Funktionshindrades tillgång till teletjänster
Prop.
1995/96:86
Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.
Stockholm den 3 oktober 1995
Mona Sahlin
Ines Uusmann
(Kommunikationsdepartementet)
I propositionen redovisar regeringen den inriktning som skall gälla forforsknings- och utvecklingsinsatserna samt standardiseringsarbetet inomområdet telekommunikationer och handikapp. Vidare redovisas deprinciper som skall vara vägledande för arbetet inom området.Regeringen lämnar också vissa förslag med avsikt att stärka insatsernainom detta område såväl vad avser forsknings- och utvecklingsarbetetsom standardiseringsarbetet. När det gäller finansieringsprincipen forfunktionshindrades tillgång till teletjänster avser regeringen att i sam-band med översynen av telelagen under år 1996 ta ställning till tillämp-ningen av ansvars- och finansieringsprincipen på telekommunikations-området.
1¶Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 86
1¶Förslag till riksdagsbeslut...................... 3
2¶Ärendet och dess beredning .................... 3
3¶Nuvarande ordning.......................... 4
4¶Funktionshindrades tillgång till teletjänster ........... 5
4.1¶Statskontorets rapport .................... 5
4.2¶Forskning och utveckling.................. 9
4.3¶Standardisering ........................ 11
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 3 oktober 1995 . 14
Regeringen föreslår att riksdagen
godkänner de föreslagna riktlinjerna för forskning och utveckling samtstandardisering inom området telekommunikationer och handikapp(avsnitten 4.2 och 4.3).
Vid behandlingen av propositionen om en telelag och en förändradverksamhetsform för Televerket m.m. (prop. 1992/93:200, bet.1992/93:TU30, rskr. 1992/93:443) samt motionerna 1992/93 :T95,1992/93 :T96 yrkande 5 och 1992/93 :T815 beslutade riksdagen att geregeringen till känna vad utskottet anfört om en fond för handikappstödpå telekommunikationsområdet. I motion 1992/93 :T96 anförde motionä-rerna att Handikapputredningen i sitt slutbetänkande Ett samhälle föralla (SOU 1992:52) föreslagit åtgärder för att säkra handikappadestillgång till telekommunikationer. Utredningen föreslog bl.a. att en s.k.telefond skulle inrättas. Finansieringen av fonden föreslogs ske genomatt teleföretagen betalar en årlig avgift till fonden. Avgiftens storlekföreslogs sättas i proportion till resp, företags omsättning. Ur fondenkunde bidrag kunna utgå till exempelvis enskilda för att täcka de mer-kostnader som funktionshindrade personer har för att använda telekom-munikationer. Motionärerna betonade att utredningens förslag utgjordeen rimlig modell för att lösa de specifika problem som personer medfunktionshinder kan få på en avreglerad telemarknad.
Den 9 september 1993 uppdrog regeringen åt Statskontoret att utredaförutsättningarna för en fond för handikappstöd på telekommunikations-området. Statskontoret inkom den 15 november 1993 med sin rapportFinansiering av handikappstöd på telekommunikationsområdet till rege-ringen. I rapporten förordade Statskontoret en avtalslösning mellanoperatörerna framför ett fondaltemativ. Rapporten har remissbehandlatsoch redovisades i 1994 års budgetproposition (1993/94:100 bil. 7 s.111 fl).
Under regeringens arbete med att granska förutsättningarna för entelefond har det framkommit att det efter bolagiseringen av Televerketuppkommit vissa frågor om funktionshindrades tillgång till telekommu-nikationstjänster som har varit av särskild vikt att överväga. Det harbl.a. framkommit att det är av största vikt att redovisa den forskning,inom demonstrations- och utvecklingsverksamheten med särskild inrikt-ning på funktionshindrades behov av teletjänster, som bedrivs. Vidarefinns det behov av att närmare utreda frågan om standardisering avteletjänster och utrustning för funktionshindrade.
