SJVFS 2019:16
Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd om uppfödning och hållande av pälsdjur
Statens jordbruksverks
författningssamling
Statens jordbruksverk
551 82 Jönköping
Tfn 036-15 50 00
www.jordbruksverket.se
ISSN 1102-0970
SJVFS 2019:16
Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd
om uppfödning och hållande av pälsdjur;
Saknr L 103
Utkom från trycket
den 29 mars 2019
beslutade den 28 mars 2019.
Statens Jordbruksverk föreskriver1, med stöd av 2 kap. 2, 9, 11, 14, 18 och 21 §§,
och 3 kap. 7 §§ djurskyddsförordningen (2019:66) följande.
Dessutom beslutar Jordbruksverket följande allmänna råd.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
INNEHÅLLSFÖRTECKNING ............................................................................... 1
1 KAP. GEMENSAMMA BESTÄMMELSER ........................................................... 2
Definitioner .............................................................................................................. 2
Allmänt ..................................................................................................................... 4
Avel .......................................................................................................................... 5
Tillsyn och skötsel .................................................................................................... 5
Mått .......................................................................................................................... 7
Klimat ....................................................................................................................... 7
Foder, vatten och andra ämnen ................................................................................ 8
Renhållning .............................................................................................................. 9
2 KAP. SÄRSKILDA BESTÄMMELSER FÖR MINKAR ....................................... 9
Skötsel ...................................................................................................................... 9
Utrymme, inredning och utrustning ......................................................................... 9
Foder och andra ämnen .......................................................................................... 10
Mått ........................................................................................................................ 11
3 KAP. SÄRSKILDA BESTÄMMELSER FÖR CHINCHILLOR........................... 12
Skötsel .................................................................................................................... 12
Utrymme, inredning och utrustning ....................................................................... 12
Foder ....................................................................................................................... 13
1 Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/1535 av den 9 september 2015 om ett informationsförfarande beträffande
tekniska föreskrifter och beträffande föreskrifter för informationssamhällets tjänster (EUT L 241, 17.9.2015, s. 1 Celex
SJVFS 2019:16
2
Mått ........................................................................................................................ 13
4 KAP. ÖVRIGA BESTÄMMELSER ...................................................................... 13
1 KAP. GEMENSAMMA BESTÄMMELSER
Inledande bestämmelser
1 § Dessa föreskrifter och allmänna råd gäller hållande av chinchillor, minkar och
rävar som föds upp eller hålls för produktion av päls eller skinn.
2 § Grundläggande bestämmelser om hur djur ska hållas och skötas finns i
djurskyddslagen (2018:1192) och djurskyddsförordningen (2019:66).
3 § Djur får hållas och skötas på annat sätt än vad som anges i dessa föreskrifter om
en veterinär av veterinärmedicinska skäl har ordinerat detta.
Definitioner
4 § I dessa föreskrifter betyder:
Bolåda
Plats eller utrymme med golv, tak samt minst
tre solida väggar där djuren ges möjlighet att
gömma sig från djuren i intilliggande
förvaringsutrymmen.
Bomaterial
Bäddbart material såsom halm, hö eller träull.
Chinchilla
Däggdjur tillhörande släktet Chinchilla inom
familjen Chinchillidae, ordningen Rodentia.
Djurhållare
Den som äger eller på annat sätt är ansvarig
för djuren på anläggningen.
Etagebur
Burtyp i två våningsplan som djuren har fri
tillgång till.
Etolog
Person som har minst en kandidatexamen i
biologi och, inkluderat i kandidatexamen eller
fristående, 30 hp eller motsvarande i etologi.
Av de 30 hp ska minst 15 hp vara på C-nivå
eller motsvarande.
Förvaringsutrymme
Bur eller annan behållare, ett rum, en
inhägnad eller ett annat avgränsat utrymme,
där djur hålls.
Hona med ungar/valpar
Hondjur med en kull av ungar/valpar fram till
avvänjningen.
SJVFS 2019:16
3
Mink
Däggdjur tillhörande arten Mustela vison.
Polygamkrage
Krage eller halsband som fästs på en
chinchilla med syftet att förhindra djuret från
att kommat ut ur sin bur, genom att kragens
diameter är större än ingången/utgången.
Pälsdjur
Djur som föds upp eller hålls för produktion
av päls eller skinn.
Räv
Däggdjur tillhörande arterna Alopex lagopus
eller Vulpes vulpes.
