"Dyrtids- tillägg.

höja pensionsbeloppen icke syntes kunna i detta sammanhang ifrågasättas, hem- ställde motionären, att riksdagen måtte vidtaga sådan ändring i de av Kungl. Maj:t föreslagna grunderna för dyrtidstillägg åt pensionsberättigade änkor och barn efter befattningshavare i statens tjänst med flera, att dyrtidstillägg till pen- sionsberättigad änka icke i något fall skulle utgå med lägre belopp än 75 kronor för kvartal. Sedan bankoutskottet yttrat sig i utlåtande nr 79, fann sig riks- dagen enligt skrivelse nr 432 icke kunna biträda det i berörda motion framställda förslaget. Enligt de av riksdagen beslutade allmänna grunderna för dyrtidstill- lägget skulle nämligen pensionstagare med låga pensioner erhålla en i det allra närmaste fullständig kompensation för prisökningen, och ett tillmötesgående av motionärens förslag syntes därför vara att gå utöver syftet med dyrtidstillägget, som ju vore att åstadkomma en dylik kompensation. Då emellertid billigheten syntes bjuda att på något sätt tillgodose ifrågavarande änkor, men härför erford- rades en fullständig utredning, i vad mån en pensionsförhöjning i förevarande fall kunde anses vara av behovet påkallad och huruvida icke jämväl åt andra grup- per av statstjänares änkor borde beredas någon höjning i deras pensioner, anhöll riksdagen såsom förut nämnts, att Kungl. Maj:t ville låta utreda, huruvida och i vad mån en lämplig pensionsförhöjning skulle kunna beredas sådana änkor efter statstjänare, vilka uppbure låga pensioner och styrkte sig vara i behövande omständigheter, samt därefter för riksdagen framlägga det förslag, vartill utred- ningen kunde föranleda.

Den förut omförmälda preliminära undersökningens resultat framlades vad beträffar nu ifrågavarande pensionärer i det utdrag av statsrådsprotokollet för finansärenden, som bifogats Kungl. Maj:ts till 1921 års riksdag avlåtna proposi- tion nr 328 med förslag till allmänna grunder för dyrtidstillägg åt pensionsbe- rättigade änkor och barn efter befattningshavare i statens tjänst med flera; var- vid föredragande departementschefen, under erinran att han funnit frågan om åtgärder till förbättring av särskilt sådana f. d. statstjänares läge, vilka åtnjöte pensioner till allenast mycket låga belopp, vara förtjänt av ett allvarligt övervä- gande, framhöll, att detta syntes honom i måhända än högre grad gälla nu ifrå- gavarande pensionärer. I avvaktan på den allsidiga utredning av frågan, som i sammanhang därmed ställdes i utsikt, föreslogs bibehållandet av dittills gällande grunder för dyrtidstillägget åt änkor och barn; och riksdagen beslöt i överens- stämmelse härmed.

Då även i fråga om pensionsförhållandena för änkor och barn det sätt, varpå dyrtidstillägget beräknas, måste under nuvarande förhållanden vara grundläggande för uppfattningen, om och i vilken mån någon pensionsförbättring i annan form må böra beredas, hava kommitterade funnit sig böra främst upptaga till behand- ling spörsmålet om de allmänna grunderna för dyrtidstillägg åt pensionsberätti- gade änkor och barn efter befattningshavare i statens tjänst med flera.

Till ifrågavarande pensionärer utgick under åren 1917 och 1918 krigstids- hjälp med fixa belopp för viss tid på ungefär samma sätt, varpå motsyarande förmån för befattningshavare och f. d. befattningshavare då anordnats. År 1919. blev denna förmån under förändrad benämning av dyrtidstillägg omlagd att utgå

• Sida 19
•  Original

efter s. k. glidande skala, i det att förmånen därefter beräknas efter ett grund- tal, som av Kungl. Maj:t kvartalsvis bestämmes i visst förhållande till det tal, som angiver levnadskostnadsökningen efter ingången av augusti 1914. För när- varande regleras denna förmån vad pensionsberättigade änkor och barn beträffar genom kungörelsen den 29 juni 1921 (nr 346), som fastställts att gälla för senare halvåret 1921 och tillsvidare under år 1922. Grundtalet är detsamma, som gäl- ler för f. d. befattningshavare, d. v. s. det tal, som motsvarar nämnda levnads- kostnadsökning, minskat med 6, därest talet är jämnt, eljest med 5. ÅA änke- pension, som icke överstiger 125 kronor för kvartal, utgår dyrtidstillägget efter ett procenttal, som motsvarar grundtalet. Överstiger pensionen 125 kronor för kvartal, utgår dyrtidstillägg för den del därav, som utgör 125 kronor för kvartal, på sätt nyss sagts samt för den överskjutande delen efter ett procenttal, som motsvarar femtiofem hundradelar av grundtalet. Anka, som har ett eller flera minderåriga barn, erhåller ökning av dyrtidstillägget för varje sådant barn med en tiondel av summan av pensionen och därå belöpande dyrtidstillägg. Till ett eller flera minderåriga barn utan pensionsberättigad moder eller till annan pen- sionär utgår dyrtidstillägg efter samma grunder som till änka, dock att motsva- rande gräns för beräkningen därvid är 120 kronor för kvartal; och skall för två eller flera minderåriga syskon utan pensionsberättigad moder dyrtidstillägget ökas för varje syskon över ett med en tiondel av summan av pensionen och därå belöpande dyrtidstillägg. Dyrtidstillägg må dock i sin helhet för varje utbetal- ningsperiod i förhållande till pensionens belopp icke utgå efter högre procenttal än som motsvarar för änka med ett barn grundtalet ökat med 10, för änka med två barn grundtalet ökat med 20, för änka med tre barn grundtalet ökat med 30 0. s. v. samt för två minderåriga syskon utan pensionsberättigad moder grund- talet ökat med 10, för tre minderåriga syskon grundtalet ökat med 20 o. s. v. Såsom exempel på verkningarna av dessa bestämmelser kan anföras, att enligt nu gällande grundtal (126) ensam änka med pension å 300 kronor erhåller i dyr- tidstillägg därå 378 kronor; att om änka, som själv har pension å 300 kronor, har fem minderåriga barn och därför jämte barnen har en sammanlagd pensions- förmån enligt bestämmelserna för civilstatens änke- och pupillkassa av 540 kro- nor, dyrtidstillägget utgör 950 kronor 40 öre; att för änka med pension å 800 kronor samt för sådan änka med fem barn, i vilket senare fall sammanlagda pensionsförmånen blir 1,440 kronor, motsvarande dyrtidstilläggsbelopp bliva 837 kronor respektive 2,534 kronor 40 öre. För en ensam änka med sådant pensions- belopp, som i förenämnda motion avses, eller 70 kronor, utgör dyrtidstillägget efter nu gällande grunder 88 kronor 20 öre för år räknat, d. v. s. 126 procent eller alltså i det närmaste fullständig kompensation för levnadskostnadsökningen.

Vad först beträffar det grundtal, som bör komma till användning vid beräk- ningen av dyrtidstillägget till nu ifrågavarande pensionärer, hålla kommitterade före, att, om — såsom kommitterade föreslagit — det grundtal, som användes för beräkning av dyrtidstillägg åt i tjänst varande befattningshavare, blir gällande även vid beräkningen av motsvarande förmån för f. d. befattningshavare, anled- ning icke förefinnes att beträffande dyrtidstillägg åt änkor och barn göra avvi- « kelse från vad som i sådant avseende kommer att gälla för övriga till sådan för-

• Sida 20
•  Original

mån av statsmedel berättigade. Om grundtalet alltså kommer att även för nu ifrågavarande pensionärers del fastställas till det tal, som motsvarar levnadskost- nadsökningen, minskat med en tiondel, så medför denna ändring under i övrigt enahanda förhållanden givetvis en beskärning av förmånen; men liksom befatt- ningshavarna fått vidkännas en dylik minskning och detsamma enligt kommitte- rades förslag skulle komma att gälla f. d. befattningshavare, så torde principiellt sett icke heller änkor och barn böra gå fria från en sådan begränsning. Såsom kommitterade här nedan närmare utveckla, bör detta emellertid föranleda någon åtgärd för höjande av de särskilt låga änke- och barnpensionerna.

I fråga om dyrtidstillägget åt f. d. befattningshavare hava kommitterade skiljt mellan nyreglerade pensioner och pensioner av äldre typ. Under det att för de senare förmånen skulle beräknas efter pensionens hela belopp och efter procent- tal, motsvarande obeskuret grundtal eller vissa delar av sådant grundtal, skulle däremot av nyreglerad pension endast 80 procent få läggas till grund för dyr- tidstilläggsberäkningen, vilken därjämte skulle äga rum efter ett med 20 reduce- rat grundtal eller vissa delar av sålunda reducerat grundtal. På samma sätt torde beträffande änke- och barnpensioner skillnad göras mellan å ena sidan ny- reglerade pensioner, som avpassats efter de pensionsunderlag, vilka ligga till grund för nyreglerade pensioner åt f£. d. befattningshavare, och å andra sidan alla övriga änke- och barnpensioner. Den förra gruppen, som ännu är mycket fåtalig, skulle alltså underkastas de bestämmelser, som föreslagits skola komma till tillämpning i fråga om ff. d. befattningshavare tillkommande nyreglerade pensioner. Kom- mitterade hålla emellertid före, att vad änkor och barn beträffar hela den nyreg- lerade pensionen bör få läggas till grund för dyrtidstilläggsberäkningen. Skulle nämligen på dessa familjepensioner tillämpas bestämmelsen, att dyrtidstillägg en- dast må beräknas å 80 procent av pensionsbeloppet, skulle detta tillsammans med det reducerade grundtalet komma att medföra en alltför stark begränsning av dessa pensioners även efter en nyreglering jämförelsevis låga belopp. Kommitterade finna sig därför böra förorda, att skillnaden mellan dyrtidstilläggsberäkningen för nyreglerade och andra änke- och barnpensioner må inskränkas därtill, att vid beräkningen tillämpas å de förra reducerat grundtal (grundtalet minskat med 20) och å de andra grundtalet utan sådan reducering.

Beträffande beräkningssättet i övrigt hava kommitterade funnit anledning föreslå vissa jämkningar. Redan nu utbetalas en hel del änke- och barnpensioner månadsvis och i sammanhang med sitt förslag att pensioner till f. d. befattnings- havare, som utanordnas av statsmyndighet, skola i utsträckt omfattning utbetalas månadsvis, hava kommitterade ifrågasatt, att även den utbetalning av änke- och barnpensioner, som ombesörjes av sådan myndighet, som nyss nämnts, skall i i regel ske månadsvis. På grund härav och ehuru den stora mängd pensioner till änkor och barn, som utbetalas av pensionskassor, säkerligen ännu någon tid kommer att som nu i regel utbetalas kvartalsvis, hava kommitterade ansett dyr- tidstilläggsbestämmelserna beträffande änke- och barnpensionerna lämpligen böra i likhet med vad som föreslagits i fråga om motsvarande bestämmelser rörande pensioner till f. d. befattningshavare hänföra sig till månadsbelopp. Lika litet som nuvarande bestämmelser, vilka avpassats efter kvartalsutbetalning, vållat

• Sida 21
•  Original

någon svårighet vid tillämpningen, då det gällt pensioner, som utbetalats månads- vis, lika litet kan berörda omläggning väntas medföra någon egentlig olägenhet i fråga om pensioner, som 1 fortsättningen komma att utbetalas kvartalsvis.

För närvarande är den gräns, intill vilken dyrtidstillägg å änkepension må beräknas efter helt grundtal, satt till 125 kronor av pensionens kvartalsbelopp. För att vid omläggningen till månadsberäkning erhålla ett lämpligt jämnt tal och i syfte tillika att i någon mån mildra verkningarna av de strängare bestämmel- ser i övrigt, som föreslås, vilja kommitterade, som icke funnit anledning att härut- innan göra skillnad mellan äldre och nyreglerade pensioner, föreslå, att motsva- rande gräns bestämmes till 50 kronor av pensionsbeloppet för månad räknat eller alltså 600 kronor av årsbeloppet, samt att enahanda gräns bestämmes att gälla även för andra nu ifrågavarande pensionärer än änkor.

Vid den år 1919 genomförda omläggningen av dyrtidstilläggsgrunderna efter det s. k. glidande systemet vidtogos vissa anordningar beträffande dyrtidstillägget åt änkor och barn i syfte att i någon mån begränsa denna förmån, där den en- ligt dittills tillämpade grunder visat sig alltför mycket överstiga den kompen- sation, vartill levnadskostnadsökningen kunde föranleda. För att icke då med ens göra alltför kraftig beskärning, infördes vissa bestämmelser om förmånligare dyrtidstilläggsberäkning för änka med barn och för flera syskon. Dessa bestäm- melser i förening med de ändringar i dyrtidstilläggsgrunderna, som därefter vid- tagits, hava emellertid visat sig medföra i vissa fall så stora tillägg, att en viss begränsning synes vara på sin plats. I regel är änke- och hbarnpensioneringen så ordnad, att den pension, som tillkommer ensam änka, ökas efter vissa grunder, om hon har minderåriga barn; exempelvis blir enligt civilstatens änke- och pupill- kassas reglemente ökningen för ett barn 40 procent av änkepensionen och för varje ytterligare barn 10 procent av änkepensionen; i vissa andra kassor är ett fixt barntillägg bestämt att utgå för varje barn. Enbart på grund av detta för- hållande, som medför att änkepensionen vid större antal barn fördubblas, ökas ju dyrtidstillägget i väsentlig grad för familjen. Men nuvarande dyrtidstilläggsbe- stämmelser lägga därtill en ökning, som beräknas å summan av pensionen och därå utgående dyrtidstillägg. Härigenom hava pensionsförmånerna för änkor med flera barn förbättrats i en grad, som måste betecknas såsom mindre lämp- lig. Med nu gällande bestämmelser utgör dyrtidstillägget för en änka med fem barn 176 procent av pensionsförmånerna eller alltså icke obetydligt mer än vad leynadskostnadsökningen bör föranleda. Om denna överkompensation måste an- ses böra genom förändrad anordning av dyrtidstillägget begränsas, så torde dock icke nu låta sig göra att skära ned ända till den gräns, som angives av levnads- kostnadsökningen; det skulle i själva verket innebära att borttaga omkring en tredjedel av nuvarande dyrtidstillägget. Kommitterade anse, att en viss försik- tighet billigtvis måste iakttagas vid denna begränsning. Vid övervägande av dessa omständigheter hava kommitterade funnit lämpligt nu inskränka beskär- ningen därhän, att dyrtidstilläggsökningen för änka med barn, vilken ökning nu räknas efter summan av pension och därå belöpande dyrtidstillägg, i stället må beräknas på det sätt, att för varje barn ej mindre grundtalet i varje fall ökas med en tiondel än även den del av månadspensionen, för vilken dyrtidstillägg

• Sida 22
•  Original

utgår efter hela det sålunda höjda grundtalet, i förekommande fall ökas med 10 kronor.

Då vidare kommitterade uppmärksammat, att två minderåriga barn utan pensionsberättigad moder i regel enligt gällande reglementsbestämmelser likställas med ensam änka och alltså tillsammans i pension bekomma vad deras moder ensam skulle hava erhållit, hava bestämmelserna om dyrtidstillägg åt flera minder- åriga syskon så utformats, att beträffande två syskon skall gälla vad om ensam änka är stadgat, och att således först, då syskonens antal uppgår till tre, något barntillägg såsom i fråga om änka med barn må förekomma; och därvid skall -beträffande tre syskon gälla vad om änka med ett barn är stadgat, beträffande fyra syskon vad om änka med två barn är stadgat o. s. v.

Oaktat den föreslagna höjningen av den del av pensionen, varå dyrtidstillägg må beräknas efter helt grundtal, från 500 till 600 kronor för år räknat, komma likväl nu föreslagna grunder för dyrtidstilläggsberäkningen att till följd av det begränsade grundtalet medföra en minskning av förmånen nästan över hela linjen. Häremot torde i och för sig icke vara något att erinra. Icke heller nu ifrågavarande pen sionärer synas rimligtvis böra undgå att i sin mån vidkännas den reduktion av dyrtidstilläggsförmånen, som befattningshavarna redan nu fått underkasta sig och som föreslagits skola bliva gällande för f. d. befattningshavare. Med tillämpning av det grundtal, som nu är fastställt för beräkning av dyrtidstillägg åt befatt- ningshavare (117), och övriga ovan omförmälda grunder för beräkningen skulle dyrtidstillägget för ensam änka minskas för pensioner intill ett årsbelopp av 500 kronor med 9 procent av pensionsbeloppet; för pensioner omkring den nya gränsen av 600 kronor skulle däremot någon ökning framträda för att vid högre belopp åter förbytas till minskning. För jämförelse meddelas här följande exempel:

Ensam änka.

| Nuvarande | Föreslaget Pension dyrtidstillägg | dyrtidstillägg Differens (126) (117) 100 126 117 AD 200 252 234 — 18 300 318 351 —27 400 504 468 = 386 500 630 585 — 45 600 699 702 re 700 768 766 Fr 300 837 830 — 7 900 906 894 —12 1,000 JD 958 —17 1,250 1,147: 50 1,118 — 29: 50

1,500 1,320 1,278; —42

• Sida 23
•  Original

Härav framgår, att de föreslagna dyrtidstilläggsgrunderna medföra nästan utan undantag minskad förmån, en minskning, som givetvis måste beträffande låga pensioner på något sätt ersättas.

I efterföljande tabell hava sammanställts exempel på de föreslagna grundernas verkan vid tillämpning å pensioner, tillkommande änka med fem barn, och hava därvid angivits de pensionsbelopp, som för dem tillsammans enligt bestämmelserna i reglementet för civilstatens änke- och pupillkassa motsvara de i föregående tabell för ensam änka angivna pensionsbeloppen, vilka här nedan upptagits inom parentes.

Änka med fem barn.

| Pension | dyrtdstllage | dyridstilage | — Diterone. Pension dyrtidstillägg | dyrtidstillägg Differens (126) (117) 180 (100) 316: 80 315: — RE 1: 80 360 (200) 633: 60 630: — —— 3: 60 540 (300) 950: 40 945: — NS 5: 40 720 (400) 1,267: 20 1,2608-- — 7:20 900 (500) 1,584: — 1,575: — Fog örn 1,080 (600) 1,900: 80 1,890; — = 10380). 1,260 (700) 2,217: 60 2,157: 60 Sen OO 1,440 (800) 2,534: 40 2,330: 40 — 204: — 1,620 (900) 2,851: 20 2,503: 20 — 848:— 1,800 (1,000) 3,168: — 2,676: — — 492: — 2,250 (1,250) 3,881: 27 3,108: — = (NAN 2,700 (1,500) 4,572: 02 3,540: — — 1,032: 02

Aven här framträder en minskning, som dock vad de lägre pensionerna be- träffar inskränker sig till endast 1 procent av pensionsbeloppet. Där den gemen- samma pensionen uppgår till större belopp än 1,200 kronor, blir däremot minsk- ningen mera avsevärd. Vid ett sammanlagt pensionsbelopp av 2,700 kronor utgör reduceringen icke mindre än något över 1,000 kronor, men även i detta fall utgör det nya dyrtidstillägget över 130 procent av pensionen och giver således mer än väl den kompensation för levnadskostnadsökningen, som ansetts i allmänhet kunna beredas. Emellertid synas icke heller i detta fall de låga familjepensionerna tåla vid någon minskning, utan måste på ett eller annat sätt hjälpas upp.

Medan staten själv reglerar pensioneringen av befattningshavare i statens tjänst, har däremot pensioneringen av änkor och barn efter sådana befattnings- havare överlämnats åt befattningshavarna själva att av dem i stort sett efter eget skön ordnas med de medel, som stått till förfogande. Väl har staten medverkat vid upprättandet av för sådan familjepensionering avsedda kassor samt jämväl därtill anslagit förvaltningsbidrag. Till flertalet sådana kassor har staten lämnat stöd också genom bidrag till själva pensioneringen; men i intet fall har detta skett på 4

Pensions- tillägg.

• Sida 24
•  Original

sådant sätt, att pensioner till vissa belopp av staten garanterats. På grund av sättet för familjepensioneringens ordnande företer denna pensionering stora ojämn- heter: pensioneringsgrunderna skifta, avgifterna äro på olika sätt beräknade och någon enhetlig grund för statens bidrag förefinnes icke. Alla dessa olikheter för- anledde sakkunniga för centralisering av det statsunderstödda pensionsväsendet att framlägga vissa förslag till ordnande av även denna pensionering, vilka för- slag i vad de röra statstjänarnas familjepensionering likväl hittills icke lett till några resultat. Under sådana förhållanden är det uppenbart, att nu icke kan bliva fråga om någon verklig reglering av familjepensioneringen. Ehuru kommitterade icke kunna finna annat än önskvärt. att en utjämning av skiljaktigheterna inom familjepensioneringen må äga rum till vinnande icke blott av likformiga grunder för själva pensioneringen utan även av enhetlighet i avseende å statens bidrag till pensioneringen, kunna dessa frågor icke nu av kommitterade upptagas till behandling; utan kommitterade måste i detta sammanhang inskränka sig till att föreslå en anordning endast till förbättrande av de särskilt låga familjepensionerna.

Med erinran om kommitterades förut framställda förslag att medelst ett sär- skilt pensionstillägg förbättra de till £. d. befattningshavare utgående pensioner, som kunna betecknas såsom låga, vilja kommitterade nu föreslå, att jämväl be- träffande familjepensioneringen en dylik åtgärd vidtages. Kommitterade hava därvid funnit, att tilläggsbeloppet för ensam änka lämpligen kan bestämmas till hälften av vad i sådant avseende föreslagits för £. d. befattningshavare; och efter ingående undersökning om verkningarna av ett sådant pensionstillägg med därå belöpande dyrtidstillägg hava kommitterade, som anse att något pensionstillägg icke nu lämpligen bör ifrågakomma för änkepensioner å 600 kronor eller däröver, funnit sig böra föreslå, att för pensioner understigande 330 kronor tillägget be- stämmes till 90 kronor, för pensioner å 330 kronor och däröver intill 450 kronor till 60 kronor samt för pensioner å 450 kronor och däröver intill 600 kronor till 30 kronor. I övergången mellan högre och lägre tilläggsbelopp erfordras vissa jämkningar till förekommande av att lägre pensionsbelopp genom tillägget kommer att överstiga vad pensionär med högre pensionsbelopp erhåller. Tillika har den begränsning även här ansetts böra stadgas, att tillägget icke må överstiga pen- sionens belopp. I de fall, där pensionen är mycket obetydlig, blott ett eller annat tiotal kronor, bliver till följd härav också tillägget obetydligt; men då förmånen i allt fall fördubblas, måste enligt kommitterades mening förbättringen anses skälig.

