OMORGANISATION AV BYGGNADSSTYRELSE NS

BYGGNADSBYRÅ M. M.

%

STOCKHOLM I925 ISAAC MARCUS' BOKTRYCKERl-AKTIEBOLAG

• Sida 2
•  Original

• Sida 3
•  Original

Till herr statsrådet och chefen för kungl. kommunikationsdepartementet.

Jämlikt bemyndigande den 29 juni 1923 har dåvarande chefen för kom- munikationsdepartementet uppdragit åt riksgäldsfullmäktigen C. G. Ek- man, f. d. byggnadsrådet I. G. Clason, byggnadschefen och ledamoten av arméns kasernbyggnadsnämnd E. Lindh, numera översten och överdirek— tören C. H. F. Meurling samt numera generaldirektören I. J. Tengbom att i enlighet med vad närmare angivits i statsrådsprotokollet över kommuni— kationsärenden samma dag i egenskap av sakkunniga, med riksgäldsfull— mäktigen Ekman såsom ordförande, inom departementet biträda vid ut— redning av vissa frågor rörande byggnadsstyrelsens organisation och där- med sammanhängande spörsmål.

Sakkunniga, vilka antagit benämningen byggnadsstyrelsesakkunnig'a, hava. såsom sekreterare anlitat kanslirådet T. E. Löfgren.

Med skrivelse den 20 oktober 1923 hava sakkunniga överlämnat förslag till vidtagande av provisoriska åtgärder för nedbringande av kostnaderna för arméns kasernbyggnadsnämnds verksamhet, vilket förslag legat till grund för Kungl. Maj:ts beslut i ämnet den 12 november 1923.

Vidare hava sakkunniga, till följd av remiss, den 18 november 1924 av- givit utlåtande över en av byggnad-styrelsen gjord framställning om för- ändring av en kvinnlig kanslibiträdestjänst till kvinnlig kontorsskrivare— befattning.

Sakkunniga få härmed överlämna betänkande angående omorganisation av byggnadsstyrelsens byggnadsbyrå och vissa därmed sammanhängande spörsmål. Sakkunnigas utredningsarbete har härigenom avslutats utom så vitt avser det till sakkunniga hänskjutna spörsmålet angående åtgärder för nedbringande av arkitektarvodena vid statens byggnadsföretag. Med

• Sida 4
•  Original

herr statsrådets medgivande har beträEaude sistnämnda fråga för sak- kunnigas räkning inom byggnadsstyrelsen igångsatts viss utredning; och komma sakkunniga att i denna del avgiva särskilt yttrande.

På grund av sjukdom, ådragen genom olycksfall, har översten Meurling icke kunnat deltaga i den slutliga justeringen av sakkunnigas nu avläm- nade betänkande.

De till ifrågavarande betänkande hörande handlingar överlämnas här- jämte.

Stockholm den 23 januari 1925.

CARL EKMAN.

I. GUST. CLASON. w_AR TENGBOM. , _ , _ ' sassi unna.

Torsten Löfgren.

• Sida 5
•  Original

Register.

inledning . .. ........................................................................

Öuerintendentsämbetefs omorganisation till byggnadsstyrelsen .................

Anledningarna till 1917 års omorganisation ......................................................... Huvuddragen av 1917 års omorganisation

Nu gällande instruktion m. m. ' 1921 års Iönereglering för byggnadsstyrelsen ............................... Sakkunnigas uppdrag m. m.

Motioner vid 1921 års riksdag ......................................................................... Anmärkningar av riksdagens revisorer .............................................................. Arméns kasernbyggnadsnämnd Riktlinjer för byggnadsstyrelsesakkunnigas uppdrag .............................................

.Av sakkunniga verkställda utredningar m. m.

Förberedande utredningar och förslag m. m, .........................................................

Byggnadsstyrelsen Byggnadsstyrelsens allmänna ämbetsbefattning ................................................... Byggnadsstyrelsens allmänna organisation ............................................................ Anslag till byggnadsstyrelsen ........................................................................... Byggnadsstyrelsens uppgifter beträffande nybyggnads- och dit hänförliga frågor Byggnadsbyråns organisation ........................................................................... Byggnadsstyrelsens befattning med statistik .........................................................

Byggnadsstyrelsens verksamhet i fråga om planläggning av statens husbyggnadsverk- samhet, granskning och kontroll m. m. Byggnadssty'relsens verksamhet i fråga om upprättande av förslag till byggnadsföre- tag för statsverkets räkning samt utförande av dylika företag ........................... Arméns kasernbyggnadsnämnd

Kasernbyggnadsnämndens allmänna organisation ................................................ Kasernbyggnadsnåmndens organisation under dess arbeten i egen regi .................. Nämndens byggnadskostnader ........................................................................... Kasernbyggnadsnämndens verksamhet vid årsskiftet 1924—1925 .............................. Kostnaderna för kasernbyggnadsnämndens huvudexpedition och arbetsledning å byggnadsplatserna ...................................................................................... Övriga organ för statens husbyggnadsverksamhet ...................................................

Fångvårdsstyrelsen .......................................................................................... Arméförvaltningens fortifikationsdepartement ...................................................... Medicinalstyrelsen Pensionsstyrelsen ............................................................................................ Generalpoststyrelsen Telegrafstyrelsen ............................................................................................. Riksbanken

Tekniska högskolans byggnadskommitté ....... ' ..................................................... '

11 12 12 12 13 14 16 17

17 19

19 20 21 24 25 27

33 37 37 38 43 44

46 47 48 49 50 50

59

• Sida 6
•  Original

Sammanställning av föregående uppgifter rörande statens husbyggnadsverksamhet genom byggnadsstyrelsen och vissa andra husbyggancle myndigheter ..................... 52 Byggnadsstyrelsen ........................................................................................ 53 Fångvårdsstyrelsen .......................................................................................... 54 Arméförvaltningens fortifikationsdepartement ...................................................... 54 Medicinalstyrelsen ........................................................................................ 55 Pensionsstyrelsen ............................................................................................ 55 Generalpoststyrelsen ............................................................. . ....................... 55 'l'elegrafstyrelsen ........................................................................................... 56 Jämförelse mellan omfattningen av de olika myndigheternas byggnadsverksamhet ...... 56 Jämförelse mellan kostnaderna för byggnadsföretag, utförda av olika myndigheter ...... 58 ]. Utgifter för administration av byggnadsföretagen ............................................. 59

2. Utgifter för utredningar, förslag och ritningsarbete m. m. för de egentliga bygg-

nadsarbetena .....................................................................................

3. Utgifter för utredningar, förslag och ritningsarbete m. m. för värme- och sam ar— tekniska anläggningar och dylikt .............................................................. 64

4. Utgifter för utredningar, förslag och ritningsarbete m. m. för elektriska anlägg— ningar ooh dylikt ................................................................................... 66

5. Kostnader för utförda byggntadsföretag per kubikmeter byggnadsv olym (volym— pris) ........................................................................................................ 68 Sakkunnigas yttranden och förslag -------------------------------------- 70 Fm'gan om sättet för utförande av statens husbyggnadsarbeten -------------------------------- 70 Frågan om kasernbyggnadsnämndens bibehållande ................................................ 76 Frågan om utvidgning av byggnadsstyrelsens byggnadsverksamhet -------------------------- 77 Frågan om organisatoriska förändringar inom byggnadsstgrelsen ............................ 84 Behov av uppdelning av nuvarande byggnadsbyrån ........................................ 84 De nya byråernas uppgifter ............................................................................... 86 Utredningsbyrån .................. . . ........................................................................ 87 Byggnadsbyrån ............................................................................................. 88 Kostnaden för genomförande av sakkunnigas förslag .......................................... 92 Sakkunnigas hemställan ................................................................................... 93

• Sida 7
•  Original

Inledning.

Överintendentsämbetets omorganisation till byggnadsstyrelsen.

I en den 16 april 1917 till riksdagen avlåten propOSition, nr 258, framlade Kungl. Maj:t förslag till omorganisation och lönereglering av dåvarande överintendentsämbetet. Sedan detta förslag i allt väsentligt av riksdagen bifallits (riksdagens skrivelse nr 269), genomfördes den beslutade nya orga— nisationen vid 1918 års ingång, i samband varmed ämbetets namn för- ändrades till byggnadsstyrelsen.

Beträffande anledningarna till och det huvudsakliga syftet med den sålunda genomförda omorganisationen må erinras följande.

Vid tiden för berörda omorganisation var överintendentsämbetets verk— samhetsområde fastställt genom instruktion av den 14 november 1879 med däri den 5 december 1884 vidtagna ändringar. Verket hade därigenom i stort sett anvisats plats inom statsförvaltningen såsom centralmyndighet å det husbyggnadstekniska området. Överintendentsämbetet hade sålunda att för byggnadsväsendets främjande med uppmärksamhet följa dess ut- veckling och framsteg såväl inom riket som i främmande länder, att av— giva utlåtanden i byggnadsfrågor och göra av omständigheterna föran- ledda framställningar i avseende å byggnadsväsendet i riket, att med råd. och upplysningar i byggnadsärenden tillhandagå offentliga auktoriteter samt menigheter, att upprätta ritnings- och kostnadsförslag till byggnads— arbeten, att granska av annan myndighet uppgjorda sådana förslag, att verkställa byggnadsarbeten, att utöva kontroll över verkställigheten av byggnader, som uppfördes för allmänna medel, att förvalta kronans i civilt ändamål anslagna hus och byggnader, vilka icke voro ställda under annat ämbetsverks förvaltning, med mera. För ämbetets verksamhet i avseende å nämnda förvaltning voro reglerande bestämmelser givna. Ämbetets be— fattning med statens byggnadsverksamhet i övrigt var däremot i stort sett icke på förhand reglerad. Sålunda hade ämbetet egentligen endast att på särskilt uppdrag av Kungl. Maj:t eller annan vederbörande taga befatt- ning med en byggnadsfråga. I denna punkt inträdde genom omorgani— sationen en principiell förändring i verkets ställning till statens husbygg- nadsväsen i allmänhet.

Vid tiden för omorganisationen utövades statens husbyggnadsverksamhet av närmare ett fyrtiotal olika myndigheter, vilka, vad byggnadsårendenas handläggning beträffade, praktiskt taget voro isolerade från varandra. Den kommunikation dem emellan, som i det stora hela mera undantagsvis ägde rum, skedde egentligen endast via Kungl. Maj:t. Med denna saknad

Anlednin- garna till 1917 än

omorga- nisation.

• Sida 8
•  Original

Huvud-

av gemenskap i en eller annan form direkt mellan dessa byggnadsorgan hade självfallet uppstått Vissa brister vid planläggningen och utövandet av statens husbyggnadsverksamhet.

Detta hade jämväl givit anledning till upprepade anmärkningar och framställningar från riksdagen och dess revisorer. De sålunda framställda. anmärkningarna hade bottnat i den fortgående stegringen av utgifterna för samma verksamhet och i strävan att i möjligaste mån begränsa dessa utgifter. Bortsett från mera fristående anmärkningar mot något visst byggnadsföretag var det två huvudsakliga anmärkningar, som gjorts i nämnda syfte, nämligen mot

bristande planmässighet vid statens byggnadsverksamhet, och mot bristande sparsamhet vid de särskilda statsbyggnadernas uppförande. Bristerna i planmässighet hade framför allt yttrat sig däruti, dels att byggnadsbehov för särskilda statsändamål hade tillfredsställts var för sig, utan hänsyn till huruvida flera dylika behov skulle kunna till byggnads- kostnadernas nedbringande genom ett och samma byggnadsföretag avhjäl- "pas, dels att statens byggnadsverksamhet hade utövats skäligen ojämnt och ofta så, att den infallit å tider, som från statsfinansiella och samhällseko- nomiska synpunkter sett varit mindre lämpliga, och dels att erfarenheter och rön, som gjorts vid ett av staten utfört byggnadsföretag, mången gång icke tillgodogjorts vid sedermera utförda statsbyggen.

Beträffande den bristande sparsamheten vid statsbyggnadernas utfö- rande skulle densamma yttra sig bland annat däri, att byggnaderna för— setts med obehövliga och kostsamma ornamentala utsmyckningar samt att hallar, trappuppgångar och även andra utrymmen tilltagits onödigt rym- liga.

På grund av de anmärkningar, som sålunda framställts, anhöll riksdagen i skrivelse den 31 maj 1911, att Kungl. Maj:t måtte låta verkställa utred— ning angående de åtgärder, som kunde vara erforderliga till vinnande av större planmässighet i statens byggnadsverksamhet. Sedan överinte'ndents— ämbetet erhållit i uppdrag att verkställa omförmälda utredning, uttalade 1912 års statsrevisorer, vilka även funnit anledning att upptaga frågan om statens byggnadsväsen, önskvärdheten av att utredningen vidgades till att omfatta frågan om statens byggnadsverksamhet i hela dess vidd samt att utredningen måtte bedrivas med den skyndsamhet, som frågans stora eko— nomiska och praktiska betydelse påkallade. I skrivelse den 16 maj 1913 uttalade riksdagen sin anslutning till revisorernas uppfattning.

Med anledning av bl.and annat de från. riksdagens sida framställda, önske- målen tillkallade dåvarande chefen för finansdepartementet jämlikt av Kungl. Maj:t den 24 oktober 1913 givet bemyndigande särskilda sakkun— niga för att inom nämnda departement efter verkställd utredning avgiva förslag till omorganisation av överintendentsämbetet jämte lönereglering för befattningshavare i ämbetsverket. Dessa sakkunniga avgåvo den 1 november 1915 sitt betänkande, vilket i huvudsak låg till grund för Kungl.. Maj:ts förslag i ovan berörda propositiOn till 1917 års riksdag.

Kungl. Maj:ts proposition i ämnet utmynnade i förslag dels, såsom ovan

ingen av nämnts, till en omorganisation och lönereglering av överinten-dentsämbetet

1917 års omorga- niantion.

samt vissa andra därmed sammanhängande åtgärder och dels till beredande av medel för anställande av ett antal statstjänare av en ny kategori, läns- arkitekter.

& främsta rummet avsåg Kungl. Maj:ts förslag att råda bot för de an—

• Sida 9
•  Original

märkta missförhållandena vid statens byggnadsverksamhet. I detta hän- seende upptogs först frågan om centralisering av all statens ifrågavarande verksamhet. Därvid gjordes den uppfattningen gällande, att en sådan centralisering icke vore tillrådlig, varemot en partiell centralisering för- ordades så, att den byggnadsverksamhet, som då utövades av post- och telegrafverken samt riksbanken — eller just de myndigheter, som egent- ligen föranlett anmärkningarna mot den bristande planmässigheten vid statens byggnadsverksamhet och vilka myndigheter, ehuru de utövat en mycket omfattande byggnadsverksamhet, dock ej voro organiserade för en sådan _ skulle i huvudsak förläggas till byggnadsstyrelsen samt att under styrelsens omedelbara inseende skulle ställas vissa fastigheter, som då icke stodo under teknisk myndighets vård.

Såsom de egentliga och över hela området av statens husbyggnadsverk— samhet nående medlen mot de ifrågavarande missförhållandena föreslogs emellertid dels och i främsta rummet förberedande utredning av de sär— skilda byggnadsfrågorna, dels granskning av uppgjorda ritningar och för— slag, dels oclc ett slags inspektion vid byggnadsarbetenas utförande, allt grundligare och allsidigare än under dåvarande förhållanden hade kunnat ske. I vissa principiella avseenden skulle dessa uppgifter läggas i hän- derna på en myndighet, nämligen byggnadsstyrelsen, så att å ett enda centralt ställe skulle kunna vid varje tidpunkt lätt erhållas en samlad överblick av statens byggnadsverksamhet, såväl av den redan fullbordade och pågående som av den under närmaste tiden då förestående, något ,som dittills icke kunnat åstadkommas utan ingående och tidsödande undersök- ningar hos ett stort antal verk och myndigheter.

En ofrånkomlig förutsättning för att byggnadsstyrelsen skulle kunna fullgöra dessa nya åligganden ansågs vara, att styrelsen städse ägde till- gång till exakta uppgifter angående statens husbyggnadsverksamhet i hela dess omfattning, d. v. s. att inom styrelsen fördes en fortlöpande och ända- målsenligt inrättad byggnadsstatistik. Denna byggnadsstatistik angavs utgöra en kärnpunkt i förslaget och innebära centraliseringen av statens husbyggnadsverksamhet, i den mån sådan lämpligen kunde ske.

Vidare skulle enligt Kungl. Maj:ts förslag dels i sammanhang med byggnadsstatistiken genom insamlande av ritningar till byggnadsföretag, varmed staten tagit befattning, inom byggnadsstyrelsen bildas ett centralt statsarkiv för ritningar, och dels, till fromma särskilt för statens bygg- nadsverksamhet, men även för byggnadsverksamheten i allmänhet i lan- det, av styrelsen utövas en applysningsverksamhet genom publicerande av meddelanden om iakttagelser och rön av allmännare intresse, vilka gjorts vid utförandet av byggnadsföretag eller eljest. Vidare skulle hos styrel— sen inrättas en provsamling av byggnadsmaterialier av aktuellt intresse.

Ehuru i och för sig av nytta för den offentliga byggnadsverksamheten skulle det egentliga gagnet av nämnda åtgärder, såsom ovan antytts, vara att sätta byggnadsstyrelsen medel i händerna att så utföra den på styrel— sen lagda förberedande utredningen, granskningen och inspektionen av byggnadsföretag för statens räkning, att denna styrelsens verksamhet bleve av åsyft-ad effekt för statens husbyggnadsväsende.

Ändamålet med den omläggning av statens byggnadsväsen, som sålunda ifrågasattes, var att Skapa ett enande och sammanhållande band mellan statens samtliga husbyggande organ. Detta skulle ske genom den princi- piella förändringen i byggnads-styrelsens ställning till statens husbygg— nadsväsen i allmänhet, att verket, som dessförinnan i regel endast i sär—

• Sida 10
•  Original

skilda fall och då efter befallning av Kungl. Maj:t eller hänvändelse från annan vederbörande myndighet befattat sig med byggnadsföretag för statsverkets räkning, därefter skulle som regel i större eller mindre grad deltaga i varje statens husbyggnadsföretag, särskilt i den för företaget grundläggande förberedande utredningen.

En annan fråga, som behandlades i Kungl. Maj:ts förslag och som jäm- väl hade stor inverkan på bryggnadsstyrelsens organisation, var den sedan länge aktuella frågan om en förbättrad kulturhistorisk byggnadsvård. Den omfattning, vari staten vid tiden för omorganisationen befattade sig med byggnadsminncsmärken såsom sådana, var tämligen inskränkt. Bortsett från ruinerna, var det egentligen endast kyrkor, vid vilkas vård de kultur- historiska synpunkterna kommo till sin rätt, i den mån omständigheterna det medgåvo. Kungl. Maj:ts förslag i ämnet avsåg att åstadkomma ett fördjupande av hyggnadsminnesvården, dels genom dess utsträckande till nya föremål och dels genom förbättrande av själva beskaffenheten av samma vård. Statens funktioner beträffande dessa uppgifter skulle ut— övas av byggnadsstyrelsen och riksantikvarien under ett intimt och i fasta former ordnat samarbete.

I Kungl. Maj:ts förslag upptogs även åtskilliga andra spörsmål, som rörde byggnadsstyrelsens verksamhetsområde och följaktligen, ehuru i mindre grad än de ovan berörda, inverkade på verkets organisation. Så- lunda ifrågasattes, bland annat, att befattningen med statens tomtförsälj- ningar, vari för det dåvarande enhetlighet fullständigt saknades, skulle överlämnas till byggnadsstyrelsen samt att styrelsen skulle omhänderhava de ofta förekommande förhyrningarna av lokaler för statsändamål (för ämbetsverk och kommittéer etc.).

Vid tiden för omorganisationen bestod överintendentsämbetet av en tek— nisk och en administrativ avdelning. Verkets styrelse utgjordes av en överintendent, chef för verket, samt, såsom ledamöter, två förste intenden— ter, den ene för den tekniska och den andre, tillika sekreterare, för den administrativa avdelningen. Enligt Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag skulle ämbetsverket utvidgas så, att detsamma komme att bestå av fem byråer, benämnda byggnadsbyrån, intendentsbyrån, kulturhistoriska by- rån, stadsplanebyrån och administrativa byrån. Verkets styrelse skulle utgöras av en generaldirektör såsom chef samt, såsom ledamöter, fem byråchefer.

Ämbetsverkets åligganden skulle fördelas mellan byråerna på huvudsak— ligen följande sätt:

Byggnadsbyrån, vilken byrå skulle omfatta två avdelningar, en bygg- nadsavdelning och en utredningsavdelning, skulle tilldelas dels de ären— den, som avsåge utredning av byggnadsfrågor, och dels de ärenden, som avsågs granskning av upprättade förslag till byggnadsföretag och utfö- rande av sådana företag. Ä denna byrå skulle falla så gott som alla de nya uppgifter, vilka tillfördes verket i fråga om statens byggnadsverk- samhet.

Vården av statens under ämbetsverkets inseende ställda hus och bygg- nader skulle bliva tntendentsbyråns egentliga uppgift. Härtill skulle komma verkets befattning med förhyrningar för statsändamål samt för— valtningen av vissa statens möbler och andra inventarier. Byrån skulle till sin huvudsakliga karaktär bliva en ny form av den tekniska delen av den dåvarande administrativa avdelningen med dess två underavdelningar för vården av statens byggnader i Stockholm och i landsorten.

• Sida 11
•  Original

Den kulturhistoriska byrån och stadsplanebyrån skulle, den förra över- taga överintendentsämbetets dåvarande befattning med kyrkobyggnadsfrå- gor samt därtill de nya åligganden, som genom den föreslagna organisatio- nen av den kulturhistoriska byggnadsvården skulle tilläggas verket, och den senare utöva det på verket ankommande inseendet över stadsplane- väsendet i riket.

Den administrativa byrån slutligen skulle hava att svara för den för— mella och rättsliga sidan av ämbetsverkets verksamhet samt förrätta kansli- och kamerala göromål, däribland sekreteraregöromål för hela ver— ket. Av verkets nya uppgifter var det huvudsakligen befattningen med försäljning och inköp av tomtmark, som skulle tillkomma byrån.

Ett för överintendentsämbetet karakteristiskt drag var, att verket bestod av, utom den ordinarie eller extra personalen med regelbunden tjänstgö- ring, ett antal vid verket fästade arkitekter utom stat. Dessa arkitekter, som i regel voro fritt praktiserande, voro huvudsakligen avsedda för så- dana särskilda uppdrag, för vilka den nyssnämnda personalen icke beräk- nats, såsom exempelvis upprättande av ritningsförslag till byggnadsföre- tag för statens räkning, uppgörande av förslag till stadsplan å staten till- hörigt område samt vissa granskningsuppdrag m. m. Ersättning till dessa arkitekter utgick i regel för varje särskilt uppdrag. Nu berörda för över- intendentsämbetet säregna drag skulle enligt Kungl. Maj:ts förslag bibe— hållas, dock med den jämkning beträffande användningen av dessa arbets— krafter, att en del ärenden, särskilt mindre sådana, vilkas handläggning på grund av bristen på arbetskrafter inom det egentliga överintendentsäm— betet överlämnats till arkitekter utom stat, skulle överflyttas till ämbets- verkets regelbundet tjänstgörande personal.

Kungl. Maj:ts förslag innebar slutligen, att ämbetsverket, som tidigare saknat tekniskt förfarna lokala organ och därför för tillsyn å företag i landsorten måst vid behov anlita helt och hållet utom verket stående och mången gång för uppdragen mindre lämpliga personer, skulle beredas till— gång till dylika lokala organ genom anställan-de av en kategori nya befatt- ningshavare, länsarkitekter. Dessa arkitekter skulle emellertid erhålla sin egentliga karaktär av sin ställning till länsstyrelserna. Deras främsta upp— gift skulle nämligen bliva att vara byggnadstekniska biträden åt länssty— relserna.

De riktlinjer, som sålunda i Kungl. Maj:ts proposition uppdragits för överintendentsämbetets omorganisation och lösning av i samband därmed stående frågor, föranledde ej erinran. från riksdagens sida.

Nu gällande instruktion m. m.

iByggnadsstyrelsens verksamhetsområde och organisation m. m. äro an- givna i den för verket utfärdade instruktionen av den 31 december 1917 (nr 986) med däri genom kungörelse den 31 december 1921 (nr 799) vidtagna ändringar.

Härutöver regleras byggnadsstyrelsens uppgifter i vissa avseenden ge— nom särskilda författningar. Sålunda återfinnas i kungörelsen den 26 novem— ber 1920 (nr 744), med föreskrifter rörande det offentliga byggnadsväsendet, sådan densamma lyder enligt kungörelsen den 21 oktober 1921 (nr 651), be— stämmelser rörande styrelsens befattning med byggnadsminnesmärken, kyrkor samt statistik över statens husbyggnadsväsen m. m. Dessa bestäm— melser äro emellertid i vissa avseenden tills vidare upphävda genom kun—

• Sida 12
•  Original

Motioner vid 1921 in rika- dag.

görelsen den 4 maj 1923 (nr 201) angående anläggning, utvidgning eller an— nan förändring av kyrkogård eller begravningsplats. * '

Bland byggnadsstyrelsens verksamhet reglerande författningar må vi- dare här nämnas dels kungörelsen den 23 mars 1917 (nr 147) angående ett centralt möbelförråd för statsändamål, dels kungörelsen den 26 november 1920 (nr 746) angående förfarandet vid avyttringar av staten tillhörig tomt- mark av visst slag, dels ock Kungl. Maj:ts reglemente den 30 december 1922 (nr 626) angående tjänstebostäder i vissa statsverket tillhöriga byggnader.

Byggnadsstyrelsens uppgifter ifråga om granskning av förslag till kom- munala byggnadsföretag, för fångvårdens behov, hälsovårds- och undervis— ningsändamål m. m. finnas närmare angivna i åtskilliga dylika företag rö- rande specialförfattningar.

1921 års löncreglering för byggnadsstyrelsen.

I samband med den allmänna lönereglering, som för civilförvaltningens del år 1921 beslutades av Kungl. Maj:t och riksdagen, kom jämväl beträf- fande byggnadsstyrelsens ordinarie befattningshavare en reglering av lö— nerna till stånd. Avlöningsförmånerna för nämnda befattningshavare fin- nas angivna i avlöningsreglementet den 22 juni 1921 för statsdepartement och vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen, vilket regle- mente trädde i tillämpning från och med år 1922.

Byggnadsstyrelsens icke-ordinarie befattningshavare äro underkastade bestämmelserna i Kungl. Maj:ts kungörelse den 31 december 1921 (nr 778) med avlöningsbestämmelser för icke-ordinarie befattningshavare vid stats— departement och vissa andra verk.

Därjämte har Kungl. Maj:t beträffande avlöningarna till vissa icke-ordi— narie befattningar hos styrelsen årligen meddelat beslut i samband med frå- gan om användningen av det extra anslaget till byggnadsstyrelsens verk— samhet.

Sakkunnigas uppdrag m. m.

Den utredning rörande byggnadsstyrelsens organisation och därmed sam— manhängande spörsmål, som uppdragits åt byggnadsstyrelsesakkumniga, har föranletts dels av vissa anmärkningar, som jämväl under senare år framkommit mot bristande planmässighet och sparsamhet vid bedrivandet av statens husbyggnadsverksamhet, dels ook av vissa spörsmål, som stå i samband med avvecklingen av arméns kasernbyggnadsnämnd.

Uti en vid 1921 års riksdag av herr Lindman m. fl. i riksdagens andra kammare avlämnad motion (nr 72) om ändring av Kungl. Maj:ts då före- liggande förslag till lönereglering för chefen för byggnadsstyrelsens bygg— nadsbyrå m. m. påtalades den tendens till stegring i anspråk på byggna— dernas utrymmen och beskaffenhet, den >>byggnadslyx», som enligt motio- närerna tillhandakomna uppgifter från skilda delar av landet skulle hava gjort sig gällande icke blott vid statens utan även vid kommuners och en- skildas byggnadsverksamhet. För statens vidkommande ansågs denna fråga böra sorgfälligt prövas i samband med beviljande av anslag till de olika byggnadsföretagen.

Enligt motionärernas mening kunde sparsamhet 'vid byggnadsarbeten ut— övas dels genom nppskov med nybyggnader eller inskränkningar av deras

• Sida 13
•  Original

utrymmen, dels genom planmässighet, enkelhet och ekonomisering i utfö— randet. Efter att vidare hava erinrat om den år 1917 beslutade omorgani— sationen av överintendentsämbetet, numera byggnadsstyrelsen, framhöllo motionärerna, att de synpunkter och strävanden till planmässighet och- sparsamhet vid statens byggnadsföretag, som tagit sig uttryck vid omorga— nisationen, fortfarande ägde sin fulla giltighet. Emellertid kunde ifråga- sättas i vad mån dessa strävanden blivit tillgodosedda. De alltjämt hörda anmärkningarna om bristande sparsamhet gjorde det angeläget att så vitt möjligt Vinna upplysning om verkningarna av reformen och utsikterna för- uppnående av det åsyftade resultatet. Motionärerna ansågo icke uteslutet, att brister i organisationen redan framträtt, exempelvis genom att man möjligen icke kunnat förfoga över tillräckligt högt kvalificerade, jämväl praktiskt och ekonomiskt erfarna arbetskrafter för det synnerligen makt-, påliggande initiativ- och organisationsarbete, som påvilade styrelsens byggnadsbyrå. Skulle så vara förhållandet borde dessa brister snarast ut- redas och avhjälpas, även om därigenom skulle vållas någon ökning i löne— staten, som dock bleve av underordnad betydelse med hänsyn till de mycket, betydande värden det gällde att hushålla med.

Motionärerna, vilka jämväl påyrkade förbättrad löneställning för bygg- nadsbyråns chef, — i vilket hänseende motionen kommer att i det följande vidare beröras — hemställde med anledning av det anförda, att riksdagen måtte hos Kungl. Maj:t anhålla om skyndsam utredning, bland annat, i vad mån den genomförda omorganisationen av byggnadsstyrelsen medförde eller kunde väntas medföra åsyftad planmässighet och sparsamhet i utfö— randet av statens husbyggnadsarbeten, jämte de förslag, som möjligen av utredningen kunde föranledas. .

En motion (nr 104) i liknande syfte väcktes vid samma riksdag i första kammaren av herr J. B. Johansson.

Beträffande det sålunda motionsvis framförda spörsmålet om behovet av vissa organisatoriska förändringar i fråga om byggnadsstyrelsen, när— mast avseende dess byggnadsbyrå, anförde riksdagen i skrivelse den 17 juni 1921, nr 6 A, att, enligt vad riksdagens vederbörande utskott inhämtat, insikten om nödvändigheten av åtgärders vidtagande i angivet syfte redan föranlett byggnadsstyrelsen att själv igångsätta utredning härom, samt att vid sådant förhållande någon särskild framställning från riksdagens sida i detta hänseende icke då borde ifrågakomma. I anslutning till vad motionärerna anfört rörande angelägenheten av att vid bedrivandet av sta- tens byggnadsverksamhet planmässighet och sparsamhet iakttoges ville riksdagen emellertid framhålla vikten av, att intet underlätes till vin- nande av angivna syften och att vid utarbetande av de organisationsför- slag, vartill ovannämnda utredning kunde giva anledning, de av motionä— rerna anförda synpunkterna vunne tillbörligt beaktande.

I sin år 1921 avgivna berättelse framställde riksdagens revisorer vissa anmärkningar beträffande byggnadsstyrelsens förvaltning.

Revisorerna förklarade därvid, bland annat, att de icke kunnat undgå att lägga märke till den tendens, som hos byggnadsstyrelsen i flera fall syn- tes hava gjort sig gällande att vid prövning av styrelsen underställda ären— den angående ny- eller ombyggnader påkalla mera omfattande och följakt- ligen också mera kostsamma åtgärderxän de ursprungligen förslagsstäl- lande myndigheterna. Efter att i detta hänseende hava hänvisat till vissa byggnadsföretag, som varit föremål för särskilt omnämnande i-revisions-

Anmärk- ningar af riksdagens revisorer.

• Sida 14
•  Original

Arméns kasern- byggnads-

nämnd.

berättelsen, yttrade revisorerna, att den påpekade tendensen syntes inne— bära en fara att de kostnadsberäkningar, som för riksdagen framlades, kunde komma att ställa sig högre än som vore oundgängligen nödvändigt eller med hänsyn till det statsfinansiella läget lämpligt. Då byggnadssty— relsen vid behandlingen av frågor som dessa hade att företräda statens in- tressen och icke de särskilda institutionerna, vilka, enligt vad erfarenheten visade, själva plägade i tillbörlig grad lägga sig vinn om att deras behov icke nnderskattades, syntes man hava rätt fordra, att styrelsen, givetvis under iakttagande av att kostnadsberäkningarnas tillförlitlighet icke minskades, i högre grad än vad dittills varit fallet beaktade vikten av att statsverkets utgifter för hithörande ändamål hölles inom rimliga gränser.

I detta sammanhang ville revisorerna jämväl ifrågasätta lämpligheten av de beräkningsgrunder, vilka av byggnadsstyrelsen tillämpades vid be— stämmande av arvoden åt styrelsens utom stat anställda arkitekter, då. dessa anförtroddes uppdrag för styrelsen—s räkning.

De sålunda framförda anmärkningarna bemöttes av byggnadsstyrelsen i avgiven förklaring och föranledde ej heller uttalande från riksdagens sida.

Frågan om arkitekt- och kontrollantarvodena vid byggnadsstyrelsens ar- beten återupptogs i den av riksdagens revisorer år 1922 avgivna berättel- sen. Med avseende särskilt å beräkningen av dessa arvoden framhölls där— vid, hurusom svenska teknologföreningens arkitekttaxa i regel härvid lades till grund, icke sällan utan att någon större reduktion i de däri angivna procentsatserna förekommit. Detta förhållande, och då nämnda taxa all- mänt betraktades såsom maximitaxa, tydde enligt revisorernas mening på, att de inom statens byggnadsverksamhet utbetalade arkitektarvodenai vissa fall överskridit vad som efter sedvanliga grunder bort ifrågakomma. Den omständigheten, att arvodet i regel utgått i proportion efter den beräk- nade byggnadskostnaden hade jämväl i viss mån bidragit till att motarbeta det intresse för förenklingar och besparingar, vars förekomst hos arkitek— ten det borde ligga i statens intresse att söka befrämja. Härjämte ifråga- satte revisorerna, vilka gjorde gällande, att de byggnadsföretag, som ut- förts av byggnadsstyrelsen, i allmänhet dragit mycket höga kostnader, huruvida icke en ändring härutinnan till det bättre kunde vinna-s genom att i större utsträckning, än som dittills varit fallet, inom styrelsen bereda plats för den praktiska erfarenheten.

Sedan byggnadsstyrelsen avgivit förklaring med anledning av revisorer— nas anmärkningar, uttalade riksdagen i skrivelse -den 23 maj 1923 (nr 192) sin anslutning till vad revisorerna anfört ifråga om de höga arkitektarvodena; och anhöll riksdagen på anförda skäl, att Kungl. Maj:t måtte vidtaga så— dana åtgärder, som kunde bidraga till nedbringande av arkitektarvodena vid statens byggnadsföretag.

Beträffande arméns kasernbyggnadsnämnd kommer i fortsättningen en mera utförlig redogörelse att lämnas. I detta sammanhang må allenast erinras följande.

Det härordningsförslag, som antogs vid 1901 års riksdag, förutsatte upp- förandet av ett betydande antal nya kasernetablissemang. De kasernbygg— nadsarbeten, som för fullföljandet av denna plan beslutades av Kungl. Maj:t och riksdagen, omhänderhades till en början av chefen för fortifika- tionen. Emellertid framkommo åtskilliga anmärkningar beträffande de i denna ordning utförda arbetena. Dessa anmärkningar föranledde jämväl 1906 års riksdag att i samband med beslut om uppförande av femton då

• Sida 15
•  Original

återstående, ännu icke påbörjade etablissemang för infanteriet hos Kungl. Maj:t göra framställning om ändrat förfaringssätt beträffande ledningen av ifrågavarande byggnadsverksamhet för arméns räkning, därvid riks— dagen uttalade sig för att civila element borde anlitas i större utsträck— ning än dittills skett. Sedan vissa utredningar på grund därav verkställts, framlade Kungl. Maj:t för 1907 års riksdag förslag om tillsättande av en särskild kasernbyggnadskommission med uppdrag att enligt de bestäm— melser, Kungl. Maj:t meddelade, såväl tekniskt som ekonomiskt omhän— derhava de arbeten, som voro förenade med planläggningen och utförandet av nyssnämnda femton kasernetablissemang, ävensom av andra byggna— der för armén, vilkas utförande av Kungl. Maj:t överlämnades till kom- missionen under den tid kommissionens verksamhet för uppförandet av nämnda kasernetablissemang fortginge.

Vad Kungl. Maj:t sålunda föreslagit, blev av riksdagen bifallet. Kungl. Maj:t beslöt i enlighet härmed genom brev den 14 juni 1907 att tillsätta en dylik kasernbyggnadskommission, som under benämningen »arméns ka— sernbyggnadsnämnd» skulle träda i verksamhet den 1 juli samma år. När- mare bestämmelser rörande nämndens organisation och verksamhet med- delades dels i nyssnämnda brev, dels ock i en samma dag utfärdad in- struktion.

Från och med den 1 januari 1914 genomfördes en förändrad organisation av nämnden i huvudsakligt syfte att nedbringa nämndens administra— tionskostnader. Närmare bestämmelser härom finnas meddelade dels i Kungl. Maj:ts brev den 19 december 1913, dels ock i en samma dag utfär— dad ny instruktion för nämnden. Sistnämnda instruktion har sedermera. i vissa delar ändrats genom särskilda kungörelser den 16 oktober 1914 och den 29 juni 1917.

Nämndens ursprungliga uppdrag omfattade uppförande av kasernetablis— semang för följande femton infanteriregementen, nämligen: Livregemen— tets grenadjärer invid Örebro, Första och Andra livgrenadjärregementena invid Linköping, Västgöta regemente invid Vänersborg, Upplands infan- teriregemente invid Uppsala, Skaraborgs regemente invid Skövde, Söder— manlands regemente invid Strängnäs, Kronobergs regemente invid Växjö, Jönköpings regemente invid Jönköping, Älvsborgs regemente invid Borås, Bohusläns regemente invid Uddevalla, Kalmar regemente invid Eksjö, Värmlands regemente invid Karlstad, Norra skånska infanteriregementet invid Kristianstad samt Södra skånska infanteriregementet invid Lund-

Härutöver har nämnden genom Kungl. Maj:ts särskilda beslut erhållit uppdrag att utföra följande arbeten:

1) uppförande av sjukhus för Västernorrlands regemente och Norrlands trängkår i Sollefteå;

2) återuppförande efter eldsvåda av ammunitionsfabriken vid Marieberg" med tillhörande bostadshus;

3) uppförande av sjukhus för Upplands artilleriregemente i Uppsala; 4) uppförande av tvenne paviljonger m. m. för oroliga sjuka vid Väster- viks hospital;

5) om— och' tillbyggnad av garnisonssjukhuset i Boden; 6) återuppbyggnad av en genom eldsolycka ska-dad ekonomibyggnad vid Kalmar regementes kasernetablissemang i Eksjö; och b 7) utförande av grundläggningsarbeten m. m. för hospitalet i Hälsing— org.

De åt kasernbyggnadsnämnden anförtrodde. arbetena utfördes till en.

• Sida 16
•  Original

Riktlinjer för bygg- nadsstyrel— sesakkun— nigas upp- drag.

början med anlitande' av entreprenadsystem. Sedan emellertid under se- nare delen av år 1916 förhållandena på m-aterial- och arbetsmarknaden b'li— vit sådana, att tillfredsställande entreprenadanbud icke längre kunde" er- hållas, medgav Kungl. Maj:t genom beslut den 29 juni 1917, på framställ- ning av nämnden, att densamma finge utföra återstående arbeten under egen arbetsledning (egen regi). Ett sådant förfaringssätt hade jämväl riksdagens revisorer år 1916 alternativt förutsatt.

De företag, där entreprenadsystem helt eller i huvudsak tillämpats, äro kasernbyggena invid Örebro, Vänersborg, Uppsala, Skövde, Jönköping, Borås, Uddevalla och Karlstad. Övriga arbeten hava däremot utförts un- der egen arbetsledning.

De arbeten, Vilka uppdragits åt kasernbyggnadsnämnden, äro numera till huvudsaklig del fullbordade. .. Redan i slutet .av år 1922 hade nämndens verksamhet minskats så, att frå- gan om nämndens avveckling blivit aktuell. Denna fråga berördes jämväl av chefen för försvarsdepartementet i den till 1923 års riksdag avlåtna' statsverkspropositionen (fjärde huvudtiteln s. 193 och 194). Efter" en redo-' görelse för de särskilda arbeten, nämnden fått i uppdrag att utföra, fram— höll departementschefen därvid, att nämnden, som komme att bliva syssel; satt utöver ursprungligen beräknad tid, icke borde upplösas, utan att dess—' förinnan en noggrann omprövning ägt rum, huruvida även för framtiden behov kunde anses föreligga av ett sådant organ för byggnadsverksamhet, som staten under mer än femton år ägt i nämnden. Enligt departements- chefens mening vore det nämligen klart, att man, om ett sådant behov före— låge, borde hava möjlighet att tillgodogöra sig nämndens organisation och erfarenheter. Emellertid förutsattes, att i'avvaktan på denna frågas slut- liga prövning nämn—dens organisation och administration noga anpassades till omfattningen av dess arbetsuppgifter.

I skrivelse den 27 april 1923, nr 4 A, punkten 51, uttalade riksdagen sin anslutning till vad departementschefen anfört i frå-ga om kasernbyggnadS— nämndens fortsatta verksamhet.

Sedan riksdagens skrivelse i berörda del för vidare handläggning över— lämnats till kommunikationsdepartementet, anmäldes frågan av chefen för sistnämnda departement inför Kungl. Maj:t den 29 juni 1923, därvid be- slut fattades om igångsättandet av den åt de sakkunniga anförtrodda ut; redningen. ,

I sitt anförande till statsrådsprotokollet förordade föredragande departe— mentschefen till en början igångsättandet av den av chefen för försvars- departementet i 1923 års statsverksproposition ifrågasatta utredningen samt framhöll, att denna fråga stodo i nära samband med vissa spörsmål, berörande byggnadsstyrelsens organisation och verksamhet.

Efter att vidare hava erinrat om riksdagens uttalande i förenämnda' skrivelse den 17 juni 1921, nr 6 A, samt om den däri omnämnda av bygg- nadsstyrelsen igångsatta utredningen rörande verkningarna av 1917 års omorganisation, anförde departementschefen bland annat följande:

»Enligt vad jag från byggnadsstyrelsen inhämtat, har den inom styrel- sen sålunda igångsatta utredningen ännu icke blivit slutförd. Frågan om verkningarna av styrelsens omorganisation och vad som kan vara att ytter- ligare åtgöra för vinnande av större planmässighet och sparsamhet vid bedrivandet av statens byggnadsverksamhet står emellertid uppenbarligen i nära samband med spörsmålet, huruvida behov finnes att för framtiden tillgodogöra sig kasernbyggnadsnämndens organisation och erfarenheter.

