Anställning med lönebidrag
Prop.
1995/96:96
Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.
Stockholm den 12 oktober 1995
Ingvar Carlsson
Anders Sundström
(Arbetsmarknadsdepartementet)
Regeringen föreslår att riksdagen i efterhand godkänner att det underreservationsanslaget Särskilda åtgärder för arbetshandikappade har för-brukats anslagsmedel i större utsträckning än vad som anvisats för bud-getåret 1994/95.
Regeringen föreslår vidare att högst 200 miljoner kronor av de medel,som anvisats under anslaget Arbetsmarknadspolitiska åtgärder far an-vändas för utgifter vid anställning med lönebidrag under budgetåret1995/96.
De medel som Arbetsmarknadsverket (AMV) disponerar under bud-getåret 1995/96 för bl.a. stödformen anställning med lönebidrag är ihuvudsak intecknade till följd av redan fattade bidragsbeslut. Syftetmed regeringens förslag är att AMV skall få möjlighet att häva det total-stopp för nya anställningar med lönebidrag som har införts och i enlångsammare takt successivt minska omfattningen och bidragsnivåema.Avsikten är att antalet anställningar med lönebidrag och bidragsnivåemaunder budgetåret skall anpassas så att utgifterna kan betalas med demedel på ordinarie anslag som verket disponerar för ändamålet.
För att fa till stånd en sådan anpassning av kostnaderna behöver om-fattningen av antalet lönebidrag minska. Minskningen skall i första handavse de sektorer som har den högsta genomsnittliga kostnaden. Vid nyaanställningar skall anställningar i enskild och kommunal sektor priorite-ras. Eftersom förhållandena varierar mellan länen bör Arbetsmark-nadsstyrelsen (AMS) utfärda de närmare anvisningarna på området.
Regeringen föreslår vidare att bidragsnivån vid förlängning av beslutom lönebidrag efter de första fyra anställningsåren inte far överstiga80 % av lönekostnaden. 1
1 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 96
Dessutom föreslår regeringen att särskild hänsyn inte behöver tas till Prop. 1995/96:96risken för uppsägning av en anställd med lönebidrag, när ett lönebidragomförhandlas till en lägre nivå.
1 Förslag till riksdagsbeslut......................... 4
2 Särskilda åtgärder för arbetshandikappade budgetåret
1994/95 ...................................... 4
3 Anställning med lönebidrag ....................... 5
4 Förslag till förändringar .......................... 8
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 12 oktober
1995 ........................................... 11
1 * Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 96
Regeringen föreslår att riksdagen
1. godkänner den faktiska medelsförbrukningen på tionde huvudtitelnsreservationsanslag Särskilda åtgärder för arbetshandikappade för bud-getåret 1994/95 (avsnitt 2),
2. godkänner att högst 200 000 000 kronor av de medel som riksda-gen anvisat på tionde huvudtitelns reservationsanslag Arbetsmark-nadspolitiska åtgärder under budgetåret 1995/96 far användas för utgifterför anställning med lönebidrag (avsnitt 4),
3. godkänner regeringens förslag att lönebidraget vid förlängning avbidraget efter de första fyra anställningsåren far lämnas med högst 80 %av lönekostnaden (avsnitt 4),
4. godkänner vad regeringen har anfört om hänsyn till risken för upp-sägning vid en omprövning av lönebidragets nivå (avsnitt 4).
Regeringens förslag: Riksdagen godkänner det överskridandesom har skett av tionde huvudtitelns reservationsanslag Särskildaåtgärder för arbetshandikappade for budgetåret 1994/95.
I en skrivelse den 25 augusti 1995 har AMS redovisat bl.a. utfallet påanslaget Särskilda åtgärder för arbetshandikappade under budgetåret1994/95.
Enligt AMS kommer förbrukningen på anslaget att uppgå till ca7 171 miljoner kronor, vilket överstiger anvisade medel på anslaget med198 miljoner kronor. Överskridandet faller helt på anslagsposten 1, dvs.medel till lönebidrag m.m., där utfallet beräknas bli 6 586 miljoner kro-nor mot tilldelade medel på 6 378 miljoner kronor.
AMS föreslår att medel till Särskilda åtgärder för arbetshandikappadeanvisas under ramanslag eller med annan möjlighet till kredit. Vidareföreslår AMS att den uppkomna situationen med överskridande av enanslagspost kompenseras av ett lägre anslagsutnyttjande under budgetåret1995/96.
