1933. ÅRS' ALLMÄNNA FASTIGHETSTAXERING

STOCKHOLM

1936

• Sida 3
•  Original

"1.

N . ev

. verksamhet. Baggström.

, Tiden.

. Statligt kaffemonopol.

_ ',:S't a, t ens "o ffe uti—ig a, Tuititéfdf '- lK rfo n 01 ogi-s k fö r te ck ning

Betänkanden 1 rörande serafimeriasarettets eko- noml samt 2 rörande lasltärettetsE ställning och 7 s. . Förslag till konvention mellan Sverige och Schweiz om erkännande och verkställighet av domar och skiijodomar m. m. Norstedt. 55 5. U. Betänkande med förslag om vissa föreskrifter be- träffande konsumtionsmjölk. Marcus. 68 8. Jo. Betänkande med förslag till lag om behandling av förbrytare, hcmfallna at alkoholmissbruk, m. m. Marcus. 56 s. Ju. Betänkande med förslag angående revision av lagstiftningen rörande tillverkning, beskattning och försäljning av maltdrycker. Marcus. 397 s. Fi. _ Utredning med förslag rörande bidrag åt barntili

kakor och vissa invalider samt at föräldralösa barn. Beckman. 93 5. S. Socialiseringsprobiemet. Ailmitnna vill, 99,5. Fi. Ur socialiseringens »europeiska» vii], 210 s. Fi. Socialiseringsidéer och sociallseringspraxls i Sovjet- unionen. 1. 'i'lden. iv, 206 s. Fi.

Marcus. 192 s. Fi.

Förslag till psalmbok för svenska kyrkan. Uppsala. Almqvist & Wiksell. 58', 319 5. 1—1. Betänkande angående förlossningsvarden och barn- morskeväsendet samt förebyggande mödra- och barnavård. Norstedt. 120 s. s. Betänkande angående familjebeskattningen. Mar- c'us. 147 s. Fi. Betänkande angående dels planmässigt sparande och dels statliga bosättningslån. Norstedt. 55 5. S. Betänkande angående moderskapspenning och mö- drahjäip. Norstedt. 78 s. S.

synpunkter. ldékrets. Tiden.

. Utredning rörande förhållandet mellan land- och siötrai'ikmedel. Bseggström. 183 s. k. Förslag till lag om öndringi vissa delar av sjö- lagen m. m. Norstedt. viij. 418 s. Ju. Undersökningar rörande det samlade skattetrycket i Sverige och utlandet. Marcus. viii, 308 s. Fi. Betänkande med förslag till lagstiftning angående skyddsskogar m. m. Marcus. 172 s. 1 karta. Ju. Betänkande med förslag i anledning av verkställd granskning av 1932 års trafikutrednings förslag till förordning angående allmän automobiltrofik. Haag—g- ström. 54 s. K. Arbetslöshetsnndersökningen den 31 juli 1935. Mar- cus. 274 s. 1 karta. 5. Den svenska sjöfartsniiringen. Statistisk—ekonomisk undersökning. Norstedt. 111 5. H. . Betänkande angående åtgärder för avhjälpande av de inom vissa. delar av Norrbottens läns lappmark yppade missförhållanden samt rörande de kostna- der som därav kunde föranledas m. m. Luleå, Länstryckeriet. 318 s. 1 bilaga. 5. Betänkande med förslag till lag om internationella riittsförhållanden rörande arv. testamente och bo— utredning m. m. Norstedt. 62 s. Ju. Betänkande med förslag till lag angående ändring i vissa delar av lagen den 29 juni 1923 (nr 286) om sparbanker m. m. Marcus. 163 5. Vi. Sociala jordutredningcns betänkande med förslag till revision av lagstiftningen angående avstyckning m. m. Marcus. 79 5. Jo. A'ngdendc kontrollen över elektriska starkströmsan- läggningar. nggström. 185 s. H. Kyrkogodset i Skåne. Halland och Blekinge under dansk tid. Marcus. xxxj, 405 s. E. Betänkande om socialstyrelsens organisation. Beck- man. 151 s. S.

.46

30.

31

32 33.

, 35.

36.

37.

38.

39

40. 41'.

42.

43 44

45

47.

48 49.

50

51 52

Betänkande med förslag till'lagstiftning angående skogar å. städer och enskilda tillhöriga fiyzsands- fält i Hallands län. Marcus. 108 3. Jo. Betänkande med utredning och förslag angående åtgärder för särskild undervisning och utbildning av psykiskt efterblivna i barn- och ungdomsåren. Haeggström. 164 s. 12. Svensk arbetslöshetspoiltik åren 1914—1935. Nor- stedt. 122 s. 8. . Förslag till vissa ändringari kungl. bvggnadssty- relsens normalförslag till gatukostnadsbestämmelser enligt 49 5 stadsplanclagen. Marcus. 7 s. K. Utredning rörande de svenska universitets— och högskolestudeuternas sociala och ekonomiska. för- hållanden. Av S. Wicksell och T. Larsson Bilaga till betänkande med undersökningar och försiagi anledning av tillströmningen till de intellektuella yrkena. Lund, Ohlsson. ij, 381 s. i). Promemoria angående ändring av bestämmelserna rörande kommunernas underställningsfria lanerött. Marcus. 38 s. Fi. . Psalmbok för svenska. kyrkan. Förslag avgivet den 29 febr. 1936, över-arbetat av inom ccklcsiastik- departementet tillkallade sakkunniga.. Uppsala, Almqvist & XVIIrsell. xxiv, 98 s. E. Utredning angående revision av bestämmelserna om tingshusbyggnadsskyldigheten. Norstedt. 53 5.

n. . Betänkande med förslag rörande jaktlagstiftnings- fragor. ]. Förslag till lag om rätt till jakt samt jaktstadga ävensom andra. därmed sammanhäng- ande författningar. Marcus. 202 s. Jo. Sociala jordntrcdningeus betänkande med förslag till åtgärder för att bereda ökade möjligheter för den mindre bemedlade befolkningen på landsbyg- den att förena. småbruk med hcmindustri, hantv'erk, llxemslöjd, piilsdjuruppfödning m. m. Marcus. 97 s. 0. Betänkande mcd förslag till omorganisation av den med statsmedcl understödda kemiska analys— och kontroilverksamheten. Haeggström. 80 5. Jo. Betänkande med förslag rörande förhandlingsord- ning för statstjänstemän. Norstedt. 153 s. K. Betänkande med utredning och förslag rörande ri- kcts ekonomiska kartläggning och därmed sam- manhängande organisationsspörsmz'd angående ri- kets landkarteverk. Idun. 278 s. 7 kartbil. Jo. 1935 års lotsvcrkssakkunniga. Betänkande 2. För- slag till lotsförordning. Marcus. 112 3. H. Betänkande med utredning och förslag angående sammanförande och organisation av iStockholm befintliga arkeologiska samlingar från Medelhavs- länderna och främre Orienten. Htcggström. (38 3. E. Rationaliserings- och ersiittnjngsfragor isumband med ifrågasatt införande av statligt brännoljemono- pol. Marcus. 95 s. F . gåtänkagnde angående sterilisering. Marcus. 80, s. Utredning med förslag rörande törskottering av underhöllsbidrag till barn utom äktenskap m. fl. Beckman. 87 s. ?. Betänkande med förslag till lönereglering för lärare vid folk- och småskolor. Norstedt. 204 s. FI. Utredning med förslag angående omorganisation 31577 dövistumundervisningsväsendet. Haeggström. s. ). Betänkande och förslag. angående beredande av vidgade arbetsuppgifter för svenska konstnärer. Häggström. 48 5. E. Yttrande angående revision av 18 kap. 13 5 straff- lagen m. m. Marcus. 55, 54' s. S. Undersökning av taxeringsutfallet beträffande jord- hruksfastighet å. landsbygden vid 1933 års allmänna fastighetstaxering. Norstedt. vi, 168 s. 1 karta. Fi.

Anm. Om särskild tryckort ej angives, år tryckorten Stockholm. Bokstäverna med fetstil utgöra. begynnelse-

bokstäverna till det departement. under vilket utredningen avgivits, t. ex. E. = ecklesiastikdepartementet. 10. = jordbruksdepartementet. Enligt kungörelsen den 3 febr. 1922 aug. statens offentliga utredningars yttre anordning (nr 98) utgivas utredningarna l omslag med enhetlig färg för varje departement.

• Sida 1
•  Original

-» _em_—a»; _n—_

STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR 1936:52 FINANSDEPARTEMENTET

UNDERSÖKNING

AV

TAXERINGSUTFALLET

BETRÄFFANDE JORDBRUKSFASTIGHET Å LANDSBYGDEN

VID

INNEHÅLLSFÖRTECKNING.

Skrivelse till Konungen . . . . . . . . . . . . . . . . . . , . . . . . I I. Taxeringsutfallet beträffande jordbruksfastighet på landsbygden . . . . . 1 Allmän översikt av de vid taxeringen fastställda värdena . . . 1 Jämförelse för de olika länen i avseende på taxeringsutfallets jämnhet och likformighet beträffande åkerns värde . . . . . . . . . . . . . . . 4 Arealredovisningen beträffande inägojorden . . . . . . . . . . . . . . 30

II. Särskild undersökning av taxeringsutfallet för skogsmark och Växande skog 31 I kommunalskattelagen och skogsvärderingsinstruktionen angivna grunder

för värdering av skogsmark och Växande skog . . . . . . . . . . . 31

Vissa förberedande åtgärder för den skogliga taxeringen . . . . . . . . 32 Undersökningsmaterialet . . . . 35 Uppgifter och jämförelser angående den skogliga taxeringens huvudsakliga

resultat. . . . . 42 Redogörelse länsvis för det skogliga taxeringsresultatet (i länsordning från

norr till söder) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 49

III. Taxeringsutfallet beträffande övrig mark och skogsbete . . . . . . . . 86

IV. Sammanfattning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 90

Tab. 1. Taxeringsvärdet å jordbruksfastighet på landsbygden år 1933 enligt

beredningsnämndemas förslag och efter prövningsnänmdernas beslut 96 Tab. 2. Uppgifter för varje landskommun enligt 1933 årsallmänna fastighets-

taxering . . . . . . . 97 Tab. 3. Areal skogsmark och dess relativa fördelning inom olika skogsägar-

grupper på landsbygden enligt 1933 års allmänna fastighetstaxering 152 Tab. 4. Areal skogsmark, övrig mark och summa utmärk; skogsmarkens, öv- riga markens och utmarkens relativa fördelning samt övriga markens relativa förekomst inom olika skogsägargrupper på landsbygden enligt 1933 års allmänna fastighetstaxering . . . . . . . 154 Jämförelse mellan arealuppgifter enligt 1933 års allmänna fastighets- taxering och motsvarande uppgifter enligt 1928 års allmänna fastig— hetstaxering, riksskogstaxeringen samt övrig officiell statistik . . . . 160 Tab. 6. Medelbouitet inom olika skogsägargrupper på landsbygden enligt 1933

års allmänna fastighetstaxering. . . . . 162 Tab. 7. Medelrotvärde inom olika skogsägargrupper på landsbygden enligt 1933

ars allmänna fastighetstaxering. . . . . . . 163 Tab. 8. Relativ skogstillgång inom olika skogsägargrupper på landsbygden en-

ligt 1933 års allmänna fastighetstaxering . . - . . . . . . . . . 164

Tab. C”!

• Sida 6
•  Original

Tab. 9.

Tab. 10.

Tab. 11.

Tab._ 12.

Värde per hektar av skogsmark inom olika skogsägargrupper på lands- bygden enligt 1933 års allmänna fastighetstaxering . . Värde per hektar av växande skog inom olika skogsägargrupper på landsbygden enligt 1933 års allmänna fastighetstaxering

Taxeringsvärde å jordbruksfastighet på landsbygden år 1933 enligt prövningsnämndernas beslut, fördelat i procent på däri ingående delvärden

Areal och medelvärde per hektar för olika ägoslag av inägojorden på landsbygden en'ligt 1933 års allmänna fastighetstaxering, berednings- nämndernas förslag

Kartbilaga, visande rotvärdet kommunvis eller för taxeringsdistrikt.

. 167

. 168

• Sida 7
•  Original

I. Taxeringsutfallet beträffande jordbruksfastighet på landsbygden.

Allmän översikt av de vid taxeringen fastställda värdena.

I sin första redogörelse meddelade de sakkunniga uppgift för varje läns landsbygd å det av beredningsnämnderna vid 1933 års allmänna fastighets- taxering föreslagna taxeringsvärdet å jordbruksfastighet, med fördelning å jordbruksvärde, skogsvärde samt tomt- och industrivärde och med särskilt angivande av huru mycket av jordbruksvärdet, som belöpte på skogsmar- kens värde och på övrigt jordbruksvärde. Sagda uppgifter voro hämtade från de av beredningsnämndernas ordförande för varje kommun upprätta- de sammandragen av nämndernas ifrågavarande förslag.

Till fullföljande av sitt uppdrag ha de sakkunniga vid den fortsatta ut— redningen på grundval av de i fastighetstaxeringslängderna och prövnings- nämndernas ändringslängder därom meddelade uppgifterna gjort en sam- manställning av motsvarande värden enligt taxeringsnämndernas beslut med de ändringar, som däri vidtagits av prövningsnämnderna. Som resul- tat av nu nämnda sammanställningar meddelas i tab. 1, sid. 96, för varje läns landsbygd och i sammandrag för hela riket uppgift om jordbruksfastig- h-eternas taxeringsvärde dels sådana de föreslagits av beredningsnämnder— na, dels sådana de fastställts av prövningsnämnderna. De i nämnda ta- bell framlagda uppgifterna kunna emellertid icke göra anspråk på att vara fullt exakta, då det visat sig, att såväl de av beredningsnämnderna upprät- tade sammandragen som även taxeringslängderna varit behäftade med vis- sa felaktigheter. Härtill kommer, att hänsyn icke kunnat tagas till änd— ringar, som i högre instans vidtagits ide åsatta taxeringsvärdena.

Genom de i tab. 1 framlagda uppgifterna är det möjligt att följa de för- ändringar, de av beredningsnämnderna föreslagna taxeringsvärdena å lands- bygden undergått genom taxerings- och prövningsnämndernas beslut under det fortsatta taxeringsarbetet. De därvid framträdande förändringarna bero till övervägande del på av taxeringsmyndigheterna beslutade höjningar eller sänkningar i de föreslagna värdena, men kunna i vissa fall även innebära endast en överflyttning av en fastighet eller del av sådan från jordbruks- fastighet till annan fastighet eller omvänt.

• Sida 8
•  Original

I sammandrag för hela rikets landsbygd uppgick taxeringsvärdet å all jordbruksfastighet år 1933 till följande belopp, varmed jämförts motsva- rande värde enligt 1928 års allmänna fastighetstaxering:

Å r 1 9 3 3 År 1928

Berednings— Prövnings- Prövnings- nämndernas nämndernas nämndernas

förslag, kr. beslut, kr. beslut, kr.

Jordbruksvärde ....... 4 451 918 400 4 467 389 500 4 729 581 000 därav skogsmarkens värde . 414 766 000 412 334 800 514 360 900 övrigt jordbruksvärdc 4 037 152 400 4 055 054 700 4 215 220 100 Skogsvärde ......... 1 356 103 800 1 353 368 300 1 565 372 300 Tomt- och industrivärde . . . 49 994 400 46 856 100 62 618 700 Summa taxeringsvärde 5 858 016 600 5 867 613 900 6 357 572 000

Som av ovanstående framgår och som närmare påvisades i de sakkun- nigas första redogörelse, undergingo jordbruksfastigheternas taxeringsvär- den vid 1933 års allmänna fastighetstaxering en betydlig nedsättning, som i genomsnitt belöpte sig på omkring 8 0/o och som, huvudsakligen på grund av genomförda ändringar i grunderna för värderingen, var avsevärt större beträffande skogsmarken och 'den växande skogen än beträffande inägo- jorden.

För år 1933 hava taxerings- och prövningsnämndernas beslut medfört en höjning i de av beredningsnämnderna föreslagna taxeringsvärdena med i runt tal 10 milj. kronor. Höjningen kommer dock endast på det egentliga jordbruksvärdet och uppgår ifråga om detta till 18 milj. kronor, medan värdet å skogsmark och skog samt tomt- och industrivärdet undergått mind- re sänkningar. Vid 1927 års allmänna fastighetstaxering medförde taxe- rings- och prövningsnämndernas arbete en sänkning i de av berednings- nämnderna föreslagna värdena på sammanlagt nära 60 milj. kronor.

Icke heller inom de särskilda länen hava, såsom av tab. 1 närmare framgår, de senare taxeringsinstansernas beslut medfört några mera avsevärda för- ändringar i de av beredningsnämnderna förslagna värdena. Det egentliga jordbruksvärdet (utom skogsmarkens värde) har höjts med omkring 3 milj. kronor i Östergötlands och Skaraborgs län samt med 1—2 milj. i Stock- holms, Gotlands, Malmöhus, Älvsborgs, Västmanlands, Kopparbergs och Västerbottens län, varemot detsamma i Kristianstads län sänkts med om- kring 1 milj. Skogsvärdet har i Västerbottens län undergått en betydlig sänkning med drygt 5 milj. kr., vartill kommer en sänkning av skogsmarkens värde i samma län med 05 milj. kronor. I Värmlands län har Skogsvärdet höjts med drygt 1 milj. kronor, medan skogsmarkens värde undergått en ungefär lika stor sänkning, varjämte Skogsvärdet i Skaraborgs och Älvs- borgs län höjts med omkring 1 milj. kronor. Tomt- och industrivärdet har förblivit praktiskt taget oförändrat i alla län med undantag för Stockholms, där detsamma undergått en betydlig sänkning, från 14'8 till 117 milj. kronor.

I sin första redogörelse framlade de sakkunniga även för varje läns lands- bygd specificerade uppgifter å de i jordbruksvärdet ingående delvärdena å

• Sida 9
•  Original

varje särskilt ägoslag samt å bete och särskilda förmåner. Uppgifterna voro hämtade från de av beredningsnämndernas ordförande upprättade sam- mandragen av sagda nämnders beslut. Det skulle otvivelaktigt ha varit av intresse att erhålla definitiva uppgifter å ifrågavarande delvärden, sådana de blivit efter taxerings- och prövningsnämndernas beslut. En fullständig översikt härav har det dock icke varit möjligt att framlägga i avsaknad av tillräckligt detaljerade upplysningar. Fastighetstaxeringslängderna och pröv- ningsnämndernas ändringslängder innehålla beträffande taxerings- och prövningsnämndernas beslut, med undantag för skogsmarken, ingen speci- fikation av de i jordbruksvärdet ingående delvärdena, och i de båda taxe- ringsmyndigheternas protokoll äro i många fall upplysningarna mycket knapphändiga beträffande den närmare innebörden av de i jordbruksvär— det vidtagna förändringarna. För erhållande av de i tab. 2 framlagda upp- gifterna för varje kommun angående värdet per hektar åker samt det totala värdet av övrig mark och särskilda förmåner hava de sakkunniga emellertid för nu nämnda delvärden i så stor utsträckning som möjligt sökt taga hän- syn till de av taxerings- och prövningsnämnderna beslutade ändringarna i beredningsnämndernas förslag. Härvid hava för ändamålet taxerings- och prövningsnämndernas protokoll i detalj genomgåtts. I de ganska ofta fö- rekommande fall, då i sagda protokoll icke tydligt angivits, vilket delvärde som berörts av en beslutad ändring i jordbruksvärdet, har ändringen hän- förts till åkerns värde, som i de allra flesta fall utgör den helt övervägande delen av det egentliga jordbruksvärdet. Härigenom har det icke kunnat undvikas, att en viss osäkerhet vidlåder de i tab. 2 framlagda uppgifterna, men i regel torde de eventuella avvikelserna hålla sig inom ganska snäva gränser och sakna praktisk betydelse för bedömande av taxeringsvärdets höjd. För framhävande av att uppgifterna icke äro fullt exakta, har i tab. 2 värdet per hektar åker angivits i jämna tiotal kronor.

De efter iakttagande av taxerings- och prövningsnämndernas ändringar erhållna delvärdena för åker, övrig mark och särskilda förmåner uppgå i jämförelse med beredningsnämndernas förslag till följande belopp:

Åker Övrig mark Särskilda kr. kr. förmåner, kr.

Enligt beredningsnämdernas förslag . . . 3 623 090 600 31 987 600 87 688 500 Efter prövningsnämndernas beslut . . . . 3 639 113 900 31 885 700 90 566 500

Åkerns totalvärde har alltså under taxeringsarbetets gång undergått en höjning med 16 milj. kronor, och värdet per hektar åker har höjts från 994 till 1,000 kronor.

För åkern framgå de av taxerings- och prövningsnämnderna för varje läns landsbygd vidtagna ändringarna i totalvärde och värde per hektar av följande tablå, där de med a betecknade kolumnerna angiva berednings- nämndernas förslag och b de av prövningsnämnderna slutligt fastställda värdena: '

• Sida 10
•  Original

a) h) a) b)

Stockholms län . . . 133 435'0 133 1611 863 860 Uppsala » . . 111 2095 111 5832 729 730 Södermanlands » 135 2208 135 2186 783 780 Östergötlands » 231 7499 234 2802 965 980 Jönköpings —. 121 0524 121 2226 924 920 Kronobergs ; 85 1306 84 9633 873 870 Kalmar » 147 4661 148 0820 789 790 Gotlands » 44 6374 45 9091 549 570 Blekinge » 67 0095 67 1703 1 085 1 090 Kristianstads > 269 104'4 267 829'5 1 145 1 140 Malmöhus » 524 5280 527 1572 1 599 1 610 Hallands » 160 1244 160 5405 1 135 1 140 Göteborgs o. Bohus » 121 784"? 122 2031 1 354 1 360 Älvsborgs > 198 5439 199 3850 969 970 Skaraborgs » 255 6358 259 2422 804 820 Värmlands » 152 229'9 152 851'5 817 820 Örebro » 143 8208 143 7360 925 920 Västmanlands » 110 6488 112 396'9 715 730 Kopparbergs » 133 4693 134 6604 1 244 1 250 Gävleborgs : 122 7901 122 9060 1 107 1 110 Västernorrlands » 109 990'8 109 2698 1 123 1 120 Jämtlands » 71 161'6 71 4451 1 056 1 060 Västerbottens » 101 5495 102 8069 943 950 Norrbottens » 70 797'4 71 393'4 1 151 1 160

De enda, mera betydande ändringarna, som åkerns värde under taxering-s- arbetets gång undergått, äro de höjningar, som genomförts i Östergötlands, Gotlands, Skaraborgs och Västmanlands län. Länens inbördes ställning i avseende på det genomsnittliga värdet per hektar åker har icke undergått några förändringar. Fortfarande äro åkervärden'a högst inom Malmöhus och Göteborgs och Bohus län (med resp. 1 610 och 1 360 kr.) och lägst inom Gotlands, Uppsala och Västmanlands län med 570, 730 och 730 kr.)

Jämförelse för de olika länen i avseende på taxeringsutfallets jämnhet och likformighet beträffande åkerns värde.

För utrönande av i vilken mån jämnhet och likformighet de olika länen emellan blivit nådd vid taxeringen av jordbruksfastigheter på landsbygden, verkställde de sakkunniga i sin första redogörelse en jämförelse i avseende på värdet per hektar av olika ägoslag av inägojorden och därvid i främsta rummet av åker mellan till varandra gränsande kommuner inom olika län. Härvid framkommo i vissa fall betydande olikheter i de åsatta värdena, av vilka dock en del förklarades av rådande olikheter i gällande saluvärden, under det att andra syntes de sakkunniga häntyda på en viss ojämnhet i taxeringen mellan vissa län. Denna undersökning har sedermera fullföljts på grundval av de genom taxerings- och prövningsnämndernas beslut fastställ- da taxeringsvärdena.

• Sida 11
•  Original

Därjämte har särskild uppmärksamhet ägnats åt frågan, i vilken mån inom de särskilda länen olika enhetsvärden å åkerjord åsatts jordbruksfastigheter av olika storlek.

Vid det av Kungl. Maj:t anbefallda mötet i Stockholm den 5—8 oktober 1932 mellan landskamrerarne m. fl. för förberedande överläggning rörande 1933 års allmänna fastighetstaxering gjordes det uttalandet, att enhetsvär- det per hektar för storbruk vore lägre än för medelstora jordbruk samt att enhetsvärdet för småbruk vore högre per hektar än för medelstora jord- bruk. Med en sammanfattning av länen på vissa grupper med mera likar- tade jordbruksförhållanden verkställdes i detta sammanhang en klassifice- ring av jordbruksfastigheterna på ett antal storleksklasser, varvid för de flesta länsgrupperna angavs den storleksklass, som kunde anses motsvara ett me- delstort jordbruk och som borde utgöra utgångspunkt för värdesättningen av större och mindre fastigheter. Beträffande byggnadernas taxering uttalades vid samma möte, att även för de minsta fastigheterna byggnadernas värde borde ingå i ä-priset. I enlighet med dessa uttalanden ha de flesta lands- kamrerare sökt att vid fastighetstaxeringen få genomförd en ökad differen- tiering i enhetsvärdena vid jordbruk av olika storlek. Till efterrättelse har därvid länt den år 1932 i 59 & taxeringsförordningen intagna föreskriften, att olika enhetsvärden böra åsättas för olika storleksgrupper av jordbruksfastig- heter.

De sakkunniga ha ansett det ingå i sitt uppdrag att undersöka, i vilken mån en dylik differentiering mellan större och mindre jordbruksfastigheter blivit genomförd vid fastighetstaxeringen. För detta ändamål har en sär- skild bearbetning verkställts för vissa kommuner av de i fastighetsdeklara- tionerna för de särskilda jordbruksfastigheterna av taxeringsnämnderna gjorda anteckningarna angående åkerjordens areal och åsatta värde samt, i förekommande fall, särskilt åsatt värde å byggnader. Då en dylik bearbet- ning kräver ett betydande arbete har den av kostnadsskäl kunnat genomföras endast beträffande ett jämförelsevis begränsat antal kommuner, vilka, för underlättande av jämförelse mellan de olika länen, i regel utvalts utefter läns- gränserna, så att resultaten för ett antal närbelägna kommuner med så vitt möjligt likartade förhållanden men belägna i olika län kunnat jämföras med varandra. Den uppdelning av jordbruksfastigheterna på storleksgrupper, som därvid tillämpats, har varit densamma, som genomförts vid de förberedande mötena inför lässtyrelserna, då enhetsvärden för olika storleksgrupper före- slagits.

För ett mindre antal län ha de sakkunniga haft tillgång till liknande sam- manställningar av värdet per hektar åker inom olika storleksgrupper, som verkställts av vissa landskamrerare såsom ett led i de av dem inför veder- börande prövningsnämnd framlagda undersökningarna angående taxerings- utfallet. Vid ifrågavarande sammanställningar har dock endast i undantags- fall hänsyn tagits till särskilt åsatt värde å byggnader, vilket stundom vid mindre fastigheter kunnat avsevärt påverka det åsatta medelvärdet per hekt- ar åker.

• Sida 12
•  Original

Till den närmare granskning i detalj, som med ovan angivna utgångspunk— ter i det följande framlägges, torde den reservationen böra förutskickas, att det i många fall kan vara förenat med stora svårigheter att bedöma, huru- vida de ojämnheter i de åsatta värdena, som framträda vid en siffermässig jämförelse, icke möjligen kunna ha sin förklaring i rådande lokala förhål- landen. Dylika svårigheter framträda icke endast vid jämförelse mellan me- delvärdet per hektar åker för olika kommuner inom samma eller skilda län utan även vid bedömande av den skäliga differentieringen i åkerns värde vid större och mindre jordbruksfastigheter. På grund av byggnadernas större relativa värde vid de senare och den i allmänhet större efterfrågan på dylika fastigheter är under eljest lika förhållanden värdet per hektar åker större vid små än vid stora fastigheter, men denna tendens motverkas i vissa fall därav, att de små fastigheterna kunna vara sämre lottade i avseende på jor- dens och byggnadernas beskaffenhet samt avsättningsförhållandena. Härtill kommer,, att beträffande de minsta fastigheterna en likformig avgränsning mellan vad som skall taxeras som jordbruksfastighet och som annan fastig- het knappast kan förutsättas hava blivit genomförd.

Stockholms län. I sin första redogörelse framhöllo de sakkunniga, att det högre medelvärde, som av beredningsnämnderna åsatts åkerjorden i Stock- holms län i jämförelse med i grannlänen, motsvarades av en liknande skill- nad i fråga om åkerjordens saluvärde och till stor del torde ha sin förkla- ring av närheten till huvudstaden. Vid en jämförelse kommun för kommun utefter länsgränsen framträder icke någon större ojämnhet i taxeringsvärdet per hektar åker mellan grannkommunerna på vardera sidan av gränsen.

I sin till prövningsnämnden avgivna promemoria angående utfallet av 1933 års allmänna fastighetstaxering i Stockholms län har landskamreraren för samtliga landskommuner verkställt en statistisk bearbetning av åkerjordens värde enligt taxeringsnämndernas beslut för utrönande av olikheterna i vår- det per hektar vid småbruk, bondebruk och storbruk. Härav upprättades samtidigt följande sammandrag, som omfattar 56 av länets 108 landskom- muner, i det att däri icke inräknats dels de kommuner, där jordvärdena på grund av huvudstadens närhet påverkats av andra förhållanden än sådana, som avse själva jordbruksdriften, dels skärgårdens ökommuner, där gränsen mellan 'jordbruksfastighet och annan fastighet ofta är svår att draga. Till jämförelse bifogas i samma tablå uppgift om motsvarande värden per hektar för hela Stockholms län enligt den av lantbruksakademien verkställda under- sökningen angående saluvärdet å åkerjord år 1932:

Åker, värden per hektar.

Enligt taxerings—

nämdernas beslut, Enhgt lantbruks—

akademien, kr.

kr. Småbruk (1—10 ha) ........... 926 910 Bondebruk (10—50 ha) - ......... 768 740 Storbruk (över 50 ha) .......... 690 660

Samtliga 769 740

• Sida 13
•  Original

Det framgår härav, att den differentiering, som efter taxeringsnämndernas beslut genomförts i åkerjordens enhetsvärden mellan det större och mindre jordbruket, mycket nära överensstämmer med de rådande saluvärdena enligt lantbruksakademiens undersökning. I jämförelse med de medelstora jord- bruken hava småbruken ett högre värde per hektar av i förra fallet 158 och i senare fallet 170 kr. och storbruket ett lägre värde av respektive 78 och 80 kr. Denna överensstämmelse synes visa, att man i stort sett väl lyckats att emot varandra avväga åkerjordens enhetsvärden vid det större och mindre jordbruket, ehuru resultatet i detta avseende för de särskilda kommunerna i vissa fall ställer sig ganska växlande.

Inom kommunerna utefter gränsen mellan Stockholms och Uppsala län ställer sig åkerns värde per hektar vid jordbruk av olika storlek på följande sätt, enligt av vederbörande landskamrerare verkställda sammanställningar:

Värde per hektar åker, kronor.

Stockholms län, kommuner. Storleksgrupper 1 hektar Forsmark Valö Harg Faringe Almunge Lagga 1—10 ............ 784 805 902 942 756 811 10 -—50 ........... 650 661 710 729 700 788 Över 50 .......... 631 485 603 627 649 807

Samtliga 683 668 729 784 696 797

Uppsala län, kommuner. Storleksgrupperihektar Hällnäs Film Ekeby Tuna Rasbo Funbo Högst 3 ......... 918 884 909 1 073 880 1 450 3—5 .......... 753 706 796 827 674 1 051 5—10 .......... 595 642 698 793 699 777 10—25 ......... 543 591 682 724 773 737 25—50 ......... 503 576 594 631 687 689 Över 50 ........ 480 642 595 702 647 732

Samtliga 628 615 675 728 696 753

Av denna jämförelse, som i någon mån försvåras därav, att samma stor- leksgruppering icke genomförts i de båda länen, framgår, att någon mera betydande olikhet mellan grannkommunerna på vardera sidan av länsgrän- sen icke synes råda ur här ifrågavarande synpunkt. I vissa kommuner äro växlingama mellan små och stora jordbruksfastigheter ganska stora, i andra åter anmärkningsvärt små eller knappast några, men detta är förhållanden, som framträda inom kommunerna i både Stockholms och Uppsala län.

Uppsala län. I länet utgör åkerns taxeringsvärde per hektar 730 kro- nor, vilket näst Gotlands läns är det lägsta länsmedeltal-et i hela landet. Det— samma gäller även åkerjordens saluvärde enligt lantbruksakademiens under- sökning. Det låga taxeringsvärdet synes därför med utgångspunkt från nämn- da undersökning i stort sett motiverat. För kommunerna på gränsen mellan Uppsala och Gävleborgs län består dock alltjämt en betydande olikhet med väsentligt lägre värden för kommunerna i"Up'ps'ala län. Åkerjordens medel- värde per hektar utgör efter prövningsnämndens beslut i Älvkarleby och Sö-

• Sida 14
•  Original

derfors i Uppsala län respektive 820 och 620 kronor emot icke mindre än 1 440 kronor i Valbo och 1 230 kronor i Hedesunda, de båda grannkommu- nerna i Gävleborgs län.

För ytterligare belysning av sist berörda ojämnhet meddelas i följande tablå en sammanställning av värdet per hektar åker för olika storleksgrupper dels i Älvkarleby kommun dels i det närmast angränsande, södra taxerings- distriktet i Valbo kommun.

Värde per hektar åker, kronor.

Uppsala län, kommun Gävleborgs län, kommun

Storleksgrupper -- Storleksgrupper Valbo

1 hektar Alvkarleby i hektar (södra distrikt) Högst 3. ' ...... 894 Högst 2 ....... 2 174 3—5 ........ 897 2—5 ........ 1 640 5—10 ........ 863 5—10 ........ 1 504 10—25 ....... 795 10—20 ....... 1 192 25—50 ....... 767 20—50 ....... 897 Över 50 ....... 799 Över 50 ....... — Samtliga 823 Samtliga 1 472

Åkerjorden är, såsom härav framgår, inom alla storleksgrupper väsent- ligt lägre uppskattad i Älvkarleby än i Valbo södra distrikt, men skillnaden är allra mest framträdande vid de mindre fastigheterna med upp till 10 hektar. I Älvkarleby är differentieringen mellan stora och små fastigheter mycket obetydlig och de åsatta åkervärdena vid de senare förefalla anmärk— ningsvärt låga i jämförelse med motsvarande värden såväl vid de större fa— stigheterna i samma kommun som vid småfastigheterna i det angränsande distriktet i Valbo, där skillnaderna mellan de åsatta värdena vid små och stora fastigheter äro betydande.

Av den sammanställning för varje särskild kommun, som av landskamre— raren framlades inför länets prövningsnämnd för belysning av åkerns värde vid fastigheter av olika storlek framgår, att även inom åtskilliga andra kom— muner än Älvkarleby växlingarna i detta avseende äro obetydliga, medan i andra kommuner åter förhållandet är det motsatta. I medeltal för hela länet uppgick värdet per hektar åker till följande belopp, varmed jämföres mot- svarande värden enligt lantbruksakademiens förut nämnda undersökning för år 1932:

Enligt taxerings—

nämndens beslut, Enligt lantbruks—

kr akademien, kr. Småbruk (1—10 ha) . . ......... 805 790 Bondebruk (10—50 ha) . . ........ 728 670 Storbruk (över 50 ha) . . . . . . . . . . 707 520

Samtliga 729 630

• Sida 15
•  Original

Taxeringsvärdena ligga, såsom härav framgår, för alla tre storleksgrup- perna högre än de angivna saluvärdena, ehuru skillnaden endast vid stor- bruken är anmärkningSVärt stor. Även om till det jämförelsevis höga medel- värdet för de sistnämnda i viss mån bidragit den omständigheten, att de större gårdarna äro gynnsammast ställda i avseende på jordmån, läge m. m., bestyrker dock den anställda jämförelsen den uppfattningen, att åtminstone i vissa delar av Uppsala län differentieringen i åkerjordens enhetsvärde är ganska ringa. Häri medförde prövningsnämndens beslut endast i enstaka fall någon nämnvärd förändring.

Södermanlands län. Utefter gränsen mellan Södermanlands och Öster- götlands län voro, såsom redan i de sakkunnigas första redogörelse fram- hölls, värdet per hektar åker enligt beredningsnämndernas beslut åtskilligt högre i det senare än i det förra länet. Häri har i de följande taxeringsin- stanserna ingen annan förändring ägt rum, än att medelvärdet för Östra Vingåkers kommun i Södermanlands län höjts från 712 till 770 kronor och å andra sidan motsvarande värde för Simonstorps kommun i Östergötlands län sänkts från 1252 till 1 160 kronor. Den icke obetydliga skillnad, som i detta avseende alltjämt i huvudsak består mellan de båda länen, torde åt- minstone till större delen vara motiverad av olikheter i fråga om jordens fördelning på stora och små gårdar, jordens bördighet och avsättningsför- hållanden. Den av de sakkunniga tidigare anmärkta ojämnheten i åker- värdet på gränsen mellan Södermanlands och Örebro län kvarstår alltjämt. i det att Västra Vingåker i förstnämnda län har ett medelvärde av endast 770 kronor emot 870 kronor för grannkommunen Lännäs i Örebro län.

Östergötlands län. Vid granskningen av beredningsnämndernas förslag funno de sakkunniga en viss ojämnhet råda i avseende på åkerns genom- snittliga värde inom socknarna utefter gränsen mellan Östergötlands och Örebro län. Den anmärkta ojämnheten bestod däri, att i de till det förra länet hörande gränskommunerna Godegård och Västra Ny åkern åsatts lägre värden än i grannkommunerna Lerbäck och Hammar i Örebro län. Till en del har denna ojämnhet utjämnats genom en betydlig höjning av åkervär- det i Godegårds kommun. Denna förhöjning har starkast berört de små fa- stigheterna, som fått sitt åkervärde höjt med icke mindre än 30 %, medan samma höjning vid fastigheter med över 40 hektar stannar vid 1 %. För de båda övriga gränskommunerna, Västra Ny och Hammar, har genom be- arbetning av fastighetsdeklarationerna uträknats värdet per hektar åker för olika storleksgrupper, varvid även medtagits särskilt åsatt värde å byggna- der. Resultatet framgår av följande sammanställning. I de fall, där för sam- ma storleksgrupp två tal angivas, avser det första i denna och följande lik- nande s-ammanställningar det egentliga värdet av åker och det andra det särskilda byggnadsvärdet, uträknat per hektar åker:

• Sida 16
•  Original

Värde per hektar åker, kronor.

Östergötlands län, kommun, Örebro län, kommun Storileäååggp er Västra Ny Storgeäzätägper Hammar

Högst 2 ....... 924+ 87 Högst 2 ....... 1 632+237 2—6 ........ 761+151 2—5 . . - ..... ]. 104+ 6 6—10 ........ 666 5—10 ........ 931+ 4 10—15 ....... 659 10—20 ....... 846+ 3 15—20 ....... 645 20—30 . ....... 823 20—30 ....... 653 + 202 30—75 ....... 761 30—40 ...... - 670 75—125 ....... 792 40—50 ....... 712+ 7 Över 125 ...... 850 50—75 ....... 723 . Samtliga 860+ & 75—100 ....... —

, Över 100 ...... 738

Samtliga 699+ 36

Inom” alla storleksgrupper ligger medelvärdet i Hammar åtskilligt högre än i Västra Ny. Mest framträdande är skillnaden mellan de båda kommunerna för de allra minsta fastigheterna (med högst 2 hektar åker), som, med in- räknande av det särskilda byggnadsvärdet, i Västra Ny hava ett medel- värde om 1 011 kronor mot icke mindre än 1 869 kronor i Hammar. Bort- sett från den nu nämnda och den närmast högre storleksgruppen av fa- stigheter (med 2—6 hektar) hava de större fastigheterna i Västra Ny snarast ett högre medelvärde än de medelstora fastigheterna, medan motsatsen är det normala.

I södra delen av Östergötlands län, där jorden är mycket starkt sönderstyc- kad, hade redan genom beredningsnämndernas förslag en betydande höjning ägt rum av åkerns taxeringsvärde, varigenom bättre överensstämmelse vun- nits med motsvarande värden i angränsande delar av Jönköpings län. Åker- jordens medelvärde i Trehörna och Blåviks kommuner föreföll dock alltjämt lågt i jämförelse med grannkommunerna i såväl det egna länet som i Jön- köpings län men har sedermera genom beslut av taxerings- och prövnings- nämnderna ytterligare höjts något, varigenom den anmärkta ojämnheten del- vis avlägsnats. Efterföljande tablå anger, enligt en särskild bearbetning, åkervärdena för olika storleksgrupper inom vissa gränskommuner i Öster- götlands och Jönköpings län, vartill dock bör anmärkas, att för Trehörna och Blåvik de av prövningsnämnden vidtagna höjningarna, som uppgå till högst 10 %, icke kunnat iakttagas.

Här är överensstämmelsen mellan Ydre härad och de tre kommunerna i Jönköpings län god, medan åkerns värde i Trehörna och Blåviks kommuner inom alla storleksgrupper är betydligt lägre, en olikhet som endast till en mindre del kunnat utjämnas genom prövningsnämndens förut berörda höj-

• Sida 17
•  Original

Värde per hektar åker, kronor.

Öslcrgötlands län, kommuner Jönköpings län, kommuner

,,_ * Askeryd,

Storleksgrupper Trehörna Blävik Ydre härad Storleksgrupper Linderås,

1 hektar (utom Torpa) i hektar Säby

Högst 2 ...... 571 + 172 1 048 + 409 Högst 3 ...... 1 136 + 22 587+125 856+ 55 3—10 , . ' . . . . 989+ 5 ». 6—10 ....... . 599+ 60 871 + 84 10—40 ....... 946+ 5 619+ 48 876+ 14 Över 40 ...... 91] +27 599— 922+ 15 Samtliga 964+ 9 569— 868——

600— -905+ 22 — — 1 000—

— — 1 026 + 16 Samtliga 631 596+ 52 892+ 58

ningar. Nämnda tablå är av intresse även ur den synpunkten, att den be- lyser taxeringsmyndigheternas olika förfaringssätt för åstadkommande av differentiering i värdesättningen av stora och små fastigheter. Inom Blå- viks och de till Ydre härad hörande kommunerna har denna differentiering åstadkommits genom särskilt tillägg av ett betydande byggnadsvärde, medan i Trehörna och kommunerna i Jönköpings län något sådant tillägg icke före- kommer, utan differentieringen vunnits genom en förhöjning av själva åker- 'ärdet vid de mindre fastigheterna. Det senare är det enligt gällande bestäm- | elser riktigare förfaringssättet, då i värdet för åkerjorden skall ingå nor- malt byggnadsbestånd även vid de mindre fastigheterna.

Jönköpings län. I detta län är jordvärdet i allmänhet ganska högt. Det genomsnittliga taxeringsvärdet per hektar åker ligger likväl 80 kronor un- der det vid lantbruksakademiens undersökning för år 1932 angivna salu- värdet. En jämförelse mellan äkervärdet inom de kommuner, som gränsa ill de omgivande länen, tyder emellertid icke på att taxeringsnivån genom- _ående skulle vara lägre i Jönköpings län än i grannlänen. Det har redan id en jämförelse mellan kommunerna på gränsen mellan Östergötlands och Jönköpings län framhållits, att förhållandet där snarast var det motsatta. lletsamma gäller, och mera utpräglat, gränskommunerna mot Kalmar län. om exempel härpå kan anföras, att för kommunerna Ingatorp, Hässleby och Karlstorp i Jönköpings län åkems taxeringsvärde i genomsnitt uppgår till 800 ——840 kronor, medan detsamma för de angränsande kommunerna Rums- kulla, Pelarne, Lönneberga och Målilla i Kalmar län stannar vid 690—730 kronor, och Virserum i sistnämnda län har ett medelvärde av endast 780 'ronor emot 900 kronor och däröver för de angränsande kommunerna i Jön- öpings län.

Utefter gränserna mot Kronobergs, Hallands, Älvsborgs och Skaraborgs län

• Sida 18
•  Original

framträda likaledes åtskilliga ojämnheter, vilka dock icke gå i någon be stämd riktning. För närmare belysning härav har särskild bearbetning gjort av deklarationsmaterialet för vissa kommuner med särskiljande av åkerns Vär-i de vid fastigheter av olika storlek. I närmast följande tablå är en jämförelse anställd mellan ett antal närbelägna kommuner i Jönköpings, Kronobergs och Hallands län.

Värde per hektar åker, kronor.

Jönköpings län, härad Kronobergs län, härad Hallands län, kommuner Storleksgrupper Del av Storleksgrupper Del av Storleksgrupper Breared, i hektar Västbo1 i hektar Sunnerbo1 1 hektar Torup Högst 3 ..... 983+ 2 Högst 2 ..... 952+24 Högst 2 ..... 943+47 3—10 . . i. . . 925 2—5 ....... 876+10 2—5 ...... 814+ s 10—40 ...... 898 + 18 5—10 ...... 861 5—15 ...... 819 + 11 Över 40 ..... — 10—40 ...... 793 15—50 ..... 919+ 19 Samtliga 938+ 2 Över 40 ..... 600 50—100 ..... — Samtliga 860+ 6 Över 100 . . . . — Samtliga 835+12

1 I Västbo härad kommunerna Sandvik, Gryteryd, Södra Hestra, Långaryd, Färgaryd, Femsjö, Södra Unnaryd och Jälluntofta samt i Sunnerbo härad Odensjö, Vrå och Torpa.

Den allmänna nivån är högst för de i jämförelsen ingående kommunerna i Jönköpings län och lägst för de båda kommunerna i Hallands län. Någon nämnvärd differentiering i äkervärdet vid större och mindre fastigheter förekommer endast för de till Kronobergs län hörande kommunerna.

En liknande jämförelse mellan ett antal närbelägna kommuner i Jönkö- pings, Älvsborgs och Skaraborgs län utfaller på följande sätt:

Värde per hektar åker, kronor.

Jönköpings län, härad Älvsborgs län, härad Skaraborgs län, härad Storleksgrupper Mo Storleksgrupper Del _av Storleksgrupper Del av . 1 hektar 1 hektar Redvags1 1 hektar Vartofta * Högst 3 ..... 886+15 Högst 2 . . . . 1 117+10 Högst 2 ..... 1 098+213 3—10 ...... 833+ 2 2—4 ...... 868 2—4 ...... 902+ 8 10—40 ..... 767 4—10 ...... 851 4—10 ...... 774+ 5

Över 40 ..... 716 10—20 ..... 792 10—20 ..... 794

Samtliga 824+ 3 20—40 ..... 862 20—50 ..... 736

Över 40 ..... 711 50—100 ..... 688

Samtliga 831 Över 100 . . . . 751 Samtliga 766+ 4

1 I Redvägs härads kommunerna Strängsered. Gullared, Liared, Kölingared, Fivlered och Norra Åsarp samt i Vartofta härad Vartofta—Åsaka, Vistorp, Sandhem, Bjurbäck och Habo.

• Sida 19
•  Original

Här är skillnaden mellan länsdelarna icke särskilt framträdande vare sig i avseende på den allmänna nivån eller på den i och för sig ganska ringa differentieringen i åkervärdet vid små och stora fastigheter. Det är endast de allra minsta fastighet-erna i de till Älvsborgs och Skaraborgs län hörande kommunerna, som framträda med ett jämförelsevis högt medelvärde.

Kronobergs län. För kommunerna i sydöstra hörnet av Kronobergs län _och för angränsande kommuner i Kalmar och Blekinge län är medelvärdet per hektar åker inom olika storleksklasser följande:

Värde per hektar åker, kronor.

Kronobergs län, härad Kalmar län, kommuner Blekinge län, kommuner

Vissefjärda, 0 rsjö, Gullabo

Storleksggrupper Del av Storleksgrupper Storleksgrupper Eringsboda, 1 hektar Konga1 i hektar 1 hektar Sillhövda

Högst 2 ..... l 030+50 Högst 2 ..... 833 " 1 157 + 112

811+ 1 730 716+ 9 787+ 1 698 558 784 665 497

Över 40 ..... 638 472 Över 30 ..... 356 Samtliga 804+ 4 Över 100 . . . . 430 Samtliga 599+ 7

Samtliga 700

1 I Konga härad kommunerna Långasjö, Älmeboda, Tingsås och Södra Sandsjö.

Något längre västerut efter gränsen mellan Kronobergs och Blekinge län ställa sig motsvarande värden för Almundsryds samt Ringamåla och Kyrk- hults kommuner på följande sätt:

Värde per hektar åker, kronor.

Kronobergs län, kommun Blekinge län, kommuner

Storleksggrupper Storleksgrupper i hektar Almundsryd

i hektar Ringamala Kyrkhult

988 + 84 " 771 + 289 873 + 299 762 778 + 110 834 + 31 775 642 + 23 801 + 12 745 796 + 37 621

Över 40 ....... — Över 30 ....... — —— Samtliga 787 + 8 Samtliga 703 + 63 784 + 31

Och i den trakt, där Kronobergs, Blekinge och Kristianstads län samman- träffa, har för Härlanda, Kyrkhults och Örkeneds kommuner uträknats föl— jande medeltal för åkerns värde vid fastigheter av olika storlek:

• Sida 20
•  Original

Värde per hektar åker, kronor.

Kronobergs län, kommun Blekinge län, kommun Kristianstads län, kommun Storleksgrupper .. storleksgrupper _ Storleksgrupper -- _

i hektar Harlunda i hektar Kyrkhult i hektar Orkened Högst 2 . . . . . 704 Högst 2 ..... 873+299 Högst 2 . . . . l 140+61 2—5 ...... 665 2—5 ...... 834+ 31 2—5 ...... 716+ 7 5—10 ...... 647 5—15 ...... 801+ 12 5—15 ...... 558 10—40 ..... 704 15—30 ..... 621 15—50 ..... 556 Över 40 . . . . . — - Över 30 . . . . . -— 50—100 ..... —

Samtliga 664 Samtliga 784+ 31 Över 100 . . . . 500 Samtliga 690+ 7

Sistnämnda tre tablåer visa ingen mera anmärkningsvärd olikhet de fyra länen emellan än de mycket låga medelvärdena för de större fastigheterna i Vissefjärda, Örsjö och Gullabo kommuner i Kalmar län, i Eringsboda och Sill- hövda kommuner i Blekinge län samt i Örkeneds kommun i Kristianstads län samt för småfastigheterna i Härlunda kommun.

Kalmar län. Taxeringsvärdet per hektar åker är 790 kronor. I sin första redogörelse framhöllo de sakkunniga, att det föreföll, som om värdesättningen av åkerjorden i län-et ägt rum efter en lägre nivå än i grannlänen. Någon utjämning i detta avseende har icke ägt rum genom det fortsatta taxerings- arbetet. Att värdesättningen i detta län är väl låg bestyrkes även av den om- ständigheten, att åkerns taxeringsvärde understiger dess saluvärde enligt lant— bruksakademiens undersökning med icke mindre än 100 kronor per hektar.

På gränsen mellan Kalmar och Östergötlands län har en särskild under- sökning i efterföljande tablå framlagts för belysning av åkerns värde inom vissa kommuner:

Värde per hektar åker, kronor.

Östergötlands län, härad, kommun Kalmar län, kommuner (...kg...) m...... smittas" trast. at...... Högst 2 ...... 104s+4o9 1144 Högst 2 . . '. . . . 828 1449 2—6 ........ 856+ 55 709 2—5 ........ 691 1 110 6—10 ....... 871+ 84 618 5—15 ....... 725 888 10—15 ....... 876+ 14 590+6 15—50 ....... 780 836 15—20 ....... 922+ 15 629 50—100 ...... 800 647 20—30 ..... — . 868 — 563 Över 100 ..... 531 — 30—40 ....... 905+ 22 618 Samtliga 738 877 40—50 ....... 1 000 — 533 _50—75 ....... 1026+ 16 445 Över 100 ...... — 527 Samtliga 892+ 58 586+1

• Sida 21
•  Original

Av de i tablån medtagna områdena framträder Ydre härad i Östergötlands län med ett högt åkervärde, som ytterligare förhöjes därigenom, att särskilt byggnadsvärde uppskattats utöver det egentliga åkervärdet. Vid de minsta fastigheterna uppgår detta särskilda byggnadsvärde till icke mindre än 409 kronor per hektar åker. I Yxnerums kommun i samma län har däremot åkern ett anmärkningsvärt lågt värde inom alla storleksgrupper med undan- tag för den minsta. Särskilt är skillnaden gent emot Ydre härad påfallande stor beträffande de större fastigheterna. De tre i tablån medtagna kommu- nerna, som tillhöra Kalmar län, intaga en mellanställning mellan Ydre hä- rad och Yxnerums kommun. Gärdserums kommun visar ett högt värde för de små fastigheterna och därefter en betydlig sänkning i värdet för de större; Södra Vi och Rumskulla kommun visa däremot ett mycket lågt vär- de vid de små fastigheterna, och skillnaden är därvid så stor, att den måste betecknas som uttryck för en viss ojämnhet i uppskattningen av dylika fa- stigheter. Även i den å sid. 13 lämnade jämförelsen mellan vissa kommuner på gränsen mellan Kronobergs, Kalmar och Blekinge län visade de till Kal- mar län hörande kommunerna låga värden å de minsta fastigheterna. Att en dylik uppskattningsmetod beträffande de små fastigheterna likväl icke tillämpats i hela länet framgår, förutom av de nyss anförda medeltalen för Gärdserums kommun i norra delen av länet, även av efterföljande medeltal för kommunerna Hagby, Våxtorp och Halltorp på Kalmarslätten:

Värde per hektar åker, kronor.

Kommuner.

Storleksgrupper Hagby, Våxtorp i hektar Halltorp

Högst 2 .................. 2 100 2—5 .................... 1 176 5—15 807 15—50 . . . . . . . . . , . . . . 882 50—100 905 Över 100 .................. 924

Samtliga 895

I motsats mot de höga medelvärdena för de två lägsta storleksgrupperna framträder här den närmast följande storleksgruppen (fastigheter med 5—15 hektar åker) med ett mycket lågt medelvärde, under det att samma värde vid de större fastigheterna åter visar tydlig stegring.

Gotlands län intager på grund av sitt avskilda läge en från fastlandet starkt avvikande ställning i avseende på jordpriserna, vilket tager sig uttryck däri, att icke endast taxeringsvärdet per hektar åker utan även åkerjordens salu- värde där är avsevärt lägre än i något annat län. Till de låga genomsnitts- värdena bidrageri någon mån även den dåliga beskaffenheten hos en del av åkerjorden. Medelvärdet per hektar uppgick enligt beredningsnämndernas förslag till endast 549 kronor och har under det följande taxeringsarbetet höjts till 570 kronor, vilket med 60 kronor överstiger lantbruksakademiens

• Sida 22
•  Original

uppgift om saluvärdet. Någon allmän förhöjning av de låga taxeringsvär- dena synes enligt denna jämförelse icke vara påkallad.

Blekinge län. Taxeringsvärdet per hektar åker utgör efter det lokala taxe- ' ringsarbetets avslutande 1 090 kronor och har därmed icke undergått någon nämnvärd förändring i jämförelse med beredningsnämndernas förslag. Det understiger åkerns saluvärde enligt lantbruksakademiens utredning med icke mindre än 120 kronor, vilket är mera än i något annat län.

De i det föregående å sid. 13 och 14 lämnade jämförelserna mellan kom- munerna på gränsen mellan Blekinge och angränsande län ådagalade, att någon mera anmärkningSVärd olikhet de särskilda län-en emellan knappast kan sägas föreligga. I vissa kommuner är dock åkerns medelvärde mycket lågt vid de större fastigheterna; detta gäller bland annat Eringsboda och Sill- hövda kommuner i Blekinge län, där nämnda medelvärde redan vid fastig- heter med 5—15 hektar åker är så lågt som 558 kronor och vid fastigheter med över 30 hektar åker endast uppgår till 356 kronor. Även om otvivelak- tigt åkerjorden i de nämnda skogskommunerna övervägande är av mindre god beskaffenhet, måste dock de nu nämnda värdena betecknas som anmärk- ningsvärt låga.

Inom alla de förut berörda kommunerna i Blekinge län har den högre upp— skattningen av åkerjorden vid de mindre fastigheterna till största delen åstad- kommits genom åsättande av särskilt värde å byggnaderna i stället för genom en höjning av enhetsvärdet å själva åkerjorden. Detta mindre riktiga för— faringssätt har tillämpats även inom en del kommuner i den bördigare kust— bygden. Detta belyses av följande sammanställning för Edestads och Gam- malstorps kommuner, där för fastigheterna inom de båda lägsta storleks— grupperna (med högst 2 samt 2—5 hektar åker) det särskilt åsatta bygg- nadsvärdet uppgår till betydande belopp per hektar åker:

Värde per hektar åker, kronor.

Blekinge län. kommuner Kristianstads län, komm un

Storileååågfper Edestad Gammalstorp Storgeää'ifägper Ivetofta Högst 2 ....... 1 470 +248 1 396 + 453 Högst 2 ....... 1 226 2—5 ......... 1 000 + 100 1 268 + 110 2—5 ......... 933 5—15 ........ 1 191 1 220+ 11 5—15 ........ 813 15—30 ........ 1 396 1 223 15—50 ........ 701 Över 30 ....... 1 412 1 189 50—100 ....... 698 Samtliga 1 290+ 11 1 221 + 23 Över 100 ....... —

Samtliga 820

I tablån är även en jämförelse anställd beträffande åkervärdet i Gammals- torps kommun i Blekinge län och den strax intill i Kristianstads län beläg- na Ivetofta kommun. Den mycket stora skillnad, som inom alla storleks-

• Sida 23
•  Original

grupper där framträder mellan de båda kommunerna, tyder på en avsevärd ojämnhet i taxeringen.

Den ojämnhet mellan de båda länen, som här i detalj påvisats beträffande Gammalstorp och Ivetofta, återfinnes även i fråga om övriga gränskommu— ner. Av de till skogsbygden hörande kommunerna hava Kyrkhult och J äms- hög i Blekinge län att medelvärde av 800 och 1 000 kronor per hektar åker, medan samma värde för Örkeneds och Vånga kommuner i Kristianstads län stannar vid 690 och 810 kronor. Ungefär lika stor är skilhiaden mellan de till slättbygden hörande kommunerna i de båda länen.

Kristianstads län. Den ojämnhet, som framträder i värdesättningen av åkerjorden utefter gränsen mellan Kristianstads och Blekinge län och som tar sig uttryck i ett betydligt lägre åkervärde i de till Kristianstads län hö- rande kommunerna, har redan framhållits. Den bestyrkes även av den i tablån å sid. 14 anställda jämförelsen mellan kommunerna Örkened i Kri- stianstads län och Kyrkhult i Blekinge län.

Utefter gränsen mellan Kristianstads och Kronobergs län synes däremot överensstämmelsen i åkervärdet i allmänhet bättre.

