Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd om försöksdjursverksamhet

Grundläggande bestämmelser om försöksdjursverksamhet finns i 7 kap. djurskyddslagen (2018:1192) och i 7 kap. djurskyddsförordningen (2019:66).

Föreskrifter om den djurförsöksetiska prövningen finns i Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2025:29) om djurförsöksetisk prövning.

I dessa föreskrifter används följande begrepp med nedan angiven betydelse.

Godkänd 2025-11-06 av Anna Olofsson

Godkänd 2025-11-06 av Anna Olofsson

Godkänd 2025-11-06 av Anna Olofsson

Godkänd 2025-11-06 av Anna Olofsson

3

EGT L 61, 3.3.1997, s.1, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/1997/338/oj (Celex 31997R0338)

Godkänd 2025-11-06 av Anna Olofsson

Godkänd 2025-11-06 av Anna Olofsson

Godkänd 2025-11-06 av Anna Olofsson

Godkänd 2025-11-06 av Anna Olofsson

Godkänd 2025-11-06 av Anna Olofsson

Av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/515 av den 19 mars 2019 om ömsesidigt erkännande av varor som är lagligen saluförda i en annan medlemsstat och om upphävande av förordning (EG) nr 764/200862 följer att bestämmelserna i dessa föreskrifter inte gäller för varor som 1. antingen är lagligen tillverkade eller saluförda i en annan medlemsstat inom EU eller i Turkiet, eller 2. är lagligen tillverkade i ett EFTA-land som har undertecknat EESavtalet. Bestämmelserna i dessa föreskrifter ska däremot gälla i de fall en behörig myndighet i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/515 kan visa att varan i fråga inte uppnår en skyddsnivå som är likvärdig med den som eftersträvas genom dessa föreskrifter.

Bestämmelser om verksamhetstillstånd finns i 7 kap. 2–7 §§ djurskyddslagen (2018:1192).

Utöver det som anges i 7 kap. 1 och 6 §§ djurskyddsförordningen (2019:66) krävs verksamhetstillstånd enligt 7 kap. 2 § djurskyddslagen (2018:1192) och etiskt godkännande av djurförsök enligt 7 kap. 9 § första stycket djurskyddslagen (2018:1192) från en regional djurförsöksetisk nämnd för försök med 1. däggdjursfoster och fågelfoster från och med sista tredjedelen av deras normala utveckling, 2. yngel som själva intar föda, samt 3. alla tidigare utvecklingsstadier av ryggradsdjur och bläckfisk om de riskerar att orsakas lidande i ett senare skede.

Ett verksamhetstillstånd är giltigt i högst fem år.

En ansökan om verksamhetstillstånd enligt 7 kap. 2 § djurskyddslagen (2018:1192) ska skickas till Jordbruksverket och innehålla följande uppgifter: 1. Sökandens namn och personnummer samt kontaktuppgifter. Om sökanden är en juridisk person ska den juridiska personens organisationsnummer, ställföreträdarens personnummer och kontaktuppgifter anges.

Godkänd 2025-11-06 av Anna Olofsson

2. Sökandens eller i tillämpliga fall ställföreträdarens befattning och på vilket sätt som denna i sin roll inom organisationen har inflytande över verksamhetens organisation, ekonomi och personal. 3. Typ av verksamhet eller vilka verksamheter som ansökan avser. 4. Beskrivning av den eller de verksamheter som ansökan avser. 5. De djurarter som avses användas och hållas inom verksamheten. 6. På vilket sätt försöksdjuren ska hållas. 7. Namn på och kontaktuppgifter till utsedd föreståndare. Därutöver ska föreståndarens utbildning och kompetens styrkas. 8. Namn på och kontaktuppgifter till utsedd försöksdjursveterinär, eller i tillämpliga fall expert. Därutöver ska försöksdjursveterinärens, eller i tillämpliga fall expertens, utbildning och kompetens styrkas. 9. Sökandens eller i tillämpliga fall ställföreträdarens fysiska eller digitala underskrift.

Ett djurförsök ska utföras på en försöksdjursanläggning. En regional djurförsöksetisk nämnd kan medge undantag från första stycket.

Bestämmelser om godkännande av försöksdjursanläggningar finns i 7 kap. 30 § djurskyddsförordningen (2019:66).

En ansökan om godkännande av en försöksdjursanläggning enligt 7 kap. 30 § djurskyddsförordningen (2019:66) ska skickas till Jordbruksverket och innehålla följande uppgifter: 1. Sökandens namn och personnummer samt kontaktuppgifter. Om sökanden är en juridisk person ska den juridiska personens organisationsnummer och ställföreträdarens kontaktuppgifter anges. 2. Typ av verksamhet eller verksamheter. 3. Uppgifter om anläggningen inklusive adress, våningsplan och rumsnummer. 4. Beskrivning av anläggningen inklusive ritningar och situationsplan. 5. Djurarter, antal djur och djurtäthet som avses hållas på anläggningen. 6. Beskrivning av anläggningens ytskikt. 7. Beskrivning av ljud- och vibrationsnivåer på anläggningen. 8. Beskrivning av anläggningens automatiska system inklusive larmsystem, klimatanläggning, reservkraft, belysning och eventuellt pumpsystem. 9. Beskrivningar av hur försöksdjuren på anläggningen ska skötas, hållas och utfodras. 10. Beskrivning över djurutrymmena, inklusive inredning, berikning, vilo- och sovplatser, och sjuk- eller karantänsutrymmen.

Godkänd 2025-11-06 av Anna Olofsson

11. Beskrivning av utgödsling eller motsvarande rengöring på anläggningen.

Enligt 7 kap. 30 § djurskyddsförordningen (2019:66) ska anläggningarna eller förvaringsutrymmena besiktigas innan de tas i bruk eller, om detta är mer lämpligt, snarast möjligt därefter.

När byggnationen eller ändringen är genomförd ska anmälan om besiktning ske till Jordbruksverket

Om en godkänd försöksdjursanläggning eller delar av anläggningen inte längre är i bruk eller inte längre används i en försöksdjursverksamhet ska det meddelas Jordbruksverket.

Bestämmelser om etiskt godkännande av djurförsök finns i 7 kap. 9– 11 §§ djurskyddslagen (2018:1192), 7 kap. 6, 8–10 §§ djurskyddsförordningen (2019:66) samt i Statens jordbruksverks föreskrift och allmänna råd (SJVFS 2025:29) om djurförsöksetisk prövning.

En ansökan om etiskt godkännande av djurförsök ska göras av försöksledaren via den e-tjänst som Jordbruksverket tillhandahåller och skickas till den regionala djurförsöksetiska nämnd som ska pröva ansökan. Bestämmelser om ändring av ett befintligt etiskt godkännande av djurförsök finns i Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2025:29) om djurförsöksetisk prövning.

Ansökan om etiskt godkännande av djurförsök ska innehålla uppgifter om: 1. Försöksledarens namn, kontaktuppgifter och fysisk eller digital underskrift. 2. Namn och kontaktuppgifter till den föreståndare som godkänner att ansökan skickas in till den regionala djurförsöksetiska nämnden. 3. Namn och kontaktuppgifter till antingen försöksdjursveterinären eller experten samt namn och kontaktuppgifter till tillståndshavaren. 4. Verksamhetstillstånd för den verksamhet inom vilken djurförsöket ska genomföras. 5. Den plats, anläggning och i vilket eller vilka län försöket ska genomföras. 6. Försökets syfte, nytta och föreslagen svårhetsgrad för försöksdjuren. 7. Intygande om att de personer som är involverade i försöket har den kompetens som behövs.

En ansökan om etiskt godkännande av djurförsök ska också innehålla en populärvetenskaplig sammanfattning enligt 7 kap. 8 § djurskyddsförordningen (2019:66). Den populärvetenskapliga sammanfattningen ska lämnas av försöksledaren via Europeiska kommissionens e-tjänst som tillhandahålls på Jordbruksverkets webbplats . Den populärvetenskapliga sammanfattningen ska 1. informera om djurförsökets syfte och nytta, 2. informera om försöksdjurens lidande, 3. innehålla information om antal och typ av försöksdjur som ska användas, samt 4. styrka hur kraven på 3R-principen i enlighet med 7 kap. 1 § djurskyddslagen (2018:1192) uppfylls. Den populärvetenskapliga sammanfattningen ska vara anonymiserad.

Ansökan om etiskt godkännande av djurförsök för framställning av försöksdjur med förändrad arvsmassa med gentekniska, kemiska eller andra liknande metoder ska utöver vad som framgår av 12–14 §§ innehålla 1. metod för framställning, inklusive behandling av föräldradjuren, 2. hur försöksdjurens genotyp ska kontrolleras, 3. hur försöksdjurens fenotyp ska karaktäriseras med avseende på eventuella avvikelser och funktionsnedsättningar, 4. vilket lidande de metoder som används för genbestämning och karaktärisering kan orsaka hos försöksdjuren, och 5. avbrytningspunkter med hänsyn till oväntade fenotypiska avvikelser. Försöksledaren ska i ansökan enligt första stycket dessutom så långt det är möjligt särskilt motivera och beskriva 1. vilka gener som berörs av förändringen, 2. vilka fenotypiska avvikelser som genförändringarna kan förväntas orsaka och när dessa förväntas inträffa, inklusive förväntade effekter på kullstorlek och överlevnad, och 3. vilket lidande genförändringarna kan orsaka hos försöksdjuren.

Vid genbestämning av genetiskt modifierade försöksdjur ska i första hand icke invasiva metoder eller överbliven vävnad från märkning enligt 12 kap. 4 och 5 §§ användas. Sådana metoder behöver inte godkännas av en regional djurförsöksetisk nämnd.

Om genbestämningen måste utföras genom vävnadsprov får provet endast vara så stort som krävs för en fullgod genbestämning. Provet ska tas på ett sådant sätt att skador på brosk- och skelettdelar undviks så långt det är möjligt. Metoder som ger skador på brosk- och skelettdelar ska godkännas av en regional djurförsöksetisk nämnd och i ansökan ska det framgå varför metoder enligt 16 § inte kan användas.

Undantag från kravet på verksamhetstillstånd eller etiskt godkännande av djurförsök för djur som tillfälligt används i djurförsök

När djur används enligt 19 och 23–26 §§ ska, förutom de villkor som anges i de nämnda paragraferna, följande villkor vara uppfyllda: 1. Djurägaren ska ha informerats om vad djurförsöket innebär. 2. Djurägaren ska ha lämnat sitt medgivande till att djuren får användas i djurförsök. 3. Djurägaren ska ha informerats om att han eller hon kan återkalla sitt medgivande när som helst utan att behöva motivera detta. 4. Djurägaren ska inte få ersättning för mer än faktiska omkostnader.

Godkänd 2025-11-06 av Anna Olofsson

Djurförsök där djur som huvudsakligen hålls för annat syfte än försöksdjursverksamhet men som tillfälligt används i djurförsök får utföras utan verksamhetstillstånd eller etiskt godkännande av djurförsök. Första stycket gäller under förutsättning att djuren inte på grund av djurförsöket utsätts för något av följande: 1. Avlivas. 2. Kirurgiskt ingrepp, insprutning, blodavtappning eller andra former av penetration av huden eller slemhinnorna. 3. Andra åtgärder som kan medföra lidande utöver vad som är tillåtet vid hållande av arten när den inte omfattas av djurförsök. Lidandet ska vara i mindre utsträckning än ett nålstick som utförts i enlighet med god veterinärmedicinsk praxis. Första och andra stycket gäller djur i fångenskap inklusive tamdjur som rör sig fritt i naturen och djur i hägn. Det gäller dock inte förvildade tamdjur och djur i anläggning för offentlig förevisning.

Observationsstudier på fritt levande vilda djur eller förvildade tamdjur får utföras utan etiskt godkännande av djurförsök. Första stycket gäller under förutsättning att djuren inte på grund av djurförsöket utsätts för något av följande: 1. Fångas. 2. Avlivas. 3. Drivs. 4. Andra åtgärder som kan medföra lidande för djuret.

Ringmärkning av vilda fåglar får utföras utan verksamhetstillstånd eller etiskt godkännande av djurförsök under förutsättning att 1. märkningen inte omfattar andra moment än att fåglarna fångas, mäts, vägs, ringmärks med fotringar och därefter släpps fria, och 2. ringmärkningen sker med ringmärkarlicens utfärdad av Ringmärkningscentralen, Naturhistoriska riksmuseet.

Observationsstudier på människoapa (Hominidae) och gibbon (Hylobatidae) i en anläggning som är godkänd för offentlig förevisning

Godkänd 2025-11-06 av Anna Olofsson

enligt 3 kap. 6 § djurskyddsförordningen (2019:66) får utföras utan verksamhetstillstånd eller etiskt godkännande av djurförsök. Första stycket gäller under förutsättning att djuren inte på grund av djurförsöket utsätts för något av följande: 1. Avlivas. 2. Kirurgiskt ingrepp, insprutning, blodavtappning eller andra former av penetration av huden eller slemhinnorna. 3. Fixeras på något sätt utöver det som är tillåtet vid hållande av arten då den inte omfattas av djurförsök. 4. Andra åtgärder som kan medföra lidande för djuret. 5. Deras miljö ändras på ett sätt som går utöver vad som är tillåtet vid hållande av arten när den inte omfattas av djurförsök.

Djurförsök på djur i en anläggning som är godkänd för offentlig förevisning enligt 3 kap. 6 § djurskyddsförordningen (2019:66) får utföras utan verksamhetstillstånd eller etiskt godkännande av djurförsök om försöket innebär observationsstudier, forskning som syftar till att förbättra djurens välfärd eller forskning som syftar till artskydd. Första stycket gäller under förutsättning att djuren inte på grund av djurförsöket utsätts för något av följande: 1. Avlivas. 2. Kirurgiskt ingrepp, insprutning, blodavtappning eller andra former av penetration av huden eller slemhinnorna. 3. Fixeras på något sätt utöver det som är tillåtet vid hållande av dessa arter då de inte omfattas av djurförsök. 4. Andra åtgärder som kan medföra lidande för djuren. 5. Att deras miljö ändras på ett sätt som är av negativ betydelse från djurskydds- eller djurhälsosynpunkt. 6. Släpps fria.

Vid undervisning inom djurens hälso- och sjukvård behövs inte något verksamhetstillstånd eller etiskt godkännande av djurförsök om samtliga nedanstående krav är uppfyllda: 1. Djuren hålls huvudsakligen för annat syfte än försöksdjursverksamhet och används endast tillfälligtvis i djurförsök. 2. Djuren utsätts endast för sådana kirurgiska ingrepp, eller andra åtgärder som kan medföra lidande, som ingår som en del av en behandling vilken djuren skulle ha utsatts för ändå. 3. De praktiska momenten genomförs på en veterinärs ansvar. 4. Undervisningen antingen a) sker inom den formella kompetensen, b) sker i samband med delegering enligt 4 kap. Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2023:19) om djurhälsopersonal, eller

Godkänd 2025-11-06 av Anna Olofsson

c) utgör den praktiska delen av en grundkurs i läkemedelshantering enligt 2 kap. 5 § 1 eller grundläggande kurs i anestesi och smärtlindring enligt 24 kap. 8 § 1 Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2023:20) om den som utan att tillhöra djurhälsopersonalen yrkesmässigt utövar verksamhet inom djurens hälso- och sjukvård samt om veterinärs tillhandahållande av läkemedel till sådana personer.

Vid undervisning av personal som yrkesmässigt ska vaccinera djur utan att tillhöra djurhälsopersonalen eller av djurhållare som använder sig av villkorad läkemedelshantering behövs inte något verksamhetstillstånd eller etiskt godkännande av djurförsök om samtliga nedanstående krav är uppfyllda: 1. Djuren hålls huvudsakligen för annat syfte än försöksdjursverksamhet och används endast tillfälligtvis i djurförsök. 2. Djuren utsätts endast för sådana injektioner som ingår som en del av en behandling vilken djuren skulle ha utsatts för ändå. 3. De praktiska momenten genomförs på en veterinärs ansvar. 4. Undervisningen utgör den praktiska delen av antingen a) en kurs i vaccination och läkemedelshantering enligt 3 kap. 4 § Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2023:20) om den som utan att tillhöra djurhälsopersonalen yrkesmässigt utövar verksamhet inom djurens hälso-och sjukvård samt om veterinärs tillhandahållande av läkemedel till sådana personer, eller b) en kurs i villkorad läkemedelsanvändning enligt 5 kap. 3 § Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2023:21) om veterinärs ordination av läkemedel, djurhållares registrering av uppgifter samt operativa ingrepp som djurhållare får utföra.

Vid undervisning av elever på gymnasienivå, högskolenivå, yrkeshögskolenivå eller motsvarande får djurförsök utföras utan etiskt godkännande av djurförsök under förutsättning att samtliga nedanstående krav är uppfyllda: 1. Djuren hålls huvudsakligen för annat syfte än försöksdjursverksamhet och används endast tillfälligtvis i djurförsök. 2. Djuren utsätts endast för sådana kirurgiska ingrepp, eller andra åtgärder som kan medföra lidande, som ingår som en del av en behandling vilken djuren skulle ha utsatts för ändå. 3. Utbildningen avser framtida arbete med djur och syftar till att förvärva, upprätthålla eller utveckla elevernas yrkesfärdigheter. 4. Användningen framgår av utbildningens kursplaner och är nödvändig med hänsyn till syftet med utbildningen. 5. Djurhälsopersonal är närvarande vid undervisningen och behandlingen av djuren sker på djurhälsopersonalens ansvar.

Godkänd 2025-11-06 av Anna Olofsson

Verksamheter enligt 18–26 §§ är undantagna från kraven på 1. utbildning enligt 6 kap., 2. journalföring enligt 13 kap., 3. rapportering av uppgifter enligt 4 kap., 4. att djurförsök ska utföras på en godkänd försöksdjursanläggning enligt 5 §, och 5. destinationsuppfödning enligt 7 kap. 1 § djurskyddslagen (2018:1192).

Om det finns mer än en föreståndare inom en försöksdjursverksamhet ska fördelningen av ansvaret i 2–4 §§ anges i en delegationsordning.

