SJVFS 2019:18
Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd om nötkreaturshållning inom lantbruket m.m.
Statens jordbruksverks
författningssamling
Statens jordbruksverk
551 82 Jönköping
Tfn 036-15 50 00
www.jordbruksverket.se
ISSN 1102-0970
SJVFS 2019:18
Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd
om nötkreaturshållning inom lantbruket m.m.;
Saknr L 104
Utkom från trycket
den 29 mars 2019
beslutade den 28 mars 2019.
Statens jordbruksverk föreskriver1, med stöd av 2 kap. 5-7, 9, 11, 13, 14, 17 och 18 §§
djurskyddsförordningen (2019:66) följande.
Dessutom beslutar Jordbruksverket om följande allmänna råd.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
INNEHÅLLSFÖRTECKNING ............................................................................... 1
1 KAP. INLEDANDE BESTÄMMELSER ................................................................. 2
Definitioner .............................................................................................................. 2
2 KAP. TILLSYN OCH SKÖTSEL ............................................................................ 6
Tillsyn ....................................................................................................................... 6
Skötsel ...................................................................................................................... 7
3 KAP. UTFODRING OCH VATTENTILLDELNING ............................................. 8
Foder och dricksvatten ............................................................................................. 8
Anordningar, installationer och utrymme ................................................................ 9
4 KAP. STALLMILJÖ ............................................................................................... 10
Renhållning och strö ............................................................................................... 10
Stallklimat och luftkvalitet ..................................................................................... 10
Dagsljusinsläpp och belysning ............................................................................... 11
Buller ...................................................................................................................... 11
5 KAP. UTRYMMEN OCH UTRUSTNING............................................................ 12
Utrymmen ............................................................................................................... 12
Golv ........................................................................................................................ 17
Brandskydd och elsäkerhet ..................................................................................... 18
1 Jfr rådets direktiv 2008/119/EG av den 18 december 2008 om fastställande av lägsta djurskyddskrav för kalvar (EGT L 10 15.1.2009,
s. 7 Celex32008L0119), rådets direktiv 98/58/EG av den 20 juli 1998 om skydd av animalieproduktionens djur (EGT L 221, 8.8.1998,
s. 23, Celex 31998L0058) senast ändrad genom rådets förordning (EG) nr 806/2003 (EGT L 122, 16.5.2003, s. 1, Celex 32003R0806.
Anmälan har gjorts enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/1535 av den 9 september 2015 om ett
informationsförfarande beträffande tekniska föreskrifter och beträffande föreskrifter för informationssamhällets tjänster (EUT L 241,
17.9.2015, s. 1 Celex 32015L1535).
SJVFS 2019:18
2
Utomhusytor .......................................................................................................... 18
Bete och utevistelse ............................................................................................... 18
Utegångsdjur .......................................................................................................... 21
1 KAP. INLEDANDE BESTÄMMELSER
1 § Grundläggande bestämmelser om hur djur ska hållas och skötas finns i
djurskyddslagen (2018:1192) och djurskyddsförordningen (2019:66).
2 § Dessa föreskrifter och allmänna råd innehåller bestämmelser om hållande och skötsel
av nötkreatur av arten bos taurus inom lantbruket m.m.
3 § Djur får hållas och skötas på annat sätt än vad som anges i dessa föreskrifter om en
veterinär av veterinärmedicinska skäl har ordinerat detta.
4 § Om det finns särskilda skäl kan Jordbruksverket medge undantag från
bestämmelserna i denna författning under förutsättning att det inte strider mot någon
bindande EU-rättsakt, djurskyddslagen (2018:1192) eller djurskyddsförordningen
(2019:66).
Första stycket gäller inte sådana bestämmelser där djurhållning får ske på annat sätt i
enlighet med ett kontrollprogram som är i drift. Från sådana bestämmelser kan
Jordbruksverket endast medge undantag om det är nödvändigt som en följd av
oförutsedda extraordinära omständigheter.
5 § De mått som anges i denna författning är minsta mått och centrummått för normal
inredning om inte annat anges. Avvikelse från föreskrivna mått kan dock godtas i
befintliga stallar under förutsättning att följande kriterier uppfylls:
1. djurmiljön i stallet som helhet är mycket god,
2. konsekvenserna av måttavvikelsen bedöms endast ha ringa påverkan på djuret
avseende den funktion som måttföreskriften syftar till,
3. måttavvikelsen innebär inte någon ökad risk för skador, stress eller ohälsa hos
djuren, samt
4.
måttavvikelsen innebär inte att tillsynen och skötseln av djuren försvåras.
Detsamma gäller vid förprövningspliktig ombyggnad om länsstyrelsen vid prövningen
bedömer att kriterierna i punkterna 1 – 4 ovan uppfylls i stallet efter åtgärden och att
planlösningen i stallet är god.
Definitioner
6 § I dessa föreskrifter betyder:
Allmänna råd
Definieras i 1 § författningssamlings-
förordningen
(1976:725)
som
sådana
generella
rekommendationer
om
tillämpningen av en författning som anger hur
någon kan eller bör handla i ett visst
hänseende.
SJVFS 2019:18
3
Amko
Ko som ger di till kalvar som inte är hennes
egen avkomma.
Bete
Mark med växter som kan betas av djuren och
som finns i sådan mängd och kvalitet att det är
möjligt för djuren att med ett naturligt
betesbeteende kunna beta samtidigt.
dBA
Enhet för mätning av bl.a. ljudnivå
(ljudtrycksnivå). "A" anger att det ingående
ljudet vägts över det standardiserade A-filtret
före nivåangivelsen. dBskalan är logaritmisk.
En ökning eller minskning av ljudnivån med
10 dBA uppfattas av det mänskliga örat som
en fördubbling respektive halvering av ljudet.
Diko
Ko som ger di till egen kalv eller egna kalvar.
Djurhållare
Fysiska eller juridiska personer som enligt
avtal eller lag ansvarar för eller handhar djur,
oavsett om detta sker stadigvarande eller
tillfälligt.
Dränerande golv
Ett samlingsbegrepp för genomsläppliga golv.
Gödseldränerande golv är golv som är
konstruerade för att släppa igenom träck, urin
och i viss mån strömedel till ett underliggande
utrymme. Urindränerande golv är golv som är
konstruerade för att enbart släppa igenom urin
och annan vätska.