Icke heller utefter gränsen mellan Kristianstads och Malmöhus län fram-

Värde per hektar åker, kronor.

Kristianstads län, härad Malmöhus län, härad

Storleksgrupper Del av Ingel— Storleksgrupper Del av Herre— i hektar stads i hektar stads

2 366 + 32 Högst 2 ....... 2 214 + 771 1 877 1 904+ 63 1 645 + 9 1 804 + 1 1 633 1 539 1 709 1 633 + 101 1 677 1 728+ 13 Samtliga 1 677 + 3 Samtliga 1 683 + 30

Kristianstads län, kommuner Malmöhus län, härad

Storleksgrupper Linderöd,

1 hektar Asphult Häslinge Del av Frosta

971 1 273 1 074 + 563 874 695 996+ 65 897 714 971 + 30 999 719 857 + 2 1 052 767 808 — 617 — Samtliga 919 708 943+ 37

• Sida 24
•  Original

Kristianstads län, härad Malmöhus län, härad Storleksgrupper Del av Södra i hektar Åsbo Del av Luggude Högst 2 .......... 2 567 + 405 2 059 + 1 913 2— 5. . . . - ..... 1984+106 1818+ 267 5— 15 .......... 1711+ 3 1718+ 5 15— 50 .......... 1 678+ l 1 716+ 2 50— 100 .......... 1 755 1 848 Över 100 ......... 1 390+ 68 1 666 Samtliga 1 662+ 13 1 731 + 29

träder i detta avseende någon större skillnad mellan de båda länen. För er- hållande av en mera detaljerad jämförelse har en särskild bearbetning verk- ställts av deklarationsmaterialet för tre grupper av kommuner utefter nämnda gräns, nämligen dels delar av Ingelstads och Herrestads härad på den syd— östra slättbygden, dels några magra skogskommuner i landskapets inre delar och slutligen vissa delar av Södra Åsbo och Luggude härad på slätten mel- lan Ängelholm och Hälsingborg. I stort sett är överensstämmelsen här mel- lan de båda länen ganska god.

Vad slutligen beträffar gränskommunerna mellan Kristianstads och Hal- lands län belysas förhållandena där av följande jämförelse:

Värde per hektar åker, kronor.

, . . .. Hallands län, Ixrtsttanstads Ian, kommuner kommuner Storleksgrupper Vittsjö, Fagerhult, Hishult, 1 hektar Röke Hishult Knäred Högst 2 ........ 1 094 + 156 1 112 716 + 71 2— 5 ......... 893+ 10 806 654+ 3 5 ——15 ......... 849 + 5 782 649 15—50 ......... 787 500 816 Samtliga 865+ 13 799 660+ 3

' Här är det kommunerna i Kristianstads län, som uppvisa den högre taxe- ringsnivån, på samma gång som differentieringen i åkervärdet inom dem är åtskilligt större än i de till Hallands län hörande kommunerna.

Malmöhus län. Taxeringsvärdet per hektar åker, som för Malmöhus län vid 1928 års allmänna fastighetstaxering utgjorde 1 840 kronor, har vid den senaste taxeringen nedgått till 1,610 kronor eller med 230 kronor. Denna starka nedgång torde dock i huvudsak vara motiverad av en motsvarande sänkning av det gällande saluvärdet, som enligt lantbruksakademiens ut-

• Sida 25
•  Original

redning samtidigt gått ned ännu mera och år 1932 utgjorde 1,460 kronor, eller 150 kronor under taxeringsvärdet.

Det framhölls redan i de sakkunnigas första redogörelse, att man vid 1933 års fastighetstaxering inom Malmöhus län, ehuru icke likformigt inom hela länet, hänfört övervärde för byggnader till särskilda förmåner. I—Iuru detta verkat inom olika storleksgrupper av fastigheter belyses av tablån ä sid. 17 och 18. Vid flertalet av de minsta jordbruksfastigheterna (med högst 2 hektar åker) har för byggnaderna ett betydligt mervärde tillagts, som för de till Luggude härad hörande kommunerna motsvarar icke mindre än 1 913 kronor per hektar åker eller i det närmaste lika mycket som det för åkern uppskattade värdet. Även vid fastigheterna med 2—5 hektar åker spelar det särskilt uppskattade byggnadsvärdet en betydande roll för hela taxeringsvärdet, var- emot vid de större fastigheterna sådant byggnadsvärde endast mera sällan förekommer.

Denna form för värdesättning av de mindre fastigheterna framträder även i nedanstående sammanställning, som anger åkerns och byggnadernas värde per hektar inom en del av det bördiga 'Skytts härad:

Storleksgrupper i hektar Kronor

Högst 2 ....................... 2 290 + 1 370 2— t'» ....................... 2 295 + 295 5— 15 ....................... 2 084 + 7 15— 50 ....................... 2 181 50—100 ....................... 2 175

Över 100 ...... — 1 921

Samtliga 2157+ 34

Genom de betydande tillägg i form av särskilt byggnadsvärde, som i en stor del av Malmöhus län gjorts för de mindre fastigheterna, har en stark differentiering åstadkommits mellan stora och små fastigheter på samma gång som bättre överensstämmelse därigenom torde ha ernåtts i värdesätt- ningen mellan de sistnämnda och de som annan fastighet taxerade, rena bo- stadslägenheterna. Ett dylikt förfaringssätt står dock icke i överenstäm- melse med gällande bestämmelser.

Hallands län. Taxeringsvärdet per hektar åker utgör enligt taxerings- och prövningsnämndernas beslut 1 140 kronor, vilket nära överenstämmer med det i lantbruksakademiens undersökning angivna saluvärdet för åkerjor- den, 1 100 kronor.

I sin första redogörelse framhöllo de sakkunniga, att den vid det förbere- dande mötet inför länsstyrelsen upprättade skalan med differentierade en- hetsvärden syntes, liksom för ett flertal övriga län i Götaland, innebära en jämförelsevis liten skillnad i värdesättningen av större och mindre fastig- heter. Detta bekräftas även av de närmare undersökningar av taxerings- materialet, som av de sakkunniga verkställts. I tablån ä sid. 18 med jäm- förelse mellan vissa närbelägna kommuner i Hallands och Kristianstads län är differentieringen i åkervärdet för Hishult och Knäred i Hallands län mycket obetydlig, på samma gång som hela taxeringsnivån för nämnda

• Sida 26
•  Original

kommuner är åtskilligt lägre än för de angränsande kommunerna i Kristian- stads län. Även i den å sid. 12 anställda jämförelsen mellan vissa kommu- ner på gränsen mellan Hallands, Jönköpings och Kronobergs län är åkernsI värde ungefär lika högt vid stora som vid små fastigheter. Huru förhållan-E dena i detta avseende ställa sig på den bördigare slättbygden belyses av följan- ' de sammanställning av åkerns värde per hektar för Holms, Vapnö, Harp- linge, Steninge och Revinge kommuner i Halmstads härad:

Storleksgrupper 1 hektar Kronor Högst 2 ....................... 1 287 + 198 2— 5 ....................... 1 049 5— 15 ....................... 1 217 15— 50 ....................... 1 291 50—100 ....................... 1 264 Över 100 ....................... 1 221

Samtliga 1252+ 2

Det särskilda byggnadsvärde på i genomsnitt 198 kronor per hektar, som tillagts inom den lägsta storleksgruppen, hänför sig endast till några få fas- stigheter. I övrigt förekommer praktiskt taget ingen skillnad i det åsatta åkervärdet vid de små och de stora fastigheterna. Det lägsta medeltalet uppvisa fastigheterna i den näst lägsta storleksgruppen (med 2—5 hektar åker).

Göteborgs och Bohus län. Åkerjordens taxeringsvärde per hektar uppgår i detta län till 1 360 kronor och överstiger därmed motsvarande medeltal för alla län med undantag för Malmöhus. Även åkerjordens saluvärde är högt, ehuru detsamma med 130 kronor understiger det nyss angivna taxerings- värdet. Anledningen till de höga jordvärdena i Göteborgs och Bohus län torde för en del av länet vara läget i närheten av Göteborgs stad samt i öv- rigt den täta bebyggelsen och den starka söndersplittringen på små fastig- heter. Att döma av en jämförelse mellan åkerjordens taxeringsvärde i kom— munerna utefter gränsen till de omgivande länen synes icke fog föreligga för antagandet, att övertaxering skulle föreligga för kommunerna i Göteborgs och Bohus län.

Älvsborgs län. I sin första redogörelse återgåvo de sakkunniga å sid. 26 en av länsstyrelsen utförd sammanställning för varje härad av värdet per hektar åker inom olika storleksgrupper av fastigheter. Av denna samman- ställning ansågs framgå, att inom större delen av länet en undertaxering ägt rum av de små fastigheterna, varjämte inom vissa härad de större egen- domarnas åkerjord i stället upptagits till för högt värde. Någon större för- ändring i detta avseende torde icke ha ägt rum genom taxe-rings- och pröv- ningsnämndernas beslut.

Den närmare undersökning av taxeringsutfallet inom vissa kommuner utefter gränsen mellan Älvsborgs och Värmlands län, som verkställts, visar följande:

• Sida 27
•  Original

Älvsborgs län, kommuner Värmlands län, konununer

Storleksgrupper Mo, Åmåls - storleksgrupper Tveta, -i hektar landsk. .hdsleskog i hektar Kila Svanskog

1 458 1 186 + 186 Högst 2 ....... 964 + 78 1 100 1 100 1 050 687 906 965 997 622 768 1 057 959 615 613 956 899 570 757 Över 40 ....... 816 — Över 50 ....... 506 —— Samtliga 980 1 010 + 17 Samtliga 612 + 1 900

Med varandra närmast jämförbara äro här dels Mo och Åmåls landskom- mun i Älvsborgs län samt Tveta och Kila i Värmlands län, dels Edsleskog i det förstnämnda och Svanskog i det sistnämnda länet. Det framträder här en viss ojämnhet i taxeringen de båda länen emellan, i det att taxeringsnivån i de till Värmlands län hörande kommunerna är åtskilligt lägre än i angrän- sande kommuner i Älvsborgs län. Inom övriga, längre västerut belägna kommuner utefter gränsen mellan Älvsborgs och Värmlands län är däremot överensstämmelsen i åkerjordens åsatta värde betydligt bättre.

Skaraborgs län. Efter beredningsnämndernas förslag utgjorde inom Ska- raborgs län taxeringsvärdet per hektar åker 804 kronor, vilket sedermera genom av taxerings- och prövningsnämndema vidtagna ändringar höjts till 820 kronor. Sistnämnda värde överstiger saluvärdet per hektar enligt lant- bruksakademiens utredning med 50 kronor.

I sin första redogörelse framhöllo de sakkunniga, att i jämförelse med gränskommunerna mellan Skaraborgs och de omgivande länen åkerns me— delvärde i de allra flesta fall vore åtskilligt lägre i de till Skaraborgs län hö- rande kommunerna. Denna ojämnhet har åtskilligt förminskats genom de i taxeringsvärdet senare vidtagna förhöjningarna. Däremot kvarstår allt- jämt i åtskilliga distrikt en tämligen liten differentiering mellan de större och mindre fastigheterna i avseende på åkerns värde. Det rätt olikartade för- faringssätt, som härvid tillämpats i olika delar av länet, belyses av följande sammanställning:

Värde per hektar åker, kronor. Storleksgrupper i hektar Del av Kinne1 Del av Skåningsl

Högst 2 ................ 1 205 + 206 945 1 054+ 64 854

978 814 904 828 897 + 6 819 929 821

Över 100 847 + 2 760

Samtliga 904 + 6 816

1 I Kinna härad kommunerna Kinna—Kleva, Kinne—Vedum, Fullösa och Forshem, i Skånings härad Skallmeja, Saleby och Jung.

• Sida 28
•  Original

I de till Kinne härad hörande kommunerna har en rätt betydande diffe- rentiering genomförts mellan mindre och större fastigheter, vilken åstadkom— mits genom att vid de förra dels åkerjorden direkt åsatta högre värde per hektar, dels särskilt värde upptagits för byggnaderna. Inom kommunerna i , Skånings härad är skillnaden i åkervärdet mellan små och stora fastigheter: däremot, bortsett från den allra minsta storleksgruppen, ganska obetydlig _och detsamma är förhållandet inom de kommuner i Vartofta härad, som innefattas i tablån å sid. 12.

Värmlands län. Det har redan i det föregående framhållits, att av de på gränsen mellan Värmlands och Älvsborgs län liggande kommunerna Tveta, Kila och Svanskog i Värmlands län förete ett åtskilligt lägre äkervärde än de på andra sidan länsgränsen liggande kommunerna och att detta tydde på en viss ojämnhet i taxeringen de båda länen emellan. En liknande ojämnhet påtalades i de sakkunnigas första redogörelse beträffande vissa kommuner på gränsen mot Örebro län. Det gällde Kroppa och Gåsborn i Värmlands län med anmärkningsvärt höga åkervärden och Grythyttans och Hällefors i Örebro län, där motsvarande värden voro väsentligt lägre. Inom sistnämn- da kommun har i de senare taxeringsinstanserna en betydande höjning av åkerns värde vidtagits, varigenom åkerns medelvärde bragts upp från 715 till 850 kronor. Skillnaden gent emot kommunerna i Värmlands län är dock alltjämt ganska stor. En närmare undersökning av åkervärdet inom olika storleksgrupper av fastigheter har verkställts för kommunerna Gåsborn samt Hällefors och en del av Grythyttan, varvid dock för Hällefors hänsyn icke kunnat tagas till de förut nämnda, under taxeringsarbetets fortgång verk- ställda höjningarna.

Värde per hektar åker, kronor.

Värmlands län, kommun Örebro län, kommuner Högst 2 ....... 1 484 Högst 2 ....... 1 515 + 228 1 285+ 220 2— 5 ........ 1334 2 —— 5 ....... 1003+ 20 993+ 10 5—10 ........ 1 240 5-— 10 ....... 974 906 10—20 ........ 1309 10— 20 ....... 805 755+ 70 20—50 ........ 4 -— 20— 30 ....... — 852+l90 Över 50 ....... 1 300 30—- 75 ....... — 711 Samtliga 1 380 75—125 ....... — —— Över 125 ....... 623+ 15 — Samtliga 714+ 25 977+ 62

Såsom härav framgår, är skillnaden mellan åkervärdet vid de minsta fastigheterna ganska liten, men medan samma värde i Gåsborn är ungefär lika högt även vid de medelstora och större fastigheterna, avtager detsamma

• Sida 29
•  Original

i de till Örebro län hörande kommunerna starkt inom de högre storleks- grupperna. Det senare är så mycket mera anmärkningsvärt, som åtminsto- ne i Hällefors i den högsta storleksgruppen till en enda taxeringsenhet sam- manförts ett mycket stort antal små fastigheter, som ägas av ett och samma bolag.

Huru värdesättningen av åkerjorden vid större och mindre fastigheter verkställts ionm vissa andra delar av Värmlands län, belyses av följande, av de sakkunniga verkställda bearbetning av fastighetsdeklarationerna från fem kommuner, belägna i olika delar av slättbygden omkring Vänern:

Värde per hektar åker, kronor.

Storleksgrupper i hektar militärlän Nälåellläzgdl

Högst 2 ................ l 494+83 672 2— 5 ................. 889 542 5—10 ................. 665 + 15 455 10—20 ................. 650 448 20—50 ................. 632 437 Över 50 ................ 611 406 Samtliga 648+ 2 442

I Ölme kommun har genomförts en stark differentiering i åkervärdet mel- lan de små och stora fastigheterna. Även i de fyra till Näs härad hörande kommunerna med deras genomgående synnerligen låga medelvärden före— kommer en sådan skillnad, ehuru trots detta värdena vid de mindre fastig- heterna förefalla ytterligt låga, då däri skall ingå värdet av såväl åkerjord som bostads- och ekonomibyggnader.

Vad beträffar differentieringen mellan små och stora fastigheter inom lä- net i dess helhet framhöllo de sakkunniga i sin första redogörelse, att vid den sista fastighetstaxeringen en betydligt större skillnad än tidigare genomförts, varigenom i de delar av länet, där de små fastigheterna dominera, taxerings- värdet för åkern undergått en i vissa fall mycket stark ökning, medan sam- ma värde på slättbygden sänkts eller bibehållits oförändrat.

Örebro län. TaxeringSVärdet per hektar åker uppgår för detta län till 920 kronor och överstiger saluvärdet enligt lantbruksakademiens utredning med icke mindre än 130 kronor.

En av länets landskamrerare för fastighetsprövningsnämnden verkställd uträkning för varje landskommun av åkerns värde per hektar inom olika storleksgrupper av fastigheter ådagalägger tydligt, att i största delen av länet en betydande differentiering av åkervärdet genomförts mellan de mindre och större fastigheterna. Som exempel härpå anföras i det följande me- deltalen för några kommuner, av vilka Kumla och Stora Mellösa äro be- lägna på Närkesslätten, Hammar i den södra skogsbygden och Nora lands- kommun i Bergslagen:

1 Kommunerna Botilsäter, Ölserud, Millesvik och Eskilsäter.

• Sida 30
•  Original

Värde per hektar åker, kronor.

Kom

muner

Storleksgrupper i hektar Kumla Näää Hammar Nääägizgs' Högst 3 ............. 1 497 1 437 1 463 1 466 3— 5 .............. 1 201 1 168 1 037 1 099 5—10 .............. 1 136 1 239 924 939 10—25 .............. 1 128 1 116 817 893 25—50 .............. 1 074 993 770 898 Över 50 ............. 814 906 791 753

Det förekommer dock enstaka kommuner, inom vilka åkervärdet vid de små fastigheterna är anmärkningsvärt lågt och någon skillnad mellan dessa och de större fastigheterna knappast framträder.

Vad beträffar åkerjordens värde per hektar inom de kommuner, som äro belägna utefter länsgränsen, har redan påpekats de låga värdena för Hälle- fors och Grythyttan på gränsen till Värmlands län och å andra sidan i mot- sats härtill den högre taxeringsnivån för vissa kommuner på gränsen till Östergötlands och Södermanlands län. På gränsen mellan Örebro och Kop- parbergs län ligger åkerjordens medelvärde i det förstnämnda länet mellan 850 och 950 kronor, medan av grannkommunerna i Kopparbergs län endast en, Sävsnäs, har ett värde som understiger 1 000 kronor, men för de övriga ligger mellan 1 120 och 1 350 kronor. Till en del torde dock den anmärkta skillnaden bero på olikartade förhållanden i avseende på jordstyckningen och de faktiskt rådande salupriserna å jord.

Den inbördes ställningen i avseende på åkerns taxeringsvärde på gränsen mellan Örebro och Västmanlands län belyses av nedanstående jämförelse mellan Ramsberg och Skinnskatteberg, båda kommunerna belägna i skogs-

bygden: Värde per hektar åker, kronor. Örebro län, kommun Västmanlands län, kommun Storleksgrupper Storleksgrupper Skinnskatte-

i hektar Rameerg i hektar berg Högst 2 ....... 1 504+23 Högst 2 ....... 1 149 2— 5 ....... 1 096+ 51 2— 5 ....... 859 5— 10 ....... 935+ 9 5— 10 ....... 758 10— 20 ....... 855+12 10— 20 ....... 755 20— 30 ....... 958+88 20— 30 ....... 611 30— 75 ....... 1 039+55 30— 50 ....... 856 75—125 ....... 610 50— 75 ....... 525 Över 125 ....... —— 75—-150 ....... 517 Samtliga 938+27 Över 150 ....... 713

Samtliga 711

• Sida 31
•  Original

Inom alla storleksgrupper är, såsom härav framgår, åkervärdet åtskilligt lägre i Skinnskattebergs än i Ramsbergs kommun, vilket tyder på en viss ojämnhet i taxeringen. En liknande ojämnhet framträder i fråga om två andra grannkommuner, av vilka Västra Skedvi i Västmanlands län har ett medelvärde för åkern av endast 650 kronor, medan i Fellingsbro i Örebro län samma medeltal uppgår till 820 kronor.

Västmanlands län har vid sidan av Uppsala län det lägsta medelvärdet för åker näst Gotlands län, eller 730 kronor. Även åkerns saluvärde är emel- lertid mycket lågt. Det utgjorde år 1932 endast 670 kronor och understeg alltså taxeringsvärdet med 60 kronor. Även för alla de kringliggande länen är dock åkerjordens saluvärde betydligt lägre än dess taxeringsvärde, och i den mån de från lantbruksakademiens undersökning hämtade uppgifterna om saluvärdet kunna tillmätas vitsord, är underlägsenheten för Västman- lands län i avseende på taxeringsvärdets höjd större, än som motiveras av rådande jordpriser.

Den nu anmärkta lägre taxeringsnivån för Västmanlands län framträder huvudsakligen utefter gränsen mot Örebro, Kopparbergs och Gävleborgs län, där de till Västmanlands län hörande kommunerna genomgående ha betydligt lägre värden för åkern än de angränsande kommunerna i de tre andra länen. En av de sakkunniga verkställd bearbetning av deklarationer- na från en del av de ifrågavarande gränskommunerna bestyrker detta till fullo, som framgår av följande:

Värde per hektar åker, kronor.

Västmanlands län, kommuner Kopparbergs län, härad Stråssa?” saras. sarg.; M...-.... gr

Högst 2 ...... 1 299 + 817 1 047 1 274 + 204 Högst 2 ...... 1 746 + 317

2— 5 ...... 1 004+ 244 849 832 2— 5 ...... 1 245 + 30

5— 10 ...... 772 + 29 769 727 5—10 ...... 974 10— 20 ...... 723+ 16 738 725 10—20 ...... 911 + 1 20— 30 ...... 702 + 6 706 715 Över 20 ...... 863 + 5 30— 50 ...... 696 + 108 704 700 Samtliga 940 + 8 50— 75 ...... 629 + 17 645 648 75— 150 ...... 657 575 609 Över 150 ..... 600 600 —

Samtliga 755+63 722 725+ 3

Ovanstående jämförelse mellan vissa gränskommuner i Västmanlands och Kopparbergs län ådagalägger icke endast, att åkerjorden i genomsnitt har ett betydligt lägre värde i de till Västmanlands län hörande kommunerna. Eftersom detta förhållande i utpräglad grad upprepar sig inom alla stor- leksgrupper, visar den även, att det lägre medelvärdet icke beror på att jor—

• Sida 32
•  Original

en helt olika nivå tillämpa-ts vid värdesättning—en av såväl större som mindre fastigheter. I övrigt visa kommunerna inom båda länen en avsevärd diffe- rentiering i åkervärdet inom de olika storleksgrupperna, vilken ytterligare skärpts genom de betydande tilläggen av särskilt byggnadsvärde vid de små fastigheterna.

I den trakt, där Västmanlands, Gävleborgs och Kopparbergs län samman- stöta, är åkerns värde per hektar inom olika storleksgrupper av fastigheter följande:

Värde per hektar åker, kronor.

Västmanlands län, kommuner Kopparbergs län,kammun Gävleborgs län, kommuner 313535." Östervåla Nora sååflfäigfälå' By Sååilfäiirä? Hedesunda r$lälä$, Högst 2 . . 1153 1 228+2l3 Högst 2 . . 1872+305 Högst 2 . . 1 973+21 1 410+763 2— 5. . 995 850+ 9 2— 5 . . 1300+ 19 2— 5 . . 1475+49 1117+ 11 5— 10. . 775+2l 729+ 8 5—10 . . 966+ 1 5—10 . . 1274+ 5 1003+ 8 10— 20 . . 763 700+ 2 10—20 . . 893+ 2 10—20 . . 1 212+ 4 932+ 10 20— 30 . . 747 693+ 4 Över 20. . 870+ 13 20 —50 . . 1 217 884 30— 50 . . 742 _ 673 Samtliga 939+ 12 Över 50. . 1 200 976 50— 75. . 696 —— Samtliga 1283+ 9 960+ 16 75—150 . . — —— Över 150 . 700 — Samtliga 761+ 3 699+ 4—

Även här framträder genomgående en avsevärt lägre nivå för Östervåla och Nora i Västmanlands län än för kommunerna i de båda övriga länen. Det måste därför konstateras, att en betydande ojämnhet råder i taxeringen mellan Västmanlands län och dess båda norra grannlän, en ojämnhet som icke kunnat på ett tillfredsställande sätt förklaras. Även gent emot Örebro län förefinnes, såsom tidigare framhållits, en liknande ojämnhet.

En av landskamreraren verkställd bearbetning av åkerns värde enligt taxe— ringsnämndernas beslut vid fastigheter av olika storlek har i sammandrag för hela länets landsbygd givit följande resultat:

Värde per hektar åker, kronor.

Storleksgrupper i hektar 1— 20 ....... _ .............. 772 21— 50 ..................... 733 51—125 ..................... 679 Över 125 .................... 623

Ehuru de minsta fastigheterna icke äro särskilt redovisade, framträder här en tydlig tendens till differentiering i åkerjordens värde vid fastigheter

den är mera sönderstyckad på små fastigheter i Folkare härad utan på att

• Sida 33
•  Original

av olika storlek. Skillnaden är dock i detta fall betydligt mindre än som i tablån överst å sid. 22 kunde iakttagas beträffande vissa representativa kom- muner i Örebro län.

Kopparbergs län. Äkerjorden har för länet åsatts ett taxeringsvärde av 1 250 kronor per hektar, vilket med icke mindre än 190 kronor överstiger saluvärdet år 1932 enligt lantbruksakademiens utredning. Skillnaden i de båda värd-ena skärpes ytterligare därigenom, att inom ett flertal kommuner byggnaderna icke taxerats tillsammans med åkern utan åsatts ett fristående värde, som hänförts under särskilda förmåner. I genomsnitt för hela länet motsvarar detta värde icke mindre än 90 kronor per hektar åker, vilket är avsevärt mera än inom något annat län. Det nu anmärkta förfaringssättet, som i vissa kommuner tillämpats för såväl stora som små fastigheter, är ett missförhållande, som synes påkalla ändring vid följande allmänna fastig- hetstaxering för ernående av bättre överensstämmelse med gällande före- skrifter, att vid fastigheter med normalt byggnadsbestånd byggnaderna skola taxeras tillsammans med åkern.

Huru olika förfaringssättet för byggnadsvärdets uppskattande varit inom olika kommuner belyses av följande sammanställning över åkerns värde per hektar inom Floda och Järna enligt en av de sakkunniga verkställd bearbet- ning av fastighetsdeklarationerna. Inom Floda hade i beredningsnämndens förslag åkern taxerats utan byggnader och dessas värde i sin helhet hänförts till särskilda förmåner, men häri vidtog prövningsnämnden den ändringen, att byggnadsvärdet helt och hållet sammanfördes med åkerns värde. I Järna däremot har vid 244 av inalles 728 fastigheter särskilt byggnadsvärde upp- tagits vid sidan av åkervärdet.

Värde per hektar åker, kronor.

Kommuner

Storleksgrupper i hektar Floda Järna Högst 2 ................. 3 260 2 220+ 855 2— 5 .................. 1 885 1 993 + 105 5—10 .................. 1587 1 690 + 34 10—20 .................. 1 198 1 351 Över 20 ................. -— 1 115+ 27

Samtliga 2 030 1 600 + 216

Det är, såsom härav framgår, framförallt vid fastigheter inom den lägsta storleksgruppen, som det i Järna använda förfaringssättet med åsättande av särskilt värde å byggnaderna tillämpats i den största omfattningen. Inom båda kommunerna framträder en mycket stark differentiering mellan de mindre och större fastigheterna. Detsamma är förhållandet vid de jämförel- ser, som i det föregående å sid. 25 och 26 anställts mellan åkerjordens värde i vissa kommuner i Kopparbergs och angränsande län. Av samma jäm- förelser framgår tillika, att, såsom redan framhållits, taxeringsvärdet å jorden inom kommunerna i Kopparbergs län ligger på en väsentligt högre nivå än i

3—301009

• Sida 34
•  Original

de till Västmanlands län hörande kommunerna. Mellan Kopparbergs och Gävleborgs län är däremot överensstämmelsen betydligt bättre.

I Gävleborgs län tillämpas vid värdesättningen av jordbruksfastigheter i viss mån en annan metod än inom andra län. Det på hösten 1932 inför läns- ; styrelsen hållna, förberedande mötet utgick vid fastställande av enhets- * värden från värdet per hektar av åkerjorden i obyggt skick och lade härtill , ett genomsnittligt värde å byggnaderna, varvid för normalt byggnadsbestånd bestämdes vissa medelvärden för fastigheter av olika storlek och läge. Som exempel på de därvid angivna "medelvärdena å byggnaderna inom olika stor- leksgrupper återgivas följande medeltal per fastighet under förutsättning av normalt byggnadsbestånd och medelgott läge:

Fastigheter med 1— 2 ha åker ............. 2 300 kronor » » 2— 4 » » . ............ 3 500 >> » » '; 4——- 6 » » ............. 4 300 » » » 6— 8 » » ............. 5 200 » » » 8—10 » >> ............. 5 700 >> » » 10—12 1) » ............. 6 300 ')

Vid större och dyrbarare bygghadsbestånd än som för fastighetens bru- kande kunde anses normalt och behövligt, skulle dess mervärde utöver till- lämpliga enhetsvärden taxera-s såsom särskild förmån. Det här tillämpade förfaringssättet leder med ovan angivna markvärden till en stark differen- tiering i'värdena per hektar åker vid större och mindre fastigheter och över- huvud taget till en relativt hög nivå för åkerns taxeringsvärde; för en fastig- het med 16 hektar åker skulle enbart byggnadernas värde uppgå till om- kring 1 500 kronor per hektar, och vid en fastighet med 10 hektar åker skul- le motsvarande värde utgöra omkring 600 kronor. I de å sid. 8 och 26 framlagda tablåerna framträder också för de till Gävleborgs län hörande kommunerna en stark differentiering i åkerns värde, på samma gång som den allmänna nivån inom samma kommuner är väsentligt högre än inom angränsande kommuner i Uppsala och Västmanlands län. I förhållande till Kopparbergs län är överensstämmelsen avsevärt bättre i de fall, där för- hållandena äro med varandra någorlunda jämförbara. Det samma kan sägas även beträffande taxeringsnivån utefter gränsen mot Jämtlands och Västernorrlands län.

Emot ett medelvärde per hektar åker av 1 110 kronor svarar ett saluvärde enligt lantbruksakademiens undersökning av endast 840 kronor. Även om sistnämnda värde är något för lågt, tyder dock den stora skillnaden mellan de båda värdena på att uppskattningen av åkerns värde vid fastighetstaxee ringen möjligen skett efter en något för hög nivå.

Västernorrlands län. Inom Västernorrlands län uppgick det av bered- ningsnämnderna föreslagna värdet per hektar i medeltal för hela länets landsbygd till 1 123 kronor. Av de följande taxeringsinstanserna hava bety- dande ändringar vidtagits för vissa kommuner såväl i höjande som sän- kande riktning. Slutresultatet har i genomsnitt för hela länet blivit en mindre

• Sida 35
•  Original

sänkning av åkerns taxeringsvärde till 1 120 kronor per hektar. Åkerjor- dens saluvärde utgör enligt lantbruksakademiens statistik för år 1932 1 180 kronor och överstiger alltså det åsatta taxeringsvärdet med 60 kronor. En betydande differentiering i åkerjordens värde mellan större och mindre fastig- heter synes hava genomförts inom detta län, ehuru större fastigheter över- huvud taget förekomma i så ringa utsträckning, att de icke spela någon större roll för det totala taxeringsresultatet.

Emot ett taxeringsvärde för åkern i medeltal för Västernorrlands län av 1 120 kronor svarar ett medeltal för Gävleborgs län av 1 110 kronor, för Jämtlands län av 1 060 kronor och för Västerbottens län av 950 kronor. Västernorrlands län ligger alltså högre än de angränsande länen och samma ställning intager detsamma, även om jämförelsen göres med utgångspunkt från åkerns saluvärde.

Inom Västernorrlands län såväl som inom de tre nordligaste länen och i stora delar av Gävleborgs, Kopparbergs och Värmlands län äro jordbruks- fastigheterna i allmänhet så små, att större delen av åkerns taxeringsvärde ligger i byggnaderna, på samma gång som åkerns värde där starkt träder tilbaka för värdet av skogsmark och växande skog. Dessa omständigheter samverka till att det uträknade medelvärdet per hektar åker får mindre be- tydelse än inom övriga delar av landet, och medföra, att sagda medelvärde icke i samma mån som inom övriga delar landet kan användas som mätt på taxeringsutfallets jämnhet vad inägojorden beträffar. I norra Sverige är det värdesättningen av byggnaderna och av skogen som är avgörande för fastig- heternas hela taxeringsvärde. Någon mera ingående under-sökning av taxe- ringsvärdet per hektar åker har det därför icke varit anledning att genom- föra för dessa delar av landet. Beträffande kommunerna i Västernorrlands län skall endast den erinran göras, att åkerns värde per hektar i Ramsele (900 kronor) och Junsele (910 kronor) förefaller lågt i jämförelse med an- gränsande kommuner icke endast i samma län utan även i Jämtlands och Västerbottens län, av vilka Borgvattnets kommun i Jämtlands län har ett åkervärde av 1 140 kronor samt Åsele och Dorotea i Västerbottens län resp. 1 380 och 1 300 kronor.

Jämtlands län. Åkerjordens genomsnittliga värde per hektar åker uppgår till 1 060 kronor. Dess saluvärde utgör emellertid enligt lantbruksakademiens uppgifter endast 860 kronor per hektar, och taxeringsvärdet överstiger alltså med icke mindre än 200 kronor det uppgivna saluvärdet, som dock förefaller anmärkningsvärt lågt.

I de sakkunnigas första redogörelse framhölls, att, i betraktande av jor- dens söndersplittring på mycket små fastigheter, åkerjordens medelvärden enligt beredningsnämndernas förslag för Tännäs och Lillhärdals kommuner föreföllo anmärkningsvärt låga. I de följande taxeringsinstanserna har se- dermera ifrågavarande värde för Lillhärdal höjts från 777 till 900 kronor, medan detsamma för Tännäs alltjämt bibehållits vid 840 kronor.

Västerbottens län. Taxeringsvärdet per hektar åker utgör för detta län 950 kronor, medan åkerns saluvärde enligt lantbruksakademiens undersök—

• Sida 36
•  Original

ning icke når högre än till 830 kronor och alltså ligger 120 kronor under taxeringsvärdet. Såväl taxerings- som saluvärdet för åkern är lägre än motsvarande värden för övriga norrländska län. Det har dock i det före- gående framhållits, att de båda lappmarkskommunerna Åsele och Dorotea hava åtskilligt högre medelvärden än angränsande kommuner i Västernorr- lands län, som knappast torde vara sämre ställda i avseende på jordens be- skaffenhet och läge än de båda nämnda kommunerna i Västerbottens län. Å andra sidan har Byske kommun i Västerbottens läns kustland åsatts ett medelvärde per hektar åker av endast 810 kronor emot 1 160 kronor för den angränsande Hortlax kommun i Norrbottens län. Även Vilhelmina kom- mun i Västerbottens läns lappmark framträder med ett anmärkningsvärt lågt medeltal (830 kronor).

Norrbottens län. Åkerjordens medelvärde per hektar utgör för detta län 1 160 kronor, medan dess saluvärde enligt lantbruksakademiens undersökning är 1932 utgör endast 940 kronor och alltså understiger taxeringsvärdet med 220 kronor.

Arealredovisningen beträffande inägojorden.

I de sakkunnigas tidigare redogör-else lämnades en sammanfattning av de som utgångspunkt för beredningsnämndernas värdesättning av jordbruks- fastigheterna liggande arealerna samt en jämförelse med motsvarande upp— gifter för år 1928. Beträffande åkerarealen, som sedan sistnämnda år ökats med närmare 8 000 hektar, uttalades därvid, att beredningsnämnderna som grundval för uppskattningen av åkerjorden lyckats erhålla i allt väsentligt tillförlitliga arealuppgifter. Detta omdöme bestyrkes även av den kontroll- undersökning av de vid 1928 års allmänna fastighetstaxering erhållna upp- gifterna om åkerarealen, som verkställts av statistiska centralbyrån och för vilken redogörelse lämnades i' de sakkunnigas undersökning av taxerings- utfallet år 1928. (Statens offentliga utredningar 1933: 19).

Beträffande övriga ägoslag av inägojorden äro uppgifterna otvivelaktigt i vissa fall icke fullt så tillfredsställande. Detta gäller slåtteräng och annan betesäng och står i samband med svårigheterna att avgränsa dessa ägoslag såväl inbördes som gent emot övriga ägoslag. Härigenom har en viss olik- l'ormighet uppståtti arealredovisningen, som tagit sig uttryck i starkt väx- lande värden per hektar även mellan närgränsande kommuner med likar- tade naturförhållanden.

De ändringar, som verkställts av taxerings- och prövningsnämnderna i inägojordens areal, hava icke varit av någon större betydelse för det slutliga taxeringsutfallet. Någon ny sammanräkning av jordbruksfastigheternas areal har därför icke verkställts.

I tab. 12 återgivas från de sakkunnigas tidigare redogörelse uppgifter läns- vis å jordbruksfastigheternas areal och medelvärden per hektar av olika ägoslag å inägofonden för varje läns landsbygd enligt beredningsnämndernas förslag vid 1933 års allmänna fastighetstaxering.

• Sida 37
•  Original

ll. Särskild undersökning av taxeringsutfallet för skogs- mark och växande skog.

I kommunalskattelagen och skogsvärderingsinstruktionen angivna grunder för värdering av skogsmark och växande skog.

I punkt 4 av anvisningarna till 9 % kommunalskattelagen angivas allmänna grunder för uppskattning av skogsmark, växande skog och särskild förmån ä skogsmarken. Där äro sålunda intagna bestämmelser om vilken mark ur produktionssynpunkt skall taxeras som skogmark, dess värdefaktorer, boni- tet och rotvärde och om förvaltningskostnadsavdraget. Detta avdrag, som för 1928 års allmänna fastighetstaxering fastställdes till en fjärdedel av skogsmarkens bruttoavkastningsvärde, höjdes vid 1933 års taxering till en tredjedel (för skyddsskogar och liknande upp till hälften liksom tidigare). Beträffande växande skogs uppskattning lämnas grundläggande bestämmel- ser angående relativa skogstillgången och, beträffande särskild förmån å skogsmarken, reglerna för taxering av skogsbete, möjlighet till jakt, viss bygg- nad å skogsmark o. dyl. De skogliga taxeringsgrunderna hava närmare ut- vecklats i förordningen den 22 juni 1932 med instruktion för värdering av skogsmark och växande skog vid taxering av fastighet (skogsvärderingsin- struktionen) .

I skogsvärderingsinstruktionen hava detaljbestämmelserna i allt väsentligt icke ändrats. Normala värdeavkastningen' kapitaliseras sålunda efter 5 0/0; av de erhållna 20 årsavkastningarna skola 3.5 motsvara skogsmarkens av- kastningsvärde och 16.5 Skogsvärdet vid normal skogstillgång. Rörande uppskattningen av värdefaktorerna bonitet, rotvärde och relativ skogstill- gång hava vissa förtydligande anvisningar lämnats. Särskilt gäller detta rot- värdesberäkningen, som visserligen blivit något mera schabloniserad, men som därmed också torde hava erhållit en önskvärd större fasthet. Uttrycklig föreskrift har givits om rätt vid rotvärdesberäkning till avdrag för s. k. allmänna drivningsomkostnader, vilken avdragsrätt tidigare icke likformigt utnyttjats.

Överflyttandet till kommunalskattelagen av de tidigare i skogsvärderings- instruktionen givna bestämmelserna om värdesättningen av övrig mark och skogsbete, vilket senare sammanförts med andra särskilda förmåner å skogs- marken, innebär en taxeringsteknisk systematisering, i anslutning till att taxeringsvärdet i denna del icke skall åsättas efter avkastningsvärdemetoden, som fallet är med jordbruksvärdet å skogsmark, utan efter saluvärdesmetoden gemensamt med jordbruksvärdet i övrigt.

• Sida 38
•  Original

Vissa förberedande åtgärder för den skogliga taxeringen.

Erfarenheter från 1928 års allmänna fastighetstaxering.

Vid förarbetena till 1933 års taxering torde stöd hava erhållits genom un- dersökningen om taxeringsutfallet vid 1928 års allmänna fastighetstaxering, vars resultat sammanfattats på följande sätt beträffande den skogliga taxe- ringen: '

Arealen skogsmark blev i regel tillfredsställande uppskattad. Då under- skattning förekom, skedde detta i huvudsak på grund av bristfälligt kart- material samt benägenhet att redovisa skogsmark som mindervärdig övrig mark.

Skogsmarkens virkesproducerande förmåga (boniteten) blev i regel till- fredsställande uppskattad.

Värdet per kbm av den normala årliga virkesavkastningen ( rotvärdet) blev i regel tillfredsställande uppskattat, om än betydande olikformigheter förelågo, i huvudsak på grund av att instruktionens bestämmelser om rot— värdets anknytning till den normala virkesavkastningens sortimentssamman- sättning samt frågan om innebörden av medelpriset för orten icke tillräckligt uppmärksammats.

Relativa skogstillgången blev icke tillfredsställande uppskattad och i regel underskattad, beroende av främst bristande kännedom om virkesförrådets storlek och sammansättning, samt därjämte felaktig tolkning eller åsidosät- tande av instruktionens bestämmelser.

Gemensamma förarbeten.

Jämlikt 58 % taxeringsförordningen har domänstyrelsen i samråd med centralrådet för skogsvårdsstyrelsernas förbund under sommaren 1932 dels verkställt utredning för sammanställande av uppgifter för län eller områden av lån angående ungefärliga arealen skogsmark och övrig mark, skogsmar- kens genomsnittliga bonitet samt virkesförrådets genomsnittliga storlek, ål- dersfördelning och trädslagsblandning, dels avgivit yttranden och förslag rö- rande sortimentssammansättning å den normala virkesavkastningen och där- emot svarande omloppstider, bruttopriser samt avverknings- och transport- kostnader för olika sortiment till grund för rotvärdesberäkningar, relations- tal för beräkning av verklig virkesmassa på bark i rätt tillstånd m. m.

Det framlagda förslaget till taxeringsgrunder utgjorde sedermera diskus- sionsunderlag vid förut nämnda möte mellan landskamrerarna i riket och ett antal skogssakkunniga i Stockholm den 5—8 oktober 1932. Mötets skogs- sakkunniga anslöto sig till de föreslagna taxeringsgrunderna med vissa, sär- skilt angivna ändringar och tillägg. Resultatet av mötesförhandlingarna i denna del sammanfattades i ett protokoll angående de skogssakkunnigas ut- talanden, avsedda att inom de skilda länen bilda stommen för mera detalje- rade anvisningar.

• Sida 39
•  Original

Förarbeten inom länen.

Genom länsstyrelsens försorg skall jämlikt 58 och 59 åå taxeringsförord- ningen å sammanträde inför länsstyrelsen fastställas hjälptabell och särskil- da anvisningar för taxeringen. Utarbetandet av dessa för taxeringens detal- jer tillämpliga grunder är av största betydelse för taxeringsresultatet.

Inom länen hava de vid stockholmsmötet gjorda uttalandena i största ut- sträckning lagts till grund för anvisningarna. Därigenom har taxeringsni- vån i stort blivit avvägd och en viss enhetlighet även beträffande detaljbe- stämmelser kunnat åvägabringas. Genom att i skogsvärderingsinstruktionen hänvisningar gjorts till länsanvisningarna hava de senares betydelse ökats och anvisningarna hava på så sätt fått mera bindande verkan än tidigare. Man kan dock urskilja ganska stora växlingar i anvisningarnas form och officiella framläggande. Från de sakkunnigas granskning av denna taxe- ringsdetalj må anföras följande.

Hjälptabell av samma typ som skogsvårderingsinstruktionens tabell III har upprättats och fastställts i alla län utom i Värmlands län, där hjälptabel- len utgör en sammanställning för härad eller kommun av medeltal för bo- nitet och rotvärde. Hjälptabellerna innehålla även vissa uppgifter till led- ning för deras användning under olika angivna förutsättningar.

Särskilda anvisningar hava fastställts till ledning för taxeringen i de flesta län. Såvitt tillgängliga protokoll och övriga handlingar utvisa, hava anvis- ningar icke fastställts för Uppsala, Östergötlands, Kalmar och Blekinge län. I dessa län finnas dock mångfaldigade föredrag av vederbörande skogssakkunniga, vilka föredrag därigenom hava avsetts att tjäna till led- ning, även om de på så sätt icke erhållit så bindande karaktär som i vissa avseenden åsyftats. I Värmlands län finnes en motsvarighet till anvisningar i de förklaringar, som lämnats till hjälptabellen. De framlagda anvisningar- na i Södermanlands län hava icke av mötet inför länsstyrelsen fastställts, utan mötet har endast uttalat sin anslutning till deSamma, varigenom de gi- vetvis förlora något av den önskvärda betydelsen som stöd för taxeringen.

I de fall, då särskilda anvisningar icke synas hava fastställts, har virkes- avkastningens normala sortimentsammansättning antingen fastställts (Ble- kinge län) eller också indirekt vunnit tillämpning i de vanligen för kom- mun föreslagna med—elrotvärd-ena inom länet (Uppsala, Södermanlands och Östergötlands län). Avvikelser från Stockholmsmötets uttalanden om sorti- mentssammansättningen för länet hava endast förekommit inom Jämtlands och Stockholms län.

I fråga om arealredovisningen innehålla anvisningarna i flera län särskilda påpekanden om rättelse av tidigare uppgifter i anslutning till undersökningen om taxeringsutfallet år 1928.

I 58 % taxeringsförordningen har såsom erforderligt för en riktig tillämp- ning av de föreskrivna taxeringsgrunderna exemplifierats, att anvisningarna borde innehålla uppgifter om medelbonitet och genomsnittligt rotvärde för varje kommun i länet. Förutom i vissa norrländska län, där överhuvudta-

• Sida 40
•  Original

get dylika medeltal torde få anses svåra att föreslå och dessutom i regel icke kunna vinna praktisk tillämpning, saknas båda slagen medeltalsuppgifter för kommun i anvisningarna för Skaraborgs, Älvsborgs, Kalmar, Blekinge, Kri- stianstads och Malmöhus län. Uppgifter om medelbonitet för kommun sak— f nas i Kopparbergs, Uppsala och Gotlands län och uppgifter om genomsnitt— ' ligt rotvärde för kommun i Kronobergs och Hallands län. I Jönköpings län hava icke angivits genomsnittliga rotvärden utan i stället prislägeklasser en- ligt ett visst schema. I vissa län hava medeltalsuppgifter angivits för större områden än kommuner, såsom beredningsdistrikt och härad.

Det är sannolikt, att taxeringen i mellersta och södra delen av landet vä— sentligt skulle hava underlättats i det praktiska utförandet, om nyssnämnda medeltalsuppgifter kunnat lämnas till ledning för taxeringsmyndigheterna. Särskilt gäller detta län, där ojämnheter i uppskattningen vid 1928 års taxe- ring konstaterats. För sådant ändamål borde undersökningen om utfallet vid 1928 års taxering hava kunnat utnyttjas. Dess uppgifter om t. ex. medel— bonitet för olika skogsägargrupper inom varje kommun, justerade med hän- syn till de skogssakkunnigas lokala kännedom om skogsmarkerna, borde hava varit en relativt säker grund för anvisande av goda bonitetsmedeltal. I fråga om rotvärdet torde det med kännedom om virkesmarknaden inom olika delar av länet och de lokala avsättnings-, utdrivnings- och transportförhål— landena vara utförbart att för de olika kommunerna avväga rotvärdesmedel— tal med utgångspunkt från de för län-et i dess helhet anvisade medeltalen för olika avsättningslägen, utdrivningssvårigheter m. m. och de allmänna justeringsgrunder, som anvisats.

Anvisningarna rörande beräkningen av rotvärdet äro eljest synnerligen växlande, beroende på de skiftande förhållandena i olika delar av landet. l allmänhet hava de uttalanden, som gjordes av stockholmsmötet, tjänat till ledning. Smärre avvikelser från den överenskomna taxeringsnivån hava i vissa fall'kunnat konstateras, t. ex. genom ändrade bruttopriser, avverknings— kostnader eller allmänna drivningsomkostnader eller möjligen genom an- givande av rotvärden per kommun, som icke i tillämpningen giva det avsed— da länsmedeltalet. I något fall, där samarbete mellan de länsskogssakkunni—. ga icke synes hava ägt rum, har kunnat konstateras, att avvikelserna ifråga givit anledning till verkliga ojämnheter mellan länen.

Relativa skogstillgången har varit föremål för mycken uppmärksamhet i anvisningarna på grund av den underskattning, som påvisats genom undersök— ningen om taxeringsutfallet år 1928.

Omloppstidens betydelse för bestämmandet av relativa skogstillgången har i anvisningarna för de flesta län beaktats. I många fall hava anvisningarna utformats med ledning av domänstyrelsens vid Stockholmsmötet framlagda förslag om omloppstidens anknytning direkt till bonitetsklasserna med an- givande av däremot svarande normalförråd. Den av domänstyrelsen an- givna serien för normalförråd för skilda boniteter har sålunda vunnit tillämp- ning i Västernorrlands, Värmlands, Uppsala, Stockholms, Södermanlands, Skaraborgs, Älvsborgs och Jönköpings län. De omloppstider, som anvisats

• Sida 41
•  Original

för Västmanlands, Östergötlands och Kronobergs län innebära i stort sett anslutning till samma serie för normalförråd. Även för Jämtlands och Gäv- leborgs län äro normalförråd angivna för de skilda boniteterna, vilka dock visa mindre god överensstämmelse med t. ex. Västernorrlands län, varför en ojämnhet i uppskattningen av denna faktor dessa län emellan torde få an— ses ofrånkomlig. I Norrbottens, Västerbottens och Kopparbergs län hava omloppstiderna icke angivits för absoluta bonitetsklasser utan för »bättre», »medelgod» och »sämre» bonitet. En sådan anvisning kan verka vilseledan— de inom län med relativt stora skillnader i medelbonitet för olika taxerings— distrikt. Ojämnheter i relativa skogstillgångens uppskattning av denna an- ledning hava också kunnat konstateras. I Göteborgs och Bohus län upptager hjälptabellen normalförråd beräknade efter viss omloppstid (80 år), men uttalas i anvisningarna, att viss växling med hänsyn till boniteten är berät- tigad. Liknande uttalande göres för Kalmar län, där dock omloppstiden i allmänhet angives till 80 år. Bonitetsväxlingarnas inverkan på omloppstid och normalförråd och därmed på relativa skogstillgången har icke eller en- dast i ringa mån beaktats i Örebro, Gotlands, Hallands, Blekinge, Kristian- stad och Malmöhus län, där genomgående viss omloppstid anvisats (I Hal- lands, Blekinge och Malmöhus län dock olika omloppstid för barrskog och för ek- och bokskog).

De olika närmelsemetoder, som finnas för bestämning av relativa skogs- tillgången, hava mer eller mindre utförligt omnämnts i anvisningarna.

I övrigt hava de sakkunniga vid granskningen av hjälptabeller och läns- anvisningar ytterligare uppmärksammat detaljer i dessa av såväl saklig som teknisk natur, vilka kunnat verka missvisande och i varje fall måste hava åstadkommit tvekan vid tillämpningen. Något märkbart inflytande härav på taxeringsresultatet har dock icke kunnat spåras, varför ett närmare om- nämnande icke ans-es erforderligt. .

Undersökningsmaterialet.

Gruppering av materialet.

Det material, som legat till grund för föreliggande undersökning, har hu- vudsakligen utgjorts av de i 65 % punkt (1) samt 73 % första stycket taxerings- förordningen omförmälda protokoll och längder, vilka skola föras av fastig- hetstaxerings- och fastighetsprövningsnämnderna. I vissa fall, där dessa längder varit otydligt eller bristfälligt förda, hava därjämte de i nämnda för- ordning 17 8 1 mom. sista stycket omförmälda deklarationsblanketterna in- förskaffats. Hänsyn har alltså icke kunnat tagas till i kammarrätten even- tuellt vidtagna ändringar. *

Från de för varje kommun förda längderna med uppgifter för varje taxe- ringsenhet om, bland annat, areal skogsmark och övrig mark, värdet av skogsmark och växande skog, bonitet, rotvärde och relativ skogstillgång kun-

• Sida 42
•  Original

'na sammanställningar göras för jämförelser kommunerna emellan. För ut- rönande av jämnheten och likformigheten i taxeringen kommunerna emellan skulle emellertid genomgående sådana jämförelser stöta på bety-dande svå- righeter, i främsta rummet beroende på det stora antalet kommuner inom riket, vilket i hög grad skulle äventyra Överskådligheten. Materialet har där- för måst grupperas ooh sammanställas även för större områden, nämligen taxeringsdistrikt och län, vilka var för sig äro väl lämpade som jämförelse- områden för belysande av resultatet av nämndernas arbete. Inom taxerings- distrikten, omfattande ett antal beredningsdistrikt, vilka i regel bestå av en eller flera kommuner, hava fastighetstaxeringsnämnderna sökt i möjligaste mån utjämna olikformigheter och ojämnheter, som kunnat förefinnas emel- lan de olika beredningsdistrikten inom taxeringsdistriktet. Inom länen hava fastighetsprövningsnämnderna arbetat i liknande syfte beträffande taxeringen inom de olika distrikten. . _

Nu nämnda sammanställningar och jämförelser hava —— i likhet med vad som var fallet vid liknande undersökningar beträffande 1928 års allmänna fastighetstaxering _ emellertid icke ansetts rtillfy'llest för undersökningen. Av en jämförelse enbart mellan områdenas slutsummor för arealer och deras medeltal för bonitet, rotvärde och relativ skogstillgång kan man nämligen i regel icke utläsa något av betydelse angående hur taxeringen utfallit. Större möjlighet härför erhålles vid jämförelse av taxeringsresultatet mellan olika slag av fastighetsägare med hänsyn till mera allmänt kända förhållanden rörande skogsbruket hos olika ägaregrupper. Olika tendens i utnyttjandet och värden av skogen bör hava avspeglat sig vid taxeringen, i synnerhet vad beträffar den relativa skogstillgången, som i viss mån är ett uttryck för det allmänna skogstillståndet. Likaså höra i fråga om rotvärde och bonitet i stora drag framträda sådana skiljaktigheter mellan olika ägare, som äro be- roende av skillnaden i skogarnas belägenhet. I övre Norrland äro exempel- vis statens skogar ofta mindre välbelägna i förhållande till bondeskogarna, vilket bör hava medfört, att statens skogar vid fastighetstaxeringen i samma mån blivit åsatta såväl lägre rotvärde som lägre bonitet.

Denna skogsbrukets olika karaktär för skilda skogsägargrupper visade sig vid undersökningen beträffande 1928 års allmänna fastighetstaxering så väl framträda i taxeringsutfallet, att därigenom mången gång en förklaring av detta kunde erhållas. Genom den indelning iskogsägargrupper, som då verk- ställdes, har dessutom erhållits ett statistiskt material, som därefter kun- nat användas för olika ändamål, icke minst genom de möjligheter till jäm— förelser, som därigenom stått till buds vid kommande fastighetstaxeringar. De sakkunniga hava med hänsyn till det nu anförda ansett en liknande upp- delning och gruppering av materialet på skogsägargrupper erforderlig även vid nu föreliggande undersökning.

Vid undersökningen av taxeringsutfallet vid 1928 års allmänna fastighets- taxering indelades materialet i olka skogsägargrupper sålunda:

• Sida 43
•  Original

Allmänna skogar. I. Statens m. fl. skogar: _ kronoparker m. fl., kronoöverloppsmarker, ecklesiastika skogar. 11. Övriga skogar av allmän natur, kallade gemensamhetsskogar. Enskilda skogar. I. Aktiebolagens skogar: träförädlingsindustriens skogar, övriga aktiebolags skogar. II. Gods och därmed jämförbara egendomars skogar: fideikommisskogar, övriga gods skogar. III. Bondehemmanens m. fl. skogar, omfattande

för de 4 nordligaste länen för landet i övrigt 0— 25 . . . . . . . . . . 0— 10 hektar skogsmark

25— 50 . . . . . . . . . . 10— 25 » » 50—100. . . . . . . . . . 25— 50 » » 100—200 ..... . . . . . 50—100 » » över 200. . . . . . . . . .100—200 » »

över 200 » »

De undersökningsresultat, som med förestående indelningsgrund framkom- mo beträffande 1928 års fastighetstaxering, gåvo vid handen, att en viss begränsning av antalet skogsägargrupper skulle kunna göras vid undersök- ningen av 1933 års fastighetstaxering. Andra omständigheter, till vilka de sakkunniga återkomma längre fram, talade även för sådan begränsning. Efter samråd med i hithörande frågor förtrogna personer har valts följande indelning i skogsägargrupper vid undersökning av taxeringsutfallet vid 1933 års allmänna fastighetstaxering:

Allmänna skogar. I. Kronoskogar: kronoparker m. fl., kronoöverloppsmarker. 11. Övriga skogar av allmän natur. Enskilda skogar. ' I. Aktiebolagens skogar. . II. Övriga enskilda skogar, omfattande

för de 4 nordligaste länen för landet i övrigt 0 . . . . . . . . . . . 0 hektar skogsmark 0'01— 25 . . . . . ...... 0'01— 10 » » 25— 50 ..... . ..... 10— 25 » » 50—200 . . . . . . . . . . . 25— 50 » » över 200 ....... . . . . 50—200 » »

över 200

• Sida 44
•  Original

Areal-avgränsningen för övriga enskilda skogar har bestämts så, att till minsta gruppen med skogsmarksinnehav förts fastigheter med 001—999 hektar skogsmark, till den näst minsta gruppen fastigheter med 10—24'99 hektar skogsmark o. s. v. O-gruppen har endast använts för redovisning av övrig mark i de fall fastighet saknat skogsmark.

De sålunda bestämda skogsägargrupperna omfatta följande slag av skogar:

Gruppen kronoskogar omfattar kronoparker, statens utarrenderade jord- bruksdomäners skogar, statens flygsandsfält, kronolägenheter, civila bostäl— lens skogar, kronoöverloppsmarker och cav-mätta kronomarker eller med andra ord staten tillhöriga skogar, vilka stå under domänverkets förvaltning och vars avkastning tillföres domänfonden. Uppdelning har gjorts beträf- fande de väsentliga kronoskogarna, nämligen kronoparker m. fl. och krono- överloppsmarker, vilken grupp omfattar kronoöverloppsmarkerna och oav- mätta kronomarker (förekomma i huvudsak endast inom Norr- och Väster- bottens län). En särskild redovisning beträffande kronoöverloppsmarker- na har ansetts motiverad därav, att dessa skogar äro belägna närmast fjäl- len, vilket vid taxeringen bort framträda genom särskilt låga såväl bonite- ter som rotvärden.