Den som enligt verksamhetstillståndet är utsedd föreståndare ska ansvara för följande uppgifter gällande övervakande och rådgivande funktioner: 1. Övervaka djurens välbefinnande och skötsel inom verksamheten. 2. Av 7 kap. 7 § framgår att föreståndaren ska delta i samråd. 3. Föreståndaren ska se till att försöksledaren vid planering av djurförsöket särskilt överväger 7 kap. 6 § 1–4. 4. Av 5 kap. 2 § framgår att föreståndaren ska ingå i verksamhetens djurskyddsorgan. 5. Kontrollera att den utrustning och de larmanordningar som avses i 14 kap. 26 § fungerar.

Den som enligt verksamhetstillståndet är utsedd föreståndare ska ansvara för följande uppgifter gällande kontroll av efterlevnad: 1. Kontrollera att kraven om utbildning, fortlöpande vidareutbildning och kompetens följs och att personalen inom verksamheten upprätthåller och kan visa nödvändig kompetens för sina arbetsuppgifter. 2. Kontrollera att personalen som arbetar med försöksdjuren för journal, samt följer arbetsinstruktioner och etiska godkännanden av djurförsök. 3. Kontrollera att märkning av alla försöksdjur utförs enligt 12 kap. 4. Kontrollera att försöksledaren förhindrar och i förekommande fall stoppar onödigt lidande för försöksdjuren. 5. Dokumentera eventuell bristande efterlevnad av det etiska godkännandet av djurförsök, samt vilka åtgärder som har vidtagits för att rätta till den bristande efterlevnaden. 6. Lämna all den information som tillståndshavaren behöver för att säkerställa att verksamheten följer gällande lagstiftning så att tillståndshavaren kan vidta åtgärder vid bristande efterlevnad.

Godkänd 2025-11-06 av Anna Olofsson

Den som enligt verksamhetstillståndet är utsedd föreståndare ska ansvara för minst följande uppgifter när det gäller information och dokumentation: 1. Se till att följande dokumentation finns lätt tillgänglig för de som arbetar med försöksdjur, a) de tillstånd och etiska godkännanden av djurförsök som behövs för verksamheten, b) journaler, c) arbetsinstruktioner och information enligt 14 kap. 6 och 7 §§ och 8 kap. 15 §, d) information om 3R-principen, och e) information om de djurarter och stammar som finns på försöksdjursanläggningen. 2. Se till att det finns information om försöksledarens namn samt diarienummer för beslutet om etiskt godkännande av djurförsök på varje bur, box, rum eller motsvarande utrymme där det finns försöksdjur. 3. Se till att åtminstone dokumentation, inklusive tillstånd, djurskyddsorganets journaler och bedömningar samt etiska godkännanden av djurförsök enligt 2 kap., 5 kap. 6–8 §§ och 8 kap. 12 § bevaras i minst tre år efter den dag de löpt ut. 4. Se till att dokumentationen om djurförsök som ska utvärderas i efterhand bevaras tills utvärderingen är genomförd vilket innebär att dokumentationen kan behöva bevaras i mer än tre år. 5. Ansvara för att journaler bevaras enligt 13 kap. 7 och 8 §§.

Om det finns fler än en försöksdjursveterinär eller expert inom en försöksdjursverksamhet och ansvaret i 6 och 7 §§ fördelas mellan dessa ska fördelningen anges i en delegationsordning.

Den enligt verksamhetstillståndet utsedde försöksdjursveterinären eller experten ska ansvara för minst följande uppgifter: 1. Ge råd till verksamheten med avseende på djurens välbefinnande och behandling. 2. Ge råd om det finns oklarheter i bedömningen om försöksdjuret utsätts för ett onödigt lidande. 3. Av 8 kap. 2 § framgår att försöksdjursveterinären eller experten ska delta i tillsynen. 4. Av 8 kap. 9 § framgår att en försöksdjursveterinär eller expert får besluta om det är lämpligt att ett försöksdjur fortsätter att leva efter att försöket är avslutat. 5. Av 8 kap. 13 § framgår att en försöksdjursveterinär eller expert får bedöma om det är lämpligt ur djurskyddssynpunkt för det enskilda försöksdjuret att återanvändas.

Godkänd 2025-11-06 av Anna Olofsson

6. Av 15 kap. 19 § framgår att en försöksdjursveterinär får ordinera att försöksdjur får hållas och skötas på annat sätt än vad som anges i dessa föreskrifter om det krävs av veterinärmedicinska skäl. 7. Av 21 kap. 10 § framgår att en försöksdjursveterinär eller expert får besluta att primater inte behöver vistas utomhus vid olämplig väderlek.

Den enligt verksamhetstillståndet utsedde försöksdjursveterinären eller experten ska utöver det som anges i 6 § minst delta i följande funktioner: 1. Av 7 kap. 7 § framgår att försöksdjursveterinären eller experten ska delta i samråd angående planering av djurförsök. 2. Av 5 kap. 2 § framgår att försöksdjursveterinären eller experten ska delta i verksamhetens djurskyddsorgan. Utöver det som anges i första stycket ska försöksdjursveterinären eller experten ta fram skriftliga planer enligt 14 kap. 8 § och se till att de hålls aktuella. Plan för berikning av försöksdjurens miljö och plan för bedömning av försöksdjurens fysiska och psykiska välbefinnande enligt 14 kap. 8 § ska tas fram i samråd med etolog om en sådan finns knuten till verksamheten.

Försöksledaren ska ansvara för följande: 1. Säkerställa att all personal som försöksledaren ansvarar för känner till de lagar, förordningar och föreskrifter som är relevanta för den försöksdjursverksamhet som försöksledaren bedriver. 2. Säkerställa att all personal som arbetar under försöksledarens etiska godkännande av djurförsök har godkänd utbildning och kompetens enligt 6 kap. 7 och 8 §§. 3. Säkerställa att personalen vidareutbildas fortlöpande och att personalen som arbetar under det etiska godkännandet av djurförsök upprätthåller och kan uppvisa nödvändig kompetens för sina arbetsuppgifter enligt 6 kap. 9 §. 4. Säkerställa att journal förs för djur under etiskt godkännande av djurförsök enligt 13 kap. 5. Etiska godkännanden av djurförsök, journaler och för försöket relevant dokumentation sparas enligt 8 kap. 12 § och 13 kap. 7 och 8 §§. 6. Av 7 kap. 7 § framgår att försöksledaren ska samråda om planeringen av djurförsöket. 7. Säkerställa att djurförsöket genomförs enligt det etiska godkännandet av djurförsök. 8. Ta fram skriftlig instruktion och säkerställa att den personal som ska utföra ett djurförsök eller sköta försöksdjur i samband med djurförsöket får ta del av den skriftliga instruktionen och övrig information som anges i 7 kap. 8 §. 9. Informera antingen försöksdjursveterinären eller experten om när djurförsök med avsevärd svårhetsgrad påbörjas enligt 8 kap. 2 §.

Godkänd 2025-11-06 av Anna Olofsson

10. Säkerställa att allt onödigt lidande inom ramen för ett djurförsök förhindras och i förekommande fall stoppas. 11. Säkerställa att åtgärder vid avslutande av djurförsök vidtas enligt 8 kap. 7–9 §§. 12. Säkerställa att den dokumentation som krävs för att djurförsöket ska kunna utvärderas i efterhand samlas in och tillhandahålls den centrala djurförsöksetiska nämnden.

Om inget annat anges i 1–8 §§ ansvarar tillståndshavaren för att verksamheten bedrivs i enlighet med dessa föreskrifter. Av 7 kap. 6 § djurskyddslagen (2018:1192) framgår tillståndshavarens ansvar inom försöksdjursverksamhet.

Den verksamhet som använder försöksdjur ska årligen rapportera följande uppgifter via ett formulär som tillhandahålls på Jordbruksverkets webbplats : 1. Användarinformation. 2. Region och sektor. 3. Föreståndare. 4. Organisation eller motsvarande. 5. Uppgift om a) användningen räknas som djurförsök enligt antingen EU-lagstiftning eller endast nationell lagstiftning, b) djurslag, c) antal försöksdjur, d) återanvändning, e) födelseort, f) genetisk status, g) framställande av ny genetiskt förändrad stam, h) upprätthållande av kolonier av genetiskt förändrad stam som inte använts i andra försök, i) för icke-mänskliga primater generation samt information om huruvida djuret kom från en självförsörjande koloni,

Utöver vad som anges i 1 § ska den verksamhet som använder, föder upp, tillhandahåller eller förvarar försöksdjur vart femte år rapportera följande uppgifter via ett formulär som tillhandahålls på Jordbruksverkets webbplats : 1. Djurslag och antal försöksdjur som har fötts upp och avlivats utan att användas i djurförsök. 2. Djurslag och antal försöksdjur som har avlivats för uttag av organ eller vävnad utan föregående ingrepp. 3. Djurslag och antal försöksdjur som har sitt ursprung i att det framställs och upprätthålls genetiskt förändrade djurstammar, vilka inte omfattas av den årliga statistiken. 4. Djurslag och antal försöksdjur som har utsatts för vävnadsprovtagning för genetisk karakterisering, provtagningsmetoden och den faktiska svårhetsgraden av provtagningen. 5. Information om de ansträngningar som har gjorts för att förfina metoderna för vävnadsprovtagning.

För djurförsök som genomförs inom ett och samma kalenderår ska uppgifterna enligt 1 och 2 §§ ha kommit in till Jordbruksverket senast den 1 mars efterföljande kalenderår. För djurförsök som genomförs under två kalenderår får uppgifterna rapporteras till Jordbruksverket senast den 1 mars det år som försöket avslutas. För djurförsök som genomförs under mer än två kalenderår ska uppgifter rapporteras till Jordbruksverket senast den 1 mars året efter att försöksdjuren avlivats, dött eller tagits ur djurförsöket.

Bestämmelser om djurskyddsorganets övergripande uppgifter finns i 7 kap. 7 § 4 djurskyddslagen (2018:1192).

Djurskyddsorganet ska minst bestå av 1. en föreståndare, 2. antingen en försöksdjursveterinär eller en expert, 3. en etolog när primat förekommer på en försöksdjursanläggning, 4. en forskare, och 5. en representant för den personal som sköter djuren.

Djurskyddsorganet ska ge den personal som hanterar försöksdjur råd i djurskyddsfrågor i samband med införskaffande, hållande, skötsel och användning av försöksdjur. Djurskyddsorganet ska ta fram och granska interna rutinbeskrivningar för övervakning, rapportering och uppföljning av försöksdjurens välfärd och för det övergripande djurskyddsarbetet i verksamheten.

Djurskyddsorganet ska aktivt verka för att god djuromsorg prioriteras inom verksamheten. Djurskyddsorganet ska ge personalen råd om hur de ska tillämpa 3Rprincipen och informera om den tekniska och vetenskapliga utvecklingen på detta område. Djurskyddsorganet ska följa utvecklingen och resultatet av de djurförsök som bedrivs inom verksamheten avseende effekterna för de försöksdjur som används. Djurskyddsorganet ska även identifiera och ge råd om de faktorer som ytterligare bidrar till 3R-principerna.

Djurskyddsorganet ska ge råd vid utplacering av försöksdjur i hem, inklusive lämpliga metoder för socialisering av försöksdjuren.

Ett beslut om ändring av ett befintligt etiskt godkännande av djurförsök behövs inte om djurskyddsorganet har bedömt att ändringen 1. inte riskerar att inverka negativt på försöksdjurens välfärd, 2. inte påverkar möjligheten att uppnå syftet eller målet med försöket, 3. inte innebär att giltighetstiden för försöket blir längre, och 4. inte negativt påverkar a) försökets svårhetsgrad, b) slut- eller avbrytningspunkt, c) försökstider, d) försöksdjurens övervakning under försöket, samt e) inhysning, skötsel eller märkning som kräver godkännande av en regional djurförsöksetisk nämnd. Bedömningen enligt första stycket avgörs genom enkel majoritet och kan göras endast om samtliga kompetenser enligt 2 § första stycket deltar i avgörandet.

Djurskyddsorganet ska dokumentera följande uppgifter om sin bedömning enligt 6 §: 1. Kontaktuppgifter till djurskyddsorganet. 2. Diarienumret på beslutet om etiskt godkännande av djurförsök som ändringen avser. 3. Datum för djurskyddsorganets bedömning och vilka som har deltagit vid bedömningen. 4. Vad djurskyddsorganet har bedömt. 5. Motivering. Dokumentationen ska skickas till försöksledaren. Vid förändringar av ett befintligt etiskt godkännande ska dokumentationen också skickas till den berörda regionala djurförsöksetiska nämnden, de berörda kontrollmyndigheterna, samt till den centrala djurförsöksetiska nämnden om djurförsöket ska utvärderas i efterhand.

Djurskyddsorganet ska föra journal över de råd som djurskyddsorganet ger och de ställningstagande som görs i anslutning till råden. Ställningstaganden och journaler ska på begäran göras tillgängliga för Jordbruksverket , den regionala djurförsöksetiska nämnden, den centrala djurförsöksetiska nämnden och kontrollmyndigheten.

Personalen hos den som använder, föder upp, tillhandahåller eller förvarar försöksdjur ska ha utbildning och kompetens enligt detta kapitel innan de får 1. utföra djurförsök, 2. utforma djurförsök, 3. sköta försöksdjur, eller 4. avliva försöksdjur. Personal som utför uppgifter enligt första stycket 1, 3 och 4 ska övervakas när de utför sina uppgifter till dess att de har visat att de har den kompetens som krävs.

Med utbildning enligt 1 § avses någon av följande: 1. Utbildning som är specifikt inriktad på de krav som anges i detta kapitel. 2. Sakkunskap och färdighet för kraven som anges i 2 § 1 och 3–8 §§ och som har förvärvats genom annan utbildning än den som nämns i 1 och kan styrkas genom intyg eller läroplan där innehållet på utbildningen framgår.

Den som utformar djurförsök ska ha utbildning i en vetenskaplig disciplin som är relevant för det arbete som ska utföras och ha kunskaper om de arter som det gäller enligt 7 och 8 §§.

Den som enligt verksamhetstillståndet är föreståndare, försöksdjursveterinär och expert ska ha utbildning motsvarande kraven för den som utformar djurförsök enligt 7 och 8 §§. Utöver det som anges i första stycket ska: 1. En försöksdjursveterinär ha behörighet att utöva veterinäryrket i Sverige och kunskap inom försöksdjursmedicin. I de fall där verksamheten har komplicerade djurförsök ska försöksdjursveterinären förvärva sig särskild kunskap för att kunna ge råd och behandling vid mer komplicerade djurförsök eller försök med okänd påverkan på djuren. 2. En expert ha den erfarenhet och kompetens som krävs för verksamheten.

En etolog enligt 21 kap. 2 § ska ha en examen inom zoologi eller husdjursvetenskap med etologisk inriktning. Etologen ska dessutom ha erfarenhet av primatetologiskt arbete och utbildning minst motsvarande kraven för den som utformar djurförsök enligt 7 och 8 §§.

Den som fångar försöksdjur som är viltlevande enligt 7 kap. 8 § djurskyddslagen (2018:1192) ska ha utbildning som innehåller följande moment: 1. Hantering av försöksdjuren. 2. Olika fångstmetoder inklusive immobilisering och hantering av eventuell bifångst. 3. Minimering av stress och lidande för försöksdjuren. 4. Metoder för frisläppande. 5. Tillämplig lagstiftning inom artskydd och jakt. Den som fångar försöksdjur enligt första stycket ska också ha utbildning som är relevant för arten och som motsvarar kraven för den som utför djurförsök enligt 7 och 8 §§.

Den som utformar djurförsök, utför djurförsök, sköter försöksdjur eller avlivar försöksdjur enligt 1 § ska ha utbildning inom följande områden: 1. Gällande nationell lagstiftning om införskaffande av försöksdjur, djurhållning, skötsel och användning av försöksdjur.

Godkänd 2025-11-06 av Anna Olofsson

2. Etik i samband med förhållandet människor och djur, livets inneboende värde, argument för och emot användningen av djur för vetenskapliga ändamål. 3. Grundläggande och lämplig artspecifik biologi i fråga om anatomi, fysiologiska egenskaper, uppfödning, genetik och genetiska förändringar. 4. Djurbeteende, djurhållning och berikning. 5. Skötsel av djurs hälsa och hygien. 6. Igenkännande av artspecifik ångest, smärta och lidande hos de vanligaste försöksdjuren. 7. Bedövning, smärtlindring och avlivning. 8. Användning av skonsamma avbrytnings- och slutpunkter. 9. Krav på ersättning, begränsning och förfining.

Utöver det som anges i 7 § ska den som: 1. Sköter försöksdjur utbildas inom artspecifika metoder när det gäller hantering. 2. Utför djurförsök utbildas inom artspecifika metoder när det gäller hantering och försök. 3. Utformar djurförsök utbildas inom artspecifika metoder när det gäller hantering och försök, samt utformning av försök och projekt. Innehållet i den artspecifika utbildningen i första stycket ska innehålla de djurarter som den som utbildas kommer att arbeta med.

Fortlöpande vidareutbildning ska genomföras i syfte att upprätthålla och vidareutveckla kompetens, samt praktiska färdigheter. Kravet i första stycket gäller för alla som utför djurförsök, utformar djurförsök, sköter försöksdjur, eller avlivar försöksdjur enligt 1 §.

Försöksdjur får märkas med de metoder som framgår av 12 kap. av den som 1. har utbildning motsvarande kraven för den som sköter försöksdjur och där märkningen för djurslaget och metoden i fråga har ingått både som teoretisk och praktiskt moment, 2. uppfyller kraven för ingreppet enligt 5 kap. Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2023:19) om djurhälsopersonal, 3. uppfyller kraven för ingreppet enligt Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2023:20) om den som utan att tillhöra djurhälsopersonalen yrkesmässigt utövar verksamhet inom djurens hälsooch sjukvård samt om veterinärs tillhandahållande av läkemedel till sådana personer, eller 4. uppfyller kraven för ingreppet enligt 6 kap. 2 § Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2023:21) om veterinärs ordination av läkemedel, djurhållares registrering av uppgifter och operativa ingrepp som djurhållare får utföra samt kraven för djurslagen i fråga enligt 6 kap. 4–8 §§ samma föreskrifter.

