Prop. 2008/09:178
Skattereduktion för reparation, underhåll samt om- och tillbyggnad av vissa bostäder
Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.
Stockholm den 26 mars 2009
Fredrik Reinfeldt
Anders Borg
(Finansdepartementet)
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås att den möjlighet till skattereduktion som i dag finns för utgifter för hushållsarbete utvidgas till att också omfatta s.k. ROT-arbete, dvs. reparation, underhåll samt om- och tillbyggnad av vissa bostäder. Det huvudsakliga syftet med förslaget är att minska svartarbetet och öka arbetsutbudet.
Skattereduktionen riktas till den som har det egentliga underhållsansvaret för sin bostad. I linje med detta avses därför med ROT-arbete reparation, underhåll samt om- och tillbyggnad av ett småhus, en ägarlägenhet eller en bostadsrätt som ägs respektive innehas av den som ansöker om eller begär skattereduktion.
Förslaget innebär i övrigt att samma villkor och förutsättningar som gäller för skattereduktion för hushållsarbete också kommer att gälla ROT-arbete. Det innebär t.ex. att det totala underlaget för skattereduktionen under ett beskattningsår får uppgå till 100 000 kronor per person. Då blir den totala skattereduktionen för hushållsarbete och ROT-arbete 50 000 kronor per beskattningsår och person.
I propositionen föreslås vidare att det nya system för skattereduktion för hushållsarbete som införs den 1 juli 2009 (se prop. 2008/09:77, bet. 2008/09:SkU20, rskr. 2008/09:184) även ska gälla för ROT-arbete. Systemet, som kallas fakturamodellen, innebär bl.a. att köparen av tjänsten får skattelättnaden direkt vid köpet.
För att möjliggöra kontroll av att skattereduktionen verkligen kommer ägaren av småhuset eller ägarlägenheten respektive innehavaren av bostadsrätten till del, föreslås i propositionen att relevanta uppgifter ska lämnas till Skatteverket.
När det gäller beräkning av kapitalvinst vid avyttring av ett småhus, en ägarlägenhet eller en bostadsrätt föreslås i propositionen ett förtydligande i fråga om vilka utgifter som får ingå i omkostnadsbeloppet. Innebörden är att utgifter som avser ROT-arbete till den del skattereduktion har tillgodoräknats inte får ingå i omkostnadsbeloppet.
Förslaget att införa en skattereduktion för ROT-arbeten föreslås träda i kraft den 30 juni 2009. Skattereduktionen ska dock gälla ROT-arbeten som har utförts och betalats från och med den 8 december 2008 samt förmån av ROT-arbete som har tillhandahållits från och med den 8 december 2008.
1. Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till
1. lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229),
2. lag om ändring i lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter,
3. lag om ändring i lagen (2007:346) om skattereduktion för hushållsarbete,
4. lag om ändring i lagen (2009:000) om förfarandet vid skattereduktion för hushållsarbete,
5. lag om ändring i lagen (2009:000) om ändring i lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt,
6. lag om ändring i lagen (2009:000) om ändring i skattebetalningslagen (1997:483),
7. lag om ändring i lagen (2009:000) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229),
8. lag om ändring i lagen (2009:000) om ändring i lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter.
2. Lagtext
Regeringen har följande förslag till lagtext.
2.1. Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
Härigenom föreskrivs i fråga om inkomstskattelagen (1999:1229)1
dels att 44 kap. 14 § ska ha följande lydelse,
dels att det i lagen ska införas tre nya paragrafer, 67 kap. 13 a–13 c §§, av följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
44 kap.
14 §
Med omkostnadsbelopp avses, om inte annat föreskrivs, utgifter för anskaffning (anskaffningsutgifter) ökade med utgifter för förbättring (förbättringsutgifter).
Utgifter för arbete enligt 67 kap. 13 a och 13 b §§ ska inte ingå i omkostnadsbeloppet till den del skattereduktion har tillgodoräknats enligt 67 kap.
67 kap.
13 a §
Som hushållsarbete räknas vid tillämpningen av detta kapitel även reparation, underhåll samt om- och tillbyggnad av ett småhus eller en ägarlägenhet som ägs av den som begär skattereduktion. Med ägare avses även den som enligt 1 kap. 5 § fastighetstaxeringslagen (1979:1152) ska likställas med ägare.
13 b §
Som hushållsarbete räknas vid tillämpningen av detta kapitel även reparation, underhåll samt om- och tillbyggnad av en lägenhet som upplåtits med bostadsrätt om följande förutsättningar är uppfyllda:
1. Lägenheten innehas av den
1 Lagen omtryckt 2008:803.
som begär skattereduktion.
2. Arbetet utförs i lägenheten och det avser sådana åtgärder som bostadsrättshavaren svarar för. Även arbete som utförs i en lägenhet som upplåtits till en medlem eller delägare i en bostadsförening eller ett bostadsaktiebolag omfattas av första stycket.
13 c §
Som hushållsarbete räknas inte 1. arbete som enbart avser installationer eller service på maskiner och andra inventarier vid tillämpningen av 13 a eller 13 b §,
2. arbete för vilket försäkringsersättning lämnats,
3. arbete för vilket bidrag eller annat ekonomiskt stöd lämnats från staten, en kommun eller ett landsting, eller
4. om- eller tillbyggnad av ett småhus för vilket fastighetsavgift inte har tagits ut enligt 6 § lagen ( 2007:1348 ) om kommunal fastighetsavgift.
1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2009 och tillämpas första gången vid 2010 års taxering.
2. Den upphävda lagen (2007:346) om skattereduktion för hushållsarbete tillämpas på sådant arbete som räknas som hushållsarbete enligt 67 kap. 13 a och 13 b §§ dock alltjämt i fråga om – arbete som har utförts och betalats under tidsperioden 8 december 2008–30 juni 2009, – arbete som har utförts efter den 30 juni 2009 men som har betalats före den 1 juli 2009, – arbete som har utförts före den 1 juli 2009 men som har betalats efter den 30 juni 2009, samt – förmån av arbete som har tillhandahållits den skattskyldige under tidsperioden 8 december 2008–30 juni 2009.
3. Bestämmelserna i 67 kap. 13 c § 4 tillämpas på arbete som har utförts efter den 30 juni 2009 oavsett när arbetet har betalats.
2.2. Förslag till lag om ändring i lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter
Härigenom föreskrivs att 3 kap. 26 § och 11 kap. 9 § lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
3 kap.
26 §1
Den som begär skattereduktion för förmån av hushållsarbete enligt lagen (2007:346) om skattereduktion för hushållsarbete ska lämna uppgift om underlaget för skattereduktionen.
I fråga om förmån av sådant arbete som räknas som hushållsarbete enligt 4 a och 4 b §§ lagen om skattereduktion för hushållsarbete ska även sådana uppgifter som avses i 9 a § samma lag lämnas.
11 kap.
9 §2
Kontrolluppgift ska lämnas om underlag för skattereduktion avseende sådan förmån som avses i 4 § lagen (2007:346) om skattereduktion för hushållsarbete om arbetet utförs av innehavare av Fskattsedel eller motsvarande handling enligt 5 § 2 samma lag.
Kontrolluppgift ska lämnas om underlag för skattereduktion i fråga om förmån av hushållsarbete enligt lagen (2007:346) om skattereduktion för hushållsarbete om arbetet utförs av innehavare av F-skattsedel eller motsvarande handling enligt 5 § 2 samma lag.
Kontrolluppgift ska lämnas för fysiska personer och dödsbon av den som utgett förmånen.
Denna lag träder i kraft den 30 juni 2009 och tillämpas första gången vid 2010 års taxering.
1 Senaste lydelse 2007:1125. 2 Senaste lydelse 2007:1125.
2.3. Förslag till lag om ändring i lagen (2007:346) om skattereduktion för hushållsarbete
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (2007:346) om skattereduktion för hushållsarbete
dels att 4 § ska ha följande lydelse,
dels att det i lagen ska införas fyra nya paragrafer, 4 a–4 c och 9 a §§, av följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
4 §
Med hushållsarbete avses i denna lag – städarbete eller annat rengöringsarbete som utförs i bostaden, – vård av kläder och hemtextilier som utförs i bostaden, – matlagning som utförs i eller i nära anslutning till bostaden, – snöskottning som utförs i nära anslutning till bostaden, – häck- och gräsklippning samt krattning och ogräsrensning som utförs på tomt eller i trädgård i nära anslutning till bostaden,
– barnpassning som utförs i eller i nära anslutning till bostaden samt lämning och hämtning till och från förskola, skola, fritidsaktiviteter eller liknande,
– annan omsorg och tillsyn än barnpassning som en fysisk person behöver och som utförs i eller i nära anslutning till bostaden eller i samband med promenader, bankbesök, besök vid vårdcentral eller andra liknande enklare ärenden.
Som hushållsarbete räknas dock inte det arbete för vilket försäkringsersättning lämnats eller bidrag eller annat stöd lämnats från staten, en kommun eller ett landsting.
4 a §
Som hushållsarbete räknas i denna lag även reparation, underhåll samt om- och tillbyggnad av ett småhus eller en ägarlägenhet som ägs av den som ansöker om eller begär skattereduktion. Med ägare avses även den som enligt 1 kap. 5 § fastighetstaxeringslagen (1979:1152) ska likställas med ägare.
4 b §
Som hushållsarbete räknas i denna lag även reparation, underhåll samt om- och tillbyggnad av en lägenhet som upplåtits med
bostadsrätt om följande förutsättningar är uppfyllda:
1. Lägenheten innehas av den som ansöker om eller begär skattereduktion.
2. Arbetet utförs i lägenheten och det avser sådana åtgärder som bostadsrättshavaren svarar för. Även arbete som utförs i en lägenhet som upplåtits till en medlem eller delägare i en bostadsförening eller ett bostadsaktiebolag omfattas av första stycket.
4 c §
Som hushållsarbete räknas inte 1. arbete som enbart avser installationer eller service på maskiner och andra inventarier vid tillämpningen av 4 a eller 4 b §,
2. arbete för vilket försäkringsersättning lämnats, eller
3. arbete för vilket bidrag eller annat ekonomiskt stöd lämnats från staten, en kommun eller ett landsting.
9 a §
Ansökan om skattereduktion i fråga om sådant arbete som avses i 4 a ska även innehålla uppgifter om småhusets eller ägarlägenhetens beteckning.
Ansökan om skattereduktion i fråga om sådant arbete som avses i 4 b § ska även innehålla uppgifter om lägenhetens beteckning samt föreningens eller bolagets organisationsnummer eller motsvarande.
1. Denna lag träder i kraft den 30 juni 2009 och tillämpas på hushållsarbete som har utförts och betalats efter den 7 december 2008 och på förmån av sådant arbete som har tillhandahållits den skattskyldige efter den 7 december 2008.
op. 2008/09:178
Pr
2. Utgifter för hushållsarbete som har betalats under tidsperioden 8–31 december 2008 ingår i underlaget för skattereduktion vid 2010 års taxering.
3. Förmån av hushållsarbete som har tillhandahållits under tidsperioden 8–31 december 2008 räknas som förmån som har tillhandahållits under 2009.
2.4. Förslag till lag om ändring i lagen (2009:000) om förfarandet vid skattereduktion för hushållsarbete
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (2009:000) om förfarandet vid skattereduktion för hushållsarbete
dels att 2, 19 och 22 §§ ska ha följande lydelse,
dels att det i lagen ska införas en ny paragraf, 9 a §, av följande lydelse.
Lydelse enligt prop. 2008/09:77 Föreslagen lydelse
2 §
I 67 kap. inkomstskattelagen (1999:1229) finns bestämmelser om – vilka som kan få skattereduktion (11 §), – begäran om skattereduktion (12 §), – definitioner (13 och 14 §§), – definitioner (13–14 §§), – villkor för skattereduktion (15–17 §§), – underlag för skattereduktion (18 §), och – skattereduktionens storlek (19 §).
9 a §
En begäran om utbetalning ska i fråga om sådant arbete som avses i 67 kap. 13 a § inkomstskattelagen (1999:1229) även innehålla uppgifter om småhusets eller ägarlägenhetens beteckning.
En begäran om utbetalning ska i fråga om sådant arbete som avses i 67 kap. 13 b § även innehålla uppgifter om lägenhetens beteckning samt föreningens eller bolagets organisationsnummer eller motsvarande.
19 §
Skatteverket ska så snart som möjligt skriftligen meddela köparen av hushållsarbetet om
1. beslut enligt 11 § om utbetalning,
2. beslut enligt 14 § om återbetalning, och
3. belopp motsvarande redovisade arbetsgivaravgifter i fråga om sådan ersättning för hushållsarbete som har redovisats i en förenklad skattedeklaration enligt 10 kap. 13 a § skattebetalningslagen (1997:483).
Meddelandet ska innehålla uppgifter om
1. namn, adress och, om sådant nummer finns, organisationsnummer, personnummer, samordningsnummer eller motsvarande registreringsnummer för utföraren eller annan mottagare som avses i 13 § första stycket,
2. utbetalt belopp till eller återbetalt belopp från respektive utförare eller annan mottagare som avses i 13 § första stycket, och
op. 2008/09:178
Pr
3. den totala preliminära skattereduktionen som tillgodoräknats köparen enligt 17 §.
Skatteverket ska på begäran av köparen lämna denne ett särskilt meddelande om den totala preliminära skattereduktionen som tillgodoräknats enligt 17 §.
22 §
Kostnadsränta tas ut på sådant belopp som enligt 14 § ska betalas tillbaka efter beslut av Skatteverket. Räntan beräknas från den dag beloppet betalades ut till och med den dag beloppet betalas tillbaka.
Kostnadsränta tas ut på sådant belopp som enligt 14 § ska betalas tillbaka efter beslut av Skatteverket. Räntan beräknas från den dag beloppet betalades ut till och med dagen för Skatteverkets beslut enligt 14 §.
Kostnadsränta beräknas efter en räntesats som motsvarar basräntan enligt 19 kap. 3 § skattebetalningslagen (1997:483).
Om det finns särskilda skäl, får Skatteverket helt eller delvis efterge kravet på ränta.
2.5. Förslag till lag om ändring i lagen (2009:000) om ändring i lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt
Härigenom föreskrivs att 2 kap. 10 § lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt i stället för dess lydelse enligt lagen (2009:000) om ändring i nämnda lag ska ha följande lydelse.
Lydelse enligt prop. 2008/09:77 Föreslagen lydelse
2 kap.
10 §
Vid beräkning av den statliga inkomstskatt som hänför sig till de utländska inkomsterna ska den del av den statliga inkomstskatten som hänför sig till de utländska förvärvsinkomsterna respektive den del som hänför sig till de utländska kapitalinkomsterna beräknas var för sig. Den statliga och kommunala inkomstskatt som hänför sig till de utländska förvärvsinkomsterna (intäktsposter efter avdrag för kostnadsposter) ska anses utgöra så stor del av den skattskyldiges hela statliga respektive kommunala inkomstskatt på förvärvsinkomst, beräknad utan avräkning, som de utländska förvärvsinkomsterna utgör av den skattskyldiges sammanlagda förvärvsinkomst före allmänna avdrag, grundavdrag och sjöinkomstavdrag. Motsvarande gäller i tillämpliga delar vid beräkning av den del av den statliga inkomstskatten som hänför sig till de utländska kapitalinkomsterna.
Vid tillämpning av första stycket ska, om den skattskyldige fått skattereduktion enligt 67 kap. 3–10 §§inkomstskattelagen (1999:1229), sådan reduktion anses ha skett från kommunal och statlig inkomstskatt, statlig fastighetsskatt respektive kommunal fastighetsavgift med så stor del av reduktionen som respektive skatt eller avgift utgör av det sammanlagda beloppet av nämnda skatter och avgift före sådan reduktion. Skattereduktion enligt 67 kap.5–9 §§inkomstskattelagen ska dock anses ha skett bara från kommunal inkomstskatt.
Vid tillämpning av första stycket ska, om den skattskyldige fått skattereduktion enligt 67 kap. inkomstskattelagen (1999:1229), sådan reduktion anses ha skett från kommunal och statlig inkomstskatt, statlig fastighetsskatt respektive kommunal fastighetsavgift med så stor del av reduktionen som respektive skatt eller avgift utgör av det sammanlagda beloppet av nämnda skatter och avgift före sådan reduktion. Skattereduktion enligt 67 kap.5–9 §§inkomstskattelagen ska dock anses ha skett bara från kommunal inkomstskatt.
Om en skattskyldig enligt 2 § första stycket 5 lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel ska betala avkastningsskatt gäller följande. Vid beräkningen av spärrbeloppet ska, vid bestämmande enligt första stycket av den statliga inkomstskatt som hänför sig till de utländska inkomsterna, avkastningsskatt likställas med statlig inkomstskatt på förvärvsinkomst.
2.6. Förslag till lag om ändring i lagen (2009:000) om ändring i skattebetalningslagen (1997:483)
Härigenom föreskrivs att 8 kap. 25 § skattebetalningslagen (1997:483) i stället för dess lydelse enligt lagen (2009:000) om ändring i nämnda lag ska ha följande lydelse.
Lydelse enligt prop. 2008/09:77 Föreslagen lydelse
8 kap.
25 §
Vid beräkningen av skatteavdrag ska hänsyn inte tas till förmån av sådant hushållsarbete som avses i 67 kap. 13 §inkomstskattelagen (1999:1229) om arbetet har utförts av innehavare av F-skattsedel enligt 67 kap. 16 § 1 eller motsvarande handling enligt 67 kap. 17 § samma lag. Detta gäller dock endast förmån upp till ett värde av 100 000 kronor per inkomstår.
Vid beräkningen av skatteavdrag ska hänsyn inte tas till förmån av hushållsarbete enligt67 kap. inkomstskattelagen (1999:1229) om arbetet har utförts av innehavare av F-skattsedel enligt 67 kap. 16 § 1 eller motsvarande handling enligt 67 kap. 17 § samma lag. Detta gäller dock endast förmån upp till ett värde av 100 000 kronor per inkomstår.
2.7. Förslag till lag om ändring i lagen (2009:000) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
Härigenom föreskrivs i fråga om inkomstskattelagen (1999:1229)
dels att 67 kap. 13 § i stället för dess lydelse enligt lagen (2009:000) om ändring i nämnda lag ska ha följande lydelse,
dels att punkten 5 i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till lagen (2009:000) om ändring i nämnda lag ska ha följande lydelse.
Lydelse enligt prop. 2008/09:77 Föreslagen lydelse
67 kap.
13 §
Med hushållsarbete avses vid tillämpningen av detta kapitel följande.
1. Städarbete eller annat rengöringsarbete som utförs i bostaden.
2. Vård av kläder och hemtextilier när vården utförs i bostaden.
3. Matlagning som utförs i eller i nära anslutning till bostaden.
4. Snöskottning som utförs i nära anslutning till bostaden.
5. Häck- och gräsklippning samt krattning och ogräsrensning som utförs på tomt eller i trädgård i nära anslutning till bostaden.
6. Barnpassning som utförs i eller i nära anslutning till bostaden samt lämning och hämtning till och från förskola, skola, fritidsaktiviteter eller liknande.
7. Annan omsorg och tillsyn än barnpassning som en fysisk person behöver och som utförs i eller i nära anslutning till bostaden eller i samband med promenader, bankbesök, besök vid vårdcentral eller andra liknande enklare ärenden.
Som hushållsarbete räknas dock inte det arbete för vilket försäkringsersättning lämnats eller bidrag eller något annat stöd lämnats från staten, en kommun eller ett landsting.
5. Genom denna lag upphävs lagen om skattereduktion för hushållsarbete. Den upphävda lagen tillämpas dock alltjämt i fråga om hushållsarbete som har utförts och betalats under tidsperioden 1 juli 2007–30 juni 2009, hushållsarbete som har utförts eller betalats efter den 30 juni 2009 men som har betalats respektive utförts före den 1 juli 2009 samt förmån av hushållsarbete som har
5. Genom denna lag upphävs lagen (2007:346) om skattereduktion för hushållsarbete. Den upphävda lagen tillämpas på sådant hushållsarbete som avses i 67 kap. 13 § dock alltjämt i fråga om – arbete som har utförts och betalats under tidsperioden 1 juli 2007–30 juni 2009, – arbete som har utförts efter den 30 juni 2009 men som har betalats före den 1 juli 2009,
tillhandahållits den skattskyldige före den 1 juli 2009.
– arbete som har utförts före den 1 juli 2009 men som har betalats efter den 30 juni 2009, samt
– förmån av arbete som har tillhandahållits den skattskyldige före den 1 juli 2009.
2.8. Förslag till lag om ändring i lagen (2009:000) om ändring i lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter
Härigenom föreskrivs att 3 kap. 26 § och 11 kap. 9 § lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter i stället för dess lydelse enligt lagen (2009:000) om ändring i nämnda lag ska ha följande lydelse.
Lydelse enligt prop. 2008/09:77 Föreslagen lydelse
3 kap.
26 §
Den som begär skattereduktion för hushållsarbete enligt 67 kap.11–19 §§inkomstskattelagen (1999:1229) ska lämna uppgift om underlaget för skattereduktionen.
I fråga om förmån av sådant arbete som räknas som hushållsarbete enligt 67 kap. 13 a och 13 b §§ inkomstskattelagen ska även sådana uppgifter som avses i 9 a § lagen ( 2009:000 ) om förfarandet vid skattereduktion för hushållsarbete lämnas.
11 kap.
9 §
Kontrolluppgift ska lämnas om underlag för skattereduktion i fråga om förmån av sådant hushållsarbete som avses i 67 kap. 13 §inkomstskattelagen (1999:1229) om arbetet utförs av en innehavare av F-skattsedel enligt 67 kap. 16 § 1 eller motsvarande handling enligt 67 kap. 17 § samma lag.
Kontrolluppgift ska lämnas om underlag för skattereduktion i fråga om förmån av hushållsarbete enligt67 kap. inkomstskattelagen (1999:1229) om arbetet utförs av en innehavare av F-skattsedel enligt 67 kap. 16 § 1 eller motsvarande handling enligt 67 kap. 17 § samma lag.
Kontrolluppgift ska lämnas för fysiska personer och dödsbon av den som utgett förmånen.
3. Ärendet och dess beredning
Regeringen presenterade i december 2008 ett antal åtgärder för att dämpa effekterna av den ekonomiska krisen i Sverige och för att förbättra förutsättningarna för en gradvis återhämtning. I de satsningar som presenterades ingick en förstärkt skattereduktion för arbete på vissa bostäder i form av reparation, underhåll samt om- och tillbyggnad (ROT-arbete). I propositionen Åtgärder för jobb och omställning (prop. 2008/09:97) aviserade regeringen i januari 2009 att det nuvarande systemet med skattereduktion för hushållsarbete ska utvidgas så att det också omfattar ROT-arbete. Det arbete som inkluderas är enligt propositionen ROTarbete på ett småhus eller en ägarlägenhet som ägs av den som ansöker om eller begär skattereduktion, alternativt en bostadsrätt som innehas av den som ansöker om eller begär skattereduktion. Enligt propositionen ska skattereduktionen gälla sådant ROT-arbete som utförts och betalats från och med den 8 december 2008.
Inom Finansdepartementet har en promemoria utarbetats innehållande ett förslag med den innebörd som regeringen beskrivit i ovan nämnda proposition. En sammanfattning av promemorian finns i bilaga 1. Promemorians lagförslag finns i bilaga 2.
Promemorian har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 3. En remissammanställning finns tillgänglig i Finansdepartementet (dnr Fi2009/346).
I propositionen behandlas promemorians förslag.
Lagrådet
Regeringen beslutade den 12 mars 2009 att inhämta Lagrådets yttrande över de lagförslag som finns i bilaga 4. Lagrådets yttrande finns i bilaga 5. Regeringen har följt Lagrådets förslag, se närmare i författningskommentaren.
I förhållande till det remitterade förslaget lämnas även förslag till en förtydligande övergångsbestämmelse vad gäller regleringen av arbete som utförs på nybyggda hus enligt den föreslagna 67 kap. 13 c § 4 inkomstskattelagen (1999:1229). Härutöver har några redaktionella ändringar gjorts. Dessa bedöms vara av sådan enkel beskaffenhet att Lagrådets hörande skulle sakna betydelse.
4. Bakgrund
4.1. Skattereduktion för hushållsarbete
Lagen (2007:346) om skattereduktion för hushållsarbete ger fysiska personer som har haft utgifter för hushållsarbete eller fått hushållsarbete som löneförmån rätt till skattereduktion. Av förarbetena till lagen framgår att syftet med skattereduktionen bl.a. är att omvandla svart arbete till vitt arbete och att möjliggöra för kvinnor och män att öka sin tid på
arbetsmarknaden. Vidare är syftet att såväl kvinnor som män ska kunna kombinera familjeliv och arbetsliv på lika villkor samt att fler korttidsutbildade ska komma in på arbetsmarknaden (se prop. 2006/07:94).