• Sida 17
•  Original

Om ett dylikt behov kan anses föreligga, synes det nämligen ligga närmast till hands att vidtaga vissa organisatoriska ändringar i fråga om bygg— nadsstyrelsen, närmast avseende styrelsens byggnadsbyrå, varvid även den omständigheten påkallar uppmärksamhet, att kasernbyggnadsnämndeni _.stor omfattning utfört sina arbeten i egen regi. Vid bedömande av före- liggande spörsmål bör i övrigt särskilt övervägas dels den ställning i av- löningshänseende, som bör tillkomma chefen för nämnda byrå i byggnads— styrelsen, och de kompetenskrav, som skola ställas på denne befattninge— havare, dels ock huruvida den ordning, som utvecklat sig i fråga om ut— förandet av större byggnadsföretag för statens räkning genom andra myn- digheters försorg, kan anses tillfredsställande. Att sålunda berörda frågor nu bringas till sin lösning finner jag desto mer angeläget, som under den närmaste framtiden befattningen som chef för byggnadsbyrån skall förses med ny innehavare.

I samband med nyss berörda organisatoriska spörsmål synes även frågan om beredande av mera ändamålsenliga lokaler åt byggnadsstyrelsen på- kalla uppmärksamhet.

Slutligen vill jag erinra, att 1923 års riksdag, med anledning av 1922 års statsrevisorers berättelse, i skrivelse den 23 maj 1923, nr 192, anhållit, att Kungl. Maj:t måtte vidtaga sådana åtgärder, som kunde bidraga till ned— bringande av arkitektarvodena vid statens byggnadsföretag. Även om de i detta hänseende påtalade förhållandena i viss omfattning synes samman- hänga med den senaste tidens hastiga växlingar i byggnadskostnader och därpå grundade arvodesdebiteringar, torde utredning jämväl i den av riks— dagen sålunda framförda frågan böra i nu förevarande sammanhang verkställas.

Utredningen beträffande samtliga nu berörda spörsmål torde lämpligen böra verkställas inom departementet med tillkallande av särskilda sakkun- niga, som under fullgörande av sitt arbete böra samråda med departe— mentschefen. De sakkunniga torde böra avlämna sitt förslag i så god tid, att framställningi ämnet kan avlåtas till nästkommande års riksdag. Emel- lertid torde de sakkunniga höra i första hand överväga, huruvida i avvak— tan på framläggande av dylikt förslag provisoriska åtgärder kunna vid- .tagas för nedbringande av kostnaderna för kasernbyggnadsnämndens verk- samhet samt, därest sådant finnes påkallat, inkomma med särskild fram— ställning härutinnan.»

Av sakkunniga verkställda utredningar m. m.

Förberedande utredningar och förslag m. 111.

Enligt de direktiv, som sålunda givits för sakkunnigas utredningsarbete, hade sakkunniga att i första hand överväga frågan om provisoriska åtgär- der för nedbringande av kostnaderna för kasernbyggnadsnämndens 'verk— samhet. I skrivelse den 20 oktober 1923 till statsrådet och chefen för kom— munikationsdepartementet framlade sakkunniga förslag i berörda fråga, därvid sakkunniga, med hänsyn till de begränsade arbetsuppgifter, som då- mera åvilade nämnden, förordade viss inskränkning av nämndens dåva— rande organisation. I enlighet med sakkunnigas förslag utfärdade Kungl. Maj;t genom brev den 12 november 1923 bestämmelser rörande ändrad

• Sida 18
•  Original

sammansättning av nämnden, att tillämpas från och med den 1 janu- ari 1924.

Beträffande övriga sakkunnigas prövning underställda spörsmå, så hade, enligt samma direktiv, sakkunniga bort avlämna sitt förslag L så god tid att framställning i ämnet kunnat avlåtas till 1924 års rikslag. Redan i slutet av år 1923 funno emellertid sakkunniga, att vissa svårig- heter skulle möta mot uppdragets fullgörande inom från början beräknad tid. Sedan detta förhållande anmälts för chefen för kommunikationsdegar- tementet samt förhandlingar ägt rum mellan honom och sakkunniga rö- rande beräknandet av anslagen till byggnadsstyrelsen för budgetåret 1924 —1925, upptogos i statsverkspropositionen till 1924 års riksdag nämnda an- slag utan hänsyn därtill, att utredningsarbetet skulle kunna komma att medföra ökning av byggnadsstyrelsens arbetskrafter. Departementschefen anförde härom, att han efter nyssnämnda förhandlingar ansett sig kunna utgå från, att även om en omläggning av sättet för bedrivande av statens byggnadsverksamhet komme till stånd i sådan riktning, att därav påkal- lades en utvidgning av byggnadsstyrelsens fasta organisation, en dylik om- läggning i varje fall icke behövde träda i tillämpning å sådan tid, att an- slagen till byggnadsstyrelsen för budgetåret 1924—1925 därav påverkades. Oavsett huruvida beslut om en förändring av styrelsens organisation i antydd riktning kunde komma att fattas vid 1924 års riksdag, kunde där- för, enligt departementschefens mening, anslagen till byggnadsstyrelsen redan då bestämmas med hänsyn till den nuvarande organisationen; och fann sig departementschefen böra tillstyrka att så skedde. Departements- chefen hade därvid även tagit hänsyn till att vissa svårigheter kunde möta att till 1924 års riksdag hinna framlägga ett slutligt förslag i föreliggande frågor.

Kasernbyggnadsnämndens ställning i händelse av uppskov med fram— läggandet av ett dylikt förslag berördes jämväl av departementschefen. Efter en redogörelse för nämndens ännu återstående arbetsuppgifter samt under erinran, att en upplösning av nämnden icke kunde ske utan riks- dagens prövning, anförde departementschefen därvid, att, därest av skäl, som ovan antytts, ett uppskov till 1925 års riksdag med framläggandet av förslag i de frågor, som voro föremål för sakkunnigas utredning, bleve nödvändigt, ett dylikt uppskov förutsatte, att nämnden under mellantiden erhölle lämpliga arbetsuppgifter, vilka kunde motivera ett bibehållande i motsvarande omfattning av dess organisation. Därvid borde emellertid Kungl. Maj:t vara oförhindrad att antingen tilldela nämnden ytterligare självständiga uppgifter eller ock att, där så prövades lämpligt, i en eller annan form provisoriskt anknyta dess organisation till byggnadsstyrelsens verksamhet. Mot vad sålunda anförts framställdes från riksdagens sida ingen erinran.

Beträffande byggnadsstyrelsens lokalfråga, så är, som bekant, verket för närvarande splittrat på två olika ställen. Huvuddelen av styrelsen är sålunda förlagd till det statsverket tillhöriga Preisiska huset, nr 36 vid Drottninggatan, under det för två av styrelsens byråer, nämligen bygg- nadsbyrån och kulturhistoriska byrån, vilka icke kunnat beredas utrymme inom nämnda fastighet, lokaler förhyrts i huset nr 18 vid Klara Södra Kyrkogata. Utredning rörande lämpligaste sättet för beredande av till— fredsställande lokaler åt styrelsen har sedan länge pågått och åtskilliga förslag till lösande av denna fråga hava framkommit. Sålunda kan er- inras, att byggnadsstyrelsen i en till sakkunniga för yttrande överlämnad

• Sida 19
•  Original

skrivelse den 13 september 1923 framlagt förslag, avseende styrelsens in- rymmande i den staten tillhöriga fastigheten Fredrikshov i Stockholm. Sedermera har styrelsen emellertid, i samband med förslag om ändrad planläggning av den under uppförande varande ämbetsbyggnaden å tom- ten nr 3 i kvarteret Murmästaren i Stockholm, föreslagit byggnadsstyrel- sens inrymmande i nämn-da nybyggnad, och har Kungl. Maj:t genom be— slut den 18 juli 1924 godkänt detta förslag. Härigenom torde byggnadssty- relsens lokalfråga för närvarande vara löst; och hava sakkunniga därför icke ansett sig behöva göra denna fråga till föremål för ytterligare ut— redning.

För bedömande av återstående spörsmål hava sakkunniga dels inför- skaffat närmare upplysningar rörande byggnadsstyrelsens och kasern- byggnadsnämndens organisation och verksamhet, dels efter departements— chefens medgivande från vissa andra statsmyndigheter, vilka bedrivit byggnadsverksamhet i mera betydande omfattning, införskaffat uppgifter rörande kostnaderna för av dessa myndigheter utförda byggnadsföretag, dels ock inhämtat upplysningar rörande ledningen av den statliga bygg— nadsverksamheten i vissa andra länder, i Vilket sistnämnda avseende hän— visas till en såsom bilaga till utlåtandet fogad, av sekreteraren gjord sam— manställning.

Vidare har jämlikt medgivande av chefen för kommunikationsdeparte- mentet för sakkunnigas räkning inom byggnadsstyrelsen igångsatts en ut— redning angående ifrågasatt nytt system för beräknande av arkitektarvo- dena vid statliga byggnadsföretag. I denna del komma sakkunniga att framdeles avgiva särskilt yttrande.

Sakkunniga övergå härefter till en redogörelse för byggnadsstyrelsens uppgifter, organisation och verksamhet, så vitt sammanhänger med nu föreliggande spörsmål.

Byggnadsstyrelsen.

'Byggnadsstyrelsens allmänna ämbetsbefattning angives i den för styrel- sen gällande instruktionen sålunda:

Byggnadsstyrelsen, som är den centrala statsmyn-digheten på husbygg— nadsväsen-dets, däri inbegripet stadsplaneväsendets, område och därför till främsta uppgift har att verka för en sund utveckling av husbyggnads- väsendet, åligger att, i enlighet med instruktionen och i övrigt gällande föreskrifter samt i den mån meddelade bestämmelser angående särskilda grenar av det offentliga byggnadsväsendet i riket ej annat föranleda, öva högsta inseende över det offentliga husbyggnadsväsendet i riket, särskilt i de avseenden, varom i instruktionen närmare förmål-es, samt uppgöra eller granska förslag och i övrigt handlägga ärenden, som därmed äga sammanhang. Styrelsen bör med uppmärksamhet följa företeelserna och utvecklingen på dess verksamhetsområde såväl inom landet som ock, i den mån det är möjligt, i utlandet samt själv vidtaga eller hos Kungl. Maj:t föreslå de åtgärder, som styrelsen finner påkallade.

Styrelsen skall vidare tillhandagå offentliga myndigheter, menigheter och institutioner med av dem önskade råd och upplysningar, som ligga inom området för styrelsens verksamhet, ävensom i övrigt, i den mån så lämpligen kan ske, till myndigheter och institutioner lämna meddelanden uti under styrelsens verksamhet fallande spörsmål.

Det åligger ock styrelsen att, med iakttagande av de särskilda författ-

Byggnlds- styrelsens allmänna ämbets— _ belattn ing

• Sida 20
•  Original

Byggnads- styrelsens allmänna organisa- tion.

ningar och föreskrifter i övrigt, som därom äro eller bliva utfärdade, för—, valta kronans för civilt ändamål anslagna hus och byggnader, vilka icke äro ställda under annan myndighets inseende, förvalta eller taga befattning i särskilda avseenden med annan kronans egendom, fast eller lös, samt handlägga administrationsfrågor angående ifrågavarande statsegendoms vård och underhåll eller densamma eljest rörande förhållanden.

Byggnadsstyrelsens åligganden äro beträffande vissa grenar av dess verksamhetsområde genom instruktionen närmare angivna. Så är fallet i fråga om styrelsens befattning med dels nybyggnads- och dit hänförliga frågor samt statistik över statens husbyggnadsväsende, dels förvaltning m. nr. av staten tillhörig egendom, dels den kultur- och konsthistoriska byggnadsvården, dels stadsplaneväsendet, dels ock frågor rörande för— hyrningar av lokaler för statsmyndighetver m. m. samt avyttring av kronan tillhörig tomtmark.

Byggnadsstyrelsen utgöres av en generaldirektör och chef samt, såsom ledamöter, fem byråchefer.

Byråcheferna förestå var sin byrå, nämligen: byggnadsbyrån, inten— dentsbyrån, kulturhistoriska byrån, stadsplanebyrån och administrativa byrån. Med undantag för chefen för administrativa byrån benämnas byråcheferna byggnadsråd. Ett av byggnadsråden förordnas att tjänst— göra såsom gener—al-direktörens ställföreträdare.

Hos byggnadsstyrelsen äro anställda ordinarie befattningshavare i en— lighet med vad gällande personalstat angiver samt, i mån av behov, icke- ordinarie personal.

Den ordinarie personalen utgöres enligt nu gällande personalstat av —— förutom generaldirektören och förenämnda fem byråchefer —— sex inten- denter, en sekreterare, en kamrerare, två kvinnliga kanslibiträden, två kvinnliga kontorsbiträden, en förste expeditionsvakt och en expeditions— vakt.

Sekreteraren och kamreraren äro placerade på administrativa byrån. Av intendenterna äro två placerade på vardera av byggnads— och inten- dentsbyråerna samt en på vardera av kulturhistoriska och stadsplane- byråerna.

Å de särskilda byrå-erna skola i allmänhet handläggas följande ärenden: å byggnadsbyrån: ärenden, som röra nybyggnads- och dit hänförliga frågor, byggnadsstatistiken och den genom styrelsen utövade upplysnings- verksamheten är husbyggnadsområdet;

å intendentsbyrån: ärenden angående förvaltning m. ni. av staten till—. hörig egendom samt angående förhyrning av lokaler och tillsyn över för- hyrda sådana;

å kulturhistoriska byrån: ärenden rörande den kultur- och konsthisto— riska byggnadsvården och därmed sammanhängande ämnen;

å stadsplanebyrån: ärenden angående stadsplaneväsendet med vad där- med sammanhänger; samt

å administrativa byrån: ärenden, som röra styrelsens medelsförvalt— ning, avyttring och förvärv av tomtmark, styrelsens organisation och per- sonal samt redigeringen av meddelanden och berättelser ävensom admini— strativa ärenden, som ej tillhöra annan byrå.

Samtliga byråerna skola, var i vad dess verksamhetsom-råde angår, verk- ställa den sakliga granskningen (attesterin—g) av inkomna räkningar samt

• Sida 21
•  Original

lämna bidrag till styrelsens årsberättelse och deltaga i styrelsens upplys- ningsverksamhet.

Generaldirektören äger ensam beslutanderätt i de ärenden, i vilkas pröv- ning han deltager, dock med undantag för vissa ärenden, som skola av— göras kollegialt, nämligen ärenden rörande fel eller försummelse i tjänsten, föreläggande av vite eller utdömande av förelagt vite eller rörande åter- kallande av behörighet att utöva verksamhet, som står under byggnadssty- relsens inseende.

I de fall generaldirektören ensam beslutar, åligger det föredragande eller annan tillstädesvarande ledamot av styrelsen, vilkens mening icke överensstämmer med fattat beslut, att låta i protokollet anteckna sin skilj- aktiga mening.

I ärenden av beskaffenhet, att de icke skäligen böra i varje fall under- ställas byggnadsstyrelsens prövning, äga vederbörande byråchefer, var inom sitt verksamhetsområde, utan föregående föredragning i styrelsen, fatta beslut. Närmare föreskrifter om de ärenden, vilka få behandlas i nu nämnd ordning, meddelas i instruktionen, i styrelsen-s arbetsordning eller i särskilda tjänsteföreskrifter eller ock av generaldirektören.

(Generaldirektören förordnas av Kungl. Maj:t för en tid av högst sex år. Generaldirektörens ställföreträdare förordnas, efter anmälan av general— direktören, av Kungl. Maj:t för en tid av högst tre år. Byråchefer ut- nämnas eller, om befattningen är upptagen är extra stat, förordnas av Kungl. Maj:t efter anmälan av generaldirektöIren. Sekreteraren, kamre— raren och intendenterna tillsättas av Kungl. Maj:t efter förslag av sty— relsen.

Övriga ordinarie befattningar tillsättas av styrelsen, som jämväl an— tager den icke-ordinarie personalen.

BeträHande kompetensfordringar för styrelsens befattningshavare stad- gas i instruktionen bland annat, att generaldirektören och byggnadsråden skola hava förvärvat grundliga insikter samt fram-stående praktisk skick- lighet i husbyggnadskonsten i allmänhet och envar av byggnadsråden sär- skilt beträffande de områden därav, han inom styrelsen skall representera. Av intendenterna böra minst tre hava fullständig arkitektntbildning och en av dessa därjämte ingående kunskaper och praktisk erfarenhet be— träffande den kulturhistoriska byggnadsvården. Intendenterna i övrigt skol-a hava genomgått tekniska högskolans fackskola för arkitektur eller för väg— och vattenbyggnadskonst eller på annat sätt hava förvärvat för husbyggnadsverksamheten likvärdig utbildning, dock att för en av inten- denterna genomgången kurs i teknisk skolas byggnadsavdelning må vara tillräcklig under förutsättning, att han ådagalagt stor praktisk erfaren— het och duglighet under utövningen av hu-sbyggnadsyrket.

Avlöningarna till byggnadsstyrelsens ordinarie be'fattningshavare samt till icke-ordinarie personal med regelbunden tjänstgöring i verket bestri- das från de i riksstaten uppförda anslagen till byggnadsstyrelsen. Från nämnda anslag bestridas jämväl i viss omfattning gratifikationer och er- sättningar till av styrelsen anlitade tillfälliga biträden och arkitekte utOm stat. '

För berörda ändamål uppfördes i riksstaten för år 1918 ett bestämt or- dinarie anslag till byggnadsstyrelsen med 157,200 kronor. Detta anslag upptogs Sedermera i riksstaten för år 1919 med oförändrat belopp, för år 1920 med 159,600 kronor samt för år 1921 med 161,400 kronor.

Anslag till byggnads- styrelsen.

• Sida 22
•  Original

Enligt av Kungl. Maj:t och riksdagen fastställd stat för byggnadssty- relsen avsågs av detta anslag ett belopp å 36,800 kronor till vikariatser- sättningar samt arvoden åt arkitekter utom stat och extra biträden 11. m. Detta belopp visade sig emellertid redan under styrelsens första verksam— het-sår för knappt tilltaget, varför det blev nödvändigt att till anslagets förstärkning anvisa medel å extra stat. Sålunda envisades för ända- målet å tilläggsstat för år 1919 15,000 kronor, å riksstaten för år 192) ett extra anslag å 30,000 kronor samt är tilläggsstat för samma år 7,000 kronor, å riksstaten för år 1921 ett extra anslag å 44.000 kronor samt å tilläggs- stat för samma år 15,000 kronor. _ _

Med anledning av den år 1921 beslutade löneregleringen för cwrlförvalt— ningen förändrades från och med 1922 det tidigare i riksstaten till bygg- nadsstyrelsen uppförda bestämda ordinarie anslaget till ordinarie för— slagsanslag. och uppfördes detta anslag för samma år med 238,000 kronor.

Samtidigt godkände riksdagen följande stat för byggnadsstyrelsen att tillämpas från och med år 1922:

Stat: Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag ...... 168,000 kronor Vikari-atsersättningar, förslagsanslag .................... 4,500 » Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare 111. m., 1 förslagscmslag, högst .................................. 65,500 »

FörslagsanslagääSTDÖkröiiör.

Det ordinarie förslagsanslaget till byggnadsstyrelsen har sedermera i riksstaten för första halvåret 1923 upptagits med 119,00() kronor samt för budgetåren 1923—1924 och 1924—1925 med 238.000 kronor.

Utöver nu berörda ordinarie förslagsanslag har riksdagen för upprätt— hållande av byggnadsstyrelsens verksamhet såsom extra anslag anvisat för år 1922 90,000 kronor, för första halvåret 1923 48,00() kronor, för bud— getåret 1923—1924 75,000 kronor samt för budgetåret 1924—1925 85,000 kro- nor. Dessa å extra stat anvisade anslag hava avsetts till avlöning, i den mån det ordinarie anslaget till byggnadsstyrelsen ej förslår, av extra. tjänstemän och tillfälliga biträden.

Beträffande beloppet av det extra anslaget för budgetåret 1923—1924 må, erinras, att byggnadsstyrelsen i sin framställning i ämnet ifrågasatt, att anslaget skulle bestämmas till 145,400 kronor. Den sålunda i förhållande till föregående år begärda ökningen av anslaget var avsedd dels för upp— flyttning i högre lönekl-ass av vissa icke-ordinarie befattningshavare hos styrelsen och dels för anställande av vissa ytterligare extra arbetskrafter därstädes.

Vid anmälan av denna framställning den 8 januari 1923 förklarade sig chefen för kommunikationsdepartementet på anförda skäl icke kunna till- styrka, at-t ifrågavarande extra anslag upptoges till högre belopp, än som motsvarade det för första halvåret 1923 beviljade anslaget eller sålunda. för helt år räknat, 96,000 kronor. Departementschefen förutsatte därvid, att kostnaderna för avlöningsförhöjningar åt sådana hos styrelsen an— ställda icke-ordinarie befattningshavare, för vilka Kungl. Maj:t fastställt lönegrad, skulle bestridas från särskilt anslag. Departementschefen fram— höll'emellertid, att det för styrelsen måste blivaförenat med vissa svårig- heter att begränsa sitt anslagsbehov inom föreslagen ram och att det där—

• Sida 23
•  Original

för måhända bleve nödvändigt, liksom vid vissa andra verk, att söka be- gränsa själva arbetsuppgifterna, därvid i främsta rummet syntes kunna ifrågakomma en, eventuellt provisorisk, inskränkning i vissa av de ålig- ganden, som tillkomme styrelsen enligt kungörelsen den 26 november 1920 med föreskrifter rörande det offentliga byggnadsväsendet. I enlighet med departementschefens förslag upptogs jämväl i statsverkspropositionen till 1923 års riksdag det extra anslaget till upprätthållande av byggnadsstyrel— sens verksamhet med 96,000 kronor.

Vid frågans behandling i riksdagen blev emellertid, med hän-syn till den allmänna depressionen, anslaget nedsatt till det belopp, som ovan angivits, eller 75,000 kronor.

Under åberopande av den sålunda verkställda nedsättningen av bygg- nadsstyrelsens anslag hemställde styrelsen i skrivelse den 16 april 1923, att Kungl. Maj:t måtte medgiva ett provisoriskt undanskjutande av vissa av styrelsens arbetsuppgifter. Kungl. Maj:t beslöt i anslutning härtill den 4 maj 1923, att byggnadsstyrelsen finge, i den mån så med hänsyn till till— gängliga anslag funnes oundgängligen erforderligt, tills vidare under bud— getåret 1923—1924 un-danskjuta styrelsen åliggande uppgifter i avseende å förande av statistik över statens husbyggnadsväsende eller andra ar— betsuppgifter, beträffande vilka en tillfällig inskränkning av styrelsens verksamhet prövades utan väsentliga olägenheter kunna ske. Därjämte utfärdade Kungl. Maj:t samma dag kungörelse angående anläggning, ut— vidgning eller annan förändring av kyrkogård eller begravningsplats, var— igenom byggnadsstyrelsen tills vidare befriades från handläggning av ärenden rörande dylika anläggningar.

I skrivelse den 7 september 1923 gjorde byggnadsstyrelsen framställning om anslag till styrelsens verksamhet för budgetåret 1924—1925 samt medde— lade därvid, att styrelsen med stöd av Kungl. Maj:ts ovannämnda bemyn- digande den 4 maj 1923 beslutat att tillsvidare under budgetåret 1923-— 1924 undanskjuta förandet av statistik över statens husbyggnadsväsende. Genom denna åtgärd samt upphörandet av styrelsens handläggning av kyrkogårdsärenden beräknade styrelsen sig kunna inbespara i det närma— ste 21,000 kronor eller alltså skillnaden mellan det av Kungl. Maj:t äskade och det av riksdagen beviljade anslaget för nämnda budgetår. Styrelsen funne emellertid av största vikt, att styrelsen inom kort sattes i tillfälle att återupptaga de tillsvidare undanskjutna arbetsuppgifterna, och hade jämväl haft under övervägande att redan nu göra fram-ställning om an— visande av för sådant ändamål erforderliga medel. Styrelsen hade emeller- tid funnit lämpligheten bjuda att avvakta resultatet av byggnadsstyrelse- sakkunnigas utredning, innan någon ändring ifrågasattes i styrelsens nu— varande verksamhet. Vid sådant förhållande hade styrelsen icke för det dåvarande haft anledning föreslå någon ökning av det extra anslaget till styrelsens verksamhet. Styrelsen förut-satte emellertid därvid, att löne- förhöjningar till sådana hos styrelsen anställda icke—ordinarie befattninge— havare, för vilka Kungl. Maj:t fastställt lönegrad, finge såsom dittills be— stridas från särskilt anslag.

I statsverkspropositionen till 1924 års riksdag upptogs det extra an— slaget till byggnadsstyrelsens verksamhet för budgetåret 1924—1925 med ovan angivna, av riksdagen sedermera beviljade. belopp 85,000 kronor". Denna höjning av det extra anslaget föranleddes därav, att de avlönings- förhöjningar till vissa icke-ordinarie befattningshavare hos styrelsen, som- under budgetåret 1923—1924 bestritts från ett under sjunde huvudtiteln

• Sida 24
•  Original

Byggnads- styrelsens uppgifter beträffande nybygg- nads- och dit hänför- liga frågor.

uppfört anslag till avlöningsförhöjningar åt vissa icke-ordinarie befatt- ningshavare inom den civila statsförvaltningen, ansågos hädanefter böra utgå direkt av byggnadsstyrelsens anslag.

Efter framställning av byggnadsstyrelsen har Kungl. Maj:t genom be— slut den 18 juli 1924 lämnat medgivande för styrelsen att vidtaga samma inskränkningar i styrelsens verksamhet under budgetåret 1924—1925, som genom ovannämnda brev den 4 maj 1923 medgivits beträffande föregå-' ende budgetår.

I detta sammanhang må erinras, att ersättningarna till av byggnadssty- relsen anlitade arkitekter utom stat till väsentlig del utgå av andra medel än anslagen till byggnadsstyrelsen. Enligt de riktlinjer, som av föredra— gande departementschefen vid framläggande av förslag till byggnadssty- relsens stat för år 1918 i berörda hänseende förordades och av riksdagen lämnades utan erinran, skulle sålunda ersättning till dessa arkitekter för uppdrag att nppgöra förslagsritningar till byggnadsföretag för statsver- kets räkning eller förslag till stadsplan å kronan tillhörigt område, beredas- av särskilda medel. Av byggnadsstyrelsens anslag borde däremot utgå gottgörelse för vissa närmare angivna gransknings eller kontrolluppdrag. Dessa riktlinjer hava allt sedermera följts, och hava på grund- därav de anslag, som beviljats till byggnadsstyrelsen, icke beräknats till täckande av kostnader för uppdrag, hänförliga till den förra gruppen. Uppdrag till- hörande den senare gruppen förekomma huvudsakligen inom den kultur, historiska byråns och st-adsplanebyråns arbetsområden.

Till täckande av kostnaderna för genom byggnadsstyrelsen verkställda utredningar eller andra förberedande åtgärder, vilka enligt ovanberörda riktlinjer icke skola bekostas från styrelsens anslag eller med särskilt för ändamålet anvisade medel, har riksdagen för vart och ett av budget— åren 1923—1924 samt 1924—1925 anvisat ett extra reservationsanslag å 25,000 kronor. Det har därvid förutsatts, att, därest byggnadsanslag be— viljas till företag, för vilka förberedande åtgärder vidtagits med anli— tande av ifrågavarande anslag, till sistnämnda anslag bör återföras vad därav för ändamålet utgivits.

Med avseende på nybyggnads- och dit hänförliga frågor åligger det byggnadsstyrelsen enligt instruktionen:

att verkställa utredningar om plan och ordningsföljd, varefter nybygg— nader av hus för statens räkning böra företagas;

att utfärda allmänna bestämmelser i fråga om organisering av statens husbyggnadsföretag samt rörande avtal, arbetsbeskrivningar, materialier, arbete och kontroll m. in. vid sådana företag;

att efter vederbörligt uppdrag verkställa utredningar med skissritni-ngar, kostnadsförslag, eventuella uppgörelser om tomt-plats m. m. rörande an— skaffande av lokaler för statsverkets räkning;

att, om enligt intyg av vederbörande länsstyrelse förslag-sritningar ej kunna åstadkommas inom länet, tillhandagå offentliga myndigheter och menigheter med upprättande av sådana; dock, därest ritningarna utar- betats av annan än befattningshavare å styrelsens stat, mot den gottgö- relse till ritningsförfattaren, som av styrelsen bestämmes;

att efter vederbörligt uppdrag låta med användande av för ändamålet anvisade medel utföra byggnadsföretag för statens räkning, därvid sty- relsen har att organisera desamma, träffa uppgörelse med arkitekter, ar—

• Sida 25
•  Original

betsledare och kontrollanter, granska entreprenadhandlingar, sluta avtal med entreprenörer och leverantörer, öva tillsyn vid verkställigheten av företagen, föranstalta erforderliga besiktningar m. m.;

att granska och, om så visar sig erforderligt, omarbeta sådana ritnings— och kostnadsförslag, som icke utarbetas inom styrelsen, men, enligt med— delade bestämmelser, skola av styrelsen granskas med eller utan Kungl. Maj:ts efterföljande prövning; hörande i förra fallet, innan förslagen in- sändas till Kungl. Maj:t, vederbörande lämnas tillfälle att yttra sig över nya ritningar och sådana förändringar i till styrelsens granskning över- lämnade ritningar, varigenom kostnaden ökas eller byggnadsformen vä— sentligen förändras;

att avgiva utlåtanden i fråga om författningar rörande staten—s bygg- nads-, upphandlings— och entreprenadväsende samt angående spörsmål av byggnadsteknisk innebörd m. m.;

att, i fall av uppdrag eller när anledning därtill eljest förekommer, upp- rätta normaltyper för särskilda slag av husbyggnader;

att införskaEa uppgifter till och föra den statistik över statens hus— byggnadsväsende, varom särskilt stadgas, ävensom att utarbeta de för-slag och ombesörja de publikationer, som härav kunna föranledas;

att verkställa undersökningar och provningar av byggnadsmaterialier och konstruktioner;

att anordna och vidmakthålla en typsamling av förekommande bygg- nadsmaterialier ;

att ordna och bearbeta av byggnadsstyrelsen införskaffade eller för sty- relsen eljest tillgängliga uppgifter rörande av styrelsen, andra myndighe- ter eller enskilda gjorda prov, undersökningar, erfarenheter och rön be— träffande byggnadsmateri-alier och konstruktioner samt övriga husbygg— nadsväsendet rörande förhållanden;

att insamla från landets skilda delar, ordna och bearbeta uppgifter å pris på förekommande byggnadsmaterialier och arbete inom husbyggnads- facket; samt

att genom besök av sakkunniga personer på arbetsplatserna inhämta kännedom om huru husby-ggnader för statens räkning utföras och huru av styrelsen utfärdade allmänna bestämmelser rörande statens husbygg- nadsföretag tillämpas och motsvara sin bestämmelse.

Vidare åligger det byggnadsstyrelsen att på grundvalen av det kunskaps— m-ateriel på husbyggnadsväsendets område, som samlas hos styrelsen, un- der formen av »meddelanden från byggnadsstyrelsen» utöva en upplys— ningsverksamhet, omfattande nyare erfarenheter och rön, som gjorts vid husbyggnadsföretag. Ifrågavarande meddelanden avses att tryckas samt tillställas de statens och andra offentliga myndigheter, som handlägga byggnadsärenden, ävensom de statens och andra mera bety-dande 'un— dervisningsanstalter, vari undervisning i byggnadskonsten meddelas. Meddelandena skola vidare tillhandahållas envar, som därom framställer begäran, utan annan ersättning än, i förekommande fall, för belöpande postbefordringsavgifter.

Nu berörda åligganden handläggas å byggnadsbyrån, vilken är organi- serad på två avdelningar, utredningsa'vdelningen och byggnadsavdelnin- gen. Å den förra avdelningen skola handläggas huvudsakligen de åren- den, som avse utredning av byggnadsfrågor med vad därmed äger sam- band, och å den senare avdelningen huvudsakligen de ärenden, som avse

Byggnads- byråns organisa— tion.

• Sida 26
•  Original

utförande av byggnadsföretag och granskning av förslag till sådana företag.

Vardera avdelningen skall förestås av en intendent. I nedanstående uppställning angivas de befattningar, som för närva— rande finnas å byggnadsbyrån, samt å byrån utgående lönebelopp (oav- sett dyrtidstillägg). Siffrorna inom parentes ange-minimi— och maximi— löner enligt för vederbörande befattningar gällande lönegrader. Att ut— gående lönebelopp beträffande vissa icke-ordinarie befattningar överstiga maximilönerna enligt vederbörandes lönegrad har sin grund i extra ordi— narie tjänstemans rätt att under vissa förutsättningar uppflyttas i högre löneklass än som finnes upptagen i den för hans befattning gällande löne— planen:

Kr. . Kr.

Gemensam för båda avdelningarna:

Ordinarie befattning. byggnadsråd ................................................................ (10,500—11,940)

U tredningsa'udelningen:

Ordinarie befattning. intendent .................................................................... (8,580—10,020)

Icke-ordinarie befattningar:

biträdande arkitekt (5,304— 5,676) . kvinnligt kanslibiträde (2,040— 2,160)

Byggnadsavdelningen :

Ordinarie befattningar: intendent .................................................................... (8,580—10,020) 10,020 kvinnligt kontorsbiträde ........................................ (2,160— 2,574) 2,436

Icke-ordinarie befattningar: assistent (för kostnadsberäkningar) ........................ (6,048— 7,212) 6,816 assistent (för konstruktionsgranskning) ................ (6,048— 7,212) 7,212 biträdande ingenjör (för kostnadsberäkningar).... (4,596— 4,932) 6,048 biträdande ingenjör (för konstruktionsgranskning) (4,596— 4,932) 4,932 manligt kontorsbiträde (för räkningsgranskning) (4,104— 4,350) 4,350 bokhållare (2,988— 3,144) 3,144 kvinnligt kontorsbiträde ........................................ (1,920— 2,040) 2,040

HHHHHHH

Avlöningsförmåner för ovannämnda två assistenter samt den biträ— dande arkitekten å utredningsavdelningen äro fastställda genom Kungl. Maj:ts beslut senast den 18 juli 1924 angående avlöning åt icke—ordinarie befattningshavare i byggnadsstyrelsen m. m. Avlöningarna till övriga ickeaordinarie befattningshavare å byrån äro fastställda av styrelsen med tillämpning av kungörelsen den 31 december 1921 med avlöningsbestäm- melser för icke—ordinarie befattningshavare vid statsdepartement och vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen.

• Sida 27
•  Original

Sakkunniga vilja härefter något närmare redogöra för byggnadsstyrel- sens arbete å de områden, som för den föreliggande utredningen äro av största intresse.

Såsom av det ovan anförda framgår, avsåg 1917 års omorganisation att i byggnadsstyrelsen skapa ett centralt organ för frågor rörande statens byggnadsverksamhet. En ofrånkomlig förutsättning för att verket skulle kunna på ett tillfredsställande sätt fullgöra de nya uppgifter, som härige- nom tillföres verket, ansågs emellertid vara, att styrelsen städse hade till— gång t-ill exakta uppgifter i erforderliga avseenden angående statens hus— byggnadsverksamhet i hela dess omfattning, det vill säga att inom verket fördes en fortlöpande och ändamålsenligt inrättad byggnadsstatistik.

Beträffande innebörden av denna statistik anförde sakkunniga för över- intendentsämbetets omorganisation i huvudsak följande:

Byggnadsstatistiken borde, med hänsyn till de syften densamma vore avsedd att tjäna, innefatta två huvudavdelningar, nämligen

en för de uppgifter, som avsågo ernåendet av planmässighet såväl i statsfinan-siellt som i byggnadsekonomiskt avseende vid statens byggnads- verksamhet; och

en för de uppgifter, som avsåge ett rationellt tillgodogörande av er- farenheter och iakttagelser, som gjordes vid de särskilda statsbyggena

Av dessa avdelningar borde den förstnämnda i formellt avseende lämp- ligen utdanas i överensstämmelse med övrig statistik i egentlig mening. Den .senare avdelningen däremot, som vore att betrakta mera som en upp— lysningsverksam-het än statistik i egentlig mening, syntes därför också böra organiseras såsom en dylik upplysningsverksamhet.

Den egentliga byggnadsstatistiken skulle sålunda närmast åsyfta ett möj— liggörande av större planmässighet vid statens byggnadsverksamhet sär- skilt i de två byggnadsverksamhetens allmänna planläggning rörande av— seendena, nämligen tillgod-oseendet av olika statsinstitutioners lokalbehov genom de särskilda byggnadsföretagen .samt byggnadsverksamhetens lämp- liga fördelning å olika tidsperioder. Statistikens ändamål skulle alltså vara att gagna statens framtida byggnadsverksamhet. Men för att över huvud taget kunna utnyttja de uppgifter, som avsåge framtida byggnads— behov, vore det nödvändigt att alltid äga tillgång till fullständiga, över- skådliga och tillförlitliga uppgifter om huru statens lokalbehov vid den innevarande tidpunkten vore tillgodosett. Härav gåves den ifrågavarande statistikens omfattning i stort sett samt uppdelning i två avdelningar, den ena avseende uppgifter om de för statens räkning redan disponerade eller redan tillgängliga lokalerna och den andra uppgifter angående statens ännu ej tillgodosedda lokalbehov.

I sammanhang hår-med berörde de sakkunniga ett med' inrättandet av en byggnadsstatistik besläktat önskemål, nämligen inrättandet av ett full- ständigt centralt statsarkiv för ritningar, vilket syntes de sakkunniga vara av högt ej endast teoretiskt utan även praktiskt värde.

Till vad sakkunniga i detta hänseende anfört anslöt sig jämväl före- diagande departementschefen. Beträffande omfattningen av de ifråga satta åtgärderna samt kostnaderna härför anförde departementschefen därvid bland annat.

Inrättandet av en byggna—dsstatistik skulle givetvis medföra ett avse.- värt arbete, dels för införskaffande av primäruppgifterna, i vilket avsee- ende det naturligen måste. falla huvudsakligen å de särskilda byggande

Byggnads- styrelsens befattning med stati— still.

• Sida 28
•  Original

myndigheterna, och dels för tillsynen över att nämnda uppgifter veder— börligen inflöte samt för uppgifternas statistiska bearbetande. I sistnämnda avseenden komme arbetet att drabba byggnadsstyrelsen, som till en av sina uppgifter skulle hava att verkställa utredningar i byggnadsfrågor med särskild hänsyn till den enskilda byggnadsfrågans ställning till sta- tens byggnadsverksaunhet i dess helhet. Sedan statistiken bringats i höjd med tillståndet hos statens husbyggnadsväsen, komme styrelsens befatt- ning med densamma att tillföra ämbetet en tämligen jämn och fortva- rande ström av göromål, som därför givetvis borde förrättas av ämbetets— ordinarie arbetskrafter. Däremot komme det första uppläggandet av sta— tistiken att för-orsaka styrelsen ett tillfälligt, å en relativt kort tidsperiod koncentrerat, men dock mycket drygt arbete, vilket därför icke torde kunna helt påbördas ämbetets fasta. arbetskrafter utan vartill följaktligen extra biträde måste anlitas.

I enlighet med av de sakkunniga gjord hemställan förordade departe- mentschefen, att ett engångsanslag av 15.000 kronor borde ställas till sty— relsens förfogande för bestridande av kostnaderna för statistikens första uppläggande. Vid beräknande av anslagsbehovet för nämnda ändamål togs särskild hänsyn till att vad Stockholm beträffar ett för statistiken särdeles värdefullt material hopsamlats av de utav chefen för finansde— partementet jämlikt bemyndigande den 29 juni 1912 tillkallade sakkunniga för uppgörande av en allmän plan för statens byggnadsverksamhet i Stock- holm (byggnadssakkunniga). Å extra stat för år 1918 envisades jämväl för bestridande av de med uppläggandet av en byggnadsstatistik förenade särskilda kostnaderna såsom reservationsanslag ett bel-opp av 15,000 kro- nor, vilket sedermera ställts till byggnadsstyrelsens disposition.

Byggna-dsstyrelsens uppgift-er rörande byggnadsstatistiken hava närmare angivits genom bestämmelser i % 3 av styrelsens instruktion.

Statistiken skall enligt dessa bestämmelser omfatta vissa detaljuppgif- ter dels beträffande staten tillhöriga tomter, dels beträffande staten till— höriga hus och dels beträffande av staten förhyrda eller annorledes utan äganderätt disponerade lokaler.

Slutligen skall byggnadsstatistiken avse, dels huruvida och när i sta- ten tillhörigt hus belägna eller eljest av staten disponerade lokaler kunna antages bliva lediga att användas för annat ändamål, dels ock huruvida för något statsändamål nya lokaler behövas, när de behövas samt deras önskvärda läge, storlek och beskaffenhet i övrigt.

Ytterligare föreskrifter rörande byggnadsstatistiken och det centrala ritningsarkivet äro meddelade i kungörelsen den 26 november 1920 med föreskrifter rörande det offentliga byggnadsväsendet. Enligt 8 40 i denna kungörelse skall sålunda inom byggnadsstyrelsen enligt de närmare be- stämmelser, som därom äro eller varda meddelade, föras statistik över sta- tens husbyggnadsvä-sen i vad det avser dels i städer och stads-liknande samhällen samt deras omedelbara närhet belägna, staten tillhöriga eller av staten helt eller delvis disponerade fastigheter, såväl bebyggda som obe— byggda, dels ock statens annorstädes belägna fastigheter, såväl bebyggda som obebyggda, i den mån desamma ej äro uteslutande avsedda för jord; bruk eller skogsbruk. Hus eller mark, vars läge eller beskaifenhet av en eller annan orsak bör hemlighållas, skall dock icke inbegripas i nämnda statistik.

Därjämte stadgas i $ 41 skyldighet för vederbörande myndigheter att

• Sida 29
•  Original

tillhandahålla byggnadsstyrelsen för ifrågavarande statistik erforderligt material.

I % 6 av samma kungörelse meddelas vidare föreskrift om skyldighet för vederbörande byggande myndigheter att till byggnadsstyrelsen in- sända kopior av fastställda huvudritningar jämte tillhörande situations- planer och tomtkartor rörande husbyggna-d-sföretag, vartill förslag god- känts av Kungl. Maj:t eller av byggnadsstyrelsen, eller som utan god- kännande i sådan ordning utföres för statens räkning.

Gen—om brev den 30 september 1921 har Kungl. Maj:t sedermera med- givit vissa inskränkningar i de järnvägsstyrelsen enligt sistnämnda kun— görelse åliggande skyldig-heter i fråga om in-sändande av ritningar m. 111.

För arbetet med byggnadsstatistiken, vilken ankommer på utredningsav— delningens handläggning, upptogs i den från och med 1918 gällande staten för byggnadsstyrelsen en statistiker med ett arvode av 4,00() kronor. Se.— dan ny stat fastställts att gälla från och med år 1922, medgav Kungl. Maj:t genom brev den 24 februari samma år, att hos styrelsen finge, räk— nat från och med årets ingång, finnas anställd, förutom vissa andra icke— ordinarie befattningshavare, en statistiker, vilken i lönehänseende likställ- des med de i det föregående omnämnda assistenterna.