Djurskötare på en anläggning som inte är en godkänd försöksdjursanläggning enligt 2 kap. behöver inte uppfylla kraven på utbildning och kompetens enligt detta kapitel, även om djuren på anläggningen tillfälligt ingår i djurförsök, under förutsättning att djurskötaren inte utför andra åtgärder på djuren än de som ingår i det vanliga arbetet när djuren inte är försöksdjur.

Ett djurförsök får inte utföras om det finns en enligt EU-rätten godkänd metod eller teststrategi utan användning av levande försöksdjur som kan användas för att uppnå de eftersträvade resultaten.

Resultat som är framtagna i en annan medlemsstat genom djurförsök som erkänns av EU:s lagstiftning ska godtas om det inte krävs ytterligare djurförsök när det gäller dessa resultat för att skydda folkhälsa, allmän säkerhet eller miljön.

Djurförsök får endast genomföras i något av följande syften: 1. Grundforskning. 2. Forskning om vilka effekter sjukdomar, ohälsa eller annat avvikande tillstånd har på människor, djur eller växter samt hur de ska undvikas, förebyggas, diagnostiseras eller behandlas. 3. Forskning som innebär utvärdering, påvisande, reglering eller modifiering av fysiologiska tillstånd hos människor, djur eller växter. 4. Forskning som syftar till förbättring av djurens välfärd. 5. Utveckling, tillverkning eller testning av kvalitet, effekt och säkerhet av läkemedel, livsmedel, foder och andra ämnen eller produkter för något av de syften som avses i 2–4. 6. Forskning som syftar till artskydd. 7. Skydd av den naturliga miljön för att bevara människors hälsa och välfärd. 8. Skydd av den naturliga miljön för att bevara djurs hälsa eller välfärd. 9. Rättsmedicinska undersökningar. 10. Användning i högskoleutbildning eller i utbildning som syftar till att förvärva, upprätthålla eller utveckla yrkesfärdigheter under förutsättning att användningen framgår av utbildningens kursplan och är nödvändig med hänsyn till syftet med utbildningen.

Djurförsök som sannolikt inte orsakar lidande i lika stor eller större utsträckning än ett nålstick som utförs enligt god veterinärmedicinsk praxis får utföras även i andra syften än de som anges i 3 §.

Godkänd 2025-11-06 av Anna Olofsson

Utöver det som anges i 7 kap. 1 § djurskyddslagen (2018:1192) ska djurförsök utformas så att 1. de leder till det minsta lidandet och den lägsta graden av bestående men för försöksdjuren, 2. djurarter med den minsta förmågan att uppleva lidande används 3. de följer god vetenskaplig praxis, och 4. har de största utsikterna att ge ett tillfredställande resultat.

Vid utformning av djurförsök ska försöksledaren särskilt överväga, motivera och beskriva 1. djurförsökets slutpunkt, 2. djurförsökets avbrytningspunkter, 3. hur försöksdjurens smärta, obehag eller annat lidande ska bedömas, och 4. behovet av tillsyn enligt 8 kap. 1 §.

Innan en ansökan om etiskt godkännande av djurförsök skickas till en regional djurförsöksetisk nämnd ska försöksledaren samråda om planeringen av djurförsöket. Samråd ska ske med 1. föreståndaren, 2. antingen försöksdjursveterinären eller experten, 3. eventuell etolog, och 4. en representant för den personal som utför djurförsök eller sköter försöksdjur.

I samband med djurförsök ska den personal som utför djurförsök eller sköter försöksdjur få ta del av ansökan och beslutet om etiskt godkännande av djurförsök. Personalen enligt första stycket ska också få en skriftlig instruktion om 1. slutpunkt och avbrytningspunkter för djurförsöket, 2. hur bedömningen av försöksdjurens lidande ska göras och fortlöpande dokumenteras, och 3. hur tillsynen av försöksdjuren före, under och efter åtgärder inom djurförsöket ska utföras.

Djurförsöken ska ha så tidiga och skonsamma avbrytningspunkter som möjligt. Avbrytningspunkterna ska ha tydliga bedömningskriterier.

Godkänd 2025-11-06 av Anna Olofsson

Användning av döden som slutpunkt i ett djurförsök ska undvikas i möjligaste mån och ersättas av tidiga och skonsamma slutpunkter. När det är oundvikligt att använda döden som slutpunkt ska djurförsöket utformas på så sätt att 1. så få försöksdjur som möjligt används, 2. varaktigheten och intensiteten i försöksdjurets lidande minimeras, och 3. försöksdjuret i möjligaste mån får en smärtfri död.

Under djurförsök ska tillsynen av försöksdjuren ske med sådana intervaller att det kan säkerställas att försöksdjuren inte utsätts för större lidande än vad som är nödvändigt. Vid behov ska tillsyn ske även nattetid. Det ska finnas en skriftlig plan för hur den som utövar tillsynen ska agera vid både väntade och oväntade effekter. Tillsyn ska dokumenteras på ett sådant sätt att det tydligt framgår när tillsynen utfördes, vad som kontrollerades, vilka eventuella åtgärder som vidtogs och av vem.

En försöksdjursveterinär eller expert ska delta i tillsynen av försöksdjuren vid 1. samtliga djurförsök av avsevärd svårhetsgrad, 2. djurförsök där den regionala djurförsöksetiska nämnden har beslutat det, och 3. i andra djurförsök där försöksdjursveterinären eller experten har bedömt att det är lämpligt.

Bestämmelser om bedövning av försöksdjur finns även i 7 kap. 29 § djurskyddsförordningen (2019:66) och har samma betydelse i detta kapitel.

Försöksdjur får bara ges läkemedel som hindrar dem från eller begränsar deras möjlighet att uttrycka smärta om de samtidigt får tillräcklig bedövning eller smärtlindring. I dessa fall ska en vetenskaplig motivering ges, åtföljd av uppgifter om bedövningen eller smärtlindringen.

Ett försöksdjur som kan förväntas uppleva smärta när bedövningen har avklingat, ska behandlas med förebyggande och postoperativa smärtstillande medel eller andra lämpliga smärtstillande metoder. Om detta inte är möjligt ska försöksdjuret avlivas omedelbart. En regional djurförsöksetisk nämnd får dock besluta om undantag.

Godkänd 2025-11-06 av Anna Olofsson

Om ett försöksdjur i samband med eller efter infångandet konstateras vara sjukt eller skadat ska det undersökas av veterinär eller annan med den kompetens som krävs. Åtgärder ska vidtas för att minimera djurets lidande om inte en regional djurförsöksetisk nämnd beslutat annat. Vid fångstplatser ska det finnas lämpliga och tillräckliga transportbehållare och transportmedel om ett försöksdjur måste flyttas för undersökning eller behandling.

Ett djurförsök ska avslutas när slutpunkten enligt det etiska godkännandet av djurförsöket har uppnåtts.

Ett försöksdjur ska tas ur djurförsöket innan slutpunkten har uppnåtts om 1. avbrytningspunkten enligt det etiska godkännandet av djurförsöket inträffar, eller 2. försöksdjuret utsätts för oförutsett lidande som inte kan hävas.

Ett försöksdjur ska avlivas efter att det har tagits ur djurförsök eller när slutpunkten har uppnåtts. Ett försöksdjur får dock hållas vid liv om det inte är troligt att försöksdjuret kommer att fortsätta uppleva måttlig eller avsevärd smärta, lidande, ångest eller bestående men. Det gäller endast om 1. en försöksdjursveterinär eller expert har bestämt att försöksdjuret ska fortsätta leva, och 2. det inte framgår av det etiska godkännandet av djurförsöket att försöksdjuret ska avlivas.

Om ett försöksdjur inte avlivas efter att det har tagits ur djurförsök och det riskerar att uppleva lidande ska lämpliga åtgärder för att minimera lidandet vidtas omedelbart.

Ett försöksdjur som inte längre används i djurförsök ska skötas och hållas enligt dessa föreskrifter så länge det hålls på en försöksdjursanläggning. Skötsel och hållande ska anpassas efter försöksdjurets hälsotillstånd. Om kraven i första stycket inte kan uppfyllas ska försöksdjuret avlivas snarast.

Ansökan och beslut om etiskt godkännande av djurförsök ska bevaras i minst tre år från och med den dag då godkännandet löper ut.

Godkänd 2025-11-06 av Anna Olofsson

Om ansökan avslås ska dokumentationen bevaras i minst tre år och fyrtio dagar efter det att den fullständiga och korrekta ansökan har kommit in till den regionala djurförsöksetiska nämnden. För djurförsök som ska utvärderas i efterhand ska dokumentation bevaras till dess utvärderingen har slutförts.

Försöksdjur som redan har använts i ett eller flera försök får användas i ett nytt försök, när ett annat försöksdjur på vilket inga försök tidigare har utförts även kunde ha använts, enbart om samtliga följande villkor är uppfyllda: 1. En regional djurförsöksetisk nämnd har inte beslutat att försöksdjuret inte får återanvändas. 2. En försöksdjursveterinär eller expert har bedömt att det är lämpligt ur djurskyddssynpunkt för det enskilda försöksdjuret, med hänsyn till vad försöksdjuret har utsatts för under sin livstid. 3. Den faktiska svårhetsgraden som det enskilda försöksdjuret har upplevt tidigare var ”ringa” eller ”måttlig”. 4. Försöksdjurets allmänna hälsotillstånd och välbefinnande har återställts helt. 5. Den nya svårhetsgraden som det enskilda försöksdjuret kommer att utsättas för bedöms som ”ringa”, ”måttlig” eller ”terminal”.

Ett försöksdjur får utplaceras i hem, släppas fri eller återföras till annat djurhållningssystem som lämpar sig för arten under förutsättning att 1. försöksdjurets hälsotillstånd tillåter det, 2. största möjliga ansträngning har gjorts för att värna om försöksdjurets välbefinnande, och 3. det inte innebär någon fara för folkhälsan, djurhälsan eller miljön.

Vid utplacering i hem ska det finnas en plan för socialisering av försöksdjuren.

Vid behov ska det finnas ett rehabiliteringsprogram innan vilda försöksdjur återförs till sin livsmiljö.

Immunisering med olje- eller gelbaserad adjuvans får inte ske genom injektion i försöksdjurets blodbana eller bukhåla.

Godkänd 2025-11-06 av Anna Olofsson

Förbudet enligt första stycket gäller inte för framkallande av autoimmuna sjukdomar på mus och råtta genom immunisering med olje- eller gelbaserad adjuvans i djurets bukhåla.

Immunisering får inte ske genom injektion i tass eller fotsula på kanin.

Följande injektionsvägar hos försöksdjuret får inte användas för att framkalla ledinflammation: 1. Injektion i trampdyna på mus och råtta. 2. Injektion i muskulaturen på mus.

Om det krävs adjuvans för immunisering ska injektionsvolymen vara den minsta möjliga och anpassas till djurart och injektionsställe. Höggradigt irriterande adjuvans får endast användas om det är absolut nödvändigt.

Vid blodtappning för framställning av polyklonala antikroppar får försöksdjuret endast tappas på så mycket blod att djuret inte påverkas mer än lindrigt och kortvarigt. Blodtappning får inte ske i tätare intervaller än att blodvolymen, hemoglobinhalten och mängden blodkroppar är återställda innan en ny tappning genomförs. Vid planering av blodtappning ska hänsyn tas till djurets känslighet för blodförlust. Sluttappning av blod eller serum från ett enskilt försöksdjur i samband med avlivning får göras utan begränsning av blodvolym om djuret är medvetslöst.

Det är inte tillåtet att framställa monoklonala antikroppar från hybridom i bukhålan på ett försöksdjur, så kallad ascitesmetod. En regional djurförsöksetisk nämnd får medge undantag från första stycket under förutsättning att 1. ascitesmetoden är det enda sättet att häva en infektion i en in vitrokultur, eller 2. att upprepade försök att mångfaldiga antikroppen med in vitro-teknik har misslyckats.

Djurförsök får inte genomföras i syfte att ta fram en dödlig dos eller koncentration av ett ämne eller en blandning av ämnen. En regional djurförsöksetisk nämnd kan medge undantag från första stycket under förutsättning att

Godkänd 2025-11-06 av Anna Olofsson

1. EU:s lagstiftning kräver detta för att skydda djurs eller människors hälsa eller miljön, och 2. testet genomförs enligt a) de testmetoder som anges i en kommissionsförordning b) andra internationella testmetoder som har bedömts som lämpliga av kommissionen eller kemikaliemyndigheten, eller c) andra testmetoder om de uppfyller de villkor som anges i bilaga XI i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1907/2006 av den 18 december 2006 om registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier (Reach), inrättande av en europeisk kemikaliemyndighet, ändring av direktiv 1999/45/EG och upphävande av rådets förordning (EEG) nr 793/93 och kommissionens förordning (EG) nr 1488/94 samt rådets direktiv 76/769/EEG och kommissionens direktiv 91/155/EEG, 93/67/EEG, 93/105/EG och 2000/21/EG . Följande uppgifter ska då finnas i ansökan om etiskt godkännande av djurförsök 1. vilken EU-lagstiftning som kräver att djurförsöken utförs, 2. varför andra metoder inte går att använda, 3. var det framgår att den myndighet som kräver testet inte godkänner att informationen tas fram på ett annat sätt, och 4. om ämnet eller ämnena har testats tidigare.

Vid akuta toxicitetstest får avbrytningspunkterna inte sättas senare än vid det tidigaste tecknet på livshotande tillstånd eller betydande smärta, ångest eller annat likvärdigt lidande.

Försöksdjur får endast avlivas i en försöksdjursanläggning. Första stycket gäller inte om Jordbruksverket i verksamhetstillståndet har beviljat att djurförsök får genomföras utanför en försöksdjursanläggning.

Andra avlivningsmetoder än de som anges i dessa föreskrifter får användas vid nödsituationer då försöksdjur måste avlivas omedelbart av

Den som ska avliva, bedöva eller sedera ett försöksdjur ska vara väl förtrogen med de metoder som ska användas. Bedövning inför avlivning i detta kapitel har samma betydelse som i 5 kap. 1 § djurskyddsförordningen (2019:66).

Efter genomförd avlivning ska den som avlivat djuret kontrollera att försöksdjuret är dött innan vidare åtgärder företas med kroppen. En sådan kontroll ska göras på samtliga försöksdjur med någon av följande metoder: 1. Bekräftelse på att cirkulationen upphört permanent. 2. Destruktion av hjärnan. 3. Halsdislokation. 4. Avblodning. 5. Bekräftelse på att rigor mortis inträtt. Vid misstanke om att ett försöksdjur inte är dött ska förnyade avlivningsåtgärder vidtas omedelbart.

Försöksdjur av djurslagen gnagare, kanin, hund, katt, iller, primat, nötkreatur, får, get, hästdjur, gris, övriga stora däggdjur, fisk, groddjur, kräldjur, bläckfisk och fågel ska avlivas med någon av de metoder som anges i tabell 1–4 och på sätt som i övrigt framgår av detta kapitel. Första stycket gäller inte om en regional djurförsöksetisk nämnd godkänt en annan avlivningsmetod.

Tabell 1. Avlivningsmetoder för gnagare, kanin, hund, katt, iller och

primater

Gnagare Kanin Hund, Katt, Primat Iller Överdos av X X X X narkosmede l Injektion av X* X* X* X* kemiska preparat Δ Koldioxid X Inte tillåtet Inte tillåtet Inte tillåtet Δ Δ Hals- X X Inte tillåtet Inte tillåtet dislokation Δ Δ Δ Kraftigt slag X X X Inte tillåtet mot huvudet

Godkänd 2025-11-06 av Anna Olofsson

Gnagare Kanin Hund, Katt, Primat Iller Δ De- (X) Inte tillåtet Inte tillåtet Inte tillåtet kapitering □ Skott med Inte tillåtet Inte tillåtet (X) Inte tillåtet skarp ammunition Avblodning X* X* X* Inte tillåtet 1 Med överdos av narkosmedel avses här även andra kemiska preparat med sövande effekt. X = Avlivningsmetoden är godkänd för djurslaget.

Δ = ålders- eller viktbegränsat * = endast på medvetslösa djur □ = endast under fältbetingelser

(X) = får endast användas om andra metoder inte är möjliga att använda.

Tabell 2. Avlivningsmetoder för nötkreatur, får, get, hästdjur, gris och

övriga stora däggdjur

Nötkreatur, Hästdjur Gris Övriga stora Får, Get däggdjur Överdos av X X X X narkosmede l Injektion av X* X* X* X* kemiska preparat Inerta gaser Inte tillåtet Inte tillåtet X Inte tillåtet (Ar, N2) □ □ □ □ Skott med (X) X X X skarp ammunition Avblodning X* X* X* X* 1 Med överdos av narkosmedel avses här även andra kemiska preparat med sövande effekt. X = Avlivningsmetoden är godkänd för djurslaget.

* = endast på medvetslösa djur □ = endast under fältbetingelser

(X) = får endast användas om andra metoder inte är möjliga att använda.

Tabell 3. Avlivningsmetoder för fisk, groddjur, kräldjur och bläckfisk

Fisk Groddjur Kräldjur Bläckfisk Överdos av X X X X narkosmede l

Godkänd 2025-11-06 av Anna Olofsson

Fisk Groddjur Kräldjur Bläckfisk Injektion av X* X* X* Inte tillåtet kemiska preparat Δ Δ Kraftigt slag X X X Inte tillåtet mot huvudet De- X* X* X* Inte tillåtet kapitering □ Skott med Inte tillåtet Inte tillåtet X Inte tillåtet skarp ammunition X* Inte tillåtet Inte tillåtet Inte tillåtet Avblodning Hjärnstams- X* X* X* Inte tillåtet stick ● Hypoterm- X Inte tillåtet Inte tillåtet Inte tillåtet isk chock 1 Med överdos av narkosmedel avses här även andra kemiska preparat med sövande effekt. X = Avlivningsmetoden är godkänd för djurslaget.

