1930. ÅRS ÅKOMMUNALSKA TTE- BEREDNING

M. M.

&

STOCKHOLM '19_3.1

• Sida 3
•  Original

Kronol ogisik

av yttranden över 1927 års pråstlönek

Sammandra ikunni as betänkande rörande . nya

regleringssa

under för lagsti tningen om prästerskapets av-_ r föning och förvaltningen av den dai-till anslagna egendomen. Idun. 622 5. E. . Utredning och förslag rörande läroböcker vid de allmänna läroverken och med dem jämförliga läro- anstalter. Norstedt. 131 s. E. ' . Betänkande med förslag an ående arbetslöshetens _ nliotverkande genom bereds apsarbeten. Norstedt.

s. .

Utredning och förslag av frågorna om ytterligare inskränkningar i den nuvarande folkskoleserninarie- organisationen samt om statens övertagande av de utav landstingen och vissa städer upprätthållna små- skoleseminariema m. m. Norstedt. (2), 215 s. E. Utlåtande angående utförselb'cvissystemets verk- nin ar m. m. Marcus. 25 s., Jo. . Jor_bruksutredningens betänkanden. 4. Betänkande angaende atgärder för fjäderfaskötselns främjande. Beckman. vj, 109 5. Jo. Jordbruksutredningens betänkanden. 5. Statistisk översikt över det svenska jordbrukets utveckling och läge. Av E. Höijer. Marcus. 74 s. Jo. . Ny värmeledning samt elektrisk belysnin sanlågg- ning i Nationalmuseibyggnaden i Stockho fl]. Stat. Repr.-anst. 43 s. K. lagberedningens förslag ang. vissa internationella råttsförhållanden. 3. Förslag till konvention mellan Sverige, Danmark, Finland, Island och Norge om erkännande och verkställighet av domar, in. 111. Norstedt. 39 s." Ju. Betänkande med förslag till lag om vård av vissa skogar inom Västerbottens och Norrbottens läns lappmarker m. fl. områden. Marcus. iv, 398 5. Jo.. Utrednin med förslag angående premiering av väl- skötta mlndre skogsbruk. Hzeggström. 66 s. Jo. . 1928 års lönekommitté. Betänkande med förslag till avlöningsreglemente för extra ordinarie och extra tjänsteman, tillhörande den civila statsförvaltningen m. m. Norstedt. vi. 131 s. Fi.

. Utlåtande över utkast till nitringslag m.m. Marcus. 28 s. H. . Förslag till växellag m. m. Norstedt. 254 s. Ju.

”utreda inga r 19 31 förteckning '*

'. Provdebitering av fyr- och båkavgift samt sjön) _husavgift. Marcus. 64 s. H. Riktlinjer för vinnande av viss koncentration i det svenska fångvårdsväsendet. Av S. Hagströ Marcus. v,162 s. Ju. Utrednin och förslag rörande fortsättningssko organisation. Haeg ström. 4 s. . . 1928 års lönekommitté. Betänkande med försla lönereglering för landsfogdar, lappfogdar och la fiskaler m. m. Norstedt. vii', 32 s. . . Betänkande med förslag til lag med särskilda stämmelser om delning av jord å landet inom delar av Kopparbergs långm. m. Marcus. 3 4 bilagor. Ju. . Arbetslöshetsutredningens betänkande. 1. Ar

löshetens omfattning, karaktär och orsaker. stedt. xix, 554 s., S. Arbetslöshetsutredningens betänkande. 1. Bila band !. Orsaker till arbetslöshet. Av G. Bagge. ' ang. arbetsmarknaden och de faktorer, som signum; dess utveckling. Av G. Huss. Norstedt. l 's. . ' 1930 års militaravlöningssakkunniga. Betänka med förslag till avlömngsbestämmelser för i ordinarie personal vid försvarsväsendet. Beck . V], 101 s. Fö. . Betänkande och förslag angående anskaffning, derhåll och drift av för tulltjänsten erforderligt skaffningsmaferiel. Marcus. 91 s. Fl. Betänkande med förslag till huvudgrunder fö decentraliserad förvaltning av pråstlönejorden n

Idun. 200 5. E. Betänkande med,förslag till prästlönelag m. Idun. 138 s. E." .. ' Betänkande med förslag angaende vissa ändri i riksdagens arbetsformer m. m.peckman. 204 s. Betänkande och förslag rörande atgärder för höja av säkerheten vid flygning. Beckman. 194 s. 28. Förslag till ehecklag m. m. Norstedt. _241 s. 29. Betänkande angående flygstyrelsens materielans ning m.m. Marcus. 354 5. Få. _ 30. Normalbestammelser för järnkonstruktioner . byggnadsverk (järnbestammelser). Beckman 76 s. 31. åepartitionstalen för jordbruksfastighet. Mar 5.

22.

23.

24.

"25. | 26. 5 27.

Anm. Om särskild tryckort ej angives. år tryckorten Stockholm. Bokstäverna med fetstil utgöra begynnel

bokstäverna till det departement, under vilket utredningen avgivits, t. ex. E. = ecklesiastikdepartementet, '=30rdbruksdepartementet. Enligt kungörelsen den 3 febr. 1922 ang. statens offentliga utredningars yttre vor ning (nr 98) utgivas utredningarna i omslag med_enhetlig targ för varje departement.

.

• Sida 1
•  Original

STATENS OF—FENTLIGA UTREDNINGAR 19:31:31 FINANSDEPARTEMENTET

REPARTUHONSTALEN FÖR JORDBRUKSFASTIGHET

UTLÄTANDE

AVGIVET AV

Illlllm'o Illlllåå

Verkningama av sänkning av reparti— tions/alet för jordbruks- fastighets jordbruks- värde från O'oa till 006 i lörem'ng med vissa

j ämk'm'ngar av

de skattefria avdragen.

• Sida 16
•  Original

Avkastning av jordbruks- faslighet och annan fastig-

het.

Municipal- utskylder.

fastighet» erhåller vid berörda jämkningar i genomsnitt fortfarande lätt- nad av skattebördan, ehuru skattelindringen blir mindre än vid enbart nedsättning av repartitionstalet för jordbruksvärde. Vid alternativ I utan jämkning av de skattefria avdragen utgör nämligen lättnaden i medeltal 3'5 %, medan den varierar från 13 % vid a) till 23 % vid h). För ägare av icke utarrenderade fastigheter med åkerareal av t. 0. m. 2 hektar utgör skattenedsättningen, därest de skattefria avdragen ej jämkas, 3'5 %, men, om dylik jämkning sker, 9'3 % vid a) och 46 % vid h). Är fastighets- arealen 2'1—10 hektar, uppgår utan jämkning av avdragen lättnaden till 41 %, varemot vid jämkning av desamma skattelindringen växlar från 3'6 % till 3 %; överskjuter arealen 10 men ej 30 hektar är, utan jämkning av avdragen, skattenedsättningen 5'8 %, medan den vid a) utgör 27 % och vid h) 47 %. För ägare av fastighet med åkerareal av över 100 hektar utgör lättnaden 8'7 %, i händelse avdragen ej jämkas, men vid a)—h) 4'7—7'4 %.

Andra skattskyldiga än ägare och brukare av fastighet erhålla vid al- ternativ I utan jämkning av de skattefria avdragen en skatteökning av 31 % medan, om jämkning äger rum, ökningen växlar från 02 %(a) till 21 % (h). Beträffande löntagare med taxerad inkomst av högst 1500 kr. uppkommer vid enbart sänkning av repartitionstalet för jordbruksvärde en ökning av skattebördan med 37 %, varemot, om jämkning sker av avdra— gen, skattelindring inträder, utgörande vid a) 7 % och vid h) 05 %. I fråga om löntagare med taxerad inkomst om 3 010 kr.—6 000 kr. utgör ök- ningen vid enbart sänkning av repartitionstalet 3'3 %, vid a) 71 % och vid h) 43 %.

För tio landskommuner har undersökning vidtagits rörande avkastnin- gen av jordbruksfastighet och annan fastighet. Ifrågavarande kommuner, representerande olika typer, äro: Litslena i Uppsala län, Järstad i Öster- götlands län, Bottnaryd i Jönköpings län, Furuby i Kronobergs län, Ysane i Blekinge län, Norra Vram och Lyngby i Malmöhus län, Hålanda i Älvs— borgs län, Varv i Skaraborgs län och Ramnäs i Västmanlands län. En- ligt undersökningen uppgår i genomsnitt för ifrågavarande kommuner nettointäkten av jordbruksfastighet till 6'6 % av taxeringsvärdet. Högsta siffran utvisar Ysane kommun med 94 % och lägsta Norra Vram med 31 %. Nettointäkten av annanfastighet utgör däremot i medeltal 2'6 % av taxeringsvärdet och varierar från 45 % i Ramnäs kommun till 02 % i Norra Vrams och Varvs kommuner.

Utdebiteringssatserna för municipalsamhällena hava jämväl varit före— mål för beaktande. Förskjutning av berörda utdebiteringssatser inträder emellertid allenast för några få samhällen, och ökningen överstiger i intet fall 0131 kr.

• Sida 17
•  Original

Även beträffande landstingen hava beräkningar företagits rörande de "förskjutningar i utdebiteringssatserna som uppkomma vid alternativen. Antages det att bortfallande fastighetsskattekronor icke till någon del återkomma i form av inkomstskattekronor, utgör förskjutningen i genom— snitt för samtliga landsting vid alternativ I 004 kr. och vid alternativ II 0'06 kr. Vid förstnämnda alternativ inträder största förskjutningen, 007 kr., för Gotlands och Malmöhus län och lägsta 001 kr. för Stockholms län. Vid alternativ II har Jämtlands län största ökningen med 012 kr. och Stockholms län alltfort den lägsta med 002 kr.

Vad Vägbeskattningen angår komma de ändrade repartitionstalen för fas- tighet ej att medföra någon ändring av beskattningsunderlaget i vad detta utgöres av vägfyrk för fastighet. Genom procentavdragens minskning uppstår däremot någon ökning av beskattningen av jordbrukets inkomster. Att uträkna den förskjutning av skattebördan över på jordbruksfastighe- ternas ägare, som härav blir en följd, har beredningen ansett innebära en i förhållande till frågans ringa betydelse alltför vidlyftig uppgift.

Vid ovan angivna undersökningar rörande skatteutjämningsunderstö— den hava beräkningar företagits rörande sammanlagda beloppet av dy- lika understöd vid alternativ I och vid alternativ II. Enligt nämnda beräkningar, vilkas värde är begränsat bland annat därigenom, att de- samma dels allenast avsett de landskommuner som innevarande år erhållit dylikt understöd, dels hänfört sig till utdebiteringssatserna enligt maxi- malundersökningen, skulle det erforderliga bidraget av skatteutjämnings— medel för nämnda kommuner utgöra vid alternativ I 6052 661 kr. och vid alternativ II 6201185 kr. Innevarande år har i understöd av skatte- utjämningsmedel till landskommunerna utdelats 5638 460 kr.

På grundval av de verkställda utredningarna har beredningen till granskning upptagit vissa synpunkter, som åberopats i den tidigare förda diskussionen rörande repartitionstalen för jordbruksfastighet.

Söker man i historisk belysning klarlägga grunden till de gamla repar- titionstalen 0'06 för jordbruksfastighet och 005 för annan fastighet, vilka ännu bestå — avvikelserna beträffande skogsvärde samt tomt- och indu— strivärde innebära i verkligheten ej ett frångående av dessa repartitions— tal utan en tillämpning av dem i särskilda fall i annan form än den eljest vedertagna —— så finner man, att denna grund är ganska oklar.

Repartitionstalen för bevillningen och repartitionstalen fön kommul» nalskatten hava sålunda var sin särskilda historia.

Vad bevillningen angår tillkom repartitionstalet 006 i utbyte mot re- partitionstalet 003 i samband med grundskatternas avskrivning. Men går man än längre tillbaka, till tiden för tillkomsten av repartitionstalet 003, så förefaller det, som om grundskatternas befintlighet spelat en jäm—

Landstings- utskylder.

Vägekatt.

Erforderligt tillskott av skatteutjäm— ningsmedel.

Beredningen.

• Sida 18
•  Original

förelsevis underordnad roll vid dess bestämmande. Man utgick i det kommittébetänkande, som låg till grund för diskussionen vid 1859—60 års riksdag, när denna fråga förevar, från likställighet för jordbruks- fastighet och annan fastighet med repartitionstalet 004 för bådadera. Då det antogs, att annan fastighet i genomsnitt avkastade minst 5 % på taxeringsvärdena, höjde man emellertid vid riksdagen repartitionstalet för annan fastighet till 005. Vad åter jordbruksfastighet angår väntade man i anledning av andra lagändringar en kraftig uppgång av taxerings- värdena — vilken också kom till stånd —— och detta i förening med några mera obestämda överväganden om jordbruksfastighetens gäldbundenhet och dess avkastning i förhållande till annan fastighet synes hava varit anledningen till att repartitionstalet för jordbruksfastighet sänktes till 003, låt vara att förekomsten av grundskatterna möjligen varit en bidra— gande orsak till denna sänkning.

I fråga om kommunalskatten var den gamla av intresseprincipen mo— tiverade ståndpunkten, att all fastighetsinkomst skulle deltaga dubbelt mot annan inkomst. När repartitionstalen 003 respektive 005 fastställdes för bevillningen, tänkte man sig däremot likställighet för den kommunala beskattningen med bevillningen, vilken antogs svara mot inkomsten. Men detta genom 1862 års kommunalförordningar kungjorda beslut förorsa- kade så betydande omkastningar i den kommunala skattebördan ute i landet, att redan år 1863 efter motioner inom prästeståndet, under för— nyat åberopande av intresseprincipen, siffran för jordbruksfastighet för- dubblades, medan siffran för annan fastighet lämnades oförändrad. Detta skedde visserligen genom tre stånds beslut gentemot bondeståndet, men sistnämnda stånd biträdde dock ett förslag om att siffran 003 skulle höjas till 005, varigenom beträffande kommunalskatten likställighet för all fastighet skulle ernås. Att ändringen ej mötte starkare motstånd än som skedde måste tillskrivas den kommunala rösträttens anknytning till fyrktalssättningen, som förorsakade att med intresset att hålla skatte— trycket nere konkurrerade intresset om det kommunala inflytandet.

Beredningen finner det ej möjligt att av denna utveckling, vilken uppenbarligen delvis varit ett resultat av politiska maktförhållanden och kompromisser, utläsa någon fast grundval för de gällande repartitions— talen. De skäl, som på sin tid motiverade de nuvarande repartitionstalens tillkomst, synas sålunda ej vare sig kräva repartitionstalens bibehållan— de eller kunna med nämnvärd styrka åberopas för ändring av desamma.

Den på beredningens föranstaltande verkställda statistiska utredningen synes innebära ett tillräckligt material för bedömande av frågan om de verkningar alternativt ifrågasatta ändringar av repartitionstalen skulle medföra. Att hela spörsmålets räckvidd ej bör skattas alltför högt, fram— går med all önskvärd tydlighet därav, att den sammanlagda skatteminsk— ning, som skulle uppstå för jordbrukarna, vid alternativ I torde kunna väntas understiga 2 milj. kr., och att den ytterligare minskningen vid al—

• Sida 19
•  Original

ternativ lI torde komma att understiga 3], milj. kr. Med samma belopp skulle skattebördan för andra än innehavarna av jordbruksfastighet kun- na tänkas höjd, därest ingen del av ökningen motvägdes av skatteutjäm— ningsbidrag. Detta hindrar ej, att i enskilda fall ändringen kan komma att avse från de skattskyldigas synpunkt ej ringa belopp. I kommuner, där jordbruksfastigheterna representera en mindre del av beskattnings- föremälen, kan skattelättnaden för dessas innehavare i vissa fall närma sig en sjättedel, medan i kommuner, där jordbruksfastigheterna påtagli- gen dominera, skatteökningen för övriga beskattningsföremål skulle kun- na tänkas bliva betydligt större. I praktiken visar det sig emellertid — härom här den gjorda undersökningen vittnesbörd — att vid alternativ I i intet fall ändringen gör några påfallande höga utslag utan verkar relativt jämnt, under det att vid alternativ II förskjutningen kan bliva betydande. Storsjö i Jämtland utgör i dylikt avseende ett beaktansvärt exempel. Verkningarna av de olika förslagen komma givetvis att mild- ras genom skatteutjämningsbidragen, därest de för dylika bidrag gällan- de skalor ej sänkas. De i nu gällande lagstiftning meddelade grunderna för anskaffning av medel för dylika bidrag synas för övrigt kunna bereda tillgång till tillräckligt stort belopp för de ökade understöden.

Det ligger i sakens natur, att de ifrågasatta ändringarna skola åstad- komma förskjutningar i skattebördan, dels mellan ägare av jordbruks— fastighet å ena sidan och övriga skattskyldiga å andra sidan dels mellan jordbrukarna inbördes. Dylika förskjutningar skulle i själva verket vara ändringarnas syftemål. Att skatten skulle ökas för, bland andra, mindre löntagare, ligger även i sakens natur. Det var ock att vänta, vad den verk- ställda utredningen bekräftat, att för ägarna av de minsta jordbruksfas— tigheterna stundom ett liknande resultat skulle uppstå, då ofta för dem den i fastighetsbeskattningen liggande garantin ej behöver tagas i an— språk, enär vederbörande kunna fullt utnyttja sina procentavdrag.

Beredningen har emellertid tänkt sig, att mot en ändring av reparti- tionstalen kan göras den invändningen, att kommunalskattesystemet är ett odelbart helt, och att visst samband finnes mellan repartitionstalen för jordbruksfastighet och ortsavdragen. Dessa sistnämnda skulle med andra ord hava fastställts från den utgångspunkten att repartitionstalet för jordbruksvärde vore 0'06. Beredningen har fördenskull, på sätt av det föregående framgår, undersökt, huruvida ej utväg kunde finnas att utan ändring av systemet för ortsavdragen åstadkomma sådan sänkning av beskattningsunderlaget för de minsta inkomsttagarna, att för dem sänk- ningen av repartitionstalet för jordbruksfastighet skulle i huvudsak neu— traliseras. Ett dylikt resultat skulle enklast kunna ernås på det sätt, att för de inkomsttagare, som ha den minsta beskattningsbara inkomsten, denna ytterligare minskas med Visst för alla lika belopp. Den kompli— kation, som härav skulle uppstå i själva taxeringsförfarandet, är obe- tydlig. De undersökningar beredningen företagit om verkningarna av

• Sida 20
•  Original

vissa olika förslag ådagalägga detta. Då jordbruksfastigheten represen- terar en mera avsevärd del av beskattningsunderlaget blott i kommuner inom ortsgrupperna I och II, skulle ändringen kunna inskränkas att gälla blott dessa ortsgrupper. _ Såsom nyss antytts, skulle sänkningen av repartitionstalen för jord— bruksfastighet medföra Viss förskjutning i beskattningen även mellan ägarna av jordbruksfastighet inbördes. Här bör först beaktas skillna— den mellan alternativ I och alternativ II. Antages det förra, kommer de på! skogsvärdet belöpande skattekronor-nas antal att förbli oförändrat, och resultatet blir för dessa en ökning av skatten, vilken logiskt sett är omotiverad, då alternativ II innebär den följdriktiga utvecklingen av vad man åsyftat. För närvarande har vårt skattesystem, såsom nyss an— förts, i princip repartitionstalet 0'06 för jordbruksfastighet och reparti— tionstalet 005 för annan fastighet. Alternativ I innebär (om skogsaccisen medräknas) repartitionstalet 0'06 för skogsvärde och repartitionstalet 005 för alla övriga värden, och alternativ II innebär (under samma förutsätt- ning) repartitionstalet 005 för alla värden. Det kan nu sägas, att, om man sammanställer olika slag av skatter, även landstingsskatt m. m. å skogsvärde efter repartitionstalet 004 och gällande skogsaccis, man ej kan väga det påståendet, att dessa i den praktiska tillämpningen repre- sentera exakt repartitionstalet 0'06 för skogsvärde. Vidare kan det nog göras gällande, att i praktiken övergången från repartitionstalet 0'06 till 004 för skogsvärde snarast tedde sig som ett frångående av principen om repartitionstalet 0'06 för jordbruksfastighet, då den nya skogsaccisens ställning i systemet ej uppfattades i enlighet med dess verkliga syfte utan denna ansågs som en fortsättning av den gamla skogsaccisen. Dessa för— hållanden ändra emellertid intet i den principiella frågeställningen. Vidare bör beaktas den förskjutning i skattebördan till förmån för de skuldsatta jordbrukarna, som uppstår genom sänkning av repartitions— talen för jordbruksfastighet. Att vinna en sådan har av dem, som för— ordat en dylik sänkning, anförts såsom ett av de främsta motiven för den- samma. Det är uppenbart, att under en dålig konjunktur för jordbruket de skuldsatta jordbrukarna hava det sämsta läget, och det må därför anses naturligt, att just för närvarande dessas i beskattningsavseende missgynnade ställning kommer i förgrunden såsom ett skäl för ändring av gällande beskattningsgrunder. Å andra sidan bör påpekas, att just den omständigheten att vid dålig jordbrukskonjunktur en särskilt kraf- tig garanti erfordras för att ej övriga inkomsttagare skola få för höga skatter åberopats som ett skäl för gällande garantiskattesystem med re— partitionstalet 0116. Den verkställda statistiska utredningen giver viss belysning i dylikt hänseende, då den avser ett för jordbruket jämförelse- vis svagt inkomstår, nämligen 1929. J ämföres utredningen rörande detta års förhållanden med den utredning, som i 1928 års proposition nr 213 redovisas rörande 1925 års deklarationer av 1924 års inkomster, så lärer

• Sida 21
•  Original

knappast kunna påstås, att den förra pekar nämnvärt annorlunda än den senare. Ett studium av specialsiffrorna giva snarast vid handen, att förskjutningarna i olika riktningar ställa sig. ungefär- enahanda. Nu nämnda utredningar synas icke giva vid handen, att repartitionstalet 006 för jordbruksfastighets jordbruksvärde skulle vara ur garantisynpnnkt erforderligt.