Regeringen uppdrog den 1 december 1994 åt Post- och telestyrelsenatt närmare studera behovet av standardisering av telekommunikations-tjänster för funktionshindrade. I uppdraget ingick att redogöra för Post-och telestyrelsens arbete på området samt andra samhällsorgans insatser
såväl nationellt som internationellt. Vidare skulle Post- och telestyrelsen Prop. 1995/96:86analysera de problem och den kritik som bl.a. handikapporganisationer-na hade riktat mot statens sätt att behandla standardiseringsfrågan. Iuppdraget ingick också att ge förslag till åtgärder för att komma tillrättamed de problem som framkommit. Den 15 februari 1995 inkom Post-och telestyrelsen med sin rapport Nuvarande och kommande behov avstandardisering inom telekommunikationsområdet för funktionshindradetill regeringen.
Regeringen lämnar i föreliggande proposition förslag till riktlinjer förforskning och utveckling samt standardisering inom området telekom-munikationer och handikapp. Vidare behandlas frågan om att inrätta entelefond för finansiering av teletjänster för funktionshindrade.
Funktionshindrades behov av teletjänster tillgodoses i dag bl.a. genomtelelagen (1993:597) och finansieras i huvudsak över statsbudgeten.Genom riksdagens beslut med anledning av propositionen om en telelagoch förändrad verksamhetsform för Televerket m.m. gavs Post- ochtelestyrelsen det samlade funktionsansvaret för telesystemet i Sverige. Ifunktionsansvaret ingår bl.a. att tillgodose behovet av teletjänster förfunktionshindrade. I propositionen anförs att Post- och telestyrelsen iförsta hand bör upphandla teletjänster för funktionshindrade med biträdeav Handikappinstitutet. Medel for sådan upphandling har anvisats Post-och telestyrelsen under Kommunikationsdepartementets huvudtitel. Förbudgetåret 1995/96 har 6 miljoner kronor avsatts för detta ändamål.
Vidare har Post- och telestyrelsen vid tillståndsgivning till teleoperatö-rerna möjlighet att ställa upp villkor för rätten att tillhandahålla telefoni-tjänst. Sådana villkor kan innebära att tillståndshavaren skall se till attnummerupplysningstjänst, texttelefonitjänst och liknande för funktions-hindrade särskilt viktiga tjänster finns att tillgå. Bestämmelserna i tele-lagen innebär att tillståndshavaren då skall kompenseras för sådanaåtaganden. I tillståndsvillkoren för Telia AB sägs bl.a. att bolaget påbeställning från ansvarig myndighet och mot kostnadsbaserad ersättningskall tillhandahålla nummerupplysningstjänst för funktionshindrade sominte kan använda telefonkatalogen samt förmedlingstjänst for samtalmellan tal- och texttelefon. Vidare säkerställs funktionshindrades rätt tillen avgiftsreduktion för samtal förmedlade via förmedlingstjänsten.
Det är angeläget att funktionshindrades behov av standardisering inomtelekommunikationsområdet beaktas. Post- och telestyrelsen har därförålagts att ansvara för att säkerställa funktionshindrades behov av kom-munikation i allmänna nät. Ansvaret gäller också det internationellastandardiseringsarbetet. Det har ansetts naturligt att Handikappinstitutetbiträder Post- och telestyrelsen i standardiseringsarbetet.
Kommunikationsforskningsberedningen (KFB) har ansvaret för forsk-ning och utveckling rörande funktionshindrades tillgång till telekommu-nikationer. För den övergripande forskning inom telekommunikations-
området som har industripolitisk inriktning är Närings- och teknik- Prop. 1995/96:86utvecklingsverket (NUTEK) ansvarigt (prop. 1992/93:170, bet.
1992/93:TU34, rskr. 1992/93:397).
Från Socialdepartementets huvudtitel utgår ersättning för vissainsatser på telekommunikationsområdet. Ersättning utgår från Social-styrelsen till landstingen for inköp av texttelefoner till döva, svårthörselskadade m.fl. samt for anhörigtelefoner. Från samma anslagutbetalas ersättning till operatör, for närvarande Telia AB, för förmed-ling av samtal mellan tal- och texttelefoner. Övriga telefonhjälpmedelordineras och betalas av sjukvårdshuvudmännen.
