Statens jordbruksverks föreskrifter om ändring i Fiskeriverkets föreskrifter (FIFS 2011:12) om fiskodling och flyttning av fisk mellan fiskodlingar, slakt av odlad fisk samt utmärkning av vattenbruksanläggningar
Ändrar
- FIFS 2011:12
Bemyndigande
Dessa föreskrifter gäller prövning av ärenden om tillstånd för fiskodling och flyttning av fisk mellan fiskodlingar samt slakt av odlad fisk och utmärkning av vattenbruksanläggningar.
Definitioner
I föreskrifterna avses med fisk: alla utvecklingsstadier av fisk, vattenlevande kräftdjur och vattenlevande blötdjur, vattenområde: det vatten inom vilket fisken kan vandra eller sprida sig, vattensystem: allt ytvatten inom samma avrinningsområde, vattenbruksdjur: fisk som föds upp i en odling inklusive fisk som tillförs odlingen
UPPHÄVD
efter att ha levt i vilt tillstånd, för landet främmande art eller stam: en art eller stam som inte är ursprunglig för Sverige och som har förts hit efter år 1800, stam: en grupp eller grupper av individer av en art med definierad härstamning, mynningsområde: allt vatten inom 20 kilometer utanför mittpunkten på en linje mellan de två yttersta mynningsuddarna vid vattendraget, odling av fisk: uppfödning inom avgränsade områden i kontrollerade miljöer, utsättning av fisk: att fisken släpps fri i naturvatten, flyttning av fisk: flyttning av en art från ett vattenområde till ett annat för odling, utplantering eller sumpning, smittsam sjukdom: sjukdomarna Psorospermium haeckelii, porslinssjuka (Thelohania spp.) hos signalkräfta och flodkräfta, kräftpest (Aphanomyces astacii) hos flodkräfta, av EU reglerade sjukdomar enligt bilaga samt i övrigt
anmälningspliktiga sjukdomar enligt Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2002:16) om anmälningspliktiga djursjukdomar,
Förutsättningar för tillstånd
Tillstånd för fiskodling eller flyttning av fisk mellan odlingar får inte avse 1. för landet främmande art eller stam, 2. fisk med smittsam sjukdom, 3. vattenområde med odling av arter eller stammar av nationellt intresse eller som annars är av betydelse för vattenbruket liksom vattenområden som med stöd av bestämmelserna i 3 kap. miljöbalken har angetts vara av riksintresse för yrkesfisket, naturvården eller friluftslivet, om åtgärden påtagligt kan skada något av dessa intressen, 4. flyttning av fisk från havet med angränsande sötvattensområden nedanför det första definitiva vandringshindret för lax och havsöring till övriga sötvattensområden, 5. kräftdjur som används som fisknäringsorganism, 6. flodkräfta i ett vattenområde där kräftpest förekommit under de senaste två åren, 7. signalkräfta i vattenområden - på Öland eller Gotland eller norr om Dalälven, - med eller i anslutning till område med akut kräftpest, - med eller i anslutning till områden som har bestånd av flodkräftor, - som når in i Norge, - där arten inte förekommer i dag eller där tillstånd inte tidigare har meddelats för utplantering av arten.
Bestämmelsen i 3 § 1 gäller inte arterna regnbåge, bäckröding, kanadaröding, splejk, gräskarp och signalkräfta samt ursprungliga stammar av arter gemensamma för Sverige och Norge eller Sverige och Finland.
