SKVFS 2013:9
Skatteverkets föreskrifter om värderingen av lantbruksenheter vid 2014 års och senare års fastighetstaxeringar
Skatteverkets författningssamling
*
ISSN 1652-1420
SKVFS 2013:9
Fastighetstaxering
Utkom från trycket
den 30 augusti 2013
1
Skatteverkets föreskrifter
om värderingen av lantbruksenheter vid 2014 års
och senare års fastighetstaxeringar;
beslutade den 26 augusti 2013.
Skatteverket föreskriver med stöd av 7 kap. 7 § fastighetstaxe-
ringslagen (1979:1152), FTL, och 6 kap. 1 § fastighetstaxerings-
förordningen (1993:1199), FTF, följande.
Åkermark
1 § Vid klassindelning av värdefaktorn beskaffenhet ska för beskaff-
enhetsklasserna 1-5 gälla följande.
Klass 1:
Åkermark vars produktionsförmåga är mycket bättre än
(mer än 30 procent över) den genomsnittliga produk-
tionsförmågan inom värdeområdet och vars bruknings-
förhållanden är de för området normala.
Klass 2:
Åkermark vars produktionsförmåga är bättre än (minst
10 procent men högst 30 procent över) den genom-
snittliga produktionsförmågan inom värdeområdet och
vars brukningsförhållanden är de för området normala.
Klass 3:
Åkermark vars produktionsförmåga är normal (avviker
mindre än 10 procent från den genomsnittliga produk-
tionsförmågan) inom värdeområdet och vars bruk-
ningsförhållanden är de för området normala.
Klass 4:
Åkermark vars produktionsförmåga är sämre än (minst
10 procent men högst 30 procent under) den genom-
snittliga produktionsförmågan inom värdeområdet och
vars brukningsförhållanden är de för området normala.
Klass 5:
Åkermark vars produktionsförmåga är mycket sämre
än (mer än 30 procent under) den genomsnittliga
produktionsförmågan inom värdeområdet och vars
brukningsförhållanden är de för värdeområdet normala.
Vid bedömningen av åkermarkens produktionsförmåga förutsätts i
samtliga beskaffenhetsklasser att åkermarken tillhör dräneringsklass 1
eller 2.
Om brukningsförhållandena för åkermarken är väsentligt bättre än
vad som är normalt inom värdeområdet, ska beskaffenhetsklassen
höjas med ett steg. Är brukningsförhållandena väsentligt sämre än vad
som är normalt inom värdeområdet ska beskaffenhetsklassen sänkas
med ett steg.
SKVFS 2013:9
2
2 § Vid klassindelning av värdefaktorn dränering ska för dränerings-
klasserna 1-3 gälla följande.
Klass 1:
Åkermark som är tillfredsställande dränerad genom
plantäckdikning.
Klass 2:
Annan åkermark än sådan som tillhör klass 1, om den
är tillfredställande dränerad eller självdränerande.
Klass 3:
Åkermark som är otillfredsställande dränerad.
Om befintligt huvudavlopp inte medger tillfredställande avrinning,
ska dräneringsklassen sänkas ett steg.
Betesmark
3 § Vid klassindelning av värdefaktorn beskaffenhet ska för beskaff-
enhetsklasserna 1-5 vid normala bruknings- och torrläggningsför-
hållanden gälla följande.
Klass 1:
Betesmark som är bättre (har mer än 30 procent högre
avkastning och kvalitet) än vad som är genomsnittligt
inom värdeområdet och som ligger i anslutning till
brukningscentrum.
Klass 2:
Betesmark som är bättre (har mer än 30 procent högre
avkastning och kvalitet) än vad som är genomsnittligt
inom värdeområdet men som inte ligger i anslutning
till brukningscentrum.
Klass 3:
Betesmark vars avkastning och kvalitet är normal
(avviker med högst 30 procent från vad som är genom-
snittligt) inom värdeområdet.
Klass 4:
Betesmark som har sämre (mer än 30 procent lägre)
avkastning och kvalitet än vad som är genomsnittligt
inom värdeområdet.
Klass 5:
Betesmark som har sämre (mer än 30 procent lägre)
avkastning och kvalitet än vad som är genomsnittligt
inom värdeområdet och som kan förväntas bli tagen i
anspråk för virkesproduktion inom en nära framtid.
