Ändringar i pliktexemplarslagen
Prop.
1995/96:71
Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.
Stockholm den 5 oktober 1995
Ingvar Carlsson
Ylva Johansson
(U tbildningsdepartementet)
I propositionen föreslås ändringar i lagen (1993:1392) om pliktexemplarav dokument. Ändringarna innebär att leveransplikten som avserdokument för elektronisk återgivning flyttas över till den som har låtitgöra dokumentet tillgängligt för allmänheten här i landet. Därutöverföreslås ytterligare ett par ändringar i lagen.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 1996.
1¶Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 71
1¶Förslag till riksdagsbeslut ........................ 3
2¶Lagtext ..................................... 3
2.1¶Förslag till lag om ändring i lagen (1993:1392) om
pliktexemplar av dokument................... 3
3¶Ärendet och dess beredning ...................... 5
4¶Ändringar i pliktexemplarslagen.................... 6
4.1¶Vem skall lämna pliktexemplar av dokument för
elektronisk återgivning ? .................... 6
4.2¶Tillbehör i form av datorprogram .............. 10
4.3¶Reklamblad ............................. 12
5¶Kostnader ................................... 12
6¶Författningskommentarer......................... 12
Bilaga 1 Förteckning över remissinstanserna............. 14
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde
den 5 oktober 1995 ................................. 15
Regeringen föreslår att riksdagen
antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1993:1392) ompliktexemplar av dokument.
Regeringen har följande förslag till lagtext.
2.1¶Förslag till lag om ändring i lagen (1993:1392) ompliktexemplar av dokument
Härigenom föreskrivs att 9, 20, 21 och 32 §§ lagen (1993:1392) ompliktexemplar av dokument skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
9 §
Skyldighet att lämna pliktexemplar enligt 5-8 §§ föreligger inte i frågaom
1. visitkort, etikett, blankett, re- 1. visitkort, etikett, blankett och
klamblad och emballagetryck eller emballagetryck eller därmed jäm-därmed jämförlig skrift, förlig skrift,
2. protokoll, arbetspromemoria eller liknande skrift, som har framställtshos myndighet,
3. skrift som har framställts i punktskrift och som har samma innehållsom en tidigare framställd skrift eller som är en sammanställning avutdrag ur tidigare framställda skrifter, under förutsättning att pliktexemplarav den eller de tidigare framställda skrifterna lämnas i stället eller harlämnats tidigare,
4. skrift som skall lämnas som tillbehör till pliktexemplar enligt 32 §.
20 §
Pliktexemplar av film skall läm-nas av den som låtit göra filmentillgänglig för allmänheten här ilandet.
När det gäller film som hargranskats av Statens biografbyråoch därvid inte godkänts för
Pliktexemplar av filmer ellerdokument för elektronisk återgiv-ning skall lämnas av den som harlåtit göra filmerna eller dokumententillgängliga för allmänheten här ilandet.
När det gäller filmer eller vi-deogram som har granskats av Sta-tens biografbyrå och därvid inte
visning skall pliktexemplar docklämnas av den som har begärtgranskningen hos byrån.
godkänts för visning skall pliktex-emplar dock lämnas av den somhar begärt granskningen hos byrån.
21 Pliktexemplar av skrift i mikro-form eller dokument för elektroniskåtergivning skall lämnas
1. om det har framställts här ilandet, av den som har framställtskriften eller dokumentet,
2. om det har framställts utom-lands, av den som har låtit föra inskriften eller dokumentet till landet.
I fråga om videogram som hargranskats av Statens biografbyråoch därvid inte godkänts för vis-ning skall dock pliktexemplar läm-nas av den som har begärt gransk-ningen hos byrån.
§
Pliktexemplar av skrift i mikro-form skall lämnas
1. om skriften har framställts häri landet, av den som har framställtskriften,
2. om skriften har framställtsutomlands, av den som har låtitföra in skriften till landet.
