SOU 1922:13 första serien
Utlåtande från sakkunniga för utredning ang. kontrollen över sockertillverkningen
till Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen år 1922, nr 182.
Till herr statsrådet och chefen för Kungl. finansdepartementet.
Vid föredragning av riksdagens skrivelse nr 407 i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om ändrad lydelse av 23 $ 4 och 5 mom. i förordningen den 11 oktober 1907 angående beskattning av socker, dels och väckt motion angående bättre utnyttjande av den vid socker- tillverkningen anställda kontrollpersonalens arbetskraft beslöt Kungl. Maj:t den 26 september 1921 att bemyndiga chefen för finansdepartementet att till- kalla två sakkunniga personer, därav en representant för kontrollstyrelsen, för att verkställa utredning huruvida och på vad sätt kontrollen över sockertill- verkningen må kunna förenklas, i syfte att kostnaden för densamma nedbringas, utan att kontrollens effektivitet äventyras. Enligt en samma dag dagtecknad ämbetsskrivelse har dåvarande statsrådet och chefen för finansdepartementet utsett undertecknade att verkställa ifrågavarande utredning och få vi här- igenom avgiva följande utlåtande i den till oss hänskjutna frågan.
Emnligt det till de sakkunniga överlämnade utdraget ur statsrådsprotokol- let den 28 september 1921 över finansärenden har föredragande departements- chefen vid ärendets föredragning angivit vissa riktlinjer för utredningen, vilka de sakkunniga ansett sig kunna sammanfatta i följande punkter, nämligen: att syftet med utredningen är att vinna så stor besparing som möjligt; att kontrollens effektivitet härvid ej får äventyras, varvid dock hänsyn bör
AA R Cen om anden n al SOCK NA NS Arka KON Dl z OT!
trollen å tillverkningsplatsen bokföringsmassig granskning av till- verkningen, dels huruvida sockerskatten lämpligen skulle kunna utgå på råsocker i stället för, såsom nu är fallet, å raffinerat socker, varigenom en betydande besparing skulle ernås, då kontrollen kunde inskränkas att om- fatta endast råsockerfabrikerna.
De sakkunniga hava inhämtat, att frågan om beredande av understöd till vissa kontrollörer, som genom omläggningen av kontrollen kunna komma att mista sin anställning, bör upptagas till behandling först på ett senare stadium. Bihang till riksdagens protokoll 1922. 1 saml. 155 häft. (Nr 182. Bilaga) 1
National Library of Sweden
till Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen år 1922, nr 182.
Till herr statsrådet och chefen för Kungl. finansdepartementet.
Vid föredragning av riksdagens skrivelse nor 407 i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om ändrad lydelse av 23 $ 4 och 5 mom. i förordningen den 11 oktober 1907 angående beskattning av socker, dels och väckt motion angående bättre utnyttjande av den vid socker- tillverkningen anställda kontrollpersonalens arbetskraft beslöt Kungl. Maj:t den 26 september 1921 att bemyndiga chefen för finansdepartementet att till- kalla två sakkunniga personer, därav en representant för kontrollstyrelsen, för att verkställa utredning huruvida och på vad sätt kontrollen över sockertill- verkningen må kunna förenklas, i syfte att kostnaden för densamma nedbringas, utan att kontrollens effektivitet äventyras. Enligt en samma dag dagtecknad ämbetsskrivelse har dåvarande statsrådet och chefen för finansdepartementet utsett undertecknade att verkställa ifrågavarande utredning och få vi här- igenom avgiva följande utlåtande i den till oss hänskjutna frågan. Emligt det till de sakkunniga överlämnade utdraget ur statsrådsprotokol- let den 28 september 1921 över finansärenden har föredragande departements- chefen vid ärendets föredragning angivit vissa riktlinjer för utredningen, vilka de sakkunniga ansett sig kunna sammanfatta i följande punkter, nämligen: att syftet med utredningen är att vinna så stor besparing som möjligt; att kontrollens effektivitet härvid ej får äventyras, varvid dock hänsyn bör tagas till den omständigheten, att sockerindustriens starka koncentration och stora omfattning samt den uppmärksamhet från allmänhetens och det offentligas sida, varför företagens verksamhet äro föremål, i och för sig utgöra en stark borgen för att bolagen noggrant uppfylla alla förpliktelser; att anordnandet av s. k. öppen produktionskontroll i enlighet med vad i riks- dagens skrivelse ifrågasatts vore förtjänt av allvarligt övervägande;
att det därjämte bör undersökas, dels om möjligen själva principen för den nu- varande sockerkontrollen kunde övergivas och en övergång ske från kon- trollen å tillverkningsplatsen till en bokföringsmässig granskning av till- verkningen, dels huruvida sockerskatten lämpligen skulle kunna utgå på råsocker i stället för, såsom nu är fallet, å raffinerat socker, varigenom en betydande besparing skulle ernås, då kontrollen kunde inskränkas att om- fatta endast råsockerfabrikerna.
De sakkunniga hava inhämtat, att frågan om beredande av understöd till vissa kontrollörer, som genom omläggningen av kontrollen kunna komma att mista sin anställning, bör upptagas till behandling först på ett senare stadium. Bihang till riksdagens protokoll 1922. 1 saml. 155 häft. (Nr 182. Bilaga) 1
Råsockerbe- skattning.
Råva ruskatt.
Med hänsyn härtill hava de sakkunniga lämnat å sido eventuella understöds- spörsmål.
Bland de olika spörsmål, som hänskjutas till de sakkunniga, intager frågan om en möjlig övergång till råsockerbeskattning, fabrikatskatt, ett sär- skilt rum, och må densamma därför framför andra ifrågasatta utvägar först upptagas till behandling.
De lokaler i råsockerfabrikerna, där råsockret utvinnes, hava förhållande- vis begränsat utrymme och låta sig lätt övervakas, varför från denna synpunkt sett kontrollen vid en fabrikatbeskattning skulle kunna bliva billig. Men svårig- heter uppstå därav, att råsockret kan hava olika beskaffenhet. Ur ett visst slags råsocker kan utvinnas mer konsumtionsvara, raffinad, än ur ett annat; sockret säges hava högre rendement i förra fallet än i senare. För att statens fiskaliska intressen skulle helt tillgodoses, kunde då den utvägen tänkas att med ledning av den erfarenhet, som med det gängse tillverkningssättet vunnits i avseende på det utvunna sockrets rendement, en viss maximikvalitetsgräns lades till grund för skatteberäkningen. Den omedelbara följden skulle emeller- tid härav bliva, att tillverkarna inrättade sig för framställning av ännu mera högrenderande socker, vilket skulle från statens sida nödvändiggöra en höi- ning av kvalitetsgränsen, och så undan för undan till dess att vid råsocker- fabrikerna så gott som rent socker framställdes. Detta skulle föra med sig ett bindande av för den nödiga nya maskinella utrustningen behövligt kapital av betydande storlek, under det raffinaderierna till stor del finge stå outnyttjade, vilket ur nationalekonomisk synpunkt måste anses förkastligt. I vår sockerbe- skattnings historia har något dylikt en gång förut skett, då man övergick från råvaruskatt, skatt å betor, till konsumtionsskatt, varigenom de i melassutsock- ringsanordningarna investerade miljonerna så gott som totalt förspilldes.
För att undgå ett sådant missförhållande kunde den utvägen anlitas att beskatta råsockret efter det rendement det vid undersökning visade sig hålla. Detta förutsatte emellertid utförandet av hundratals kemiska analyser, vilket skulle fordra statliga laboratorier samt kemister i icke ringa antal. Härigenom uppstode så pass stora kostnader, att någon besparing i kontrollutgifter icke ernåddes. Därtill kommer, att det genom analys framkomna rendementsresul- tatet icke fullt överensstämmer med det utbyte raffinad, som verkligen erhålles, vilket kunde tillföra fabrikanten en dold premie såväl vid erläggande av den beräknade skatten som i synnerhet vid restitution. Råsockrets tullbehandling vid import finge också undergå förändring så till vida, att rendementsanalyser å detsamma bleve nödvändiga.
Av ovan anförda skäl torde tanken på införandet av fabrikatskatt böra övergivas, ehuru den annars kan anses ligga nära till hands, då hos oss skat- ten på brännvin sedan länge utgått enligt denna grund. Härvid är emellertid att märka, att brännvinets alkoholstyrka bekvämt kan genom tillförlitliga apparater utrönas.
Av övriga principer för sockerbeskattning äro skatter på betvikten och å betsaftens sockermängd ur räkningen såsom förande till ännu större premie- ring för tillverkaren. Ett annat intressant beskattningssätt må här i förbi- gående beröras, nämligen det av särskilda sockerbeskattningskommitterade år
1904 framställda förslaget om beskattning efter betornas vikt och sockerhalt, vilket förslag var baserat på genom kommitterades försorg anställda försök vid Kävlinge och Svedala sockerfabrik. Kontrollkostnaden beräknas vid detta beskattningssätt uppgå till ungefär en tredjedel av motsvarande kostnad för konsumtionsbeskattning, Ehuru vid dåvarande tidpunkt åtskilliga skäl talade för införandet av denna beskattningsform, torde nu, sedan det exaktaste be- skattningssättet, konsumtionsbeskattningen, fått fast fot bär i landet, den- samma böra bibehållas, för den händelse avsevärda besparingar däri visa sig kunna göras.
Vid ett närmare studium av nu gällande författningar om beskattning av socker samt de anförda motiven för desamma finner man den ledande tanken däri hava varit att söka betaga fabrikanten varje tänkbar möjlighet att undan- draga sig skatt. Bestämmelserna hava därför blivit stränga, och deras över- vakande fordrar en talrik kontrollörsstab. Detta torde också vara ofrånkomligt, om föreskrifterna skola vara allmängiltiga och således gälla för alla slags tillverkare, oavsett företagens storlek och organisation, deras ställning till staten och till samhället i övrigt. Men just beträffande sockerindustrien har utvecklingen hos oss gått i den riktningen, att det starkt kan ifrågasättas, huruvida icke åskådningssättet härvidlag borde underkastas cn revision.
Sockertillverkningen bedrives endast av tvenne bolag med tillsammans 140,000,000 kronors aktiekapital, aktierna äro mycket spridda — på ej mindre än cirka 14,000 händer —, och bolagens verksamhet således mycket observerad av allmänheten. Deras storindustriella, centraliserade och rationella organi- sation lämnar många möjligheter till ingående kontroll. Och sådan hava före- tagen i själva verket upprepade gånger fått underkasta sig. WSockerindustrien har uppvuxit i tullskyddets hägn, och i samma mån industrien vuxit sig stark, ha statsmakterna ansett sig böra i högre grad bevaka statens finansiella in- tressen. Vid dylika tillfällen hava ingående undersökningar måst göras i av- seende på bolagens tekniska och ekonomiska verksamhet, hela deras bokföring ställas till vederbörande myndigheters disposition, och vinstutdelningen har be- gränsats. Bolagen hava, kan det sägas, stått under det allmännas kontroll. Huruvida detta även för framtiden kommer att ske, därom är svårt att uttala sig, men för den händelse betodlingen skall i full utsträckning bevaras åt lan- det, torde nog staten ej kunna undandraga denna näring sitt stöd och antag- ligen då också i fortsättningen alltjämt med uppmärksamhet följa sockerin- dustriens ekonomiska utveckling. Att under sådana förhållanden något av bo- lagen skulle vilja utsätta sig för den för företagets hela ställning kanske öde- läggande risk, som vore förenad med ett falsarium, ett undandragande av skatt till staten, är fullkomligt onaturligt. Härvidlag bör ej heller förbises den am- bitionskänsla och laglydighetsanda, som under framstående chefers ledning genomträngt denna industris tjänstemannakår.
Det är överraskande, att icke denna sockerindustriens säregna ställning till staten och allmänheten tidigare givit anledning till att göra tillverknings- kontrollen mera lätthanterlig. Att söka genom fortlöpande, noggrann kontroll förhindra varje även den minsta möjlighet till smussel, exempelvis genom för- gallring och bevakning av varje från fabrik och lager ledande fönster, dörr och port, torde med hänvisning till vad som ovan framhållits, icke vara av be-
Konsumtions- skatt.