Nu ifrågavarande tillägg avses att utgå till såväl ensam änka som änka med barn; men skall därvid 1 varje fall tagas hänsyn endast till den änkan en- sam tillkommande pensionen. Kommitterade hava väl funnit sig kunna förorda, att någon förhöjning av tillägget i vissa fall beredes änka med barn, men hava ansett, att denna förhöjning endast bör utgå i fall, där familjepensionen icke re- dan enligt gällande reglementsbestämmelser förhöjts i förhållande till barnantalet och särskilda barntillägg icke heller utgå. Om alltså familjepensionen är den- samma vare sig barn finnes eller ej, bör enligt kommitterades mening pensions- tillägget där barn finnes ökas för att härigenom i någon mån utjämna förhållan- dena mellan pensioner från olika kassor. Kommitterade hava tänkt sig, att denna ökning skulle för varje barn utgöra 20 procent av pensionstillägget, alltså 18

• Sida 25
•  Original

kronor vid pension understigande 330 kronor, 12 kronor vid pension å 330 kro- nor eller däröver intill 450 kronor samt 6'kronor vid pension däröver; varvid emellertid torde böra fastställas vissa begränsningar, så att icke pensionärer med lägre pension må genom tillägget få mera än vad pensionärer med högre pension under enahanda omständigheter erhålla.

Beträffande pensionstillägg till minderåriga barn utan pensionsberättigad moder hava kommitterade med hänsyn därtill, att enligt gällande reglementsbe- stämmelser i regel ett barn erhåller halv änkepension och två barn tillhopa lika mycket som deras moder skulle hava erhållit, funnit tillägget böra bestämmas: för ett barn med pension understigande 300 kronor till hälften av tillägget för ensam änka samt för två syskon till samma belopp, som skulle hava tillkommit deras moder.

I fråga om tre eller flera minderåriga syskon skall pensionstillägg utgå med det belopp, vartill pensionen för två syskon föranleder; och av anledning, som ovan åberopats i fråga om höjt pensionstillägg till änka med barn, har ökning av pensionstillägget, när det gäller tre eller flera syskon, ansetts böra äga rum endast, där i sammanlagda pensionen icke ingår förhöjning till följd därav, att de äro flera än två.

Enligt några pensionskassors reglementen utgå pensioner, utom till änkor och minderåriga barn, även till vissa andra anhöriga till avliden befattnings- havare; och jämväl pensionärer av sistnämnda slag äga åtnjuta dyrtidstillägg av statsmedel. Att därutöver höja sådan pension genom särskilt pensionstillägg, har utom i vissa undantagsfall, varom i den speciella motiveringen närmare förmäles, ansetts icke böra ifrågakomma.

Vad som i pensionstillägg tillsammans tillkommer flera är avsett att dem emellan fördelas i samma proportion, vari de taga del i pensionen. A pen- sionstillägget skall dyrtidstillägg utgå såsom om tillägget vore en del av själva pensionen.

Huru förslaget i tillämpningen verkar framgår av nedan intagna samman-

Före däri samma pensionsbelopp för jämförelse upptagits som i föregående tabeller.

• Sida 26
•  Original

Pensions-

Nuvarande dyrtidstill- lägg (126)

Summa

Pensions- tillägg

Pension + pensi-

Föreslaget dyrtids-

Summa

100 126|— 226/— 190 200 252/— 452/— 90 290 339130 629130) + 177130 300 318/— 678/— 920 390 456130 846130] + 168/|30 400 504/— 904/— 60 460 538120 99820] + 94120 500 630/— 1,130|— 30 530 620/10 1,150/10) + 20110 600 699— 1,299/-— — 600 702/— 1,8021--launks sä 700 768/— 1,468— — 700 766/— 1;466l==) > —! 12 800 837/— 1,637/— — 800 830— 1,680/=1"— Qy= 900 906/— 1,806/— — 300 894/— 1,794/—| — 121/— 1,000 975)|— 1,975/— = 1,000 958/— 1,958i—-| — 17l— 1,250 1,1471/50 2,397/50 — 1,250 1,118— 2,368—1| — 29/50 1,500 1,320/— 2,820/— — 1,500 1,278|— 2,778/—] — 42/— Änka med fem barn. PönsionE- Nuvarand e Pensidia. Pension Föreslaget Ö dyrtidstill- Summa 5 + pensi- dyrtids- Summa | Differens belopp "| iägg (126) tillägg | onstillägg |tilägg (117)

180 360 540 720 9200 1,080 1,260 1,440 1,620 1,800 2,250 2,700

316180

633160

950140 1,267/20 1,584/— 1,900180 2,217/60 2,534/40 2,851/20 3,168/— 3,881127 4,572/02

49680

993160 1,490/40 1,987/20 2,484/— 2,980/80 3,477|60 3,974/40 4,471/20 4,968— 6,131/27 7,272102

90 920 I0 60 30

270 450 630 780 930 1,080 1,260 1,440 1,620 1,800 2,250 2,700

472150

78750 1,102/50 1,365)— 1,627/50 1,890/— 2,157/60 2,330/40 2,503/20 2,676/— 3,108/— 3,540/—

742150 1,237/50 1,732/50 2,145|-- 2,557/50 2,970/— 3,417/60 3,770/40 4,123120 4,476/— 5,358|—

6,240/—

245170 243190 242110 157180

73/50

10/80

60— 204/— 348/— 492|— 773127

• Sida 27
•  Original

Härav framgår, att i stället för den förut uppvisade minskningen pensions- tillägget med därå belöpande dyrtidstillägg åstadkommit ökade förmåner för en- sam änka med pension intill 600 kronor samt för änka med fem barn med sam- manlagd pension av intill 1,000 kronor. Ökningen bliver störst vid låga pensio- ner och utgör för ensam änka med 100 kronor i pension inemot 190 kronor och för änka med fem barn, som tillsammans innehava pension å 180 kronor, inemot 250 kronor; vid högre belopp avtager ökningen för att vid förenämnda gränser upphöra, varefter minskningen framträder.

För änka, som i förenämnda motion avses, skulle till pensionsbeloppet, 70 kronor, enligt kommitterades förslag komma ett pensionstillägg å samma belopp, så att hennes pensionsförmån jämte dyrtidstillägg skulle ökas från nuvarande belopp av 158 kronor 20 öre till 303 kronor 80 öre.

Enligt riksdagens förenämnda skrivelse skulle styrkandet av behövande om- ständigheter utgöra en förutsättning för åtnjutande av den ifrågasatta pensions- förbättringen. I detta avseende få kommitterade, under åberopande av vad som ovan anförts beträffande olägenheterna av ett dylikt villkor vid pensionstillägget åt £. d. befattningshavare 'och då även nu ifrågavarande pensionstillägg är delvis föranlett av omläggningen av grunderna för dyrtidstillägget, såsom sin mening framhålla, att tillägget bör utgå utan berörda villkor.

Från åtnjutande av pensionstillägg bör undantagas innehavare av nyreglerad familjepension, d. v. s. pension avpassad efter nyreglerat pensionsunderlag för befattningshavare. Några andra grupper av pensionerade änkor och barn hava icke befunnits böra undantagas från åtnjutande av pensionstillägget. Härom liksom beträffande vissa grupper av änkor och barn, vilka ehuru icke efterlevande efter befattningshavare i statens tjänst likväl fått rätt till dyrtidstillägg av stats- medel till sina pensioner och därför anses även böra erhålla pensionstillägg i vissa fall, få kommitterade tillfälle att närmare yttra sig i den speciella motive- ringen till de föreslagna författningarna rörande dyrtidstillägg åt pensionsberät- tigade änkor och barn efter befattningshavare i statens tjänst samt pensionstillägg till vissa sådana änkor och barn (se sid. 61 och 66).

Vad kommitterade i övrigt här förut anfört i fråga om tiden för ikraft- trädande av författningsförslagen rörande f. d. befattningshavare, gäller i tillämp- liga delar jämväl motsvarande förslag i fråga om änkor och barn.

Beträffande kostnaden för genomförandet av de förslag, som av kommitterade framlagts, må först erinras, att pensionstilläggen givetvis måste, ehuru de i och för sig icke äro synnerligen stora, dock medföra en avsevärd kostnad till följd av det stora antalet små pensioner, som äro avsedda att därigenom upphjälpas; att, då dyrtidstillägg skall beräknas även å pensionstilläggen, hänsyn härtill givetvis måste tagas vid beräkningen av -hela kostnaden för förslagets genomförande; samt att, då pensionstilläggen kombinerats med en i vissa fall ganska kraftig beskärning av dyrtidstilläggen, kostnadsökningen vid tillämpning av kommitterades förslag framträder först vid jämförelse mellan å ena sidan kostnaden för pensions- tilläggen jämte dyrtidstillägg å pensioner och pensionstillägg enligt de föreslagna

Kostnads- beräkning.

• Sida 28
•  Original

grunderna och å andra sidan kostnaden för dyrtidstillägg å redan utgående pen- sioner enligt nu gällande grunder.

För att tjäna till ledning vid kostnadsberäkningen hava kommitterade, som från vederbörande myndigheter och pensionskassor införskaffat erforderliga upp- lysningar rörande pensionsbelopp och antal pensionärer, låtit i bilagda tabeller (bil. A, B och C) sammanställa de därvid erhållna uppgifterna. I olikhet med de uppgifter i enahanda avseenden, som i sammanhang med resultatet av före- nämnda preliminära undersökning framlades för 1921 års riksdag (se propositio- nerna nr 327 och 328), innefatta de nu upprättade tabellerna uppgifter icke blott beträffande pensionerade f. d. statstjänare samt pensionsberättigade änkor och barn efter statstjänare utan även alla sådana pensionärer, som enligt nu gällande författningar om dyrtidstillägg till pensionärer blivit i avseende å sådan förmån likställda med f£. d. statstjänare eller med pensionsberättigade änkor och barn efter statstjänare.

De beräkningar, som inom kommittén verkställts på grundval av de inkomna uppgifterna, kunna givetvis icke göra anspråk på att uppvisa den exakta kost- nad, som genomförandet av kommitterades förslag medför, utan avse att tjäna till ledning vid bedömande av förslagets ekonomiska innebörd för statsverket och vid avpassande av anslag för ändamålet.

Av tabellen A framgår, att sammanlagt 12,134 f£. d. befattningshavare åt- njuta pensioner å 2,500 kronor eller därunder. Bland dessa pensionärer äro emellertid enligt verkställda undersökningar tillhopa 5,295 sådana, som enligt de föreslagna bestämmelserna för pensionstillägg åt £. d. befattningshavare skulle vara från sådan förmån uteslutna. Övriga 6,839 synas enligt den något summa- riska utredning, som med ledning av de inkomna uppgifterna kunnat verkställas, fördela sig så, att 6,071 skulle i pensionstillägg erhålla 180 kronor, 510 skulle erhålla 120 kronor och återstående 258 skulle erhålla 60 kronor. Hela kostnaden för pensionstilläggen åt f£. d. befattningshavare kan alltså utan risk att uppskattas för lågt beräknas belöpa sig till i runt tal 1,200,000 kronor för år räknat.

Vad beträffar änkor och barn kan icke direkt av tabellerna B och C utrönas antalet pensionärer, som med hänsyn tagen till pensionsbeloppen skulle vara be- rättigade till pensionstillägg, enär ifråga om pensioner till änkor med barn pensi- onsförhöjningen på grund av barnantalet, där sådan förhöjning reglementsenligt äger rum, ingår i det i vederbörande tabell angivna pensionsbeloppet för familjen samt denna förhöjning utgår efter så väsentligt olika grunder. Enligt verkställda undersökningar torde emellertid kostnaderna för pensionstillägg åt nu ifrågava- rande pensionärer kunna beräknas uppgå för år räknat till omkring 450,000 kro- nor, varvid approximativt beräknats för änkor med eller utan barn 3,232 tillägg åa 90 kronor, 1,466 tillägg å 60 kronor och 2,112 tillägg å 30 kronor samt för minderåriga barn 53 tillägg å 45 kronor, 33 tillägg å 30 kronor och 54 tillägg å 15 kronor.

Arskostnaden i dess helhet för pensionstilläggen skulle alltså kunna beräknas utgöra 1,650,000 kronor. Då pensionstilläggen enligt kommitterades förslag skulle börja utgå först med april månad 1922, blir kostnaden för nämnda år ?/4 av sistnämnda summa eller alltså i runt tal 1,240,000 kronor, vilket belopp vid bi- fall till kommitterades förslag torde böra i tilläggsstaten till riksstaten för år 1922

• Sida 29
•  Original

uppföras såsom förslagsanslag. För år 1923 torde, ehuru förskjutningar av de siffror, som ligga till grund för beräkningarna givetvis kunna förväntas, kost- naden likväl kunna upptagas till samma årsbelopp, som ovan angivits. Till följd av budgetårets omläggning under kalenderåret 1923 lärer det vara avsett att i det budgetförslag, som framlägges för 1922 års riksdag, upptaga endast oundgängliga utgifter under första halvåret 1923; och då pensionstilläggen, som skola utbetalas i sammanhang med motsvarande del av själva pensionerna, äro att hänföra till sådana utgifter, som nyss nämnts, torde i budgeten för nämnda halvår böra be- räknas en utgift för pensionstillägg till belopp motsvarande hälvten av omför- mälda årskostnad, eller i avrundat tal 800,000 kronor.

Vad därefter beträffar kostnaden för dyrtidstillägg åt pensionärer har den verkställda beräkningen givit vid handen, att med nu för dyrtidstilläggsberäk- ningen för pensionärer bestämt grundtal (126) och med tillämpning av nu gällande grunder i övrigt dyrtidstillägget å nu utgående pensioner skulle för år räknat uppgå för f. d. befattningshavare till i runt tal 20,000,000 kronor samt för änkor och barn till omkring 6,900,000 kronor eller alltså tillhopa till 26,900,000 kronor. Enligt kommitterades förslag skall för pensionärer bliva gällande samma grund- tal, som samtidigt är fastställt att tillämpas för beräkningen av dyrtidstillägg åt befattningshavare. Lägges det i sådant avseende nu gällande grundtal (117) till grund för beräkningen med tillämpning tillika av de utav kommitterade i övrigt föreslagna allmänna grunder och med iakttagande av den förhöjning av vissa nu utgående pensioner, som genom pensionstilläggen skulle inträda, visar sig kost- naden för år räknat av dyrtidstillägg till pensionärer bliva för f. d. befattnings- havare 19,500,000 kronor samt för änkor och barn 7,100,000 kronor eller till- hopa 26,600,000 kronor. Skillnaden mellan sistnämnda belopp och förenämnda årskostnad för dyrtidstillägget enligt gällande grunder å nu utgående pensioner utgör alltså 300,000 kronor, vilket belopp sålunda visar minskningen av kostna- derna för dyrtidstillägg åt pensionärer.

Drages detta sistnämnda belopp från den ovan angivna årskostnaden för pensionstilläggen, framträder den merkostnad av 1,350,000 kronor, som genom- förandet av kommitterades förslag kan beräknas i runt tal medföra för år räknat.

Kommitterade övergå härefter till att under författningsförslagens särskilda paragrafer framlägga den speciella motivering, vartill omständigheterna ansetts böra föranleda.

Specialmoti- vering.

• Sida 30
•  Original

Förslaget till kungörelse med allmänna grunder för dyrtidstillägg åt f. d. befattningshavare i statens tjänst med flera pensionärer.

8 1.

Denna paragraf överensstämmer med motsvarande paragraf i nu gällande kungörelse i ämnet. Det har visserligen ifrågasatts att här uttryckligen angiva, att dyrtidstillägg skall beräknas jämväl å det pensionstillägg, varom kommitterade framlägga förslag; men lika litet som ett särskilt stadgande ansetts erforderligt för att tillförsäkra vederbörande rätt till dyrtidstillägg å den pensionsförbättring, som utgår till de under senare åren pensionerade militära befattningshavarna, lika litet bör enligt kommitterades mening behövas någon särskild föreskrift om dyrtidstilläggsberäkning å pensionstillägget. Så länge pensionsförhöjningen utgår vare sig under ena eller andra benämningen, måste densamma betraktas såsom en del av pensionen; och då är det utan vidare klart, att dyrtidstillägg därå skall utgå.

32

har avfattats med tagen hänsyn därtill, att grundtalet enligt förslaget hädanefter skulle för pensionstagarna bliva detsamma som för. befattningshavare i statens tjänst; och har det därför ansetts tillräckligt med en hänvisning till detta grund- tal. Om såsom synes önskvärt de nya grunderna för dyrtidstillägg åt pensionärer bliva gällande redan från ingången av april månad 1922, skulle visserligen kunna inträffa, att riksdagen då ännu icke hunnit pröva frågan om vilka grunder i fortsättningen skola bliva gällande för dyrtidstillägg åt befattningshavare; men denna omständighet utgör icke hinder för godtagande av den föreslagna lydelsen av denna paragraf, enär avsikten är att grundtalet för dyrtidstillägget åt pensio- närer vid varje tidpunkt skall överensstämma med grundtalet för motsvarande förmån åt befattningshavare.

Sö

I motsvarande paragraf av nu gällande allmänna grunder för dyrtidstillägg åt £. d. befattningshavare finnas intagna de för närvarande enhetliga bestämmel- serna om beräkningen av dyrtidstillägget. Då kommitterade av skäl, som framgå av den allmänna motiveringen, nödgats frångå de enhetliga grunderna och föreslå vissa grunder för dyrtidstilläggsberäkningen, när det gäller pensioner av äldre typ, och andra grunder i fråga om nyreglerade pensioner, hava kommitte- rade, efter förebild från stadgandena om dyrtidstillägg åt befattningshavare vid oreglerade och vid nyreglerade verk, i nu förevarande paragraf upptagit bestäm- melserna om dyrtidstillägg å pensioner av äldre typ för att i nästföljande para- graf behandla grunderna för dyrtidstilläggets beräkning, när det gäller nyregle- rade pensioner.

• Sida 31
•  Original

Beträffande den allmänna innebörden av de uti förevarande paragraf upp- tagna bestämmelserna hava kommitterade förut yttrat sig och vilja nu endast till- lägga, att detaljerna överensstämma med vad som nu gäller med den ändring, som föranledes därav, att dyrtidstilläggsberäkningen hänförts till pensionens månadsbelopp i stället för till dess belopp för kvartal, varav blivit en följd, att för varje barn, för vilket pensionären har försörjningsplikt, förhöjningen av det belopp, varå dyrtidstillägg må utgå efter helt grundtal, förändrats från 25 kronor för kvartal till ett avrundat belopp av 10 kronor för månad.

Vidare är att påpeka, att kommitterade funnit sig böra från bestämmelserna om dyrtidstillägg åt befattningshavare här upptaga ett stadgande därom, att gift kvinnlig f. d. befattningshavare, även om hennes man icke såsom befattnings- havare i statens tjänst eller innehavare av lärarbefattning vid annan läroanstalt än statens eller såsom pensionär är berättigad till dyrtidstillägg av statsmedel, likväl äger tillgodonjuta dyrtidstillägg för barn endast, om mannen är på grund av bristande arbetsförmåga väsentligt urståndsatt att bidraga till familjens underhåll.

Slutligen har likaledes från bestämmelserna om dyrtidstillägg åt befattnings- havare hämtats förebild till det föreslagna stadgandet, att dyrtidstillägg ej utgår å i pensionsförmånen, för månad räknat, ingående öretal, som överstiger fullt krontal.

S$4

innehåller bestämmelserna om dyrtidstillägg å nyreglerade pensioner; och såsom

reglerade pensioner liksom i fråga om de i $ 3 avsedda pensionerna bibehållits vad i fråga om pensionärer hittills tillämpats eller att den allmänna regeln om dyrtidstillägget avser ensam pensionär och att tillägget ökas till följd av viss försörjningsplikt. Ej heller har anledning synts föreligga att i fråga om pensio- närerna vidga begreppet försörjningsplikt att, såsom numera gäller 1 fråga om befattningshavare, omfatta även det fall, att vederbörande är gift men ej har barn under 16 år.

Beträffande i övrigt dyrtidstilläggets ökning till följd av försörjningsplikt har ansetts böra för nyreglerad pension stadgas detsamma, som i $ 3 föreslagits i fråga om oreglerad pension.

I detta sammanhang vilja kommitterade fästa uppmärksamheten därpå, att de grupper av pensionärer, som falla under bestämmelserna i denna paragraf, vidgas alltefter som ytterligare delar av till statsförvaltningen hörande verk och inrättningar undergå liknande löne- och pensionsreglering som den, vilken genom- fördes år 1920 för kommunikationsverken och år 1921 för statsdepartementen och vissa andra till den civila statsförvaltningen hörande verk. Såsom kommit- terade i den allmänna motiveringen framhållit, kan det måhända redan vid för-

• Sida 32
•  Original

34 slagets framläggande för riksdagen bliva erforderligt att bland de grupper av pensionärer, som skola vara underkastade de reducerade grunder för dyrtidstill- lägget, som angivas i nu förevarande paragraf, upptaga även andra än dem, som omförmälas i kommitterades förslag till lydelse av denna paragraf.

805.