I skrivelsen anmäler AMS även utfallet på anslaget Arbetsmarknads-politiska åtgärder, anslagsposten 1. Förbrukningen på anslagspostenkommer att överstiga anvisade medel med 890 miljoner kronor. An-slaget kommer dock totalt sett inte att överskridas, varför frågan intebehandlas vidare här.
Skälen for regeringens forslag: Anslaget Särskilda åtgärder för ar- Prop. 1995/96:96betshandikappade är ett reservationsanslag, dvs. det är anvisat av riks-dagen utan någon möjlighet för regeringen att disponera medel i störreutsträckning än vad riksdagen har anvisat. Regeringen har i sin tur ställtsamtliga medel under anslaget till AMS och delvis till Riksförsäk-ringsverkets (RFV) disposition.
Överskridandet på anslaget Särskilda åtgärder för arbetshandikappadehänför sig till den anslagspost, som finansierar lönebidrag m.m. över-skridandet på posten uppgår till 208 miljoner kronor. Under anslagetfinns även en post som finansierar främst utbildningsbidrag till inskrivnasökande vid arbetsmarknadsinstituten (Ami) och som i huvudsak dis-poneras av RFV. På denna post finns ett överskott på ca 10 miljonerkronor.
Regeringen ser allvarligt på det inträffade. Stora krav på den ekono-miska kontrollen och uppföljningen måste ställas på en myndighet somhanterar så betydande belopp av allmänna medel. Regeringen vill under-stryka att AMV måste ha ett system för att följa kostnadskonsekven-sema av fattade beslut om bidrag, så att åtgärder snabbt kan sättas in föratt förhindra överskridanden. Det är särskilt viktigt vad gäller kostnader-na för lönebidrag, eftersom beslut om dessa bidrag ofta far effekt förmycket lång tid framöver och intecknar framtida anslag. Regeringenavser att begära månadsvisa redovisningar från AMS av utgiftsutveck-lingen på anslaget.
Inför det kommande budgetåret 1997 kommer regeringen att omprövade nuvarande anslagsformerna, bl.a. till följd av riksdagens beslut om ettutgiftstak för de offentliga utgifterna. AMS förslag om en ändrad an-slagsform far prövas i detta sammanhang.
Riksdagen föreslås i efterhand godkänna att under anslaget Särskildaåtgärder för arbetshandikappade för budgetåret 1994/95 anslagsmedelhar förbrukats i större utsträckning än som varit anvisat. Ett belopp på208 693 000 kronor, svarande mot underskottet budgetåret 1994/95, börinte användas under budgetåret 1995/96.
Belastningen på anslaget Särskilda åtgärder för arbetshandikappadehar medfört att ett stort antal län infört ett totalstopp för nya anställning-ar med lönebidrag, vilket drabbar en grupp arbetslösa sökande, som haren svag ställning på arbetsmarknaden. Regeringen kommer i det följan-de att föreslå åtgärder, som bör kunna göra det möjligt att åter fa tillstånd nya placeringar samtidigt som utgifterna hålls inom ramen för demedel som anvisats.
Som framgått i det föregående är de medel som anvisats till främst löne-
bidrag för budgetåret 1995/96 till stor del intecknade. Som en följd av Prop. 1995/96:96underskottet från budgetåret 1994/95 minskas dessutom de disponiblamedlen med ca 208 miljoner kronor.
Utvecklingen sammanhänger självfallet med efterfrågeläget på arbets-marknaden. När efterfrågan på arbetskraft var som svagast de första årenpå 1990-talet hade arbetsförmedlingarna stora svårigheter att fa till ståndanställningar av sökande med arbetshandikapp. De medel, som förmed-lingarna disponerade för lönebidrag till arbetsgivare som anställdesökande med nedsatt arbetsförmåga, kunde inte utnyttjas. När sedanefterfrågan på arbetskraft åter ökade användes lönebidraget i stor omfatt-ning för dessa sökande. Följden blev en motsatt situation - de medelsom hade anvisats för anställning med lönebidrag blev överintecknadeoch räckte inte att betala den omfattning som förmedlingarna hade upp-nått.
Den uppkomna situationen, bl.a. med ett underskott på ca 208 miljo-ner kronor till lönebidragsanställningar, har lett till att ett stort antalarbetsförmedlingar har infört ett totalstopp för nya lönebidragsanställ-ningar. Även i de fall anställda hos Samhall har möjlighet att lämnaSamhall för en anställning på den reguljära arbetsmarknaden stoppasövergången. Sökande hos arbetsförmedlingen som har en arbetsgivaresom är villig att anställa dem med ett lönebidrag kan inte anta erbjudan-det på grund av stoppet.
