SKVFS 2007:7
Skatteverkets föreskrifter om värderingen vid förenklad fastighetstaxering av lantbruksenheter 2008
Skatteverkets författningssamling
ISSN 1652-1420
*
SKVFS 2007:7
Fastighetstaxering
Utkom från trycket
den 29 juni 2007
1
Skatteverkets föreskrifter
om värderingen vid förenklad fastighetstaxering
av lantbruksenheter 2008
beslutade den 18 juni 2007.
Skatteverket föreskriver med stöd av 7 kap. 7 § fastighetstaxerings-
lagen (1979:1152) samt 6 kap. 1 § fastighetstaxeringsförordningen
(1993:1199) följande.
Åkermark
1 § Vid klassindelning av värdefaktorn beskaffenhet skall för
beskaffenhetsklasserna 1-5 gälla följande.
Klass 1: Åkermark vars produktionsförmåga är mycket bättre än
(mer än 30 procent över) den genomsnittliga produktions-
förmågan inom värdeområdet och vars brukningsförhållan-
den är de för området normala.
Klass 2: Åkermark vars produktionsförmåga är bättre än (minst 10
procent men högst 30 procent över) den genomsnittliga
produktionsförmågan inom värdeområdet och vars bruk-
ningsförhållanden är de för området normala.
Klass
3: Åkermark vars produktionsförmåga är normal (avviker
mindre än 10 procent från den genomsnittliga produktions-
förmågan) inom värdeområdet och vars brukningsför-
hållanden är de för området normala.
Klass 4: Åkermark vars produktionsförmåga är sämre än (minst 10
procent men högst 30 procent under) den genomsnittliga
produktionsförmågan inom värdeområdet och vars bruk-
ningsförhållanden är de för området normala.
Klass 5: Åkermark vars produktionsförmåga är mycket sämre än (mer
än 30 procent under) den genomsnittliga produktions-
förmågan inom värdeområdet och vars brukningsförhål-
landen är de för värdeområdet normala.
Vid bedömningen av åkermarkens produktionsförmåga förutsätts i
samtliga beskaffenhetsklasser att åkermarken tillhör dräneringsklass 1
eller 2.
Om brukningsförhållandena för åkermarken är väsentligt bättre än
vad som är normalt inom värdeområdet, skall beskaffenhetsklassen
höjas med ett steg. Är brukningsförhållandena väsentligt sämre än vad
som är normalt inom värdeområdet skall beskaffenhetsklassen sänkas
med ett steg.
SKVFS 2007:7
2
2 § Vid klassindelning av värdefaktorn dränering skall för drä-
neringsklasserna 1-3 gälla följande.
Klass 1: Åkermark som är tillfredsställande dränerad genom plan-
täckdikning, som utförts efter 1984.
Klass 2: Annan åkermark än sådan som tillhör klass 1, om den är till-
fredställande dränerad eller är självdränerande.
Klass 3: Åkermark som är otillfredställande dränerad.
Om befintligt huvudavlopp inte medger tillfredställande avrinning,
skall dräneringsklassen sänkas ett steg.
Betesmark
3 § Vid klassindelning av värdefaktorn beskaffenhet skall för
beskaffenhetsklasserna 1-5 vid normala bruknings- och torrläggnings-
förhållanden gälla följande.
Klass 1: Betesmark som är bättre (har mer än 30 procent högre
avkastning och kvalitet) än vad som är genomsnittligt inom
värdeområdet och som ligger i anslutning till bruknings-
centrum.
Klass 2: Betesmark som är bättre (har mer än 30 procent högre
avkastning och kvalitet) än vad som är genomsnittligt inom
värdeområdet men som inte ligger i anslutning till bruk-
ningscentrum.
Klass 3: Betesmark vars avkastning och kvalitet är normal (avviker
med högst 30 procent från vad som är genomsnittligt) inom
värdeområdet.
Klass
4: Betesmark som har sämre (mer än 30 procent lägre)
avkastning och kvalitet än vad som är genomsnittligt inom
värdeområdet.
Klass
5: Betesmark som har sämre (mer än 30 procent lägre)
avkastning och kvalitet än vad som är genomsnittligt inom
värdeområdet och som kan förväntas bli tagen i anspråk för
virkesproduktion inom en nära framtid.
Skogsmark
4 § Bonitetsklasserna E-A skall med ledning av skogsmarkens vir-
kesproducerande förmåga bestämmas på följande sätt.
SKVFS 2007:7
3
5 § Bestämning av värdefaktorn bonitet skall ske med ledning av
Skogshögskolans boniteringssystem.
6 § Indelningen av värdefaktorn kostnad i kostnadsklasserna 1–9
skall bestämmas med hänsyn till föryngrings- och röjningskostnader,
avverkningskostnader, terrängtransportkostnader samt timmerutfall
och kvalitet.
För kostnadsklasserna skall följande relationer gälla.