Kontrollens och socker- industriens inbördes för- hållande.
Öppen pro- duktionskon- troll.
Anordningen av den- samma.
Råsocker- fabriker.
hovet påkallat. Beträffande den eventualiteten, att mindre kvantiteter socker skulle kunna, tillverkaren ovetande, avlägsnas ur fabriks- och förrådsbyggna- der, kan sägas, att, om bolaget, som därvid har betydligt större intresse att be- vaka än staten, kan taga förlusten, så kan även staten göra det. Endast några få gånger hava dylika försök till utsmuggling förekommit, varvid det endast rört sig om minimala kvantiteter. Det kan icke vara ekonomiskt försvarligt Sr pprenA ne en dyrbar kontroll, endast för att undgå en mycket obetydlig risk.
I själva verket har också i den praktiska tillämpningen kontrollen ej blivit så rigorös, som författningarnas anda angiver. Ett visst samarbete, grundat på förtroende, har uppstått mellan tillverkare och kontrollmyndighet — en helt naturlig utveckling för övrigt under angivna förhållanden —, och åtskilliga eftergifter hava i kontrollhänseende gjorts på olika platser. Så har vid sockerraffinaderiet i Landskrona ett sockermagasin, rymmande 2,000 ton, sedan åtskilliga år använts utan fönstergaller, och detsamma är förhållandet med en tillbyggnad av 6,000 tons kapacitet. Vid raffinaderiet i Göteborg har på grund av lokala förhållanden all portkontroll överlämnats åt tillverkaren, me- dan i stället fabriken i sin helhet övervakas av en vakthavande kontrollör. Vi- dare godtagas här även på grund av vissa lokala svårigheter tillverkarens upp- gifter rörande till fritt bruk utlämnat säcksocker och toppsocker; säckarnas antal och topparnas genomsnittsvikter kontrolleras endast vid transporten från tillverkningsplatsen. Under den följd av år, som ovan angivna lättnader i kontrollen tillämpats, har enligt uppgift icke vid något enda tillfälle missbruk från tillverkarens sida förekommit, något som talar för riktigheten av det åskådningssätt, som i det föregående framförts.
Med konsekvent tillämpning av dylika principer för kontrollens anord- nande skulle följande grundlinjer för en förenklad kontroll kunna uppdragas.
Den kontinuerliga bevakningen, dag och natt, av utgångarna till den lo- kal, där råsockret tillverkas, sockerhuset, bortfaller och ersättes med ofta före- kommande inspektioner vid olika tider på dygnet. Vid sådant förhållande kan nu gällande föreskrift om sockerhusets partiella avstängande bortfalla.
Den bokföring över tillverkningen, som nu verkställes av kontrollmyn- digheten, torde kunna undvaras, och i stället den bokföring godtagas, som till- verkaren för jämsides med den förra. Det sätt, på vilket böckerna böra upp- läggas och föras, må bestämmas av kontrollstyrelsen.
Beträffande det utvunna råsockret iakttagas för närvarande följande för- farande och bestämmelser. Sockret antingen upplägges å magasin, som stå i ome- delbar förbindelse med fabriken, eller borttransporteras med automobil, järnväg eller fartyg till på annan plats beläget magasin eller raffinaderi. Denna transport sker för närvarande under förpassning, det vill säga den under kontrollörs be- vakning å avsändningsorten inlastade försändelsen åtföljes av en uppgift å godset, enligt vilken kontroll sker å mottagningsstationen, ävenledes av sta- tens kontrollör. Vid säckgods vägas och räknas säckarna, och vid försänd- ning av löst socker utrönes nettovikten förmedelst behållarens tara- och brutto- vägning. Sådana försändelser av råsocker förekomma i mycket olika utsträck- ning på de respektive fabrikerna, huvudsakligen beroende på magasinsförhål-
landena. De försiggå under kampanjen hela dygnet om vid sådana råsocker- fabriker, som sakna magasin. Andra fabriker åter kunna lagra hela sin till- verkning, och försända socker endast mellan kampanjerna.
Jämväl beträffande detta förpassningsförfarande kan en förenkling av kontrollen företagas, och i detta avseende skulle man kunna gå ett steg längre än vad riksdagen i sitt förslag till öppen produktionskontroll ifrågasatt. Ända- målsenligt är visserligen att bibehålla förpassningarna, men förpassningsin- lagorna skulle av tillverkaren utskrivas och av ansvarig person undertecknas i 3 exemplar, varav ett överlämnas till kontrollören å avsändningsorten och ett till kontrollören å mottagningsorten. I och för utbytes- och räntabilitetsbe- räkning de olika fabrikerna sinsemellan för tillverkaren själv noggranna an- teckningar över försändelserna. Dessa uppgifter böra kunna godtagas och kontrollmyndigheten inskränka sig till att allt emellanåt oväntat dels kontrol- lera vågar och vikter, dels taga stickprov å säckvikten, säckantalet och å be- hållarnas vikt samt i övrigt hålla uppsikt över tillverkarens förpassningsbok- föring. Där automatiska vågar för råsocker finnas uppsatta, må kontrollören varje eller varannan dag, eller annars när anledning därtill gives, övertyga sig om, att de fungera oklanderligt. Vidare kan genom kommunikation mellan kontrollörerna å avsändnings- och mottagningsstationerna en rätt värdefull kontroll vid jämförelse mellan bokföringen å dessa platser utövas. För detta ändamål bör kontrollörens tjänsterum vara försett med telefon, som bekostas av tillverkaren.
Den under en viss tillverkningsperiod eller kampanj tillverkade rå- sockermängden å en viss fabrik skall i ett eller flera raffinaderiers, eventuellt magasins, böcker redovisas såsom mottaget för avverkning eller lagring. Även på detta sätt är det möjligt att ernå kontroll över försändelserna. En slutkon- troll kan årligen ske genom de i nuvarande sockerskatteförordnings 30 $ före- skrivna inventeringarna.
Råsockermagasinen böra fortfarande stå under kronans lås, varför vid uttagning efter råsockerkampanjens slut kontrolltjänsteman måste, liksom nu är fallet, inkallas.
Den här skisserade anordningen av kontrollen vilar på principen av oför- modad stickprovtagning och kontrollvägning, utan att från kontrollens sida annan bok än dagbok behöver föras. Den borde därför kunna utövas av en enda person, vilkens tjänstgöring emellertid bleve rätt krävande, enär han vid olika tider på dygnet, ibland även nattetid, skulle utöva sina plötsliga inspek- tioner, men för den korta tid, råsockerkampanjen varar, 8 å 10 veckor, kan tjänstgöringen utan svårighet utföras. Kontrolltjänstemannen torde mellan kampanjerna kunna tjänstgöra vid sockernederlag.
Det är tydligt, att fabrikerna få lägga upp sådana böcker, som kontroll- styrelsen kan finna lämpliga samt att kontrollörerna böra ha tillträde till fa- brikens alla lokaler och erhålla alla de upplysningar, som kunna befinnas bliva. nödiga att anskaffa för kontrollens utövande.
Bevakning av fabriksområdets portar kan, såsom i Göteborg praktiseras, överlämnas åt en vakthavande kontrollör, som övervakar fabriken i dess helhet. På sätt vid råsockerfabrikerna föreslagits bör fabrikens bokföring över ankommande råsocker kunna lämnas vitsord. <Stickprovsinspektionen samt
Raffinade- rierna.
nödig uppsikt över vågar och vikter i fabriken kan utföras av ovannämnde be- vakningskontrollör.
Vad beträffar själva kontrollen vid utlämnande av socker till fritt bruk, kunna icke några avsevärda indragningar av personal göras, för så vitt man fasthåller vid den fordran, att från statens sida ett detaljerat övervakande av utvägningen skall äga rum.
Sockerneder- Ä nederlag har endast råsocker inlagts med undantag för ett magasin i lag. Tandskrona, varifrån även raffinad utlämnats. Detsamma har, ehuru beläget å annan plats i staden än raffinaderiet, ansetts i kontrollhänseende höra till detta. Sedan under innevarande år rymligare lokaler anskaffats vid själva raffinaderiet, håller man i sockerbolaget för troligt, att raffinad icke vidare kommer att i ifrågavarande magasin inläggas. Sockernederlagen kunna sålunda betraktas såsom magasin för in- och utgående råsocker, och om kontrollen in- rättas enligt samma principer som vid fabrikerna, blir för densammas ut- övande en enda kontrolltjänsteman å varje nederlag i regel tillräcklig.
Besparingar Beträffande de besparingar, som skulle uppstå genom införande av ovan — vid införandet angivna förenklingar i kontrollen, kan man få en uppfattning genom en på ett Uukmouskoa. Visst tillverkningsårs data grundad beräkning av kontrollkostnaderna. De sak- roll. kunniga hava med ledning av till kontrollstyrelsen för tillverkningsåret 1920 —1921 inkomna uppgifter låtit beräkna personalkostnaderna — såväl lön som dyrtidstillägg — och äro dessa kostnader specificerade i tablån (bil. A). Under nyssnämnda tillverkningsår sysselsattes vid landets 21 råsocker- fabriker 19 1:ste kontrollörer! och 114 kontrollörer med totalt avlöningsbe- lopp av respektive 39,843 och 136,258 kronor. Om kontrollbefattningen skulle ut- övas av en enda person i varje fabrik, finge denne antagligen ha jämställts med nuvarande 1:ste kontrollören och åtnjutit hans avlöning. Sålunda skulle bava inbesparts kostnaden för samtliga kontrollörer. Kontrollpersonalen vid de fem raffinaderierna utgjordes enligt de till kontrollstyrelsen överlämnade statistiska uppgifterna av 5 1:ste kontrollörer och 86 kontrollörer med en sam- manlagd total avlöning av 498,435 kronor. Enligt uppgifter, som inhämtats av de sakkuniga, hava de på en gång tjänstgörande kontrollörerna utgjort 65 å 70 st., på grund varav det överskjutande antalet får anses hava utgjort ersät- tare för kontrollörer vid semester eller annat förfall. Genom den kontinuer- liga portbevakningens och förpassningskontrollens reformering skulle kontrol- lörernas och deras ersättares antal kunna minskas med 40 å 42 st. represente- rande en avlöning av tillsammans 210,000 kronor. Tillsyningsmän å allmänna sockernederlag hava tillsammans i total avlöning uppburit cirka 15,500 kronor. Ifråga om dessa tillsyningsmän skulle någon besparing icke uppkomma. Den nuvarande totala kontrollkostnaden uppgår till omkring 685,000 kronor och skulle alltså den totala inbesparingen hava belupit sig till i runt tal 350,000 kronor eller 51 procent av kontrollkostnaderna.
Omläggning Enligt de sakkunnigas mening kan således vid realiserandet i huvudsak av sockerkon- av den öppna produktionskontroll, som riksdagen i sin skrivelse tänkt sig så- sumtionsbe- PROS i;
skattningen 1 Vid tvenne raffinaderier, där råsockertillverkning äger rum, utövas förste kontrol- genom faktu- lörs åliggande beträffande tillverkningen av råsocker utav den för raffinaderiet anställde rakontroll. förste kontrollören.
som huvudalternativ, högst omkring 50 procent besparing vinnas. Detta ut- gör maximum av den ekonomisering, som kan ernås genom möjliga förenk- lingar och indragningar enligt nyssnämnda kontrollsystem.