Enligt lagen ska hushållsarbetet vara hänförligt till den som ansöker om eller begär skattereduktion eller dennes förälders hushåll. Föräldern ska vara bosatt i Sverige. Regleringen innebär att den skattskyldige kan få en skattereduktion för utgifter för sådant arbete eller värdet av förmån av sådant arbete. Underlaget för skattereduktion måste uppgå till minst 1 000 kronor. Skattereduktionen uppgår till 50 procent av utgifterna för hushållsarbeten inklusive mervärdesskatt samt 50 procent av värdet av tillhandahållen förmån av hushållsarbete. I underlaget ingår inte utgifter för eller värdet av förmån av material, utrustning och resor. Skattereduktionen får sammanlagt inte överstiga 50 000 kronor per person och år.
För att skattereduktion ska beviljas måste hushållsarbetet utföras av någon som har F-skattsedel eller av ett utländskt företag som har ett intyg eller annan handling som visar att företaget i fråga om skatter och avgifter i sitt hemland genomgår motsvarande kontroll som en innehavare av F-skattsedel. Arbetet får inte utföras av den som ansöker om eller begär skattereduktion eller en till denne närstående person, eller av ett företag i vilket den som ansöker om eller begär skattereduktion eller en till denne närstående person, direkt eller indirekt, genom en ägarandel eller på annat sätt har ett väsentligt inflytande.
En ansökan om skattereduktion för utgifter för hushållsarbete ska göras skriftligen hos Skatteverket. Ansökan ska ha kommit in till Skatteverket senast den 2 maj året efter det beskattningsår då arbetet har betalats. Till ansökan ska det fogas en kopia av faktura eller motsvarande handling som anger vilket hushållsarbete som har utförts och hur stor del av utgiften som avser arbete.
En begäran om skattereduktion för förmån av hushållsarbete ska göras i självdeklarationen vid taxeringen för det beskattningsår då förmånen har tillhandahållits. Begäran om skattereduktion sker genom att arbetstagaren antingen godtar den förtryckta uppgiften eller korrigerar denna och därefter skriver under deklarationen.
Skattereduktionen räknas av mot statlig och kommunal inkomstskatt samt mot statlig fastighetsskatt och kommunal fastighetsavgift i samband med beräkningen av den slutliga skatten. Detta innebär att skattereduktion endast kan tillgodoräknas i de fall den skattskyldige debiteras dessa skatter.
Reglerna om skattereduktion för utgifter för hushållsarbete tillämpas på utgifter för arbeten som utförts och betalats efter den 30 juni 2007. Reglerna om skattereduktion för förmån av hushållsarbete tillämpas på hushållsarbete som tillhandahållits den skattskyldige efter den 31 december 2007.
4.2. Ett enklare system för skattereduktion för hushållsarbete
Regeringen har i propositionen Ett enklare system för skattereduktion för hushållsarbete (prop. 2008/09:77) föreslagit att nuvarande system med skattereduktion för utgifter för hushållsarbete efter ansökan ska ersättas
av en ny ordning, den s.k. fakturamodellen. Riksdagen har den 11 mars 2009 beslutat att anta förslagen i propositionen (prop. 2008/09:77, bet. 2008/09:SkU20, rskr. 2008/09:184). Innebörden av den nya fakturamodellen är att en privatperson, som köper hushållsarbete av den som har F-skattsedel, för att få skattereduktion ska komma överens med den som utför hushållsarbetet (utföraren) om att betalning endast ska göras med hälften av den angivna arbetskostnaden. Utföraren får begära utbetalning från Skatteverket med den del av arbetskostnaden inklusive mervärdesskatt som köparen inte har betalat. Detta belopp utgör köparens skattelättnad och tillgodoräknas honom eller henne som preliminär skattereduktion. Förfarandet innebär att köparen får skattelättnaden direkt vid köpet. Köparen tillgodoräknas preliminär skattereduktion löpande under året.
Övriga förslag i ovan nämnda proposition, vilka också antagits av riksdagen, är bl.a. att skattereduktion även ska kunna tillgodoräknas en privatperson som köper hushållsarbete av en fysisk person som inte har Fskattsedel och som inte bedriver näringsverksamhet. I detta fall ska skattereduktion tillgodoräknas med ett belopp som motsvarar de arbetsgivaravgifter som har redovisats för arbetet i en förenklad skattedeklaration. Vidare föreslås slopande av den lägsta beloppsgränsen för att få skattereduktion och av begränsningarna av möjligheten att anlita eget eller närstående företag.
Bestämmelserna om skattereduktion för hushållsarbete ska inordnas i ett nytt kapitel, 67 kap., i inkomstskattelagen (1999:1229). De bestämmelser som reglerar förfarandet för skattereduktionen tas in i en egen lag. Reglerna träder i kraft den 1 juli 2009.
4.3. Tidigare skattereduktion för byggnadsarbeten
Skattereduktion för kostnader för arbete i form av reparationer, underhåll samt om- och tillbyggnader (ROT-arbeten) infördes i Sverige första gången 1993 (prop. 1992/93:150, bet. 1992/93:SkU36, rskr. 1992/93:422, SFS 1993:672). Huvudsyftet med skattereduktionen var att öka resursutnyttjandet inom byggsektorn och temporärt främja sysselsättningen i ett lågkonjunkturläge i svensk ekonomi. Möjligheten till skattereduktion var tidsbegränsad och avsåg åtgärder på bostadshus under tidsperioden 15 februari–31 december 1994. Skattereduktionen kunde ges till ägare av fastigheter och avsåg arbetskostnader men inte materialkostnader. Åtgärder som enbart avsåg service på maskiner och andra inventarier eller installationer eller rengöring räknades inte som ROT-arbete. De byggnader som kom i fråga för skattereduktion var sådana som användes för bostadsändamål och som vid fastighetstaxeringen betecknades som småhus eller som hyreshus till den del de avsåg värderingsenhet för bostäder. För småhus gavs skattereduktion med 30 procent av underlaget till den del underlaget inte översteg 35 000 kronor. För hyreshus var skattereduktionen 30 procent av underlaget och kunde uppgå till högst 20 000 kronor eller det belopp som motsvarade tre gånger fastighetsskatten för hela kalenderåret 1993. Skattereduktionen var kopplad till fastigheten.
Under 1996 infördes en skattereduktion på nytt, återigen med konjunkturpolitiska motiv. Skattereduktionen gavs för byggnadsarbeten som utfördes under tidsperioden 15 april 1996–31 december 1997 (prop. 1995/96:229, bet. 1995/96:SkU32, rskr. 1995/96:306, SFS 1996:725). Skattereduktionen förlängdes så småningom, men upphörde den 31 mars 1999. Utformningen av de nya bestämmelserna motsvarade i stort sett de tidigare bestämmelserna om skattereduktion på byggnadsarbeten men omfattade även åtgärder som innehavare av privatbostadsrätter lät utföra. För innehavare av en privatbostadsrätt var skattereduktionen högst 5 000 kronor.
Slutligen återinfördes skattereduktionen 2004 och tillämpades under tidsperioden 15 april 2004–30 juni 2005 (prop. 2003/04:163, bet. 2004/05:SkU3, rskr. 2004/05:1, SFS 2004:752). Reglerna var denna gång i allt väsentligt utformade med de tidigare bestämmelserna som förebild.
5. Överväganden och förslag
5.1. Skattereduktion för reparation, underhåll samt om- och tillbyggnad (ROT-arbete)
Regeringens förslag: Regelverket om skattereduktion för hushållsarbete utvidgas till att också omfatta arbeten i hushållen som avser reparation, underhåll samt om- och tillbyggnad, s.k. ROT-arbeten.
Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: En majoritet av remissinstanserna ställer sig positiva till att införa en skattereduktion också för arbete i hushållen i form av reparation, underhåll samt om- och tillbyggnad (ROT-arbete).
Häribland finns Skatteverket som framför att det är angeläget att åtgärder vidtas mot svartjobb, vilket är ett betydande problem i Sverige.
Statskontoret bedömer att förslaget har stora möjligheter att ge åsyftade effekter och anser att det är logiskt att samordna skattereduktion av de båda typerna av tjänster inom samma lag. Konkurrensverket anser att det är troligt att den föreslagna skatteförmånen minskar förekomsten av skattefusk och svart arbete. Arbetsförmedlingen bedömer att förslaget kan bidra till ett ökat antal nyanställningar i byggbranschen och även förmå företag att våga behålla redan anställda. Konjunkturinstitutet gör bedömningen att förslaget är en lämplig konjunkturpolitisk åtgärd, även om ett temporärt avdrag ur stabiliseringspolitisk synvinkel hade varit att föredra.
Bland de remissinstanser som ställer sig positiva till förslaget att införa en skattereduktion för ROT-arbete finns vidare flertalet intresse- och branschorganisationer samt fackförbund som yttrat sig, t.ex. Sveriges
Kommuner och Landsting, Fastighetsägarna Sverige AB, Svenskt Näringsliv, Näringslivets skattedelegation, FöretagareFörbundet, Företagarna, HSB Riksförbund, Sveriges Byggindustrier, Elektriska Installatörsorganisationen, Plåtslageriernas Riksförbund, Svenska
Byggnadsarbetareförbundet, Svenska Elektrikerförbundet och Svenska Målareförbundet. Några av dessa remissinstanser framför dock synpunkter på utformningen av vissa delar i förslaget, bl.a. vilka bostäder som bör omfattas och vilket arbete som bör ingå, samt synpunkter på den sedan tidigare föreslagna s.k. fakturamodellen (se närmare om dessa synpunkter i följande avsnitt). Förslaget om en skattereduktion tillstyrks också av Sveriges Akademikers Centralorganisation (Saco), som dock anser att skattereduktionen bör vara tillfällig.
Landsorganisationen i Sverige (LO) avvisar förslaget med permanent skattereduktion för ROT-arbeten. LO anser att förslaget medför alltför negativa fördelningseffekter samt att det är fel att bekämpa skattesmitning med att erbjuda skattebefrielse.
Skälen för regeringens förslag
En skattelättnad för att öka arbetsutbudet och minska svartarbetet
Sedan den 1 juli 2007 är det möjligt att få skattereduktion för utgifter för hushållsarbete. Detta innebär att den som köper hushållsarbete kan få nedsättning av skatten med ett belopp som motsvarar halva arbetskostnaden, dock med högst 50 000 kronor per person och år. Syftet med denna skattereduktion är att öka arbetsutbudet och att minska svartarbetet. Som regeringen kunde konstatera när förslaget lämnades (se propositionen Skattelättnader för hushållstjänster, prop. 2006/07:94) har de relativt sett höga skatterna på arbete medfört att det ekonomiska utrymmet för hushållen att köpa tjänster såsom t.ex. städning, barnpassning och trädgårdsskötsel varit litet. Detta har lett till att en stor del av hushållsarbetet utförts av hushållen själva eller genom köp på den svarta marknaden. Skattereduktionen för hushållsarbete har införts för att motverka denna utveckling. Genom en lägre skatt på marknadsproducerat hushållsarbete ökar individens möjligheter att arbeta med det han eller hon är bäst på. I stället för att utföra hemarbetet själv köper individen tjänsten och kan använda den frigjorda tiden till att öka antalet arbetade timmar på marknaden. En reducerad skatt på hushållsarbete ökar således arbetsutbudet. Skattereduktionen gör det också lättare för den vita marknaden för hushållsarbete att konkurrera med den motsvarande svarta marknaden. En del av svartarbetena kommer därför, som en följd av skattereduktionen, att ersättas med vita arbeten.
Skattereduktionen har hittills bara gällt hushållsarbete. Regeringen anser dock att argumentet att genom en skattereduktion öka arbetsutbudet och minska svartarbetet är lika relevant för ROT-arbete, dvs. arbete i hushållen i form av reparation, underhåll samt om- och tillbyggnad. I likhet med vad som gäller för hushållsarbete såsom städning, tvättning m.m. innebär en lägre skatt på marknadsproducerat ROT-arbete att individen får ökade möjligheter att köpa arbetet i stället för att utföra det själv, för att därigenom kunna öka sitt eget arbetsutbud på marknaden. Härtill kommer den omständigheten att problem med svartarbete också finns inom den s.k. ROT-sektorn. Det kan antas att en skattereduktion också för ROT-arbeten medför att arbeten som annars skulle ha utförts i
egen regi eller med svart arbetskraft i stället kommer att utföras av vit arbetskraft.
Eftersom de långsiktiga och strukturella skäl som redovisas ovan är desamma oavsett om det rör hushållsarbete eller ROT-arbete anser regeringen att skattereduktionen även bör gälla ROT-arbete.
En lämplig tidpunkt
Frågan om ROT-arbete skulle ingå i systemet med skattereduktion för hushållsarbete var aktuell redan när det regelverket infördes 2007. Mot bakgrund av den då konjunkturmässigt starka marknaden för byggnadsarbeten samt av budgetmässiga skäl, gjorde regeringen emellertid bedömningen att det vid det tillfället inte var lämpligt att inkludera ROTarbeten i förslaget (prop. 2006/07:94, s. 36 f.).
Det kan nu emellertid konstateras att svensk ekonomi befinner sig i en konjunkturnedgång. I byggsektorn kan en märkbar försvagning noteras jämfört med hur marknaden för byggnadsarbeten såg ut när systemet med skattereduktion för hushållsarbete infördes. Med en skattereduktion också för ROT-arbete kan det antas att efterfrågan på sådant arbete ökar, vilket innebär att volymen av byggnadsarbeten ökar. Skattereduktionen bidrar därmed till att upprätthålla produktionen och sysselsättningen i byggsektorn.
Med hänsyn till att skattereduktionen kan förväntas stimulera en annars vikande byggmarknad anser regeringen att det nu är en lämplig tidpunkt att införa en skattereduktion också för ROT-arbeten.
Nuvarande regelverk utvidgas till att omfatta även ROT-arbete
Tidpunkten för att införa en skattereduktion också för ROT-arbeten är av förklarliga skäl konjunkturpolitiskt motiverad. Åtgärden är angelägen för att upprätthålla såväl produktion som sysselsättning i byggsektorn och har också presenterats som ett av förslagen i regeringens proposition Åtgärder för jobb och omställning (prop. 2008/09:97). Oaktat detta anser regeringen att de långsiktiga och strukturella skäl som redogörs för ovan, nämligen att öka arbetsutbudet och minska svartarbetet, utgör det huvudsakliga syftet med en skattereduktion även för ROT-arbete. Det är mot denna bakgrund som regeringen föreslår att det nuvarande regelverket om skattereduktion för hushållsarbete ska utvidgas så att det också omfattar ROT-arbete. Det är logiskt att samordna skattereduktionen av de båda typerna av arbete inom samma lag.
Några remissinstanser, däribland Konjunkturinstitutet och Saco, har förordat en tillfällig skattereduktion för ROT-arbeten. Konjunkturinstitutet anger t.ex. att ett temporärt avdrag ur stabiliseringspolitisk synvinkel hade varit att föredra. Med det ställningstagande som regeringen gör, dvs. att det är de långsiktiga och strukturella skälen som utgör grunden för att utvidga regelverket till att omfatta också ROT-arbete, saknas det emellertid anledning att låta skattereduktionen för ROTarbeten vara tidsbegränsad.
Den lagtekniska utformningen
I nuvarande lagstiftning om skattereduktion för hushållsarbete görs en uppräkning av vilket arbete som utgör hushållsarbete enligt lagen. Ett sätt att inkludera ROT-arbete i detta regelverk skulle kunna vara att ange att även ROT-arbete utgör hushållsarbete. Regeringen är emellertid av uppfattningen att detta skulle vara att tänja alltför mycket på uttrycket hushållsarbete och den innebörd uttrycket ges i dagligt bruk. Ett bättre alternativ är därför enligt regeringens mening att i lagen ange att ROT-arbeten vid tillämpningen av lagen ska räknas som hushållsarbete. Innebörden är att de bestämmelser som i dag anger villkoren och förutsättningarna för hushållsarbete också kommer att kunna tillämpas på ROTarbete.
5.2. Vilket ROT-arbete ska kunna ge skattereduktion?
5.2.1. Avgränsning till vissa bostäder
Regeringens förslag: För att omfattas av skattereduktionen ska ROTarbetet avse ett småhus eller en ägarlägenhet som ägs av den som ansöker om eller begär skattereduktion. Med ägare avses även den som enligt 1 kap. 5 § fastighetstaxeringslagen ska likställas med ägare.
ROT-arbete som avser en lägenhet som upplåtits med bostadsrätt omfattas också av skattereduktionen under förutsättning dels att lägenheten innehas av den som ansöker om eller begär skattereduktion, dels att arbetet utförs i lägenheten och avser sådana åtgärder som bostadsrättshavaren svarar för. En lägenhet som upplåtits till en medlem eller delägare i en bostadsförening eller ett bostadsaktiebolag likställs med lägenhet som upplåtits med bostadsrätt.
Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Flera av remissinstanserna har tillstyrkt eller inte haft något att invända mot den föreslagna avgränsningen vad gäller vilka bostäder som omfattas. Skatteverket anser att rätten till skattereduktion för ROT-arbeten endast ska kopplas till ägandet av bostaden och att det inte bör finnas något krav på att bostaden helt eller delvis används för boende av den som ansöker om skattereduktion. Några remissinstanser, däribland HSB Riksförbund och Riksbyggen, anser att ytterligare statliga stimulanser bör införas och riktas direkt till ägare av hyresfastigheter samt bostadsrättsföreningar. Även Boverket framför att det är önskvärt med en utvidgning av en statlig stimulans till att även omfatta övriga bostäder, särskilt miljonprogrammets hyresbostäder, samt lokaler vari näringsverksamhet bedrivs och sådana lokaler som allmänheten har tillträde till. Att den föreslagna skattereduktionen bör följas av stimulansåtgärder vad gäller hyreshus framförs också av bl.a. Elektriska Installatörsorganisationen, Fastighetsägarna Sverige och Sveriges byggindustrier. Sveriges Allmännyttiga Bostadsföretag (SABO) anser att förslaget bör kompletteras med åtgärder som är riktade till kommunala och privata
bostadsföretag. Hyresgästföreningen anser att hyresgäster bör omfattas av systemet med skattereduktion.
Skälen för regeringens förslag
En skattelättnad för hushållen
En konsekvens av förslaget att ROT-arbete ska inkluderas i det befintliga regelverket om skattereduktion för hushållsarbete är att skattereduktionen endast kommer att kunna tillgodoräknas enskilda individer, dvs. skattereduktionen omfattar inte bostadsrättsföreningar, fastighetsbolag och liknande. Några remissinstanser, bl.a. Boverket, HSB Riksförbund,
Riksbyggen och Elektriska Installatörsorganisationen, anser att det är angeläget med ett mer omfattande ROT-program för att renovera och modernisera stora delar av det svenska bostadsbeståndet. Dessa remissinstanser pekar särskilt på de bostäder som är byggda under det s.k. miljonprogrammet. Även Fastighetsägarna Sverige och Sveriges Byggindustrier framför att de åtgärder som nu föreslås bör följas av stimulansåtgärder vad gäller hyreshus. SABO anser att förslaget behöver kompletteras med åtgärder som är riktade till kommunala och privata bostadsföretag. Enligt SABO kan sådana åtgärder få betydligt större effekt på sysselsättningen.
Regeringen vill mot bakgrund av dessa synpunkter rörande skattereduktionens omfattning understryka att det huvudsakliga syftet med den skattereduktion för ROT-arbete som nu föreslås är att öka arbetsutbudet och minska svartarbetet. Eftersom förslaget har detta syfte är det en naturlig följd att skattereduktionen lämnas enbart till hushållen och inte till t.ex. fastighetsbolag och andra ägare av flerbostadshus. Som några remissinstanser påpekat kan stimulansåtgärder vara angelägna av helt andra skäl än dessa och därmed riktade till t.ex. andra delar av bostadsbeståndet. Regeringen anser emellertid att förevarande lagförslag bör begränsas med hänsyn till sitt syfte. I vilken mån andra åtgärder behövs av andra skäl än de nu nämnda är således en fråga som bör behandlas i ett annat sammanhang.
Underhållsansvar för den bostad man äger
I tidigare lagstiftning om skattereduktion för ROT-arbete har möjligheten att få sådan skattereduktion varit begränsad till fastighetsägare och innehavare av privatbostadsrätt. Regeringen anser att det även för nuvarande förslag finns skäl att begränsa omfattningen av det ROT-arbete som ska omfattas av skattereduktion. Som framförs ovan innebär förslaget att skattereduktionen endast kan tillgodoräknas enskilda individer och inte t.ex. fastighetsbolag. En rimlig avgränsning härutöver är att skattereduktionen för ROT-arbete riktas till den som har det egentliga underhållsansvaret för sin bostad.
Det egentliga underhållsansvaret för en bostad vilar i första hand på den som innehar bostaden med direkt äganderätt. Detta är fallet för de personer som är ägare till sådana byggnader som vid fastighetstaxeringen
betecknas som småhus. I detta sammanhang bör även nämnas det av riksdagen antagna förslaget om att från och med den 1 maj 2009 införa regler om s.k. ägarlägenheter (se prop. 2008/09:91, bet. 2008/09:SkU21, rskr. 2008/09:171). Ägarlägenheter ska utgöra en ny boendeform vid sidan av nuvarande former för boende i flerbostadshus. En ägarlägenhet innehas med direkt äganderätt. På samma sätt som gäller för småhus är det därmed ägaren av en ägarlägenhet som har det egentliga underhållsansvaret.
Innehavare av en bostadsrätt har också ett underhållsansvar som i vissa avseenden kan jämställas med det som småhusägare har. Bostadsrätten är visserligen i grunden en nyttjanderätt till en bostadslägenhet, men underhållsansvaret för den egna lägenheten kan närmast jämföras med det ansvar som gäller för en bostad med direkt äganderätt i den mån inte annat följer av lag eller har reglerats föreningsrättsligt.
För en person som hyr eller arrenderar sin bostad är förhållandet emellertid inte detsamma. I de fallen är det oftast fastighetsägaren som bekostar den typ av arbete det nu är fråga om. I de fall där fastighetsägaren inte bekostar exempelvis underhåll och reparationer kan detta ha påverkat hyressättningen eller arrendeavtalet. Genom nivån på hyran eller arrendet kan således den som hyr eller arrenderar sin bostad få ekonomisk kompensation mot att han eller hon själv tar på sig underhållsansvaret.
Avgränsning till småhus, ägarlägenheter och bostadsrätter
Mot bakgrund av var det egentliga underhållsansvaret för en bostad får anses ligga anser regeringen att en förutsättning för att få skattereduktion för ROT-arbete bör vara att arbetet avser ett småhus eller en ägarlägenhet som ägs av den som ansöker om eller begär skattereduktion, eller att det avser en lägenhet som upplåtits med bostadsrätt och som innehas av den som ansöker om eller begär skattereduktion. Den avgränsning som föreslås innebär därmed att bostäder som upplåtits med hyresrätt eller som arrenderas inte omfattas av skattereduktionen för ROT-arbete.
Eftersom skattereduktionen på detta sätt kopplas till underhållsansvaret anser regeringen att villkoren om ägande respektive innehav ska vara uppfyllda när arbetet utförs.
Med ägare avses även den som enligt 1 kap. 5 § fastighetstaxeringslagen (1979:1152) ska likställas med ägare. Däribland finns tomträttsinnehavare. Den som hyr eller arrenderar sin bostad likställs däremot inte med ägare.
Hyresgästföreningen anser att även hyresgäster ska omfattas av systemet med skattereduktion. Hyresgästföreningen pekar på att i de fall hyresgästen väljer bort att hyresvärden ska utföra underhållet ska hyran reduceras. Hyresgästföreningen anför att detta dock bara betyder att om hyresgästen i dessa fall vill ha något lägenhetsunderhåll utfört måste denna bekosta detta själv, vilket innebär att situationen är densamma som den är för en innehavare av en bostadsrätt. Regeringen anser att det är positivt med olika system för hur den enskilde hyresgästen kan påverka lägenhetsunderhållet och sitt eget boende. När en hyresgäst har avtalat med sin hyresvärd om nedsatt hyra i utbyte mot att själv stå för under-
hållet är det emellertid inte rimligt att med en skattereduktion ge ytterligare ekonomisk kompensation för det avtal som träffats. Detsamma gäller för den som arrenderar sin bostad och som tar på sig underhållsansvaret mot en nedsättning av arrendet. Regeringen anser således att det finns skäl att inte låta ROT-arbete i hyresrätter eller i arrenderade bostäder omfattas av skattereduktionen.
