SJVFS 2019:23
Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd om fjäderfähållning inom lantbruket m.m.
Statens jordbruksverks
författningssamling
Statens jordbruksverk
551 82 Jönköping
Tfn 036-15 50 00
www.jordbruksverket.se
ISSN 1102-0970
SJVFS 2019:23
Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd
om fjäderfähållning inom lantbruket m.m.;
Saknr L 111
Utkom från trycket
den 29 mars 2019
beslutade den 28 mars 2019.
Statens jordbruksverk föreskriver1, med stöd av 2 kap. 1, 9, 11, 13, 14 och 18 §§
djurskyddsförordningen (2019:66) följande.
Dessutom beslutar Jordbruksverket följande allmänna råd.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1 KAP. GEMENSAMMA BESTÄMMELSER ........................................................... 2
Definitioner .............................................................................................................. 3
Tillsyn ....................................................................................................................... 5
Skötsel ...................................................................................................................... 6
Utrymmen ................................................................................................................. 6
Golv .......................................................................................................................... 7
Brandskydd och elsäkerhet ....................................................................................... 7
Renhållning och strö ................................................................................................. 7
Stallklimat och luftkvalitet ....................................................................................... 7
Dagsljusinsläpp och belysning ................................................................................. 8
Buller ........................................................................................................................ 9
Foder och dricksvatten ............................................................................................. 9
Anordningar, installationer och utrymme ................................................................ 9
Utevistelse ................................................................................................................ 9
2 KAP. SÄRSKILDA BESTÄMMELSER FÖR VÄRPHÖNS OCH UNGHÖNS .. 10
Skötsel .................................................................................................................... 10
Utrymmen, inredning och utrustning ..................................................................... 10
Renhållning och strö ............................................................................................... 14
1 Jfr rådets direktiv 98/58/EG av den 20 juli 1998 om skydd av animalieproduktionens djur (EGT L 221, 8.8.1998, s. 23, Celex
31998L0058) senast ändrad genom rådets förordning (EG) nr 806/2003 (EGT L 122, 16.5.2003, s. 1, Celex 32003R0806), rådets
direktiv 1999/74/EG av den 19 juli 1999 om att fastställa miniminormer för skyddet av värphöns (EGT L 203, 3.8. 1999, s. 53,
Celex 31999L0074) senast ändrad genom rådets direktiv 2013/64/EU (EUT L 353, 28.12.2013, s. 8, Celex 32013L0064). Jfr även
rådets direktiv 2007/43/EG av den 28 juni 2007 om fastställande av minimiregler för skydd av slaktkycklingar (EUT L 182,
12.7.2007, s. 19, Celex 32007L0043). Anmälan har gjorts enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/1535 av den
9 september 2015 om ett informationsförfarande beträffande tekniska föreskrifter och beträffande föreskrifter för
informationssamhällets tjänster (EUT L 241, 17.9.2015, s. 1 Celex 32015L1535).
SJVFS 2019:23
2
Stallklimat och luftkvalitet ..................................................................................... 15
Ljus ......................................................................................................................... 15
3 KAP. SÄRSKILDA BESTÄMMELSER FÖR SLAKTKYCKLING .................... 15
Tillsyn och skötsel ................................................................................................. 15
Utrymmen .............................................................................................................. 16
Foder och dricksvatten ........................................................................................... 16
Ljus och belysning ................................................................................................. 16
Anordningar och installationer ............................................................................... 17
4 KAP. SÄRSKILDA BESTÄMMELSER FÖR AVELSDJUR INOM
SLAKTKYCKLINGPRODUKTIONEN ................................................................... 17
Skötsel .................................................................................................................... 17
Utrymmen, inredning och utrustning ..................................................................... 17
Renhållning och strö .............................................................................................. 19
Stallklimat och luftkvalitet ..................................................................................... 19
Ljus och belysning ................................................................................................. 19
5 KAP. SÄRSKILDA BESTÄMMELSER FÖR KALKONER ............................... 20
Skötsel och utrymmen ............................................................................................ 20
6 KAP. SÄRSKILDA BESTÄMMELSER FÖR ANKOR OCH GÄSS ................... 20
Skötsel och utrymmen ............................................................................................ 20
1 KAP. GEMENSAMMA BESTÄMMELSER
1 § Grundläggande bestämmelser om hur djur ska hållas och skötas finns i
djurskyddslagen (2018:1192) och djurskyddsförordningen (2019:66).
2 § Dessa föreskrifter och allmänna råd innehåller bestämmelser om hållande och
skötsel av fjäderfän inom lantbruket m.m. utom strutsfåglar.
3 § Fjäderfän får hållas och skötas på annat sätt än vad som anges i dessa föreskrifter
om en veterinär av veterinärmedicinska skäl har ordinerat detta.
4 § Om det finns särskilda skäl kan Jordbruksverket medge undantag från
bestämmelserna i denna författning under förutsättning att det inte strider mot någon
bindande EU-rättsakt, djurskyddslagen (2018:1192) eller djurskyddsförordningen
(2019:66).
Första stycket gäller inte sådana bestämmelser där djurhållning får ske på annat sätt
i enlighet med ett kontrollprogram som är i drift. Från sådana bestämmelser kan
Jordbruksverket endast medge undantag om det är nödvändigt som en följd av
oförutsedda extraordinära omständigheter.
SJVFS 2019:23
3
5 § De mått som anges i denna författning är minsta mått och centrummått för normal
inredning om inte annat anges. Avvikelse från föreskrivna mått kan dock godtas i
befintliga stallar under förutsättning att följande kriterier uppfylls:
1. djurmiljön i stallet som helhet är mycket god,
2. konsekvenserna av måttavvikelsen bedöms endast ha ringa påverkan på djuret
avseende den funktion som måttföreskriften syftar till,
3. måttavvikelsen innebär inte någon ökad risk för skador, stress eller ohälsa hos
djuren, samt
4. måttavvikelsen innebär inte att tillsynen och skötseln av djuren försvåras.
