Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd om djurhälsopersonal

Grundläggande bestämmelser om läkemedel till djur finns i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/6 av den 11 december 2018 om veterinärmedicinska läkemedel och om upphävande av direktiv 2001/82/EG .

Bestämmelser om skyldighet att anmäla misstanke om att djur inte hålls eller sköts i enlighet med djurskyddslagen (2018:1192), föreskrifter som har meddelats med stöd av djurskyddslagen eller de EU-bestämmelser som lagen kompletterar finns i djurskyddslagen.

Bestämmelser om att en veterinär har skyldighet att anmäla misstanke om smittsam sjukdom eller underrätta om iakttagelser av betydelse för smittskyddet finns i 1. zoonoslagen (1999:658), 2. epizootilagen (1999:657), 3. smittskyddslagen (2004:168), samt 4. Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2021:10) om biosäkerhetsåtgärder samt anmälan och övervakning av djursjukdomar och smittämnen.

Bestämmelser om rapportering av biverkningar finns i föreskrifter från Läkemedelsverket.

Om inte något annat anges i andra stycket betyder ord och uttryck i dessa föreskrifter samma sak som i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/6. I dessa föreskrifter betyder därutöver:

1

EUT L 4, 7.1.2019, s. 43 (Celex 32019R0006).

Godkänd 2023-09-28 av Jan Cedervärn

Godkänd 2023-09-28 av Jan Cedervärn

Tillhandahålla läkemedel Ställa ett läkemedel till förfogande till djurhälsopersonal på annat sätt än via förskrivning på recept.

Veterinär Den som är behörig att utöva veterinäryrket enligt lagen (2009:302) om verksamhet inom djurens hälso- och sjukvård.

Den som tillhör djurhälsopersonalen ska lämna följande kontaktuppgifter till Jordbruksverket 1. namn, 2. folkbokföringsadress, 3. e-postadress, 4. telefonnummer, och 5. arbetsplats. Uppgifterna enligt första stycket ska lämnas skriftligt och hållas aktuella. En eventuell ändring av någon uppgift ska lämnas till Jordbruksverket senast två veckor efter ändringen.

Den som tillhör djurhälsopersonalen och som har anlitats av en djurhållare ska på dennes begäran utfärda ett intyg om undersökningar, bedömningar eller behandlingar som har utförts på djurhållarens djur.

En intygsgivare ska vara medveten om innehållet i det intyg som han eller hon utfärdar och ha tillräcklig kännedom om vad intyget avser. En intygsgivare får inte intyga andra uppgifter än sådana som han eller hon själv har personlig kännedom om eller själv har kontrollerat.

En intygsgivare får utan hinder av 2 § underteckna ett intyg på grundval av ett annat intyg eller bevis. Detta gäller om intygsgivaren har det aktuella intyget eller beviset tillgängligt när undertecknandet sker.

En intygsgivare får inte vara partisk eller ha något ekonomiskt intresse i det djur som intyget avser eller i något företag som berörs av intygandet. Med partisk enligt första stycket menas att intygsgivaren eller någon närstående kan antas ha intresse av vad som framgår av intyget i en inte oväsentlig utsträckning eller att det finns någon annan särskild omständighet som gör att hans eller hennes opartiskhet i ärendet kan ifrågasättas.

Godkänd 2023-09-28 av Jan Cedervärn

En intygsgivare får inte underteckna ett intyg in blanco eller ett intyg som är ofullständigt ifyllt. Om intygsgivaren använder ett färdigt intygsformulär, ska alla markerade platser för uppgifter i formuläret fyllas i. Om intygsgivaren inte kan ange en uppgift i formuläret ska intygsgivaren dra ett streck eller på annat sätt markera att uppgiften inte har undersökts. När en markerad plats är färdigifylld ska intygsgivaren säkerställa att det inte går att fylla i mer uppgifter genom att dra ett streck.

En intygsgivare får bara skriva under eller på annat sätt signera ett intyg på ett språk som han eller hon saknar tillräckliga kunskaper i om det i intyget även finns en tillfredsställande översättning till ett språk som intygsgivaren har tillräckliga kunskaper i.

Om intygsgivaren ändrar i ett intyg ska han eller hon signera och datera ändringen.

En intygsgivare ska bevara en kopia av intyget och eventuella underliggande dokument eller intyg i minst fem år. Intygsgivaren behöver inte spara en kopia av intyget om han eller hon har journalfört all information som följer av intyget och eventuella underliggande dokument.

Av ett intyg ska det klart framgå anledningen till att intyget upprättas och, i förekommande fall, på vems uppdrag det sker.

