Trädgårdsskötsel: Speciallärare bestrider undervisningen (10 förel., 10 övn.).

• Sida 65
•  Original

Skogshushållning: Speciallärare undervisar i ämnet (50 förel.). Pedagogik: Speciallärare meddelar undervisning i ämnet (10 förel., 15 övn.).

För möjliggörande redan på ett tidigt stadium av längre gående specialise- ring i studierna, än som kan komma i fråga för ämbetsexamen, bör vid sidan av denna inrättas en annan examen, som lämpligen bör benämnas agronomie kandidatexamen. Sistnämnda examen, som icke bör medföra behörighet att innehava befattning, som kräver allmän agronomisk utbildning, sådan som lantbrukslärare- eller konsulentbefattning, bör närmast vara avsedd att utgöra grundval för fortsatta mera vetenskapligt inriktade studier på lantbruksom- rådet.

För vinnande av tillräcklig specialisering torde det vara önskvärt, att stu- dierna för kandidatexamen kunna bedrivas på två olika linjer med inriktning på respektive jordbruks- och husdjursområdet. Däremot torde det enligt de sakkunnigas förmenande icke vara lämpligt, att nu avsedda studier omfatta jämväl en ekonomisk linje. Fruktbärande studier i lantbruksekonomi torde nämligen förutsätta, att den studerande äger allmän agronomutbildning.

Studier för agronomie kandidatexamen böra kunna bedrivas i flertalet av de vid högskolan förekommande undervisningsämnena. I regel torde väl undervis- ning—en kunna vara gemensam för studerande på kandidat- och magisterstadiet. Dock är det naturligtvis tänkbart, att för kandidatexamen kan behöva tillkom- ma ytterligare föreläsningsserier och övningskurser, liksom kraven på littera- turstudiernas omfattning i olika ämnen givetvis icke behöva ställas lika för de båda examina.

1. J ordbrukslinjen.

Följande ämnen böra vara examensämnen:

1) Lantbrukskemi. 2) Lantbruksbotanik. 3) Marklära. 4) Allmän jordbrukslära. 5) Växtodlingslära. 6) Kulturteknik. 7) Ärftlighetslära (universitetsämne).

Av dessa ämnen böra de fem förstnämnda vara obligatoriska. Av de två sist- nämnda ämnena bör minst ett ingå i examen, därvid den studerande bör äga att själv välja mellan dem.

För examen bör fordras minst betyget med beröm godkänd i tre examensäm- nen och minst betyget godkänd i tre andra examensämnen. I minst ett av exa- mensämnena bör fordras ett mera självständigt skriftligt examensarbete.

Därjämte bör för examen fordras vitsord om godkända insikter i bakteriologi och redskapslära samt delar av lantbruksekonomi.

Slutligen bör examinand genom särskilda intyg styrkt sig hava på ett till- fredsställande sätt tillgodogjort sig undervisningen vid de propedeutiska kur- serna i matematik, fysik och meteorologi, allmän ärftlighetslära (därest ämnet icke väljes såsom examensämne) och lantbrukszoologi.

5—273493

Agronomic kandidat- examen.

• Sida 66
•  Original

A gronomie licentiat— examen.

2. Husdjurslinjen. Följande ämnen böra. vara examensämnen: 1) Lantbrukskemi. 2) Husdjurens anatomi och fysiologi. 3) Husdjurens avels— och raslära. 4) Husdjurens utfodring och skötsel. 5) Lantbruksbotanik.

6) Arftlighetslära (universitetsämne) . Av dessa ämnen böra de fyra förstnämnda vara obligatoriska. Av de två sistnämnda ämnena bör minst ett ingå i examen, därvid den studerande bör äga att själv välja mellan dem.

För examen bör fordras minst betyget med beröm godkänd i tre examensäm- n-en och minst betyget godkänd i två andra examensämnen. I minst ett av exa- mensämnena bör fordras ett mera självständigt skriftligt examensarbete.

Därjämte bör för examen fordras vitsord om godkända insikter i bakteriologi och mjölkhushållning samt delar av redskapslära och lantbruksekonomi.

Slutligen bör examinand genom särskilda intyg styrkt sig hava på ett till- fredsställande sätt tillgodogjort sig undervisningen vid de propedeutiska kur- serna i matematik, fysik, allmän ärftlighetslära (därest ämnet icke väljes såsom examensämne) samt husdjurens hälso- och sjukvårdslära.

Beträffande de i agronomie kandidatexamen förekommande examensämnena är att märka, att ämnet ärftlighetslära icke förutsättes vara företrätt genom professur vid lantbrukshögskolan, varför beträffande detta ämne sådan anord- ning är erforderlig, att ämnet kan studeras och tentamen däri avläggas in- för lärare vid universitet eller därmed likställd högskola. Härför kräves givet- vis medverkan från universitetsmyndigheternas sida.

För utbildande av vetenskapsmän och främjande i övrigt av forskningsverk- samheten på jordbruksområdet bör, såsom de sakkunniga redan framhållit, vid lantbrukshögskolan beredas möjlighet för härför lämpade elever att idka mera vetenskapligt inriktade studier än som kunna komma i fråga för kandidat— och ämbetsexamina. Framgångsrika dylika studier böra kunna vitsordas genom av— läggande av agronomie licentiatexamen.

En på förut angivet sätt beskaffad agronomisk ämbetsexamen bör vara läm- pad att utgöra grund för fortsatta studier inom lantbruksvetenskaperna. Det torde sålunda vara berättigat, att studierna för agronomie licentiatexamen kun- na bygga direkt på avlagd agronomisk ämbetsexamen. Därjämte bör naturligt- vis avlagd agronomie kandidatexamen kunna utgöra grundval för högre lant- bruksstudier.

Agronomie licentiatexamen bör kunna avläggas i sådana ämnen, som angivits såsom examensämnen för agronomisk ämbetsexamen, nämligen lantbrukskemi, lantbruksbotanik, marklära, allmän jordbrukslära, växtodlingslära, kulturtek— nik, husdjurens anatomi och fysiologi, husdjurens avels- och raslära, husdjurens utfodring och skötsel, nationalekonomi samt lantbruksekonomi. Av dessa exa- mensämnen förutsättes ämnet nationalekonomi icke vara företrätt genom pro— fessur vid lantbrukshögskolan, varför beträffande detta ämne sådan anordning är erforderlig, att ämnet kan studeras och tentamen däri avläggas inför lärare vid universitet eller därmed likställd högskola. Två andra ämnen, som äro av grundläggande betydelse för vissa lantbruksvetenskaper, ärftlighetslära och statistik, böra på grund därav ävenledes kunna förekomma såsom ämnen i licen- tiatexamen. Beträffande dessa ämnen bör vidtagas liknande anordning, som ovan ifrågasatts för ämnet nationalekonomi.

• Sida 67
•  Original

På grund av att lantbruksvetenskaperna till väsentlig del äro att betrakta såsom tillämpade ämnen, anse de sakkunniga det vara erforderligt, att agro- nomie licentiatexamen omfattar två ämnen. Först därigenom torde garanti vinnas, att den vetenskapliga fördjupningen omfattar tillräckligt stort kunskaps- område. Av de i licentiatexamen ingående ämnena bör ett betecknas såsom hu— vudämne och det andra såsom biämne. I huvudämnet böra studierna omfatta minst den kurs, som erfordras för erhållande av betyget med beröm godkänd, och i biämnet minst den kurs, som erfordras för betyget godkänd. I regel torde väl studierna komma att läggas så, att ett för lantbruksvetenskaperna grundläg- gande ämne studeras såsom biämne och ett tillämpat ämne såsom huvudämne. Principiellt synes— emellertid hinder ej böra möta att välja ett grundläggande ämne — såsom t. ex. lantbrukskemi eller lantbruksbotanik — till huvudämne. Dock synes den begränsningen i valfriheten böra göras, att ämnena ärftlighets- lära, nationalekonomi och statistik, i vilka ämnen, såsom av det föregående framgår, studier skulle bedrivas och tentamen skulle avläggas inför lärare vid universitet eller därmed likställd högskola, icke få medtagas såsom huvudäm- nen i licentiatexamen vid lantbrukshögskola.

Enär de särskilda lantbruksvetenskaperna stå i olika nära samband med var- andra, synes det vidare vara motiverat, att den studerande icke tillerkännes full frihet när det gäller att välja ämneskombination för licentiatexamen. Det torde därför böra föreskrivas, vilka ämneskombinationer må förekomma i dylik examen.

Kraven på licentiatexamens vetenskapliga standard böra ställas höga. Enär antalet studerande inom varje undervisningsgren kan väntas bliva jämförelse— vis ringa, lära väl särskilda föreläsningsserier och kurser för studerande på licentiatstadiet endast i undantagsfall kunna anordnas. Däremot torde sär- skilda seminarieövningar för sådana studerande kunna bliva mera vanliga. I stort sett torde emellertid undervisningen på detta stadium närmast få karaktär av personlig handledning från lärarens sida.

Olika slag av övningar, laborationer och försök böra tillmätas stor betydelse för den vetenskapliga utbildningen. I huvudämnet bör den studerande utar- beta en avhandling, som givetvis så långt möjligt bör grunda sig på resultat av den studerandes egna undersökningar. Det torde vara önskvärt, att möjlig- het i viss utsträckning beredes de studerande att syssla med dylika undersök- ningar även utom högskolan, oberoende av huru denna anses böra organiseras. Därvid synes närmast centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområ— det böra komma i fråga. Verkställd utredning har också givit vid handen, att vid nämnda anstalt arbetsplats kan beredas visst antal studerande, som äro sys- selsatta med dylika undersökningar. Därjämte torde vid olika andra jordbru— ket avseende statliga eller statsunderstödda institutioner och inrättningar av mer eller mindre vetenskaplig karaktär arbetsplats för undersökningar på nu ifrågavarande område i viss utsträckning kunna beredas lantbruksstuderande på licentiatstadiet. Även vid universiteten torde, enligt vad de sakkunniga under hand inhämtat, i vissa fall goda studiemöjligheter kunna beredas för sådana studerande.

De sakkunniga anse det vara önskvärt, att disputationsprov för doktorsgrad Agronomisk kunna anställas vid lantbrukshögskolan. Emellertid torde anordningar i så- (fakta"—Wad- dant avseende icke böra vidtagas, förrän någon tids erfarenhet vunnits rörande högskolans verksamhet öch högskolan sålunda hunnit visa, att den uppfyller de krav, som skäligen synas böra ställas på en anstalt, som skall äga utdela dok- torsvärdighet. Vid sådant förhållande hava de sakkunniga icke ansett något utformat förslag från deras sidai förevarande avseende vara påkallat utan in-

• Sida 68
•  Original

Docentinsti- tution.

Ändamål m. m.

Und ervis - ningsämnenas innehåll.

skränka sig till att konstatera, att den tilltänkta anordningen synes väl låta sig anslutas till högskolans planerade organisation i övrigt.

I syfte att bereda yngre framstående forskare tillfälle att fortsätta sin verk- samhet vid högskolan, bör vid denna finnas tillgängliga ett antal docentstipen- dier. Härigenom torde det vetenskapliga livet vid högskolan komma att i hög grad främjas och större förutsättningar skapas för att denna skall bliva en framstående härd för vetenskaplig forskning. Givetvis bör docent, som tillde— lats stipendium, även åläggas en viss, mindre omfattande undervisningsskyldig— het. De sakkunniga vilja föreslå, att till en början fem docentstipendier ställas till förfogande. Av dessa böra tre företrädesvis avse de fem s. k. huvudämnena för ämbetsexamen, d. v. s. allmän jordbrukslära, växtodlingslära, husdjurens avels- och raslära, husdjurens utfodring och skötsel samt lantbruksekonomi med handelslära.

II. Huvudalternativ B.

De i förhållande till huvudalternativ A ändrade förutsättningarna med av- seende på undervisningens allmänna planläggning föra med sig vissa avvikel— ser från de för nämnda alternativ föreslagna huvudlinjerna för undervisningens anordnande.

1. Agronomkurs.

Denna kurs avser i förevarande fall icke blott utbildning av yrkesmän vid det praktiska jordbruket utan har även till uppgift att tjäna såsom underlag för de ytterligare studier, som erfordras för avläggande av agronomisk ämbets- examen. Aven om den förstnämnda uppgiften får betraktas såsom den vikti— gaste, måste hänsyn jämväl tagas till den senare, därest ämbetsexamen icke skall bliva mindervärdig. Det har sålunda synts önskvärt, att undervisningen i de naturvetenskapliga ämnena om möjligt drives så långt vid agronomkursen, att den utexaminerade agronomen utan särskild komplettering —— såvitt angår ifrågavarande ämnen — äger tillräckliga förutsättningar att idka fortsatta studier för agronomisk ämbetsexamen. I överensstämmelse därmed har åt un- dervisningen i de grundläggande ämnena tillmätts större plats på undervis- ningsschemat än vid huvudalternativ A, under det att undervisningen i de prak— tiska tillämpningsämnena i någon mån måst inskränkas.

Beträffande inträdesfordringar, kurstid, undervisningens allmänna planlägg- ning m. m. gäller vad ovan anförts för motsvarande kurs vid huvudalternativ A.

I jämförelse med agronomkursen vid huvudalternativ A bör undervisningen vid denna kurs av förut anförda skäl hava en i viss mån skiljaktig inriktning. Detta har synts de sakkunniga motivera följande ändringar med avseende på nedan angivna undervisningsämnens innehåll.

Matematik. Realskolans kurs omfattar 4 böcker Euklides, enklare plani- metriska och stereometriska uppgifter samt inom algebran ekvationer av för- sta graden. I agronomkursen erfordras påbyggnad med andra gradens ekvatio- ner, elementen av logaritmer, grafiska framställningar och räknestickans an- vändande. Vid undervisningen böra hemuppgifter lämnas, varigenom antalet lektioner på lärorummet böra kunna inskränkas till omkring 30.

Fysik och meteorologi. I realskolan har en mycket elementär kurs genom- gåtts, slutande med värmelära, optik och akustik i sjätte klassen. I agronom-

• Sida 69
•  Original

kursen erfordras en något fylligare framställning dels i mekanik, varvid till- fälle gives att utvidga och befästa de matematiska kunskaperna, dels i värme- och elektricitetslära. För vardera av dessa huvudavdelningar kan ett tjugutal undervisningstimmar anses erforderligt, vartill komma omkring 10 timmar meteorologi. Sammanlagt skulle alltså omkring 70 undervisningstimmar bliva behövliga.

Kemi och lantbrukskemi. Realskolans kurs i kemi är jämförelsevis obetyd- lig, och i agronomkursen måste därför undervisningen i ämnet bliva ganska omfattande. Lektionstimmarnas antal synes lämpligen böra vara ungefär föl- jande: allmän kemi 15 timmar, oorganisk 40 timmar och organisk 25 timmar, vartill kommer lantbrukskemi omkring 20 timmar, huvudsakligen ägnade åt jordens, gödselmedlens och fodermedlens kemi. Sammanlagda antalet lektions- timmar skulle alltså bliva omkring 100, och samma antal timmar torde bliva erforderligt för laboration-er, omfattande enklare analyser och synteser. Här- jämte böra några dagars exkursioner anslås till besök vid tekniska anläggnin- gar av intresse för jordbruket.

Geologi och marklära. Antalet föreläsningstimmar ökas med 10, därav 5 avse den allmänna geologien och 5 kvartärgeologien och dess tillämpning i marklära. '

Botanik och lantbruksbotanik. Undervisningen utökas i morfologi, anatomi och fysiologi med 10, i växtkunskap med 5 samt i växtpatologi med 5 föreläs- ningstimmar. Undervisningen i ärftlighetslära överflyttas till ämnet husdjurs- lära.

Bakteriologi. Antalet föreläsningar föreslås ökat med 5. _Lantbrukszoologi. Undervisningen utökas med 5 föreläsnings- och 10 öv- ningstimmar.

_Jorclbrukslära. I detta ämne föreslås minskning av antalet föreläsnings- t1_mmar med 5 för jordartslära och 5 för allmän växtodlingslära. Antalet öv- ningstimmar föreslås minskade från 100 till 60.

Redskapslära. Antalet övningstimmar minskas med 10. H usdjurens anatomi och fysiologi. För detta ämne beräknas en höjning av antalet övningstimmar med 10.

H usdjurslära. Antalet föreläsningstimmar blir lika som vid alternativ A, dock att ärftlighetslära tillkommer med 10 föreläsningstimmar. Antalet öv- ningstimmar minskas till 70.

Lantbruksekonomi. I detta ämne föreslås en minskning av antalet föreläs- ningstimmar med 20 och av antalet övningstimmar med 30 eller till resp. 100 och 20.

Trädgårdsskötsel. Antalet övningstimmar föreslås minskade till 10. I ämnena kulturteknik, husbyggnadslära, husdjurens hälso- och sjukvårds- lära, mjölkhushållning, nationalekonomi, lantbruksbokföring, rättslära och Skogshushållning ifrågasättes ingen ändring i det antal undervisningstimmar, som angivits för respektive ämnen vid agronomkursen under huvudalternativ A.

Med iakttagande av nu föreslagna ändringar kan undervisningsplanen för en agronomkurs enligt huvudalternativ B schematiskt angivas på följande sätt.

Undervis- ningsplan.

• Sida 70
•  Original

Examen.

Lärare.

Huvudlärare.

Undervisningsplan. Antalet undervisningstimmar i olika ämnen.

Föreläsningar, Ovningar och (lemon-

.. timmar strationer, timmar Exkur- A m n e sioner,

.. .. dagar

Forsta Andra Forsta Andra året året Summa året året Summa

___—___— Matematik ............. 30 — 30 — — —— -— Fysik och meteorologi ........ 70 —- 70 l —— —— — — Kemi och lantbrukskemi ....... 100 —- 100 100 — 100 2 Geologi och marklära ........ 40 — 40 20 —— 20 2 Botanik och lantbruksbotanik ..... 75 — 75 90 — 90 2 Bakteriologi ............ 20 _ 20 — -——- — — Lantbrukszoologi .......... ; 20 —— 20 10 — i 10 —— J ordbrukslära ............ 30 120 150 -— 60 60 ' 5 Kulturteknik ............ 30 30 60 40 60 100 — Redskapslära ........... — 50 50 — 90 90 —— Husbyggnadslära .......... 50 —- 50 100 —— 100 1 Husdjurens anatomi och fysiologi . . _ 40 —— 40 40 — 40 —— Husdjurslära ............ 40 130 170 -— 70 70 -— Husdjurens hälso— och sjukvårdslära . . — 30 30 -— 15 15 — Mjölkhushållning .......... — 50 50 — 15 15 1 Nationalekonomi .......... 20 — 20 —— -— — —— Lantbruksekonomi .......... -— 100 100 — 20 2 20 — Lantbruksbokföring ......... — — —— 100 — 100 —— Rättslära .............. 60 — 60 30 — 30 — Trädgårdsskötsel .......... 10 -— 10 10 — 10 — Skogshushållning .......... 30 30 60 — — — 4 Summa * 665 540 1 205 540 330 870 17

Vad som beträffande examen vid agronomkurs anförts under huvudalterna— tiv A bör gälla även vid nu avsedda kurs.

Behovet av lärare vid agronomkursen torde i stort sett böra tillgodoses på. sam- ma sätt som vid huvudalternativ A. Emellertid hava de sakkunniga icke fun- nit lämpligt att i detta fall låta husbyggnadslära ingå tillsammans med red-” skapslära, matematik och fysik i en ämneskombination med fast anställd lärare. Återstående ämnen i denna kombination torde nämligen vid här ifrågasatta form för agronomutbildningen bliva tillräckligt krävande för en lärare. Hus- byggnadsläran har därför föreslagits skola föredragas av speciallärare.

De sakkunniga anse sig sålunda böra beräkna lärarbehovet vid en fullt fristående agronomkurs enligt huvudalternativ B på följande sätt.

Antalet huvudlärare torde av skäl, som anförts vid redogörelse för motsva- rande kurs vid huvudalternativ A, böra begränsas till fem, med undervisnings- skyldighet i följande kombinationer av ämnen:

1) Allmän jordbrukslära (hälften av ämnet jordbrukslära; 75 förel., 30 övn.) och kulturteknik (60 förel., 100 övn.) samt geologi och marklära (40 förel., 20 övn.), omfattande tillsammans 175 föreläsnings- och 150 övningstimmar;

2) Växtodlingslära (hälften av ämnet jordbrukslära; 75 förel., 30 övn.), bo- tanik och lantbruksbotanik (75 förel., 90 övn.), lantbrukszoologi (20 förel., 10 övn.) och bakteriologi (20 förel.), omfattande tillhopa 190 föreläsnings- och 130 övningstimmar; 3) Redskapslära (50 förel., 90 övn.), matematik (30 förel.) samt fysik och

1 Avser även husdjurslära och lantbruksekonomi. 2 Därtill kommer uppgörandet av kulturplan på annan tid.

• Sida 71
•  Original

meteorologi (70 förel.), omfattande sammanlagt 150 föreläsnings- och 90 öv- ningstimmar ;

4) Husdjurslära (170 förel., 70 övn.) och mjölkhushållning (50 förel., 15 övn.), omfattande tillhopa 220 föreläsnings- och 85 övningstimmar;

5) Lantbruksekonomi (100 förel., 20 övn.), nationalekonomi (20 förel.) och lantbruksbokföring (100 övn.), omfattande tillsammans 120 föreläsnings- och 120 övningstimmar.

Speciallärare bestrida undervisningen i övriga ämnen, nämligen: 1) Kemi och lantbrukskemi (100 förel., 100 övn.); 2) Husbyggnadslära (50 förel., 100 övn.); 3) Husdjurens anatomi och fysiologi (40 förel., 40 övn.) samt husdjurens hälso- och sjukvårdslära (30 förel., 15 övn.);

4) Rättslära (60 förel., 30 övn.); 5) Trädgårdsskötsel (10 förel., 10 övn.); 6) Skogshushållning (60 förel.). Såsom biträde vid undervisningen i kulturteknik och i jordbrukslära (för- sök) bör även vid denna form för agronomkursen anställas en assistent.

2. Lantbrukshögskolan. Lantbrukshögskolan enligt huvudalternativ B bör givetvis i stort sett hava samma ändamål som motsvarande undervisnings- och forskningsanstalt vid huvudalternativ A.

Såsom förut angivits, bygger undervisningen vid lantbrukshögskolan vid detta alternativ på avlagd agronomexamen. Enär nämnda undervisning avses skola hava fullt högskolemässig karaktär, kan emellertid avlagd agronomexa- men icke i alla avseenden ensam anses tillfredsställa de krav på förkunskaper, som med fog synas böra ställas för inträde vid högskolan. Särskilt i ämnena modersmålet, tyska, engelska och matematik, vari ingen eller —— beträf— fande sistnämnda ämne — jämförelsevis obetydlig undervisning meddelas vid agronomkursen, böra kompletterande studier för vinnande .av studentkunskaper bedrivas före inträde vid högskolan. Därjämte synes fordran på kvalificerat betyg böra ställas beträffande vissa av de i agronomkursen förekommande un- dervisningsämnen, som äro av särskild betydelse för de fortsatta lantbruks- studierna. Därigenom avses att vinna ökade förutsättningar för ernående av ett gynnsamt resultat av de högre studierna.

För inträde såsom ordinarie studerande vid högskolan torde sålunda böra uppställas följande fordringar med avseende på teoretiska förkunskaper: av- lagd agronomexamen med betyget med beröm godkänd i minst tre av följande ämnen: fysik och meteorologi, kemi och lantbrukskemi, botanik och lantbruks— botanik, husdjurens anatomi och fysiologi, jordbrukslära, husdjurslära och lant- bruksekonomi, därav i minst ett av de fyra förstnämnda ämnena och i minst ett av de tre sistnämnda ämnena; vidare vitsord om kunskaper i modersmålet, tyska, engelska och matematik, motsvarande minst betyget godkänd i student— examen på latinlinjen B.

Kunskapsprövningen i nyssnämnda ämnen för studentexamen skulle möjli- gen kunna äga rum enligt något av de alternativ, som angivits för lantbruks— högskolan vid huvudalternativ A. Likväl är det måhända lämpligare, att sär- skild kurs uti ifrågavarande ämnen anordnas genom det allmännas försorg. Till denna fråga skola de sakkunniga senare återkomma.

Emellertid torde det vara önskvärt, att även studerande, som avlagt kvalifi- cerad studentexamen men icke agronomexamen, må kunna vinna inträde vid högskolan. De sakkunniga hava å sid. 84 och 85 angivit huvudlinjerna för dy- lika studerandes utbildning vid högskolan.

Speciallärare .

Assistent.

Ändamål.

Inträdes— fordringar.

• Sida 72
•  Original

forkumiapel"'nomkurs och för inträde i den senare på sätt ovan anförts uppställts vissa krav

på. praktiska förkunskaper, vilka även för nu ifrågavarande utbildning torde vara tillfredsställande, synes skäl icke förefinnas att i förevarande fall upp- ställa några allmänna krav på praktisk förbildning för inträde vid högskolan. För sådan inträdessökande, som icke avlagt agronomexamen, böra fordringarna på föregående praktik vara lika med dem, som ovan angivits för inträde vid lantbrukshögskola enligt alternativ A.

_Uudervisj Med avseende på undervisningsårets indelning, tidpunkt för inträde vid hög— ågåsnåreä lå" skolan ävensom ferietidens omfattning bör gälla vad i det föregående anförts

g ' ' beträffande lantbrukshögskolan vid huvudalternativ A.

Lärare. Specialiseringen av lärarkrafterna måste givetvis drivas lika långt som vid motsvarande undervisningsanstalt enligt huvudalternativ A, om ett i stort sett likvärdigt resultat av undervisningen skall kunna förväntas. Ur undervisnin- gens synpunkt torde det även vara önskvärt, att fast anställda lärare —— pro— fessorer — finnas i samtliga de undervisningsämnen, för vilka dylik lärare för- utsatts vid förberörda anstalt. På grund av det vid förevarande alternativ jäm- förelsevis ringa antalet undervisningstimmar i olika ämnen särskilt för ämbets- examen synes det emellertid vara förenat med stora svårigheter att ordna lärar- frågan, om högskolan skall organiseras fullt fristående. Det visar sig nämli- gen, att de fast anställda lärarna i sådant fall få så ringa undervisningsskyl— dighet, att deras arbetskraft näppeligen kan sägas vara i tillbörlig utsträckning tagen i anspråk för undervisningen. Anordnandet av en lantbrukshögskola en- ligt huvudalternativ B såsom fullt fristående torde därför enligt de sakkunni- gas mening vara motiverad endast under den förutsättningen, att de fast an- ställda lärarna vid sidan av sin undervisning i mera avsevärd omfattning be- dreve annan undervisningen närstående verksamhet. En sådan förutsättning vore till exempel förhanden, om högskolan förlades till Stockholm och lärarverk- samheten förbundes med redan förefintlig forskningsverksamhet vid central- anstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet. Till denna fråga skola de sakkunniga senare återkomma (sid. 110 ff.; sid. 121 ff.).

Där en dylik förutsättning icke är förhanden, är det för vinnande av erfor— derlig specialisering av lärarkrafterna enligt de sakkunnigas mening nödvän- digt, att högskolan kombineras med agronomkurs. I sådant fall kunna profes- sorerna i viss utsträckning åläggas tjänstgöringsskyldighet även i agronom- kursen, och deras arbetskraft skulle därigenom bättre kunna utnyttjas för un— dervisningen.

A sid. 78—81 har intagits av de sakkunniga uppgjort förslag till fördelning av undervisningen för agronom- och ämbetsexamen mellan olika lärare vid en kombination av agronomkurs och högskola. Givetvis böra vederbörande lärare bestrida undervisningen jämväl för övriga vid högskolan inrättade examina. Varje lärare, som meddelar självständig undervisning, bör därjämte åligga prövningsskyldighet — innefattande, bland annat, granskning av skriftliga uppsatser och avhandlingar m. m. — i de ämnen, i vilka han undervisat.

Särskilda huvudlärare med lektors ställning hava ansetts erforderliga i agro— nomkursen i jordbrukslära och lantbruksekonomi samt i husdjurslära. För agronomutbildningen synes det nämligen vara i hög grad önskvärt, att fram— ställningen särskilt i nämnda ämnen blir enhetlig, vilket torde förutsätta, att samma lärare får behandla åtminstone huvuddelen av ämnet. Genom nämnda anordning torde även vinnas större säkerhet för att undervisningen i önskvärd utsträckning kommer att tillgodose agronomutbildningens rent praktiska syfte.

I jämförelse med huvudalternativ A har antalet professurer minskats med en, nämligen den i marklära. Detta motiveras därav, att innehavaren av en even- tuell professur i detta ämne skulle erhålla jämförelsevis ringa undervisnings-

• Sida 73
•  Original

skyldighet. I stället har undervisningen i nämnda ämne uppdelats på lärarna i lantbrukskemi, geologi, bakteriologi och allmän jordbrukslära. Det är emel- lertid tydligt, att undervisningen i ämnet måste bliva lidande på en sådan upp— delning.

Av nedanstående sammanställning framgår närmare behovet av olika slags lärare och biträden vid lantbrukshögskolan.

Antalet erforderliga lärare vid lantbrukshögskola (alt. B) med därtill anknuten agronomkurs.

l ? Specral- Assistent Ama— Professor Lektor .. larare nuens ,

Matematik (högre kursen) ........ Kemi och lantbrukskemi ......... 1 Geologi ............. . . . Botanik och lantbruksbotanik ...... % 1 Lantbrukszoologi ............ Bakteriologi .............. Allmän jordbrukslära med marklära . . . . % , 1 % Växtodlingslära ............. Kulturteknik .............. Redskapslära (samt matematik i agronom-

kursen och fysik) ........... 1 Husbyggnadslära ............ 1 Husdjurens anatomi och fysiologi ..... 1 1 Husdjurens avels- och raslära (samt allmän

ärftlighetslära) ............ Husdjurens utfodring och skötsel ..... Husdjurens hälso- och sjukvårdslära . . . . 1 Nationalekonomi med statistik ...... % 1 Lantbruksekouomi med handelslära . . . . Lantbruksbokföring ........... Rättslära ................ Trädgårdsskötsel ............. Skogshushållning ............ Pedagogik ...............

HHHHl—A

u—n—u—n

HH W., 10 ,.4 _,d ,.i

i—u—n—u—ni—

Summa 9 | 3 12 | 3 3

Vid högskolan böra såväl lägre som högre examina kunna avläggas. Angå- ende undervisningens planläggning, graden av specialisering ävensom andra för de olika examina speciella bestämmelser få de sakkunniga hänvisa till vad här nedan anföres under de särskilda examina.

Undervisningen för agronomisk ämbetsexamen bör närmast vara avsedd för 4_gr0n0misk utbildning av lantbrukslärare och konsulenter m. fl. Den bör därjämte kunna ambetsexa- tjäna såsom grundval för mera vetenskapligt inriktade studier på lantbruks- men området.

Vid utbildningssystemet enligt huvudalternativ B hava de studerande redan Studietid. i agronomkursen förvärvat ett visst mått av allmänt agronomiskt vetande. Det synes därför motiverat, att undervisningen för ämbetsexamen i detta fall plan- lägges för något kortare tid än vid huvudalternativ A, där sagda kurs även avsåg att giva den allmänna agronomutbildningen. För vinnande av i stort sett samma slutmål, vartill undervisningen för ämbetsexamen vid huvudalter— nativ A avsåg att föra, torde motsvarande studier i detta fall böra beräknas taga

1 Undervisar även i lantbruksekonomi i agronomkursen. ” » » imjölkhushållning i )

• Sida 74
•  Original

Studielinjer.

Undervis — ningsämnen.

en tid av omkring två år i anspråk. Föreläsningar och övningar torde sålunda böra planläggas för en normal studietid av två år. Liksom vid huvudalternativ A bör emellertid förefinnas viss studiefrihet och på grund därav bör såväl kortare som längre tid kunna ifrågakomma.

Liksom vid huvudalternativ A bör, såsom redan nämnts, undervisningen för ämbetsexamen även i detta fall hava till sin viktigaste uppgift att meddela er- forderlig utbildning åt lantbrukslärare och konsulenter m. fl. Behovet av spe- cialisering i undervisningen bör sålunda vara lika stort. På grund av de i jämförelse med huvudalternativ A förekommande skiljaktigheter i undervisnin- gens allmänna planläggning synes emellertid viss olikhet beträffande linje— indelningen vara motiverad. Sålunda synes den ekonomiska linjen i detta fall, då de allmänna agronomiska kunskaperna redan i förväg förutsättas vara in— hämtade, bliva väl mycket specialiserad, och de sakkunniga hava därför funnit det vara berättigat att utesluta denna utbildningslinje. De krav på en mera omfattande undervisning i lantbruksekonomiska ämnen, som sannolikt komma att göra sig gällande, torde i stället kunna tillfredsställas genom den vid sidan av ämbetsexamen inrättade kandidatexamen.

Vid nu avsedda anordning av undervisningen för ämbetsexamen torde sålunda tillsvidare endast böra räknas med två studielinjer, nämligen en jordbruks- och en husdjurslinje.

Antalet undervisningsämnen för ämbetsexamen blir mindre än vid huvudal— ternativ A på grund därav, att undervisningen i vissa ämnen slutföres redan i agronomkursen. Dessa senare ämnen äro: lantbrukszoologi, husbyggnadslära, husdjurens hälso- och sjukvårdslära, mjölkhushållning, lantbruksbokföring, rättslära, trädgårdsskötsel och Skogshushållning. Därjämte är att märka, att åtskilliga ämnen endast äro obligatoriska för endera av studielinjerna. För examen å husdjurslinjen erfordras sålunda icke betyg i jordbrukslära och när— stående ämnen, liksom å jordbrukslinjen icke i husdjurslära med angränsande discipliner. En annan olikhet i förhållande till huvudalternativ A är, att un- dervisningen i flertalet ämnen i detta fall är att betrakta som fortsättnings- kurser, i det att undervisningen är ämnad att anknyta till de redan i agronom- kursen inhämtade kunskaperna i samma ämnen. .

De i nu avsedda undervisning för ämbetsexamen förekommande undervis- ningsämnena synas böra hava i stort sett följande innehåll.

Undervisningsämnen och deras innehåll.

Matematik. I huvudsak en kurs i sannolikhetskalkyl och felutjämningslära samt i behandling av statistiskt material, det senare i främsta rummet hämtat från ärftlighetslärans och försöksväsendets område.

Kursen gemensam för samtliga studerande. F ysik. För studerande på jordbrukslinjen en utvidgad kurs i mekanik, vär— melära och elektricitetslära, med huvudvikt lagd vid den sistnämnda.

Lantbrukskemi: a) allmän, gemensamt för båda studielinjerna: kursen i nu— varande agronomkurs i oorganisk kemi fördjupas i syfte att giva eleverna grund— ligare insikter i teoretisk kemi och kolloidkemi. Beträffande organisk kemi utökas nuvarande agronomkurs i fråga om kolhydrat, fett, äggviteämnen och andra för växt- och djurriket särskilt viktiga ämnen; -

b) speciell: för studerande på jordbrukslinjen huvudsakligen åkerjordens och gödselmedlens kemi och för studerande på husdjurslinjen i huvudsak foder- medelskemi.

Geologi. För studerande på jordbrukslinjen en allmän kurs i ämnet, med huvudvikten på kvartärgeologien.

• Sida 75
•  Original

Lantbruksbotanik. 1) studerande på jordbrukslinjen: kursen omfattar hu- vudsakligen erforderlig växtkunskap, växternas anatomi och fysiologi samt växtpatologi. 2) studerande på husdjurslinjen: växtkunskap såsom underlag för studiet av fodermedelsläran.

Bakteriologi. Fördjupad kurs i bakteriernas allmänna egenskaper och livs- villkor, åkerjordens mikrobiologi samt mikrobiologiens tillämpning på mjölk- hushållningen och jordbrukets binäringar.

Kursen torde i stort sett kunna vara gemensam för de båda studielinjerna. Allmän ärftlighetslära. En för båda studielinjerna gemensam kurs, omfat— tande de teoretiska grunderna för växt- och djurförädling.

Allmän jordbrukslära med marklära. Kursen omfattar allmän och speciell försölksteknik (gödslingsförsök) samt marklära. Därjämte hållas ett antal spe- cialföreläsningar, vilka i främsta rummet böra avse en mera djupgående veten- skaplig behandling av begränsade delar av läroämnet, olika under olika år. Litteraturanvisningar lämnas i fråga om hela ämnet.

Övningarna i ämnet böra till väsentlig del utgöras av undersökningsarbeten av teknisk och ekonomisk art samt av försöksarbeten, utförda av de studerande —— var för sig eller i mindre grupper —— under lärarens ledning.

Kursen avser endast jordbrukslinjen.

Växtodlingslära. Kursen omfattar i huvudsak speciell försöksteknik (växt- odlingsförsök) .

Beträffande specialföreläsningar, litteraturanvisningar och övningar gäller i tillämpliga delar vad ovan anförts under ämnet allmän jordbrukslära.

Kursen avser endast jordbrukslinjen. Knltnrteknik. Mera djupgående kurs för studerande på jordbrukslinjen sär- skilt i fråga om mätningsmetoder samt jords torrläggning och bevattning.

Redskapslära. Kursen — som endast avser jordbrukslinjen _— omfattar i huvudsak elektroteknik och redskapsprovning.

H usdjarens anatomi och fysiologi. Kursen i anatomi förhållandevis mindre omfattande. Huvudvikten vid fysiologien, i första hand näringsomsättningens och körtelsystemets fysiologi.

Kursen avser endast husdjurslinjen. H usdjnrens avels- och raslära. Kursen omfattar tillämpad ärftlighetslära samt djurbedömning.

Beträffande specialföreläsningar, litteraturanvisningar och övningar gäller i tillämpliga delar vad ovan anförts under ämnet allmän jordbrukslära.

Kursen gäller husdjurslinjen. H nsdjurens utfodring och skötsel. Kursen omfattar allmän och speciell för- söksteknik (utfodringsförsök) samt husdjurshygien.

Beträffande specialföreläsningar, litteraturanvisningar och övningar gäller i tillämpliga delar vad ovan anförts under ämnet allmän jordbrukslära.

Kursen avsedd för husdjurslinjen. Nationalekonomi med statistik. Kursen omfattar de delar av den teore- tiska och- den tillämpade nationalekonomien, vilka mera direkt beröra jord- bruket. Översikt av jordbruksstatistikens metoder och resultat.

Gemensam kurs för båda linjerna. L'antbrnksekonomi med handelslära. Utvidgning av institutskursen i lant- bruksekonomi särskilt med avseende på taxationsläran, produktionens inrikt- ning och intensitet under olika förutsättningar samt jordbrukets handelsför- hållzanden. Ytterligare övning i ekonomiskavberäkningar.

Mindre kurs i utländska jordbruksförhållanden särskilt inom lantbrukets viktigare exportområden.

Kurserna gemensamma för båda linjerna.

• Sida 76
•  Original

Undervis- ningsplaner.

Examen.

Pedagogik. En gemensam kort kurs i ämnet. Skriftliga övningar med hänsyn tagen jämväl till lantbruksjournalistiken. Tillfällen till övningar i muntlig och skriftlig framställning givas även vid de seminarieövningar, som under vederbörande ämneslärares ledning hållas i huvudämnena.

Beträffande undervisningens allmänna planläggning ävensom formerna för studiernas bedrivande gäller i tillämpliga delar vad ovan anförts med avse- ende på motsvarande undervisning vid huvudalternativ A. Under första året bör huvudvikten läggas vid de grundläggande ämnena, varjämte undervis- ningen i vissa tillämpade ämnen påbörjas. Under andra året fortsättes och avslutas undervisningen i de tillämpade ämnena.

Den allmänna planläggningen av undervisningen för ämbetsexamen synes lämpligen kunna ske i huvudsaklig överensstämmelse med följande tabell, som bland annat upptager det ungefärliga antalet undervisningstimmar i olika läroämnen.

Sehematiskt förslag till studieplan.

J ordbrukslin j en H usd j urslinj en Första året Andra året Första året Andra året Före- Ovn. Före- Ovn. Före- Ovn. Före- Ovn. läsn. m. m. läsn. in. in. läsn. m. ni. läsa. m. m. Matematik ............. 30 15 | 30 15 i Fysik ............... 50 50 : 4 _ . allmän ....... 60 100 3 60 100 ! Lantbrukmml tspecieu ....... 50 60 = 30 50 * Geologi .............. 20 20 , Lautbruksbotanik .......... 75 80 30 50 & Bakteriologi ............ 35 70 30 70 Allmän ärftlighetslära ........ 30 10 30 10 Allmän jordbrukslära med marklära . . 40 20 75 150 | : Växtodlingslära ........... 90 150 i Kulturteknik ............ 30 100 40 80 * Redskapslära ............ 40 40 Husdjurens anatomi och fysiologi . . . 100 150 Husdjurens avels- och raslära . . . . 50 50 40 100 Husdjurens utfodring och skötsel . . . 90 1 150 Nationalekonomi med statistik . . . . 40 ! 40 , Lantbruksekonomi med handelslära . . 80 100 [ 80 100 Pedagogik ............. 10 15 10 15) l Summa 500 565 295 495 | 400 495 220 355 ',

Vad ovan anförts under huvudalternativ A angående de i ämbetsexamen in- gående undervisningsämnenas olika ställning med avseende på examinationen, gäller i tillämpliga delar även för nu omhandlade alternativ. Vad i anslut— ning därtill anförts rörande de s. k. huvudämnenas ställning vid undervisnin- gen är givetvis även i stort sett tillämpligt i detta fall. Men viss avvikelse torde dock behöva ske. Vid alternativ A kommer nämligen betygssättningen att omfatta såväl den allmänna agronomiska utbildningen som också den mera specialiserade, medan den vid alternativ B endast avser den senare utbildnin- gen. Betygsvalörerna bliva därför icke jämförbara. Av praktiska skäl torde vid alternativ B böra så ordnas, att fordringarna för betyget godkänd bestäm— mas på sådant sätt, att betyget med beröm godkänd behöver krävas i allenast ett huvudämne.

• Sida 77
•  Original

Med avseende på examinationen torde därför böra gälla följande bestämmel- ser.

I de olika här nedan såsom examensämnen angivna ämnen böra finnas till omfånget olika kurser för betygen godkänd, med beröm godkänd och be- römlig.

Beträffande övriga å schemat förekommande mera självständiga ämnen bör undervisningen hava till syfte att bibringa eleverna ett bestämt mått av kun— skaper. Olika betyg böra sålunda icke förekomma i dessa ämnen.

För examen bör fordras betyget med beröm godkänd i ett av följande hu- vudämnen, nämligen å jordbrukslinjen allmän jordbrukslära med marklära, växtodlingslära eller lantbruksekonomi med handelslära samt å husdjurslinjen husdjurens avels- och raslära, husdjurens utfodring och skötsel eller lantbruks- ekonomi med handelslära. Med nämnda undantag bör för examen fordras be- tyg om godkända kunskaper i samtliga till vederbörande studielinje hörande examensämnen.

För examen bör Vidare fordras, att den studerande avlagt tillfredsställande kunskapsprov i vart och ett av övriga mera självständiga ämnen inom veder- börande studielinje, i vilka särskild undervisning anordnas vid högskolan.

Därjämte bör stadgas, att studerande, för rätt att undergå tentamen i vissa av förberörda ämnen, — i vissa fall för rätt att deltaga i den fortsatta under— visningen — skall hava att förete intyg, att han på tillfredsställande sätt till— godogjort sig undervisningen vid av högskolan anordnad propedeutisk kurs i ett eller flera sådana ämnen, vilka äro av särskild betydelse för studiet av ifrå- gavarande ämne eller i övrigt hava nära samband med detsamma.

För betyg eller intyg i ett visst ämne bör i allmänhet fordras, bland annat, att den studerande deltagit i till ämnet eventuellt hörande övningar.

För examen å de olika studielinjerna synas i övrigt böra gälla följande sär- skilda bestämmelser.

1. J ordbrukslinjen.

Följande ämnen böra vara obligatoriska examensämnen:

1) Lantbrukskemi. 2) Lantbruksbotanik. 3) Allmän jordbrukslära med marklära. 4) Växtodlingslära. 5) Kulturteknik. 6) Lantbruksekonomi med handelslära. Därjämte bör betyg om godkända insikter fordras i följande ämnen: bak- teriologi, redskapslära och pedagogik.

Slutligen bör studerande på jordbrukslinjen genom särskilda intyg styrkt sig hava å ett tillfredsställande sätt tillgodogjort sig undervisningen vid de av läroanstalten anordnade propedeutiska kurserna i följande ämnen: matema— tik, fysik. allmän ärftlighetslära och nationalekonomi med statistik. Nämnda propedeutiska kurser böra anordnas vid den tidpunkt, som för vinnande av det med kurserna avsedda syftet må befinnas lämpligast. Därvid är att iakt- taga, att de kunskaper, kursen i matematik avser att giva, äro av betydelse vid studiet av, bland annat, allmän ärftlighetslära, allmän jordbrukslära, växt- odlingslära och nationalekonomi med statistik. Undervisningen i fysik är av betydelse närmast för studiet av redskapslära och undervisningen i allmän ärftlighetslära för studiet av växtodlingslära, under det att undervisningen i IpationaIekonomi med statistik står i nära samband med studierna i lantbruks- e onoml.

• Sida 78
•  Original

2. H asdjnrslinjen. Följande ämnen böra vara obligatoriska examensämnen: 1) Lantbrukskemi. 2) Husdjurens anatomi och fysiologi. 3) Husdjurens avels- och raslära. 4) Husdjurens utfodring och skötsel. 5) Lantbruksekonomi med handelslära. För examen bör därjämte fordras betyg om godkända insikter i ämnena bak- teriologi och pedagogik. Slutligen bör studerande på husdjurslinjen styrkt sig hava på ett tillfreds- ställande sätt tillgodogjort sig undervisningen vid de av högskolan anordnade propedeutiska kurserna i följande ämnen. matematik, lantbruksbotanik, all- män ärftlighetslära och nationalekonomi med statistik. Nämnda propedeutiska kurser, som i vissa ämnen äro gemensamma för jordbruks- och husdjurslinjer— na, böra anordnas vid den tidpunkt, som för vinnande av det med kurserna av- sedda syftet må befinnas lämpligast. Därvid bör uppmärksammas, att de kunskaper, kursen i matematik avser att giva, äro av betydelse vid studiet av, bland annat, allmän ärftlighetslära, husdjurens avels- och raslära, husdju- rens utfodring och skötsel samt nationalekonomi med statistik. Undervisnin- gen i lantbruksbotanik är av betydelse för studiet av husdjurens utfodring och skötsel och undervisningen i allmän ärftlighetslära för studiet av husdju- rens avels- och raslära, under det att undervisningen i nationalekonomi med sta- tistik står i nära samband med studierna i lantbruksekonomi.

Fördelning mellan olika lärare av undervisningen för agronomexamen och agro- nomisk ämbetsexamen.

Lära”? ””' Den omfattning, i vilken varje lärare vid högskolan enligt de sakkunnigas 353235? förslag har att meddela undervisning i agronomkurs ävensom för ämbetsexa- men, framgår av följande sammanställning. Matematik:

Speciallärare undervisar i matematik i den högre kursen (30 förel., 15 övn.). I agronomkursen handhaves undervisningen i matematik av lektorn i red- skapslära (30 förel.). Fysik och meteorologi:

Undervisningen i fysik i den högre kursen (50 förel., 50 övn.) samt i fysik och meteorologi i agronomkursen (70 förel.) bestrides av lektorn i redskaps- lära.

Kemi och lantbrukskemi:

Professor i lantbrukskemi föreläser samt leder övningar i ämnet för äm- betsexamen (140 förel., 210 övn.) samt undervisar i lantbrukskemi i agronom- kursen (20 förel.). Summa 160 förel., 210 övn.

Speciallärare sköter undervisningen i allmän kemi i agronomkursen (80 förel., 100 övn.). Amanuens biträder professorn Vld övningarna för ämbetsexamen.

Geologi: Speciallärare undervisari ämnet för ämbetsexamen (20 förel., 20 övn.) och i agronomkursen (25 förel., 20 övn.).

• Sida 79
•  Original

Botanik och lantbruksbotanik samt lantbrukszoologi:

Professor i lantbruksbotanik handhar undervisningen i större delen av äm- net för ämbetsexamen (85 förel., 110 övn.) och i agronomkursen (60 förel., 80 övn.).

Summa 145 förel., 190 övn.

Speciallärare undervisar i en mindre del av ämnet för ämbetsexamen (20 förel., 20 övn.) och i agronomkursen (35 förel., 20 övn.). Amanuens biträder vid undervisningen.

Bakteriologi:

Speciallärare bestrider undervisningen för ämbetsexamen (35 förel., 70 övn.) och i agronomkursen (20 förel.).

Allmän ärftlighetslära:

Undervisningen bestrides av professorn i husdjurens avels- och raslära så- väl för ämbetsexamen (30 förel., 10 övn.) som i agronomkursen (10 förel.).

Jordbrukslära:

Professor i allmän jordbrukslära med marklära föreläser allmän jordbruks- lära med marklära för ämbetsexamen (115 tim.) och delar av ämnet i agro- nomkursen (25 tim.) samt leder övningar för ämbetsexamen (170 tim.).

Summa 140 förel., 170 övn.

Professor i växtodlingslära föreläser växtodlingslära för ämbetsexamen (90 tim.) och delar av ämnet i agronomkursen (40 tim.) samt leder övningar för ämbetsexamen (150 tim.).

Summa 130 förel., 150 övn. '

Lektor i jordbrukslära och lantbruksekonomi bestrider undervisningen i stör- re delen av ämnet jordbrukslära i agronomkursen (100 förel., 60 övn.), under- visar i lantbruksekonomi i agronomkursen (100 förel., 20 övn.) samt hand— leder i praktiska jordbruksförsök för ämbetsexamen.

Summa 200 förel., 80 övn.

Assistent i jordbrukslära biträder vid övningar och försök för ämbetsexa- men.

Kulturteknik :

Professor i kulturteknik undervisar i detta ämne såväl för ämbetsexamen (70 förel., 180 övn.) som i agronomkursen (60 förel., 100 övn.).

Summa 130 förel., 280 övn.

Assistent i kulturteknik biträder professorn vid övningar i ämnet.

Reclskapslära:

Lektor i redskapslära undervisar i redskapslära för ämbetsexamen (40 förel., 40 övn.) och i agronomkursen (50 förel., 90 övn.). Undervisar därjämte (se ovan!) för ämbetsexamen i fysik (50 förel., 50 övn.) och i agronomkursen i matematik (30 förel.) samt fysik och meteorologi (70 förel.).

Summa 240 förel., 180 övn. Husbyggnadslära: Speciallärare undervisar i ämnet i agronomkursen (50 förel., 100 övn.).

• Sida 80
•  Original

Professor i husdjurens anatomi och fysiologi bestrider undervisningen i äm— net för ämbetsexamen (100 förel., 150 övn.) och i agronomkursen (40 förel., 40 övn.).

Summa 140 förel., 190 övn.

Amanuens biträder professorn vid undervisningen.

H usdjurslära:

Professor i husdjurens avels- och raslära undervisar dels i avels- och ras- lära för ämbetsexamen (90 förel., 150 övn.) dels ock (se ovan!) i allmän ärft— lighetslära såväl för ämbetsexamen (30 förel., 10 övn.) som i agronomkursen (10 förel.).

Summa 130 förel., 160 övn.

Professor i husdjurens utfodring och skötsel föreläser utfodring och sköt- sel för ämbetsexamen (90 tim.) samt delar av ämnet i agronomkursen (30 tim.). Leder övningar för ämbetsexamen (150 tim.).

Summa 120 förel., 150 övn.

Lektor i husdjurslära föreläser större delen av ämnet i agronomkursen (130 tim.), leder övningar i samma kurs (70 tim.) samt handleder i praktiska öv- ningar för ämbetsexamen. Undervisar därjämte i mjölkhushållning i agronom- kursen (50 förel., 15 övn.).

Summa 180 förel., 85 övn.

Assistent i husdjurslära biträder vid övningar och försök för ämbetsexamen.

Husdjurens hälso- och sjukvårdslära:

Speciallärare bestrider undervisningen i detta ämne i agronomkursen (30 förel., 15 övn.).

M jöl khushäl lnin g :

Undervisningen i ämnet i agronomkursen bestrides av lektorn i husdjurs- skötsel (se ovan!).

Nationalekonomi med statistik:

Undeivisningen i ämnet såväl för ämbetsexamen (40 förel.) som i agro- nomkursen (20 förel.) bestrides av professorn i lantbruksekonomi.

Lantbruksekonomi med handelslära:

Professor i lantbruksekonomi föreläser lantbruksekonomi och handelslära för ämbetsexamen (80 tim.), leder övningarna för samma examen (100 tim.) samt undervisar i nationalekonomi (se ovan!) såväl för ämbetsexamen (40 tim.) som i agronomkursen (20 tim.).

Summa 140 förel., 100 övn.

_ Undervisningen i lantbruksekonomi i agronomkursen bestrides av lektorn i jordbrukslära och lantbruksekonomi (se ovan!).

Lantbruksbokförin (; : Speciallärare leder övningarna i agronomkursen (100 övn.).

Rättslära: Speciallärare undervisar i ämnet i agronomkursen (60 förel., 30 övn.).

• Sida 81
•  Original

Trädgårdsskötsel:

Speciallärare bestrider undervisningen i ämnet i agronomkursen (10 förel., 10 övn.).

Skogshushållning: Speciallärare meddelar undervisning i ämnet i agronomkursen (60 förel.). Pedagogik: Speciallärare undervisar i ämnet för ämbetsexamen (10 förel., 15 övn.).

De skäl, som vid redogörelse för huvudalternativ A anförts för inrättande av en agronomie kandidatexamen, äro giltiga även vid förevarande alternativ. Med hänsyn till att den allmänna agronomutbildningen vid alternativ B förutsättes vara anordnad såsom särskild grundläggande kurs för studierna vid högskolan, måste emellertid vid detta alternativ bestämmelserna för agronomie kandidat— examen bliva i viss mån skiljaktiga från de huvudlinjer, som i det föregående angivits för motsvarande examen vid huvudalternativ A.

Sålunda böra studierna för kandidatexamen bygga på samma förbildning som för ämbetsexamen, och i detta. fall böra alltså även för kandidatexamen krävas allmänna agronomiska kunskaper hos den studerande.

I övrigt synes vid detta alternativ agronomie kandidatexamen såvitt möjligt böra planläggas i huvudsaklig överensstämmelse med närmast jämförbara exa- mina. — kandidat- och ämbetsexamina —— inom filosofisk fakultet vid universi— tet Orch likställd högskola. För agronomie kandidatexamen synes sålunda böra gälla, bland annat, att examen skall avläggas i minst tre ämnen, samt att den studerande i examen skall hava erhållit sammanlagt minst sex betygsenheter, därav minst betyget med beröm godkänd i två uti examen ingående ämnen.

Såsom ämnen i kandidatexamen böra kunna förekomma samtliga ovan för ämbetsexamen angivna examensämnen, nämligen lantbrukskemi, lantbruksbota- nik, allmän jordbrukslära med marklära, växtodlingslära, kulturteknik, hus- djurens anatomi och fysiologi, husdjurens avels— och raslära, husdjurens utfod— ring och skötsel samt lantbruksekonomi. Vidare böra sådana anordningar vid- tagas, att för agronomie kandidatexamen ämnena ärftlighetslära, nationaleko- nomi och statistik kunna studeras och tenteras vid universitet eller likställd högskola.

Förut har framhållits, att de för högre studier ifrågakommande lantbruks- ämnena stå i olika nära samband med varandra och att det på grund härav vore motiverat, att de studerandes ämnesval för licentiatexamen på visst sätt regle- rades. Av samma skäl synes det även beträffande kandidatexamen vara ända- målsenligt, att vissa regler uppställas med avseende på de studerandes val av ämneskombinationer. Därvid förtjänar främst uppmärksammas, att vissa av lantbruksämnena äro av betydelse icke minst såsom grundval för studiet av andra ämnen, som mera utpräglat hava karaktär av tillämpande vetenskaper. För ernående av ett gynnsamt resultat av längre gående studier i ett tillämpat ämne är det sålunda i regel av vikt, att goda kunskaper förut inhämtats i ett eller flera bestämda grundläggande ämnen. Med iakttagande härav torde böra föreskrivas, bland annat, att om ämnet allmän jordbrukslära med marklära in- går i examen med minst betyget med beröm godkänd, denna jämväl skall om— fatta lantbrukskemi. I samma syfte bör, när det gäller kurs för minst betyget med beröm godkänd, föreskrivas, att växtodlingslära skall åtföljas av lantbruks- botanik och ettdera av ämnena lantbrukskemi eller ärftlighetslära, husdjurens avels- och raslära av husdjurens anatomi och fysiologi, husdjurens utfodring och skötsel av husdjurens anatomi och fysiologi samt lantbrukskemi, lantbruks—

Agronomie kandidat- examen.

• Sida 82
•  Original

Agronomie licentiat— examen m. m.

Huvudalter- nativ A.

ekonomi av nationalekonomi och statistik. Avser kursen i ovannämnda huvud- ämnen endast betyget godkänd, synas nu angivna sammanställningar av äm- nen icke böra göras obligatoriska.

Beträffande de ämnen, som ovan betecknats såsom universitetsämnen, synes böra gälla, att ärftlighetslära må förekomma såsom examensämne endast om samtidigt ett av ämnena växtodlingslära eller husdjurens av—els- och raslära in- går i examen med minst betyget med beröm godkänd, och nationalekonomi en— dast om lantbruksekonomi förekommer med minst betyget med beröm godkänd i examen. Statistik slutligen synes böra få ingå i examen tillsammans med kurs för minst betyget med beröm godkänd i något av de fem s. k. huvudäm- nena, d. v. s. allmän jordbrukslära med marklära, växtodlingslära, husdjurens avels- och raslära, husdjurens utfodring och skötsel eller lantbruksekonomi med handelslära.

De skäl, som tala för inrättandet av en mera vetenskaplig examen, när den högre lantbruksundervisningen anordnas i överensstämmelse med huvudalterna- tiv A, äro i lika hög grad giltiga med avseende på förevarande alternativ. Vad förut anförts rörande dels agronomisk ämbetsexamen och agronomie kandidat- examen såsom grund för licentiatstudier och dels huvudlinjerna för själva licen- tiatexamen, är sålunda giltigt även i detta fall.

Vad i det föregående vid huvudalternativ A anförts rörande önskvärdheten av, att vid lantbrukshögskolan doktorsvärdighet må kunna utdelas, ävensom nödvändigheten av, att docentinstitution inrättas vid högskolan, äger ävenledes i lika grad giltighet vid förevarande alternativ. Beträffande antalet docent- stipendier och deras fördelning gäller vad ovan sagts under alternativ A.

Specialbestämmelser för inträde vid lantbrukshögskolan m. 111.

Vid båda nu omhandlade huvudalternativ för den högre lantbruksundervis— ningens anordnande synes det vara angeläget, att åtgärder vidtagas i sådant syfte, att även studerande med i vis-sa avseenden annan förbildning än ovan angivits med fördel kunna driva studier för ämbetsexamen.

Vid huvudalternativ A bygga studierna vid högskolan på avlagd studentexa- men eller däremot svarande kunskaper i vissa ämnen. Däremot förutsättes icke genomgången agronomkurs. Emellertid måste det anses vara i hög grad önsk- värt, att möjlighet beredes sådana studiebegåvade elever, som efter avlagd real— skoleexamen med goda vitsord genomgått agronomkurs och sedermera önska fortsätta sin teoretiska lantbruksutbildning, att utan alltför betungande vill- kor vinna tillträde till undervisningen vid högskolan.

Vid huvudalternativ B återigen. där en på realskolekunskaper byggd agro— nomkurs föregår de egentliga studierna för ämbetsexamen, synas åtgärder böra vidtagas i syfte att bereda studerande, som före påbörjandet av lantbruksstu- dierna avlagt kvalificerad studentexamen, möjlighet till viss begränsning i stu- dietiden vid högskolan.

Skall undervisningen vid en lantbrukshögskola enligt huvudalternativ A kun- na hållas uppe på en hög nivå, är det givetvis nödvändigt, bland annat, att kraven på de studerandes förkunskaper ställas höga. Det kan sålunda icke anses lämpligt, att avlagd agronomexamcn i och för sig skall berättiga till in- träde vid högskolan. I stället torde man böra utgå ifrån, att endast mera dug- liga och begåvade agronomer, som på visst sätt kompletterat sin agronomut- bildning, skola tillerkännas sådan rätt. Den erforderliga kompletteringen skulle, så vitt angår naturvetenskapliga ämnen, möjligen kunna ske jämsides med stu-

• Sida 83
•  Original

dierna för agronomexamen. I sådant syfte bör vid undervisningsanstalten, i den mån lämpliga lärarkrafter stå till förfogande, beredas tillfälle för elev att bedriva för inträde vid högskolan nödvändiga ytterligare studier i ett eller —— om eleven medhinner — flera. av ämnena kemi, fysik och biologi.

I ämnena modersmålet, tyska, engelska och matematik bör elev, varom nu är fråga, skaffa sig kunskaper, motsvarande fordringarna för minst betyget god- känd i studentexamen å latinlinjen B. Möjligen kan undervisning i dessa äm— nen för här avsedda studerande anordnas på liknande sätt som ovan antytts beträffande de naturvetenskapliga ämnena.

För anordnande av ifrågavarande undervisning torde ett mindre anslag vara erforderligt.

Elev, som på nu antydd väg vunnit inträde vid högskolan, har redan kommit i åtnjutande av viss allmän agronomisk utbildning, och hans studietid bör på grund därav kunna i viss mån förkortas. Avse studierna vid högskolan att bereda för avläggande av ämbetsexamen, bör agronom sålunda utan större olä- genhet kunna befrias från deltagande från vissa föreläsningar och övningar, som falla inom området för den allmänna agronomutbildningen. Dessa äro på jordbrukslinjen:

__________——________——-—-——

| ? Första året Andra året Tredje året Förel. Ovn. Förel. Ovn. Förel. Ovn. Lantbmkszoologi ........... 15 Allmän jordbrukslära ......... 70 40 Växtodlingslära ........... 40 40 30 Kulturteknik ............. 50 100 Redskapslära ............ 40 (30 Husbyggnadslära .......... . 40 80 Husdjurens anatomi och fysiologi . . . 35 35 Husdjurens avels- och raslära ..... 70 40 Husdjurens utfodring och sjukvårdslära . 40 40 30 Husdjurens hälso- och sjukvårdslära . . 20 10 Mjölkhnshällning ..... . ...... 50 l.") Lantbruksekonomi med handelslära . . . 20 60 40 Lantbruksbokföring .......... 80 Rättslära .............. 50 25 Trädgårdsskötsel ........... 10 10 Skogshushållning ........... 50 . Summa. 130 145 480 445 110 25

Tillsammans kan agronomen sålunda vara fri från 720 föreläsningar och 615 övningar. För att nå bästa möjliga resultat av studierna bör han under sitt för— sta studieår vid högskolan kunna deltaga i de återstående föreläsningar och övningar, som normalt falla på de två första studieåren vid högskolan. Under sitt andra studieår vid högskolan bör agronomen i huvudsak följa den återstå— ende undervisningen för ämbetsexamen.

Frihet från deltagande i vissa föreläsningar och övningar bör likväl icke medföra befrielse från tentamen utom i sådant fall, då ämnet är helt avslutat i agronomkurs-en och där har ungefär samma omfattning som för ämbetsexa— men. Sådana ämnen äro på jordbrukslinjen:

lantbrukszoologi, husdjurens hälso- och sjukvårdslära, lantbruksbokföring, trädgårdsskötsel,

Skogshushållning.

• Sida 84
•  Original

Huvudalter- nativ B.

Agronom, som vunnit inträde vid högskolan, bör sålunda vid studier för äm- betsexamen kunna inbespara mera tid i fråga om föreläsningar och övningar, än som normalt faller på ett studieår, men då tentamensskyldigheten icke är i motsvarande grad minskad, torde man kunna räkna med, att besparingen i stu— dietid för ämbetsexamen icke skall uppgå till mera än ett år.

För husdjurslinjen och den ekonomiska linjen bör övergången kunna genom- föras på liknande sätt.

Vid huvudalternativ B bygga studierna vid högskolan på genomgången agro- nomkurs och avse sålunda endast att giva den för vissa befattningshavare er- forderliga specialutbildningen. Skall en kvalificerad student kunna vinna nå— gon avsevärd besparing i utbildningstid, jämfört med annan elev, torde det vara nödvändigt att agronomkurs och högskola äro förlagda till samma plats, så att studenten i viss utsträckning jämsides kan följa undervisningen vid agronom- kursen och högskolan. Under denna förutsättning torde, om än med vissa svårigheter, för kvalificerade studenter kunna anordnas en parallellavdelning, som torde kunna föra fram till ämbetsexamen efter normalt tre års studier. För rätt till inträde vid högskolan bör krävas avlagd studentexamen å reallin- jen med minst betyget godkänd i ämnena matematik och fysik samt betyget med beröm godkänd i biologi och kemi.

Undervisningen för ämbetsexamen vid förberörda parallellavdelning anord— nas så, att — med vissa nedan angivna jämkningar — under första året genom- gås såväl agronomkursens som högskolans första årskurs, under andra året agronomkursens andra årskurs och under tredje året högskolans andra årskurs. För parallellavdelningen å jordbrukslinjen skulle studierna kunna planläggas på följande sätt.