Att märka härvid är emellertid, att grundvalarna för den nuvarande kontrollen nämligen den ingående granskningen över utvägningen av socker till fritt bruk ha bibehållits. Anses det, att utgifterna för kontrollen ytter- ligare skola nedbringas, måste man omlägga grunderna för den nuvarande soc- kerkonsumtionsbeskattningen. En dylik omläggning torde också väl låta sig försvaras. Det synes nämligen kunna uppställas såsom ett allmänt krav, att kontrollen från statens sida över en beskattad näring icke göres mera om- fattande än vad behovet kräver. Enligt de sakkunnigas mening skulle emeller- tid ett bibehållande av kontrollen i den omfattning, som ovan med den öppna produktionskontrollens system angivits, innebära en mera omfattande kontroll än vad behovet oundgängligen kräver, utan att därmed något väsentligt vun- nits i avseende på kontrollens effektivitet. De sakkunniga vilja därför i det följande upptaga till undersökning, huruvida överhuvud den från kontrollens sida ingående granskningen över utvägningen av socker är erforderlig.
Rent principiellt sett borde invändning ej kunna göras mot, att även vid denna utvägning stickkontroll komme till användning på samma sätt som vid råsockrets tillverkning, uppvägning, lagring och transport. De skäl, som där talade för att lämna sockerbolagen något friare händer i förlitande på heder- ligheten hos deras ledande män, på den kontroll, som allmänhetens stora in- tresse och uppmärksamhet för deras verksamhet innebär, samt på den stora risken för dem vid ett lagbrott, hava samma giltighet ifråga om själva ut- lämningen av konsumtionsvara. I detta sammanhang må framhållas, att den norska maltdryckskontrollen är baserad på tillverkarens egen bokföring och egna uppgifter. Skatten uttages på grund av en av tillverkaren själv förd för- säljningsbok. Hela tillverkningen försiggår utan närvaro av någon kontrollör; kontrolltjänstemännens uppgift är att granska, att böckerna äro förda i enlig- het med av kontrollmyndigheten lämnade anvisningar samt att för detta ända- mål vid plötsliga, oväntade inspektioner taga stickprov. Detta kontrollsystem har sedan den 1 januari 1913 varit i tillämpning i Norge och på grund av både dess händighet och effektivitet vunnit livligt erkännande från såväl kontroll- myndighetens som från tillverkarnas sida.
På liknande sätt är kontrollväsendet för maltdrycker ordnat i Danmark. När ett så anordnat kontrollsystem visat sig kunna framgångsrikt till- lämpas, där tillverkarna äro många — i Norge 40 st. — och åtminstone åt- skilliga rätt små, synes, som om det borde vara möjligt att genomföra något liknande vid våra sockerfabriker, vilka äro färre samt organiserade efter större och enhetligare linjer än allehanda bryggerier av olika beskaffenhet.
Men det ligger i sakens natur, att det mot bakgrunden av sockerkontrol- lens historiska utveckling här i landet och med tanke på de stora värden, var- om det här är fråga, skulle anses önskvärt att få en något mera påtaglig kon- troll än den norska och danska ölkontrollen.
För detta ändamål skulle man kunna betjäna sig av det sätt, på vilket Svenska Sockerfabriks Aktiebolaget ordnat utskrivningen av fakturor för för- sålt socker. För varje från något av raffinaderierna försåld eller därifrån till distribueringsställen förflyttad post socker utskrives av respektive raffinaderi
faktura i tvenne exemplar, varav det ena tillställes köparen och det andra översändes till bolagets huvudkontor i Stockholm, till vilket fakturans netto- belopp skall av köparen å viss angiven dag insändas. Alla fakturor äro för- sedda med nummer i löpande följd. Det expedicrande raffinaderiet, som behål- ler kopior av fakturor: a, uppsätter vidare en förteckning i nummerföljd å hela antalet under dagen uvskrivna fakturor med angivande av den sammanlagda vikten och värdesumma. Denna förteckning översändes dagligen tillsammans med fakturorna ävenledes till huvudkontoret i Stockholm. Av närslutna bi- laga B framgår närmare dessa handlingars utseende.
För att en sådan anordning skulle ändamålsenligt kunna komma till an- vändning för det statskontrollsyftemål, varom här är fråga, erfordras emeller- tid, att skattepliktigt socker icke finge från fabrik eller allmänt nederlag ut- lämnas annorledes än medelst fakturering ävensom att fakturorna skulle före avsändandet granskas och annoteras av en kontrolltjänsteman samt av honom på visst sätt kontrollstämplas. Då köpare av socker, levererat direkt från fa- brik eller nederlag, sålunda i sinom tid skulle bliva underkunniga om att fak- tura, vilken icke bure stämpel, utvisande att den passerat kontrolltjänsteman, vore olaglig, skulle detta medföra risk för tillverkaren eller nederlagsinnehavare att utlämnande av socker i annan ordning än som föreskrivits bleve genom en eventuell anmälan från köparens sida upptäckt. Detta förhållande torde en- bart för sig innebära rätt stor trygghet mot försök till skatteförsnillning.
I vissa fall betjäna sig sockerbolagen av särskild depå för distribution av redan beskattat socker. Då icke desto mindre fakturor rörande sådant soc- ker borde för fullständighetens skulle vara försedda med kontrollstämpel, skulle, därest kontrollmyndigheten funne sådant påkallat, åtgärder givetvis vidtagas i syfte att kontrollstämplade fakturor även vid sådan distribution komme till användning. Från vederbörande sockerbolag hava de sakkunniga inhämtat, att hinder emot dylik kontrollstämpling icke möter i det fall där distribution från depå för närvarande äger rum.
Den möjligheten kunde visserligen tänkas, att tillverkaren överträdde förbudet att försälja socker utan faktura. Detta försäljningssätt torde likväl såsom fullkomligt oförenligt med affärsmässig verksamhet icke behöva tagas med i räkningen, då det gäller undersöka förutsättningarna för att införa nu ifrågasatta kontroll vid sockerfabrikerna. Säkerligen skulle ej heller ett sådant tilltag länge förbliva oupptäckt. Jämväl kunde tänkas, att tillverkaren å fak- turan angav ett mindre viktsbelopp än vad försäljningen verkligen omfattade. Uppenbart torde emellertid vara, att ett dylikt förfarande skulle av kontroll- tjänstemannen upptäckas vid stickprovskontrollen, varjämte givetvis köparen vid kontrollerandet av fakturan skulle finna, att han för den angivna vikten krävdes ett högre pris än det officiellt noterade. |
Stämplingen kunde lämpligen ske så, att varje faktura försåges med sitt löpande nummer i viss serie — för varje utlämningsställe dess serietecken — och perforerades med sitt viktsbelopp. Därjämte skulle statens kontrollmärke anbringas. Perforeringarna kunde utföras av någon bolagets ansvarige tjänste- man, och för ändamålet torde lämpligen de för bankeheckperforering numera brukliga maskinerna kunna med någon obetydlig modifikation användas. Kon- trollstämpeln skulle naturligtvis åsättas av kontrollören. Varje dag efter ex- peditionstidens slut eller oftare, om så erfordrades, förelades för kortrollören
de utskrivna och stämplade fakturorna samt fakturaförteckningen. Kontroll- tjänstemannen ålåge nu att genom stickprov kontrollera såväl beräkningen och hopsummeringen i de olika fakturorna som överensstämmelsen mellan de å fak- turorna utskrivna och perforerade vikttalen, övertyga sig om riktigheten av fakturaförteckningen, göra införingar i skattepåföringslängden samt därpå för- se varje faktura med statens kontrollstämpel. Kopia av fakturaförteckningen överlämnas till kontrollmyndigheten, och fakturakopiorna skola av tillverkaren förvaras samt vid anfordran ställas till kontrollmyndighetens förfogande för eventuellt behövlig efterrevision. Antalet fakturor, som dagligen utskrives å de särskilda raffinaderierna, är mycket olika. (Bil. C.) Under sistförflutna tillverkningsår har antalet växlat mellan 1 å 2 om dagen till högst 153 i Stockholmsfabriken och högst 60 i de övriga fabrikerna. Medeltalen voro för Landskrona och Arlöv 19, Lidkö- ping cirka 20, Göteborg 26 samt Stockholm 65. Som härav framgår, är antalet icke större än att kontrollarbetet med fakturorna borde taga endast relativt kort tid i anspråk. På de flesta ställen finnes tillgång till räknemaskiner, som kunna underlätta arbetet. Vissa av dessa maskiner avleverera samtidigt vikt- och värdenotor, vilka kunde biläggas kontrollhandlingarna och få ett visst värde vid revisionskontroll. ' ; Fakturan skulle föreläggas kontrollören i det skick, närslutna bilaga D utvisar. Denaturerat socker bokföres särskilt, och respektive fakturor märkas med särskild denatureringsstämpel. Redan beskattat socker, som blivit skadat eller av andra anledningar måste omarbetas och på grund därav utbytas mot ny vara, uppföres i särskilda utbytesliggare. Vid ett å raffinaderi på ovan angivna sätt anordnat kontrollsystem kunde nödig tillsyn utövas av en enda kontrollör åt gången. Dennes åliggande skulle då vara: att vid olika tillfällen kontrollera vågar av olika slag och deras funktion, att genom stickprov kontrollera, dels att vikterna på tillverkat socker (bit- socker, toppsocker och raffinerat säcksocker) äro i full enlighet med vad som finnes å emballage eller i fabrikens journaler angivet, dels att olika poster till fritt bruk utlämnat socker till stycketal och vikt överensstämma med bokföringen,
att kontrollera förpassningarnas riktighet såväl genom stickprov som även tidvis genom kommunikation med kontrollören å den fabrik eller det maga- sin, varifrån råsockret avsänts, att varje dag å lämplig tid genomgå och stämpla utskrivna fakturor, kontrol- lera fakturaförteckningen, föra avräkningslängden samt tillse, att stämp- lingsmaskiner fungera oklanderligt, att föra dagbok samt att i övrigt med uppmärksamhet följa tillverkningen och expeditionens gång.
Kontrolltjänstemännen skola äga obehindrat tillträde till samtliga fa- brikslokaler när som helst på dygnet och därstädes få företaga besiktning, mät- ning, vägning och dylikt, som anses erforderligt för kontrollens behöriga ut-. övande.
Sockerutlämningen brukar vid raffinaderierna äga rum i 8 å 12 timmar och utsträckes ibland till 16 timmar, under det att fabrikationen pågår allt Bihang till riksdagens protokoll 1922. 1 saml. 153 häft. (Nr 182. Bilaga) 2
Sakkunnigas förslag.
Ny förord- ning.
efter behovet i 8, 16 eller 24 timmar. Att såsom vid råsockerfabrikerna över- låta kontrollen under hela dygnet till endast en enda person torde knappast låta sig göra med hänsyn till såväl tjänstens omfattning som raffinaderiernas långa kampanj (större delen av året). Tjänstgöringen kan lämpligen fördelas i tvenne skift med en kontrollör i varje, och denne borde var förpliktad att minst 8 timmar varje dygn vara i fabriken närvarande och deltaga i kontrollgöromå- len. Dessa fordra visserligen vakenhet, rörlighet, samvetsgrannhet och gott omdöme, men äro annars icke av den art, att fordran på en sådan tjänstgö- ringstid må anses obillig. Inalles skulle sålunda 10 kontrollörer behövas för de 5 raffinaderierna.
Samtliga kontrollörer såväl i råsockerfabriker som raffinaderier måste besitta den kunskap i undersökning av sirap och melass, som enligt nu gäl- lande författningar 1:ste kontrollör bör äga, och i övrigt torde dessa platsers innehavare böra motsvara så pass stora anspråk, att de i lönehänseende jäm- ställas med nuvarande 1:ste kontrollörer.
Hela sockerkontrollen skulle sålunda kunna skötas av 19 kontrollörer å råsockerfabrikerna och 10 kontrollörer å raffinaderierna, alla med de nämnda löneförmånerna, samt därjämte tillsyningsmän å nederlagen. Den samman- lagda avlöningen bleve, alltjämt med tillverkningsåret 1920—1921 som grund för beräkningen, i runt tal 163,000 kronor, vilket innebure en besparing av 522,000 kronor eller 76 procent.
Råsockerfabrikerna, som efter eventuell särskild anmälan erhållit till- stånd direkt försälja renat råsocker till konsumtion, böra i kontrollhänseende behandlas såsom raffinaderi.