I vissa fall är skillnaden mellan nyreglerad pension och pension av äldre typ för samma befattning jämförelsevis obetydlig; och därför skulle det kunna inträffa, att pension av äldre typ med därå belöpande dyrtidstillägg komme att överstiga den mnyreglerade pensionen för samma befattning med dyrtidstillägg därå efter reducerade grunder. Då ett sådant förhållande icke ansetts kunna god- tagas utan funnits böra förekommas, har här införts ett stadgande av innehåll, att dyrtidstillägg enligt bestämmelserna i 8 3 icke må tillsammans med pensionen överstiga vad i 8 4 avsedd f. d. befattningshavare, som pensionerats i samma eller motsvarande befattning inom vederbörande verk, erhåller i pension jämte dyrtidstillägg enligt stadgandena i sistnämnda paragraf. Detta gäller exempelvis f. d. tjänsteman i andra normalgraden vid centralt ämbetsverk, i det att pen- sionen av äldre typ, 4,600 kronor, jämte därå enligt nu gällande grundtal (117) och med tillämpning av bestämmelserna i $& 3 belöpande dyrtidstillägg, 3,325 kronor 60 öre, skulle tillsammans utgöra 7,925 kronor 60 öre, medan den ny- reglerade pensionen för samma befattning, 5,076 kronor, jämte dyrtidstillägg därå enligt stadgandena i $ 4, 2,601 kronor 2 öre, alltså skulle utgöra endast 7,677 kronor 2 öre.

Ett motsvarande förhållande äger rum beträffande kvinnliga biträden. Emeller- tid är i fråga om dessa tillika att märka, hurusom genom under senare år vid- tagen lönereglering, som gällt dylika befattningshavare vid samtliga verk, pen- sionerna för alla dem, som därefter avgått, höjts till vissa belopp, medan däre- mot nyreglerade pensioner för dessa befattningshavare ännu icke föreligga över hela linjen. På grund härav skulle ett pensionerat kvinnligt biträde, som till- hört verk med numera nyreglerade pensioner, bliva underkastat ovan angivna beskärning av dyrtidstillägget, medan däremot en samtidigt pensionerad dylik befattningshavare, vilken tillhört verk, som ännu icke blivit nyreglerat, skulle gå fri från sådan beskärning. Då icke heller detta förhållande har ansetts tillfreds- ställande, hava kommitterade i mom. 2 av förevarande paragraf intagit ett stad- gande, varigenom samtliga f. d. befattningshavare av ifrågavarande slag bliva beträffande dyrtidstilläggets begränsning likställda.

Dylika omständigheter föreligga även beträffande vaktmästare och med dem jämförliga befattningshavare; men skillnaden mellan den högsta oreglerade pen- sionen och den nyreglerade är där så pass stor att, då såsom kommitterade före- slå de högsta oreglerade vaktmästarpensionerna undantagas från pensionstillägg, någon risk icke föreligger att med tillämpning av de föreslagna dyrtidstilläggs- bestämmelserna något överskridande kan äga rum.

Bestämmelserna i förevarande paragraf kunna måhända synas bliva något betungande i tillämpningen. Emellertid är det ju oftast den myndighet; där

• Sida 33
•  Original

pensionstagaren varit anställd, som har att till honom utbetala pension och dyr- tidstillägg; och vid sådant förhållande lärer i regel icke förefinnas någon svårighet att tillämpa de föreslagna bestämmelserna; och där utbetalningen sker av annan myndighet, vilket är fallet — utom beträffande f. d. militära beställningshavare, för vilka några nyreglerade pensioner icke finnas och begränsningen alltså icke är tillämplig — endast i fråga om de pensionärer, som erhålla pension och dyr- tidstillägg genom statskontorets försorg. Här erfordras givetvis en undersökning om vederbörande pensionärs tjänsteställning vid avgången; men sedan sådan undersökning, som i regel icke torde bliva vidare betungande, en gång verk- ställts och resultatet antecknats, torde det ytterligare besvär, som vid varje ut- betalning må föranledas, icke vara av någon synnerlig betydelse.

8 6 motsvarar nuvarande $& 4. Liksom nu är stadgat, att, där pension åtnjutes från mer än ett håll, beloppen skola sammanräknas och å sammanlagda beloppet be- räknas dyrtidstillägg, så är det ock givet, att i fortsättningen sådant tillägg ej må beräknas å varje pension särskilt. Äro alla pensionerna utav den beskaffen- het, att bestämmelserna i 8 3 äro å dem tillämpliga, så bör liksom nu pen- sionernas sammanlagda belopp läggas till grund för dyrtidstilläggsberäkningen med tillämpning av de i 8 3 angivna grunder. Ar emellertid någon av pensio- nerna av beskaffenhet, som i 8 4 avses, böra enligt grunderna för denna para- graf endast 80 procent av sådan pension inräknas i det belopp, varå dyrtidstillägg må beräknas. Det kan visserligen vara i någon mån tveksamt, huruvida de gynnsammare bestämmelserna i 8 3 eller de strängare i $ 4 böra komma till tillämpning å en på sådant sätt sammansatt pensionsförmån, och man kunde även tänka sig vissa mera invecklade bestämmelser för att träffa full rättvisa; men kommitterade hava för sin del med hänsyn till frågans jämförelsevis ringa ekonomiska betydelse stannat vid att föreslå att, om någon av pensionerna är av beskaffenhet, som i $ 3 avses, d. v. s. oreglerad, den gynnsammare dyrtidstill- läggsberäkningen må komma till användning, men eljest — d. v. s. om samt- liga pensionerna äro nyreglerade, därest över huvud taget en sådan förening kan äga rum — dyrtidstillägget beräknas med iakttagande av bestämmelserna i $ 4. Att kommitterade likväl i visst fall funnit sig böra föreslå en avvikelse från vad sålunda ansetts böra såsom regel bliva gällande, framgår av $ 8; och hava där- för i nu förevarande paragraf inskjutits orden »där ej annat föranledes av be- stämmelsen i 8 8.>

De båda olika beräkningssätten för dyrtidstillägget vålla vissa svårigheter även då det gäller att utforma föreskrifter för det fall, att pensionstagare åtnjuter dyrtidstillägg såsom befattningshavare i statens tjänst eller äger såsom innehavare av lärarbefattning vid annan läroanstalt än statens uppbära dyrtidstillägg av statsmedel. Kommitterade hava emellertid ansett tillfyllest att i dessa avseenden stadgas, att vid tillämpning av bestämmelserna i $$ 3 och 4 dyrtidstillägget å pensionen skall beräknas efter helt grundtal, respektive helt grundtal minskat med 20, allenast å det belopp, varmed den avlöning eller den del av avlöningen,

• Sida 34
•  Original

å vilken dyrtidstillägg tillkommer pensionären såsom befattningshavare i statens tjänst eller såsom lärare vid sådan läroanstalt, som ovan nämnts, understiger 720 kronor eller i fall, där pensionen är av beskaffenhet, som i 8 4 avses, 1,020 krönor för år, varvid emellertid i förekommande fall skall iakttagas vad som finnes stadgat om ökad förmån i anledning av försörjningsplikt. Om exempelvis en pensionär med oreglerad pension å 1,500 kronor tillika åtnjuter dyrtidstillägg för en avlöning i statstjänst å 1,500 kronor, äger han å pensionen åtnjuta dyr- tidstillägg endast efter ett procenttal, motsvarande femtiofem hundradelar av grundtalet ; är avlöningen endast 600 kronor, får han å 120 kronor av pensionen åtnjuta dyrtidstillägg efter ett procenttal motsvarande fullt grundtal, och å åter- stoden efter förenämnda lägre procenttal. Ar hans pension nyreglerad, får han i förra fallet å 80 procent av pensionsbeloppet åtnjuta dyrtidstillägg efter ett pro- centtal, motsvarande femtiofem hundradelar av grundtalet minskat med 20, och i senare fallet å den del av 80 procent av pensionen, som överstiger 600 kronor men understiger 1,020 kronor, räkna dyrtidstillägg efter ett procenttal, motsvarande undtalet minskat med 20, och å återstoden efter nyss nämnda lägre procenttal (föråtiofem hundradelar av grundtalet — 20). Slutligen har i denna paragraf bibehållits stadgande därom, att dyrtidstillägg å avlöning såsom befattningshavare i statens tjänst eller såsom lärare vid sådan läroanstalt, som ovan nämnts, och dyrtidstillägg å pension icke må beräknas å sammanlagt högre belopp än 1,250 kronor för månad; varvid det utan särskilt stadgande torde vara uppenbart, att härvid skall beträffande nyreglerad pension tagas hänsyn endast till 80 procent därav, liksom i denna summa må inberäknas endast 80 procent av nyreglerad avlöning.

8 7

motsvarar 8& 5 i nuvarande kungörelse. Att dyrtidstillägget för dem, som enligt denna paragraf skola vara i avseende å rätt till sådan förmån likställda med f£. d: befattningshavare i statens tjänst, bör beräknas enligt de gynnsammare, i 8 3 angivna grunderna, har ansetts uppenbart, enär ingen av dem, som tillhöra ifråga- varande grupper av befattningshavare eller pensionärer, för närvarande kan anses innehava nyreglerad förmån. Emellertid skulle det beträffande en av ifrågava- rande grupper, nämligen den, som omfattar befattningshavare, som åtnjuta avlö- ning å indragningsstat utan tjänstgöringsskyldighet, snart nog kunna inträffa, att en sådan befattningshavare kommer att åtnjuta nyreglerad avlöning; och när så blir fallit, torde detta förhållande böra föranleda till, att i ett särskilt moment av förevarande paragraf stadgas, att, där sådan befattningshavares avlöning är ny- reglerad, dyrtidstillägget skall beräknas enligt bestämmelserna i 8 4, men eljest enligt bestämmelserna i 8 3.

$ 8.

I denna paragraf hava bestämmelser införts rörande de i $ 6 av nu gällande kungörelse angivna pensioner, vilka ansetts fortfarande såsom nu är fallet böra

• Sida 35
•  Original

i avseende å rätt till dyrtidstillägg likställas med pension av i $ 1 angivet slag. Emellertid gäller det numera att tillika bestämma, huruvida dyrtidstillägget skall beräknas enligt & 3 eller enligt 8 4. Därvid har pension, som utgår till sådan. f. d. befattningshavare vid numera av staten övertagen järnväg, vilken med pen- sion avgått från tjänst vid järnvägen redan innan den övertagits av staten, be- funnits böra likställas med icke-nyreglerad pension; och bör alltså dyrtidstilläggs- beräkningen i detta fall äga rum enligt bestämmelserna i 8 3. Vad däremot be- träffar till f. d. befattningshavare vid statens järnvägar utgående pension från enskilda järnvägarnas pensionskassa eller med denna jämförlig pensionsinrättning torde böra skiljas mellan olika fall. Till nu ifrågavarande f. d. befattningshavare utgår nämligen därjämte pension från statens järnvägar; och här föreligger så- lunda alltid en förening av pensioner från två håll, varom bestämmelse införts i 8 6. Är pensionen från statens järnvägar avpassad enligt äldre bestämmelser än dem, som meddelats i kungl. brevet den 4 juni 1920 angående rätt till pension för viss personal, som vid statens övertagande av enskilda järnvägar eller ban- delar övergått i statens järnvägars tjänst, så torde hela sammanlagda pensions- förmånen vare att anse såsom icke-nyreglerad; och vid sådant förhållande synas bestämmelserna i $ 3 böra tillämpas enligt den i & 6 angivna regeln. Men om pensionen från statens Järnvägar avpassats enligt föreskrifterna i berörda kungl. brev och alltså utgår efter väsentligen samma grunder, som kommit till tillämp- ning i pensionslagen för kommunikationsverken av den 4 juni 1920, har pensions- förmånen i jämförelse med vad som dittills tillkommit motsvarande pensionär höjts i samma omfattning som enligt berörda pensionslag och bör alltså, i lik- het med pension enligt nämnda lag, anses såsom nyreglerad. Den sammanlagda pensionsförmånen, som avpassats enligt föreskrifterna i omförmälda kungl. brev, kan såsom fallet är jämväl med pension, som beviljas enligt pensionslagen för kommunikationsverken, efter vissa i brevet angivna grunder uppdelas i två delar, en avgiftspension och en statspension. Avgiftspensionen sammanfaller dock icke med pensionen från den enskilda kassan. Under nu angivna förhållanden och ehuru någon del av den sammanlagda pensionsförmånen måste betraktas såsom icke-nyreglerad och dyrtidstillägg alltså enligt den i $ 6 angivna regeln skulle beräknas enligt bestämmelserna i $ 3, har vid det förhållande att det vid sådan dyrtidstilläggsberäkning, som nyss nämnts, skulle kunna inträffa att en ifrågava- rande pensionärs förmåner komme att överstiga vad som i pension och dyrtids- tillägg tillkommer en motsvarande pensionär, som åtnjuter hela sin pension från statens järnvägar, det befunnits lämpligt att — på samma gång som uttryckligen bestämts att dyrtidstillägg må beräknas allenast å summan av den del av för- månen, som motsvarar avgiftspension, och 80 procent av återstående delen — tillika såsom ett undantag från regeln i 8 6 stadga, att vid dyrtidstilläggsberäk- ningen skola tillämpas bestämmelserna i 8 4 b) och c).

38 9—11

motsvara $$ 7—9 i nu gällande kungörelse, och har någon ändring i dessa be- stämmelser icke befunnits erforderlig.

• Sida 36
•  Original

" Förslaget till föreskrifter rörande dyrtidstilläggets utbetalning jämte däri om- förmälda ansökningsformulär har avfattats i överensstämmelse med vad i sådant avseende nu gäller, endast med vidtagande av vissa formella ändringar, föranledda av förändrad paragrafering m. m. i förslaget till allmänna grunder för dyrtids- tillägget.

Förslaget till kungörelse angående pensionstillägg åt vissa f. d. befattningshavare i statens tjänst med flera pensionärer.

8 1.

Såsom i den allmänna motiveringen framhållits, hava kommitterade tänkt sig, att samtidigt med att de föreslagna allmänna grunderna för dyrtidstillägg åt f. d. befattningshavare i statens tjänst med flera pensionärer träda i kraft, en reglering av de låga pensionerna skulle äga rum genom pensionstillägg, avsedda att höja dels då utgående oreglerade pensioner å mindre belopp, dels ock de pen- sioner av liknande beskaffenhet, som därefter tillträdas. Med hänsyn särskilt där- till, att denna anordning är avsedd allenast såsom ett provisorium, hava kommit- terade funnit önskvärt, att så enkla bestämmelser som möjligt bleve gällande i detta avseende. Emellertid är det givet, att man icke för detta önskemål må eftersätta fordran på att rättvisa såvitt möjligt skipas mellan olika grupper av pensionärer. Med hänsyn härtill har, såsom av nu förevarande paragraf framgår, pensionstillägget måst föreslås till olika belopp, högst för de mycket låga pensio- nerna och därefter med en fallande skala för att alldeles upphöra ' vid den gräns, där pensionen enligt de synpunkter, som kommitterade anlagt, icke längre torde få anses såsom låg. ÅA pensioner till belopp av intill 1,500 kronor för år skall enligt förslaget utgå ett tillägg av 180 kronor för år, varvid dock den begränsning ansetts böra stadgas, att tillägget ej må överstiga pensionens belopp. Då nästa grupp pensionärer skulle få ett tillägg å 120 kronor, måste tillägget till pensio- nerna närmast under 1,500 kronor något begränsas för att ej överskjuta vad som - tillkommer en pensionär med pension å 1,500 kronor. Pension därunder jämte tillägg må alltså icke tillsammans uppgå till mer än 1,620 kronor. På samma sätt beräknas tillägget vid pensioner närmast under 2,000 kronor, där ett tillägg å endast 60 kronor vidtager. Slutligen har det ansetts, att pensioner över 2,500 kronor ej i vidare mån behöva tillägg än att förmånerna av pension och pensionstillägg uppgå till högst 2,560 kronor.

SD

• Sida 37
•  Original

beviljats innehavare av egentliga pensioner, så hava de också med hänsyn till de säregna grunderna för dem tillkommande understöd ansetts icke böra göras del- aktiga av ifrågavarande pensionstillägg. I detta sammanhang kan erinras därom, att 1919 års riksdag godkänt vissa bestämmelser, medförande förhöjning av be- rörda understöd, samt att dyrtidstillägg å understöden nu regleras enligt föreskrifter i kungörelse av den 29 juni 1921 (nr 347).

Från åtnjutande av pensionstillägg hava vidare ansetts böra undantagas alla pensionärer med s. k. nyreglerade pensioner, d. v. s. sådana pensioner, som utgå enligt lagen den 4 juni 1920 angående rätt till tjänstepension för ordinarie: tjän- stemän vid postverket, telegrafverket, statens järnvägar och statens vattenfallsverk (nr 254) eller i kungörelsen den 29 juni 1921 med bestämmelser för vissa tjänste- män vid statsdepartement och andra till den civila statsförvaltningen hörande verk i fråga om rätt till pension (nr 456) eller andra dylika pensioneringsgrunder, som blivit fastställda eller kunna komma att fastställas för reglerande av pensions- förhållandena för befattningshavare i statens tjänst. Det gäller sålunda alla de pensionärer, som avses i 8 4 av förslaget till allmänna grunder för dyrtidstillägg åt pensionärer. Att f. d. landshövding, som innehar pension, avpassad efter det från och med den 1 juli 1921 för sådan befattningshavare gällande pensions- underlag, här icke upptagits, beror givetvis därpå att med hänsyn till pensionens storlek något pensionstillägg enligt de i $ 1 angivna begränsningar icke kan i detta fall ifrågakomma.

Emellertid böra även vissa andra grupper av pensionärer undantagas från åtnjutande av pensionstillägg, nämligen de pensionärer, som under senare åren pensionerats efter grunder, som föranlett någon mera avsevärd förhöjning av pensionen i jämförelse med vad som tillkommer förut pensionerade i samma eller motsvarande befattning. Härigenom hava kommitterade funnit sig kunna i någon mån tillgodose ett önskemål, som från flera håll framställts och funnits behjär- tansvärt, nämligen att pensionerna av äldre typ må framför de nyare typerna tillgodoses, så att skillnaden dem emellan minskas. Här kan icke för alla be- stämmas en. och samma tidpunkt som gräns för rätten till pensionstillägg, enär de åtgärder, som föranlett pensionsförhöjning för den ena eller andra gruppen, kommit till tillämpning vid skilda tidpunkter. Då vid ingången av år 1919 genom lönereglering för befattningshavare vid kommunikationsverken, postsparbanken och skogsstaten ävensom för skogvaktare vid Uppsala universitet inträtt en vä- sentlig pensionsförhöjning, har det ansetts, att den, som därefter pensionerats i sådan befattning, redan erhållit så stor pensionsförbättring, att något pensions- tillägg nu icke bör ifrågakomma. Exempelvis blev pensionen för en banvakt vid statens järnvägar från och med år 1919 höjd till 1,386 kronor, medan pensionen förut utgjort högst 1,140 kronor; och för en kronojägare och en skogvaktare vid Uppsala universitet höjdes pensionen från 900 till 1,400 kronor. Enligt den från ingången av år 1919 gällande löne- och pensionsregleringen för lärarpersonalen vid de allmänna läroverken med flera läroanstalter blevo pensionerna i allmänhet icke obetydligt förhöjda, på grund varav och ehuru pensionerna för f. d. ämnes- lärare i regel äro av beskaffenhet att utesluta från rätten till pensionstillägg, de f. d. lärare, som pensionerats efter nämnda tidpunkt, likväl upptagits bland

• Sida 38
•  Original

undantagen, något som alltså huvudsakligen berör f. d. övningslärare. Den pen- sion, som före år 1919 tillkommit en övningslärare, uppgick i regel till 750 a 2,000 kronor och kunde i gynnsammaste fall icke överstiga 2,7150 kronor; numera uppgår pensionen till lägst 1,170 kronor och kan vid största möjliga utsträckning av tjänstgöringen uppgå till inemot 3,500 kronor.

Vidare torde böra från åtnjutande av pensionstillägg undantagas de militära pensiontagare, som pensionerats efter ingången av år 1918 och alltså kommit i åtnjutande av den för viss personal vid armén och marinen beviljade pensions- förbättring. Visserligen utgör pensionsförbättringen för den, som pensionerats under 1918, endast hälften av vad som i sådant avseende tillkommit den, som i samma befattning pensionerats efter ingången av år 1919; men redan den förbättring, som sålunda utgår till 1918 års pensionärer, understiger för dem, varom här är fråga, i intet fall 225 kronor men uppgår i regel till omkring 500 kronor och är alltså av den betydenhet, att även dessa pensionärer ansetts böra undantagas, helst detta bidrager till att i någon mån förminska den överklagade stora skillnaden mellan nya och gamla pensioner på detta område. Då en del pensionerade f. d. beställningshavare vid armén och marinen, vilka icke direkt med tillämpning av gällande bestämmelser om pensionsförbättringen kunnat erhålla sådan förmån, dock blivit därtill berättigade enligt särskilda beslut av riksdagen, har det ansetts böra uttryckligen angivas, att även sådana pensionärer äro från åtnjutande av pensionstillägg undantagna.

Genom tid efter annan vidtagna förändringar i avlöningsförhållandena för vaktmästare och med dem jämförliga befattningshavare höjdes pensionen, som intill år 1908 utgjort för förste vaktmästare 800 kronor och för vaktmästare 600 kronor, småningom intill utgången av år 1918 för förste vaktmästare till 900, 1,000, 1,100 och 1,200 kronor samt för annan vaktmästare till 800, 900 och 1,000 kronor. Genom lönereglering, som gäller från och med år 1919, blevo pensio- nerna 1,400 respektive 1,200 kronor, varefter, i den mån nyreglering träder i kraft, pensionerna äro 1,824 respektive 1,644 kronor. Det har ansetts lämpligt, att åt- njutande av den förhöjning, som inträdde med år 1919, må i dessa fall utesluta sådan pensionär från åtnjutande av pensionstillägg, och i sådant avseende har medverkat den omständigheten, att pensionär, som kommit i åtnjutande av pen- sion efter 1919 års ingång, genom de fördelaktigare dyrtidstilläggsbestämmelser, som skola tillämpas å honom i jämförelse med dem, som komma till tillämpning å pensionär med nyreglerad pension, erhåller i det närmaste enahanda samman- lagd förmån som denne senare; vadan med hänsyn till bestämmelsen om att äldre pensionär icke må i pension och dyrtidstillägg åtnjuta mer än vad i sådana hän- seenden tillhopa tillkommer pensionär med nyreglerad pension, pensionstillägget i detta fall bleve så gott som betydelselöst.