Sandbad
Utrymme med finkornig ren sand, där djur kan
tillfredsställa sina behov av att utföra
sandbadsbeteende och hålla sin päls ren.
Stall
Byggnad med väggar och tak för hållande av
djur-
Stereotypier
Beteendestörning
som
yttrar
sig
som
repetitiva, relativt likformiga sekvenser av
rörelser utan något uppenbart syfte
Skugghus
Tak vilande på trästolpar som skuggar djurens
förvaringsutrymmen.
Termisk komfort
Djuren har termisk komfort inom den s.k.
termoneutrala zonen. I denna zon kan djuren
utan svårigheter upprätthålla sin värmebalans.
Den termoneutrala zonen begränsas nedåt av
den nedre kritiska temperaturen och uppåt av
den
övre
kritiska
temperaturen.
När
omgivningen har en temperatur under den
undre kritiska temperaturen måste djuren öka
sin ämnesomsättning och äta mer foder för att
behålla
sin
kroppstemperatur.
Vid
temperaturer
över
den
övre
kritiska
temperaturen
kommer
djurens
kropps-
temperatur att stiga på grund av att de av
fysiska skäl inte kan bli av med sin
överskottsvärme. De kritiska temperatur-
gränserna påverkas av en mängd faktorer
såsom
djurets
vikt,
djurets
hälsa,
utfodringsintensitet, lufthastighet, liggytor,
strö, antal djur i gruppen samt djurens
möjlighet till rörelse.
Underhållsbehov
Dagligt behov av ämnen som tillser att djuret
bibehåller
sin
vikt
under
normala
inhysningsförhållanden och som är anpassat
SJVFS 2019:16
4
efter de rådande klimatförhållanden djuret
vistas i.
Ungdjur
Djur
vid
tiden
från
avvänjning
till
könsmognad.
Valp
Djur från födseln fram till avvänjning.
Allmänt
5 § Endast djur som är födda i fångenskap får födas upp eller hållas för produktion av
päls eller skinn.
6 § Djurhållaren och de personer som sköter djuren ska, med godkänt resultat, ha
genomgått en av Jordbruksverket godkänd utbildning i uppfödning och skötsel av
aktuella pälsdjur. Utbildningen ska omfatta minst 30 lektionstimmar. Följande ämnen
ska ingå i utbildningen:
1. gällande författningar om djurskydd, smittskydd och foder för djur,
2. hygien, rengöring, desinfektionsmetoder och avfallshantering,
3. djurens taxonomi, anatomi och fysiologi,
4. ekologi och beteende, naturligt och i fångenskap,
5. beteendestörningar, inklusive åtgärder för att förebygga och motverka sådana,
6. allmän skötsel,
7. inhysning,
8. näringslära och foderhantering,
9. miljöberikning,
10. reproduktionsbiologi,
11. kriterier för urval av avelsdjur,
12. sjukdomar och hälsokontroll,
13. hantering av djur,
14. avlivning, inklusive metoder för avlivning i nödläge, samt
15. journalföring.
Intyg på genomgången kurs med godkänt resultat ska vid begäran kunna uppvisas
för kontrollmyndighet.
7 § Pälsdjur får inte förevisas offentligt vid uppvisningar, utställningar eller liknande,
om det finns risk att deras hälsa eller välfärd påverkas negativt.
Allmänna råd till 1 kap. 7 §
Hona med valpar/ungar bör inte förevisas offentligt.
8 § Anläggning för pälsdjur får inte ges en utformning så att buller, föroreningar eller
andra yttre faktorer innebär störning för djuren.
SJVFS 2019:16
5
Avel
9 § De djur som nedärver missbildningar eller andra egenskaper som medför lidande
för avkomman eller påverkar avkommans naturliga funktioner negativt får inte
användas i avel.
10 § I avelsarbete och vid selektion av avelsdjur ska särskild hänsyn tas till
egenskaper som främjar, och kan leda till förbättring av, djurens hälsa och välfärd.
Mycket rädda djur ska inte användas i avel.
11 § Elektroejakulation är inte tillåten.
Tillsyn och skötsel
12 § Djurhållaren har ansvaret för djurens välbefinnande. Djurhållaren ansvarar för
att de personer som handhar djuren har tillräckliga kunskaper och färdigheter samt är
tillräckligt många för att dessa föreskrifter ska kunna följas.