Vid tillämpning av bestämmelserna i 2 kap. 16 § tredje stycket andra meningen förordningen (1994:1716) om fisket, vattenbruket och fiskerinäringen att tillstånd inte får ges om det finns risk för spridning av smittsamma sjukdomar, samt bestämmelserna i 3 § 2 dessa föreskrifter, ska beaktas följande. Vattenbruksdjur av de arter som anges i UPPHÄVDbilaga får flyttas för odling eller
utsättning inom Sverige om de är kliniskt friska och inte kommer från en odling eller ett vattenområde där det förekommer ökad dödlighet som inte kunnat förklaras. Med kliniskt friska avses djur som inte visar symptom på smittsam sjukdom. Bestämmelser om flyttning av fisk från annan medlemsstat inom EU och om import från tredje land finns i 3 och 4 kap. i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2008:25) om djurhälsokrav för djur och produkter från vattenbruk och om förebyggande av vissa sjukdomar hos vattenbruksdjur.
Utan hinder av bestämmelsen i 3 § 4 får tillstånd avse ål av arten Anguilla anguilla som har genomgått provtagning avseende smittsam sjukdom enligt av Jordbruksverket godkänd metod. Ål som införts till landet ska dessutom ha hållits i karantän på sätt som Jordbruksverket har godkänt. (SJVFS 2011:34)
Tillstånd för lax i sötvattens- eller mynningsområde får endast avse stam som härstammar från det vattensystem i eller i vars mynningsområde tillståndet ska gälla. Tillstånd som ska gälla i havet utanför ett mynningsområde får endast avse stam som härstammar från närmast liggande eller angränsande vattensystem.
Tillstånd får inte lämnas för nyetablering av odlingsanläggning i sötvattensområde där lax vandrar. Med sådant vattenområde avses allt vatten i ett vattendrag fr.o.m. mynningsområdet upp till det första definitiva vandringshindret. Nyetablering får inte heller ske i vattenområde varifrån vattenintag sker till odlingseller avelsanläggning för lax.
Ett tillstånd för fiskodling i eller i anslutning till sådant område som avses i 3 § 3 eller i vattenområde inom ett avstånd på 50 kilometer uppströms sådant område som avses i 8 § ska förenas med villkor att 1. odlingen ska vara ansluten till den obligatoriska fiskhälsoövervakningen enligt Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1994:94) om obligatorisk hälsoövervakning av odlad fisk, 2. sanering och utslaktning ska ske vid påvisad förekomst av sådan sjukdom som anges i bilaga, 3. varje insättning av fisk ska prövas särskilt av länsstyrelsen.
Slakt av odlad fisk
Slakt av odlad fisk ska ske så att spridning av smittsamma sjukdomar begränsas. Med hänsyn härtill ska följande åtgärder vidtas. 1. Slakt- och rensavfall ska omhändertas och destrueras. 2. Transportutrustning för slaktad fisk ska desinfekteras. Vid sanitetsslakt ska iakttas föreskrifter som Fiskeriverket eller Jordbruksverket fastställer för varje särskilt tillfälle.
Register
Länsstyrelsen ska, på sätt som Jordbruksverket beslutar, föra ett register över tillstånd för fiskodlingar. Länsstyrelsen ska vid varje kalenderårsskifte tillhandahålla Jordbruksverket aktuella registeruppgifter. (SJVFS 2011:34)
UPPHÄVD
Transport av odlad fisk
Behållare för transport av fisk samt den utrustning som varit i kontakt med fisk och vatten ska desinficeras så omsorgsfullt att spridning av smittsamma sjukdomar förhindras.
Vattenbyte vid transport av levande fisk får ske endast vid godkända anläggningar eller efter samråd med länsstyrelsen.
Utmärkning av vattenbruksanläggningar
En vattenbruksanläggning ska, när sjötrafiken så kräver, vid anläggningens yttre begräsningspunkter vara utmärkt med prickar (gula specialmärken) enligt gällande utmärkningssystem för sjötrafiken. Länsstyrelsen får i särskilda fall efter samråd med Sjöfartsverket besluta att ett specialmärke som utmärker en vattenbruksanläggning skall vara utrustat med ett gult blinkande sken.
