Rikspolisstyrelsens allmänna råd om polisinsatser vid kärnkraftverk m.m. – Överfallslarm vid allvarligt brottsligt angrepp;

beslutade den 23 augusti 2000.

Rikspolisstyrelsen meddelar följande allmänna råd med stöd av 12 § förordningen ( 1989:773 ) med instruktion för Rikspolisstyrelsen.

1 Fysiskt skydd

Det fysiska skyddet vid kärntekniska anläggningar upprätthålls genom åtgärder som syftar till att

1. skydda mot obehörigt intrång, sabotage eller annan sådan påverkan som kan medföra radiologisk olycka

2. förhindra olovlig befattning med kärnämne eller kärnavfall. Blir ett kärnkraftverk föremål för ett bombhot eller något annat brottsligt angrepp är det enligt polislagen (1984:387) Polisens uppgift att ingripa och återställa allmän ordning och säkerhet samt att utreda brottet. Polisens roll i det fysiska skyddet består bl. a. i att agera som insatsstyrka vid brottsligt angrepp på en kärnteknisk anläggning.

2 Åtgärder för planering

2.1 Berörda polismyndigheter skall se till att det sker utbildning av polis-

personal och egen planläggning av insatser vid skilda slag av hot som riktar sig mot kärnkraftverk. Polisiär planering är främst avsedd för åtgärder och insatser vid kärnkraftverk, men kan i tillämpliga delar även användas vid polisinsatser i andra kärntekniska anläggningar. Förberedelser för en polisinsats bör omfatta

1. utbildning och träning av insats- och stabspersonal,

2. planläggning av skyddsåtgärder,

3. rutiner för ingripande vid intrång eller attentat som riktar sig mot kärnkraftverk eller kärnteknisk anläggning,

4. fortlöpande hotbildsbedömning,

5. planeringssamråd med rättsägare eller anläggningsinnehavare, Statens kärnkraftinspektion och länsstyrelse, samt

6. återkommande övning och samverkan med anläggningens personal.

Rikspolisstyrelsens författningssamling

ISSN 0347–545X Utgivare: chefsjuristen Lars Sjöström

RPSFS 2000:55

FAP 206-4

Utkom från trycket den 5 september 2000

Planering

2.2 En polismyndighet med kärnkraftverk inom sitt distrikt bör upprätta en plan för polisinsatser vid kärnkraftverket med anledning av överfallslarm i samband med ett allvarligt brottsligt angrepp på anläggningen. Planen bör upprättas i samråd med rättsägare och anläggningsinnehavare, Statens kärnkraftinspektion och länsstyrelsen.

Planinnehåll

2.3 I larmanläggningen vid ett kärnkraftverk ingår ett överfallslarm. Detta är direktanslutet till Polisen. Vid överfallslarm bör de polisära verkställighetsåtgärder som därigenom initieras följa en planläggning i olika faser som bör omfatta

1. larmfas

2. primärfas

3. avvärjningsfas

4. återtagningsfas

Larmfas

2.3.1 Planering för larmfasen bör omfatta åtgärder för verifiering av larm, underrättelse till ansvariga befattningshavare inom polismyndigheten, inlarmning av personal och andra åtgärder som bör vidtas enligt åtgärdskalender för larmfasen.

Primärfas

2.3.2 Planering för primärfasen bör främst omfatta åtgärder som förberedelse för en polisinsats. Planeringen för denna fas bör innehålla dels instruktioner för att upprätta ledningsstab, dels sambandsfrågor, särskilt kommunikation med anläggningsinnehavaren.

Avvärjningsfas

2.3.3 De polisiära åtgärderna under avvärjningsfasen syftar till att stegvis neutralisera hotet mot anläggningen. Tekniskt betingade faktorer i anläggningen kan spela en betydande roll för polisinsatsen. Fortsatta åtgärder under denna fas blir beroende av bedömningar och beslut från insatsledningens och samverkansorganens sida. Planering bör omfatta vissa riktlinjer för polisiära åtgärder. Dessa kan bestå i närmare planering kring förhandlingsåtgärder, information till allmänheten, massmedier m. fl. och förberedelser för skarp insats etc.

Återtagningsfas

2.3.4 Under återtagningsfasen syftar Polisens verksamhet till att avbryta brottsliga gärningar och återställa allmän ordning och säkerhet.

Bedömning av bombhot

2.4 En omständighet som får särskild betydelse vid bombhot eller hot om sabotage mot kärnkraftverk är att ett hot som verkställs skulle kunna få till följd att radioaktiva ämnen frigörs till omgivningen. Vid analys av hotet bör beaktas de åtgärder för avsökning som i förebyggande syfte senast verkställts i den anläggning mot vilken bombhotet riktas.

Frågor om vilka säkerhets- och skyddsåtgärder som bör vidtas vid ett kärnkraftverk (t.ex. avställning) med anledning av ett bombhot bör avgöras i nära samråd mellan polismyndigheten och den driftansvarige vid kärnkraftverket. Avställning av en reaktor för eftersökning av eventuella sprängämnen bör om möjligt undvikas.

Vissa frågor angående polisiär insats i skarpt läge

2.5 Dokumentation från avsökning i anläggningen bör utnyttjas vid pla-

nering och genomförande av polisinsats.

Polisbefäl med huvudansvar för insatsen bör fortlöpande ha kontakt med den driftsansvarige vid kraftverket samt övriga sakkunniga.

Det bör beaktas att kraftverkets driftspersonal, beroende på kravet om ständig minimibemanning, svårligen kan utrymma vissa lokaler då anläggningen är i drift.

Denna författning träder i kraft den 1 oktober 2000. Genom de allmänna råden upphävs

1. Rikspolisstyrelsens allmänna råd, gällande från och med den 2 oktober 1986, om polisinsatser vid kärnkraftverk m m – Överfallslarm/allvarligt brottsligt angrepp (FAP 206-4) och

2. Rikspolisstyrelsens allmänna råd, gällande från och med 2 oktober 1986, om polisinsatser vid kärnkraftverk m m – Bombhot (FAP 206-5).

På Rikspolisstyrelsens vägnar

OLOF EGERSTEDT

Gunnar Månsson (Rättssekretariatet)