SJVFS 2019:20
Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd om grishållning inom lantbruket m.m.
Statens jordbruksverks
författningssamling
Statens jordbruksverk
551 82 Jönköping
Tfn 036-15 50 00
www.jordbruksverket.se
ISSN 1102-0970
SJVFS 2019:20
Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd
om grishållning inom lantbruket m.m.;
Saknr L 106
Utkom från trycket
den 29 mars 2019
beslutade den 28 mars 2019.
Statens jordbruksverk föreskriver1, med stöd av 2 kap. 9, 11, 13, 14, 17 och 18 §§
djurskyddsförordningen (2019:66) följande.
Dessutom beslutar Jordbruksverket om följande allmänna råd.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1 KAP. INLEDANDE BESTÄMMELSER ................................................................. 2
Definitioner .............................................................................................................. 2
2 KAP. TILLSYN OCH SKÖTSEL ............................................................................ 5
Tillsyn ....................................................................................................................... 5
Skötsel ...................................................................................................................... 5
3 KAP. UTFODRING OCH VATTENTILLDELNING ............................................. 7
Foder och dricksvatten ............................................................................................. 7
4 KAP. STALLMILJÖ ................................................................................................. 8
Renhållning och strö ................................................................................................. 8
Stallklimat och luftkvalitet ....................................................................................... 9
Dagsljusinsläpp och belysning ............................................................................... 10
5 KAP. UTRYMMEN OCH UTRUSTNING............................................................ 11
Utrymmen ............................................................................................................... 11
Brandskydd och elsäkerhet ..................................................................................... 15
6 KAP. UTEVISTELSE ............................................................................................. 15
Utomhusytor ........................................................................................................... 15
Utegångsdjur .......................................................................................................... 16
1 Jfr rådets direktiv 98/58/EG av den 20 juli 1998 om skydd av animalieproduktionens djur (EGT L 221, 8.8.1998, s. 23, Celex
31998L0058) senast ändrad genom rådets förordning (EG) nr 806/2003 (EGT L 122, 16.5.2003, s. 1, Celex 32003R0806) och
rådets direktiv 2008/120/EG av den 18 december 2008 om fastställande av lägsta djurskyddskrav vid svinhållning (EGT L
47,18.2.09, s. 5 Celex 32008L0120). Anmälan har gjorts enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/1535 av den 9
september 2015 om ett informationsförfarande beträffande tekniska föreskrifter och beträffande föreskrifter för
informationssamhällets tjänster (EUT L 241, 17.9.2015, s. 1 Celex 32015L1535).
SJVFS 2019:20
2
1 KAP. INLEDANDE BESTÄMMELSER
1 § Grundläggande bestämmelser om hur djur ska hållas och skötas finns i
djurskyddslagen (2018:1192) och djurskyddsförordningen (2019:66).
2 § Dessa föreskrifter och allmänna råd innehåller bestämmelser om hållande och
skötsel av grisar inom lantbruket m.m.
3 § Grisar får hållas och skötas på annat sätt än vad som anges i dessa föreskrifter om
en veterinär av veterinärmedicinska skäl har ordinerat detta.
4 § Om det finns särskilda skäl kan Jordbruksverket medge undantag från
bestämmelserna i denna författning under förutsättning att det inte strider mot någon
bindande EU-rättsakt, djurskyddslagen (2018:1192) eller djurskyddsförordningen
(2019:66).
5 § De mått som anges i denna författning är minsta mått och centrummått för normal
inredning om inte annat anges. Avvikelse från föreskrivna mått kan dock godtas i
befintliga stallar under förutsättning att följande kriterier uppfylls:
1. djurmiljön i stallet som helhet är mycket god,
2. konsekvenserna av måttavvikelsen bedöms endast ha ringa påverkan på djuret
avseende den funktion som måttföreskriften syftar till,
3. måttavvikelsen innebär inte någon ökad risk för skador, stress eller ohälsa hos
djuren, samt
4.
måttavvikelsen innebär inte att tillsynen och skötseln av djuren försvåras.
Detsamma gäller vid förprövningspliktig ombyggnad av stallar om länsstyrelsen
vid prövningen bedömer att kriterierna i punkterna 1 – 4 ovan uppfylls i stallet efter
åtgärden och att planlösningen i stallet är god.