Foderliggbås
Bås som är både utfodringsplats och liggplats
för lösgående djur.
Fångbås
Bås där nötkreatur står uppstallade på
båsplatsen med fångbåge eller fånggrind.
Båsplatsen är djurens utfodrings- och
liggplats. Systemet innebär att djuren kan
släppas lösa; mjölkkorna framför allt i
samband med mjölkningen.
Förvaringsutrymme
En bur eller annan behållare, ett rum, en
inhägnad eller ett annat avgränsat utrymme,
där djur hålls.
Gödseldränerande golv
Se dränerande golv.
Hydda
Flyttbart mindre stall som placeras utomhus
med liggplatser för kalvar.
SJVFS 2019:18
4
Hårdgjord yta
Ytan anses vara hårdgjord om den består av
betong, asfalt eller annat likvärdigt material.
Kalv
Ett nötkreatur som är högst 6 månader
gammalt.
Kalvgömma
Ett avskilt utrymme som bara kalvarna har
tillträde till i lösdriftsstallar för am- eller
dikor. Kalvgömman byggs vanligen upp i
samband med kalvningen med flyttbara
boxväggar eller dyl.
Kalvningsbox
En box som enbart är avsedd att användas för
kor eller kvigor när de ska kalva och fram till
några
dagar
efter
kalvningen.
En
kalvningsbox kan vara utformad som en
ensambox avsedd för en ko eller kviga eller
som en gruppbox avsedd för flera kor eller
kvigor. En kalvningsbox kan vara byggd som
permanent box eller byggas upp med flyttbara
boxväggar eller dyl. inför kalvning.
Kontinuerlig uppfödning
Hållande av, i normalfallet, djur av olika
åldrar i stall eller stallavdelning. Insättning av
nya djur sker efterhand.
Kontrollprogram
Ett program som tagits fram i syfte att säkra
en god djuromsorg och som är godkänt av
Jordbruksverket, samt är knutet till en
bestämmelse i denna författning.
Kortbås
Bås för bundna nötkreatur där djuren ständigt
kan hålla huvudet in över foderbordet.
Liggarea
Avser boxareor som är godkända som
liggytor. Anordningar för utfodring som
inkräktar på liggarean inräknas inte i denna.
Liggbås
Bås som endast är liggplats för lösgående djur.
Ligghall
Stall med liggplatser för lösgående djur.
Djuren hålls inte instängda i stallet utan kan
själv välja när de vill använda det.
Långbås
Bås för bundna nötkreatur där djuren i regel
bara tillåts att nå in över foderbordet i
samband med att de äter och i övrigt är
utestängda från foderbordet.
SJVFS 2019:18
5
Mellanbås
Bås för bundna nötkreatur. Mellanbåset är en
kombination
av
kort-
och
långbås.
Foderbordsgrinden är i regel rörlig.
Mottagningsstall
Ett stall eller stallavdelning avsedd för
mottagning och inhysning av kalvar som
kommer från annan djurbesättning i syfte att
minska smittspridning till de djur som redan
finns på anläggningen.
Omgångsuppfödning
Hållande av djurgrupp/flock med individer av
likartad ålder i eget stall eller egen
stallavdelning. Insättning av ny djurgrupp
sker inom en begränsad tidsperiod och inte
förrän stallet eller stallavdelningen tömts helt.
Ppm
Koncentration av ett visst ämne mätt i
miljondelar (parts per million).
Spalt
Mellanrummet mellan stavarna i ett spaltgolv.
Spaltgolv
Spaltgolv är en typ av dränerande golv som
består av stavar av t.ex. betong, trä, metall
eller plast vilka läggs med visst avstånd från
varandra.
Stall
Byggnad för hållande av djur.
Stallavdelning
Del av ett stall som är avskilt från andra delar
av stallet, normalt med täta väggar.
Ströbädd
En bädd av strö som gödslas ut med ett
intervall från någon eller några veckor upp till
ett år. En ströbädd hålls torr genom att nytt
strömedel tillförs ovanpå det gamla. En
ströbädd som "brinner", dvs. utvecklar värme
under en biologisk nedbrytningsprocess,
kallas vanligen djupströbädd.
Termisk komfort
Djuren har termisk komfort inom den s.k.
termoneutrala zonen. I denna zon kan djuren
utan svårigheter upprätthålla sin värmebalans.
Den termoneutrala zonen begränsas nedåt av
den nedre kritiska temperaturen och uppåt av
den
övre
kritiska
temperaturen.
När
omgivningen har en temperatur under den
undre kritiska temperaturen måste djuren öka
sin ämnesomsättning och äta mer foder för att
behålla
sin
kroppstemperatur.
Vid
temperaturer
över
den
övre
kritiska
temperaturen
kommer
djurens
kropps-
SJVFS 2019:18
6
temperatur att stiga på grund av att de av
fysikaliska skäl inte kan bli av med sin
överskottsvärme. De kritiska temperatur-
gränserna påverkas av en mängd faktorer
såsom
djurets
vikt,
djurets
hälsa,
utfodringsintensitet,
lufthastighet,
luft-
fuktighet, liggytor, strö, antal djur i gruppen
samt djurens möjlighet till rörelse.
Totalarea
Begreppet avser areor där djuren kan röra sig
utan hinder, som regel liggarea och
gödslingsarea. Anordningar för utfodring som
inkräktar på totalarean inräknas inte i denna
såvida inte annat framgår av denna
författning.
Ungdjur
Nötkreatur som är högst 24 månader gamla,
dock ej kalvar och dräktiga kvigor som har
mindre än två månader kvar till förlossning.
Urindränerande golv
Se dränerande golv.
Utegångsdjur
Djur som går ute eller har möjlighet att gå ut
på betesmark eller i rasthage halva dygnet
eller mer under den kalla årstiden då
betestillväxt inte sker.
Ätbås
Bås som endast är ätplats för lösgående djur.
Övertemperatur
Skillnaden mellan förväntad och rådande,
högre stalltemperatur.
2 KAP. TILLSYN OCH SKÖTSEL
Tillsyn
1 § Djurägaren och djurhållaren har ansvaret för djurens välbefinnande.
2 § Personer som handhar djur ska ha tillräckliga kunskaper och färdigheter samt vara
tillräckligt många för att dessa föreskrifter ska kunna följas.
