1. Folkskolan som bottenskola och föräldrarnas inställning till skolan. i l

• Sida 59
•  Original

i läroverket. Folkskolan har nedsjunkit till en preparandskola till läro— verket. Föräldrarnas intresse har i ändå högre grad än lärarnas" kon- centrerats på »huvudämnena». Hur barnen i övrigt skött sina uppgifter i skolan har varit av underordnat intresse. Och då betygen i inträdes- prövningen ändå ansetts vara de avgörande har respekten för folkskolans betyg ej varit överdrivet stark.

Överlärare Orrgård sammanfattar sin undersökning på denna punkt så: »Föräldrarna hysa flerstädes överdriven farhåga för sina barn, då dessa skola försöka sin lycka i högre skolor. De hetsa också stundom upp har- nen till nervositet och onödig ängslan inför proven. Barnens betyg i skolan intresserar ofta föräldrarna långt mindre än den stora frågan: Blir mitt barn godkänt vid inträdesprövningen? Detta sammanhänger tydligeni många fall därmed, att läroverken taga föga hänsyn till de betyg, som givits i bottenskolan.»

! Föräldrarna anse vidare, att folkskolan ej på ett tillfredsställande sätt kan fullgöra sin uppgift som preparandskola till läroverken. Därom vittna de talrika preparandkurser, som barnen få genomgå. Överlärare Orrgård kommer i sin redogörelse för enkäten till det resultatet, att åtminstone halva antalet av de inträdessökande från folkskolan ha fått extra under- visning av ena eller andra slaget utanför arbetet i folkskolan som förbe- redelse till inträdesprövningen. Han tillägger:

»Så länge detta tolereras, kan det ej på allvar hävdas, att folkskolan har blivit bottenskola för den högre skolan.» Inträdesprövningarna bli på det sättet också till en ekonomisk börda ' för barnens föräldrar. Om inträdesprovet borttoges skulle säkerligen på de | flesta platser nu existerande preparandkurser försvinna.

!

l l »

l l

Folkskolans utveckling. Att intrådesprövningarna i åtskilliga fall inver- kat hämmande på lärarnas lust att pröva nya vägar vid undervisnin— gen, har framskymtat i en del av de återgivna uttalandena både från lärar— och skolledarhåll. I vilken utsträckning så skett ger enkäten viss" upplysning om. Frågan om andra metoder skulle använts, för så vitt inträdesprovet ej funnits, besvaras med 97 ja och 1 115 nej samt 23 tvek- samt. Om vi räknar in de tveksamma bland ja-svaren få vi c:a 10 %, s'om av inträdesprovet hindrats att experimentera med nya metoder vid undervisningen.

En intressant uppdelning av enkätsvaren har gjorts på två lärarkate- gorier: grupp 1 omfattar de lärare, från vilkas klasser mindre än 30 % av barnen sökt inträde i läroverket, grupp 2 omfattar lärare med klasser, från vilka minst 30 % söka in i läroverket. Det är naturligtvis lärare i grupp 2, som hårdast känna av trycket från inträdesprövningen. Ja- och nejsvaren i dessa grupper uttryckta i procent fördela sig så:

• Sida 60
•  Original

6-3 % 18-0 % Nej-svar .......... 93'7 % 82'0 %

I tabellen har som förut de tveksamma förts till ja-sidan. Alltså nära 3 gånger så många i andra gruppen som i första ha känt inträdesprovet som ett hinder, när det gällt arbete på utveckling av undervisningsmeto- derna. Även om därigenom en del omogna hugskott hindrats, är det dock. med kännedom om hur svårt även väl utexperimenterade nya metoder ha att slå igenom, betänkligt med detta extra hinder för nydaning på undervisningsväsendets område. Men för den som är rädd för den risk, som följer med all nydaning, kan inträdesprovets äterhållande verkan synas som en fördel:

»Det mest betydelsefulla i detta (inträdesprovet) torde ligga i det stöd, det skänkt åt de i vår på folkskolans arbetsfält ganska experimentbegivna tid eljest, som det understundom synts, en smula vacklande för att ej säga på sig själv ovissa intentionerna om redovisningsbara kunskapsresultat.»

C. Värdet av den mera omfattande prövningen av vissa kategorier inträdessökande.

Inträdessökande, som ej genomgått fjärde resp. sjätte klassen i folkskolans A- eller B-form, måste för att kunna intagas i realskolans första klass undergå prövning i alla folkskolans läroämnen, alltså ej blott i moders- målet och räkning utan även i kristendom, historia, geografi och natur- kunnighet. I skolöverstyrelsens cirkulärskrivelse ang. intrådesprövningarna uppmanades rektorerna vid de läroanstalter, som beröras av hithörande intagningsbestämmelser, att giva tillkänna sin uppfattning om denna olik- het i prövningsförfarandet för olika slag av inträdessökande. De erhållna svarens karaktär framgår av följande översikt.

Uttalande Uttalande Intet "tia"

.. lande for

for emot eller mot

andrmg andrlng ändring

H. allm. läroverk ............................ 17 4 32 Realskolor ................................... 16 9 58 Komm. mellanskolor ......................... 3 6 43 Komm. flickskolor ........................... 9 0 17 Högre flickskolor ............................. 25 0 12 Övriga skolor ................................ 7 0 10 Summa 77 19 172

Uttalandena till förmån för en ändring äro således mycket talrikare än uttalandena mot ändring.

• Sida 61
•  Original

Orsaken till att intet uttalande gjorts är i allmänhet, att antalet sökande. som prövat i alla ämnena, varit så ringa.

Motiven för bibehållande av nuvarande ordning må belysas med några citat:

»Jag får slutligen meddela, att bestämmelsen om vissa inträdessökandes skyldighet att undergå prövning i sex ämnen måste anses vara väl befogad och höra bibehållas i samma utsträckning som nu. I praktiken visar sig nämnda bestämmelse ej vara till hinder för de sökande (kuggning på grund av underkänt vitsord i annat ämne än modersmålet och matematik synes här aldrig ha skett), och den innebär för läroverket en relativ garanti för enhetlighet i de inträdessökandes kunskaper.» (H. 1. i Borås.)

»De sökande till läroverkets första klass, som åtnjutit annan undervisning än vid folkskola, ha stått sig så pass bra i konkurrensen med de övriga, att förhållandena vid detta läroverk ej påkalla någon ändring av den nuvarande ordningen.»

»Den olikhet i fråga om inträdesprovens omfattning, som nu är stadgad för inträdessökande från folkskola och från annan undervisning är enligt mitt förmenande enbart till fördel för såväl oss lärare, som, därigenom att vi sättas i tillfälle att pröva inträdessökande från annan undervisning närmare, lära känna desamma relativt bra, som för de inträdessökande själva, vilka under prövningarna i de skilda ämnena få tillfälle visa, vad de duga till.»

Motiven för bibehållande av den mera omfattande prövningen för dessa inträdessökande kunna sammanfattas så: att någon olägenhet av denna pröv- ning ej förmärkts, att kontroll av kunskaperna är nödvändig även i andra ämnen än modersmålet och räkning och, att de sökande i en sådan prövning ha större möjlighet att visa vad de kunna.

Som belysande för motiveringarna för krav på ändring må följande citat ur utlätandena givas:

»Någon befogad anledning att bibehålla denna åtskillnad i inträdespröv- ningarnas omfattning torde knappast finnas, när det gäller de inträdes- sökande från kommunala eller statsunderstödda privata flickskolor (med normalskolekompetens).

— — Men om de kurser inträdessökandena från flickskolorna ha genom- gått i ämnena kristendomskunskap, historia, geografi och biologi, icke skulle vara lika omfattande som de avslutade kurserna i folkskolans klass 6, så kompenseras detta dels av den större grundligheten och bredden i fråga om de genomgångna kurserna, dels och framför allt av de ojämförligt grund- ligare allmänna språkkunskaper, som undervisningen i tyska ger åt ifråga- varandeielever. Någon olägenhet av att slopa dessa särskilda prov i de an- givna fyra ämnena, torde icke behöva hefaras, enligt den enhälliga me- ningen bland de lärare, som undervisa i dessa ämnen på realskolan vid vårt läroverk. Samtliga dessa ämnen genomgås ju på nytt i realskolan allt ifrån början.

• Sida 62
•  Original

Däremot är en sådan mera omfattande prövning givetvis av behovet på- kallad i fråga om sökande från privatskolor av annan typ än de här ovan nämnda, t. ex. 5. k. preparandskolor av olika slag. För dessas vidkom- mande böra alltså de nuvarande bestämmelserna bibehållas, för kontrollens skull.» (H. 1. för flickor, Göteborg.)

»Därtill kan läggas, att prövningarna i kristendom, historia, geografi och naturkunnighet i detta fall, då det gäller elever från de privata flickskolornas lägre klasser, i och för sig äro tämligen överflödiga, då man kan utgå ifrån, att dessa elever äga kunskaper fullt motsvarande fordringarna för folksko- lans sjätte klass.» (H. 1. för flickor, Malmö.)

»— — att kravet på en mer omfattande prövning för de lärjungar som icke komma från folkskola, icke har något fog för sig. Bristande detaljkun- skaper i ämnena kristendomskunskap, historia, geografi och naturkunnighet ha nämligen föga betydelse för den sökandes förutsättningar att tillgodogöra sig undervisningen vid läroverket. Och den mogenhet, som erfordras, kan visserligen vid en prövning i dessa ämnen ådagaläggas, dock knappast på ifrågavarande stadium i den utsträckning, att en sådan prövning skulle vara behövlig som komplement till vad en prövning i ämnena modersmålet och räkning härvidlag kan ge vid handen. Jag är därför böjd att anse, att åt intrådesprövningarna borde kunna givas samma omfattning för alla sökande, oberoende av deras föregående utbildning.» (H. 1. i Skövde.)

»— — har kunnat iakttagas, att de inträdessökande från annan undervis- ning än folkskola icke kunna undgå att bli jäktade av de många förhör, de på kort tid skola genomgå, vilket ofta medför en viss nervositet med åtföl- jande mindre goda resultat vid själva förhören. — —— — Kontrollen kunde möjligen bli lika god, även om antalet prövningsämnen något minskades.» (Samrealskolan i Gudmundrå.)

»Trots den fullständigare prövningen synes det dock svårare att göra ett lämpligt urval bland denna grupp av sökande, då man saknar det till- förlitliga jämförelsematerialet, som folkskolans betyg erbjuda. I regel kom- mer dock resultatet av inträdes'proven i modersmålet och matematik, att i huvudsak bli avgörande vid bedömandet om inträde även för dessa sö- kande.»

»De som måste undergå prov i samtliga ämnen, befinna sig vid inträdes- prövningarna i en mera ogynnsam ställning än vad som kan anses vara rättvist, så vida ej särskild hänsyn tages till denna deras särskilda ställ- ning.»

»De lärjungar, som ej gått i någon av folkskolans A- eller B-former eller endast åtnjutit enskild undervisning, äro, i synnerhet de förstnämnda, i hög grad handikappade utan att därför stå efter A- och B-skolans elever i begåvning. De komma ofta från C— och D-skolor, och deras inhämtade kunskaper räcka ej alltid till, även om man med hänsyn till deras om- vittnade läslust och begåvning vore böjd att pruta avsevärt på kraven.»

• Sida 63
•  Original

»Vad inträdessökande från folkskolans undantagsformer beträffar, så skulle jag önska, att de finge undergå inträdesprövning endast i moders- målet och räkning. Prövningen i alla ämnen innebär en orättvis börda för dessa barn från den rena landsbygden, ofta obygden, ibland blyga och tafatta inför de ovanliga förhållanden, som möta dem vid prövningen. Det ytterst ringa antal, som från C—skolorna söka sig till läroverken, böra icke hava svårare inträdesprövningar än de, som genomgått folkskolans huvud- former. Snarare tvärtom. Vad lärjungar från enskild undervisning be- träffar, så anser jag det principiellt riktigt, att de få undergå prövning i alla ämnen. Detta bör naturligtvis gälla även för dem, som söka till klass I4 från folkskolans femte klass.» (Samrealskolan i Säffle.) Motiven för kraven på ändring skulle kunna sammanfattas så: att prov i alla ämnena äro onödiga då urvalet bland de sökande likväl sker endast eller i all huvudsak med ledning av proven i modersmålet och räkning. att prov i alla ämnen utsätta dessa sökande för en särskild risk för överansträngning under förberedelsen till prövningen, att själva prövningen blir väl ansträngande, då den skall förrättas på helt kort tid, att dessa sökande bli handikappade, då de ej som de andra fått tillfälle att koncentrera sig på huvudämnena, att bristande detaljkunskaper i de ämnen det gäller ej betyda så mycket för möjligheten att framgångsrikt följa undervisningen i realskolan, att den kontroll, som likväl måste anses vara nödvändig, bör för åt- skilliga av dessa sökande kunna åstadkommas utan en särskild inträdes- prövning i alla ämnena. A Det synes mig att dessa argument äro av den betydelse, att en noggrann granskning bör ske om ett lättande av prövningen kan ske för de kate- | gorier sökande, som det här är fråga om. | Vid utformandet av förslaget till intagningsbestämmelser har jag försökt ) taga tillbörlig hänsyn 'till de här framförda synpunkterna. ) ) | i

• Sida 64
•  Original

Kap. 3. Om orsaker till att inträdesprövningen ej fun- gerar tillfredsställande och från olika håll framlagda ändringsförslag.

En prövning blir lätt missvisande. Varje lärare vet, att en lärjunge, som i allmänhet brukar lyckas bra på provskrivningar någon gång kan över- raska med en undermålig prestation, utan att det är möjligt närmare klargöra orsaken till misslyckandet. Det är en oöverskådlig mängd om- ständigheter, som påverka prestationsförmågan, och som sammanfattas i uttrycket »tillfälligheter». Av någon anledning blir resultatet av provet onormalt, det vill säga ger ett dåligt mått på lärjungarnas förmåga i ämnet.

Att de prov som givas i inträdesprövningen härvidlag skulle ha någon undantagsställning finnes naturligtvis ingen anledning antaga.

Av de omständigheter, som påverka inträdesprövningen, är det emeller- tid möjligt att urskilja åtskilliga med ganska tydlig verkan, och särskilt i fråga om dem gäller det att undersöka om de kunna avlägsnas. I de utlåtanden som rektorerna vid läroverken avgivit till skolöverstyrelsen framhållas åtskilliga sådana orsaker till felslagning av inträdesprövningen.