En annan boendeform är s.k. kooperativa hyresrätter, vilka regleras i lagen (2002:93) om kooperativ hyresrätt. Medlemskapet i en kooperativ hyresrättsförening syftar till att ge en rätt att hyra en lägenhet i föreningen, men innebär inte att medlemmen själv kan överlåta lägenheten mot vederlag. Vid utträde ur föreningen gäller i stället att medlemmen har rätt att få sin medlemsinsats tillbaka. Kooperativa hyresrätter uppvisar många likheter med ”vanliga” hyresrätter. Det innebär bl.a. att det i första hand är hyresvärden, dvs. den kooperativa hyresrättsföreningen, som har det egentliga underhållsansvaret för hyresrätten. Det kan emellertid också förekomma att en kooperativ hyresrättsförening utformar sina stadgar så att ett visst underhållsansvar också åläggs den enskilde medlemmen. Enligt regeringens mening skulle det dock innebära stora praktiska svårigheter att särskilja dessa kooperativa hyresrätter från de andra. Vid en sammantagen bedömning anser regeringen därför att ROT-arbete som utförs i kooperativa hyresrätter inte bör omfattas av den nu föreslagna skattereduktionen.
Avgränsning till arbete i det egna hushållet
Ett villkor för skattereduktion för hushållsarbete enligt nuvarande lagstiftning är att det utförda hushållsarbetet ska vara hänförligt till den sökandes hushåll eller dennes förälders hushåll. Vid förmån av hushållsarbete ska arbetet vara hänförligt till hushållet hos den som begär skattereduktion. Ett hushåll kan enkelt beskrivas som en enhet bestående av en eller flera personer som delar bostad. Ett hushåll kan inneha både permanentbostad och fritidsbostad.
Om ROT-arbeten, utan särreglering, inkluderas i nuvarande lagstiftning kommer villkoret att arbetet ska vara hänförligt till det egna hushållet eller till förälders hushåll också att gälla för ROT-arbete.
Skatteverket invänder mot förslaget i denna del och anser att skattereduktionen av förenklingsskäl endast bör kopplas till ägandet av bostaden utan krav på att bostaden helt eller delvis används för boende av den som ansöker om skattereduktion. Enligt regeringens mening vore en sådan utvidgning att gå alltför långt. Utgångspunkten för skattereduktionen för såväl hushållsarbete som ROT-arbete är att den är riktad till hushållen.
Utan någon koppling till det egna hushållet, eller till förälders hushåll, kommer möjligheten att göra skattesubventionerade renoveringar i t.ex. en semesterby att vara beroende av vem som äger husen. Så länge som ägaren är en fysisk person och inte t.ex. ett fastighetsbolag skulle skattereduktion för ROT-arbetena kunna tillgodoräknas ägaren om inte villkoret fanns att arbetet ska vara hänförligt till eget eller förälders hushåll. Regeringen anser att detta inte är rimligt. Kravet på att arbetet ska vara hänförligt till den sökandes hushålls eller dennes förälders hushåll bör därför gälla även för ROT-arbete.
Som regeringen föreslagit ovan bör det ROT-arbete som omfattas av skattereduktionen avgränsas till arbete som utförs i ett småhus eller en ägarlägenhet som ägs av den som ansöker om eller begär skattereduktion, eller en bostadsrätt som innehas av den som ansöker om eller begär skattereduktion. Med det ytterligare villkoret att det ska vara fråga om arbete hänförligt till det egna hushållet alternativt till förälders hushåll innebär regeringens förslag att det är det arbete som utförs i den egna ägda eller innehavda bostaden som omfattas. Om ROT-arbetet utförs i förälders hushåll omfattas det endast om den som ansöker om eller begär skattereduktion också är den som äger respektive innehar förälderns eller föräldrarnas bostad.
Bostäder inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES)
I förslaget till regelverket om skattereduktion för hushållsarbete gjorde regeringen bedömningen att en begränsning av skattereduktionen till att endast omfatta tjänster som utförs inom Sverige med största sannolikhet strider mot Europeiska unionens regler om fri rörlighet enligt fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen (EG-fördraget). Det konstaterades dock att det skulle vara möjligt att begränsa lagen till hushållsarbete som utförs inom EES. Ställningstagandet accepterades av riksdagen, som antog lagförslaget (jfr prop. 2006/07:94, bet. 2006/07:SkU15, rskr. 2006/07:181).
Regeringen anser att det saknas anledning att göra någon annan bedömning av EG-fördragets regler om fri rörlighet enbart på den grunden att ROT-arbete nu föreslås införlivas i det befintliga regelverket. Den geografiska avgränsningen av ROT-skattereduktionens omfattning bör således vara densamma som för hushållsarbete. Regeringen vill dock i detta sammanhang betona att skattereduktionen får skattemässiga effekter först om den enskilde betalar kommunal eller statlig inkomstskatt, kommunal fastighetsavgift eller statlig fastighetsskatt i Sverige.
Vad är ett småhus?
Vad som avses med småhus följer av fastighetstaxeringslagen. Där betecknas småhus som en byggnad som är inrättad till bostad åt en eller två familjer. Komplementhus såsom garage, förråd och annan mindre byggnad kan höra till en sådan byggnad. Småhus med värde under 50 000 kronor utgör enligt 6 kap. 2 § fastighetstaxeringslagen inte en värderingsenhet och åsätts enligt 7 kap. 16 § samma lag inget värde. I promemorians förslag uppställs inte något krav att det småhus där ROT-arbetet utförs ska ha åsatts något värde. Skatteverket invänder att skattereduktionen endast bör tillämpas på arbeten utförda på en ”värderingsenhet avseende småhus”, dvs. endast på småhus med ett värde om minst 50 000 kronor. Skatteverket anser att det, i de fall värderingsenhet saknas, är svårt att avgöra om det hus som finns på fastigheten är ett bostadshus eller om det över huvud taget finns ett småhus. Regeringen instämmer i bedömningen att det i vissa fall kan vara svårt att avgöra vad som är ett småhus om byggnaden i fråga inte har åsatts något värde. Enligt regeringens mening utgör denna omständighet dock inte tillräck-
ligt skäl för att göra en avgränsning vad gäller värdet på det hus där ROT-arbetet utförs. Regeringen anser således att skattereduktionen ska omfatta ROT-arbeten som utförs på alla byggnader som, på det sätt som är betecknande för småhus, är inrättade till bostad åt en eller två familjer. ROT-arbete som utförs på tillhörande komplementhus omfattas också (regeringen återkommer till frågan vad som ingår i begreppet ROTarbete, se avsnitt 5.2.2).
Vad är en ägarlägenhet?
Regeringen har i propositionerna Ägarlägenheter (prop. 2008/09:91) samt Taxering och beskattning av ägarlägenheter (prop. 2008/09:83) föreslagit att det införs lagregler som gör det möjligt att inneha enskilda lägenheter med äganderätt i flerbostadshus. I den sistnämnda propositionen avses med ägarlägenhet en byggnad som hör till en tredimensionell fastighet och som är inrättad till bostad åt en enda familj (se t.ex. föreslagen lydelse av 2 kap. 2 § fastighetstaxeringslagen). Riksdagen har godtagit regeringens förslag (bet. 2008/09:SkU21, rskr. 2008/09:171).
Möjliggörandet av ägarlägenhetsfastigheter medför att det inom en och samma byggnadskropp kommer att kunna finnas ett flertal fastigheter. Ägarlägenhetsfastigheten kommer därmed att behöva samverka med de andra fastigheterna inom byggnaden för att få en rent faktisk tillgång till de anordningar som den behöver, t.ex. anläggningar för el, vatten och avlopp. Ägarlägenhetens behov av samverkan med andra fastigheter ska i första hand tryggas genom en gemensamhetsanläggning (se prop. 2008/09:91, s. 69 f.).
Vad är en bostadsrätt?
Med uttrycket ”bostadsrätt” avses i bostadsrättslagen (1991:614) endast nyttjanderätt till en lägenhet, inte lägenheten i sig. För att tydliggöra att det är själva lägenheten som åsyftas anser regeringen att det i lagtexten bör anges att skattereduktionen omfattar en lägenhet som upplåtits med bostadsrätt.
Av 1 kap. 1 § bostadsrättslagen framgår att en bostadsrättsförening är en ekonomisk förening som har till ändamål att i föreningens hus upplåta lägenheter med bostadsrätt. Objekten för upplåtelsen, dvs. lägenheterna, är normalt delar av ett flerfamiljshus. Det finns emellertid inget som hindrar att upplåtelsen avser radhus, kedjehus eller andra småhus.
I tidigare lagstiftning om skattereduktion för ROT-arbeten har möjligheten för bostadsrättshavare att få skattereduktion endast gällt innehavare av en privatbostadsrätt. En privatbostadsrätt är enligt 2 kap. 18 § inkomstskattelagen (1999:1229) en andel i ett privatbostadsföretag, om den till andelen knutna bostaden är en privatbostad. Med privatbostadsföretag avses enligt 2 kap. 17 § samma lag en svensk ekonomisk förening eller ett svenskt aktiebolag vars verksamhet till klart övervägande del består i att tillhandahålla bostäder åt sina medlemmar eller delägare i byggnader som ägs av föreningen eller bolaget. Privatbostadsföretag brukar ibland kallas ”äkta” föreningar. Detta i motsats till ”oäkta” föreningar som inte uppfyller kravet för privatbostadsföretag, dvs. att ha en
verksamhet som till klart övervägande del består i att tillhandahålla bostäder åt sina medlemmar. Skälet för det är ofta att bostadsföretagen har stora hyresintäkter från t.ex. lokaler.
Regeringen anser att möjligheten att få skattereduktion för ROT-arbete bör gälla den som innehar en lägenhet som upplåtits på grund av medlemskap eller delägarskap i en bostadsrättsförening, en bostadsförening eller ett bostadsaktiebolag. De två sistnämnda är äldre upplåtelseformer som liknar bostadsrätten i sådan grad att det inte finns skäl att behandla dem på annat sätt än en bostadsrätt när det gäller möjligheten att få skattereduktion för ROT-arbete. Det bör i lagtexten därför anges att en lägenhet som upplåtits till en medlem eller delägare i en bostadsförening eller ett bostadsaktiebolag också omfattas av möjligheten att få skattereduktion.
ROT-arbete i ovan nämnda lägenheter bör omfattas oavsett om föreningen eller bolaget uppfyller villkoren för att utgöra ett privatbostadsföretag eller inte. Denna bedömning görs mot bakgrund av att underhållsansvaret för den egna lägenheten torde vara detsamma oavsett om föreningen i inkomstskattehänseende är att betrakta som ”äkta” eller ”oäkta”.
5.2.2. Vilka åtgärder utgör ROT-arbete?
Regeringens förslag: Arbete i form av reparation, underhåll samt om- och tillbyggnad (ROT-arbete) omfattas av skattereduktionen. Som
ROT-arbete räknas inte åtgärder som enbart avser service på maskiner och andra inventarier eller installationer. Som ROT-arbete räknas inte heller det arbete för vilket försäkringsersättning lämnats eller bidrag eller annat stöd lämnats från staten, en kommun eller ett landsting.
Om- och tillbyggnad av ett småhus för vilket någon fastighetsavgift inte har tagits ut enligt 6 § lagen om kommunal fastighetsavgift räknas inte som ROT-arbete.
Promemorians förslag: Överensstämmer delvis med regeringens. I promemorians förslag görs inget uttryckligt undantag för åtgärder som enbart avser service på maskiner och andra inventarier eller installationer. Promemorian innehåller heller inget förslag om att om- och tillbyggnad av ett nyligen färdigställt småhus endast räknas som ROTarbete när fastighetsavgift har tagits ut för byggnaden enligt 6 § lagen (2007:1398) om kommunal fastighetsavgift, dvs. efter fem år från färdigställandet.
Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser har inte haft något att invända mot förslaget vad gäller vilket arbete som utgör ROT-arbete.
Skatteverket anser dock att det tydligt bör framgå av regeringens förslag vilka åtgärder som ska ingå i det nya systemet, eftersom avsikten nu är att det ska bli en permanent skattereduktion. Skatteverket lyfter fram ett antal gränsdragningsproblem. Verket frågar sig bl.a. om installationskostnader samt kostnader för reparation och service ingår i promemorians förslag och framför att Skatteverket för egen del anser att sådana kostnader bör kunna ingå, även om det innebär en utvidgning mot tidigare ROT-regleringar. Skatteverket anser vidare att det bör förtydligas att
markarbeten som avser elektricitet, vatten och avlopp ger rätt till skattereduktion, att uppförande av komplementhus alltid bör räknas som tillbyggnad i de fall det redan finns ett taxerat småhus på tomten samt att maskinkostnad, t.ex. kostnad för grävmaskin eller borrmaskin, bör räknas som arbetskostnad. Skatteverket efterlyser slutligen ett förtydligande vad gäller villkoret att skattereduktion inte kan medges för arbete för vilket försäkringsersättning eller bidrag eller annat stöd lämnats från staten, en kommun eller ett landsting. Kammarrätten i Göteborg önskar ett förtydligande om service på maskiner och andra inventarier eller installationer ska ingå och påpekar att sådana åtgärder uttryckligen var undantagna i tidigare lagstiftning om ROT. Arbetsförmedlingen förordar att alla tjänsteleverantörer i hela byggkedjan ska omfattas av möjligheten till ROT-skatteavdrag, inklusive tjänste-, konsult- och arkitektverksamhet liksom trädgårds- och markarbeten. Energimyndigheten anser att det bör införas krav på att de åtgärder som utförs ska vara energieffektiva.
FöretagarFörbundet anser att anläggningsarbeten och lite tyngre trädgårdsarbeten bör ingå.
När det gäller promemorians förslag om ROT-arbete i en bostadsrätt anser såväl HSB Riksförbund som Riksbyggen att det bör klargöras om det är en bostadsrättsförenings stadgar som avgör vilka åtgärder som omfattas av skattereduktion. HSB Riksförbund önskar även ett förtydligande om vad som gäller mark som är upplåten med bostadsrätt.
Skälen för regeringens förslag
Några utgångspunkter
Som framgår av sammanfattningen av remissynpunkter ovan finns det flera invändningar och önskemål om vilka arbeten som bör ses som ROT-arbete och därmed omfattas av förslaget om skattereduktion. Regeringen anser, i likhet med Skatteverket, att det är av största vikt att reglerna om skattereduktion blir så tydliga som möjligt så att inga onödiga gränsdragningsproblem uppstår. Detta är särskilt angeläget när det nu är fråga om en permanent skattereduktion. Samtidigt är det viktigt att ha i åtanke att begreppen reparation, underhåll samt om- och tillbyggnad redan i dag förekommer och tillämpas i skattelagstiftningen. Det är inte lämpligt att i det regelverk som nu föreslås ge dessa begrepp en annan innebörd eller ett annat omfång. Regeringen har därför inte för avsikt att, som föreslagits av bl.a. Arbetsförmedlingen, låta alla tjänsteleverantörer i hela byggkedjan omfattas av den föreslagna skattereduktionen.
Det är också mycket viktigt att i detta sammanhang understryka vad syftet är med den skattereduktion som regeringen nu föreslår. Som närmare redogörs för ovan är det huvudsakliga syftet att öka arbetsutbudet och minska svartarbetet. Flera remissinstanser har invänt att skattereduktionen även bör användas i syfte att exempelvis energieffektivisera, förbättra vattenmiljön, radonsanera etc. Dessa är samtliga angelägna frågor och i många fall kan den föreslagna skattelättnaden medföra att bostäder genom de ROT-arbeten som vidtas blir energieffektiva, får förbättrade avlopp m.m. Det är emellertid inte dessa mål som är syftet med skattere-
duktionen. Regeringen anser därför att det inte ska uppställas krav såsom t.ex. Energimyndigheten föreslagit att ROT-arbetena också måste vara energieffektiva för att omfattas av denna skattereduktion. Oaktat detta ställningstagande är regeringen av uppfattningen att en andel energieffektiviserande åtgärder i främst småhus kan komma att genomföras tidigare på grund av skattereduktionen än vad som annars varit fallet. Dessa åtgärder kan förväntas bidra positivt till det nationella målet om 20 procents energieffektivisering till 2020, särskilt i kombination med utökade och förstärkta informations- och rådgivningsinsatser som planeras att presenteras inom kort.
En annan aspekt som regeringen slutligen anser bör lyftas fram är att det inte är möjligt att i ett lagförslag som detta uttömmande reglera vilka åtgärder som omfattas. På samma sätt som med all annan lagstiftning är det i slutändan myndigheterna och domstolarna som har att tillämpa regelverket. Däremot bör det så långt möjligt klargöras vilket arbete som typiskt sett omfattas och, som en följd av detta, vilket arbete som typiskt sett inte gör det.
Tidigare praxis
I promemorians förslag framfördes att en utgångspunkt vid bestämmandet av vad som ingår i begreppen reparation, underhåll samt om- och tillbyggnad skulle vara att de åtgärder som bedömts ingå vid tillämpningen av tidigare lagstiftning om skattereduktion för ROT-arbete också omfattas nu. Regeringen instämmer i bedömningen att detta är en lämplig utgångspunkt. I den mån det finns etablerad praxis gällande specifika åtgärder kan detta ge vägledning för hur åtgärden ska bedömas enligt den nu föreslagna lagstiftningen. Detta synsätt är också en logisk följd av att uttryck och begrepp som används på flera ställen i skattelagstiftningen ska tillämpas på ett enhetligt sätt. Som regeringen återkommer till nedan kan det dock finnas skäl att i vissa avseenden göra avsteg från tidigare praxis.
Arbete som typiskt sett utgör ROT-arbete
Uttrycket ROT-arbete står för reparation, underhåll samt om- och tillbyggnad. Följande kan allmänt sägas om det arbete som regeringen anser typiskt sett ska omfattas av skattereduktionen.
Reparation och underhåll är åtgärder som har till syfte att återställa eller bibehålla en byggnad eller lägenhet i samma skick som när den ny-, till- eller ombyggdes, och avser delar och detaljer som normalt behöver lagas eller bytas en eller flera gånger under en byggnads eller lägenhets livslängd. Vanliga reparations- och underhållsåtgärder av en byggnad eller lägenhet är t.ex. ommålning samt byte av golv, tak och väggmaterial.
Om- och tillbyggnader bör skiljas från nybyggnation (se närmare om nybyggnation nedan). Uppförandet av t.ex. ett garage som är ihopbyggt med ett befintligt hus bör ses som en om- och tillbyggnad.
Regeringen anser att en gemensam nämnare för såväl reparation och underhåll som om- och tillbyggnad ska vara att arbetet typiskt sett är
sådant som utförs i eller i nära anslutning till bostaden. Arbete för att tillverka måttbeställda inventarier såsom köksluckor och dörrar och som utförs i det tillverkande företagets lokaler bör därför inte utgöra sådant ROT-arbete som kan berättiga till skattereduktion. Inte heller bör arkitektarbete eller motsvarande anses utgöra sådant ROT-arbete som kan ligga till grund för skattereduktion.
Särskilt om nybyggnation
Regeringen anser att skattereduktionen inte ska omfatta nybyggnation.
Skatteverket föreslår att uppförande av komplementhus alltid ska räknas som tillbyggnad i de fall det redan finns ett taxerat småhus på tomten.
Regeringen anser dock att det saknas skäl för en sådan tolkning av vad som utgör tillbyggnad respektive nybyggnad. För en enhetlig tillämpning bör all nybyggnation behandlas på samma sätt. Skattereduktionen omfattar således inte någon form av nybyggnation, dvs. det har ingen betydelse om det rör sig om ett nytt bostadshus, ett nytt fristående garage eller ett annat nytt komplementhus.
För att undvika kringgående av denna begränsning, dvs. att nybyggnation inte omfattas, anser regeringen att skattereduktionen inte ska omfatta om- och tillbyggnader som görs på nybyggda småhus. Det regelverk som nu föreslås bör inte öppna för möjligheten att bygga nya, ”halvfärdiga” hus som därefter – med hjälp av skattelättnader för arbetskostnaden – färdigställs genom om- och tillbyggnader. I sådana fall borde färdigställandearbeten i form av uppsättande av innerväggar, tapetsering etc. snarast vara att betrakta som om- eller tillbyggnad och inte som renovering eller underhåll. Av 6 § lagen om kommunal fastighetsavgift följer att någon fastighetsavgift inte ska tas ut under de första fem åren för ett småhus som just färdigställts. När det gäller ROT-arbete som utgörs av om- eller tillbyggnad är det därför enligt regeringens mening lämpligt att knyta skattereduktionen för sådant arbete till småhus för vilka fastighetsavgift tagits ut. Det innebär att om- och tillbyggnader av nybyggda småhus i praktiken inte kommer att omfattas under de första fem åren från småhusets färdigställande.
Om kommunal fastighetsavgift av annat skäl än ovanstående inte har tagits ut, t.ex. om det är fråga om ett småhus med värde under 50 000 kronor och som därmed inte utgör en värderingsenhet enligt fastighetstaxeringslagen, saknas det däremot skäl att införa någon motsvarande begränsningsregel.
Regeringen anser att begränsningen av skattereduktionens omfattning vad gäller nybyggda småhus endast bör gälla arbeten som utförs från och med den 1 juli 2009.
Installationer och service
I tidigare lagstiftning om skattereduktion för ROT-arbeten fanns ett särskilt undantag i lagtexten med innebörd att åtgärder som enbart avsåg service på maskiner och andra inventarier eller installationer eller rengöring inte skulle räknas som ROT-arbete. Något motsvarande undantag i lagtexten finns inte i promemorians lagförslag. Däremot utgår prome-
morians lagförslag från att de åtgärder som ingått i tidigare lagstiftning om skattereduktion för ROT-arbete också skulle ingå denna gång.
Kammarrätten i Göteborg efterlyser ett förtydligande om service och installationer ingår och påpekar att det i sådant fall vidgar området för vilka arbeten som omfattas av den föreslagna skattereduktionen för ROTarbeten. Även Skatteverket framför att det inte framgår klart av promemorians förslag om reparation och service samt installationer ska ingå. Skatteverkets uppfattning är att reduktion ska kunna medges för sådana kostnader, även om det innebär en utvidgning mot tidigare ROTregleringar.
Regeringen anser att regleringen av vad som utgör ROT-arbete i möjligaste mån ska ha samma omfattning som tidigare. Mot bakgrund av det uttryckliga undantag som funnits i tidigare lagstiftning, anser regeringen därför att åtgärder som enbart avser installationer eller service på maskiner och andra inventarier inte ska räknas som ROT-arbete. Det kan i detta sammanhang noteras att bestämmelsen infördes i tidigare lagstiftning om skattereduktion för ROT-arbeten för att klargöra att endast åtgärder som kan ”hänföras till byggnadsarbeten i vanlig bemärkelse” skulle grunda rätt till skattereduktion (jfr. bet. 1992/93:SkU36, s. 10).
Det är däremot inte nödvändigt att göra något motsvarande undantag för åtgärder som enbart avser rengöring, vilket varit fallet i tidigare lagstiftning om ROT-arbeten. Detta mot bakgrund av att städarbete och annat rengöringsarbete i bostaden redan omfattas av reglerna om skattereduktion för hushållsarbete.
Markarbeten
ROT-arbeten bör, liksom i tidigare lagstiftning om skattereduktion, även omfatta markarbeten. Skatteverket anser att det i lagtexten bör anges att markarbeten som avser elektricitet, vatten och avlopp ger rätt till skattereduktion. Enligt Skatteverket bör detta göras eftersom den nuvarande lagen om skattereduktion för hushållsarbete – där ROT-arbeten ska arbetas in – anger som krav att arbetet som omfattas ska vara utfört i bostaden. Med anledning av synpunkten från Skatteverket finns det skäl att göra följande förtydligande.
I lagen om skattereduktion för hushållsarbete görs en uppräkning av vilket arbete som utgör hushållsarbete. Det kan t.ex. vara städarbete eller annat rengöringsarbete som utförs i bostaden eller häck- och gräsklippning samt krattning och ogräsrensning som utförs på tomt eller i trädgård i nära anslutning till bostaden. Det finns således inte för hushållsarbete något krav på att arbetet alltid måste vara utfört i bostaden. Som framgår är det i vissa fall tillräckligt att arbetet sker i nära anslutning till bostaden. Härutöver kan konstateras att regeringens förslag att ROT-arbete ska räknas som hushållsarbete inte i sig innebär något krav på att arbetet ska utföras i bostaden. Avgörande är i stället de avgränsningar som regeringen närmare redogör för ovan, nämligen att det ska vara fråga om reparation, underhåll, om- eller tillbyggnad av ett småhus, en ägarlägenhet eller en bostadsrätt. Denna formulering kan närmast jämföras med tidigare lagstiftning om skattereduktion för ROT-arbeten i vilken angavs att skattereduktionen avsåg ”utgifter för reparation och underhåll samt ut-
gifter för om- och tillbyggnad av bostadshus” (jfr 2 § lagen [2004:752] om skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete på bostadshus). Någon särskild reglering om markarbeten fanns inte i tidigare lagstiftning. Enligt regeringens mening finns det mot denna bakgrund inte skäl att i den nu föreslagna lagen införa en särskild bestämmelse för de former av ROT-arbete som utgörs av markarbete.
