Prop. 2023/24:86
Tillfälligt höjt tak för rotavdraget
1
Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.
Stockholm den 14 mars 2024
Ulf Kristersson
Elisabeth Svantesson (Finansdepartementet)
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås att taket för rotavdraget tillfälligt ska höjas och att det tillfälligt ska införas separata tak för rot- respektive rutavdraget. Under beskattningsåret 2024 ska taket vara 75 000 kronor per person för rotavdraget och 75 000 kronor per person för rutavdraget. Fram till den 30 juni 2024 ska dock högst 50 000 kronor få användas för rotavdrag och högst 75 000 kronor sammanlagt för rot- och rutavdrag. Förslaget syftar till att temporärt främja sysselsättningen i byggsektorn under lågkonjunkturen i svensk ekonomi.
De tillfälliga bestämmelserna medför ändringar i inkomstskattelagen (1999:1229), lagen (2009:194) om förfarandet vid skattereduktion för hushållsarbete och skatteförfarandelagen (2011:1244).
Bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 juli 2024 och upphöra att gälla vid utgången av december 2024. Bestämmelserna får tillämpas på hushållsarbete som har betalats, förmån av hushållsarbete som har tillhandahållits och hushållsarbete som har redovisats i en förenklad arbetsgivardeklaration under beskattningsåret 2024.
2
Innehållsförteckning
1 Förslag till riksdagsbeslut ................................................................. 3 2 Lagtext .............................................................................................. 4 2.1 Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229) ........................................................................ 4 2.2 Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229) ........................................................................ 5 2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (2009:194) om förfarandet vid skattereduktion för hushållsarbete ............. 6 2.4 Förslag till lag om ändring i lagen (2009:194) om förfarandet vid skattereduktion för hushållsarbete ............. 8 2.5 Förslag till lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244) ...................................................................... 10 2.6 Förslag till lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244) ...................................................................... 11 3 Ärendet och dess beredning ............................................................ 12 4 Bakgrund ......................................................................................... 12 5 Tillfälligt höjt tak för rotavdraget ................................................... 14 6 Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser ................................... 16 7 Konsekvensanalys ........................................................................... 18 8 Författningskommentar ................................................................... 28 8.1 Förslaget till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229) ...................................................................... 28 8.2 Förslaget till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229) ...................................................................... 29 8.3 Förslaget till lag om ändring i lagen (2009:194) om förfarandet vid skattereduktion för hushållsarbete ........... 30 8.4 Förslaget till lag om ändring i lagen (2009:194) om förfarandet vid skattereduktion för hushållsarbete ........... 32 8.5 Förslaget till lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244) ...................................................................... 33 8.6 Förslaget till lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244) ...................................................................... 34 Bilaga 1 Sammanfattning av promemorian Tillfälligt höjt tak för rotavdraget .................................................................. 35 Bilaga 2 Promemorians lagförslag .................................................. 36 Bilaga 3 Förteckning över remissinstanserna ................................. 44 Bilaga 4 Lagrådets yttrande ............................................................ 45 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 14 mars 2024 ......... 46
3
1 Förslag till riksdagsbeslut
Regeringens förslag:
1. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229).
2. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229).
3. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2009:194) om förfarandet vid skattereduktion för hushållsarbete.
4. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2009:194) om förfarandet vid skattereduktion för hushållsarbete.
5. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244).
6. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244).
4
2 Lagtext
Regeringen har följande förslag till lagtext.
2.1 Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
Härigenom föreskrivs att 67 kap. 19 § inkomstskattelagen (1999:1229)1ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
67 kap.
19 §2
Skattereduktionen uppgår till
1. belopp motsvarande den preliminära skattereduktion som avses i 18 § första stycket 1,
2. 50 procent av underlaget enligt 18 § första stycket 2 till den del det avser sådant hushållsarbete som anges i 13 § och 30 procent av underlaget till den del det avser annat hushållsarbete, och
3. belopp motsvarande de arbetsgivaravgifter i fråga om sådan ersättning för hushållsarbete som har redovisats i en förenklad arbetsgivardeklaration enligt 18 § första stycket 3.
Den sammanlagda skattereduktionen får uppgå till högst 75 000 kronor för ett beskattningsår. Skattereduktionen för sådant hushållsarbete som anges i 13 a och 13 b §§ får dock uppgå till högst 50 000 kronor för ett beskattningsår.
Skattereduktionen för sådant hushållsarbete som anges i 13 § får uppgå till högst 75 000 kronor för ett beskattningsår. Skattereduktionen för sådant hushållsarbete som anges i 13 a och 13 b §§ får uppgå till högst 75 000 kronor för ett beskattningsår.
1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2024.
2. Lagen tillämpas första gången på hushållsarbete som har betalats, förmån av hushållsarbete som har tillhandahållits respektive hushållsarbete som har redovisats i en förenklad arbetsgivardeklaration efter den 31 december 2023.
3. För hushållsarbete som har betalats, förmån av hushållsarbete som har tillhandahållits respektive hushållsarbete som har redovisats i en förenklad arbetsgivardeklaration under perioden den 1 januari–30 juni 2024 får den sammanlagda skattereduktionen uppgå till högst 75 000 kronor. Skattereduktionen för sådant hushållsarbete som anges i 13 a och 13 b §§ får dock under samma period uppgå till högst 50 000 kronor.
1 Lagen omtryckt 2008:803. 2 Senaste lydelse 2020:1068.
5
2.2 Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
Härigenom föreskrivs att 67 kap. 19 § inkomstskattelagen (1999:1229)1ska ha följande lydelse.
Lydelse enligt lagförslag 2.1 Föreslagen lydelse
67 kap.
19 §2
Skattereduktionen uppgår till
1. belopp motsvarande den preliminära skattereduktion som avses i 18 § första stycket 1,
2. 50 procent av underlaget enligt 18 § första stycket 2 till den del det avser sådant hushållsarbete som anges i 13 § och 30 procent av underlaget till den del det avser annat hushållsarbete, och
3. belopp motsvarande de arbetsgivaravgifter i fråga om sådan ersättning för hushållsarbete som har redovisats i en förenklad arbetsgivardeklaration enligt 18 § första stycket 3.
Skattereduktionen för sådant hushållsarbete som anges i 13 § får uppgå till högst 75 000 kronor för ett beskattningsår. Skattereduktionen för sådant hushållsarbete som anges i 13 a och 13 b §§ får uppgå till högst 75 000 kronor för ett beskattningsår.
Den sammanlagda skattereduktionen får uppgå till högst 75 000 kronor för ett beskattningsår. Skattereduktionen för sådant hushållsarbete som anges i 13 a och 13 b §§ får dock uppgå till högst 50 000 kronor för ett beskattningsår.
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2025.
2. Lagen tillämpas första gången på hushållsarbete som har betalats, förmån av hushållsarbete som har tillhandahållits respektive hushållsarbete som har redovisats i en förenklad arbetsgivardeklaration efter den 31 december 2024.
1 Lagen omtryckt 2008:803. 2 Senaste lydelse 2024:000.
6
2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (2009:194) om förfarandet vid skattereduktion för hushållsarbete
Härigenom föreskrivs att 7 och 17 §§ lagen (2009:194) om förfarandet vid skattereduktion för hushållsarbete ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
7 §1
Utbetalningen får uppgå till ett belopp som motsvarar mellanskillnaden mellan den debiterade ersättningen för hushållsarbetet inklusive mervärdesskatt och köparens faktiska betalning för arbetet till utföraren före begäran om utbetalning.
Utbetalningen får dock uppgå till högst
1. samma belopp som köparen har betalat om den avser sådant hushållsarbete som anges i 67 kap. 13 § inkomstskattelagen (1999:1229), och
2. tre sjundedelar av det belopp som köparen har betalat om den avser annat hushållsarbete.
Utbetalning får inte ske till den del köparens sammanlagda preliminära skattereduktion enligt 17 § skulle uppgå till ett belopp som överstiger 75 000 kronor för ett beskattningsår. Utbetalning får inte ske till den del den preliminära skattereduktionen för sådant hushållsarbete som anges i 67 kap. 13 a och 13 b §§ inkomstskattelagen skulle överstiga 50 000 kronor för ett beskattningsår.
Utbetalning får inte ske till den del den preliminära skattereduktionen enligt 17 § för sådant hushållsarbete som anges i 67 kap. 13 § inkomstskattelagenskulle överstiga 75 000 kronor för ett beskattningsår. Utbetalning får inte ske till den del den preliminära skattereduktionen enligt 17 § för sådant hushållsarbete som anges i 67 kap. 13 a och 13 b §§ inkomstskattelagen skulle överstiga 75 000 kronor för ett beskattningsår.
17 §2
Köparen ska tillgodoräknas preliminär skattereduktion med
1. ett belopp motsvarande den utbetalning som Skatteverket enligt 11 § beslutat om till utföraren, och
2. ett belopp motsvarande redovisade arbetsgivaravgifter i fråga om sådan ersättning för hushållsarbete som har redovisats i en förenklad arbetsgivardeklaration enligt 26 kap. 4 § skatteförfarandelagen (2011:1244).
1 Senaste lydelse 2020:1069. 2 Senaste lydelse 2020:1069.
7
Om Skatteverket har beslutat om återbetalning enligt 14 §, ska den tidigare tillgodoräknade preliminära skattereduktionen minskas med belopp motsvarande den beslutade återbetalningen.
Den preliminära skattereduktionen får sammanlagt uppgå till högst 75 000 kronor för ett beskattningsår. Den preliminära skattereduktionen för sådant hushållsarbete som anges i 67 kap. 13 a och 13 b §§ inkomstskattelagen (1999:1229) får uppgå till högst 50 000 kronor för ett beskattningsår.
Den preliminära skattereduktionen för sådant hushållsarbete som anges i 67 kap. 13 § inkomst-skattelagen (1999:1229)får uppgå till högst 75 000 kronor för ett beskattningsår. Den preliminära skattereduktionen för sådant hushållsarbete som anges i 67 kap.13 a och 13 b §§inkomstskattelagen får uppgå till högst 75 000 kronor för ett beskattningsår.
1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2024.
2. Lagen tillämpas första gången för beskattningsår som börjar efter den 31 december 2023.
3. För utbetalningar och tillgodoräknanden som avser hushållsarbete som har betalats respektive redovisats före den 1 juli 2024 får den sammanlagda skattereduktionen för hushållsarbete uppgå till högst 75 000 kronor. Skattereduktionen för sådant hushållsarbete som anges i 67 kap.13 a och 13 b §§inkomstskattelagen (1999:1229) får dock uppgå till högst 50 000 kronor.
8
2.4 Förslag till lag om ändring i lagen (2009:194) om förfarandet vid skattereduktion för hushållsarbete
Härigenom föreskrivs att 7 och 17 §§ lagen (2009:194) om förfarandet vid skattereduktion för hushållsarbete ska ha följande lydelse.
Lydelse enligt lagförslag 2.3 Föreslagen lydelse
7 §1
Utbetalningen får uppgå till ett belopp som motsvarar mellanskillnaden mellan den debiterade ersättningen för hushållsarbetet inklusive mervärdesskatt och köparens faktiska betalning för arbetet till utföraren före begäran om utbetalning.
Utbetalningen får dock uppgå till högst
1. samma belopp som köparen har betalat om den avser sådant hushållsarbete som anges i 67 kap. 13 § inkomstskattelagen (1999:1229), och
2. tre sjundedelar av det belopp som köparen har betalat om den avser annat hushållsarbete.
Utbetalning får inte ske till den del den preliminära skattereduktionen enligt 17 § för sådant hushållsarbete som anges i 67 kap. 13 § inkomstskattelagenskulle överstiga 75 000 kronor för ett beskattningsår. Utbetalning får inte ske till den del den preliminära skattereduktionen enligt 17 § för sådant hushållsarbete som anges i 67 kap. 13 a och 13 b §§ inkomst-skattelagen skulle överstiga 75 000 kronor för ett beskattningsår.
Utbetalning får inte ske till den del köparens sammanlagda preliminära skattereduktion enligt 17 § skulle uppgå till ett belopp som överstiger 75 000 kronor för ett beskattningsår. Utbetalning får inte ske till den del den preliminära skattereduktionen för sådant hushållsarbete som anges i 67 kap. 13 a och 13 b §§ inkomstskattelagen skulle överstiga 50 000 kronor för ett beskattningsår.