Djur ska ses till minst en gång dagligen. Nyfödda, sjuka eller skadade djur samt
djur som beter sig onormalt ska ses till oftare. Detsamma gäller för högdräktiga djur,
särskilt vid tiden kring förlossningen, och för valpar fram till avvänjning.
Djur ska hållas på ett sådant sätt att tillsynen över dem kan ske utan svårigheter och
med minsta möjliga störning för djuren.
13 § Automatiska system och anordningar som inverkar på djurskydd och djurhälsa
ska kontrolleras dagligen.
14 § Varje anläggning ska minst två gånger årligen besökas av veterinär. Ett av
besöken ska ske under perioden när honorna har valpar/ungar. Veterinären ska svara
för veterinärmedicinsk behandling och rådgivning om sjukdomsförebyggande åtgärder
samt djurskydds- och smittskyddsfrågor. Djurhållaren ska omgående informera
veterinären vid onormalt hög andel sjukdoms- eller dödsfall hos djur.
Varje anläggning ska minst en gång årligen besökas av en etolog, som har kunskap
om djurarten.
Allmänna råd till 1 kap. 14 §
Veterinärens och etologens besök kan med fördel ske samtidigt.
15 § Om djur uppvisar tecken på betydande nivåer av stereotypier eller annat onormalt
beteende, såsom pälsbitning, apati eller onormal aggressivitet, ska djurhållaren utan
dröjsmål vidta åtgärder för att fastställa och åtgärda orsaken.
Om åtgärderna inte löser problemen ska djurhållaren tillsammans med en veterinär
och en etolog, som har kunskap om djurarten, snarast ta fram en åtgärdsplan. Planen
ska genomföras snarast möjligt eller, efter bedömning av kontrollmyndigheten, i alla
händelser inom 12 månader.
Om de vidtagna åtgärderna enligt planen inte löser problemen med stereotypier eller
annat onormalt beteende ska djurhållningen avvecklas och får återupptas först när
lämpliga åtgärder vidtagits för att problemet inte ska uppstå igen.
Allmänna råd till 1 kap. 15 §
I åtgärdsplanen bör graden av genomgripande förändringar relateras till
den utbredning av stereotypier eller annat onormalt beteende som
SJVFS 2019:16
6
förekommer inom den aktuella verksamheten. Åtgärdsplanen bör även
omfatta de djur som inte uppvisar stereotypier eller annat onormalt
beteende men som hålls under samma förhållanden som dessa djur.
16 § Djuren ska från tidig ålder hanteras så att de blir vana vid människor. Djuren får
inte bäras i pälsen, svansen eller öronen utan ska lyftas och bäras med stöd under
kroppen. Päls får inte plockas från levande pälsdjur.
17 § Infångning eller flyttning av djur ska ske på ett sätt som så långt som möjligt inte
utsätter djuret eller andra djur för stress. Fixeringsutrustning får endast användas när
det är nödvändigt med hänsyn tagen till djuret och den som hanterar det.
Djur som har kommit lösa ur sina utrymmen ska fångas så snart som möjligt. Om
fällor används ska de ses till minst två gånger om dagen, med högst 12 timmars
intervall.
18 § Avlivning och pälsning, vilket innebär att skinnet avlägsnas, ska ske avskilt och
på sådant sätt att andra djur inte störs.
19 § Föremål och ämnen som kan skada djuren ska förvaras så att de är oåtkomliga
för djuren.
20 § Avvänjning av ungar ska ske vid den ålder som är mest fördelaktig för såväl
moderdjurets som ungarnas välfärd.
21 § Djur ska hållas tillfredsställande rena.
Utrymme, inredning och utrustning
22 § Förvaringsutrymmen ska, med hänsyn tagen till de artspecifika behoven, ge
djuren tillräckligt med utrymme för att tillgodose det normala rörelsebehovet. Vidare
ska de kunna utföra pälsvård utan svårighet och ligga ned, vila, inta naturliga
sovställningar, fritt sträcka ut kroppen och resa sig på ett naturligt sätt.
De arter som hoppar eller reser sig på sina bakben som en del i sitt normala
rörelsemönster ska ha utrymme att göra det vid alla tillfällen, utom när de befinner sig
i ett utrymme speciellt anpassat för att sova.
23 § Förvaringsutrymmen ska vara rymningssäkra. Utrymmenas öppningar måste
vara utformade på ett sådant sätt att djuren säkert och lätt kan tas ut och släppas in.
