Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd om veterinärs ordination av läkemedel, djurhållares registrering av uppgifter samt operativa ingrepp som djurhållare får utföra

Om inte något annat anges i andra stycket betyder ord och uttryck i dessa föreskrifter samma sak som i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/6. I dessa föreskrifter betyder därutöver:

Godkänd 2023-09-28 av Jan Cedervärn

En veterinär får bara ordinera läkemedel till ett djur när det finns behov av det och särskilt överväga behovet vid ordination av antimikrobiella läkemedel, läkemedel som innehåller hormoner, narkotiska läkemedel och teknisk sprit. En veterinär får bara förskriva läkemedel till ett djur eller en djurgrupp efter att en veterinär har utfört en klinisk undersökning eller någon annan lämplig bedömning av hälsotillståndet hos djuret eller djurgruppen. Detta framgår av artikel 105.3 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/6. Även innan annan ordination av läkemedel till ett djur än sådan som avses i andra stycket ska en veterinär ha utfört en klinisk undersökning eller någon annan lämplig bedömning.

Den undersökning eller bedömning som ska utföras enligt 1 § andra och tredje stycket ska i tillämpliga delar leda till att samtliga följande villkor uppfylls: 1. Veterinären kan göra en tillfredsställande bedömning av djurets tillstånd. 2. Veterinären kan bedöma nyttan med läkemedelsbehandlingen inklusive eventuella risker för att djurets tillstånd förvärras av behandlingen eller för att djuret får en felaktig eller ofullständig behandling.

Godkänd 2023-09-28 av Jan Cedervärn

3. Veterinären kan bedöma eventuella risker med resistensproblematik vid behandling med antimikrobiella och antiparasitära läkemedel. 4. Veterinären kan bedöma att djurhållaren kommer att hantera läkemedlet på ett godtagbart sätt.

I tabell 2 i bilagan i kommissionens förordning (EU) nr 37/2010 finns angivet vilka substanser som inte får användas till livsmedelsproducerande djur enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 470/2009.

Utöver de antimikrobiella läkemedel som inte får användas till djur, enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/6 och som listas i bilagan i kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/1255 av den 19 juli 2022 om angivande av antimikrobiella medel eller grupper av antimikrobiella medel som uteslutande ska användas för behandling av vissa infektioner hos människor, i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/6 , får en veterinär inte ordinera läkemedel som innehåller mupirocin eller rifabutin.

Vid ordination av antibiotika ska en veterinär ordinera läkemedel enligt följande: 1. En veterinär ska ordinera ett läkemedel som innehåller penicillin om han eller hon bedömer att penicillin kommer att ha tillräckligt god effekt på djurets eller djurgruppens aktuella tillstånd om inte veterinären anser att det finns någon särskild omständighet som talar emot att använda penicillin.

En veterinär får bara ordinera behandling med polymyxiner för allmänbehandling om mikrobiologisk undersökning och resistensbestämning har utförts och resultatet visar att behandling med ett annat läkemedel är verkningslös.

Om inte annat anges i 8-10 §§ får en veterinär bara ordinera behandling med kinoloner eller med tredje eller fjärde generationens cefalosporiner om mikrobiologisk undersökning och resistensbestämning har utförts och resultatet visar att behandling med ett annat läkemedel är verkningslös.

En veterinär får påbörja en behandling med kinoloner eller med tredje eller fjärde generationens cefalosporiner innan resultatet av en sådan mikrobiologisk undersökning och resistensbestämning som avses i 7 § har kommit. Detta gäller dock bara om båda följande villkor är uppfyllda: 1. Behandlingen avser ett akut livshotande tillstånd där det inte är möjligt att avvakta resultatet av den mikrobiologiska undersökningen och resistensbestämningen. 2. Provtagning för mikrobiologisk undersökning och resistensbestämning har utförts innan behandlingen påbörjas.

En veterinär får påbörja en behandling med kinoloner eller med tredje eller fjärde generationens cefalosporiner utan att utföra en sådan mikrobiologisk undersökning och resistensbestämning som avses i 7 §. Detta gäller bara om samtliga dessa villkor är uppfyllda: 1. Behandlingen avser a) en hund, en katt eller ett övrigt sällskapsdjur, b) ett hästdjur, c) ett djur som tillhör en utrotningshotad art eller d) ett genetiskt värdefullt djur som tillhör en hotad husdjursras. 2. Provtagning för mikrobiologisk undersökning och resistensbestämning är inte möjlig på grund av infektionens lokalisation eller sjukdomens art. 3. Vetenskap och beprövad erfarenhet styrker att behandling med annat läkemedel är verkningslös.

8 EMA:s “Kategorisering av antibiotika för användning till djur för förståndig och ansvarsfull användning” finns publicerad på EMA:s webbplats. https://www.ema.europa.eu/en/documents/report/infographic-categorisation-antibiotics-use-animals-prudentresponsible-use_sv.pdf

Godkänd 2023-09-28 av Jan Cedervärn

En veterinär får påbörja en behandling med kinoloner eller med tredje eller fjärde generationens cefalosporiner utan att en sådan resistensbestämning som avses i 7 § har utförts. Detta gäller bara om samtliga följande villkor är uppfyllda: 1. Behandlingen avser livsmedelsproducerande djur. 2. En sådan mikrobiologisk undersökning som avses i 7 § har utförts och resultatet bekräftar att det är samma infektionsagens som vid en tidigare konstaterad besättningssmitta. 3. Resistensbestämning av aktuellt infektionsagens har tidigare utförts i besättningen och resistensbestämningen eller vetenskap och beprövad erfarenhet styrker att behandling med annat läkemedel är verkningslös. Resistensbestämningen ska ha utförts inom ett lämpligt intervall anpassat till infektionsagens och besättningens storlek. Intervallet får dock inte vara längre än sex månader.

En veterinär får bara ordinera läkemedel som innehåller rifampicin vid behandling av hästar med konstaterad infektion orsakad av Rhodococcus equi.

Grundläggande bestämmelser om användning av hormoner finns i djurskyddsförordningen (2019:66). En veterinär får förutom vad som anges i förordningen ordinera hormoner till djur i följande syften: 1. Förskjuta och avbryta löp. 2. Framkalla tillfällig ofruktsamhet. 3. Förhindra befruktning. 4. Framkalla abort. 5. Stimulera ägglossning. 6. Verka sammandragande på livmoder. 7. Synkronisera brunst.

En veterinär får inte ge livsmedelsproducerande djur eller hästar följande substanser: 1. Tyreostatika. 2. Stilbener, stilbenderivat, deras salter och estrar. 3. Östradiol 17–ß och dess esterliknande derivat. 4. Ämnen med androgen effekt.

En veterinär får bara ge läkemedel som innehåller progesteron till ett livsmedelsproducerande djur efter att ha säkerställt djurets identitet. Detsamma gäller för läkemedel som innehåller en substans som bildar progesteron när den har tagits upp av kroppen. Läkemedel enligt första stycket får bara användas vid behandling av fertilitetsstörningar hos djur. Läkemedlen får dessutom bara ges genom injektion eller vid behandling av äggstocksrubbningar i form av vaginalspiral eller annan beredningsform med motsvarande administreringssätt.

En veterinär, eller en annan person på en veterinärs ordination och ansvar, får bara ge läkemedel som har östrogen eller gestagen effekt till livsmedelsproducerande djur efter att ha säkerställt djurets identitet. Sådana läkemedel får bara användas vid

Godkänd 2023-09-28 av Jan Cedervärn

brunstsynkronisering samt vid förberedande av donatorer och recipienter vid embryotransfer. Östradiol 17–ß och dess esterliknande derivat får dock inte ges till djur. Djur som hålls för produktion av kött, inklusive uttjänta avelsdjur under gödningsperioden, får inte behandlas enligt första stycket.