Definitioner
6 § I dessa föreskrifter betyder:
Allmänna råd
Definieras i 1 § författningssamlings-
förordningen
(1976:725)
som
sådana
generella
rekommendationer
om
tillämpningen av en författning som anger hur
någon kan eller bör handla i ett visst
hänseende.
dBA:
Enhet för mätning av bl.a. ljudnivå
(ljudtrycksnivå). "A" anger att det ingående
ljudet vägts över det standardiserade A-filtret
före nivåangivelsen. dBskalan är logaritmisk.
En ökning eller minskning av ljudnivån med
10 dBA uppfattas av det mänskliga örat som
en fördubbling respektive halvering av ljudet.
Djurhållare
Fysiska eller juridiska personer som enligt
avtal eller lag ansvarar för eller handhar djur,
SJVFS 2019:20
3
oavsett om detta sker stadigvarande eller
tillfälligt.
Dränerande golv
Ett samlingsbegrepp för genomsläppliga golv.
Gödseldränerande golv är golv som är
konstruerade för att släppa igenom träck, urin
och i viss mån strömedel till ett underliggande
utrymme. Urindränerande golv är golv som är
konstruerade för att enbart släppa igenom urin
och annan vätska.
Foderliggbås:
Bås som är både utfodringsplats och liggplats
för lösgående djur.
Forcerad ventilation
Ventilationsflöden som överstiger 100 m3/h
per slaktgris.
Förvaringsutrymme
En bur eller annan behållare, ett rum, en
inhägnad eller ett annat avgränsat utrymme,
där djur hålls.
Gödseldränerande golv
Se dränerande golv.
Hydda
Flyttbart mindre stall som placeras utomhus
med liggplatser för grisar.
Hårdgjord yta
Ytan anses vara hårdgjord om den består av
betong, asfalt eller annat likvärdigt material.
Kontinuerlig uppfödning
Hållande av, i normalfallet, djur av olika
åldrar i stall eller stallavdelning. Insättning av
nya djur sker efterhand.
Konventionell uppfödning i
grisningsbox
Suggan hålls lösgående tillsammans med
smågrisarna i en box. Smågrisarna har tillgång
till avskilt ligg- och utfodringsutrymme som
är skyddat mot drag och som oftast är
uppvärmningsbart.
Liggarea
Avser boxareor som är godkända som
liggytor. Anordningar för utfodring som
inkräktar på liggarean inräknas inte i denna
såvida inte annat framgår av denna
författning.
Liggbås
Bås som endast är liggplats för lösgående djur.
Ligghall
Stall med liggplatser för lösgående djur.
Djuren hålls inte instängda i stallet utan kan
själv välja när de vill använda det.
SJVFS 2019:20
4
Omgångsuppfödning
Hållande av djurgrupp/flock med individer av
likartad ålder i eget stall eller egen
stallavdelning. Insättning av ny djurgrupp
sker inom en begränsad tidsperiod och inte
förrän stallet eller stallavdelningen tömts helt.
ppm
Koncentration av ett visst ämne mätt i
miljondelar (parts per million).
Slaktgrisar
Grisar mellan ca 35 kg och slaktvikt.
Spalt
Mellanrummet mellan stavarna i ett spaltgolv.
Spaltgolv
Spaltgolv är en typ av dränerande golv som
består av stavar av t.ex. betong, trä, metall
eller plast vilka läggs med visst avstånd från
varandra.
Stall
Byggnad för hållande av djur.
Stallavdelning
Del av ett stall som är avskilt från andra delar
av stallet, normalt med täta väggar.
Ströad liggbox
En box försedd med strö som i regel kräver
daglig tillsyn och daglig utgödsling. Förbrukat
och blött strömedel ersätts med nytt.
Ströbädd
En bädd av strö som gödslas ut med ett
intervall från någon eller några veckor upp till
ett år. En ströbädd hålls torr genom att nytt
strömedel tillförs ovanpå det gamla. En
ströbädd som "brinner", dvs. utvecklar värme
under en biologisk nedbrytningsprocess,
kallas vanligen djupströbädd.
Termisk komfort
Djuren har termisk komfort inom den s.k.
termoneutrala zonen. I denna zon kan djuren
utan svårigheter upprätthålla sin värmebalans.
Den termoneutrala zonen begränsas nedåt av
den nedre kritiska temperaturen och uppåt av
den
övre
kritiska
temperaturen.
När
omgivningen har en temperatur under den
undre kritiska temperaturen måste djuren öka
sin ämnesomsättning och äta mer foder för att
behålla
sin
kroppstemperatur.