För kvinnliga biträden har från och med år 1920 genomförts en löneregle- ring, som medfört pensionsförbättring av 200 kronor. Av samma anledning som ovan åberopats för förslaget i vad det avser pensionärer, som innehaft befattning såsom vaktmästare eller därmed jämförlig beställning, synes pensionstillägg här böra uteslutas. :

• Sida 39
•  Original

I sammanhang med uppförande å ordinarie stat från och med år 1919 av sjukvårds: och ekonomipersonalen vid statens anstalter för sinnessjuka blevo pen- sionsförhållandena för nämnda personal omlagda och för dem, som därefter pen- sionerades, inträdde en avsevärd pensionsförbättring i jämförelse med vad som i pension tillkommit förut pensionerade befattningshavare, tillhörande nämnda per- sonal. Exempelvis | har : pensionen: för en skötare, som förut icke överstigit 800 kronor, höjts till 1,300 kronor; och en sköterska, som förut bekommit 1 pension 300. a: 500 kronor, erhåller numera 900 kronor i pension... På grund härav har pensionstillägg icke ansetts böra tillkomma de pensionärer av ifrågavarande grupp, som pensionerats efter de nya grunderna. Enär även för vissa andra befattnings- havare vid samma anstalter pensionsunderlagen blivit efter 1918 års utgång för- höjda, har pensionstillägg icke ansetts böra tillkomma den, som pensionerats enligt sålunda förhöjt pensionsunderlag:

Aven för 'åtskilliga andra grupper av befattningshavare har lönereglering under senare åren förekommit med därav följande pensionsförhöjning, exempel- vis år 1919 för befattningshavare vid gymnastiska centralinstitutet och vid bergs- staten ' samt för länsveterinärer ävensom år 1920 för befattningshavare vid lant- mäterikontoren i länen och för lantmäteripersonal, som sysselsättes med utförande av lantmäteriförrättningar; men frånsett de till dessa personalgrupper hörande kvinn- liga" biträden ' och vaktmästare, om vilka gäller vad ovan sagts, äro pensionerna för övriga ifrågavarande befattningshavare sådana, att pensionstillägg icke kan med hänsyn till för detsamma föreslagen begränsning ifrågakomma; och hava dessa pensionärer därför icke upptagits bland de undantagna. Detsamma gäller vissa andra grupper bland pensionärer, vilka erhållit högre pension direkt till följd av ändring i pensionsvillkoren, såsom t. ex. förste provinsialläkare och pro- vinsialläkare.

Vid övervägande av frågan huruvida någon uteslutning från åtnjutande av pensionstillägg skulle kunna anses påkallad i anledning av de pensionsregleringar, som vidtagits år 1917 för icke ordinarie personal vid telegrafverket, statens järn- vägar och statens vattenfallsverk, år 1918 för arbetare vid statens järnvägsbygg- nader och statens vattenfallsverks byggnadsavdelning samt år 1920 för daglönare vid marinen, hava kommitterade icke funnit omständigheterna böra, beträffande pensionärer, om vilka här kan vara fråga, föranleda till stadgande av undantag från åtnjutande av pensionstillägg. Visserligen skulle härigenom enligt äldre bestämmelser , pensionerad daglönare, i olikhet mot vad som föreslagits beträf- fande förhållandet mellan äldre och nyare militära pensionstagare, icke tillgodoses mer än den, gom pensionerats enligt kungörelsen den 24 augusti 1920 (nr 645), men pensionsbeloppen enligt sistnämnda författning, vilka avpassats efter grun- derna, för 1917 års nyssnämnda pensionsreglering för icke ordinarie personal vid vissa kommunikationsverk, äro i och för sig så låga att de synas skäligen böra upphjälpas genom pensionstillägg. i

53

Liksom dyrtidstillägg enligt de allmänna grunderna för sådan förmån åt f. d.

befattningshavare i statens tjänst ansetts böra tillkomma dels den, som åtnjuter pp

• Sida 40
•  Original

avlöning på indragningsstat utan tjänstgöringsskyldighet, dels ock vissa grupper -av pensionärer, som icke varit i statens tjänst anställda men som likväl pensioneras av staten eller med bidrag av statsmedel, så har det också ansetts billigt; att pensionstillägg må utgå i flertalet av dessa fall. Vissa grupper hava dock be- funnits böra uteslutas från åtnjutande av pensionstillägg av samma skäl, som för- anlett att vissa f. d. befattningshavare i statens tjänst undantagits. Sålunda har bland berättigade till sådant tillägg icke upptagits den grupp: av pensionärer, som angives i $ 5 2:o av kungörelsen den 29 juni 1921 (nr 345) och i & 7 2:0 av kommitterades förslag till motsvarande kungörelse. Samtliga dessa pensionärer åtnjuta pension genom statens anstalt för pensionering av folkskollärare med flera och genom övergångsstadganden i reglementet för anstalten av den 31 december 1919 (nr 878) hava de äldre pensionärerna, på sätt närmare framgår av redogörelsen för förenämnda preliminära utredning om pensionsförhöjning, fått från och med år 1920 en väsentlig pensionsförbättring, varför pensionstillägg nu ieke synes böra tillkomma dem.

Detsamma gäller f£. d. lärarinnor vid statsunderstödda enskilda läroanstalter. Dessa, som enligt $& 5 5:o) i nyssnämnda kungörelse äga åtnjuta dyrtidstil- lägg av statsmedel och jämväl i kommitterades förslag; $ 7 5:0), upptagits såsom till dylik förmån i fortsättningen berättigade, hava genom 1921 års riksdags be- slut om ändrade grunder för dem tillkommande tilläggspensioner av statsmedel fått väsentlig pensionsförbättring och hava därför utslutits från åtnjutande: av pensionstillägg.

Pensionen till £. d. lasarettsläkare, som utgår med hälften av statsmedel och hälften av kommunala medel, uppgår till 3,000 kronor och utesluter alltså sin innehavare från åtnjutande av pensionstillägg, vadan sådan pensionär icke här upptagits. Vad däremot beträffar f. d. extra provinsialläkare, som i pension. av statsmedel åtnjuter 1,500: kronor, föreligger icke någon garanti att han därutöver av kommunala medel bekommer något bidrag. Vid sådant förhållande har pen- sionstillägg ansetts böra tillkomma sådan pensionär, för såvitt ej genom tillskott från annat håll pensionen uppbringats till sådant belopp, att tillägg därigenom uteslutes. ;

$ 4.

Om pensionär jämte pensionen åtnjuter avlöning såsom befattningshavare i statens tjänst eller om pensionär såsom innehavare av lärarbefattning vid annan läroanstalt än statens åtnjuter avlöning av statsmedel eller om han innehar pen- sion för mer än en tjänst, bör sådan pensionär komma i åtnjutande av pensions- tillägg endast i den män förmånernas sammanlagda belopp må därtill föran- leda; och har ett stadgande i detta syfte införts i förevarande paragraf. ' Något särskilt betungande för den myndighet eller kassa, som skall pröva rätten till pensionstillägg, torde detta stadgande icke komma att medföra, då ju hänsyn till sådana förmåner från annat håll måste tagas vid beräknandet av dyrtidstillägget till vederbörande.

$$ 5 och 6.

s I dessa paragrafer hava intagits: bestämmelser i syfte att avliden pensionärs rätt till pensionstillägg skall i likhet med vad honom tillkommit i dyrtidstillägg

• Sida 41
•  Original

övergå till hans stärbhus samt att i sammanhang med utbetalning av pension även motsvarande del av pensionstillägget skall till vederbörande utbetalas.

Förslaget till föreskrifter rörande utbetalningen av pensionstillägget är byggt på samma grunder, som nu gälla och av kommitterade föreslagits i fortsättningen skola tillämpas i fråga om utbetalning av dyrtidstillägg åt pensionerade f. d. be- fattningshavare i statens tjänst. För dyrtidstilläggs utbekommande från järnvägs- styrelsen hava vissa pensionärer att till styrelsen inkomma med ansökning med påtecknat intyg rörande det pensionsbelopp, som vederbörande åtnjuter från en- skild pensionskassa. Då järnvägsstyrelsen härigenom erhåller nödigt material för bedömande av frågan, huruvida och till vilket belopp pensionstillägg bör tillkomma vederbörande, har det ansetts onödigt att här fordra särskild ansökning om utbekommande av pensionstillägg.

Förslaget till kungörelse med allmänna grunder för dyrtidstillägg åt pensionsberättigade änkor och barn efter befattningshavare i statens tjänst med flera.

SI

överensstämmer med motsvarande paragraf i nu gällande kungörelse (nr 346/1921). Det skulle visserligen kunna ifrågasättas att göra ett tillägg till bestämmelsen för att bland de särskilt angivna kassor, vilkas pensionärer oaktat kassan icke erhåller statsbidrag likväl äga åtnjuta dyrtidstillägg av statsmedel, upptaga även fonden för pensionering av änkor och barn efter befattningshavare vid Strömsholms hingstdepå. Denna fond; som numera förvaltas av statskontoret, äger väl icke längre rätt till något statsbidrag. varav den icke heller är i behov, men har å andra sidan under lång tid åtnjutit sådant bidrag och kan sålunda i sin behåll- ning anses inrymma jämväl statsmedelsbidrag. På grund härav och då det efter förda besvärsmål blivit i högsta instans i tolkningsväg avgjort, att pensionärer från fonden äro med avseende å dyrtidstillägg likställda med andra änkor och barn 'efter befattningshavare i statens tjänst, vill det förefalla kommitterade, som om något uttryckligt stadgande därom knappast vore behövligt.

82

har avfattats i likhet med motsvarande paragraf i förslaget till kungörelse med allmänna grunder för dyrtidstillägg åt £. d. befattningshavare i statens tjänst med flera pensionärer; och åberopas nu vad därom anförts i specialmotiveringen till » Berörda författningsförslag.

• Sida 42
•  Original

Såsom förut framhållits föreligger enligt kommitterades mening anledning att även i fråga om dyrtidstillägg åt änkor och barn skilja mellan pensioner av äldre typ och nyreglerade pensioner. I nu förevarande paragraf hava huvudgrunderna för dyrtidstillägget å pensionerna av förra slaget intagits under hänvisning tillika därtill, att i $ 4 är för vissa fåll annorlunda stadgat. . Då den möjlighet icke är utesluten, att exempelvis vid beviljande av familjepension riksdagen finner de strängare dyrtidstilläggsgrunderna, som föreslås i $ 4; böra å denna pension till- lämpas, har jämväl här såsom i motsvarande bestämmelse rörande f. d. befatt- ningshavare gjorts det förbehåll för tillämpningen av bestämmelserna i nu före- varande paragraf att icke heller eljest i särskild ordning blivit annorlunda stadgat.

Om huvudgrundernas allmänna innebörd har redogörelse förut lämnats; nu må framhållas, att det befunnits lämpligt och för hänvisningar i denna och följande paragraferna nödigt att bland huvudgrunderna särskilja och med bokstäver och siffror utmärka, vad som rörer de skilda grupperna av nu ifrågavarande pensio- närer. Under A. 1. behandlas grunderna för dyrtidstillägg åt ensam änka och under ÅA. 2. vad i sådant avseende funnits böra gälla för änka med ett eller flera minderåriga barn; under B. 1. motsvarande grunder i fråga om ett minderårigt harn utan pensionsberättigad moder och två minderåriga syskon utan pensions- berättigad moder; samt under B. 2. vad i sådant avseende ansetts böra bliva gällande för tre eller flera minderåriga barn utan pensionsberättigad moder; under C. slut- ligen har intagits den bestämmelsen, att dyrtidstillägg till annan pensionär än de i ÅA. och B. omförmälda skall beräknas. på sätt i A. 1. är stadgat.

Bestämmelser om avjämning av brutet tal, som uppkommer vid procenttals- beräkningen eller vid beräkningen av förekommande ökning av grundtalet, även- som därom att dyrtidstillägget ej utgår å i pensionsförmånen för månad ingående öretal, som överstiger fullt krontal, hava i nu förevarande paragraf intagits under D.

Till belysande av i denna paragraf föreslagna bestämmelsers tillämpning få kommitterade, utöver vad i sådant avseende redan förut anförts, hänvisa till vad som meddelas här nedan i den speciella motiveringen till författningsförslaget rörande pensionstillägg åt änkor och barn; här må endast anföras ett exempel på dyrtidstilläggsberäkning i ett fall, där pensionstillägg ej skall utgå. En änka, som för egen del åtnjuter pension å 900 kronor från arméns änke- och pupillkassa, har fyra minderåriga barn och får därför pensionen förhöjd med fyra pupill- tillägg å 100 kronor. Pensionsbeloppet utgör alltså 1,300 kronor för familjen till- sammans. : Dyrtidstillägget beräknas sålunda: grundtalet 117 ökas enligt $3 A. 2! med '/10 eller till 163 med iakttagande av avjämning enligt 8 3 D. Efter helt sålunda ökat grundtal får dyrtidstillägget utgå på 50 + 4 X 10 kronor per månad

eller 1,080 kronor för år; å återstoden 220 kronor sker beräkningen efter 00 av det ökade grundtalet. Dyrtidstillägget för år blir alltså 00 Xx 1,080 +i00 X 163 |

100 X 220 =1,956 kronor 20 öre, varvid ytterligare avjämning skett enligt 8 3 D.

• Sida 43
•  Original

SA.

Denna paragraf innehåller bestämmelserna om dyrtidstillägg å s. k. nyreg- lerade familjepensioner; och såsom förut framhållits innebär förslaget i detta hän- seende, att de allmänna grunderna, sådana. de finnas angivna i $ 3, skola till- lämpas även å omförmälda pensioner med den skillnad endast att grundtalet skall i varje särskilt fall minskas med 20.

Liksom: beträffande f. d. befattningshavare framhållits, att gruppen av ny- reglerade, pensioner kommer att vidgas allt eftersom ytterligare delar av till stats- förvaltningen hörande verk och inrättningar undergå liknande löne- och pensions- reglering som den, vilken år 1920 genomfördes för befattningshavare vid kom- munikationsverken och år 1921 beslutits i fråga om befattningshavare vid stats- departementen med flera till den civila statsförvaltningen hörande verk, så kommer också en förskjutning småningom att äga rum till ökat antal av sådana familje- pensioner, som äro att hänföra till gruppen nyreglerade pensioner; och redan vid framläggande av förslag till 1922 års riksdag i nu förevarande spörsmål kan det måhända bliva erforderligt att bland de grupper av pensionärer, som, skola vara underkastade de strängare bestämmelserna om dyrtidstillägg, upptaga även andra än de pensionärer, som av kommitterade angivits i denna paragraf.

$5

motsvarar $ 4 i nu gällande kungörelse och innefattar således bestämmelser för reglering av dyrtidstilläggsberäkningen i fall, där någon åtnjuter två eller flera pensioner eller,' jämte pension, åtnjuter dyrtidstillägg av statsmedel såsom lön- tagare.

Vad beträffar förening av familjepensioner från två eller flera håll torde ett sådant förhållande vara sällsynt och egentligen endast förekomma för efterlevande efter vid lotsverket eller vid tullverket anställda befattningshavare. Familjepension efter vid lotsverket anställd person kan utgå samtidigt från flottans pensionskassa och från lotsverkets enskilda pensionskassa; båda grunda sig på en och samma statsanställning och böra behandlas såsom en och samma pension. Detsamma gäller familjepension efter vid tullverket anställd person; utöver vanlig änke- och barnpension kan nämligen beviljas tillägg åt efterlevande efter i fattigdom avliden befattningshavare vid tullverket. Även här bör anses föreligga en enda pension; och i båda dessa fall hava hittills gällande bestämmelser medfört behandling så- som om vederbörande haft en pension till belopp, motsvarande summan av vad från vartdera hållet åtnjutits. ;

Emellertid skola nu enligt förslaget olika bestämmelser bliva gällande för oreglerade familjepensioner och nyreglerade; och det skulle ju kunna tänkas, att en pension av vartdera slaget förenades hos samma person. För en sådan förening kunde givetvis ifrågasättas olika bestämmelser vid skilda kombinationer; men då något. sådant fall torde bliva ytterst sällsynt, hava kommitterade här liksom i fråga om f. d. befattningshavare ansett tillräckligt med en något summarisk an-

• Sida 44
•  Original

ordning till fördel för vederbörande pensionär, i det att förslaget innebär, att de gynnsammare dyrtidstilläggsgrunderna skola komma till tillämpning, om en av pensionerna är oreglerad.

Även för det fall, att pensionär åtnjuter dyrtidstillägg av statsmedel i egen- skap av f£. d. befattningshavare eller löntagare, skulle ju kunna ifrågasättas skilda bestämmelser för olika kombinationer; men då också dessa fall torde vara ganska sällsynta, hava kommitterade ansett tillfyllest med ett stadgande därom, att vid tillämpning av bestämmelserna i $$ 3 och 4 dyrtidstillägg å familjepensionen be- räknas efter helt grundtal, respektive helt grundtal minskat med 20, allenast å det belopp, varmed pensionen såsom f. d. befattningshavare eller avlöningen så- som löntagare understiger 600 kronor för år, dock med iakttagande i förekom- mande fall av meddelade bestämmelser om tillägg till grundtalet och om höjning av den del av pensionens månadsbelopp, varå dyrtidstillägg må beräknas efter högre procenttal än å återstoden. Exempelvis äger en änka, som jämte änke- pension å 400 kronor innehar med dyrtidstillägg av statsmedel förenad avlöning å 1,200 kronor för år, åtnjuta dyrtidstillägg å pensionen endast efter det lägre pro- centtalet, men är avlöningen endast 300 kronor, får hon å skillnaden mellan dettå belopp och pensionsbeloppet eller alltså å 100 kronor av pensionen åtnjuta dyr- tidstillägg efter det högre procenttalet. I fall, där jämte änkan finnas fem minder- åriga barn och motsvarande pension utgör 720 kronor för år, skall enligt bestäm- melserna i $ 3 grundtalet ökas med fem tiondelar; då i sådant fall tillika det pensionsbelopp, å vilket dyrtidstillägg må beräknas efter helt grundtal, respektive helt grundtal minskat med 20, ökas intill fördubbling, skulle dyrtidstillägg å hela pensionen få i vanliga fall beräknas efter det högre 'procenttaälet. 'Förenas sådan familjepension med avlöning å 1,200 kronor, får dyrtidstillägget å pensionen utgå endast efter det lägre procenttalet. Om avlöningen endast utgör 300 kronor där- emot, får dyrtidstillägg efter högre procenttal åtnjutas å skillnaden mellan detta belopp och 720 kronor eller alltså å 420 kronor för år räknat.

$ 6

motsvarar $ 5 i nu gällande kungörelse och har — med undantag därav, att sista stycket av paragrafen befunnits kunna formuleras något enklare än förut skett — icke annan ändring vidtagits än att, då olika beräkningsgrunder för dyr- tillägget införas för oreglerade och nyreglerade 'pensioner, det blivit nödigt att här angiva vilkendera av dessa grunder, som skall komma i tillämpning. Att detta måste bliva de i 8 3 angivna gynnsammare grunderna, har beträffande flertalet av ifrågavarande grupper av pensionärer för kommitterade framstått såsom otvivel- aktigt. Endast i fråga om de familjepensioner, som till änkor och barn efter folkskollärare med flera utgå efter ikraftträdandet med 1920 års ingång av be- stämmelserna i reglementet den 31 december 1919 för statens anstalt för pensio- nering av folkskollärare med flera (nr 878), har någon tvekan uppstått; men då icke heller dessa sistnämnda familjepensioner befunnits kunna betecknas såsom nyreglerade i samma mening som de i 8 4 angivna familjepensionerna, hava kommitterade stannat vid att föreslå, att samtliga familjepensioner, som nu äro i

• Sida 45
•  Original

ävseende å dyrtidstillägg likställda med familjepensioner efter statstjänare, må i fortsättningen behandlas enligt de i $ 3 angivna grunder för dyrtidstilläggsberäk- ningen.

$ t—11

motsvara $$ 6—10 i nu gällande kungörelse. Någon saklig ändring av däri meddelade bestämmelser har icke ansetts erforderlig.

Förslaget till utbetalningsföreskrifter jämte däri omförmälda ansöknings- formulär har avfattats i huvudsaklig överensstämmelse med motsvarande nu gällande föreskrifter.

Förslaget till kungörelse angående pensionstillägg åt vissa änkor och barn efter befattningshavare i statens tjänst med flera.

31.

Genom den föreslagna omläggningen av de allmänna grunderna för dyrtids- tillägget skulle såsom förut i den allmänna motiveringen framhållits nästan över hela linjen framträda en minskad förmån även beträffande familjepensionerna. Till förekommande av denna påföljd vad beträffar de låga oreglerade pensionerna och tillika i syfte att för de sämst lottade bland innehavarna av dylika pensioner bereda en förbättring, skall enligt kommitterades förslag utgå ett pensionstillägg enligt grunder, för vilka kommitterade förut redogjort.

I början av förevarande paragraf angives, att pensionstillägg skall tillkomma vissa änkor och minderåriga barn efter befattningshavare i statens tjänst. Redan här framträder således en skillnad mellan den grupp, som är berättigad till dyr- tidstillägg, och den, som tillika får pensionstillägg, i det att från åtnjutande av pensionstillägg uteslutits de pensionärer, som i kungörelsen om dyrtidstillägg be- tecknats »övriga anhöriga». Därmed avses dels barn, som efter minderårighetens upphörande fått behålla pensionen till följd av sjukdom eller vanförhet, dels ock ogifta döttrar, vilka efter minderårighetens upphörande enligt de för några kassor gällande bestämmelser äga åtnjuta pension. Såsom framgår av den i $ 7 av denna kungörelse intagna bestämmelse om vad som avses med minderårigt barn, är det föreslaget, att den förra gruppen av dessa »övriga anhöriga» skulle under vissa förutsättningar erhålla pensionstillägg. Däremot hava kommitterade icke funnit anledning föreligga att för den andra gruppen, ogifta döttrar, utöver den kompensation för levnadskostnadsökningen, som genom dyrtidstillägget erhålles, bereda något ytterligare tillägg.

• Sida 46
•  Original

I övrigt framträder skillnaden mellan rätt till dyrtidstillägg och rätt till pensionstillägg icke i regel på annat sätt, än att pensionstillägg är uteslutet, då pensionen överstiger visst belopp, olika för skilda förhållanden på sätt av den allmänna motiveringen framgår.