En veterinär, eller annan person på veterinärs ordination och ansvar, får ge ett veterinärmedicinskt läkemedel som innehåller altrenogest (allyltrenbolon) till livsmedelsproducerande djur bara vid fertilitetsbehandlingar. Läkemedel enligt första stycket ska ges via munnen.

En veterinär får, med undantag av vad som anges i 18 och 19 §§, inte ge läkemedel som innehåller ß-receptorstimulerande substanser till livsmedelsproducerande djur eller hästar.

En veterinär, eller annan person på veterinärs ordination och ansvar, får ge läkemedel som innehåller ß-receptorstimulerande substanser till hästdjur bara för att behandla andningssvårigheter och motverka livmoderkontraktioner i samband med fölning.

En veterinär får ge läkemedel som innehåller ß-receptorstimulerande substanser till kor bara för att motverka livmoderkontraktioner i samband med kalvning. Läkemedlet enligt första stycket ska ges i form av injektion.

Vid behandling enligt 14–19 §§ får bara sådana veterinärmedicinska läkemedel användas som har godkänts för försäljning eller för vilka tillstånd till försäljning har lämnats i enlighet med 5 kap. 1 § läkemedelslagen (2015:315). Ett läkemedel som innehåller hormoner får inte användas om det har depåeffekt eller en karenstid som är längre än 15 dygn efter behandling. Ett läkemedel som innehåller ß-receptorstimulerande substanser får inte användas om det har en karenstid på mer än 28 dygn.

Livsmedelsproducerande djur som har behandlats i enlighet med 14–19 §§ får inte överlåtas innan karenstiden har gått ut. En häst som har behandlats med altrenogest (allyltrenbolon) eller ß-receptorstimulerande läkemedel får dock överlåtas före karenstidens utgång under förutsättning att behandlingen har dokumenterats i hästens pass .

En veterinär får, med de begränsningar som följer av 2–8 §§, förskriva och tillhandahålla läkemedel till en djurhållare för behandling som har ordinerats av en veterinär. En veterinär får bara förskriva eller tillhandahålla läkemedel till djurhållare med en annan veterinärs ordination som grund om veterinären har god kunskap om underlaget för ordinationen.

9 Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/262 av den 17 februari 2015 om fastställande av bestämmelser i enlighet med rådets direktiv 90/427/EEG och 2009/156/EG vad gäller metoder för identifiering av hästdjur (förordning om pass för hästdjur), EUT L 59, 3.3.2015, s. 1 (Celex 32015R0262).

Godkänd 2023-09-28 av Jan Cedervärn

Innan en veterinär förskriver eller tillhandahåller läkemedel till en djurhållare ska veterinären säkerställa att den eller de som ska ge läkemedlet till djuret har tillräcklig kunskap för att kunna ge läkemedlet på ett korrekt och säkert sätt. Veterinären ska lämna skriftliga instruktioner om hur läkemedlet ska användas, inklusive injektionsteknik om läkemedlet ska injiceras. Han eller hon ska dessutom ge anvisningar om hur överblivna läkemedel, förpackningar, sprutor och kanyler ska tas om hand samt informera om att djurhållaren bör rapportera misstanke om läkemedelsbiverkning till veterinären eller direkt till Läkemedelsverket. En veterinär som tillhandahåller läkemedel till en djurhållare ska märka läkemedelsförpackningen med djurets eller djurgruppens identitet.

En veterinär får bara förskriva och tillhandahålla läkemedel till en djurhållare för behandlingar som ska ske inom fyra veckor från ordinationen av läkemedlet. En veterinär får dock förskriva läkemedel för en längre tidsperiod i följande fall: 1. Förskrivningen avser villkorad läkemedelsanvändning enligt 5 kap. 2. Förskrivningen avser behandling av sjukdomar eller andra tillstånd som kräver långvarig kontinuerlig behandling hos djur som hålls eller föds upp för sällskap och hobby. 3. Förskrivningen avser sederande läkemedel till häst i syfte att använda det i samband med verkning och skoning under förutsättning att förskrivningen sker enligt 4 § 1. 4. Förskrivningen avser behandling av sjukdomen koccidios hos gris och förskrivningen omfattar en beräknad förbrukning av högst åtta veckor. 5. Förskrivningen avser läkemedel för allmän smärtlindring till handjur av ren i syfte att använda det i samband med kastrering. 6. Förskrivningen avser antiparasitära läkemedel till ren. 7. Förskrivningen avser läkemedel som innehåller B-vitaminer till ren. 8. Förskrivningen avser läkemedel för att förebygga eller behandla akut förgiftning hos tjänstehundar hos Polismyndigheten, Tullverket, Kriminalvården, Försvarsmakten. Förskrivningen får bara omfatta läkemedel avsedda att framkalla kräkning eller motverka förgiftningssymtom orsakade av narkotiska läkemedel samt bara omfatta läkemedel som räcker till ett behandlingstillfälle. 9. Förskrivningen avser läkemedel för att förebygga eller behandla akut förgiftning hos andra tjänstehundar än sådana som avses i 8. Förskrivningen får bara omfatta läkemedel avsedda att framkalla kräkning samt bara omfatta läkemedel som räcker till ett behandlingstillfälle. En veterinär som förskriver läkemedel enligt första stycket 8 eller 9 ska informera djurhållaren om att han eller hon ska rapportera eventuell användning av sådana läkemedel till veterinären. Veterinären ska i den journal som han eller hon ska föra enligt Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2023:19) om djurhälsopersonal journalföra den rapporterade användningen.

En veterinär får bara förskriva och tillhandahålla följande läkemedel för allmän bedövning till en djurhållare: 1. Läkemedel med sederande effekt som avser behandling av ett specifikt djur och som ska ges på annat sätt än genom injektion eller inhalation. 2. Läkemedel för immobilisering enligt 6–8 §§.

En veterinär får inte förskriva eller tillhandahålla vaccin till en djurhållare för användning till följande djurslag: 1. Hundar och katter. 2. Övriga sällskapsdjur utom fiskar. 3. Hästar. Trots vad som anges i första stycket får en veterinär förskriva och tillhandahålla vaccin som har tillverkats för det enskilda djuret (autogent vaccin) till en djurhållare.

En veterinär får efter ordination till ett eller flera specifika djur förskriva eller tillhandahålla läkemedel som ska användas för immobilisering till en djurhållare som uppfyller villkoren i 6 kap. 3 § 3. Innan en veterinär får förskriva eller tillhandahålla läkemedel enligt första stycket ska han eller hon med godkänt resultat ha gått en kurs i immobilisering enligt bilaga 1 till dessa föreskrifter eller enligt äldre föreskrifter.

En veterinär som förskriver eller tillhandahåller läkemedel för immobilisering enligt 6 § ska säkerställa att en veterinär kommer att närvara vid immobiliseringen. Den veterinär som närvarar vid immobiliseringen ansvarar för att läkemedlet hanteras korrekt före, under och efter immobiliseringen och ska agera om komplikationer uppstår. Om djuret ska immobiliseras med ett läkemedel som innehåller etorfin ska den veterinär som närvarar vid immobiliseringen med godkänt resultat ha gått en kurs i immobilisering enligt bilaga 1 till dessa föreskrifter eller enligt äldre föreskrifter. En veterinär får dock förskriva eller tillhandahålla läkemedel för immobilisering utan att en veterinär kommer att närvara vid immobiliseringen om samtliga följande villkor är uppfyllda för den aktuella immobiliseringen: 1. Den förskrivande veterinären bedömer att det djur som ska immobiliseras varken är sjukt, skadat eller stressat. 2. Den förskrivande veterinären bedömer att det finns andra skäl till att en veterinär inte behöver närvara. 3. Läkemedlet som ska användas vid immobiliseringen innehåller inte etorfin. Den förskrivande veterinären ska notera i journalen varför han eller hon bedömer att en veterinär inte behöver närvara vid immobiliseringen.