Δ = ålders- eller viktbegränsat * = endast på medvetslösa djur □ = endast under fältbetingelser ● = får endast användas på zebrafisk

Tabell 4. Avlivningsmetoder för fågel

Fågel Överdos av narkosmedel X Injektion av kemiska preparat X* ♦ Koldioxid X Δ Halsdislokation X Δ Kraftigt slag mot huvudet X Δ Dekapitering X Inerta gaser (Ar, N2) X Avblodning X* 1 Med överdos av narkosmedel avses här även andra kemiska preparat med sövande effekt. X = Avlivningsmetoden är godkänd för djurslaget.

Δ = ålders- eller viktbegränsat * = endast på medvetslösa djur

♦ = endast höns, kalkon, vaktlar och dagsgamla fjäderfäkycklingar

Om en avlivningsmetod enligt dessa föreskrifter endast får användas på medvetslösa försöksdjur enligt 5 § ska djuret bedövas enligt med 25 §.

Godkänd 2025-11-06 av Anna Olofsson

Samtliga djurslag får avlivas genom en överdos av narkosmedel som ska tillföras försöksdjuret på lämpligt sätt. Även andra kemiska preparat som är specifikt avsedda för ändamålet och som leder till att försöksdjuren somnar och därefter dör får användas. I samband med avlivning enligt första stycket ska försöksdjuren vid behov sederas innan narkosmedlet tillförs.

Samtliga djurslag utom bläckfisk får avlivas genom injektion av kemiska preparat utan sövande effekt. Preparaten ska vara specifikt avsedda för ändamålet och för det aktuella djurslaget. Vid tillförseln av preparatet ska försöksdjuret vara medvetslöst.

Gnagare som är äldre än 10 dagar får avlivas med koldioxid. Avlivning enligt första stycket ska ske på följande sätt: 1. Utrymmet där försöksdjuren exponeras för gasen ska vara utformat så att försöksdjuren inte skadas. 2. Försöksdjuren ska kunna inspekteras visuellt under avlivningen. 3. Utrymmet där försöksdjuret hålls ska fyllas på med koldioxid gradvis. 4. Försöksdjuret ska utsättas för en koldioxidhalt om minst 80 volymprocent. 5. Samtliga försöksdjur i utrymmet ska snabbt bli medvetslösa och kort därefter dö. 6. Försöksdjuren ska hållas kvar i utrymmet till dess att de har dött.

Vid avlivning av fjäderfä genom exponering för koldioxid i stall ska visuell inspektion av djuren kunna ske under avlivningen. Gashalten i stallet ska kunna mätas vid behov. Den planerade avlivningen ska anmälas till länsstyrelsen senast en vecka i förväg. Avlivningen ska övervakas av en veterinär från det att gasen släpps på till det att utrymmet öppnats och resultatet kan inspekteras. Veterinären ska godkänna den gjorda beräkningen av mängden koldioxid som ska användas vid avlivningen innan gasinsläppet påbörjas. När avlivningen är genomförd ska veterinären sända in en ifylld rapportblankett till Jordbruksverket . Vid förprövningspliktig nybyggnation av höns- och kalkonstallar ska fast genomföringsrör för gasinsläpp installeras.

Då höns avlivas genom exponering för koldioxid i tunnel med kvarn ska visuell inspektion av djuren kunna ske under avlivningen. Koldioxidtunneln ska vara försedd med två prober för mätning av

Vid avlivning av vaktlar och dagsgamla fjäderfäkycklingar med koldioxid ska försöksdjuren föras in i ett utrymme med högsta möjliga koncentration av koldioxid. Gasen ska tillföras i ren form. Vid avlivning med denna metod ska försöksdjuren hållas kvar i utrymmet till dess att de har dött.

Gnagare, kanin och fågel som väger mindre än 1 kg får avlivas genom halsdislokation. Gnagare och kanin som väger mer än 150 g och fågel som väger mer än 250 g ska vara medvetslösa när de avlivas.

Slag mot bakhuvudet ska utföras med en sådan kraft och precision att det medför omedelbar medvetslöshet och död. Slag mot bakhuvudet får användas för att avliva ett mindre antal 1. nyfödda hundvalpar, kattungar och illervalpar, 2. fåglar som väger mindre än 5 kg, och 3. kaniner, gnagare, kräldjur och groddjur som väger mindre än 1 kg.

Fågel som väger mindre än 250 g får avlivas genom dekapitering.

Gnagare får avlivas genom dekapitering endast om andra metoder inte är möjliga att använda och de väger mindre än 1 kg. Om försöksdjuret väger mer än 250 g ska det vara medvetslöst när det avlivas.

Vid avlivning av fisk, kräldjur och groddjur ska hjärnan förstöras omgående efter dekapitering.

Fågel och gris får avlivas med inerta gaser såsom argon (Ar) och kväve (N2).

Nötkreatur, får, get, hästdjur, gris och övriga stora däggdjur samt kräldjur får endast avlivas med skjutvapen på distans om det inte är möjligt att fånga in försöksdjuren utan att försöksdjuren utsätts för ett större lidande än vad avlivningen kan innebära. Vid avlivning med skjutvapen på distans ska nötkreatur, får, get, hästdjur, hund, katt och iller skjutas i bröstet och kräldjur i huvudet.

Hund och katt får avlivas genom huvudskott om de har fångats i fälla, har skadat sig eller av annan anledning har en kraftigt inskränkt rörelsefrihet. Vid sådan avlivning ska försöksdjuret skjutas så att hjärnan träffas och skadas på ett sådant sätt att försöksdjuret omedelbart förlorar medvetandet och inte återfår det innan försöksdjuret dött.

Avlivning med skjutvapen ska göras av erfarna skyttar och med enhandsvapen eller gevär som är avsedda för jakt- eller avlivningsändamål. Skjutvapnets laddning respektive ammunition ska anpassas till djurarten och försöksdjurets storlek.

Avblodningen ska utföras genom att man öppnar båda halspulsådrorna, det gemensamma blodkärl som dessa ådror utgår ifrån eller ett annat centralt blodkärl. Avblodning får endast göras på medvetslösa djur.

Hjärnstamsstick ska utföras på så sätt att ett smalt, vasst instrument sticks in och roteras i försöksdjurets hjärna genom öppningen mellan skallen och halskotpelaren. Instrumentet ska först föras in framåt mot hjärnstammen och därefter bakåt mot ryggmärgen.

Hypotermisk chock får endast användas för zebrafisk (Danio rerio) mer än eller lika med 16 dagar efter befruktning, med en maximal kroppslängd på 5 cm. Temperaturen vid hypotermisk chock ska vara mindre än eller lika med 4 °C och temperaturskillnaden i förhållande till den temperatur vid vilken fisken hålls ska vara mer än eller lika med 20 °C.

Godkänd 2025-11-06 av Anna Olofsson

Fisken får inte komma i direkt kontakt med is. Exponeringstiden ska vara minst 5 minuter.

Fisk, groddjur, kräldjur, höna, övriga fjäderfä, strutsfågel, övrig fågel, gnagare, kanin, hund, katt, iller, nötkreatur, ren, hjort, får, gett, övriga idisslare, hästdjur, gris, primat och övriga stora däggdjur får bedövas med de metoder som anges i tabell 5 och på sätt som i övrigt framgår av detta kapitel.

Tabell 5. Godkända bedövningsmetoder inför avlivning

Narkos- Bult- Kul- Kraftigt Elektr- Kolmedel pistol vapen slag isk dioxid mot bedövhuvudet ning Fisk X Inte Inte X X Inte tillåtet tillåtet tillåtet Grod- X Inte Inte Inte X Inte djur tillåtet tillåtet tillåtet tillåtet Kräl- X X* Inte Inte Inte Inte djur tillåtet tillåtet tillåtet tillåtet Hönsa X X X X X X Övriga X X X X Inte Inte fjäderfä tillåtet tillåtet Struts- X X X Inte X Inte fågel tillåtet tillåtet Övrig X Inte Inte Inte X Inte fågel tillåtet tillåtet tillåtet tillåtet Gnag- X Inte Inte Inte Inte Inte

Iller Nöt- X X X Inte Inte Inte kreatur tillåtet tillåtet tillåtet Ren och X X X Inte Inte Inte hjort tillåtet tillåtet tillåtet Får och X X X Inte X Inte Get tillåtet tillåtet

Godkänd 2025-11-06 av Anna Olofsson

Narkos- Bult- Kul- Kraftigt Elektr- Kolmedel pistol vapen slag isk dioxid mot bedövhuvudet ning Övriga X X X Inte Inte Inte idissla- tillåtet tillåtet tillåtet re Häst- X X X Inte Inte Inte djur tillåtet tillåtet tillåtet Gris X X X Inte X X tillåtet Primat- X Inte Inte Inte Inte Inte

däggdjur

X = Tillåten bedövningsmetod Δ= ålders- eller viktbegränsat *= endast stora kräldjur

Följande metoder är tillåtna för att kortvarigt minska ett djurs rörelsefrihet vid bedövning 1. användning av bedövningsbox som får vara utrustad med anordning för fixering av huvudet, 2. fasthållning av djurets huvud med en grimma, brems eller liknande vid mekanisk bedövning, 3. fasthållning av djurets huvud med horntag vid mekanisk bedövning av ren, 4. manuell fasthållning av mindre djur, 5. slakttratt för fjäderfä, och 6. fotbyglar för fjäderfä med en vikt av högst 20 kg.

Efter utförd bedövning i samband med samtlig slakt och avlivning ska en kontroll göras att djuret är bedövat.

Samtliga djurslag utom bläckfisk får bedövas med narkosmedel som är avsett för ändamålet och som tillförs försöksdjuret på lämpligt sätt.

Godkänd 2025-11-06 av Anna Olofsson

I samband med bedövning enligt första stycket ska vid behov försöksdjuret sederas innan narkosmedlet tillförs. Eter eller kloroform får inte användas vid bedövning av försöksdjur enligt första stycket.

Vid mekanisk bedövning ska djurets rörelsefrihet begränsas så att skottet kan placeras rätt. Detta gäller dock inte i samband med strövrensslakt. I samband med alla typer av avlivning som omfattar mekanisk bedövning ska bedövningen ske omedelbart efter att djurets rörelsefrihet har begränsats.

Skjutvapnets typ, laddning och ammunition ska anpassas till djurarten och djurets storlek.

Ett skjutvapens skötsel ska innefatta rengöring, smörjning och kontroll av eventuella packningar varje dag det används. Motsvarande skötsel ska ske innan vapnet används efter ett längre uppehåll. Ammunition ska förvaras torrt. Den som använder bultpistol ska efter varje skott säkerställa att bulten återgår till utgångsläget.

Vid all slakt eller avlivning där bultpistol eller ett annat skjutvapen används för att bedöva djur ska djuret skjutas så att hjärnan träffas och skadas på ett sådant sätt att djuret omedelbart förlorar medvetandet. Om en bultpistol används för att bedöva fjäderfä får djuret skjutas så att hjärnan skadas på ett sådant sätt att djuret omedelbart förlorar medvetandet. När andra skjutvapen än bultpistol och kulmask används ska vapnets mynning inte ha direktkontakt med djuret.

Efter bedövning med bultpistol ska försöksdjuret avlivas omedelbart.

Slag mot huvudet får användas för att bedöva enstaka kaniner och fjäderfä som väger mindre än 5 kilo samt enstaka fiskar. På kanin och fjäderfä ska slaget träffa bakhuvudet. Slaget ska utföras på ett sådant sätt att försöksdjuret förlorar medvetandet omedelbart. Efter slaget ska försöksdjuren avblodas omedelbart eller avlivas på annat lämpligt sätt. Vid användning av mekaniska system får fler än enstaka fiskar bedövas genom slag mot huvudet.

Fisk, groddjur, höna, strutsfågel, övrig fågel, kanin, hund, katt, iller, får, get och gris får bedövas med hjälp av elektrisk ström.

Godkänd 2025-11-06 av Anna Olofsson

Vid bedövning enligt första stycket ska specialutrustning för ändamålet användas. Utrustningen ska garantera att föreskriven strömstyrka uppnås, tydligt ange att strömkretsen är sluten samt ha en mätare som visar spänningen och strömstyrkan i den slutna kretsen. Vid individuell bedövning ska utrustningen ha en anordning som mäter motståndet och som förhindrar att apparaten kan användas om inte minsta tillåtna strömstyrka kan uppnås.

Bedövningsutrustningen ska vid individuell bedövning vara försedd med en teknik som garanterar att föreskriven strömstyrka uppnås och en signal som för operatören tydligt anger att strömkretsen är sluten.

Elektroderna ska vara väl underhållna och rena.

Vid elektrisk bedövning av strutsfågel ska elektroderna placeras på båda sidor om skallen så att strömmen passerar genom djurets hjärna.

Vid individuell bedövning då elektroderna placeras på båda sidor om skallen ska strömstyrkan för varje djur uppgå till minst 1. 1,25 ampere för får och get, 2. 0,5 ampere för strutsfågel samt fjäderfä med kroppsvikt över 2,5 kg, 3. 0,3 ampere för övriga fjäderfän, och 4. 0,3 ampere för kanin. Föreskriven strömstyrka ska för alla djurslag i alla situationer uppnås inom en sekund efter det att strömkretsen har slutits och ska därefter upprätthållas genom djurets hjärna till dess att djuret är bedövat. Lämpliga åtgärder ska också vidtas för att säkerställa en god elektrisk kontakt, särskilt genom avlägsnande av ull eller genom att huden fuktas.

Vid elektrisk bedövning av slaktkyckling och värphöna då huvudet passerar genom ett vattenbad ska strömstyrkan, vid användning av 50–200 Hz växelström, för varje djur uppgå till 0,12 ampere. Föreskriven strömstyrka ska upprätthållas till dess att djuret är bedövat.

Elektrisk bedövning ska snarast följas av avblodning eller någon annan lämplig avlivningsmetod så att djuret inte hinner återfå medvetandet.

Vid koldioxidbedövning av gris ska indrivningen ske från en indrivningsbox. Boxen ska vara belägen i omedelbar anslutning till den transportkorg som fraktar ner grisarna i koldioxidschaktet. Koldioxidschaktets övre del ska vara förberedd med belysning. Vid manuell indrivning ska den som arbetar med indrivningen befinna sig i indrivningsboxen.

Godkänd 2025-11-06 av Anna Olofsson

Transportkorgar för gris ska vara försedda med ett plant och halkfritt golv. I varje transportkorg ska det finnas utrymme för minst två grisar. Transportkorgarna ska vara utformade så att djuren kan stå upprätta tills de förlorar medvetandet. Transportkorgarna får inte överbeläggas.

Gasbedövningsutrustning ska kalibreras regelbundet. Registreringen av koldioxidkoncentrationen ska ske på sådan nivå i koldioxidschaktet eller tunneln som gör det möjligt att kontrollera att den koncentration och tidsperiod som fastslagits i standardrutinerna avseende grundläggande parametrar vid bedövning har uppnåtts. Koldioxidschaktet eller tunneln ska kunna inspekteras när bedövningsanläggningen är i drift.

Bestämmelser om destinationsuppfödning finns i 7 kap. 1 § 4 djurskyddslagen (2018:1192).

Följande arter och grupper av arter ska vara destinationsuppfödda: 1. Samtliga arter av genetiskt modifierade ryggradsdjur. 2. Groda av arterna Xenopus laevis, X. tropicalis, Rana temporaria och R. pipiens. 3. Zebrafisk. 4. Vaktel. 5. Mus. 6. Råtta. 7. Marsvin. 8. Guldhamster. 9. Kinesisk dvärghamster. 10. Gerbil. 11. Kanin. 12. Iller. 13. Hund. 14. Katt. 15. Primat.

Djur av de arter som anges i 2 § får användas i djurförsök även om de inte är destinationsuppfödda under förutsättning att följande villkor är uppfyllda: 1. Syftet med djurförsöket kan inte uppnås genom användning av destinationsuppfödda försöksdjur av samma eller annan djurart. 2. Djurägaren ska ha informerats om vad försöket innebär. 3. Djurägaren ska ha lämnat sitt medgivande till att djuret används. 4. Djurägaren ska ha informerats om att han eller hon kan återkalla sitt

Godkänd 2025-11-06 av Anna Olofsson

medgivande när som helst utan att behöva motivera detta. 5. Djurägaren får inte ersättning för mer än faktiska omkostnader. 6. Försöksdjuret hålls inte på en försöksdjursanläggning under försöket. 7. Försöksdjuret utsätts inte för kirurgiska ingrepp enbart beroende på djurförsöket, förutom enklare ingrepp. 8. En regional djurförsöksetisk nämnd har medgett undantag från kravet på destinationsuppfödning. För användning av herrelösa eller förvildade tamdjur och fritt levande vilda djur av arter som ska vara destinationsuppfödda enligt 2 §, gäller endast första stycket 1 och 7.

Herrelösa eller förvildade tamdjur får inte användas i djurförsök. Förbudet i första stycket gäller inte för djurförsök som är undantagna från kravet på verksamhetstillstånd och etiskt godkännande av djurförsök enligt 2 kap. 23 § eller om en regional djurförsöksetisk nämnd beslutat annat.

Fritt levande vilda djur som har fångats in får endast användas i djurförsök om en regional djurförsöksetisk nämnd har medgett detta. Vid användning av sådana djur som avses i första stycket ska särskild hänsyn tas till acklimatisering, karantän, djurhållning och skötsel av djuren.

Människoapa (Hominidae) och gibbon (Hylobatidae) får inte användas i djurförsök. Förbudet i första stycket gäller inte om försöken sker vid anläggningar som är godkända för offentlig förevisning av djur enligt 3 kap. 6 § djurskyddsförordningen (2019:66), och antingen 1 eller 2 är uppfylld: 1. Djuren utsätts inte för något som kan medföra lidande för djuren och en regional djurförsöksetisk nämnd har beviljat försöket. 2. Det är observationsstudier som får utföras utan verksamhetstillstånd eller etiskt godkännande av djurförsök enligt 2 kap. 22 §.

Hotade arter och samtliga primatarter förutom människoapa (Hominidae) och gibbon (Hylobatidae) får inte användas i djurförsök. Förbudet i första stycket gäller inte om

Godkänd 2025-11-06 av Anna Olofsson

1. det finns vetenskapliga skäl som innebär att syftet med djurförsöket inte kan uppnås om man använder andra arter än hotade arter eller primater, 2. djuren endast används i djurförsök med de syften som anges i tabell 6 nedan, och 3. en regional djurförsöksetisk nämnd har beviljat det.