Gruppen övriga skogar av allmän natur omfattar statens till bergshante- ringens understöd anslagna skogar, renbetesfjällens skogar, kyrkofondens, biskopslöneregleringsfondens och övriga ecklesiastika skogar, härads- och sockenallmänningar, allmänna inrät-tningars och stiftelsers skogar, städers skogar, i den mån de äro belägna inom landskommun, skogar under skogs- sällskapets förvaltning, kommuners skogar, kronohemman med upplåten åborätt, m. fl. Vissa staten tillhöriga skogar av relativt liten omfattning, vilka förvaltas av annan myndighet än :domänverket, såsom vattenfallssty- relsen, arméförvaltningen m. fl., ingå bland övriga skogar av allmän natur. Vid undersökningen av taxeringsutfallet vid 1928 års fastighetstaxering voro de ecklesiastika skogarna redovisade i en särskild grupp. Renbetesfjällens skogar voro då redovisade tillsammans med kronoparkerna.

Som synes omfattar denna grupp skogar av delvis rätt olikartad natur. Av denna anledning torde måhända skäl hava förelegat för en uppdelning av gruppen. Sådan uppdelning har emellertid ej skett med hänsyn dels till de betydligt ökade kostnader, detta skulle hava medfört, dels till de svårigheter, som återfinnandet av olika till denna grupp hörande skogar skulle föranlett vid bearbetningen av taxeringslängderna. Det har emellertid ansetts lämp- ligt att beträffande renbetesfonden tillhöriga skogar, vilka förekomma enbart inom Jämtlands län, verkställa särskild bearbetning av materialet.

Gruppen aktiebolagens skogar omfattar skogar tillhöriga aktiebolag. Den vid undersökningen av taxeringsutfallet vid 1928 års fastighetstaxering verk- ställda uppdelningen mellan trävaruindustriens skogar och övriga aktiebolags skogar har nu icke ansetts vara erforderlig. Däremot har vid bearbetningen av materialet eftersträvats, att till gruppen hänföra endast sådana skogar, som tillhöra aktiebolag (alltså bolag ställt på aktier och ej enkla bolag). Detta

• Sida 45
•  Original

har ansetts hava betydelse av den anledningen, att det skogsinnehav, som en gång inordnats i denna kategori, torde undergå jämförelsevis obetydliga för- ändringar från en taxeringsperiod till en annan.

Gruppen övriga enskilda skogar omfattar fideikommisskogar, godsens och herresätens skogar, bondehemmanens skogar, skogar tillhöriga bolag, som ej hava karaktär av aktiebolag, samt 5. k. kronohemman och krononybyggen i Norrbottens och Västerbottens län.

I undersökningen angående 1928 års fastighetstaxering var denna grupp uppdelad på 3 ägargrupper, nämligen fideikommisskogar, övriga gods skogar samt bondehemmanens m. fl. skogar. Sistnämnda grupp var för de fyra nord- ligaste länen indelad i 5 storleksgrupper samt för landet i övrigt i 6 storleks- grupper. Närmast med hänsyn till kostnaderna hava samtliga enskilda sko- gar utom aktiebolagens skogar sammanslagits till en grupp, som likväl fort- farande indelats i storleksgrupper. En sådan sammanslagning bör enligt de sakkunnigas mening icke heller i nämnvärd grad försvåra jämförelsemöj- ligheterna. I regel äro nämligen fideikommisskogar och gods skogar av den storleksordning, att de i allmänhet bliva hänförliga till de två största grup- perna, där de därtill i förekommande fall ofta utgöra huvudparten. Inom sådana områden. där godsen äro belägna, är nämligen förekomsten av bonde- hemman med skogsmarksinnehav av samma storlek ej vanlig.1 Särskilt gäl- ler detta för den största arealgi uppen.

Fastigheter med skogsmarksinnehav av 50—100 hektar ävensom 100——200 hektar redovisades vid undersökningen av 1928 års taxeringsutfall 1 två skil- da storleksgrupper. Då väsentliga ojämnheter dessa grupper emellan icke kunde iakttagas vid nämnda undersökning, blevo de vid nu föreliggande un- dersökning redovisade gemensamt i en grupp med 50—200 hektar skogsmark, varigenom antalet storleksgrupper minskats från 6 till 5.

Den minsta gruppen med skogsmarksinnehav av 0'01—10 hektar beräknas endast äga skog till husbehov. Då det inom de fyra nordligaste länen åtgår större areal för att tillgodose husbehovet av virke, hava i dessa län de båda minsta grupperna sammanslagits till en grupp om 0'01—25 hektar skogs- mark. Inom vissa delar av Gävleborgs och Kopparbergs län torde förhållan- det i nämnda hänseende vara lika, men det har icke ansetts vara lämpligt att tillämpa olika förfaringssätt inom ett och samma län. Det bör alltså beaktas, att vid sammandrag för riket i dess helhet minsta gruppen övriga enskilda skogar kommer att omfatta 0'01—25 hektar skogsmark, alldenstund denna indelningsgrund tillämpats i de fyra nordligaste länen.

* I den följande redogörelsen förkortas gruppbenämningen, i viss mån oegentligt, till bonde- skogar.

• Sida 46
•  Original

Sedan fastighetsprövningsnämndernas ändringar överförts i fastighetstaxe- ringslängderna, hava de skilda taxeringsenheterna grupperats på förutnämn- da skogsägargrupper. Därest bland gruppen övriga enskilda skogar flera taxeringsenheter inom en och samma kommun visat sig tillhöra samma ägare, hava dessa hänförts till den storleksgrupp, som betingats av taxeringsenheter- nas sammanlagda skogsmarksareal. För varje särskild skogsägargrupp har därefter summering skett beträffande areal skogsmark och övrig mark, vär- det av skogsmark och växande skog samt antal taxeringsenheter. I samband härmed har för varje särskild taxeringsenhet antecknats bonitet och rotvärde. Dessa summeringar och anteckningar hava gjorts kommunvis för hela landet. Före summeringen av taxeringslängdernas arealuppgifter hava dessa avrun- dats till närmast liggande hela hektar, varvid halva hektar omväxlande höjts och sänkts. På samma sätt hava taxeringslängdernas värden för skogsmark avrundats till närmast liggande 100-tal kronor i de jämförelsevis få fall, där avrundning tidigare icke skett; halva 100-tal kronor hava därvid omväxlande höjts och sänkts. Såsom kontroll på summeringen av arealer och taxerings- värden hava slutsummorna för varje kommun avstämts mot summerings- längden för vederbörande kommun.

Uppgifterna från nu nämnda förberedande arbeten hava sammanförts å en arbetsblankett. Dessa uppgifter avse för olika skogsägargrupper areal skogs- mark, övrig mark och dessa arealers summa, övrig mark i procent av nämn- da summa, värdet av skogsmark och växande skog samt dessa värdens sum- ma totalt och per hektar, relativ skogstillgång, medelbonitet, medelrotvärde samt antal taxeringsenheter. Å arbetsblanketten hava dessutom insatts erfor- derliga hjälpkolumner för beräkningars utförande.

Medelvärdena per hektar för skogsmark och växande skog hava uträknats genom division av summa taxeringsvärden med antalet hektar skogsmark. I enstaka fall, där fastigheterna inom en skogsägargrupp eller kommun varit åsatta samma bonitet och rotvärde samt där uppenbara avrundningsfel fram- kommit i värdena på grund av synnerligen liten skogsmarksareal, havaAme- delvärdena för skogsmark och växande skog uträknats efter de värdebestäm- mande faktorerna bonitet, rotvärde och relativ skogstillgång.

Medelboniteten och medelrotvärdet (i det följande förkortat till boniteten och rotvärdet) hava uträknats på principiellt samma sätt. För minsta grup- pen av övriga enskilda skogar ävensom för andra grupper med ett stort antal taxeringsenheter av liknande storlek har medeltalet uträknats genom summe- ring av de skilda taxeringsenheternas talvärden. Summan har därefter divide- rats med antalet taxeringsenheter. I alla övriga fall hava medeltalen i fråga för de olika skogsägargrupperna uträknats genom vägning med taxeringsen- heternas skogsmarksarealer. Medeltalen för kommunerna hava likaledes er- hållits genom vägning med de skilda skogsägargruppernas arealer.

Det sålunda använda beräkningssättet är beträffande boniteten detsamma som vid undersökningen av 1928 års taxeringsutfall men beträffande rotvär-

• Sida 47
•  Original

det innebär den i föreliggande undersökning använda metoden en förändring. Vid undersökningen beträffande 1928 års taxeringsutfall beräknades rotvär- det å. normala virkesavkastningen vid ett förvaltningsavdrag av 25 0/o på föl— jande sätt:

Markvärdet per hektar=3'5 )( rotvärdet X boniteten )( 0'75, varur er- hålles Rotvär det .: rakvärdet per hektar

boniteten x 2'625

Detta innebär, att medelrotvärdet beräknades genom vägning med såväl skogsmarksareal som bonitet. Medelrotvärdet blir på så sätt ett uttryck för rotvärdet å den normala virkesavkastningen å skogsmark med genom- snittlig värdeproduktion. Om medelrotvärdet bestämmes enbart efter väg- ning med taxeringsenheternas skogsmarksarealer, erhålles ett uttryck för rot- värdet vid skogsmarkens genom—snittliga avsättningsläge. Resultatet av de olika beräkningssätten blir för de jämförelseområden, kommuner, taxerings- distrikt och län, som i undersökningen huvudsakligen komma ifråga, prak- tiskt taget detsamma. För vissa större jämförelseområden, såsom de nord- ligaste länen, landsdelar och hela riket, kan den större spridningen beträf- fande såväl rotvärde som bonitet medföra, att de skilda beräkningssätten giva mera avvikande resultat._ Vid medeltalsberäkning med vägning mot såväl areal som bonitet för sådana områden erhålles oftast högre medel- rotvärde än då vägning endast sker mot arealen. De bättre boniteterna ligga nämligen i regel i gynnsammare avsättningslägen och få således högre rot- värden. För sådana fall äro rotvärdena vid 1933 och 1928 års taxeringar icke direkt jämförbara. Då sådan jämförelse icke är av betydelse annat än som utslag i viss män för värdenivåns förskjutning mellan taxeringstillfälle- na, och då det nu tillämpade beräkningssättet för rotvärdet i princip synes bättre överensstämma med de värderingsgrunder, som vid fastighetstaxering äro i praktisk tillämpning, hava de sakkunniga ansett lämpligt vidtaga nu nämnda förändring. Genom denna undgås dessutom de svagheter i medel- talsberäkningar för rotvärdet, som vid det tidigare använda förfarandet var en följd av dels avrundningar å skogsmarksvärdet per hektar i tabell I till skogsvärderingsinstruktionen, dels den i 11 & kommunalskattelagen. före- skrivna jämkningen i det taxerade skogsmarksvärdet. Sistnämnda omstän- digheters siffermässiga inverkan förorsakade vid 1928 års undersökning ganska stora bearbetningstekniska svårigheter, varom de sakkunniga hän- visa till sid. 34 och 35 i redogörelsen för nämnda undersökning.

I samband med det anförda må påpekas, att det i den föreliggande un- dersökningen beräknade medelrotvärdet således icke kan sammanställas med medelboniteten för samma område för erhållande av områdets genomsnitt- liga skogsmarksvärde. Sistnämnda värde såsom uttryck för såväl bonitet som rotvärde, d. v. 5. för skogsmarkens värdeproducerande förmåga, torde emellertid genom medelrotvärdets beräkning, på sätt som skett, hava fått ökad betydelse vid jämförelser taxeringsområden emellan. I princip har därmed också uppmärksamheten fästs på vikten av att inom ramen för de

• Sida 48
•  Original

möjligheter taxeringsförfarandet kan erbjuda, utföra värdesättningen så att det genomsnittliga markvärdet — vid växlande boniteter och rotvärden _ ger ett riktigt uttryck för skogsmarkens värdeproducerande förmåga, vilket är grunden för ett rätt taxeringsvärde.

Den relativa skogstillgången har, i likhet med vad som skedde vid under- sökning av 1928 års taxeringsutfall, beräknats sålunda: skogsvärdet = 1615 X rotvärdet X boniteten X % X relativa skogstillgången och markvärdet = 35 X rotvärdet )( boniteten )( %.

Om ekvationerna lösas med avseende på relativa skogstillgången, erhålles: Skogsvärdet X 0212 markvärdet Efter bearbetning av resultaten för kommun hava dessa intagits i samman- drag för taxeringsdistrikt. Därvid hava areal- och värdesummorna m. fl. tillhörande samma skogsägargrupp inom kommun sammanförts. Medelvär- den hava därefter uträknats på sätt som ovan angivits rörande medelvärde- nas uträknande kommunvis. Samtliga boniteter och rotvärden per kbm hava erhållits genom vägning med respektive skogsmarksarealer. På enahanda sätt hava sammandrag upprättats över län, landsdelar och riket i dess helhet, ävenså för vissa områden inom län, vilka i ett eller annat avseende kunnat vara av intresse.

Relativa skogstillgången =

Uppgifter och jämförelser angående den skogliga taxeringens huvudsakliga resultat.

Innan de sakkunniga ingå på den mera detaljerade granskningen i fråga om utfallet av den skogliga taxeringen för varje län torde det vara lämpligt att ge en orienterande överblick av resultatet, i belysning av jämförande upp— gifter från 1928 års allmänna fastighetstaxering och, vad den taxerade skogs- marksarealen beträffar, därjämte från 1923—1929 års riksskogstaxering.

Arealredovisningen. I flera län har arealredovisningen säkerligen berett nämnderna ganska stora svårigheter. Deklarationsmaterialet, som beträf- fande arealen i allt väsentligt torde ha byggt på uppgifterna från föregående fastighetstaxering, bör hava visat liknande felaktigheter på grund av miss- uppfattning eller bristande iakttagande av redovisningsgrunderna, som då uppmärksammades. Sålunda föreligga väl fortfarande ojämnheter därige- nom att skogsmark redovisats såsom mindrevärdig övrig mark. Det kan emellertid konstateras, att genom taxeringsarbetet i vissa län, där ekonomi- ska kartverkets eller annat kartmaterial jämte beskrivningar kunnat utnytt- jas, en avsevärd förbättring i arealredovisningen ägt rum.

Sammanställning av arealuppgifterna för län och de områden av lån, som vid bearbetningen särskilts, jämte motsvarande uppgifter från 1928 års taxe-

• Sida 49
•  Original

ring samt riksskogstaxeringen, har verkställts i tabell 5. Beträffande tabell- uppgifterna bör iakttagas, att före jämförelsen med riksskogstaxeringens re- sultat hava de vid fastighetstaxeringen redovisade arealerna för jordbruks- fastighet å landsbygden ökats med dels städernas arealer enligt 1932 års jord- bruksräknings uppgifter, dels de bland skattefri jordbruksfastighet redovi- sade nationalparkernas arealer (huvudsakligen övrig mark). Vid jämförel- sen måste ändock beaktas, att den genom riksskogstaxeringen erhållna areal- redovisningen omfattar även de mindre områden skogsmark och övrig mark, vilka vid fastighetstaxeringen taxerats såsom annan fastighet. Korrektion härför kan dock ej göras.

Vid 1933 års fastighetstaxering redovisades skogsmarksarealen för hela ri- ket till 22 179 480 hektar. Med tillägg enligt. föregående stycke av 72 117 hektar har i tabell 5 sammanlagt 22 251 597 hektar jämförts med riksskogs- taxeringens totalareal skogsmark, 23 181 200 hektar. Underskott föreligger alltså med 929 603 hektar eller 4'0 %. Vid 1928 års fastighetstaxering var arealunderskottet 1 425 400 hektar eller 62 0/0. Den redovisade arealen öv- rig mark, 12 192 459 hektar jämte tillägg av 366760 hektar, sammanlagt 12 559 219 hektar, understiger riksskogstaxeringens 12 618 600 hektar med 59 381 hektar, medan år 1928 förelåg ett underskott av 1 648 100 hektar.1 Så- väl för skogsmark som för övrig mark har den redovisade arealen sålunda avsevärt ökats och överensstämmelsen med riksskogstaxeringen betydligt för- bättrats. Det ännu kvarstående underskottet för skogsmarken torde huvud- sakligen hava redovisats såsom övrig mark, vilket bör uppmärksammas vid jämförelse med riksskogstaxeringens uppgifter, och bör innebära, att den verkliga arealbristen för övrig mark är betydligt större än ovan angivits. Se även tabellen å sid. 44.

Skogsmarksvätdet. Som förut nämnts, har skogsmarken vid 1933 års taxering åsatts ett värde för hela riket av 412 334 800 kronor mot vid 1928 års taxering 514 360 900 kronor, vilket ger en minskning av icke mindre än 102026100 kronor eller 200 0/o. Skogsmarksvärde samt skogsvärde per hektar vid de olika taxeringstillfällena äro sammanställda i tabellen å sid. 45. Hektarvärdet för hela riket utgör åren 1928 och 1933 respektive 236 och 18'6 kronor och har således minskats med 50 kronor eller 21 0/0.

Skogsmarksvärdet per hektar, som är en multipel av bonitet och rotvärde, är, såsom tidigare påpekats, ett lämpligt jämförande uttryck för markens värdeproducerande förmåga. Av de ingående värdefaktorerna bör bonite- ten, frånsett erforderliga rättelser, vara relativt oföränderlig, medan rot- värdet per kubikmeter är en känsligare faktor. Rena justeringar å rotvärdet äro av mindre betydelse, viktigare är att avgöra, huruvida rotvärdets ofta ganska märkbara växlingar bero på förändringar i värderingsgrunderna eller äro uttryck för skillnader i de prismedeltal, som ligga till grund för olika taxeringar. »

Den ovan iakttagna sänkningen i skogsmarksvärdet per hektar med 21 0/o

' I fastighetstaxeringens arealer ingå Gotska Sandön samt övrig mark på Öland, samman— lagt c:a 47 000 hektar, vilken areal icke medtagits vid riksskogstaxeringen.

• Sida 50
•  Original

Jämjörelse mellan arealen skogsmark och övrig mark enligt 1933 års allmänna fastighetstaxering, kompletterad enligt not för tabell 5, och enligt 1923—1929 års riksskogstaxering.

Överskott + eller underskott —— L ä n . Skogsmark Övrig mark Summa hektar % hektar % hektar %

Norrbottens ......... —504 100 —11'6 + 53 800 + 1'0 —450300 — 4'6 Västerbottens ........ —137600 — 4'2 +118 800 + 5”? — 18800 — 0'4 Jämtlands .......... — 49 200 — 19 + 6700 + 013 — 42 500 — 0'9 Västernorrlands ....... — 67800 — 3'6 + 29000 + 82 — 38 800 — 1'7 Gävleborgs .......... + 13100 + 09 — 71500 —25'1 — 58400 — 3'5 Kopparbergs ......... — 88 800 — 4'3 — 61900 —10'4 —150700 — 5'7 Värmlands .......... + 20100 + 1'6 — 35700 —l4'7 — 15 600 -— 1'1 Örebro ........... + 10800 + 21 —— 20100 —16'9 — 9300 — 1'5 Västmanlands ........ + 2900 + 08 — 5800 — 8'1 -— 2900 — 07 Uppsala ........... + 7000 + 26 + 5200 +13'1 + 12 200 + 3'9 Stockholms ......... + 200 i 00 — 7800 — 7'0 —- 7600 — 1'5 Södermanlands ........ — 7400 — 2'2 + 7600 +12'7 + 200 i 00 Östergötlands ........ + 7900 + 1-4 — 10400 — 9'8 _" 2500 — 0-4 Gotlands ........... — 300 — 0'2 — 14400 —21'6 — 14 700 — 7'3 Skaraborgs .......... — 36 600 —10'1 + 3700 + 5'8 — 32 900 —— 7'8 Älvsborgs .......... — 28 200 —- 4'2 + 18600 + 9'6 — 9600 -— 1'1 Jönköpings .......... — 50100 — 7'6 — 18800 — 9'6 — 68900 — 8'1 Kronobergs ......... — 18000 —- 3'3 — 28300 —16'1 — 46300 — 6'4 Kalmar ........... + 45400 + 73 — 9000 — B*!) + 36 400 + 4'8 Göteborgs och Bohus ..... — 18 000 —10'6 — 17200 —10'2 —— 35 200 ——10'4 Hallands ........... — 6300 — 3'0 + 5100 + 62 — 1200 — 04 Blekinge ........... — 500 —— 0'3 — 300 — 1'2 — 800 — 0'4 Kristianstads. ........ — 18 600 — 7'1 -— 6400 —-10'6 — 25 000 — 7'8 Malmöhus .......... — 5900 — 8'2 — 300 — 2'6 — 6200 — 7'4

Hela riket —929600 — 4'0 — 59400 — 05 —989 (200 — 2'8

beror på ändringar i såväl värderingsgrunderna som de ingående värdefakto- rerna. Sålunda har det från en fjärdedel till en tredjedel ökade förvaltnings- kostnadsavdraget medfört en allmän sänkning av hela värdenivån med 11 0/o. Resterande 10 0/o hänför sig till en något större nedgång i rotvärde, medan boniteten något höjts, såsom framgår av redogörelsen för de skilda värdefak- torerna.

De relativt största sänkningarna i skogsmarksvärdet hava uppstått inom Norrbottens, Gävleborgs, Kopparbergs, Värmlands, Uppsala, Stockholms, Östergötlands och Kronobergs län. Däremot har skogsmarksvärdet i rela-

• Sida 51
•  Original

Jämförelse mellan skogsmarksvärde och skogsvärde per hektar vid fastighets- taxeringarna åren 1933 och 1928.

Skogsmarksvärde per Skogsvärde per hektar hektar L a " 1933 1928 Skillnad 1933 1928 Skillnad kr. kr. kr. % kr. kr. kr. %

Norrbottens ............ 4'8 7'1 — 23 —32 167 182 — 1'5 — 8 Västerbottens ........... 9'1 11'4 — 23 —20 320 3833 — 63 —16 Jämtlands ............. 109 122 — 1'3 —11 364 399 — 3'5 —— 9 Västernorrlands .......... 152 197 — 4'6 -—23 48 63 ——15 —24 Gävleborgs ............ 20'3 27'6 -— 7'2 —26 73 90 —17 —19 Kopparbergs ............ 161 22'2 -— 61 —27 59 79 —20 —25 Värmlands . . ......... 261 35.0 — 89 —25 108 131 —23 —18 Örebro .............. 291 35.7 -— 76 —21 106 125 —19 —15 Västmanlands ........... 280 358 — 7'8 —22 100 114 —14 —12 Uppsala .............. 271 37.9 —10'8 —28 101 145 —44 —30 Stockholms ............ 25"? 376 —11'9 —32 90 128 —38 —30 Södermanlands .......... 356 43.0 -— 7'4 —17 154 156 — 2 — 1 Östergötlands ........... 32—2 43.7 —11'5 -—-26 121 139 —18 —13 Gotlands ............. 24-3 28'5 —— 4'2 —15 76 82 -— 6 —- 7 Skaraborgs ............ 39-7 49.3 -— 96 —19 131 139 — 8 — 6 Älvsborgs ............. 366 41.9 — 53 —13 89 88 + 1 + 1 Jönköpings ............ 37-9 49.4 _ll'ö —23 110 128 ——18 —-14 Kronobergs ............ 366 49.2 —12'6 -—26 97 118 —21 —18 Kalmar .............. 365 45.9 — 9'4 —20 109 116 — 7 — 6 Göteborgs och Bohus ....... 37'8 47.3 — 95 —20 73 103 —30 —29 Hallands ............. 42.5 4315 —— 1'1 — 3 78 71 + 7 +10 Blekinge ............. 426 51,9 — 93 -18 97 108 -—11 —10 Kristianstads ........... 50,0 55,0 — 5'0 — 9 110 109 + 1 + 1 Malmöhus ............. 62'2 81'7 —19'5 —24 165 216 —51 —24

Hela riket 1815 234; -- 50 —21 6 72 —11 —15

tivt ringa grad sänkts inom Jämtlands, Älvsborgs, Hallands och Kristian- stads län.

Skogsvärdet har för hela riket vid 1933 års taxering uppskattats till 1 353 368 300 kronor mot 1 565 372 300 kronor vid 1928 års taxering, vilket innebär en nedsättning med 212 004 000 kronor eller nära 14 0/o. Motsvarande skogsvärden per hektar enligt ovanstående tabell äro 61 och 72 kronor. Skillnaden, 11 kronor, innebär således en sänkning i hektarvärdet med 15 0/o.

Skogsvärdets nivå påverkas förutom av de faktorer, som bestämma skogs- marksvärdets förändringar, i väsentlig grad av relativa skogstillgången. Den jämfört med Skogsvärdet mindre nedgången i skogsvärde förklaras helt av

• Sida 52
•  Original

Jämförelse mellan bonitet, rotvärde och relativ skogstillgång vid fastighets- taxeringarna åren 1933 och 1928.

Bonitet Rotvärde Relativ skogstillgång L a n _ . . 1933 1928 Skum” 11933 1928 Skillnad 1933 1928 Skinn” abs. % abs. % abs. % Norrbottens . . . . 1-27 1-27 000 0 1'62 2-14 —0-52 —24 0-74 054 +0-20 +37 Västerbottens . . . 1'64 1'66 —0-02 — 1 238 26? —0-24 — 9 0-75 072 +0'03 + 4 Jämtlands ..... 1-74 1-72 +0-02 + 1 268 270 —0-02 _ 1 0-71 069 +0—02 + 3 Västernorrlands . . 204 199 +0'05 + 3 319 377 —0'58 ——15 0137 068 —0'Ol -— 1 ' Gävleborgs ..... 249 238 +0-11 + 5 3-49 44? —0-93 —21 076 069 +0-07 +10 Kopparbergs . . . . 212 209 +0'03 + 1 325 405 —0'80 —20 078 076 +0'02 + 3 Värmlands ..... 2'82 2'73 +0'09 + 3 397 4'89 —0'92 —19 088 080 +0'08 +10 Örebro ...... 2—94 278 +0'16 + 6 424 503 —0-79 —16 078 0-72 +0'06 + 8 Västmanlands . . . 2-95 278 +0'17 + 6 407 4-91 —0-84 —17 076 067 +0-09 +13 Uppsala ...... 293 289 +0'04 + 1 396 500 —1'04 —21 079 081 —0'02 — 2 Stockholms ..... 2—74 269 +0-05 + 2 4-02 533 -—-1'3l —25 0—74 072 +0'02 + 3 Södermanlands. . . 3:40 am +0'09 + 3 4'62 5-10 —0'48 — 9 0-92 077 +0'15 +19 Östergötlands. . . . 3'08 2-99 +0-09 + 3 4'48 55: —1-09 —20 080 068 +0-12 +l8 Gotlands ...... 179 171 +0'08 + 5 5'82 6-35 —-0—53 — 8 066 061 +0'05 + 8 Skaraborgs ..... 3-20 300 +0-2o + 7 5-32 626 —0-94 —15 0—70 060 '+0-10 +17 Älvsborgs ..... 281 268 +0-13 + 5 558 596 —0—3s — 6 0—52 045 +0-07 +16 ' Jönköpings ..... 3-24 326 —0'02 -— 1 501 577 ——0'76 —13 0'61 0'55 +0'06 +11 * Kronobergs ..... 3-09 302 +O'07 + 2 508 621 —1'13 —18 0-50 051 +0-05 +10 ; Kalmar ...... 2-99 2-91 +0'08 + 3 5-23 601 —0-78 —13 063 054 +0-09 +17 '; Göteborgs och Bohus 276 268 +0'08 + 3 587 672 —0'85 —13 0-41 046 —0-05 —11 £ Hallands ...... 3-31 ass +0-4s +15 5-50 576 —0'2s _ 5 0—39 035 +0-04 +11 ' Blekinge . . . . . . 3153 344 +0'09 + 3 5-17 575 —0'58 —10 049 044 +0'05 +11 - Kristianstads . . . . 367 338 +0'29 + 9 584 620 —-0'36 — 6 047 042 +0'Oö +12 ', Malmöhus ..... 439 417 —0'08 — 2 6-07 696 —0'89 —13 056 056 000 0 Hela riket 218 213 +0-05 + 2 $'% 4'27 —0'61 —14 070 0154 +0'06 + 9 1 Omräknat enligt å sid. 47 angivna grunder. Dessa medeltalssiffror återfinnas sålunda icke i de följande länsredogörelserna eller i tab. 7.

att relativa skogstillgången i motsvarande grad höjts, såsom närmare om- nämnes under redogörelsen för denna faktor.

Förhållandevis stor har nedgången i Skogsvärdet per hektar sedan år 1928 blivit inom Västernorrlands, Kopparbergs, Uppsala, Stockholms, Göteborgs och Bohus samt Malmöhus län. Obetydlig nedgång visa Norrbottens (kust— landet) och Södermanlands län. Inom Älvsborgs, Hallands och Kristian- stads län har Skogsvärdet t. o. m. något höjts.

Boniteten har vid 1933 års taxering i genomsnitt för hela riket bestämts 'till 218 mot 213 vid 1928 års taxering, vilket innebär en höjning av något mer

• Sida 53
•  Original

än 2 0/0. En sammanställning beträffande bonitet, rotvärde och relativ skogs- tillgång vid de båda taxeringstillfällena har verkställts i tabellen å sid. 46. Resultatet beträffande boniteten visar måhända för hela riket visserligen en ganska obetydlig höjning, men samtidigt bör beaktas, att skogsmarks- arealen blivit fullständigare redovisad, samt att inom visa län, såsom Gävle- borgs, Örebro, Västmanlands, Skaraborgs, Älvsborgs och särskilt Hallands och Kristianstads, avsevärda höjningar av boniteten företagits. Sänkning av boniteten har endast förekommit inom Västerbottens, Jönköpings och Malmöhus län.

Rotvärdet har vid 1933 års taxering i genomsnitt för hela riket beräknats till 326 kronor enligt de grunder, som å sida 41 närmare angivits. Detta riksmedeltal lämpar sig, av där nämnda anledningar, icke för direkt jäm— förelse med motsvarande medeltal från 1928 års taxering. För att möjlig- göra en sådan jämförelse länsvis och för hela riket hava de sakkunniga verk- ställt erforderlig omräkning av medeltalen enligt de grunder, som i den tidij gare undersökningen använts. För hela riket skulle enligt detta beräknings- sätt det jämförliga rotvärdet bliva 366 kronor mot 427 kronor vid 1928 års taxering, vilket skulle innebära en genomsnittlig nedgång i rotvärde med 061 kronor, motsvarande 14 0/0. Se tabellen å sid. 46.

Denna nedgång i rotvärde torde till mycket stor del bero på vissa sam— verkande, till synes mindre väsentliga förändringar i uppskattningsgrunder— na. Så har t. ex. skogsvärderingsinstruktionens förtydligade bestämmelser om rätt till avdrag för 5. k. allmänna drivningsomkostnader medfört, att så- dant avdrag dels mera allmänt kommit i tillämpning, dels i vissa län medi givits med något högre belopp än vid 1928 års taxering. Genom vissa ändringar i normala virkesavkastningens sortimentssammansättning, vilka genomförts enligt Stockholmsmötets uttalanden, hava rotvärdena något juste- rats nedåt, vilket närmast gäller Norrbottens, Västerbottens, Gävleborgs, Kop- parbergs, Västmanlands, Orebro, Uppsala och Stockholms län. Inom några län hava smärre ändringar i de vid rotvärdesberäkningar använda relationstalen för bestämning av kubikmassan fast mått likaledes verkat i sänkande rikt- ning. Tillsammantagna torde dessa författningsenliga eller på annan officiell grund vidtagna förändringar i uppskattningsgrunderna så väsentligt hava på-' verkat rotvärdesnivån, att dess sänkning, jämfört med prisnivån för 1928 års taxering, endast i mindre grad kan anses motsvara en verklig sänkningi de virkespriser under perioden 1927—31, vilka lagts till grund för taxeringen.

Beträffande de skilda länen framgår av sistnämnda tabell, att rotvärdet sedan år 1928 visar relativt stor nedgång inom Norrbottens, Gävleborgs, Kop- parbergs, Uppsala, Stockholms och Östergötlands län. Sänkningen har varit obetydlig inom Älvsborgs, Hallands och Kristianstads län. Jämtlands län visar ett från de övriga avvikande resultat, då rotvärdet där praktiskt taget bibehållits oförändrat.

Relativa skogstillgången har vid 1933 års taxering i genomsnitt för hela riket bestämts till 070 mot 064 vid 1928 års taxering och har således höjts med 06 eller 9 %. Såsom av sistnämnda tabellen framgår, har höjning företa-

• Sida 54
•  Original

Vliäläesgår Normalforrad Beräknad Tåägzd

Län och landsdelar åligga?!" ttaxerad 033551);- kbm per &;th skogstill-

tax. kbm. årorjlgjåå länsan— hektar massa åfagåg

med bark VlSl'l.

Norrbottens lappmark . . 46 108 150 59 078 079 » kustland . . 63 150 120 63 1'00 0'70 Västerbottens lappmark . 72 1'50 130 69 1'04 0'81 » kustland . . 71 187 120 78 091 057 Jämtlands ....... 67 1'74 120 73 092 071 Västernorrlands ..... 76 204 120 83 092 067 Gävleborgs ....... 103 249 120 104 099 076 Kopparbergs ....... 74 212 120 88 084 078 Värmlands ....... 88 282 — 89 099 088 örebro ......... 93 2-94 100 98 0-95 078 Västmanlands ...... 97 2'95 95 94 1'03 076 Uppsala ........ 99 293 95 90 110 079 Stockholms ....... 83 274 95 89 093 074 Södermanlands ..... 99 330 85 93 1'06 0'92 Östergötlands ...... 92 308 90 92 1-00 080 Gotlands ........ 64 179 120 75 085 066 Skaraborgs ....... 91 320 — 92 099 070 Älvsborgs ........ 69 281 -— 89 078 052 Jönköpings ....... 66 324 — 92 072 061 Kronobergs ....... 60 309 80 83 0'72 066 Kalmar ......... 74 299 80 81 091 063 Göteborgs och Bohus . . 53 276 80 74 072 041 Hallands ........ 51 331 80 89 057 039 Blekinge ........ 65 3-53 80 96 068 049 Kristianstads ...... 69 367 80 99 070 047 Malmöhus ........ 86 4'39 80 ? 119 072 0'56

gits i de allra flesta län, varvid även bör beaktas att skogsmarksarealen bli- vit fullständigare redovisad och boniteten något höjts. Relativt störst har höjningen varit i Norrbottens, Södermanlands, Östergötlands, Skaraborgs och Kalmar län. Oförändrat resultat eller någon sänkning utvisa Väster- norrlands, Uppsala, Göteborgs och Bohus samt Malmöhus län.

En bedömning av den uppskattade relativa skogstillgången i förhållande till den verkliga är i regel förenad med stora felmöjligheter. För begrän- sade områden vid likartat avsättningsläge och där tillförlitliga uppgifter fin- nas om virkesförrådets storlek och sammansättning för viss bonitet äro goda jämförelser möjliga, medan för större områden, t. ex. län, så stora växlingar föreligga i de förhållanden, som påverka denna faktor, att en rik— tig bedömning försvåras. Emellertid föreligga för län eller områden'av län

• Sida 55
•  Original

enligt riksskogstaxeringen vissa uppgifter som underlag för bedömande av hur relativa skogstillgången vid fastighetstaxering uppskattats, även om des- sa uppgifters aktualitet och användbarhet något minskats med hänsyn till de förändringar, som den verkliga skogstillgången åtminstone i vissa län undergått efter riksskogstaxeringen. De sakkunniga hava, liksom i 1928 års undersökning, begränsat utredningen att i första hand gälla förhållandet mel- lan det verkliga virkesförrådet enligt riksskogstaxeringen och vid fastighets- taxering tillämpade normalförråd.

Virkesförrådet per hektar enligt riksskogstaxeringen har angivits med til- lägg för bark. Normalförrådet per hektar har bestämts efter den uppskattade boniteten och däremot svarande omloppstid enligt länsanvisningarna eller tab. II till skogsvärderingsinstruktionen. Förhållandet mellan nu nämnda hektarförråd betecknas i det följande som »relativa kubikmassan». Nämnda uppgifter samt den uppskattade relativa skogstillgången hava sammanställts å sid. 48.

Relativa kubikmassan är som grundval för bestämning av relativa skogs- tillgången av primär betydelse och kan överensstämma med denna, om vir- kesförrådets sammansättning är normal. Med ledning av riksskogstaxe- ringens uppgifter om virkesförrådets fördelning på ålders-, mogenhets- och diameterklasser är det möjligt att närmare utreda, i vad mån förrådets sam- mansättning i nämnda avseende bör giva högre eller lägre värdeavkastning än normalt. De synnerligen omfattande utredningar som skulle möjliggöra en mera exakt bedömning härav, hava de sakkunniga icke ansett sig böra ifrågasätta för det ändamål som här avses. Riksskogstaxeringens uppgifter kunna dock giva stöd för ett allmänt bedömande av huruvida och i vilken riktning den beräknade relativa kubikmassan bör jämkas för att motsvara den verkliga relativa skogstillgången vid jämförelse med den taxerade.

Av tabellen framgår i stort, att vid åsatt bonitet den beräknade relativa kubikmassan i allmänhet ligger högre, för vissa län avsevärt högre, än rela- tiva skogstillgången. Huruvida denna faktor på den grund och med hänsyn till länets särskilda förhållanden kan anses hava blivit underskattad, kommer i det följande att omnämnas för de län, där anledning härtill anses föreligga.

Redogörelse länsvis för det skogliga taxeringsresultatet.

Norrbottens län.

Arealredovisningen. Lappmarken. (Karesuando, Jukkasjärvi, Gällivare, Jokkmokks, Arjeplogs och Arvidsjaurs kommuner.) Skogsmarksarealen, 2 129 100 hektar, visar vid jämförelse med riksskogstaxeringen ett under- skott av 435 800 hektar eller 17 0/o mot 546 900 hektar år 1928. För övrig mark, 4617 800 hektar, föreligger ett mindre underskott av endast 24300 hektar mot 1 609 600 hektar år 1928.

• Sida 56
•  Original

Den avsevärda arealökningen beror till stor del på noggrannare uppskatt- ning av fjälltrakternas kronoöverloppsmarker och oavmätta kronomarker men därjämte även på förbättrad redovisning för bondehemmans skogar. Fortfarande torde emellertid de vid riksskogstaxeringen såsom skogsmark upptagna svagaste markerna hava blivit redovisade såsom övrig mark. Sämsta bonitet, IX, som avser fjällskogen, upptager enligt riksskogstaxeringen icke mindre än 220 100 hektar men har icke i länsanvisningarna uttryckligen angivits såsom skogsmark, vilket i sin män kan hava givit upphov till denna ojämnhet i redovisningen. De kvarstående skillnaderna i redovisad areal mellan riksskogstaxeringen och fastighetstaxeringen, oaktat denna här i stör- sta utsträckning bygger på skogsuppskattningshandlingar, kunna mycket väl förklaras av olika uppfattning om avgränsningen mellan skogsmark och övrig mark.

Kustlandet. (Övriga kommuner i Norrbottens län.) För skogsmarksarea- len, 1 701200 hektar, föreligger vid jämförelse med riksskogstaxeringen ett underskott av 68200 hektar eller 39 "lo mot 76200 hektar år 1928. För övrig mark, 794 300 hektar, har uppstått ett överskott av 78 100 hektar mot 41 800 hektar år 1928. F örskjutningar från skogsmark till övrig mark torde till någon del förklaras av samma skillnad i redovisningssätt, som berörts för lappmarken, och bero därjämte på ojämn redovisning beträffande bon- dehemmans skogar, för vilka skogsuppskattningshandlingar i regel saknas.

Bonitet. Boniteten har för länet uppskattats till 127 eller samma genom- snittssiffra som vid 1928 års taxering. För de skilda länsdelarna visar det sig, att boniteten inom lappmarken sänkts från 115 till 108 och inom kust- landet höjts från 1'41 till 150. Enligt riksskogstaxeringen äro medeltalen re- spektive 13 och 17, varför underskattning synes föreligga. Den omständig- heten att den sämsta skogsmarken i viss utsträckning torde hava redovisats som övrig mark, borde dessutom hava påverkat boniteten något i höjande riktning. Den verkliga underskattningen skulle sålunda vara större än vad de angivna skillnaderna utvisa. Det förtjänar dock påpekas, att enligt ett riksskogstaxeringsnämndens uttalande dess bonitetsmedeltal på rent teore- tiska grunder möjligen innebära en relativt hög bedömning. I den mån så är fallet minskas den siffermässiga underskattningen. I varje fall kan bo- nitetsbestämningen inom lappmarken, där den i största utsträckning har grundats på skogsuppskattningshandlingar, betecknas såsom säkrare än inom kustlandet, där sådant grundmaterial i regel saknas för bondehemmans skogar med därav följande större sannolikhet för att underskattning före- ligger; dock har boniteten å de enskildas skogar inom kustlandet i allmänhet och inom vissa kommuner avsevärt höjts.

Vid jämförelse med de i länsanvisningarna angivna medelboniteterna skulle Övertorneå, Hietaniemi, Råneå, Älvsby, Piteå landskommuns och Hortlax kommuner hava boniterats för lågt. För de tre sistnämnda torde förhållandet bestyrkas av jämförelse med grannkommunerna Jörn och Byske i Västerbottens län:

• Sida 57
•  Original

Taxerad Enligt läns- Taxerad

Kommun bonitet anvisningar Kommun bonitet Älvsby ....... ' . 1'48 1'70 Jörn ........ 17? Piteå landskommun . . 1'48 1'70—1'85 ' Byske ........ 1'91

....... 1'80

Inom lappmarken har boniteten för Jokkmokks kommun sänkts från 127 år 1928 till 109, vilken siffra enligt länsanvisningarna skulle vara låg. Sänk- ningen har skett mest beträffande allmänna och aktiebolags skogar, vilka även utgöra huvudparten av skogarna inom kommunen. För dessa skogar hava dock skogsuppskattningshandlingar legat till grund för boniteringen. Hänsyn bör i någon mån tagas till att redovisade arealen kronoöverlopps- marker Ökats. . ,

Inom Karesuando, Jukkasjärvi och Gällivare kommuner framträda ojämn- heter i uppskattningen av boniteten mellan skogsägargrupperna, vilket föl- jande jämförelse torde visa:

Kommuner:

Karesuando Jukkasjärvi Gällivare Kronoparker ............. 097 050 1' 1 9 Kronoöverloppsmarker ......... 050 05 () 07 7 Övriga allmänna skogar ........ 050 07 3 1'48 Bolagsskogar ............. —— 08 1 1'24 Bondeskogar ............. 053 066 119

De bättre markerna inom dessa kommuner torde i större utsträckning tillhöra bondeskogar än vad boniteten för dessa utvisar.

Resultaten i allmänhet tyda eljest på att boniteringen inom länet blivit jämnare och riktigare än tidigare varit fallet.

Rotvärde. Rotvärdet för länet är 1'54 kronor, varvid för lappmarken 1'35 kronor och för kustlandet 1'77 kronor.

Jämföras resultaten av uppskattningen kommuner emellan eller med grann- kommuner i Västerbottens län komma nämnvärda ojämnheter icke till synes. Inom kommunerna i lappmarken och övre Tornedalen hava emellertid för olika skogsägargrupper uppmärksammats följande rotvärden i kronor:

Krono- Övriga

Krono— .. Bola s- Bonde—

Kommun parker Oggfåås' siga; skogår skogar Karesuando .......... 073 050 — — 0'53 Jukkasjärvi ........ . . 1'19 086 088 —- 0'88 Gällivare ........... 192 110 1'74 1'34 1'22 Jokkmokk ........... 1'57 1'19 1'75 1'64 1'63 Arvidsjaur ........... 1'63 — 1'76 1152 1134 Pajala ............ 094 — 1'21 —— 1'18 Tärendö ............ 1'61 — 1'77 — 1'70

Dä endast mindre skogsmarksareal förekommer för en skogsägargrupp, har rotvärdet för denna uteslutits i sammanställningen.1 Med hänsyn till

1 På liknande sätt har i det följande förfarits vid alla dyl. jämförelser.

• Sida 58
•  Original

avsättningsförhållandena synas rotvärdena för bondeskogar vara något för låga i jämförelse. med de rotvärden, som åsatts för främst kronoparkerna men även andra ägargruppers skogar. '

Relativ skogstillgång. Relativa skogstillgången har avsevärt höjts, jämfört ; med 1928 års taxering nämligen för hela länet från 054 till 074. Inom lapp- 5 marken har medeltalet höjts från 056 till 079 och inom kustlandet från 053 till 070. Höjningarna kunna i viss mån tillskrivas det förhållandet att löv- skogen, som i större delen av länet saknar avsättning, vid 1928 års taxering icke medtagits vid bestämmande av relativa skogstillgången men vid 1933 års taxering genomgående inräknats.

För lappmarken är relativa skogstillgången vid den åsatta boniteten nära överensstämmande med den beräknade relativa kubikmassan 0'78. Visser— ligen utgöres förrådet inom lappmarken till relativt stor del av avverknings- mogen skog, vilket borde medföra justering av nämnda siffra uppåt, men å andra sidan bör vid förekomst av skadad skog samt lövskog, som saknar av- sättning, justering ske nedåt. Därjämte torde beträffande förrådets avsätt- ningsläge tämligen allmänt gälla, att markerna närmast flottlederna äro klenare bestockade än de sämre lägena, varigenom det verkliga drivnings- avståndet skulle bliva längre än det genomsnittliga avstånd, efter vilket det taxerade rotvärdet bestämts. Detta förhållande, vartill särskild hänsyn kan behöva tagas, medför lägre »relativt rotvärde» och därmed sänkning i skogs- värdet. Nu anförda omständigheter göra det särskilt vanskligt att bedöma den åsatta siffran för relativa skogstillgången inom lappmarken. För kustlandet har relativa kubikmassan beräknats till 100, varemot den uppnådda siffran för relativa skogstillgången är 070. De sakkunniga anse troligare, att underskattning av relativa skogstillgången fortfarande förelig- ger i kustlandet än i lappmarken.

En likformig uppskattning av relativa skogstillgången får anses hava för- svårats genom den form, i vilken länsanvisningarna anbefallt ungefärliga omloppstider för tillämpning, nämligen följande:

B 0 n i t e t

Bättre Medelgod Sämre Lappmarken .......... 130 150 160 Kustlandet ........... 110 120 140

Om »medelgod bonitet» här anslutes till riksskogstaxeringens medeltal 1'3 för lappmarken och 17 för kustlandet, skulle för bonitet 126 i lappmarken tillämpas 150-årig omloppstid med normalförråd 68'5 kbm. Det har visat sig, att för samma bonitet inom kustlandet vid taxeringen använts 120- årig omloppstid med normalförråd 52 kbm. Under i övrigt likartade för- hållanden skulle alltså enbart belägenheten å ömse sidor om lappmarksrå— gången hava medfört en skillnad vid relativa skogstillgångens bestämning av ungefär 30 0/0. En sådan tillämpning har givetvis icke avsetts och borde hava varit utesluten genom en smidigare anpassning av omloppstider och

• Sida 59
•  Original

därmed också normalförråd till förekommande bonitetsklasser och icke till vissa allmänna bonitetsbegrepp.

Inom kommunerna har relativa skogstillgången i förhållande till 1928 års taxering bedömts mycket växlande. Av de omfattande höjningar, som före- tagits må följande anföras:

Kommun År 1928 År 1933 absoluIt—Iolmng % Gällivare .......... 050 075 0'25 50 Jokkmokk ......... 0'53 0'85 032 60 Arvidsjaur ......... 0'61 0'89 028 46 Övertorneå ......... 036 067 031 86 Korpilombolo ........ 057 090 033 58 Karl Gustav ........ 026 046 020 77 Överkalix ......... 0'55 085 030 55 Råneå ........... 0'46 0'75 029 63 Piteå landskommun ..... 0 54 089 035 65

Som synes äro höjningarna i dessa kommuner av sådan storlek, att de icke kunna förklaras enbart av den ändring i uppskattningen, som med hän- syn till förekomsten av lövskog måst företagas. Uppenbart låga taxeringar hava även justerats. Åtminstone inom kustlandet är höjningen, som främst torde bero av deklarerade uppgifter, särskilt stor för allmänna skogar.

Skogsmarkens värde och Skogsvärdet. Följande jämförande uppgifter för länsdelarna anföras för att belysa taxeringsnivåns förskjutning i stort från 1928 års taxering:

Skogsmarks—

.. Skogsvärde Summa L app marken pel-Vägg? ar per hektar per hektar År 1928 ........... 57 kr. 150 kr. 20? kr. ) 1933 ........... 3'5 » 13'2 ) 16"? > Skillnad 2'2 kr. 1'8 kr. 40 kr. % 39 12 19 Kustlandet År 1928 ........... 88 kr. 290 kr. 308 kr. ) 1933 ........... 6'4 » 21'0 ) 27'4 ! Skillnad 2'4 kr. 1'0 kr. 3'4 kr. % 27 5 11

Vid bedömande av värdesiffrorna för länet bör ihågkommas, att år 1928 en- dast barrskogen var föremål för taxering. Detta motiverade då en mera vär- dehöjande sortimentssammansättning än om den inom länet mindre värdeful- la lövskogen även medtagits i taxeringen. Förhållandet medförde år 1928 rela- tivt högt rotvärde, men lövskogens uteslutning då bör också hava förorsakat något för låg relativ skogstillgång. Vid 1933 års taxering har lövskogen, som dock inom stora delar av länet saknar avsättning, inverkat vid bestämning av såväl normala sortimentssammansättningen som relativa skogstillgången, vil- ket måste hava inverkat sänkande på rotvärdet och därmed skogsmarkens värde men också höjande på relativa skogstillgången och Skogsvärdet, vars

• Sida 60
•  Original

nivå därjämte påverkats av en ganska allmän justering uppåt av relativa skogstillgången. Boniteten har för lappmarken sänkts och för kustlandet höjts med 6 '0/0. Resultatet har också blivit, att skogsmarksvärdet per hektar sänkts med 39 % för lappmarken och 27 0/0 för kustlandet, medan Skogsvärdet endast sänkts 12, respektive 7 0/o. Hektarvärdenas sum— ma visar en nedgång av 19 0/0 för lappmarken och 11 0/0 för kustlandet, vilka procenttal, trots rena rättelser å värdefaktorerna, kunna i viss mån beteckna den värdeförskjutning, som förekommit. Då det ändrade förvaltningskost- nadsavdraget medfört en allmän sänkning av taxeringsnivån med 11 %, in- nebär det samlade taxeringsresultatet för länet i genomsnitt därutöver en mycket måttlig värdenedsättning.

Västerbottens län.

Arealredovisningen. Lappmarken. (Malå, Sorsele, Tärna, Stensele, Vil- helmina, Dorotea, Fredrika, Åsele, Örträsks och Lycksele kommuner.) Skogs- marksarealen, 1 927 200 hektar, visar vid jämförelse med riksskogstaxeringen ett underskott av 91 500 hektar eller 45 0/0. Detta motsvaras nära av ett överskott för övrig mark av 77 800 hektar. Förutsättningarna för erhållande av arealuppgifter, och de omständigheter, som sannolikt påverkat resultatet, äro i allt väsentligt likartade dem, som berörts under Norrbottens läns lapp- mark och dessa torde även förklara skillnaderna i arealredovisningen, vilken dock avsevärt förbättrats sedan 1928 års taxering.

Kustlandet. (Övriga kommuner i Västerbottens län.) Jämfört med riks- skogstaxeringen visar skogsmarksarealen, 1 205000 hektar, ett underskott av 46 100 hektar eller 37 % men ett överskott för Övrig mark av 41 000 hektar. Resultatet visar även här en förbättring sedan år 1928.

Bonitet. Boniteten har för länet uppskattats till 1'64, varvid för lappmar- ken 1'60 och för kustlandet 1'87, vilket nära överensstämmer med motsva- rande medeltal vid 1928 års taxering. Motsvarande siffror enligt riksskogs- taxeringen äro 1'7 och 1'9. Åtminstone för lappmarken synes boniteten hava underskattats, vilket resultat dock får bedömas med hänsyn till att de på jämförelsen inverkande förhållandena äro desamma, som närmare utveck- lats för Norrbottens län. Den skillnad, som synes föreligga mellan fa- stighetstaxeringens på hushållningsplaner grundade bonitering och riks- skogstaxeringens, framträder sålunda särskilt i fjällkommunerna Stensele, Sorsele och Vilhelmina med bonitet 1'34, 133 och 127 respektive. Dessa tal mot5vara närmast riksskogstaxeringens för lägen över 500 meter över havet, medan större delen av skogsmarkerna torde ligga väsentligt under nämnda höjdnivå. Vid samma jämförelse synes boniteten för Åsele kommun 167 vara jämförelsevis låg. I övrigt visar en jämförelse mellan kommuner inom länet och angränsande kommuner i grannlänen icke, att boniteringen inom länet givit anledning till ojämnheter länen emellan.

• Sida 61
•  Original

Granskas resultaten av boniteringen för skogsägargrupper, synas de för vissa kommuner icke peka i rätt riktning, t. ex. i nedanstående fall:

K o m m n n Bolagsskogar Bondeskogar Vilhelmina ............... 1'40 1'23 Sävar ................. 2'00 1'78

Siffrornas inbördes förhållanden i dessa kommuner motsvaras sannolikt icke av sämre marker för bondeskogarna, vilka här torde hava boniterats relativt lågt. Förhållandet bör för Vilhelmina kommun sammanställas med den åtminstone enligt riksskogstaxeringen konstaterade allmänna under- skattningen av boniteten.

Rotvärde. Rotvärdet är för länet 231 kronor, för lappmarken 2'18 kronor och för kustlandet 250 kronor.

Några större ojämnheter i rotvärdesättningen äro icke framträdande kom— munerna emellan. Inom lappmarken förefaller emellertid dess högsta rot- värde, 2"71 kronor, väl högt för Örträsks kommun, medan för Åsele kommun rotvärdet 250 kronor är lågt i jämförelse med angränsande Anundsjö och Junsele kommuner i Västernorrlands län med respektive 288 kronor och 271 kronor. Inom kustlandet är rotvärdet särskilt lågt för Jörns kommun med 1'93 kronor. Även för Bjurholms kommun är rotvärdet 248 kronor relativt lågt, vilket bestyrkes vid jämförelse med angränsande Björna kommun i Vä— sternorrlands län med rotvärde 3'18 kronor.

För skogsägargrupper visar rotvärdet inom vissa kommuner samma ten- dens som förut omnämnts för boniteten, t. ex. i följande, även beträffande arealen representativa fall:

K o rn m u n Bolagsskogar Bondeskogar Vilhelmina ............... 2'01 1'95 Dorotea ................ 2'47 2'37 Lycksele ................ 256 240 Malå ................. 2'29 2'06 Norsjö ................. 2-24 ' 913

Då avsättningsläget för bolagsskogarna genomgående icke anses vara bättre än för bondeskogarna, torde rotvärdet för de senare vara jämförelsevis lågt uppskattat.

Relativ skogstillgång. Vid den åsatta boniteten har relativa skogstillgån- gen för länet uppskattats till 0'75 mot 0'72 år 1928. För lappmarken har den- na faktor höjts från 0'79 till 081 och för kustlandet från 062 till 067, vilka höjningar måhända kunde väntas hava blivit större på grund av att lövsko- gen, liksom i Norrbottens län, medtagits vid taxeringen. Den beräknade re- lativa kubikmassan är för lappmarken 1'04 och för kustlandet 091. Dessa siffror äro för jämförelse med relativa skogstillgången beroende av förhållan- den liknande dem som närmare omnämnts för Norrbottens län. Efter över- vägande av sådana förhållanden förefaller resultatet fortfarande innebära en viss underskattning, särskilt i kustlandet.

• Sida 62
•  Original

De större kommuner, där låga siffror för relativa skogstillgången förekom- ma, angivas i följande sammanställning jämte siffrorna för bolags- och hon- deskogar:

Kommun sara sägs att? Stensele ........... 061 065 061 Sorsele ............ 057 060 047 Jörn ............. 062 068 047 Byske ............ 049 06 1 044 Skellefteå ........... 059 065 0565 Umeå landskommun ..... 056 062 053 Nordmaling ......... 056 052 056

I samtliga dessa kommuner utom Nordmaling ligga siffrorna för bondesko- garna lägre än för bolagsskogarna. Särskilt i Sorsele, Jörn och Byske äro siffrorna för bondeskogarna i sig själva så låga, att underskattning kan för- modas hava ägt rum.

Skogsmarkens värde och Skogsvärdet. För bedömande av taxeringsnivåns förskjutning från 1928 års taxering kunna följande uppgifter sammanställas:

Skogsmarks— .. .. Skogsvarde Summa Lappmarken p avgå-g: ar per hektar per hektar År 1928 .......... 103 kr. 380 kr. 483 kr. ) 1933 .......... 8'0 ) 30'7 ) 38'7 ) Skillnad 2'3 kr. 73 kr. 96 kr. % 22 19 20 Kustlandet År 1928 .......... 13-1 kr. 390 kr. 521 kr. ) 1933 .......... 10'8 » 34'1 » 44'9 » Skillnad 2'3 kr. 49 kr. 72 kr. % 18 13 14

Det totala värdet per hektar har således minskats med 20 % i lappmarken och 14 % i kustlandet, Resultatet innebär en samverkan av samma omstän- digheter, som närmare utvecklats beträffande Norrbottens län, men beror icke i samma grad av rena justeringar i värdefaktorerna.

Jämtlands län.

Arealredovisningen. För den totala skogsmarksarealen, 2 609 800 hektar, föreligger jämfört med riksskogstaxeringsnämndens uppgifter ett underskott av 49200 hektar, motsvarande 19 0/0. För övrig mark, 2 006200 hektar, föreligger ett överskott av 6 700 hektar. Resultatet beträffande arealredo- visningen måste i genomsnitt anses fullt tillfredsställande för detta län, som i hela sin västliga del utgöres av fjälltrakter med relativt svåra redovisnings— förhållanden.

Bonitet. Boniteten är enligt fastighetstaxeringen 174, enligt riksskogstaxe- ringen 1'8, vilket får anses innebära en god överensstämmelse.

• Sida 63
•  Original

Vid jämförelse kommunerna emellan och med gränskommunerna i grann- länen synes boniteringen i stort sett hava skett likformigt. Endast beträffan- de de östliga kommunerna Fors, Ragunda, Håsjö och Stugun med boniteter mellan 202—218 förefalla resultaten något låga.

Rotvärde. Rotvärdet är 260 kronor. I förhållande till övriga norrlands- län är nedgången i värde vid jämförelse med 1928 års taxering anmärk- ningsvärt liten. Delvis beror detta förhållande på att den ändring i sor- timentssammansättningen, medförande ett lägre rotvärde, som genomförts inom övriga norrlandslän, i detta läns anvisningar angivits gälla endast sämre och medelgoda marker. För högre bonitet än 25 har emellertid en mera högvärdig sortimentssammansättning anvisats, vilket åtminstone för bättre marker bör hava verkat relativt höjande på rotvärd-esnivån.