Första året läses högskolans första årskurs helt med undantag för ämnena kulturteknik, som läses andra året, och redskapslära, som läses först under tredje året. Av agronomkursens första årskurs uteslutas ämnena matematik, fysik, kemi och lantbrukskemi, geologi och bakteriologi; ur ämnet botanik och lantbruksbotanik uteslutas morfologi samt fysiologi och anatomi, varefter åter- står en kurs motsvarande 40 föreläsningar och 80 övningar; i ämnena lantbruks- zoologi, jordbrukslära, kulturteknik, husdjurens anatomi och fysiologi, hus— djurslära och nationalekonomi läses agronomkursens första årskurs helt. I kulturteknik läses därjämte även agronomkursens andra årskurs. Amnena hus- byggnadslära, lantbruksbokföring, trädgårdsskötsel och Skogshushållning över— föras till andra årskursen samt rättslära till tredje årskursen. Antalet föreläs— ningar skulle med en dylik anordning komma att under första året å jordbruks— linjen uppgå till 655 och övningarna till 625.

Andra året läses agronomkursens andra årskurs _— utom kulturteknik — jämte de delar från första årskursen, som enligt ovan skulle överföras till detta år. Därjämte läses högskolans andra årskurs i kulturteknik. Antalet före- läsningar skulle komma att under detta år uppgå till 630 och övningarna till 580.

Tredje året läses högskolans andra årskurs jämte redskapslära från högsko- lans första årskurs och rättslära från agronomkursens första årskurs. Antalet föreläsningar skulle under detta år komma att å jordbrukslinjen uppgå till 435 och övningarna till 585.

Emellertid torde det icke vara möjligt att ordna undervisningsschemat så, att eleverna uti ifrågavarande parallellavdelning kunna följa den ordinarie un— dervisningen uti samtliga ifrågakommande ämnen. Ämnena husbyggnadslära och lantbruksbokföring torde sålunda icke kunna inpressas i det allmänna sche- mat, utan finge i dessa ämnen anordnas parallellundervisning. Kostnaderna här- för skulle med av de sakkunniga använda beräkningsgrunder komma att uppgå till cirka 3 000 kronor. Men även beträffande agronomkursens första årskurs

• Sida 85
•  Original

i botanik och kulturteknik förefaller det vara tvivelaktigt, om den ordinarie undervisningen kan inpressas i parallellavdelningens schema. Skulle särskild undervisning få meddelas även i dessa ämnen, skulle de särskilda kostnaderna för parallellavdelningen —— därest speciallärare finge anlitas för ändamålet —— komma att stiga med ytterligare cirka 3 000 kronor.

Den allmänna planläggningen av undervisningen å jordbrukslinjen framgår närmare av nedanstående tabell.

Antalet undervisningstimmar i olika ämnen.

Jordbrukslinjen

Första året Andra året Tredje året .. Från Från Hö re Från kHogre agronom- Agronom- agronom- kursgens agronom- ursens kursens kursens kursens andra kursens första f" andra . . .. årskurs orsta årskurs forsta (första) forsta årskurs årskurs årskurs årskurs förel. övn. förel. övn. förel. övn. förel. övn. förel. övn. före1.|övn. Matematik . . . . . . . . . 30 15 Fysik . . . . . . . . . . 50 50 Lantbrukskemi: allmän . . . . . ..... 60 100 * speciell . . . ...... 50 60 1 Geologi . . . . . . . . 20 20 ' Lantbrukshotanik . . . . . 75 80 40 70 1 Bakteriologi . . ..... 35 70 Allmän ärftlighetslära . . . . 30 10 Lauthrukszoolwd . . 20 10 Allmän jordbrukslära med mark— , lära . . . . ..... 45 120 60 115 170 ' Växtodlingslära . . . . . . . 90 150 Kulturteknik . . . . . . . . 130 160 30 40 230 2100 40 80 Redskapslära . . . . . . . . 50 90 40 40 Hushyggnadslära ...... 340 380 ' Husdjurens anatomi 0 fysiologi 40 40 Husdjurslära . . . . 40 130 70

Husdjurens avels- och raslära. Husdjurens utfodring o. skötsel Husdjurens hälso— o. sjukvårds— lära . . . . . . . . 30 15 Mjölkhushållning . . . 50 15 Nationalekonomi med statistik 40 20 Lantbruk sekonomi med handels- lära ..... . . . . . 100 20 80 100 Lauthru ksbokföring . . . . . 5 80 Rättslära. . . . . . . . . 60 30 Trädgårdsskötsel . . . . . . 10 10 Skogshushållning . . . . . . 30 30 Pedagogik ........ . 10 15

Summa 420 465 235 160 540 370 80 170 375 6030

Inom husdjurslinjen torde parallellavdelning kunna anordnas på liknande sätt.

1 Agronomkursens andra årskurs. 2 Högre kursens första årskurs. 3 Specialkurs; antalet undervisningstimmar har på grund därav ansetts kunna minskas till över- ensstämmelse med motsvarande antal vid huvudalternativ A.

• Sida 86
•  Original

Kurs i allmänbildande ämnen.

För inträde vid en lantbrukshögskola enligt huvudalternativ B har ansetts böra såsom regel fordras, att den studerande avlagt på visst sätt kvalificerad agro— nomexamen samt därjämte styrkt sig äga kunskaper i svenska språket, tyska, engelska och matematik, motsvarande minst fordringarna för betyget godkänd i studentexamen å latinlinjen B. Det torde kunna förutsättas, att erforderliga kunskaper i sistnämnda allmänbildande ämnen i många fall skulle komma att till större eller mindre del inhämtas efter avlagd agronomexamen. Vid sådant förhållande synas enligt de sakkunnigas mening skäl tala för att ——- därest den högre lantbruksundervisningen anordnas enligt alternativ B — undervis- ningskurs uti ifrågavarande ämnen anordnas genom det allmännas försorg för sådana studerande, som önska Vinna inträde vid lantbrukshögskolan.

Ifrågavarande undervisning torde böra anordnas vid den blivande lantbruks- högskolan. Kursen bör såsom ovan antytts omfatta ämnena svenska språket, tyska, engelska och matematik.

För inträde vid agronomkurs har ansetts böra fordras, bland annat, realskole— kunskaper i nyssnämnda fyra ämnen. För inhämtandet av de ytterligare kun- skaper uti ifrågavarande ämnen, som erfordras för inträde vid lantbrukshög- skolan, bör enligt de sakkunnigas uppfattning beräknas en tid av omkring ett år.

I de tre sista klasserna å latingymnasium vid rikets högre allmänna läroverk omfattar undervisningen i nyssnämnda ämnen för närvarande följande antal veckotimmar :

svenska språket . . . . . . . . . . 8 veckotimmar, tyska . . . . . . . . . . . . . . 6 » , engelska . . . . . . . . . . . . . 6 » , matematik . . . . . . . . . . . . 13 >> ,

Summa 33 veckotimmar.

För här ifrågavarande undervisningskurs torde böra räknas med i stort sett samma antal veckotimmar. Visserligen kunna de studerande vid denna kurs beräknas hava vunnit .större mognad, än vad fallet i regel är beträffande elever på gymnasialstadiet, och därigenom större förmåga att idka självstudier. Den- na omständighet synes tala för någon minskning i antalet undervisningstimmar per vecka. Å andra sidan måste emellertid undervisningen särskilt i främmande språk bliva i viss mån forcerad genom att meddelas under så kort tid som ett år, och för ernående av ett gynnsamt resultat av undervisningen i dessa ämnen torde det vara nödvändigt, att undervisningen på lärorummet blir jämförelse- vis omfattande.

Lärarna vid kursen torde böra hava lektorskompetens. Önskvärt vore gi- vetvis, om de för undervisningen erforderliga lärarna kunde fast anställas. Med hänsyn till svårigheten att bedöma den sannolika elevfrekvensen vid ifrå— gavarande kurs torde emellertid en dylik anställningsf'orm åtminstone icke till en början kunna förordas. Därtill kommer, att det enligt vad de sakkunniga inhämtat torde vara förenat med vissa svårigheter att erhålla kvalificerade fast anställda lärare med de ämneskombinationer, som skulle komma i fråga. De sakkunniga anse sålunda, att undervisningen vid en eventuell kurs av ovan an- givet slag åtminstone tillsvidare bör bestridas av timlärare.

Med ledning av inhämtade uppgifter rörande arvoden för liknande under- visning vid vissa andra utbildningsanstalter hava de sakkunniga ansett sig böra uppskatta kostnaden för ifrågavarande undervisning till omkring 400 kronor per veckotimme, däri inberäknat ersättning för rättande av skrivnin-

• Sida 87
•  Original

gar m. m. De totala årliga kostnaderna för lärare vid kursen torde sålunda kunna beräknas till 13 200 kronor. Förlägges kursen till lantbrukshögskolan, torde icke behöva räknas med sär- skilda kostnader för lokaler eller undervisningsmateriel.

Antalet undervisningsanstalter.

Den årliga tillströmningen av studerande till undervisning för ämbetsexa- Undervisning men har i det föregående beräknats till 30. Vid denna elevfrekvens bör en ut— På bög?—”*ME* bildningsanstalt för ifrågavarande uppgift kunna anses tillfyllest. I anslut- Stadlet' ning till nämnda undervisning har ansetts böra finnas möjlighet att bedriva mera vetenskapligt inriktade studier för kandidat- och licentiatexamina. An- talet studerande av sistnämnda kategorier kan emellertid icke väntas bliva be- tydande. På licentiatstadiet har sålunda ansetts böra räknas med en årlig tillströmning i medeltal ej överstigande 4 studerande. Den sannolika elev— frekvensen på högskolestadiet motiverar därför enligt de sakkunnigas mening icke i och för sig inrättandet av mera än en undervisningsanstalt för utbild- ning på detta stadium.

För bedömande av den sannolika elevfrekvensen vid undervisning för agro- Beräkning av nomutbildning hava de sakkunniga låtit verkställa utredning rörande de un- ?Ptalet elever der åren 1910—1923 från agronomkursen utexaminerade elevernas nuvarande fofltbååååfgm sysselsättning. Av utredningen framgår, att ungefär 45 % av dessa agronomer . äro verksamma vid det praktiska jordbruket. Under senare år hava sålunda i runt tal årligen 25 personer med agronomutbildning funnit sysselsättning ' såsom yrkesmän vid jordbruket. Vid bedömande av denna siffra förtjänar emellertid uppmärksammas, att endast ett på förhand fastställt antal stude- rande emottagits i varje årsklass av agronomkursen. Då antalet kompetenta inträdessökande ofta varit avsevärt större, finnes det anledning antaga, att den företagna gallringen inneburit en viss minskning av antalet agronomut- bildade driftsledare vid jordbruket, enär ju antalet befattningar såsom lant- brukslärare och konsulenter m. fl. är tämligen fixt och i regel i första hand torde bliva tillgodosett. Å andra sidan torde man kunna räkna med, att vissa av de agronomer, som nu äro verksamma vid det praktiska jordbruket, från början åsyftat att erhålla anställning såsom lärare eller konsulenter, och åt- skilliga av dessa personer skulle måhända icke besökt lantbruksinstitut, orn dettaicke samtidigt varit utbildningsanstalt även för dylika befattningshavare och om anställning vid det praktiska jordbruket sålunda utgjort den enda fram- tidsutsikten. Det är givetvis icke möjligt att avgöra, vilken av nämnda fak- torer —— som verka i motsatt riktning —— skulle utöva det .största inflytandet på elevfrekvensen.

Vidtagas sådana åtgärder med avseende på den högre lantbruksundervis— ningen, att den för driftsledare vid det större jordbruket avsedda utbildningen blir mera tillfredsställande ordnad än vid nuvarande agronomkurs, synes det vara att förvänta, att tillströmningen till denna utbildningskurs skall bliva god. Ehuru skäl synas tala för att under sådana förhållanden ett större antal blivande driftsledare än nu är fallet skola söka komma i åtnjutande av högre agronomisk utbildning, hava de sakkunniga ansett det berättigat att för den närmaste tiden endast räkna med omkring 25 om året.

Med avseende på behovet av undervisningsanstalter för agronomutbildning Antalet agro- bliva förhållandena något olika, om huvudalternativ A eller B kommer till ut- nomkursen förande. I förra fallet kan man räkna med att —— även om, på sätt ovan an- givits, möjlighet beredes för agronomer att vinna inträde vid lantbrukshög- skolan —— det övervägande flertalet agronom—er skall söka sig ut till det prak-

• Sida 88
•  Original

tiska jordbruket. De sakkunniga hava förut räknat med, att cirka 25 agro— nomer årligen skola gå denna väg. Antalet agronomer, som fortsätta sin teore- tiska lantbruksutbildning, torde icke böra uppskattas till flera än 5 a 10 om året. Sammanlagda antalet studerande i varje årsklass av agronomkurs skulle sålunda kunna beräknas till 30 a 35.

Vid nuvarande agronomkurser omfattar varje årsklass i regel 24,—30 elever. De sakkunniga hysa den uppfattningen, att antalet elever i varje klass icke gärna bör — i varje fall icke avsevärt —— överstiga 30. Vid större antal elever torde nämligen utbildningen lätt bliva mindre effektiv på grund av att veder— börande lärare får mindre tillfälle att ägna sig åt den individuella handled- ningen av eleverna.

Enligt de sakkunnigas beräkning skulle sålunda vid huvudalternativ A för närvarande en agronomkurs vara tillräcklig. Såsom redan nämnts äro emel- lertid beräkningar av ifrågavarande slag behäftade med rätt stor osäkerhet, och det är därför icke uteslutet, att tillströmningen av elever till ifrågavarande kurs kan bliva så stor, att frågan om inrättande av ytterligare en agronom- kurs rätt snart blir aktuell.

Vid huvudalternativ B kan ett ganska stort antal elever från agronomkurs beräknas fortsätta sina studier till ämbetsexamen. Man torde kunna räkna med, att i varje fall större delen av de studerande för ämbetsexamen, vilka även vid detta alternativ kunna beräknas till omkring 30 per årsklass, skola komma denna väg. Antalet elever vid agronomkurs, vilka önska utbilda sig för praktisk verksamhet vid jordbruket, torde kunna beräknas till ungefär samma siffra som vid huvudalternativ A. Vid huvudalternativ B kan elevfrekvensen vid agronomkurs sålunda beräknas bliva så stor, att två dylika kurser behöva. inrättas.

• Sida 89
•  Original

KAP. III. Den högre lantbruksundervisningens yttre organisation.

Inordnande i ett universitet. -— Anknytning till tekniska högskolan. — Inkorporering mod veterinär- ooh skogshögskolorna. — Förening med centralanstalten för jordbruksförsök. —— Organisatoriskt självständig lantbrukshögskola. — Den högre lantbruksundervisningens ledning.

I det föregående har redogörelse lämnats för huru de sakkunniga tänkt sig de allmänna grundlinjerna för den högre lantbruksundervisningens anordnande under olika förutsättningar. Nästa åtgärd har sedan blivit att undersöka, vil- ken form för ifrågavarande undervisnings yttre organisation, som kunde befin- nas mest ändamålsenlig. Såvitt de sakkunniga kunnat finna, utgör den före— slagna formen för den högre lantbruksundervisningen intet hinder för att un- åervisningen i organisatoriskt och administrativt hänseende kan ordnas på skil-

a sätt.

Den enklaste och närmast till hands liggande lösningen synes vara att ordna den högre lantbruksundervisningen fullt självständigt. Att vid sådan anord— ning alla förutsättningar böra vara förbanden att kunna utnyttja tillgängliga resurser på det för undervisningen mest. ändamålsenliga sättet, torde vara. uppen- bart. Men även vid samordnande av den högre lantbruksundervisningen med annan jämställd, närstående undervisning eller med verksamhet, som mera ut- präglat har forsknings- och försöksuppgifter till sitt syfte, torde åt lantbruks- undervisningen under vissa förutsättningar kunna givas en sådan ställning, att den förmår fylla sin uppgift. Vid dylik kombination av ett eller annat slag är det väl tänkbart för att icke säga sannolikt, att ökade resurser i fråga om lärarkrafter och instrumentell utrustning m. ni. skulle komma att stå till förfogande för lantbruksundervisningen, då det ju kan förutsättas, att jämväl den samordnade undervisningens eller försöksverksamhetens resurser i sådant avseende åtminstone i viss utsträckning skola kunna utnyttjas för ändamålet.

I det följande hava de sakkunniga upptagit till behandling de olika alternativ för den högre lantbruksundervisningens yttre organisation, som enligt de sak— kunnigas förmenande kunna tänkas ifrågakomma.

1. Den högre lantbruksundervisningens inordnande i ett universitet.

Vid övervägande av den tilltänkta högskoleinstitutionens inordnande i någon redan förefintlig undervisningsverksamhet av minst samma vetenskapliga ställ- ning, hava de sakkunniga först riktat sin uppmärksamhet på möjligheten och lämpligheten av dess anknytning till eller inordnande i något av de nuvarande universiteten eller någon med dessa likställd högskola. Det har givetvis före- funnits så mycket större anledning härtill, som lantbrukshögskolesakkunniga av år 1911 förordade en sådan lösning av frågan såsom den för det dåvarande mest lämpliga.. För nämnda sakkunnigas förslag ävensom de däröver avgivna yttrandena har i det föregående i korthet redogjorts (sid. 24—29).

Allmänna synpunkter.

• Sida 90
•  Original

Men även i utlandet är den högre lantbruksundervisningen, såsom närmare framgår av bil. F, mångenstädes i en eller annan form ansluten till universitet. All!.nänyla Vid övervägande av spörsmålet om den högre lantbruksundervisningens even— orgamårmnå tuella införlivande med anstalt för universitetsutbildning hava de sakkunniga pm em' kommit till den uppfattningen, att för en dylik åtgärd endast något av stats- universiteten kan komma i fråga. De med universiteten i vissa avseenden lik- ställda högskolorna i Stockholm och Göteborg, vilka icke på samma sätt stå under statligt inflytande, hava de sakkunniga sålunda i detta sammanhang an- sett sig kunna bortse ifrån.

Vad beträffar formen för den högre lantbruksundervisningens införlivande med ett universitet, bör givetvis frågan om fristående fakultet eller avdelning inom filosofiska fakulteten ur lantbruksundervisningens egen synpunkt vara av jämförelsevis underordnad betydelse. Huvudsaken är, att för ifrågavarande undervisning skapas sådana betingelser —- även rent administrativt — att un- dervisningen blir i stånd att tillfredsställa de krav, som från jordbruksnäringens sida med fog kunna ställas på den. Det vill emellertid synas de sakkunniga, som om organisatoriskt sett en fristående fakultet i sådant avseende innebure större förutsättningar än en mindre avdelning inom den filosofiska fakulteten.

De sakkunniga hava i det föregående angivit, vilken teoretisk förbildning studerande bör äga för att vinna inträde vid lantbrukshögskolan. Bestäm- melserna härutinnan, liksom i fråga om praktiska förkunskaper. synas med hänsyn till lantbruksstudiernas speciella fordringar även i förevarande fall böra i allt väsentligt vara gällande. Å andra sidan anse de sakkunniga det vara i hög grad betänkligt, om lantbruksstuderande skulle gå förlustig vissa akademiska rättigheter på grund därav, att han icke avlagt studentexamen. De sakkunniga hava redan förut uttalat såsom sin uppfattning, att alla studerande, som vunnit inträde vid en lantbrukshögskola, vare sig de avlagt studentexamen eller icke, böra vara likställda även när det gäller studier för högre examina, och måste förty bestämt motsätta sig, att någon åtskillnad i akademiskt hän- seende göres mellan olika lantbruksstuderande. Enligt de sakkunnigas mening böra nämligen de lantbruksstuderande, som icke avlagt studentexamen, på grund av de uppställda inträdesfordringarna anses hava i stort sett samma för- utsättningar för bedrivande av högre studier av denna art som de, vilka av— lagt sådan examen. Inskrivning av lantbruksstuderande i annan fakultet lärer Väl i praktiken endast i undantagsfall komma i fråga., enär ju ifrågavarande studerande genom sin föregående jordbrukspraktik måste anses vara speciellt inriktade på lantbruksstudier. Därest så skulle befinnas erforderligt, torde emellertid genom vissa reglerande bestämmelser rörande övergång från en fakul- tet till en annan' lätt kunna förhindras, att rättighet till dylik övergång miss- brukades.

Såsom redan antytts, synas formerna för den högre lantbruksundervisningens anordnande i stort sett icke böra undergå förändring på grund därav, att un- dervisningen inordnas under ett universitet. Undervisningen torde sålunda även i sådant fall böra i huvudsak anordnas på något av de sätt, som huvudalternati- ven A och B innebära.

Vid huvudalternativ A är agronomkursen jämförelsevis väl avgränsad från övrig högre lantbruksundervisning, och då kursens syfte i stort sett är ett ain- nat än universitetsundervisningen är avsedd att tillgodose, synes tillräcklig an- ledning icke förefinnas att införliva denna kurs med ett universitet.

Vid huvudalternativ B har, såsom längre fram närmare motiveras, förutsatts två agronomkurser, av vilka den ena lämpligen ansetts kunna införlivas med anstalt för högre lantbruksundervisning. Därest lantbrukshögskolan skall im- ordnas såsom avdelning av ett universitet, torde det emellertid icke heller vid detta alternativ kunna ifrågasättas att inrangera agronomundervisningen, som

• Sida 91
•  Original

bygger på så låga teoretiska förkunskaper som realskoleexamen och för övrigt till väsentlig del har rent praktiskt syfte, under ett universitet. Mot en dylik anordning talar även den omständigheten, att de två kurserna för agronomut- bildning måste förutsättas bliva förlagda till skilda delar av landet, vilket givetvis i hög grad försvårar en enhetlig administration.

Beträffande undervisningen för agronomisk ämbetsexamen, som däremot skul— le infogas i universitetsundervisningen, böra förut anförda allmänna grunder med avseende på studietid, tid för undervisningens början, ferietid, undervis— ningens allmänna planläggning ävensom examination även i detta fall vara till- lämpliga.

Reglerna för avläggaude av högre lantbruksexamina böra ävenledes vara i stort sett desamma som förut angivits. Vad slutligen beträffar prov för even— tuell doktorsgrad, böra givetvis samma bestämmelser tillämpas som i sådant avseende gälla för annan doktorsgrad vid universitet.

Genom inordnande av den högre lantbruksundervisningen i ett universitet Utnyttjandet avses att vinna, bland annat, tillgång till de stora resurser i olika undervis- av universite— ningsavseenden, universitetet disponerar över. Beträffande de tillämpade lant- tets resurser" bruksvetenskaperna — jordbrukslära, husdjurslära och lantbruksekonomi m. fl. —— visar det sig emellertid vid närmare granskning, att ett universitet har jämförelsevis litet att giva, vare sig det gäller lärarkrafter, lokaler eller in— strumentell utrustning.

Beträffande de ämnen, som ur lantbruksundervisningens synpunkt äro av mera grundläggande natur, vore det givetvis önskvärt, om undervisningen kun- de meddelas vid redan förefintliga universitetsinstitutioner. Därigenom skulle vinnas en viss minskning i fråga om behovet av lokaler och instrumentell ut— rustning för lantbruksundervisningen med ty åtföljande kostnadsbesparing. Möjligen skulle därigenom även kunna åstadkommas, att vid universitetet redan förefintliga lärarkrafter i större utsträckning än eljest kunde meddela undervis- ning jämväl åt lantbruksstuderande. Emellertid är att märka, att den under- visning, som meddelas vid universitet uti de för lantbruksutbildningen ifråga- kommande grundläggande ämnena, i regel icke utan vidare är lämpad att ingå i kurserna i motsvarande ämnen för agronomisk ämbetsexamen. I de flesta fall _torde de sedvanliga universitetskurserna i dessa ämnen vara för omfattande för den agronomiska utbildningen, och därjämte kan naturligtvis åt dem icke lämp- ligen givas den speciella inriktning, som med hänsyn till de fortsatta lant- bruksstudierna måste anses synnerligen önskvärd. I regel torde sålunda sär- skilda kurser bliva erforderliga uti ifrågavarande ämnen för de studerande inom lantbruksfakulteten. Frågan blir då, huruvida nuvarande lokaler och apparatur inom vederbörande universitetsinstitutioner kunna ställas till för- fogande jämväl för ifrågavarande kurser, ävensom huruvida för andra uppgif— ter anställda lärare vid universitetet lämpligen kunna meddela undervisning även vid dessa kurser.

Vid bedömande av denna fråga förtjänar uppmärksammas, att av nu avsed- da ämnen matematik, fysik och meteorologi, bakteriologi, allmän ärftlighets- lära, lantbrukszoologi, nationalekonomi med statistik, rättslära och pedagogik förutsättas skola studeras i förhållandevis ringa omfattning för agronomisk ämbetsexamen, varför de för dessa ämnen erforderliga lokalutrymmen och in- strumentella hjälpmedel icke bliva avsevärda. Ämnena marklära samt hus— djurens anatomi och fysiologi återigen hava så speciell karaktär, att vid uni- versitetet tillgängliga resurser endast i jämförelsevis ringa mån torde kunna ut- nyttjas vid studiet av dessa ämnen. Återstå så ämnena lantbrukskemi och lantbruksbotanik. För dessa ämnen erfordras relativt omfattande institutioner, och det skulle givetvis vara av stort värde, om dessa kunde inrättas i anslut- ning till universitetets institutioner för respektive kemi och botanik. Även vid

• Sida 92
•  Original

Förläggning

av erforder-

liga bygg— nader.

sådan anordning torde det emellertid vara nödvändigt, att särskilda professu- rer inrättas i lantbrukskemi och lantbruksbotanik. Det torde nämligen icke kunna förutsättas, att andra vid universitetet fast anställda lärare — även om deras tid tilläte meddelandet av särskilda, jämförelsevis omfattande kurser för lantbruksstuderande, vilket för övrigt med skäl torde kunna ifrågasättas —- skola kunna inrikta undervisningen i dessa ämnen efter de speciella krav, en ändamålsenlig högre lantbruksutbildning ställer därpå. Att äter för undervis— ningen i dessa viktiga ämnen anlita tillfälliga lärare synes icke vara försvar- ligt. Enär sålunda beträffande ämnena lantbrukskemi och lantbruksbotanik måste förutsättas särskilda professurer och speciella undervisningskurser för lantbruksstuderande, är det uppenbart, att för dessa ämnen måste krävas icke obetydliga särskilda utrymmen. Enligt vad de sakkunniga under hand in- hämtat, torde emellertid icke vid något av rikets båda universitet finnas möj- lighet att inom institutionsbyggnaderna för kemi och botanik bereda erforderlig arbetsplats vare sig för ytterligare professorer eller för det jämförelsevis stora antalet studerande för agronomisk ämbetsexamen. För ett mindre antal stu- derande på ett högre stadium synes däremot enligt tillgängliga uppgifter er- forderlig arbetsplats möjligen kunna ställas till förfogande.

Vid den högskolemässiga lantbruksundervisningens anordnande såsom fakul- tet av ett universitet torde sålunda böra räknas med, att behovet för nämnda undervisning av särskilda. utrymmen för olika institutioner skall bliva i det närmaste lika stort som vid en i organisatoriskt avseende fristående lantbruks- högskola. Vid sådant förhållande synes det böra tagas under övervägande, huruvida erforderliga nybyggnader för lantbruksundervisningen borde uppfö- ras i själva. universitetsstaden eller om de behövliga institutionerna lämpligare skulle förläggas till platsen för ettdera av de nuvarande lantbruksinstituten. På grund av de båda lantbruksinstitutens närhet till var sitt universitet torde, särskilt med hänsyn till de jämförelsevis goda kommunikationerna, de rent lo- kala förhållandena icke lägga hinder i vägen för senast antydda anordning.

På grund av lantbruksundervisningens speciella karaktär är det för ernående av ett gynnsamt resultat av studierna på detta område nödvändigt, att under- visning-en i de tillämpade ämnena kan stödja sig på direkta försök och demon- strationer. För den tillämpade lantbruksundervisningen bör sålunda finnas till- gång till ett välskött större jordbruk i närheten av institutionslokalerna. Av särskild betydelse är detta vid huvudalternativ A, där studierna för ämbets— examen avses skola omfatta jämväl den allmänna agronomiska utbildningen. Ur denna synpunkt synes det vara motiverat, att institutionerna för den agro- nomiska fakulteten förläggas till universitetet närbelägen institutsegendom. Vid förläggning till själva universitetsstad-en torde det visserligen icke vara otänkbart, att ett eller flera av vederbörande universitets jordbruk kunde ställas till fakultetens förfogande, och den med det närbelägna lantbruksinstitutet för- bundna egendomen skulle väl också under senast angivna förutsättningar kunna i viss utsträckning utnyttjas för undervisningen i fakulteten. Därigenom skulle emellertid icke ernås den omedelbara kontakt med verksamheten vid en lant— bruksegendom, som endast kan vinnas genom att förlägga vederbörande institu- tioner till själva egendomen, och det torde sålunda icke kunna hindras, att den högre lantbruksundervisningen vid förläggning till universitetsstad skulle komma att bliva i viss mån isolerad från det praktiska jordbruket. Olägenheterna härav äro visserligen något mindre vid huvudalternativ B än vid huvudalternativ A på grund därav, att den allmänna agronomiska utbildningen vid förstnämnda alternativ förutsättes hava ägt rum före inträdet i fakulteten vid ett med prak— tiskt jordbruk utrustat lantbruksinstitut. Men även för de högre, mera speciali- serade studierna är det av stor betydelse, att den studerande oavlåtligen kan följa verksamheten vid ett större välskött jordbruk. och för de på detta stadium

• Sida 93
•  Original

ganska omfattande försöken icke minst på jordbrukets och husdjursskötselns område är det naturligtvis nödvändigt, att jämförelsevis stora markområden och djurbesättningar direkt stå till undervisnings- och forskningsverksamhetens förfogande.

För undervisningen i vissa grundläggande ämnen, såsom lantbrukskemi och lantbruksbotanik, vore det däremot av betydelse att vinna direkt anslutning till motsvarande universitetsinstitutioner, helst genom tillbyggnad av ifrågavarande institutionsbyggnader. Endast genom på dylikt sätt vunnen omedelbar tillgång till universitetets stora resurser med avseende på undervisningsmateriel i be- rörda ämnen, torde nämligen dessa resurser kunna i avsevärd mån utnyttjas.

Man kunde då tänka sig en sådan anordning, att de vid den agronomiska fakulteten erforderliga institutionerna för tillämpade vetenskaper förlades till institutsegendom, medan institutionerna för vissa grundläggande ämnen inrät- tades i universitetsstaden. Emellertid må icke bortses ifrån, att det för un- dervisningen i de tillämpade lantbruksämnena, som i stor utsträckning bygga på olika grundläggande ämnen såsom lantbrukskemi och lantbruksbotanik, är av stort värde att äga institutionerna för sådana ämnen i omedelbar närhet. Men även för de studerande bör det vara av stor fördel, att samtliga institu- tioner för undervisningen äro koncentrerade till samma plats, liksom det givet- vis vid sådan anordning bör vara lättare att planera undervisningsverksamhe- ten på ett ändamålsenligt sätt. Det vill sålunda synas, som om övervägande skäl talade för att samtliga för den agronomiska fakulteten erforderliga insti- tutiOnerna förlades till samma plats.

Kostnaderna för uppförandet av erforderliga byggnader för en agronomisk fakultet kunna förväntas bliva avsevärt olika vid olika huvudalternativ och förläggningsplatser. Skall undervisningen vid fakulteten förläggas till själva universitetsstaden, måste givetvis, då enligt vad ovan anförts befintliga bygg- . nader vid universiteten endast i mycket ringa. utsträckning torde kunna på- räknas för ifrågavarande ändamål, byggnadskostnaderna bliva avsevärda. För båda huvudalternativen torde sålunda kostnaderna bliva i det närmaste lika stora, som om en motsvarande högskola förlägges till Stockholm. För sist- nämnda förläggningsort skola de beräknade byggnadskostnaderna för hög— skolan längre fram angivas. Visserligen kunna vid förläggning till universi— tetsstad vissa lokalutrymmen — lokaler för administrativt ändamål, biblioteks— utrymmen, samlingslokaler för de studerande, mässutrymmen m. m. — inbe- sparas, men å andra sidan tillkomma vissa institutionslokaler, som vid Stock- holmsalternativen ansetts kunna undvaras på grund av ifrågavarande under- visnings förläggning till andra fackhögskolor i Stockholm.

Vid förläggning av fakulteten till ett lantbruksinstitut synas byggnadskost- naderna bliva avsevärt olika, om undervisningen anordnas enligt huvudalterna- tiv A eller B. Vid förstnämnda alternativ torde av skäl, som längre fram an- givas, endast en agronomkurs vara erforderlig, och de vid ettdera av de nu- varande lantbruksinstituten förefintliga resurserna i byggnadshänseende böra då kunna utnyttjas för fakulteten. Under denna förutsättning torde för fakul- teten få räknas med ungefär lika stor byggnadskostnad som för en till samma plats förlagd, organisatoriskt fristående högskola.

Vid huvudalternativ B hava däremot två agronomkurser ansetts behövliga. Skulle den högre lantbruksundervisningen anordnas enligt nämnda alternativ, torde det vara lämpligt, att agronomutbildningen fortfarande finge äga rum vid de nuvarande båda lantbruksinstituten. Detta bör givetvis icke utgöra hin- der för att även den agronomiska fakulteten förlägges till platsen för ett av dessa institut. Enär agronomkursen icke ansetts böra införlivas med universi- tetet, torde det emellertid i detta fall bliva erforderligt, att särskilda institu- tionsbyggnader uppföras för fakulteten. Kostnaderna härför torde kunna vän-

Byggnads— kostnader.

• Sida 94
•  Original

Behovet av lärare.

tas bliva något högre än vid fakultetens förläggning till själva universitets— staden, enär i förstnämnda fall utrymmen för administrationslokaler m. m. icke kunna undvaras.

På grund av lantbruksundervisningens speciella karaktär torde man, såsom redan antytts, icke kunna räkna med, att undervisningen annat än i undantags— fall kan vara gemensam för lantbruksstuderande och andra studerande vid uni— versitetet. För lantbruksundervisningen torde därför vid ifrågavarande organi— sationsform erfordras lika många särskilda professurer som under förutsätt- ning av självständig högskola. Såsom speciallärare torde i vissa fall docenter och andra mera tillfälliga lärarkrafter vid universitetet kunna ifrågakomma. Med avseende på den omfattning, i vilken dylika lärarkrafter kunna förväntas stå till förfogande för lantbruksfakulteten, torde det spela mindre roll, om fakulteten förlägges till själva universitetsstaden eller till platsen för ett av de nuvarande lantbruksinstituten. Uppenbarligen måste även för sådan lärar- kraft räknas med särskilt undervisningsarvode.

Vid huvudalternativ A kan de olika lärarnas undervisningsskyldighet be- räknas bliva av samma omfattning som vid fristående högskola. Vid huvud— alternativ B däremot åstadkommes viss förändring i nämnda avseende däri— genom. att själva högskolan förutsättes vara helt skild från agronomkursen. Vid fakulteten skulle vederbörande professorers undervisning för agronomisk ämbetsexamen i överensstämmelse med förut angivet förslag till undervisnings- plan bliva av följande omfattning:

Föreläsnings- Ovnings-

timmar timmar 1) Lanthrukskemi ............. 140 210 2) Lantbruksbotanik ............ 105 130 3) Allmän jordbrukslära med marklära . . . . 115 170 4) Växtodlingslära ............. 90 150 5) Kulturteknik .............. 70 180 6) Husdjurens anatomi och fysiologi ..... 100 150 7) Husdjurens avels— och raslära ....... 90 150 8) Husdjurens utfodring och skötsel ..... 90 150 9) Lantbruksekonomi mcd handelslära . . . . 80 100

Nämnda undervisningsskyldighet torde få anses jämförelsevis litet betungan— de, helst som den muntliga undervisningen icke uteslutande kan få karaktär av s. k. fria föreläsningar utan till viss del måste givas formen av bestämda kurser. Å andra sidan måste ifrågavarande undervisning, då undervisningen för ämbetsexamen i detta fall endast avser att giva de utöver den allmänna agronomutbildningen erforderliga specialkunskaperna, läggas på ett förhål- landevis högt plan. Därjämte bör givetvis räknas med, att ifrågavarande pro— fessorer skola i viss omfattning meddela undervisning jämväl åt studerande, som önska avlägga högre examina inom lantbruksvetenskaperna.

Av speciallärare skulle undervisning komma att meddelas i följande utsträck— ning:

Föreläsnings— Ovnings-

timmar timmar 1) Matematik ............... 30 15 2) Fysik ................. 50 50 3) Geologi ................. 20 20 4) Bakteriologi .............. 35 70 5) Allmän ärftlighetslära .......... 30 10 6) Redskapslära .............. 40 40 7) Nationalekonomi med statistik ...... 40 — 8) Pedagogik ............... 10 15

I åtskilliga av dessa ämnen torde undervisning kunna meddelas av vid uni- versitetet knutna lärarkrafter. Enär undervisnlngen i samtliga dessa ämnen

• Sida 95
•  Original

måste få karaktär av Specialkurser för den agronomiska fakulteten, torde det emellertid vara motiverat att räkna med att särskilt arvode skall utgå för ifrå- gavarande undervisning.

Kostnaderna för lärare vid den högre lantbruksundervisningen torde bliva iKostnader för .viss mån större vid nämnda undervisnings inordnande i ett universitet än vid fristående lantbrukshögskola. I förra fallet torde nämligen till vederbörande professorer böra utgå samma löneförmåner som nu åtnjutas av universitetspro— fessorer. Därest annan form för lantbruksundervisningens organisation väljes, torde däremot av skäl, som längre fram angivas, böra räknas med att profes— sorerna skola placeras i samma lönegrad som professor vid annan fackhög— skola. På grund av universitetsprofessorernas högre lönenivå skulle sålunda genom anslutning till universitet förorsakas en kostnadsökning, som torde kunna beräknas till —— oavsett skillnad i dyrtidstillägg —— ett belopp, som beroende på. valet av alternativ för undervisningens anordnande och förlägg— ringsort varierar mellan cirka 18 000—27 000 kronor om året. Å andra si- dan kunna möjligen i något fall kostnaderna för speciallärare bliva lägre vid anslutning till universitet, och särskilt vid lantbruksfakultetens förläggan- de till själva universitetsstaden torde administrationskostnadema i viss mån kunna nedbringas, men på detta sätt vunna kostnadsbesparingar torde icke på långt när kunna motväga förberörda kostnadsökning. Härtill kommer för huvudalternativ B den ökning av lärarlöner, som ett särskiljande av agronom- kurs från den högskolemässiga delen av lantbruksundervisningen medför. Nämnda kostnadsökning kan uppskattas till i runt tal 30 000 kronor per är.

lärare m. m.

Kostnaderna för undervisningsmateriel m. m. för den högre lantbruksunder- Kostnader för visningen torde icke avsevärt komma att påverkas av huruvida undervisningen organiseras fristående eller såsom del av ett universitet. I sistnämnda fall torde emellertid, om erforderliga institutioner förläggas till universitetssta- den, kunna räknas med något minskade kostnader för undervisningsmateriel avseende vissa grundläggande ämnen, varjämte utgifterna för underhåll av fackbibliotek böra kunna något nedbringas. Å andra sidan kunna kostnader- na för försöksverksamheten förväntas bliva större vid lantbruksundervisningens förläggande till stad än vid direkt anknytning till större jordbruk. Vid hu— vudalternativ B torde slutligen de allmänna omkostnaderna — oberoende av för— läggningsorten — bliva högre, om den högskolemässiga lantbruksundervisnin- gen i organisatoriskt avseende är skild från agronomkurs.

Då de sakkunniga hava att taga ställning till frågan om lämpligheten av lantbrukshögskolans inordnande i ett av de två statsuniversiteten, hava de där- vid givetvis att i första hand taga hänsyn till de skäl för och emot, vilka ur undervisningsteknisk och ekonomisk synpunkt blivit i det föregående anförda. Dessa skäl synas knappast giva stöd för en sådan anordning. Den i ämnet verkställda utredningen giver nämligen, såsom ock av det ovan anförda torde framgått, otvetydigt vid handen, att de fördelar i förenämnda avseenden, man tilläventyrs trott sig hava anledning förvänta av den högre lantbruksundervis- ningens inkorporering i universitetsundervisningen, näppeligen äro till fin— nandes, i varje fall icke i sådan grad, att avgörandet därav kan anses böra i mera avsevärd grad påverkas.

Utom de ovan anförda skälen av huvudsakligen undervisningsteknisk och ekonomisk art finnas även andra., vilka böra tagas i beaktande. Så lärer man utan vidare kunna påräkna, att den högre lantbruksundervisningen, inordnad i ett universitet, skulle röna ett livgivande och även annorledes gynnsamt infly- tande av den vetenskapliga livaktighet, som råder vid våra högsta bildnings- anstalter. Värdet av ett sådant inflytande bör icke underskattas, helst som det skulle innebära en garanti mot den fara för isolering och passivitet, varför mindre läro- och forskningsanstalter med avgränsade arbetsuppgifter i viss

undervis- ningsmateriel m. m.

Sakkunnigas ställning till frågan.

• Sida 96
•  Original

mån alltid äro utsatta. Å andra sidan synes genom lantbrukshögskolans in— korporerande i ett universitet allvarlig fara uppstå, att högskolan ej kan — såsom en dylik facklig undervisnings- och forskningsanstalt enligt all erfaren— het helst bör _ få föra. sitt eget fria och självständiga liv. Endast vid verk- samhetens utövande under fullt fria och självständiga former torde högsko- lan kunna utöva ett verkligt fruktbringande inflytande på den näring, högsko- lan är avsedd att stödja.

Vidare kan såsom en fördel vid lantbrukshögskolans inkorporerande i ett av de stora universiteten räknas med, att högskolan vid sådant förhållande skulle komma i åtnjutande av dettas på seklers verksamhet grundade auktoritet.

Härtill kommer slutligen, att universitetens organisation vuxit fram som resultat av lång tids erfarenhet och tvivelsutan kan sägas vara för sitt ända— mål väl lämpad; även härav skulle den högre lantbruksundervisningen utan vidare kunna draga fördel.

Vissa skäl av liknande art tala emellertid emot den blivande högskolans in- ordnande i ett äldre universitet.

Då givetvis en eventuellt tillskapad agronomisk fakultet eller sektion av fa- kultet vid universitet komme att intaga en i förhållande till övriga fakulteter, resp. sektioner med hänsyn till omfattningen underordnad ställning, skulle an- tagligen jordbruksundervisningens intressen endast med en viss svårighet kun- na på ett för ifrågavarande undervisning betryggande sätt göra sig gällande gent emot mäktigare eventuellt konkurrerande intressen. I allmänhet torde man med fog kunna förvänta, att lantbruksstudierna över huvud taget svårligen — åtminstone ej förr än avsevärd tid förlupit _— skulle kunna erhålla en med övriga studier fullt likställd och jämbördig ställning. En sådan i förhållande till undervisningen i övrigt underordnad ställning skulle helt visst mycket snart visa sig medföra mindre önskliga följder.

Erfarenheten har ock tydligt givit vid handen, att vid viss fackundervisnings förläggande till självständig och efter förhållandena väl avpassad högskola, denna har möjlighet att till hela facket i fråga intaga en central och domi- nerande ställning, att bilda den medelpunkt, dit utövare av ifrågavarande prak- tiska verksamhet känna sig mer eller mindre anknutna och varifrån de i fråga om sin speciella yrkesgren tillitsfullt förvänta de nya signaler, vartill de un— dan för undan gjorda vetenskapliga framstegen och rönen kunna giva anled- ning. I alldeles särskilt hög grad är detta självfallet gällande i fråga om från resp. högskola utexaminerade yrkesmän, vilka — enligt vad erfarenheten gi— vit vid handen — till egen och ej minst resp. högskolas fördel alltjämt uppe- hållit förbindelsen med högskolan på ett helt annat sätt, än vad fallet kan bliva med den, som utexaminerats från ett universitet.

En direkt anknytning till ett universitet av den högre lantbruksundervisnin— gen även på dess lägre stadium (för ämbets- eller kandidatexamen) synes vidare medföra högre och i varje fall mera formella inträdesfordringar med hänsyn till de studerandes teoretiska förbildning, detta även om man kan tänka sig uni— versitetet giva efter på den annars undantagslöst uppehållna fordran påav- lagd studentexamen. Därest man i detta'avseende håller för lämplig en viss möjlighet till fri prövning av de inträdessökandes kompetens för deltagande i just detta slag av utbildning, lärer nu berörda förhållande få betraktas som en förevarande organisationsform vidlådande olägenhet.

Slutligen förtjänar erinras därom, att i ju intimare anknytning med ett uni- versitet den blivande högskolan organiseras, dess svårare torde det befinnas bliva att uppehålla den för högskolans verksamhet och resultatet därav så be- tydelsefulla kontakten med det praktiska jordbruket. Och uppehållandet av en intim och livlig förbindelse med den utövande jordbruksnäringen måste be- traktas som en utomordentligt viktig förutsättning för ej mindre att högsko-

• Sida 97
•  Original

lans undervisning skall få önskvärd praktisk inriktning än även att den vid högskolan bedrivna vetenskapliga forskningen erhåller den praktiskt-vetenskap- liga karaktär, som ensam kan göra densamma fullt ägnad att fylla sin upp- gift i jordbrukets tjänst.

Vid övervägande av samtliga här ovan anförda skäl och omständigheter, vil- ka tala för eller emot en blivande lantbrukshögskolas inordnande såsom en in— tegrerande del av ett universitet, hava de sakkunniga kommit till den bestämda uppfattningen, att den högre lantbruksundervisningen icke lämpligen bör or— ganiseras såsom underavdelning av ett universitet. Dock synes, såsom redan förut påpekats, särskilt på det högre stadiet av lantbruksutbildningen ett visst samarbete mellan universitet och högskola vara både möjligt och ur flera synpunkter önskvärt. Till denna fråga skola de sakkunniga längre fram åter- komma.

2. Den högre lantbruksnndervisningeus anknytning till tekniska hög- skolani Stockholm.

Vid den under senaste åren förda diskussionen rörande lämpligaste sättet för ordnande av den högre lantbruksundervisningen har bland annat kommit till uttryck den uppfattningen, att nämnda undervisning lämpligen borde an- ordnas i samband med den högsta tekniska undervisningen i riket. Ett visst stöd för denna uppfattning utgör den omständigheten, att lantbrukshögskolan i Miinchen med fördel ansetts kunna samordnas med den tekniska undervis— ningen därstädes. Däremot är det s. k. polyteknikum i Ziirich icke enbart en teknisk läroanstalt och utgör därför knappast någon lämplig illustration till ovan ifrågasatta anordning.

De—sakkunniga hava låtit verkställa utredning, i vad mån den nuvarande Tekniska hög- undervisningen vid tekniska högskolan kan tänkas lämpad jämväl för högre 8 lantbruksutbildning. Därvid har framkommit, att de läroämnen vid en bli-

kolans un— dervisning i förhållande

vande högre lantbruksundervisning, för vilka studierna kunna tänkas helt el— till lantbruks— ler delvis förlagda till tekniska högskolan, äro följande:

A. Maskin- och redskapslära; B. Kulturteknik och fältmätning; C. Elektroteknik (och fysik); D. Kemi; E. Geologi och marklära; F. Byggnadslära.

A. Maskin- och redskapslära. Om man bortser från de för fackskolan för maskinbyggnad och mekanisk teknologi avsedda, speciella kurserna i, bland annat, ämnena ångteknik, vattenmotorer och pumpar, förbränningsmotorer samt hiss- och transportanordningar, vilka var för sig äro alldeles för specialiserade för att kunna ifrågakomma., finnes dessutom vid tekniska högskolan en för tredje årets elever i fackskolan för elektroteknik avsedd, allmän kurs i läran om värmemotorer samt förbränningslära. Till kursen höra. laborationer och övningar omfattande utredning angående värmekraftverk, beräkning av kraft- kostnader samt laborationer vid ångkraftanläggning, inklusive proveldning.

Antalet lärotimmar (föredrag och övningar) uppgår till fem i veckan under hela läsåret.

Denna kurs torde, med sitt nuvarande program, knappast kunna anses lämp- lig för här ifrågavarande ändamål. Den egentliga redskapsläran beröres näm- ligen ej alls, och maskinläran är helt naturligt inriktad åt det rent tek- niska hållet. För den högre lantbruksundervisningen måste krävas en läro-

utbildningen.

• Sida 98
•  Original

kurs i maskin- och redskapslära med speciell inriktning på till jordbruket hö— rande maskiner och redskap, varjämte tillgång till ett mekaniskt laboratorium för detta särskilda ändamål samt utställningshall för de vanliga åkerbruks— redskapen är en nödvändighet.

B. Kultmteknik och fältmätning. Vid fackskolan för väg— och vattenbygg- nad undervisas i, bland annat, geodesi och vattenbyggnadslära, för att nu en— dast nämna de ämnen, som skulle kunna tänkas vara av intresse med hänsyn till den högre lantbruksundervisningen. Båda dessa läroämnen äro emellertid vid tekniska högskolan var för sig så omfattande, att de ej kunna inpassas i programmet för sistnämnda undervisning, som ju dessutom kräver speciell an— slutning till jordbruksförhållanden, med bortseende ifrån sådana rent tekniska områden som exempelvis vattenkraftanläggningar, vattenvägar, vattenlednin— gar och vattenavlopp för samhällen, hamnbyggnader, flod- och sjöregleringar, flottningsteknik, vilka ingå i tekniska högskolans kurs.

Någon allmän, mindre kurs i vattenbyggnadslära gives ej. Däremot finnas olika kurser i geodesi, av vilka möjligen den för första årets elever i facksko— lan för väg- och vattenbyggnad avsedda kursen, som omfattar planmätning och nivellering med två lärotimmar i veckan under vårterminen samt 14 dagars övningar på fältet under sommarferierna, skulle kunna anses lämplig.

C. Elektroteknik. Vid tekniska högskolan gives utanför fackskolan för elektroteknik en allmän kurs i detta ämne, avsedd för eleverna i fackskolorna för mekanisk teknologi, skeppsbyggnad, väg- och vattenbyggnad, bergsveten— skap samt kemisk teknologi. Denna allmänna kurs omfattar utom inledande grundbegrepp elektriska generatorers, motorers, transformatorers och ackumu— latorers anordning och verkningssätt, elektriska lampor och olika slag av led— ningssystem, upptagande tre timmar i veckan under vårterminen samt påföl— jande läsår laborationer och föreläsningar över metoder och apparater för mät— ning av motstånd, spänning, ström, effekt och energi, mätningar å elektriska maskiner och transformatorer samt beräkning av elektriska anläggningar och ledningsnät, upptagande fem timmar i veckan under höstterminen.

I denna kurs tages särskild hänsyn jämväl till sådana frågor, som beröra jordbrukets elektrifiering, och kursen torde sålunda kunna anses inrymma allt, som vid en högre lantbruksundervisning kan anses böra inhämtas på det— ta område, men därjämte omfattar den även en del speciella saker med hänsyn till t. ex. skeppsbyggnad och bergsvetenskap, som för ifrågavarande ändamål utgör en alldeles överflödig belastning.

D. Kemi. Kursen i oorganisk kemi, som meddelas under första året i fack— skolan för kemisk teknologi, omfattar under höstterminen 6 föreläsnings- och 11 laborationstimmar i veckan och under vårterminen resp. 2 och 11 timmar. Under det andra läsåret gives en kurs i organisk kemi, omfattande under höst- terminen 5 föreläsningstimmar och under vårterminen ?) föreläsnings- och 10 laborationstimmar i veckan. Båda dessa kurser äro helt allmänt lagda. Utan— för den kemiska fackskolan finnes en allmän kurs i teknisk kemi, avsedd för första årets elever i fackskolorna för mekanisk teknologi, skeppsbyggnad, elek- troteknik samt väg— och vattenbyggnadskonst. Denna kurs är dock mycket elementär samt dessutom speciellt inriktad på de allmänt tekniska tillämpnin- garna av kemien och torde därför ej vara av intresse i detta sammanhang. Det— samma gäller i ännu högre grad en ännu mindre kurs i organisk kemi för andra årets elever i bergsvetenskap, omfattande en elementär framställning av den organiska kemien och dess viktigaste tekniska tillämpningar.

De förstnämnda, stora kurserna i oorganisk och organisk kemi vid kemiska fackskolan äro utan tvivel för vidlyftiga för en lantbrukshögskola, vartill kommer, att de, som förut framhållits, äro helt allmänt lagda, medan man vid en högre lantbruksundervisning måste tänka sig att undervisningen i kemi re—

• Sida 99
•  Original

dan från början inriktas åt det lantbrukskemiska hållet, även om ämnet upp- delas i en grundläggande, mera allmän, och en därpå följande, speciellt lant- brukskemisk del.

De kemiska laboratorierna skulle i jämförelsevis ringa grad kunna utnytt- jas. Om t. ex. det oorganiska laboratoriet kunde avstås under en eller ett par dagar i veckan, behövdes ju under alla förhållanden även särskilda uppsätt- ningar av glas och apparater m. m. för lantbrukshögskolans elever, ty varje elev måste utlösa och svara för sin egen uppsättning av dylika föremål. Som var och en av den kemiska fackskolans elever måste disponera de till hans arbetsbord hörande skåputrymmen, kommer då frågan var lantbrukshög- skoleevelerna skulle förvara sin laboratoriemateriel. Slutligen tillkommer den omständigheten, att kemiska fackskolans elever väl svårligen skulle kunna ne- kas att, såsom nu sker, när som helst få disponera sina egna arbetsutrymmen.

E. Geologi och marklära. Undervisningen i dessa ämnen vid tekniska hög- skolan omfattar dels en kurs i allmän geologi, avsedd för första årets elever i fackskolorna för väg— och vattenbyggnadskonst, kemisk teknologi, arkitek— tur och vissa grenar av bergsvetenskap, dels en större kurs i mineralogi och geologi, omfattande dels mineralogi och petrografi för andra årets elever i fack— skolorna för kemisk teknologi och bergsvetenskap, dels tillämpad geologi för de senare samt för tredje årets elever i underavdelningen för gruvvetenskap.

Den förstnämnda kursen i allmän geologi omfattar valda delar av den dyna- miska geologien med särskild tillämpning på svenska förhållanden, kort fram- ställning av jordens historia, översikt av Sveriges geologi, varvid huvudvikten lagts vid den svenska kvartären, samt Sveriges viktigaste mineral, bergarter och jordarter. Därjämte anordnas exkursioner under sju dagar. Timantalet är per vecka fyra timmar under höst- och en timme under vårterminen.

Denna kurs torde knappast lämpa sig för lantbruksundervisningen på det högre stadiet, emedan huvudvikten lagts på den dynamiska geologien, medan markläran endast flyktigt beröres. Vad åter beträffar den högre kursen, för vilkas enskildheter här ej torde krävas någon redogörelse, är denna speciellt inriktad på bergartsläran och på malmgeologi och berör sålunda ej tillräck- ligt den för jordbruket utomordentligt viktiga markläran. .

F. Byggnadslära. Förutom de kurser i husbyggnadslära och byggnads- teknik, som ingå i undervisningen för fackskolan för arkitektur, vilka kur- ser givetvis äro alldeles för omfattande och speciella för här avsett ändamål, finnes även en mindre kurs i byggnadslära, avsedd för tredje årets elever i fackskolorna i mekanik, elektroteknik, bergsvetenskap samt fjärde årets ele- ver i fackskolan för kemisk teknologi. Denna kurs omfattar grunddragen av materialläran med särskild hänsyn till husbyggnader, mindre kurs beträffan- de väggkonstruktioner, pelare, bjälklag, trappor och takkonstrnktioner, all- männa grunder för entreprenadavtal inom byggnadsfacket samt ritningar till enklare byggnad. Kursen pågår under höstterminen med två föreläsnings- och tre övningstimmar i veckan, alltså i allt cirka 65 timmar.

Av årsberättelserna för lantbruksinstituten framgår emellertid, att samman- lagda timantalet för ämnet byggnadslära uppgår till 131 timmar vid Ultuna och 112 timmar vid Alnarp, varav torde följa, att. den ovannämnda allmänna kursen i byggnadslära vid tekniska högskolan är alltför liten för att kunna an- ses motsvara behovet vid den högre lantbruksundervisningen. Dessutom er- fordrar denna senare undervisning givetvis en specialisering av kursen med hänsyn till lantmanna— och ekonomibyggnader.

Av den här förebragta utredningen beträffande kurserna i de studieämnen vid tekniska högskolan, som eventuellt skulle kunna tänkas utnyttjas vid den högre lantbruksundervisningen, framgår, att knappast någon av dessa lärokur— ser i sin nuvarande utformning är utan vidare lämplig för sagda ändamål.

Sammanfatt- ning.

• Sida 100
•  Original

Man torde ej heller kunna räkna med möjligheten av en anpassning av kur— serna, så att de bättre skulle tillgodose behovet vid den högre lantbruksunder- visningen, emedan detta i avsevärd män skulle förrycka den tekniska under- visningen. .

Man kan då tänka sig möjligheten av anordnande av speciella kurser i de ovan omtalade ämnena, givna av tekniska högskolans professorer och special- lärare och med_utnyttjande av sagda högskolas föreläsningssalar, laboratorier och ritsalar. Även denna möjlighet visar sig emellertid vid närmare skärskå- dande vara ganska ringa. Enligt inhämtade uppgifter är lärarnas arbetska— pacitet redan fullt tagen i anspråk för den ordinarie undervisningen med här- till hörande examinationsskyldighet. Vad hör- och ritsalar beträffar, kunna dessa ej få disponeras utöver de tider, då de användas för högskolans egen un— dervisning.

LantbekS' De sakkunniga hava även tagit under övervägande, huruvida en samverkan

hffåkgäaä' mellan lantbrukshögskolan och tekniska högskolan skulle kunna tänkas åstad—

delning av kommas på så sätt, att den förra organiserades i form av en särskild fackavdel— tekniska hög— ning av den senare. Detta skulle då givetvis medföra såväl uppförande av

Skomn- särskilda byggnader i tillräcklig omfattning för den nya faekavdelningen, som även upprättandet av en särskild lärarestab.

Då, såsom torde framgå av föregående utredning, några större möjligheter för direkt samarbete med övriga fackavdelningar vid tekniska högskolan ej torde kunna anses föreligga, skulle, enligt de sakkunnigas mening, organise- randet av den högre lantbruksundervisningen såsom en fackavdelning vid tek— niska högskolan huvudsakligen medföra fördelen av gemensam administration, vilket ju visserligen ur besparingssynpunkt måste anses innebära en vinning.

Frånsett att den blivande lantbrukshögskolan, under förutsättning av den ifrågasatta sammankopplingen med tekniska högskolan, utåt ej skulle komma att äga någon självständig ställning, vilket med hänsyn till jordbrukets stora betydelse för landet väl knappast torde kunna anses lämpligt, bör även hän- syn tagas därtill att, med bortseende ifrån de anknytningspunkter som så- kerligen förefinnas mellan undervisningen vid tekniska högskolan och vid lantbrukshögskolan ur rent teknisk synpunkt, dock hela det rent biologiska område, som bildar den Väsentliga grundvalen för lantbruksundervisningen,

. måste anses stå tekniska högskolans uppgifter synnerligen främmande. ssääåmää Det vill sålunda Synas, som om ur den högre lantbruksundervisningens syn- frågå punkt föga vore att Vinna genom_anslutn1ng till tekniska högskolan. Då en dylik anordning därtill ur administrativa och ekonomiska synpunkter synes vara förbunden med allvarliga olägenheter, hava de sakkunniga icke ansett sig böra ingå på en närmare utredning av ifrågavarande organisationsform för den högre lantbruksundervisningen.

3. Den högre lantbruksundervisningen inkorporerad med veterinär- och skogshögskolorna.

Under det meningsutbyte, varför lantbrukshögskolefrågan under de senast förflutna årtiondena varit föremål, har även framhållits, att högskolan borde direkt anknytas till de till Stockholm förlagda veterinär— och skogshögskolorna. Aven de sakkunniga anse, att det skulle vara synnerligen önskvärt, att en så.— dan lösning av högskolefrågan kunde komma till stånd, att ett samarbete mel- lan den blivande lantbrukshögskolan och förenämnda högskolor kunde åväga- bringas. Vid utredning av hithörande förhållanden hava de sakkunniga till en början ansett sig böra undersöka., huruvida ett organisatoriskt samordnan— de av den högre lantbruksundervisningen med undervisningen vid nämnda båda högskolor lämpligen kunde komma i fråga.

• Sida 101
•  Original

Av skäl, som i annat sammanhang närmare angivas, anse de sakkunniga, att Allmänna agronomkurs icke bör förläggas till Stockholm. För eventuell sammanslag— Synpunkten ning med veterinär- och skogshögskolorna skulle sålunda endast vara att räkna _ med anstalt för den rent högskolemässiga lantbruksundervisningen.

De sakkunniga anse vidare, att om den högre lantbruksundervisningen orga- nisatoriskt skall samordnas med annan närstående faekundervisning, kombina- tionen bör omfatta både veterinärundervisningen och den högre skogsunder- visningen. Om lantbrukshögskolan förenas endast med den ena av ifrågava— rande båda fackhögskolor, torde nämligen de fördelar, som ett samordnande av olika närstående utbildningsgrenar kunna medföra, endast i betydligt redu- cerad omfattning stå att vinna.

Med avseende på dels den utsträckning, i Vilken vid ifrågavarande båda fack- Veterinär- och högskolor meddelad undervisning kan anses utan vidare motsvara den högre skogshögSko' lantbruksutbildningens behov, dels i vad mån högskolornas lokaler och övriga gå?; ”??; resurser för undervisningen inklusive lärarkrafter kunna tänkas ställas till för- 115113de till fogande för speciell undervisning för lantbruksstuderande, hava de sakkunniga lantbruksut- inhämtat följande. bildningen.

1. Veterinärhögskolan.

De läroämnen vid veterinärhögskolan, som kunna anses äga samband med den högre lantbruksunderv1sn1ngen, synas närmast vara följande:

A. Husdjurslära; B. Husdjurens anatomi och fysiologi; C. Husdjurshygien ; D. Kemi.

A. Husdjurslära. Den till veterinärexamen hörande kursen i husdjurs- lära omfattar läran om husdjurens utfodring och skötsel jämte ytterlära, avels— och raslära. Den är avsedd för tredje och fjärde årskursens elever, men är av för ringa omfattning för att motsvara den högre lantbruksundervisningens fordringar.

B. Husdjurens anatomi och fysiologi. Den till veterinärkandidatexamen hörande kursen i anatomi omfattar husdjurens normala anatomi och därmed sammanhängande delar av embryologien ävensom grunderna i den jämförande anatomien, medan den fysiologiska kursen innefattar såväl allmän som spe— ciell fysiologi.

Undervisningen i anatomi är både för omfattande och för djupgående för att lämpa sig för den högre lantbruksundervisningen. Såväl föreläsnings- som dissektionskurs måste anordnas speciellt för ändamålet och med tillhjälp av särskilda lärarkrafter. Emellertid torde såväl anatomisal som dissektionsma— teriel kunna få disponeras. Anatomisalen är avsedd för 60 studerande.

Undervisningen i fysiologi skulle möjligen kunna tänkas användas direkt så— dan den är. Till ämnet i fråga är anslaget två timmar i veckan under höstter- minen och fem timmar i veckan under vårterminen. Kursen är avsedd för ve— terinärkandidatexamen. Dock torde denna kurs måhända bättre passa för dem, som välja den speciella husdjurslinjen, än såsom allmän kurs.

C. Husdjurshygz'en. Någon sammanhängande, särskild kurs i husdjurs- hygien finnes ej vid veterinärhögskolan. Sålunda behandlas en del av detta ämne i samband med undervisningen i husdjurslära; desinfektionsläran, som ju också hör hit, behandlas i samband med epizootiläran, och slutligen faller en del av hithörande område under den veterinära rättsmedicinen.

Man skulle emellertid kunna tänka sig en sammanhängande, speciell kurs i ämnet husdjurshygien av lämplig omfattning särskilt anordnad för ändamålet vid veterinärhögskolan, med anlitande av där befintliga lärarkrafter.

• Sida 102
•  Original

D. Kemi. Kursen i allmän kemi består uti en propedeutisk kurs samt la— borationskurs vid medicinskt—kemiska institutionen, varjämte ämnet medicinsk kemi jämväl omfattar fysiologisk Och patologisk kemi jämte grunddragen av farmaceutisk kemi och farmakognosi, allt med tillhörande laborationer.

Kursen i allmän kemi omfattar fyra föreläsnings— och sex laborationstimmar i veckan under höstterminen för första årskursen. En del organisk kemi ingår även i denna kurs, med speciell inriktning åt det fysiologiska hållet.

Det skulle möjligen kunna tänkas, att denna kurs i allmän kemi utan sär- skilda modifikationer kunde utnyttjas såsom propedeutisk kurs vid den högre lantbruksmidervisningen. Man finge i så fall tänka sig lantbrukskemien så- som en särskild fortsättning. Emellertid har redan på tal om kemikurserna vid tekniska högskolan framhållits, att man sannolikt, med tanke på tidsbespa- ringen, måste från första början inrikta kemiundervisningen åt det lantbruks- kemiska hållet. Under sådana förhållanden återstår dock möjligheten av att få använda veterinärhögskolans laboratorium för allmän kemi till de kemiska. la-borationerna. Detta skulle antagligen lätt låta ordna sig, ty nämnda labora— torium står ledigt under hela vårterminen och rymmer 30 laboranter.

2. Skogshögskolan.

Undervisningen vid skogshögskolan är som bekant uppdelad i en jägmästar- och en forstmästarkurs. De undervrsnlngsämnen, som kunna tänkas vara av intresse för den högre lantbruksunderv1sn1ngen, äro:

A. J ordbruksekonomi ; B. Allmän botanik;

C. Geologi och marklära; D. Skogsskötsel.

A. J ordbruksekonomi. Denna kurs, i vilken ingår såväl jordbrukslära som lantbruksekonomi, omfattar 18 timmar föreläsningar under tredje terminen och 22 timmar under fjärde terminen samt exkursioner under 7 dagar. Den är alltså betydligt mindre än den undervisning, som f. n. meddelas vid våra lant— bruksinstitut, och har sålunda intet intresse i detta sammanhang.