Produktiv skogsmark
4 § Värdefaktorn bonitet ska bestämmas med ledning av Skogshög-
skolans boniteringssystem.
5 § Värdefaktorn bonitet ska indelas i bonitetsklasserna E-A med
ledning av den produktiva skogsmarkens virkesproducerande förmåga
enligt följande.
3
Länsgrupp
Bonitetsklass (medelbonitet i skogskubikmeter
per hektar och år)
E
D
C
B
A
1.
BD län
1,0-1,7
1,8-2,2
2,3-3,2
3,3-4,4
4,5-
2.
AC och Z län
1,0-1,9
2,0-2,8
2,9-4,0
4,1-5,0
5,1-
3.
Y län
1,0-2,8
2,9-3,7
3,8-5,0
5,1-6,0
6,1-
4.
X län
1,0-3,1
3,2-4,5
4,6-5,8
5,9-6,7
6,8-
5.
W län
1,0-2,5
2,6-3,7
3,8-5,8
5,9-7,7
7,8-
6.
S län
1,0-3,1
3,2-4,9
5,0-7,2
7,3-8,7
8,8-
7.
AB, C, T och
U län
1,0-4,2
4,3-5,9
6,0-7,8
7,9-9,4
9,5-
8.
D, E och H län
1,0-4,2
4,3-5,9
6,0-8,4
8,5-10,5
10,6-
9.
I län
1,0-1,9
2,0-2,8
2,9-4,1
4,2-5,8
5,9-
10.
F, G, M och O
län
1,0-4,5
4,6-6,8
6,9-9,3
9,4-11,2
11,3-
11. K och N län
1,0-5,0
5,1-7,3
7,4-9,9
10,0-11,9
12,0-
6 § Värdefaktorn kostnad ska indelas i nio kostnadsklasser varav
klass fem ska svara mot genomsnittlig kostnadsklass för värdeområdet.
Indelningen i kostnadsklasser ska bestämmas med hänsyn till
föryngrings- och röjningskostnader, avverkningskostnader, terräng-
transportkostnader samt timmerutfall och kvalitet.
För kostnadsklasserna ska följande relationer gälla.
Kostnadsklass
Kostnadsrelation
1
0,700
2
0,775
3
0,850
4
0,925
5
1,000
6
1,075
7
1,150
8
1,225
9
1,300
7 § Indelningen i kostnadsklass ska göras med ledning av poäng. Det
poängantal som ska gälla för kostnadsklasserna 1–9 samt indelningen
av kostnads- och kvalitetsfaktorer till grund för poängberäkningen
framgår av bilaga 1.
Poängen för en kostnadsfaktor eller en kvalitetsfaktor utgör
delsumma för sådan faktor. De sammanlagda delsummorna för en vär-
deringsenhet utgör det totala antalet poäng för enheten. Dessa totala
SKVFS 2013:9
4
antal poäng ska ligga till grund för indelningen i kostnadsklass om
inte annat följer av 9 §.
8 § Antalet poäng
för indelning i kostnadsklass
för en
värderingsenhet ska påföras på sätt som anges i bilaga 2
(skogsbeskrivning).
Genomsnittlig
kostnadsklass
för
samtliga
värdeområden framgår av bilaga 3.
9 § Sedan delsummorna för de olika kostnads- och kvalitetsfakto-
rerna har beräknats enligt 7 och 8 §§ kan varje delsumma för sig jäm-
kas. Detta gäller om sådana kostnads- och kvalitetsförhållanden som
anges i skogsbeskrivningen medför särskilt höga eller särskilt låga
kostnader.
Om poängsumman för en kostnadsfaktor eller för en kvalitetsfaktor
uppenbarligen ger en felaktig bild av de förhållanden som faktorn
avser kan andra förhållanden än de som anges i skogsbeskrivningen
också medföra jämkning
10 § Värdefaktorerna virkesförråd barrträd och virkesförråd lövträd
ska bestämmas i hela skogskubikmeter per hektar.
Varje skogskubikmeter per hektar ska utgöra en klass.
11 § För skogsinnehav under 30 ha ska värdefaktorn virkesförråd, i
enlighet med bilaga 5 a (skogstabell M) till 1 kap 19 § FTF
(1993:1199), klassindelas med hänsyn till totalt virkesförråd uttryckt i
skogskubikmeter per hektar enligt följande.