I förevarande paragraf hava under 1 a upptagits bestämmelserna rörande pensionstillägg åt änka med eller utan pensionsberättigat minderårigt barn, varvid stadgats,' att tillägg efter angiven skala skall utgå, därest beloppet av den änka ensam tillkommande pensionen understiger 600 kronor för år; och under 1 b. föreskrives, att för änka med ett eller flera minderåriga barn det pensionstillägg, som enligt bestämmelserna i 1 a utgår å änkepensionen, skall ökas med 20 procent för varje barn, dock endast under förutsättning att i pensionen icke ingår förhöjning i förhållande till barnantalet och att särskilda barntillägg eller pupill- tillägg icke heller utgå. Under c hava sammanförts de begränsningar, som ansetts erforderliga vid tillämpningen av bestämmelserna i a och b. Pensionstillägget har, när det gäller änka utan minderårigt barn, ansetts icke böra få överstiga pensionens belopp; om sålunda en änka med pension å 70 kronor icke har något minderårigt barn, erhåller hon i pensionstillägg endast 70 kronor; men om hon har exempelvis tre minderåriga barn och själva pensionen ändock icke av sådan anledning höjts över 70 kroner, erhåller familjen utom tillägget å 70 kronor en ökning, motsvarande 3X20 procent av 70 kronor, d. v. s. ytterligare 42 kronor. Övriga begränsningar hava tillkommit för att icke en lägre familjepension skall genom pensionstillägget kunna stiga utöver en högre familjepension under i övrigt enahanda förhållanden.

Under punkt 2 i förevarande paragraf hava bestämmelser intagits, som reg- lera pensionstillägget för ett minderårigt barn utan pensionsberättigad moder, var- vid såväl tillägget som begränsningsbeloppen för detsamma satts till hälften av vad som i motsvarande avseenden föreslagits i fråga om ensam änka.

Slutligen är i punkt 3 meddelad bestämmelse om reglering av pensionstill- lägget för två eller flera minderåriga barn utan pensionsberättigad moder. Lik- som ett barn ansetts böra bekomma hälften av vad som skulle hava tillkommit dess moder, har den grundsatsen här gjorts gällande, att två syskon tillsammans bekomma vad deras moder skulle hava erhållit. Detsamma tillkommer tre eller flera syskon, om deras pensionsbelopp är förhöjt till följd av den omständigheten, att de äro flera än två; men om så icke är förhållandet, få tre syskon pensions- tillägget förhöjt i likhet med vad som skulle hava ägt rum för deras moder med ett barn, och fyra syskon erhålla förhöjning i likhet med vad som skulle hava tillkommit deras moder med två barn o. s. Vv. ; ;

Tillämpningen av bestämmelserna i nu förevarande paragraf liksom av stadgandena om dyrtidstilläggsgrunderna belyses av nedanstående exempel, varvid för korthetens skull förslaget till kungörelse med allmänna grunder för dyrtids- tillägg åt änkor och barn betecknats med D. och förslaget till kungörelse om pensionstillägg till vissa änkor och barn med P. Vid beräkningarna har tillämpats nuvarande grundtalet (117).

Till ensam änka med pension å 320 kronor skulle enligt P:S 1 a utgå pen- sionstillägg med 90 kronor; men, enär tillägget jämte pensionen enligt P $ 1c

• Sida 47
•  Original

icke får överstiga 390 kronor, begränsas tillägget till 70 kronor. Dyrtidstillägget ntgås! enligt D. $ HAL med 390:x 100 — 456. kronor, 30 öre.

Änka med tre minderåriga barn har pension å 400 kronor för egen del och 240 kronor för barnen eller en sammanlagd familjepension å 640 kronor. Pensionstillägg utgår enligt P 8 1a med 60 kronor, varemot någon ökning enligt P 8 1b icke äger rum. A sammanlagda beloppet, 700 kronor, beräknas dyrtids- tillägg sålunda: grundtalet 117 ökas enligt D. $ 3 A.2 med ?/1 till 152, varvid avjämning skett enligt D. 8 3 D. Då dyrtidstillägget i sådant fall får beräknas efter helt ökat grundtal högst på 50 + 3 X 10 kronor per månad, skall å hela årsbeloppet i detta fall dyrtidstillägg beräknas efter helt ökat grundtal och blir

152 alltså 100 xX 700 = 1,064 kronor.

Till änka med två barn utgår en pension å 500 kronor utan förhöjning eller barntillägg. Pensionstillägg utgår enligt P $ 1a med 30 kronor, vartill enligt P8 1b kommer tillökning med 3 0 S Xx 30 = 12, så att pension och tillägg till- sammans utgöra 542 kronor; dyrtidstillägget beräknas sålunda: grundtalet 117 ökas enligt D. $ 3 A.2 med ?/10 och bestämmes med avjämning enligt D. $ 3 D. till 140 och blir alltså dyrtidstillägget 100 X 542 = 758 kronor 80 öre.

Pensionen till änka med fyra barn utgör 560 kronor, utan att däri ingår förhöjning i anledning av barnantalet eller särskilda barntillägg. Pensionstillägg

skulle enligt P $ 1a och b utgöra 30 + : 0 " enär pension och pensionstillägg enligt P 8 1c icke få överstiga 600 kronor, till 40 kronor; å sammanlagda beloppet, 600 kronor, beräknas dyrtidstillägg sålunda: grundtalet 117 ökas enligt D $ 3 A.2 med "/w till 163, varvid avjämning enligt D 8 3D iakttagits, och dyrtidstillägget blir alltså 160 X 600 = 978 kronor.

Fyra minderåriga syskon utan pensionsberättigad moder hava tillsammans pension å 480 kronor, därav 400 kronor utgör det belopp, som skulle hava till- kommit två syskon. Pensionstillägg utgår enligt stadgandet i P $ 2 jämfört med P Sia med 60 kronor; dyrtidstillägg beräknas sålunda: grundtalet 117 ökas en- ligt bestämmelsen i D. 8 3 B.2 jämförd med D $ 3 A.2 med ?”/1w och blir, med iakttagande av D $ 3 D, således 140 och dyrtidstillägget utgår alltså med

140 | 100 Xx 540 = 756 kronor.

Xx 30 =54 kronor, men begränsas,

Sva

Då enligt bestämmelserna i $ 1 pensionstillägg kan tillkomma änka med barn eller syskon utan pensionsberättigad moder på sådant sätt, att visst belopp beräknas för änkan respektive två syskon samt en viss tillökning däri äger rum

• Sida 48
•  Original

för. barnen respektive övriga syskon, har det ansetts nödvändigt att här stadga, att vad som i pensionstillägg tillkommer två eller flera pensionärer tillsammans skall dem emellan fördelas på samma sätt, som gäller i fråga om dem tillsam- mans tillkommande pensionsförmån.

Sus.

Från åtnjutande av pensionstillägg, där sådant eljest skulle utgå, hava en- dast innehavare av s. k. nyreglerade pensioner ansetts böra undantagas. Härför- utom kunde visserligen ifrågasättas att utesluta även sådana pensionärer, vilkas pensioner, ehuru icke hänförliga till nyreglerade, likväl genom under senare åren förhöjda delaktighetsbelopp i vederbörande kassa såsom följd av ökat pensions- underlag för delägaren-befattningshavaren blivit avsevärt förhöjda i jämförelse med vad som förut tillkommit efterlevande efter motsvarande befattningshavare; men då dessa förhöjningar av familjepensionerna visat sig uppgå till Jämförelse- vis mindre betydande belopp, hava kommitterade ansett, att dessa pensionärer icke böra av sådan anledning uteslutas från nu ifrågavarande pensionstillägg.

8.4.

I denna paragraf hava såsom berättigade till pensionstillägg upptagits de grupper av pensionärer, som, ehuru icke hänförliga till efterlevande efter. befatt- ningshavare i statens tjänst, likväl enligt $ 5 i gnllånde grunder för dyrtidstill- lägg åt änkor och barn efter sådana befattningshavare blivit med dem likställda i avseende å dyrtidstilägg. Dock hava bland pensionsberättigade änkor och barn efter befattningshavare med familjepensionsrätt i statens anstalt för pensionering av folkskollärare med flera endast sådana ansetts böra komma i åtnjutande av pensionstillägg, som enligt punkten 8 i övergångsstadgandena under kap. IV i anstaltens 7. Nee av a 31 december 1919 (nr 878) fått pensionen berninf efter ett familjepensionsunderlag av endast 300 kronor; varemot övriga efterle- vande efter anstaltens delägare samtidigt fått pensionsförmånen så väsentligt för- bättrad, att något pensionstillägg nu icke funnits böra för dem ifrågakomma.

55

Åtnjuter pensionär familjepension från mer än ett håll eller jämte pension avlöning ok befattningshavare 1 statens tjänst eller uppbär avlöning av stats- medel för befattning vid annan läroanstalt än statens eller innehar pension Jjäm- väl för statstjänst, skall enligt kommitterades mening dessa förmåners samman- lagda belopp vara avgörande för frågan, huruvida och till vilket belopp pensions- tillägg må utgå; och har bestämmelse härom intagits i nu förevarande paragraf.

$S 6—9.

I dessa paragrafer hava ofog liknande bestämmelser, som finnas med- delade i $$ 6—98 och 10. av gällande kungörelse om dyrtidstillägg åt änkor och

• Sida 49
•  Original

barn. Därvid är icke annat att särskilt framhålla än att, som ovan antytts, kom- mitterade, vilka ansett att i regel endast änkor och minderåriga barn böra äga åtnjuta pensionstillägg, funnit den grupp av pensionärer, som hänföras till »övriga anhöriga», icke i vidare mån böra göras delaktig i pensionstillägget än att med minderårigt barn ansetts böra i förevarande avseende likställas annan pensions- berättigad under förutsättning att pensionen åtnjutes av anledning att vederbö- rande är till följd av invaliditet eller sjukdom oförmögen till årbete och i saknad av medel att försörja sig; och har bestämmelse härom influtit i $& 7.

Föreskrifterna rörande pensionstilläggets utbetalning hava avfattats i över- ensstämmelse med motsvarande, nu gällande föreskrifter i fråga om dyrtidstillägg till änkor och barn. I de fall, där enligt sistnämnda föreskrifter erfordras att till järnvägsstyrelsen ingives ansökning med påtecknat intyg rörande det pensions- belopp vederbörande åtnjuter från enskild pensionskassa, erhåller härigenom järn- vägsstyrelsen nödiga upplysningar för bedömande av frågan, huruvida och till vilket belopp pensionstillägg må utgå; och har 'det därför ansetts icke erforderligt, att särskild ansökning om pensionstillägg upprättas och ingives.

Författningsförslag.

Förslag till kungörelse med allmänna grunder för dyrtidstillägg åt f. d. befattningshavare i statens tjänst med fléra pensionärer.

AR

F. d. befattningshavare i statens tjänst — avskedade båtsmän och marin- soldater samt Vadstena krigsmanshuskassas understödstagare därunder icke inbe- gripna — vilka äro berättigade till pension eller därmed jämförligt årligt under- stöd, som av Konung och riksdag till siffran bestämts eller eljest utgår efter av riksdagen prövade grunder, äga med här nedan angivna begränsningar uppbära dyrtidstillägg till pensionen eller understödet,

82,

Dyrtidstillägget beräknas, i enlighet med vad i $$ 3 och 4 närmare stadgas, med ledning av det grundtal, som fastställts för bestämmande av 'dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst. Nytt grundtal äger tillämpning från öch med 'den månad, mundeéer vilken Kungl. Maj:ts beslut kungjorts, till den 'månad, under vilken Kungl. Maj:t må komma att fastställa annat grundtal.

• Sida 50
•  Original

Sj

Där annorlunda icke är i $$ 4 och 5 av denna kungörelse eller eljest i särskild ordning stadgat, utgår dyrtidstillägget, räknat efter den å månad belö-

pande. pensionen, på följande sätt.

Å pension, som icke överstiger 60 kronor för månad, beräknas dyrtidstill- lägget efter ett procenttal, som motsvarar grundtalet. Överstiger pensionen 60 kronor i månaden, beräknas dyrtidstillägg för den del därav, som utgör 60 kro- nor, på sätt nyss sagts samt för överskjutande delen efter ett procenttal, som motsvarar femtiofem hundradelar av grundtalet; dock att beträffande pensions- tagare, vilken vid början av det kalenderkvartal, som omfattar den månad, dyr- tidstillägget avser, på grund av försörjningsplikt underhållit barn, som icke upp- nått 16 års ålder, den del av pensionen, för vilken dyrtidstillägget beräknas efter ett procenttal motsvarande grundtalet, ökas med 10 kronor för varje dylikt barn. Förhöjning i dyrtidstillägget på grund av försörjningsplikt må icke beräknas för barn, som i egenskap av befattningshavare eller pensionär är berättigad till dyr- tidstilläg gg av statsmedel; och må för barn, vars föräldrar båda åtnjuta dyrtids- tillägg enligt denna kungörelse, nu nämnd förhöjning utgå endast till den av föräldrarna, som åtnjuter den högsta pensionsförmånen, eller, om nämnda för- måner äro lika, till fadern. Gift kvinnlig f. d. befattningshavare, vilkens man icke såsom befattningshavare i statens tjänst eller innehavare av lärarbefattning vid annan läroanstalt än statens eller såsom pensionär är berättigad till dyrtids- tillägg av statsmedel, äger för barn tillgodonjuta förhöjning av dyrtidstillägget endast om mannen är på grund av bristande arbetsförmåga väsentligt urståndsatt att bidraga till familjens underhåll.

Därest vid beräkningen av det procenttal, som skall motsvara femtiofem hundradelar av grundtalet, brutet tal uppstår, jämnas procenttalet till närmast lägre hela tal.

Dyrtidstillägg utgår ej å i pensionsförmånen för månad ingående öretal,

som överstiger fullt krontal.

8 4.

Till £. d. befattningshavare vid postverket, telegrafverket, statens järnvägar

eller statens vattenfallsverk, vilka åtnjuta pension enligt lagen den 4 juni 1920 (nr 254) angående rätt till tjänstepension för ordinarie tjänstemän vid nämnda . verk, till f£. d. befattningshavare vid statens järnvägar, vilka pensionerats enligt de i kungl. brevet den 4 juni 1920 meddelade bestämmelser angående rätt till pen- sion för viss personal, som vid statens övertagande av enskilda järnvägar eller bandelar övergått i statens järnvägars tjänst, så ock till f. d. befattningshavare, vilka åtnjuta pension enligt kungörelsen den 29 juni 1921 (nr 456) med bestäm- melser för befattningshavare vid statsdepartement och vissa andra till den civila statsförvaltningen hörande verk i fråga om rätt till pension, ävensom till £. d. befattningshavare, som pensionerats enligt det för landshövding från och med den 1 juli 1921 gällande pensionsunderlaget, skall dyrtidstillägg utgå i enlighet med föreskrifterna i 8 3, dock med iakttagande därav,

• Sida 51
•  Original

b) att dyrtidstillägget å den del av sålunda beräknat pensionsbelopp, som icke överstiger 85 kronor för månad, skall beräknas efter ett procenttal, motsva- rande grundtalet minskat med 20, samt å återstoden efter ett procenttal, mot- svarande femtiofem hundradelar av grundtalet minskat med 20; samt

c) att det månadsbelopp, varå dyrtidstillägget sålunda må utgå efter högre procenttal, skall i fall av försörjningsplikt för barn, som i 8 3 sägs, ökas med 10 kronor för varje barn.

85.

Mom. 1. Dyrtidstillägg enligt stadgandena i $ 3 må icke tillsammans med pensionen överstiga vad i & 4 avsedd f. d. befattningshavare, som pensionerats i samma eller motsvarande befattning inom vederbörande verk, erhåller i pension jämte dyrtidstillägg enligt stadgandena i sistnämnda paragraf.

Mom. 2. Pensionerat kvinnligt biträde skall, även om det verk, hon vid avgången från tjänsten tillhört, ännu icke undergått sådan reglering, att där an- ställda befattningshavare pensioneras enligt de i $ 4 här ovan angivna pensio- neringsgrunder, likväl vara underkastad bestämmelsen i mom. 1 av denna para- graf; och skall därvid såsom nytt pensionsunderlag för sådan tjänst anses det belopp, som i sådant avseende enligt förenämnda kungörelse den 29 juni 1921 (nr 456) fastställts att gälla för motsvarande befattning vid nyreglerat verk.

$ 6.

Där f. d. befattningshavare från mer än ett håll åtnjuter pension, som i 8 1 omförmäles, skola pensionerna eller beträffande pension, som i $ 4 avses, 80 procent av dess belopp sammanläggas; och å sammanlagda beloppet skall, där ej annat föranledes av bestämmelserna i & 8, dyrtidstillägg beräknas, om någon av pensionerna är av beskaffenhet, som i $ 3 avses, enligt bestämmelserna i sam- ma paragraf, men eljest enligt bestämmelserna i $ 4 b) och c).

Åtnjuter pensionstagare dyrtidstillägg såsom befattningshavare i statens tjänst: eller äger han såsom innehavare av lärarbefattning vid annan läroanstalt än statens uppbära dyrtidstillägg av statsmedel, skall vid tillämpning av bestämmelserna i

3 och 4 dyrtidstillägget å pensionen beräknas efter helt grundtal, respektive helt grundtal minskat med 20, allenast å det belopp, varmed den avlöning eller den del av avlöningen, å vilken dyrtidstillägg tillkommer pensionären såsom befatt- ningshavare i statens tjänst eller såsom lärare vid sådan läroanstalt, som nyss nämnts, understiger 720 kronor eller i fall, där pensionen är av beskaffenhet, som i 8 4 avses, 1,020 kronor för år, dock att därvid skall i förekommande fall iakt- tagas vad som finnes stadgat om ökad förmån i anledning av försörjningsplikt. Dyrtidstillägg å avlöning såsom befattningshavare i statens tjänst eller såsom lärare vid sådan läroanstalt, som ovan sägs, och dyrtidstillägg å pension må dock icke beräknas å sammanlagt högre belopp än 1,250 kronor för månad.

• Sida 52
•  Original

Dyrtiästillägg enligt här ovan i 8 3 för vissa f. d. befattningshavare i statens tjänst stadgade grunder utgår jämväl till:

1:o0) den, som åtnjuter avlöning på indraägningsstat utan tjänstgöringsskyl- dighet;

2:0) f. d. lärare och lärarinnor vid folkskolor, högre folkskolor eller kom- munala mellanskolor, vid småskolor eller vid mindre folkskolor, f. d. biträdande eller extra ordinarie lärare och lärarinnor vid folkskolor, f. d. lärare och lärarin- nor vid med folkskoleseminarier förenade övningsskolor, vid av landsting eller städer upprättade småskoleseminarier, vid privata småskoleseminarier, vid lapp- marks 'ecklesiastikverks skolor, vid enskilda skolor och barnhem samt vid av lands- ting eller städer inrättade skyddshem, ävensom f. d. veterinärer, sjuksköterskor och barnmorskor samt därmed jämställda befattningshavare, vilka äro berättigade till pension från statens anstalt för pensionering av folkskollärare med flera;

3:0) £. d. befattningshavare hos statens järnvägar, vilken enligt lagen den 12 mars 1886 (nr 7) angående ansvarighet för skada i följd av järnvägs drift uppbär ersättning för skada, som han ådragit sig under förrättandet av arbete i statens järnvägars tjänst;

4:0) f. d. befattningshavare hos enskilt företag, som numera övertagits av staten, därest han genom statens försorg uppbär pension eller understöd i sådan egenskap;

5:o) f. d. lärarinnor vid statsunderstödda enskilda läroanstalter, vilka antingen av statsmedel åtnjuta tilläggspension, beräknad enligt de grunder, som angivas i kungörelsen den 31 december 1917 (nr 965) angående tilläggspensioner åt vissa lärarinnor vid de statsunderstödda enskilda läroanstalterna med däri sedermera vidtagna ändringar, eller jämlikt samma grunder skulle varit berättigade till'sådan tilläggspension, därest ej den reglementsenliga pensionen uppgått till eller överstigit det i kungörelsen stadgade maximibeloppet för totalpensionen; |

6:0) £. d. befattningshavare vid undervisningsanstalter för dövstumma, skol- hemmet i Vänersborg för blinda med komplicerat lyte, folkhögskolör och lant- mannaskolor samt sinnesslöanstalter 'och vanföreanstålter, vilka äro berättigade till pension från 'dövstumlärarnas pensionsanstalt; samt

7:o) £. d. lasarettsläkare och f. d. extra 'prövinsialläkare, till vilkas 'pensione- ring bidrag lämnas av statsmedel;

och beräknas därvid 'dyrtidstillägget i fall, som avses i 1:0), å den utgående åvlöningen, i 'de i 2:0), 4:0) och 6:0) omförmälda fallen å pensionen eller undör- stödet, i fall, som 'angives i 3:0), å ersättningens belöpp samt i de 'i5:0) avsedda fall å summan av de belopp, som utgå från vederbörande pensionsanstalter och såsom tilläggspension av Statsmedel, där sådan tilläggspeénsion förekommer, Var- emot i fråga om 'de 'under 7:0) 'ömförmälda befattningshavare dyrtidstillägget väl beräknas 'å hela pensionsbeloppet, med inberäknande av det belopp, sörn i före- kommande fall utgår av landsting eller stad, men utgår allenast med vad som äv Hela dét sålunda beräknade dyrtidstillägget belöper på den av statsmedel utgående del av pensionen.

• Sida 53
•  Original

8 8.

Pension, som utgår till sådan f. d. befattningshavare vid numera av staten övertagen järnväg, vilken med pension avgått från tjänst vid järnvägen redan innan den övertagits av staten, likställes i här ifrågavarande avseende med pen- sion TS 8 1 angivet slag; och skall dyrtidstillägget beräknas enligt höstärnugel serna i $ 3.