Kostnadsklass Kostnadsrelation
1 0,700
2 0,775
3 0,850
4 0,925
5 1,000
6 1,075
7 1,150
8 1,225
9 1,300
7 § Indelningen i kostnadsklass skall göras med ledning av
kostnadsklasspoäng. Den kostnadsklasspoäng som skall gälla för
kostnadsklasserna 1–9 samt indelningen av kostnads- och kvali-
tetsfaktorer till grund för poängberäkningen framgår av bilaga 1.
Den totala kostnadsklasspoängen för en kostnadsfaktor och för en
kvalitetsfaktor betecknas delsumma för faktorn. De sammanlagda del-
summorna för en värderingsenhet utgör kostnadsklasspoängen för
enheten om inte annat följer av 9 §.
Bonitetsklass (medelbonitet i skogskubikmeter
per hektar och år)
Länsgrupp
E D C B A
1. BD
län
1,0-1,7 1,8-2,2 2,3-3,2 3,3-4,4 4,5-
2.
AC och Z län
1,0-1,9 2,0-2,8 2,9-4,0 4,1-5,0 5,1-
3. Y
län
1,0-2,8 2,9-3,7 3,8-5,0 5,1-6,0 6,1-
4. X
län
1,0-3,1 3,2-4,5 4,6-5,8 5,9-6,7 6,8-
5.
W län
1,0-2,5 2,6-3,7 3,8-5,8 5,9-7,7 7,8-
6. S
län
1,0-3,1 3,2-4,9 5,0-7,2 7,3-8,7 8,8-
7. AB, C, T och
U län
1,0-4,2 4,3-5,9 6,0-7,8 7,9-9,4 9,5-
8.
D, E och H län
1,0-4,2 4,3-5,9 6,0-8,4 8,5-10,5 10,6-
9. I
län
1,0-1,9 2,0-2,8 2,9-4,1 4,2-5,8 5,9-
10. F, G, M och O
län
1,0-4,5 4,6-6,8 6,9-9,3 9,4-11,2 11,3-
11. K och N län
1,0-5,0 5,1-7,3 7,4-9,9
10,0-11,9 12,0-
SKVFS 2007:7
4
8 § Kostnadsklasspoängen för en värderingsenhet skall åsättas i
enlighet med vad som anges i bilaga 2 (skogsbeskrivning). Genom-
snittlig kostnadsklasspoäng för samtliga värdeområden framgår av
bilaga 3.
9 § Sedan delsummorna för de olika kostnads- och kvalitets-
faktorerna har beräknats enligt 7 och 8 §§ kan varje delsumma för sig
jämkas, om sådana kostnads- och kvalitetsförhållanden som anges i
skogsbeskrivningen enligt 8 § föreligger för värderingsenheten och
dessa förhållanden medför särskilt höga eller särskilt låga kostnader.
Jämkning kan också ske, om på grund av andra förhållanden än som
anges i skogsbeskrivningen, poängsumman för en kostnadsfaktor eller
för en kvalitetsfaktor uppenbarligen ger en felaktig bild av de förhål-
landen som faktorn avser.
10 § Värdefaktorerna virkesförråd barrträd och virkesförråd lövträd
skall bestämmas i hela skogskubikmeter per hektar. Med skogs-
kubikmeter avses fast volym stamvirke ovan stubbe inklusive toppar
och bark.
Varje skogskubikmeter per hektar skall utgöra en klass.
11 § För skogsinnehav under 30 ha skall värdefaktorn virkesförråd
klassindelas med hänsyn till totalt virkesförråd uttryckt i skogs-
kubikmeter per hektar enligt följande.
Område
Klass för totalt virkesförråd
1 2 3 4 5 6 7 8 9
I
Del av Z, AC och
BD län
(5)-19
20-34
35-49 50-64 65-79 80-94 95-109
110-124
125-
II
Del av Z, AC och
BD län samt I län
(5)-29 30-49 50-69 70-89 90-109 110-129
130-149
150-169
170-
III W, X och Y län
(10)-49 50-74 75-94
95-114 115-134 135-154 155-174 175-194 195-
IV AB, C, D, E, O,
S, T och U län
(20)-64 65-94 95-119 120-144 145-169 170-194 195-219 220-244 245-
V
F, G och H län
(20)-64 65-94 95-119 120-144 145-169 170-194 195-219 220-244 245-
VI K, M och N län
(25)-84 85-119 120-154 155-179 180-204 205-229 230-254 255-279 280-
Omfattningen av område I och II framgår av bilaga 4.
Tomtmark
12 § Vad som sägs i 1–6 §§ Skatteverkets föreskrifter (SKVFS
2005:6) om värderingen vid förenklad fastighetstaxering av småhus-
enheter 2006 skall tillämpas även ifråga om tomtmark ingående i
lantbruksenhet. Dock skall vid klassindelningen av värdefaktorn
fastighetsrättsliga förhållanden värderingsenhet på vilken det finns
småhus, som enligt 12 kap. 3 § fastighetstaxeringslagen (1979:1152)
utgör brukningscentrum för lantbruksenhet, indelas i klass 1.
