SKVFS 2016:7
Skatteverkets föreskrifter om värderingen av lantbruksenheter vid 2017 års och senare års fastighetstaxeringar
Skatteverkets författningssamling
ISSN 1652-1420
1
SKVFS 2016:7
Fastighetstaxering
Utkom från trycket
den 26 augusti 2016
Skatteverkets föreskrifter
om värderingen av lantbruksenheter vid 2017 års
och senare års fastighetstaxeringar;
beslutade den 22 augusti 2016.
Skatteverket föreskriver med stöd av 7 kap. 7 § fastighetstaxe-
ringslagen (1979:1152) och 6 kap. 1 § fastighetstaxeringsförordningen
(1993:1199) följande.
Åkermark
1 § Vid klassindelning av värdefaktorn beskaffenhet ska för be-
skaffenhetsklasserna 1–5 gälla följande.
Klass 1:
Åkermark vars produktionsförmåga är mycket bättre
än (mer än 30 procent över) den genomsnittliga
produktionsförmågan inom värdeområdet och vars
brukningsförhållanden är de för området normala.
Klass 2:
Åkermark vars produktionsförmåga är bättre än (minst
10 procent men högst 30 procent över) den genom-
snittliga produktionsförmågan inom värdeområdet och
vars brukningsförhållanden är de för området normala.
Klass 3:
Åkermark vars produktionsförmåga är normal (av-
viker mindre än 10 procent från den genomsnittliga
produktionsförmågan) inom värdeområdet och vars
brukningsförhållanden är de för området normala.
Klass 4:
Åkermark vars produktionsförmåga är sämre än
(minst 10 procent men högst 30 procent under) den
genomsnittliga produktionsförmågan inom värdeom-
rådet och vars brukningsförhållanden är de för om-
rådet normala.
Klass 5:
Åkermark vars produktionsförmåga är mycket sämre
än (mer än 30 procent under) den genomsnittliga
produktionsförmågan inom värdeområdet och vars
brukningsförhållanden är de för området normala.
Vid bedömningen av åkermarkens produktionsförmåga förutsätts
i samtliga beskaffenhetsklasser att åkermarken tillhör dränerings-
klass 1 eller 2.
Om brukningsförhållandena för åkermarken är väsentligt bättre
än vad som är normalt inom värdeområdet, ska beskaffenhets-
klassen höjas med ett steg. Är brukningsförhållandena väsentligt
sämre än vad som är normalt inom värdeområdet ska beskaffenhets-
klassen sänkas med ett steg.
2
SKVFS 2016:7
2 § Vid klassindelning av värdefaktorn dränering ska för dränerings-
klasserna 1–3 gälla följande.
Klass 1:
Åkermark som är tillfredsställande dränerad genom
systemtäckdikning.
Klass 2:
Annan åkermark än sådan som tillhör klass 1, om den
är tillfredsställande dränerad eller självdränerande.
Klass 3:
Åkermark som är otillfredsställande dränerad.
Om befintligt huvudavlopp inte medger tillfredsställande av-
rinning, ska dräneringsklassen sänkas ett steg.
Betesmark
3 § Vid klassindelning av värdefaktorn beskaffenhet ska för
beskaffenhetsklasserna 1–5 vid normala bruknings- och torrläggnings-
förhållanden gälla följande.
Klass 1:
Betesmark som har bättre (mer än 30 procent högre)
avkastning och kvalitet än vad som är genomsnittligt
inom värdeområdet och som ligger i anslutning till
brukningscentrum.
Klass 2:
Betesmark som har bättre (mer än 30 procent högre)
avkastning och kvalitet än vad som är genomsnittligt
inom värdeområdet men som inte ligger i anslutning
till brukningscentrum.
Klass 3:
Betesmark vars avkastning och kvalitet är normal
(avviker med högst 30 procent) från vad som är
genomsnittligt inom värdeområdet.
Klass 4:
Betesmark som har sämre (mer än 30 procent lägre)
avkastning och kvalitet än vad som är genomsnittligt
inom värdeområdet.
Klass 5:
Betesmark som har sämre (mer än 30 procent lägre)
avkastning och kvalitet än vad som är genomsnittligt
inom värdeområdet och som kan förväntas bli tagen i
anspråk för virkesproduktion inom en nära framtid.