Övriga insatser inom telekommunikationsområdet som Socialdeparte-mentet svarar för ingår som mindre delar av ett större anslag. En av deinsatser som finansieras via Socialdepartementets huvudtitel är inläs-ningstjänst via telefax för synskadade som startades av Synskadadesriksförbund (SRF) år 1990. Regeringen framhöll i 1994 års budget-proposition (samma prop. s. 133) att verksamheten är viktig och att denhar stor betydelse för synskadades möjligheter till kommunikation. Förändamålet har sedan år 1990 medel betalats ut under anslaget Bidrag tillviss verksamhet för personer med funktionshinder. Från detta anslagutbetalas även bidrag till föreningen Sveriges dövblinda (FSDB) sombedriver nyhetsförmedling för dövblinda genom utgivning av tidningenNuet och nyhetsinformation via Telenuet. Denna verksamhet har be-dömts vara av avgörande betydelse för dövblindas möjlighet till nyhets-information och annan information (prop. 1993/94:100 bil. 6 s. 133).En ytterligare stödform som är relevant i sammanhanget är handikapp-ersättningen. Den ger funktionshindrade personer rätt att erhålla ersätt-ning för bl.a. merkostnader som uppkommer till följd av funktionshin-der.
4.1¶Statskontorets rapport
Regeringens bedömning: En fond för finansiering av teletjänsterfor funktionshindrade personer bör inte inrättas. Ansvars- ochfinansieringsprincipens tillämpning på telekommunikationsområdetbör omprövas i samband med den kommande samlade översynenav telelagen.
Ansvars- och finansieringsprincipen innebär att varje sektor i sam-hället skall utforma och bedriva sin verksamhet så att den blir tillgäng-lig för alla medborgare, även personer med funktionshinder. Om enverksamhet behöver anpassas i något avseende för att bli tillgänglig,skall den aktuella anpassningsåtgärden vidtas och finansieras inomramen för den ordinarie verksamheten.
Frågor kring statliga fonder och stiftelser har under senare år behand- Prop. 1995/96:86lats i ett flertal utredningar. Statskontoret hänvisar bl.a. till Riksrevi-sionsverkets (RRV) rapport angående Fondförvaltning i staten (RRV,F1992:19). I nämnda rapport framhåller RRV bl.a. att statliga utred-ningar har manat till restriktivitet vad gäller att bilda nya statliga fonderav obligatoriska avgifter eller anslagsmedel och att konkreta förslag harlagts om avveckling av ett antal fonder. Utredningarnas restriktivahållning till statliga fonder har främst motiverats med att de utgifterfondema finansierar bör behandlas som andra statliga utgifter ochdärför ingå i statsbudgeten. Det har också framförts att om statligafonder finns bör de förvaltas aktivt - dvs. placeras på kapitalmarkna-den. Fondema har ansetts medföra ett visst administrativt merarbete,bidragit till ökade kostnader för statsskulden och försvårat överblickenav den statliga verksamheten. Statskontoret anser därför att en avtalslös-ning mellan teleoperatörerna är att föredra framför ett fondaltemativ omansvars- och finansieringsprincipen skall tillämpas på telekommunika-tionsområdet.
Syftet med en fond för att finansiera teletjänster för funktionshindradepersoner skulle enligt Handikapputredningen vara dels att garanterapengar för ändamålet, dels att uppnå en solidarisk finansiering enligtansvars- och finansieringsprincipen. Statskontoret skriver i sin rapportatt de utgår från att Handikapputredningens avsikt med en fond aldrigvarit att bygga upp och förvalta en förmögenhet utan att fonden skallreglera penningflödet mellan aktörer och handikappade utan att över-skott uppstår. Mot denna bakgrund gör Statskontoret bedömningen attHandikapputredningens förslag att tillämpa ansvars- och finansierings-principen inom telekommunikationsområdet kan genomföras på annatsätt än genom att en fond byggs upp särskilt för att finansiera teletjäns-ter för funktionshindrade. Statskontoret förordar i stället en avtalslös-ning.