Det må här ali-märkas, att den manliga personalen å utredningsavdel- ningen intill den 15 september 1921 endast utgjordes av 'intendenten och statistikern. Då de löpande ärendena hastigt så stego i antal, att de icke medhunnos av intendenten ensam, nödgades därför statistikern under denna tid i stor utsträckning biträda vid gransknings- och utredningsar— betet, varför han endast i jämförelsevis ringa utsträckning kunde ägna sig åt byggnadsstatistiken. Under år 1922 och första halvåret 1923 har statisti- kern såsom medhjälpare haft en biträdande ingenjör samt ett kvinnligt extra kontorsbiträ-de. Sedan, på sätt förut omnämnts, byggnadsstatisti— ken från och med den 1 juli 1923 tills vidare undanskjutits, har särskild personal för ändamålet icke varit anställd.

Vid byggnadsstati-stikens uppläggande hava byggnadsstyrelsens åtgärd i främsta rummet avsett dels att erhålla en fullständig, dokumenterad för— teckning över statens egendomar, företrädesvis i eller invid städer och stadsliknande samhällen med i möjligaste mån detaljerade uppgifter rö, rande de olika fastigheterna, dels oclc att genom hop-samlande av ett centralt ritningsarkiv för alla statens husbyggnader erhålla nödigt material för besvarandet av en mängd viktiga frågor av ekonomisk och teknisk natur på husbyggnadsområdet.

Å förstnämnda uppgift har huvudparten av arbetet nedlagts. Resulta— tet föreligger dels i en förteckning över alla för styrelsen kända, staten tillhöriga fastigheter i eller invid städer och stadsliknande samhällen, dels i reproduktioner av kartor över samtliga de städer, över vilka kartor kun- nat erhållas, å vilka reproduktioner statens egendomar blivit markerade, dels och i detaljuppgifter rörande de olika i förteckningen upptagna fastig- heterna, i den mån dessa uppgifter hunnit insamlas.

Samlandet av detaljuppgifter har huvudsakligen skett genom skriftliga förfrågningar och genom användande av förefintliga källor, exempelvis adresskalendrar över de större städerna, de affärsdrivande verkens berät-. telser, äldre och nyare kartor 111. m. I åtskilliga fall hava jämväl upplys- ningar inhämtats genom personliga besök å orterna, därvid fastigheterna preliminärt besiktigats och bildmaterial (fotografier) i största möjliga ut- sträckning insamlats. För detta arbete lhar tidvis tillfällig hjälp anlitats.

• Sida 30
•  Original

Byggnads— styrelsens verksam- het i fråga om plan- läggning av statens husbygg- nadsverk» samhet, granskning och kon- troll m. m.

Det centrala ritningsarkivet har bildats och kompletterats dels genom anskaffande i den mån det med tillgängliga medel eller eljest varit möjligt av ritningar till redan uppförda i förteckningen upptagna, staten tillhö- riga hnsbyggnader och dels genom det till byggnadsstyrelsen på grund av bestämmelserna i ovanberörda kungörelse den 26 november 1920 efter hand inflytande rit- och kartmaterialet.

Vidkommande Stockholm har statistikarbetet pågått i samband med de jämlikt bemyndigande den 29 juni 1912 tillkallade byggnadssakkunnigas ut- redningar; och föreligger för huvudstaden detaljerade uppgifter i fråga om såväl kronans egna som av kronan förhyrda lokaler, dock är ritnings— materialet ännu bristfälligt.

I dett-a sammanhang kan nämnas, att byggnadsstyrelsen i skrivelse den 13 oktober 1921 gjort framställning om anslag för komplettering av rit— ningsarkivet. Enligt styrelsens beräkning skulle kostnaderna för anskaf- fande av föreskrivna ritningar till alla då uppförda, staten tillhöriga bygg— nader, av beskaffenhet att böra införlivas med arkivet, draga en kostnad av 350,000 kronor, därvid räkna—des med en arbetstid av två år. I de så— lunda angivna kostnaderna, vilka huvudsakligen avsågo kopiering och re— produktion, ingingo ej utgifter för mätningar av de byggnader, för vilka ritningar saknades.

Med hänsyn till det statsfinansiella läget föranledde denna framställ- ning ej åtgärd.

Undersökningar av olika byggnadstyper, avseende förhållandet mellan, å ena sidan, nyttig golvyta samt, å andra sidan, korridorer, murar och dylikt, hava å utredningsav-delningen i viss utsträckning bedrivits. De byggnadstyper, som undersökts, avse byggnader, inrymmande tjänsteloka— ler, skolbyggnader, sjukhus samt i mindre utsträckning bostadshus. Dessa analyser hava, ehuru omfattningen av undersökningsmaterialet varit väl ringa, dock, enligt vad styrelsen meddelat, givit för utrednings- och gransk— ningsarbe'tet praktiskt användbara resultat, i det att rent matematiska ut— gångspunkter erhållits för bedömande av, vid utredningar den erforder— liga byggnadens ungefärliga storlek och kostnad utan tidsödande skiss— ningsarbete, vid granskningar de underställda förslagens ekonomiska lös- ning.

Den rent ekonomi-ska statistiken, avseende insamlande av uppgifter och pris på förekommande byggnadsmaterialier och arbeten inom husbygg- nadsfacket, faller enligt instruktionen utom den egentliga byggnadsstatisti— ken. Insamlandet av sådana uppgifter har dock i viss mån skett på bygg- nadsavdelningen.

Efter den 1 juli 1923 har fortlöpande arbete är byggnadsstat-istiken ej ägt rum. Dock har, i den mån under styrelsens verksamhet i övrigt upp— gifter av intresse för statistiken hop-samlats, en komplettering skett.

Beträffande byggnadsstyrelsens uppgift att verkställa utredning om plan och ordningsföljd, varefter nybyggnader av hus för statens räkning böra företagas, har, såsom ovan antytts, vad Stockholm beträffar, en in- gående utredning i detta hänseende ver-kställts av de jämlikt bemyndigande den 29 juni 1912 tillkallade byggnad-ssakkunniga. Inom byggnadsstyrel— sen sker dylik utredning i den mån de speciella byggnadsfrågor, varmed styrelsen kommer att taga befattning, därtill giva anledning, därvid ut- redningen givetvis i regel allenast avser den ort, där ifrågakommande byggnadsföretag planeras. Såsom exempel må anföras, att styrelsen med

• Sida 31
•  Original

anledning av frågan om en hovrätt för Norrland verkställt utredning rö— rande statens lokalförhållanden i Härnösand. En liknande utredning på— går för närvarande rörande lämpligaste sättet för tillgodoseende av vissa statens lokalbehov i Linköping.

Vid utredningar av ifrågavarande art utnyttjas i möjligaste mån den hos styrelsen förda byggnadsstatistiken. Det kan i detta sammanhang erinras, att $ 42 av kungörelsen med föreskrifter rörande det offentliga byggnadsväsendet innehåller stadganden därom, att vid förberedande ut- redning för husbyggnadsföretag, som skall utföras för statens räkning eller vartill staten på ett eller annat sätt skall bidraga, bör myndighet, som handlägger utredningen, låta sig angeläget vara att av byggnadssty- relsens statistik utvinna de upplysningar, som kunna vara av betydelse för den förevarande byggnadsfrå—gan såväl i och för sig som i dess för— hållande till statens övriga husbyggnadsverksamhet. Vid dylik utredning . har byggnadsstyrelsen skyldighet medverka.

Styrelsens uppgift att granska, och, om så erfordras, omarbeta ritnings- och kostnadsförslag, som icke utarbetas inom styrelsen, omfattar icke blott statens egna utan även i vissa fall kommuners och landstings byggnads- företag m. fl. Man har här att skilja mellan

a) förslag, som skola fastställas av styrelsen själv eller sidoordnad myn— dighet, nämligen förslag till:

allmänna läroverk och byggnader för kyrkliga ändamål, vilka, med un— dantag av förslag till kyrkor och kapell, fastställas av styrelsen;

häradshäkten, vilka fastställas av styrelsen tillsammans med fångvårds- styrelsen;

länslasarett, epidemisjukhus, sjukstugor och tuberkulosanstalter, vilka fastställas av medicinalstyrelsen;

b) [förslag, som skola prövas av Kungl. Maj:t, avseende i allmänhet bygg- nadsföretag för statens räkning eller byggnader, som skola uppföras med statsbidrag,"exempelvis byggnader för telegrafverkets behov, hospital och större fängelsebyggnader.

Däremot plägar byggnadsstyrelsen i regel icke höras beträffande för— slag till byggnader för statens järnvägar, statens vattenfallsverk eller lotsverket. Då fråga varit om byggnad av större betydelse ur estetisk synpunkt, exempelvis stationshus i större städer, har emellertid bygg- nadsstyrelsens yttrande ansetts böra inhämtas.

Den granskning av ritningar, som tidigare verkställts av överinten- dentsämbetet, hade till ändamål att undersöka, huruvida byggnadsför- slaget ur såväl teknisk, konstruktiv och ekonomisk som estetisk synpunkt kunde anses tillfredsställande. Granskning av byggnadsprogram, d. v. s. undersökning, huruvida de i förslaget upptagna lokalerna motsvarade behovet, ansåg sig ämbetet däremot icke hava skyldighet eller ens be.- fogen'het att utföra.

Beträäande den fördjupade granskning, som vid 1917 ars omorganisation förutsattes, yttrade dåvarande sakkunniga, att det icke kunde bliva fråga om någon principiell förändring av granskningsarbetet, endast den för- djupning därav, som kunde betingas av omständigheterna i varje särskilt fall och möjliggjordes av ökade arbetskrafter och den i byggnadsstatisti— ken samlade, lätt tillgängliga erfarenheten. Genom ett likformigt bear- betande av det statistiska materialet skulle man nämligen kunna erhålla normerande tal, vilka skulle underlätta granskning av kostnadsberäk— ningar, men vilka även för anslagsbeviljande myndigheter skulle tjäna

• Sida 32
•  Original

till ledning för bedömandet av beräknade byggnadskonstnader såväl med hänsyn till byggnadsmassa som till program eller, med andra ord, man skulle erhålla en norm för bedömandet av, huruvida byggnadskostnaden vore rimlig i förhållande till byggnadens storlek och till det avsedda ändamålet.

De sålunda uppdragna riktlinjerna för byggnadsstyrelsens gransknings— arbete hava hittills av styrelsen tillämpats. Styrelsen har därför i regel icke ansett sig böra mera ingående pröva, huruvida de av vederbörande faekmyn-digheter uppgjorda byggnadsprogrammen äro vidlyftigare än som för tillgodoseende av det föreliggande behovet kräves.

Enligt instruktionen åligger byggnadsstyrelsen att genom besök av sak- kunniga personer å arbetsplatserna utöva Viss kontroll över husbyggnader, som utföras för statens räkning genom annan myndighet än styrelsen. Denna bestämmelse utgör ett uttryck för den uppfattning, som vid 1917 års omonganisation gjorde sig gällande och som i en central kontroll å de statliga husbyggnadsarbetenas utförande såg ett av medlen mot då före— liggande missförhållanden vid statens husbyggnadsverksamhet. Beträf— fande innebörden av denna kontroll, vilken från åtskilliga myndigheters sida mötte motstånd, yttra-de föredragande departementschefen, att den ifrågavarande uppgiften icke vore en kontroll i egentlig bemärkelse utan i främsta rummet en befogenhet för byggnadsstyrelsen att till varje byggnadsplats, där hus för statsverkets räkning uppfördes, för sin repre- sentant erhålla obehindrat tillträde för att kunna samla de iakttagelser, som voro till gagn för byggnadsstyrelsen i dess verksamhet såsom centra— len för det statliga husbyggnadsväsendet, samt därjämte en skyldighet för styrelsen att, om vid något statsbygge felaktighet eller olämpligt för— farande eller dylikt observerades, på lämpligt sätt fästa vederbörandes uppmärksamhet dårå. * På grund av bristande arbetskrafter m. fl. omständigheter torde kontroll 'i den bemärkelse, som nu angivits, icke i nämnvärd omfattning hava ut- övats av byggnadsstyrelsen.

Beträffande normaltyper för särskilda slag av husbyggnader må näm— nas, att byggnadsstyrelsen utarbetat och till Kungl. Maj:t överlämnat för— slag till normaltyp för prästgårdar på landet, varjämte inom styrelsen utredning verkställts rörande normaltyper för vissa slag av byggnader för medicinalväsendets behov.

Vad angår instruktiuonens stadganden om skyldighet för styrelsen att utfärda allmänna bestämmelser i fråga om organisering av statens hus- byggnadsföretag samt rörande avtal, arbetsbeskrivningar, materialier, ar- bete och kontroll m. m., så har styrelsen icke ansett dessa bestämmelser innebära befogenhet för styrelsen att direkt ingripa i övriga husbyggande statsorgans byggnadsverksamhet. Allenast i den mån sådant av vederl- börande påkallats, hava åtgärder härutinnan vidtagits. Styrelsen har emellertid, efter inhämtande av yttrande från vederbörande myndigheter, upprättat förslag till formulär rörande kontrakt med entreprenörer av olika slag m. m., avsedda att tillämpas vid statlig husbyggnadsverksamhet i allmänhet, vilka förslag underställts Kungl. Maj:ts prövning. I anledv ning av vissa anmärkningar, som framkommit mot förslagen, har seder".- mera en omarbetning därav igångsatts. '

De' uppgifter, som åligga byggnadsstyrelsen i fråga om insamlandet av tekniska rön från husbyggnadsområdet, bearbetandet a'v inkommet mate? rial samt undersökningar och prov beträffande byggnadsmaterialier och

• Sida 33
•  Original

konstruktioner m. m., hava på grund av bristande tillgång på personal endast i ringa utsträckning fullföljts. Åtskilliga prov å byggnadsmateria- lier hava visserligen införskaffats för åstadkommande av en typsamling, men ett systematiskt ordnande härav har, bland annat på grund av brist på lämplig lokal, icke kunnat ske. —

På grund av nu berörda omständigheter har jämväl den styrelsen ålig— gande upplysningsverksamheten kunnat utövas allenast i ringa omfatt- ning. AV »meddelanden från byggnadsstyrelsen» har från trycket ut- kommit allenast ett nummer, innehållande en av professor H. Kreiiger å styrelsens upp-drag verkställd utredning om klimatets inverkan på bygg- nader vid västkusten. I tryck föreligga vidare styrelsens årsberättelser för åren 1918 och 1919, innehållande åtskilliga upplysningar av mera all— mänt intresse. Arbetet med årsberättelserna för följande år har efter samråd med kommunikationsdepartementet under några år undanskju- tits men har nu ånyo återupptagits.

Byggnadsstyrelsens verksamhet ifråga om upprättande av förslag till byggnadsföretag för statsverkets räkning samt utförande av sådana före- tag, vilken verksamhet utövas genom byggnadsbyrån, har i huvudsak omfattat ämbetsbyggnader, folkskoleseminarier, landsstatshus, arkivbygg— nader och posthus.

Då byggnadsstyrelsen låter utarbeta förslag till byggnadsföretag för statens räkning, sker detta såsom regel efter uppdrag av Kungl. Maj:t men kan även undantagsvis ske på anmodan av något ämbetsverk. Dylikt uppdrag lämnas av Kungl. Maj:t antingen i form av remiss på av stats- myndighet gjord framställning om dylik utredning eller ock i form av direkt befallning. Dessa ärenden handläggas å utredningsavdelningen.

Uppgörandet av de för förslagets framläggande erforderliga _skissrit— ningarna överlämnas vanligen åt någon av styrelsens arkitekter utom stat. Undantagsvis har dock annan arkitekt anlitats för ändamålet. I dylikt arkitektuppdrag ingår bland annat skyldighet att underhandla med byggnadens blivande utnyttjare angående byggnadsprogram samt att avgiva kostnadsförslag beträffande byggnadsarbetena. Arkitekten har att, om så erfordras, på egen bekostnad för konstruktionsberäkningar wan- lita fackman. I uppdraget ingår däremot ej förberedande arbeten, såsom uppmätningar, avvägningar av byggnadsplatsen, grundundersökningar och dylikt. För sådant ändamål anlitar styrelsen i regel någon specialist. Likaledes anlitas utom verket stående specialister för erhållande av kost- nadsförslag till värme-, vatten— och sanitärtekniska samt elektriska an- läggningar. Eventuellt erforderliga underhandlingar rörande förvärvande eller upplåtande av tomtplats föras genom styrelsens försorg.

Under sitt arbete skall arkitekten intimt samarbeta med vederbörande inom styrelsen för erhållande av direktiv. Arkitektens arvode utgår enligt arkitekttaxan med viss reduktion.

Nu berörda arvode till arkitekten liksom ersättningar till i övrigt an- litade fackmän utom verket, vilka utgifter intagas i den till förslaget hörande kostnadsberäkningen, förskotterades tidigare från för styrelsen tillgängliga medel för att sedermera, om byggn—adsanslag beviljades, av- föras därå. I annat fall hade styrelsen att hos Kungl. Maj:t göra fram- ställning om medel för förskottets täckande. Numera har, såsom i det föregående omnämnts, ett anslag beviljats å extra stat, varifrån utgifter

Byggnads— styrelsens verksam— het i fråga om upp— rättande av förslag till byggnads- företag för stats— verkets räkning samt ut- förande av dylika företag.

• Sida 34
•  Original

av ifrågavarande slag kunna bestridas i avvaktan på att byggnadsanslag kan komma att beviljas.

De av arkitekten samt övriga anlitade fackmän till styrelsen avgivna förslagen granskas i första hand av utredningsavdelningen. Avdelningen äger därvid för granskningen av konstruktions- och kostnadsberäkningar påkalla biträde av byggnadsavdelningens i dessa hänseenden sakkunniga personal. Ärendet föredrages sedermera av byggnadsbyråns chef inför generaldirektören, varefter förslagen, eventuellt efter erforderlig omar- betning, med styrelsens yttrande överlämnas till Kungl. Maj:ts prövning eller till det verk, på vars anmodan utredningen verkställts.

Utförandet genom byggnadsstyrelsens försorg av byggnadsföretag för statens räkning sker — frånsett på intendentsbyrån ankommande under— hållsarbeten — endast på särskild befallning av Kungl. Maj:t och med för ändamålet anvisade medel. Dylika uppdrag avse i regel arbeten, vartill förslag utarbetats inom styrelsen, samt handläggas å byggnadsavdelnin- gen. Vid arbeten av ifrågavarande slag har hittills i regel entreprenad. system tillämpats.

Byggnadsstyrelsens första åtgärd för igångsättande av ett byggnads- företag är att åt lämplig arkitekt — vanligen författaren av förslagsrit— ningarna — uppdraga att utarbeta fullständiga ritningar och beskrivnin— gar i huvudsaklig överensstämmelse med av Kungl. Maj:t godkänd plan samt att under styrelsen leda arbetenas utförande. Arkitektens åtagan- den samt rätt till ersättning fastställas genom särskilt kontrakt.

Enligt vanligen tillämpade kontraktsbestämmelser åligger det arkitekten huvudsakligen :

att utarbeta huvudritningar och kostnadsberäkningar samt, med nedan angivna undantag, entreprenadhandlingar, omfattande fullständiga arbets- ritningar, beskrivningar och konstruktionsberäkningar;

att utarbeta förslag till arbetsplan, avseende arbetenas uppdelande å olika entreprenader samt entreprenadernas fördelning å olika tider;

att under byggnadstiden utarbeta uppställnings- och detaljritningar, utöva arbetsledning i enlighet med av styrelsen utfärdade bestämmelser och hava konstnärlig tillsyn över arbetenas utförande; samt

att, där så påfördras, närvara i styrelsen vid behandlingen av bygg- nadsföretaget berörande ärenden.

För uppgörandet av statiska beräkningar och detaljkonstruktioner anlitas i regel särskild ingenjör eller ingenjörsfirma. Härmed förbundna kostnader åvila arkitekten, vilken jämväl själv ansvarar för alla sina kontorskostnader.

I arkitektens åtagande ingår däremot ej att tillhandahålla ritningar och beskrivningar för värme-, gas-, vatten-, avlopps- och elektriska an- läggningar, hissar eller andra maskinella anordningar. För erhållande av dylika handlingar träffar byggnadsstyrelsen i regel avtal med sär- skilda konstruktionsfirmor. Däremot åligger det arkitekten att på bygg- nadsritningarna ävensom i arbetsbeskrivning i samråd med respektive konstruktörer införa bestämmelser om sådana delar av ifrågavarande an- läggningar, som sammanhöra med byggnadens konstruktion och blivande byggnadsentreprenörs arbeten.

(Sedan kontraktsuppgörelse träffats, åligger det arkitekten att i samråd med den eller de myndigheter, för vilka byggnaden avses, utarbeta huvud— ritning och arbetsbeskrivning och att inom viss i kontraktet bestämd tid till styrelsen inlämna fullständiga entreprenadh—andlingar.

• Sida 35
•  Original

Arkitekten åligger jämväl att från de av styrelsen utsedda specialisterna införskaffa och efter granskning till styrelsen överlämna nödiga entre- prenadhandlingar rörande anläggningar, vilka falla utom arkitektens uppdrag.

De sålunda inkomna handlingarna, vilka genom byggnadsavdelningens försorg granskas med hänsyn till de föreslagna åtgärdernas och materia— lens kostnad och ändamålsenlighet samt konstruktivt riktiga uppbyggnad, läggas sedermera till grund för infordrande av entreprenadanbud, even- tuellt efter av granskningen föranledda ändringar.

Vid entreprenadanbudens infordrande uppdelas i regel arbetena i föl- jande huvudgrupper:

1) grundgrävning och grundläggning; 2) stommen, bjälklag, yttertak samt inre och yttre puts; 3) värmelednings-, vatten- och avloppsledningar; 4) elektriska ledningar och hissar; 5) målnings— och inredningsarbeten.

Infordrande och prövning av anbud samt kontraktsuppgörelser med entreprenörer verkställas i enlighet med gällande upphandlings- och entreprenadförordning. Inkomna anbud skola i första hand granskas av arkitekten.

I regel igångsättes intet byggnadsföretag förrän styrelsen genom in- komna anbud å de ovan under 1—3 angivna arbeten erhållit viss garanti för att företaget skall kunna fullbordas för den beräknade kostnaden.

För det ständiga övervakandet av arbetet på byggnadsplatsen anställes en dagkontrollant, som under hela arbetstiden skall vaka över, att arbe- tena utföras i överensstämmelse med ritningar och kontrakt och att entreprenörerna i allo fullgöra sina åligganden. Genom månatliga arbets— rapporter från kontrollanten följer arkitekten och byggnadsavdelningen arbetets fortskridande. I övrigt övervakar avdelningen arbetet genom arkitekten och specialkonstruktörerna samt, där så anses erforderligt, genom inspektion å byggnadsplatsen av någon av styrelsens tjänstemän.

Uppkommer fråga om avvikelser från den ursprungliga arbetsplanen, vare sig de avse tillägg eller avdrag, åligger det arkitekten att utreda frågans ekonomiska, tekniska och estetiska innebörd. Alla dylika för- ändringar beslutas av styrelsen efter avgivna anbud.

Under arbetets gång föras å byggnadsavdelningen räkenskaper, Så ord- nade, att man vid varje tidpunkt kan erhålla en överblick över den ekono- miska ställningen. Dessutom är arkitekten skyldig att månatligen verk- ställa och till styrelsen insända ett sammandrag av byggets ekonomiska ställning. Inkomna räkningar å ersättning för utfört arbete granskas i första hand av kontrollanten och arkitekten samt därefter av byggnads— avdelningen, varefter räkningen föredrages för styrelsen och i händelse av godkännande likvideras genom administrativa byråns försorg.

Samtliga arvoden till arkitekt, kontrollanter samt konstruktörer av specialanläggningar påföras vederbörande byggnadsanslag. Detta anslag kommer sålunda att belastas med alla å byggnadsföretaget belöpande ut- gifter, frånsett dess andel i de hos styrelsen anställda tjänstemännens löner samt byggnadsavdelningens expensutgifter.

Sedan byggnadsarbetena avslutats, verkställes på anmälan av veder- börande entreprenör Slutbesiktning. Befinnas därvid arbetena kontrakts- enligt utförda, godkänner styrelsen arbetet i fråga samt låter utbetala slutlikvid. Därvid innehålles dock i regel visst belopp till ansvarstidens

• Sida 36
•  Original

utgång såsom säkerhet för att entreprenören vidtager på honom ankom- mande åtgärder för avhjälpande av under ansvarstiden uppkommande bristfälligheter. .

Vid ansvarstidens utgång hålles ansvarsbesiktning. Befinnes därvid entreprenörens åtaganden fullgjorda, godkänner styrelsen arbetet slut- giltigt och byggnadsavdelningens befattning därmed upphör.

Enligt från byggnadsstyrelsen inhämtade uppgifter rörande dess bygg- nadsverksamhet har under åren 1918—1923 slutförts nedan angivna 22 byggnadsföretag för en sammanlagd kostnad av 17,810,800 kronor 80 öre, innefattande jämväl å företagen belöpande utgifter för styrelsens tjänste— män, expenser m. m., nämligen:

1) restaurering av Ulriksdals slott ....................................... kr. 566,171: 83 2) seminarium i Luleå 730.357: 33 3) patentverkets nybyggnad i Stockholm ........................... 2,595,543: 11 4) provningsanstaltens nybyggnad i Stockholm ................ 1,758,860: 76 5) ombyggnad av posthuset i Trälleborg ........................... 83,053; 01 6) nybyggnad för Drottning Sofias stiftelse i Lund ........... ' 2,034,639: 49 7) telegrafhus i Sundsvall ..................................................... 758,142: 49 8) grundförstärkningar under posthuset vid Lilla Nygatan

i Stockholm 68,850: 9) elektrisk anläggning inom Tomteboda blindinstitut 15,598: —— 10) blindskola i Kristinehamn 492,143: 11) om— och påbyggnad av vetenskapsakademiens gamla

byggnad i Stockholm till ämbetslokaler ....................... 4,507,820: 12) posthus i Ludvika ................................................................ 388263:— 13) seminarium i Karlstad ....................................................... 1,587,350: 30 14) om— och påbyggnad av pensionsstyrelsens fastighet i

Stockholm ........................ 483,991: 55 15) om— och påbyggnad av posthus i Ystad ........................... 131,608: 09 16) landsstatshus i Göteborg 875,442: 40 17) om— och påbyggnad av landsstatshus i Luleå ............... » 273,485: 66 18) rättsmedicinska institutets nybyggnad i Stockholm >> 69,120: 66 19) till— och ombyggnad av länsresidens i Jönköping ........ >> 190,525: 33 20) byggnads- och inredningsarbeten för seminarium i Murjek » 34.583: 48 21) till— och ombyggnad av landsstatshus i Kalmar ............ » 138,804: 24 22) restaurering av gravmonument å John Ericssons grav

i Filipstad ............................................................................ » 26,444: 74.

Vid 1923 års utgång pågingo följande byggnadsföretag under styrelsens ledning: Beräknad kostnad 1) grundförstärkningsarbeten under Kungl. slottet ........... kr. 875,000: _ 2) ombyggnad av legationsbyggnad i Hälsingfors ............ » 600,000: 3) ämbetsbyggnad i kvarteret Kandidaten i Stockholm » 3,950,000: 4) ämbetsbyggnad i kvarteret Murmästaren i Stockholm » 3,400,000: 5) om- och påbyggnad av länsresidens i Karlstad ........... » 442,500: 6) seminarium i Umeå 1,925,000: 7) » i Lycksele ........................................................ 640,000: 8) posthus i Göteborg ............................................................... 7,790,000: 9) posthus i Hudiksvall ........................................................... 246,000: 10) nybyggnad för lantmäterikontor i Umeå ........................ 128.000:

• Sida 37
•  Original

Arméns kasernbyggnadsnämnd.

Beträffande kasernbyggnadsnämndens tillsättande samt arbetsuppgifter har i det föregående en redogörelse lämnats. Närmare bestämmelser rörande nämndens nuvarande organisation återfinnas i Kungl. Maj:ts in- struktion för nämnden av den 19 december 1913 med däri sedermera Vid- tagna ändringar.

Under den tid nämnden bedrivit sin byggnadsverksamhet under egen arbetsledning har, intill utgången av år 1.923, beträffande nämndens cen- trala organisation i huvudsak gällt följande:

Nämnden har utgjorts av en ordförande och tre ledamöter, av vilka sistnämnda en tillika varit byggnadschef.

Byggnadschefen har varit chef för all personal hos nämnden samt för personalen å vederbörande byggnadsplatser.

Personalen hos nämnden har fördelats dels å en rit- och byggnadsbyrå, dels å ett kansli- och ekonomikontor. Rit— och byggnadsbyrån har före- ståtts av en arkitekt eller en ingenjör, varjämte å byrån varit anställda tjänstemän och biträden i mån av behov. Kansli- och ekonomikontoret har föreståtts av en sekreterare. Å kontoret har varit anställd en kassa- förvaltare, vilken i första hand varit ansvarig för nämndens kassa, samt tillfälliga skrivbiträden till erforderligt antal.

För beslutmässighet har fordrats, att, förutom ordföranden, minst två av nämndens ledamöter varit tillstädes. Ärendena hava avgjorts genom enkel majoritet. Vid lika röstetal har den mening segrat, till vilken ord- föranden anslutit sig. I vissa fall har dock ordföranden ensam beslutat, på förslag av byggnadschefen. Byggnadschefen har vid inspektioner å arbetsplatserna ägt rätt att ensam besluta i ärenden, som ej tålt uppskov.

Nämndens ordförande ävensom byggnadschefen och nämndens övriga ledamöter hava förordnats av Kungl. Maj:t. Arkitekt, ingenjör, sekre- terare, kassaförvaltare och övrig personal hava tillsatts av nämnden.

Från och med 1924 års ingång har, såsom i det föregående omnämnts, viss inskränkning genomförts beträffande kasernbyggnadsnämndens cen— trala organisation. Då de vid denna tidpunkt återstående arbetena till huvudsaklig del voro av teknisk art, har denna inskränkning i främsta rummet avsett den administrativa personalen.

Enligt av Kungl. Maj:t i brev den 12 november 1923 meddelade bestäm- melser utgöres nämnden från och med den 1 januari 1924 av allenast två ledamöter, därav den ene tillika ordförande och den andre tillika bygg- nadschef. Vid förfall för ordföranden skall byggnadschefen i hans ställe vara ordförande, därvid den ingenjör, som förestår nämndens rit- och byggnadsbyrå, ingår såsom ledamot av nämnden med skyldighet att full— göra den på byggnadschefen eljest ankommande föredragningen.

För att nämnden Skall vara beslutmässig erfordras, att båda ledamöterna äro tillstädes. Uppstå skiljaktiga meningar, gäller den mening, som före— trädes av ordföranden.

Vidare har föreskrivits, att de i nämndens instruktion omförmälda sekre- terare- och kassaförvaltarebefattningarna skola, därest nämnden så finner utan olägenhet kunna ske, hållas obesatta, och äger nämnden för sådant fall meddela de föreskrifter rörande fullgörandet av med respektive be- fattningar förenade arbetsuppgifter, som kunna finnas erforderliga.

Kasern- byggnads- nämndens allmänna

organi-

sation.

• Sida 38
•  Original

Kasern- byggnads- nämndens

organi—

sation under dess arbeten i egen regi.

Enligt instruktionen skola de byggnadsarbeten, som handhavas av nämnden, utföras antingen på entreprenad, efter uppgörelse under hand eller, efter Kungl. Maj:ts medgivande, omedelbart genom nämndens försorg.

Genom Kungl. Maj:ts förenämnda beslut den 29 juni 1917 har kasern- byggnadsnämnden erhållit generellt bemyndigande att utföra då återstå— ende arbeten under egen arbetsledning.

Vid varje arbetsplats, där arbeten på entreprenad pågått, har av nämn- den tillsatts en fackkunnig kontroll-ant ävensom, om förhållandena därtill föranlett, ett biträde till honom. Vid byggnadsföretag, som utförts ome— delbart genom nämndens egen försorg, har nämnden tillsatt en lämplig arbetsledare å platsen samt i övrigt erforderlig personal.

De medel, som erfordrats för utförande av de i nämndens ursprungliga uppdrag ingående kasernetablissemangen, har nämnden i mån av behov ägt rekvirera hos arméförvaltningens civila departement av de för ända- målet av Kungl. Maj:t anvisade belopp. Kostnaderna för utförande av andra arbeten, vilka uppdragas åt nämnden, hava bestritts av de för så- dant ändamål anvisade medel enligt av Kungl. Maj:t i varje fall på förslag av nämnden meddelade beslut.

Avlönings- och omkostnadsstat för nämnden har av Kungl. Maj:t fast- ställts för ett år i sänder eller, beträffande år 1924, för halvår. Utgifterna enligt denna stat hava i första hand bestritts av anslaget till fullföljande av arbetena å kasernetablissemang för femton infanteriregementen. Seder- mera har enligt Kungl. Maj:ts beprövande till detta anslag återförts den andel i nämndens organisationskostnader, som ansetts böra belöpa å an— slagen för de övriga byggnadsföretag, som uppdragits åt nämnden.

Härmed följer en redogörelse för kasernbyggnadsnämndens organisation, sådan den gestaltat sig under nämndens verksamhet vid arbeten i egen regi, innan ännu på grund av arbetenas nedgång en avveckling påbörjats, eller alltså i huvudsak under åren 1917—1923.

Kasernbyggnadsnämnden har under sagda tid i regel sammanträtt en gång i veckan. Byggnadschefen, som är nämndens verkställande ledamot och vid sammanträdena varit föredragande, har av nämnden erhållit viss befogenhet att träffa avtal angående mindre omfattande inköp och arbeten, varom han sedermera haft att göra anmälan till nämndens protokoll. Likaså har byggnadschefen i regel ensam beslutit angående konstruktiva detaljer, arbetsbeskrivningar o. dyl., samt rörande fordringar å materia- lier m. m. för den händelse den av nämnden fastställda allmänna material- beskrivningen icke kunnat tillämpas.

Kasernbyggnadsnämnden har vid olika tillfällen samfällt verkställt in— spektioner å byggnadsplatserna. Byggnadsplatserna hava av byggnads- chefen för inspektion besökts i regel en gång varje månad.

Inom huvudexpeditionen har i enlighet med instruktionen arbetet för- delats på en rit- och byggnadsbyrå under ledning av nämndens förste ingenjör (i instruktionen endast kallad ingenjör) och ett kameral- och kassakontor, som föreståtts av sekreteraren.

Rit- och byggnadsbyrån har varit uppdelad på följande avdelningar:

en arkitektavdelning,

en upphandlings— och entreprenadavdelning, en konstruktionsavdelning, en värme- och sanitärteknisk avdelning,

• Sida 39
•  Original

en elektrisk avdelning, samt en avdelning för kostnadsberäkningar, teknisk revision och byggnads- statistik.

Arkitektavdelningen har stått under ledning av en högskolebildad arki— tekt med en förste ritare som närmaste man, vilken under arkitekten sva- rat för ordningen inom kontoret och vid förfall varit arkitektens ersättare. Därjämte hava å avdelningen varit anställda ritbiträden efter förelig- gande behov. På avdelningen hava utarbetats alla skiss-, huvud-, arbets- och detaljritningar, vilka erfordrats för nämndens byggnadsverksamhet. För det-ta ändamål hava utomstående arkitekter icke i något fall anlitats. Antalet ritbiträden har normalt uppgått till 12 å 13 och maximalt stigit till 20 (1915). Allt efter som nämndens arbeten avtagit, har ritbiträdenas antal minskats. Under senaste delen av år 1923 var allenast ett ritbiträde anställt.

Inom upphandlings— och entreprenadavdelningen hava handlagts de ärenden, som beröra nämndens direkta byggnadsverksamhet utåt, sålunda i förhållande till leverantörer, entreprenörer och arbetsbefäl.

Nämndens arbeten i egen regi hava i huvudsak omfattat grundlägg— nings- och byggnadsarbeten. Ledningsarbeten av olika slag samt maski- nella anläggningar hava i regel utförts med tillämpning av entreprenad— system. I åtskilliga fall har dock nämnden tillhandahållit materialier för arbeten, som utlämnats på entreprenad, samt även utfört utvändiga led- ningsarbeten i egen arbetsledning. Rörgravsarbeten hava städse utförts med egna arbetare, i följd varav ledningsentreprenörerna befriats från dylika, utom deras egentliga verksamhetsfält liggande arbeten.

Efter beslut i varje fall av nämnden har upphandlingsavdelningen verk- ställt uppköp av större delen av de för arbetena behövliga materialier, maskiner och redskap. Arbetscheferna å respektive byggnadsplatser hava dock varit befogade att verkställa mindre inköp, till ett värde, för varje gång, av 300 kronor. Behövliga kontrakt och avtal hav-a ordnats genom avdelningen.

Nämnden har i vissa fall vidtagit särskilda åtgärder för anskaffande av materialier till rimliga priser. Sålunda har nämnden på sin tid själv drivit tegelbruksrörelse vid arrenderat bruk invid Kristianstad och där— städes tillverkat största delen av det för kasernbygget i sagda stad behöv- liga teglet. För nedbringande av kostnaderna för erforderligt tegel till kasernbygget i Linköping har nämnden tillhandahållit respektive tegel- bruk behövligt bränsle, därvid huvudparten av bränslet anskaffats från statsverkets skogar. Virke har i flera fall inköpts från domänstyrelsen och även från statens järnvägar. Nämnden har dessutom inköpt vissa å staten tillhörig mark befintliga skogsbestånd, vilka avverkats och för— sågats genom nämndens försorg.

Ifrågavarande avdelning har jämväl haft att ombesörja erforderliga utbud och avtal rörande förekommande entreprenadarbeten. Vid dylika arbeten hava vederbörande arbetschefer varit kontrollanter och veder- börande tjänstemän inom nämndens huvudorganisation, sålunda värmeled- nings— och elektroteknikerna, överkontrollanter.

Slutligen hava de för nämndens grundläggnings- och byggnadsarbeten behövliga beskrivningarna upprättats inom ifrågavarande avdelning.

Konstruktionsaedelningcn har ålegat att upprätta förslag, beräkningar och ritningar till grundläggningsarbeten, bjälklag, betongtak, trä- och

• Sida 40
•  Original

järnkonstruktioner, broar och kulvertar o. dyl. Avdelningens arbeten hava letts av en högskolebildad ingenjör.

Avdelningen för värme— och sanitärtekniska anläggningar har ombe- sörjt upprättandet av behövliga förslag till värme-, sanitärtekniska och maskinella anläggningar, dock med undantag för de byggnader, som utförts för medicinalstyrelsens och arméförvaltningens räkning. Dessa avdel- ningens arbeten hava letts av en högskolebildad ingenjör, vilken till sitt biträde haft två å tre fackutbildade ritare.

Det kan här nämnas, att under större delen av den tid, nämndens arbe- ten utfördes enligt entreprenadsystemet, eller till år 1915, förslag och rit- ningar till värme- och sanitärtekniska anläggningar utarbetades av utom— stående experter. Nämnden fann emellertid sistnämnda system mindre tillfredsställande, särskilt då det gällde kontroll å anläggningarnas utfö- rande och de städse under arbetenas fortgång ifrågakommande utrednin- garna inom expeditionen. Enligt vad nämnden meddelat har genom ut- rednings— och ritningsarbetenas ombesörjande genom nämndens egen per- sonal väsentliga besparingar i administrationskostnaderna åstadkommits.

Förslag och ritningar till värme- och sanitärtekniska anläggningar inom ovanberörda byggnader för medicinalstyrelsens och arméförvaltningens räkning, nämligen hospitalsbyggnader i Västervik samt sjukhusbyggna- der i Uppsala och Boden, hava utförts av utomstående experter och till- handahållits nämnden av vederbörande ämbetsverk.

Avdelningen för elektriska belysnings- och kraftanläggningar, vilken ägt bestånd allt sedan nämndens verksamhet påbörjades år 1907, har utfört alla projekt för elektrisk belysning inom av nämnden uppförda byggnader —— dock med undantag av förslag till dylika anläggningar inom hospitalsbyggnaderna i Västervik — ävensom till hissar, ring— och telefonledningar m. 111. En högskolebildad ingenjör har upprättat för— slagen till anläggningarna och övervakat ritarbetets utförande, för vilket arbete tidvis disponerats ett ritbiträde från arkitektavdelningen.

Avdelningen för kostnadsberähningar och teknisk revision m. m. har ålegat att verkställa utredningar och kostnadsberäkningar för nämndens arbeten samt att revidera räkningar med hänsyn till mass- och pris- uppgifter.

Beträffande kostnadsberäkningarna föreligger, enligt vad kasernbygg- nadsnämnden framhållit, en väsentlig skillnad mellan förhållandena under den tid, nämnden begagnat entreprenadsystemet för dess byggnadsverk- samhet, och under den tid, då nämnden utfört sina arbeten i egen regi. I förra fallet erhöllos de för beräkningarna erforderliga prisuppgifterna i andra hand genom entreprenörerna, varför tillförlitligheten av dessa uppgifter i åtskilliga fall kunde vara tvivelaktig. Under den tid nämn- den arbetat i egen regi hava behövliga prisuppgifter vunnits genom egen erfarenhet. De av nämnden upprättade kostnadsberäkningarna hava före- gåtts av noggranna undersökningar beträffande materialanskaffningar inom respektive orter, sålunda beträffande föreliggande möjligheter att anskaffa tegel, sand, grus, makadam, virke, naturlig sten till grunder och murar, snickerier etc., rörande transporter, lossningsanordningar vid hamn och järnväg, möjlighet att framdraga spår till byggnadsplatsen, .arbetarefrågor m. m. Vidare hava underhandlingar ägt rum med tek- niska statsmyndighetcr och kommunala organ på respektive arbetsplatser rörande möjligheten att anskaffa materialier till billigaste pris. På grund av dessa omständigheter hava kostnadsberäkningarna enligt nämndens

• Sida 41
•  Original

mening under den senare perioden blivit av väsentligt större tillförlitlig- het och värde.

Den tekniska revisionen har omfattat inkomna räkningars granskning med hänsyn till upptagna massor och priser samt, där räkningarna avsett entreprenadarbeten, deras överensstämmelse med kontraktens betalnings- föreskrifter. Den direkta siffergranskningen av räkningarna, vilken skett före den tekniska revisionen, har åvilat kassaavdelningen.

Kassaavdelningen har föreståtts av kassaförvaltaren med nämndens sekreterare som kassakontrollant. Alla räkningar hava attesterats av bygg- nadschefen och därefter föredragits vid nämndens sammanträden för god— kännande.

För likvidering av arbetarnas tim- och ackordsarbeten samt för betal— ning av vissa mindre leveranser, huvudsakligen från leverantörer inom byggnadsorten, hava förskott utlämnats till arbetscheferna.

Arbetscheferna hava varit ålagda att månatligen inkomma med medels- redovisningar i enlighet med utställda formulär.

Av nämnden omhänderhavda penningemedel hava redovisats beträffande byggnadsföretag, tillhörande försvarsdepartementet, till arméförvaltnin- gens civila departement och med avseende på hospitalsbyggena till riks- räkenskapsverket.

Inom nämndens expedition har upplagts en bokföring, varigenom nämn- den kunnat erhålla uppgifter om alla särkostnader vid de olika byggnads- företagen. Härigenom har material erhållits för fortsatt utrednings— och beräkningsarbete, varjämte viss kontroll vunnits såväl över penningemed- lens handhavande som beträffande verkställda kostnadsberäkningar.