Ett intyg ska innehålla en beskrivning av de undersökningar, bedömningar eller behandlingar som utgör underlag för intyget, samt uppgifter om tidpunkt och plats för genomförandet av dessa. Om intyget grundar sig på underliggande dokument eller ett annat intyg ska dessa anges i intyget.

En intygsgivare ska kontrollera djurens identitetsmärkning och ange denna i intyget. Om ett djur saknar identitetsmärkning ska intygsgivaren notera detta i intyget och istället ange ett så fullständigt signalement på djuret som möjligt.

Ett intyg ska, utöver de uppgifter som anges i 9–11 §§, innehålla följande uppgifter: 1. Datum för utfärdandet. 2. Intygsgivarens underskrift i original eller elektroniska signering. En underskrift ska vara beständig och i annan färg än svart. 3. Intygsgivarens namnförtydligande. 4. Intygsgivarens titel. 5. Adress och telefonnummer till intygsgivarens arbetsplats. Ett vaccinationsintyg ska dessutom innehålla följande uppgifter: 1. Vaccinets namn. 2. Vaccindosens batchnummer.

Godkänd 2023-09-28 av Jan Cedervärn

Bestämmelser om pass för sällskapsdjur finns i: 1. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 576/2013 av den 12 juni 2013 om förflyttning av sällskapsdjur utan kommersiellt syfte och om upphävande av förordning (EG) nr 998/2003 . 2. Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2004:32) om utfärdande av pass för sällskapsdjur.

Bestämmelser om identitetshandlingar för hästdjur (hästpass) finns i kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/262 av den 17 februari 2015 om fastställande av bestämmelser i enlighet med rådets direktiv 90/427/EEG och 2009/156/EG vad gäller metoder för identifiering av hästdjur (förordning om pass för hästdjur) samt i kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/963 av den 10 juni 2021 om fastställande av tillämpningsföreskrifter för Europaparlamentets och rådets förordningar (EU) 2016/429, (EU) 2016/1012 och (EU) 2019/6 vad gäller identifiering och registrering av hästdjur och om fastställande av förlagor till identitetshandlingar för dessa djur .

Den som tillhör djurhälsopersonalen ska föra journal över samtliga konsultationer och ska vid journalföringen vara synnerligt noggrann och omsorgsfull. Konsultationer som rör allmänna frågor behöver inte journalföras. Till en journal räknas även röntgenbilder, remisser, remissvar, analysuppgifter från laboratorier samt andra dokument eller datafiler som har medicinsk anknytning till det eller de djur som journalen avser.

Den som tillhör djurhälsopersonalen ska föra journal i direkt anslutning till en konsultation eller, om det finns någon särskild omständighet som gör att det inte går, så snart det är möjligt och i normalfallet inom ett dygn. Konsultationer i form av besättningsbesök som innefattar flera delar såsom förberedelser inför besök, besöket i sig samt efterarbete i form av kontroll av produktionsdata m.m. får journalföras efter att alla delar har slutförts. En veterinär som journalför behandlingar som har utförts i samband med villkorad läkemedelsanvändning enligt Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2023:21) om veterinärs ordination av läkemedel, djurhållares registrering av uppgifter samt operativa ingrepp som djurhållare får utföra får dock föra journal inom den tidsrymd som anges i de föreskrifterna.

En journal ska vara läsbar och föras på papper eller digitalt.

En uppgift i en journal får inte utplånas eller göras oläslig. Om en uppgift i en journal är oriktig ska den dock rättas. Rättelsen ska dateras och signeras av den som har rättat uppgiften.

En journal ska föras på sådant sätt att det går att ta fram uppgifter om en konsultation som gäller ett specifikt djur eller en specifik djurgrupp vid en given tidpunkt. Om flera personer som tillhör djurhälsopersonalen undersöker eller behandlar ett djur eller en djurgrupp vid samma konsultation ska varje person säkerställa att de undersökningar och behandlingar som han eller hon har utfört journalförs. Om de som har undersökt eller behandlat djuret eller djurgruppen arbetar på samma arbetsplats ska alla journalanteckningar vara samlade. Om en djurvårdare har undersökt eller behandlat ett djur eller en djurgrupp ska den veterinär som har ordinerat behandlingen säkerställa att behandlingen blir journalförd. Om en id-märkare eller djurhållare har märkt ett djur med injicerbar transponder på en veterinärs ordination ska den veterinär som har ordinerat behandlingen säkerställa att behandlingen blir journalförd. Den som tillhör djurhälsopersonalen och har haft ansvar för en konsultation får överlåta åt någon annan att skriva en journalanteckning över konsultationen. Detta gäller bara om den som har haft ansvar för konsultationen kontrollerar att journalföringen är korrekt samt signerar journalanteckningen.

