SKVFS 2019:7
Skatteverkets föreskrifter om värderingen av lantbruksenheter vid 2020 års förenklade fastighetstaxering
Skatteverkets författningssamling
ISSN 1652-1420
1
SKVFS 2019:7
Fastighetstaxering
Utkom från trycket
den 23 augusti 2019
Skatteverkets föreskrifter
om värderingen av lantbruksenheter vid 2020 års
förenklade fastighetstaxering;
beslutade den 19 augusti 2019.
Skatteverket föreskriver med stöd av 7 kap. 7 § fastighetstaxer-
ingslagen (1979:1152) och 6 kap. 1 § fastighetstaxeringsförordningen
(1993:1199) följande.
Åkermark
1 § Vid klassindelning av värdefaktorn beskaffenhet ska för
beskaffenhetsklasserna 1–5 gälla följande.
Klass 1:
Åkermark vars produktionsförmåga är mycket bättre än
(mer än 30 procent över) den genomsnittliga
produktionsförmågan inom värdeområdet och vars
brukningsförhållanden är de för området normala.
Klass 2:
Åkermark vars produktionsförmåga är bättre än (minst
10 procent men högst 30 procent över) den genom-
snittliga produktionsförmågan inom värdeområdet och
vars brukningsförhållanden är de för området normala.
Klass 3:
Åkermark vars produktionsförmåga är normal (avviker
mindre än 10 procent från den genomsnittliga
produktionsförmågan) inom värdeområdet och vars
brukningsförhållanden är de för området normala.
Klass 4:
Åkermark vars produktionsförmåga är sämre än (minst
10 procent men högst 30 procent under) den
genomsnittliga produktionsförmågan inom värdeom-
rådet och vars brukningsförhållanden är de för området
normala.
Klass 5:
Åkermark vars produktionsförmåga är mycket sämre
än (mer än 30 procent under) den genomsnittliga
produktionsförmågan inom värdeområdet och vars
brukningsförhållanden är de för området normala.
Vid bedömningen av åkermarkens produktionsförmåga förutsätts
i samtliga beskaffenhetsklasser att åkermarken tillhör dränerings-
klass 1 eller 2.
Om brukningsförhållandena för åkermarken är väsentligt bättre än
vad som är normalt inom värdeområdet, ska beskaffenhetsklassen
höjas med ett steg. Är brukningsförhållandena väsentligt sämre än
vad som är normalt inom värdeområdet ska beskaffenhetsklassen
sänkas med ett steg.
2
SKVFS 2019:7
2 § Vid klassindelning av värdefaktorn dränering ska för dränerings-
klasserna 1–3 gälla följande.
Klass 1:
Åkermark som är tillfredsställande dränerad genom
systemtäckdikning.
Klass 2:
Annan åkermark än sådan som tillhör klass 1, om den
är tillfredsställande dränerad eller självdränerande.
Klass 3:
Åkermark som är otillfredsställande dränerad.
Om befintligt huvudavlopp inte medger tillfredsställande avrinning,
ska dräneringsklassen sänkas ett steg.
Betesmark
3 § Vid klassindelning av värdefaktorn beskaffenhet ska för
beskaffenhetsklasserna 1–5 vid normala bruknings- och torrläggnings-
förhållanden gälla följande.
Klass 1:
Betesmark som har bättre (mer än 30 procent högre)
avkastning och kvalitet än vad som är genomsnittligt
inom värdeområdet och som ligger i anslutning till
brukningscentrum.
Klass 2:
Betesmark som har bättre (mer än 30 procent högre)
avkastning och kvalitet än vad som är genomsnittligt
inom värdeområdet men som inte ligger i anslutning till
brukningscentrum.
Klass 3:
Betesmark vars avkastning och kvalitet är normal
(avviker med högst 30 procent) från vad som är
genomsnittligt inom värdeområdet.
Klass 4:
Betesmark som har sämre (mer än 30 procent lägre)
avkastning och kvalitet än vad som är genomsnittligt
inom värdeområdet.
Klass 5:
Betesmark som har sämre (mer än 30 procent lägre)
avkastning och kvalitet än vad som är genomsnittligt
inom värdeområdet och som kan förväntas bli tagen i
anspråk för virkesproduktion inom en nära framtid.
Produktiv skogsmark utan avverkningsrestriktioner
4 § Värdefaktorn bonitet ska bestämmas med ledning av Skogshög-
skolans boniteringssystem.
5 § Värdefaktorn bonitet ska delas in i bonitetsklasserna E–A med
ledning av den produktiva skogsmarkens virkesproducerande förmåga
enligt följande.