B. Allmän botanik. Undervisningen i allmän botanik i jägmästarkursen är av betydligt mindre omfattning än den som f. n. förekommer vid lantbruks- instituten. Dessutom gives en särskild kurs i skogsbotanik, vilken givetvis är alltför speciell för lantbruksundervisningen.

C. Geologi och marklära. En allmän kurs meddelas i geologi och mine- ralogi, vari behandlas dels mineralogi med karakterisering av de vanligaste mi- neralen och malmerna, dels geologi med historisk inledning, allmän geologi med bergartskunskap, jordens historia samt Sveriges geologiska förhållanden. Här- vid gives en framställning av Sveriges berggrund, som beskrives i anslutning till den geologiska kartan. Sveriges lösa jordlager och kvartärgeologiska för- hållanden samt Sveriges landskapstyper. Tyngdpunkten lägges på kvartär- geologien, emedan här för den skogliga markläran särskilt grundläggande för— hållanden beröras. De företeelser och avlagringar av olika slag, som äro av speciell betydelse med hänsyn till vårt lands skogsförhållanden, betonas. Kur- sen omfattar jämväl övningar och exkursioner.

En speciell kurs i marklära omfattar historisk översikt över marklärans ut- veckling, de för markläran viktigaste delarna av fysikalisk kemi och växt- fysiologi, vittring och humifiering, markens fysiska egenskaper, klimatet-s och andra faktorers betydelse för utbildningen av olika jordmånstyper, de viktiga- ste jordmånstyper och deras egenskaper med hänsyn till den skogliga produk- tionsförmågan, samt. skogsskötselns inverkan på markens egenskaper och pro- duktionsförmåga.

• Sida 103
•  Original

Kursen i geologi och mineralogi omfattar 27 föreläsnings- och 9 övningstim— mar under den första terminen, vartill komma exkursioner (4 dagar), medan kursen i marklära omfattar 44: föreläsningstimmar under andra terminen samt exkursioner under 4 dagar under den första sommarterminen.

Det framgår av vad ovan anförts, att kursen i geologi och mineralogi möj- ligen i och för sig skulle kunna. tillgodogöras, men vad markläran angår, så är denna vid skogshögskolan från början speciellt inriktad på skogsförhållanden och därför i sin nuvarande omfattning mindre lämplig för lantbruksunder- visningen.

D. S kogsskötsel. Undervisningen i Skogshushållning vid lantbrukshögskolan avses skola omfatta 25—30 timmar skogsskötsel och ungefär lika många timmar skogsteknologi. Jägmästarkursens undervisning i dessa ämnen är självfallet alldeles för omfattande för här ifrågavarande ändamål. Men även forstmästar— kursens undervisning är betydligt mera omfattande. Sålunda omfattar under- visningen vid sistnämnda kurs i exempelvis skogsskötsel 69 föreläsningstilnmar, oavsett praktiska arbeten och resor. En särskild kurs i Skogshushållning må- ste sålunda under alla förhållanden anordnas, varvid givetvis skogshögskolans omfattande undervisningsmateriel på detta område kunde bliva till stor nytta.

Av den ovan lämnade översikten torde framgå, att vid veterinär- och skogs- Formen? för högskolorna meddelad undervisning endast i undantagsfall synes i oförändrad nmyttl'tnde _- .. . _. .. . av övriga. form passa for studerande Vid en lantbrukshögskola. Enar varje slags fack- fackhögsko_ utbildning kräver sin särskilda specialisering av undervisningen, torde det icke 'lors resurser heller vara lämpligt eller ens möjligt, att kurserna i förberörda ämnen modere- för den högre ras på ett sådant sätt, att de jämväl kunna tillgodogöras för den högre lant- gräslig"; bruksutbildningen. g '

Däremot torde det vara möjligt att för lantbruksundervisningen i vissa fall utnyttja de andra fackhögskolornas resurser i fråga om lokaler och undervis- ningsmateriel. Sålunda torde möjligen åtminstone större delen av undervisnin- gen i husdjurens anatomi och fysiologi kunna förläggas till veterinärhögskolan. Vid samma högskola bör även den för lantbruksutbildningen erforderliga un- dervisningen i husdjurens hälso- och sjukvårdslära kunna meddelas. Undervis- ningen i skogsskötsel bör tydligen kunna förläggas till skogshögskolan. Emel— lertid är att märka, att sistnämnda båda ämnen endast förekomma vid huvud— alternativ A ; vid huvudalternativ B förutsättes nämligen, att erforderlig un- dervisning uti ifrågavarande ämnen skall meddelas redan i agronomkursen. Vad slutligen beträffar undervisningen i lantbrukskemi, synes det icke vara uteslutet att för erforderliga övningar få använda veterinärhögskolans elevla- boratorium. Enär vid lantbrukshögskolan måste finnas professur i lantbruks— kemi och såsom följd därav också en väl utrustad institution i ämnet, för vilken institution plats icke lämpligen torde kunna beredas i anslutning till veterinär- högskolans lokaler för undervisningen i kemi, synes det emellertid vara mest ändamålsenligt, att lokal för elevernas laborationer förlägges till samma plats som övriga delar av vederbörande institution.

Vad därefter angår lärarfrågan, förefaller det tänkbart, att genom en sam- manslagning av lantbrukshögskolan med ovannämnda. två fackhögskolor viss minskning i de totala kostnaderna för lärare skall kunna 'åvägabringas. Så torde man kunna. räkna med att professuren vid lantbrukshögskolan i husdju- rens anatomi och fysiologi skall kunna undvaras. Dock torde man även i så- dant fall få räkna med-särskilt lärararvode för ifrågavarande undervisning. Enär de ordinarie lärarna uti ifrågavarande ämnen vid veterinärhögskolan icke jämte sin förutvarande undervisning torde kunna bestrida den förhållandevis omfattande undervisningen i samma ämnen jämväl vid lantbrukshögskolan, åt- minstone ej i hela dess omfattning, äro de sakkunniga. likväl icke övertygade

• Sida 104
•  Original

Allmänna synpunkter

på samman-

slagnings- frågan.

därom, att på detta sätt ur lantbruksundervisningens synpunkt samma gynn- samma resultat kan förväntas som under förutsättning av egen professur i äm— net vid lantbrukshögskolan.

I ämnena husdjurens hälso- och sjukvårdslära samt skogsskötsel förutsättas ävenledes särskilda kurser för lantbruksstuderande, och på grund därav torde man även för dessa ämnen hava att räkna med särskilda lärararvoden.

Huruvida genom nu avsedda sammanslagning fördelar vore att vinna för undervisningen vid veterinär- och skogshögskolorna, undandrager sig de sak- kunnigas närmare bedömande. Likväl torde man kunna utgå ifrån, att ifråga- varande högskolor redan äro så väl rustade med lokaler och andra resurser för undervisningen, att genom en kombination med den högre lantbruksundervis- ningen föga vore att vinna i sådant avseende. Återstår då frågan om, huru- vida därigenom någon besparing kunde ernås i kostnaderna för lärare vid de båda högskolorna.. Otänkbart är väl ej, att i dylikt fall professuren i hus- djurslära vid veterinärhögskolan kunde indragas. Dock torde det vara uteslu- tet, att fast anställda lärare vid lantbrukshögskolan skulle kunna medhinna att bestrida all erforderlig undervisning uti ifrågavarande ämne vid veterinärhög- skolan. Vid skogshögskolan åter skulle kanske speciallärarbefattningen i jord— brukslära och lantbruksekonomi bliva obehövlig. Aven om utöver vad nu nämnts ytterligare någon minskning i antalet lärarkrafter skulle kunna. vinnas genom här diskuterade sammanslagning av fackhögskolor, är det emellertid tydligt, att den tänkbara kostnadsminskningen på denna punkt aldrig kan upp- gå till något större belopp.

Vad till sist beträffar den allmänna administrationen, är det antagligt, att ett stort kansli med gemensam rektor för samtliga tre förutnämnda fackhög- skolor skulle komma. att draga mindre kostnader än om varje fackhögskola skall hava sitt särskilda kansli med egen rektor. Dock försvåras en stark kon- centration av administrationen därav, att de olika högskolorna vid sidan av den teoretiska undervisningen måste hava tillgång även till omfattande anordningar för praktiska övningar, vilka anordningar äro förenade med icke ringa admi- nistrativt arbete. För skogsundervisningen måste sålunda omfattande skogs- marker stå till förfogande, och lantbrukshögskolan måste äga anknytning till försöksmarker och demonstrationsjordbruk. Veterinärhögskolan slutligen är jämväl sjukvårdsanstalt. Vid administrativ förening av nämnda tre fackhög- skolor torde sålunda åt var och en av de tre fakulteternas dekaner få givas mera omfattande uppgifter än som nu tillkomma universitetsfakulteternas dekaner.

Gemensam administration torde även kunna medföra viss kostnadsbesparing därigenom, att, enär för samtliga fackskolor inköp av bränsle och andra förnö— denheter skulle kunna göras gemensamt, avsluten komme att röra sig om större kvantiteter och på grund därav sannolikt skulle kunna göras till något förmån- ligare pris.

Tänkbart är väl också, att kostnaderna för underhåll och skötsel av biblio— tek skulle bliva något mindre, om för de tre fackhögskolorna ett gemensamt större bibliotek inrättades. En sådan anordning vore dock ur flera andra. syn— punkter en given försämring.

Det kan enligt sakkunnigas mening icke med fog bestridas, att icke åtskil- ligt talar för ett samordnande av tre varandra så närstående undervisningsan— stalter som de nu nämnda.. Utländska föredömen kunna också anföras till stöd för ett sådant sammanförande av dessa grenar av högre undervisning. Såsom av det ovanstående framgår, hava de olika högskolorna vissa beröringspunkter med avseende på själva undervisningen, och denna skulle sannolikt för de tre högskolorna tillhopa medföra något mindre kostnader, om de organiserades så— som fakulteter av en gemensam större undervisningsanstalt än såsom självstän- diga högskolor. Som en given fördel av en dylik kombination torde även vara

• Sida 105
•  Original

att räkna, att såväl lärare som elever, representerande tre varandra närstående utbildningsfack, därigenom bereddes möjlighet att komma i intim beröring med varandra, vilket med säkerhet borde medföra ett inbördes fruktbärande infly- tande på studier och forskning inom vederbörande kunskapsområden. Vore det därför nu fråga om att på en gång ordna hela detta undervisningskomplex, hålla de sakkunniga före, att nu anförda synpunkter på lantbrukshögskolefrå- gans lösning i samband med annan högskoleundervisning hade förtjänat det allra största beaktande. Men nu ligger saken .som bekant icke till på detta sätt. Veterinärutbildningen och den högre skogsundervisningen hava redan, den förra år 1912 och den senare år 1914, erhållit sin organisation genom upprättandet av för ett vart av dessa båda ändamål avsedda särskilda läroanstalter, ordnade som fullt självständiga och av varandra oberoende enheter. I och med detta lärer det utan vidare kunna sägas, att det rätta ögonblicket för nu ifrågavarande högskolors sammanförande i en organisk enhet är försuttet.

Det ligger också nära till hands, att högskolor, vilka helt nyligen fått sin organisation och sin verksamhet ordnade på för en vars speciella uppgifter lämpligt sätt, icke gärna skola vilja avstå från sin självständiga ställning och uppgå i en större organisation såsom delar därav blott för att underlätta till- komsten av en för dem i viss mån främmande läroverksamhet. Och man måste medgiva, att det för högskolor, vilka, såsom de här ifrågavarande, under nu rådande förhållanden bedriva en framgångsrik verksamhet, måste förefalla för— enat med ej ringa osäkerhet och risk att övergiva en prövad och god befunnen organisation för en annan, vilken i varje fall har att tjäna även andra ändamål och på vars utformning och anpassning för resp. högskolas speciella uppgifter man skulle komma att kunna utöva endast jämförelsevis ringa inflytande.

Om också de för nämnda två högskolor erforderliga byggnaderna kommit att uppföras på tämligen ringa avstånd från varandra, så är avståndet dock till— räckligt stort för att ett organisatoriskt sammanförande av redan dessa två läroanstalter skulle stöta på rätt väsentliga svårigheter av rent lokal natur. Dessa två högskolors byggnadsfråga skulle förvisso, därest de från början skulle sammanförts till en organisation, lösts på ett helt annat sätt än vad fallet nu blivit. De fördelar, som av sammanförandet kunde hava vunnits, stå under nuvarande förhållanden endast delvis att vinna. Såvitt de sakkunniga finna, skulle lantbrukshögskolan vid förläggning till Stockholm på grund av de. topografiska förhållandena få förläggas till plats på icke ringa avstånd från de båda övriga fackhögskolorna. Med anledning härav torde sålunda genom anknytning av en dylik tredje fackhögskola olägenheterna av gemensam ad— ministration bliva ännu mera påtagliga.

Det har till synes på goda grunder antagits, att genom sammanförande till en organisation av flera närstående högskolor en betydande besparing skulle vara. att vinna genom ett fullständigare utnyttjande av tillgängliga lärarkraf- ter, dels så att viss undervisning kunde vara gemensam för elever, tillhörande olika studiebranscher och dels så att lärare, vilkas tid nu vore endast delvis upp- tagen av undervisning, kunde finna användning vid sådan verksamhet även inom andra studiegrenar. De verkställda undersökningarna hava, såsom av det ovan anförda torde framgå, givit vid handen, att någon sådan besparing verk- ligen torde vara. att på antytt sätt vinna, men detta dock i så jämförelsevis ringa grad, att detta motiv för en anordning sådan som den här tilltänkta sä- kerligen icke kan tillmätas avgörande betydelse. Vad beträffar byggnadskost- nader för lantbrukshögskolan, torde dessa icke kunna nämnvärt nedbringas därigenom, att högskolan sammankopplas med andra fackhögskolor, Ifråga- varande kostnader för en till Stockholm förlagd fristående lantbrukshögskola hava de sakkunniga i det följande beräknat.

Det vill också synas-, som om vid lantbrukshögskolans förläggande till

• Sida 106
•  Original

Stockholm ovan angivna fördelar för den högre lantbruksundervisningen av samarbete med andra fackhögskolor åtminstone i väsentlig mån kunde vinnas även utan administrativ sammankoppling av de olika anstalterna. För de när— mast 1f1agakommande ämnena vid lantbrukshögskolan — husdjurens anatomi och fysiologi samt i förekommande fall husdjurens hälso- och sjukvårdslära samt Skogshushållning — bör sålunda undervisningen genom i särskild ordning träffad överenskommelse kunna förläggas till annan högskolas lokal även med bibehållande av denna högskolas självständighet. Och vad beträffar det ve- tenskapliga samarbetet mellan personer tillhörande olika discipliner, bör detta. som ytterst är beroende av de olika vetenskapsidkarnas personliga intresse och förutsättningar för dylikt samarbete, 1 stort sett kunna åvägabringas utan att anstalterna äro administrativt förenade. Sakkunnigas Enär sålunda ett organisatoriskt samordnande av den högre lantbruksunder- Stalånåmg ”11 visningen med veterinårutbildningen och den högre skogsundervisningen icke ' gan' synes medföra några större påtagliga fördelar men väl åtskilliga olägenheter i jämförelse med den högre lantbruksundervisningens organiserande såsom självständig högskola, hava de sakkunniga icke funnit anledning att närmare inga på frågan om den högre lantbruksundervisningen, organiserad på dylikt sätt.

4. Den högre lantbruksundervisningen organisatoriskt förenad med centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet.

Naturligt Den centrala försöksanstalten på jordbrukets område står i ett naturligt S?"!band mel" och ganska intimt samband med den högre lantbruksundervisningen. Härmed en central- f » . . . anstalt och örstås då, att den försöksverksamhet, som bedrives vid nämnda 1nst1tution, lantbruks- tjäna1 till att på olika sätt underbygga lantbruksundervisningen. Detta för- högskola hållande har givetvis kommit att allt tydligare framträda ju tahikare och 1ne1afruktbä1ande försöksverksamhetens resultat blivit. Före utvecklingen av den inhemska försöksverksamheten på jordbruksområdet fick man nöja sig med att vid undervisningen meddela de forsknings- och försöksresultat som motsvarande utländska —— närmast den danska. tyska och engelska. —— verk— samhet på detta område kunnat frambringa, och vilka ju ofta ej utan vidare voro tillämpliga på våra speciella förhållanden. Utnyttjandet Om sålunda verksamheten vid centralanstalten för försöksväsendet på Jord— :tvaltäiitriiåä— bruksområdet redan nu kan sägas vara av stor betydelse för lantbruksunder- stemän för. visningen, så ligger naturligtvis den tanken mycket nära till hands att vid en lantbruksun- omorganisation av den högre lantbruksundervisningen ännu fastare tillknyta dervisning detta naturliga samband genom att på ett mera direkt sätt utnyttJa central- anstalten i undervisningens tjänst. En dy lik samverkan mellan en blivande lantbrukshögskola och centralanstalten kayn givetvis tänkas ordnad på olika sätt. Med avseende på den omfattning, 1 vilken direkt medverkan från tJänste— män vid centralanstalten må anses kunna komma 1 fråga vid undervisningen 1 lantbrukshögskolan, synes emellertid 1 första hand böia skilJas mellan två prin— cipiellt olika anordningar. Den ena av dessa skulle innebära, att centralan- staltens avdelningsföreståndare, överassistenter och laboratorer ålades en så utsträckt undervisningsskyldighet vid lantbrukshögskolan, att de jämte sin nuvarande försöksverksamhet komme att bära huvudansvaret för utbildningen vid högskolan i sina respektive ämnen bland annat till ämbetsexamen. Där- jämte är emellertid även en sådan anordning tänkbar, att ifrågavarande tjänste— män vid centralanstalten visserligen direkt medverkade vid den högre lant- bruksundervisningen, antingen endast på det högre stadiet för licentiatexamen

• Sida 107
•  Original

eller också därjämte i viss utsträckning på det lägre stadiet för ämbetsexamen, men att denna medverkan ieke vore av sådan omfattning, att tjänstemännen komme att bära huvudansvaret för utbildningen i sina ämnen. I senare fallet skulle sålunda detta ansvar fortfarande i stort sett komma att åvila särskilda till lantbrukshögskolan knutna lärarkrafter.

Den första av de nu nämnda tänkbara anordningarna synes förutsätta en Utnyttjande genomgripande ändring av centralanstaltens såväl organisation som verksam- intStFäm het. Enär avdelningsföreståndarna vid centralanstalten i regel skulle komma att 'Läggägååv med bibehållande av sin förutvarande uppgift jämväl bliva huvudlärare item, resursen respektive ämne vid lantbrukshögskolan, förutsätter anordningen givetvis, att de båda institutionerna bliva ställda under enhetlig organisatorisk ledning med hänsyn till såväl verksamhet som ekonomi.

Ordnas däremot samverkan mellan centralanstalten och lantbrukshögskolan på ett sådant sätt, att medverkan från anstaltens tjänstemän vid högskoleun- dervisningen blir av mindre omfattning och även bättre avgränsad, syna—s ovan antydde förändringar i centralanstaltens organisation icke vara av behovet påkallade. De sakkunniga Vilja längre fram återkomma till frågan om huru samarbetet under senast angivna förutsättningar kan tänkas ordnat.

Ett mera intimt samarbete mellan centralanstalten och anstalt för högre lantbruksundervisning förutsätter givetvis, att båda anstalterna förläggas till samma plats. Enär centralanstalten är och under hela sin tillvaro varit för— lagd till Stockholm, torde det närmast gälla att undersöka förutsättningarna för ifrågavarande samarbete under det antagandet, att båda anstalterna bliva förlagda till nämnda plats.

Såsom redan antytts, hava de sakkunniga icke ansett sig kunna förorda, att agronomkurs förlägges till Stockholm. För sammanslagning med centralan- stalten torde sålunda endast anstalt för den rent högskolemässiga lantbruks- undervisningen böra komma i fråga.

Sambandet med centralanstalten bör naturligtvis icke påverka den högre Samarbetets lantbruksundervisningens planläggning i annan mån än som betingas av att inverkan På anstaltens tjänstemän till väsentlig del bestrida nämnda undervisning. Beträf— äggläggan-

.. » - - .. .. o - .. ngens fande fordelnmgen av underv1sn1ngen for ämbetsexamen pa ollka lärarkrafter planläggning under nu angivna förutsättningar hava för de båda förut behandlade huvud- alternativen uppgjorts följande förslag.

1 . Huvud alternativ A.

Undervisningen synes böra fördelas på följande sätt: Matematik (30 förel., 15 övn.): Speciallärare undervisar. Fysik och meteorologi (50 förel., 50 övn.): Speciallärare meddelar undervisning i ämnet. Lantbrukskemi och marklära (110 förel., 220 övn. + 130 förel., 90 övn.):

Professor vid högskolan undervisar i större delen av ifrågavarande ämnen (150 förel., 220 övn.). F öreståndaren och laboratorn vid centralanstaltens avdelning för lantbruks-

(kemi un)dervisa i en mindre del av ifrågavarande ämnen (tillsammans 90 förel., .0 Övn. .

Amanuens biträder vid undervisningen. Lantbruksbotanik (120 förel., 120 övn.):

Föreståndaren och laborator); vid centralanstaltens avdelning för lantbruks- botanik bestrida undervisningen i större delen av ämnet (80 förel., 80 övn.).

• Sida 108
•  Original

Speciallärare undervisar i återstående del av ämnet (40 förel., 40 övn.). Amanuens b1träder v1d underv1sn1ngen. Bakteriologi (35 förel., 60 övn.):

Föreståndaren vid centralanstaltens avdelning för bakteriologi bestrider un- dervisningen. 'Allmän ärftlighetslära (30 förel., 10 övn.):

Speciallärare undervisar i ämnet. Lantbrukszoologi (20 förel., 10 övn.): F öreständaren eller laboratorn vid centralanstaltens avdelning för cntonzologi bestrider undervisningen. Jordbrukslära (allmän jordbrukslära och växtodlingslära; tillhopa 280 förel., 340 övn.): Professor vid högskolan undervisar i delar av ämnet (140 förel., 170 övn.). Föreståndaren och överassistenten vid centralanstaltens jordbruksavdelning undervisa i andra delar av ämnet (tillsammans 100 förel., 120 övn.). Speciallärare undervisar i återstående del av ämnet (40 förel., 50 övn.). Assistent biträder vid försök och övningar i ämnet. Kulturteknik (120 förel., 220 övn.): Professor vid högskolan undervisar i ämnet. Assistent biträder vid undervisningen. Redskapslära (70 förel., 100 övn.):

Speciallärare undervisar. Husbgggnadslära (40 förel., 80 övn.): Speciallärare undervisar. Husdjurens anatomi och fysiologi (135 förel., 185 övn.): Undervisning i ämnet meddelas av speciallärare (veterinärhögskolan). Amanuens biträder vid undervisningen. Husdjurens avels— och raslära (140 förel., 170 övn.):

Professor vid högskolan undervisar i ämnet. Amanuens biträder Vid underwsnmgen. Husdjurens utfodring och skötsel (140 förel., 170 övn.):

Föreståndaren och laboratorn vid centralanstaltens husdjursavdelning bestrida tillsammans undervisningen i större delen av ämnet (100 förel., 120 övn.). Speciallärare undervisar i återstående del av ämnet (40 förel., 50 övn.). Amanuens biträder vid undervisningen i ämnet. Husdjurens hälso- och sjukvårdslära (30 förel., 15 övn.):

Speciallärare undervisar i ämnet. Mjölkhushällning (50 förel., 15 övn.):

Overassistenten och assistent (eventuellt) vid centralanstaltens underavdel- ning för mejerihantering bestrida undervisningen i ämnet. Nationalekonomi med statistik (90 förel., 20 övn.): Speciallärare undervisar. Lantbruksekonomi med handelslära (210 förel., 160 övn.):

Professor vid högskolan undervisar i lantbruksekonomi (160 förel., 120 övn.) samt i bokföring (specialkurs för ekonomiska linjen; 50 övn.).

Speciallärare undervisar i handelslära (50 förel., 40 övn.).

• Sida 109
•  Original

Lantbruksbokföring (130 övn.): En del av undervisningen i ämnet bestrides av professorn i lantbruksekonomi (se ovan!). Speciallärare meddelar allmän kurs i ämnet (80 övn.). Rättslära (00 förel., 50 övn.):

Speciallärare bestrider undervisningen i ämnet. Trädgårdsskötsel (10 förel.. 10 övn.):

Speciallärare undervisar. Skoyshnshdllning (50 förel.):

Speciallärare meddelar undervisning i ämnet (skogshögskolnn). Pedagogik (10 förel., 15 övn.):

Speciallärare undervisar. Undervisningens fördelning på olika lärare framgår närmare av efterföljan- de tabell.

lärarpersonal och undervisningstimmar vid undervisning för ämbetsexamen i Stock- holm enligt huvudalternativ A under förutsättning av organisatorisk förening med centralanstalten samt viss anknytning till veterinär- och skogshögskolorna. &

Befattninge- Professor vid havare vid Special- högskolan central- lärare Assi- Ams.- anstalten stent nuens Antal Förel. Ovn. Förel. Ovn. Förel. Ovn. ___—___— Matematik ............. ' 30 15 Fysik och meteorologi ..... . . 50 50 Lantbrukskemi ........... r Marklära ........... . . l 1 100 220 90 90 1 Lantbruksbotanik .......... ' 80 80 40 40 Bakteriologi ............ 35 60 Allmän ärftlighetslära ........ 30 10 IÄantbrukszoologi ...... . . . . 20 10 llmän 'ordbrukslära ........ r & Växtodlingslära .......... i 1 140 170 100 120 40 00 1 Kulturteknik ............ 1 1 20 220 Redskapslära ............ 70 100 1 Husbyggnadslära .......... ! 40 80 Husdjurens anatomi och fysiologi . . . 135 185 1 Husdjurens avels- och raslära. . . . . 1 140 170 1 Husdjurens utfodring och skötsel . . . 100 120 40 50 l Husdjurens hälso- och sjukvårdslära . 30 15 Mjölkhnshållning .......... , 50 15 Nationalekonomi med statistik . . . . - ' i 90 20 Lantbruksekonomi med handelslära . . [ 1 i 160 120 50 40 ! Lantbruksbokföring ......... | —— 50 -— 80 I ' Rättslära ............. | —. 90 50 , ' 'lfrädgårdsskötsel .......... i _ ' 10 10 Skogshushållning .......... g 50 ' — * Pedagogik ............. ? i 10 15 * Summa 1 5 710 950 475 495 805 810 2 5

Härtill kommer ett antal exkursionsdagar. Under cirka 5 av dessa. kunna speciallärare väntas vara ledare.

• Sida 110
•  Original

Ovan angivna förslag till fördelning av undervisningen för ämbetsexamen enligt huvudalternativ A innebär. att befattningshavare vid centralanstalten skulle bära huvudansvaret för undervisningen i åtskilliga viktiga ämnen. För att i någon mån kompensera den minskning i forsknings- och försöksarbetet. vid centralanstalten, som otvivelaktigt måste bliva en följd av utt anstaltens befattningshavare i så stor utsträckning, som i förslaget förutsatts. tagas i anspråk för den högre lanbruksundervisningen, synes det motiverat att följande nya befattningar inrättas vid centralanstalten. nämligen:

1 assistentbefattning vid lantbrukskemiska avdelningen.

l » » lantbruksbotaniska >> 1 >> » jordbruksavdelningen samt 1 >> » husdjursavdelningen.

2. Huvudalternativ B.

Vid detta alternativ synes undervisningen för ämbetsexamen böra fördelas sålunda: Matematik (30 förel., 15 övn.):

Speciallärare undervisar i ämnet.

Fysik (50 förel., _50 övn.): Speciallärare bestrider undervisningen.

Lantbrukskemi med marklära (165 förel., 230 övn.):

Föreståndaren och laboratorn vid centralanstaltens avdelning för lantbruks- kemi bestrida undervisningen. För tillgodoseende av försöksverksamheten tor- de böra anställas ytterligare en laborator vid avdelningen.

Amanuens biträder vid undervisningen. Geologi (20 förel., 20 övn.): Speciallärare undervisar i ämnet. Lantbruksbotanik (105 förel.. 130 övn.):

Föreståndaren och laboratorn vid centralanstaltens avdelning för lantbruks- botanik bestrida undervisningen i ämnet. För tillgodoseende av försöksverk- samheten torde böra anställas ytterligare en assistent vid avdelningen.

Amanuens biträder vid undervisningen. Bakteriologi (35 förel., 70 övn.):

Föreståndaren vid centralanstaltens avdelning för bakteriologi bestrider un— dervisningen. Allmän ärftlighetslära (30 förel.. 10 övn.): Undervisningen bestrides av professorn i husdjurens avels- och raslära (se nedan! . Allmän jordbrukslära och växtodlingslära (180 förel., 300 övn.) :

Föreståndaren, överassistenten och för undervisningen erforderlig ng lab'o- rator vid centralanstaltens jordbr-uksavdelning bestrida tillsammans undervis— ningen i ämnet.

Assistent biträder vid undervisningen. Kultarteknik (70 förel., 180 övn.):

Speciallärare undervisar i ämnet. Assistent biträder Vid undervisningen.

• Sida 111
•  Original

iedska-pslära (40 förel., 40 övn.):

Undervisning i ämnet meddelas av speciallärare.

Husdjurens anatomi och fysiologi (100 förel., 150 övn.): Undervisning meddelas av speciallärare (veterinärhögskolan). Amanuens biträder vid undervisningen. Husdjurens avels- och raslära (90 förel., 150 övn.):

Professor i husdjurens avels- och raslära undervisar i detta ämne ävensom i allmän ärftlighetslära (se ovan!). Husdjurmzs utfodring och skötsel (90 förel., 150 övn.) :

Föreståndaren och laboratorn vid centralanstaltens husdjursavdelning be— strida tillsammans undervisrringerr. För tillgodoseende av forskningsverksam- heten torde böra anställas ytterligare en assistent vid avdelningen.

Assistent biträder vid undervisningen i detta och nästföregående ämne. Nationalekonomi med statistik (40 förel.):

Undervisningen bestrides av professorn i lantbruksekonomi. Lantbruksckonomi med handelslära (80 förel., 100 övn.):

Professor i lantbruksekmzomi undervisar i detta ämne ävensom i national- ekonomi (se ovan!).

Pedagogik (10 förel., 15 övn.): Speciallärare undervisar. Undervisningens fördelning på olika lärarkrafter belyses närmare av föl- jande tabellariska sammanställning.

Lärarpersonal oclr undervisningstimmar vid undervisning för ämbetsexamen i Stock- holm__!enllgt huvudalternativ B under förutsättning av organisatorisk förening med centralanstalten och viss anknytning till veterinärlrögskolan. #

. Befattninge- l Professor vid havare vid Special— högskolan central- lärare Assi- Ama- anstalten stent nuens __ 1 Antal Förel. Ovn. Före]. Övn. Förel. Ovn. * _ | ' Matematik ............. 30 15 , Fysik ............... 50 50 , Lantbrukskemi med'imarklära . . . . 165 230 ' ", 1 ' Geologi .............. 20 20 l, *. Lantbruksbotanik .......... 105 130 i ' l ' Bakteriologi ............ 35 70 . 1 * ållmän ärftlighetslära ........ .1 30 10 2 [ llmän jordbrukslära ........ ' ' Växtodlingslära .......... i 180 300 l 1 ; Kulturteknik ............ 70 180 ' 1 ' ; Redskapslära. ............ 40 40 * Husdjurens anatomi och fysiologi . . 100 150 . 1 Husdjurens avels- och raslära . . . . 1 90 150 % ] _ Husdjurens utfodring och skötsel . . . 90 150 - * 5 ; Nationalekonomi med statistik . . . . [ 1 i 40 — & Lantbruksekonomi med handelslära . . J 80 100 i . Pedagogik ............. , 10 15 , , . ; Summa 2 240 260 575 880 320 470 3 3 ,

1 Undervisning meddelas av professor i husdjurens avels— och raslära.

• Sida 112
•  Original

De ekonomis- ka konse- kvenserna av lantbrukshög- skolans in- korporering med central- anstalten.

Enligt ovanstående förslag till fördelning av undervisningen för ämbetsexa- men mellan olika lärare skulle befattningshavare vid centralanstalten bära huvudansvaret för utbildningen i flertalet viktigare ämnen. Systemet synes. såsom redan nämnts, kunna motivera. krav på inrättande av följande nya befatt- ningar vid centralanstalten, nämligen:

1 laboratorsbefattning vid lantbrukskemiska avdelningen,

1 * » » jordbruksavdeln ingen, 1 assistentbefattning >> lantbruksbotaniska avdelningen, 1 >> >> husdj ursavdelningen.

Med avseende på kostnaderna för anordnande av högre lantbruksundervisning i anknytning till centralanstaltens verksamhet i jämförelse med motsvarande kostnader för en till Stockholm förlagd mera fristående lantbrukshögskola är det tydligt, att posten lärarlöner skall bliva förhållandevis låg i sanrma mån som tjänstemän vid centralanstalten utan särskild ersättning meddela—under— visning vid högskolan. Om man emellertid _ vilket givetvis är fullt riktigt — till kostnaderna för ifrågavarande undervisning räknar jämväl löner till innehavarna av de nya befattningar vid centralanstalten, vilka kunna väntas bliva erforderliga till följd av att redan befintliga tjänstemän i avsevärd grad bliva upptagna av undervisning, visar det sig likväl enligt av de sakkunniga gjorda beräkningar, att besparingen i utgifter för lärare blir ganska obetydlig. I jämförelse med motsvarande kostnader vid en mera fristående, till Stockholnr förlagd högskola, för vilka de sakkunniga senare skola lämna beräknade siffer— mässiga uppgifter, synes den sannolika besparingen endast uppgå till ett eller annat tusental kronor. Skulle därtill särskilt arvode anses böra utgå till tjän- stemän vid centralanstalten för deras undervisning —— varmed åtminstone under en viss övergångstid torde få räknas _ lärer någon ekonomisk fördel av sam- mankopplingen med centralanstalten näppeligen vara att påräkna i nu nämnda hänseende.

De egentliga administrationskostnaderna kunna möjligen nedbringas något genom anknytning till centralanstalten, men då dennas verksamhet i huvudsak ligger på ett helt annat område, torde administrationen ej oväsentligt behöva utvidgas för tillgodoseende av högskolans särskilda krav, och några avsevärda besparingar på denna punkt lära sålunda icke vara att vinna genom ifrågava- rande sammankoppling.

.V ad därefter angår övriga årliga kostnader för undervisningsverksamheten —— undervisningsmateriel m. m. _ är det sannolikt, att dessa skola bliva något mindre, om lantbrukshögskolan inkorporeras med centralanstalten än om den får en mera fristående ställning. För tjänsteman vid centralanstalten, som meddelar undervisning vid högskolan, torde man nämligen icke behöva räkna med, att han vid högskolan skall behöva särskilt utrynrme eller dyrbara expe— rimentella hjälpmedel för egen forskningsverksamhct, då erforderliga förut- sättningar i sådant avseende ju redan stå till hans förfogande vid centralan— stalten. I den mån dylika tjänstemän tagas i anspråk i stället för särskilda vid högskolan fast anställda lärare, bör sålunda viss kostnadsbesparing kunna ernås. Även med avseende på den vid högskolan erforderliga försöksverksam- heten är det tänkbart, att genom fastare anknytning till centralanstalten kost- naderna i någon mån skola kunna nedbringas. Det är emellertid tydligt, att besparingar på dessa och möjligen vissa andra punkter under inga förhållanden kunna uppgå. till något större belopp.

Centralanstaltens institutioner och laboratorier äro ej inrättade för och kunna icke erbjuda plats för lantbrukshögskolans studerande på det lägre stadiet. 'Även under förutsättning av organisatoriskt samband med centralanstalten måste sålunda åt lantbrukshögskolan uppföras institutions- och undervisnings-

• Sida 113
•  Original

byggnader av i stort sett samma omfattning som vid självständig högskola. Såsom förut antytts, bör emellertid någon kostnadsbesparing kunna vinnas där- igenom, att vissa lärare hava lokaler för egna forskningsarbeten vid central- anstalten. Utförd överslagsberäkning har givit vid handen, att den därigenom möjliggjorda minskningen i byggnadskostnader, inberäknat kostnaderna för ifrågavarande lokalers inredning, kan beräknas till i runt tal 40 000—60 000 kronor. Å andra sidan är det tänkbart, att kostnader kunna uppstå för bere- dande av arbetsplats åt erforderliga nya assistenter och i förekommande fall laboratorer vid centralanstalten. Eventuell sådan kostnad bör givetvis betrak- tas såsom utgift för högskolan.

Av det nu sagda torde framgå, att minskningen i kostnader för den högre lantbruksundervisningen i samorganisation med centralanstalten i jämförelse med förläggning till Stockholm under mera självständig organisation icke kan beräknas bliva avsevärd. I varje fall kunna icke besparingarna väntas bliva av den storleksordning, att de kunna tillmätas någon avgörande betydelse vid vaået nåellan olika tänkbara alternativ för den högre lantbruksundervisningens or nan e.

Det är utan vidare klart, att ovan avhandlade anordning för den högre lant- bruksundervisningens organisation med nödvändighet måste medföra, att cen- tralanstaltens för försöksväsendet på jordbruksområdet nuvarande huvudupp— gift -— det vetenskapliga forskningsarbetet — i hög grad skulle komma att

Varför sam— mankoppling mellan een- tralanstalt och lant-

bliva tillbakasatt på grund därav, att de ledande tjänstemännen vid anstalten brukshögskola skulle nödgas använda en väsentlig del av sin tid för undervisningsverksam— heten vid lantbrukshögskolan. Denna senare verksamhet består ju ej endast i hållande av föreläsningar utan även i utarbetande av sådana, i handledning vid laborationer och andra övningar samt i examinationsarbete. Det torde också vara fara värt, att den förminskade försöksverksamhet, som kunde bedri— vas vid sidan av undervisningsarbetet, rent automatiskt komme att växla. in på andra spår, nämligen så att försöksarbetet allt mera komme att tillrättaläggas efter undervisningens behov, för att illustrera denna och för att giva resultat, som kunde vara av speciellt intresse ur demonstrationssynpunkt.

Det vore emellertid otvivelaktigt till skada, om centralanstaltens nuvarande arbetsuppgifter skulle på dylikt sätt i avsevärd grad förryckas. Efter en tju- guårig utveckling har centralanstaltens vetenskapligt-praktiskt inriktade för- söksverksamhet kommit att tillvinna sig allt mera erkännande såväl inom som utom vårt land, och man har lyckats binda framstående forskare vid anstalten. Skulle anstaltens verksamhet omläggas, så att en betydande del av arbetstiden åtginge för meddelande av undervisning, vore detta liktydigt med ett allvarligt försvagande av grunden för den självständiga lantbruksvetenskapliga forsk- ningen inom landet. Genom att komplettera centralanstaltens arbetskrafter medelst inrättandet av ytterligare laborators- och assistentbefattningar vid an- stalten kan visserligen olägenheten därav, att de ledande arbetskrafterna vid anstaltens olika avdelningar i väsentlig mån kopplas ifrån den hittillsvarande huvuduppgiften, till en viss grad förminskas, men full ersättning kan på dylikt sätt icke ernås, enär resultatet utav avdelningarnas forsknings- och försöks— verksamhet i högsta grad är beroende av föreståndarnas respektive överassisten- ternas personliga insatser och initiativ samt av deras direkta övervakande av arbetets gång.

Annorlunda ställer sig förhållandet om man, i stället för att lägga den hu- vudsakliga delen av undervisningen inom de vid centralanstalten företrädda jordbruksämnena på de därstädes anställda tjänstemännen, tänker sig, att dessa skulle undervisa och handleda de lantbruksstuderande i vissa speciella delar av de olika ämnena. Härigenom skulle belastningen med undervisning mindre kännbart inverka på det egentliga försöksarbetet och anstaltens huvudsakliga

ej bör äga rum.

• Sida 114
•  Original

verksamhet sålunda lida mindre avbräck. Man skulle sålunda kunna tänka sig, att anstaltens professorer och överassistenter övertoge ett mindre, speciellt område av undervisningen i sina olika fack samt att vissa av dem jämte labo- ratorerna måhända helt kunde bestrida undervisningen i vissa mindre ämnen. Till frågan om lämpligheten av ett dylikt arrangemang, som till skillnad från den förut diskuterade anordningen icke torde förutsätta vare sig administrativ eller ekonomisk sammankoppling av centralanstalt och lantbrukshögskola, vilja de sakkunniga strax återkomma.

När i det föregående högskolans eventuella inkorporering i centralanstalten avhandlats, har detta skett under förutsättning, att förläggningsorten för båda institutionerna vore Stockholm.

CentralanStal' Inom de sakkunniga har emellertid jämväl bragts på tal frågan, huruvida. tensmfgraytt' icke vid upprättande av en lantbrukshögskola å annan plats än Stockholm cen- g' tralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet lämpligen borde på ett eller annat sätt inkorporeras i högskolan och alltså förflyttas från dess nuva- rande förläggningsort, Experimentalfältet. Såsom skäl härför har anförts, dels att en sådan förläggning av centralanstalten, som skulle medföra väsentli- gen större tillgång till för försöksändamål lämpad jord ävensom kreatur av olika slag, ur synpunkten av anstaltens arbetsuppgifter skulle beteckna en av— sevärd fördel.

Aven har man hållit före, att här liksom vid de båda anstalternas förlägg— ning i Stockholm vissa ekonomiska fördelar skulle vara förenade med en sådan anordning; detta skulle emellertid tydligen kunna påräknas endast under förut— sättning, att samorganisationen genomfördes på det sätt, att befattningshavarna vid centralanstalten — främst avdelningsföreståndarna —— samtidigt vore lä- rare vid högskolan —— eller vice versa. Tydligt är emellertid, att en sådan an- ordning, även om den ur undervisningens synpunkt skulle vara tänkbar, givetvis måste liksom motsvarande anordning vid förläggning i Stockholm innebära en betydande nedskrivning av det vetenskapliga forskningsarbete i jordbrukets tjänst, som varit och är centralanstaltens uppgift. I stället för att man, såsom i det föregående påvisats, ansett sig kunna såsom en sekundär fördel av lant- brukshögskolans upprättande räkna med ett ytterligare väl behövligt tillskott till jordbruksforskningen i vårt land, skulle här resultatet bliva det rakt mot— satta. I den mån detta icke skall bliva fallet måste man giva avkall på för— hoppningarna om besparingar på detta område; skall åter centralanstaltens verksamhet alltjämt i oförminskad omfattning uppehållas, lärer man också i det stora hela få räkna med, att hela dess stora apparat upprätthålles i hela sin vidd, vilket lärer förutsätta, att full ersättning lämnas för de anstaltens ar- betskrafter, vilka tagas i anspråk för högskolans undervisningsverksamhet. Villie. avsevärda kostnader, en sådan anordning skulle medföra, låter sig väl tän as.

Det har i detta sammanhang påpekats, att särskilt centralanstaltens under— avdelning för mejerihushållning på det sätt den för närvarande är organiserad väl skulle lämpa sig för att lösgöras från centralanstalten och infogas i en eventuell ny högre mejeriundervisningsanstalt, som förmenats dels kunna om- händertaga dess arbetsuppgift och dels för sitt egentliga ändamål hava en viss fördel av denna utbyggnad.

Även om man skulle anse sig böra tillerkänna denna uppfattning ett visst berättigande, så måste det dock väcka stark betänksamhet att på detta tidiga stadium, innan ännu den eventuella nya undervisningsanstalten hunnit visa, vilka möjligheter den över huvud taget kan hava att räkna med, planera ett sönderbrytande av centralanstaltens organisation. Ett sådant skulle nämligen bliva en given följd därav, ity att mejeriavdelningen, om ock inom centralan— stalten förhållandevis friställd så till organisation som arbetssätt, dock sär-

• Sida 115
•  Original

skilt på ett område, bakteriologiens, och i viss mån även på husdjursskötselns, uppehåller ett intimt och av omständigheterna påkallat samarbete med andra verksamhetsområden inom centralanstalten.

På samma sätt som enligt vad ovan sagts frågan om mejeriavdelningens vid centralanstalten eventuella utbrytning knappast kan sägas vara aktuell, för- håller det sig med den större frågan om centralanstaltens i dess helhet inord- nande i en ny lantbrukshögskola. Aven härvidlag må med styrka framhållas, att det givetvis måste betraktas som ett knappast tillåtligt vågspel att vidtaga åtgärder i föreslaget syfte, innan ännu någon som helst erfarenhet vunnits om högskolans allmänna förutsättningar att övertaga jämväl centralanstaltens mångahanda och krävande arbetsuppgifter. Aven den som tilläventyrs håller före, att en utveckling i här förevarande riktning vore önskvärd, måste dock erkänna, att tidpunkten för åtgärder i detta syfte ännu icke är inne. Detta så mycket mindre, som det förslag till högskolefrågans lösning, vari de sakkunni- gas arbete kommer att utmynna, icke lärer kunna sägas på något besvärande sätt föregripa en kombination med centralanstalten, därest en sådan vid en se- nare tidpunkt, då detta spörsmål bättre kan överblickas, skulle befinnas önsk— värd.

Ehuru det ur den högre lantbruksundervisningens synpunkt torde vara i hög grad önskvärt, att vid centralanstalten anställda vetenskapsmän ävensom där- städes förefintliga instrumentella resurser på ett eller annat sätt utnyttjas jämväl för undervisningsändamål, kunna de sakkunniga av ovan anförda skäl icke förorda, att detta sker i den omfattning, att lantbrukshögskolan inkorpo- reras med centralanstalten. Förut hava de sakkunniga sökt motivera, att lant- brukshögskolan icke heller bör organisatoriskt förenas vare sig med universi- tet eller med lantbrukshögskolan mer eller mindre närstående fackhögskola. De sakkunniga hava i stället kommit till den bestämda uppfattningen, att en blivande lantbrukshögskola bör organiseras såsom en fullt fristående under- visningsanstalt med egen styrelse och självständig ekonomi.

5. Den högre lantbruksundervisningen organisatoriskt självständig, med anknytning till andra högskolor och institutioner.

Ehuru den högre lantbruksundervisningen sålunda enligt de sakkunnigas Betydelsen av förmenande i organisatoriskt hänseende bör utgöra en självständig institu-

samarbete

tion, följer därav ingalunda, att ifrågavarande undervisning bör stå isolerad med andra från annan närstående undervisnings- och forskningsverksamhet. Tvärtom hålla de sakkunniga före, att det för ernående av ett gynnsamt resultat av en reformerad högre lantbruksundervisning är av synnerligen stor betydelse, att denna står i nära kontakt med förefintliga institutioner inom angränsande undervisnings— och forskningsområden.

Vad först beträffar det personliga samarbetet mellan vetenskapsmän vid en lantbrukshögskola och andra närstående anstalter för undervisning och forsk— ning, är det tydligt, att dylikt samarbete icke kan garanteras genom yttre anordningar och föreskrifter, då ju den enskildes intresse för dylikt samarbete ytterst är bestämmande för om det kommer till stånd eller icke. Emellertid böra genom olika åtgärder ökade förutsättningar kunna skapas för dylikt samarbete. I sådant avseende är det givetvis framför allt av betydelse, att de olika anstalterna icke lokalt äro så vitt skilda, att det personliga samman- träffandet mellan olika vetenskapsmän blir förenat med avsevärda svårig- heter. Men även på annat sätt torde förbindelsen mellan vetenskapsmän från olika institutioner kunna underlättas. Sålunda anse de sakkunniga, att bland annat en sådan anordning, att vetenskapsmän vid olika institutioner på

högskolor och

institutioner.

• Sida 116
•  Original

Samarbete med univer— sitet.

jordbrukets område kunna anlitas för hållande av någon serie föreläsningar eller enstaka föredrag vid lantbrukshögskolan, kommer att verka i ovan antydd riktning.

Ur själva undervisningens synpunkt bör genom kontakt med andra närstående anstalter för undervisning Och forskning ett gynnsammare resultat av den lant- bruksvetenskapliga utbildningen kunna ernås. I den mån vetenskapligt spe- cialiserade lärarkrafter från dylika anstalter kunna anlitas vid den högskole— mässiga lantbruksundervisningcn, bör denna inom begränsade områden kunna väntas vinna i fördjupning, och kunna därtill vid sådana anstalter förefint— liga, ofta på sitt speciella område rika instrumentella resurser i viss utsträck— ning tagas i anspråk för lantbruksundervisningen, bör denna hava ännu större förutsättningar att lämna ett gott resultat. Förbises bör ej heller, att dylik kontakt mellan lantbrukshögskola och andra vetenskapliga anstalter bör kunna väntas hos de lantbruksstuderande medföra vidgad förståelse för forskningens metoder ävensom för dess betydelse för jordbruksnäringen.

I ekonomiskt hänseende böra ävenledes vissa. fördelar kunna. vinnas genom anknytning till andra undervisnings- och forskningsanstalter. Genom ut- nyttjande av andra anstalters resurser i fråga om lärare, lokaler och under— visningsmateriel bör nämligen en vis minskning i lantbrukshögskolans egen utrustning i förevarande avseenden bliva möjlig, och det torde ej lida något tvivel om, att därigenom en viss kostnadsbesparing kan åstadkommas. Na- turligtvis bestämmes dock kostnadsbesparingen till sin storlek i väsentlig mån av de villkor, som kunna. komma att gälla för samarbetet.

I det föregående har undersökts, i vilken utsträckning den högre lantbruks- undervisningen skulle kunna tänkas draga nytta av lärare och materiella re- surser vid universitet, olika fackhögskolor och centralanstalten för jord- bruksförsök, under förutsättning av att lantbrukshögskolan vore organisato- riskt förenad med en eller flera av dem. Det. har därvid visat sig, att i vissa fall fördelar vore att vinna för den högre lantbruksundervisningen genom en sådan anordning. Av skäl, som förut anförts, hava de sakkunniga likväl icke ansett sig kunna förorda en dylik organisationsform. Det återstår då att undersöka, i vad mån ifrågavarande fördelar må kunna ernås även utan dylik inkorporering av lantbrukshögskolan i redan befintlig mer eller mindre närstående institution.

Vad först beträffar universiteten, torde på det lägre utbildningsstadiet — närmast undervisningen för agronomisk ämbetsexamen _— föga vara att vinna genom samarbete. Universitetskurserna för kandidat- och ämbetsexamina inom filosofiska fakulteten i de för lantbruksstudierna viktigare grundläggande äm- nena kunna nämligen icke, vare sig med avseende på omfattning eller inriktning, anses lämpade att ingå i en agronomisk ämbetsexamen, och de speciella kurser uti ifrågavarande ämnen, som sålunda måste givas för lantbruksstuderande, Synas av olika skäl böra meddelas av särskilda vid lantbrukshögskolan an- ställda lärare, som för vinnande av önskvärd begränsning i studietiden redan från början kunna giva undervisningen en sådan inriktning, som bäst överens- stämmer med lantbruksutbildningens speciella krav.

Däremot erfordras medverkan från universitet i vissa fall med avseende på agronomie kandidatexamen. I denna examen har ansetts böra kunna ingå ett eller flera av ämnena ärftlighetslära och nationalekonomi samt —— beträffande huvudalternativ B _ statistik, studerade och tentera-de vid universitet. Stu- diekurserna för olika betyg i agronomie kandidatexamen torde för dessa äm- nen böra överensstämma med de kurser, som fordras för motsvarande be- tyg i filosofie kandidatexamen. För lantbruksstuderande, som avlagt student- examen, erfordras givetvis inga särskilda anordningar när det gäller studiet

• Sida 117
•  Original

av ifrågavarande universitetsämnen, enär sådan studerande på vanligt sätt bör kunna. vinna inträde vid filosofisk fakultet av universitet. Beträffande sådan studerande, som icke avlagt fullständig studentexamen, är det där- emot erforderligt, att sådan anordning vidtages, att lantbruksstuderande be- redes möjlighet att vid universitet bedriva studier och avlägga tentamen i ett eller flera av de tre nyssnämnda ämnena utan hinder därav, att han eventuellt icke avlagt studentexamen. Enär det icke heller i detta fall är fråga om att avlägga examen vid universitet, torde hinder icke böra möta för vidtagande av ifrågavarande anordning, även om lantbrukshögskolan förutsättes vara i organisatoriskt avseende skild från universitetet.

Vid de mera vetenskapligt betonade lantbruksstudierna —— för licentiat- examen och eventuellt doktorsgrad —— är medverkan från universitetens sida ävenledes av behovet påkallad. Såsom förut anförts, bör såsom biämne i li— centiatexamen i vissa fall få ingå något av ämnena ärftlighetslära, national— ekonomi eller statistik. Enär berörda ämnen icke vid lantbrukshögskolan av- setts skola företrädas av professurer, har förutsatts, att de skola få studeras och tenteras vid universitet. Den studiekurs, som skulle komma i fråga, bör för varje ämne motsvara fordringarna för ett betyg i filosofie licentiat— examen. Sådana åtgärder äro sålunda erforderliga, att lantbruksstuderande, som avlagt ämbets- eller kandidatexamen vid lantbrukshögskolan, beredes möj- lighet att vid universitet bedriva studier och avlägga tentamen för ett betyg i filosofie licentiatexamen i något av de tre nyssnämnda ämnena utan hinder därav, att han icke avlagt lägre filosofisk examen. Det vill synas de sak- kunniga, som om någon allvarligare invändning icke skulle kunna resas från universitetshåll emot ett dylikt arrangemang. Såsom redan tidigare påpekats, gäller det ju i detta fall icke för den studerande att avlägga fullständig filo- sofisk examen utan endast att vid viss ämneskombination kvalificera. sig för avläggande av examen vid lantbrukshögskolan. Uppenbarligen bör den före— slagna anordningen kunna vidtagas utan hinder därav, att lantbrukshögskolan icke är organisatoriskt förenad med universitet.

När det gäller högre lantbruksstudier, är emellertid medverkan från uni- versitet önskvärd även i andra avseenden. Enär lantbruksvetenskaperna till största delen hava naturvetenskaplig karaktär, måste den högre utbildnin- gen på området i stor utsträckning grunda sig på den studerandes egna experimentella undersökningar. Sålunda torde man böra räkna med, att licentiat- och doktorsavhandlingar inom lantbruksvetenskaperna mycket ofta skola bygga på experiment. Nu torde det i många fall vara synnerligen önsk— värt, att dylika experimentella undersökningar helt eller delvis kunna få äga rum vid härför lämpade universitetsinstitutioner. För arbeten av ifråga- varande slag torde det nämligen mången gång vara synnerligen värdefullt för att icke säga nödvändigt, att dessa institutioners omfattande instrumentella utrustning kan få tagas i anspråk. Det torde nämligen icke kunna förväntas, att lantbrukshögskolans egna institutioner åtminstone till en början skola äga tillgång till alla de ofta mycket dyrbara instrument, som äro nödvändiga för utförande av speciella vetenskapliga arbetsuppgifter inom hela det arbetsområde, som kan komma i fråga. Det torde alltså vara erforderligt, att anstalter vidtagas i syfte att bereda vissa av lantbrukshögskolans studerande på licentiat- stadiet och doktorander arbetsplats vid olika universitetsinstitutioner ävensom viss handledning vid de experimentella studierna. Enligt vad de sakkunniga under hand inhämtat, torde förutsättningar finnas för en sådan anordning. Förut har framhållits, att antalet lantbruksstuderande på detta stadium icke kan väntas bliva betydande, och för samtidigt studium vid universitetsinstitutio- ner torde man endast hava att räkna med ett ringa antal.

• Sida 118
•  Original

Samarbete Lantbrukshögskolans anknytning på det lägre utbildningsstadiet till andra medsktåghög närstående fackhögskolor En i stort sett endast möjlig under förutsättning av ' att lantbrukshögskolan förlägoos till Stockholm. Vid förläggning till annan plats är det naturligtvis tänkbart, att. lärare vid sådan fackhögskola skall kunna hålla enstaka eller kortare serier av förediag vid lantbrukshögskolan, men med hänsyn till de ämnen, som därvid kunna komma i fråga, torde detta kunna förväntas ske endast i mindre omfattning.

Vid förläggning av lantbrukshögskolan till Stockholm kan anknytning på det lägre stadiet, såsom redan anförts, tänkas ske till tekniska högskolan, skogs— högskolan och veterinärhögskolan. Av vad förut sagts torde emellertid framgå, att undervisningen vid tekniska högskolan icke till någon del kan anses av— passad för studierna till agronomisk ämbetsexamen.

Till skogshögskolan skulle den i lantbrukshögskolans undervisning ingående kursen i Skogshushållning möjligen kunna. förläggas, i vilket fall skogshög- skolans rika samlingar på området kunde utnyttjas, samtidigt som plats för undervisningsmateriel i ämnet icke behövde reserveras vid lantbrukshögskolan. Givetvis vore det önskvärt, om ifrågavarande undervisning kunde meddelas av lärare vid skogshögskolan. Enligt de sakkunnigas förmenande torde det vara tänkbart att genom avtal med skogshögskolan få dylikt samarbete till stånd.

Vid veterinärhögskolan återigen skulle kunna meddelas erforderlig under— visning för agronomisk ämbetsexamen i ämnena husdjurens anatomi och fysio- logi samt husdjurens hälso- och sjukv'årdslära med anlitande av vid nämnda högskola anställda lärare. Härigenom skulle vinnas en icke obetydlig be- sparing vid lantbrukshögskolan i fråga om undervisningslokaler och experi- mentella hjälpmedel. Även med nämnda högskola torde det vara tänkbart att träffa avtal om samarbete i nu berörda. avseende.

Med avseende på studierna i lantbruksämnen på licentiatstadiet synes av nu berörda fackhögskolor skogshögskolan knappast kunna. komma i fråga för samarbete, enär där förekommande discipliner icke direkt torde stå i samband med något av examensämnena för licentiatexamen vid lantbrukshögskolan. Till tekniska högskolan däremot skulle sannolikt någon del av den högre utbild- ningen i kulturteknik med fördel kunna förläggas, och vid veterinärhögskolan borde vissa möjligheter att bedriva fortsatta .studier i husdjurens anatomi och fysiologi förefinnas. Vad studiet av sistnämnda ämne beträffar skulle de lantbruksstuderande för övrigt i huvudsak vara hänvisade till veterinär- högskolan, då ju vid lantbrukshögskolans förläggning till Stockholm sådan anordning synts böra t1äf,fas att undervisningen i dessa ämnen helt och hållet kunde överlåtas ål. lärarkrafter vid veterinärhögskolan.

Även med avseende på m.m beröida högre studier torde det vara tänk- bart att få samarbete till stånd, utan att organisatorisk förening av de olika högskolorna behöver ifrågasättas. Samarbete på detta stadium torde för öv- rigt kunna anordnas, även om lantbrukshögskolan är förlagd till annan plats än Stockholm.

Samarbete Vad slutligen angår lantbrukshögskola-ns utnyttjande av centralanstalten, med central— äro förutsättningarna härför, såvitt angår det lägre stadiet av högskoleut—

anStalten- bildningen, väsentligt olika, om lantbrukshögskolan förlägges till Stockholm eller till annan plats. I förra fallet torde, såsom redan förut antytts, avdel- ningsföreståndare och andra tjänstemän vid centralanstalten kunna övertaga en viss mindre del av den på undervisningsschemat upptagna undervisningen. I senare fallet åter torde ifrågavarande tjänstemän endast kunna åtaga sig att1 tillfälligtvis hålla kortare serier av föreläsningar vid sidan av högskolans sc ema.

Under förutsättning av lantbrukshögskolans förläggning till Stockholm hava

• Sida 119
•  Original

uppgjorts följande förslag till fördelning av undervisningen för ämbetsexamen, därvid man såsom regel utgått ifrån, att vederbörande tjänstemän vid central- anstalten skola undervisa. i en mindre del av sina ämnen, utan att dock bära huvudansvaret för utbildningen vid lantbrukshögskolan uti ifrågavarande äm- nen. Vidare har förutsatts, att undervisningen i husdjurens anatomi och fy- siologi skall kunna äga rum vid veterinärhögskolan samt —— i förekommande fall —— undervisningen i Skogshushållning samt husdjurens hälso- och sjuk- vårdslära vid respektive skogshögskolan och veterinärhögskolan.

1. Huvudalternativ A.

Undervisningen för ämbetsexamen kan tänkas fördelad på olika lärare på följande sätt: Matematik (30 förel., 15 övn.):

Speciallärare undervisar i ämnet. Fysik och meteorologi (50 förel., 50 övn.): Professor i marklära undervisar i delar av ämnet (mekanik, värmelära, me- teorologi; 30 förel., 30 övn.). Speciallärare undervisar i återstående del av ämnet (i huvudsak elektricitets- lära; 20 förel., 20 övn.). Lantbrukskemi (110 förel., 220 övn.):

Professor i lantbrukskemi undervisar i ämnet. Amanuens b1träder v1d undermsningen. Lantbruksbotanik och allmän ärftlighetslära (130 förel., 110 övn.):

Professor i lantbruksbotanik bestrider undervisningen. Amanuens biträder vid undervisningen. Växtpatologi (20 förel., 20 övn.):

Föreståndaren eller laboratorn vid centralanstaltens lantbruksbotaniska av- delning undervisar i ämnet.

Lantbrukseoologi (20 förel., 10 övn.):

Föreståndaren eller laboratorn vid centralanstaltens entomologiska avdelning meddelar undervisning i ämnet. Bakteriologi (35 förel., 60 övn.): Föreståndaren vid centralanstaltens bakteriologiska avdelning bestrider un- dervisningen i ämnet.

Marklära (130 förel., 90 övn.): ' Professor i marklära undervisar i större delen av ämnet (105 förel., 65 övn.). Undervisar därjämte i delar av ämnet fysik (30 förel., 30 övn.). Föreståndaren eller laboratorn vid centralanstaltens lantbrukskemiska avdel- ning undervisar i en mindre del av ämnet marklära (25 förel., 25 övn.).

Allmän jordbrukslära (140 förel., 170 övn.):

Professor i allmän jordbrukslära undervisar i större delen av ämnet (120 förel., 150 övn.).

Föreståndaren eller överassistenten vid centralanstaltens jordbruksavdelning undervisar i en mindre del av ämnet (försöksteknik, eventuellt någon del av gödselläran; 20 förel., 20 övn.).

• Sida 120
•  Original

Växtodlingslära (140 förel., 170 övn.):

Profesisor i växtodlingslära undervisar i större delen av ämnet (120 förel., 150 övn. .

Föreståndaren eller över—assistenten vid centralanstaltens jordbruksavdelning undervisar i en mindre del av ämnet (försöksteknik, eventuellt någon del av växtodlingsläran ; 20 förel.. 20 övn.).

Assistent biträder vid undervisningen i detta och nästföregående ämne. Kaltarteknik (120 förel., 220 övn.): '

Professor i kulturteknik undervisar i ämnet. Assistent biträder v1d underv1sn1ngen.

Redskapslära (70 förel., 100 övn.):

Speciallärare undervisar i ämnet.

Hasbyggnadslära (40 förel., 80 övn.): Speciallärare meddelar undervisning i ämnet.

Husdjurens anatomi och fysiologi (135 förel., 185 övn.):

Professor i husdjurens utfodring och skötsel undervisar i en del av ämnet fysiologi (30 förel., 50 övn.).

Undervisningen i övrigt bestrides av speciallärare (veterinärhögskolan) (105 förel., 135 övn.).

Amanuens biträder vid undervisningen.

. Husdjurens avels- och raslära (140 förel., 170 övn.): Professor i husdjurens avels- och raslära bestrider undervisningen i ämnet.

Husdjurens utfodring och skötsel (140 förel., 170 övn.):

Professor i husdjurens utfodring och skötsel undervisar i större delen av äm- net (110 förel., 130 övn.). Undervisar därjämte i en del av ämnet husdjurens fysiologi (30 förel., 50 övn.).

Föreståndaren eller laboratorn vid centralanstaltens hasdjursavdelning un- dervisar i en mindre del av ämnet (försöksteknik och eventuellt en del av ut! fodringsläran; 30 förel., 40 övn.).

Assistent biträder vid undervisningen i detta och nästföregående ämne. Husdjurens hälso- och sjakvärdslära (30 förel., 15 övn.): Speciallärare undervisar. Mjölkhushållning (50 förel., 15 övn.):

Överassistenten och assistent (eventuellt) vid centralanstaltens underavdel- ning för mejerihantering bestrida undervisningen i ämnet. Nationalekonomi med statistik (90 förel., 20 övn.):

Undervisning meddelas av speciallärare. Lantbruksekonomi med handelslära (210 förel., 160 övn.):

Professor i lantbruksekonomi undervisar i ämnet lantbruksekonomi (160 förel)., 120 övn.) samt i bokföring (specialkurs för den ekonomiska linjen; 50 övn. .

Speciallärare undervisar i handelslära (50 förel., 40 övn.). Lantbruksbokföring (130 övn.):

Speciallärare meddelar allmän kurs i ämnet (80 övn.). Specialundervisning i ämnet för den ekonomiska linjen meddelas av profes- sorn i lantbruksekonomi.

• Sida 121
•  Original

Rättslära (90 förel., 50 övn.): Speciallärare bestrider undervisningen i ämnet. Trädgårdsskötsel (10 förel., 10 övn.): Speciallärare undervisar. Skogshushållning (50 förel.):

Speciallärare meddelar undervisning i ämnet (skogshögskolan). Pedagogik (10 förel., 15 övn.):

Speciallärare undervisar.

Lärarpersonal och undervisningstimmar vid undervisning för ämbetsexamen i Stock- holm enligt huvudalternatlv A under förutsättning av viss anknytning till central- anstalten samt veterinär- och skogshögskolorna.

Befattnings- Professor vid havare vid , Special- högskolan central- ' lärare Assi- Ama- anstalten stent nuens

Antal Förel. Övn. Förel. Övn. Förel. Övn.