Vad så gäller vilken typ av markarbeten som omfattas av förslaget anser regeringen även här att utgångspunkten bör vara att omfattningen i möjligaste mån bör vara densamma som vid tillämpningen av tidigare lagstiftning. Markarbete som typiskt sett ingår är därmed i första hand markarbeten för reparation och underhåll av el-, vatten- och avloppsledningar i direkt anslutning till byggnaden. Dränering kan därmed anses ingå liksom ledningar för elektricitet eller elektronisk kommunikation samt anläggningar för värmeförsörjning. Vidare bör markarbete vid borrning för jord- eller bergvärme anses ingå, liksom arbete med borrning eller nedgrävning av brunn om vatten dras in i ett bostadshus. Dessa former av markarbete bör anses ske i direkt anslutning till byggnaden under förutsättning att elektriciteten, värmen, vattnet etc. är avsett att tillföras byggnaden samt att arbetet utförs på den tomt som bostaden är belägen på. Avgränsningen att arbetet ska ske i direkt anslutning till byggnaden samt på den tomt som bostaden är belägen på innebär vidare att arbeten som utförs på en samfällighet i vilken fastighetsägaren är delägare inte omfattas av skattereduktion. Som regeringen återkommer till nedan är det endast arbetskostnaden för markarbetet som omfattas av skattereduktionen. Kostnader för maskiner, exempelvis vid grävnings- och borrningsarbete, omfattas därmed inte.
Särskilt om ROT-arbete som utförs i en bostadsrätt
En konsekvens av förslaget att införa en skattereduktion för ROT-arbeten genom att utvidga det befintliga regelverket om skattereduktion för hushållsarbete är att skattereduktionen endast kommer att kunna tillgodoräknas de enskilda bostadsrättshavarna och inte bostadsrättsföreningen som sådan. I linje med regeringens uppfattning att skattereduktionen ska riktas till den som har det egentliga ansvaret för underhåll och reparation i bostaden finns det skäl att för bostadsrätter göra ytterligare en avgränsning av vilket ROT-arbete som ska omfattas. Nämligen att det vid avgränsningen bör göras skillnad mellan s.k. inre och yttre underhåll.
Av 7 kap. 12 § bostadsrättslagen framgår att det är bostadsrättshavaren som på egen bekostnad ska hålla lägenheten i gott skick. Det är detta som brukar kallas inre underhåll. Det är däremot föreningen som svarar för reparationer av ledningar för avlopp, värme, gas, elektricitet och vatten, om föreningen har försett lägenheten med ledningarna och dessa tjänar fler än en lägenhet. Detsamma gäller ventilationskanaler. Det är också föreningen som svarar för att hålla huset och marken i gott skick, jfr 7 kap. 4 § bostadsrättslagen. Föreningens ansvar omfattar det som ofta benämns yttre underhåll. I stora drag innebär denna ansvarsfördelning att all utrustning och alla installationer som ryms innanför lägenhetens väggar, golv och tak är bostadsrättshavarens ansvar. Ledningar för vatten, el och avlopp som är inbyggda i husets stomme (tak, golv och
väggar) och som således inte befinner sig inuti lägenheten är följaktligen föreningens ansvar. Ytterligare reglering av ansvarsfördelningen kan ofta återfinnas i föreningens stadgar eller i upplåtelseavtal.
Mot bakgrund av ansvarsfördelningen för underhåll i en bostadsrättsförening anser regeringen att enbart sådant ROT-arbete som utförs i lägenheten och som är sådant som bostadsrättshavaren svarar för ska omfattas av reglerna om skattereduktion. HSB Riksförbund och Riksbyggen framför att det inte är självklart vad som är att hänföra till det inre respektive det yttre underhållsansvaret. De frågar sig därför om det är de enskilda stadgarna för bostadsrättsföreningen som har betydelse vid bedömningen av om ROT-skatteavdrag ska kunna erhållas. Regeringen vill därför framhålla att avgränsningen för ROT-arbete i bostadsrätter innehåller två rekvisit. Det ena är att det är bostadsrättshavaren som enligt föreningens stadgar ska svara för det arbete som utförs. I så måtto har således de enskilda stadgarna för respektive bostadsrättsförening betydelse vid bedömningen av vilket ROT-arbete som omfattas av skattereduktion. Härutöver uppställs emellertid som krav att arbetet också ska vara utfört ”i lägenheten”. Om bostadsrättsföreningens stadgar ålägger bostadsrättshavaren ett mer omfattande underhållsansvar än så, dvs. även för åtgärder utanför den egna lägenheten, innebär detta ändå inte att arbete utanför lägenheten omfattas.
Ovanstående avgränsning torde enligt regeringens uppfattning bl.a. innebära att utgifter för byggande av balkonger på en fastighet inte kommer att omfattas. Sådant arbete kan för det första inte anses utföras i lägenheten. Det är dessutom fråga om en åtgärd som innebär ingrepp i fastighetens fasad och för fasaden är det föreningen och inte den enskilde bostadsrättshavaren som har det primära underhållsansvaret. Samma synsätt gäller för inglasningar av balkonger, varför dessa åtgärder inte heller bör kunna omfattas. Inte heller torde s.k. stambyten av vatten-, avloppsledningar och motsvarande omfattas. När det gäller fönster och dörrar i lägenheten bör endast arbeten på insidan av dessa anses utföras i lägenheten.
Det finns inte skäl att införa någon annan avgränsning av vilka arbeten som ska omfattas för lägenheter i bostadsrättsföreningar där lägenhetsupplåtelsen avser radhus, kedjehus eller andra småhus. Det är även i dessa fall bostadsrättsföreningen som äger huset och som ansvarar för det yttre underhållet, t.ex. byte av tak. HSB Riksförbund önskar ett förtydligande vad gäller arbeten på mark som upplåtits med bostadsrätt. Regeringen anser att arbeten som utförs på sådan mark, t.ex. uppförande av en altan, inte kan anses utförda i lägenheten. Arbetet bör därför inte omfattas av skattereduktionen.
Särskilt om ROT-arbete på ägarlägenheter
Även för ägarlägenheter finns det skäl att göra vissa avgränsningar när det gäller vilket ROT-arbete som ska omfattas av den föreslagna skattereduktionen. Regeringen anser att endast sådant ROT-arbete som avser själva ägarlägenhetsfastigheten ska omfattas. Arbeten som företas på en sådan gemensamhetsanläggning som nämns ovan (se föregående avsnitt),
och som t.ex. kan utgöras av tak och ytterfasad på den byggnadskropp i vilken ägarlägenheten är belägen, omfattas däremot inte.
Arbetskostnaden ger skattereduktionen
Enligt nuvarande lagstiftning om skattereduktion för hushållsarbete ska utgifter för material, utrustning och resor inte räknas in i underlaget för skattereduktion. Det är således endast arbetskostnaden som omfattas av skattereduktionen. Regeringen anser att det på samma sätt som för hushållsarbete endast ska vara arbetskostnaderna för ROT-arbetet som kan ingå i underlaget för skattereduktion. Skatteverket anser att begreppet arbetskostnad ska inkludera eventuella maskinkostnader som varit nödvändiga för arbetets utförande. Skatteverket påpekar att vid markarbeten överstiger normalt kostnaden för maskiner, t.ex. grävmaskin eller borrmaskin, arbetskostnaden. Även Sveriges Byggindustrier och Svenska stadsnätsföreningen anser att maskintid bör ingå i begreppet arbetskostnad. Regeringen delar inte denna uppfattning. Som underströks av regeringen när skattelättnaden för utgifter för hushållsarbete infördes bör endast arbetskostnaden omfattas av skattereduktion eftersom reduktionen syftar till att subventionera vit sysselsättning. Som exempel på utgifter som inte ingår nämndes i förarbetena kostnader för en gräsklippare eller snöplog (prop. 2006/07:94, s. 49). Regeringen anser att samma regler som i dag gäller för hushållsarbete också ska gälla för ROT-arbete. Det finns således inte skäl att nu göra någon annan bedömning vad gäller arbetskostnaden. Kostnader för t.ex. gräv- och borrmaskiner bör därför inte utgöra en del av arbetskostnaden. Eftersom maskinkostnader inte berättigar till skattereduktion kan det vara en fördel, såväl för utföraren som för köparen, att maskinkostnader särskiljs från arbetskostnad i faktura eller liknande underlag.
Särskilt om arbete för vilket bidrag eller annat stöd m.m. lämnats
Enligt lagen om skattereduktion för hushållsarbete ska arbete för vilket försäkringsersättning lämnats eller bidrag eller annat stöd lämnats från staten, en kommun eller ett landsting inte räknas som hushållsarbete. Regeringen anser att samma förutsättning ska gälla ROT-arbete, dvs. om sådan ersättning eller stöd har lämnats för arbetet ska det inte räknas som sådant arbete som kan omfattas av skattereduktion. Skatteverket anser att det i lagtexten bör anges att åtgärder för vilka ”annan skattereduktion medgetts” inte heller ska räknas som hushållsarbete eller ROT-arbete. Skatteverket påpekar att det i betänkandena SOU 2008:10 och 2008:25 lämnas förslag om statliga stöd till energibesparande åtgärder i bostadshus. Det är dock inte klart om det statliga stödet ska utgå i form av bidrag eller skattereduktion. Skatteverket önskar vidare att det i förarbetena klargörs hur rätten till skattereduktion ska hanteras i de fall bidrag har betalats ut.
Det kan inledningsvis konstateras att förslagen i betänkandena SOU 2008:10 respektive 2008:25 för närvarande bereds i Regeringskansliet. Förslagen har således ännu inte resulterat i någon lagstiftning. Regeringen anser att det inte är lämpligt att föregripa det beredningsarbetet.
Det finns därför inte skäl att som Skatteverket föreslagit nu göra ett tillägg i befintlig lagstiftning.
Det finns skäl att närmare redogöra för hur rätten till skattereduktion för ROT-arbete ska hanteras i de fall annat bidrag har betalats ut för arbetet. Förutsättningarna är här desamma som för hushållsarbete, dvs. den som har fått bidrag eller annat stöd från stat, kommun eller landsting för en åtgärd som utgör ROT-arbete kan inte få skattereduktion för samma åtgärd. Samma villkor gäller den som har fått försäkringsersättning för en åtgärd. Skattereduktionen för ROT-arbete avser endast arbetskostnaden. Det är alltså bidrag, stöd eller försäkringsersättning för ett visst arbete som utgör hinder för att arbetet i fråga också ska kunna ge rätt till skattereduktion. I den mån t.ex. ett bidrag särskilt anger att det endast avser kostnad för material finns det således utrymme att räkna arbetet som ROT-arbete. Regeringen anser däremot att om annat bidrag, stöd eller försäkringsersättning lämnats för en del av arbetskostnaden bör inte någon del av arbetet räknas som ROT-arbete.
Hänvisningar till S5-2-2
5.3. Övriga förutsättningar för skattereduktion för ROTarbete
Regeringens förslag: De förutsättningar som i övrigt gäller för skattereduktion för hushållsarbete gäller även för ROT-arbete.
Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Ingen remissinstans har invänt mot förslaget. Skälen för regeringens förslag: Som föreslås ovan bör ROT-arbete räknas som hushållsarbete i lagen om skattereduktion för hushållsarbete.
Det innebär att de förutsättningar som i dag gäller för att få skattereduktion för hushållsarbete också kommer att gälla ROT-arbete. Skattereduktionen kommer således att kunna tillgodoräknas fysiska personer som varit obegränsat skattskyldiga under beskattningsåret, som vid beskattningsårets utgång är minst 18 år och som har haft utgifter för ROT-arbete eller fått skattepliktig förmån av ROT-arbete som ska hänföras till inkomstslaget tjänst.
Vidare innebär införandet av ROT-arbete i nuvarande lagstiftning att utgifter för såväl hushållsarbete som ROT-arbete kan ingå i underlaget för skattereduktion. Den sammanlagda skattereduktionen för hushållsarbete och ROT-arbete under ett beskattningsår kan därmed högst uppgå till 50 000 kronor per person.
5.4. Uppgiftsskyldighet
Regeringens förslag: Om en ansökan om skattereduktion gäller utgifter för ROT-arbete ska ansökan även innehålla uppgifter om småhusets eller ägarlägenhetens beteckning. Avser ROT-arbetet en bostadsrätt, eller en lägenhet som likställs med en bostadsrätt, ska ansökan också innehålla uppgift om lägenhetens beteckning samt föreningens eller bolagets organisationsnummer eller motsvarande.
Den som begär skattereduktion för förmån av ROT-arbete ska lämna uppgift om underlaget för skattereduktionen i självdeklarationen. Uppgift ska även lämnas i självdeklarationen om småhusets och ägarlägenhetens beteckning samt, om ROT-arbetet avser en bostadsrätt eller en lägenhet som likställs med en bostadsrätt, lägenhetens beteckning och uppgift om föreningens eller bolagets organisationsnummer eller motsvarande.
När det gäller förmån av ROT-arbete ska kontrolluppgift lämnas om underlaget för skattereduktion.
Promemorians förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens. Remissinstanserna: Skatteverket föreslår att den som ansöker om skattereduktion för ROT-arbeten utförda i en bostadsrätt ska vara skyldig att till självdeklarationen foga ett intyg från föreningen att han eller hon vid tidpunkten för arbetets utförande var ägare till bostadsrätten. Länsrätten i
Stockholms län önskar ett klargörande i fråga om kraven på kontrolluppgifter för förmån av ROT-arbete.
Skälen för regeringens förslag
Uppgiftsskyldighet i ansökan om skattereduktion för ROT-arbete
Enligt 8 § lagen (2007:346) om skattereduktion för hushållsarbete ska en ansökan om skattereduktion för utgifter för hushållsarbete göras skriftligen hos Skatteverket. I 9 § samma lag anges vilka uppgifter ansökan ska innehålla. Där anges bl.a. att uppgift ska lämnas om sökandens namn, adress och, om sådant nummer finns, personnummer eller samordningsnummer. Den skattereduktion som nu föreslås omfattar ROT-arbete som avser ett småhus eller en ägarlägenhet som ägs av den som ansöker om eller begär skattereduktion, eller en bostadsrätt som innehas av den som ansöker om eller begär skattereduktion. För att möjliggöra kontroll av att dessa förutsättningar är uppfyllda anser regeringen att det är lämpligt att en ansökan om skattereduktion som avser ROT-arbete också innehåller uppgift om småhusets eller ägarlägenhetens beteckning. För en bostadsrätt eller en lägenhet som likställs med en bostadsrätt bör uppgift lämnas om lägenhetens beteckning.
För det fall att ROT-arbetet avser en bostadsrätt eller en lägenhet som likställs med en bostadsrätt anser regeringen vidare att uppgift också bör lämnas om den bostadsrättsförening, bostadsförening eller det bostadsaktiebolag som lägenhetsinnehavaren är medlem i eller har en andel i. Det är därför lämpligt att uppgift i dessa fall lämnas om föreningens eller bolagets organisationsnummer. För det fall att föreningen eller bolaget
finns i ett annat land inom det Europeiska ekonomiska samarbetsområdet än Sverige bör krävas, om organisationsnummer saknas, att motsvarande identifikationsuppgift lämnas om föreningen eller bolaget.
Uppgiftsskyldighet vid förmån av ROT-arbete
Enligt 13 a § lagen om skattereduktion för hushållsarbete ska en begäran om skattereduktion för förmån av hushållsarbete göras i självdeklarationen. Av 3 kap. 26 § lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter följer att den som begär skattereduktion för förmån av hushållsarbete i självdeklarationen ska lämna uppgift om underlaget för skattereduktionen. Regeringen anser att samma sak ska gälla för den som begär skattereduktion för förmån av ROT-arbete, dvs. att uppgifter om underlaget för skattereduktionen ska lämnas i självdeklarationen.
På motsvarande sätt som för den som ansöker om skattereduktion för utgifter för ROT-arbete anser regeringen vidare att den som begär skattereduktion för förmån av ROT-arbete ska lämna uppgifter som möjliggör kontroll av att arbetet utförts i en bostad som ägs eller innehas av den som begär skattereduktion. Uppgiftsskyldigheten bör härvidlag vara densamma som för den som ansöker om skattereduktion för utgifter för ROT-arbete. När någon begär skattereduktion för förmån av ROT-arbete bör uppgift således lämnas i självdeklarationen om beteckningen på det småhus, den ägarlägenhet respektive den bostadsrätt, eller sådan lägenhet som likställs med bostadsrätt, där arbetet har utförts. Om begäran rör ROT-arbete i en bostadsrätt eller en lägenhet som likställs med en bostadsrätt, bör uppgift också lämnas om föreningens eller bolagets organisationsnummer. För det fall att föreningen eller bolaget finns i ett annat land inom det Europeiska ekonomiska samarbetsområdet än Sverige och organisationsnummer för föreningen eller bolaget på grund av detta saknas, anser regeringen att en identifikationsuppgift som motsvarar sådant organisationsnummer ska lämnas om föreningen eller bolaget.
Skatteverkets kontroll
Som redogörs för närmare ovan (se avsnitt 5.2.1) kopplas skattereduktionen för ROT-arbete till den som har det egentliga underhållsansvaret för en bostad. I linje med detta är skattereduktionen begränsad till ROTarbete som avser ett småhus eller en ägarlägenhet som ägs av den som ansöker om eller begär skattereduktion samt ROT-arbete som avser en bostadsrätt – eller en lägenhet som likställs med en bostadsrätt – som innehas av den som ansöker om eller begär skattereduktion. Enligt regeringens uppfattning ska villkoret om ägande respektive innehav av sådana bostäder vara uppfyllt när arbetet utförs. Detta förutsätter att Skatteverket också kan kontrollera ägandeförhållanden respektive innehav av sådana bostäder.
Skatteverket påpekar att verket inte har något register för att kontrollera om en person är medlem i en bostadsrättsförening och framför att det vid tidigare skattereduktioner har funnits krav på att intyg från bostadsrättsföreningen ska bifogas ansökan om skattereduktion. För att undvika att
även den som inte äger sin bostadsrätt medges skattereduktion föreslår Skatteverket att den som ansöker om skattereduktion för ROT-arbeten utförda i en bostadsrätt ska vara skyldig att till självdeklarationen foga ett intyg från föreningen att han eller hon vid tidpunkten för arbetets utförande var ägare till bostadsrätten. Ett alternativ skulle enligt Skatteverket kunna vara att återinföra kontrolluppgiftsskyldigheten för bostadsrättsföreningar avseende innehav.
Enligt regeringens mening är det av stor vikt att Skatteverket kan kontrollera om den som ansöker om eller begär skattereduktion uppfyller villkoren för att få en sådan reduktion. Ett sådant intygskrav som Skatteverket föreslår bör dock vägas mot den mer generella inriktningen att få fler e-deklaranter. Det kan sannolikt antas att benägenheten att lämna en e-deklaration inte ökar, om deklaranten samtidigt måste skicka in ett skriftligt intyg till Skatteverket. Regeringen anser mot denna bakgrund att något krav på intygslämnande inte bör införas. I sammanhanget bör dock understrykas att Skatteverket vid kontrollen av att villkoren för skattereduktion är uppfyllda i ett enskilt fall kan begära in de uppgifter som anses nödvändiga. För det fall att frågan rör ROT-arbete i en bostadsrätt kan Skatteverket be den skattskyldige att genom lämplig dokumentation styrka att han eller hon vid den tidpunkt då arbetet utförts varit innehavare av lägenheten samt medlem i föreningen. Detta kan lämpligen göras genom inskickande av ett intyg från bostadsrättsföreningen.
Särskilt om kontrolluppgifter vid förmån av ROT-arbete
På samma sätt som vid förmån av hushållsarbete bör kontrolluppgift lämnas om underlaget för skattereduktion avseende förmån av ROTarbete. Länsrätten i Stockholms län önskar vissa klargöranden rörande denna kontrolluppgiftsskyldighet. Regeringen återkommer nedan till vissa förtydliganden rörande ikraftträdande- och övergångsbestämmelser för de föreslagna lagändringarna om skattereduktion för ROT-arbete (se avsnitt 6). I fråga om kontrolluppgiftsskyldigheten vid förmån av ROTarbete kan följande sägas.
Förmån av ROT-arbete som tillhandahållits under tidsperioden 8–31 december 2008 ska enligt de övergångsbestämmelser till lagen om skattereduktion för hushållsarbete som föreslås nedan räknas som förmån som tillhandahållits under 2009. Skattereduktion för sådan förmån tillgodoräknas vid debiteringen av slutlig skatt vid 2010 års taxering. Enligt föreslagna övergångsbestämmelser till de nya reglerna om ROT-arbete i 67 kap. inkomstskattelagen ska den upphävda lagen om skattereduktion för hushållsarbete alltjämt tillämpas i fråga om förmån av ROT-arbete som tillhandahållits under tidsperioden 8 december 2008–30 juni 2009. Av förslaget till ändring i lagen om självdeklarationer och kontrolluppgifter framgår vidare att kontrolluppgifter ska lämnas om underlag för skattereduktion i fråga om förmån av såväl hushållsarbete som ROTarbete. Sammantaget innebär dessa förslag att kontrolluppgiftsskyldighet även gäller förmån av ROT-arbete som tillhandahållits under tidsperioden 8 december 2008–30 juni 2009. Bestämmelsen om denna kontrolluppgiftsskyldighet tillämpas första gången vid 2010 års taxering.
5.5. Särskilt om förslagen i propositionen Ett enklare system för skattereduktion för hushållsarbete
Regeringens förslag: Lagförslagen i regeringens proposition Ett enklare system för skattereduktion för hushållsarbete (prop. 2008/09:77) ska även omfatta ROT-arbete.
De ändringar som nu föreslås i lagen om skattereduktion för hushållsarbete överförs och anpassas till det föreslagna 67 kap. inkomstskattelagen. I den föreslagna lagen om förfarandet vid skattereduktion för hushållsarbete (förfarandelagen) införs en bestämmelse om vilka ytterligare uppgifter en begäran om utbetalning ska innehålla när begäran avser ROT-arbete. I förfarandelagen införs också en bestämmelse om att Skatteverket på begäran av köparen ska lämna denne ett särskilt meddelande om den totala preliminära skattereduktion som tillgodoräknats hittills under året.
Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Flera remissinstanser har synpunkter på förslaget att den s.k. fakturamodellen ska tillämpas även på företag som tillhandahåller ROT-arbete. Svenska Byggnadsarbetareförbundet, Svenska Elektrikerförbundet och Svenska Målareförbundet är samtliga positiva till förslaget om att köparen ska kunna få skattelättnaden direkt. Enligt dessa remissinstanser innebär det att betydligt fler hushåll kan utnyttja ROTskatteavdraget genom att de slipper ligga ute med pengar som man kan få tillbaka långt senare. Det stärker också intresset för företagen att utföra arbete vitt. Statskontoret menar att det är positivt att privatpersoners konsumtionsbenägenhet gynnas, men att det samtidigt är osäkert om mindre entreprenörer har sådan likviditet att de kan antas ha möjlighet att åta sig arbeten som de under en period endast får halverad ersättning för.
Även Verket för näringslivsutveckling (Nutek) anser att den fakturamodell som föreslås införas kan innebära en affärsrisk för de mindre företagen. Att fakturamodellen kan komma att medföra en likviditetsbörda för vissa hantverkare framförs också av bl.a. FöretagarFörbundet och Företagarna. Plåtslageriernas Riksförbund anser att fakturamodellen innehåller en orimlig ansvarsöverföring på företagen.
Några remissinstanser, bl.a. Elektriska Installatörsorganisationen och Plåtslageriernas Riksförbund, anser att det bör införas en sekretessbrytande regel så att Skatteverket kan lämna ut uppgifter till utföraren för att möjliggöra kontroll av om kunden har något kvarvarande utrymme för skattereduktion. Plåtslageriernas Riksförbund anser också att införandet av avdragsmöjlighet vid anlitande av personer som inte har F-skatt är fel.
Länsrätten i Stockholms län efterlyser vissa förtydliganden när det gäller krav på uppgiftslämnande i en förenklad skattedeklaration som avser utgifter för ROT-arbete.
Skälen för regeringens förslag
Den s.k. fakturamodellen
Som redogörs för närmare ovan har riksdagen antagit regeringens förslag i propositionen Ett enklare system för skattereduktion för hushållsarbete (prop. 2008/09:77) om hur systemet för skattereduktion för hushållsarbete bör utformas från och med den 1 juli 2009 (se avsnitt 4.2). Genom det antagna förslaget införs en ny lag om förfarandet vid skattereduktion för hushållsarbete samt ett nytt kapitel, 67 kap., i inkomstskattelagen.
Regeringens förslag om skattereduktion även för ROT-arbete innebär att det befintliga regelverket om skattereduktion för hushållsarbete utvidgas så att det också omfattar ROT-arbete. En naturlig följd av att skattereduktionen för dessa två sorters arbeten slås samman i ett och samma regelverk är att det nya systemet för skattereduktion för hushållsarbete också gäller ROT-arbete. Enligt regeringens mening är det lämpligt att ROT-arbetet införs i det nya systemet från och med det datum då det systemet börjar gälla, dvs. från och med den 1 juli 2009.