Område
Klass för totalt virkesförråd
1
2
3
4
5
6
7
8
9
I
Del av Z, AC och
BD län
(5)-24
25-39
40-54
55-69
70-84
85-99
100-114
115-129
130-
II
Del av Z, AC och
BD län samt I län
(5)-29
30-49
50-69
70-89
90-109
110-129
130-149
150-169
170-
III W, X och Y län
(10)-54
55-79
80-99
100-119
120-139
140-159
160-179
180-199
200-
IV AB, C, D, E, O,
S, T och U län
(20)-69
70-99
100-124
125-149
150-174
175-199
200-224
225-249
250-
V
F, G och H län
(25)-74
75-104
105-129
130-154
155-179
180-204
205-229
230-254
255-
VI K, M och N län
(25)-84
85-119
120-154
155-179
180-204
205-229
230-254
255-279
280-
Tomtmark
12 § Vad som sägs i 1–7 §§ Skatteverkets föreskrifter (SKVFS
2011:4) om värderingen av småhusenheter vid 2012 och senare års
fastighetstaxeringar ska tillämpas även ifråga om tomtmark ingående i
lantbruksenhet. Dock ska vid klassindelningen av värdefaktorn fas-
tighetsrättsliga förhållanden följande beaktas. Värderingsenhet på
vilken det finns småhus, som enligt 8 kap. 3 § FTL (1979:1152), utgör
brukningscentrum för lantbruksenhet, och som enligt 12 kap. 3 § FTL
ska jämställas med självständig fastighet, ska indelas i klass 1.
5
Småhus
13 § Vad som sägs i 8–15 §§ Skatteverkets föreskrifter (SKVFS
2011:4) om värderingen av småhusenheter vid 2012 och senare års
fastighetstaxeringar ska tillämpas även ifråga om småhus ingående i
lantbruksenhet. Dock ska, vid klassindelningen av fastighetsrättsliga
förhållanden, småhus, som utgör brukningscentrum för lantbruksenhet
enligt 8 kap. 3 § FTL (1979:1152), indelas i klass 1.
Ekonomibyggnader
14 § Vid klassificering av värdefaktorn storlek ska med värdrings-
enhetens yta på marken avses byggnadsarea enligt SS 21054:2009.
15 § Värdefaktorn ålder uttrycks genom byggnadens värdeår. Värde-
året utgörs av byggnadens nybyggnadsår. Med nybyggnadsår avses det
år då den övervägande delen av byggnaden togs i bruk eller kunde ha
tagits i bruk. Det tidigaste värdeåret ska vara 1929. Värdefaktorn ålder
ska anges i hela år.
Har byggnaden varit föremål för påtaglig om- eller tillbyggnad eller
påtaglig förbättring ska värdeåret jämkas.
16 § Vid klassindelning av värdefaktorn beskaffenhet ska vad som
anges i bilaga 4 gälla.
Storlekskorrektion
17 § Vid bestämmande av storlekskorrektion för lantbruksenhet ska
med medelstor lantbruksenhet enligt 7 kap. 4 a § fastighetstaxerings-
lagen (1979:1152) förstås en lantbruksenhet vars sammanlagda
riktvärde utgör 1 200 000 kronor.
Indelning i värdeområden och provvärderingsområden
18 § Indelning i värdeområden och provvärderingsområden för eko-
nomibyggnader, åkermark och betesmark (riktvärdekarta J) fastställs
på det sätt som framgår av bilaga 51.
19 § Indelning i värdeområden och provvärderingsområden för pro-
duktiv skogsmark och skogligt impediment (riktvärdekarta SK) fast-
ställs på det sätt som framgår av bilaga 61.
20 § Indelning i värdeområden för småhus och tomtmark till småhus
på lantbruksenhet (riktvärdekarta LS) fastställs på det sätt som framgår
av bilaga 71.
___________
1 Bilagan utesluten här. Den finns tillgänglig hos Skatteverket och på
www.skatteverket.se.
SKVFS 2013:9
6
Dessa föreskrifter träder i kraft den 1 september 2013 och tillämpas
första gången vid förenklad fastighetstaxering 2014 och därefter vid
särskilda fastighetstaxeringar till och med 2016.