24 § Golven i pälsdjurens förvaringsutrymmen ska ha en plan yta, vara stabila och väl
dränerade. Golv och liggytor ska ha en yta som tillåter djuren att förflytta sig på ett
säkert sätt.
25 § Liggytor ska hållas rena och torra samt vara anpassade efter djurslag och klimat
i stall och skugghus.
26 § Djurens miljö ska förses med lämplig berikning såsom föremål för
sysselsättning.
27 § Förvaringsutrymmen, dess inredning samt lösa föremål ska vara utformade så att
de lätt kan rengöras och desinficeras och inte riskerar att skada djuren.
SJVFS 2019:16
7
28 § Om förvaringsutrymmen är placerade intill varandra ska de vara konstruerade
eller uppställda så att djuren inte kan skada varandra.
29 § Stallar, skugghus och förvaringsutrymmen där djur hålls ska vara utformade så
att risk för brand minimeras.
Vid förprövningspliktig ny-, till- eller ombyggnad av stallar och skugghus ska dessa
utformas så att det för djuren finns godtagbart byggnadstekniskt eller likvärdigt skydd
mot brand samt godtagbara förutsättningar att rädda djuren vid brand.
Detsamma gäller när en stallbyggnad eller ett skugghus ändras eller används på ett
sätt som innebär en ökad brandrisk.
Allmänna råd till 1 kap. 29 §
Lantbrukets brandskyddskommittés rekommendationer bör följas vid
nybyggnad och större om- och tillbyggnad av stall.
30 § Djur som behöver särskild vård ska kunna tas om hand i ett närbeläget utrymme
och ska där vid behov kunna hysas individuellt. Utrymmet ska ha ett klimat som djuren
är vana vid. För djur som under den kalla årstiden hålls i icke värmeisolerade
utrymmen ska det vid behov finnas behandlingsplatser som kan värmas upp eller på
annat sätt vara anpassade så att djurens behov av termisk komfort tillgodoses.
31 § Fönster, andra ljusinsläpp, belysningsanordningar, elektriska ledningar och
andra elinstallationer som djuren kan nå ska vara försedda med lämpliga skydd eller
vara utförda så att det inte föreligger någon skaderisk.
32 § Lämplig utrustning för att på ett djurskyddsmässigt godtagbart sätt hantera djur
vid undersökning, behandling, provtagning och avlivning ska finnas.
33 § Det ska finnas en godtagbar plan för hur djurskyddet ska upprätthållas vid
elavbrott.
Mått
34 § De mått som anges i dessa föreskrifter är minsta mått för normal inredning om
inte annat anges. Mindre avvikelser från föreskrivna mått kan dock godtas i befintliga
djurutrymmen i stallar och skugghus under förutsättning att följande kriterier uppfylls:
1. djurmiljön är som helhet mycket god,
2. konsekvenserna av måttavvikelsen bedöms endast ha ringa påverkan på djuret
avseende den funktion som måttföreskriften syftar till,
3. måttavvikelsen innebär inte någon ökad risk för skador, stress eller ohälsa hos
djuren, samt
4. måttavvikelsen innebär inte att tillsynen eller skötseln av djuren försvåras.
Mindre avvikelser kan även godtas vid förprövningspliktig ombyggnad, om
länsstyrelsen vid prövningen bedömer att kriterierna i punkterna 1 – 4 ovan kommer
att uppfyllas efter ombyggnationen och om planlösningen är god.
Klimat
35 § Djuren ska hållas i ett klimat som är anpassat till djurslaget och
djurhållningsformen och medger termisk komfort.
SJVFS 2019:16
8
36 § Djuren får endast tillfälligtvis utsättas för luftföroreningar som överstiger
följande värden:
ammoniak
10,00
ppm
koldioxid
3 000,00
ppm
svavelväte
0,50
ppm
organiskt damm
10,00
mg/m³
37 § I värmeisolerade stallar får den relativa luftfuktigheten under vintern inte annat
än undantagsvis överstiga 80 procent såvida inte stalltemperaturen understiger 10o C.
I sådana fall får den numeriska summan av stalltemperaturen och relativa
luftfuktigheten inte överstiga 90.
I oisolerade stallar får den relativa luftfuktigheten inte annat än undantagsvis
överstiga uteluftens relativa fuktighet med mer än 10 procentenheter.