Tabell 6. Syften för användning av primat, hotad primat och övriga hotade

arter

Primat Hotad primat Övriga hotade arter 1. X Inte tillåtet Inte tillåtet Grundforskning 2. Forskning om X* X* X vilka effekter sjukdomar, ohälsa eller annan avvikelse har på människor, djur eller växter samt hur de ska undvikas, förebyggas, diagnosticeras eller behandlas. 3. Utveckling, X* X* X tillverkning eller testning av kvalitet, effekt och säkerhet av läkemedel, livsmedel, foder och andra ämnen eller produkter. Detta gäller endast i de syften som avses i 2. 4. Forskning X X X som syftar till artens överlevnad. * Gäller endast för djurförsök som genomförs för att undvika, förebygga, diagnostisera eller behandla funktionsnedsättande eller potentiellt livshotande kliniska tillstånd hos människor. Med

Godkänd 2025-11-06 av Anna Olofsson

”funktionsnedsättande kliniskt tillstånd” menas en minskning av en individs normala fysiska eller psykologiska funktionsförmåga.

Den som föder upp primater ska ha en strategi för att öka andelen försöksdjur som är avkommor till fångenskapsuppfödda primater.

Vit silkesapa (Callithrix jacchus) får endast användas i djurförsök om de antingen är avkomma till föräldradjur som har fötts upp i fångenskap eller om de kommer från självförsörjande kolonier.

Krabbmakak (Macaca fascicularis) får endast användas i djurförsök om de antingen är avkomma till föräldradjur som har fötts upp i fångenskap eller om de kommer från självförsörjande kolonier.

Rhesusapa (Macaca mulatta) får endast användas i djurförsök om de antingen är avkomma till föräldradjur som har fötts upp i fångenskap eller om de kommer från självförsörjande kolonier.

Övriga icke-mänskliga primater får endast användas i djurförsök om de antingen är avkomma till föräldradjur som har fötts upp i fångenskap eller om de kommer från självförsörjande kolonier.

En primat, hund, katt eller kanin som finns på en försöksdjursanläggning ska ha en individuell permanent identitetsmärkning. Djuret ska märkas senast i samband med avvänjningen. Märkningen ska göras på det sätt som är mest skonsamt för djuret.

En omärkt primat, hund, katt eller kanin som har köpts in endast för att användas i uppfödning ska identitetsmärkas så snart som möjligt.

Den som har omärkta primater, hundar eller katter ska på begäran från kontrollmyndighet ange skälen till varför försöksdjuren inte har märkts.

Följande invasiva märkningsmetoder är tillåtna på försöksdjur av samtliga arter under förutsättning att metoden är lämplig för djurets art och storlek: 1. Tatuering. 2. Frysmärkning. 3. Applicering av öronbrickor. 4. Inplantering av mikrochip.

Godkänd 2025-11-06 av Anna Olofsson

Mus, råtta, guldhamster, kinesisk dvärghamster, sork, gerbil och marsvin får utöver det som anges i 4 § märkas med klippta hål eller hack i öronen.

Fisk får i samband med djurförsök märkas med andra invasiva märkningsmetoder än de som anges i 4 § om det sker under bedövning och märkningen har godkänts av en regional djurförsöksetisk nämnd.

Ytterligare bestämmelser om märkning av hästdjur, nötkreatur, får, get, gris, katt och hund finns i: 1. Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/262 av den 17 februari 2015 om fastställande av bestämmelser i enlighet med rådets direktiv 90/427/EEG och 2009/156/EG vad gäller metoder för identifiering av hästdjur . 2. Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2021:13) om registrering, godkännande, spårbarhet, förflyttning, införsel samt export med avseende på djurhälsa. 3. Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2022:34) om registrering av hundar och katter.

Journal ska föras individuellt över alla försöksdjur som används i djurförsök. Journal får dock föras för en grupp av försöksdjur om försöksdjuren 1. omfattas av samma etiska godkännande av djurförsök, 2. utsätts för samma försöksåtgärder, och 3. hålls i samma bur, box, rum eller motsvarande. För primat, hund, katt eller kanin ska journal alltid föras individuellt.

Alla som använder, föder upp, förvarar eller tillhandahåller försöksdjur ska föra journal över följande: 1. Antal och art för de djur som föds upp, förvärvas, levereras, används i försök, släpps fria eller utplaceras i hem. 2. Djurens ursprung, inbegripet om de fötts upp för att användas i försök. 3. Datum när djuren förvärvades, levererades, släpptes fria eller utplacerades i hem. 4. Från vem djuren har förvärvats. 5. Namn och adress på den som tar emot djuren. 6. Antal och art för djur som antingen har dött eller avlivats inom verksamheten, inklusive datum. 7. För djur som dött ska dödsorsak anges om den är känd.

Journal ska föras så att det går att identifiera vilket moment i det etiska godkännandet av djurförsök som utförts. Journalanteckningen ska göras i direkt anslutning till utförandet av åtgärden.

För försöksdjur som används i djurförsök ska åtminstone följande journalföras utöver det som anges i 2 §: 1. Försöksåtgärd som utförs på djuren, inklusive extra skötsel och vårdåtgärder. 2. Utförande av extra skötsel- och vårdåtgärder för genetiskt förändrade djur med uppvisad skadlig fenotyp oavsett om den är spontan eller inducerad. 3. Datum för utförande av åtgärder. 4. Om försöksdjuren har använts tidigare enligt 8 kap. 13 § och i så fall i vilka djurförsök.

Alla uppfödare, leverantörer och användare ska för samtliga hundar, katter och primater journalföra information om 1. identitet, 2. födelseort och födelsedatum om uppgift finns, 3. om djuret fötts upp för användning i försök, och 4. när det gäller primater, om de är avkomma till primater som har fötts upp i fångenskap.

Varje hund, katt och primat ska åtföljas av en individuell dokumentation med djurets levnadshistoria som följer djuret så länge det hålls som försöksdjur. Dokumentationen ska upprättas när djuret föds eller snarast möjligt därefter och ska innehålla all relevant information om reproduktion samt veterinärmedicinska och sociala förhållanden för det enskilda djuret och de projekt det har använts i. Om djuret utplaceras i ett hem ska den relevanta veterinärmedicinska och sociala informationen ur den individuella dokumentationen som avses i första stycket följa med djuret.

Journaler enligt 2–4 §§ ska bevaras i minst fem år från det att försöket avslutats. Journalerna ska vara tillgängliga för alla som deltar i försöket eller vården av försöksdjuren så länge försöken pågår.

Individuell dokumentation som avses i 6 § ska bevaras i minst tre år efter djurets död eller utplacering i hem.

En försöksdjursanläggning ska vara utformad och kunna användas så att den ger försöksdjuren en lämplig miljö med hänsyn till artens fysiologiska och beteendemässiga behov.

Installationer och utrustning ska vara säkra, fungera och försedda med skydd så att de inte kan skadas av försöksdjuren eller orsaka försöksdjuren skada.

Godkänd 2025-11-06 av Anna Olofsson

Installationer och utrustning ska vara anpassade till de djurförsök som genomförs. De ska dessutom vara konstruerade på ett sådant sätt och ha en sådan funktion att 1. djurförsöken kan utföras så effektivt som möjligt med tillförlitliga resultat, 2. minimalt antal försöksdjur kan användas, och 3. försöksdjuren orsakas minimalt lidande.

En försöksdjursanläggning ska vara utformad så att tillsynen av försöksdjuren kan genomföras enligt 15 kap. 3 §.

En försöksdjursanläggning ska vara utformad och skötas så att 1. obehöriga personer inte kan få tillträde, 2. oönskade djur förhindras att ta sig in, och 3. försöksdjur som hålls på anläggningen inte kan rymma.

På en försöksdjursanläggning ska det finnas: 1. Aktuella instruktioner för hur eventuella brister i byggnader och utrustning ska motverkas och åtgärdas. 2. Tydliga instruktioner om åtgärder vid nödsituationer uppsatta på väl synliga platser. 3. Effektiva beredskapsplaner för att säkerställa djurens hälsa och välbefinnande när väsentliga delar i djurhållningen brister.

På en försöksdjursanläggning ska det finnas 1. en arbetsinstruktion för skötsel av försöksdjuren, 2. information om hur försöksdjuren ska skyddas vid oväntade händelser av betydelse ur djurskyddssynpunkt, 3. information om 3R-principen, och 4. information om de djurarter och stammar som finns på försöksdjursanläggningen. Informationen i första stycket ska finnas lätt tillgänglig för alla som arbetar med försöksdjuren.

På en försöksdjursanläggning ska det finnas skriftliga instruktioner för 1. regelbundna hälsokontroller och hälsoinventeringar, 2. mikrobiologisk övervakning,

Godkänd 2025-11-06 av Anna Olofsson

3. hantering av sjukdomsutbrott, 4. definitioner av hälsoparametrar, 5. introduktion av nya försöksdjur på anläggningen, 6. bedövning, 7. narkos, 8. sedering, 9. smärtlindring, 10. kirurgiska ingrepp inklusive pre- och postoperativ vård, 11. avlivning, 12. bedömning av försöksdjurens fysiska och psykiska välbefinnande inklusive tillvänjnings- och träningsprogram anpassade för försöksdjuren och djurförsöken, och 13. rutiner för hygien En berikningsplan för försöksdjuren enligt 15 kap. 9 § ska finnas lätt tillgänglig på en försöksdjursanläggning. Skriftliga planer enligt första stycket ska även tas fram för verksamhet som bedrivs utanför en försöksdjursanläggning där den typen av åtgärder som beskrivs i första stycket utförs. I de fall det inte bedrivs verksamhet som kräver åtgärder enligt första stycket behöver inte en skriftlig instruktion tas fram.

Utrymmen där försöksdjur vistas ska uppfylla följande krav: 1. Djurutrymmen ska rengöras regelbundet och effektivt. En tillfredställande hygienisk standard ska uppnås. 2. Väggar och golv ska ha ett tåligt ytskikt som kan motstå det slitage som orsakas av djuren, rengöring och dekontaminering. 3. Material och ytskikt för väggar och golv får inte vara skadliga för djurens hälsa eller av sådan beskaffenhet att djuren kan ådra sig skador. 4. Inredning, utrustning och installationer ska vara utformade på lämpligt sätt för rengöring och dekontaminering. 5. Djurutrymmen ska vara utformade och konstruerade på ett sådant sätt att försöksdjuren inte skadas. 6. Djurutrymmenas golv ska vara anpassade efter försöksdjurens art och ålder och utformade för att underlätta avlägsnande av urin och avföring. Rengöring och dekontaminering enligt första stycket gäller inte engångsartiklar.

Det ska finnas utrymmen där nya försöksdjur som kommer till försöksdjursanläggningen kan isoleras till dess att deras hälsotillstånd har fastställts och eventuella hälsorisker för försöksdjur på anläggningen kan bedömas och minimeras.

Godkänd 2025-11-06 av Anna Olofsson

Det ska finnas möjlighet att hålla sjuka eller skadade försöksdjur avskilt och på ett sätt som underlättar försöksdjurets återhämtning.

Om det är olämpligt att genomföra djurförsök eller observationer i djurrummen ska det finnas lokaler avsedda för dessa ändamål. Det ska vid behov finnas laboratorieutrustning för att utföra enkla diagnostiska prov, obduktioner samt insamling av prover.

Om det krävs kirurgiska ingrepp under aseptiska förhållanden ska det finnas utrymmen som är anpassade för detta. Det ska i sådana fall dessutom finnas utrymmen anpassade för postoperativ vård.

Lagerutrymmen ska utformas, användas och underhållas så att foder och strö eller bäddmaterial håller god kvalitet. Dessa utrymmen ska vara skyddade mot skadedjur och insektsangrepp så långt det är möjligt. Andra material som kan vara förorenade eller innebära risker för försöksdjuren ska förvaras separat.

Rengörings- och diskutrymmen ska vara utformade så att det går att rengöra använd utrustning i den utsträckning som behövs. Rengöringsprocessen ska utformas så att flödena för ren och smutsig utrustning hålls isär.

Foder- och vattenbehållare, tråg och andra redskap som används vid utfodring ska rengöras regelbundet och vid behov steriliseras.

Vid djurhållning inomhus ska djurutrymmena ha nödvändiga installationer för värme och ventilation som säkerställer en lämplig inomhusmiljö för försöksdjuren. Luftföroreningar i djurutrymmena ska hållas på så låga nivåer att de inte kan inverka negativt på försöksdjurens hälsa eller välbefinnande i övrigt. Lufttillförsel och fönster ska anordnas och placeras så att försöksdjuren inte utsätts för drag, eller för temperatur eller luftfuktighet som kan inverka negativt på försöksdjurens välbefinnande.

Godkänd 2025-11-06 av Anna Olofsson

Temperaturen och den relativa luftfuktigheten i djurrummen ska anpassas till de arter, raser och stammar som hålls där, och till försöksdjurens ålder. Temperaturen ska mätas och registreras dagligen.

Försöksdjur får inte vara hänvisade enbart till utomhusutrymmen under väderförhållanden som kan orsaka dem lidande eller obehag.

Det ska finnas tillräcklig belysning för skötsel och daglig tillsyn av försöksdjuren.

Försöksdjuren ska ha regelbundna ljus- och mörkerperioder och en ljusintensitet som är anpassad till arten. Om det naturliga ljuset inte ger en lämplig ljus- och mörkerperiod ska det finnas kontrollerad belysning för att tillgodose djurens biologiska behov.

Belysningsarmaturer ska placeras och ljusintensiteten regleras så att försöksdjuren inte utsätts för obehag eller skadas. Vid hållande av albinodjur ska ljuset justeras så att deras ljuskänslighet beaktas.

Ljud, inbegripet ultraljud och infraljud, får inte ha sådan nivå och frekvens att det inverkar negativt på försöksdjurens välbefinnande.

Djurrum ska vid behov vara försedda med ljudisolering och ljudabsorberande material.

För vattenlevande försöksdjur får utrustning som orsakar buller eller vibrationer, såsom generatorer eller filtreringsanordningar, inte inverka negativt på försöksdjurens välbefinnande.

En försöksdjursanläggning med värmesystem och mekaniska ventilationssystem ska vara försedd med larm som varnar för över- och undertemperaturer samt fel på ventilationssystemet och larmanordningen.

Godkänd 2025-11-06 av Anna Olofsson

Larmanordningen ska vara utformad så att larmet uppmärksammas och stör försöksdjuren så lite som möjligt. Ljudet från larmsystem ska ligga utanför försöksdjurens känsliga hörselområde om det inte kommer i konflikt med larmets hörbarhet för människor.

En försöksdjursanläggning som är beroende av elektricitet eller mekanisk utrustning för driften av anläggningen ska ha ett reservsystem. Systemet ska säkerställa sådana funktioner som är nödvändiga för att upprätthålla försöksdjurens säkerhet i händelse av elavbrott eller fel på den mekaniska utrustningen. Första stycket gäller inte om säkerheten för försöksdjuren kan upprätthållas på annat sätt.

Grundläggande bestämmelser om hur djur ska hanteras, hållas och skötas finns i djurskyddslagen (2018:1192) och djurskyddsförordningen (2019:66).

Bestämmelserna i 15–26 kap. gäller endast försöksdjur som hålls i försöksdjursanläggningar.

Tillsyn av försöksdjur ska ske minst dagligen på ett för försöksdjuren betryggande sätt och så att försöksdjuren störs så lite som möjligt. Högdräktiga, nyfödda, sjuka eller skadade försöksdjur samt försöksdjur som beter sig onormalt ska ges tillsyn oftare. Tillsynen enligt första stycket ska säkerställa att sjuka eller skadade försöksdjur och försöksdjur som av annat skäl utsätts eller riskerar att utsättas för lidande upptäcks. Åtgärder för att lindra försöksdjuren lidande ska vidtas snarast möjligt. Tillsynen ska dokumenteras på ett sådant sätt att det tydligt framgår när tillsynen utfördes, vad som kontrollerades, vilka eventuella åtgärder som vidtogs och av vem.

Miljöförhållandena i utrymmen där försöksdjuren vistas ska kontrolleras dagligen. Brister som upptäcks ska åtgärdas snarast möjligt.

Godkänd 2025-11-06 av Anna Olofsson

Om inte annat framgår av 16–26 kap. ska försöksdjur som inte är naturligt solitära hållas i stabila sociala par eller grupper av kompatibla individer. Trots det som anges i första stycket får försöksdjur hållas individuellt om någon av följande förutsättningar är uppfyllda: 1. Försöksdjuret har hållits i grupp och blir på grund av en oförutsedd händelse tillfälligt ensamt och kan inte sättas ihop med ett annat kompatibelt försöksdjur. 2. Det gäller avel som inte redan ingår i ett etiskt godkännande av djurförsök och där handjuret tas från hondjuret. Handjuret får då tas från hondjuret under en begränsad tidsperiod och hållas ensamt om det inte kan hållas med ett kompatibelt hondjur. 3. Det är nödvändigt under kortare tidsperioder för introduktion av försöksdjur. 4. När kompatibilitet mellan försöksdjur inte kan uppnås så att de behöver separeras för återhämtning eller tills ett nytt kompatibelt försöksdjur kan hittas. 5. När ett försöksdjur ges särskild vård. 6. För att förhindra smittspridning. I de fall då försöksdjur får hållas individuellt i enlighet med andra stycket ska tidsperioden begränsas till det absolut nödvändiga och syn-, hörsel-, lukt- eller känselkontakt mellan försöksdjuren ska bibehållas.

Introduktion eller återintroduktion av försöksdjur i etablerade grupper ska övervakas noggrant och ske på ett sådant sätt att problem med kompatibilitet och störda sociala relationer undviks.

Försöksdjur ska ha tillgång till lämpligt bäddmaterial samt lämpliga och för försöksdjuren attraktiva vilo- och sovplatser i sådan mängd att alla försöksdjur kan vila och sova samtidigt.

Godkänd 2025-11-06 av Anna Olofsson

Under fortplantningsperioden ska försöksdjuren ha tillgång till lämpligt bomaterial och boplatser.