Beträffande statistik i övrigt så har nämnden sökt att genom utnytt- jande av det material, som härvidlag stått till buds, belysa vissa spörsmål, som för nämndens verksamhet varit av intresse. Så har nämnden exem- pelvis sökt utröna den verkliga arbetstidens förhållande till den teoretiska per år för olika fack, arbetsprestationer per timme för olika arbeten å skilda platser, inkomster per timme för arbetare på ackordsarbete o. dyl. Då emellertid särskild arbetskraft icke kunnat disponeras för ändamålet, har detta arbete fått anstå till tillfällen, då av någon orsak en tillfällig lättnad i övriga arbeten å nämndens expedition uppstått.

Med avseende på arbetarnas ställning vid de olika byggnadsföretagen, hava, enligt vad nämnden meddelat, kollektiva avtal för olika byggnads- platser avslutats med till landsorganisationen anslutna arbetareorganisa- tioner, i främsta rummet med grovarbetare, träarbetare, murare och må- lare. Dessa avtal, vilka enligt nämndens mening givit stadga åt förhål- landet mellan nämnden och arbetareorganisationerna, hava i allmänhet anslutit sig till de i allmänna arbetsmarknaden gällande. Vissa avvikelser hava dock förekommit, såsom angående avlöningsveckan, giltighetsområde, skiljedomsbestämmelser vid tvister o. dyl. Såsom avtalets giltighetsom- råde har städse fastställts vederbörande byggnadsplats, varigenom s. k. gångtidsersättning icke kunnat förekomma. Skiljedomsbestämmelserna hava föreskrivit en särskild skiljenämnd, bestående av tre av nämnden ut— sedda medlemmar, tre av respektive grovarbetare-, träarbetare- och mu- rarefacken utsedda medlemmar samt en sjunde opartisk ordförande, utsedd av de sex övriga medlemmarna gemensamt eller eventuellt, därest dessa icke kunnat enas, av chefen för socialdepartementet.

Arbetschefema på respektive arbetsplatser hava stått direkt under befäl av nämndens byggnadschef. Varje arbetschef har varit arbetsledare vid

• Sida 42
•  Original

de arbeten, som vid ifrågavarande byggnadsföretag utförts under 8. k. egen regi, samt kontrollant beträffande sådana arbeten, vilka utförts på entreprenad. Han har jämväl haft att svara för byggets förråd och kassa- förvaltning.

För arbetschefen och kontrollanten hava särskilda instruktioner utfär- dats, varjämte detaljerade föreskrifter meddelats rörande materialvård och kassaförvaltning.

För belysande av kasernbyggnadsnämndens organisation under dess byggnadsverksamhet i egen regi återgives här nedanstående schema, av- seende såväl den centrala organisationen som arbetsplatserna. Byggena äro i schemat med hänsyn till storleken uppdelade i fyra grupper, A-, B—, C- och D-typ.

Avdelning för upprättande av ritningar till hus— byggnader (arkitektavdelning) Avdelning för upphandling av byggnadsmaterialier m. m. och för entreprenader å specialarbeten

Rit- och

byggnads- byrån 1:e ingen- jören . (

Byggnadskonstruktionsavdelning

Avdelning för konstruktion av värme-, vatten— och avloppsledningar samt maskinella anordningar

Nämndens centrala organisation

Avdelning för elektriska kraft— och belysningsarbeten, hissar m. m.

Avdelning för kostnadsberäkningar och revision samt hyggnadsstatistik Sekretariat och skrivbiträden

Kassaavdelning

Kansli- 0. ekonomi- kontoret

Andre verkmästare för murnings- o. cement- arbeten m. m.

Arméns kasern- byggnads- nämnd.

Byggnads- chefen

Arbets-

platser

Arbetschef. Tillika kon- trollant å förekom— mande en- treprenader

Arbetschef. Tillika kon- trollant å förekom- mande en- treprenader

Arbetschef. Tillika kon- trollant o. kassaförv.

Förste verk- mästare o. arbetschefs- ersättare

Förråds- förvaltare. Tillika kassa- förvaltare

sättare

Förrådsförvaltare, kassaförvaltare

Verkmästare,

Andre verkmästare för träarbeten

Schaktmästare för plane- rings- o. vägarbeten

Andre verkmästare för transportarbeten

Målareverkmästare Förrådsvaktmästare

Skrivare för förrådsbok- föring Skrivare för värdebok- föring och kassavård

Förste verkmästare, tillika arbetschefens ersättare (specialverkmåstare imu- reri- eller träarbetarefacken m. m.)

Andre verkmästare (specialverkmästare i annat fack än lzste verkmästaren)

mästare Skrivare

tillika arbetschefens er-

tilli ka iFörradsvakt-

Förrådsbokhållare

• Sida 43
•  Original

Kostnaderna för av kasernbyggnadsnämnden utförda byggnadsarbeten Nämndens —— organisationskostnaderna inräknade — uppgå till i det närmaste 64 mil- joner kronor, sålunda fördelade:

Byggnad

Kasernetablissemang i Örebro ............................ i Karlstad ........................

i Uppsala i Uddevalla

i Skövde ............................ i Jönköping ....................

i Borås

i Vänersborg .................... i Växjö ...........................

i Eksjö i Strängnäs i Linköping i Kristianstad i Lund

garnisonssjukhus i Sollefteå ............................... ammunitionsfabrik i Stockholm ........................

hospitalsbyggnader i Västervik

militärsjukhus i Uppsala .................................... garnisonssjukhus i Boden ....................................

Byggnadsud

1909—1912 1909—1913 1909—1913 1910— 1913 1910—1913 1911—1914 1912—1915 1915—1917 1917 — 1921 1917—1921 1918—1922 1919—1923 1918—1922 1918—1919 1920—1921 1921—1922 1922—1924 1922—1923 1922—1925

grundläggningsarbeten vid hospitalet i Häl-

singborg . ............................................................ återuppförande av ekonomibyggnad i Eksjö

1922—1924 1922—1924

Byggnadskostnad

kronor

2,320,223: 2,341,915: 2,094,300: 2,313,753: 1,996,269: 2,194,658: 2,226,524: 2,663,339: 6,532,053: 6,126,739: 7,263,908: 11,983,704: 7,400,372: 1,668,823: 679,905: 835,498: 562,553: 211,441: 1,550,000:

90 08 80 58 43 06 29 06 92 62 39 49 52 27 80 21 48 10

(beräknade)

438,759: 265,009:

64 25.

Förestående byggnadstider avse de tidsperioder, under Vilka byggnads— företagen i allt väsentligt genomförts. Vissa kompletteringar hava utförts vid olika byggnadsföretag å andra tider. Så hava exempelvis sjukhus och marketenterier vid infanteriregementets etablissemang i Uppsala av vissa orsaker icke uppförts förrän åren 1915 och 1916, under det att huvuddelen av byggnadsföretaget genomfördes åren 1909—1912. Därjämte kan anmär— kas, att byggnadsprogrammet för de senaste uppförda kasernetablisseman- gen ganska betydligt utvidgats, bland annat med hänsyn till 1914 års här— ordningsförslag.

Nämndens årsutgifter för byggnadsverksamheten hava varit sålunda fördelade:

1907 .................... kr. 1908 .................... » 1909 .................... » 1910 .................... » 1911 .................... >> 1912 .................... » 1913 .................... » 3,519,476: 1914 .................... » 1,712,666:

» 1,535,386:

75,000: 80,271: 362,286: 2,480,296: 2,732,024: 3,462,610:

år )) >) )) )) » » » ))

1916 .................... kr.

1917 .................... » 1918 .................... » 1919 .................... » 1920 .................... » 1921 .................... » 1922 .................... » 1923 .................... » 1924 .................... »

2,173,737: 3,676,555: 8,407,954: 9,307,193: 8,194,437: 8,332,856: 3,608,623: 1,713,175: 1,434,050:

byggnads— kostnader.

• Sida 44
•  Original

Kasern- byggnads— nämndens verksam-

het vid årsskiftet

1924— 1925.

Kostna- derna för

kasern- byggnads- nämndens

huvud- expedition och arbets- ledning & byggnads- platserna.

Arbetena med uppförande av de i nämndens ursprungliga uppdrag in- gående femton kasernetablissemangen äro i huvudsak slutförda, utom så vitt avser kasernetablissemanget invid Lund. Sistnämnda byggnadsföre- tag har enligt statsmakternas beslut år 1919 tillsvidare inställts i avvaktan på försvarsrevisionens resultat. Vid etablissemanget är stommen till ett av kasernhusen uppförd samt grunder lagda till ytterligare tre kasernhus, varjämte sommarstall, vinterstall, halmbod och ammunitionsförråd äro uppförda under tak. Av det ursprungligen mycket omfattande byggnads- förrådet har större delen försålts, men ännu återstå i förrådet vissa mäng- der materialier och inventarier att realisera. J ämväl vid etablissemanget i Linköping finnes ett materialförråd, vilket ännu ej till fullo realiserats.

Beträffande övriga till kasernbyggnadsnämnden lämnade byggnadsupp— drag, så äro jämväl dessa fullbordade med undantag av garnisonssjukhu— set i Boden. Vid senaste årsskiftet voro tvenne av de större nybyggna— derna, nämligen epidemi- och ekonomibyggnaderna, färdiga att tagas i anspråk för sjukvårdens behov. Byggnadsföretaget beräknas vara i sin helhet slutfört under förra delen av år 1925.

De specificerade utgifterna för kasernbyggnadsnämndens expedition under det år dess verksamhet nådde sin största omfattning, nämligen år 1919, samt under åren 1923 och 1924 framgå av nedanstående redogörelse.

K asernbyggnadsnämnden : 1919 1923 1924

ordförande ........................................ kr. 4,500: 4,500: 3.000: byggnadschef .................................... >> 15,000: 15,000: 15,000:

tvenne ledamöter ............................ » 6,000: 6,000; — kr. 25,500: 25,500: 18,000:

Kasernbyggnadsnämndens cen- trala expedition : förste ingenjör ................................ 9,150: andre » 6,000: arkitekten 6,000: sekreteraren 5,000: värme- och sanitärteknisk ingenjör 4,000: elektroteknisk ingenjör ........... 4,793: kassaförvaltare (kassaförv. o. sekr.) 3,000: bokhållare 4,389: ingenjörs- och ritbiträden ............ 45,266: skrivbiträden .................................... 4,074: vaktmästare 3,240: lokal jämte belysning, eldning och städning ....................................... 12,153: inventarier ....................................... 65: ritmaterialier .................................... 8,112; 25 diverse expenser ............................... » 7 ,527: 85 reseersättningar ................................ » » 8,291: 20 kr. 131,063: 08

Summa kr. 156,563: 08

• Sida 45
•  Original

Antalet ingenjörs— och ritbiträden utgjorde under år 1919 i medeltal 19 och under år 1923 ett få. två. Under 1924 har ett biträde funnits anställt.

De kontrollanter, vilka voro anställda vid nämndens byggnadsföretag, då dessa uppfördes enligt entreprenadsystem, sålunda före år 1917, upp— buro i allmänhet ett årligt arvode av 6,000 kronor.

Den befälspersonal, som varit anställd vid kasernbyggnadsnämndens byggnadsarbeten under egen regi, hava avlönats med följande belopp:

arbetschefer: 7,200, 8,200, 9,200 och 10,200 kronor per är allt efter kom- petens och tjänsteår,

förste verkmästare: 5,100, 6,000 och 6,600 kronor, efter enahanda grunder, andre verkmästare och schaktmästare: 2,700 upp till 4,200 kronor, allt efter arbetenas omfattning och befattningshavarens tjänsteår, samt ' förrådsförvaltare: 2,100 upp till 3,600 kronor efter enahanda grunder ' som andre verkmästare.

Övriga organ för statens husbyggnadswrksamhet.

Statens husbyggande verksamhet är allt fortfarande fördela-d på ett fler- tal olika statsorgan. De myndigheter, vilka, förutom byggnadsstyrelsen och kasernbyggnadsnämnden, sedan år 1918 utövat dylik verksamhet i nå— gon större omfattning äro: '

fångvårdsstyrelsen: byggnader för fångvårdens behov; arméförvaltningens fortifikationsdeparteme'nt: vissa byggnader för lantförsvarets räkning;

marinfö'rvaltningens fortifikationsavdelning: byggnader för marinens räkning; |* 7' * ?

medicinalstyrelsen: hospital— och bostadsbyggnader för hospitalsper- sonal;

pensionsstyrelsen: sjukvårdsanstalt i Åre; generalpoststyrelsen: bostadsbyggnader för verkets personal; telegrafstyrelsen: järnvägsstyrelsen: samtliga byggnader för verkens eattenfallsstyrelsen: behov; lotsstyrelsens fyringenjörskontor: domänstyrelsen: Vissa byggnader för domänverkets räkning; riksbanken: vissa byggnader för riksbankens behov.

Till fullgörande av sitt uppdrag hava sakkunniga funnit erforderligt att taga närmare kännedom om den husbyggnadsverksamhet, som utövas av vissa av dessa myndigheter. Därvid hava sakkunniga ansett sig kunna lämna åsido den husbyggnadsverksamhet, som utövas av statens järnvägar, statens vattenfallsverk, domänverket och lotsverket. Denna byggnads— verksamhet torde i regel vara av speciell natur och intimt sammanhäng- ande med verkens tekniska uppgifter samt med hänsyn härtill intaga en särställning i förhållande till statens husbyggnadsverksamhet i övrigt. Från följande myndigheter, vilka i förevarande avseende synts vara av största intresse, hava sakkunniga infordrat specificerade kostnadsuppgif— ter beträffande byggnadsföretag, som avslutats under åren 1913—1923, nämligen fångvårdsstyrelsen, arméförvaltningens fortifikationsdeparte— ment, medicinalstyrelsen, pensionsstyrelsen, generalpoststyrelsen, telegraf— styrelsen, byggnadsstyrelsen (överintendentsämbetet) samt arméns kasern- byggnadsnämnd.

• Sida 46
•  Original

Fångvårds- styrelsen.

Vissa av dessa myndigheter hava jämväl på anmodan lämnat uppgifter rörande de husbyggnadsföretag, Vilka av ämbetsverken planlades eller, så vitt vederbörande verks förvaltningsområde anginge, ansågos behövliga att igångsättas under femårsperioden 1924—1928.

Beträffande riksbanken hava upplysningar inhämtats rörande omfatt— ningen av dess byggnadsverksamhet under åren 1918—1924.

Till en början lämnas här en kortfattad redogörelse för byggnadsverk- samhetens organisation hos vissa av ifrågavarande myndigheter samt uppgift å de större byggnadsföretag, som av samma myndigheter under senare tid blivit utförda.

Fångvårdsstyrelsen är chefsmyndighet för statens fångvårdsanstalter och handlägger i sådan egenskap dessa anstalter angående byggnads- och underhållsfrågor. Som biträde härvid är hos styrelsen anställd en arkitekt med ett årligt arvode av 6,000 kronor jämte rätt till ersättning enligt rese- reglementet för tjänsteresor.

Ifrågavarande arkitekt åligger bland annat att i första hand taga be- fattning med frågor rörande de årliga underhålls— och förbättringsarbe- tena, och har han i detta hänseende att med ledning av de vid respektive anstalter verkställda syner utarbeta förslag till stater för byggnads— och reparationsarbeten beträffande fängelsebyggnaderna samt fångvårdens bostadslägenheter. Dessa stater fastställas numera av fångvårdsstyrelsen inom de för ändamålet av Kungl. Maj:t i vederbörande omkostnadsstat an- visade belopp. De arbeten, som upptagas i byggnads- och reparationssta— terna, utföras i regel genom de lokala fångvårdsmyndigheternas försorg men övervakas av styrelsen med biträde av arkitekten, vilken ofta medde- lar detaljanvisningar under arbetets gång.

Utförandet av större ändrings-, ombyggnads- och nybyggnadsarbeten omhänderhaves i regel direkt av styrelsen med biträde av arkitekten. Upprättandet av förslag och ritningar m. m. till dylika företag åligger arkitekten, vilken dock kan för sådana uppdrag erhålla särskild ersättning, som av Kungl. Maj:t för varje gång bestämmes. Under senare år har emel- lertid arkitekten icke behövt anlitas för arbeten av sådan art och omfatt- ning, att särskild ersättning ansetts böra utgå. Byggnadsarbetena utläm- nas i regel på entreprenad. I vissa fall utföras dock arbetena helt eller del- vis i egen regi med fångar som arbetskraft, därvid verkmästare eller an- nan sakkunnig person fungerar såsom arbetsledare.

I detta sammanhang må erinras, att statens tvångsarbetsanstalter, vilka tidigare stått under fångvårdsstyrelsen, från och med år 1921 undantagits från styrelsens förvaltning och ställts under särskilda styrelser, som till- sättas av Kungl. Maj:t. Dessa styrelser handlägga vederbörande anstalt berörande byggnadsfrågor, vilka dock i viss omfattning skola underställas Kungl. Maj:t. För de årliga underhålls— och reparationsarbetena anlitas i regel anstalternas personal. Vid nybyggnader eller större arbeten tillkal- las, i den mån så erfordras, arkitekt mot ersättning, varom överenskom— melse träffas i varje särskilt fall.

Under perioden 1913—1923 hava följande nybyggnadsarbeten verkställts under fångvårdsstyrelsens ledning.

• Sida 47
•  Original

B y g g n a d e f ö r e t a g Byggnadstid 151135?

fem bostadshus vid centralfängelset i Härlanda 1911 —1913 133,599: 50 nybyggnader för centralfängelset i Malmö . 1911—1914 667,377: 46 kök och snickareverkstad vid Gävle straffängelse 1920 30,829: 62 hägnad kring straffångelset i Karlskrona ........ 1921—1922 18,966: 90 logement och bostadshus i Singeshult-Vrå ........ 1922—1923 37,177: 25 bostadshus å Långholmen .............................. » >> 164,217: 59 hägnad kring straffångelset i Uppsala .............. » » 25,737 : 69 hägnad och promenadgårdar vid straffängelset

i Karlstad ............................................................ » >> 46,617: 70

eller tillhopa 1,124,523: 71.

Därjämte har en större ombyggnad av centralfängelset å Långholmen ägt rum. Detta arbete har emellertid till största delen utförts med fångar som arbetskraft.

Husbyggnadsverksamheten för arméns behov har sedan år 1907 till över- vägande del handhafts av arméns kasernbyggnadsnämnd. En betydande byggnadsverksamhet har dock vid sidan härav bedrivits av arméförvalt- ningens fortifikationsdepartement.

Ärenden rörande fortifikationsdepartementets husbyggnadsverksamhet handläggas å departementets kasernbyrå, som är organiserad på två sek- tioner, den ena avsedd för nybyggnader och större ändringsarbeten och den andra för underhållsarbeten. Chefen för byrån och sektionscheferna utgö- ras av officerare på fortifikationens stat.

Till kasernbyrån hör ett ritkontor med civilpersonal under en arkitekts ledning. Denne arkitekt uppbär ett fast arvode av 6,000 kronor. Därjämte finnes inom fortikationsdepartementet en maskin- och värmebyrå med huvudsakligt åliggande att handhava ärenden rörande värme-, vatten-, avlopps- och belysningsledningar samt maskinella anordningar. Denna byrå förestås av en maskiningenjör med ett arvode av 10,000 kronor.

Ritningar och kostnadsberäkningar för nybyggnads- och förändrings- arbeten uppgöras å ritkontoret. Ritningar för lednings- och maskinella anläggningar utföras dock delvis å maskin- och värmebyrån. Inom ka— sernbyrån med tillhörande ritkontor verkställas utredningar angående er- forderliga nybyggnader och andra ändringar i inkvarteringsplaner, varom uppdrag lämnats fortifikationsdepartementet av Kungl. Maj:t.

Större nybyggnads- och förändringsarbeten ävensom mera omfattande reparationsarbeten utföras i regel genom entreprenörer. Endast undan- tagsvis samt inom fästningarna, där fast byggnadsorganisation med verk- städer, maskiner och personal funnits, har fortifikationsdepartementet ut- fört sina byggnadsarbeten under egen byggnadsledning.

De större nybyggnadsföretag, vilka av fortifikationsdepartementet ut- förts under åren 1913—1922, äro följande:

Arméför- valt- ningens fortifika— tionsdepar- tement.

• Sida 48
•  Original

Medicinal— styrelsen.

Kostnad kronor byggnad för krigshögskolan ................................... 1911—1913 440,000 fredsexpedition och bostadsbyggnad i Boden ....... 1912—1913 136,000 nya lokaler för tygstation i Kristianstad ............... 1914—1915 148,859 byggnader för arméns intendenturförråd i Boden 1916—1917 376,273 förrådsbyggnad i Tomelilla ........................................ 1917—1918 130,150 elektrisk kraftstation i Boden .................................. 1915—1917 152,372 nybyggnader för Norrbottens regemente ................ 1915—1918 1,274,149 nybyggnader för Norrbottens kavallerikår ............ 1917 1919 721,500 nybyggnader för Bodens artilleriregemente ............ 1917—1920 1,492,000 ofiicersbyggnad vid Vaxholms grenadjärregemente 1920— 1921 503,125 havremagasin i Östersund . _. .—1918 1921 641,290 nybyggnader för Norrlands artilleriregemente i

Östersund ............................................................ 1917—1920 1,442,765 kasernetablissemang för Svea ingenjörkår i Stock-

holm ........................... 1916—1922 4,737,264 nybyggnader för Bodens ingenjörkår ........................ 1916—1920 744,450 sjukhus vid Göta artilleriregemente ........................ 1919— 1921 395,000 sjukhus för Norrlands artilleriregemente ............... 1920—1921 193,000 sjukhus vid Norrlands dragoner ................................ 1921—1922 315,000.

Byggnadsföretag Byggnadstid

Kostnaderna för ovannämnda byggnadsföretag samt övriga av fortifika— tionsdepartementet under åren 1913—1922 uppförda byggnadsföretag med en byggnadskostnad av lägst 20,000 kronor hava uppgått till sammanlagt 22,369,573 kronor. Härutöver har under nämnda tidsperiod genom forti- fikationsdepartementets försorg uppförts en mångfald mindre byggnader för arméns behov.

Medicinalstyrelsen handlägger å dess hospitalsbyrå byggnadsfrågor an- gående rikets hospital och asyler och har som biträde härvid en arkitekt. Denne är anställd mot ett årligt arvode av 5,000 kronor jämte rätt till er- sättning vid tjänsteresor enligt resereglementet. Det åligger arkitekten att lämna styrelsen allt det biträde med tillsyn, utredningar och förslag i fråga om hospitalsbyggnader, som av styrelsen påfordras, dock att häri må efter Kungl. Maj. ts beprövande göras undantag för större ny- eller. ombyggnad. Därest arkitekten, vilket torde vara regel, anlitas i sist- nämnda avseende, äger han uppbära särskild ersättning.

Vid utförandet av nybyggnad eller större ombyggnadsföretag fungerar arkitekten i regel som byggnadschef. För detta bestyr uppbär arkitekten, utöver förut nämnd ersättning, visst belopp för år räknat, för närvarande bestämt till 6,000 kronor, avseende arbetsledning vid samtliga styrelsens i gång varande byggnadsföretag. Styrelsens arbeten utföras i regel ge- nom entreprenad; vissa reparationer och smärre nybyggnadsarbeten ut— föras dock genom lokala hospitalsförvaltningar av egna arbetare och, i den mån sådant erfordras, av lejda arbetare. Dessutom hava, som förut omnämnts, tvenne byggnadsföretag utförts genom arméns kasernbygg- nadsnämnd.

Följande byggnadsföretag hava av styrelsen utförts och avslutats un- der tiden från 1913 års ingång till den 1 november 1923.

• Sida 49
•  Original

Kostnad kronor hospital Vid Östersund ........................................ 1911—1915 2,341,435: 05 bostadshus för personal vid Uppsala hospital

och asyl 1913—1914 135,785: 54 utvidgning och ändring av elektrisk anlägg-

ning vid Lunds hospital och asyl ................ 1913—1914 106,778: 42 överläkarebostad och ekonomibyggnad m. 111.

vid Stockholms hospital . 1914—1916 410,319: 08 hospital i Strängnäs . 1915—1921 9,099,099: 46 bostäder för personal vid Vänersborgs hospital

och asyl 1915—1916 62,824: 67 läkarebostad vid samma hospital 1915—1916 28,643: 14 bostäder för personal vid Kristinehamns hospi-

tal 1915—1916 61,595: 04

Byggnadsföretag Byggnadstid

asyl 1915—1916 76,812: 99 om- och tillbyggnad av sistnämnda hospital

och asyl 1918—1922 877,455: 26 ombyggnad av bro vid Lunds hospital och asyl 1921—1922 41,331: 70 bostadshus för personal vid Härnösands hospital 1922—1923 50,610: 6 5 påbyggnads- och ändringsarbeten vid Kristine-

hamns hospital 1921 48,809: 73 bostäder för personal vid Uppsala hospital och

asyl 1922—1923 278,268: 10 tillbyggnad av maskinhuset vid Stockholms

hospital ................................................................ 1922—1923 44,305: 47

eller tillhopa 13,664,074: 30.

Härförutom har styrelsen uppfört en sjukpaviljong m. m. i Tomtebo inom Korsberga socken, för vilket ändamål beviljats ett anslag av 41,000 kronor. Då samtidigt med ifrågavarande byggnadsföretag annat bygg- nadsarbete utförts, har styrelsen icke kunnat specificera kostnaderna.

Den 1 november 1923 voro följande byggnadsföretag under utförande:

hospital vid Hälsingborg; nya paviljonger vid Säters och Västerviks hospital; ny ekonomibyggnad och påbyggnadsarbeten vid Göteborgs hospital; bostadshus för personal vid olika hospital; vattenreningsverk vid Östersunds hospital.

Vid samma tid förelågo beslut om uppförande av nya paviljonger vid Östersunds hospital samt ombyggnad av värmeledningen i vissa paviljon- ger vid Lunds hospital, vilka arbeten emellertid då ännu ej påbörjats.

För pågående eller ännu icke igångsatta av riksdagen beslutade bygg- nadsföretag funnos den 1 november 1923 anvisade eller hade av styrelsen vid samma tid disponerats sammanlagt omkring 15,700,000 kronor.

Pensionsstyrelsens byggnadsverksamhet har omfattat nybyggnader för dess sjukvårdsverksamhet i Åre.

Kostnaderna för dessa byggnadsarbeten uppgå till sammanlagt 945,020. kronor 26 öre.

För upprättande av förslag och ritningar till ifrågavarande arbeten samt för biträde med arbetsledning har styrelsen tillkallat en praktise—

Pensions- . styrelsen.

• Sida 50
•  Original

General— post- styrelsen.

Telegraf- styrelsen.

rande arkitekt, vilken för sitt arbete uppburit särskilt arvode. Byggnads- arbetena hava utförts genom entreprenörer.

För postverkets behov erforderliga nybyggnadsföretag utfördes till 1918 års ingång genom generalpoststyrelsen. Denna byggnadsverksamhet har därefter övertagits av byggnadsstyrelsen, dock med undantag av då redan påbörjade företag samt bostadsbyggnader för postverkets personal, vilka arbeten fortfarande omhänderhafts av generalpoststyrelsen.

Vid utövande av byggnadsverksamhet har generalpoststyrelsen anlitat särskilda arkitekter för upprättande av förslag och ritningar samt för den direkta ledningen av byggnadsföretagen. Dessa arkitekter, vilka icke varit fast anställda vid verket, hava uppburit arvode för varje särskilt uppdrag.

Åtskilliga av generalpoststyrelsens byggnadsföretag hava kombinerats med byggnadsföretag för telegrafverkets och riksbankens räkning.

Genom generalpoststyrelsens försorg hava följande byggnadsföretag från och med år 1913 uppförts och fullbordats.

Under åren 1913—1.918.

B y g g 11 a & s f ö r e t 3. g Byggnadstid Kostnad kronor post- och telegrafhus i Trälleborg ........................ 1911—1913 274,403: » » » i Västervik ........................ 1912—1914 152,208: » » riksbanksbyggnad i Norrköping ........ 1914—1916 420,000: tillbyggnad av centralposthuset i Stockholm 1915—1917 785,269: post— och telegrafhus i Uddevalla ........................ 1915—1917 234,661: » » >> 1 Linköping ........................ 1916—1918 398,179:

posthus i Kristianstad ............................................ 1916—1917 220,918:

Under åren 1921—1.923.

BYggnadsföretag Kostnad

kronor

bostadshus i Charlottenberg 112,098: 46 i Falun 134,885: 25 i Stockholm .................................................................... 1,145,803: 40 i Sundsvall 280,899: 77 i Vilhelmina .................................................................... 89,049: 55 i Gällivare ........................................................................ 56,151: 45 i Lycksele ........................................................................ 66,535: —— i Malmö ........................................................................... 428,544: 44 i Göteborg ........................................................................ 276,637: 99.

Kostnaden för ovannämnda byggnadsföretag uppgår till sammanlagt 5,076,246 kronor 25 öre.

Därjämte har generalpoststyrelsen på vissa orter uppfört bostadshus av standardtyp av mindre storlek.

Telegrafstyrelsen åligger jämlikt gällande instruktion bland annat att vårda och vidmakthålla telegrafverkets fasta egendom ävensom att utföra de byggnader och anläggningar, som kunna betingas av telegrafverkets växande rörelse —— nya husbyggnader samt större om- och tillbyggnader av befintliga hus, dock endast i den mån Kungl. Maj:t så förordnar. Som bi-

• Sida 51
•  Original

träde vid handläggningen av byggnadsfrågor har styrelsen jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 18 juni 1920 hos sig anställt en arkitekt mot ett årligt arvode av för närvarande 7,200 kronor jämte rätt till ersättning för tjänsteresor enligt gällande resereglemente. Därest arkitekten anlitas för uppgörande av förslag och ritningar till större ny- eller ombyggnader äger han uppbära särskild ersättning efter Kungl. Maj:ts bestämmande. För uppdrag av nu angiven art, i den mån de icke utföras av verkets tekniska personal, anlitas emellertid oftast arkitekter utom verket. Den direkta led- ningen av arbetena utövas i regel av styrelsen.

Uti de kostnadsuppgifter, som av telegrafstyrelsen lämnats rörande dess byggnadsverksamhet, hava utgifter för utredningar och kontroll, vilka i allmänhet påförts verkets driftkostnader, i regel icke medtagits. För radio- väsendets byggnader hava dock dessa kostnader medtagits bland anlägg- ningskostnaderna.

Genom styrelsens försorg sedan år 1913 fullbordade byggnadsföretag voro enligt av styrelsen i november 1923 lämnade uppgifter följande:

B y g g n a (1 s f ö r e t 9 g Byggnadstid 11312??? stationsbyggnad i Borås ........................................ 1911—1913 367,750: 69 stationshus i Landskrona .................................... 1911—1913 238,749: 86

» i Lund ............................................... 1911—1914 340,539: 45 stationsbyggnad i Örebro .................................... 1911—1914 427,901: 88 stationshus i Karlshamn ................................... 1913—1914 270,152: 57 stationsbyggnad i Eskilstuna ............................ 1914—1917 353,631: 28 bostadshus i Boden .............................................. 1915—1917 58,758: — radiostation och bostadshus i Härnösand ........ 1915—1917 110,557: —— stationsbyggnad i Uppsala ............................ 1915—1918 458,746: 26 radiostation och bostadshus i Karlsborg ........ 1916—1917 221,091: — stationsbyggnad och bostadshus i Göteborg 1918—1920 1,611,999: 99 bostadshus i Nynäshamn .................................... 1918—1922 882,900: —

» i Eskilstuna ........................................ 1919—1920 202,848: 38 >> i Ludvika ........................................... 1919—1920 119,944: 59 » i Norrköping ........................................ 1919—1922 519,662: 16 stationsbyggnad i Ånge ....................................... 1919 93,697: 43

» i Finspong ................................ 1920—1921 146.768: 16 bostadshus och överdragsstation i Alingsås 1921—1922 150,257: 49

» >> » i Gudhem 1921—1922 135,924: 09 bostadshus i Gävle ................................................ 1921—1922 252,829: 26 förrådshus i Hässleholm .................................... 1921 48,377: — bostadshus och överdragsstation i Lyrestad 1921—1922 143,563: 34 bostadshus i Malmö ............................................ 1921 431,216: 37

» i Stockholm ....................................... 1921—1922 249,930: 76 >> 1 Sundsvall ........................................ 1921 345,885: 33 överdragsstation i Örebro .................................... 1921—1922 118,145: 07 bostadshus i Östersund ............ . .......................... 1921 240:397: 61 överdragsstation i Enköping ............................... 1922—1923 93,241: 14 radiostation i Hållö ............................................ 1922 17,297: — bostadshus i Mörby ............................................... 1922 13,870: 5o

» i Spånga ........................................... 1922 33,225: 78 » i Sundbyberg .................................... 1922 37,400: — » i Vallentuna ...................................... 1922 13,102: — » och förrådsbyggnad i Älvsjö ........ 1922 120,866: 30

• Sida 52
•  Original

Telmiaka. högskolans

byggnade kommitté.

52 I november 1923 pågingo följande byggnadsföretag för telegrafverkets räkning: Beräknad kostnad kronor stationsbyggnad i Strömsund ............................................................ 73,850: » i Motala 222,000: >> i Vilhelmina ........................................................... 101,250:

radiostationsbyggnad och bostadshus m. m. i Grimeton ............ 376,300: » i Kungsbacka ................................................

eller tillhopa 827,260:;.

Byggnadsverksamheten för rikaankens räkning omhänderhaves av full- mäktige i riksbanken. För upprättande av förslag och ritningar till bygg- nadsföretag samt för biträde med arbetsledning anlitas enskilt praktise- rande arkitekter.

Un-der åren 1918—1924 hava följande större byggnadsföretag utförts eller påbörjats:

Anvisat belopp

kronor

År 1918 ombyggnad av riksbankens fastighet i Karlskrona för utvidgning av telegrafverkets lokaler därstädes ....... 110,848:

» 1920 uppförande av bostadshus och verkstadsbyggnad vid Tumba bruk 498,000: » 1924 uppförande av ytterligare bostadshus m. m. vid Tumba bruk .............. .. 108,000: >> 1924 om— och tillbyggnad av riksban

krona för beredande av förbättrade lokaler för post- kontoret därstädes ............................................................ 154,000:

eller—tillhopa 870,848:

I detta sammanhang kan erinras, att uppförandet av tekniska högsko— lans nybyggnad i Stockholm omhänderhafts av en särskild byggnadskom- mitté.

Byggnadsföretaget, vilket genomfördes under åren 1913—1917, har dragit en kostnad av 3,708,555 kronor 73 öre.

Sammanställning av föregående uppgifter rörande statens husbyggnads- verksamhet genom byggnadsstyrelsen och vissa andra husbyggande myndigheter.

På grundval av de av vederbörande verk lämnade uppgifterna hava sak— kunniga sökt erhålla en i möjligaste mån tillförlitlig bild av omfattningen av statens normala husbyggnadsverksamhet, bortsett från byggnader för statens järnvägar, statens vattenfallsverk, domänverket, lotsverket samt andra mera speciella behov. För sådant ändamål har en sammanställning skett av de verkliga eller beräknade kostnaderna under vissa år för den husbyggnadsverksamhet, som ankommer på byggnadsstyrelsen (överinten-

• Sida 53
•  Original

dentsämbetet), fångvårdsstyrelsen, arméförvaltningens fortifikationsdepar— tement, medicinalstyrelsen, pensionsstyrelsen, generalpoststyrelsen och tele— grafstyrelsen. Sammanställningen avser dels byggnadsföretag, som full— bordats eller påbörjats under tidsperioden 1913—1923, dels byggnadsföre- tag, som av vederbörande verk planerats eller ansetts erforderliga under tidsperioden 1924—1928.

Kostnaderna för redan utförda eller vid tiden för utredningens verkstäl— lande pågående byggnadsföretag hava fördelats lika på de byggnadsår, under vilka varje byggnadsföretag utförts eller beräknats pågå. De så- lunda erhållna delkostnaderna hava sammanräknats för de olika åren. För de planerade byggnadsföretagen hava kostnaderna, med ledning av från vederbörande verk lämnade uppgifter, approximativt uppskattats. Delkostnaderna hava avrundats på hundratal kronor när. De kostnads- summor, som enligt dessa beräkningsgrunder erhållits för de gångna åren, överensstämma givetvis icke med de räkenskaper, vilka förts inom veder- börande verk, men torde bättre än dessa räkenskaper lämna en bild av själva verksamhetens omfattning under de olika åren. Särskilt vid till— lämpning av entreprenadsystemet torde utbetalningarna för byggnadsar- betena m. m. göras Väsentligt senare än respektive arbeten verkställts och hopa sig mot slutet av byggnadstiderna, då de som säkerhet innehållna medlen plåga utbetalas och slutuppgörelse med entreprenörerna sker.

I förevarande uppställning har icke räknats med kasernbyggnadsnämn- dens verksamhet för arméns behov, då denna verksamhet torde falla utom statens normala byggnadsverksamhet och knappast kan förväntas åter- komma under den närmare framtiden. Ej heller har av liknande skäl räk- nats med den byggnadsverksamhet, som handhafts av tekniska högskolans byggnadskommitté.

Under ovan angivna förutsättningar hava kostnaderna för av byggnads- BYEEMJB' styrelsen under åren 1918—1923 utförda byggnadsarbeten beräknats till: "mmm

1918 ................................................... kronor 3,020,300 3,624,200 4,888,200 5,624,100 6,114,600 5,006,100.

I den beräknade kostnaden för år 1918 ingår ett belopp å 413,200 kronor, avseende byggnadsföretag, som påbörjats av förutvarande överintendents— ämbetet. ' ,

Kostnaderna för samtliga de byggnadsföretag, som av byggnadsstyrel- sen planerats eller i övrigt beräknats kunna komma till utförande genom styrelsens försorg under femårsperioden 1924—1928, hava approximativt beräknats till sammanlagt 28,000,000 kronor.

”_ Genomsnittskostnaderna per år för byggnadsstyrelsens byggnadsverk- ' ___.samhet skulle i enlighet med ovanstående beräkningar uppgå till:

för åren 1918—1923 ............................... kronor 4,712,900 >> >> 1924—1928 ................................ » ? 5,600,000.

• Sida 54
•  Original

Fångvårds- styrelsen.

Arméför- vattning- ens torti- iikations- departe- ment.

Överintendentsämbetets byggnadsverksamhet under åren 1913—1917 re- presenteras av följande belopp:

år 1913 .................................................... kronor 804,300 » 954,900 » 1,042,100 » 574,500 >> 526,400.

Beträffande fångvårdsstyrelsens arbeten hava i föreliggande samman- ställning endast upptagits de större byggnadsföretag, som av styrelsen ut- förts under åren 1913—1923, under det de mindre byggnadsföretag och häg- nadsarbeten, vilka närmast äro hänförliga till underhållsarbeten, lämnats åsido.

Kostnaderna för ifrågavarande arbeten uppgå till:

år 1913 ........................................................ kronor 211,400 » 1914 ........................................................ » 166,800 » 1922 ....................................................... >> 82,100 >> 1923 ........................................................ » 82,100.

Under åren 1915—1921 hava större byggnadsföretag icke utförts. Då fångvårdens lokalbehov för den närmare framtiden torde vara väl tillgodosett, hava nya byggnadsföretag icke planerats.

Beträffande den byggnadsverksamhet, som utövats av arméförvaltnin- gens fortifikationsdepartement, har ur sammanställningen uteslutits så— dana mindre om— och tillbyggnader, enstaka stallar och förrådshus av olika slag, vilka kunna anses såsom kompletteringar vid redan färdigställda etablissemang och sålunda närmast äro att hänföra till underhållsverk- samheten.

Med denna begränsning beräknas kostnaderna för fortifikationsdeparte— mentets nybyggnadsverksamhet under åren 1913—1923 till:

år 1913 .................................................. kronor 236,900 >> 130,400 » 443,800 » 1,459,500 » 2,470,200 >> 2,459,100 » 2,272,200 » 2,752,900 » 1,858,600 >> 1,105,900 » 808,500.

Genomsnittskostnaderna för fortifikationsdepartementets här förmälda byggnadsverksamhet utgöra:

för åren 1913—1917 ............................... kronor 948,000 » » 1918—1923 .............................. » 1,876,200

Någon större nybyggnadsverksamhet för lantförsvarets räkning torde icke vara att påräkna under den närmaste tiden. Däremot kunna i sam-

• Sida 55
•  Original

band med den nya härordningens genomförande en del omändringar eller tillbyggnader vid redan färdiga etablissemang bliva erforderliga. Om— fattningen av denna byggnadsverksamhet är emellertid under nuvarande förhållanden icke möjlig att bedöma och har därför i detta sammanhang lämnats å sido.

Medicinalstyrelsens byggnadsverksamhet under åren 1913—1923 har be— räknats till följande belopp:

1913 .................................................... kronor 589,600 >> 726,300 2,019,900 1,551,600 1,299,900 1,475,400 1,942,900 1,942,900 1,809,800 1,397,700 1,201,600.

Kostnaderna för de nybyggnader för medicinalväsendets behov, vilka av medicinalstyrelsen planlagts att utföras under åren 1924—1928, hava approximativt beräknats till sammanlagt 17,000,000 kronor.

De genomsnittliga värdena av styrelsens byggnadsverksamhet per år skulle i enlighet härmed utgöra:

för åren 1913—1917 ................................ kronor 1,237,500 » » 1918—1923 ................................ » 1,628,300 >> >> 1924—1928 ................................ >> 3,400,000.

Pensionsstyrelsens byggnadsverksamhet har varit inskränkt till åren 1921—1923 och representerat en årlig genomsnittskostnad av 315,0th kronor.

Ytterligare byggnadsföretag äro för närvarande icke planlagda.

Generalpoststyrelsens byggnadsverksamhet under åren 1913—1923 kan angivas med följande belopp:

år 1913 .................................................... kronor 142,200 190,700 590,400 7 23,200 472,700 132,700

748,100 1,328,600 513,900.

Medicinal- styrelsen.

Pensions- styrelsen.

General- poststy- relsen.

• Sida 56
•  Original

Telegraf- styrelsen.

56 Som redan tidigare erinrats har generalpoststyrelsens byggnadSVe'rk- samhet under senare är endast omfattat bostadsbyggnader. Kostnaderna för sådan byggnadsverksamhet under tidsperioden 1924—1928 har approxi- mativt uppskattats till sammanlagt 450,000 kronor. Den genomsnittliga byggnadsverksamheten per år skulle alltså kunna angivas till:

för åren 1913—1917 ............................... kronor 428,900 >> » 1918—1923 » 453,900 » >> 1924—1928 90,000.

Telegrafstyrelsens byggnadsverksamhet under åren 1913—1923 har be- räknats till följande belopp:

1913 .................................................... kronor 529,400 >> 415,600 » 235,900 » 382,000 >> 382,000 >> 1,126,700 >> 1,239,000 >> 643,000 » 1,933,100 >> 1,199,800 >> 490,400.

Kostnaderna för av telegrafstyrelsen planerade byggnadsföretag under tidsperioden 1924—1928 hava approximativt uppskattats till sammanlagt 1,000,000 kronor. I medeltal per år skulle alltså telegrafstyrelsens bygg- nadskostnader uppgå till:

för åren 1913—1917 ................................ kronor 388,900

>> >> 1918—1923 ............................... >> 1,105,300 >> >> 1924—1928 ............................... » 200,000

Jämförelse mellan omfattningen av de olika myndigheternas byggnadsverksamhet.