Föregående redogörelse torde ådagalägga, att av de tvenne utvägar till omläggning och förenkling av kontrollen över sockerbeskattningen, som de sak- kunniga påvisat, den senast återgivna uppenbarligen innebär den för stats- verket billigaste kontrollanordningen, utan att under de givna förutsätt- ningarna kontrollens effektivitet ur skattesynpunkt därigenom äventyras.
På grundval av detta alternativ hava de sakkunniga utarbetat närslutna, såsom bilaga E betecknade förslag till ny förordning angående beskattning av socker. Det av de sakkunniga förordade kontrollsystemet har påkallat så vittgå- ende ändringar i de hittillsvarande författningsbestämmelserna, att det icke varit möjligt att inom den nuvarande förordningens ram vidtaga erforderliga ändringar, utan har det synts de sakkunniga lämpligast att utarbeta ny för- ordning. Härtill har även ett annat motiv medverkat. Den granskning, som de sakkunniga ägnat den nu gällande förordningen och med stöd av densamma utfärdade föreskrifter, har nämligen givit vid handen att åtgärder i detta sammanhang lämpligen böra vidtagas för åstadkommande i sin helhet av ett ändamålsenligt kontrollsystem, som bättre är anpassat efter den centrala kon- trollmyndighetens nuvarande organisation, i vilket avseende åtskilliga brister förefinnas. De förhållanden, som sakkunniga här åsyfta, äro i allmänhet så- dana, som härleda från äldre författningar eller som sammanhänga med en annan anordning av den centrala kontrollen. Det kan förtjäna erinras därom, att så länge den centrala kontrollmyndigheten utgjorde en byrå inom finans-
departementet denna byrå lämpligen icke kunde taga självständig befattning med kontrollens anordnande i åtskilliga delar, utan var man hänvisad att här- utinnan låta länsstyrelserna utöva viss lokal kontrollbefogenhet. I och med att kontrollstyrelsen emellertid blivit ett centralt ämbetsverk, som inför Kungl. Maj:t är ansvarigt för kontrollens handhavande, synes konsekvent böra följa, att de länsstyrelserna för närvarande anförtrodda uppgifterna böra överflyt- tas på kontrollstyrelsen. En sådan anordning skulle å ena sidan bereda en utan tvivel väl behövlig lättnad för länsstyrelserna i mängden av de olikartade göromål, de hava att handlägga, och å andra sidan skapa bättre förutsätt- ningar för ett enhetligt mera effektivt utövande av kontrollen från kontrollsty- relsens sida. I detta sammanhang hava de sakkunniga även ansett sig böra erinra om det överflyttande från länsstyrelserna till den centrala kontrollmyn- digheten av ärenden rörande sockerbeskattningskontrollen, som i visst avse- ende redan ägt rum. Genom förordningen den 9 maj 1919 (nr 223) har nämligen befogenheten att utse och förordna kontrollörer och tillsyningsmän vid soc- kerbeskattningen överlämnats till kontrollstyrelsen.
Med den anordning av kontrollen, som de sakkunniga föreslå, synes ej föreligga någon anledning för bibehållandet av nuvarande bestämmelse, att driftsanmälan rörande sockertillverkning skall ingivas till länsstyrelse och att denna skall utfärda tillstånd till sockertillverkning. Då under alla om- ständigheter kontrollstyrelsen måste underrättas om påbörjandet av tillverk- ningen vid sockerfabrik, för att kontrollstyrelsen må kunna vidtaga vissa kon- trollåtgärder, synes riktigast, att driftsanmälan göres till kontrollstyrelsen, vilken såsom den sakkunniga kontrollmyndigheten bäst kan pröva de i drifts- anmälan lämnade uppgifterna och i enlighet härmed meddela tillståndsbevis.
I det avseende synes emellertid länsstyrelsernas hittillsvarande åliggande beträffande kontrollen böra bibehållas, nämligen i fråga om prövningen av ställda säkerheter för erhållande av anstånd med inbetalning av skatt. Läns- styrelse torde, var och en för sitt län, hava större förutsättning än kontroll- styrelsen att bedöma beskaffenheten av lämnade säkerheter, och då länssty- relse, därest ej skatten ordentligt inbetalas, har att utmäta densamma, torde det jämväl ur denna synpunkt vara riktigast, att säkerheten finnes i länssty- relsens vård. Det, som skulle ankomma på kontrollmyndigheten, vore att med ledning av bevis om ställd säkerhet, vilket tillverkare eller nederlags- innehavare skulle hava att till kontrollstyrelsen insända, tillse att anstånd med skattens inbetalande allenast komme att avse högst det belopp, varför säkerhet blivit ställd.
Vad därefter beträffar sättet för inbetalning av skatt, synes jämväl en förändring i hittillsvarande förfarande böra vidtagas. Inbetalning av skatten sker nämligen för närvarande genom medlens insättning i vederbörande riks- bankskontor å statsverkets giroräkning för länsstyrelses räkning. Inbetalning skall sålunda kontrolleras av vederbörande länsstyrelse, som redovisar vad som infutit under vederbörande riksstats titel till riksräkenskapsverket. Kontroll torde i allmänhet bliva möjlig först vid årets slut. Enligt de sakkunnigas me-
medlen av tillverkaren inbetalades å statsverkets giroräkning i riksbanken för statskontorets räkning, varvid kontrollen över att medlen inbetalades på be-
Överförande till kontroli- styrelsen av vissa befogen- heter, som nu utövas av Kungl. Maj:t eller länssty- relserna.
Törenklingar av hithörande förfaltningar.
hörigt sätt skulle utövas av kontrollstyrelsen, genom att tillverkaren ålades att till styrelsen insända vidimerad avskrift av levereringsreversal. Ett sådant förfarande tillämpas för närvarande i avseende å utskänkningsskatten, vilken av bolagen insättes å giroräkning icke för länsstyrelses räkning utan för stats- kontorets räkning, varjämte avskrift av levereringsreversal insändes till kon- trollstyrelsen, vilken verkställer vederbörlig granskning samt meddelar stats- kontoret resultatet av densamma; härvid skola de under varje månad gjorda inbetalningarna till statskontoret stämma med de siffror, som kontrollstyrelsen efter vederbörlig granskning för varje månad erhållit.
Genom en sådan anordning har det blivit möjligt att erhålla en helt annan, bättre och snabbare kontroll än vad som för närvarande är möjligt för kontrollstyrelsen att erhålla beträffande tillverkningsskattemedlen. Då näm- ligen de särskilda länsstyrelserna, var och en på sin ort, skola handhava kon- trollen över dessa medel jämte mångahanda andra bestyr, är det givet, att en viss ojämnhet i kontrollen måste uppkomma.
Vad angår decentralisation från Kungl. Maj:ts handläggning av ärenden rörande sockerbeskattningen hava de sakkunniga ansett, att prövningen av an- sökningar rörande eftergift av sockerskatt i fall, som i 7 $ i nu gällande för- ordning avses, bör överföras till kontrollstyrelsen (jämför 27 $ mom, 2 i för- slaget). Jämväl framställningar rörande inrättande av allmänna nederlag för obeskattat socker torde vara ärenden av sådan art, att deras avgörande bör, i stället för såsom för närvarande hänskjutas till Kungl. Maj:ts avgörande, an- komma på kontrollstyrelsen (se 18 $ i förslaget).
Det torde hava varit ett sedan länge hyst önskemål bland såväl tillver- kare som kontrolltjänstemännen att ernå en förenkling av de på området gäl- lande författningarna. Sockerskattekontrollen regleras nämligen genom en av Kungl. Maj:t och riksdagen antagen förordning, vilken i sin tur kompletteras genom en av Kungl. Maj:t utfärdad ordningsstadga, varutöver särskilda kon- trollföreskrifter äro meddelade av kontrollstyrelsen på grund av bestämmelser i förordningen och ordningsstadgan. Det är givet, att studiet av hithörande bestämmelser för såväl tillverkarna som kontrolltjänstemännen därför är för- enat med besvärligheter, och då därtill kommer, att författningarna äro föga överskådligt uppställda och på olika ställen i dessa ämnen behandlas, som strängt taget höra tillsamman, framstår det som ett önskemål att åstadkomma största möjliga förenkling och överskådlighet. För att nå därhän torde det vara er- forderligt, att den nuvarande ordningsstadgan helt och hållet slopas, varvid de bestämmelser, som äro av mera principiell innebörd, införas i den nya förord- ningen, under det att sådana bestämmelser i nuvarande ordningsstadga, som mera innehålla tillämpningsföreskrifter, framdeles meddelas av kontrollsty- relsen. De föreskrifter, som kontrollstyrelsen äger utfärda och som för när- varande äro sammanfattade i en särskild författning, böra i stället så långt sig göra låter meddelas av kontrollstyrelsen såsom anvisningar under varje paragraf i förordningen av den edition, som kontrollstyrelsen till ledning för tillverkare och kontrolltjänstemän plägar utgiva.
Enligt 2 $ av gällande förordning har Kungl. Maj:t befogenhet att genom en särskild ordningsstadga närmare reglera sockerkontrollen utöver vad till- verkningsförordningen innehåller. Härigenom har det möjliggjorts, att i de
fall, där någon lucka finnes i kontrollsystemet, ett snabbt avhjälpande kan ske, utan att den mera tidsödande utvägen att förelägga riksdagen förslag i ämnet behöver tillgripas. Om emellertid den nuvarande ordningsstadgan slopas, skulle det icke längre finnas möjlighet att med erforderlig skyndsamhet ingripa, därest på någon oförutsedd punkt kontrollföreskrifterna i förordningen skulle behöva kompletteras. Då det torde vara motiverat att bibehålla möjlighet för administrationen att till förverkligande av lagstiftningens syfte avhjälpa så- dana ofullständigheter i densamma, som sammanhänga med förhållanden, som nu icke kunna överblickas, hava de sakkunniga funnit sig böra föreslå, att kontrollstyrelsen, som ju äger meddela tillämpningsföreskrifter i stor ut- sträckning i anledning av särskilda bestämmelser i förordningen, jämväl skall äga meddela föreskrifter, utöver vad förordningen innehåller, därest dessa före- skrifter kunna vara erforderliga i syfte att erhålla betryggande kontroll över sockerskattens behöriga utgörande. Genom det uttryckliga angivandet av detta syfte torde varje anledning till misstolkning av befogenhetens innehåll vara förebyggd. Bestämmelsen ifråga är införd som 5 $ i förslaget.
I förordningen äro för närvarande intagna föreskrifter om arvode för kontrolltjänstemän, och vidare äro i förordningen och ordningsstadgan med- delade bestämmelser om kontrolltjänstemännens tillsättning, befogenheter, skyldigheter och dylikt. Det kontrolltjänstemännen tillkommande arvodet ut- går för närvarande ur ett av riksdagen under sjunde huvudtiteln uppfört för- slagsanslag för »kontroll över tillverkningsavgifter». Det synes de sakkunniga vara riktigast och med praxis på andra områden bäst överensstämmande, att Kungl. Maj:t och riksdagen särskilt besluta över, huru ifrågavarande anslag skall disponeras till ersättningar till kontrollpersonalen.
De erforderliga bestämmelserna angående kontrollpersonalens antagande, tjänstgöring, befogenheter och skyldigheter Synas böra sammanfattas i en sär- skild av Kungl. Maj:t utfärdad instruktion i likhet med de instruktioner, som äro utfärdade för olika verk och myndigheter.
i Med hänsyn till den omgruppering av bestämmelserna, som ägt rum i det av de sakkunniga utarbetade författningsförslaget gent emot nu gällande sockerskatteförordning, hava de sakkunniga utarbetat härhos såsom bilaga F fogade jämförande tablå, utvisande varest de föreslagna bestämmelserna åter- finnas i nu gällande författningar.
Utöver de allmänna motiv, som i det föregående lämnats rörande vidtagna förändringar, hava de sakkunniga allenast ansett sig böra närmare beröra följande bestämmelser.