På Skatteverkets vägnar
INGEMAR HANSSON
Tomas Algotsson
(Rättsavdelningen, enhet 3)
7
Produktiv Skogsmark
Antalet poäng för olika kostnadsklasser samt indelning av kostnads-
och kvalitetsfaktorer
Kostnadsklass
Poäng
1
(8)-12
2
13-17
3
18-22
4
23-27
5
28-32
6
33-37
7
38-42
8
43-47
9
48-(52)
Föryngrings- och röjningskostnader
Genom antalet poäng för föryngrings- och röjningskostnader ska anges
om kostnaderna är
- mycket lägre
- lägre
- ungefär lika
- högre
- mycket högre
än vad som är genomsnittligt inom värdeområdet.
Avverkningskostnader
Genom antalet poäng för avverkningskostnader ska anges om kost-
naderna är
- mycket lägre
- lägre
- ungefär lika
- högre
- mycket högre
än vad som är genomsnittligt inom värdeområdet.
Timmerutfall och kvalitet
Genom antalet poäng för timmerutfall och kvalitet ska anges om
timmerutfall och kvalitet är
- högre
- ungefär lika
- lägre
än vad som är genomsnittligt inom värdeområdet.
Terrängtransportkostnader
Antalet poäng ska anges för olika terrängtransportavstånd. Avstånden
ska anges i hela 100-tal meter.
Bilaga 1
SKVFS 2013:9
8
Skogsbeskrivning
Antalet poäng för indelning i kostnadsklass för värderingsenhet
Antalet poäng för samtliga värdeområden i län AB
Föryngrings- och röjningskostnader
Avverkningskostnader
Timmerutfall och kvalitet
Mkt
Ung.
Mkt
Mkt
Ung.
Mkt
Ung.
lägre
Lägre
lika
högre
högre
lägre
lägre
lika
högre
högre
högre
lika
lägre
0
2
4
6
8
8
11
13
15
18
2
5
8
Poäng för terrängtransportkostnader
Avstånd i 100-tal meter:
-1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11-15
16-20
21-25
26-30
31-
Poäng
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
18
23
28
33
38
Antalet poäng för samtliga värdeområden i län C
Föryngrings- och röjningskostnader
Avverkningskostnader
Timmerutfall och kvalitet
Mkt
Ung.
Mkt
Mkt
Ung.
Mkt
Ung.
lägre
Lägre
lika
högre
högre
lägre
lägre
lika
högre
högre
högre
lika
lägre
0
2
4
6
8
8
11
13
15
18
2
5
8
Poäng för terrängtransportkostnader
Avstånd i 100-tal meter:
-1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11-15
16-20
21-25
26-30
31-
Poäng
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
18
23
28
33
38
Antalet poäng för samtliga värdeområden i län D
Föryngrings- och röjningskostnader
Avverkningskostnader
Timmerutfall och kvalitet
Mkt
Ung.
Mkt
Mkt
Ung.
Mkt
Ung.
lägre
Lägre
lika
högre
högre
lägre
lägre
lika
högre
högre
högre
lika
lägre
0
2
4
6
8
8
10
13
16
18
2
5
8
Poäng för terrängtransportkostnader
Avstånd i 100-tal meter:
-1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11-15
16-20
21-25
26-30
31-
Poäng
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
18
23
28
33
38
Bilaga 2
9
Antalet poäng för samtliga värdeområden i län E
Föryngrings- och röjningskostnader
Avverkningskostnader
Timmerutfall och kvalitet
Mkt
Ung.
Mkt
Mkt
Ung.
Mkt
Ung.
lägre
Lägre
lika
högre
högre
lägre
lägre
lika
högre
högre
högre
lika
lägre
0
2
5
8
10
8
10
12
14
16
2
5
8
Poäng för terrängtransportkostnader
Avstånd i 100-tal meter:
-1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11-15
16-20
21-25
26-30
31-
Poäng
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
18
23
28
33
38
Antalet poäng för samtliga värdeområden i län F
Föryngrings- och röjningskostnader
Avverkningskostnader
Timmerutfall och kvalitet
Mkt
Ung.
Mkt
Mkt
Ung.