En avtalslösning enligt Statskontorets modell förutsätter att Post- ochtelestyrelsen i samband med sin tillståndsgivning till teleoperatörerna fårdessa att förbinda sig att inbördes träffa avtal om hur de skall fördelakostnaderna för att tillgodose funktionshindrades rätt till grundläggandetelekommunikationer. Statskontoret föreslår att kostnaderna för tele-tjänster såsom nummerupplysningstjänst och förmedlingstjänst för text-telefonsamtal överförs till teleoperatörerna. Vidare bör tillämpnings-forskningen kunna föras över till operatörerna om det visar sig attnågon betydelsefull del av tillämpningsforskningen inte skulle bli till-godosedd genom Kommunikationsforskningsberedningen (KFB) ellerNärings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK). Funktionshindradepersoner har i vissa fall högre kostnader för sitt användande av telekom-munikationer än vad personer utan funktionshinder har. Detta beror oftapå att kommunikationen tar lång tid för denna grupp och således medförhögre samtalskostnader. Som nämnts föreslog Handikapputredningen atten särskild fond skall inrättas för att finansiera särskilda insatser förfunktionshindrade på telekommunikationsområdet. Handikapputredning-en föreslog bl.a. att merkostnader för funktionshindrades användning av 6
telekommunikationer skall kunna täckas av medel ur fonden. Statskonto-
ret har i sin rapport gjort bedömningen att det är mindre lämpligt att Prop. 1995/96:86överfora merkostnader för funktionshindrades användning av telekom-munikationer på operatörerna i dagsläget. Inte heller telehjälpmedel börenligt Statskontoret ingå i operatörernas ansvar, då tillhandahållandet avteleutrustning inte är att förknippa med operatörsverksamhet.
Statskontoret förespråkar en avtalslösning där operatörerna tillhanda-håller nummerupplysning och förmedlingstjänst för texttelefonsamtal iegen regi eller genom avtal med andra operatörer. Statskontoret menardock att en avtalslösning i dagsläget med en stark part och några småkan medföra svårigheter. I ett övergångsskede förordas därför en lös-ning som innebär att Post- och telestyrelsen tar in en särskild avgift frånoperatörerna och upphandlar handikappstödet på telekommunikations-området. Avgiften skall täcka kostnaderna för nummerupplysning ochförmedlingstjänst för texttelefonsamtal samt Post- och telestyrelsensarbete inom området.
Statskontoret anser att enskildas merkostnader för texttelefoni på siktkan omfattas av operatörernas ansvar. I merkostnader for texttelefoniinberäknas bl.a. merkostnad för ökade samtalsmarkeringar i sambandmed texttelefonsamtal.
Vid en genomgång av remissvaren på rapporten framgår att den över-vägande delen av de intresseorganisationer som svarat samt Socialsty-relsen och Konsumentverket förordar en lösning där ansvars- och finan-sieringsprincipen tillämpas. Flertalet av organisationerna är dock tvek-samma till en avtalslösning där operatörerna skall komma överenssinsemellan. De handikappades riksförbund m.fl. anser att merkostnadersom beror på extra stort antal samtal och/eller extra långa samtal kanersättas via handikappersättningen. Handikappförbundens samarbets-organ (HSO) menar att fondfrågan inte är det väsentliga utan det är attansvars- och finansieringsprincipen tillämpas. Vidare menar HSO attStatskontorets resonemang och antagna beräkningar om merkostnad förtelekommunikationer är felaktiga och grundar sig endast på merkostnadför texttelefoner. I en snar framtid kommer fler tjänster än texttelefoniatt öka samtalskostnaderna för funktionshindrade. Ett exempel på ensådan tjänst är ökade möjligheter för döva att använda bildtelefon.Riksrevisionsverket, Post- och telestyrelsen, Arbetsmarknadsstyrelsensamt Telia AB och BT Vforldwide AB avstyrker en avtalslösning ochföreslår i stället att ansvaret för handikappåtgärdema finansieras via denstatliga budgeten. Telia AB framhåller i sitt remissvar att om en lösningdär operatörerna finansierar kostnaderna för handikappstöd blir aktuellbör förmedlingstjänst, texttelefonsamtal och nummerupplysning omfattasav finansieringsansvaret. Finansieringen bör då ske genom att allaaktörer på den svenska telekommunikationsmarknaden, såväl nationellasom internationella, bidrar på ett konkurrensneutralt sätt genom avgiftertill Post- och telestyrelsen. Upphandlingen av tjänsterna bör ske genomPost- och telestyrelsens försorg.