Detsamma gäller vid förprövningspliktig ombyggnad om länsstyrelsen vid
prövningen bedömer att kriterierna i punkterna 1 – 4 ovan uppfylls i stallet efter
åtgärden och att planlösningen i stallet är god.
Definitioner
6 § I dessa föreskrifter betyder:
Allmänna råd
Definieras i 1 § författningssamlings-
förordningen
(1976:725)
som
sådana
generella
rekommendationer
om
tillämpningen av en författning som anger hur
någon kan eller bör handla i ett visst
hänseende.
Daglig dödlighet (%)
Antalet slaktkycklingar som har dött i en
stallavdelning samma dag, inklusive sådana
som har avlivats på grund av sjukdom eller av
andra skäl, dividerat med totala antalet
slaktkycklingar
i
stallavdelningen
den
aktuella dagen, multiplicerat med 100.
dBA
Enhet för mätning av bl.a. ljudnivå
(ljudtrycksnivå). "A" anger att det ingående
ljudet vägts över det standardiserade A-filtret
före nivåangivelsen. dBskalan är logaritmisk.
En ökning eller minskning av ljudnivån med
10 dBA uppfattas av det mänskliga örat som
en fördubbling respektive halvering av ljudet.
Djurhållare
Fysiska eller juridiska personer som enligt
avtal eller lag ansvarar för eller handhar djur,
oavsett om detta sker stadigvarande eller
tillfälligt.
Dränerande golv
Ett samlingsbegrepp för genomsläppliga golv.
Gödseldränerande golv är golv som är
konstruerade för att släppa igenom träck, urin
SJVFS 2019:23
4
och i viss mån strömedel till ett underliggande
utrymme.
Forcerad ventilation
Ventilationsflöden som överstiger 5,6 m3/h
per slaktkyckling.
Gödseldeflektor
Utrustning i vissa hönsburar. En från
fodertrågets bakkant utstickande plåt som har
till syfte att skydda äggen mot bl. a.
nedsmutsning och hackning samt att förhindra
rymning och gödselnedfall i underliggande
burvånings fodertråg.
Gödseldränerande golv
Se dränerande golv.
Hårdgjord yta
Ytan anses vara hårdgjord om den består av
betong, asfalt eller annat likvärdigt material.
Höns
Med höns avses vuxna tuppar och hönor.
Kontinuerlig uppfödning
Hållande av, i normalfallet, djur av olika
åldrar i stall eller stallavdelning. Insättning av
nya djur sker efterhand.
Kontrollprogram
Ett program som tagits fram i syfte att säkra
en god djuromsorg och som är godkänt av
Jordbruksverket, samt är knutet till en
bestämmelse i denna författning.
Omgångsuppfödning
Hållande av djurgrupp/flock med individer av
likartad ålder i eget stall eller egen
stallavdelning. Insättning av ny djurgrupp
sker inom en begränsad tidsperiod och inte
förrän stallet eller stallavdelningen tömts helt.
ppm
Koncentration av ett visst ämne mätt i
miljondelar (parts per million).
Rede
Avskilt utrymme för äggläggning.
Stall
Byggnad för hållande av djur.
Stallavdelning
Del av ett stall som är avskilt från andra delar
av stallet, normalt med täta väggar.
Ströbad/sandbad
Utrymme med luckert strömedel där värphöns
i bur kan tillfredsställa sina beteendebehov
såsom
att
picka,
sprätta
och
utföra
sandbadsbeteende.
SJVFS 2019:23
5
Ströbädd
En bädd av strö som gödslas ut med ett
intervall från någon eller några veckor upp till
ett år. En ströbädd hålls torr genom att nytt
strömedel tillförs ovanpå det gamla. En
ströbädd som "brinner", dvs. utvecklar värme
under en biologisk nedbrytningsprocess,
kallas vanligen djupströbädd.
Termisk komfort
Djuren har termisk komfort inom den s.k.
termoneutrala zonen. I denna zon kan djuren
utan svårigheter upprätthålla sin värmebalans.
Den termoneutrala zonen begränsas nedåt av
den nedre kritiska temperaturen och uppåt av
den
övre
kritiska
temperaturen.
När
omgivningen har en temperatur under den
undre kritiska temperaturen måste djuren öka
sin ämnesomsättning och äta mer foder för att
behålla
sin
kroppstemperatur.
Vid
temperaturer
över
den
övre
kritiska
temperaturen
kommer
djurens
kropps-
temperatur att stiga på grund av att de av
fysikaliska skäl inte kan bli av med sin
överskottsvärme. De kritiska temperatur-
gränserna påverkas av en mängd faktorer
såsom djurets vikt, djurets hälsa, ut-
fodringsintensitet, lufthastighet, luftfuktighet,
liggytor, strö, antal djur i gruppen samt
djurens möjlighet till rörelse.
Tillgänglig area
För hönsen ständigt tillgängliga areor med
minst 0,3 m bredd och minst 0,45 m fri höjd.
Redesarean får inte medräknas. För unghöns
avses ständigt tillgängliga areor.
Totalarea
Begreppet avser areor där djuren kan röra sig
utan hinder. Anordningar för utfodring som
inkräktar på totalarean inräknas inte i denna.
Unghöns
Med unghöns avses växande tuppar och
hönor.
Övertemperatur
Skillnaden mellan förväntad och rådande,
högre stalltemperatur.
Tillsyn
7 § Djurägaren och djurhållaren har ansvaret för fjäderfänas välbefinnande.
SJVFS 2019:23
6
8 § Personer som har hand om fjäderfän ska ha tillräckliga kunskaper och färdigheter
samt vara tillräckligt många för att dessa föreskrifter ska kunna följas.
9 § Fjäderfän ska normalt ses till minst en gång dagligen om inte annat framgår av
denna författning. Nykläckta, sjuka eller skadade djur samt djur som beter sig onormalt
ska ses till oftare.