Som en mycket vanlig orsak till felslagningen uppgives »nervositet» hos tentanden. Härmed menas väl närmast, att på grund av åtskilliga omstän- digheter — ovan miljö, spänning inför utgången, jäkt av många slag vid läsårets slut med dess uppvisningar —— en affektiv hämning gör sig gäl- lande hos den prövade, som hindrar honom att aktualisera sitt vetande och åstadkommer, att hans intellektuella krafter ej fungera normalt.

På tal om de förhållanden, som spela in förryckande på prövnings- resultatet, heter det i ett utlåtande:

»Och hur skulle något annat kunna vara möjligt? Även mycket äldre personer besväras ju ofta av nervositet inför ett förestående prov; hur mycket mera bör icke detta vara fallet med dessa barn, av vilka många blott äro 10 år, som blivit försatta i en helt ny miljö, förhöras av full— komligt obekanta lärare och veta, att ett misslyckande ej uppväges av än så goda res'ultat i folkskolan.» (Visby h. allm. läroverk.)

Mer eller mindre allvarlig sjuklighet vid prövningstillfället kan ju också föreligga och nedsätta prestationsförmågan. Endast i yttersta nödfall av-

• Sida 65
•  Original

stå de sökande från prövningen och därmed från möjligheten att vinna inträde. Och de fall då sökande av sådan anledning måste avstå från prövning belysa skarpt det otillfredsställande i en till kort tid begränsad prövningsprocedur som villkor för intagning.

Verkningarna av den ovana miljön äro ej enbart av »nervös» art; det kan vara fråga om mycket påtagliga svårigheter för tentanden, vilket belyses av fortsättningen i det ovan citerade utlåtandet.

»En del barn från gotländska landsbygden med dess egendomliga dialekt förstå kanske ej alltid fullkomligt, vad den examinerande läraren säger, även om denne talar alldeles korrekt.»

En annan källa till felbedömning av den inträdes'sökande ligger i den omotsvarighet, som lätt kan uppkomma mellan de kursmoment den sökan- de genomgått och de som förekomma vid prövningen. Denna omotsvarig- het uppkommer dels genom att de kurser, som genomgås i olika folk- skolor, äro ganska skiftande och dels genom att de fordringar olika exa- minatorer ha också äro rätt olika.

Vidare äro proven ej sällan bristfälliga på så sätt, att de ej kunna ge upplysning om tentandens intellektuella kraftresurser. Proven äro i allt för hög grad rena »kunskapsprov», av ofta mycket speciell karaktär (prov på färdighet i rättstavning och mekanisk räkning).

Den orsak till felbedömning, som kanske mest hänvisas till, är att vissa sökande särskilt trimmats för provet, med resultat, att de kunskaper och färdigheter, som uppvisas vid prövningen, bli osäkra mått på studiekapa— citeten. Att ur de förvärvade kunskaperna draga någon slutsats om stu- dieförutsättningarna blir under sådana omständigheter ej lätt. De särskilda preparandkurser, som på många håll äro anordnade för inträdessökande till läroverken, betraktas därför allmänt av rektorerna med oblida ögon. Det påpekas att på så sätt elever, som ej alls passa för studiearbetet i skolan, likväl nå fram till att bli godkända vid prövningen. Vid kon- kurrens, då platsbrist råder, få de särskilt tränade för höga betyg i för- hållande till sina studieanlag och uttränga därigenom bättre begåvade.

De jämförelser, som gjorts" mellan sökande från privatskolor och från folkskolan, kunna i detta sammanhang förtjäna beaktande, då den förra kategorien sannolikt i betydligt högre grad än den senare preparerats just för inträdesprövningen till läroverket.

En jämförelse av denna art har utförts av t. f. professorn i pedagogik vid Göteborgs Högskola, John Elmgren. Han har för åren 1930—1934 undersökt hur antalet kvarsittare i första klassen vid realläroverket i Göte- borg fördelar sig på från folkskola och från privatskola kommande lär- jungar.

Under dessa år ha 271 lärjungar kommit från folkskola och 146 från privatskola. Det visar sig nu, att av 58 st. kvarsittare ha 38 kommit från privatskola och 20 från folkskola. Proportionen alltså nära 2 : 1, fast det

• Sida 66
•  Original

omvända närmast vore att vänta med hänsyn till att så många fler lär- jungar kommit från folkskolan. I fråga om orsaken yttrar prof. Elmgren:

»Varpå beror detta förhållande? Helt säkert måste man räkna med en av många pedagoger omvittnad företeelse: privatskolorna äro att anse som veritabla preparandskolor för läroverken. De anpassa sin undervisning till inträdesproven och få i många fall genom systematisk drill in elever i läroverkets första klass. Men när dessa elever väl passerat inträdesproven visa sig deras reala förutsättningar för studier vara i klenastc laget och de bli kvarsittare redan vid första läsårets slut i den högre läroanstalten. Privatskolorna eftersträva, som en skolledare uttryckt saken, »en intellek- tuell drivhuskultur», vars resultat icke äro hållbara. Många föräldrar, som i främsta hand tänka på att deras barn till varje pris skola komma in i läroverket utan att ägna frågan om deras förmåga att klara sig i fort- sättningen (d. v. s. deras studielämplighet) samma uppmärksamhet, bidraga till att underhålla ett osunt system med preparandskolor och preparand- kurser av olika slag.»

Att emellertid ej alla privatskolor få skäras över en kam, framgår av en statistik från 11. allm. läroverket för flickor i Göteborg (se bilagan), som visar att sökande från de privata flickskolorna skött sig mycket bra.

En jämförelse som utförts av rektor Hedström vid Östermalms läroverk i Stockholm mellan från folkskola och privatskola under åren 1930—33 i klass 15 intagna, visade föga skillnad mellan de båda grupperna. Av 139 från folkskolan intagna var det 105 : 75'5 %, som blevo flyttade vid vår- terminens slut från klass 1 till 2. Motsvarande tal för privatskoleeleverna var 221 elever varav 156 : 70'6 % flyttade. Antalet kvarsittare var 10'8 % i förra och 9 % i senare gruppen.

Betydelsefulla undersökningar av denna fråga har utförts vid Vasa real— skola i Stockholm.

Jämförelse har gjorts mellan de sökande, som endast prövats i moders- målet och räkning (folkskoleelever) och de sökande, som prövats i alla ämnen (privatskoleelever).

I bilagan finnes en tabell med jämförelser för varje år under perioden 1928—1935. Totalsumman för alla dessa år är 617 intagna från folkskola och 195 från privatskola. Av de förra ha 416 eller 67 % blivit flyttade vid vårterminens slut i första klassen, av de senare 91 st. eller 47 %. Av folk- skoleeleverna ha 87 eller 14 % blivit kvarsittare i klass 1, av de övriga ha 56 st. eller 29 % blivit kvarsittare.

I sitt yttrande över problemet säger rektor Grimlund: » går det av tabellen, att de från folkskolan intagna tyckas år efter år ha haft ungefär procentuellt lika förutsättningar att tillgodogöra sig under— visningen i första klassen, medan de från privatskoleundervisning intagna i detta avseende förete större variationer. Påfallande stor är procenten kvarsittare av den sistnämnda kategorien. Härav tyckes framgå, att ur—

— —— fram-

• Sida 67
•  Original

valet i fråga om de från folkskola intagna varit mera rättvisande än be- träffande den andra kategorien.»

Av läroverksadjunkt E. Sandén, Stockholm, har för de under åren 1934— 1936 vid Vasa realskola intagna gjorts jämförelse mellan de betyg de nämnda grupperna erhållit i modersmålet och matematik i prövningen och i samma ämnen i läroverkets första klass vid vårterminens slut. De er- hållna korrelationstavlorna finnas i bilagan.

För modersmålet kan ur tavlorna följande fakta utläsas.

) 1 2 | 3 4 5 | 6 7 | 8 i . , , Medel- Medel- Antal Mätäk åhletdel— betyg i betyg i Antal under- 3 f tt ieiå'f; Medel— kl. 15 för kl. 15 för under_ betyg i 0th ' tr"d s betyg med Ba med AB bet g kl. 15 för I tg] ana _ 1 kl. 15 i pröv- i pröv— i klyls med (an a p.")v' ningen ningen ' minstAB elever) ningen intagna intagna intagna ) 1 Från folkskolan intagna 277 1.47 1.06 1-13 1.26 15% 6.5% ) _ Övriga ................ 90 1.64 0.87 0.89 0.90 20% 14% )

Gruppen »övriga», alltså de från privatskoleundervisning intagna, ha alltså i inträdesprövningen klarat sig bättre än de från folkskolan intagna (se kol. 3) men ha i läroverket klarat sig avgjort sämre (kol. 4). Inte ens de med AB intagna ha i läroverket i genomsnitt nått upp till fullt godkända betyg i ämnet (kol. 6). Gruppen »övriga» har alltså vid prövningen på ett allvarligt missvisande sätt blivit överskattad i jämförelse med sökande från folkskolan. Trots denna överskattning av hela gruppen vore det naturligt- vis fullt tänkbart, att prövningen lyckats på ett tillfredsställande sätt fast— ställa den inbördes rangordningen mellan sökandena inom gruppen. Så har emellertid ej varit fallet i fråga om modersmålsämnet. Korrelationskoeffi- cienten var: r=0'10 i" 010, alltså så låg att rangordningen mellan dessa sökande kunnat bliva lika god genom lottdragning. För folkskolegruppen var r=0'33 4; 005. För matematik får motsvarande tabell följande utseende:

1 2 3 4 5 6 7 8 Från folkskolan intagna 278 1.43 0.94 0.88 1.29 23 % 4.5 % »Övriga» ............... 90 1.44 0.62 0.75 0.86 39% 17%

Tavlan för matematikämnet ger alltså i huvudsak, fast i försvagad form, samma bild av läget som modersmålstavlan.

Vid fastställandet av den inbördes rangordningen mellan de sökande inom gruppen »övriga» har dock prövningen i matematik lyckats bättre än pröv- ningen i modersmålet, r-koefficienten har beräknats till 040 i 009, vilket är fullt så bra som inom folkskolegruppen med t: 032 i 0'05.

Klart är emellertid, att denna orsak till felbedömning ej blott gör sig gäl-

• Sida 68
•  Original

lande för dem, som komma från privatskolehåll, utan även vid jämförelser mellan folkskoleeleverna. Även för denna kategori är det stora olikheter i fråga om hur intensivt träningen till det stora provet bedrivits, så som framgått av förut citerade uttalanden.

Även om någon särskild preparering för provet ej förekommit är det ej sagt, att de inträdessökande vid prövningen äro så alldeles »jäm'förbara». Det är dock stor skillnad att komma ifrån en A-skola i staden eller från en B2-skola på landsbygden. Risken att den förre vid prövningen blir över- skattad och den senare underskattad är kanske ej så liten. Samma blir för- hållandet för elever, som fått sin undervisning av lärare med mycket olika pedagogisk skicklighet.

Svårigheten att från de sökandes kunskaper nå fram till deras intellek— tuella begåvning är tydligen betydande, men ändå svårare för att ej säga omöjligt är det att vid en kort inträdesprövning vinna kunskap om de många andra personliga egenskaper, som äro av betydelse för framgång i studie- arbetet.

I fråga om den intellektuella begåvningen har man dessutom att räkna med den betydelse som viss slags specialbegåvning kan ha för studiearbetet i läroverken.

I den undersökning, som prof. Elmgren utfört och som ovan berördes, framkastar han tanken, att en viktig orsak till att inträdesproven misslyckas kan vara, att de ge ringa möjlighet att bestämma studieförutsättningarna för de i läroverket så viktiga främmande språken. Ett prov, som endast omfattar modersmålet och räkning, kan ej ge upplysning om förutsättnin- garna för inhämtande av läroverkets kurs i tyska. Detta ämne spelar i själva verket en huvudroll, när det gäller orsaken till misslyckandet i läro- verket.

»Den — _ — konstaterade påtagliga betygskonstansen i såväl läroverket som folkskolan, —— — _ är naturligtvis ett synnerligen intressant och slåen- de faktum. Varpå beror den påtagliga skillnad, som i detta hänseende finnes med förhållandena såsom de gestalta sig, när de båda skolsystemens betyg konfronteras med varandra? Naturligtvis samverka här ett stort an— tal faktorer, såsom olika betygsgivningspraxis varierande med skilda skol- system och pedagoger, variabiliteten hos barnen i denna levnadsålder m. 111. En faktor, som inte får underskattas, är givetvis den, att studiesättet och undervisningsmetoderna delvis äro olika i läroverk och folkskola.

Ett nytt viktigt huvudämne, som varken finnes i folkskolan (i varje fall icke på det stadium, varifrån i regel övergång till läroverket sker) och som icke heller vid prövningstillfället kommer i betraktande, nämligen tyskan, utgör ett moment av'största betydelse. Vid ett studium av förhål- landena visar det sig, att tyskan är ett läroämne, som i viss mån intar en särställning och kräver förutsättningar hos lärjungarna, i fråga om vilka tidigare ingen prövning kunnat äga rum.

• Sida 69
•  Original

En blick på underbetygsfrekvensen för Högre Realläroverkets vidkom- mande utvisar, att under den femårsperiod undersökningen omfattar, in- alles 302 underbetyg utdelats i de tre huvudämnena räkning, modersmålet och tyska vid första läsårets slut. Av dessa underbetyg komma på tyskans del 42-4 %, på räkningen 34'4 % och på modersmålet 23'2 %.

Tyskan är alltså tydligen det läroämne, som redan under första studieåret spelar den största rollen som utgallringsinstrument inom själva läroverket. Varje jämförelse, som icke tar sikte på detta obestridliga sakförhållande, måste i viss mån sägas vara missvisande. En grundlig utredning av frågan om inträdesprövningarnas beskaffenhet och verkningar måste likaledes i tillbörlig utsträckning taga hänsyn till denna för hela problemet ytterst viktiga omständighet.»