3 § Djur ska normalt ses till minst en gång dagligen. Nyfödda, sjuka eller skadade djur
samt djur som beter sig onormalt ska ses till oftare. Detsamma gäller för högdräktiga djur,
särskilt vid tiden kring förlossningen.
4 § Djur ska hållas på ett sådant sätt att tillsynen över dem kan ske utan svårigheter.
5 § Kalvar som hålls inomhus ska ses till minst två gånger om dagen.
6 § Djurens klövar ska inspekteras regelbundet och verkas vid behov.
SJVFS 2019:18
7
7 § Automatiska system och anordningar som inverkar på djurskydd och djurhälsa ska
kontrolleras dagligen.
Skötsel
Allmänna råd till 2 kap. 1 - 2 §§ djurskyddslagen
Kor bör alltid ges tillfälle att slicka sina nyfödda kalvar.
Kalvar bör tidigast flyttas till en annan djurbesättning då de uppnått en månads
ålder och en för rasen och åldern normal vikt. De bör vidare förberedas inför
flyttningen genom att foderstaten ett par veckor dessförinnan anpassas till
mjölkersättning, kraftfoder och hö. Avvanda kalvar som ska flyttas till annan
djurbesättning bör ha varit avvanda minst två veckor innan de flyttas.
Nötkreatur bör vara avhornade.
Unga djur bör vänjas vid det djurhållningssystem de ska hållas i som vuxna.
8 § Djur ska hållas tillfredsställande rena.
9 § I nybyggda stallar som tas i bruk efter den 30 juni 2010 ska nötkreatur hållas i lösdrift.
Första stycket gäller dock inte sådana nybyggda stallar för uppbundna nötkreatur där
ansökan om förprövning2 kommit in till länsstyrelsen före den 1 april 2007.
10 § Handjur som är mer än sex månader gamla ska hållas i lösdrift efter den 1 augusti
2017.
11 § Kalvar får inte hållas bundna.
12 § Ett nötkreaturs rörelsefrihet får inte begränsas genom att en tyngd eller annat
hindrande föremål fästs vid djuret eller att djuret binds samman med ett annat djur.
Rörelsefriheten får inte heller begränsas genom att olika delar av djurets kropp binds
samman såvida det inte sker i behandlingssyfte där djuret annars riskerar att skadas eller
på annat sätt riskerar att utsättas för lidande. Om olika delar av djurets kropp binds
samman får det inte vara utfört på ett sätt som är plågsamt för djuret och inte heller
begränsa djurets rörelsefrihet mer än vad som är nödvändigt för behandlingen.
13 § Kalvar som är äldre än åtta veckor ska hållas i par eller grupp tillsammans med
andra kalvar eller andra nötkreatur.
Första stycket gäller inte kalvar i anläggningar med färre än sex kalvar där det inte är
möjligt att gruppera kalvarna på ett från djurskydds- eller djurhälsosynpunkt lämpligt sätt.
Kalvarna ska i så fall hållas på ett sätt som innebär att de kan ha ögonkontakt och beröra
varandra eller andra nötkreatur. Första stycket gäller inte heller för enstaka kalvar under
en kortare period om det är nödvändigt från djurskydds- eller djurhälsosynpunkt.
14 § Andra nötkreatur än sådana som avses i 13 § ska hållas på ett sätt som innebär att
de kan ha ögonkontakt och beröra varandra.
Första stycket gäller inte:
1. Kalvar i anläggningar med färre än sex kalvar där det från djurskydds- eller
djurhälsosynpunkt inte är lämpligt att låta kalvarna komma i beröring med andra
2 Bestämmelser om förprövning finns i 6 kap.1-4 §§djurskyddsförordningen (2019:66) samt i Statens jordbruksverks föreskrifter och
allmänna råd (SJVFS 2019:12) om förprövning.
SJVFS 2019:18
8
kalvar eller andra nötkreatur. Kalvarna ska i så fall hållas i samma utrymme som
andra kalvar eller andra nötkreatur på ett sätt så att kalvarna kan se dessa.
2. Enstaka djur under en kortare period om det är nödvändigt från djurskydds- eller
djurhälsosynpunkt.
3. Nötkreatur som före den 2 november 2014 hölls på en produktionsplats med
enbart ett nötkreatur och under förutsättning att djuret därefter inte har lämnat
produktionsplatsen.
15 § Kvigor och kor får inte betäckas med tjur, semineras eller vara mottagare av embryo
om förlossningssvårigheter kan förväntas.
Kvigor ska innan första brunstperioden startar och fram till dess att de uppnått en ålder
av 13 månader hållas på ett sådant sätt att risken för betäckning minimeras.
Allmänna råd till 2 kap. 15 §
Kvigor bör senast från det att de uppnått en ålder av fem månader hållas på ett
sådant sätt att risken för betäckning minimeras.
16 § Kor och kvigor ska kalva lösgående när tidpunkten för kalvning kan förutses, dock
får uppbindning ske om förlossningssvårigheter uppstår.
I besättningar med bundna kor eller kvigor får en ko eller kviga kalva uppbunden om
kalvningsboxen är upptagen för kalvning.
17 § Gödselrännan bakom bunden ko eller kviga ska vara övertäckt i samband med
kalvningen.
18 § Vid kalvning får mekaniska hjälpmedel endast användas efter godkännande av
veterinär i varje enskilt fall.
19 § Vid drivning ska djuren hanteras lugnt. Djuren ska ha tillräckligt med utrymme för
att kunna förflytta sig och ska tydligt kunna uppfatta drivvägen.
Allmänna råd till 2 kap. 19 § och 2 kap. 7 § djurskyddslagen
Djurstallar bör utformas så att flyttning, transport och utlastning av djuren
underlättas. Drivgångar bör ha släta ytor utan skarpa hörn.
Speciella utlastningsrum eller boxar bör inrättas vid behov.
Lastrampers lutning bör vara så liten som möjligt.
Drivning av djur bör inte ske genom koppling till fordon.
20 § Elektriska pådrivare får endast användas av veterinär och då endast när denne anser
det nödvändigt av veterinärmedicinska skäl.
21 § Föremål och ämnen som kan skada djuren ska förvaras så att de är oåtkomliga för
dessa.
3 KAP. UTFODRING OCH VATTENTILLDELNING
Foder och dricksvatten
1 § Djur ska dagligen ges foder av lämplig struktur.
Fodergivan ska garantera en tillräcklig, allsidig och välbalanserad näringstillförsel.