10 § Fjäderfän ska hållas på ett sådant sätt att tillsynen över dem kan ske utan
svårigheter.
11 § Automatiska system och anordningar som inverkar på djurskydd och djurhälsa
ska kontrolleras dagligen.
Skötsel
12 § Fjäderfän ska hållas tillfredsställande rena.
13 § Ett fjäderfäs rörelsefrihet får inte begränsas genom att en tyngd eller annat
hindrande föremål fästs vid djuret. Rörelsefriheten får inte heller begränsas genom att
olika delar av djurets kropp binds samman eller genom att djuret binds samman med
ett annat djur.
14 § Vid drivning ska fjäderfän hanteras lugnt. Djuren ska ha tillräckligt med
utrymme för att kunna förflytta sig och tydligt kunna uppfatta drivvägen.
Allmänna råd till 1 kap. 14 § och till 2 kap. 7 § djurskyddslagen
Djurstallar bör utformas så att flyttning, transport och utlastning av djuren
underlättas. Drivgångar bör ha släta ytor utan skarpa hörn.
Speciella utlastningsrum eller boxar bör inrättas vid behov.
Lastrampers lutning bör vara så liten som möjligt.
15 § Föremål och ämnen som kan skada fjäderfäna ska förvaras så att de är oåtkomliga
för dessa.
Utrymmen
16 § Fjäderfän som behöver särskild vård ska kunna tas omhand lösgående i ett
närbeläget utrymme och ska där vid behov kunna hysas individuellt. Utrymmet ska ha
ett klimat som djuren är vana vid.
För fjäderfän som under den kalla årstiden hålls i stallar med utomhusliknande
klimat ska det även finnas behandlingsplatser som kan värmas upp eller på annat sätt
vara anpassade så att djurens behov av termisk komfort tillgodoses.
Första stycket gäller inte fjäderfästallar där sjuka eller skadade djur omedelbart
avlivas.
SJVFS 2019:23
7
Golv
17 § Golv, sitt- och liggytor ska ha en jämn och halksäker yta.
Boxar eller sitt- och liggytor med rörligt golv samt utgödslingssystem i öppna
skrapgångar ska utrustas, utformas och skötas så att djuren inte tillfogas skador och så
att utrustningen inte inverkar menligt på djurens beteende och hälsa. Detsamma gäller
utformningen av dränerande golvytor.
Brandskydd och elsäkerhet
18 § Vid förprövningspliktig ny-, till- eller ombyggnad av stallar ska dessa utformas
så att det för fjäderfäna finns godtagbart byggnadstekniskt eller likvärdigt skydd mot
brand samt godtagbara förutsättningar att rädda djuren vid brand.
Detsamma gäller när en stallbyggnad ändras eller används på ett sätt som innebär
en ökad brandrisk.
Allmänna råd till 1 kap. 18 §
Lantbrukets brandskyddskommittés rekommendationer bör följas vid
nybyggnad och större om- och tillbyggnad av stall.
19 § Belysningsanordningar, elektriska ledningar och andra elinstallationer som
fjäderfäna kan nå, ska vara försedda med lämpliga skydd eller vara utförda så att det
inte föreligger någon skaderisk.
20 § Det ska finnas en godtagbar plan för hur djurskyddet ska upprätthållas vid
elavbrott.
Renhållning och strö
21 § Stallutrymmen ska rengöras och utgödslas minst en gång dagligen, om inte
systemet för djurhållning är uppbyggt för andra rutiner som ger god hygien.
Vid kontinuerlig uppfödning ska stall eller stallavdelning rengöras noggrant minst
en gång årligen. Vid omgångsuppfödning ska stall eller stallavdelning rengöras
noggrant före varje insättning av en ny omgång djur. Stallar ska dessutom desinficeras
innan en ny omgång djur sätts in.
22 § Ligg- och sittytor ska hållas rena och torra samt vara anpassade efter fjäderfäslag
och stallklimat (termisk komfort).
23 § Strömedel ska vara av lämplig typ och ha god hygienisk kvalitet.
Stallklimat och luftkvalitet
24 § I stall ska djuren ha ett klimat som är anpassat till fjäderfäslag och
djurhållningsformen (termisk komfort).
25 § I värmeisolerade stallar får den relativa luftfuktigheten under vintern endast
undantagsvis överstiga 80 procent, såvida inte stalltemperaturen understiger 10°C. I
sådana fall får den numeriska summan av stalltemperaturen och den relativa
luftfuktigheten inte överstiga 90.
SJVFS 2019:23
8
I oisolerade stallar får den relativa fuktigheten inte annat än undantagsvis överstiga
uteluftens relativa fuktighet med mer än 10 procentenheter.
26 § I ett stall får fjäderfän endast tillfälligtvis utsättas för luftföroreningar som
överstiger följande värden om inte annat anges i denna författning:
- ammoniak: 10 ppm,
- koldioxid: 3 000 ppm,
- svavelväte: 0,5 ppm,
- organiskt damm: 10 mg/m³.
27 § Utgödslingssystem ska vara utformade så att djur i en stallavdelning inte kommer
i direktkontakt med gödsel från annan avdelning.
Luft får inte tas in i en stallavdelning via ett utgödslings- eller urindräneringssystem
eller via utrymmen som kan innehålla luftföroreningar eller smittämnen som kan
påverka djurens hälsa negativt.
Öppningar mellan stallavdelningar ska kunna stängas och vara stängda när de inte
används.
28 § I mekaniskt ventilerade stallar ska det finnas nödventilation.
29 § Mekaniskt ventilerade stallavdelningar med fler än 2 000 djur ska vara utrustade
med larmanordning som varnar för:
1. övertemperaturer,
2. strömavbrott, samt
3. fel på larmanordningen.
Larmanordningen ska vara utformad så att larmet uppmärksammas på ett
betryggande sätt.
Utrustningen ska kontrolleras regelbundet och före varje insättning av en ny
omgång djur.