3
SKVFS 2019:7
Länsgrupp
Bonitetsklass (medelbonitet i skogskubik-
meter per hektar och år)
E
D
C
B
A
1.
Norrbottens län
1,0–1,7
1,8–2,2
2,3–3,2
3,3–4,4
4,5–
2.
Västerbottens
och Jämtlands
län
1,0–1,9
2,0–2,8
2,9–4,0
4,1–5,0
5,1–
3.
Västernorrlands
län
1,0–2,8
2,9–3,7
3,8–5,0
5,1–6,0
6,1–
4.
Gävleborgs län
1,0–3,1
3,2–4,5
4,6–5,8
5,9–6,7
6,8–
5.
Dalarnas län
1,0–2,5
2,6–3,7
3,8–5,8
5,9–7,7
7,8–
6.
Värmlands län
1,0–3,1
3,2–4,9
5,0–7,2
7,3–8,7
8,8–
7.
Stockholms,
Uppsala,
Örebro och
Västmanlands
län
1,0–4,2
4,3–5,9
6,0–7,8
7,9–9,4
9,5–
8.
Södermanlands,
Östergötlands
och Kalmar län
1,0–4,2
4,3–5,9
6,0–8,4
8,5–10,5
10,6–
9.
Gotlands län
1,0–1,9
2,0–2,8
2,9–4,1
4,2–5,8
5,9–
10.
Jönköpings,
Kronobergs,
Skåne och
Västra
Götalands län
1,0–4,5
4,6–6,8
6,9–9,3
9,4–11,2
11,3–
11.
Blekinge och
Hallands län
1,0–5,0
5,1–7,3
7,4–9,9
10,0–11,9
12,0–
6 § Värdefaktorerna virkesförråd barrträd och virkesförråd lövträd
ska bestämmas i hela skogskubikmeter per hektar.
7 § För skogsinnehav under 30 hektar ska värdefaktorn virkesförråd,
i enlighet med bilaga 5 a (skogstabell M) till 1 kap. 19 § fastighets-
taxeringsförordningen (1993:1199), klassindelas med hänsyn till totalt
virkesförråd uttryckt i skogskubikmeter per hektar enligt följande.
4
SKVFS 2019:7
Område
Klass för totalt virkesförråd
1
2
3
4
5
6
7
8
9
I
Del av Z, AC och
BD län*
(5)–19
20–39
40–59
60–79
80–94
95–109
110–124
125–144
145–
II
Del av Z, AC och
BD län**
samt hela I län
(5)–29
30–54
55–79
80–104
105–129
130–149
150–169
170–189
190–
III
W, X och Y län
(10)–54
55–79
80–99
100–119
120–144
145–164
165–184
185–204
205–
IV AB, C, D, E, O,
S, T och U län
(20)–69
70–99
100–124
125–149
150–179
180–204
205–229
230–254
255–
V
F, G och H län
(25)–74
75–104
105–129
130–154
155–189
190–214
215–239
240–264
265–
VI K, M och N län
(25)–84
85–119
120–154
155–179
180–204
205–229
230–254
255–279
280–
Tomtmark
8 § Vad som sägs i 1–7 §§ Skatteverkets föreskrifter (SKVFS 2017:6)
om värderingen av småhusenheter vid 2018 års och senare års fastig-
hetstaxeringar ska tillämpas även i fråga om tomtmark ingående i lant-
bruksenhet. Dock ska vid klassindelningen av värdefaktorn fastighets-
rättsliga förhållanden följande beaktas. Värderingsenhet på vilken det
finns småhus som, enligt 8 kap. 3 § fastighetstaxeringslagen
(1979:1152), utgör brukningscentrum för lantbruksenhet, och som en-
ligt 12 kap. 3 § fastighetstaxeringslagen ska jämställas med småhus som
utgör självständig fastighet, ska indelas i klass 1.
Småhus
9 § För småhus ingående i lantbruksenhet ska tillämpas vad som sägs
i 8–15 §§ Skatteverkets föreskrifter (SKVFS 2017:6) om värderingen
av småhusenheter vid 2018 års och senare års fastighetstaxeringar.
Vid klassindelningen av värdefaktorn fastighetsrättsliga förhållanden
ska småhus som utgör brukningscentrum för lantbruksenhet, enligt
8 kap. 3 § fastighetstaxeringslagen (1979:1152), indelas i klass 1.