17 §2
Köparen ska tillgodoräknas preliminär skattereduktion med
1. ett belopp motsvarande den utbetalning som Skatteverket enligt 11 § beslutat om till utföraren, och
2. ett belopp motsvarande redovisade arbetsgivaravgifter i fråga om sådan ersättning för hushållsarbete som har redovisats i en förenklad arbetsgivardeklaration enligt 26 kap. 4 § skatteförfarandelagen (2011:1244).
1 Senaste lydelse 2024:000. 2 Senaste lydelse 2024:000.
9
Om Skatteverket har beslutat om återbetalning enligt 14 §, ska den tidigare tillgodoräknade preliminära skattereduktionen minskas med belopp motsvarande den beslutade återbetalningen.
Den preliminära skattereduktionen för sådant hushållsarbete som anges i 67 kap. 13 § inkomst-skattelagen (1999:1229)får uppgå till högst 75 000 kronor för ett beskattningsår. Den preliminära skattereduktionen för sådant hushållsarbete som anges i 67 kap. 13 a och 13 b §§ inkomstskattelagen får uppgå till högst 75 000 kronor för ett beskattningsår.
Den preliminära skattereduktionen får sammanlagt uppgå till högst 75 000 kronor för ett beskattningsår. Den preliminära skattereduktionen för sådant hushållsarbete som anges i 67 kap. 13 a och
13 b §§inkomstskattelagen(1999:1229) får uppgå till högst 50 000 kronor för ett beskattningsår.
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2025.
2. Lagen tillämpas första gången för beskattningsår som börjar efter den 31 december 2024.
10
2.5 Förslag till lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244)
Härigenom föreskrivs att 11 kap. 14 § skatteförfarandelagen (2011:1244) ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
11 kap.
14 §1
Skatteavdrag för förmån av hushållsarbete enligt 67 kap. inkomstskattelagen (1999:1229) ska reduceras, om den som har utfört arbetet var godkänd för F-skatt vid någon av de tidpunkter som anges i 67 kap. 16 § 1 inkomstskattelagen. Detsamma gäller om utföraren har ett intyg eller någon annan handling som avses i 67 kap. 17 § samma lag. Reduktionen ska vara
1. 50 procent av värdet på förmån av sådant hushållsarbete som anges i 67 kap. 13 § inkomstskattelagen, och
2. 30 procent av värdet på förmån av annat hushållsarbete. Skatteavdraget ska som mest reduceras med 75 000 kronor per beskattningsår. I fråga om förmån av sådant hushållsarbete som anges i 67 kap.13 a och 13 b §§inkomstskattelagen ska dock skatteavdraget som mest reduceras med 50 000 kronor per beskattningsår.
Skatteavdraget ska i fråga om förmån av sådant hushållsarbete som anges i 67 kap. 13 § inkomst-skattelagen som mest reduceras med 75 000 kronor per beskattningsår. I fråga om förmån av sådant hushållsarbete som anges i 67 kap.13 a och 13 b §§inkomstskattelagen ska skatteavdraget som mest reduceras med 75 000 kronor per beskattningsår.
1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2024.
2. Lagen tillämpas första gången i fråga om skattepliktig förmån av hushållsarbete som kommit den skattskyldige till del efter den 31 december 2023.
3. För skattepliktig förmån som kommit den skattskyldige till del före den 1 juli 2024 får skatteavdraget som mest reduceras med 75 000 kronor, varav som mest 50 000 kronor i fråga om förmån av sådant hushållsarbete som anges i 67 kap.13 a och 13 b §§inkomstskattelagen (1999:1229).
1 Senaste lydelse 2020:1070.
11
2.6 Förslag till lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244)
Härigenom föreskrivs att 11 kap. 14 § skatteförfarandelagen (2011:1244) ska ha följande lydelse.
Lydelse enligt lagförslag 2.5 Föreslagen lydelse
11 kap.
14 §1
Skatteavdrag för förmån av hushållsarbete enligt 67 kap. inkomstskattelagen (1999:1229) ska reduceras, om den som har utfört arbetet var godkänd för F-skatt vid någon av de tidpunkter som anges i 67 kap. 16 § 1 inkomstskattelagen. Detsamma gäller om utföraren har ett intyg eller någon annan handling som avses i 67 kap. 17 § samma lag. Reduktionen ska vara
1. 50 procent av värdet på förmån av sådant hushållsarbete som anges i 67 kap. 13 § inkomstskattelagen, och
2. 30 procent av värdet på förmån av annat hushållsarbete. Skatteavdraget ska i fråga om förmån av sådant hushållsarbete som anges i 67 kap. 13 § inkomst-skattelagen som mest reduceras med 75 000 kronor per beskattningsår. I fråga om förmån av sådant hushållsarbete som anges i 67 kap.13 a och 13 b §§inkomstskattelagen ska skatteavdraget som mest reduceras med 75 000 kronor per beskattningsår.
Skatteavdraget ska som mest reduceras med 75 000 kronor per beskattningsår. I fråga om förmån av sådant hushållsarbete som anges i 67 kap.13 a och 13 b §§inkomstskattelagen ska dock skatteavdraget som mest reduceras med 50 000 kronor per beskattningsår.
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2025.
2. Lagen tillämpas första gången i fråga om skattepliktig förmån av hushållsarbete som kommit den skattskyldige till del efter den 31 december 2024.
1 Senaste lydelse 2024:000.
12
3 Ärendet och dess beredning
Inom Finansdepartementet har promemorian Tillfälligt höjt tak för rotavdraget utarbetats. I promemorian föreslås att taket för rotavdraget tillfälligt ska höjas och att det tillfälligt ska införas separata tak för rot- respektive rutavdraget. Under beskattningsåret 2024 bör taket vara 75 000 kronor per person för rotavdraget och 75 000 kronor per person för rutavdraget. Fram till den 30 juni 2024 bör dock högst 50 000 kronor få användas för rotavdrag och högst 75 000 kronor sammanlagt för rot- och rutavdrag.
En sammanfattning av promemorian finns i bilaga 1. Promemorians lagförslag finns i bilaga 2.
Promemorian har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 3. Remissvaren finns tillgängliga i Finansdepartementet (Fi2023/02695).
Vidare har Finansdepartementet mottagit hemställningar om att rotavdraget ska förstärkas. Auktoriserat Fönsterunderhåll har i en hemställan den 24 oktober 2016 begärt att rotavdraget utvidgas till att även omfatta all nödvändig arbetskostnad i företagsverkstäder (Fi2016/03759). Byggmaterialhandlarna har i en hemställan den 1 juni 2020 begärt att skattereduktionen för rotavdraget höjs till 50 procent, att taket för rotavdraget höjs till 100 000 kronor och att regeringen ser över möjligheten att införa hållbarhetskriterier, som ger rätt till en högre andel rotavdrag (Fi2020/02557). Byggnadsvårdsföretagen i Sverige har i en hemställan den 26 mars 2021 begärt att rotavdrag medges för att renovera fönster på företagsverkstäder (Fi2021/01462).
I denna proposition behandlas promemorians förslag samt ovan nämnda hemställningar.
Lagrådet
Regeringen beslutade den 15 februari 2024 att inhämta Lagrådets yttrande över lagförslag som överensstämmer med lagförslagen i promemorian. Lagrådets yttrande finns i bilaga 4. Lagrådet lämnar förslagen utan erinran.
I förhållande till lagrådsremissen har vissa språkliga och redaktionella ändringar gjorts.
4 Bakgrund
Rutavdraget trädde i kraft den 1 juli 2007. Det följdes av rotavdraget som gäller fr.o.m. den 8 december 2008. Syftet med rot- och rutavdragen är bl.a. att öka arbetsutbudet och därigenom stimulera sysselsättningen och tillväxten genom att omvandla sådant arbete som utförs av hushållen själva till marknadsarbete. Rutavdrag lämnas för hushållsarbete som ofta utförs
13
av hushållen själva och som i de flesta fall utförs i bostaden, däribland städning och tvättning (rutarbete). Rotavdrag lämnas för reparation, underhåll och om- och tillbyggnad av vissa bostäder (rotarbete).
Rot- respektive rutavdraget ges genom skattereduktion. Underlaget för skattereduktionen är arbetskostnaden, inklusive mervärdesskatt. Kostnader för material, utrustning och resor ingår inte. Den sammanlagda skattereduktionen för rot- och rutarbete får uppgå till högst 75 000 kronor per person och år, varav högst 50 000 kronor får avse rotarbete. De materiella reglerna finns i 67 kap.11–19 §§inkomstskattelagen (1999:1229), medan förfarandet regleras i bl.a. lagen (2009:194) om förfarandet vid skattereduktion för hushållsarbete.
Det finns tre olika sätt att tillgodoräknas slutlig skattereduktion inom rot- och rutavdragssystemet. För det första kan den enskilde anlita en näringsidkare som när avtalet om arbetet träffas eller när ersättningen betalas ut är godkänd för F-skatt (eller, om arbetet utförs utanför Sverige i ett annat EES-land och utföraren inte har bedrivit näringsverksamhet i Sverige, har intyg eller någon annan handling som visar att företaget i fråga om skatter och avgifter i sitt hemland genomgår motsvarande kontroll som den som är godkänd för F-skatt). För det andra kan den enskilde få tjänsterna tillhandahållna som en skattepliktig löneförmån av sin arbetsgivare. För det tredje kan den enskilde anlita en privatperson som inte är godkänd för F-skatt.
Det vanligaste sättet att få rot- och rutavdrag är att en enskild anlitar en näringsidkare som är godkänd för F-skatt. I dessa fall tillgodoräknas köparen skattereduktionen genom den s.k. fakturamodellen. Fakturamodellen innebär att köparen får sitt rot- eller rutavdrag direkt i samband med betalningen av det utförda arbetet. Utföraren fakturerar köparen som vanligt men gör avdrag med viss del av arbetskostnaden inklusive mervärdesskatt. Skattereduktionen är i dessa fall högst 50 procent av arbetskostnaden för rutarbete och högst 30 procent av arbetskostnaden för rotarbete. När arbetet är utfört och köparen har betalat sin del av arbetskostnaden kan utföraren ansöka om utbetalning av resterande del av arbetskostnaden hos Skatteverket. Skatteverket kontrollerar att köparen inte redan har överskridit taket för årets rot- och rutavdrag och gör sedan utbetalningen till utföraren. Samtidigt tillgodoförs köparen en preliminär skattereduktion. Den preliminära skattereduktionen är förifylld i inkomstdeklarationen. När köparen lämnar sin inkomstdeklaration begär denne slutlig skattereduktion.
Om köparen har tillräckligt mycket skatt att betala påverkar skattereduktionen inte den beräknade slutskatten. Köparen har i praktiken redan fått sin skattelättnad i och med den reducerade betalningen till utföraren. Skulle köparen ha mindre skatt att betala än det belopp som den preliminära skattereduktionen uppgår till resulterar det i en tillkommande post vid beräkningen av slutskatten.
Slutlig skattereduktion kan även tillgodoräknas genom att man får tjänsterna tillhandahållna som en skattepliktig löneförmån av sin arbetsgivare eller genom att man anlitar en privatperson som inte är godkänd för F-skatt. När arbete tillhandahålls den enskilde som en löneförmån får den enskilde en lättnad direkt genom att arbetsgivaren inte gör något avdrag för preliminär skatt för förmån av rot- och rutarbete. När arbete tillhandahålls som en löneförmån är skattereduktionen högst
14
50 procent av arbetskostnaden för rutavdraget och högst 30 procent av arbetskostnaden för rotarbete. När en privatperson som inte är godkänd för F-skatt anlitas motsvarar skattereduktionen arbetsgivaravgifterna som redovisas i den förenklade arbetsgivardeklarationen. För att den enskilde i dessa fall ska kunna få skattelättnaden direkt slipper den enskilde betala arbetsgivaravgifterna.
5 Tillfälligt höjt tak för rotavdraget
Regeringens förslag: Taket för rotavdraget ska tillfälligt höjas och det ska tillfälligt införas separata tak för rot- respektive rutavdraget. Taket för rot- respektive rutavdraget ska vara 75 000 kronor per person under beskattningsåret 2024.
Promemorians förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: En majoritet av remissinstanserna tillstyrker, är positiva till eller har inget att invända mot förslaget, däribland Almega,
Arbetsförmedlingen, Boverket, Föreningen Byggföretagen i Sverige, Föreningen Installatörsföretagen, Företagarna, Näringslivets Skattedelegation (NSD), till vars yttrande Svenskt Näringsliv ansluter, Skatteverket, Småföretagarnas Riksförbund och Villaägarnas Riksförbund.
Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser (Tillväxtanalys) ser rotavdraget som en välbeprövad sysselsättningsåtgärd som använts under lång tid för att lindra lågkonjunkturers effekter på byggbranschen. Enligt Tillväxtanalys är rotavdraget en bra tillfällig sysselsättningsåtgärd, men en relativt dyr åtgärd på längre sikt. Tillväxtanalys anser därför att ett tillfälligt höjt tak för rotavdraget är en rimlig sysselsättningsåtgärd under rådande svåra omständigheter i byggsektorn.
Ekonomistyrningsverket (ESV), Landsorganisationen i Sverige (LO) och Tjänstemännens Centralorganisation (TCO) avstyrker förslaget. ESV anser att en höjning av taket är olämplig och hänvisar till att
Riksrevisionen i rapporten Svart på vitt – rotavdragets kostnader och effekter (RiR 2023:26) har bedömt att rotavdraget är ineffektivt och rekommenderar en sänkning av taket. LO delar bedömningen att det behövs åtgärder för att stödja sysselsättningen i byggsektorn givet konjunkturläget, men anför, i likhet med TCO, att förslaget inte kan förväntas få någon betydande effekt på sysselsättningen. LO framhåller också att det finns en överhängande risk att större delen av skattesänkningen kommer att gå till personer som köper rotarbete för större ombyggnationer som skulle genomförts även utan den tillfälliga takhöjningen.
Sveriges Akademikers Centralorganisation (Saco) tillstyrker förslaget, men anser att det förefaller som om en tillfälligt höjd subventionsgrad skulle vara en bättre anpassad konjunkturåtgärd för att stödja byggsektorn.
Även Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) anser att generositeten i rotavdraget bör öka i nuvarande lågkonjunktur, men menar att det inte är uppenbart att det är taket, och inte subventionsgraden, som bör justeras med konjunkturen.
15
Flera remissinstanser, däribland Boverket, Föreningen Byggföretagen i Sverige och Småföretagarnas Riksförbund, efterfrågar ytterligare utvidgningar av rotavdraget, bl.a. att skattereduktionen för rotavdraget återställs till 50 procent av arbetskostnaden. Saco anser att rotavdragets omfattning behöver ses över för att fortsättningsvis i första hand användas som konjunkturåtgärd, speciellt i ljuset av de resultat som Riksrevisionen redovisar i sin rapport och som visar på mycket låg kostnadseffektivitet. Föreningen Installatörsföretagen anser att regeringen snarast bör se över och utöka avdraget för grön teknik.
Konjunkturinstitutet delar bedömningen att förslaget kan påverka sysselsättningen i byggbranschen, men efterfrågar en närmare beskrivning av de offentligfinansiella effekterna. Ytterligare några remissinstanser, bl.a. ESV och IFAU, har synpunkter på konsekvensanalysen.
Skälen för regeringens förslag: Det huvudsakliga syftet med rotavdraget är att minska svartarbetet och att öka arbetsutbudet. När reglerna infördes framhölls att lägre skatt på marknadsproducerat rotarbete innebär ökade möjligheter för individen att köpa arbetet i stället för att utföra det själv, varigenom denne kan öka sitt eget arbetsutbud på marknaden. Därtill konstaterades bl.a. att svensk ekonomi befann sig i en konjunkturnedgång och att byggsektorn märkbart hade försvagats under de senaste åren. Skattereduktionen förväntades stimulera en annars vikande byggmarknad varför det ansågs vara en lämplig tidpunkt att införa rotavdraget (prop. 2008/09:178 s. 23–24).
Sverige bedöms nu vara i en lågkonjunktur med hög inflation. Tillväxten fortsätter att utvecklas i svag takt och Sverige går in i lågkonjunkturen med en hög arbetslöshet i jämförelse med andra europeiska länder. Det är ett besvärligt ekonomiskt läge där många företag pressas hårt av inflationen. Detta drabbar inte minst byggsektorn som möter ökade priser och minskad efterfrågan.
För att temporärt främja sysselsättningen i byggsektorn under lågkonjunkturen i svensk ekonomi bör taket för rotavdraget tillfälligt höjas. Ett tillfälligt höjt tak för rotavdraget kan bidra till att efterfrågan på rotarbete ökar under en period då efterfrågan på övriga bygg- och anläggningsarbeten bedöms minska. Detta kan till viss del upprätthålla produktionen och sysselsättningen i byggsektorn.
Den tillfälliga höjningen av taket för rotavdraget bör inte begränsas av möjligheten att göra skattereduktion för rutarbete under 2024. Rot- respektive rutavdraget bör därför ha separata tak under 2024. Det innebär att respektive avdrag kommer att ha ett tak på 75 000 kronor per person under 2024.
ESV avstyrker förslaget mot bakgrund av Riksrevisionens granskningsrapport av rotavdraget (RiR 2023:26). Även LO och TCO avstyrker förslaget och anför att förslaget inte kan förväntas få någon betydande effekt på sysselsättningen i byggsektorn. Riksrevisionens granskning av rotavdraget avsåg frågan om rotavdraget har uppfyllt det långsiktiga mål som riksdagen beslutade vid införandet, dvs. att minska svartarbete och öka arbetsutbudet för de hushåll som använder rotavdrag. Granskningen omfattade inte frågan om rotavdraget är en effektiv konjunkturåtgärd. Som
Tillväxtanalys framhåller är rotavdraget en välbeprövad sysselsättningsåtgärd som använts under lång tid för att lindra lågkonjunkturers effekter på byggbranschen. Tillväxtanalys uppfattning, vilken regeringen delar, är
16
att ett tillfälligt höjt tak för rotavdraget är en rimlig sysselsättningsåtgärd under rådande svåra omständigheter i byggsektorn. I motsats till vad LO och TCO anför bedömer regeringen att förslaget kan ha en positiv effekt på sysselsättningen i byggsektorn. Denna uppfattning delas även av fler remissinstanser, däribland Boverket och Konjunkturinstitutet.
IFAU och Saco framför att det möjligen är lämpligare att höja subventionsgraden än att höja taket för rotavdraget. Regeringen bedömer dock att en ökad subventionsgrad är en mindre träffsäker åtgärd, bl.a. då redan inplanerade rotarbeten 2024 skulle få en högre subventionsgrad, vilket ökar kostnaden för reformen och minskar dess effektivitet.
Flera remissinstanser, däribland Föreningen Byggföretagen i Sverige och Småföretagarnas Riksförbund, efterfrågar ytterligare utvidgningar av rotavdraget, bl.a. att skattereduktionen för rotavdraget höjs till 50 procent av arbetskostnaden. Saco efterfrågar en översyn av rotavdraget. Dessa frågor faller dock utanför det aktuella lagstiftningsärendet och behandlas inte vidare här. Detsamma gäller de synpunkter som har framförts av Föreningen Installatörsföretagen om behovet av att se över och utöka avdraget för grön teknik.
Några remissinstanser, bl.a. ESV, IFAU och Konjunkturinstitutet, har synpunkter på konsekvensanalysen. Dessa behandlas i avsnitt 7.
En tillfällig höjning av taket för rotavdraget samt separata tak för rot- respektive rutavdraget innebär att bestämmelserna om tillgodoräknande av den preliminära skattereduktionen behöver justeras. Skattereduktionen ska tillgodoräknas separat för rot- respektive rutavdraget och ska under beskattningsåret 2024 kunna uppgå till 75 000 kronor vardera. På motsvarande sätt behöver bestämmelserna om utbetalning till utföraren justeras eftersom utbetalning inte ska ske när köparen har tillgodoräknats högsta möjliga preliminära skattereduktion. Även bestämmelserna om skatteavdrag för förmån av hushållsarbete behöver justeras utifrån de nya taken.
Sådana ytterligare förstärkningar av rotavdraget som Auktoriserat Fönsterunderhåll, Byggmaterialhandlarna och Byggnadsvårdsföretagen i Sverige hemställt om är för närvarande inte aktuella.
Lagförslag
Förslaget medför ändringar i 67 kap. 19 § inkomstskattelagen (1999:1229), 7 och 17 §§ lagen (2009:194) om förfarandet vid skattereduktion för hushållsarbete och 11 kap. 14 § skatteförfarandelagen (2011:1244).
6 Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser
Regeringens förslag: Lagändringarna ska träda i kraft den 1 juli 2024 och upphöra att gälla vid utgången av december 2024.
De tillfälliga bestämmelserna ska tillämpas på hushållsarbete som har betalats, förmån av hushållsarbete som har tillhandahållits och
17
hushållsarbete som har redovisats i en förenklad arbetsgivardeklaration under beskattningsåret 2024. Under perioden 1 januari–30 juni 2024 får dock den sammanlagda skattereduktionen för hushållsarbete uppgå till högst 75 000 kronor, varav högst 50 000 kronor får avse rotarbete.
Promemorians förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Föreningen Byggföretagen i Sverige anser att förslaget bör träda i kraft tidigare och göras permanent. Även Företagarna och Tillväxtanalys anser att det hade varit mer ändamålsenligt om förslaget hade trätt i kraft tidigare. Flera remissinstanser, däribland Boverket,
Föreningen Installatörsföretagen, Företagarna, Hantverkarnas Riksorganisation och Svenskt Näringsliv, anser att regeringen bör överväga att förlänga förslaget. Småföretagarnas Riksförbund och Villaägarnas Riksförbund uppmanar regeringen att förlänga tidsperioden om krisen håller i sig.
ESV anser att tillfälliga undantag i skattelagstiftningen generellt sett ska undvikas då de minskar transparensen och förutsägbarheten i skattesystemet. Vidare anser ESV att konstruktionen med ett tillfälligt höjt tak under sex månader är komplicerad och att det finns risk att de som förslaget riktar sig till inte kommer att förstå det. Även Föreningen
Installatörsföretagen och TCO menar att det finns en risk att information om förslaget inte hinner nå ut till ett större antal personer förrän tidsperioden är över. TCO menar att förslaget i stället medför osäkerhet om vilka regler som gäller.
Skälen för regeringens förslag: För att främja sysselsättningen i byggsektorn under den pågående lågkonjunkturen är det angeläget att de nya bestämmelserna träder i kraft så snart som möjligt. Lagändringarna bör därför träda i kraft den 1 juli 2024. Ett tidigare ikraftträdande, som
Föreningen Byggföretagen i Sverige, Företagarna och Tillväxtanalys efterfrågat, bedöms inte möjligt. Lagändringarna i inkomstskattelagen (1999:1229), lagen (2009:194) om förfarandet vid skattereduktion för hushållsarbete och skatteförfarandelagen (2011:1244) bör dock tillämpas för hela beskattningsåret 2024, eftersom hushållsarbete som har betalats, förmån av hushållsarbete som har tillhandahållits respektive hushållsarbete som har redovisats i en förenklad arbetsgivardeklaration under första halvåret 2024 bör beaktas vid beräkningen av om taket för rot- respektive rutavdraget uppnåtts.
Ändringarna i bestämmelserna om skatteavdrag för förmån av hushållsarbete i 11 kap. 14 § skatteförfarandelagen (2011:1244) bör tillämpas i fråga om förmåner som kommit den skattskyldige till del efter den 31 december 2023.
Som anges i avsnitt 4 innebär fakturamodellen att den enskilde får sitt rot- eller rutavdrag direkt i samband med betalningen av det utförda arbetet och att denne därefter tillgodoförs en preliminär skattereduktion i samband med att Skatteverket gör en utbetalning till utföraren. En retroaktiv lagstiftning innebär att enskilda som under första halvåret 2024 har nekats preliminär skattereduktion på grund av att taket har överskridits, efter ikraftträdandet kan begära ändring hos Skatteverket för att på så sätt tillgodoräkna sig en högre preliminär skattereduktion. För att undvika att Skatteverket manuellt behöver ompröva dessa beslut, bör den sammanlagda skattereduktionen för hushållsarbete under perioden 1 januari–
18
30 juni 2024 få uppgå till högst 75 000 kronor, varav högst 50 000 kronor får avse rotarbete. En sådan begränsning motsvarar det nu gällande taket för rot- och rutavdraget.
Enligt huvudregeln i inkomstskattelagen är det tidpunkten för betalningen av hushållsarbetet som avgör till vilket beskattningsår arbetet ska anses hänförligt. För förmån av hushållsarbete är det tidpunkten för tillhandahållandet som avgör och när den enskilde anlitar en privatperson som inte är godkänd för F-skatt är det tidpunkten då ersättningen redovisas i en förenklad arbetsgivardeklaration. Motsvarande bör gälla vid bedömningen av om ett hushållsarbete ska anses hänförligt till tiden före den 1 juli 2024.