Dispens
Undantag från dessa föreskrifter får i enskilda fall medges om det behövs för något vetenskapligt ändamål eller om det annars finns synnerliga skäl. Undantag från 14 § kan dock medges om det finns särskilda skäl. Frågor om undantag prövas av länsstyrelsen utom avseende bestämmelserna i 3 § 1, 3 och 5 samt 14 § som ska prövas av Jordbruksverket. Ansökan ska i sådant fall inges till länsstyrelsen som med eget yttrande överlämnar ärendet till Jordbruksverket. (SJVFS 2011:34) -----------
Denna författning träder i kraft den 1 juli 2011
MATS PERSSON
Pär Åkesson (Landsbygdsavdelningen)
UPPHÄVD
Bilaga
EU-REGLERADE SJUKDOMAR OCH MOTTAGLIGA ARTER1
SJUKDOM MOTTAGLIGA ARTER FISK
| Epizootisk hematopoietisk nekros | Regnbåge (Oncorhynchus mykiss) och abborre (Perca fluviatilis) |
| Epizootiskt ulcerativt syndrom | Släkterna Catla, Channa, Labeo, Mastacembelus, Mugil, Puntius och Trichogaster |
| Viral hemorragisk septikemi (VHS) | Sill (Clupea spp.), vitfisk (Coregonus spp.), gädda (Esox lucius), kolja (Gadus aeglefinus), stillahavstorsk (G. macrocephalus), atlanttorsk (G. morhua), stillahavslax (Oncorhynchus spp.), regnbåge (O. mykiss), femtömmad skärlånga (Onos mustelus), öring (Salmo trutta), piggvar (Scophthalmus maximus) skarpsill (Sprattus sprattus) och harr (Thymallus thymallus) |
| Infektiös hematopoietisk nekros (IHN) UPPHÄVD | Hundlax (Oncorhynchus keta), coho (O. kisutch), masulax (O. masou), regnbåge (O. mykiss), indianlax (O. nerka), Biwa-lax (O. rhodurus), kungslax (O. tshawytscha) och atlantlax (Salmo salar) |
| Koiherpesvirus (KHV) | Vanlig karp och koikarp (Cyprinus carpio) |
| Infektiös laxanemi (ISA) | Regnbåge (Oncorhynchus mykiss), atlantlax (Salmo salar) och öring (Salmo trutta) |
| Våriremi hos karp (SVC) | Fisk tillhörande familjen Cyprinidae |
Infektiös pankreasnekros (IPN) Samtliga arter i familjerna Salmonidae och
Anguillidae
Reni bakterios (BKD) Samtliga arter i familjen
Salmonidae
BLÖTDJUR
| Infektion orsakad av Bonamia exitiosa | Ostrea angasi och chilenskt ostron (O. chilensis) |
| Infektion orsakad av Perkinsus marinus | Japanskt jätteostron (Crassostrea gigas) och amerikanskt ostron (C. virginica) |
| Infektion orsakad av Microcytos mackini | Japanskt jätteostron (Crassostrea gigas), amerikanskt ostron (C. virginica), Ostrea conchaphila och europeiskt ostron (O. edulis) |
| Infektion orsakad av Marteilia refringens | Australiska ostron (Ostrea angasi), chilenska ostron (O. chilensis), vanliga ostron (O. edulis), argentinska ostron (O. puelchana), blåmusslor (Mytilus edulis) och medelhavsblåmusslor (M. galloprovincialis) |
| Infektion orsakad av Bonamia ostreae | Australiska ostron (Ostrea angasi), chilenskaostron (O. chilensis), O. conchaphila, O. denselammellosa, vanliga ostron (O. edulis) och argentinska ostron (O. puelchana) |
KRÄFTDJUR
| Taura-syndrom | Räkor av arterna Penaeus setiferus, P. stylirostris och P. vannamei |
| Yellowhead disease | Räkor av arterna Penaeus aztecus, P. duorarum, P. japonicus, P. monodon, P. setiferus, P. stylirostris, och P. vannamei |
| Vit pricksjuka UPPHÄVD | Alla kräftdjur av ordningen Decapoda |