SJVFS 2019:31
Statens jordbruksverks föreskrifter om avelsarbete
Statens jordbruksverks
författningssamling
Statens jordbruksverk
551 82 Jönköping
Tfn 036-15 50 00
www.jordbruksverket.se
ISSN 1102-0970
SJVFS 2019:31
Statens jordbruksverks föreskrifter om avelsarbete;
Saknr L 115
Utkom från trycket
den 29 mars 2019
beslutade den 28 mars 2019.
Statens jordbruksverk föreskriver, med stöd av 2 kap. 21 § djurskyddsförordningen
(2019:66) följande.
Inledning
1 § Dessa föreskrifter ska tillämpas vid avelsarbete med nötkreatur, svin, hästar, får
och getter.
Definitioner
2 § I dessa föreskrifter betyder:
Avelsarbete
Avelsvärdering avseende egenskaper som
ingår i avelsmålet för en population samt
selektion av avelsdjur i berörd population.
Avelsdjur
Djur som är eller har varit föremål för
avelsvärdering
eller
registrering
för
avelsvärdering i annat land inom Europeiska
unionen (EU) eller i enlighet med definitionen
i Europaparlamentets och rådets förordning
(EU) 2016/1012 av den 8 juni 2016 om
avelstekniska och genealogiska villkor för
avel, handel med och införsel till unionen av
renrasiga avelsdjur, hybridavelssvin och
avelsmaterial från dem och om ändring av
förordning (EU) nr 652/2014, rådets direktiv
89/608/EEG och 90/425/EEG och om
upphävande av vissa akter med avseende på
djuravel (förordningen om djuravel).1
Avelsvärdering
Beräkningar
enligt
dokumenterade
och
vetenskapligt erkända metoder i syfte att
uppskatta ett djurs nedärvningsförmåga.
1 EUT L 171, 29.6.2016, s. 66 (Celex 32016R1012).
SJVFS 2019:31
2
Allmänna bestämmelser
3 § Nötkreatur, svin, hästar, får och getter, som visat sig nedärva letalanlag, defekter
eller andra egenskaper som medför lidande för avkomman eller negativt påverkar
avkommans naturliga beteende eller som med stor sannolikhet nedärver sådana anlag,
defekter eller egenskaper, får inte användas för reproduktion. En förteckning över
sådana letalanlag, defekter och ärftliga egenskaper finns i bilagan till dessa
föreskrifter. Förbudet gäller dock även andra ärftliga egenskaper än de i bilagan
upptagna om de medför lidande eller onaturligt beteende hos avkomman.
Nötkreatur, hästar, svin, får och getter får inte heller användas för reproduktion om
det visat sig att djuret med stor sannolikhet nedärver disposition för hög frekvens
konstaterade sjukdomsfall, förlossningssvårigheter eller dödlighet hos avkomma i
samband med födsel.
Första och andra stycket gäller inte om reproduktion sker mellan två individer som
med stor sannolikhet har anlagsuppsättningar vilka oavsett tänkbara kombinationer
inte ger upphov till förlossningssvårigheter, dödlighet, defekter eller andra egenskaper
som medför lidande för avkomman eller negativt påverkar avkommans naturliga
beteende.
Där tredje stycket tillämpas och den ena parten i en parning är bärare eller med stor
sannolikhet är bärare av ett recessivt anlag enligt första stycket ska den andra parten i
parningen vara testad negativ som bärare för samma anlag om ett sådant test finns. I
annat fall ska den andra parten i parningen ha konstaterats med stor sannolikhet vara
fri från samma anlag genom exempelvis härstamningsanalys.
4 § Uppgifter
från
semin-
och
kontrollregister
samt
diagnos-
och
behandlingsuppgifter från djurkliniker och veterinära fältdata ska göras tillgängliga för
avelsvärdering av ovannämnda egenskaper för av Jordbruksverket godkänd
avelsorganisation. Uppgifterna får vara avidentifierade.
Avelsarbete och distribution av avelsmaterial ska utföras så att rasens genomsnitt
för de egenskaper som anges i 3 § första och andra styckena inte genetiskt försämras.
En tjur, galt, bagge, bock eller hingst som används för betäckning eller
spermasamling ska ha normalt utvecklade könsorgan samt sådana kropps- och
fortplantningsfunktioner som är normala för arten och främjar ett naturligt beteende.
5 § Renrasiga avelsdjur av nötkreatur, svin, får och getter samt hybridavelssvin, som
godkänts för avel efter prövning som utförts enligt gemenskapsbestämmelser i annat
land inom EU, ska anses som godkända för detta ändamål också i Sverige.
Semintjurar
6 § En semintjur, som inte omfattas av 5 §, ska avelsvärderas med avseende på
följande egenskaper:
1. Kalvningssvårigheter och dödlighet i samband med födsel. Värden avseende
dessa egenskaper får vara bestämda var för sig eller sammanvägda och ska
föreligga för nedärvning både som far och morfar.
2. Mastitresistens eller cellhaltsnivå i mjölken. Värden avseende dessa
egenskaper får vara bestämda var för sig eller sammanvägda.
3. Frihet från missbildningar och letalanlag.
SJVFS 2019:31
3
Avelsvärderingen ska utföras av en organisation som har godkänts av
Jordbruksverket i enlighet med Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2018:27)
om nötkreatur, grisar, får och getter som används till avel. Avelsvärderingen får även
vara utförd i annat land.
Resultatet av avelsvärdering för de ovannämnda egenskaperna ska publiceras av
den avelsorganisation som utfört denna eller, i det fall den utförts i annat land, av
spermans distributör så att resultatet blir känt inom branschen.