I den nuvarande 1 $ har enligt vad de sakkunniga utrönt den ändring, som beträffande 2 och 3 mom. verkställts genom förordningen den 16 maj 1918 (nr 362) tillkommit utan att vara avsedd. Någon motivering till ändringen har heller icke kunnat återfinnas. I förslagets 2 $, där motsvarande föreskrifter finnas intagna, hava bestämmelserna i fråga erhållit den lydelse, de ägde före utfärdandet av berörda förordning.
Med den förändrade innebörd, kontrollen över sockerbeskattningen genom förslaget erhållit och i enlighet varmed bevakning på sätt för närvarande äger rum, icke vidare skulle förekomma, hava de sakkunniga ansett, att de nuva- rande strängare fordringarna i fråga om det sätt, varpå sockerfabrik skall
Speciell mo- tlivering.
vara byggd och inrättad, böra eftergivas (se förslagets 6 $). Av samma anled- ning har driftsanmälan (förslagets 11 $) icke vidare ansetts böra innehålla uppgift om antalet ingångar, som skola hållas öppna vid sockerfabrik. "Till följd av den föreslagna formuleringen av hithörande bestämmelser har nu gällande 24 $ icke upptagits i förslaget.
De i 15 $ av nu gällande förordning meddelade bestämmelserna rörande magasin utom fabriksområde hava sammanförts med föreskrifterna i 6 $ i för- slaget. Någon sådan åtskillnad mellan magasin inom och utom fabriksom- råde men i fabriks närhet skulle med det föreslagna kontrollsystemet icke före- finnas, att kontrollkostnaden för magasinet utom fabriksområdet skulle anses åvila tillverkaren, varför nuvarande bestäramelse i andra stycket av 15 $ an- setts böra utgå. Då enligt vad de sakkunniga inhämtat, allenast ett magasin, beläget utom fabriksområde, för närvarande finnes, synes spörsmålet icke äga den betydelse, att särskilda föreskrifter motsvarande berörda 15 $ skulle be- höva bibehållas.
De i 15 $ föreslagna bestämmelserna angående skyldighet för tillverkaren att föra böcker och tillhandagå med arbetsbiträde vid vissa provtagningar och provvägningar hava erhållit något vidsträcktare formulering än vad för när- varande är fallet (jämför 21 $ respektive 26 $ i nu gällande förordning). Detta har synts av behovet påkallat med hänsyn till den betydelse, tillverkarens bok- föring samt stickprovskontrollen skulle komma att hava enligt de nya be- stämmelserna. Beträffande tillverkarens skyldighet att tillhandagå med ar- betsbiträde hava de sakkunniga förutsatt, att sådant arbetsbiträde skulle av kontrolltjänsteman allenast behöva krävas vid enstaka tillfälle, vilket i för- slaget åsyftas med bestämmelsen »där sådant i särskilda fall befinnes nödigt». Motsvarande inskränkning i den eljest allmänt hållna föreskriften om skyldig- het att föra vissa böcker anse sig de sakkunniga hava vidtagit i förslaget genom uttrycket »för utövandet av kontroll enligt denna förordning». Kontrollmyn- digheten bör sålunda icke äga föreskriva annan bokföring, än som kan anses vara av verklig betydelse för kontrollen. För övrigt torde tillverkarens egen affärsbokföring i stor utsträckning i befintligt skick kunna tjäna som grund- val för ovanberörda syftemål.
I III kap. i förslaget finnas intagna bestämmelser om allmänt nederlag för obeskattat socker. Motsvarande föreskrifter återfinnas för närvarande i ord- ningsstadgan. Då de sakkunniga utgått ifrån att särskild av Kungl. Maj:t fastställd ordningsstadga icke vidare skulle utfärdas, hava dessa bestämmelser nu funnits böra införas i förordningen.
22 och 23 $$ innehålla bestämmelserna rörande fakturakontrollen. For- muleringen ansluter sig till föregående redogörelse över huru de sakkunniga ansett denna kontroll böra anordnas.
Beträffande nu gällande 29 $ hava de sakkunniga funnit, att bestäm- melserna i densamma, vad 1 mom. beträffar, allenast utgöra en närmare för- klaring av 1 $ 2 mom. med”avseende å huruvida sockerlösningar, sirap, siraps- blandningar och melass skola hänföras till socker eller icke. Dessa bestäm- melser få sålunda i enlighet med vad de sakkunniga i det ovanstående anfört, anses vara av den art, att de böra av kontrollstyrelsen meddelas såsom förkla- ring under 2 $ i förslaget. Vidkommande mom. 2 i 29 $ synes bestämmelsen därstädes täckas av 16 $ 2 mom. i förslaget. I fråga om det sätt, varpå prov å
undersökt vara i fall, som nu åsyftas, skall insändas till kontrollstyrelsen, sy- nes anvisning härutinnan böra meddelas av kontrollstyrelsen. De sakkunniga hava därför i förslaget till ny förordning icke upptagit några mot 29 $ svarande bestämmelser.
Beträffande ansvar för överträdelse av tillverkningsförordningens före- skrifter torde nu gällande bestämmelser i och för sig utan ytterligare skärp- ning kunna fylla sin uppgift även vid införandet av ett kontrollsystem, som lämnar fabrikanten större rörelsefrihet. Då emellertid detta ytterst vilar på ett visst mått av förtroende för tillverkaren, synes det vara befogat, att, om detta förtroende svekes, restriktioner för rörelsen gjordes. För sådant fall borde det därför på högsta kontrollmyndigheten ankomma att, oavsett vad i författningarna om beskattning av socker föreskrives, omedelbart vidtaga den åtstramning i kontrollen, som den ansåge omständigheterna kunna påkalla. En sådan skärpning av kontrollen skulle kunna bliva för tillverkaren synner- ligen besvärande och dyrbar samt säkerligen minst lika fruktad som bötes- påföljd. Intagande i förordningen av en bestämmelse i denna riktning har där- för av de sakkunniga ansetts motiverad. Bestämmelse härom återfinnes i 34 $ i förslaget. Enligt detta stadgande har kontrollstyrelsen ifråga om tillverkare eller nederlagsinnehavare, som i hithörande avseenden förfarit svikligen eller upprepade gånger gjort sig skyldig till försummelse, meddelats befogenhet att anordna den strängare kontroll, vartill omständigheterna kunna påkalla i syfte att statsverket bekommer den enligt förordningen föreskrivna skatten på be- tryggande sätt.
Stockholm den 29 december 1921.
Vördsamt J. C. STJERNA. E. THULIN.
Ansvarsbe- stämmelser.
Bilaga A.
Tablå
utvisande kostnaderna för arvoden och dyrtidstillägg för kontrollpersonal vid socker- fabrikerna under tillverkningsåret 1/, 1920—5!/, 1921.
| I HTS 8 Ore ke ör ba bob KB
|
| Förste kontrollörer Kontrollörer Tillsyningsmän
- - OG Re i Summa |
| För | Antal) Be- | För | Antal Belo För | Antal | Be- | I | i dag | dagar | lopp | dag ! dagar | PP | dag | dagar | lopp | Belopp | i | | | | | | | | I I | | | I Sd I I | | be LÄENOGBD bo ke Urerslnske re 112.— I 17,988! 8.— 58,168 i 10.—] | 6,870) — 83,026 | i NG | H, SONET Al lagra en | BETE |. Dyrtidstillägg ............:.+ 14.58/ | 21,855| 10.741] | -78,090 | 12.66|f 8,697' 108,642 i STEN OUR IR Lol EES SET BE hu FREE Moe | Summa | 1,499] 39,843]| | 7,271| 136,258 | | 687 115,567| 191,668 | | | Rö LTT BRIST | | RE TERS TA SS SEE —I Total-/ | | | Förste kontrollörer | Konr:rollörer | summa | | FAN AR SN FTSE RArT SS rt DO UTGIRA | | | För | Antal | potopv | För | Antal | Belopp | | | dag | dagar | OPP | dag | dagar | OPP | Belopp | Belopp | | | | | | | | LÖSA VOGR velar dö at rA | 12.— 1 ; 22,980 | 8.—1] | 199,272 | 222,252 | 805,278 | | EN | 1,915 | | ji, 24,909 i | Dyrtidstillägg ehe 18.91 |f 1: 25007. 72f 71 245886] 271,183 | 379,825,
Summa| | 1,915 | 48,277 ; i 24,909 | 445,158 | 498,435 I 685,103 |
Förutom vid 19 självständiga råsockerfabriker har tillverkning av råsocker jämväl ägt rum vid tvenne av raffinaderierna vid vilka kontrollen över råsockerlillverkningen beräknats till 326 tjänstgöringsdagar för kontrollörer.
Dyrtidstillägg har beräknats såsom för befaltningshavare med hustru och två barn under 16 år (tre familjemedlemmar). Beloppet för dag är uträknat såsom om vederbörande tjänstgjort hel månad. För kontrollpersonalen vid råsockerfabrikerna, där tillverkningen pågår under årets sista kvartal, har som grund för dyrtidstilläggets beräknande legat det grundtal. som gällde för fjärde kvartalet 1920. Kostnaderna för dyrtidstillägget till kontrollpersonalen vid raffinaderierna hava beräknats med användandet av en genomsnittssiffra av de belopp, vartill på grund av de olika under tillverkningsåret gällande grundtalen dyrtidstillägg uppgått för dag i varje i tillverk- ningsåret ingående månad. Under dessa månader har dyrtidstillägget uppgått till:
För förste För För förste För kontrollör kontrollör kontrollör kontrollör 1920 augusti ...... 13.64 10.08 192] MAS or oerses 13.79 10.15 september ... 13.64 10.08 SPE rs 12.00 8.81 oktuober ...... 14.58 10:74 TAL 0r ns 12.00 8.81 november ... 14. 8 10.74 JUDE s0SL a sa 12.00 8.81 december ... 14,58 10.74 JUN 2öorsr era 10.15 7.47 1921 januari ...... 13.79 10.15 TOR sA NGE
ebruari ...... 13.79 10.15 Genomsnitt för mån. = 13.21
| Si ÅR Vä 5 s än é Se | SE jÅ 4 Va el ALE fv R AN he äl pg äl ( j ENAT Rd RR ; : Bilaga D. Avskrift. N:o 843.
SVENSKA SOCKERFABRIKS AKTIEBOLAGET Dess Raffinaderi i Stockholm.
TELEGRAFADRESS: FASEN B TOS TERTR Stockholm den ..21 Okt. 1921. RIKSTELEFON NAMNANROP 7;
SOCKERBOLAGET
10994 BITA) AR Et FER ENN CRS FRA AR Ra an |
| Västerås. I enlighet med Edra order....m:0 704 & 708.000 av den... 18..d:s
GENOM ons a FA RTR RANE NR hava vi för Eder räkning och risk avsänt ' och utlämnat noun. fill Od ANNAINNEB MÖPLSS ATO 20:04 ass SLET SR GL STAN de å nedanstående faktura upptagna varor, anhållande att för dess belopp Kr. 1,028: 63 bliva krediterade. Nettobeloppet torde senast den ..1 Nov. 1921 inbetalas till Svenska Sockerfabriksaktiebolaget, Stockholm 16. Högaktningsfullt SVENSKA SOCKERFABRIKS AKTIEBOLAGET. C. F. Tranchell Alb. Broomé
FAKTURA
| Märke. i Brutto kö. rå > | Netto kg. jå öre Kronor lö. | i . | per ångf. »Enköping»> till Euköping i | | | | ÅN Oscar Isakssons Eftr., Grindtorp | | | i | | 5 ldr F å 25 kg. | ; 1950 LAR 181 |25 | | 1 säck J ; i 100 1127 127 fn | Utlämnat till | | [ve | | | Herr H, A. Johnsson, Sundbyberg i a | | 8 ldr F å 27.6 kg. | | 220.8 | 145 320 116 i | 1 säck J | | 100127 JG | | 2 skr N i 200 |122 244 — | | - Summajkg. | 1745. 8 | 999 jar | | 13-1dr) | | FAN ESR 3 25 | | 4.skr | 90 3 |60 | Fraktdifferens å TAD.S kg. & 3 öre | | 22 |37
| | CN — 1,028 [oa]
Sju hundra fyrtio fem och åtta Bihang till riksdagens protokoll 1922. 1 saml. 155 häft. (Nr 182. Biloga.) 3
Kontroll över tillverkning och införsel
av socker.