32 §
Pliktexemplar som skall lämnas enligt föreskrifterna i denna lag skalläven omfatta
1. bildband, diabilder och liknande material som utgör tillbehör till detdokument av vilket pliktexemplar skall lämnas,
2. omslag, fodral, folder, broschyr och liknande mindre tillbehör som
följer med varje exemplar när detta
3. såvitt gäller dokument för elek-tronisk återgivning, sådana särskil-da anvisningar som kan fordras föratt användaren skall kunna tillgodo-göra sig innehållet i dokumentet.
görs tillgängligt för allmänheten,
3. såvitt gäller dokument för elek-tronisk återgivning, datorprogrami maskinläsbar form eller andra så-dana särskilda anvisningar som kanfordras för att användaren skallkunna tillgodogöra sig innehållet idokumentet.
Den som beställer framställning av ett dokument, som framställarenskall lämna pliktexemplar av enligt 19 § 1 och 21 § 1, skall tillhandahållaframställaren sådant material som enligt första stycket skall lämnas medpliktexemplaret.
Pliktexemplar och tillbehör skall vara i samma skick som de exemplarsom är avsedda att göras tillgängliga för allmänheten.
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.
2. När samtliga omständigheter som grundar skyldighet att lämnapliktexemplar av ett dokument har inträffat före ikraftträdandet tillämpasde äldre bestämmelserna på det dokumentet.
Lagen (1993:1392) om pliktexemplar av dokument, pliktexemplarslagen,trädde i kraft den 1 januari 1994. Enligt lagen skall exemplar av skrifter,fonogram och videogram m.m. lämnas till vissa bibliotek och arkiv för attdär bevaras och tillhandahållas för forskning och studier. Lagen ersattelagen (1978:487) om pliktexemplar av skrifter och ljud- och bildupptag-ningar.
Enligt den nya lagen skall pliktexemplar av dokument för elektroniskåtergivning (främst fonogram, videogram och CD-ROM-skivor) som harframställts här i landet normalt lämnas av framställaren. Enligt 1978 årslag skulle pliktexemplar av videogram som hade granskats av Statensbiografbyrå lämnas av den som hade påkallat granskningen. I övrigt skullepliktexemplar av videogram och fonogram som hade mångfaldigats inomriket normalt lämnas av den som hade beställt mångfaldigandet. Detförelåg inte leveransplikt avseende andra elektroniska dokument.
I en skrivelse till regeringen har Kungl. biblioteket (KB) och Arkivetför ljud och bild (ALB), som är myndigheter som tar emot pliktexemplarav elektroniska dokument, anmält att de har svårigheter med att fåleveranserna av pliktexemplar av inhemskt framställda sådana dokumentatt fungera i enlighet med den nya lagen. De har föreslagit att lagenändras så att leveransplikten avseende pliktexemplar av elektroniskadokument överflyttas till den som har gjort dokumentet tillgängligt förallmänheten här i landet.
KB och ALB har i skrivelsen också föreslagit ändringar i pliktexem-plarslagen vad avser leverans av tillbehör i form av datorprogram ochleverans av reklamtryck.
Skrivelsen har remissbehandlats. En förteckning över remissinstansernafinns i bilaga 1. Remissyttrandena finns tillgängliga i Utbildnings-departementet (dnr U95/23O9/FS).
Lagrådet
De upprättade förslagen är sådana som faller under Lagrådets gransk-ningsområde. Förslagen är dock av enkel och okomplicerad beskaffenhet.Ändringen vad avser vem som skall lämna pliktexemplar av elektroniskadokument är i viss utsträckning en återgång till vad som gällde enligt1978 års lag. Regeringen bedömer därför att lagförslaget är av sådanbeskaffenhet att Lagrådets hörande skulle sakna betydelse.
4.1¶Vem skall lämna pliktexemplar av dokument för elek-tronisk återgivning ?
Regeringens förslag: I regel skall den som har låtit göra ett doku-ment för elektronisk återgivning tillgängligt för allmänheten här ilandet lämna pliktexemplar av dokumentet.