Småhus
13 § Vad som sägs i 7–15 §§ Skatteverkets föreskrifter (SKVFS
2005:6) om värderingen vid förenklad fastighetstaxering av småhus-
enheter 2006 skall tillämpas även ifråga om småhus ingående i
SKVFS 2007:7
5
lantbruksenhet. Dock skall, vid klassindelningen av fastighetsrättsliga
förhållanden, värderingsenhet på vilken det finns småhus, som enligt 8
kap. 3 § fastighetstaxeringslagen (1979:1152) utgör brukningscentrum
för lantbruksenhet, indelas i klass 1.
Ekonomibyggnader
14 § Med byggnads yta på marken avses byggnadsarea enligt Svensk
Standard (SS 02 10 53).
15 § Värdefaktorn ålder uttrycks genom byggnadens värdeår. Värde-
året utgörs av byggnadens nybyggnadsår. Med nybyggnadsår avses det
år då den övervägande delen av byggnaden togs eller kunde ha tagits i
bruk. Det tidigaste värdeår som anges är 1929. Åldern för en
ekonomibyggnad skall anges i hela år.
Har byggnaden varit föremål för påtaglig om- eller tillbyggnad eller
påtaglig förbättring skall värdeåret jämkas.
16 § Vid klassindelningen av värdefaktorn beskaffenhet skall de
beskrivningar som anges i bilaga 5 gälla.
Storlekskorrektion
17 § Vid bestämmande av storlekskorrektion för lantbruksenhet skall
med medelstor lantbruksenhet enligt 7 kap. 4 a § fastighetstaxerings-
lagen (1979:1152) förstås en lantbruksenhet vars sammanlagda
riktvärde utgör 700 000 kronor.
Indelning i värdeområden och provvärderingsområden
18 § Indelning i värdeområden och provvärderingsområden för eko-
nomibyggnader, åkermark och betesmark (riktvärdekarta J) fastställs
på det sätt som framgår av bilaga 61.
19 § Indelning i värdeområden och provvärderingsområden för
skogsmark och skogsimpediment (riktvärdekarta SK) fastställs på det
sätt som framgår av bilaga 72.
20 § Indelning i värdeområden för småhus och tomtmark till småhus
på lantbruksenhet (riktvärdekarta LS) fastställs i enlighet med den
indelning i värdeområden som gällde vid särskild fastighetstaxering
2007 avseende småhusenheter. Indelning i provvärderingsområden
fastställs på det sätt som framgår av bilaga 83.
1 Bilagan utesluten här. Den finns för respektive län tillgänglig hos
Skatteverket.
2 Bilagan utesluten här. Den finns för respektive län tillgänglig hos
Skatteverket.
3 Bilagan utesluten här. Den finns för respektive län tillgänglig hos
Skatteverket.
SKVFS 2007:7
6
Kostnadsklasspoäng för olika kostnadsklasser samt
indelning av kostnads- och kvalitetsfaktorer
Kostnadsklass Kostnadsklasspoäng
1 (8)-12
2 13-17
3 18-22
4 23-27
5 28-32
6 33-37
7 38-42
8 43-47
9
48-(52)
Föryngrings- och röjningskostnader
Kostnadsklasspoängen för föryngrings- och röjningskostnader skall
ange om kostnaderna är
- mycket lägre
- lägre
- ungefär lika
- högre
- mycket högre
än vad som är genomsnittligt inom värdeområdet.
Avverkningskostnader
Kostnadsklasspoängen för avverkningskostnader skall ange om kost-
naderna är
- mycket lägre
- lägre
- ungefär lika
- högre
- mycket högre
än vad som är genomsnittligt inom värdeområdet.
Timmerutfall och kvalitet
Kostnadsklasspoängen för timmerutfall och kvalitet skall ange om
kostnaderna för dessa faktorer är
- högre
- ungefär lika
- lägre
än vad som är genomsnittligt inom värdeområdet.
Bilaga 1
SKVFS 2007:7
7
Terrängtransportkostnader
Kostnadsklasspoäng skall anges för olika terrängtransportavstånd.
Avstånden skall anges i hela 100-tal meter.
SKVFS 2007:7
8
Skogsbeskrivning
Kostnadsklasspoängen för samtliga värdeområden i län AB
Föryngrings- och röjningskostnader
Avverkningskostnader
Timmerutfall och kvalitet
Mkt
Ung.
Mkt Mkt
Ung.