Regeringens överväganden: Fri nummerupplysning och förmedlings-tjänst för texttelefonsamtal samt subventionerade merkostnader förtexttelefonsamtal är service som är nödvändig för att funktionshindrade 7
skall ha tillgång till en tillfredsställande telekommunikation. I dag finan-
sieras servicen via medel över statsbudgeten. Systemet fungerar väl och Prop. 1995/96:86har inte ifrågasatts av de berörda. Nummerupplysningstjänsten bekostasvia anslaget Upphandling av särskilda samhällsåtaganden och skalltillförsäkras genom upphandling av Post- och telestyrelsen. En ändringav Post- och telestyrelsens befogenheter att även använda anslagsmedlentill upphandling av andra tjänster som är av speciell vikt for funktions-hindrades tillgång till effektiva telekommunikationer har möjliggjort enmer flexibel användning av anslaget. Post- och telestyrelsen skall själveller med bistånd av Handikappinstitutet göra en bedömning av huranslagsmedlen skall användas för att uppnå största möjliga positivaeffekt for målgruppen. Socialstyrelsen ansvarar fr.o.m. budgetåret1995/96 for att förmedlingstjänst för samtal mellan texttelefoner ochvanliga telefoner upphandlas. Kostnaderna för förmedlingstjänstenbelastar anslaget Ersättning för texttelefoner under Socialdepartementetshuvudtitel.
Regeringen instämmer i Statskontorets slutsats att en fond inte är nöd-vändig for att uppnå de mål Handikapputredningen eftersträvar med sittförslag. Fonder bör inrättas endast i undantagsfall och då med dendirekta avsikten att förvalta statlig förmögenhet. Eftersom syftet med attinrätta en telefond knappast kan vara fråga om förmögenhetsförvaltningutan snarare ett önskemål att specialdestinera medel till området tele-kommunikation och handikapp anser regeringen att en fond inte börinrättas. Regeringen anser emellertid, i likhet med flertalet remissinstan-ser, att en avtalslösning inte bör genomföras i dagsläget. En avtalslös-ning är inte ett realistiskt alternativ under överskådlig tid på grund avnuvarande marknadssituation med en dominerande operatör.
Det är således regeringens mening att en fond för finansiering avteletjänster för funktionshindrade inte bör inrättas. Regeringen har föravsikt att under år 1996 påböija ett arbete med att revidera telelagen,bl.a. skall hänsyn tas till den nya lagstiftning som för närvarande ut-arbetas inom EU. Regeringen anser att det är viktigt att i detta samman-hang även pröva frågan om ansvars- och finansieringsprincipen skalltillämpas på telekommunikationsområdet. Mot bakgrund av den planera-de översynen av telelagen är regeringen för närvarande inte beredd attta ställning till ansvars- och finansieringsprincipens tillämpning på dettaområde. Regeringen avser därför att senast under år 1997 återkommamed sin syn på denna fråga i anslutning till den nämnda översynen avtelelagen.
4.2¶Forskning och utveckling
Regeringens förslag: Den av KFB och NUTEK nyligen inrättadesamordningsgruppen skall arbeta for att stärka forskning ochutveckling inom området telekommunikationer och handikapp.Samordningsgruppen skall fortlöpande till regeringen rapporterahur utvecklingen av nya teletjänster och terminaler för funktions-hindrade fortskrider för att ge regeringen underlag för beslut ominförande av nya tjänster inom telekommunikationsområdet.
KFB har ansvaret för forskning och utveckling med särskild inriktningpå funktionshindrades tillgång till telekommunikationer medan ansvaretfor den industripolitiskt inriktade forskningen inom telekommunikations-området åvilar NUTEK.
Under hösten 1994 inkom de första ansökningarna om projektmedelför forskning inom demonstrations- och utvecklingsverksamheten medavseende på funktionshindrades tillgång till telekommunikationer tillKFB och NUTEK. De ansökningar som inkom visade att intresse fördenna typ av forskning var relativt stort. Ansökningarna skickades tillbåda myndigheterna då ansvarsfördelningen mellan myndigheternabeträffande forskningen inom området telekommunikationer och handi-kapp var diffus. För att bättre kunna samordna forskningsprojekteninom de båda myndigheterna bildade KFB och NUTEK den 1 juli 1995en samordningsgrupp, Telekommunikation och funktionshinder. Detforskningsområde som samordningsgruppen ansvarar för spänner överett brett falt från grundläggande, tillämpad forskning till studier ochutvärderingar i samband med demonstrationsprojekt. Gruppen har ettgemensamt forskningsprogram som kommer att färdigställas underhösten 1995 och en gemensam budget. För budgetåret 1995, som omfat-tar ett och ett halvt år, disponeras en för ändamålet särskilt anvisad rampå ca 10 miljoner kronor.