38 § Luft får inte tas in i en stallavdelning via ett utgödslings- eller
urindräneringssystem eller via utrymmen som kan innehålla luftföroreningar eller
smittämnen som kan påverka djurens hälsa negativt.
Öppningar mellan stallavdelningar ska kunna stängas och vara stängda när de inte
används.
39 § I mekaniskt ventilerade stallar ska det finnas nödventilation.
40 § Djurstallar får vara försedda med andra ljusinsläpp för dagsljus än fönster.
41 § Djuren ska skyddas från direkt solljus och får inte hållas i ständigt mörker eller
ständigt belysning. Stallar och skugghus ska vara försedda med fast monterad
belysning som inte förorsakar djuren obehag och som medger att tillsyn kan ske utan
svårigheter. Den rådande dagsljuslängden får inte förändras med hjälp av artificiell
belysning.
Ljusnivån ska vara tillräcklig för att djuren ska kunna utföra normalt beteende och
anpassas på ett sådant sätt att det motsvarar djurens naturliga dygnsrytm.
42 § Djur får inte utsättas för buller som har en sådan nivå och frekvens att det
påverkar djurens hälsa menligt. Djur får bara tillfälligtvis utsättas för mekaniskt buller
överstigande 65 dBA.
Foder, vatten och andra ämnen
43 § Utfodrings- och dricksvattenssystem ska vara utformade, dimensionerade och
placerade så att djuren lugnt och naturligt kan inta sitt foder och vatten.
44 § Djur ska dagligen ges foder av lämplig struktur. Fodergivan ska garantera en
tillräcklig, allsidig och välbalanserad näringstillförsel.
45 § Djur ska ha fri tillgång till dricksvatten.
46 § Behandling med tillväxtbefrämjande preparat och preparat för pälsmognad,
inklusive melatonin, är inte tillåtet.
SJVFS 2019:16
9
Renhållning
47 § Stallutrymmen ska rengöras och utgödslas minst en gång dagligen om inte
systemet för djurhållning är uppbyggt för andra rutiner som ger god hygien.
Utgödslingssystem ska vara utformade så att djur i en stallavdelning inte kommer i
direktkontakt med gödsel från andra avdelningar.
48 § Förvaringsutrymmen, inredning och föremål för djuren ska hållas rena.
Noggrann rengöring och desinficering ska ske minst en gång årligen.
49 § Förekomst av parasiter, flugor, möss, råttor och fåglar ska minimeras.
2 KAP. SÄRSKILDA BESTÄMMELSER FÖR MINKAR
Skötsel
1 § Vuxna djur får inte placeras tillsammans. Avelsdjur får dock placeras tillsammans
för parning om extra tillsyn av djuren sker.
2 § Minkvalpar ska avvänjas tidigast vid åtta veckors ålder och senast vid tio veckor.
Endast i undantagsfall om välbefinnandet hos modern eller ungarna hotas, kan
avvänjning göras vid en tidigare ålder.
Valpar får inte hållas enskilt.
Endast ett ungdjur får hållas tillsammans med moderdjuret efter avvänjning.
Allmänna råd till 2 kap. 2 §
För att möjliggöra en väl avvägd utfodring bör ungdjuret som hålls
tillsammans med moderdjuret vara avsedd för avel om modern ska gå kvar
i avel, eller avsedd för pälsning om modern ska pälsas under året.
3 § Djurens klor ska inspekteras regelbundet och klippas vid behov.
Utrymme, inredning och utrustning
4 § Förvaringsutrymmen för minkar ska vara konstruerade så att djuren ges en
komplex och varierad miljö. När minkar hålls i bur ska de hållas i etagebur. Öppningen
till den övre delen får endast hållas stängd när ungarna är 0 till 4 veckor gamla.
5 § Om förvaringsutrymmen för minkar har nätgolv ska det bestå av rostfri eller
plastbelagd tråd eller av galvaniserad järntråd som har en sådan kvalitet och
utformning att djurens tassar inte skadas av den. Maskorna ska vara av en sådan storlek
att valpar inte kan ta sig igenom nätet.
6 § Etageburar får inte placeras ovanpå varandra.
7 § Minkarna ska ha tillgång till bolåda med väggar av värmeisolerande material.
Bolådan ska vara utformad så att den medger god hygien och ska vara försedd med
rent och torrt bomaterial.