Ekonomibyggnader
10 § Vid klassificering av värdefaktorn storlek ska med värderings-
enhetens yta på marken avses byggnadsarea enligt svensk standard SS
21054:2009.
11 § Värdefaktorn ålder uttrycks genom byggnadens värdeår. Värde-
året utgörs av byggnadens nybyggnadsår. Med nybyggnadsår avses det
år då den övervägande delen av byggnaden togs i bruk eller kunde ha
tagits i bruk. Det tidigaste värdeåret ska vara 1929. Värdefaktorn ålder
ska anges i hela år.
Har byggnaden varit föremål för påtaglig om- eller tillbyggnad eller
påtaglig förbättring ska värdeåret jämkas.
12 § Vid klassindelning av värdefaktorn beskaffenhet ska vad som
anges i bilaga 1 gälla.
5
SKVFS 2019:7
Storlekskorrektion
13 § Vid bestämmande av storlekskorrektion för lantbruksenhet ska
med medelstor lantbruksenhet enligt 7 kap. 4 a § fastighetstaxerings-
lagen (1979:1152) förstås en lantbruksenhet vars sammanlagda rikt-
värde, med undantag för småhus och tomtmark för sådan byggnad, utgör
1 000 000 kr.
Normhus
14 § Med normal storlek avses en storlek om 125 kvm värdeyta. Med
normal standard avses 31 standardpoäng.
Indelning i värdeområden och provvärderingsområden
15 § Indelning i värdeområden och provvärderingsområden för
ekonomibyggnader, åkermark och betesmark (riktvärdekarta J) fast-
ställs på det sätt som framgår av bilaga 21.
16 § Indelning i värdeområden och provvärderingsområden för pro-
duktiv skogsmark med avverkningsrestriktioner, produktiv skogsmark
utan avverkningsrestriktioner och skogligt impediment (riktvärdekarta
SK) fastställs på det sätt som framgår av bilaga 31.
17 § Indelning i värdeområden för småhus och tomtmark till småhus på
lantbruksenhet (riktvärdekarta LS) fastställs på det sätt som framgår av
bilaga 4
1.
___________
Dessa föreskrifter träder i kraft den 1 september 2019 och tillämpas
första gången vid förenklad fastighetstaxering 2020 och därefter vid
särskild fastighetstaxering till och med 2022.
På Skatteverkets vägnar
KATRIN WESTLING PALM
Patricia Schömer
(Rättsavdelningen, rättsenhet 2)
1 Bilagan utesluten här. Den finns tillgänglig hos Skatteverket och på
www.skatteverket.se.
6
SKVFS 2019:7
Ekonomibyggnader
Klassindelning av värdefaktorn beskaffenhet
Byggnads-
kategoriklass
Beskaffen-
hetsklass
Beskrivning
11. Djurstall, logar,
lador, maskinhallar,
gårdsverkstäder,
lagerhus för potatis,
trädgårdsprodukter,
foder eller andra
förnödenheter och
liknande byggnader
med värdeår före
1980
1
Byggnad med påtagligt bättre
utformning och skick än vad som
är normalt för äldre byggnader.
2
Byggnad med godtagbar utform-
ning och godtagbart skick för
äldre byggnader.
3
Byggnad med påtagligt sämre ut-
formning och skick än som är nor-
malt för äldre byggnader.
21. Djurstall för
mjölkkor, värdeår
1980–
1
Byggnad med god utformning för
modern mjölkproduktion och i
gott skick.
2
Byggnad med godtagbar utform-
ning för modern mjölkproduktion
och i godtagbart skick.
3
Byggnad med enklare utformning
för mjölkproduktion och i mindre
gott skick.
22. Djurstall för
slakt- och ungnöt,
värdeår 1980–
1
Byggnad med god utformning för
modern köttdjursproduktion och i
gott skick.
2
Byggnad med godtagbar utform-
ning för modern köttdjursproduk-
tion och i godtagbart skick.
3
Byggnad med enklare utformning
för köttdjursproduktion och i
mindre gott skick.
23. Djurstall för
grisar, värdeår
1980–
1
Byggnad med god utformning för
modern grisproduktion och i gott
skick.
2
Byggnad med godtagbar utform-
ning för modern grisproduktion
och i godtagbart skick.
3
Byggnad med enklare utformning
för grisproduktion och i mindre
gott skick.
Bilaga 1
7
SKVFS 2019:7
24. Djurstall för
värphöns, värdeår
1980–
1
Byggnad med god utformning för
modern äggproduktion och i gott
skick.
2
Byggnad med godtagbar utformning
för modern äggproduktion och i
godtagbart skick.