Försöksdjur ska hållas i ett utrymme med tillräcklig komplexitet så att de har möjlighet att utföra ett brett spektrum av naturliga beteenden. Försöksdjuren ska dessutom ges en viss möjlighet att kontrollera och välja sin miljö för att minska stressbeteende.

Försöksdjur ska ha tillgång till berikning. Berikningen ska vara anpassad till försöksdjurens artspecifika och individuella behov. Utöver detta gäller även de särskilda bestämmelserna i 16–26 kap. för de arter som anges där.

Försöksdjur av arter som är inkompatibla, exempelvis rovdjur och bytesdjur och djur som kräver olika miljöförhållanden, ska inte hållas i samma rum. Rovdjur och bytesdjur får inte heller hållas inom syn-, lukt- eller hörhåll för varandra.

Nyfödda eller unga försöksdjur ska hållas med modern eller likvärdig ersättare så länge de behöver modersmjölk eller omvårdnad.

Utrymmet där försöksdjuren utfodras ska vara så stort att alla försöksdjur kan få tillgång till fodret samtidigt och utformat så att konkurrensen mellan försöksdjuren begränsas.

Godkänd 2025-11-06 av Anna Olofsson

Av 2 kap. 4 § djurskyddslagen (2018:1192) framgår att djur ska ges tillräckligt med foder och vatten som är av god kvalitet och som är anpassat för arten.

Djuren ska ha fri tillgång till dricksvatten.

Fodret ska uppfylla djurens näringsbehov, vara välsmakande för djuren och ha sådan form samt presenteras så att det uppfyller djurens beteendebehov. Fodret ska hålla god hygienisk kvalitet. Vid val av råvaror, tillverkning, beredning och presentation av fodret ska risken för kemisk, fysisk och mikrobiologisk förorening minimeras. Funktionen på system för automatisk foderförsörjning ska övervakas så att näringstillförseln till djuren garanteras. Fodret ska förpackas, transporteras och lagras så att det inte förorenas, försämras eller förstörs.

Om automatiska dricksvattensystem används ska funktionen regelbundet kontrolleras, systemet underhållas och spolas igenom. Om burar med hel botten används ska risken för översvämning minimeras.

Försöksdjur får hållas i en anläggning som inte är godkänd som försöksdjursanläggning om 1. verksamhetstillståndet medger detta, 2. försöksdjuren inte utsätts för kirurgiska ingrepp enbart beroende på djurförsöket, förutom enklare ingrepp, samt 3. försöksdjuren hålls där huvudsyftet med djurhållningen inte är försöksdjursanvändning.

Jordbruksverket kan i samband med godkännandet av försöksdjursanläggningar medge att försöksdjur hålls i ett mindre utrymme än vad som anges i dessa föreskrifter om försöksdjuren används eller ska användas i djurförsök med 1. agens tillhörande lägst riskklass 2, enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd (AFS 2023:10) om risker i arbetsmiljön, eller 2. genetiskt modifierade mikroorganismer i L- eller R-verksamhet enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd (AFS 2023:13) om risker vid vissa typer av arbeten. Första stycket gäller inte för primater.

Försöksdjur får hållas och skötas på annat sätt än vad som anges i dessa föreskrifter om en försöksdjursveterinär har ordinerat detta av veterinärmedicinska skäl.

Godkänd 2025-11-06 av Anna Olofsson

Bestämmelserna i 14–26 kap. får frångås om forskningens syfte förutsätter att försöksdjuren hålls enligt de bestämmelser som gäller för lantbrukets djur eller vattenbruksdjur som inte omfattas av djurförsök.

Bestämmelserna i detta kapitel gäller utöver bestämmelserna i 15 kap. och innehåller särskilda bestämmelser om mus, råtta, gerbil, guldhamster, kinesisk dvärghamster och marsvin.

Hamster får hållas individuellt.

Försöksdjuren ska hållas i burar med hel botten.

Bobyggnadsmaterial ska alltid finnas tillgängligt.

Tillgången till foder ska anpassas efter djurens snabba ämnesomsättning. Marsvin ska ha daglig tillgång till hö eller annat grovfoder.

Den relativa luftfuktigheten i djurutrymmena ska överstiga 40 procent.

Mus ska ha minst de utrymmen som framgår av tabell 7–9. I dessa tabeller avses med minsta höjd avståndet mellan utrymmets golv och överdel. Denna höjd ska finnas i mer än 50 procent av utrymmet innan berikningsanordningar har satts in. Vid planeringen av ett djurförsök ska djurens tillväxt beaktas så att utrymmet är tillräckligt stort under hela försöket.

Godkänd 2025-11-06 av Anna Olofsson

Tabell 7. För mus gäller följande utrymmeskrav

Kroppsvikt Minsta Golvyta per Minsta höjd (g) golvyta djur (cm ) (cm) (cm ) högst 20 330 60 12 över 20 till 330 70 12 25 över 25 till 330 80 12 30 över 30 330 100 12

Tabell 8. För mus vid avel gäller följande utrymmeskrav

Minsta Extra golvyta Minsta höjd golvyta per avkomma (cm) (cm ) överstigande 10 (cm ) hona med 330 - 12 kull avelspar 380 - 12 med kull trio av 500 - 12 stam med ≤5 avkommor / hona* trio av 500 25 12 stam med >5 avkommor / hona* * fram till avvänjning.

Tabell 9. Utrymmeskrav vid uppfödning-avvand mus*

Kroppsvikt (g) Minsta golvyta Golvyta per Minsta höjd 2 2 (cm ) djur (cm ) (cm) högst 20 950 40 12 över 20 1500 30 12 * Avvand mus får hållas vid dessa högre beläggningsgrader under den korta perioden mellan avvänjning och förflyttning, under förutsättning att försöksdjuren hålls i större djurutrymmen med lämplig berikning, och att dessa förhållanden inte orsakar någon brist i välbefinnandet som till exempel ökade nivåer av aggressivitet, sjuklighet eller dödlighet, stereotypier och andra

Godkänd 2025-11-06 av Anna Olofsson

beteendestörningar, viktminskning eller andra fysiologiska eller beteendemässiga stressreaktioner.

Råtta ska ha minst de utrymmen som framgår av tabell 10–12. I dessa tabeller avses med minsta höjd avståndet mellan utrymmets golv och överdel. Denna höjd ska finnas i mer än 50 procent av utrymmet innan berikningsanordningar har satts in. Vid planeringen av ett djurförsök ska djurens tillväxt beaktas så att utrymmet är tillräckligt stort under hela försöket.

Tabell 10. För råtta gäller följande utrymmeskrav

Kroppsvikt (g) Minsta golvyta Golvyta per Minsta höjd 2 2 (cm ) djur (cm ) (cm) högst 200 800 200 18 över 200 till 300 800 250 18 över 300 till 400 800 350 18 över 400 till 600 800 450 18 över 600 till 800 1500 600 18 över 800 1800 900 18 * fram till avvänjning.

Tabell 11. Utrymmeskrav vid uppfödning av råtta

Minsta Extra Extra Minsta höjd golvyta golvyta per golvyta per (cm) (cm ) avkomma avkomma 8–10 (cm ) överstigand e 10 (cm ) avelshona 800 - - 18 med kull avelspar 1200 - - 18 med kull trio med ≤4 1600 - - 18 avkommor/ hona trio med >4 1600 45 30 18 avkommor/ hona* * fram till avvänjning.

Godkänd 2025-11-06 av Anna Olofsson

Tabell 12. Utrymmeskrav vid uppfödning och avvänjning av råtta* Kroppsvikt (g) Minsta golvyta Golvyta per djur Minsta höjd 2 2 (cm ) (cm ) (cm) högst 50 1 500 100 18 över 50 till 100 1 500 125 18 över 100 till 150 1 500 150 18 över 150 till 200 1 500 175 18 högst 100 2 500 100 18 över 100 till 150 2 500 125 18 över 150 till 200 2 500 150 18 * Avvand råtta får hållas vid dessa högre beläggningsgrader under den korta perioden mellan avvänjning och förflyttning, under förutsättning att försöksdjuren hålls i större djurutrymmen med lämplig berikning, och att dessa förhållanden inte orsakar någon brist i välbefinnandet som till exempel ökade nivåer av aggressivitet, sjuklighet eller dödlighet, stereotypier och andra beteendestörningar, viktminskning eller andra fysiologiska eller beteendemässiga stressreaktioner.

Gerbil ska ha minst de utrymmen som framgår av tabell 13. I denna tabell avses med minsta höjd avståndet mellan utrymmets golv och överdel. Denna höjd ska finnas i mer än 50 procent av utrymmet innan berikningsanordningar har satts in. Vid planeringen av ett djurförsök ska djurens tillväxt beaktas så att utrymmet är tillräckligt stort under hela försöket.

Tabell 13. För gerbil gäller följande utrymmeskrav

Kroppsvikt (g) Minsta golvyta Golvyta per Minsta höjd 2 2 (cm ) djur (cm ) (cm) högst 40 1200 150 18 över 40 till 150 1200 250 18 över 150 1200 350 18 avelspar eller 1200 - 18 trio med kull

Hamster ska ha minst de utrymmen som framgår av tabell 14. I denna tabell avses med minsta höjd avståndet mellan utrymmets golv och överdel. Denna höjd ska finnas i mer än 50 procent av utrymmet innan berikningsanordningar har satts in. Vid planeringen av ett djurförsök ska djurens tillväxt beaktas så att utrymmet är tillräckligt stort under hela försöket.

Godkänd 2025-11-06 av Anna Olofsson

Tabell 14. För hamster gäller följande utrymmeskrav

Kroppsvikt (g) Minsta golvyta Golvyta per Minsta höjd 2 2 (cm ) djur (cm ) (cm) högst 60* 1500 100 14 högst 60 800 150 14 över 60 till 100 800 200 14 över 100 till 140 800 250 14 över 140 800 320 14 avelspar/hona 800 - 14 med kull * Gäller vid uppfödning. Avvand hamster får hållas vid dessa högre beläggningsgrader under den korta perioden mellan avvänjning och förflyttning, under förutsättning att försöksdjuren hålls i större djurutrymmen med lämplig berikning, och att dessa förhållanden inte orsakar någon brist i välbefinnandet som t.ex. ökade nivåer av aggressivitet, sjuklighet eller dödlighet, stereotypier och andra beteendestörningar, viktminskning eller andra fysiologiska eller beteendemässiga stressreaktioner.

Marsvin ska ha minst de utrymmen som framgår av tabell 15. I denna tabell avses med minsta höjd avståndet mellan utrymmets golv och överdel. Denna höjd ska finnas i mer än 50 procent av utrymmet innan berikningsanordningar har satts in. Vid planeringen av ett djurförsök ska djurens tillväxt beaktas så att utrymmet är tillräckligt stort under hela försöket.

Tabell 15. För marsvin gäller följande utrymmeskrav

Kroppsvikt (g) Minsta golvyta Golvyta per Minsta höjd 2 2 (cm ) djur (cm ) (cm) högst 200 1800 200 23 över 200 till 300 1800 350 23 över 300 till 450 1800 500 23 över 450 till 700 2500 700 23 över 700 2500 900 23 avelspar med 2500 * 23 kull

2

* För varje ytterligare avelshona ska ytterligare 1000 cm läggas till.

Bestämmelserna i detta kapitel gäller utöver bestämmelserna i 15 kap. och innehåller särskilda bestämmelser om kanin.

Godkänd 2025-11-06 av Anna Olofsson

Kanin som är äldre än 10 veckor ska ha tillgång till ett upphöjt område. Försöksdjuren ska kunna ligga och sitta på, samt utan svårighet röra sig på och under det upphöjda området. Det upphöjda området enligt första stycket ska ha minst de mått som anges i tabell 19 i 7 §. Minst 60 procent av minimigolvytan enligt tabell 17 och 18 i 7 § ska ha full takhöjd.

Om kanin som är yngre än 10 veckor ges tillgång till ett upphöjt område, ska det vara minst 55 cm × 25 cm. Höjden över golvet ska vara tillräcklig för att försöksdjuren ska kunna ligga och sitta på, samt utan svårighet röra sig på och under det upphöjda området.

Om det finns vetenskapliga eller veterinärmedicinska skäl för att inte använda ett upphöjt område, ska djurutrymmets yta enligt tabell 17 och 18 i 7 § vara 33 procent större för en ensam kanin och 60 procent större för två kaniner.

Kanin ska ha daglig tillgång till grovfoder.

Avelshona ska ha tillgång till en bolåda med tak och bobyggnadsmaterial senast från och med en vecka före beräknad förlossning och till och med minst fyra veckor därefter.

Kanin ska ha minst de utrymmen som framgår av tabell 16–19.

Tabell 16. För kanin upp till 10 veckor gäller följande utrymmeskrav

Ålder Minsta golvyta Golvyta per Minsta höjd 2 2 (cm ) djur (cm ) (cm) från och med 4000 800 40 avvänjning till och med 6 veckor

Godkänd 2025-11-06 av Anna Olofsson

Ålder Minsta golvyta Golvyta per Minsta höjd 2 2 (cm ) djur (cm ) (cm) från och med 7 4000 1200 40 veckor till och med 10 veckor

Tabell 17. För kanin över 10 veckor gäller följande utrymmeskrav Slutlig Minsta Minsta Minsta Djurutrym kroppsvikt golvyta för tillägg tillägg mets minsta (kg) 1–2 djur yta/djur 3–6 yta/djur höjd (cm) (cm ) individer över 6 (cm ) individer (cm ) högst 3 3500 3000 2500 45 över 3 till 5 4200 3000 2500 45 över 5 5400 3000 2500 60

Tabell 18. Utrymmeskrav för kanin, avelshona med kull

Kanin- Minsta Tillägg för Inkl. bolåda Minsta höjd honans vikt golvyta bolådor (cm) 2 2 (kg) (cm ) (cm ) högst 3 3500 1000 4500 45 över 3 till 5 4200 1200 5400 45 över 5 5400 1400 6800 60

Tabell 19. Krav på storlek på upphöjt område till kanin

med 5 över 5 60 x 35 30

Bestämmelserna i detta kapitel gäller utöver bestämmelserna i 15 kap. och innehåller särskilda bestämmelser om katt.

Vid den dagliga tillsynen av katt ska social stress kontrolleras.

Katt får inte hållas individuellt under mer än 24 timmar. Katt som visar upprepat aggressivt beteende mot andra katter får hållas individuellt under en längre period än 24 timmar om det inte går att hitta en kompatibel individ som sällskap.

Utrymme ska vara försett med bolådor eller andra liggplatser på olika nivåer. Alla katter ska få plats att ligga på hyllorna samtidigt. Hyllorna ska sammanlagt vara minst så stora som anges i tabell 21 i 10 §.

Det ska finnas tillräckligt antal lådor för avföring och urin. Lådorna ska vara tillräckligt stora och förses med tillräcklig mängd absorberande material.

Platser för utfodring och avföringslådor ska ligga minst 0,5 meter isär och får inte byta plats med varandra.

Utrymmet ska vara försett med klösanordningar och klätterstrukturer så att hela utrymmets volym kan utnyttjas.

Hona som antingen har ungar under fyra veckors ålder eller som är i de två sista veckorna av dräktigheten får hållas individuellt.

En avelshona med ungar ska ha tillgång till bolåda med bäddmaterial.

Katt ska ha minst de utrymmen som framgår av tabell 20 och 21.

Tabell 20. För katt gäller följande utrymmeskrav

Minsta golvyta* Per djur (m ) Höjd (m) (m ) vuxen katt 5 1 2 (äldre än 16 veckor) hona med kull 5 2,5 2 yngre än 12 veckor

Godkänd 2025-11-06 av Anna Olofsson

Minsta golvyta* Per djur (m ) Höjd (m) (m ) växande djur, 5 0,7 2 12 – 16 veckor

* Exklusive hyllor

Tabell 21. Utrymmeskrav för hylla till katt

Minsta yta för första djuret (m ) Tillägg för varje ytterligare djur (m ) 0,5 0,25

Bestämmelserna i detta kapitel gäller utöver bestämmelserna i 15 kap. och innehåller särskilda bestämmelser om hund.

Det ska finnas siktbarriärer mellan boxarna. Väggen mot korridoren och del av väggen mellan boxarna får dock bestå av genomsiktligt material.

Utrymme ska ha upphöjda liggplatser som är tillräckligt stora så att alla hundar får plats att ligga ned samtidigt.

Valpningsutrymmet ska vara utformat så att tiken kan förflytta sig bort från valparna till en annan avdelning eller till ett upphöjt område.

Hund ska ha tillgång till utomhusutrymme. Första stycket gäller inte om Jordbruksverket i samband med godkännandet av försöksdjursanläggningen har godkänt att utomhusutrymme saknas. Hund som inte har fri tillgång till utomhusutrymme ska rastas utomhus.

I utomhusutrymmet ska det finnas lämpligt skydd mot nederbörd, vind och sol. Dessutom ska marken vara dränerad.

Utomhusutrymmen ska ha upphöjda liggplatser.

Hund ska ha tillgång till minst så stort utrymme som framgår av tabell 22 och 23 om inte en regional djurförsöksetisk nämnd har beslutat annat. Höjden ska vara minst 2 meter. Del av utrymmet i första stycket får utgöras av ett utomhusutrymme. Dock måste hunden ha tillgång till ett inomhusutrymme som motsvarar minst 50 procent av det minsta utrymme som hunden ska ha tillgång till enligt tabell 22 och 23. En digivande tik eller en tik med kull ska ha samma utrymme som en ensam tik med samma vikt. Valparna får sedan hållas kvar på samma utrymme tills de är 12 veckor. Därefter ska valparna räknas som enskilda individer enligt tabell 22 och 23.

Tabell 22. Utrymmeskrav för hund upp till 20kg

<5 kg 5–10 kg 10–20 kg utrymme för en 6 10 14 hund (m ) tillägg för varje 2 3 4 extra hund (m ) Om flera hundar av olika storlek hålls i samma utrymme, ska storleken på utrymmet utgå från det utrymme som krävs för en hund av den största storleken. Till detta läggs de utrymmen som krävs för varje extra hund i respektive storleksklass).