Den som tillhör djurhälsopersonalen ska föra journal på svenska, norska eller danska och säkerställa att journalen är tydlig och fullständig. Vetenskapliga begrepp får användas i journalen.

En journal ska bevaras i minst fem år, räknat från dagen för det sista noteringen i journalen eller den längre tid som framgår av annan författning eller av särskilt beslut.

En journal ska i tillämpliga delar innehålla följande grunduppgifter: 1. Djurhållarens namn, adress och telefonnummer. 2. Anläggningens registreringsnummer eller godkännandenummer enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/429. 3. Djurslag och djurslagskategori.

Godkänd 2023-09-28 av Jan Cedervärn

4. Djurets eller djurgruppens kön. 5. Djurets eller djurgruppens ålder eller åldersgrupp. 6. Djurets identitet eller annan beskrivning som gör att det går att identifiera djuret eller djurgruppen. Djurslagskategori enligt första stycket ska i tillämpliga fall anges enligt Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2023:7) om veterinärers skyldighet att lämna uppgifter om ordinerade eller förskrivna antimikrobiella läkemedel.

En journal ska för varje konsultation i tillämpliga delar innehålla följande uppgifter: 1. Datum för konsultationen. 2. Anamnes inklusive skäl för konsultationen. 3. Djurets eller djurgruppens kliniska status. 4. Vilka undersökningar, utredningar, behandlingar eller andra åtgärder som har utförts på djuret eller djurgruppen. Detta ska inkludera en beskrivning av hur åtgärderna har utförts och av vem samt, när det är relevant, en plan för fortsatta åtgärder. 5. Diagnos och eventuella differentialdiagnoser. 6. Eventuell kommunikation med djurhållaren om differentialdiagnoser, behandlingsalternativ, prognos samt plan för fortsatta åtgärder. 7. Vilka eventuella råd som har getts till djurhållaren inklusive eventuella hemgångsråd. 8. Namn och titel på den eller de som har ansvarat för undersökningarna och behandlingarna. En namnförkortning får användas istället för namn och titel om det går att koppla förkortningen till namn och titel.

Vid behandling med läkemedel ska journalen, utöver vad som anges i 8 och 9 §§, även innehålla följande uppgifter: 1. Läkemedlets namn. 2. Läkemedlets styrka och dosering inklusive behandlingstidens längd. 3. Administrationssätt och i tillämpliga fall injektionsställe. Vid behandling av livsmedelsproducerande djur ska dessutom karenstid anges i enlighet med vad som anges i beslutet om läkemedlets godkännande för försäljning enligt artikel 5 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/6 eller enligt de villkor som anges i artikel 115 i samma förordning.

Godkänd 2023-09-28 av Jan Cedervärn

Den som tillhör djurhälsopersonalen har formell kompetens enligt följande: 1. En veterinär har formell kompetens att utföra samtliga uppgifter inom djurens hälso- och sjukvård. 2. En djursjukskötare har formell kompetens att utföra de uppgifter som ingår i utbildningen i djuromvårdnad enligt Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2016:9) om behörigheter för djurhälsopersonal. 3. En godkänd legitimerad sjuksköterska har samma formella kompetens som en djursjukskötare. 4. En godkänd hovslagare har formell kompetens att utföra de uppgifter som ingår i hovslagarutbildningen enligt Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd om behörigheter för djurhälsopersonal. 5. En godkänd legitimerad tandläkare har formell kompetens att utföra de uppgifter som följer dels av den utbildning som låg till grund för legitimationen som tandläkare, dels av vad som ingår i tilläggsutbildningen enligt Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd om behörigheter för djurhälsopersonal. 6. En godkänd legitimerad fysioterapeut har formell kompetens att utföra de uppgifter som följer dels av den utbildning som låg till grund för legitimationen som fysioterapeut, dels av vad som ingår i tilläggsutbildningen enligt Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd om behörigheter för djurhälsopersonal.

Den som tillhör djurhälsopersonalen får bara delegera en arbetsuppgift om samtliga följande villkor är uppfyllda: 1. Den som delegerar arbetsuppgiften har formell och reell kompetens att utföra uppgiften. 2. Den som tar emot delegeringen har reell kompetens att utföra arbetsuppgiften. 3. Båda parter arbetar på samma arbetsplats.

Den som har delegerat en arbetsuppgift ska fortlöpande kontrollera att uppgiften utförs på ett sätt som är förenligt med en god och säker vård.