En veterinär som förskriver eller tillhandahåller läkemedel för immobilisering till en djurhållare enligt 6 § men som inte ska närvara vid immobiliseringen ska informera djurhållaren om kravet på rapportering enligt 7 kap. 5 §. Veterinären ska journalföra djurhållarens rapporter enligt Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2023:19) om djurhälsopersonal.

Godkänd 2023-09-28 av Jan Cedervärn

En veterinär som behandlar livsmedelsproducerande djur med läkemedel eller ordinerar sådan behandling ska i anslutning till behandlingen lämna en skriftlig information till djurhållaren om behandlingen. Informationen ska innehålla samtliga följande uppgifter: 1. Djurslag. 2. Djurets eller djurens identitet eller annan beskrivning av vilket eller vilka djur som har behandlats. 3. Diagnos eller anledning till behandling. 4. Läkemedel, dosering och behandlingssätt. 5. Datum och klockslag för behandlingen och behandlingstidens längd. 6. I förekommande fall injektionsställe. 7. Karenstid för kött, mjölk, ägg och honung samt vad karenstiden innebär. 8. Veterinärens namn. 9. I förekommande fall tillverkare av foder som innehåller läkemedel. En veterinär som förskriver läkemedel för villkorad läkemedelshantering till en besättning ska lämna uppgifterna enligt första stycket i de behandlingsinstruktioner som avses i 5 kap. 4 §.

Vid ordination av läkemedel ska veterinären informera djurhållaren om eventuella biverkningar.

En veterinär som behandlar ett djur som hålls för träning och tävling ska informera djurhållaren om att det kan krävas läkemedelsfri tid efter behandling innan djuret får användas i träning eller tävling.

Bestämmelser om vilka läkemedelsbehandlingar en veterinär ska anteckna i ett pass för hästdjur enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/6 finns i kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/262 av den 17 februari 2015 om fastställande av bestämmelser i enlighet med rådets direktiv 90/427/EEG och 2009/156/EG vad gäller metoder för identifiering av hästdjur (förordning om pass för hästdjur) .

En veterinär får bara förskriva läkemedel till en djurhållare för villkorad läkemedelsanvändning om samtliga följande villkor är uppfyllda: 1. Förskrivningen sker som en del av förebyggande djurhälsovård. 2. Förskrivningen sker till besättningar med nötkreatur, gris, får eller get. 3. Övriga villkor som framgår av detta kapitel.

För att en veterinär ska få förskriva läkemedel för villkorad läkemedelsanvändning ska han eller hon ha utbildning i villkorad läkemedelsanvändning och strategiskt förebyggande djurhälsoarbete. Utbildningen ska vara inriktad på aktuellt djurslag och aktuell produktionsform och ska sammanlagt omfatta minst 20 timmar.

Besättningsutredning, djurhälsoplan, djurskyddsdeklaration m.m.

Innan en veterinär förskriver läkemedel för villkorad läkemedelsanvändning till en djurhållare ska han eller hon utföra följande uppgifter för att kunna göra en bedömning om djurhälsan och djurskyddet i djurhållarens besättning gör att det är lämpligt med villkorad läkemedelsanvändning: 1. Göra en besättningsutredning på plats i djurhållarens besättning med särskilt fokus på sjukdomsförekomst och djurhälsa. 2. I samråd med djurhållaren ta fram en djurhälsoplan för det framåtsyftande, strategiska arbetet att förbättra djurhälsan och förebygga ohälsa i besättningen. 3. Gå igenom besättningen för att kontrollera djurskyddet. Om det gäller en besättning med nötkreatur för mjölkproduktion eller en besättning med gris ska veterinären även fylla i en djurskyddsdeklaration enligt bilaga 2 respektive 3 till dessa föreskrifter. 4. Ta fram skriftliga behandlingsinstruktioner till djurhållaren som ska innehålla de uppgifter som framgår av 4 §. 5. Om det gäller en besättning med nötkreatur för mjölkproduktion, göra en bedömning om besättningen uppfyller kraven i 26–28 §§. 6. Kontrollera att både djurhållaren och andra personer som är ansvariga för behandlingarna i besättningen med godkänt resultat har gått en kurs i villkorad läkemedelsanvändning enligt bilaga 4 till dessa föreskrifter eller enligt äldre föreskrifter om kursen enligt de äldre föreskrifterna har hållits innan den 31 december 2023. Kursen ska omfatta det djurslag och den produktionsform som den villkorade läkemedelsanvändningen avser. Veterinären ska anteckna sina bedömningar samt bifoga djurhälsoplanen, djurskyddsdeklarationen och behandlingsinstruktionerna enligt första stycket till sin journal. Veterinären ska lämna en kopia av djurhälsoplanen, djurskyddsdeklarationen och behandlingsinstruktionerna till djurhållaren. Om mer än en veterinär förskriver läkemedel för villkorad läkemedelsanvändning i samma besättning enligt 6 § behöver bara en av veterinärerna göra besättningsutredningen enligt första stycket 1 och ta fram djurhälsoplanen enligt första stycket 2.

Behandlingsinstruktioner

Behandlingsinstruktionerna enligt 3 § första stycket 4 ska innehålla följande information: 1. En tydlig och lättförståelig beskrivning av de symtombilder som får behandlas med de läkemedel som har förskrivits i samband med den villkorade läkemedelsanvändningen, inklusive en tydlig beskrivning av hur djurhållaren ska undersöka djuret för att fastställa symtombilden. 2. Vid symtombilden för juverinflammation (mastit) i en besättning med nötkreatur för mjölkproduktion ska det ingå i beskrivningen att djurhållaren ska ta ett mjölkprov före antibiotikabehandling samt se till att provet lämnas till veterinären eller ett laboratorium för bakteriologisk analys. Mjölkprovet får

Godkänd 2023-09-28 av Jan Cedervärn

också analyseras på gården med en metod för bakteriologisk analys av mjölkprover som är validerad av en oberoende part. 3. Vid symtombilder som inbegriper klövar på en besättning med nötkreatur ska det ingå i beskrivningen att djuren ska undersökas i en verkstol eller motsvarande. 4. Utförliga anvisningar om vilka åtgärder djurhållaren ska vidta för att behandla djur som uppvisar de symtombilder som beskrivs i 1. Anvisningarna ska inkludera både läkemedelsbehandlingar och övriga åtgärder. 5. Anvisningarna om läkemedelsbehandlingar enligt 4 ska för varje symtombild och läkemedel innehålla följande uppgifter: a) I vilken dos läkemedlet ska ges. b) Med vilket intervall läkemedlet ska ges. c) Hur länge behandlingen ska pågå. d) På vilket sätt läkemedlet ska ges. e) I tillämpliga fall var på kroppen läkemedlet ska ges. 6. Information om vilka karenstider som gäller för respektive läkemedel som har förskrivits. 7. Anvisningar om vad djurhållaren ska göra om djuret inte blir bättre efter insatt behandling. 8. Om det rör sig om smittsamma sjukdomar; anvisningar om vilka åtgärder som ska vidtas för att förhindra att andra djur smittas. 9. Anvisningar om hur djurhållaren ska registrera behandlingarna. Veterinären ska basera behandlingsinstruktionerna på vetenskap och beprövad erfarenhet samt erfarenheter från tidigare behandlingar i den aktuella besättningen. Vid behandling med antibiotika ska bestämmelserna i 2 kap. 4–11 §§ följas. Veterinären ska uppdatera behandlingsinstruktionerna med anledning av nya forskningsrön samt erfarenheter från besättningen.

Om en veterinär bedömer att det är lämpligt att förskriva läkemedel för villkorad läkemedelsanvändning till en besättning ska veterinären och djurhållaren skriva under eller på annat sätt signera en överenskommelse som ska innehålla samtliga följande uppgifter: 1. Namn och veterinärnummer på den eller de veterinärer som förskriver läkemedel för villkorad läkemedelsanvändning till besättningen. 2. Djurhållarens namn och adress. 3. Anläggningens fastighetsbeteckning och registrerings- eller godkännandenummer.