I vissa fall framträda avsevärda förskjutningar i rotvärdena sedan år 1928, varå följande utgör ett exempel:

Kommun År 1933 År 1928 Skillnad Frösön ........... 350 298 + 052 Linsäll ........... 2'37 3'18 -- 0"81

Förändringar av sådan art äro närmast en följd av mera detaljerad värde- sättning efter enhetliga grunder än som tidigare praktiserats. Några mindre ojämnheter kunna fortfarande påpekas, t. ex. de låga rotvärdena 211 kronor för Näs, 252 kronor för Marieby och 278 kronor för Brunflo kommuner, samt följande jämförelse skogsägargrupper emellan:

K o m m n n Bolagsskogar Bondeskogar Storsjö ............ . . . '24 1'40 Linsäll ................ 263 205 Tännäs ............ - . . . 2'25 1'86

De låga rotvärdena för bondeskogarna anses icke i samma mån motsvaras av skillnad i avsättningsläge i förhållande till bolagsskogarna inom dessa kommuner.

Relativ skogstillgång. Relativa skogstillgången har vid den åsatta boniteten uppskattats till 071 mot 069 år 1928. Relativa kubikmassan har beräknats till 092, vilket innebär att relativa skogstillgången fortfarande är underskattad inom länet oaktat länsanvisningarnas påpekande, att justeringar uppåt borde vidtagas. Det har dock givetvis varit svårt att genomföra höjning av denna faktor, om samtidigt rotvärde eller bonitet måste höjas, såsom skett i åt- skilliga kommuner.

I vissa fall hava mera påtagliga ojämnheter skogsägargrupper emellan från föregående taxering justerats, utan att därigenom kommunsiffrorna i allmänhet visa större ändringar. För Ängersjö kommun har emellertid me- deltalet 0'99 sänkts till 059, beroende på en mycket stor sänkning för bolags- skogar. *

• Sida 64
•  Original

Västernorrlands län.

Arealredovisningen. Ångermanland. Skogsmarksarealen, 1 270 300 hektar, . understiger riksskogstaxeringens motsvarande areal med 62 800 hektar eller . 47 0/o. Arealen övrig mark, 302 700 hektar, visar däremot ett överskott av - 47 200 hektar eller 185 0/o.

Medelpad. Skogsmarksarealen, 563 300 hektar, understiger riksskogstaxe- ringens areal med endast 5 000 hektar eller 09 ll/o, övrig mark 79 200 hektar, med 18 200 hektar eller 187 %.

Arealredovisningen får för båda landskapen anses i genomsnitt tillfreds- ställande med undantag för den betydande skillnaden övrig mark för land— skapen. Resultatet är även med sistnämnda undantag mera överensstäm— mande med riksskogstaxeringen än vid 1928 års taxering.

Bonitet. Boniteten har enligt fastighetstaxeringen för länet uppskattats till 204, medan riksskogstaxeringens medeltal är 21. Överensstämmelsen får anses nöjaktig, även om arealredovisningen för Ångermanland måhända bort inverka mera höjande på boniteten än som blivit fallet.

I stort sett har boniteten avvägts med ledning av de i länsanvisningarna angivna kommunmedeltalen. Några nämnvärda ojämnheter kommuner eller skogsägargrupper emellan hava icke uppmärksammats.

Rotvärde. Rotvärdet är 319 kronor, för Ångermanland 309 kronor och för Medelpad 342 kronor. För rotvärdesättningen har tjänat till ledning länsanvis- ningarnas medeltal för varje kommun vid ett visst, bestämt avsättningsläge. I samma mån som dessa medeltal även representera en skälig avvägning kom- munerna emellan, äro de användbara för direkt jämförelse med de taxerade rotvärdena. En jämförelse mellan länsanvisningarnas och taxeringens rot- värden beträffande nedanstående kommuner giver följande resultat. Jäm- förelsen bör även göras i sidled med hänsyn till att på samma rad upptagna kommuner i huvudsak angränsa varandra.

Rotvärde i kronor Rotvärde i kronor

Enligt Vid Enligt Vid

Kommun länsan- taxe— Kommun länsan- taxe—

visning ringen visning ringen

Selånger ........ 4'00 3'31 Tuna ........ 4'00 4'15 Ljustorp ....... 375 294 Timrå ....... 4'25 4'67 _ Säbrå ........ 2'90—3'15 3'71 Boteå ......... 3'20—3'45 2'96 Sånga ........ 2'60—2'85 3'34 Torsåker ....... 3'30—3'55 2'63 ——

Styrnäs ........ 3'20—3'45 2'91 _ _ _

Vibyggerå ....... 3-30—3-55 3-17i ' Bim” """" 2"0_2'95 3'46 Ytterlännäs ...... 2'80—3'06 2'44 Multrå ....... 3'10—3'35 3'67

Gudmundrå ...... 310—335 292 Graninge ...... 2'60—2'85 3'20

Som synes, äro taxeringens rotvärden för de till vänster stående kommu- nerna relativt låga, jämförda icke blott med motsvarande siffror i länsan-

• Sida 65
•  Original

visningarna utan även med värdena för de till höger stående kommunerna. Granskas resultatet för skogsägargrupper inom de till vänster redovisade kom- munerna, visar sig den låga taxeringen i Selånger och Torsåker bero på rot- värdena för bondeskogarna, medan i övriga kommuner rotvärdena för bo- lagsskogarna äro utpräglat låga. De för högra sidans kommuner relativt höga rotvärdena äro icke utmärkande för någon viss skogsägargrupp utan äro resultatet av en allmänt genomförd, något hög taxering. Särskilt fram- trädande är skillnaden mellan länsanvisningens 375 kronor och taxeringens 294 kronor för Ljustorp, jämförda med motsvarande tal 425 kronor och 467 kronor för Timrå kommun.

Liknande ojämnheter hava uppkommit även inom vissa andra kommuner, t. ex. Stigsjö, Själevad och Arnäs, där relativt höga rotvärden åsatts allmänna skogar och bondeskogar jämfört med bolagsskogarna. Överhuvudtaget torde inom länet hava förelegat samma svårighet att vid rotvärdesättningen anpassa taxeringen efter kommunmedeltal, som i allmänhet är utmärkande för de nordliga länen. Det förefaller även som om länsanvisningarnas kommun- medeltal för rotvärdet vore något ojämna. Beträffande i tabellen upptagna kommuner synas värdena vara för låga för Bjärtrå, Multrå och Graninge.

Relativ skogstillgång. Relativa skogstillgången har uppskattats till 067. Liksom vid 1928 års taxering, då länsmedeltalet blev 068, anses resultatet jämfört med den beräknade relativa kubikmassan, 0'92, innebära en ganska stor underskattning. Även om vissa förändringar i skogstillgången måhända verkat i sänkande riktning är den åsatta siffran fortfarande så låg, att upp- skattningen icke kan anses tillfredsställande.

En sammanställning av de lägsta kommunmedeltalen inom länet och för de viktigaste skogsägargrupperna, holags- och bondeskogarna, visar följande:

Relativ skogstillgång

Ko un— Bola s— Bonde-

Kommun målilåltal skogår skogar Sättna ............ 059 063 0'44 Selånger ........... 0'54 0'82 0'45 Borgsjö ............ (1139 060 0'59 Njurunda ........... 054 064 047 Styrnäs ........... 0'49 0'46 0'60 Torsåker ........... 0'58 _ 0'48 Skorped . . ........ 059 054 0159 Ådalsliden .......... 059 054 0'63 Tåsjö ............. 0'57 0'60 0-47 Trehörningsjö ......... 0'66 059 051 Gideå ............ 0'53 0'59 0'48 Grundsunda ......... 056 060 064

I de flesta fall äro de låga resultaten beroende på lägre taxering för bonde- skogarna än för bolagsskogarna. Även om den inom länet förefintliga under- skattningen väsentligen kan vara hänförlig till kommuner med högre medeltal än de här förestående, förtjäna dessa särskild uppmärksamhet, då så låga

5—361009

• Sida 66
•  Original

värden som bondeskogarnas i vissa kommuner endast kunna åsättas myc- ket klent bestockade skogar.

I övrigt kunna såsom exempel på mera avsevärda sänkningar i relativa skogstillgången för större skogskommuner anföras följande:

Kommun Relativ skogstillgång 1928 1933 Skillnad Resele ........... 0'81 0'67 — 0'14 Ådalsliden ......... 0'67 0'59 — 0'08 Bodum .......... 076 063 — 0'13

Gävleborgs län.

Arealredovisningen. I jämförelse med riksskogstaxeringen visar den taxe- rade skogsmarksarealen, 1 393 300 hektar, ett obetydligt överskott, 13 100 hektar. För övrig mark, 212 900 hektar, föreligger ett underskott med 71 500 hektar, motsvarande 251 0/o. Liksom vid 1928 års taxering är över- ensstämmelsen mindre god om jämförelse göres särskilt för länets båda landskap. I Hälsingland föreligger sålunda för skogsmarken överskott med 30 100 hektar, motsvarande 28 0/o och för övrig mark underskott med 57 400 hektar, motsvarande 272 %. I Gästrikland föreligger underskott för skogs- marken med 17 000 hektar, motsvarande 54 0/o och för övrig mark med 14 100 hektar, motsvarande 191 %.

Uppskattningen synes bristfällig för Hälsingland på så sätt, att en del övrig mark redovisats som skogsmark. I vissa fall lärer detta ägoslag icke alls hava medtagits i arealredovisningen. Enligt uppgift har nämligen i många fall övrig mark, som icke är tilldelad de olika fastigheterna utan är av samfälld natur, icke medtagits i arealredovisningen. Arealen övrig mark är särskilt låg inom följande kommuner. Enär detta särskilt är fallet för bondeskogarna har i sammanställningen dessa skogar skilts från övriga skogar.

Bondeskogar, hektar Övriga skogar, hektar % % övrig Summa mark

övrig Summa mark

K 0 m m 11 " Skogs— Övrig

mark mark

Skogs- Övrig mark mark

Forsa ......... 14 900 988 15 888 62 3 034 518 3 552 14'6 Järvsö ......... 40 506 338 40 844 08 16 442 2 105 18 547 11'3 Undersvik ....... 6 386 37 6 423 06 2 697 72 2 769 26 Ovanåker ....... 31 742 1 785 33 527 53 10 140 1 835 11 975 153 Söderala ........ 6 798 88 6 886 1'3 10 836 2 406 13 242 182

Summa 100332 3236 103568 3'1 43149 6938 50085 13'9

Det har icke kunnat med säkerhet klargöras, huruvida inom nu nämnda kommuner skogsmarken skulle hava särskilt överskattats genom redovisning av övrig mark som skogsmark, och detta då främst för bondeskogarna, eller

• Sida 67
•  Original

om den ringa förekomsten av övrig mark beror på att detta ägoslag i stor utsträckning helt skulle hava uteslutits ur arealredovisningen.

Bonitet. Boniteten är enligt fastighetstaxeringen 249 eller densamma som enligt riksskogstaxeringen. Vid 1928 års fastighetstaxering var boniteten 2325, varvid för Hälsingland 228 och för Gästrikland 2'77. Höjningen 1933 är i huvudsak beroende av att boniteten för Hälsingland höjts från 228 till 241.

Boniteten torde i regel vara väl avvägd vid jämförelse såväl mellan kom- muner, taxeringsdistrikt och skogsägargrupper inom länet som mellan gräns- kommunerna inom länet och angränsande län. Boniteten synes dock under- skattad i Söderala kommun, såväl i jämförelse med länsanvisningarna — 260 mot dessas 2'75 — som med angränsande kommuner.

Samma bonitet har, med få undantag, åsatts alla fastigheter inom Öster- Färnebo, Torsåker, Ilsbo, Trönö, Hedesunda, Årsunda och Högbo kommuner.

Rotvärdet. Rotvärdet är 348 kronor. Den vid 1928 års taxering påpekade väl låga uppskattningen av kustkommunernas rotvärden framträder icke nu. Några större ojämnheter inom länet och i förhållande till angränsande län eller mellan olika skogsägargrupper inom kommunerna synes icke förekom- ma. Vissa olikformigheter anses dock böra påpekas. Inom Hassela, Bollnäs och Delsbo kommuner är rotvärdet sålunda lågt uppskattat, vilket framgår av nedanstående jämförelse med dels grannkommuner, dels de i länsanvis- ningarna beräknade medelrotvärdena för kommunerna i fråga.

Rotvärde i kronor Rotvärde i kronor Fastig— Läns— Fastig— Läns-

Kommun liets— anvis— Kommun hets— anvis- taxering ning taxering ning Hassela ......... 292 350 Bjuråker ........ 3'47 3'75 Bollnäs ......... 3'08 3'76 Ovanåker ....... 350 375 Delsbo .......... 3'19 3'75 Forsa ......... 3'78 375

Den låga uppskattningen kan icke hänföras till någon mera framträdande olikformighet för viss skogsägargrupp. Med undantag för Hassela förelågo vid 1928 års taxering icke så framträdande skillnader som nu för rotvärdena i nämnda kommuner. Särskilt för nämnda kommun synes rotvärdet även för lågt i förhållande till angränsande kommun i Västernorrlands län.

För Ovansjö kommun är rotvärdet uppskattat till 440 kronor, vilket synes för högt. Förhållandet blir särskilt framträdande vid jämförelse med an- gränsande Årsunda kommun med rotvärdet 357 kronor, vilket värde å andra sidan förefaller väl lågt.

Relativ skogstillgång. Relativa skogstillgången är 076 mot 069 vid 1928 års taxering. För Hälsingland uppgår den därvid till 074 och för Gästrikland till 082. För de allmänna skogarna har relativa skogstillgången för länet sänkts något, medan den för bolagens skogar höjts från 077 till 083 och för böndernas skogar från 056 till 067 eller nära 20 0/o. Relativa skogstill- gången för länet är dock fortfarande otillfredsställande uppskattad. Rela- tiva kubikmassan har således beräknats till 099, och den verkliga relativa skogstillgången i detta virkesrika län bör med hänsyn till övriga inver-

• Sida 68
•  Original

kande förhållanden ligga högre än nämnda siffra. Denna är även i och för sig låg i förhållande till motsvarande siffror för t. ex. Västernorrlands och Uppsala län.

Redan genom länsanvisningarna har nämligen uppskattningen av relativa skogstillgången inom länet bundits vid en nivå, som måste medföra ojämnhet i förhållande till åtminstone de nämnda grannlänen, vilket framgår av föl- jande jämförelse mellan anvisade omloppstider och normalförråd:

Omloppstid, år Normalförråd, kbm L ä n för bonitet för bonitet 2'0 2'5 3'0 2'0 2'5 3'0 Västernorrlands . . . . 120 105 90 83 87 90 Gävleborgs. 4 ..... 125 120 110 87 104 112 Uppsala ........ 120 100 90 83 87 90

För bonitet 25, d. v. 5. det åsatta länsmedeltalet, uppskattas ett normalt värdesammansatt förråd om 87 kbm enligt dessa anvisningar till relativ skogstillgång 10 inom grannlänen men till låg)—74:08 inom länet. Genom att på så sätt förhållandevis höga omloppstider och normalförråd vunnit till- lämpning, har en berättigad justering uppåt av relativa skogstillgången inom länet försvårats.

Den underskattning, som föreligger, frånsett länsanvisningarnas allmänt sänkande inverkan, är särskilt framträdande inom följande kommuner i nord- östra Hälsingland, inom vilka bonde- och aktiebolags skogar så gott som uteslutande förekomma.

Bondeskogar Aktiebolags skogar K 0 in m n n 335?- Rel. skogstillgång 5:25;— Rel. skogstillgång

hägg” 1928 1933 ökning hfgågf 1928 1933 ökning

Hassela ........... 7 549 0'55 0138 003 29 457 064 064 — Bergsjö ........... 17 811 049 055 006 7 593 072 076 004 Jättendal .......... 6 388 046 049 003 -- —— — — Rogsta ............ 8 572 028 036 0'08 1 497 068 0658 — Norrbo ....... _. . . . 5 697 041 059 018 3 616 067 095 0.28 Ilsbo ............ 3 171 030 037 007 388 070 078 008 Hög ............. 5 140 043 051 008 -— — — — Hälsingtuna ......... 7 367 029 041 0'12 153 033 0'41 0'08 Forssa ............ 14 900 0'48 051 003 2 204 087 088 0'01 Delsbo ............ 23 449 032 0.52 020 10 938 063 081 018 Bjuråker ........... 11 941 048 0'58 0'10 43 732 069 1'00 0'31 Nianfors ........... 2 044 0'85 038 003 6 634 087 1'08 0'21 Enånger ........... 17 843 063 065 002 — —- — —— Järvsö ............ 40 506 038 0'55 0'17 14 987 061 090 029 " ............ 047 0157 020 7 718 068 062 —

• Sida 69
•  Original

Den låga relativa skogstillgången är framträdande för bondeskogarna och detta trots den icke obetydliga höjning, som på sina håll genomförts. I något fall kan en förklaring till den låga relativa skogstillgången till en del ligga i förstnämnda överskattning av skogsmarken. För flertalet av i samman- ställningen å sid. 62 angivna kommuner synes emellertid icke ett sådant för- hållande kunna antagas, utan uppenbar underskattning föreligga.

Kopparbergs län.

Arealredovisningen. Den för länet redovisade skogsmarksarealen, 1 975 400 hektar, understiger arealen enligt riksskogstaxeringen med 88 800 hektar eller 43 0/0. För övrig mark, 531 900 hektar, har även uppstått underskott med 61 900 hektar eller 104 %.

För de inom länet särskilda fyra områdena äro avvikelserna från riksskogs— taxeringens arealresultat relativt stora inom Söder-Siljanområdet. Skogs- marksarealen där, 439 400 hektar, understiger riksskogstaxeringens med 47 700 hektar eller 98 0/o och för arealen övrig mark, 54 100 hektar, är under- skottet 32 800 hektar eller 377 0/0.

Den sammanlagda totala landarealen enligt fastighetstaxeringen och 1932 års jordbruksräkning visar i jämförelse med den officiella statistiken ett rela- tivt stort arealunderskott i följande kommuner:

Kommun Unde;skott Kommun Undeåskott Floda ........... 11'2 Stora Skedvi ....... 10'8 Ål ............ 13'9 Torsång ......... 13'5 Bjursås .......... 16'4 Silvberg ......... 26'3 Rättvik _ Boda ; ......... 13'7 Vamhus ......... 377

För de olika skogsägargrupperna finnes en bestämd skillnad i arealredo- visningen beträffande övrig mark särskilt i nedre delarna av länet, vilket framgår av följande sammanställning: Procent övrig mark

Område Allmänna Bolags- Bonde- skogar skogar skogar Söder—Silj an .......... 17'5 14'5 7'4 Falu-Säter ........... 12'6 14'9 4”?

Som synes är procenten övrig mark anmärkningsvärt låg för bondeskogar, varvid följande särskilt låga kommunsiffror kunna antecknas, nämligen inom Rättvik 2'7, Leksand 3'7, Ål 1'6, Siljansnäs 2'1, Sollerön 3-2, Floda 5-0, Nås 4'4, Kopparberg 2'1, Aspeboda 2'7, Vika 28, Stora Tuna 1'7, Silvberg 2'0, Hede- mora landskommun 3'1, Husby 19 och Garpenberg 2'0.

Bonitet. Boniteten för länet har uppskattats till 212, vilket nära överens- stämmer med riksskogstaxeringens medeltal 21. Även för de särskilda om- rådena är överensstämmelsen beträffande boniteten god, om Solleröns och Säfsnäs kommuner undantagas, där underskattning torde föreligga. Över- huvudtaget synes boniteringen inom länet hava skett likformigt.

Rotvärde. Rotvärdet är för länet 317 kronor. Inom de skilda områdena

• Sida 70
•  Original

värdet är 3'74 kronor. äro medeltalen följande: Särna-Idre 216 kronor, Norr-Siljan 3'11 kronor, Sö— der-Siljan 329 kronor och Falu-Säter 379 kronor. värdena hava blivit väl avvägda. Endast i ett par fall, för Svärdsjö och Floda kommuner med 3-01 respektive 328 kronor, förefaller rotvärdet hava blivit något lågt uppskattat. I sistnämnda fallet blir underskattningen sär- skilt framträdande vid jämförelse med grannkommunen Säfsnäs, där rot-

I allmänhet synas rot—

Den vid granskningen av 1928 års fastighetstaxering anmärkta olikformig- heten i rotvärdet vid jämförelse mellan olika skogsägargrupper har även ut- jämnats i betydande omfattning. Som exempel härå må anföras följande siffror för grupperna allmänna skogar och bondeskogar.

Allmänna skogar Bondeskogar Kommun Rotvärden, kronor 1928 1933 Skillnad 1928 1933 Skillnad Ål ................. 5-55 3—50 205 4-22 346 Om Bjursås ............... 5'50 3'50 2'00 4'24 3'49 0'77 Leksand . . ........... 548 362 1'86 407 350 0'57 Siljansnäs .............. 576 350 2'25 455 327 1'28 Rättvik ............... 5'45 3-29 216 4-25 326 099

ring praktiskt taget sammanfalla.

ses tillfredsställande.

Värmlands län.

Vid 1928 års taxering voro sålunda rotvärdena för nämnda allmänna sko- gar i runt tal 30 0/o högre än bondeskogarnas medan de vid 1933 års taxe—

Relativ skogstillgång. Siffran för relativa skogstillgången har för hela lä- net blivit 078 mot 076 år 1928. Den beräknade relativa kubikmassan — ef- ter en antagen omloppstid av 120 år för länet i genomsnitt _ är 084. något låg uppskattning torde fortfarande föreligga.

En

Arealredovisningen. Skogsmarksarealen, 1251900 hektar, visar vid jäm- förelse med riksskogstaxeringen ett överskott av 20 100 hektar eller 1'6 0/0, medan arealen övrig mark visar ett underskott av 35 700 hektar eller 14'7 O/o. Åtminstone inom vissa kommuner torde övrig mark delvis icke hava redo- visats. Sålunda utgör övrig mark endast 4 % eller lägre för bondeskogarna i t. ex. Stora Kils, Frykeruds, Hammarö, Grava, Arvika landskommuns och Mangskogs kommuner. I totalarealens redovisning finnes nämnvärd brist endast i Fryksände kommun. I allmänhet får dock arealredovisningen an—

Bonitet. Boniteten har uppskattats till 282 och överensstämmer således med riksskogstaxeringens 2'8. Boniteringen synes i allmänhet hava skett jämnt och likformigt, inom vissa kommuner har dock praktiskt taget en-

• Sida 71
•  Original

dast en bonitetsklass använts. Inom Gustaf Adolfs kommun är boniteten för gruppen övriga allmänna skogar 200, men för bolagsskogar 276, vilket förefaller ojämnt. I övrigt hava de sakkunniga uppmärksammat, att inom detta liksom andra sydligare län för åtskilliga kommuner medelboniteten faller mellan bonitetsklass 300 och 1350, varvid sannolikt får förutsättas så- dan variation i taxeringsobjekten, att behov av en mellanliggande bonitets- klass, 3'25, bör hava varit framträdande.

Rotvärde. Rotvärdet är 394 kronor. Vissa ojämnheter i rotvärdesättningen förekomma. Sålunda framträda vid jämförelse såväl inom länet som med angränsande kommuner i Kopparbergs och Örebro län låga värden för föl- jande skogskommuner, nämligen för Gustaf Adolf 304 kronor, Rämen 325 kronor, Nordmark 3'15 kronor, Sunnemo 3'24 kronor, Brattfors 350 kronor, Färnebo 330 kronor, Kroppa 325 kronor och Lungsund 359 kronor. Inom samtliga äro bolagsskogarna dominerande. Mot Älvsborgs län har värde- sättningen blivit ännu mera ojämn, vilket framgår av följande samman- ställning för vissa gränskommuner:

Värmlands län Älvsborgs län

K o m m u n Bält-åäö? l?såågge K o m m u n Sillbodal .............. 4'12 , _ Sillerud ............... Maj 0 94 """""""" vamk Långserud .............. 410 566 .............. Laxarby Svanskog ......... - . . . . 428 603 .............. Edsleskog Kila . . .............. 4'90 5'70 .............. MO Tveta ................ 490 618 .............. Åmål

Skiljaktigheterna mellan dessa gränskommuner äro alltför stora och hade givetvis kunnat nedbringas till skälig storleksordning genom samarbete lä- nen emellan i det förberedande taxeringsarbetet, varigenom rotvärdesnivån inom denna del av Värmland sannolikt kommit att ligga högre.

Av lokala ojämnheter i övrigt må nämnas att rotvärdet i Östra Emtervik blivit 4'60 kronor men i Västra Emtervik endast 383 kronor, samt att i Bo- gens kommun rotvärdet 300 kronor genomgående använts.

En jämförelse skogsägargrupper emellan visar följande i nedanstående kommuner, där de allmänna skogarna huvudsakligen utgöras av ecklesia- stika skogar:

Rotvärden, kronor

K o m m u n Allmänna Bolags- Bonde— Samtliga

skogar skogar skogar skogar Ölme ................. 4-27 3-50 480 4'68 St. Kil ................ 4'94 4'02 4'71 4'61 Borgvik .............. —— 475 568 496 Ed .................. — 5'03 5'94 5'43 Stavnäs ................ 494 402 475 4'48 Gunnarskog .............. 429 350 441 403 Älgå ................. 5-18 400 4-72 4-47 Gräsmark ............... -- 2'93 3'64 3'45 Lekvattnet ............... 376 273 277 293 Dalby ................ 3-48 3—07 366 3'46

Nyed ................. 428 3139 455 4'24

• Sida 72
•  Original

Rotvärdena inom länet äro sålunda inom åtskilliga kommuner för låga, vilket förhållande i märkbar grad torde vara beroende på för låg taxering beträffande bolagsskogarna. Även om dessa sannolikt äro i genomsnitt säm- re belägna än särskilt de ecklesiastika skogarna, har dock rotvärdet för bo— lagsskogarna i regel uppskattats lägre än till de rotvärden, som med stöd av länsanvisningarna kunna beräknas för 5 km medeldrivningsavstånd.

Relativ skogstillgång. Relativa skogstillgången är 088 mot 080 år 1928. Genom höjning har siffran kommit närmare den beräknade relativa kubik- massan, 0'99. Med hänsyn till förrådets nästan normala sammansättning inom länet är det möjligt att någon underskattning fortfarande föreligger. Resultatet måste dock anses nöjaktigt.

Örebro län.

Arealredovisningen. Den redovisade skogsmarksarealen, 531 900 hektar, överstiger motsvarande areal vid riksskogstaxeringen med 10 800 hektar eller 21 "lo. För övrig mark, 98600 hektar, föreligger däremot ett underskott av 20 100 hektar eller 169 %. Resultatet får anses tillfredsställande.

Bonitet. Boniteten är 294, vilken siffra visserligen höjts från 278 vid 1928 års taxering men fortfarande är avsevärt lägre än riksskogstaxeringens medeltal 33. Det låga resultatet synes vara i huvudsak genomgående för samtliga skogsägargrupper. I jämförelse med länsanvisningarna äro dock boniteterna särskilt låga endast för Ramundeboda och Hallsbergs kommu- ner. I båda fallen beror detta på låg uppskattning för bolagens skogar.

Rotvärde. Rotvärdet är 420 kronor. Av mindre ojämnheter kommunerna emellan må nämnas något låga rotvärden för ett par stora skogskommuner, för Ramsberg 309 kronor och för Karlskoga 3'98 kronor. Av de mindre kom- munerna har Tångeråsa åsatts det låga rotvärdet 375 kronor, medan grann- kommunen Edsberg åsatts det i och för sig höga rotvärdet 549 kronor. Vär— desättningen överensstämmer med länsanvisningarna, men skillnaden 175 i rotvärde förefaller enligt dessa väl stor även om avsättningsförhållandena äro sämre för Tångeråsa.

Skogsägargrupper emellan är rotvärdesättningen i allmänhet jämn. I Hallsbergs och Askersunds kommuner torde dock bolagsskogarna med rot- värde 4'50 respektive 386 kronor hava taxerats lågt i förhållande till såväl allmänna skogar med rotvärde 547 respektive 4'66 kronor som bondeskogar med rotvärde 566 respektive 460 kronor.

Relativ skogstillgång. Vid den åsatta boniteten har relativa skogstillgången uppskattats till 078 mot 072 vid 1928 års taxering. Den beräknade relativa kubikmassan är 095. Med hänsyn till såväl skogsförhållandena inom länet som den lågt taxerade boniteten synes relativa skogstillgången fortfarande vara underskattad.

• Sida 73
•  Original

Västmanlands län.

Arealredovisningen. Skogsmarksarealen, 371 600 hektar, överstiger riks- skogstaxeringens med 2 900 hektar eller 08 0/0. För övrig mark, 66 000 hekt- ar, föreligger däremot ett underskott av 5 800 hektar eller 8'1 0/0. I genom- snitt får arealredovisningen anses tillfredsställande om än vissa ojämnheter synas förekomma. I viss utsträckning torde sålunda övrig mark hava upp- givits som skogsmark eller också helt uteslutits vid redovisningen. Detta är särskilt märkbart såväl beträffande procenten övrig mark för bondeskogar, vilken siffra i vissa kommuner understiger 5 0/0, som beträffande total- arealens redovisning i vissa kommuner, t. ex. Östervåla, Harbo, Huddunge och Österunda, där mera nämnvärda arealbrister uppstått.

Bonitet. Boniteten är 295 mot 27 enligt riksskogstaxeringen. Vid 1928 års taxering blev medeltalet 278. Den högre bonitetssiffran synes för detta lån på rent teoretiska grunder någorlunda överensstämma med resultatet av de kontrollundersökningar angående produktionsförmågan, som riks- skogstaxeringsnämnden själv framlagt. Uppskattningen synes hava skett jämnt och likformigt kommuner och skogsägargrupper emellan.

Rotvärde. Rotvärdet är 4'07 kronor. Vissa ojämnheter i uppskattningen kommuner emellan äro framträdande. Rotvärdet 4'39 kronor för Nora kom- mun anses vara väl högt. Av grannkommunerna inom länet har Östervåla åsatts rotvärdet 359 kronor, Harbo 3'50 kronor och Huddunge 3'51 kronor, vilka rotvärden för nämnda tre kommuner för övrigt nära överensstämma med länsstyrelsens anvisningar. Rotvärdet för Kumla kommun är 500 kro- nor och för grannkommunen Tärna endast 4'00 kronor, vilken skillnad sy- nes för stor. I övrigt innebära ojämnheterna låg taxering, t. ex. för Väster- Lövsta 4'40 kronor, Simtuna 3'75 kronor och för Lillhärad 3156 kronor. För Kungsåra och Kärrbo, båda grannkommuner till Irsta, äro rotvärdena 4'16 och 4'67 kronor, vilket tyder på ojämn värdesättning. För Irsta kommun år rotvärdet 3'91 kronor, under det att det i verkligheten borde vara högre än för de två förstnämnda kommunerna. I länets västra del äro rotvärdena liksom vid 1928 års taxering låga. För Gunnilbo kommun är rotvärdet sär- skilt lågt, 2'91 kronor mot 405 kronor för angränsande Heds kommun.

Relativa skogstillgången. Relativa skogstillgången har oaktat höjningen i bonitet höjts från 0'67 år 1928 till 076. Den beräknade relativa kubikmas- san ligger emellertid avsevärt högre eller vid 1'03 och med hänsyn till skogs- förhållandena inom länet anses relativa skogstillgången hava underskattats. Det uppnådda resultatet innebär dock en betydlig förbättring sedan år 1928.

Uppsala län.

Arealredovisningen. Skogsmarksarealen, 279 300 hektar, visar i förhållan- de till arealen enligt riksskogstaxeringen ett överskott av 7 000 hektar eller 26 0/0. Även arealen övrig mark, 44 800 hektar, visar överskott med 5200 hektar eller 131 0/o.

• Sida 74
•  Original

Bonitet. Boniteten har uppskattats till 293 mot 28 enligt riksskogstaxe- ringen. I stort sett synes boniteringen hava skett likformigt. Skillnaden i bonitet för bolags- och bondeskogar 3'50 respektive 292 i Tensta kommun är dock exempel på sannolik ojämnhet. Inom Västlands kommun torde alla fastigheter åsatts samma bonitet.

Rotvärde. Rotvärdet är 399 kronor. I de bästa avsättningslägena mot ' Mälaren och omkring Uppsala håller sig rotvärdet omkring 460—500 kronor. För Bondkyrka kommun intill Uppsala har rotvärdet satts till 542 kronor, vilket är högst inom länet och i förhållande till andra lika välbelägna kom- muner synes för högt. Liknande ojämnhet i taxeringen visar Älvkarleby kom- mun längst i norr med rotvärde 450 kronor, medan angränsande kommuner inom länet åsatts rotvärden mellan 376—400 kronor och Valbo kommun i Gävleborgs län har rotvärdet 426 kronor. Länets lägsta rotvärde, 296 kronor för Ekeby kommun har sannolikt påverkats av det låga värdet för grann— kommunen Bladåker i Stockholms län och därigenom blivit väl lågt. På samma sätt har för Nysätra kommun på gränsen mot Västmanlands län åsatts rotvärdet 3'74 kronor, medan grannkommunen Gryta har rotvärdet 472 kronor. —— Skogsägargrupperna emellan synas nämnvärda ojämnheter i rotvärdesättningen icke hava uppstått. I jämförelse med länsanvisningar- na synes i genomsnitt en något högre rotvärdesättning tillämpats vid taxe- ringen. För Stavby kommun synes rotvärdet genomgående hava satts till 360 kronor.

Relativ skogstillgång. Vid den åsatta boniteten har relativa skogstillgån- gen uppskattats till 079 mot 081 vid 1928 års taxering. Den enligt riksskogs- taxeringen beräknade relativa kubikmassan 110 kan i detta län icke giva någon ledning för bedömning av taxeringen, emedan skogstillgången vid den svåra stormfällningen vintern 1931—32 inom vissa stora skogskommuner avsevärt nedgått. Inom områden, som icke stormhärjats, har relativa skogs— tillgången i åtskilliga fall höjts, varigenom länsresultatet hållits relativt oför— ändrat.

Stockholms län.

Arealredovisningen. Skogsmarksarealen, 402900 hektar, överensstämmer väl med riksskogstaxeringens 402 700 hektar. Arealen övrig mark, 103900 hektar, understiger riksskogstaxeringens motsvarande areal med 7 800 hektar eller 7 Ola.

Vid jämförelse mellan totalarealerna enligt fastighetstaxeringen och jord- bruksräkningen samt den officiella statistiken vill det synas, som om area- len inom vissa kommuner, särskilt i skärgården, icke blivit fullständigt redovisad, även om det samlade resultatet får anses mycket tillfredsställande.

Bonitet. Boniteten är 274 mot 25 enligt riksskogstaxeringen. Några nämn- värda ojämnheter i boniteringen synas icke föreligga.

Rotvärde. Rotvärdet är 404 kronor, vilket bland länsresultaten innebär den största nedgången sedan 1928 års taxering, då rotvärdet var 533 kronor.

• Sida 75
•  Original

I förhållande till Södermanlands län med rotvärdet 466 kronor mot 510 kro- nor år 1928 har en avsevärd förskjutning i värdenivån ägt rum, vilket icke kan förklaras av motsvarande ändring i virkespriser eller avsättningsmöj— ligheter. Enbart länsresultaten tyda alltså på en viss ojämnhet i taxeringen dessa län emellan. En jämförelse mellan gränskommunerna visar följande:

Stockholms län Södermanlands län . Rotvärde Rotvärde lx 0 m m u 11 kronor kronor K o m m n n Sorunda ............... 429 496 ”Vlörkö Grödinge .............. 4'05 """""" Ytterjärna .............. 45291 4 90 Hölo Överjärna .............. 4'17] """""""" Vårdingc .............. 3'96 4.54 """""" Frustuna 4'48 ............ Kattnäs Turinge _______________ 4.34 3.89 ............ Dlllnäs 5'25 ............ Taxmge 'Västertäljc. . . . . - ........ 4'76 _. . h" Salem _______________ 4.94 047 ....... . . . . Ytteren orna Adelsö ............... 4'93 5'69 ............ Överenhörna

Till stor del torde de genomgående lägre värdena inom Stockholms län bero på att de med stöd av länsanvisningarna bestämts efter en mindre vär- degivande normal sortimentssammansättning än i Södermanlands län och att en viss skillnad mellan tillämpade relationstal föreligger. De på så sätt uppkomna ojämnheterna äro således av rent taxeringsteknisk natur och kun- na undvikas, om de för respektive län anvisade sch-ablonerna för rotvärde- sättningen i erforderlig grad justeras efter varandra vid den lokala avvägnin- gen av rotvärdena för skilda kommuner i de trakter, där likartade faktiska värdeförhållanden äro rådande inom båda länen. I sådant syfte är sam- arbete länen emellan vid det förberedande taxeringsarbetet nödvändigt.

Inom upplandsdelen av länet hava, liksom vid 1928 års taxering, uppmärk- sammats utpräglat låga rotvärden för vissa kommuner, t. ex. Bladåker 239 kronor, Faringe 294 kronor, Knutby 301 kronor, Husby-Långhundra 271 kronor, Gottröra 311 kronor, Skepptuna 302 kronor, Vidbo 289 kronor, Lagga 324 kronor och Östuna 335 kronor. Även rotvärdena för Skånela 356 kronor, och Markim 368 kronor, förefalla låga i förhållande till rotvär- dena för de angränsande kommunerna, nämligen för Norrsunda 448 kronor, Hammarby 460 kronor, Vallentuna 451 kronor och Orkesta 423 kronor. I de anmärkta kommunerna äro avsättningsförhållandena delvis ogynnsam- ma, varför relativt låga värden böra vara berättigade, men sänkningen anses hava blivit alltför stor. Anledningen härtill torde vara, att länsanvisningar- na icke vunnit avsedd tillämpning eller måhända för sådana avsättnings- lägen icke givit skäliga värden.

Skogsägargrupperna emellan synes taxeringen endast undantagsvis hava blivit ojämn, t. ex. i Skånela och Lunda kommuner, där rotvärdet för all- männa skogar satts till 4'10 respektive 4'12 kronor, medan det för enskilda skogar blivit 349 respektive 322 kronor.

• Sida 76
•  Original

Relativ skogstillgång. Relativa skogstillgången har vid den åsatta bonite- ten satts till 074 mot 072 år 1928. Den beräknade relativa kubikmassan är 093. Sistnämnda siffra måste korrigeras nedåt med hänsyn till 1931—32 års stora stormhärjningar inom upplandsdelen av länet. Vid övervägande i övrigt av de på denna faktor inverkande förhållanden förefaller icke sanno- likt, att någon nämnvärd underskattning förekommit.

Södermanlands län.

Arealredovisningen. Skogsmarksarealen, 335 900 hektar, understiger mot- svarande areal enligt riksskogstaxeringen med 7 400 hektar eller 22 %. Arealen övrig mark, 67 300 hektar, visar däremot ungefär lika stort över- skott, nämligen 7 600 hektar eller 127 0/0.

Vid jämförelse mellan totalarealerna enligt fastighetstaxeringen och jord- bruksräkningen samt den officiella statistiken hava för vissa kommuner ojämnheter framträtt.

Bonitet. Boniteten är 330 mot 320 enligt riksskogstaxeringen, vilket med den ringa bristen i skogsmarksareal får anses innebära en mycket god över- ensstämmelse.

Boniteringen synes hava skett jämnt och likformigt. Inom vissa kom- muner har dock boniteten avsevärt höjts sedan 1928 års taxering. Mot Öster— götlands län är boniteten särskilt hög för Ö. Vingåker 3'97, St. Malm 4'01, Björkvik 400 och Kila 3'50 och avsevärt lägre för angränsande östgötakom- muner, vilket förhållande dock i viss mån torde motsvara en markerad, verklig bonitetsskillnad och i varje fall icke torde innebära någon ojämnhet i boniteringen inom länet.

Rotvärde. Rotvärdet är 466 kronor. Som förut nämnts under Stock- holms län innebär detta värde en i viss mån berättigad förskjutning i nivån mellan länen, men beror också på ojämnhet i taxeringen. Vid jämförelse mellan rotvärdena för kommunerna å ömse sidor om gränserna mot Uppsala, Västmanlands och Östergötlands län hava skiljaktigheter framkommit i följande fall:

Södermanlands län ' __ Uppsala län Rotvarde Rotvarde K o m m u n ( n I 0 m m 11 kronor kronor

Ytterselö .............. 5'53 5'20 ........... Torsvi Överselö .- ............. 562 4 95 ........... Knngs—Husby __ 5'00 ........... Arnö ASP" """"""""" 5 60 jan; ........... Enköpings Näs Fo dö ................ 5 42 g Västmanlands län. 4'76 . . . . - . - . . . . Ängsö Helgarö ............... 5'35 4'67 ........... Kärrbo Tumbo ............... 5j14 4'13 ........... Rytterne Östergötlands län Ö. Vingåker ............. 4'95 3'91 ........... Skedevi St. Malm .............. 4'82 3'99 ........... Simonstorp Tunaberg .............. 51 5 4.78 ........... Kvarsebo

• Sida 77
•  Original

Jämförelsen med här nämnda läns gränskommuner visar i så många fall högre värden inom Södermanlands län, att en viss ojämnhet även här får anses föreligga av samma anledningar, som närmare berörts under Stock- holms län. En bättre anpassning till grannlänen och samarbete vid taxe- ringen skulle för Södermanlands län sannolikt hava medfört befogade lokala utjämningar nedåt. Rotvärdet för länet anses på den grund hava blivit väl högt uppskattat.

Inom länet synas rotvärdena i regel hava blivit väl avvägda. Möjligen är rotvärdet 392 kronor för Runtuna lågt i förhållande till 502 kronor för Hel- gona, som dock ligger intill Nyköping. I övrigt hava uppmärksammats en- staka olikformigheter i värdesättningen för olika skogsägargrupper. Som exempel må anföras: '

Rotvärden, kronor

lx" o m m u n Stats- Övriga allm. Bolags— Bonde-

skogar skogar skogar skogar Härad ................ 516 378 -— 4'74 Gryt ................. — 3-29 3-50 4-39

För övriga allmänna skogar och för bolagsskogar i Gryts kommun synas för låga värden hava tillämpats.

Relativ skogstillgång. Vid den åsatta, något höjda boniteten har relativa skogstillgången samtidigt höjts till 092 från 077 vid 1928 års taxering, vilket innebär en mycket betydande korrigering av sistnämnda låga siffra. Den beräknade relativa kubikmassan är 106, vilket tal med föreliggande brist på äldre skog dock bör sänkas något för att motsvara den verkliga relativa skogstillgången, som torde hava blivit ganska riktigt uppskattad.

Östergötlands län.

Arealredovisningen. Skogsmarksarealen, 560 800 hektar, överstiger riks- skogstaxeringens motsvarande areal med 7 900 hektar eller 14 0/0, medan arealen övrig mark visar ett underskott av 10 400 hektar. Vid granskning av den vid jordbruksräkningen och fastighetstaxeringen redovisade totalarealen mot officiella statistikens landareal har det visat sig, att i flera kommuner större totalareal redovisats än den officiella landarealen.

Bonitet. Boniteten är 3'08 mot 29 enligt riksskogstaxeringen. I allmän- het synes boniteringen hava skett likformigt. Mot såväl Södermanlands län som smålandslänen synas dock vissa kommuner hava åsatts jämförelsevis låg bonitet.

Rotvärde. Rotvärdet är 446 kronor, vilket innebär en sänkning med 20 0/o sedan 1928 års taxering. För vissa kommuner på gränsen mot Söderman- lands län hava rotvärdena — såsom nämnts under detta län _ satts jäm- förelsevis lågt. Liknande ojämnheter kunna konstateras på gränsen mot smålandslänen och där i större omfattning, vilket framgår av följande sam- manställning:

• Sida 78
•  Original

Östergötlands län Kalmar län K o m m u n Rotvärden, kronor K o m m n n ................ ".............Tryserum

..............

............. Gärdserum . 4'59 ............. Odensvi H cklin e .............. 3'88 J

y g [4'81 ............. Locknevi Horn ................ 397 467 ............. Djursdala Kfsa """""""""" 3'93 5 10 ............. s. Vl Tidersrum .............. 387 N. Vi ................ 3'65 Svinhult .............. 349 513 ............. Rumskulla

Svinhult .............. 349 495 ............. Ingatorp V. Ryd ............... 4'00 4'95 ............. Askeryd Sund ................ 3'91 Torpa ................ 4'83 Blåvik ............... 418; 555 """"""" baby

I förhållande till grannlänen synas rotvärdena alltså i ganska stor ut- sträckning hava taxerats lågt, och sannolikt har värdenivån i vissa delar sänkts för mycket. En bättre lokal avvägning skulle givetvis hava kunnat åstadkommas genom samarbete länen emellan.

Värdesättningen för skilda skogsägargrupper uppvisar inga nämnvärda olikformigheter.

Relativ skogstillgång. Vid den åsatta boniteten är relativa skogstillgången 080 mot 0'68 vid 1928 års taxering. Den beräknade relativa kubikmassan är 1'00. Den höjning, som skett, torde knappast vara tillräcklig för att erhålla den verkliga relativa skogstillgången, som fortfarande anses hava något un- derskattats.

Gotlands län.

Arealredovisningen. Skogsmarksarealen, 132800 hektar, understiger en- dast med 300 hektar riksskogstaxeringens motsvarande areal med tillägg för Gotska Sandön, som vid riksskogstaxeringen icke uppskattades. För arealen övrig mark, 52 600 hektar, har redovisats 14 400 hektar eller 216 0/o mindre än vid riksskogstaxeringen. Jämfört med den officiella statistikens landareal synes en fullständigare arealredovisning önskvärd särskilt inom kustkommunerna Fårö, Bunge, Hellvi, Lummelunda, Östergarn, Västerhej- de, Tofta, Västergarn, Öja och Vamlingbo.

Bonitet, Boniteten är 1'79 mot 20 enligt riksskogstaxeringen. Med hän- syn till de särskilda skogsförhållandena på Gotland anses riksskogstaxerin- gens bonitetssiffra av riksskogstaxeringsnämnden själv icke fullt säker. Hu- ruvida underskattning föreligger, är därför särskilt svårt att avgöra. Vissa ojämnheter i boniteringen synas måhända tyda därpå.

I följande kommuner och särskilt där boniteten i förhållande till de an—

• Sida 79
•  Original

gränsande satts lågt, har nämligen uppmärksammats avsevärda skillnader i boniteten för skilda skogsägargrupper, t. ex.: *

Bonitet

K o m m n 11 Allmänna Bolags— Bonde— Samtliga

skogar skogar skogar skogar Rute ................. 2'00 1'87 1'37 1'47 Fleringe ............... 1'90 1'21 111 117 Hejnum ............... 2'17 - 1'61 1'68 Guldrupe ............... 2'93 —— 1'97 2'19 Anga ................. 2'19 — 1139 150 Kräklingbo .............. 2'00 —— 1'36 1'48 Västerhejde .............. 2'59 —— 1'63 1'86

Sammanställningen visar en tendens till låga boniteter för bondeskogarna jämfört med de allmänna skogarna, vilket är utmärkande för åtskilliga andra kommuner än de här nämnda. Boniteten för de allmänna skogarna har satts med ledning av hushållningsplaner. Då så stora skillnader, som här fram- kommit inOm kommunerna — de underskrida icke i något fall 30 % — icke torde föreligga inom tämligen likformiga geografiska områden, finnes skäl antaga, att bondeskogarna underskattats beträffande boniteten.

Rotvärde. Rotvärdet är 588 kronor. Kommunerna emellan äro ojämnhe- ter i vissa fall framträdande, vilket synes framgå av bland annat följande jämförelse mellan grannkommuner:

Rotvärden, kronor

Vallstena .............. 5'75 5'00 ........... Gothem Hörsne m. Bara ........... 575 500 ........... Norrlanda Dalhem ............... 698 575 ........... Hörsne m. Bara Halla . . . . . ............ 691 600 ........... Ganthem

_ 6'00 ........... Sjonhem Viklau ............... 7'00 i5'99 ___________ Vänge Stänga ............... 7'00 5 98 ........... L01sta

I viss mån torde ojämnheterna bero på att en stark schablonisering av rotvärdesättningen ägt rum, så att alla fastigheter inom en kommun åsatts samma rotvärde. Även detta kan givetvis innebära ojämnheter, även om de icke bliva så lätt framträdande. I varje fall synes en bättre utjämning i värdesättningen kommunerna emellan böra eftersträvas, vilket inom länet icke synes hava tillräckligt beaktats.

Relativ skogstillgång. Vid den åsatta boniteten har relativa skogstillgången satts till 0'66, vilket innebär en mindre höjning sedan år 1928. Den beräk- nade relativa kubikmassan är emellertid 085 och skogstillgången närmast normal, varför denna faktor underskattats, huvudsakligen beträffande bonde- skogarna, som i detta län upptaga större delen eller 86 0/o av skogsmarks- arealen.

• Sida 80
•  Original

Skaraborgs län.

Arealredovisningen. Skogsmarksarealen, 324 200 hektar, understiger riks- skogstaxeringens motsvarande areal med 36 600 hektar eller 101 0/0, medan övrig mark visar ett mindre överskott av 3 700 hektar. För tio kommuner. tillhörande 11. taxeringsdistriktet, inom Frökinds och Vartofta härader, har redovisats icke mindre än i medeltal 48 0/0 övrig mark. Även om resultatet för länet innebär en icke obetydlig förbättring sedan 1928 års taxering, måste det fortfarande anses mindre tillfredsställande.

Vid sammanställande av de enligt fastighetstaxeringen (och jordbruks- räkningen) redovisade arealerna och totala landarealen enligt officiella sta- tistiken visar fastighetstaxeringen större arealunderskott inom bland andra, Tråvads, Lugnås, Norra Vings, Skärvs, Västra Gerums, Ullene, Jäla, Stens- torps, Brunnhems och Hornborga kommuner.

Bonitet. Boniteten är 32 mot 33 enligt riksskogstaxeringen och 30 vid 1928 års taxering. Inom Vartofta härad, 8 och 9 taxeringsdistrikten, är boni- teten för kronoparker 3'4 och för övriga skogar 29, vilket tyder på olikfor- mig uppskattning. Frånsett vissa andra ojämnheter, som medfört så väl för låga som i vissa fall för höga boniteter, synas dock icke större olikformighe— ter föreligga i denna del av taxeringen. Några särskilda ojämnheter fram- träda icke i förhållande till grannkommuner i kringliggande län.

Rotvärde. Rotvärdet är 539 kronor och medelvärdet för olika skogsägar- grupper avviker obetydligt från 'detta medeltal. Rotvärdesättningen före- faller att i huvudsak vara likformig mellan olika kommuner och skogsägar- grupper. Även om vissa ojämnheter förekomma som föranlett såväl för låga som för höga rotvärden, är taxeringen i detta avseende väl utförd. Mot grannlänen framträda olikformigheter i Tiveds kommun med rotvärdet 3'97 kronor mot 4'25 och 425 kronor för angränsande Askersunds och Ramunde- boda kommuner i Örebro län samt Habo kommun med rotvärdet 490 kronor mot 591 och 510 kronor för Bankeryds och Bottnaryds kommuner i Jönkö- pings län. Habo kommun gränsar mot Vättern, vilket icke är fallet med Bottnaryds, vars avsättningsläge alltså är ogynnsammare. Största olikfor— migheten i värdesättningen framträder dock om rotvärdet 3'97 kronor för Tiveds kommun jämföres med angränsande Älgarås och Undenäs kommuner inom Skaraborgs län, för vilka rotvärdet utgör 5'77 och 5'13 kronor, trots att rotvärdet i sistnämnda kommuner för en betydande areal kronoparker icke satts till högre än 475 kronor.

Relativ skogstillgång. Vid den åsatta boniteten har relativa skogstillgången uppskattats till 070 mot 060 vid 1928 års taxering. Genom höjningen har den kommit något närmare den beräknade relativa kubikmassan 099. Då denna sannolikt endast obetydligt Överstiger relativa skogstillgången, föreligger fort- farande en betydande underskattning. Denna lärer till sin huvudpart få hänföras till bondeskogarna. För de 28 0/0 av länets skogsmarksareal, som utgöres av allmänna skogar och bolagsskogar, uppgår relativa skogstill-

• Sida 81
•  Original

gången till 1'0, således över det sannolika länsmedeltalet. Även om för dessa grupper kan föreligga någon underskattning, är uppenbart att denna i hu- vudsak är att söka hos återstående gruppen, d. v. s. övriga enskilda skogar, för vilken relativa skogstillgången uppskattas till 058. Särskilt framträdande blir detta, om hänsyn tages till, att arealbristen torde ligga så gott som helt inom denna grupp, särskilt då hos bondeskogarna.

Särskilt låg relativ skogstillgång föreligger för den skogsägargrupp, som" huvudsakligen utgöres av dessa skogar för 9 och 11 taxeringsdistrikten inom förutnämnda Frökinds och Vartofta härader med relativ skogstillgång 047 och 031, för Gudhems härad med relativ skogstillgång 028 och för Laske hä- rad med relativ skogstillgång 035.

Om taxeringen råkar bli olikformig för alla faktorerna, kunna lätt bety- dande värdeskillnader uppstå. Dylika förekomma flerstädes inom länet och må nämnas ett, beträffande redovisade 176 hektar kronopark och 163 hektar bondeskogar, tilhörande den minsta skogsägargruppen.

Krono— Bonde-

parker skogar Bonitet ...................... 3'97 2'71 Rotvärde, kronor ................. 5'98 4'06 Rel. skogstillgång ................. 136 038 Skogsmarksvärde, per hektar ............ 563 209 Skogsvärde, » » ............ 360'8 37'4 Summa skogsmarks— och skogsvärde, kronor ..... 4171 58'3

Övrig mark redovisas för kronoparkerna med 9'3 och för ifrågavarande bondeskogar med 160 0ln.

Exemplet är hämtat från Kungslena kommun av förutnämnda Vartofta härad. De sakkunniga hava erfarit, att länsstyrelsens skogssakkunnige vid granskning av beredningsnämndernas längder yrkat ändring i taxeringen för att nå större jämnhet.

Älvsborgs län.

Arealredovisningen. Skogsmarksarealen, 637 400 hektar, visar i jämförel— se med riksskogstaxeringen ett underskott av 28 200 hektar eller 4'2 %. För övrig mark, 211 700 hektar, föreligger ett överskott på 18600 hektar eller 9-6 0/0. Avvikelserna äro procentuellt ungefär lika stora i de båda länsdelarna Dalsland och Västergötland. Resultatet innebär en förbättring sedan 1928 års taxering och får i huvudsak anses tillfredsställande.

Vid sammanställning av de enligt fastighetstaxeringen (och jordbruks- räkningen) redovisade arealerna och totala landarealen enligt officiella sta- tistiken framträda större underskott för, bland andra, Frändefors, Vassända— Naglums och Rommele kommuner, samt för ett tjugutal kommuner belägna inom Kullings, Gäsene och Redvägs härader.

6—361009

• Sida 82
•  Original

Bonitet. Boniteten är 281 mot 2'9 enligt riksskogstaxeringen. För de olika länsdelarna äro, jämfört med 1928, resultaten följande:

Dalsland Västergötland

Riksskogstaxeringen .............. 2'8 3'0 ( 1928 års taxering ............... 2'64 2'69 1933 » » ............... 2'76 2'83 %

Boniteten synes i huvudsak likformigt uppskattad vid jämförelse såväl ; mellan skogsägargrupper och kommuner som med angränsande län.

Rotvärdet. Rotvärdet är 5-68 kronor. Medelvärdet för olika skogsägar- grupper avviker oväsentligt från detta medeltal. Värdesättningen förefal- ler likformig och i huvudsak väl avvägd. Rotvärdena synas dock väl höga för Alingsås, Hemsjö och Skallsjö kommuner, där de uppgå till 614, 609 och 671 kronor. För huvudparten av Vättle härad är rotvärdet nära nog lika för alla fastigheter (samma gäller boniteten) vilket innebär en alltför schematisk taxering och icke kan motsvara verkliga förhållandet.

Vid granskning av 1928 års taxering anmärktes mot att rotvärdet för Dals- land vore högre, 10 %, än för Västergötland. Rotvärdet är nu för Dalsland 5-72 och för Västergötland 566 kronor, således ungefär 1 0/o lägre, vilket åt- minstone innebär en minskning av den tidligare olikformigheten.

För de olikformigheter i rotvärdet, som framkomma vid jämförelse med angränsande län är närmare redogjort i samband med redogörelsen för Värm- lands län.

Relativ skogstillgång. Relativa skogstillgången har uppskattats till 0'52 mot 045 vid 1928 års taxering. Den relativa kubikmassan har beräknats till 078, vilket tal dock något torde överstiga relativa skogstillgången. En under— skattning av relativa skogstillgången föreligger alltså fortfarande. Det före- faller som om särskilt de östra och västra delarna av Västergötand redovi- sade för låg relativ skogstillgång. För t. ex. Gäsene, Vedens och Kullings härader, vilka hava låg relativ skogstillgång, är dock denna höjd med respektive 50, 31 och 33 %. Då därtill skogsmarkens totala areal ävensom boniteten för dessa härader ökats med omkring 5 0/0, innebär i varje fall taxeringen år 1933 en avsevärd förbättring.

Jönköpings län.

Arealredovisningen. Skogsmarksarealen, 606 000 hektar, visar i jämförel- se med riksskogstaxeringen ett underskott av 50 100 hektar eller 76 0/0. För övrig mark, 176 800 hektar, föreligger också underskott med 18 800 hektar eller 96 %. Resultatet är obetydligt bättre än vid 1928 års taxering och måste betecknas som mindre tillfredsställande.

Vid sammanställning av de enligt fastighetstaxeringen (och jordbruks- räkningen) redovisade arealerna och totala landarealen enligt officiella sta- tistiken framgår alltför stora underskott inom, bland andra, Mellby, Mulse-

• Sida 83
•  Original

ryds, Anderstorps, Bolmsö, Tannåkers, Torskinge, Forsheda, Bredaryds, Gnosjö, Kävsjö, Tofteryds, Ödestugu, Stockaryds och Lannaskede kommuner.

Bonitet. Boniteten är 3'24 mot 3'4 enligt riksskogstaxeringen och har sänkts, ehuru obetydligt, 0'02, sedan 1928 års taxering. En höjning av boni— teten hade i stället varit motiverad. Det är emellertid svårt att påvisa, att underskattningar lokalt förekommit. Låga bonitetstal äro icke särskilt fram- trädande vid jämförelse vare sig mellan kommunerna inom länet och angränsande kommuner inom grannlänen eller mellan skilda skogsägar- grupper.