I bolådan ska det finnas tillräckligt med utrymme för att alla djur samtidigt ska
kunna inta naturliga viloställningar utan att konkurrens eller aggressivitet uppstår. En
avelshonas bolåda ska dessutom ge honan utrymme att föda fram och vårda sina ungar.
SJVFS 2019:16
10
Bolådans öppning ska vara utformad på ett sådant sätt att nyfödda valpar kan hållas
kvar i bolådan samtidigt som moderdjuret enkelt kan ta sig in och ut.
8 § Avvanda minkar ska i förvaringsutrymmen ha tillgång till ligghylla som är
utformad så att djuret kan iaktta omgivningen. Den totala hyllarean ska vara tillräcklig
för att alla djur samtidigt ska kunna inta en naturlig viloställning utan att konkurrens
eller aggressivitet uppstår. Ligghylla ska finns i etageburens båda våningsplan.
9 § Minkar ska, utöver bomaterial, ha tillgång till olika föremål som stimulerar djuren
till lek, tuggning, utforskning och fysisk aktivitet. Föremålen ska bytas ut tillräckligt
ofta för att ge möjlighet till varierad aktivitet.
Allmänna råd 2 kap. 9 §
Föremål som stimulerar djuren kan vara rör, bollar, grenar, springhjul,
vattenbad eller liknande. Minkar är aktiva och undersökande, vilket
innebär att minkarnas intresse för olika föremål snabbt avtar när de
använder dem. Att då byta ut föremålen mot föremål av en annan sort
innebär variation och stimulans för djuren.
10 § Skugghus och stall ska vara konstruerade och placerade på sådant sätt att
minkarna inte utsätts för ogynnsamma väderförhållanden eller mycket stark värme.
Allmänna råd 2 kap. 10 §
Beredskap för att kyla ned djur, stallar och skugghus bör finnas.
Foder och andra ämnen
11 § Rutinmässig eller systematisk neddragning av fodergivan i förhållande till
minkens underhållsbehov i syfte att reducera minkens vikt är inte tillåten.
Utan hinder av första stycket kan utfodringen reduceras i begränsad omfattning
innan parning. Utfodringen får då reduceras i högst åtta dagar och med högst 20
procent av underhållsbehovet. Perioden med reducerad mängd foder ska efterföljas av
fri fodertillgång.
Utan hinder av första stycket får energiinnehållet i fodret regleras genom
användning av mer energifattiga foderblandningar mellan 1 december och 1 april. Den
tid djuren använder till att äta får dock inte reduceras och det ska säkerställas att fodrets
sammansättning är tillräcklig för att ge minkarna mättnadskänsla.
Från den tidpunkt när valparna börjar äta av fodret och fram till avvänjning ska
utfodring ske minst två gånger per dag. Denna utfodring ska omfatta samtliga minkar
på anläggningen.
Allmänna råd 2 kap. 11 §
Avelsdjur bör väljas ut så tidigt som möjligt och utfodras på ett sådant sätt
att viktreduktion inför parning inte är nödvändig.
SJVFS 2019:16
11
Mått
12 § Minsta utrymme i bur för mink anges i tabellen nedan.
Djurkategori
Längd, m
Höjd, m
Bottenarea, m 2 Anmärkning
Vuxet djur
0,80
0,45
0,255
Hona med
valpar
0,80
0,45
0,255
Två ungdjur
0,80
0,45
0,255
För varje
tillkommande
ungdjur ska arean
ökas med 0,085
m2.
13 § Minsta invändiga utrymme i förvaringsutrymme för mink anges i tabellen
nedan. I etagebur får hållas ett vuxet djur, en hona med sin kull valpar, två ungdjur
eller en hona med ett ungdjur.
Bredd
nedre
plan,
m
Höjd
nedre
plan,
m
Längd
nedre
plan,
m
Area 1
nedre
plan,
m 2
Bredd
övre
plan,
m
Höjd
övre
plan,
m
Längd 2
övre
plan
Area 3
övre
plan,
m 2
0,30
0,45
0,80
0,2551
0,30
0,45
0,302
0,093
1
Bolåda och yta för ligghylla får inte räknas in i arean.
2 Burens längd ska mätas på den del som uppfyller minimikravet avseende höjd.
3 Öppningen till den övre delen av etageburen får inte finnas inom minimiytan för det övre planet.
14 § Minsta invändiga utrymme i bolåda för mink anges i tabellen nedan.