Godkänd 2023-09-28 av Jan Cedervärn

4. Djurslag och produktionsform. 5. Om förskrivningen för villkorad läkemedelsanvändning ska vara tidsbegränsad och i så fall under vilken tidsperiod. 6. Vilka personer som är ansvariga för behandlingarna i besättningen och vilken utbildning enligt 3 § första stycket 6 de har. 7. Ett villkor om att djurhållaren och andra personer som är ansvariga för behandlingarna i besättningen regelbundet går vidareutbildningar i förebyggande djurhälsovård för det djurslag och den produktionsform som den villkorade läkemedelsanvändningen gäller. 8. Ett villkor som medger att veterinären med omedelbar verkan kan upphöra med förskrivningen av läkemedel för villkorad läkemedelsanvändning om behandlingsinstruktionerna enligt 4 § inte följs eller om djurhälsoläget eller djurskyddet i besättningen inte längre är godtagbart. Till överenskommelsen enligt första stycket ska följande dokument bifogas: 1. En kopia av djurhälsoplanen enligt 3 § första stycket 2. 2. En kopia av djurskyddsdeklarationen enligt 3 § första stycket 3. Detta gäller bara besättningar med nötkreatur för mjölkproduktion och besättningar med gris. 3. En kopia av behandlingsinstruktionerna enligt 4 §.

Högst tre veterinärer får förskriva läkemedel för villkorad läkemedelsanvändning i samma besättning under förutsättning att samtliga följande villkor är uppfyllda: 1. Samtliga veterinärer har skrivit under behandlingsinstruktionerna enligt 4 § och överenskommelsen med djurhållaren enligt 5 §. 2. Samtliga veterinärer har angetts i anmälan till länsstyrelsen enligt 8 och 9 §§. 3. Samtliga veterinärer utför minst tre besök i samband med villkorad läkemedelsanvändning vardera per år. Om det bara är en veterinär som förskriver läkemedel för villkorad läkemedelsanvändning i en besättning får veterinären låta en ersättare genomföra enstaka besök i besättningen, dock som mest 25 procent av besöken per år. Detta gäller under förutsättning att ersättaren har fått noggranna instruktioner från den ordinarie veterinären. En sådan ersättare behöver inte ha gått en kurs enligt 2 §. Vid en oförutsedd händelse som gör att en ordinarie veterinär enligt första eller andra stycket inte kan genomföra ett besök får en annan veterinär ersätta den ordinarie veterinären vid detta besök.

I de fall en veterinär förskriver läkemedel för villkorad läkemedelsanvändning i en besättning under en period som är kortare än fyra månader ska samtliga besök i besättningen genomföras av en och samma veterinär. Vid en oförutsedd händelse som gör att den ordinarie veterinären inte kan genomföra ett besök får en annan veterinär ersätta den ordinarie veterinären vid det besöket.

Godkänd 2023-09-28 av Jan Cedervärn

Inom två veckor efter att en veterinär och en djurhållare har skrivit under en överenskommelse enligt 5 § ska veterinären anmäla detta till länsstyrelsen i det län där anläggningen ligger. Anmälan ska vara skriftlig och innehålla samtliga följande uppgifter: 1. En kopia på överenskommelsen enligt 5 §. 2. En kopia av djurskyddsdeklarationen enligt 3 § första stycket 3. Detta gäller bara för besättningar med nötkreatur för mjölkproduktion och besättningar med gris. 3. En kopia av behandlingsinstruktionerna enligt 4 §.

Under den tid som förskrivningen för villkorad läkemedelsanvändning fortsätter ska veterinären meddela länsstyrelsen detta med ett intervall om ett år. Meddelandet enligt första stycket ska vara skriftligt och veterinären ska bifoga en kopia på de aktuella behandlingsinstruktionerna enligt 4 §. Om det gäller en besättning med nötkreatur för mjölkproduktion eller en besättning med grisar ska veterinären dessutom bifoga en kopia av den senaste djurskyddsdeklarationen. Om det gäller en besättning med nötkreatur för mjölkproduktion och förlängningen har skett i enlighet med 24 § ska veterinären specifikt meddela detta. Veterinären ska inom två veckor meddela länsstyrelsen om överenskommelsen enligt 5 §, behandlingsinstruktionerna enligt 4 § eller djurhälsoplanen enligt 3 § första stycket 2 har ändrats på ett sätt som har betydelse för djurhälsa eller djurskydd.

En veterinär ska anmäla till länsstyrelsen om han eller hon upphör med förskrivningen för villkorad läkemedelsanvändning. En sådan anmälan ska göras senast två veckor efter det att förskrivningen för villkorad läkemedelsanvändning har upphört. Om förskrivningen för villkorad läkemedelsanvändning har varit tidsbegränsad behöver veterinären inte anmäla att förskrivningen upphör när överenskommelsen enligt 5 § löper ut.

En veterinär får förskriva läkemedel för villkorad läkemedelsanvändning i en besättning för en beräknad förbrukning av högst åtta veckor åt gången.

En veterinär får inte förskriva antibiotika för villkorad läkemedelsanvändning om behandlingen avser profylax.

En veterinär får bara förskriva antibiotika för villkorad läkemedelsanvändning som avser metafylax om samtliga följande villkor är uppfyllda: 1. Behandlingen sker under en begränsad tidsperiod. 2. Djurhållaren utför samtidigt förebyggande åtgärder. Veterinären ska utvärdera resultatet av behandlingen och de förebyggande åtgärderna enligt första stycket när den begränsade tidsperioden är slut. Om veterinären bedömer att behandlingen enligt första stycket behöver förlängas eller upprepas ska djuren provtas innan behandlingen påbörjas.

En veterinär får i samband med förskrivning av läkemedel för villkorad läkemedelsanvändning bara förskriva läkemedel för behandling av de symtombilder som uppfyller samtliga följande villkor:

Godkänd 2023-09-28 av Jan Cedervärn

1. De symtombilder som förekommer eller kan förväntas förekomma i den aktuella besättningen och hos det djurslag och den produktionsform som förskrivningen omfattar. 2. De symtombilder som veterinären bedömer att djurhållaren kan identifiera och behandla på ett korrekt sätt. 3. De symtombilder som ingår i behandlingsinstruktionerna enligt 4 §. Vid förskrivning till en besättning med nötkreatur för mjölkproduktion gäller dessutom att en veterinär bara får förskriva läkemedel för villkorad läkemedelsanvändning för sådana symtombilder som anges i 28 §. Förutom vad som anges i första stycket får en veterinär förskriva vaccin och antiparasitära läkemedel för att förebygga sjukdom.

En veterinär får i samband med förskrivning av läkemedel för villkorad läkemedelsanvändning bara förskriva läkemedel som uppfyller båda dessa villkor: 1. Läkemedlen ska vara avsedda att behandla eller förebygga sådana symtombilder som framgår av 14 §. 2. Läkemedlen ska innehålla någon av de substanser som anges för respektive djurslag och produktionsform i 27 och 30–33 §§.

En veterinär ska vid ett inledande besök i den besättning där läkemedel för villkorad läkemedelsanvändning ska förskrivas utföra de uppgifter som anges i 3 §.

Besök för uppföljning, rådgivning och kontroll

En veterinär som förskriver läkemedel för villkorad läkemedelsanvändning till en djurhållare ska efter det inledande besöket enligt 16 § utföra besök för uppföljning, rådgivning och kontroll i besättningen med minst följande besöksintervall: 1. En veterinär ska besöka en besättning med mjölkkor enligt följande besöksintervall: a) En besättning med medelkoantal som är lägre än 100 kor ska besökas minst var tredje vecka. b) En besättning med medelkoantal på 100–250 kor ska besökas minst varannan vecka. c) En besättning med medelkoantal som är högre än 250 kor ska besökas minst varje vecka. 2. En veterinär ska besöka besättningar med nötkreatur som inte hålls för mjölkproduktion samt gris, får och get minst var åttonde vecka, dock totalt minst åtta gånger per år. Om en besättning med nötkreatur för mjölkproduktion uppfyller villkoren i 29 § får intervallen som anges i 1 utökas, dock som mest fördubblas. För en veterinär som förskriver läkemedel för villkorad läkemedelsanvändning för en tidsbegränsad period enligt 5 § första stycket 5 gäller inte kravet i 2 att veterinären ska besöka besättningen minst åtta gånger per år.