Det nya systemet, dvs. den s.k. fakturamodellen, innebär bl.a. att en privatperson, som köper ROT-arbete av den som har F-skattsedel, för att få skattereduktion ska komma överens med den som utför arbetet (utföraren) om att betalning endast ska göras med hälften av den angivna arbetskostnaden. Utföraren får därefter begära utbetalning från Skatteverket med den del av arbetskostnaden inklusive mervärdesskatt som köparen inte har betalat. Detta belopp utgör köparens skattelättnad och tillgodoräknas honom eller henne som preliminär skattereduktion. Flera remissinstanser har haft synpunkter på att den nya fakturamodellen också ska tillämpas på utförare av ROT-arbete. Några, t.ex. Svenska
Byggnadsarbetareförbundet, Svenska Elektrikerförbundet och Svenska Målareförbundet ställer sig positiva till förslaget och bedömer att det medför att betydligt fler hushåll kan utnyttja skattereduktionen genom att slippa ligga ute med pengar samt att det stärker intresset för företagen att utföra arbete vitt. Andra, däremot, uttrycker stor oro för de likviditetsproblem som modellen kan innebära främst för mindre företag. Häribland finns t.ex. Statskontoret, Nutek, FöretagarFörbundet, Företagarna och Plåtslageriernas Riksförbund.
Regeringen anser, i likhet med vad som föreslagits i promemorian, att det sedan tidigare föreslagna – och numera av riksdagen antagna – systemet för skattereduktion för hushållsarbete också ska gälla ROT-arbete. När regeringen lade fram förslaget om ett nytt system för skattereduktion för hushållsarbete vägdes för- och nackdelarna med den nya modellen mot varandra. Bedömningen gjordes därefter att affärsrisken för utföraren av arbetet fick anses vara acceptabel (se närmare i prop. 2008/09:77, s. 40 ff.). Att införa olika modeller för hur skattelättnaden ska administreras för olika typer av arbeten inom samma regelverk är enligt regeringens mening inte lämpligt. Det finns emellertid anledning att göra vissa förtydliganden och ytterligare överväganden med anledning av de remissynpunkter som framförts angående fakturamodellen.
Ett par remissinstanser har framfört att när nu ROT-arbeten inkluderas i regelverket om hushållsarbete kommer det att bli betydligt större
arbetskostnader som blir aktuella för skattereduktion och att detta kan skapa likviditetsproblem när utförarna får ligga ute med pengarna. Regeringen vill med anledning av dessa invändningar understryka att det inte finns något hinder för utförare av vare sig hushållsarbete eller ROTarbete att löpande debitera köparen för utfört arbete. Bestämmelsen i 8 § första stycket den föreslagna lagen om förfarandet vid skattereduktion för hushållsarbete (förfarandelagen) innebär inte något krav på att hela arbetet måste vara slutfört innan någon debitering, och begäran om utbetalning från Skatteverket, kan ske. Utföraren kan således få utbetalning även för successiva tillhandahållanden av hushålls- och ROT-arbeten som han eller hon har fått betalt för.
Några remissinstanser, bl.a. Elektriska Installatörsorganisationen och
Plåtslageriernas Riksförbund, anser att det bör införas en sekretessbrytande regel så att Skatteverket kan lämna ut uppgifter till utföraren för att möjliggöra kontroll av om kunden har något kvarvarande utrymme för skattereduktion. Regeringen kan konstatera att även denna fråga diskuterades i förslaget till ett nytt system. Det påpekades då att en uppgift om tillgodoräknad preliminär skattereduktion är en uppgift som är tillförlitlig endast vid den tidpunkt då uppgiften lämnas. Uppgiften förändras så snart en ny preliminär skattereduktion registreras av Skatteverket. Även om utföraren får uppgift om storleken på köparens preliminära skattereduktioner kan denne alltså inte med säkerhet veta om det finns något utrymme för utbetalning när en sådan begärs. Med hänsyn till detta samt då skattesekretessen är betydelsefull gjorde regeringen bedömningen att någon sekretessbrytande regel inte skulle införas. Regeringen finner inte skäl att göra någon annan bedömning i förevarande lagförslag. Det finns däremot anledning att överväga hur köparen på ett enkelt sätt ska kunna redovisa för utföraren hur stor preliminär skattereduktion som finns kvar att disponera.
Av 19 § förfarandelagen framgår att Skatteverkets meddelanden till köparen bl.a. ska innehålla en uppgift om den totala preliminära skattereduktion som köparen tillgodoräknats. En utförare som vill få en uppfattning om köparen har ett outnyttjat utrymme för skattereduktion har naturligtvis möjlighet att be köparen att visa upp ett sådant meddelande. Det kan dock hända att köparen inte har något meddelande på grund av att han ännu inte tillgodoräknats någon preliminär skattereduktion för det aktuella året. Det kan också hända att köparen visserligen har ett meddelande men att detta är daterat en längre tid före den nu aktuella kontakten med en utförare. För att i någon mån tillgodose utförarnas intresse av vetskap om köparens aktuella skattemässiga situation, vilket givetvis även ligger i köparens intresse, bör det därför införas en bestämmelse av innebörden att Skatteverket på begäran av köparen ska lämna denne ett särskilt meddelande om den totala preliminära skattereduktionen som tillgodoräknats. Köparen ges därigenom möjlighet att alltid visa upp ett aktuellt besked om tidigare skattereduktioner, även i de fall då dessa uppgår till 0 (noll) kronor. Regeringen utgår från att dessa meddelanden kan hanteras på ett smidigt sätt så att Skatteverket på kort tid kan lämna ut uppgifter till köparen så att denne har en aktuell uppgift att i sin tur lämna till utföraren. När utföraren och köparen träffar avtal om det arbete som ska utföras finns det självklart inget som hindrar att utföraren upp-
ställer som villkor i avtalet att köparen uppvisar ett sådant meddelande om preliminär skattereduktion.
Sammanfattningsvis anser regeringen att den fakturamodell som föreslås i propositionen Ett enklare system för skattereduktion för hushållsarbete ska – med det tillägg som föreslås ovan – gälla på samma sätt för ROT-arbete som för hushållsarbete. Det finns dock anledning att följa upp frågan inom ramen för en framtida utvärdering där även övriga effekter av fakturamodellen för företagen och enskilda kan följas upp. Med tanke på att systemet avses träda i kraft den 1 juli 2009 och med hänsyn till att vissa övergångsregler ska tillämpas det första halvåret med det nya systemet är det först vid 2011 års taxering som fakturamodellen tillämpas fullt ut. Regeringen anser därför att en sådan utvärdering lämpligen kan påbörjas våren 2011 och avslutas i slutet av 2011.
Utförare som inte har F-skattsedel
Innebörden av det nya systemet är vidare att skattereduktion för ROTarbete även kommer att kunna tillgodoräknas en privatperson som köper hushållsarbete av en fysisk person som inte har F-skattsedel och som inte bedriver näringsverksamhet. I detta fall ska skattereduktion tillgodoräknas med ett belopp som motsvarar de arbetsgivaravgifter som har redovisats för arbetet i en förenklad skattedeklaration. Plåtslageriernas
Riksförbund anser att skattereduktionen för ROT-arbete inte bör omfatta arbete som utförts av personer utan F-skatt. Enligt förbundet är situationen en helt annan i byggbranschen än vad som gäller för hushållsarbete såsom t.ex. omsorgstjänster. Förbundet anser att ett system där privatpersoner kan anlitas kan skapa en utslagning av riktiga företag med anställda. Med anledning av denna synpunkt vill regeringen framhålla att hushållsarbete och ROT-arbete bör behandlas på samma sätt dels eftersom dessa former av arbete kommer att regleras i samma lagstiftning, dels eftersom syftet med skattereduktionen för arbetet är detsamma oavsett om det är fråga om hushållsarbete eller ROT-arbete. Regeringen har gjort bedömningen att skattereduktion ska kunna tillgodoräknas en privatperson som köper hushållsarbete av en fysisk person som inte har Fskattsedel. Enligt regeringens mening finns det inte skäl att göra någon annan bedömning när det gäller köp av ROT-arbete.
Lägsta beloppsgräns m.m.
Det föreslagna systemet innebär också att den lägsta beloppsgränsen för att få skattereduktion för hushållsarbete slopas samt att begränsningarna av möjligheten att anlita eget eller närstående företag slopas. Enligt regeringens mening ska detta även gälla för ROT-arbete från och med den 1 juli 2009. Ingen remissinstans framför invändningar mot förslaget i denna del.
Uppgifter i en begäran om utbetalning
När det gäller vilka uppgifter som bör lämnas när fråga är om ROTarbete finns det skäl att göra ytterligare avvägningar. Den föreslagna
fakturamodellen innebär att nuvarande system med skattereduktion för utgifter för hushållsarbete efter ansökan ersätts av en ny ordning som i stora drag innebär att utföraren av hushållsarbetet får begära utbetalning från Skatteverket med den del av arbetskostnaden inklusive mervärdesskatt som köparen inte har betalat. Utbetalning får enligt 8 § förfarandelagen begäras efter det att hushållsarbetet har utförts och betalats. Enligt 9 § samma lag ska en begäran om utbetalning bl.a. innehålla uppgifter om köparens personnummer eller samordningsnummer, i de fall sådant nummer finns.
För nuvarande system, dvs. där skattereduktion för utgifter för hushållsarbete sker efter ansökan, föreslår regeringen att en ansökan om skattereduktion som avser utgifter för ROT-arbete ska innehålla uppgift om småhusets, ägarlägenhetens respektive bostadsrättens beteckning samt, för det fall att ROT-arbetet gäller bostadsrätt, uppgift om föreningens eller bolagets organisationsnummer eller motsvarande. Regeringen bedömer det som rimligt att denna uppgiftsskyldighet i det nya systemet läggs hos den som har utfört arbetet i samband med att denne begär utbetalning hos Skatteverket. Den som har utfört ROT-arbetet bör således lämna uppgift om småhusets eller ägarlägenhetens beteckning. Om ROT-arbetet gäller en lägenhet som upplåtits med bostadsrätt bör utöver uppgift om lägenhetens beteckning uppgift också lämnas om föreningens eller bolagets organisationsnummer eller motsvarande. Med begreppet ”motsvarande” avses här en identifikationsuppgift som motsvarar organisationsnummer för det fall att föreningen eller bolaget finns i ett annat land inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet än Sverige.
Vad gäller den som har förmån av ROT-arbete och vilka uppgifter om underlaget för skattereduktionen som ska lämnas i självdeklarationer respektive vilka kontrolluppgifter som ska lämnas bör samma gälla som föreslås ovan i det nuvarande systemet för skattereduktion för hushållsarbete (se avsnitt 5.4).
Uppgifter i en förenklad skattedeklaration
För att skattereduktion ska kunna ges när en person som saknar F-skattsedel anlitas krävs att förenklad skattedeklaration lämnas och att arbetsgivaravgifter redovisas. Länsrätten i Stockholms län efterlyser ett förtydligande vad gäller om de särskilda uppgifter som är kopplade till ROT-arbete, dvs. uppgifter om småhusets, ägarlägenhetens eller bostadsrättens beteckning samt i förekommande fall uppgift om föreningens eller bolagets organisationsnummer, också ska lämnas i en förenklad skattedeklaration. Regeringen anser att krav på att lämna ifrågavarande uppgifter endast ska gälla när den som utfört arbetet begär utbetalning från Skatteverket. Enligt regeringens mening är det inte nödvändigt med ett motsvarande uppgiftskrav för det fall att det är köparen av ROTarbetet som tillgodogör sig skattereduktionen genom att redovisa ett avdrag i den förenklade skattedeklarationen.
5.6. Omkostnadsbeloppet vid beräkning av kapitalvinst
Regeringens förslag: Vid beräkning av kapitalvinst ska utgifter för
ROT-arbete inte ingå i omkostnadsbeloppet till den del skattereduktion har tillgodoräknats för arbetet.
Promemorians förslag: Överensstämmer i sak med regeringens. Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser har tillstyrkt eller inte haft någon invändning mot förslaget. Bland annat Statskontoret anför att det är rimligt att det belopp som köparen redan har fått skattereduktion på, inte ska ingå i omkostnadsbeloppet. Kammarrätten i Göteborg och
Länsrätten i Stockholms län tillstyrker förslaget men förespråkar en annan formulering i lagtexten, så att det tydligare framgår på vilket sätt skattereduktionen ska beaktas. Skatteverket påpekar att om den bostad där ROT-arbetet utförs används i näringsverksamhet finns det möjlighet för ägaren att få direktavdrag för reparationer och underhåll vid inkomsttaxeringen.
Skälen för regeringens förslag: Vid försäljning av en fastighet eller en bostadsrätt gäller enligt huvudregeln i 44 kap. 13 § inkomstskattelagen att kapitalvinsten ska beräknas som skillnaden mellan ersättningen för den avyttrade tillgången minskad med utgifterna för avyttringen och omkostnadsbeloppet. I 44 kap. 14 § inkomstskattelagen definieras omkostnadsbeloppet som utgifter för anskaffning (anskaffningsutgifter) ökade med utgifter för förbättring (förbättringsutgifter). Som förbättringsutgifter räknas utgifter för förbättrande reparationer och underhåll på t.ex. privatbostadsfastigheter och bostadsrätter.
ROT-arbete av det slag som nu föreslås omfattas av regelverket om skattereduktion utgör många gånger åtgärder som anses som förbättrande reparationer och underhåll. I den mån skattereduktion har tillgodoräknats för arbetet ska dock utgifterna i den delen inte ingå i omkostnadsbeloppet vid beräkning av kapitalvinst vid avyttring av en fastighet eller en bostadsrätt. Att det belopp som motsvaras av skattereduktionen inte ska ingå i omkostnadsbeloppet följer redan av det skälet att den skattskyldige inte kan sägas ha haft utgiften i fråga. Om den skattskyldige t.ex. har haft utgifter för ROT-arbete om sammanlagt 100 000 kronor och tillgodoräknats skattereduktion med 50 000 kronor för arbetet, kan dessa 50 000 kronor inte ingå i omkostnadsbeloppet. Resterande 50 000 kronor, dvs. det belopp som utgör den faktiska arbetskostnaden för den skattskyldige, ingår däremot.
I tidigare lagstiftning om skattereduktion för ROT-arbete gjordes ett undantag från ovanstående synsätt, dvs. att den skattskyldige inte haft någon utgift för det arbete som skattereduktionen utgått för. En särskild bestämmelse infördes med innebörden att skattereduktion för ROTarbete inte skulle beaktas vid beräkningen av kapitalvinst vid avyttring av en fastighet. Det var således möjligt att räkna med utgifterna för arbetet både som underlag för skattereduktion och som anskaffnings- eller förbättringskostnad vid beräkning av omkostnadsbeloppet enligt 44 kap. 14 § inkomstskattelagen.
Regeringen anser att något motsvarande undantag för utgifter för ROTarbete för vilka skattereduktion erhållits inte ska göras i detta lagförslag,
bl.a. av den anledningen att skattereduktionen nu föreslås bli permanent. För att tydliggöra att skattereduktion för utgifter för ROT-arbete ska beaktas vid beräkning av omkostnadsbeloppet finns det skäl att ange detta särskilt i 44 kap. 14 § inkomstskattelagen. Regeringen instämmer i den synpunkt som framförts av Kammarrätten i Göteborg samt Länsrätten i Stockholms län, nämligen att den formulering som valts i promemorians förslag kan göras tydligare. Regeringen föreslår därför en formulering i 44 kap. 14 § andra stycket inkomstskattelagen av vilken framgår att utgifter för ROT-arbete inte ska ingå i omkostnadsbeloppet till den del skattereduktion har tillgodoräknats för arbetet.
Skatteverket pekar på att det för bostäder som används i näringsverksamhet är möjligt för ägaren att få direktavdrag för reparationer och underhåll vid inkomsttaxeringen. Till den del kostnaden för sådana åtgärder kommer att motsvaras av en skattereduktion baserad på dessa åtgärder kommer effekten av avdraget emellertid att neutraliseras. Motsvarande neutralisering uppkommer i fråga om sådana utgifter som förs upp på avskrivningsplan. Således ska någon dubbelkompensation inte uppkomma. Någon särskild reglering är följaktligen inte motiverad med anledning av Skatteverkets påpekande.
5.7. Lagen om avräkning av utländsk skatt
Regeringens förslag: Vid beräkning av spärrbelopp enligt lagen om avräkning av utländsk skatt ska samtliga skattereduktioner som görs enligt 67 kap. inkomstskattelagen beaktas enligt de principer som anges i 2 kap. 10 § avräkningslagen.
Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Endast ett fåtal remissinstanser har yttrat sig särskilt över förslagen om ändring i lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt (avräkningslagen). Sveriges advokatsamfund efterlyser en analys av frågan om ändringarna i avräkningslagen ger upphov till ökad progressivitet i vissa inkomstlägen. Enligt advokatsamfundet har i promemorian inte beaktats förslagets effekter för de personer som har utländska inkomster.
Skälen för regeringens förslag
Gällande rätt
I avräkningslagen ges en generell rätt till avräkning av utländsk skatt vid dubbelbeskattning. Av bestämmelserna i 2 kap. 8 och 9 §§ framgår att avräkning får ske med det lägsta beloppet av den utländska skatten och ett enligt lagen beräknat spärrbelopp. Spärrbeloppet syftar till att säkerställa att avräkning får ske med högst ett belopp som motsvarar den svenska skatt som hänför sig till de utländska inkomsterna.
Av 2 kap. 10 § avräkningslagen framgår att spärrbeloppet vanligtvis beräknas som de utländska inkomsternas andel av de totala inkomsterna, multiplicerat med skatten på de totala inkomsterna, dvs. en kvot beräk-
nad med den utländska inkomsten som täljare och den totala inkomsten som nämnare multiplicerad med skatten på de totala inkomsterna vid den svenska taxeringen. Det görs dock separata beräkningar för förvärvsinkomster (tjänst och näringsverksamhet) respektive kapitalinkomster. Vidare görs beträffande förvärvsinkomster separata beräkningar för statligt respektive kommunalt beskattad inkomst. På så vis ges en rättvisande bild över hur mycket av den totala skatten som hänför sig till de utländska intäkterna beroende på hur intäkterna har taxerats och beskattats vid den svenska taxeringen. De separat beräknade beloppen får slås ihop till ett spärrbelopp enligt den s.k. over all-principen.
Eftersom spärrbeloppet beräknas genom separata delbelopp, ges i 2 kap. 10 § andra stycket avräkningslagen närmare anvisningar om hur de i spärrbeloppsberäkningen ingående skatterna ska beräknas i förhållande till erhållna skattereduktioner. Skattereduktioner som erhållits enligt 65 kap.9–12 §§inkomstskattelagen ska räknas av från kommunal och statlig skatt, statlig fastighetsskatt respektive kommunal fastighetsavgift med så stor del av reduktionen som respektive skatt eller avgift utgör av det sammanlagda beloppet av nämnda skatter och avgifter före sådan reduktion. Skattereduktion för arbetsinkomster (jobbskatteavdrag) enligt 65 kap.9 a–9 d §§inkomstskattelagen ska dock räknas av enbart mot kommunal skatt, eftersom en sådan skattereduktion bara kan påverka den kommunala inkomstskatten.
Alla skattereduktioner bör beaktas när spärrbeloppet fastställs
I propositionen Ett enklare system för skattereduktion för hushållsarbete (prop. 2008/09:77), föreslås vissa ändringar i inkomstskattelagen. Förslagen har antagits av riksdagen (prop. 2008/09:77, bet. 2008/09:SkU20, rskr. 2008/09:184). Förslagen innebär bl.a. att skattereduktionerna som i dag återfinns i 65 kap. flyttas till ett nytt 67 kap. Som en följd av detta föreslås att 2 kap. 10 § andra stycket avräkningslagen anpassas så att hänvisningarna i stället görs till de från 65 kap. till 67 kap. överflyttade bestämmelserna om skattereduktioner. En hänvisning görs således till 67 kap.3–10 §§inkomstskattelagen.
Förutom de från 65 kap. inkomstskattelagen överflyttade skattereduktionerna finns i det föreslagna nya 67 kap. även regler om skattereduktion för hushållsarbete, vilka i dag finns i en särskild lag, lagen (2007:346) om skattereduktion för hushållsarbete. Regeringen anser att alla i 67 kap. inkomstskattelagen angivna skattereduktioner ska beaktas – enligt de principer som anges i 2 kap. 10 § andra stycket avräkningslagen – för fastställande av ett korrekt spärrbelopp vid avräkning av utländsk skatt. I 2 kap. 10 § andra stycket avräkningslagen bör hänvisning därför göras till skattereduktion enligt 67 kap. inkomstskattelagen.
Sveriges advokatsamfund efterlyser en analys av om ändringarna i avräkningslagen ger upphov till ökad progressivitet i vissa inkomstlägen.
Advokatsamfundet ifrågasätter även om förslagets effekter för de personer som har utländska inkomster har beaktats. Regeringen vill med anledning av dessa synpunkter framhålla att den ändring i avräkningslagen som nu föreslås är en anpassning som följer av de ändringar som görs beträffande skattereduktioner. Förslaget innebär inte någon föränd-
ring av den grundläggande principen för hur skattereduktioner ska beaktas vid beräkning av spärrbelopp. Det berör inte heller någon annan mer grundläggande aspekt kring avräkning av utländsk skatt. Mot den bakgrunden saknas det anledning att inom ramen för detta lagstiftningsarbete ta fram de analyser som advokatsamfundet efterlyser.
6. Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser
Regeringens förslag: De nya reglerna om skattereduktion för ROTarbete träder i kraft den 30 juni 2009. De ska dock gälla arbete som utförts och betalats efter den 7 december 2008. I fråga om skattepliktig förmån av ROT-arbete tillämpas de nya bestämmelserna på sådan förmån som tillhandahållits den skattskyldige efter den 7 december 2008.
Utgifter för ROT-arbete som har betalats under tidsperioden 8–31 december 2008 ingår i underlaget för skattereduktion vid 2010 års taxering. Förmån av ROT-arbete som har tillhandahållits den skattskyldige under tidsperioden 8–31 december 2008 räknas som förmån som tillhandahållits under 2009. Skattereduktion för sådan förmån tillgodoräknas vid debiteringen av slutlig skatt vid 2010 års taxering.
Reglerna om skattereduktion för ROT-arbete förs in i 67 kap. inkomstskattelagen och träder i kraft den 1 juli 2009. Reglerna tillämpas första gången vid 2010 års taxering. Den upphävda lagen om skattereduktion för hushållsarbete tillämpas dock alltjämt på ROTarbete i fråga om arbete som har utförts och betalats under tidsperioden 8 december 2008–30 juni 2009. Den upphävda lagen tillämpas också på arbete som har utförts efter den 30 juni 2009 men som har betalats före den 1 juli 2009 samt på arbete som har betalats efter den 30 juni 2009 men som har utförts före den 1 juli 2009. Den upphävda lagen tillämpas vidare på förmån av arbete som har tillhandahållits den skattskyldige under tidsperioden 8 december 2008–30 juni 2009.
Promemorians förslag: Överensstämmer delvis med regeringens. I promemorian saknas förslag om att förmån av ROT-arbete som tillhandahållits den skattskyldige under tidsperioden 8–31 december 2008 räknas som förmån som tillhandahållits under 2009. Promemorians förslag till övergångsbestämmelser avseende reglerna om skattereduktion för
ROT-arbete i 67 kap. inkomstskattelagen anger heller inte att den upphävda lagen om skattereduktion för hushållsarbete alltjämt ska tillämpas på förmån av arbete som har tillhandahållits den skattskyldige under tidsperioden 8 december 2008–30 juni 2009. I förhållande till promemorians förslag har vidare ett förtydligande gjorts om att den upphävda lagen om skattereduktion för hushållsarbete ska tillämpas på ROT-arbete som har utförts eller betalats efter den 30 juni 2009 men som har betalats respektive utförts före den 1 juli 2009.
Remissinstanserna: Endast ett fåtal har yttrat sig särskilt över förslaget till ikraftträdande- och övergångsbestämmelser. Länsrätten i Stock-
holms län anser att det vore önskvärt med ett förtydligande av övergångsbestämmelserna när det gäller förmån av ROT-arbete.
Skälen för regeringens förslag: Regeringen anser att de nya reglerna om skattereduktion för ROT-arbete bör träda i kraft så snart det är möjligt. Det föreslås därför att ändringarna i lagen om skattereduktion för hushållsarbete ska träda i kraft den 30 juni 2009. Samtidigt är det av stimulansskäl angeläget att sådant ROT-arbete som föreslås omfattas av skattereduktion kommer igång så snabbt som möjligt. De föreslagna reglerna bör därför gälla från och med den 8 december 2008.