Mkt
Ung.
lägre
Lägre
lika
högre
högre
lägre
lägre
lika
högre
högre
högre
lika
lägre
0
2
4
6
8
9
11
13
15
17
2
5
8
Poäng för terrängtransportkostnader
Avstånd i 100-tal meter:
-1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11-15
16-20
21-25
26-30
31-
Poäng
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
19
24
29
34
39
Antalet poäng för samtliga värdeområden i län G
Föryngrings- och röjningskostnader
Avverkningskostnader
Timmerutfall och kvalitet
Mkt
Ung.
Mkt
Mkt
Ung.
Mkt
Ung.
lägre
Lägre
lika
högre
högre
lägre
lägre
lika
högre
högre
högre
lika
lägre
0
3
5
7
10
8
10
12
14
16
2
5
8
Poäng för terrängtransportkostnader
Avstånd i 100-tal meter:
-1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11-15
16-20
21-25
26-30
31-
Poäng
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
19
24
29
34
39
Antalet poäng för samtliga värdeområden i län H
Föryngrings- och röjningskostnader
Avverkningskostnader
Timmerutfall och kvalitet
Mkt
Ung.
Mkt
Mkt
Ung.
Mkt
Ung.
lägre
Lägre
lika
högre
högre
lägre
lägre
lika
högre
högre
högre
lika
lägre
0
2
5
8
10
8
10
12
14
16
2
5
8
Poäng för terrängtransportkostnader
Avstånd i 100-tal meter:
-1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11-15
16-20
21-25
26-30
31-
Poäng
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
19
24
29
34
39
SKVFS 2013:9
10
Antalet poäng för samtliga värdeområden i län I
Föryngrings- och röjningskostnader
Avverkningskostnader
Timmerutfall och kvalitet
Mkt
Ung.
Mkt
Mkt
Ung.
Mkt
Ung.
lägre
Lägre
lika
högre
högre
lägre
lägre
lika
högre
högre
högre
lika
lägre
0
3
6
9
12
8
10
12
14
16
2
5
8
Poäng för terrängtransportkostnader
Avstånd i 100-tal meter:
-1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11-15
16-20
21-25
26-30
31-
Poäng
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
17
22
27
32
37
Antalet poäng för samtliga värdeområden i län K
Föryngrings- och röjningskostnader
Avverkningskostnader
Timmerutfall och kvalitet
Mkt
Ung.
Mkt
Mkt
Ung.
Mkt
Ung.
lägre
Lägre
lika
högre
högre
lägre
lägre
lika
högre
högre
högre
lika
lägre
0
2
4
6
8
9
11
13
15
17
2
5
8
Poäng för terrängtransportkostnader
Avstånd i 100-tal meter:
-1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11-15
16-20
21-25
26-30
31-
Poäng
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
19
24
29
34
39
Antalet poäng för samtliga värdeområden i län M
Föryngrings- och röjningskostnader
Avverkningskostnader
Timmerutfall och kvalitet
Mkt
Ung.
Mkt
Mkt
Ung.
Mkt
Ung.
lägre
Lägre
lika
högre
högre
lägre
lägre
lika
högre
högre
högre
lika
lägre
0
2
4
6
8
8
11
13
15
17
2
5
8
Poäng för terrängtransportkostnader
Avstånd i 100-tal meter:
-1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11-15
16-20
21-25
26-30
31-
Poäng
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
19
24
29
34
39
Antalet poäng för samtliga värdeområden i län N
Föryngrings- och röjningskostnader
Avverkningskostnader
Timmerutfall och kvalitet
Mkt
Ung.
Mkt
Mkt
Ung.
Mkt
Ung.
lägre
Lägre
lika
högre
högre
lägre
lägre
lika
högre
högre
högre
lika
lägre
0
1
3
5
6
9
12
14
16
19
2
5
8
Poäng för terrängtransportkostnader
Avstånd i 100-tal meter:
-1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11-15
16-20
21-25
26-30
31-
Poäng
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
19
24
29
34
39
11
Antalet poäng för samtliga värdeområden i län O
Föryngrings- och röjningskostnader
Avverkningskostnader
Timmerutfall och kvalitet
Mkt
Ung.
Mkt
Mkt
Ung.