Rotvärde. Rotvärde är 505 kronor och synes i stort sett vara skäligt av- vägt i förhållande till grannlänen. Detta gäller även för de kommuner i länet, som tidigare omnämnts under Östergötlands län. I övrigt hava endast smärre ojämnheter mellan kommunerna uppmärksammats, såsom mot Kronobergs län omkring sjön Bolmen, där rotvärdena äro för Femsjö 470 kronor, S. Unna- ryd 4'59 kronor, J älluntofta 4'62 kronor, Ås 4'82 kronor, Torskinge 4'69 kronor och Bolmsö 4'53 kronor, medan de vid samma sjö i grannlänet överstiga 500 kronor. Lågt rotvärde har även Gällaryd med 4'16 kronor i förhållande till grannkommunerna Våxtorp med 5'04 kronor och Slätthög i Kronobergs län med 5'17 kronor. Dessutom äro rotvärdena i jämförelse med närliggande kommuner låga i Hylletofta med 3'99 kronor, Vrigstad med 4'11 kronor och Nydala med 404 kronor samt i Lemnhult med 437 kronor.

Den vid granskningen av 1928 års fastighetstaxering anmärkta olikformig- heten i rotvärdet vid jämförelse mellan olika skogsägargrupper har även ut- jämnats. Som exempel härå må anföras följande siffror för grupperna all— ' männa skogar och enskilda skogar.

Rotvärden, kronor Allmänna skogar . _ . Enskilda skogar

Kommun 1928 1933 Skillnad 1928 1933 Skillnad Nässjö ............. 9'00 5'65 3'85 6'29 5'44 0'85 Bälaryd ............. 8'00 4'93 3'07 5'28 4'69 0'59 Hylletofta ............ 7"40 4'19 3'21 4'00 3'98 0'02 Nydala ............. 6'50 4'18 2'32 4'08 4'03 006 N. Sandsjö ........... 8-43 543 300 5'82 5-29 053

Vid 1928 års taxering voro rotvärdena för de allmänna skogarna omkring 35 0/0 högre än för de enskilda, medan de vid 1933 års taxering praktiskt ta- get sammanfalla.

Relativ skogstillgång. Vid den åsatta, något låga boniteten är relativa skogstillgången 0'61 mot 0'55 vid 1928 års taxering. Den beräknade relativa kubikmassan är 072. En viss underskattning torde fortfarande föreligga.

Kronobergs län.

Arealredovisningen. I jämförelse med riksskogstaxeringen visar den re- dovisade skogsmarksarealen, 528 800 hektar, en brist av 18 000 hektar eller 33 0/o och övrig mark en brist av 28 300 hektar eller 161 %, vilket innebär

• Sida 84
•  Original

en förbättring sedan 1928 års fastighetstaxering. Det totala arealunderskottet måste dock fortfarande anses oskäligt stort.

En jämförelse mellan totalarealen enligt fastighetstaxeringen (samt jord- bruksräkningen) och enligt den officiella statistiken visar jämförelsevis stora underskott i Långasjö, Linneryds, Tjureda och Södra Ljunga kommuner.

Bonitet. Boniteten är 309 mot 30 enligt riksskogstaxeringens ursprungli- ga och 3'1 efter senare av riksskogstaxeringsnämnden gjorda kontrollunder— sökningar. .

Vid jämförelse mellan taxeringsdistrikten inom länet ävensom gränsdistrikt i närliggande län samt mellan enskilda kommuner framträda i huvudsak inga andra större honitetsskillnader än sådana, som synas antagliga med hän- syn till i verkligheten rådande förhållanden. De låga boniteterna i stora de- lar av Uppvidinge och västra delen av Sunnerbo härader synas sålunda skä- liga. Inom sistnämnda härad torde emellertid underskattning föreligga för de å ömse sidor om Lagan belägna kommunerna, Berga, Ljungby, Kånna och Hamneda med bonitet av respektive 266, 2'76, 261 och 2133. Med undantag för Vrå hava längre västerut belägna ännu mera utpräglade ljungmarks- kommuner i genomsnitt omkring 10 % högre boniteter. Förhållandet torde i verkligheten vara tvärtom.

Rotvärden. Rotvärdet är 510 kronor. Jämfört med angränsande län upp- gå de nuvarande och 1928 års rotvärden till följande:

Rotvärde, kronor

L a " 1933 1928 Kronobergs ................... 5 08 621 Jönköpings .................... 5'01 5'77 Kalmar ..................... 5'23 6'01 Blekinge ..................... 5'17 5'75 Hallands ........ - ............ 5'50 576

De sakkunniga uttalade i samband med sin granskning av 1928 års taxe- ringsutfall den uppfattningen, att rotvärdet för Jönköpings län vore för lågt, jämfört med Kronobergs län. Förhållandena inbördes mellan länens genom- snittliga rotvärden synas i huvudsak bättre avvägda år 1933, icke blott mel- lan nämnda två län utan även mellan övriga här jämförda kustlän, vilka nu erhållit högre värden än Kronobergs län. Den ganska stora sänkningen för rotvärdet år 1933 i Kronobergs län synes sålunda avspegla ett riktigare värde- förhållande länen emellan.

En del olikformigheter med särskilt låga rotvärden synas dock framträda för vissa kommuner. Som exempel må nämnas V. Torsås och Härlunda kommuner med rotvärdena 440 och 403 kronor samt Aneboda, Bergs och Ormesberga kommuner med rotvärdena 4'62, 428 och 410 kronor. Inom Här- lunda kommun har rotvärdet för bondeskogarna satts till 3'75 kronor mot 589 kronor för kronoparker.

Vid jämförelse med rotvärdet för angränsande kommuner inom grannlä- nen framträda en del smärre ojämnheter, vilka bland annat bestyrka, att rot- värdena för Härlunda och Aneboda kommuner blivit för lågt taxerade. Be-

• Sida 85
•  Original

träffande vissa andra olikformigheter hänvisas till motsvarande redogörelse för Jönköpings och Kalmar län.

Den vid 1928 års taxering anmärkta olikformigheten med högre rotvärden för allmänna än för enskilda skogar vid samma bonitet och avsättningsläge har numera blivit väsentligt tillrättalagd.

Relativ skogstillgång. Relativa skogstillgången är 056, mot 0'61 vid 1928 års taxering. Relativa kubikmassan visar 072, men brist på äldre skog gör, att den relativa skogstillgången är lägre än 072. Påfallande är i detta liksom vissa andra sydsvenska län vid jämförelse inom gruppen övriga enskilda skogar, varav huvudparten utgöres av bondeskogar, den ganska stora skill— naden mellan resultaten för i undersökningen redovisade olika storleks- grupperna. Detta framgår av följande sammanställning för länet.

Storleksgrupp Relativ skogs- hektar tillgång 0 — 9'9 .................. 036 10 — 24'9 .................. 041 25 — 49'9 .................. 04.7 50 —199.9 .................. 0'53 200+ .................. 0-71

Medeltal U'50

Undantages Sunnerbo härad, för vilket relativa skogstillgången är låg inom alla storleksgrupper på grund av där allmänt förekommande ljunghedsom- råden, blir denna skillnad än mer framträdande.

Kalmar län.

Arealredovisningen. Skogsmarksarealen, 665 800 hektar, övers-tiger riksskogs- taxeringens motsvarande areal med 45 400 hektar eller 7'3 0/o. Beträffande övrig mark kan fullständig jämförelse ej göras, enär vid riksskogstaxeringen på Öland övrig mark ej uppskattades. För fastlandsdelen av länet visar öv- rig mark, 86 500 hektar, ett underskott av 52 600 hektar eller 37'8 o/o.

Resultatet visar liknande ojämnhet som vid 1928 års taxering. Övrig mark synes nu i större omfattning hava blivit taxerad såsom skogsmark. Vid granskning av totalarealen enligt jordbruksräkningen och fastighets- taxeringen mot officiella statistikens landareal har dessutom visat sig att inom flera kommuner, t. ex. Ukna, Överum, Hallingeberg, Hjorted, Gård- veda, Fågelfors, Vissefjärda, Oskar och Smedby, större areal än den offici- ella blivit redovisad. Ä andra sidan har avsevärt lägre areal än den offi- ciella redovisats i flera kommuner på Öland samt i vissa kommuner på fastlandet, av vilka Västrum, Frödinge och Örsjö visa de förhållandevis lägsta siffrorna. Alltför längt gående slutsatser kunna visserligen icke dra- gas av en jämförelse med den officiella statistikens stundom osäkra areal- uppgifter för kommunerna. Här gjorda påpekanden tala emellertid för att arealredovisningen icke kan anses tillfredsställande.

• Sida 86
•  Original

Bonitet. Boniteten är 299 eller densamma som vid riksskogstaxeringen. Boniteringen synes kommunerna emellan i stort sett vara jämn och lik- formig och väl avvägd. Förekommande skiljaktigheter å ömse sidor om gränserna mot Östergötlands och Blekinge län framstå därför som ojämn- heter för nämnda län och omnämnas i redogörelserna för dessa.

I allmänhet tyder även resultatet för skogsägargrupper på jämnhet i bo- niteringen. Som undantag må nämnas Hannäs och Torsås kommuner, där boniteten för allmänna skogar satts till 3'93 respektive 388 mot för enskilda skogar 2'99 respektive 313, vilka honitetsskillnader i verkligheten knappast torde föreligga.

Rotvärde. Rotvärdet är 525 kronor. I förhållande till grannlänen hava nämnvärda skiljaktigheter utöver dem, för vilka redogörelser lämnas un- der Östergötlands och Blekinge län, icke uppmärksammats. För vissa kust- kommuner synas de goda avsättningsförhållandena hava medfört väl höga rotvärden, t. ex. för Östra Ed 640 kronor, Loftahammar 632 kronor, Lofta 600 kronor, Gamleby 579 kronor, Törnsfall 595 kronor, Gladhammar 595 kronor, Västrum 644 kronor och Misterhult 585 kronor. För den mot Misterhult gränsande Kristdala kommun är rotvärdet endast 4'83 kronor, vilket är något lågt även i förhållande till övriga angränsande kommuner.

I vissa kommuner märkas ojämnheter skogsägargrupperna emellan, så- som framgår av följande sammanställning:

Rotvärde i kronor

n — ' ll . Bo - Bonde—

Kommun älg-gg; Övzkgoagår rn skäggig skogar Hjorted ............ 5'98 5'38 6'09 5'13 Mörlunda ........... 6'48 5'59 562 520 Målilla ............. 5'98 6150 425 525 Gårdveda ........... 6150 600 525 563 Järeda ............. 6'50 7'00 5'69 5'52 Fagerhult ........... — 5'88 4'33 4'83 Fågelfors ........... 5'50 — 540 4'62 Ljungby ............ 7'00 6'63 -— 5'67

Rotvärdena äro i dessa kommuner icke obetydligt högre för allmänna skogar — i något fall även för bolagsskogar —— än för bondeskogar. I verk- ligheten torde sådan olikhet i avsättningsförhållandena icke föreligga.

Inom Fliseryds och Hossmo kommuner liksom mera allmänt på Öland sy- nes för alla fastigheter samma rotvärde hava tillämpats.

Relativ skogstillgång. Relativa skogstillgången är 068 mot 054 vid 1928 års taxering. Relativa kubikmassan är emellertid 091, och med hänsyn till virkesförrådets sammansättning synes underskattning av denna faktor fort— farande föreligga.

• Sida 87
•  Original

Göteborgs och Bohus län.

Arealredovisningen. Skogsmarksarealen 151 600 hektar, understiger riks- skogstaxeringens motsvarande areal med 18 000 hektar eller 106 0/0 och för övrig mark föreligger ett underskott av 17 200 hektar eller 102 0/0. Vid 1928 års taxering var arealbristen betydligt större, och resultatet innebär alltså en god förbättring, som möjliggjorts tack vare kraftiga åtgärder i det förbere- dande taxeringsarbetet.

Fördelningen av skogsmark och övrig mark har vid taxeringen i många fall varit svår att rätt verkställa. Vid jämförelse med beskrivningen till den under utgivning varande ekonomiska kartverkets karta för länet — enligt siffror, lämnade av de sakkunniga, som jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 16 januari 1935 hade att verkställa utredning angående rikets ekonomiska kart- läggning — visa sig t. ex. för nedan angivna kommuner följande skiljaktig- heter, som de sakkunniga anse vara beroende på nämnda svårigheter.

Enligt fastighetstaxeringen och jordbruksräkningen Skogs— Övrig

Enligt ekonomiska kartan

Skogs— Övrig

Kommun mark - mark Summa mark mark Summa h e k t a r h e k t a r Stenkyrka . . . . 1 146 3 691 4 837 2 270 2 659 4 929 Björlanda . . . . . 1 259 1 350 2 609 846 1 918 2 764 Ytterby ...... 1 690 652 2 342 1 135 428 1 563 Torsby ...... 822 2 234 3 056 586 3 007 3 593

För Stenkyrka och Björlanda överensstämma något så när totala arealen, under det taxeringen för Ytterby redovisar betydligt lägre och för Torsby betydligt högre areal. Avvikelserna beträffande redovisad skogsmarksareal växla emellertid helt oberoende av nu nämnda förhållanden.

Även med hänsyn tagen till de uppenbara svårigheterna att för länets starkt skiftande markförhållanden genomföra en god arealredovisning, kan resul- tatet ej anses tillfredsställande.

Bonitet. Boniteten är 276, medan riksskogstaxeringens medeltal är 26. Genom den något högre boniteringen kan arealbristen beträffande skogs- marken i viss mån anses hava motvägts vid värdesättningen.

Mot grannlänen samt kommuner och skogsägargrupper emellan är bonite- ringen jämnare än vid 1928 års taxering. I vissa fall förekomma dock avse- värda avvikelser frän länsanvisningarnas kommunmedeltal. Som exempel på därav föranledda ojämnheter i taxeringen må anföras följande.

B 0 n i t e t Kommun ålägåiagår Egå'ntgiäe Skillnad Tegneby .......... 2'50 3'16 +0'66 Stala . .......... 2*75 2'40 —0'85 Håby ........... 3-50 279 —0'71 Foss ........... 350 251 —-0'99 Askum .......... 1'50 2'51 +1'01 Tossene .......... 3'00 2'52 — 0'48

• Sida 88
•  Original

Rotvärde. Rotvärdet är 591 kronor. Värdesättningen uppvisar åtskilliga olikformigheter. Mot gränsen till Älvsborgs län hava låga rotvärden åsatts i vissa kommuner, såsom framgår av följande sammanställning:

Göteborgs och Bohus län Rotvärde i kronor Älvsborgs län . s— . — .

Kommun 332.333... Begär Etter Kommun Naverstad .......... soo 4'82 5-71 Töftedal ? Krokstad .......... 5-50 4-32 553 Gesäter !

5-07 Lerdal ? Sanne ............ 550 389 5'35 Rännelanda ? Hede ............ 5'50 4'60 5'16 Färgelanda *

Rotvärdena för Krokstads, Sanne och Hede kommuner synas låga. För Håby och Foss kommuner, där boniteten i jämförelse med länsanvisningarna satts lågt, ävensom för Grinneröds kommun borde rotvärdet enligt anvisnin— garna vara 650 kronor men har vid taxeringen endast blivit respektive 539, 551 och 511 kronor. Något lågt förefaller även 577 kronor som rotvärde för Ljungs kommun. Relativt höga i förhållande till länsanvisningarnas 500 kronor äro rotvärdena för kommunerna Tjärnö 661 kronor, Näsinge 6'32 kro- nor, Hogdal 680 kronor och Lommeland 629 kronor. Rotvärdet för Bäve kommun 678 kronor jämfört med rotvärdena för angränsande Lane-Ryrs kommun 582 kronor och i Älvsborgs län Väne-Ryrs kommun 552 kronor ? innebär en ojämnhet, där det riktiga torde ligga mellan de åsatta värdena. ; För Härryda kommun anses rotvärdet 688 kronor hava blivit väl högt i järn- förelse med rotvärdena för de närmare Göteborg och Mölndal liggande kom- munerna Landvetter 5'56 kronor, Råda 583 kronor och Kållered 579 kronor, vilka tre sistnämnda värden äro låga.

Som exempel på ojämnheter skogägargrupper emellan må anföras följande:

— . l'ns - li a

Kommun såg:. Östsam sae. Sat,; Solberga ......... 715 800 —— 5'98 6'l0 Hjärtum ......... 703 603 — 5'41 5'67 Ljung .......... 700 300 300 594 577 Navers'tad ........ 4'00 6'85 — 4'94 4'82

I samtliga kommuner äro bondeskogarna helt övervägande och äro även efter jämförelse med länsanvisningarna betydligt underskattade.

Relativ skogstillgång. Vid den åsatta boniteten har relativa skogstillgån- gen uppskattats till 041 mot 046 vid 1928 års taxering. Relativa kubikmas- san har beräknats till 072. Med hänsyn till virkesförrådets sammansättning av övervägande yngre skog måste relativa skogstillgången ligga avsevärt lägre än sistnämnda siffra men knappast så lågt som 041. Sänkning i 1928 års siffra synes i varje fall ej hava varit motiverad.

! l ! Rotvärdeikronor | i l !

• Sida 89
•  Original

Arealredovisningen. Skogsmarksarealen, 206 800 hektar, understiger riks- skogstaxeringens motsvarande areal med 6 300 hektar eller 30 0/0. För övrig mark föreligger däremot ett överskott av 5 100 hektar eller 62 |%.

Arealredovisningen har betydligt förbättrats sedan 1928 års taxering och får nu anses vara ganska tillfredsställande.

Bonitet. Boniteten är 331 eller praktiskt taget densamma som beräknats vid riksskogstaxeringen. En avsevärd höjning har genomförts sedan år 1928, då länssiffran blev endast 288.

Några större ojämnheter i bonitering-en äro icke framträdande. Möjligen har boniteten för Fagereds, Ullareds och Gunnarps kommuner, 3'74, 367 och 365, satts väl högt. För angränsande kommuner i Älvsborgs län, Älvsered, Mårdaklev och Kalv, håller sig boniteten omkring 280.

Rotvärde. Rotvärdet är 5-58 kronor och har endast sänkts obetydligt sedan år 1928. Med undantag för Fjäre och Viske härader, där värdesättningen förefaller vara något låg, hava ojämnheter av betydelse icke uppmärksam- mats.

Relativ skogstillgång. Den uppskattade relativa skogstillgången är 039 mot 035 år 1928. Relativa kubikmassan har beräknats till 057. Resultatet bör ses i samband med den stora bonitetshöjningen, varigenom Skogsvärdet inom länet ökats. De är 1928 upmärksammade ojämnheterna hava föran— lett justeringar, och i stort sett torde uppskattningen få anses nöjaktig.

Blekinge län.

Arealredovisningen. Jämfört med riksskogstaxeringen visar skogsmarks- arealen, 179 700 hektar, ett underskott av endast 500 hektar och övrig mark likaså ett mindre underskott om 300 hektar. Denna överensstämmelse och en närmare granskning av kommunresultaten bestyrker, att arealredovisnin- gen i stort sett är tillfredsställande.

Bonitet. Boniteten är 353 mot 35 enligt riksskogstaxeringen. Några mera avsevärda ojämnheter i boniteringen kommuner och skogsägargrupper emel— lan hava icke uppmärksammats. För Kristianopels kommun och Ramdala kommuner förefalla dock bonitetssiffrorna 4'24 respektive 403 väl höga i för- hållande till grannkommunerna såväl i Kalmar län som inom länet.

Rotvärde. Rotvärdet är 516 kronor. Värdesättningen uppvisar åtskilliga ojämnheter. Sålunda hava låga rotvärden åsatts i 1. taxeringsdistriktet, om- fattande samtliga kommuner i Östra härad. Distriktets medeltal är 460 kro— nor mot 527, 5'16 och 554 kronor för övriga distrikt inom länet. Även rotvärdena för Eringsboda 479 kronor, Tving 4'87 kronor och Åryd 4'57 kro- nor äro låga i jämförelse med angränsande kommuners rotvärden. I vissa kommuner inom länet hava allmänna skogar åsatts högre rotvärden än bondeskogarna. Dessa senare omfatta 91 0/0 av skogsmarksarealen och på de- ras relativt låga taxering beror underskattningen av rotvärdet inom län-et.

• Sida 90
•  Original

Relativ skogstillgång. Relativa skogstillgången är 049 mot 044 vid 1928 års taxering. Relativa kubikmassan har beräknats till 068. Siffrorna för bondeskogarna inom vissa kommuner, t. ex. Eringsboda, Tving och Backa- ryd med respektive 082, 086 och 031, förefalla väl låga.

Kristianstads län.

Arealredovisningen. _ Skogsmarksarealen, 243 200 hektar, understiger riks- skogstaxeringens motsvarande areal med 18 600 hektar eller 71 0/0. För öv- rig mark föreligger också underskott med 6 400 hektar eller 10'6 o/0_ Resul- tatet är något bättre än vid 1928 års taxering, men fortfarande är redovis- ningen ofullständig inom åtskilliga kommuner. Det kan vara av intresse att jämföra arealredovisningen med de numera föreliggande uppgifterna till den ekonomiska kartan för länet. Enligt denna utgör skogsmarksare- alen 244 939 hektar, således obetydligt större än fastighetstaxeringens areal. Vid jämförelse för länets härader framträda endast mindre under— och överskott med undantag för Albo, Gärds och Villands härader, för vilka fastighetstaxeringen visar mera betydande underskott. Totala utmarks— arealen är enligt riksskogstaxeringen 322400 hektar och enligt den ekono- miska kartan 328 418 hektar.

Bonitet. Boniteten är 367 mot 38 enligt riksskogstaxeringen, vilket med hänsyn därjämte till bristen i skogsmarksareal innebär en underskattning. I förhållande till grannlänen synes boniteringen i stort sett vara likformigt genomförd. Mot Malmöhus län framträda visserligen en del ojämnheter, så- som Strövelstorps kommuns låga bonitet 277 och Östra Sönnarlövs kommuns höga bonitet 5'19. Några avsevärda skiljaktigheter skogsägargrupper emel— lan hava icke uppmärksammats.

Rotvärde. Rotvärdet är 587 kronor. Värdesättningen förefaller något ojämn. Rotvärdena för Vånga, Ivö och Näsums kommuner, 450, 481 och 496 kronor äro låga jämfört med rotvärdena för angränsande kommuner i Blekinge län och grannkommunerna inom länet. För Hästveda, Farstorps och Stoby kommuner äro rotvärdena 534, 513 och 523 kronor låga i förhål- lande till bland annat rotvärdena för Osby, Östra Broby och Vankiva kom- muner, 6'26, 616 och 671 kronor. Lågt är även rotvärdet för Oderljunga kom- mun, 4"99 kronor, medan grannkommunen Örkelljunga har rotvärdet 632 kronor, vilket senare värde dock förefaller vara väl högt. Något högt synes även Vittsjö kommun hava taxerats med rotvärde 622 kronor jämfört med t. ex. grannkommunen Markaryd i Kronobergs län, där rotvärdet satts till 518 kronor. För Åhus kommun synes den låga boniteten verkat neddragan- de även på rotvärdet, som här satts till 565 kronor, medan rotvärdena för de innanför liggande Köpinge, Everöds och Vittskövle kommuner äro 6'97, 7'00 och 698 kronor. Av ojämnheter mot Malmöhus län må nämnas det relativt höga rotvärdet för Tjörna—rps kommun 6'61 kronor samt de låga värdena för Äsphults kommun 516 kronor och för Linderöds kommun 503 kronor. Skogsägargrupper emellan synas större olikformigheter ej föreligga.

• Sida 91
•  Original

Relativ skogstillgång. Relativa skogstillgången har vid den åsatta boniteten uppskattats till 047 mot 0'42 vid 1928 års taxering. Den beräknade relativa kubikmassan är 070. En viss underskattning, särskilt av bondeskogarna i Göingebygden, synes fortfarande föreligga.

Malmöhus län.

Arealredovisningen. Skogsmarksarealen, 66 300 hektar, understiger riks- skogstaxeringens motsvarande areal med 5 900 hektar eller 8'2 0/0. För övrig mark föreligger ett underskott av 300 hektar eller 26 0/o. Redovisningen har förbättrats, men är med länets goda kartmaterial fortfarande ofullständig.

Bonitet. Boniteten är 439 mot 46 enligt riksskogstaxeringen, vilket med hänsyn jämväl till förekommande arealbrist innebär en underskattning.

Boniteringen visar stora ojämnheter. Som exempel må endast anföras, att för Vombs, Björka och Ilstorps kommuner boniteten är 300 och för Revinge kommun 286, medan för angränsande Silvåkra, Harlösa och Öveds kommu- ner siffrorna äro 593, 587 och 549. För Ekeby och Kågeröds kommuner har boniteten satts till 3—56 och 376, och för angränsande Ottarps och Svalövs kommuner till 649 och 697, vilka sistnämnda siffror dock avse små arealer.

Rotvärde. Rotvärdet är 603 kronor. Värdesättningen är jämnare än be- träffande boniteten. Även rotvärdet har satts lågt för Vombs, Björka och Ilstorps kommuner med 401, 414 och 400 kronor jämfört med de förut nämn- da Silvåkra, Harlösa och Öveds kommuner, där rotvärdet är 7'00, 7 '31 och 698 kronor. Skogsvärdena hava på så sätt blivit 21—30 kronor per hektar för de tre med låga värden taxerade och 94—100 kronor per hektar för de med' höga värden taxerade kommunerna. Rotvärdet 5'00 kronor i Norra Rörums, Hallaröds och Östra Sallerups kommuner synes också lågt vid jäm- förelse med angränsande kommuner. I övrigt äro förekommande ojämn- heter betydelselösa, då de avse endast smärre arealer.

Relativ skogstillgång. Relativa skogstillgången har vid den åsatta bonite- ten uppskattats till 0665 liksom år 1928. Den beräknade relativa kubikmas- san är 072. Anmärkningsvärt låg är relativa skogstillgången för vissa kom- muner i Frosta härad. Stora växlingar i resultaten tyda på osäkerhet i be- dömningen, särskilt för mindre arealer, vilket är förklarligt. I stort sett får dock uppskattningen anses nöjaktig.

• Sida 92
•  Original

IH. Taxeringsutfallet beträffande övrig mark och skogsbete.

Å sid. 31 har påpekats att bestämmelserna för uppskattningen av övrig mark och skogsbete överflyttats från skogsvärderingsinstruktionen till kom- munalskattelagen. De metoder, som gälla för värdesättningen av övrig mark och skogsbete höra också närmast samman med den för taxeringen av in- ägojorden föreskrivna värderingsgrunden. De sakkunniga hava likväl sam- manfört redogörelsen för taxeringen av övrig mark och skogsbete först efter motsvarande redogörelse beträffande skogsmark och växande skog.

Övrig mark.

Arealredovisningen. I avdelning II har arealredovisningen för övrig mark huvudsakligen berörts i samband med avvikelser vid jämförelse med riks— skogstaxeringen beträffande arealredovisning och bonitering av skogsmark. Därvid har bland annat påpekats hurusom skogsmark stundom torde hava redovisats som övrig mark eller att sistnämnda ägoslag stundom torde hava helt uteslutits vid fastighetstaxeringen. Av tab. 5 liksom av tab. å sid. 44 framgår även huru för helt län och område av lån övrig mark redovisats vid fastighetstaxeringen i jämförelse med riksskogstaxeringen. Avvikelserna böra bedömas i samband med dels uppgifterna i tab. 5 om arealredovisnin- gen för skogsmarken samt dess bonitering, jämförda med riksskogstaxerin— gen dels ock hela den i tabellen redovisade arealen, jämförd med totala land- arealen enligt den officiella statistiken. Vid sistnämnda jämförelse må be- aktas överst å sid. 43 gjorda påpekande beträffande arealredovisningen.

Som redan nämnts å sid. 43 visar fastighetstaxeringen i jämförelse med riksskogstaxeringen för hela riket ett underskott beträffande övrig mark med 59 381 hektar, medan år 1928 underskottet var icke mindre än 1 648 100 hektar. Inom de olika länen förekomma dock som förut nämnts i vissa fall betydande avvikelser. I Västerbottens, Västernorrlands, Värmlands, Örebro, Södermanlands, Östergötlands, Älvsborgs och Hallandslän motsvaras, efter jämförelse med riksskogstaxeringen, ett överskott eller underskott i arealen övrig mark till stor del av lika stort underskott, respektive överskott i skogs— marksarealen. Större brister i arealredovisningen för övrig mark (även för skogsmarksarealen) föreligga i Kopparbergs, Gotlands, Jönköpings, Krono-

• Sida 93
•  Original

Värdesatt areal och värde av övrig mark samt värde av bete å skogsmark.

Värdesatt övrig mark Skogsmark med särskilt betesvärde

L ä n Areal Värde, kr. Areal Värdeåbete,kr.

513112? 53312 summa håll;. 55322? 53.27... summa båt?...

Norrbottens . . . 5 412 100 100 3 928 400 07 172 525 5 2 300 00 Västerbottens . . 2 212 903 100 1 549 600 0'7 60 165 2 229 600 38 Jämtlands . . . . 1 994 134 100 2 610 000 1'3 217 848 8 68 800 03 Västernorrlands . 378 441 99 1 187 700 31 335 934 18 182 700 05 Gävleborgs . . . . 211 195 100 764 100 36 — 0 — — Kopparbergs . . . 530 316 100 840 000 1'6 53 119 3 21 800 0'4 Värmlands . . . . 172 064 84 710 200 41 61 800 5 21 200 03 Örebro ...... 98 406 100 716 01 to 73 171 048 32 148 100 09 Västmanlands . . 58 372 89 224 300 38 65 927 18 39 000 06 Uppsala ..... 43 889 98 417 000 9 5 166 [20 59 390 900 24 Stockholms . . . . 96 955 94 1 006 800 104 146 991 37 313 100 21 Södermanlands . . 65 676 100 864 200 132 114 773 35 474 600 41 Östergötlands . . . 89 035 93 1 049 100 117 312 719 56 1 779 000 57 Gotlands ..... 51 219 100 1 394 400 27"). 42 188 32 248 100 59 Skaraborgs . . . . 67 207 98 1 490500 22"? 78 886 25 625 800 79 Älvsborgs . . . . 186 136 89 1 323 3! 10 71 213 380 34 498 200 23 Jönköpings . . . . 165 328 94 903 400 55 563 778 94 6 739 600 120 Kronobergs . . . 147 396 100 1 364 600 93 373 514 71 1 496 100 40 Kalmar ..... 125 800 97 2 006 200 159 505 248 76 1 533 000 30 Göteborgs o. Bohus 148 703 99 2 115 800 142 59 165 40 153 300 26 Hallands ..... 86 120 98 1 162 400 135 61 988 30 127 500 21 Blekinge ..... 22 727 92 301 000 132 155 036 87 1 452 600 94 Kristianstads . . . 53 859 100 1 889 100 351 83 492 34 428 400 5'1 Malmöhus . . . . 9 795 89 2 216 300 2263 30 353 46 279 600 92 Hela riket 12 427 776 99 32 024 400 26 4 045 997 18 17 253 300 43

bergs, Göteborgs och Bohus samt Kristianstads län. Det största underskot- tet är 251 0/o i Gävleborgs län, vilket dock i viss mån motsvaras av ett över- skott i skogsmarksarealen.

Beträffande Gävleborgs, Kopparbergs, Gotlands, Skaraborgs m. fl. län har även förut omnämnts, att inom vissa kommuner bristfällig redovisning av övrig mark synes föreligga. Beträffande förstnämnda län påpekades, att orsaken till den bristande redovisningen av övrig mark delvis torde vara att söka i den omständigheten, att dylik mark, som icke tilldelats de olika fastig- heterna utan är av samfälld natur, icke medtagits i arealredovisningen. Arealbristen torde hava sin grund i samma förhållanden även i andra län, såsom Kopparbergs och Gotlands län.

• Sida 94
•  Original

Värdet. I förarbetena till skogsvärderingsinstruktionen till 1933 års all- männa fastighetstaxering framhöll domänstyrelsen, att lagen borde inbjuda till en försiktig värdering av övrig mark. Det ifrågasattes, att i en eller annan form meddelande skulle lämnas därom, att det eventuella värdet av övrig mark i varje fall skulle understiga det markvärde per hektar, som i tab. I till skogsvärderingsinstruktionen angivits för skogsmark av lägsta bonitetsklass (0 50) och för skogen åsatt rotvärdeklass. När t. ex. vid ett lotvärde av 4 kronor och en bonitet av 05 markvärdet enligt tab. I utgör 5 kronor, så skulle värdet av impediment understiga 5 kronor per hektar. Ehuru den ifrågasatta uppskattningsmetoden icke blivit lagfäst, torde den hava använts som vägledning vid uppskattningen av övrig mark i flera län.

Värdesättningen av övrig mark har blivit både mera allmänt tillämpad och i stort sett mera likformigt utförd vid 1933 års fastighetstaxering än vid 1928 års taxering. Som av närstående tabell framgår, har 99 0/0 av all redo- visad övrig mark blivit åsatt värde under det att vid 1928 års taxering en- dast 89 0/o uppskattades. Då även hela den redovisade arealen övrig mark är 1933 är betydligt större än är 1928, har i själva verket nära en fjärdedel ? större areal övrig mark blivit värdesatt än vid förstnämnda taxering. Totala värden och hektarvärdena äro 32 024 400 kronor och 26 kronor per hektar år 1933 mot 44 608 000 kronor och 46 kronor per hektar år 1928. Det är endast i ett fåtal fall, sammanlagt 171 kommuner inom riket, som övrig mark icke blivit värdesatt.

Något väsentligare påpekande om bristande redovisning eller utpräglad olikformighet i värdesättningen synes knappast finnas anledning göra. Med undantag för Värmlands, Västmanlands, Älvsborgs och Malmöhus län hava således 90 0/o och däröver av arealen övrig mark blivit värdesatta. Det höga hektarvärdet, 2263 kronor, i Malmöhus län torde bero på att naturlig betes- äng medtagits i arealredovisningen och värdesättningen. Resultatet av redo- ! visningen och värdesättningen av övrig mark, vilket i båda avseendena vid ; 1928 års taxering var mindre nöjaktigt, synes med nu nämnda undantag ;

|

fullt tillfredsställande.

Skogsbete.

Frågan om värdesättning för taxeringsändamål av skogsbetet har föranlett mycken diskussion. Enligt vid 1933 års taxering gällande bestämmelser skall, om rationellt skogsbruk bedrives å skogsmarken, betesvärde åsättas endast så framt betet plågar utnyttjas, men om rationellt skogsbruk icke bedriveså skogsmarken, vare sig det utnyttjas eller ej. Härvid utgår dock lagen från, att om ej betet plägar utnyttjas, det i regel saknas anledning att uppskatta detsamma.

I nyssnämnda tabell finnas även införda uppgifter länsvis över den skogs- marksareal, varå särskilt betesvärde uppskattats ävensom betets taxerade värde totalt och per hektar. Vid 1933 års taxering redovisades 4045 997

• Sida 95
•  Original

hektar skogsmark med betesvärde mot 5 247 429 hektar vid 1928 års taxe- ring. Taxeringsvärdet år 1933 är 17 253300 kronor eller 48 kronor per hektar (48 kronor år 1928). I Jönköpings län har betesvärde åsatts 94 0/0 av skogsmarksarealen och med ett värde av 1210 kronor per hektar, vilka tal såväl beträffande areal som värde äro de högsta i riket vid 1933 års taxering. Med undantag för Värmlands och Kopparbergs län har uppskatt- ning av betesvärdet ägt rum för över hälften av skogsmarksarealen i Svea- land och Götaland. För nämnda län och norrlandslänen med undantag av Västernorrlands län har ingen eller ringa del av skogsmarken blivit åsatt be- tesvärde. Minskningen i redovisad totalareal skogsmark med särskilt betes- värde kan också till omkring 80 0/o hänvisas till nu nämnda län.

I undersökningen angående 1928 års taxering utgingo de sakkunniga ifrå- ga om betet från beredningsnämndernas förslag. I föreliggande tabell har i så stor utsträckning som möjligt tagits hänsyn även till taxerings— och pröv- ningsnämndernas ändringar.

• Sida 96
•  Original

IV. Sammanfattning av de sakkunnigas undersökning.

Åker.

Vad först beträffar inägojorden, har de sakkunnigas undersökning givit vid handen, att större jämnhet och likformighet de olika länen emellan otvi- velaktigt uppnåtts i fråga om den allmänna taxeringsnivån. Alltjämt före- finnes dock mellan vissa län någon ojämnhet, som icke synes kunna för- klaras uteslutande genom olikheter i de rådande lokala förhållandena.

En tydlig tendens har i de flesta län framträtt till genomförande av en dif- ferentiering i åkerjordens värde vid små och stora fastigheter, ehuru den- samma gjort sig olika starkt gällande och olika förfaringssätt därvid kom- mit till användning. I allmänhet har syftet nåtts genom åsättande av olika enhetsvärden i överensstämmelse med taxeringsförordningens föreskrifter, men i åtskilliga fall i stället genom tillägg av särskilt byggnadsvärde för de mindre fastigheterna. Härigenom hava betydande ojämnheter i själva taxe- ringsförfarandet uppstått icke endast mellan de olika länen utan stundom även mellan skilda delar av ett och samma län. Det är önskvärt, att åtgär- der vidtagas för ernående av ett mera likformigt förfaringssätt härutinnan vid nästa allmänna fastighetstaxering.

De sakkunniga vilja tillika icke underlåta att framhålla, att en objektiv prövning av taxeringsresultaten beträffande inägojorden försvåras av brist på en detaljerad och uttömmande statistik över jordens saluvärde, med vil- ken de åsatta taxeringsvärdena kunde jämföras. Utredningen har visserli- gen kunnat verkställa jämförelser med lantbruksakademiens undersökningar angående åkerjordens saluvärde, men dessa undersökningar, som bygga på ett jämförelsevis begränsat material, kunna icke giva någon säker måttstock för jordvärdets faktiska storlek och dess växlingar vare sig mellan de olika länen eller, ännu mindre, mellan skilda delar av varje län.

Skogsmark och växande skog.

Arealredovisningen. Arealredovisningen har avsevärt förbättrats. I fler- talet län är totalresultatet sålunda i stort sett mycket tillfredsställande. En- ligt den i tab. 5 intagna jämförelsen mellan summa areal enligt fastighets- taxeringen och totala landarealen enligt officiella statistiken visa fastighets- taxeringens arealer ett underskott för hela riket av 1 256 231 hektar, mot- svarande 31 0/o. I viss mån förklaras underskottet av att undersökningen avser skattepliktig jordbruksfastighet och icke omfattar från skatteplikt un-

• Sida 97
•  Original

dantagen fastighet samt annan fastighet. I vissa län märkas emellertid där- utöver skiljaktigheter, som väsentligen måste bero på redovisningen av skogs- mark och övrig mark. Efter jämförelse för dessa ägoslag med riksskogs- taxeringens resultat och detaljundersökningar inom länen anses som mera anmärkningsvärda ojämnheter kvarstå följande.

För skogsmarken föreligga relativt stora underskott, växlande mellan 71 och 116 0/0, i Norrbottens, Skaraborgs, Jönköpings, Göteborgs och Bohus, Kristianstads och Malmöhus län. Av dessa län visa Jönköpings, Göteborgs och Bohus samt Kristianstads län avsevärda underskott även för övrig mark, så att den totala arealbristen uppgår till respektive 81, 104 och 78 %. Dess- utom har övrig mark redovisats bristfälligt i Gävleborgs, Kopparbergs, Värm- lands, Gotlands, Kronobergs och Kalmar län. I sistnämnda län visar övrig mark för fastlandsdelen särskilt stort underskott. För skogsmarken förelig- ger nära nog motsvarande överskott. Såväl skogsmark som övrig mark hava redovisats något för högt i Uppsala län.

Beträffande Norrbottens län torde de i länsredogörelsen omnämnda svårig- heterna för en fullgod arealredovisning väl förklara framkomna ojämnheter, vilket även är fallet med den starkt skiftande och svårbestämbara ägoslags- fördelning, som är utmärkande för Göteborgs och Bohus län. För övriga här nämnda län, där icke svårigheter av samma slag synas föreligga, anse de sak- kunniga särskild vikt böra läggas vid åtgärder för en förbättrad arealredovis- ning vid en kommande fastighetstaxering. I de län, där ekonomiska kartver- kets beskrivningar kunna användas för arealkontroll av deklarationsmateria- let är denna jämförelsevis lätt att åstadkomma, men även i övriga län, t. ex. smålandslänen, bör enbart en avstämning mot statistiska centralbyråns upp- gifter om kommunernas landareal i förening med detaljgranskning av skogs- sakkunniga med lokalkännedom i regel giva möjlighet till bättre arealupp- gifter än de nuvarande. Härvid förbise de sakkunniga icke, att även dessa officiella uppgifter stundom kunna vara jämförelsevis osäkra i de län, där det kartmaterial, på vilket de grundas, är mindre tillförlitligt.

Vid sådan kontroll kan förutsättas, att arealuppgifterna ofta äro mera osäk- ra för bondeskogarna, vilka i regel icke varit föremål för skogsindelning och där i övrigt tillgängliga kartor kunna vara bristfälliga och mindre användbara för arealredovisning vid fastighetstaxering. I sådana fall är det givetvis svårt att avgöra, hur fördelningen på skogsmark och övrig mark rätteligen bör gö- ras. I den mån en dylik kontroll verkställts redan vid 1933 års taxering kan det vara förklarligt, att ett avgörande om rättelse _i deklarerade arealer kom- mit att leda till en försiktig uppskattning av det värdefullare markslaget, d. v. s. skogsmarken. Vad de sakkunniga däremot finna mer anmärknings- värt är, att totalarealen stundom icke fullständigt upptages, utan att resterande övrig mark, som dock endast åsättes ett lågt redovisningsvärde, ofta angives till alldeles för låg areal eller rent av helt utelämnas. De i redogörelserna för flera län påpekade låga procenttalen för övrig mark tyda på att så skett i stor utsträckning. Det förefaller också, som om på detta sätt uppkommen arealbrist väsentligen även kan lokaliseras till bondeskogarna.

• Sida 98
•  Original

Det finnes anledning förmoda, att arealredovisningen i en framtid skall kunna göras fullt tillfredsställande med hänsyn till de icke alltför långt driv- na fordringar, som på grund av skogsmarkens ringa del av totala taxerings- värdet (jfr tab. 11) kunna behöva ställas på densamma för fastighetstaxe- ringsändamål.

Bonitet.

Boniteringen har i allmänhet skett likformigt inom länen, såväl kommuner som skogsägargrupper emellan. De höjningar, som sedan år 1928 verkställts i de flesta län, synas hava varit motiverade. För Västmanlands, Uppsala, Stockholms och Östergötlands län hava länsmedeltalen blivit högre än vid riksskogstaxeringen. Då skogsmarksarealen i dessa län visar smärre överskott, ligger det nära till hands att antaga, att boniteten skulle hava med utgångs- punkt från jämförelser med riksskogstaxeringen uppskattats högt. Hänsyn bör emellertid även tagas till sambandet mellan boniteten och relativa skogs- tillgången, vilken i samtliga fall torde hava blivit något underskattad.

Oaktat gjorda höjningar synes boniteten fortfarande efter jämförelse med riksskogstaxeringen vara underskattad i Norbottens läns kustland, Örebro, Gotlands, Skaraborgs och Kristianstads län. I de båda sistnämnda länen äro dessutom både skogsmarksarealen och relativa skogstillgången underskat- tade. Mera anmärkningsvärd synes boniteringen dock vara i de län, där tidi- gare boniteter nu sänkts, nämligen i Norrbottens och Västerbottens läns lapp- marker samt Jönköpings och Malmöhus län. Inom de båda förstnämnda om- rådena torde de skogliga förhållandena delvis vara ägnade att försvåra möjlig- heterna till en säkrare redovisning beträffande såväl bonitet som den sam- tidigt underskattade skogsmarksarealen. Inom Jönköpings och Malmöhus län, där även skogsmarksarealen avsevärt underskattats och relativa skogs- tillgången i varje fall icke överskattats, borde emellertid förutsättningar fin- nas för bättre anpassning av boniteringen till den genom bl. a. riksskogstaxe- ringen kända och angivna nivån för länen. Malmöhus län med ganska stora ojämnheter i boniteringen kommuner emellan utgör ett undantag från utta- landet om god likformighet i bonitetsuppskattningen.

Skogsägargrupper emellan synes, som nämnts, boniteringen inom länen hava blivit ganska väl genomförd. I Norrbottens och Västerbottens läns lappmar- ker tyder emellertid en jämförelse mellan skogsägargrupper på att bonde— skogarnas bonitet uppskattats relativt lågt, vilket även är fallet i Gotlands län. Av övriga ovan anmärkta län, där underskattning av boniteten torde föreligga efter jämförelse med riksskogstaxeringen, är åtminstone för Skara- borgs, Jönköpings, Kristianstads och Malmöhus län utmärkande, att större delen av skogsmarksarealen eller 72, 86, 88 och 87 0/o utgöres av övriga en- skilda skogar, huvudsakligen bondeskogar. Även om dessas bonitet i förhål- lande till övriga skogar inom länen skulle hava blivit riktigt avvägd måste underskattningen således i främsta rummet bero på för låg bonitet för hon- deskogarna. Särskilt framträder detta, då även underskattning av arealen förekommit för dessa skogar.

• Sida 99
•  Original

Rotvärde.

Såsom ojämnheter i nivån mellan länen hava i det föregående uppmärk- sammats den låga värdesättningen i Stockholms, Östergötlands och Värm- lands län. Av de ojämnheter, som påpekats vid jämförelse mellan skogsägar- grupperna, torde de låga värdena för bondeskogarna i Norrbottens läns lapp- mark och möjligen även i Västerbottens läns lappmark i märkbar grad hava påverkat taxeringsnivån i dessa län. I övrigt hava olikformigheter, särskilt mellan kommunvärdena, uppstått imera anmärkningsvärd omfattning inom Västernorrlands, Västmanlands, Gotlands, Göteborgs och Bohus, Kristianstads och Malmöhus län. I vad mån dessa i nämnvärd grad inverkat på rotvärdes- nivån inom länen, har icke med tillförlitlighet kunnat bedömas.

I länsredogörelserna har framhållits, att den vid 1928 års taxering särskilt framträdande olikformigheten i rotvärdena för allmänna skogar och bonde- skogar i vissa län i mellersta och södra delarna av landet numera väsentligen utjämnats. Inom de län i Götaland, där rotvärdesmedeltalet för bondesko- garna nu ligger lägre än länsmedeltalet, äro medeltalen för de olika skogs- ägargrupperna följande:

Rotvärde kronor L a n Krono— 211515! Bolags— Bonde— Samtliga

skogar skogar skogar skogar skogar Älvsborgs ............. 5'86 5'86 5'88 5'65 5'68 Jönköpings ............ 533 339 513 501 505 Kronobergs ............ 519 524 523 506 510 Kalmar ............. 5'42 5'61 5'19 523 525 Hallands ............. 574 582 588 555 558 Blekinge — . . . .. ........ 554 574 560 512 516 Kristianstads ........... 5'82 6'14 642 586 587 Malmöhus ............ 631 598 620 6-01 603

Sammanställningen bestyrker de uttalanden om ernådd större jämnhet i taxeringen, som gjorts i detaljgranskningen för dessa län. De ännu kvar- stående skillnaderna i lägre värden för bondeskogarna torde måhända, åt- minstone i vissa län, fortfarande förtjäna beaktande.

Relativ skogstillgång.

Liksom vid 1928 års taxering har relativa skogstillgången blivit ganska all- mänt underskattad. Förhållandet torde till stor del hava sin förklaring i den- na taxeringsfaktors natur och de allmänna förutsättningarna för en riktig avvägning av taxeringsvärdena år 1933. Relativa skogstillgången är nämli- gen den av värdefaktorerna, som är mest svårbestämbar. Stundom torde den

• Sida 100
•  Original

utnyttjas som en lätt tillgripbar regulator på totala taxeringsvärdet. Vid 1933 års taxering har man haft möjlighet att i stor utsträckning kunna åsätta skä— liga uppgifter för areal och bonitet ävensom att fastställa rotvärdeti enlighet med för taxeringen gällande bestämmelser. Taxeringen skedde emellertid un- der en tid, då för densamma gällande rotvärden mångenstädes ansågos väl höga och då saluvärdena för skogsfastigheter allmänt nedgått, så att de t. o. m. lågo under taxeringsvärdena. Under sådana förhållanden torde en justering av taxeringsvärdena på grund av en tidigare underskattning av sko- gens areal samt bonitet och relativa skogstillgång måhända förefallit mången omotiverat. I de fall sådana höjningar företagits av areal och bonitet, att to- tala taxeringsvärdet enbart därigenom skulle hava höjts, är det därför i viss mån förklarligt, om en samtidigt berättigad höjning av relativa skogstillgån- gen motverkats. I samma mån som övriga, säkrare bestämbara värdefaktorer genom föregående taxeringar bliva rätt fastställda, böra emellertid förutsätt- ningar skapas för en, åtminstone av nu nämnda förhållanden, mindre påver- kad bestämning av relativa skogstillgången.

Mera anmärkningsvärd underskattning föreligger fortfarande i Norrbottens och Västerbottens läns kustland samt Jämtlands, Västernorrlands, Gävle- borgs, Örebro, Västmanlands, Gotlands, Skaraborgs, Älvsborgs, Kalmar, Gö- teborgs och Bohus samt Kristianstads län. Underskattningen i Götaland av- ser med hänsyn till skogsmarksarealens fördelning huvudsakligen bonde- skogar.

De sakkunniga tveka icke att beteckna relativa skogstillgången som en svårbestämbar faktor vid den använda taxeringsmetoden, om icke särskild uppmärksamhet ägnas denna detalj i fastighetstaxeringsarhetets tidigaste skeden. Det alltmer beaktade sambandet mellan denna faktor och boniteten anse de sakkunniga böra föranleda, att i länsanvisningarna allmänt angivas för uppskattningen tillämpliga normalförråd för inom länet förekommande boniteter. I de flesta län torde de länsskogssakkunniga med utgångspunkt från de vid 1933 års fastighetstaxering erhållna siffrorna för relativa skogs- tillgången kunna med stöd av lokalkännedom för varje kommun göra vä- gande uttalanden angående behovet av eventuell justering, vilka uttalanden kunde tjäna till viss ledning. I övrigt är för taxeringens nöjaktiga genom- förande i denna del särskilt angeläget, att skoglig sakkunskap i tid, d." v. s. redan i beredningsnämnderna, ställes till förfogande för taxeringsarbetet.

Övrig mark och skogsbete.

I fråga om uppskattning av övrig mark och skogsbete få de sakkunniga hänvisa till den kortfattade redogörelsen å sid. 86—89.

• Sida 101
•  Original

TABELLER

• Sida 102
•  Original

enligt beredningsnämndernas förslag och efter prövningsnämn- dernas beslut.

3

4

6

D ä. r a. v Tomt- Jordbruks- , Skogs- och t Sum.” _ L 5. n värde, Skogs- . ÖVTlgI' värde, industri- axermgs markens Jordbruks- väl-de, varde, värde, värde, 1 000 kr. 1 000 kr. 1 000 kr. 1 000 kr. 1 000 kr. 1 000 kr. Norrbottens län 1a 109 7058 18 4073 91 2985 64 4658 2535 174 4251 13 110 0267 18 3521 91 6746 63 7092 2535 173 9894 Västerbottens » a 141 9609 28 920-5 113 0404 105 5701 849"? 248 3802 b 142 4386 28 4354 114 0032 100 2104 8492 243 4982 Jämtlands » a 107 9650 28 5429 79 4221 95 6220 4846 204 0716 b 107 6451 28 4192 79 2259 95 0182 4846 203 1479 Västernorrlands » a 155 6331 27 9347 127 698'4 88 5098 1 2472 245 3901 b 154 8149 27 8744. 126 9405 87 7759 1 2472 243 8380 Gävleborgs » a 162 7683 28 2008 134 567'5 100 1594. 2 1295 265 0572 D 162 8605 28 1425 134 7180 100 9275 2 1295 265 917'5 Kopparbergs » a 183 5435 31 9392 151 604'3 116 1705 1 7274 301 4414 b 184 6956 31 7992 152 8964 116 861'5 1 7274 303 2845 Värmlands » a 201 0184 33 706”! 167 3117 133 6978 1 0612 335 7774 b 201 2187 32 6425 168 5762 134 8583 1 0612 337 1382 Örebro » a 171 3908 15 4671 155 9237 55 9209 1 2673 228 5790 D 171 3208 15 4309 155 8899 56 4296 1 267—3 229 0177 Västmanlands » a 128 1967 10 2293 117 967'4 36 2920 4450 164 9337 b 129 3335 10 181'3 119 1522 36 3698 4450 166 1483 Uppsala » a 129 8445 7 5798 122 2647 28 2232 1 0495 159 1172 b 130 2256 7 5652 122 6604 28 1485 1 049-5 159 4236 Stockholms » a 165 0563 10 0343 155 0220 34 7301 14 8077 214 5941 D 167 6047 10 2045 157 4002 35 5675 11 6694 214 841'6 Södermanlands » a 161 1195 11 8690 149 2505 51 5874 4266 213 1335 D 161 0353 11 7479 149 287'4 50 8134 4266 212 2753 Östergötlands » a 280 9580 17 8205 263 1375 66 8462 1 5579 349 3621 b 283 4706 17 8114 265 6592 67 0139 1 5579 352 0424 Gotlands » a 56 9437 3 2752 53 6685 9 8646 4038 67 2121 b 58 1804 3 2115 54 9689 10 0302 4038 68 6144 Skaraborgs » a 286 6996 12 6995 274 0001 40 9742 1 611-1 329 2849 _ b 289 5268 12 7566 276 7702 42 0175 1 6111 333 1554 Alvsborgs » a 237 3873 23 3064 214 0809 55 4849 2 6004 295 4726 D 238 3731 23 1276 215 2455 56 3404 2 6004 297 3139 Jönköpings » a 173 6995 22 9534 150 7461 66 4179 8697 240 9871 b 173 8124 22 8338 150 9786 66 1178 8697 240 7999 Kronobergs » a 121 3656 19 3816 101 9840 51 791-5 1 9381 175 0952 b 121 191'6 19 3401 101 8515 51 2539 1 9381 174 3836 Kalmar » a 193 3986 24 081'4 169 317"? 71 6762 1 6040 266 67855 b 194 1273 24 1749 169 9524 71 8910 1 6040 267 6223 Göteborgs o. Bohus » a 141 3469 5 6082 135 7387 10 8100 7 2142 159 3711 b 141 8388 5 6526 136 1862 10 9802 7 214-2 160 0332 Hallands » a 178125'2 8 796—8 169 3284 16 0945 1 1487 195 53684 b 178 6139 8 7945 169 8194 16 0874 1 148-7 195 8500 Blekinge » a 83 8026 7 618-3 76 184'3 17 457'0 1 1424 102 4020 b 83 9536 7 6153 76 3383 17 4295 1 1424 102 5255 Kristianstads » a 306 6310 12 214-8 294 4162 26 8555 2 2907 335 777'2 I) 305 3122 12 1308 298 181'4 26 6470 2 2907 334 2499 Malmöhus » a 573 3576 4 1783 569 1793 10 8823 1 8647 586 1046 D 575 7688 4 0906 571 6781 10 8697 1 8647 588 5032 Summa för rikets a 4 451 9184 414 7660 4 037 1524 1 356103'8 49 9944 5 858 0166 landsbygd b 4 467 3895 412 3348 4 055 0547 1 353 3683 46 8561 5 867 6139

1 a = beredningsnämndernas förslag; b = prövningsnämndernas beslut.