___—___—

Matematik ............. 30 15 Fysik och meteorologi ....... 1 30 30 20 20 Lantbrukskemi ........... 1 110 220 1 Lantbruksbotanik och allmän ärftlig-

hetslära ............. 1 130 110 . 1 Växtpatologi ............ 20 20 l Lantbrukszoologi .......... 20 10 ? Bakteriologi ............ 35 60 Marklära. ............. 1 105 65 25 25 Allmän jordbrukslära ........ 1 120 150 20 20 | % 1 Växtodlingslära .......... 1 120 150 20 20 Kulturteknik ............ 1 120 220 Redskapslära ............ 70 100 Husbyggnadslära .......... 7 40 80 Husdjurens anatomi och fysiologi . . ” 30 50 105 135 1 Husdjurens avels- och raslära . . . . 1 140 170 > 1 Husdjurens utfodring och skötsel . . . 1 110 130 30 40 Husdjurens hälso- och sjukvårdslära . 30 15 Mjölkhushållning .......... 50 15 Nationalekonomi med statistik . . . . 90 20 Lantbruksekonorni med handelslära . . 1 160 120 50 40 Lantbruksbokföring ......... — 350 — 80 Rättslära ............. 90 50 Trädgårdsskötsel .......... 10 10 Skogshushållning .......... 50 _— Pedagogik ............. 10 15 ___—___—

Summa 9 11751465! 220 mol 595 580 3! 3

2. Huvudalternativ B.

i Vid detta alternativ kan undervisningen för ämbetsexamen tänkas fördelad mellan olika lärare på. nedan angivna sätt.

Matematik (30 förel., 15 övn.): Speciallärare undervisar i ämnet.

* Undervisningen meddelas av professor i marklära. ” » > » > i husdjurens utfodring och skötsel. ” » 7 » » i lantbruksekonomi.

• Sida 122
•  Original

Fysik (50 förel., 50 övn.): Undervisning meddelas av speciallärare.

Lantbrukskemi och marklära (165 förel., 230 övn.):

Professor i lantbrukskemi och marklära undervisar i större delen av ifråga; varande ämnen (125 förel., 190 övn.).

Föreståndaren och laborator-u vid centralanstaltens kemiska avdelning bestri- da en mindre del av undervisningen (40 förel., 40 övn.).

Amanuens biträder vid undervisningen. Geologi (20 förel., 20 övn.): Speciallärare bestrider undervisningen i ämnet. Lantbruksbotanik (105 förel., 130 övn.):

Speciallärare undervisar i större delen av ämnet (65 förel., 80 övn.). Föreståndaren och laboratorn vid centralanstaltens lantbruksbotaniska av- delning meddela undervisning i en mindre del av ämnet (t. ex. växtfysiologi och växtpatologi; 40 förel., 50 övn.). Bakteriologi (35 förel., 70 övn.): Föreståndaren vid centralanstaltens bakteriologiska avdelning undervisar i ämnet.

Allmän ärftlighetslära (30 förel., 10 övn.): Speciallärare undervisar i ämnet. Jordbrukslära (allmän jordbrukslära och växtodlingslära; 180 förel., 300 övn.) :

Pgofessor i jordbrukslära undervisar i större delen av ämnet (130 förel., 250 övn. .

Föreståndaren och överassistenten vid centralanstaltens jordbruksavdelning undervisar i övriga delar av ämnet (försöksteknik och eventuellt delar av göd- sel— och växtodlingsläran ; 50 förel., 50 övn.). Assistent biträder vid undervisningen. Kulturteknik (70 förel., 180 övn.):

Undervisning meddelas av speciallärare. Assistent biträder v1d underv1sn1ngen.

Redskapslära (40 förel., 40 övn.): Speciallärare undervisar i ämnet. Husdjurens anatomi och fysiologi (100 förel., 150 övn.):

Undervisningen bestrides av speciallärare (veterinärhögskolan). Amanuens biträder v1d underv1sn1ngen. Husdjurslära (avels- och raslära samt utfodring och skötsel; 180 förel., 300 övn. :1 Priofessor i husdjurslära undervisar i större delen av ämnet (140 förel., 250 övn. .

Föreståndaren och laborator—n vid centralanstaltens husdjursavdelning under- visa i övriga delar av ämnet (försöksteknik och eventuellt delar av utfodrings- läran; 40 förel., 50 övn.). '

Assistent biträder vid undervisningen.

1 Eventuellt kan den huvudsakliga undervisningen i hästskötsel bestridas av speciallärare; profes- sorn i husdjurslära kan då. tänkas övertaga undervisningen i allmän ärftlighetslära.

• Sida 123
•  Original

Lantbruksekonomi och nationalekonomi (120 förel., 100 övn.): Professor i lantbruksekonomi bestrider undervisningen. Pedagogik (10 förel., 15 övn.): Speciallärare undervisar i ämnet.

Lärarpersonal och undervisningstimmar vid undervisning för ämbetsexamen i Stock- holm enligt huvudalternativ B under förutsättning av viss anknytning till central- anstalten samt veterinärhögskolan.

Befattninge— Professor vid havare vid Special— högskolan central- lärare Assi— Ama- anstalten stent nuens i Antal Förel. Övn. Förel. Övn. Förel. Övn. i | Matematik ............. 30 15 ' Fysik ............... 50 50 ? Lantbrukskemi och marklära . . . . 1 125 190 40 40 1 Geologi ........... . . 20 20 ; Lantbruksbotanik ......... 40 50 65 80 Bakteriologi ............. 35 70 Allmän ärftlighetslära ........ 1 30 10 ' Allmän jordbrukslära ........ ? Växtodlingslära .......... i 1 130 250 * 50 50 1 & Kulturteknik ............ 70 180 l Redskapslära ............ 40 40 ', Husdjurens anatomi och fysiologi . . 100 150 1 ⁴ Husdjurens avels- och raslära . . . . l Husdjurens utfodring och skötsel. . . i 1 140 250 40 50 1 ? Nationalekonomi med statistik . . . . > 1 [ 40 — ' Lantbruksekonomi med handelslära . . 1 80 100 ! Pedagogik ............. 10 15 _ ? Summa 4 515 790 205 260 415 560 3 2

En allvarlig olägenhet med den vid huvudalternativ B föreslagna anordnin- gen är emellertid, att endast fyra huvudlärare skulle vara fast knutna till hög- skolan. Härav följer till en början, att undervisningen för ifrågavarande hu- vudlärare icke kan bliva så specialiserad som önskvärt vore. En huvudlärare förutsättes sålunda skola i stort sett behärska såväl lantbrukskemi som mark— lära-, en annan hela ämnet jordbrukslära och en tredje hela husdjursläran. I varje fall måste vederbörande lärare vara kompetenta att omhänderhava exa— minationen i de olika delarna av ifrågavarande mycket omfattande undervis- ningsämnen. En annan betänklig följd av den vid nämnda alternativ före- slagna anordningen är, att en jämförelsevis stor del av ansvaret för undervis- ningen komme att läggas på speciallärare, vilket måste anses såsom en för en högskola mycket otillfredsställande anordning. Sålunda skulle undervisnin- gen i bland andra de för den högre lantbruksutbildningen synnerligen betydelse- fulla ämnena lantbruksbotanik och kulturteknik helt eller till största delen komma att åvila speciallärare utan fast anställning vid högskolan.

Fördelning av högskoleundervisningen på det lägre stadiet på nu antytt sätt innebär för båda huvudalternativen en jämförelsevis svag anknytning till centralanstalten. Endast i något mindre omfattande ämne skulle befattnings- havare vid nämnda anstalt bära huvudansvaret för undervisningen. Å andra sidan innebär förslaget, att ifrågavarande befattningshavares medverkan vid berörda undervisning icke i och för sig med nödvändighet skulle medföra krav

• Sida 124
•  Original

Samarbete med andra institutioner m. m.

på ökning av antalet vetenskapliga arbetskraftcr vid centralanstalten, även om anordningen torde komma att föra med sig viss minskning i den ordinarie verk- samheten därstädes.

Förlägges lantbrukshögskolan till annan plats än Stockholm, torde det icke vara möjligt att åt tjänstemän vid centralanstalten överlämna så stor del av undervisningen för ämbetsexamen vid högskolan, som ovan ifrågasatts. I stort sett torde i dylikt fall ifrågavarande tjänstemäns medverkan vid undervisnin— gen på detta stadium få inskränkas till kortare, utanför det ordinarie under- visningsschemat lagda föreläsningsserier med redogörelse för forskningens me- toder och nyaste resultat på vars och ens speciella verksamhetsområde. Men även med denna begränsning bör en anknytning till centralanstalten tillmätas icke ringa betydelse för den högre utbildningen på jordbruksområdet, varför sådan anknytning under alla förhållanden bör eftersträvas.

På lantbrukshögskolans högre stadium _ omfattande studier för licentiat- examen och doktorsgrad — torde anknytning till centralanstalten vara möjlig i sådant avseende, att vissa studerande finge utföra det för nämnda examina ofta nödvändiga experimentella forskningsarbetet vid centralanstaltens olika institutioner och under ledning av institutionsföreståndarna. Samma skäl, som tidigare anförts för anknytning på detta stadium till universitet, gälla med lika styrka även i detta fall. För anknytning till centralanstalten talar emel— lertid ytterligare den omständigheten, att verksamheten vid nämnda anstalt är speciellt inriktad på jordbruksforskning, vilket givetvis innebär ökade förut— sättningar för ett gynnsamt resultat av samarbetet på detta stadium. En dylik anordning torde väl även kunna vara till nytta jämväl för centralanstalten, ty även på dennas verksamhet skulle helt visst den insats i forskningsverksamhe- ten, som ifrågavarande unga och intresserade krafter kunde representera, verka stimulerande och befruktande i mer än ett hänseende. Forskningsuppgifterna för dessa studerande kunde kanske till och med i vissa fall tillrättaläggas så, att de inginge såsom led i respektive avdelningars planmässiga försöksverk- samhet.

Enligt vad de sakkunniga inhämtat, torde vid centralanstaltens olika av- delningar kunna beredas samtidig arbetsplats för tillhopa 10 a 15 studerande för licentiatexamen. Av förut anförda uppgifter rörande den sannolika fre- kvensen på ifrågavarande utbildningsstadium framgår, att nämnda antal kan anses representera en betydande del av hela det beräknade antalet dylika stu- derande.

Men även med olika andra inrättningar och organisationer inom jordbruket och detta närliggande områden bör lantbrukshögskolan upprätthålla förbin- delse. Särskilt gäller detta sådana institutioner som Sveriges utsädesförening, svenska mosskulturföreningen och svenska betes- och vallföreningen, vilka lämpligen böra kunna i viss utsträckning direkt medverka vid lantbruksunder- visningen på såväl det lägre som det högre utbildningsstadiet. Statskonsulen- ter ävensom tjänstemän vid provningsanstalter, avelsföreningar och andra jord— bruket avseende organisationer böra ävenledes kunna genom s. k. fria föredrag eller på annat sätt medverka vid undervisningen. Slutligen torde genom bi- träde av särskilda specialister även böra vid högskolan avhålla's föreläsningar eller föredrag i sådana ämnen som fiskodling, biskötsel, jaktvård och natur— skydd. I syfte att nedbringa kostnaderna för undervisningen synas nu av- sedda föredragshållare, därest de äro anställda i statens eller statsunderstödda institutioners tjänst, böra åläggas att utan särskild gottgörelse lämna sådan kortare undervisning.

• Sida 125
•  Original

6. Den högre lantbruksundervisningens ledning.

Lik-som fallet är med närstående högskolor _— veterinär- och skogshögsko— lorna -— bör även en blivande lantbrukshögskola höra direkt under jordbruks— departementet. Med hänsyn till att lantbrukshögskolans uppgift till väsentlig del kommer att bestå i utbildandet av tjänstemän för den under lantbrukssty— relsens överinseende stående lägre lantbruksundervisningens, konsulentverk— samhetens och lantbruksförvaltningens behov, synes det emellertid vara lämp- ligt], att chefen för lantbruksstyrelsen tillerkännes inspektionsrätt vid hög— sko an.

Vid själva lantbrukshögskolan bör den högsta myndigheten utgöras av en styrelse, som synes böra erhålla en sådan sammansättning, att i densamma den förut omtalade samverkan mellan olika vetenskapliga anstalter kommer till organisatoriskt uttryck. Detta synes kunna ernås på det sätt, att styrelsen får bestå av sex medlemmar, av vilka Kungl. Maj :t utser två, av vilka den ene bör vara ordförande, en är självskriven på grund av sin ämbetsställning, nämligen lantbrukshögskolans rektor, en väljes av lantbrukshögskolans lärar— kollegium, en av det större akademiska konsistoriet vid ett universitet och en av centralanstaltens för försöksväsendet pä jordbruksområdet styrelse på för- slag av dess nämnd. Bestämmelser böra givas, som trygga, att sakkunskap förefinnes hos styrelsens samtliga ledamöter. Av de utav Kungl. Maj:t utsed- da ledamöterna bör åtminstone den ene vara förfaren i praktiskt jordbruk.

Lärarkolleg'iets fasta kärna bör utgöras av de vid lantbrukshögskolan an- ställda professorerna. Ingår särskild agronomkurs i högskolans undervisning, synes även vid dylik kurs anställd lektor böra äga säte och stämma i lärarkol— legiet. Prefekt vid universitetsinstitution och avdelningsföreståndare vid cen- tralanstalten bör för undvikande av tidsödande skriverier adjungeras vid be- handlingen av visst ärende, som rör samarbetet med respektive institution. Likaså bör dylik prefekt eller avdelningsföreståndare eller annan professor, vid vars institution eller under vars ledning studerande utarbetat licentiatavhandling, ad- jungeras vid bedömandet av den studerandes licentiatexamen i vederbörande ämne, dock med rätt för den adjungerade att insända skriftligt yttrande eller votum. Vid lantbrukshögskolan anställd speciallärare, som självständigt hand— har undervisningen i något ämne, bör ävenledes adjungeras i lärarkollegiet vid behandlingen av frågor, som omedelbart röra det honom anförtrodda läroäm- nets intressen.

Liksom nu är fallet vid lantbruksinstituten torde vid lantbrukshögskolan en av högskolans professorer böra förordnas till rektor av Kungl. Maj:t, sedan styrelsen avgivit förslag. Lämpligt torde vara, att styrelsen avgiver förslag först efter lärarkollegiets hörande. Att låta lärarkollegiet självt välja rektor synes ej vara att tillråda med hänsyn till dess fåtalighet. Dessutom skulle ju lärarkollegiet enligt förevarande förslag fä tillfälle att genom en vald re- presentant göra sina synpunkter gällande i styrelsen.

Vid en till särskild plats förlagd agronomkurs synes ledningen av undervis- ningsverksamheten lämpligen böra vara organiserad enligt i huvudsak samma grunder, som nu gälla för lantbruksinstituten.

• Sida 126
•  Original

Tre tänkbara förläggnings— orter.

KAP. IV-

Olika med hänsyn till förläggningsorten tänkbara liögskolealternativ.

Vid bedömande av frågan om den lämpligaste förläggningen av anstalter för högre lantbruksundervisning, måste hänsyn givetvis tagas till en mångfald om- ständigheter. De olika förutsättningarna för samarbete med andra under- visningsanstalter och institutioner förtjäna att noga uppmärksammas, och de ekonomiska konsekvenserna av förläggningen måste naturligtvis under alla för— hållanden tillmätas stor betydelse.

De sakkunniga hava kommit till den övertygelsen, att det endast är tre plat- ser, som på allvar kunna komma i fråga såsom förläggningsorter för en anstalt för högre lantbruksundervisning, nämligen Stockholm, Ultuna och Alnarp. Ett mera intimt samarbete med skogs- och veterinärhögskolorna ävensom med een tralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet förutsätter, att en bli- vande lantbrukshögskola förlägges till Stockholm, men även om nu ifrågava- rande högskola organiseras mera fristående, synes frågan om dess förläggning till rikets huvudstad förtjäna att på allvar tagas under övervägande. Ultuna och Alnarp äro förläggningsorterna för den nu förefintliga institutsmässiga högre lantbruksundervisningen i vårt land. Under tidernas lopp hava i fråga om dessa instituts utrustning förbättringar av olika slag vidtagits i syfte att göra undervisningen mera effektiv, och det förtjänar givetvis tagas under all— varlig omprövning, huruvida icke de resurser i undervisningshänseende, som på detta sätt så småningom skapats, må kunna komma den högre lantbruks— undervisning, varom nu är fråga. till godo. För ernående av ett fruktbringande samarbete mellan lantbrukshögskola och universitet är det givetvis av bety- delse, att de båda läroanstalternas institutioner äro belägna i nära grannskap av varandra. Ur denna synpunkt är det otvivelaktigt åtskilligt som talar för lant- brukshögskolans förläggning till universitetsstad. Såsom redan anförts, torde det emellertid även i dylikt fall av många skäl vara ändamålsenligare, att re- dan förefintliga institutionslokaler vid något av de nuvarande lantbruksinstitu- ten efter erforderlig komplettering tagas i anspråk för högskolan. Den om- ständigheten, att våra båda lantbruksinstitut äro belägna på jämförelsews ringa avstånd från var sitt universitet, gör en sådan anordning möjlig, helst som kommunikationerna mellan de för samarbete ifrågakommande utbildnings- centra kunna betecknas såsom synnerligen goda.

Även om sålunda endast tre orter —— Stockholm, Ultuna och Alnarp — anses kunna ifrågakomma såsom förläggningsplatser för högre lantbruksundervis- ningsanstalter, äro likväl många alternativ för förläggningen åtminstone teore- tiskt tänkbara, beroende därpå, att vid båda huvudalternativen för underws- ningens allmänna planläggning förutsatts kurser av olika slag. De sakkun-

• Sida 127
•  Original

niga hava sålunda på ett förberedande stadium räknat med ej mindre än 19 olika tänkbara alternativ.

Åtskilliga av dessa alternativ hava emellertid utan närmare utredning an- Anledningar setts kunna lämnas ur räkningen. Sålunda hava till en början sådana alter— till ”(351an- nativ synts kunna uteslutas, vid vilka agronomkurs förutsatts skola förläggas aåirgätxsiiår till Stockholm. För agronomutbildningen är det nämligen av allra största vikt, förläggningen. att tillgång finnes till ett större jordbruk i omedelbar närhet av läroanstalten, och lämpligt sådant jordbruk kan icke, såvitt de sakkunniga kunnat finna, stäl— las till förfogande i Stockholms omedelbara närhet.

De sakkunniga hålla vidare före, att icke all högre lantbruksundervisning bör koncentreras till samma del av landet. Sedan gammalt har den högre lant- bruksundervisningen varit uppdelad på två anstalter, belägna inom vitt skilda landsdelar. Det är emellertid ej blott historiska skäl, som tala för att en sådan uppdelning fortfarande bör äga rum, utan en dylik åtgärd motiveras jämväl av den omständigheten, att jordbruksförhållandena inom skilda delar av vårt lång- sträckta land äro väsentligt olika. Skola olika landsdelars intressen med av- seende på den högre lantbruksundervisningen kunna tillgodoses, är det därför enligt de sakkunnigas mening erforderligt, att icke all högre lantbruksunder- visning förlägges vare sig till mellersta eller sydligaste delen av Sverige. Det kan sålunda ur denna synpunkt icke heller betraktas såsom en tillfredsställande lösning av förläggningsfrågan, att en del av den högre lantbruksundervisningen förlägges till Stockholm och återstående del till Ultuna.

Vad slutligen angår huvudalternativ B, som omfattar, bland annat, två agro- nomkurser, är det av liknande skäl, som ovan anförts mot en alltför stark kon- centration av den högre lantbruksundervisningen över huvud taget, icke önsk- värt, att all agronomutbildning förlägges till samma del av landet. I stället bör i detta fall en agronomkurs förläggas till mellersta och en annan till södra delarna av landet.

Med iakttagande av nu anförda synpunkter hava av de 19 undersökta tänk— Återstående bara alternativen 13 ansetts kunna utgå och sålunda endast sex' böra bliva före— utrednings- mål för närmare utredning. Av ifrågavarande sex alternativ tillhöra tre hu- alternativ- vudalternativ A och likaledes tre huvudalternativ B. Dessa återstående utred- ningsalternativ hava i det följande betecknats på det sätt, som av nedanstående

sammanställning framgår.

Huvudaltern ativ A:

Alt. A I: Högskola vid Ultuna; agronomkurs vid Alnarp. Alt. A II : Högskola vid Alnarp; agronomkurs vid Ultuna. Alt. A III : Högskola i Stockholm; agronomkurs vid Alnarp.

Huvud altern ativ B:

Alt. B I: Högskola med därtill anknuten agronomkurs vid Ultuna; agro- nomkurs vid Alnarp. rAlt. B II : Högskola med därtill anknuten agronomkurs vid Alnarp; agro-

nomkurs vid Ultuna. Alt. B III: Högskola i Stockholm; agronomkurs vid Ultuna och Alnarp.

• Sida 128
•  Original

KAP. v . Byggnader m. m.

Redan tillgängliga utrymmen. — Behov av förbättringar vid nuvarande undervisningsfor-m. ——- Bygg- nadsprograrn för lantbrukshögskola. — Kostnader för byggnader m. m. vid olika utrednings- alternativ. _— Tomtmark m. m. — Sammanställning av byggnadskostnader.

Tillgängliga Sedan i det föregående redogörelse lämnats för på vad sätt en utvidgad och utrymme” för förbättrad högre lantbruksundervisning kan tänkas anordnad samt därjämte 55.21.5131 angivits, vilka orter synas kunna ifrågakomma såsom förläggningsplatser för visning. institutioner för ifrågavarande undervrsning, övergå de sakkunniga nu till att behandla frågan om erforderliga lokaler och utrymmen för sagda undervisning. Enär denna undervisning vid samtliga utredningsalternativ förutsättes skola i större eller mindre utsträckning bliva förlagd till ettdera eller båda de nuva- rande lantbruksinstituten, torde det vara lämpligt, att redogörelse till en början lämnas för i vilken omfattning utrymmen för närvarande —— direkt eller indi- rekt — stå till disposition för den högre lantbruksundervisningen vid berörda institut.

Vad först angår Ultuna lantbruksinstitut, förfogar detta över följande utrymmen:1

1. Elevbyggnaden. K ällarvåningen : Anatomisal . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 100 in2 Diverse andra utrymmen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 384 >> Bottenvåningen : 2 föreläsningssalar. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 170 >> 3 rum för samlingar i husdjurslära m. m. . . . . . . . . . . . 150 >> Elevernas kårlokaler. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 150 » Vaktmästarbostad . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 55 >> Första våningen: 23 bostadsrum för elever & cirka 16 mg . . . . . . . . . . . . 370 >> Andra våningen: 23 bostadsrum för elever 51 cirka 16 mg . . . . . . . . . . . . 370 >>

2. Kemiska laboratoriet.

1 föreläsningssal . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 50 in2 2 laboratoriesalar för elever . . . . . . . . . . 140 >> 7 laboratorierum för lärare och specialelever . . . . . . . . . . 110 >>

1 Här och i det följande angivna sili'erniässiza uppgifter för vissa lokaler avse den ungefärliga storleken av ifrågavarande lokalers »effektiva» golvyta.

• Sida 129
•  Original

4 rum för samlingar i geologi, fysik m. rn. . . . . . . . . . . . 120 m 2 förvarings- och prepareringsrum . . . . . . . . . . . . . . . 40 » Professorsbostad . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 200 >

3. Agronomisk-botaniska institutionen.

1 föreläsningssal . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 90 rn 1 agronomiskt laboratorium för elever . . . . . . . . . . . . . 60 >, 3 laboratorierum i agronomi för lärare och elever . . . . . . . . 50 1 botaniskt laboratorium för elever . . . . . . . . . . . . . . 100 7" 1 » » >> lärare . . . . . . . . . . . . . . 25 ** 3 rum för samlingar i agronomi och botanik . . . . . . . . . . 100 » 2 rum för grövre arbeten (i källaren) . . . . . . . . . . . . . 60 » Förvaringslokaler för växtmateriel m. m. (i källaren) . . . . . . . 100 ?)

4. Rektorsbyggnaden.

Bibliotekslokaler med reservutrymme . . . . . . . . . . . . . . 250 m Kollegierum . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 40 » Rektorsexpedition . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 25 ? Bostad åt rektor och ytterligare en lärare . . . . . . . . . . . . 340 » 4 bostadsrum å vinden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 60 » &. Flygelbyggnad, med bostadsrum åt 5 elever vid institutet . . . . . 80 >

6. Museibyggnaden.

Lokal för undervisningen i redskapslära . . . . . . . . . . . . 130 rn Ritsal...........................100” Redskapshall med loftutrymme . . . . . . . . . . . . . . . . 500 ) 2 rum för samlingar i mejerilära, växtodling m. m. - . . . . . . 230 >!

4. Försöksväxthus med nätgård.

Växthuset......................... 7Om3

Nätgården . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 100 >> srörsöksnum........................mom2 !). Restaurangbyggnad.

2 matsalar samt kök . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 235 m2 5 bostadsrum för restauratris och personal . . . . . . . . . . . 90 =>

4 bostadsrum å cirka 20 m2 för: elever vid institutet . . . . . . . 80 *

4 gästrum m. 111. år cirka 20 m" . . . . . . . . . . . . . . . 80 :.

10. Bostadshus för professorer, 5 st., vanligen ä 7 rum och kök.

11. Tjänarebostäder.

3 st. ä 2 rum och kök. 7 » ä 1 rum och kök.

Såsom tillgång för den högre lantbruksundervisningen vid Ultuna torde även böra upptagas ytterligare en flygelbyggnad (lika den som angivits un— der punkt 5 här ovan), vilken nu disponeras såsom bostadslägenhet av före- ståndaren för Sveriges utsädesförenings filial vid Ultuna. Enär annan bo- stad icke för närvarande står till förfogande för nämnda föreståndare, torde emellertid berörda flygel _ helst som verksamheten vid ifrågavarande filial måste tillmätas icke ringa betydelse för undervisningen vid Ultuna —— tills vidare böra fortfarande upplåtas till bostad åt filialens föreståndare.

• Sida 130
•  Original

Vid A ] na rp s lantbruksinstitut stå följande utrymmen till förfogande för

den högre lantbruksundervisningen.

1. Alnarps slott. Bottenvåningen: 3 föreläsningssalar . Fysikavdelning . Botanisk avdelning

Bibliotek . . . . Vaktmästarbostad

Första våningen:

1 styrelserum . . .

1 kollegierum . . . . . . . . .

1 rum för professorn i jordbrukslära - .

1 >> >> ' ihusdjurslära . . . .

1 >> >> samlingar i »

Elevernas kårlokaler . . . . . . . . . . . . . . . . . .

12 bostadsrum för elever samt 2 gästrum (i medeltal cirka 14 in?) Andra våningen: 30 bostadsrum för elever (i medeltal cirka 14 mg) .

Tredje våningen samt mittornet: 14 bostadsrum för elever (i medeltal cirka 20 m?) .

2. Kemiska laboratoriet.

1 föreläsningssal . . . . . . . . 9 större och mindre rum för laborationer . 2 rum för samlingar

Bostad för vaktmästare . . .

Bostad för assistent (dubblett)

3. Veterinärbyggnnden.

Föreläsningssal . Anatomisal -

Fysiologiskt laboratorium - . . . . . . . . Laboratorierum för professor i sjukvårdslära m. m. . 1 rum för samlingar Bostad för professor. . . . . . . . . . Sjukstall jämte rum för dräng, foder etc. -

4. Operationshall för sjukvårdslära -

5. Restaurangbyggnad ; elevernas matsal 6. Försökslada 7. Museibyggnad för äldre jordbruksredskap m. m.

8. 6 bostadshus för professorer, innehållande tillhopa 8 bostadslägen- heter, vanligen ä 7 rum och kök.

9. 2 bostadshus för eldare, kusk och städerskor, innehållande 4 bostads- lägenheter om 2 rum och kök.

260 85 100 95 60

34 35 10 22 21 173 200

420

81 374 81 70 48

58 76 39 20 28 155

90 96

140 160

2 m >>

»

7)

))

))

?)

NJ

För lantbruksinstitutet utnyttjas ock i viss mån ett vid Alnarp uppfört större mejeri ävensom för institutet med egendomen gemensam kontorsbygg- nad, innehållande jämväl bostadslägenhet åt kamrerare.

• Sida 131
•  Original

Såsom tillgång för den högre lantbruksundervisningen vid Alnarp bör må- hända även upptagas den å Alnarps egendom tillhörig mark är 1917 upp- förda institutionsbyggnaden för professorn N. H. Nilsson-Ehles ärftlighets— forskning. Sedan professor Ehles huvudsakliga verksamhet numera blivit för- lagd till Sveriges utsädesförening i Svalöv, torde nämligen ifrågavarande bygg- nad icke längre kunna utnyttjas för sitt ursprungliga ändamål. De sakkun— niga hava också tagit under övervägande, huruvida ifrågavarande institutions- byggnad lämpligen kunde tagas i anspråk för den högre lantbruksundervis— ningen. Vid närmare granskning av berörda projekt hava de sakkunniga emel— lertid kommit till den uppfattningen, att så icke med fördel torde låta sig göra.

Ehuru de resurser i fråga om lokalutrymmen, som enligt ovan angivna för- Behov av ny- teckning förefinnas vid de båda nuvarande lantbruksinstituten, i stort sett tor- de kunna anses nöjaktigt tillgodose de krav, som den högre lantbruksunder— visningen i sin nuvarande gestaltning ställer i sådant avseende, förefinnas dock på vissa punkter brister, som det synes angeläget att snarast avhjälpa. Be— rörda brister avse icke endast vissa lokaler för undervisningen, utan även vat- ten— och avloppsledningar samt andra sanitära anordningar. Ifrågavarande förbättringar måste enligt de sakkunnigas förmenande vidtagas inom den när— maste tiden, även om nuvarande organisation av den högre lantbruksundervis- ningen skulle bliva bestående, och äro därför icke att anse såsom en direkt följd av nämnda undervisnings nu ifrågasatta reformering. Kostnaderna för ifrågavarande förbättringars genomförande torde på grund härav icke heller böra betraktas såsom en utgift för själva omorganisationen, även om denna givetvis förutsätter, att nu avsedda förbättringsarbeten bliva utförda.

Vid Ultuna erfordras sålunda en byggnad för övningar och demonstrationer i exteriörlära. Byggnaden, för vilken närmare redogöres i annat samman— hang (sid. 137), har beräknats kunna. uppföras för en kostnad av 39 000 kronor.

Vidare böra åtgärder vidtagas för möjliggörande av att vattenklosettsystem kan anordnas vid Ultuna. I sådant avseende torde det bliva erforderligt att utbyta vissa avloppsledningar därstädes mot andra av grövre dimensioner. Kostnaderna härför hava beräknats till 13 800 kronor.

De sammanlagda kostnaderna för de under alla förhållanden nödvändiga förbättringsarbetena vid Ultuna skulle sålunda uppgå till 52 800 kronor.

För Alnarps vidkommande erfordras likaledes en byggnad för övningar i enteriörlära. Emellertid torde den nuvarande hallen för demonstrationer i Sjukvårdslära efter vissa ändringar kunna användas för ifrågavarande ända— mål. Andringskostnaderna hava beräknats till 9 000 kronor.

För undervisningen i redskapslära erfordras vidare vid Alnarp en redskaps— hall med tillhörande maskinlaboratorium och verkstadsutrymme. Nämnda byggnad, som åtminstone till större delen torde kunna vara av tämligen lätt konstruktion, har beräknats kunna uppföras för 72 000 kronor.

Den vaktmästarbostad vid Alnarp, som är förlagd till slottet, är så belägen, att den hindrar den inre kommunikationen mellan ritsalen och övriga till slot— tet förlagda undervisningslokaler. Då därtill kommer, att de utrymmen, som nu äro— tagna i anspråk för vaktmästarbostad, synnerligen väl behövas för in- rättande av institutionslokaler för kulturteknik och byggnadslära, synes det vara nödvändigt att åt vaktmästaren uppföra ny bostad. Kostnaden härför kan uppskattas till 12 000 kronor. För omändring av den nuvarande vakt— mästarbostaden till undervisningsändamål ävensom för ändring i dispositionen av vissa andra i samma byggnad förefintliga lokaler kan beräknas åtgå ett belopp av 10 000 kronor.

Stort behov förefinnes därjämte vid Alnarp att få till stånd ett centralt vattenledningssystem, vilket bör vara så ordnat, att det kan göra tjänst jäm-

byggnader

4m. m. är

institutsun- dervisningen.

• Sida 132
•  Original

Lokalbehov

m. in. vid

fristående agronomkurs.

Byggnads— program för lantbruks— högskolan vid huvudalter- nativ A.

väl vid bekämpande av eventuellt uppkommande eldsvåda därstädes. Upp- gjord kostnadsberäkning avseende berörda ledningssystem slutar på ett be— lopp av 125 000 kronor. Enligt vad de sakkunniga inhämtat, anser Alnarps- styrelsen, att av sistnämnda belopp endast 62 000 kronor böra komma på in- stitutet, medan återstoden av kostnaderna eller 63000 kronor skäligen bör bestridas av Alnarps egendom i form av arbetsprestationer och kontant bidrag. De sakkunniga dela denna uppfattning och anse sålunda, att i samband med åtgärder för ordnande av vattenledningsfrågan vid Alnarp bör äskas särskilt anslag.

En förbättring av avloppssystemet vid Alnarp i syfte att möjliggöra använd— ning av vattenklosetter synes även vara i hög grad av behovet påkallad. Kost- naderna härför hava beräknats till 40 000 kronor, av vilket belopp emellertid omkring hälften eller 20 000 kronor avse lantbruksskolan och Alnarps egendom. På institutets del kan sålunda beräknas komma en kostnad av 20000 kronor.

De sammanlagda kostnaderna för nu nämnda förbättringsarbeten vid Al— narps lantbruksinstitut och egendom kunna sålunda beräknas till 268 000 kronor, varav 185000 kronor avse institutet och 83000 kronor avse egen— domen.

Både vid huvudalternativ A och B har förutsatts, att den egentliga agronom- utbildningen under alla förhållanden skall äga rum vid åtminstone ett av de båda nuvarande lantbruksinstituten. Alternativen A I, A III och B I innebära sålunda, att en lokalt fristående agronomkurs skall förläggas till Alnarp, al— ternativen AII och EU. återigen, att dylik kurs skall inrättas vid Ultuna. Vid alternativ BIII slutligen skulle en agronomkurs förläggas till vartdera av de båda instituten. Ehuru den fristående agronomkursen blir något olika vid de båda huvudalternativen A och B, synes denna skillnad likväl icke med— föra olika krav i fråga om byggnader. Behovet av lokalutrymmen torde så— lunda kunna beräknas bliva lika stort vid båda alternativen.

Efter den högre lantbruksundervisningens omorganisation skulle antalet fast anställda lärare vid en fristående agronomkurs bliva något mindre än det antal professorer, som nu meddela undervisning vid vartdera lantbruksinstitutet. Där— igenom uppstår minskat behov av lärarbostäder. Behovet av utrymmen i övrigt för undervisningen torde däremot bliva lika stort som för den nuvarande agro- nomutbildningen. De nybyggnader och övriga anordningar, som här ovan an- givits vara erforderliga för den nuvarande institutsundervisningen, äro därför nödvändiga även vid den nya formen för agronomutbildning. Därutöver torde emellertid icke för den närmaste framtiden krävas anslag för ytterligare ny— byggnader eller därmed jämförbara anordningar för ifrågavarande undervis- ning.

Vid bedömande av behovet utav lokaler och utrymmen för den blivande lantbrukshögskolan måste hänsyn tagas till den omständigheten, att verksam- heten vid berörda anstalt är avsedd att omfatta förutom undervisning även vetenskaplig forskning. En annan faktor, som givetvis är ägnad att i viss mån öka utrymmesbehovet vid högskolan, är nödvändigheten av att vid hög— skolan bereda arbetsplats åt sådana studerande, som efter avlagd ämbets- eller kandidatexamen önska fortsätta sin vetenskapliga utbildning på jordbruks— området. Med hänsyn härtill samt med ledning av tillgängliga uppgifter över tillgången på undervisningslokaler vid olika andra jämförbara anstalter hava de sakkunniga beträffande lantbrukshögskolan —— närmast avseende huvudalter— nativ A — uppgjort nedanstående förteckning över de lokaler, som synas er— forderliga för undervisningen, med angivande av den ungefärliga golvytan för var och en av dem. Programmet upptager endast 5. k. »effektiv» golvyta, och

• Sida 133
•  Original

utrymme för kor1idorer, trapphus, kapprum, inner- och ytterväggar m. 111. har sålunda icke medräknats. Hänsyn har icke heller tagits till behovet av rum fö1 värmepannor, för1ådsrum av olika slag, fotograferingsrum, mörkrum m.m.. som kunna förläggas till källare resp. vind. De 1 programmet upptagna ut- ry mmena för undervisningsändamål torde få betraktas såsom ett minimum, som icke utan st01 olägenhet för undervisningen lärer kunna underskridas.

Erforderliga lokaler och utrymmen för lantbrukshögskola (huvud- alternativ A).

1. Institutioner för lantbrukskemi, marklära och allmän jordbrukslära Golvyta m2

1 föreläsningssal . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 70 1 laboratoriesal för kemi . . . . . . . . . . . . . . . . . . 100 1 >> >> mark- och jordartslära . . . . . . . . . . . . . 80 ]. prepareringsrum för kemi . . . . . . . . . . . . . . 50 1 >> ) marklära och allmän jordbrukslära . . . . . . . 30 1 vågrum . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 30 2 rum för grövre aibeicn . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 60 1 >>vätesvavlerum>> . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10 1 diskrum . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 30 2 rum för professor i lantbrukskemi . . . . . . . . . . . . . . . . 60 2 > > >> 1 marklära . . . . . . . . . . . . . . . . . 60 1 >> >> >> i allmän jordbrukslära . . . . . . . . . . . . . 30 1 >> assistent . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 20 5 >> >> elever (specialarbeten) . . . . . . . . 150

2 ä 3 rum för samlingar i marklära (med geologi) och allmän jordbiuks- lära . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 200 1 rum för seminarieövningar och tentamina . . . . . . . . . . . . . 50 1 >> ) handbibliotek (samtidigt skrivrum) . . . . . . . . . . ._.__3£) summa 1 060

2. Institutioner för lantbruksbotanik, bakteriologi, allmän ärftlighetslära, lantbruks- zoologi, växtodlingslära, trädgårdsskötsel och Skogshushållning.

Golvyta 1112

1 föreläsningssal . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 70 1 preparering srum . . . . . 30 1 laboratoriesal för mikroskopering m. m. (samtidigt plats för botaniska

samlingar) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 100 1 laboratoriesal för växtfysiologi . . . . . . . . . . 80 1 mindre laboratorium för kemi (specialundersökningar). . . . . . . . 20 2 rum för övningar i bakteriologi . . . . . . . . . . . . . . . . . 80 1 >> » grövre arbeten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 30 2 > >> professor i lantbruksbotanik . . . . . . . . . . . . . . . 60 1 > > » i växtodlingslära . . . . . . . . . . . . . . . . 30 2 >> >> speciallärare och assistent . . . . . . . . . . . . . . . . 40 3 >> *) elever (specialarbeten) . . . . . . . . . . . 80 1 ä 2 rum för ytterligare samlingar i botanik och i växtodlingslära . . . 100 1 rum för samlingar i trädgårdsskötsel och Skogshushållning . . . . . . 60 1 >> >> seminarieövningar och tentamina. . . . . . . . . . . . . . 50 1 >> » handbibliotek (samtidigt skrivrum) . . . . . . . . . . . . 30

• Sida 134
•  Original

3. Institutioner för husdjurens anatomi och fysiologi, husdjurens avels- och raslära, husdjurens utfodring och skötsel, husdjurens hälso- och sjukvårdslära samt

mjölkhushållning. Golvyta 1112

1 föreläsningssal . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 70 iprepareringsrum . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 30 1 laboratoriesal för anatomi . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 100 1 >> >> fysiologi . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 80 1 >> >> fysiologisk kemi . . . . . . . . . . . . . . . . 60 1 rum för undervisningen i sjukvårdslära . . . . . . . . . . . . . . 40 2 > >> >> imjölkhushållning . . . . . . . . . . . . 60 2 > >> professor i husdjurens anatomi och fysiologi . . . . . . . . 60 1 > » professor i husdjurens avels- och raslära . . . . . . . . . 30 1 >> >> > 1 husdjurens utfodring och skötsel . . . . . . . . 30 1 >> >> assistent . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 20 5 >> >> elever (specialarbeten) . . . . . . . . . . . . . . . . . 125 1 >> >> preparat (samlingar) intill anatomisalen . . . . . . . . . . 80 2 ytterligare rum för samlingar . . . . . . . . . . . . . . . . . . 170 1 rum för seminarieövningar och tentamina . . . . . . . . . . . . . 50 1 >> » handbibliotek (samtidigt skrivrum) . . . . . . . . . . . . &

Summa 1 035 Lokal för övningar i exteriörlära . . . . . . . . . . . . . . . . . . 150 Stallutrymme m.m. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ."_._. .__ 72

Summa 220

4. Institutioner för

&) Matematik, fysik, kulturteknik, redskapslära och husbyggnadslära.

b) Nationalekonomi med statistik, lantbruksekonomi med handelslära, lantbruksbok- föring, rättslära och pedagogik.

Golvyta m2 1 större föreläsningssal . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 90 1 mindre >> . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 50 1 prepareringsrum för gruppen a) . . . . . . . . . . . . . . . . . 30 1 > >> » b) (samtidigt plats för samlingar i lantbruks— ekonomi). . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 40 1r1tsa1100 1 rum för övningar i fysik (samtidigt plats för samlingar) . . . . . . . 80 1 rum för professor i kulturteknik . . . . . . . . . . . . . . . . . 30 1 >> >> » i lantbruksekonomi . . . . . . . . . . . . . . . 30 4 > >> speciallärare och assistent . . . . . . . . . . . . . . . . 80 4 » » elever (specialarbeten) . . . . . . . . . . . . . . . . . 100 3 >> » samlingar (kulturteknik, redskapslära och husbyggnadslära) . . 200 1 >> >> seminarieövningar och tentamina. . . . . . . . . . . . . . 50 1 » » handbibliotek (samtidigt skrivrum) . . . . . . . . . . '.__.'._..__39 Summa 910 Maskinlaboratorium . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 100 Redskapshall . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 500 Verkstadsutrymme . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 50

Summa 650

• Sida 135
•  Original

5. Bibliotek, administrationslokaler m. m.

Golvyta in2 Bihliotekslokaler . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 500 Samlingssal . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 150 Elevernas kårlokal . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 150 Kollegierum . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 70 Rektorsexpedition, 2 rum . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 60 Kamrerarexpedition, 2 rum . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . QQ Summa 990 6. Mässutrymmen. 2 matsalar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 140 5 rum för restauratris och kökspersonal . . . . . . . . . . . . . . . 100 Kök med tillhörande utrymmen . . . . . . . . . . . . . . _.__. . . 100 Summa 340 7. Rektorsbostad . . . . . . . . . . . 200 8. Bostadsrum åt assistenter m. fl. 10 bostadsrum a 20 m2 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 200 9. Bostäder för vaktmästare m. fl. Bostad för 1 maskinist . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 60 Bostäder för 5 vaktmästare . . . . . . . . . . . . . . . . _._. . . 330 Summa 360 Sammandrag. 1. Kemi, marklära och allmän jordbrukslära . . . . . . 1 060 m2 2. Botanik, växtodlingslära m. m. . . . . . . . . . . . 860 > 3. Husdjurslära 111. m. . . . . . . . . . . . . . . . 1 035 » + 220 1112 4. Kulturteknik, lantbruksekonomi m.m. . . . . . . . . 910 > + 650 >> 5. Bibliotek, administration m. m. . . . . . . . . . . 990 > 6. Mässutrymmen . . . . . . . . . . . . . . . . . 340 » 7. Rektorsbostad . . . . . . . . . . . . . . . . . . 200 >> 8. Bostadsrum åt assistenter rn. fl. . . . . . . . . . . 200 > 9. Vaktmästarbostäder. . . . . . . . . . . . . . . . 360 >

Summa 5 955 rn2 + 870 1.112

Anmärkningar till förteckningen över lokalbehovet.

Anmärkningar till punkt 1.

Ehuru lokaler och utrymmen i allmänhet beräknats för ett elevantal per årskurs av omkring 30, har det synts önskvärt, att förelåsningssalarna göras så. rymliga, att något större antal åhörare kan inrymmas. Med nu föreslagen golvyta torde i föreläsningssalen kunna beredas erforderligt utrymme för 40— 50 åhörare.

Vid enklare laborationer i kemi kan man räkna. med, att varje elev behöver ett utrymme av något mer än ,3 mz. För 30 laboranter torde sålunda en sal om 100 m2 nödtorftigt förslå.

På grund av den speciella, i vissa fall ganska skrymmande apparatur, som erfordras för laborationer och övningar i mark- och jordartslära, torde det vara nödvändigt, att ett särskilt laboratorium inrättas för undervisningen i

• Sida 136
•  Original

dessa. ämnen. Enär det i stort sett endast är elever med den ämneskombina- tion, som i detta betänkande representeras av den s. k. jordbrukslinjen, vilka komma att laborera i mark— och jordartslära, har laboratoriesalen kunnat be— räknas något mindre än motsvarande övningssal i kemi. När det gäller lokaler, närmast avsedda för elever tillhörande en enda studielinje, har det synts moti- verat att beräkna utrymmesbehovet för omkring 20 elever.

Vid vissa föreläsningar, som äro förbundna med demonstrationer av olika slag på lärorummet, är det mången gång nödvändigt att iordningställa demon- strationsmaterielen någon tid i förväg. Skall föreläsningssalen kunna fullt utnyttjas för sitt ändamål, är det då nödvändigt, att särskilda preparerings— rum ställas till förfogande för lärarna i olika ämnen. Dylika prepareringsrum böra ligga i omedelbar anslutning till vederbörande föreläsningssal. I insti— tutionsbyggnaden för kemi m. in. torde två prepareringsrum vara behövliga, nämligen ett i lantbrukskemi och ett i marklära och allmän jordbrukslära. Förstnämnda rum har beräknats något rymligare för beredande av plats för olika preparat och diverse samlingar i lantbrukskemi.

Av de två rummen för grövre arbeten avses ett skola användas för kväve- bestämningar m. in., det andra för preparering av jordprov o. dyl.

I diskrummet beräknas även finnas plats för viss materiel för de kemiska laborationerna, varjämte institutionsvaktmästaren avses kunna hava sitt tillhåll där (vaktrum).

För varje professor, som på grund av sitt undervisningsämnes natur måste äga tillgång till laboratorium, har räknats med två rum, nämligen ett mindre skriv— och vågrum samt ett större arbetsrum. För annan professor har räknats med endast ett skriv- och arbetsrum.

För assistent har i förekommande fall i programmet upptagits ett mindre skriv- och arbetsrum.

Såsom arbetsplats för vissa elever har i programmet för denna liksom för andra institutionsbyggnader upptagits ett antal rum. Dessa rum äro avsedda att utgöra arbetsplats dels för sådana elever, som äro sysselsatta med studier för kvalificerat betyg i visst ämne i ämbets- eller kandidatexamen, dels ock för sådana elever, som efter avlagd lägre examen önska vid högskolan bedriva högre studier. I förekommande fall bör arbetsplats här även kunna anvisas åt docent. Rummen torde lämpligen böra vara av olika storlek, och vart och ett av dem bör givetvis inredas och utrustas på det speciella sätt, som gör det bäst ägnat att motsvara sitt särskilda ändamål.

För samlingar torde böra beräknas jämförelsevis stort utrymme. Därige— nom beredes tillfälle att på ett rationellt sätt exponera de olika föremålen, vilket i hög grad bidrager till att underlätta studiet av desamma.

I och med lantbruksundervisningens omläggning till mera högskolemässiga former synes det önskvärt, att i varje institutionsbyggnad ett särskilt rum inredes för seminarieövningar. I regel torde ej behöva beräknas plats i detta rum för mer än en studielinjes elever åt gången. I nämnda rum torde även kunna avhållas tentamina, i första hand skriftliga sådana.

Av betydelse för studie- och forskningsarbetet torde också vara, att varje institution äger tillgång till ett handbibliotek i omedelbar närhet till institu— tionens arbetslokaler. Det rum, i vilket handbiblioteket inhyses, torde även kunna tjänstgöra såsom skrivrum för eleverna.

Anmärkningar till punkt 2.

Laboratoriesalen för mikroskopering m. m. är avsedd för 30 elever. Till nämnda sal torde kunna förläggas vissa övningar bland annat avseende växt— och frökännedom, växtpatologi m. m. Sannolikt torde i denna sal endast obe- tydlig plats kunna beredas för botaniska samlingar.

• Sida 137
•  Original

Laboratoriesaleni fysiologi är även avsedd för samtliga elever, men då i detta fall mindre grupper av elever torde böra samarbeta vid lösandet av olika upp- gifter, har salen ansetts kunna beräknas något mindre än mikroskoperingssalen. Under den tid, då allmänna övningskurser icke pågå, bör salen kunna utnyttjas för specialarbeten av mera försigkomna elever.

Det föreslagna mindre kemiska laboratoriet är avsett för vissa speciella ar- beten, såsom framställning av näringslösningar o. dyl.

Anmärkningar till punkt 3.

Laboratoriesalarna för anatomi, fysiologi och fysiologisk kemi äro närmast avsedda för husdjurslinjens elever. Vid förberedande laborationer i anatomi och fysiologi torde emellertid alla elever i en årsklass samtidigt kunna vara när- varande, därest de vid arbetet äro uppdelade på mindre grupper.

Rummen för undervisningen i sjukvårdslära och mjölkhushållning äro när— mast avsedda för samlingar i resp. ämnen, varjämte i samma rum tillfällig arbetsplats bör kunna beredas vederbörande lärare.

Byggnaden för övningar i exteriörlära avses skola vara av lättare kon- struktion. Mitt på golvet bör finnas plats för demonstration av levande djur, vid sidorna amfiteatraliskt anordnade bänkrader för studerande. Möjlighet till såväl tak- som sidobelysning bör finnas. Lokalen bör kunna vid behov upp- varmas.

En mindre stallbyggnad, där djur kunna uppställes i väntan på att bliva demonstrerade, bör finnas i anslutning till förutnämnda övningshall.

Anmärkningar till punkt 4.

Vid undervisningen i vissa till grupp 4 a) och b) hörande ämnen är det önskvärt, att varje elev har något större utrymme till sitt förfogande än eljest. Den större föreläsningssalen, som är avsedd att rymma samtliga elever i en års- klass, har därför beräknats något rymligare än övriga föreläsningssalar.

Den mindre föreläsningssalen är avsedd att komma till användning vid specialföreläsningar för särskild studielinje.

I prepareringsrummen böra finnas resurser för utförande av ritningar, gra- fiska framställningar o. dyl., som må erfordras för undervisningen uti ifråga- varande ämnen.

Ritsalen beräknas böra lämna utrymme för 30 elever. Vid övningarna i fysik förutsättas eleverna vara uppdelade i mindre grup- per, var och en sysselsatt med sin uppgift.

Redskapshallen tänkes vara av jämförelsevis lätt konstruktion. Maskin- laboratoriet och verkstadsutrymmet, vilka böra stå i förbindelse med redskaps- hallen, kunna måhända behöva vara mera solitt byggda; i varje fall bör för dessa lokaler möjlighet till uppvärmning förefinnas.

Anmärkningar till punkt 5.

Det för bibliotekslokaler föreslagna utrymmet torde icke omedelbart vara erforderligt i sin helhet. Det kan emellertid förväntas, att utrymmesbehovet skall växa snabbt, och det torde därför icke dröja mera avsevärd tid, förrän de till en början förefintliga reservutrymmena behöva disponeras för det av— sedda ändamålet.

Med föreslagen storlek torde samlingssalen komma att rymma 250—300 personer. Den är avsedd att tagas i anspråk jämväl såsom föreläsningssal, t. ex. när gemensamma föreläsningar i vissa fall hållas för alla eller flertalet studerande vid högskolan.

• Sida 138
•  Original

Elevernas nuvarande kårlokaler omfatta vid Ultuna cirka 150 m2 och vid Alnarp cirka 200 m2 golvyta. Antalet elever är samtidigt omkring 50 vid Ultuna och omkring 60 vid Alnarp. Här har räknats med 150 m2 golvyta och omkring 100 elever.

Särskilda anordningar för beredande av tillgång till rum för styrelsen hava icke ansetts erforderliga. Styrelsen torde nämligen kunna hålla sina sam- manträden i kollegierummet.

Anmärkningar till punkt 6.

Skall Stockholm väljas till förläggningsplats för den blivande lantbruks- högskolan, torde denna under alla förhållanden böra placeras på något avstånd från stadens planlagda område. Vare sig lantbrukshögskolan förlägges till Stockholm eller till någon av platserna för de nuvarande lantbruksinstituten, torde det därför vara nödvändigt att — i likhet med förhållandet vid t. ex. veterinär- och skogshögskolorna —— anordna matservering vid högskolan. Även om internatsystemet icke skulle komma att tillämpas, bör sålunda tillfälle be- redas eleverna att intaga åtminstone någon måltid om dagen vid högskolan, enär tiden för studier därstädes eljest skulle bliva alltför splittrad. Oberoende av förläggningsorten torde även böra räknas med, att åtminstone assistenter och amanuenser skola erhålla bostadsrum vid högskolan, och dessa böra då också kunna erhålla kost på samma plats. Slutligen torde det vara nödvändigt, att speciallärare och andra mera tillfälliga lärare vid högskolan kunna erhålla förplägnad under sin tjänstgöring därstädes.

Anmärkningar till punkt 7.

, Det har synts de sakkunniga vara i hög grad önskvärt, att den person, som bär högsta ansvaret för ledningen av en institution av den omfattning som den nu ifrågavarande, beredes bostad inom dess område, "för att därigenom sättas i tillfälle att utöva ständig tillsyn över institutionen. I byggnadsprogrammet har därför upptagits jämväl bostad åt högskolans rektor.

Anmärkningar till punkt 8.

Såsom redan antytts, torde vid den blivande lantbrukshögskolan bostadsrum böra finnas tillgängliga åtminstone för erforderliga assistenter och amanuenser. Därutöver synes böra finnas möjlighet att härbärgera föredragshållare eller annan tillfällig lärare, som gör kortare uppehåll vid högskolan. I programmet har därför såsom ett minimum räknats med 10 bostadsrum för ovan avsedda ändamål.

Anmärkningar till punkt 9.

Såväl maskinist som olika vaktmästare måste givetvis vara bosatta inom högskolans område. För var och en av nämnda befattningshavare har räknats med bostad om två rum och kök.

Programmet upptager såsom nämnts samtliga för undervisningen erforderliga viktigare lokaler och är sålunda närmast tillämpligt vid förläggning av lant- brukshögskolan till plats, varest förut inga för ändamålet användbara lokaler finnas tillgängliga. Vid förläggning till plats, där redan förefintliga lokaler kunna tagas i anspråk för.undervisningsändamål, blir det givetvis erforderligt att taga under övervägande, på vad sätt de tillgängliga lokalerna — eventuellt efter ombyggnad — lämpligen kunna utnyttjas, och vilka inskränkningar i det uppgjorda byggnadsprogrammet, som därigenom kunna åvägabringas.

• Sida 139
•  Original

Ehuru förberörda byggnadsprogram såsom redan nämnts uppgjorts för den högskolemässiga undervisningen vid huvudalternativ A, har det visat sig kunna tjäna till underlag för bedömande av byggnadsbehovet jämväl vid huvudalter— nativ B. De beräkningar, som gjorts på denna punkt, hava nämligen visat, att skiljaktigheterna i utrymmesbehov mellan de båda undervisningssystemen icke bliva särskilt stora. En omständighet, som i hög grad är ägnad att underlätta jämförelsen mellan utrymmesbehovet vid de båda systemen, är den, att antalet elever, som årligen vinna inträde, förutsatts vara lika stort för de olika slagen av undervisningsanstalter, nämligen 30. Härav följer, att storleken av enskilda föreläsnings-, rit- och laboratoriesalar röner föga inflytande av den särskilda undervisningsanstaltens karaktär. -

Vid jämförelse med förut anförda förteckning över lokalbehovet torde man sålunda för en lantbrukshögskola med därtill anknuten agronomkurs vid hu- vudalternativ B endast behöva räkna med följande olikheter i fråga om utrym- mesbehovet.

Punkterna 1—2. På grund av olikheten i fråga om lärarpersonal i jämfö- relse med huvudalternativ A kan räknas med en ökning i utrymmesbehovet av omkring 15 mg.

Punkt 3. På denna avdelning tillkommer ett arbetsrum för lärare (25 mz). Punkt 4. Den mindre föreläsningssalen behöver ökas med 10 mg, så att plats kan beredas för ett större antal åhörare. Därjämte torde ytterligare en ritsal vara erforderlig. Dock torde denna icke behöva vara större än 70 m2.

Punkt 5. Elevernas kårlokal synes böra beräknas 50 m2 större. Punkt 6. För mässen torde böra räknas med följande utrymmen:

2 matsalar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 180 m2 7 rum för restauratris och personal . . . . . . . . . . . . . . . 140 ) Kök med tillhörande utrymmen . . . . . . . . . . . . . . . . 120 )

Summa 440 1112 vilket innebär en ökning i förhållande till alternativ A med 100 1112. Punkterna 7—9. Ingen ändring i utrymmesbehov förutsättes.

Sammandrag.

1. Kemi, allmän jordbrukslära m. m. . . . . . . . . . 1050 m2

2. Botanik, växtodlingslära m. m. . . . . . . . . . . . 885 »

3. Husdjurslära m. m. . . . . . . . . . . . . . . . 1060 » + 220 m2 4. Kulturteknik, lantbruksekonomi m. rn. . . . . . . . 990 > + 650 » 5. Bibliotek, administration m. m. . . . . . . . . . . 1 040 »

6. Mässutrymmen . . . . . . . . . . . . . . . . . 440 >

7. Rektorsbostad . . . . . . . . . . . . . . . . . . 200

8. Bostadsrum åt assistenter m. fl. . . . . . . . . . . 200 »

9. Vaktmästarbostäder . . . . . . . . . . . . . . . 360 >»

Summa 6225 m2 + 870 m2

Den totala ökningen i utrymmesbehov, jämfört med huvudalternativ A, blir sålunda 270 m2 >>effektiv» golvyta.

Beträffande alternativ B III, som innebär förläggning till Stockholm av lantbrukshögskola utan lokalt samband med agronomkurs, blir givetvis ut- rymmesbehovet avsevärt mindre än det nu angivna. Närmare uppgifter över erforderliga lokaler vid alternativ B III lämnas i det följande i samband med redogörelse för byggnadskostnaderna vid nämnda alternativ (sid. 149 ff.).

Ovan angivna förteckning över lokalbehovet förutsätter, att de egentliga undervisningslokalerna uppdelas på fyra institutionsbyggnader. Denna åtgärd

Andringar i byggnads- behovet vid huvudalter— nativ B.

• Sida 140
•  Original

Kostnader för byggnader m. 111. vid olika utred-

ningaalterna-

tiv.

är närmast motiverad därav, att en förläggning av lantbrukshögskolan till ett- dera av de nuvarande båda lantbruksinstituten med hänsyn till förefintliga byggnadsresurser synts, om ock med vissa jämkningar, förutsätta dylik upp- delning. Vid förläggning av högskolan till Stockholm är det emellertid möj- ligt och måhända även lämpligt att sammanföra de olika undervisningsloka- lerna i ett eller två större komplex. Vid beräkning av byggnadskostnaderna för stockholmsalternativen har också utgåtts ifrån, att de egentliga undervis— ningslokalerna skulle sammanföras i två byggnader, varigenom någon minsk- ning i utrymmesbehov kunnat vinnas. Huruvida ytterligare begränsning av byggnadskostnaderna skulle kunna ernås genom att förlägga alla erforderliga institutionslokaler till ett enda byggnadskomplex, förefaller tvivelaktigt.

Sedan ovannämnda allmänna uppgifter rörande byggnadsbehovet för den högre lantbruksundervisningen lämnats, övergå de sakkunniga nu till att redo- göra för verkställda beräkningar över de sannolika kostnaderna. för byggnader m. in. vid vart och ett av de sex för utredning kvarstående alternativen.

I. Alternativ A I. 1. Lantbrukshögskola vid Ultuna.

Därest en fristående lantbrukshögskola enligt alternativ A skulle upprättas vid Ultuna, synas enligt de sakkunnigas förmenande följande anordningar böra. viditagas med avseende på olika vid Ultuna lantbruksinstitut befintliga bygg— na er.

Till den s. k. elevbyggnaden böra förläggas erforderliga institutionslokaler i lantbruksbotanik, allmän ärftlighetslära, lantbrukszoologi, marklära, allmän jordbrukslära, växtodlingslära, Skogshushållning och trädgårdsskötsel. Ifråga- varande lokaler kunna beräknas upptaga hela bottenvåningen — förutom vakt— mästarbostaden, som fortfarande bör vara kvar —— hela första våningen samt en del av andra våningen. Elevernas kårlokaler böra flyttas till erforderlig ny institutionsbyggnad, och av de i elevbyggnaden förefintliga 46 bostadsrum- men för elever torde 33 få omändras till undervisningslokaler, varefter endast 13 bliva kvar för sitt tidigare ändamål. I källarvåningen böra ytterligare ut- rymmen tagas i anspråk för undervisningen.

I kemiska laboratoriet bör beredas plats för erforderliga institutionslokaler för lantbrukskemi samt bakteriologi. Ifrågavarande institutionslokaler kunna förväntas taga hela byggnaden i anspråk, sålunda. även utrymmet för den till nämnda byggnad nu förlagda professorsbostaden.

I byggnaden för den nuvarande agronmnisk-botaniska institutionen torde böra inrymmas institutionerna för matematik, fysik och meteorologi, kultur- teknik, redskapslära och husbyggnadslära. Emellertid är det tänkbart, att i nämnda byggnad med lika fördel inrymmas institutionerna för marklära och allmän jordbrukslära, i vilket fall institutionerna för kulturteknik m. m. finge förläggas till den s. k. elevbyggnaden. Dylik ändrad disposition av bygg—' naderna torde icke förorsaka större ändring i byggnadskostnaderna.

För undervisningen i redskapslära tages jämväl den s. k. mnsm'by/ggnaden i anspråk.

Till rektorsbyggnaden böra såsom nu förläggas bibliotek. rektorsbostad, sty- relserum och rektorsexpedition. För biblioteket bör — åtminstone inom en nära framtid — disponeras hela bottenvåningen, varför den hit förlagda lärar— bostaden får försvinna. Å byggnadens vind torde kunna inredas några bostads- rum för assistenter m. fl.

• Sida 141
•  Original

Övriga byggnader vid lantbruksinstitutet —— flygelbyggnad med elevbostä— der, försöksväxthus, försökslada, restaurangbyggnad, bostadshus för profes— sorer och tjänarebostäder —— böra även i fortsättningen disponeras för sitt ur- sprungliga ändamål. Slutligen är den redan under nuvarande förhållanden erforderliga demonstrationshallen för djur givetvis minst lika behövlig för niot- svarande ändamål vid högskolan.

För tillgodoseende av det ytterligare behovet av lokaler för undervisningen uppföres en ny undervisningsbyggnad. Till denna byggnad förläggas sålunda samlingssal, kollegierum, kamrerarexpedition. elevernas kårlokaler och en vakt— mästarbostad samt vidare institutionslokaler för undervisningsämnena hus- djurens anatomi och fysiologi, husdjurens avels— och raslära, husdjurens utfod- ring och skötsel, husdjurens hälso- och sjukvårdslära, mjölkhushållning, natio- nalekonomi med statistik, lantbruksekonomi med handelslära, lantbruksbokfö— ning, rättslära och pedagogik. I byggnadens vindsvåning bör kunna beredas plats för ett antal bostadsrum åt assistenter och elever.

Det vid Ultuna sedan år 1862 förefintliga gasverket blir otillräckligt efter inrättande av en lantbrukshögskola därstädes. För tillgodoseende av högsko- lans behov av gas synes det vara tänkbart, antingen att uppföra ett nytt, till- räckligt stort gasverk vid Ultuna eller att söka anslutning till Uppsala stads gasverk. Verkställd preliminär utredning har givit vid handen, att de sanno- lika anläggningskostnaderna kunna beräknas bliva ungefär lika stora vid de båda alternativen eller omkring 45 000 kronor, vilket belopp torde böra upp— tagas bland engångskostnaderna för högskolan. Valet mellan de båda alterna- tiven torde få göras beroende av resultatet av ytterligare utredning i ämnet.

De sakkunniga hava låtit arkitekten Victor Holmgren i Uppsala utarbeta detaljerat förslag till olika undervisningslokalers placering inom respektive byggnader. Ifrågavarande förslag illustreras till väsentlig del av de skiss— ' ritningar, som fogats vid betänkandet. Förslaget måste givetvis betecknas såsom preliminärt, och det kan vid arbetets utförande måhända befinnas ända— målsenligt att vidtaga vissa ändringar i de föreslagna dispositionerna. Önskvärt vore naturligtvis, om vederbörande professorer kunde hinna utnämnas innan institutionsbyggnaderna bleve iordningställda. Den bästa garantien för att en institutionsbyggnad skall bliva tillfredsställande anordnad torde nämligen vara, att den planlägges efter anvisningar och förslag av en kunnig prefekt, som även gärna torde böra övervaka själva uppförandet av byggnaden. Skulle nämnda anordning av särskilda anledningar icke kunna genomföras, torde möjligen före det slutliga ställningstagandet till frågan om institutionsbyggnadernas lämp- ligaste anordnande annan på detta område förefintlig in- eller utländsk speciell sakkunskap böra anlitas. Emellertid torde vid dylik eventuell justering den totala omfattningen av erforderliga utrymmen för undervisningen icke kunna väntas undergå nämnvärd ändring, och nyssnämnda skissritningar torde därför med fördel kunna läggas till grund för approximativa beräkningar över de med lantbrukshögskolans inrättande förenade byggnadskostnaderna.-

Enligt det uppgjorda byggnadsförslaget skulle vid lantbrukshögskolan kunna beredas plats för, utöver i det föregående såsom oundgängligen erfor- derliga omnämnda 10 bostadsrum för assistenter m. fl., ytterligare 25 bostads— rum för elever. Av ifrågavarande 35 rum skulle 13 bliva förlagda till nu— varande elevbyggnaden, 10 till den nya institutionsbyggnaden, 5 till en flygel- byggnad, 4 till nuvarande rektorsbyggnaden och 3 till restaurangbyggnaden. Härtill komma 3 gästrum, nämligen ett i rektorsbyggnaden och två i restau- rangbyggnaden.