I vad mån 1933 års allmänna fastighetstaxering, vilken tager sin början är 1932, kan komma att i och för sig åstadkomma en förskjutning av den nuvarande skattefördelningen, ligger givetvis utanför beredningens be- dömande. Med all sannolikhet komma taxeringsvärdena på sina håll att sänkas, men möjligt är, att en mera betydande sänkning ej kommer att bliva genomgående, då fastighetstaxeringen lärer lida av viss ojämn- het, och en utjämning vid nästa taxering bör eftersträvas. Möjligen kan den av byråcheferna Höijer och Lindeberg verkställda utredningen rö- rande utfallet av 1928 års allmänna fastighetstaxering, vars resultat inom kort lärer vara att förvänta, giva någon ledning för bedömande av fastig- hetsvårdenas läge i de län, som förete särskilt höga kommunala utdebite- ringssatser och för vilka den ifrågasatta ändringen av repartitionstalen sålunda kan väntas få relativt större betydelse. Det bör härvid ej för— bises, att vid en större sänkning av taxeringsvärdena för jordbruksfastig- het de i stället tillkommande inkomstskattekronorna kunna Väntas bliva flera.

Till belysning av frågan om det rätta förhållandet mellan repartitions- talen för jordbruksfastighet och för annan fastighet hava stundom an- förts siffror rörande den avkastning, som dessa olika slag av fastighet genomsnittligt bereda sina ägare. De nu gjorda undersökningarna hava i inskränkt omfattning berört denna fråga och motsäga ej antagandet, att denna avkastning i förhållande till taxeringsvärdena är genomsnitt— ligt större för jordbruksfastighet än för annan fastighet. Detta förhål- lande måste enligt vad jämväl tidigare framhållits till stor del anses bero därpå, att i inkomsten från de förra i betydande grad inneslutes avkast— ningen av jordägarens personliga arbete. Just sistnämnda förhållande kunde visserligen synas visa, att jordbruksfastighet skulle kunna tåla en starkare garanti, i det att den i beskattningen av annan fastighet inklu— derade objektbeskattningen trots det lägre repartitionstalet i verklig- heten vore större än den som innefattades i beskattningen av jordbruks— fastighet. Men en dylik bevisföring vore ej bärande. De anförda siff- rorna beteckna endast ett integrerande moment i ett större orsakssam- manhang, nämligen huru de olika skatterna i verkligheten komma att träffa dem som till sist få bära skatterna. Härutinnan ställa sig för- hållandena beträffande jordbruksfastighet och annan fastighet så olika, att man ej av avkastningssiffrorna kan draga några direkta slutsatser. Skatterna å annan fastighet framför allt i städerna anses nämligen kunna till stor del läggas in i hyrorna från denna och därigenom komma att i

• Sida 22
•  Original

betydande utsträckning bäras av hyresgästerna. En motsvarande över- vältning av skatterna å jordbruksfastighet anses i regel ej vara möjlig. då priserna på jordbrukets och skogsbrukets produkter normalt bestäm— mas av priserna på världsmarknaden. Att mera i detalj utveckla detta och därmed sammanhängande spörsmål har beredningen ansett innebära en i förhållande till de resultat, som skulle kunna vinnas, alltför kompli- serad uppgift. Med det senast anförda har beredningen dock velat under- stryka, att de åberopade siffrorna måste användas med mycken försik- tighet.

Beredningen kommer självfallet att vid det definitiva ställningstagan— det till de olika spörsmål, som falla inom beredningens uppdrag, för sin del anse sig fullt obunden av huruvida repartitionstalen för jordbruks- fastighet nu bibehållas eller ändras.

De lagändringar, som ifrågasatta ändringar med avseende på repar- titionstal och avdrag skulle medföra, torde beröra endast 2, 45 och 50 $$ kommunalskattelagen, varjämte ett övergångsstadgande torde bliva er— forderligt.

Under åberopande av det här ovan anförda får beredningen för den åtgärd, vartill Herr Statsrådet må finna anledning, överlämna -

dels förenämnda utredning rörande verkningarna av alternativa för— slag till sänkning av repartitionstalen för jordbruksfastighet m. mf

dels ock den av beredningens sekreterare avfattade historiken rörande repartitionstalen för fastighet vid kommunalbeskattningen.

Beredningen får tillika bifoga särskilda yttranden avgivna av dels herrar Lyberg, Olsson och Sederholm dels herr Sköld.

Stockholm den 31 oktober 1931. För 1930 års kommunalskatteberedning G. SEDERHOLM

Eric Thore.

lvl Ej befordrad till trycken Förkortad redogörelse rörande undersökningen återfinnes å sid. 35 ff.

• Sida 23
•  Original

Särskilda yttranden:

av herrar Lyberg, Olsson och Sederholm:

Då tillräckligt material för bedömande av spörsmålet om ändrat re- partitionstal för jordbruksfastighet numera föreligger, hava vi, med hän- syn till frågans beskaffenhet, ansett, att beredningen bort nu jämväl ingå i prövning av och för sin del intaga ståndpunkt till berörda fråga.

av herr Sköld:

Ehuru jag ansett, att anledning saknats att nu företaga en särskild utredning rörande sänkning av repartitionstalet för jordbruksfastighet och att denna utredning i stället bort hava företagits som ett led i bered- ningens utredning i dess helhet, förklarar jag mig kunna biträda bered- ningens beslut om utredningsresultatets framläggande.

• Sida 24
•  Original

• Sida 25
•  Original

Historik rörande repartitionstalen för fastighet vid kommunal- beskattningen.

_ . _ r _. - - 1843 ha En mera utforhg reglering av den kommunala brdragsskyldlgheten sockendm-

vidtogs för första gången genom 1843 års sockenstämmoförordning. För- ”mmm-”$ ordningen gällde hela riket utom Stockholms stad.

Sockenstämmoförordningen fotade kommunalutskylderna. formellt å rösträtten. I 10 & av förordningen stadgades nämligen, att alla avgifter, varom sockenstämma beslutade, skulle utgå efter den bestämda grunden för rösträtt å sockenstämma, såvida ej särskilt därom blivit stadgat eller särskild överenskommelse därom träffad.

I 5 % gåvos regler angående rösträtten: »Rättighet att deltaga uti soc- kenstämmas överläggningar och beslut tillkommer en var ägare eller innehavare av skattlagd fastighet, samt arrendator eller brukare därav, såvida ägaren icke ber inom församlingen, eller i annat fall sig denna , rättighet icke i kontraktet förbehållit, och därjämte alla andra socknens * invånare, som innehava fabrik eller annat särskilt bebyggt verk och in- ! rättning, samt dem, som njuta lön, driva hantverk eller idka annan nä— , ring» och därför erlägga visst minimum av bevillning. Rösträtten be- i räknades efter hemmantalet, där sådant fanns åsatt, i annat fall efter ; den bevillning, som erlades till staten på grund av bevillningsförord- ! !

ningens II artikel (avgift av lön, egendom och rörelse m. m.). Hemman- talet ställdes i relation till bevillningen på så sätt, att man för 10 rdrs bevillning röstade lika som för */4 mantal 0. s. v. För fastighet i stad röstades emellertid efter fastighetsvärdet, därvid ett värde av 2000 rdr svarade mot 10 rdrs bevillning.

Beviullning efter bevillningsförordningens II artikel utgjordes vid den— na tid bland annat av ämbets— och tjänstemän med 3 % av lönen (utöver ett visst minimibelopp), av näringsidkare i städerna med 5 % av inkomsten samt för fastighet är landet och i stad med 2 rdr för 1000 rdrs taxerings— värde.

Sockenstämmoför-ordningens bestämmelser innebära, att grunden för utskylderna utgjorde för hemman på landet hemmantalet, för fastigheti stad taxeringsvärdet och i andra fall bevillningen ävensom att en viss mer- belastning lades å de två förstnämnda slagen av beskattningsföremål. Vid 1840—41 års riksdag, då. sockenstämmoförordningen förevar till behandling, hade vederbörande utskott föreslagit, att för samtliga be- skattning-sföremål bevillningen skulle utgöra grundvalen, men att, i för- hållande till bevillningen fastighet skulle beskattas dubbelt mot lön och rörelse m. m. Utskottet anmärkte bland annat, att då föremålen för de kom- munala utgifterna måste i allmänhet anses till sin art vara enahanda med dem, varför statsbidragen utgingo, utskottet icke kunde tveka, att den såsom rättsenlig erkända grunden för statsbidragens fördelning (d. v. "s.

• Sida 26
•  Original

bevillningen) även måste anses rättsenlig vid frågan om utgifter för kommunala behov. Utskottet fortsatte: »Vid tillämpningen av en sådan beräkningsgrund bör likväl tagas i betraktande det ostridigt övervägan- de intresset för de kommunala angelägenheterna, som måste anses vara förenat med innehavandet av fastighet, i jämförelse med det, man kan förutsätta hos den, som endast tillfälligtvis, såsom tjänsteman eller nä- ringsidkare är fästad vid ett samhälle, där han mången gång endast för en kort tid uppehåller sig. Det torde föga vara tänkbart att kunna full— komligt noggrant efter detta intresse avmäta bidragen till de kommu- nala behoven, men för ett närmande därtill synas bidragen av fastighe— terna åtminstone böra beräknas dubbelt högre än av lön och rörelse.»

Utskottets förslag väckte opposition huvudsakligen däri, att hemmans- ägarna skulle skatta (och rösta) efter bevillningen. Man åberopade, att hemmantalet sedan gammalt utgjort grund för kommunal delaktighet, ävensom den ojämnhet i taxeringsvärdena, som var för handen. Resul- tatet blev ju också, att mantalet bibehölls som delaktighetsgrund. Av riksdagshandlingarna framgår icke närmare, vilka beräkningar som legat till grund för den antagna relationen mellan mantal och bevillning, vilken relation junödvändigtvis måste i viss mån vara godtycklig. Det utsäges emellertid icke, att meningen med densamma varit, att hemman på landet skulle belastas vare sig hårdare eller lindrigare än utskottet avsett. I fråga om det antagna förhållandet mellan bevillning och fastig- hetsvärde i stad synes icke heller någon närmare motivering kunna åter- finnas. Att principen om hårdare beskattning av fastighet låg till grund för bestämmelserna, uttrycktes med tydlighet i riksdagsskrivelsen, var- uti det i överensstämmelse med den av utskottet utvecklade tankegången bland annat heter, att det icke bör förbises, »att, sådana de kommunala an— gelägenheterna hittills visat sig, måste de anses huvudsakligen och all— männast, särdeles å landet vara förenade med innehavandet av fastig- het». >>För dem», fortsätter skrivelsen, »som därförutan vistas inom ett samhälle, är verkan av de anstalter, som vidtagas, beroende av vistel- sens mer eller mindre långvarighet och därigenom, i många fall, snart övergående. Dessa anstalter kunna således icke för dem vara av samma vikt som för fastighetsinnehavarna, vilka därvid måste taga i betrak- tande ett för framtiden varaktigt bestående förhållande.» Därför an- såge rikets ständer fastigheterna böra fortfarande utgöra den huvudsak- liga grunden för delaktighet i de kommunala angelägenhet/erna. I övrigt skulle denna delaktighet avmätas efter vars och ens bärgningsvillkor och förmåga att förvärva samt bero av bevillningstaxeringen i ett förhållan- de till fastigheterna, därvid skulle iakttagas »den övervikt, som rikets ständer ansett dessa böra tillerkännas».

Som ett omdöme om de antagna bestämmelserna har Rydin1 anfört, att då ett hemman (1 mantal) på denna tid kunde per medium skattas till 5000 rdr taxeringsvärde, därför erlades 10 rdr i bevillning, så in— gick det i kommunalskatt till ett belopp, som var fyra gånger större än av annan inkomst (10 rdrs bevillning av annan inkomst motsvarade ju 1/4 mantal) och svarade stadsfastigheten för 2 1/2 gånger så stor kommunal- skatt i förhållande till bevillningen som inkomstbevillningen (för stads— fastighet med exempelvis 2000 rdrs taxeringsvärde, motsvarande vid

¹ Reservationer vid skatteregleringskommitténs underdåniga utlåtande och förslag angående skatteförhållandena i riket, Sthlm 1882; sid. 325.

• Sida 27
•  Original

! |

kommunalbeskattningen en bevillning av 10 rdr, utgjordes ju bevillning med 4 rdr). Då emellertid skäl förefinnas till det antagande, att jord- bruksfastigheterna vore, kanske rätt avsevärt, undertaxerade och följ— aktligen bevillningen av desamma för låg, förelåg i fråga om kommunal- beskattningen måhända i realiteten icke en sådan merbelastning av hem— manen, som Rydin angivit. Det kan i detta sammanhang anmärkas, att principen att man för fastighet skulle, i förhållande till bevillningen, skatta mera än för annan inkomst, på sina håll i debatten vann gillan— de ur den synpunkten, att, medan inkomsten av lön alltid beräknades ef— ter ett kontrollabelt belopp, så vore fast egendom alltid taxerad lägre än som svarade mot den verkliga behållningen.

Samtidigt med ständernas beslut angående sockenstämmoförordnin- gen överlämnades till Kungl. Maj:t en skrivelse angående förändringar i fattigvårdslagstiftningen, däri föreslogs, att det särskilda tillskott, som utöver personliga avgifter och andra tillgängliga medel erfordrades för fattigvårdsutgifterna, skulle utgå efter den i 5 % sockenstämmoförord- ningen stadgade grund. Den i anledning av skrivelsen år 1847 utfärdade fattigvårdsförordningen innehöll en motsvarande bestämmelse.

Vad folkskoleväsendet angår, gällde enligt 1842 års folkskolestadga, att sedan vissa personliga avgifter tagits i beräkning för bekostande av folk- skollärares avlöning, övriga utgifter för folkskolan skulle utgöras efter allmänna bevillningens art. II. Folkskolebyggnad skulle däremot be— kostas genom bidrag efter samma grunder som för kyrkobyggnad (d. v. s. efter hemmantalet; dagsverken efter matlag). Berörda föreskrifter upp— hävdes icke av sockenstämmoförordningen.

Ändring i 1843 års sockenstämmoförordning skedde 1857, därigenom att *I. mantal bestämdes svara mot ett bevillningsbelopp av 8 rdr samt i stad ett fastigh-etsvärde av 4 000 rdr mot ett bevillningsbelopp av 8 rdr o. s. V. Orsaken till denna ändring låg i den nedsättning av allmänna bevill— ningen, som ägt rum är 1855. Enligt den nämnda år utfärdade bevill- ningsförordningen skulle bevillning utgå av ämbets- och tjänstemän (ut- över ett visst minimibelopp) med 1 % och av näringsidkare etc. i städer med 21/2 % av inkomsten samt för fastighet i stad och på landet med 1 rdr för 1000 rdrs taxeringsvärde. Då sålunda bevillningen för lön och rörelse sänktes, skulle, under antagande för kommunalbeskattningens del av oförändrad relation mellan hemmantal och fastighetsvände å ena si- dan samt bevillning å den andra, följden bliva en ökad belastning av hemmanen och stadsfastigheterna. Saken påtalades vid 1856—58 års riksdag i ett par motioner i prästeståndet. Den ändring i relationen, som vidtogs, kompenserade icke, vad hemmanen angår, den av de angivna ändringarna i bevillningsförordningen till hemmansägarnas disfavör uppkommande förskjutningen av den kommunala skattebördan. Vid riksdagen framställdes förslag om att bevillningen helt skulle utgöra grund för kommunalutskylderna, vilka förslag emellertid avböjdes av vederbörande utskott under åberopande av bland annat, att innehavaren av

Ändring år 1857 i socken— stänmoförord—

ningen.

jord är landet eller fastighet i stad i sin berörda egenskap vore närmare och , med starkare band än de flesta andra medlemmar av en kommun fästad vid samma kommun, samt att de av kommunen fattade beslut ofta kun— de inverka till framtida ökning eller minskning i fastigheternas värde. Om fastighetsägaren härigenom bibehölls jämförelsevis större rösträtt än församlingens övriga medlemmar och följaktligen även i större mån

• Sida 28
•  Original

1862 än kommunal— författninga 7.

utskottet ej sakna billighet eller vara utan gagn för samhället.

Förordningarna 1862 om kommunalstyrelse på landet och i stad bröto med den tidigare gällande grundsatsen, att hemman på landet och fastig- het i stad principiellt borde i högre grad än andra beskattningsföremål bidraga till de kommunala utgifterna. Enligt förordningen om kommu- nalstyrelse på landet skulle kommunalutskylderna utgöras för hemman efter mantalet samt för övriga beskattningsföremål efter bevillningen, därvid det samlade hemmantalet i kommunen Skulle uppbära lika andel av komunalskatterna som av hela bevillningen i socknen. Bestämmel— serna utformades så, att kommunalutskylderna skulle utgå efter fyrk— tal, och åsattes varje helt mantal 100 fyrkar, varjämte hundradelen av hela bevillningen av i mantal satt jord, delad med summan av kommu— nens förmedlade mantal utgjorde det bevillningsbelopp, för vilket en fyrk borde åsättas övriga beskattningsföremal. _— Av stadgandena följer, att hemman i samma kommun och med lika mantal utgjorde lika höga kommunalutskylder.

I städerna skulle utskylderna utgöras efter bevillningen. I såväl stad som land bibehölls sambandet mellan utskylder och rösträtt.

Nu berörda bestämmelser återfinnas, ehuru med. vissa formella avvi- kelser, i det förslag till kommunalförordningar, som av särskilt tillsatta kommitterade avlämnades vid 1859—60 års riksdag. I sin motivering till bestämmelserna framställa de kommitterade icke någon direkt kritik av principen om fastigheternas merbelastning. Kommitterade gå så till— väga, att, sedan en redogörelse för den historiska utvecklingen lämnats, diskuteras möjligheten av att låta bevillningen utgöra grund för kom— munalbeskattningen, därvid påpekas en del mindre tillfredsställande för— hållanden rörande bevillningen, men i allt fall anses, att då ingen annan lämplig måttstock för kommunalutskyldernas utgörande vore tillfinnan— des och särskild kommunal taxering icke vore önskvärd, bevillningen liksom tvingade sig till användning. Hemmanen sinsemellan skulle dock mantalet avmäta delaktigheten. Det tillfogas slutligen, att det inom kommunerna på landsbygden gäves förhållanden, som icke tilläte oin— skränkt tillämpning av de allmänna grunderna för nttaxering av kom— munalutskylder, nämligen de avgifter, som åsyftade befordrandet av ändamål, varav nyttan och frukten egentligen tillfölle ägarna och brukar— na av jorden. Kommitterade hänvisa emellertid härvid till bland annat fö- reskriften i (senare) 60 &, att i händelse i lag eller allmän författning stad— gats, att kommunalutskylder endast skulle utgå av vissa beskattnings- föremål eller att för deltagande i sådan utskyld andra grunder skulle föl— jas etc., detta skulle lända tilll efterrättelse. — Av en viss betydelse för de kommitterades ståndpunkt har måhända varit den grundåskådning, som — i annat sammanhang »— i betänkandet uttryckts så, att kommu—

nerna vore att betrakta som integrerande delar av statsförvaltningens or- ganism och att de gemensamma ändamål, för vilka de inom sig arbe— tad-e, måste tillika anses vara statsändamål. Den kompletterande hänvis- ningen till stadgandet i 60 % torde kunna tydas så, att de skäl, som kunde föranleda vidgad bidragsskyldighet av fastighet, vunnit behörigt beak— tande genom förefintligheten av denna paragraf.

Kommitterades förslag godtogs av vederbörande riksdagsutskott. Ut— skottet anmärkte bland annat, att svaret å frågan huruvida genom försla-

• Sida 29
•  Original

get det förra förhållandet i avseende å bidragsskyldighet och röstvärde emel- lan innehavarna av den i mantal satta jorden och kommunens övriga med- lemmar blivit i allmänhet rubbat, berodde på hur högt eller lågt man kunde sätta ett mantals taxeringsvärde överhuvudtaget. Då emellertid enligt utskottets mening mantalets taxeringsvärde icke kunde sättas så högt, att relationen mellan jordbruksfastigheterna och andra beskatt— ningsföremål bleve densamma som förut, så följde därav, att de kommit- terades förslag för den mantalssatta jordens innehavare medförde en ej obetydlig nedsättning av deras förra såväl skattskyldighet som röstvärde. Skulle, fortsatte utskottet, detta förhållande anses böra föranleda till någon jämkning, så torde dock, enligt utskottets tanke, icke vara skäl att därför rubba vad de kommitterade föreslagit, utan borde den rättelse, som tilläventyrs kunde finnas nödig, lämpligast sökas genom någon ändring av bevillningsförordningen och i synnerhet dess föreskrifter om fast egen— doms uppskattning. Det finge icke heller, anmärkte utskottet slutligen, lämnas oanmärkt, att den av de kommitterade sålunda föreslagna grund för kommunalutskyldernas fördelning icke vore ämnad att ovillkorligen lända till efterrättelse i alla förekommande fall utan endast i allmänhet, d. v. s. då icke lag eller förordning uttryckligen stadgade en annan grund eller ock en sådan särskild grund av kommunen själv bestämdes.

Vid samma riksdag var fråga jämväl om revision av bevillningsför- ordningen och utfärdades år 1861 ny sådan. Enligt 1861 års förordning utgjordes bevillning för inkomst av kapital och arbete med 1 % samt för jordbruksfastighet med tre öre och för all annan fastighet med fem öre för 100 rdr av uppskattningsvärdet. Samtidigt med den sålunda vid— tagna nedsättningen av fastighetsbevillningen gåvos emellertid ändrade föreskrifter rörande taxeringsförfarandet, i följd varav taxeringsvärdena på jordbruksfastighet stego mångdubbelt (från cirka 400 miljoner rdr år 1857 till cirka 1'8 miljarder rdr år 1862).

Den totala bevillningen av jordbruksfastighet ökades från år 1861 till år 1862, då den nya bevillningsförordningens bestämmelser kommo i till— lämpning, med cirka 20 %. I övrigt höll sig bevillningen tämligen konstant. 1862 års bestämmelser torde hava inneburit, vad landsbygden beträffar, en ej så obetydlig förskjutning av det kommunala skattetrycket till nack— del för andra än dem, som utgjorde kommunalutskylder för jordbruks— fastighet.