Att tyskan är en av de svåraste stötestenarna i studierna i läroverket är riktigt, men att en inträdesprövning, i vilken detta ämne ej förekommer utan endast modersmålet och räkning, därigenom skulle vara dömd att miss- lyckas har inte bevisats. Att betygskonstansen inom läroverket till skillnad från förändringen vid övergången "från folkskola till läroverket i avsevärd grad skulle bero på tyskan i läroverkets första klass, är ej troligt att döma av de tillgängliga undersökningsresultaten. l kalmarmaterialet erhöll jag en rätt hög korrelation mellan modersmålet + matematik i klass 15 och de Övriga läsämnena i samma klass, och bland dessa övriga läsämnen befann | sig alltså tyskan. | Korrelationen mellan studieresultatet i klass 15 och 25 var hög med ( r = 0'80. Det visade sig emellertid att detta ej berodde på att samma ämnen ( lästes i de båda klasserna, ty korrelationen var praktiskt lika hög mellan | studieresultaten i de båda klasserna, när ämnet tyska borträknades från I klass 1. Korrelationen mellan dessa läsämnen i klass 1 (alltså utom tyskan)

och alla läsämnena i klass 2, (alltså även tyskan) visade sig vara 077. ) Med hänsyn tagen till »medelfelet» har alltså ingen skillnad uppvisats vare ( sig tyskan i klass 1 tas med eller ej vid beräkningen av korrelationen. ( Jag har också på kalmarmaterialet undersökt sambandet mellan betyget * i inträdesprovet i modersmålet med betyget i tyska i klass 15. Med tanke ( på det rätt bristfälliga samgåendet mellan modersmålsbetygen inbördes i ', inträdesprovet och i första klassen, kan man ju inte vänta, att samgåendet ) mellan betygen i dessa två skilda ämnen skall vara särskilt gott. Sambandet ( framträder emellertid fullt tydligt och egendomligt nog föga mindre klart än mellan modersmålsbetygen inbördes.

Att risken att få underbetyg i tyska i första klassen är avgjort större för dem, som ha låga betyg i modersmålet i inträdesprovet än för dem, som ha höga, framgår med all önsklig tydlighet av följande tabell.

Betyg i modersmålet i inträdesprovet B? — B B+ — Ba Ba+ — AB AB+ — a Antal underbetyg i tyska i procent 32 % 21 % 8 % 4 %

• Sida 70
•  Original

En jämförelse mellan möjligheterna att utgallra de i tyska och i moders- målet svaga gav följande 1'esultat. Enligt förut givna siffror skulle vid ut- gallring av de enligt inträdesprövningen 108 svagaste i modersmålet ur ett material omfattande 494 elever av misstag 58 % blivit utgallrade, som ej hörde till svaggruppen i modersmålet i läroverket. Samma utgallring skulle av misstag avlägsnat ej fullt 61 % av dem, som ej hörde till svaggruppen i tyska i läroverket. Yules koefficient var i ena fallet 0'58 och i andra 0512. Skillnaden är som man ser mycket obetydlig.

Det allmänna sambandet mellan modersmålsbetygen inbördes i pröv— ningen och i läroverket är dock något bättre än mellan betygen i moders- målet och tyska, vilket framgår därav att r-koefficienten i förra fallet var 051 och i senare 0'39. Sambandet för matematikbetygen inbördes var i samma material r= 047.

Det enklaste sättet att få svar på frågan, om det är tyskan i läroverket, som åstadkommer att betygen i inträdesprövningen och i läroverket ej gå bättre tillsammans, är att undersöka hur höga korrelationerna mellan prövnings- och läroverksbetygen äro med och utan tyskan. Korrelationen mellan pröv- ningsbetyget och betyget i klass 15 för det förut omnämnda materialet på 359 elever är r= 0'54. Härvid är tyskan medräknad i betyget i läroverket. Korrelationen mellan prövningsbetyget och betyget i klass 15 med frånräk- ning av tyskan är t : 053.

Enligt detta skulle alltså prognosen för de inträdessökande i fråga om framgången av studierna i läroverket ej blivit bättre även om ämnena i läro— verket varit desamma som i folkskolan. Tillräckliga skäl för att anse, att tyskan i jämförelse med de andra ämnena har en särställning, som i hög grad försvårar bedömningen av de inträdessökande, synes alltså ej finnas.

Ifråga om orsakerna till felbedömningar vid inträdesprövningen bör vi- dare erinras om en felkälla, som väl alltid måste finnas, nämligen djupgå- ende ändringar av personlighetens struktur, ändringar som anses ej så sällan visa sig i samband med puberteten. Rektorn vid Malmö högre allm. flickläroverk skriver:

»Icke minst spelar här pubertetens inträdande hos många en viktig roll; den psykiska förändring, den åstadkommer, är hos de flesta ett övergående fenomen, hos andra blir den kvarstående. Flickor, som förut varit medel— måttor kunna vakna upp, under det andra, som varit små skolljus i de lägre klasserna, ohjälpligt sacka efter.»

Sådana djupgående förändringar av personligheten ha vi ju ingen möjlig- het att förutberäkna, men det finns andra utvecklingsförlopp, vilka sanno- likt spela en större roll vid felbedömningarna i provet, och som ej helt un- dandraga sig vår förmåga av förutberäkning. Även om vid inträdespröv: ningen de sökandes kunskaper och intellektuella förmåga bedömas alldeles riktigt, kunna slutsatserna därur om studieförutsättningarna bli missvisande, om hänsyn ej tages till åldern hos de prövade. Ju yngre en sökande är desto

• Sida 71
•  Original

större ökning av hans intellektuella kapacitet kan ju förväntas. Om en 11— åring och en 12—åring visa prov på lika stora kunskaper och lika gott om- döme, bli de jämnställda i prövningsbetygen, men den yngre bör under nor- mala förhållanden allt efter som åren gå komma före i utvecklingen och har utsikter att nå upp till en högre intelligensnivå än den äldre. Om man vill taga in i läroverket de för studier bäst lämpade, bör alltså den yngre i sådant fall ha företräde framför den äldre. Så vitt jag kunnat döma av de förelig-

' gande utlåtandena har sådan hänsyn till de sökandes ålder icke tagits vid intagningen till läroverken.

Vilken betydelse denna felkälla kan ha, är ej gott att säga. Betydande åldersskillnader mellan de sökande finnas. Och vid ll-årsåldern betyder re- l dan en åldersskillnad av ett är ganska mycket. Att döma av den förut om- nämnda »betygskonslansen» i realskolan skulle förskjutningar av rangord— ningen mellan de intagna dock ej vara så vanliga. Korrelationen mellan be- tygen i de olika klasserna i realskolan är visserligen hög, men ett detaljstu- dium av hithörande korrelationstavlor visar likväl, att överensstämmelsen har många brister. Någon undersökning av problemet om ålderns betydelse har ej förelagits vid intrådesprövningarna hos oss, men särskilt i England har frågan gjorts till föremål för omfattande undersökningar och beaktats vid urvalet av elever för »Secondary Education». På sina håll har ett system

lan dem och de äldre. Det är väl troligt, att det förut omnämnda dåliga re- sultatet av >>omprövningar>> delvis beror av, att de omprövande ha högre ålder och på den grund överskattas. Men det är svårt att veta hur mycket denna faktor betyder i jämförelse med andra.

I detta sammanhang kan en jämförelse, som gjorts mellan sökande från folkskolans fjärde och femte klasser förtjäna omtalas. I det undersökta mate- rialet fanns 361 elever från klass 4 och 106 från klass 5. I klass 15 klarade sig 23 % av de förra och 25 % av de senare på ett mindre tillfredsställande sätt. Skillnaden alltså praktiskt sett ingen mellan de båda grupperna, var-

I ( med vissa »poängtillägg» åt de yngre praktiserats för att skipa rättvisa mel— ) | 1

till kommer att vid inträdesprövningen eleverna från klass 4 bedömdes med en aning bättre. betyg, nämligen 1'46 mot 1'38 för eleverna från klass 5. Vid uppdelning av eleverna från vardera klassen i 3 grupper med ledning av

) l ( betygen i inträdesprövningen med i genomsnitt samma betyg i varje grupp

för eleverna från klass 4 och 5, erhöllos följande siffror för antalet, som i

( varje grupp klarade sig dåligt. ) |

Antal från klass 4, Antal från klass 5, som klarade sig svagt, som klarade sig svagt, i klass 15 i klass 15 Grupp 1 ............. 13 % 13 % Grupp 2 ............. 29 % 21 % Grupp 3 ............. 42 % 45 %

• Sida 72
•  Original

Man kan således ej av dessa siffror utläsa någon överskattning i provet av eleverna från klass 5 i jämförelse med eleverna från klass 4. Det är väl inte troligt, att de elever, som gått i folkskolans femte klass, utsatts för någon särskild träning för prövningen, mer än vad som kan ha varit fallet för eleverna från fjärde klassen. Med hänsyn till denna faktor är det således ej överraskande, att siffrorna ej antyda någon överskattning av eleverna från femte klassen. Och vad beträffar den felbedömning, som befarats skola upp- komma på grund av sannolika förskjutningar i utvecklingstempot, så kunna väl sådana knappast redan första året ha gjort sig tydligt märkbara. Varken vid 11- eller 12-årsåldern är utvecklingskurvans avtagande stigning särskilt markerad. En jämförelse sträckande sig över en längre studietid vore för belysning av här ifrågavarande problem på sin plats. Så har också skett för detta material, på så sätt att hänsyn tagits till elevernas studieresultat i real— skolan. Då härvid jämförelser gjorts mellan elever, som ha gått olika lång tid i skolan, är jämförelsen visserligen ur metodisk synpunkt ej riktigt till- fredsställande, men då ingen anledning finnes för antagandet, att endera kategorien skulle blivit obehörigen gynnad, må de erhållna siffrorna här meddelas.

Av eleverna från klass 4 klarade sig 29 % på ett mindre tillfredsställande sätt i realskolan, medan motsvarande tal för eleverna från klass 5 var 46 %. Vid uppdelningen i de 3 ovannämnda grupperna med ledning av betygen i inträdesprövningen erhölls följande resultat.

Antal från klass 4, Antal från'klass 5, som klarat sig svagt som klarat sig svagt i realskolan i realskolan Grupp 1 . ............ 12 % 21 % Grupp 2 . ............ 41 % 54 % Grupp 3 ............. 57 % 69 %

Dessa siffror peka onekligen tydligt i riktning mot, att eleverna från femte klassen ej kunnat hålla jämna steg med de elever frånfjärde klassen, som de vid inträdesprövningen voro likställda med. Det vore önskvärt, att frågan bleve föremål för en vetenskaplig undersökning. Klarhet kunde då måhända skapas om hur inträdessökande av olika ålder bäst böra jämföras.

Till slut må, när det gäller diskussionen av orsakerna till att inträdespröv- ningarna ej fungera tillfredsställande, framhållas, att prövningen ej blott bör bestå i en bedömning av de sökande med ledning av de prov, som vid prövningstillfället föreläggas dem, utan i en mera allsidig bedömning med hänsyn tagen även till vitsorden om de sökande från de lärare, som förut haft hand om deras undervisning. Enligt mångas mening, särskilt från folk— skolehåll, är en viktig bidragande orsak till inträdesprövningens felslagning att söka i att värdet av proven överskattas, medan de sökandes föregående vitsord ej få utöva tillräckligt stort inflytande på frågan om godkännande och rangplacering av de sökande.

• Sida 73
•  Original

Denna viktiga fråga om de föregående skolbetygens inflytande vid intag- ningen blir i det följande utförligt behandlad.

De felkällor av olika slag, som nu omnämnts, ha givit upphov till en rad förslag, som i ena eller andra avseendet anses kunna förbättra intagnings- förfarandet. Jag lämnar här en översikt av de olika förslag, som framlagts i de utlåtanden, som av läroverkens rektorer avgivits.

1) Om utökande av antalet skriftliga prov och av tiden för prövningen.

I allmänhet gives endast ett skriftligt prov i de ämnesgrenar, vari skrift- lig prövning förekommer. Det framhålles att fallen av tillfälligt oförtjänt misslyckande skulle minskas, om de sökande ej bedömdes på grundval av . ett enda rättstavnings- och räkneprov. Två sådana skriftliga prov, givna på 1 olika dagar, skulle ge en säkrare grund för bedömningen av rättstavnings— Ä och räknefärdigheten. Om gynnsam verkan av sådan dubblering av proven lt meddelas från ett håll. Förslagen i denna riktning äro emellertid fåtaliga,

och något större förtroende för anordningen ge uttalandena ej intryck av. | Rektorn vidiMalmö gossläroverk skriver:

»Att här i Malmö införa en dylik anordning låter sig på grund av den

I stora tillströmningen ej göra. Däremot skulle måhända dubbla skriftliga prov

kunna ordnas så, att en rättskrivning och en provräkning förlades till folk- ] skolan i god tid före inträdesproven och rättades av de lärare, som sedan ' skola verkställa inträdesprövningen, varefter denna på sedvanligt sätt verk— , ställdes. Även en sådan anordning skulle dock bli mycket betungande för ' läroverket.» ; Att draga ut prövningstiden innebär också vissa nackdelar. Proven bli | ändå mer betungande icke blott för läroverket utan även för barnen, och det [ är ovisst om resultatet då blir bättre. Idén för över till förslaget, att alla de : sökande borde mottagas vid läroverket och avvisas först efter en längre ! prövotid. Även frånsett de organisatoriska svårigheterna både för läroverk ! och folkskola av en sådan prövotid vid läsårets början, kan det nog ifråga- ' sättas om ett sådant »långprov» vore så effektivt. Rektorn vid h. 1. i Västerås : skriver härom: i »Denna metod vore enligt min mening mycket olycklig. Till en början ) omöjliggöres arrangemanget mångenstädes av lokalförhållandena. Vidare ; måste det komma att verka förvirrande på skolans arbete, vars jämna gång : redan förut är utsatt för många rubbningar av olika slag. Den nervositet, ' för vilken intrådesprövningarna utsätta barnen (och deras föräldrar), skulle ' komma att förvandlas till en verklig långpina. Och pinan skulle ej bli mindre j för lärarna. Reformen skulle verka i antidemokratisk riktning, då man kan ' ta för avgjort, att alla föräldrar, som hade råd därtill, skulle under den kri- tiska prövotiden kosta på sina barn privatlektioner för att göra dem dugliga i konkurrensen. Och någon garanti för att gallringen bleve mera rättvis än den nuvarande skulle under sådana förhållanden icke givas.»

• Sida 74
•  Original

2) Om provens utförande helt eller delvis i folkskolan. I ett stort antal yttranden uttalas sympati för sådan ordning vid de skrift- liga provens utförande.