Produktiv skogsmark utan avverkningsrestriktioner
4 § Värdefaktorn bonitet ska bestämmas med ledning av Skogshög-
skolans boniteringssystem.
5 § Värdefaktorn bonitet ska indelas i bonitetsklasserna E–A med
ledning av den produktiva skogsmarkens virkesproducerande förmåga
enligt följande.
3
SKVFS 2016:7
Länsgrupp
Bonitetsklass (medelbonitet i skogskubikmeter
per hektar och år)
E
D
C
B
A
1.
Norrbottens län
1,0–1,7
1,8–2,2
2,3–3,2
3,3–4,4
4,5–
2.
Västerbottens
och Jämtlands
län
1,0–1,9
2,0–2,8
2,9–4,0
4,1–5,0
5,1–
3.
Västernorrlands
län
1,0–2,8
2,9–3,7
3,8–5,0
5,1–6,0
6,1–
4.
Gävleborgs län
1,0–3,1
3,2–4,5
4,6–5,8
5,9–6,7
6,8–
5.
Dalarnas län
1,0–2,5
2,6–3,7
3,8–5,8
5,9–7,7
7,8–
6.
Värmlands län
1,0–3,1
3,2–4,9
5,0–7,2
7,3–8,7
8,8–
7.
Stockholms,
Uppsala,
Örebro och
Västmanlands
län
1,0–4,2
4,3–5,9
6,0–7,8
7,9–9,4
9,5–
8.
Södermanlands,
Östergötlands
och Kalmar län
1,0–4,2
4,3–5,9
6,0–8,4
8,5–10,5
10,6–
9.
Gotlands län
1,0–1,9
2,0–2,8
2,9–4,1
4,2–5,8
5,9–
10.
Jönköpings,
Kronobergs,
Skåne och
Västra
Götalands läns
län
1,0–4,5
4,6–6,8
6,9–9,3
9,4–11,2
11,3–
11.
Blekinge och
Hallands län
1,0–5,0
5,1–7,3
7,4–9,9
10,0–11,9 12,0–
6 § Värdefaktorerna virkesförråd barrträd och virkesförråd lövträd
ska bestämmas i hela skogskubikmeter per hektar.
7 § För skogsinnehav under 30 hektar ska värdefaktorn virkesförråd,
i enlighet med bilaga 5 a (skogstabell M) till 1 kap. 19 § fastighets-
taxeringsförordningen (1993:1199), klassindelas med hänsyn till totalt
virkesförråd uttryckt i skogskubikmeter per hektar enligt följande.
4
SKVFS 2016:7
Område
Klass för totalt virkesförråd
1
2
3
4
5
6
7
8
9
I
Del av Z, AC och
BD län*
(5)–19
20–39
40–59
60–79
80–94
95–109
110–124
125–144
145–
II
Del av Z, AC och
BD län**
samt i hela I län
(5)–29
30–54
55–79
80–104
105–129
130–149
150–169
170–189
190–
III W, X och Y län
(10)–54
55–79
80–99
100–119
120–144
145–164
165–184
185–204
205–
IV AB, C, D, E, O,
S, T och U län
(20)–69
70–99
100–124
125–149
150–179
180–204
205–229
230–254
255–
V
F, G och H län
(25)–74
75–104
105–129
130–154
155–189
190–214
215–239
240–264
265–
VI K, M och N län
(25)–84
85–119
120–154
155–179
180–204
205–229
230–254
255–279
280–
Tomtmark
8 § Vad som sägs i 1–7 §§ Skatteverkets föreskrifter (SKVFS
2014:3) om värderingen av småhusenheter vid allmän fastighetstaxe-
ring 2015 ska tillämpas även i fråga om tomtmark ingående i lant-
bruksenhet. Dock ska vid klassindelningen av värdefaktorn fastighets-
rättsliga förhållanden följande beaktas. Värderingsenhet på vilken det
finns småhus som, enligt 8 kap. 3 § fastighetstaxeringslagen
(1979:1152), utgör brukningscentrum för lantbruksenhet, och som en-
ligt 12 kap. 3 § fastighetstaxeringslagen ska jämställas med småhus
som utgör självständig fastighet, ska indelas i klass 1.