KB:s och ALB:s förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.
Remissinstanserna har i allmänhet varit positiva till förslaget. Svenskabokförläggareföreningen har dock ansett att leveransplikten bör ligga kvarpå framställaren.
Skälen för regeringens förslag:
Nuvarande rättsläge
Med dokument för elektronisk återgivning avses enligt 2 § pliktexem-plarslagen ett dokument som i fixerad form lagrar text, ljud eller bild ochvars innehåll kan återges enbart med hjälp av elektroniskt hjälpmedel.Med fonogram och videogram avses enligt samma paragraf dokument förelektronisk återgivning som lagrar uteslutande ljud respektive lagrarrörliga bilder, med eller utan ljud, medan med skrift avses ett dokumentsom lagrar text eller fast bild.
Enligt 1978 års pliktexemplarslag förelåg inte leveransplikt för andraelektroniska dokument än fonogram och videogram. Pliktexemplar avfonogram eller videogram, som hade mångfaldigats inom riket, skullelämnas av den som hade beställt mångfaldigandet, eller, om sådanbeställare inte fanns, av den som hade utfört mångfaldigandet. Pliktexem-plar av fonogram eller videogram, som hade mångfaldigats utom riket,skulle lämnas av den som hade låtit föra in exemplaret till riket.Pliktexemplar av videogram som hade granskats av Statens biografbyråskulle dock lämnas av den som hade påkallat granskningen.
Under förarbetena till nuvarande pliktexemplarslag föreslog Plikt-leveransutredningen att leveransplikten skulle utvidgas till att omfattaäven andra elektroniska dokument än fonogram och videogram. När detgällde frågan om vem som skulle lämna pliktexemplar av fonogram ochvideogram anförde utredningen (SOU 1992:92 s. 82 och 143 f.) bl.a.följande.
”Enligt pliktexemplarslagen åligger det beställaren att levererafonogram och videogram som mångfaldigats inom riket. Ettproblem är att vem som helst kan vara beställare. ALB harföljaktligen otillräcklig överblick över vem som kan tänkas varaleveransskyldig och går säkerligen miste om material på grund avbristande kontrollmöjligheter.
En beställning går i allmänhet till ett företag som dels skapar ettdokument i original, dels ofta men inte alltid mångfaldigar detta i
önskat antal, som kan vara tämligen litet. Detta företag kallas Prop. 1995/96:71producent. Då en större upplaga önskas, överlåter producentenmångfaldigandet till ett särskilt företag. Det har tidigare hävdatsfrån ALB att den som mångfaldigar, vare sig det sker i stor ellerliten skala, bör leverera. Sådana företag finns i begränsat antal, såatt det är möjligt att ha överblick över dem, vilket inte är fallet medbeställarna. Branschen har emellertid ställt sig tveksam till en sådanordning---. Man hävdar att mångfaldigandet ofta består i att man
nyproducerar utgivet material, som redan levererats till ALB ochalltså inte skall levereras på nytt, vilket de mångfaldigandeföretagen har svårt att hålla reda på. Utan att utveckla sakennärmare har man också hävdat att risken för piratkopiering skullekunna öka. Senare har från ALB presenterats en uppfattning attproducenten bör leverera. Dessa företag, som alltså skapar origina-let, finns i ett begränsat antal och känner till fonogrammets ellervideogrammets historia, varför det är lättare för dem att levererakorrekt.
Skyldigheten att lämna pliktexemplar av---videogram som har
granskats av Statens biografbyrå åvilar enligt pliktexemplarslagenden som har påkallat granskningen. Eftersom leveransskyldighetenenligt mitt förslag skall kopplas bort från granskningen vidbiografbyrån måste subjektet för leveransskyldighet uttryckas pånågot annat sätt.---När det gäller---videogram som har
granskats och inte godkänts bör nuvarande ordning behållas, vilketalltså innebär att det är den som har påkallat granskningen somskall lämna pliktexemplar.