Godkänd 2023-09-28 av Jan Cedervärn

En veterinär ska vid varje besök för uppföljning, rådgivning och kontroll enligt 17 § utföra följande uppgifter: 1. Kontrollera att det förebyggande djurhälsoarbetet och djurskyddet samt övriga grundläggande förutsättningar gör att det är lämpligt att fortsätta med förskrivning av läkemedel för villkorad läkemedelsanvändning. I denna kontroll ingår inte de kontroller som ska utföras enligt 24 § andra stycket och 29 §. 2. Följa upp de behandlingar som har gjorts sedan det föregående besöket, inklusive sjukdomsförekomst, bedömning av behandlingsresultat och avstämning av läkemedelsåtgång samt vid behov revidera behandlingsinstruktionerna enligt 4 §. Veterinären ska särskilt noggrant följa upp antibiotikabehandlingar av symtombilder där det enligt behandlingsinstruktionerna är möjligt att välja mellan olika typer av antibiotika. I samband med kontroll av det förebyggande djurhälsoarbetet enligt första stycket 1 ska veterinären vid behov revidera djurhälsoplanen. I samband med kontroll av djurskyddet enligt första stycket 1 ska veterinären vid behov, dock minst var fjärde månad, upprätta en djurskyddsdeklaration enligt bilaga 2 eller 3. Detta gäller bara i besättningar med nötkreatur för mjölkproduktion eller besättningar med grisar.

Avslutande besök

En veterinär som förskriver läkemedel för villkorad läkemedelsanvändning för en tidsbegränsad period enligt 5 § första stycket 5 ska utöver inledande besök och besök för uppföljning, rådgivning och kontroll som anges i 16–18 §§ utföra ett avslutande besök där sjukdomsförekomst och läkemedelsanvändning ska summeras.

Digitala besök

En veterinär som förskriver läkemedel för villkorad läkemedelsanvändning får utföra vissa besök digitalt. För digitala besök gäller följande: 1. Ett inledande besök enligt 16 § får inte utföras digitalt. 2. Högst 25 procent av besöken för uppföljning, rådgivning och kontroll enligt 17 och 18 §§ får utföras digitalt. Vid förskrivning för en tidsbegränsad period enligt 5 § första stycket 5, där det endast kommer att vara ett besök för uppföljning, rådgivning och kontroll enligt 17 och 18 §§ under förskrivningsperioden, får detta dock utföras digitalt. 3. Två på varandra följande besök för uppföljning, rådgivning och kontroll enligt 17 och 18 §§ får inte utföras digitalt. 4. Ett avslutande besök enligt 19 § får inte utföras digitalt.

Grundläggande bestämmelser om journalföring finns i Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2023:19) om djurhälsopersonal.

En veterinär ska i efterhand journalföra de läkemedelsbehandlingar som djurhållaren har utfört i samband med förskrivning av läkemedel för villkorad läkemedelsanvändning. Journalföringen ska ske löpande eller i samband med de besök veterinären gör i besättningen enligt 16–20 §§ då samtliga behandlingar som djurhållaren har utfört sedan det senaste besöket ska journalföras.

Godkänd 2023-09-28 av Jan Cedervärn

Samtliga läkemedelsbehandlingar utförda under december månad ska dock vara journalförda senast den 15 februari året efter.

En veterinär ska journalföra samtliga besök han eller hon har utfört i besättningen oavsett om djurhållaren har utfört några läkemedelsbehandlingar eller inte. I journalen ska, utöver det som anges i Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2023:19) om djurhälsopersonal, samtliga följande uppgifter och dokument ingå: 1. Uppgifter om läkemedelsanvändningen inklusive utfallet av användningen, det vill säga om behandlingen har haft avsedd effekt eller inte. 2. Bedömning av djurhälsoläget i besättningen. Om djurhälsoplanen har reviderats enligt 18 § andra stycket ska den bifogas. 3. Bedömning av djurskyddet i besättningen. Om en djurskyddsdeklaration har upprättats under besöket ska den bifogas. 4. Bedömning av om det är lämpligt att fortsätta med villkorad läkemedelsanvändning i besättningen.

Särskilda bestämmelser vid förskrivning av läkemedel för villkorad läkemedelsanvändning till besättningar med nötkreatur för mjölkproduktion

En veterinär får bara påbörja förskrivning av läkemedel för villkorad läkemedelsanvändning i en besättning med nötkreatur för mjölkproduktion om besättningen uppfyller samtliga följande krav sett till den senaste tolvmånadersperioden: 1. Andelen självdöda eller avlivade kor understiger 10 procent. Detta beräknas genom att det totala antalet självdöda eller avlivade kor under de senaste 12 månaderna divideras med medelkoantalet i besättningen under samma tidsperiod. 2. Dödligheten för kalvar 1–60 dagar understiger 6 procent. Detta beräknas genom att det totala antalet kvig- och tjurkalvar som under de senaste 12 månaderna har dött vid en ålder mellan 1 och 60 dagar divideras med antalet kalvar som har fötts i besättningen under samma tidsperiod. 3. Andelen behandlade juverinflammationer understiger 20 procent. Detta beräknas genom att antalet behandlingar mot klinisk juverinflammation under de senaste 12 månaderna divideras med medelkoantalet i besättningen under samma tidsperiod. Behandlingar av subklinisk juverinflammation i samband med sinläggning ska inte ingå i beräkningarna. Veterinären ska en gång per år kontrollera att besättningen fortfarande uppfyller kraven i första stycket. Om besättningen inte uppfyller kraven i första stycket ska veterinären omedelbart upphöra med förskrivningen av läkemedel för villkorad läkemedelsanvändning.

En veterinär får trots vad som anges i 24 § påbörja förskrivning av läkemedel för villkorad läkemedelsanvändning även om besättningen inte uppfyller kravet om dödlighet för kalv 1–60 dagar enligt 24 § första stycket 2. Detta gäller under förutsättning att båda dessa villkor är uppfyllda: 1. Veterinären bedömer att besättningen har möjlighet att uppfylla kravet om dödlighet för kalv 1–60 dagar under den kommande tolvmånadersperioden. 2. Veterinären har tillsammans med djurhållaren tagit fram en åtgärdsplan för hur kalvhälsan ska förbättras och därmed dödligheten minska.

Godkänd 2023-09-28 av Jan Cedervärn

Om besättningen inte uppfyller kravet om dödlighet för kalv 1–60 dagar enligt 24 § första stycket 2 inom 12 månader efter att förskrivningen enligt första stycket inleddes ska veterinären upphöra med förskrivningen av läkemedel för villkorad läkemedelsanvändning. Veterinären får därefter bara förskriva läkemedel för villkorad läkemedelsanvändning först efter att besättningen uppfyller samtliga krav i 24 § första stycket eller efter att ytterligare 12 månader har passerat.

En veterinär får trots vad som anges i 24 § andra stycket fortsätta med förskrivningen av läkemedel för villkorad läkemedelsanvändning även om besättningen inte längre uppfyller samtliga krav i 24 § första stycket. Detta gäller under förutsättning att samtliga följande villkor är uppfyllda: 1. Veterinären bedömer att orsaken till att besättningen inte längre uppfyller kraven är tillfällig samt att djurhållaren inte har kunnat styra över orsaken till att besättningen inte längre uppfyller kraven. 2. Veterinären bedömer att djurhälsan i besättningen kommer att kunna förbättras och att kraven därmed kommer att uppfyllas under den kommande tolvmånadersperioden. 3. Veterinären har tillsammans med djurhållaren tagit fram en åtgärdsplan för hur kraven ska kunna uppfyllas. Veterinären ska redovisa sina bedömningar enligt första stycket i journalen samt meddela länsstyrelsen i det län där den aktuella anläggningen ligger om bedömningarna.