Rektor G. Hennix i Göteborg har i sitt svar till skolöverstyrelsen framlagt ett förslag, som vunnit tillslutning från åtskilliga håll:

»Fastän jag alltså anser, att de nuvarande proven fungera ganska bra, ber jag att få föreslå en annan ordning, som törhända kan komma att fun— gera ännu bättre — åtminstone skulle den i vissa avseenden bli för eleverna mindre påfrestande och därigenom minska antalet missvisande resultat. Alltså:

1. För elev från folkskolans A- och B-former förlägges proven till folk- skolan och utföras omkring den 15 maj. Genom att få avlägga proven i den egna skolan vinner eleven, att det hela mera får karaktären av vardagligt arbete, som icke i så hög grad oroar; genom att han får göra dem den 15 maj, vinner han, att han slipper att såsom nu jäktas mellan uppvisningar, årsexamen och inträdesprov. Båda dessa faktorer skulle givetvis bidraga till att eliminera missvisande resultat.

2. De skriftliga proven utställas av det lokala läroverket (de lokala läro- verken gemensamt) eller ännu hellre av Kungl. Skolöverstyrelsen gemensamt för hela landet.

3. Proven insändas orättade till det läroverk, där eleven söker inträde, och rättas och bedömas alltså av lärare där. På så sätt bli dessa avgörande prov enhetligt behandlade.

4. Vid terminens slut eller ännu hellre —— om så är möjligt "_ samtidigt med de skriftliga proven insändas betyg över elevernas kunskaper i samtliga ämnen i folkskolan i hans klass jämte omdöme om hans lämplighet för fort— satta studier.

Sedan ovanstående mottagits, avgöres frågan om intagning av rektor och de lärare, som rättat och bedömt de skriftliga proven.

5. Elever från privatskolor och folkskolor av annan form än A och B prö- vas liksom nu vid läroverken samtidigt med de andra och med samma skrift- liga prov — ev. kunna dessa få utföras vid den egna skolan.» Ett mindre radikalt ändringsförslag är, att de skriftliga proven på nämnt sätt utföras i folkskolan, men prövningen i övrigt (den muntliga) bibehålles och förlägges till läroverket. Förslag till att överflytta hela bedömningen av de sökande till folkskolans lärare ha också framlagts. Om gemensamma skriftliga inträdesprov använ— das, böra reglerna för rättande och bedömande kunna preciseras så att de enskilda lärarna i folkskolan kunna utföra bedömningen utan att enhetlig- heten behöver bli lidande därpå. Tanken på ett särskilt muntligt prov ut— fört i folkskolan har också framförts. Rektorn vid Visbyläroverket skriver: »Men skulle ej denna prövning med fördel kunna förläggas till folksko—

• Sida 75
•  Original

lorna? Genom gemensamma skriftliga prov, kanske till och med gemen- samma för flera skolor på samma plats, borde man kunna få rätt stor möj- lighet för ett mera enhetligt bedömande. Barnens examensrädsla skulle minskas och de följaktligen kunna tillförlitligare bedömas, om de förhördes av sin vanlige lärare, givetvis i närvaro av överlärare eller annan lämplig kontrollant. På grund av dessa prov jämte föregående terminsbetyg skulle de tilldelas ett sammanfattande vitsord, som skulle vara avgörande för deras inträde. Vid läroverken skulle då endast behöva anordnas prov för sökande. som uttryckligen så önska eller komma från skolor, där prövning ej lämp- ligen kan anordnas. Det skulle väl sannolikt bli endast få, som komme att begagna sig härav. Nog borde man väl med en dylik anordning erhålla rätt— visare bedömning än med nuvarande förfaringssätt.»

Från förslag av denna typ är steget ej så långt till ett accepterande av folkskolans betygssättning som grundval för intagningen, under förutsätt— ning att utvägar kunna finnas att kontrollera, att goda prövningsmetoder användas i folkskolorna och att betygssättningen sker efter i huvudsak ge- mensamma grunder. Vi återkomma i det följande till detta problem.

3. Om åstadkommande av efter folkskolans kurser bättre anpassade skrift- liga prov.

Med hänsyn till de olägenheter, som bestå i att de skriftliga provens inne- håll dåligt stämmer med folkskolans kurser, föreslås från åtskilliga håll, att proven utarbetas eller fastställas av någon kontrollerande instans. Det van- ligaste förslaget är att skolöverstyrelsen skall fastställa proven. Dessa skulle då vara gemensamma för hela landet. Med hänsyn till de rätt olika förhål- landen, som råda mellan olika delar av vårt land, i vad det gäller folkskolan, har det framkastats förslag om att folkskoleinspektörerna borde fastställa proven för de läroverksorter, som ligga inom resp. inspektörsdistrikt.

En anpassning efter ortens förhållanden genom samarbete mellan folk- skolans och läroverkets lärare är ju också en näraliggande tanke. På flera håll, särskilt i storstäderna, uppgöras proven på detta sätt. Förfaringssättet borde kunna stadgeenligt införas. I ett cirkulär av den 1 maj 1929 har skol— överstyrelsen givit anvisning i sådan riktning:

»Före fastställandet av uppgifter för de skriftliga proven må rektor, om han så finner lämpligt låta en eller flera representanter för avlämnande skolor taga kännedom om uppgjort förslag till sådana uppgifter, och äger han att med anledning av därvid gjorda uttalanden vidtaga de åtgärder, han kan finna påkallade.»

De av skolöverstyrelsen utfärdade metodiska anvisningarna kunde må- hända göras än mer detaljerade i fråga om provens beskaffenhet och genom en fortlöpande kontroll borde sedan mera allvarliga avvikelser mellan pro- vens innehåll och folkskolans kurser kunna bringas att upphöra.

• Sida 76
•  Original

4) Föreslagna ändringar i fråga om villkoren för godkännande. Erfarenheten angående den roll tillfälligheterna kunna spela, när det gäl— ler resultatet av ett enstaka prov, ha på rätt många håll gett upphov till en önskan, att bestämmelserna i fråga om villkoren för inträdessökandes god- kännande måtte uppmjukas. Man vill alltså en ytterligare ändring i samma riktning som gjordes, då 1933 års stadga efterträdde 1928 års. I 1928 års stadga krävdes, att inträdessökande skulle vara godkänd i alla prövnings- ämnena för att kunna intagas. I 1933 års stadga mildrades denna bestäm- , melse därhän, att underbetyg i ett ämne ej hindrade intagning, »såvida in- i trädessökande blivit godkänd i modersmålet». Det förslag, som nu från flera läroverksrektorer framföres, är att inskränkningen »såvida inträdessökande blivit godkänd i modersmålet» måtte utgå ur stadgan.

Enligt den föreslagna uppmjukningen skulle alltså för detta ämne liksom för de andra gälla att sökande med underbetyg i ämnet ej skulle vara ovill- korligt hindrad, utan kunna godkännas, om de prövande lärarna finna ho- nom äga tillräckliga förutsättningar att följa skolarbetet.

Förut omtalade undersökningar ha visat, att korrelationen mellan betygen i inträdesprovet och de senare betygen i läroverket även i fråga om moders— målsämnet är ganska bristfällig. Man kan räkna med, att åtskilliga trots ett underbetyg i modersmålet i inträdesprovet komma att reda sig bra i läro- verket. Den särställning, som modersmålet nu har i inträdesprovet, är så mycket mindre lämplig, som betyget i hög grad, åtminstone för sökande till 15, är betyg på färdigheten i rättstavning. Att åt denna färdighet giva en så stor betydelse är tydligen icke riktigt. Många barn, som ha svårt för detta ämne, kunna vara goda studiebegåvningar och förvärva sig för övrigt så småningom nödig färdighet i rättstavningens konst.

Det framhålles från något håll, att avgörandet av frågan om en sökande ) trots underbetyg skall godkännas, bör tillkomma rektorn, »ty han represen- ) terar dock kontinuiteten vid inträdesprovens bedömning. Han bör därvid * ha både rätt och plikt att taga hänsyn även till betygen och omdömena från i folkskolan».

)

5) Om olika kursmoments >>vikt» i sammanfattningsbetyget för ett ämne, samt om de skriftliga provens beskaffenhet.

Att rättstavningsfärdigheten tillmätes alldeles för stor betydelse framhålles från flera håll och förslag framläggas, hur man anser att de skilda kursmo- menten skola »väga» mot varandra vid bestämmandet av totalbetyget i älu- net. Rektorn vid Göteborgs högre allmänna läroverk för flickor skriver an- gående proven till 14:

»Det är väl egentligen endast i fråga om ett av de föreskrivna proven, som man kan göra gällande, att det knappast utgör någon rättvisande mätare på de sökandes verkliga studieförutsättningar. Det är rättstavningsprovet. In- tensiteten av föregående »drill», tillika med ett gott synminne, torde här vara

• Sida 77
•  Original

) 7 i )

utslagsgivande. Vi ha därför — tillämpat den principen, att betyget i rätt- skrivning, liksom också i svensk grammatik (där den föregående undervis- ningen är av mycket ojämn omfattning) endast värdesättes till hälften mot betygen för uppsatsprovet och för uppläsning med muntlig reproduktion, vid bestämmandet av sammanfattningsbetyget i modersmålet.»

Den i denna skrivelse följda principen står tydligen i god samklang med de av Kungl. Skolöverstyrelsen utgivna metodiska anvisningarna till under- visningsplancn för rikets allmänna läroverk, där det heter:

»Vid avgivandet av det sammanfattande vitsordet för prövningen i mo- dersmålet till klass 15 bör ungefär samma vikt tillmätas provet i rättskriv- ning och det muntliga provet, medan i motsvarande prov i klass 14 och krets 1 större avseende bör fästas vid uppsatsprovet och provet i innanläsning än vid proven i rättskrivning och språklära.»

Då från några håll framföres krav på att rättstavningsprovet till 1'1 helt borttages, har sannolikt betyget i detta prov givits större tyngd, än som är i överensstämmelse med de officiella anvisningarna.

När det gäller avvägningen av kursmomentens inbördes vikt torde alltså de uttalade önskemålen angående begränsning av rättstavningsfärdighetens inflytande ej kräva någon ändring av föreliggande anvisningar, så långt det gäller inträdesprövningen till den fyraåriga realskolan eller lyceet, men an- norlunda ställer sig tydligen saken i fråga om den femåriga realskolan. De metodiska anvisningarna ge för denna linje en mycket starkare ställning åt rättstavningsprovet.

Önskvärt synes vara, om nuvarande form för prövningen bibehålles, att för inträdesprovet till klass 15 föreskrives, att större hänsyn skall tagas till det muntliga provet än till provet i rättskrivning. Därigenom skulle ökad garanti erhållas för att ett BC i rättstavningen ej skulle föranleda underkännande av sökande, som blivit klart godkänd i det muntliga provet.

Även enligt nuvarande bestämmelser behöver dock ej ett BC i rättskriv— ning föranleda underkännande i modersmålet. I skolöverstyrelsens cirkulär av den 1 maj 1929 meddelas:

»Om inträdessökande vid prövning ådagalagt bristfälliga kunskaper i viss del av ett ämne, må han dock, om han i andra delar av ämnet visat sig äga goda kunskaper, kunna godkännas i ämnet i dess helhet.»

I några utlåtanden framhålles, att modersmålsprovets till klass 15 be- gränsning till rättstavning och innanläsning ej är lämplig. Även för denna linje borde ett uppsats- eller reproduktionsprov kunna givas. Detta prov är det värdefullaste av alla proven till den fyraåriga realskolan i vad det gäller att bedöma de inträdessökandes allmänna studieförutsättningar. Det skulle sä— kerligen även för bedömning av de sökande till den femåriga realskolan komma att ge värdefull upplysning.

Rektorn vid Södermalms h. läroanstalt för flickor skriver: »Även har inom kollegiet diskuterats möjligheten att ersätta rättskrivnings-

• Sida 78
•  Original

provet med en uppsats eller ett reproduktionsprov. Detta torde vara mera vägledande beträffande barnets begåvning och läggning än ett enbart rätt- skrivningsprov. Detta senare ger åt rättskrivningen en alltför framträdande betydelsei modersmålsundervisningen på bekostnad av andra moment.»

Någon diskussion av frågan synes ej ha förekommit i föregående utred— ningar. 1932 års läroverkssakkunniga diskutera den ej, och i 1924 års sak— kunnigbetänkande med utredning angående det svenska skolväsendets orga— nisation ägnas endast följande rader åt frågan:

»Proven måste tydligen få olika karaktär, om grundskolan är treårig, fyraårig eller sexårig. Om det gäller inträde i sexklassig eller femklassig real- skola, torde det skriftliga provet i modersmålet lämpligast avse rättstavning. Är det däremot fråga om inträde i fyrklassig realskola, bör även uppsatsprov förekomma. »

Avgörande för frågan om uppsatsprov kan vara lämpligt på detta sta- dium är väl, om barnen kunna beräknas under den föregående skoltiden ha förvärvat någon vana i detta slags prov.

Enligt undervisningsplanen för folkskolan bör så vara förhållandet. I kurs- ) planen för tredje klassen i A-skolor föreskrives: )

»Förberedande uppsatsövningar: fritt nedskrivande av enkla meningar i med ämnen, i allmänhet hämtade från talövningarna.» Och kursen för fjärde ) klassen innehåller: )

»Förberedande uppsatsövningar: fria skrivningar med enkla klart begrän- ) sade ämnen hämtade från talövningarna eller från andra områden, som in- ) tressera lärjungarna.»

Samma bestämmelser gälla även i B-skolorna för modersmålsundervis- ningen.

Med hänsyn till folkskolans undervisningsplan föreligger alltså intet hin- der för att ett uppsats- eller reproduktionsprov gives i inträdesprovet till den femåriga realskolan. Då ett sådant prov sannolikt ger bättre upplys- ningar om de sökandes förutsättningar för studier än rättstavningsprovet, synas tillräckliga skäl för dess införande föreligga.

I fråga om provet i räkning givas i de officiella anvisningarna inga antyd- ningar om värdesättningen av olika kursmoment. För provräkningens inne- håll föreskrives, att den »bör innehålla omkring 10 uppgifter, varav till klass 15 ungefär hälften, till klass 14 och krets 1, några få obenämnda.»

En granskning av provräkningarna och de uppgivna fordringarna för be- tyget »Godkänd» ger vid handen, att en sökande kan bli godkänd, ja även ! erhålla överbetyg, utan att ha visat prov på sin förmåga att lösa »benämnda» exempel. Att provräkningen under sådana förhållanden ofta ger föga led— ning vid bedömande av de sökandes studieförutsättningar är uppenbart.