Det samhällsansvar som Televerket tidigare hade i form av s.k. sär-skilda åtaganden på bl.a. handikappområdet åvilar efter bolagiseringenav Televerket inte Telia AB. Regeringen har dock erfarit att Telia ABhar för avsikt att inom ramen för sin affärsverksamhet arbeta för attäldre och funktionshindrade personer skall erbjudas bra telekommunika-tioner även i fortsättningen. Enligt bolaget ingår som en del i dessaffärsidé att utveckla livskvalitet för människor och organisationergenom att förena dem via lättanvända teleanknutna informationstjänster.Vaije affärsenhet skall integrera handikappfrågorna i sin verksamhetoch därvid se till att kunder med särskilda behov beaktas i verksam-heten. Telia AB håller vidare regelbundna kontakter med berördakonsumentgrupper och har en central handikappfunktion av samordnan-de karaktär.
Enligt Telia AB är bolagets ambition att vid utvecklingen av nya pro-dukter och tjänster redan i ett tidigt skede se till att dessa blirtillgängliga även för funktionshindrade. Av största vikt är att kunskapenhos personer med funktionshinder och hos äldre förbättras om vilka
produkter och tjänster som finns, hur de kan användas, vart man kan Prop. 1995/96:86vända sig för råd eller köp m.m. Det är således viktigt att mer informa-tion, anpassad för olika grupper av funktionshindrade, finns lättillgäng-lig-
Regeringens överväganden: En starkare betoning på forskningsom-rådet är angelägen för att säkra funktionshindrades tillgång till anpas-sade telekommunikationer och därigenom öka funktionshindradesmöjligheter till delaktighet, jämlikhet och självständighet. Telekommu-nikation och informationsbehandling - telematik - är kraftfulla verktygsom rätt utnyttjade kan ge personer med funktionshinder en bättretillvaro. Det är viktigt att betona nödvändigheten av att resurser ges tillkonsekvensforskning, dvs. att forskning bedrivs kring konsekvensernaav introduktion av nya tekniska system som särskilt påverkar tillvaronför personer med funktionshinder. Detta gäller också för demonstra-tionsprojekt och utvecklingsplattformar. Dessa projekttyper kräver oftabetydande resurser. Bevakning av teknikutveckling för att initieraprojekt är ytterligare en viktig uppgift. Resurser måste också avsättastill att göra resultaten kända för samhällsplanerare, teleoperatörer m.fl.
KFB och NUTEK skall arbeta för att skapa förutsättningar och ut-vecklingsmiljöer med positiv inverkan på teleteknisk forskning,utveckling och framtagning av produkter och tjänster till stöd förpersoner med funktionshinder. Tidigare har Televerket i sin roll somfunktionsansvarig till viss del bedrivit denna typ av forsknings-, utveck-lings- och demonstrationsverksamhet på handikappområdet. Den avKFB och NUTEK nyligen inrättade samordningsgruppen skall följautvecklingen på forskningsområdet telekommunikation och handikapp.Det är av största vikt att regeringen får ta del av resultaten av gruppensarbete. Gruppen skall därför i en årlig rapport till regeringen redovisahur utvecklingen av nya tjänster och terminaler fortskrider samt göra enbedömning av vilka teletjänster som i framtiden kan få betydelse förfunktionshindrade personers kommunikation via telenätet. I rapportenskall gruppen ge regeringen underlag för beslut om införandet av nyatjänster inom telekommunikationsområdet. Samordningsgruppen bedömsav regeringen kunna spela en viktig roll i ansträngningarna att förstärkaforsknings- och utvecklingsarbetet inom området telekommunikationeroch handikapp.
Riksdagen har tidigare beslutat att forsknings- och utvecklingsverk-samheten rörande funktionshindrades behov inom teleområdet i fortsätt-ningen skall upphandlas av KFB. Likaså har riksdagen beslutat att denforskning och utveckling som staten bedriver på telekommunikations-området via KFB och NUTEK skall finansieras över statsbudgeten.Forsknings- och utvecklingsverksamhet som är av generellt intresseanses i allmänhet vara ett statligt ansvar som finansieras genom anslagvia olika forskningsråd och forskningssektorsorgan. Det är regeringensbedömning att den verksamhet som KFB, NUTEK och Telia AB förnärvarande bedriver inom området telekommunikationer och handikappär av god standard och upprätthåller en hög nivå. Regeringen görbedömningen att de förslag på forsknings- och utvecklingsområdet som 10
presenterats i föreliggande proposition kommer att stärka demonstra-
tions- och utvecklingsforskningen inom området telekommunikation och Prop. 1995/96:86handikapp.