Detsamma gäller pension, som från enskilda järnvägarnas pensionskassa eller

med denna jämförlig pensionsinrättning utgår till f. d. befattningshavare vid sta- tens järnvägar; dock att beträffande den, som jämte sådan pension åtnjuter pen- sion. från statens järnvägar, avpassad enligt bestämmelserna i kungl, brevet den 4 juni 1920 angående rätt till pension för viss personal, som vid statens övertagande av enskilda järnvägar eller bandelar övergått i statens järnvägars tjänst, skall i fråga om dyrtidstillägg å honom sålunda tillkommande sammanlagd pensionsför- mån iakttagas, att dyrtidstillägg må beräknas endast å summan av den del av sagda förmån, som enligt de i nämnda kungl. brev angivna grunder motsvarar avgiftspension, samt 80, procent av återstående delen av förmånen samt att där- vid bestämmelserna i 8 4 b) och c) av denna kungörelse skola äga tillämpning.

5 9,

Om till dyrtidstillägg enligt denna kungörelse berättigad avlidit, innan det- samma till fullo utbetalts, övergår hans rätt härutinnan till stärbhuset; och utgår dyrtidstillägget i sådant fall för samma tid, för vilken pension får uppbäras.

8. 10. Till hjälp vid dyrtidstilläggets uträkning utfärdar Kungl. Maj:t nödiga tabeller.

STEN

Föreskrifter rörande utbetalning av dyrtidstillägg åt f. d. befattningshavare 1 statens tjänst med flera pensionärer.

Till f£. d. befattningshavare, som enligt 8 1 är berättigad till dyrtidstillägg, utbetalas utan ansökning sådant tillägg av den myndighet eller den med stats- medel understödda pensionskassa, som utbetalar hans pension (understöd, gratial, avlöning å indragningsstat, olycksfallsersättning) eller, om dylik förmån åtnjutes från mer än ett håll, av den myndighet eller den pensionskassa, som utbetalar det större beloppet. Innan dyrtidstillägg utbetalas till f. d. befattningshavare,

• Sida 54
•  Original

som från mer än ett håll åtnjuter pension, skall dock mellan vederbörande myn- digheter eller kassor erforderlig förbindelse äga rum.

F. d. befattningshavare, vilken med stöd av den omständigheten, att han på grund av försörjningsplikt underhåller barn under 16 års ålder, önskar komma 1 åtnjutande av förhöjning i dyrtidstillägget jämlikt ovan i $ 3 eller $& 4 c) läm- nade föreskrifter, har att före utgången av första månaden i varje kalenderkvar- tal till den myndighet eller den pensionskassa, som utbetalar hans dyrtidstillägg, insända vederbörligt intyg, utvisande antalet av de av honom vid början av kalen- derkvartalet underhållna sådana barn.

F. d. befattningshavare, som anser sig berättigad till dyrtidstillägg enligt $ 8 och som åtnjuter pension endast från enskild pensionskassa, har att före 1922 års utgång till järnvägsstyrelsen ingiva ansökning 1 enlighet med bilagda formu- lär och därvid bifoga intyg från vederbörande enskilda pensionskassa om belop: pet av sökanden tillkommande pension.

Blanketter till dylika ansökningar tryckas och tillhandahållas genom järnvägs- styrelsens försorg.

Dyrtidstillägget utbetalas i sammanhang med utbetalningen av det pensions- eller understödsbelopp, till vilket dyrtidstillägget hänför sig, dock att myndighet eller pensionskassa, som utbetalar utgående pensioner månadsvis, må kunna be- stämma, att dyrtidstillägget ändock skall utbetalas för kalenderkvartal tillsammans med sista pensionsutbetalningen i kvartalet; och skola vederbörande myndigheter, 1 den mån de ej äga rätt att direkt å statsverkets giroräkning utfärda anvisnin- gar, ävensom vederbörande pensionskassor äga att från statskontoret på rekvisi- tion utbekomma erforderliga medel mot redovisningsskyldighet i vederbörlig ordning.

Utgifterna för dyrtidstillägget skola av statskontoret och övriga myndigheter, som äga rätt att å statsverkets giroräkning utfärda anvisningar, avföras å de ÄRE AES koster ir LES Ar för ändamålet anvisade anslag.

• Sida 55
•  Original

Formulär.

Ansökning om dyrtidstillägg åt pensionerad f. d. befattningshavare vid statens järnvägar.

Till kungl. järnvägsstyrelsen.

Undertecknad får, under åberopande av nedanstående intyg, härmed anhålla

om utbekommande av dyrtidstillägg enligt 8 8 i kungörelsen den ........... ÅR AE TSE SE DA MA 1922 (ORENOA För innevarande, är. är jag, mantalsskrivon: huv. issn gde ts Ag FAN sr VE stad, köping SANS 29 TT ST ARSA art SVA Fun RISKEN SN Rivne vå NL Ra AD socker ”försatnling, kVarteret. 2211 59 650 reed AN Sa db AM AR ARA huset nr .... med adressnummer...... NICI da fn Fal ar Ae Sr bb PAR SL roten. I EAA ah NAN SAN DAS Jar AA ÖP nr A Nr REN ES VR BOET (FRA SENASAT RATES TN KA AT PE MEL Intyg. Att sökanden åtnjuter pension frän: ilsa Mae Dao del MS se sKod bjsr fa SI TNA RNE MCA akan Ne s KYOLOR vs ÖFG. FÖR År, JNLYGAN. SR NER NRA el ARNE TSAR OR VA BS ga kd 2

Anm. Intyget bör vara utfärdat av den enskilda pensionskassa, som utbe- talar pensionen.

• Sida 56
•  Original

Förslag till kungörelse angående pensionstillägg åt vissa f. d. befattningshavare i statens tjänst med flera pensionärer.

Si.

Till pensionerad f. d. befattningshavare i statens tjänst skall, med nedan an- givna begränsningar och undantag, utgå pensionstillägg med följande belopp för år räknat, nämligen: ;

180 kronor å pensioner till belopp av intill 1,500 kronor, dock att pensions- tillägget ej må uppgå till mer än pensionens belopp och ej heller tillsammans

med pensionen överstiga 1,620 kronor,

120 kronor å pensioner till belopp av 1,500 kronor och därutöver intill 2,000 kronor, dock att pension och tillägg ej må tillsammans överstiga 2,060 kronor, samt

60 kronor å pensioner till belopp av 2,000 kronor och därutöver, dock att

pension och tillägg ej må tillsammans överstiga 2,560 kronor.

$ 2.

Från åtnjutande av pensionstillägg undantagas: avskedade båtsmän och marinsoldater samt Vadstena krigsmanshuskassas

understödstagare,

f. d. befattningshavare, som pensionerats enligt föreskrifterna i kungörelsen den 29 juni 1921 (nr 456) med bestämmelser för vissa tjänstemän vid statsdepar- tement och andra till den civila statsförvaltningen hörande verk i fråga om rätt till pension eller enligt andra dylika pensioneringsgrunder, som kunna komma att fastställas för reglerande av pensionsförhållandena för befattningshavare i statens tjänst, f. d. befattningshavare, som pensionerats enligt lagen den 4 juni 1920 (nr 254) angående rätt till tjänstepension för ordinarie tjänstemän vid postverket, telegrafverket, statens järnvägar och statens vattenfallsverk, ävensom f. d. befatt- ningshavare, som för tjänst vid något av nämnda verk eller skogsstaten eller så- som skogvaktare vid Uppsala universitet pensionerats enligt pensionsunderlag, högre än det, som under år 1918 gällde för den tjänst, i vilken vederbörande pensionerats, eller motsvarande befattning,

f. d. befattningshavare, som pensionerats enligt stadgandena i särskilda kun- görelser av den 22 juli 1918 (nr 660, 661 och 662) angående löne- och pensions- reglering för lärarpersonalen vid de allmänna läroverken, högre lärarinneseminariet och statens folkskoleseminarier eller i kungörelsen den 19 juni 1919 (nr 508) an- gående pensionsbestämmelser för vissa lärare i övningsämnen vid nämnda läro- anstalter,

f. d. befattningshavare, som åtnjuter pensionsförbättring enligt bestämmelserna i kungörelser av den 20 augusti 1919 (nr 538) eller av den 29 augusti 1919 (nr 569) angående grunder för pensionsförbättring för viss personal vid armén respektive marinen, vare sig vederbörandes pensionsförbättring utgår direkt med tillämpning av omförmälda bestämmelser eller blivit genom särskilt beslut av riksdagen veder- börande beviljad till ett enligt samma bestämmelser avpassat belopp, ;

• Sida 57
•  Original

f. d. befattningshavare, som pensionerats enligt de från och med år 1919 för vissa vaktmästare och med dem jämförliga befattningshavare gällande pensions- underlag,

f. d. befattningshavare, som pensionerats enligt de för kvinnliga biträden från

och med år 1920 gällande pensionsunderlag, samt

f. d. befattningshavare, som pensionerats efter de pensionsunderlag, som fast- ställts i $ 14 av avlöningsreglementet den 28 juni 1918 (nr 493) för sjukvårds- och ekonomipersonalen vid statens anstalter för sinnessjuka eller efter de förhöjda pensionsunderlag, som efter 1918 års utgång blivit gällande för viss annan per- sonal vid samma anstalter.

SN

| RR EE enligt de i denna kungörelse stadgade grunder utgår jäm- väl till:

1) den, som åtnjuter avlöning på indragningsstat utan tjänstgöringsskyldighet; 2) £. d. befattningshavare hos statens järnvägar, vilken enligt lagen den 12 mars 1886 (nr 7) angående ansvarighet för skada i följd av järnvägs drift upp- bär ersättning för skada, som han ådragit sig under förrättandet av arbete i statens järnvägars tjänst;

3) f. d. befattningshavare hos enskilt företag, som numera övertagits av staten, därest han genom statens försorg uppbär pension eller understöd i sådan egenskap;

4) sådan f. d. befattningshavare vid numera av staten övertagen järnväg, vilken med pension avgått från tjänst vid järnvägen redan innan den övertagits av staten;

5) f£. d. befattningshavare vid undervisningsanstalter för dövstumma, skol- hemmet i Vänersborg för blinda med komplicerat lyte, folkhögskolor och lant- mannaskolor samt sinnesslöanstalter och vanföreanstalter, vilka äro berättigade till pension från dövstumlärarnas pensionsanstalt; samt

6) £. d. extra provinsialläkare, som pensionerats av statsmedel; och skall därvid frågan, huruvida och till vilket belopp pensionstillägg må utgå, avgöras i fall, som avses i 1), efter den utgående avlöningen, i de i 2)—5) omförmälda fallen efter ersättningens, pensionens eller understödets belopp samt i fall, som angives i 6), efter hela pensionens belopp med inberäknande av vad som i förekommande fall utgår från annat håll såsom bidrag till pensionen;

S$ 4.

Beträffande pensionstagare, som jämte pension åtnjuter avlöning såsom be- fattningshavare i statens tjänst eller som i egenskap av innehavare av lärarbe- fattning vid annan läroanstalt än statens åtnjuter avlöning av statsmedel eller som innehar pension för mer än en statstjänst, skall förmånernas sammanlagda belopp vara avgörande för frågan, huruvida och till vilket belopp pensionstillägg må till honom utgå.

• Sida 58
•  Original

815. Om till pensionstillägg enligt denna kungörelse berättigad avlidit, innan det-

samma till fullo utbetalts, inträder stärbhuset i den avlidnes rätt; och utgår pen- sionstillägget i sådant fall för samma tid, för vilken pensionen får uppbäras.

8 6.

I sammanhang med pension utbetalas motsvarande del av pensionstillägget enligt de närmare föreskrifter, som av Kungl. Maj:t meddelas.

Föreskrifter rörande utbetalning av penstonstillägg åt vissa f. d. befattmingshavare 1 statens tjänst m. fl. pensionärer.

Till £. d. befattningshavare, som är berättigad till pensionstillägg, utbetalas utan ansökning sådant tillägg av den myndighet eller den med statsmedel under- stödda pensionskassa, som utbetalar hans pension, eller, om dylik förmån åtnjutes från mer än ett håll, av den myndighet eller den pensionskassa, som utbetalar det större beloppet. Innan pensionstillägg utbetalas till f. d. befattningshavare, som från mer än ett håll åtnjuter pension eller som åtnjuter avlöning av stats- medel, skall dock mellan vederbörande myndigheter eller kassor erforderlig för- bindelse äga rum.

Pensionstillägget utbetalas i samma ordning, som tillämpas vid utbetalningen av själva pensionen; och skola vederbörande myndigheter, i den mån de icke äga rätt att direkt å statsverkets giroräkning utfärda anvisningar, ävensom vederbö- rande pensionskassor äga att från statskontoret på rekvisition utbekomma erfor- derliga medel mot redovisningsskyldighet i vederbörlig ordning.

Utgifterna för pensionstillägget skola av statskontoret och övriga myndigheter, som äga rätt att å statsverkets giroräkning utfärda anvisningar, avföras å de HUN E NUR DVS för ändamålet anvisade anslag.

Denna kungörelse träder i kraft den . ...... 1922.

• Sida 59
•  Original

Förslag till kungörelse med allmänna grunder för dyrtidstillägg åt pensionsberättigade änkor och barn efter befattningshavare i statens tjänst med flera.

SM

Dyrtidstillägg tillkommer sådana änkor och barn samt övriga anhöriga efter befattningshavare i statens tjänst, som äga åtnjuta pension eller därmed jämför- ligt. understöd av statsmedel eller från någon av staten understödd anstalt för pen- sionering av dylika befattningshavares änkor och barn, från Lunds universitets änke- och pupillkassa, från vaktbetjäningens vid Uppsala universitet pensions- inrättning för änkor och barn eller från enskilda järnvägarnas pensionskassa eller med denna jämförlig pensionsinrättning.

82

Dyrtidstillägget beräknas, i enlighet med vad i $$ 3 och 4 närmare stadgas, med ledning av det grundtal, som fastställts för bestämmande av dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst. Nytt grundtal äger tillämpning från och med den månad, under vilken Kungl. Maj:ts beslut kungjorts, till den månad, under vilken Kungl. Maj:t må komma ett fastställa annat grundtal.

$ 3.

Där annorlunda icke är i 8 4 av denna kungörelse eller eljest i särskild ord- ning stadgat, utgår dyrtidstillägget räknat efter den å månad belöpande pensionen på följande sätt.

4. 1. Dyrtidstillägg till änka utan minderårigt barn utgår å pension, som icke överstiger 50 kronor för månad, efter ett procenttal, som motsvarar grund- talet. Överstiger pensionen 50 kronor för månad, utgår dyrtidstillägg för den del därav, som utgör 50 kronor, på sätt nyss sagts samt för överskjutande delen efter ett procenttal, som motsvarar femtiofem hundradelar av grundtalet.

2. Dyrtidstillägg till änka med ett eller flera minderåriga barn beräknas på sätt i ÅA. 1 sagts, dock med iakttagande att för varje sådant barn ej mindre grundtalet i varje fall ökas med en tiondel än även den del av pensionens må- nadsbelopp, för vilken dyrtidstillägg utgår efter hela det sålunda höjda grund- talet, ökas med 10 kronor. B. 1. Dyrtidstillägg till ett minderårigt barn utan pensionsberättigad mo- der eller till två minderåriga syskon utan pensionsberättigad moder beräknas på sätt i Å. 1 sagts.

2. Dyrtidstillägg till tre eller flera minderåriga syskon utan pensionsberät- tigad moder beräknas efter enahanda grunder, som i A. 2 stadgats rörande änka

• Sida 60
•  Original

med barn, därvid beträffande tre syskon skall gälla vad om änka med ett barn är stadgat, beträffande fyra syskon vad om änka med två barn är stadgat o. s. v. C. Dyrtidstillägg till annan pensionär än de i A. och B. omförmälda be- räknas på sätt i A. 1 är stadgat. D. Därest vid beräkningen av procenttal eller av den ökning i grund- talet, som i vissa fall skall äga rum, brutet tal uppstår, jämnas det erhållna ta- let till närmast lägre hela tal. Dyrtidstillägg utgår ej å i pensionsförmånen för månad ingående öretal, som överstiger fullt krontal. g 4.

Till änkor eller barn eller andra här ifrågavarande pensionärer, vilkas pen- sioner avpassats efter de förhöjda pensionsunderlag, som för befattningshavare blivit gällande enligt lagen den 4 juni 1920 (nr 254) angående rätt till tjänste- pension för ordinarie tjänstemän vid postverket, telegrafverket, statens järnvägar och statens vattenfallsverk, eller enligt kungörelsen den 29 juni 1921 (nr 456) med bestämmelser för befattningshavare vid statsdepartement och vissa andra till den civila statsförvaltningen hörande verk i fråga om rätt till pension eller enligt den för landshövding från och med den 1 juli 1921 fastställda pensionsreglering, skall dyrtidstillägg utgå i enlighet med frskilfieron i $ 3, dock med iaktta-

gande att det grundtal, som Kungl. Maj:t jämlikt 8 2 bestämmer, skall i varje Särskilt fall las med 20. SD.

För den, som från mer än ett håll åtnjuter pension, som i 8 1 omförmäles, lägges berörda förmåners sammanlagda belopp till grund för beräkningen av dyrtidstillägget; och skall, om någon av pensionerna är av beskaffenhet, som i $ 3 avses, dyrtidstillägg beräknas enligt bestämmelserna i samma paragraf, men

eljest enligt bestämmelserna i $ 4. Åtnjuter pensionär, som i 8 1 avses, dyrtidstillägg såsom befattningshavare

eller f. d befattningshavare i statens tjänst eller äger pensionär såsom innehavare av lärarbefattning vid annan läroanstalt än statens uppbära dyrtidstillägg av stats- medel, skall — vid tillämpning av stadgandena i $$ 3 och 4 och med iaktta- tagande i förekommande fall av däri meddelade bestämmelser om tillägg till grundtalet och om höjning av den del av pensionens månadsbelopp, varå dyr- tidstillägg må beräknas efter högre procenttal än å återstoden — dyrtidstillägg å pension, som i denna kungörelse avses, beräknas efter helt grundtal, respektive helt grundtal minskat med 20, allenast å det belopp, varmed pensionen såsom f. d. befattningshavare i statens tjänst eller det avlöningsbelopp, varå dyrtids- tillägg tillkommer pensionären såsom befattningshavare i statens tjänst eller så- som lärare vid sådan läroanstalt, som nyss är nämnd, understiger 600 kro-

nor för år. 8 6.

Dyrtidstillägg enligt de i 8 3 av denna kungörelse stadgade grunder utgår jämväl till:

• Sida 61
•  Original

1) pensionsberättigade änkor och barn efter befattningshavare vid flottans pensionskassa;

2) pensionsberättigade änkor och barn efter befattningshavare med familje- pensionsrätt i statens anstalt för pensionering av folkskollärare m. fl.;

3) pensionsberättigade änkor och barn efter delägare i prästerskapets änke- och pupillkassa;

4) änkor och barn efter befattningshavare vid statens järnvägar, som dödats under förrättande av arbete i statens järnvägars tjänst, och till vilka änkor och barn på denna grund utgår ersättning enligt lagen den 12 mars 1886 (nr 7) an- gående ansvarighet för skada i följd av järnvägs drift;

5) änkor och barn efter befattningshavare hos enskilt företag, som numera övertagits av staten, därest de genom. statens försorg uppbära pension eller under- stöd i sådan egenskap; samt

6) från enskilda järnvägarnas pensionskassa eller med denna jämförlig pen- sionsinrättning pensionerade änkor och barn efter sådana befattningshavare vid numera av staten övertagen järnväg, vilka antingen avlidit eller med pension av- gått från tjänst vid järnvägen redan innan den övertagits av staten.

Dyrtidstillägget beräknas i fall, som avses i 4), å ersättningens belopp samt i övriga fall å pensionen eller understödet.

ST

Om till dyrtidstillägg enligt denna kungörelse berättigad avlidit, innan det- samma till fullo utbetalts, inträder stärbhuset i den avlidnes rätt; och utgår dyr- tidstillägget i sådant fall för samma tid, för vilken pensionen får uppbäras.

SCR

Med minderårigt barn avses här sådant barn, som icke uppnått den ålder, då enligt de särskilda pensionskassornas reglementen eller eljest givna föreskrifter dess rätt till pension i allmänhet upphör.

SR

Den, som åtnjuter full försörjning av den allmänna fattigvården, må icke komma i åtnjutande av ifrågavarande dyrtidstillägg.

8 10.

Till hjälp vid dyrtidstilläggets uträkning utfärdar Kungl. Maj:t nödiga tabeller.

SIE

Dyrtidstillägget utbetalas i sammanhang med pension enligt de närmare föreskrifter, som av Kungl. Maj:t meddelas.

• Sida 62
•  Original

Föreskrifter rörande utbetalning av dyrtidstillägg åt pensionsberättigade änkor och barn efter befattningshavare 1 statens tjänst med flera.

Till de pensionsberättigade änkor och barn samt övriga anhöriga, vilka en- ligt denna kungörelse äro berättigade till dyrtidstillägg, med undantag av dem, som åtnjuta understöd från enskilda järnvägarnas pensionskassa eller med denna jämförlig pensionsinrättning, utbetalas utan ansökning dem tillkommande dyrtids- tillägg av den myndighet eller den pensionskassa, som utbetalar pensionen, eller, om dylik förmån åtnjutes från mer än ett håll, av den myndighet eller den pen- sionskassa, som utbetalar det större beloppet. Innan dyrtidstillägg utbetalas till pensionär, som från mer än ett håll åtnjuter pension, skall dock mellan veder- börande myndigheter eller kassor erforderlig förbindelse äga rum.

Den, som åtnjuter pension från enskilda järnvägarnas pensionskassa eller med denna jämförlig pensionsinrättning utan att tillika innehava pension av statsmedel eller från någon statsunderstödd pensionskassa och som anser sig be- rättigad till dyrtidstillägg jämlikt grunderna för denna kungörelse (änka för egen del och för omyndigt barn, förmyndare för myndling), har att före 1922 års ut- gång till järnvägsstyrelsen ingiva ansökning, försedd med intyg från den enskilda pensionskassan om beloppet av därifrån åtnjuten pension i enlighet med härvid fogat formulär.

Blanketter till sådan ansökning om dyrtidstillägg tryckas och tillhandahållas genom Jjärnvägsstyrelsens försorg.

Dyrtidstillägget utbetalas i sammanhang med utbetalningen av det pensions- belopp, till vilket dyrtidstillägget hänför sig; dock att, även om pensionen utbe- talas månadsvis, vederbörande myndighet eller pensionskassa må kunna bestämma, att dyrtidstillägget ändock skall utbetalas för kalenderkvartal tillsammans med sista pensionsutbetalningen i kvartalet.