I anslutning till redogörelse för otillfredsställande resultat av inträdes- prövningen till den femåriga realskolan föreslås från Hudiksvalls läroverk följande:

• Sida 79
•  Original

»att möjligheterna att vid intagningen av lärjungar i klass 15 uppnå större säkerhet i bedömandet _ —- —, således närmast torde vara att söka i en utvidgning eller annan omläggning av provens beskaffenhet, varigenom den mekaniska färdigheten i rättskrivning och sifferräkning komme att utöva mindre inflytande på prövningsbetygen, än som för närvarande är fallet.» Det är troligt, att betyget i räkning skulle bliva en bättre mätare av stu— diekapaciteten, om förmågan att lösa problem finge större inflytande på be- tyget än färdigheten i mekanisk räkning. I det förslag till anordnandet av prövningen, som betänkandet utmynnar i, tages tillbörlig hänsyn härtill.

6) Om utökning av prövningsämnenas antal.

Från några läroverk ifrågasättes om ej ett bättre resultat av inträdespröv- ningen skulle kunna erhållas, om prövningen finge omfatta prov i fler äm- nen än modersmålet och matematik.

I ett utlåtande där detta krav livligt understrykes heter det: »I detta sammanhang ber jag få påpeka, att man _ så som prövningen nu är anordnad — har vida svårare att bedöma folkskolans elever, vilka ju icke prövas i andra ämnen än svenska och matematik, än övriga elever, som prövas i ännu fyra ämnen. Genom stark träning kan man, som bekant, nå långt i inövande av rättskrivning och räkning. Vid prövningen av folkskole- eleverna är det egentligen endast i den muntliga räkningen, och därvid i problemlösningen, samt i svenskan under utfrågningen av det i innanläs- ningen lästa, som man har tillfälle att få fram barnets andliga ståndpunkt. Hur lätt är det ej däremot, att vid prövningen i sådana ämnen som geografi, biologi och historia få fram huruvida en elev är vaken för vad hon ser ikring sig eller ej, om hon har reflekterat över vad hon mött i livet, om hon snabbt kan följa en tankegång eller icke, med andra ord, om hon är intelligent eller icke, om hon har eller saknar omdöme, ja på det hela taget hennes intellekts allmänna läggning.» (Kjellbergska flickskolan, Göteborg.)

Vi ha vid redogörelsen för inträdesprovens återverkningar på folkskolan framlagt svaren från folkskolans lärare på frågan hur de ställa sig till en utökning av prövningsämnenas antal och funnit en nästan enhällig opinion mot en sådan utökning. Samma kan sägas om uttalandena från läroverkshåll Det är i själva verket endast få läroverksrektorer, som önska en utökning av proven till andra ämnen än modersmålet och räkning. Allmänt anses, att en sådan utvidgning ej skulle göra urvalet bland de sökande säkrare än vad nu är fallet. De undersökningar som förut refererats angående jämförelsen i fråga om prövningsbetygens tillförlitlighet mellan sökande, som prövats i alla ämnena och de, som blott prövats i modersmålet och räkning, ha ej utfallit till förmån för prov i alla ämnen. För det ganska ringa antal, som vid läroverket i Kalmar prövats i alla ämnen, har jag undersökt, om hänsyn till betygen i alla ämnena eller blott till de två huvudämnena gav bäst upp-

• Sida 80
•  Original

lysning om studieresultatet i läroverket. Det visade sig, att hänsyn till alla ämnena ej gav bättre upplysning än som kunde vinnas av huvudämnena. Det är alltså mycket tvivelaktigt om en utökning av prövningsämnenas antal ur urvalssynpunkt skulle betyda ett framsteg; men att det skulle be- tyda en mycket allvarlig ökning av bördorna för alla av inträdesprovet in- tresserade parter, därom kan intet tvivel råda. Om prov i alla ämnen ej äro nödvändiga med hänsyn till, att kurserna i dessa ämnen ej få försum- mas, böra de tydligen ej införas. På denna punkt råder i det hela en sam- stämmig mening på folkskole- och läroverkshåll.

7) Om kompletterande psykiska prov.

Tanken att ersätta eller komplettera de nuvarande kunskapsproven med psykiska prov, som skulle giva upplysning om den sökande ägde för fram- gångsrikt studiearbete erforderliga egenskaper i tillräckligt hög grad, har naturligtvis i en del av de inkomna yttrandena varit på tal. Trots att detta ) problem så länge diskuterats, synes det ännu ej ha kommit över det experi— * mentella stadiet.

Den stora skolkommissionen yttrade i sitt år 1922 avgivna betänkande om hithörande problem:

»De erfarenheter, som härutinnan föreligga, synas emellertid kommissio- nen visserligen hava ådagalagt de tillämpade metodernas användbarhet för bedömande av intelligensen, där den tenderar mot endera av ytterligheterna, medan de genom berörda prövningar uppnådda resultaten te sig mindre till- förlitliga, när det rör sig om olika gradationer av mera normal begåvning. ) Då härtill kommer, att kommissionen icke känt sig övertygad därom, att sagda prövningsform i sitt nuvarande skick är ägnad att allsidigt belysa de ) personliga egenskaper, som äro av avgörande betydelse för ett framgångs- * rikt studiearbete, har kommissionen icke ansett sig kunna förorda dylika metoders användande för närvarande såsom grundval för bedömande av de inträdessökandes studieförutsättningar.»

De sakkunniga som 1924 tillkallades för ytterligare bearbetning av skol- kommissionens förslag, anslöto sig till kommissionens syn på detta problem:

»De sakkunniga dela skolkommissionens uppfattning, att de här ifråga- varande intelligensprövningarna hos oss varken nått sådan utveckling eller tillvunnit sig ett sådant förtroende, att de skulle kunna rekommenderas så- som hjälpmedel vid inträdesprövningarna till den högre skolan. Detta bety- der, enligt de sakkunnigas mening, emellertid icke, att man skulle principiellt ) motsätta sig dylika prövningars användning på ifrågavarande område. Den * psykologiska intelligens- och begåvningsforskningen är av så ungt datum, att det är omöjligt att nu kunna förutse, vilka praktiska resultat den kan skänka, och skolan bör därför även i detta hänseende ha ögonen öppna för vad som tilldrar sig på den psykologiska forskningens område.»

I läroverkssakkunnigas betänkande av år 1932 diskuteras ej frågan om

• Sida 81
•  Original

lämpligheten av särskilda psykiska prov, men de sakkunniga understryka, att inträdesprövningen ingalunda avser att blott giva upplysning om de sö- kandes kunskapsförråd utan att dess syfte är att utröna om de sökande ha förmåga att tillgodogöra sig skolans undervisning. »Om prövningen ger vid handen, att den sökande i sådant avseende äger goda förutsättningar, bör man kunna överse med en eller annan svaghet i fråga om kunskaperna.»

Läroverkssakkunnigas förslag har i denna punkt legat till grund för skol- överstyrelsens metodiska anvisningar angående inträdesprövningen.

Av svaren från läroverkens rektorer framgår, att intresset för särskilda psykiska prov fortfarande befinner sig på samma punkt som förut, men att man ganska allmänt strävar i den riktning de officiella anvisningarna an- giva, alltså försöker att med hjälp av proven i modersmålet och räkning bedöma ej blott de sökandes kunskaper utan också deras allmänna förutsätt- ningar för studier.

Vid högre realläroverket i Göteborg har professor Elmgren utfört vissa experiment med grupprov för intelligensbestämning. Han säger härom: »En preliminär undersökning av tvenne andraklasser i Högre Realläroverket har —— —— —— företagits av undertecknad med ett av mig översatt och modifierat engelskt grupptest för intelligensbestämning (Simplextestet, utarbetat av C. A. Richardson).

Utan att vilja draga några som helst slutsatser ur detta enbart förbere- dande försök vill jag här framhålla, att man i en del extremfall i båda klass— avdelningarna kunde iakttaga en påfallande divergens mellan studieresultatet efter första läsåret (totala betygssumman i de teoretiska studieämnena) och testets utslag. En del elever, som'med nuvarande intagningsförhållanden

) ) frekventera läroverkets nedre klasser, äro visserligen intelligenta men sakna av andra skäl studielämplighet; en del åter äro visserligen icke särskilt be- gåvade men utmärkas av andra kompenserande egenskaper, som göra att de i studiehänseende klara sig bra. Intelligenstesten böla genom särskilda förberedande undersökningar an- passas till skolfö1hällandena och helst innesluta vissa moment av ansträng- ning (studieenergi) för att lämpligen komma till användning vid inträdes- prövningar för skolbruk. ) Oundgängliga betingelser synas mig vara 1) konstruerande under veten- » skaplig ledning av verkligt goda och för studielämplighet signifikativa test, 2) en helst av central institution under betryggande kontroll skeende pröv-

Som av detta yttrande från sakkunnigt håll framgår, är tiden ännu icke

) ) ning, 3) en lämplig variation av de använda testtyperna.» )

inne för ersättande av nuvarande prövningsförfarande med psykiska prov av detta slag. Det är möjligt att en mera omfattande individuell intelligens- undersökning av de sökande med de hjälpmedel, som stå till förfogande, skulle kunna vara en bättre grund att bygga på än det nuvarande prövnings- förfarandet, men tillräckligt erfarenhetsmaterial för bedömandet härav fin-

• Sida 82
•  Original

nes ej ännu. Då sådana intelligensundersökningar emellertid endast skulle kunna utföras av specialutbildade personer med betydande träning på om- rådet, skulle en sådan omläggning av prövningsförfarandet tydligen vara för- bunden med betydande svårigheter av flera slag, som jag ej finner det vara tillräckliga skäl att här närmare taga upp till behandling.

Fråga är också, om ej lösningen av intelligensbestämningsproblemet enk- last och bäst sker genom ett fortskridande på den väg, som såväl folkskolans som läroverkens lärare länge strävat fram på, nämligen att göra de vanliga proven i skolan sådana, att de ge upplysning både om lärjungarnas kunska— per och intelligens. De förut framförda förslagen att låta förmågan av pro— blemlösningen väga tyngre än den mekaniska räknefärdigheten vid provet i räkning samt att införa uppsatsprov i inträdesprovet till den femåriga real- skolan äro steg framåt på denna väg. Ett närmare studium av det av profes- sor Elmgren använda Simplextestet visar också, att skillnaden mellan sed- vanliga skolprov och grupptest av detta slag ej är så radikal. Det närmande som här håller på att ske mellan de vanliga skolproven och de psykiska grupptesten, bör ej genom detaljbestämmelserna om de skriftliga provens be- skaffenhet försvåras utan i stället befrämjas. Jag återkommer längre fram i annat sammanhang ytterligare till denna fråga.

8) Om bättre samverkan mellan folkskola och läroverk.

Det principiellt mest betydelsefulla i skolkommissionens förslag till in- tagningsförfarande i realskolan var, att en samverkan skulle äga rum mellan grundskolans och den högre skolans lärare. Kommissionen föreslog att den- na samverkan skulle stadgemässigt fastslås som ett normalt led i inträdes- prövningen, vilket ju också skedde.

Omdömena angående värdet av den samverkan, som kommit till stånd, äro skiftande. I enkäten förklarade 609 folkskollärare, att de ansågo den samverkan, som kommit till stånd värdefull, medan 221 lärare voro missbe- låtna med den, och 139 lärare förklarade att någon samverkan ej alls före- kommit.

Ganska allmänt ansågo folkskolans lärare, att föga eller ingen hänsyn togs vid bestämmandet av betygen i inträdesprovet till folkskolans betyg. Fall om- nämnas där betygen i inträdesprovet åt elever från samma klassavdelning blivit alldeles omkastade mot dem, som läraren i klassen givit.

I ett betydande antal fall intogos —— såsom förut redogjorts för —— sökande i läroverket, vilka folkskolans lärare förklarat vara olämpliga för studier i en högre skola, samtidigt som många för studier lämpliga avvisades.

Av de svar att döma som från rektorerna vid läroverken ingått är man på läroverkshåll i allmänhet belåten med den samverkan, som förekommit. I flera yttranden förklaras denna samverkan ha varit värdefull.

»De upplysningar betr. elevernas begåvning, ådagalagd energi etc., som lämnats av de avlämnande lärarna, ha visat sig vara en god ledning vid be- dömandet av vederbörande prov.»

• Sida 83
•  Original

Från många håll förklaras också, att stor hänsyn tages till betygen från folkskolan, och att endast därigenom ett gott urval bland de sökande blir möjligt. I vilken utsträckning hänsyn till folkskolebetyget tages vid bestäm— mande av vitsorden i prövningsämnena framgår dock ej av de svar, som rektorerna givit. Att det ibland allvarligt brister i hänsynstagandet framgår bland annat av de fall. där en rektor haft svårighet att få elev med goda vits- ord från folkskolan intagen på grund av misslyckande i rättstavningsprovet. ) Att det måste brista i hänsynen till folkskolans betyg framgår även därav, att man på en del håll rent av är osäker, om en lärare har rättighet att vid vitsordens avgivande taga sådana hänsyn, som framgår av följande uttalande:

>> Däremot ha naturligtvis åtskilliga inträdessökande icke kunnat mottagas, därför att de fullständigt misslyckats i proven, trots att deras vitsord från folkskolan tytt på att de borde vara lämpliga, i en del fall mycket lämpliga, för fortsatta studier. —— _— _ I dylika fall ha nog ganska grova misstag kunnat konstateras. — _ — Utom det obehag dessa misstag bereda eleverna ) tjäna de även understundom att utbreda en viss misstämning mot den högre ) skolans lärare. — — _ Möjligen skulle man beträffande fordringarna för ) betyget godkänd i modersmålet kunna tänka sig en slags uppmjukning av ) bestämmelserna så tillvida att möjlighet till godkännande gåves även om ) prövningsresultatet egentligen icke pekade därhän, under förutsättning t. ex. ) att uppsatsprovet och ett annat prov i modersmålet vore godkända och att ) den prövande samtidigt medförde kvalificerat betyg i ämnet från folkskolan. ) Men ett förtydligande hur de fyra prövningsmomenten i modersmålet böra ) sammanfattas till ett slutbetyg för prövningen vore också på sin plats. Be- ) stämda anvisningar beträffande samverkan mellan de avlämnande och mot- tagande lärarna torde också vara behövliga och borde då också omfatta upp- _ lysningar om och i vilken mån den prövande läraren bör eller har rätt att ) ta hänsyn till folkskolans vitsord.» (Gävle Borgarskola.) ' Av meddelade uppgifter framgår, att man på några håll tar särskild hän- ) syn till folkskolans betyg, på så sätt att det poängtal, som anger rangord- ' ningen mellan de godkända, uträknas genom kombination av poängerna i prövnings- och folkskolebetyget. På flertalet håll synes man anse att tillräck- ) lig hänsyn till folkskolebetyget redan kommit till uttryck i prövningsbetyget.