Pliktexemplar av andra än granskade videogram skall enligtgällande regler lämnas av den som har beställt mångfaldigandet.Samma regel gäller beträffande fonogram.---ALB har framställt
önskemål om att leveransplikten skall överföras från beställaren tillproducenten.
I det föregående har föreslagits att förutsättningen för plikt-leverans beträffande film och videogram skall vara densamma,nämligen att filmen eller videogrammet skall ha gjorts tillgängligtför allmänheten. Nära till hands ligger då att även ha samma reglerom vem som skall lämna pliktexemplar. De önskemål som harframförts av ALB och som måste anses ha fog för sig synes dockinte bli tillgodosedda om man beträffande videogram anknyterleveransplikten till den som har gjort videogrammet tillgängligt förallmänheten. I stället borde leveransplikten åläggas producenten.
I pliktexemplarslagen talas inte i något sammanhang om pro-ducenten utan om den som har mångfaldigat ett dokument. Dettauttryck är emellertid olämpligt att använda i samband med video-gram, såsom leveransplikten föreslås bli bestämd här. För leverans-plikt skall nämligen inte förutsättas något visst minsta antalframställda videogram. I den norska pliktleveranslagen har mandefinierat begreppet utgivare och producent. Med utgivare avses 7
den som för egen räkning tillverkar eller låter tillverka ett dokument
för att göra det tillgängligt för allmänheten. Med producent avses Prop. 1995/96:71den som framställer ett exemplar av ett dokument för en utgivare.Med denna terminologi skulle man kunna använda termen fram-ställare som liktydig med termen producent. Med framställare avt.ex. ett fonogram kan man emellertid avse både den som står försjälva inspelningen och den som därefter framställer kopior avfonogrammet. Det är den förstnämnde som enligt ALB bör åläggaspliktleverans.
Med hänsyn härtill bör leveransskyldighet beträffande videogramoch fonogram åläggas producenten, varvid detta begrepp skall haen snävare innebörd än enligt den norska lagen. Med producent börsåledes avses den som har framställt det ursprungliga dokumentettill skillnad mot den som bara framställer kopior.”
I fråga om fonogram och videogram som framställts utomlands föreslogutredningen att pliktexemplar skulle lämnas av den som har låtit föra inexemplaret till landet. När det gäller andra elektroniska dokument änvideogram och fonogram föreslog utredningen att framställaren skullelämna pliktexemplar om dokumentet har framställts här i landet och attden som har låtit föra in exemplaret till landet skulle lämna pliktexemplarom dokumentet har framställts utomlands.
I propositionen med förslaget till den nuvarande pliktexemplarslagen(prop. 1993/94:10 s. 30) anförde departementschefen bl.a. följande omvem som skall leverera.
”ALB:s önskemål om en mindre krets av leveranspliktiga måsteanses ha fog för sig. Ett stort antal företag, organisationer, myndig-heter och föreningar, liksom musikgrupper, körer och enskildapersoner kan vara beställare av fonogram- och videogramproduk-tioner. Med en så stor målgrupp måste informationsproblemet blistort. Leveransplikten bör enligt min mening läggas på den somframställer dokumentet i fråga. Som framställare får rimligen ansesden som producerar videogrammet eller fonogrammet i den form detgörs tillgängligt. Skulle det sålunda vara skilda subjekt somframställer ett masterexemplar eller motsvarande och den produktsom skall spridas, är det framställaren av den slutliga produkten somblir leveranspliktig. Framställningen av masterexemplar får snarareses som ett steg i produktionsprocessen och inte som den slutligaframställningen av dokumentet. Beträffande sådana dokument somhar framställts utomlands bör den som låtit föra in exemplaret ilandet bli leveranspliktig.---Skrift i mikroform och andra doku-
ment för elektronisk återgivning än fonogram och videogram är inteleveranspliktiga i dag. Jag anser att det bör vara framställaren somskall lämna pliktexemplar av sådana dokument om de har framställtshär i landet. Beträffande dokument som har framställts utomlandsanser jag att den som låtit föra in exemplaren i landet skall lämnapliktexemplaret.”