I den mån vederbörande myndigheter icke äga att direkt å statsverkets giro- räkning utfärda anvisningar, skola de ävensom vederbörande pensionskassor äga att från statskontoret på rekvisition utbekomma erforderliga medel mot redovis- ningsskyldighet i vederbörlig ordning.

Utgifterna för dyrtidstillägget skola av statskontoret och övriga myndig- heter, som äga rätt att å statsverkets giroräkning utfärda anvisningar, avföras å (CO ANAR osa er IAN för ändamålet anvisade anslag.

Denna kungörelse träder i kraft den ....... 1922, från och med vilken dag kungörelsen den 29 juni 1921 med allmänna grunder för dyrtidstillägg åt pen- sionsberättigade änkor och barn efter befattningshavare i statens tjänst med flera (nr 346) upphör att gälla.

• Sida 63
•  Original

Formulär.

Ansökning om dyrtidstillägg åt pensionerade änkor och barn efter vissa f. d. befattningshavare vid statens järnvägar.

Till kungl. järnvägsstyrelsen.

änka barn Rad AS) RNA för egen del och för .... minderåriga barn den 1 januari 1922 ägde rätt till pension (understöd, gratial) från. ......s...ss... MÖRT ING kronor för år, får, under åberopande av nedanstående intyg, härmed anhålla om utbekommande av dyrtidstillägg enligt kungörelsen den. ......... 1922 (ne) barnet

något av barnen

SLLOP: AVLIGIIG (ble son Ule ven föl lg AL RS

Undertecknad, som i egenskap av

Varken jag eller åtnjuter full försörjning av den allmänna

fattigvården. barnet

barnen stad, köping socken municipalsamhälle YST MSS s Lie) Jerker SNART SL församling” KVanlereb- ie sf.

huset ;nr; ......:med adressnummer: .., 1. VIA, sl da dä gatan.

TOSOtalskmvDA og os sd TA RA

För innevarande år äro jag och

CIS e GS VING CN GS 16) GT LANTA av pj SSK TAN Sek

Intyg.

änka barn åtnjuter pension (understöd, gratial) från. .............. till årligt belopp av SRS ARA kronor, intygas.

Att sökanden i egenskap av OIIens SVAN GEA förra dor LA he SÅ SERA

köp Da LR SKR SM Sr a) BELL OR LANLS Te LR ERS op Kira

Anm. Intyget bör vara utfärdat av den kassa, som utbetalar pension (understöd, gratial) åt sökanden.

• Sida 64
•  Original

Förslag till kungörelse angående pensionstillägg åt vissa änkor och barn efter befattningshavare i statens tjänst med flera.

$ 1. I

Till sådana änkor och minderåriga barn efter befattningshavare i statens tjänst, som äga åtnjuta pension eller därmed jämförligt understöd av statsmedel eller från någon av staten understödd anstalt för pensionering av dylika befatt- ningshavares änkor och barn, från Lunds universitets änke- och pupillkassa, från vaktbetjäningens vid Uppsala universitet pensionsinrättning för änkor och barn eller från enskilda järnvägarnas pensionskassa eller med denna jämförlig pensionsinrätt- ning, skall med nedan angivna begränsningar och undantag utgå pensionstillägg enligt följande grunder:

1. a) Till änka med eller utan pensionsberättigat minderårigt barn skall, därest beloppet av den änka ensam tillkommande pensionen understiger 600 kronor för år, utgå pensionstillägg med följande belopp för år räknat, nämligen:

90 kronor, där sådan pension understiger 330 kronor; 60 kronor, där pensionen utgör 330 kronor eller därutöver intill 450 kronor, samt ;

30 kronor, där pensionen utgör 450 kronor eller därutöver.

db) För änka med ett eller flera minderåriga barn skall, under förutsättning att i pensionen icke ingår förhöjning i förhållande till barnantalet och att sär- skilda barntillägg (pupilltillägg) icke heller utgå, det pensionstillägg, som enligt 1 a) här ovan tillkommer henne, ökas med 20 procent för varje barn.

e) Vid tillämpning av vad i 1 a) och db) sålunda stadgats skall dock iakttagas att pensionstillägget till änka utan minderårigt barn ej må uppgå till mer än pensionens belopp, samt

att pension och pensionstillägg ej må tillsammans överstiga vid pension till belopp av intill 330 kronor: för änka utan barn 390 kronor, för änka med ett barn 402 kronor, för änka med två barn 414 kronor 0. s. v.

vid pension å 330 kronor och däröver intill 450 kronor: för änka utan barn 480 kronor, för änka med ett barn 486 kronor, för änka med två barn 492 kro- nor 0. 8. V., samt

vid pension å 450 kronor och däröver: för änka, vare sig med eller utan barn, 600 kronor.

2. Till ett minderårigt barn utan pensionsberättigad moder skall, om pen- sionen ej uppgår till 300 kronor för år, pensionstillägg utgå med följande belopp för år räknat, nämligen:

45 kronor, där sådan pension understiger 165 kronor, dock att pensionstill- lägget ej må uppgå till mer än pensionens belopp och ej heller tillsammans med pensionen överstiga 195 kronor;

30 kronor, där pensionen utgör 165 kronor eller därutöver intill 225 kronor, dock att pension och pensionstillägg ej må tillsammans överstiga 240 kro- nor; samt

• Sida 65
•  Original

15 kronor, där pensionen utgör 225 kronor eller däröver, dock att pension och pensionstillägg ej må tillsammans överstiga 300 kronor.

3. I fråga om pensionstillägg till två eller flera minderåriga syskon utan pensionsberättigad moder skall tillämpas vad i 1 a), b) och c) här ovan är stadgat med iakttagande att den två syskon tillsammans tillkommande pensionen i varje fall likställes med ensam änka tillkommande pension och alltså är avgörande för frågan ej mindre huruvida och till vilket belopp pensionstillägg må utgå, än även huruvida, där pensionstillägg skall utgå, detta tillägg må ökas enligt stadgandet i 1 db) för tre eller flera syskon; och skall i övrigt beträffande två syskon gälla vad om änka utan barn är stadgat, beträffande tre syskon vad om änka med ett barn är stadgat, beträffande fyra syskon vad om änka med två barn är stad-

gat 0. 8. Vv. 82

Vad i pensionstillägg tillkommer två eller flera pensionärer tillsammans skall dem emellan fördelas på samma sätt, som gäller i fråga om dem tillsammans tillkommande pensionsförmån.

$:3

Från åtnjutande av pensionstillägg undantagas de änkor och barn, vilkas pensioner avpassats efter de förhöjda pensionsunderlag, som för vissa befattnings- havare blivit gällande enligt lagen den 4 juni 1920 (nr 254) angående rätt till tjänstepension för ordinarie tjänstemän vid postverket, telegrafverket, statens järn- vägar och statens vattenfallsverk, eller enligt kungörelsen den 29 juni 1921 (nr 456) med bestämmelser för befattningshavare vid statsdepartement och vissa andra till den civila statsförvaltningen hörande verk i fråga om rätt till pension.

8 4.

z STERN ERS enligt de i denna kungörelse stadgade grunder utgå jäm- väl till:

a) pensionsberättigade änkor och barn efter befattningshavare vid flottans pensionskassa;

b) sådana pensionsberättigade änkor och barn efter befattningshavare med familjepensionsrätt i statens anstalt för pensionering av folkskollärare m. fl., som enligt punkten 8 i övergångsstadgandena under kap. IV i anstaltens reglemente av den 31 december 1919 (nr 878) fått pensionen beräknad efter ett familje- pensionsunderlag av 300 kronor;

c) pensionsberättigade änkor och barn efter delägare i prästerskapets änke- och pupillkassa;

d) änkor och barn efter befattningshavare vid statens järnvägar, som dödats under förrättande av arbete i statens järnvägars tjänst, och till vilka änkor och barn på denna grund utgår ersättning enligt lagen den 12 mars 1886 (nr 7) angå- ende ansvarighet för skada i följd av järnvägs drift;

e) änkor och barn efter befattningshavare hos enskilt företag, som numera

• Sida 66
•  Original

övertagits av staten, därest de genom statens försorg uppbära pension eller under- stöd i sådan egenskap; samt

f) till pension från enskilda järnvägarnas pensionskassa eller med denna jäm- förlig pensionsinrättning berättigade änkor och barn efter sådana befattningsha- vare vid numera av staten övertagen järnväg, vilka antingen avlidit eller med pension avgått från tjänst vid järnvägen redan innan den. övertagits av staten;

och skall därvid iakttagas, att i fall, som avses i a)j—c) och f), pensionsbe- loppet, i fall, som angives i d), ersättningsbeloppet samt i det i e) omförmälda fallet pensionens eller understödets belopp skall vara avgörande för frågan, huru- vida eller till vilket belopp pensionstillägg i det särskilda fallet skall utgå.

SD

Beträffande pensionstagare, som från mer än ett håll åtnjuter pension eller understöd såsom änka eller barn eller som jämte pension åtnjuter avlöning såsom befattningshavare i statens tjänst eller som för befattning vid annan läroanstalt än statens åtnjuter avlöning av statsmedel eller som innehar pension för statstjänst, skall förmånernas sammanlagda belopp vara avgörande för frågan, huruvida och till vilket belopp pensionstillägg må utgå.

$ 6.

Om till pensionstillägg enligt denna kungörelse berättigad avlidit, innan det- samma till fullo utbetalts, inträder stärbhuset i den avlidnas rätt; och utgår pensionstillägget i sådant fall för samma tid, för vilken pensionen får uppbäras.

8 7.

Med minderårigt barn avses här sådant barn, som icke uppnått den ålder, då enligt de särskilda pensionskassornas reglementen eller eljest givna föreskrif- ter dess rätt till pension i allmänhet upphör; dock skall vad om minderårigt barn är i denna kungörelse stadgat gälla även annan pensionsberättigad under förutsättning att pensionen åtnjutes av anledning, att vederbörande är till följd av invaliditet eller sjukdom oförmögen till arbete och i saknad av medel att för- sörja sig.

$ 8.

Den, som åtnjuter full försörjning av den allmänna fattigvården, må icke komma i åtnjutande av ifrågavarande pensionstillägg.

$.:9;

I sammanhang med pension eller understöd utbetalas motsvarande del av pensionstillägget enligt de närmare föreskrifter, som av Kungl. Maj:t meddelas.

• Sida 67
•  Original

Föreskrifter rörande utbetalning av pensionstillägg åt vissa änkor och barn efter befattningshavare i statens tjänst med flera.

Till pensionsberättigade änkor och barn utbetalas utan ansökning dem enligt denna kungörelse tillkommande pensionstillägg av den myndighet eller den pen- sionskassa, som utbetalar pensionen eller understödet, eller, om dylik förmån åt- njutes från mer än ett håll, av den myndighet eller den pensionskassa, som ut- betalar det större beloppet. Innan pensionstillägg utbetalas till pensionär, som från mer än ett håll åtnjuter pension eller uppbär avlöning av statsmedel, skall dock mellan vederbörande myndigheter eller kassor erforderlig förbindelse äga rum.

I den mån vederbörande myndigheter icke äga att direkt å statsverkets giro- räkning utfärda anvisningar, skola de ävensom vederbörande pensionskassor äga att från statskontoret på rekvisition utbekomma erforderliga medel mot redovis- ningsskyldighet i vederbörlig ordning.

Utgifterna för pensionstillägget skola av statskontoret och övriga myndighe- ter, som äga rätt att å statsverkets giroräkning utfärda anvisningar, avföras å ÖRE Ne för ändamålet anvisade anslag.

Denna kungörelse träder i kraft den . ...... 1922.

• Sida 68
•  Original

Utdrag av protokollet vid 1921 års pensions- kommäittés sammanträde den 16 december 1921.

Närvarande: herr ordföranden samt herrar Anderson, friherre Leijonhufvud, friherre von Otter, Sidenbladh, Starbäck och Thörnell.

Avslutades justeringen av kommitténs betänkande med förslag till författ- ningar angående dyrtidstillägg och pensionstillägg till vissa pensionärer.

Friherre von Otter yttrade: »Då jag under detta ärendes behandling inom kommittén uttalat den uppfatt- ning att de av kommittén för f. d. befattningshavare i allmänhet föreslagna pen- sionstilläggen icke lämpa sig för f£. d. befattningshavare vid armén och marinen, vare sig med hänsyn till de föreslagna beloppens storlek eller till det pensions- belopp, vid vilket åtnjutandet av pensionsförbättringsförmånen avses att upphöra, men kommitténs majoritet icke funnit sig kunna biträda denna uppfattning, ber jag att nu få till. protokollet uttala min avvikande mening i berörda avseende och därvid anföra följande:

Såsom framgår av propositionerna nr 276 och 302 till 1919 års riksdag an- gående pensionsförbättring för viss personal vid armén och vid marinen samt av den utredning, jag inför kommittén framlagt, utgör pensionen för de f. d. befatt- ningshavare vid armén och marinen, som pensionerats före år 1918, blott 40 å 52 procent av sammanlagda avlöningsförmånerna, medan däremot pensionen för f. d. befattningshavare i civil tjänst i regel utgör 70 å 72 procent av avlönings- förmånerna. Vid framläggandet av förslaget till berörda pensionsförbättring framhölls, att pensionsförmånerna för f. d. militära befattningshavare vid en bli- vande definitiv pensionsreglering borde såsom för f. d. civila befattningshavare utgå med 70 procent av avlöningsförmånerna, sådana dessa då voro tänkta. Vid den tillfälliga pensionsregleringen reducerades emellertid, vid det förhållande, att befattningshavare ej erlade pensionsavgift på pensionsförbättringen och de av- gifter, som på den egentliga pensionen erlagts, varit relativt låga, de sålunda bestämda pensionsförmånerna med 10 procent, vadan alltså pensionsförbättringen blev så bestämd att den tillika med övriga pensionsförmåner kom att utgöra 68 procent av löneförmånerna. Enligt det sedermera vid innevarande års riksdag antagna avlöningsreglementet, som träder i kraft den 1 januari 1922, kommer detta procentförhållande att i någon mån ytterligare sänkas och endast utgöra 55 å 60 procent.

Då de före år 1918 pensionerade £f. d. militära befattningshavarne alltså åt- njuta mycket låga pensioner i jämförelse såväl med f£. d. civila befattningshavare som med senare pensionerade militärer måste enligt min mening åt dem beredas ett icke obetydligt högre tillägg än enligt kommitterades förslag; och har jag

• Sida 69
•  Original

funnit stöd för denna uppfattning i vad som vid 1920 och 1921 års riksdagar förekommit vid behandling av förslag om pensionsförhöjning åt före år 1918 pensionerade underofficerare (se motion nr 115 i andra kammaren år 1920, banko- utskottets däröver avgivna utlåtande nr 54 och andra kammarens protokoll nr 59 $& 12 ävensom motionen nr 115 i andra kammaren år 1921, bankoutskottets ut- låtande nr 11 A punkten 12 samt andra kammarens protokoll nr 20 $ 6).

Väl skulle det hava varit önskvärt att dessa pensionärer kunnat beredas ett sådant tillägg att sammanlagda pensionsförmånerna kommit att uppgå till omkring 63 procent av de av dem vid avgången uppburna löneförmånerna. Med hänsyn till kostnaderna och nuvarande statsfinansiella läge torde emellertid saken nu — i avvaktan på den definitiva pensionsreglering, som i en framtid kan komma att äga rum — böra provisoriskt så ordnas, att sammanlagda förmånen för dessa pensionärer kommer att ungefär uppgå till det procentförhållande, som från år 1922 blir gällande för nya pensionärer eller alltså 55 å 60 procent av avlönings- förmånerna. Av den tabell, jag för kommittén framlagt beträffande de tillägg, som med tillämpning härav skulle erfordras, framgår, att tilläggen under sådan förutsättning skulle bliva mycket varierande, men då det givetvis vid en provi- sorisk åtgärd av ifrågavarande slag är av vikt att erhålla ett något så när en- hetligt tillägg, bar ett medelvärde sökts, som kunde lämpa sig för alla eller åt- minstone för ett flertal lönegrader. En i sådant ändamål företagen undersökning har givit vid handen, att ett pensionstillägg av 360 kronor är lämpligt för alla grader utom i fråga om sergeanter och underofficerare av 2. graden, för vilka tillägget lämpligen synes kunna bestämmas till 240 kronor. Det pensionsbelopp, utöver vilket pensionstillägg ej bör ifrågakomma, har jag ansett böra begränsas till 2,800 kronor, varigenom bland regementsofficerarne blott de majorer (10 st.), vilka pensionerats före år 1903 och nu äro i åtnjutande av detta belopp i pension, skulle komma att erhålla pensionstillägg.

Verkställd undersökning har givit vid handen att i intet fall pensionsförmå- nernas summa kommer att uppgå till de belopp, som f. d. befattningshavare, vilka åtnjuta pension från den 1 januari 1918'eller senare, erhålla.

Vad nu anförts gäller f. d. militära befattningshavare. «Beträffande f. d. civilmilitära befattningshavare, vilka åtnjuta pensioner från arméns pen- sionskassa, äro ovan angivna grunder för pensionstilläggets beräknande utan vi- dare på dem tillämpliga, enär enligt pensioneringsgrunderna förhållandet mellan löne- och pensionsförmåner för militär och civilmilitär personal äro enahanda.

I fråga åter om det fåtal £. d. civilmilitära befattningshavare, som tillhör flottans pensionskassa och uppbär sina pensioner enligt sådana grunder, att pen- sion jämte fyllnadspension utgår med lönens hela belopp, ålderstillägg inbe- räknade, böra dessa undantagas från åtnjutande av här föreslaget pensionstillägg, men bliva i stället delaktiga av de av kommittén föreslagna tillägg.

Från åtnjutande av pensionstillägg böra undantagas de f. d. befattnings- havare, vilka av statsmedel uppbära avlöning eller pension till sådant belopp, att

• Sida 70
•  Original

sammanlagda avlönings- och pensionsförmånerna överstiga de vid avgången från befattning på stat uppburna avlöningsförmånerna.

Såsom det framhölls i andra kammaren vid behandlingen av förenämnda motion nr 115:A K/1921, har vid tillämpningen av den år 1919 beslutade pen- sionsförbättringen ett visst missförhållande uppkommit, i det vissa underofficerare, vilka på grund av nit och plikttrohet gjort sig förtjänta av och erhållit befor- dran, därigenom kommit i åtnjutande av mindre sammanlagda pensionsförmåner än jämnåriga kamrater, vilka icke ansetts värdiga till befordran.

Detta missförhållande, om vars avhjälpande kommittén icke i detta samman- hang fattat ståndpunkt, blir genom det av mig föreslagna pensionstillägget å 360, kronor rättat vad beträffar de under senare halvåret 1917 pensionerade flagg- underofficerarna; och beträffande övriga ifrågavarande underofficerare får jag under åberopande av den av mig för kommittén framlagda utredning föreslå, att de flaggunderofficerare, som pensionerats under senare halvåret 1918, erhålla ett pensionstillägg av 240 kronor.

Emellertid torde följdriktigheten kräva att även övriga, som pensionerats under senare halvåret 1918, erhålla proportionsvis samma pensionsförbättring, d. v. s. 160 kronor till sergeanter och underoficerare av 2. graden och 240 kronor till övriga.

Härigenom och genom det föreslagna: pensionstillägget för före 1918 pensionerade utjämnas även i viss mån den ofta påtalade kraftiga skillnaden i pensionsförmåner dels för de före 1918 pensionerade i förhållande till de under nämnda år pensionerade, dels för de senare i förhållande till de efter år 1918 pensionerade. ö

Enligt den närmare utredning, som jag för kommittén framlagt, skulle kost- naderna för de av mig föreslagna pensionstilläggen utgöra i runt tal 600,000 kronor. Då emellertid större delen av de pensionärer, som skulle komma i åt- njutande av detta tillägg, redan äro upptagna i kommitténs förslag, bör nämnda belopp för att utvisa den ökning av kostnaden, som mitt förslag medför, minskas med omkring 250,000 kronor till 350,000 kronor, vartill kommer en ökning i dyrtidstilläggskostnad av omkring 225,000 kronor.

Detta förslag till pensionstillägg för f. d. militära befattningshavare skulle visserligen kunna direkt anslutas såsom ett särskilt kapitel till kommitténs förslag till författning om pensionstillägg åt f£. d. befattningshavare, varvid borde stadgas att i de av mig för f£. d. militära befattningshavare föreslagna pensionstilläggen skulle i förekommande fall inräknas det tillägg, som enligt kommitténs förslag skulle utgå. Jag har emellertid ansett en fristående författning angående pen- sionstillägg till £f. d. militära befattningshavare vara att föredraga; därvid förut- sättes emellertid den ändring i kommitterades förslag, att de, som enligt kun- görelsen angående pensionstillägg för vissa f. d. militära befattningshavare m. fl. komma i åtnjutande av sådan förmån, bliva undantagna från åtnjutande av det av kommitterade föreslagna pensionstillägget.

• Sida 71
•  Original

Jag får alltså framlägga följande

Förslag till kungörelse angående pensionstillägg för vissa f. d. militära befattningshavare med flera.

8 1.

F. d. befattningshavare i statens tjänst, vilka enligt grunder för pensione- ringen av arméns befäl och underbefäl med vederlikar den 22 juni 1877 med däri vidtagna ändringar eller enligt grunder för pensionering av flottans befäl och underbefäl med vederlikar den 3 oktober 1876 med däri vidtagna ändringar åtnjuta pension till belopp ej överstigande 2,800 kronor, äga, med nedan angivna undantag, uppbära pensionstillägg med följande belopp för helt år räknat:

a) den, som kommit i åtnjutande av pension före den 1 januari 1918:

sergeant, musiksergeant, tyghantverkare, gevärshantverkare och regements- sadelmakare samt underofficer av 2. graden, skollärare, mästare vid militärdepå och varvsstat ävensom mjölnare vid Karlskrona station med 240 kronor;

fanjunkare (styckjunkare), flaggunderofficer (underofficer av 1 graden) samt officerare ävensom här ovan ej särskilt nämnda civilmilitära f. d. befattnings- havare med 360 kronor; samt

b) den, som kommit i åtnjutande av pension efter den 30 juni 1918 men före den 1 januari 1919 och därvid erhållit pensionsförbättring enligt kungl. kun- görelsen angående grunder för pensionsförbättring för viss personal vid armén den 20 augusti 1919 (nr 538) eller kungl. kungörelsen angående grunder för pen- sionsförbättring för viss personal vid marinen den 29 augusti 1919 (nr 569),

med två tredjedelar av för varje särskilt fall i a) angivna belopp.