De sammanlagda årliga byggnadskostnaderna för ifrågavarande äm- betsverk, uträknade på sätt förut angivits, hava för tiden 1913—1923 upp- gått till följande belopp:

1913 .................................................... kronor 2,513,800 1914 .................................................... >> 2,584,700 1915 ................................................... » 4,332,100 1916 .................................................... » 4,690,800 1917 .................................................... 5,151,200 1918 ................................................... 8,214,200 1919 .................................................... 9,078,300 1920 ................................................... 10,227,000 1921 .................................................. 12,288,700 1922 .................................................... 11,543,700 1923 .................................................... 8,417,600.

• Sida 57
•  Original

För tiden 1924—1928 uppgår den beräknade byggnadskostnaden för ifrå— gavarande verk till sammanlagt 46,450,000 kronor.

Av det ovanstående framgår, att de årliga byggnadskostnaderna under åren 1913—1917, då kristidens stegringar av material- och arbetspriser icke ännu gjort sig fullt gällande, rätt väsentligt understiga de efterföljande årens kostnader. Under förstnämnda är utgör årskostnaden i medeltal 3,854,500 kronor.

Under åren 1918—1923 har årskostnaden stigit till i medeltal 9,961,600 kronor. . ? 2523

Kostnaden för de företag, som planerats att komma till utförande under åren 1924—1928, uppgår till i medeltal per är cirka 9,300,000 kronor och när- mar sig sålunda det genomsnittsbelopp, vartill de årliga byggnadskostna- derna stigit under tidsskedet 1918—1923.

Det bör emellertid framhållas, att de beräknade årskostnaderna för ti- den 1924—1928 troligen komma att visa sig för höga. De av vederbörande verk uppgjorda preliminära byggnadsprogram-men, vilka legat till grund för beräkningen, komma med all sannolikhet att av statsfinansiella skäl i åt— skilliga avseenden beskäras såväl av verken själva som ock av de anslags- beviljande statsmakterna. Å andra sidan kunna givetvis nya byggnads— behov uppkomma.

Av de i föreliggande sammanställning upptagna ämbetsverken har byggnadsstyrelsen utövat den ojämförligt största byggnadsverksamheten, representerad under åren 1918—1923 av en årlig medelkostnad av 4,712,900 kronor eller omkring 47 % av den sammanlagda byggnadskostna—den.

Därnäst komma arméförvaltningens fortifikationsdepartement och medi- cinalstyrelsen med en medelkostnad per år under samma period av respek— tive 1,876,200 och 1,628,3OO kronor, sålunda cirka 19 %, respektive 16 % av den sammanlagda byggnadskostnaden.

Telegrafstyrelsen, därnäst i ordningen, representeras av beloppet 1,105,300 kronor, motsvarande omkring 12 % av den sammanlagda byggnadskost— naden.

Generalpoststyrelsen kommer för samma period endast upp till en me— delkostnad per år av 453,900 kronor eller något mera än 4 % av den sam- manlagda årskostnaden. Siffrorna rörande fångvårdsstyrelsen och pen- sionsstyrelsen utvisa en relativt obetydlig verksamhet på hithörande område.

Till jämförelse må framhållas, att årskostnaderna för kasernbyggnads— nämndens byggnadsverksamhet uppgått för tiden från och med byggnads- verksamhetens början är 1909 till och med år 1917 till' i medeltal 2,406,100 kronor och för åren 1918—1922 till i medeltal 7,570,200 kronor. Under år 1923 hade nämndens byggnadsverksamhet så väsentligt avtagit, att års- kostnaden, som av det föregående framgår, uppgick till ett belopp av en- dast cirka 1,713,000 kronor.

• Sida 58
•  Original

Jämförelse mellan kostnaderna för byggnadsföretag, utförda av olika myndigheter.

Med ledning av de specificerade kostnadsuppgifter, som av vissa myn- digheter lämnats rörande byggnadsföretag, vilka avslutats från och med 1913 års ingång, hava sakkunniga låtit verkställa en utredning för bely- sande av de olika myndigheternas kostnader för byggnadsverksamhet i följande avseenden:

I. Utgifter för administration av byggnadsföretagen. II. Utgifter för utredningar, förslag och ritningsarbete m. m. för de egentliga byggnadsarbetena.

III. Utgifter för utredningar, förslag och ritningsarbete m. m. för värme— och sanitärtekniska anläggningar.

IV. Utgifter för utredningar, förslag och ritningsarbete m. m. för elektriska anläggningar.

V. Kostnaden per kubikmeter byggnadsvolym. Utredningen omfattar byggnadsstyrelsen (överintendentsämbetet), fång- vårdsstyrelsen, arméförvaltningens fortifikationsdepartement, medicinal- styrelsen, pensionsstyrelsen, generalpoststyrelsen, telegrafstyrelsen, ar- méns kasernbyggnadsnämnd samt byggnadskommittén för tekniska hög- skolan. Förslag och ritningar till de byggnadsföretag, som utföras av dessa myn-digheter, utarbetas, såsom av den föregående utredningen torde framgå, i allmänhet av arkitekter, vilka hava att själva hålla ritkontor. Allenast arméförvaltningens fortifikationsdepartement och kasernbygg- nadsnämnden projektera husbyggnadsföretag och utarbeta ritningar för desamma på eget ritkontor.

Den gjorda sammanställningen grundar sig å specificerade kostnadsupp- gifter beträffande byggnadsföretag till nedan angivet antal och omfatt- ning: '

Överintendentsämbetet: 5 byggnadsföretag, utförda under åren 1909—1918, med en sammanlagd kostnad av kronor 6,247,886: 67.

Byggnadsstyrelsen:

7 om- och tillbyggnadsföretag, utförda under åren 1918—1923, med en sammanlagd kostnad av kronor 5,809,288: 83;

10 nybyggnadsarbeten, utförda under åren 1918—1923, med en samman- lagd kostnad av kronor 11,289,863: 92.

Fångvårdsstyrelsen:

3 byggnadsföretag, utförda under åren 1911—1914 samt 1922—1923, med en sammanlagd kostnad av kronor 965,194: 55.

Arméförvaltningens fortifikationsdepartement:

4 byggnadsföretag, utförda under åren 1916—1922, med en sammanlagd kostnad av kronor 7,362,570:04.

• Sida 59
•  Original

M edicinalstyrelsen: , 3 om- och tillbyggnadsarbeten, utförda under åren 1918—1923, med en sammanlagd kostnad av kronor 963,092: 43;

7 nybyggnadsarbeten, utförda under åren 1911—1923, med en samman- lagd kostnad av kronor 12,378,342: 55.

Pensionsstyrelsen:

Sjukvårdsanstalten i Åre, uppförd under åren 1921—4923, för en kostnad av kronor 945,020z26.

Generalpoststyrelsen : 18 nybyggnadsföretag, utförda under åren 1911—1923, med en samman- lagd kostnad av kronor 5,076,246: 25.

Telegrafstyrelsen:

Samtliga under tiden från och med 1913 års ingång till den 1 oktober 1923 avslutade byggnadsföretag. Uppgifterna hava emellertid icke varit så specificerade, att därav framgått kostnaden för administration, utrednin- gar och ritningar m. m.

Kasernbyggnadsnämnden: Samtliga av nämnden utförda kasernbyggnadsföretag.

Tekniska högskolans byggnadskommitté: Tekniska högskolans nybyggnad under åren 1913—1917.

1. Utgifter för administration av byggnadsföretagen.

Med administrationskostnader menas i detta sammanhang samtliga ut- gifter för utredningar, förslag och ritningsarbeten för byggnadsföretagen samt på desamma fallande del av kostnaden för respektive myndigheters fasta personal, hyror och övriga expenser. Däremot hava vid entreprenad- arbeten utgifter för kontroll å byggnadsplatserna och vid arbeten i egen regi den å arbetsplatsen fungerande arbetsledningen icke medräknats.

Administrationskostnaderna, sådana de nu angivits, hava vid byggnads— styrelsens nybyggnadsföretag uppgått i genomsnitt till 5.82 % och vid om- och tillbyggnadsarbeten till 5.99 % av samtliga kostnader för byggnadsföre- tagen.

Administrationskostnaderna vid överintendentsämbetets byggnadsföre- tag under åren 1913—1918 svara mot 4.55 % av samtliga utgifter för bygg- nadsföretagen.

För fångvårdsstyrelsens byggnadsföretag hava administrationskostna- derna av nämnda styrelse beräknats utgöra för företag, utförda åren 1913 -—1914, 4.1 % och för företag, utförda åren 1922—1923, 4.26 % av samtliga byggnadskostnaderna. Härvid bör emellertid anmärkas, att en del ritnings- arbete för dessa byggnader utförts av verkets egen arkitekt utan särskild ersättning samt att styrelsen icke beräknat någon kostnad för dess egen verksamhet, vare sig för personal eller lokaler och dylikt.

Byggnads- styrelsen.

Fångvårds- styrelsen.

• Sida 60
•  Original

Arméför- valtning- ens forti- fikations— departe- ment.

Medicinal- styrelsen.

Pensions- styrelsen.

General- poststy- relsen.

Kasern-

byggnads- nämnden.

Tekniska högskolans byggnads- kommitté.

De uppgifter, vilka avlämnats rörande administrationskostnaderna vid byggnadsföretag utförda genom arméförvaltningens fortifikationsdeparte- ment, utvisa, att sagda kostnader variera mellan 0.76 och 1.44 % av samtliga byggnadskostnader.

De sålunda uppgivna administrationskostnaderna avse emellertid endast utgifter för personal m. m. å kasernbyråns ritkontor och för vissa år jämväl det till fortifikationsdepartementets arkitekt utgående arvodet. För de senaste åren har detta arvode, vilket då utgått av annat anslagr än byggnadsmedlen, ej medräknats. Ej heller ingå i de uppgivna kostnaderna utgifter för å departementets kasernbyrå anställda tjänstemän eller för lokalhyra, expenser och dylikt.

Det kan framhållas, att de lämnade uppgifterna om kostnaderna för' ritkontoret ganska väl överensstämma med motsvarande kostnader inom kasernbyggnadsnämndens administrationsutgifter. "

Enligt av medicinalstyrelsen lämnade uppgifter hava beträffande de un- der åren 1913—1923 fullbordade arbetena styrelsens administrationskost- nader upp-gått till 2.37 % av samtliga byg-gnadskostnaderna. För den del av dessa arbeten, som utförts under åren 1918—1923, hava administrations- kostnaderna upptagits till 2.35 %. .

I de sålunda uppgivna administrationskostnaderna ingå emellertid var— ken de fasta årliga arvode-sbeloppen till styrelsens arkitekt, ej heller av— löningar till övriga befattningshavare i styrelsen, vilka taga befattning med byggnadsfrågor, dock med undantag för en bokförare.

Administratfions-k-ostnaderna för pensionsstyrelsens byggnadsföretag hava beräknats till 5.26 % av samtliga byggnadskostnaderna. I nämnda be— lopp ingå dels utgifter för utredningar, förslag och ritningsarbete, dels oclc viss andel i avlöningar till de be-fattningvshavare i styrelsen, vilka hand- lagt byggna-dsärendena.

Vid generalpoststyrelsens byggnadsföretag hava administrationskostna- derna beräknats för åren 1913—1917 till 4.45 % och för åren 1918—1923 till 4.91 % av samtliga byggnadskostnader. På byggnadsföretagen belöpande andelar i avlöningar till posttjänstemän, vilka jämte övriga göromål jäm- väl handlagt byggnad'särenden, hava därvid approximativt uppskattats till 1 % av samtliga kostnader för respektive företag.

Kasernbyggnadsnämndens administrationskostnader hava beräknats till i genomsnitt 3.7 % på alla byggnadsföretag.

Beträffande denna beräkning har nämnden anfört, att kostnaderna för nämnden och dess huvudexpedition icke i räkenskaperna fördelats på de olika byggnadsföretagen utan blivit sammanförda till en gemensam ut— giftspost. I de till sakkunniga lämnade uppgifterna hade administra- tionskostnaden därför måst uppdelas å de olika byggnadsföretagen i pro— portion till byggnadskostnadernas storlek.

I dessa administrationskostnader ingå alla nämndens utgifter för dess personal i Stockholm, omkostnader för lokaler, ritkontor och expenser m. m. samt utgifter för resor för nämnden och dess sakkunniga.

Administrationskostnaderna för byggnadskommittén för tekniska hög- skolan hava beräknats till 6.7 % av byggnadskostnaderna, därav kom-

• Sida 61
•  Original

mittens egna direkta utgifter utgå med 2.2 % och utgifter för utredningar, förslag och ritningar samt arbetsledning med 4.5 %.

Den sammanställning, som sålunda verkställts, torde vara fullt klar- läggande endast så vitt avser administrationskostnader för arbeten, ut- förda av byggnadsstyrelsen (överintendentsämbetet), kasernbyggnads— nämnden och tekniska högskolans byggnadskommitté. Från övriga myndigheter hava, såsom av det ovan anförda framgår, uppgifter icke kunnat erhållas rörande alla hithörande kostnader.

Av nyssnämnda tre byggnad-sorgan, byggnadsstyrelsen, kasernbyggnads- nämnden och tekniska högskolans byggnadskommitté, har nämnden pro— centuellt de lägsta administrationskostnaderna. Detta har jämväl sin naturliga förklaring i nämndens under lång tid kontinuerliga i stort sett likartade byggnadsverksamhet. Att byggnadskommittén fått de procen- tuellt högsta administrationskostnaderna är jämväl förklarligt, då det. här gällt att skapa en engångsorganisation för ett enda byggnadsföretag.

2. Utgifter för utredningar, förslag och ritningsarbete m. m. för de egentliga byggnadsarbetena.

I den gjorda sammanställningen av utgifter för utredningar, förslag och ritningsarbete m. m. för de egentliga byggnadsarbetena hava dessa kost- nader ställts i relation till kostnaderna för sagda byggnadsarbeten. För flertalet i sammanställningen ingående myndigheter hava ifrågavarande utgifter fördelats dels på arvoden till de arkitekter, som verkställt utred- nings- och ritningsarbete, dels ock på verkens egna organisationskostna- der, i den mån de ansetts böra falla å ifrågavarande utredningar m. m.

Vid de tio nybyggnadsföretag, för vilka byggnadsstyrelsen lämnat de- taljuppgifter, hava kostnaderna utgjort tillhopa: för egentliga byggnadsarbeten ........ kronor 9,029,636: 80 » arkitektarvoden ........................ » 358,531: 97 » styrelsens egna utgifter ............ » 173,425: 36.

I förhållande till de egentliga byggnadskostnaderna hava alltså utgif- terna för ifrågavarande utredningar m. m. utgjort i medeltal 5.89 %, där- av belöper på arkitektarvoden 3.97 % och på övriga kostnader 1.92 %.

Vid de sju om- och tillbyggnadsarbeten, för vilka byggnadsstyrelsen lämnat detaljuppgifter, hava kostnaderna utgjort tillhopa:

för egentliga byggnadsarbeten ........ kronor 4,796,816: 11 » arkitektarvoden ........................ >> 191,7 25: 95 » styrelsens övriga kostnader » 84,787: 65.

I förhållande till de egentliga byggnadskostnaderna hava alltså utgif- terna för ifrågavarande utredningar m. m. utgjort i medeltal 5.77 %, där— av belöper. på- arkitektarvoden 4.0 % och på styrelsens egna kostnader 1.77 % .

B yggnads- styrelsen.

• Sida 62
•  Original

Överinten- dentsäm- betet.

Fångvårds— styrelsen.

Arméför- vallning- ens fortifi— kationsde- partement.

Medicinal- styrelsen.

Pensions- styrelsen.

General- poststyrel- sen.

Vid de fem av överintendentsämbetet utförda byggnadsföretag, beträf— fande vilka specialuppgifter lämnats, hava kostnaderna utgjort samman- lagt:

för egentliga byggnadsarbeten ........ kronor 5,036,619: 76 » arkitektarvoden . » 157,715: — » ämbetets egna kostnader 51,207: 82.

I förhållande till de egentliga byggnadskostnaderna hava alltså utgif— terna för ifrågavarande utredningar m. m. utgjort i medeltal 4.15 %, där- av belöper på arkitektarvoden 3.13 % och på ämbetets egna kostnader 1.02 %.

Vid de tre byggnadsföretag, beträffande vilka uppgifter i förevarande avseende lämnats av fångvårdsstyrelsen, hava särskilda arkitektarvoden erlagts.

Kostnaderna för egentliga byggnadsarbeten vid dessa företag uppgå till kronor 845,982: 74 och arkitektarvoden till kronor 34,804: 82, motsva— rande 4.11 %.

Några egna omkostnader har styrelsen icke uppgivit för dessa arbeten.

De uppgifter, som erhållits rörande kostnader av ifrågavarande slag vid av arméförvaltningens fortifikationsdepartement utförda byggnadsföre— tag, avse, såsom förut nämnts, endast utgifterna för departementets rit- kontor, b-eträEande fyra större byggnadsföretag. Vid dessa byggnads- arbeten, vilka betingat en egentlig byggnadskostnad av kronor 5,762,321:73, utgjorde ritkontorsutgifterna kronor 82,188: 72 eller i medel- tal 1.43 %. I dessa utgifter äro icke inbegripna kostnader för lokalhyra m. m. och omfatta icke i alla fall ersättning till departementets arkitekt.

Såsom förut nämnts, har specificerad uppgift angående kostnaderna för medicinalstyrelsens egen organisation, i vad den berör byggnadsverksam- het, icke erhållits.

De sju nybyggnadsföretag, varom närmare detaljuppgifter lämnats, hava betingat en sammanlagd kostnad för egentliga byggnadsarbeten av kronor 8,714,802: 08. Arkitektarvodena för dessa arbeten uppgå till kro— nor 193,356: 07 eller i genomsnitt 2.22 % av byggnadskostnaderna.

De tre om- och tillbyggnadsarbeten, för vilka styrelsen redogjort, hava betingat en sammanlagd kostnad för egentliga byggnadsarbeten av kro- nor 808,002: 55. Arkitektarvodena hava utgått med tillhopa kronor 20,373: 09 eller 2.52 % av byggnadskostnaderna.

Vid det genom pensionsstyrelsens försorg utförda byggnadsfö-retaget uppgå kostnaderna för egentliga byggnadsarbeten till kronor 647,336: 91 samt arkitektarvodet till kronor 33,597: 64 eller alltså 5.19 % av byggnads- kostnaderna.

Styrelsens egna utgifter hava beräknats till 0.64 % av nämnda byggnads- kostnader.

Kostnaderna för ifrågavarande utredningar m. 171. skulle sålunda upp- gå till sammanlagt 5.83 % av de egentliga byggnadskostnaderna.

Generalpoststyrelsens 18 nybyggnadsföretag, varom detaljerade uppgif- ter föreligga, hava dragit en kostnad för egenlig-a byggnadsarbeten av sam-

• Sida 63
•  Original

manlagt kronor 4,319,189: 92. Arkitektarvodena för dessa arbeten hava uppgått till kronor 156,507: 35 eller i genomsnitt 3.63 % av byggnadskost— naderna. Styrelsens egna omkostnader äro beräknade till 1 %. De sam- manlagda kostnaderna vid dessa byggnadsföretag för ifrågavarande ut- redningar m. m. kunna alltså beräknas till i medeltal 4.63 %.

Kostnaderna för egentliga byggnadsarbeten vid kasernbyggnadsnämn- dens egna byggnadsföretag hava uppgått till sammanlagt kronor 45,680,052: 16.

Ritkontorets omkostnader, omfattande arvoden till arkitekt och personal, hava betingat en kostnad av tillhopa kronor 797,464:82 eller 1.74 % av byggnadskostnaderna.

Nämndens egna kostnad-er i övrigt uppgå för sagda byggnadsarbeten till 2 % av byggnadskostnaderna.

De sammanlagda utgifterna för utredningar m. m. för egentliga bygg- nadsarbeten uppgå alltså i medeltal till 3.74 % av byggnadskostnaderna.

De vid tekniska högskolans nybyggnad utförda egentliga byggnadsar- betena hava enligt uppgift dragit en kostnad av kronor 3,011,963: 10.

Utgifterna för utredningar, förslag och ritningar samt arbetsledning vid dessa arbeten hava uppgått till 127,600 kronor, utgörande 4.24 % av bygg- nadskostnaderna.

Kommitténs egna kostnader hava enligt uppgift uppgått till 2.34 %, var- för alltså kostnade-rna för ifrågavarande utredningar m. m. sammanlagt utgjort 6.53 % av arbetskostnaderna.

Sammanställning av medelkostnaden vid olika verk för utredningar, förslag och ritningsarbete m. m. för egentliga byggnadsarbeten.

Arkitekt- Institutionens

egna Summa kostnader I % av kostnaderna för egentliga. byggnadsarbeten

I. Institutioner utan eget ritkontor.

arvoden

Byggnadsstyrelsen :

nybyggnadsarbeten ............................ 3. 9 7 om- och tillbyggnadsarbeten ........ 4.00 Överintendentsämbetet ........................ 3.1 3 Fångvårdsstyrelsen 4. 1 1 Medicinalstyrelsen :

nybyggnadsarbeten .......................... 2.2 2 om— och tillbyggnadsarbeten ........ 2.52 Pensionsstyrelsen 5.1 9 Generalpoststyrelsen ........................... 3. 6 3 Kungl. tekniska högskolans bygg—

nadskommitté .................................... 4.24

Ritkontors— II. Institutioner med eget ritkontor. personal

Arméförvaltningens fortifikationsde-

partement 1.43 Kasernbyggnadsnämnden ................... 1.74

Kasern-

byggnads- nämnden.

Byggnads- kommittén för tekni- ska hög- skolan.

• Sida 64
•  Original

Byggnads- styrelsen.

Överinten- dentsäm- betet.

Fångvårds- styrelsen.

Medicinal- styrelsen.

3. Utgifter lör utredningar, förslag och ritningsarbete m. m. för värme- och sanitärtekniska anläggningar och dylikt.

Till utgifter för utredningar, förslag och ritningsarbete m. m. för värme-, gas-, vatten- och avloppsledningar samt maskinella anläggningar hänföras i det följande dels ingenjö-rsarvoden, inklusive överkontr-oll, dels ock respektive ämbetsverks egna omkostnader, i den mån desamma ansetts böra påföras ifrågavarande anläggningar.

Vid de tio nga byggnadsföretag, för vilka detaljuppgifter lämnats, ut- göra de sammanlagda kostnaderna: för värme- och sanitärtekniska anläggningar m. m. kronor 1,377,817: 48 » ingenjörsarvoden (inkl. överkontroll) ........................ » 87,232: 81 » styrelsens egna kostnader ............................................ » 26,499: 83.

Ifrågavarande utgifter uppgå alltså vid dessa byggnadsföretag till i me- deltal 8.26 % av kostnaderna för de värme- och sanitärtekniska anläggnin- garna. Å »ingenjörsarv—odena belöpa 6.34 % och å styrelsens egna kostnader 1.92 %.

.Vid de sju om- och tillbyggnadsföretag, varom detaljuppgifter lämnats, utgöra de sammanlagda kostnaderna: för värme- och sanitärtekniska anläggningar m. m. ........ kronor 688,750: 05 » ingenjörsarvoden (inkl. överkontroll) ............................ >> 59,449: 47 » styrelsens egna kostnader ............................................. » 12,196: 44.

Ifrågavarande utgifter utgöra alltså vid dessa om- och tillbyggnadsfövre- tag i medeltal 10.40 % av anläggningskostnaderna. Å ingenjörsarvodena belöpa 8.63 % och å styrelsens egna kostnader 1.77 %.

Den sammanlagda kostnaden för värme- och sanitärtekniska anord- ningar m. 111. vid de fem av överintendentsämbetet utförda byggnadsföre- tag, beträffande vilka uppgifter lämnats, uppgå till kronor 723,136: 27.

Vid samma företag utgöra kostnaderna: för ingenjörsarvoden samt överkontroll ............................... kronor 44,191: 59 » styrelsens egna kostnader 7.151: 55.

Ifrågavarande utgifter uppgå alltså vid dessa företag till i medeltal 7.10 % av kostnaderna för berörda specialanläggningar, därvid belöpa å ingenjör—sarvoden m. 111. 6.11 % och å ämbetets administration 0.99 %.

Beträffande utgifter för värme— och sanitärtekniska anläggningar har fångvårdsstyrelsen endast lämnat uppgifter rörande ett byggnadsföretag, nämligen centralfängelset i Malmö, där ingenjörsarvodet för dessa an- läggningar stigit till 6.23 % av kostnaderna för sagda anläggningar.

Närmare uppgifter rörande medicinalstyrelsens egna utgifter för värme- och sanitärtekniska anläggningar samt maskinella anordningar föreligga icke.

• Sida 65
•  Original

Vid de nybyggnadsföretag, varom uppgifter föreligga, hava kostnaderna för ifrågavarande anläggningar uppgått till sammanlagt kronor 2,963,303: 46. Ingenjörsarvodena, inklusive öve-rkontroll, hava utgått med kronor 124,434: 98 eller alltså med 4.20 % av förstnämnda kostnader.

Uppgifter rörande kostnader för anläggningar av ifrågavarande slag vid om- och tillbyggnadsarbeten föreligga rörande tvenne dylika arbeten. Vid dessa arbeten hava ingenjörsarvodena utgått med i medeltal 5.32 % av anläggningskostnaderna.

Ingenjörsarvodet för de värmetekniska och sanitära anläggningarna vid .Sjukvårdsanstalten i Åre har, enligt vad pens'ionsstyrelsen meddelat, upp- gått till 4.92 % och styrelsens egna kostnader till 0.64 % av kostnaderna för anläggning—arna.

Uppgifter i förevarande avseende hava lämnats beträffande tio av gene- ralpoststyrelsens byggnader, där samtliga kostnader för värme- och sani- tärtekniska anordningar uppgått till kronor 434,470: 09.

Ingenjörsarvodena hava utgått med kronor 31,899: 54 eller 7.34 % av an— läggningskostnaderna.

Styrelsens egna kostnader ä-ro angivna till 1 % av anläggningskostna— derna.

Den totala utgiften för ifrågavarande utredningar m. m. utgör alltså i medeltal 8.34 % av samtliga kostnader för anläggningarna.

Under åren 1909—1914, då nämnden låtit utföra projekt och ritningar till hithörande anläggningar av utomstående sakkunniga, utgöra kostna- derna: för värme- och sanitärtekniska anordningar m. m. kronor 2,160,068: 85 » arvoden till ingenjörer ................................................. » 110,352: 12 >> nämndens egna kostnader » 44.969: 72.

Sistnämnda två utgiftsposter utgöra tillhopa 7.19 % av anläggningskost— naderna, därvid belöpa å ingenjörsarvodena 5.11 % och å nämndens egna kostnader 2.08 %.

Under åren 1915—1923, då projekt och ritningar till hithörande anlägg- ningar rntförts av hos nämnden anställd personal, hava kostnaderna ut- gjort: för värme— och sanitärtekniska anordningar .................... kronor 7,094,173: 93 » för nämndens värme— och sanitärtekniska avdelning >> 148,020: 77 » nämndens egen kostnad i övrigt ................................ » 137,446: 97.

Sistnämnda två utgiftsposter utgöra tillsammans 4.01 % av anläggnings- kostnaderna, därvid belöpa å värme- och sanitärtekniska avdelningen 2.08 % och på kostnaden i övrigt 1.93 %.

Anläggningskostnaderna för hithörande arbeten vid tekniska högsko- lans nybyggnad hava enligt erhållen uppgift stigit till kronor 356.644: 36.

Kostnaderna för utredningar, förslag, ritningar och arbetsledning för samma arbeten samt kommitténs egna utgifter hava beräknats till 7.56 % respektive 2.34 % eller tillhopa 9.90 % av anläggningskostnaderna.

Beträffande företag, utförda av arméförvaltningens fortfikationsdeparte- ment och telegrafstyrelsen, föreligga ej närmare uppgifter rörande anlägg- ningar av ifrågavarande slag.

Pensions- styrelsen.

General- poststy- relsen.

Kasern-

byggnads- nämnden.

Byggnads— kommittén för tekni— ska. hög- _ skolan.

• Sida 66
•  Original

Byggnads- styrelsen.

;IScli—minanställning av medelkostnaden vid olika verk för utredningar, för—

slag och ritningsarbete m. m. för värme- och sanitärtekniska anläggningar -' och dylikt.

Institutionens egna Summa kostnader I % av anläggningskOstnaden

ingenjörs— arvoden

By ggnadsstyrelsen : nybyggnadsarbeten 6. 3 4. 1.9 2 8.2 6 om- och tillbyggnadsarbeten ............ 8.6 3 1. 7 7 10.4 0 Överintendentsämbetet ............................ 6. 1 1 0. 9 9 7. 1 0 Fångvårdsstyrelsen 6. 2 3 Medicinalstyrelsen : nybyggnader ........................................ 4. 2 0 om— och tillbyggnader ....................... 5.3 2 Pensionsstyrelsen ................................... 4.92 Generalpoststyrelsen ................................ 7. 3 4 Kasernbyggnadsnämnden : åren 1909—1914 5.1 1 Värme- och sanitärteku. avd.

åren 1915—1923 2.08 Tekniska högskolans byggnadskommitté 7 . 5 s

4. Utgifter för utredningar, förslag och ritningsarbete m. m. för elektriska anläggningar och dylikt.

Till utgifter för utredningar, förslag och ritningsarbete m. m. för elek- triska ledningar och hissar hänföras dels ingenjörsarvoden, inklusive överkontroll för nämnda anläggningar, dels ock respektive verks egna kost- nader, i den mån de ansetts belöpa å dylika anläggningar.

Vid de tio av byggnads-styrelsen utförda nybyggnadsföretag, beträffande vilka detaljuppgifter föreligga, utgöra de sammanlagda kostnaderna:

elektriska anläggningar .................................................... kronor 364,893: 23 ingenjörsarvoden (inkl. överkontroll) ............................ » 30,043: 13 styrelsens egna kostnader ............................................... » 7,403: 79. Sistnämnda två poster utgöra tillhopa. 10.29 % av anläggningskostna—

derna, därvid å ingenjörsarvoden m. m. belöpa 8.25 % och å styrelsens egen "administration 2.04 %.

Vid de sju om- och tillbyggnadsarbeten, varom detaljuppgifter lämnats. utgöra de sammanlagda kostnaderna: för elektriska anläggningar m. m. ........................................ kronor 229.772: 73 » ingenjörsarvoden (inkl. överkontroll) ........................... » 22,887: 20 » styrelsens egna kostnader ................................................ » 3,999: 72.

• Sida 67
•  Original

'Utgifterna för ifrågavarande utredningar m. m. uppgå alltså vid dessa arbeten till. i medeltal 11.74 % av anläggningsk-ostna-derna, därvid å ingen- jörsarvoden m. m. belöpa 10 % samt å administration 1.74 %.

Vid de fem av överintendentsämbetet utförda byggnadsföreta , beträf— fande vilka uppgifter lämnats, utgöra. de sammanlagda kostnaderna: för elektriska anläggningar .................................................... kronor 238,418: 41 » ingenjörsarvoden (inkl. överkontroll) ............................ » 16,650: — » ämbetets egna kostnader ................................................ » 2,292: 92.

Sistnämnda två poster uppgå till sammanlagt 7.94; % av anläggningskost- naderna. Å ingenjörsarvodena belöpa 6.99 % samt 57 administration 0.97 %.

Uppgifter rörande kostnaden för elektriska anläggningar hava av fäng- varldsstyrelsen lämnats endast beträffande centralfängelset i Malmö, där ingenjörsarvodet för dessa anläggningar uppgått till 14.87 % av anlägg- ning-skostnaderna.

Beträffande medicinalstyrelsens egna kostnader för anläggningar av ifrågavarande slag föreligga ej närmare uppgifter.

Vid fem nybyggnadsarbeten, beträffande vilka detaljuppgifter föreligga. uppgå de sammanlagda kostnaderna för elektriska arbeten till kronor 562,713: 13 samt ingenjörsarvoden (inklusive överkontroll) till kronor 40,308: 26 eller alltså 7.17 % av förstnämnda kostnader.

Detaljuppgifter föreligga vidare beträffande de elektriska anläggnin- garna vid två om_ och tillbyggnudsarbeten.

Vid dessa hava arvodena uppgått till i medeltal 11.01 % av anläggnings- kostnaderna.

Ingenjörsarvodet för de elektriska anläggningarna vid s-jukvärdsanstal- ten i-Åre har uppgått till 6.08 % och sty-relsens egna administrationskost- nader till 0.04 %, sammanlagt 6.72 % av anläggningskostnaderna.

Vid sju av generalpoststyrelsen utförda byggnadsföretag, beträffande vilka uppgifter i förevarande avseende lämnats, hava samtliga kostnader för elektriska anläggningar uppgått till kronor 85,555: 40 samt ingenjörs- arvodena till kronor 5,492: 17 eller 6.42 % av förstnämnda summa.

Då styrelsens egna kostnader beräknats till 1 %, skulle alltså samtliga utgifter för ifrågavarande utredningar m. m. kunna beräknas till 7.42 % av anläggningskostnaderna.

Vid kasernbyggnadsnämndens arbeten hava såsom förut omförmälts projekt och ritningar till hithörande anläggningar utförts av nämndens personal.

Vid dessa arbeten hava de sammanlagda kostnaderna utgjort:

för elektriska anläggningar ................................................ kronor 1,394,996: 94 » nämndens elektriska avdelning .................................... » 62,596: 49 » nämndens övriga på dessa arbeten fallande utgifter » 26,583: 47.

Sistnämnda tvä poster utgöra tillhopa 6.39 % av anläggningskostnaderna. Å den elektriska avdelningen belöpa 4.49 % och å administrationen i övrigt 1.90 %.

Överinten- dentsäm— hett-t,

Fångrånls- styrelsen .

Medicinal- styrelsen.

Pensions- styrelsen.

General- poststy- relsen.

Kasern- byggnads- nämnden.

• Sida 68
•  Original

Tekniska

68 Anlägg—nin—gskostnaderna för elektriska ledningar och hissar inom tek- högSkoms niska högskolans nybyggnad uppgå till kronor 70,326: 63 och ingenjörsar- byggnads- kommitté.

vodena för desamma till kronor 9,355: 30 eller 13.30 % av anläggningskost— naderna.

Då kommitténs egna på dessa anläggningar fallande kostnader beräk— nats till 2.34 %, skulle samtliga utgifter för ifrågavarande utredningar m. m. uppgå till 15.64 % av anläggningskostnaderna.

Sammanställning av medelkostnaden vid olika verk för utredningar, förslag och ritningsarbete m. m. för elektriska anläggningar.

Institutionens egna Summa kostnader I % av samtliga kostnader för de elektriska anläggningarna

Ingenjörs- arvoden

Byggnadsstyrelsen : nybyggnadsarbeten ............................ 8. 2 5 . 10. 2 9 om- och tillbyggnadsarbeten ............ 10.0 0 . 11. 7 4 Överintendentsämbetet ............................ 6.9 9 . Fångvårdsstyrelsen Medicinalstyrelsen : nybyggnadsarbeten . om— och tillbyggnader ........................ 11. 9 1 Pensionsstyrelsen .................................... 6.08 Generalpoststyrelsen ................................ 6 . 4 2

Elektriska avd. Kasernbyggnadsnämnden 4. 4 9 Tekniska högskolans byggnadskommitté 13. 3 0

5. Kostnader för utförda byggnadsföretag per kubikmeter byggnadsvolyrn (volympris).

De uppgifter, som erhållits rörande kostnaderna för uppförda och in— redda byggnader per kubikmeter byggnadsvolym, hava sammanförts i sju särskilda tabeller, vilka fogas såsom bilagor vid detta utlåtande. Upp- gifterna avse byggnader, utförda av byggnadsstyrelsen (överintendents— ämbetet), fångvårdsstyr-elsen, arméförvaltningens fortifikationsdeparte- ment, medicinalstyrelsen, pensionsstyrelsen, generalpoststyrelsen, telegraf- styrelsen och arméns kasernbyggnadsnämnd.

I tabellerna hava de uppgifter, som i förevarande avseende lämnats av- vederbörande verk, oförändrade införts. Byggnadstiden för varje särskilt byggnadsföretag har angivits sålunda, att ett streck dragits över kolum- nerna för de år, varunder byggnaden uppförts.

I tabell nr 1 hava sammanställts vissa byggnader, innehållande ämbets- lokaler, uppförda av byggnadsstyrelsen, medicinalstyrelsen, fortfikations— departementet och kasernbyggnad-snämnden.

• Sida 69
•  Original

I tabell nr 2 hava sammanställts kostnaderna för vissa ekonomibyggna— der, utförda av medicinalstyrelsen, fortifikationsdepartementet och ka- sernbyggnadsnämn—den.

I tabell nr 3 hava sammanförts uppgifter angående volympriser å vissa kasernhus, hospitalsbyggen och sjukhus, utförda av byggnadsstyrelsen, fortifikationsdepartementet, medicinalstyrelsen, pensionsstyrelsen samt kasernbyggnadsnämnden.

Dessa byggnader äro likartade så tillvida, att de innehålla relativt stora lokaler och äro av särskilt solid konstruktion. Av byggnaderna i fråga äga kasernhusen den enklaste inredningen, under det att sjukhusen sär- skilt med hänsyn till de sanitärtekniska förhållandena kräva de dyraste 'inredningsanordningarna.

I tabell nr 4 hava sammanställts volympris å vissa bostadsbyggen av sten, utförda genom fångvårdsstyrelsen, fortifikationsdepartementet, medicinal- styrelsen, pensionsstyrelsen, generalpoststyrelsen, telegrafstyrelsen och kasernbyggnadsnämnden.

I tabell nr 5 hava sammanställts uppgifter rörande vissa bostadsbyggen av trä, utförda av fångvårdsstyrelsen, medicinalstyrelsen, generalpoststy- relsen, telegrafstyrelsen och kasernbyggnadsnämnden.

I tabell nr 6 hava sammanförts uppgifter rörande skolbyggnader, ut— förda av byggnadsstyrelsen och överintendentsämbetet.

I tabell nr 7 återfinnas de uppgifter, vilka avse vissa mera speciella byggnader, uppförda av byggnadsstyrelsen, överint—endentsämbetet, gene— ralpoststyrelsen och telegrafstyrelsen. Flertalet av dessa byggnader äro post- eller telegrafhus.

Vid bedömande av resultaten enligt förestående tabeller bör emeller— tid beaktas, att de angivna volymprisen i vissa fall icke äro fullt jäm- förbara.

Vid infordrande av ifrågavarande uppgifter angåvo de sakkunnig-a så— som byggnadsvolym den rymd, som begränsades av yttermurarnas utsidor, källargolvets överyta och ett plan gen—om takfoten. Därest någon del av vinden vore inredd med rum, skulle volymen ökas med de inredda rum— mens halva volym. Denna princip för byggnadsvolyms beräkning har jäm- väl legat till grund för de lämnade uppgifterna, utom så vitt avser bygg- naderna vid kasernetablissemanget i Frösundavik. Beträffande dessa bygg- nader är, enligt vad fortifikationsdepartementet meddelat, byggnadsvoly— men beräknad efter en mätningsregel, så tillvida avvikande från den ovan angivna, att byggnadernas höjd räknats från markytan till takfoten. Den senare metoden medför emellertid, att vid byggnader med källa-re bygg- nadsvolymen blir mindre än enligt förstnämnda metod och att i följd här- av volympriset 'i motsvarande grad ökas. Denna ökning kan uppskattas vid sjukhusbyggnaden till 13 % och vid övriga byggnader till 8 a 9 %. Ur denna synpunkt äro de av fortifikationsdepartementet angivna volym— pri-sen för ifrågavarande kasernetablissemang för höga i förhållande till övriga -i jämförelsen upptagna byggnader. Å andra sidan äro 'i volym- prisen ej medräknade ämbetsverkets egna å byggnaderna belöpande om- kostnader och ej heller kostnader för kontroll å byggnadsplatsen. Upp— skattas dessa approximativt till sammanlagt 4.5 % av byggnadskostna— derna., vilket torde vara rimligt, bör för erhållande av ett jämförbart re— sultat, de av fortifikationsdepartementet uppgivna enhetsprisen minskas med i runt tal för sjukhuset 8.5 % och för övrig-a byggnader 4 %.

• Sida 70
•  Original

Vidare är att märka, att telegrafstyrelsen icke i volymprisen inräknat några utgifter för verkets egen administration. Övriga myndigheter hava däremot räknat med sådana utgifter, dock torde allenast de beräkningar, som i detta hänseende verkställts rör-ande överintendentsämbetets, bygg- nadsstyrelsens och kasernbyggnadsnämndens arbeten, innefatta samtliga utgifter av hithörande slag. Särskilt torde de för medicinalstyrelsens del i beräkningen ingående administrationsskostnaderna — i medeltal 2-3l.% av samtliga byggnadskostnaderna — vara för låga. Till jämförelse må er- inras, att administrationskostnaderna beräknats i medeltal för byggnads- styrelsen vrid nybyggnadsarbeten till 5.82 % och vid om- och tillbyggnad's- arbeten till 5.99 %, för överintendentsämbetet till 4.55 %, för fångvårds- styrelsen under åren 1922—1923 till 4.26 %, för pensionsstyrelsen till 5.26 %, för generalpoststyrelsen under åren 1918—1923 till 4.91 % samt för ka— sernbyggnadsnämnden till 3.7 %.

Sakkunnigas yttranden och förslag.

Frågan om sättet för utförande av statens husbyggnadsarbeten.

Ett av de utmärkande dragen för kasernbyggnadsnämndens verksamhet under de senare åren har varit, att dess byggnadsarbeten till övervägande del utförts i egen regi. Sakkunniga hava därför ansett sig böra taga under omprövning, huruvida de erfarenheter, som vunnits från sagda verksam— het, kunna påkalla omläggning i ett eller annat avseende av byggnadssty- relsens verksamhet samt i samband därmed någon förändring av styrel- sens organisation.

Husbyggnader för statens räkning utfördes före kristiden i regel på en- treprenad. Under kristiden inträdde i detta hänseende viss ändring, för- anledd därav, att de då ytterst osäkra arbetsförhållandena med mycket varierande materialpriser och arbetslöner samt brist på såväl materialier som arbetskrafter försvårade uppgörelser av ifrågavarande slag på för staten antagbara villkor. Vissa byggande myndigheter såsom kasernbygg- nadsnämnden, statens järnvägar och statens vattenfallsverk övergvingo där— för under kristiden i större eller mindre utsträckning till systemet med egen regi. Byggnadsstyrelsen åter har med endast några. få undantag städse anlitat entreprenörer. Så har jämväl varit fallet beträffande medi- cinalstyrelsen.

Frågan om de olika systemens företräde vid statens byggnadsföretag har tidigare varit föremål för uttalanden från åtskilliga håll; och kan härom erinras följande.