SJVFS 2019:18
9
2 § Kalvar ska utfodras minst två gånger om dagen.
3 § Kalvar ska senast från och med två veckors ålder ha fri tillgång till grovfoder.
4 § Nyfödda kalvar ska få råmjölk snarast möjligt, dock senast sex timmar efter födseln.
5 § Djur ska få dricksvatten minst två gånger per dygn. Vid mycket varm väderlek samt
vid sjukdom ska kalvar dock ha ständig tillgång till dricksvatten.
Anordningar, installationer och utrymme
6 § Utfodrings- och dricksvattensystem ska vara utformade, dimensionerade och
placerade så att djuren lugnt och naturligt kan inta sitt foder och vatten.
Utmatningsöppningen på datafodervagnar får ha elektriska avvisare. Avvisarna ska
vara så konstruerade att djuren enbart kommer i kontakt med dem vid försök att påverka
öppningen och så att de inte skadar djuren.
7 § Vid datorstyrd individuell utfodring ska antalet djur per kraftfoderstation anpassas
till gruppens avkastningsnivå och utfodringsmodell. Då hela kraftfodergivan ges i
kraftfoderstationer får antalet kor per station inte överstiga 20 i högmjölkargrupper, 25 i
blandgrupper och 35 i sinkogrupper.
8 § Minsta utrymme vid utfodring av lösgående djur framgår av tabell 1.
Tabell 1
Utrymme vid rakt
foderbord 1)
Minsta fria öppning
till ätplats,
m
Ätbås
Högsta vikt,
kg
Ätplats,
m
Längd,
m
Bredd,
m
Kalvar
90
0,30
0,14
Kalvar
150
0,40
0,14
Ungdjur
250
0,45
0,15
Ungdjur
400
0,50
0,15
Ungdjur
600
0,60
0,17
Ungdjur
> 600
0,65
0,20
Vuxna djur
500
0,60
0,17
Vuxna djur
650
0,70
0,20
1,60
0,80
Vuxna djur
> 650
0,75
0,22
1,65
0,80
1) Vid fri tilldelning av allt foder får antalet ätplatser minskas till en ätplats per tre djur.
9 § Foderbordsytans eller rännbottens höjd över båspall, klövpall eller gödselgång ska
vara minst 0,10 m.
SJVFS 2019:18
10
10 § Foderbordets kant mot båspallen får i kortbås, foderliggbås och fångbås inte vara
högre än 0,2 m över båspallytan.
11 § Antalet drickplatser per djur med automatisk vattenförsörjning ska vara minst:
- 1 drickplats per 10 mjölkande kor som hålls för mjölkproduktion,
- 1 drickplats per 25 övriga nötkreatur.
4 KAP. STALLMILJÖ
Renhållning och strö
1 § Stallutrymmen ska rengöras och utgödslas minst en gång dagligen om inte systemet
för djurhållning är uppbyggt för andra rutiner som ger god hygien.
Vid kontinuerlig uppfödning ska stall eller stallavdelning rengöras noggrant minst en
gång årligen. Vid omgångsuppfödning ska stall eller stallavdelning rengöras noggrant
före varje insättning av en ny omgång djur.
2 § Liggytor ska hållas rena och torra samt vara anpassade efter djurslag och stallklimat
(termisk komfort).
Allmänna råd till 4 kap. 2 §
För nötkreatur som är äldre än en månad bör liggplatsen vara försedd med strö.
Under den kalla årstiden bör liggytorna i stallar med utomhusliknande klimat
vara försedda med en bädd av halm eller annat skyddande material som är
lämpligt för djuren.
3 § Strömedel ska vara av lämplig typ och ha god hygienisk kvalitet.
Stallklimat och luftkvalitet
4 § I stall ska djuren ha ett klimat som är anpassat till djurslaget och djurhållningsformen
(termisk komfort).
5 § I värmeisolerade stallar får den relativa luftfuktigheten under vintern endast
undantagsvis överstiga 80 procent, såvida inte stalltemperaturen understiger 10°C. I
sådana fall får den numeriska summan av stalltemperaturen och den relativa
luftfuktigheten inte överstiga 90.
I oisolerade stallar får den relativa fuktigheten inte annat än undantagsvis överstiga
uteluftens relativa fuktighet med mer än 10 procentenheter.
6 § I ett stall får djur endast tillfälligtvis utsättas för luftföroreningar som överstiger
följande värden:
- ammoniak: 10 ppm,
- koldioxid: 3 000 ppm,
- svavelväte: 0,5 ppm,
- organiskt damm: 10 mg/m³.
7 § Utgödslingssystem ska vara utformade så att djur i en stallavdelning inte kommer i
direktkontakt med gödsel från annan avdelning.
SJVFS 2019:18
11
Luft får inte tas in i en stallavdelning via ett utgödslings- eller urindräneringssystem
eller via utrymmen som kan innehålla luftföroreningar eller smittämnen som kan påverka
djurens hälsa negativt.
Öppningar mellan stallavdelningar ska kunna stängas och vara stängda när de inte
används.
8 § I mekaniskt ventilerade stallar ska det finnas nödventilation.
9 § Mekaniskt ventilerade stallavdelningar med kalvar ska vara utrustade med
larmanordning som varnar för:
1. övertemperatur,
2. strömavbrott och
3. fel på larmanordningen.
Larmanordningen ska vara utformad så att larmet uppmärksammas på ett betryggande
sätt.
Utrustningen ska kontrolleras regelbundet och före varje insättning av en ny omgång
djur.
I stallavdelningar där kalvar hålls tillsammans med kor behöver dock larmanordningen
enbart larma för övertemperatur.
Första och fjärde stycket gäller inte om nödventilationen fungerar automatiskt vid
övertemperatur i avdelningar där kalvar hålls tillsammans med kor, under förutsättning
att nödventilationen har en kapacitet som säkerställer djurens hälsa och välbefinnande.
Allmänna råd till 2 kap. 1 § djurskyddslagen
Även stallar med mekanisk ventilation utan krav på larm bör vara utrustade med
en larmanordning som varnar för övertemperaturer, strömavbrott och fel på
larmanordningen om ett ventilationsbortfall bedöms kunna medföra lidande för
djuren.
Dagsljusinsläpp och belysning
10 § Djurstallar får vara försedda med andra ljusinsläpp för dagsljus än fönster.