Enligt regeringens mening bör skattereduktionen av kontrollskäl kunna ges för utgifter för ROT-arbete som utförts från och med den 8 december 2008, även om arbetet avtalats och även påbörjats tidigare. Det kan nämligen antas att de avtal som ingåtts tidigare skulle omförhandlas för att tidsmässigt anpassas till skattereduktionen. Påbörjade arbeten skulle snabbt kunna avslutas samt upptas på nytt med nya avtal för gällande skattereduktionsperiod. För att undvika ett sådant kringgående bör därför allt ROT-arbete som utförts från och med den 8 december 2008 omfattas. I bestämmelsen om ikraftträdande bör detta anges på så sätt att de nya reglerna gäller ROT-arbete som utförts och betalats efter den 7 december 2008.
För den som fått skattepliktig förmån av ROT-arbete bör de nya bestämmelserna tillämpas på sådan förmån som tillhandahållits den skattskyldige efter den 7 december 2008.
Regeringen anser att ROT-arbeten som har betalats under tidsperioden 8–31 december 2008 ska ingå i underlaget för skattereduktion vid 2010 års taxering. Det betyder att det tak om 50 000 kronor i skattereduktion som gäller vid 2010 års taxering även omfattar perioden 8–31 december 2008. Förmån av ROT-arbete som har tillhandahållits den skattskyldige under perioden 8–31 december 2008 ska enligt regeringens mening, utifrån ett skattereduktionsperspektiv, räknas som förmån som tillhandahållits under 2009. Skattereduktion för sådan förmån tillgodoräknas därmed vid debiteringen av slutlig skatt vid 2010 års taxering. Enligt regeringens mening saknas anledning att införa särskilda bestämmelser om beskattningstidpunkten för erhållen förmån. Förmån som tillhandahållits under 2008 ska därför enligt gällande bestämmelser beskattas vid 2009 års taxering.
Eftersom de nya bestämmelserna om skattereduktion för ROT-arbete i 67 kap. inkomstskattelagen föreslås träda i kraft den 1 juli 2009, bör lagen om skattereduktion för hushållsarbete gälla för ROT-arbete som har utförts och betalats under tidsperioden 8 december 2008–30 juni 2009. Detta föreslås regleras i övergångsbestämmelserna till 67 kap. inkomstskattelagen. När det gäller förmån av ROT-arbete anser regeringen att det i övergångsbestämmelserna bör förtydligas att den upphävda lagen om skattereduktion för hushållsarbete ska tillämpas i fråga om förmån av ROT-arbete som har tillhandahållits den skattskyldige under tiden 8 december 2008–30 juni 2009.
Lagen om skattereduktion för hushållsarbete bör vidare tillämpas i fråga om ROT-arbete som har utförts efter den 30 juni 2009 men som har betalats före den 1 juli 2009. Detsamma bör gälla ROT-arbete som har utförts före den 1 juli 2009 men som betalats efter den 30 juni 2009. Innebörden är att den upphävda lagen tillämpas på ROT-arbete som
utförs före den 1 juli 2009 även om betalning sker i efterhand, samt på ROT-arbete som har förskottsbetalats före den 1 juli 2009. Motsvarande övergångsbestämmelser ska gälla för hushållsarbete enligt förslagen i propositionen Ett enklare system för skattereduktion för hushållsarbete (prop. 2008/09:77, bet. 2008/09:SkU20, rskr. 2008/09:184).
För det fall att det är fråga om pågående ROT-arbeten vid tidpunkten för halvårsskiftet kan det vara lämpligt att utföraren i faktura eller liknande underlag anger hur stor del av arbetet som utförts före respektive efter den 1 juli 2009 samt när arbetet har betalats.
7. Konsekvenser av förslagen
7.1. Offentligfinansiell effekt
Beräkningen av den offentligfinansiella effekten baseras på erfarenheterna från den skattereduktion för ROT-arbete som var i kraft 15 april 2004–30 juni 2005. Det är enbart fysiska personer som berörs av promemorians förslag. För den gamla skattereduktionen för ROT-arbete var skattebortfallet på årsbasis ca 1,5 miljarder kronor för fysiska personer. Arbetskostnadsökningen i byggbranschen mellan åren 2005–2009 beräknas till 20 procent, vilket ökar kostnaderna i motsvarande grad 2009. Skattebortfallet var vid den tidigare ROT-skattereduktionen 30 procent av arbetskostnaden, dock max 10 500 kronor för småhus och 5 000 kronor för bostadsrätter. I promemorian föreslås att skattereduktionen ska uppgå till 50 procent av arbetskostnaden, vilket ökar skattebortfallet med en faktor 1,67 (=0,50/0,30). Till detta kommer att det nu föreslagna maximala underlaget för skattereduktionen är betydligt högre än det maximala underlaget för tidigare skattereduktion för ROT-arbete. I promemorians förslag är 100 000 kronor det maximala underlaget som ger skattereduktion. Eftersom skattereduktionen är knuten till individen är det maximala underlaget 200 000 i de fall två personer är delägare i småhuset eller bostadsrätten. För ROT-skattereduktionen 2004–2005 var det maximala underlaget 35 000 kronor för småhus och 16 667 kronor för bostadsrätter. Knappt en tredjedel av dem som begärde skattereduktion 2004–2005 slog i taket. Ett högre tak kommer att leda till högre kostnader. Relevanta data över faktiska arbetskostnader över det tidigare taket saknas och en uppskattning av de faktiska kostnaderna måste därför göras.
En viktig skillnad mellan tidigare skattereduktion för ROT-arbete och propositionens förslag är att skattereduktionen då var tidsbegränsad, vilket gjorde det lönsamt att tidigarelägga ROT-arbeten. Enligt en enkätundersökning från Riksdagens revisorer var 33 procent av ROT-arbetena 1999 i Stockholms län tidigarelagda. Vid en permanent reform minskar tidigareläggningseffekten och därmed skattebortfallet. Utifrån diskussionen ovan och en bedömning av hur stora arbetskostnaderna vid ROT-arbeten kommer att vara bedöms statens skatteintäkter minska med 3,5 miljarder kronor per år till följd av propositionens förslag.
Under 2009 medges skattereduktion även för ROT-arbeten utförda under tidsperioden 8–31 december 2008. Minskningen i statens skatteintäkter beräknas därför bli något högre, 3,6 miljarder kronor, för 2009 än för följande år.
7.2. Effekter för förvaltningsmyndigheter och domstolar
Skatteverket
Förslaget att införa en skattereduktion för ROT-arbete medför en viss kostnadsökning för Skatteverket på grund av införandet av ROT-arbete i systemet med skattereduktion. I regeringens proposition Åtgärder för jobb och omställning (prop. 2008/09:97) har bedömningen gjorts att regeringen bör se över Skatteverkets förvaltningsanslag. Det finns inte skäl att nu göra någon annan bedömning. Skatteverkets förvaltningsanslag bör därför ses över.
De allmänna förvaltningsdomstolarna
De föreslagna ändringarna innebär att fler typer av arbeten än i dag kommer att berättiga till skattereduktion. Fler personer kan därför förväntas begära skattereduktion, vilket kan medföra att de allmänna förvaltningsdomstolarnas arbetsbelastning ökar. En fråga som kan bli aktuell för domstolarna är vilka arbeten som ska omfattas. Inom ramen för det nya systemet för skattereduktion för hushållsarbete som träder i kraft den 1 juli 2009 kan antalet överklaganden som avser utbetalningar och återbetalningar samt eftergift av kostnadsränta vid återbetalning antas öka något. I propositionen Ett enklare system för skattereduktion för hushållsarbete gjorde regeringen bedömningen att eventuella kostnadsökningar ryms inom befintliga anslag (prop. 2008/09:77, s. 85).
I promemorian konstaterades att förslaget sammantaget skulle innebära en viss ökning av de allmänna förvaltningsdomstolarnas arbetsbörda. Det antogs dock att eventuella kostnadsökningar kunde rymmas inom befintliga anslag. I regeringens proposition Åtgärder för jobb och omställning (prop. 2008/09:97) gjordes emellertid bedömningen att regeringen bör se över även Sveriges Domstolars förvaltningsanslag (se ovan angående Skatteverket). Denna bedömning delas även av Domstolsverket som anser att förslagen kommer att kräva ökade anslag till Sveriges Domstolar. Regeringen vidhåller därför sin tidigare bedömning att Sveriges Domstolars förvaltningsanslag bör ses över.
7.3. Effekter för företag
Det huvudsakliga syftet med att införa en skattereduktion också för ROT-arbete är, som närmare redogörs för i avsnitt 5.1, att öka arbetsutbudet och minska svartarbetet. Vid en tidpunkt då svensk ekonomi befinner sig i en konjunkturnedgång förväntas skattereduktionen också stimulera efterfrågan på ROT-arbete för att därigenom upprätthålla pro-
duktionen och sysselsättningen i byggsektorn. Förslaget kommer således att beröra de företag som är verksamma i byggbranschen, i huvudsak sådana som riktar sina tjänster till privatpersoner. Det kan antas, på samma sätt som gjorts i fråga om hushållsarbete, att en stor andel av de företag som tillhandahåller ROT-arbete är s.k. små och medelstora företag. Enligt branschstatistik från Statistiska Centralbyrån och Sveriges Byggindustrier är majoriteten av de företag som har registrerat sin huvudverksamhet som bygg- och anläggningsentreprenör (näringsgren SNI 45.2), företag med 0–19 anställda. En övervägande del av dessa är företag utan anställda (dvs. med 0 anställda).
Förslaget om att införa en skattereduktion för ROT-arbete bedöms få till följd att efterfrågan på ROT-arbete ökar samt att konsumtionen av sådant arbete ökar. Förslaget kan vidare förväntas medföra att svart arbete inom byggbranschen minskar och omvandlas till vitt arbete. Härigenom kommer förutsättningarna för goda konkurrensförhållanden på marknaden att förbättras. De positiva effekter som ökad efterfrågan, ökad konsumtion och förbättrade konkurrensförhållanden medför torde i stor utsträckning komma de små och medelstora företagen till godo.
Genom att föra in ROT-arbeten i systemet med skattereduktion för hushållsarbete kommer det att ställas särskilda krav på utformningen av fakturor för de företag som tillhandahåller ROT-arbete. Kraven innebär att vissa bestämda uppgifter ska framgå av fakturan för att den som har köpt tjänsten ska ha möjlighet att utnyttja skattereduktionen. För de företag vars fakturor i dag inte innehåller de aktuella uppgifterna kan förslaget därför medföra en viss ökad administration och därmed ökad tidsåtgång för uppgiftsinhämtande i samband med faktureringen. Förslaget bedöms mot denna bakgrund innebära att företagen får ökade administrativa kostnader. Sett i relation till den fördel som skattereduktionen innebär för såväl de privatpersoner som kommer i åtnjutande av den, som för de företag som gynnas av ökad efterfrågan och konsumtion bedöms dock uppgiftskravet och de administrativa merkostnader det medför för företagen som rimligt. På samma sätt som antagits i fråga om hushållsarbete är det vidare troligt att administrationen med tiden kommer att bli mindre betungande då rutinerna för fakturering sannolikt kommer att anpassas efter de nya kraven.
Det nya system för skattereduktion för hushållsarbete som ska gälla från och med den 1 juli 2009, den s.k. fakturamodellen, innebär att köparen ska betala halva arbetskostnaden och att utföraren av tjänsten ska begära utbetalning för den andra delen av arbetskostnaden direkt av Skatteverket. I propositionen Ett enklare system för skattereduktion för hushållsarbete gör regeringen bedömningen att förslaget att införa fakturamodellen innebär en viss påfrestning på utförarnas likviditet samt visst administrativt merarbete, vilket kan vara särskilt besvärligt för mindre företag (se prop. 2008/09:77, s. 86 f.). Det saknas anledning att nu göra någon annan bedömning vad gäller utförare av ROT-arbete. Regeringens föreslag innebär att utförare av ROT-arbete i en begäran om utbetalning från Skatteverket även ska ange vissa uppgifter om det småhus, den ägarlägenhet respektive den lägenhet där arbetet har utförts. Också detta uppgiftskrav kan antas innebära en viss ökad administration för företagen. Även om denna ytterligare tidsåtgång som uppgiftskravet innebär för företagen inte är så stor per gång, innebär den naturligen
ökade administrativa kostnader sett under en längre period. Samtidigt bör även i detta fall dessa negativa effekter för företagen sättas i relation till den fördel som utförarna får genom ökad efterfrågan och konsumtion av ROT-arbete samt av förbättrade konkurrensförhållanden på byggmarknaden.
Förslaget om en skattereduktion för ROT-arbete bedöms inte medföra några andra kostnader för företagen än de som redovisas ovan. Några verksamhetsförändringar i företagen bedöms heller inte som nödvändiga med anledning av regeringens förslag i denna proposition.
8. Författningskommentar
8.1. Förslaget till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
44 kap.
14 §
Genom det nya andra stycket i paragrafen tydliggörs att utgifter för s.k. ROT-arbete, dvs. reparation, underhåll samt om- och tillbyggnad, till den del skattereduktion har tillgodoräknats för arbetet inte ska räknas som anskaffnings- eller förbättringsutgifter vid beräkning av omkostnadsbeloppet. Skattereduktionen uppgår till 50 procent av arbetskostnaden. Det är endast denna del av arbetskostnaden som inte får räknas som anskaffnings- eller förbättringsutgift.
67 kap.
13 a §
Paragrafen motsvarar den föreslagna 4 a § lagen (2007:346) om skattereduktion för hushållsarbete (jfr avsnitt 8.3).
13 b §
Paragrafen motsvarar den föreslagna 4 b § lagen (2007:346) om skattereduktion för hushållsarbete (jfr avsnitt 8.3).
13 c §
Paragrafen motsvarar vad gäller punkterna 1–3 den föreslagna 4 c § lagen (2007:346) om skattereduktion för hushållsarbete (jfr avsnitt 8.3).
Bestämmelsen i punkten 4 är ny i förhållande till lagen om skattereduktion för hushållsarbete. Av bestämmelsen framgår att om- eller tillbyggnad av ett småhus för vilket någon fastighetsavgift inte har tagits ut enligt 6 § lagen (2007:1348) om kommunal fastighetsavgift inte ska räknas som ROT-arbete enligt lagen. Detta innebär att om- och tillbyggnad av ett småhus inte omfattas av reglerna om skattereduktion under de första fem åren från och med färdigställandet av småhuset.
Paragrafen är utformad i enlighet med Lagrådets förslag.
Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser
Av första punkten framgår att lagen träder i kraft den 1 juli 2009 och tillämpas första gången vid 2010 års taxering.
Av andra punkten framgår att den upphävda lagen (2007:346) om skattereduktion för hushållsarbete i vissa fall ska tillämpas i fråga om ROT-arbete, dvs. sådant arbete som enligt de föreslagna 67 kap.13 a och 13 b §§inkomstskattelagen ska räknas som hushållsarbete. Övergångsbestämmelserna innebär att den upphävda lagen alltjämt ska tillämpas i fråga om ROT-arbete som har utförts och betalats under tidsperioden 8 december 2008–30 juni 2009. Lagen ska också tillämpas på ROTarbete som har utförts efter den 30 juni 2009 men som har betalats före den 1 juli 2009, dvs. för arbete som har förskottsbetalats före den 1 juli 2009. Lagen ska också tillämpas på ROT-arbete som har betalats efter den 30 juni 2009 men som har utförts före den 1 juli 2009. Den upphävda lagen ska även tillämpas i fråga om förmån av ROT-arbete som har tillhandahållits den skattskyldige under tidsperioden 8 december 2008– 30 juni 2009. Övergångsbestämmelserna vad gäller arbete som utförts efter halvårsskiftet men som betalats i förskott samt arbete som utförts före men som betalats efter halvårsskiftet har utformats i enlighet med
Lagrådets förslag.
Av tredje punkten framgår att den föreslagna bestämmelsen i 67 kap. 13 c § 4 inkomstskattelagen gäller arbete som har utförts efter den 30 juni 2009 oavsett när arbetet i fråga har betalats. Reglerna gällande om- och tillbyggnader av nybyggda småhus gäller därmed även för sådant arbete som har förskottsbetalats före den 1 juli 2009.
Hänvisningar till S8-1
- Prop. 2008/09:178: Avsnitt Författningskommentar till 13 § lagen (2009:000) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
8.2. Förslaget till lag om ändring i lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter
3 kap.
26 §
I första stycket anges att den som begär skattereduktion för förmån av hushållsarbete enligt lagen (2007:346) om skattereduktion för hushållsarbete ska lämna uppgift om underlaget för skattereduktionen. Enligt de föreslagna 4 a och 4 b §§ samma lag ska visst annat arbete, dvs. s.k. ROT-arbete, räknas som hushållsarbete i lagen. Uppgiftsskyldigheten i förevarande paragrafs första stycke gäller därmed även för den som begär skattereduktion för förmån av ROT-arbete.
Av paragrafens nya andra stycke framgår att vissa ytterligare uppgifter ska lämnas i självdeklarationen av den som begär skattereduktion för förmån av sådant arbete som enligt de föreslagna 4 a och 4 b §§ lagen om skattereduktion för hushållsarbete ska räknas som hushållsarbete, dvs. förmån av s.k. ROT-arbete. De uppgifter som ska lämnas i sådana fall framgår av den föreslagna 9 a § nämnda lag.
11 kap.
9 §
Av ändringen i första stycket framgår att kontrolluppgift ska lämnas om underlag för skattereduktion i fråga om förmån av hushållsarbete enligt lagen (2007:346) om skattereduktion för hushållsarbete. Kontrolluppgift
ska därmed lämnas såväl i fråga om förmån av hushållsarbete enligt lagens 4 §, som i fråga om sådant arbete som ska räknas som hushållsarbete enligt de föreslagna 4 a och 4 b §§ samma lag.
8.3. Förslaget till lag om ändring i lagen (2007:346) om skattereduktion för hushållsarbete
4 §
Ändringen innebär att paragrafens andra stycke har tagits bort. Motsvarande bestämmelse har i stället placerats i en ny paragraf, 4 c §.
4 a §
Av paragrafen framgår att arbete i form av reparation, underhåll samt om- och tillbyggnad, s.k. ROT-arbete, under vissa förutsättningar ska räknas som hushållsarbete i lagen. För att paragrafen ska vara tillämplig ska arbetet gälla reparation, underhåll, om- eller tillbyggnad av ett småhus eller en ägarlägenhet som ägs av den som ansöker om eller begär skattereduktion.
Termer och uttryck som används i lagen ska enligt 2 § ha samma betydelse och tillämpningsområde som i inkomstskattelagen (1999:1229). I 2 kap. 15 § inkomstskattelagen anges bl.a. att med småhus och ägarlägenhet avses hus och fastigheter av de slag som avses i fastighetstaxeringslagen (1979:1152). Vad som utgör småhus respektive ägarlägenhet framgår av 2 kap. 2 § fastighetstaxeringslagen.
Den närmare innebörden av begreppet ROT-arbete samt exempel på åtgärder som typiskt sett utgör sådant arbete redovisas i avsnitt 5.2.2.
4 b §
Bestämmelserna i första stycket motsvarar 4 a § med den skillnaden att arbetet, för att räknas som hushållsarbete i lagen, ska utgöras av ROTarbete avseende en lägenhet som upplåtits med bostadsrätt om vissa förutsättningar är uppfyllda. Den första förutsättningen är att lägenheten ska innehas av den som ansöker om eller begär skattereduktion. Det är den som innehar lägenheten med bostadsrätt som är innehavare av lägenheten. Den andra förutsättningen är att arbetet, för att det ska kunna räknas som hushållsarbete i lagen, ska utföras i lägenheten och att det avser sådana åtgärder som bostadsrättshavaren svarar för. Vilket arbete som därmed omfattas redogörs för närmare i avsnitt 5.2.2.
Av paragrafens andra stycke framgår att arbete som utförs i en lägenhet som upplåtits till en medlem i en bostadsförening eller i ett bostadsaktiebolag också omfattas av bestämmelserna i första stycket. Innebörden är att ROT-arbete som avser en lägenhet i en sådan bostadsförening eller ett sådant bostadsaktiebolag också räknas som hushållsarbete i lagen.
Paragrafen är utformad i enlighet med Lagrådets förslag.
4 c §
Paragrafen, som är utformad i enlighet med Lagrådets förslag, anger i vilka fall arbete inte ska räknas som hushållsarbete i lagen.
Av första punkten framgår att arbete som enbart avser installationer eller service på maskiner eller andra inventarier inte utgör ROT-arbete
enligt lagen. Sådant arbete kan därmed inte räknas som hushållsarbete vid tillämpningen av 4 a eller 4 b §.
Enligt andra punkten ska arbete för vilket försäkringsersättning lämnats inte räknas som hushållsarbete. Enligt tredje punkten ska inte heller arbete för vilket bidrag eller annat ekonomiskt stöd lämnats från staten, en kommun eller ett landsting räknas som hushållsarbete. Bestämmelserna om försäkringsersättning respektive bidrag eller annat ekonomiskt stöd har flyttats från 4 § andra stycket för att tydliggöra att de gäller såväl hushållsarbete enligt 4 § som sådant arbete som ska räknas som hushållsarbete enligt 4 a och 4 b §§. Innebörden av dessa bestämmelser är att utgifter för arbete för vilket t.ex. bostadsanpassningsbidrag har lämnats inte kan ingå i underlaget för skattereduktion.
9 a §
I paragrafens första stycke anges vilka uppgifter som ska lämnas, utöver de som räknas upp i 9 §, i en ansökan om skattereduktion som avser reparation, underhåll, om- eller tillbyggnad av ett småhus eller en ägarlägenhet i enlighet med 4 a §.
I andra stycket anges vilka uppgifter som ska lämnas, utöver de som räknas upp i 9 §, i en ansökan om skattereduktion som avser reparation, underhåll, om- eller tillbyggnad av en lägenhet i enlighet med 4 b §. När det gäller en lägenhet som upplåtits till en medlem respektive delägare i en bostadsrättsförening, en bostadsförening eller ett bostadsaktiebolag i Sverige ska uppgift lämnas om föreningens eller bolagets organisationsnummer. Uttrycket ”eller motsvarande” avser identifikationsuppgift som motsvarar organisationsnummer för föreningar eller bolag i ett annat land inom det Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.
Paragrafen har utformats i enlighet med Lagrådets förslag.
Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser
Av första punkten framgår att lagen träder i kraft den 30 juni 2009. Den ska dock tillämpas på ROT-arbeten, dvs. sådant arbete som enligt de föreslagna 4 a och 4 b §§ ska räknas som hushållsarbete i lagen och som har utförts och betalats efter den 7 december 2008. På motsvarande sätt ska lagen i fråga om skattepliktig förmån av ROT-arbete tillämpas på sådan förmån som har tillhandahållits den skattskyldige efter den 7 december 2008.
Av andra punkten framgår att utgifter för ROT-arbete som har betalats under tidsperioden 8–31 december 2008 ingår i underlaget för skattereduktion vid 2010 års taxering. Det betyder att det tak om 50 000 kronor i skattereduktion som gäller vid 2010 års taxering även omfattar perioden 8–31 december 2008.
Av tredje punkten framgår att förmån av ROT-arbete som har tillhandahållits den skattskyldige under tidsperioden 8–31 december 2008 räknas som förmån som har tillhandahållits under 2009. Det innebär att skattereduktion för sådan förmån tillgodoräknas vid debiteringen av slutlig skatt vid 2010 års taxering. Övergångsbestämmelsen behandlar endast frågan om vid vilken tidpunkt skattereduktionen ska tillgodoräknas.
Hänvisningar till S8-3
8.4. Förslaget till lag om ändring i lagen (2009:000) om förfarandet vid skattereduktion för hushållsarbete
2 §
Ändringen innebär att hänvisningen till definitioner i 67 kap. inkomstskattelagen (1999:1229) utökas till att omfatta även 13 a–13 c §§.
9 a §
Paragrafen är ny. Kravet på vilka uppgifter som ska lämnas motsvarar 9 a § lagen (2007:346) om skattereduktion för hushållsarbete. En skillnad är att uppgifterna ska lämnas av utföraren i en begäran om utbetalning i stället för som tidigare i den skattskyldiges ansökan om skattereduktion.
När det gäller en lägenhet som upplåtits till en medlem respektive delägare i en bostadsrättsförening, en bostadsförening eller ett bostadsaktiebolag i Sverige ska uppgift lämnas om föreningens eller bolagets organisationsnummer. Uttrycket ”eller motsvarande” avser identifikationsuppgift som motsvarar organisationsnummer för föreningar eller bolag i ett annat land inom det Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.
Lagrådet har när det gäller utformningen av den föreslagna 9 a § lagen om skattereduktion för hushållsarbete förordat att varje typ av bostad respektive vilka ytterligare uppgifter som krävs behandlas i var sitt stycke i paragrafen. Lagrådet har haft motsvarande synpunkt när det gäller den föreslagna 9 a § i förevarande lag. Paragrafen har därför utformats på ett sätt som tillgodoser Lagrådets synpunkt om en uppdelning. Eftersom paragrafen behandlar uppgiftskrav i en begäran om utbetalning, och inte i en ansökan om skattereduktion, skiljer sig formuleringen dock något jämfört med Lagrådets förslag i fråga om 9 a § lagen om skattereduktion för hushållsarbete.