Mkt
Ung.
lägre Lägre lika Högre
högre
lägre
Lägre
lika
Högre
högre Högre
lika
Lägre
0
2
4
6
8
8
11 13 15
18
2
5
8
Kostnadsklasspoängen för terrängtransportkostnader
Avstånd
i
100-tal
meter:
-1
2
3
4
5 6 7 8 9 10
11-15
16-20
21-25 26-30
31-
Kostnadsklasspoäng 6 7
8
9 10 11 12 13 14 15 18 23 28 33 38
Kostnadsklasspoängen för samtliga värdeområden i län C
Föryngrings- och röjningskostnader
Avverkningskostnader
Timmerutfall och kvalitet
Mkt
Ung.
Mkt Mkt
Ung.
Mkt
Ung.
lägre Lägre lika Högre
högre
lägre
Lägre
lika
Högre
högre Högre
lika
Lägre
0 2 4 6
8
8
11
13
15
18 2
5
8
Kostnadsklasspoängen för terrängtransportkostnader
Avstånd
i
100-tal
meter:
-1
2
3
4
5 6 7 8 9 10
11-15
16-20
21-25
26-30
31-
Kostnadsklasspoäng 6 7
8
9 10 11 12 13 14 15 18 23 28 33 38
Kostnadsklasspoängen för samtliga värdeområden i län D
Föryngrings- och röjningskostnader
Avverkningskostnader
Timmerutfall och kvalitet
Mkt
Ung.
Mkt
Mkt
Ung.
Mkt
Ung.
lägre Lägre lika Högre
högre
lägre
Lägre
lika
Högre
högre Högre
lika
Lägre
0 2 4 6
8
8
10
13
16
18 2 5
8
Kostnadsklasspoängen för terrängtransportkostnader
Avstånd
i
100-tal
meter:
-1
2
3
4 5 6 7 8 9 10
11-15
16-20
21-25
26-30
31-
Kostnadsklasspoäng 6
7
8
9
10
11
12
13 14 15
18
23
28 33 38
Bilaga 2
SKVFS 2007:7
9
Kostnadsklasspoängen för samtliga värdeområden i län E
Föryngrings- och röjningskostnader
Avverkningskostnader
Timmerutfall och kvalitet
Mkt
Ung.
Mkt Mkt
Ung.
Mkt
Ung.
lägre Lägre lika Högre
högre
lägre
Lägre
lika
Högre
högre Högre
lika
Lägre
0 2 5 8
10
8
10
12
14
16 2
5
8
Kostnadsklasspoängen för terrängtransportkostnader
Avstånd
i
100-tal
meter:
-1
2
3
4
5 6 7 8 9 10
11-15 16-20 21-25
26-30
31-
Kostnadsklasspoäng 6 7
8
9 10 11 12 13 14 15 18 23 28 33 38
Kostnadsklasspoängen för samtliga värdeområden i län F
Föryngrings- och röjningskostnader
Avverkningskostnader
Timmerutfall och kvalitet
Mkt
Ung.
Mkt
Mkt
Ung.
Mkt
Ung.
lägre Lägre lika Högre
högre
lägre
Lägre
lika
Högre
högre Högre
lika
Lägre
0
2
4
6
8 9 11 13 15
17
2
5
8
Kostnadsklasspoängen för terrängtransportkostnader
Avstånd
i
100-tal
meter:
-1 2
3
4 5 6 7 8 9 10
11-15 16-20 21-25
26-30
31-
Kostnadsklasspoäng
7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 19 24 29 34 39
Kostnadsklasspoängen för samtliga värdeområden i län G
Föryngrings- och röjningskostnader
Avverkningskostnader
Timmerutfall och kvalitet
Mkt
Ung.
Mkt
Mkt
Ung.
Mkt
Ung.
lägre Lägre lika Högre
högre
lägre
Lägre
lika
Högre
högre Högre
lika
Lägre
0
3
5
7
10
8 10 12 14
16
2
5
8
Kostnadsklasspoängen för terrängtransportkostnader
Avstånd
i
100-tal
meter:
-1 2
3
4 5 6 7 8 9 10
11-15 16-20 21-25
26-30
31-
Kostnadsklasspoäng
7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 19 24 29 34 39
SKVFS 2007:7
10
Kostnadsklasspoängen för samtliga värdeområden i län H
Föryngrings- och röjningskostnader
Avverkningskostnader
Timmerutfall och kvalitet
Mkt
Ung.
Mkt
Mkt
Ung.
Mkt
Ung.
lägre Lägre lika Högre
högre
lägre
Lägre
lika
Högre
högre Högre
lika
Lägre
0
2
5
8
10
8 10 12 14
16
2
5
8
Kostnadsklasspoängen för terrängtransportkostnader
Avstånd
i
100-tal
meter:
-1 2
3
4 5 6 7 8 9 10
11-15
16-20
21-25
26-30
31-
Kostnadsklasspoäng
7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 19 24 29 34 39
Kostnadsklasspoängen för samtliga värdeområden i län I
Föryngrings- och röjningskostnader
Avverkningskostnader
Timmerutfall och kvalitet
Mkt
Ung.