Eftersom lagändringarna är en tillfällig konjunkturåtgärd under 2024 bör bestämmelserna, i motsats till vad bl.a. Boverket och Svenskt Näringsliv anför, upphöra att gälla vid utgången av december 2024. Regeringen följer dock noga utvecklingen inom byggsektorn. De upphävda bestämmelserna bör fortfarande tillämpas för arbete som har betalats, förmån av arbete som har tillhandahållits samt arbete som har redovisats i en förenklad arbetsgivardeklaration under beskattningsåret 2024.
Regeringen delar ESV:s uppfattning att tillfälliga undantag i skattelagstiftningen generellt bör undvikas, men givet att förslaget är en konjunkturåtgärd i ett besvärligt ekonomiskt läge anser regeringen att det finns övervägande skäl att genomföra det.
Några remissinstanser, bl.a. ESV och TCO, framför att det finns risk att de som förslaget riktar sig till inte kommer att förstå det. Det ankommer på Skatteverket att informera och svara på frågor om reglerna.
7 Konsekvensanalys
I detta avsnitt redogörs för förslagets effekter i den omfattning som bedöms lämpligt i det aktuella lagstiftningsärendet och med beaktande av förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning.
De offentligfinansiella effekterna till följd av ändrade skatte- och avgiftsregler beräknas i enlighet med Finansdepartementets beräkningskonventioner. Beräkningarna görs i ikraftträdandeårets priser och volymer och utgår vanligtvis från att beteendet hos individer och företag inte ändras till följd av förändringarna i skattereglerna. Undantag från antagandet om oförändrat beteende kan göras om bedömningen är att det ger en mer rättvisande bild av den offentligfinansiella effekten.
Regelrådet finner att konsekvensutredningen uppfyller kraven i 6 och 7 §§ förordningen om konsekvensutredning vid regelgivning, men att beskrivningen av behovet om speciella informationsinsatser med anledning av förslaget och beskrivningen av påverkan på administrativa kostnader är bristfälliga.
19
Syfte och alternativa lösningar
Syftet med förslaget är att temporärt främja sysselsättningen i byggsektorn under lågkonjunkturen i svensk ekonomi. Förslaget kan bidra till att efterfrågan på rotarbete ökar under en period då efterfrågan på övriga bygg- och anläggningsarbeten bedöms minska. Ett tillfälligt höjt takbelopp för rotavdrag innebär att förändring sker inom ett redan befintligt och välanvänt system för köp av tjänster från byggsektorn. För att effekten av den tillfälliga höjningen inte ska begränsas av möjligheten att göra skattereduktion för rutarbete föreslås även att rot- respektive rutavdraget bör ha separata tak.
En alternativ lösning för att öka efterfrågan på rotarbete är att i stället eller samtidigt öka subventionsgraden, som i dag är 30 procent av arbetskostnaden. En ökad subventionsgrad bedöms påverka även dem som med nuvarande regler inte är begränsade av takbeloppet för skattereduktionen. Efterfrågan på rotarbete skulle därmed öka mer med en höjd subventionsgrad än med ett tillfälligt höjt takbelopp. En ökad subventionsgrad bedöms dock vara en mindre träffsäker åtgärd. Det beror på att även redan inplanerade rotarbeten 2024 skulle få en högre subventionsgrad vilket ökar kostnaden för och minskar effektiviteten av reformen. En ökad subventionsgrad skulle också kunna leda till att personer väntar med att köpa rotarbete till den dag den högre subventionsgraden gäller. Ett höjt takbelopp påverkar inte redan planerade rotarbeten 2024. De minskade skatteintäkter som förslaget bedöms leda till avser endast nytillkommande rot- eller rutarbete eller sådant arbete som tidigareläggs från år efter 2024.
Om förslaget inte genomförs skulle möjligheten att köpa rot- eller rutarbete inte förändras 2024 och inga av de effekter som beskrivs i detta avsnitt skulle uppkomma.
Utöver vad som beskrivs under avsnitt 6 om ikraftträdande- och övergångsbestämmelser bedöms ingen ytterligare särskild hänsyn till tidpunkten för ikraftträdande behöva tas.
Offentligfinansiella effekter
Förslaget bedöms minska skatteintäkterna med 960 miljoner kronor under 2024. Skattereduktionerna för rot- och rutarbete räknas som skatteutgifter och förslaget leder därmed till ökade skatteutgifter under 2024. Beräkningen frångår delvis de gängse beräkningskonventionerna om oförändrat beteende. Användande av rotarbete och i viss mån rutarbete antas öka för dem som med nuvarande regler når det högsta beloppet för rotavdrag eller dem som når det högsta samlade beloppet för rot- och rutavdrag.
Konjunkturinstitutet och IFAU anser att det är otydligt hur effekterna på de offentliga finanserna har beräknats. Beskrivningen av beräkningen av den offentligfinansiella effekten har kompletterats jämfört med den remitterade promemorian. Beräkningen är gjord med hjälp av SCB:s mikrosimuleringsmodell FASIT med data från 2021 som skrivits fram till 2024 års förväntade ekonomiska miljö. Personer som 2021 nådde det
20
högsta beloppet för rotarbete antas vara begränsade i hur mycket rotarbete de köper. I beräkningen av den offentligfinansiella effekten har dessa personers ökade köp av rotarbete simulerats genom att de tilldelats ytterligare köp utifrån en slumpfördelning som ges av FASIT. Som mest kan en persons avdrag för rotarbete dubbleras i simuleringen jämfört med grunddata. Ökat avdrag för rotarbete hos dem som nådde högsta beloppet 2021 leder till minskade skatteintäkter med 820 miljoner kronor 2024. Beteendet simuleras även för personer som nått maximal skattereduktion för hushållsarbete (rot- och rutarbete). Ökade avdrag för rot- och rutarbete hos dessa personer minskar skatteintäkterna med 140 miljoner kronor 2024.
Det faktum att reglerna föreslås börja gälla den 1 juli 2024 påverkar inte beräkningen av den offentligfinansiella effekten. De personer som kan gynnas av en takbeloppshöjning och separata tak för rot- och rutavdrag antas kunna planera så att betalningarna sker före och efter halvårsskiftet 2024.
Förslaget är tillfälligt och ska bara gälla under 2024. Skatteintäkterna skulle kunna påverkas även åren efter 2024. Rotarbete som en privatperson planerat till 2025 för att den nått takbeloppet 2024 kan komma att tidigareläggas. Det skulle i så fall leda till minskad skattereduktion 2025 och därmed ökade skatteintäkter det året. Detta leder dock i sin tur till ökade möjligheter att få skattereduktion 2025 som kan leda till tidigareläggning av arbeten från året efter det osv. Av den anledningen antas ingen offentligfinansiell effekt 2025–2026. Konjunkturinstitutet anser att det är tveksamt att förslaget endast påverkar de offentliga finanserna 2024. Regeringen bedömer dock att den eventuella ökning av skatteintäkterna som skulle kunna uppkomma efter 2024 är behäftad med stor osäkerhet och har därför inte siffersatts. Eventuella effekter av förslaget efter att det högre taket slutat gälla kommer dock omhändertas i de löpande prognoserna för de offentliga finanserna.
Den varaktiga effekten av förslaget beräknas till ca 20 miljoner kronor. Den varaktiga effekten är ett mått på en åtgärds bestående effekt på de offentliga finanserna. Eftersom förslaget är tillfälligt motsvarar den varaktiga effekten i detta fall effekten på statens lånekostnader på grund av de minskade skatteintäkterna 2024.
ESV anser att det är osäkert hur stor stimulanseffekten av förslaget blir och efterfrågar en tydligare redogörelse för hur nuvarande räntenivåer påverkar möjligheten att nyttja avdraget. I beräkningarna av den offentligfinansiella effekten tas hänsyn till om individerna har skatt att reducera mot. Högre ränteutgifter leder till ett större underskott av kapital.
Individer som till följd av detta saknar ytterligare skatt att reducera mot, ges ingen ytterligare skattereduktion för rot- eller rutarbete. År 2024 bedöms ränteutgifterna vara högre än tidigare år. Eftersom beräkningen görs på framskrivna uppgifter så återspeglas också det minskade utrymmet för skattereduktion i den offentligfinansiella effekten.
21
Effekter för enskilda
Personer som inte köper ytterligare tjänster som ger rot- eller rutavdrag för att de uppnått det högsta beloppet för skattereduktionen kan komma att öka sin konsumtion av sådana tjänster under 2024 med anledning av förslaget.
Med gällande regler hade taket för rotavdraget uppgått till 50 000 kronor 2024. Förslaget innebär att taket för rotavdraget tillfälligt höjs till 75 000 kronor och att taket för rutavdraget bibehålls på samma nivå men separeras från rotavdraget. Jämfört med gällande regelverk innebär förslaget därmed en tillfälligt ökad möjlighet för rotavdrag med 25 000 kronor samt ett sammantaget högre tak på 150 000 kronor för rot- och rutavdrag. För att få göra högsta möjliga rotavdrag behöver kostnaden för rotarbete uppgå till 250 000 kronor (75 000 / 0,30) och för rutavdrag behöver kostnaden uppgå till 150 000 kronor (75 000 / 0,50).
Höjningen av skattereduktionen för rotarbete är tidsbegränsad, vilket gör det lönsamt att tidigarelägga rotarbete som annars hade planerats till efter 2024. Drygt 38 000 personer gjorde rotavdrag med det högsta möjliga beloppet 2021 (50 000 kronor). Ett tillfälligt högre tak för rotavdraget kommer att öka det ekonomiska utrymmet för individer att köpa rotarbete. Det innebär att individer får ökade möjligheter att köpa rotarbete i stället för att utföra arbetet själv eller vänta och använda rotavdraget följande år.
Förslaget väntas framför allt påverka dem som gör rotavdrag eftersom få individer nyttjar rutavdraget i samma omfattning.
Skattereduktionen för rot- och rutarbete är knuten till individen och kan göras av den som har skatt att reducera mot. Skattereduktionen kan aldrig bli större än summan av kommunal och statlig inkomstskatt, fastighetsskatt och fastighetsavgift. Dessutom avräknas skattereduktionerna för kommunal fastighetsskatt, sjöinkomst, allmän pensionsavgift, arbetsinkomst, sjukersättning och aktivitetsersättning, förvärvsinkomst, regional skattereduktion för boenden i vissa områden och underskott av kapital före rot- och rutavdraget. Skatten som kvarstår efter de ovan nämnda skattereduktionerna avgör hur stort rot- och rutavdrag som kan göras.
För att få högsta möjliga skattereduktion med 150 000 kronor för rot- och rutarbete behövs en månadsinkomst på ca 58 500 kronor. Skattskyldiga med lägre inkomster eller underskott i kapital kommer inte att kunna utnyttja hela skattereduktionen, eftersom det inte finns tillräckligt med skatt att reducera. Skattereduktionen kommer i dessa fall att minska skatten med det utrymme som finns. Om individen med en månadsinkomst på 58 500 kronor exempelvis har ett bolån och får en skattereduktion för underskott av kapital med 35 000 kronor minskar den kvarvarande skatt som kan reduceras till följd av rot- eller rutarbete med samma belopp. Skattereduktionen kan inte leda till att skatten blir mindre än noll.
Exempel
En fysisk person köper rotarbete för 250 000 kronor. Enligt befintliga regler medges skattereduktion med 50 000 kronor givet att den enskilde har skatt att reducera. Med det tillfälligt höjda taket för rotavdraget kan skattereduktion medges med 75 000 kronor. För detta behövs en månadsinkomst på ca 41 000 kronor. Om personen även har ett bolån på 1 000 000
22
kronor med en antagen räntekostnad på 3,47 procent per år (genomsnitt i riket enligt uppgift från SCB) behövs en månadsinkomst på ca 45 000 kronor för full effekt av skattereduktionen för rotarbete.