En veterinär får bara förskriva följande läkemedel för villkorad läkemedelsanvändning till besättningar med nötkreatur för mjölkproduktion: 1. Läkemedel för systemiskt bruk som innehåller bensylpenicillin. 2. Intramammarier som innehåller bensylpenicillin. 3. Intramammarier avsedda för sintidsbehandling. 4. Intramammarier som bara innehåller en plugg/spenförslutning. 5. Läkemedel som innehåller imidocarb. 6. Läkemedel som innehåller oxytocin. 7. Icke steroida antiinflammatoriska läkemedel (NSAID). 8. Vaccin. 9. Vitaminpreparat. 10. Mineralpreparat. 11. Antiparasitära läkemedel. Läkemedel enligt första stycket 7–11 ska antingen vara läkemedel som är godkända för nötkreatur eller läkemedel där Läkemedelsverket har beviljat licens. I de fall det inte finns något godkänt läkemedel med lämplig styrka eller beredningsform för det aktuella djurslaget eller när det godkända läkemedlet inte går att få tag på, får veterinären använda ett annat läkemedel med samma aktiva substans enligt kaskadprincipen.

En veterinär får bara förskriva läkemedel för villkorad läkemedelsanvändning till besättningar med nötkreatur för mjölkproduktion för behandling av följande symtombilder och under förutsättning att besättningsutredningen enligt 3 § första stycket 1 har visat att de är lämpliga att inkludera i förskrivningen: 1. Immunisering (vaccination).

Godkänd 2023-09-28 av Jan Cedervärn

2. Symtom som tyder på bakteriell infektion i klövspalten hos vuxna djur och ungdjur. 3. Symtom som tyder på genomgående defekt i sulan, det vill säga ett sår eller en böld i sulan, vita linjen eller tån. 4. Symtom som tyder på juverinflammation hos kor. 5. Symtom som tyder på sommarsjuka (babesios). 6. Symtombild som tyder på bakteriell eller virusorsakad infektion i lungor hos kalvar som inte har betat. 7. Symtom som tyder på infektion i tarm hos kalvar. 8. Symtom som tyder på bakteriell infektion i navel hos kalvar. 9. Symtom som tyder på bakteriell infektion i enstaka led hos kalvar. 10. Symtom som tyder på oral form av nekrobacillos hos kalvar.

Om en besättning med nötkreatur för mjölkproduktion uppfyller samtliga följande krav får tiden mellan besöken enligt 17 § utökas, dock som mest fördubblas: 1. Dödligheten för spädkalvar yngre än 24 timmar understiger åtta procent. Detta beräknas genom att det totala antalet kvig- och tjurkalvar som under de senaste 12 månaderna har dött innan de uppnått 24 timmars ålder divideras med antalet kalvar som har fötts i besättningen under samma tidsperiod. 2. Dödligheten för kalvar 1–180 dagar understiger fem procent. Detta beräknas genom att det totala antalet kvig- och tjurkalvar som under de senaste 12 månaderna har dött vid en ålder av 1–180 dagar divideras med antalet kalvar som har fötts i besättningen under samma tidsperiod. 3. Andelen självdöda eller avlivade kor understiger åtta procent. Detta beräknas genom att det totala antalet självdöda eller avlivade kor under de senaste 12 månaderna divideras med medelkoantalet i besättningen under samma tidsperiod. 4. Andelen behandlade juverinflammationer understiger 10 procent. Detta beräknas genom att antalet behandlingar mot juverinflammation under de senaste 12 månaderna divideras med medelkoantalet i besättningen under samma period. Veterinären ska var fjärde månad kontrollera att besättning som har utökat besöksintervall fortfarande uppfyller villkoren i första stycket.

Särskilda bestämmelser vid förskrivning av läkemedel för villkorad läkemedelsanvändning till besättningar med nötkreatur för produktion av kött

En veterinär får bara förskriva följande läkemedel för villkorad läkemedelsanvändning till besättningar med nötkreatur som hålls för produktion av kött: 1. Läkemedel som innehåller bensylpenicillin. 2. Läkemedel som innehåller kombinationer av sulfonamider och trimetoprim. 3. Läkemedel som innehåller tetracykliner. 4. Läkemedel som innehåller florfenikol. 5. Läkemedel som innehåller tulatromycin. 6. Läkemedel som innehåller imidocarb. 7. Läkemedel som innehåller oxytocin. 8. Icke steroida antiinflammatoriska läkemedel (NSAID).

Godkänd 2023-09-28 av Jan Cedervärn

9. Vaccin. 10. Vitaminpreparat. 11. Mineralpreparat. 12. Antiparasitära läkemedel. Läkemedel enligt första stycket 2–5 får bara användas efter en konstaterad besättningssmitta. Ett sådant läkemedel får dessutom användas om det kan förväntas att läkemedlet kan vara det enda effektiva behandlingsalternativet för en viss symtombild. Läkemedel enligt första stycket 8–12 ska antingen vara läkemedel som är godkända för nötkreatur eller läkemedel där Läkemedelsverket har beviljat licens. I de fall det inte finns något godkänt läkemedel med lämplig styrka eller beredningsform för det aktuella djurslaget eller när det godkända läkemedlet inte går att få tag på, får veterinären använda ett annat läkemedel med samma aktiva substans enligt kaskadprincipen.

En veterinär får bara förskriva följande läkemedel för villkorad läkemedelsanvändning till besättningar med gris: 1. Läkemedel som innehåller antibiotika av kategori D enligt EMA:s (European Medical Agencys) ”Kategorisering av antibiotika för användning till djur för förståndig och ansvarsfull användning” . 2. Läkemedel som innehåller följande antibiotika av kategori C enligt EMA:s (European Medical Agencys) ”Kategorisering av antibiotika för användning till djur för förståndig och ansvarsfull användning” : a) Tylosin. b) Tiamulin. c) Tylvalosin. d) Tulatromycin. e) Tildipirosin. f) Gamitromycin. g) Paromomycinsulfat. h) Neomycinsulfat. i) Florfenikol. 3. Läkemedel som innehåller kinoloner. 4. Läkemedel som innehåller oxytocin. 5. Läkemedel som innehåller menbuton.

11 EMA:s “Kategorisering av antibiotika för användning till djur för förståndig och ansvarsfull användning” finns publicerad på EMA:s webbplats. 12 EMA:s “Kategorisering av antibiotika för användning till djur för förståndig och ansvarsfull användning” finns publicerad på EMA:s webbplats.

Godkänd 2023-09-28 av Jan Cedervärn

6. Läkemedel som innehåller altrenogest – under förutsättning att det används enligt bestämmelserna i 2 kap. 16 §. 7. Läkemedel som innehåller omeprazol. 8. Läkemedel som innehåller metamizol. 9. Läkemedel för lokalbedövning i samband med kastrering av hangrisar yngre än 7 dagar. 10. Glukoslösning. 11. Läkemedel som innehåller dexametason. 12. Icke steroida antiinflammatoriska läkemedel (NSAID). 13. Vaccin. 14. Vitaminpreparat. 15. Preparat med mineraler. 16. Antiparasitära läkemedel. Läkemedel enligt första stycket 2 och 3 får bara användas efter en konstaterad besättningssmitta. Ett sådant läkemedel får dessutom användas om det kan förväntas att läkemedlet kan vara det enda effektiva behandlingsalternativet för en viss symtombild. Läkemedel enligt första stycket 11–16 ska antigen vara läkemedel som är godkända för gris eller läkemedel där Läkemedelsverket har beviljat licens. I de fall det inte finns något godkänt läkemedel med lämplig styrka eller beredningsform för det aktuella djurslaget eller när det godkända läkemedlet inte går att få tag på får veterinären använda ett annat läkemedel med samma aktiva substans kaskadprincipen. Antimikrobiella läkemedel av kategori A och B enligt EMA:s (European Medical Agencys) ”Kategorisering av antibiotika för användning till djur för förståndig och ansvarsfull användning” får med undantag för kinoloner inte förskrivas i samband med villkorad läkemedelsanvändning.