Åtskilliga förslag till förbättring av samverkan mellan folkskola och läro— verk ha framkommit.

Ett krav är att ett sammanträde mellan läroverkets och folkskolans lärare borde hållas efter det inträdesprovet ägt rum, och innan beslut om intagning fattas. Utbytet av sammanträffandet skulle då bli mycket värdefullare, än av sammanträdet före prövningens verkställande. Vid sammanträdet före prövningen äro de sökande blott nummer för läroverkets lärare, och de upp- lysningar, som folkskolans lärare ge om barnen intressera föga; efter provet skulle förhållandet vara helt annorlunda, vartill kommer att den prövnings- förrättande läraren då skulle veta vilka upplysningar han behövde få för att kunna bedöma den sökande. De fall, som visat sig vara tveksamma, skulle

• Sida 84
•  Original

då också kunna bli föremål för en mera ingående diskussion. Sannolikt skulle en hel del av de fall, som nu ge anledning till missnöje, på tillfreds- ställande sätt kunna uppklaras.

I läroverksstadgan bestämmes, att samverkan skall äga rum i huvudsaklig överensstämmelse med av skolöverstyrelsen givna anvisningar. Idessa anvis- ningar står: »Jämväl efter prövningarnas slut före intagningen av inträdes- sökande liksom även vid höstterminens början, om inträdesprövningar då anordnas, bör, om rektor så finner lämpligt, samverkan äga rum. I regel torde det i sådant fall vara tillräckligt att inhämta upplysningar beträffande sådana sökande, om vilkas intagning tveksamhet råder.»

Sådana sammanträden synas ha varit mycket sällsynta. I enkäten har 1 svar från 1 165 lärare endast 39 omtalat sådana konferenser efter pröv- ningen.

Det viktigaste kravet är att uttrycklig föreskrift utfärdas, att vid intag- ningen hänsyn skall tagas till vitsorden från folkskolan. I stadgan finnes endast föreskriften att samverkan mellan lärarna skall äga rum under iakt- tagande av de föreskrifter, som överstyrelsen äger utfärda. I överstyrelsens metodiska anvisningar heter det: »Resultatet av en kortvarig prövning blir lätt missvisande. För en riktig värdering av de prövandes förutsättningar att ) följa arbetet i den högre skolan bli därför de avlämnande lärarnas omdöme ) om de sökande och de betyg, dessa erhållit av sina förra lärare av stor väg- )

t ! | i t t ) l ! t t )

ledande betydelse. Den i stadgan föreskrivna samverkan mellan de mot- tagande lärarna och lärarna vid de läroanstalter, i vilka de sökande senast åtnjutit undervisning, har att särskilt taga sikte på denna uppgift.»

Att hänsyn alltså skall tagas till folkskolans betyg kan väl ur detta ut- läsas, men formerna för hänsynstagandet äro ej närmare angivna.

Prövningsbetyget har sannolikt i allmänhet påverkats av folkskolebetyget, men fråga är, om så skett i tillräckligt hög grad. Redan det förhållandet, att läroverkets lärare i allmänhet ej torde haft tillgång till de sökandes vårter- minsbetyg, är ett hinder för lämpligt hänsynstagande. Även när det gäller betygssättningen är läroverksstadgans bestämmelse, att innan beslut om in- tagning av lärjunge fattas, betyg från folkskolan för sista terminen skall vara avlämnat, värt beaktande. Det är ju troligt, att vårterminsbetyget ger säkrare upplysning om lärjungen än höstterminsbetyget. I det hela råder visserligen god överensstämmelse mellan betygen, men i undantagsfall kunna dock stora avvikelser finnas. Jag har t. ex. noterat fall, då ett Ba i hösttermins- betyget i matematik ändrats till a i vårterminsbetyget och vice versa.

För att undersöka om något stått att vinna genom ökat hänsynstagande till folkskolebetyget, har jag beräknat resultatet av kombinationer av pröv- nings- och folkskolebetyg i några fall. Som exempel på resultaten meddelas följande fyrfältstavlor gällande prövningen i modersmålet av 359 sökande till klass 15 vid läroverket i Kalmar.

Av dessa 359 elever klarade sig alltså 76 svagt i modersmålet i första

• Sida 85
•  Original

Kombination av prövnings- och folk-

Prövningsbetyget. skolebetyg. G) % 5 s i? = få än 43 240 =283 & 25 så 36 247 =283 & ! Q. &: I D. 135" 33 43 = 76 ”g"? 40 36 = 76 m 'En w än Svag- Bättre Svag- Bättre grupp gTUPP grupp grupp

klassen. Om man med ledning av inträdesprövningen utgallrat 76 skulle 33 av dem hört till de svaga, men i fråga om 43 skulle utgallrats »fel person».

Om man använt kombinationen av prövnings- och folkskolebetyg skulle gallringen lyckats något bättre, då endast 36 blivit »fel person». Den all- männa korrelationskoefficienten tyder också på förbättring genom kombi- nationen. Den har stigit från r = 050 till r = 0'59.

Tavlorna för prövningen av samma elever i matematik visa samma bild. I ena fallet en felutgallring av 52 st. och i andra fallet endast 44 st., i ena fallet r = 0'48 och i andra r = 058. Liknande resultat ha även erhållits vid studium av ett material på 130 elever från Arboga realskola. För moders— målet: vid utgallring av 32 skulle de felutgallrades antal minskats från 16 till 13, och korrelationen skulle ökat från r = 0'58 till r =0'70. För 870 vid södra kommunala mellanskolan i Stockholm i klass 1 intagna skulle vid ut- gallring av de enligt inträdesprövningen 100 svagaste ej mindre än 78 varit >>fel person», men genom kombinationen mellan prövnings- och folkskole- betygen skulle antalet misstag, vid utgallringen reducerats från 78 till 59, samtidigt skulle korrelationen stigit från r=0'49 till r=0'61.

Även om den förbättring, som genom ökat hänsynstagande till folkskole- betyget skulle kommit till stånd, måhända ej kan sägas vara mycket bety- dande, är den ju dock långt ifrån betydelselös, och visar, att kravet på större beaktande av folkskolebetyget vid bedömningen av de inträdessökande, är berättigat. En allmän bestämmelse, att tillbörlig hänsyn till folkskolebetyget skall tagas, torde ej vara tillräcklig, utan närmare anvisningar hur prövnings- och folkskolebetygen skola kombineras bör givas. Detta under förutsättning, att inträdesprövningen bibehålles som normal instans vid bedömningen av de inträdessökande.

Då hänsyn till folkskolans betyg tydligen är av väsentlig betydelse för ett gott resultat av inträdesprövningen inställer sig frågan, om hela den vidlyf- tiga apparaten med ett särskilt inträdesprov är nödvändig, åtminstone när det gäller sökande från folkskolan, och jag går nu över till närmare under- sökning av denna centrala fråga.

• Sida 86
•  Original

Kap. 4. Om möjligheten av intagning i läroverket på grundval av folkskolans vitsord om de inträdessökande.

Omdömen från tidigare utredningar. Allt mer synes den uppfattningen tränga igenom att intagning av elever i läroverket ej bör ske blott på grund- val av ett inträdesprov. Först då hänsyn tages till omdömena från de lärare, som i folkskolan haft hand om barnens undervisning, vinnes någor- lunda god garanti för ett lämpligt urval. Under sådana förhållanden lig- ger det nära att fråga, om man ej vid intagningen helt kunde gå efter de omdömen, som givas av folkskolans lärare. Tanken har i de utredningar, som hittills företagits, alltid avvisats. Den stora skolkommissionen rekom- menderade samverkan mellan folkskolans och läroverkets lärare, men be- traktade det som en tämligen självklar sak, att inträdesprövning också skulle finnas:

»För utrönande av att de inträdessökande verkligen besitta erforderliga kunskaper bör särskild inträdesprövning företagas.» Mera ingående disku- tera 1924 års sakkunniga frågan:

»Enklaste formen härför vore ju, att den mottagande skolan kunde som garanti godtaga ett av folkskolan givet betyg, vilket vitsordade, att in- trädessökanden vore i besittning av de kunskaper, s'om grundskolan skulle meddela. Därigenom erhölles på en viktig punkt enhetlighet på det offent- liga skolväsendets område, och därigenom onödiggjordes den alltid ener- verande, ofta missvisande inträdesprövningen.»

De sakkunniga hänvisa till skolöverstyrelsens framhållande av att det endast vore de, vilka ägde de för fortsatta teoretiska studier nödiga förut- sättningarna, som med framgång kunde tillgodogöra sig undervisningen i den högre skolan, men att det ej vore möjligt för folkskolan, som finge mottaga lärjungar med mycket olika begåvning, att i sin avgångsexamen underkänna alla dem, som icke ägde tydligt ådagalagda förutsättningar för fortsatta teoretiska studier i en högre skola.

Svårigheter av praktisk art skulle också inställa sig. Om endast god- kända betyg från folkskola fordrades för godkännande till läroverket skulle säkerligen många fler sökande anmäla sig till inträde än som kunde mot- tagas vid läroverket. Ett urval bleve alltså nödvändigt. Men ett urval på

• Sida 87
•  Original

grundval av folkskolebetygen skulle ställa sig mycket svårt och bliva miss- visande. De sakkunniga yttra härom:

»Visserligen böra, teoretiskt sett, betygen från samtliga skolor bestäm- mas efter en gemensam objektiv måttstock, men då några enhetliga ner- mer för avgångsexamen från folkskolan icke äro genomförda och då det -i själva verket blir den enskilde läraren, som här har avgörandet, och olika lärare ovedersägligen kunna ha mycket olika fordringar, torde det ) icke kunna undvikas, att betyg, som till synes äro likvärdiga, i verkligheten ) motsvara olika kunskapsståndpunkter. Detta förhållande står också i vägen för genomförande av den anordningen att som villkor för intagning i real- skolan uppställa vissa kvalificerade vitsord från folkskolan.»

Men även andra svårigheter finnas. Även om man godtoge betygen från

) folkskolans huvudformer, kunde man ej utsträcka detta godtagande till betygen från folkskolans andra former. En inträdesprövning för barnen från dessa skolor skulle alltså likväl vara nödvändig. Inträdesprövning måste också fordras av de inträdessökande, som åtnjutit sin föregående ) undervisning i hemmen eller privatskolor. Härvid skulle det bli mycket ) svårt att i förhållande till varandra värdesätta vitsorden från folkskolan

) och från inträdesprövningen. Sakkunniga hänvisa också till den enhällig- het, som råder i fråga om att inträdesprövning är nödvändig:

* »Såsom redan angivits, gäller en sådan ordning för närvarande. Skol— ) kommissionen har icke satt i fråga någon ändring härutinnan utan be- ) traktat inträdesprövningen som nödvändig. I de avgivna yttrandena ha, ) som redan anförts, icke några egentliga invändningar gjorts mot att in-

) trädesprövningen till realskolan bibehålles. Både skolöverstyrelsens majo- ) ritet och dess minoritet samt generaldirektör Bergqvist hava uttalat sig i

) denna riktning.»

I den Kungl. propositionen vid 1927 års riksdag anslöt sig departements— chefen också till denna ståndpunkt, fast han samtidigt betonade, att han gärna sett att inträdesprövningen kunnat avskaffas, men han böjde sig för de svårigheter av praktisk art, som skulle inställa sig om intagningen skulle ske på grundval av Skolbetygen, särskilt under de förhållanden, då antalet inträdessökande är större än det tillgängliga utrymmet.

Riksdagens beslut gick ju också i denna riktning. [ det betänkande som läroverkssakkunniga avgåvo år 1932 yttra de: »Beträffande föreskrifterna anse vi oss till en början böra framhålla, att från kollegiehåll påkallats övervägande, huruvida icke intagningen i första årsklassen av lärjungar från folkskolan kunde ske utan prövning ) på grundval av de i "folkskolan avgivna betygen. Åtskilliga vägande skäl

kunna förvisso anföras för ett slopande av inträdesprövningen för nämnda lärjungekategori vid sådana läroverk, där utrymmet medgiver intagning av samtliga godkända inträdessökande. Annorlunda gestalta sig emeller- tid förhållandena, då ett urval måste ske bland de godkända. I detta fall

• Sida 88
•  Original

lär prövning icke kunna undvaras för ett rättvist bedömande av olika lärjungekategorier. Enär den nuvarande ordningen utformats i omedelbar anslutning till den ståndpunkt, som 1927 års riksdag intagit i den förelig- gande principfrågan, och en ändrad ordning sålunda icke torde kunna komma till stånd utan riksdagens medverkan, och då någon ytterligare er- farenhet torde få anses önskvärd, innan bestämd ställning intages, ha vi- emellertid ansett oss böra avstå att nu påkalla åtgärder för en förändring i berörda avseende.»

Genom svaren på enkäten och på skolöverstyrelsens cirkulärskrivelse av i fjor har viss kunskap erhållits om den nuvarande opinionen i denna fråga på folkskole- och läroverkshåll. Med hänsyn till inträdesprovens återverk- ningar på folkskolan, skulle man väntat, att folkskolans lärare på frågan, om de önskade inträdesprovens bibehållande i allmänhet svarat nej. Av 1 199 lärare var det emellertid endast 182, som svarade nej, medan 1017 svarade ja, alltså 15 % nej mot 85 % ja. Orsaken härtill är säkerligen väsentligen att söka däri, att man ej anser, att folkskolans betyg för när- varande lämpa sig som instrument för ett ev. behövligt urval bland de sökande. På frågan:

»Anser ni att inträdesproven skulle kunna avskaffas?» är det c:a 70 %, som deklarera, att så ej kan ske. Ungefär samma procenttal återfinnes i de nekande svaren på frågan om folkskolans betyg skulle kunna läggas till grund för intagningen till läroverket. Majoriteten förklarar, att folk- skolans betyg ännu givas efter alltför växlande grunder för att lämpa sig som grund för intagningen. I detta »ännu» har säkerligen många lagt in en önskan, att förhållandena snart måtte ändras därhän att folkskolans betyg skulle kunna duga. Åtskilliga besvara också frågan så, att när folk- skolans betygsgivning mera standardiserats, bör folkskolans betyg kunna läggas till grund för intagningen. »There is a cry for the standardization of the Primary School certificates», heter det i den på engelska förelig- gande redogörelsen över resultatet av enkäten.