En individ köper rutarbete för 60 000 kronor och rotarbete för 200 000 kronor. Med befintliga regler medges rot- och rutavdrag för totalt 75 000 kronor givet att den enskilde har skatt att reducera. Med separata tak för rut- och rotavdraget samt ett tillfälligt höjt tak för rotavdraget kan skattereduktion medges med 30 000 kronor för rutarbete och 60 000 kronor för rotarbete. För detta behövs en månadsinkomst på ca 46 000 kronor. Om individen även har ett bolån på 1 000 000 kronor med en antagen räntekostnad på 3,47 procent per år behövs en månadsinkomst på ca 50 000 kronor. I ett hushåll med två vuxna finns möjligheten att dela upp kostnaden för rotarbete mellan sig. I det senare exemplet behöver t.ex. båda individer ha en månadsinkomst på ca 34 000 kronor för att hushållet ska ha tillräcklig skatt att reducera.
Effekter för företag
Förslaget rör fysiska personers rotavdrag och till viss del rutavdrag. Förslaget får därmed indirekta effekter för företag inom branscherna som utför dessa typer av arbeten.
Förslaget gynnar företag i byggbranschen som till någon del utför sådana arbeten som ger rätt till rotavdrag. Efterfrågan på rotarbete kan komma att öka under en period då efterfrågan på övriga bygg- och anläggningsarbeten bedöms minska.
Företagen kan också påverkas efter den tillfälliga höjningen av taket. Förslaget kan leda till att de i högre utsträckning kan behålla anställda och deras kompetens under 2024. Vid ett framtida bättre ekonomiskt läge och ökade bygginvesteringar så kan företagen sedan snabbare påbörja nya projekt.
År 2022 utfördes tjänster som gav rätt till rotavdrag av drygt 60 000 olika företag. Två tredjedelar av utförarna var aktiebolag, medan den resterande tredjedelen främst utgjordes av enskilda näringsidkare. De arbeten som utförts av aktiebolag var i genomsnitt större och aktiebolagens andel av de totala preliminära rotavdragen uppgår till nästan 90 procent.
Det är främst mindre företag som utför rotarbete. En tredjedel av utförarna har inga anställda vilket främst avser de enskilda näringsidkarna. En tredjedel av utförarna har mellan 1 och 4 anställda. Endast en liten andel av utförarna är företag med mer än 50 anställda. Förslaget om ett tillfälligt höjt tak för rotavdraget bedöms öka konsumtionen av rotarbete vilket kommer att gynna företag som redan i dag utför sådant arbete. Då det är relativt många, små företag som utför rotarbete kan små företag komma att gynnas relativt stora företag i hela ekonomin. Om små företag som utför rotarbete gynnas jämfört med stora företag inom samma bransch är svårt att avgöra. Det saknas samlad statistik över vilka företag som utför rotarbete för sådana belopp att en enskild kund når det nuvarande takbeloppet för rotavdrag. Även företag som utför rutarbete påverkas av förslaget. Separata tak för rot- och rutavdrag gör att fler personer har möjlighet att konsumera mer rutarbete. Av de drygt 26 000 utförare som
23
utförde tjänster som gav rätt till rutavdrag var ca 11 000 enskilda näringsidkare, ca 1 000 privatpersoner och resterande i huvudsak aktiebolag. Även bland utförare av rutarbete dominerar små företag med inga eller färre än 5 anställda.
Förslaget kan komma att påverka företagens administrativa börda eftersom det är tillfälliga regler som införs. Påverkan bedöms dock bli marginell eftersom det redan i dag finns årliga takbelopp som företagens kunder måste förhålla sig till. Regelrådet anser att beskrivningen av företagens administrativa kostnader i promemorian är bristfällig. Regeringen bedömer att företagen endast kan komma att påverkas indirekt. Företagens kunder behöver vara informerade om storleken på takbeloppet och när den tillfälliga höjningen börjar gälla. Företagen kan därmed behöva informera sina kunder om rotavdraget i högre grad än tidigare. Företagens administration av rotavdrag gentemot Skatteverket ändras dock inte av förslaget.
Effekter på sysselsättningen
Förslaget bedöms leda till att fler köper rotarbete under 2024 och även att konsumtionen av rutarbete ökar samma år. Om förslaget har en effekt på sysselsättningen beror på om konsumtionen av rotarbete i sig påverkar sysselsättningen.
Rotavdraget bedöms ha lett till ökad sysselsättning i byggsektorn. Till exempel bedömer Tillväxtanalys i sin rapport Direkta och indirekta sysselsättningseffekter av ROT-reformen (2020) att antalet sysselsatta i rotnischade företag skulle varit mellan 11 000 och 16 000 färre under 2015 om rotavdrag inte funnits. Rotnischade företag definieras i rapporten som de företag där minst tio procent av den totala lönesumman motsvarar de belopp företaget utfört rotarbete för under året. Effekterna i rapporten kan inte direkt översättas till nu gällande regler då subventionsgraden i rotavdraget var högre fram till 2015 än den är nu. Tillväxtanalys anför dock även att de inte kan uppskatta hur stor undanträngning som skett, alltså hur många av de sysselsatta som i stället skulle arbeta i andra branscher om rotavdraget inte funnits. Den nuvarande lågkonjunktur som svensk ekonomi befinner sig i bedöms innebära att risken för undanträngning minskar.
Om ökad efterfrågan på rotarbete sker i en ekonomisk miljö där efterfrågan på övriga bygg- och anläggningsarbeten är hög är risken större att den ökade efterfrågan leder till ökade löner i branschen i stället för fler sysselsatta. Efterfrågan på byggarbeten bedöms dock vara relativt låg 2024. Särskilt bostadsinvesteringarna har fallit tydligt det senaste året och förväntas fortsatt minska 2023 och 2024. Anställningsplanerna i bygg- och anläggningsbranschen är enligt Konjunkturbarometern fortsatt negativa och även lägre än för totala näringslivet (se figur 1).
24
Figur 1. Anställningsplaner inom bygg och anläggning samt totala näringslivet 2018–augusti 2023
Nettotal, säsongsrensade månadsvärden
Anm.: Nettotal är skillnaden mellan andelen respondenter som har svarat att antalet anställda förväntas öka respektive minska. Ett positivt nettotal visar alltså att det finns fler företag som förväntar sig att öka antalet anställda, än företag som förväntar sig att minska antalet anställda. Källa: Konjunkturinstitutet (Konjunkturbarometern).
Den nuvarande lågkonjunkturen och minskad ekonomisk aktivitet i byggsektorn 2024 tyder därmed på att en förstärkning av rotavdraget leder till tillfälligt ökad sysselsättning i branschen snarare än ökade löneanspråk. Hur stor effekt på sysselsättningen som uppstår är dock svårt att bedöma.
LO anser att konsekvensanalysen inte håller tillräckligt hög nivå då den inte innehåller någon skattning av förslagets sysselsättningseffekter. Konjunkturinstitutet anser att det finns risk för stora dödviktskostnader och därmed lägre effekter på sysselsättningen då det inte kan uteslutas att rotarbeten hade köpts även utan ett högre tak samt att byggsektorn har en hög andel utstationerade arbetstagare. Regeringen instämmer i att det finns osäkerheter kring hur sysselsättningen kan påverkas av förslaget och det är bl.a. därför det inte går att uppskatta effekten mer än att det troligtvis har en positiv effekt på sysselsättningen. Även om det finns ett stort antal utstationerade arbetstagare i branschen så påverkas även företagens möjlighet att behålla anställda och kompetens, vilket beskrivs i avsnittet om effekter för företag.
Eftersom förslaget är tillfälligt uppstår inga sysselsättningseffekter på längre sikt.
Effekter för inkomstfördelningen och den ekonomiska jämställdheten
De effekter som redovisas i detta avsnitt bygger på samma antaganden som för beräkningen av den offentligfinansiella effekten. Det vill säga att personer som nått takbeloppet för rotavdrag eller det gemensamma taket för rot- och rutavdrag antas öka sin konsumtion av tjänster som ger rätt till
25
avdrag när taket för avdraget höjs. I genomsnitt bedöms hushållens ekonomiska standard öka med 0,02 procent till följd av förslaget att tillfälligt höja taket för rotavdraget 2024 (se figur 2). Förslaget bedöms i huvudsak ha effekt på den ekonomisk standarden för hushåll i den övre delen av fördelningen, och allra mest för den tiondel av befolkningen som har högst ekonomisk standard. Det beror främst på att de hushåll som nått upp till avdragstaken har högre inkomster än övriga befolkningen och att det behövs en viss inkomstnivå för att det ska finnas tillräckligt med skatt att reducera.
Figur 2. Genomsnittlig effekt på ekonomisk standard uppdelat på inkomstgrupper
Källa: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.
Förslaget beräknas i genomsnitt öka hushållens ekonomiska standard i samtliga regioner, men ökningen bedöms vara störst i storstadsregionerna Stockholm och Göteborg (se figur 3). Detta beror på att konsumtionen av tjänster som ger rätt till rot- eller rutavdrag är högre i dessa regioner. Det beror i sin tur troligtvis på att inkomsterna är högre i storstadsregionerna än i övriga delar av landet.
0,00 0,01 0,02 0,03 0,04 0,05 0,06
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10
P roce nt
Inkomstgrupper
26
Figur 3. Genomsnittlig effekt på ekonomisk standard per regiontyp
Källa: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.
Individuell disponibel inkomst bedöms, procentuellt sett, öka ungefär lika mycket för både kvinnor och män (se figur 4).
Den disponibla inkomsten bedöms dock procentuellt sett öka mer för kvinnor som berörs direkt av förslaget jämfört med direkt berörda män (se figur 5). Uttryckt i kronor är ökningen i disponibel inkomst något mindre för berörda kvinnor än för berörda män. Det bedöms vara omkring 6 000 fler män än kvinnor som berörs direkt av förslaget.
Figur 4. Genomsnittlig effekt på individuell disponibel inkomst för kvinnor och män till följd av förslaget
Källa: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.
0,00 0,02 0,04 0,06
Stockholm Malmö-Lund
Göteborg
Tät region nära en större stad
Tät region avlägset belägen
Landsbygdsregion nära större stad
Landsbygdsregion avlägset belägen
Landsbygdsregion mycket avlägset belägen
Procent
0,00 0,01 0,02 0,03
Kvinnor
Män
P roce nt
27
Figur 5. Genomsnittlig effekt på individuell disponibel inkomst för samtliga resp. direkt berörda kvinnor och män samt antal kvinnor och män som berörs av förslaget
Källa: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.
Effekter för Skatteverket och de allmänna förvaltningsdomstolarna
Förslaget innebär viss ökad komplexitet för Skatteverket eftersom reglerna som ska gälla för hela 2024 träder i kraft den 1 juli 2024. En viss systemanpassning behöver göras för 2024 och förslaget kan leda till ökad belastning på skatteupplysningen. Regelrådet anser att beskrivningen av särskilda informationsinsatser är bristfällig. Skatteverket kan behöva ändra informationsmaterial till följd av förslaget. Förslaget bedöms inte kräva några särskilda informationsinsatser utöver detta. Antalet omprövningar bedöms endast påverkas marginellt eftersom en begränsning avseende rätten till rot- respektive rutavdrag, som motsvarar de nuvarande takbeloppen, föreslås gälla för hushållsarbete som har betalats under första halvåret 2024. Motsvarande föreslås gälla för förmån av hushållsarbete och sådant arbete som har redovisats i en förenklad arbetsgivardeklaration. Tillkommande kostnader för Skatteverket kan hanteras inom befintliga ekonomiska ramar.
Förslaget bedöms inte påverka de allmänna förvaltningsdomstolarnas arbetsbörda eller kostnader annat än marginellt. Eventuellt tillkommande kostnader kan hanteras inom Sveriges domstolars befintliga ekonomiska ramar.
Övriga effekter
Förslaget bedöms inte ha några övriga effekter.
0 5 10 15 20 25
0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5
Kvinnor
Män
A nt al ber örda (tuse nt al )
P roce nt
Samtliga Berörda Antal berörda
28
8 Författningskommentar
8.1 Förslaget till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
67 kap.
19 § Skattereduktionen uppgår till
1. belopp motsvarande den preliminära skattereduktion som avses i 18 § första stycket 1,
2. 50 procent av underlaget enligt 18 § första stycket 2 till den del det avser sådant hushållsarbete som anges i 13 § och 30 procent av underlaget till den del det avser annat hushållsarbete, och
3. belopp motsvarande de arbetsgivaravgifter i fråga om sådan ersättning för hushållsarbete som har redovisats i en förenklad arbetsgivardeklaration enligt 18 § första stycket 3.
Skattereduktionen för sådant hushållsarbete som anges i 13 § får uppgå till högst 75 000 kronor för ett beskattningsår. Skattereduktionen för sådant hushållsarbete som anges i 13 a och 13 b §§ får uppgå till högst 75 000 kronor för ett beskattningsår.