Stödformen Anställning med lönebidrag har uppkommit genom en sam-manläggning av de tidigare formerna Arkivarbete och Halvskyddadsysselsättning. Det förstnämnda stödet förekom främst inom den statligasektorn samt hos s.k. allmännyttiga organisationer. Dessa arbetsgivarefick hela lönekostnaden täckt av bidrag. Den halvskyddade sysselsätt-ningen hade lägre och successivt avtrappade bidragsnivåer och förekomhos enskilda och kommunala arbetsgivare.
När stöden slogs samman bibehölls i stort sett denna bi dragsstruktur,där arbetsgivarkategorin bestämde bidragets nivå. Nivån på bidraget tillorganisationerna sänktes dock till 90 % av lönekostnaden. Under 1980-talet infördes också en begränsning av målgruppen för lönebidrag - en-dast sökande med arbetshandikapp kunde omfattas och inte som tidigareäven äldre, flyktingar och andra som hade svårt att få en fast förankringpå arbetsmarknaden.
Bidragsnivåns koppling till arbetsgivarkategori upphävdes genomlönebidragsreformen den 1 juli 1991. Bidraget blev flexibelt och avhäng-igt av den arbetshandikappade personens behov och förutsättningar be-träffande arbetsförmåga och graden av funktionsnedsättning (prop.1990/91:100 bil. 12, s. 119).
Försöksverksamhet som bedrivits dessförinnan hade visat att ett flexi- Prop. 1995/96:96belt lönebidrag gav ”fler jobb för pengarna” genom att det genomsnittli-ga bidraget blev lägre.
Ett ytterligare syfte med att införa ett flexibelt bidrag var att fler löne-bidragsanställda fick möjlighet att övergå till icke subventionerat arbete,bl.a. genom att fler placeringar kunde ske hos arbetsgivare som kan taett kostnadsansvar och betala hela eller en större del av lönekostnadenför anställda, som rehabiliterats och förbättrat sin arbetsförmåga. Vidareframhölls att ett ”arbetsgivameutralt” system innebär att den sökandesegna önskemål kan tillgodoses bättre. Den som behöver en hög lönesub-vention måste inte vara hänvisad till anställningar hos staten eller inomorganisationerna utan kan söka sig till de sektorer som är mest lämpligamed hänsyn till sökandens utbildning, intressen, erfarenheter etc.
Utvecklingen därefter har visat att den genomsnittliga bidragsnivån harsjunkit till 90 % hos statliga arbetsgivare och till 86 % hos organisa-tionerna. Samtidigt har dock skett en ökning av den genomsnittligabidragsnivån hos enskilda arbetsgivare från 60 % hösten 1992 till 66 %andra kvartalet 1995. Bidragsnivån hos kommunerna har under periodenökat från 43 % till 53 %. För landstingen gäller en ökning från 37 % till44 %. Sammantaget har förändringarna medfört en högre genomsnittligkostnad per plats. Kostnadsökningen far också ses mot bakgrund av denkraftiga försämring av arbetsmarknadssituationen som präglat perioden.
Statsmakternas intentioner att öka andelen anställningar hos enskildaoch kommunala arbetsgivare har inte kunnat förverkligas under perio-den. Av de ca 43 000 personer som budgetåret 1991/92 hade en anställ-ning med lönebidrag fanns 11 % hos statliga arbetsgivare och 24 % hosallmännyttiga organisationer. Hösten 1995 har antalet anställda medlönebidrag ökat till ca 50 000 personer. Av dessa finns ca 9 % hos stat-liga arbetsgivare eller motsvarande och 34 % hos allmännyttiga organi-sationer. Andelen anställda hos enskilda arbetsgivare har minskat från42 % till knappt 37 % jämfört med budgetåret 1991/92. Antalsmässigthar dock ingen minskning skett hos denna arbetsgivarkategori. Hoskommuner och landsting har andelen minskat från 22 % till ca 16 %.Några procent finns hos andra arbetsgivare, bl.a. affärsverk. Den mestpåtagliga förändringen under perioden är således att anställningar medlönebidrag hos allmännyttiga organisationer ökat från en knapp fjärdedeltill en dryg tredjedel. Utvecklingen sammanhänger med den svaga efter-frågan på arbetskraft, som rått i övriga sektorer på arbetsmarknaden.Som framgår ovan har omfattningen på Iönebidraget ökat betydligt.Jämfört med andra kvartalet 1994 hade ca 6 000 fler en sådan anställ-ning samma kvartal 1995.