Sockexhaltiga varor, hänför- liga till socker.
Bilaga E.
FÖRSLAG till förordning angående beskattning av socker.
Härigenom förordnas som följer:
EKAR. Allmänna bestämmelser.
TN:
1. Socker, som inom riket tillverkas eller dit införes, skall, intill det- samma blivit i enlighet med bestämmelserna i denna förordning underkastat beskattning, stå under statens kontroll. Denna kontroll utövas dels av tullverket över infört socker, tills det över- föres till sockerfabrik eller allmänt sockernederlag eller eljest utlämnas till - varuägaren, dels ock på sätt i denna förordning eller med stöd av densamma meddelade föreskrifter bestämmes, vid fabriker, i vilka socker tillverkas eller raffineras, och i allmänna sockernederlag.
2. Överinseendet å kontrollen vid sockerfabrikerna och de allmänna soc- kernederlagen handhaves av kontrollstyrelsen. Den lokala tillsynen utövas av särskilda kontrolltjänstemän. Närmare bestämmelser angående deras antagande, befogenheter och åligganden utfärdas av Kungl. Maj:t i särskild instruktion. Angående ersättning till sådan kontrolltjänsteman är särskilt stadgat. I den mån icke i denna förordning annorlunda bestämmes, bekostas kon- trollen av statsverket.
RN
Sockerlösningar, sirap och sirapsblandningar, vilka i torrsubstansen hålla mindre än 70 procent direkt polariserat socker, färglösa eller med en ask- halt ej överstigande 1.: procent av torrsubstansens vikt, hänföras till socker.
Till socker räknas ej honung, stärkelsesocker (glykos) och maltsocker (maltos) samt ej heller icke färglösa sockerlösningar, sirap, sirapsblandningar eller melass, i vilka sockerhalten är mindre än 70 procent av torrsubstansens vikt och askhalten högre än 1.s procent av torrsubstansens vikt.
Sockerhalten utrönes genom direkt polarisation, därest icke kontroll- styrelsen på framställning av tillverkaren förordnar, att sockerhalten skall be- stämmas genom fullständigare kemisk analys.
19 JES : Med tillverkare förstås i denna förordning den person, vilken såsom ägare, innehavare, verkställande direktör eller disponent eller i annan egen- skap har högsta inseendet över sockerfabriks skötsel och för vilken därför till- ståndsbevis för tillverknings utövande skall utfärdas.
4 $.
Tillverkningsår räknas från och med den 1 augusti till och med den 31
5 .$.
De närmare föreskrifter, som, utöver vad denna förordning innehåller, kunna finnas erforderliga i syfte att erhålla betryggande kontroll över soe- kerskattens behöriga utgörande, meddelas av kontrollstyrelsen. Juli.
ITCKARP: Tillverkning av socker.
6 $. 1. Fabrik, som avser tillverkning eller raffinering av socker, skall vara så byggd och inrättad, att betryggande skydd kan anordnas mot att socker
. syfte inom fabriksområde anordna nödig bevakning samt i övrigt genom an- bringande av stängsel, låsanordningar och dylikt vidtaga erforderliga åtgärder. De anvisningar, som av kontrollstyrelsen i sådant hänseende meddelas,”är till- verkaren skyldig efterkomma.
2. Magasin för uppläggning och förvaring av obeskattat socker, skall vara beläget inom fabriksområdet eller i dess närhet samt, för att kunna god- kännas, vara solitt uppfört och i övrigt så beskaffat, att obehöriga ej kunna vinna tillträde därtill utan synbart våld. Dylikt magasin skall vara upplåtet uteslutande till förvaring av obeskattat socker, där ej kontrollstyrelsen på sär- skild framställning finner sig kunna medgiva undantag härifrån. Skall maga- sinet stå under kronans lås, vare tillverkare skyldig att tillika vidtaga de sär- skilda anordningar, som kontrollstyrelsen för sådant ändamål kan finna nödiga.
NG
1. I varje sockerfabrik skall finnas ett för kontrollpersonalen avsett ex- peditionsrum med minst tjugu kvadratmeters golvyta. 2. Det åligger tillverkaren att förse expeditionsrummet med erforderliga möbler samt bekosta dess belysning och uppvärmning. 3. Kontrolltjänsteman äge rätt att använda fabrikens laboratorium för utförandet av behövliga undersökningar. 4, Därest kontrollstyrelsen finner sådant erforderligt, må det ankomma på tillverkaren att förse expeditionsrummet med rikstelefon samt bestrida
avgifterna för densamma ävensom samtalsavgifter för kontrollpersonalens tjänstesamtal.
Tillverkare.
Tillverknings- år. :
Tillämpnings- bestämrnmmelser.
Fabrik.
Expeditions- rum m. nm.
e 8 $.
Saftstation. De i 6 och 7 $$ meddelade föreskrifter avse ej sådan sockerfabrik (saft- station), där arbetet inskränker sig därtill, att saften avvinnes betor och i rör- ledning föres till annan sockerfabrik för vidare bearbetning.
Vid saftstation utövas kontrollen på sätt kontrollstyrelsen föreskriver.
8.
Tillverkares Är fabrik belägen utom stad, köping eller municipalsamhälle, vare till- skyldighet att verkaren pliktig att på anmodan av kontrollstyrelsen åt envar av den vid fa-
R däa nl briken anställda kontrollpersonal till pris, som av Kungl. Maj:t fastställes,
trollpersona! UPPlåta ett eldat, städat samt med nödiga möbler och sängkläder försett bo- bostad m. m. Ningsrum, beläget i fabrikens närhet. Oavsett fabrikens belägenhet vare till- verkare skyldig att, på anmodan av kontrollstyrelsen, åt envar av kontroll- personalen, som sådant önskar, anskaffa lämplig kost mot av Kungl. Maj:t fastställd ersättning. De i detta mom. omförmälda ersättningsbeloppen av- dragas från det vederbörande tillkommande arvode och tillhandahållas till- verkaren genom kontrollstyrelsen,
10:85 FAR sig 1. Innan arbete för tillverkning eller raffinering av socker första gången lösng Kd it må i fabrik taga sin början, skall tillverkaren låta i två exemplar upprätta
fabrik, Och till kontrollstyrelsen överlämna dels beskrivning å fabriken med tillhö- rande ' område, dels ock planritning av fabriksområdet och samtliga fabriks- lokalerna med tydligt angivande av det ändamål, vartill varje lokal är av- sedd. Ptt exemplar av ritning och beskrivning förvaras vid fabriken och det andra hos nämnda styrelse.
2. Över byggnader, lägenheter och anordningar, som icke blivit upptagna i beskrivningen eller som där upptagits men sedermera ändrats, skall, förrän desamma må användas vid tillverkning eller raffinering av socker, tillverkare låta i två exemplar upprätta beskrivning och ritning, med vilka förfares på sätt nyss sagts.
3. När i anseende till vidtagna förändringar inom fabrik kontrollstyrel- sen anser ritningen över densamma icke vidare vara tillfyllestgörande, åligger det tillverkaren att anskaffa ny ritning och beskrivning, ävenledes i två ex- emplar.
ANS:
Driftsan- 1. Då fabrik skall sättas i gång eller vid början av ett tillverkningsår möälan. fortfarande vara i verksamhet, åligger det tillverkaren att minst tio dagar förrän rörelsen må börja, till kontrollstyrelsen ingiva skriftlig anmälan med uppgift om a) dagen, då han ämnar börja rörelsen, ; b) huruvida arbetet skall fortgå dag och natt eller endast om dagen, e) huruvida socker skall förvaras i magasin i fabriksområdets närhet, samt d) ombud, som i tillverkarens frånvaro skall företräda honom inför kon- trolltjänsteman, varjämte vid anmälan skall fogas intyg om enligt 12 $ verkställd besikt-
ning, utvisande att anordningarna vid fabriken ieke strida mot denna förord- ning eller eljest meddelade föreskrifter.
2. Finnes ej hinder för rörelsens utövande, meddelar kontrollstyrelsen tillståndsbevis.
3. Ej må tillståndsbevis utfärdas för den, som blivit dömd till ansvar för hrott, som omförmäles i denna förordning.
12 $.
Därest sådan besiktning rörande sockerfabrik, som i 11 $ omförmäles, skall ske, göre tillverkaren skriftlig anmälan hos kontrollstyrelsen, som för- ordnar lämplig person att verkställa besiktningen. Vid denna skall under- sökas, huruvida byggnader och anordningar överensstämma med beskriv- ningen över fabriken och tillhörande ritning samt föregående besiktnings- protokoll.
Med ledning av besiktningen uppsättes protokoll, innehållande uppgift å de förändringar, som vidtagits med fabriken efter näst föregående besikt- ning, eller, om förändring ej ägt rum, upplysning därom. Av detta protokoll utskrivas två exemplar, varav det ena bilägges den vid fabriken förvarade be- skrivningen och det andra insändes till kontrollstyrelsen. Befinnas anord- ningarna icke strida mot gällande föreskrifter, utfärdar besiktningsmannen det begärda intyget.
Befinnas vid besiktningen anordningarna icke vara i överensstämmelse med gällande föreskrifter, äger besiktningsmannen meddela beslut om nödiga ändringar; och skall tillverkaren lämnas tillfälle att vid ny besiktning styrka, att föreskrivna rättelser blivit vidtagna. WVerkställes den senare besiktningen av annan än i tjänstgöring varande kontrolltjänsteman, skall besiktningsman- nen av tillverkaren åtnjuta gottgörelse för besiktning i enlighet med vad där- om särskilt är stadgat.
205:
Vid råsockerfabrik, som ej är förenad med raffinaderi (fristående rå- sockerfabrik), skall inom en vecka efter det centrifugering av socker upphört, allt socker vara inlagt på magasin under kronans lås; och skall tillverkaren därefter ofördröjligen hos vederbörande kontrolltjänsteman göra anmälan om arbetets avslutande. |;
Vid raffinaderi och med raffinaderi förenad råsockerfabrik göres dylik anmälan, ofördröjligen efter det allt skattepliktigt socker utlämnats från fa- hbriken.
Det åligger kontrolltjänsteman att lämna tillverkaren bevis om gjord anmälan ävensom att, så fort ske kan, därom underätta kontrollstyrelsen.
Vill tillverkaren, sedan anmälan blivit gjord, under tillverkningsåret åter upptaga rörelsen i fabriken, göre ny anmälan på sätt i 11 $ är stadgat. Fin- nes ej hinder för rörelsens utövande, meddelar kontrollstyrelsen nytt till: ståndsbevis.
FAN
Inventering eller uppvägning av allt i fabrik, eller magasin befintligt socker skall årligen den 31 juli samt eljest, när kontrollstyrelsen därom för- ordnar, verkställas i närvaro av vederbörande kontrolltjänsteman.
Pesiktning av fabrik.
Stlutannmiälan.
Inventering.
Pillverkarcs särskilda åligganden.
JIakttagande av meddelade föreskrifter m. Mm.
FPFillverknina av sirap och melass.
- Befinnes vid inventering, att lagerbehållningen är större eller mindre än bokföringen utvisar, men skillnaden icke överstiger i fråga om raffinerat socker 0.2 procent eller i fråga om råsocker 0.s procent, må tillverkningskontot påföras respektive från detsamma avföras ett mot överskottet eller bristen svarande belopp. Är överskottet eller bristen större, än nu är sagt, göre ve- derbörande kontrolltjänsteman därom ofördröjligen anmälan till kontrollsty- relsen, som äger vidtaga erforderliga åtgärder.