Mkt
Mkt
Ung.
Mkt
Ung.
lägre
Lägre
lika
Högre
högre lägre Lägre
lika
Högre högre
Högre lika Lägre
0 3 6 9
12
8
10
12
14
16 2
5
8
Kostnadsklasspoängen för terrängtransportkostnader
Avstånd
i
100-tal
meter:
-1
2
3
4
5
6 7 8 9 10
11-15
16-20
21-25
26-30
31-
Kostnadsklasspoäng 5 6
7
8
9 10 11 12 13 14 17
22 27 32 37
Kostnadsklasspoängen för samtliga värdeområden i län K
Föryngrings- och röjningskostnader
Avverkningskostnader
Timmerutfall och kvalitet
Mkt
Ung.
Mkt
Mkt
Ung.
Mkt
Ung.
lägre Lägre lika Högre
högre
lägre
Lägre
lika
Högre
högre Högre
lika
Lägre
0
2
4
6
8 9 11 13 15
17
2
5
8
Kostnadsklasspoängen för terrängtransportkostnader
Avstånd
i
100-tal
meter:
-1 2
3
4 5 6 7 8 9 10
11-15
16-20
21-25
26-30
31-
Kostnadsklasspoäng
7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 19 24 29 34 39
SKVFS 2007:7
11
Kostnadsklasspoängen för samtliga värdeområden i län M
Föryngrings- och röjningskostnader
Avverkningskostnader
Timmerutfall och kvalitet
Mkt
Ung.
Mkt
Mkt
Ung.
Mkt
Ung.
lägre Lägre lika Högre
högre
lägre
Lägre
lika
Högre
högre Högre
lika
Lägre
0
2
4
6
8 9 11 13 15
17
2
5
8
Kostnadsklasspoängen för terrängtransportkostnader
Avstånd
i
100-tal
meter:
-1 2
3
4 5 6 7 8 9 10
11-15 16-20 21-25
26-30
31-
Kostnadsklasspoäng
7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 19 24 29 34 39
Kostnadsklasspoängen för samtliga värdeområden i län N
Föryngrings- och röjningskostnader
Avverkningskostnader
Timmerutfall och kvalitet
Mkt
Ung.
Mkt
Mkt
Ung.
Mkt
Ung.
lägre Lägre lika Högre
högre
lägre
Lägre
lika
Högre
högre Högre
lika
Lägre
0
1
3
5
6 9 12 14 16
19
2
5
8
Kostnadsklasspoängen för terrängtransportkostnader
Avstånd
i
100-tal
meter:
-1 2
3
4 5 6 7 8 9 10
11-15 16-20 21-25
26-30
31-
Kostnadsklasspoäng
7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 19 24 29 34 39
Kostnadsklasspoängen för samtliga värdeområden i län O
Föryngrings- och röjningskostnader
Avverkningskostnader
Timmerutfall och kvalitet
Mkt
Ung.
Mkt Mkt
Ung.
Mkt
Ung.
lägre Lägre lika Högre
högre
lägre
Lägre
lika
Högre
högre Högre
lika
Lägre
0 2 4 6
8
9
11
13
15
17 2
5
8
Kostnadsklasspoängen för terrängtransportkostnader
Avstånd
i
100-tal
meter:
-1
2
3
4
5 6 7 8 9 10
11-15 16-20 21-25
26-30
31-
Kostnadsklasspoäng 6 7
8
9 10 11 12 13 14 15 18 23 28 33 38
SKVFS 2007:7
12
Kostnadsklasspoängen för samtliga värdeområden i län S
Föryngrings- och röjningskostnader
Avverkningskostnader
Timmerutfall och kvalitet
Mkt
Ung.
Mkt Mkt
Ung.
Mkt
Ung.
lägre Lägre lika Högre
högre
lägre
Lägre
lika
Högre
högre Högre
lika
Lägre
0 2 4 6
8
8
11
13
15
18 2
5
8
Kostnadsklasspoängen för
terrängtransportkostnader
Avstånd
i
100-tal
meter:
-1
2
3
4
5 6 7 8 9 10
11-15
16-20
21-25
26-30
31-
Kostnadsklasspoäng 6 7
8
9 10 11 12 13 14 15 18 23 28 33 38
Kostnadsklasspoängen för samtliga värdeområden i län T
Föryngrings- och röjningskostnader
Avverkningskostnader
Timmerutfall och kvalitet
Mkt
Ung.
Mkt Mkt
Ung.
Mkt
Ung.
lägre Lägre lika Högre
högre
lägre
Lägre
lika
Högre
högre Högre
lika
Lägre
0 3 5 7
10
7
10
12
14
17 2
5
8
Kostnadsklasspoängen för terrängtransportkostnader
Avstånd
i
100-tal
meter:
-1
2
3
4
5 6 7 8 9 10
11-15
16-20
21-25
26-30
31-
Kostnadsklasspoäng 6 7
8
9 10 11 12 13 14 15 18 23 28 33 38
Kostnadsklasspoängen för samtliga värdeområden i län U
Föryngrings- och röjningskostnader
Avverkningskostnader
Timmerutfall och kvalitet
Mkt
Ung.