11 § Fönster som djuren kan nå ska vara försedda med lämpliga skydd eller vara utförda
så att det inte föreligger någon skaderisk.
12 § Djuren ska ha tillgång till dagsljus och belysning som stödjer deras dygnsrytm och
beteendebehov.
13 § Under den mörka tiden på dygnet ska minst dämpad belysning vara tänd i stallar för
mjölkkor.
14 § Stallar ska vara försedda med fast monterad belysning som inte förorsakar djuren
obehag och som medger att tillsyn kan utövas utan svårigheter.
Kravet på fast monterad belysning gäller inte för ligghallar och hyddor under
förutsättning att tillräcklig belysning som möjliggör tillsyn är ordnad på annat sätt.
Buller
15 § Buller i stallar får inte ha en sådan nivå och frekvens att det påverkar djurens hälsa
menligt.
SJVFS 2019:18
12
I stallar får djur endast tillfälligtvis utsättas för mekaniskt buller överstigande 65 dBA.
5 KAP. UTRYMMEN OCH UTRUSTNING
Utrymmen
Allmänna råd till 2 kap. 1 § djurskyddslagen
I besättningar där kalvar som är yngre än 2 veckor hålls i ensambox, bör
mellanväggarna i boxen vara täta från boxgolvet och upp till en höjd av 0,8
meter.
Allmänna råd till 2 kap. 2 § djurskyddslagen
I lösdriftsstallar för mjölkkor bör det finnas klövbad.
Allmänna råd till 2 kap. 6 § djurskyddslagen
I ett stall för bundna nötkreatur bör det finnas en båsavskiljare mellan minst
vartannat djur.
1 § Djur som behöver särskild vård ska kunna tas omhand lösgående i ett närbeläget
utrymme och ska där vid behov kunna hysas individuellt. Utrymmet ska ha ett klimat som
djuren är vana vid.
För utegångsdjur och för djur som under den kalla årstiden hålls i stallar med
utomhusliknande klimat ska det även finnas behandlingsplatser som kan värmas upp eller
på annat sätt vara anpassade så att djurens behov av termisk komfort tillgodoses.
För mjölkkor ska sådant utrymme som avses i första stycket vara utformat och anpassat
så att mjölkning kan ske i utrymmet.
Allmänna råd till 5 kap. 1 §
För lösgående nötkreatur utom utegångsdjur bör det utrymme som avses i
föreskriften kunna hysa minst vart 25:e djur.
För bundna nötkreatur och utegångsdjur bör det utrymme som avses i
föreskriften kunna hysa minst vart 50:e djur.
För utegångsdjur eller djur som hålls på bete bör ett sådant utrymme som
avses i föreskriften vara placerat eller kunna iordningställas så att det är
tillgängligt inom en halvtimma för det djur som behöver tas om hand i utrymmet.
Ett behandlingsutrymme som ska kunna värmas upp bör utformas så att
uppvärmning till minst 10°C kan ske inom en timma.
2 § I besättningar med kor eller kvigor som ska kalva ska det inför kalvning finnas
kalvningsboxar.
Allmänna råd till 5 kap. 2 §
Det bör finnas minst en plats i kalvningsbox per påbörjat antal kor i besättningen
enligt följande:
1. 45 kor vid jämn kalvningsfördelning över hela året,
2. 35 kor vid jämn kalvningsfördelning över 9 månader,
3. 25 kor vid jämn kalvningsfördelning över 6 månader,
4. 15 kor vid jämn kalvningsfördelning över 4 månader,
5. 10 kor vid jämn kalvningsfördelning över 2 månader.
SJVFS 2019:18
13
För besättningar där kalvning sker koncentrerat sommartid och är planerad
att ske på betesmarken, bör det finnas minst en plats i kalvningsbox per påbörjat
50-tal djur som ska kalva under den perioden.
3 § Kalvningsboxar och andra stallutrymmen som används som kalvningsplats ska vara
utformade och användas på ett sådant sätt att de kan rengöras regelbundet utan svårigheter
samt vid behov kunna desinficeras.
Ytterligare bestämmelser om rengöring finns i 4 kap. 1 och 2 §§.
Allmänna råd till 2 kap. 1 § djurskyddslagen
En kalvningsbox som är avsedd för en ko eller en kviga bör rengöras noggrant samt
förses med nytt strö mellan varje kalvning.
Kalvning i gruppbox bör ske omgångsvis. Djurgruppen bör inte vara större än
att beräknade förlossningar inträffar inom loppet av tio dagar. Kalvningsplatsen
bör i detta fall rengöras noggrant samt förses med nytt strö mellan varje
djuromgång.
4 § Minsta utrymme i kalvningsbox:
1. ensambox – 9 m2, kortaste sidan 3 m,
2. ensambox på båspall för uppbundna djur – 8 m2, kortaste sidan föreskrivna
minsta båsbredden multiplicerad med 2,
3. gruppbox – 8 m2/ko, kortaste sidan 3 m i boxar för högst 3 kor,
4. gruppbox – 8 m2/ko, kortaste sidan 5 m i boxar för mer än 3 kor.
5 § I lösdriftsstallar för amkor eller dikor ska det för kalvar upp till tre månaders ålder
finnas kalvgömma med en minsta liggarea på 0,9 m2 per kalv.
Första stycket gäller inte för ligghallar när djuren hålls på bete i enlighet med 2 kap.
3- 4 §§djurskyddsförordningen (2019:66).
6 § När fler än 50 kalvar som är yngre än 4 månader årligen tas emot från mer än 1
besättning ska kalvarna tas emot och hållas i mottagningsstall med plats för högst 100
kalvar.
Om djuren hålls kvar i mottagningsstallet under hela uppfödningen fram till slakt får
antalet djurplatser dock uppgå till högst 150 under förutsättning att omgångsuppfödning
tillämpas.
Om antalet besättningar enligt första stycket är mer än 5 ska omgångsuppfödning ske
i mottagningsstallet. Insättning av djurgruppen ska då göras inom en tidsperiod på 3
veckor.
7 § En uppfödningsavdelning som årligen tar emot högst 50 kalvar som är yngre än 4
månader från mer än 1 besättning, utan att kalvarna först tagits emot i mottagningsstall,
får bestå av högst 100 djurplatser.
8 § Ett mottagningsstall ska vara utformat så att djuren kan tas till och från
stallavdelningen utan att behöva passera via en annan stallavdelning.