Allmänna råd till 2 kap. 1 § djurskyddslagen
Stallar för fler än 2 000 fjäderfän bör vara utrustade med reservelverk.
Även stallar med mekanisk ventilation utan krav på larm bör vara utrustade
med en larmanordning som varnar för övertemperaturer, strömavbrott och
fel på larmanordningen om ett ventilationsbortfall bedöms kunna medföra
lidande för djuren.
Dagsljusinsläpp och belysning
30 § Stallar för fjäderfän får vara försedda med andra ljusinsläpp för dagsljus än
fönster.
31 § Fönster som fjäderfäna kan nå, ska vara försedda med lämpliga skydd eller vara
utförda så att det inte föreligger någon skaderisk.
32 § Stallar för fjäderfän som saknar ljusinsläpp för dagsljus och som var i bruk före
den 1 januari 1994 behöver inte förses med ljusinsläpp om inte förprövningspliktig
till- eller ombyggnad genomförs.
SJVFS 2019:23
9
33 § Fjäderfän ska ha tillgång till ljus som stödjer deras dygnsrytm och
beteendebehov.
I stallar med plats för mer än 350 djur ska ljusinsläpp för dagsljus vara placerade
på ett sådant sätt att de ger en jämn fördelning av ljuset i djurutrymmet.
34 § I stallar där användningen av dagsljus orsakar djurskydds- eller
djurhälsoproblem får dagljusliknande artificiellt ljus användas i stället för ljusinsläpp
för dagsljus. Det artificiella ljuset ska vara anpassat till djurens behov, kunna styras,
ha en spektralbredd på minst 300 nm, och innehålla ultraviolett ljus i UVA-området.
35 § Stallar för fjäderfän ska vara försedda med fast monterad belysning som inte
förorsakar djuren obehag och som medger att tillsyn kan utövas utan svårigheter.
Belysningen ska ge ett ljus som är flimmerfritt eller har en flimmerfrekvens på minst
120 Hz.
Kravet på fast monterad belysning i första stycket gäller inte utrymmen som endast
är avsedda att ge skydd då djuren hålls utomhus under förutsättning att tillräcklig
belysning som möjliggör tillsyn är ordnad på annat sätt.
Buller
36 § Buller i stallar får inte ha en sådan nivå och frekvens att det påverkar djurens
hälsa menligt.
I stallar får fjäderfän endast tillfälligtvis utsättas för mekaniskt buller överstigande
65 dBA. I stallar med slaktkycklingar får dock bullernivån 65 dBA överstigas vid
forcerad ventilation då väderleken kräver detta under förutsättning att bullernivån inte
överstiger 75 dBA.
Foder och dricksvatten
37 § Fjäderfän ska dagligen ges foder av lämplig struktur.
Fodergivan ska garantera en tillräcklig, allsidig och välbalanserad näringstillförsel.
38 § Fjäderfän ska få dricksvatten minst två gånger per dygn.
Anordningar, installationer och utrymme
39 § Utfodrings- och dricksvattensystem ska vara utformade, dimensionerade och
placerade så att fjäderfäna lugnt och naturligt kan inta sitt foder och vatten.
Utevistelse
40 § Stängsel ska vara väl uppsatt och underhållet samt i övrigt utformat och anordnat
på ett sådant sätt att fjäderfän som hålls inom stängslet eller drivs mellan stängsel inte
skadas.
Stängsel som innehåller taggtråd får inte användas till fjäderfän.
41 § Utomhusytor ska vara fria från föremål med uppenbar risk att skada fjäderfäna.
42 § Markytor som är hårt belastade av fjäderfäna ska vara hårdgjorda, dränerade eller
naturligt ha motsvarande funktion.
SJVFS 2019:23
10
2 KAP. SÄRSKILDA BESTÄMMELSER FÖR VÄRPHÖNS OCH UNGHÖNS
1 § Detta kapitel innehåller särskilda bestämmelser för värpande hönor och unga
hönor som hålls för produktion av ägg för livsmedel, samt avelsdjur.
Skötsel
2 § Endast hönsraser som har en medelvikt under 2,4 kg får hållas i burar. Djuren får
hållas i burar högst två år.
3 § Unghöns ska vara uppfödda i inhysningssystem som förbereder dem för det
system som de ska hållas i som vuxna.
Allmänna råd till 2 kap. 3 §
Värphöns i bursystem bör vara uppfödda i bursystem för unghöns.
Frigående värphöns bör vara uppfödda som frigående unghöns.
Unghöns uppfödda i bursystem bör inte användas som frigående värphöns
i flervåningssystem.
Utrymmen, inredning och utrustning
4 § Unghöns ska ha tillgång till sittpinnar.
5 § Burar för värphöns eller unghöns ska ha täta sidoväggar.
6 § Burar för värphöns ska vara försedda med klonötare.
7 § Golvet i ett rede får inte vara utfört så att fåglarna ligger direkt på rutnät av metall.
8 § Dränerande golv ska vara så konstruerat att det ger stöd åt de främre klorna på
varje fot.
9 § I anläggningar där djuren har möjlighet till utevistelse ska utomhusytorna ha en
area som är anpassad till beläggningsgraden och markytans beskaffenhet så att
föroreningar undviks.
Utomhusytorna ska vara försedda med skydd mot dåligt väder och rovdjur.
I anläggningar med plats för mer än 350 djur ska flera öppningar ge tillträde till
utomhusytorna.
10 § Minsta utrymme för värphöns i bur anges i tabell 1.
Tabell 1
Area,
m 2 /djur
Tillgänglig area,
m 2 /djur
Höjd,
m
Kortaste sida,
m
Bur
1)
0,060
0,45
2)
Rede
0,015
0,20
0,24
Ströbad
0,015
0,20
0,24
1) En bur får inte vara mindre än 0,2 m2. I minimiarea får inte inräknas yta under gödseldeflektor som
inkräktar mer än 0,07 m in i buren, räknat vinkelrätt från burens front.
2) Avser tillgänglig area.