Paragrafen innehåller bestämmelser om den slutliga skattereduktionens storlek.
Ändringarna i andra stycket innebär att taket för slutlig skattereduktion för sådant hushållsarbete som anges i 13 §, dvs. rutarbete, och taket för skattereduktion för sådant hushållsarbete som anges i 13 a och 13 b §§, dvs. rotarbete, ska beräknas separat och att taket uppgår till 75 000 kronor per beskattningsår för rot- respektive rutarbete. Det innebär att det finns ett utrymme om 75 000 kronor per skattskyldig och beskattningsår att använda för köp av rutarbete samtidigt som det finns ett utrymme om 75 000 kronor per skattskyldig och beskattningsår att använda för köp av rotarbete.
Övervägandena finns i avsnitt 5.
Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser
1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2024.
2. Lagen tillämpas första gången på hushållsarbete som har betalats, förmån av hushållsarbete som har tillhandahållits respektive hushållsarbete som har redovisats i en förenklad arbetsgivardeklaration efter den 31 december 2023.
3. För hushållsarbete som har betalats, förmån av hushållsarbete som har tillhandahållits respektive hushållsarbete som har redovisats i en förenklad arbetsgivardeklaration under perioden den 1 januari–30 juni 2024 får den sammanlagda skattereduktionen uppgå till högst 75 000 kronor. Skattereduktionen för sådant hushållsarbete som anges i 13 a och 13 b §§ får dock under samma period uppgå till högst 50 000 kronor.
I första punkten anges att lagen träder i kraft den 1 juli 2024.
Enligt andra punkten tillämpas lagen första gången på hushållsarbete som betalas, förmån av hushållsarbete som tillhandahålls respektive hushållsarbete som redovisas i en förenklad arbetsgivardeklaration efter
29
den 31 december 2023. Det är därmed tidpunkten för betalningen, tillhandahållandet av förmånen respektive redovisningen i den förenklade arbetsgivardeklarationen som avgör om de nya bestämmelserna är tillämpliga. I de fall då en enskild anlitat en näringsidkare som är godkänd för F-skatt ska de nya bestämmelserna således tillämpas på hushållsarbete som t.ex. har utförts i december 2023 och betalats i januari 2024. Bestämmelserna ska däremot inte tillämpas om hushållsarbetet har förskottsbetalats i december 2023 och utförts i januari 2024.
Av tredje punkten framgår att för hushållsarbete som betalas, tillhandahålls som en förmån eller redovisas i en förenklad arbetsgivardeklaration under perioden den 1 januari–30 juni 2024, får den sammanlagda skattereduktionen för hushållsarbete, dvs. rot- och rutarbete, uppgå till högst 75 000 kronor. Skattereduktionen för sådant hushållsarbete som anges i 13 a och 13 b §§, dvs. rotarbete, får dock uppgå till högst 50 000 kronor. Det är alltså tidpunkten för betalningen, tillhandahållandet av förmånen respektive redovisningen i den förenklade arbetsgivardeklarationen som avgör om denna begränsning är tillämplig. Det innebär att i de fall då en enskild anlitat en näringsidkare som är godkänd för F-skatt ska hushållsarbete som t.ex. har förskottsbetalats i juni 2024 och utförts i juli 2024 omfattas av begränsningen medan hushållsarbete som har utförts under juni 2024 och betalats i juli 2024 inte omfattas av begränsningen.
Övervägandena finns i avsnitt 6.
8.2 Förslaget till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
67 kap.
19 § Skattereduktionen uppgår till
1. belopp motsvarande den preliminära skattereduktion som avses i 18 § första stycket 1,
2. 50 procent av underlaget enligt 18 § första stycket 2 till den del det avser sådant hushållsarbete som anges i 13 § och 30 procent av underlaget till den del det avser annat hushållsarbete, och
3. belopp motsvarande de arbetsgivaravgifter i fråga om sådan ersättning för hushållsarbete som har redovisats i en förenklad arbetsgivardeklaration enligt 18 § första stycket 3.
Den sammanlagda skattereduktionen får uppgå till högst 75 000 kronor för ett beskattningsår. Skattereduktionen för sådant hushållsarbete som anges i 13 a och 13 b §§ får dock uppgå till högst 50 000 kronor för ett beskattningsår.
Paragrafen innehåller bestämmelser om skattereduktionens storlek.
Ändringarna i andra stycket innebär att den sammanlagda skattereduktionen för hushållsarbete får uppgå till högst 75 000 kronor per beskattningsår och att skattereduktionen för sådant hushållsarbete som anges i 13 a och 13 b §§, dvs. rotarbete, får uppgå till högst 50 000 kronor per beskattningsår. Det innebär att det finns ett utrymme om 25 000 kronor per skattskyldig och beskattningsår som endast kan användas för köp av rutarbete.
30
Övervägandena finns i avsnitt 5.
Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2025.
2. Lagen tillämpas första gången på hushållsarbete som har betalats, förmån av hushållsarbete som har tillhandahållits respektive hushållsarbete som har redovisats i en förenklad arbetsgivardeklaration efter den 31 december 2024.
I första punkten anges att lagen träder i kraft den 1 januari 2025.
Enligt andra punkten tillämpas lagen första gången på hushållsarbete som betalas, förmån av hushållsarbete som tillhandahålls respektive hushållsarbete som redovisas i en förenklad arbetsgivardeklaration efter den 31 december 2024. Det är således tidpunkten för betalningen, tillhandahållandet av förmånen respektive redovisningen i den förenklade arbetsgivardeklarationen som avgör om de nya bestämmelserna är tillämpliga. I de fall då en enskild anlitat en näringsidkare som är godkänd för F-skatt ska de nya bestämmelserna därmed tillämpas på hushållsarbete som t.ex. har utförts i december 2024 och betalats i januari 2025. Bestämmelserna ska däremot inte tillämpas på hushållsarbete som har förskottsbetalats i december 2024 och utförts under januari 2025.
Övervägandena finns i avsnitt 6.
8.3 Förslaget till lag om ändring i lagen (2009:194) om förfarandet vid skattereduktion för hushållsarbete
7 § Utbetalningen får uppgå till ett belopp som motsvarar mellanskillnaden mellan den debiterade ersättningen för hushållsarbetet inklusive mervärdesskatt och köparens faktiska betalning för arbetet till utföraren före begäran om utbetalning.
Utbetalningen får dock uppgå till högst
1. samma belopp som köparen har betalat om den avser sådant hushållsarbete som anges i 67 kap. 13 § inkomstskattelagen (1999:1229), och
2. tre sjundedelar av det belopp som köparen har betalat om den avser annat hushållsarbete.
Utbetalning får inte ske till den del den preliminära skattereduktionen enligt 17 § för sådant hushållsarbete som anges i 67 kap. 13 § inkomstskattelagenskulle överstiga 75 000 kronor för ett beskattningsår. Utbetalning får inte ske till den del den preliminära skattereduktionen enligt 17 § för sådant hushållsarbete som anges i 67 kap.13 a och 13 b §§inkomstskattelagen skulle överstiga 75 000 kronor för ett beskattningsår.
I paragrafen regleras utbetalningens storlek.
I tredje stycket anges att i de fall som köparen har tillgodoräknats högsta möjliga preliminära skattereduktion, ska ingen utbetalning till utföraren göras. Bestämmelsen ändras med anledning av ändringen i 17 § tredje stycket av storleken på den högsta möjliga preliminära skattereduktionen.
Övervägandena finns i avsnitt 5.
17 § Köparen ska tillgodoräknas preliminär skattereduktion med
31
1. ett belopp motsvarande den utbetalning som Skatteverket enligt 11 § beslutat om till utföraren, och
2. ett belopp motsvarande redovisade arbetsgivaravgifter i fråga om sådan ersättning för hushållsarbete som har redovisats i en förenklad arbetsgivardeklaration enligt 26 kap. 4 § skatteförfarandelagen (2011:1244).
Om Skatteverket har beslutat om återbetalning enligt 14 §, ska den tidigare tillgodoräknade preliminära skattereduktionen minskas med belopp motsvarande den beslutade återbetalningen.
Den preliminära skattereduktionen för sådant hushållsarbete som anges i 67 kap. 13 § inkomstskattelagen (1999:1229)får uppgå till högst 75 000 kronor för ett beskattningsår. Den preliminära skattereduktionen för sådant hushållsarbete som anges i 67 kap.13 a och 13 b §§inkomstskattelagen får uppgå till högst 75 000 kronor för ett beskattningsår.
I paragrafen regleras den preliminära skattereduktionens storlek.
Ändringarna i tredje stycket föranleds av förslaget om förändringar av taken för rot- och rutavdragen. Ändringarna innebär dels att de sammanlagda preliminära skattereduktionerna enligt första stycket 1 och 2 ska räknas separat för rot- respektive rutavdrag, dels att den preliminära skattereduktionen för rotarbete höjs till 75 000 kronor för ett beskattningsår. Preliminär skattereduktion kan därmed för ett beskattningsår tillgodoräknas med 75 000 kr för rotarbete och 75 000 kr för rutarbete.
Övervägandena finns i avsnitt 5.
Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser
1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2024.
2. Lagen tillämpas första gången för beskattningsår som börjar efter den 31 december 2023.
3. För utbetalningar och tillgodoräknanden som avser hushållsarbete som har betalats respektive redovisats före den 1 juli 2024 får den sammanlagda skattereduktionen för hushållsarbete uppgå till högst 75 000 kronor. Skattereduktionen för sådant hushållsarbete som anges i 67 kap. 13 a och 13 b §§ inkomstskattelagen (1999:1229) får dock uppgå till högst 50 000 kronor.
I första punkten anges att lagen träder i kraft den 1 juli 2024.
Enligt andra punkten tillämpas lagen första gången för beskattningsår som börjar efter den 31 december 2023.
Av tredje punkten framgår att för utbetalningar och tillgodoräknanden av preliminär skattereduktion som avser hushållsarbete som har betalats respektive redovisats före den 1 juli 2024 får den sammanlagda skattereduktionen för hushållsarbete uppgå till högst 75 000 kronor. Skattereduktionen för sådant hushållsarbete som anges i 67 kap.13 a och 13 b §§inkomstskattelagen (1999:1229) får dock uppgå till högst 50 000 kronor. Det innebär att för hushållarbete som betalats respektive redovisats till och med den 30 juni 2024 kan en köpare få preliminär skattereduktion med totalt 75 000 kronor för rot- och rutarbete, varav högst 50 000 kronor får avse rotarbete och en utförare kan få utbetalning för utfört arbete hos en köpare med motsvarande belopp.
Övervägandena finns i avsnitt 6.
32
8.4 Förslaget till lag om ändring i lagen (2009:194) om förfarandet vid skattereduktion för hushållsarbete
7 § Utbetalningen får uppgå till ett belopp som motsvarar mellanskillnaden mellan den debiterade ersättningen för hushållsarbetet inklusive mervärdesskatt och köparens faktiska betalning för arbetet till utföraren före begäran om utbetalning.
Utbetalningen får dock uppgå till högst
1. samma belopp som köparen har betalat om den avser sådant hushållsarbete som anges i 67 kap. 13 § inkomstskattelagen (1999:1229), och
2. tre sjundedelar av det belopp som köparen har betalat om den avser annat hushållsarbete.
Utbetalning får inte ske till den del köparens sammanlagda preliminära skattereduktion enligt 17 § skulle uppgå till ett belopp som överstiger 75 000 kronor för ett beskattningsår. Utbetalning får inte ske till den del den preliminära skattereduktionen för sådant hushållsarbete som anges i 67 kap. 13 a och 13 b §§ inkomstskattelagen skulle överstiga 50 000 kronor för ett beskattningsår.
I paragrafen regleras utbetalningens storlek.
I tredje stycket anges att i de fall som köparen har tillgodoräknats högsta möjliga preliminära skattereduktion, ska ingen utbetalning till utföraren göras. Bestämmelsen ändras med anledning av ändringen i 17 § tredje stycket av storleken på den högsta möjliga preliminära skattereduktionen.
Övervägandena finns i avsnitt 5.
17 § Köparen ska tillgodoräknas preliminär skattereduktion med
1. ett belopp motsvarande den utbetalning som Skatteverket enligt 11 § beslutat om till utföraren, och
2. ett belopp motsvarande redovisade arbetsgivaravgifter i fråga om sådan ersättning för hushållsarbete som har redovisats i en förenklad arbetsgivardeklaration enligt 26 kap. 4 § skatteförfarandelagen (2011:1244).