Mkt Mkt
Ung.
Mkt
Ung.
lägre Lägre lika Högre
högre
lägre
Lägre
lika
Högre
högre Högre
lika
Lägre
0 2 4 6
8
8
11
13
15
18 2
5
8
Kostnadsklasspoängen för terrängtransportkostnader
Avstånd
i
100-tal
meter:
-1
2
3
4
5 6 7 8 9 10
11-15
16-20
21-25
26-30
31-
Kostnadsklasspoäng 6 7
8
9 10 11 12 13 14 15 18 23 28 33 38
SKVFS 2007:7
13
Kostnadsklasspoängen för samtliga värdeområden i län W
Föryngrings- och röjningskostnader
Avverkningskostnader
Timmerutfall och kvalitet
Mkt
Ung.
Mkt Mkt
Ung.
Mkt
Ung.
lägre Lägre lika Högre
högre
lägre
Lägre
lika
Högre
högre Högre
lika
Lägre
0 2 5 8
10
6
9
11
13
16 2
5
8
Kostnadsklasspoängen för terrängtransportkostnader
Avstånd
i
100-tal
meter:
-1
2
3
4
5 6 7 8 9 10
11-15 16-20 21-25
26-30
31-
Kostnadsklasspoäng 6 7
8
9 10 11 12 13 14 15 18 23 28 33 38
Kostnadsklasspoängen för samtliga värdeområden i län X
Föryngrings- och röjningskostnader
Avverkningskostnader
Timmerutfall och kvalitet
Mkt
Ung.
Mkt Mkt
Ung.
Mkt
Ung.
lägre Lägre lika Högre
högre
lägre
Lägre
lika
Högre
högre Högre
lika
Lägre
0 2 4 6
8
7
10
12
14
17 2
5
8
Kostnadsklasspoängen för terrängtransportkostnader
Avstånd
i
100-tal
meter:
-1
2
3
4
5 6 7 8 9 10
11-15 16-20 21-25
26-30
31-
Kostnadsklasspoäng 6 7
8
9 10 11 12 13 14 15 18 23 28 33 38
Kostnadsklasspoängen för samtliga värdeområden i län Y
Föryngrings- och röjningskostnader
Avverkningskostnader
Timmerutfall och kvalitet
Mkt
Ung.
Mkt Mkt
Ung.
Mkt
Ung.
lägre Lägre lika Högre
högre
lägre
Lägre
lika
Högre
högre Högre
lika
Lägre
0 2 5 8
10
6
9
11
13
16 2
5
8
Kostnadsklasspoängen för terrängtransportkostnader
Avstånd
i
100-tal
meter:
-1
2
3
4
5 6 7 8 9 10
11-15 16-20 21-25
26-30
31-
Kostnadsklasspoäng 6 7
8
9 10 11 12 13 14 15 18 23 28 33 38
SKVFS 2007:7
14
Kostnadsklasspoängen för samtliga värdeområden i län Z
Föryngrings- och röjningskostnader
Avverkningskostnader
Timmerutfall och kvalitet
Mkt
Ung.
Mkt
Mkt
Ung.
Mkt
Ung.
lägre Lägre lika Högre
högre
lägre
Lägre
lika
Högre
högre Högre
lika
Lägre
0
3
6
9 12 8 10 12 14 16
2 5 8
Kostnadsklasspoängen för terrängtransportkostnader
Avstånd
i
100-tal
meter:
-1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11-15
16-20
21-25
26-30
31-
Kostnadsklasspoäng
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 13 18 23 28 33
Kostnadsklasspoängen för samtliga värdeområden i län AC
Föryngrings- och röjningskostnader
Avverkningskostnader
Timmerutfall och kvalitet
Mkt
Ung.
Mkt Mkt
Ung.
Mkt
Ung.
lägre Lägre lika Högre
högre
lägre
Lägre
lika
Högre
högre Högre
lika
Lägre
0 3 6 9
12
8
10
12
14
16 2
5
8
Kostnadsklasspoängen för terrängtransportkostnader
Avstånd
i
100-tal
meter:
-1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11-15
16-20
21-25
26-30
31-
Kostnadsklasspoäng
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 13 18 23 28 33
Kostnadsklasspoängen för samtliga värdeområden i län BD
Föryngrings- och röjningskostnader
Avverkningskostnader
Timmerutfall och kvalitet
Mkt
Ung.
Mkt Mkt
Ung.