Tabell 23. Utrymmeskrav för hund 20kg och över

20–30 kg 30–40 kg > 40 kg utrymme för en 16 18 20 hund (m ) tillägg för varje 5 6 7 extra hund (m ) Om flera hundar av olika storlek hålls i samma utrymme, ska storleken på utrymmet utgå från det utrymme som krävs för en hund av den största storleken. Till detta läggs de utrymmen som krävs för varje extra hund i respektive storleksklass.

Bestämmelserna i detta kapitel gäller utöver bestämmelserna i 15 kap. och innehåller särskilda bestämmelser om iller.

Godkänd 2025-11-06 av Anna Olofsson

Iller ska ha tillgång till bolådor eller bohålor med lämpligt bomaterial i tillräcklig omfattning.

Iller får inte hållas på nätgolv.

En hona med valpar ska under avvänjningsperioden ha tillgång till en plats som är oåtkomlig för valparna.

Illrer som hålls utomhus ska ha bolådor eller bohålor som skyddar mot kyla.

Illrer ska ha minst de utrymmen som framgår av tabell 24.

Tabell 24. För iller gäller följande utrymmeskrav

Minsta Utrymme Kortaste Höjd (m) utrymme per djur (m ) sida (m) (m ) avvanda 2 1 1 1 illrar hona med 2 1 1 kull

Bestämmelserna i detta kapitel gäller utöver bestämmelserna i 15 kap. och innehåller särskilda bestämmelser för primat.

På en försöksdjursanläggning med primat ska det finnas tillgång till en etolog i tillräcklig omfattning.

Primat ska ha tillsyn minst två gånger dagligen. Det ska dessutom finnas permanenta övervakningssystem som möjliggör övervakning av

Godkänd 2025-11-06 av Anna Olofsson

samtliga primater. Systemen ska vara konstruerade så att den som observerar försöksdjuren inte kan ses eller höras av de försöksdjur som ska övervakas.

Primat ska hållas i par eller grupp.

Utrymmen för primat ska innehålla visuella barriärer och olika flyktvägar för att minimera aggression mellan försöksdjuren och inge en känsla av trygghet. Inredningen ska ge möjlighet för försöksdjuren att uttrycka sina normala beteendebehov, stimulera rörelse samt tillåta flykt uppåt.

Berikningen ska vara anpassad till primatens artspecifika och individuella behov.

En ung primat får inte separeras från modern förrän de är 6–12 månader gamla, beroende på art.

Krabbmakak, rhesusapa och grön markatta får inte separeras från modern före 12 månaders ålder. Övriga arter av makak och markatta får inte separeras från modern före åtta månaders ålder.

Silkesapa, tamarin och babian får inte separeras från modern före åtta månaders ålder. Dödskalleapa får inte separeras från modern före sex månaders ålder.

Godkänd 2025-11-06 av Anna Olofsson

Primat ska ha tillgång till både inom- och utomhusutrymme. Utomhusutrymmet ska vara utformat så att det finns lämpligt skydd mot nederbörd, vind och sol. Vid olämplig väderlek får en försöksdjursveterinär, eller i förekommande fall en expert, efter en individuell bedömning, besluta att försöksdjuren inte får vistas utomhus av djurskyddsskäl eller veterinärmedicinska skäl.

Primat får hållas utan tillgång till utomhusutrymme om de används eller ska användas i djurförsök med 1. agens tillhörande längst riskklass 2 enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd (AFS 2023:10) om risker i arbetsmiljön, eller 2. genetiskt modifierade mikroorganismer i L- eller R-verksamhet enligt Arbetsmiljöverkets förskrifter och allmänna råd (AFS 2023:13) om risker vid vissa typer av arbeten.

Makak och markatta ska ha minst de utrymmen som framgår av tabell 25.

Tabell 25. För makak och markatta gäller följande utrymmeskrav

Primatart Minimiyta (m ) Minsta höjd (m) Minsta volym per ytterligare djur (m ) krabbmakak, 2,0 2,0 2,0 rhesusapa och grön markatta* krabbmakak, 4,0 2,0 3,5*** rhesusapa och grön markatta i grupp för avel* övriga makaker 2,0 1,8 1 och markattor <3 års ålder** övriga makaker 2,0 1,8 1,8 och markattor >3 års ålder* övriga makaker 3,5 2,0 3,5*** och markattor i grupp för avel * I ett djurutrymme med minsta mått får högst två försöksdjur hållas.

Godkänd 2025-11-06 av Anna Olofsson

** I ett djurutrymme med minsta mått får högst tre försöksdjur hållas. *** I avelsgrupper krävs ingen ytterligare volymökning för försöksdjur upp till två års ålder som hålls med sin moder.

Silkesapa, tamarin och dödskalleapa ska ha minst de utrymmen som framgår av tabell 26.

Tabell 26. För silkesapa, tamarin och dödskalleapa gäller följande

utrymmeskrav

2

familjegrupp för avel* övriga 0,5 1,5*** 0,2** silkesapor* tamarin* 1,5 1,5*** 0,2** dödskalleapa* 2,0 1,8 0,5** * I ett djurutrymme med minsta mått får högst två försöksdjur hållas. ** I avelsgrupper krävs ingen ytterligare volymökning för försöksdjur upp till 5 månader som hålls med sin familj. *** Djurutrymmets översta del ska vara minst 1,8 m över golvet.

Babian ska ha minst de utrymmen som framgår av tabell 27.

Tabell 27. För babian gäller följande utrymmeskrav

Minimiyta (m ) Minsta höjd (m) Minsta volym per ytterligare djur (m ) djur under 4 års 4 1,8 3 ålder* djur från och 7 1,8 6 med 4 års ålder* djur som hålls 2 12** för avelsändamål * I ett djurutrymme med minimimått får högst två försöksdjur hållas. ** I avelsgrupper krävs ingen ytterligare volymökning för försöksdjur upp till två års ålder som hålls med sin moder.

Godkänd 2025-11-06 av Anna Olofsson

Bestämmelserna i detta kapitel gäller utöver bestämmelserna i 15 kap. och innehåller särskilda bestämmelser om de domesticerade formerna av nötkreatur, får, getter, grisar och hästdjur.

Hästdjur får hållas i ensambox om de har syn-, hörsel-, lukt- och känselkontakt med andra hästdjur.

Hästdjur ska normalt ges tillfälle att dagligen röra sig fritt i sina naturliga gångarter.

Nötkreatur ska ha minst de utrymmen som framgår av tabell 28.

Tabell 28. För nötkreatur gäller följande utrymmeskrav

Kroppsvikt Djur- Golvyta per Utrymme Utrymme (kg) utrymmets djur (m ) vid vid minsta fodertråg fodertråg storlek (m ) vid fri vid utfodring av restriktiv nötkreatur utfodring av utan horn nötkreatur (m/djur) utan horn (m/djur) högst 100 2,5 2,3 0,1 0,3

Godkänd 2025-11-06 av Anna Olofsson

Kroppsvikt Djur- Golvyta per Utrymme Utrymme (kg) utrymmets djur (m ) vid vid minsta fodertråg fodertråg storlek (m ) vid fri vid utfodring av restriktiv nötkreatur utfodring av utan horn nötkreatur (m/djur) utan horn (m/djur) över 100 till 4,25 3,4 0,15 0,5 200 över 200 till 6 4,8 0,18 0,6 400 över 400 till 9 7,5 0,21 0,7 600 över 600 till 11 8,75 0,24 0,8 800 över 800 16 10 0,3 1

Får och get ska ha minst de utrymmen som framgår av tabell 29 och 30.

Tabell 29. För får och get gäller följande utrymmeskrav

Kroppsvikt (kg) Djurutrymmets Minsta Skiljeväggens minsta storlek golvyta/djur minsta höjd (m) 2 2 (m ) (m ) under 20 1 0,7 1 över 20 till 35 1,5 1 1,2 över 35 till 60 2 1,5 1,2 över 60 3 1,8 1,5

Tabell 30. Krav på utfordringsutrymme för får och get

tackor

Godkänd 2025-11-06 av Anna Olofsson

Gris ska ha minst de utrymmen som framgår av tabell 31.

Tabell 31. För gris gäller följande utrymmeskrav

Levande Djur- Minsta Minsta ligg- Minsta plats vikt (kg) utrymmets golv- plats per vid minsta yta/djur djur** foderbord 2 2 storlek* (m ) (m /djur) (m/djur) (m ) under 5 2 0,2 0,13 0,17 över 5 till 10 2 0,25 0,16 0,18 över 10 till 2 0,35 0,22 0,20 20 över 20 till 2 0,5 0,28 0,22 30 över 30 till 2 0,7 0,40 0,26 50 över 50 till 3 0,8 0,52 0,29 70 över 70 till 3 1 0,70 0,35 100 över 100 till 4 1,35 1,0 0,44 150 över 150 till 5 2,5 1,3 0,45 200 vuxna (kon- 7,5 7,5 6,0 0,50 ventionella) galtar * Grisar kan begränsas i mindre utrymmen under korta tidsperioder, exempelvis genom att djurutrymmet delas av med skiljeväggar, om detta är motiverat av veterinärmedicinska eller experimentella skäl, till exempel om det är nödvändigt med individuell foderkonsumtion. ** Vid termoneutrala förhållanden.

Hästdjur ska ha tillgång till det utrymme som framgår av tabell 32. Den kortaste sidan av boxen ska vara minst 1,5 gånger djurets mankhöjd. Inomhusutrymmen ska vara så höga att försöksdjuren kan stegra sig fullständigt.

Godkänd 2025-11-06 av Anna Olofsson

Tabell 32. För hästdjur gäller följande utrymmeskrav

Mankhöjd Minsta Minsta Minsta Djur- (m) golvyta för golvyta för golvyta för utrymmets varje djur varje djur fölnings- minsta höjd som hålls som hålls i box/ (m) individuellt grupper på sto med föl eller i fyra eller (m /djur) grupper på fler djur upp till tre (m /djur) djur (m /djur) mellan 1,00 9 6 16 3 till 1,40 över 1,40 till 12 9 20 3 1,60 över 1,60 16 (2 x 20 3 mankhöjd)

Bestämmelserna i detta kapitel gäller utöver bestämmelserna i 15 kap. och innehåller särskilda bestämmelser om zebrafink, duva, tamhöna, kalkon, anka, gås, vaktel, stare, gråsparv, talgoxe och blåmes.

Zebrafink och duva ska kunna flyga korta sträckor. Utrymmena ska därför vara långa och smala såvida de inte är så stora att detta krav ändå uppfylls.

Tamhöna och duva ska ha tillgång till sittpinnar i sådan omfattning att alla får plats att vila samtidigt. Tamhöna ska även ha tillgång till strömedel som kan tillfredsställa deras beteendebehov av att picka, sprätta och sandbada.

Anka och gås ska ha tillgång till en damm.

Zebrafink ska ha minst de utrymmen som framgår av tabell 33 om inte en regional djurförsöksetisk nämnd beslutat annat. Vid inhysning av vild fågel ska de utrymmesmått som anges i tabellerna alltid tillämpas när fåglar hålls i mer än 24 timmar. När fåglar hålls under kortare tidsperioder ska åtgärder vidtas för att minimera risker kring djurens välbefinnande.

Godkänd 2025-11-06 av Anna Olofsson

Tabell 33. För zebrafink gäller följande utrymmeskrav

Gruppstorlek Djurutrymmets Minsta höjd Fodertrågets minsta storlek (cm) minsta längd (m ) per fågel (cm) upp till 6 1 100 2 mellan 7 och 12 1,5 200 2 mellan 13 och 2 200 3 20 för ytterligare 0,05 - 1 per 6 fåglar fågel utöver 20

Duva ska ha minst de utrymmen som framgår av tabell 34. Vid inhysning av vild fågel ska de utrymmesmått som anges i tabellerna alltid tillämpas när fåglar hålls i mer än 24 timmar. När fåglar hålls under kortare tidsperioder ska åtgärder vidtas för att minimera risker kring djurens välbefinnande.

Tabell 34. För duva gäller följande utrymmeskrav

Gruppsto Djur- Minsta Fodertråg Sittpinne Minsta rlek utrymmet höjd (cm) ets minsta ns minsta yta per s minsta längd per längd per fågel (m ) storlek fågel fågel (m ) (cm) (cm) upp till 6 2 200 5 30 0,33 mellan 7 3 200 5 30 0,25 och 12 för varje 0,15 - 5 30 0,18 ytterligare fågel utöver 12

Tamhöna ska ha minst de utrymmen som framgår av tabell 35 om inte en regional djurförsöksetisk nämnd beslutat annat. Vid inhysning av vild fågel ska de utrymmesmått som anges i tabellerna alltid tillämpas när fåglar hålls i mer än 24 timmar. När fåglar hålls under kortare tidsperioder ska åtgärder vidtas för att minimera risker kring djurens välbefinnande.

Godkänd 2025-11-06 av Anna Olofsson

Tabell 35. För tamhöna gäller följande utrymmeskrav

Kroppsvikt Djur- Minsta yta Minsta höjd Foder- (g) utrymmets per fågel (cm) trågets minsta (m ) minsta storlek (m ) längd per fågel (cm) upp till 200 1 0,025 30 3 över 200 till 1 0,03 30 3 300 över 300 till 1 0,05 40 7 600 över 600 till 2 0,09 50 15 1 200 över 1 200 2 0,11 75 15 till 1 800 över 1 800 2 0,13 75 15 till 2 400 över 2 400 2 0,21 75 15

Kalkon ska ha minst de utrymmen som framgår av tabell 36 om inte en regional djurförsöksetisk nämnd beslutat annat. Vid inhysning av vild fågel ska de utrymmesmått som anges i tabellerna alltid tillämpas när fåglar hålls i mer än 24 timmar. När fåglar hålls under kortare tidsperioder ska åtgärder vidtas för att minimera risker kring djurens välbefinnande.

Tabell 36. För kalkon gäller följande utrymmeskrav

Kroppsvikt Djur- Minsta yta Minsta höjd Foder- (kg) utrymmets per fågel (cm) trågets minsta (m ) minsta storlek (m ) längd per fågel (cm) upp till 0,3 2 0,13 50 3 över 0,3 till 2 0,17 50 7 0,6 över 0,6 till 2 0,3 100 15 1 över 1 till 4 2 0,35 100 15 över 4 till 8 2 0,4 100 15 över 8 till 12 2 0,5 150 20

Godkänd 2025-11-06 av Anna Olofsson

Kroppsvikt Djur- Minsta yta Minsta höjd Foder- (kg) utrymmets per fågel (cm) trågets minsta (m ) minsta storlek (m ) längd per fågel (cm) över 12 till 2 0,55 150 20 16 över 16 till 2 0,6 150 20 20 över 20 3 1 150 20

Anka och gås ska ha minst de utrymmen som framgår av tabell 37–39. Vid inhysning av vild fågel ska de utrymmesmått som anges i tabellerna alltid tillämpas när fåglar hålls i mer än 24 timmar. När fåglar hålls under kortare tidsperioder ska åtgärder vidtas för att minimera risker kring djurens välbefinnande.

Tabell 37. För anka gäller följande utrymmeskrav

Kroppsvikt Djur- Yta per Minsta höjd Foder- (g) utrymmets fågel (m ) * (cm) trågets minsta minsta storlek (m ) längd per fågel (cm) upp till 300 2 0,1 50 10 över 300 till 2 0,2 200 10 1 200 ** över 1 200 2 0,25 200 15 till 3 500 över 3 500 2 0,5 200 15

2 2

* I detta ska det ingå en damm på minst 0,5 m per 2 m utrymme som är minst 30 cm djup. Dammen kan utgöra upp till 50 % av djurutrymmets minsta storlek. ** Fåglar som ännu inte är flygfärdiga kan hållas i utrymmen som är minst 75 cm höga.

Tabell 38. För gås gäller följande utrymmeskrav

Kroppsvikt Djur- Yta per Minsta höjd Foder- (g) utrymmets fågel (m ) * (cm) trågets minsta minsta storlek (m ) längd per fågel (cm) upp till 500 2 1 200 10 över 500 till 2 1 200 15 2 000

Godkänd 2025-11-06 av Anna Olofsson

Kroppsvikt Djur- Yta per Minsta höjd Foder- (g) utrymmets fågel (m ) * (cm) trågets minsta minsta storlek (m ) längd per fågel (cm) över 2 000 2 1 200 15

2 2

* I detta ska det ingå en damm på minst 0,5 m per 2 m utrymme som är minst 30 cm djup. Dammen kan utgöra upp till 50 % av djurutrymmets minsta storlek.

Tabell 39. Krav på minsta dammstorlek för anka och gås

Yta (m ) Djup (cm) anka 0,5* 30 gås 0,5* mellan 10 och 30

2

* Dammstorleken räknas per 2 m -utrymme. Dammen kan utgöra upp till 50 % av djurutrymmets minsta storlek.

Vaktel ska ha minst de utrymmen som framgår av tabell 40. Vid inhysning av vild fågel ska de utrymmesmått som anges i tabellerna alltid tillämpas när fåglar hålls i mer än 24 timmar. När fåglar hålls under kortare tidsperioder ska åtgärder vidtas för att minimera risker kring djurens välbefinnande.

Tabell 40. För vaktel gäller följande utrymmeskrav

Kropps- Djur- Yta per Yta per Minsta Fodervikt (g) utrymmet fågel som ytterli- höjd (cm) trågets s minsta hålls i par gare fågel minsta storlek (m ) som hålls längd per (m ) i grupp fågel (m ) (cm) upp till 1 0,5 0,1 20 4 150 över 150 1 0,6 0,15 30 4

Stare ska ha minst de utrymmen som framgår av tabell 41. Vid inhysning av vild fågel ska de utrymmesmått som anges i tabellerna alltid tillämpas när fåglar hålls i mer än 24 timmar. När fåglar hålls under kortare tidsperioder ska åtgärder vidtas för att minimera risker kring djurens välbefinnande.

Godkänd 2025-11-06 av Anna Olofsson

Tabell 41. För stare gäller följande utrymmeskrav

Grupp- Djur- Minsta höjd Foder- Minsta storlek utrymmets (cm) trågets sittplats per minsta minsta fågel (cm) storlek (m ) längd per fågel (cm) upp till 6 2,0 200 5 30 mellan 7 4,0 200 5 30 och 12 mellan 13 6,0 200 5 30 och 20 för varje 0,25 5 30 ytterligare fågel mellan 21 och 50 för varje 0,15 5 30 ytterligare fågel utöver 50

Gråsparv ska ha minst de utrymmen som framgår av tabell 42. Vid inhysning av vild fågel ska de utrymmesmått som anges i tabellerna alltid tillämpas när fåglar hålls i mer än 24 timmar. När fåglar hålls under kortare tidsperioder ska åtgärder vidtas för att minimera risker kring djurens välbefinnande.