Antal och typ av djur
Bottenarea, m 2
Bolådans kortaste sida, m
Ett vuxet djur
0,031
0,15
Två ungdjur/en hona med
ett ungdjur
0,052
0,20
Hona med valpar
0,064
0,20
15 § Mått för nät anges i tabellen nedan.
Avstånd mellan
burarnas
mellanväggar,
mm
Tråd-
diameter
bottennät,
mm
Största maskstorlek
Botten,
mm
Väggar,
mm
Tak,
mm
Mellanvägg
, mm
>25
1,8
38×25
38×25
38×25
25×25
SJVFS 2019:16
12
< 25
1,8
38×25
38×25
38×25
12,5×25
3 KAP. SÄRSKILDA BESTÄMMELSER FÖR CHINCHILLOR
Skötsel
1 § Chinchillor ska hållas i par eller i grupp. Sjuka, skadade, utstötta eller mycket
aggressiva djur får dock tillfälligt hållas ensamma.
Allmänna råd till 3 kap. 1 §
Grupper av ungdjur bör hållas kullvis från avvänjning och fram till
könsmognad.
2 § Ungarna får inte avvänjas förrän tidigast vid 8 veckors ålder. Om aggression
uppstår eller om det finns veterinärmedicinska skäl får kullen delas tidigare. Sådan
tidigare delning ska journalföras.
3 § En chinchillas rörelsefrihet får inte begränsas genom att hindrande föremål såsom
polygamkrage fästes vid djuret.
4 § Chinchillor ska skyddas mot plötsligt och kraftigt ljud.
Utrymme, inredning och utrustning
5 § Chinchillor får inte hållas på nätgolv. Utöver bolådan ska minst 25 % av golvytan
vara hel.
6 § Chinchillor ska ha tillgång till bolåda som är utformad så att den medger god
hygien och är försedd med rent och torrt bomaterial. I bolådan ska det finnas utrymme
så att alla djur samtidigt kan inta naturliga viloställningar utan att konkurrens eller
aggressivitet uppstår. En avelshonas bolåda ska dessutom ge honan utrymme att föda
fram och vårda sina ungar.
7 § Chinchillor ska ha tillgång till minst två hyllor i olika höjd och av sådan storlek
och konstruktion att samtliga djur samtidigt kan sitta där naturligt och stadigt.
8 § Om djur hålls i våningssystem ska dessa vara utformade så att lägre belägna
utrymmen inte kan förorenas.
9 § Chinchillor ska, utöver bomaterial, ha tillgång till lådor, rör eller liknande föremål
som stimulerar djuren till lek, utforskning och fysisk aktivitet. De ska dessutom ha
tillgång till gnagmaterial.
Föremålen ska bytas tillräckligt ofta för att ge möjlighet till
varierad aktivitet.
10 § Chinchillor ska, under minst en timme dagligen, ges tillgång till ren och
finkornig sand för pälsvårdande sandbad. Sandbadet ska vara utformat så att sanden
ligger kvar och så att chinchillan kommer i direktkontakt med sanden.
SJVFS 2019:16
13
Allmänna råd till 3 kap. 10 §
Sandbadet bör vara avgränsat med tre väggar eller kanter.
Foder
11 § Chinchillor ska ha fri tillgång till grovfoder.
Mått
12 § Minsta invändiga utrymme i förvaringsutrymme för chinchilla anges i tabellen
nedan.
Djurkategori
Area
m 2
Kortaste
sidan, m
Höjd,
m
Anmärkning
Vuxet djur,
högst två
stycken
0,5
0,5
1,0
Hona med
ungar
0,5
0,5
1,0
Ungdjur
0,3
0,5
1,0
För varje tillkommande ungdjur
ska arean ökas med
0,16 m2.
13 § En bolåda ska vara minst 0,3 m lång, minst 0,25 m bred och minst 0,2 m hög.
Detta avser bolådans invändiga mått.
4 KAP. ÖVRIGA BESTÄMMELSER
1 § Om det finns särskilda skäl får Jordbruksverket medge undantag från
bestämmelserna i dessa föreskrifter.
Denna författning träder i kraft den 1 april 2019, då Statens Jordbruksverks
föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2012:14) om uppfödning och hållande av
pälsdjur upphör att gälla. De allmänna råden ska gälla från samma tidpunkt.
CHRISTINA NORDIN
Helena Elofsson
(Avdelningen för djurskydd och hälsa)