7 § En avelsvärderad semintjur, som inte omfattas av 5 §, får ej användas i avel om
den för någon egenskap som anges i 3 § andra stycket visat sig ha klart negativ
nedärvning jämfört med rasens medeltal. Sådan negativ avvikelse ska anses föreligga
om avelsvärdet avviker mer än två standardavvikelser från rasens medelavelsvärde.
Om avelsvärde ej föreligger ska fenotypvärde utnyttjas med samma krav på nivå som
för avelsvärde.
En semintjur som har avelsvärderats med avseende på kalvningssvårigheter eller
dödlighet i samband med födsel får ej användas till kvigor om tjurens avelsvärde för
dessa egenskaper vad avser nedärvning som far är sämre än rasens medeltal.
Bestämmelserna i andra stycket gäller inte för semintjurar av raser som beträffande
ovannämnda egenskaper är dokumenterat bättre än det nationella medeltalet för
samtliga raser med avseende på dessa egenskaper.
Övrigt
8 § Om det finns särskilda skäl kan Jordbruksverket medge undantag från
bestämmelserna i dessa föreskrifter.
Denna författning träder i kraft den 1 april 2019, då Djurskyddsmyndighetens
föreskrifter (DFS 2004:22) om avelsarbete upphör att gälla.
CHRISTINA NORDIN
Helena Elofsson
(Avdelningen för djurskydd och hälsa)
SJVFS 2019:31
4
Bilaga
De letalanlag, defekter och övriga anlag med ärftlig bakgrund som avses i 3 § första
stycket anges nedan för respektive djurslag.
Nötkreatur
Organ/organsystem
Missbildningar/anlag
Enkla isolerade defekter
Skalle
Gomspalt (Palatoschisis)
Förkortad underkäke (Brachygnati)
Extremiteter
Sammanvuxna klövar (Syndactyli,
mule-foot)
Krokstelbenthet
Amputerad kalv (Acroteriasis
congenita)
Systematiska defekter
Bulldogskalv (Achondroplasia)
Dvärgväxt (
Nanismus); ”Minikalv”
Muskler
Muskelhypertrofi
Centrala nervsystemet
Hjärna
Underutvecklad
hjärna
(Cerebral
hypoplasi)
Vattusot (Hydrocephalus)
Lillhjärna och hjärnstam
Underutvecklad lillhjärna (Cerebellär
hypoplasi)
Ryggmärg
Neurodysplasia congenita
Spastiska
och
paralytiska
defekter
”Lamme
kalve”/”Liggekalve”
(Recumbent calf syndrome)
Weaver (Spinal atrofi)
Rörelseapparaten
Complex Vertebral Malformation
(CVM)
Hud
Hårlöshet (Alopecia)
Ofullständig hudutveckling
(Epitheliogenesis imperfecta)
Dålig hårrem (Hypotrichosis)
Fiskhud (Ichtyosis congenita)
Vattusot (Hydrops congenita)
Cirkulationsorgan och blod
Hjärtinsufficiens (myokardifibros)
Bovin faktor XI-brist
Digestionsorgan
Tunntarmsförträngning (Atresia ilei)
Sluten ändtarm (Atresia ani)
Immunbrist
Bovine Leucocyte Adhesion
Deficiency (BLAD)
Andra metaboliska defekter Deficiency of Uridine-5-Mono
Phosphate Synthase (DUMPS)
Könsorgan
Recto Vaginal Constriction ((RVC)
Underutvecklade könsorgan
(Hypoplasi)
Kromosomförändringar
1/29-translokation
SJVFS 2019:31
5
SVIN
Organ/organsystem
Missbildning/anlag
Könsorgan
Pungbråck (Hernia inguinalis)
Digestionsorgan
Sluten ändtarm (Atresia ani)
Övriga defekter
Halothan-anlag
FÅR
Organ/organsystem
Missbildning/anlag
Enkla isolerade defekter
Skalle
Markerat bettfel (över- eller underbett)
Digestionsorgan
Sluten ändtarm (Atresia ani)
Könsorgan
Pungbråck (Hernia inguinalis)
HÄST
Organ/organsystem
Missbildning/anlag
Nedärvn.
mönster
Enkla isolerade defekter
Skalle
Allvarliga bettfel (över- eller underbett) M
Rörelseapparat
Krumma föl
R
Hyperkalaemic Periodic Paralysis
(HYYP)
D*
Polygen Saccharide Storage Myopathy
(PSSM)
R
Glycogen Branching Enzyme
Deficiency (GBED)
R*
Patellaluxation
M
Patellaupphakning, vuxen häst
M
Strålbenshälta
M
Hovbroskförbening, grav/tidig
M
Spatt, grav/tidig
M
Osteochondros, röntgenfynd/hält
M
Cervical vertebral malformation
(CVM)
M
Neurologiska defekter
Slinger (Cerebellär hypoplasi)
R
Overo Lethal White Foal Syndrome
(OLWS)
R*
Hud
Hereditary Equine Regional Dermal
Asthenia (HERDA)
R*
Junctionalis Eqidermolysis Bullosa
(JEB)
R*
Man- och svansskorv med kroniskt
förlopp
M
SJVFS 2019:31
6
Allergiska eksem/sommareksem
M
Könsorgan
Pungbråck
M
Luftvägar
Struppipning (Hemiplegia laryngis)
M
Kvickdrag (Eng: Recurrent Airway
Obstruction, RAO)
M
Övriga
Severe Combined Immunodeficiency
Disease (SCID)
R*
Navelbråck
M
Förkortningar
Nedärvningsmönstret
D
dominant anlag
R
recessivt anlag
M
multifaktoriell nedärvning
*
DNA-test tillgängligt