Det torde också få anses vara önskvärt, att bostad kan beredas 'vid hög- skolan jämväl åt ett visst antal elever. Särskilt för sådana elever, som hun- .nit så långt i sina studier, att de äro sysselsatta med försöksarbeten å fältet

• Sida 142
•  Original

eller i husdjursstallarna, för vilka arbeten ofta hela dagarna torde få tagas i anspråk, bör det vara av stort värde att hava bostad vid högskolan. För andra elever återigen torde det, sedan den nya spårvägsförbindelsen mellan Uppsala och Ultuna blivit ordnad, icke vara förenat med större olägenheter att vara bosatta i Uppsala.

För approximativ beräkning av de med lantbrukshögskolans förläggande till Ultuna förenade byggnadskostnaderna hava de sakkunniga anlitat omför- mälde Holmgren. Ifrågavarande beräkningar hava såsom bil. B fogats vid detta betänkande. Enligt berörda bilaga skulle byggnadskostnaderna i sam- mandrag kunna beräknas på följande sätt.

Sammandrag av byggnadskostnader för erforderliga lokaler avseende en till Ultuna förlagd lantbrukshögskola.

1. Ändringsarbeten och reparationer av redan befintliga byggnader. 1) Institutionsbyggnad för marklära och allmän jordbruks- lära, botanik och växtodlingslära m. m. (nuvarande elevbygg-

naden).......................87300:— 2) Institutionsbyggnad för lantbrukskemi och bakteriologi (nuvarande kemiska institutionen) . . . . . . . . . . . 58 000:— 3) Institutionsbyggnad för kulturteknik, redskapslära och husbyggnadslära m. m. (nuvarande agronomisk-botaniska in— stitutionen).....................13100:— 4) Rektorsbyggnaden . . . . . . . . . . . . . . .29 000:— 5) Redskapshallen (nuvarande museibyggnaden) . . . . 19 200: — 6) Restaurangbyggnaden . . . . . . . . . . . . . . 2000:— 7) Bostadshus för maskinist och 3 vaktmästare . . . . 6 000: —— 8) Flygelbyggnader till rektorsbyggnaden . . . . . . . 5000:— 219 6001—— 2. Nybyggnadsarbete. Byggnad innhållande administrationslokaler, samlingssa], kårlokaler, institutioner för husdjurslära och lantbruksekonomi mm 675000:— 3. Ledningar m. m. 1) Ledningar för gas jämte pumpstation . . . . . . . 45 000:— 2) Yttre ledningar för vatten och avlopp (utöver dem som erfordras redan vid nuvarande förhållanden) . . . . . . . 7 2001— 3) Väganläggningar och planeringar . . . . . . . . .10 000:— 62 200;__

Kronor 956 800: —

Härtill kommer uppförandet av den byggnad för övningar i exteriörlära, som även vid nuvarande förhållanden måste anses erforderlig, samt vissa förbätt- ringsarbeten avseende avloppsledningen. Kostnaderna för ifrågavarande anord- ningar kunna, såsom redan anförts, uppskattas till sammanlagt 52 800 kronor.

De totala byggnadskostnaderna för en lantbrukshögskola vid Ultuna enligt huvudalternativ A skulle alltså belöpa sig till 1 009 600 kronor.

2. Agronomkurs vid Alnarp. Kostnaderna. för erforderliga förbättringsarbeten avseende fristående agro- nomkurs vid Alnarp hava i det föregående beräknats till 185 000 kronor.1 ¹ De totala kostnaderna för ifrågavarande förbättringsarbeten vid Alnarp belöpa sig till 268000 kronor (jämför sid. 132). Av nämnda kostnadssnmma komma emellertid 83000 kronor på. den del av berörda förbättringsarbeten, som avse Alnarps egendom och lantbruksskola, och de sakkunniga hava utgått ifrån, att särskilt anslag skall äskas till bestridande av sistnämnda del av totalkostnaderna.

• Sida 143
•  Original

H. Alternativ A II. 1. Lantbrukshögskola vid Alnarp.

Vid eventuell förläggning av en fristående lantbrukshögskola. enligt alter- nativ A till Alnarp böra enligt de sakkunnigas mening de för Alnarps lant- bruksinstitut avsedda byggnaderna disponeras på följande sätt.

Till slottet förläggas erforderliga lokaler för undervisningen i matematik, fysik och meteorologi, kulturteknik, redskapslära, husbyggnadslära, national— ekonomi med statistik, lantbruksekonomi med handelslära, lantbruksbokföring, rättslära och pedagogik. Därjämte böra kollegierum och rektorsexpedition ävensom elevernas kårlokaler fortfarande vara förlagda dit. Biblioteket bör flyttas från sin nuvarande plats i ena flygelns bottenvåning till andra vå— ningen, där i mån av behov bostadsrum för elever omändras till biblioteks— lokaler. Så småningom torde hela denna våning behöva tagas i anspråk för biblioteksändamål. De nuvarande biblioteksutrymmena ävensom de 12 i första våningen belägna bostadsrummen för elever omändras till undervisningslokaler. Av bostadsrum återstå därefter endast de 14, som äro belägna i vindsvåningen och mittornet. — Den i slottet inrymda vaktmästarbostaden, som redan vid nuvarande förhållanden anses böra flyttas, bör givetvis icke heller vara kvar efter eventuell omändring till högskola.

Kemiska laboratoriet bibehålles i huvudsak oförändrat. Tillräckligt utrym- me finnes här för högskolans institution för lantbrukskemi, utan att de nu till byggnaden förlagda bostadslägenheterna behöva tagas i anspråk.

Nuvarande utrymmen i veterinärbyggnaden — även professorsbostaden —— böra helt tagas i anspråk för undervisningsändamål. I nämnda byggnad jämte erforderlig tillbyggnad inrättas institutionslokaler för husdjurens anatomi och fysiologi, husdjurens avels- och raslära, husdjurens utfodring och skötsel, hus- djurens hälso- och sjukvårdslära samt mjölkhushållning. I vindsvåningen böra kunna inredas ett 10-tal bostadsrum för assistenter m. fl. Till den nya in- stitutionsbyggnaden bör även förläggas en vaktmästarbostad. Det i veterinär- byggnaden inredda stallutrymmet bibehålles.

Ovriga byggnader bibehållas för sitt nuvarande ändamål. För tillgodoseende av det ytterligare behovet av lokaler för undervisningen uppföres en ny byggnad, till vilken förläggas erforderliga institutionslokaler för marklära, allmän jordbrukslära, lantbruksbotanik, bakteriologi, allmän ärft— lighetslära, lantbrukszoologi, växtodlingslära, trädgårdsskötsel och Skogshus— hållning. Till sagda byggnad förlägges därjämte samlingssalen ävensom en vaktmästarbostad. Även i denna byggnad böra i vindsvåningen kunna inredas ett 10-tal bostadsrum åt elever.

Nybyggnad är vidare erforderlig för erhållande av bostäder åt en maskinist samt två vaktmästare. Av dessa bostäder är såsom förut nämnts en vakt- mästarbostad erforderlig redan vid den nuvarande institutsundervisningen.

Den även under nuvarande förhållanden erforderliga redskapshallen med maskinlaboratorium och verkstadsutrymme är givetvis också behövlig för hög— skoleundervisningen. Detsamma gäller i fråga om demonstrationshallen för djur. Kraven på centralt vattensystem och förbättrat avloppssystem kvarstå ävenledes oförminskade.

Vid Alnarp finnes för närvarande ett äldre acetylengasverk. Förlägges lant- brukshögskolan till Alnarp torde det emellertid bliva erforderligt att där in- rätta ett större gasverk för framställning av lysgas för laboratoriernas behov. Kostnaderna härför kunna anslås till i runt tal 45 000 kronor.

På. uppdrag av de sakkunniga har arkitekten 0. E. Hägg i Malmö verk- ställt preliminära beräkningar över kostnaderna för erforderliga omändrings-

• Sida 144
•  Original

och nybyggnadsarbeten vid Alnarp. Därvid hava kostnaderna för omändrings— arbeten allt efter graden av svårighet beräknats till 75—125 kronor per m2 golvyta. Uppförandet av ny- och tillbyggnader för undervisningsändamål har ansetts kunna väntas medföra en kostnad av i medeltal 300 kronor per mg »effektiv» golvyta. Vid beräkning av nämnda enhetspris för byggnads— kostnader har i tillämpliga delar använts samma metod, som i det följande angives vid redogörelse för de beräknade byggnadskostnaderna för en till Stockholm förlagd lantbrukshögskola (alternativ A III). Vaktmästarbostaden har beräknats kunna uppföras något billigare eller till ett pris av 235 kronor per 1112 »effektiv» golvyta. De sammanlagda kostnaderna hava sålunda ansetts kunna beräknas till följande belopp.

Sammandrag av sannolika byggnadskostnader för erforderliga lokaler av- seende en till Alnarp förlagd lantbrukshögskola.

1. Ändringsarbeten och reparationer av redan befintliga byggnader. 1) Institutionslokaler för kulturteknik m. m. samt för lantbruksekonomi m. m. (slottets bottenvåning samt en del av dess första våning) 95 700 kronor, eller efter avdrag för redan upptagen kostnad för ändringsarbeten isamband med

vaktmästarbostadens förflyttning med 10 000 kronor . . . 85 700: — 2) Bibliotekslokaler (slottets andra våning) . . . . . . 100 000: — 3) Omändring av veterinärbyggnaden . . . . . . . 44 800: —— 4) Institutionsbyggnaden för lantbrukskemi (nuvarande kemiska laboratoriet) . . . . . . . . . . . . . . . . 5 000:—— 235 500;—

2. Nybyggnadsarbeten. 1) Nybyggnad för institutioner i jordbrukslära, mark- lära, lantbruksbotanik m. m. samt tillbyggnad för institu- tioner i husdjurslära m.m., tillhopa 2 305 m2 effektiv golv—

yta å i medeltal 300 kronor . . . 691 500: —— 2) Nybyggnad för maskinist— och vaktmästarbostäder, efter

avdrag för den vaktmästarbostad, som enligt vad förut an- förts redan under nuvarande förhållanden kan anses erfor-

derlig, 120 m a 235 kronor . . . . . . . . . . . . ._28 2002— 719 700;__ 3. Diverse. 1) Gasverk . . . . . . . . . . . . . . . . . . 451000: — 2) Väganläggningar och planering m. m. . . . . . . 10 000: — 55 000; __

Kronor 1 010 200: ——

Härtill komma. kostnaderna för uppförande av redskapshall in. in. och för förflyttning av vaktmästarbostaden i slottet ävensom för vatten— och avlopps- system. Ifråga-varande kostnader, vilka även vid nuvarande förhållanden måste inses erforderliga, hava i det föregående beräknats till sammanlagt 185 000 ronor.

De totala kostnaderna för byggnader m. m. för en till Alnarp förlagd lant- grukshögskola enligt huvudalternativ A skulle alltsa belöpa sig till 1 195 200

ronor

Genom att anordna ett visst antal bostadsrum för studerande i de erforder- liga nya institutionsbyggnaderna skulle efter omorganisationen även vid Al— narp omkring 35 bostadsrum stå till förfogande för assistenter, amanuenser och vissa andra studerande. Beträffande möjligheterna för elever vid en till Al- narp förlagd lantbrukshögskola att på annat håll anskaffa lämplig bostad, kan

1 Se noten sid. 142.

• Sida 145
•  Original

sådan givetvis erhållas 'i de närliggande städerna Lund eller Malmö. Visser- ligen torde resan mellan endera av nyssnämnda städer och Alnarp bliva för- enad med något om än ej väsentligt större tidsuppoffring än som kan väntas bliva fallet vid resa mellan Uppsala och Ultuna, men mera betydande olägenhet för studierna på grund av det större avståndet mellan bostadsort och studieplats torde ej behöva befaras. För övrigt finnas i närheten av Alnarp tre större sam— hällen, nämligen Akarp, Lomma och Arlöv, och såvitt de sakkunniga hava sig bekant, torde det icke vara förenat med svårighet för åtminstone flertalet studerande vid lantbrukshögskolan att erhålla bostad i nämnda samhällen.

2. Agronomkurs vid Ultuna.

Kostnaderna för erforderliga förbättringsarbeten kunna på sätt i det före- gående angivits beräknas till 52 800 kronor.

III. Alternativ A III. 1. Lantbrukshögskola. i Stockholm.

Alternativ A III innebär, att lantbrukshögskolan skulle förläggas till Stock- holm eller i dess omedelbara närhet. Med hänsyn till nämnda högskolas ka- raktär torde det icke kunna råda mer än en mening därom, att högskolan i dylikt fall helst bör förläggas till den s. k. vetenskapsstaden, d. v. 5. det område av Norra Djurgården, dit redan tidigare förlagts institutioner för, bland annat, centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet, skogshögskolan och veterinärhögskolan. De sakkunniga hava icke närmare tagit ställning till frågan om varest den blivande lantbrukshögskolan lämpligast borde uppföras under förutsättning av dess förläggande till Stockholm; dock synes den del av lägenheten Frescati, som ligger mellan skogshögskolans område å ena sidan samt Bergianska trädgården och vetenskapsakademiens tomtområde å den andra sidan möjligen kunna komma i fråga såsom tomtplats för lantbrukshögskolan.

I det tidigare anförda byggnadsprogrammet för lantbrukshögskolan torde vissa besparingar i fråga om utrymmesbehov kunna åstadkommas därigenom, att någon del av undervisningen förlägges till annan fackhögskola. Undervis— ningen i skogshushållning kan sålunda tänkas förlagd till skogshögskolan, vari- genom det för samlingar i trädgårdsskötsel och Skogshushållning avsedda rum- met (60 ni?) blir överflödigt. Samlingarna i trädgårdsskötsel förutsättas näm— ligen kräva mindre utrymme, varför de torde kunna inrymmas i de för sam- lingar i botanik och växtodlingslära avsedda lokalerna.

Undervisningen i husdjurens anatomi och fysiologi samt i husdjurens hälso- och sjukvårdslära har förutsatts kunna förläggas till veterinärhögskolans in- stitutioner. Därigenom skulle följande eljest erforderliga utrymmen inbesparas vid lantbrukshögskolan:

1 laboratoriesal för anatomi . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .100 in2 1 7 >> fysiologi . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 80 > 1 > >> fysiologisk kemi . . . . . . . . . . . . . . . . . . 60 >> 1 rum för undervisningen i sjukvårdslära . . . . . . . . . *. . . . . . 40 > 2 >> >> professor i husdjurens anatomi och fysiologi . . . . . . . . . 60 >> 1 >» >> samlingar (preparat) intill nnatomisalen . . . . . . . . . . . . 80 7

Summa 420 m2

Därjämte synes någon minskningi det totala behovet av utrymme för lant- brukshögskolan .kunna vmnas dängenom, att samtliga för själva undervis- ningen erforderliga lokaler sammanföras i två större byggnadskomplex.

• Sida 146
•  Original

Behovet av lokaler och utrymmen för en till Stockholm förlagd högskola, anordnad i överensstämmelse med huvudalternativ A, torde sålunda kunna be- räknas på följande sätt:

1. Institutioner för lantbrukskemi, lantbruksbotanik, bakteriologi, allmän ärftlighets— lära, lantbrukszoologi, marklära, allmän jordbrukslära, växtodlingslära och trädgårds-

skötsel. Golvyta m2 Gemensamt: 2 föreläsningssalar a 70 m2 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 140 1 rum för seminarieövningar och tentamina . . . . . . . . . . . . . 50 1 > >> handbibliotek (samtidigt skrivrum) . . . . . . . . . . . . 50 Kemi och marklära: 1 laboratoriesal för kemi . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 100 1 >> ) mark- och jordartslära . . . . . . . . . . . . . . 80 1 prepareringsrum för kemi (samtidigt plats för samlingar) . . . . . . 50 1vågrum...........................30 2 rum för grövre arbeten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 60 1 »vätesvavlerum» . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10 1 diskrum (även plats för förbrukningsartiklar m. m.) . . . . . . . . . 30 2 rum för professor i lantbrukskemi . . . . . . . . . . . . . . . . 60 2 >> >> » i marklära . . . . . . . . . . . . . . . . . . 60 3 > >> elever (specialarbeten) . . . . . . . . . . . . . . . . . 100 2 ä 3 rum för samlingar i marklära (med geologi) och allmän jordbrukslära 200

Botanik och jordbrukslära m. m.: 1 laboratoriesal för mikroskopering m. m. (samtidigt plats för botaniska

samlingar) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 100 1 laboratoriesal för växtfysiologi . . . . . . . . . . . . . . . . . . 80 2 rum för övningar i bakteriologi . . . . . . . . . . . . . . . . . 80 1 prepareringsrum . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 30 1 rum för grövre arbeten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 30 2 >> >> professor i lantbruksbotanik . . . . . . . . . . . . . . . 60 1 > » >> i allmän jordbrukslära . . . . . . . . . . . . . 30 1 > >> >> i växtodlingslära . . . . . . . . . . . . . . . . 30 2 >> >> speciallärare och assistent . . . . . . . . . . . . . . . . 40 5 >> >> elever (specialarbeten) . . . . . . . . . . . . . . . . . 130 2 år 3 rum för samlingar i botanik och jordbrukslära . . . . . .". Avgå Summa 1 830

2. Institutioner för husdjurens avels- och raslära, husdjurens utfodring och skötsel, mjölkhushållning; matematik, fysik, kulturteknik, redskapslära, husbyggnadslära; natio- nalekonomi, lantbruksekonomi, lantbruksbokföring, rättslära och pedagogik.

Golvyta. m” Gemensamt: 3 föreläsningssalar 51 resp. 90, 70 och 50 m2 . . . . . . . . . . . . 210 1 rum för seminarieövningar och tentamina . . . . . . . . . . . . . 50 1 » » handbibliotek (samtidigt skrivrum) . . . . . . . . . . . . 50

Transport 310

• Sida 147
•  Original

Husdjurslära m. m. :

1 prepareringsrum . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 30 2 rum för undervisningen i mjölkhushållning . . . . . . . . . . . . 60 1 » >> professor i husdjurens avels- och raslära. . . . . . . . . . 30 1 >> > » > » utfodring och skötsel . . . . . . . . 30 1 >> » assistent . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 20 5 >> » elever (specialarbeten). . . . . . . . . . . . . . . . . . 125 L ' samlingar. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 170 Kulturteknik m. m.: 1 prepareringsrum . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 30 1ritsa1 ... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 100 1 rum för övningar i fysik . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 80 1 ?> >> professor i kulturteknik . . . . . . . . . . . . . . . . . 30 3 *7' ' speciallärare och assistent . . . . . . . . . . . . . . . . 60 2 ? elever (specialarbeten) . . . . . . . . . . . . . . . . . 50 3 >> » samlingar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 200 Lantbruksekonomi m. m.: 1 prepareringsrum (samtidigt plats för samlingar i lantbruksekonomi) . . 40 1 rum för professor i lantbruksekonomi . . . . . . . . . . . . . . . 30 2 ?> >> speciallärare . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 40 L » elever (specialarbeten . . . . . . . . . . . . . . . . . 50 ___?! Summa 1 485 Lokal för övningar i exteriörlära . . . . . . . . . . . . . . . . . . 150 Stallutrymme . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 70 220 Maskinlaboratorium . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 100 Redskapshall . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .500 Verkstadsutrymme ._ . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 50 550 Summa 870

För övriga ändamål torde böra beräknas samma utrymmesbehov som i ti- digare anförda. byggnadsprogram angivits. Det totala behovet av lokaler för en till Stockholm förlagd lantbrukshögskola enligt alternativ A framgår när— mare av nedanstående sammandrag.

Sammandrag. Kemi, botanik, jordbrukslära m. m. . . . . . . . . 1 830 rn2 Husdjurslära, kulturteknik, lantbruksekonomi m. m. . . 1 485 » + 870 mg Bibliotek, administration m. m. . . . . . . . . . . 990 ) Mässutrymmen . . . . . . . . . . . . . . . . . 340 » Rektorsbostad . . . . . . . . . . . . . . . . . . 200 » Bostadsrum åt assistenter m. m. . . . . . . . . . . 200 >> Vaktmästarbostäder . . . . . . . . . . . . . . . 360 »

Summa 5 405 m2 + 870 m2

Vid beräkning av kostnaderna för uppförande av ifrågavarande byggnader hava de sakkunniga ansett sig kunna använda den metod, som utgår från ett uppskattat enhetspris för varje kubikmeter av byggnadens volym. Vid använd— ningen av nyssnämnda metod för kostnadsberäkningarna hava efter överlägg- ningi ämnet med byggnadsingenjören— L. E. Hellstedt i Stockholm följande nor- mer blivit tillämpade:

• Sida 148
•  Original

1) Den erforderliga >>effektiva>> golvytan beräknas ökad med 60 % för kapp- rum, toaletter, korridorer, trapphus samt inner- och ytterväggar m. m.

2) Genomsnittshöjden per ctage beräknas till 3.6 m. 3) Byggnadskostnaden per m3 beräknas — vid högskolans förläggning till Stockholm _ till 60 kr., vilket pris motsvarar kostnaden för ett normalt bo- stadshus i Stockholm.

4) Priset per 1112 >>effektiv» golvyta blir då 1.6 )( 3.6 )( 60=345.60 eller i runt tal 350 kronor.

5) Nyssnämnda pris avser samtliga kostnader för byggnaderna fullt färdiga (även arkitekt- och kontrollantarvoden m. m.) med därtill hörande grundlägg— ning och inre ledningar, däremot icke de eventuella kostnaderna för tomt och ledningars framdragande till denna.

6) För byggnader av lättare konstruktion, såsom övningshallen i exteriör— lära och redskapshallen med tillhörande utrymmen, har ansetts kunna räknas meld en kostnad för uppförandet av i runt tal 200 kronor per m2 »effektiv» go vyta.

Med tillämpning av nyssnämnda normer kunna de totala byggnadskostna— derna för en lantbrukshögskola i Stockholm enligt huvudalternativ A beräknas uppgå till 5405 X 350 + 870 X 200 = 2065 750 kronor eller avrundat 2 065 000 kronor.

2. Agronomkurs vid Alnarp. Kostnaderna för byggnader m. ni. kunna liksom för motsvarande kurs vid alternativ A I beräknas till 185 000 kronor.1

IV. Alternativ B I. 1. Lantbrukshögskola vid Ultuna.

Ökningen i utrymmesbehov i förhållande till alternativ A I (se sid. 139) sy— nes lämpligen kunna tillgodoses på följande sätt.

Behovet av ökat utrymme vid punkterna 1 och 2 (15 m2) tillgodoses genom att ytterligare ett bostadsrum i elevbyggnaden tages i anspråk för undervis- ningsändamål.

De under punkterna 3 och 4 förutsatta ytterligare utrymmena, tillhopa 155 m2, förläggas i sin helhet till den nya institutionsbyggnaden för husdjurs— lära m. m., vilken göres i motsvarande grad större.

Restaurationsbyggnaden torde vara tillräcklig jämväl för fyllande av nu ifrågasatta ökade anspråk på utrymme, varför icke heller i detta fall synes behöva räknas med byggnadskostnad för mässlokaler.

Okningen i byggnadskostnader torde sålunda i stort sett inskränka sig till kostnaden för nyssnämnda utvidgning av institutionsbyggnaden för husdjurs— lära m. m. Ifrågavarande kostnad har ansetts kunna beräknas uppgå till omkring 325 kronor per m2 »effektiv» golvyta, d. v. s. 155 )( 325=50 375 kronor eller i runt tal 50 000 kronor.

De totala byggnadskostnaderna för en till Ultuna förlagd lantbrukshögskola enligt huvudalternativ B kunna sålunda uppskattas till 1 059 600 kronor.

2. Agronomkurs vid Alnarp. Kostnaderna för byggnader m. ni. kunna beräknas bliva likasom vid alterna- tiv A I eller 185 000 kronor.1 * Se noten sid. 142.

• Sida 149
•  Original

V. Alternativ B II. 1. Lantbrukshögskola vid Alnarp.

Även vid Alnarp äro restaurationslokalerna så rymliga, att det vid alternativ B ökade utrymmesbehovet i berörda avseende kan fyllas utan särskilda bygg- nadsarbeten.

Övrig ökning i lokalbehov får tillgodoses genom motsvarande utvidgning av för unde1visningen erforderliga nybyggnader. Kostnaden härför kan be— räknas till omkring 300 kronor per 1112 >>effektiv» golvyta. Enär ifrågavarande ökning 1 utrymme upptagits till 170 m2 , skulle ökningen 1 byggnadskostnader, jämfört med alternativ A II, sålunda kunna beräknas till 170 )( 300 = 51 000 kronor. De sammanlagda byggnadskostnaderna för en lantbrukshögskola vid Alnarp enligt huvudalternativ B skulle sålunda belöpa sig till 1 246 200 kronor.

2. Agronomkurs vid Ultuna. Kostnaderna för erforderliga förbättringsarbeten kunna beräknas på samma sätt som vid alternativ A II eller till 52 800 kronor.

VI. Alternativ B III. 1. Lantbrukshögskola i Stockholm.

Beträffande alternativ BIII gäller i tillämpliga delar vad ovan anförts under alternativ A III med avseende på byggnadstomt för lantbrukshögskolan ävensom möjligheterna att begränsa utrymmesbehovet för högskolan. På grund av att undervisningen vid högskolan enligt detta alternativ icke omfattar den allmänna agronomiska utbildningen, blir emellertid lokalbehovet icke oväsentligt lägre än vid alternativ A III.

Behovet av lokaler för lantbrukshögskolan vid alternativ B III synes kunna beräknas på. sätt av nedanstående sammanställning framgår.

1. Institutioner för lantbrukskemi, geologi, lantbruksbotanik, bakteriologi, allmän ärftlighetslära, allmän jordbrukslära med marklära samt växtodlingslära.

Golvyta m== Gemensamt: 1 föreläsningssal . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 70 1 mindre föreläsningssal. . . . . . . . . . . . . . . . . . 50 1 rum för seminarieövningar och tentamina . . . . . . . . . . . 50 1 9 >> handbibliotek (samtidigt skrivrum) . . . . . . . . . . . 50 220 Kemi m.m.: 1 laboratoriesal (elevlaboratorium). . . . . . . . . . . . . . 100 2 rum för professor i lantbrukskemi och marklära . . . . . . . . . 60 1 ) » speciallärare . . . . . . . . . . . . . . . . . . 20 2 >> >> elever (specialarbeten). . . . . . . . . . . . . . . 80 1vågrum.... . . . . . . ............. 30 1 rum för grövre arbeten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 30 ldiskrum . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 30 1 »vätesvavlerum» . . . . . . . . . . 10 1 prepareringsrum (samtidigt plats för samlingar). . . . . . . . 50 410

Transport 6 30

• Sida 150
•  Original

Transport 630 . Bakteriologi: 2 rum för undervisningen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 80 Allmän jordbrukslära och geologi: 1 laboratorium (marklära) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 80 1 rum för assistent. . . . . . . . . . . . . . . . . . 20 3 » » elever (specialarbeten). . . . . . . . . . . . . . . . 70 2 > >> samlingar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 150 1 » > grövre arbeten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 30 1 prepareringsrum . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3 380 Växtodling och botanik: 1 större laboratorium för mikroskopering m. m. . . . . . . . . . . 100 1 laboratorium för övningar i växtfysiologi . . . . . . . . . . . . 80 1 prepareringsrum . . . . . . . . . . . . . . . . . . 30 1 rum för professor i jordbrukslära . . . . . . . . . . . . . . . 30 1 >> ) speciallärare . . . . . . . . . . . . . . . . . . 20 3 >> >> elever (specialarbeten). . . . . . . . . . . . . . . . 80 1 > ? grövre arbeten . . . . . . . 30 1 a 2 rum för ytterligare samlingar i botanik och växtodlingslära . . 310 470

Summa 1 560

2. Institutioner för husdjurens avels- och raslära, husdjurens utfodring och skötsel, matematik, fysik, kulturteknik, redskapslära, nationalekonomi, lantbruksekonomi samt

pedagogik. Golvyta 1112 Gemensamt: 1 större föreläsningssal 1 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 90 1 mindre ) . . . . . . . . . . . . . . . . . 50 1 rum för seminarieövningar och tentamina . . . . . . . . . . . 50 1 » ) handbibliotek (samtidigt skrivrum) . . . . . . . . . . ." 50 240 H usdjurslära : 2 1 prepareringsrum . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 30 1 mindre laboratorium i kemi . . . . . . . . . . . . . . . . . 30 1 rum för professor . . . . . . . . . . . . . 30 5 >> » assistent och elever (specialarbeten) . . . . . . . . . . 120 2 salar för samlingar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ._179 380 Kulturteknik, redskapslära och fysik: 1 prepareringsrum . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 30 1ritsal. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 70 2 rum för speciallärare . . . . . . . . . . . . . 40 3 » » assistent och elever (specialarbeten) . . . . . . . . . . 70 2 » » samlingar . . . . . . . . . . . . . . . . . 120 1 >> » övningar i fysik samt för samlingar . . . . . . . . . . 80 410 Lantbruksekonomi m. m. : 1 rum för professor . . . . . . . . . . . . . . . . . 30 2 > » elever (specialarbeten). . . . . . . . . . . . . . 40 1 prepareringsrum (samtidigt plats för samlingar) . . . . . . . . . 40 110 Summa 1 140

1 Avses med hänsyn till det jämförelsevis ringa elevantalet samtidigt skola göra tjänst som sam— lingssal. ”Undervisningen i husdjurens anatomi och fysiologi tänkes förlagd till veterinärhögskolan.

• Sida 151
•  Original

. Golvyta m'-' Byggnad för övningar i exteriörlära m. rn. . . . . . . . . . . . . 220 Redskapshall m.m.. . . . . . . . . . . . . . . . . ._.Å.___._. 350 Summa 570 3. Bibliotek, administrationslokaler m. lll. Bibliotekslokaler . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 400 Elevernas klubblokal. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 120 Kollegierumrnet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 60 Rektorsexpeditionen, 2 rum . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 50 Kamrerarexpeditionen, 2 rum . . . . . . . . . . . . . . . _-_',_'__' 50 Summa 680 4. Mässutrymmeu. 2matsalar...........................110 4 rum för restauratris och kökspersonal . . . . . . . . . . . . . . . 80 Kök med tillhörande utrymmen . . . . . . . . . . . . . . . . . . _åo Summa 270 5. Rektorsbostad . . . . . . . . . . 200 6. Bostadsrum åt assistenter Ill. fl. 10 bostadsrum å 20 m2 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 200 7. Vaktmästarbostäder m. m. ”Bostad för en eldare m. m. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 60 Bostäder för 3 vaktmästare . . . . . . . . . . . . . . . . _._.__.*.A_18_0 Summa 240 Sammandrag. 1. Kemi, botanik. jordbrukslära m. m. . . . . . . . . 1 560 1112 2. Husdjurslära, kulturteknik, lantbruksekonomi m.m. . . 1 140 > + 570 m2 3. Bibliotek, administrationslokaler rn. m. . . . . . . . 680 > 4. Mässutrymmen . . . . . . . . . . . . . . . . . 270 >> 5. Rektorsbostad. . . . . . . . . . . . . . . . . . 200 >> 6. Bostadsrum åt assistenter m. fl. . . . . . . . . . . 200 P 7. Vaktmästarbostäder m. rn. . . . . . . . . . . . . 240 »

Summa 4290 mg + 570 m2

Liksom vid alternativ A III torde böra räknas med, att byggnadskostnaderna skola komma att uppgå till cirka 350 kronor per 1112 »effektiv» golvyta för mera solida byggnader samt till cirka 200 kronor per m2 »effektiv» golvyta för de- monstrations- och redskapshallar m. 111.

De totala byggnadskostnaderna för en till Stockholm förlagd lantbrukshög- skola enligt huvudalternativ B bliva då. 4 290 )( 350 + 570 )( 200 = 1 615 500 kronor eller avrundat 1 615 000 kronor.

2. Agronomkurs vid Ultuna. Kostnaderna för byggnader m. m. böra givetvis beräknas lika som vid alter- nativ B II eller till 52 800 kronor.

3. Agronomkurs vid Alnarp.

Ifrågavarande kostnader böra beräknas lika som vid alternativ B I eller till 183000 kronor."—

• Sida 152
•  Original

Tomtmark, försöksfalt, demonstra- tionsj ord- bruk.

Sammanhängande med de egentliga byggnadskostnaderna äro eventuella kis'lmader för byggnadstomt ävensom för annat markbehov för lantbrukshög- s 0 an.

I omedelbar närhet av lantbrukshögskolans institutionsbyggnader bör finnas en lantbruksbotanisk trädgård av ej för ringa mått. Med hänsyn därtill även— som till önskvärdheten av att lantbrukshögskolan får disponera över ett mindre planteringsområde, torde tomtplatsen för lantbrukshögskolan icke böra under- stiga en areal av 5 hektar. Till jämförelse må anföras, att veterinärhögskolans tomtmark omfattar 4.63 hektar, under det att motsvarande område för skogs- högskolan och skogsförsöksanstalten utgöres av 5.33 hektar.

Vidare erfordras för försöksverksamheten vid lantbrukshögskolan ett för- söksfält av lämplig beskaffenhet och av en storlek, som ej gärna kan under— stiga 20 hektar. Ifrågavarande försöksfält kan, om ock ej utan olägenhet, vara beläget på. något avstånd från själva högskolan, därest så skulle visa sig nödvändigt. Dock måste under alla förhållanden bekväm förbindelse finnas mellan högskolan och försöksfältet.

Slutligen måste för högskoleundervisningen stå till förfogande ett välskött demonstrationsjordbruk av ej för ringa storlek. Arealen åkerjord vid berörda jordbruk torde icke böra understiga 100 hektar. Demonstrationsjordbruket må- ste vara så närbeläget i förhållande till högskolan, att svårigheter icke möta att tämligen ofta företaga demonstrationer vid jordbruket.

Vid lantbrukshögskolans förläggning till Ultuna eller Alnarp stå tomtplats, försöksfält och demonstrationsjordbruk utan vidare till högskolans förfogande vid de nuvarande institutsegendomarna, och några särskilda kostnader för ut— rustningen i nämnda hänseenden synas vid sådan förläggning icke behöva räk- nas med. Annorlunda blir förhållandet vid förläggning av lantbrukshögsko— lan till Stockholm. Härvid torde den erforderliga tomtplatsen representera ett betydande värde, även om upplåtandet av tomt för lantbrukshögskolan icke skulle vara förenat med direkta utgifter för statsverket. Vad därefter angår försöksfält och demonstrationsjordbruk för en till Stockholm förlagd lant- brukshögskola, hava de sakkunniga icke heller närmare beräknat kostnaderna härför. Det är emellertid tydligt, att, även om mark, tillhörig staten, skulle kunna tagas i anspråk för ändamålet, tillgodoseendet av nu nämnda behov iéke skulle kunna ske utan betydande uppoffring från statsverkets sida.

Sammanställning av de beräknade kostnaderna för byggnader m. m. för den högre lantbruksundervisningen.

1. AlternativiA I. a. Lantbrukshögskola vid Ultuna. 1) Redan under nuvarande förhållanden erforderliga nya byggnaderm.m................ 52800:— 2) Ytterligare byggnadskostnader för högskolan . . __956 800:—— 1 009 (300;—

b. Agronomkurs vid Alnarp.

Redan under nuvarande förhållanden erforderliga nya byggnader m. m. 1 185 000: _— Kronor 1 194 600: — 1 Se noten sid. 142.

• Sida 153
•  Original

2. Alternativ A 11. a. Lantbrukshögskola vid Alnarp.

1) Redan under nuvarande förhållanden erforderliga nya byggnader m.m. . . . . . . 1 185 000: -— 2) Ytterligare byggnadskostnader för högskolan . . . . 1 010 200: 1 195 200:

b- Agronomkurs vid Ultuna.

Redan under nuvarande förhållanden erforderliga nya byggnader m. rn. 52 800:

Kronor 1 248 000: 3. Alternativ A III.

a. Lantbrukshögskola i Stockholm.

Byggnadskostnader . . . . . . . . . . . . 2 065 000: Härtill kommer beräknat värde av byggnadstomt ävensom kostnader för försöksfält och demonstrationsjordbruk.

b. Agronomkurs vid Alnarp.

Redan under nuvarande förhållanden erforderliga nya byggnader m.m. 1 185 000:

Kronor 2 250 000: 4. Alternativ B I. a. Lantbrukshögskoln vid Ultuna.

1) Redan under nuvarande förhållanden erforderliga nya byggnader m.m. . . . . . 52 800: — 2) Ytterligare byggnadskostnader för högskolan . . . 1 006 8001— 1 059 600:

b. Agronomkurs vid Alnarp.

Redan under nuvarande förhållanden erforderliga nya byggnader m. m. 1 185 000:

Kronor 1 244 600: 5. Alternativ B II. (1. Lantbrukshögskola vid Alnarp.

1) Redan under nuvarande för-hållanden erforderliga nya byggnader m.m.. . . . . . 1 185 000: — 2) Ytterligare byggnadskostnader för högskolan . . ._1061 200: — 1 245 200:

b. Agronomkurs vid Ultima.

Redan under nuvarande förhållanden erforderliga nya byggnader m. m. 52 800:

Kronor 1 299 000: 6. Alternativ B III.

a. Lantbrukshögslcola i Stockholm.

Byg gnadskostnader . . . . . . . . . . 1 615 000: Härtill kommer beräknat värde av byggnadstomt ävensom kostnader för försöksfält och demonstrationsjordbruk.

Transport 1 615 000: 1 Se noten sid. 142.

• Sida 154
•  Original

Transport 1 615 000: l). Agronomkurs vid Ultuna.

Redan under nuvarande förhållanden erforderliga nya byggnader 111. m. 52 800:

c. Agronomkurs vid Alnarp.

Redan under nuvarande förhållanden erforderliga nya byggnader rn. 111. 1 185 000: _

Kronor 1 852 800:

1 Se noten sid. 142.

• Sida 155
•  Original

KAP. VI. Undervisningslokalernas inredning och utrustning.

Specialinredning och inventarier. — Undervisningsmateriel. — Sammanfattning.

Förutom de i nästföregående kapitel angivna engångskostnaderna för den Allmänna högre lantbruksundervisningens omorganisation förekomma även andra kost- Synpunkter— nader av liknande karaktär, nämligen sådana, som stå i samband med åtgärder för byggnadernas iordningställande och utrustning för undervisnings— och forskningsändamål. Aven för bestridande av nu avsedda kostnader torde så- lunda få anvisas ett engångsanslag av viss storlek. Ifrågavarande kostnader synas lämpligen kunna. uppdelas i två kategorier. Den ena. skulle då omfatta kostnader för specialinredning i olika institutionslokaler samt vidare för möb- ler i vidsträckt bemärkelse, gardiner, lincleummattor m. m. Den andra kate- gorien återigen skulle omfatta kostnader för instrumentell utrustning av olika institutioner, samlingar av olika slag samt bibliotek. I det följande hava nämn— da båda utgiftsposter benämnts respektive >>inredning och inventarier» samt >>undervisningsmateriel».

För fristående agronomkurs, som enligt de särskilda utredningsalternativen Fristående skulle förläggas antingen till det ena eller till båda de nuvarande lantbruks— agronomkurs- instituten, torde i stort sett icke behöva räknas med kostnader av här ifråga- varande natur. Endast beträffande Alnarp erfordras särskilt anslag, näm- ligen för instrumentell utrustning av den redan vid nuvarande undervisnings- system erforderliga redskapshallen. Berörda kostnad, som i likhet med kost- naden för själva redskapshallens uppförande icke direkt betingas av den högre lantbruksundervisningens omorganisation, kan enligt de sakkunnigas mening beräknas till 10 000 kronor.

Med avseende på lantbrukshögskolan äro de sakkunniga. icke i tillfälle att Lantbruks- framlägga detaljerade uppgifter över storleken av ovannämnda båda kostnads— högSkdan' poster vid de olika. utredningsalternativen. Dock hava de sakkunniga funnit det önskvärt, att ifrågavarande utgifter kunde åtminstone tillnärmelsevis fast— ställas. Då de sakkunniga i det följande angiva vissa siffermässiga uppgifter rörande de sannolika engångskostnaderna för inredning och inventarier samt för undervisningsmateriel, sker det emellertid med den reservationen, att kost— nadssiffrorna endast äro att betrakta såsom ungefärliga.

Kostnaderna för specialinredning och inventarier vid en lantbrukshögskola Kostnader för bestämmas till sin storlek närmast av tre faktorer. En sådan är det ändamål, SPecmhåxid' för vilken varje särskild lokal är avsedd. Det är tydligt, att olika under— Hegg,;- Visningslokaler ställa olika anspråk i fråga om specialinredning. Sålunda måste de speciella inredningsarbetena bliva av betydligt större omfattning i ett

• Sida 156
•  Original

laboratorium än till exempel i en föreläsningssal. Även beträffande inventa— rier göra sig motsvarande olikheter gällande. I nu nämnda avseende äro emellertid de olika utredningsalternativen i stort sett jämställda, och infly- tandet av berörda faktor på nu avsedda kostnaders relativa storlek synes icke motivera användandet av olika normer för kostnadsberäkningen vid olika alter- nativ.

En annan faktor, som utövar inflytande på ifrågavarande kostnadspost, är lokalernas storlek. Under eljest lika förhållanden böra givetvis kostnaderna för inredningsarbeten m. ni. vara i stort sett proportionella mot den >>effektiva» golvytan. Därvid är att märka, att vid omändring av äldre byggnad för annat ändamål kostnaderna för specialinredning i vissa fall kunna bliva i det när- maste lika stora som vid nybyggnad.

Den tredje faktorn, som påverkar nu avsedda kostnader, är enhetspriset för olika slags materiel och för inventarier ävensom arbetspriserna i orten. I samma mån som nämnda priser äro jämförelsevis låga kunna naturligtvis kost- naderna för inredning och inventarier nedbringas.

Vid övervägande av förevarande spörsmål hava de sakkunniga funnit lämp- ligt att vid beräkning av kostnaderna för inredning och inventarier vid olika utredningsalternativ utgå från de beräknade byggnadskostnaderna för samma alternativ under det antagandet, att samtliga byggnader för undervisningen skulle nyuppföras. Dock har därvid hänsyn icke tagits till rektorsbostad eller bostäder för maskinist och vaktmästare, för vilka lokaler kostnader av här ifrågavarande slag icke synas behöva beräknas, liksom ej heller för redskaps- hall och demonstrationshall för djur, vilka byggnader i varje fall icke kräva nämnvärda belopp för berörda ändamål. För övriga lokaler har ansetts kunna räknas med följande byggnadskostnad per m2 effektiv golvyta, nämligen för Stockholm 350 kronor, för Ultuna 325 kronor och för Alnarp 300 kronor (jämför kap. _V ) Kostnaderna för inredning och inventarier hava ansetts kunna angivas såsom ett fixt procenttal av de på nyssnämnda sätt erhållna beräknade byggnadskostnaderna. Vid denna metod tages hänsyn till samtliga tre ovan angivna faktorer, som inverka på kostnadsbeloppets storlek. Genom att använda samma procentsats betonas, att samtliga utredningsalternativ äro principiellt jämställda, när det gäller behovet av specialinredning och inven- tarier. Kostnadsbeloppets beroende av undervisningslokalernas totala omfatt- ning kommer till uttryck därigenom, att byggnadskostnaderna beräknats på grundval av hela det utrymme, som kan komma i fråga för beräkning av här avsedda kostnader. Slutligen torde den relativa olikheten i kostnader för in- redning m. m. för olika platser kunna antagas vara i stort sett proportionell mot de skiljaktigheter i enhetspris för byggnader, som ovan angivits. Even— tuella olikheter i fråga om fraktkostnader torde icke kunna utöva nämnvärt inilytande på storleken av ifrågavarande kostnader och hava här icke med- rä nats.

På grundval av verkställda överslagsberäkningar ävensom med ledning av tillgängliga uppgifter över motsvarande kostnader avseende mera omfattande nybyggnader dels vid olika fackhögskolor i vårt land och dels vid vissa ut- ländska lantbrukshögskolor, hava de sakkunniga ansett sig kunna uppskatta kostnaderna för inredning och inventarier till i genomsnitt nio procent av de på ovan angivet sätt beräknade byggnadskostnaderna. Kostnaderna för in- redning m. m'". vid olika alternativ kunna sålunda beräknas på sätt som framgår av följande tabell.

• Sida 157
•  Original

Beräkning av engångskostnader-na för inredning och inventarier vid olika utrednings-

alternativ. Kostnad för Beräknad inventarier m. m. (= 9 % , .men... Blåggg? hägg; av den beräk- J golvyta, 2 nade bygg— , g per 111 , (avrundade (i k t- ' m kronor tal) na S QS * . kronbr naden) 1 av- ] l , rundade tal, ' I . kronor * l Alternativ A I .............. l 5 395 325 1 753 000 157 800 1 . A n .............. l 5 395 300 1 619 000 145 700 ⁴ » A III .............. 4 845 350 1 696 000 152 600 l » B I .............. * 5 665 325 1 841 000 165 700 ! n n .............. ; 5 665 300 , 1 700 000 153 000 : » B IH ............. l 3 930 , 350 . 1 876 000 123 800

Vid förläggning av lantbrukshögskolan till Ultuna eller Alnarp bör emel— lertid viss inredning och vissa redan förefintliga inventarier i respektive lant— bruksinstituts byggnader kunna utnyttjas för den nya högskolan. De sak- kunniga hava uppskattat värdet för högskolan av nämnda inredning och inven- tarier till för Ultuna 35 000 kronor och för Alnarp 30 000 kronor. Vid alter- nativ A III, som förutsätter att högre lantbruksundervisning icke längre skulle meddelas vid Ultuna, kunna möjligen inventarier för ett beräknat nettovärde av 10 000 kronor överflyttas från Ultuna till lantbrukshögskolan i Stockholm. Sedan avdrag gjorts för nu nämnda redan tillgängliga Värden, kunna kostna— derna för inredning och inventarier vid olika utredningsalternativ beräknas uppgå till följande belopp:

Alternativ A I . . . . . . . . . . . . . 122 800 kronor. >: A II . . . . . . . . . . . . . 115 700 >" T= A III . . . . . . . _ . . . . . 142 600 >> :» B I . . . . . . . . . . . . . 130 700 * » B II . . . . . . . . . . . . . 123 000 >> B III . . . . . . . . . . . . . 123 800 >,

Vad därefter angår kostnaderna för inköp av olika slags undervisningsma— Kostnader för teriel, röna dessa kostnader givetvis föga påverkan av lantbrukshögskolans ',mdems' placering. I stort sett torde sålunda kostnaderna för högskolans instrumentella nmääate' utrustning samt förseende med samlingar och bibliotek bliva lika stora, vare ' sig högskolan förlägges till Stockholm, Ultuna eller Alnarp, naturligtvis under det antagandet, att på ingendera platsen några resurser av ifrågavarande slag redan förut stode till förfogande för den högre lantbruksundervisningen. Mellan de båda huvudalternativen A och B torde icke heller förefinnas någon nämn- värd skiljaktighet i förevarande hänseende. Vid alternativ B kan visserligen elevantalet vid högskolan —— genom anknytning av agronomkurs — väntas bliva ej oväsentligt större än vid alternativ A, och därav torde betingas en viss ökning av den jämförelsevis mindre dyrbara instrumentella utrustningen för undervisningen på det lägre stadiet vid alternativ B, men denna ökning torde uppvägas av det större behov av instrumentella resurser vid alternativ A i ämnet marklära, som blir en följd av att vid detta alternativ särskild professur förutsättes finnas i nämnda ämne. Vid alternativ B III, som innebär, att en

• Sida 158
•  Original

Sammanfatt- ning.

högskola enligt huvudalternativ B skall anordnas utan lokalt samband med agronomkurs, blir dock behovet av undervisningsmateriel något mindre än vid övriga alternativ.

Av de sakkunniga verkställda överslagsberäkningar hava givit vid handen, att de totala kostnaderna för anskaffandet av en första uppsättning av under— visningsmateriel vid en lantbrukshögskola kunna beräknas till i runt tal 175 000 kronor, varav 50 000 kronor avse biblioteket. Förlägges lantbrukshögskolan till plats, varest åtskillig undervisningsmateriel redan förut står till förfogande för den högre lantbruksundervisningen eller varest för annat ändamål an- skaffade hjälpmedel i nämnda avseende kunna tagas i anspråk för berörda un— dervisning, bör givetvis nyssnämnda kostnadssumma kunna i motsvarande grad minskas. Värdet för den högskolemässiga lantbruksundervisningen av den vid Ultuna förefintliga undervisningsmaterielen synes kunna uppskattas till omkring 75 000 kronor. Motsvarande materiel vid Alnarp torde — sedan det redan under nuvarande förhållanden erforderliga anslaget till maskinell utrustning av den behövliga redskapshallen tagits i anspråk —— böra upptagas till ett värde av 70 000 kronor. Vid förläggning av lantbrukshögskolan till Ultuna eller Alnarp böra sålunda de förut beräknade engångskostnaderna för undervisningsmateriel kunna minskas med respektive 75 000 och 70 000 kronor. Vid förläggning av lantbrukshögskolan till Stockholm torde ifrågavarande an- slag återigen kunna undergå någon minskning av den anledningen, att under- visningen i husdjurens anatomi och fysiologi samt — vid alternativ A III — i husdjurens hälso— och sjukvårdslära och i Skogshushållning förutsatts kunna förläggas till annan anstalt. Den härigenom förorsakade minskningen i en— gångskostnader för undervisningsmateriel kan beräknas till vid alternativ A III 15 000 kronor och vid alternativ B III 10 000 kronor. Vid sistnämnda alter- nativ blir ifrågavarande kostnadspost ytterligare reducerad på grund därav, att högskoleundervisningen icke är kombinerad med agronomkurs. Den härav för- anledda kostnadsminskningen har ansetts kunna beräknas till 15 000 kronor. Slutligen torde vid alternativ A III, som förutsätter, att anstalt för högre lant- bruksundervisning icke längre skulle vara förlagd till Ultuna, den vid Ultuna lantbruksinstitut redan förefintliga undervisningsmaterielen kunna förflyttas till Stockholm, varigenom vid detta alternativ kostnaderna för nyanskaffning av undervisningsmateriel skulle kunna i avsevärd grad nedbringas. Med från- räknande av flyttningskostnaderna torde genom nyss antydda åtgärd kunna åstadkommas en kostnadsminskning av cirka 70 000 kronor.

Med användande av ovan angivna kostnadssiffror, vilka dock på grund av svårigheten att fixera penningvärdet såväl av ny som äldre undervisnings- materiel endast kunna betraktas såsom ungefärliga, skulle engångskostnaderna för instrumentell utrustning, samlingar av olika slag samt bibliotek vid den blivande lantbrukshögskolan alltså kunna beräknas uppgå till följande be— lopp :

Alternativ A I . . . . . . . . . . . . . 100 000 kronor. » A II . . . . . . . . . . . . . 105 000 ?> » A 111 . . . . . . . . . . . . . 90 000 » >> B I . . . . . . . . . . . . . 100 000 rv '» B II . . . . . . . . . . . . . 105 000 » B IH . . . . . . . . . . . . . 150 000 »

De sammanlagda engångskostnaderna för speeialinredning av undervisnings— lokaler samt för anskaffande av inventarier och undervisningsmateriel av olika. slag, däri inbegripet kostnad för instrumentell utrustning av redskapshall vid Alnarp i den omfattning förut angivits (10000 kronor), synas sålunda i

• Sida 159
•  Original

överensstämmelse med vad ovan anförts kunna approximativt beräknas till ne- danstående belopp:

Alternativ A I . . . . . . . . . . . . . 232 800 kronor. » A II . . . . . . . . . . . . . 230 700 >» » A. III . . . . . . . . . . . . . 242 600 » » B I . . . . . . . . . . . . . 240 700 >> ) B II . . . . . . . . . . . . . 238 000 >> » B III . . . . . . . . . . . . . 283 800 >>

• Sida 160
•  Original

Olika slags elever.

Begränsning av elevanta- let. '

KAP. VII. Elever.

Olika slags clever. — Elevavgifter. — Internatsystem. »— Stipendier.

Såväl vid lantbrukshögskola som vid agronomkurs bör kunna beredas till- träde dels för ordinarz'e studerande, vilka följa. undervisningen till den omfatt- ning, som erfordras för att efter fullbordad lärokurs få avlägga examen, och dels i mån av utrymme för specialstuderande, vilka följa undervisningen i ett eller flera läroämnen efter eget val med rätt att över sina kunskaper i dessa ämnen erhålla betyg. Idkare av högre vetenskapliga studier vid lantbruks- högskolan böra betraktas såsom ordinarie studerande.

Enär föreläsningarna vid lantbrukshögskolan i regel böra vara offentliga, fin— nes givetvis tillfälle även för andra studerande än här ovan nämnts att i mån av utrymme såsom åhörare närvara vid viss undervisning vid högskolan.

För inträde såsom ordinarie studerande bör krävas det mått av teoretiska och praktiska förkunskaper, som i det föregående angivits vid redogörelse för huvudlinjerna för den högre lantbruksundervisningens anordnande. För ernå- ende av gynnsamt resultat utan högre studier inom lantbruksvetenskaperna är det nödvändigt, att den studerande äger —— förutom erforderliga förkunskaper —— den grad av mognad, som i regel vunnits först vid en ålder av omkring 18 år. Enär fordringarna på förbildning för inträde i agronomkurs icke ställts högre, än att de i vissa. fall torde kunna fyllas redan vid en lägre ålder, torde i syfte att bereda blivande studerande vid agronomkurs tillfälle uppnå önskad mognad böra särskilt stadgas, att studerande vid inträdet i nämnda kurs skall hava fyllt 18 år. För vinnande av inträde vid lantbrukshögskolan hava fordrin- garna på förkunskaper ställts så höga, att studerande endast i undantagsfall torde kunna fylla dem vid lägre ålder än 18 år, och särskild bestämmelse om minimiålder för inträde vid högskolan torde därför icke vara erforderlig.

Beträffande specialstuderande böra sådana fordringar ställas på vederböran- des förkunskaper, att nödiga garantier kunna anses föreligga för att han skall kunna tillgodogöra sig den undervisning, han avser att följa.

Enär den högre lantbruksundervisningen icke endast har till uppgift att till— godose utbildningen av ett fixt antal konsulenter, lantbrukslärare och liknande befattningshavare ävensom vetenskapsmän, utan därjämte är avsedd för yrkes- män inom det större jordbruket, synes det varken vara erforderligt eller önsk— värt, att antalet studerande snävt begränsas. Vad särskilt beträffar agronom- kursen, som i högre grad är avpassad efter det praktiska jordbrukets behov, vore det enligt de sakkunnigas mening önskligt, att den kunde emottaga samt- liga tillräckligt kvalificerade inträdessökande, vilka efter avslutad kurs hade för avsikt att ägna. sig åt praktisk verksamhet inom jordbruket. Men icke hel—

• Sida 161
•  Original

ler med avseende på undervisningen för ämbetsexamen, som dock närmast av- ser utbildning av lantbrukslärare, konsulenter och med dem jämförbara be— fattningshavare inom jordbruket, synes det vara befogat att strängt begränsa antalet elever med hänsyn till det antal befattningar av ifrågavarande slag, som kan väntas stå till förfogande för de utexaminerade eleverna. Aven be- träffande denna undervisning gäller nämligen, om ock i mindre grad, att den jämväl bör stå till förfogande för sådana elever, som efter slutad utbildning hava för avsikt att ägna sig åt praktisk verksamhet inom jordbruket.

De sakkunniga hysa sålunda den uppfattningen, att begränsning av antalet elever vid anstalt för högre lantbruksundervisning icke bör ske i vidare mån än som särskilt av ekonomiska hänsyn betingas av de tillgängliga resurserna i fråga om lokaler, materiel och lärarkrafter för undervisningen.

Vid de båda nuvarande lantbruksinstituten erlägger betalande elev i agro- nom— eller konsulentkursen en årlig undervisningsavgift av 100 kronor. Vid de flesta andra genom statens försorg inrättade högre utbildningsanstalter är undervisningen däremot kostnadsfri för de studerande. Så är t. ex. förhål- landet icke blott vid universiteten utan även vid bland andra skogs- och vete- rinärhögskolorna. De sakkunniga hysa den uppfattningen, att i fortsättningen jämväl den undervisning bör vara kostnadsfri, som meddelas vid anstalt för högre lantbruksundervisning, vare sig det gäller agronomkurs eller högskola.

Däremot kan det givetvis vara fullt befogat, att studerande vid anstalt för högre lantbruksundervisning i likhet med vad förhållandet plägar vara vid andra jämförbara anstalter erlägger viss avgift för deltagande i laborationer och eventuellt andra övningar, som äro förbundna med viss åtgång av förbruk- ningsartiklar. Avgiften bör naturligtvis i dylikt fall icke vara större än som betingas av de med övningarna förbundna särskilda kostnaderna.

Vid de nuvarande lantbruksinstituten är undervisningen kombinerad med s. k. internatsystem, d. v. 3. den avgift, elev har att erlägga, omfattar jämväl ersättning för kost och bostad m. m. vid undervisningsanstalten. Enligt för lantbruksinstituten gällande stadgar erlägger sålunda betalande elev i agro- nom- eller konsulentkurs årligen — förutom fastställd undervisningsavgift —- bostadsavgift med 75 kronor, då bostad vid institutet kan beredas eleven, samt därjämte avgifter för kosthåll m. m. till belopp, som för varje 'år bestämmas av institutets styrelse. Mot erläggande av nu nämnda avgifter erhåller elev under sin vistelse vid institutet sund och tillräcklig kost, fri läkarvård och läkemedel, bostad med särskild sängplats samt, om tillgång därtill finnes, sär- skilt rum med enkla möbler, uppvärmning och städning. Elev är däremot skyldig att själv hålla sig med lyse å bostadsrummet, sängkläder, linne och tvätt. På styrelsens prövning beror, om elev må äga rättighet att bo utom institutet och själv sörja för sin kost.

Vid tiden för lantbruksinstitutens inrättande var givetvis anordningen med internatsystem nödvändig på grund av förläggningsplatsernas på den tiden jämförelsevis isolerade läge. Senare har särskilt för Alnarps vidkommande för- hållandet ändrats avsevärt så till vida, att flera större samhällen uppvuxit på jämförelsevis ringa avstånd från undervisningsanstalten. Därjämte hava kom— munikationerna med de närbelägna städerna Malmö och Lund undan för undan förbättrats. För Alnarps del torde sålunda internatsystemets bibehållande nu- mera icke vara motiverat av svårigheter för eleverna att erhålla lämplig bo- stad och kosthåll utom undervisningsanstalten. Beträffande Ultuna hava för- hållandena i förevarande avseende hittills varit något mindre gynnsamma, enär större samhällen i undervisningsanstaltens omedelbara närhet saknas och kom- munikationerna med Uppsala särskilt vintertiden varit mindre goda. Sedan

Elevavgifter.

Internat— system.

• Sida 162
•  Original

Stipendier.

den nu under byggnad vara-nde spårvägen mellan Uppsala och Graneberg bli- vit färdig — vilket förväntas bliva fallet våren 1928 — och regelbunden spår- vägsförbindelse därefter erhålles mellan Ultuna och Uppsala, bliva förutsättnin- garna för elever vid Ultuna lantbruksinstitut att kunna erhålla lämplig bostad och kosthåll utanför undervisningsanstalten väl så goda där som vid Alnarp.

Internatsystemet är otvivelaktigt förenat med åtskilliga fördelar för de stu- derande. Genom att kost och bostad erhållas vid undervisningsanstalten sparas givetvis åtskillig tid, som eljest skulle erfordras för att kanske flera gånger om dagen tillryggalägga avståndet mellan bostaden eller platsen för kosthållet och undervisningsanstalten. Internatsystemet bidrager vidare till att skapa ett ri— kare kamratliv bland de studerande, och att detta bör vara till fördel även ur fackutbildningssynpunkt är påtagligt.

Men internatsystemet torde också kunna föra med sig vissa mindre önskvärda följder. I regel måste ett större antal elever få sina bostäder förlagda till sam— ma byggnad, och det lider intet tvivel, att en dylik anordning lätt kan inverka störande på vederbörande elevers enskilda studier. Det tvång, internatsyste- met i vissa avseenden innebär, torde också i vissa fall av eleverna själva anses mindre önskvärt. Det synes också ligga i hela systemets natur, att missnöje med beskaffenheten av åtnjutna förmåner lätt kan alstras hos de studerande.

Förutsättning för anordnandet av internat är naturligtvis i främsta rummet tillgång till erforderligt antal bostadsrum. Därjämte erfordras tillgång till restauration, men sådan måste anses nödvändig vid varje anstalt för högre lant- bruksundervisning även om internatsystem icke skulle komma till användning. För undvikande av onödig splittring av den dagliga studietiden vid dylik anv stalt är det nämligen erforderligt, att åtminstone enskilda måltider kunna in— tagas vid anstalten. '

De sakkunniga hysa den uppfattningen, att frågan om' internatsystemets bi- behållande efter den högre lantbruksundervisningens omorganisation närmast bör bliva beroende av i vilken utsträckning bostadsrum för elever även i fort- sättningen kunna ställas till förfogande. Vid förläggning enbart av agronom- kurs till Ultuna eller Alnarp, därvid redan tillgängliga undervisningslokaler i stort sett äro tillräckliga-, böra bostadsrummen för elever naturligtvis även i fortsättningen upplåtas åt studerande, och i dylikt fall torde även internat- systemet böra bibehållas. Därest lantbrukshögskolan skulle förläggas till nå- gon av platserna för de nuvarande lantbruksinstituten har emellertid verkställd utredning givit vid handen, att större delen av de utrymmen, som nu användas till bostadsrum för elever, med fördel kunna tagas i anspråk för undervisnings- ändamål och att därigenom icke obetydliga besparingar i byggnadskostnader skulle kunna göras. I detta fall bör enligt de sakkunnigas förmenande ändring i dispositionen av ifrågavarande utrymmen vidtagas. Under sådana förhållan- den kunna de förmåner, som hittills varit förenade med internatsystemet, till— försäkras endast ett jämförelsevis ringa antal studerande. Vid förläggning av lantbrukshögskolan till Stockholm, därvid samtliga byggnader för undervis— ningen skulle få nyuppföras, torde det enligt de sakkunnigas mening icke vara motiverat att vidtaga särskilda åtgärder för anordnande av internat.

Vid vartdera lantbruksinstitutet finnas för närvarande platser för, bland andra, fem frielever, därav 4 i agronomkursen och en i konsulentkursen. Fri— elev erhåller kostnadsfritt samtliga de förmåner, som enligt vad ovan sagts till- komma betalande elev. I övrigt utgår icke understöd av statsmedel till stude- rande vid lantbruksinstitut.

Enligt de sakkunnigas uppfattning är den understödsform, systemet med frielevplatser representerar, icke fullt tillfredsställande. Förmånen av fri- elevplats måste i förekommande fall tillförsäkras studerande redan före hans

• Sida 163
•  Original

inträde vid undervisningsanstalten. Val av frielev måste sålunda i regel ske med ledning endast av tillgängliga uppgifter om vederbörandes duglighet och behov av understöd. I praktiken torde det också. hava visat sig vara förenat med svårigheter att i varje särskilt fall träffa rätt och sålunda tilldela just de studerande frielevplats, vilka sedermera visat sig bort hava i främsta rum- met kommit i fråga härtill. En annan olägenhet med ifrågavarande system är att detta innebär ett högst avsevärt. stipendiebelopp åt två elever i varje års- kurs, medan alla övriga elever bliva helt utan dylikt understöd av staten. I regel torde det vara lämpligare, att flera elever komma i åtnjutande av stipen- dier, även till mindre belopp. _

De sakkunniga anse sålunda, att även i det fall, då internatsystemet tillämpas, stipendier till behövande, dugliga elever bör utgå i form av kontanta penning- belopp. Såväl vid lantbrukshögskolan som vid agronomkurs torde sålunda år- ligen böra utgå ett antal kontanta studiestipendier av tillfredsställande stor— lek, förslagsvis om cirka 600 kronor. I de fall, då erforderliga bostadsrum stå till förfogande, synes även ett mindre antal studerande % såväl vid högskola som agronomkurs —- böra. kunna kostnadsfritt komma i åtnjutande av möble— rat bostadsrum med bränsle, lyse och städning. Kontant studieunderstöd eller annan motsvarande förmån bör kunna tilldelas studerande, först sedan han nå- gon tid mottagit undervisning vid läroanstalten. Givetvis böra stipendier eller annan förmån kunna utgå mera än ett år i följd till samma studerande.

• Sida 164
•  Original

Huvudlärare vid högskole- undervis-

ningen.

KAP. VIII.

Lärares och övriga befattningshavares ställning och av- löningsförhällanden.

Huvudlärare. — Speciallärare. —— Övriga befattningshavare m. 11. — Avlöningsstater.

En omorganisation av den högre lantbruksundervisningen i överensstämmelse med i det föregående angivna grunder för med sig vissa förändringar i fråga om lärare och annan personal för nämnda undervisning. Förut har redogjorts för behovet av fast anställda lärare vid olika utredningsalternativ, varjämte an- givits, i vilken utsträckning undervisningen lämpligen synts kunna anförtros åt speciallärare. Därjämte har angivits, i vad mån biträde vid undervisningen av assistenter och amanuenser synts vara av behovet påkallat. I det följande skall redogörelse lämnas för, bland annat, i vad utsträckning annan personal synes de sakkunniga erforderlig vid anstalter för ifrågavarande undervisnings- verksamhet.