Redan år 1863 vidtogos emellertid ändringar i bestämmelserna rörande den kommunala skattskyldigheten, nämligen för såvitt fråga var om för- hållandena på landet. Dessa ändringar inneburo dels att bevillningen skulle utgöra yttersta grundval för kommunalutskylderna dels ock att jordbruksfastighet, evad den var i mantal satt eller ej, skulle, i förhållan- de till bevillningen, skatta dubbelt mot andra beskattningsföremål. An- talet fyrkar beräknades så, att för jordbruksfastighet en fyrk påfördes för 5 öre bevillning samt för andra beskattningsföremål en fyrk för 10 öre bevillning. '

Med vad sålunda föreskrevs bröts med den gamla principen, att delak- tigheten i kommunen skulle hemmanen sinsemellan bero av mantalet. Grunden till ändringen var givetvis den omständigheten, att samma man- tal svarade mot fastigheter av i realiteten högst olika valör.

1863 års regler betydde dessutom, som antytts, en ändrad fördelning av 'den kommunala skattebördan. Upprinnelsen till denna ändring låg

Ändring år 1863 5 K. F. om komunal-

styrelse på

landet.

• Sida 30
•  Original

betecknande nog i några motioner i prästeståndet. I desamma påtalades den förskjutning av skattetrycket, som i följd av 1862 års bestämmelser ägt rum till löntagarens nackdel. I en motion yrkades, att då fattigvårds— avgifterna voro de, som i allmänhet mest tyngde på kommunens utgifts- stat, samt denna fattigvårdstunga härledde sig huvudsakligen från den med jordbruket och vid fabrikerna sysselsatta befolkningen och endast i ringa mån från tjänstemäns och kapitalisters hushåll, 6 % av fastig— hets taxeringsvärde skulle vid kommunalbeskattningen anses som be— hållen inkomst. I en annan motion hemställdes, att för jordbruksfastighet en fyrk skulle åsättas för 10 öre bevillning samt för andra beskattnings- föremål en fyrk för 20 öre bevillning. Till stöd för den sålunda i förhål- lande till bevillningen dubbelt hårdare belastningen av jordbruksfastig— het än av andra beskattningsföremål åberopade motionären sockenstämmo- förordningens bestämmelser. Motionären uttalade om dessa, att i desam- ma låg rättvisa och billighet, både därför, att hemmansägarens skatt till staten blott till ringa del utgick efter bevillningen, vadan hans utskylder till kommunen borde till en del beräknas efter hans andra onera, och därför att han såsom ägare av den fasta jorden och således mera intresserad av kommunala angelägenheter borde vidkännas en högre andel i kommunal- skatterna och äga högre rösträtt vid kommunalfrågornas behandling.

Det är intressant att iakttaga, huru ur andra synpunkter dessa yrkan- den rönte tillmötesgående från bondeståndets sida. Fyrktalet var. ju nämligen grund även för rösträtten och samma bestämmelser, som till jordbrukarnas fördel åstadkommit en förskjutning av det kommunala skattetrycket, hade också till deras nackdel medfört en rubbning av makt- förhållandena inom kommunen. Av debatten i bondeståndet framgår klart, vilken betydelse man fäste vid sistnämnda omständighet. En talare yttrade sålunda, att bland de mest framstående olägenheterna med de nu— varande bestämmelserna vore utan tvivel den, att de som ägde rösträtt efter annan beskattningsgrund än i mantal satt jord, erhållit så stor över— vikt och inflytande vid frågornas avgörande, att de kunde helt och hållet överflygla alla jordbrukarna; och att de ej alltid oegennyttigt komme att begagna denna sin makt utan säkerligen komme att missbruka densamma kunde väl tagas för en nästan avgjord sak. En representant för Väster- botten omnämnde det missnöje, som uppkommit i hans ort därav att bruks- och sågverksägare överröstade alla övriga innebyggare inom kommuner— na och helt och hållet handlade i sina egna intressen.

Det är sannolikt, att det var dessa synpunkter — jämte måhända faran, att ett för bönderna allt för oförmånligt förslag skulle vinna de övriga ståndens bifall — som föranledde en ledamot av bondeståndet att i mot- sättning till i vederbörande utskott framställa yrkanden om än större be- lastning av jordbruksfastighet, föreslå utskottet den av detsamma föror- dade linjen, att jordbruksfastighet skulle påföras en fyrk för 6 öre bevill- ning samt andra beskattningsföremål en fyrk för 10 öre bevillning. Ut- skottet yttrade bl. a.: »Med avseende därå, att ägaren av den fasta jorden måste anses äga mera intresse för kommunens framtid, än ägare av annan fastighet, löntagare eller rörelseidkare, bör även den förre i förhållande till de senare vidkännas en större andel i kommunalskatterna ävensom äga högre rösträtt vid kommunalfrågornas behandling; och enligt ut— skottets förmenande skulle förhållandet av 6 till 10 närmast motsvara vad billighet och rättvisa i detta fall krävde; så att jordbruksfastighet, utan

0

avseende & mantalssättning, komme att påföras 1 fyrk för 6 öre bevill-

• Sida 31
•  Original

ning och därunder samt annan fastighet, frälseränta och varje annat be- skattningsföremål 1 fyrk för 10 öre bevillning och därunder».

Av riksdagsbehandlingen framgår ej klart den närmare grunden till den proportion mellan belastningen av jordbruksfastighet och andra beskatt- ningsföremål, vid vilken utskottet stannat. Yttranden i debatten tyda emellertid på att, därest några teoretiska överväganden legat bakom vad måhända blott var en kompromiss, de gått i den riktningen, att avkastnin- gen av jordbruksfastighet skulle vid kommunalbeskattningen beräknas som om den utgjorde 5 %. — Räknade man med denna avkastning, hade man att för 3 öre bevillning av jordbruksfastighet sätta samma fyrktal som för 5 öre bevillning av andra beskattningsföremål eller 1/e fyrk, m. a. o. 1 fyrk för 6 öre bevillning av jordbruksfastighet.

Utskottets förslag vann emellertid icke ständernas bifall. Prästestån- det, varmed adeln och borgareståndet sedermera instämde, beslöt nämligen att för jordbruksfastighet räkna en fyrk för 5 öre bevillning. I förstnämn— da ständ förefanns en kraftig opinion för än hårdare belastning av dylik fastighet. Som skäl för den angivna fyrktalssättningen åberopade man i stånden bland annat bestämmelserna i 1843 års sockenstämmoförordning, enligt vilka kommunalutskylderna skulle i förhållande till bevillningen vara dubbelt så stora för fastighet som för andra beskattningsföremål (jfr ovan), ävensom den större lätthet vid uträknandet densamma medförde. Åt— skilligt meningsutbyte rörande storleken av avkastningen av jordbruks— fastighet förekom i debatterna. —— Bondeståndet godtog utskottets förslag.

I riksdagsskrivelsen återfinnas bland annat de ovan citerade raderna ur utskottets utlåtande med den ändring i siffrorna, som riksdagens beslut föranledde.

De särskilda tillskotten för fattigvården grundades fortfarande på kom- munalutskylderna. Beträffande de tillskott till folkskoleväsendet, som ut- över personella avgifter och statsbidrag etc. erfordrades, föreskrevs år 1876, att de skulle sammanskjutas efter de grunder, som gällde för kom- munalutskylders utgörande.

Med 1863 års bestämmelser hade fastslagits, att jordbruksfastighet skulle i förhållande till inkomst bidraga till de kommunala utgifterna i propor— tionen O'OG till 1, d. v. s. att repartitionstalet för jordbruksfastighet skulle utgöra 0'06. I fråga om bevillnin gen infördes detta repartitionstal för jord— bruksfastighet först år 1892, då bevillningsavgiften för dylik fastighet höjdes från 3 öre till 6 öre per 100 rdrs uppskattningsvärde. För bely- sande av innebörden av 1863 års beslut synes något närmare böra beröras denna höjning av jordbruksfastighetsbevillningen. . Berörda höjning företogs i sammanhang med avskrivning av grund— skatter jämte rustnings- och roteringsbesvär samt omorganisation av försvarsväsendet. Redan i en riksdagsskrivelse år 1873 i anledning av gjorda framställningar angående grundskatternas avskrivande —— till grund för vilken skrivelse låg den s. k. kompromissen år 1873 rörande grundskatte- och försvarsfrågorna — hade en avskrivning av grundskat— terna satts i samband med en höjning av bevillningen för jordbruksfastig- het, och samma ståndpunkt hade intagits av skatteregleringskommittén och kungl. propositioner rörande grundskatte- och försvarsfrågorna. I den vid 1892 års urtima riksdag avlämnade proposition, som närmast låg till grund för den ifrågavarande ändringen av fastighetsbevillningen, an—

Tillskott till fattigvård och folkskola.

1863 års beslut i belys- ning av år 1892 vidtagen höjning av bevillningen för jordbruks- fastighet.

• Sida 32
•  Original

förde vederbörande departementschef, sedan han anmärkt, att bevillningen av fast egendom utgick för jordbruksfastighet med 3 öre och för annan fastighet med 5 öre för 100 kr. av taxeringsvärdet, till motivering för höj- ning av förstnämnda bevillningsavgift till 6 öre, att det redan av 1873 års riksdag uttalats och därefter alltid ansetts som en given följd av grund— skatternas samt rustnings- och roteringsbesvärens avskrivande, att den undantagsställning, jordbruksfastighet sålunda dittills intagit, borde upp- höra i sammanhang med avskrivningen och nämnda slag av fastighet följaktligen åsättas bevillning efter de för all annan fastighet gällande grunder. Departementschefen anförde vidare, att det påpekats som en väsentlig brist i bevillningslagstiftningen, att man, då man beskattat jord— bruksfastigheten, ansett sig på samma gång beskatta själva jordbruks- rörelsen, därvid förbiseende, att denna rörelse eller näring för sitt bedri— vande förutsatte icke blott själva fastigheten, utan ett visst driftkapital i inventarier, kreatur m. m. och ett betydligt tillskott av arbete. Departe- mentschefen uttalade vidare, att han ansåg det givet att, då jordbruks- näringen befriades från den av ålder å densamma vilande särskilda be— skattning, sagda näring borde i fråga om bevillning till staten likställas med andra näringar och att därför den skattefrihet. som dittills åtnjutits för avkastningen av det i jordbruksrörelsen nedlagda kapital och arbete även borde upphöra. —— Av den föreslagna bevillningsavgiften för 100 rdrs fastighetsvärde för jordbruksfastighet ansåg departementschefen 1 öre be- tyda skatt för avkastningen av i jordbruksrörelsen nedlagt kapital och arbete.

Departementschefen utgick alltså i sin motivering därifrån, att den be- villning för jordbruksfastighet, uppgående till 3 öre per 100 rdrs uppskatt— ningsvärde, som 1861 års bevillningsförordning föreskrev, innebar skatte— frihet för avkastningen avdet i själva jordbruksrörelsen nedlagda kapital och arbete. Vidare innehöll departementschefens anförande en antydan om, vad andra uttryckligen uttalat, att den sålunda förhandenvarande undantagsställningen för jordbruksfastighet berodde på tillvaron av grundskatter och andra å jordbruket vilande besvär. Hyste man denna åsikt om orsaken till den olika bevillningen för jordbruksfastighet och annan fastighet, låg nära till hands att anse grunden till den högre be- lastningen av jordbruksfastighet i fråga om kommunalutskylderna. vara den att, ehuruväl jordbruksfastighet borde av hänsyn till de grundskatter m. m., varmed den vore belastad, deltaga i utgörande av bevillningen till staten i lägre grad än andra beskattningsföremål, något sådant skäl för en- lägre beskattning av jordbruksfastighet icke ägde rum inom kommunen, där inga grundskatter funnos.

Utan att därmed avses att giva ett slutligt omdöme om innebörden av den angivna fastighetsbevillningen av 3 öre per 100 rdrs värde må i fråga om grundskatternas inverkan till antagandet av denna bevillningsavgift påpekas, bl. a., följande. Den s. k. bevillningskommittén, vars utlåtande låg till grund för 1861 års bevillningsförordning — om än kommittén föreslog en bevillning för all fastighet av 4 öre per 100 rdrs uppskattnings- värde -— uppställde som princip, att bevillningen borde utgå med 1 % av behållna inkomsten. Beträffande inkomst av fast egendom anmärkte kommittén, att för denna skulle rätteligen lika avgift tagas av behållna inkomsten. Men, fortsatte kommittén, i anseende därtill, att de flesta fas- tighetsägare icke begagnade sådan bokföring, att deras behållna avkomst ens av dem själva med säkerhet kunde beräknas, antog kommittén, liksom

• Sida 33
•  Original

dittills skett, den behållna avkonlsten i allmänhet vara 4 % av det uppskattade verkliga eller gångbara värdet.. I enlighet härmed föreslogs bevillningen av (all) fast egendom till 4 öre per 100 rdrs taxeringsvärde. Vederbörande riksdagsutskott vid 1859—60 års riksdag, som ansåg att den nya bevillningsförordningen skulle upptaga en fastighetsbevillning av 3 respektive 5 öre, åberopade i fråga om bevillningen av jordbruksfastighet, att det synts utskottet lämpligast, att årliga avkomsten av jordbruksfas— tighet icke antoges till högre belopp än 3 % av det uppskattade värdet. Bland de skäl, som av utskottet. anfördes för antagande av denna avkast— ning, angavs icke förekomsten av grundskatterna.1 Debatten i stånden utvisar, att den föreslagna revisionen av fastighetstaxeringsförfarandet och därav väntad höjning av jordbruksfastigheternas taxeringsvärden in- verkat till den låga bevillningen av dylik fastighet. Förefintligheten av grundskatter-na framfördes i stånden av en eller annan förespråkare för jordbruket som argument, men spelade i debatten icke någon förhärskande roll.

I samband med grundskatternas avskrivande år 1892 höjdes som nämnts Ändring i bevillningen av jordbruksfastighet från 3 till 6 öre för 100 kr. uppskatt— fy'tmmääk' ningsvärde. Enligt vad departementschefen uttalade, förefanns emellertid "”$—%;? ' för landskommunernas del ingen anledning att till följd av ändrin— gen rubba det gamla förhållandet mellan jordbruksfastighet och övriga beskattningsföremål. Då dock den ändrade bevillningen av jordbruksfas— tighet medförde, att fyrktalet kunde beräknas lika för alla beskattnings— föremål, bestämdes, att i f 'åga om varje dylikt en fyrk skulle räknas för 10 öre bevillning.

1892 års beslut innebar en ändring jämväl beträffande beskattningen i stad av jordbruksfastighet samt i fråga om beskattningen av jordbruks— fastighet med hänsyn till landstingen. I berörda avseenden hade utskylder för jordbruksfastighet utgått efter bevillningen för dylik fastighet, d. v. s. efter repartitionstalet 0'03, vilken siffra nu på grund av höjningen av be— villningen ändrades till 0'06.

I fråga om utvecklingen av landstingsbeskattningen hänvisas f. ö. till Kommunalförfattningssakkunnigas betänkande IV, sid. 164 ff.

* Ur utskottets motivering må anföras följande: ?iHittills hava jordbruksfastigheter an- setts i allmänhet avkasta 4 procent, och med nuvarande låga taxeringsvärden har en sådan beräkning visserligen icke varit för hög, Men då det måste antages att taxeringsvär- dena hädanefter skola komma att betydligt stiga, har en jämkning iinkomstberäkuingen ansetts påkallad, för att vid bevillningens utgörande bereda något avdrag för de kostnader. som med jordbruksnäringens bedrivande äro förenade, eller för det däri nedlagda förlags- kapital. — — —— Ett annat skäl, som synes tala därför, att avkastningen av jordegendom icke bör beräknas allt för högt, kan hämtas från den omständigheten, att dylik egendom i allmänhet förvärvas mindre i beräkning att & köpeskillingen erhålla en hög ränta, än för att av en redan förvärvad förmögenhet med trygghet kunna påräkna en stadigvarande om än måttligare inkomst. Med en tilltagande folkmängd bliva ock de mindre jordpossessionerna, vilka sammanräknade utgöra största jordrymden mer och mer eftersökta och vid deras inköp fästas ofta ännu mindre avseende vid den avkastning, de lämna, då köparens behov och önskan att förvärva egen bostad härvid huvudsakligen bestämma försäljningspriset. För städernas invånare är däremot behovet av egen gård icke på långt när så allmänt, som för landets. Tillfällen att mot hyra få bebo annans egendom i stad saknas i allmänhet icke. I följd härav rättar sig oek köpeskillingen för stadsfastighet i allmänhet mera efter den avkastning sådan egendom lämnar. Av alla dessa skäl har det synts utskottet lämp— ligast, att årliga avkomsten av jordbruksfastighet icke antages till högre belopp än 3 procent av det uppskattade värdet; men att för annan fastighet, i avseende varpå nu antydda förhål- landen icke inträffa, densamma antages till 5 procent av uppskattningsvärdet.»

• Sida 34
•  Original

Nya regler är 1909.

Fyrktalsberäkningen upphävdes år 1909. Nämnda år stadgades, att kommunalntskylder skulle av en var skattskyldig utgöras i förhållande till hans inkomst, beräknad för jordbruksfastighet till 6 kr. och för annan fastighet till 5 kr. för varje fulla 100 kr. av taxeringsvärdet, samt i fråga om inkomst av kapital och arbete till det beskattningsbara belopp, för vilket bevillning skulle erläggas. till staten.

Stockholm den 31 oktober 1931.

Eric Thore.

• Sida 35
•  Original

Utredning rörande verkningarna av vissa förslag till ändrade repartitionstal för jordbruksfastighet m. m.

På grund av Kungl. Maj:ts beslut den I november 1930 har av under— tecknad jämte laiulskamreraren A. Lundevall och t. f. assessorn E. Thore företagits utredning rörande verkningarna av dels en sänkning av reparti- tionstalet för jordbruksfastighets jordbruksvärde från 0'05 till Om (alterna— tiv 1) dels ock en dylik sänkning av samma repartitionstal tillika med sänkning av repartitionstalet för jordbruksfastighets skogsvärde från 004 till Om (alternativ II), i båda fallen förenad med motsvarande ändring beträffande det. enligt 45 % kommunalskattelagen medgivna avdraget från inkomsten för vad som beskattats genom fastighetsskatt (procentavdraget). Utredningen har innefattat undersökning jämväl av verkningarna av en nedsättning av repartitionstalet för jordbruksvärde till 005 i förening med viss jämkning av de skattefria avdragen. Samtliga undersökningar hava avsett 1930 års taxeringar och de kommunalutskylder, som uttaxerats på grundval därav. Denna utredning, innefattande, förutom redogörelse för densamma, 17 delvis rätt omfattande tabeller, har av 1930 års kommunal- skatteberedning jämte skrivelse den 31 oktober 1931 överlämnats till stats— rådet och chefen för finansdepartemcntet. Departementschefen har åt mig uppdragit att — för att underlätta utredningens utnyttjande —— utarbeta en förkortad redogörelse rörande densamma, med tabeller upptagande det väsentligaste av undersökningens resultat och med en kortfattad kom— mentar, vilken emellertid i regel ej behövde medtaga sådana uppgifter, som återfinnas i kommunalskatteberedningens förenämnda skrivelse. Till följd härav har nedanstående redogörelse av mig utarbetats under sam— arbete med assessor Thore.

Vid utredningen hava undersökts de förskjutningar, som utdebiterings— satserna för landskommunerna (inkl. köpingar) bliva underkastade vid be- rörda alternativ. Undersökning härom har verkställts efter två. olika linjer. För samtliga landskommuner i riket har undersökts huru stor förskjutning skulle uppstå, därest repartitionstalen för jordbruksfastighet sänktes i en— lighet med de angivna alternativen, utan. att någon ökning inträdde i in— komstskattekronornas antal på grund av ändrade procentavdrag (maximal förskjutning). Denna utredning (niaximalundersökningen) åsyftar att visa de gränser, inom vilka en sänkning av repartitionstalen skulle komma att verka _ längre gående förskjutningar än de Såmedelst beräknade skulle för berörda år ej varit att befara. Beträffande 110 utvalda landskommu- ner, för vilka deklarationsmaterialet varit tillgängligt, hava förskjut- ningarna av utdebiteringssatserna undersökts med hänsyn jämväl tagen till den ökning av antalet inkomstskattekronor, som blir en följd av den med fastighetsskattekronornas sänkning inträdande minskningen av det s. k. procentavdraget. Här är alltså fråga om de faktiska verkningarna

Förskjutning av utdebite- ringssatserna. för landskom- munerna vid alternativa förslag om ändring av repartitions- talen för jordbruk;- fastighet.

• Sida 36
•  Original

av ändrade repartitionstal. Undersökningarna hava avsett förskjutnin— garna dels i de utdebiteringssatser, som utan avseende å möjligen före— kommande understöd av skatteutjämningsmedel fastställts för landskom— munerna, dels i de utdebiteringssatser, som skulle varit gällande, om d_v— lika understöd upptagits i kommunernas stater som inkomst. Utdebi- ringen för både den borgerliga och kyrkliga kommunen har medräknats.