SJVFS 2019:23
11
11 § Övriga mått m.m. för värphöns i bur anges i tabell 2.
Tabell 2
Golv
Trådtjocklek 2 mm
Lutning högst 12 %
Vatten
Minst två koppar eller nipplar ska vara
åtkomliga från varje bur.
Varje nippel får betjäna högst två
burfack.
Fodertråg
120 mm trågkant per djur
Sittpinne
150 mm per djur
Fri bredd för inspektionsgångar
0,90 m
Avstånd golv – nedersta burraden
0,35 m
Antal burvåningar
Högst 3
Antal värphöns per bur
Högst 16
12 § Utrymme för frigående värphöns anges i tabell 3.
Tabell 3
Högsta beläggning
Envåningssystem
Hönsraser med en
medelvikt < 2,4 kg
9 höns / m2
tillgänglig area
Hönsraser med en
medelvikt ≥ 2,4 kg
7,5 höns / m2
tillgänglig area
Flervåningssystem
- 7 höns / m2 tillgänglig area
- 20 höns/ m2 golvarea
Rede
Fackrede
- minsta area 0,0125 m2 / höna
- dock minst 0,075 m2
- kortaste sidan 0,24 m
Kollektivrede
- minsta area 0,010 m2 / höna
- dock minst 0,140 m2
- kortaste sidan 0,35 m
Ströarea
- minst 1/3 av golvarean
- dock minst 0,025 m2 / djur
13 § Utan hinder av 12 § får stallar hos äggproducenter med flervåningssystem
beläggas med upp till 9 höns/m2 tillgänglig area, dock högst 20 höns per m2 golvarea,
under förutsättning att samtliga punkter nedan är uppfyllda:
1. Besättningen är ansluten till frivillig organiserad hälsokontroll2 med plan och
riktlinjer som Jordbruksverket har godkänt för salmonellakontroll.
2. Besättningen är ansluten till frivillig organiserad hälsokontroll3 med plan och
riktlinjer som Jordbruksverket har godkänt för hälsokontroll av spolmask.
3. Djurens välfärd är god och djuren har en för sin ålder god kondition.
Dokumenterade rutiner och åtgärdsplan finns och följs upp för att:
a) Se till att fothälsan är god och att fotskador hålls på en låg nivå.
2 Bestämmelser om frivillig organiserad hälsokontroll finns i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2015:17) om frivillig
organiserad hälsokontroll av husdjur.
3 Bestämmelser om frivillig organiserad hälsokontroll finns i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2015:17) om frivillig
organiserad hälsokontroll av husdjur.
SJVFS 2019:23
12
b) Hantera eventuella utbrott av fjäderplockning och hackning.
4. Ströbädden är lucker. Dokumenterade rutiner och åtgärdsplan finns och följs
upp för att hantera eventuella problem.
5. Dokumenterade rutiner för skötsel av stallets klimatiserings- och
utgödslingssystem finns och följs upp.
6. Tilläggsvärme finns om stallklimatet kräver det.
7. Reservelverk finns.
8. Personer som hanterar värphöns ska ha för sina arbetsuppgifter relevant
utbildning, eller ha motsvarande kompetens gällande djurskyddslagstiftning,
djurens fysiologi och behov, inhysning, stallklimat, samt hantering vid
avlivning, infångning och lastning.
14 § Övriga mått m.m. för frigående värphöns anges i tabell 4.
Tabell 4
Golv
Lutning högst 12 %
Vatten
Rakt tråg
Minst 25 mm trågkant/djur
Runt tråg
Minst 10 mm trågkant/djur
Nippel eller kopp
1)
Högst 10 höns / nippel eller kopp
Fodertråg
Rakt tråg
Minst 100 mm trågkant / djur
Runt tråg
Minst 40 mm trågkant / djur
Sittpinne
2)
Minst 150 mm / djur
Fri höjd mellan våningar i
flervåningssystem
0,45 m
Antal våningar i flervåningssystem
Högst 4
Öppningar till utomhusytorna
3)
Höjd 0,35
Bredd 0,40 m, dock minst 2,0 m
totalt per 1 000 höns
1) Minst två tillgängliga för varje djur.
2) Centrumavstånd mellan sittpinnar ska vara minst 300 mm och minsta avstånd till vägg 200 mm.
3) Ska vara utspridda utefter hela byggnadens längd.
15 § Utrymme för unghöns i bur anges i tabell 5.
Tabell 5
Ålder,
veckor
Burarea 1)
Högsta
antal
djur/m 2
Burhöjd 2) ,
m
Minsta
utrymme
vid rakt
fodertråg,
mm/djur
Vatten
Högsta
antal
djur/
nippel, st
Högsta antal
burvåningar,
st
Minsta
sittpinnelängd,
mm/djur
0-3
90
0,25
20
15
4
20
4-6
60
0,38
42
8
3
40
7-15
30
0,38
50
8
3
65
16-18
25
0,38
60
8
3
100
1) I minimiarea får inte inräknas yta under gödseldeflektor som inkräktar mer än
0,07 m in i buren, räknat vinkelrätt från burens front.
2) Lägsta höjd inom föreskriven golvarea.
SJVFS 2019:23
13
16 § Utrymme för frigående unghöns anges i tabell 6.
Tabell 6
Ålder,
veckor
Envåningssystem,
tillgänglig
area
Högsta antal
djur/m 2
Flervåningssystem 1) ,
tillgänglig
area
Högsta antal
djur/m 2
Minsta
ströarea
Minsta
sittpinnelängd,
mm/djur
0-3
55
55
1/3 av
golvarean
20
4-6
25
25
1/3 av
golvarean
40
7-15
15
10 2)
1/3 av
golvarean
65
16-18
10
10
2)
1/3 av
golvarean
100
17-21
9
7
1/3 av
golvarean
120
1) Antalet våningar får vara högst 4 stycken.
2) Djurbeläggningen får dock inte överstiga 20 unghöns per m2 golvarea.