De fast anställda lärarna — huvudlärarna —— hava ansetts böra vara av två olika kategorier, nämligen dels sådana, som hava till väsentlig uppgift att med— dela undervisning på det rent högskolemässiga stadiet, och dels sådana, vilkas undervisning huvudsakligen avser att tillgodose agronomutbildningen. Vad först angår huvudlärarna vid den egentliga högskoleundervisningen, är det tyd— ligt, att på grund av undervisningens karaktär jämförelsevis stora fordringar måste ställas på dem. Skall undervisningen vid den blivande lantbrukshögsko- lan kunna höjas till en i vetenskapligt hänseende fullt tillfredsställande nivå, måste det sålunda förutsättas, bland annat, att lärarna och framför allt huvud— lärarna äro skickliga undervisare samt äga den praktiska läggning och de ve- tenskapligt fördjupade kunskaper, som göra dem ägnade att med framgång bedriva forskningsarbete inom sitt verksamhetsområde. Det är emellertid tyd- ligt, att om såsom lärare till högskolan skola kunna. knytas verkligt framstå- ende vetenskapsmän — och detta utgör ett oundgängligt villkor för att högsko- lan skall kunna helt fylla sin viktiga uppgift — måste mot utbildningen sva— rande ställning och avlöningsförhållanden erbjudas lärarna. Utan att ingå i prövning av huruvida ur denna synpunkt de motsvarande huvudlärare vid andra fackhögskolor tillkommande förmåner kunna anses vara fullt tillfreds- ställande, hava de sakkunniga icke ansett sig böra för nu avsedda lärare föreslå andra anställningsvillkor. De sakkunniga förorda alltså, att huvudlärarna vid den högskolemässiga lantbruksundervisningen i likhet med motsvarande lärare vid andra fackhögskolor erhålla professors ställning samt hänföras till lönegrad B 30 i avlöningsreglementet för statsdepartement och vissa andra verk, tillhö- rande den civila förvaltningen.

Vid bedömande av sökandes skicklighet till professorsbefattning synes hän- syn böra tagas i första rummet till graden av ådagalagd vetenskaplig skicklig- het inom det ämnesområde, professorsbefattningen omfattar, och i andra rummet

• Sida 165
•  Original

till ådagalagd förmåga att meddela vetenskaplig undervisning. Innefattar pro- fessorsbefattningen tillämpat undervisningsämne, må avseende därjämte fästas vid den förutsättning för tjänstens skötande, som sökande må hava förvärvat genom föregående praktisk verksamhet. Med avseende på formerna för till- sättandet av professorsbefattning synas i tillämpliga delar böra gälla de mot— svarande bestämmelser, som äro föreskrivna i statuterna för universiteten.

Huvudlärarna vid agronomkurs hava för närvarande professors namn, även om de i avlöningshänseende icke äro likställda med motsvarande befattnings- havare vid verkliga fackhögskolor. Sedan emellertid utbildningen av lant- brukslärare och konsulenter m. fl. överflyttats till en lantbrukshögskola och agronomkursen sålunda får till huvudsaklig uppgift att sörja för utbildning av yrkesmän vid det större jordbruket samt —— eventuellt — att meddela de all- männa agronomiska kunskaper, som må erfordras för vinnande av inträde vid lantbrukshögskolan (huvudalternativ B), hava de sakkunniga ansett det skä- ligt, att ifrågavarande huvudlärare i fortsättningen erhålla lektors ställning. I likhet med vad nu gäller för lektor vid skogshögskolans forstmästarkurs tor- de lektorerna vid agronomkurs böra hänföras till lönegrad B 26 i förenämnda avlöningsreglemente.

Lektor bör tillsättas av Kungl. Maj:t efter förslag av undervisningsanstal— tens styrelse, som för bedömande av skickligheten hos sökande till lektorsbefatt- ning bör medgivas att tillkalla en eller flera sakkunniga.

Speciallärarnas undervisning avser dels sådana ämnen, som på grund av de— ras ringa omfattning av ekonomiska skäl icke lämpligen ansetts kunna repre- senteras av fast anställd lärare, och dels ämnen, som på grund av deras ele— mentära karaktär eller annan orsak måste tillmätas mindre vikt för den lant- bruksvetenskapliga utvecklingen. Härav följer, att fordringarna på kvalifika- tioner hos speciallärare måste ställas olika höga i skilda fall. En konsekvens härav blir i sin tur, att lärararvodet per undervisningstimme kan beräknas va- riera rätt avsevärt. N är de sakkunniga i det följande gå att beräkna de sanno— lika kostnaderna för speciallärares undervisning, har det givetvis icke varit dem möjligt att för vart och ett av de olika ämnena verkställa en sådan beräkning. I stället har man vid uppskattningen ansett sig kunna utgå från en sannolik medeltalssiff ra för kostnaden per undervisningstimme. Vid bedömande av den- na kostnad måste givetvis hänsyn tagas till att åtskillig tid utom schemat ta— ges i anspråk för examination och i vissa fall även för rättande av skriftliga uppgifter. Med iakttagande härav hava de sakkunniga kommit till den upp- fattningen, att den genomsnittliga kostnaden för speciallärarnas undervisning på högskolestadiet skäligen bör beräknas till 30 kronor per reducerad under- visningstimme, därvid en föreläsningstimme eller två övningstimmar eller en exkursionsdag räknats lika med en reducerad undervisningstimme. Denna be- räkning gäller närmast vid högskolans förläggning till Stockholm eller Ultuna. Förlägges högskolan till Alnarp, torde åtminstone i vissa fall ökade svårigheter uppstå att erhålla väl kvalificerade speciallärare, och det torde vara berättigat att vid detta alternativ räkna med en till 35 kronor per reducerad undervis— ningstimme förhöjd kostnad. Till jämförelse må nämnas, att enligt den för tek— niska högskolan gällande staten för budgetåret 1927—1928 den genomsnitthga kostnaden vid nämnda högskola per dylik reducerad undervisningstimme för 38 olika speciallärare kan beräknas till c:a 37 kronor, med variationer för olika lärare mellan 19 och 62 kronor per timme.

Vid agronomkursen, där undervisningen i stort sett är av mera elementär na— tur, torde man kunna räkna med något lägre kostnad per reducerad undervis- ningstimme för speciallärare. I genomsnitt torde berörda kostnad kunna upp— skattas till 25 kronor per timme. Att beträffande denna kurs räkna med olika timpris för Ultuna och Alnarp synes icke vara motiverat.

Huvudlärare vid agronom- kurs.

Speciallärare.

• Sida 166
•  Original

Amanuensen

, Rektor.

Vikariat- arvode.

Såsom assistenter vid lantbrukshögskolan torde i regel komma att anställas sådana personer, som redan hunnit att med goda vitsord avlägga agronomisk ämbets- eller kandidatexamen. _Detta gäller även assistent, som förutsatts skola finnas vid agronomkurs. Aven om ifrågavarande assistenter kunna få någon tid övrig för bedrivande av egna fortsatta studier, torde likväl deras hu- vudsakliga arbetstid bliva upptagen av direkta assistentgöromål. På grund härav hava de sakkunniga ansett det vara väl motiverat, att assistent vid insti- tution för högre lantbruksundervisning erhåller ett årligt arvode av samma 'storlek, som plågar utgå till assistent vid universitetsinstitution, eller 3 600 kronor. Såvitt möjligt bör assistent mot skälig ersättning vid undervisnings- anstalten beredas tillgång till möblerat bostadsrum med värme och lyse.

Amanuensernas tjänstgöring torde i regel icke taga så mycken tid i anspråk — i varje fall icke under hela läsåret —— och icke heller vara av så krävande beskaffenhet som assistenternas uppgifter. I allmänhet torde därför såsom amanuens kunna anställas sådan mera framstående studerande, som ännu icke hunnit avlägga ämbets- eller kandidatexamen. Till sådant biträde synes böra utgå ett årligt arvode av 1 200 kronor. Amanuensen i husdjurens avels- och raslära kan emellertid förutsättas hava avlagt lägre examen vid högskolan. För denne torde därför böra räknas med ett till 1 800 kronor förhöjt arvode. Även åt amanuens synes möblerat bostadsrum vid undervisningsanstalten såvitt möjligt böra mot skälig ersättning ställas till förfogande.

Såsom förut anförts, skulle vid anstalt för högre lantbruksundervisning en av de fast anställda lärarna. utses till rektor. Med denna chefsställning följer givetvis ett betydande ansvar för undervisningsverksamhetens behöriga fort— gång, och den för även med sig en avsevärd ökning i arbetsbördan. Det måste sålunda anses rimligt, att rektor utöver sin ordinarie lärarlön tillerkännes ett särskilt, icke alltför knappt tillmätt rektorsarvode. De sakkunniga anse, att rektorsarvodet skäligen bör utgå med följande belopp: vid självständig agro- nomkurs med 1 000 kronor, vid lantbrukshögskola i Stockholm enligt alterna- tiv B III med 1 500 kronor samt vid lantbrukshögskola enligt övriga fem ut— redningsalternativ med 2 000 kronor, allt för år räknat. Vid beräkning av rek- torsarvodets storlek hava de sakkunniga utgått ifrån, att rektor skall åtnjuta viss nedsättning i sin ordinarie undervisningsskyldighet, ehuru detta icke tor- de kunna ske i så stor utsträckning, att därigenom kompenseras den ökning i arbetet, som rektorsuppdraget innebär. Därjämte har hänsyn tagits till att rektor för lantbruksinstitut eller lantbrukshögskola, särskilt om sådan anstalt förlägges till Ultuna eller Alnarp, torde få vidkännas icke obetydliga kostna- der för representation.

För upprätthållande av den del av undervisningen, från vilken rektor är be- friad, måste särskild vikarierande lärare anställas. Med hänsyn till fordrin- garna på denne lärares kompetens och den ifrågavarande undervisningens om- fattning torde arvodet till honom ej kunna bestämmas lägre än vid lantbruks— högskola 3 000 kronor och vid agronomkurs 2 000 kronor, allt för år räknat. Behovet av arvoden åt i förekommande fall erforderliga vikarier för andra fast anställda lärare vid anstalt för högre lantbruksundervisning kan givetvis förväntas bliva i hög grad växlande och därjämte omöjligt att på förhand be- räkna. På grund härav torde det icke vara lämpligt att uppföra dylik vika— riatsersättning såsom särskild. post i undervisningsanstaltens stat. I stället torde sådana vikariatskostnader i överensstämmelse med de principer, som nu börjat tillämpas vid uppställningen av stater för statsdepartementen m. fl. (se Bihang till riksdagens protokoll 1926, första samlingen, första bandet. Ut- gifterna. För flera huvudtitlar gemensamma frågor, sid. 20—21), böra be- stridas från anslagsmedlen för avlönande av ordinarie tjänstemän.

• Sida 167
•  Original

Vid en blivande lantbrukshögskola måste givetvis finnas ett ganska full- ständigt fackbibliotek. Men även vid en agronomkurs måste finnas tillfälle såväl för lärare som elever att genom anlitande av ett allmänt bibliotek kunna taga del av den viktigaste litteraturen på jordbrukets område. Särskilt vid lantbrukshögskolan torde det vara nödvändigt, att ledningen av biblioteket uppdrages åt verklig fackman på ifrågavarande område, även om det huvud- sakliga detaljarbetet kan utföras av underordnat biträde. I intet fall torde emellertid arbetet med bibliotekets skötsel bereda full sysselsättning åt en kva- lificerad person. De sakkunniga hava därför ansett sig böra räkna med ett fixt årligt arvode för handhavandet av biblioteksgöromål, att utgå med 600 kronor vid agronomkurs och med 2 500 kronor vid lantbrukshögskola.

Kamrerargöromålen torde icke heller giva full sysselsättning åt en person. I vissa fall torde emellertid kamreraren vid sidan av ifrågavarande göromål kunna få i uppdrag att såsom speciallärare meddela viss undervisning. Vid förläggning till Ultuna eller Alnarp synes det även vara möjligt att _ såsom nu är fallet vid Alnarp —— låta kamreraren ansvara för skötseln jämväl av den med anstalten förenade jordbruksegendomens räkenskaper. Vid ifrågavarande beräkning av kostnaderna för den högre lantbruksundervisningen bör givetvis endast upptagas arvodet för de med, själva undervisningsverksamheten förenade kamrerargöromålen. De sakkunniga hava ansett berörda arvode skäligen kun— na uppskattas till för agronomkurs 2 000 kronor, för lantbrukshögskola enligt alternativ B III 3 000 kronor samt för på annat sätt organiserad lantbruks- högskola 4 000 kronor, allt för år räknat.

Till hjälp åt rektor och kamrerare vid utförande av skrivgöromål och därmed jämförbara arbeten bör vid lantbrukshögskolan finnas anställt ett särskilt kvinnligt biträde. Enär arbetsuppgifterna för ifrågavarande biträde delvis kunna förväntas bliva jämförelsevis krävande — bland annat torde kunskaper i främmande språk vara önskvärda — hava de sakkunniga ansett det moti- verat, att biträdet —— i likhet med jämförbara biträden vid veterinär— och skogs- högskolorna — erhåller en ställning motsvarande kanslibiträde med placering i lönegraden B 7. Vid agronomkurs torde icke erfordras fast anställt skriv— biträde. I stället bör vid behov anskaffas tillfällig skrivhjälp, för vilken kost- naderna synas kunna beräknas till 500 kronor per år.

Vid lantbrukshögskolan är en maskinist behövlig. I överensstämmelse med förhållandet vid universitet och vissa fackhögskolor bör ifrågavarande maski- nist hänföras till lönegraden B 8. Vid fristående agronomkurs torde motsva- rande göromål kunna ombesörjas av en eldare med placering i lönegraden B 5. Vidare erfordras ett antal vaktmästare. Vid fristående agronomkurs behövas —— liksom är fallet vid vartdera av de båda nuvarande lantbruksinstituten — två vaktmästare. Dessa torde böra placeras i lönegraden B 5. Vid lantbruks- högskola enligt alternativ B III äro tre vaktmästare erforderliga, och om lant- brukshögskolan organiseras enligt annat av förberörda utredningsalternativ, måste antalet vaktmästare ökas till fem. I sistnämnda fall få fyra vaktmä- stare sin verksamhet förlagd till särskilda institutioner eller grupper av så- dana, medan den femte i huvudsak blir sysselsatt med uppgifter, hörande till högskolans allmänna verksamhet. På grund av de stora fordringar, som må- ste ställas på vaktmästare vid en lantbrukshögskola, böra de enligt de sakkun— nigas uppfattning hänföras till den lönegrad, vaktmästare vid andra veten- skapliga institutioner i regel tillhöra, nämligen lönegraden B 7. Vid de al- ternativ, då fem vaktmästare erfordras, torde det likväl vara möjligt att pla- cera en vaktmästare i lönegraden B 5.

Med ledning av ovan angivna b'eräkningsgrunder hava de sakkunniga utarbe— tat nedanstående sammanställningar avseende avlöningsstatens sannolika stor-

Kamremre.

Skrivbiträde.

Betjäning.

Avlönings- stater.

• Sida 168
•  Original

lek vid olika alternativ för den högre lantbruksundervisningens organisation. Vid beräkning av lönebeloppen för fast anställda befattningshavare har hän— syn tagits till gällande ortsgruppindelning. Av de ifrågakommande orterna tillhör för närvarande Stockholm ortsgrupp Gr, Ultuna (Bondkyrka socken) ortsgrupp D samt Alnarp ortsgrupp B. Förlägges lantbrukshögskolan till Ultuna eller Alnarp, torde såsom förut nämnts bostad icke kunna beredas samt- liga ifrågavarande befattningshavare å stationeringsorten. Sålunda torde t. ex. vid förläggning till Ultuna vissa av dessa befattningshavare bliva hänvisade söka sig bostad i Uppsala (ortsgrupp E). Enär vid sådant förhållande bostads— orten i vissa fall kommer att tillhöra en ortsgrupp med högre levnadskostnader än tjänstgöringsorten, synes böra tagas under övervägande, huruvida icke ve— derbörande befattningshavare borde tillerkännas någon ersättning för de där- igenom ökade levnadskostnaderna. Vid utarbetandet av nedanstående sam- manställningar hava de sakkunniga emellertid ansett sig böra taga hänsyn endast till stationeringsorten. I det fall bostad kan tillhandahållas vid under— visningsanstalten för nu nämnd befattningshavare, bör givetvis visst avdrag från lönen göras för dylik förmån. Enär tillhandahållandet av bostad för med sig viss ökning av de allmänna omkostnaderna för anstalten, synes det emel— lertid vid här ifrågavarande beräkningar vara riktigast, att bostadshyra av angivet slag icke får gå i avdrag på avlöningsstaten utan i stället betraktas såsom särskild inkomst för undervisningsanstalten.

Vid beräkning av avlöningsstatens storlek för olika alternativ hava beträf- fande fast anställda befattningshavare anlagts budgettekniska synpunkter, i det att för de till viss lönegrad hänförda befattningshavarna räknats med det lönebelopp, som motsvarar näst högsta löneklassen inom vederbörande löne- grad. För kvinnlig befattningshavare, som enligt gällande bestämmelser icke äger rätt att åtnjuta lön enligt högsta löneklassen inom vederbörande lönegrad, har räknats med den näst högsta löneklass, som för sådan befattningshavare kunnat komma i fråga.

Till grund för beräkningen av kostnaderna för den undervisning, som avses skola meddelas av speciallärare, har lagts antalet på sätt redan anförts beräk— nade >>reducerade undervisningstimmar» vid dylik undervisning. Såväl vid agronomkurs som vid lantbrukshögskolan har man ansett sig kunna räkna med. att speciallärare tjänstgöra såsom ledare under fem' exkursionsdagar årligen. Under exkursion bör givetvis förutom undervisningsarvode även resekostnads- och traktamentsersättning utgå till färdledare. Sistnämnda kostnad bör emel- lertid hänföras till de allmänna utgifterna för exkursioner, till vilken post de sakkunniga senare återkomma.

Slutligen har beträffande alternativen B I och B II räknats med, att i över— ensstämmelse med vad förut anförts parallellavdelning för studenter inrättas vid lantbrukshögskolan samt att de särskilda kostnaderna härför —— arvoden till speciallärare _ skola uppgå till cirka 3 000 kronor. Vid alternativ B III, som innebär att högskolan är lokalt skild från agronomkurs, kan dylik paral— lellavdelning uppenbarligen icke åstadkommas.

Avlöningsstater vid olika utredningsalternativ för den högre lantbruksunder- visningens ordnande.

I. Alternativ A I. 1. Lantbrukshögskola vid Ultuna.

Professorer: 10 a 10 740: —— . . . . . . . . . . . . . . 107 400: — Rektorsarvode . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2 000: _ Speciallärare: c:a 940 reducerade undervisningstimmar å 80: — 28 200: —

Transport 137 600: '—

• Sida 169
•  Original

Vikariatsarvode . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3 000: — Assistenter. 4 ä 3 600. —— . . . . . . . . . . . . . . . 14 400: _ Amanuenser: 3 är 1 200: _ ,l ä. 1 800:_ . . . . . . . . 5 400:— Bibliotekarie . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2 500: _ Kamrerare . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4 000: _ Kanslibiträde . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2 802: _ Maskinist . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3 108: _ Vaktmästare. 49. 2 940: _ ,l ä 2 664: _ . . . . . . . . 3424: _ 187 234; _

2. Agronomku'rs vid Alnarp.

Lektorer: 5 ä 8 340: _ . . . . . . . . . . . . . . . . 41 700: _ Rektorsarvode . . . . . . . . 1 000: _ Speciallärare. c:a 340 reducerade undervisningstimmar år 25: _ 8 500: _ Vikariatsarvode . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2 000: _ Assistent . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3 600: _ Bibliotekarie . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 600: _ Kamrerare . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2 000: _ Skrivbiträde . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 500: _ Maskinist . . . . . . . . . . . . . . . . . 2 448: _ Vaktmästare. 2 ä 2 448: _ . . . . . . . . . . . . . . 4 896: _ 67 244; _

Kronor 254 478: _

11. Alternativ A -11.

1. Lantbrukshögskola vid Alnarp.

Professorer. 10 år 10 260: _ . . . . . . . . . . . . . . 102 600: _ Rektorsarvode . . . . . . . . . . . 2 000: _ Speciallärare. 0: a 940 reducerade undervisningstimmar år 35: _ 32 900: _ Vikariatsarvode . . . . . . . . . . . . . . . . . 3 000: _ Assistenter. 4 ä 3 600: _ . . . . . . . . . . . . . . . 14 400: _ Amanuenser: 335. 1 200: _ ,1 år 1 800: _ . . . . . . . . 5 400: _ Bibliotekarie . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2 500: _ Kamrerare . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4 000: _ Kanslibitråde . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2 574: _ Maskinist . . . . . . . . . . . . . . . . . 2 856: _ Vaktmästare. 4 ä 2 700: _ ,1 år 2 448: —— . . . . . . . . 13 248: _ 185 478: _ 2. Agronomkurs vid Ultuna,. Lektorer: 5 år 8 820: _ . . . . . . . . . . . . . . . . 44 100: _ Rektorsarvode . . . . . . . . 1 000: _ Speciallärare. c:a 340 reducerade undervisningstimmar år 25: _ 8 500: _ Vikariatsarvode . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2 000: _ Assistent . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3 600: _ Bibliotekarie . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 600: _ Kamrerare . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2 000: _ Skrivbiträde . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 500: _ Maskinist . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2 664: _ Vaktmästare: 2:12 664: _ . . . . . . . . . . . . . . 5 328: _ 70 292; _

Kronor 255 770: _

• Sida 170
•  Original

IH. Alternativ A III. 1. Lantbrukshögskola i Stockholm.

Professorer: 9 å 11 460: _ . . . . . . . . . 103 140: _ Rektorsarvode . . . . . . . . . . . . . . . 2 000: _ Speciallärare: c:a 890 reducerade undervisnings-

timmar å 30: _ . . . . . . . . . . . . . 26 700: _ Vikariatsarvode . . . . . . . . . . . . . 3 000: _ Assistenter. 3 a 3 600: _ . . . . . . . . . . 10 800: _ Amanuenser: 3 51 1 200: _ . . . . . . . . . 3 600: _ Bibliotekarie . . . . . . . . . . . . . . . . 2 500: _ Kamrerare . . . . . . . . . . . . . . . . . 4 000: _ Kanslibiträde . . . . . . . . . . . . . . . . 3 144: _ Maskinist . . . . . . . . . . . . . 3 486: _ Vaktmästare. 4 a 3 300:_1ä 2 988: _ . . . 16 188: _ 178 558: _

Tillkommer ersättning till befattningshavare vid centralanstal- ten för undervisning vid högskolan: c:a 325 reducerade undervisningstimmar a 30: _ . . . . . . . . . . . . . 9 750: _ 188 308: _

2. Agronomkurs vid Alnarp. Avlöningsstat som vid alternativ AI . . . . . . . . . . . . . . . . 67 244:—

Kronor 255 552: _

IV. Alternativ B I. ]. Lantbrukshögslcola vid Ultuna.

Professorer. 9 å 10 740: _ . . . . . . . . . . . . . . 96 660: _ Rektorsarvode . . . . . . . . . . . . . . . . . 2 000: _ Lektorer: 3 a 8 820. _ . . . . . . . . . . . . 26 460: _ Speciallärare: c:a 185 reducerade undervisningstimmar a 30: _ 5 550: _ » c:a 575 reducerade undervisningstimmar a 25: _ 14 375: _ >> parallellundervisning . . . . . . . . . . . . 3 000: _ Vikariatsarvode . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3 000: _ Assistenter: 3 a 3 600: _ . . . . . . . . . . . . . . . 10 800: _ Amanuenser: 3 a 1 200: _ . . . . . . . . . . . . . . 3 600: _ Bibliotekarie . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2 500: _ Kamrerare . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4 000: _ Kanslibiträde . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2 802: _ Maskinist . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3 108: _ Vaktmästare: 4 a 2 940: _, 1 ä 2 664: _ . . . . . . . . 14 424: _ 192 279: _. 2. Agronomkurs vid Alnarp. Lektorer: 5 a 8 340: _ . . . . . . . . . . . . . . . . 41 700: _ Rektorsarvode . . . . . . . . . . . . . . . 1 000: _ Speciallärare: c:a 505 reducerade undervisningstimmar & 25: _ 12 625: _ Vikariatsarvode . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2 000:— Assistent . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3 600: _ Bibliotekarie . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 600: _ Kamrerare . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2 000: _ Skrivbiträde . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 500: _ Maskinist . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2 448: _ Vaktmästare: 2 a 2 448: _ . . . . . . . . . . . . . . 4 896:_ 71 369: _

Kronor 263 648: _

• Sida 171
•  Original

1. Lantbrukshögskola vid Alnarp-

Professorer: 9 a 10 260: _ Rektorsarvode

Lektorer: 39. 8340: _ . . . . . . . Speciallärare. c:a 185 reducerade undervisningstimmar a 35: _

» c:a 575 reducerade undervisningstimmar a 25: _ parallellundervisning. Vikariatsarvode . Assistenter. 3 a 3 600: _ Amanuenser: 3 ä 1 200: _ Bibliotekarie .

Kamrerare . . Kanslibiträde .

Maskinist . . . . . . . . . Vaktmästare: 4 a 2 700: _ lå 2448

2. Agronomkurs vid Ultuna.

Lektzorer 5 a 8 820: _ Rektorsarvode . . . . . . . . . Speciallärare: c:a 505 reducerade undervisningstimmar a 25. _ Vikariatsarvode . Assistent .

Bibliotekarie

Kamrerare .

Skrivbiträde

Maskinist . . . Vaktmästare. 2 a 2 664: _

VI. Alternativ B III. 1. Lantbrukshögskola i Stockholm.

Professorer: 4 a 11 460: _ . . . . . . . . . 45 840: _ Rektorsarvode . . . . . . . . . . . . . . . 1 500: _ Speciallärare: c:a 7 00 reducerade undervisnings-

timmar å 30. _ . . . . -. . . . . . . . . 21 000: _ Vikariatsarvode . . . . . . . . . . . . . 3 000: _ Assistenter. 3 a 36():0 _ . . . . . . . . . . 10 800:_ Amanuenser: 2 a 1 200: _ . . . . . . . . . 2400: _ Bibliotekarie . . . . . . . . . . . . . . . . 2 500: _ Kamrerare . . . . . . . . . . . . . . . . . 3 000: _ Kanslibiträde . . . . . . . . . . . . . . . . 3 144: _ Maskinist . . . . . . . . . . . . . 3 486: _ Vaktmästare: 3 a 3 300: _ . . . . . . . . . 9 900: _

Tillkommer ersättning till befattningshavare vid centralanstal- ten för undervisning vid högskolan: c:a 335 reducerade undervisningstimmar a 30: _! .

92 340: _ 2 000; _ 25 020: _ 6 475: _ 14 375: _ 3 000: _ 3 000: _ 10 800: _ 3 600: _ 2 500: _ 4 000: _ 2 574: _ 2 856: _ 13 248= _ 185 788: —

44 100: _ 1 000: _ 12 625: _ 2 000: _ 3 600: — 600: _

2 000: _ 500: _ 2 664: _

-_5&: 74417;—

Kronor 260 205: _

106 570: _

. 10 050: _ 116 620: _

2. Agronomkurser vid Ultuna och Alnarp. Avlöningsstat för Ultuna som vid alternativ B II Avlöningsstat för Alnarp som vid alternativ B I

74 417: _ 71 369:_

Kronor 262 406: _

• Sida 172
•  Original

Jämförelse mellan alter- nativen A och B.

Vid jämförelse mellan avlöningsstaterna för de båda huvudalternativen A och B förtjänar uppmärksammas, att vid alternativ A den högskolemässiga un- dervisningen för ämbetsexamen omfattar förutom jordbruks— och husdjurslinjer även en särskild ekonomisk linje, vilket däremot icke på. samma sätt är fallet vid alternativ B. De särskilda kostnaderna för undervisningen vid den ekono- miska linjen (arvoden till speciallärare) kunna. uppskattas till c:a 4 500 kro- nor. Därtill kommer emellertid, att den ekonomiska. linjen kräver ökat antal undervisningstimmar även i lantbruksekonomi att bestridas av professorni detta ämne. F örekomme icke denna undervisning, kunde ifrågavarande pro— fessor möjligen i stället — såsom förutsatts vid alternativ B — meddela den allmänna kursen i nationalekonomi (50 förel.), vilka nu avses skola föredragas av speciallärare. Den sammanlagda ökningen i kostnader för lärarlöner vid alternativ B genom inrättandet av en ekonomisk linje torde sålunda kunna be- räknas till c:a 6 000 kronor.

• Sida 173
•  Original

KAP. IX. Övriga ärliga kostnader för undervisningen.

Omkostnader vid olika alternativ. — Hyresinkomster m. m.

Förutom löner och arvoden till lärare och andra befattningshavare måste Allmänna syn- för den högre lantbruksundervisningen räknas med årligen återkommande Punkter- utgifter även av andra slag. Sålunda är den för undervisningen erforderliga materielen —— instrumentell utrustning av olika institutioner ävensom samlingar av olika slag —— ständigt i behov av underhåll och komplettering, och i vissa fall är undervisningen förbunden med åtgång av förbrukningsartiklar av olika slag. Försöksverksamhet i olika former, vilken är nödvändig för undervis- ningen och forskningen särskilt i de tillämpade ämnena, är givetvis också för— knippad med omkostnader. Med avseende på själva undervisningen måste vi- dare räknas med utgifter för bibliotek och exkursioner. Såsom studieunderstöd åt behövande elever bör årligen ett visst belopp stå till förfogande och vid högskolan bör därjämte för främjande av lantbruksforskningen ett antal do- centstipendier kunna. utdelas. Vissa mer eller mindre regelbundet återkomman- de utgifter stå. i samband med behovet av lokaler för undervisningen. Sålunda måste årligen räknas med kostnader för underhåll av byggnader och inventa- rier, för bränsle och lyse samt för städning och renhållning m. m. Andra är— liga omkostnader sammanhänga med själva administrationen. Hit höra bland annat kostnader för styrelsens sammanträden, kontorsutgifter och kostnader för trycksaker m. m. Slutligen torde i den årliga staten böra upptagas ett sär— skilt belopp för diverse utgifter av olika slag.

I 'det följande hava. de sakkunniga verkställt en summarisk beräkning över Olqkostqader ifrågavarande kostnader vid olika utredningsalternativ. Därvid har hänsyn Vf? 011?” tagits till motsvarande .nu rådande förhållanden såväl vid våra lantbruksinsti— & erna "" tut och lantbrukshögskolorna i grannländerna som ock vid andra fackhögskolor i vårt land. De sakkunniga vilja emellertid framhålla, att den gjorda beräk— ningen endast kan göra anspråk på att vara ungefärlig. Ehuru de olika slut- summorna enligt de sakkunnigas förmenande icke skäligen torde kunna under- skridas, är det sålunda möjligt, att fördelningen på olika utgiftsposter kan be- höva justeras, sedan erfarenhet vunnits om vederbörande anstalts behov i olika avseenden; Särskilt gäller detta beträffande anslagen till de olika institutio- nerna vid lantbrukshögskolan, varför fördelningen av ifrågavarande anslag icke från början synes böra definitivt fastställas.

I. Alternativ A I. 1. Lantbrukshögskola vid Ultuna.

I jämförelse med förhållandena vid de nuvarande lantbruksinstituten_bliva Kostnader för helt naturligt kraven på utrustning med apparater och samlingar för under- institutioner Visningen avsevärt större vid en lantbrukshögskola. På det lägre stadlet —00h samlmgar'

• Sida 174
•  Original

för ämbets- och kandidatexamina — kan undervisningen visserligen göras jäm- förelsevis billig, enär ofta ett större antal studerande kunna övas och under- visas på en gång och utrustningen med apparater, som användas av var och en, blir tämligen enkel. Dock måste redan denna undervisning i betydligt högre grad än motsvarande undervisning vid agronomkurs byggas på direkta experiment, och därvid böra icke blott förekomma de jämförelsev1s enkla, som eleverna själva få utföra, utan lärarna måste vid sina experiment utgå från vetenskapens senast nådda ståndpunkt och låta eleverna få en inblick 1 de nyaste metoderna och de viktigaste fenomenen. Att härför erfordras en om- fattande och dyrbar apparatur är tydligt.

På licentiatstadiet tillkomma faktorer, som äro ägnade att öka kostnaden för undervisningen per individ. De studerande böra nu sysselsätta sig med undersökningar av verkligt vetenskaplig karaktär. Härvid behöva de ofta var för sig ett särskilt rum till arbetsplats eller i varje fall större utrymme _än på ett lägre stadium. De måste icke blott hava tillfälle att använda institutionens redan förefintliga instrumentella utrustning i den mån de behöva det utan även att få den kompletterad med de instrument, som äro nödvändiga för deras speciella arbetsuppgift. Ingen högskola kan inom det arbetsområde, som här är i fråga, utföra ett vetenskapligt arbete, som står på höjden av tidens möj- ligheter, om den ej förfogar över en jämförelsevis dyrbar instrumentell utrust- ning och ej är försedd med de anordningar, som äro en förutsättning för dess användande.

Annu en omständighet, som på detta stadium verkar i fördyrande riktning, måste här påpekas. Ett ingående och nyskapande vetenskapligt arbete med- för oundgängligen specialisering. Det lider icke det minsta tvivel, att i den mån lantbruksvetenskapens framsteg skulle främjas genom en ny organisation, en specialiseringstendens skulle framträda med allt mera ökad styrka. Redan från början måste för övrigt räknas med att de studerande på licentiatstadiet komma att upptaga arbetsuppgifter av speciell natur, för vilkas lösande i olika fall anslutning till vitt skilda teoretiska vetenskapers arbetsmetoder kan vara nödvändig. Givetvis kan det icke vara tänkbart att vid lantbrukshögskolan tillhandahålla all den instrumentella utrustning, som skulle vara erforderlig för att möjliggöra ett kvalificerat vetenskapligt arbete inom ett så vidsträckt arbetsfält, som faller inom området för de agronomiska studierna. De sak- kunniga hava också förutsatt, att i vissa fall de instrumentella resurserna vid bland annat universiteten och centralanstalten för försöksväsendet på jordbruks- området i förekommande fall skola få utnyttjas för högre studier på ifråga— varande område. Inom vissa specialområden av lantbruksvetenskaperna torde emellertid varken universitet eller centralanstalt hava tillräckliga resurser att erbjuda, och i sådant fall torde det understundom vara nödvändigt, att den för forskningsverksamhet på området erforderliga instrumentella utrustningen får anskaffas vid lantbrukshögskolan.

Vid utmätandet av anslag till de olika institutionerna måste hänsyn även tagas därtill, att professorerna vid högskolan böra beredas tillfälle att vid sidan av undervisningen bedriva egen forskning, vilket givetvis är ägnat att öka behovet av instrumentell utrustning. I samma riktning verkar även den enligt de sakkunnigas förmenande nödvändiga docentinstitutionen.

Anslagsbehovet är naturligtvis olika stort för olika institutioner. I ämnena lantbrukskemi, bakteriologi och marklära ävensom i delar av ämnena lant— bruksbotanik samt husdjurens anatomi och fysiologi intaga laboratoriemässiga försök och experiment en framstående plats vid undervisningen. An- ordningarna härför äro förenade med jämförelsevis stora kostnader. För lant- bruksbotaniken tillkommer därjämte behov av en botanisk trädgård. För under- visningen i fysik, redskapslära och mjölkhushållning erfordras en ganska om-

• Sida 175
•  Original

fattande uppsättning av instrument och modeller, och undervisningen i hus- byggnadslära måste i stor utsträckning illustreras av modeller och ritningar. I ämnena allmän jordbrukslära, växtodlingslära och kulturteknik måste den experimentella delen av undervisningen i icke ringa utsträckning givas formen av fältmässiga försök, vilka helt naturligt komma att bliva förbundna med re— lativt stora utgifter. Detsamma gäller om de till ämnet husdjurens utfodring och skötsel hörande experimentellt-praktiska försöken i stallar och ladugårdar. Även i ämnet husdjurens avels— och raslära äro direkta försök i viss utsträck— ning erforderliga för undervisningen.

De sakkunniga hava ansett sig kunna beräkna behovet av årligt anslag till

olika institutioner — utöver laboratorieavgifter från elever — på följande sätt: Matematik

Lantbrukskemi . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4 000: ——

Lantbruksbotanik

Bakteriologi , Allmän ärftlighetslära 5 000: _

Lantbrukszoologi

Marklära . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3 000: ——

Allmän jordbrukslära . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6 000: _ Växtodlingslära . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6 000: —- Kulturteknik . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4 000:—

Redskapslära . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2 000: — Husbyggnadslära . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 000: — Husdjurens anatomi och fysiologi . . . . . . . . . . . . . . . . 3 000: — >> avels- och raslära . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2 000: — >> utfodring och skötsel . . . . . . . . . . . . . . . . 4 000: — » hälso— och sjukvårdslära . . . . . . . . . . . . . . . 200:—

Mjölkhushällning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 500: —

Nationalekonomi med statistik l

Lantbruksekonomi med handelslära

Lantbruksbokföring [ . . . . . . . . . . . . . . . . 500 _—

Rättslära ,

Trädgårdsskötsel . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 100: ——

Skogshushållning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 200: —

Pedagogik . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . _l:—

Kronor 42 000: —

Tillgång till ett jämförelsevis omfattande fackbibliotek måste betraktas så- som en av de nödvändigaste förutsättningarna för att lantbrukshögskolan över huvud taget skall kunna fylla sin uppgift. För komplettering av biblioteket med nyutkomna böcker och tidskrifter samt för inbindningsarbeten m. m. synes ett årligt belopp av 8 000 kronor utgöra ett minimum.

_Exkursioner torde vid högskolan bliva erforderliga i större utsträckning än v1d agronomkurs. Aven om de studerande torde böra förutsättas skola i vissa fall bidraga med en del av kostnaderna för exkursioner, torde likväl böra räknas med ett årligt anslag för ändamålet från det allmännas sida av minst 4 000 kronor.

Såsom redan nämnts, bör såvitt möjligt tillfälle beredas vissa elever att erhålla bostadsrum vid lantbrukshögskolan. I det föregående har beräknats, att vid lantbrukshögskolans förläggning till Ultuna bostadsrum skulle kunna ställas till förfogande för — jämte assistenter och amanuenser — omkring

Övriga ärliga kostnader.

• Sida 176
•  Original

25 elever. Enligt de sakkunnigas mening synes det vara lämpligt, att under- stöd åt behövande studerande i vissa fall utgår i form av fri bostad med värme, lyse och städning. Förslagsvis böra 10 sådana bostadsrum gratis ställas till förfogande. Därjämte böra kontanta stipendier kunna utdelas, oberoende av om den studerande är bosatt vid högskolan eller icke. Ifrågavarande stipen- dier torde lämpligen böra hava en storlek av omkring 600 kronor om året. För studerande vid högskolan synas tillsammans minst 10 kontanta stipendier böra stå till förfogande. Det ärliga kontanta stipendiebeloppet bör sålunda upptagas med 6000 kronor. Nu föreslagna system för stipendietilldelning torde ställa något mindre krav på det allmänna än systemet med frielev— platser.

I det föregående har motiverats behovet av fem docentstipendier vid lant- brukshögskolan. Stipendium av ifrågavarande slag bör givetvis utgå med lika stort belopp som motsvarande stipendium vid universitet och annan ifråga.- kommande högskola, eller med 6 000 kronor om året. För ändamålet är alltså ett årligt belopp av 30 000 kronor erforderligt. Det torde vidare vara i hög grad önskvärt, att högskolans ordinarie lärare genom erhållande av resestipendier beredas tillfälle att i viss utsträckning före— taga studieresor till andra länder för att därigenom icke blott erhålla ökad möjlighet att följa utvecklingen inom vars och ens speciella disciplin, utan även att vinna ökad förtrogenhet med framsteg och förbättringar i undervisnings- metoderna samt anordningar vid de vetenskaperna tillhörande institutionerna av olika slag. För ändamålet torde ett årligt belopp av minst 3 000 kronor _ böra stå till förfogande. Till jämförelse må anföras, att för närvarande årligt

anslag utgår åt, bland andra, ordinarie lärare m. fl. vid rikets universitet och mediko-kirurgiska institutet med 20 000 kronor samt ordinarie lärare vid skogs— högskolan med 1 000 kronor.

För underhåll av byggnader och inventarier har beräknats erfordras ett årligt anslag av 20 000 kronor. _ Kostnaderna för bränsle, lyse och kraft hava ansetts kunna uppskattas till 18 000 kronor om året.

Städning, renhållning och underhåll av'planteringar in. 111. hava beräknats draga en kostnad av 10 000 kronor per år.

Från lantbrukshögskolan utgående tryck har ansetts böra jämväl omfatta en periodisk publikation, innehållande uppsatser och kortare avhandlingar av vetenskapligt innehåll, författade av forskare vid högskolan. De årliga kost- naderna för trycksaker hava med hänsyn härtill beräknats till 5 000 kronor.

Kontorsutgifter, kostnader för annonsering m. m. synas kunna uppskattas till sammanlagt 3 000 kronor om året.

För bestridande av kostnader för styrelsens sammanträden, avgifter för brand- försäkring av högskolans inventarier, samlingar och bibliotek ävensom diverse andra utgifter — bland annat eventuella kostnader för s. k. fria föredrag — torde ett årligt belopp av 5 000 kronor behöva ställas till förfogande. _ Omkostnadsstaten för en till Ultuna förlagd lantbrukshögskola torde sålunda I anslutning till vad ovan anförts skäligen böra beräknas på följande sätt:

Omkostnadsstat. Institutioner och samlingar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 42 000: — Biblioteket . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8 000: — Exkursioner . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4 000: — Elevstipendier . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6 000: — Docentstipendier . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 30 000: —

Transport 90 000: —

• Sida 177
•  Original

Resestipendier åt lärare . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3000: — Underhåll av byggnader och inventarier . . . . . . . . . . . . . . 20 000: — Bränsle och lyse . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 18 000: — Städning, renhållning m. m. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10 000:— Trycksaker . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5 000:— Kontorsutgifter m. m. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3 000: _ Diverse utgifter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5 000: _

Kronor 154 000: ——

2. Agronomkurs vid Alnarp. Omkostnadsstaten synes böra beräknas på följande sätt. För underhåll och komplettering av erforderlig undervisningsmateriel, för inköp av förbrukningsartiklar för undervisningen samt för bestridande av kost- naderna. för erforderlig försöksverksamhet bör beräknas ett årligt anslag av 8 000 kronor. Vid uppskattning av nämnda anslag har hänsyn icke tagits till de förbrukningsartiklar, för vilka kostnaden skäligen bör bestridas genom ele- vers laboratorieavgifter. För inköp av böcker och tidskrifter samt för inbindning av böcker m. m. bör i staten upptagas ett belopp av 2 000 kronor. Kostnaderna för elevernas exkursioner kunna uppskattas till 3000 kronor per ar. Ehuru internatsystemet avses skola i fortsättningen upprätthållas vid fri— stående agronomkurs, bör av förut anförda skäl även vid dylik kurs studie- understöd till behövande, dugliga elever utgå i form av kontanta stipendie- belopp å cirka 600 kronor per år. För ändamålet bör i staten upptagas ett belopp av 4000 kronor. Enär värdet av de fyra frielevplatser, som nu stå till förfogande vid agronomkurs, torde kunna värderas till omkring 4 800 kro— nor, skulle nu föreslagna system alltså bliva något billigare för det allmänna.. Vidare bör liksom vid lantbrukshögskolan understöd åt behövande studerande i vissa fall kunna utgå i form av möblerat bostadsrum med värme, lyse och städning. Förslagsvis böra 8 sådana rum gratis ställas till förfogande. Erforderligt underhåll av byggnader och inventarier torde kräva en årlig kostnad av i medeltal 12 000 kronor. För bränsle, lyse och elektrisk kraft torde få räknas med en utgift av 9 000 kronor om året. Kostnaderna för städning och renhållning kunna beräknas till 6 000 kronor per år. För vård av planteringar m. m. torde böra räknas med en årlig kostnad av 1 200 kronor. De årliga tryckningskostnaderna torde belöpa sig till omkring 1 500 kro- nor, och till lika stort belopp kunna kostnaderna för kontorsmateriel, annonse- ring m. m. uppskattas. Utgifterna för häststallet, inberäknat avlöning åt kusk och dräng, kunna be- räknas till 4 200 kronor per år. Av övriga kostnader torde utgifterna för styrelsens sammanträden böra upp- tagas med 900 kronor, arvode åt. läkare samt medicin m. m. med 700 kronor samt avgifter för hästförsäkring ävensom för brandförsäkring av anstaltens inventarier, undervisningsmateriel och bibliotek med 600 kronor. För bestridande av diverse utgifter vid undervisningsanstalten torde slutligen ett belopp av 1 000 kronor böra stå till förfogande. I det föregående har framhållits önskvärdheten utav, att kompletterande undervisning i naturvetenskapliga ämnen och eventuellt även i språk och ma— tematik anordnas genom det allmännas försorg för sådana studerande vid

• Sida 178
•  Original

agronomkurs, som önska vinna inträde vid lantbrukshögskolan. För ändamålet torde ett belopp av förslagsvis 5 000 kronor böra ställas till förfogande. Ifråga— varande anslag synes kunna upptagas i agronomkursens omkostnadsstat.

Omkostnadsstaten för en till Alnarp förlagd agronomkurs skulle sålunda i anslutning till vad ovan anförts erhålla följande utseende:

Omkostnadsstat. Undervisningsmateriel och försöksverksamhet . . . . . . . . . . . . 8 000: —— Biblioteket . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2 000: — Exkursioner . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3 000: — Elevstipendier . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4 000: — Underhåll av byggnader och inventarier . . . . . . . . . . . . . . 12 000: — Bränsle och lyse m. m. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9 000:— Städning och renhållning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6 000: — Planteringar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 200: — Trycksaker . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 500:— Kontorsutgifter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 500: — Häststallet m. m. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4 200: —— Styrelsen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 900: — Läkare och medicin . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 700: — Försäkringsavgifter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 600: _ Diverse utgifter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 000: — Särskild undervisning i vissa gymnasieämnen . . . . . . . . . . . . 5 000: —

Kronor 60 600: _

II. Alternativ A II. 1. Lantbrukshögskola vid Alnarp.

Den i det föregående beräknade omkostnadsstaten för en till Ultuna förlagd lantbrukshögskola torde vara tillämplig även under förutsättning av att hög— skolan förlägges till Alnarp, dock med följande undantag.

Posten bränsle och lyse bör kunna minskas med 1 000 kronor. Däremot måste posten diverse utgifter ökas. I denna post förutsättes nämligen i detta fall skola ingå kostnader jämväl för häststall m. m. Ehuru å andra sidan ej såsom vid Ultuna särskilda kostnader torde behöva beräknas för vattenupp- fordring m. m., torde det vara befogat, att posten diverse utgifter vid högskolan beräknas 3 000 kronor högre vid alternativ A II än vid alternativ A I.

Omkostnadsstaten kan i anslutning till vad ovan anförts beräknas sålunda.

Omkostnadsstat. Institutioner och samlingar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 42 000: _ Biblioteket . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8 000: _ Exkursioner . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4 000: _ Elevstipendier . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6 000: _ Docentstipendier . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 30 000: _ Resestipendier åt lärare . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3 000: _ Underhåll av byggnader och inventarier . . . . . . . . . . . . . . 20 000:— Bränsle och lyse . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 17 000:_ Städning, renhållning m. m. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10 000: _ Trycksaker . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5 000: _ Kontorsutgifter m. m. . . . . . . . . . . . . . . ' . . . . . . . 3 000: _ Diverse utgifter (inkl. kostnader för häststallet) . . . . . . . . . . 8 000: _

Kronor 156 000: _

• Sida 179
•  Original

2. Agronomkurs vid Ultuna.

Den under alternativ AI beräknade omkostnadsstaten för en till Alnarp förlagd agronomkurs torde i allt väsentligt vara tillämplig även vid förlägg— ning av motsvarande kurs till Ultuna. Dock synes följande ändringar i det uppgjorda statförslaget vara motiverade.

Kostnaderna för bränsle och lyse torde sålunda skäligen böra upptagas med ett från 9 000 till 9 500 kronor förhöjt belopp. De årliga utgifterna för plan- teringar synas böra beräknas 300 kronor högre. Å andra sidan synas för Alnarp beräknade utgifter för häststall m. ni. kunna utgå, sedan Ultuna får bekväm spårvägsförbindelse med Uppsala. Slutligen torde på grund av de lokala förhållandena vid Ultuna, som föranleda särskilda utgifter för bland an- nat vattenuppfordring, vara motiverat, att posten diverse utgifter beräknas 1 200 kronor högre än vid Alnarp. Omkostnadsstaten för en till Ultuna förlagd agronomkurs skulle sålunda erhålla följande utseende.

Omkostnadsstat. Undervisningsmateriel och försöksverksamhet . . . . . . . . . . . . 8 000: _ Biblioteket . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2 000:_ Exkursioner . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3 000: _ Elevstipendier . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4 000: _ Underhåll av byggnader och inventarier . . . . . . . . . . . . . . 12 000:— Bränsle och lyse m. m. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9 500:— Städning och renhållning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6 000: _ Planteringar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 500: _ Trycksaker . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 500: _ Kontorsutgifter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 500: _ Styrelsen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 900:— Läkare och medicin . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 700:— Försäkringsavgifter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 600: _ Diverse utgifter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2 200: _ Särskild undervisning i vissa gymnasieämnen . . . . . . . . . . . . 5 000: _

Kronor 58 400: _

III. Alternativ AIII.

1. Lantbrukshögskola i Stockholm.

Vid förläggning av lantbrukshögskolan till Stockholm torde skiljaktigheterna med avseende på omkostnadsstatens sammansättning kunna förväntas bliva något större än vad förut visade sig vara fallet vid jämförelse mellan Ultuna och Alnarp såsom förläggningsplatser för högskolan. Vad först angår utgifter för institutioner och samlingar är det tydligt, att vid högskolans förläggning till Stockholm kostnaderna för experiment och försök skola bliva icke obetydligt större beträffande sådana undervisningsämnen, för vilka försöksverksamheten av naturliga skäl till väsentlig del måste vara förlagd till olika slags odlings- marker, stall och ladugårdar. Det synes nämligen vara oundvikligt, att en lantbrukshögskola i Stockholm får söka sig försöksmarker, experimentladugår- dar och demonstrationsjordbruk på ett understundom jämförelsevis stort avstånd från själva högskolan, och det måste anses odisputabelt, att kostnaderna för ifrågavarande del av undervisningen därigenom kommer att av olika an- ledningar avsevärt fördyras. De sakkunniga hava sålunda ansett sig böra räkna med, att kostnaderna för flera av lantbrukshögskolans institutioner skul—

• Sida 180
•  Original

le vid förläggning till Stockholm komma att väsentligt ökas, nämligen för lantbruksbotanik och marklära med vardera minst 1 000 kronor, för allmän jordbrukslära, växtodlingslära, kulturteknik samt husdjurens utfodring och skötsel med vardera minst 2 000 kronor samt för husdjurens avels- och raslära med minst 500 kronor. Å andra sidan torde institutionsanslagen för vissa andra ämnen kunna minskas eller helt utgå på grund därav, att undervisningen för— utsättes kunna meddelas vid andra fackhögskolor med anlitande av där före- fintliga samlingar och materiel. Sålunda torde i jämförelse med alternativ A I kostnaderna för undervisningen i husdjurens anatomi och fysiologi kunna ned— bringas med 1 500 kronor, under det att för ämnena husdjurens hälso- och sjukvårdslära samt Skogshushållning anslag till samlingar m. m. icke alls torde behöva utgå. *

Det årliga anslaget till institutioner och samlingar torde sålunda kunna be- räknas på följande sätt:

Matematik Fysik % . . 500: _

Lantbrukskemi . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4 000: _

Lantbruksbotanik [

Bakteriologi

Lantbrukszoologi

Marklära . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4 000: _

Allmän jordbrukslära . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8 000: _

Växtodlingslära . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8 000: _

Kulturteknik . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6 000: _

Redskapslära . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2 000: ——

Husbyggnadslära . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 000: _

Husdjurens anatomi och fysiologi . . . . . . . . . . . . . . . . 1 500: _ >> avels- och raslära . . . . . . . . . . . _. . . . . . . 2 500: _ >> utfodring och skötsel . . . . . . . . . . . . . . . . 6 000: _ >> hälso- och sjukvårdslära . . . . . . . . . . . . . . . _:_

Mjölkhushållning . . . . . . . . 500: _

Nationalekonomi med statistik |

Lantbruksekonomi med handelslära , _

Lantbruksbokföring [ . . . . . . . . . . . . . . . 000. _

Rättslära

Trädgårdsskötsel . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 100: _

Skogshushållning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . _: _

Pedagogik . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . _: _

Kronor 50 600: '—

I fråga om övriga omkostnader för lantbrukshögskolan synas följande änd- ringar i de vid alternativ A I föreslagna beloppen vara motiverade.

På grund av högskolans förläggning till en storstad blir behovet av exkursio- ner ökat, och anslaget för ifrågavarande ändamål torde behöva höjas med 2 000 kronor.

Vid lantbrukshögskolans förläggning till Stockholm torde icke bliva möjligt att vid högskolan bereda bostadsrum för mindre bemedlade elever. I stället torde anslaget till stipendier böra höjas med motsvarande belopp. Om värdet av fritt" bostadsrum med värme m. m. upptages till 300 kronor och vid högskolans förläggning till Ultuna eller Alnarp 10 sådana bostadsrum skulle ställas till förfogande, skulle alltså stipendiebeloppet vid alternativ A III böra höjas med 3 000 kronor.

• Sida 181
•  Original

Vissa andra omkostnadsposter torde emellertid i stället kunna minskas, om högskolan förlägges till Stockholm. Sålunda torde i sådant fall kostnaderna för underhåll av byggnader och inventarier med hänsyn till de förras kon- centration kunna minskas med 3 000 kronor, och utgifterna för bränsle och lyse torde kunna begränsas till 15 000 kronor. Slutligen torde posten diverse ut— gifter kunna beräknas 1 000 kronor lägre. Kostnaderna för städning och ren- hållning skulle möjligen även kunna nedbringas något, men denna minskning torde motvägas av sannolik ökning av de i samma post ingående kostnaderna för planteringar m. m.

Med avseende på. övriga poster torde någon ändring av de vid alternativ A I föreslagna beloppen icke vara befogad.

Omkostnadsstaten för en till Stockholm förlagd lantbrukshögskola enligt alternativ A III torde sålunda böra beräknas i överensstämmelse med nedanstå- ende sammandrag.

Omkostnadsstat. Institutioner och samlingar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 50 600: _ Biblioteket . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8 000:— Exkursioner . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6 000: _ Elevstipendier . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9 000: _ Docentstipendier . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 30 000: _ Resestipendier åt lärare . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3 000: _ Underhåll av byggnader och inventarier . . . . . . . . . . . . . . 17 000:— Bränsle och lyse . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 15 000: _ Städning, renhållning m. m. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10 000: _ Trycksaker . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5 000:— Kontorsutgifter m. m. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3 000:_ Diverse utgifter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4 000: _

Kronor 160 600: _

2. Agronomkurs vid Alnarp. Omkostnaderna för en agronomkurs vid alternativ A III böra givetvis kunna förväntas bliva exakt lika stora som för samma kurs vid alternativ A I eller 60 600 kronor.

IV. Alternativ B 1. 1. Lantbrukshögskola vid Ultuna.

I jämförelse med motsvarande förhållande vid alternativ AI äro följande åämlkningar med avseende på olika i omkostnadsstaten ingående poster erfor-

er lga.

Institutionerna för lantbrukskemi och lantbruksbotanik behöva förhöjt an— slag med för vardera 500 kronor.

Anslaget till exkursioner synes böra ökas med 1 500 kronor. På grund av det i jämförelse med alternativ AI högre elevantalet bör det årliga anslaget till kontanta stipendier höjas från 6 000 till 8 000 kronor, var- jämte antalet fria bostadsrum för behövande studerande bör ökas till 15.

I övrigt synas ändringar i den för alternativ A I uppgjorda omkostnadsstaten icke vara motiverade. Anmärkas må dock, att det vid sistnämnda alternativ förutsatta anslaget till institutionen för marklära i detta fall kommer att upp— delas på institutionerna för lantbrukskemi, bakteriologi och allmän jordbruks- lära. Därest den högre lantbruksundervisningen anordnas i överensstämmelse

• Sida 182
•  Original

med huvudalternativ B, bör på sätt i det föregående angivits vid lantbruks— högskolan anordnas en kurs i språk och matematik för sådana studerande, som efter avslutad agronomkurs önska komplettera sina kunskaper i berörda ämnen för vinnande av inträde vid lantbrukshögskolan. De årliga kostnaderna för ifrågavarande kurs hava beräknats till 13 200 kronor. Nämnda belopp sy- nes böra uppföras i högskolans omkostnadsstat.

Omkostnadsstaten för lantbrukshögskolan vid alternativ B I kan sålunda beräknas till 171 700 kronor.

2. Agronomkurs vid Alnarp.

Den för motsvarande kurs vid alternativ AI beräknade omkostnadsstaten torde även vara tillämplig för här avsedda kurs, med det undantaget, att an— slaget till undervisningsmateriel m. rn. på grund av den rätt väsentligt utvid- gade undervisningen i fysik, kemi och botanik synes böra beräknas höjt från 8 000 till 9 000 kronor, samt att anslaget å 5 000 kronor till särskild under- visning i allmänbildande ämnen bortfaller. Hela omkostnadsstaten skulle så— lunda komma att sluta på 56 600 kronor.

V. Alternativ BIL 1. Lantbrukshögskola vid Alnarp.

De allmänna omkostnaderna för undervisningen kunna beräknas på sätt vid alternativ AII angivits, likväl med iakttagande av de vid alternativ BI föreslagna ändringarna. Omkostnadsstatens totala belopp blir då 173 700 kronor.

2. Agronomkurs vid Ultuna.

Omkostnadsstaten kan beräknas till samma belopp som för motsvarande kurs vid alternativ A II, med den för agronomkursen vid alternativ B I före- slagna ändringen. Det totala omkostnadsbeloppet kan sålunda uppskattas till 54 400 kronor.

VI. Alternativ B III. 1. Lantbrukshögskola i Stockholm.

I jämförelse med kostnaderna för en lantbrukshögskola i Stockholm enligt huvudalternativ A bör den högskolemässiga lantbruksundervisningen vid nu av— sedda alternativ av olika anledningar bliva mindre dyrbar. Dels omfattar un- dervisningen i detta fall ett mindre antal ämnen, varigenom anslaget till insti- tutioner och samlingar bör kunna i viss mån reduceras. Ytterligare reduktion av nämnda anslag blir möjlig såsom en följd därav, att antalet direkt till högskolan knutna professorer förutsatts skola bliva jämförelsevis ringa. Det mindre lokalbehovet vid detta alternativ medför vidare automatiskt kostnads— minskning beträffande vissa utgiftsposter. Liknande inflytande har på andra utgiftsposter det i jämförelse med motsvarande förhållande vid lantbrukshög— skolan vid alternativ A III mindre elevantalet.

Anslaget till institutioner och samlingar har ansetts kunna beräknas på föl- jande sätt.

• Sida 183
•  Original

Matematik Fysik % . 500:— Lantbrukskemi . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4 000: _ Lantbruksbotanik | Bakteriologi . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4 000: _ Allmän ärftlighetsläraf Allmän jordbrukslära . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6 000: _ . Växtodlingslära . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5 000: _ Kulturteknik . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5 000: — Redskapslära . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 000:_ Husdjurens anatomi och fysiologi . . . . . . . . . . . . . . . . 1 000: _ » avels- och raslära . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2 000: _ » utfodring och skötsel . . . . . . . . . . . . . . . . 4 000: _ Nationalekonomi med statistik % r _ Lantbruksekonomi med handelslära 000' _

Kronor 33 000: _

Beträffande övriga i omkostnadsstaten upptagna poster torde i jämförelse med motsvarande belopp för lantbrukshögskolan vid alternativ A III anslaget till exkursioner kunna minskas med 1 500 kronor, anslaget till elevstipendier med 3 000 kronor och anslaget till resestipendier åt lärare med 1 000 kronor. Kostnaderna för underhåll av byggnader och inventarier kunna beräknas bliva 3 000 kronor mindre, och utgifterna för bränsle och lyse kunna ävenledes väntas bliva reducerade med 3 000 kronor. Vidare torde skäligen kunna räknas med en minskning i de årliga kostnaderna för städning, renhållning m. m. med 1 500 kronor, för trycksaker med 1 000 kronor samt för kontorsmateriel m. m. med 500 kronor. Posterna bibliotek, docentstipendier och diverse utgifter torde däremot böra bibehållas vid oförändrade belopp.

Kostnaderna för den förberedande kursen i språk m. ni. kunna beräknas till samma belopp som vid alternativ B I.

I anslutning till vad ovan anförts synes omkostnadsstaten för en till Stock- holm förlagd lantbrukshögskola enligt alternativ B (utan lokalt samband med agronomkurs) kunna beräknas i överensstämmelse med följande sammanställ— ning.

Omkostnadsstat. Institutioner och samlingar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 33 000: _ Biblioteket . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8 000:_ Exkursioner . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4 500: _ Elevstipendier . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6 000: _ Docentstipendier . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 30 000: _ Resestipendier åt lärare . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2 000: _ Underhåll av byggnader och inventarier . . . . . . . . . . . . . . 14 000:_ Bränsle och lyse . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12 000: _ Städning, renhållning m. m. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8 500:— Trycksaker . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4 000: _ Kontorsutgifter m. m. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2 500: _ Diverse utgifter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4 000: _ Förberedande kurs i språk m. m. . . . . . . . . . . . . . . . . 13 200:_

Kronor 141 700: _ 2. Agronomkurs vid Ultuna.

Omkostnadsstaten bör givetvis beräknas på samma sätt som för motsvarande kurs v1d alternativ B II eller till 54 400 kronor.

• Sida 184
•  Original

Av undervis— ningsverksam- heten för- anledda in- kometer.

3. Agronomkurs vid Alnarp. Omkostnaderna böra naturligtvis till sin storlek överensstämma med omkost- naderna för den vid alternativ B I förutsatta agronomkursen och kunna sålunda beräknas uppgå till 56 600 kronor.

Vid samtliga ovan diskuterade alternativ för den högre lantbruksundervis— ningens ordnande är undervisningsverksamheten förbunden med vissa inkom- ster, varför de ovan angivna kostnadssiffrorna äro något större än de verkliga kostnaderna för ifrågavarande undervisning.

Såsom ovan anförts, bör särskild undervisningsavgift likväl icke erläggas av de studerande, och någon inkomst av denna art är sålunda icke att påräkna. Däremot har förutsatts, att de studerande skola ersätta av dem förbrukad materiel vid laborationer o. dyl., men då vid beräkningen av anslagsbehovet till olika institutioner hänsyn tagits därtill, böra icke heller laborationsavgifter upptagas såsom särskild inkomst.

Däremot bör såsom inkomst upptagas hyresavgifter från elever och lärare m. fl. Vid fristående agronomkurs förutsättes. att internatsystemet skall till- lä.mpas, vilket innebär, att elev såsom regel skall mot avgift erhålla särskilt bostadsrum med enkla möbler, uppvärmning och städning vid undervisnings- anstalten. Men även vid lantbrukshögskolan har räknats med att ett visst an— tal bostadsrum skulle finnas tillgängliga för assistenter och amanuenser samt i vissa fall även för ett antal elever. Aven vid högskolan torde avgiften för dylikt bostadsrum böra avse jämväl uppvärmning och städning. De sakkun— niga hava uppskattat det årliga hyresvärdet för bostadsrum av här ifråga- varande slag till följande belopp:

vid agronomkurs, där internatsystem förekommer, 200 kronor; vid lantbrukshögskola i Stockholm ,300 kronor; vid en till Ultuna förlagd lantbrukshögskola 250 kronor; samt vid- en till Alnarp förlagd lantbrukshögskola 200 kronor. Antalet bostadsrum, för vilket hyresavgift kan förväntas utgå, kan i över- ensstämmelse med vad förut anförts beräknas sålunda:

lantbrukshögskola i Stockholm . . . . . . . . . . 10 rum >> vid Ultuna, huvudalt. A . . . . . 25 ) >> ) » » B . 20 >> >> » Alnarp, A . 25 > » ) ) » B . . . . . 20 » agronomkurs vid Ultuna . . . . . . . . . . . . 46 >> ) >> Alnarp . . . . . . . . . . . . 48 >>

Vid samtliga alternativ för den högre lantbruksundervisningens ordnande förutsättes vidare, att erforderliga vaktmästare ävensom maskinist skall mot avgift erhålla bostad med uppvärmning och lyse vid vederbörande undervis- ningsanstalt. Värdet av dylik tjänstebostad vid anstalt för högre lantbruks- undervisning har ansetts kunna approximativt uppskattas till följande be- lopp :

vid förläggning till Stockholm . . . . . . . . . 800 kronor, * >> >> Ultuna . . . . . . . . . . 500 >> , samt > >> >> Alnarp . . . . . . . . . .400 >

Antalet erforderliga bostadslägenheter av ifrågavarande slag uppgår till: vid agronomkurs 3 lägenheter, vid lantbrukshögskola i Stockholm enligt alternativ BIII 4 lägenheter, samt

vid lantbrukshögskola enligt övriga alternativ 6 lägenheter.