Småhus
9 § För småhus ingående i lantbruksenhet ska tillämpas vad som
sägs i 8–16 §§ Skatteverkets föreskrifter (SKVFS 2014:3) om värde-
ringen av småhusenheter vid allmän fastighetstaxering 2015, med
undantag av där angiven bilaga om standardpoäng. För standardpoäng
ska i stället bilaga 1 tillämpas.
Vid klassindelningen av värdefaktorn fastighetsrättsliga förhållan-
den ska småhus som utgör brukningscentrum för lantbruksenhet, enligt
8 kap. 3 § fastighetstaxeringslagen (1979:1152), indelas i klass 1.
Ekonomibyggnader
10 § Vid klassificering av värdefaktorn storlek ska med värderings-
enhetens yta på marken avses byggnadsarea enligt svensk standard SS
21054:2009.
11 § Värdefaktorn ålder uttrycks genom byggnadens värdeår. Värde-
året utgörs av byggnadens nybyggnadsår. Med nybyggnadsår avses det
år då den övervägande delen av byggnaden togs i bruk eller kunde ha
tagits i bruk. Det tidigaste värdeåret ska vara 1929. Värdefaktorn ålder
ska anges i hela år.
Har byggnaden varit föremål för påtaglig om- eller tillbyggnad eller
påtaglig förbättring ska värdeåret jämkas.
12 § Vid klassindelning av värdefaktorn beskaffenhet ska vad som
anges i bilaga 2 gälla.
5
SKVFS 2016:7
Storlekskorrektion
13 § Vid bestämmande av storlekskorrektion för lantbruksenhet ska
med medelstor lantbruksenhet enligt 7 kap. 4 a § fastighetstaxerings-
lagen (1979:1152) förstås en lantbruksenhet vars sammanlagda rikt-
värde, med undantag för småhus och tomtmark för sådan byggnad,
utgör 900 000 kr.
Indelning i värdeområden och provvärderingsområden
14 § Indelning i värdeområden och provvärderingsområden för
ekonomibyggnader, åkermark och betesmark (riktvärdekarta J) fast-
ställs på det sätt som framgår av bilaga 31.
15 § Indelning i värdeområden och provvärderingsområden för pro-
duktiv skogsmark med avverkningsrestriktioner, produktiv skogsmark
utan avverkningsrestriktioner och skogligt impediment (riktvärdekarta
SK) fastställs på det sätt som framgår av bilaga 41.
16 § Indelning i värdeområden för småhus och tomtmark till småhus
på lantbruksenhet (riktvärdekarta LS) fastställs på det sätt som framgår
av bilaga 51.
___________
Dessa föreskrifter träder i kraft den 1 september 2016 och tillämpas
första gången vid allmän fastighetstaxering 2017 och därefter vid
särskilda fastighetstaxeringar till och med 2019.
På Skatteverkets vägnar
INGEMAR HANSSON
Lena Abrahamsson
(Rättsavdelningen, enhet 1)
1 Bilagan utesluten här. Den finns tillgänglig hos Skatteverket och på
www.skatteverket.se.
6
SKVFS 2016:7
Standardpoäng för småhus
Huvudområde Exteriör
Fasadbeklädnad
Minst hälften av den sammanlagda fasadytan består av
- tegel eller stenmaterial
4
- trä, puts, fibercement, plåt eller plast
3
Garage
- finns i huset (inte källarplan) eller på tomten,
med plats för en bil
2
- finns i huset (inte källarplan) eller på tomten,
med plats för två eller flera bilar
4
Carport
Carport finns på tomten
1
Underhålls- och ombyggnadsstandard
Fasadbeklädnaden är till mer än hälften utbytt 2003 eller senare 3
Takbeläggningen är till mer än hälften utbytt 2003 eller senare
3
Maximal delsumma Exteriör
15
Huvudområde Energihushållning
El
El finns indragen
4
Fönster
Minst hälften av den sammanlagda fönsterytan består av
- två-, tre- eller fyrglasfönster med kopplade eller hermetiskt
tillslutna bågar, med eller utan isolerglas
2
Uppvärmning
System för uppvärmning finns (dock inte enbart vedspis,
kamin, kakelugn, fristående elradiatorer eller luftvärmepump
utan luftkanaler mellan rummen)
3
Underhålls- och ombyggnadsstandard
Elsystemet är utbytt 2003 eller senare
3
Maximal delsumma Energihushållning
12
Bilaga 1
7
SKVFS 2016:7
Huvudområde Kök
Inredning och utrustning m.m.