S 2.

Från åtnjutande av pensionstillägg enligt denna kungörelse undantagas: f. d. befattningshavare, vilken ej är i åtnjutande av fyllnadspension; f. d. befattningshavare, vilken åtnjuter pension enligt Kungl. Maj:ts skri- velse till direktionen över amiralitetskrigsmanskassan den 22 juni 1877 (nt 22) angående fastställda grunder för pensioneringen av personalen och vaktbetjä- ningen vid marinförvaltningen, mariningenjörstaten och kungl. flottans civilstat; samt

f. d. befattningshavare, vilken åtnjuter pension enligt Kungl. Maj:ts skri- velse till direktionen över flottans pensionskassa den 22 juni 1900 (nr 51) angå- ende pensionering av personalen vid flottans poliskår med däri genom Kungl. Maj:ts skrivelse till marinförvaltningen den 11 juni 1909 (nr 36) anbefalld ändring.

SD.

Till f. d. befattningshavare, som jämte pension åtnjuter avlöning i annan befattning, med vilken är förenad arvode eller lön av statsmedel, eller som åt- njuter pension för dylik befattning, må icke utgå pensionstillägg till högre belopp

• Sida 72
•  Original

än att summan av pension jämte fyllnadspension, pensionstillägg och nämnt ar- vode eller lön eller pension ej överstiger beloppet av de avlöningsförmåner, vilka befattningshavaren vid avgång från beställning på aktiv stat i denna beställ- ning uppbar.

$ 4.

Pensionstillägg enligt i $ 1 angivna grunder tillkommer jämväl den, som enligt gällande pensioneringsgrunder eller särskilt beslut tillagts pension från all- männa indragningsstaten med belopp, som motsvarar pension jämte fyllnads- pension. i

S'5

Därest f£. d. befattningshavare är i åtnjutande av pensionsförmåner såväl från arméns som flottans pensionskassa eller såväl från endera av nämnda pen- sionskassor som från annan statsunderstödd pensionskassa eller från allmänna in- dragningsstaten, utbetalas pensionstillägget i förra fallet från arméns pensions- kassa och i senare fallet från arméns, respektive flottans pensionskassa.

5.6.

Om till pensionstillägg enligt denna kungörelse berättigad avlidit, innan honom tillkommande pensionstillägg till fullo utbetalats, övergår hans rätt härutin- nan till stärbhuset.

Pensionstillägget utgår i sådant fall för samma tid, för vilken pension får uppbäras. ;

SN Pensionstillägget utbetalas i samma ordning som fyllnadspension. Denna kungörelse träder i kraft den . ...... 1922.»

Herr Sidenbladh anförde: »Enligt de i kommitténs förevarande betänkande innefattade förslag till grunder för dyrtidstillägg och pensionstillägg åt f. d. befattningshavare med oreg- lerade pensioner skulle, vid oförändrat indextal, visserligen för pensionärer med särskilt låga pensioner uppstå inkomstförbättring; men redan vid en pension av omkring 2,000 kronor skulle inträda inkomstminskning, vilken vid högre pen- sioner skulle stegras till ej oväsentliga belopp.

Om också beträffande de högsta pensionerna någon inkomstminskning — till följd av dyrtidstilläggsgrundernas omläggning till närmare överensstämmelse med motsvarande grunder för i tjänst varande befattningshavare — torde få an- ses ofrånkomlig, har jag dock ansett det knappast vara med billighet överens- stämmande att inkomstminskning skall träffa även pensionärer med ganska blyg- samma pensionsbelopp. Av sådan anledning har jag vid frågans förberedande behandling inom kommittén yrkat, att kommittén skulle föreslå sådana grunder

• Sida 73
•  Original

för pensionstillägg att en dylik inkomstminskning skulle kunna undvikas åtmin- stone beträffande jämförelsevis låga pensioner.

Då emellertid med hänsyn, bland annat, till det nuvarande statsfinansiella läget utsikter knappast torde förefinnas för bifall vid 1922 års riksdag av ett längre gående förslag i berörda hänseende, har jag, ehuru med tvekan, ansett mig böra ansluta mig till den mening, som fått sitt uttryck i majoritetens inom kommittén förslag.»

Herr Starbäck anförde: »Då jag endast i ringa omfattning kunnat deltaga i kommitténs arbeten med nu förevarande ärende, har jag ansett mig icke böra medverka vid justeringen av kommitténs betänkande och ej heller underskriva detsamma, och under så- dana omständigheter vill jag nu blott förbehålla mig att få göra gällande den uppfattning i förevarande spörsmål, vartill jag kan komma, sedan jag havt till- fälle att taga närmare kännedom om de utredningar och förslag, som i betän- kandet framlagts.»

Herr Thörnell anförde: »Med hänsyn till den rådande ekonomiska situationen har jag icke ansett mig nu: kunna påyrka en höjning av de belopp, varmed pensionstillägg föresla- gits skola utgå, nämligen resp. 180, 120 och 60 kronor, huru otillräckliga än dessa belopp i många fall kunna vara.

Däremot kan jag icke biträda kommitténs förslag, att gränsen för pensions- tilläggs erhållande skall sättas vid ett pensionsbelopp av 2,500 kronor.

Intill 2,000 kronors pension kommer, oaktat de föreslagna strängare grunderna för åtnjutande av dyrtidstillägg, enligt kommitténs förslag att inträda en verklig höj- ning av de sammanlagda förmånerna. Redan vid 2,000 kronors-gränsen försäm- ras emellertid pensionärernas läge i jämförelse med nuvarande förhållanden, och denna försämring, som visserligen i början är ganska obetydlig, uppgår för pen- sioner om 2,500—3,000 kronor till i medeltal omkring 150 kronor.

Detta förhållande synes mig särskilt med hänsyn till vissa grupper av pen- sionärer, vara synnerligen betänkligt. Det torde nämligen böra beaktas, att en stor del av de äldre pensionstagarna med pensioner mellan 2,000 och 3,000 kronor befinna sig i ganska tryckta omständigheter. Flertalet sådana pensionstagare, bestå- ende av f. d. tjänstemän (såsom tullförvaltare, kontorsskrivare, lokomotivmästare m. fl.) och f£. d. officerare kunna med hänsyn till den levnadsstandard de såsom befatt- ningshavare innehade och de levnadsvanor, som härav blivit följden, icke anses relativt taget gynnsammare ställda än sådana pensionärer mellan 1,500 och 2,000 kronor, vilka enligt kommitténs förslag skulle erhålla förbättring. Pensionstagare av det sistnämnda slaget torde i många fall på grund av de sysselsättningar, varåt de under sin krafts dagar ägnat sig, hava större möjligheter än f£. d. högre befattningshavare att genom tillfällig arbetsförtjänst förbättra sin ställning.

Även om en f£f. d. tjänsteman eller f. d. officer med 2,000—2,500 kronors pension jämte därå enligt nuvarande bestämmelser utgående dyrtidstillägg icke kan sägas lida nöd, lärer han likväl i många fall befinna sig i en sådan situation,

• Sida 74
•  Original

att en, om ock ringa förbättring vore högeligen önskvärd. Likaså torde en f.d. tjänsteman eller £. d. officer med 2,500—3,000 kronors pension även med nuva- rande dyrtidstillägg ofta hava en så svag ekonomisk ställning, att en minskning på 100—150 kronor skulle vara alltför kännbar.

Vad särskilt det jämförelsevis mycket stora antalet militära pensionstagare inom denna grupp angår, bör märkas, att dessa, såsom i friherre von Otters reservation framhållits, i pensionshänseende måste anses mer än vanligt illa lot- tade med hänsyn till pensionens och lönens inbördes ställning. Ehuru omständig- heterna lagt hinder i vägen för kommittén att, såsom varit önskvärt, nu behandla varje grupp av pensionstagare för sig, torde dock vid bestämmandet av pensions- förbättringens utsträckning, där så är möjligt, avseende böra fästas vid det för- hållande, varuti pensionen står till den lön, befattningshavaren på sin tid åtnjöt. Ett sådant fall synes här föreligga.

Oaktat vad ovan erinrats, skulle jag likväl ansett, att kommittén haft fog för att begränsa förbättringen till 2,000 kronors pensionärer, därest ett tillgodo- seende av pensionärer med 2,000—3,000 kronors pensioner i liknande utsträck- ning, som föreslagits för innehavare av lägre pensioner, skulle medföra någon mera betydande kostnad. Så torde emellertid icke vara händelsen.

De pensionärer, som skulle tillkomma, därest gränsen för pensionstillägget utsträcktes till 3,000 kronor, men grunderna för detsammas åtnjutande i övrigt bibehölles oförändrade, kunna beräknas till sammanlagt 877. Om pensionstillägg med i stort sett 120 kronor tillerkändes pensioner intill 2,500 kronor och med 60 kronor pensioner mellan 2,500 och 3,000 kronor, skulle i jämförelse med kommitténs förslag statsverkets sammanlagda kostnader för varje sådan pensionär ökas med i regeln kronor 98:40. Hela ökningen skulle uppgå till omkring 85,000 kronor, alltså en jämförelsevis blygsam höjning uti den av kommittén beräknade totalkostnaden för förbättringen av såväl f. d. beställningshavares pensioner som de s. k. familjepensionerna, nämligen 1,350,000 kronor.

Kommittén torde icke hava möjlighet att överblicka, huruvida statsverkets tillstånd icke skulle medgiva denna ringa ökning. Under sådana förhållanden synes ett rättvist hänsynstagande till ovanberörda pensionärer hava bort verka därhän, att förslaget fått omfatta även pensionsförbättring för desamma.

Beträffande pensionärer med pension mellan 3,000 och 4,000 kronor eller högre belopp ställer sig saken något annorlunda. Visserligen torde i många fall även sådana äldre pensioner vara i behov av förhöjning, eller åtminstone vore det önskvärt, att sammanlagda beloppet av pension och dyrtidstillägg icke behövde sänkas under det nuvarande, men de belopp, varom här är fråga, kunna 1 och för sig icke anses lika känsliga för den av kommittén föreslagna minskningen som de förut berörda. Med hänsyn till kostnaderna har jag därför under nuva- rande förhållanden icke ansett mig böra påyrka, att gränsen för pensionstilläggs erhållande sättes högre än vid 3,000 kronors pensioner.

I överensstämmelse med det ovan anförda anser jag alltså, att $ 1 i förslaget till kungörelse angående pensionstillägg åt vissa £. d. befattningshavare i statens tjänst med flera pensionärer bort erhålla följande lydelse:

• Sida 75
•  Original

» Till pensionerade f. d. befattningshavare i statens tjänst skall, med nedan angivna begränsningar och undantag, utgå pensionstillägg med följande belopp för år räknat, nämligen:

180 kronor å pensioner till belopp av intill 1,500 kronor, dock att pensions- tillägget ej må uppgå till mer än pensionens belopp och ej heller tillsammans med pensionen överstiga 1,620 kronor,

120 kronor å pensioner till belopp av 1,500 kronor och därutöver intill 2,500

kronor, dock att pension och tillägg ej må tillsammans överstiga 2,560 kronor, samt

60 kronor å pensioner till belopp av 2,500 kronor och därutöver, dock att pension och tillägg ej må tillsammans överstiga 3,060 kronor.»

Ur protokollet: C. A:son Leijonhufvud.

• Sida 76
•  Original

• Sida 77
•  Original

Tabell utvisande antal och belopp av pensioner, som !/120 1921 utgingo till f. d. befattningshavare i statens tjänst med flera pensionärer.

Pensions- Pensions- Pensions-

0—100 101—200 183 30,569/—1

2101—2200 2201—2300

230,015135 9161] 2,059,978178

4201—4300 102,834/— 4301—4400 I 43,223133

201—300 | 817 91,458|—] 23801—2400 | 431 100,387/—1] 4401—4500 | 180) 584,792|— 301—400 | 287) 107,641/93] 2401—2500 | 76] 185,965134] 4501—4600 | = 421 193,106|— 401—500 | 344] 162,749|70] 2501—2600 | 231 —59,088|—1 4701—4800 7 — 33,564/— 501—600 | 767) 442,375|18] 2601—2700 | 481 114,837/—] 4901—5000 | — 971 483,900/— 601—700 | 5781 365,646|66] 2701—2800 | 494|| 1,352,105|—| 5001—5100 I — 35,456/— 701—800 | 4871 370,887|82] 2801—2900 | 311 88,983—1] 5201—5800 | — 12) —63,268|— 801—900 | 6451 568,084|51] 2901—3000 | 631 188,205—] 5301—5400 21,540|/— > 901—1000 |2,518 | 2,413,881 26] 3001—3100 | 50] 152,298|—1 5501—5600| = 71) 397,590/— 1001—1100 | 858| —914,644|47] 3101—3200 | 119]| 380,192|—1] 5601—5700 11,400/— 1101—1200 | 449]| —525,491/74] 3201—3300 | 691 224,726|—] 5701—5800 7 —40,382|— 1201—1300 | 509] —687,523/60] 3301—3400 | 1521 —514,381/—1 5901—6000 | — 571 342,000/— 1301—1400 | 274] 374,771/04] 3401—3500 | 461 160,372/—1] 6101—6200 24,800|— 1401—1500 | 3821 550,551|64] 3501—3600 | 135) 480,9421—1] 6301—6400 1] 6,360/—- 1501—1600 | 1811 273,603|19] 3601—3700 | 441 158,460l—1] 6901—7000 13,992]— 1601—1700 | 643 || 1,058,866|40] 3701—3800 | 251 94,580|—] 7501—7600 il 7,600/— '1701—1800 | 9331 1,668,152|73) 3801—3900 | 211 80,925|—1 7901—8000 40,000/— 1801—1900 | 2011 376,272/25] 3901—4000 | 2131 850,502|— os 8,496|— 1901—2000 | 2141 411,787,27| 4001—4100 | 15) —60,962—] = Summa KRO 2001-2100 48 | 98,468|45] 4101—4200 | 131 —54,600/—

• Sida 78
•  Original

Pensionsbelopp

Antal

TOO VfL fiolen gbg INS BR ENE ERA 444 ORE000- US) örrone Slade ue bite NA 1,087 20 LA000 62 bs URIN eg BURRE Ene 1,091 FOREHAOO AS Ma 8 lögphelges BUR del ee 860 ADLAD Rek e a EN NNE ke SLR 1,481 HOL==000 260 kuöel a ker je bla klIekEr 4 ene 1,062 GORT OO ENS Nor Eke RINNA Ronde 622 FÖRE S005 Ull 1 eler 1 laSs Val seb läg AR oE SR 598 BOL=000-50 klot sa dere ne PLRT IE, ar 234 01=-T000-100 1 be LEG Rn Aro SL 293 LÖO TTO NE sade ggr ed je Rang 59 TLOR-TLD00 orerar var fär bälar ue bidde a Lee 107 TOLV G007 Vf reders val ferdel ar fiyen (eld 48 TIOLFLIO0 bh ar bilade ns T Ng de 31 JAORFLO00 Fia öler köl ket rnn blYan bikella 22 HOORE-LO00 METE elle (el BILL BräRL Le Rel 6 TGORer ek L00 NN a ve NN NR NNE a 11 KY OLLON fe ler ee för kela Bie ae 4 SOT OO0 iörn et bra lar ar lde E INA R 5 FOOT 000- KEN LEN leda SSA es Hä Ar 1 OO LT OA OO: IRS SUGS TARA a Ma Hale: IE. ARR 2 BODIL O001 SIE ANF RTR Ner KA 3 POOL 400 21k enes) Ha Era vs adR Le = TOT 000 Me a N oe Ca MRS VRT de

Summa | 8,071

33,701 162,143 291,841 308,533 668,165 590,888 411,377 451,930 204,558 281,976

62,061 122,630

60,385 42,630 32,364

9,324 18,115 6,925 9,185 2,000 4,123 7,005

81 71 54 18 05 36 13 99 87 02 29 12 88 01 98

37

19 58 91 51 87 113 89 157 28 45 62 34 4 10 9

3

12

Nja 09 |

[So

EIN6 NAS Belopp Antal | 1,699 | 801 19 10,308|—1 20 24437 |—) 64 18,432 | 48]| 18 40,394 1091) 48 62,775 | 391) 64 57,445 | 951) 638 115;279 | 81] 182 24.343 123] 31 42,677 1021) 31 64,732 | 47]) 26 39,083 | 361) 35 49731 —]| 10 13,706 | 621] 14 13,006|-— T 4,743 | 43 5 6,554 | 51 3 21,1121- 2

— |— 2 5,846 | — 1 8,31 | — 6 2,309l-— 5376 ]—]| — BST

0 NR

Belopp

1,580 3,685

16,657 | — 6,780 | 48 22,650 36,082 | 14 40,759 | 5 61,954 | 9 26,746 | 99 29,980 | 09 27,219 | 4 39,592 | 56 12,518 | 8 18,926 | 64 10,143 | 31 7,747 | 94 4,960 3,519 | 43 3,750 | 4 1,905 | — 12,923

390,082 | 23

• Sida 79
•  Original

N HR NN NRK NN HH O NM

vw RK RK NO N HK RH BR NN I 0 NN Ul KR 0 RB IR Fk

493 1,182 1,307 965 1,643 1,290 837 913 377 399 167 209 88 64 49 18 22 19

9

8

17

9

3

2

38,056 179,280 349,153 346,792 743,144 719,027 550,622 686,511 326,149 382,711 174,829 289,837 110,699

87,305 71,330

36,179 33,276 16,615 15,678 35,934 21,052 8,048 5,137

61 71 34 14 14 43 29 21 08 TG 10 81 68 95

74 36

• Sida 80
•  Original

Tabell utvisande antal och belopp äv pensioner, som '/:20 1921 utgingd

d

P 8 ne lå (oj

mån deöråriga,lomffat tande

Pensionsbelopp Ensam pensionär 2- syskon 3 syskon 4 syskoh Antal | — Belopp Antal| Belopp Antal | Belopp 0—100 . cc.) 20 1,239 | 64 1 801— i 100] —] -— | — 101-200 . oc) 27 4181 | 951] 11 1,424 | — 4 762: — 0 — 201—300 . 0 49 12,759 | 66]) 12 Se CEN Ko 4 1066] — 4 1,063' 801-400 . . sc) 151 18,090 | 17] 6 2,103/—]| 1 360] —] — ag 401500: -. sos) 17 T,555 | — 6 2,750 | 87 Pan I231) 77 3 t€ 1333 501-800: . vik 9 4.997 1431) 18 9,701 | 52 6 3,49L 116] 0-- - 601-700: . vc 3 1000 D 5,866 | 77 5 3,122)— 1 657 701—800 2 1,600 | — 5 3,168.| — 5 3,632 199 4 2,952 801-900. vr 5 4,321 | — 3 2,688.| — 4 3,360 | 24 1 3889. 9901-1000 12 fv] 1 2 1,907:| — 1: 945 | — 1 904 1001=-1100 . 0). 1100 Elan —1— 2 2,150]— 1 1,036 1101-1200. 0. 1 1103I—-])]— — I —J]] 1 1.152) 2 — 1201-1300. 10: 1 1,2501— 1 1,288.| — || — —i 1 — Sm AM0ÖL-1500.0102.) 1 = — 1 1,422 | — 1 1,408]—]1-—- — 1501—1600. ct — — I] —|— 1 1082] =] = — | 1701—1800. 0.) — — l—] — — 1 — 2 3,5911— hör — | 1901-2000. cv. 1 1,926 | — 1 1901 Fo | Fresno —i—]

Sumina | 187 | 62,119|85] 76 | 38019116) 40 | 27,646|16] 151 8,8341951

• Sida 81
•  Original

83 Bil. C:

ill barn utan pensionsberättigad moder och till vissa andra pensionärer. e r FN IR |

äld Hör oLmf & tta dé Suwmma

5 eller flera syskon || Ensam pensionär 2 syskon 3 eller flera syskon

Antal Belopp Antal Belopp Antal | Belopp ll Antal | Belopp lAntal | Belopp — — | —]| 581 S140 dl 33 2,208 | 60) 9 ale 645 | —32,082 |52 1 180 | —]| 244 | —40,011|67] 26 3,811 | 68] 10 1,414/—] 323 | —51,785 30 & 885 | —]| 241 60,045 | 82) 2 477.150] — —I—] 315 79,415 | 98 oo dr — | —]| 338 | 115,855152) 7 2,560 | —|| — — | —] 403 | 138,968 | 69 — — I—]| 981 —48,2621731| — — I—]) — — )-—T] 126 55,825 | 37 Ana — |—-| 24 12,765 | 27] 2 1,020 |—1 2 1,020)—] 61 32,995 | 38 = —|— 5 3.417 167). 2 1,350 |—] 2 1,280/—] 27 17,689 | 44 3 2,239 | 21 4 2,933 183] 2 1,500 | —]| — SSA NR 18,626 | 93 or 854 | 42 2 1,800 |—]| — — ]—])] — = T—1 "16 13,912 | 66 | — — —|) — = 1—) 1 1,000 | — || — = 1— 5 4,756 | 05 = SE Seen | ENN SEN NA 4,286 | — = — I—]| — 5 Sen ONS 2 2,255 | — 1 1,215 | —]| — li — — I—]] — —|— 3 3,753 | — — — Il —]|] — = I—]| — NN ERA 2 2,830 | — -— — 1 —|) — —1—] — Fes AE en 1 1,582 | — — —1—| — FANG SN ESR Ra SEN VER 2 3,591 | — - —I—] — —TI—] — — SS 2 3,827 | — 9 5,373 | 68 [|1,587 | 307,832|179] 75 | 13,927|78] 23 I 4498|—11,962 | 468182/32

• Sida 82
•  Original

1 ÅR HYRAN SÅRA 0 ed ARA mn NRA GAS YO NY ry F rasar MAA Pa

(RENT VOUS AGTEG