En veterinär får bara förskriva följande läkemedel som innehåller följande substanser för villkorad läkemedelsanvändning till besättningar med djurslagen får eller get som hålls för mjölkproduktion: 1. Läkemedel som innehåller bensylpenicillin. 2. Läkemedel som innehåller oxytocin. 3. Glukoslösning. 4. Icke steroida antiinflammatoriska läkemedel (NSAID).

13 EMA:s “Kategorisering av antibiotika för användning till djur för förståndig och ansvarsfull användning” finns publicerad på EMA:s webbplats.

Godkänd 2023-09-28 av Jan Cedervärn

5. Vaccin. 6. Vitaminpreparat. 7. Mineralpreparat. 8. Antiparasitära läkemedel. Läkemedel enligt första stycket 4–8 ska antingen vara godkända för djurslagen får eller get eller läkemedel där Läkemedelsverket har beviljat licens. I de fall det inte finns något godkänt läkemedel med lämplig styrka eller beredningsform för det aktuella djurslaget eller när det godkända läkemedlet inte går att få tag på, får veterinären använda ett annat läkemedel med samma aktiva substans enligt kaskadprincipen.

Särskilda bestämmelser vid förskrivning av läkemedel för villkorad läkemedelsanvändning till besättningar med djurslagen får eller get som hålls för produktion av kött, ull eller skinn

En veterinär får bara förskriva följande läkemedel som innehåller följande substanser för villkorad läkemedelsanvändning till besättningar med djurslagen får eller get som hålls för produktion av kött, ull eller skinn: 1. Läkemedel som innehåller bensylpenicillin. 2. Läkemedel som innehåller kombinationer av sulfonamider och trimetoprim. 3. Läkemedel som innehåller tetracykliner. 4. Läkemedel som innehåller oxytocin. 5. Glukoslösning. 6. Icke steroida antiinflammatoriska läkemedel (NSAID). 7. Vaccin. 8. Vitaminpreparat. 9. Mineralpreparat. 10. Antiparasitära läkemedel. Läkemedel enligt första stycket 2 och 3 får bara användas efter en konstaterad besättningssmitta. Ett sådant läkemedel får dessutom användas om det kan förväntas att läkemedlet kan vara det enda effektiva behandlingsalternativet för en viss symtombild. Läkemedel enligt första stycket 6–10 ska antingen vara läkemedel som är godkända för djurslagen får eller get eller läkemedel där Läkemedelsverket har beviljat licens. I de fall det inte finns något godkänt läkemedel med lämplig styrka eller beredningsform för det aktuella djurslaget eller när det godkända läkemedlet inte går att få tag på, får veterinären använda ett annat läkemedel med samma aktiva substans enligt kaskadprincipen.

Grundläggande bestämmelser om operativa ingrepp på eller injektioner till djur finns i djurskyddslagen (2018:1192) och djurskyddsförordningen (2019:66).

En djurhållare får utföra de operativa ingrepp och ge de injektioner som anges i 3–13 §§ utan att djurhälsopersonal behöver anlitas. De operativa ingrepp som anges i 4–12 §§ får dessutom utföras utan att djuret är bedövat.

Godkänd 2023-09-28 av Jan Cedervärn

De operativa ingrepp som anges i 3–13 §§ får bara utföras under förutsättning att den som utför ingreppet uppfyller samtliga följande villkor: 1. Har reell kompetens för ingreppet. 2. Utför ingreppet på ett djurskyddsmässigt godtagbart sätt. 3. Iakttar god hygien. 4. Använder instrument som är ändamålsenliga för ingreppet.

En djurhållare får ge följande injektioner till djur: 1. Injektioner av läkemedel som en veterinär har ordinerat för det aktuella tillståndet hos det aktuella djuret eller den aktuella djurgruppen vid det aktuella tillfället. Injektionerna ska ske enligt veterinärens instruktioner. 2. Injektioner med läkemedel i samband med en veterinärs förskrivning av läkemedel för villkorad läkemedelshantering enligt 5 kap. 3. Injektioner med läkemedel för immobilisering om djurhållaren med godkänt resultat har gått en kurs i immobilisering enligt bilaga 1 till dessa föreskrifter eller enligt äldre föreskrifter. 4. Injektioner av järnläkemedel till smågrisar innan grisarna har uppnått tre veckors ålder.

En djurhållare får identitetsmärka hundar, katter, kaniner eller illrar med en injicerbar transponder. Identitetsmärkningen får bara ske om en veterinär befinner sig i närheten och kan erbjuda veterinärvård om komplikationer uppstår. Djurhållaren ska dessutom med godkänt resultat har gått en grundkurs i läkemedelshantering enligt bilaga 2 till Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2023:20) om den som utan att tillhöra djurhälsopersonalen yrkesmässigt utövar verksamhet inom djurens hälso- och sjukvård samt om veterinärs tillhandahållande av läkemedel till sådana personer och uppfylla något av följande villkor: 1. Med godkänt resultat har gått en kurs i identitetsmärkning med injicerbar transponder på det aktuella djurslaget enligt bilaga 5 till dessa föreskrifter. 2. Med godkänt resultat har gått en kurs i identitetsmärkning med injicerbar transponder på det aktuella djurslaget enligt äldre föreskrifter. 3. Med godkänt resultat har gått en kurs i identitetsmärkning med injicerbar transponder på det aktuella djurslaget med motsvarande innehåll i ett annat EU/EES-land eller i Schweiz. Innan en djurhållare får märka djur självständigt efter att med godkänt resultat ha gått en kurs i märkning enligt första stycket 1 ska han eller hon märka de första fem djuren under handledning av en veterinär, en djursjukskötare eller en godkänd legitimerad sjuksköterska. Om veterinären, djursjukskötaren eller den godkända legitimerade sjuksköterskan bedömer att det finns behov av ytterligare handledning ska antalet djur som märks under handledning utökas.

Godkänd 2023-09-28 av Jan Cedervärn

En djurhållare får identitetsmärka hästdjur med en injicerbar transponder. Detta gäller under förutsättning att djurhållaren uppfyller något av följande villkor: 1. Med godkänt resultat har gått en kurs i identitetsmärkning med injicerbar transponder på hästdjur enligt bilaga 6 till dessa föreskrifter. 2. Med godkänt resultat har gått en kurs i identitetsmärkning med injicerbar transponder på hästdjur enligt äldre föreskrifter. 3. Med godkänt resultat har gått en kurs i identitetsmärkning med injicerbar transponder på hästdjur med motsvarande innehåll i ett annat EU/EES-land eller i Schweiz. Innan en djurhållare får märka djur självständigt efter att med godkänt resultat ha gått en kurs i märkning enligt första stycket 1 ska han eller hon märka de första fem djuren under handledning av en veterinär, en djursjukskötare eller en godkänd legitimerad sjuksköterska. Om veterinären, djursjukskötaren eller den godkända legitimerade sjuksköterskan bedömer att det finns behov av ytterligare handledning ska antalet djur som märks under handledning utökas.