Mkt
Ung.
lägre
Lägre
lika
högre
högre
lägre
lägre
lika
högre
högre
högre
lika
lägre
0
2
4
6
8
9
11
13
15
17
2
5
8
Poäng för terrängtransportkostnader
Avstånd i 100-tal meter:
-1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11-15
16-20
21-25
26-30
31-
Poäng
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
18
23
28
33
38
Antalet poäng för samtliga värdeområden i län S
Föryngrings- och röjningskostnader
Avverkningskostnader
Timmerutfall och kvalitet
Mkt
Ung.
Mkt
Mkt
Ung.
Mkt
Ung.
lägre
Lägre
lika
högre
högre
lägre
lägre
lika
högre
högre
högre
lika
lägre
0
2
4
6
8
8
11
13
15
18
2
5
8
Poäng för terrängtransportkostnader
Avstånd i 100-tal meter:
-1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11-15
16-20
21-25
26-30
31-
Poäng
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
18
23
28
33
38
Antalet poäng för samtliga värdeområden i län T
Föryngrings- och röjningskostnader
Avverkningskostnader
Timmerutfall och kvalitet
Mkt
Ung.
Mkt
Mkt
Ung.
Mkt
Ung.
lägre
Lägre
lika
högre
högre
lägre
lägre
lika
högre
högre
högre
lika
lägre
0
3
5
6
10
7
10
12
14
17
2
5
8
Poäng för terrängtransportkostnader
Avstånd i 100-tal meter:
-1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11-15
16-20
21-25
26-30
31-
Poäng
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
18
23
28
33
38
Antalet poäng för samtliga värdeområden i län U
Föryngrings- och röjningskostnader
Avverkningskostnader
Timmerutfall och kvalitet
Mkt
Ung.
Mkt
Mkt
Ung.
Mkt
Ung.
lägre
Lägre
lika
högre
högre
lägre
lägre
lika
högre
högre
högre
lika
lägre
0
2
4
6
8
8
11
13
15
18
2
5
8
Poäng för terrängtransportkostnader
Avstånd i 100-tal meter:
-1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11-15
16-20
21-25
26-30
31-
Poäng
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
18
23
28
33
38
SKVFS 2013:9
12
Antalet poäng för samtliga värdeområden i län W
Föryngrings- och röjningskostnader
Avverkningskostnader
Timmerutfall och kvalitet
Mkt
Ung.
Mkt
Mkt
Ung.
Mkt
Ung.
lägre
Lägre
lika
högre
högre
lägre
lägre
lika
högre
högre
högre
lika
lägre
0
2
5
8
10
6
9
11
13
16
2
5
8
Poäng för terrängtransportkostnader
Avstånd i 100-tal meter:
-1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11-15
16-20
21-25
26-30
31-
Poäng
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
18
23
28
33
38
Antalet poäng för samtliga värdeområden i län X
Föryngrings- och röjningskostnader
Avverkningskostnader
Timmerutfall och kvalitet
Mkt
Ung.
Mkt
Mkt
Ung.
Mkt
Ung.
lägre
Lägre
lika
högre
högre
lägre
lägre
lika
högre
högre
högre
lika
lägre
0
2
4
6
8
7
10
12
14
17
2
5
8
Poäng för terrängtransportkostnader
Avstånd i 100-tal meter:
-1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11-15
16-20
21-25
26-30
31-
Poäng
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
18
23
28
33
38
Antalet poäng för samtliga värdeområden i län Y
Föryngrings- och röjningskostnader
Avverkningskostnader
Timmerutfall och kvalitet
Mkt
Ung.
Mkt
Mkt
Ung.
Mkt
Ung.
lägre
Lägre
lika
högre
högre
lägre
lägre
lika
högre
högre
högre
lika
lägre
0
2
5
8
10
6
9
11
13
16
2
5
8
Poäng för terrängtransportkostnader
Avstånd i 100-tal meter:
-1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11-15
16-20
21-25
26-30
31-
Poäng
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
18
23
28
33
38
Antalet poäng för samtliga värdeområden i län Z
Föryngrings- och röjningskostnader
Avverkningskostnader
Timmerutfall och kvalitet
Mkt
Ung.
Mkt
Mkt
Ung.