17 § Utan hinder av 16 § får stallar hos unghönsuppfödare med flervåningssystem
som uppfyller kraven i samtliga punkter nedan, beläggas enligt tabell 7. Dock får högst
18 unghöns per m2 tillgänglig area vid 18 veckors ålder hållas.
1. Besättningen är ansluten till frivillig organiserad hälsokontroll4 med plan och
riktlinjer som Jordbruksverket har godkänt för salmonellakontroll.
2. Besättningen är ansluten till frivillig organiserad hälsokontroll3 med plan och
riktlinjer som Jordbruksverket har godkänt för hälsokontroll av spolmask.
3. Djurens välfärd är god och djuren har en för sin ålder god kondition och
jämnhet i flocken. Dokumenterade rutiner och åtgärdsplan finns och följs upp
för att hantera eventuella utbrott av fjäderplockning och hackning.
4. Ströbädden är lucker. Dokumenterade rutiner och åtgärdsplan för att hantera
eventuella problem finns och följs upp.
5. Dokumenterade rutiner för skötsel av stallets klimatiserings- och
utgödslingssystem finns och följs upp.
6. Tilläggsvärme finns och justeras efter unghönsens behov.
7. Reservelverk finns.
8. Personer som hanterar unghöns ska ha relevant utbildning, eller ha
motsvarande kompetens gällande djurskyddslagstiftning, djurens fysiologi och
behov, inhysning, stallklimat, samt hantering vid avlivning, infångning och
lastning.
4 Bestämmelser om frivillig organiserad hälsokontroll finns i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2015:17) om frivillig
organiserad hälsokontroll av husdjur.
SJVFS 2019:23
14
Tabell 7
Ålder,
veckor
Flervåningssystem 1) ,
tillgänglig
area
Högsta antal
djur/m 2
0-3
82
4-6
42
7-14
21
15
20
16
192)
17
19 2)
18
18 2)
1) Antalet våningar får vara högst 4 stycken.
2) Djurbeläggningen får dock inte överstiga 20 unghöns per m2 golvarea.
18 § Övriga mått för frigående unghöns anges i tabell 8.
Tabell 8
Ålder,
veckor
Minsta
utrymme vid
rakt
fodertråg,
mm/djur
Minsta utrymme vid
vattentråg
Vatten,
högsta
antal
djur/nippel
Rakt,
mm/djur
Runt,
mm/djur
0-3
20
5
4
30
4-6
20
5
5
30
7-15
42
7
5
20
16-18
50
7
5
15
19-21
55
8
6
15
Renhållning och strö
19 § I system för frigående värphöns med plats för mer än 350 djur får sittpinnar inte
vara placerade över ströbädden.
I flervåningssystem för frigående unghöns eller värphöns ska våningsplanen utföras
så att spillning inte kan falla ner på lägre våningsplan.
Även i övrigt ska inredning i stallar vara utformad så att djuren inte blir
nedsmutsade av foder-, vatten- eller gödselspill.
20 § Ströbadet i burar för värphöns ska vara tillgängligt för hönsen under en
sammanhängande period på minst fem timmar per dygn under den för hönsen aktiva
delen av dygnet.
21 § Ströbadet i burar för värphöns ska vara utformat så att hönsen kommer i
direktkontakt med strömedlet vid ströbadning samt avgränsat så att strömedlet hålls
kvar i ströbadet.
SJVFS 2019:23
15
22 § Unghöns ska ha ständig tillgång till strömedel som kan tillfredsställa deras
beteendebehov av att picka, sprätta och sandbada.
Allmänna råd till 2 kap. 1 § djurskyddsförordningen
Strömedel med grov struktur, såsom exempelvis kutterspån, bör inte användas i
bursystem.
Stallklimat och luftkvalitet
23 § Vid förprövningspliktig ny-, till- eller ombyggnad av ett stall med
gödseldränerande golv ska stallet ha mekaniskt utgödslingssystem som medger att
regelbunden utgödsling kan ske under det gödseldränerande golvet.
24 § I stallar med envåningssystem får djuren endast tillfälligtvis utsättas för
ammoniakhalter som överstiger 25 ppm i stalluften.
Allmänna råd till 2 kap. 24 §
Stallar med gödseldränerande golv som inte omfattas av kravet på mekanisk
utgödsling enligt 2 kap. 23 § bör ha utgödslingssystem som medger att
regelbunden utgödsling kan ske under det gödseldränerande golvet.
Utgödsling under gödseldränerande golvytor bör ske minst 2 gånger per
vecka.
Ljus
25 § Belysning i stallar med plats för mer än 350 fjäderfän ska tändas och släckas med
automatisk, tidsstyrd dimfunktion eller motsvarande.
Allmänna råd till 2 kap. 2 § djurskyddslagen
Värphöns bör ha en sammanhängande mörkerperiod på minst åtta timmar per
dygn.
3 KAP. SÄRSKILDA BESTÄMMELSER FÖR SLAKTKYCKLING
Tillsyn och skötsel
Allmänna råd till 4 kap. 1 § djurskyddslagen
Om en slaktkyckling uppvisar svårigheter att gå, eller i övrigt visar tecken på
skada eller sjukdom bör den avlivas.
1 § Slaktkycklingar ska ses till minst två gånger dagligen.
2 § Personer som hanterar slaktkycklingar på anläggningar med plats för fler än 500
slaktkycklingar ska ha genomgått en utbildning eller på annat sätt förvärvat
motsvarande kunskaper för att kunna sköta slaktkycklingar på ett djurskyddsmässigt
korrekt sätt. Framförallt gäller detta kunskap om regelverk, djurens fysiologi, behov
och beteende, varsam hantering i samband med infångning, lastning och transport,
akutvård och avlivning samt förebyggande smittskydd.
SJVFS 2019:23
16
3 § Om fler än 500 djur hålls på anläggningen, ska relevanta fakta om uppfödningen
(antal djur, totalarea, hybrid, daglig dödlighet, samt – om möjligt - orsak) journalföras.