Detta har också fatt ekonomiska konsekvenser. Budgetåren 1992/93och 1993/94 hade AMV stora reservationer på anslaget Särskilda åtgär-
der för arbetshandikappade - drygt en miljard resp. 780 miljoner kronor Prop. 1995/96:96i outnyttjade medel vid slutet av resp, budgetår. Budgetåret 1994/95uppstod i stället, som redan nämnts, ett underskott på ca 208 miljonerkronor på den anslagspost som finansierar lönebidragen.
Inte heller åtgärder för arbetshandikappade har kunnat undantas från debesparingar, som genomförs som ett led i saneringen av statens finanser.Sedan den 1 juli 1995 har bidragsnivån för samtliga lönebidrag sänktstill högst 90 % av lönekostnaden för den arbetshandikappade anställde.Visst undantag görs för små grupper av personer med svårare funktions-hinder. För nya anställningar med lönebidrag efter den 1 juli 1995 gälleren högsta bidragsnivå på 80 % av lönesumman.
Anslaget är vidare beräknat för en ungefär oförändrad omfattning påca 44 000 - 45 000 personer. Medel har således inte anvisats för denrelativt betydande ökning av omfattningen som skett.
Det statsfinansi el la läget medger inte kostnadsökningar på grund avökade volymer. Avsikten har varit att nyanställningar skall kunna kom-ma till stånd vartefter som människor lämnar lönebidragsanställningar.Erfarenhetsmässigt lämnar ca 10 % av de lönebidragsanställda sin an-ställning under ett år, vilket vid en volym kring 45 000 innebär att ca4 500 kan få en anställning under året.
Med den ökning som nu skett kan inte alla avgångar ersättas med nyaplaceringar. Arbetsförmedlingarna måste finna andra åtgärder och lös-ningar för en stor del av de sökande som är arbetshandikappade.
Utrymme för ett ökat antal arbeten med lönebidrag måste skapas ge-nom sänkta genomsnittliga bidragsnivåer. En förutsättning för att dettaskall kunna ske torde vara att fler placeringar sker hos arbetsgivare somhar lönebetalningsförmåga.
Regeringens förslag: Riksdagen godkänner att AMV under bud-getåret 1995/96 far disponera högst 200 miljoner kronor av demedel som anvisats under anslaget Arbetsmarknadspolitiska åtgär-der för utgifter för anställning med lönebidrag.
Lönebidrag, som förlängs efter de första fyra årens anställning farinte överstiga 80 % av lönekostnaden för den anställde.
Risken för uppsägning från en anställning med lönebidrag, börinte beaktas särskilt när bidraget omförhandlas till en lägre nivå.
Skälen for regeringens forslag: Den situation som nu uppstått meden vid budgetårets början överintecknad medelsram för lönebidrag ärolycklig. Att lösa problemet genom ett totalstopp för nya lönebidragsan-ställningar for dock med sig nya problem, framför allt för enskildasökande. En minskning av antalet arbeten med lönebidrag måste kunnagenomföras i en långsammare takt, successivt under budgetåret.
För att ge möjlighet för arbetsförmedlingar och arbetsmarknadsinstitutatt åstadkomma en sådan långsammare minskning av antalet anställning-ar med lönebidrag, med större hänsyn till vad som i det enskilda falletär en lämplig lösning, förordar regeringen en viss omfördelning avAMV:s resurser. Regeringen föreslår att högst 200 miljoner kronor avmedel som anvisats under tionde huvudtitelns anslag Arbetsmark-nadspolitiska åtgärder, far användas för utgifter för anställning medlönebidrag enligt förordningen (1991:333) om anställning med lönebi-drag.
Mot bakgrund av det statsfinansiella läget är det angeläget att de medelsom nu anvisas för lönebidrag också används på ett från samhällets syn-punkt effektivt sätt. Anställda hos Samhall som behöver omfattas avlönebidrag för att gå över till en anställning på den reguljära arbets-marknaden bör i första hand ges möjlighet att komma i fråga. Detta ären samhällseffektiv åtgärd i och med att en sådan övergång ger utrym-me för arbetsförmedlingen att placera en arbetssökande med arbetshan-dikapp hos Samhall istället för att personen i fråga uppbär ersättningfrån arbetslöshetskassa eller förtidspensioneras.