Mkt
Ung.
lägre Lägre lika Högre
högre
lägre
Lägre
lika
Högre
högre Högre
lika
Lägre
0 3 5 7
10
9
11
13
15
17 2
5
8
Kostnadsklasspoängen för terrängtransportkostnader
Avstånd
i
100-tal
meter:
-1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11-15
16-20
21-25
26-30
31-
Kostnadsklasspoäng
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 13 18 23 28 33
SKVFS 2007:7
15
Genomsnittlig kostnadsklass för samtliga
värdeområden
Län Värdeområden
Kostnads-
klass
Samtliga utom Z,
AC och BD
Samtliga
5
Z
2304, 2308-12, 2314, 2317-20, 2323 och
2325-26
4
2302-03, 2305-06, 2315-16, 2322, 2324
och 2327-28
5
2301, 2307, 2313 och 2321
6
AC
2405-06, 2410-13 och 2417-21
4
2401, 2403-04, 2408-09, 2415-16,
5
2407 och 2414
6
2402
7
BD
2503-04, 2508-17 och 2519-20
5
2507 och 2518
6
2502 och 2506
7
2501 och 2505
8
Bilaga 3
SKVFS 2007:7
16
Områdesindelning avseende virkesförråd
I fråga om indelningen i områdena I och II skall följande gälla.
Område I omfattar
av Jämtlands län i Härjedalens kommun församlingarna 236104 Vemdalen, 236105
Hede, 236107 Tännäs–Ljusnedal, del av 236101 Svegsbygden (f.d. 236111 Lillhärdal)
i Bergs kommun församlingarna 232605 Storsjö, 232607 Klövsjö,
av Västerbottens län kommunerna
2418 Malå, 2421 Storuman, 2422 Sorsele, 2425 Dorotea, 2462 Vilhelmina, 2463 Åsele,
2481 Lycksele,
av Norrbottens län kommunerna
2505 Arvidsjaur, 2506 Arjeplog, 2510 Jokkmokk, 2521 Pajala, 2523 Gällivare och
2584 Kiruna.
Område II omfattar
Gotlands län,
av Jämtlands län kommunerna
2303 Ragunda, 2305 Bräcke, 2309 Krokom, 2313 Strömsund, 2321 Åre, 2380 Öster-
sund,
i Härjedalens kommun församlingarna 236101 del av Svegsbygden (utom f.d. 236111 Lill-
härdal), 236109 Ytterhogdal, Överhogdal och Ängersjö,
i Bergs kommun församlingarna 232601 Berg, 232602 Hackås, 232603 Oviken,
232604 Myssjö, 232606 Åsarne, 232608 Rätan,
av Västerbottens län kommunerna
2401 Nordmaling, 2403 Bjurholm, 2404 Vindeln, 2409 Robertsfors, 2417 Norsjö,
2460 Vännäs, 2480 Umeå, 2482 Skellefteå,
av Norrbottens län kommunerna
2513 Överkalix, 2514 Kalix, 2518 Övertorneå, 2560 Älvsbyn, 2580 Luleå, 2581 Piteå,
2582 Boden, 2583 Haparanda.
Bilaga 4
SKVFS 2007:7
17
Beskrivning av beskaffenhetsklasser för ekonomi-
byggnader
Byggnadskate-
goriklass
Beskaffen-
hetsklass
Beskrivning
1
Byggnad med påtagligt bättre
utformning och skick än vad som
är normalt för äldre byggnader.
2
Byggnad med godtagbar utform-
ning och godtagbart skick för äldre
byggnader.
11. Djurstall, logar,
lador, maskinhallar,
gårdsverkstäder, la-
gerhus för potatis,
trädgårdsprodukter,
foder eller andra
förnödenheter och
liknande byggnader
med värdeår före
1980
3
Byggnad med påtagligt sämre ut-
formning och skick än som är nor-
malt för äldre byggnader.
21. Djurstall för
mjölkkor, värdeår
1980-
1
Byggnad med god utformning för
modern mjölkproduktion och i gott
skick.
2
Byggnad med godtagbar utform-
ning för modern mjölkproduktion
och i godtagbart skick.
3
Byggnad med enklare utformning
för mjölkproduktion samt byggnad
i mindre gott skick.
22. Djurstall för
slakt- och ungnöt,
värdeår 1980-
1
Byggnad med god utformning för
modern köttdjursproduktion och i
gott skick.
2
Byggnad med godtagbar utform-
ning för modern köttdjursproduk-
tion och i godtagbart skick.
3
Byggnad med enklare utformning
för köttdjursproduktion samt bygg-
nad i mindre gott skick.
23. Djurstall för
grisar, värdeår
1980-
1
Byggnad med god utformning för
modern grisproduktion och i gott
skick.
2
Byggnad med godtagbar utform-
ning för modern grisproduktion och
i godtagbart skick.
3
Byggnad med enklare utformning
för grisproduktion samt byggnad i
mindre gott skick.
Bilaga 5
SKVFS 2007:7
18
24. Djurstall för
värphöns, värdeår
1980-
1
Byggnad med god utformning för
modern äggproduktion och i gott
skick.