Alternativ 1- Tabell 1 åskådliggör, bland annat, de maximala förskjutningarna i hur nor vid alternativ I enligt de beräkningar, vid vilka hänsyn ej tagits till 1 skatteutjämningsbidragen. De 17 kommuner, för vilka enligt berörda un- *: dersökning ökningen överskjuter 1'50 kr., äro följande:1

! ! Utdeb. per Maximal ök- ?iixåf'åui Stig? * i | ; skattekrona ' 'd beräkningar, vid * K 0 in m n n 5 L 9". n vid gäll. ning v1 vilka hänsyn tn- ] | rep.—tal alt. [ gits till skatteut— l :umnmgsbldragen i | kr. kr. kr. ( ' l l Slite ............................ i Gotlands 16'80 2'17 (1'86) 1.29 (1.10) i Sproge ........................... | ) 19-50 2.03 0.93 Sandby ........................... i Kalmar 16'80 1-93 (1.07) 1.05 (0'58) Falköpings östra landsk ....... I Skaraborgs 14-0 ;, 1-8 1 0.9 5 Ottravad ........................ » 15-30 1.7 ,; 0.7 9 Gårdby ........................... | Kalmar 17-50 1.7 3 0.33, ; Hyringa .......................... | Skaraborgs 13-30 1'6 9 Get) , i Grimmared .................... x Älvsborgs | 14-1 0 1.60 0.7 7 ! ; Vallstena ........................ i Gotlands ]5-60 1.6 1 0.85 1 * Orlunda .......................... i Östergötlands 12-43 1'58 1.07 ! Binneberg ........................ i Skaraborgs 13-20 1-53 0'83 Norra Möckleby .............. ; Kalmar 15-00 1.55 0.81 Sanne .............................. ! Göteb. o, Bohus 14-90 1- 55 (1-3 7) 0-73 (0-5 7) Bjärby ........................... | SkaraboI-gs 14-20 1'56 0.7 9 Nedertorneå ..................... | Norrbottens 40-35 155 (1.34) 0.39 (0.33) Nås ................................. i Gotlands 14-00 1'53 0-79 Fröjel .............................. i » 14'62 1'52 | 0.73

i De mammala forskjutningar 1 kronor, som skulle uppsta Vid alternativ I, 1 därest förekommande understöd av skatteutjämningsmedel upptagits som . inkomst i kommunernas stater, framgå av följande sammanställning. |

. _” i | = .. Antal kommuner, för vilka Vid alt. I uppstår maximal ökning Ar 1930 fastställd av utdebiteringen per skattekrona med Summa utdebiteringssats . _ . " "i ' ””' kommu- (utan skatteut- T.o.m. 0'11—| 0'26—l 0'51— 0'10— 1'01— 1'31— Över jämn..) 0 om | 0-25 0-50 075 1'00 1—50 2—oo _, nef D 2 IK]. kr. | kr. kr. kr. kr. kr. kr. 1 | I * T. 0. m. 5 kr. 2 91 i 82 I 60 | 4 ; _ — . _ _ 239 ! 5'01—10 » 8 198 410 738 343 i I 1 : —— — 1774 ! 10'01—15 » —— 9 ' 67 182 | 81 ' " 8 | —— —- 364 15'01— . _ _ . 6 16 12 | 5 2 | _ _ I 41 10 298 f 565 | 996 E 440 i 98 11 ! — _ | 2418 |

Tages hänsyn till skattentjämningsbidragen, inträffa de största maxi— ; mala förskjutningarna i följande kommuner:1 i 1 För de kommuner, beträffande vilka förskjutningarna av utdebiteringssatserna undersökts

jämväl med hänsyn tagen till ändring av antalet inkomstskattekronor, har den ökning, som sålunda beräknats uppstå, anmärkts inom parentes.

• Sida 37
•  Original

? ; Beräkningar utan hänsyn till

1 '

L & u Utdeb. per

skatteutjämningsbidrageu

I [ Beräkningar med hänsyn till 1 skatteutiämningsbidragen

- K i . .. , . Utdeb. per ? . .. _ . i o m m n n ? skattekrona vid PIM???” lfkllung. skattekrona. vid jMaminäalnlflernng t , ] gäll. rep.-tal * ” a ' ! gäll. rep.—tal . v '

' | ' kr. 1 kr, ! kr. i kr. 1 5 | * ! Skarstad ......... i Skaraborgs | 11'0 "» i 1' 11 ll'oo g 1'4 1

Hörsne med Bara Gotlands ' 11'4 () , l-zz-t 11'40 . 1'34 . Silte ............. t » 16—30 1 217 (lea) 13-34 1 1-29 (110) Högstena ......... 1, Skaraborgs t 11'00 * 1'23 (l'ox) 11'00 1'23 (l'oa) Ryd ......... » : 14'00 114 14-00 | 114 Hamra ............ t Gotlands ' ll'Ou 111 1100 | 1'1 1

Medelökningen för samtliga landskommuner utgör enligt de beräknin— gar, som taga hänsyn till skatteutjämningsbidragen, 0'35 kr. Motsvarande siffror äro i fråga om Svealand 0'29 kr., Götaland 0'40 kr. och Norrland 021 kr. De största ökningarna förete Gotlands län (0'54 kr.), Skaraborgs län (O'-19 kr.) och Hallands län (0'15 kr.). nomsnittliga ökningen eller 0'15 kr.

Västerbottens län utvisar minsta ge—

De maximala procentuella, förskjutningar av utdebiteringssatserna, som uppstå vid alternativ I, åskådliggöras av följande sammanställning.

(De

med vanlig stilsort återgivna siffrorna utvisa förskjutningar enligt de be— räkningar, vid vilka hänsyn icke tagits till skattentjämningsbidragen, me— dan siffrorna med kursiv stil angiva med hänsyn till nämnda bidrag be— räknade förskjutningar.)

ökning av utdebiteringen per skattekrona med

; Antal kommuner, för vilka vid alt. I uppstår maximal procentuell

Summa. kom-

__i

) 0 T. 0. m. 5 f, i 5101—10 % ! 10-01—1-2 ;>, * Över 12 % i mun" ! ! | : l 1 1 I 10 1 120 1 1 133 135 20 2 418 1 | 10 1 368 ; 954 ra 1 10 2 418 1

Enligt de beräkningar, som ej tagit hänsyn till understöden av skatte- utjämningsmedel, uppgår den procentuella ökningen i medeltal för samt— liga landskommuner till 5'38 %. land 4'18 %, Götaland 6'11 % och Norrland 3'15 %.

Genomsnittssiffran är i fråga om Svea-

Största. ökningen har

Remmarlövs kommun (utdeb. 7 kr.) i Malmöhus län med 13 %.

Tages åter hänsyn till berörda skatteutjämningsunderstöd, utgör medel— ökningen för samtliga landskommuner 4'72 %. J ämväl enligt nu ifrågava— rande beräkningar har Remmarlövs kommun största ökningen med 13 %.

Rörande resultatet vid alternativ I av den mera ingående undersökning, som verkställts beträffande 110 utvalda landskommuner och som enligt det föregående för dessa kommuners vidkommande _ till skillnad från maxi- malundersökningen — ger en bild av den verkliga betydelsen av den ifråga— satta sänkningen av repartitionstalet för jordbruksvärde, hänvisas till tabell 2. Kol. 8 i tabellen angiver i fråga om nämnda kommuner förhål- landet mellan tillkommande inkomstskattekronor och bortfallande fastig— hetsskattekronor vid berörda alternativ.

Tabell 1 ger jämväl en bild av de maximala ökningar i kronor av ut- deb1ter1ngssatserna, som uppstå vid alternativ II enligt de beräkningar,

• Sida 38
•  Original

vid vilka hänsyn ej tagits till skatteutjämningsbidragen. De största maxi— mala. förskjutningarna inträffa i följande kommuner:1

* ' i ix” . "ik ' g * * btdeb' per Maximal ök- Maximal ök— tv'lillalfll'lll [Wiik . skattekrona nin vid n' (_ vid ? beräkningar, vid 1 ¹ li 0111 111 11 11 1 l. ä 11 vid gäll. H;; ] I?” ” * v_11ka_häns_vn ta- i 1 ' rep.-tal & - 3 t F.!” till skatteut- ! 1 juuinmgsbulragen . [ 1 kr. kr. kr. 1 kr. ' 1 . 1 Storsjö 1 Jämtlands 1 530—117 1-30 (1'29) 3'51 (.fi-501 1—74 (1'711') Silte .. » Gotlands * 11950 ”217 (1'30) 2'45 12'091 1-44 (Inza) i Sproge * >> ' 151-50 2-0:1 2'31 1'00 1 Fröjel > 14'02 1'52 1-95 094 Sandby * Kalmar 16-50 1-93 11'07) 1 93 11071 1-05 (053 Nedertorucå ............... 1 Norrbottens 4-0'35 1'5'1 11'34) 1'90 (11101 045 (040) Ottravad ......... .. . Skaraborgs _ 15'30 1'711 1'3'1 O'SS . Norrlanda .................. 1 Gotlands . 1.3'30 1-31 (107) 137 (1'10) 1'11 (0'50) 1 Vallstena ................. ' » ?, 15-00 1111 1'81. O'sos _ Karl Gustav .............. 1 Älvsborgs * 18-10 111: (1 28) 1'80 11 nu) 0'83 10170) ; Falköpings östra landsk Skaraborgs 1 l—l'Oå 1'8 1 1'81 O'fl .'1 * Sanne ........................ 1 Göte. Bohus 14-510 1-31'. (1'37) 1750 (1'60) 084 101371) 1 Krogsered .................. *Hallands *1 15'00 1'10 (0'84) 1'76 (1'31) 0'8!» 101151) 1 Hy ringa ..................... Skaraborgs i 131'110 1-119 171; 01.14 1 ; Angain .............. Stockholms 18'20 1'11.) 1'71'1 : 0'31—1 * Hede ...... . ............... Göt.o.Bol1us* 12'50 1'41 1 7.1 O's—z

Nedanstående sammanställning askådliggör de maximala förskjutningzu i kronor, som uppkomma vid alternativ II enligt de beräkningar, vid vilkz hänsyn tagits till understöden av skattentjämningsmedel.

'. | År 1930 fastställd Antal kommuner, for vilka vul alt. ll uppstår mammal okmng 1 1

l 1 l utdebiterinvssats 1 av utdebiteringen per skattekrona med Summa 1 (utan skatfeut- 1 1'l_o m.10'11-—— 0 26—* 0 51— 0 75—1 101— 1-51— Över 1kommu'1 jämning) 1 1 010 1 0'21'1 0 50 10 '75 1' 00 1 150 '.!—00 2 kr . "” * kr. 1 kr. kl. 1 kl. kr. 1 kr. kr. ' 1 1 * 1 1 * * 'r. o m. 5111. ..1 2 721 31 771 7 _ _ 1 _1 __ 2391 501—10 .» s 141 I 946 675 534 153 17 ' 4 , — 1774 10 01—13 » ..1 — .1 21 139 152 311 _ 12 1 1 1 _ 364 1 15-01— .1 — — 4 s 111 91 211 1 . _ 1 41 1 | 1 1 | 10 * 218 * 352 899 1 709 1 39. * 2 — * 2418

Enligt sistnämnda beräkningar inträffa de största maximala ökningarna för följande kommuner: 1

1 1 Beläkuiugzu utan hänsvn till 1 Beiäkningnl med hänsyn till 1 skatteutjamnmgslndiageu skatteutjamnmn'sblmegen

* 1; 0 111 111 1.111 1 '.' Utdeb. per * Utdeb per . .. . ;

1. L & 11 . skattekrona vid Maxmlmll öklnllng1 skattckiona vid Hummel? oknlmgl

gäll. rep.-tal & v1 ut. * gäll. len.-tal Vid at I 1

| 1 kr. I kr. 1 kr. _

| ' '. .

Storsjö ............ * Jämtlands 1 20-07 31-51 ($$-50) 13-55 * 1'71 (1'781 1

Hörsnemed Bara Gotlands 11'40 1'58 11-40 1'58 1

1Silte ............. » 1 1680 : 2-45 (20111 1 13134 1-11 (1-131 | 1Ryd ............... 1 Skaraborgs , 14—00 1 1-44 1 1400 1 1'44 1 1Skarstad ......... 1 » 1 ]1'00 * 1-42 i 11'00 ' 1'42

1Sillerud ......... 1 Värmlands 1 10:30 1'20 1 10'50 1'26 1

" ..... Skaraborgs ' 11'00 1'23 (Pos) 1 ]1-00 1 1-23 (1 os) Värmlands 9110 * 1'10 108111 1 9'90 1 119 10 891 1

• Sida 39
•  Original

Tages hänsyn till skatteutjäinningsbidragen, utgör ökningen i medeltal för samtliga landskommuner 0'44 kr. Genomsnittssiffran är i fråga om Svealand 030 kr., Götaland 047 kr. och Norrland 0'37 kr. De största medel- talen förete Gotlands län (0134 kr.), Skaraborgs län (0'55 kr.), Östergötlands län (O'-51 kr.), Hallands län (0.30 kr.) och Jämtlands län (019 kr.). Lägsta siffran utvisar Västerbottens län med en medelökning av 028 kr.

De procentuella förskjutningarna vid alternativ II i förhållande till ut- debiteringssatsen vid gällande repartitionstal framgå av följande sam- manställning. (Siffror med vanlig stilsort utvisa förskjutningar enligt beräkningar, vid vilka hänsyn ej tagits till .skatteutjämningsbidragen; siffror med kuisiv stil angiva med hänsyn till nämnda bidrag beräknade föi skjutningar. )

Antal kommuner, för vilka vid alt ll uppstår maximal procentuell

ökning zu utdebiteringen per skattekron't med 1 Summa koni- ,, ,, , , ,,f,_ _ , , , T 0 m __ muner 1 0 1 ' '. ' ' 5'01—109; 10-01—1'1 ?,, . Over 12 ff,, 1 1 ',) 90 I * * 1 . - : IO , 698 1 393; 256 61 2 418 1 10 1 903 1 330 141 34 2418 .

Tages ej hänsyn till understöden av skatteutjämningsmedel, företer Stor— sjö kommun (utdeb. 2057 kr.) i Jämtlands län största maximala ökningen med 1698 %;1 därnäst följer Norra Ny kommun (utdeb. 680 kr.) i Värm— lands län med 14'85 %. 15 kommuner utvisa ökning med över 13 7 . I medeltal för samtliga landskommuner uppkommer en ökning av 6'67 %. I genomsnitt uppgår ökningen beträffande Svealand till.) ' 77 /6, Götaland 7 13 % och Norrland 5'58 %.

Enligt de beräkningar, vid vilka hänsyn tagits till skatteutjämnings— bidragen, inträffar största. maximala ökningen, 14'85 %, för Norra Ny kom- mun. 7 kommuner förete ökning över 13 %. Genomsnittliga ökningen är 5'85 %.

I fråga om resultatet vid alternativ II av den till 110 kommuner be— gränsade undersökningen hänvisas till tabell 2. Kol. 9 i tabellen anger i fråga om berörda kommuner förhållandet mellan tillkommande inkomst— skattekronor och bortfallande fastighetsskattekronor (för jordbruksvärde och skogs *ärde) vid nämnda alternativ.

Nedanstående sammanställning åskådliggör storleken av de maximala ökningar i kronor av utdebiteringen 1101 skattekrona, som tillkomma vid alternativ II i jämförelse med alternativ ]. (De med vanlig stilsort åter— givna siffrorna utvisa förskjutningarna utan hänsyn till skatteutjämnings— bidragen, medan siffrorna med kursiv stil angiva med hänsyn till nämnda bidrag beräknade förskjutningar.)

Antal kommuner, för vilka vid alt. ll i jämförelse med alt I tillkommer ökning

av utdeliiteiingen pe1 skattekrona med Summa '1'. m.1 1111_ 0- z.;_ '. 031_ 1' 0 71._'_1_1'01_ 1 1-51— 1 Över kommu— 1 0 1 010 (1'_ 27» 0710 0 75 1'00 ; 1'50 2'00 . 9 kr ne!” 1 1.111 kr. kr. kr. 1 kr. 1 kr. 1 ' 1 1 1 . 1 l ; ! 1 i 194 * 1338 * een * 214 3.) 4 g 2 ! _ % 1 5 2418 1 194 1 1483 ' 580 144 14 2 j 1 ! _ . _ ; 2418

” Tages hänsyn till uppkommande ökning av antalet inkomstskattekronor, blir förskjut- ningen 16 95” .. ,o

Alternativ II jämfört med alternativ 1.

• Sida 40
•  Original

Skattebördans fördelning i vissa lands- kommuner mellan olika grupper av skattskyldiga vid alterna- tiva förslag om sänkning av reparti- tionstalen för jordbruks- fastighet. Undersökning beträffande

110 kom- muner.

Undersökning beträffande 10 kommuner.

Enligt de beräkningar, vid vilka hänsyn ej tagits till skatteutjämnings— bidragen, har vid alternativ II i jämförelse med alternativ I Storsjö kom- mun i Jämtlands län största maximala ökningen med 2'21 kr.1 och Linsälls kommun (utdeb. 13'23 kr.) isamma län den näst största med 1'11 kr. Storsjö kommun har jämväl den största procentuella ökningen, nämligen med 10'69 %, 8 kommuner förete ökning med över 8 %. Medeltalet för samtliga landskommuner är Om kr. Genomsnittsökningen är ifråga om Svealand 0'13 kr., Götaland 0118 kr. och Norrland 024 kr.

Tages hänsyn till understöden av skatteutjämningsmedel, utgör största. maximala ökningen vid alternativ II i jämförelse med alternativ I 109 kr., inträffande för Storsjö kommun. Näst största ökningen har Bogens kommun (utdeb. 990 kr.) i Värmlands län med 0'96 kr!-' Procentuellt sett företer vid ifrågavarande jämförelse Norra Ny kommun i Värmlands län största maximala ökningen med 10'59 %. 7 kommuner utvisa ök- ning med över 8 %. Genomsnittliga maximala ökningen för samtliga landskommuner är O'U!) kr. Medeltalet är beträffande Svealand 010 kr., Götaland 007 kr. och Norrland 0'16 kr.

De förskjutningar av skattebördan, som alternativen medföra för olika grupper av skattskyldiga, hava undersökts dels beträffande de 110 utvalda landskommunerna dels, mera detaljerat, för 10 av dessa kommuner.

I fråga om var och en av de 110 kommunerna har företagits en fördel— ning av de skattskyldiga på två huvudgrupper, nämligen >>äga1'e och arren— datorer av jordbruksfastighet>> och »Övriga skattskyldiga» samt utrönts de procentuella förskjutningar, som skattebördan för dessa. grupper under— går vid ifrågavarande alternativ (se tabell 2, kol. 10—19). Till skatte- bördan för >>ägare och arrendatorer av jordbruksfastighet» har jämväl räknats beloppet av den skogsaccis, som i respektive kommuner utdebite— rats på grundval av 1930 års virkestaxering.

För gruppen »ägare och arrendatorer av jordbruksfastighet» inträdande lättnad av skattebördan blir större ju mindre andel av hela skattebördan i kommunen uppbäres av nämnda skattskyldiga och ju större minskningen av antalet skattekronor för gruppen är. Den procentuella Ökningen av skattebördan för >>övriga skattskyldiga» motsvarar exakt den procentuella förskjutningen av utdebiteringssatsen. Berörda ökning blir större ju större andel bortfallande fastighetsskattekronor utgöra av samtliga skatte— kronor i kommunen och ju färre bortfallande skattekronor återkomma i form av inkomstskattekronor.

En av ändrade repartitionstal föranledd höjning av skatteutjämnings— bidragen medför en ytterligare lättnad för gruppen >>ägare och arrenda— torer av jordbruksfastighet» och en minskning av skattestegringen för »övriga skattskyldiga». Medan den efter avräknande av nämnda bidrag uppkommande skatteökningen för sistnämnda grupp framgår av tabell 2 kol. 5—7, har den av angivna grund ytterligare tillkommande skatte- lättnaden för >>ägare och arrendatorer av jordbruksfastighet» icke varit föremål för närmare undersökning.

Den mera detaljerade undersökningen rörande förskjutningarna av skattebördan mellan olika skattskyldiga har avsett följande kommuner:

* Ökningen av antalet inkomstskattekronor är så obetydlig, att den verkliga förskjut- ningen Iör Storsjö blir lika med den maximala.

" Med hänsyn tagen till uppkommande ändring av antalet inkomstskattekronor utgör för- skjutningen för Bogen 0'71 kr.

• Sida 41
•  Original

Litslena i Uppsala län (Trögds härad), Järstad i Östergötlands län (Göst— rings härad), Bottnaryd i Jönköpings län (Mo härad), Norra Vram (Lug— gude härad) och Lyngby (Bara härad) i Malmöhus län, Hålanda i Älvsborgs län (Ale härad), Varv i Skaraborgs län (Vartofta härad), Ramnäs i Väst— manlands län (Snevringe härad), Ramsjö i Gävleborgs län (Västra Häl— singlands domsagas tingslag) och Adalsliden i Västernorrlands län (Ram— sele och Resele tingslag).

För belysande av ifrågavarande 10 kommuners allmänna karaktär sam— manställas här nedan uppgifter om ortsgrupp, folkmängd och beskatt— ningsföremål.

l ” i ' l, _ | i Fastiglletsskattcpliktig jordbruks— 4' l

| .. ,— , fastighet år 1930 TMK-— |A! 1930, (' l , " 'i 7.77" *k* Välde åttlll kom Till

, ' Folk—1 I Areal"? _l”, IDÅEEDÄTÄÄÄW annan , mnnal ,lskogsaccis

, ' Orts— mängd i Jord- , fastig— link. sk.1tt- år 1930

, kommun grupp, 1 jan." , Åk , Skogs— , bruks— 513355- Summa! liet år , beskatt- ! taxeiat ' , 1930 , — 01 1, ,,, ,,,,k , värde "”de , * 1930 , mugsbai rotvä1de .

1 * tusental tusentalltusental tusental! inkomst , , har , har , kr. kr. | kr. kr. 1 kr. kr. ! l ? , r , ) t 1

Litslena ...... 1 968 ,2 771' Gl 2 7325 2392' 0 [3026 2 994'6 185'4, 116110 28 600, .lårstad ...... | 385 654 87'1 :'1| 811 |". 39'9' 85125 37'8, 39 270 — , Bottnaryd . ., I 1 003 ,1083'? 8 34771 13376 5 1187'1'1, 2 565'1 15095 178 020 109190 , Norra Vram , | 1867117192 1 60 '.', 2 503 3 1680 2 7211) 1340'7', 493 680 25 410 Lyngby ; 1' 912 1 589- s, 20 0,2 5115 5.125171 eos-3. 114 880 _— . Hålanda .. 1 917 "!42' 01 4 335" 0, 1085" 0 359'6, 144511 99 3 71020 38 280* Varv . ...... , I. 534 42—6' 0 393' 41 453' 5 24? 477'7 (351'1, 64 780 270 , Ramnäs ...... ' l 2 104 [1 784" Sl 14 841'51 779 2 1 486'3 3 265'1 2 33517 957 270 141920 1 Ramsjö ....... ll 1 819 (504' 0 61 388 0 063' 5 4 788'5, (1852'0 241 a' 1113 050 298 870 , Ådalsllden 1 , 2 776 1 353"- ” i38 228 cl 2 346"? . 2 251"? 4 600'8 1191'7 532 020 357 900

Vid ifrågava 'ande undersökning hava de skattskyldiga i berörda koni— niuner fördelats i ett stort antal grupper. Gruppindelningen framgår av tabell Se och tabell Bb, vari de viktigaste undersölmingsresultaten sam— manställts. Vid gruppindelningen hava följts mera reella än formella grunder, så att. exempelvis en löntagare, som jäm 'äl ägt en mindre jord— bruksfastighet, hänförts till löntagare 0. s. v.

Tabell 3 a utvisar för envar av de redovisade grupperna antal skattskyl— diga (vartill räknats samtliga ägare och brukare av fastighet. samt övriga som i kommunen påförts beskattningsbar inkomst) ävensom procentuell förskjutning av skattebördan vid alternativ I och alternativ II. I skattebördan för ägare av fastighet har _— förutom allmän kommunal- skatt — inräknats skogsaccis, avseende å fastigheten avverkat virke, även om annan person är att anse som avverkare.