Allmänna råd till 2 kap. 1 § djurskyddslagen
Omgångsuppfödning bör tillämpas vid uppfödning av växande nötkreatur.
Vid omgångsuppfödning i mottagningsstall bör kalvgruppen hållas i
mottagningsstallet minst fem veckor efter det att det sist insatta djuret sattes in.
SJVFS 2019:18
14
Ett uppfödningsstall för djur som tagits emot i mottagningsstall bör inte inhysa
mer än 300 djur.
9 § Minsta utrymme i gemensambox utan liggbås eller foderliggbås anges i tabell 2.
Tabell 2
Högsta
vikt,
kg
Boxar med enbart
gödseldränerande
golv,
m 2 /djur
Boxar med
enbart
rörliga golv,
m 2 /djur
Övriga boxar
m 2 /djur
Liggarea
3)
4)
Totalarea 4)
Kalvar
60
1,50
1,00
1,50
Kalvar
90
1,50
1,50
1,20
1,70
Kalvar
150
1,50
1,50
1,50
2,20
Kalvar och
ungdjur
250
1,80
1,80
2,00
2,90
Ungdjur
400
1,90
2,60
3,70
Ungdjur
600
2,30
3,10
4,40
Ungdjur
> 600
2,60
3,40
4,80
Dikor
1)
och
sinkor
3,40
2)
4,80
Mjölkkor
och
amkor 1)
6,00
2)
8,50
1) Inklusive kalvar upp till 3 månaders ålder.
2) Exklusive utrymme för kalvgömma.
3) Avser även minsta utrymme i ligghall utan utfodring.
4) Avser även minsta utrymme i ligghall med utfodring.
SJVFS 2019:18
15
10 § Minsta utrymme i bås anges i tabell 3.
Tabell 3
Högsta
vikt,
kg
Långbås
Liggbås 1
1)
Kortbås
2)
Foderliggbås
Fångbås
Längd,
m
Bredd,
m
Längd,
m
Bredd,
m
Kalvar
3)
60
1,20
0,60
Kalvar 3)
90
1,40
0,65
1,10
0,65
Kalvar 3)
150
1,50
0,80
1,20
0,80
Ungdjur
250
1,70
0,90
1,30
0,90
Ungdjur
Vuxna djur
400
1,90
1,00
1,50
1,00
Ungdjur
600
2,00
1,10
1,60
1,10
Ungdjur
> 600
2,10
1,20
1,70
1,20
Vuxna djur
500
2,00
1,10
1,60
1,10
Vuxna djur
650
2,20
1,20
1,70
1,20
Vuxna djur
> 650
2,30
1,25
1,80
1,25
1) Båset ska vara 0,30 m längre om båsavskiljaren och frontväggen hindrar djuret från att föra huvudet åt
sidan eller framåt när det reser sig.
2) För kortbås med begränsning framåt (s.k. mellanbås) ska avståndet mellan begränsning och båspallens
bakkant, mätt 1 m över båspallen, vara lika med båslängden för långbås.
3) Att kalvar inte får hållas bundna framgår av 2 kap. 11 §.
SJVFS 2019:18
16
11 § Minsta mått i utrymme vid individuell hållning av kalvar i box eller hydda anges i
tabell 4.
Tabell 4
Högsta vikt,
kg
Längd,
m
Bredd,
m
Kalvar
60
1,20
1,00
Kalvar
90
1,40
1,10
12 § Vid individuell hållning av kalvar i hydda ska kalven ha ständig tillgång till yta
utomhus. Denna yta ska minst ha de mått som framgår av tabell 5.
Tabell 5
Högsta vikt,
kg
Längd,
m
Bredd,
m
Kalvar
60
1,20
1,00
Kalvar
90
1,40
1,10
13 § Gångar i lösdriftsstallar får inte vara så smala att djuren riskerar att fastna.
14 § Minsta gångbredder i lösdriftsstallar anges i tabell 6.
Tabell 6
Gång mellan
Vuxna djur
Ungdjur
≤ 25 djur /
grupp, m
> 25 djur/
grupp, m
≤ 250 kg,
m
>
250 kg,
m
- liggbåsrad och vägg
- ätbåsrad och vägg 1 )
1,80
2,00
1,40
1,80
- två liggbåsrader
- liggbåsrad och ätbåsrad
2,00
2,20
1,50
1,90
- foderbord och vägg
1)
- liggbåsrad och foderbord
2,80
3,00
2,10
2,50
1) Med vägg likställs avgränsning mot djupströbädd.
SJVFS 2019:18
17
Allmänna råd till 2 kap. 7 § djurskyddslagen
Tvärgångar genom liggbåsrader bör för vuxna djur vara 0,9 m om djuren inte ska
gå i bredd och minst 1,6 m om djuren ska gå i bredd. För ungdjur som inte ska gå
i bredd bör tvärgångarna vara 0,6 – 0,7 m för djur ≤ 250 kg och 0,7 – 0,8 m för
djur > 250 kg. Tvärgångarna bör placeras så att återvändsgångar undviks.
Golv
15 § Golv och liggytor ska ha en jämn och halksäker yta.
Boxar eller liggytor med rörligt golv samt utgödslingssystem i öppna skrapgångar ska
utrustas, utformas och skötas så att djuren inte tillfogas skador och så att utrustningen inte
inverkar menligt på djurens beteende och hälsa.
Detsamma gäller utformningen av dränerande golvytor.
16 § Endast i värmeisolerade stallar får liggytan för nötkreatur innehålla dränerande golv
utan ströbädd och då endast i följande fall:
1. för kalvar som är äldre än en månad, ungdjur och vuxna handjur i boxar med
heltäckande spaltgolv av gummi eller annat eftergivligt material,
2. för kalvar som är över fyra månader gamla, ungdjur och vuxna handjur i boxar
med annat heltäckande spaltgolv än vad som avses i punkt 1 och som var i bruk
före den 30 juni 2010,
3. för ungdjur och vuxna handjur i bås där det gödseldränerande golvet ligger i
båsets bakre del och resterande golvytor i båset har helt golv eller annan godtagbar
liggyta på minst 80 procent av minimilängden för kortbås,
4. för ungdjur och vuxna djur i bås där det gödseldränerande gummispaltgolvet
ligger i båsets bakre del och resterande liggytor i båset har helt golv med
gummimatta eller motsvarande på minst 80 procent av minimilängden för kortbås.