10-000
Tillverkare åligger att över tillverkningens gång föra de böcker, som kontrollstyrelsen för utövande av kontroll enligt denna förordning finner erforderliga.
att för kontrollstyrelsen eller den, nämnda myndighet därtill förordnar, hålla dessa böcker ävensom sina handelsböcker med tillhörande verifikationer tillgängliga för granskning eller annan vederbörlig åtgärd,
"att bevara nämnda böcker under minst två år, i den mån de ej enligt andra bestämmelser äro underkastade vidsträcktare förvaringstid,
att tillhandagå kontrollpersonalen med de uppgifter, som av kontroll- styrelsen infordras,
att, då så påfordras, själv eller genom ombud närvara vid besiktning eller inspektion,
att vid provtagning ävensom vid kontrollvägning, där sådant i särskilda fall befinnes nödigt, tillhandagå kontrolltjänsteman med erforderligt arbets- biträde samt med för vägningen nödig våg och vikter, samt
att, när helst kontrolltjänsteman så påfordrar, lämna honom för under- sökning tillträde till alla inom fabriken befintliga lägenheter, till boningsrum dock endast mellan klockan nio förmiddagen och klockan nio eftermiddagen; ägande kontrolltjänstemannen rätt, att, där han så i särskilda fall finner er- forderligt, anställa undersökning å personer, som lämna fabriken, eller varor, som därifrån bortföras.
16 .$.
1. Tillverkare är skyldig att ställa sig till efterrättelse de föreskrifter, kontrollstyrelsen jämlikt denna förordning utfärdar ävensom de anvisningar, vederbörande kontrolltjänsteman i enlighet med denna förordning eller nämnda föreskrifter meddelar.
2. Därest tillverkare ej åtnöjes med av kontrolltjänsteman vid tillämp- ningen av denna förordning meddelad föreskrift eller vidtagen åtgärd, äger han att hos kontrollstyrelsen däri söka ändring.
1709:
1. Vill någon, utan sammanhang med sockertillverkning, tillverka sirap eller melass, varom i 2 $ förmäles, göre för varje tillverkningsår, minst tio dagar förrän arbetet i fabriken börjar, hos kontrollstyrelsen anmälan därom, med angivande av det ställe, där tillverkningen skall bedrivas, och ombud, som i yrkesutövarens frånvaro skall företräda honom inför den, som skall ut- öva kontrollen vid fabriken. Finnes ej hinder för rörelsens utövande, med-
delar kontrollstyrelsen tillståndsbevis. När tillverkningen upphört, göre yrkes- utövaren ock anmälan hos kontrollstyrelsen.
2. Kontroll över tillverkning, som avses i denna paragraf, utövas på sätt kontrollstyrelsen föreskriver. Finnes inom fabrik, varom i denna paragraf är fråga, anordning för framställning av kristalliserat socker, skall densamma sättas under kronans lås eller försegling.
3. Yrkesutövare i sådan fabrik vare skyldig att ställa sig till efterrät- telse de i 15 $ meddelade bestämmelser angående bokföring och tillhandahål- lande av höcker för granskning. När helst kontrolltjänsteman så påfordrar, må han erhålla tillträde till fabriken och därstädes verkställa erforderliga provtagningar. Kontrolltjänstemannen äge dock ej tillträde till voningsrum mellan klockan nio eftermiddagen och klockan nio förmiddagen. Vad i övrigt i denna förordning är stadgat om tillverkare och fabrik äger icke tillämpning å yrkesutövare och fabrik, varom i denna paragraf förmäles.
III KAP. Allmänna nederlag för obeskattat socker.
18 $.
1. Rättighet att tills vidare utan sammanhang med sockertillverkning innehava allmänt nederlag för obeskattat socker meddelas av kontrollstyrelsen på därom gjord ansökning.
2. De i 6 $ 2 mom. meddelade föreskrifterna skola gälla beträffande för allmänt sockernederlag avsett magasin. Då i dylikt magasin förvaras obeskattat socker, skall detsamma stå under kronans lås.
198.
Innan socker inlägges å allmänt sockernederlag, skall den, som undfått rättigheten, till kontrollstyrelsen därom göra anmälan ävensom ställa säkerhet för två månaders kontrollkostnad vid nederlaget.
20 $.
Nederlagsinnehavare är skyldig att i tillämpliga delar ställa sig till efter- rättelse föreskrifterna i 4, 14, 15 och 16 $$ av denna förordning.
IV KAP. Beskattning av socker.
218
1. För socker, som från sockerfabrik eller allmänt sockernederlag utläm- nas, skall med nedan angivna undantag skatt erläggas med 16 öre för varje kilogram. Skatt erlägges icke för sådant socker, som enligt av Kungl. Maj:t med-
Inrättande av nederlag.
Anmälan om begagnande av nederlag.
Takttagande av meddelade föreskrifter.
Skattens be- lopp och be- skaltningens omfattning.
Förbud mot avhändande av socker an- norledes än medelst fak- iurering.
Upprättande av faktura.
-
delade föreskrifter, gjorts till förtäring av människor obrukbart (denature- rats) eller som, under iakttagande av föreskrifterna i 27 $, utlämnats för över- förande till sockerfabrik eller allmänt sockernederlag eller för utförsel ur riket, därvid utförseln sker genom tullkammare under den kontroll och de villkor, som i tullstadgan bestämmas för utförsel av nederlagsgods.
2. Jämväl för socker, som till riket införes, skall vid utlämnandet sam- tidigt med tull enligt tulltaxan till tullverket erläggas enahanda skatt av 16 öre för varje kilogram; dock att obeskattat socker må från tullkammare över- föras till sockerfabrik, allmänt sockernederlag eller annan tullkammare i den ordning, tullstadgan föreskriver för försändning av oförtullat gods från tull- kämmare till tullkammare, och med användande av förpassningsinlaga enligt av generaltullstyrelsen fastställt formulär. För socker, som enligt 5 $ i förordningen den 9 juni 1911 med tulltaxa för inkommande varor införes tullfritt, må jämväl frihet från sockerskatt åt- njutas. Om betalningsanstånd, ställande av säkerhet samt påföljd för fördröjd eller utebliven betalning gäller beträffande skatt för infört socker vad i tull- stadgan rörande tullavgifter stadgas.
22 &.
Socker, för vilket, enligt vad i 21 $ I mom. sägs, skatt skall erläggas, må icke utlämnas från fabrik eller allmänt sockernederlag annorledes än medelst fakturering. Fakturorna skola på sätt nedan stadgas ligga till grund för be- stämmande av den myckenhet socker, varför skatt skall utgå.
23 -$.
1. Sådan faktura, som i 22 $ avses, skall av tillverkaren upprättas i två exemplar samt förses med nummer i löpande följd inom serier med av kon- trollstyrelsen föreskrivna beteckningar. Uppgift å faktura om sammanlagda vikten av enligt densamma utlämnat socker skall, förutom med skrift, jämväl anbringas på mekanisk väg med per- forerade siffror. 2, Båda exemplaren av samtliga fakturor skola, allt eftersom de upp- rättas, av tillverkaren överlämnas till vederbörande kontrolltjänsteman, vilken har att genom granskning av de uppförda posterna och deras hopsummering förvissa sig om riktigheten av den å varje faktura upptagna sammanlagda myckenhet socker, varför skatt skall utgå. De granskade och godkända faktu- rorna skola av kontrolltjänstemannen förses med särskild kontrollstämpel. Efter det alla fakturor för dagen överlämnats till kontrolltjänstemannen, åligger det tillverkaren att ofördröjligen till denne avgiva en förteckning, ävenledes i två exemplar, över ifrågavarande fakturor. Sedan förteckningen av kontrolltjänstemannen granskats och befunnits utan anmärkning samt ve- derbörliga anteckningar blivit av honom verkställda i särskild skattepåförings- längd, äger tillverkaren med iakttagande av vad i 25 $ 1 mom. stadgas, åter- bekomma det ena exemplaret av förteckningen jämte båda exemplaren av till- hörande fakturor. Åtgärder, som enligt detta moment åvila kontrolltjänsteman, skola av
honom vidtagas så, att onödigt dröjsmål därav icke uppstår för tillverkare med fakturors utsändande. |
3. Nämnda kontrollstämpel ävensom formulär till i denna paragraf om- förmäld faktura samt förteckning fastställas av kontrollstyrelsen.
24 $.
Erläggandet av skatt och särskilda avgifter enligt denna förordning utom i fall, som avses i 21 $ 2 mom., sker genom inbetalning å statsverkets giroräk- ning i riksbanken för statskontorets räkning.
Vidimerad avskrift av levereringsreversal skall ofördröjligen insändas till kontrollstyrelsen.
209
1. Därest anstånd med skattens inbetalande enligt vad här nedan i denna paragraf sägs ej erhållits, skall, innan faktura å socker från fabrik eller all- mänt sockernederlag av kontrolltjänsteman återställes till tillverkare, den därå belöpande skatten inbetalas, och vare tillverkare skyldig inför kontrolltjänste- mannen förete bevis härå medelst uppvisande av vidimerad avskrift av levere- ringsreversal.
2. Vill tillverkare åtnjuta anstånd med skattens inbetalande, skall han hos kontrollstyrelsen avlämna bevis, att han hos vederbörande länsstyrelse ställt av densamma godkänd säkerhet för skattens fullgörande intill visst belopp, och må han då åtnjuta anstånd med skattens inbetalande intill detta belopp så- lunda, att skatten enligt skattepåföringslängden för en månad skall inbetalas före femtonde dagen i tredje månaden därefter.
3. Försummar tillverkare eller nederlagsinnehavare att inbetala för- fallen skatt, skola åtgärder för skattens utmätande omedelbart vidtagas av kontrollstyrelsen; och have den försumlige förlorat rätten att under tillverk- ningsåret åtnjuta anstånd med skattens erläggande.
26 $.
1. Om i annan fabrik än sådan, som omförmäles i 8 $, centrifugering av socker ej företages inom sex helgfria dygn efter den i driftsanmälan uppgivna tiden, åligger det tillverkaren att för hela den tid, varunder arbete icke ägt rum, till statsverket inbetala det kontrollpersonalen vid fabriken tillkommande arvode i enlighet med härför stadgade grunder. Beror uppskov på olycks- händelse eller annan omständighet, varöver tillverkaren ej kunnat råda, må kontrollstyrelsen kunna på ansökning medgiva befrielse från skyldighet, som nyss sagts.
2. Har under den del av året, arbete i fabriken enligt anmälan fort- gått, icke vid fabriken tillverkats i medeltal 5,000 kilogram socker för varje helgfritt dygn, åligger det likaledes tillverkaren att till statsverket inbetala hela det kontrollpersonalen vid fabriken tillkommande arvode.
3. Påkallas vid fristående råsockerfabrik kontrolltjänstemans åtgärd för uttagning av socker under tillverkningsåret mer än sextio särskilda dagar efter det enligt vad i 13 $ sägs slutanmälan blivit gjord, skall ersättningen till kontrolltjänstemannen för de överskjutande dagarna gäldas av tillverkaren. När kontrolltjänstemannens åtgärd vid fabrik, varom här är fråga, påkallas Bihang till riksdagens protokoll 1922. 1 saml. 155 häft. (Nr 182. Bilaga.) 4
Skattens er- läggande. ”
Kontant in- betalning av skatt.
Anstånd med skattens er- läggande.
Utmälning av skatt.
Erläggande av särskilda avgifter utöver skatt.
Försändande av obeskaltat socker.
Eftergift av skatt.
Utbyte av skadat socker utar erläg- gande av skatt.
Olaga tillverk- ning.
för uttagning av socker i mindre mängd än 5,000 kilogram eller för annat ändamål än antingen uttagning av socker eller verkställande av sådan invente- ring, som i 14 $ sägs, skall ersättningen härför likaledes gäldas av tillverkaren.
4. Nederlagsinnehavare ävensom sådan yrkesutövare, som omförmäles i 17 $, är skyldig att i enlighet med därom av kontrollstyrelsen meddelad upp- gift inbetala till statsverket stadgad ersättning för kontrollkostnaden vid neder- laget, respektive fabriken.