Vid
temperaturer
över
den
övre
kritiska
temperaturen
kommer
djurens
kropps-
temperatur att stiga på grund av att de av
fysikaliska skäl inte kan bli av med sin över-
skottsvärme. De kritiska temperaturgränserna
påverkas av en mängd faktorer såsom djurets
SJVFS 2019:20
5
vikt,
djurets
hälsa,
utfodringsintensitet,
lufthastighet, luftfuktighet, liggytor, strö,
antal djur i gruppen samt djurens möjlighet till
rörelse.
Totalarea
Begreppet avser areor där djuren kan röra sig
utan hinder, som regel liggarea och
gödslingsarea. Anordningar för utfodring som
inkräktar på totalarean inräknas inte i denna
såvida inte annat framgår av denna
författning.
Urindränerande golv
Se dränerande golv.
Utegångsdjur
Djur som går ute eller har möjlighet att gå ut
på betesmark eller i rasthage halva dygnet
eller mer under den kalla årstiden då
betestillväxt inte sker.
Växande grisar
Avvanda grisar med en vikt upp till ca 130 kg.
Ätbås
Bås som endast är ätplats för lösgående djur.
Övertemperatur
Skillnaden mellan förväntad och rådande,
högre stalltemperatur.
2 KAP. TILLSYN OCH SKÖTSEL
Tillsyn
1 § Djurägaren och djurhållaren har ansvaret för djurens välbefinnande.
2 § Personer som har hand om grisar ska ha tillräckliga kunskaper och färdigheter
samt vara tillräckligt många för att dessa föreskrifter ska kunna följas.
3 § Grisar ska normalt ses till minst en gång dagligen. Nyfödda, sjuka eller skadade
grisar samt grisar som beter sig onormalt ska ses till oftare. Detsamma gäller för
högdräktiga suggor eller gyltor, särskilt vid tiden kring förlossningen.
4 § Grisar ska hållas på ett sådant sätt att tillsynen över dem kan ske utan svårigheter.
5 § Klövarna på vuxna grisar ska inspekteras regelbundet och verkas vid behov.
6 § Automatiska system och anordningar som inverkar på djurskydd och djurhälsa ska
kontrolleras dagligen.
Skötsel
Allmänna råd till 2 kap. 1 § djurskyddslagen
Uppfödning av växande grisar bör ske omgångsvis.
SJVFS 2019:20
6
Grisar som väger mindre än 20 kg bör inte föras samman med grisar
från andra besättningar.
Smågriskullarna bör efter eventuell kullutjämning hållas samman
under tillväxttiden. En gris som har nedsatt förmåga att hävda sig i en
smågriskull bör dock avlägsnas och inhysas i en miljö som är bättre
anpassad för grisen.
7 § Grisar ska hållas tillfredsställande rena.
8 § Grisar ska hållas i par eller grupp. Under veckan före grisning och under grisning
får dock suggor och gyltor hållas individuellt och utom synhåll för andra grisar.
Första stycket gäller inte galtar som hålls individuellt i boxar under förutsättning att
galtarna kan höra, känna lukten av och se andra grisar.
9 § En gris som är särskilt aggressiv mot andra grisar får tillfälligt hållas individuellt
i box som den kan vända sig i utan svårigheter.
10 § En digivande suggas rörelsefrihet får begränsas under smågrisarnas första
levnadsdagar genom användande av skyddsgrind eller motsvarande anordning om hon
uppvisar ett aggressivt eller onormalt beteende som utgör en uppenbar skaderisk för
smågrisarna.
Skyddsgrind eller motsvarande anordning får också användas under det dagliga
skötselarbetet om suggans beteende utgör en uppenbar skaderisk för skötaren samt när
suggan hanteras för vård och behandling.
Grupphållna suggor och gyltor får stängas in i bås när de utfodras eller när de
hanteras för vård och behandling.
11 § En gris rörelsefrihet får inte begränsas genom att en tyngd eller annat hindrande
föremål fästs vid grisen eller att grisen binds samman med ett annat djur.
Rörelsefriheten får inte heller begränsas genom att olika delar av grisens kropp binds
samman såvida det inte sker i behandlingssyfte där grisen annars riskerar att skadas
eller på annat sätt riskerar att utsättas för lidande. Om olika delar av grisens kropp
binds samman får det inte vara utfört på ett sätt som är plågsamt för grisen och inte
heller begränsa grisens rörelsefrihet mer än vad som är nödvändigt för behandlingen.
12 § Vid drivning ska grisar hanteras lugnt. Grisar ska ha tillräckligt med utrymme
för att kunna förflytta sig och ska tydligt kunna uppfatta drivvägen.