I en vid 1922 års riksdag väckt motion, nr 182, hemställde nuvarande landshövdingen Lubeck, att riksdagen måtte besluta att i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om utredning, huruvida och på vad sätt staten kunde systematiskt stödja och genom sina olika organ befordra utveck— lingen inom landet av ett väl ordnat och utrustat entreprenadvä-sende för byggnadsarbeten. I motiv-en till berörda hemställan framhölls bland annat, att under kristiden en del förhållanden bidragit till att ställa entre— prenadväsendet såsom sådant i ogynnsam dager, att den huvudsakliga för—— delen med entrepren-adsystemet ej vore att få den fixa summan för entre—'

• Sida 71
•  Original

menadarbete bestämd utan främst att omedelbart kunna för ett byggnads— arbete förfoga över en färdig organisation med vana arbetsledare,= för: män och specialarbet-are samt erforderliga arbetsmaskiner och redskap, att statens växande byggnadsverksamhet i egen regi föranlett anställande av personal och inköp av arbetsmaterial i. en omfattning, som kunnat begränsas, om entreprenader i större omfattning kommit till användning,. samt att detta statens arbete i egen regi även medfört oreda och oklarhet» i. arbetsmarknaden och i förhållandet. mellan arbetsgivare och arbetstagare.

Över motionen hördes åtskilliga myndigheter och institutioner, bland andra, järnvägsstyrelsen, byggnadsstyrelsen och kasernbyggnadsnämnden;

Järrwägsstyrelsen, framhöll, att den dåvarande _fria konkurrensen mel— lan statens egna byggande organ och olika entreprenörer och dessa senare sinsemellan icke torde kunna förnekas hava varit i stort sett till gagn för den statliga byggnadsverksamheten. Därest statens byggande verk genom tvång att i allt större utsträckning lata utföra sina arbeten av entrepre- nörer gjort sig av med sina byggande organ och sålunda frånhänt sig möjligheten att åtminstone i nämnvärd utsträckning bygga i egen regi, kunde staten befaras komma i ett alltför besvärande beroende av entre— prenörerna. Styrelsen ville jämväl bestrida, att statens arbeten under egen regi i och för sig medfört oreda i arbetsmarknaden.

Byggnadsstyrel-sen anförde, att enligt styrelsens erfarenhet vore entre- menad-systemet det för statsverket ekonomiskt fördelaktigaste och det enda, som under stabila ekonomiska förhållanden kunde lämna garanti för att de av riksdagen beviljade byggnadsanslagen icke överskredes. '

På sätt motionären framhållit, anförde styrelsen vidare, måste det be— traktas som ett allmänt intresse, särskilt för statsverket såsom landets största byggherre, att stödja utvecklingen av ett sunt entreprenadväsen i landet och genom avhjälpande av dess brister söka möjliggöra en behöv— lig .större tillgång på ekonomiskt och tekniskt fullgoda entreprenörfirmör, organiserade enligt modern-a tids- och arbet-sbesparande principer och för- sedda med förstklassig utrustning av arbetsmaskiner och arbetskraft.

Kascrnbygg'nadsnäormdcn lämnade i sitt utlåtande en redogörelse för dess verksamhet i egen regi samt uttalad-c i anslutning härtill som sin all- männa uppfattning om de båda systemen för byggnadsarbetenas 'bedriå vande, att ganska betydande olägenheter medföljde entreprenadsystemet, då det gällde så stora, över så relativt lång tid sig sträckande byggnads— företag, som de, vilka omhänderhafts av nämnden, under det att syste— met med egen regi visat sig vara fördelaktigt med hänsyn till såväl arbe- tenas kvalité som kostnaderna. Det senare systemet hade varit en väsent- ligt smidigare form för arbetenas genomförande.

Beträffande den egna regins fördelar anförde kasernbyggnadsnämnden i huvudsak följande:

Den egna regin. innebure möjlighet till betydande ekonomiska vinster vid upphandling av byggnadsmaterialier för olika byggnadsföretag på grund av den centralisering av materialuppehandlingen för byggnadsföreta- gen hos vederbörande myndighet, som vid detta system ägde rum imotsats mot vid entreprenadsystemet, då upphandlingen av materialier iregel läml nades till de olika entreprenörerna. Då materialkostnaderna vid ett husbygg— nadsföretag uppginge till mellan hälften och två tredjedelar av byggnads? kostnaderna samt statsverkets årliga byggnadsarbeten uppginge till ett flertal miljoner kronor, gällde det härvidlag betydande belopp: ' Genom den direkta centralupphandlingen av byggnadsmaterialier kunde" statsverz

• Sida 72
•  Original

ket tillgodogöra sig den fördel, detsamma ägde att kunna göra inköpen per extra kontant till lägsta möjliga priser och med betydliga rabatter, desto större ju flera och mer omfattande företag, som samlades hos ett stats- organ. _

Den egna regin torde borga för, att arbetena bleve utförda med full—» goda materialier och under användande av de rätta arbetsmetoderna och de tekniskt riktiga principerna.

Vid egen regi bortfölle vidare kontrollantpersonalen av såväl högre som lägre grad. Statsverkets egen arbetsledning motsvarade i stort sett entre- prenörernas admin'istrationsstab. Vid entreprenadsystem måste det till viss omfattning finnas dubbel administration och arbetsledning, statsver- kets och entreprenörens, jämväl med avseende på ka-ssavåmd och bokfö— ring. Då statsverket i realiteten måste betala bådadera, borde den egna regin innebära en väsentlig besparing i administrationskostnaderna.

Vid egen regi inbesparade statsverket den nettovinst, entreprenörerna beräknade å arbetena.

Om ett byggnadsföretag bedreves under egen regi, kunde arbetena suc— cessivt igångsättas och föras framåt, allt efter som utredningar och rit— ningar fullbordades. Förändringar med avseende på de ursprungligen fastställda byggnadsprogrammen, betingade av olika orsaker, även—som rea— liserande av nya uppslag till mera praktiska anordningar än som från bör— jan planerats, materialförändringar och dylikt, kunde lättare genomföras vid egen direkt arbetsledning. Vid entreprenadsy-stem åstadkomme oftast dessa ändringar väsentliga besvärligheter, tidsutdräkt och onödiga mer- kostnader, med vilka entreprenörerna ofta räknade till egen fördel.

De erfarenheter, som en statsin-stitution vunne och kontinuerligt sam- lade genom arbetenas utförande under egen regi, gåve på ett helt annat och betydligt säkrare sätt än vid entreprenadsystem vid handen, huru ar— betena, konstruktionerna och valet av material skulle genomföras, för att bästa möjliga ekonomiska resultat skulle ernås. En fond av verklig sak- kunskap samlades hos den byggande myndigheten genom erfarenheter i första hand.

Vid arbeten under egen regi tvingades myndigheten jämväl att på ett helt annat sätt följa och studera arbetena och hade helt and-ra möjligheter än vid entreprenadsystem att tillvarataga alla tillfällen att förbilliga ar— betena beträffande val av material och konstruktion.

Enligt nämndens mening borde staten, som utan tvivel vore landets stör- sta bygg—herre, utnyttja denna egenskap för att nedbringa omkostnaderna för arbetena i möjligaste män, och detta syntes nämnden böra ske där— igenom att staten, åtminstone beträffande alla dess stora byggnadsföre- tag och sådana arbeten, där alla en entreprenörs risker icke kunde tyd- ligt angivas, varigenom en entreprenör tvingades att beräkna en utvid- gad säkerhetsmarginal, utförde arbeten i egen regi.

För arbeten åter, Vilka omfattade en relativt kort tid, ävensom arbeten, vilka fordrade en specialisering, kunde entreprenadsystemet under vissa förhållanden erbjuda åtskilliga fördelar. För arbeten å mindre centralt belägna orter kunde det jämväl vara förhållandet, att en entreprenör på orten vore bättre rustad för arbetena än den statliga regin. Att sålunda helt och hållet utestänga entreprenörverksamheten vid de statliga arbetena syntes nämnden icke vara tillrådligt. Nämnden funne jämväl en viss tävlan mellan de olika systemen vara till fördel såsom ägnad att egga till ansträngningar att nå bästa möjliga ekonomiska resultat.

• Sida 73
•  Original

Av intresse torde jämväl vara ett utlåtande över ifrågavarande motion, vilket avgivits av en kommitté, särskilt för ändamålet tillsatt av svenska teknologiöreningens avdelning för väg- och oattenbyggnadskonst. Kom— mitterade, vilka tillstyrkte den av motionären ifrågasatta utredningen, an— förde därvid bland annat:

Som landets största byggherre ägde staten möjlighet att för bedri- vande av sin byggnadsverksamhet i egen regi utbilda organisationer, som under insiktsfull och energisk ledning vore väl ägnade att utföra främst de arbeten, där den egna regin hade de största och entreprenaden de minsta utsikterna att göra sig gällande vid inbördes tävlan. Till dylika arbeten torde främst böra räknas sådana arbetsföretag, som på grund av sitt om— fång sträckte sig över relativt lång tid, eller som till stor del utfördes under särskilt växlande och komplicerade förhållanden, vilka i hög grad försvårade uppgörandet av tillförlitliga kostnadsberäkningar, varförutan det rena entreprenadsystemet icke borde tillämpas. Vid de stora arbets- företagen kunde det — speciellt vid konjunkturväxlingar — vara önskvärt att vidtaga pr-ogramändringar, utökningar eller reduktioner, för redan be- slutade och påbörjade arbeten, vilket lättare läte sig göras, om arbetena bedreves i egen regi. Genom att till en viss omfattning hava .tillgång till egen arbetsledning ägde staten dessutom medel att under högkonjunktur framtvinga skäliga konkurrenspriser på utförandet av sina arbeten eller —— om sådana ej kunde uppnås _— möjlighet att få arbetena utförda utan anlitande av entreprenörer. Till sist kunde framhållas, att staten borde kunna intaga en god ställning vid materialupphandlingar.

Skulle emellertid staten framdeles övergå att i allt för stor utsträck- ning driva sina arbeten i egen regi, utan att ett välorganiserat entrepre— nadväsen bereddes tillfälle till konkurrens om statens arbeten, skulle där- med krunna. följa den faran, att statens organisationer för arbetsledningens handhavande genom byråkratiska former skulle förlora i effektivitet. Här- v'id borde särskilt bemärkas, att ett sta-tens verk i högre grad än entrepre- nören vore bundet gentemot sin personal och hade större svårigheter för- pensonalgallring än entreprenörerna, vilka genom konkurrensen bland an— nat tvingades till att städse obönhörligt utvälja sitt arbetsbefäl bland dem, som visat sig äga speciell förmåga att ekonomiskt organisera ett arbetes bedrivande. Entreprenören ägde även möjlighet att anlita den sporre till rationell ekonomi vid arbetets bedrivande, som läge däri, att arbetsbefälet gjordes ekonomiskt intresserat i arbetsresultatet, en princip som icke bli- vi—t tillämpad vid statens egen arbetsledning. Entreprenörerna ägde dess— utom den fördelen, att de hade full frihet att specialisera sig å utförandet. av vissa slags arbeten och därigenom i första hand ägde möjlighet att upp—, nå bättre ekonomiska resultat inom sina respektive specialområden, än vad som i allmänhet kunde åstadkommas med en statens egen arbetsled— mng.

Gällde det slutligen att taga ställning till ovan i korthet anförda skäl för och emot entreprenadsystemets ekonomiska berättigande för utförande_av statens byggnads-arbeten, torde man kunna antaga, att de ekonomiska för- delar, som vore avsedda att utvinnas genom ett oälordnat entreprenad— väsen och vore så att säga förknippade med systemets väsen, även borde göra sig gällande vid utförande av statsarbeten i konkurrens med statens egen arbetsledning. En bekräftelse på riktig-heten av denna uppfattning torde kunna sökas i det förhållandet, att entreprenadsystemets kraftiga utveckling i de stora kulturländerna nått därhän, att statsarbetens utfö—

• Sida 74
•  Original

74 rande i egen regi därstädes torde förekomma endast i ringa utsträckning. Man torde kunna utgå ifrån, att. denna utveckling icke ägt rum i länder som t. ex. Danmark, Tyskland och Förenta staterna, om den ej ägt sitt be- rättigande på grund av vunna gynnsamma ekonomiska erfarenheter av entreprenad-systemet.

And-ra kammarens tredje tillfälliga utskott, till vilket ifrågavarande motion hänvisa—des, framhöll i sitt utlåtande bland annat, att den reella. innebörden av motionärcns yrkande icke syntes fullt kl-ar. I den mån motionären skulle avse att åstadkomma ett generellt. uttalande från riks- dagens sida om önskvärdheten av att i större utsträckning än vad då vore fallet, entreprenadsystcmet komme till användning vid de statliga bygg- nadsarbetena, kunde utskottet icke skänka motionen 'sitt stöd. Den 'i ären— det förebragta utredningen och särskilt det av kasernbyggnadsnämnden avgivna utlåtandet utvisade enligt utskottets uppfattning med erforderlig tydlighet, att de byggande myndigheterna icke borde bin-das vid något visst system för byggnadsarbetenas utförande, utan äga frihet att använda sig av de för de särskilda fallen bäst avpassade arbetsformerna. Kasern- byggnadsnämnden hade genom sin framställning i ämnet även givit ett starkt stöd för uppfattningen, att en byggnadsverksamhet >>under egen regi» under givna förutsättningar kunde äga företräde framför entre— prenadformen. Utskottet antoge emellertid, att de byggande myndighe— terna använde sig av det byggnadssätt, som för varje särskilt fall befunnes vara det ur ekonomi-sk synpunkt mest fördelaktiga. På dessa och i övrigt anförda skäl hemställde utskottet, att motionen icke måtte föranleda någon andra kammarens åtgärd. Denna hemställan blev jämväl av kammaren bifallen.

För egen del vilja sakkunniga i den föreliggande frågan framhålla föl- jande:

Att den egna regin varit till fördel vid kasernbyggnadsnämndens verk- samhet för uppförande av kasernetablissemang, finna sakkunniga bestyrkt av den föreliggande utredningen. Det är emellertid att märka, att det här gällt en jämförelsevis lång kontinuerlig verksamhet, omfattande vid varje tid ett antal relativt likartade byggen av betydande storlek. Denna verk— samhet har jämväl infallit under en tid, då entreprenadsystemet på grund av den rådande osäkerheten på arbetsmarknaden för staten medfört olägen- heter, vilka under mera stabila förhållanden icke torde i tillnärmelsevis samma utsträckning göra sig gällande.

Vissa av de arbeten, som av kasernbyggnadsnämnden utförts utöver det ursprungliga uppdraget, hava erhållits i direkt konkurrens med enskilda anbudsgivare. Så är fallet beträffande sjukhusbygget för Upplands ar— tilleriregemente invid Uppsala, uppförandet av tvenne paviljonger för oro- liga sjuka vid Västerviks hospital, grundlägigningsarbetena för hospitalet i Hälsingborg samt sjukhusbygget i Boden.

Rörande resultatet av denna verksamhet har kasernbyggnadsnämnden lämnat följande uppgifter, avseende nämndens beräknade och verkliga kostnader för byggnadsarbeten, å vilka enskilda entreprenadanbud av- givits:

• Sida 75
•  Original

75" Sjukhus för U ppla'nds artilleriregemente, uppfört under åre'n'1922—19235 lägsta enskilda anbud ............................................................ kronor 143,650: '— av nämnden uppgjort kostnadsförslag .............................. » 137,500: —— den verkliga kostnaden för nämndens arbeten ................ » 137,236=.74'

T'vemzepaviljonger för oroliga. sjuka fuid Västerviks hospital, uppförda under åren 1922—1924:

lägsta enskilda anbud ........................................................... kronor 404,000: — av nämnden uppgjort kostnadsförslag ............................... » 380,000:——— den verkliga kostnaden för nämndens arbeten ................ » 377,308: 31.

Grundläggni'ngsarbete'n. för hospitalet invid Hälsingborg. utförda under åren 1922—1924: -

lägsta enskilda anbud ........................................................... kronor 405,900: — av nämnden uppgjort kostnadsförslag ................................ » 360,000: —— den verkliga kostnaden för nämndens arbeten ................ » 328,539: 37. Garnisonssjukhus i Boden: lägsta enskilda anbud ............................................................ kronor 996,190: — av nämnden uppgjort kostnadsförslag ................................ » 781,000: —.

Arbetena, som påbörjats under hösten 1922, äro ännu icke slutförda, men beräknas kostnaden komma att uppgå till cirka .................................................................................... » 880,000: —.

Vid dessa arbeten synes sålunda den egna regin hava medfört väsentliga besparingar för statsverket. Det bör emellertid anmärkas, att i vissa andra fall, då kasernbyggnadsnämnden beretts tillfälle att verkställa kost- nadsberäkningar å byggnadsarbeten, vilka sedermera utlämnats på entre- prenad, nämndens kostnadssiffra varit högre än det antagna anbudet.

Emellertid torde de resultat, som av kasernbyggnadsnämnden uppnåtts under dess i huvudsak under kristiden infallande verksamhet i egen regi, icke utan vidare kunna läggas till grund för bedömande av detta systems lämplighet vid byggnadsstyrelsens arbeten i allmänhet. Dessa arbeten äro sinsemellan växlande såväl till art som omfattning och i regel av väsent— ligt mindre storlek än kasernbyggnadsnämndens arbeten. Att vid ifråga— varande verksamhet helt övergå till egen regi skulle säkerligen medföra en mycket tyngande organisation och torde knappast kunna ifrågasättas. Under normala förhållanden torde också entreprenadsystemet i flertalet fall bäst lämpa sig för byggnadsstyrelsens byggnadsarbeten. Men även vid denna verksamhet kan den andra arbetsformen i åtskilliga fall vara att föredraga. Detta gäller särskilt under tider med osäkra arbetsförhål- landen, då Växlande arbets- och materialpriser försvåra erhållande av för staten tillfredsställande entreprenadavtal. Den egna regin kan jämväl vara lämplig vid arbeten, vilkas omfattning från början icke kan med säkerhet beräknas och där entreprenörerna alltså måste räkna med en betydande säkerhetsmarginal eller vilka kunna föranleda kostsamma till— läggsarbeten. Över huvud bör uppenbarligen detta system komma till 'an- Vändning, då. en tillförlitlig utredning utvisar att därigenom en besparing för statsverket står att vinna. . *—

På grund av det anförda hålla sakkunniga före, att möjlighet bör före- finnas att vid statens husbyggnadsföretag tillämpa den arbetsform, som i y'arje särskilt fall befinnes vara den urekonomisk synpunkt mest ända- målsenliga". För att möjlighet till ett sådant val mellan Olika "alternativ

• Sida 76
•  Original

skall kunna sägas föreligga, bör staten på husbyggnadsverksamhetens om- råde äga tillgång till ett organ, som är rustat för verksamhetens bedrivande jämväl i egen regi. Därigenom får staten också en starkare ställning än eljest till de enskilda entreprenörerna och kan skydda sig mot eventuella försök till exploatering från deras sida.

Sakkunniga komma att i det följande förorda en upplösning av kasern- byggnadsnämnden, sedan dess nu pågående byggnadsföretag avslutats. Härigenom skulle staten mista det organ, som hittills i största utsträck- ning bedrivit husbyggnadsverksamhet under ifrågavarande arbetsform. Det gäller därför enligt sakkunnigas mening att tillse, att den centrala myndigheten på detta område, byggnadsstyrelsen, är rustad för uppgifter av ifrågavarande slag. Vad som sålunda kräves är, att byggnadsstyrelsen och i första hand dess byggnadsbyrå är så organiserad, att den dels med stöd av vunnen erfarenhet och tillförlitliga kostnadsberäkningar kan i varje fall sakkunnigt bedöma, vilket System för byggnadsarbetenas utfö— rande, som är det för staten fördelaktigaste dels ock har möjlighet att, därest så finnes lämpligt, organisera och leda byggnadsarbeten i egen regi.

Detta behöver emellertid icke innebära, att man nu fullt bygger ut den organisation, som skulle erfordras vid en eventuell omläggning i antydd riktning av styrelsens arbetssätt.

Frågan om kasernbyggnadsnämndens bibehållande.

Av sakkunnigas utredning framgår, att kasernbyggnadsnämndens ur- sprungliga uppdrag, omfattande uppförande av femton kasernetablisse- mang för infanteriet, numera blivit i huvudsak slutfört, i den mån upp- draget av statsmakterna ansetts böra fullföljas. J ämväl övriga till nämn- den lämnade arbetsuppgifter äro till huvudsaklig del fullbordade. Ännu återstående arbeten, avseende garnisonssjukhuset i Boden, kunna beräknas bliva avslutade under förra halvåret 1925.

Med hänsyn till dessa arbeten möter alltså ej hinder mot en upplösning av kasernbyggnadsnämnden under den närmaste tiden. Vid nänmdens inrättande torde jämväl hava förutsatts, att nämnden icke skulle bibe— hållas längre tid än som erfordrades för fullgörandet av dess huvud- uppdrag.

I anledning av de erfarenheter, som vunnits av nämndens verksamhet och organisation, hava sakkunniga nyss framhållit, att i samband med en eventuell upplösning av kasernbyggnadsnämnden bör tillses, huruvida byggnadsstyrelsen är så rustad, att den vid utförande av husbyggnads- företag för statens räkning kan tillämpa det arbetssätt, som för nämndens verksamhet under senare år varit särskilt utmärkande, nämligen den egna regin; och komma sakkunniga att i det följande närmare beröra de orga- nisatoriska förändringar inom styrelsen, som i anledning därav eller eljest kunna vara påkallade. Därest de av sakkunniga ifrågasatta åtgärderna kOmma till stånd, torde ett bibehållande av nämnden för nya arbetsupp- gifter vara motiverat allenast under förutsättning, att statens husbygg- nadsverksamhet med hänsyn till sin beräkneliga omfattning icke skulle kunna tillfredsställande ombesörjas av statens permanenta husbyggande myndigheter.

Vad försvarsväsendet beträffar, torde någon nybyggnadsverksamhet i. större omfattning icke komma till stånd under de närmaste åren. Där— emot synes det icke uteslutet, att försvarsfrågans löSning kan föranleda

• Sida 77
•  Original

åtskilliga ändringsarbeten beträffande det. nuvarande byggnadsbeståndetÄ En dylik byggnadsverksamhet lärer emellertid knappast kunna bliva av den art, att densamma medför behov av ett särskilt byggnadsorgan av det slag, som representeras av kasernbyggnadsnämnden. I varje fall hava sakkunniga ansett sig icke böra räkna med en dylik möjlighet.

J ämväl beträffande statens husbyggnadsverksamhet för civilt ändamål torde man med stöd av den verkställda utredningen kunna utgå från, att denna verksamhet icke får en omfattning, som skulle medföra behov av en särskild organisation vid sidan av byggnadsstyrelsen och övriga hus— byggande myndigheter.

Av nu anförda skäl vilja sakkunniga förorda, att kasernbyggnadsnämn- den upplöses, sedan ännu pågående arbeten avslutats samt nämndens nu- varande verksamhet hunnit avvecklas, vilket torde kunna ske före in— gången av nästkommande budgetår. Emellertid anse sakkunniga önsk- värt, att där en förstärkning eller annan förändring av byggnadsstyrel- sens arbetskrafter kan finnas erforderlig, man därvid i den mån sä lämp- ligen kan ske använder sig av nämndens ännu kvarvarande personal. vilken, enligt vad sakkunniga inhämtat, är anställd på sådana villkor, att anställningen eljest upphör i och med kasernbyggnadsnämndens upp- lösning.

Frågan om utvidgning av byggnadsstyrelsens byggnadsverksamhet.

Innan sakkunniga närmare ingå på frågan om de organisatoriska för- ändringar, som kunna finnas erforderliga beträffande byggnadsstyrelsen, vilja sakkunniga till behandling upptaga spörsmålet, huruvida den ord- ning, som utvecklat sig i fråga om utförandet av större byggnadsföretag- för statens räkning genom andra myndigheters försorg kan anses till- fredsställande. En prövning av detta spörsmål i samband med förelig— gande utredning torde närmast avse lämpligheten av en överflyttning till byggnadsstyrelsen i större eller mindre utsträckning av sådan statlig byggnadsverksamhet, som enligt nu tillämpad praxis utövas av andra myndigheter.

Frågan om omfattningen av den byggnadsverksamhet, som bör an— komma på byggnadsstyrelsen, har, såsom av utredningen torde framgå, i samband med 1917 års omorganisation varit föremål för en ingående utredning. De civila ämbetsverk, vilka _ förutom överintendentsämbetet —— för det dåvarande togo befattning med husbyggnadsföretag, hänfördes av de sakkunniga för överintendentsämbetets omorganisation till vissa huvudgrupper.

En första grupp omfattade sådana ämbetsverk, vilkas verksamhet var av teknisk natur och där utförandet av på verken ankommande husbygg- nadsarbeten i allmänhet måste ske i nära sammanhang med utförandet av andra ämbetsverkets åligganden av teknisk art. Dit hänfördes järnvägs- styrelsen, vattenfallsstyrelsen, lotsstyrelsen samt i vissa avseenden domän- styrelsen.

Till en andra grupp hänfördes sådana verk, vilkas speciella verksamhet var mer eller mindre bunden vid byggnader eller byggnadskomplex av vissa särskilda slag, men för Vilka dock själva uppförandet av dessa bygg- nader föll utanför deras huvuduppgift. Hit hänfördes fångvårdsstyrelsen samt medieinalstyrelsen.

En tredje grupp omfattade byggande myndigheter, vilkas befattning"

• Sida 78
•  Original

med byggnadsfrågor,enligt nyssnämnda sakkunnigas mening kunde hän- föras till historiska grunder eller eljest till något särskilt lämplighetsskäl, exempelvis generalpoststyrelsen,telegrafstyrelsen och generaltullstyrelsen.

Beträffande den av staten för militära ändamål utövade kontinuerliga byggnadsverksamheten var denna förlagd till armé- respektive marinför- valtningarna och dessa myndigheter underlydande organ.

Tanken på sammanförandet av all statens genom dessa myndigheter utövade husbyggnadsverksamhet under en gemensam ledning upptogs av 1912 års statsrevisorer i samband med deras inledningsvis omnämnda. framställning om utredning rörande statens husbyggnadsväsende.

Med anledning av vad statsrevisorerna yttrat i berörda ämne framhöll överintendentsämbetet i ett den 14 januari 1913 avgivet yttrande, att. möj- lighet knappast förelåg att centralisera all statens byggnadsverksamhet. Enligt ämbetets mening måste obestridligen större planmässighet vin,- nas, ju mera ordnandet av statens byggnadsverksamhet samlades till ett ämbetsverk, men åtminstone syntes icke då tillräckliga skäl föreligga att draga in under en gemensam ledning den byggnadsverksamhet, vilken handhades av med särskilda arkitektkontor utrustade ämbetsverk såsom fångvårdsstyrelsen, medicinalstyrelsen, järnvägsstyrelsen samt armé- och marinförvaltningarna.

De sakkunniga för överintendentsämbetets omorganisation intogo i denna fråga principiellt samma ståndpunkt som överintendentsämbetet samt framhöllo bland annat följande:

Därest all statens husbyggnadsverksamhet förlades under en enda cen— tral myndighets ledning, vilken myndighet väl då skulle bliva överinten- dentsämbetet såsom den speciella fackmyndigheten på ifrågavarande om- råde, kunde man befara, att ämbetets åligganden i ett slag skulle erhålla en sådan omfattning, att det säkerligen bleve förenat med mycket stora svårigheter att vid fullgörandet därav förena erforderlig snabbhet med åsyftad effektiv enhetlig ledning. Dessutom skulle genom en sådan åt- gärd ämbetets karaktär undergå en ingalunda önskvärd förändring, i det ämbetsverket väl knappast kunde undgå att förvandlas till ett statens byggnadskontor, ett förhållande, som kunde befaras inverka menligt på ämbetets verksamhet i övrigt, såsom med avseende på kulturhistorisk byggnadsvård, stadsplaneväsende m. m. De byggnader, vilka övriga med byggnadsverksamhet i mer avsevärd omfattning sysselsatta ämbetsverk hade att besörja, vore i allmänhet till sin utdaning så intimt beroende av de speciella ämbetsverkens uppgifter, att ett skiljande av dessa äm- betsverk från den omedelbara befattningen med "byggnadernas uppförande i hög grad skulle försvåra ämbetsverkens nödvändiga sakkunniga infly- tande på byggnadernas utformning. Dessa. myndigheters byggnadsverk— samhet syntes för övrigt vara så kontinuerlig och omfattande, samt, med endast få undantag, så ändamålsenligt organiserad, att på det hela taget någon vägande anmärkning mot denna verksamhet i och för sig ej rätt- visligen kunde framställas.

På nu anförda skäl funno ifrågavarande sakkunniga att de ämbetsverk, vilka dittills utövat en mer kontinuerlig byggnadsverksamhet och ägde en enligt de sakkunnigas åsikt härför ändamålsenlig organisation, fortfa- rande borde få själva handhava dylik verksamhet. Härmed avsågos de myndigheter, vilka hänförts till de båda förstnämnda två grupperna av byggande myndigheter. De ämbetsverk åter, vilka oaktat deras byggnads— verksamhet varit relativt kontinuerlig dock saknade dylik organisation,

• Sida 79
•  Original

borde överlåta sin byggnadsverksamhet på överintendentsämbetet. I en- lighet härmed föreslogs, att utförandet av nybyggnads och ombyggnads- företag för post- och telegrafverkens samt riksbankens räkning ävensom större reparationer å dessa institutioners byggnader skulle överlämnas till överintendentsämbetet.

Beträffande Sådana statsmyndigheter. vilka utövade byggnadsverksam— het mindre kontinuerligt och i ringare omfattning och vilka i regel be- fattade sig med byggnadsföretag endast efter särskilt uppdrag av Kungl. Maj:t, ansåg ifrågavarande sakkunniga, att frågan om vilken myndighet, som skulle utföra nybyggnadsföretag och dit hänförliga arbeten för dessa verks räkning borde såsom dittills skett i varje särskilt fall avgöras av Kungl. Maj:t.

De myndigheter, vilka hördes över detta. förslag, hade beträffande frå- gan om. total centralisation i huvudsak intet att erinra.

Fangvårdsstyrelsen framhöll, bland annat, att den specifika art av bygg— nader, som fångvården behövde, ovillkorligen krävde särskilt skolad arki- tekt med byggnadskontor inom styrelsen samt speciell ledning och över— vakning av pågående byggnadsarbeten.

Medicinalstyrelsen betonade, att den byggnadsverksamhet, som styrelsen dittills handhaft, allt fortfarande borde tillhöra styrelsens ämbetsålig- ganden. Denna byggnadsverksamhet, som nästan uteslutande gällde upp- förande av nya hospital och reparationsarbeten vid redan befintliga. krävde nämligen en ingående kännedom om behövliga anordningar inom sådana sjukhus. Styrelsens skiljande från den omedelbara befattningen med byggnadernas uppförande skulle i hög grad försvåra styrelsens nö- diga sakkunniga inflytande på byggnadernas utformning såväl under de förberedande åtgärderna som under själva byggnadsarbetet.

Mot förslaget att till överintendentsämbetet överflytta den byggnads- verksamhet, som då utövades av generalpoststyrelsen, telegrafstyrelsen. och riksbanken, inlade berörda myndigheter sin bestämda gensaga.

Därvid framhölls, att beskaffenheten av de byggnader, som erfordrades för ifrågavarande myndigheters behov, i väsentlig grad vore beroende av dessa myndigheters speciella verksamhet. Ifrågavarande myndigheter vore i detta avseende likställda med den grupp av byggande myndigheter, som omfattade järnvägsstyrelsen med flera verk, eller i varje fall med den. grupp, som omfattade fångvårdsstyrelsen och medicinalstyrelsen. De skäl, som ansetts tala mot ett över-flyttande av sistnämnda myndigheters byggnadsverksamhet till överintendentsämbetet, kunde jämväl åberopas mot en dylik åtgärd för ifrågavarande tre myndigheters vidkommande. Vidare anfördes, bland annat. att den dåvarande anordningen medgåve fritt val av arkitekt. varigenom den erforderliga speciella sakkunskapen kunde bättre tillgodoses än om valet av arkitekt skulle ankomma på en utomstående myndighet.

De sålunda framförda invändningarna vunno emellertid ej beaktande. Såsom av den föregående utredningen framgår, godkände statsmakterna den ståndpunkt, som i föreliggande fråga intagits av sakkunniga för över- intendentsämbetets omorganisation. Ett avgörande skäl härvid torde hava varit, att ifrågavarande tre myndigheter för det dåvarande vore i avsak— nad av sakkunniga organ för husbyggnadsverksamhet.

De vid omorganisationen uppdragna riktlinjerna för byggnadsstyrelsens verksamhet på ifrågavarande område hava emellertid icke kommit att till- lämpas i full utsträckning. Såväl telegrafstyrelsen som riksbanken hava

• Sida 80
•  Original

fortfarande fått ombesörja sin byggnadsverksamhet, varjämte även gene- ralpoststyrelsen utövat byggnadsverksamhet i rätt betydande omfattning. Vissa andra myndigheter utan fast byggnadsorganisation, exempelvis pensionsstyrelsen, hava i särskilda fall erhållit uppdrag att utföra ny— byggnadsarbeten.

Vid bedömande av föreliggande fråga hava sakkunniga icke funnit an- ledning att frångå den ståndpunkt, som tidigare av statsmakterna inta- gits beträffande husbyggnader för statens järnvägar samt övriga till den ovan nämnda första gruppen hänförda verk. Utförandet av dessa hus— byggnader sammanhänger så nära med utövningen av verkens uppgifter i övrigt, att ett särskiljande härvidlag icke torde vara lämpligt.

Beträffande statens husbyggnadsverksamhet i övrigt kunna vissa all- männa skäl anföras för en åtminstone i viss grad ökad koncentrering av nämnda verksamhet till statens speciella byggnadsorgan, byggnadsstyrel- sen, under förutsättning att detta organ är så rustat, att en härigenom vidgad byggnadsverksamhet kan på ett tillfredsställande sätt fullgöras.

I detta hänseende kan framhållas följande. Den planmässighet och sparsamhet vid statens husbyggnadsverksamhet, som bör eftersträvas, torde i huvudsak innebära, dels att omfattningen av statens vid varje tid pågående byggnadsverksamhet i möjligaste mån avpassas med hänsyn till det statsfinansiella och samhällsekonomiska läget, dels att den inbördes ordningen för de olika byggnadsföretagens utförande enhetligt planlägges efter rationella och ekonomiska synpunk— ter, dels ock att vid de enskilda byggnadsföretagens planläggning och ut— förande nödig sparsamhet och ekonomisering iakttages.

Vid ett ökat sammanförande till ett centralt byggnadsorgan av den statliga husbyggnadsverksamheten torde det byggande organet erhålla klarare överblick över denna verksamhet och alltså vinna ökade möjlig- heter att, i enlighet med ovan berörda synpunkter, planlägga densamma.

Sålunda kan framhållas, bland annat, att en enhetlig ledning av_ de olika på skilda myndigheter nu splittrade byggnadsföretagen skapar större förutsättningar för en affärsmässigt ordnad materialupphandling, materialens ekonomiska utnyttjande, ett rationellt ordnande av för olika företag gemensamma transportfrågor och dylikt, allt åtgärder, som kunna verka till förbilligande av de särskilda företagen.

I den mån centraliseringen genomföres kunna vidare enhetliga bestäm- melser rörande tekniska och juridiska frågor i full utsträckning komma till tillämpning vid statens husbyggnadsverksamhet. De byggande myn- digheternas praxis i förevarande avseende —— exempelvis i fråga om ford- ringar på inredning och detaljarbete, kontroll m. m. —— är för närvarande i viss mån olika. Visserligen hava strävanden till enhetlighet härutinnan kommit till synes, men ett genomförande av full enhetlighet torde alltid komma att möta svårigheter så länge olika myndigheter skola bära an— svaret för byggnadsföretagen. En centralisering kan därför underlätta- genomförandet av standardisering och övriga liknande åtgärder för åstad- kommande av enhetlig sparsamhet vid byggnadsföretagens utförande.

Genom en till viss gräns genomförd centralisering kan även besparing vinnas i administrationskostnaderna för de särskilda företagen.

En utvidgning av byggnadsstyrelsens verksamhetsområde bör jämväl vara ägnad att hos detta verk samla mera omfattande och ingående fack-

• Sida 81
•  Original

kunskaper på husbyggnadsverksamhetens skilda områden'och alltså" öka verkets kompetens för sin uppgift. Det torde därför kunna sägas ligga i sakens natur, att, därest staten i byggnadsstyrelsen äger tillgång till ett för ifrågavarande byggnadsverksamhet särskilt avsett och fullt rustat organ, detta organ jämväl i regel bör omhänderhava nämnda verksamhet och att alltså andra myndigheter, vilkas arbetsuppgifter falla på för bygg— Vnadsverksamheten främmande områden, endast där särskilda omständig- heter föreligga själva böra ombestyra byggnader för verkens behov.

Å andra sidan har såsom skäl mot åtgärder i antydd riktning anförts, att sammanförandet av byggnadsverksamhet i allt för stor omfattning till en myndighet skulle kunna befaras medföra en tyngande organisation, så att den för arbetenas ändamålsenliga bedrivande erforderliga snabb— heten och enhetliga ledningen äventyrades. Vidare har framhållits, bland annat, att uppförandet genom en utomstående myndighet av byggnader, vilkas beskaffenhet vore särskilt beroende av det speciella ändamål de hade att tjäna, skulle förhindra de för byggnadernas utnyttjande ansva— riga myndigheterna att vid de förberedande åtgärderna och under bygg- nadstiden göra sin sakkunskap gällande i erforderlig grad.

Under utredningen i föreliggande ämne hava sakkunniga samrått med vederbörande inom fångvårdsstyrelsen, arméförvaltningens fortifikations— departement och medicinalstyrelsen.

Beträffande byggnader för fångvårde-ns behov har från fångvårdssty'rel- sens sida framhållits, att vissa byggnadsarbeten lämpligen kunde utföras med anlitande av fångar såsom arbetskrafter och att jämväl i åtskilliga andra fall arbeten vid redan i bruk tagna anstalter måste anordnas med särskild hänsyn tagen till fångvårdstjänsten. I nu berörda fall borde enligt vederbörandes mening byggnadsarbetenas utförande ankomma på fångvårdsmyndigheterna. Beträffande åter fristående nybyggnadsföretag mötte från fångvårdsstyrelsens sida ej väsentliga hinder, att dessa utför— des genom bygg'nadsstyrelsen, därvid dock förutsattes att erforderligt samarbete mellan vederbörande myndigheter komme till stånd.

Däremot motsatte sig vederbörande inom såväl arméförvaltningens for- tifikationsdepartement som medicinalstyrelsen bestämt en överflyttning. till utomstående myndighet av den byggnadsverksamhet, som hittills an— kommit på dessa verk, och åberopades därvid i huvudsak de skäl, som tidigare i sådant hänseende anförts.

I det föregaende har utredning verkställts rörande omfattningen av sta- tens byggnadsverksamhet genom de myndigheter, som här närmast äro i fraga, nämligen byggnadsstyrelsen, fångvårdsstyrelsen, arméförvaltnin- gens fortifikationsdepartement, medicinalstyrelsen, pensionsstyrelsen, ge- neralpoststyrelsen och telegrafstyrelsen. Denna utredning torde i viss mån kunna tjäna till ledning för bedömande av frågan, huruvida en ut- vidgning av byggnadsstyrelsens verksamhetsområde skulle kunna befaras medföra en överbelastning av verket med därav följande olägenheter.

Kostnaderna för av berörda myndigheter utförda byg gnadsföretag hava i avrundade tal genomsnittligt per år utgjort under åren 1913—1917 3,850,000 kronor och under åren 1918—1923 9,960,000 kronor. Av sistnämnda belopp faller på byggnadsstyrelsens verksamhet i runt tal 4 ,,700 000 kronor eller alltså cirka 50 %.

Till jämförelse må erinras, att den årliga genomsnittskostnaden för kasernbyggnadsnämndens verksamhet under tidsperioden 1918—1922 upp- gått till i runt tal 7, 570, 000 kronor . . -.

• Sida 82
•  Original

Den årliga genomsnittskostnaden för de företag, som planerats att ge— nom ifrågavarande verk komma till utförande under åren 1924—1928, har i det föregående approximativt uppskattats till 9,300,000 kronor, därav å byggnadsstyrelsens verksamhet beräknats belöpa cirka 5,600,000 kronor.. Av förut anförda skäl måste emellertid de sålunda beräknade kostnaderna anses vara för höga. Utgår man från att allenast 75 % av de planerade företagen komma till utförande —— en siffra som även den sannolikt är för hög —— skulle under tidsperioden 1924—1928 den årliga byggnadsverk- samheten för ifrågavarande verk uppgå till i medeltal omkring 7 ,000,000 kronor. I sistnämnda belopp ingå även på sagda. tid belöpande kostnader för vissa av de skilda myndigheterna redan påbörjade företag, vilka under alla förhållanden torde böra slutföras av respektive myndigheter.

Sakkunniga hava för sin del kommit till den uppfattningen, att den beräkneliga omfattningen av statens ifrågavarande byggnadsverksamhet icke genom sin storlek i och för sig bör utgöra hinder för åtgärder i syfte att hos byggnadsstyrelsen koncentrera denna verksamhet.

Av betydelse för ifrågavarande spörsmål är jämväl det ekonomiska re- sultatet av de olika myndigheternas byggnadsverksamhet; och hava sak- kunniga i det föregående sökt samla material för en jämförelse i detta hänseende genom sammanställning av volymkostnaderna vid byggnads— företag av relativt likartad beskaffenhet. Det måste emellertid fram- hållas, att enbart en dylik sammanställning icke kan läggas till grund för ett tillförlitligt bedömande av de olika myndigheternas sätt att handhava sina byggnadsföretag. Oavsett de allmänna prisfluktuationerna äro bygg— nadskostnaderna beroende av en mångfald faktorer, över vilka den byg- gande myndigheten icke råder, exempelvis grundförhållanden, transport- svårigheter, olika orters prisförhållanden och dylikt. För en fullt rättvis jämförelse skulle därför erfordras att äga ingående kännedom om de sär- skilda byggnadsföretagen, vilket givetvis icke för sakkunniga varit möjligt.

Av de i sammanställningen ingående byggnadsföretagen utvisa i stort sett generalpoststyrelsens bostadsbyggen samt kasernbyggnadsnämndens arbeten de lägsta och jämnaste volymkostnaderna. Motsvarande siffror från övriga myndigheters verksamhet äro väsentligt växlande och i vissa fall påfallande höga.

Oavsett nu berörda förhållande torde det emellertid kunna sättas i fråga, huruvida byggnadsorganisationen hos vissa av ifrågavarande myndighe— ter kan anses fullt tillfredsställande med hänsyn till omfattningen av myndigheternas byggnadsverksamhet. Angående byggnadsstyrelsen vilja sakkunniga i annat sammanhang närmare yttra sig. Beträffande övriga: myndigheter är spörsmålet närmast aktuellt i fråga om medicinalstyrel— sen, vars byggnadsverksamhet under den närmaste tiden kan näst bygg— nadsstyrelsens beräknas bliva den ojämförligt största. Kostnaden för medicinalstyrelsens byggnadsarbeten har i det föregående beräknats till i medeltal per år under tidsperioden 1918—1923 cirka 1,600,000 kronor och under femårsperioden 1924—1928 i runt tal 3,400,000 kronor. Sist- nämnda belopp torde möjligen komma att väsentligt reduceras, men man lärer dock hava anledning antaga, att byggnadsverksamheten under en närmare framtid icke kommer att understiga den nuvarande. Den eko— nomiska ledningen av ifrågavarande verksamhet utövas av medicinalsty- relsen med allenast ett byggnadstekniskt sakkunnigt biträde, den hos sty— relsen anställda arkitekten, vilken jämväl i regel utarbetar erforderliga

• Sida 83
•  Original

förslag och ritningar samt dessutom förutsättes kunna utöva enskild, praktik.