I 21 § pliktexemplarslagen regleras frågan om vem som skall lämna Prop. 1995/96:71pliktexemplar av dels skrift i mikroform, dels dokument för elektroniskåtergivning. Enligt paragrafen skall pliktexemplar av dokument förelektronisk återgivning lämnas, om det har framställts här i landet, av densom har framställt dokumentet och, om det har framställts utomlands, avden som låtit föra in dokumentet till landet. I fråga om videogram somhar granskats av Statens biografbyrå och därvid inte godkänts för visningskall dock pliktexemplar lämnas av den som har begärt granskningen.
KB:s och ALB:s skrivelse
KB och ALB har anmält att de har svårigheter med att få leveranserna attfungera i enlighet med den nya lagen. Svårigheterna gäller fonogram,videogram och andra elektroniska dokument som har framställts här ilandet; i fråga om detta material får den nya lagen anses utpeka presseri-ema och kopieringsföretagen som leveranspliktiga. De som tidigare varskyldiga att leverera till ALB - i huvudsak beställarna - har visserligenfortsatt att leverera, men i minskande omfattning. För KB - som jämteuniversitetsbiblioteken skall ta emot pliktexemplar av skrift som utgörelektroniskt dokument - har leveranserna över huvud taget inte kommitigång trots omfattande information till framställama. Presseriema ochkopieringsföretagen har till KB och ALB fört fram invändningar avpraktisk och principiell natur. KB och ALB har begärt att leveranspliktenlyfts bort från ”framställaren av den slutliga produkten”, dvs. CD-presserier, diskett- och kassettkopierare, till den som har låtit göradokumentet tillgängligt för allmänheten här i landet.
Regeringens överväganden
Med hänsyn till vad KB och ALB anfört om sina problem med att fåleveranserna att fungera bör nuvarande lagstiftning ändras. Det är viktigtatt leveranserna av pliktexemplar av elektroniska dokument fungerar. Engenomgående förutsättning för leveransplikt avseende de olika typerna avelektroniska dokument är att dokumentet skall ha gjorts tillgängligt förallmänheten här i landet. Leveransskyldigheten bör därför åvila den somhar låtit göra dokumentet tillgängligt på det viset. Detta bör gälla för såväldokument som har framställts här i landet som dokument som harframställts utomlands. I fråga om videogram som har granskats av Statensbiografbyrå och därvid inte godkänts bör dock pliktexemplar även ifortsättningen lämnas av den som har begärt granskningen.
Förslaget innebär att de regler om vem som skall leverera som gäller förfilm kommer att gälla också för videogram, fonogram och andraelektroniska dokument. I fråga om dokument som har framställts inomlandet torde den som har låtit göra dokumentet tillgängligt för allmän-heten här i landet i de flesta fall vara den som har beställt mångfaldigan-det eller, om sådan saknas, den som har utfört mångfaldigandet. I frågaom dokument som har framställts utomlands torde det normalt vara densom har låtit föra in exemplaret till Sverige som är den som har låtit göra 9
dokumentet tillgängligt för allmänheten här i landet. Den föreslagna
lydelsen torde alltså regelmässigt medföra att den som var pliktleverans- Prop. 1995/96:71skyldig avseende videogram och fonogram enligt 1978 års lag blirpliktleveransskyldig avseende samtliga typer av elektroniska dokument.
Regeringens förslag kräver ändringar i 20 och 21 §§ pliktexemplarsla-
gen.
4.2¶Tillbehör i form av datorprogram
Regeringens förslag: Det klargörs att ett datorprogram imaskinläsbar form kan utgöra sådana särskilda anvisningar som kanfordras för att användaren skall kunna tillgodogöra sig innehållet iett dokument för elektronisk återgivning. Sådana särskilda an-visningar omfattas av leveransplikt.
KB:s och ALB:s förslag: Överensstämmer med regeringens. KB ochALB har emellertid också föreslagit att datorprogram rent generellt skalllämnas om det utgör tillbehör till ett dokument av vilket pliktexemplarskall lämnas.