Vidare kan utrymme for nya beslut om lönebidrag för arbetshandikap-pade sökande skapas genom sänkta kostnader för lönebidrag. I det nuuppkomna läget måste placeringar med lägre bidragsnivåer ges prioritet.Nya placeringar med lönebidrag bör därför under budgetåret 1995/96främst ske hos arbetsgivare, som kan godta en lägre bidragsnivå ellersom har förutsättningar att med tiden godta lägre bidrag. I de län, somnu har ett underskott på medel till lönebidrag, skall därför placeringar ienskild och kommunal sektor prioriteras. Det far ankomma på AMS attlämna närmare anvisningar på området.
Beslut om lönebidrag far avse en tid av högst fyra år. Det är dock sna-rast regel att bidrag förlängs efter den första beslutsperioden. Arbetsför-medlingarna har under senare år genomfört omprövningar och omför-handlingar av bidrag i stor utsträckning och väsentligt oftare än vartfjärde år. Det finns goda skäl att ha en hög ambitionsnivå i detta av-seende. Även om en enskild anställd i vissa fall kan fa försämrad hälsa
och arbetsförmåga är det dock vanligt att arbetsförmågan förbättras över Prop. 1995/96:96tiden. Den anställde ökar sitt kunnande i arbetet och far mer rutin.
Det bör därför vara naturligt att nivån på Iönebidraget trappas ner viden förlängning av bidraget utöver den första fyraårsperioden. Regeringenförordar att en högsta bidragsnivå på 80 % av lönekostnaden skall gällaför beslut som förlängs utöver de första fyra årens anställning.
Förslaget innebär en tidigareläggning av en nivå som ändå småningomhade uppstått som en följd av att den högsta bidragsnivån vid nya an-ställningar nu är 80 %.
Regeringen bedömer att regeländringen medför en minskad belastningpå anslaget med ca 130 miljoner kronor, räknat på helår. Kostnadsminsk-ningen blir dock lägre år 1996, eftersom bidragsminskningen genomförssuccessivt under året.
En bestämmelse i förordningen (1991:333) om anställning med lönebi-drag behandlar frågan om omprövning av beslut om lönebidrag somfattats före den 1 juli 1991. Enligt bestämmelsen bör vid sådana om-prövningar beaktas om en minskning av Iönebidraget kan medföra enpåtaglig risk för att den anställde inte far behålla anställningen. Riskenskall ha kommit till uttryck exempelvis genom förhandling om uppsäg-ning eller uppsägning. Frågan om en sådan bestämmelse har varit före-lagd riksdagen (prop. 1992/93:150 bil. 8 s. 73-74, bet. 1992/93:FiU30,rskr. 1992/93:447).
En regel att bidragsnivån vid en förlängning/omprövning efter minstfyra års anställning inte far överstiga 80 % av lönekostnaden kan natur-ligtvis medföra problem. Regeringen vill därför erinra om att bidrag påen högre nivå kan lämnas för vissa grupper med svårare funktionshin-der. Det finns således möjligheter att tillgodose behovet av ett mer kraft-fullt stöd för människor med svåra funktionshinder. Om det däremotfrämst är arbetsgivarens ekonomiska situation, som medför en risk attden anställde med lönebidrag blir uppsagd vid ett avtrappat bidrag, ärsituationen en annan. Eftersom anställda med lönebidrag omfattas avlagen (1982:80) om anställningsskydd och också har företräde till fort-satt arbete enligt denna lag, är det inte givet att en personalinskränkningmåste drabba den anställde med lönebidrag. Om så ändå sker förutsätterregeringen att arbetsförmedlingen medverkar till att finna annat arbeteför den uppsagde eller annan lämplig åtgärd, som kan leda till ett annatarbete. Den nämnda bestämmelsen i förordningen om anställning medlönebidrag innebär en oklarhet om vilka bidragsnivåer som skall gällaoch är svår att hantera för arbetsförmedlingarna. Regeringen avser därföratt avskaffa bestämmelsen. Möjligheten att lämna bidrag upp till 80 %av kostnaden för lön och sociala avgifter innebär ett generöst system,som ger utrymme att kompensera också för en betydande nedsättning avden anställdes arbetsförmåga.
10 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 12 oktober 1995
Närvarande: statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden Sahlin,
Hellström, Peterson, Thalén, Freivalds, Wallström, Tham, Schori,
Blomberg, Heckscher, Hedborg, Andersson, Winberg, Uusmann,
Nygren, Ulvskog, Sundström, Lindh, Johansson
Föredragande: statsrådet Sundström
Regeringen beslutar proposition 1995/96:96 Anställning med lönebi-drag.
gotab 49097, Stockholm 1995