Tabell 3b upptager summasiffror och genomsnittssiffror för samtliga nu ifrågavarande kommuner. För de förekommande grupperna har an— givits antal skattskyldiga, antal brukningsdelar i fråga om jordbruksfas— tighet, arealuppgifter rörande dylik fastighet. hämtade från 1928 års fas— tighetstaxeringslängder, taxeringsvärden å jordbruksfastighet och annan fastighet samt beskattningsbar inkomst enligt 1930 års taxering, till skogs— accis taxera't rotvärde enligt samma års virkestaxering, procentuell andel i skattebördan (allmän kommunalskatt och skogsaccis) vid gällande repar- titionstal, alternativ I och alternativ II, procentuella förskjutningar av

• Sida 42
•  Original

Fin-skjutning av utdebite- vingssatscrna för municipal- smnhällen och landstingsma— rddm rid al- ternatira för- slag om änd- ring av: repar- titionslalen för jordbruks— fastighet.

Utredning rörande uar/:- ningama ar

ändrade repartitions- tal [är jord— bruksfastighet

12 förening

med riss jämkning ai: de skattefria

utdragen.

skattebördan vid nämnda alternativ samt slutligen skattebördan i kronor vid gällande repartitionstal och vid ifrågavarande alternativ. — I kol. 4—8 av berörda tabell anmärkta uppgifter rörande jordbruksfastighet gälla, där vederbörande dels äga dels arrendera jordbruksfastighet, all den jordbruksfastighet i kommunen, som de skattskyldiga i respektive grupp äga eller arrendera.

I en särskild tabell —— tabell 3 c — hava angivits verkningarna av repar—'

titionstalens sänkning för vissa enskilda skattskyldiga. De anförda exemp— len få ej anses giva en bild av förhållandena i respektive kommuner i dess. helhet, då de representerade typerna kunna ingå i en förhållandevis helt annan omfattning i kommunerna än i exempelsamlingen.

Jämväl i fråga om municz'palsunnhällena hava de maximala förskjut- ningarna av utdebiteringssatserna varit föremål för undersökning. De. ändringar, som ifrågavarande alternativ medföra i fråga om nämnda ut— debiteringssatser, äro synnerligen obetydliga. Inom 60 av rikets 206 mn— nicipalsamhällen finnes icke jordbruksfastighet. I 7 andra samhällen har utdebitering av municipalutskylder år 1930 icke förekommit. I övrigt in— träder ökning allenast vid alternativ I för 7 och vid alternativ II för 8 municipalsamhällen; i intet fall överstiger denna ökning 0111 kr.

Även beträffande landstingen hava de maximala förskjutningarna av ut— debiteringssatserna undersökts. Förskjutningarna framgå av följande tabell. ,Utdeb. per, Ökning av ut- Utdeb. per,Ökning av ut- I skatte- . . _. skatte- . . . | . , deb1te11ngen . , debitenngen , . _ _. =krona nd ,_ , , . _. krona nd , , _ ,,, l..1ndst1ngson11aden * äll nde , Landstmgsonnaden ..1, d , g_ ” hur. 1 Alt. 11 53 a” & 'Alt. 1 Alt. 11 1 ep.-tal rep.-tal ', kr., , kr. kr. kr. ' kr, kr. i l * l , Stockholms läns! 1'85 , 001 002 Älvsborgs läns 1.90 , 0.03 ! 0'04 l_J__ppsala ” , 2'10 , 0,05 0,04 Skaraborgs » 2-10 » 0'06 0-07 bodermanlands » , (1:90 , () on 0 03 Värmlands » 2.40 , 0.04 0.07 O__stergotlands ) ' f 20 , Olo" 0'0' Örebro » 2'011 , 003 004 mekOngS * ,3'10 0:04 0:05” Västmanlands >> 2'00 , 0'03 , 0'04k lx'ronohergs » , 2'01) 0 0-5 0 0. Kopparbergs ,, 2.10 , 0.03 , 0.06 kalmar lans norra ! 2.33” 0.0? 0.03 Gävleborgs » 900 (1113 , 0-05 , » » södra , ?” 0:04: 0:06 Västernorrlands » 2'84 ' 0'03 1 0'05 .Gotlands lans, 22-17 ().O. 0 08 Jämtlands ,, , 3.08 , 0.06 , 0.1.3 lältfklllgc >> , 53354 () 03 0.04 Västerbottens » 3.23 , O'OG , 0-11 kristianstads , 210 001. () 0. Norrbottens » 3.16 0.03 , 0.05 Malmohus >> , '2'20 0'07 ! 0'07 , Hallands » , 2'10 0'05 ,! 0'00 Medeltal för samtliga, , , Göteb. o. Bohus :: 1'77» O-oz'. (ros: landstingsomräden, 9:28 004 '0'06 j

Beträffande de 10 kommuner, för vilka vid de i det föregående 0111— nämnda alternativen uppkommande förskjutningar av skattebördan för olika grupper av skattskyldiga varit föremål för närmare undersökning, har jämväl undersökts, vilka verkningar en ändring enligt alternativ I av repartitionstalen för jordbruksfastighet skulle medföra, därest nämnda ändring kombinerades med viss jämkning av de skattefria avdragen. In— alles hava i anslutning till inom kommunalskatteberedningen" uttalade önskemål åtta olika förslag, betecknade a)—h), rörande dylik jämkning varit föremål för undersökning. De föreslagna jämkningarna innebära,

• Sida 43
•  Original

( l . &

att skattskyldiga, vilkas besl—zattningsbara inkomst icke överstiger visst lägre belopp, skola, sedan de skattefria avdragen enligt kommunalskatte- lagens nuvarande regler å dem tillämpats, tillerkännas extra avdrag (som alltså icke äro föremål för s. k. >>bankning»). Avdragen hava antagits ifrågakomma blott beträffande kommuner i ortsgrupperna I och II. De olika förslagen till jämkning skilja sig från varandra dels i fråga om det belopp av beskattningsbar inkomst, som skulle utgöra gräns uppåt för avdragens åtnjutande, dels rörande avdragens storlek.

Berörda förslag rörande jämkning vid alternativ I av de skattefria av— dragen framgå närmare av följande tablå.

Ortsgruppl & Ortsgrupp II 1 Till allmän kommunalskatt bc— * Tillkommande ? Tillkommande ( skattningsbar inkomst, _Vlll lixtra av- extra avdrag 1 Extra av- extra avdrag vilken extra avdrag tlll' drag för hustru och drag för hustru och komma ' varje barn ' ' varje barn kr. 1 kr. kr. kf- l a) högst 1000 kr. ..................... 40 20 * 20 E 20 » - b) ;> 500 » 40 20 ] 20 l 20 c) , 1 000 T*, 40 — 20 i — ' d') » 500 >> 40 _ 1 20 f _ ; e,) » 1 000 » 30 — l 20 l — * ' [) » 500 >> 30 » — 20 l _ l '! g.) >> 1000 » ..................... 20 — 20 l ** 1 * h) » 500 » ..................... 20 : — 20 » ,

Förenas alternativ I på sätt nu angivits med jämkning av de skattefria avdragen, blir utdebiteringen per skattekrona uppenbarligen större än vid alternativ I utan jämkning av avdragen. Skillnaden blir enligt sakens natur i allmänhet störst enligt a) och minst enligt h). Den i förhållande till alternativ I utan jämkning av avdragen tillkommande ökningen av utdebiteringssatsen varie'ar vid a) från 022 (Ramnäs) till 1'29 kr. (V arv) och vid 11) från 015 kr. (Ramnäs) till 032 kr. (Varv). I medeltal för ifråga- varande 10 kommuner utgör utdebiteringssatsen vid gällande grunder 11'4:: kr., vid alternativ I utan jämkning av de skattefria avdragen 1203 kr. samt vid a)—h) 12'59 kr.—1210 kr.

I övrigt hänvisas rörande verkningarna av en sänkning av repartitions— talet för jordbruksvärde i förening med jämkning av de skattefria av- dragen till tabellerna. 4 a och 4 b.

Tabell 4 a upptager i fråga om envar av berörda kommuner och för olika grupper av skatt-skyldiga beloppet av allmän kommunalskatt (skogsaccis ej in 'äknad) vid gällande repartitionstal, vid alternativ I utan jämkning av de skattefria avdragen och vid alternativ I i förening med dylik jämk— ning. De skattskyldiga hava uppdelats på >>ägare och arrendatorer av jordbruksfastighet>>, >>ägare av annan fastighet» och »övriga skattskyl— diga», d. v. s. huvudgrupperna enligt den i tabellerna 3 a och 3 b berörda undersökningen för ifrågavarande 1.0 kommuner-. Under de tal, som angiva beloppet av allmän kommunalskatt för gruppen »övriga skattskyldiga», ha— va med kursiv stil anmärkts sammanlagda beloppen av allmän kommunal- skatt för i nämnda grupp ingående löntagare med taxerad inkomst av högst 1500 kr.

• Sida 44
•  Original

Tabell 4 b upptar-ger för de 10 kommunerna tillhopa en mera detaljerad fördelning av de skattskyldiga. Tabellen angiver för varje upptagen grupp beloppet av allmän kommunalskatt vid gällande repartitionstal, vid alv ternativ I utan jämkning av de skattefria avdragen och vid alternativ I i förening med dylik jämkning enligt olika förslag ävensom procenttal, bely- sande vid nämnda förslag uppkommande förskjutningar av skattebördan.

Stockholm i november 1931.

Carl I'V . U. Kuylenstierna.

_"iu—AÄA—AV'.

===—uu una-D...—

• Sida 45
•  Original

ae

| 1. 'Förskjutningarna av ntdebiteringssatserna för allmän kommunalskatt i rikets

antalet fastighetsskattekronor för jordbruksfastighet utan ändring av antalet inkomstskattekronor.

landskommuner vid minskning av

[Antal kommuner, för vilka vid alt. 1 uppstår ökning Antal kommuner, för vilka vid alt. 11, uppstår ökning utdebiteringen per skattekrona med

av

utdebiteringen per skattekrona med

?o 0.0 "to

_] a: '0 0 kr. k .. a. ,. |

0

>=? :1'1 &

|

Summa

8,17

Ökning i medeltal

010 kr. 0

få 0 ?

cio ?o ("l—"; m I 0.0 "fc;

'76— 00 kr,

1'51— 2'00 kr.

Över 2 kr.

!

Summa

| 1 0 H -4

12i

of: v-n

0 kr. 25 kr, "*

4|15

-1 N O

id alt. 11

nor ';

[23

Stockholms . Uppsala........... . Södermanlands Östergötlands Jönköpings , Kronobergs ............... , ..... ! Kalmar........ Gotlands Blekinge Kristianstads Malmöhus Hallands ............ Göteborgs och Bohus Älvsborgs......... ..... . ....... .... Skaraborgs . ..... . Värmlands .. Ölebro ........ . Västmanlands .................. Kopparbergs ..... . ..... Gävleborgs ........... Västernorrlands Jämtlands ...... Västerbottens ..... Norrbottens

För samtliga landskommuner

därav för Svealand » » Götaland...... » » Norrland............ Utdeb. per skattekrona enl. gäll. rep.-tal: T. 0. m. 5 kr. 5'01—10 »

10'01—15 »

15'01— »

För samtliga landskommuner

313

38 16 4

701 48 29

l;— &; H

29 14

111 788 518 236 179 88 31 531 399 194 78 31 11

60 4 —- 647 427 127

”lllllq'l"

118

5 CD

CD 0.5 'I

1'111'1'1l'm11|||]1'||'|'|"1'1111='

(N :O CD 1—4 I”"!

Gli—.":wL—QOL—CQHGIFCYF (N v-4

.—

'"Illllmlllll'WIIllmwlillåmm"1

H WooIIS

25 22

8 32 11 23 13 26 20 35 13 27 8 26 7 13 8 10 31 45 35 99 10 15 12 19 25 48 14 55 9 19 11 23 9 20 11 25 7 13 8 20 7 12 ä 9 _ i) 305 641

84 164 196 418 25 59

81 77 216 540 8 22

17

_.

minut—mmmmvmmwr— v—i

26 16 1

01?!”— "IQD '?

O r—l

I ;O V'

356 219 68 36

Ö] ["—_| In'ZL—HiliIk—CQ

aka*llll IGNIIr—g mg 23 16

89 146 —; 128 —1 87 —i 107

2» 92 _— 36 — 145 —* 237 —[ 86 _: 87 _, 219 _ 262 — 89 _ ör. —, 66

f)?) : 25! _ 63 ¹ 60

l _! 86 i

30 25 31 2 418

—3 555 2 1 632 ¹ 231

_ 1 mi

— 364

31 41|

må":— eva-eocen:

_qcai- suvar—v

öooöooöooooöocoooooooooo

Om

• Sida 46
•  Original

rf.—.- __:ram

Tabell 2. Verkningarna av ändrade repartitionstal för jordbruksfastighet i 110 utvalda landskommuner.

| Tillkommande

Före skatteutjäm- Efter skatteutjäm- 323533]; Procentuell andel av totala ning nmg fallandeiaatig- skattebördan ._ V_ hetsskattekrl _ Län och kommun (11111. Ök— Ök- dim.. Ök- 1 Ök- 1 Gäll.grnnder1 "meh- ning ning "mall-1 n111g1 ning Vid ' Vid Äg. & skatte- vid vid ”" vid 1 vid alt. 11111. 11 arr. av

skattn—

hwaaU-thllkmm atlan. n 55. % då; . kr. kr-

i fast.

| skattebördan (+ = ökning; '

— : minskning) 1 ä 1

Alt.l 1 Alt. ll

__ 1 Äg. o.. Uv- 1arr. av riga ,

| ¹¹ Procentuell förskjutning av 11 1 1 ¹

Äg. o.

last. 1 last.

1 213145

1

Stockholms län. ' | U11nnge.. . .. .. .. 15'40 0'114 0-111 11'98» Gottröran . 13'72 O'SS 1'11 11'03 Ostuna ....... . ..... . ...... . 17'00 1-21 156 13'24 0'11 4'80 0711 0311 1-30

¹ 7 s 1 9 10 1 114116 1 1 1 1 0-34 3-27 1-40 36 43 63 5 ¹

¹

¹

1— n

83-80 66-20 32-40 57'60-— 7 0- 00 13'16 123-05 :'18- 45141' 55'78 44-22 55-00 44-91 — 4-.' 0'64 2'86 5'68 57-62 42- ss 54-50 45-40 53-73 46-27 — 5-

0-11 4-04, 4'67 20'67 79-311 151-011 80-91 18-91 81-09 — 7'6

++++ OÖÖÖ

O ..1 0 o 00 ,,. 3 :: ccs CD

Uppsala. län. Håbo—Tibble Litslena ........ Arnö ..... ....... .. 12-26 Dalby........................ 14-90 073 Rasbokil..................... 770 030

Södermanlands län. ' , 1 Bergshammar. . 03 31 Hölö 0-47

^{1 1} .1 071 10'65 10-14 62-12 37'88 59-78'40-22 en 41-05 — 3-17 1 1 1

0 to .::f:

mdc moon-11— . ncomwo lovad-ao! 10

58

0'81 9-99 51-05 74-17 25-83 72-12 27'88171'52 28'48 — 2-70

0'64 3'79 3-011 04-40 35'60 61-75 38-25 60-11' 39'38 — 411 33-00 67-50 32-44 66-09 33'01 65-97 34-03 —— 218 57-03 72-40 27-54 71-73 28-27 7137 28-68 — 1 01

mnöov FIF-4

oc nu CO CO v—i oo O »:

car—41— . ; ÖÖOÖÖ

ooöoo O 'N oo &) .J 0 g: 0

:*1 [_ H -4 7—4 _—

0-30 0'21 0-22

01 HI.— at

de:

1 ³ 28-84 53-39 46'61 50-95 49-05 50-50 49-41 — 4-57 ⁴ 8-90 41'98 58-02 39-54 60-40 39-24 60'76 — 5'81 Taxinge 8-00 031 s 49-51 60-39 39-11 59'81 40-19 59-30 40-02 4 1 Råby-Rekarne 11-25 1'16 73 9'86 64-05 35-95 61-11 38-59 (10-33 39'67 — 4'59 LCIbO 16-40 1-50 11'461 0531 6-691 7-20 59-22 40-75 56'23143-77 55-50 44-50 — 5-05 Östergötlands län. . 1 ' - 1 Bön-um . 551 4-70 71-51 28-49 69-47f30-53 68-30 31-70 -— Gårdebyn 9'38 11'12 67-07 3233 650134» 64'61 35-39 — 9 0 4

91 1— b— 00

NN

o ? ao

va & co v IHÖ =S ?” CJ HLDF ? ooooo &10 .a? oooo—

| S +++++» +++++ ,+++++' ++++ -++++

måg-1.175

4: & NN CO (7: [_ o

m'cé'

Lillkyrka ............... . 5-25 19-12 fia-2 30'38 67-001 313-00 66-97 33011,— Järstad ..... .. 12—00 —10 4-35 07-11" 32-37 64- 35-37 64'47 35-531— Svinhult ............. .. ...... 6'00 23'90 36-35 801. 19-s7 7909 20-31 79-23 2077 —

'— H

hotat-n ÖÖÖÖÖ L'J . T*, ÖHÖHÖ

1

ducado-Gro

20115 "#10 (:>—sb— ':Q H

Jönköpings län. ()ggestorp .. . .. .. 5'40 Bottnaryd ... 8 Sandvik ....... .. ............ 1 7'50

9

:: wo l—ON

48-23 51-771 73-20, 26-80.

¹

51-41 5-70 50'63 49-37

7-0!) 4898 73-04 26' 0

0-15 65'62 83-12 81-41 18- 59 81-17118-s 908 3309 55-10 41-10154—3 1451,

47-42 52- 58 —— 72-51 27- 10. 81-01 53'83

:o

++++ ++++

». ?"” . o

rl 'N'-4 (Doo

Kävsjö .. 1

Kronobergs lan. 1 Furuby Uråsa... Södra Ljunga Annei-stad

-11oiv'-1:'o

?v—iöå'l öo'o'o

o 3. ca .,. :D

nn 9:11?

71 1—

no na:— Cbr-*Om

¹ > ¹

O ao

059 35-11 32-10 71-02 215-015 010 47-18 49-11 67'84 82-0c 0-07 25-70 25-01 61-27 011 187 116-111 63-30 70-14 29-86 135-911 34'021 68-97 65'89 31-11 8-451 11-511' 61-51 38'401160'601 39-101

++++

J—1 du

#70 _.

1—c TOIGEOD 7—4

1:- o r—

w—u—a—go 010175?” Nc ha

.n. :s-

in

7-1

• Sida 47
•  Original

& ' 0 10 11 11 10 13 '_ 1.1

1 1 1 1 42-70 53-17 77'10122'84. 76-74 23'25170-0-1123-01. 28-47 35-02 70-10 29-57169-21 307 68-11 14-90 15-27 65-45 34-55 63 ..1 36-751 62-4 41-85 4185 72-00127-31. 70-95 29-05170-0

37-07 60-30 52-52 44-71

. Kalmar län. * Rumskulla.. - Kristvalla. .. ¹ S:t Sigfrid ................. ¹ Sandby .....

ööö—1

lav—lv!!!— H*mo

; Gotlands 155. ¹ Hall ..... . ......... . ...... ¹ Hang-var ....... Gotham ; Norrland.-1 Träkumla .. Stenkumla ...... .. Silte ..................... .. Hablingbo ............... ..

8-42 10'63 69'93 1-85 1-95 47-15.

:: |— 1—

9-31 12-71 69-70130.21 67-53 17'35 19-08 82-57117'10, 81-17 39-41 39-35 01011 38'71-1 59-51 65-11

lv :a (—

03 1:37:

42'3-1 44-17 66-1-01 12'89 123-22 78"85'2l'151 21-27 23-3 69-50130-111

car—4-

. C: C occascéö

Blekinge län. Torhamn I:]destad . Oljehult

Ysane.....

0'311 0'01. 125-3 _ 0371 0-3 36-10 37-15 '1 0'401 0-541 8'70 ' 6-10 15-17 42 0-05 1-3 2 1 13-30'16-05 47

(30-21 6077 54-

⁰ 50-21.,40'701 50-30? _

7-1 (—

.- 110-381138-55 61-151— 5-154-70 44-131 303 46-37] 53-03

d.) v—R L— 1— 71 dorkon'n

3

Quim?” =: 11—

Kristianstads län. , Ingelstorp ..... . . 0'68 1 () Vä........... ................ 8'301 ()'40.' O'

0 0

i» :o

-'50 1531 15-34 6 -27 24-37 24-57 5 0732 12-02 14-33 3 0-50 12-12 11-80 5

⁷¹ 58'5 1150-29149-7 136-80" 63-14

'D

Emislöv..... .. 10'00 0451 Matteröd .. . 12'45 0'78

Malmöhus 15.11. Jonstorp ................ .. 450 020 020 0 Norra Vnm 11-50 0-30 0-42 .1 7-17 Lyngby.............. ...... 14-50 1-43 1'4310'8- -70 1-50 Fru Alstad . 7-90 0-75 075 -75 870

o 0 1

10 In (**-$&

48-37151-0

33-54 66-10 30-64169'36 30-03 29-50 70-50 27-10 72-90 26-03 57-07 41-9357-00 69-75 30-75 66-05 33-05166-35 57-11

Q

7—1

10-33

v—1 b— 00 &. än

man

'=- c:.-s D | '.'”

! c

551.120 ”44310

0) få!

= .v 63 O 0? W

** 17.7

?- :o

¹ O O')

:D I!)

3 N OOP—11 lä OI OCD—500110

:D

Dalköpinge... 6-00 0'30 0-30 32-22 57-11 412-591 Onnarp 10-00 0-90 090 5111 66-00 33-97166-09 Björka ..... 14-70 103 1-20 1 10-11 13-50 55-35 44-05 52-07 47-93 51-50 Norra Rörum 6'00 0-21 0-23 3 34-25 45-70 49-83 50-17 48'11 51'89 47'91

Hallands län. Tönnersjö Krogsered Hunnestad .