Journalerna ska bevaras i minst tre år.
Utrymmen
4 § Slaktkycklingar som föds upp inomhus ska hållas på ströbädd med en torr och
lucker yta.
5 § I slaktkycklingstallar får beläggningsgraden högst vara 20 kg slaktkyckling per
kvadratmeter golvarea.
Utan hinder av första stycket får stallar hos slaktkycklinguppfödare som är anslutna
till ett kontrollprogram, beläggas i enlighet med kontrollprogrammet, dock högst 36
kg per m2 golvarea och högst 25 djur per m2 golvarea.
Foder och dricksvatten
6 § Djuren ska ha ständig tillgång till foder eller måltidsutfodras med för djuren
lämpliga intervall. Fodret får tas bort från djuren tidigast 12 timmar före beräknad
slakttidpunkt.
7 § Anordningar för dricksvatten ska placeras och underhållas så att vattenspill i
ströbäddar minimeras.
8 § Utrymmen för foder och vatten anges i tabell 9.
Tabell 9
Ålder,
veckor
Minsta
utrymme vid
fodertråg
Minsta
utrymme vid
vattentråg
Högsta antal
djur/
vattennippel,
st
Rakt,
mm/
djur
Runt,
mm/
djur
Rakt,
mm/
djur
Runt,
mm/
djur
0 – 7
20
12
1)
10
4
20
8 – 10
35
20
15
5
15
1) 8 mm vid fri tillgång på foder.
Ljus och belysning
9 § Slaktkycklingar ska med undantag av första uppfödningsveckan och de sista tre
dagarna före slakt, ha en mörkerperiod om minst sex timmar per dygn, varav en
sammanhängande mörkerperiod på minst fyra timmar.
I stallar för slaktkycklingar ska belysningen på minst 80 % av den tillgängliga ytan
vara minst 20 lux mätt i fåglarnas ögonhöjd. På veterinärs inrådan får ljusstyrkan
tillfälligt minskas.
SJVFS 2019:23
17
Anordningar och installationer
10 § Transportband i anordning för automatisk uppsamling eller räkning av
kycklingar får inte ha en hastighet eller i övrigt användas på ett sätt som innebär
lidande för djuren eller tillfogar dem skador. Anordningen ska vara försedd med
lättåtkomlig manövercentral och nödstopp samt kontrolleras regelbundet och före
användning varje gång den varit avstängd. När anordningen är i drift, ska den vara
ständigt bemannad på ett sådant sätt att tillsynen över samtliga djur som vistas i
anordningen kan ske samtidigt. Svaga eller skadade djur som upptäcks ska omedelbart
avskiljas och tas om hand och, om inte ett gott djurskydd kan upprätthållas på annat
sätt, avlivas.
4 KAP. SÄRSKILDA BESTÄMMELSER FÖR AVELSDJUR INOM
SLAKTKYCKLINGPRODUKTIONEN
1 § Detta
kapitel
innehåller
särskilda
bestämmelser
för
avelsdjur
för
slaktkycklingproduktion. Med avelsdjur avses både växande och vuxna tuppar och
hönor i denna produktion.
Skötsel
2 § Avelsdjuren får inte hållas i burar.
3 § Avelsdjur ska vara uppfödda i inhysningssystem som förbereder dem för det
system som de ska hållas i som vuxna.
Utrymmen, inredning och utrustning
4 § Unghöns ska ha tillgång till sittpinnar.
5 § Vuxna djur ska ha tillgång till sittpinne eller annan upphöjd sittyta. Upphöjd sittyta
ska finnas i en mängd så att alla djur har möjlighet att sitta samtidigt.
Allmänna råd till 4 kap. 5 §
Sittytan för avelsdjur mellan 1,6 - 3,0 kg bör inte understiga 160 cm²/kg och
för avelsdjur mellan 3 - 5 kg inte understiga 115 cm²/kg.
6 § Golvet i ett rede får inte vara utfört så att fåglarna ligger direkt på rutnät av metall.
7 § Dränerande golv ska vara så konstruerat att det ger stöd åt de främre klorna på
varje fot.
8 § I anläggningar där djuren har möjlighet till utevistelse ska utomhusytorna ha en
area som är anpassad till beläggningsgraden och markytans beskaffenhet så att
föroreningar undviks.
Utomhusytorna ska vara försedda med skydd mot dåligt väder och rovdjur.
I anläggningar med plats för mer än 350 djur ska flera öppningar ge tillträde till
utomhusytorna.
9 § Utrymme för höns anges i tabell 10.
SJVFS 2019:23
18
Tabell 10
Högsta beläggning Envåningssystem
< 2,4 kg 9 höns / m2 tillgänglig area
≥ 2,4 kg 7,5 höns / m2 tillgänglig area
Rede
Fackrede
- minsta area 0,0125 m2 / höna
- dock minst 0,075 m2
- kortaste sidan 0,24 m
Kollektivrede
- minsta area 0,010 m2 / höna
- dock minst 0,140 m2
- kortaste sidan 0,35 m
Ströarea
- minst 1/3 av golvarean
- dock minst 0,025 m2 / djur
10 § Övriga mått m.m. för höns anges i tabell 11.
Tabell 11
Golv
Lutning högst 12 %
Vatten
Rakt tråg
Minst 25 mm trågkant/djur
Runt tråg
Minst 10 mm trågkant/djur
Nippel eller kopp
1)
Högst 10 höns / nippel eller kopp
Fodertråg
Rakt tråg
Minst 125 mm trågkant / höna, 150 mm
trågkant tupp
Runt tråg
Minst 80 mm trågkant / höna, 100 mm
trågkant tupp
Sittpinne 2)
Minst 150 mm / djur
Öppningar till utomhusytorna
3)
Höjd 0,45 m
Bredd 0,40 m, dock minst 2,0 m
totalt per 1 000 höns
1) Minst två tillgängliga för varje djur.
2) Centrumavstånd mellan sittpinnar ska vara minst 300 mm och minsta avstånd till vägg 200 mm.