• Sida 103
•  Original

Tab. 2. Uppgifter för varje landskommun enligt 1933 års allmänna

fastighetstaxering. 1 2 | 3 4 5 s 7 | 8 9 10 11 ' " d '” r . .. EZSZÄäZTkE ;? w Taxenngsvarde, 1 000 kronor "==" w Län, härad och 55 å % J d Därav värde & kommun 9 a' & or - .. Skogs- "' (» sar- Skogs- Åker mark %% & % blyg skogs— »övrig skilda. värde =%- g v r mark mark» för- box måner Stockholms län. Frösåkers härad. Forsmark ...... 690 21 0 208 269 336 5062 120' 6 1'4 — 277'9 Valö ........ 670 209 151 274 3'26 2042'2 211'9 1'1 — 573-5 Hökhuvud ..... 670 23 4 15? 2-99 331 1 4136 173' 1 8—3 5-0 5113 Börstil ....... 730 240 177 2-52 411 36195 2586 2-8 0-2 701-4 Gräsö ........ 890 216 360 2-44 386 9947 148 2 57-3 3-1 371-9 Harg ........ 730 22 & 21'8 275 3131 1 7568 288 0 5-3 185 6451 Edeho ....... 750 248 18-4 2-75 3'86 22714 212 0 4'6 810 6353 Närdinghundra härad. Bladåker ...... 700 14 1 23-0 2'58 239 8558 83 7 — — 282 5 Faringe ....... 730 18 0 127 2155 294 1 2656 69 5 0- 250 6 Almunge ...... 690 224 177 270 3'58 25943 218-3 171 0— 811-5 Knutby ....... 730 196 159 287 3-01 20768 172-1 140 — 609-1 Edsbro ....... 720 245 166 2-85 370 15803 157-9 2-2 1-5 4592 Ununge ....... 670 249 165 2'87 3'69 10723 1395 1'6 — 432-1 Väddö 0. H äverö sklg. I—Iäverö ....... 930 248 175 253 4-23 2147'6 2252 — 1—o 505'6 Singö . . ...... 880 210 374 2-27 398 393-3 872 7- 8-0 100-o Väddö ....... 790 279 138 276 4-30 2718-5 222'8 % 72-7 554-1 Bra 0. Vätö sklg. Björkö-Arholma . . 830 255 187 250 448 5439 668 1'1 11'1 211'9 Vätö ........ 880 284. 259 274 4'48 1037-7 92-9 1'6 160 2782 Roslags-Bro ..... 770 25-4 76 2-75 4-00 2891-2 162-5 3-9 23-3 483-0 Lyhundra härad. Söderby-Karl . 720 230 64 2-75 3'69 23143 1604 1-4 249 4799 Estuna . . ..... 760 225 7'8 2'85 3-54 19758 67-4 63 173 2265 Lohärad ...... 710 211 14'8 269 938 12800 68-2 86 167 207 s Malsta ....... 770 267 se 2-9s 406 492-5 195 1-7 — 67-7 Husby-Lyhundra 770 232 98 271 365 13088 552 33 — 193'2 Frötuna o. Länna sklg. Frötuna __ ...... 750 270 21-0 2-77 418 17204 1639 7-1 346 4496 Rådmanso ..... 760 274 353 2-75 443 12867 103-1 7-3 17-9 335'8 Blido -------- 1300 244 491 2-30 449 10375 5113 21'6 173 1372 Lanna ....... 860 267 206 276 422 25131 209-9 4-7 143-4 660-5 Sjuhundra härad. Skederid ...... 690 231 12 1 268 368 1 124'6 66 3 02 200 2367 Rö ......... 750 247 21 2 287 3'68 9059 57 6 2-3 _ 240-1 Rimbo ....... 770 273 94 285 404 15314 116'7 3'4 610 2772 Fasterna ...... 760 24-4 180 306 3-41 17560 154-7 109 807 4493 Långhundra härad. Kårsta ....... 820 22 3 249 2-49 388 12163 671 1-4 0-5 2324 Nar-tuna ...... 750 196 18 1 2'58 930 14651 51-4 0-4 _ 177-7 Gottröra ...... 650 209 8-4 802 3-11 1075'6 65-4 — 150 2053

• Sida 104
•  Original

1 2 3 4 5 6 7 | 8 | 9 | 10 | 11 . .. d. & u . gfcäääiali; gg w Taxeringsvärde, 1 000 kronor ou' w Län, härad och g g & % Därav värde 5 S= ..- 9== - .. kommun Åker Skogs- E ; g 5- å?å_ sar-» Skogs- mark 3 ” 9 .. skoge- »övrig skilda. värde & >-- varde k» f.. (ax,, mark mar er- 5 o måner Husby-Långhundra 660 16' 8 145 269 271 1 5038 787 02 — 248 7 Östuna ....... 740 23' 1 117 295 335 1 1703 621 — 45 244' 5 Lagga ....... 800 21 8 86 287 324 1 4657 465 1'6 2-0 199 3 Ärlinghundra härad. _ Alsike ....... 830 31 6 12' 0 3-11 435 1 0182 618 04 100 317 6 Knivsta ....... 850 27 8 4 0 2-95 412 1 291-4 660 — 37'0 253'1 Vassunda ...... 730 252 115 255 448 12494 279 05 100 954 Haga ........ 770 32'6 102 292 4'84 6168 280 0—3 — 100-7 S:t Olof 0. S:t Per . . 840 298 66 295 455 12188 535 0'3 67'2 231'8 Norrsunda ..... 830 306 91 294 4'48 11756 499 29 535 2283 Husby-Ärlinghundra . 790 260 62 274 411 15310 47'4 0'7 2370 1808 Odensala ...... 840 271 8-8 2-96 398 19291 66'6 14 — 293-2 Seminghundra härad. Vidbo ....... 670 200 10'8 3-01 289 7756 305 — 0-1 1290 Skepptuna ----- 770 194 84 281 302 15362 297 — — 127-7 Lunda ------- 740 227 91 2-90 340 10059 453 —— — 203-2 Frösunda ------ 840 277 137 2'85 4'18 13355 584 0—1 8 7 241-3 Orkesta ....... 790 27-4 142 2-90 423 7565 255 1-4 355 107-0 Marklm ------- 730 244 9-9 283 368 820-3 296 —— 112-4 Skånela ------- 750 238 16'8 2'83 3'56 11670 441 — 22-0 163-4 Vallentuna härad. Hammarby ..... 950 294 6-4 2-76 460 11995 26-4 08 2360 110-2 Fresta ------- 1 120 26 8 40 272 421 1 159-2 284. 0'4 2177 1281 Vallentuna ..... 820 272 147 2'63 451 22110 772 3-7 997 2256 Vada -------- 770 263 168 2-73 415 528-4 26'6 0-4 6-0 1308 Augarn ------- 830 274 121 2-75 429 5794 257 — 2 3 850 Össeby- Garn 780 263 258 266 408 20056 1638 4-3 183 594'6 Åkers sklg. . Riala ........ 730 237 226 3-07 331 12359 117-1 45 3 0 428-0 RoslagS- Kulla . . . . 880 292 234 297 421 8752 715 3-2 172 2 279-4 Ljusterö ...... 1160 283 285 2-55 474 2154-9 141-7 79-5 3125 4940 Österåker ...... 870 292 215 2'80 449 29834 227-1 237 4090 7902 Värmdö sklg. Värmdö ....... 940 273 289 2-51 469 43364 231- 1 52 s 1301- s 9232 MöJa ........ 1 690 205 343 1-97 450 6375 55 o 13 2 106 0 187 0 Djurö ....... 1390 21-3 332 2-01 444 1 2387 658 329 2150 198 1 Ingarö ....... 1 120 225 34'6 2-19 441 1 378-5 832 34'6 399-5 378 7 Gustavsberg ..... 1170 277 272 250 474 8834 396 10'6 2203 1982 Bo ......... 1270 279 222 2-50 473 6355 470 6-7 980 2500 Danderyds sklg. Östra Ryd ..... 970 326 122 2-84 448 21070 1525 3—3 4385 6433 Solna ........ 1530 297 129 271 4-75 30113 88 0-4 25383 482 Stocksunds köp. . 1 150 — — — 17'0 —- -— -— Danderyd ...... 1380 307 21— 3 2-07 484 5239 12'6 622 110-5 1568 Täby ........ 970 279 48 2-5 4'76 17205 753 0-7 — 260'4 Sollentuna härad. Ed ......... 1 150 340 8 5 309 4'78 1 5401 86-1 19 1720 4911 Sollentuna ..... ' ' 1 9923 ' ' '

• Sida 105
•  Original

1 2 | 3 4 5. 6 7 | 8 | 9 | 10 | 11 - .. P » E:?äräåzzaf; : å): Taxeringsvärde, 1 000 kronor Om. w w Län, härad och g E & % Därav värde 15. kommun Åker Skogs- E' E.. in: & 1? 011115- sär- Skogs- mark $ ” 9 rud ' skogs- ”övrig skilda. värde E%"; var 6 mark mark» för- box måner Järfälla ....... 1160 309 6'8 2'83 482 18858 755 17 186-7 360-3 Spånga ....... 970 348 215 284 525 18679 510 7-7 2596 3310 Hässelby villast:s köp. — — — _ — — — — — — Färentuna härad. Lovö ........ 1140 378 188 3-10 525 10435 460 52 — 2760 Skå ........ 1250 2863 184 2'68 515 16414 154 2-4 2269 53-4 Sånga ....... 1130 31'6 15'8 297 4'96 18919 269 3-2 2202 1267 Hilleshög ...... 1010 361 180 3—17 499 873-5 204 2-5 2165 73'8 Färentuna ..... 1220 332 125 3-05 488 14019 184 1-7 74'6 78-5 Munsö ....... 1030 341 109 3-01 4'89 13122 324 0-5 421 1278 Ekerö ....... 990 354 107 292 522 21879 648 4-2 2855 3289 Adelsö ....... 1190 340 55 2-96 493 11793 647 — 20 263-3 Svartlösa härad. Nacka ....... 860 27 2 21 6 2-75 426 428-5 605 5-0 300 2505 Saltsjöbadens köp. . . 1590 352 757 300 500 93-7 4-3 38-4 _ 28-2 Huddinge ...... 1190 327 223 2-97 474 30421 2310 408 3831 7504 Botkyrka ...... 870 340 229 3-20 469 23852 1352 10.9 3594 6240 Salem ....... 940 364 160 3-17 494 16578 121-9 243 1651 6812 Grödinge ...... 950 282 170 293 405 3277'6 180-2 124 2168 6029 Öknebo härad. Östertälje ..... 990 401 163 344 500 7625 552 0 8 32 2 233'8 Västertålie ----- 990 384 111 3-45 476 650-3 484 05 50 1912 Tveta ....... 950 308 148 3-02 437 12847 70'4 12 100 2814 Turinge ....... 950 304 153 3-03 434 2568'8 1960 6—1 2152 7560 Vårdingc ...... 930 246 176 2-72 396 24133 132-2 285 2229 522'8 Överjärna ------ 1020 274 234 282 417 17677 75-7 25 226 286-6 Ytterjärna ..... 890 274 200 2-75 429 17853 628 17 3540 2352 Sotholms härad. Sorunda ...... 980 271 218 2-76 429 52778 230-7 7-7 1165 8216 Västerhaninge- - . . 1040 293 252 2-76 460 3403-4 169-9 375 2670 5882 Österhaninge . . . . 990 279 309 2'63 459 31470 199-2 380 150-9 752-4 Tyresö ....... 850 251 423 2-24 482 687-2 801 206 231 2267 Dalarö ....... 1470 275 462 253 473 261-2 144 0-9 682 550 Nämdö ....... 970 201 579 1-99 436 262'6 17-9 1-4 852 549 Ornö ........ 750 241 443 2'36 424 487-4 936 307 1038 3461 Utö ........ 680 208 320 1-99 450 368-6 541 100 389 199-9 Muskö ....... 830 284 410 2-50 450 573-6 466 219 328 1771 Ösmo ........ 920 322 28-4 2-96 464 39188 240-0 433 4187 7565 Nynäshamns köp. . . 1070 300 536 2-75 475 953 127 99 150 426 Torö ........ 750 261 25 2 2-50 450 412-2 416 159 791 137- 6 Uppsala län. Bro härad. Bro 0. Lossa . . . . 830 34'4 5'5 3'07 4'78 26709 1540 1'1 3156 5115 Stockholms-Näs . . . 790 353 86 300 502 10395 535 07 1020 240-0 Västra Ryd ..... 800 329 4-8 3-00 469 12537 955 0'6 665 3168 Håbo härad. Håbo—Tibble ..... 760 30-7 4'8 288 472 11105 674 0-6 15-2 280-6 Håtuna ....... 750 314 102 2-70 446 14504 806 1'6 300 4480

• Sida 106
•  Original

1 2 | 3 4 5 6 7 | 8 | 9 | 10 | 11 - .. ? u:- Eå'färääzafre 25: Taxeringsvärde, 1 000 kronor , . d- . w w Län, härad och 55 å % J Därav värde å. kommun ” =O- 9" ord- . Skogs- " o ** sär- Skogs- Åker mark 55 " S* bli?;låi' skogs- »öv-rig skilda. värde % "; va mark mark) för- on månar Häggeby . ..... 720 354 116 2-91 500 7703 31-4 03 440 1228 Skokloster ..... 690 297 142 2-55 501 7152 329 1-0 850 1136 Övergran ...... 790 326 7-0 2-93 481 2007'8 92-2 3-5 152-0 3754 Yttergran ...... 880 34-6 49 304 494 4794 20-3 02 510 842 Kalmar ....... 820 32-3 61 2-92 4'89 913-5 309 01 85 1233 Trögds härad. Hacksta ...... 770 324 110 3-06 450 822-4 129 — 110 471 Löt ........ 770 325 5—9 298 475 11368 151 — 350 525 Villberga ...... 800 287 9—9 2-72 441 16517 131 — — 39'3 Husby-Sjutolft . . . 760 318 8'1 294 470 13732 244 4-1 63-15 645 Litslena ....... 750 335 109 3-00 481 22524 912 5-4 250 4728 Härkeberga ..... 780 33'8 41 304 477 9170 208 26 40 770 Boglösa ....... 790 313 101 3-01 448 15452 304 04. — 139'9 Lillkyrka ...... 740 306 68 3-08 428 661-7 176 0-1 1-7 56-7 Vallby ....... 810 351 8-2 3-03 432 13473 554 0-5 140 2172 Arnö ........ 790 349 6-0 302 500 4811 453 0-4 256 1557 Kungs-Husby . . . . 760 336 100 289 495 9761 41'6 08 205 1525 Veckholm ...... 770 34-7 54 3-07 4'81 20497 599 0-4 54-0 199-4 Torsvi ....... 760 353 106 239 520 462-8 330 1-2 317 1882 Åsunda härad. Enköpings—Nås - - - 700 350 975 293 4'76 10716 427 0-5 305 1096 Teda ........ 710 334. 9-3 3-14 459 7339 252 0-2 9-5 929 SYinnegarn ----- 790 31-4 128 2-93 474 10129 143 — 3-0 62-5 Tillinge ------- 740 297 1370 2-82 465 27224 584 0-3 50 2152 Bred ........ 650 247 6-1 2-65 410 10977 260 — 400 828 Sparrsätra ----- 770 270 146 2-65 436 1587-5 250 0-1 — 826 Vårfrukyrka ----- 760 318 11'8 2-92 433 23672 53-5 08 150 1693 Lagunda härad. 1 Långtora - ----- 780 281 7-2 2-91 427 13464 126 — — 58.7 . Nysätra ------- 680 245 106 2-84 374 15079 829 06 3-5 3405 ] Bisk0pskulla - - . . 760 262 4-8 252 4-62 12258 150 —— -— 62'6 . Fröslunda ...... 780 257 8-9 2-34 433 7554 8-7 0-2 55 223 | Giresta ------- 740 263 7-3 2-52 449 1031-15 151 0-5 — 32-6 ! Hjälsta ....... 760 275 169 253 4-57 11240 92 2-0 47 18-0 , Kulla ........ 730 313 125 2-77 477 654'8 9-4 0-9 — 246 1 Holm ........ 650 346 161 2-99 500 3920 7-4 03 — 14-2 Fittja ....... 730 254 117 251 4'61 5292 6-5 0-3 _ 14-9 ! Hagunda härad. : Gryta ....... 690 281 14-7 2-56 4-72 10811 454 1-3 6-6 1626 ! Balingsta ...... 770 319 100 2-97 462 986-7 192 0-2 — 736 . Västeråker ..... 710 272 236 271 454 4809 4-4 — — 156 i Dalby ....... 760 294 154 2-73 464 978-7 188 — — 63-5 ! Ramsta ....... 730 301 6-7 2-31 444 818-6 254 0-2 — 78-8 * Hagby ....... 740 230 49 2-52 399 8532 253 01 — 81'0 ' Skogs—Tibble . . . . 720 242 114 261 3'97 12955 1027 17 — 3325 | Åland ....... 730 249 124 2-60 420 688-9 609 1-3 — 182-7 ? Järlåsa ....... 710 254. 152 284 380 12127 1554 3-6 1.2 5056 i Ulleråker-3 härad. ; Bondkyrka ..... 970 351 130 275 542 15688 489 4-6 100 26613 ; Uppsala-Näs . . . . 760 284 101 2-53 479 824-1 439 3-3 0-2 202'6 '

• Sida 107
•  Original

1 2 | 3 4 5 6 7 8 9 10 11 - .. Q » E:??ÄåZFIEE gå: =, Taxeringsvärde, 1 000 kronor fn 59 Län, härad och g g g % Därav värde 8. kommun Åker Skogs- E— i. &: &: ggg; sär- Skogs- mark 8 " 0 .. skogs- »öv'rig skilda. värde &... varde m k k» f.— OXQ ar mar or- ” 0 måner Vänge ....... 710 273 167 2-71 438 14845 700 3-2 140 3341 Läby ........ 740 267 119 244 4'68 4239 18'4 1-0 1-9 97-1 Börje ........ 720 268 137 2-62 445 15201 601 50 155 244-1 Bälinge härad. Jumkil ....... 640 26'8 16 6 2-81 407 1 0845 1474 10 9 — 616- 9 Åkerby ....... 820 256 16- 7 2-96 386 724-1 111 1 0 _ 45 0 Bälinge ....... 710 283 155 3-04 395 41761 156-2 276 281 8726 Skuttunge ...... 680 276 1177 2-88 411 20605 119-2 7-4 5379 Vaksala härad. G:a Uppsala . . 790 31- 4 11 3 2—97 456 20279 353 -— 50 7 149-7 Vaksala ....... 790 27 3 10- 8 2—77 422 2 094-4 41'6 — 60 5 144-9 Danmark ...... 790 277 149 2-66 454 23653 580 4-2 180 2600 . Rasbo härad. Fundbo ....... 750 255 9-5 2-73 420 16573 812 4-7 469 2850 Rasbo ....... 700 238 100 267 380 30435 160-2 1-9 552 6461 Rasbokil ...... 660 239 120 2-79 365 11226 120-1 2-3 421 4334 Norunda härad. Björklinge ..... 660 28- 0 25 3 3-12 395 2 1895 1568 50 2 13 5 804-4 Viksta ....... 610 28 2 17 7 3—19 379 1 543-4 958 20 3 4 8 506-9 Tensta ....... 630 297 117 3-28 387 22146 186-7 7—4 220 6849 Lena ........ 610 255 9-9 2-71 404 11605 974 1-9 200 3909 Ärentuna ...... 700 283 7-3 285 426 12312 40'8 0-1 1-2 1878 Olands härad. Stavby ....... 680 237 9-9 2-92 350 14570 931 3-5 305 294-9 Tuna ........ 720 182 137 2-72 323 17842 455 0-4 22.0 1636 Ekeby ....... 690 234 128 3-31 296 1400'8 112-5 2-6 6-0 371-1 Skäfthammar . . . . 670 250 10'8 3—02 349 550-8 741 2-3 %% Alunda ....... 730 234 118 284 3'56 39199 1826 4-2 323 7147 Morkarla ...... 680 262 183 3-41 324 9856 161-7 4-1 10 5294 Dannemora ..... 700 254 169 303 3'55 9916 1041 85 381 3274 Film ........ 640 230 252 2—94 332 14013 163 2 125 623 5656 Tegelsmora ..... 770 26'2 208 306 365 17439 1717 38'4 54 5829 Österlövsta . . . . . 740 251 216 3-00 557 35927 4212 9-2 859 12472 Hållnäs ....... 660 228 184 268 3'68 21323 369-8 107 6-2 92379 Örbyhus härad. Vendel ....... 710 226 8'8 2-94 33-45 42295 212-5 370 66 7531 Tierp ........ 710 276 1277 3-06 390 83122 553-3 499 592 20285 Tierps köp ...... 1410 — 100'0 — — 250'4 — 1'6 — — Söderfors ...... 620 277 158 2-98 400 5304 1350 28 33 6245 Tolfta ....... 720 279 117 501 398 16592 2456 192 155 724'0 Västland ...... 710 252 111 3-00 376 28171 308-5 100 26'8 1019-8 Alvkarleby ..... 820 317 117 3-02 450 23052 467 4 2-4 2234 1926-4 Södermanlands län. Jönåkers härad. Tuna ........ 810 334 233 293 504 13944 _755 11 6 169 3696 Lunda ....... 830 319 240 2-99 458 24106 1326 11 2 288 671- 2 Kila ........ 790 380 18-0 3-50 469 2626-4 3868 37 9 510 1 7330

• Sida 108
•  Original

TAB. 2 (forts.). UPPGIFTER FÖR VARJE LANDSKOMMUN. 1 2 | 3 4 5 6 7 8 9 10 11 - .. ? 9 525135??? gg w Taxeringsvärde, 1 000 kronor 03 nu Län, härad och 53 g % Därav värde å. ... = . _ kommun Åker Skogs- g ';. & & lgh-011112 _ sar- Skogs- mark 3 : Q .. de skogs- rövrig skilda. Värde % o var mark mark» för- dox måner Björkvik ...... 790 410 117 400 4'43 48445 4633 14'9 1249 17505 Halla ........ 790 385 109 3-53 475 6535 27'0 15 480 1132 Nykyrka ...... 720 392 104 3-50 475 697-1 34-0 2-5 179 1130 Stigtomta ...... 810 390 132 352 475 29303 116-3 132 104-1 574'3 Bårbo ....... 770 396 116 3-50 475 10666 509 2-9 736 2587 Bergshammar . . . . 840 351 257 297 508 11854 428 7-4 154 2029 Tunaberg ...... 830 360 330 298 515 18234 209'8 344 301 9309 S:t Nikolai ..... 860 426 237 324 566 31323 207-9 141 1086 %% Rönö härad. Svärta ....... 760 335 245 305 472 17584 172-0 175 195 7199 Helgona ...... 840 383 245 325 502 1140-3 607 52 6-0 3011 Råby-Rönö ..... 780 331 187 334 420 14453 825 6-0 320 4104 Runtuna ...... 750 318 141 345 392 20125 892 4'2 455 3682 Lid ......... 720 291 207 3'18 400 9220 688 62 7-0 3188 Ripsa ........ 670 332 214 3-50 403 858-9 1145 9-4 189 5425 Ludgo ....... 780 325 179 3—43 407 1685'8 128-0 8-7 626 5081 Spelvik ....... 800 309 168 3—52 397 5596 87 0—6 159 334 Bogsta ....... 780 392 115 371 459 854-9 638 20 56-0 207'5 Sättersta ...... 820 373 1371 341 4'68 780-3 598 30 — 240'9 Tystberga ...... 740 356 275 3-16 488 18651 161-9 201 . 157 6582 Bälinge ....... 700 354 346 502 4'78 16137 1582 31'5 943 5864 Lästringe ...... 810 381 170 348 472 8336 814 46 — 284'7 Torsåker ...... 740 280 188 311 400 7008 571 56 42 1774 Hölebo härad. Västerljung ----- 790 338 256 288 512 18536 179-1 201 886 5827 Trosa-Vagnhärad . . 750 354 249 296 510 28591 1866 183 1698 7182 Mörkö ....... 720 299 339 2-52 499 14169 685 101 769 280-3 Holö ........ 800 324 224 2-87 490 25805 1165 6-9 853 4055 Daga härad. Frustuna ...... 870 314 145 301 454 23720 1532 206 373 6899 Kattnäs ...... 820 319 179 305 4'48 = 586-0 239 137 145 123-7 Biörnlunda ..... 840 346 8-9 3-24 453 29452 1803 396 1048 8351 Gryt ........ 820 314 192 318 416 24248 1957 344 1584 8263 Gåsmge ....... 820 327 152 3-31 424 24339 1952 299 [463 7649 Dlllnäs ....... 850 279 330 2-91 399 5818 530 122 197 3562 Selebo härad. Taxinge ....... 710 41'8 14'8 3-45 525 8057 104-3 34 50 5153 Kärnbo ....... 790 401 189 307 558 10583 956 3-3 230 4579 Ytterenhörna 790 367 177 2'88 547 12126 1051 4-1 1198 3767 Överenhörna . . 770 419 14'9 3-16 569 707-0 566 1-4 670 2934 Toresund ...... 720 392 172 307 549 20033 1355 53 265 5344 Ytterselö ...... 860 418 94 3-23 553 18886 101-3 3-5 1740 2864 Överselö ...... 760 417 115 323 552 22967 831 2-2 103-0 2994 Aspö ........ 730 394 146 301 560 931-0 686 2-4 297 2119 Åkers härad. Helgarö ....... 690 369 114 301 535 693-0 306 1-1 10-2 112-3 Fogdö ....... 720 349 162 287 542 18371 559 3-3 21-0 231-0 Vansö ....... 740 335 167 288 544 12397 209 1-2 4-0 87-3 Harad ....... 750 31'6 109 3-16 447 1324'8 111-7 4'2 _- 54% Strängnäs landsk. . . 730 379 145 299 545 13976 103-0 4-7 — 431'2

• Sida 109
•  Original

1 | 2 | 3 | 4 5 6 7 | 8 | 9 | 10 | 11 . .. P & g:fä$%ägfgf ; ? Taxeringsvärde, 1 000 kronor 50? w %, Län, härad och E_B & ;? Därav Värde 9. kommun m 9" a' 9" Jord- .. Skogs- a " g " sar- Skogs- Åker mark & 5 % bruks- skogs- lövrig skilda värde _...- varde .. o o mark mark) for- ” GX maner Åker ........ 760 325 23'2 3'06 455 22317 209-0 186 113 11845 Länna ....... 740 327 118 321 444 16290 1884 7-1 06 10747 Villåttinge härad. Dunker ....... 770 343 209 3-30 443 2 618' 2 260' 3 21-4 89 4 1 146' 3 Lilla Malma ..... 770 31'8 10'6 3'15 4'45 1 889 7 145 8 27 18' 0 472' 3 Malmköpings köp. . . 900 337 150 300 500 594 30 02 50 135 Hyltinge ...... 770 339 162 300 486 1485 2 152-3 14'9 1185 6483 Helgesta ...... 780 31-6 7-2 300 450 1 690' 9 989 19 244' 5 3620 Årdala ....... 760 332 195 339 416 1588 7 1048 2-7 399 4318 Forssa ....... 690 327 10'6 3-20 433 890-5 841 31 363 4941 Flen ........ 800 40'4 102 342 515 1 1443 1036 39 2042 5297 Lilla Mellösa 820 356 176 3'26 470 25782 2600 235 134'4 1040'8 Österrekarne härad. Näshulta ...... 810 31' 0 15' 7 306 440 21128 2389 122 12' 1 1 0195 Husby- -Rekarne . . . 760 35' 3 14' 3 333 485 2 2423 1755 232 6' 5 8255 Stenkvista ..... 790 335 172 318 4'71 19582 70-0 1-0 41 2896 Ärla ........ 820 296 155 3-10 419 32493 2176 51 215 9414 Barva ....... 700 317 8-7 314 433 1385 8 916 32 422 3459 Jäder ........ 800 392 8'8 3—25 525 28511 452 1'8 856 1272 Kjula ........ 770 352 115 529 487 22382 1343 55 50 7593 Hammarby ..... 810 357 153 293 562 5843 73 19 04 16-7 Sundby ....... 750 422 210 330 550 7511 132 3-0 140 548 Vallby ....... 880 33-8 73 300 550 11271 22-5 56 17 47'7 Västerrekarne härad. Torshälla landsk. 870 34' 4 95 294 536 1 291 8 457 4-0 458 235' 3 Tumba ....... 850 35 5 99 309 514 1 613' 7 759 19 390 282' 2 Råby-Rekarne . . . 800 29'8 8'8 3'03 4'33 6288 456 U'!) — 173'3 Gillberga ...... 820 373 128 334 503 18213 946 74 487 3577 Lista ........ 810 30-5 79 3'18 4'35 1397'2 692 30 180 2373 Öja ........ 800 336 95 329 450 22280 1606 3'8 61'0 684'3 Västermo ...... 820 328 99 3-15 463 24354 167-1 195 260 5943 Oppunda härad. Julita ....... 770 366 100 3-49 447 38090 3397 206 324 16365 Floda ........ 780 335 177 3'57 408 50535 514'4 259 54'0 2438'6 Sköldinge ...... 830 371 110 3-44 461 26577 1495 7—7 1453 5234 Vadsbro ...... 740 38-5 71 351 467 13348 882 4-3 1455 3499 Blacksta ...... 780 379 94 3—50 459 833-3 453 3'8 1065 2088 Husby-Oppunda . . . 700 31'6 92 323 425 1670'2 818 22 40 3367 Vrena ....... 770 396 104 345 506 5556 26-9 1-0 100 827 Bettna ....... 800 390 8-6 359 476 26212 1252 26 950 501'1 Lerbo ....... 780 403 7-1 3-67 466 19477 1059 57 375 512 6 Stora Malm ..... 750 44'8 170 401 482 37451 4785 349 2615 2406'7 Östra Vingåker . 770 459 152 3'97 495 23193 2594 214 182 1246'8 Västra Vingåker. . 770 357 107 3-45 452 76533 6522 258 116'1 2693'1 Österåker ...... 840 395 9-7 352 478 18648 116'8 50 200 4977 Östergötlands län. Finspånga läns härad. Godegård ...... 670 350 190 3-04 494 22600 502-6 668 165 16953 Tjällmo ....... 800 318 177 307 4'41 45970 3422 216 160 11534

• Sida 110
•  Original

1 2 | 3 4 5 6 7 | 8 9 | 10 | 11 . .. P & år?—552??? ; %* Taxeringsvärde, 1 000 kronor 50? w ? Län, härad och ås & :; Därav värde å. kommun Åk Skogs- 82 %. £ & €£$; sär- Skogs- er mark $ ** 0 .. de. skogs- Dövrig skilda värde % "; var mark mark» för- :: ox måner Hällestad ...... 770 295 207 2-99 423 45615 570-6 505 401 21041 Vånga ....... 920 35 5 16'3 303 500 32573 3053 154 145 952' 6 Risinge ....... 860 30'6 17'3 3-03 434 4449'6 6685 502 94 2308'3 Ragna ....... 880 26'4 21'6 304 378 19982 3239 235 455 1279'1 Skedevi ....... 830 ms 156 3-04 391 3401-17 4903 58 1582 17519 Bråbo härad. Simonstorp ..... 1160 27-3 196 2-91 399 970-0 3198 86 40-0 1238-7 Kvillinge ...... 1310 293 180 2-82 445 33452 2068 9-9 258 7745 Memmings härad. Kullerstad ..... 1030 450 157 3-21 500 11675 441 6-1 230 1617 Kimstad ...... 890 453 101 326 598 20204 145-9 3-9 230 5780 Borg ........ 1050 420 224 3'06 590 25149 109-9 214 180 412-2 Lösings härad. Tingstad ...... 1000 355 18- 5 2-94 550 12088 258 0-4 350 722 Furingstad ..... 1050 348 14'3 304 550 13943 98 — 39'9 Styrestad ...... 1 140 406 227 2-92 500 1 731-3 101 4-0 — 25'4 Dagsberg ...... 1050 37'6 24'5 2'82 600 16896 18-5 1-3 67-7 Krokek ....... 1030 289 210 2-77 449 14383 181-0 152 180-5 1079'3 Östkinds härad. Kvarsebo ...... 960 30 4 26'8 2-78 478 901'0 133' 2 8-3 207 894- 0 Östra Stenby . . . . 1050 339 145 2-99 497 21715 436 1'8 106-4 152-6 Östra Husby . 1000 332 175 292 4'98 34676 77-3 3-5 1138 251-7 Häradshammar 890 320 204 2-85 488 25035 1454 157 511 5444 Jonsberg ...... 920 306 243 2-70 490 20452 142-5 196 1400 4108 Björkekinds härad. Rönö ........ 830 317 211 281 4'96 1 171-8 339 3 143 280 302' 1 Östra Ny ...... 820 32 2 186 2—90 494 1 520-7 81 6 168 120 308 0 Å ......... 1030 319 14'8 2-88 500 12065 31-4 35 245 955 Kuddby ...... 1040 330 103 300 500 2953'6 53-9 4-5 3-0 213-0 Konungsund . . 1000 325 130 304 500 10592 13-2 2-9 3-9 57-3 Tåby ........ 980 330 103 288 500 14895 32-3 22 155 885 Hammarkinds härad. Västra Husby. . . . 920 370 156 321 500 19319 960 2-8 273 3713 Drothem ...... 950 353 141-7 3-04 494 32123 161-2 141 315 6985 Skönberga ..... 1010 32'8 127 288 497 23306 858 3-7 552 2683 Mogata ....... 890 314 200 2-70 497 22354 1302 46 659 4390 Börrum ....... 800 299 152 278 475 628-5 73-1 1-9 2-0 294-2 Skäuvik ...... 910 310 197 2-70 490 19795 1146 13'6 836 3898 S:t Anna ...... 920 3413 283 297 500 26895 233-9 241 570 1 783-1 Gryt ........ 740 288 320 2-71 465 27605 286-1 41'6 3239 8680 Valdemarsviks köp. 1000 353 308 3'02 5'04 364'6 21'7 72 60 81'9 Ringarum ...... 770 259 241 284 417 54732 4239 — — 1412'6 Skärkinds härad. Yxnerum ...... 600 257 21' 0 2-84 384 8216 1524 7'8 1-0 470' 8 Östra Ryd ..... 660 36"! 16'5 337 449 2578-15 2817 115 225 897' 2 Gårdeby ...... 770 345 117 3-27 450 858-5 48-9 1-7 151'5 Skärkind ...... 910 38'8 51 3-43 500 2998'6 97-5 1-7 — 360-6 Gistad ....... 1 030 41'6 3-9 365 500 1 5550 258 0-3 6-0 99-3

• Sida 111
•  Original

TAB. 2 (forts.). UPPGIFTER FÖR VARJE LANDSKomrUN. 105 1 2 | 3 4 5 6 7 | 8 | 9 | 10 | 11 . .. P & EZSÄÄäZFIiå? ;; :d Taxeringsvärde, 1 000 kronor (n' w Län, härad och g g & % Därav värde å. kommun ä' 9 n: F” Jord- ., Skogs- ** g "" sar- Skogs- Åker mark % Ef % bruläs- skogs- »öv'rig skilda värde %"; var 9 mark mark» för- äox måner Åkerbo härad. Lillkyrka ...... 1000 41'5 18'0 3'02 6'00 366'5 3'4 02 90 101 Östra Skrukeby . . . 1080 472 175 3-40 601 11583 16-0 04 142 499 Törnevalla ..... 1130 443 43 3'50 5'50 2170'3 404 03 — 1491 Östra Harg ..... 1020 420 16'5 3-00 500 11874 111 08 30'7 32'9 Rystad ....... 1 190 49-6 5-7 3151 600 30822 47-0 1-3 39-0 179'8 Bankekinds härad. Vårdsberg ...... 1120 430 55 3—37 546 22069 295 1-5 10-1 102-4 Askeby ....... 1000 36-8 7-1 317 500 13699 294 1-0 202 1156 Örtomta ...... 860 391 133 350 4'74 22594 943 11'0 03 3813 Bankekind ..... 930 354 87 3-26 477 22023 91'7 81 134 4259 Grebo ....... 840 357 8-9 3-52 433 16122 1423 59 0-3 579 6 Värna ....... 840 36-2 8-5 3-49 444 949-6 67-9 3-2 22-1 267-4 Björsäter ...... 770 346 9-5 3-40 433 20331 2263 1-3 184 8087 Åtvid ....... 970 319 113 345 392 30502 289-4 221 2190 9863 Hanekinds härad. Vist ........ 960 400 7'6 351 487 27779 179-9 107 266-0 951-6 Landeryd ...... 1 060 509 134 377 549 1723'6 51- 8 5-6 410 2197 Skeda ....... 930 391 8'2 3-30 507 27553 1242 0-6 — 462'7 Slaka ........ 1140 488 83 3'49 500 23757 346 02 13 1282 Kärna ....... 1210 54-0 6-3 3-85 500 17110 31-4 0-1 120 1647 Kaga ........ 1260 479 203 3-55 600 13519 45 1-3 4-0 14-3 Gullbergs härad. Vreta kloster 1140 481 4'2 3'62 600 360063 337 0'9 62'4 133'2 Stjärnorp ...... 860 366 17'3 313 498 17796 2801; 9-3 817 12900 Ljung ....... 930 367 215 314 502 28559 173-6 6'6 676 7027 Flistad ....... 1130 52-7 % 3'78 600 16454 6'8 0-2 23-5 Björkeberg ..... 1180 600 412 4-00 500 10001 0'6 0-3 10-0 1-1 Bobergs härad. Klockrike ...... 1160 558 90 4-00 600 28247 52' 2 34 364 2872 Brunneby ...... 1 080 474 137 3-62 558 1 4157 92- 4 3-1 256 9 423- 5 Kristberg ...... 920 413 172 334 534 35670 358 1 159 1878 1556' 7 Ekebyborna ..... 1 140 555 220 4-00 500 1 900' 9 236 168 3' 0 83 6 Lönsås ....... 1030 516 14'9 3'71 6'00 1246'1 17'7 3'4 240 697 Alvestad ...... 1 150 536 4'8 3'96 500 1 840' 1 158 1-7 333 54'8 Skeppsås ...... 1 160 512 38 4-00 500 1 261- 4 6 4 0-4 4'6 19'8 Vallerstad ...... 1 190 51'7 41 400 6'00 1 842'3 24 1 33 50 1134 Fornåsa ....... 1160 540 3-2 386 600 18177 42-8 1-2 199 1826 Aska härad. Västra Ny ..... 700 448 114 349 549 21070 264-9 121 103-4 938'1 Motala landsk. 1 090 461 4- 9 3-46 568 2 713-0 2074 2-3 — 750- 1 Vinnerstad ..... 1 070 44-7 5-1 350 600 1 339' 2 21—0 1-0 3-9 73-9 Ask ......... 1020 50-4 68 3-59 600 7645 6—2 0-1 _ 23'3 Varv ........ 980 49-9 60 3-51 500 13667 21'8 2'1 — 75'6 Styra ........ 1070 484 110 3-47 600 8948 7-4 1-9 202 Västra Stenby. . . . 1 060 519 124 374 600 25009 283 6-2 37' 5 102—1 Hagebyhöga ..... 1 040 476 305 3-37 600 1 791-7 3-9 9-6 6 0 % Fivelstad ...... 1040 53—3 20 381 600 14930 154 0-3 50 578 Orlunda ...... 1160 609 500 425 6'00 1382'7 1-4 24 — 3'9

• Sida 112
•  Original

106 TAB. 2 (forts.). UPPGIFTER FÖR VARJE LANDSKommN. 1 2 | 3 4 5 6 7 8 | 9 | 10 | 11 . .. $ &; åfigiäzmiåe ; &? Taxeringsvärde, 1 000 kronor ' ' d- .... oa bd 55 Län, härad och 55 å % d Därav värde å. kommun 9” ('+' 9” Jor - . Skogs- "* g "' sar- Skogs- Åker mark % E % b???" skogs- »övrig skilda värde %"; var e mark mark» för- U ox månar Dals härad. Strå ........ 1290 571 569 4-11 500 20165 1'6 6'1 — 43 S:t Per ....... 1290 675 278 4'86 600 16432 56 6-2 9-3 28-3 Nässja ....... 1060 702 340 500 500 6941 12 0 50 20 391 Örberga ...... 1120 690 532 500 500 20878 20 30 120-0 4'2 Herrestad . ..... 1 340 — —— -— 1 3257 — — —— »— Källstad ...... 1 250 100 0 — — 9159 47 — Rogslösa ...... 1 240 605 14 2 4'28 500 2 2658 17'9 1'5 — 74'7 Väversunda ..... 1270 705 143 500 600 733'4 424 129 —— 154'8 Lysings härad. Västra Tollstad . . . 1 170 691 13 7 500 5'93 1 696'3 765 85 58 4579 Ödeshög ...... 970 330 18' 1 3-01 500 3366 6 1252 9—2 260 3939 Stora Åby ..... 950 306 139 3-02 457 25977 1689 58 50 6251 Trehörna ...... 670 319 148 301 444 10554 2099 108 178 10493 Rök ........ 1 000 364 157 323 500 1 650' 0 918 54 6-0 4196 Heda ........ 1040 471 435 3-52 500 18321 49 3'4 330 128 Svanshals ...... 1210 470 27'1 350 600 25769 284 193 120 456 Kumla ....... 1 230 457 21'6 3'28 600 6944 63 1-9 75 9-2 Göstrings härad. Appuna ....... 1240 529 28 2 382 600 12916 27 54 3-5 84 Hov ........ 1 220 475 27' 0 3-41 600 2 4702 86 14-0 2-0 226 Bjälbo ....... 1220 457 140 343 6'00 24284 43 0'7 02 184 Allhelgona ..... 1 210 450 3-0 3'28 6-00 2 869 3 30-9 06 — 100'3 Järstad ....... 1150 41-4 46 3-10 600 8549 11-1 01 _ 36'1 Högby ....... 950 429 23 3-29 500 1892' 3 450 26 90 1630 Hagstad ...... 1 050 426 3'5 3'31 593 1 649' 7 31'7 02 20 1090 Väderstad ...... 1150 456 8-5 3-43 600 27923 63-5 6-5 126 2252 Rinna ....... 880 347 120 327 460 17122 1778 3'7 0'7 932'5 Ekeby ....... 920 36-0 95 3-21 489 2 196' 2 2698 2-9 500 1 2616 Åsbo ........ 810 337 110 3—22 453 18755 270-7 4-9 576 10911 Blåvik ....... 620 325 98 3-09 448 4988 168'4 4'8 17'2 810'7 Malexander . . 600 280 109 289 3'98 1 193' 3 3401 114 798 14322 Vifolka härad. Västra Harg . 820 31 3 66 296 4'52 1 936'9 259' 1 61 100 809'5 Östra Tollstad. 960 35' 5 59 3—13 4'96 1 819'8 87' 6 0-5 6-1 3441 Sya ........ 1050 409 25 312 550 8004 341 — 105 955 Veta ........ 1 090 475 '52 3-32 600 1 579' 0 17'3 1'7 — 554 Viby ........ 1 090 47-3 71 3—23 500 1 853 5 21-1 28 — 72'8 Herrberga ...... 1 110 49-8 6-2 3-53 600 836' 8 150 07 — 62'5 Normlösa ...... 1 110 47'4 43 345 600 1 874 4 136 1'0 — 43 2 Västerlösa ...... 1090 512 100 362 600 28117 124 2'8 1-0 48' 8 Valkebo härad. Ledberg ...... 1 130 558 36 400 500 904 3 19' 6 01 12' 0 845 Rappestad ..... 1 080 476 59 3-50 600 1 705-1 % 4 0-4 8' 0 78-9 Sjögestad ...... 1 030 483 20 350 600 1 241' 9 315 02 250 1201 Vikingstad ..... 1060 359 55 3-03 506 22376 45'8 08 7—0 1844 Gammalkil ..... 1020 33'5 70 300 469 2466'3 91'2 20 05 291'2 Nykil ........ 860 298 137 2-93 430 27685 187-0 102 — 752'0 Ulrika ....... 730 221 101 265 357 1 1244 207-7 103 115 7859

• Sida 113
•  Original

1 2 l 3 | 4 5 6 7 8 9 | 10 | 11 . .. P & ggfirääyf; : g Taxeringsvärde, 1 000 kronor =P - w "8 59 Län, härad och 55 B E % Därav värde 8. kommun W i” ' 9" Jord- .. Skogs- ”” " år: "' sar- Skogs- Åker mark & 5 % bgulåi- skogs- »övrig skilda värde $'%-"o' v ? mark mark» för- ;;eX måner Kinda härad. Vårdnäs ...... 940 35-2 52 3-42 448 26678 220-9 4-5 71-2 676'9 Tjärstad ...... 940 292 109 2-99 420 2326'7 230-4 7'6 48'1 7780 Kättilstad ...... 850 269 11-4 3-00 3'85 21522 2652 127 33-9 1044-4 Hågerstad ...... 950 300 10'8 300 422 11850 552 2-2 274 1667 Oppeby ....... 920 27-0 9-4 298 388 14240 1985 60 239 6919 Hycklinge ...... 920 271 11-1 2-99 3'88 1810'1 228-0 104 7-0 7992 Horn ........ 990 279 100 3-00 397 31989 323-5 122 29'6 1109'6 Västra Eneby. . . . 990 276 7-2 3'08 391 19853 236'6 3-4 4-0 773'8 Kisa ........ 880 27-7 86 301 393 28827 4476 70 1310 14941 Tidersrum ...... 730 270 53 3-00 387 13574 2909 60 215 9398 Ydre härad. Norra Vi ...... 850 26-4 7-6 3-07 365 11616 2040 161 58 7911 Sund ........ 970 309 6-3 339 391 16438 2648 53 896 11674 Asby ........ 870 326 88 3-31 413 19480 257-2 6-4 100 8814 Torpa ....... 960 336 7'1 326 433 17179 1935 4'4 265 6396 . Västra Ryd ..... 870 306 8'1 3'25 4'00 2149'9 257'5 7'4 777 9057 . Svinhult ...... 710 236 8-3 287 349 8128 2724 9-2 50 11686 Jönköpings län. Södra Vedbo härad. Mariannelunds köp. . — 44'3 7'1 325 589 14'3 3'5 — 15'3 Hässleby ...... 840 37'9 57 312 516 13582 2551 3'1 156 10703 Ingatorp ...... 800 35'8 69 3-09 495 18828 3790 1'1 253 14024 Bellö ........ 820 40-3 6-3 3-47 499 5394 1040 — 2-0 3164 Edshult ....... 800 425 55 3-73 497 9304 1952 08 159 8141 ' Hult ........ 810 38-5 90 3-37 494 14356 2994 3-1 15-2 1097'8 Mellby ....... 850 406 157 3-51 493 10054 93-7 1-3 80 2566 . Höreda ....... 820 418 130 355 504 29752 3118 56 804 9456 '; Eksjö landsk. . . . . 920 421 94 3-54 511 24158 2820 28 1457 8314 ; Norra Solberga 910 459 7'0 3'49 5'63 2329'9 3225 22 2238 1020'9 , Flisby ....... 890 43-0 6—7 351 523 24403 3004 2-4 817 9597 ': Norra Vedbo härad. _! Askeryd ...... 810 392 7'8 343 495 15651 2875 1-5 154 9703 _ Bredestad ...... 910 449 6-1 348 559 693—2 82-8 0-5 75 2499 ; Bälaryd ....... 850 333 191 3-01 471 9983 1411 58 — 3653 | Lommaryd ..... 890 420 141 353 514 24026 2859 36 2-4 8569 Haurida ...... 750 344 110 3-01 498 480-2 756 — 2-1 1780 Vireda ....... 850 38-9 7-5 348 488 13743 1392 _— 36-2 32% Marbäck ...... 910 415 64 363 500 13302 1603 — 24'0 492'7 Frinnaryd ...... 940 433 7'5 3'62 532 10397 1047 01 257 314'0 Linderås ...... 1000 43-1 7-2 353 518 28758 2398 14 257 6453 Säby ........ 1010 44-2 8-4 343 555 48037 4748 35 305 18469 _ Adelöv ....... 860 38'3 52 346 472 22709 244-3 — 40 6857 Vista härad. Gränna landsk. 1100 39-9 98 3-49 495 41009 2795 03 132'8 730-7 Visingsö ...... 950 97-5 4-4 5-90 700 1843'1 508 2-2 21-7 262'0 Ölmstad ...... 1240 402 102 3-50 494 22350 101-9 46 22-9 284'8 Skärstad ...... 1120 454 8'2 350 5133 38324 2282 2-2 1431 611-2

• Sida 114
•  Original

1 2 3 4 5 6 7 8 | 9 | 10 11 . .. P & &;ZÄäZ??? äg w Taxermgsvärde, 1 000 kronor "= w Län, härad och % E & % J d Därav värde å kommun 9” ' & or - . Skogs- 9. "! 8" sdr- Skogs- Åker mark 3 E & % bgulås- skogs- »övrig skilda värde %; v r e mark mark» för- 50 måner Tveta härad. Svarttorp ...... 960 386 116 3-44 477 16765 1189 2-0 9-2 3108 Lekeryd ...... 960 400 121 3-50 497 22158 1318 42 3-7 3637 Järsnäs ....... 880 357 126 3-25 488 13954 178-8 07 350 4154 Barkeryd ...... 950 382 175 311 539 18941 1986 1'1 33'8 5752 Nässjö 1andsk.. . . 1030 407 135 313 546 18840 2031 2-7 741 5787 Forserum ...... 860 390 150 333 502 14403 129-3 272 425 3238 Öggestorp ...... 810 403 150 3'42 502 1003'4 109'4 62 300 2680 Hakarp ....... 1090 454 151 350 552 13477 766 6-4 357 1881 Rogberga ...... 1010 448 158 343 559 24615 1585 128 791 3912 Barnarp ...... 990 359 204 295 535 16742 1632 4-5 624 5384 Månsarp ...... 1060 403 259 283 502 10887 1564 4'8 614 3453 Sandseryd ...... 1130 43'0 275 314 587 15158 1288 4'6 166-& 4059 Järstorp ...... 1230 442 357 328 577 13847 658 9'8 130 ”46 Bankeryd ...... 1150 453 92 3-36 591 16162 81-4 59 135 2340 Mo härad. Bottnaryd ..... 820 362 293 303 510 13282 3097 7-4 _— 1120-2 Mulseryd ...... 720 352 323 290 518 7466 2078 390 11'7 558'5 Angerdshestra . . . . 840 354 41'8 297 511 6003 1515 315 —— 410'3 Bondstorp ..... 840 313 497 265 506 5372 1333 1'1 2-0 4955 Stengårdshult . . . . 850 334 450 2-90 499 506-3 1459 1—0 41 4471 Norra Unnaryd . . . 830 341 337 277 530 7261 1590 53 16'3 504'5 Öreryd ....... 790 385 250 305 537 4223 1637 — — 5191 Norra Hestra . . . . 900 38'8 234 502 548 436'7 103'7 — 57 3222 Valdshult ...... 870 356 359 306 500 204-0 625 06 57 1842 Åsenhöga ...... 980 359 442 311 500 831'2 210'4 20 6219 Källeryd ...... 830 382 324 295 546 4524 1455 04 — 466'0 Västbo härad. Anderstorp ..... 990 354 439 305 519 8830 1386 7-0 08 %% Bararyd ...... 1010 358 350 296 516 7571 148-3 % 231 3596 vathult ....... 890 389 376 3'36 496 3776 838 07 — 233'8 Bosebo ....... 900 392 285 3-43 487 273-4 639 — — 1752 Villstad ....... 980 400 378 334 516 21199 3115 455 122 7980 Burseryd ...... 910 429 290 345 534 1101-15 2069 35 % 527-5 Sandvik ...... 800 446 281 350 546 162-5 60-1 1-5 0-3 3377 Gryteryd ...... 960 38'3 484 350 470 3752 580 151 — 136-o Södra Hestra . . . . 1020 44'0 42'2 3'44 553 13313 171'6 28'9 20 5254 Långaryd ...... 980 402 387 326 535 26461 4416 619 50 12333 Färgaryd ...... 990 414 372 339 5401013-9 1591 139 1'6 4752 Femsjö ....... 840 333 325 3-10 470 5593 1137 9-2 2-1 3950 Södra Unnaryd 830 361 355 550 4'59 15512 3132 555 69 7468 Jålluntofta ..... 810 359 370 3-51 462 3156 794 150 05 1994 Kållerstad ..... 770 409 333 350 507 4058 732 58 — 214-2 s ......... 940 354 469 3-32 482 15858 1099 245 _— 273'6 Bolmsö ....... 730 312 156 302 453 8333 1333 5-1 1-0 3024 Tannåker ...... 820 33'8 123 300 503 3359 48-2 08 — 93'0 Dannäs ....... 820 399 124 350 503 542-2 96-4 0-1 —- 253'9 Torskinge ...... 930 284 545 287 459 7128 511 185 — 107-9 Forsheda ...... 960 355 44'5 3'02 545 8539 653 309 —— 207'9 Bredaryd ...... 1030 319 364 290 503 14175 99-7 8-9 — 294-6 Reftele ....... 1030 380 450 306 546 19050 234-0 335 155 771-9 Kulltorp ...... 860 370 459 338 4'64 10591 153-2 151 1-7 3800 Gnosjö ....... 880 406 312 346 502 4988 1176 76 36 3042

• Sida 115
•  Original

1 2. 3 4 5 6 7 8 | 9 | 10 11 . .. P & ggfiåäiuåe : å): Taxeringsvärde, 1 000 kronor Om. w Län, härad och 5 B 5 % J d Därav värde & kommun B= ' == 01- . Sko s- ? "' &" sär- Skogs- Åker magk 3 5. 0 % tällä? skogs. »övrig skilda värde %% ar mark mark» för- :i o maner Östbo härad. Kärda ....... 850 353 341 509 1 0491 2193 26 — 604'1 Hanger ....... 800 428 348 525 7327 136' & 21 3799 Värnamo landsk. . . 1030 399 329 524 35546 3851 3-9 0-5 9124 Tarmo ....... 920 38'3 3'50 4'82 6108 699 — — 231-2 Våxtorp ...... 930 405 350 504 14746 2178 08 — 532'0 Rydaholm ..... 950 413 349 507 3 7578 4558 51 591 1 219' 6 Gällaryd ...... 730 333 3-41 416 8955 193-2 0-5 — 5035 Fryele ....... 850 304 2-92 450 1 262-1 201-3 — 0-3 563' 7 Hagshult ...... 850 305 282 478 719-9 994 — — 365 8 Kävsjö ....... 840 330 303 4'83 7878 992 350 — 278'5 Åker ........ 870 307 294 4'63 1 4819 2666 7-5 — 657' 6 Tofteryd ...... 900 339 293 514 15243 2162 4-4 — 578'9 Byarum ...... 860 31'8 2-59 534 24807 4241 46 3-9 1 2493 Västra härad. Ödestugu ...... 700 341 296 494 980-9 198-1 % — 703'8 Malmhäck ...... 860 349 3-00 496 23045 348-9 "319 277 8841 Almesåkra ..... 780 352 3-03 496 7337 1187 56 58 2834 Bringetofta ..... 930 318 3-00 453 1 766' 0 214-2 74 145 5284 Hylletofta ...... 920 280 301 399 7690 1029 36 1'1 2851 Svenarum ...... 820 337 3-01 486 1 763' 1 3701 3-7 228 1 0148 Vrigstad ...... 920 292 304 411 13145 1979 2-2 — 534'1 Nydala ....... 880 327 345 404 1 178' 1 211-9 2'1 — 474'1 Hjälmseryd ..... 900 330 306 464 2 427' 1 276-9 11'8 — 707-0 Stockaryd ...... 960 383 300 543 866-5 778 150 — 183'3 Hultsjö ....... 870 357 3-50 436 1 4501 210-5 9-1 11 4 463-2 Skepperstad ..... 850 303 3-02 431 7259 858 4-9 1-5 2020 Hjärtlanda ..... 900 436 300 537 409-8 58-3 28 1-0 1103 Norra Ljunga . . . . 980 354 300 520 9237 1021 40 357 2864 Vallsjö ....... 950 406 320 540 9171 109-1 1—9 324 2605 Norra Sandsjö. . . . 880 375 303 529 2 8782 330-3 130 571 8359 Bodafors köp. . . . . 1500 416 300 598 399-2 23-4 09 406 532 Fröderyd ...... 930 34'5 3'50 4'21 1 273 6 167'8 5'4 — 441'5 Barkaby ...... 900 340 343 423 7442 1371 3-2 — 356'2 Ramkvilla ..... 830 352 339 468 1140' 8 222-0 116 _ 7457 Södra Solberga 850 354 3-34 457 5953 938 6-9 —- 298'0 Östra härad. Korsberga ...... 910 386 ' 3' 08 539 1 8052 2905 0-2 151 810' 9 Lemnhult ...... 910 277 ' 2' 73 437 8480 152' 3 _- 1-8 357' & Näshult ....... 930 380 ' 3 31. 4-91 1 273' 9 193 1 — 6—5 5348 Stenberga ...... 900 372 ' 3-21 490 853' 2 123 8 — 6-5 3422 Skirö ........ 970 386 ' 3-32 498 1031' 3 129-3 0—4 7-4 3732 Nye ........ 960 40-9 7-9 350 497 1273' 9 1186 04 ' ' Bäckseda ...... 1 000 44'9 4'4 ' ' ' 2'0 Näsby ....... 960 439 37 2'3 Myresjö ....... 870 426 11'5 2'3 Lannaskede ..... 870 354 119 1'4 Navelsjö ...... 890 442 121 5'4 Björkö ....... 850 447 12-0 83 Vetlanda landsk. 1 000 44'6 4'1 3'9 ....... ' 79 2-5 ....... 58 50

• Sida 116
•  Original

1 2 | 6 4 5 6 7 8 l 9 | 10 | 11 - . 93 =*- äåfäääimf; ;? w Taxermgsvärde, 1 000 kronor 98 55 Län, härad och 55 å % J Därav värde 9. kommun 9” ' 9' ord- .. Skogs- "! $ "* sar- Skogs- Åker mark 3 E & % brf”? skogs- röv-rig skilda värde %"; var 6 mark mark» för- box måner Ökna ........ 860 42-3 9-2 347 517 11954 2469 24 183 6923 Karlstorp ...... 820 34'7 97 301 501 13582 2681 29 9'5 856'3 Krakshult ...... 880 350 8'2 3-00 498 10953 1568 1-7 154 4701 Kronobergs län. Uppvidinge härad. Åseda ------- 850 374 140 307 520 29432 642-6 815 56 17633 Nottebäck med Gran- '_1_1u1t ------- 900 349 182 292 520 17671 483-7 194 274 17753 Slosås ....... 880 38'3 83 3-20 510 820-8 180-9 7-7 5667 Hornaryd ------ 880 379 91 3-25 497 273-1 586 3-2 _ 1828 Drev ........ 940 414 208 346 512 384-1 789 50 —- 257'6 DådeSiö ------- 870 358 219 310 489 15989 387-2 509 — 1187'5 Herråkra ------ 760 309 219 2-72 494 4603 151-7 138 26 547-5 Lenhovda ...... 840 324 205 2'63 5'26 1584'8 6326 504 103 19945 Älghult ....... 830 346 9-6 289 512 31674 10098 55 100 25608 Hälleberga ----- 870 348 153 294 508 11287 443-3 228 121 13557 Ekeberga ------ 980 323 227 275 511 9146 363-9 304 158 11855 Algutsboda ----- 830 355 147 303 501 29965 7418 4-1 134 19819 Konga härad. LångaSjö ------ 700 412 140 346 511 14135 2548 4-7 4-5 5587 Linder ------- 860 422 114 319 567 14480 2964 3-5 270 7512 Älmeboda ...... 740 396 59 3-31 511 24521 3601 10-7 1-0 820-0 Linneryd ------ 680 402 100 335 515 24377 360'6 185 7953 Hovmantorp 870 400 12'6 3'17 5'36 1279'8 399'3 304 381 11152 Furuby ------- 900 342 18'6 3'06 4'76 10525 342-3 10-3 3-9 10621 Hemmesjö ..... 1020 412 125 342 514 8781 162-6 3'8 220 4254 Tegnaby ...... 1090 399 105 340 503 715-7 886 0-6 6-0 2850 Växjö landsk. 1210 46-6 82 3-45 580 20558 1751 154 1889 620-8 Östra Torsås 1040 375 106 3-16 508 18591 1774 7-7 158 4936 Uråsa ....... 980 39—1 6-7 310 544 10424 52-1 0-8 48 854 Nöbbele, ...... 750 411 120 347 505 16457 260-7 242 119 5763 Väckelsång ..... 1000 437 144 336 554 27297 274-5 102 4'8 564'2 Tingsås ....... 910 401 7-4 3'38 508 23157 3882 154 609 10283 Tlngsryds köp. . . . 1750 — — —- — 151'5 —- — 57'2 —— Södra Sandsjö. . . . 880 412 8'8 348 506 1788'7 318'6 ”14'9 224 10000 Kinnevalds härad. Almundsryd ..... 790 391 122 3-40 489 23340 4643 350 446 14857 Urshult ....... 880 39-0 9-8 338 501 28979 4687 55 4-6 12678 Jat ......... 950 41-6 4—0 349 512 13044 90-9 03 4-6 2619 Kalvsvlk ...... 920 403 57 3-48 488 9336 1092 03 0-2 3250 Tävelsås ...... 930 412 7—7 336 522 12592 1381 2-5 _ 383'6 Dänningelanda 720 41-3 53 3-42 522 291-5 495 0-3 _ 184-2 Vederslöv ...... 730 38'8 9'9 3'32 510 801'3 124'0 1'8 — 391'7 ja ........ 860 436 8-8 356 530 7517 112-0 0'7 %% Bergunda ...... 870 389 106 3-51 482 12882 145-0 3-5 290 3928 Öjaby ....... 1000 36-2 9-7 3-46 463 572-2 66-7 18 295 2019 Norrvidinge härad. Gårdsby ...... 780 41-2 97 3-40 518 14588 2461 150 1-7 6874 Söraby ....... 1010 442 102 358 525 11702 1392 88 7-5 3751 Tjureda ....... - 132 306 4'84 647-7 70'6 3—1 4-3 1694