Allmänna råd till 2 kap. 7 § djurskyddslagen
Grisstallar bör utformas så att flyttning, transport och utlastning av
grisarna underlättas. Drivgångar bör ha släta ytor utan skarpa hörn.
Speciella utlastningsrum eller boxar bör inrättas vid behov.
Lastrampers lutning bör vara så liten som möjligt.
Drivning av grisar bör inte ske genom koppling till fordon.
13 § Elektriska pådrivare får endast användas av veterinär och då endast när denne
anser det nödvändigt av veterinärmedicinska skäl.
14 § Föremål och ämnen som kan skada grisarna ska förvaras så att de är oåtkomliga
för grisarna.
SJVFS 2019:20
7
3 KAP. UTFODRING OCH VATTENTILLDELNING
Foder och dricksvatten
1 § Grisar ska dagligen ges foder av lämplig struktur.
Fodergivan ska garantera en tillräcklig, allsidig och välbalanserad näringstillförsel.
2 § Smågrisar får inte avvänjas förrän de uppnått 28 dagars ålder och ska då ha vant
sig vid tillskottsfoder. Smågrisar får dock avvänjas upp till sju dagar tidigare under
förutsättning att samtliga punkter nedan är uppfyllda.
1. Besättningen är ansluten till en frivillig organiserad hälsokontroll2 med plan
och riktlinjer som Jordbruksverket har godkänt med särskild hälsokontroll av
smågrisar.
2. Besättningen är ansluten till det frivilliga biosäkerhetsprogrammet2
”Smittsäkrad besättning gris” och är ansluten till nivå ”Spets” enligt
programmets plan och riktlinjer.
3. Smågrisarna föds upp omgångsvis under digivningsperioden. Efter
digivningsperioden flyttas de avvanda grisarna till en annan stallavdelning där
de föds upp omgångsvis. Under dessa perioder blandas inte grisarna med grisar
från andra djurgrupper.
4. De stallavdelningar som används för uppfödning enligt punkt 3 är tomma på
djur i minst fem dygn mellan varje djuromgång samt är rengjorda och
desinficerade innan en ny omgång djur sätts in.
5. Vid kullutjämning under digivningsperioden flyttas inte någon smågris till en
smågriskull där smågrisarna är äldre än 2 dygn.
6. När smågrisarna avvänjs äter de speciellt anpassat tillskottsfoder i tillräcklig
mängd. Tillskottsfodret ska vara mjölkbaserat.
7. I varje djuromgång har högst 10 % av smågrisarna en avvänjningsålder som
understiger 26 dygn.
8. Vid avvänjningen har smågrisarna en för sin ålder normal vikt.
9. Efter avvänjning förekommer inga beteendestörningar så som flanksugning,
eller svansbitning annat än undantagsvis.
10. De stallavdelningar som används för uppfödning enligt punkt 3 har anläggning
för tillskottsvärme.
11. Reservelverk finns på anläggningen.
3 § Grisar ska ha fri tillgång till dricksvatten.
Anordningar, installationer och utrymme
4 § Utfodrings- och dricksvattensystem ska vara utformade, dimensionerade och
placerade så att djuren lugnt och naturligt kan inta sitt foder och vatten.
Utmatningsöppningen på datafodervagnar får ha elektriska avvisare. Avvisarna ska
vara så konstruerade att djuren enbart kommer i kontakt med dem vid försök att
påverka öppningen och så att de inte skadar djuren.
2 Bestämmelser om frivillig organiserad hälsokontroll finns i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2015:17) om frivillig
organiserad hälsokontroll av husdjur.
SJVFS 2019:20
8
Allmänna råd till 3 kap. 4 §
Främre delen av båsavskiljarna i ätbås och foderliggbås bör vara täta.
5 § En transponder- eller responderstyrd foderstation får inte användas för fler grisar
än att alla hinner äta sin dygnstilldelning inom 12 timmar.
6 § Minsta utrymme per djur vid rak foderplats vid samtidig utfodring av grupphållna
grisar anges i tabell 1.
Tabell 1
Utfodringsplats, m
Växande grisar, 10-130 kg
= 0,164 +
Gylta eller liten sugga
0,45
Normalstor eller stor sugga
0,50
7 § Vattenförsörjning för grupphållna grisar anges i tabell 2.
Tabell 2
Antal digivande suggor per
Antal övriga grisar per
vattenkopp
vattennippel
vattenkopp
vattennippel
Torrutfodring
20
10
40
1)
20
Blötutfodring
40 1)
20
80 1)
40 1)
1) Dock minst två vattenställen i grupper över 30 grisar.