Remissinstanserna har i allmänhet inte haft några invändningar.Bibliotekstjänst AB har dock anfört att arkivbibliotekens behov av CD-ROM-material bör tillgodoses på något annat sätt än genom pliktleverans,eftersom det skydd som lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära ochkonstnärliga verk ger åt datorprogram sätter snäva gränser för möjlig-heterna att använda programmen.
Skälen för regeringens förslag: I den nya pliktexemplarslagen infördesleveransplikt avseende dokument för elektronisk återgivning.
I prop. 1993/94:10 s. 20 anförde departementschefen följande omsådana dokument.
”Det är endast sådana dokument för elektronisk återgivning som hargjorts tillgängliga för allmänheten här i landet i fixerad form och iutgåvor som kan köpas, lånas osv. såsom CD-ROM och magnet-band, som omfattas av leveransplikten. Jag delar utredarensbedömning att information som görs tillgänglig i direktkoppladedatabaser, s.k. on-lineförbindelse, undantas från leveransplikt. Inteheller datorprogram, såsom operativsystem, kompilatorer, textbe-handlingsprogram och administrativa program omfattas av leverans-plikten. Sådana datorprogram kan inte definieras som ett dokumentsom innehåller information av det slag som är av intresse i dennalag, nämligen för senare läsning, avlyssning eller visning. De måstei stället ses som redskap, med vars hjälp man utnyttjar datorn ellerbehandlar informationen. Ett datorprogram är egentligen en logiskföljd av instruktioner som talar om för datorn hur den ska behandlainmatat material.”
10 Datorprogram är således inte leveranspliktiga i sig. I 32 § pliktexemplars-lagen regleras frågan om leveransplikt avseende tillbehör till pliktexem-plar. Enligt första stycket 1 skall pliktexemplar omfatta även bildband,diabilder och liknande material som utgör tillbehör till det dokument avvilket pliktexemplar skall lämnas. Enligt första stycket 3 skall pliktexem-plar av dokument för elektronisk återgivning omfatta även sådanasärskilda anvisningar som kan fordras för att användaren skall kunnatillgodogöra sig innehållet i dokumentet.
KB och ALB har anfört att det bör klargöras att datorprogram imaskinläsbar form ibland faller under 32 § första stycket 1 respektive 3.Så har angivits vara fallet t.ex. när datorprogram utgör tillbehör till entryckt skrift respektive när tillgång till datorprogrammet är en förut-sättning för att innehållet på en CD-ROM-skiva skall vara åtkomligt.
Om datorprogram skulle omfattas av leveransplikt redan på den grundenatt programmet utgör tillbehör till en tryckt skrift skulle datorprogramomfattas av sådan plikt så snart de behandlas i t.ex. en manual som utgören tryckt skrift. En så vid leveransplikt avseende datorprogram är inteförenlig med nyss återgivna uttalande i propositionen med förslag till nypliktexemplarslag och regeringen finner inte skäl att utvidga leveransplik-ten på det sättet.
Annorlunda förhåller det sig när tillgång till ett datorprogram är enförutsättning för att innehållet på en CD-ROM-skiva skall vara åtkomligt.Av lagtexten framgår som nämnt att pliktexemplar av dokument förelektronisk återgivning skall omfatta även sådana särskilda anvisningarsom kan fordras för att användaren skall kunna tillgodogöra sig innehålleti dokumentet. Enligt prop. 1993/94:10 s. 51 avses här ”främst sådanadokument där kunskapen om hur man återvinner dem inte är allmänt kändeller då det fordras särskilda tekniska anvisningar”.
Enligt regeringens uppfattning bör klargöras att sådana anvisningar kanta formen av ett datorprogram i maskinläsbar form. Detta fordrar enändring i 32 § första stycket 3 pliktexemplarslagen.