Den ovan nämnda organisationen synes — även om medicinalstyrelsen har tillgång till en så erkänt skicklig arkitekt som den nuvarande —— dock vara svagt utbyggd i förhållande till byggnadsverksamhetens om- fattning. Skall medicinalstyrelsen fortfarande bibehållas vid denna verk— samhet, bör därför en förstärkning av styrelsens byggnadsorganisation komma till stånd. Sakkunniga vilja emellertid icke förorda en dylik ut- väg. I det följande kommer förslag att framläggas om vissa organisa- toriska förändringar beträffande byggnadsstyrelsen, avseende en förstärk- ning av byggnadsbyrån. Vinner detta förslag beaktande av statsmak— terna, torde övervägande skäl tala för, att byggnadsstyrelsen får övertaga utförandet av byggnadsföretag för medicinalstyrelsens räkning. — De in- vändningar, som av styrelsen framställts mot en dylik anordning, kunna av sakkunniga icke tillmätas avgörande betydelse. Med den ordning, som byggnadsstyrelsen för närvarande tillämpar och jämväl fortfarande i regel torde komma att tillämpa vid uppgörande av förslag och ritningar till byggnadsföretag, synes ett samarbete mellan vederbörande verk kunna utan allt för stora svårigheter ordnas så, att vederbörande fackmyndighet får erforderligt inflytande på utformningen av byggnaderna.

Under förutsättning att en förstärkning av byggnadsbyrån kommer till stånd, torde jämväl de riktlinjer för byggnadsstyrelsens verksamhet i förevarande avseende, som av statsmakterna godkändes i samband med 1917 års omorganisation, höra i full utsträckning tillämpas, och synes även lämpligt, att fångvårdsstyrelsens nybyggnadsverksamhet överflyttas till byggnadsstyrelsen.

Vad nu är sagt gäller emellertid endast nybyggnader samt större om— och tillbyggnader, under det beträffande mindre arbeten och löpande repa— rationsarbeten anledning till förändring i nu gällande ordning ej före— ligger.

Även för större företag kunna emellertid i vissa fall hinder mot en överflyttning möta på grund av arten av myndigheternas speciella verk- samhet. Så kan exempelvis vara fallet beträffande telegrafverkets radio- stationer.

Frågan z' vad mån en centralisering på antytt sätt till byggnadsstyrelsen- bör ske, synes därför böra bliva beroende på Kungl. Maj:ts prövning, sedan den ifrågasatta förändringen av byggnadsstyrelsens organisation blivit genomförd. De byggnadsföretag, varom här är fråga, utföras så gott som undantagslöst allenast efter särskild befallning av Kungl. Maj:t, som sålunda har tillfälle att i varje särskilt fall avgöra, åt vilken myn- dighet byggnadsuppdraget bör lämnas.

Beträffande byggnadsföretag för riksdagens verks räkning torde mot- svarande förfarande kunna tillämpas.

Vid prövning rörande vederbörande myndigheters byggnadskompetens, torde de av sakkunniga nu framförda synpunkterna böra vinna veder- börligt beaktande.

• Sida 84
•  Original

Frågan om organisatoriska förändringar inom byggnadsstyrelsen.

Behov av uppdelning av nuvarande byggnadsbyrån.

I det föregående har en närmare redogörelse lämnats för de uppgifter- beträffande statens hulbyggnadsväsende, som åligga byggnadsstyrelsen; och hava sakkunniga jämväl sökt utreda huru dessa uppgifter av styrel— sen fullgjorts. Av denna utredning lärer framgå., att styrelsens verk- samhet i åtskilliga avseenden icke kommit att få den omfattning, som vid 1917 års omorganisation ansågs önskvärd och som jämväl i instruktionen förutsättes. Särskilt gäller detta i fråga om styrelsens ställning såsom den centrala myndigheten på husbyggnadsområdet.

En bidragande orsak till berörda förhållande ligger utan tvivel däri, att styrelsen icke till sitt förfogande haft medel för anställande av erfor- derliga biträdande arbetskrafter å byggnadsbyrån. Den främsta orsaken torde dock vara att söka i sistnämnda byrås i förhållande till dess orga- nisation allt för omfattande uppgifter.

De ärenden rörande husbyggnadsverksamhet, som ankomma på bygg- nadsbyrån, kunna i stort sett uppdelas i två huvudgrupper. Den ena avser utredning av byggnadsfrågor och granskning av förslag till bygg- nadsföretag, den andra avser utförande av byggnadsföretag för statens räkning. Sakkunniga hava med stöd av den verkställda utredningen kommit till den uppfattningen, att dessa två huvuduppgifter, vilka för-' anlett byråns uppdelning i två avdelningar, utredningsavdelningen och byggnadsavdelningen, sinsemellan äro allt för olikartade och jämväl var för sig för omfattande för att byråns chef skulle kunna taga erforderlig del i och leda båda avdelningarnas arbete. ,

Beträffande byggnadsavdelningens verksamhet framträder olägenheten av den nuvarande splittringen av byråchefens arbetsuppgifter främst däri, att den centrala ekonomiska ledningen av styrelsens byggnadsföre- tag icke erhåller den fasthet och styrka, som torde böra förefinnas. Be— hovet av en stark central byggnadsledning kommer helt naturligt att göra sig mera gällande än för närvarande, därest, såsom sakkunniga under angivna förutsättningar velat förorda, området för styrelsens byggnads- verksamhet utvidgas och dess arbetssätt i viss omfattning omlägges till egen regi. Enligt sakkunnigas mening kräver därför arten och omfatt— ningen av styrelsens byggnadsverksamhet, att styrelsens byggande av; delning organiseras såsom särskild byrå och ställes under en egen chef, vilken alltså odelat kan ägna sig åt denna gren av styrelsens arbetsupp- gifter. — Därest en förstärkning i nu antydd riktning av styrelsens bygg- nadsorganisation kommer till stånd, bör styrelsen jämväl bliva i tillfälle att i större utsträckning än hittills fullfölja sina uppgifter i fråga om samlandet av kunskapsmaterial och utövande av upplysningsverksamhet beträffande husbyggnadsväsendet samt över huvud såsom ledande myn— dighet på detta område.

Vidkommande utredningsavdelmlngen må till en början återgivas föl- jande av styrelsen lämnade uppgifter rörande antalet diarieförda ärenden, vilka under åren 1920—1923 varit föremål för utredningsavdelningens handläggning.

• Sida 85
•  Original

l l

Granskning av förslag till: 1920 1921 1922 1923 nybyggnader ............................................... 44 71 56 73 om-, till- eller påbyggnader ........................ 55 45 62 33

Utredningar angående: nybyggnader ................................................ 10 12 8 5 om—, till- eller påbyggnader ....................... 4 8 9 4 anskaffande av lokaler ................................ 7 9 6 9 inköp eller försäljning av fastigheter 3 —- — 1

Utlåtanden ........................................................ 29 31 2 30

summa 152f 71767 63 135—

Dessa siffror äro emellertid icke fullt belysande för avdelningens arbets- börda, då ett granskningsärende icke sällan avser ett flertal byggnads— företag, exempelvis samtliga epidemisjukhus för ett landstingsområde. Aven ntredningsärendena äro ofta av synnerligen omfattande och tids— ödande natur samt kunna, särskilt då fråga är om anskaffande av lokaler för statens behov, föranleda ingående förhandlingar med vederbörande myndigheter samt upprättandet av ett flertal skissförslag.

Av den verkställda utredningen framgår, att avdelningens utredande och granskande verksamhet omfattar icke blott statens husbyggnader utan också i stor utsträckning byggnadsföretag för menigheters räkning. Avdelningen har sålunda ett vidsträckt arbetsfält och följaktligen stora möjligheter att verka till förenkling och sparsamhet samt jämväl i övrigt till gagn inom det offentliga byggnadsväsendet. Det ligger uppenbar- ligen stor vikt på, att avdelningens arbete i sådant syfte bedrives på ett energiskt och målmedvetet sätt. Enligt hittills tillämpad praxis har sty- relsen i regel icke ansett sig böra mera ingående pröva, huruvida de av vederbörande fackmyndigheter uppgjorda byggnadsprogrammen äro vid- lyftigare än som för tillgodoseende av det föreliggande behovet krävts. I detta hänseende synes emellertid en principiell ändring böra ske. Orda- lagen i styrelsens instruktion torde ej heller lägga hinder häremot. Under senare år hava vid flera tillfällen inom riksdagen framförts klagomål över att såväl statens som kommuners och menigheters byggnadsföretag för- dyrats på grund av allt för stora krav på utrymmen och hög standard i övrigt. Huruvida dessa klagomål varit berättigade kan ej i detta sam- manhang bedömas. Av naturliga skäl måste emellertid från de myndig— heters eller institutioners sida, vilka skola utnyttja planerade byggnads— företag, en viss tendens' göra sig gällande att framställa väl långt gående anspråk på utrymmen. För att få en motvikt mot dylika strävanden och även med hänsyn till byggnadsstyrelsens allmänna uppgifter torde det böra åligga styrelsen att vid utredning av byggnadsfrågor och gransk- ning av förslag till husbyggnadsföretag ingå i en noggrann prövning rörande utrymmesbehovet och byggnadens standard i övrigt.

Den nu ifrågasatta fördjupningen av styrelsens arbete torde komma att ställa icke oväsenligt ökade krav på utredningsavdelningens arbetskrafter. icke minst på dess chef. På dennes kompetens och auktoritet torde det i många fall komma att bero, särskilt då det gäller att vid förhandlingar med likställda myndigheter verka för sparsamhet i fråga om utrymme och dylikt, huruvida styrelsens strävanden skola kunna genomföras. Med hänsyn till nu berörda förhållande och till betydelsen av avdelningens

• Sida 86
•  Original

arbetsuppgifter torde det vara fullt motiverat att densamma erhåller en starkare organisation än hittills och liksom byggnadsavdelningen ställes under en egen chef.

På grund av det anförda anse sig sakkunniga böra föreslå, att den nu— varande byggnadsbyrån uppdelas så, att dess båda avdelningar var för sig komma att bilda. en ny byrå under egen chef. De nya byråerna torde lämpligen kunna. benämnas utredningsbgrån och byggnadsbyrån.

I detta sammahang vilja sakkunniga framhålla angelägenheten av att den nya utredningsbyrån sättes i tillfälle att fullfölja arbetet med den s. k. byggnadsstatistiken. Det bör emellertid beaktas, att detta arbete, sådant det i instruktionen angives och jämväl i tillämpningen utförts, icke är statistik i egentlig mening. Vad som här avses är styrelsens åliggande att införskaffa och ordna sådana uppgifter rörande statens tomter, byggna— der och lokalbehov, som äro av grundläggande betydelse för att styrelsen skall få erforderligt underlag för sin p-lanläggan-de och utredande verk- samhet samt nödig överblick över statens husbyggnadsväsende.

De nya byråernas uppgifter.

Enligt sakkunnigas förslag skulle de ifrågasatta nya byråerna övertaga de uppgifter, som ankomma på motsvarande avdelningar inom nuvarande byggnadsbyrån. 1 enlighet härmed skulle de ärenden, som tillhöra sist- nämnda byrå, fördelas mellan de nya byråerna sålunda:

Den nya utredningsbyrån: 1) utredningar om plan och ordningsföljd, va1efte1 nybyggnader av hus för statens räkning böra företagas;

2) ut1edninga1 m.m. 1örande anskaffande av lokaler för statsverkets räkning;

3) upprättandet av förslag och ritningar samt därmed sammanhängande utredning-ar rörande byggnadsföretag, vilka skola utföras genom styrelsens försorg;

4) tillhandagående 1 Vissa fall åt offentliga myndigheter och menighetei med förslagsritningar;

5) granskning, eventuellt omarbetning av sådana ritnings— och kostnads— förslag, som icke utarbetats inom styrelsen men, enligt meddelade be— stämmelser, sk—ola av styrelsen granskas;

6) upprättande av normaltyper för särskilda slag av husbyggnader; 7) *införskaft'ande och ordnande av de för styrelsens planläggande och utredande verksamhet erforderliga uppgifter rörande statens tomter, bygg- nader och l-okalbehov; '

8) utlåtanden i frågor, berörande byråns verksamhet. Den nya byggnadsbyrån.- 1) utförande av byggnadsföretag för statens räkning; 2) verk-ställande av utredningar röran-de grun-dläggning-sförhållanden, byggnadskonstruktioner, ledningar och kostnadsberäkningar;

3) upprättande av förslag till allmänna bestämmelser i fråga om ongani— sering av statens husbyggnadsföretag sam-t rörande avtal, arbetsbeskriv— ning—ar m. 111. vid sådana företag;

4) undersökningar och provningar av byggnadsmaterialier, ordnande av typsamling av förekommande sådana materialier samt insamlande och be— arbetande av kunskapsmaterial i övrigt på husbyggnadsväse'ndets område ävensom utarbetandet av de publikationer, som därav kunna föranledas;

• Sida 87
•  Original

- 5) viss tillsyn i fråga om byggnadsföretag för statens räkning, utförda genom andra myndigheters försorg; 6) utlåtanden i frågor, berörande byråns verksamhet. Den ovan föreslagna fördelningen av arbetsuppgifter mellan de ifråga— satta nya byråerna avse ärenden, vars handläggning hittills ankommit på byggnadsbyrån. Härutöver vilja sakkunniga emellertid förorda, att ärenden rörande förhyrningar av lokaler för statens behov, vilka nu handläggas å intendentsbyrån, överflyttas till den nya utredningsbyrån. Då sist- nämnda byrå har att verkställa utredningar om statens lokalbehov och avgiva förslag om dess tillgodoseende, torde det ligga närma-st till hands att även ifrågavarande hyresärenden där handläggas.

Utredningsbyrån.

De uppgifter, som äro avsedda för den föreslagna nya utredningsbyrån, komma att på dess chef ställa höga anspråk i olika avseenden. Han bör- således, jämte gott konstnärligt omdöme, äga utpräglat sinne för praktiska och ekonomiska frågor samt mångsidig erfarenhet på husbyggnadsområ- det. Av vikt är jämväl, att han äger förmåga att leda utredningar samt föra erforderliga förhandlingar med andra myndigheter och institutioner, vilka förhandlingar, särskilt då det gäller förslag i fråga om tillgodoseende av statens lokalbehov, kunna ställa stora krav på chefens auktoritet. '

Det formella kompetenskravet för denne byråchef tor-de böra vara det- samma som för de nuvarande byggnadsråden.

I avlöningshänseende bör utredningsbyråns chef likställas med styrel— sens ordinarie byråchefer. Hans tjänstetitel torde lämpligen böra bliva byggnadsråd.

Beträffande för byrån behövlig personal i övrigt kan erinras, att å ut- redningsavdelningen nu äro placerade dels en ordinarie intendent, dels ock en biträdande arkitekt samt ett extra-ordinarie kvinnligt kanslibiträde. Denna personal är jämväl behövlig för den nya utredningsbyrån. Där- jämte torde en förstärkning av dess arbetskrafter vara nödvändig, därest, såsom byråns uppgifter kräva, densamma skall kunna återupp-taga och fullfölja arbetet med införsk-aifande och ordnande av erforderliga uppgif- ter rörande statens fastigheter och lokalbehov (den s. k. byggn'adsstatisti- ken). Före den 1 juli 1923 voro å utredningsavdelningen för ifrågavarande arbetsuppgift anställda. dels en arkitekt (statistikern), vilken i avlönings- hänscende var likställd med assistenterna å byggnadsavdelningen, dels en biträdande ingenjör, dels ock ett extra kvinnligt biträde. Sistnämnda bi- träde anlitades dock även för andra å avdelningen förekommande göro— mål. Då intendenten och den biträdande arkitekten kunna beräknas bliva. fullt upptagna av sina hittillsvarande uppgifter, torde utredningsbyråns nyssnämnda personal av ifrågavarande anledning böra förstärkas med dels en befattningshavare, motsvarande 'den förutvarande statistiker—n, och dels en biträdande ingenjör.

I byggnadsstyrelsens instruktion föreskrives, att statistikern, för Vilken såsom förut nämnts ett särskilt arvode fanns upptaget i styrelsens stat för åren 1918—1921, skall hava vana vid handhavandet och bearbetandet av statistiskt material samt kännedom om byggnadsför-hållanden. Det arbete, varom nu är fråga, är emellertid, såsom sakkunniga tidigare framhållit, icke statistik i egentlig mening, varför det formella kravet på statistisk-

Övrig per- sonal.

• Sida 88
•  Original

Byråns chef.

utbildning icke torde "behöva vidhållas för den befattningshavare, som skall motsvara den förutvarande statistikern. Med hänsyn till arbetets art och omfattning lärer emellertid någon lägre löneställning för honom icke kunna ifrågasättas, utan torde hanböra likställas med assistenterna, Med hänsyn härtill och då benämningen statistiker är i viss mån missvisande, synes jämväl ifrågavarande befattningshavare kunna benämnas assistent-

Sakkunniga hava ovan uttalat sig för en överflyttning till utrednings- byrån av ärenden rörande förhyrningar för statens behov. För handlägg- ning av dylika ärenden samt ärenden rörande statens centrala möbelför- råd, vilka nu ankomma på intendentsbyrån, finnas där placerade en be— fattningshavare med löneställning motsvarande biträdande ingenjör sam-t ett biträde åt denne med ett årligt arvode av 3,200 kronor. Därest sak— kunniga-s förslag idenna del Vinner beaktande, torde en överflyttning av personal från intendentsbyrån till utredningsbyrån bliva nödvändig. Av denna anledning kan det jämväl vara lämpligt, att sistnämnda byrå över— tager ären—den rörande statens centrala möbelförråd.

Då den nu ifrågasatta personalöverflyttningen icke inverkar på bygg— nadsstyrelisens anslag i dess helhet, har hänsyn till densamma icke tagits i den följande kostnadsberäkningen.

I detta sammanhang vilja sakkunniga omnämna, att fångvårdsstyrel— sen under hand framhållit de fördelar för statsverket, som stode att vinna, därest anskaHningar och reparationer för möbelförrådets räkning finge ombesörjas av styrelsen med anlitande av fån—gar som arbetskrafter. Sak— kunniga, som finna ett samarbete i detta hänseende mellan de båda verken kunna bliva till gagn, förutsätta att byggnadsstyrelsen upptager denna fråga till närmare övervägande.

I enlighet med vad sålunda föreslagits skulle personaluppsättm'ngen på utredningsbyrån — frånsett .de befattningshavare, som kunna behöva över— föras från intendentsbyrån för handläggning av hyresärenden och frågor rörande statens centrala möbelförråd _ bliva. följande:

ordinarie befattningar: 1 byggnadsråd, 1 intendent,

icke-ordinarie befattningar: 1 assistent, 1 biträdande arkitekt,

1 -» ingenjör, 1 kvinnligt kanslibiträde.

Kostnaden för avlöningar till å utredningsavdelningen nn anställd icke- ondinarie personal uppgår för innevarande budgetår—dyrtidstillägg obe— räknade —— till 8,208 kronor. En utökning av denna personal på sätt sak— kunniga föreslagit med en assistent och en biträdande ingenjör föranleder en årlig kostnadsökning av i runt tal 10,600 kronor, därest man räknar med de för vederbörande befattningar fastställda begynnelselönerna.

Byggnadsbyrån.

Vid behandlingen av frågan om sättet för utförandet av byggnadssty— relsens byggnadsarbeten har framhållit-s, att byggnadsbyrån bör vara så rustad, att den kan sakkunnigt bedöma, vilken form för byggnadsföre- tagens utförande, som i varje särskilt fall är ur ekonomisk synpunkt mest fördelaktig, samt att den har möjlighet att organisera och leda arbeten

• Sida 89
•  Original

jämväl i egen regi. Vidare har ock betonats behovet av en till styrelsen förlagd stark central ekonomisk ledning av byggnadsföretagen. I vad mån dessa och övriga krav, som måste ställas på byggnadsbyrån, komma att bliva tillgodosedda, torde i främsta rummet bliva beroende på lämpligheten och dugligheten hos byråns chef. Han bör därför vara en praktiskt skolad arbetsledare med ingående teknisk och ekonomisk erfarenhet av husbygg- nadsverksamhet samt kompetent att leda byggnadsföretag såväl med till- lämpning av entreprenadsystem som ock i egen regi. Han bör äga för- måga att med öppen blick för ekonomiska realiteter planlägga entrepre— nader samt underhandla med entreprenörer och leverantörer, bedöma för- månligaste sättet för materialanskaffning, underhandla med arbetareorga— nisationer, ordna transportfrågor, välja arbetsledning vid arbetsplatserna och dylikt.

Fordringarna på formell kompetens för byggnadsbyråns chef böra upp- ställas så, att tillräcklig frihet vinnes att välja den för befattningen bäst lämpade. I detta hänseende torde böra föreskrivas, att byggnadsbyråns chef skall hava förvärvat grundliga insikter samt framstående praktisk skicklighet i utövande och ledande av husbyggnadsverksamhet.

Beträffande löneställningen för byråns chef må erinras, att vid 1921 års riksdag, i samband med då föreliggande förslag till lönereglering för, bland annat, byggnadsstyrelsen, motionsvis yrkande framkommit om en annan tjänsteställning för chefen för nuvarande byggnadsbyrån än för övriga byggnadsråd. I de inledningsvis omnämnda, av herr Lindman m. fl. vid sagda riksdag väckta motionerna framhölls sålunda, att en ändring vore av nöden i den utav Kimgl. Maj:t då föreslagna placeringen av samtliga byggnadsråd i 20:e lönegraden. Utan att vilja underskatta de övriga byggnadsrådens var för sig viktiga uppgifter funno motionä- rerna d-ock en jämförelse giva vid handen, att en särskilt maktpåliggande— arbetsbörda påvilade byggnadsbyråns chef. Det förelåge enligt motionä— rernas mening starka skäl att för en befattning av så krävande teknisk- ekonomisk och organisatorisk natur tillämpa den i likartade fall alltmer vanliga utvägen med förordnande på viss tid. Som skäligt arvode före- slogo motionärerna det för distriktschef vid statens järnvägar då nyligen bestämda eller 16,000 kronor per år.

Motionärernas yrkande vann ej riksdagens bifall. Behovet av den ifrå— gasatta åtgärden blev emellertid ej föremål för närmare prövning, då det ansågs att en sådan borde ske i samband med en eventuell utredning rörande behovet av organisatoriska förändringar inom byggnadsstyrelsen.

Med stöd av den numera i berörda hänseende verkställda utredningen hava sak-kunniga för egen del kommit till den uppfattningen, att de skäl, som _föranlett att vissa högre befattningar vid de affärsdrivande verken tillsättas med förordnande på viss tid, jämväl i stort sett kunna åberopas för att tillämpa detta system på ifrågavarande befattning. En sådan an- ordning synes jämväl motiverad av omfattningen av den byggnadsverk- samhet, för vilken byggnad-sbyråns chef har att ansvara. Sakkunniga vilja därför förorda berörda anställningsform för byggnadsbyråns chef, därvid tiden för förordnandet torde böra bestämmas till högst sex år.

Beträffande storleken av det årliga arvodet hava sakkunniga, efter en jämförelse med arvodesbeloppen för befattningshavare i motsvarande ställning vid de affärsdrivande verken, ansett sig böra stanna vid ett belopp av 15,000 kronor. Därvid förutsättes, att byggnadsbyråns chef blir pensionsberättigad i samma utsträckning, som i allmänhet gäller be—

• Sida 90
•  Original

Övrig per- sonal.

träffande befattningar, tillsatta genom förordnande på viss tid. Med hänsyn till det föreslagna arv-ode-sbeloppets storlek skulle pensionsunder— laget för befattningen bliva 7,000 kronor.

Byggnadsbyråns chef torde lämpligen erhålla benämningen byggnads- chef. I förhållande till generaldirektören synes han böra givas enahanda ställning, som enligt instruktionen tillkommer övriga byråchefer.

Behovet av biträdande arbetskrafter på byggnadsbyrån kan komma att bliva rätt växlande under olika tider, beroende dels på en ökning eller minskning av byggnadsverksamheten, dels ock i viss män på det arbets- sätt, som tillämpas vid de olika. företagen. Byrån bör därför givas sådan organisation, att dess personal kan smidigt anpassas efter föreliggande behov, vadan möjlighet till viss rörlighet och omsättning bland persona- len är önskvärd. Det synes därför i regel icke lämpligt att binda ifråga- varande personal genom ordinarie anställning. De två ordinarie befatt— ning-ar, som finnas å nuvarande byggnadsavdelningen, en intendent och ett kvinnligt kontorsbiträde, böra emellertid överföras till den nya byrån och bibehållas tills vidare, i varje fall så länge de nuvarande befattningsha- varna kvarstå i samma tjänster å byggnadsbyrån.

För vinnande av ökad möjlighet att avpassa personalstyrkan efter det föreliggande behovet vilja sakkunniga därjämte föreslå, att kostnaden för avlöningar till byråns icke—ordinarie personal direkt påföres byggnads- anslagen i stället för att såsom nu äl fallet bestridas från byggnadssty- relsens anslag. En eventuellt behövlig förstärkning av dessa arbetskraf- ter kan då snabbt genomföras utan en motsvarande ökning av nyssnämnda anslag, vilket i varje särskilt fall skulle nödvändiggöra en framställning 'till riksdagen. Det torde emellertid böra ankomma på Kungl. Maj:t att årligen fastställa stat för ifrågavarande personal ävensom bestämma, i vad mån de olika företagen skola bidraga till kostnaden för densamma.

Ur principiell synpunkt vore det måhända riktigast att låta byggnads— företagen bära hela kostnaden för den centrala byggnadsorganisationen. Sakkunniga hava emellertid funnit det lämpligt att begränsa förslaget på angivet sätt och förutsätta alltså, att avlöningarna till nyssnämnda ordi- narie befattningshavare liksom till byggnadschefen skola utgå från bygg— nadsstyrelsens ordinarie löneanslag. Även byråns expensutgifter torde i regel av läm-pligh—etsskäl böra bestridas på sätt sker beträffande dylika utgifter för styrelsen i övrigt. En sådan begränsning kan jämväl vara berättigad av den anledning, att byggnadsbyrån torde komma att få ut- föra åtskilliga utredningar för andra byråers räkning och jämväl arbete i övrigt, som ej direkt är att hänföra till byggnadsföretagen.

Nu berörda förslag förutsätter, att byggnadsanslagen beräknas att bära på respektive företag belöpande andel av kostnaden för byggnadsbyråns icke-ordinarie personal. Då så hittills ej varit fallet kan förslaget icke omedelbart genomföras, utan erfordras en övergångsanordning, som i det följande kommer att beröras.

På byggnadsavdelningen finnas nu — förutom nyssnämnda ordinarie befattningar — två assistenter, två biträdande ingenjörer, ett manligt kon- torsbiträde, en bokhållare samt ett kvinnligt kontorsbiträde.

Därest styrelsens byggnadsverksamhet blir av den art och får den om— fattning, sakkunniga tänkt sig, synes en förstärkning av nyssnämnda per- sonal böra ske; och vilja sakkunniga därom framhålla följande:

För att biträda. byggnadschef-en med mera kvalificerade uppgifter torde

• Sida 91
•  Original

erfordras två befattningshavare med högre teknisk utbildning, arkitekter eller ingenjörer. Av dessa bör den ena närmast chefen svara för byråns arbete samt i hans frånvaro fungera såsom ställföreträdare. Den andre er- fordras för granskning och beräkning av byggnadskonstruktioner och bör alltså vara speciellt sakkunnig på detta område. Då för närvarande å byggnadsavdelningen allenast finnes en befattningshavare med högre tek- nisk utbildning, den ordinarie intendenten, skulle alltså ytterligare en be— fattning-shavare med dylik utbildning behöva anställas. För att kunna förvärva en för ifrågavarande uppgift fullt kvalificerad arbetskraft, lärer man därvid nödgas räkna med samma lönebelopp som för ordinarie inten- dent.

Byggnadsstyrelsen har hittills, såsom av utredningen framgår, städse anlitat enskilt praktiserande specialister för utredningar och förslag rö— rande värme- och sanitärtekni-ska samt elektriska anläggningar ävensom för granskning av dylika förslag och kontroll å anläggningarnas utfö— rande. Dylika anläggningar ingå emellertid numera. normalt i varje hus- byggnad och utgöra en så viktig detalj av byggnadsföretagen, att även sakkunskapen på detta område synes böra vara representerad inom sty— relsen. Å byggnadsbyrån böra därför finnas anställda specialister, vilka kunna biträda vid utredningar och granskningar samt kontroll å utfö- rande av anläggningar av ifrågavarande slag. Dm befattningshavare kunna utnyttjas icke blott för byggnadsbyrån utan jämväl för andra by- råers behov. De främsta fördelarna med denna anordning äro, att förut— sättningar vinnas för enhetlighet vid såväl granskning och utredning som kontroll.

Sakkunniga hava icke förutsatt, att styrelsen beträffande utarbetandet av förslag till nya anläggningar av berör-da art i regel skulle frångå det hittills tillämpade .systemet att anlita utomstående experter. I den mån så lämpligen kan ske, böra dock de ifrågasatta nya befattningshavarna an— litas även för dylika uppgifter.

Det torde kunna antages, att den föreslagna specialisten för värme"- och sanitärtekniska anläggningar får full sysselsättning inom styrelsen, under det man för elektrikern synes kunna räkna med endast halv tjänstgörings— tid. I den följande kostnadsberäkningen har det årliga arvodet till specia- listen för värme- och sanitärtekniska anläggningar upptagits med 9,000 kronor samt för elektrikern med hälften av detta belopp eller 4,500 kronor. Inom byggnadsstyrelsen verkställda utredningar giva vid handen, att an— ställandet av dessa Specialister icke skulle medföra någon total kostnads- ökning för statsverket, då de föreslagna arvodena i varje fall icke över- stiga nu till utomstående experter utgående ersättningar för sådana ar- beten, som hädanefter skulle utföras inom styrelsen. Snarare synes man kunna beräkna viss besparing.

Utöver :de nya icke—ordinarie befattningar, som sålunda föreslagits, torde den nya byggnadsbyrån få behov av icke—ordinarie personal i ungefärligen samma utsträckning som den nuvarande byggnadsavdelningen. Dock torde, därest berörda förstärkning kommer till stånd, någon minskning av de nuvarande befattningarnas antal kunna ske. I det följande har i detta hänseende räknats med en manlig kontorsskrivarebefattning.

Av den utredning, som i det föregående återfinnes rörande kostnaden vid olika verk för utredningar, förslag och ritningsarbete för egentliga byg-g— nadsarbeten, framgår, att arkitektarvodena vid institutioner utan eget ritkontor ställa sig procentuellt högre än kostnaden för ritkontor Avid"

• Sida 92
•  Original

institutioner, som äro försedda med sådana, nämligen arméförvaltningens fortifikationsdepartement och kasernbyggnadsnämnden. Det kunde med hänsyn härtill ifrågasättas, att man jämväl för byggnadsstyrelsens del borde övergå till sistnämnda system. Sakkunniga hava emellertid fun- nit betydande olägenheter förbundna med en dylik anordning, när det gäl- ler'en så skiftande verksamhet som byggnadsstyrelsens; och hava därför i varje fall icke ansett sig kunna förorda upprättandet av ett permanent ritkontor hos styrelsen. Därest det emellertid för visst fall skulle finnas lämpligt att styrelsen direkt anställer personal för utförande av förslag och ritningar för byggnadsföretag, torde hinder däremot icke möta, under förutsättning att härav föranledda kostnader kunna direkt påföras veder- börande byggnadsan-slag.

Avlöningarna till den icke-ordinarie personalen på byggnadssavdel- ningen uppgå för innevarande budgetår till sammanlagt 34,542 kronor- Ett genomförande av sakkunnigas förslag skulle vad den nya byggnadsbyrån beträffar medföra en ökad kostnad för icke—ordinarie personal av i runt tal 19,200 kronor.

Kostnaden för genomförande av sakkunnigas förslag.

Sakkunniga förutsätta, att de föreslagna förändringarna av styrelsens organisation skola genomföras från och med ingången av nästa budgetår.

Kostnaderna för den nuvarande byggnadsbyråns personal för innevarade budgetår uppgår — om man räknar med en byråchefslön enligt näst högsta löneklassen — till i runt tal 76,200 kronor. Personalkostnaden för de före- slagna nya byråerna kan med angiven personaluppsättning beräknas till sammanlagt omkring 121,000 kronor, därvid dock hänsyn icke tagits till eventuella ålderstillägg samt de löneförhöjningar, som kunna *föranledas av en blivande lönereglering för kvinnliga befattningshavare.

Denna ökning, 44,800 kronor, redovisas sålunda:

avlöning till byggnadschef ........................................................ kronor 15,000: — förstärkning av icke-ordinarie personal å utredningsbyrån » 10,600: — » » » >> » byggnadsbyrån » 19,200: ——

eller sammanlagt kronor 44,800: —.

Förslaget förutsätter alltså en ökning av anslaget till avlöningar åt ordi- narie tjänstemän med 15,000 kronor. Däremot skulle en minskning QV ant slagen till icke-ordinarie personal kunna ske, därest man redan från och med ingången av nästa budgetår kunde, på sätt sakkunniga ifrågasatt, på- föra .byggnadsanslagen avlöningskostnaden för den icke—ordinarie perso— nalen å den nya byggnadsbyrån. Denna minskning skulle motsvara skill- naden mellan å ena sidan nuvarande avlöningar till icke-ordinarie per- sonal å byggnadsavdelningen, 34,542 kronor, samt å andra sidan den be— räknade ökningen av utredningsavdelningens personal, 10,600 kronor, eller alltså i runt tal 24,000 kronor.

Emellertid torde sakkunnigas förslag i denna del icke i full utsträck- ning kunna genomföras redan från och med den 1 juli 1925. Från bygg— nadsstyrelsen i december 1924 infordrade uppgifter utvisa, att anslagen för pågående byggnadsföretag icke kunna täcka de ökade kostnader, som skulle uppkomma, därest företagen belastades med på dem fallande andelar av kostnaderna för byggnadsbyråns icke—ordinarie personal. Någon föränd- ring i förevarande avseende beträlf—ande dessa företag kan därför lämn

• Sida 93
•  Original

ligen icke ske, utan torde den ifrågasatta anordningen böra genomföras först beträffande nya byggnadsföretag. Man torde ock kunna antaga, att redan inom den närmaste tiden nybyggnader komma att igångsättes i så- dan utsträckning, att åtminstone någon del av ifrågavarande personal- kostnader kan dem påföras. Sålunda kan erinras, att Kungl. Maj:t den 31 december 1924 uppdra-git åt byggnadsstyrelsen att gå i författning om- utförande av nybyggnad för dubbelseminariet i Linköping.

Då sakkunniga emellertid icke äro i tillfälle att med säkerhet bedöma storleken av de medel, som under budgetåret 1925—1926 på nu angivet sätt kunna komma att. stå till förfogande, och för att under alla omständigheter säkerställa den nya byggnadsbyråns personalbehov, vilja sakkunniga före— slå, att vid bestämmandet av anslagen till byggnadsstyrelsen för sagda budgetår för sistnämnda byrås icke-ordinarie personal beräknas ett belopp, motsvarande kostnaden för den nuvarande icke—ordinarie personalen : byggnadsavdelningen eller alltså i runt tal 35,000 kronor. I. den mån detta belopp icke behöver tagas i anspråk för den nya byggnadsbyråns räkning, bör detsamma få användas för tillgodoseende av utredningsbyråns ökade personalbehov. Allenast under denna förutsättning hava sakkunniga an- sett sig kunna underlåta att föreslå någon särskild anslagsökning med hän- syn till den av sakkunniga ifrågasatta förstärkningen av sistnämnda byrå-s personal, motsvarande en kostnad av i runt tal 10,600 kronor. '

Sakkunnigas hemställan.

Under åberopande av vad sålunda anförts föreslå sakkunniga: att kasernbyggnadsnämnden upplöses, sedan dess ännu pågående verk— samhet hunnit avvecklas, eller från och med den 1 juli 1925;

_att inom byggnadsstyrelsen nuvarande byggnadsbyrån från och med den 1 juli 1925 uppdelas i två särskilda byråer, en utredning'sbyrå och en bygg- madsbyrå;

att å de föreslagna nya byråerna skola huvudsakligen handläggas föl- jande på byggnadsstyrelsen ankommande ärenden;

(i utredningsbyrån: utredning av byggnadsfrågor samt handhavandet av därtill hörande arkiv, granskning av förslag till byggnadsföretag, för— hyrning av lokaler för statsverkets räkning och förvaltning av statens centrala möbelförråd;

å byggnadsbyrån: ekonomiska och konstruktiva utredningar, organi- sation eller utförande av byggnadsföretag för statens räkning samt ut- övandet av upplysningsverksamhet å husbyggnadsområdet;

att vid handläggning av dessa ärenden de av sakkunniga förordade rikt— linjer i fråga om utredning av byggnadsfrågor och granskning av förslag till byggnader samt i fråga om sättet för utförande av byggnadsföretag komma till tillämpning;

att utredningsbyrån ställes under ledning av ett ordinarie byggnadsråd samt byggnadsbyrån under en byggnadschef, tillsatt genom förordnande på högst sex år, mot ett årligt arvode av 15,000 kronor;

• Sida 94
•  Original

att byråernas personaluppsättning i. övrigt bestämmes på sätt sakkun- niga föreslagit;

att kostnaden för avlöningar till icke-ordinarie personal å byggnads— byrån, i den mån så kan ske, direkt påföres vederbörande byggnadsanSlag, börande det ankomma på Kungl. Maj:t att fastställa stat för nämnda per— sonal, ävensom att bestämma den andel av ifrågavarande kostnad, som skall påföras respektive företag;

att det å byggnadsstyrelsens stat uppförda förslagsanslaget till avlö— ningar till ordinarie tjänstemän höjes med 15,000 kronor, motsvarande det föreslagna arvodet till byggnadschefen; samt

att vid bestämmande av anslagen för budgetåret 1925—1926 till avlö— ningar åt icke-ordinarie befattningshavare i byggnadsstyrelsen för ifråga- varande två- byråer gemensamt beräknas ett belopp, motsvarande avlö— ningarna till den nuvarande byggnadsbyråns icke-ordinarie personal.

Därjämte hemställa sakkunniga, att därest de nu ifrågasatta organisa- toriska förändringarna inom byggnadsstyrelsen komma till stånd, Kungl. Maj:t måtte, med beaktande av de av sakkunniga anförda synpunkterna, taga under omprövning, i vad mån en centralisering av statens husbygg- nadsverksamhet till byggnadsstyrelsen bör ske.

Stockholm den 23 januari 1925.

CARL EKMAN.

I. GUST. CLASON. IVAR TENGBOM. ERNST LINDH.

Torsten Löfgren.

• Sida 95
•  Original

Bilaga !.

Sammanställning

av inhämtade upplysningar rörande ledningen av statlig eller kommunal husbyggnadsverksamhet i vissa främmande länder.

Med tillstånd av chefen för kommunikationsdepartementet hava bygg- nadsstyrelsesakkunniga genom en delegation, bestående av ledamöterna f. d. byggnadsrådet I. G. Clason och majoren E. Lindh jämte sekreteraren, kanslirådet VT. E. Löfgren vid besök i Köpenhamn under hösten 1923 inhäm— tat uppgifter rörande den husbyggnadsverksamhet, som utövas av danska staten samt Köpenhamns kommun. Vidare har biträdande arkitekten hos byggnadsstyrelsen, Å. Tengelin, vilken, med bidrag från den Rothsteinska stipendiefonden, företagit en studieresa inom olika europeiska länder för att studera statlig byggnadsstatistik och fastighetsregistrering m. m., läm— nat de sakkunniga Vissa uppgifter rörande ledningen av den statliga hus— byggnadsverksamheten i de länder, vilka han i studiesyfte besökt.

Beträffande vad sålunda inhämtats lämnas i det följande en kortfattad redogörelse.

Danska staten.

De statliga byggnaderna i Danmark sortera. under skilda ministerier allt efter byggnadernas användning.

Sålunda höra exempelvis" till inrikesministeriet de kungliga slotten och ämbetsverken, till justitieministeriet rättsbyggnader och fängelser, till mi— nisteriet för offentliga arbeten post-, telegraf— och järnvägsbyggnader, till försvarsministeriet arméns byggnader m. m.

Varje ministerium handlägger frågor om underhåll av de under det- samma stående byggnader samt ärenden rörande nybyggnader för dess räkning. Centrala ämbetsverk förefinnas i Danmark i ett synnerligen be- gränsat antal, varför ett flertal områden, vilka i Sverige» tillhöra ett cen— tralt ämbetsverks verksamhet, direkt falla under ministerierna. Något ämbetsverk motsvarande den svenska byggnadsstyrelsen finnes icke.

För den civila underhålls— och nybyggnadsverksamheten disponera de olika ministerierna i regel de under inrikesministeriet stående kungl. bygg- nadsinspektörerna, vilka äro akademiskt utbildade arkitekter. Undantag härifrån utgöra statens järnvägar, vilka äga särskilt ritkontor och arki— tekt. Vissa större byggnadsföretag hava jämväl överlämnats till utom- stående arkitekter.

För försvarsväsendet finnes särskild organisation för underhåll och ny- byggnader.

De under inrikesministeriet stående byggnadsinspektörerna äro för när— varande till antalet sex, därav fem äro »konstituerade» och en >>funge— rande». Varje inspektör förestår ett av de sex inspektörsdistrikt, vari lan- det nu är indelat. Inspektörerna, vilka ej äro ordinarie tjänstemän, äga tillstånd att utöva enskild verksamhet i obehindrad utsträckning. Deras

Danmark.

• Sida 96
•  Original

arvode fastställes för varje särskilt år genom anslag av riksdagen. In- spektörerna äro ej pensionsberättigade. Genom inrikesministeriet brukar dock understöd beredas avgången inspektör eller änka efter sådan.

Nästlidet budgetår utgjorde det årliga. arvodet till de konstituerade in— spektörerna 6,000 kronor jämte 20 % dyrtidstillägg. Den fungerande upp— bar ett arvode av 3,000 kronor jämte samma tillägg.

Utöver nyssnämnda arvode hava inspektörerna tillagts vissa belopp för bestridande av de med deras arbete förenade utgifter. Dessa bidrag, vilka äro avsedda dels för de av inspektörerna anställda kontrollanterna och dels för inspektörens ritkontorsomkostnader (»konduktör- och kontorhold»), bestämmas med hänsyn till storleken av varje inspektörs tjänsteområde. För fin-ansåret 1922—1923 växlade bidragen till kontrollanter mellan 5,000 och 10,000 kronor och till kontorsomkostnader mellan 1,000 och 3,000 kro- nor. Inspektörerna, vilka ej äro redovisningsskyldiga för användningen av nu berörda bidrag, anställa själva erforderliga biträden och bestämma deras avlöningar.

Inspektörerna äro berättigade till ersättning för resor i tjänsten enligt de för statens tjänstemän gällande grunder.

Vidare äro inspektörerna, på sätt nedan närmare beröres, berättigade till särskild ersättning för av dem ledda större reparationsarbeten samt om- och tillbyggnadsarbeten (hovedistandsaettelse) och nybyggnader.