4.3¶Standardisering
Regeringens förslag: En standardiseringsgrupp med uppgift attöka medvetenheten och kunskapen om funktionshindrades behovvid standardisering av teletjänster och terminaler inrättas.Gruppen skall säkra att handikappaspektema beaktas i det natio-nella och internationella standardiseringsarbetet.
En samlad utvärdering av telekommunikationsområdet medinriktning mot funktionshindrades behov görs inom tre år. Ensådan utvärdering skall omfatta såväl forsknings- och utvecklings-arbetet som standardiseringsarbetet.
Regeringen uppdrog den 1 december 1994 åt Post- och telestyrelsenatt genomfora en studie i syfte att utreda behovet av standardisering avtelekommunikationstjänster inom handikappområdet. Uppdraget redo-visades till regeringen den 15 februari 1995 i rapporten Nuvarande ochkommande standardiseringsbehov inom telekommunikationsområdet förfunktionshindrade.
I rapporten redogör Post- och telestyrelsen för sitt arbete på områdetoch andra samhällsorgans insatser såväl nationellt som internationellt.Vidare har Post- och telestyrelsen analyserat den kritik som bl.a. handi-kapporganisationerna riktat mot statens sätt att behandla standardise-ringsfrågoma inom området telekommunikation och handikapp. Irapporten har Post- och telestyrelsen även gett forslag till åtgärder foratt komma tillrätta med de problem som de redogör för i sin rapport.
Post- och telestyrelsen föreslår åtgärder för att redan i ett tidigt skedeförbättra möjligheterna att påverka det tekniska standardiseringsarbetetatt även omfatta handikapphänsyn. Styrelsen menar att enskilda deltaga-re med handikappkunskap bör delta i de arbetsgrupper inom standardi-seringsverksamheten som anses prioriterade. Styrelsen anser att ettsådant deltagande bör koncentreras till de områden som är av störstavikt för att säkra funktionshindrades tillgång till anpassade telekommu-nikationer. På övriga standardiseringsområden bör god effekt kunna nåsgenom att svenska delegater, som deltar i arbetsgrupper där standardise-ring generellt diskuteras, informeras om de handikappaspekter som skallbevakas. Vidare pekar Post- och telestyrelsen på att behovet av insatserkommer att gestalta sig olika för nät- och terminalstandarder, eftersomproduktionsförhållandena skiljer sig väsentligt mellan områdena vadgäller såväl tekniska lösningar som myndighetsansvar.
Post- och telestyrelsen ansvarar enligt telelagstiftningen för attnödvändig reglering och standardisering kommer till stånd för att säker-ställa funktionshindrades behov av teletjänster. I styrelsens ansvar ingårdessutom eventuell nödvändig myndighetsreglering grundad på EU:sregler om utrustning.
11 Bevakningen av att nödvändiga frivilliga standarder for terminaler Prop. 1995/96:86införs anser Post- och telestyrelsen bör, liksom för hjälpmedel i övrigt,åligga de för upphandling av handikapphjälpmedel ansvariga organen, iförsta hand landstingen. Post- och telestyrelsen föreslår att en årsarbets-kraft bör avsättas vid Handikappinstitutet för att aktivt kunna arbetamed standardisering inom teleområdet. Vidare anser styrelsen att dentill Landstingsförbundet knutna teknikupphandlingsfonden är en lämpligväg att utforma specifikationer och prototypupphandling av ny handi-kappanpassad teleteknik. Andra övergripande tillgänglighetsfrågor somvarken är att hänföra till nät- eller terminalfrågor, t.ex. om det börfinnas texttelefoner tillgängliga på vissa offentliga platser, menar Post-och telestyrelsen kräver politiska ställningstaganden.