• Sida 117
•  Original

1 2 3 4 5 7 | 8 | 9 | 10 | 11 . D » E:;fääszre : ? Taxeringsvärde, 1 000 kronor , ' EF . :o 03 66 Län, härad och få 5 g % J & Därav värde & kommun = :; & or - _ Skogs- p "4 ca sar- Skogs- Åker mark & 5 & % brulås- skogs- 'övrig skilda värde %& var e mark mark) för- :10 måner Tolg ........ 840 34-2 85 305 484 10954 149-5 4-0 4-5 373'8 Asa ........ 820 39-1 157 319 521 13490 318-2 152 2—0 10688 Aneboda ...... 890 310 217 3—02 462 6281 76'8 1-0 4-5 213-9 Berg ........ 890 296 161 3-06 428 11596 98-3 0-5 & 280-9 Ormesberga ..... 910 27'9 9'7 3'22 4'10 394'4 %? — 0'7 65'2 Allbo härad. Ög -------- 960 412 52 3-40 522 727-5 715 1-3 53 200-4 Harlov ------- 960 42'8 110 546 525 2354 29-2 0-7 — 1057 MQhEdjå ------ 910 40-2 4-7 527 525 14828 209-1 2-9 331 5250 Slfäthog ----- 730 376 259 309 517 15771 267-5 262 384 6811 Mlstelås ------- 740 3853 171 321 512 6162 111'8 7-5 24-2 364'2 Kyenneberga - 740 347 165 295 504 608-8 672 3-9 4-5 190-4 Hlortsherga ----- 720 34-14 155 297 503 12621 209-8 123 155 5020 Lekaryd ------ 1080 38"! 104 325 515 904-2 71'8 4-1 682 2430 Aringsås ----- 1100 410 159 315 502 12954 835 5'6 7-3 3187 Bladmge ------ 820 401 19-3 3-12 536 1363'8 1557 157 — 597-3 VlSlangla ------ 740 355 231 506 506 15741 237'6 356 — 609-7 Slgatelov ------ 880 399 160 395 522 32852 2357 9-3 755 7927 Västra TOFSåS- ' ' ' 750 312 296 2-99 440 21375 306-2 223 — 576-7 HFIlunda ------ 660 289 235 3-00 403 8530 203-0 105 4749 VIN-stad ------ 770 339 374 301 504 3836'6 404-9 659 423 11843 S.tenbrohult,, ----- 1050 402 210 352 523 16524 212-4 255 495 5430 Almhults kopu - - - 1040 484 177 3-13 535 503-1 610 54 260 1390 Sunnerbo härad. 59531 d """ 820 355 230 305 507 17532 3014 0-7 11'6 823'4 Alunnayr d' """ 750 332 257 283 501 1249-7 2353 3—3 200 5095 56ng Lynn å ' ' ' ' 850 41'6 297 3-46 518 16354 257-0 275 0-5 6994 Hamnedla g ' ' ' ' 830 353 302 2'98 519 19435 183-4 153 3253 Kånna """ 710 309 330 2'63 500 19251 188'7 3-4 4095 2923 Ljungby' ' ' ' ; ' ' 990 315 371 201 510 910-9 875 124 8-0 1143 Tumyd """ 1230 334 270 270 514 12881 871 122 371 1440 R ssb """" 990 865 351 299 516 517—1 834 126 6-7 219-5 Bä ay """" 1040 355 231 294 515 27503 344-1 193 330 578'6 Dölår """" 970 32.5 221 200 522 36343 3455 343 117 5922 Vittarpd """" 940 41'6 33'8 3-40 524 6553 106'6 201 145 3372 Angelåad """ 900 370 254 3'16 510 7153 134-5 170 — 2294 Odensjö """" 970 354 275 2'89 521 14240 1799 13'8 382 2689 Lidhult """" 930 390 385 322 522 7753 1441 23-5 4-4 358-7 Vrå """" 1030 376 485 511 517 1020-4 179-1 355 16'3 387'5 Tor & """" 670 282 48'4 2-43 499 9453 1748 315 138 2052 Annpersta'd """ 870 339 547 2-00 510 938'7 1394 272 — 246-1 Nött'a """ 1000 368 434 304 519 12644 211-6 457 — 476'9 Himla & """ 820 349 442 2'85 524 6505 1089 272 — 191-1 Tm dy """ 760 305 520 229 490 19490 2562 1007 1'6 4947 Hallå; d' """ 1080 354 394 291 558 15370 184-4 436 0'7 510-4 Mark; .1 """ 920 377 374 3'08 514 1251'6 187-4 239 — 469'6 Markaxljydskz' ' ' ' ' 1020 364 322 317 5'18 28282 3023 654 249 6998 Y OP' ' ' ' 1550 437 112 3-00 650 653 38 0-9 _ 61 Kalmar län. Norra Tjusts härad. Gärdserum ..... 870 325 135 3-05 459 19291 311—9 160 107 10724 Dalhem ....... 750 331 119 3-40 414 14130 306-8 125 85 11153

• Sida 118
•  Original

1 2 | 3 4 5 6 7 | 8 | 9 | 10 | 11 - . "P & gåfirääf'rå? ;? .; Taxeringsvärde, 1 000 kronor 03" 66 Län, härad och få g g % Därav värde & kommun Åker Skogs- % å. å % ägg; sär- Skogs. mark 3 :. o vår de skogs- sövrig skilda värde % o mark mark» för- on måner Ukna ........ 780 347 157 3-04 488 26415 323-3 161 207 9664 Hannäs ....... 660 309 239 3-17 414 15101 208-6 21-2 2-0 7450 Tryserum ...... 710 341 261 271 545 31819 3170 330 1053 9383 ' Östra Ed ...... 600 359 453 2-52 540 15755 1750 352 1683 494'0 | Västra Ed ..... 780 237-6 189 295 543 3501'7 371'7 229 966 11451 , Loftahammar . . . . 740 393 380 2'64 6'32 1851'9 216-7 348 211-7 7279 | Lofta ........ 870 387 186 2-75 600 35784 220-4 129 2174 6729 , Överum ...... 860 407 254 3-50 498 970-0 187-1 11'8 6-0 7798 Södra Tjusts härad. Gamleby ...... 940 382 114 299 579 28273 2596 9-3 886 7564 Odensvi ....... 720 34-6 9-1 509 459 2271-13 324'9 2'1 — 1121'8 Locknevi ...... 670 33-4 93 3-02 481 19263 3881 2-0 — 1194'0 Blackstad ...... 720 36'8 % 3-00 527 12979 198-5 06 6923 Hallingeberg . 790 407 195 3-19 552 25944 4125 9-7 135 16593 Törnsfall ...... 900 420 154 306 595 19251 237'1 10'5 103-9 1042'0 Gladhammar 780 385 243 2-80 595 1864'0 304'3 19'2 126-4 1069'5 ' Västrum ...... 710 349 284 2-43 544 16594 2550 868 3275 5940 * Hjorted ....... 740 359 153 234 535 33799 717-0 360 151-8 2362'7 Sevede härad. Frödinge ...... 740 364 69 3-05 510 20746 3162 103 — 849-4 | Djursdala ...... 710 328 63 3-03 467 9857 154-9 — _- 414-1 i Södra Vi ...... 760 36-0 62 3-01 510 31986 6306 136 19767 Rumskulla ..... 690 360 57 3-01 513 15122 4703 54 0-5 18785 | Pelarne ....... 730 405 3'6 3-24 531 809'5 1637 0-7 — 449'6 ; Vimmerby landsk. . 730 406 63 3-08 564 24556 427-7 319 14'9 1274'9 ' Vena ........ 750 364 100 290 547 32891 6234 0'6 150 17631 Hultsfreds köp. . . . -— — — — — -— — — — — , Tunaldns härad. | Tuna ........ 750 355 113 292 522 29420 5702 4-0 7-5 18544 Misterhult ...... 740 390 199 285 585 46392 10084 722 2645 29394 Figeholms köp. 890 395 211 500 560 104-2 16-1 7-7 130 377 Kristdala . ..... 720 337 17'7 2-99 483 24394 4896 827 3'4 1509'6 Aspelands härad. Mörlunda ...... 690 36-5 9-7 295 533 3638-51 707-9 2'0 — 2221'5 Tveta ....... 810 33-11 8'2 2'87 500 11010 1760 0-4 — 5651 Målilla ....... 660 361 128 283 548 18447 5639 192 — 2426'5 Gårdveda ...... 690 42-3 6-6 524 563 9196 1893 0-4 1'6 7527 | Lönneberga ..... 730 402 7'1 3-10 564 1070-7 2656 3-2 123 8342 . Jareda . . ..... 820 44-1 4-5 529 576 9795 2678 — — 1361'9 ] Virserum ...... 780 404 2'8 3-18 540 23219 4604 — —- 1586'5 ' Handbörds hä.rad.'J i Fagerhult ...... 750 347 8'2 3-05 484 21510 4735 6-8 151 11043 . Fågelfors ...... 690 38'3 91 3-25 501 1090-6 264-6 153 3-3 10145 ; Högsby ....... 800 369 57 3-05 516 44381 872-1 161 1926 27618 5 Kråksmåla ..... 780 362 96 3-00 513 16290 516-9 102 239 13579 | Långemåla ..... 720 354 146 304 4'98 18795 329-4 287 50 12376 Fliseryd ...... 670 351 104 300 500 31856 6483 289 535 18286 . Stranda härad. ' Döderhult ...... 740 379 180 292 547 34648 6654 7-5 3451 22279 Mönsterås ...... ' ' ' ' ' '

• Sida 119
•  Original

4 5 6 7 8 9 | 10 11 T - . 9 v . P:?1Ä%ZZ?I£: g? =, Taxermgsvörde, 1000 kronor om. Länk härad och få 5 g % J d Därav varde &. ommun &: ' 9” or - Skogs- 6. ur 3 & sär- Skogs- Åker mark & : & *” Em' skogs- »övrig skilda varde glx” mark mark» för- :: 0 . maner Mönsterås köp. 890 — 100'0 — — 82'9 — 2'3 3'1 — lem ........ 880 356 '2 3-02 502 41074 4071 —— 785 12011

Norra Möre härad.

Ryssby ....... Bäckebo ...... Kristvalla ...... Åby Förlösa ....... Kläckeberga ..... Dörby

Södra Möre härad.

Hossmo ....... Ljungby S:t Sigfrid Madesjö Örsjö ........ Vissefjärda ..... Emmaboda köp. . Oskar Mortorp ...... Karlslunda ..... Arby ........ Hagby ....... Våxtorp Halltorp ...... Söderåkra ...... Torsås ....... Gullabo .......

Åkerbo härad. Böda ........ Högby ....... Källa ........ Persnäs ....... Föra

......

Slättbo härad. Alböke Köping ....... Räpplin ge ...... Högsrum ......

Runstens härad. Löt ........ Ekby ........ Bredsätra ...... Gärdslösa ...... Långlöt ....... Runsten

Algutsrums härad. Glömminge ..... Al gutsrum

.....

381

343 405 428

39' 0

524 457 351 363 358 ' 343 629 296 378 339 352 360 522 453 426 352 332

405 331 300

357

352 327

40'_ 0 33' 3 330 326 324

28'7

27'1 921 991 987 987

100 0 75 8 882 225

98'8

982 754 546 47'6

2'99

3-47

304

2'63

%%

2'50

546 501 516 533

585 572

7110

546 513 539 478 6-71 490 561 504

548 548 6-28 508 509 496

5'00

513

3 409' 9 1 812' 4 1 354 7 3 077 6 1 9657 1 9750 1 968'7

1 173' 4 5 583' 1

871' 9 4 643' 0 1 083 5 3 292' 8

908'0 1 688”! 1 064'6 1 796'1 1 897'1

989'1 1 7959 4 8885 4 361'5 1 563'2

1 3750 1 6920 6146 1 0522 8427

788' 1 1 912' 5 1 274' 4 1 070 6

9057 3751 7524 1 884' 5 814' 4 1 587' 0

1 1757

413' 6 608- 4 3055 3057 131—5

552

13' 0 252' 3 111'8 755-0 187' 9 623 8

258

42' 6

0-6 32

1'8 19— 5 2' 4

55 23_l'

)_|. 0.4??? "JI HHWUII'FI

'Illl

5590. Hear-Avi

120-7 209 532 413

818

113'8 9'5

35—1 55 äÄ

w»— »— GB)—BHP 09 30.50. o_ Q"? ace-ul Irel I | llloo

CBE. (x:—:

1 109'8 1 623-5 6852 750-3 3094 1819 118-4

291 504-2 210-9 1 697-1 3559 1 114' 9

326' 5 586-5 548-7 216-4

356

27913 366'1 1 267'8 668"!

1 081-2 151 08

2'8

&; 75 54-5

0'9 205 156 266

483.

• Sida 120
•  Original

1 2 | 3 4 5 6 7 8 9 | 10 | 11 - .. P & E:??ääZTIlä : ? Taxeringsvärde, 1 000 kronor CV'p-a- w "9 bd Län, härad och g 5 g % Därav värde & kommun Åker Skogs- ;? E. 5 så gå!-155: sär- Skogs- mark $ : (” värde skogs— »övrig skilda värde %xo mark mark» för- ”” måner Torslunda ...... 900 314 44'6 261 505 21113 370 176 — 31'9 Vickleby ...... 1080 —— 100'0 — — 1156'1 —— 321 236 —— Resmo ....... 1140 —— 100'0 — — 1061'8 —— 160 36 —— Mörbylånga ..... 1220 — 100'0 — —— 1442'0 —— 270 110 — Mörbylånga köp. — — — — — — — — — — Möckleby härad. Norra Möckleby . . . 710 — 100'0 — —— 1107'2 — 11 8 2'4 _ Gårdby ....... 700 —— 100'0 — — 580'6 — 99 1-2 — Sandby ....... 720 — 100'0 — — 701'4 — 14'1 0'8 —— Stenåsa ....... 790 — 100'0 — — 887'1 — 26'2 8'2 _ Hulterstad ..... 810 — 100'0 — — 12296 — 31'7 2'7 _ Gräsgårds härad. Kastlösa ...... 1030 — 100'0 — — 20120 — 67'0 — — Smedby ....... 860 — 100'0 — — 7367 —- 53'7 3'0 — Södra Möckleby . . 910 — 100-0 — — 823'9 — 553 'i'? — Segerstad ...... 900 — 100'0 -—— — 634'9 — 21'6 3'5 — Gräsgård ...... 950 — 100'0 — — 1239'9 — 421 65 — Ventlinge ...... 920 — 100'0 — — 750 6 —— 26'5 — Ås ......... 990 457 623 350 550 859-9 10-2 7-5 _ 26-2 Gotlands län; Gotlands norra härad. Fårö ........ 470 122 407 1-54 352 7001 733 71'8 8-8 2345 Bunge ....... 450 203 354 1-55 580 3568 310 581 131 974 Rute ........ 510 191 329 147 577 5517 58'7 99 187 1760 Fleringe ...... 350 152 248 1'17 5'53 2000 599 11'0 0'7 176'2 Hall ........ 360 18'5 275 161 497 215'6 391 52 29 1307 Hangvar ...... 460 18'5 35'6 157 503 7884 78'0 17'5 76 2275 Lärbro ....... 490 228 289 179 543 13093 1191 244 425 3732 He11v1 ....... 520 245 428 184 582 3636 352 159 7-0 1444 Othem ....... 550 174 365 1-32 563 5358 443 249 250 1557 Boge ........ 500 21'7 31'9 1'63 587 4468 359 128 215 1360 Bäl ......... 550 201 428 152 579 354-7 200 105 — 64'1 Vallstena ...... 560 227 340 168 575 558-3 244 257 — 72-1 Källunge ...... 790 299 17'2 207 631 7734 201 182 0'9 62'2 Hejnum ...... 540 222 58'8 1'68 5'75 4611 272 99 —— 103'8 Tingstäde ...... 550 26'0 27'3 1'85 598 691-7 496 219 27'1 158'7 Stenkyrka ...... 520 23'7 25'9 173 598 9840 63'2 359 691 2147 Lummelunda 580 263-0 208 1'73 650 5442 293 168 — 106'3 Martebo ...... 520 303 564 2-00 650 792-1 146 359 — 543 Västkinde ...... 560 300 33'1 2'01 6'50 11086 381 29'4 —— 123'4 Bro ........ 550 335 431 2-21 649 514-6 281 27'8 — 88'5 Lokrume ...... 500 304 342 216 600 9512 298 181 -— 109'0 Fole ........ 600 321 157 2-33 600 7359 431 145 — 140-0 Ekeby ....... 630 326 92 233 614 564'7 25'0 74 397 781 Barlingbo ...... 720 404 208 267 650 8462 166 3'0 25'3 57'6 Endre ....... 710 517-7 355 242 6'47 722'4 31'5 226 215 1090 Hejdeby ...... 720 27'8 40'4 188 650 4547 244 21'0 25'3 61'2 Visby landsk. . . . . 550 25'7 47'9 1'63 740 3068 73 140 134 280 Follingbo ...... 820 314 121 178 750 10685 59-7 9-5 9-5 181'8 Akebäck ...... 750 397 62 248 7'00 367'1 21'7 0'5 — 83'3

• Sida 121
•  Original

1 2 3 4 5 6 7 8 9 | 10 11 - .. P . 351353??? : %" Taxeringsvärde, 1 000 kronor , Oh. w "9 bd Län, härad och å & å % J d Därav värde 8. kommun i” ' P= or - .. Skogs— g.? "' ä' " sar- Skogs- Åker mark 8 E " % bääs' skogs- »övrig skilda värde % "; v 3 mark mark» för- on måner Björke ....... 840 496 117 2-92 750 600-9 134 54 1-7 819 Viklau ....... 510 383 259 229 700 3850 28-4 6-4 — 83-3 Guldrupe ...... 470 305 17'5 2-19 600 276-5 223 35 0'9 74'2 Buttle ....... 500 222 174 170 585 3278 43-9 8-7 2-9 1026 Vänge ....... 600 266 99 1-92 599 6905 647 47 9-0 2017 Sjonhem ...... 520 279 152 201 600 3791 228 6-2 — 63'2 Halla ........ 600 37-6 136 234 691 423-2 24-0 3-1 — 84'2 Ganthem ...... 550 239 27'4 1'69 600 4178 26-8 7-6 — 84'3 Dalhem ....... 710 370 8-4 2-25 && 1177'6 432 8-3 — 154-2 Hörsne m. Bara . . . 550 277 26'2 200 575 7456 449 36'7 0'6 132'9 Gothem ....... 480 202 147 HD 500 716-1 952 246 50 267'7 Norrlanda ...... 390 193 10'3 163 500 353'3 52'0 3'6 1'0 106'4 Anga ........ 400 166 255 150 529 2160 28'6 0'8 — 100'5 Kräklingbo ..... 380 167 255 143 559 368'6 39-9 53 —— 143'6 Ala ......... 400 161 321 137 552 302-1 260 1-5 — 86'9 Ardre ........ 510 232 307 1'80 556 387-9 467 242 206 1708 Gammelgarn . 410 195 43'7 1'62 550 3487 30'5 26'1 —— 117'1 Östergarn ...... 550 213 454 177 550 413-2 168 27'8 16 73-2 Gotlands södra härad. Västerhejde ..... 670 305 150 1'86 700 5411 439 4-4 127 1641 Träkumla ...... 610 296 450 204 650 3177 165 126 17 41'1 Vall ........ 670 327 81 230 629 6858 30'5 4-9 366 1227 Atlingbo ...... 700 338 333 2-53 641 571—5 130 273 188 567 Hogrän ....... 650 274 53 2-09 594 7141 29-6 3-3 292 1024 Stenkumla ..... 600 250 144 1-79 650 7053 427 54 2-7 123-0 Tofta ........ 460 176 187 1'38 500 4920 30'1 0'8 4'8 93'9 Eskelhem ...... 600 242 194 1-90 600 933-0 37-3 28 4-1 129-8 Västergarn ..... 590 193 159 1'59 6'00 298'6 5'6 —— — 18'1 Sanda ....... 630 263 12'7 210 600 10378 324 — 1'5 108'8 Mästerby ...... 630 299 102 2—31 500 709-0 229 2-7 — 82'5 Väte ........ 570 277 153 203 582 843-1 421 154 —— 134'3 Hejde ....... 470 220 302 1'64 5'65 746-6 689 31'9 — 191'1 Klinte ....... 690 243 165 1-74 606 6737 351 126 — 104'6 Fröjel ....... 540 213 146 1'60 604 657-3 548 191 — 178-7 Eksta ....... 510 296 273 219 575 7205 594 296 273 1417 Sproge ....... 440 253 298 186 576 3944 253 17'3 0'7 53'2 Silte ........ 510 235 360 1'66 6'00 467-3 26—3 9-5 1'8 56'9 Hablingbo ..... 530 270 143 183 650 11014 654 7'8 204 1517 Levede ....... 540 328 16'3 212 650 8561 428 101 17'3 106'3 Gerum ....... 590 319 58 2-12 650 269'8 27-3 4-4 3'8 84-8 Fardhem ...... 560 354 100 2-32 550 672-5 26-1 4-5 111 860 Linde ........ 640 359 7-9 2-24 651 6748 39-6 8-4 102 1249 Lojsta ....... 600 27-3 69 1'87 598 389-0 393 53 8-5 1348 Etelhem ...... 580 29'8 248 2-00 650 864-9 725 541 — 2049 Lye ........ 650 330 107 2-15 658 682-3 22-1 8-9 16 857 Garde ....... 580 300 205 2-01 650 624-4 440 351 0-1 108—s Alskog ....... 510 249 354 181 599 557—9 427 488 0-5 1266 Lau ........ 500 238 348 1-61 700 659-1 19-3 8-2 1-0 380 När ........ 550 231 457 1-55 700 10874 122 9'5 % 29'2 Burs ........ 520 256 240 1154 700 11147 356 131 52 1223 Stänga ....... 680 274 225 1-75 700 983-1 46-9 82 4-1 1189 Hemse ....... 620 265 21'0 1'84 653 7894 237 9-0 1'6 71'1 ........ - - ' '9 ' ' '

• Sida 122
•  Original

1 2 3 4 5 | 6 7 8 | 9 | 10 | 11 - .. P o gråtiäzwåe : å” Taxeringsvärde, 1 000 kronor cv— . w fn b:! Län, härad och låg & % Därav värde 5. kommun 9" cv: 5” Jord- Skogs- p ”' o "' sär- Skogs- Åker mark 3 F & % bgurlås- skogs- »övrig skilda värde %"; v e mark mark» för- on måner " Eke ........ 530 240 422 166 622 3418 188 6-5 8-0 454 Havdhem ...... 600 336 132 2-25 700 12542 356 8-9 _ 1274 Näs ........ 410 282 213 195 700 5441 14-4 4-7 — 48'1 Grötlingbo ..... 550 304 119 2-11 700 798-9 26-5 37 3-7 851 Fide ........ 530 256 7'8 191 700 2721 7-9 07 08 26-2 Öja ........ 570 273 859 185 697 8066 35 181 197 134 Hamra ....... 420 306 767 190 650 3319 53 13-8 — 16'5 Vamlingbo ..... 440 270 659 1'78 650 721-1 203 326 — 68'8 Sundre ....... 400 242 932 1'63 6'50 166-4 % 13'9 — 75 Blekinge län. Östra härad. Kristianopel ..... 750 473 6'7 424 488 25996 2369 05 37'8 581'2 Jämjö ....... 1020 389 127 3-74 462 2'555 9 2002 2-3 569 451' 8 Torhamn ...... 960 272 391 3-01 398 18895 680 429 617 1281 Sturkö ....... 1100 400 977 3-00 500 7077 08 469 119 1 2 Tjurkö ....... 1400 100-0 — — 196-0 124 7-9 Ramdala ...... 1430 41 0 145 403 444 4058' 2 133' 0 158 435 3055 Lösen ....... 1 540 44 1 117 391 498 2 031' 2 73 0 58 101-9 181-o Augerum ...... 940 357 109 3-70 413 2 164 7 2549 1-5 284 6252 Rödeby ....... 870 385 120 3-55 461 25443 277-9 % 698 6789 Medelstads härad. Sillhövda ...... 600 448 7-2 3-55 540 14361 2799 23 299 5413 Eringsboda ..... 600 36-9 8-4 328 479 15297 3368 4-0 389 5222 Tving ....... 770 376 69 331 487 23707 3827 — 231 6690 Fridlevstad ..... 940 414 92 3-45 516 26506 2754 _ 138 5579 Nättraby ...... 1580 56-2 75 405 596 25052 1386 10'6 31-8 400-2 Aspö ........ 1250 359 206 258 600 268-4 111 55 505 169 Hasslö ....... 1160 — _— — —— 3259 1-5 946 _ Förkärla ...... 1 270 609 52 483 595 1 386 1 117' 9 27 389 2383 Listerby ...... 1310 474 145 341 594 2253' 7 940 51 1674 1859 Hjortsberga ..... 1090 520 55 416 536 15529 2440 7-2 117 8264 Edestad ...... 1290 51-9 90 3-85 590 14404 97-4 2-1 132 1953 Ronneby landsk. . 1220 45'8 161 358 546 54498 511-7 50 642 10155 Backaryd ..... '. 780 431 110 346 526 17786 3176 2-4 8-5 %% Bräkne härad. Öljehult ...... 770 407 122 344 4'98 958-5 209-4 1-3 1-3 3612 Bräkne-Hoby . . . . 1210 43 1 17'8 359 507 52490 4637 7-0 117 9119 Åryd ........ 1300 356 260 3-29 457 20373 187'8 2-7 173 3166 Hällaryd ...... 1290 43—0 9-0 342 535 23988 2258 107 192' 1 %% Ringamåla ..... 740 424 11'6 356 509 1341'6 387'9 101 35 1140'0 Asarum ....... 1460 467 7'8 3'48 5'72 5897'6 346'7 58'2 284'4 989'5 Listers härad. ' Kyrkhult ...... 800 41-4 9-3 327 537 30780 6324 150 1110 15770 Jämshög ...... 1000 422 7-7 341 530 38712 5753 28 259 15141 Mörrum ....... 1390 470 53 344 549 37338 1739 24 565 4188 Elleholm ...... 1200 39-1 66 3-00 560 459-7 110 — 107 194 Gammalstorp 1220 521 83 366 600 28727 146'6 05 674 380'1 Ysane ....... 1 190 47'3 123 301 6'51 20258 22 3 4'8 47 419 Mjällb ....... 1210 426 26 300 500 52795 135 7 0'7 47'0 216'7 Sölvesborgs landsk. 1230 71'0 7'4 3'67 7'94 10549 45 0 50 130 3259

• Sida 123
•  Original

1 2 | 3 4 5 7 8 | 9 | 10 11 . .. P 9 gfirääZäå? ;? ä Taxeringsvärde, 1 000 kronor UD Län, härad och 5 E € % J d Därav värde 9. kommun ' 5- or - _ Sko s- ., "' ;S: sar- Skogs- Åker magk 8 E' % bruks- skogs- Dövrig skilda värde en --- varde .. (TNG mark mark» for- :” måner Kristianstads län. Järrestads härad. Östra Nöbbelöv . 1370 _ 100-0 _ — 1499'2 _ 2'4 _ _ Simris ------- 1720 _ 100'0 — _ 1674'4 — 2-4 1-0 _ Järrestad ...... 1770 _ 100-o _ _ 1150—9 _ 1-9 __ _ Östra Tommarp - - - 1730 _ 100-0 _ _ 37052 _ 3-0 1'8 _ Gladsax ------- 1290 599 543 3'08 806 22272 167 407 553 438 Östra Vemmerlöv 1160 737 251 3-90 825 22866 439 329 454 1426 Stiby -------- 1690 _ 100'0 _ _ 1999'5 _ 0'2 _ _ Vallby ------- 1620 _ 70'7 _ _ 3006'5 — 54 _ _ 'BOlShÖg ------- 1440 _ 100'0 _ _ 1061'9 _ 3'9 _ _ Ingelstads härad. Östra Hoby ..... 1850 300 322 250 550 26168 12 58 _ 0'9 Borrby ------- 1860 330 523 228 500 58070 3-1 125 _ 4'3 Hörup ------- 1870 740 _ 4-50 700 23371 02 _ _ 0'9 Löderup ------ 1640 162 725 1-75 400 45410 38 516 _ 16'4 Valleberga ..... 1570 _ 100-0 _ _ 3080'1 _ 56 _ _ Ingelstorp ...... 1600 _ 100'0 _ — 2167'0 _ 4'2 1'5 _ Glemminge ..... 1720 _ 100'0 _ _ 3297'3 _ 0'7 — _ Tosterup ...... 1450 152'3 1'1 626 1000 17744 13'1 0'1 _ 44'7 Bollerup ...... 1380 700 _ 3-00 10-00 17768 1'1 _ _ 2'7 Hannas ....... 1840 _ _ _ _ 1303'6 — _ 3'6 _ Hammenhög . . . 1870 _ — _ _ 2076'3 _ _ _ — Östra Herrestad . . . 1660 117-0 111 500 1000 21493 09 04. 105 41 Östra Ingelstad . 1410 _ 100'0 — _ 18258 _ 2'1 _ — Smedstorp ..... 1230 730 386 408 7'78 3697'7 456 492 49 131'2 Kverrestad ..... 1220 897 409 392 1000 23287 3'5 3'6 _ 14'7 Ullstorp ...... 1210 710 51 3-00 971 1200-5 66 0-3 — 14'3 Övraby ....... 1470 950 41'2 400 1000 16364 19 13 _ 4'5 Benestad ...... 1230 103'6 136 4-86 886 16671 14-5 1-5 _ 41'4 Tryde ------- 1380 _ 100-0 _ _ 4045-4 _ 2'2 _ _ Tomelilla köp.. . . . 1720 _ _ — _ 320'4 _ — — — Spjutstorp ..... 1240 _ 100'0 _ _ 1818'0 _ 1'4 _ — Onslunda ...... 1280 876 328 486 800 20208 106 53 331 193 Tranås ....... 1120 907 235 508 800 19981 68 2-9 4-0 11-7 Albo härad. Fågeltofta ...... 1050 663 157 4-50 641 22562 436 _7-9 34-2 117-3 S:t Olof ...... 1170 722 79 450 694 20032 1172 7'1 43 2949 Rörum ....... 1060 67-5 07 4-34 696 11152 542 0-2 _ 103-2 Södra Mellby . . . . 1290 663 0'7 416 694 22221 595 _ 426 678 Vitaby ....... 1140 642 1'6 424 659 20049 557 06 145 1276 Eljaröd ....... 1010 509 4'8 387 555 9869 59-1 6-5 2-0 106- Andrarum ...... 890 556 56 446 532 1730-9 127-6 3-6 200 2808 Brösarp ....... 800 553 4'0 419 583 16221 1054 6'9 _ 170-2 Ravlunda ...... 810 620 55 409 6'48 1066'7 105'6 2'7 _ 298'1 Gärds härad. Maglehem ...... 900 455 188 3-32 637 16754 253 10-0 2-2 54' Hörröd ....... 790 564 131 450 545 757-7 71-5 3-9 _ 156-3 Huaröd ....... 800 553 125 449 536 12067 1029 7"! _ 157-3 Degeberga ..... 860 742 6'4 477 679 17622 1017 7'7 31 4109 Vittskövle ...... 770 580 18' 360 6'98 21128 829 219 520 4454

• Sida 124
•  Original

1 2 | 3 4 5 6 7 8 | 9 | 10 | 11 . .. P =: äåf?ä%::?1i$? : ? Taxeringsvärde, 1 000 kronor =P)-. :d 08 bd Län, härad och äg & % J 41 Därav värde å kommun 9” ' 9" or — .. Skogs- 9, "' 5 ** sar- Skogs- Åker mark $ 5 & % bruks- skogs- »övrig skilda värde 9 .... varde .. (TNC mark mark» for- 50 månar Östra Sönnarslöv 870 895 8-0 519 694 20011 2263 7 o 50 0 875 1 Everöd ....... 1100 584 _ 3'54 7'00 21182 258 — _ 663 Lyngsjö ....... 700 571 0-5 3'58 700 6575 125 0-1 _ 20'4 Östra Vram 1030 704 _ 461 681 6588 3-8 — _ 125 Västra Vram 920 61'5 8'5 4'30 6'12 29738 684 164 1 2 160'6 Linderöd ...... 890 479 500 431 503 11567 110-7 128 _ 37'9 Äsphult ....... 960 525 3'8 450 515 11323 1209 29 _ 77'3 Djurröd ....... 790 67-7 8-2 488 608 982-3 617 08 33 110-2 Träne ....... 780 704 7'0 489 528 19925 636 23 522 1887 Skepparslöv ..... 1420 766 69 488 560 22431 679 124 32 2220 ......... 930 57-7 8-0 4-27 692 26041 199 58 150 304 Norra Asum 1380 585 274 3-58 700 37627 110 111 811 253 Köpinge ...... 1040 538 3-2 3-53 697 30056 129 10 _ 22'4 Villands härad. Åhus ........ 1080 285 170 2-02 355 31765 525 420 3'6 158'2 Åhus köping . _ _ — — _ 11'5 _ — _ _ Rinkaby ...... 770 411 100 3-00 600 10991 37 2-1 _ 8'9 Gustav Adolf . . . . 1560 _ 100-o — — 991'1 _ 6'2 — _ Nosaby ....... 1360 1000 — _ 2966'4 _ 26 89-9 Fjälkinge ...... 1050 522 _ 2-95 738 20322 82 _ 12'0 21'7 Nymö ....... 710 525 _ 3-00 757 6315 3-2 1-3 _ 67 Trolle-Ljungby 810 454 8'1 2'68 718 26291 3855 15 528 1300 Gualöv ....... 990 49-1 35 3-40 641 651-7 28-5 0-5 _ 123'7 Kiaby ....... 1100 466 152 380 569 15848 313 55 _ 96'6 Ivö ......... 890 377 145 362 481 5266 158 1-1 458 Ivetofta ...... 820 552 53 3'63 595 24664 909 136 500 2929 Näsum ....... 1060 466 49 395 496 25648 2484 25 _ 7545 Vånga ....... 810 414 59 3-94 450 15724 2871 4-3 256 6513 O_ppmanna ..... 780 581 131 480 528 17277 1219 3-4 _ 209-0 Österslöv ...... 1230 547 68 319? 597 2827'4 695 24 531 218'0 Fjälkestad ..... 1060 470 59 3'41 593 26459 768 27 315 1761 Öslra Göinge härad. Färlöv ....... 1410 742 1415 440 753 39905 444 47'8 330 5345 Norra Strö ..... 1250 667 136 4-12 703 18441 631 339 160 181' 7 Kviinge ....... 1000 589 7'4 3-72 686 16215 73-6 9-9 525 2610 Gryt ........ 770 604 123 3'97 652 87813 1043 18'3 510 3888 Knisslinge ...... 860 588 76 395 656 20783 701 114 4-7 2641 Hjärsas ....... 740 510 7'0 3'74 583 13685 2805 104 21'5 700'4 Emislöv . . . . 800 519 3-2 3158 601 10478 68-1 3-9 9-0 1886 Östra Broby 740 516 56 3-51 616 17458 208-0 280 100 437-3 Glimåkra ...... 680 515 120 352 613 21393 559-9 17'7 573 12237 Örkened ...... 690 407 209 339 509 24819 5868 652 121 15412 Loshult ....... 790 450 342 336 577 13564 2099 8-9 137 3311 Osby ........ 730 48'5 11'1 341 526 24320 551'6 30'7 130 9756 Hästveda ...... 810 428 6-7 341 534 14844 1555 54 4-7 2246 Västra Göinge härad. Farstorp ...... 730 400 120 333 513 15951 1837 7-2 14 2074 Verum ....... 770 461 295 355 554 12165 165-2 156 _ 372'9 Visseltofta ..... 740 432 327 340 545 8838 1754 193 4297 Vittsjö ....... 860 526 37'0 363 622 2177'0 3552 798 41'2 1049'2 Norra Åkarp 920 501 174 358 599 1393'8 150-7 102 751 3773 Röke ........ 870 445 37'0 3'50 550 19209 2357 573 20 4785 " " ....... ' ' ' 11 4-3 - ' '

• Sida 125
•  Original

l % | !

1 2 3 4 5 7 8 | 9 10 11 . .. P & gzlfläääzui; : ?” Taxeringsvärde, 1 000 kronor Han. 5 Län, härad och 55 å, % J Därav värde & kommun P ' &; ord- . Sko s- p "* & sar- Skogs- Åker magi—1 3 E % bllulås' skogs- »övrig skilda värde %; var e mark mark» för- = '” måner Finja ........ 830 440 7'6 3-20 614 1931'8 1055 8 7 470 1521 Vankiva ...... 960 474 156 305 571 22198 1452 558 492 160-6 Stoby ....... 940 385 8'2 3-25 523 36125 160-0 591 2123 1934 Norra Sandby. . . . 730 468 120 3'50 592 10918 643 86 70 89'7 Gumlösa ...... 870 48-3 55 3-46 500 10776 56-9 1-3 8-0 1359 Sörby ....... 890 458 2-2 350 6'05 759-0 457 _ _ 1147 Ignaberga ...... 830 489 109 3-51 612 12459 579 100 130 1130 Vinslöv ....... 860 5065 122 557 502 3210'3 1453 77 607 2354 Önnestad ...... 1330 5015 57 3-50 627 33209 455 8-6 61 68-3 Nävlinge ...... 700 48'5 188 350 5'98 8253 1024 66 _ 1956 Häglinge ...... 710 485 168 3'69 5'86 14981 882 16'8 _ 210-7 Tjörnarp ...... 840 551 87 573 561 1174'2 135'7 11'0 286'4 Norra Mellby . . . . 810 50'2 15'2 3'54 6'10 2246'0 178'0 47'1 30'5 230'6 Brönnestad ..... 810 591 120 4-03 520 11641 1645 4-7 380 280-0 Matteröd ...... 740 472 289 3'58 561 9580 130-0 121 _ 1632 Västra Torup . . . . 700 44'4 22'3 3'56 537 12189 1765 370 1205 2391 Norra Åsbo härad. Färingtofta ..... 950 49 2 205 3-53 600 1 7380 1912 50' 1 47- 6 454-6 Riseberga ...... 1030 52 6 143 588 591 4951'2 347'6 654 134 6 8380 Perstorp ...... 870 502 235 3'58 604 12176 1436 41'4 1155 3296 Oderljunga ..... 950 401 36'9 3'52 4'99 2534'9 203'8 74'5 108 2908 Rya ........ 930 450 27'8 3-49 593 15825 134-1 424 537 268'4 Örkelljunga ..... 900 541 21'6 3'68 && 36984 466-0 555 169-7 879-3 Fagerhult ...... 730 398 34'8 521 599 12282 124-8 385 11'4 214-7 Tosjö ........ 950 456 22'4 3'68 541 18850 213'6 49'6 _ 621'7 Tostarp ....... 1440 453 221 3-43 507 20354 27-7 3-7 251 310 Munka-Ljungby . . . 1420 503 22'6 3-55 652 41192 613 127 477 125-3 Össjö ........ 1210 56'8 122 398 610 22453 983 3'4 419 2629 Källna ....... 1420 525 111 595 635 14312 21 — 57 44 Östra Ljungby . 1310 573 43 3'83 550 22054 653 0'5 41'6 123-2 Gråmanstorp ..... 1 200 60'6 272 598 6'51 31481 609 120 127' 6 196'0 Vedby ....... 950 456 284 541 589 23218 1355 249 29' 1 235 3 Hishult (del av) . . . 810 391 452 300 597 1442 11'6 3'8 _ 61 Södra Åsbo härad. Stenestad ...... 800 545 10 4 4-12 568 821-2 911 8'2 _ 182' 1 Västra Sönnarslöv . . 1110 618 7'7 4'43 5'97 1974'9 327 26 102'0 Kvidinge ...... 1370 52-3 9-7 3'68 607 53354 550 100 524 1155 Starby ....... 1680 _ _ _ _ 1730'0 — _ 6'5 _ Björnekulla ..... 1840 65'8 10'4 4-00 702 26534 7—9 0-8 266 28'4 Västra Broby . . . . 1880 100-0 _ _ 26553 12 3-5 _ Strövelstorp ..... 1 640 48' 0 16'3 2'77 7'50 5 7769 30'— 5 8'3 —- 74'7 Ausås ....... 1540 675 222 4-00 750 4771-23 52 2'6 — 24'6 Höja ........ 1650 840 933 450 800 38444 0-1 3-0 _ 0'8 Bjäre härad. Rebbelberga ..... 1850 44'0 625 2'50 7'50 2033'2 0'1 2'3 — 0'5 Barkåkra ...... 1640 48'6 50-0 2'76 750 43539 51 42-5 _ 21'6 Hjärnarp ...... 1310 49'8 24'2 3'62 6'03 3861'2 118'5 15'4 20'8 251'7 Förslöv ....... 1430 474 20-0 3-50 550 34580 22-7 2-7 1270 426 Grevie ....... 1200 520 25'6 3-20 701 36259 453 122 7-2 47-2 Båstad ....... 1560 451 7'1 3-29 729 565-4 25 0-2 1'5 4'4 Hov ........ 1010 450 293 3'18 6'99 1780'7 15-0 4'6 1'0 9'6 Västra Karup. . . . 1100 498 247 3-34 707 50625 28-4 5-9 491 354 Torekov ....... 1180 47-2 312 2-91 700 1340 7-5 28 1-7 157

• Sida 126
•  Original

1 | 2 3 4 5 6 7 | 3 | 9 | 10 | 11 . . P 6 IT:-51135??? så: Taxeringsvärde, 1 000 kronor , ' =P . :d bd Lan, härad och ås & % J rd Därav värde 5. kommun &: cv: B* 0 - .. Sko s- g; e sar- Skogs- Åker maåk & E & % här; skogs- »övrig skilda värde %; v mark mark» för- 5 ” månar Malmöhus län. Luggude härad. Brunnby ...... 1 430 661 474 369 7'69 34411 340 _ _ 160-0 Höganäs ...... 2 030 _ 100'0 — _ 584'8 _ 3 8 3 5 — Väsby ....... 1 680 250 381 4-00 600 6 5967 13 _ 147 8 3 6 Viken ....... 1550 820 900 500 700 1280-6 0-2 9-1 592 _ Jonstorp ...... 1560 10913 407 6-97 700 38629 80 17'7 572 12'8 Farhult ....... 1 630 107-7 667 7-00 700 3 0752 1 4 5-1 1 0 4-5 Välinge ....... 1690 774 537 533 540 48235 96 415 434 345 Kattarp ...... 1 840 842 255 526 596 3 9307 9 6 29'8 121 2 37 2 Flenlnge ...... 1 790 550 474 500 500 3 771-0 1 1 5-4 62 0 3 6 Allerum ....... 1 450 737 115 4-53 698 6 705-1 42 7 195 192 9 175 8 Kropp ....... 1 350 575 162 4-10 600 3 9679 19 1 482 105 1 61 5 Mörarp ....... 1 450 731 7'1 519 600 2 3023 3 8 0-3 119 s 14 7 Bjuv ........ 1660 _ 100-0 _ _ 25658 _ 10'0 — _ Norra Vram ..... 1210 44-1 41 3-62 524 22625 700 9'8 _ 1424 Södra Vram ..... 1 320 727 670 4-50 950 1 4862 2-4 166 163 8 5 7 Risekatslösa ..... 1 260 606 4-1 4-41 591 1 252-8 285 1'1 19 5 127 4 Hässlunda ..... 1460 500 _ 4-00 550 20818 03 06 250 0 2 Frillestad ...... 1850 941 292 4-65 853 1869'8 1'6 6-7 — 3 7 Välluv ....... 1810 136'8 683 626 874 20197 2-6 22-1 — 104 Bårslöv ....... 1 840 _ 100-o _ _ 2346'3 _ 9-3 _ — Ekeby ....... 1 250 48-7 0-5 356 584 34851 181 1'6 131 1 577 Kågeröd ...... 1 070 540 150 3-76 616 3 747 o 127'6 786 148 6 289 5 Halmstad ...... 1 210 874 345 501 750 2 608 3 31'8 462 9 0 74 6 Ottarp ....... 1 610 1327 257 6-49 900 4 603 9 7-3 6—0 174 3 25 & Fjärestad ...... 1 680 78'6 588 6-00 650 2 319 3 1 1 14-5 58 s 5 1 Kvistofta ...... 1 940 769 683 6-00 650 3 817 1 1 0 26'8 103 9 2 9 Rönnebergs härad. Glumslöv ...... 2 130 _ 100 o _ _ 23053 — 42 1659 _ S:t Ibb ....... 2130 _ _ _ — 1 4022 — _ 50'5 _ Härslöv ....... 1940 842 406 6-00 650 46300 1 6 10-0 87'6 96 Säby ........ 2040 _ _ _ _ 1 1956 _ _ 8'9 _ Vadensjö ...... 2220 — _ _ _ 1 452-9 — — 4'7 — rja ........ 2160 _ 100-0 _ _ 2013'0 — 1'6 51'4 _ Tofta ........ 1 850 47'6 323 3-50 650 1 5759 2'8 09 3 Asmundtorp ..... 2050 — 100'0 — _ 4344'2 _ 6'7 54'9 — Sireköpinge ..... 1 770 130'8 381 7-00 800 3891'8 85 80-9 18 6 Billeberga ...... 2080 _ 100-o _ _ 3917'2 _ 42 659 _ Tirup ........ 1 740 — 100-o _ _ 1 941-7 3'3 _ _ Svalöv ....... 1470 103-7 422 6-97 655 31001 11 1 115 223 355 Felestad ...... 2110 _ _ _ _ 1 0214 _ _ — Onsjö härad. Källs-Nöbbelöv 2120 _ 100-o _ _ 1597'0 _ _ — — Annelöv ...... 2000 385 409 3-03 600 29106 05 74 89—5 2-0 Norrvidinge ..... 1880 _ 100'0 _ — 3636'4 — 10 — — N:a Skrävlinge 2310 _ _ — _ 1 404-1 _ _ — — Torrlösa ...... 1250 944 167 586 593 55043 578 _ 600 2616 Reslöv ....... 2 130 _ 100'0 — 4897'6 _ _ 78'3 — Östra Karaby . . . . 1 900 _ 100'0 _ _ 1298'3 _ '— — — Trollenäs ...... 1 790 962 325 600 7' 0 42099 5 0 10 6 671 260 Västra Strö ..... 1690 963 4'8 6-00 300 17145 7 _ 100 386

• Sida 127
•  Original

1 2 | 3 4 5 6 7 | 8 | 9 | 10 | 11 . _. p » gearfääzuåe : % Taxeringsvärde, 1 000 kronor ' ' eo- .... oa bd '='ju Län, härad och 55 å % Därav värde å. kommun '” ' ä' Jord- .

Skogs- & "' $ sar- Skogs-

Åker mark 8 E & % I???" skogs- röv-rig skilda värde

%?; r e mark mark» för- Box måner Bosarp ....... 1170 104'9 212 692 559 26459 277 06 49'2 95'9 Ask ........ 1080 707 3'8 512 506 18842 417 _ — 119-0 Konga ....... 890 526 7'4 4—15 543 15598 116-4 121 258 2499 Röstånga ...... 1 160 616 2-0 437 514 1 5619 77-7 1-7 660 1587 Billinge ....... 1050 703 24 4-77 535 22090 1340 03 130-1 348'8 Hallaröd ...... 980 47'9 % 4-24 500 11341 812 2-1 310 899 Stehag ....... 1200 106' 193 6-73 703 32421 39'6 253 769 1508 Harjagers härad. Västra Sallerup . . . 1800 859 2-5 539 700 49055 232 2-6 38-9 91'7 Remmarlöv ..... 2050 _ 100'0 _ _ 1 274'4 — 0'1 _ _ Örtofta ....... 2050 147-6 447 7-00 900 24875 51 155 354 145 Lilla Harrie ..... 2110 _ 100-0 _ — 1773'8 _ 1-3 271 — Virke ........ 2040 _ 100-0 _ _ 1417'1 _ _ _ _ Stora Harrie 1990 _ 100-0 _ _ 2671'5 _ 36 1252 _ Dagstorp ...... 2040 429 _ 357 500 1549-23 03 _ 72'9 '1'2 Södervidinge . 1830 750 657 4—00 700 1640'6 0-3 3!) 100-0 07 Kävlinge ...... 2230 _ 100'0 — _ 1726'1 _ 8'8 116-2 — Hög ........ 2130 _ 100-0 _ — 1428'7 _ 0-8 70-4 _ Västra Karaby 1520 381 391 3'08 600 36530 6-4 22-8 266-0 246 Saxtorp ....... 1790 40-1 7-3 3—01 600 31168 8'1 8'1 178-1 399 Hofterup ...... 1320 480 261 2-51 600 11285 10'6 205 503 413 Barsebäck ...... 1580 _ 100-0 _ _ 2168'7 _ 94 658 _ Löddeköpinge . . . . 1620 362 426 272 600 2554'6 42 46' 692 110 Torna härad. Borgeby ...... 1620 571 500 3-50 700 16745 0'8 4-6 80-9 2-2 Flädie ....... 2280 _ 100-o _ _ 1212'1 _ 54 27-9 _ Fjälie ........ 2340 _ 750 _ _ 4581'3 _ 29 55 _ Stävie ....... 2240 542 489 3-50 700 22405 1-3 77 42-5 6-7 Lackalänga ..... 2250 — 100'0 _ _ 2097'5 _ 53 404 _ Västra Hoby . 1860 — 100'0 _ _ 1417'0 _ 1'0 33'7 _ Håstad ....... 2090 _ _ _ _ 1294'0 _ _ 43'9 _ Igelösa o. Odarslöv . 1800 913 37'8 500 791 38228 2-1 09 594 34 Stångby ...... 2200 _ 100-0 _ _ 21653 _ 16'6 29'8 _ Vallkärra ...... 2250 _ 100'0 _ _ 2341'0 _ 08 749 _ Norra Nöbbelöv . . 2300 _ 100'0 _ _ 1352'8 _ 5'3 27'4 _ Lunds landsk. . . . . 2050 _ _ — _ 2498'0 _ — 27'0 _ Stora Råby ..... 2230 _ 100-0 — _ 1551'8 — _ 16'8 _ Bjällerup ...... 2110 _ _ — _ 2068'0 _ — _ — Hardeberga ..... 1440 708 155 4-74 595 20815 8-5 2-5 239 174 Södra Sandby. . . . 1320 731 265 500 566 41302 136 145 826 356 Revinge ...... 910 35'8 540 286 622 9454 2-9 13-1 31'8 7'9 Silvåkra ...... 740 970 346 593 700 11158 22—5 3-1 17'2 54'0 Hällestad ...... 1010 805 51 4—47 637 21056 210 _ 07 454 Dalby ....... 1810 756 45 4-59 700 33932 350 2-1 904 1143 Bonderup ...... 1550 691 129 4-50 550 22888 56 — 32-4 % Gödelöv ...... 1500 899 3-6 550 700 16996 50-5 0-4 350 190-3 Veberöd ...... 980 658 225 439 594 24813 719 243 7-0 1389 Everlöv ....... 640 453 21»: 3-53 539 11415 305 145 _ 72'4 Blentarp ...... 820 612 189 4-29 602 29651 537 157 _ 1586 Bara härad. Genarp ....... 1100 636 111 463 574 42923 141-2 243 1649 5270 Lyngby ....... 1330 353 _ 3-00 500 22563 06 — 41'0 1'6

• Sida 128
•  Original

1 2 | 3 4 | 5 7 | 8 | 9 | 10 | 11 Taxeringsvärde = 5: Taxerin svärde 1 000 kronor per hektar, kr. 5, 5 EU g ' as Lån, härad och ä 5 g % J d Därav värde &. kommun 9” c; # or - .. Sko s- ga "” g "1 sar— Sko s- Åker måk 3 E % bruks- skogs- »övrig skilda värdge :» —- varde .. Fxo mark mark» for- 5 O måne]- Esarp ....... 2 130 _ 100'0 _ _ 2 895'2 _ 0'5 4'9 _ Kyrkheddinge . . . . 2 210 _ 100'0 _ — 2 9435 _ 28 298 _ Brågarp ...... 2 330 _ _ _ _ 1 020'2 _ — 3-0 _ Nevishög ...... 2 110 — 100'0 — _ 2 6790 _ 08 2644 _ Hyby ........ 1 370 553 103 4-03 501 4 836-9 482 226 290 156 9 Skabersjö ...... 1 320 838 147 450 800 2 6402 258 103 976 854 Bj ärshög ...... 1 840 _ 100'0 _ _ 576'1 _ 0'6 _ — Bara ........ 1 540 1313 152 700 850 2 078-0 323 4'2 947 145 1 Mölleberga ..... 1 850 _ 100'0 _ _ 1 1139 _ 05 79 _ Tottarp ....... 2 380 _ 100-0 _ _ 2 0388 _ 9'7 37'4 — Knästorp ...... 2 450 _ 100-0 _ _ 1 3158 — 73 91 _ Uppåkra ...... 2 500 _ 100'0 — _ 3 4613 _ 64 187 _ Flackarp ...... 2 300 _ 100'0 _ _ 1 631-6 _ 2-1 1-5 _ Lomma ....... 2 230 _ 100-0 _ _ 3 085-4 _ 13'0 — — Burlöv ....... 2 560 _ 100'0 _ _ 3 734-7 _ 1'1 139'1 _ Görslöv ....... 2 370 — 100-O _ — 1 2230 _ _ 39'0 _ Oxie härad. Särslöv ....... 2 270 — 100'0 _ _ 1 112-8 _ 2'5 _ _ Södra Sallerup . . 2080 — 100-0 _ _ 2 2842 — 6-4 25- _ Husie ........ 2 360 _ 100-O _ — 2 533-8 _ 4'7 45'5 _ Oxie ........ 1 960 _ 100-0 _ _ 2 0317 _ 110 103 _ Glostorp ...... 2 070 _ 100'0 _ _ 2 1395 _ 65 265 _ Lockarp ...... 2 110 _ 100-0 _ _ 1 070-0 _ 23 19-8 _ Bunkeflo ...... 2 450 _ 100-0 _ — 4 0676 _ 5'0 203'6 — Västra Klagstorp 2 460 — 100'0 _ — 2 211-0 _ 28'3 101-4 _ Tygelsjö ...... 2 450 500 600 _ _ 2 8124 0-1 4-1 67-5 0-1 Gässie ....... 2 460 _ 80'0 _ _ 1 4933 _ 1'2 24'8 — Eskilstorp ...... 2 530 _ 100-0 _ _ 1 862-6 — 3-2 8-0 _ Hököpinge ..... 2 530 _ 100-0 _ — 2 503—7 _ 0'9 12'1 _ Arrie ........ 2 140 — 100'0 _ _ 1 4155 _ 1-8 85 _ Södra Åkarp . . 2 230 _ _ _ _ 2 449-0 _ 0-2 _ _ Mellan-Grevie . . . . 2 260 _ _ — _ 1 0797 _ _ 2-5 — Östra Grevie . . . . 2 090 _ 100-0 _ _ 1 230-2 _ 10 460 _ Västra Ingelstad . . . 1 810 _ 94'7 _ _ 1 8570 _ 08 231 _ Törringe ...... 1 740 841 200 400 800 1 1005 3"? 23 _ 51 Västra Kärrstorp . . 1 670 — 100'0 _ _ 2 2379 _ 86 41—6 _ Svedala ....... 1 810 94'5 326 589 7 30 6 4365 256 803 100 846 Svedala köp. 2 770 — — _ _ 319'0 _. _ — — Skytts härad. Anderslöv ...... 1 750 12113 260 729 689 4 634”! 135 31 699 498 Fru Alstad ..... 1 900 _ _ _ — 1 80015 _ _ 22'6 — Västra Alstad . . . . 1 990 _ "100-0 _ _ 2 797'4 _ 50 1011 _ Lilla Slågarp . . 2170 _ — _ _ 3594'6 _ — 28'6 — Stora Slagarp . . . . 2 180 _ _ _ — 1 2886 — _ 12'6 _ Fuglie ....... 2 250 _ 100-0 _ _ 2 081-5 _ 0-3 32-0 _ Vellinge ....... 2 500 _ _ _ _ 3 544'9 _ — 2'0 — Stora Hammar . . 2130 365 261 250 600 1 4094 31 7'7 _ 4'6 Räng ........ 2 110 37'8 370 252 600 2 575-8 7'9 11'0 _ 11'8 Håslöv ....... 2 270 — 100-0 — _ 2 4723 _ 1'1 38'4 _ Bodarp ....... 2 200 — 100'0 — _ 1 6170 — 1'5 20'2 _ Skegrie ....... 2 170 — 100-0 _ — 1 5320 — 08 123 _ Maglarp ...... 2 160 _ 100-o _ _ 2 040-8 _ 7'6 40-4 _ Västra Tommarp . 2 270 _ 100'0 _ _ 1 2833 _ — 7'7 _