Intressant nog synes respekten för de av folkskolans lärare givna be- tygen vara större bland inspektörer och överlärare än bland lärarna själva. Under det att endast 15 % av lärarna förklarade sig Önska att inträdes- proven avskaffades, är det 30 % av skolledarna, som önska det. Och unge— fär 50 % av skolledarna uttala sitt förtroende för Skolbetygen.

Av svaren på skolöverstyrelsens" cirkulärskrivelse framgår, att majorite- ten av läroverkens rektorer önska, att inträdesprövningen bibehålles, men anmärkningsvärt många uttala samtidigt sitt förtroende för folkskolebe- tyget, och anse, att det utgör ett värdefullt komplement till inträdesprovet.

Om inträdesprovet eller folkskolebetyget ger den bästa vägledningen vid intagningen av elever i läroverket, är en fråga, som flertalet rektorer ej direkt ta upp till behandling. I åtskilliga svar är det dock möjligt att ut- läsa, att företräde gives åt ena eller andra betyget. För att belysa karak-

• Sida 89
•  Original

tären av de uttalanden som gjorts angående det inbördes värdet av de båda betygen meddelas här några utdrag ur utlåtandena. Jag ger först några, i vilka inträdesprovet ges bästa vitsordet.

»Mera beaktansvärt synes mig förslaget, att intrådesprövningarna skola avskaffas och enbart folkskolebetygen fälla utslaget, då det gäller att ut- välja de bästa bland dem, som önska inträde i läroverk. — — _ Men månne resultatet i praktiken skulle bli riktigare än under nuvarande förhållanden? Till belysning vill jag redogöra för förhållandena i Västerås. Varje år bruka över 100 sökande anmäla sig till inträde i klass 1, och av dessa kunna högst 70 tas in. De sökande komma från staden eller landsbygden och ha kanske haft ett 20-tal olika lärare och lärarinnor. Det är möjligt, att dessa ha olika fordringar, och alldeles säkert, att de tillämpa olika betygsskalor. — Hur skall man med ledning av dessa betyg verkställa ett rättvist och lämpligt urval bland de sökande?» (H. allm. lärov. i Västerås.)

»Det har då visat sig, att det råder bättre överensstämmelse mellan in- trädesprövningarnas betyg och läroverksbetygen (i klasserna 1—4) än mel— lan folkskolebetygen och de sistnämnda.» (H. allm. läroverket i Hälsing— borg.)

»Inträdesprövningarna lämna således — enligt de erfarenheter, som här gjorts — möjlighet att långt exaktare än vad folkskolebetygen göra, be- döma förutsättningarna för studier vid högre läroanstalter.» (Samrealsko- lan i Arboga.)

>>Som slutomdöme skulle jag vilja anföra, att inträdesproven torde ge en så god bild av de sökandes kunskaper, som överhuvud taget är möjligt, och att det under nuvarande förhållanden ej skulle gå att lägga folkskole- betygen till grund för intagningen. Samma uppfattning har jag också upp- repade gånger hört från folkskolehåll. Som exempel på svårigheten att rätta sig efter folkskolebetygen kan nämnas, att en sökande med A i mate— matik vid inträdesprovet fick B?, då samtidigt på samma provräkning 10 erhöllo a och 1 A. Detta är naturligtvis" ett ovanligt och sällsynt fall, men att en sökande med AB i folkskolebetyget kan få B? eller BC i provet är ej så sällsynt. På de senare åren har man dock i folkskolan blivit för- siktigare med betygssättningen. Skulle intrådesprövningarna borttagas, måste enligt min mening särskilda avgångsprov anställas" i folkskolorna, men det skulle säkerligen folkskollärarna betacka sig för.» (Samrealskolan i Domnarvet.)

»Den ledning för bedömandet av de prövade, som folkskolans betyg onekligen kunna lämna, mister till stor del sin betydelse till följd av den för de avlämnande skolorna ganska växlande betygsskalan. Det är därför mycket svårt att på grundval av dessa betyg bilda sig någon säker upp- fattning om de inträdessökande.» (Samrealskolan i Laholm.)

»Någon större vägledning av tentandens avgångsbetyg från folkskolan har man enligt min erfarenhet icke, då betygsskalan här är högst variabel.

• Sida 90
•  Original

En god hjälp har man emellertid av den avlämnande läraren, om denne vid det föreskrivna gemensamma sammanträdet avlämnar en förteckning över sin klassavdelning med lärjungarna placerade efter duktighet.» (Komm. mel- lansk. i Finspång.)

»De vid skolan hittills verkställda intrådesprövningarna hava enligt min mening på ett tillfredsställande sätt fyllt sitt syfte och hava som instrument för bedömning av de sökandes studieförutsättningar i stort sett givit deci- derat bättre besked än folkskolebetygens vitsord, enär dessa i alltför många fall utvisat en övervärdering av vederbörandes studiebegåvning. — — ——» (Komm. mellansk. i Lycksele.)

»Kollegiet anser, att inträdesproven i regel möjliggöra ett lämpligt urval bland de sökande, däremot ej de mycket skiftande betygen från folkskolan.» (Komm. mellansk. i Malmköping.)

»Vad sålunda beträffar den första frågan _ angående möjligheten att med tillämpning av nu gällande föreskrifter för intrådesprövningarna be- döma de inträdessökandes förutsättningar för studier — har det vid Djurs- holms samskola hittills erhållna resultatet ådagalagt, att intrådesprövningar- na i stort sett visat rätt, och att de varit tillförlitligare än de vid avgången från folkskolan givna betygen.»

Av yttrandena, i vilka företräde gives åt folkskolebetyget, må följande an— föras.

>> Erfarenheten vid läroverket visar, att såväl folkskolans som läroverkets lärare understundom misstaga sig på vederbörande elevs studiebegåvning. Folkskollärarna, som haft hand om eleverna under en längre tid, måste dock, med sin ofta fleråriga kännedom om eleverna, vara mindre utsatta för att begå misstag än läroverkslärarna, som gjort de inträdessökandes be- kantskap under ett par timmar. Under sådana förhållanden anser jag att de nuvarande inträdesproven böra avskaffas och ersättas med folkskolans av- gångsbetyg. Möjligen skulle inträdesprövning kunna fordras i svenska och räkning av de sökande, vilkas folkskolebetyg endast kan uppvisa B i dessa ämnen.» (H. allm. lärov. i Linköping.)

»En jämförelse med platssiffrorna enl. betyg från folkskolan synes ställa dessa något gynnsammare som gallringsinstrument —. Men statistiken inne- håller endast material, som även gallrats genom inträdesprövningen, och tillåter endast helt osäkra slutsatser beträffande gallringsef'fekten vid folk- skolebetygssiffror utan inträdesprövning.» (H. allm. läroverket i Kristian- stad.)

»Då prövningarna endast företagas i 2 ämnen, komma givetvis många av de prövande att ha samma betygspoäng. Skulle hänsyn endast tagas till dessa betyg, blir det ofta ej möjligt att intaga elev utan att mannamån begås mot en annan med samma poäng. Ur denna synpunkt har det varit nödvändigt att jämföra de prövades folkskolebetyg och det omdöme, som vederbörande folkskollärare avgivit över de inträdessökande. — —— — Vid

• Sida 91
•  Original

slutliga avgörandet om intagning har särskild hänsyn tagits till de avläm- nandes omdömen och alldeles särskilt på så sätt att de som mycket lämp- liga förklarade i regel intagits, även om de vid prövningarna icke skulle ha rett sig så bra som andra, som betecknats som lämpliga. De mindre lämp- liga, som dock i regel varit mycket få, ha därför kommit i kön på de god- kända, även om de skulle ha en nyans mera i prövningsbetyg än andra, som ansetts ha bättre förutsättningar för fortsatta studier. —— —— —— För en årsklass ha vi gjort en undersökning i vad mån inträdesprövningsbetygen eller folkskollärarnas omdömen utgjorde ett bättre prognostiskt instrument för dessa elevers ställning vid slutet av h.-t. 1936. Vi funno därvid enstaka betydande oöverensstämmelser på bägge vägarna, men som helhet kan sägas, att folkskollärarnas omdömen visat sig vara något säkrare att bygga på när det gällt att bedöma de sökandes lämplighet för läroverksstudier, än in- trädesprövningsbetygen, ehuru vid dessas avgivande ofta särskild hänsyn tagits till folkskollärarnas omdömen.» (H. allm. lärov. i Umeå.)

»Jag har det bestämda intrycket, att man får en ganska tillfredsställande uppfattning om de sökandes begåvning genom deras avgångsbetyg från folk- skolan, kompletterat med de upplysningar, som muntligen eller skriftligen ges av vederbörande lärare. De prognoser, som folkskolans lärare sålunda ställt för de inträdessökande, ha i regel slagit in mycket bra, och jag litar betydligt mera på denna metod än på de tillfälliga resultaten av en inträdes— prövning.» (Samrealskolan i Filipstad.)

»Stor hänsyn tages alltså till den avlämnande lärarens omdöme, då han helt naturligt bör ha större förutsättningar att bedöma de sökandes kun- skaper och begåvning än den prövande läraren, i all synnerhet som nervösa moment och andra tillfälligheter lätt tillstöta, då det gäller så unga ten— tander.» (Komm. mellansk. i Kopparberg.)

»Emellertid synes bland lärarna den uppfattningen vara gällande, att be— dömande av de inträdessökandes förutsättningar "för fortsatta studier genom intrådesprövningarna stundom kunnat giva direkkvilseledande resultat, och att vederbörande folkskollärares avgivna vitsord i stort sett varit av större värde. Det har nämligen visat sig, att man av folkskolebetyget i allmänhet fått en god uppfattning av den sökandes möjligheter till fortsatta studier. Visserligen varierar betygsskalan för olika lärare, men efter några år är —- inom skolans område —— varje folkskollärares betygssättning väl känd för skolans lärare. _ Beträffande sådana elever, vilkas folkskolebetyg håller sig omkring »B», vore det dock önskvärt, att ej endast den sista terminens betyg uppvisades utan förslagsvis de tre sista terminernas.» (Komm. mel- lansk. i Slite.)

»Som kollegiets samlade erfarenhet vill jag alltså framhålla, att folkskol- lärarnas omdömen hittills varit de mest bärande vid bedömandet av de in- trädessökandes ”förutsättningar för studier. Naturligtvis ha proven i moders- målet och matematik även haft sitt berättigande, men de ha ej visat sig ha

• Sida 92
•  Original

samma tillförlitlighet, som de omdömen, avgivna av de inträdessökandes. lärare under ansvar efter flera års erfarenheter verkligen bevisa sig ha ägt.» (Komm. flickskolan i Landskrona.)

»Själva provet är utslagsgivande endast om det är samstämmigt med de avlämnande lärarnas uppfattning om den prövade. Med stöd av enbart provet verkställt enligt gällande föreskrifter, förefinnes knappast möjlighet att bedöma de inträdessökandes förutsättningar för studier.» (Anna Schuld- heis h. flicksk. i Stockholm.)

Man ser av dessa uttalanden, att åsikterna på olika håll angående folk— skolebetygets användbarhet, mycket skarpt skilja sig från varandra. Or- saken är väl delvis att söka i, att förhållandena på olika orter äro olika i fråga om folkskolebetygens värde, men man måste också akta på, att sam- ma verklighet kan ge upphov till mycket olika reaktioner. Det siffermaterial som föreligger är ej särskilt omfattande, men torde dock ge tillräcklig be- lysning av frågan. Jag redogör i det följande för de viktigaste undersök- ningarna i det tillgängliga materialet.

Ur psykologisk-pedagogiska institutets undersökning rörande inträdespro- vet vid Kalmarläroverket kan åtskilliga sifferuppgifter ang. folkskolebetygets värde som intagningsinstrument hämtas.

Jämförelser mellan inträdesprövning och folkskolebetyg som intagnings- instrument. Vid en uppdelning av de inträdessökande vid Kalmarläro— verket i ett antal grupper allt efter deras folkskolebetyg visade det sig, att dessa gruppers prestationer i läroverket på ett påfallande sätt stod i överensstämmelse med gruppernas rangordning enligt folkskolebetyget.

Följande tabell visar samgåendet i fråga om gruppernas rangordning enligt folkskolebetyget och betyget i klass 15.

Gruppernas storlek (antal elever) . . 22 42 62 77 82 85 54 24 17 Rangordning enligt folkskolebetyget 1 2 3 4 5 6 7 8 9 » » läroverksbetyget 1 2 3 5 4 6 7 8 9

Som man ser är rangordningen mellan dessa grupper nästan exakt den- samma. Ju bättre grupp enligt folkskolebetyget dess bättre prestation i läroverket i det hela. Detta samgående i fråga om gruppernas rangordning betyder naturligtvis ej, att rangordningen för de enskilda eleverna är så ideal. Liksom den inbördes ordningen mellan de sökande enligt inträdes- prövningen avviker mycket från ordningen enligt läroverksbetygen, så gäller detsamma om den ordning, som folkskolebetygen placerar dem i. Men undersökningar ha visat, att den rangordning mellan de sökande, som upprättas på grundval av folkskolebetygen, ej är mera bristfällig än den som inträdesprövningen ger.

Som belysande exempel taga vi prestationerna hos 359 elever i klass 15, vilka kommit från folkskolans fjärde klass, de flesta från stadens" folk- skolor.

• Sida 93
•  Original

En jämförelse i fråga om modersmålsbetyyet visar följande. Medelbety- get i inträdesprovet var 1'53 och i folkskolan 1'75. Båda voro ganska höga i förhållande till modersmålsbetyget i klass 15, som var 1'15.

Belysandc jämförelser kunna göras genom materialets indelning enligt "fyrfältsformen, t. ex.