10 b- 'N :o .a 05 01 -.11 _. O [— H ”P

25 'å')

#maämmbcb

'N N

9-00 085 0-90 800 0-54 0-01 9-75 14-44 67-71 32-20 64-85 35-15 15-00 054 1-31 10-79 040 0-03 22'68 23'61 68-43 31-57 66-00 33-34 8-20 0-72 07; 8-20 07? 072 1008 10-14 58-29 41-71 54-09 45-37 Gödestad 9-70 1-11 1-11 8-05I 0-70 070 6-50 679 73-04 26-30170-02 29'38 Landa.................. ..... 11'50 0-99 0-90 59-14 Om 0-40 10-00 9-50 54-40 45-54150-54 49-40

_ mött—7- QOIQC'J'IF

N

++++ ++++++++ +++++ ++ in

Göteborgs och Bohus län ' Kareby 12-02 1-04 1-0510-20 0-50

05 Ödsmål................ 1150 0-73 078 9'35 0-35 03

++++ ++++++++ +++++ ++

⁶ 17-31 17'84 6587 34-13 62-91 37-09 62'88 37- ⁷ 15-00 14-75 51-1s.48-81 48-10 51-90 47'89 5

• Sida 48
•  Original

Tabell 2 (forts.). Verkningarna av ändrade repartitionstal lör jordbruksfastighet ! 110 utvalda landskommuner.

” H Filllkonåannlge' | Procentuell förskjutning av : Före skatteutjäm- fEfter skatteutjäm- 131.353 0.011? Procentuell andel av WW”- skattehördan (+ : ökning; ning ning- (allandefagtlg. skattebördan __ = minskning) hetsskattekr. | Län och kommun Gän- Ök- ' Ök- Gäl]. Ök. . (jk- Gäll.grundel Alt. I | Alt. II— Alt. 1 Alt. II % utdeb- ning ,- ning utdeb. ning ning Vid Vid Äg. o, __ Äg. o. Äg. 0. _. Äg. o. .. ÄE- 0 | ' Skäft'e_ vid I vid ska??? vid vid alt. I alt. I] arr-uv Ov- arr-av Ov- arr—anv Ov— nyt—(lav Ov- ayr-aavl krm alt. 1 alt. 11 krona,alt.1 alt. 11 % % ggg; riga ggg riga high; riga. &!ng nga ggn kr. kr. 1 kr. kr. & kr. kr. fast.. | 5 | 0 7 s ] 9 10 + 11 12 | 13 [| 14 i 15

Öv— riga

fast. lust. last. 1 fast.

10] 17 H 18

Sanne....... ...... . ........ 14-90 1-87' 100 10-071 0737 0'68 4-17 418 71-91 28-09 69-12 3088 68-08 31-02 — 388 + 9 9 Bottna 12132 0-50 001 9-87j 0-28 029 16-81 16'82 53-13 46-87 50-04 49-00 50-87 49'18 — 4-12 + 4-03 ——

Älvsborgs län. Mo ......... . 10-00 042 00 Hålanda ...... 13-70 0-90 10 Ornungn .......... 8'60 052 05

15 09

0-42 25-25 20-99 56-40 43-00 54-57 45-43 53-09 46-01 — 324 + 0'48 7-47 22-77 69-40 30-54 67-35 32-65 67-10 32-90 — 3-04 + 0-57 35-05 3402 72-40 27-57 70-70 29-24 70-01 29'89 — 2111 + 0-70 11'48 13-18 58-08 41-92 55-12 44'85 54-39 45-01 —— 510 + 045 17-95 22-00 62-70 37-30 60'88 39-02 60-07 39-93 —- 3-70 +

! om N|.——

Karl Gustav 18'10 1'28 Alekulln 12-90 080

u:;- (0le— G=

OOGI

I O äwéhw

Skaraborgs län. I Särestad......... ......... 14'05 0'59 0'59 1 '9 * Gillstad..................... 11'50 0-73 081 Varv ....... ..... 16-00 0-05 068 1 Högstena .......... 11'00 1'08 1'08 1 Tived........................ 7'50 0-34 043

Värmlands län.

Olmc 13-00 058 1-09 10-00 0-42 051 16—07 15-77 61-77 38-23 59-29 40-71 58-09 41-01 — 401 + 4 Huggenäs 13-04 080 1-01 10-98 047 0-54 32-56 32-04 75-87 24'15 74-22 25'78 74-00 26-00 _ 217 + 2 Oatervallskog. 7-oo 0-14 0-04 7-00 014 0'84 36-10 31-29 70-40 29-60 69-31 30-19 68-00 3107 — 084 + 2-00 — 2- 4

i 2

0-31 55-00 55-70 73-70 26-24 72'67 27-30 72-05 27'85 — 1-45 + 1 0-39 21-05 21-47 63-91 36-09 61'62 38-03 61-37 38—03 — 3'58 + 3 0-32 4'85 5'08 29-35 70-05 26'48 73-52 26'86 73'67 — 978 + 4-00 —10' + 3 + 1

vd (— :: GI

1'08 11-07 11-53 71-99 28-01 69-25 30-75 69-24 30-70 — 3-01 0-43 33'49 56-81 75'88 24-12 74'78 25-22 74-51 25-40 -— 1-45

"lm!!! eos-= 0007—40

Bogen. 9-00 0'18 0-30 51-90 0'18 039 2390 23-17 65-35 34-05 64-73 35-27 62-24 37-70 — 0-95, Ostmark 10% 0-20 0-50 909 O'ogl 0-24 45-11 50-78 65-47 34-53 64'85 30-10 63'88 36-12.

Örebro län. Kil........... . 6-00 0-25 0712 6 Norrbyås .. 9-00 0'50 053 9'

[ Kräklinge ....... 9-00 0-07 071 9

. Vike1-............. ........ 8-001 0-15f 0 7 0-2:1 032 34-28 3510 61-90 38-04 60-43 39-52 60-10 39-90 0'731' 0-35 24-43 24-71 53'85 46-15 51-40 48-54 51-30 48-70 (.)-07 0-71 13-07 ]5-05 63-53 36-47 6083 39-17 6008 39-82 0 1

+ 3 — 4'44 + 521 —— 4 + 7'44 —- 4 + l-ss — 8

”:>—75— .a 114 o ::

Mcdåker................ ..... 8'00 0-51; 063 S'ooi 0- 0-03 19-43 18-02 61-52 38'48 59-00 40-94 58-51 41-49 Ramnäs..................... 7'40 0'06? 0'12 7'40- 0

052

? E - i

Västmanlands län. i | I I

I I | 010 14-44 10'69 33-7—3 00-25; 32-47 07-57. 30-97 69-005— 3-71 &

, - 0-12 40-04 41-07 25-97 74-03 25-33 74'07 24'80 75-20 9-42 0-.13* S'Js 0-29, 034 15-22j17'78 61-00 38-97159-20 40-74 58'87 41-10 12-50 0-72 (1- 10% 0-37 010 15-00'16-10 50-7139-22—17-07 52-18*47-05i52-06-

• Sida 49
•  Original

:> -1

16 i)!

..4

Kopparbergs län. . : » Aspeboda 0 029 0-44 19-92 07 9 51-17 48-89 49-30i50-07 Silvberg....... .0 0-14 0-10 19- 551 0 38-49 61-52 37'93-62-07

-1 Malingsbo 0 0-27 000 3-321' 0 77-52 22-49 76-81 23-19 75-95 24 o.» —

Våmhus..................... 0 0-12 0-24 38-20141- 19 78-13 21'87 77-09 22 :11 77-25 22-75 —

Gävleborgs län. . Årsunda... 690 0-30 099 15-90126-94 53-45 46-55 51-44 48-50 50-95 49-15 __ Trönö 14-50 0-44 033 28-88737-85 61-04 38-90 59'86 40-14 59-49 4051 — Ramsjö 8-39 027 0-97 3-49] 209 58-82 41'18 57-50 42-50 54-09 45-97 — Ilsbo 13-15 0-07 0-97 28-04-37-54 56-05 4395 53-81 46-19 51-73 46-27 ——

37 —— 5-47 ¹ 9 —— 3-50 318 — 2-00 ² 00 — 1-10

Oh

++++ ++++ ++++ ++++ ++++ +++

(* lr- 4 —— 31270

10052

7-—'—3 :?:-'(: öö

r—mfx

IDO 0

4-35 — 4'80 3-03 —— 254 3 5

'.D 09 o to 1— N 'N

-22 -— 814 -10 — 4-14

man'-nn r—l

mowu '.DOIDOG 70—01—14

AD ?”.-= 0000 oo en "ICD .. 0.05Ir OOOO

Västernorrlands län. i * Ljustorp...............,._... 16-40 0-49 094 11-27 0-24 040 28-0026-24 61-77 38-23 6001-39-09 59-57 40-40 — ! Sånga......................... 14-15 0-41 069 9-03 0-17 030 28-00 32-41 6109 38-97 59-99'40-11 59-13 40-87 — 1 Ädals—Liden ......... 14-00 0-26 041 10-70 01?» 0-21 36-95 48'88 58-29 41-71 5753 42-47 5700 42-94 — 1-30 Bodum . 9-40 0-11 0-24 8-93 0-09 019 58-49 71-59 68-03 31-37 68-25 31-75 67-84 32-10 _— 05

Jämtlands län.

2'99 —— 3-50 290 — 3-11 1-90 — 2-11 1

:a 1—

mama

aom-D ooo-au:

13-00

07 10-05 0-99 040 13-72 18'09 5907 40-99 56- 80 43 20 56-08 43-92 _ 384 1000 0-5

1 0 1

095 0'88 8-02 0-27 042 11-92 15'58 74-53 25-47 7319 26 81 72-41 27-59 — 1-so 1 17

3

10-97 0-52 0-00 631 7-19 73-57 26-49 71 -90*2807 71-07 28-93 — 2-23

16'30 -50 1355 004 1-70 0150 047 76-30 23-70 74- 9925-71 72-30 27-70 — 1-93

Storsjö 20-67 * Västerbottens lin. Lövånger ............ 10-00 030 0177 8-19 0-10 012 46-72 47-49 63-02 36-98 61-91 38-09 61-05 38-05 — 1-70

Malå, 8-00 015 0-25 7-07 0-00 009 43-24 60-19777-03 22-97 76-01 23-99 76'80 23-70 _— 0-55 Tama 13-90 0-91 086 11-20 0-35 030 8-35 813 47-77 59:28 44-09 55-91 44-52 55-48 -— 6-45 Fredrika 5'80 000 0-10 580 0-00 010 60-05 70-29 70-11 29-59 69'80 30-20 69-28 30-72 — 0-44

oo LD N

V' O O Q'

xouoefow

3-00 — 2-17

Norrbottens län.

Arjeplog 12'80 0-10 0'26 10-10 008 014 58-24 67-29 66-79 33-27 66-93 33-07 66-07 33-93— 000 Nedertorneå 40-35 1-34 1-00 12-00 033 0-40 13-10 1495 44-70 55-30 42'86 57-14 42-50 57-50 — 4-12

| i

117

t -25 _— 0-99 ' Tärendö. 17-70 027 0-40 12-05 0-13 029 52-05 65-80 76-95 23-05 76'60 23-40 76-35 23-05 — 0-45

1 3-32 — 4-92 1-52 — 0'79

++++ ++++ ++++ ++++ ++++ +++ |

Medeltal för samthga före- nämnda kommuner Medeltal för kommuner mom Svealand ..... Medoltal för kommuner mom Götaland Medeltal för kommuner inom Norrland

+

; ; 23-33l30-22 57-07 42-30 56-09 43-97 55-40 44-54 _— 2-94 397 — 3'88 j 20.84i26'07 51-94 48-00 50-21 49-79 49-52 5048 — 333 + 3-00 —— 400 + 5-041

19 90

+

23 88 57-85 42-15 55-59 44-41 55-20 44-74 — 3-91 + 71-00 — MSF" 6-143

; I 1 3 [ 32-01 4175 63-0236-38 02-00 37—74 02-01 37-90 _ 151 + 2'64 — 2-59'+ 4.1.1 3.

• Sida 50
•  Original

'llabell 3 "a. Verkningarna in olika grupper skattskyldiga av ändrade repartitionstal för jordbruk! _._._._.._..______ Litslena. Järstsd Bottnaryd Norra Vram :» > . ; Procentuell (Ei Procentuell få Procontuell .; Procentuell (* ' ” P P ;;. förskjutning ';; förskjutning ; förskjutning gg. förskjutning ?. _ E'; E. E— %: Alt. 11 41011 ?J- Alt. 11 Altll ?,; Alt. 1 | 111511 ; 11151 141111; I. Ägare och arrendatorer av jord- bruksfastighet. a, oAg. med fastigh. under eget bruk. Akerareal _ 2 11:11 ......... 2+1-111 + 347 6+0-03,+ 1-30 9— 6-95 — 5-31 1-—13-4s —l3-7 » 2-1— 10 >> ......... 22+0-00+ 1'66 8—5-04 — 550 80— 3-54 — 4-10 3—11-09—12-3 » 10-1— 30 » ......... 22—4-54 — 303 4 — 8-50 — 8-92 8 — 477 + 5-29 3 _ 13-51 — 13-7 » 30-1— 50 » ......... 11—5-37— 4-99 1—8-98— 8'88 1— 5-79— 690 — —— — » 50-1—100 ':' ......... 11—7-55— 6-s5 1—8-18— 8-99 — _ — — — _ » 100.1— » ......... 4—8'59'H 8'74 — — _ _ _ _ _ _ _ Skog-somr. o, div. omr. utan åker 4 +3-43 —10'98 l— 1'96 _ 12-10 — — —— 1— 3-22 -— 18'3 _. Sammanlagt för a 76—3-74— 5'92 21—7-36— 7'88 98— 3'93— 4-51 8—12-40—13-5 b. Ag,_ med fastigh. utan-_ i 1. ég.,som ejcrläggnlastigll.-skntt 30+7'71+ 9'97 14—l-9'23-1— 9-71 18+ 1'0-2+ 0'04 G+ 3'41 + 3.7 i 2. Ag., som erlägga lastigl1.-sknlt -— —— — ] —7'94 — 910 ]+ 2'35+ 3'78 — —— + ; Sammanlagt för () 30+7'71+ 9'97 15+7'95+ 8-20 19+ 1'79+ 0'93 6+ 3-41+ 3'3 ' ('. Arrendator-er. 1. _Arrq som erlägga fastiglu-skatt Akernreal —2 har ...... — _ ] +3'58 + 4'04 — — —— 22—11'97 —11'8 ; » 2-1—10 » ...... 7—1-95— 099 1—8-97— 8-57 20— 6-89— 609 29—10'48—10'3 10-1—30 » ...... 11—6-92— 5-27 7—4-08— 405 14— 9-03—11-20 20—13-15—13-0 ' » 30-1—50 » ...... 7—9-27— 8-59 —— — —— 2—14-29—12-99 3— 7-54— 7-0 » 50-1—100 » ...... 5—9-12— 8-01 2—8-97— 8'88 — — _ 2— 3-79— 3-5 , 100-1- » ...... _ — _— 1—8-98— 8-50 _ — — 3—13-83—13-0 Sammanlagt 30—8-03 — 710 12—6-94 — 7-19 36— 8'48 — 909 79—10-54 —10-9 2. Arr., som ej erlägga fastigl1.-sk. _ — — l+9'23 + 9'71 1 + 2'80 + 448 — — — Sammanlagt för (: 30—8'03 _ 7*10 13—6'78 _ 702 37— 8'35 '— .9'53 79—10'54 _ 10231I d. Till gr. I hänförliga, som tm- | setts ej böra inordnas iförest. ] grupper. 4+7'29+ 8'96 — — — 11+ 1'58+ 110 4— 47.9— 671] Sammanlagtför I 140—3-29— 4-10 49—4-50— 4-74165— 1-04— 100 97— 8'28— 8-01 1 därav Fys. pers ....................... 136 —4'38 — 3-29 47 —4-70 — 4-95161— 2-24 — 3-25 95 — 8'41— 9-0i 1 Stat, kommun o. dyl........ 4+3-7s— 9-17 2+0-54+ 4-47 3+ 2-50+ 3-95 2+ 3-11+ 3-67 Föreningar m. m ............. _ -— — — —— — _— — — —— — -— Aktiebolag ..................... _ — + — _ — 1— 3-05—13-02 — — . *II. Äg. av annan fastighet, tills. 42 +?” +10'24 21 +9'28 + 971 39-1— 2'08+ 4'25 14+ 227 + 25 ' där.-w Fys. pers ......................... 41+7'93+10'24 20+9'28+ '7 37+ 2'60+ 4'22 10+ 3'20 + 3'4 va1*11v1ö11t.m.liögst1500k1'. 10 +7'98 +10'24 5+9'28 + 971 5+ 286 + 4'48 — — — Stat, kommun o. dyl, ......... 1 +7'93+10'24 — —- — _— —— — I+ 3'41+ 3'6 Föreningar m. m ............... —— _ _ 1+9'23,+ 9'71 _ — — I+ 3'41+ 3'6 __ Aktiebolag ........................ —- — — — — 1 — 2+ 2-90'+ 4-49 2+ 1-99+ 2-2 3111. Ovriga skattskyldiga. a. Löntagare. Tax. inkomst +1500 kr. 157+7-93+10-24 52 +-9-29+ 9-71129-1— 2-80+ 4-48211+ 3-37+ 30 1510—53 000 » 7 + 790 + 1024 3 +9-29 + 9-71 8 + 290 + 4-48 222 + 334 + 3-5 3010—6 000 » 3+7-91 +10-22 2+9-23+ 9-71 4+ 2-79+ 4'40 22+ 3-41+ 3-0 * över 6000 » — — — — — — — — -— 5+ 3'41+ 3'6 ? Sammanlagt för a 167 +7'93+10"24 57+9-23+ 9'71141+ 2'84+ 4'42460—1— 3'30+ 3'0 : b. Rörelscidkare. . | | 1 Tax. inkomst —1500 kr. 4'+ 7-03 +10-24 5+9-23+ 9-71 8+ 290 + 449 4+ 3-41 + 3-0 1 1510—3 000 » ]+7-90+10-24 — — — 1+ 2'86 + 4-48 1+ 3-4_1+ 3-0 ? 3010—6000 » _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ ; över 6000 » 1+7'76+ 9'99 — —— — —— —— -— — -— — z Sammanlagt för !; 6+7-so+10'05 5+9-93+ 9'71 9+ åsa-+ 4'48 6+ 3'41+ 3'0 + 0. Andra än löntagareochrörelseidk. - ! Tnx. inkomst —1500 kr. 5+7-93+10-24 2+9-29+ 9-71 8+ 2-110+ 4-48 3+ 3-41+ 3-0. * 1510—3 000 » _ _ _ _ _ — 1 2'86+ 4-49 2+ 3-41+ 3-05 3010—0000 » _ _ _ _ _ _ _ _ 1+ 3-41+ 3-00 över 6000 » _ — — — — — — — — — —— — Sammanlagt för 0 5+7 99+10 24 2+9u23+ 9'71 9+ 2'86'+ 4'48 6+ 3'41+ 361; Sammanlagt för III 178+7-91+10-21 64+9-2s+ 971159+ 2-s4+ 4-47'471+ 399+ 311! därav Aktiebolag ........................ 1f+7-113+10-24 _- _ _ _ _ _ _: — — — '