• Sida 129
•  Original

1 2 3 4 5 6 7 | 8 | 9 | 10 | 11 - .. P & gåfääååzmåe : å): Taxeringsvärde, 1 000 kronor 503 bd ? Län, härad och g 3 S S' J (1 Därav värde &_ kommun WP ? P" or - . Sko s— 53 " g " sar- Skogs- Åker magk 8 5 % bänka" skogs- »övrig skilda värde se _. varde .. (TXO mark mark» for- ” O maner I—Iammarlöv . . . _. . 2350 _ 100'0 _ _ 2408'7 _ _ 2'7 _ V. Vemmerlöv. . . . 2360 _ 100'0 _ — 1 555'8 _ _ 9'0 _ Gylle ........ 2 300 _ _ _ _ 2 069'4 _ _ 29'2 _ Kyrkoköpinge . . . . 2 390 _ 100'0 — _ 1 1600 _ _ 8'3 _ Dalköpinge ..... 2 260 _ 100'0 _ _ 784'2 _ _ 4'3 — Gislöv ....... 2 310 _ 100'0 — _ 2 9600 _ _ 24'2 _ Bösarp ....... 2 160 _ _ _ _ 3 101'4 — _ 40'3 _ Vemmenhögs härad. Simlinge ...... 2 510 _ _ _ 1 595'8 _ _ 43'3 _ Lilla Isie ...... 2 300 — 100'0 _ _ 1 887'1 _ 18'6 55'4 _ Östra Torp ..... 1 880 _ 100'0 — _ 8052 _ 105 264 _ Hemmesdynge. . . 2 470 _ — _ _ 2 017'9 — _ 42'4 _ Södra Åby ..... 2 350 _ _ — — 3 1427 _ — 18'8 _ Östra Klagstorp. . 2 370 _ _ _ — 3 567'2 _ 98'6 _ Äspö ........ 2 270 _ _ _ 1 043'2 _ _ 46'0 _ Källstorp ...... 2 260 _ 100' 0 _ _ 3 4856 _ 5'6 110'0 _ Lilla Bedinge . . . . 1 910 17'1 52' 7 250 350 1 6800 06 14'3 _ 1'2 Tullstorp ...... 2230 200 6-3 250 350 26082 06 13 1'8 Ösna Vennnenhög. . 1890 405 159 238 700 38723 47 40 634 45 Västra Vemmenhög . 2 150 _ _ _ 1 1952 _ _ _ — Önnarp ....... 2 170 — 100 0 — _ 1 164'5 — 1'9 11'8 _ Gärdslöv ...... 1 630 118'7 17 8 650 8'00 3 8542 37'4 174 771 123'5 Grönby ....... 1 900 _ 100' 0 _ — 2 8352 _ 11'1 59'1 _ Börringe ...... 1 040 809 105 535 539 4 310'8 853 235 107-4 3354 Slimminge ..... 1 380 831 418 550 659 4 119'4 13'8 60'4 43'5 43'9 Skurup ....... 1 790 813 250 540 549 5 722-3 195 485 2357 842 Skurups köp. . 2 800 _ _ _ _ 173'6 _ _ 2'5 — Svenstorp ...... 2 120 111'8 320 650 800 1 6537 1'9 2'8 24'3 4'8 Hassle-Bösarp. 1 930 _ 100'0 _ _ 690'4 _ 0'4 10'1 — Örsjö ........ 1 910 _ 100'0 _ _ 2 0589 _ 15'1 25'4 _ Solberga ...... 1 940 _ 100'0 _ _ 1 2649 _ 3'1 16'2 — Skivarp ....... 2 110 _ 100-o _ _ 3 329-3 _ 4-8 60-3 _ Ljunits härad. Västra Nöbbelöv 2 110 _ 100' 0 _ — 2 2725 _ 26'3 17'0 _ Sörup ....... 1950 1360 545 650 900 25400 34 219 3r5 205 Katslösa ...... 1 880 129'4 17'7 650 900 1 7745 66 161 153 24'9 Villie ........ 1600 805 227 583 590 41267 14'0 352 310 46'2 Skärby ....... 1720 683 207 550 530 31209 97 265 299 310 Balkakra ...... 1 970 103-& 159 6-41 700 1 951-4 110 151 629 503 Snarestad ...... 1 810 1040 275 648 700 2 0710 52 126 625 141 Herrestads härad. Bjäresjö ...... 1 590 987 40 0 558 731 2 6590 7-7 3'8 61 7 355 Hedeskoga ..... 1 970 _ 100 0 _ 1 464'6 _ 24 89 5 _ ja ........ 1 940 100 0 _ _ 1 1214 _ 3-4 409 _ Stora Köpinge. . . . 1 590 339 650 300 500 3 9950 21 455 45'6 58 Stora Herrestad . . . 1 790 357 594 300 500 3 444'6 1-0 197 555 2-7 Borrie ....... — _ ' ' _ Sövestad ...... ' ' ' ' ' Högestad ...... 1 020 74 0 275 4—50 700 1 067-3 142 50 _ 53'2 Baldringe ...... ' ' ' ' ' '

• Sida 130
•  Original

1 2 | 3 4 5 6 7 8 | 9 | 10 | 11 Taxeringsvärde = (3 . .. per hektar kr : = Taxenngsvarde, 1 000 kronor , :P 5..- w GQ Län, härad och g; g g % Därav värde 5. kommun Sk 5 & r-é E' Jord- .. Åker ogs- p, ,.— g & bruks- " _ sar- Skogs- mark 3 : 0 .. d skogs- »ovrlg skilda värde %Xo var e mark mark» för- 5 o maner Färs härad. Ramsåsa ...... 1 050 56 3 56 3-62 659 1 150-4 6-7 0-7 26 18-4 Röddinge ...... 820 709 1021 452 6'45 13664 28'7 7-4 11-4 96'2 Sövde ....... 870 67'7 6'3 4'13 706 3490' 3 1559 252 47'8 722'5 Ilstorp ....... 650 30-2 2—0 300 4.00 555' 5 29 01 — 5'1 Björka ....... 570 28'6 05 300 414 217'7 170 0-5 20 425 Vomb ....... 540 21-1 28 300 401 933'8 24-4 3-7 _ 1150 Öved ........ 970 941 11'7 549 6'98 24167 926 334 630 4334 Östra Kärrstorp. . . 1360 103'8 41'8 5'37 8'08 2726'3 11'0 21'9 70'1 58'0 Brandstad ..... 1350 984 174 547 700 25462 121 141 120 554 Södra Åsum . 1090 724 10'8 4'70 6'28 2299'3 32'2 10'6 45'4 134'4 Tolånga ....... 1090 802 11'3 5'25 6'83 3687' 3 39'7 321 447 1582 Vanstad ...... 1330 885 181 571 659 31339 128 71 296 285 Lövestad ...... 1160 91'3 105 556 7'00 5136' 0 422 11'7 51'4 103'4 Vollsjö ....... 1350 100-0 771 500 800 25461 0'8 104 889 3'9 Fränninge ...... 1130 53'5 7'7 4'16 551 4481-51 79'8 151 453 1754 Långaröd ...... 900 49'2 18'6 3'97 534 22608 1223 41'4 47'2 237'9 Östraby ...... 1170 655 187 424 6'58 41317 380 666 208-0 327 Västerstad ...... 1200 74'8 243 450 700 37479 107 193 2481 241 Frosta härad. Harlösa ....... 1 200 997 153 587 751 3 8725 36 0 247 145 2 119 2 Hammarlunda . . . . 1210 98'6 426 592 7'35 2679'7 7-3 200 90'3 333 Holmby ...... 1540 _ 100'0 _ _ 2674'8 — 54 438 _ Gårdstånga ..... 1660 1000 — — 24204 70 725 Borlunda ...... 1680 950 5 3 550 750 24405 153 _ _ 59'2 Skeglinge ...... 1830 _ _ — _ 1046' 3 _ _ _ _ Skarhult ...... 1140 89-6 47 523 731 2111-3 31'0 _ 1478 Östra Strö ..... 1410 _ 33-3 _ _ 1589 4 _ — 13— 7 _ Hurva ....... 1530 — 100- 0 — — 1618'0 _ _ 86 Gudmuntorp . 1420 750 5 1 570 600 45863 19-5 0—9 75— 2 Högseröd ...... 1380 1151 613 509 719 38393 61 437 900 8-9 Lyby ........ 1340 462 388 3-91 600 30398 4-3 47 11'7 Hörby ....... 1450 805 311 540 650 60216 745 515 — 14% Hörby köp ...... _ _ _ — _ 78'2 _ — 425 _ Östra Sallerup. 1230 435 1'1 4'00 5'00 3280'2 75'7 _ 7'9 53'2 Svensköp ...... 900 598 7'7 4-00 633 10773 117-2 21'6 305 1152 Äspinge ....... 1030 702 91 4-00 753 1481'8 119-4 23'6 46-3 127-s Fulltofta ...... 910 57'6 1'9 4-33 500 1359'8 114-0 _ 292 1994 Bosjökloster ..... 1280 645 39 4-74 600 28407 52-1 3-0 382 1493 Södra Rörum . . . . 900 559 — 4-12 600 13712 187'6 _ 450 2544 Höör ........ 920 499 5 0 394 541 24442 172-0 % 162-9 294 7 Munkarp ...... 930 48'6 % 4-37 503 10849 611 4'8 399 905 Norra Rörum . . 730 457 125 400 500 11920 2028 101 159 1721 Hallands län. Höks härad. Hishult (del av) . . . 690 438 377 384 521 14816 1771 150 6-5 2884 Våxtorp ...... 880 465 385 3'58 567 41314 247-3 92-2 5-5 5995 Hasslöv ....... 1170 54'6 634 3-93 517 1886'6 324 335 _ 173-4 Östra Karup 1050 501 432 3-70 619 2081'8 454 28-9 66 1345 Skummeslöv ..... 1300 358 173 267 622 2741-6 11-3 2-9 — 51-0 Ränneslöv ..... 1140 530 292 339 6'63 50652 727 609 3-9 2041 Ysby ........ ' ' ' ' ' _ 152'1

• Sida 131
•  Original

1 2 | 3 4 5 6 7 | 8 | 9 | 10 | 11 . .. 37 =; gjiääzuåe ; % Taxeringsvärde, 1 000 kronor 29.03. w w Lan, härad och 53 å % J Därav värde & kommun i” n' 9" ord- .. Skogs- g.? " g "! sar- Skogs- Åker mark $ 5 $% brulås- skogs- »övrig skilda värde $%"; ”' ” mark mark» för— X .. = 9 maner Knäred ....... ' ' 17383 3961 36'9 , 6'6 Laholms landsk. 1230 364 38'4 264 631 60188 400 27'3 100 856 Tjärby ....... 1590 292 169 234 6'16 23335 65 75 15 190 Veinge ....... 1120 401 383 301 586 54991 332'9 55 112 3495 Tönnersjö härad. Tönnersjö ...... 840 420 453 309 580 16681 2235 253 225 470 3 Eldsberga ...... 1 260 605 134 360 719 4 110-1 87'6 9' 1 259 360 6 Trönninge ...... 1540 441 393 262 7'47 1651'2 1'5 29 79 1' 3 Snöstorp ...... 1090 41'7 11'0 310 592 38245 97'3 56 275 214'9 Breared ....... 740 457 324 341 570 13736 413'9 3213 473 687'2 Enslöv ....... 880 451 254 345 578 29320 5247 275 1748 8571 Halmstads härad. Kinnared ...... 1100 559 295 3-90 615 5474 852 6-0 12 0 1952 Torup ....... 880 46'8 327 3-57 561 21924 5738 495 265 14137 Slättåkra ------ 730 456 252 371 541 13772 323-1 117 191 8356 Kvibille ------- 1140 505 194 382 577 20251 107-2 2-4 285 286 5 Holm -------- 1 120 515 2023 351 648 1 7435 583 90 _ 1251 Övrahy ....... 970 553 49 3-50 700 9537 31-2 0'8 2-0 1523 Vapnö ------- 1330 52-9 8-7 350 650 22013 289 0'9 714 815 Söndrum ...... 1200 323 17'3 2-25 619 23256 322 150 511 922 Harklinge ...... 1270 355 251 285 555 52424 405 91 370 1135 Steninge ...... 1 230 349 375 283 548 1 0025 210 126 3-0 246 Rävmge ...... 1330 332 153 269 549 "17854 83 1-2 126 144 Getinge ....... 1250 538 18'8 4-11 571 22728 1089 58 105 3588 Årstads härad. Slöinge ....... 1490 464 120 349 561 20799 222 3-1 444 450 Eftra ........ 1270 381 27'8 298 539 27793 424 135 47'8 76'2 Skrea ........ 1130 335 174 258 550 27593 254 15 435 344 Årstad ....... 1270 524 85 4-02 550 35917 558 3-1 22-2 87'8 Asige ........ 820 447 187 357 530 1421'4 1793 3-2 6-9 3915 Abild ........ 980 489 192 389 538 11632 1914 6-3 2-9 4475 Vessige ....... 1070 487 199 351 5'78 24071 1344 14'6 6'2 253-1 Askome ....... 960 445 152 356 541 6945 88-2 70 15 1875 Drängsered ..... 650 475 385 363 562 8775 2827 27-9 54 6990 Krogsered ...... 660 443 425 350 540 5438 1701 140 8'1 377'7 Faurås härad. Gunnarp ...... 840 48' 5 280 565 569 1 1385 2885 175 _ 656 8 Fagered ....... 850 446 241 374 521 6947 210-3 715 65 5911 Kållsjö ....... 860 362 201 333 4'88 316-2 60-2 25 _ 117'1 Ullared ....... 940 491 20'8 3157 587 6903 1749 4'8 68 2896 Gållared ...... 760 415 338 315 559 7565 187-0 14'9 — 3559 Okome ....... 1110 443 180 3'38 578 16041 1472 8-7 0-9 1911 Svartrå ....... 890 470 208 348 595 680-4 97-9 55 _ 140-4 Köinge . . . . . . . 1220 480 213 3'56 6-00 1 234-7 61-2 6-1 180 1039 Dagsås ....... 940 503 134 370 585 592-1 44-3 35 161 1013 Sibbarp ....... 890 438 150 350 591 18105 147'8 40-7 _ 221 7 Ljungby ...... 1170 415 165 309 6'13 40485 585 227 685 Alfshög ....... 1340 454 242 3-22 648 1 6184 6-4 4-3 16 7 7-4 Vinberg ....... 1250 405 759 3-00 600 39381 28 325 18'6 3-8 Stafsinge ______ . . . . . . . .

• Sida 132
•  Original

1 2 | 3 4 5 6 | 7 | 8 | 9 | 10 | 11 . .. P » ggffääzafre ; %” Taxeringsvärde, 1 000 kronor , . (+ i... ä *" bd Län, härad och ä 5 g % Därav värde å. kommun 77 9” =; 9” J ord- _ Skogs- "' "' m "4 sär- Skogs- Åker mark 55 & % bly?" skogs- »övrig skilda värde E%"; var e mark mark» för- ” QX måner Himle härad. Tvååker ...... 1200 405 180 3-07 611 50885 19-9 79 1372 305 Spannarp ...... 1150 382 228 3-05 607 1577-2 150 57 309 227 Träslöv ....... 1420 287 615 248 618 34262 47 30-1 2-0 4-4 Hunnestad ..... 1220 344 41'9 2'86 6'00 14796 43 3'9 3'4 2'6 Gödestad ...... 1400 351 48'6 3'08 6'16 1021-1 1-3 15 1-7 2-7 Grimeton ...... 1270 467 21'4 3'57 5'79 21201 663 358 _ 127'0 Rolfstorp ...... 1050 462 175 347 590 18652 130-4 108 _ 138'7 Skällinge ...... 880 379 171 297 567 9725 132-1 4'7 _ 1153 Nösslinge ...... 540 438 201 3'42 558 2538 109'9 4'1 _ 161'5 Stamnared ..... 1040 36'7 15'7 2'90 5'85 504'0 19'9 8'3 _ 46 Valinge ....... 1050 379 145 299 590 1600-7 40-2 54 _ 15'3 Lindberg ...... 1290 386 4211 2'80 600 35023 289 3-3 85 24-3 Torpa ....... 1230 375 290 261 606 8341 265 1'9 _ 26-3 Viske härad. Ås ......... 1 430 34 1 318 257 533 2 064' 5 47' 1 66 _ 29'0 Sållstorp ...... 1 470 33 5 19'6 2'83 4'98 783' 7 38' 5 03 _ 17'9 Veddige ....... 1 250 346 23'0 297 499 2 943' 4 132' 2 1'1 _ 113'0 Vårö ........ 1170 332 71'2 275 520 3358'1 26'1 23'9 54'8 17'2 Stråvalla ...... 1150 330 536 250 570 5762 125 74 2-0 87 Fjäre härad. Frillesås ...... 900 335 255 285 518 11982 710 1'4 495 Landa ....... 1030 308 400 2-22 583 689-8 166 95 _ 6'3 Ölmevalla ...... 1120 279 394 214 565 13175 341 147 150 7-0 Gällinge ...... 870 338 287 291 504 850-1 531 1'1 1-3 37-1 ldala ........ 870 382 147 3-40 492 385'8 575 0-1 _ 103-4 Förlanda ...... 670 354 205 325 474 5651 107-0 07 1368 Fjärås ....... 1 270 337 245 293 496 51450 213-7 09 1289 2875 Hanhals ...... 1380 349 294 256 587 14802 156 2-9 19-2 Onsala ....... 1 240 34'6 454 250 590 2 168'8 555 1'7 62' 6 345 Vallda ....... 1 160 321 325 246 559 20656 682 2-2 1-0 355 Släp ........ 1600 295 511 2-38 542 1 364-9 359 _ 66-9 50"! '_rölö ........ 1350 35'6 21'8 2-90 528 25861 1192 09 66-1 102-9 Älvsåker ...... 1310 334 205 2-99 490 12425 805 _ 101 73' 2 Lindome ...... 1340 3413 254 290 515 22903 1440 05 937 1455 Göteb. o. Bohus län. Sävedals härad. Härryda ...... 1350 481 257 255 6'88 11215 2155 58 _ 448'6 Landvetter ..... 1460 366 30'7 2'78 556 12354 1641 40 3370 Partille ....... 3000 375 347 250 650 29182 103-4 579 113-1 992 Askims härad. Råda ........ 1 710 449 332 330 583 819 9 571 6-1 1455 146' 9 Kållered ...... 1 720 326 492 245 573 995 2 24-4 7'1 1664 7' 9 Askim . -. ..... 2310 38'6 496 250 650 1938'7 292 13' 7 74'2 36'3 V:a Frölunda . . . . 3160 67 961 2'00 700 37985 0'2 2635 1306 0'2 Styrsö ....... _ _ _ _ — _ — — _ —— Östra Hisings härad. Tuve ........ 67'2 7'2 14'0

• Sida 133
•  Original

1 2 3 4 5 6 7 8 | 9 | 10 | 11 Taxeringsvärde % 5, T 6 . ärd 1 000 kr per hektar, kr. = 5 ax rmgsv e, onor 503" w ?? Län, härad och 5 E å ? Därav värde å. kommun Åker Skogs- ? &_ å % hyrts-llt sär- Skogs- mark $ ** C” .. skogs- »övrig skilda värde := >_- varde .. 5. ,, mark mark» for- on måner Västra Hisings härad. Öckerö ....... _ _ 84'—0 _ — _ — _ Torslanda ...... 2030 274 599 177 649 11005 51 11'—6 33-0 2-7 Björlanda ...... ' _ ' ' ' | ....... | Inlands Södre härad. Romelanda ..... 1430 41-1 ååå 2-33 605 23400 152-7 386 _ 199'1 Kareby ....... 1390 44'9 48'1 2'79 700 17018 458 24'5 1'5 27'9 Ytterby ....... 1480 59'6 71_8 3-54 693 21698 674 29-2 65 832 | Harestad ...... 1860 41'2 79.8 26.8 6'42 860'1 14'6 16'8 72 88 Torsby ....... 1810 458 83'1 %% 6'62 2150'1 266 461 3'0 24'8 Lycke ....... 1970 39'5 2'66 6'42 1035'6 17'2 17'9 _ 15'9 Inlands Nordre härad. . ; Hålta ........ 1400 39'6 &? 2-75 506 11094 36'8 4-2 0-1 50-3 . Solberga ...... 1410 403 55,1 2-79 610 26719 673 7-9 0? 101-7 ' Jörlanda ...... 1460 406 f0'2 2-74 598 19123 658 13-1 15 828 Spekeröd ...... 1290 445 & 3-10 615 13653 906 115 4-5 149-0 Norum ....... 1540 37'8 373 3-02 699 15712 18'8 37-9 344 363 Ödsmål ....... 1500 456 36-1 3-00 699 17397 782 528 11'0 1165 Ucklum ....... 1110 437 3'18 534 12719 1343 7-s 86 2719 | , Inlands Torpe härad. Västerlanda ..... 1410 422 217 330 545 21039 1533 1-2 1534 3484 Hjärtum ...... 1370 41-1 166 3'08 5'67 32815 2967 4-9 310 6192 ; Inlands Fräkne härad. ' : Grinneröd ...... 940 352 22'0 304 511 722-0 781 6-3 _ 1793 : Ljung ....... 1330 397 25'9 2-90 577 11368 854 7-0 _ 227'7 : Resteröd ...... 1320 473 28'1 3-10 6'65 712-8 365 3-2 _ 903 ? Forshälla ...... 1270 457 30'0 3—10 6'36 35598 2634 26'2 7-3 6941 | | Orusts östra härad. _ Torp ........ 1320 469 53'0 3-23 628 12073 533 139 0-5 985 | Myckleby ...... 1410 533 42'1 3-44 650 24234 100-5 4-4 2163 | Långelanda ..... 1580 39'6 64'4 2-74 6'17 18496 362 431 _ 21-2 5 Stala ........ 1600 344 58'6 2-40 611 1741-5 445 41'8 1—4 228 | | Orusts västra härad. | Tegneby ...... 1430 452 750 3'16 540 23213 403 666 249 f21-4 Röra ........ 1360 39'6 68'4 3'18 6'50 1563'6 33'7 27'3 _ 1287 | Morlanda ...... 1810 38'8 802 262 650 22801 353 720 226 667 | Skaftö ....... 2240 232 88'6 1-93 676 862'4 4-1 40-3 6'2 3-3 Fiskebäckskil 2330 33'3 88'5 2'00 6'50 8'0 01 04 _ _ Grundsund ..... 2200 _ 100'0 _ _ 4'0 _ 1'1 _ _ Gullholmen ..... 1050 _ 100'0 _ _ 59'2 _ 30'4 _ — Käringön ...... _ _ 100'0 _ _ 6'9 _ 1'0 — _ Mollösund ...... _ — 100'0 _ — 110'6 — 23'5 4'2 _ Tjörns härad. Valla ........ 1840 371 600 3-04 707 24695 42-5 04 580 815 Stenkyrka ...... ' ' ' ' ' ' '

• Sida 134
•  Original

1 2 3 4 5 6 7 8 9 | 10 | 11 T - .. d 97 v . .. ngirälåål;?i£ gg” . Taxermgsvarde, 1 000 kronor En 55 %? Län, härad och i g g : & Därav värde å kommun i” rr' 3" Jor - . Skogs- '” " g "' sar- Skogs- Åker mark % € % blä—1:11- skogs- »övrig skilda värde %xo v mark mark» för- 5 ** måner Klövedal ...... 2230 7'3 859 241 653 11227 20 25 43'9 0'4 Rönnäng ...... 3800 305 774 200 650 178'1 1'9 4'0 _ _ Klädesholmen . . . . '_ _ _ _ _ _ _ — _ Lane härad. Lane-Ryr ...... 1 030 38' 2 29' 8 279 582 2 109'1 134' 5 _ 220 2374 Bäve ........ 1 270 43- 3 34 2 2-74 678 2 067-4 106 5 132 1165 %% Herrestad ...... 1 060 37'7 551 256 620 2 436'3 92' 7 19'7 155 166'1 Skredsvik ...... 1140 459 43'5 298 545 25185 1506: 245 1'0 364'0 Högås ....... 1 190 485 369 3-05 684 723-2 349 4-0 50 84-6 Bokenäs ...... 1180 405 675 2-94 604 14407 402 205 145 884 Dragsmark ..... 1530 424 73'6 3'00 6'00 462'8 10'4 7'3 15'8 25'3 Stångenäs härad. Lyse ........ 1 840 27'8 825 202 650 1 769-3 120 19' 3 _ 16'3 Brastad ....... 1 380 375 597 250 650 2 059-9 427 5 7 1'6 93'0 Bro ........ 1400 348 497 250 650 2467'6 71'7 135 30 1306 Sotenäs härad. Malmön ....... — _ 100'0 _ — 21'0 — 1'0 _ _ Kungshamn ..... _ _ _ _ _ _ _ _ — _ Smögen ....... _ _ _ _ _ _ — Askum ....... 1 850 315! 91' 6 2-51 604 1 506-9 8-9 531 16'3 13'4 Tossene ....... 1 500 339 76' 7 252 619 2 218-3 305 804 58 69-9 Bärfendal ...... 1300 469 446 326 646 6856 358 4-4 0-4 985 Tange härad. Svarteborg ..... 1030 340 452 258 577 33722 1602 95 515 3037 Håby ........ 1090 327 335 279 539 13578 47'0 45 05 1042 Foss ........ 1 120 304 391 251 551 29068 1032 18'7 161 3245 Sörbygdens härad. Hede ........ 640 285 388 254 450 1 117-1 952 6-9 35 192' 7 Sanne ....... 730 222 530 247 3'89 6175 262 85 02 475 Krokstad ...... 810 237 625 2-33 432 21775 91'7 139 3-0 190-7 Bullarens härad. Naverstad ...... 810 315 484 2-70 482 26550 3191 47'9 16'2 650-7 Mo ......... 830 29'9 550 240 529 10225 943 17'4 05 1831 Kville härad. Kville ....... 1080 395 590 286 613 49684 1549 267 812 2217 Bottna ....... 1200 427 698 277 596 633-3 12-9 45 88 17'2 Svenneby ...... 1230 40'2 85'9 2'52 7'10 936'4 8'4 5'5 18'7 6'8 Tanums härad. Tanum ....... 1 030 362 552 255 625 5 556' 7 2300 78' 4 195 3715 Grebbestads köp. 2020 _ 100'0 _ _ 904 _ 11' 2 _ _ Lur ........ 750 337 461 256 568 1299'6 146-5 304 181 3639 Vette härad. Tjärnö ....... 1 700 27'6 70' 3 2'28 661 1 0490 23'0 30' 9 _ 43- 0 Skee ........ 1 070 308 53' 4 244 559 5 314-9 252-0 451 170 5615 Näsinge ....... 1060 355 531 254 652 9068 521 267 _ 151' 4 Hogdal ....... 1 120 398 570 265 680 1 129-9 829 553 _ 214-7 Lommeland .....

• Sida 135
•  Original

| 2 | 3 4 5 6 | 7 | 8 | 9 | 10 | 11 . .. F & %???äååzuåä : &? Taxeringsvärde, 1 000 kronor OWE. w w Län, härad och g g g % Därav värde &. kommun Åker Skogs. E% & å 33155. sär- Skogs- mark 3 i ” örde skogs- »övrig skilda. värde %Xo V mark mark» för- ” o ' måner Älvsborgs län. Tössbo härad. Edsleskog ...... 1010 449 143 3-22 603 10138 3042 6-4 131 14308 Mo ......... 940 368 250 288 570 10033 1254 27 — 512'9 Fröskog ....... 1 180 435 225 3-02 630 1 177'3 132'6 4'9 10 450' 1 Åmåls 1andsk.. . . . 980 395 21'8 276 618 20302 176-7 52 134 4867 Tösse ........ 880 407 231 291 607 1 497' 4 127' 6 4'7 0-3 402' 8 Tydj'e ....... 890 385 227 2-85 500 8580 54' 6 29 _ 180'2 Ånimskog ...... 870 350 280 252 583 2 117' 0 189' 4 8-9 53-0 512-8 Vedbo härad. Tisselskog ...... 990 39 1 23' 1 288 581 881' 2 222 9 8-4 0-6 7089 Bäcke ....... 900 32' 3 20' 2 2-50 550 486' 6 85 8 35 20 277'6 Ödskölt ....... 890 366 18 2 278 567 10263 209-9 6-1 45 6207 Steneby ....... 890 401 148 2-87 600 1772' 4 2934 6'7 31'9 1042'2 Laxarby ...... 910 400 17'7 3-03 566 17448 5156 263 _ 1907'6 Vårvik ....... 920 436 124 314 594 937'2 2742 8-7 45 963'6 Torrskog ...... 940 399 127 3'19 536 9764 3159 11'0 —— 1297'2 Ärtemark ...... 980 400 195 297 581 1 909'3 366' '! 38'3 3'4 1 183'2 Bengtsfors köp. 2280 48'9 3'8 3'05 6'89 152'8 86 05 — 18'2 Nössemark ..... 810 365 264 257 584 13095 376-4 185 _ 1096'7 Håbol ....... 870 337 219 250 555 10887 2915 121 _ 8725 Dals-Ed ...... 1020 345 320 255 573 25127 4638 315 — 13715 Töftedal ...... 850 316 41'3 257 571 1091'4 2266 24'4 _ 6054 Rölanda ...... 850 ' 325 365 250 550 17434 121-7 10'3 0-2 2550 Gesåter ....... 810 312 37'8 2-42 553 648-0 29-1 2-7 22 555 Valbo härad. Lerdal ....... 660 274 375 243 507 7765 57'6 7'6 _ 106-5 Rånnelanda ..... 790 324 311 259 535 9802 70-0 2-7 — 1550 Råggärd ...... 610 282 430 243 506 722-1 725 3'4 _ 116-5 Järbo ........ 800 256 436 218 523 12280 745 4'7 _ 112'7 Högsäter ...... 780 301 315 237 537 25587 1597 59 9-7 3548 Färgelanda ..... 850 293 27'1 2'57 5'16 26951 1425 _ 2-3 2951 Ödeborg ...... 810 320 301 259 549 10275 112-8 _ 1'5 300-8 Torp ........ 770 27'6 365 243 511 10510 1086 _ — 251' 9 Valbo—Ryr ..... 700 320 240 244 562 7909 1691 — _ 578'0 Nordals härad. Ör ......... 730 325 25 2 259 551 27632 1495 0-4 4-1 4097 Gunnarsnäs ..... 1 070 402 20' 4 2-91 508 9827 47'0 1'4 02 163 2 Dalskog ....... 990 370 281 282 564 13196 230-o 11'0 0'7 713-1 Skållerud ...... 1 190 409 252 278 659 1 1026 1218 49 7-0 3982 Holm ........ 900 395 341 290 599 24599 57-1 2-1 _ 127-7- Melleruds köp. — — _ —— _ 73'6 — — — — Järn ........ 830 371 159 2-80 600 11947 26-2 0-2 0 3 651 Sundals härad. Grinstad ...... 670 341 12 7 2-90 600 24065 51-1 2-2 _ 151' 3 Erikstad ...... 680 336 174 2-75 626 15515 22-2 1-5 3-2 57-2 Bolstad ....... 650 329 162 2-84 615 27854 41-7 26 6'6 77'8 Gestad ....... 660 428 198 3-13 647 24342 74-8 4-4 1'8 147'0 Brålanda ...... ' ' ' ' ' 6'0 '

• Sida 136
•  Original

4 5 6 7 8 | 9 | 10 11 Taxeringsvärde 5 5. T . å de 1 000 kr per hektar, kr. 5 & axenngsv l' , 01101' 3? 26 Län, härad och 5, B 5 % Därav värde å. kommun 77" P o' 9” Jord- .. Skogs- "" "! cs "= sar— Skogs- Åker mark ååå & % blrfllås' skogs- Dövrig skilda. värde %"; var & mark mark» för- on månel' Sundals-Ryr ..... 640 344 453 266 578 19864 1085 _ — 301'0 Frändefors ..... 720 41'6 53'2 3'00 6'00 5512'4 1888 928 _ 338'0 Väne härad. Väne-Ryr ...... 1000 373 390 298 552 8364 333 — — 66-3 Vassända-Naglum . . 1080 43'6 265 296 033 32134 1846 — _ 512-4 Västra Tunhem . . . 1120 369 277 257 614 32135 117-9 43—7 85 6695 Norra Björke . . . . 920 37'6 485 293 555 10615 439 158 21) 108'8 Gärdhem ...... 1120 43-7 362 294 6'47 32205 602 201: 155 1467 Väne-Åsaka ..... 940 412 425 298 564 28015 1053 368 25 1695 Bjärke härad. Stora Mellby - - 890 365 325 301 579 30059 109-2 7-2 25 3605 Magra ------- 790 34'0 31-s 235 5158 1208-11 661 4'8 4-5 2285 Erska ....... 1140 395 220 3-05 563 16121 667 2-7 2-0 1355 Lagmansered 780 349 32'8 2-75 512 1020-o 83-0 55 40-0 240-5 Flundre härad. UPPhårad ------ 1040 320 198 259 552 18439 801 7-9 85 1722 Rommele ...... 1010 305 21-0 256 550 831-6 162 25 144 465 Fors ........ 1060 339 164 275 550 15439 56-9 3-0 7-6 1438 Åsbräcka ...... 1060 33'8 150 3'00 501 4207 13'0 1'2 _ 30'7 Fuxerna ...... 1570 404 432 2153 6'06 697'9 37'0 3'0 6'0 1223 Ale härad. Hålanda ...... 960 312 245 251 523 10157 1352 181 103 3089 Ale—Skövde ..... 1340 353 304 263 577 1991'6 92'8 23'0 28 2017 Tunge ....... 1440 305 69'8 255 543 6892 127 113 _ 259 S:t Peter ...... 1370 31'9 362 250 571 785-1 159 06 _ 34'1 Skepplanda ..... 1290 30'8 37'8 257 539 34091 111'7 18'6 — 232'5 Östad ....... 1130 325 170 250 556 14413 162-s 8-1 400 2545 Kilanda ....... 1100 315 285 243 551 7.395 669 12'8 1'3 130-3 Starrkärr ...... 1350 28'7 48'1 255 547 32075 659-14 226 0'9 129-3 Nödinge ...... 1930 324 537 249 577 12099 306 119 3-1 492 Vättle härad. Angered ...... 1570 41'4 515 286 632 17950 481 109 6-5 1114 Bergum ....... 1550 31'9 470 256 553 20357 640 21'8 56 1245 Stora Lundby . . . . 1540 350 248 2'67 5'67 3237'8 170'4 106 18'3 489'6 Lerum ....... 1760 460 156 2'98 699 25470 190-7 135 13 4849 Skallsjö ....... 1290 469 153 3-00 671 14212 2156 125 805 7287 Kullings härad. HemSJ'ö ------- 1570 38'3 175 250 609 15664 110-2 104 _ 147'8 Ödenäs ....... 1020 358 262 231 572 301-2 729 65 _ 114'4 Alingsås landsf. o. Rö- dene ....... 1430 404 11'6 287 614 2678'4 271'7 12'9 _ 528'6 Bälinge ....... 1400 315 165 262 524 9154 47-0 3-9 _ 60'3 Skogsbygden . 800 373 278 300 550 368-3 852 8'8 — 154-1 Långared ...... 1040 407 233 3-01 600 15309 1695 122 — 257-4 Lena ........ 1060 391 239 297 599 1343'3 727 60 _ 90'9 Bergstena ...... 940 361 347 2'81 574 5351 505 67 — 74—1 Fullestad ...... 970 354 361 275 599 6581 24—4 4-0 _ 156 Hol ........ 970 345 297 275 575 11337 642 10'3 _ 67'4 Horla ........ 860 297 230 250 550 348'3 37'0 3'8 _ 42'6 Siene ........ 870 356 235 230 573 752—0 44-3 4-1 _ 52'4

• Sida 137
•  Original

; | i |

4 5 6 7 8 | 9 | 10 11 . .. 99 & ggfärÄEäZ??? : 510: Taxeringsvärde, 1 000 kronor CF—n w "9 b:! Län, härad och g 3 å % d Därav värde å. kommun "" i” ' 5” Jor - .

Skogs- g.? " $ "! , sär- Skogs- Åker mark 3 5 & % bFPläZ' skogs- »övrig skilda. värde

%; VM mark mark! för-

50 mäner Algutstorp ..... 910 37'4 275 2'80 599 498-1 347 3'8 — 66'3 Kullings-Skövde . . . 1110 364 679 300 594 1518'8 115 2'8 7-5 157 Södra Härene . . . . 920 377 395 300 574 974-1 415 75 _ 43'6 Tumberg ...... 990 391 269 300 598 569-8 219 4'2 _ 20'7 Bråttensby o. Landa . 960 373 270 300 598 576-2 24-4 2-1 — 24'8 Eggvena ...... 1110 395 135 3-00 600 8372 17-2 0-6 _ 335 Remmene ------ 1080 405 11'6 3-00 600 5803 17'2 0'3 — 22'6 Tarsled ....... 1170 408 109 3-00 600 6685 21'6 0'7 — 325 Fölene ....... 1110 402 11'0 3-00 600 826-9 29-2 2-0 _ _ 33'9 Herrljunga ..... 1050 456 9'8 3'00 6'58 488-3 33-2 3-1 _ 625

Gäsene härad. Nårunga ...... 820 387 22'8 300 574 414-6 77-7 49 _ 96-7 Ljur ........ 900 350 247 294 569 436-7 48-0 38 _ 59'8 Kvinnestad ..... 930 38'3 276 297 5'74 352'2 38'3 3'5 — 57'7 Asklanda ...... 950 374 263 290 575 247-() 28'7 % _ 31'7 Ornunga ...... 880 385 23'8 3-00 575 4464 53'8 3'4 _ 60-0 Vesene ....... 880 323 259 259 558 4958 625 15 _ 114-1 Grude ....... 940 31'9 259 250 563 389-1 31-1 1-1 — 43'3 Jällby ....... 840 36'8 251 289 550 1785 21'7 0'7 — 21'8 Södra Björke . . . . 880 335 207 2-65 558 240-6 27-6 0-6 _ 33'4 Hudene ....... 970 375 157 2'86 560 10821 127-4 1'5 _ 2959 Skölvene ...... 900 315 18'3 251 553 4915 361 1'1 0-4 41—4 Norra Såm ..... 770 37'2 16'5 2'89 5'50 225'0 290 08 — 33'4 Hov ........ 960 420 153 298 603 620-5 91'2 1'9 — 193' Källunga ...... 880 381 241 293 560 448-1 489 23 _ 86'0 Hällestad ...... 900 302 277 250 538 557—1 434 1'6 _ 39'8 Mjäldrunga ..... 950 305 230 250 551 511-5 259 07 — 19—3 Eriksberg ...... 740 325 254 251 550 6234 44-0 2-6 _ 47'9 Broddarp ...... 790 343 215 255 550 5409 225 07 — 27'8 Öra ........ 990 417 335 3-00 600 4017 245 2-2 _ 252 Alboga ....... 900 390 272 297 592 5075 425 26 _ 41-1 11 ......... 970 412 162 301 593 912-1 96-3 3-3 — 130-7 Molla ........ 820 385 21'8 2-88 591 577-3 853 41 _ 915 Ås härad. Kärråkra ...... 880 38-4 23]. 3-00 575 400'8 30-9 1-2 _ 58'2 Södra Vånga . 920 395 202 298 575 174-2 134 0'9 _ 253 Möne ........ 930 38'8 145 294 5'83 450—9 362 1'6 — 77'9 Hällstad ...... 920 38'8 150 291 595 856-2 78—9 37 _ 159'6 Murum ....... 840 33'8 197 275 552 517-4 525 2-1 — 83'8 Grovare ....... 870 31'9 14'6 2'73 500 291' 29'2 0'9 _ 62'2 Fänneslunda ..... 780 393 50 3'00 563 3546 625 0'5 — 144'6 Härna ....... 1030 379 108 300 540 504-5 36—3 05 _ 69'0 Södra Ving ..... 1070 41-3 6-4 299 591 16735 1333 12 _ 287-9 Varnum ...... 1090 416 8'8 298 595 4658 43'8 6'0 _ 94'7 Tärby ....... 1050 406 125 2-99 612 399'8 305 57 — 93'7 Bångedaia ..... 1160 384 121 2'98 573 10163 924 11'7 _ 180'2 Aspered ...... 1190 400 154 3-00 580 580-3 61-1 4-3 _ 142'4 Toarp ....... 1170 460 149 301 652 17725 2600 177 _ 711-9 Brämhult ...... 1260 399 125 257 603 509-0 450 _ 1'8 665 Gingri ....... 1310 337 138 284 536 712-4 407 02 1-0 439 Vedens härad. Fristad ....... 1170 387 130 295 572 10985 109-1 15 7-1 211-4 Borgstena ...... 1110 365 184 2-90 546 811-0 795 3-7 123-2

• Sida 138
•  Original

1 2 | 3 4 5 6 7 8 | 9 | 10 11 . .. 97 » åfiääzaråe ; ? Taxeringsvärde, 1 000 kronor Huba— w Län. härad och tåg % % J d Därav värde 9. kommun i” u: ”* or - . Skogs- g) " g "' sar- Skogs- Åker mark & 5 %. brulås- skogs- oövrig skilda. värde %; var e mark mark)) för '='-" måner Tämta ....... 1050 345 265 257 519 3895 611 1-9 _ 1515 Vånga ....... 1050 345 224 2'81 525 396-7 607 52 _ 109'1 Bredared ...... 1010 322 204 2-77 499 10745 1535 135 _ 281—9 Sandhult ...... 1060 325 323 272 512 15015 199—0 334 _ 317-2 Bollebygds härad. Töllsjö ....... 730 31'1 285 250 515 6823 2051 10'6 _ 454'8 Bollebygd ...... 1050 405 21'7 299 586 22065 437-3 169 222 12887 Björketorp ..... 1200 505 195 338 540 15597 214-0 152 135 6582 Marks härad. Sätila ........ 960 353 19% 2-99 522 22885 2758 145 335 8524 Hyssna ....... 1000 341 165 350 503 13765 1753 65 115 5383 Hajom ....... 1160 395 175 350 575 11415 905 2-0 45 1539 Berghem ...... 1240 395 190 300 575 14581 725 35 8—3 986 Fotskäl ....... 1270 375 123 253 552 14859 935 3'8 7-7 1095 Tostared ...... 1070 329 17'2 275 527 407-4 365 1'9 02 649 Surteby-Kattunga . . 1300 389 167 299 572 17564 107-4 66 162 142'2 Öxnevalla ...... 1140 395 232 259 575 13553 788 6-9 215 126-4 Horred ....... 1320 397 20 0 3-00 575 14285 94-8 37 165 1485 Istorp ....... 1310 39'4 22'1 3'00 575 21601 7813 32 7'8 99'0 Kungsäter ..... 1010 37-0 13!) 2'96 5'56 795-3 705 1-0 14—2 201-1 Grimmared ..... 990 272 509 253 519 577'6 30-7 3-3 2-3 285 Karl Gustav 870 35'7 27'1 284 548 6041 117-9 1'6 323 2204 Gunnarsjö ...... 630 305 352 259 527 3045 733 05 25 172-2 Torestorp ...... 910 31-4 325 258 524 6965 938 27 54 1828 Älekulla ...... 740 27-2 315 233 526 3557 782 1-0 0-5 1367 Öxabäck ...... 910 285 235 239 545 814-6 1682 53 52 2642 Örby ........ 1290 404 199 2—96 588 34395 2695 6-2 1391 5625 Kinna ....... 1460 445 115 298 656 13915 101-1 4-7 745 2481 Seglora ....... 900 352 247 350 513 1000'1 266—0 10'7 9-8 7125 Fritsla ....... 1260 387 120 350 553 886'2 91'1 2'4 1257 268'4 Skepphult ...... 860 407 145 352 557 503-0 1315 14 2-3 211-0 Kinnarumma 970 403 205 299 578 10415 2725 52 28-1 798'9 Kinds härad. Ljushult ...... 1250 375 109 285 5137 701-0 1356 29 _ 274-4 Hillared . . . 1010 37'8 115 299 542 4805 985 — — 192-4 Sexdrega ...... 950 36'5 22'6 2'82 575 10939 2020 213 _ 319'6 Roasjö ....... 930 345 175 2'86 552 3010 841 0'7 _ 100'0 Redslared ...... 800 338 339 274 540 3904 115'1 — — 189'1 Svenljunga ..... 1030 405 235 2—92 515 8731 965 — 13'0 213'9 Ullasjö ....... 970 365 231 255 558 10545 1151 _ 50 149-0 Örsås ........ 870 375 275 2-86 586 8551 214-9 — _ 612-0 Revesjö ....... 930 385 215 288 583 4727 935 _ 105 2008 Holsljunga ..... 990 331; 207 275 533 7271 1543 — — 276'6 Mjöbäck ...... 1060 345 215 2'70 550 6135 1645 — 165 3553 Älvsered ...... 1090 341 245 276 544 5415 107-1 _ 145 2505 Mårdaklev ..... 830 329 24-7 2'76 532 6775 147-7 55 — 3290 Kalv ........ 810 352 315 253 545 9747 222-2 11-1 53 5547 Östra Frölunda . . . 930 345 225 283 537 12244 1615 55 95 4765 Håcksvik ...... 820 32'8 307 254 544 7558 213'6 9'0 _ 546-7 Sjötofta ....... 940 375 245 278 563 6408 1589 6-9 55 8345 Ambjörnarp ..... 920 315 258 252 543 6315 135'6 7'8 4'9 269'4 Mossebo ...... 930 315 351 259 526 5915 156-4 145 _ %%

• Sida 139
•  Original

1 2|3| 56 7|8|9|10|11

Taxeringsvärde

per hektar kr Taxeringsvärde, 1 000 kronor

Län, härad och Därav värde & kommun J ord-

sår- Skogs- bruks- skogs- »övrig skilda. värde mark mark) för- måner

Åker Skogs- mark

qoqmog oprgdqou

värde

uajeemeqmmm AT? % ! quem 811.494 ”*

Tranemo ...... 940 363 247 271 567 15840 298-1 135 949 9445 Nittorp ....... 870 351 311 254 572 7915 1475 85 _ 371'1

l Ljungsarp ...... 940 28'3 35'3 215 563 6142 100'6 6'5 1'0 2342 , Ölsremma ...... 890 265 57'6 2'18 532 2721 305 4'8 15 581 Dalstorp ...... 970 350 158 254 567 811-0 128'9 3'4 1'5 313'2 Hulared ...... 890 325 204 245 567 294-3 349 15 _ 66'3 Södra Åsarp . . . . 910 455 201 3-00 645 241-4 485 _ _ 230-1 Manstad ...... 1070 354 27'0 274 597 8611 737 45 _ 144'9 Länghem ...... 970 372 284 2'81 586 16125 1749 _ _ 3952 , Dannike ...... 1040 352 137 2'78 592 5265 685 02 _ 104'4 l Tvärred ....... 910 352 112 303 548 10362 1754 1'2 15 3175 *, Marbåck ...... 1120 435 7-7 329 5'80 687-1 98-0 0—4 15 274-2 ; Finnekumla ..... 1090 421 79 3'19 575 4911 444 02 — 89'8 Södra Säm ..... 1090 405 150 298 587 6565 535 2-3 _ 754 Gållstad ...... 990 345 197 278 535 14480 151-2 1'6 _ 247-2 Grönahög ...... 830 315 307 2'56 528 4667 91-9 1-2 _ 1615

! Redvägs härad.

' Strängsered ..... 850 347 385 2'83 531 4625 1029 _ _ 2753 Gullered ...... 840 375 192 292 550 5535 105'6 0'9 _ 3015 Hössna ....... 970 390 165 290 597 11495 1335 08 _ 210-9 Brunn ....... 1120 5015 4'8 3'38 6'35 649'8 78'7 0'9 — 137'8 Vist ........ 1180 43'8 6'8 2-94 621 466-3 475 0'9 — 66'8 Timmele ...... 970 407 53 2-90 595 14482 1308 2-1 _ 210-8 Böne ........ 880 365 215 250 550 4965 385 15 _ 103'3 Knätte ....... 920 375 225 300 5'48 577'8 47-2 1'7 _ 103—7 Liared ....... 810 370 175 295 5'46 6175 1005 2'8 08 1785 Kölingared ..... 790 375 151 295 5'48 9425 1553 34 _ 328'8 _ Fivlered ...... 790 351 185 292 522 4475 63-4 2-0 _ 124'7 ; Dalum ....... 960 415 7'7 2'98 596 752-4 77-2 15 _ 1375 ; Blidsberg ...... 1000 435 65 2-99 596 600-2 662 1'1 37 965 ' Humla ....... 860 393 175 295 568 311-5 339 1'8 _ 57'9 , Kölaby ....... 980 371 205 350 540 10855 481 25 _ 953 , Solberga ...... 830 385 327 350 553 2725 225 0'9 _ 685 _. Norra Åsarp . . . . 880 385 315 300 556 11958 331 1'8 _ 558 * Smula ....... 990 375 165 350 528 4851 8-0 0-1 _ 7'7

Skaraborgs län. Åse härad. Vånersnäs ...... 840 41'7 135 351 600 12661 1142 10'0 384'3

?HNQOHQHHCPQP maowaou—asma

Viste härad.

Bjärby . .' ..... 830 445 258 2'88 650 6835 85 2-7 _ 23'2 Flakeberg ...... 830 385 275 276 513 11445 65 1'7 _ 19'2 Sparlösa ...... 820 472 225 2'80 6'80 16355 32' 0-2 _ 121-3

• Sida 140
•  Original

1 4 7 8 | 9 | 10 11 Taxeringsvärde = 5. T . .. d 1000 kr pe r hektar, kr. : = axeringsvar e, onor 55 51 %? Län, härad och = B % ;; Därav värde & kommun E 5. gå & går?; sär— Skogs-

3 ”' 0 .. d ' skogs- Dövrig skilda värde % "o' var 6 mark mark» för- ;: oX Slädene ....... ' 456'2 21'5 — _ 77'0 Levene ....... 141 2 1054 347 05 — 144'3 Hyringa ...... 270 1 229'3 16'4 — — 46'7 Malma ....... 288 1 245'5 36'7 1'3 _ 86'1 Längnum ...... 528 4993 22 _ _ 5'6 Tengene ...... 350 1 2036 190 02 — 50'9 Grästorps köp. . 1000 2161 _ 2'4 14'8 — Trökörna ...... 41"? 1 1320 610 102 _ 154 3 Främmestad ..... 249 2 0789 100-1 126 100 4847 Bäreberg ...... 499 1 0656 257 84 — 92'0

Barne härad. Essunga ...... 551 2 7613 31'5 46'8 301 923 Kyrkås ....... 364 3142 206 4'3 —— 55'3 Fåglum ....... 609 1 0142 151 136 _ 33'2 Barne-Åsaka . . 561 1 2702 157 131 54 441 Lekåsa ....... 365 852-4 247 6'6 _ 66'0 Eling ........ 389 7875 188 1'2 _ 33'3 Naum ....... 4'7 1 491'9 43'4 _ — 162'7 Södra Kedum . . . . 17'3 15354 258 — _ 84'7 ' Ryda ........ 50 2 0965 415 _ _ 1505 Long ........ 76'5 1396'9 02 02 1'0 0'8 Hällum ....... 1000 7761 _ 1'4 _ _ Skarstad ...... 718 1 6433 07 1'9 _ 1'6 Vara ........ 792 1 1449 03 _ _ 1'0 Vara köp ....... _ 79'8 _ — _ — Önum ....... 50 1 500-1 205 0-2 _ 925 Laske härad. Laske-Vedum . . . . en 1 4625 173 1-3 _ 20'9 Västerbitterna . . . 286 7968 256 22 _ 29'9 Österhitterna . 315 8027 34'8 6'2 1-5 44'1 Larv ........ 185 2 3642 154-0 185 100 4072 Södra Lundby. . . . 277 1 022-4 141 2-4 _ 23? Längjum ...... 355 1 717-1 45 0-5 _ 10 6 Tråvad ....... 13-1 1 4327 43 0-2 _ 17'8 Kållands härad. Uvered ....... 44' 1 3183 1'1 04 50 4'2 Järpås ....... 87 2 3247 620 24 9'6 215' Häggesled ...... 16'6 6159 151) 2'1 _ 42'4 Lavad ....... 10'5 697-2 252 0-2 _ 110'2 Tranum ....... 17'9 6890 130 06 — 57'8 Tådene ....... 19'5 626'7 350 54 _ 211'9 Norra Kedum . . . . 332 4215 102 22 _ 47'8 Väla ........ 163 532-4 23-7 2-1 _ 49'0 Gillstad ....... 211 7001 224 23 1'8 79'9 Mellby ....... 201 1 078-0 28-4 14 05 1012 Kållands—Åsaka . . . 154 9120 88 — 38 330 Råda ........ 9'5 1 5109 545 72 _ 298'3 Örslösa ....... 178 1 290-7 425 4-9 2-9 1375 Söne ........ 315 7325 18'7 2-2 05 612 . Skalunda ...... 235 5874 7'4 0'6 _ 23'1 ! Rackeby ...... 395 9792 225 35 _ 56'0 : Gösslunda ...... 53 90 8113

• Sida 141
•  Original

| | !

1 2 3 4 5 6 7 | 8 | 9 10 11 Taxeringsvärde = 5: Taxeringsvärde 1 000 kronor per hektar, kr. 5. 5, * .. E (R === ':? Län, harad och E'; 5 g ; Därav värde & kommun &? ? ';'; ”= J ord- Åker Skogs- E'; % g % bruks- .. . Säll." 81505. mark (» __ var de skogs- iovrlg skdda, varde %xo mark mark» för- :: o måner

Sunnersberg ..... Strö ........ Otterstad ......

Kinnefjärdings härad. Hovby ....... Norra Härene. . . . Hasslösa ...... Lindärva ...... Sävare ....... Hangelösa ...... Skeby ....... Källby ....... Broby ....... Ova ........ Skälvum ...... Husaby .......

K inne härad.

Västerplana ..... Medelplana ..... Österplana ..... Kestad ....... Kinne—Kleva . Sil ......... Kinne-Vedum . . . . Fullösa ....... Forshem ...... Bredsäter ...... Lugnas ....... Holmestad ..... Götene ....... Vättlösa ...... Ledsjö .......

Valle härad. Istrum ....... Öglunda ...... Eggby ....... Skarke (Varnhem) . . Norra Lundby. Håggum ...... Bolum .......

Norra Ving ..... Skärv .......

Skånings härad. Skånings-Åsaka . . . Händene ...... Skara landsk. . . . . Härlunda ...... Marum ....... Vinköl ....... Västra Gerum . . . .

429

57-7

485

475

485

535 492 535 34- 1 485 415

3'57

555

5-94

6-10 647 4'94 6'00

1 440-1 573'8 1 (565-';

1 2625 2 1799 1 2162 7106 1 490-9 1 518—8 540-1 6955 4755 5812 7265 1 3595

3855 978-7 7099 4455 643-7 573-o 1 4485 1 0035 2 133'8 8495 1 378-1 1 841-3 816'6 1 4495 1 3703

7525 4089 7245 8555 1 046—2 716-9 892-0 773-7 447-2 6578

1 8467 1 0771) 7203 640-9 487-53 1 452"! 713-2

505 465 1385

3-0 25'8 17'3 155 355 255

85 16-1

06 275 291 171

2-7 44'8 36-1

35 0-2 2-8 255 287 154 9 65 4 127-7 641

9-2 395 355

711 160 37'8 315 295 225 163 365 145 375

492 411 282 622 355 52—9

51 153 18'7

0-1 1-9 1-1 15 4-1 3'8 1-3 25 0-7 2-7 11 7-4

*??ÄDCPQQQPWPWQ'ÄPQPQOPQP mpmmwppwwwwowcu

0-7 251

llllllffftål

e.” o

1419 6190

14-2 153-9 755 67'6 174'8 89'8 33-2 555

152 1 181 6 655

1810 1595

199 2

105'6 77-7 58-9 48'8 371 1285

153 7

214-0 178 2 146 4 179 9 1331 2249

• Sida 142
•  Original

1 2 3 4 5 s 7 | 8 | 9 | 10 | 11 - .. D »» gfää%23?ff gå: =, Taxeringsvärde, 1 000 kronor bu Län, härad och 95 B & % Därav värde & kommun Åker Skogs- åå & så gå?; sär- Skogs- mark 3 * 0 .. ' skogs- Döv-rig skilda värde se ». varde .. Fxo mark mark» for- ne måner Synnerby ...... 790 507 132 350 649 17830 255 1-3 — 85—2 Skallmeja ...... 820 335 897 3—00 517 1240-3 0-2 05 _ 0-3 Trässberg ...... 810 425 259 300 7'28 13642 17 1-3 05 6-1 Härjevad ...... 780 286 417 300 5'00 6360 02 01 _ 0'5 Saleby ....... 840 217 685 300 500 31335 05 415 _ 1-1 Öttum ....... 820 29'8 571 3-00 600 13823 2'8 23-7 — 11'1 Jung ........ 840 335 700 3-00 600 1827'8 0-1 17 — 0—4 Fyrunga ...... 830 435 250 3-44 600 9495 2-1 1—1 150 101 Kvänum ...... 860 426 349 2'89 690 20902 65 60 31 2751 Norra Vånga 710 317 205 2-99 483 24695 104'8 26—3 1'8 224-4 Edsvära ...... 760 340 1915 3-02 551 15975 453 137 _ 100-4 Vilske härad. Ullene ....... 650 475 105 3-70 541 375-2 704 4-2 _ 3311 Vilske—Kleva . 740 349 161 3—41 447 12885 635 3-0 1—3 1948 Marka ....... 770 435 351 4'06 474 10175 68 4-1 — 128 Gökhem ...... 810 445 319 414 472 12325 302 148 5-0 699 Sörby ....... 820 434 9-2 4-09 449 5445 19'8 15 200 205 Trävattna ...... 730 344 115 3-02 487 498-7 433 0-2 5-0 68'8 Floby ....... 920 301 141 3-00 425 1115'8 32-1 0-1 _ 25-9 Götene ....... 820 305 343 3-00 425 954-4 137 0—1 06 8-2 Grolanda ...... 740 318 137 308 425 11159 426 _ _ 53'7 Jäla ........ 750 29'8 329 3-06 427 730-4 286 2—2 _ 25-3 Frökinds härad. Brismene ...... 710 350 42'8 3-02 518 659-9 267 585 _ 34-9 Börstig ....... 710 371 231 3-14 521 9314 54'8 645 — 123-4 Kinneved ...... 740 320 447 300 498 17534 243 744 _ 19'0 Vårkumla ...... 950 400 751 283 531 6221 4-2 306 _ 9'7 Vartofta härad. Luttra ....... 860 _ 100-o _ _ 1001-4 _ 12'6 _ _ Falköpings öza landsk. 820 1000 _ — 626'6 _ 1'8 _ _ Karleby ...... 920 308 786 250 650 14430 12 6-0 _ _ Slöta ........ 920 335 884 250 650 23295 10 28—9 _ 05 Kälvene ...... 890 269 649 3-00 500 4297 0-7 1-0 _ 0-3 Vartofta-Åsaka 750 314 219 2'84 5-00 1064'6 188 2-8 — 15-4 Vistorp ....... 650 337 310 2-97 503 433'6 43-3 5-6 1-4 585 Yllestad ...... 830 342 253 3-03 513 799-3 435 75 2-3 585 Näs ........ 910 415 365 350 559 571-3 3-4 07 _ 8'0 Hångsdala ..... 850 217 652 2-00 500 6441 05 0-4 _ 0-4 Skörstorp ...... 810 _ 100'0 _ _ 685-4 _ 1'9 _ — Östra Gerum . . . . 870 22'5 29'7 2'02 5'00 3507 50 21 _ 6'2 Mularp ....... 910 325 632 2'87 500 3822 5-7 14-0 _ 6—9 Åsle ........ 850 315 419 2-61 521 10846 69 5-9 0-2 7'8 Tiarp ........ 920 341 65 250 500 6289 7'8 0'6 _ 6-3 Kungslena ..... 830 345 138 3-12 487 8598 255 1-9 1-0 94-9 Hömb ....... 690 414 19'8 3-00 593 506-1 298 35 150 909 Varv ........ 840 267 241 2-30 514 425-7 105 311 1-0 18'6 Dimbo ....... 820 235 148 2-13 504 1150-4 18'6 25 5-1 25-1 Ottravad ...... 760 382 95 3-15 543 384-4 175 0—4 1'6 40-0 Suntak ....... 790 424 85 3-36 532 4088 271 _ O-s 110-0 Valstad ....... 800 398 7-1 3-11 539 9150 292 _ _ 48-2 Kymbo ....... 850 365 164 2-87 529 6669 319 0-4 _ 66'9 Vättak ....... - - - - 332-9 311 _ 0-1 100'6