Bedöm om kökets fasta inredning och utrustning har
- enkel standard
3
- normal standard
6
- hög standard
9
Underhålls- och ombyggnadsstandard
Kökets fasta inredning (skåp, bänkar och liknande) och
utrustning är i sin helhet utbytta 2009 eller senare
3
Maximal delsumma Kök
12
Huvudområde Sanitet
Vatten
I huset finns indraget
- åretruntvatten
4
- sommarvatten
3
Bad, dusch och vattenspolad toalett (wc)
I bostadsplan (inkl. sluttningsvåning) finns
- ett bad- eller duschutrymme
1
- två eller flera bad- eller duschutrymmen
2
Wc finns
3
Utrymme för tvätt och klädvård
Särskilt utrymme större än 4 kvm finns inrättat för tvätt
och klädvård, t.ex. tvättstuga eller grovkök
1
Underhålls- och ombyggnadsstandard
- Ledningarna för vatten och avlopp i byggnaden är till mer än
hälften av sin totala längd utbytta 2003 eller senare
3
- Sanitetsutrustningen, golvbeläggningen och väggbeklädnaden
i det största bad- eller duschutrymmet är i allt väsentligt
utbytt 2009 eller senare.
3
Maximal delsumma Sanitet
16
Huvudområde Övrig interiör
Öppen spis, allrum
Öppen spis, kakelugn eller braskamin finns i byggnaden
2
Allrum eller liknande inrett utrymme större än 15 kvm finns i
källaren
2
Maximal delsumma Övrig interiör
4
8
SKVFS 2016:7
Ekonomibyggnader
Klassindelning av värdefaktorn beskaffenhet
Byggnads-
kategoriklass
Beskaffen-
hetsklass
Beskrivning
11. Djurstall, logar,
lador, maskinhallar,
gårdsverkstäder,
lagerhus för potatis,
trädgårdsprodukter,
foder eller andra
förnödenheter och
liknande byggnader
med värdeår före
1980
1
Byggnad med påtagligt bättre
utformning och skick än vad som
är normalt för äldre byggnader.
2
Byggnad med godtagbar utform-
ning och godtagbart skick för äldre
byggnader.
3
Byggnad med påtagligt sämre ut-
formning och skick än som är nor-
malt för äldre byggnader.
21. Djurstall för
mjölkkor, värdeår
1980–
1
Byggnad med god utformning för
modern mjölkproduktion och i gott
skick.
2
Byggnad med godtagbar utform-
ning för modern mjölkproduktion
och i godtagbart skick.
3
Byggnad med enklare utformning
för mjölkproduktion och i mindre
gott skick.
22. Djurstall för
slakt och ungnöt,
värdeår 1980–
1
Byggnad med god utformning för
modern köttdjursproduktion och i
gott skick.
2
Byggnad med godtagbar utform-
ning för modern köttdjursproduk-
tion och i godtagbart skick.
3
Byggnad med enklare utformning
för köttdjursproduktion och i
mindre gott skick.
23. Djurstall för
grisar, värdeår
1980–
1
Byggnad med god utformning för
modern grisproduktion och i gott
skick.
2
Byggnad med godtagbar utform-
ning för modern grisproduktion och
i godtagbart skick.
3
Byggnad med enklare utformning
för grisproduktion och i mindre
gott skick.
Bilaga 2
9
SKVFS 2016:7
24. Djurstall för
värphöns, värdeår
1980–
1
Byggnad med god utformning för
modern äggproduktion och i gott
skick.
2
Byggnad med godtagbar utform-
ning för modern äggproduktion och
i godtagbart skick.
3
Byggnad med enklare utformning
för äggproduktion och i mindre gott
skick.
25. Djurstall för
får, getter och
strutsar, värdeår
1980–
1
Byggnad med god utformning för
modern
mjölkproduktion
med
mejeri och i gott skick.