För finansåret 1 april 1922—31 mars 1923 hava statens fasta utgifter för byggnadsinspektörerna varit följande:

Arvoden till byggnadsinspektörerna .................................... kronor 39,600: —— Bidrag till kontrollanter ........................................................ » 44,000: — » » ritkontorskostnader .......................................... , » 13,500: ——4

stan.. usa.— 97.100;— vartill komma dagtraktamenten och resekostnader, som utgjort ................................................................................... » 26,081: --——

Summa kronor 123,181: —.

Byggnadsinspektörerna åligger att, var och en inom sitt distrikt, ö'va tillsyn över de staten tillhöriga byggnader, som icke äro ställda under sär— skild förvaltning (statens järnvägars och militära byggnader). Inspek- tören har att i sådant hänseende förrätta årliga syner och till vederbö— rande ministerium inlämna förslag till erforderliga underhålls- och repara- tionsarbeten jämte kostnadsberäkningar. Sedan ministeriet hos riksdagen utverkat medel till dessa arbeten, ankommer det på inspektören att ombe- sörja verkställigheten av de beslutade åtgärderna.

Medel till de normalt återkommande underhålls- och reparationsarbetena upptagas i riksstaten. Finnes det nödigt att igångsätta brådskande un— derhålls- eller reparationsarbete, vartill medel i nämnda ordning ej bevil— jats, inhämtar i regel vederbörande ministerium medgivande härtill från det mellan riksdagarna fungerande »finansudvalget». Utgift, som av detta utskott blivit godkänd, upptages sedermera i tilläggsbevillning.

Beträffande vanliga underhållsarbeten inhämtas anbud i regel allenast från en eller ett par hantverksmästare, som plåga utföra arbetet vid den b'yggning, varom fråga är.

De av riksdagen för arbeten av ifrågavarande slag bevilja-de beloppen utbetalas direkt genom vederbörande ministerium.

• Sida 97
•  Original

För erhållande av förslag till större reparationsarbeten, däri jämväl in- begripet om- och tillbyggnader (hovedistandsaattelse) eller nybyggnader, äger vederbörande ministerium frihet att vända. sig till byggnadsinspektör eller enskild arkitekt. I regel utarbetas dock dylika förslag av byggnads- inspektören i respektive distrikt. För denna utredning äger inspektören ej rätt till särskild ersättning utöver honom tillkommande fasta arvode. Kommer byggnadsföretaget sedermera till stånd, uppdrages ritningsarbe- tet och arbetsledningen oftast till vederbörande byggnadsinspektör. Han äger därvid enligt praxis att tillgodoräkna sig särskild ersättning med 3 % av de verkliga byggnadskostnaderna. Vid beräknandet av nämnda ersätt- ning tillämpas dock ej fullt enhetliga grunder. Sålunda beräknas i vissa ministerier nämnda procent även å kostnaderna för ingenjörsarbeten och arkitektens eget arvode, under det att i andra ministerier reducering äger rum. I byggnadskostnaderna inräknas dock alltid kostnaderna för sär- skild platskontrollant (konduktör), då sådan erfordras. Platskontrollan— ten, vilken är en utbildad arkitekt, antages av inspektören. Från veder- börande ministerium erhåller kontrollanten i regel en ersättning av 1%- % av byggnadskostnaden. I den mån kontrollant ej kan erhållas för denna ersättning, får kontrollantens ersättning bestridas av inspektören.

Den särskilda ersättning, som utgår till inspektören vid arbeten av nu angivet slag, täcker enligt uppgift icke alltid, särskilt vid mindre bygg— nadsföretag, inspektörens direkta utgifter för ritningar och dylikt. Vid större byggnadsföretag uppgives ersättningen i de flesta fall vara tillfreds— ställande. Därest byggnadsföretagen varit av särskilt komplicerad art, har dock inspektörernas ersättningar Visat sig vara knappa. Emellertid äro platser som byggnadsinspektör synnerligen eftertraktade. Det har uppgivits, att vid senaste ledighet anställningen söktes av 23 stycken kom-. petenta arkitekter. Orsaken härtill torde vara, att med ställningen som byggnadsinspektör följer ökat förtroende för ifrågavarande arkitekt från allmänhetens sida.

För ledningen av större reparationer och nybyggnader kan vederbörande ministerium även anlita enskild arkitekt, ehuru detta i regel ej sker. Vid bestämmandet av ersättningen till enskilda arkitekter tillämpas vanligen arkitekttaxan, enligt vilken arkitektarvodet utgår med från 5 till 8 % av byggnadskostnaden, allt efter arbetets beskaffenhet och nämnda kostnads storlek. '

Vid större reparationer och nybyggnader tillämpas entreprenadsystem, därvid anbud infordras genom offentlig kungörelse (licitation). General- entrepenad förekommer i regel icke, utan infordras anbud särskilt å mur— ningsarbete, timmerarbete och snickeriarbete o. s. v. Undantagsvis före— kommer dock gemensam entreprenör. Inkomna anbud granskas av veder- börande inspektör eller arkitekt och underställas sedermera ministeriet, där det slutliga antagandet sker. Ifrågavarande förfarande är icke regle— rat genom särskild författning, varför ministeriet kan antaga eller för— kasta de inkomna anbuden efter fri prövning.

Det åligger vederbörande inspektör eller arkitekt att granska inkomna räkningar å utfört arbete. Likviderandet av godkända räkningar sker ge— nom vederbörande ministerium, som ock har att tillse att beviljade bygg— nadsanslag ej överskridas.

Byggnadsinspektören må vidtaga mindre ändringar inom ramen av fastställda kostnader. Orsakar ändringarna en ökning av kostnaden, måste ärendet avgöras av vederbörande ministerium. I allmänhet anses, att när

• Sida 98
•  Original

planen för ett byggnadsföretag fastställts av riksdagen, några ändringar av detsamma därefter icke må ifrågakomma.

Byggnadsinspektörernas arbetsuppgifter och befogenheter äro ej fast- slagna genom särskild instruktion utan regleras genom praxis. Enligt denna åligger det inspektörerna att biträda samtliga ministerier med ytt- randen i förekommande byggnadsfrågor. Denna inspektörernas verksam— het är jämväl av betydande omfattning, då inom flertalet ministerier- byggnadssakkunniga tjänstemän icke finnas anställda.

Förslag och ritningar till byggnadstekniska konstruktioner av olika slag utarbetas, där så erfordras, av särskild konstruktör. Konstruktören till- kallas av respektive ministerium på förslag av byggnadsinspektören och erhåller sitt arvode direkt från ministeriet.

Förslag och ritningar till värme- och sanitärtekniska samt elektriska anläggningar anskaffas på enahanda sätt. Det har dock varit ifrågasatt att direkt anställa särskild tekniker för berörda ändamål.

Arkiv för ritningar till statsverkets byggnader saknas. Någon statistik över statens byggnadsverksamhet föres ej heller.

Ledningen av den militära byggnadsverksamheten, vilken sorterar under krigsministeriet, är i huvudsak uppbyggd efter samma system som den civila.

Landet är uppdelat i militära byggnadsdistrikt. Varje distrikt förestås av en ingenjörkapten, vilken till biträde (konduktör) har premierlöjtnan— ter. Dessa kaptener fungera i huvudsak på samma sätt som byggnadsin- spektörerna men kunna erhålla hjälp vid byggnadsritningarnas utförande av civila arkitekter.

Det bör slutligen anmärkas, att organisationen av danska statens hus- byggnadsväsende under senare tid visat sig otillfredsställande i vissa av- seenden och att under år 1924 en kommitté blivit tillsatt för utredning av denna fråga.

Enligt lämnad uppgift hava nedanstående belopp använts för statliga nybyggnadsföretag i Danmark under budgetåren

1920—1921 1921—1922 1922—1923

av inrikesministeriet ................ kronor 899,271 661,214 502,193 >> justitieministcriet ................ » 568,000 1,116,103 1,453,698 >> finansministeriet .................... » 885,588 1,131,753 1,385,684 >> jordbruksministeriet ............ » 2,100,719 2,477,276 1,271,052 >> ministeriet för offentliga ar- beten:

för statsbanorna ................ >> 6,500,000 5,600,000 4,300,000 i övrigt ................................ >> 1,375,000 2,688,000 972,000 >> kyrkoministeriet .................... >> —— _ — » undervisningsm'misteriet >> 226,000 668,000 1,419,500 » krigsministeriet .................... » 1,111,696 854,583 486,50? >> marinministeriet ................ >> 261,000 305,000 — >> handelsministeriet ................ » —- _— _ » utrikesministeriet ............ » _— __ __

Summa kronor 13,927,274 15,501,929H11,790,634.

• Sida 99
•  Original

Und-antagas de utgifter, som avse byggnadsföretag för statsbanorna samt för krigs- och marinministerierna, återstå

för budgetåret 1920—1921 kronor 6,054,578 >> » 1921—1922 » 8,742,346 >> >> 1922—1923 >> 7,004,127.

Sistnämnda byggnadssummor torde avse arbeten, som verkställts genom byggnadsinspektörernas försorg.

Beträffande byggnadskostnaderna hava de sakkunniga från byggnads- inspektören i Köpenhamn Magdahl-Nielsen bekommit följande uppgifter:

Byggnadskostnad Volympris kronor

B y g 5 n a d Byggnad-iår kronor per kubikmeter

Posthus i Holte ........................ 1915 33,100: — 20: 50 » i Fejö ............................ 1717 45,600: — 29: — :> i Birkeröd .................... 1818 79,000: — 48: — » i Jyderup .................... 1918 55,200: — 36: — » i Ballerup .................... 1918 62,000: —— 40: — >> i Frederiksveerk ........ 1919 101,152: — 48: — >> 1 Hellerup .................... 1919—1921 602,270: -— 75: — Skolbyggnad i Hilleröd ............ 1919—1920 220,000: —— 66: — >> i Lyngby ............ 1921—1923 345,000: —— 48: — Gymnastikhus i Lyngby ............ 1921—1923 200,000: — 59: —.

De fyra sist omförmälda byggnaderna äro försedda med centralvärme- ledning.

Köpenhamns kommun.

Nybyggnader samt större om- och tillbyggnader för kommunens räkning stå i regel under ledning av stadsarkitekten. Från stadsarkitektens äm- betsområde äro dock undantagna byggnader för gas—, elektricitets- och vattenverken, samt vissa större monumentala byggnadsföretag, såsom rådhuset, polishuset, Bispebjergs sjukhus, vilka uppförts genom privata arkitekter.

Kommwzens 'zuzderhållsarbeten verkställas av en särskild, av stadsarki- tekten oberoende avdelning, vilken står under ledning av en arkitekt.

Stadsarkitekten har till sitt förfogande ett kommunalt ritkontor. Där uppgöras i regel förslag och ritningar till de byggnader, varmed stadsarki— tekten har att taga befattning, såsom bostäder, skolor, sjukhus, slakthus o. d. Enskilt praktiserande arkitekter, vilka gottgjorts efter gällande arki- tekttaxa, hava dock anlitats för större enstaka byggnadsföretag samt då kommunens byggnadsverksamhet svällt ut så mycket att stadsarkitekt— kontoret icke räckt till för arbetet. Denna ansvällning har huvudsakligen haft sin grund i ett ökat kommunalt bostadsbyggande.

Ritningar, vilka upprättats av utomstående arkitekter, granskas i regel av stadsarkitekten.

Stadsarkitektkontoret arbetar på tre avdelningar, var och en under led- ning av en avdelningsarkitekt.

Projekt till ingenjörsarbeten av olika slag upprättas å stadsingenjörs— kontoret genom 5. detsamma fast anställd personal.

Vid utförande av byggnadsarbeten, som stå under stadsarkitektens led- ning, har denne till sitt biträde >>byggnadskonduktörer». Arbetena utföras enligt entreprenadsystemet, därvid arbetena vanligen uppdelas såsom vid

• Sida 100
•  Original

de statliga byggnadsföretagen. Arbeten i full egen regi eller på general— entreprenad hava icke förekommit.

Stadsarkitektens administrationsutgifter omfatta löner till all personal å stadsarkitektkontoret, expensutgifter för kontoret samt bidrag till de år kontoret anställda befattningshavarnas pensionering.

Från och med räkenskapsåret 1923—1924 påföras de olika byggnadsföre- tagen Vissa bidrag till ifrågavarande administrationskostnader. Dessa bidrag äro avsedda att täcka kostnaderna för statsarkitektämbetets verk- samhet, bortsett från dess verksamhet såsom rådgivande åt stadens ma— gistrat i byggnadsfrågor.

Å stadsarkitektens kontor voro i november 1923 anställda följande be— fattningshavare med nedan angivna lönebelopp:

1 stadsarkitekt (1. löneklassen) ............................................ .kronor 13,830:——— 2 avdelningsarkitekter (2. löneklassen) ................................ » 8,630z— (lönetillägg vart 3. år med 850 upp till 10,330 kronor) 7 arkitekter (4. löneklassen) ................................................ » 6,880: —— (lönetillägg vart 3. år med 575 upp till 8,030 kronor) 5 arkitekter (5. löneklassen) ................................................ » 5,760: —

(lönetillägg vart 3. år med 560 upp till 6,880 kronor) 20 icke fast anställda arkitekter, lön efter ålder och kva-

lifikationer, varierande mellan 1,560 till 5,980 kronor

om året.

sekreterare (4. löneklassen)

fullmäktige (5. » ) ........................................ >> 4,960: -—

överassistent (7. » ) (lönetillägg vart 3. år med 400 upp till 5,760 kronor) assistenter (9. löneklassen) ................................................... » 3220:— (lönetillägg vart 3. år, 3,220, 3,520, 3,820, 4.160, 4,560 och 4,960 kronor)

2 kontorister (14. löneklassen) ................................................ » 2,340: — (lönetillägg vart 3. år, 2,340, 2,630, 2,925 och 3,22!) kronor).

Utöver ovan angivna löner utgingo dyrtidstillägg, 594 kronor till gifta och 396 kronor till ogifta, dock högst 33 % respektive 22 % av grundlön och ålderstillägg sammanlagda.

w HMH

Enligt av stadsarkitekten lämnad uppgift hava kostnaderna för de till hans utgiftstitel hörande nybyggnader, ombyggnader och mindre bygg- nadsändringar under budgetåren 1916/17—1922/23 uppgått till följande be— lopp:

Arbeten, ledda Arbeten, ledda av S u m m & Räkenskapsår av stadsarkitekten privata. arkitekter kronor kronor kronor 1916—1917 914,375: 43 82,958: 83 997,334: 26 1917—1918 1,927,196: 96 3,499,559: 45 5,426,756: 41

1918—1919 3,233,014: 97 10,385,790: 98 13,618,805: 95 1919—1920 4,476,149: 29 12,305,344: 53 16,781,493: 82 1920—1921 6,315,463: 96 7,741,050: 73 14,056,514: 69 1921 — 1922 3,561,321: 50 8,105,791; 66 11,667,113: 1 6 1922 —1923 2,956,099: 52 3,784,409: 07 6,740,508: 59.

• Sida 101
•  Original

I Preussen är ministerialstyrelse genomförd och de olika ministerierna förvalta genom hos dem anställda arkitekter vart och ett sina egna bygg- nader. Det egentliga tekniska centralorganet för byggnadsfrågors hand- läggning är emellertid finansministeriets byggnadsavdelning.

I administrativt hänseende är landet uppdelat i provinser med var sin provinsstyrelse, vars chef kallas >>oberpräsident». Varje provins åter är ' uppdelad i smärre områden, vilka var för sig styras av en »regierung» med en »regierungspräsident» i spetsen. Under varje >>regierung» sorterar ett större eller mindre antal statliga byggnadsmyndigheter, kallade »kreis- hochbauämter».

Vid dessa myndigheter äro fast anställda ett antal arkitekter med hög utbildning, rekryterade efter en mångårig provtjänstgöring bland landets bästa arkitekter. De hava icke rättighet att genom privat praktik skaffa sig extra inkomster.

Dessa statsarkitekter utföra i tjänsten alla ritningar för statens byggna— der och handhava ledningen av byggnadsföretagens utförande. Då det gällt särskilt omfattande byggnadsverk av större konstnärlig betydelse, hava dock allmänna pristävlingar anordnats, öppna för såväl statsanställda som privata arkitekter.

Framställning om nya. byggnader eller ändring av redan uppförda bygg— nader göres av den myndighet eller institution, för vars räkning byggnads- företaget erfordras, hos vederbörande fackminister. Därest denne finner behov av det ifrågasatta byggnadsföretaget föreligga, ankommer det på de lokala byggnadsmyndigheterna att uppgöra byggnadsprogram, skiss— förslag och kostnadsberäkningar.

Frågan underställes därefter finansministern, som, därest han- ansluter sig till vederbörande fackministers krav, upptager den beräknade kostna— den i budgetförslaget för lantdagens prövning. Därest medel till byg - nadsföretaget beviljas, lämnar fackministern meddelande därom till veder— börande »regierungspräsident», vilken uppdrager åt vederbörande tjänste- man att igångsätta arbetena, sedan behövliga ritningar och utförligt kost— nadsförslag upprättats.

Arbetena utföras antingen i egen regi eller genom fackvis uppdelade entreprenader. Kontrollen handhaves av den ordinarie tjänstepersonalen.

Över den statliga nybyggnads— eller ombyggnadsverksamhet, beträf— fande vilken finansministeriets byggnadsavdelning på något sätt medver- kat, föres en noggrann, huvudsakligen på ekonomiska data inriktad sta— tistik, som årligen publiceras.

Byggnadsledningen i Sachsen är ganska likartad med den preussiska. Den centrala ledningen är lagd hos finansministeriet.

På åtta olika platser i landet finnas >>Iant—bauämter». För större bygg- nadsföretag tillsättas särskilda >>neubauämter>>.

Vid ett statligt byggnadsföretags planerande lämnar vederbörande fack- minister uppdrag åt det lantbauamt, inom vars verksamhetsområde bygg- nadsföretaget skall ifrågakomma, att uppgöra förslag till företaget i sam— råd med den myndighet, för vilken byggnadsföretaget avses. Under utred- ningsarbetets gång skall ifrågavarande lantbauamt konferera med finans— ministeriet. Upprättade förslag till byggnadsföretag granskas inom finans- ministeriet. Däremot ankommer det på fackministeriet att sedan bygg- nadsanslag beviljats giva vederbörande lantbauamt befallning att i sam- råd med finansministeriet låta verkställa byggnadens uppförande.

Preussen.

Sachsen.

• Sida 102
•  Original

Bayern.

Byggnadsarbetena utföras medelst entreprenadsystem och med uppdel— ning i små. utbud. Vid större entreprenaduppgörelser fordras finansminis— teriets bifall.

Över byggnadsverksamheten föres en utförlig statistik, som årligen publi— ceras.

De för den statliga byggnadsverksamheten anställda tjänstemännen hava i stort sett samma ställning i förhållande till staten och enskilda som i Preussen. De högre tjänstemännen äro högt skolade arkitekter och de underordnade tjänstemännen hava lägre teknisk utbildning. De statsan— ställda arkitekterna äro oförhindrade att deltaga i arkitektpristävlingar och tillåtas åtaga sig genom sådana förvärvade uppdrag.

I Bayern sorterar statens husbyggnadsverksamhet under inrikesministe— riet, inom vilket en avdelning är organiserad för byggnadsfrågor, hus— byggnader såväl som väg— och vattenbyggnader. Chefen för denna avdel— ning skall vara tekniskt utbildad och utses till befattningen omväxlande en husbyggare och en väg- och vattenbyggare.

Under ministeriet lyda åtta provinsstyrelser (kreisregiernngen). I var och en av dessa finnes en avdelning för byggnadstekniska spörsmål.

Under dessa provinsstyrelser sortera 27 lägre tekniska myndigheter, kal— lade »bauämter fiir hochbau» (lantbanämter), och 2 s. k. »aussenstellen», underordnade vart och ett sitt lantbauamt, samt 3 »universitätsbauämter>>.

Personalen vid dessa myndigheter utgöres dels av hög-skoleutbildade ar— kitekter och dels lägre teknisk personal.

Till denna organisation knytes, när något större och mera betydelsefullt- byggnadsföretag pågår, t. ex. det nya justitiepalatsbygget i Miinchen, en enbart för detta bygge avse—dd särskild byggnadsledning, lydande direkt under inrikesministeriets byggnadsavdelning. Som ledare för en dylik särstående organisation förordnas antingen en statsanställd arkitekt eller en privat arkitekt med betydande erfarenhet och anseende, eller, vilket of— tast sker, en statsarkitekt och en privatarkitekt tillsammans, varvid den förre svarar för byggnadsledningen och den senare för ritningsarbetet.

Vidare finnes vid byggnadsavdelningen inom ministeriet en nämnd, be- stående dels av ordinarie tjänstemän, dels ock av ett antal mera betydande privatarkitekter, vilken nämnd (Baukunstausschuss) har att pröva alla byggnadsprojekt av monumental betydelse samt alla kyrkobyggnads- frågor.

Uppstår behov av byggnadsföretag för statens räkning, åligger det den institution, som därav närmast beröres, att göra framställning i ämnet till vederbörande provinsstyrelse (kreisregiernng), som har att konstatera om ett verkligt behov föreligger eller ej. *Om behov prövas föreligga, låter pro— vinsstyrelsen genom vederbörande statsarkitekt uppgöra skisser och kost- nadsförslag till det ifrågasatta byggnadsföretaget. Dessa insändas till ministeriets byggnadsavdelning för granskning och eventuellt godkän- nande. Det godkända förslaget underställes lantdagen för medels bevil- jande. När medel erhållits, utarbetas genom de statsanställda arkitekterna huvudritningar och utförliga kostnadsberäkningar, vilka underställas ministeriets byggnadsavdelning för slutlig prövning och fastställelse, var- efter arbetena igångsättas. Arbetena utföras alltid på entreprenad, var— vid desamma i största möjliga utsträckning uppdelas i fackentrepre- nader.

• Sida 103
•  Original

Över nybyggnadsverksamheten föres en noggrann, årligen publicerad ekonomisk statistik.

Den franska staten äger stor tillgång till äldre byggnader, varför ny- Frankrike. byggnader relativt sällan förekomma. Varje ministerium förvaltar själv sina fastigheter. Därest behov av mera omfattande byggnadsarbeten upp— kommer, överlämnar vederbörande ministerium ett byggnadsprogram till »direction des beaux arts», som antingen anmodar någon statsanställd ar- kitekt att uppgöra erforderliga ritningar m. m. eller föranstaltar om en offentlig pristävlan. Förslagen granskas av »direction des beaux arts» och ministeriet gemensamt. Byggnadsarbeten, vartill medel beviljats, ombe- sörjas av direktionen.

Den franska byggnadsstatistiken inskränker sig till en ren bokförings- åtgärd, men är i så måtto fullständigare än åtskilliga andra länders sta- tistik, att den omfattar alla statens fastigheter.

I England handhavas husbyggnader, väg— och vattenbyggnader, statlig fastighetsförvaltning, hyresfrågor och ämbetsverkens inkvarteringsfrågor av »his majesty's office of workS», vars chef är minister. Vissa specialbygg- nader liksom ock stadsplanefrågor sortera under andra ministerier, såsom sjuk— och fångvårdsanstalter samt militära byggnader.

Inom >>0ffice of works» finnas alla grenar av byggnadsteknisk sakkun— skap representerade. En av dess byråer handlägger bland annat registre- rings-, hyres- och inkvarteringsfrågor.

När ett byggnadsföretag ifrågasättes, göras de första undersökningarna rörande lokalbehovet genom sistnämnda byrå. Om utredningarna anses böra fullföljas, utser ministern för ändamålet en arkitekt, varvid tillkallas antingen en i statstjänst anställd arkitekt eller en icke statsanställd, som utses i samråd med arkitektföreningens förtroendemän eller efter allmän tävlan. Det sistnämnda tillvägagångssättet torde vara det vanligaste.

Den ekonomiska ledningen av byggnadsföretag, vartill medel beviljats av parlamentet, handhaves av vederbörande avdelning inom ministeriet. Arbetena utbjudas i regel på entreprenad. Vid vissa tillfällen, då entre- prenadsystemet i en eller annan form icke lämpligen kunnat begagnas, hava arbetena utförts under statsanställda arbetsledare men av arbetare, som av entreprenörer enligt viss uppgörelse ställts till förfogande. Härvid åvilade allt fortfarande alla en arbetsgivares skyldigheter entreprenörerna och icke staten.

Byggnadsstatistiken är i England rationellt ordnad. Där föras två var— andra kompletterande statistiska system. Det ena avser att hålla en allt— jämt fortlöpande kontroll över engelska statens verkliga utgifter för av densamma disponerade lokaler, därvid räknas med ränta på det i fastig— heterna investerade kapitalet. Det andra systemet avser dels att genom jämförande av den nyttiga golvytan med antalet tjänstemän kontrollera lokalernas utnyttjande och dels att erhålla kännedom om lokalbeståndet. att systematisera förekommande in— och utbetalningar samt att övervaka 11yreskontraktsuppgörelser m. m.

England.

• Sida 104
•  Original

Bilaga 2.

Kostnader för utförda byggnadsföretag per kubikmeter byggnadsvolym. ! Tabell nr 1. ! ! Byggna- ! ! r _!_..ä 322133". 19011 1910 1911 1912 1913 ! 1914 ! 1915 1916 1917 1915 1919 1910 ! 1921 ! 1922 192!

! tusental ! ! ' ! ! ! ! ! ! ' 1 4!

Ämbetslokaler. ! ! ! ! , !

! |

Byggnadsslyrelsen. ! ! ,! ! | | _3

! !

Patentverket ............ !2,596, ,ooo! ; ; , | 6830! 4, ,! Göteb. landsstatshus.. .! 875 ,OOOI: ! ! ! . !64.-— _

. ,! ! 1 ' !

Medicinalstyrelsen. ! ! ! ! Administrationsbygg- ! ! ! ! ! nad för Östersunds! ! ! .! !; hospital ............ ! 159,000 ———-1 _ ————.17.19 _! ! '

1): 0161 Strängnäs hospi-! ! ! | . 1 ! ! ! ! tal ....................... 431,000' ! ; !--.'-- _ ..!62.3s_ ,,n __ _ » Arméförvaltningen. ! 5 ! ! !

Kanslibyggnad, Frö— ! ! ! ! ! ! sundavik --------------- 951,000! ! ! ! »---.. ., .- __ 67,44: , , ,! _

Kasernbyggnads- ! ! nämnden. ! lx' anslibyggnad : ; ! !

Örebro ............... i 1190 __. | I Uppsala ............... __ a 1630 __,- ' Karlstad .............. (12355!!an -, , .._- _. _..- 17.50 - ,! ! ! ! Uddevalla ............ t ; _ -, ,,,, 1730 ,- , , ! ; Skövde ............... dog;:mååg _- _ - 15.— -___! ,! ! ! ! %önköping ------------ mig?!); _ .— 16 so!l_8. _ _ ! ! ! oras .................. _ i _ 5 __ -- ! * . Vänersborg ......... ! , _, ,, 19__ , ! ! ! Växjö .................. Byggna- ! ! , , ,, _!4530 _, , I,, ' Eksjö .................. dernalikn» ; . - . !38.1o!--. ! ! Strängnäs ............ 533513]; , | , ,! _ lag),-, _. _, _ , Linköping ------------ ! kostnad: , ! !__ff! .... . !49.-—-! Kristianstad ......... 342,00" ! ! ! . ! m 53._ _ ! Tabell nr 2. Byggna- ! ! ! ! åäälåjkiålslät 1909 1910 1911 1912 1913 1914 1915 1916 1917 ; 1918 1919 ! nnan 1921 1922 1925 tusental ! ! ! ! ! | ! ! ! | : !

Ekonomibyggnader. ! , , ; ! : ;

' ! ! ! ! Medicinalstyrelsen. Madam] ! ! ! ! ' !

Östersunds hospital 117,000 __-- , . 19.55 __ _- ,! ! ! !

Strängnäs hospital ...... 281,000 _,, F __ —|66.20!-.- ,,!_ ,!—

! | ! Arméförvaltningcn. ! ! Svea ingenjörkår: ! ! Kokjnråttning ......... 191,000 !_-__ _ _-__ 57.04 ., !_--_ -,, . Bad— o.tvättinrättning 174,000 !__ 155. 15(byggn. .kostnsaas) _ Proviantbod ............ 34,000 ! _ _ ...... !96. 89 -__ ,,,,,, Gymnastikhus ......... 148,000 A.. __|—__.29. 79!_ - __

• Sida 105
•  Original

Tabell nr 2 (forts.).

BYZZDB- ' dens kost' 1909 1910 nad i jämm

tusental

nämnden.

Kokinrättningshygg- der: : Örebro .............. __ Uppsala ............... Byggna [_ Karlstad ....... ' ?—

d lika! Uddevalla .. . sig?:; 33.3 Skövde ..... nomsniåmgf Jönlniöping. . 113303 Boras .................. ' Vänersborg .........

Kusernbyggnads— ' ?

Ekonomibyggnads- omplex(k0kinrättning. ; mnastikhus, badhus,

ättinrättning ooh ång-

Byggna- ! derna lika! stora; ge- | . .. . nomsnimlg Lmkoplng ............ kostnad :

Kristianstad ......... 999,000 1

Tabell nr 3.

Byggna- dens kost— 1909 1910 nad i jämnt tusental

Kasernhus. Arméförvaltningen . J .vea ingenjörkår ......... 1,339,()00

Kasernbyggnads- nämnden.

Byggna— derna lika, * stora; ge- nomsnimlg kostnad:

336,000

Byggna— derna. lika stora; ge— nomsnlttlig kostnad :— 542,000

Modena] ] 1 76,000 623,000

• Sida 106
•  Original

Tabell nr 3 (forts.).

! Byggna- ! ' ! ! ! ååålåäätnt 19091910! 1911 1912 1913 1914 1915 1916 1917 1918 1919 1920 1921 1922 !19 tusental ! ! ! ! | ! ! ! ! Sjukhus och därmed ' ! ! | ! ' jämlörliga bygg- ! nader. _ ! ! ! Byggnadsstyrelsen. " ! ! Lund, Drottning Sofias ! ! stiftelse ........ 2,035,000 ! - 76.80' ! , , ! ! Arméförvaltningen. ! ' ! Sjukhus. Frösundavik. 113.000 84.28 ' ,,, . | Pensionsstyrelsen. ! ' Sjukvårdsanstalt, Åre... 869,000 ! __ 68.64 __ ! Kasernbyggnads- ! ! nämnden. ! ! ! ! ! Sjukhus om 66 sjuk- ! ! .. platser: * ! Orebro .................. 1 . " _ 17-_ ,i ! Uppsala ............... 113,000 ! 22.50 ,, ; Jönköping ........... J ! 22.50 Sjukhus om 38 sjuk- ? ! ! platser: ! Karlstad ............... : 21.90 _ ! ! ; Uddevalla... ! 20.— _. ! Borås ........... ! 901000 ! 24__ w__ ! ! ! Vänersborg ............ ' _ 24.50' i..! ! Sjukhus om 22 sjuk- ! ! * ! ! platser: : ! skövde ..................... 57,000 ! 5 22.20 . __, ! ! Sjukhus om 90 sjuk- ! ! ! platser: ! i ! . Eksjö ........................ 527,000 ! ! 63.-— -- _ Sollefteå .................. 680,000 ! ! 66.— Sjukhus om 96 sjuk- ! ! platser: ! , Linköping ............... 492,000 ; ! - .*7.— .. _ Tabell nr 4. Byggna- ! ! dem!?"- 19091910 1911 1912 1913 1914 ! 1915 1916 1917 1918 1919 ! 1920 1921. 1922 192 nad Hamm. . ! Bostadsbyggnader tusental ! ! a av sten. ! ! Medicinalstyrelsen. ! ! ! ! Östersunds hospital. . .' 45.000 15.60 ! Uppsala >> ...! 7,000 17.27 _! Strängnäs » ! ' ! ! medeltal ............... ! 108,000 ___!__. __ 74,— __ _ , , _._ _ __ ! Vänersborgs hospital. . .; 29.000 27.60!- _— ! Lunds » "

• Sida 107
•  Original

Tabell nr 4 (forts.).

! Bygmia- ! ! !! ! ! ! !demkw19991910 1911 i 1912 » 1913 1911 1915 ! 19111 ! 1917 1918 1919 1920 1921 1922 !1923 nad 1j' 'imm ! ! ! ! ! tusental ! ! ' ! ! . ! ! ! ! ! Arméförlmllningen. ' ! ! ! ! ! ! vca ingenjörkår, Frö-. ! ! ! ! sunduvik ............... ' 72.000! ! ! ! _, , _ _ ____ 69,59 . ___ __ __ Generalpoststyrelsen. ! ! ! ! ! ! tockliolm: ! ! ! Kv. Hugin ............ 372,000! ! ! 46.76 __ » Vågskivan ...... ' 451, 000! ! ; ! 50.55 __ Jalmö ..................... 429, 000! ! 5 37.1 9 )öteborg..... ............. ! 277, ,000! ! ; ! 49.99 tockholm: ! ! ! . ! ! ! Kv. Verdandi ......... 323.000! ! ! 42.03 Pensionsstyrelsen. ! ! ! . Dre ......................... 76.000 ! ! 53.65 .. - Telegrafstyrelseu. ! ! ! !! ! lingsås .................. ! 53,000! ! ' I 36.30 ' ävle 253,000 ' 42. 3 6 ....... iöteborg(landsh.-h.). .. 584,000 ! ! ___ 58.50 __ >> » 335,000 ! . ! _ 64.26 __ _ lalmö ................. . 431,000 ! ! j ! 74,51 'orrköping ............... 306,000 ! ! ! ! _ 56.99 _ » ............... 214,000 ! ! ! 38.37 __ tockholm: ! ; ' ! Dannemoragutan 250,000 ! ! 47.40 __ Fångvårdsstyrelsen. ! ! ! ångholmen' ------------ 164,000 (Albetet till stol del utfört av fångar) ! 41.35 ' ! Kasernbyggnads- ! ! | ! ! ! p,, namnden. Vid VM!!! ! ! ! ! ! ' rebl'o .................. regemente .. .. _ !19_50 _ ,_ !! ! ! arlstad ............... hytggååer! __ !_!_. __ 20.15 __. . ! ! ! ! Yddevalla ............ i än?!»t _ _!__18 50 __ , ! ! kövde .................. ! all 05 _' ,, ___15,50 _____ ! ! ! Jönköping ------------ ”gå,???" ; !_ _. __..—18.2..!! ! ! änersborg ............ 87,000 ' ! 37.__ ! ksjö ..................... "47.000 ! 50.— ___ trängnäs .............. 276,000 ! ! ! 55._ ,, , inköping ............... 376,000 ' | ! ! ! 48___ ___- __ _ 'ristianstad ............ 46,000 ! ! ! ! ! __ , 53__

• Sida 108
•  Original

Tabell nr 5.

! Län? ! '! !— * !” i ! ååålåägtlwg 1910 1911 1912 1913 1914 , 1915 1916 1917 1918 1919 1920 ! 1921 1922 ! tusental ! ! ! ! ! ! ! | ; ! 1 ! ! Bostadsbyggnader ! ! ! ! ! ! ! av trä. ! ! ! ! ! ! Medicinalstyrelsen. j ! ! !! Uppsala hospital 53,000 ! !18.57 ! ! ! Strängnäs ' , ! ! ! - ! medeltal ............... 92,000 ! ! ! __ ___ 20.90! ... _ --- Vänersborgs hospital 63.000 ! ! ! !.__ 21.06 1 ! Kristinehamns » 62,000 ! ' !- _ - 21.1 2 ! ! Härnösands » 51,00!) i ! ! ! BB.—!— ! ! ! ! Generalposlstyrelsen. ! ! ! ! ! ! Charlottenberg --------- 112,000 ! ! ! ' Så,?!) _ - Falun ..................... 135,00!) ! ! ! 3 --8 _- _ Sundsvall .................. 281,000 ! ! ! 1393 Vilhelmina ............... 89,000 ! ! ! ! 4-59 Gällivare .................. 56,000 ! ! ! ! ! ! 39,10 _ . ! Lycksele .................. 671000 ! ! ! ! ! .- ,, 3233! 1511 ....................... 31,00!) ! ! ! ! ! ! ! 31.1s ! ! Almhult .................. 25,000 ! ! ! ! ! ! ! 41.75! ! Ödeshög .................. 14,00!) ! ! ! ! ! !! ! 29.14! ! Bräcke ................... . 23.000 ! ! ! ! 3547! ! = . , ! Telegrafen/relsen. ! ! ! ! ! ! Boden .................. 59,000 ! —— 32-28'———' ! _ ! ! Eskilstuna ............... 203,000 ! ! ! !4—9.70 __ ! ! ! Gudhem .................. 57.000 , ! ! _ _ ! 07.95! ! Göteborg (landsl1.-h.)... 534.000 ! ,; ! ! !# — 98-00 ' ! ! ! > » 335.000 ! ' " _— 6430 . ! ! ! ! Härnösand ............... 71,000 , ! 36.7 - ! ! ! ; ! Karlsborg ............... 131.000 ! ! * 41.55! ; _ _ ! ! ! ! Ludvika .................. 120,000 ! 08.05 _ ! ! ! Lyrestad .................. 65,000 ! 41.89! ! Mörby ..................... 14,000 ! !! 55.48! ! Nynäshamn ............... 36,000 ! !6033 ! , ! ! >> .............. 45,000 , ! !48.60 ! ! ! 1 . ............... 93,000 ! 143-43, ! ! ! !! » ............... 45,000, ! 48.30 ! ! ! » ............... 93,000 ! | 43-52 !_ _ ! ! ! » ............... 98,000 . ! !41-26 ,___._ ! Spånga ..................... 33,000 ! ! ! ! 44,30! ! Sundbyberg ............... 37.000 ! ! ! _ 47.04 : Sundsvall .................. 346.000 ! | ! ! !!>1-40, ! Yallentuna ............... 13,000 ; ! ! !55.00 ! AIVSjÖ ..... . ............... 36,000 _! ; !_ 38.50 ! Östersund ............... 240,000! ! 08-05! ! Fånguårdsstyrelsen. !! !! ! ! St. Härlanda ............ 134,000' __ 18.94 _ ! ! ! g .! ! ! ! I = ! Kasernbyggnads- , f ! ! ! ! nämnden. ! ! ! ' , ! ! Växjö ..................... _ 45,000' ! ; - 54.— ! ?

• Sida 109
•  Original

Magna» | dens FP”- 1909 1910: 1911 nad nnmnt tusental

l ! |

| Skolbyggnader. I B yggnarlsst yrelsen. ; uleå seminarium ------ 730,0003 ristinehamns hlind- ! | skola ..................... 492,0001 ! | i

' 'arlstads seminarium.. 1,587,000i | Överintcndenlsämbetct. % Falu seminarium 626,000; Uppsala seminarium... 645,000 Skogshögskolan ......... 753,000 Lunds seminarium ...... |1,050,0001

Byggna- dens kost- nad i jämnt

tusental

Byggnadsstyrelsen.

rovningsanstalten ...... 1,759,000 undsvalls telegrafhus.. 758.000 udvika posthus ......... 388,000 ättsmedicinska insti- tutet ..................... 69,000

Överintendentsäm betet. 3,273,000

Generalpoststyrelsen.

rälleborg, pust- och telegrafhus ............ 274,000 åstervik, d:o d:o ...... 152,000 | orrköping, post- och riksbankshus 420,000 x tockholm, tillbygg- nad av centralpost- huset ..................... 785,000 Iddevalla, post- och telegrafhus ............ 235,000 ! ristianstad, posthus... 221,000 & inköping, post— och telegrafhus ............ 398.000

Telegrafstyrelsen. (Byggnader av sten.)

lingsås, överdragssta- tion 97,000 'orås, station ............ 368,000 . nköping, överdrags- station 93,000

• Sida 110
•  Original

Tabell nr 7 (forts.).

Eskilstuna, station ...... Finspång, » Gudhem, överdragssta-

tion Göteborg, station ...... Karlsborg, » (sten

och trä) .................. Karlshamn, station ...... Landskrona, » ...... Lund, » ...... Lyrestad, överdrags-

station .................. Uppsala, station ......... Örebro, » .........

(Byggnader av trä.)

Hållö, radiostation ...... Härnösand, d:o . uge, station ............

nad nämnt

Byggna- ' dens kost-

tusental

1909 1910 1911 1914 ! 1915 i

1912 1913

i i

1916 1917 1918 1919

354,000 147,000

79,000 693,000

90000 270000 239,000 341,000

79,000 459,000 118,000

17,000 39.000 94.000

27.43 .___ 27.10 _ 21.15

25.47

42.43

36.15 .

• Sida 111
•  Original

• Sida 112
•  Original

• Sida 113
•  Original

• Sida 114
•  Original

(Siffrorna' inom kl'animer beteckna utredningar-nas nummer i- den kronologiska örten]: ligg. )(

_A'llmin ligatlnnln'g; 'Rlittsklpnlng. Fångvåi-d. & ' . Vattenväsen. Skogsbruk. Bergsbruk. » Utkast till ändrad. lydelse av v1ssa paragrafer i kungl. A —. , ' ' ' stadgan den 22 juni 1920 med vissa föreskrifter ang. _ _ ' _

—_- " dofnsagornas förvaltning.

Smulan-fattning. Allmln statsförvaltning. Industri.

]

Byggnads;tyrelscsakkunnigas betänkande angaende 0111- ] ' ";> * _ organisatiån av byggnadsstylelsens. hyggnadsbyrå] . / _ m m. 1 ;

Kommunallöwaltnln'g. ' Handel och slölart. - ' . . ] . . , Staten och kommunernas linansvåsen. ]

"Iull- och' traktatkommitténs utredningar och betan- ] ' Kommunikationsvlsen. _ ' _, .. kunden. 31. Den svenska tvättmedelsindustrien. [2] ] . - - Den svenska skoindustrieu. [3] 30. Den svenska ' ' '

cementindustrien. [4] 2.Den svenska porslmsmdu- . ;, strien. [5] 33. Tryckeri- och pappersföradlingsindu- . . ' ' » ' strl i Sverige. [6] ' ' ' ' ' ' _Betänkande med förslag till grunder för avsättning till' , , de affärsdrivande verkens iörnyelsefondei 111. 111 [9]

' _ Förslag till förordning ang statlig inkomst- och fm- mögenhetsskuu. [10]

Bank-, kredlt- och p'ennlngväsen.

* inann. , . ,

_ ' . » ; _ Förslkrlngsväsen. &

' ' — . Betänkande med utredning och föislag angående socinl- :

' - Socialpolitik. ; iörsiik1ingcns organisation. "i Det 1slvenska skogsbrukets förutsättningar och historiu. . _ lit Sveriges enskilda skogar. [12] * , Kyrkovåsen. Undervisningsvlsen. _Anilllg % . — ' ] odling I övrigt. ; "man- och slukvår'd. ' 4 Ut1eilninrr av vissa fragm 101'111dc privatlinoverken. [1] "i

* _1

' . i Försvar-svinen. ; Allmänt näringsväsen. _ 3 1'111le1'otficcrssakknnnigas yttrande och förslag. [7] ]

' ' 1

, . ?;

lut egendom. Jordbruk med blnlrlngar. * Utrlkes'ärenden. Internationell rått. ;

i

i

i

'!

Sthlm 1925, Isaac Marcus' Bokt-r.—A.-B. ' - , ' .. 14