Innan en arbetsuppgift får delegeras ska den som avser att delegera uppgiften och den som ska ta emot delegeringen skriva under eller på annat sätt signera en överenskommelse om delegering. Överenskommelsen får gälla för ett enskilt tillfälle eller för högst ett år. Vardera parten ska spara varsitt exemplar av överenskommelsen i minst fem år efter upprättandet. Detta gäller även om överenskommelsen har upphört att gälla.

En överenskommelse om delegering enligt 4 § ska innehålla följande uppgifter: 1. Vilken eller vilka arbetsuppgifter som delegeras. 2. Vem som delegerar uppgiften. 3. Till vem uppgiften delegeras. 4. Överenskommelsens giltighetstid. 5. Ett villkor som medger att båda parterna med omedelbar verkan kan säga upp överenskommelsen om delegeringen inte längre är förenlig med en god och säker vård eller om någon av parterna begär det.

Godkänd 2023-09-28 av Jan Cedervärn

Delegering av operativa ingrepp får bara ske enligt följande: 1. En veterinär får delegera operativa ingrepp av enklare karaktär till en djursjukskötare eller en godkänd legitimerad sjuksköterska. 2. En veterinär får delegera operativa ingrepp av enklare karaktär som utförs på hovar till en godkänd hovslagare.

Operativa ingrepp som har delegerats får bara utföras om en veterinär befinner sig på platsen och kan agera om komplikationer uppstår.

Grundläggande bestämmelser om operativa ingrepp på eller injektioner till djur finns i djurskyddslagen (2018:1192) och djurskyddsförordningen (2019:66).

En veterinär får utföra följande operativa ingrepp utan att det är befogat av veterinärmedicinska skäl samt, när det gäller 6, utföra ingreppet utan att djuret är bedövat: 1. Ta bort övertaliga spenar på kalvar av nötkreatur. 2. Sätta nosring på tjurar. 3. Ta bort vargtänder på hästdjur. 4. Sterilisera tjurar, baggar och galtar genom vasektomi eller kaudal epididymektomi. 5. Ta ut och lägga in embryon på får och get. 6. Identitetsmärka djur genom frysmärkning, applicering av öronbrickor eller inplantering av injicerbar transponder. 7. Identitetsmärka hundar, katter eller kaniner genom tatuering.

En djursjukskötare eller en godkänd legitimerad sjuksköterska får utföra följande operativa ingrepp utan att det är befogat av veterinärmedicinska skäl samt, när det gäller punkten 1, utföra ingreppet utan att djuret är bedövat: 1. Identitetsmärka djur genom inplantering av injicerbar transponder. 2. Identitetsmärka hundar, katter eller kaniner genom tatuering.

Godkänd 2023-09-28 av Jan Cedervärn

En godkänd legitimerad tandläkare får ta bort vargtänder på hästdjur utan att det är befogat av veterinärmedicinska skäl.

6 KAP. DJURSJUKSKÖTARES, GODKÄND LEGITIMERAD SJUK- SKÖTERSKAS OCH GODKÄND LEGITIMERAD TANDLÄKARES BEHANDLING MED LÄKEMEDEL

En djursjukskötare och en godkänd legitimerad sjuksköterska får ge samtliga läkemedel till djur om en veterinär har ordinerat behandlingen. Detta gäller dock bara om det inte framgår av den lagstiftning som anges i 2 kap. 13 och 14 §§ att ett läkemedel bara får ges av en veterinär. För att en djursjukskötare och en godkänd legitimerad sjuksköterska ska få ge läkemedel för immobilisering ska han eller hon med godkänt resultat ha gått en kurs i immobilisering enligt bilagan till dessa föreskrifter.

En djursjukskötare och en godkänd legitimerad sjuksköterska får avliva hundar och katter med läkemedel för avlivning utan att en veterinär har gjort en veterinärmedicinsk bedömning om djurhållaren specifikt har bokat tid för att avliva djuret. En veterinär ska dock fastställa att djuret är dött. En djursjukskötare och en godkänd legitimerad sjuksköterska får bara avliva djur enligt första stycket om en veterinär befinner sig på platsen och kan agera om komplikationer uppstår.

En djursjukskötare och en godkänd legitimerad sjuksköterska får utan en veterinärs ordination vaccinera djur med vaccin mot följande sjukdomar: 1. Kattens parvovirus. 2. Kattsnuva. 3. Valpsjuka hos hund och iller. 4. Smittsam leverinflammation hos hund (HCC). 5. Hundens parvovirus. 6. Kennelhosta hos hund. 7. Leptospiros hos hund. 8. Kaninpest – myxomatos. 9. Kaningulsot – RVHD. En djursjukskötare och en godkänd legitimerad sjuksköterska som ska vaccinera ett djur i enlighet med första stycket ska försäkra sig om att djuret är friskt genom att förhöra sig med djurhållaren om djurets hälsotillstånd och därefter göra en bedömning av detsamma.