4 KAP. STALLMILJÖ
Renhållning och strö
1 § Stallutrymmen ska rengöras och utgödslas minst en gång dagligen om inte
systemet för djurhållning är uppbyggt för andra rutiner som ger god hygien.
Vid kontinuerlig uppfödning ska stall eller stallavdelning rengöras noggrant minst
en gång årligen. Vid omgångsuppfödning ska stall eller stallavdelning rengöras
noggrant före varje insättning av en ny omgång djur.
2 § Liggytor ska hållas rena och torra samt vara anpassade efter djurslag och
stallklimat (termisk komfort).
vikt (kg)
538
SJVFS 2019:20
9
Allmänna råd till 4 kap. 2 §
Under den kalla årstiden bör liggytorna i stallar med utomhusliknande
klimat vara försedda med en bädd av halm eller annat skyddande material
som är lämpligt för djuren.
3 § Strömedel ska vara av lämplig typ och ha god hygienisk kvalitet.
4 § Strömedel till grisar ska ha sådana egenskaper samt ges i sådan mängd att
grisarnas sysselsättningsbehov och komfortbehov tillgodoses.
Allmänna råd till 4 kap. 4 §
Strömedel till grisar bör innehålla material som grisarna kan böka i,
undersöka och tugga. Vid uppfödning i konventionell grisningsbox bör
strömedlet också ge ett skyddande liggunderlag för suggan och
smågrisarna under smågrisarnas första levnadsvecka.
5 § Under veckan före grisning ska suggor och gyltor ha tillgång till strömedel
som
ger dem möjlighet att utföra bobyggnadsbeteenden.
Allmänna råd till 4 kap. 5 §
Utgödslingssystem i stallavdelningar med konventionella grisningsboxar
bör vara avpassat för hantering av stora strömängder.
Stallklimat och luftkvalitet
6 § I stall ska djuren ha ett klimat som är anpassat till djurslaget och
djurhållningsformen (termisk komfort).
Allmänna råd till 4 kap. 6 §
Slaktgrisstallar bör vara utrustade med duschsystem eller andra
anordningar som kan ge djuren svalka under den varma årstiden.
Värmeisolerade stallar för växande grisar bör vara utrustade med
anläggning för tillskottsvärme under den kalla årstiden.
7 § I värmeisolerade stallar får den relativa luftfuktigheten under vintern endast
undantagsvis överstiga 80 procent, såvida inte stalltemperaturen understiger 10°C. I
sådana fall får den numeriska summan av stalltemperaturen och den relativa
luftfuktigheten inte överstiga 90.
I oisolerade stallar får den relativa fuktigheten inte annat än undantagsvis överstiga
uteluftens relativa fuktighet med mer än 10 procentenheter.
8 § I ett stall får grisar endast tillfälligtvis utsättas för luftföroreningar som överstiger
följande värden:
- ammoniak: 10 ppm,
- koldioxid: 3 000 ppm,
- svavelväte: 0,5 ppm,
- organiskt damm: 10 mg/m³.
9 § Utgödslingssystem ska vara utformade så att djur i en stallavdelning inte kommer
i direktkontakt med gödsel från annan avdelning.
SJVFS 2019:20
10
Luft får inte tas in i en stallavdelning via ett utgödslings- eller urindräneringssystem
eller via utrymmen som kan innehålla luftföroreningar eller smittämnen som kan
påverka djurens hälsa negativt.
Öppningar mellan stallavdelningar ska kunna stängas och vara stängda när de inte
används.
10 § Vid vakuumutgödsling ska gödselledningarnas diameter minst vara 300 mm.
Systemet ska i övrigt utformas och skötas så att luft förhindras att strömma in i stallet
via utgödslingssystemet.
Utgödsling ska ske med högst 14 dagars intervall.
11 § I mekaniskt ventilerade stallar ska det finnas nödventilation.
12 § Mekaniskt ventilerade stallavdelningar för grisar ska vara utrustade med
larmanordning som varnar för
1. övertemperatur,
2. strömavbrott,
3. fel på larmanordningen, och
4. fel på frånluftsfläktar för minimiventilation och gödselgasventilation.
Larmanordningen ska vara utformad så att larmet uppmärksammas på ett
betryggande sätt.
Utrustningen ska kontrolleras regelbundet och före varje insättning av en ny
omgång djur.
Första stycket gäller inte om nödventilationen fungerar automatiskt vid
övertemperatur och vid strömavbrott i avdelningar med plats för högst;
a) 30 digivande suggor med smågrisar,
b) 330 avvanda grisar upp till 35 kg,
c) 150 slaktgrisar, eller
d) 100 övriga grisar.