• Sida 51
•  Original

_MLj'n-gby +__ Hålanda. » .. _VVerv ++ Ramnäs Ramsjö Ådalsliden > Procentucli +5 Procontuell %: l'ioccntucll ++;. + Proccniuell %: + Procentucli & Procentuell förskjutning +; förskjutning ++ ;. fö1skjnining +_ + förskjutning ';; + förskjutning ;. förskjutning ..... ?. _ ._ 3 5 .____ ä __ &”; ___ Alt. 1 Alt. 11++j£ + Alt.] + Ann ?. Ait. 1 + A11 11 ... +A_ .1 +Alt. 11 :— + Alt. I+ Alt.11 ;". Alt.I|Alt.II + + ++ 1 _ ++ + + | 30—0'13I—0-72 12 *10'2'l—l0'67 I+ .i'oG-I- M.»: I+lå'on—15-31 12— O'7s++ 7'62101—4'32—3'86 15—6'01—15'59 74— 541 ' 6'70 8+— 7'03— G'ss 21— 2'72— $'% 45— 2'sul— 1'27132—3'11—4'75 32—7'65—7—53 4— 6-7:— 713 4—11'21 —11'nz 1:5— 6'07— 8'21 2— 2-99— 3'84 12—1'99—3'49 3—8'011—8'04 _ _ _ — _ _ 1— 8'00— 7'03 — — — 1—1'62_2'69 2—8-46—8-41 _ _ -— 1—12-72—13'35 2—13-so+14-ss _ _ _ — _ _ jimsan—844 1+ 1'79—111-717 2+— 3117—1774» 3— 0—15— 301 1— 092+— 941 14+1'62+2'59 17—6'97—7'00 91— 5'50— 7051 lör 9351—10-51, 44 ' 4'79— 643 60— 154.— 631260—239—3'38 17+9'85++9'87 4+ 6-50+ 7'02 4++ 394+ 4-2s 4+ 0'79+ 1'45 — _ + _ _ _ — +1—8-4o+—8'44 _ _ — _ _ 3— 9119—12-23 — G'Gål—IO'SS 3—2'65—3'01 +18—+—4.19+4'21 4+ 6'so+ 7'112 4++ 3.14 + 4'28 ?i— 547-— 651 3— 6'65:_10'98 3—2'65—361 + _ .' _ — _ _ _ — —- — _ 1—11'90—17'32 _ _ _ — _ _ 2—8'46—8'44+ 2.'— 8-49— 351 _+ _ _ 25— 6-25— 6"98 _ _ _ 2—0'24+1-os 10—8'46—8'44 0— 7'10— G'as 1:1306—13'21 18— 5—42— 592 _ _ _ —— — _ 1+—8*13—8-11 — _ 3+—1315—13-15 1—14—32—16'17 _ _ _ _ _ _ 2—8-46—8-44 — — _ 1—1328—13'10 1—12-32—17-18 _ _ _ _ _ — 1—8-46—8'44 1—11'00—10'5. — —— _ 1—15-76—15'44 _ — — — —— _ .16—8'42—8-41 32— 9-43— 89" 5—13'20—13—14 47— 8-35— 9-111 — — 2—0'24+1'os 2—7-70—7'68 _ _ _ _ _ _ 17+ O'sc + 15.5 53+ 3'13+11'62 51+1'88+2'94 8—840—838 32+— 94.3— 8'97 5—13'20+13'14 64— 6'61— 7'11 53+ 3'19+11'62 53+1'63+2'so +52+7'16—7'21+ 3+ ägo-++ 389 — _ — 5— 0'81— 3'32 4+ 2'90—10'37 15+014—0'46 ,5—6—53—6-55030— 3'26— 360 25— 981—10'08120_ 244— 4-49120— 223— 810 331—1-29—o-os +60—6'57—6'53 126— 3'36— 3'61 21—11'36—11-41112— 6'22— 7-17113— 1'32+ 1'98 315—2-26—3-14 "3—8'45—8-43 4+ 3'75— 7-22 4+ 3'37+ 9-25 3— 1'74— l'sz 3— 1'08— 9'39 2—3'84—2'91 — —— — — — —— +.— —— + —— —— _ — — 1+1'77+2-ss 2—2—01-1-99 _ _ _ _ — —— 5— 0-51— 352 4— 2-00—10'37 13+0'22*—0'4s 56+9-57+9-5o 41+ G—sol+ 7132 38+ 355+ 315 7.'+ Oss-+ 1'58 08+ 3*21+11'62134+1'78+2'88 53+9-52+9-55 40+ 6-so|+ 7132 34+ duon-+ 4'28 68+ 0'86+ 1-55 62+ 3'21+11'62128+1'75+2'86 21+9'86+9'87 6+ 6-so+ T's-z 9+ 4'06+ 4'28 7+ O'so+ 1'58 27+ 3'21+ll'62 40+1'1'b+2'88 l+9'85+9'87 _ _ _ 1+ 4'06+ »1'28 1+ 0'86+ 1—55 _ _ — 1+1'88+2'94 +1+9'86+9'87 _ _ _ 2+ 4'06+ 4'28 4+ 0'50'1- 1'55 4+ 3-21+11-a2 4+1'ss+2-94 +1+9'86+9'87 1+ 6-so+ 762 1+ 2-so+ 2-31 2+ 0'81i+ 1'58 2+ 3-o1+11-sz 1+1'33+2—94 .63+9'79+9-82103+ 6'54+ 7-35 90+ 4-03+ 4-25 414+ 0'86+ 1-53 319+ 3'1s+11-5s 311+1'sa+2'94 8+9'85+9'87 10+ 6'so+ 7'62 18+ 4'os+ 4'28 254+ 0'86+ 1'58 66+ 3'21+11'62 63+1'88+2'94 6+9'85+9'87 2+ G'so+ 7'62 1+ 4'os+ tuva 33+ 0'86+ 1'58 15+ 8-21+11-02 13+1'83+2'94 1+9'85+9'87 — _ _ _ —— _ 11+ O'ss+ ,1-58 _ — -— 1+1-83+2'94 +78+9'82+9'84110+ 6'68+ 7'49109++ 4'06+ 4'26 712+ 0'86+ 1'58400+ 3"19+11'60388+1'83+2'94 + + 9+8-5o+8-52 B+ 4-85+ 5-5—1 3+ 4'os+ 4-25 14+ 0-sc+ 1'58 3+ 3'21+11'6'2 13+1'83+2'94 ! 1+9-47+9'5o+ 1+ 6'80+ 7'62 _ _ _ 8+ O'ss+ 1-55 5+ 3'11+11-51 2+1'88+2'94 — — _ 1+ 6-so+ 7'62 _ — _ _ _ _ 2+ 3'21+11'62 2+1'sa+2'94 — — — —— —— — — — —— 3+ 0'86+ 1-5s _ _ _ 3+1'83+2'94 10+8'71+8'7s 5+ 6'35+ 7'14 3+ iab-+ 4'33 25+ Osu—+ 1'5s 10+ 3'17+11'57 20+1'83+2'9-1 3+9'85+9'87 B+ 4'75+ 5-44 3 4'oc+ 4-28 3+ 0-so+ 1-55 7+ 3'21+11'62 19+1'sa+2'94 1+9'85+9'87 _ — _ _ _ _ _ _ _ 1+ 3'21+11'62 5+1'88+2-94 4+9'85+9's7 8+ 4'75+ 54.1 3_+ 4'on+ 4'2s+ 3+ 0'86+ 1'5.s—+ 8+ 3'21+11'62 24+1'83+294 92+9-75+9-77128+ 6-5s+ 7'30 115+ 4-05—1— 4'26 740+ 0-so+ 1-55418-1— 3-19 +11-eo+132+1'sa+2—o4 _ _ _ _ _ __+ _ _ +*._ _ _ + _ _ _ + 3+1'88+2'94

• Sida 52
•  Original

Tabell 3 b. Verkningarna å olika grupper skattskyldiga av ändrade. repartitionstal lör lord-

Jordbruksfastighet

ii

1 _Antal Antal Areal 1 Taxeringsvärden *1 åskatt- d- z : ” ' " ? ? 'skyl— 25:12". zum- Skogs- 4343. 52434: så??-” 4 diga g mark vurdc varde 1 i delar ' har I] . tusental tusental tusental ; l ul kr. kr. kr. 3 1. Ägare och arrendatorer uv jordbruksfastighet. i a.. Ägare med fastigheten under eget bruk. Åkerareal — 2 har ........................... 175 175 229'7 553'2 416'1 221 4.38”) ] » 2-1— 10 » ........................... 442 435 23782 12 9914 32406 11206» 4367-1 | » 10'1— 30 » 104 98 1 656'9 7 403'9 2 220'5 573'9 2 795'4 » 30'1— 50 » 18 18 7240 1 592”) 720'9 86'0 80617 » 50'1—100 » 17 15 10428 698”? 919'6 58'4 978'0 » 100'1— » 4 2 350'0 129'0 253'0 31'4 284'4 Skogsomr, oc'h diverse områden utan åker ......... 31 31 223 16 234'6 456'0 1 949'5 2405'6 Sammanlagt för a 791 774 6 4029 39 6035 8 2326 3 841'9 12 0755 (7. Ägare med fastigheten ularrenderad. 1. ng. , som ej erlägga fastigll. _skatt ............... 97 91 2 383'9 1 881'7 2 614'2 210'3 2 824'5 2. Ag., som erlägga fastigh,-skatt .................. 12 12 147'1 877'8 209'1 96'7 305'8 Sammanlagt för I) 109 103 2531'0 2759'5 28233? 3070 31301? c. Arrendatorer. 1. Arr., som erlägga lastigli.-skatt .................. Äkerareal __ 2har ........................ 24 24 34'9 16'9 76'9 1'1 78'0 » 2'1—— 10 » 111 111 639'2 637'9 677'6 55'1 732'7 » 10'1 —— 30 » 87 83 1 396'0 1 099'1 1 609'5 1220 1 731'5 » 30-1— 50 » 17 16 626'6 215'0 679'3 22'9 702' ; 50'1—100 » 13 13 8405 259'9 899'6 408 9104' 100'1— » 7 7 1 005'2 18'7 1 041'8 ].'6 1 043' 4 ' Sammanlagt 259 254 4 5424 2 247'6 4 984'7 243'5 5 228' 21: 2, Arr., som ej erlägga fastigh.-skatt ...... 125 125 681'7 935'9 702'3 81'0 783' 3 . Sammanlagt för 0 384 37.9 5224'1 31834 56870 32441 60115 : d. Till grupp I hänförliga, som. ansetts ej böra in- i 1 , ordnas i förestående grupper .................... 48 47i 36776 88 9596, 60859 6 75310 128398 ' Sammanlagt för I 1 332 ' 1 därav Fys. pers ........................................ 1 276 Stat, kommun o. dyl ........................... 30 Föreningar m. m ................................ — * Aktiebolag ......................................... 25 I , II. Ägare av annan fastighet, sammanlagt ............ 528 11 ”188 154'6 2611 131 274”?! därav Fys. pers .......................................... 493 9 1611 —18'ö| 2315? 20 25'4: varav löntag. med tax, ink. högst 1500 kr, 130 2 — 4-5 0 ol 0'3 ] : Stat, kommun o.dyl.. ........................ 6 — —— — -— -— — Föreningar m. m. .............................. 17 — —- — — — Aktiebolag ....................................... 12 2 202”? 111 1 037 8' 11'11 049 " III. Övriga. ukattakyldiga. a. Löntagare. Tax. inkomst —1 500 kr ......................... 1 949 7 10'8 8'2 34'5 02 34"? 1 510—3 000 » ........................ 659 6 120 14'9 29'0 1”? 307 l 3 010—6 000 » ........................ 101 2 4-0 — 41 0": 4": 1 över 6 000 >> ....................... 18 — —- — — — —— ] Sammanlagt för a 2727 15 268 231 67'6 2'0 69'6 b. Rörelseidkare. ' Tax. inkomst ——1 500 kr ........................ 66 3 5'0 18"? 111' 0'2 10 » | 1 510—3 000 » ....................... 20 2 20 — 2 9 — 2 ') I 3 010—6 000 » ........................ 5 — — —— —— —— , —- över 6 000 >> ........................ 7 —— 22'8 4'0 ]8'7 0 4 10'1 i Sammanlagt för b 98 5 298 227 327. 0'6i 341? i 0. Andra än löntagare och rörelseidkare. Ä: ' Tax. inkomst ——1 500 kr ......................... 61 3 O 2 70 o' 11 U'?» 30 1 510—3 000 » 10 — — _ _ l _ _ 3 010—6 000 > 1 —— — —— — ? —— _— över 6000 >> —. —— — —- — i —— —— | I Sammanlagt för 0 3 02 7'0 Sui 36 ' Sammanlagt för 111 2897 23 5613 528 1037, 28! 107 5 _ , därav Aktiebolag .......................................... 4 -— _ , , Totalsumma 4 757 412 7091 132 159 1 17 372 5 10 917 aizs 201 s !

• Sida 53
•  Original

ruksiastighet i 10 utvalda landskommuner. Sammanställning för samtliga kommuner.

| .. .. .. B'eskutt— Skogsaccis-I Procentuell (Hillel av totala. Äggalitilågiiråäiilät'; Totala. ååzgååoäliinslålgläitgiå ommu- nmgsbar pliktigt skattebordan ! likn.; _ : minska.) i kronor ink. (vid ”323213 & , G""ll d " - & an 0 522313; fastigheter Alt. 1 Alt. ” +| 414. I grunder 414. I Alt. 11 kr. kr. % f:, ; % kr. kr, kr, 26 560 3 560 1'34 1'3 —— 3'48 — 261 7 050 6 805 6 866 100 870 100 990 8'3 2 S'? —— 3'88 — 476 43 847 ' 42168 41 760 18 060 57 220 4'26 4.21 _ 5'44 — 601 22 826 21 585 21 441 2280 16 880 108 1'07 — 533 — 552 5761 5454 5443 450 2270 1'04 1'04 —— 9'00 — 901 5816 5289 5292 — 730 024 024 —— 8'69 _— 8'74 1 322 1208 1 206 37 280 125 060 3'21 3'02 + 054 —— 550 16190 16 278 15299 5 185 500 306 710 1949 1919 — 3'91 — 535 102 812 98 787 97 307 62 080 6 610; 1'48 1'4 + 66 6 804 7 256 7 293 3 790 2 090; 043 04 2 —— 530 2 284 2163 2 137 65 870 8 700 1'86 1-8 + 364 9 088 9419 9 430 580 —- 012 011 011 — 11'46 602 533 533 7990 — 1'0'1 098 099 + — 7'78 5412 4991 5001 6160 — 227 200 205 — 9'22 11495 10435 10415 1 410 -— 0'95 0'85 U'Sö —- 9'98 4798 4319 4328 8 540 _ 1'42 1-32 1'32 740 7 212 6 678 6 676 _ 1'48 1'30 1'31 —11'86 7486 6599 6623 24 680 _ 7'31 6'62 6'63 — 982 37 005 33 555 33 576 34 490 — 06 0-71 073 1'84 3526 3591 3734 59 1704 — ' 733 7'36 —- 835 40 531 37 146 37 310 ' i 268 210! 694 560, 1825 17— 7.9 — 0-87 _ 93 414 92 605 90 227 578 750 1 009 970 4093 4620 —— 3'21 — 245 845 237 957 234 274 30-14 3004 — '57 — 160 120 152 796 152 302 3449 3'52 + 084 — 18 578 18 734 17 840 000 , 000 + 177 + 7 7 7 . 123-10 ' 12'64 -— 1'07 — ' 67 140 66 420 64125 290 870] 2 11-91 1205 + 2150 + 58 793 00372 61 083 224 580 — 15'4 :; 650 + 3'37 + 31819 32 891 33 420 25 830 — 038 090 + 413 + ' 4287 4464 4563 _ — 1-17 ]'18 + 212 + '- 5794 5917 5977 15 610 — 050 051 + 510 + 2 480 2 557 2 599 50 680 270 EH & 3'77 + 1'64 + 18 700 19 007 ; 19 087 i +. 1 634 220 — 13'71 13'96 11 + 3'70 + 67 058 69 538 | 70 760 717 530 14'06 14'34 + 268 + 72 411 74 349 % 75 313 290 910 601 610 + 33 1 + 29 504 30 482 30 928 167 870 —— 23'05 .fi-07 + 223 + 15128 15 466 ' 15 560 1 810 530 3743 3797 + 311 + 184 101 189 835 i 192 561 40 960 — 0.33 050 + 440 + 2 816 2 940 l 2 967 32 330 — 0:19 0-40 + 347 + 1 900 1 966 i 2 014 21020 -— 0'44 0'46 + 3'16 + 2 185 2 254 l 2 311 69 830 200 1-40 1—41 + 147 + 6966 7096 ! 7170 164 140i 200 251 231; + 2'81 + 13 867 14 256 14 462 18 870” + 0'1 u 0'10 + es-s 7 + 2 377 2 4459 2 494 14 200 — O'sn 0'36 + 3'04 + 1 741 1794 1 814 2 910 — 007 U'!) 7 + 341 + 335 346 847 35 980 —-— 092 092 + 350 + 4 453 4 60.9 4 655 2 010650 200| 4110 4175 + 3 10 + 202 421 208 700 , 211 678 26 230 —— 3'23 3'26 + 1.99 + 3620 3692 ? 3731 2 880 2701 010 440 10000 1 10000 i 507 050 ; 607 029 _ 507 085 '

• Sida 54
•  Original

Tabell 3 c. Verkningarna i avseende på enskilda skattskyldiga av olika lörslag rörande sänkning av repartitionstalen lör jordbruksfastighet.

" .. Till kommu» Allmän kom- 1 Ager eller brukar jordbruksfastighet Ager nal inkomst- munalskatt Civil- ?"?” skatt ' stånd ” 'g' x - _ Gäl- ) rkc 111, rn. antal, Areal, har Jord- Skogs- Summa het., tiafl sååå. lande barn _, bf_st' värde tax: 77%" in— ningS- grun- Alt. HAlt. I Åker Skogs- varde värde "” e komst blå; mt- der mark kr. kr. kr. kr. kr. kris kr. kl'. kr. ' 1 2 3 + 4 5 0 7 s 9 1 o 1 1 1 2 1 :: | Litslena. Uppsala län. J ' (Ortsgru pp I.) Hemmansägare ............ g 1 1 — 4 000 — 4 000 — 1 710 720 76 82 84 Hemmansägare ............ g 1 3 — 5 600 400 6 000 -— —— ——- 28 25 26 Hemmansägare ............ g 10 —— 10 200 __ 10 200 _ __ _. 49 44 45 Hemmansägare ............ g 2 3'6 — 3 600 — 3 600 —- 1 510 340 44 46 47 Hemmansägare ............ g 1 19 — 15 200 — 15 200 — 730 30 75 75 76 Stärbhus .. .............. — 136 15 12 800 2 900 15 700 — — — 70 65 75 Hemmansägare ............ g 3 46 24 35 000 3 500 38 500 — 2 150 680 232 251 255 Hemmansägare ........... g 39 —— 27 900 — 27 900 — 940 220 151 159 162 Ilemmansägare ............ g 00 _ 40 200 _ 40 200 _ 1 170 420 225 243 248 Hemmansägare ............ g 3 57 _ 46 000 _ 46 000 _ _ _ 219 197 201 H emmansägare (fastig- heten utarr. Arrend. erlägger fastigh.-skatt) g 16'7 6 15 200 700 15 900 — 740 120 10 10 11 Egendomsägare (fastig- heten utarr. Arrend. ' ; erlägger fastigh.-skatt) _ 51 24 40 600 2 800 43 400 — 2 060 2 060 164 177 180 ! Arrendator (erlägg. las— ' ; ngn.-skatt) ............... g 8 _ 6 500 — 6 500 _ _ _ 31 28 29 Arrendator (erlägg. fas- : tigh-skatt) ............... o 15” 7 8 15 900 1 300 17 200 — 670 160 93 99 102 ' Arrendator (erlägg. fas— tigh-skatt) ............... g 2 16” 7 6 15 200 700 15 900 —- — —- 75 68 68 Arrendator (erlägg. fas- tigh.-skatt) --------------- g 1 19'5 4 15 800 500 16 300 — — —— 77 70 71 Arrendator (erlägg. las- , ,» ngn.-skutt) ............... g 3 51 24 40 600 2 800 43 400 —— — _— 203 184 185 ' Prost ....................... o -— — —- ! — — 20 000 8 520 8 010 716 773 789 Stenhuggare ............... g _ _ — ' _ _ 3 300 3310 2 560 217 234 239 F. d. banvakt ............ g -— —— — — — 1 000 1440 690 59 63 65 Dräng ........................ o — — —— —— — — 700 190 15 1 6 1 7 Banarhetare ............... g 5 — — —— _— — _ 1 500 100 8 9 9 Kvarnarbetare ............ g 2 — — — — —— — 1 870 880 70 76 77 Statdräng .................. g 4 — — — —— -— — 1 200 30 2 3 3 Statdräng .................. o — — — — — — 1 200 690 55 ' 59 60 | Statdräng .................. o —- —- —- — —— — 800 290 23 25 25 Lyngby. Malmöhus län. ? (Ortsgrupp I.)

_ Småbrukare ............. g 2 -— 2 800 — 2 800 — 1 430 680 123 134 134, " Småhrukare ............... g 1'5 — 2 500 — 2 500 —- — —— 22 20 20 1 Småbrukarc ............... g 2 — 7 000 — 7 000 — _ —- 61 56 56 1 F. d. arbetare ............ g 1 _ 2 000 _ 2 000 _ 780 140 38 40 40 * Hemmansägare ............ g 2 9 _ 9 000 _ 9 000 _ _ _ 78 72 72 1 , llemmansägarc ............ g 6 9 — 8 100 — 8 100 —— 1 820 180 97 100 100 Hemmansägarc ............ o 14 — 28 000 —— 28 000 2 000 -— — 244 223 223 1, Hemmansägare ........... g 1 12 — 11 400 —— 11 400 — — — 99 97 97 ' Hemmansägare ............ g 27'5 —— 18 000 — 18 000 —- — —— 157 143 143

• Sida 55
•  Original

Tabell 3 c. (tor—ts.) Verkningurna ! avseende på enskilda skattskyldiga av olika lör-slag rörande sänkning av repartitionstalen för jordbruksfastighet.

Till kommu—

Allmän kom-

| Ä er eller ruk ' ' rdb uk fasti het Ager nal inkoms - Civil-1 g b m 10 r 5 [; annan skatt t munalskatt 1110 m nl stånd,| ' ”11:15- taxe- be- Gäl- - ' antal ' Areal, har Jord- Skogs— Summa taxi- rad skutt- lande , barn — bruks- väl-de tax: .. ' in- nings- grun- Alt. IAILll | » Skogs- värde värde varde komst bill" m— der I | Aker _ komst | | malk| kr. kr. | kr. kr. kr. kr. kr. | kr. kr. 1 | 2 | 3 4 | 5 6 | 7 8 | 9 10 || 11 | 12 13 | | | llemmnnsiigare ............ | g 1 | 47 _ 68000 — 68 000 -— —— — 592 542 542 Hemmansägare ------------ * o 1 70 — 76 700 — 76 700 -— — —— 667 611 611 Stärbhus (Arrend. erliig- | gel' fastig11.-skatt) ...... — 25 -— 56 000 —— 56 000 — 1 400 1 400 203 223 223 Arrendator (erlägg. fas- | tigh-skatt) ................ o 85 — 19 400 — 19 400 — —— — 169 155 155 Arrendator (erlägg. fas- tigh.—Skatt) ............... g 145 —-—- 39 000 — 39 000 — —— —— 340 311 311 Arrendator (erlägg. fas- tigh.-skatt) ............... g 35 — 64 000 _— 64 000 — 650 70 567 521 521 Arrendator (erlägg. fas- tigh.-skatt) .............. g 4 112 — 142 200 — 142 200 — — — 1 237 1 133 1 133 Handlande .................. 0 —— — —— — _ 3 000 2 750 2 240 347 381 381 Arbetare ..................... ä — — _ _ f— — 1 600 920 410 71 78 78 Hemmadotter ............ o — — — | _ —— -— 850 340 49 54 54 Snickare .................. g 1 — — — — — — 1240 290 42 46 46 ._ Lertäktsarbetare ......... g 2 _— — — — —— —- 1 290 230 33 37 37 [ Tegelarbetare ........... g 3 — — — — — — 1 520 270 39 43 43 | Statdräng .................. g 3 — — — -— — 1 320 170 25 27 27 _ Tjänarinna .................. o — —— — i — — 820 310 45 49 49 ' Stationsinspektor ......... g — — — — —— — 3 020 2 270 329 362 362 _ Statdräng .................. ; g — — —- _ _ _ 1200 450 65 79 72 Ramsjö. Gävleborgs län. (Ortsgrupp II.) T orpare .................... g 2 1 —— 2 000 -— 2 000 — 1 410 270 33 33 36 Snickare ..................... g 2 — 3 300 — 3 300 —- 830 140 28 28 30 H emmansägarc ............ o 8 10 6 800 1 200 8 000 — 1 070 500 80 82 88 'l'orpare g 2 3 — 6 000 — 6 000 — — — 30 26 28 llemman säga:-c ............ 0 | 10 26 9 700 4 300 14 000 — 2 440 1 870 220 227 245 lIemmansägare ............ g 1 5 80 13 100 14 900 28 000 — —— —— 116 108 103 l-Iemmansägare ............ ä | 8 17 7 000 1 000 8 000 — — — 89 34 36 l—lemmansägare ............ g | 9 17 12 900 2 100 15 000 — 1 440 630 125 129 139 Hemmansägare ............ g 4 | 4 100 6 200 10 800 17 000 —— 1 300 60 72 69 65 H emmansägare ............ 0 | 9'5 225 13 600 17 800 31 400 — 1 550 980 210 205 205 Arrendator (fast.-äg. ut- gör Iastigh.-skatt) ...... g 6 3 8 — 5 700 —— 5 700 — 2 030 260 22 23 24 Arbetare (fastigh.-äg. ut— ] gör fastigh.-skatt) ...... g 1 | 1 —— 2 000 — 2 000 — 1 590 540 45 47 50 Arrendator (lastigh.-äg. | | utgör lastigh.-skatt) g | 10 — 11000 — 11 OOO -— 2 050 1 240 104 107 116 | Aktiebolag ............... -— ! 46 65 7 188900 430 900 619800 — — — 2394 2308 2092 | Fjärdingsman ............ g | — — — —— -— 5 000 1 930 1 120 115 119 128 * Bagare .................... 51 | — _ — — — —— 2 010 1 440 121 125 135 ! Skollärare .................. g 2 | _ _ _ _ _ 5210 3920 328 339 367 Banvakt ..................... g 2 | _ — — — —— — 2920 1630 137 141 152 Skogsarbetare ............ 0 | — — — -— — 1 100 530 44 46 50 Skogsarbetare ............ o — -— — —— —— 700 160 13 14 15 Dräng ....................... g 1 | -— _ —— —- — — 1 100 200 17 17 19 Arbetare ..................... g 3 , — — — — — 1400 190 16 16 18 Skomakare .................. — 1 000

• Sida 56
•  Original

• Sida 57
•  Original

Tabell 4 a. Verkningarna & olika grupper av skattskyldiga av ändrat repartitionstal för jordbruksvärde ! förening med jämkning av skattefria avdrag kommunvis i 10 ut- valda landskommuner.