Om Skatteverket har beslutat om återbetalning enligt 14 §, ska den tidigare tillgodoräknade preliminära skattereduktionen minskas med belopp motsvarande den beslutade återbetalningen.
Den preliminära skattereduktionen får sammanlagt uppgå till högst 75 000 kronor för ett beskattningsår. Den preliminära skattereduktionen för sådant hushållsarbete som anges i 67 kap.13 a och 13 b §§inkomstskattelagen(1999:1229) får uppgå till högst 50 000 kronor för ett beskattningsår.
I paragrafen regleras den preliminära skattereduktionens storlek.
Ändringen i tredje stycket föranleds av att det tillfälligt höjda taket för rotavdraget upphör. Ändringen innebär att den sammanlagda preliminära skattereduktionen för rot- och rutavdrag får uppgå till 75 000 kronor för ett beskattningsår och att den preliminära skattereduktionen för rotarbete får uppgå till högst 50 000 kronor för ett beskattningsår.
Övervägandena finns i avsnitt 5.
Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2025.
2. Lagen tillämpas första gången för beskattningsår som börjar efter den 31 december 2024.
33
I första punkten anges att lagen träder i kraft den 1 januari 2025.
I andra punkten anges att lagen tillämpas första gången för beskattningsår som börjar efter den 31 december 2024.
Övervägandena finns i avsnitt 6.
8.5 Förslaget till lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244)
11 kap.
14 § Skatteavdrag för förmån av hushållsarbete enligt 67 kap. inkomstskattelagen (1999:1229) ska reduceras, om den som har utfört arbetet var godkänd för F-skatt vid någon av de tidpunkter som anges i 67 kap. 16 § 1 inkomstskattelagen. Detsamma gäller om utföraren har ett intyg eller någon annan handling som avses i 67 kap. 17 § samma lag. Reduktionen ska vara
1. 50 procent av värdet på förmån av sådant hushållsarbete som anges i 67 kap. 13 § inkomstskattelagen, och
2. 30 procent av värdet på förmån av annat hushållsarbete. Skatteavdraget ska i fråga om förmån av sådant hushållsarbete som anges i 67 kap. 13 § inkomstskattelagensom mest reduceras med 75 000 kronor per beskattningsår. I fråga om förmån av sådant hushållsarbete som anges i 67 kap.13 a och 13 b §§inkomstskattelagen ska skatteavdraget som mest reduceras med 75 000 kronor per beskattningsår.
I paragrafen finns bestämmelser om skatteavdrag vid förmån av hushållsarbete enligt 67 kap. inkomstskattelagen (1999:1229).
Av andra stycket framgår att reduceringen av skatteavdraget enligt första stycket gäller upp till ett belopp motsvarande högsta möjliga skattereduktion för rot- respektive rutarbete för ett beskattningsår. Ändringen föranleds av förslaget om tillfälligt höjt tak för rotavdraget.
Enligt 67 kap. 19 § andra stycket inkomstskattelagen får skattereduktion för rotarbete respektive rutarbete uppgå till vardera högst 75 000 kronor för ett beskattningsår.
Övervägandena finns i avsnitt 5.
Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser
1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2024.
2. Lagen tillämpas första gången i fråga om skattepliktig förmån av hushållsarbete som kommit den skattskyldige till del efter den 31 december 2023.
3. För skattepliktig förmån som kommit den skattskyldige till del före den 1 juli 2024 får skatteavdraget som mest reduceras med 75 000 kronor, varav som mest 50 000 kronor i fråga om förmån av sådant hushållsarbete som anges i 67 kap. 13 a och 13 b §§ inkomstskattelagen (1999:1229) .
I första punkten anges att lagen träder i kraft den 1 juli 2024.
I andra punkten anges att lagen tillämpas första gången i fråga om skattepliktig förmån av hushållsarbete som kommit den skattskyldige till del efter den 31 december 2023.
I tredje punkten anges att för skattepliktig förmån som kommit den skattskyldige till del före den 1 juli 2024 får skatteavdrag som mest
34
reduceras med 75 000 kronor, varav som mest 50 000 kronor i fråga om förmån av rotarbete.
Övervägandena finns i avsnitt 6.
8.6 Förslaget till lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244)
11 kap.
14 § Skatteavdrag för förmån av hushållsarbete enligt 67 kap. inkomstskattelagen (1999:1229) ska reduceras, om den som har utfört arbetet var godkänd för F-skatt vid någon av de tidpunkter som anges i 67 kap. 16 § 1 inkomstskattelagen. Detsamma gäller om utföraren har ett intyg eller någon annan handling som avses i 67 kap. 17 § samma lag.
Reduktionen ska vara
1. 50 procent av värdet på förmån av sådant hushållsarbete som anges i 67 kap. 13 § inkomstskattelagen, och
2. 30 procent av värdet på förmån av annat hushållsarbete. Skatteavdraget ska som mest reduceras med 75 000 kronor per beskattningsår. I fråga om förmån av sådant hushållsarbete som anges i 67 kap. 13 a § och 13 b §§inkomstskattelagen ska dock skatteavdraget som mest reduceras med 50 000 kronor per beskattningsår.
I paragrafen finns bestämmelser om skatteavdrag vid förmån av hushållsarbete enligt 67 kap. inkomstskattelagen (1999:1229).
Av andra stycket framgår att reduceringen av skatteavdraget enligt första stycket gäller upp till ett belopp motsvarande högsta möjliga skattereduktion för rot- respektive rutarbete för ett beskattningsår. Ändringen föranleds av att det tillfälligt höjda taket för rotavdraget upphör.
Enligt 67 kap. 19 § andra stycket inkomstskattelagen får den sammanlagda skattereduktionen uppgå till högst 75 000 kronor för ett beskattningsår. Taket för förmån av sådant arbete som anges i 67 kap.13 a och 13 b §§inkomstskattelagen, dvs. rotarbete, uppgår till 50 000 kronor per beskattningsår.
Övervägandena finns i avsnitt 5.
Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2025.
2. Lagen tillämpas första gången i fråga om skattepliktig förmån av hushållsarbete som kommit den skattskyldige till del efter den 31 december 2024.
I första punkten anges att lagen träder i kraft den 1 januari 2025.
I andra punkten anges att lagen tillämpas första gången i fråga om skattepliktig förmån av hushållsarbete som kommit den skattskyldige till del efter den 31 december 2024.
Övervägandena finns i avsnitt 6.
35
Prop. 2023/24:86 Bilaga 1
Sammanfattning av promemorian Tillfälligt höjt tak för rotavdraget
I promemorian föreslås att taket för rotavdraget tillfälligt ska höjas och att det tillfälligt ska införas separata tak för rot- respektive rutavdraget. Under beskattningsåret 2024 bör taket vara 75 000 kronor per person för rotavdraget och 75 000 kronor per person för rutavdraget. Fram till den 30 juni 2024 bör dock högst 50 000 kronor få användas för rotavdrag och högst 75 000 kronor sammanlagt för rot- och rutavdrag. Förslaget syftar till att temporärt främja sysselsättningen i byggsektorn under lågkonjunkturen i svensk ekonomi.
De tillfälliga bestämmelserna medför ändringar i inkomstskattelagen (1999:1229), lagen (2009:194) om förfarandet vid skattereduktion för hushållsarbete och skatteförfarandelagen (2011:1244).
Bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 juli 2024 och upphöra att gälla vid utgången av december 2024. Bestämmelserna får tillämpas på hushållsarbete som har betalats, förmån av hushållsarbete som har tillhandahållits och hushållsarbete som har redovisats i en förenklad arbetsgivardeklaration under beskattningsåret 2024.
Prop. 2023/24:86 Bilaga 2
36
Promemorians lagförslag
Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
Härigenom föreskrivs att 67 kap. 19 § inkomstskattelagen (1999:1229)1ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
67 kap.
19 §2
Skattereduktionen uppgår till
1. belopp motsvarande den preliminära skattereduktion som avses i 18 § första stycket 1,
2. 50 procent av underlaget enligt 18 § första stycket 2 till den del det avser sådant hushållsarbete som anges i 13 § och 30 procent av underlaget till den del det avser annat hushållsarbete, och
3. belopp motsvarande de arbetsgivaravgifter i fråga om sådan ersättning för hushållsarbete som har redovisats i en förenklad arbetsgivardeklaration enligt 18 § första stycket 3.
Den sammanlagda skattereduktionen får uppgå till högst 75 000 kronor för ett beskattningsår. Skattereduktionen för sådant hushållsarbete som anges i 13 a och 13 b §§ får dock uppgå till högst 50 000 kronor för ett beskattningsår.
Skattereduktionen för sådant hushållsarbete som anges i 13 § får uppgå till högst 75 000 kronor för ett beskattningsår. Skattereduktionen för sådant hushållsarbete som anges i 13 a och 13 b §§ får uppgå till högst 75 000 kronor för ett beskattningsår.
1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2024.
2. Lagen tillämpas första gången på hushållsarbete som har betalats, förmån av hushållsarbete som har tillhandahållits respektive hushållsarbete som har redovisats i en förenklad arbetsgivardeklaration efter den 31 december 2023.
3. För hushållsarbete som har betalats, förmån av hushållsarbete som har tillhandahållits respektive hushållsarbete som har redovisats i en förenklad arbetsgivardeklaration under perioden den 1 januari–30 juni 2024 får den sammanlagda skattereduktionen uppgå till högst 75 000 kronor. Skattereduktionen för sådant hushållsarbete som anges i 13 a och 13 b §§ får dock under samma period uppgå till högst 50 000 kronor.
1 Lagen omtryckt 2008:803. 2 Senaste lydelse 2020:1068.
37
Prop. 2023/24:86 Bilaga 2
Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
Härigenom föreskrivs att 67 kap. 19 § inkomstskattelagen (1999:1229)1ska ha följande lydelse.
Lydelse enligt lagförslag 2.1 Föreslagen lydelse
67 kap.
19 §2
Skattereduktionen uppgår till
1. belopp motsvarande den preliminära skattereduktion som avses i 18 § första stycket 1,
2. 50 procent av underlaget enligt 18 § första stycket 2 till den del det avser sådant hushållsarbete som anges i 13 § och 30 procent av underlaget till den del det avser annat hushållsarbete, och
3. belopp motsvarande de arbetsgivaravgifter i fråga om sådan ersättning för hushållsarbete som har redovisats i en förenklad arbetsgivardeklaration enligt 18 § första stycket 3.
Skattereduktionen för sådant hushållsarbete som anges i 13 § får uppgå till högst 75 000 kronor för ett beskattningsår. Skattereduktionen för sådant hushållsarbete som anges i 13 a och 13 b §§ får uppgå till högst 75 000 kronor för ett beskattningsår.
Den sammanlagda skattereduktionen får uppgå till högst 75 000 kronor för ett beskattningsår. Skattereduktionen för sådant hushållsarbete som anges i 13 a och 13 b §§ får dock uppgå till högst 50 000 kronor för ett beskattningsår.
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2025.
2. Lagen tillämpas första gången på hushållsarbete som har betalats, förmån av hushållsarbete som har tillhandahållits respektive hushållsarbete som har redovisats i en förenklad arbetsgivardeklaration efter den 31 december 2024.
1 Lagen omtryckt 2008:803. 2 Senaste lydelse 2024:000.
Prop. 2023/24:86 Bilaga 2
38
Förslag till lag om ändring i lagen (2009:194) om förfarandet vid skattereduktion för hushållsarbete
Härigenom föreskrivs att 7 och 17 §§ lagen (2009:194) om förfarandet vid skattereduktion för hushållsarbete ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
7 §1
Utbetalningen får uppgå till ett belopp som motsvarar mellanskillnaden mellan den debiterade ersättningen för hushållsarbetet inklusive mervärdesskatt och köparens faktiska betalning för arbetet till utföraren före begäran om utbetalning.
Utbetalningen får dock uppgå till högst
1. samma belopp som köparen har betalat om den avser sådant hushållsarbete som anges i 67 kap. 13 § inkomstskattelagen (1999:1229), och
2. tre sjundedelar av det belopp som köparen har betalat om den avser annat hushållsarbete.
Utbetalning får inte ske till den del köparens sammanlagda preliminära skattereduktion enligt 17 § skulle uppgå till ett belopp som överstiger 75 000 kronor för ett beskattningsår. Utbetalning får inte ske till den del den preliminära skattereduktionen för sådant hushållsarbete som anges i 67 kap. 13 a och 13 b §§ inkomstskattelagen skulle överstiga 50 000 kronor för ett beskattningsår.