Allmänna råd till 2 kap. 1 § djurskyddslagen
Även stallar med mekanisk ventilation utan krav på larm bör vara
utrustade med en larmanordning som varnar för övertemperaturer,
strömavbrott och fel på larmanordningen om ett ventilationsbortfall
bedöms kunna medföra lidande för djuren.
Dagsljusinsläpp och belysning
13 § Djurstallar får vara försedda med andra ljusinsläpp för dagsljus än fönster.
14 § Fönster som grisarna kan nå ska vara försedda med lämpliga skydd eller vara
utförda så att det inte föreligger någon skaderisk.
15 § Grisstallar som saknar fönster för dagsljus och som var i bruk före den 1 juli
1989 behöver inte förses med fönster om inte förprövningspliktig till- eller ombyggnad
genomförs.
16 § Grisar ska ha tillgång till dagsljus och belysning som stödjer deras dygnsrytm
och beteendebehov.
Grisar ska under en sammanhängande tidsperiod på minst 8 timmar per dygn hållas
i en miljö där ljusintensiteten är minst 40 lux.
SJVFS 2019:20
11
17 § Stallar ska vara försedda med fast monterad belysning som inte förorsakar djuren
obehag och som medger att tillsyn kan utövas utan svårigheter.
Kravet på fast monterad belysning i första stycket gäller inte för ligghallar och
hyddor under förutsättning att tillräcklig belysning som möjliggör tillsyn är ordnad på
annat sätt.
Buller
18 § Buller i stallar får inte ha en sådan nivå och frekvens att det påverkar grisarnas
hälsa menligt.
I stallar får grisar endast tillfälligtvis utsättas för mekaniskt buller överstigande 65
dBA. I stallar med slaktgrisar får dock bullernivån 65 dBA överstigas vid forcerad
ventilation då väderleken kräver detta under förutsättning att bullernivån inte
överstiger 75 dBA.
5 KAP. UTRYMMEN OCH UTRUSTNING
Utrymmen
1 § Grisar som behöver särskild vård ska kunna tas omhand lösgående i ett närbeläget
utrymme och ska där vid behov kunna hysas individuellt. Utrymmet ska ha ett klimat
som djuren är vana vid.
För utegångsdjur och för grisar som under den kalla årstiden hålls i stallar med
utomhusliknande klimat ska det även finnas behandlingsplatser som kan värmas upp
eller på annat sätt vara anpassade så att grisarnas behov av termisk komfort tillgodoses.
Allmänna råd till 5 kap. 1 §
För grisar utom utegångsdjur bör det utrymme som avses i föreskriften
kunna hysa minst vart 25:e djur.
För utegångsdjur bör det utrymme som avses i föreskriften kunna hysa
minst vart 50:e djur.
För utegångsdjur bör ett sådant utrymme som avses i föreskriften vara
placerat eller kunna iordningställas så att det är tillgängligt inom en
halvtimma för den gris som behöver tas om hand i utrymmet.
Ett behandlingsutrymme som ska kunna värmas upp bör utformas så att
uppvärmning till minst 10°C kan ske inom en timma.
2 § I stallar för slaktgrisar med kontinuerlig uppfödning får en stallavdelning hålla
högst 200 slaktgrisar. I stallar för slaktgrisar med omgångsuppfödning och rekrytering
från mer än en besättning får högst 400 slaktgrisar hållas i samma stallavdelning. I
stallar för slaktgrisar med omgångsuppfödning där rekrytering av slaktgrisar sker från
mer än en besättning men högst tre besättningar får dock upp till 600 grisar hållas i
samma stallavdelning under förutsättning att samtliga punkter nedan är uppfyllda.
1. Besättningen är ansluten till en frivillig organiserad hälsokontroll3 med plan
och riktlinjer som godkänts av Jordbruksverket.
3 Bestämmelser om frivillig organiserad hälsokontroll finns i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2015:17) om frivillig
organiserad hälsokontroll av husdjur.
SJVFS 2019:20
12
2. Besättningen är ansluten till det frivilliga biosäkerhetsprogrammet4
”Smittsäkrad besättning gris”
och är ansluten till nivå ”Spets” enligt
programmets plan och riktlinjer.
3. Stallavdelningen är rengjord, desinficerad samt därefter tom på djur i minst 5
dygn innan insättning av en ny djuromgång påbörjas.