1 Allmän kommunalskatt, kronor

|. _ | Alt. 1 | K 0 m m u n Gällande "(utan | & | ' Kn" ! ! grunder ”:|, (lång &) b) (') d) e) f) g) 11) | skattefria | | avdragen) | 1 |?712=14|5|G|7|s|9|1o|11 | | |

Ägare och arrendatorer av jordbruksfastighet. | Litslena ......... | 16 402 15854 16 357 16 351; 16 252 16 2361 16 151 16 148 16 053 16 045

Järstad .......... . 7 402| 7 066 7 344 7 327| 7 266 7 250 7 217 7 207 7 167 7 159

| | Bottnaryd ...... 19 902. 19 654 20 002 19 943| 19 993 19 964 19 920 19 882 19 826 19 800 " Norra Vram 22 5011 20 586 21 219 20 926| 20 939 20 784 20 849 20 729 20 761 20 675 * Lyngby ........... 23 899! 22 341 23 058 22 992 22 966 22 894 22 812 22 761 22 646 22 617 _ Hålanda ......... 13 8891 13 398 13 826 13 7994 13 792 13 771 13 696 13 674 13 591 13 585 | Varv ........... 4 958| 4 469 4 761 4 684! 4 661 4 618 4 612 4 580 4 562 4 541 Ramnäs ......... 21 808| 21 197 21 479 21 3083 21447 21325 21 406 21 299 21 337 21 274 | Ramsjö ........... 29 328 28 555 29 001 28 901] 28 856 28 759 28 856 28 759 28 856 28 759 ' Adalsliden ...... ' 63 500 62 581 63 658 63 508; 63 561 63 408 63 321 63 173 63 065 62 965

» | Summa kr., 223 589 215 701 220 705 219 739 219 733 219 009 218 840 218 212 217 864| 217 420

| | | 1 Ägare av annan fastighet. |

Litslena ......... 1 716 1 852 1 850 1 852 1 860 1 859 1 857 1 859 1 857 1 856 _. Järstad ............ 991 1 084 1 092 1 094 1 102 1 103 1 098 1 099 1 093 1 094 | Bottnaryd ...... 2 203 2 261 2 265 2 261 2 275 2 275 2 272 2 271 2 268 2 267 , Norra Vram 10 373 10 607 10 949 10 799 10 807 10 726 10 757 10 694 10 708 10 663 | Lyngby ............ 3 016 3 305 3 240 3 253 3 292 3 298 3 297 3 301 3 298 3 302 Hålanda ......... | 1 011 1 080 1 075 1 072 1 091 1 088 1 089 1 086 1 085 1 085 | Varv ............... | 5 241 5 427 5 664 5 654 5 603 5 586 5 558 5 545 5 513 5 504 | Ramnäs ......... | 15 727 15 854 16 216 16 073 16115 16 012 16 066 15 978 15 996 15 944 | Ramsjö ............ ; 3 809 3 931 3 914 3 898 3 943 3 929 3 943 3 929 3 943 3 929 ' Ådalsliden ...... | 14 696 14 961 15 004 15 043 15 062 15 078 15 044 15 047 15 014 15 016| Summa kr.5 58 783, 60 362 61 269 60 999 61 150 60 954 60 981 60 809 60 775 60 660

Övriga skattskyldiga.

(Kursiverude siffror utvisa skattebelopp för löntagare med taxerad inkomst av

högst 1 500 kronor,) | Litslena ......... 5 192 5 604 5 093 5 109 5 199 5 209 5 299 5 309 5 402 5 407 | 3 156 3 405 2 855 2 865 2 962 2 969 3 072 3 079 3 186 3 189 | .lärstad ............ 2 651 2 895 2 608 2 622 2 673 2 688 2 727 2 740 2 785 2 792 * 1 422 1 554 1 253 1 256 1 325 1 330 1 382 1 387 1 441 1 443 Bottnaryd ...... | 6 274 6 449 6 112 6 163 6 097 6 145 6 192 6 222 6 277 6 297 | 3 593 3 694 3 346 3 366 3 327 3 354 3 424 3 441 3 514 3 525 Norra Vram ..| 49 861 51 531 50 568 51 039 51 021 51 250 51 153 51 310 51 282 51 371 10 049 10 386 9 441 9 621 9 560 9 778 9 768 9 928 9 977 10 079 Lyngby ............ 13 049 14 323 13 657 13 728 13 701 13 768 13 854 13 906 14011 14 046 7 070 7 763 6' 937 7 027 6 980 7 069 7 173 7 23.9 7 371 7 416 Hålanda ......... 6 424 6 844 6 418 6 456 6 438 6 468 6 540 6 558 6 642 6 658 2 459 2 620 2 110 2 122 2 119 2 133 2 241 2 250 2 369 2 376 | Varv ............... 7 488 7 791 7 263 7 347 7 421 7 484 7 518 7 563 7 610 7 639 | 4 080 4 245 3 6.93 3 743 3 825 3 873 3 934 3 969 4 040 4 062 Ramnäs ......... 5—1 185 54 624 54 006 54 323 54 121 54 386 54 304 54 464 54 415 54 543 13 092 13198 12110 12 496 12209 12589 12471 12 746 12 717 12904 Ramsjö ............ 20 539 21 197 20 764 20 890 20 902 20 986 20 902 20 986 20 902 20 986 .. 9 412 9 712 9 158 9 268 9 305 9 421 9 305 9 421 9 305 9 421 Adalsliden ...... 36 754 37 438 36 319 36 421 36 335 36 480 36 624 36 712 36 894 36 950 12 726 12 961 11 445 11 623 11 512 11 705 11 880 12 018 12 244 12 334 Summa kr. 202 417 208 696 202 808 204 098 203 908 204 864 205 113 205 770 206 220 206 689 67058 69538 62348 63387 63124 64221 64650 65478 66164 66749

• Sida 58
•  Original

Tabell 4b. Verkningarna å olika grupper av skattskyldiga av ändrat repartitionstal lö

Allmän kommunalskatt

Antal [ G r u skatt- ååå; | P P skyl- Gällande Jämkning b | _ d diga grunder skägg,?” &) ) c) ) avdragen) | 1. Ägare o. arrendatorer av jordbr.-fastighet. 0. Ägare med fastigh, under eget bruk. Akemreal — 2 har .................. 175 6 963 6 718 6 313 6 418 6 545 6 59 2'1— 10 » .................. 442 41 396 39 717 39 972 39 916 40148 40 09 10'1— 30 » .................. 104 21 468 20 227 20 886 20 808] 20 750 20 681 301— 50 s .................. 18 5 354 5 047 5 244 5 220 5 196 5 177 50 1—100 » .................. 17 5 772 5 245 5 485 5 461 5 421 5 40 100'1— » .................. 4 1 307 1 193 1 245 1 242 1 232 1 22 Skogsområden o. div. områden utan åker 31 13 838 13 926 14 425 14 333 14 242 14 17 Sammanlagt för a | 791 96 098 92 073 93 570 93 398' 93 534 93 35 b. Äggre med fastigheten utarrenderad. | 1, x_lgare, som ej erlägga fastighetsskatt | 97 6 660 7 112 7 298 7 296 7 242 7 . 2. Agare, som erlägga fastighetsskatt... | 12 2 234 2 113 2 190 2 177 2 167 2 15 Sammanlagt för 11 | 109 8 894 9 225 9 488 9 473 9 409 9 398 c. Arrendatorer. 1. _Arrendatorer. som erl. fastighetsskatt. ! Åker-areal — 2 har ............... | 24 602 533 526 519 529 52 2'1— 10 >> ............... | 111 5412 4991 4951 4909 4989 496 10"1— 30 » ............... | 87 11495 10 435 10 708 10 643 10 643 10 60 30'1— 50 » ............... | 17 4 798 4319 4516 4470 4451 442 501—100 » ............... | 13 7 212 6 678 6 973 6 910 6 881 6 841 100'1— : ............... 7 7 486 6 599 6 866 6 806 6 787 6 751 Sammanlagt | 259 37 005 33 555 34 540 34 257 34 280 34 107| 2. Arrendat. som ej erl. fastighetsskatt | 125 3 526 3 591 3 150 3 274 3 442 3 489 Sammanlagt för c | 384 40 531 37 146 37 690 37531 37 722 37 596 d, Till grupp I hänförliga, som ansetts | ej bära inordnas i förestående grupper ; 48 78 066 77 257 79 957| 79 337 79 068 78 66 Sammanlagt för I | 1 332 223 589 215 701 220 705| 219 739 219 733 219 009 | II. Ägare av annan fastighet, sammanlagt | 528 58 783 60 362. 61 269' 60 999 61 150 60 954 varav löntag. med tax. ink,a.v högst 1500kr. 130 4 287 4 464 3 890 3 936 4 180 4 21 111. Övriga. skattskyldiga. a. Löntagare. Tax. inkomst —1 500 kr. ......... 1 949 67 058 69 538 62 348 63 387 63 124 64 221 1 510—3 000 >> ......... 659 72 411 74 349 74 065 74 827 74 943 75 103 3 010—6 000 » ......... 101 29 504 30 482 31 599 31 306 31 226 31 040 6 010— » ......... 18 15 128 15 466 15 979 15 797 15 804 15 690 Sammanlagt för a 2 727 184 101 189 835 183 991 185 317 185 097 186 054 b, Rärelseidkare. Tax. inkomst ——1 500 kr. ......... 66 2 816 2 940 2 678 2 715 2 775 2 808 1 510—3 000 » ......... 20 1 900 1 966 1 960 1 962 1 986 1 986 3 010—6 000 » ......... 5 2 185 2 254 2 340 2 325 2 314 2 303 6 010— » ......... 7 6 962 7 092 7 346 7 279 7 267 7 224 Sammanlagt för b 98 13 863 14 252 14 324 14 281 14 342 14 321 e. Andra än löntagare och rörelseidkare. Tax. inkomst —1 500 kr, ......... 61 2 377 2 469 2 279 2 298 2 281 2 310 1 510—3 000 » ......... 10 1 741 1 794 1 856 1 849 1 835 1 829; 3 010—6 000 » ......... 1 335 346 358 353 353 350: 6 010— » ......... — —— — — — —— _ Sammmanlagt för (: 72 4 453 4 60.9 4 493 4 500 4 469 4 489 Sammanlagt för 111 2 897 202 417 208 696 202 808: 204 0981 203 908 6*04 864,

• Sida 59
•  Original

rdbruksvärde i förening med jämkning av skattefria avdrag i 10 utvalda landskommuner. tliga kommuner.

: r o n 0 r 5 Allmän kommunalskatt i procent av nuvarande 1 1 1101 _

* .. (utan

Gall. jämkning 9) ' f) g) h) grun- uv det &) der skattefria

» 1 |

b) d) e) f) g) h)

avdragen)

40 044 39 988 39 932 39 894 100 1 95-94 96-43 9642 96 99 96'85 9673 9600 96-40 9637 20 625 20 567 20 488 20 452 100 942 2 97-29. 9693 96 00 96'33 96'07 95-30 95'44 95'27 5161 5147 5123 5112 100 94-27 97'05', 97-50 97 05 96'69 96'40 9613 95-69 95'48 5 378 5 366 5 333 5 324 100 90'87 9503 94-01 93 92 9350 93-17 92'97 92-39 92'24 1222 1 221 1213 1211 100 91-28 95207 9503 94 261 94 03 923-130 9342 92-31 92'65 14 187 14129 14 126 14 080 100 10004 104243 103—53 102 92 102 45 102-52 102-10 102-08 101-75 93 196 93 032I 92 834 92 71 ; 100 95:71 97.2 7 971 9 97" 3 31 97' 1 4 9698 96'81, 96'60 96'48

l l ! , & 1 6579 6614 6619 6645 100 9648 90011 .92'17 94'00 94'70 94'49 94'99 9506 9543

100 , 100—79 109-5010905 108 74 7 213 7 212 7176 7 171' > 1 108 7 ' 108'30 108'29N 107-75 10775 2156 2145 2143! 2137 1001 94'58 9807; 9745 9700| 96 517 96'51 96'02| 9593 95-60 9369 9357 9319 9313 100 103'72 106'68 10651 105' 791 105' 07 105224 105'21 104'78 10471

| 529 527 530 528 100 4 990 4 971 4 990 4 976 100 10 593 10 560 10 540 10 516 100 4 416 4 396 4 383 4 370 100 6 831 6 802 6 779 6 758 100 6 742 6 713 6 694 6 675 100 34 101 33 969 33 916 33 823 100 3 466 3 503 3 497 3 525 100

* 37 567 37 472 37 413I 37 348 100

8754 8738, 86'21 87'87 87'21 87'87 8754 8804 87'71 92'22 91'48; 9071 9219 91-74 9220 91'85 92'20 91'94 90'78 93'10 92'69 92-59 92'22 92'15 91'87 91'69 91-43 90-02 94-121 9310 952-77 92'18 92-04 91'62 91'35 91'08 92-60 516-691 9581 95-41 94'86 94-72 94-32 94-00 93-70 8810 9172 9092 90'66 90'18 90'06 8907 8942 8917 90'68 93 341 9257 92-04 9217 92-15 91'80 91'65 91'40 101'84 89 541 92'85 97'62 98-95 9830 9935 99'18 9997 571-05 9299 92'6m 93'07 9276 9269 92'45 9231 9215

: 1 78 7081 78351 782981» 78041 100 ' 98'96 10249 101'63 101'28 10076 100193 10037 100'30 99'97 ? 218 8401 218 212 217 864 217 420 100 9647 98711 9823 9828 9795 97—39 9700 97-44 97-24

* 60981. 60809 60775 60660! 100 102-as 104'231103'777104'03103'60 103'74 103-45 103'30 10310 4245 4267 4310 4323 100 104'13 90'74 91'81 97'51 98'20 99'02 99'53 100'54100'84

64 650 65 478 66164 66 749 100 103'70 92'98 94'03 94'13 95'77 96-41 9704 9807 99% i 74 839 74 922 74 693 74 747 100 10208 10228 10384 103'50 103'72 10335 10347 10315 103'23 " 31063 30910 30 883 30 778 100 10331 107'10 106'11 105'84 105'21 105'28 104'77 104'67 10432 15729 15 636 15 641 15 581 100 102113 105'63 104'42 104'47 10372 10397 103'86 10339 10299 ; 186281 186946 187381 187855 100 103'11 9994 10066 100'54 101'06 101'18 101'55 101-73 10204

2816 2842 2857 2872 100 104-10 95-10 9041 9855 9972 10000 100'92101-46 10199 1 983 1982 1979 1 978 100 10347 103'10 103'26 104'53 10453 10437 104'32 104'16 104'11 2301 2292 2287 2281 100 103-10 10700 10641 105-90,105'40 10531 10400 104'67 104-39 7227 7191 7181 7158 100 101'87 105-52 104-55 104'38 103-70 103'81 103'29 103'16 102'82 14 327 14 307 14 304 14 289 100 - 10281 10333 103'09 10346 103'30 103'86 103'20 103'18 103'07

2328 2347 2371 2386 100 103'87 95'88 9608 9596 97'18 9794 9874 9975 100-35 1826 1821 1815 1812 100 103'04 106'61 10620 10540 105'05 104-ss 104'60 104'25 104-os 351 349 349 347 10328 * 105-37 105-37 104'48 104'78 104-13 103-&&

100'811101'17 101—44 101—& 10207 101-21 101-33 101'66 101-ss;102'11

4505| 45177 4535 4545 100 10550 101830 101—06110036

[* 205 113; 205 770 206 220: 206 68517 100 10310 10019 100'831100'74

• Sida 60
•  Original

Innehållsförteckning.

Skrivelse till statsrådet och chefen för finansdepartementet ........................... Historik rörande repartitionstalen för fastighet vid kommunalbeskattningen

Utredning rörande verkningarna av vissa förslag till ändrade repartitionstal för jordbruksfastighet m. m.

• Sida 61
•  Original

• Sida 62
•  Original

_

' Allmln lagstiftning. Rättsskipnlng. Pingvin-d.

Lagberedningens förslag an . vissa internationella rätts- förhållanden. 3. Förslagtil konvention mellan Sverige, Danmark, Finland, Island och Norge om erkännande och verkställighet av domar, m. m. [9] _ Riktlin'er för vinnande av viss koncentration inom det svens a fångvårdsvasendet. [16]

Stataiörlattnlng. Allmän statsförvaltning.

1928 års lönekomiiiitté. Betänkande med förslag till av- löningsreglemente för extra ordinarie och extra tjän— steman, tillhörande den civila statstörvaltningen m. m.

12]

19i8 års lönekommttté. Betänkande med förslag till löiiereglering för landstogdar, lappfogdar och lands- fiskaler— m. m. [18 Betänkande och förslag ang. anskaffning. underhåll och drift av för tulltjänsten erforderlig tortskaffniiigs- materiel. [23] _ _ Betänkande med förslag ang. vissa ändringar i riks- dagens arbetsformer m. m. [ 6]

Kommunallörvaltning.

Statens och kommunernas finansväsen. Utlåtande ang. ntförselbevissystemets verkningar m.m.

.Repartitionstalen för jordbruksfastighet. [31]

Politi.

Socialpolitik.

Betänkande med förslag an .nrbetslöslietens motver- kande genom beredskapsar eten. [3 Arbetslös ietsutredningens betänkande. 1. Arbetslös- hetens omfattning, karaktär och orsaker. [20] Arbetslöshetsutredningens betänkande. 1. Bilagor, band I. Orsaker till arbetslöshet. P. M. ang. arbetsmark- Fadenzåch de faktorer, som bestämma dess utveck- ing.

Hllso— och slukvård.

:

.Allrniint näringsväsen. Utlåtande över utkast till näringslag in. in. [13]

Fast egendom. Jordbruk med binär-Ingar.

Jordbruksutrednin ens betänkanden. _4. Betänkande ang.:itgtlrder förl äderfaskötselns fram 'ande. [6]. 5. Sta- tistisk översikt över det svenska jord rukets utveck- ling och läge. [7 Betänkande med örslag till lag med särskilda bestäm- melser om delning av jord å landet inom vissa delar av Kopparbergs lan m. m. [19]

S t at:—ens '] offentliga iii-firediiiiiga'f 1 931

Systematisk förteckning

(Siffrorna inom klammer beteckna utredningar-nas nummer i den kronologiska förteckningen-.)

Vattenvlsen. Skogsbruk. Borgsbruk.

Betänkande med förslag till lag om vård av vissa skoga » inom Västerbottens och Norrbottens läns lappinarke m. fl. områden. [10] Utredning med förslag ang. premiering av vålsköt .. mindre skogsbruk. [11]

Industri.

Ny våriiieledning saint elektrisk belysningsanläggnin:— l hatimialinusefhyggnaden i Stockholm. [8] Normalbestämmelser för järnkonstruktioner till bygg—

nadsverk (järnbestammelser). [30] '

'4

_ Handel och slölart.

Provdebitering av fyr— och båkavgift samt sjönianslius- avgift. [15]

Kommunikationsvisen.

Bank-, kredlt- och penningvlaen.

Förslag till vaxellag in. ni. [14 Förslag till ehecklag in. in. [2 ]

Fi! rsåk ringsvlseu- . .

Kyrkovlsen. Undervisningsväsen. Andlig odling ! övr-igt.

Sammandrag av yttranden över 1927 års prastlöneregle- ringssakkunnigas betänkande rörande n 'a grunder för lagstiftningen om prästerskapets av öning och förvaltningen av den därtill anslagna egendomen. 1| Utredning och förslag rörande läroböcker vid de :i I- männa läroverken och med dem jämförliga läro- anstalter. [2] _ Utredning och förslag av fragorna om ytterligare in- skränkningar i den nuvarande iolkskoleseminarie- organisationen samt om statens övertagande av de utav landstingen och vissa stader uppratthållna små- skoleseminarierna in. in. [4] Utredning och förslag rörande tortsåttnin'gsskolans orga- nisation. [17] Betänkande med förslag till liuvudgrunder för en de- centraliserad förvaltning av prästlönejorden m.m. [24] Betänkande med förslag till prästlönelag m. m. [25]

Försvarsvlsen.

1930 års militäravlönin ssakknnniga. Betänkande med förslag till avlönings estammelser för icke-ordinarie personal vid försvarsvasendet. [22] ' Betänkande och förslag rörande åtgärder för höjande av säkerheten vid flygning. [27I Betänkande ang. flygstyrelsens m. m. [29]

materielanskaffning

Utrikes ärenden. Inter-nationell rätt.

Isaac Marcus Boktr.-A.—B., Stockholm-1931