Tabell 42. För gråsparv gäller följande utrymmeskrav

Gruppstorlek Gruppstorlek Djurutrymmets Minsta höjd vid avsaknad av vid förekomst minsta storlek (cm) siktbarriärer av siktbarriärer (m ) upp till 10 upp till 15 2,4 180 mellan 11 och mellan 16 och 4,8 180

Talgoxe och blåmes ska ha minst de utrymmen som framgår av tabell 43. Godkänd 2025-11-06 av Anna Olofsson

Vid inhysning av vild fågel ska de utrymmesmått som anges i tabellerna alltid tillämpas när fåglar hålls i mer än 24 timmar. När fåglar hålls under kortare tidsperioder ska åtgärder vidtas för att minimera risker kring djurens välbefinnande.

Tabell 43. För talgoxe och blåmes gäller följande utrymmeskrav

Grupp- Djur- Minsta höjd Minsta antal Minsta storlek utrymmets (cm) fågelmatare sittplats per minsta fågel (cm) storlek (m ) per fågel 1 3 180 1 100 2–10 (*) 1 180 2 40 (samma kön) 1 hona + 1 2 180 2 100 hane (*) Gruppstorlekar större än 10 ska inte tillåtas utan ett fastställt övervakningsschema med tillräckligt frekvent övervakning för att upptäcka och begränsa aggressivitet.

Bestämmelserna i detta kapitel gäller utöver bestämmelserna i 15 kap. och innehåller särskilda bestämmelser om groddjur, marklevande orm och vattenlevande sköldpadda. Bestämmelserna i detta kapitel gäller inte halvakvatiska eller träd- och marklevande salamander.

Helakvatiska groddjur och vattenlevande sköldpadda ska hållas i vatten. Halvakvatiska och marklevande groddjur ska ha tillgång till både land och vatten.

Groddjur ska ha tillgång till gömställen som är utformade så att alla försöksdjur kan gömma sig samtidigt.

Temperatur, ljus och vattenförsörjning till akvarier och tankar ska anpassas till enskilda groddjur och kräldjurs behov och toleransgränser.

Groddjur av helakvatiska arter ska ha minst de utrymmen som framgår av tabell 44. Om det krävs får dock mindre, individuella tankar användas vid naturlig parning och superovulation. Utrymmena i tabell 44 gäller vuxna djur. För hållande av juveniler och yngel ska måtten ändras i proportion till djurens storlek.

Tabell 44. För groddjur av helakvatiska arter gäller följande utrymmeskrav

Djurets Djurets Minsta yta Minsta yta Minsta längd*, längd**, (m²) per djur vid vattendjup salamandrar grodor och grupp- (cm) (cm) paddor (cm) hållning (m²) upp till 10 upp till 5 0,09 0,015 15 11 till 15 5,5 till 7,5 0,15 0,025 15 16 till 20 8 till10 0,25 0,04 20 21 till 40 10,5 till 20 0,5 0,085 20 41 till 60 20,5 till 30 1,0 0,17 30 över 60 över 30 1,5 0,5 50 * Salamanders längd mäts från nosspetsen till svansspetsen. ** Längd på groda och padda mäts från nosspetsen till ryggslutet.

Groddjur av halvakvatiska arter ska ha minst de utrymmen som framgår av tabell 45. Om det krävs får dock mindre individuella tankar användas vid naturlig parning och superovulation.

Godkänd 2025-11-06 av Anna Olofsson

Tabell 45. För groddjur av halvakvatiska arter gäller följande

utrymmeskrav

Djurets Minsta Minsta yta Minsta Minsta längd* yta** (m ) per djur vid höjd*** vattendjup (grodor och grupp- (cm) (cm)

* Längd på groda och padda mäts från nosspetsen till ryggslutet. ** En tredjedels land och två tredjedelar vatten där försöksdjuren kan ligga helt under vattenytan. *** Mätt från ytan av landdelen upp till innerdelen av terrariets överkant. Djurutrymmenas höjd ska också anpassas till inredningen.

Groddjur av trädlevande och marklevande arter ska ha minst de utrymmen som framgår av tabell 46. Om det krävs får dock mindre, individuella tankar användas vid naturlig parning och superovulation.

Tabell 46. För groddjur av trädlevande och marklevande arter gäller

följande utrymmeskrav

Djurets Minsta Minsta yta Minsta Minsta längd* yta** (m ) per djur vid höjd*** vattendjup (grodor och grupp- (cm) (cm)

* Längd på groda och padda mäts från nosspetsen till ryggslutet. ** Två tredjedelar land och en tredjedels vatten där försöksdjuren kan ligga helt under vattenytan. *** Mätt från ytan av landdelen upp till innerdelen av terrariets överkant. Djurutrymmenas höjd ska också anpassas till inredningen.

Marklevande orm ska ha minst de utrymmen som framgår av tabell 47. Om det krävs får dock mindre, individuella tankar användas vid naturlig parning och superovulation.

Godkänd 2025-11-06 av Anna Olofsson

Tabell 47. För marklevande orm gäller följande utrymmeskrav

Kroppslängd Minsta golvyta Minsta yta för Djurutrymmets (cm) * (cm ) varje ytterligare minsta höjd djur i (cm)** grupputrymmet (cm ) upp till 30 300 150 10 över 30 till 40 400 200 12 över 40 till 50 600 300 15 över 50 till 75 1200 600 20 över 75 2500 1200 28 * Mätt från nos till stjärtspets. ** Mätt från ytan av landdelen upp till innerdelen av terrariets överkant. Djurutrymmenas höjd ska också anpassas till inredningen.

Vattenlevande sköldpadda ska ha minst de utrymmen som framgår av tabell 48. Om det krävs får dock mindre, individuella tankar användas vid naturlig parning och superovulation.

Tabell 48. För vattenlevande sköldpadda gäller följande utrymmeskrav Kroppslängd Vattenytans Minsta tillägg Minsta

* Mätt i en rät linje från skalets framkant till dess bakkant.

Bestämmelserna i detta kapitel gäller utöver bestämmelserna i 15 kap. och innehåller särskilda bestämmelser om fisk.

Godkänd 2025-11-06 av Anna Olofsson

Vattnets volym, yta, djup och flöde ska vara anpassat efter fiskens storlek, antal, ålder, hälsa, välbefinnande, miljöförhållanden, levnadssätt och utfodringsmetod. Fisk ska kunna simma på ett för arten normalt sätt.

Gruppstorlek och sammansättning ska anpassas efter de olika arternas sociala struktur och behov. Djurtätheten ska baseras på fiskarnas sammantagna behov när det gäller miljöförhållanden, hälsa och välbefinnande.

Fisk ska förses med lämplig miljöberikning om inte deras beteendemässiga egenskaper indikerar att sådant inte krävs.

Minst en sida av ett akvarium eller motsvarande utrymme ska vara insynsskyddad om inte inredningen ger fiskarna ett motsvarande skydd.

Kraven på berikning i 15 kap. 7–9 §§ gäller inte om särskilt god hygien krävs vid lekförsök och hållande av yngel.

Utfodringen av yngel ska ägnas särskild uppmärksamhet under övergången från levande till fabrikstillverkat foder.

Godkänd 2025-11-06 av Anna Olofsson

Tillräckligt med vatten av lämplig kvalitet ska alltid finnas tillgängligt. Vattenflödet i tankar med cirkulationssystem eller filtreringsanordningar ska vara tillräckligt för att säkerställa att vattenkvalitetsparametrarna håller sig på godtagbara nivåer, beroende på djurhållningssystemets egenskaper, på arten och på livsstadiets specifika krav. Vattenförsörjningen ska, där så är nödvändigt, filtreras eller behandlas så att ämnen som är farliga för fiskarna avlägsnas.

Vattenkvalitetsparametrarna ska hela tiden hållas inom godtagbara värden för arten och utvecklingsstadiet i fråga, så att fisken kan bibehålla normal aktivitet och normala fysiologiska processer.

Vattenflödet ska vara anpassat så att fisken kan simma på normalt sätt och i övrigt behålla sitt naturliga beteende. Fisk ska ges lämplig tid för acklimatisering och anpassning till förändrad vattenkvalitet. Lämpliga åtgärder ska vidtas för att minimera plötsliga förändringar i de olika parametrar som påverkar vattenkvaliteten. Lämpligt vattenflöde och lämplig vattennivå ska säkerställas och övervakas.

Syrehalten ska anpassas efter behovet hos varje art och efter inhysningsförhållandena. Anordningar för kompletterande syrsättning av vattnet i tankarna ska finnas där så krävs, beroende på djurhållningssystem. Koncentrationerna av koldioxid och kväveföreningar, det vill säga ammoniak, nitrit och nitrat, ska hållas under skadliga nivåer.

Vattenkvaliteten ska övervakas med hjälp av ett fastställt testschema med tillräckligt frekventa tester för att upptäcka förändringar i de kritiska parametrar som nämns i 11 § och åtgärder ska vidtas för att begränsa sådana förändringar. pH-värdet ska anpassas till arten och övervakas för att hållas så stabilt som möjligt. Salthalten ska anpassas till fiskartens krav och fiskens livsstadium. Förändringar av salthalten ska göras gradvis.

Temperaturen ska behållas inom det optimala intervallet för fiskarten och dess utvecklingsstadier, och hållas så stabil som möjligt. Förändringar av temperaturen ska göras gradvis. Fisken ska hållas i lämplig fotoperiod.

Godkänd 2025-11-06 av Anna Olofsson

Fisk ska utfodras med en diet som är lämplig för fisken, med rätt fodermängd med lämpliga intervall. För yngel finns ytterligare krav i 7 §. Om foderindragning är nödvändig av skäl som inte avser försök ska foderindragningen hållas så kort som möjligt och hänsyn ska tas till fiskarens storlek och till vattentemperaturen.

När så är möjligt ska fisk hanteras utan att de avlägsnas från vattnet. Hanteringen av fisk, både i och utanför vattnet, ska begränsas till ett minimum och den utrustning som kommer i direkt kontakt med fisken ska vara fuktad. Fisk ska inte hanteras när vattentemperaturen når de yttre gränserna för det intervall som de kan tolerera.

Utöver övriga bestämmelser i detta kapitel gäller 17–18 §§ särskilt för zebrafisk. Zebrafisk ska ha minst de utrymmen som framgår av tabell 49.

Tabell 49. Krav avseende vattenparametrar för hållande av zebrafisk

motsvarar 0,002 mg/L av NH3 vid 28 °C och pH 7,5.

Under den ljusa perioden ska ljusnivåerna för zebrafisk vara konstanta, utom under korta grynings- eller skymningsövergångar, när sådana tillämpas. Den mörka perioden ska vara helt mörk.

Vattenvolymer mindre än 1 liter får inte användas för vuxna zebrafiskar. Djurtätheten får inte överstiga 10 vuxna fiskar/liter. Tankens storlek och form ska göra det möjligt för fiskarna att bete sig naturligt och

Godkänd 2025-11-06 av Anna Olofsson

simma på normalt sätt. En längre period av individuellt hållande ska undvikas.

Bestämmelserna i detta kapitel gäller utöver bestämmelserna i 15 kap. och innehåller särskilda bestämmelser om bläckfisk.

Bläckfisk ska alltid ha tillgång till tillräckligt med vatten av lämplig kvalitet.

Tankens utformning och vattenflödet ska tillgodose försöksdjurets behov, däribland lämplig syrsättning i förhållande till dess storlek, livsstadium och beteendebehov.

Vattentemperatur, salthalt, pH och halt av kväveföreningar ska vara anpassade till arternas och livsformernas behov.

Bläckfisk ska ges lämplig tid för acklimatisering och anpassning till förändrad vattenkvalitet.

Rymning och oavsiktligt införande av främmande element ska vid behov förhindras genom användning av barriärer.

Bläckfisk ska ha en ljusintensitet och fotoperiod som tillgodoser artens behov.

Bläckfisk ska ges en föda som är anpassad till arterna, deras utvecklingsstadier och beteendebehov.

Bläckfisk ska förses med lämplig och tillräcklig mängd fysiska, kognitiva och sensoriska stimuli för att möjliggöra ett brett spektrum av artspecifika beteenden.

Godkänd 2025-11-06 av Anna Olofsson

Inhysningsförhållandena ska ta hänsyn till artspecifika sociala behov, det vill säga artens vana att leva i grupp eller solitärt. Gömställen eller tillhåll ska finnas i de fall detta är lämpligt för arten.

När så är möjligt ska bläckfisk hanteras utan att de avlägsnas från vattnet. Hantering av bläckfisk utanför vattnet ska vara begränsad till ett minimum och den utrustning som kommer i direkt kontakt med försöksdjuren ska vara fuktad.

Sepialiknande bläckfisk ska ha minst de utrymmen som framgår av tabell 50.

Tabell 50. För Sepiidae gäller följande utrymmeskrav

Familj Grupp Kropps- Vatten- Minsta Minsta längd * ytans tillägg till vatten- (cm) minsta vattenyta⁰ djup (cm) area (cm ) (cm ) Sepiidae Sepia- Upp till 2 100 40 7 liknande bläckfisk Sepiidae Sepia- > 2 till 6 600 200 15 liknande bläckfisk Sepiidae Sepia- 1200 400 20 liknande > 6 till 12 bläckfisk Sepiidae Sepia- > 12 2500 1000 25 liknande bläckfisk * Mantellängd. ⁰Minsta tillägg till vattenytans area för varje ytterligare djur i grupputrymmet.

Mindre bläckfisk ska ha minst de utrymmen som framgår av tabell 51.

Godkänd 2025-11-06 av Anna Olofsson

Tabell 51. För Sepiolidae gäller följande utrymmeskrav

Familj Grupp Kropps- Vatten- Minsta Minsta längd * ytans tillägg till vatten- (cm) minsta vattenyta⁰ djup (cm) area (cm ) (cm ) Sepioli- Mindre upp till 1 50 5 5

* Mantellängd. ** Grupp upp till 40 individer. ⁰Minsta tillägg till vattenytans area för varje ytterligare djur i grupputrymmet.

Tioarmad bläckfisk ska ha minst de utrymmen som framgår av tabell 52.

Tabell 52. För Loliginidae gäller följande utrymmeskrav

Familj Grupp Kropps- Vatten- Minsta Minsta längd * ytans tillägg till vatten- (cm) minsta vattenyta⁰ djup (cm) area (cm ) (cm ) Loligini- Tioarma- upp till 15 2000 400 60

* Mantellängd. *** Cylindriska tankar ska användas i första hand. Minimivärdena ska ökas med 5 % om ickecylindriska tankar används.

Godkänd 2025-11-06 av Anna Olofsson

**** Under det juvenila stadiet (larvstadiet) ska tioarmade bläckfiskar hållas i cylindriska tankar med högst 20 nykläckta bläckfiskar per liter, och metoder för att begränsa visuell interaktion ska

tillämpas

⁰Minsta tillägg till vattenytans area för varje ytterligare djur i grupputrymmet.

Åttaarmad bläckfisk ska ha minst de utrymmen som framgår av tabell 53.

Tabell 53. För Octopodidae gäller följande utrymmeskrav

Familj Grupp Kropps- Vatten- Minsta Minsta längd * ytans tillägg till vatten- (cm) minsta vattenyta⁰ djup (cm) area (cm ) (cm ) Octopodi Åtta- upp till 10 2000 600 40

* Mantellängd. **** Under det juvenila stadiet (larvstadiet) ska åttaarmade bläckfiskar hållas i cylindriska tankar med högst 20 nykläckta bläckfiskar per liter, och metoder för att begränsa visuell interaktion ska tillämpas. ⁰Minsta tillägg till vattenytans area för varje ytterligare djur i grupputrymmet.

Om det finns särskilda skäl kan Jordbruksverket besluta om undantag från bestämmelserna i: 1. 2 kap. 12 §. 2. 5 kap. 2 §. 3. 10 kap. 5 § och 25 §. 4. 12 kap. 4 §. 5. 14 kap. 1–5 §§, 8 § andra stycket och 9–27 §§. 6. 15 kap. 3 och 4 §§, 5 § första stycket, 6–12 och 14–16 §§. 7. 16 kap. 3–11 §§. 8. 17 kap. 2–7 §§.

Godkänd 2025-11-06 av Anna Olofsson

9. 18 kap. 2–10 §§. 10. 19 kap. 2–8 §§. 11. 20 kap. 2–6 §§. 12. 21 kap. 3–14 §§. 13. 22 kap. 2–7 §§. 14. 23 kap. 2–13 §§. 15. 24 kap. 2–9 §§. 16. 25 kap. 2–18 §§. 17. 26 kap. 2–15 §§.

1. Denna författning träder i kraft den 4 december 2025. De allmänna råden ska börja gälla samma dag. 2. Genom författningen upphävs Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2019:9) om försöksdjur. 3. Följande bestämmelser tillämpas första gången den 4 december 2026 a. 10 kap. 5 § tabell 1 och tabell 3, 18 och 24 §§ gällande inerta gaser som avlivningsmetod, överdos av narkosmedel för bläckfiskar och hypotermisk chock för zebrafisk, b. 14 kap. 25 §, c. 23 kap. 5 § andra stycket, 6 § andra stycket, 7 § andra stycket, 8 § andra stycket, 9 § andra stycket och10 § andra stycket och 11–13 §§, d. 25 kap. 8–18 §§, och e. 26 kap. 2–15 §§. 4. Den upphävda författningen gäller fortfarande för ansökningar som inkommit före ikraftträdandet. 5. Verksamhetstillstånd som har godkänts enligt den upphävda författningen gäller fortfarande.

ANNA OLOFSSON

Camilla Ekenstierna

(Försöksdjursenheten)

Godkänd 2025-11-06 av Anna Olofsson

Östertälje Tryckeri AB, Skarpnäck, 2025

Godkänd 2025-11-06 av Anna Olofsson