Godkänd 2023-09-28 av Jan Cedervärn

En djursjukskötare och en godkänd legitimerad sjuksköterska får bara vaccinera djur enligt första stycket om en veterinär befinner sig på platsen och kan agera om komplikationer uppstår.

En godkänd legitimerad tandläkare får ge läkemedel för lokal bedövning och annan lokal behandling i munhålan utan att en veterinär har ordinerat behandlingen.

En veterinär får bara tillhandahålla läkemedel till djurhälsopersonal i sådana situationer och till sådana personer som anges i detta kapitel.

En veterinär får tillhandahålla samtliga läkemedel som har ordinerats av en veterinär till en djursjukskötare och en godkänd legitimerad sjuksköterska med följande undantag: 1. En veterinär får inte tillhandahålla ett läkemedel om det av den lagstiftning som anges i 2 kap. 13 och 14 §§ framgår att läkemedlet bara får ges av en veterinär. 2. En veterinär får bara tillhandahålla läkemedel för immobilisering till en djursjukskötare och en godkänd legitimerad sjuksköterska som med godkänt resultat har gått en kurs i immobilisering enligt bilagan till dessa föreskrifter. Innan en veterinär får tillhandahålla läkemedel för immobilisering enligt första stycket ska veterinären med godkänt resultat ha gått en kurs i immobilisering enligt bilagan till dessa föreskrifter.

En veterinär får utan föregående ordination tillhandahålla vaccin mot följande sjukdomar till en djursjukskötare och en godkänd legitimerad sjuksköterska: 1. Kattens parvovirus. 2. Kattsnuva. 3. Valpsjuka hos hund och iller. 4. Smittsam leverinflammation hos hund (HCC). 5. Hundens parvovirus. 6. Kennelhosta hos hund. 7. Leptospiros hos hund. 8. Kaninpest – myxomatos. 9. Kaningulsot – RVHD.

Godkänd 2023-09-28 av Jan Cedervärn

En veterinär får tillhandahålla läkemedel för avlivning av djur till en djursjukskötare och en godkänd legitimerad sjuksköterska utan föregående ordination.

En veterinär får tillhandahålla läkemedel för lokal bedövning eller annan lokal behandling i munhålan till en godkänd legitimerad tandläkare utan föregående ordination.

En veterinär ansvarar för hanteringen av 1. de läkemedel som han eller hon har rekvirerat och 2. för sprutor och kanyler och andra förbrukningsvaror som veterinären använder när han eller hon ger läkemedel. Om flera veterinärer delar lokal och utrustning får en av dem utses att vara ansvarig för hanteringen av läkemedel och ovan nämnda förbrukningsvaror.

En veterinär som ansvarar för hantering av läkemedel och andra förbrukningsvaror enligt 1 § ska se till att läkemedlen förvaras 1. enligt tillverkarens anvisningar, 2. på ett sådant sätt att deras kvalitet inte försämras, 3. oåtkomliga för obehöriga personer, samt 4. i ett särskilt läkemedelsförråd som är anpassat till verksamhetens inriktning och omfattning. Istället för vad som anges i första stycket 4 får läkemedel som måste vara lätt tillgängliga förvaras i annat utrymme utanför läkemedelsförrådet.

En veterinär som ansvarar för hantering av läkemedel och andra förbrukningsvaror enligt 1 § ska se till att följande uppgifter dokumenteras. För varje tillförsel och varje uttag i form av förbrukning eller kassation av narkotiska läkemedel till eller från både läkemedelsförrådet som avses i 2 § och annat utrymme där narkotiska läkemedel förvaras enligt 2 § ska dokumentationen ska innehålla uppgifter om 1. mängd narkotiska läkemedel, 2. datum, 3. vem som utfört åtgärden, samt

Godkänd 2023-09-28 av Jan Cedervärn

4. vid uttag för förbrukning även uppgifter om till vilket djur läkemedlet kommer att användas eller till vilket utrymme läkemedlet kommer att förflyttas.

En veterinär som ansvarar för hantering av läkemedel och andra förbrukningsvaror enligt 1 § får utse någon annan på samma arbetsplats som veterinären anser vara lämplig och som har tillräckliga kunskaper att förestå läkemedelsförrådet som avses i 2 §.

Om det finns särskilda skäl får Jordbruksverket medge undantag från 7 kap. 2 § första stycket 2 och andra stycket i dessa föreskrifter.