2
Byggnad med godtagbar utform-
ning för modern mjölkproduktion
med mejeri och i godtagbart skick.
3
Byggnad med enklare utformning
för kött- och ullproduktion och i
mindre gott skick.
26. Djurstall för
hästar, värdeår
1980–
1
Byggnad med god utformning för
modern hästuppfödning eller häst-
hållning och i gott skick.
2
Byggnad med godtagbar utform-
ning för modern hästuppfödning
eller hästhållning och i godtagbart
skick.
3
Byggnad med enklare utformning
för hästuppfödning eller hästhåll-
ning och i mindre gott skick.
27. Djurstall för
mink, räv och
liknande, värdeår
1980–
Klassindelas inte.
28. Djurstall för
slaktkycklingar
och kalkoner,
värdeår 1980–
1
Byggnad med god utformning för
modern köttproduktion och i gott
skick.
2
Byggnad med godtagbar utform-
ning för köttproduktion och i
godtagbart skick.
3
Byggnad med enklare utformning
för köttproduktion och i mindre
gott skick.
10
SKVFS 2016:7
31. Loge, lada och
liknande, värdeår
1980–
1
Byggnad med god utformning för
modernt lantbruk och i gott skick.
2
Byggnad med godtagbar utform-
ning för modernt lantbruk och i
godtagbart skick.
3
Byggnad med enklare utformning
för lantbruk och i mindre gott skick.
32. Maskinhall,
gårdsverkstad och
liknande, värdeår
1980–
1
Byggnad med god utformning för
modernt lantbruk med värmeiso-
lerad gårdsverkstad och i gott skick.
2
Byggnad med godtagbar utform-
ning för modernt lantbruk och i
godtagbart skick.
3
Byggnad med enklare utformning
för lantbruk och i mindre gott skick.
33. Gårdslager för
potatis, trädgårds-
produkter, foder eller
andra förnödenheter
och liknande, värdeår
1980–
1
Byggnad med god utformning för
modernt lantbruk och i gott skick.
2
Byggnad med godtagbar utform-
ning för modernt lantbruk och i
godtagbart skick.
3
Byggnad med enklare utformning
för lantbruk och i mindre gott skick.
34. Ridhus
1
Byggnad med god utformning för
ridsport och i gott skick.
2
Byggnad med godtagbar utform-
ning för ridsport och i godtagbart
skick.
3
Byggnad med enklare utformning
för ridsport och i mindre gott skick.
42. Spannmålslager
1
Spannmålslager, fristående eller i
för ändamålet uppförd byggnad,
med såväl tork som lagring för
modern spannmålshantering och i
gott skick.
2
Spannmålslager, fristående eller
inrymt i äldre byggnad, med såväl
tork som lagringsfickor med
godtagbar utformning för modern
spannmålshantering
och
i
godtagbart skick.
3
Enklare spannmålslager inrymt i
loge, lada eller liknande. Spann-
målslager i mindre gott skick.
11
SKVFS 2016:7
44. Ensilagesilo
1
Ensilagesilo med god utformning
för modernt lantbruk och i gott
skick.
2
Ensilagesilo med godtagbar utform-
ning för modernt lantbruk och i
godtagbart skick.
3
Ensilagesilo i mindre gott skick.
Övriga enklare anläggningar.
51. Växthus, typ
friliggande
1
Friliggande växthus med god ut-
formning för modern växtodling
och i gott skick.
2
Friliggande växthus med godtagbar
utformning för modern växtodling
och i godtagbart skick.
3
Friliggande växthus med enklare
utformning för växtodling och i
mindre gott skick.
52. Växthus, typ
blockhus
1
Blockhus med god utformning för
modern växtodling och i gott skick.
2
Blockhus med godtagbar utform-
ning för modern växtodling och i
godtagbart skick.
3
Blockhus med enklare utformning
för växtodling och i mindre gott
skick.
53. Enklare
växthus
1
Enklare växthus med god utform-
ning för modern växtodling och i
gott skick.
2
Enklare växthus med godtagbar
utformning för modern växtodling
och i godtagbart skick.
3
Enklare växthus med enklare ut-
formning för växtodling och i min-
dre gott skick.
60. Övriga ekono-
mibyggnader
Klassindelas inte.