• Sida 185
•  Original

Slutligen finnes vid Ultuna och Alnarp ett antal bostadslägenheter till- gängliga för huvudlärare vid den högre lantbruksundervisningen. På båda platserna finnas sålunda bostäder för de fem huvudlärare, som förutsatts skola förekomma vid agronomkurs. Efter vidtagna byggnadsändringar för inrät- tande av lantbrukshögskola skulle vid Ultuna finnas 6 och vid Alnarp även- ledes 61 lärarbostäder om 6 a 7 rum och kök. Hyresvärdet för en var av ifrågavarande bostäder torde kunna uppskattas till för Ultuna 1 500 kronor och för Alnarp 1 200 kronor.

Vid förläggning av lantbrukshögskola-n till Stockholm har rektorsbostad an— setts böra uppföras inom högskolans område. Hyresavgiften för nämnda bo— stad, i vilken avgift jämväl torde böra ingå ersättning för uppvärmning, synes kunna beräknas till 2 500 kronor.

Med tillämpande av ovan anförda beräkningsgrunder skulle inkomsterna av bostadsavgifter rn. in. vid olika utredningsalternativ kunna beräknas på föl- jande sätt:

I. Alternativ A I. 1. Lantbrukshögskola vid Ultuna.

Bostadsrum för elever m. fl., 25 å 250:— . . . . . . . . 6 250:— Bostäder för vaktmästare, 6 5. 500:— . . . . . . . . . . . 3 000: —— >> >> lärare, 6 a 1 5002— . . . . .' . . . . . . . 9000:_ 18 250;— 2. Agronomkurs vid Alnarp. Bostadsrum för elever, 48 å 200:— . . . . . . . . . . . 9 600:— Bostäder för vaktmästare, 3 å 4001— . . . . . . . . . . . 1 200:— > >> lärare, 5 år 1 200: — . . . . . . . . . . . . 6 000: — 16800: __

Kronor 35 050: — II. Alternativ A 11.

1. Lantbrukahögskola vid Alnarp.

Bostadsrum för elever m. fl.. 25 å 200:— . . . . . . -. . 5 000:— Bostäder för vaktmästare, 6 å 400: — . . . . . . . . . . . 2 400: — ) » lärare, 6 5. 1 200:-— . . . . . . . . . . . . 7 200:— 14 6002—— 2. Agronomkurs vid Ultuna. Bostadsrum för elever, 46 å 200: —— . . . . . . . . . . . 9 200: _— Bostäder för vaktmästare, 3 å 500:—— . . . . . . . . . . . 1 5001—— » » lärare, 5 å 1500:—— . . . . . . . . . . . . 7 500:— 18 200;__

Kronor 32 800: —— III. Alternativ A III.

1. Lantbrukshögskola i Stockholm.

Bostadsrum för assistenter m. fl., 10 åt 300: — . . . . . . . 3 000: — Bostäder för vaktmästare, 6 a 800: — . . . . . . . . . . . 4 800: —— Bostad för rektor. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2 500:—— 10 300;—

2. Agronomkurs vid Alnarp. Iöverensstämmelse med alt.AI . . . . . . . . . . . . . . . . .. 16800:—

Kronor 27 100: _

1 Därvid hava icke medräknats de två bostadslägenheter, som ansetts böra stå till förfogande för huvudlärare vid en till Alnarp förlagd anstalt för högre mejeriundervisning.

• Sida 186
•  Original

IV. Alternativ B I.

1. Lantbrukshögskola vid Ultuna. Bostadsrum för elever m. fl., 20 51 250:— Bostäder för vaktmästare, 6 a 500: —- . ?> >> lärare, 6 a 1 500:—

2. Agronomkurs vid Alnarp. I överensstämmelse med alt. A I .

V. Alternativ B 11.

1. Lantbrukshögskola vid Alnarp. Bostadsrum för elever m. fl., 20 a 200:— Bostäder för vaktmästare, 6 a 400: — . >> >> lärare, 6 51 1 200:—

2. Agronomkurs vid Ultuna. I överensstämmelse med alt. A II

VI. Alternativ B III.

1. Lantbrukshögskola i Stockholm.

Bostadsrum för assistenter m. fl., 10 a 300: —— . Bostäder för vaktmästare, 4 a 800: — . Bostad för rektor

2. Agronomkurs vid Ultuna. I överensstämmelse med alt. A II

3. Agronomkurs vid Alnarp.

I överensstämmelse med alt. A I .

5 000: — . . 3 000: — . 9 0001— 17 000; ._ .. 16 800:

Kronor 33 800:

4 000: — 2 400: —

- 7 200= — 13 600:

. 18 200: Kronor 31 800:

3 000: —

. . 3 200: — . 2 500: — 8 700; . 18 200: . 16 800:

Kronor 43 700:

• Sida 187
•  Original

KAP X.

Sammanställning av de beräknade kostnaderna för den högre lantbruksundervisningen.

I de fyra nästföregäende kapitlen hava de sakkunniga lämnat redogörelse över verkställda. beräkningar rörande de sannolika engångskostnaderna och år— liga kostnaderna för den omorganiserade högre lantbruksundervisningen vid olika utredningsalternativ. Här nedan återgivas de därvid vunna resultaten i

sammandrag.

A. Engångskostnader.

I. Alternativ A I. 1. Lantbrukshögskola vid Ultuna.

1) Redan under nuvarande förhållanden erforderliga för-

bättringsarbeten . . . . . . . . . . . . . . . . 52 800: — 2) Ytterligare kostnader för högskolan a)'7Byggnadsarbeten m. m. . . . . . . 956 800:— b)-Inredning m. m. och undervisnings- materiel . . . . . . . . . . . . 222 800: — 1 179 600: _ 1 232 400: _

2. Agronomkurs vid Alnarp.

Redan under nuvarande förhållanden erfor- derliga förbättringsarbeten 1) Byggnadsarbeten m. m. . . . . . . . . . . . . 1185 000:— 2) Undervisningsmateriel . . . . . . . . . . . . . 10 000: — 195 000; _

Kronor 1 427 400: — II. Alternativ A II. 1. Lantbrukshögskola vid Alnarp.

1) Redan under nuvarande förhållanden erforderliga för-

bättringsarbeten (se alt. AI) . . . . . . . . . . . 195 000: — 2) Ytterligare kostnader för högskolan a) Byggnadsarbeten m. m. . . . . . . 1 010 200: — b) Inredning m. m. och undervisnings- materiel . . . . . . . . . . . . 220 700:— 1 230 900;__ 1425 900:_

2. Agronomkurs vid Ultuna.

Redan under nuvarande förhållanden erforderliga förbättringsarbeten . . 52 800: — Kronor 1 478 700: ——

' Se'noten sid. 142.

• Sida 188
•  Original

III. Alternativ A III.

1. Lantbrukshögskola i Stockholm.

1) Byggnadsarbeten . . . . . . . . . . . . .2065 000:— 2) Inredning m.m. och undervisningsmateriel. . . . ._232 600:: 2297 600:—

Härtill kommer beräknat värde av byggnadstomt ävensom kostnader för försöksfält och demonstrationsjordbruk.

2. Agronomkurs vid Alnarp. Redan under nuvarande förhållanden erforderliga förbättringsarbeten (se ut AQD . .. . . .. . . .. . . .. . . .. . . .. . . . 195000är:

Kronor 2 492 600: »—

IV. Alternativ B I.

1. Lantbrukshögskola vid Ultuna. 1) Redan under nuvarande förhållanden erforderliga för-

bättringsarbeten . . . . . . . . . . 52 800: — 2) Ytterligare kostnader för högskolan a) Byggnadsarbeten m.m.. . . . . . 1 006 800: ——- b) Inredning m. m. och undervisnings- materiel . . . . . . . . . . . . 230 700: — 1 237 500; _ 1 290 300: _

2. Agronomkurs vid Alnarp. Redan under nuvarande förhållanden erforderliga förbättringsarbeten (se m.AD.. ...... ...... ....... ..... w5mm-

Kronor 1 485 300: —

V. Alternativ B II.

1. Lantbrukshögskola vid Alnarp. 1) Redan under nuvarande förhållanden erforderliga för-

bättringsarbeten (se alt. A I) . . . . . . . . . . . 195 000:— 2) Ytterligare kostnader för högskolan &) Byggnadsarbeten . . . . . . . . . 1 061 200: —— b) Inredning m. m. och undervisnings— materiel . . . . . . . . . . . . 228 000:— 1 289 200;_ 1 484 200: _

2. Agronomkurs vid Ultuna. Redan under nuvarande förhållanden erforderliga förbättringsarbeten . . 52 800: —_ Kronor 1 537 OOO: ——

VI. Alternativ B III. 1. Lantbrukshögskola i Stockholm.

1) Byggnadsarbeten . . . . . . . . . . . . .1615 000:— 2) Inredning m.m. och undervisningsmateriel. . . . ._273 800:_ 1 888 800:—

Härtill kommer beräknat värde av byggnadstomt ävensom kostnader för försöksfält och demonstrationsjordbruk. .

Transport 1 888 800: ——

• Sida 189
•  Original

2. Agronomkurs vid Ultuna. Redan under nuvarande förhållanden erforderliga förbättringsarbeten

3. Agronomkurs vid Alnarp. Redan under nuvarande förhållanden erforderliga förbättringsarbeten (se Alt. A I)

B. Årliga kostnader.

1. Alternativ A I. 1. Lantbrukshögskola vid Ultuna.

52 800: ——

195 000: —

Kronor 2 136 600: —

1) Avlöningsstat . . . . . . . . . . . 187 234: —— 2) Omkostnadsstat . . . . . . . . . . 154 000:— 341 234. _ Avgår beräknade hyresinkomster m. m. . . 18 250:— 322 984: _ z. Agronomkurs vid Alnarp. 1) Avlöningsstat . . . . . . . . . . . 67 244:— 2) Omkostnadsstat . . . . . . . . . . 60 600:— 127 844:— Avgår beräknade hyresinkomster m. m. . . 16 800:_ 111 044;— Kronor 434 028: _ II. Alternativ A II. 1. Lantbrukshögskola vid Alnarp. 1) Avlöningsstat . . . . . . . . . . . 185 478: — 2) Omkostnadsstat . . . . . . . . . . 156 000: _ 341 478: _ Avgår beräknade hyresinkomster m. m. . . 14 600:—— 326 878;_ 2. Agronomkurs vid Ultuna. 1) Avlöningsstat . . . . . . . . . . . 70 292: — 2) Omkostnadsstat . . . . . . . . . . 58 400: — 128 692: _ Avgår beräknade hyresinkomster m. m. . . 18 200: _ 110 492;_ Kronor 437 370: —— III. Alternativ A III. 1. Lantbrukshögskola i Stockholm. 1) Avlöningsstat, inkl. ersättning till be- fattningshavare vid centralanstalten för undervisning . . . . . . . . . . . . 188 308: — 2) Omkostnadsstat . . . . . . . . . . 160 600: —— 348 908: _ Avgår beräknade hyresinkomster m. m. . . _ 10 300: — 338 608:— 2. Agronomkurs vid Alnarp. 1) Avlöningsstat . . . . . . . . . . . 67 244:— 2) Omkostnadsstat . . . . . . . . . . 60 600: — 127 844: _ Avgår beräknade hyresinkomster m. m. . . _M; 111044._ Kronor 449 652: —

• Sida 190
•  Original

IV. Alternativ B I. 1. Lantbrukshögskola vid Ultuna.

1) Avlöningsstat . . . . . . . . . . . 192 279:— 2) Omkostnadsstat . . . . . . . . . . 171 700: —_ 363 979; _ Avgår beräknade hyresinkomster m. m. . . _ 17 000:_ 346 979. _ 2. Agronomkurs vid Alnarp. 1) Avlöningsstat . . . . . . . . . . . 71 369:— 2) Omkostnadsstat . . . . . . . . . . 56 600: _— 127 969: _ Avgår beräknade hyresinkomster m. m. . . __ 16 800:—— 111 169: _ Kronor 458 148: — V. Alternativ B II. 1. Lantbrukshögskola vid Alnarp. 1) Avlöningsstat . . . . . . . . . . . 185 788:— 2) Omkostnadsstat . . . . . . . . . . 173 700:— 359 488:— Avgår beräknade hyresinkomster m. m. . . 13 6001: 345 888: _ 2. Agronomkurs vid Ultuna. 1) Avlöningsstat . . . . . . . . . . . 74 417: _— 2) Omkostnadsstat . . . . . . . . . . 54 400:— 128 817: _ Avgår beräknade hyresinkomster m. m. . . 18 2070_:_—_ 110 617: _ Kronor 456 505: _ VI. Alternativ B III. 1. Lantbrukshögskola i Stockholm. 1) Avlöningsstat, inkl. ersättning till be- fattningshavare vid centralanstalten för undervisning. . . . . . . . . . . . 116 620:— 2) Omkostnadsstat . . . . . . . . . . 141 000:_— 257 620:— Avgår beräknade hyresinkomster m. m. . . _ 8 700:— 943 920; _ 2. Agronomkurs vid Ultuna. 1) Avlöningsstat . . . . . . . . . . . 74 417:— 2) Omkostnadsstat . . . . . . . . . ._ 54 400: — 128 817: _ Avgår beräknade hyresinkomster m. m. . . 18 200: — 110 617: _ 3. Agronomkurs vid Alnarp. 1) Avlöningsstat . . . . . . . . . . . 71369:— 2) Omkostnadsstat . . . . . . . . . . 56 600: — 127 969: _ Avgår beräknade hyresinkomster m. m. . . 16 800:: 111 169:— Kronor 470 706: —

• Sida 191
•  Original

KAP. XI. Högre mejeriundervisning.

Historik. — Huvudlinjer för undervisningens anordnande. — Förläggningsplats m. m. —— Byggnader m. m. -— Lärare. — Övriga befattningshavare. — Avlöningsstater. — Ovriga årliga kostnader. — Inkomster. _— Provning av mejerimaskiner.

Malmöhus läns hushållningssällskap gjorde år 1880 framställning om an- ordnande av högre mejeriundervisning vid Alnarp. Påföljande år upptogs ifrågavarande förslag av bestyrelsen för 15:e allmänna svenska lantbruksmötet i Malmö.

År 1882 hemställde lantbruksakademiens förvaltningskommitté om ett an— slag av 10 000 kronor årligen till anställande av lärare i mejerihushållning samt fullständigt ordnande av undervisningen häruti vid rikets båda lantbruks- institut, på det att tillfälle måtte beredas för dem av dessa instituts elever, som särskilt ville ägna sig häråt, ävensom för andra personer, som önskade besöka lantbruksinstituten endast för att förvärva insikt och praktisk skick— lighet i nämnda hushållning, att vinna de kunskaper, som krävdes »såväl av husbonden och förvaltaren av en mejeriegendom som av dem, vilka såsom kring— resande undervisare borde i denna del av lanthushållningen gå allmänheten till handa».

Frågan upptogs till behandling vid 1882 års riksdag, därvid såväl regeringen som riksdagen följde lantbruksakademiens förslag. Såsom motiv för anord— nandet av högre mejeriundervisning vid båda lantbruksinstituten och icke blott vid Alnarp framhölls, att förhållandena vore så olika i skilda delar av vårt vidsträckta land, att en enda i sydligaste delen därav förlagd högre mejeriskola svårligen skulle kunna. för landets alla provinser avhjälpa behovet av undervisning och handledning i rationell mejeriskötsel.

De båda högre mejeriskolorna, för vilka lantbruksakademiens förvaltnings- kommitté utfärdade ordningsstadgar, trädde i verksamhet hösten 1883.

År 1891 kom frågan om den högre mejeriundervisningen åter före, näm- ligen i samband med proposition till riksdagen angående viss omorganisation av Ultuna lantbruksinstitut. Regeringen upptog då ett av lantbruksstyrelsen framställt förslag angående koncentration av den högre mejeriundervisningen. I berörda framställning erinrade lantbruksstyrelsen, hurusom från och med år 1883 för högre undervisning i mejerihushållning vid Ultuna och Alnarp utgått ett anslag av 5 000 kronor till vartdera institutet, och anförde vidare, att. en enda högre mejeriskola syntes för vårt land vara fullt tillräcklig, att större fördel för undervisningen syntes kunna vinnas, om hela anslaget till högre mejeriundervisning utginge till en enda skola, och att vid valet mellan de båda instituten styrelsen, enär Alnarp vore beläget i en nejd, där mejeri- hanteringen vore högt utvecklad, icke tvekade föreslå, att landets mejerihög- skola bleve förlagd dit, helst därigenom även den fördelen vunnes, att eleverna med lätthet kunde för ytterligare insikters förvärvande besöka ej mindre vårt

Historik.

Den högre mej eriunder— vrsnmgens organisation.

• Sida 192
•  Original

Inträdes- fordringar.

Undervis- ningsämnen.

i fråga om mejeriväsendet högt stående grannland Danmark, än även den för exporten av de svenska mejeriprodukterna viktiga hamnstaden Malmö.

_Förslaget biträddes av riksdagen, och det nya, med lantbruksinstitutet vid Alnarp sidoordnade mejeriinstitutet kunde träda i verksamhet hösten 1893.

År 1902 beslöts omorganisation av Alnarps lantbruksinstitut enligt i huvud-. 'sak samma grunder, som redan från år 1892 vunnit tillämpning vid Ultuna lantbruksinstitut. I samband därmed bestämdes även, att mejeriinstitutet vid Alnarp skulle förenas med därvarande lantbruksinstitut till en undervisnings- anstalt, benämnd lantbruks- och mejeriinstitutet vid Alnarp. Såsom skäl för sammanslagningen framhölls, att de båda förutvarande instituten i stor ut- sträckning hade gemensamma lärare samt vidare att mejeriinstitutet icke hade kunnat göras fullständigt på grund därav, att det årliga anslaget till institu- tet, som ursprungligen beräknats till 10 000 kronor, nedbringats till 8 000 kro— nor. Såsom följd därav hade, bland annat, den till mejeriinstitutet knutna assistentbefattningen måst lämnas obesatt.

I och med inrättandet år 1912 vid institutet av ettåriga fortsättningskurser för utbildning av lantbrukslärare, konsulenter m. fl., blev den högre mejeri- undervisningen i olika avseenden likställd med den högre undervisningen på jordbruks- och husdjursområdet. Den s. k. konsulentkursen kom sålunda att omfatta förutom en jordbruks- och en husdjurslinje jämväl en mejerilinje. Nå.- gon större förändring av den högre mejeriundervisningens organisation för- anleddes emellertid icke därav, liksom icke heller av den lönereglering för institutets befattningshavare, vilken beslöts av 1917 års riksdag och som för- anledde utfärdandet år 1918 av nu gällande stadgar för institutet. Nuvarande bestämmelser rörande den högre mejeriundervisningens planläggning och inne- håll kunna sålunda i väsentliga delar återföras till 1904 års stadgar.

Med avseende på fordringarna för vinnande av inträde såsom elev vid kurs för högre mejeriutbildning föreskrevs i 1883 års stadgar för de högre mejeri- skolorna, att samma fordringar skulle gälla som för inträde vid agronom- kurs. Sökande, som förut praktiskt sysslat med mejerihushållning, skulle lämnas företräde framför den, som förut ej deltagit i mejerigöromål.

I 1893 års stadgar föreskrevs i nu berörda avseende, att sökande skulle styrka:

1) att han ägde god frejd ävensom god kroppskonstitution, 2) att han under minst ett år allvarligt deltagit i alla vid ett mejeri före— fallande göromål, samt

3) att. han avlagt avgångsexamen vid något av rikets lantbruksinstitut eller att han, med företeende av andra vitsord, som av styrelsen godkändes, eller i särskild av institutets lärare förrättad inträdesexamen visat sig äga mot- svarande insikter.

Från och med år 1904 äro motsvarande fordringar: 1) att hava uppnått minst 18 års ålder, 2) att vara fri från smittsam sjukdom, 3) att hava erhållit avgångsbetyg från något av rikets lantbruksinstitut1 eller med företeende av andra intyg, som av lärarrådet godkännas, styrka sig äga motsvarande insikter, samt

4) att hava allvarligt deltagit uti alla vid ett mejeri förekommande göro- mål.

Så länge kurs för högre mejeriundervisning varit inrättad, har kurstiden alltid utgjort ett år, med början den 1 november. Den teöretiska undervis- ningen vid kursen omfattade enligt 1883 års stadgar mejeriskötsel, kemi, växt-

] För vinnande av inträde i agronomkursen erfordras i sin tur att hava under minst två år — före år 1912 ett år — allvarligt deltagit i de vid ett lantbruk förefallande göromål; dock att på. sty- relsen må. bero att i särskilda fall bevilja undantag härifrån.

• Sida 193
•  Original

kännedom samt nötboskapens och svinens förädling, utfodring och skötsel. Efter inrättandet av särskilt mejeriinstitut år 1893 skulle teoretisk undervis- ning meddelas i följande ämnen: mejerilära, husdjurs- och foderlära, nöt- kreaturens, fårens och svinens hälso- och sjukvårdslära, ångmaskinlära och byggnadslära. Från och med år 1904 äro läroämnena vid den högre mejeri- undervisningen: mejerilära, kemi, bakteriologi, husdjurslära utom hästskötsel, husdjurens hälso- och sjukvårdslära, ångmaskinlära Och husbyggnadslära, var- till genom bestämmelse i 1918 års stadgar kommit pedagogik. Vid sidan av den teoretiska undervisningen har avsevärd tid anslagits för praktiska övningar i mejeri —— tidigare även i husdjursstallar —— samt till laborationer, ritning m. in.

Till belysning hur undervisningen för den högre mejeriutbildningen för när- varande är ordnad har införts nedanstående sammanställning.

Undervisningens omfattning vid konsulentkursens mejerilinje undervisningsåret ' 1925—1926.

___—___—

.. .. Ovningar . . .. Forelas- Undervrsnrngsamne ningar _______ Dagar * Timmar ___—___— Kemi och bakteriologi ........ 54 240 Mejerilära, teknik .......... 50 Speciell osttillverkning ........ 23 100 Angpanne— och maskinlära ...... 15 Husdjurslära ............ 30 Husdjurens hälso- och sjukvårdslära . . 26 Husbyggnadslära .......... 36 72 Pedagogik ............. 10 Summa 244 100 i 312

Den högre mejeriundervisningen har ända från början varit lokalt förenad med en lägre mejeriskola för utbildning av mejerister. Utmärkande för mejeri- undervisningens organisation har därjämte varit, att vid sidan av de lärare, som mera direkt anställts för mejeriutbildningen, lärare vid lantbruksinstitut all- tid i större eller mindre utsträckning medverkat vid undervisningen. Däri- genom hava. de direkta kostnaderna för lärarlöner vid mejeriundervisningen kunnat hållas jämförelsevis låga. För de högre mejeriskolorna inrättades sålunda endast en lektorsbefattning vid vartdera institutet. När mejeriundervis- ningen sedermera organiserades såsom självständigt mejeriinstitut, skulle de-n direkt till institutet knutna lärarpersonalen utgöras av en lärare i mejerisköt— sel, en assistent, en mejeriinstruktör samt en extra lärare i byggnadslära. Så- som förut nämnts, kunde emellertid till följd av anslagets knapphet någon assistent icke anställas. Efter omorganisationen år 1904 fanns vid lantbruks- och mejeriinstitutet vid Alnarp, bland andra, en lektor i mejerilära och bak- teriologi samt en extra lärare i samma ämnen. År 1908 ändrades sistnämnda lärarbefattning till adjunktur. Efter verkställd lönereglering år 1918 hava vid institutet funnits en professur i mejeriteknik och mjölkhushållning samt en professur i mejerikemi, mejeribakteriologi och mjölkhushållning.

123—273493

Lärare.

• Sida 194
•  Original

Nuvarande Av det nu anförda framgår, att den högre mejeriundervisningen redan från meälålååårb början varit och allt fortfarande är intimt knuten till den institutsmässiga

och mm lantbruksunderv1sn1ngen. En omorganisatlon av den senare måste sålunda med bruksunder- nödvändighet föra med sig vissa rubbningar i de nuvarande formerna för mejeri- visning moti- utbildningen. En uppgift för de sakkunniga blir därför att undersöka, på vem” ”mtl" vad sätt den högre mejeriundervisningen i fortsättningen lämpligen bör orga-

dig refor— - , mering. niseras.

Behov av En anstalt för högre mejeriutbildning är givetvis även för framtiden ound- högre ;nejeri- gängligen nödvändig för vårt land. Mjölkhushållningen och mejerihanteringen ""demsnmg' synas bliva av allt större betydelse för landet, och de undan för undan skärpta

kraven på mejeriprodukternas kvalitet icke minst på exportmarknaden göra en högt stående undervisnings- och forskningsverksamhet på mejeriområdet allt mera oumbärlig. Undervisningen vid ifrågavarande anstalt bör vara så anordnad, att ändamålsenlig utbildning där kan beredas åt lärare och kon- sulenter för mejerihanteringen ävensom åt blivande ledare av större mejeri- företag. Enär den högre mejeriundervisningen avser att tjäna olika syf- ten, är det förenat med stora svårigheter att någorlunda tillförlitligt be- döma den sannolika elevfrekvensen vid anstalt för dylik undervisning. På grundval av verkställda överslagsberäkningar hava de sakkunniga emellertid ansett sig kunna. utgå ifrån, att antalet kompetenta inträdessökande till den högre mejerikursen skall uppgå till 4 år 5 om året.

Huqudlinjer För närvarande bygger den högre mejeriutbildningen på jämförelsevis om- få; få” fattande agronomiska förkunskaper. Sålunda skola mejeristuderande normalt måla,-_ kunna förete v1tsord om minst två års jordbrukspraktik och vidare fullständigt undervis- avgångsbetyg från agronomkurs. Med förbildningen på mejeriområdet är det

ningens an- däremot ofta sämre ställt. Visserligen fordras för inträde i konsulentkursens ordnande. mejerilinje, att den sökande »allvarligt deltagit uti alla vid ett mejeri före- Elevernas kommande göromål», men då bestämmelse saknas om viss minimitid, under

förbildnmg- vilken mejeripraktik skall hava inhämtats, är det tydligt, att ifrågavarande praktik understundom kan vara nog så bristfällig. Vid ordnandet av den högre mejeriundervisningen synes det till en början erforderligt, att nuvarande be- stämmelser rörande elevernas förbildning undergå ändring. Sålunda synes det nödvändigt, att krav uppställes på jämförelsevis omfattande praktiska. för- kunskaper på mejeriområdet. Enligt de sakkunnigas uppfattning bör nämnda praktik omfatta en tid av i regel minst två år.

Allmän agronomisk förbildning bör naturligtvis tillmätas ett icke ringa värde för en blivande mejeriman. Med mejerihanteringens alltmer tilltagande in- dustrialisering och skiljande från praktiskt jordbruk är emellertid dylik för- bildning mindre oumbärlig än tidigare varit fallet. Med hänsyn till den avse- värda tid, agronomutbildningen tager i anspråk — minst två års jordbruks- praktik och i regel två års teoretiska studier —— synes det enligt de sakkunnigas förmenande icke kunna anses rimligt att för inträde vid mejerikursen i fort- sättningen uppställa krav på avlagd agronomexamen eller däremot svarande allmänna agronomiska kunskaper. Däremot bör viss i agronomutbildningen ingående undervisning, närmast avseende mjölkproduktionen samt det ekono- miska utnyttjandet av vid mejerihanteringen erhållna biprodukter såsom krea- tursfoder (speciellt svinskötsel), obligatoriskt ingå jämväl i den högre mejeri- utbildningen.

Den högre mejeriundervisningen synes böra i stort sett hållas på samma nivå som undervisningen. vid en blivande lantbrukshögskola. I överensstäm- melse härmed torde även kraven på teoretiska förkunskaper hos eleverna böra ställas lika höga. På grund av mejerihanteringens speciella karaktär .synes det emellertid vara ändamålsenligt, att vid prövning av inträdessökandes teoreti-

• Sida 195
•  Original

ska förkunskaper examen från tekniskt gymnasium likställes med student- examen. Vidare synes det motiverat, att agronomisk eller annan för mejeri— mannen värdefull utbildning i viss utsträckning tillmätes betydelse såsom för- bildning för studier på mejeriområdet.

För inträde såsom ordinarie elev i nu avsedda kurs för mejeriutbildning böra sålunda enligt de sakkunnigas mening uppställas följande fordringar på för- bildning.

Teoretiska förkamskaper: avlagd studentexamen med minst betyget godkänd, erhållet i examen eller vid komplettering till denna, i modersmålet, tyska, engelska, geografi, matematik, fysik och kemi, därav sistnämnda ämne å real- linjen och övriga ämnen å latinlinjen B, eller fullständig examen från tek- niskt gymnasium med minst betyget godkänd i ovan angivna ämnen, erhållet i examen eller vid komplettering till denna; dock att även den, som icke av- lagt någon av nämnda examina, bör kunna vinna inträde såsom ordinarie stu- derande, därest han på sätt i det föregående anförts vid redogörelse för lant- brukshögskola enligt huvudalternativ A styrker sig äga nödiga förutsättningar att bedriva studier vid kursen. '

Praktiska förkunskaper: i regel två års väl vitsordad, allsidig mejeripraktik, dock att en med godkända vitsord genomgången kurs vid lägre mejeriskola bör få jämställas med lika lång mejeripraktik.

Kursen för mejerikonsulenter m. fl. synes lämpligen böra. anordnas såsom tvåårig. Föreläsningar och övningar böra sålunda planläggas för denna tid. Dock bör viss studiefrihet förefinnas och därmed rätt för de studerande att av- lägga examen inom kortare eller längre tid än två år. Med avseende på tid- punkt för kursens början ävensom tid för ferier bör gälla vad i det föregående anförts angående lantbrukshögskolan.

Beträffande antalet undervisningsämnen vid kursen ävensom deras innehåll hava de sakkunniga uppgjort följande förslag.

Undervisningsämnen och deras innehåll.

Matematik. I huvudsak sannolikhetskalkyl och felutjämningslära samt be- handling av statistiskt materiel, det senare i främsta rummet hämtat från för- söksväsendets område.

F ysik. Studentkursen utvidgas beträffande mekanik, värme- och elektrici- tetslära.

Kemi. Allmän: studentkursen utvidgas, så att eleverna erhålla grundligare insikter i teoretisk kemi oeh kolloidkemi samt i organisk kemi, speciellt beträf- fande grupperna kolhydrat, fett, äggviteämnen och andra för växt- och djur- riket särskilt viktiga ämnen.

Lantbrukskemi: fodermedlens sammansättning, egenskaper och framställ- ningssätt.

Mejerikemi: mjölkens och mejeriprodukternas sammansättning, egenskaper och analys.

Bakteriologi. Allmän: bakteriernas allmänna egenskaper och livsvillkor samt mikrobiologiens tillämpning på jordbruket med binäringar. . Mejeribakteriologi: mjölkens bakterieflora samt mikroorganismernas bety- delse och användning i mejerihanteringen.

Maskinläm. Läran om ångmaskinen, värmemotorer och elektriska motorer samt mejerimaskinerna.

Mejeriläm. Mjölkens produktion, framställning av mejeriprodukter, meje- riets planläggning och inredning.

Den högre mejerikursens längd 111. m.

Undervis- ningsämnen.

• Sida 196
•  Original

Undervis- ningsplan.

Examen.

Mejeriekonomi. Faktorer, som äro av betydelse för mejeriets ekonomi: drifts— riktning, driftskostnader, olika organisationsformer, mjölkens betalning m. m.

Husbyggnadslära. Materialier, byggnaders konstruktion och planläggning samt kostnadsberäkningar, med hänsyn huvudsakligen till mejeribyggnader.

Husdjurens anatomi och fysiologi. Huvudvikten lägges vid näringsomsätt- ningens och körtelsystemets fysiologi.

Husdjurslära. Allmän och speciell avelslära, exteriörlära samt raslära, när- nkaSt avseende nötkreatur och svin. Nötkreaturens och svinens utfodring och s ötse .

Husdjurens hälso- och sjukvårdslära (hygien). Allmän och vissa delar av speciell hälso- och sjukvårdslära. Författningar rörande bekämpandet av smitt- samma sjukdomar.

Nationalekonomi. Allmän och tillämpad nationalekonomi. Handelslära. Ämnet omfattar i första hand den in- och utländska handeln med mjölk och mejeriprodukter. f Bokföring. Översikt över olika bokföringssystem, övningar i mejeribok- öring.

Rättslära. De delar av ämnet, som äro av särskild betydelse för mejerihan- teringen.

Pedagogik. Föreläsningar samt skriftliga och muntliga övningar. Undervisningen bör ordnas så, att under första året de grundläggande äm- nena genomgås, varjämte studierna av vissa tillämpade ämnen påbörjas. Andra året avslutas undervisningen i de tillämpade ämnena. Undervisningens plan- läggning ävensom dess omfattning vid olika ämnen belyses av följande tabell.

Antal undervisningstimmar i tvåårig kurs för mejerikonsulenter m. fl.

.

Första året Andra året Förel. Ovn. Förel. Ovn. __ 1. Matematik .................. 30 15 2. Fysik .................... 45 50 3 Kemi åallmän och lantbmks— ...... 80 150 ' ' ' mejeri- ............. ig låg . . allmän ............. 4" Bakteriologi imejeri- ............. 40 150 5. Maskinlära .................. 75 100 6. Mejerilära .................. 100 7. Mejeriekonomi ................ 40 8. Hushyggnadslära ............... 50 100 9. Husdjurens anatomi och fysiologi ........ 40 40 10. Husdjurslära (nötkreatur och svin) ....... 50 11. Husdjurens hälso— och sjukvårdslära, (hygien) . . 20 12. Nationalekonomi ............... 20 13. Handelslära ................. 20 20 14. Bokföring .................. 70 15. Rättslära .................. 30 16. Pedagogik .................. 10 15 __ Summa 455 715 275 215

Därjämte böra övningar i mejerilära pågå. under c:a 120 dagar.

Med avseende på. de olika undervisningsämnenas inbördes ställning bör i till- lämpliga delar gälla vad förut anförts beträffande lantbrukshögskolan.

• Sida 197
•  Original

Följande ämnen böra vara examensämnen i kurs för mejerikonsulenter m. fl. 1. Kemi. 2. Bakteriologi. 3. Mejerilära. 4. Mejeriekonomi med handelslära. För examen bör fordras betyget med beröm godkänd i ett av förenämnda äm- nen och betyget godkänd i de övriga ämnena.

Därjämte bör fordras vitsord om godkända insikter i följande ämnen, näm- ligen: maskinlära, husbyggnadslära, husdjurslära, mejeribokföring, rättslära och pedagogik.

Slutligen bör studerande genom särskilda intyg styrkt sig hava på ett till- fredsställande sätt tillgodogjort sig undervisningen vid de av läroanstalten an- ordnade propedeutiska kurserna i matematik, fysik, husdjurens anatomi och f_ysiilogi, husdjurens hälso- och sjukvårdslära samt nationalekonomi med sta- tisti .

Av olika skäl torde det vara lämpligt, att den högre mejeriundervisningen Förläggnings— anordnas på en av de platser, dit anstalt för högre lantbruksundervisning i en Plats- eller annan form tänkes förlagd. Genom lokalt samband mellan ifrågavarande båda närstående grenar av högre fackutbildning vinnes först och främst, att erforderliga lärarkrafter i viss utsträckning kunna utnyttjas gemensamt, var- igenom åtskillig besparing i kostnaderna för undervisningen kan åstadkommas. Men även för själva utbildningen _ såväl på jordbruks- som mejeriområdet.— bör det vara värdefullt, att representanterna för de båda studieriktningarna dagligen komma i personlig kontakt med varandra.

Såsom förläggningsort för anstalt för högre mejeriundervisning skulle så- lunda Stockholm, Ultuna eller Alnarp kunna komma i fråga. Av nämnda tre platser torde emellertid såväl Stockholm som Ultuna sakna erforderliga för- utsättningar för att ifrågavarande undervisningsanstalt med fördel skulle kun— na förläggas dit. Ett grundvillkor för att ett gynnsamt resultat av mejeriut- bildningen över huvud taget skall kunna vara att emotse, är nämligen till— gång till ett större mejeri. Vid Ultuna finnes icke något sådant mejeri, och såvitt de sakkunniga kunna finna saknas även de naturliga förutsättningarna för att mejeridrift i större skala där med fördel skulle kunna anordnas. I Stockholm äger staten icke heller något mejeri, och anledning torde icke heller finnas att därstädes anordna statlig mejeridrift. Att återigen förlägga an- stalt för högre mejeriundervisning till enskilt mejeri kunna de sakkunniga för sin del icke förorda. Möjligt vore kanske att med innehavaren av dylikt mejeri träffa överenskommelse om mejeriets utnyttjande för undervisningsändamål, men dels torde kostnaderna härför bliva betydande, och dels skulle den vid anstalten bedrivna undervisnings- och forskningsverksamheten ständigt vara försatt i ett visst osäkerhetstillstånd, vilket givetvis icke kunde undgå att i längden menligt påverka resultatet av ifrågavarande verksamhet.

Vid Alnarp däremot äger staten redan ett större mejeri, som för närvarande utnyttjat i undervisningens tjänst alltjämt med fördel synes kunna tagas i an- språk för här ifrågavarande ändamål. Allt talar sålunda enligt de sakkun- nigas mening för att den högre mejeriundervisningen även i fortsättningen bör organiseras vid Alnarp. Vid den verkställda utredningen rörande kostnaderna för anordnande av högre mejeriundervisning hava de sakkunniga också utgått ifrån den förutsättningen, att ifrågavarande undervisning skall förläggas till Alnarp.

I administrativt hänseende torde den blivande anstalten för högre mejeriun- Organisation. dervisning böra förenas med den anstalt för högre lantbruksundervisning, som i fortsättningen kan bliva förlagd till Alnarp. Till följd av mejeriundervis—

• Sida 198
•  Original

Lägre mej eri- skolan.

Byggnader.

ningens speciella karaktär måste likväl särskilda undervisningslokaler inrättas for nämnda undervrsning, hksom också särskilda huvudlärare bliva erfor- derliga.

När det gäller_ att bedöma behovet av undervisningslokaler m. m. samt lärar— krafter för mejeriundervisningen måste hänsyn tagas bl. a. därtill, att till Alnarp även är förlagd en lägre, ettårig mejeriskola. Vid denna skola, som enllgt de sakkunnigas uppfattning även i fortsättningen bör upprätthållas vid Alnarp, plägar elevantalet uppgå till omkring 25. Undervisningens planlägg— ning vid nämnda skola belyses av nedanstående sammanställning av det unge— färliga antalet undervisningstimmar i olika läroämnen.

Antalet undervisningstimmar i lägre ettårig mejerikurs vid Alnarp.

S k åk t Förel. Ovn. vens a s 1- 'e .................. MatematikP .................... i _ 100 Fysik ...................... ' Kemi ...................... 75 — Bakteriologi .................. Maskinlära .................... 25 — Husbyggnadslära ................. 10 20 Husdjurslära ................... 20 — Husdjurens hälso— och sjukvårdslära ......... 10 _ Mejeriteknik och speciell osttillverkning ....... 110 —— Mejeribokföring ..... - ............ _ 65 Handelslära ............... . . . . 15 _ Summa 265 185

Härtill komma praktiska övningar i mejeriet under c:a 310 dagar. Enär såväl undervisningslok aler och undervisningsmateriel som lärarkrafter i stort sett måste bliva gemensamma för den högre och den lägre mejerikursen, är det icke möjligt att särskilj a kostnaderna för den högre mejeriundervisnin- gen. De kostnadssiffror, som i det följande angivas, avse sålunda mejeriunder— Visningen i dess helhet.

Upprepade gånger _ senast den 29 juli 1925 — har styrelsen för Alnarps lantbruks- och mejeriinstitut hos Kungl. Maj:t framhållit behovet av en bo- stadsbyggnad för elever vid mejeriskolan och personal vid mejeriet. Kostna- derna. för berörda byggnad, inberäknat inredning och möbler, hava beräknats till 204 000 kronor. Enär emellertid sex elevrum i vindsvåningen till en början kunde lämnas oinredda, skulle en besparing i nämnda byggnadskostnader a

o

omkring 10 000 kronor kunna åvägabringas. De nuvarande bostadsutrymmen i mejeriets vindsvåning, som genom uppförandet av förberörda bostadshus skulle bliva disponibla för annat ändamål, avsågos skola inredas till undervis- ningslokaler. För vinnande av tillräckliga utrymmen för undervisningen skulle vindsvåningen, som för närvarande täcker endast omkring tre femtedelar av mejeriets undre våning, utbyggas, så att den täckte hela undervåningen, var- jämte taket skulle höjas, så att rummen i vindsvåningen finge full vånings- höjd. Kostnaderna för sistnämnda planerade tillbyggnads» och ändringsarbe-

ten hava uppskattats till 102 000 kronor. . ' _ _ _ _ _ Efter omorganisationen av den högre mejeriunderv1sn1ngen blir givetws beho-

vet av utrymmen vid Alnarp f

ör undervisning och forskning på mejeriområdet

större än förut, och såsom följd därav bör också byggnadskostnaderna kunna- väntas bliva högre än nyss angivits. För åstadkommande av minskning 1 byggnadskostnaderna hava de_ att utvidga mejeribyggnaden 1

sakkunniga emellertid tänkt sig möjligheten av den omfattning, att i nämnda byggnad kunde

inrymmas såväl erforderliga lokaler för underv1sningen som _också nöjaktigt antal bostadsrum för elever. De sakkunniga hava anmodat arkitekten O. Hägg i Malmö att uppgöra skissritningar med ledning av det sålunda föreslagna

• Sida 199
•  Original

byggnadsprogrammet. Ifrågavarande skissritningar återfinnas i slutet av detta betänkande. Såsom av ritningarna framgår, skulle genom utvidgnin- gen av mejeribyggnaden kunna åvägabringas erforderlig utökning av själva mejerilokalerna ävensom av utrymmet för provning av mejerimaskiner, var- jämte plats skulle finnas för föreläsningssal, rum för samlingar, laboratorier och arbetsrum för elever och lärare samt slutligen bostadsrum för 2 instruk- tionsmejerister, 22 elever i den lägre mejerikursen och 9 elever i den högre mejerikursen. I ett särskilt bostadshus skulle bostadslägenheter inrättas för maskinist vid mejeriet, förste mejerist, mejerska och två städerskor.

Kostnaderna för ovan angivna byggnadsarbeten hava av arkitekt Hägg be- räknats till följande belopp:

Till- och ombyggnad av mejeriet. . . . . . . . . . . . . . . . . 210 000:— Bostadshus för mejeripersonal . . . . . . . . . . . . . . . . . . 34 000:—

Kronor 244 000: _—

Kostnaderna för specialinredning i mejeriets undervisningslokaler —— däri Inredning, in- inbegripet erforderligt mindre gasverk — ävensom för möblering av undervis- valmade? 0011 ningslokaler och bostadsrum för elever hava approximativt beräknats till ."nderilsil 37 000 kronor. Vidare måste räknas med vissa engångskostnader för anskaff- nmgsma ene" ning av olika slags undervisningsmateriel. Sålunda behövs i mejeriet viss apparatur, som icke är direkt erforderlig för den dagliga mejeridriften och därför icke bör belasta mejeriets utgiftsstat men däremot nödvändig för en utvidgad undervisning och försöksverksamhet, såsom långtidspastör, homoge- niseringsapparat, reningscentrifug m. m. Kostnaden för anskaffande av ifrå- gavarande apparater har beräknats till 12 000 kronor. För laboratoriernas utrustning finnas visserligen en del instrument och förnödenheter redan tillgäng- liga, men komplettering av utrustningen är likväl nödvändig. Kostnaden här- för har uppskattats till 15 000 kronor. För anskaffande av annan undervis— ningsmateriel erfordras ett belopp av 2 000 kronor, och för inköp av facklitte- ratur på området bör anvisas ett belopp av 5 000 kronor.

De sammanlagda engångskostnaderna för inredning och inventarier samt för undervisningsmateriel, allt avseende mejeriundervisningen, kunna sålunda beräknas till 71 000 kronor.

Behovet av särskilda lärare för mejeriundervisningen blir i viss mån be- Lärare. roende av på vad sätt den högre lantbruksundervisningen blir organiserad. Förhållandena i förevarande hänseende ställa sig sålunda något olika, om fri- stående agronomkurs anordnas vid Alnarp än om lantbrukshögskola förläg- ges dit.

Under alla förhållanden synes emellertid direkt för mejeriundervisningen böra anställas två huvudlärare, nämligen en för ämnena mejerilära och mejeri- ekonomi samt en för ämnena mejerikemi och mejeribakteriologi. Nämnda lä- rare böra undervisa i ovan angivna ämnen i såväl den högre som den lägre mejerikursen. Därjämte böra de i någon mån kunna tagas i anspråk för un- dervisning för högre lantbruksutbildning. Vid undervisningen i mejerilära i den lägre kursen torde vederbörande huvudlärare likväl behöva biträde av assistent. I övriga i mejeriutbildningen ingående undervisningsämnen bör un- dervisningen i vissa fall bestridas av olika för den högre lantbruksundervis- ningen anställda lärare och till återstående del av särskilt för undervisningen vid mejerikurserna anlitade speciallärare.

Fördelningen av undervisningen vid de båda mejerikurserna mellan olika [jude,-vis- lärare synes vid olika alternativ för den högre lantbruksundervisningens ord- ningens för—

-- o -- ' -- delning mel- nande kunna tankas ske pa foljande satt. lan olika

lärare.

• Sida 200
•  Original

1. Fristående agronomkurs enligt huvudalternativ A förlägges till Alnarp (alternativ A I eller A 111). Undervisningen i husdjurens hälso— och sjukvårdslära, nationalekonomi och rättslära samt en del av undervisningen i husbyggnadslära, allt avseende den högre mejerikursen, äger rum gemensamt med agronomkursen. I ämnena husbyggnadslära (återstående del), husdjurens anatomi och fysio— logi, husdjurslära, handelslära och mejeribokföring för den högre mejerikur- sen samt ämnena fysik, husbyggnadslära. husdjurslära och handelslära för den lägre mejerikursen meddelas särskild undervisning av fast anställda lärare vid agronomkursen. Undervisningen i mejeribokföring för lägre kursen bestrides av vid anstalten anställd kamrerare eller kassör. Huvudlärare i mejerilära och mejeriekonomi undervisar i dessa båda ämnen i den högre och den lägre mejerikursen, i maskinlära i den lägre mejerikursen samt därjämte i mjölkhushållning i agronomkursen. Vid undervisningen i me- jerilära är biträde av assistent erforderligt. Huvudlärare i mejerikemi och mejeribakteriologi undervisar i dessa ämnen ävensom i allmän bakteriologi i den högre mejerikursen, i kemi och bakterio- logi i den lägre mejerikursen samt i allmän bakteriologi i agronomkursen. I följande ämnen undervisa speciallärare:

a) Högre mejerikursen.

Matematik . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 30 förel., 15 övn. Fysik . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 45 » 50 >> Kemi. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 80 >, 150 * Maskinlära . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 75 >> 100 :. Pedagogik. . . . . . . . . . . . . . . . . . . _._. 10 » , 15 _» _

Summa 240 förel., 330 övn.

b) Lägre mejerikursen.

friet'åifåiipmket ' ' ' ' ' I I I I ' j ' ' ' ' : ' ' j jl —före1.,100 Husdjurens hälso— och sjukvårdslära. . . . . . . . . ',;.,.;___,1O » "INKL-

Summa 10 förel., 100 övn.

2. Fristående agronomkurs enligt huvudalternativ B förlägges till Alnarp (alternativ B I eller B 111).

Fördelningen av undervisningen mellan olika lärare kan såväl beträffande den högre som den lägre mejerikursen förutsättas bliva densamma som angivits under punkt 1 här ovan, dock med följande undantag.

Speciallärare undervisar i den högre mejerikursen i den del av ämnet hus- byggnadslära, i vilken undervisningen icke lämpligen kan vara gemensam med agronomkursen, samt vidare i den lägre mejerikursen i samma ämne. Å andra sidan kan undervisningen i fysik i den högre mejerikursen i detta fall lämp- ligen bestridas av huvudlärare vid agronomkursen.

3. Lantbrukshögskola enligt huvudalternativ A förlägges till Alnarp (alternativ All).

I ämnena matematik, fysik, allmän kemi och lantbrukskemi, allmän bakte-

riologi, husdjurens anatomi och fysiologi, husdjurslära (husdjurens avels— _ooh raslära samt husdjurens utfodring och skötsel), husdjurens hälso- och Sjuk-

• Sida 201
•  Original

vårdslära, nationalekonomi med statistik, handelslära, rättslära och pedagogik erhålla den högre mejerikursens elever erforderlig undervisning på det sätt, att ifrågavarande elever helt eller delvis få följa lantbrukshögskolans kurser i motsvarande ämnen.

I ämnena maskinlära och husbyggnadslära för den högre mejerikursen kan undervisningen delvis anordnas på ovannämnda sätt. I återstående delar får specialundervisning anordnas för mejerikursen.

Undervisningen i mejeribokföring bör i båda kurserna kunna bestridas av kamrerare eller kassör vid undervisningsanstalten.

Huvudlärarna i mejerilära och mejeriekonomi samt i mejerikemi och mejeri- bakteriologi bestrida — den förre med biträde av assistent — samma undervis- ning i den högre och den lägre mejerikursen som förutsatts under punkt 1. Av nämnda huvudlärare undervisar därjämte den förre i mjölkhushållning och den senare i allmän bakteriologi i lantbrukshögskolan.

Speciallärare undervisa i den högre mejerikursen i: Maskinlära...................... 35förel.,50övn. Husbyggnadslära....................25»100»

Summa 60 förel., 150 övn.

samt i den lägre mejerikursen i:

äiiiååfmfet. : : : : : : : : : : : : : : : : : : : :l _fö..1., 100 Husbyggnadslära . . . . . . . . . . . . . . 10 >> 20 » Husdjurslära (inkl. anatomi och fysiologi) . . . . . . . . . 20 > _ » Husdjurens hälso- och sjukvårdslära . . . . . . . . . . . 10 >> — » Handelslära . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 15 >> — »

Summa 55 förel., 120 övn.

4. Lantbrukshögskola enligt huvudalternativ B förlägges till Alnarp (alter- nativ B II).

Undervisningen för den högre mejerikursen i husdjurens hälso- och sjuk— vårdslära, rättslära och en del av ämnet husbyggnadslära äger rum gemensamt med agronomkursen.

Undervisningen för samma mejerikurs i matematik, fysik, allmän kemi och lantbrukskemi, allmän bakteriologi, nationalekonomi, handelslära och pedagogik sker på sätt uilder punkt 3 anförts vid lantbrukshögskolans ordinarie kurser 1 motsvarande ämnen.

I ämnena husdjurens anatomi och fysiologi och husdjurslära för den högre mejerikursen samt i ämnena fysik, husdjurslära och handelslära för den lägre mejerikursen meddelas särskild undervisning av vederbörande huvudlärare vid lantbrukshögskolan.

Huvudlärarna vid mejeriundervisningen ävensom kamrerare eller kassör vid undervisningsanstalten meddela undervisning i samma utsträckning som förut- satts vid punkt 3.

I följande ämnen meddelas undervisning av speciallärare:

a) Högre mejerikursen.

Maskinlära...................... 35förel.,50övn. Husbyggnadslära....................25»100»

Summa 60 förel., 150 övn.

• Sida 202
•  Original

Huvudlärar— nas ställning.

Assistent.

Speciallärare.

Rektorsgöro— mål m. m.

Mejeriets ledning.

Bibliotekarie.

Kamrerare.

b) Lägre mejerikursen.

Svenska spraket .; _ förel., 100 övn.

Matematik . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Husbyggnadslära . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10 » 20 >> Husdjurens hälso— och sjukvårdslära . . . . . . . . . . . . 10 >> — »

Summa 20 förel., 120 övn.

Såsom i det föregående angivits, bör undervisningen vid anstalt för högre mejeriutbildning meddelas under fullt högskolemässiga former. Ifrågavarande anstalt bör därjämte vara en härd för vetenskaplig forskning på mejeriområdet. Det är sålunda nödvändigt, att framstående vetenskapsmän knytas till anstal- ten. Med hänsyn härtill böra huvudlärarna vid mejeriundervisningen erhålla samma ställning som motsvarande lärare vid t. ex. lantbrukshögskolan, och detta oberoende av om sistnämnda anstalt blir förlagd till samma plats som anstalten för högre mejeriundervisning. Huvudlärarna vid sistnämnda anstalt böra sålunda hava professors ställning samt tillhöra lönegrad B 30 i avlö- ningsreglementet för statsdepartement m. fl.

Till biträde vid undervisningen särskilt i den lägre mejerikursen, samt vid försöksverksamheten bör professorn i mejerilära och mejeriekonomi hava en assistent. Arvodet till assistenten synes böra beräknas till samma belopp som för assistent vid lantbrukshögskolan eller 3 600 kronor per år.

Kostnaderna för speciallärares undervisning vid Alnarp på högskolestadiet har i det föregående beräknats till 35 kronor per reducerad undervisningstimme. Beträffande speciallärares undervisning vid högre mejerikurs torde emellertid någon kostnadsminskning kunna förväntas på grund därav, att antalet stude- rande i varje årskurs blir jämförelsevis litet. Därigenom blir särskilt examina— tionsarbetet mindre betungande, men även vissa slags övningar torde till följd av studieklassens ringa storlek kunna väntas bliva mindre ansträngande. Det torde sålunda vara motiverat att för här ifrågavarande undervisning räkna med en genomsnittlig kostnad per reducerad undervisningstimme av 30 kronor. — För den lägre mejerikursen torde motsvarande kostnad skäligen böra upp— skattas till 15 kronor per timme.

Enär undervisningsanstalten för mejeriutbildning förutsatts skola i admini- strativt hänseende vara förenad med respektive agronomkurs eller lantbruks- högskola, erfordras givetvis icke särskild rektor för mejeriundervisningen. På grund av den ökning i arbetsbördan, som genom de båda undervisningsanstal- ternas förening kommer att påvila den för ledning av lantbruksundervisningen avsedde rektorn, torde det emellertid vara befogat, att denne erhåller ett med 500 kronor förhöjt arvode, Vilket belopp givetvis bör räknas såsom kostnad för mejeriundervisningen.

Vid mejeriundervisningen kommer ansvaret för mejeridriftens tekniska och ekonomiska ledning helt naturligt att ytterst påvila professorn i mejerilära och mejeriekonomi, vilken även bör hava till åliggande att vara föreståndare för den lägre mejeriskolan. Att härför tillerkänna honom särskilt föreståndar- arvode torde emellertid icke vara erforderligt.

På grund av den genom anordnandet av högre mejeriundervisning orsakade ökningen i biblioteksgöromål torde böra räknas med en förhöjning av det årliga arvodet för handhavandet av berörda göromål med 300 kronor.

Genom tillkomsten av anstalt för mejeriundervisning ökas naturligtvis också göromålen för den vid lantbrukshögskolan eller agronomkursen erforderliga kamreraren. Till följd härav torde arvodet till berörde kamrerare böra beräk- nas 1 000 kronor högre än förut.

• Sida 203
•  Original

Hjälp åt rektor och kamrerare vid utförande av skrivgöromål avseende me- skrivbiträde, jeriundervisningen synes vara erforderlig. Skall agronomkurs förläggas till Alnarp, torde sålunda anslaget för anskaffande av tillfällig skrivhjälp böra höjas med 300 kronor. Vid anknytning av mejeriundervisningen till lantbruks- högskola, vid vilken avsetts skola anställas särskilt kanslibiträde, synes höj- ning av anslaget för ifrågavarande ändamål däremot icke vara påkallad.

Någon särskild vaktmästare för mejeriundervisningen torde icke behöva an- Betjäning. ställas. De vaktmästare, som förutsatts för den till Alnarp förlagda högre lantbruksundervisningen torde böra åläggas att tjänstgöra i denna egenskap jämväl vid här ifrågavarande undervisning. Därjämte torde den för mejeri- driften erforderliga maskinisten vid behov böra utnyttjas även för vaktmästar- göromål.

I anslutning till vad ovan anförts hava de sakkunniga beräknat kostnaderna Avlönings- för lärare och andra befattningshavare vid mejeriunderv1sningen på sätt av ne- Statef- danstående sammanställningar framgår.

1. Mejeriundervisningen ansluten till fristående agronomkurs enligt huvud- alternativ A.

Avlöningsstat.

Professorer: 2 år 10 260: _ . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 20 520! _ Rektorsarvode . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 500: _ Speciallärare: c:a 405 reducerade undervisningstimmar år 30: _ . . . . 12 150:—

> c:a 60 reducerade undervisningstimmar 51 15: _ . . . . 900:— Assistent . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3 600: _ Bibliotekarie . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 300: _ Kamrerare . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 000: _ Skrivbiträde . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 300: _

Kronor 39 270: _

Anordnandet av högre kurs för mejeriutbildning i anknytning till agronom— kurs innebär ökad undervisningsskyldighet för vissa av agronomkursens hu— vudlärare. För någon av dem blir återigen antalet undervisningstimmar något mindre än förut. Emellertid bliva förändringarna i nämnda avseende relativt obetydliga, och någon ändring i antalet huvudlärare vid agronomkursen synes icke vara motiverad.

Däremot torde kombinationen av kurser medföra viss besparing i kostna— derna för speciallärares undervisning i agronomkursen. Sedan huvudläraren i husdjurslära blivit befriad från undervisningen i mjölkhushållning, torde han nämligen kunna övertaga undervisningen i husdjurens anatomi och fysiologi, varigenom —— enligt förut använda beräkningsgrunder — vinnes en kostnads- besparing å 1 375 kronor.

De verkliga kostnaderna för lärare m. m. vid mejeriundervisningen torde så- lunda bliva:

Avlöningsstat för mejeriundervisningen . . . . . . . . . . 39 270:— A'vgdr kostnadsbesparing för speciallärare vid agronomkursen . . . . . 1 375:—

Återstår kronor 37 895:_

• Sida 204
•  Original

2. Mejeriundervisningen ansluten till fristående agronomkurs enligt huvud- alternativ B.

Avlöningsstaten kan beräknas bliva lika som" vid punkt 1 med det undan- taget, att utgifterna för speciallärares undervisning kunna förväntas bliva 450 kronor högre. k De verkliga kostnaderna för lärare m. ni. kunna sålunda beräknas till 38 345 ronor.

3. Mejeriundervisningen ansluten till lantbrukshögskola enligt huvudalter-

nativ A. Avlöningsstat. Professorer: 2 å 10 260: _ . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 20 520: _ Rektorsarvode . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 500:— Speciallärare: c:a 135 reducerade undervisningstimmar å. 30: _ . . . . 4 050:— >> c:a 115 reducerade undervisningstimmar år 15: — . . . . 1 725:— Assistent . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3600:— Bibliotekarie . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 300: _ Kamrerare . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . _1 000: _

Kronor 31 695: _

Professorerna vid mejeriundervisningen förutsättas skola undervisa vid lant- brukshögskolan i allmän bakteriologi och mjölkhushållning. Därigenom vinnes minskning i arvoden för speciallärare vid lantbrukshögskolan med ett beräknat belopp av 4 635 kronor. Efter avdrag härför bliva de verkliga kostnaderna för lärare m. 111. vid mejeriundervisningen:

Avlöningsstat för mejeriundervisningen . . . . . . . . . . . . . . 31695:— Avgår kostnadsbesparing för speciallärare vid lantbrukshögskolan . . . 4 635:—

Återstår kronor 27 060: _

4. Mejeriundervisningen ansluten till lantbrukshögskola enligt huvudalter- nativ B.

Avlöningsstaten kan beräknas bliva lika som vid punkt 3 med det undan— taget, att kostnaderna för speciallärares undervisning kunna beräknas bliva 675 kronor lägre. Avlöningsstaten kommer sålunda att sluta på ett belopp av 31 020 kronor.

En kombination av anstalt för mejeriundervisning och lantbrukshögskola en- ligt huvudalternativ B synes icke motivera någon ändring i antalet fast anställda lärare vid den högre lantbruksundervisningen. Däremot torde genom sam- ordnandet vissa besparingar kunna göras vid lantbruksundervisningen därige— nom, att ämnet bakteriologi såväl i agronomkursen som vid högskolan möjligen kan föredragas av vederbörande professor vid mejeriundervisningen i stället för av speciallärare. Den genom sådan anordning möjliggjorda kostnadsminsk- ningen kan beräknas till 3 075 kronor. Efter avdrag härför återstå de verk- liga kostnaderna för lärare m. 111. vid mejeriundervisningen, vilka alltså kunna beräknas sålunda:

Avlöningsstat för mejeriundervisningen . . . . . . . . . . . . . . . 31020:_ Avgår kostnadsbesparing för speciallärare vid lantbrukshögskolan . . . . 3075:—

Återstår kronor 27 945: _

• Sida 205
•  Original

Övriga årliga kostnader för mejeriundervisningen hava ansetts kunna be- Övriga årliga räknas på följande sätt:

Omkostnadsstat.

Institutioner och samlingar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 5 000: _ Bibliotek . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 000: _ Exkursioner . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 500: _ Elevstipendier: 2 ä omkring 600 kronor i den högre kursen samt 4 a om—

kring 500 kronor i den lägre kursen . . . . . . . . . . . . . . . 23 200: — Underhåll av byggnader och inventarier (avser ej själva mejerilokalerna) . 2 500: _ Bränsle och lyse . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4 000: _ Städning och renhållning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2 000:_ Trycksaker . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 500: _ Kontorsutgifter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 500: _ Läkare och medicin . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 300:— Försäkringsavgifter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 200: _ Diverse utgifter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 400: _

Kronor 20 100:

Därjämte bör anslaget till mejeriet för minskade inkomster på grund av för- söksverksamhet m. m. höjas från nuvarande 5 000 kronor till 8 000 kronor. De årliga allmänna omkostnaderna för mejeriundervisningen torde sålunda böra beräknas till 28 100 kronor.

Från nämnda omkostnadssumma bör emellertid avdrag göras för vissa av internatssystemet härrörande inkomster ävensom för hyresavgifter från lärare och tjänstepersonal. Ifrågavarande inkomster synas skäligen kunna beräknas uppgå till följande belopp: Avgifter från 7 elever i högre kursen och 2 instruktionsmejerister för

möblerad bostad med uppvärmning, lyse och städning 53. 200 kronor . . 1 800:_ Avgifter från 17 elever i lägre kursen för liknande förmåner ä 125 kronor 2 125: _ AVgifter från två professorer för bostad ä 1 200 kronor . . . . . . . . 2 400: _ Avgifter från maskinist och förste mejeriet för bostad med uppvärmning

och lyse ä 400 kronor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 800:_ Avgifter från mejerska och städerskor för bostäder med uppvärmning och

lyse.............................500:—

Kronor 7 625: _

Det verkliga beloppet av årliga allmänna omkostnader för mejeriundervis— ningen kan sålunda uppskattas till 20 475 kronor.

I samband med frågan om den högre mejeriundervisningens organisation hava de sakkunniga jämväl tagit under övervägande, huruvida de under statens maskin- och redskapsprovningsanstalter hörande mejerimaskinprovningarna lämpligen borde organisatoriskt anknytas till mejeriundervisningen. Ifråga- varande provningsanstalter äro för närvarande organiserade på två avdelnin- gar, nämligen en lantbruks- och en mejeriavdelning. Avdelningarna stå under ledning av samma styrelse och hava gemensam föreståndare. Vid mejeriavdel- ningen, som är förlagd till Alnarps mejeri, är anställd en särskild överassistent.

1 I anslaget till institutioner hava icke inberäknats de kostnader för förbrukningsartiklar, som synas böra bestridas av eleverna själva (laboratorieavgifter m. m.). 2 Därjämte böra 2 elever i den högre kursen samt 5 elever i den lägre kursen kunna komma i åtnjutande av fri bostad med uppvärmning, lyse och städning.

kostnader.

Verkliga omkostnader.

Provning av mejeri— maskiner.

• Sida 206
•  Original

Det vill synas, som om den nuvarande organisationen av maskin- och red- skapsprovningarna icke vore fullt tillfredsställande ordnad. Med hänsyn till att den sakkunskap, som måste förefinnas hos ledningen, är i hög grad olika för en lantbruksmaskinprovningsanstalt och en mejerimaskinprovningsanstalt, synes det närmast erforderligt, att vardera anstalten får sin särskilda sakkun- niga föreståndare.

Enligt de sakkunnigas uppfattning bör provningsverksamheten avseende me- jerimaskiner även i fortsättningen vara förlagd tilll Alnarp. Efter omorgani— sation av den högre mejeriundervisningen synes emellertid anledning icke före- finnas att organisera ifrågavarande provningsverksamhet såsom del av en självständig anstalt, utan den bör i stället inordnas i anstalten för mejeriunder— visning, ehuru den givetvis bör hava särskild föreståndare. Denne bör emel- lertid vid sidan av provningsverksamheten kunna bestrida viss undervisning för den högre mejeriutbildningen. Till följd av provningsverksamhetens nära bero- ende av mejeridriftens och mejeriundervisningens ledning synes det vara lämp— ligast, att styrelsen för de olika avdelningarna blir gemensam.

Ovan skisserade form) för mejerimaskinprovningarnas organisation synes fördelaktig ur olika synpunkter. Genom att provningsanstalten anordnas i samband med den högre mejeriundervisningen kan provningsverksamheten räkna medstöd av den jämförelsevis allsidiga sakkunskap, som måste vara represen- terad hos undervisningsanstaltens lärare, och "samarbete med avseende på un- dersökningar och försök, som kunna vara av betydelse för provningarna, böra givetvis med fördel kunna etableras. Vidare skulle provningarna kunna göras förhållandevis billiga på grund av fri tillgång till ett fullständigt mejeri och lämplig tillfällig arbetshjälp från den lägre mejeriskola, som nu finnes och som även framdeles bör finnas i samband med den högre mejerikursen. Slutligen skulle undervisningsanstalten därigenom erhålla en specialist för undervisnin— gen i maskinlära, vilket naturligtvis bör vara av stor fördel för anstalten. Men även för provningarna bör det vara av betydelse, att föreståndaren får en viss undervisningsskyldighet, då han därigenom tvingas att förskaffa sig en fullt allsidig utbildning och att följa med utvecklingen på mejerimaskinsområdet.