5. Fullgöres ej skyldighet att inbetala avgifter enligt denna paragraf, skola åtgärder för avgifternas utmätande vidtagas av kontrollstyrelsen.
SON:
1. Försändande av obeskattat socker från fabrik eller allmänt socker- nederlag till annan fabrik, allmänt sockernederlag eller tullkammare skall ske medelst förpassning under statens kontroll, och åligger det tillverkare eller nederlagsinnehavare att för sådant ändamål till vederbörande kontrolltjänste- man avgiva förpassningsinlaga, avfattad i tre exemplar, enligt av kontroll- styrelsen fastställt formulär. I övrigt skall försändande av socker enligt denna paragraf ske under de villkor och bestämmelser, som meddelas av kontroll- styrelsen.
2. För obeskattat socker, som under transport mellan inrikes orter för- kommer, skall avsändaren betala vederbörlig skatt. Kan han emellertid styrka, att godset genom skeppsbrott, uppbringning eller annan olycka gått förlorat, må eftergift av skatten äga rum. Till kontrollstyrelsen ställd ansökan härom, åtföljd av handlingar, innefattande erforderlig utredning rörande förhållan- det, ingives till vederbörande kontrolltjänsteman, som jämte eget yttrande in- sänder handlingarna i ärendet till kontrollstyrelsen.
28 $.
Har socker, varå skatt påförts, blivit så skadat, att tillverkaren önskar omarbeta detsamma, må under den kontroll, som kontrollstyrelsen föreskriver, sockret för omarbetning åter införas i den fabrik, varifrån det utförts, och socker till lika mängd och av samma slag utan erläggande av ytterligare skatt från densamma utlämnas. Soeckrets mängd och slag bestämmas av vederbö- rande kontrolltjänsteman eller, i tvistigt fall, på tillverkarens bekostnad genom: sakkunnige, som kontrollstyrelsen tillkallar.
VOKAP: Ansvarsbestimmelser m. m.
298.
Den, som utan tillståndsbevis tillverkar eller raffinerar socker, böte från och med etthundra till och med tvåtusen kronor eller straffes med fängelse från och med en till och med sex månader samt gälde den i 21 $ stadgade skatt, vilken i sådant fall beräknas efter den tillverkning, som med ledning av red- skapens beskaffenhet, den tid densamma må hava varit i bruk och vad i övrigt i målet förekommit kan antagas hava ägt rum.
Tillverkar någon utan tillståndsbevis sirap eller melass, straffes med böter från och med femtio till och med ettusen 'kronor.
30 $.
Den, som i syfte att undandraga statsverket skatt, från fabrik, där tillverkning eller raffinering av socker på grund av till- ståndsbevis bedrives eller från lägenhet, där obeskattat socker förvaras under kronans lås, eller under transport av obeskattat socker undansnillar sådant,
eller i fabrik för tillverkning eller raffinering av socker eller i allmänt sockernederlag eller under transport av obeskattat socker olovligen bryter för- segling eller öppnar eller borttager lås, som kontrolltjänsteman eller tullför- valtning åsatt,
eller i fabrik eller nederlag, varom ovan sagts, avhänder sig skatteplik- tigt socker i strid mot bestämmelserna i 22, 23 och 24 $$ i denna förordning eller vidtager åtgärd, varigenom vid uppvägning av socker mindre än sockrets rätta vikt av vågen angives,
eller eljest där svikligen förfar, straffes med böter från och med femhundra till och med femtusen kronor eller dömes till fängelse från och med en månad till och med ett år.
Den sakfällde erlägge ock den skatt, han undandragit statsverket.
31 $.
Tillverkare ansvarar för förbrytelse, som med hans vetskap mot denna förordning begås av arbetare eller annan vid sockerfabriken anställd person, liksom vore förbrytelsen av honom själv begången. Begagnar tillverkaren om- bud vid rörelsens utövande, ansvare ombudet jämte tillverkaren och lika med denne för sådan förbrytelse. SN
Vad i denna paragraf är stadgat om tillverkare äge motsvarande till- lämpning å innehavare av allmänt sockernederlag.
32 $.
1. Underlåter tillverkare eller nederlagsinnehavare att fullgöra enligt denna förordning stadgad skyldighet i fråga om bokföring, eller vägrar han vederbörande kontrolltjänsteman tillgång till böcker och andra handlingar, vilka denne enligt givna bestämmelser äger granska, eller vägrar han kontrolltjänstemannen eller den, vilken äger anställa undersökning om förbrytelse mot denna förordning, tillträde till rum eller byggnad, där undersökning må ske, eller tillgång till ritning och beskrivning över fabriken, straffes med böter från och med etthundra till och med ettusen kronor. 2 Underlåter yrkesutövare, varom i 17 $ sägs, att fullgöra enligt denna förordning stadgad skyldighet i fråga om bokföring eller vägrar han den, som äger anställa undersökning i fabriken, tillgång till böcker och andra handlingar, vilka denne enligt givna bestämmelser äger granska, eller tillträde till rum eller byggnad, där undersökning må ske, vare underkastad enahanda ansvar, som i 1 mom. är stadgat.
Undansnii- lande av socker nm. nu.
Pillverkares och nederlags- innehavares ansvar för förbrytelse, begången av
ennen.
Underlåten- het alt iaktta- ga vissa före-
skrifter.
Underlåtenhet att iakttagoa föreskrifter i allmänhet.
Skärpning i kontrollen till följd av över-
trädelse av derna förord-
ning.
Ansvar vid "lämnande eller emotta- gande av gåva.
Ansvar vid röjande av
yrkeshemlig- het m. m.
Ansvar vid viss under- sökning.
Böters gäl- dande.
03 $.
Uraktlåter tillverkare eller nederlagsinnehavare att ställa sig till efter- rättelse vad som enligt denna förordning honom åligger eller de föreskrifter i fråga om tillverkares åliggande, kontrollstyrelsen eller vederbörande kontroll- tjänsteman i enlighet med denna förordning eller utfärdad instruktion med- delar, straffes, där ej särskilt ansvar är bestämt, med böter från och med fem till och med etthundra kronor.
34 $.
Där tillverkare eller nederlagsinnehavare svikligen undandragit stats- verket skatt eller upprepade gånger icke ställt sig till efterrättelse denna för- ordning eller eljest av kontrollmyndigheten meddelade föreskrifter eller anvis- ningar och sålunda visat sig brista i förtroende hos sagda myndighet, må kon- trollstyrelsen på tillverkarens eller nederlagsinnehävarens bekostnad vidtaga den skärpning i kontrollen, vartill omständigheterna kunna påkalla i syfte att statsverket bekommer den enligt denna förordning föreskrivna skatt på be- tryggande sätt.
35 $.
Tillverkare, nederlagsinnehavare eller sådan yrkesutövare, som i 17 $ omförmäles, vilken åt kontrolltjänsteman, som över hans fabrik eller nederlag utövar tillsyn, såsom gåva något giver eller erbjuder, böte från och med tjugu till och med tvåhundra kronor. Kontrolltjänsteman, som gåvan mottager, vare underkastad lika ansvar och miste därjämte befattningen.
36 $.
Den, som innehar eller innehaft befattning med kontrollen vid socker- beskattningen, vare förbjudet att röja tillverkares yrkeshemlighet eller affärs- förhållanden. Gör han detta, och framgår ej av omständigheterna, att han om den hemlighet eller de affärsförhållanden erhållit kännedom å tid, då han dy- lik befattning ej innehaft, straffes med böter från och med femtio till och med ettusen kronor. Sker det för att göra skada eller begagnar han sig av berörda yrkeshemlighet eller affärsförhållanden till egen eller annans fördel, då må till fängelse dömas. Har i nu omförmälda hänseenden genom kontrolltjänstemans åtgöran- den skada uppkommit, vare han ock skyldig den till fullo gottgöra.
37 $.
Anställes undersökning, varom i 41 $ förmäles, mellan klockan nio om aftonen och klockan fem om morgonen å ställe, dit kontrollpersonalen då ej äger fritt tillträde, men upptäckes ej förbrytelse, böte förrättningsmannen från och med fem till och med femtio kronor, där han ej haft giltig anledning till undersökningen.
38 $.
Böter, som enligt denna förordning ådömas, skola, om tillgång till deras gäldande brister, förvandlas enligt allmän strafflag.
39 $.
Då skatt jämte böter blivit ådömd enligt denna förordning, må, där till- gång saknas till skatten eller någon del därav, böterna ej kunna med pen- ningar gäldas, utan skall den sakfällde i stället undergå motsvarande förvand- lingsstraff.
40 $.
Böter, som enligt denna förordning ådömas, tillfalla med en tredjedel kro- nan och med två tredjedelar åklagaren. Finnes särskild angivare, tage han hälften av åklagarens andel. Sådan del tillkomme dock ej angivare, då angi- velse skett av föräldrar mot barn, barn mot föräldrar, makar eller syskon mot varandra, annan skyldeman mot den, hos vilken han njuter kost eller under- håll, fosterbarn mot fosterföräldrar eller tjänare mot husbondefolk, under den tid de äro i tjänsten.
41 I Förbrytelse mot denna förordning må endast åtalas av allmän åklagare, som jämväl äger anställa undersökning för upptäckande av förbrytelse mot densamma. Sådan undersökning bör göras i två vittnens närvaro. Finner den, som har befattning med kontrollen, överträdelse begången, som bör föranleda åtal, anmäle han det för allmän åklagare.
Övergångsstadgande.
Magasin, som före år 1905 kommit till användning för förvaring av obe- skattat socker, må, även om det icke anses ligga i fabrikens närhet, fortfa- rande begagnas, för så vitt det icke är beläget på längre avstånd än en kilo- meter från fabriken. ]
Denna förordning träder i kraft den 1 augusti 1922, vid vilken tid för- ordningen den 11 oktober 1907 angående beskattning av socker med däri seder- mera vidtagna ändringar upphör att vara gällande; dock att anmälan om till- ämnad sockertillverkning, ansökan om rättighet att handhava allmänt socker- nederlag samt anmälan om begagnade av sådant nederlag ävensom tillsätt- ningen av kontrolltjänstemän skola för det tillverkningsår, som tager sin bör- jan den 1 augusti 1922, ske i enlighet med denna förordning.
Bihang till riksdagens protokoll 1922. 1 saml. 155 höft. (Nr 182. Bilaga) 5
Förvandling av straff.
Fördelning av böter.
Åtalsrätt.
Jämförande tablå.
Förslag till förordning Motsvarande stadganden i gällande i
Vrustckör Sockerskatteförordning Ordningsstadga 181 mom. | 28 — 182 mom. 25 $ I och 2 mom. — 26 1 $ 2 mom. — 3 88 I mom. 2 4 : 28 Få 5 $ (ny) — j — 6 $ 1 mom. 10, 11 och 12 $$ Ti 6 $ 2 mom 15 $ 1 mom. 3 f 78 13 $ 2—4 mom. I 8 14 $ = 9 25 $ 5 mom. == 10 8 16 och 17 $$ — Ad 11. $ 8$ 2 mom., 18 $ & 5 13 a 22 | | 13 19 8 = 14 30 8 = | 15 $ 21, 26 och 31 $$ 78 ; 16 ; 22 8 FaR | ; 17 23 och 32 $$ — 18, 19 och 20 $$ SR 18, 19, 20 och 25 $$ 21 $ 1 mom. 1$1 och 3 mom. 4 $ Fer 21 $ 2 mom. 5 $ 3 och 4 mom. 17 $ I mom. 22 & (ny) Ford a 28 ö ed = FA 24 8 (ny) Sv ätt 25 $ 5 $ I och 2 mom. 2 22 26 & 20, 23 $$ och 25 $ 6 mom. 20 & 27 & 1 mom. 28 $ 3 mom. — 27 $ 2 mom. 78 — 28 68 — 29 $ 328 a 30 & 35 $ 2 318 sl Tr 39 8 387 8 2 38 $ 38.8 fn 34.3 (ny) Så - 35 $ 39 $ BER Ho j S 38 I 42 $ äs 0å pt 3 41 $ 33 och 45 $6. —