17 § Mått för dränerande golv anges i tabell 7.
Tabell 7
Djurkategori
Högsta
vikt, kg
Största
spaltöppning,
mm
Största andel
öppning 2),
%
Gödseldränerande
golv 1)
Kalvar
90
25
28
Ungdjur
400
30
28
Ungdjur
> 400
35
28
Vuxna djur
35
28
Gödseldränerande
gummispaltgolv i
bås
1)
Vuxna djur
Ungdjur
30
36
SJVFS 2019:18
18
Urindränerande
golv
Alla
15
35
1) När spaltgolv används i bås ska stavarna placeras vinkelrät mot båsets längdriktning.
2) För dränerande spaltgolvskassetter av betong får material som förbinder stavarna inte räknas med vid
beräkning av andelen öppning.
Brandskydd och elsäkerhet
18 § Vid förprövningspliktig ny-, till- eller ombyggnad av stallar ska dessa utformas så
att det för djuren finns godtagbart byggnadstekniskt eller likvärdigt skydd mot brand samt
godtagbara förutsättningar att rädda djuren vid brand.
Detsamma gäller när en stallbyggnad ändras eller används på ett sätt som innebär en
ökad brandrisk.
Allmänna råd till 5 kap. 18 §
Lantbrukets brandskyddskommittés rekommendationer bör följas vid nybyggnad
och större om- och tillbyggnad av stall.
19 § Belysningsanordningar, elektriska ledningar och andra elinstallationer som djuren
kan nå ska vara försedda med lämpliga skydd eller vara utförda så att det inte föreligger
någon skaderisk.
20 § Det ska finnas en godtagbar plan för hur djurskyddet ska upprätthållas vid elavbrott.
6 KAP. BETE OCH UTEVISTELSE
Utomhusytor
1 § Stängsel ska vara väl uppsatt och underhållet samt i övrigt utformat och anordnat på
ett sådant sätt att djur som hålls inom stängslet eller drivs mellan stängsel inte skadas.
Stängsel som innehåller taggtråd får inte vara elektrifierade. Elektrifierad
elstängseltråd får dock monteras på stängsel som innehåller taggtråd om
fastsättningsanordningen utförs på ett sådant sätt att ett horisontellt minimiavstånd av 150
mm mellan elstängseltrådarnas och taggtrådarnas vertikalplan säkerställs. Därutöver ska
taggtråden jordas på återkommande avstånd och elstängseltråden monteras på den sida
som djuren hålls på.
2 § Utomhusytor ska vara fria från föremål med uppenbar risk att skada djuren.
3 § Markytor som är hårt belastade av djuren ska vara hårdgjorda, dränerade eller
naturligt ha motsvarande funktion.
Bete och utevistelse
4 § Nötkreatur i Blekinge, Skåne och Hallands län ska vistas ute enligt tabell 8.
Första stycket gäller inte nötkreatur som är undantagna i 2 kap. 3 och 4 §§
djurskyddsförordningen (2019:66) och inte heller nötkreatur som är födda den 1 mars
eller senare under det kalenderår som djuret fötts.
SJVFS 2019:18
19
Tabell 8
Djurkategori
Nötkreatur som hålls för
mjölkproduktion
Andra nötkreatur än sådana
som hålls för mjölkproduktion
Utevistelse på
bete under
perioden
1 april - 31
oktober,
minsta antalet
dygn
Utevistelse på
bete
under perioden
1 maj – 15
september,
minsta antalet
dygn
Utevistelse
under
perioden
1 april - 31
oktober,
minsta antalet
dygn
Utevistelse
under perioden
1 maj – 15
september,
minsta antalet
dygn
Ungdjur
födda
under
februari
månad
1)
30
2)
30
3)
Ungdjur
födda
under
januari
månad
1)
60
2)
60
3)
Ungdjur
födda
under december
månad
1)
90
60
90
60
Övriga djur
120
60
120
60
1) Avser djurets första levnadsår.
2) Enligt 2 kap. 3 §
djurskyddsförordningen (2019:66) behöver kalvar inte hållas på bete. Det angivna antalet
dygn får därför minskas i förhållande till djurets ålder.
3)
Enligt 2 kap. 4 § djurskyddsförordningen behöver kalvar inte hållas på bete eller på annat sätt vistas
ute. Det angivna antalet dygn får därför minskas i förhållande till djurets ålder.
5 § Nötkreatur i Stockholms, Uppsala, Södermanlands, Östergötlands, Jönköpings,
Kronobergs, Kalmar, Gotlands, Västra Götalands, Värmlands, Örebro och Västmanlands
län ska vistas ute enligt tabell 9.
Första stycket gäller inte nötkreatur som är undantagna i 2 kap. 3-4 §§
djurskyddsförordningen (2019:66) och inte heller nötkreatur som är födda den 1 mars
eller senare under det kalenderår som djuret fötts.
Tabell 9
Djurkategori
Nötkreatur som hålls för
mjölkproduktion
Andra nötkreatur än sådana
som hålls för mjölkproduktion
Utevistelse på
bete under
perioden
1 april - 31
oktober,
minsta antalet
dygn
Utevistelse på
bete
under perioden
1 maj – 15
september,
minsta antalet
dygn
Utevistelse
under
perioden
1 april - 31
oktober,
minsta antalet
dygn
Utevistelse
under perioden
1 maj – 15
september,
minsta antalet
dygn
Ungdjur
födda under
februari
månad 1)
30
2)
30
3)
SJVFS 2019:18
20
Ungdjur
födda under
januari
månad
1)
60
2)
60
3)
Övriga djur
90
60
90
60
1) Avser djurets första levnadsår.
2) Enligt 2 kap. 3 § djurskyddsförordningen (2019:66) behöver kalvar inte hållas på bete. Det angivna antalet
dygn får därför minskas i förhållande till djurets ålder.
3) Enligt 2 kap. 4 § djurskyddsförordningen behöver kalvar inte hållas på bete eller på annat sätt vistas ute.
Det angivna antalet dygn får därför minskas i förhållande till djurets ålder.
6 § Nötkreatur i Dalarnas, Gävleborgs, Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och
Norrbottens län ska vistas ute enligt tabell 10.
Första stycket gäller inte nötkreatur som är undantagna i 2 kap. 3-4 §§
djurskyddsförordningen (2019:66) och inte heller nötkreatur som är födda den 1 mars
eller senare under det kalenderår som djuret fötts.