19 §
Bestämmelsen i tredje stycket är ny och innebär att köparen alltid har möjlighet att hos Skatteverket begära att få ett meddelande om vad den totala preliminära skattereduktionen som tillgodoräknats enligt 17 § uppgår till. I de fall då någon preliminär skattereduktion inte tillgodoräknats ska meddelandet innehålla uppgift om att skattereduktionen uppgår till 0 (noll) kronor.
22 §
Ändringen i första stycket innebär att kostnadsränta ska beräknas till och med dagen för Skatteverkets beslut om återbetalning i stället för till och med den dag beloppet betalas tillbaka. Därigenom ges Skatteverket möjlighet att i sitt beslut också ange storleken av den kostnadsränta som tas ut.
8.5. Förslaget till lag om ändring i lagen (2009:000) om ändring i avräkningslagen (1986:468)
2 kap.
10 §
I paragrafens andra stycke har hänvisningen till 67 kap.3–10 §§inkomstskattelagen (1999:1229) ändrats till att omfatta hela 67 kap. inkomstskattelagen. Ändringen innebär att samtliga enligt 67 kap. inkomstskattelagen gjorda skattereduktioner ska beaktas vid beräkning av spärrbeloppet.
8.6. Förslaget till lag om ändring i lagen (2009:000) om ändring i skattebetalningslagen (1997:483)
8 kap.
25 §
Ändringen innebär att den tidigare hänvisningen till 67 kap. 13 § inkomstskattelagen (1999:1229) i stället görs till hushållsarbete enligt 67 kap. samma lag. Hänvisningen omfattar därmed såväl hushållsarbete enligt 67 kap. 13 § inkomstskattelagen, som sådant arbete som räknas som hushållsarbete enligt de föreslagna 13 a och 13 b §§ samma lag.
8.7. Förslaget till lag om ändring i lagen (2009:000) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
67 kap.
13 §
Ändringen innebär att paragrafens andra stycke har tagits bort. Motsvarande bestämmelse har i stället placerats i en ny paragraf, 13 c §, i samma kapitel (jfr avsnitt 8.1).
Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser
Genom ändringen i femte punkten görs vissa redaktionella justeringar för att tydliggöra i vilka fall den upphävda lagen (2007:346) om skattereduktion för hushållsarbete fortfarande ska tillämpas i fråga om sådant hushållsarbete som avses i den föreslagna 67 kap. 13 § inkomstskattelagen. På förslag från Lagrådet har även tydliggjorts vad som övergångsvis gäller i fråga om hushållsarbete som utförts efter halvårsskiftet men som betalats i förskott samt arbete som utförts före men som betalats efter halvårsskiftet.
8.8. Förslaget till lag om ändring i lagen (2009:000) om ändring i lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter
3 kap.
26 §
I första stycket anges att den som begär skattereduktion för förmån av hushållsarbete enligt 67 kap.11–19 §§inkomstskattelagen (1999:1229) ska lämna uppgift om underlaget för skattereduktionen. Enligt de föreslagna 67 kap. 13 a och 13 b §§ samma lag ska visst annat arbete, dvs. s.k. ROT-arbete, räknas som hushållsarbete i lagen. Uppgiftsskyldigheten i förevarande paragrafs första stycke gäller därmed även för den som begär skattereduktion för förmån av ROT-arbete.
Av paragrafens nya andra stycke framgår att vissa ytterligare uppgifter ska lämnas i självdeklarationen av den som begär skattereduktion när det är fråga om förmån av sådant arbete som enligt de föreslagna 67 kap.13 a och 13 b §§inkomstskattelagen ska räknas som hushållsarbete, dvs. förmån av s.k. ROT-arbete. De uppgifter som ska lämnas i sådana fall framgår av den föreslagna 9 a § lagen (2009:000) om förfarandet vid skattereduktion för hushållsarbete.
11 kap.
9 §
Av ändringen i första stycket framgår att kontrolluppgift ska lämnas om underlag för skattereduktion i fråga om förmån av hushållsarbete enligt 67 kap. inkomstskattelagen (1999:1229). Kontrolluppgift ska därmed lämnas såväl i fråga om förmån av hushållsarbete enligt 67 kap. 13 § inkomstskattelagen, som i fråga om sådant arbete som ska räknas som hushållsarbete enligt de föreslagna 67 kap. 13 a och 13 b §§ samma lag.
Sammanfattning av promemorian Skattereduktion för reparation, underhåll samt om- och tillbyggnad av vissa bostäder
Reformens syfte och omfattning
För att minska svartarbetet och öka arbetsutbudet föreslås i promemorian att s.k. ROT-arbete som utförs och betalas från och med den 8 december 2008 ska berättiga till skattereduktion vid inkomsttaxeringen.
Skattereduktionen bör riktas till den som har det egentliga underhållsansvaret för sin bostad. I linje med detta bör med ROT-arbete avses reparation, underhåll samt om- och tillbyggnad av småhus, ägarlägenhet eller bostadsrätt. Hyresrätter omfattas därmed inte av reformen.
Samma system som skattereduktion för hushållsarbete
Det föreslås att skattereduktionen för ROT-arbete infogas i systemet med skattereduktion för hushållsarbete. Detta innebär t.ex. att det totala underlaget för hushållsarbete och ROT-arbete under ett beskattningsår får uppgå till 100 000 kronor. Då blir den totala skattereduktionen för både hushålls- och ROT-arbete 50 000 kronor per beskattningsår. Eftersom skattereduktionen riktar sig till ägaren av småhuset eller ägarlägenheten respektive innehavaren av bostadsrätten kan skattereduktionen bli högst 100 000 kronor per beskattningsår om t.ex. ett småhus har två ägare.
I propositionen Ett enklare system för skattereduktion för hushållsarbete (prop. 2008/09:77) föreslås att ett nytt system för skattereduktion för hushållsarbete ska införas den 1 juli 2009. Systemet, som kallas fakturamodellen, innebär bl.a. att köparen av tjänsten får skattelättnaden direkt vid köpet. I promemorian föreslås att detta system ska gälla även för ROT-arbete.
Kontrollfrågor
För att möjliggöra kontroll av att skattereduktionen verkligen kommer ägaren av småhuset eller ägarlägenheten respektive innehavaren av bostadsrätten till del, föreslås i promemorian att relevanta uppgifter ska lämnas till Skatteverket.
Vad händer vid kapitalvinstberäkningen?
När det gäller beräkning av kapitalvinst vid försäljning av ett småhus, en ägarlägenhet eller en bostadsrätt föreslås i promemorian ett förtydligande i fråga om vilka utgifter som får ingå i omkostnadsbeloppet. Innebörden är att utgifter som avser ROT-arbete för vilket skattereduktion har tillgodoräknats inte får ingå i omkostnadsbeloppet.
Promemorians lagförslag
Prop. 2008/09:178 Bilaga 2
Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
Härigenom föreskrivs att 44 kap. 14 § inkomstskattelagen (1999:1229)1 ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
44 kap.
14 §
Med omkostnadsbelopp avses, om inte annat föreskrivs, utgifter för anskaffning (anskaffningsutgifter) ökade med utgifter för förbättring (förbättringsutgifter).
Med omkostnadsbelopp avses, om inte annat föreskrivs, utgifter för anskaffning (anskaffningsutgifter) ökade med utgifter för förbättring (förbättringsutgifter).
Skattereduktion för utgifter för arbete enligt 67 kap. 13 a och 13 b §§ ska beaktas vid beräkning av omkostnadsbeloppet.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 2009 och tillämpas första gången vid 2010 års taxering.
1 Lagen omtryckt 2008:803.
Förslag till lag om ändring i lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter
Härigenom föreskrivs att 3 kap. 26 § och 11 kap. 9 § lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
3 kap.
26 §1
Den som begär skattereduktion för förmån av hushållsarbete enligt lagen (2007:346) om skattereduktion för hushållsarbete ska lämna uppgift om underlaget för skattereduktionen.
I fråga om förmån av sådant arbete som ska behandlas som hushållsarbete enligt 4 a och 4 b §§ lagen om skattereduktion för hushållsarbete ska även sådana uppgifter som avses i 9 a § samma lag lämnas.
11 kap.
9 §2
Kontrolluppgift ska lämnas om underlag för skattereduktion avseende sådan förmån som avses i4 § lagen (2007:346) om skattereduktion för hushållsarbete om arbetet utförs av innehavare av F-skattsedel eller motsvarande handling enligt 5 § 2 samma lag.
Kontrolluppgift ska lämnas om underlag för skattereduktion i fråga om förmån av hushållsarbete enligt 4–4 b §§ lagen (2007:346) om skattereduktion för hushållsarbete om arbetet utförs av innehavare av F-skattsedel eller motsvarande handling enligt 5 § 2 samma lag.
Kontrolluppgift ska lämnas för fysiska personer och dödsbon av den som utgett förmånen.
Denna lag träder i kraft den 30 juni 2009 och tillämpas första gången vid 2010 års taxering.
1 Senaste lydelse 2007:1125. 2 Senaste lydelse 2007:1125.
Förslag till lag om ändring i lagen (2007:346) om skattereduktion för hushållsarbete
Prop. 2008/09:178 Bilaga 2
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (2007:346) om skattereduktion för hushållsarbete
dels att 4 § ska ha följande lydelse,
dels att det i lagen ska införas fyra nya paragrafer, 4 a–4 c och 9 a §§, av följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
4 §
Med hushållsarbete avses i denna lag – städarbete eller annat rengöringsarbete som utförs i bostaden, – vård av kläder och hemtextilier som utförs i bostaden, – matlagning som utförs i eller i nära anslutning till bostaden, – snöskottning som utförs i nära anslutning till bostaden, – häck- och gräsklippning samt krattning och ogräsrensning som utförs på tomt eller i trädgård i nära anslutning till bostaden,
– barnpassning som utförs i eller i nära anslutning till bostaden samt lämning och hämtning till och från förskola, skola, fritidsaktiviteter eller liknande,
– annan omsorg och tillsyn än barnpassning som en fysisk person behöver och som utförs i eller i nära anslutning till bostaden eller i samband med promenader, bankbesök, besök vid vårdcentral eller andra liknande enklare ärenden.
Som hushållsarbete räknas dock inte det arbete för vilket försäkringsersättning lämnats eller bidrag eller annat stöd lämnats från staten, en kommun eller ett landsting.
4 a §
Som hushållsarbete behandlas i denna lag även reparation, underhåll samt om- och tillbyggnad av ett småhus eller en ägarlägenhet som ägs av den som ansöker om eller begär skattereduktion. Med ägare avses även den som enligt 1 kap. 5 § fastighetstaxeringslagen (1979:1152) ska likställas med ägare.
4 b §
Som hushållsarbete behandlas i denna lag även reparation, underhåll samt om- och tillbyggnad av en lägenhet upplåten med bostadsrätt om följande förut-
sättningar är uppfyllda.
1. Lägenheten innehas av den som ansöker om eller begär skattereduktion.
2. Arbetet utförs i lägenheten och är sådant som bostadsrättshavaren svarar för. Med sådan lägenhet som avses i första stycket jämställs en lägenhet som upplåtits till en medlem eller delägare i en bostadsförening eller ett bostadsaktiebolag.
4 c §
Som hushållsarbete räknas inte det arbete för vilket försäkringsersättning lämnats eller bidrag eller annat stöd lämnats från staten, en kommun eller ett landsting.
9 a §
I fråga om sådant arbete som behandlas som hushållsarbete enligt denna lag ska ansökan även innehålla uppgifter om
1. småhusets eller ägarlägenhetens beteckning om ansökan avser arbete enligt 4 a §, och
2. lägenhetens beteckning samt föreningens eller bolagets organisationsnummer eller motsvarande om ansökan avser arbete enligt 4 b §.
1. Denna lag träder i kraft den 30 juni 2009 och tillämpas på sådant arbete som behandlas som hushållsarbete enligt 4 a och 4 b §§ och som utförts och betalats efter den 7 december 2008. I fråga om skattepliktig förmån av sådant arbete tillämpas de nya bestämmelserna på förmån som tillhandahållits den skattskyldige efter den 7 december 2008.
2. Utgifter för arbete som behandlas som hushållsarbete enligt 4 a och 4 b §§ och som betalats under tidsperioden 8–31 december 2008 ska ingå i underlaget för skattereduktion vid 2010 års taxering.
Förslag till lag om ändring i lagen (2009:000) om förfarandet vid skattereduktion för hushållsarbete
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (2009:000) om förfarandet vid skattereduktion för hushållsarbete
dels att 2 § ska ha följande lydelse,
dels att det i lagen ska införas en ny paragraf, 9 a §, av följande lydelse.
Lydelse enligt prop. 2008/09:77 Föreslagen lydelse
2 §
I 67 kap. inkomstskattelagen (1999:1229) finns bestämmelser om – vilka som kan få skattereduktion (11 §), – begäran om skattereduktion (12 §), – definitioner (13 och 14 §§), – definitioner (13–14 §§), – villkor för skattereduktion (15–17 §§), – underlag för skattereduktion (18 §), och – skattereduktionens storlek (19 §).
9 a §
I fråga om sådant arbete som behandlas som hushållsarbete enligt 67 kap. inkomstskattelagen (1999:1229) ska en begäran om utbetalning även innehålla uppgifter om
1. småhusets eller ägarlägenhetens beteckning om begäran avser arbete enligt 67 kap. 13 a §, och
2. lägenhetens beteckning samt föreningens eller bolagets organisationsnummer eller motsvarande om begäran avser arbete enligt 67 kap. 13 b §.
Förslag till lag om ändring i lagen (2009:000) om ändring i lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt
Härigenom föreskrivs att 2 kap. 10 § lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt, i stället för dess lydelse enligt lagen (2009:000) om ändring i nämnda lag, ska ha följande lydelse.
Lydelse enligt prop. 2008/09:77 Föreslagen lydelse
2 kap.
10 §
Vid beräkning av den statliga inkomstskatt som hänför sig till de utländska inkomsterna ska den del av den statliga inkomstskatten som hänför sig till de utländska förvärvsinkomsterna respektive den del som hänför sig till de utländska kapitalinkomsterna beräknas var för sig. Den statliga och kommunala inkomstskatt som hänför sig till de utländska förvärvsinkomsterna (intäktsposter efter avdrag för kostnadsposter) ska anses utgöra så stor del av den skattskyldiges hela statliga respektive kommunala inkomstskatt på förvärvsinkomst, beräknad utan avräkning, som de utländska förvärvsinkomsterna utgör av den skattskyldiges sammanlagda förvärvsinkomst före allmänna avdrag, grundavdrag och sjöinkomstavdrag. Motsvarande gäller i tillämpliga delar vid beräkning av den del av den statliga inkomstskatten som hänför sig till de utländska kapitalinkomsterna.
Vid tillämpning av första stycket ska, om den skattskyldige fått skattereduktion enligt 67 kap. 3–10 §§inkomstskattelagen (1999:1229), sådan reduktion anses ha skett från kommunal och statlig inkomstskatt, statlig fastighetsskatt respektive kommunal fastighetsavgift med så stor del av reduktionen som respektive skatt eller avgift utgör av det sammanlagda beloppet av nämnda skatter och avgift före sådan reduktion. Skattereduktion enligt 67 kap.5–9 §§inkomstskattelagen ska dock anses ha skett bara från kommunal inkomstskatt.
Vid tillämpning av första stycket ska, om den skattskyldige fått skattereduktion enligt 67 kap. inkomstskattelagen (1999:1229), sådan reduktion anses ha skett från kommunal och statlig inkomstskatt, statlig fastighetsskatt respektive kommunal fastighetsavgift med så stor del av reduktionen som respektive skatt eller avgift utgör av det sammanlagda beloppet av nämnda skatter och avgift före sådan reduktion. Skattereduktion enligt 67 kap.5–9 §§inkomstskattelagen ska dock anses ha skett bara från kommunal inkomstskatt.
Om en skattskyldig enligt 2 § första stycket 5 lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel ska betala avkastningsskatt gäller följande. Vid beräkningen av spärrbeloppet ska, vid bestämmande enligt första stycket av den statliga inkomstskatt som hänför sig till de utländska inkomsterna, avkastningsskatt likställas med statlig inkomstskatt på förvärvsinkomst.
Förslag till lag om ändring i lagen (2009:000) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
Härigenom föreskrivs i fråga om inkomstskattelagen (1999:1229)
dels att 67 kap. 13 § i stället för dess lydelse enligt lagen (2009:000) om ändring i nämnda lag ska ha följande lydelse,
dels att det i 67 kap. ska införas tre nya paragrafer, 13 a–13 c §§, av följande lydelse,
dels att punkten 5 i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till lagen (2009:000) om ändring i nämnda lag ska ha följande lydelse.
Lydelse enligt prop. 2008/09:77 Föreslagen lydelse 67 kap.
13 §
Med hushållsarbete avses vid tillämpningen av detta kapitel följande.
1. Städarbete eller annat rengöringsarbete som utförs i bostaden.
2. Vård av kläder och hemtextilier när vården utförs i bostaden.
3. Matlagning som utförs i eller i nära anslutning till bostaden.
4. Snöskottning som utförs i nära anslutning till bostaden.
5. Häck- och gräsklippning samt krattning och ogräsrensning som utförs på tomt eller i trädgård i nära anslutning till bostaden.
6. Barnpassning som utförs i eller i nära anslutning till bostaden samt lämning och hämtning till och från förskola, skola, fritidsaktiviteter eller liknande.
7. Annan omsorg och tillsyn än barnpassning som en fysisk person behöver och som utförs i eller i nära anslutning till bostaden eller i samband med promenader, bankbesök, besök vid vårdcentral eller andra liknande enklare ärenden.
Som hushållsarbete räknas dock inte det arbete för vilket försäkringsersättning lämnats eller bidrag eller något annat stöd lämnats från staten, en kommun eller ett landsting.
13 a §
Som hushållsarbete behandlas vid tillämpningen av detta kapitel även reparation, underhåll samt om- och tillbyggnad av ett småhus eller en ägarlägenhet som ägs av den som begär skattereduktion. Med ägare avses även den som enligt 1 kap. 5 § fastighetstaxeringslagen (1979:1152) ska likställas med ägare.
13 b §
Som hushållsarbete behandlas
vid tillämpningen av detta kapitel även reparation, underhåll samt om- och tillbyggnad av en lägenhet upplåten med bostadsrätt om följande förutsättningar är uppfyllda.
1. Lägenheten innehas av den som begär skattereduktion.
2. Arbetet utförs i lägenheten och är sådant som bostadsrättshavaren svarar för. Med sådan lägenhet som avses i första stycket jämställs en lägenhet som upplåtits till en medlem eller delägare i en bostadsförening eller ett bostadsaktiebolag.
13 c §
Som hushållsarbete räknas inte det arbete för vilket försäkringsersättning lämnats eller bidrag eller något annat stöd lämnats från staten, en kommun eller ett landsting.
5. Genom denna lag upphävs lagen om skattereduktion för hushållsarbete. Den upphävda lagen tillämpas dock alltjämt i fråga om hushållsarbete som har utförts och betalats under tidsperioden 1 juli 2007–30 juni 2009, hushållsarbete som har utförts eller betalats efter den 30 juni 2009 men som har betalats respektive utförts före den 1 juli 2009 samt förmån av hushållsarbete som har tillhandahållits den skattskyldige före den 1 juli 2009.
5. Genom denna lag upphävs lagen (2007:346) om skattereduktion för hushållsarbete. Den upphävda lagen tillämpas dock alltjämt i fråga om – hushållsarbete enligt 67 kap. 13 § som har utförts och betalats under tidsperioden 1 juli 2007– 30 juni 2009, – arbete som behandlas som hushållsarbete enligt 67 kap. 13 a och 13 b §§ och som har utförts och betalats under tidsperioden 8 december 2008–30 juni 2009, – hushållsarbete som har utförts eller betalats efter den 30 juni 2009 men som har betalats respektive utförts före den 1 juli 2009, samt – förmån av hushållsarbete som har tillhandahållits den skattskyldige före den 1 juli 2009.
Förslag till lag om ändring i lagen (2009:000) om ändring i lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter
Härigenom föreskrivs att 3 kap. 26 § och 11 kap. 9 § lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter i stället för dess lydelse enligt lagen (2009:000) om ändring i nämnda lag ska ha följande lydelse.
Lydelse enligt prop. 2008/09:77 Föreslagen lydelse
3 kap.
26 §
Den som begär skattereduktion för hushållsarbete enligt 67 kap.11–19 §§inkomstskattelagen (1991:1229) ska lämna uppgift om underlaget för skattereduktionen.
I fråga om förmån av sådant arbete som ska behandlas som hushållsarbete enligt 67 kap. 13 a och 13 b §§ inkomstskattelagen ska även sådana uppgifter som avses i 9 a § lagen ( 2009:000 ) om förfarandet vid skattereduktion för hushållsarbete lämnas.
11 kap.
9 §
Kontrolluppgift ska lämnas om underlag för skattereduktion i fråga om förmån av sådant hushållsarbete som avses i67 kap. 13 § inkomstskattelagen (1991:1229) om arbetet utförs av en innehavare av F-skattsedel enligt 67 kap. 16 § 1 eller motsvarande handling enligt 67 kap. 17 § samma lag.
Kontrolluppgift ska lämnas om underlag för skattereduktion i fråga om förmån av hushållsarbete enligt 67 kap. 13–13 b §§ inkomstskattelagen (1991:1229) om arbetet utförs av en innehavare av F-skattsedel enligt 67 kap. 16 § 1 eller motsvarande handling enligt 67 kap. 17 § samma lag.
Kontrolluppgift ska lämnas för fysiska personer och dödsbon av den som utgett förmånen.
Förteckning över remissinstanserna till promemorian
Efter remiss har yttrande över promemorian Skattereduktion för reparation, underhåll samt om- och tillbyggnad av vissa bostäder avgetts av Kammarrätten i Göteborg, Länsrätten i Stockholms län, Länsrätten i Västernorrlands län, Domstolsverket, Ekobrottsmyndigheten, Försäkringskassan, Ekonomistyrningsverket, Skatteverket, Kronofogdemyndigheten, Arbetsgivarverket, Arbetsförmedlingen, Konjunkturinstitutet, Statskontoret, Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering, Konkurrensverket, Verket för näringslivsutveckling (Nutek), Diskrimineringsombudsmannen, Boverket, Energimyndigheten, Elektriska Installatörsorganisationen, Fastighetsägarna Sverige AB, Företagar-Förbundet, Företagarna, HSB Riksförbund, Hyresgästföreningen, Landsorganisationen i Sverige, Målaremästarna, Näringslivets Skattedelegation, Plåtslageriernas Riksförbund, Riksbyggen, Svenska Byggnadsarbetareförbundet, Svenska Elektrikerförbundet, Svenska Målareförbundet, Svenska stadsnätsföreningen, Svenskt Näringsliv, Sveriges advokatsamfund, Sveriges Akademikers Centralorganisation, Sveriges Allmännyttiga Bostadsföretag, Sveriges Byggindustrier samt Sveriges kommuner och landsting.
Följande remissinstanser har inte svarat eller angett att de avstår från att lämna några synpunkter: Byggnadsindustrins Yrkesnämnd, Näringslivets Regelnämnd, Sveriges Bostadsrättscentrum AB och Tjänstemännens Centralorganisation.
Yttranden har härutöver inkommit från IT&Telekomföretagen inom Almega, VVS Företagen, Glasbranschföreningen, Lantbrukarnas Riksförbund, Stockholms handelskammare, Swedish Heating Boilers and Burners Association, Avloppsguiden, Svenska Bioenergiföreningen, Svensk Ventilation och Hjälpmedelsinstitutet.
Lagrådsremissens lagförslag
Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
Härigenom föreskrivs i fråga om inkomstskattelagen (1999:1229)1
dels att 44 kap. 14 § ska ha följande lydelse,
dels att det i lagen ska införas fyra nya paragrafer, 67 kap. 13a–13d §§, av följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
44 kap.
14 §
Med omkostnadsbelopp avses, om inte annat föreskrivs, utgifter för anskaffning (anskaffningsutgifter) ökade med utgifter för förbättring (förbättringsutgifter).
Utgifter för arbete enligt 67 kap. 13 a och 13 b §§ ska inte ingå i omkostnadsbeloppet till den del skattereduktion har tillgodoräknats enligt 67 kap.
67 kap.
13 a §
Som hushållsarbete räknas vid tillämpningen av detta kapitel även reparation, underhåll samt om- och tillbyggnad av ett småhus eller en ägarlägenhet som ägs av den som begär skattereduktion. Med ägare avses även den som enligt 1 kap. 5 § fastighetstaxeringslagen (1979:1152) ska likställas med ägare.