När det gäller invändningen från Bibliotekstjänst AB om att upphovs-rättsliga regler sätter snäva gränser för möjligheterna att användaprogrammen vill regeringen anföra följande. Som påpekades av Plikt-leveransutredningen (SOU 1992:92 s. 153) är det nödvändigt att de arkivoch bibliotek som tar emot pliktexemplar tar hänsyn till de ofrånkomligabegränsningar i användningen av materialet som följer av den upphovs-rättsliga lagstiftningen. Att sådana begränsningar finns - och att gränsernai vissa fall är snäva - är emellertid enligt regeringens uppfattning inte etttillräckligt skäl mot pliktleverans.
4.3¶Reklamblad
Regeringens förslag: Leveransplikt avseende reklamblad införs.
KB:s och ALB:s förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.
Remissinstanserna har i allmänhet inte haft några invändningar. Lundsuniversitetsbibliotek har dock ansett att den föreslagna ändringen är enonödig och kostnadsdrivande skärpning av pliktexemplarslagen.
Skälen för regeringens förslag: 1 1978 års pliktexemplarslag undantogsreklamtryck från leveransskyldighet. I den nya lagen undantas reklamblad.Ändringen avsågs innebära en inskränkning av undantaget så att detendast skulle avse enkla reklamblad (prop. 1993/94:10 s. 39).
KB och ALB har anmält att en påtaglig nedgång i leveranserna avreklammaterial har skett. De har påpekat att reklam i tryckt form utgör ettmycket efterfrågat material och att det har stor betydelse för den framtidaforskningen om det nutida Sverige. De har föreslagit att undantaget förreklamblad avskaffas.
Regeringen delar KB:s och ALB:s bedömning och föreslår en ändringi 9 § 1 pliktexemplarslagen.
De föreslagna lagändringarna kan inte förväntas orsaka kostnader för detallmänna.
Förslaget till lag om ändring i lagen (1993:1392) om pliktexemplar avdokument
9 §
Förslaget har behandlats i avsnitt 4.3. I första punkten har ”reklamblad”strukits som ett av undantagen från leveransplikt.
20 §
Paragrafen innehåller i dag bestämmelser om vem som skall lämnapliktexemplar av film. Som framgår av vad som anförs i avsnitt 4.1 skalldessa regler också gälla för dokument för elektronisk återgivning. I förstastycket har därför ”dokument för elektronisk återgivning” tillagts och iandra stycket har ”videogram” tillagts.
21 §
Ändringen i paragrafen beror på att bestämmelserna om vem som skalllämna pliktexemplar av dokument för elektronisk återgivning har flyttatstill 20 §.
32 §
Förslaget har behandlats i avsnitt 4.2. I tredje punkten har ”datorprogrami maskinläsbar form” tillagts som ett förtydligande av att sådana programkan vara sådana särskilda anvisningar som kan fordras för att enanvändare skall kunna tillgodogöra sig innehållet i ett dokument förelektronisk återgivning.
Övergångsbestämmelsen
En likalydande föreskrift förekommer som övergångsbestämmelse tillpliktexemplarslagen.
13 Förteckning över remissinstanserna
Efter remiss har yttranden inkommit från CD-Plant, DCM AB, HAOMediaföretagens arbetsgivarorganisation, SDC-Videobolaget AB, SverigesFilm och Videoproducenters Förening, Bibliotekstjänst AB, SvenskaBokförläggareföreningen, Stockholm universitet, Uppsala universitet,Linköping universitet, Lunds universitet och Göteborgs universitet.
Bilaga 1
14 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 5 oktober 1995
Närvarande: statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden Sahlin,
Hjelm-Wallén, Peterson, Hellström, Thalén, Freivalds, Wallström,
Persson, Schori, Blomberg, Heckscher, Hedborg, Andersson, Winberg,
Uusmann, Nygren, Ulvskog, Sundström, Lindh, Johansson
Föredragande: statsrådet Johansson
Regeringen beslutar proposition 1995/96:71 Ändringar i plikt-exemplarslagen.
gotab 49052, Stockholm 1995