Tabell 10
Djurkategori
Nötkreatur som hålls för
mjölkproduktion
Andra nötkreatur än sådana
som hålls för mjölkproduktion
Utevistelse på
bete under
perioden
1 maj - 1
oktober,
minsta antalet
dygn
Utevistelse på
bete
under perioden
1 juni – 31
augusti,
minsta antalet
dygn
Utevistelse
under
perioden
1 maj - 1
oktober,
minsta antalet
dygn
Utevistelse
under perioden
1 juni – 31
augusti,
minsta antalet
dygn
Ungdjur
födda under
februari
månad
1)
30
2)
30
3)
Övriga djur
60
30
60
30
1) Avser djurets första levnadsår.
2) Enligt 2 kap. 3 § djurskyddsförordningen (2019:66) behöver kalvar inte hållas på bete. Det angivna antalet
dygn får därför minskas i förhållande till djurets ålder.
3) Enligt 2 kap. 4 § djurskyddsförordningen behöver kalvar inte hållas på bete eller på annat sätt vistas ute.
Det angivna antalet dygn får därför minskas i förhållande till djurets ålder.
7 § Nötkreatur som hålls för mjölkproduktion ska anses hållna på bete i ett dygn om de
under dygnet kommer ut och kan vistas ute under en sammanhängande tidsperiod på
minst sex timmar. Övriga nötkreatur ska anses hållna ute i ett dygn om de kommer ut och
kan vistas ute under en sammanhängande tidsperiod på 24 timmar.
8 § Undantag enligt 2 kap. 6 § första stycket 2 djurskyddsförordningen (2019:66) från
kravet i 2 kap. 3 § samma förordning om att nötkreatur som hålls för mjölkproduktion
sommartid ska hållas på bete kan medges om villkoren i något av nedanstående fall är
uppfyllda.
1. Dispensmyndigheten har funnit att det inte är möjligt att anordna betesdrift för
samtliga djur som omfattas av beteskravet och att:
SJVFS 2019:18
21
a) samtliga sinkor hålls på bete under en tidsperiod av minst sex veckor,
b) samtliga kvigor som är äldre än sex månader hålls på bete,
c)
verksamheten inte utvecklas så att fler djur behöver omfattas av undantag,
d) stallmiljön och djurhälsan i besättningen är dokumenterat mycket god, samt
e) alla djur som omfattas av undantaget ges möjlighet till motion under en
sammanhängande period om minst två månader per år.
2. Dispensmyndigheten har funnit att oförutsedda eller speciella omständigheter
förhindrar djurhållaren att hålla djur på bete och att djurhälsan och stallmiljön
hålls på högsta möjliga nivå.
Allmänna råd till 2 kap. 6 § djurskyddsförordningen
Särskilda skäl för att medge undantag från kravet på bete enligt 2 kap. 6 § första
stycket 2 djurskyddsförordningen (2019:66) , i enlighet med villkoren i 6 kap. 8 § 1
i föreskrifterna, kan anses föreligga för djurhållare med mjölkkor om
Jordbruksverket efter en uttömmande utredning kan konstatera:
- att det inte finns godtagbara drivningsvägar till betesmarken och inte heller
förutsättningar att anlägga sådana vägar,
- att drivningsvägen mellan bete och mjölkningsplats överstiger en kilometer,
eller
- att det inte finns mark där bete är anlagt eller kan anläggas på ett godtagbart
sätt.
Särskilda skäl för att medge undantag enligt de ovannämnda bestämmelserna i
djurskyddsförordningen bör inte anses föreligga om dispens tidigare medgivits i
enlighet med villkoren 1 kap. 35 § 1, 2, 4 eller 5 i Djurskyddsmyndighetens
föreskrifter och allmänna råd (DFS 2004:17) om djurhållning inom lantbruket
m.m, om samma dispensgrunder åberopas för förnyad dispens.
Allmänna råd till 6 kap. 8 §
Mycket god stallmiljö enligt 8 § 1 d bör vara intygad av en sakkunnig person, såsom
en byggnadsrådgivare vid länsstyrelsen, och anses föreligga endast om
maximiventilationen minst uppfyller rekommendationerna i Svensk Standard SS
951051, inredningen håller god standard och stallet i övrigt väl uppfyller gällande
djurskyddskrav.
Mycket god djurhälsa enligt samma punkt bör vara intygad av en veterinär med
kännedom om hälsoläget i besättningen och anses föreligga endast om
sjukdomsfrekvensen är låg och skötseln av djuren är god.
Kravet på motion under två månader enligt 8 § 1 e bör anses vara uppfyllt endast
om djuren hålls i lösdriftsystem där de kan röra sig helt fritt eller om de får
regelbunden daglig motion på annat sätt.
9 § Undantag enligt 8 § får medges för perioder om högst fem år i fråga om punkt 1 och
högst ett år i fråga om punkt 2.
Utegångsdjur
10 § Endast djur som är lämpade för utevistelse under den kalla årstiden får hållas som
utegångsdjur. En ytterligare förutsättning är att de yttre förhållandena såsom terräng och
markbeskaffenhet är lämpliga för djuren.
SJVFS 2019:18
22
11 § Utegångsdjur ska under den kalla årstiden när betestillväxt inte sker ha tillgång till
ligghall eller annat stall som ger dem skydd mot väder och vind samt en torr och ren
liggplats.
Allmänna råd till 6 kap. 11 §
En ligghall för utegångsdjur bör bestå av tre väggar och tak. Den öppna långsidan
bör i normalfallet ha söderläge.
Om en ligghall inte har en öppen långsida bör den ha flera öppningar för att
undvika att ranghöga djur hindrar övriga djur från att gå in i eller ut ur ligghallen.
12 § Utan hinder av 11 § får utegångsdjur i besättningar, som är anslutna till ett
kontrollprogram för utegångsdjur, hållas i enlighet med kontrollprogrammet.
Dessa föreskrifter träder i kraft den 1 april 2019, då Statens jordbruksverks föreskrifter
och allmänna råd (SJVFS 2017:24) om nötkreaturshållning inom lantbruket m.m. upphör
att gälla. De allmänna råden ska gälla från samma tidpunkt.
CHRISTINA NORDIN
Helena Elofsson
(Avdelningen för djurskydd och hälsa)