Identitetsmärka kameldjur

En djurhållare får identitetsmärka kameldjur med en injicerbar transponder. Detta gäller under förutsättning att djurhållaren uppfyller något av följande villkor: 1. Med godkänt resultat har gått en kurs i identitetsmärkning med injicerbar transponder på det aktuella djurslaget enligt bilaga 7 till dessa föreskrifter. 2. Med godkänt resultat har gått en kurs i identitetsmärkning med injicerbar transponder på det aktuella djurslaget enligt äldre föreskrifter. 3. Med godkänt resultat har gått en kurs i identitetsmärkning med injicerbar transponder på det aktuella djurslaget med motsvarande innehåll i ett annat EU/EES-land eller i Schweiz. Innan en djurhållare får märka djur självständigt efter att med godkänt resultat ha gått en kurs i märkning enligt första stycket 1 ska han eller hon märka de första fem djuren under handledning av en veterinär, en djursjukskötare eller en godkänd legitimerad sjuksköterska. Om veterinären. djursjukskötaren eller den godkända legitimerade sjuksköterskan bedömer att det finns behov av ytterligare handledning ska antalet djur som märks under handledning utökas.

Identitetsmärka klövdjur

En djurhållare får identitetsmärka klövdjur förutom kameldjur genom applicering av öronmärken eller tatuering. En märkning enligt första stycket får bara utföras för att uppfylla kraven på identitetsmärkning enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/429 av den 9 mars 2016 om överförbara djursjukdomar och om ändring och upphävande av vissa akter med avseende på djurhälsa (”djurhälsolag”) .

En djurhållare får identitetsmärka renar och andra klövdjur genom att göra hack i öronen. Detta gäller bara klövdjur där märkningsmetod inte är specificerad i förordning (EU) 2016/429 samt grisar under förutsättning att det bara sker i undantagsfall och att det bara sker på djur som tillhör en kull avsedd för rekrytering. Märkningen enligt första ska ske med ett vasst instrument och får inte göras på djur som vistas i en temperatur som understiger – 5°C.

En djurhållare får slipa tänder på grisar under förutsättning att samtliga följande villkor är uppfyllda: 1. Åtgärder har vidtagits avseende miljön och beläggningsgraden i syfte att förhindra oönskade beteenden. 2. Ingreppet utförs inte rutinmässigt utan bara om åtgärder i punkt 1 har visat sig vara otillräckliga för att förhindra uppkomst av skador på andra djur. 3. Ingreppet utförs innan djuret har uppnått en veckas ålder. 4. Ingreppet utförs enligt instruktion av en veterinär. 5. Bara hörntändernas yttersta spets slipas. 6. Slipningen sker på ett likformigt sätt som lämnar en oskadad och jämn tandyta utan att pulpan är blottad.

En djurhållare får behandla klövbölder och klövsulesår på djur under förutsättning att ingreppet inte omfattar underliggande mjukdelsvävnad.

En djurhållare får ta bort övertaliga spenar på kalvar under förutsättning att samtliga följande villkor är uppfyllda: 1. Ingreppet utförs innan djuret har uppnått en månads ålder. 2. Djuret är under påverkan av allmän smärtlindring 3. Ingreppet sker med ett tillräckligt vasst instrument så att hela spenen kan avlägsnas i ett klipp.

En djurhållare får ta bort den yttersta delen av de bakre tårna på avelstuppar under förutsättning att samtliga följande villkor är uppfyllda: 1. Syftet med ingreppet är att skydda hönorna från skador vid parning. 2. Ingreppet utförs efter instruktion av en veterinär. 3. Ingreppet utförs innan djuret har uppnått 24 timmars ålder. 4. Ingreppet utförs vid den yttersta leden av de bakre tårna och snittet läggs precis under klon samt är rakt avskuret så att såret kan dra ihop sig efter ingreppet.

Godkänd 2023-09-28 av Jan Cedervärn

Av 4 kap. 1 § andra stycket djurskyddsförordningen (2019:66) framgår att handjur av gris får kastreras kirurgiskt utan att en veterinär eller annan djurhälsopersonal anlitas under förutsättning att kastreringen utförs innan djuret uppnått sju dagars ålder. En djurhållare får dessutom i samband med en sådan kastrering injicera lokalbedövningsmedel och medel för smärtlindring. I anslutning till ingreppet enligt första stycket ska samtliga följande villkor vara uppfyllda: 1. Djurhållaren har med godkänt resultat gått en kurs i läkemedelshantering och kastrering av gris enligt bilaga 8 till dessa föreskrifter eller enligt äldre föreskrifter. 2. Djuret är under påverkan av lokal bedövning och allmän smärtlindring. 3. Djurhållaren utför ingreppet med en vass skalpell av engångstyp, en vass och lämpligt utformad tång eller ett vasst engångsrakblad fastsatt i en hållare. 4. Injektioner av lokalbedövning och smärtlindring sker med engångskanyl. Innan en djurhållare får utföra de ingrepp som avses i första stycket självständigt efter att med godkänt resultat ha gått en kurs enligt första stycket 1 ska han eller hon utföra ingreppet på de första fem djuren under handledning av en veterinär. Om veterinären bedömer att det finns behov av ytterligare handledning ska antalet djur som kastreras under handledning utökas.

En djurhållare som kastrerar handjur av ren enligt 4 kap. 1 § andra stycket djurskyddsförordningen (2019:66) ska ha reell kompetens för ingreppet och utföra ingreppet på ett djurskyddsmässigt godtagbart sätt. Ingreppet ska utföras med en krossande tång anpassad för ändamålet.

Ytterligare bestämmelser om djurhållares registrering av behandlingar finns i artikel 108 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/429.

Utöver de uppgifter som en djurhållare ska registrera vid behandling av livsmedelsproducerande djur enligt artikel 108 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/6 ska djurhållaren även registrera samtliga följande uppgifter: 1. Diagnos eller annan orsak till behandlingen. 2. Klockslag för behandlingen. Dokumentationen enligt första stycket ska sparas i minst fem år och kunna visas upp vid kontroll.

En djurhållare ska registrera samtliga följande uppgifter vid behandling av djur som hålls för pälsproduktion: 1. Djurets eller djurens identitet eller annan beskrivning av vilket eller vilka djur som har behandlats. 2. Datum för behandlingen. 3. Diagnos eller annan orsak till behandlingen. 4. Läkemedlets namn och dosering. 5. Behandlingstidens längd. 6. Namn på den förskrivande veterinären. Dokumentationen enligt första stycket ska sparas i minst fem år och kunna visas upp vid kontroll.

Den som håller djur för pälsproduktion ska kunna styrka inköp och innehav av veterinärmedicinska läkemedel under en period av minst fem år efter det att läkemedlet har tillförts det enskilda djuret.

En djurhållare som immobiliserar djur ska i direkt anslutning till varje immobilisering där en veterinär inte har varit närvarande skicka en rapport till den förskrivande veterinären. Rapporten ska innehålla följande uppgifter: 1. Anledningen till att djuret har immobiliserats. 2. Händelseförloppet under immobiliseringen. 3. Vilket läkemedel som har använts. 4. Doseringen av läkemedlet som har använts vid immobiliseringen. 5. Hanteringen av överblivna läkemedel. 6. I förekommande fall namn på den veterinär som har varit närvarande vid immobiliseringen.

Om det finns särskilda skäl får Jordbruksverket medge undantag från följande bestämmelser i dessa föreskrifter 3 kap. 6 §, 5 kap. 2 §, 3 § 6, 5 § 7, 14 §, 19 och 20 §§, 24 §, 27 §, 29–33 §§ samt 6 kap. 3 § 3, 4–6 §§ och 13 § första stycket 1 och andra stycket.

Jordbruksverket får medge undantag från förbudet i 2 kap. 11 § första stycket om samtliga följande villkor är uppfyllda: 1. Det gäller ett djur som a) är samhällsekonomiskt värdefullt, b) tillhör en utrotningshotad art, eller c) är genetiskt värdefullt och tillhör en hotad husdjursras. 2. Prognosen vid en behandling med läkemedlet är god.

Godkänd 2023-09-28 av Jan Cedervärn