2
Byggnad med godtagbar utform-
ning för modern äggproduktion och
i godtagbart skick.
3
Byggnad med enklare utformning
för äggproduktion samt byggnad i
mindre gott skick.
1
Byggnad med god utformning för
modern mjölkproduktion med meje-
ri och i gott skick.
25. Djurstall för
får, getter och
strutsar, värdeår
1980-
2
Byggnad med godtagbar utformning
för modern mjölkproduktion med
mejeri och i godtagbart skick.
3
Byggnad med enklare utformning
för kött- och ullproduktion samt
byggnad i mindre gott skick.
26. Djurstall för
hästar, värdeår
1980-
1
Byggnad med god utformning för
modern hästuppfödning eller häst-
hållning och i gott skick.
2
Byggnad med godtagbar utformning
för modern hästuppfödning eller
hästhållning och i godtagbart skick.
3
Byggnad med enklare utformning
för hästuppfödning eller hästhåll-
ning samt byggnad i mindre gott
skick.
27. Djurstall för
mink, räv och
liknande, värdeår
1980-
Klassindelas
ej.
1
Byggnad med god utformning för
modern köttproduktion och i gott
skick.
28. Djurstall för
slaktkycklingar och
kalkoner, värdeår
1980-
2
Byggnad med godtagbar utform-
ning för modern köttproduktion och
i godtagbart skick.
3
Byggnad med enklare utformning
för köttproduktion samt byggnad i
mindre gott skick.
SKVFS 2007:7
19
1
Byggnad med god utformning för
modernt lantbruk och i gott skick.
31. Loge, lada och
liknande, värdeår
1980-
2
Byggnad med godtagbar utform-
ning för modernt lantbruk och i
godtagbart skick.
3
Byggnad med enklare utformning
för lantbruk samt byggnad i mindre
gott skick.
32. Maskinhall,
gårdsverkstad och
liknande, värdeår
1980-
1
Byggnad med god utformning för
modernt lantbruk med värmeiso-
lerad gårdsverkstad och i gott skick.
2
Byggnad med godtagbar utform-
ning för modernt lantbruk och i
godtagbart skick.
3
Byggnad med enklare utformning
för lantbruk samt byggnad i mindre
gott skick.
1
Byggnad med god utformning för
modernt lantbruk och i gott skick.
2
Byggnad med godtagbar utform-
ning för modernt lantbruk och i
godtagbart skick.
33. Gårdslager för
potatis, trädgårds-
produkter, foder eller
andra förnödenheter
och liknande, värdeår
1980-
3
Byggnad med enklare utformning
för lantbruk samt byggnad i mindre
gott skick.
42. Spannmålslager
1
Spannmålslager i särskild byggnad
med såväl tork som lagringsfickor
med god utformning för modern
spannmålshantering i gott skick.
2
Spannmålslager inrymt i loge, lada
eller liknande , med såväl tork som
lagringsfickor med godtagbar ut-
formning för modern spannmåls-
hantering och i godtagbart skick.
3
Enklare
spannmålslager inrymt i
loge, lada eller liknande samt
spanmålslager i mindre gott skick.
SKVFS 2007:7
20
44. Ensilagesilo
1
Ensilagesilo med god utformning
för modernt lantbruk och i gott
skick.
2
Ensilagesilo med godtagbar utform-
ning för modernt lantbruk och i
godtagbart skick.
3
Ensilagesilo i mindre gott skick
samt övriga enklare anläggningar.
51. Växthus, typ
friliggande
1
Friliggande växthus med god ut-
formning för modern växtodling
och i gott skick.
2
Friliggande växthus med godtagbar
utformning för modern växtodling
och i godtagbart skick.
3
Friliggande växthus med enklare
utformning för växtodling och i
mindre gott skick.
52. Växthus, typ
blockhus
1
Blockhus med god utformning för
modern växtodling och i gott skick.
2
Blockhus med godtagbar utform-
ning för modern växtodling och i
godtagbart skick.
3
Blockhus med enklare utformning
för växtodling och i mindre gott
skick.
53. Enklare
växthus
1
Enklare växthus med god utform-
ning för modern växtodling och i
gott skick.
2
Enklare växthus med godtagbar
utformning för modern växtodling
och i godtagbart skick.
3
Enklare växthus med enklare ut-
formning för växtodling och i min-
dre gott skick.
60. Övriga ekono-
mibyggnader
Klassindelas
ej.
SKVFS 2007:7
21
___________
Dessa föreskrifter träder i kraft den 1 januari 2008 och tillämpas vid
förenklad fastighetstaxering år 2008 och vid 2009–2010 års särskilda
fastighetstaxeringar.
På Skatteverkets vägnar
MATS SJÖSTRAND
Urban Strömberg
(Rättsavdelningen, rättsenhet 4)