Mkt
Ung.
lägre
Lägre
lika
högre
högre
lägre
lägre
lika
högre
högre
högre
lika
lägre
0
3
6
9
12
8
10
12
14
16
2
5
8
Poäng för terrängtransportkostnader
Avstånd i 100-tal meter:
-1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11-15
16-20
21-25
26-30
31-
Poäng
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
13
18
23
28
33
13
Antalet poäng för samtliga värdeområden i län AC
Föryngrings- och röjningskostnader
Avverkningskostnader
Timmerutfall och kvalitet
Mkt
Ung.
Mkt
Mkt
Ung.
Mkt
Ung.
lägre
Lägre
lika
högre
högre
lägre
lägre
lika
högre
högre
högre
lika
lägre
0
3
6
9
12
8
10
12
14
16
2
5
8
Poäng för terrängtransportkostnader
Avstånd i 100-tal meter:
-1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11-15
16-20
21-25
26-30
31-
Poäng
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
13
18
23
28
33
Antalet poäng för samtliga värdeområden i län BD
Föryngrings- och röjningskostnader
Avverkningskostnader
Timmerutfall och kvalitet
Mkt
Ung.
Mkt
Mkt
Ung.
Mkt
Ung.
lägre
Lägre
lika
högre
högre
lägre
lägre
lika
högre
högre
högre
lika
lägre
0
3
4
7
10
9
11
13
15
17
2
5
8
Poäng för terrängtransportkostnader
Avstånd i 100-tal meter:
-1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11-15
16-20
21-25
26-30
31-
Poäng
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
13
18
23
28
33
SKVFS 2013:9
14
Genomsnittlig kostnadsklass för samtliga värdeområden
Län
Värdeområden
Kostnads-
klass
Samtliga utom Z,
AC och BD
Samtliga
5
Z
2304, 2308-12, 2314, 2317-20, 2323 och
2325-26
4
2302-03, 2305-06, 2315-16, 2322, 2324
och 2327-28
5
2301, 2307, 2313 och 2321
6
AC
2405-06, 2410-13 och 2417-21
4
2401, 2403-04, 2408-09, 2415-16,
5
2407 och 2414
6
2402
7
BD
2503-04, 2508-17 och 2519-20
5
2507 och 2518
6
2502 och 2506
7
2501 och 2505
8
Bilaga 3
15
Ekonomibyggnader
Klassindelning av värdefaktorn beskaffenhet
Byggnads-
kategoriklass
Beskaffen-
hetsklass
Beskrivning
11. Djurstall, logar,
lador, maskinhallar,
gårdsverkstäder,
lagerhus för potatis,
trädgårdsprodukter,
foder eller andra
förnödenheter och
liknande byggnader
med värdeår före
1980
1
Byggnad med påtagligt bättre
utformning och skick än vad som
är normalt för äldre byggnader.
2
Byggnad med godtagbar utform-
ning och godtagbart skick för äldre
byggnader.
3
Byggnad med påtagligt sämre ut-
formning och skick än som är nor-
malt för äldre byggnader.
21. Djurstall för
mjölkkor, värdeår
1980-
1
Byggnad med god utformning för
modern mjölkproduktion och i gott
skick.
2
Byggnad med godtagbar utform-
ning för modern mjölkproduktion
och i godtagbart skick.
3
Byggnad med enklare utformning
för mjölkproduktion samt byggnad
i mindre gott skick.
22. Djurstall för
slakt- och ungnöt,
värdeår 1980-
1
Byggnad med god utformning för
modern köttdjursproduktion och i
gott skick.
2
Byggnad med godtagbar utform-
ning för modern köttdjursproduk-
tion och i godtagbart skick.
3
Byggnad med enklare utformning
för köttdjursproduktion samt bygg-
nad i mindre gott skick.
23. Djurstall för
grisar, värdeår
1980-
1
Byggnad med god utformning för
modern grisproduktion och i gott
skick.
2
Byggnad med godtagbar utform-
ning för modern grisproduktion och
i godtagbart skick.
3
Byggnad med enklare utformning
för grisproduktion samt byggnad i
mindre gott skick.
Bilaga 4
SKVFS 2013:9
16
24. Djurstall för
värphöns, värdeår
1980-
1
Byggnad med god utformning för
modern äggproduktion och i gott
skick.
2
Byggnad med godtagbar utform-
ning för modern äggproduktion och
i godtagbart skick.