3) Ska vara utspridda utefter hela byggnadens längd.
11 § Utrymme för unghöns anges i tabell 12.
Tabell 12
Ålder,
veckor
Envåningssystem,
tillgänglig
area
Högsta antal djur/m 2
Minsta
Ströarea
Minsta
sittpinnelängd,
mm/djur
0-3
55
1/3 av golvarean
10
4-6
25
1/3 av golvarean
20
7-15
15
1/3 av golvarean
33
16-18
10
1/3 av golvarean
50
19-21
9
1/3 av golvarean
60
12 § Övriga mått för unghöns anges i tabell 13.
SJVFS 2019:23
19
Tabell 13
Ålder,
veckor
Minsta
utrymme vid
rakt
fodertråg,
mm/djur
Minsta utrymme vid
vattentråg
Vatten,
högsta
antal
djur/nippel
Rakt,
mm/djur
Runt,
mm/djur
0-3
20
5
4
30
4-6
20
5
5
30
7-15
42
7
5
20
16-18
50
7
5
15
19-21
55
8
6
15
Renhållning och strö
13 § Inredning i stallar ska vara utformad så att avelsdjuren inte blir nedsmutsade av
foder-, vatten- eller gödselspill. I stall med plats för mer än 350 djur får sittpinnar inte
vara placerade över ströbädden.
14 § Avelsdjuren ska ha ständig tillgång till strömedel som kan tillfredsställa deras
beteendebehov av att picka, sprätta och sandbada.
Stallklimat och luftkvalitet
15 § Vid förprövningspliktig ny-, till- eller ombyggnad av ett stall med
gödseldränerande golv ska stallet ha mekaniskt utgödslingssystem som medger att
regelbunden utgödsling kan ske under det gödseldränerande golvet.
Första stycket gäller inte för envåningssystem där det gödseldränerande golvet
utgör högst 1/3 av avelsdjurens tillgängliga area.
16 § I stallar med envåningssystem får avelsdjuren endast tillfälligtvis utsättas för
ammoniakhalter som överstiger 25 ppm i stalluften.
Allmänna råd till 4 kap. 16 §
Stallar med gödseldränerande golv bör ha utgödslingssystem som medger att
regelbunden utgödsling kan ske under det gödseldränerande golvet.
Utgödsling under gödseldränerande golvytor bör ske minst 2 gånger per
vecka.
Ljus och belysning
17 § Stallar för avelsdjur behöver inte vara försedda med fönster eller andra
ljusinsläpp för dagsljus om djuren istället förses med ett dagsljusliknande artificiellt
ljus som är anpassat till djurens behov, som kan styras och har en spektralbredd på
minst 300 nm samt innehåller ultraviolett ljus i UVA- området.
Allmänna råd till 2 kap. 2 § djurskyddslagen
Avelsdjuren bör ha en sammanhängande mörkerperiod på minst åtta timmar
per dygn.
SJVFS 2019:23
20
5 KAP. SÄRSKILDA BESTÄMMELSER FÖR KALKONER
Skötsel och utrymmen
1 § Kalkoner ska hållas frigående och ska ha tillgång till ströbädd om de föds upp
inomhus.
2 § Utrymme för kalkoner anges i tabell 14.
Tabell 14
Djurkategori
Golvarea
Minsta mått
på
värprede 1) ,
m
Minsta
utrymme
vid runt
fodertråg,
mm/djur
Minsta
utrymme
vid runt
vattentråg,
mm/djur
Högsta
antal
djur/m 2
Högsta
antal
kg/m 2
Avelsdjur, höns
2,5
bredd: 0,35
djup: 0,5
höjd: 0,45
30
12
Avelsdjur, tuppar
2,5
60
24
Slaktdjur
≤ 10 kg
30
18
8
> 10 kg
30
30
12
1) Högst 4,5 djur/rede
3 § Utan hinder av 2 § får stallar hos slaktkalkonuppfödare som är anslutna till ett
kontrollprogram, beläggas i enlighet med kontrollprogrammet, dock högst med 40 kg
per m2 för djur < 7 kg och högst 45 kg per m2 för djur > 7 kg.
6 KAP. SÄRSKILDA BESTÄMMELSER FÖR ANKOR OCH GÄSS
Skötsel och utrymmen
1 § Ankor och gäss som föds upp inomhus ska hållas på ströbädd.
Allmänna råd till 2 kap. 2 § djurskyddslagen
Ankor och gäss bör ha tillgång till badvatten.
SJVFS 2019:23
21
2 § Utrymme för ankor och gäss anges i tabell 15.
Tabell 15
Djurkategori
Golvarea
Värprede,
m
Enbart
inomhus
Vid möjlighet
till utevistelse
högsta
antal
djur/m 2
högsta
antal
kg/m 2
högsta
antal
djur/m 2
högsta
antal
kg/m 2
Avelsdjur
Ankor
2
4
bredd: 0,4
djup: 0,4
höjd: 0,5
Gäss
1
2
bredd: 0,6
djup: 0,6
höjd: 0,6
Slaktdjur
Ankor
1)
16
20
Gäss
1) 2)
14
18
1) Under första uppfödningsveckan får beläggningen vara högst 15 djur/m². Beläggningen ska därefter
sänkas successivt. Efter 4 veckor gäller tabellvärdena.
2) Uppfödning i ligg- och utfodringshall med rastgård:
- golvarea i ligghall 32 kg/m²,
- rastgård 10 ggr ligghallsarean,
- runt fodertråg 7 mm/djur (fri utfodring),
- rakt vattentråg 9 mm/djur.
Denna författning träder i kraft den 1 april 2019, då Statens jordbruksverks
föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2017:28) om fjäderfähållning inom lantbruket
m.m. upphör att gälla. De allmänna råden ska gälla från samma tidpunkt.
CHRISTINA NORDIN
Helena Elofsson
(Avdelningen för djurskydd och hälsa)