De sakkunniga, som i ämnet under hand samrått med styrelsen för statens maskin- och redskapsprovningsanstalter, anse sig sålunda böra förorda, att provningen av mejerimaskiner utbrytes ur de nuvarande maskin- och redskaps- provningsanstalternas verksamhet för att på ovan angivet sätt inordnas i anstalt för högre mejeriundervisning vid Alnarp. De sakkunniga äro icke i tillfälle att framlägga förslag till stat för en på dylikt sätt anordnad maskinprovnings— verksamhet på mejeriområdet; likväl synes det antagligt, att kostnaderna för verksamheten icke skola bliva större än som motsvaras av den kostnadsminsk- ning för de nuvarande maskin— och redskapsprovningsanstalterna, som ett ut- brytande av mejeriprovningarna bör föranleda. Föreståndaren för mejerima— %kinprovningarna synes i fråga om löneförmåner böra hänvisas till lönegrad 26. Det torde vara lämpligt, att föreståndaren för provningsverksamheten får till åliggande att utan särskild ersättning bestrida undervisning i den högre mejeri- kursen i ämnet m'askinlära. Enär i det föregående nämnda ämne avsetts skola helt eller delvis föredragas av särskilt avlönad speciallärare, åstadkommes härigenom viss kostnadsminskning för mejeriundervisningen. Besparingens storlek kan beräknas till följande belopp:

1) om agronomkurs förlägges till Alnarp 3 750 kronor, samt 2) om lantbrukshögskola förlägges till Alnarp 1 800 kronor.

• Sida 207
•  Original

KAP. XII. Högre trädgårdsundervisning.l

Behov av högre undervisning. — Undervisningens anordnande. — Förläggning och organisation. — Byggnader. — Övriga engångskostnader. — Lärare. — Avlöningsstaten —- Ovriga ärliga kost- nader. —— Hyresinkomster. — Verkliga utgifter.

Trädgårdsundervisningen i vårt land är för närvarande i huvudsak organi- serad i form av tvååriga praktisk-teoretiska kurser, närmast avsedda för ut- bildning av trädgårdsmästare. Därjämte förekomma kortare trädgårdskurser med undervisning av mera elementär natur.

Däremot saknas allt fortfarande möjlighet att i vårt land förvärva högre teoretisk utbildning inom trädgårdsfacket. Detta måste anses vara i viss mån anmärkningsvärt, då trädgårdsskötseln numera intager en ganska framstående plats inom den samhälleliga hushållningen, samtidigt som anspråken på inne- havarna av lärartjänster eller andra mera ansvarsfulla befattningar på träd- gårdsskötselns område till följd av näringens fortgående utveckling måste ställas allt högre.

Inom många andra länder, däribland Norge och Danmark, hava redan in- rättats undervisningsanstalter för högre trädgårdsutbildning. Även i vårt land har emellertid denna undervisningsfråga vid flera tillfällen varit på tal. De särskilda sakkunniga,2 som av lantbruksstyrelsen efter givet bemyndigande den 30 december 1905 tillkallats för att verkställa utredning rörande ordnan- det av undervisningen i trädgårdsskötsel i riket, föreslogo sålunda i sitt år 1906 avgivna betänkande, bland annat, upprättandet av en högre läroanstalt i trädgårdsskötsel i huvudsaklig överensstämmelse med de principer, som re— dan uttalats vid en större trädgårdskongress i Malmö år 1900 och vid vissa andra tillfällen. För närmare kännedom om berörda förslag hänvisas till statsverkspropositionen (1: 9, sid. 8 ff.) till 1909 års riksdag. Sedermera hava de av dåvarande chefen för jordbruksdepartementet jämlikt bemyndigande den 3 juli 1917 tillkallade särskilda sakkunniga,3 vilka hade till uppdrag att verk- ställa utredning och avgiva förslag rörande åtgärder för främjande av träd— gårdsodlingen, ävenledes föreslagit inrättandet av en högre undervisningsan- stalt för trädgårdsskötsel. Beträffande innehållet i nämnda förslag må hän- visas till berörda sakkunnigas år 1918 av trycket utkomna betänkande.

Av olika anledningar har emellertid intetdera av berörda förslag till den högre trädgårdsundervisningens ordnande blivit föremål för någon positiv åt— gärd från statsmakternas sida.

* Utredningen rörande den högre trädgårdsundervisningen grundar sig i väsentliga delar på utav föreståndaren för Alnarps trädgårdsskola C. G. Dahl meddelade uppgifter.

” Professorn vid universitetet i Lund B. Jönsson, läraren vid trädgårdsskolan vid Adelsnäs C. Gr. V. Dahl, föreståndaren för trädgårdsavdelningen vid lantbruksakademiens experimentalfält G. K. Lind samt trädgårdsdirektören A. J. Rydström.

3 Hovstallmästaren Gösta Tamm, domänintendenten Sven Linders, direktören Erik Hjelm, fru Else Dahl samt sekreteraren Nils Sonesson.

Behov av högre träd- gårdsnnder-

visning.

• Sida 208
•  Original

Under de år, som förflutit efter utarbetandet av 1918 års sakkunnige- förslag i ämnet, har vid upprepade tillfällen visat sig, att en betydande brist råder inom landet på teoretiskt bildade trädgårdsmän, och då någon mera krä- vande plats skolat besättas, hava fullt kompetenta sökande ofta saknats. Detta förhållande kan synas egendomligt, då likvisst statsmedel anslagits för att bereda unga svenskar tillfälle att skaffa sig högre trädgårdsutbildning i ut— landet. Att de ifrågavarande statsstipendierna ofta icke fyllt det avsedda än— damålet, torde delvis hava berott därpå, att de varit otillräckliga för obemed- lade ynglingar, som velat genomgå fullständig kurs vid högre utländsk träd- gårdsskola. Levnadskostnaderna för en vistelse under två eller flera år i ut- landet jämte de avsevärda kursavgifterna hava. nämligen gått till så höga belopp, att många, förmodligen de flesta stipendiater, föredragit att som ho— spitanter tillbringa ett år vid en sådan skola. Aven om de, såsom långt ifrån alltid varit fallet, besuttit tillräckligt grundliga språkkunskaper för att. kun- na. helt tillgodogöra sig undervisningen, har det säkerligen varit förenat med mycket stora svårigheter att inhämta det kunskapsmått, som en dylik kurs av- ser att giva. Det framgår t. ex. av studieplanen för läroanstalten i Dahlem (Tyskland), att första årets lärokurs, som hospitanterna i allmänhet hoppa över, upptager mer än 1 200 lärotimmar, ägnade huvudsakligen åt grundläg— gande ämnen. Utan att hava deltagit i denna undervisning och utan det band, som lägges på ordinarie elever vid skolan, torde stipendiaten mycket sällan haft det utbyte av studierna, som för deras blivande verksamhet varit önskvärt. Å andra sidan har den ordinarie lärokursen för dem, som haft möjlighet att däråt offra tid och kostnad, knappast varit ordnad på det mest önskvärda sätt. Den som förut genomgått en svensk trädgårdsskola, har måst deltaga i ett stort an— tal lärotimmar, som icke erbjudit honom något utöver vad han redan inhämtat, medan han i vissa ämnen måst läsa kurser, som icke kunnat vara till någon nytta för hans blivande verksamhet i hemlandet.

Anledningarna till att statsmakterna hittills uppskjutit ordnandet av en högre undervisning i trädgårdsskötsel inom landet, torde dels vara en viss över- skattning av de möjligheter, som bjudas en svensk att i utlandet förskaffa sig den erforderliga utbildningen, dels även en tämligen utbredd åsikt, att vårt land skulle sakna användning för ett större antal högre utbildade trädgårdsmän och att en högre trädgårdsskola sålunda skulle vara obehövlig. Dock lär det icke kunna förnekas, att en högre undervisning än den, som staten ordnat för praktiska trädgårdsmästare, är behövlig exempelvis för lärare i trädgårdssköt- sel, för trädgårdskonsulenter och för vissa andra tjänsteinnehavare liksom även för en del utövare av yrket. Det måste då vara av vikt att undersöka, huru- vida inom landet antalet av sådana personer, vilka sålunda kunna anses vara i behov av högre utbildning inom trädgårdsfacket, är mera betydande eller icke. Man skall vid en dylik undersökning finna, att redan den vid statens och större enskilda trädgårdsskolor, respektive skolor med längre kurser i trädgårds- skötsel, finnes en personal, som räknar omkring 20 lärare i allmän trädgårds- odling eller grenar av sådan. Ännu större är den grupp, som omfattar träd- gårdskonsulenter (inklusive länsträdgårdsmästare och koloniträdgårdskonsulen- ter) och vilken kan beräknas till ungefär 40 personer, medan antalet lärare och lärarinnor i trädgårdsskötsel, anställda vid seminarierna, uppgår till omkring 15. Mer än 50 av rikets städer hava anställt stadsträdgårdsmästare, och många av dessa hava att planlägga och utföra park- och trädgårdsanläggningar av ej ringa omfattning. Dessa tjänster kunna, särskilt när det är fråga om något större samhällen, anses vara så krävande, att en grundligare utbildning, än som för närvarande står till buds inom landet, är i hög grad av behovet påkallad. År 1925 funnos dessutom i 33 större och medelstora städer inspektorer, träd- gårdsmästare och föreståndare för begravningsplatser, i regel väl avlönade

• Sida 209
•  Original

och beklädande ansvarsfull tjänst. Övriga i statens eller kommunens tjänst anställda trädgårdsmän äro visserligen icke talrika, men man finner bland dem flera med viktiga och krävande uppgifter: en byrådirektör i lantbruksstyrel- sen, en direktör för trädgårdsanläggningarna vid statens järnvägar, en för- söksledare och tre assistenter vid försöksverksamhet på trädgårdsskötselns om— råde, fyra akademiska trädgårdsmästare resp. överträdgårdsmästare vid bo- taniska trädgårdar o. s. v.

Det ungefärliga antalet i statens, hushållningssällskapens, kommuners eller annan allmän tjänst anställda trädgårdsmän med behov av grundlig fackutbild- ning framgår av följande sammanställning (siffrorna hämtade ur uppgifter från åren 1925—1926): Föreståndare för trädgårdsskolor och lärare iträdgårdsskötsel vid sådana, omkring 20

Trädgårdskonsulenter (länsträdgårdsmästare) . . . . . . . . . . . . . . . 40 Lärare i trädgårdsskötsel vid seminarier . . . . . . . . . . . . . . . . . 15 Diverse av staten anställda trädgårdsmän . . . . . . . . . . . . . . . . . 10 Stadsträdgårdsmästare . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 53 Kyrkogårdsföreståndare . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 33

Ungefärlig summa 171

Man måste naturligtvis räkna med att åtskilliga av dessa tjänster åtminstone hittills varit så lågt avlönade, att endast personer med otillräcklig utbildning velat antaga dem, såsom fallet varit med vissa tjänster såsom läns- och stads- trädgårdsmästare. En del hushållningssällskap, som nu avlöna flera läns- trädgårdsmästare med låg avlöning, torde emellertid framdeles komma att nöja sig med en enda trädgårdskonsulent och i stället giva denne en något bättre avlöning.

Bland enskilda personer med behov av högre trädgårdsutbildning märkas praktiserande trädgårdsarkitekter (14 sådana äro medlemmar av föreningen Sveriges trädgårdsarkitekter), ledare av större plantskolor, andra handelsträd— gårdar eller fröaffärer, utgivare av trädgårdstidningar o. s. v.

Det torde framgå av vad här ovan blivit anfört, att omkring 200, troligen ännu flera trädgårdsmäu inom landet innehava tjänst eller utöva en verksam- het, för vilken en betydligt grundligare utbildning, än den som meddelas i våra trädgårdsskolor, är behövlig. Det är tydligt, att, om tillgång funnes till väl utbildade fackmän, skulle också flera sådana erhålla anställning av ett eller annat slag. Det är emellertid icke lätt att beräkna, huru många unga män som årligen behövde utexaanineras från en högre svensk trädgårdsläroanstalt, särskilt som väl fortfarande en och annan svensk torde söka sin utbildning t. ex. i Tyskland. Man torde icke sakna anledning till den uppfattningen, att en sådan läroanstalt komme att bliva något sparsammare besökt under de för- sta åren än senare, bland annat därför att så många tjänster bland de ovan upp-. räknade nyligen blivit besatta med tämligen unga personer.

Av det ovan anförda torde enligt de sakkunnigas förmenande tydligt fram- gå, att åtgärder för anordnande av högre trädgårdsundervisning inom det egna landet äro i hög grad påkallade. På grund av trädgårdsundervisningens nära samband med lantbruksundervisningen anse de sakkunniga sig böra förorda, att åtgärder i förevarande avseende vidtagas samtidigt med omorganisationen av den högre lantbruksundervisningen.

Den högre trädgårdsundervisning, som sålunda synes böra anordnas, bör hava övervägande teoretisk karaktär men dock vara förbunden med vissa öv- ningar _även i praktiska ämnen. Den bör i främsta rummet vara avsedd för utbildning av trädgårdslärare, lämpliga att tjänstgöra som konsulenter, semi-

14—273493

Under- visningens ändamål.

• Sida 210
•  Original

Allmänna grunder för under— visningens anordnande.

Lärokursens längd.

Elevantal.

Inträdes- fordringar.

narielärare i trädgårdsskötsel, lärare och förmän vid trädgårdsskolor o. s. v. Därjämte bör tillfälle till grundlig utbildning beredas dem, som äro i behov av dylik i vissa grenar av trädgårdsodlingen, framför allt trädgårdsanlägg- ning, växthuskulturer o. s. v. Slutligen bör undervisningen även kunna ut— nyttjas av sådana praktiska trädgårdsmän, som önska erhålla grundligare teo- retisk utbildning i sitt yrke.

Endast i undantagsfall bör under kursen meddelad undervisning anordnas på ett sådant sätt, att den kan betraktas som en repetition av de lägre trädgårds- skolornas kurser. F astmera bör förutsättas, att eleverna skola äga fullt till- fredsställande insikter i de lägre trädgårdsskolornas lärokurser. Vid de pröv- ningar och förhör, som eleverna hava att genomgå för erhållande av betyg i visst läroämne, böra därför fordras goda, kunskaper beträffande även de Idelar av samma ämne, som förekomma endast i den lägre trädgårdsskolans

urs.

För att betyg om genomgången kurs skall medföra kompetens som konsu- lent eller lärare i trädgårdsodling, måste undervisningen läggas efter delvis andra linjer än den för utbildning av praktiska trädgårdsodlare. Först och främst måste fordras, att kursen meddelar jämförelsevis grundliga kunska- per i vissa naturvetenskapliga ämnen, men därjämte måste eleverna inriktas på självständiga studier, i den mån sådana kunna inrymmas i kursen, och slutligen måste också någon handledning i elementär pedagogik lämnas.

I förberörda sakkunnigebetänkande av år 1918 föreslogs en högre träd- gårdskurs, omfattande ett och ett fjärdedels år. Det kan dock icke råda nå— got tvivel om, att detta är en allt för knappt tilltagen tid, om grundlig utbild- ning skall kunna meddelas. I detta sammanhang behöver blott erinras där- om, att motsvarande undervisning vid Kgl. Veterineer- og Landbohciskolen i Köpenhamn upptager 2 1/2 år, varvid dock är att märka, att eleverna i den här föreslagna kursen redan i förväg skulle hava inhämtat vissa kunskaper, särskilt i fackämnen, genom föregående tvåårig kurs vid lägre trädgårds- skola. De sakkunniga anse, att den högre trädgårdskursen bör omfatta en tid av två år. I likhet med undervisningen för högre lantbruksutbildning syneios ifrågavarande kurs böra taga sin början på hösten omkring den 1 no— vem er.

Med ledning av vad i det föregående anförts angående det antal personer, för vilket högre utbildning i trädgårdsfacket vore önskvärd, ävensom övriga på frågan inverkande faktorer, synes det vara berättigat att utgå ifrån, att till en början endast omkring fem därtill kvalificerade personer årligen skulle söka inträde som ordinarie elever vid en förefintlig anstalt för högre träd— gårdsundervisning.

Enär verkställd utredning givit vid handen, att kostnaderna för avlöning av lärarepersonalen skulle ställa sig icke obetydligt högre, om ny kurs anord- nades varje år, än om detta skedde blott vart annat år, synes det befogat, att åtminstone tillsvidare ny kurs påbörjas endast vartannat år och att i sådan antagas intill 10 ordinarie elever. Den jämförelsevis ringa elevfrekvens, som" kan påräknas, utgör givetvis en förutsättning för att en sådan anordning skall vara möjlig.

För vinnande av inträde som ordinarie elev vid högre trädgårdskurs bör fordras kunskaper motsvarande minst betyget godkänd i realskoleexamen i ämnena modersmålet, tyska, geografi, matematik och naturlära. Därest nämn- da kunskaper icke vitsordats genom avlagd realskoleexamen eller annan minst likvärdig examen, böra de 1 likhet med vad förut anförts beträffande inträde i agronomkurs få styrkas även på annat sätt.

• Sida 211
•  Original

Därjämte bör inträdessökande helst hava genomgått tvåårig kurs vid statlig eller statsunderstödd lägre trädgårdsskola (Alnarp, Experimentalfältet, Adels— näs, Härnösand) samt därefter under minst ett års tid haft praktisk syssel- sättning inom trädgårdsyrket. helst i utlandet, därest han icke redan före in— trädet vid den lägre trädgårdsskolan haft anställning vid utländsk trädgård.

Emellertid torde även person, som icke genomgått tvåårig kurs vid någon av nyssnämnda lägre trädgårdsskolor. böra under vissa förutsättningar kunna vinna. inträde som ordinarie elev vid den högre trädgårdskursen. Nu av— sedd sökande bör kunna styrka, att han efter fyllda 18 år under minst fyra år deltagit i instruktivt arbete inom trädgårdsodlingens viktigaste grenar, var— jämte han genom inträdesprövning inför skolans lärare bör visa sig äga till— fredsställande kunskaper i den lägre trädgårdsskolans läroämnen samt prak— tisk färdighet i utförandet av trädgårdsarbeten, motsvarande den yrkesskick- lighet, som bör fordras av en examinerad trädgårdsmästare.

Vid den högre trädgårdskursen synes böra meddelas undervisning i den om- fattning, som framgår av nedanstående redogörelse för de olika undervisnings— ämnenas innehåll. .

Matematik. Huvudsakligen fördjupning av realskolans kurs i syfte att bi- bringa eleverna större säkerhet och färdighet i räkning.

F ysik och mekanik. Kroppars allmänna egenskaper. Grunddragen av den mekaniska fysiken. Viktigare optiska företeelser; enklare optiska instrument. Värmeläran i sammandrag med särskild hänsyn till sådana företeelser, som beröra trädgårdsodlingen. Elementär framställning av elektricitetsläran.

Mateorologi. De viktigaste atmosfäriska företelserna. Grunddragen av klimatologien och framställning av Sveriges klimatförhållanden.

Elektroteknik. Elektriska ledningar, motorer och uppvärmningsanord- ningar.

Värme- och kyltekm'k. Enkla beräkningar över värmebehov i växthus och anordnandet av värmeledningar i sådana. Varmvattenpannor och deras sköt- sel. Värmeekonomi. Kylmaskiner och kylanläggningar.

Kemi och lantbrukskemi. Oorganisk kemi. De viktigaste kemiska grund— ämnena och deras föreningar, så långt dessa äro av större betydelse för väx- terna och djuren. Organisk kemi: kort systematisk framställning av de vik- tigaste organiska ämnena. Lantbrukskemi: viktigare gödselämnen.

Geologi och marklära. Sveriges geologiska utveckling med särskild vikt lagd v1d kvartärgeologien. Grunddragen av agrogeologien.

Botanik. Morfologi: repetition av trädgårdsskolans kurs. Grunddragen av växtanatomi och växtfysiologi med särskild tillämpning på trädgårdsväx- terna. Kort sammandrag av ekologi och växtgeografi, med särskild hänsyn tagen till de floror och växtsamhällen, från vilka de viktigaste trädgårds— växterna hämtats. Systematik: genomgång av viktigare växtgrupper i syste- matisk framställning. Grunddragen av ärftlighetsläran och metoderna för förädling av trädgårdsväxter. Växtpatologi: växtsjukdomarnas allmänna ka- raktärer, klimatiska förhållanden, jordmån och växtplats m. ni. som anled- ningar till sjukdomar; parasitära sjukdomar, framkallade av svampar, bak- terier o. s. v.; växthygien.

Zoologi. Trädgårdsväxternas fiender bland insekter och andra lägre djur. _ Fältmätni-ng och avvägning. Huvudsakligast övningar i uppmätning av jordområden, längd- och ytavvägning, kartritning, arealberäkning m. m.

Läroämnen och deras innehåll.

• Sida 212
•  Original

Ritning. Geometriska konstruktioner. Frihandsteckning. Textning. Rcdskapslära. Jordbearbetningsredskap för hand-, häst- och motorkraft. Pumpar och sprutor.

Husbyggnadslära och växthuskonstmkiimz. Byggnadsmaterial. Uppföran- det av enkla ekonomibyggnader, speciellt växthus.

Nationalekonomi och handelslära. Samma kurs som i det föregående an- givits för agronomkursen.

Rättslära. Samma kurs som för agronomelevcr med uteslutande av vissa kapitel.

Trädgårdsektmomi. De olika ekonomiska faktorerna inom trädgårdsodlin- gen, deras inbördes förhållande och deras inflytande på utbytet av odlingen.

Bokföring. Bokföringens teori. Dess användning inom ekonomisk träd— gårdsodhng och betydelse för denna. Övningar i förandet och avslutandet av räkenskaper.

Trädgårdsanläggning. Teori: uppkomsten och utvecklingen av de olika stilarterna inom trädgårdskonsten; dennas ståndpunkt inom olika länder; träd- gårdskonstens uppgift; olika slag av prydnadsanläggningar och deras anpass- ning till givna yttre förhållanden. Teknik: utstakning, jordarbeten, vägbygg- nad, plantering, anläggning av gräsmattor, sportplatser m. m. ; prydnadsträd- gårdens skötsel och vidmakthållande.

Ekonomisk trädgårdsodling. Historik: trädgårdsodlingens utveckling intill nuvarande tid, dess ekonomiska betydelse och dess ståndpunkt i övrigt inom olika länder. Jordbearbetning: grunderna för jordens bearbetning; plöjning resp. grävning, djupbearbetning, ytluckring; de olika redskaperna för jord- bearbetning i större och mindre skala. Fruktodling: förutsättningarna för rationell fruktodling; uppdragningen av fruktträd i olika former; anläggning av fruktodlingar av olika typer; plantering; skötsel; fruktträdens blomning och fruktsättning; skörd, förvaring och försäljning av frukt; bär- och nöt- odling ; de olika arterna och sorterna av fruktträd, nöt- och bärbuskar. Köks- växtodling: allmänna förutsättningar för köksväxtodling i mindre och större skala; de olika köksväxtslagens odling på kalljord och under glas; skörd, för- varing och försäljning av köksväxter; sortkännedom. Blomsterodling under glas: villkoren för ekonomiskt bedriven blomsterodling; de viktigaste handels— kulturerna av blomsterväxter; försäljning av produkterna. Blomsterodling på kalljord: utvidgning av trädgårdsskolans kurs. Plantskoleskötsel: allmänna grunder för förökning av ört- och vedartade växter; anordnande av en större plantskola mcd därtill hörande utrustning; de viktigaste växtslagens förökning.

Dekoration och bindekOnst (huvudsakligast praktiska _övningar)._Rumsdeko- rationer; dekorationer av bord m. m. ; utställningsteknik; anordningar 1 det fria; bindning av kransar och buketter m. m.

Fröodling och fröbehandling. Odling för merkantilt ändamål och i större skala av de Viktigaste köksväxterna. F röskörd, fröets tröskning, rensning, torkning och förvaring. Groningsanalyser.

Försöksteknik. Principerna för utläggning av växtodlingsförsök och åt- gärder till undvikande av försöksfel. Skördebedömning och uträkning av skör- deresultat.

Trädgårdsprodukternas användning som födoänmen. Betydelsen av köks— växter, frukter och bär som födoämnen. Deras användning i maträtter. Prin— ciperna för konservering av olika slag.

Pedagogik. Huvudsakligast metodik, föredragsövningar, provlektioner med lägre trädgårdsskolans elever.

• Sida 213
•  Original

Det måste anses vara av stor betydelse, att eleverna i den högre trädgårds- kursen få noga följa gången av alla praktiska arbeten i trädgårdarna. böra därför vara skyldiga närvara vid de tillfällen, då ledarna av de prak- tiska arbetena vid slutet av varje vecka inför eleverna vid den lägre trädgårds- skolan redogöra för dessa arbeten. De böra också deltaga i sådana demon- strationer i trädgårdarna, som tillfälligtvis anordnas av vederbörande lärare, även om dessa skulle falla utom ramen för den ovan skisserade undervisningen.

Nedanstående undervisningsplan omfattar de sakkunnigas förslag dels till u n g e f ä r 1 i g a antalet undervisningstimmar i olika ämnen och dels till upp- delning av undervisningen på de båda studieåren.

Undervisningsplan.

De

Matematik .................. Fysik och mekanik .............. Meteorologi och klimatologi .......... Elektroteknik * ................ Värmeteknik * ................ Kemi, inbegripet agrikulturkemi ........ Geologi och marklära ............. Botanik. Morfologi .................. Anatomi och fysiologi ............ Ekologi och växtgeograii ........... Systematik och ekonomisk växtknnskap . . . . Arftlighetslära och växtförädling ....... Växtpatologi ................ Zoologi .................... Fältmätning och avvägning ........... Ritning . . ................. Redskapslära ................. Husbyggnadslära och växthuskonstruktion Nationalekonomi och handelsknnskap ..... Rättslära ................... Trädgårdsekonomi ............... Bokföring ................... Trädgårdsanläggning .............. Historik och teori .............. Teknik . . . ............... Ekonomisk trädgårdsodling. Historik .................. Jordbearbetning ............... Fruktodling ................. Köksväxtodling ............... Blomsterodling på. kalljord .......... ) under glas .......... Plantskoleskötsel .............. Dekoration och bindekonst ' .......... Fröodling och fröbehandling .......... Försöksteknik . ................ Trädgårdspmdukternas tillvaratagande och använd- ning som födoämnen ............. Pedagogik ..................

Summa timmar

Alla ämnen utom de med ' betecknade äro obligatoriska för dem som önska avlägga examen från

den högre trädgårdskursen.

Första året Andra året Förel. Ovn. Före]. Ovn. 30 40 20 15 10 10 20 80 40 50 20 10 75 50 15 70 10 25 10 30 20 10 25 20 10 30 15 10 150 50 50 30 i 30 i 45 100 40 40 20 80 50 50 150 40 20 25 15 20 25 40 25 5 5 25 15 5 15 10 20 70 20 30 10 50 10 10 15 10 10 25 10 15 25 640 660 490 485

Under- visningsplan.

• Sida 214
•  Original

Förläggnings- ort för den högre träd- gårdsunder- visningen.

Organisation.

Lägre träd- gårdsskolan.

Ordinarie elev, som inhämtat godkända kunskaper i de läroämnen, vilka i undervisningsplanen angivits som obligatoriska, må efter avslutad lärokurs kunna erhålla betyg om avlagd examen från trädgårdsinstitut.

Elev, som deltagit endast i visst eller vissa av kursens läroämnen, må efter genomgången prövning för vederbörande lärare kunna erhålla betyg i detta eller dessa ämnen.

Såsom förläggningsort för en blivande anstalt för högre trädgårdsunder— visning torde enligt de sakkunnigas uppfattning Alnarp i främsta rummet böra komma i fråga. Endast på denna plats äger staten själv trädgårdsanlägg- ningar av mera betydande omfattning, och endast vid Alnarp finnes redan förut direkt av staten anordnad undervisning för utbildning inom trädgårds- yrket. Vid Alnarp torde jämväl synnerligen stora naturliga förutsättningar finnas för en utvidgning av trädgårdsundervisningen enligt de huvudlinjer,

som ovan angivits.

Vid beräkning av kostnaderna för anordnandet av högre trädgårdsundervis— ning i vårt land hava de sakkunniga sålunda ansett sig böra utgå ifrån, att den högre trädgårdskursen skall vara förlagd till Alnarp. I administrativt hänseende synes den högre trädgårdsundervisningen böra vara förenad med den högre lantbruksundervisning, som må komma att i fortsättningen anord— nas vid Alnarp. I den utsträckning så är möjligt bör lärarpersonal ävensom materiella resurser för undervisningen utnyttjas gemensamt av de båda under- visningsgrenarna.

Vidare hava de sakkunniga utgått ifrån, att den till Alnarp förlagda lägre trädgårdsskolan även efter inrättandet av en högre trädgårdskurs skall upp- rätthållas därstädes. De sakkunniga hava dock icke ansett sig böra ingå på den lägre trädgårdsundervisningen i annan mån än sammanhanget med den högre trädgårdskursen kräver. Enär lärare samt lokaler och materiel för undervisningen i stort sett måste bliva gemensamma för de båda skolorna, måste emellertid vid beräkning av kostnaderna för trädgårdsundervisnin- gen hänsyn tagas jämväl till 'den lägre trädgårdsskolans behov i olika av— seenden.

Den lägre trädgårdsskolan vid Alnarp är såsom förut antytts tvåårig. An- talet ordinarie elever i varje årsklass plägar vara omkring tio. Därjämte bruka c:a sex extraelever årligen deltaga i undervisningen vid skolan.

För undervisningen vid trädgårdsskolan äro fast anställda en föreståndare och två ämneslärare. Därjämte meddelas undervisning vid trädgårdsskolan av ett antal extralärare, av vilka några samtidigt äro lärare vid den till Alnarp förlagda agronomkursen. _

Undervisningens omfattning i olika ämnen framgår av följande samman- ställning, som upptager det ungefärliga antalet undervisningstimmar v1d kursen.

• Sida 215
•  Original

Antalet undervisningstimmar i olika ämnen vid lägre iriidgärdsskolnn vid Alnarp

(avrundade tiil). ________________________.___——————————

Första året 1 Andra året Summa Förel. i Övn. ' Förel. ) Ovn. Före]. Ovn. ___—___— i Svenska språket .............. i 30 i i 30 Välskrivning ................ i 10 10 Matematik ................ i 45 l 3 45 Fysik ................... i ._ . * , Meteorologi ................ |, i 30 i 35 Kemi ................... i 40 ; 10 ; ' 40 10 Geologi och marklära (+ gödsellära) ..... 20 . & 30 50 Botanik .................. 75 ' 7 * 100 ; 8 175 15 Zoologi .................. i 40 3 i 5 2 45 5 Biskötuel ................. i i 10 . 10 Fältmätning och avvägning ......... f 10 i 70 i 5 15 70 Ritning .................. i 20 ; 20 Husbyggnadslära och växthuskonstruktion . . . * l 15 f 85 15 85 Bokföring ................. ' . 1 35 *_ 35 Trädgårdsanläggning ............ i * i 25 105 ' 25 105 Ekonomisk trädgårdsodling: v * . historik . . . . . . . . . . . . . . . . . *» i * . fruktodling ............... ; 20 : 20 ! 125 * 70 145 90 köksväxtodling .............. , 10 i 10 i 10 i 15 110 25 blomsterodling .............. 40 L 10 . 75 | 5 115 15 trädskoleskötsel ............. 5 i l 80 1 25 85 25 'Frädgärdsprodukternas användning som födoämne 15 1 30 15 30 Dekoration och bindekonst ......... 1 i 55 i | . 55 Fröodling och fröbehandling ......... j 1 20 | 5 = 20 5 Försöksteknik ............... | . 15 | 30 15 30 Pedagogik (föredragsövningar) ........ ' * 10 , 20 30 Summa 460 1 225 i 565 i 400 ' 1025 625

Vid upprepade tillfällen, senast den 26 juli 1926. har styrelsen för lant- ByQQWdeT- bruks- och mejeriinstitutet vid Alnarp hos Kungl. Maj ;t gjort framställning Under- om anslag för omändring och tillbyggnad av trädgårdsskolans undervisnings- visninge- byggnad. Kostnaderna för ifrågavarande byggnadsarbete, som uteslutande byggnad skulle avse att tillgodose den lägre trädgårdsundervisningens behov, hava av m” m" byggnadsstyrelsen beräknats till 78000 kronor. Av nämnda belopp avsåge 3 800 kronor kostnader för inredning och inventarier.

Om sålunda redan under nuvarande förhållanden behovet av bättre lokaler för trädgårdsundervisningen måste anses vara trängande, blir det naturligtvis ännu nödvändigare att vidtaga förbättringar i förevarande avseende, om jäm- väl högre trädgårdskurs skall anordnas vid Alnarp. För den lägre och den högre trädgårdskursen tillsammans torde böra räknas med följande behov av direkta undervisningslokaler:

en större sal (13 X 7 m), avsedd bland annat att användas vid de tillfällen, då såväl den högre kursens som trädgårdsskolans elever skola samlas; salen torde kunna avdelas på sådant sätt, att endast dess främre del (7 X 7 m.) begagna— des, då den under vanliga förhållanden användes som lärosal för endera av skolans årskurser;

en lärosal (7 X 7 m), avsedd för den andra årskursen; en ritsal (13 X 6 m) att användas dels för den lägre trädgårdsskolan och dels för högre kurs;

en lärosal för högre kursen (6 X 5 ni); ett rum för undervisningsmateriel och samlingar (7 )( 5 m);

• Sida 216
•  Original

diverse källarutrymmen för trädgårdsalster samt ett mindre kylrum, som bland annat skulle kunna användas för förvaring av viss eljes snart förgänglig undervisningsmateriel.

Såsom ovan nämnts har tidigare föreslagits, att den byggnad, som för när- varande användes till undervisningslokal för trädgårdsskolan, skulle påbyggas för att därigenom kunna bättre fylla sin uppgift. Man kunde då tänka sig en ytterligare utvidgning av nämnda byggnad, så att i denna kunde inrymmas även de för den högre kursen särskilt erforderliga utrymmena. En närmare utredning av berörda förhållande har dock visat, att denna anordning vore mindre ändamålsenlig. Man finge nämligen mycket svårt att vidtaga ytter- ligare utvidgningar, om sådana en gång skulle erfordras, på. grund av att de nu föreslagna utrymm'ena visade sig otillräckliga. Omi i stället nybyggnad företages, skulle denna olägenhet undvikas, varjämte hela anordningen av un- dervisningslokaler kunde göras betydligt mera ändamålsenlig och bättre ut- rymme för bibliotek och samlingar av undervisningsmateriel erhölles.

Om ny undervisningsbyggnad uppfördes, kunde den gamla byggnaden — såsom redan föreslagits i förberörda sakkunnigebetänkande av år 1918 — om- ändras till kontorslokal, varjämte arbetsrum för föreståndare och ordinarie lärare kunde inrymmas i denna byggnad. Nuvarande, för sitt ändamål högst olämpliga, kontorslokal kunde omändras till bostad åt en av trädgårdens för- män och ett par extraelever, vilka nu äro inhysta i trånga, otrevliga och fuk- tiga lägenheter.

De sakkunniga hava låtit uppgöra skissritningar till en ny undervisnings- byggnad för trädgårdsutbildningen vid Alnarp, Vilka fogats vid betänkandet. Av verkställda beräkningar rörande de sannolika kostnaderna för uppförande av ifrågavarande byggnad framgår, att byggnaden skulle kunna uppföras för en kostnad, som endast obetydligt överstiger den, som ombyggnaden av nuva— rande undervisningsbyggnad för tillgodoseende av enbart den lägre trädgårds- skolans behov skulle medföra. Sistnämnda kostnad har nämligen såsom förut anförts beräknats till — frånräknat inredning och inventarier — 74 200 kronor, medan kostnaderna vid fullständig nybyggnad, jämväl upptagande erforderliga ytterligare utrymmen för den högre trädgårdsundervisningen, nu beräknats till 83 700 kronor. De sakkunniga finna det sålunda under förevarande omstän— digheter motiverat, att ny undervisningsbyggnad uppföres för trädgårdsut- bildningen vid Alnarp.

Av förberörda skissritningar framgår, att den nya undervisningsbyggnaden skulle innehålla en större lärosal (samtidigt samlingssal; omkring 100 mz), två mindre lärosalar (vardera omkring 50 m2) samt ett rum för undervis- ningsmateriel, allt på nedre botten. Vindsvåningen skulle innehålla en större ritsal, ett mindre rum för lärare, ett biblioteksrum och ett läsrum. Det Sist- nämnda är avsett att vid behov även kunna användas som undervisningslokal för högre kursens elever. I källarvåningen finnes plats för en toalett- och badrumsavdelning, ett pannrum och en kolkällare. Mittpartiet skulle uppta— gas av en mindre kylanläggning och resten utgöra en fruktkällare, varav en "del skulle vara utrustad med kylanordning.

Den nuvarande undervisningsbyggnaden bör för att göras lämplig till kon- torslokal samt arbetsrum för föreståndare och ordinarie lärare undergå vissa mindre ändringar. Bland annat bör centralvärmeledning anordnas. Kostna- derna för ifrågavarande ändringsarbeten hava beräknats till 8 000 kronor.

Den nuvarande kontorsbyggnadens omvandling till bostadslägenheter skulle ej medföra större omändringsarbeten. Även här bör emellertid en enkel cen- tralvärmeledning anordnas. De sammanlagda kostnaderna för omändringen hava uppskattats till 5 000 kronor.

• Sida 217
•  Original

De redskap och maskiner, som användas för olika arbeten inom trädgårdar- Redskapshalj. na, äro för närvarande inhysta på olika håll i lokaler, som visserligen kunna användas till förvaring under längre eller kortare tid av dessa redskap, men dock äro så trånga, att de olika redskapen endast med svårighet kunna flyttas ut, staplade på varandra som de ofta äro, och i varje fall är det omöjligt att för eleverna demonstrera dem på platsen där de stå. Om högre undervisning skall anordnas, måste givetvis ännu flera redskap anskaffas som övnings- och undervisningsmateriel, delvis rätt skrymmande sådana, och sedan detta skett, bliva olägenheterna av nuvarande förvaringslokaler ännu större. Det synes därför bliva oundgängligt, att en redskapshall, om' också av mera blygsamma dimensioner, uppföres. En sådan av 9 meters bredd och 15 meters längd bör kunna nöjaktigt fylla behovet. Byggnadskostnaderna för redskapshallen tor— de kunna begränsas till 8 000 kronor.

Då den lägre trädgårdsskolan år 1913 utrustades med en växthusanlägg- Odlings- ning, var denna så knappt tilltagen, att den ej inrymde andra avdelningar än 101131"- de mest nödvändiga för undervisningen vid skolan. Sedan denna tid hava vissa kulturer under glas nått en helt annan betydelse än förr, andra kon- struktioner av växthus hava börjat tillämpas, och det kan sålunda icke sägas, att växthuskomplexet för närvarande är av den beskaffenhet, som måste anses erforderlig vid en läroanstalt, där mera ingående undervisning i odlingar un- der glas äger rum.

Det nuvarande växthuskomplexet torde sålunda böra utvidgas med följande nya avdelningar:

ett nejlikehus (7 X 16 ni); ett vinhus i två avdelningar (6 X 16 m) (två nuvarande vinavdelningar skulle användas för vissa andra kulturer, den tredje bibehållas);

ett hus för friplanterade rosor (6 X 16 rn); samt ett hus för förökning av sådana växter, som senare utskolas på kalljord, nämligen dels träd och buskar, dels perenna blomsterväxter (3.9 )( 16 111).

De föreslagna nya växthusen, för vilka lämplig plats finnes på något av- stånd från det nuvarande växthuskomplexet, skulle förses med egen värme— central. De tre förstnämnda växthusen skulle förenas genom” arbetsrum.

Kostnaderna för uppförandet av ovan angivna växthusavdelningar hava be- räknats till sammanlagt 38 900 kronor.

Förslaget till nya odlingslokaler kan visserligen synas omfattande, men enligt vad från sakkunnigt håll inhämtats, torde mindre anläggningar icke kunna förordas ur undervisningssynpunkt. Med den föreslagna storleken av de olika växthusen ökas jämväl förutsättningarna för en ekonomisk drift med avseende på ifrågavarande grenar av trädgårdsodlingen, så att det icke synes uteslutet, att det i växthusen sålunda nedlagda kapitalet skall bliva räntabelt.

I den ursprungliga planen till det växthuskomplex, som uppfördes vid träd- gårdarna år 1913, hade man upptagit, bland annat, en hall för något mera hög- vuxna växter, men då riksdagen vid frågans behandling ansåg nödvändigt att i VISS mån nedbringa byggnadskostnaden, uppgjordes ett ändringsförslag, varige- nom till följd av lägre takkonstrnktion m. m. byggnadsanslaget kunde minskas med 3 000 kronor. Det har emellertid visat sig särdeles ofördelaktigt, att icke åtminstone en av växthusavdelningarna haft en takhöjd, tillräckligt stor för att möjliggöra odlingen av vissa mera högvuxna växter, behövliga för under- visnlngen vid trädgårdsskolan. Behovet av en sådan växthusavdelning blir glvetvis ännu större, om en högre undervisning skall anordnas, och det torde därför vara erforderligt, att växthusets mittparti nu ändras till enlighet med det ursprungliga förslaget. Kostnaden för nämnda ändringsarbete har ansetts kunna uppskattas till 3 000 kronor.

• Sida 218
•  Original

Elevbostä-der- Det skulle visserligen kunna tänkas, att eleverna i den högre trädgårds- kursen hänvisades till att skaffa sig bostäder i samhällena utanför Alnarps område, men detta synes dock vara olämpligt bland annat därför, att ifråga- varande elever noga böra följa gången av de praktiska arbetena inom olika trädgårdsavdelningar samt använda alla lämpliga tillfällen för att lära känna det rikhaltiga sortiment av trädgårdsväxter, som finnes odlat in- om Alnarps park och trädgårdar. Det är lätt att inse, i vilken hög grad sådana studier skulle befordras av att eleverna vore bosatta på plat— sen. Därför är dock ingalunda nödvändigt, att de bo inom själva träd- gårdens område. De sakkunniga hava låtit undersöka, huruvida de nu out— nyttjade vindsutrymmena i restaurangbyggnaden skulle kunna tagas i anspråk för sagda ändamål. Därvid har visat sig, att å restaurangens vind skulle kunna inredas 10 för bostadsändamål lämpliga rum för en totalkostnad av 26 800 kronor. Enligt de sakkunnigas förmenande torde bostadsfrågan för ifrågavarande elever bäst och billigast lösas genom nu nämnda anordning. Givetvis böra eleverna i regel erlägga viss avgift för förmånen av dylik bostad.

Bostadshus Vid trädgårdsundervisningen erfordras av skäl, som i det följande anföras,

för lärare ytterligare en ämneslärare. För denne behöver uppföras nytt bostadshus. för- m' fl. slagsvis omfattande et rum och kök och uppfört efter ungefär samma ritning som bostadshusen åt trädgårdsskolans nuvarande ämneslärare. Kostnaden för uppförande av ett sådant bostadshus kan beräknas till 17 500 kronor.

Trädgårdsskolans vaktmästare, tillika eldare, bör erhålla en av bostadslä- genheterna i det hus, som måste uppföras för vaktmästare för lantbruksunder— visningen. På vinden i samma hus böra inredas två dubletter, avsedda för tvenne av trädgårdens förmän. Trädgårdsundervisningens andel i kostnader— na för uppförandet av nämnda bostadshus kan beräknas till 22 000 kronor.

ByggnadS- De sammanlagda byggnadskostnaderna i samband med anordnandet av hög- komader- re trädgårdsundervisning torde sålunda böra beräknas på följande sätt:

Undervisningsbyggnad . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 83 700: _

Ändring och reparation av nuvarande undervisningsbyggnad . . . . . 8 000:—

>> » » >> » kontorsbyggnad . . . . . . . . 5 000: _

Redskapshall . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8 000:— Växthus . . . . . . . . . . . . . . . . . . . , . . . . . . . 38 900:—

Ändring av befintligt växthus . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3 000: _ Inredande av elevrum i restaurationsbyggnaden . . . . . . . . . . . 26 800:— Bostad _för en ordinarie lärare . . . . . . . . . . . . . . . . . . 17 500: _—

» ' » vaktmästare och två förmän . . . . . . . . . . . . 22 000:—_

Kronor 212 900:

Övtiga Kostnaderna för inredning av undervisningsbyggnaden ävensom för anskaf— kit—%%; fande av erforderliga inventarier till denna hava approx1mat1vt beräknats till ' 12 400 kronor. För möblering av de förutsatta elevrummen 1 restaurangbygg-

1 ed ' h .. .. åäveiläigå naden har ansetts bora räknas med en kostnad av 3 000 kronor.

.Unåler' Trädgårdsskolans nuvarande utrustning av undervisningsmateriel är myc- "s'ämåsl" ket anspråkslös, och för den planerade högre kursens räkning _måste därför ma me' anskaffas en ganska omfattande uppsättning av sådan materiel._ Sålunda erfordras mikroskop m. fl. instrument, preparat av olika slag (särskilt sådana av skadeinsekter och andra skadedjur samt parasitsvampar), redskap, model- ler, väggplanscher m. m. För anskaffande härav måste beräknas ett belopp av minst 8 000 kronor. _ _ Bibliotek. Trädgårdsskolan vid Alnarp har redan ett bibhotek med såväl serier av tidskrifter som arbeten i växtsystematik, pomologi och allmän trädgårdsod— ling, men dels äro många arbeten oinbundna, dels saknas ännu mycken littera—

• Sida 219
•  Original

tur av sådant slag, som erfordras för högre undervisning i trädgårdsanlägg— ning, och knappast någon avdelning av trädgårdslitteraturen motsvarar den högre undervisningens krav. Vid behov av sådan litteratur hava varken lärare eller elever nämnvärd hjälp av universitetsbiblioteket i Lund, då detta är ytterst sparsamt utrustat, vad beträffar arbeten, som beröra trädgårdsfacket. Ett icke alltför ringa engångsanslag torde sålunda bliva erforderligt för inköp av erforderlig litteratur på trädgårdsområdet. Ifrågavarande anslag torde icke böra understiga 5 000 kronor.

De sammanlagda engångskostnaderna för inredning och inventarier samt för undervisningsmateriel m. m. synas sålunda kunna uppskattas till 28 400 kronor.

Såsom förut anförts. bör lärarpersonalen i viss utsträckning vara gemen- sam för de vid Alnarp anordnade kurserna för högre lantbruks— och träd- gårdsundervisning. På grund härav blir behovet av särskilda lärare för träd— gårdsundervisningen i viss mån beroende av, på vad sätt den högre lantbruks- undervisningen kommer att ordnas.

Under alla förhållanden torde emellertid för trädgårdsundervisningen böra finnas en huvudlärare med uppgift att meddela undervisning i såväl den högre som den lägre trädgårdskursen i fruktodling, trädgårdsekonomi, växt- systematik och ekonomisk växtkunskap.

De sakkunniga hava tagit under övervägande, huruvida icke en huvud— lärare borde finnas jämväl i trädgårdsanläggningskonst. Med hänsyn till detta läroämnes stora betydelse för utbildningen av arkitekter och konsulen- ter m. fl. på trädgårdsområdet måste nämligen synnerligen stora krav ställas på läraren i ämnet. Enär det emellertid för tillfället torde vara förenat med stora svårigheter att erhålla en verkligt kvalificerad person såsom fast an- ställd lärare i trädgårdsanläggningskonst, synes det enligt de sakkunnigas mening vara lämpligt, att ifrågavarande undervisning åtminstone tillsvidare upp— drages åt speciallärare. Givetvis får arvodet för nämnda undervisning icke till— mätas alltför knappt. Det vill synas de sakkunniga, som om en dylik anordning skulle innebära goda förutsättningar, att till läroanstalten knyta en framstående kraft på ifrågavarande område. För en skicklig arkitekt bör det nämligen vara av värde, att han vid sidan av sin lärarverksamhet kan mera fritt ägna sig åt praktisk verksamhet på området, än som vore möjligt vid fast anställ- ning såsom lärare. Därest i en framtid förberörda anordning skulle visa sig medföra bestämda olägenheter, bör då givetvis tagas under övervägande, huru- vida dylik lärare bör mera fast knytas till läroanstalten.

I övriga fackämnen bör undervisning bestridas av tre ordinarie ämnes- lärare, vilka dessutom böra vara ledare av de praktiska arbetena inom mot- svarande avdelningar vid trädgårdsskolan. Av dessa lärare bör den ene handhava undervisningen i blomsterodling under glas, den andre i köksväxt- odling på kalljord och under glas samt i blomsterodling på kalljord, och den tredje i plantskoleskötsel och ritning. Samtliga böra undervisa i såväl den högre som den lägre trädgårdskursen.

Slutligen bör den vid försöksverksamheten på köksväxternas område vid Alnarp anställda försöksledaren åläggas att utan särskild ersättning hand- hava undervisningen i fröodling och fröbehandling, ärftlighetslära och växt- förädling samt försöksteknik.

Då ovan föreslagits, att tre ordinarie ämneslärare skulle meddela under- visning dels i den högre och dels i den lägre kursen, synes detta innebära en ökning med en ordinarie lärare, betingad närmast av den högre kursen. Här- vid bör dock anmärkas, att den nuvarande anordningen med blott två ordina- rie lärare vid trädgårdsskolan, av vilka den ene har att Sköta såväl undervis- ning som praktiskt arbete inom både köksväxt— och blomsterodling, enligt

Lärare.

• Sida 220
•  Original

Undervis— ningens för- delning.

vad de sakkunniga inhämtat icke Visat sig vara tillfredsställande. Det har redan blivit nödvändigt att överlämna undervisningen i blomsterodling på kalljord åt den förman, som haft att under nämnda ordinarie lärares ledning sköta avdelningen för perenna blomsterväxter, men som denna underordnade befattning till följd av allt för låg avlöning ofta bytt innehavare, har det enligt uppgift ej kunnat undgås, att undervisningen blivit lidande. Ehuru den ordinarie läraren i blomster- och köksväxtodling (som också undervisar i bin- dekonst och blomsterdekoration) fått en viss lättnad iarbetet genom att nämnde förman övertagit en del av undervisningen, anses han ändock hava för stor arbetsbörda, och en uppdelning av hans. tjänst skulle sålunda redan under nuvarande förhållanden vara motiverad.

Fördelningen av undervisningen i övrigt vid de båda trädgårdskurserna mellan olika lärare synes vid olika alternativ för den högre lantbruks-under- v1sn1ngens ordnande kunna tänkas ske på följande sätt.

1. Fristående agronomkurs enligt huvudalternativ A förlägges till Alnarp (alternativ A I eller A HD.

I matematik, fysik, elektroteknik, nationalekonomi, handelslära och rätts- lära samt husbyggnadslära (delvis) åtnjuta den högre trädgårdskursens ele- ver undervisning gemensamt med agronomkursens elever. Av vederbörande lektorer vid agronomkursen meddelas undervisning särskilt för den högre trädgårdskursen i följande ämnen: meteorologi, geologi och marklära, botanik med växtpatologi (delar av ämnet föredragas av facklärare vid trädgårds- undervisning), zoologi, fältmätning och avvägning, redskapslära och husbygg- nadslära (återstående del).

Inrättandet av en kurs för högre trädgårdsundervisning med anknytning till agronomkurs synes motivera sådan ändring beträffande lärarpersonalen vid sistnämnda. kurs, att antalet lektorer ökas från 5 till 6, varefter även ämnet kemi kommer att företrädas av fast anställd lärare. Denne bör natur- ligtvis undervisa i sitt ämne jämväl i trädgårdskurserna.1 Vidare bör vid detta liksom vid följande alternativ fast anställd lärare vid trädgårdsunder- visningen meddela erforderlig undervisning för lantbruksstuderande i ämnet trädgårdsskötsel, varigenom arvodet till speciallärare i detta ämne inbesparas.

Särskilda speciallärare för trädgårdsutbildningen undervisa i den högre kursen i följande ämnen:

Värme— och kylteknik . . . . . . . . . . . . . 10 förel., 20 övn. Trädgårdsanläggning . . . . . . . . . . . . . . 140 >> 170 > Trädgårdsprodukternas användning . . . . . . . . 10 >> 25 ) Pedagogik2 . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10 ) —— »

Summa 170 förel., 215 övn.

I den lägre kursen meddelas särskild undervisning i de olika ämnena av 1 regel samma lärare, som företräda motsvarande ämnen 1 den högre kursen.

Speciallärare erfordras i följande ämnen:

1 Lektoraten vid agronomkursen skulle därefter omfatta följande ämnesgruppen 1) Kemi och lantbrukskemi samt geologi och maskinlära; 2) Botanik och lantbruksbotanik, lantbrukszoologi samt bakteriologi; 3) Allmän jordbrukslära, växtodlingslära och kulturteknik ; 4) Redskapslära, husbyggnadslära, matematik och fysik; 5) Husdjurslära och mjölkhushållning; 6) Lantbmksekonomi, nationalekonomi och lantbruksbokföring. ” Övningarna i pedagogik hava förutsatts skola ledas av någon av de vid trädgårdsnndervisningen fast anställda lärare. Detsamma. gäller beträffande motsvarande övningar i den lägre trädgårds- kursen, därest dylika övningar där anses fortfarande'böra förekomma.

• Sida 221
•  Original

Svenska språket . . . . . . . . . . . . . . . . — förel., 35 övn. Välskrivning . . . . . . . . . . . . . . . . . _— » 10 » Matematik . . . . . . . . . . . . . . . . . . — » 40 > Biskötsel . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10 » — » Trädgårdsprodukternas användning . . . . . . . . 10 » 80

Summa 20 förel., 115 övn.

2. Fristående agronomkurs enligt huvudalternativ B förlägges till Alnarp (alternativ B I eller B III).

Fördelningen av undervisningen mellan olika lärare beträffande såväl den högre som den lägre trädgårdskursen kan förutsättas bliva i stort sett lika som vid punkt 1 här ovan. Dock får den särskilda undervisningen i husbygg- nadslära för såväl den högre (20 förel., 100 övn.) som den lägre trädgårds- kursen C15 förel., 85 övn.) i detta fall bestridas av speciallärare.

3. Lantbrukshögskola enligt huvudalternativ A. förlägges till Alnarp (alternativ A II).

På grund av den väsentligt olika nivå i fråga om allmänna teoretiska för— kunskaper synes gemensam undervisning endast i undantagsfall kunna an- ordnas för lantbrukshögskolan och den högre trädgårdskursen. Möjligen kan sådan samundervisning likväl ordnas beträffande ämnena nationalekonomi och rättslära (trädgårdskursens elever deltaga endast i en del av undervisningen) samt i pedagogik.

I ämnena kemi, geologi och marklära samt fältmåtning och avvägning med- delas särskild undervisning av vederbörande lärare vid lantbrukshögskolan.

I bokföring kan möjligen kamrerare eller kassör vid undervisningsanstalten meddela erforderlig undervisning i båda kurserna.

Vid den högre trädgårdsundervisningens anknytning till agronomkurs har räknats med, att det ytterligare behovet av lärare särskilt i botanik skulle tillgodoses på det sätt, att ytterligare en huvudlärare anställdes vid agronom— kursen. Därigenom skulle jämväl ernås bättre ämnesfördelning mellan lärarna vid agronomkursen. Vid anknytning av den högre trädgårdsundervisningen till lantbrukshögskolan torde det emellertid i stället vara lämpligare, att ytterligare en ordinarie ämneslärare anställdes vid trädgårdsundervisningen. Denne skulle hava att undervisa i större delen av ämnet botanik (en del av ämnet avses skola föredragas av facklärare vid trädgårdskurserna) och i zoologi.

Speciallärare erfordras i följande ämnen:

Lägre kursen Högre kursen Förel. Ovn. Före]. Ovn. Svenska språket .................. 30 Välskrivning .................... 10 Matematik ..................... 45 30 Fysik och meteorologi ................ 35 60 Elektroteknik .................... 15 10 Värme- och kylteknik ................ 10 20 Kemi ....................... 40 10 Geologi och marklära ................ 50 Redskapslära .................... 30 30 Husbyggnadslära och växthuskonstruktion ....... 15 85 45 100 Biskötsel ...................... 10 Trädgårdsanläggning ............... 140 170 Trädgårdsprodnkternas användning .......... 15 30 10 25

Summa 165 210 340 355

• Sida 222
•  Original

Lärarnas ställning och avlönings- förhållanden.

4. Lantbrukshögskola enligt huvudalternativ B förlägges till Alnarp (alternativ 13 H).

Angående den omfattning, i vilken undervisningen kan tänkas vara ge- mensam för den högre trädgårdskursens och agronomkursens elever, gäller vad tidigare anförts under punkt 1. Undervisningen i pedagogik torde kunna vara gemensam för den högre lantbrukskursens och den högre trädgårds— kursens elever.

Av vederbörande lektorer vid agronomkursen meddelas undervisning sär- skilt för den högre trädgårdskursen i meteorologi, geologi och marklära, fält— mätning och avvägning samt redskapslära.

Undervisning i bokföring kan möjligen meddelas av kamrerare eller kassör vid undervisningsanstalten.

I botanik torde böra anställas en ordinarie ämneslärare vid trädgårdskur- serna med samma undervisningsskyldighet vid denna som förutsatts vid punkt 3. Han bör dessutom kunna undervisa i den del av ämnet botanik i agronomkursen, som i det föregående avsetts skola föredragas av special- lärare (30 förel., 20 övn.).

Speciallärare undervisa i den högre trädgårdskursen i följande ämnen:

Vårme- och kylteknik . . . . . . . . . . . . . 10 förel., 20 övn. Husbyggnadslära . . . . . . . . . . . . . . . . 20 >> 100 > Trädgårdsanläggning . . . . . . . . . . . . . . 140 > 170 * Trädgårdsprodukternas användning . . . . . . . . 10 >> 25 >>

Summa 180 förel., 315 övn.

I den lägre trädgårdskursen meddelas särskild undervisning av samma lärare, som företräda motsvarande ämnen i den högre trädgårdskursen. Spe— ciallärare erfordras 1 följande ämnen:

Svenska språket . . . . . . . . . . . . . . . . _ förel., 30 övn. Välskrivning — > 1 0 >> Matematik —— >> 45 > Fysik 35 >> —— > Kemi . . . . . 40 > 10 > Husbyggnadslärs . . . . . . . . . . . . . . . . 15 > 85 "' Biskötsel . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10 >> _ >> Trädgårdsprodukternas användning . . . . . . . . 15 >> 30 >>

Summa 115 förel., 210 övn.

Den vid trädgårdsundervisningen anställde huvudläraren i ekonomisk träd- gårdsodling bör hava till åliggande — utöver ovan angiven undervisnings— skyldighet — att hava överinseendet över trädgårdsanläggningarna vid Al- narp och för övrigt hela trädgårdsdriftens ekonomi. I anslutning därtill torde han även —— i överensstämmelse med nuvarande anordning vid Alnarps träd- gårdsskola — böra vara föreståndare för den lägre trädgårdskursen. På grund av de maktpåliggande uppgifter, som sålunda synes böra åvila nämnda huvudlärare, bör han enligt de sakkunnigas mening hänföras till lägst löne- graden B 28 i avlöningsreglementet för befattningshavare vid statsdeparte- ment m. fl.

De ordinarie ämneslärarna vid trädgårdskurserna återigen torde böra åt- njuta i stort sett lika löneförmåner som nu stadgeenligt utgå till ordinarie lärare vid vissa med statsmedel understödda trädgårdsskolor, däribland Al- narp (sv. ffs. 551/1924), d. v. s. grundlön minst 3 000 kronor jämte tre ålders— tillägg 5. 300 kronor efter respektive 5, 10 och 15 års tjänstgöring samt dess-

• Sida 223
•  Original

utom bostad med bränsle och erforderligt trädgårdsland. Givetvis bör å den kontanta lönen utgå dyrtidstillägg enligt de grunder, som gälla för s. k. icke reglerade befattningar, ävensom i förekommande fall tillfällig löneförbättring. V id den i det följande verkställda budgettekniska beräkningen av avlönings- statens storlek vid olika alternativ har för ifrågavarande lärare räknats med näst högsta lönegraden, d. v. s. för varje lärare en kontant lön av 3600 kronor.

Kostnaderna för speciallärares undervisning vid den högre trädgårdskur- sen torde böra beräknas på enahanda sätt som vid agronomkurs eller till 25 kronor per reducerad undervisningstimme. Dock bör av skäl ovan anförts för undervisningen i trädgårdsanläggningskonst räknas med en till 35 kro- nor per sådan timme förhöjd kostnad. För den lägre trädgårdskursen torde motsvarande kostnad -— liksom förut beräknats för den lägre mejerikursen —— böra uppskattas till 15 kronor per dylik undervisningstimme.

De egentliga rektorsgöromålen avseende den högre trädgårdsundervisningen torde böra uppdragas åt samma rektor, som handhar närmaste ledningen av den vid Alnarp anordnade högre lantbruksundervisningen. På grund av de därigenom ökade göromålen torde ifrågavarande rektor skäligen böra erhålla ett med 500 kronor förhöjt rektorsarvode.

Kostnaderna för bibliotekarie, kamrerare och skrivbiträde torde böra be— räknas på samma sätt och till enahanda belopp som i det föregående (sid. 202 och 203) angivits beträffande mejeriundervisningen.

Vid trädgårdsundervisningen bör liksom nu är fallet finnas en vaktmästare, som tillika tjänstgör såsom eldare. I lönehänseende synes ifrågavarande vakt- mästare böra tillhöra lönegraden B 5.

Om man utgår därifrån, att samma person, sonr nu bekläder föreståndare- befattningen vid den lägre trädgårdsskolan, även bör bestrida en icke oväsent- lig del av undervisningen vid den högre trädgårdskursen torde det bliva nöd- vändigt, att han befrias från viss del av den omedelbara. tillsynen och hand- läggningen av trädgårdens affärsverksamhet, ävensom från diverse tids- ödande kontorsgöromål av annan art (t. ex. upprättande av försäljningskata- log och utarbetandet av redogörelser). Även om han fortfarande bör bibe- hålla överinseendet av denna verksamhet, blir sålunda erforderligt, att till hans hjälp anställes ett biträde, som lämpligen torde erhålla benämningen affärsassistent. Denne måste hava erhållit grundlig utbildning inom träd- gårdsodlingen, Och han måste vara i besittning av språkkunskaper och god all- mänbildning. För att en fullt kompetent person skall erhållas till denna plats, torde behöva räknas med ett årligt arvode av 3 600 kronor. Emeller- tid torde denna utgift icke böra belasta undervisningsverksamheten utan i stället drabba trädgårdsrörelsen. ”

_ Med tillämpande av ovan angivna allmänna grunder hava de sakkunniga beräknat kostnaderna för lärare och andra befattningshavare vid trädgårds— undervrsningen på följande sätt.

1. Trädgårdsundervisningen ansluten till fristående agronomkurs enligt huvudalternativ A.

Avlöningsstat. . Huvudlärare (föreståndare) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9 300: —— Ordinarie ämneslärare: 3 in 3 600 . . . . . . . . . . . . . . . . . 10 800:— Rektorsarvode . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 500:—

Transport 20 600: ——

Avlönings- stater.

• Sida 224
•  Original

Transport 20 600: — 1 Speciallärare: c:a 110 reducerade undervisningstimmar a 35: — . . . . 3 850:— ) P 25 >! » a 25: _ . . . . 625:—— >> » 80 » » a 15: _ . . . . 1 200: _

Bibliotekarie . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 300: _— Kamrerare . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 000: '—

Skrivbiträde . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 300: — Vaktmästare . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2 448: —

Kronor 30 323: —

Såsom i det föregående framhållits, skulle genom anordnandet av högre trädgårdsundervisning vissa ändringar ske beträffande lärarpersonalen vid agronomkursen.

Okningen i kostnader på. grund av ifrågavarande ändringar torde kunna beräknas på. följande sätt:

Ytterligare en lektor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8340:— Avgdr arvode till speciallärare i kemi. 85 reducerade undervis- ningstimmar a 25:— . . . . . . . . . . . . . . . 2 125:— :> arvode till speciallärare i trädgårdsskötsel, 20 reducerade undervisningstimmar 51 25: —— . . . . . . . . . . . . 500:— 2 625:—'

Återstår Kronor 5 715:—

Nämnda ökning i kostnader bör givetvis betraktas såsom utgift för den högre trädgårdsundervisningen. De verkliga kostnaderna för lärare m. in. vid trädgårdsundervisningen torde sålunda kunna beräknas på. följande sätt:

Avlöningsstat för trädgårdsundervisningen . . . . . . . . . . . . . 30 323:— Tillkommer: ökade kostnader för agronomkurs . . . . . . . . . . . 5715:—

Summa Kronor 36 038: _

2. Trädgårdsundervisningen ansluten till fristående agronomkurs enligt huvudalternativ B.

Avlöningsstaten kan beräknas bliva lika som vid punkt 1 med det undan— taget, att på. grund av ökat behov av speciallärare kostnaderna för deras un- dervisning kunna förväntas bliva 1 650 kronor högre.

Ökningen i kostnader för lärare vid agronomkursen kan i detta fall upp- skattas till 4 215 kronor.

1Dedverkliga kostnaderna för lärare m. 111. vid trädgårdsundervisningen bliva sa un a:

Avlöningsstat för trädgårdsundervisningen . . . . . . . . . . . . . 31973:— Tillkommer: ökade kostnader för agronomkurs . . . . . .' . . . . . 4215:—

Summa Kronor 36 188:—

1 Beträffande den högre trädgårdskursen har här och i det följande räknats med att undervis- ningstimmama för speciallärare bliva lika fördelade på. kursens båda. årsklasser.

• Sida 225
•  Original

3. Trädgårdsundervisningen ansluten till lantbrukshögskola. enligt huvudalternativ A.

Avlöningsstat.