3
Byggnad med enklare utformning
för äggproduktion och i mindre gott
skick.
25. Djurstall för
får, getter och
strutsar, värdeår
1980–
1
Byggnad med god utformning för
modern
mjölkproduktion
med
mejeri och i gott skick.
2
Byggnad med godtagbar utformning
för modern mjölkproduktion med
mejeri och i godtagbart skick.
3
Byggnad med enklare utformning
för kött- och ullproduktion och i
mindre gott skick.
26. Djurstall för
hästar, värdeår
1980–
1
Byggnad med god utformning för
modern hästuppfödning eller häst-
hållning och i gott skick.
2
Byggnad med godtagbar utformning
för modern hästuppfödning eller
hästhållning och i godtagbart skick.
3
Byggnad med enklare utformning
för hästuppfödning eller hästhåll-
ning och i mindre gott skick.
27. Djurstall för
mink, räv och
liknande, värdeår
1980–
Klassindelas inte.
28. Djurstall för
slaktkycklingar
och kalkoner,
värdeår 1980–
1
Byggnad med god utformning för
modern köttproduktion och i gott
skick.
2
Byggnad med godtagbar utformning
för köttproduktion och i godtagbart
skick.
3
Byggnad med enklare utformning
för köttproduktion och i mindre gott
skick.
8
SKVFS 2019:7
31. Loge, lada och
liknande, värdeår
1980–
1
Byggnad med god utformning för
modernt lantbruk och i gott skick.
2
Byggnad med godtagbar utformning
för
modernt
lantbruk
och
i
godtagbart skick.
3
Byggnad med enklare utformning
för lantbruk och i mindre gott skick.
32. Maskinhall,
gårdsverkstad och
liknande, värdeår
1980–
1
Byggnad med god utformning för
modernt lantbruk med värmeiso-
lerad gårdsverkstad och i gott skick.
2
Byggnad med godtagbar utformning
för
modernt
lantbruk
och
i
godtagbart skick.
3
Byggnad med enklare utformning
för lantbruk och i mindre gott skick.
33. Gårdslager för
potatis, trädgårds-
produkter, foder eller
andra förnödenheter
och liknande, värdeår
1980–
1
Byggnad med god utformning för
modernt lantbruk och i gott skick.
2
Byggnad med godtagbar utformning
för modernt lantbruk och i godtag-
bart skick.
3
Byggnad med enklare utformning
för lantbruk och i mindre gott skick.
34. Ridhus
1
Byggnad med god utformning för
ridsport och i gott skick.
2
Byggnad med godtagbar utformning
för ridsport och i godtagbart skick.
3
Byggnad med enklare utformning
för ridsport och i mindre gott skick.
42. Spannmålslager
1
Spannmålslager, fristående eller i för
ändamålet uppförd byggnad, med
såväl tork som lagring för modern
spannmålshantering och i gott skick.
2
Spannmålslager, fristående eller
inrymt i äldre byggnad, med såväl
tork som lagringsfickor med godtag-
bar utformning för modern spann-
målshantering och i godtagbart
skick.
3
Enklare spannmålslager inrymt i
loge, lada eller liknande. Spannmåls-
lager i mindre gott skick.
9
SKVFS 2019:7
44. Ensilagesilo
1
Ensilagesilo med god utformning för
modernt lantbruk och i gott skick.
2
Ensilagesilo med godtagbar utform-
ning för modernt lantbruk och i
godtagbart skick.
3
Ensilagesilo i mindre gott skick.
Övriga enklare anläggningar.
51. Växthus, typ
friliggande
1
Friliggande växthus med god ut-
formning för modern växtodling och
i gott skick.
2
Friliggande växthus med godtagbar
utformning för modern växtodling
och i godtagbart skick.
3
Friliggande växthus med enklare
utformning för växtodling och i
mindre gott skick.
52. Växthus, typ
blockhus
1
Blockhus med god utformning för
modern växtodling och i gott skick.
2
Blockhus med godtagbar utformning
för modern växtodling och i godtag-
bart skick.
3
Blockhus med enklare utformning
för växtodling och i mindre gott
skick.
53. Enklare
växthus
1
Enklare växthus med god utform-
ning för modern växtodling och i
gott skick.
2
Enklare växthus med godtagbar
utformning för modern växtodling
och i godtagbart skick.
3
Enklare växthus med enklare ut-
formning för växtodling och i min-
dre gott skick.
60. Övriga ekono-
mibyggnader
Klassindelas inte.