4. Insättning av en djuromgång sker inom en tidsperiod på 5 dygn.
En stallavdelning med omgångsuppfödning av växande grisar ska vara utformad så
att djuren kan tas till och från stallavdelningen utan att behöva passera via en annan
stallavdelning.
3 § I ett stall ska grisar ha tillgång till utrymme som ger dem möjlighet att utnyttja
olika delar av utrymmet för att ligga, äta och gödsla.
4 § Inför grisning ska suggor och gyltor kunna disponera utrymmet i en grisningsbox
så att de kan utföra bobyggnadsbeteenden.
5 § Vid konventionell uppfödning i grisningsbox ska smågrisar under den första
levnadsmånaden ha en liggplats som är avskild från suggan.
6 § Minsta utrymme per djur i hyddor eller boxar utan liggbås eller foderliggbås för
vuxna djur anges i tabell 3.
Tabell 3
Ströad liggbox 1)
Ströbäddsbox
Minsta
boxsida
m
Liggarea
2)
m 2
Totalarea 4)
m 2
Totalarea
m 2
Galt
6
7 3)
7
Digivande sugga
4
5) 6)
6
5) 6)
7
Sinsugga
< 6 djur / grupp
1,1
2,48
2,5
2,4
6-39 djur / grupp
1,1
2,25
2,5
2,8
≥ 40 djur / grupp
1,1
2,05
2,5
2,8
Dräktig
gylta
< 6 djur / grupp
0,9
1,81
enligt 8 §
2,4
≥ 6 djur / grupp
0,9
1,64
enligt 8 §
2,8
4 Bestämmelser om frivillig organiserad hälsokontroll finns i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2015:17) om frivillig
organiserad hälsokontroll av husdjur.
SJVFS 2019:20
13
1) En box eller hydda får inte inom angiven area vara utformad på ett sådant sätt att svårigheter uppstår
för djuren att vända sig i boxen, hyddan eller avgränsad gödselgång.
2) Liggarean får inte vara försedd med dränerande golv på annat sätt än vad som framgår av 14 §.
3) 10 m2 om betäckning sker i boxen.
4) Ätbås får inräknas i totalarean under förutsättning att funktionen i boxen inte påverkas negativt.
5) Fodertråg får inräknas i arean under förutsättning att funktionen i boxen inte påverkas negativt.
6) Upp till 0,5 m2 av angiven area får i anslutning till boxväggarna göras otillgänglig för smågrisarna.
7 § Minsta utrymme i gemensambox med foderliggbås anges i tabell 4.
Tabell 4
Djurkategori
Totalarea 1)
per djur, m 2
Gångbredd
Mellan båsrad och
vägg, m
Mellan två
båsrader, m
Gylta eller liten sugga
2,52
2,60
2)
3,00
Normalstor eller stor
sugga
2,94
2,80
3)
3,00
1) Foderliggbås får inräknas i totalarean.
2) I boxar med högst 20 foderliggbås får gångbredden minskas till 2,00 m om grisarna har ständig tillgång
till en sammanhängande rektangulär yta fri från hinder med en minsta area på 9,60 m2 och med en kortaste
sida på minst 2,40 m.
3) I boxar med 20 foderliggbås får gångbredden minskas till 2,20 m om grisarna har ständig tillgång till
en sammanhängande rektangulär yta fri från hinder med en minsta area på 11,75 m2 och med en kortaste
sida på minst 2,80 m.
8 § Minsta utrymme per djur i boxar med växande grisar, 10 - 130 kg anges i
tabell 5.
Tabell 5
Liggarea, m 2
Totalarea, m 2
Ströad liggbox 1)
= 0,10 +
= 0,17 +
Ströbäddsbox
1)
= 0,20 +
1) En box får inte inom angivna areor vara utformad på ett sådant sätt att svårigheter uppstår för djuren
att vända sig i boxen eller avgränsad gödselgång
.
9 § Minsta utrymme per djur i ligghall eller hydda för grisar som hålls som
utegångsdjur ska vara lika med liggarean i ströad liggbox.
10 § Minsta utrymme i bås anges i tabell 6.
vikt (kg)
167
vikt (kg)
130
vikt (kg)
84
SJVFS 2019:20
14
Tabell 6
Längd, m
Bredd, m
Liggbås,
foderliggbås
Gylta eller liten sugga
2,00
0,60
Normalstor eller stor sugga
2,00
0,70
Ätbås
Gylta eller liten sugga
2,00
1)
0,45
Normalstor eller stor sugga
2,00 1)
0,50
1) Inklusive utrymme för utfodring. Dock får tråg inte inkräkta mer än 0,3 m i båset.