Utbetalning får inte ske till den del den preliminära skattereduktionen enligt 17 § för sådant hushållsarbete som anges i 67 kap. 13 § inkomstskattelagenskulle överstiga 75 000 kronor för ett beskattningsår. Utbetalning får inte ske till den del den preliminära skattereduktionen enligt 17 § för sådant hushållsarbete som anges i 67 kap. 13 a och 13 b §§ inkomst-skattelagen skulle överstiga 75 000 kronor för ett beskattningsår.
17 §2
Köparen ska tillgodoräknas preliminär skattereduktion med
1. ett belopp motsvarande den utbetalning som Skatteverket enligt 11 § beslutat om till utföraren, och
2. ett belopp motsvarande redovisade arbetsgivaravgifter i fråga om sådan ersättning för hushållsarbete som har redovisats i en förenklad arbetsgivardeklaration enligt 26 kap. 4 § skatteförfarandelagen (2011:1244).
Om Skatteverket har beslutat om återbetalning enligt 14 §, ska den tidigare tillgodoräknade preliminära skattereduktionen minskas med belopp motsvarande den beslutade återbetalningen.
1 Senaste lydelse 2020:1069 2 Senaste lydelse 2020:1069
39
Prop. 2023/24:86 Bilaga 2
Den preliminära skattereduktionen får sammanlagt uppgå till högst 75 000 kronor för ett beskattningsår. Den preliminära skattereduktionen för sådant hushållsarbete som anges i 67 kap. 13 a och 13 b §§ inkomstskattelagen (1999:1229) får uppgå till högst 50 000 kronor för ett beskattningsår.
Den preliminära skattereduktionen för sådant hushållsarbete som anges i 67 kap. 13 § inkomst-skattelagen (1999:1299)får uppgå till högst 75 000 kronor för ett beskattningsår. Den preliminära skattereduktionen för sådant hushållsarbete som anges i 67 kap.13 a och 13 b §§inkomstskattelagen får uppgå till högst 75 000 kronor för ett beskattningsår.
1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2024.
2. Lagen tillämpas första gången för beskattningsår som börjar efter den 31 december 2023.
3. För utbetalningar och tillgodoräknanden som avser hushållsarbete som har betalats respektive redovisats före den 1 juli 2024 får den sammanlagda skattereduktionen för hushållsarbete uppgå till högst 75 000 kronor. Skattereduktionen för sådant hushållsarbete som anges i 13 a och 13 b §§inkomstskattelagen (1999:1229) får dock uppgå till högst 50 000 kronor.
Prop. 2023/24:86 Bilaga 2
40
Förslag till lag om ändring i lagen (2009:194) om förfarandet vid skattereduktion för hushållsarbete
Härigenom föreskrivs att 7 och 17 §§ lagen (2009:194) om förfarandet vid skattereduktion för hushållsarbete ska ha följande lydelse.
Lydelse enligt lagförslag 2.3 Föreslagen lydelse
7 §
Utbetalningen får uppgå till ett belopp som motsvarar mellanskillnaden mellan den debiterade ersättningen för hushållsarbetet inklusive mervärdesskatt och köparens faktiska betalning för arbetet till utföraren före begäran om utbetalning.
Utbetalningen får dock uppgå till högst
1. samma belopp som köparen har betalat om den avser sådant hushållsarbete som anges i 67 kap. 13 § inkomstskattelagen (1999:1229), och
2. tre sjundedelar av det belopp som köparen har betalat om den avser annat hushållsarbete.
Utbetalning får inte ske till den del den preliminära skattereduktionen enligt 17 § för sådant hushållsarbete som anges i 67 kap. 13 § inkomstskattelagenskulle överstiga 75 000 kronor för ett beskattningsår. Utbetalning får inte ske till den del den preliminära skattereduktionen enligt 17 § för sådant hushållsarbete som anges i 67 kap. 13 a och 13 b §§ inkomst-skattelagen skulle överstiga 75 000 kronor för ett beskattningsår.
Utbetalning får inte ske till den del köparens sammanlagda preliminära skattereduktion enligt 17 § skulle uppgå till ett belopp som överstiger 75 000 kronor för ett beskattningsår. Utbetalning får inte ske till den del den preliminära skattereduktionen för sådant hushållsarbete som anges i 67 kap. 13 a och 13 b §§ inkomstskattelagen skulle överstiga 50 000 kronor för ett beskattningsår.
17 §
Köparen ska tillgodoräknas preliminär skattereduktion med
1. ett belopp motsvarande den utbetalning som Skatteverket enligt 11 § beslutat om till utföraren, och
2. ett belopp motsvarande redovisade arbetsgivaravgifter i fråga om sådan ersättning för hushållsarbete som har redovisats i en förenklad arbetsgivardeklaration enligt 26 kap. 4 § skatteförfarandelagen (2011:1244).
Om Skatteverket har beslutat om återbetalning enligt 14 §, ska den tidigare tillgodoräknade preliminära skattereduktionen minskas med belopp motsvarande den beslutade återbetalningen.
Den preliminära skattereduktionen för sådant hushållsarbete som anges i 67 kap. 13 § inkomst-
Den preliminära skattereduktionen får sammanlagt uppgå till högst 75 000 kronor för ett beskatt-
41
Prop. 2023/24:86 Bilaga 2
skattelagen (1999:1299)får uppgå till högst 75 000 kronor för ett beskattningsår. Den preliminära skattereduktionen för sådant hushållsarbete som anges i 67 kap. 13 a och 13 b §§ inkomstskattelagen får uppgå till högst 75 000 kronor för ett beskattningsår.
ningsår. Den preliminära skattereduktionen för sådant hushållsarbete som anges i 67 kap. 13 a och
13 b §§inkomstskattelagen(1999:1229) får uppgå till högst 50 000 kronor för ett beskattningsår.
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2025.
2. Lagen tillämpas första gången för beskattningsår som börjar efter den 31 december 2024.
Prop. 2023/24:86 Bilaga 2
42
Förslag till lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244)
Härigenom föreskrivs att 11 kap. 14 § skatteförfarandelagen (2011:1244) ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
11 kap.
14 §1
Skatteavdrag för förmån av hushållsarbete enligt 67 kap. inkomstskattelagen (1999:1229) ska reduceras, om den som har utfört arbetet var godkänd för F-skatt vid någon av de tidpunkter som anges i 67 kap. 16 § 1 inkomstskattelagen. Detsamma gäller om utföraren har ett intyg eller någon annan handling som avses i 67 kap. 17 § samma lag. Reduktionen ska vara
1. 50 procent av värdet på förmån av sådant hushållsarbete som anges i 67 kap. 13 § inkomstskattelagen, och
2. 30 procent av värdet på förmån av annat hushållsarbete. Skatteavdraget ska som mest reduceras med 75 000 kronor per beskattningsår. I fråga om förmån av sådant hushållsarbete som anges i 67 kap.13 a och 13 b §§inkomstskattelagen ska dock skatteavdraget som mest reduceras med 50 000 kronor per beskattningsår.
Skatteavdraget ska i fråga om förmån av sådant hushållsarbete som anges i 67 kap. 13 § inkomst-skattelagen som mest reduceras med 75 000 kronor per beskattningsår. I fråga om förmån av sådant hushållsarbete som anges i 67 kap.13 a och 13 b §§inkomstskattelagen ska skatteavdraget som mest reduceras med 75 000 kronor per beskattningsår.
1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2024.
2. Lagen tillämpas första gången i fråga om skattepliktig förmån av hushållsarbete som kommit den skattskyldige till del efter den 31 december 2023.
3. För skattepliktig förmån som kommit den skattskyldige till del före den 1 juli 2024 får skatteavdraget som mest reduceras med 75 000 kronor, varav som mest 50 000 kronor i fråga om förmån av sådant hushållsarbete som anges i 13 a och 13 b §§inkomstskattelagen (1999:1229).
1 Senaste lydelse 2020:1070
43
Prop. 2023/24:86 Bilaga 2
Förslag till lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244)
Härigenom föreskrivs att 11 kap. 14 § skatteförfarandelagen (2011:1244) ska ha följande lydelse.
Lydelse enligt lagförslag 2.5 Föreslagen lydelse
11 kap.
14 §
Skatteavdrag för förmån av hushållsarbete enligt 67 kap. inkomstskattelagen (1999:1229) ska reduceras, om den som har utfört arbetet var godkänd för F-skatt vid någon av de tidpunkter som anges i 67 kap. 16 § 1 inkomstskattelagen. Detsamma gäller om utföraren har ett intyg eller någon annan handling som avses i 67 kap. 17 § samma lag. Reduktionen ska vara
1. 50 procent av värdet på förmån av sådant hushållsarbete som anges i 67 kap. 13 § inkomstskattelagen, och
2. 30 procent av värdet på förmån av annat hushållsarbete. Skatteavdraget ska i fråga om förmån av sådant hushållsarbete som anges i 67 kap. 13 § inkomst-skattelagen som mest reduceras med 75 000 kronor per beskattningsår. I fråga om förmån av sådant hushållsarbete som anges i 67 kap.13 a och 13 b §§inkomstskattelagen ska skatteavdraget som mest reduceras med 75 000 kronor per beskattningsår.
Skatteavdraget ska som mest reduceras med 75 000 kronor per beskattningsår. I fråga om förmån av sådant hushållsarbete som anges i 67 kap.13 a och 13 b §§inkomstskattelagen ska dock skatteavdraget som mest reduceras med 50 000 kronor per beskattningsår.
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2025.
2. Lagen tillämpas första gången i fråga om skattepliktig förmån av hushållsarbete som kommit den skattskyldige till del efter den 31 december 2024.
Prop. 2023/24:86 Bilaga 3
44
Förteckning över remissinstanserna
Efter remiss har yttranden kommit in från Almega, Arbetsförmedlingen, Boverket, Domstolsverket, Ekobrottsmyndigheten, Ekonomistyrningsverket (ESV), FAR, Föreningen Byggföretagen i Sverige, Föreningen Installatörsföretagen, Företagarna, Förvaltningsrätten i Linköping, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU), Konjunkturinstitutet, Konkurrensverket, Kronofogdemyndigheten, Landsorganisationen i Sverige (LO), Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser (Tillväxtanalys), Näringslivets skattedelegation (NSD), Regelrådet, Skatteverket, Småföretagarnas Riksförbund, Svenskt Näringsliv, Sveriges Akademikers centralorganisation (Saco), Tjänstemännens centralorganisation (TCO) och Villaägarnas Riksförbund.
Yttrande har även inkommit från Hantverkarnas Riksorganisation och Hantverkarna Stockholm.
Följande remissinstanser har inte svarat eller angett att de avstår från att lämna några synpunkter: Byggmaterialindustrierna, Företagarförbundet Fria Företagare, Näringslivets Regelnämnd, Pensionärernas Riksorganisation (PRO), Sveriges Pensionärers Riksförbund, Tillväxtverket och Trä- och Möbelföretagen (TMF).
45
Prop. 2023/24:86 Bilaga 4
Lagrådets yttrande
Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2023-02-19
Närvarande: F.d. justitierådet Mari Andersson samt justitieråden
Kristina Svahn Starrsjö och Cecilia Renfors
Tillfälligt höjt tak för rotavdraget
Enligt en lagrådsremiss den 15 februari 2024 har regeringen (Finansdepartementet) beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till
1. lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229),
2. lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229),
3. lag om ändring i lagen (2009:194) om förfarandet vid skattereduktion
för hushållsarbete,
4. lag om ändring i lagen (2009:194) om förfarandet vid skattereduktion
för hushållsarbete,
5. lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244),
6. lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244).
Förslagen har inför Lagrådet föredragits av rättssakkunniga Sofia Kinnunen Bengtsson och departementssekreteraren Karolin Ekström.
Lagrådet lämnar förslagen utan erinran.
46
Finansdepartementet
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 14 mars 2024
Närvarande: statsminister Kristersson, ordförande, och statsråden Busch, Billström, Svantesson, Edholm, J Pehrson, Waltersson Grönvall, Jonson, Strömmer, Roswall, Forssmed, Tenje, Slottner, M Persson, Wykman, Malmer Stenergard, Kullgren, Liljestrand, Bohlin, Carlson, Pourmokhtari
Föredragande: statsrådet Svantesson
Regeringen beslutar proposition Tillfälligt höjt tak för rotavdraget