3
Byggnad med enklare utformning
för äggproduktion samt byggnad i
mindre gott skick.
25. Djurstall för
får, getter och
strutsar, värdeår
1980-
1
Byggnad med god utformning för
modern
mjölkproduktion
med
mejeri och i gott skick.
2
Byggnad
med
godtagbar
utformning
för
modern
mjölkproduktion med mejeri och i
godtagbart skick.
3
Byggnad med enklare utformning
för kött- och ullproduktion samt
byggnad i mindre gott skick.
26. Djurstall för
hästar, värdeår
1980-
1
Byggnad med god utformning för
modern hästuppfödning eller häst-
hållning och i gott skick.
2
Byggnad
med
godtagbar
utformning
för
modern
hästuppfödning eller hästhållning
och i godtagbart skick.
3
Byggnad med enklare utformning
för hästuppfödning eller hästhåll-
ning samt byggnad i mindre gott
skick.
27. Djurstall för
mink, räv och
liknande, värdeår
1980-
Klassindelas ej.
28. Djurstall för
slaktkycklingar
och kalkoner,
värdeår 1980-
1
Byggnad med god utformning för
modern köttproduktion och i gott
skick.
2
Byggnad med godtagbar utform-
ning för modern köttproduktion och
i godtagbart skick.
3
Byggnad med enklare utformning
för köttproduktion samt byggnad i
mindre gott skick.
17
31. Loge, lada och
liknande, värdeår
1980-
1
Byggnad med god utformning för
modernt lantbruk och i gott skick.
2
Byggnad med godtagbar utform-
ning för modernt lantbruk och i
godtagbart skick.
3
Byggnad med enklare utformning
för lantbruk samt byggnad i mindre
gott skick.
32. Maskinhall,
gårdsverkstad och
liknande, värdeår
1980-
1
Byggnad med god utformning för
modernt lantbruk med värmeiso-
lerad gårdsverkstad och i gott skick.
2
Byggnad med godtagbar utform-
ning för modernt lantbruk och i
godtagbart skick.
3
Byggnad med enklare utformning
för lantbruk samt byggnad i mindre
gott skick.
33. Gårdslager för
potatis, trädgårds-
produkter, foder eller
andra förnödenheter
och liknande, värdeår
1980-
1
Byggnad med god utformning för
modernt lantbruk och i gott skick.
2
Byggnad med godtagbar utform-
ning för modernt lantbruk och i
godtagbart skick.
3
Byggnad med enklare utformning
för lantbruk samt byggnad i mindre
gott skick.
42. Spannmålslager
1
Spannmålslager i särskild byggnad
med såväl tork som lagringsfickor
med god utformning för modern
spannmålshantering i gott skick.
2
Spannmålslager inrymt i loge, lada
eller liknande, med såväl tork som
lagringsfickor med godtagbar ut-
formning för modern spannmåls-
hantering och i godtagbart skick.
3
Enklare spannmålslager inrymt i
loge, lada eller liknande samt
spannmålslager i mindre gott skick.
SKVFS 2013:9
18
44. Ensilagesilo
1
Ensilagesilo med god utformning
för modernt lantbruk och i gott
skick.
2
Ensilagesilo med godtagbar utform-
ning för modernt lantbruk och i
godtagbart skick.
3
Ensilagesilo i mindre gott skick
samt övriga enklare anläggningar.
51. Växthus, typ
friliggande
1
Friliggande växthus med god ut-
formning för modern växtodling
och i gott skick.
2
Friliggande växthus med godtagbar
utformning för modern växtodling
och i godtagbart skick.
3
Friliggande växthus med enklare
utformning för växtodling och i
mindre gott skick.
52. Växthus, typ
blockhus
1
Blockhus med god utformning för
modern växtodling och i gott skick.
2
Blockhus med godtagbar utform-
ning för modern växtodling och i
godtagbart skick.
3
Blockhus med enklare utformning
för växtodling och i mindre gott
skick.
53. Enklare
växthus
1
Enklare växthus med god utform-
ning för modern växtodling och i
gott skick.
2
Enklare växthus med godtagbar
utformning för modern växtodling
och i godtagbart skick.
3
Enklare växthus med enklare ut-
formning för växtodling och i min-
dre gott skick.
60. Övriga ekono-
mibyggnader
Klassindelas ej.