11 § Bås för grupphållna grisar ska vara utrustat med en skyddsanordning baktill som
hindrar grisarna från att skada varandra.
Golv
12 § Golv och liggytor ska ha en jämn och halksäker yta.
Boxar eller liggytor med rörligt golv samt utgödslingssystem i öppna skrapgångar
ska utrustas, utformas och skötas så att djuren inte tillfogas skador och så att
utrustningen inte inverkar menligt på djurens beteende och hälsa.
Detsamma gäller utformningen av dränerande golvytor.
13 § Grisarnas liggplats får inte bestå av gödseldränerande golv.
14 § Minst tre fjärdedelar av föreskriven liggarea i en ströad liggbox för digivande
sugga ska bestå av ett golv som inte är dränerande golv. Denna del av liggarean ska
vara en sammanhängande rektangulär yta som spänner över hela boxbredden. Övrig
del av den föreskrivna liggarean får bestå av dränerande golv med en största
spaltöppning på 11 mm och med en minsta stavbredd på 11 mm. Om det dränerande
golvet är av betong ska stavbredden dock vara minst 80 mm.
15 § Mått för dränerande spaltgolv av betong och spaltgolvskassetter av betong anges
i tabell 7.
Tabell 7
Största spalt,
mm
Stavbredd,
mm
Ungefärligt
viktintervall, kg
Födsel – avvänjning
11
50
- 9
SJVFS 2019:20
15
Avvänjning – 10 veckor
14
50
9 - 25
10 veckor – 120 kg
18
80
25 - 120
Vuxna grisar
20
80
> 120
Brandskydd och elsäkerhet
16 § Vid förprövningspliktig ny-, till- eller ombyggnad av stallar ska dessa utformas
så att det för djuren finns godtagbart byggnadstekniskt eller likvärdigt skydd mot brand
samt godtagbara förutsättningar att rädda djuren vid brand.
Detsamma gäller när en stallbyggnad ändras eller används på ett sätt som innebär
en ökad brandrisk.
Allmänna råd till 5 kap. 16 §
Lantbrukets brandskyddskommittés rekommendationer bör följas vid
nybyggnad och större om- och tillbyggnad av stall.
17 § Belysningsanordningar, elektriska ledningar och andra elinstallationer som
grisarna kan nå ska vara försedda med lämpliga skydd eller vara utförda så att det inte
föreligger någon skaderisk.
18 § Det ska finnas en godtagbar plan för hur djurskyddet ska upprätthållas vid
elavbrott.
6 KAP. UTEVISTELSE
Utomhusytor
1 § Stängsel ska vara väl uppsatt och underhållet samt i övrigt utformat och anordnat
på ett sådant sätt att djur som hålls inom stängslet eller drivs mellan stängsel inte
skadas.
Stängsel som innehåller taggtråd får inte användas.
2 § Utomhusytor ska vara fria från föremål med uppenbar risk att skada djuren.
3 § Markytor som är hårt belastade av djuren ska vara hårdgjorda, dränerade eller
naturligt ha motsvarande funktion.
4 § Grisar som hålls utomhus under den varma årstiden ska ha tillgång till plats som
ger skydd mot direkt solstrålning, stark vind och nederbörd.
Allmänna råd till 2 kap. 2 § djurskyddslagen
Grisar som hålls utomhus under den varma årstiden bör ha tillgång till
gyttjebad.
SJVFS 2019:20
16
Utegångsdjur
5 § Endast grisar som är lämpade för utevistelse under den kalla årstiden får hållas
som utegångsdjur. En ytterligare förutsättning är att de yttre förhållandena såsom
terräng och markbeskaffenhet är lämpliga för grisarna.
6 § Utegångsdjur ska under den kalla årstiden när betestillväxt inte sker ha tillgång
till ligghall eller annat stall som ger dem skydd mot väder och vind samt en torr och
ren liggplats.
Allmänna råd till 6 kap. 6 §
En ligghall för utegångsdjur bör bestå av tre väggar och tak. Den öppna
långsidan bör i normalfallet ha söderläge.
Om en ligghall inte har en öppen långsida bör den ha flera öppningar
för att undvika att ranghöga djur hindrar övriga djur från att gå in eller
ut ur ligghallen.
Denna författning träder i kraft den 1 april 2019, då Statens jordbruksverks
föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2017:25) om grishållning inom lantbruket m.m.
upphör att gälla. De allmänna råden ska gälla från samma tidpunkt.
CHRISTINA NORDIN
Helena Elofsson
(Avdelningen för djurskydd och hälsa)