Till sist föreslår Post- och telestyrelsen att en projektgrupp inomInformationstekniska Standardiseringen (ITS AG3 HF) bör inrättas förarbetet med frivilliga standarder inom området telekommunikation ochhandikapp. Gruppen bör förses med en ordförande genom Post- ochtelestyrelsens försorg och bestå av ledamöter från industrin, operatörer-na, upphandlare, myndigheter, handikapporganisationerna, Handikapp-institutet m.fl. Styrelsen föreslår vidare att ledamöterna i projektgrupp-en betalar normal ITS-avgift (för närvarande 15 000 kronor per år) fördeltagandet, vilket kan medföra att deltagande handikapporganisationerkan behöva ges samhällsstöd för årsavgift och arbete i arbetsgruppersamt för eventuellt deltagande i internationella standardiseringsgrupper.
Regeringens överväganden: Standardiseringsarbetet har tidigareutförts och utförs även i dag till viss del av operatörer och leverantörerpå marknaden. Telia AB:s standardiseringsarbete har sedan ombildning-en till bolag koncentrerats mer på den kommersiella delen av verksam-heten. Post- och telestyrelsen har med medel från anslaget Upphandlingav särskilda samhällsåtaganden under Kommunikationsdepartementetshuvudtitel stöttat mindre kommersiella standardiseringsprojekt, bl.a. detsvenska arbetet med ITU standarden V.18 för texttelefonmodem.Tanken är att V.18 standarden kan utgöra grunden för en internationelltstandardiserad texttelefoni. På andra områden där standardisering ochtestning av handikapphjälpmedel är nödvändig spelar Handikappinsti-tutet en viktig roll. Det finns i dag inom institutet en uppbyggd organi-sation för arbetet med testning av nya hjälpmedel samt standardiseringav dessa. Någon sådan tradition finns inte inom teleområdet i dag efter-som endast Televerket tidigare bedrev denna verksamhet.
Det är enligt regeringens uppfattning viktigt att öka medvetenhetenom vikten av att i ett tidigt skede beakta handikappaspekten i standardi-seringsarbetet. De traditionella aktörerna på standardiseringsområdetmåste vara väl insatta i funktionshindrades behov för att nå praktiskaresultat i form av produkter och tjänster som uppfyller rimliga krav påtillgänglighet, dvs. användbarhet, för personer med funktionsnedsätt-ningar och för äldregrupper. För att bygga upp denna medvetenhet ochkunskap om funktionshindrades behov bland dem som deltar i olikastandardiseringsorgan skall en standardiseringsgrupp med denna inrikt-ning bildas. Regeringen anser inte att det är nödvändigt att gruppen är 12
knuten till ITS. Av största vikt är dock att representanter från industrin,
operatörer, upphandlare, myndigheter, handikapporganisationer, Handi- Prop. 1995/96:86kappinstitutet m.fl. deltar i arbetet. Standardiseringsgruppen skall i sittarbete bl.a. ta till vara olika intressegruppers aspekter på utformningenav vissa standarder, ge olika aktörer möjlighet att informera varandraoch diskutera olika standardförslag, överväga hur olika standardiserings-projekt skall prioriteras m.m. Vidare anser regeringen att svenskadelegater med specialkunskap på handikappområdet skall delta i denationella och internationella standardiseringsprojekt inom områdettelekommunikation och handikapp som den tidigare nämnda standardi-seringsgruppen anser vara av högsta prioritet. Post- och telestyrelsen,som har standardiseringsansvar för funktionshindrades behov av kom-munikation i allmänna nät, skall vidare verka för att svenska delegatersom deltar i olika standardiseringsorgan informeras om eventuellahandikappaspekter och arbetar för att på bästa möjliga sätt säkerställafunktionshindrades tillgång till telekommunikationer.
Regeringen vill påpeka vikten av att Handikappinstitutets kompetensinom telekommunikationsområdet tas till vara i standardiseringsarbetet.
Det är regeringens mening att en samlad utvärdering av telekommu-nikationsområdet med inriktning mot funktionshindrades behov skallgöras inom tre år. En sådan utvärdering skall omfatta såväl standardi-serings- som forsknings- och utvecklingsarbetet inom området.
13 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 3 oktober 1995
Närvarande: statsrådet Sahlin, ordförande, och statsråden
Hjelm-Wallén, Hellström, Freivalds, Persson, Blomberg, Heckscher,Andersson, Uusmann, Sundström
Föredragande: statsrådet Uusmann
Regeringen beslutar proposition 1995/96:86 Funktionshindrades till-gång till teletjänster
gotab 49051, Stockholm 1995