13 b §
Som hushållsarbete räknas vid tillämpningen av detta kapitel även reparation, underhåll samt om- och tillbyggnad av en lägenhet upplåten med bostadsrätt om följande förutsättningar är uppfyllda.
1. Lägenheten innehas av den som begär skattereduktion.
2. Arbetet utförs i lägenheten och är sådant som bostads-
1 Lagen omtryckt 2008:803.
rättshavaren svarar för.
Även en lägenhet som upplåtits till en medlem eller delägare i en bostadsförening eller ett bostadsaktiebolag omfattas av första stycket.
13 c §
Åtgärder som enbart avser service på maskiner och andra inventarier eller installationer räknas inte som reparation, underhåll, om- eller tillbyggnad enligt 13 a eller 13 b §.
Som sådant arbete räknas inte heller om- eller tillbyggnad av ett småhus för vilket fastighetsavgift inte har tagits ut enligt 6 § lagen ( 2007:1348 ) om kommunal fastighetsavgift.
13 d §
Som hushållsarbete räknas inte det arbete för vilket försäkringsersättning lämnats eller bidrag eller något annat stöd lämnats från staten, en kommun eller ett landsting.
1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2009 och tillämpas första gången vid 2010 års taxering. 2. Den upphävda lagen (2007:346) om skattereduktion för hushållsarbete tillämpas på sådant arbete som räknas som hushållsarbete enligt 67 kap. 13 a och 13 b §§ dock alltjämt i fråga om – arbete som har utförts och betalats under tidsperioden 8 december 2008–30 juni 2009, – arbete som har utförts eller betalats efter den 30 juni 2009 men som har betalats respektive utförts före den 1 juli 2009, samt – förmån av arbete som har tillhandahållits den skattskyldige under tidsperioden 8 december 2008–30 juni 2009.
Förslag till lag om ändring i lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter
Härigenom föreskrivs att 3 kap. 26 § och 11 kap. 9 § lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
3 kap.
26 §1
Den som begär skattereduktion för förmån av hushållsarbete enligt lagen (2007:346) om skattereduktion för hushållsarbete ska lämna uppgift om underlaget för skattereduktionen.
I fråga om förmån av sådant arbete som räknas som hushållsarbete enligt 4 a och 4 b §§ lagen om skattereduktion för hushållsarbete ska även sådana uppgifter som avses i 9 a § samma lag lämnas.
11 kap.
9 §2
Kontrolluppgift ska lämnas om underlag för skattereduktion avseende sådan förmån som avses i 4 § lagen (2007:346) om skattereduktion för hushållsarbete om arbetet utförs av innehavare av F-skattsedel eller motsvarande handling enligt 5 § 2 samma lag.
Kontrolluppgift ska lämnas om underlag för skattereduktion i fråga om förmån av hushållsarbete enligt lagen (2007:346) om skattereduktion för hushållsarbete om arbetet utförs av innehavare av F-skattsedel eller motsvarande handling enligt 5 § 2 samma lag.
Kontrolluppgift ska lämnas för fysiska personer och dödsbon av den som utgett förmånen.
Denna lag träder i kraft den 30 juni 2009 och tillämpas första gången vid 2010 års taxering.
1 Senaste lydelse 2007:1125. 2 Senaste lydelse 2007:1125.
Förslag till lag om ändring i lagen (2007:346) om skattereduktion för hushållsarbete
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (2007:346) om skattereduktion för hushållsarbete
dels att 4 § ska ha följande lydelse,
dels att det i lagen ska införas fem nya paragrafer, 4 a–4 d och 9 a §§, av följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
4 §
Med hushållsarbete avses i denna lag – städarbete eller annat rengöringsarbete som utförs i bostaden, – vård av kläder och hemtextilier som utförs i bostaden, – matlagning som utförs i eller i nära anslutning till bostaden, – snöskottning som utförs i nära anslutning till bostaden, – häck- och gräsklippning samt krattning och ogräsrensning som utförs på tomt eller i trädgård i nära anslutning till bostaden,
– barnpassning som utförs i eller i nära anslutning till bostaden samt lämning och hämtning till och från förskola, skola, fritidsaktiviteter eller liknande,
– annan omsorg och tillsyn än barnpassning som en fysisk person behöver och som utförs i eller i nära anslutning till bostaden eller i samband med promenader, bankbesök, besök vid vårdcentral eller andra liknande enklare ärenden.
Som hushållsarbete räknas dock inte det arbete för vilket försäkringsersättning lämnats eller bidrag eller annat stöd lämnats från staten, en kommun eller ett landsting.
4 a §
Som hushållsarbete räknas i denna lag även reparation, underhåll samt om- och tillbyggnad av ett småhus eller en ägarlägenhet som ägs av den som ansöker om eller begär skattereduktion. Med ägare avses även den som enligt 1 kap. 5 § fastighetstaxeringslagen (1979:1152) ska likställas med ägare.
4 b §
Som hushållsarbete räknas i denna lag även reparation, underhåll samt om- och tillbyggnad av en lägenhet upplåten med
bostadsrätt om följande förutsättningar är uppfyllda.
1. Lägenheten innehas av den som ansöker om eller begär skattereduktion.
2. Arbetet utförs i lägenheten och är sådant som bostadsrättshavaren svarar för. Även en lägenhet som upplåtits till en medlem eller delägare i en bostadsförening eller ett bostadsaktiebolag omfattas av första stycket.
4 c §
Åtgärder som enbart avser service på maskiner och andra inventarier eller installationer räknas inte som reparation, underhåll, om- eller tillbyggnad enligt 4 a eller 4 b §.
4 d §
Som hushållsarbete räknas inte det arbete för vilket försäkringsersättning lämnats eller bidrag eller annat stöd lämnats från staten, en kommun eller ett landsting.
9 a §
I fråga om sådant arbete som avses i 4 a och 4 b §§ ska ansökan även innehålla uppgifter om
1. småhusets eller ägarlägenhetens beteckning om ansökan avser arbete enligt 4 a §, och
2. lägenhetens beteckning samt föreningens eller bolagets organisationsnummer eller motsvarande om ansökan avser arbete enligt 4 b §.
1. Denna lag träder i kraft den 30 juni 2009 och tillämpas på hushållsarbete som har utförts och betalats efter den 7 december 2008 och på förmån av sådant arbete som har tillhandahållits den skattskyldige efter den 7 december 2008.
op. 2008/09:178 Bilaga 4
Pr
2. Utgifter för hushållsarbete som har betalats under tidsperioden 8–31 december 2008 ingår i underlaget för skattereduktion vid 2010 års taxering.
3. Förmån av hushållsarbete som har tillhandahållits under tidsperioden 8–31 december 2008 räknas som förmån som har tillhandahållits under 2009.
Förslag till lag om ändring i lagen (2009:000) om förfarandet vid skattereduktion för hushållsarbete
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (2009:000) om förfarandet vid skattereduktion för hushållsarbete
dels att 2, 19 och 22 §§ ska ha följande lydelse,
dels att det i lagen ska införas en ny paragraf, 9 a §, av följande lydelse.
Lydelse enligt prop. 2008/09:77 Föreslagen lydelse
2 §
I 67 kap. inkomstskattelagen (1999:1229) finns bestämmelser om – vilka som kan få skattereduktion (11 §), – begäran om skattereduktion (12 §), – definitioner (13 och 14 §§), – definitioner (13–14 §§), – villkor för skattereduktion (15–17 §§), – underlag för skattereduktion (18 §), och – skattereduktionens storlek (19 §).
9 a §
I fråga om sådant arbete som avses i 67 kap. 13 a och 13 b §§ inkomstskattelagen (1999:1229) ska en begäran om utbetalning även innehålla uppgifter om
1. småhusets eller ägarlägenhetens beteckning, om begäran avser arbete enligt 67 kap. 13 a §, och
2. lägenhetens beteckning samt föreningens eller bolagets organisationsnummer eller motsvarande, om begäran avser arbete enligt 67 kap. 13 b §.
19 §
Skatteverket ska så snart som möjligt skriftligen meddela köparen av hushållsarbetet om
1. beslut enligt 11 § om utbetalning,
2. beslut enligt 14 § om återbetalning, och
3. belopp motsvarande redovisade arbetsgivaravgifter i fråga om sådan ersättning för hushållsarbete som har redovisats i en förenklad skattedeklaration enligt 10 kap. 13 a § skattebetalningslagen (1997:483).
Meddelandet ska innehålla uppgifter om
1. namn, adress och, om sådant nummer finns, organisationsnummer, personnummer, samordningsnummer eller motsvarande registreringsnummer för utföraren eller annan mottagare som avses i 13 § första stycket,
2. utbetalt belopp till eller återbetalt belopp från respektive utförare eller annan mottagare som avses i 13 § första stycket, och
op. 2008/09:178 Bilaga 4
Pr
3. den totala preliminära skattereduktionen som tillgodoräknats köparen enligt 17 §.
Skatteverket ska på begäran av köparen lämna denne ett särskilt meddelande om den totala preliminära skattereduktionen som tillgodoräknats enligt 17 §.
22 §
Kostnadsränta tas ut på sådant belopp som enligt 14 § ska betalas tillbaka efter beslut av Skatteverket. Räntan beräknas från den dag beloppet betalades ut till och med den dag beloppet betalas tillbaka.
Kostnadsränta tas ut på sådant belopp som enligt 14 § ska betalas tillbaka efter beslut av Skatteverket. Räntan beräknas från den dag beloppet betalades ut till och med dagen för Skatteverkets beslut enligt 14 §.
Kostnadsränta beräknas efter en räntesats som motsvarar basräntan enligt 19 kap. 3 § skattebetalningslagen (1997:483).
Om det finns särskilda skäl, får Skatteverket helt eller delvis efterge kravet på ränta.
Förslag till lag om ändring i lagen (2009:000) om ändring i lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt
Härigenom föreskrivs att 2 kap. 10 § lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt i stället för dess lydelse enligt lagen (2009:000) om ändring i nämnda lag ska ha följande lydelse.
Lydelse enligt prop. 2008/09:77 Föreslagen lydelse
2 kap.
10 §
Vid beräkning av den statliga inkomstskatt som hänför sig till de utländska inkomsterna ska den del av den statliga inkomstskatten som hänför sig till de utländska förvärvsinkomsterna respektive den del som hänför sig till de utländska kapitalinkomsterna beräknas var för sig. Den statliga och kommunala inkomstskatt som hänför sig till de utländska förvärvsinkomsterna (intäktsposter efter avdrag för kostnadsposter) ska anses utgöra så stor del av den skattskyldiges hela statliga respektive kommunala inkomstskatt på förvärvsinkomst, beräknad utan avräkning, som de utländska förvärvsinkomsterna utgör av den skattskyldiges sammanlagda förvärvsinkomst före allmänna avdrag, grundavdrag och sjöinkomstavdrag. Motsvarande gäller i tillämpliga delar vid beräkning av den del av den statliga inkomstskatten som hänför sig till de utländska kapitalinkomsterna.
Vid tillämpning av första stycket ska, om den skattskyldige fått skattereduktion enligt 67 kap. 3–10 §§inkomstskattelagen (1999:1229), sådan reduktion anses ha skett från kommunal och statlig inkomstskatt, statlig fastighetsskatt respektive kommunal fastighetsavgift med så stor del av reduktionen som respektive skatt eller avgift utgör av det sammanlagda beloppet av nämnda skatter och avgift före sådan reduktion. Skattereduktion enligt 67 kap.5–9 §§inkomstskattelagen ska dock anses ha skett bara från kommunal inkomstskatt.
Vid tillämpning av första stycket ska, om den skattskyldige fått skattereduktion enligt 67 kap. inkomstskattelagen (1999:1229), sådan reduktion anses ha skett från kommunal och statlig inkomstskatt, statlig fastighetsskatt respektive kommunal fastighetsavgift med så stor del av reduktionen som respektive skatt eller avgift utgör av det sammanlagda beloppet av nämnda skatter och avgift före sådan reduktion. Skattereduktion enligt 67 kap.5–9 §§inkomstskattelagen ska dock anses ha skett bara från kommunal inkomstskatt.
Om en skattskyldig enligt 2 § första stycket 5 lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel ska betala avkastningsskatt gäller följande. Vid beräkningen av spärrbeloppet ska, vid bestämmande enligt första stycket av den statliga inkomstskatt som hänför sig till de utländska inkomsterna, avkastningsskatt likställas med statlig inkomstskatt på förvärvsinkomst.
Förslag till lag om ändring i lagen (2009:000) om ändring i skattebetalningslagen (1997:483)
Härigenom föreskrivs att 8 kap. 25 § skattebetalningslagen (1997:483) i stället för dess lydelse enligt lagen (2009:000) om ändring i nämnda lag ska ha följande lydelse.
Lydelse enligt prop. 2008/09:77 Föreslagen lydelse
8 kap.
25 §
Vid beräkningen av skatteavdrag ska hänsyn inte tas till förmån av sådant hushållsarbete som avses i 67 kap. 13 §inkomstskattelagen (1999:1229) om arbetet har utförts av innehavare av F-skattsedel enligt 67 kap. 16 § 1 eller motsvarande handling enligt 67 kap. 17 § samma lag. Detta gäller dock endast förmån upp till ett värde av 100 000 kronor per inkomstår.
Vid beräkningen av skatteavdrag ska hänsyn inte tas till förmån av hushållsarbete enligt67 kap. inkomstskattelagen (1999:1229) om arbetet har utförts av innehavare av F-skattsedel enligt 67 kap. 16 § 1 eller motsvarande handling enligt 67 kap. 17 § samma lag. Detta gäller dock endast förmån upp till ett värde av 100 000 kronor per inkomstår.
Förslag till lag om ändring i lagen (2009:000) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
Härigenom föreskrivs i fråga om inkomstskattelagen (1999:1229)
dels att 67 kap. 13 § i stället för dess lydelse enligt lagen (2009:000) om ändring i nämnda lag ska ha följande lydelse,
dels att punkten 5 i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till lagen (2009:000) om ändring i nämnda lag ska ha följande lydelse.
Lydelse enligt prop. 2008/09:77 Föreslagen lydelse
67 kap.
13 §
Med hushållsarbete avses vid tillämpningen av detta kapitel följande.
1. Städarbete eller annat rengöringsarbete som utförs i bostaden.
2. Vård av kläder och hemtextilier när vården utförs i bostaden.
3. Matlagning som utförs i eller i nära anslutning till bostaden.
4. Snöskottning som utförs i nära anslutning till bostaden.
5. Häck- och gräsklippning samt krattning och ogräsrensning som utförs på tomt eller i trädgård i nära anslutning till bostaden.
6. Barnpassning som utförs i eller i nära anslutning till bostaden samt lämning och hämtning till och från förskola, skola, fritidsaktiviteter eller liknande.
7. Annan omsorg och tillsyn än barnpassning som en fysisk person behöver och som utförs i eller i nära anslutning till bostaden eller i samband med promenader, bankbesök, besök vid vårdcentral eller andra liknande enklare ärenden.
Som hushållsarbete räknas dock inte det arbete för vilket försäkringsersättning lämnats eller bidrag eller något annat stöd lämnats från staten, en kommun eller ett landsting.
5. Genom denna lag upphävs lagen om skattereduktion för hushållsarbete. Den upphävda lagen tillämpas dock alltjämt i fråga om hushållsarbete som har utförts och betalats under tidsperioden 1 juli 2007–30 juni 2009, hushållsarbete som har utförts eller betalats efter den 30 juni 2009 men som har betalats respektive utförts före den 1 juli 2009 samt förmån av hushållsarbete som har tillhandahållits den skattskyldige
5. Genom denna lag upphävs lagen (2007:346) om skattereduktion för hushållsarbete. Den upphävda lagen tillämpas på sådant hushållsarbete som avses i 67 kap. 13 § dock alltjämt i fråga om – arbete som har utförts och betalats under tidsperioden 1 juli 2007–30 juni 2009, – arbete som har utförts eller betalats efter den 30 juni 2009 men som har betalats respektive utförts före den 1 juli 2009, samt – förmån av arbete som har
före den 1 juli 2009. tillhandahållits den skattskyldige före den 1 juli 2009.
Förslag till lag om ändring i lagen (2009:000) om ändring i lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter
Härigenom föreskrivs att 3 kap. 26 § och 11 kap. 9 § lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter i stället för dess lydelse enligt lagen (2009:000) om ändring i nämnda lag ska ha följande lydelse.
Lydelse enligt prop. 2008/09:77 Föreslagen lydelse
3 kap.
26 §
Den som begär skattereduktion för hushållsarbete enligt 67 kap.11–19 §§inkomstskattelagen (1999:1229) ska lämna uppgift om underlaget för skattereduktionen.
I fråga om förmån av sådant arbete som räknas som hushållsarbete enligt 67 kap. 13 a och 13 b §§ inkomstskattelagen ska även sådana uppgifter som avses i 9 a § lagen ( 2009:000 ) om förfarandet vid skattereduktion för hushållsarbete lämnas.
11 kap.
9 §
Kontrolluppgift ska lämnas om underlag för skattereduktion i fråga om förmån av sådant hushållsarbete som avses i 67 kap. 13 §inkomstskattelagen (1999:1229) om arbetet utförs av en innehavare av F-skattsedel enligt 67 kap. 16 § 1 eller motsvarande handling enligt 67 kap. 17 § samma lag.
Kontrolluppgift ska lämnas om underlag för skattereduktion i fråga om förmån av hushållsarbete enligt67 kap. inkomstskattelagen (1999:1229) om arbetet utförs av en innehavare av F-skattsedel enligt 67 kap. 16 § 1 eller motsvarande handling enligt 67 kap. 17 § samma lag.
Kontrolluppgift ska lämnas för fysiska personer och dödsbon av den som utgett förmånen.
Lagrådets yttrande
Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2009-03-18
Närvarande: F.d. regeringsrådet Rune Lavin, justitierådet Marianne
Lundius och regeringsrådet Karin Almgren.
Skattereduktion för reparation, underhåll samt om- och tillbyggnad av vissa bostäder
Enligt en lagrådsremiss den 12 mars 2009 (Finansdepartementet) har regeringen beslutat att inhämta Lagrådets yttrande över förslag till
1. lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229),
2. lag om ändring i lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter, 3. lag om ändring i lagen (2007:346) om skattereduktion för hushållsarbete,
4. lag om ändring i lagen (2009:000) om förfarandet vid skattereduktion för hushållsarbete,
5. lag om ändring i lagen (2009:000) om ändring i lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt,
6. lag om ändring i lagen (2009:000) om ändring i skattebetalningslagen (1997:483),
7. lag om ändring i lagen (2009:000) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229),
8. lag om ändring i lagen (2009:000) om ändring i lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter.
Förslagen har inför Lagrådet föredragits av kammarrättsassessorn Ingrid Björnsson.
Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:
Genom lagförslagen utvidgas möjligheten till skattereduktion för hushållsarbete till att omfatta även s.k. ROT-arbete (reparationer, underhåll, om- och tillbyggnader av vissa bostäder). Förslagen innebär att samma villkor och förutsättningar som gäller för skattereduktion för hushållsarbete kommer att gälla för ROT-arbete. Detta medför bl.a. att systemet med s.k. fakturamodell också blir tillämpligt från och med den 1 juli 2009.
Förslaget till lag om ändring i inkomstskattelagen
67 kap. 13 b §
Läsaren kan bringas uppfattningen att paragrafens varje punktsats utgör ett eget stycke. Genom att byta ut punkten före första punktsatsen mot ett kolon kommer det tydligare att framgå att paragrafen består av endast två stycken.
Förutsättningen i punkten 2 som ska vara uppfylld för att ett arbete ska räknas som hushållsarbete är inte att bostadsrättshavaren ansvarar för arbetet som sådant utan att de åtgärder som vidtas i bostadsrättshavarens lägenhet ligger inom ramen för dennes ansvar. I andra stycket bör det vara arbetet som utförs i de där angivna typerna av lägenheter som ska räknas som hushållsarbete enligt första stycket. Lagrådet förordar att paragrafen i förtydligande syfte får följande lydelse:
Som hushållsarbete räknas vid tillämpningen av detta kapitel även reparation, underhåll samt om- och tillbyggnad av en lägenhet som upplåtits med bostadsrätt om följande förutsättningar är uppfyllda:
1. Lägenheten innehas av den som begär skattereduktion.
2. Arbetet utförs i lägenheten och det avser sådana åtgärder som bostadsrättshavaren svarar för. Även arbete som utförs i en lägenhet som upplåtits till en medlem eller delägare i en bostadsförening eller ett bostadsaktiebolag omfattas av första stycket.
67 kap. 13 c och 13 d §§
I 13 c § finns bestämmelser om arbete som inte ska räknas som reparation, underhåll, om- eller tillbyggnad enligt 13 a eller 13 b § (och därmed inte ska räknas som hushållsarbete vid tillämpning av kapitlet). En bestämmelse om att försäkringsersättning och vissa bidrag och stöd inte ska räknas som hushållsarbete finns i 13 d §. Regleringen blir enklare och tydligare om bestämmelserna förs samman i en paragraf, 13 c §. Paragrafen skulle kunna formuleras på följande sätt:
Som hushållsarbete räknas inte
1. arbete som enbart avser installationer eller service på maskiner och andra inventarier vid tillämpningen av 13 a eller 13 b §,
2. arbete för vilket försäkringsersättning har lämnats,
3. arbete för vilket bidrag eller annat ekonomiskt stöd har lämnats från staten, en kommun eller ett landsting, eller
4. om- eller tillbyggnad av ett småhus för vilket fastighetsavgift inte har tagits ut enligt 6 § lagen (2007:1348) om kommunal fastighetsavgift.
Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser
I punkten 2 kan andra strecksatsen med fördel delas upp på två satser och därigenom göra innebörden tydligare. Således skulle lagen om skattereduktion för hushållsarbete kunna anges vara tillämplig i fråga om
– arbete som har utförts efter den 30 juni 2009 men som har betalats före den 1 juli 2009, – arbete som har utförts före den 1 juli 2009 men som har betalats efter den 30 juni 2009, samt
Förslaget till lag om ändring i lagen om skattereduktion för hushållsarbete
4 b §
Vad som ovan angetts under förslaget till lag om ändring i inkomstskattelagen 67 kap. 13 b § gäller också denna paragraf.
4 c och 4 d §§
I likhet med vad som ovan föreslagits beträffande 67 kap. 13 c och 13 d §§ förslaget till lag om ändring i inkomstskattelagen bör bestämmelserna i 4 c och 4 d §§ sammanföras till en paragraf, 4 c §, med följande lydelse:
Som hushållsarbete räknas inte
1. arbete som enbart avser installationer eller service på maskiner och andra inventarier vid tillämpningen av 4 a eller 4 b §,
2. arbete för vilket försäkringsersättning lämnats,
3. arbete för vilket bidrag eller annat ekonomiskt stöd lämnats från staten, en kommun eller ett landsting.
9 a §
I 9 § anges punktvis vilka uppgifter som en ansökan om skattereduktion ska innehålla. I 9 a § regleras vilka ytterligare uppgifter som ska lämnas när det gäller sådant hushållsarbete som avser reparation, underhåll samt om- och tillbyggnad. De uppgifter som ska lämnas beror på vilken typ av bostad som är föremål för åtgärderna. Lagrådet förordar att varje typ av bostad och vilka ytterligare uppgifter som krävs behandlas i var sitt stycke till följd varav paragrafen skulle få följande lydelse:
Ansökan om skattereduktion i fråga om sådant arbete som avses i 4 a § ska även innehålla uppgifter om småhusets eller ägarlägenhetens beteckning. Ansökan om skattereduktion i fråga om sådant arbete som avses i 4 b § ska även innehålla uppgifter om lägenhetens beteckning samt föreningens eller bolagets organisationsnummer eller motsvarande.
Förslaget till lag om ändring i lagen om ändring i inkomstskattelagen
Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser
I punkten 5 bör andra strecksatsen omarbetas på samma sätt som föreslås ovan i fråga om punkten 2 andra strecksatsen ikraftträdande- och övergångsbestämmelser till förslaget till lag om ändring i inkomstskattelagen.
Förslaget till lag om ändring i lagen om förfarandet vid skattereduktion för hushållsarbete
9 a §
Vad som ovan angetts under förslaget till lag om ändring i lagen om skattereduktion för hushållsarbete 9 a § gäller också denna paragraf.
Övriga lagförslag
Lagrådet lämnar förslagen utan erinran.
Finansdepartementet
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 26 mars 2009
Närvarande: Statsministern Reinfeldt, ordförande, och statsråden Olofsson, Odell, Husmark Pehrsson, Erlandsson, Torstensson, Carlgren, Hägglund, Björklund, Borg, Malmström, Sabuni, Tolgfors
Föredragande: Anders Borg
Regeringen beslutar proposition 2008/09:178 Skattereduktion för reparation, underhåll samt om- och tillbyggnad av vissa bostäder.