Inträdesprov. F olkskolebetyg. Svagare Bättre Svagare Bättre QTUPP ETUPP grupp grupp F-l l-n &) G ED =D 0 m % 50% 43 240 283 % %& 41 242 3, m :. .a ':'-4 m l:: 3 283 s — a d | & | 2 3 :a 2 få m = & ==u 33 43 76 &: 5. 35 41 75 Så &” $? &” ..] a' ,4 +) 76 283 =359 76 283 =359

Med hänsyn till prestationerna i klass 15 ha eleverna delats upp i två grup- per, en svaggrupp innehållande dem, som ej nått upp till fullt godkända betyg i ämnet, och en grupp med fullt godkända betyg. Antalet i läroverket ej fullt godkända utgjorde, som synes av nedre raden i tabellerna, 76 st. Storleken, av svaggrupperna enligt inträdesprov eller folkskolebetyg framgår ej av någon »naturlig» gränslinje mellan godkända och underkända, då alla intagna ha godkända vitsord. I tabellerna ha svaggrupperna gjorts lika stora som svaggrupperna enligt läroverksprestationerna. För att uppnå den- na likhet ha interpoleringar i tabellerna måst utföras. Värdena i ovanstående fyrfältstavlor ha för bättre överskådlighets skull avrundats till hela tal.

Vid utgallring av ett antal lika med svaggruppen i läroverket, alltså 76 st., skulle, om gallringen skett med ledning av inträdesprövningen, misstag be- gåtts i 43 fall, och vid gallring med folkskolebetygen i 41 fall. Om gallringen skett med lottdragning skulle 61 st. misstag begåtts. Yules koefficient för inträdesprövningstavlan är 0'63 och för folkskoletavlan 0'67.

Om sambandet mellan betygen studeras mera i detalj med uträknande av r-koe'fficienterna erhålles för betygen i inträdesprövningen r= 050 och för folkskolebetygen r _— 0'51. '

En jämförelse i fråga om matematikbetyget ger följande resultat. Medelbetyget i inträdesprovet var 1'41 och i folkskolebetyget 1'81 samt i klass 15 099. Här råder alltså en avsevärd skillnad mellan betygsskalorna. Ett »Godkänt» i läroverket motsvarar Ba— i inträdesprovet och Ba+ i folk- skolebetyget.

Svaggruppen i klass 15, med betyg som ej nå upp till fullt godkänd, om- fattar 96 elever. Svaggrupp enligt inträdesprovet utgöres ungefär av dem, som ej fått högre betyg än B, och svaggruppen enligt folkskolebetyget av dem, som ej nått högre betyg än Ba.

• Sida 94
•  Original

Inträdesprov. F olkskolan.

Svagare Bättre Svagare Bättre grupp grupp grupp grupp såå såå ” å'" 52 211 263 '” äg, 45 218 263 := m :o se :; a: :o >, _: 5» :: »» s . ,, : rn ; :a: , ., & få _, ..- 2 == E' 44 52 96 & === ” 51 45 96 åf to .Eå tm E __] &..-4 #4 änn-4 96 263 =359 96 263 =359

Vid utgallring av ett antal lika med svaggruppen i läroverket, alltså 96 st. skulle, om gallringen skett med ledning av inträdesprövningen, misstag be- gåtts i 52 fall, och vid gallring med folkskolebetygets hjälp i 45 fall, och enligt slumpens lag i 71 fall.

Dessa siffror äro alltså något litet gynnsammare "för folkskolebetygen. Yules koefficient pekar också i denna riktning. Den är 055 för inträdes- provet och 0'69 för folkskolebetyget. Som synes går det lika lätt att ur- skilja »svaggruppen» bland de intagna med hjälp av folkskolebetyget som med hjälp av betyget i inträdesprövningen.

Ur korrelationstavlorna fås för inträdesprövningen och folkskolebetyget ungefär samma r-vården, nämligen 0'48 och 0'46.

För det här omnämnda materialet har också gjorts jämförelser mellan totala betygspoängen i inträdesprov resp. folkskola och betygsresultatet i det hela i klass 15. Härvid har också betyget i tyska kommit med, vilket är av intresse, då detta ämne möjligen skulle kunna intaga en särställning.

För sambandet mellan betygen i läroverket och i inträdesprövningen er- hålles r=0'54 och för sambandet mellan läroverk- och folkskolebetygen också r = 054.

I detta material har det endast varit fråga om lärjungar, som kommit från folkskolans fjärde klass. Ganska många sökande komma emellertid från folkskolans femte klass.

Jag skall längre fram något närmare beröra problemet om hur betygen från femte klassen lämpligen skola bedömas i jämförelse med betygen från fjärde klassen.

I den undersökning det här är fråga om ha folkskolebetygen från femte klassen likställts med betygen från fjärde. Det visar sig att även denna något summariska behandling av folkskolebetygen ej åstadkommer någon allvarligare störning. Av alla dessa grupper inträdessökande erhölls ett material av 465 elever, för vilka prestationerna i folkskola och i inträdes- prov kunde jämföras med resultatet i läroverket. I följande fyrfältstavlor göres samma jämförelse som i de närmast föregående.

• Sida 95
•  Original

I n träd esprovel. F olkskol ebetyget. Svagare Bättre Svagare Bättre

ETUPP grupp grupp gTuPP

314 = 320

| Q. | & %D % 41 55 96 &” S' 47 49 96 L: |— U) UD V) ED 96 369 =465 96 369 =465

Svaggruppen innehåller 96 elever. Vid utgallring av detta antal med ledning av inträdesprövningen skulle misstag begåtts i 55 fall, och vid gallring med folkskolebetygen i 49 fall och efter lottdragning i 76 fall.

Yules koefficient för inträdesprovet är 062 och för folkskolebetyget 0'73, r-koefficienterna äro resp. 054 och 052.

I och ”för bättre översikt av de nu nämnda exemplen meddelas följande tabellariska översikt.

Procenttalet felak— . . . . Yules koeffi- r-koefflci- tigt utgallrade om cient för enten för gallringen skett Mate— rialets Svag- . Klass Ämne om- gli—åii: (1 med ålevdnlng fatt- me _ _ - storlek lott— inträdes- fom inträdes- falk ning dr intr'" folk- r t skole- r vet skole- _ag- a- skole- p ove betyget p 0 betyget ning des- provet bety ' get 15 Mod. 359 76 79 56 54 0.63 0.67 0.50 0.51 15 Mat. 359 96 73 54 47 0.55 0.69 0.48 0.46 15 Alla ämnen 359 70 81 57 53 0.65 0.72 0.54 0.54 15 Alla ämnen 465 96 79 57 51 0.62 0.73 0.54 0.52

1 vad mån är det här erhållna resultatet typiskt för förhållandena? Är det sannolikt att folkskolebetygen i detta material skulle vara osedvanligt goda? Att betygssituationen för Kalmar folkskolors vidkommande skulle vara mera tillfredsställande än för folkskolorna i allmänhet finnes väl ingen anledning antaga, och i materialet ingår även ej så få elever från landsbyg- dens skolor.

Men från några läroverk ha meddelats sifferuppgifter, som synas ställa folkskolebetygen långt under betygen från inträdesprövningen.

»Inträdesprövningarnas betyg ha i 65 % av de undersökta fallen visat sig giva bättre upplysningar om de sökandes förutsättningar för studier vid läroverk än folkskolebetygen. Siffran för det motsatta förhållandet är 12 % .» (Högre allmänna läroverket i Hälsingborg.)

• Sida 96
•  Original

Vad den i detta citat omnämnda undersökningen visat är emellertid en- dast, att prövningsbetygen och läroverksbetygen i den meningen överens- stämma bäst, att skillnaderna mellan dem äro mindre än mellan läroverks— och folkskolebetygen, så att t. ex. ett högt betyg som AB i inträdesprovet ger bättre utsikter till högt betyg i läroverket än vad ett AB i folkskolebety- get ger.

Detta resultat av undersökningen är säkerligen riktigt icke blott för Häl- singborgsmaterialet utan för förhållandena på de flesta platser. Det mot— säges icke av erfarenheter från annat material, som är mig bekant. Men av denna större eller mindre grad av överensstämmelse kan ingen slutsats dra- gas om vilka betyg, som ge den bästa vägledningen för bedömande av de sökandes studielämplighet. Då på flera håll en benägenhet för sådana slut- satser synes föreligga, kan det vara skäl att något närmare belysa denna sak. Den större eller mindre grad av överensstämmelse av detta slag, som föreligger mellan betygen är naturligtvis i hög grad beroende av den skala i vilken betygen äro angivna. Genom tillmötesgående från undersökaren av hälsingborgsmaterialet har jag beretts tillfälle att taga närmare del av detta. Det visar sig, att rätt stora differenser föreligga mellan de betygsskalor, som kommit till användning i folkskolan och vid inträdesprovet samt i läro- verket.

För de sökande, som jag kunnat jämföra, erhöllos följande medelbetyg i

modersmålet matematik Inträdesprovet ............ 1-12 117 Folkskolan . .............. 1'68 1'76 Klass 1"5 . ................ 111 110

Som synes äro folkskolebetygen i genomsnitt betydligt högre än betygen i inträdesprovet, vilka senare endast ligga obetydligt över betygen i läro- verket. Folkskolebetygen ha alltså givits efter en högre skala än de båda andra betygen. Att skillnaden mellan inträdesprövnings— och läroverksbetyg i allmänhet blir mindre än mellan folkskolebetygen och de senare är ju klart, men någon slutsats om, ur vilka betyg den bästa vägledningen för bedö- mande av de inträdessökandes förutsättningar för studier kan hämtas, kan därur ej dragas. Även om den rangordning i vilken folkskolebetygen place- rade de sökande vore exakt densamma som deras rangordning enligt de senare prestationerna i läroverket, medan däremot rangordningen enligt in- trädesprovet vore synnerligen bristfällig, skulle ju en statistik av detta slag kunna uppvisa rent av att i 100 % av fallen överensstämmelsen varit störst för betygen i inträdesprovet. Alla folkskolebetygen skulle ju trots den full- ständigaste överensstämmelse i fråga om rangordningen kunna ligga långt över läroverksbetygen. För det lämpliga urvalet bland de sökande är be.- tygsskalan likgiltig, så länge alla tillgängliga platser bli besatta. De betyg, som ge den bästa rangordningen mellan de sökande, möjliggöra också det

• Sida 97
•  Original

bästa urvalet vid platsernas besättande. Endast om på grund av underkän- nanden vid provet alla tillgängliga platser ej skulle bli upptagna, kan den högre betygsskalan i folkskolebetyget spela en roll, så tillvida att de lediga platserna vid intagning efter folkskolebetyget kunnat bliva besatta med i provet underkända. Detta under förutsättning att kvalificerade folkskole- betyg ej krävts för godkännande. Den gallring, som nu sker genom under- kännanden i inträdesprovet, kan naturligtvis, om man så önskar, göras lika omfattande även genom betyg som äro uttryckta i en högre betygsskala. Om ett Ba i folkskolebetyget i genomsnitt motsvarar ett B i inträdesprövningen, så skulle en lika omfattande gallring kunna ske genom fordran på lägst detta folkskolebetyg som villkor för godkännande som genom fordran på lägst B i inträdesprovet.

Riktigheten i den rangordning, som de till grund för intagningen liggande betygen ge, är alltså det avgörande vid bedömande av dessa betygs värde som intagningsinstrument, den skala i vilken betygen äro givna är av under- ordnad betydelse.

Det kan vara av intresse att undersöka, om hälsingborgsmaterialet pekar i annan riktning än kalmarmaterialet.

Av bilagan framgår, att utgallring med inträdesprövningens hjälp av dem, som i första klassen underkändes i modersmålet, ej alls skulle varit möjligt. Folkskolebetyget skulle därvid givit mycket bättre ledning, men då svag- gruppen är helt liten spela »tillfälliga» avvikelser så stor roll, att något om- döme ej bör grundas härpå. Viktigare är då, att det allmänna samband mellan betygen, som angives av r-koefficienten, även i någon mån pekar i riktning mot överlägsenhet hos folkskolebetyget, nämligen r=0'41 för inträdesprövningens del och r=0'51 för folkskolebetygens.

l matematik fingo av det i bilagan redovisade lärjungematerialet 20 st. underbetyg eller med tvekan godkänd vid första läsårets slut. Om vid in— trädesprövningen de 20 svagaste utgallrats, skulle 13 av dem ej ha tillhört den grupp man önskat utgallra. Alldeles samma resultat i fråga om fel ut- gallrade skulle erhållits, om "folkskolebetyget lagts till grund för utgallrin- gen. Även r-koefficienterna visa hän på likvärdighet. Både i fråga om in- trädesprövning och folkskolebetyg erhålles r=0'46.

De resultat som erhållits visa tydligt, att det ej finnes någon anledning antaga, att folkskolebetygen skulle givit sämre ledning vid bedömandet av de sökandes studieförutsättningar än inträdesprövningen.

Jag har också undersökt betygsmaterial från Arboga samrealskola, vari- från även ogynnsamma erfarenheter angående folkskolebetygen ansågos föreligga. Det har därvid visat sig, att även där den påtalade bristande överensstämmelsen hänfört sig till de absoluta skillnaderna mellan betygen i folkskolan och läroverket, vilka äro mycket större än mellan betygen i in- trädesproven och i läroverket.

Av givna översiktstabeller framgår, att folkskolebetygen i genomsnitt äro

• Sida 98
•  Original

för modersmålet ungefär 0'8 och för matematik över 05 betygsenheter högre än betygen i realskolan, medan skillnaden mellan inträdesprovs- och läro- verksbetygen i genomsnitt är ganska liten, alltså samma förhållande. som konstaterades i hälsingborgsmaterialet.

Men om hänsyn tages till den rangordning i vilken folkskolebetygen pla- cera de sökande, visar det sig att en intagning med ledning av dessa betyg skulle varit fullt acceptabel och efter allt att döma givit lika gott resultat som inträdesprövningen, vilket framgår av siffrorna angående arbogamate- rialet i följande tabeller.

På grundval av betygsundersökningarna från skilda platser har jag sam- manställt följande tabeller, i vilka på liknande sätt som i det föregående meddelas sifferuppgifter angående effekten av utgallring av de enligt in- trädesprov och enligt folkskolebetyg svagaste. Även Yules- och r-koeffici- enterna meddelas.

Jag har eftersträvat att göra uppgifterna i varje rad, som hänföra sig till inträdesprövningen och till folkskolebetygen, fullt jämförbara.

Procenttalet felak- . , . _ . . utgallring skett Mate- Svag- rialets grup- . L ä r 0 V e r k Klass om- pens med leiinmg fatt— stor- med 31 inträ- folk— inträ- folk- - 1 k lott- skole- skole— ning e . .. folk- des- des— drag— intra- bety- bety- . skole- provet provet nmg des- bety- get get provet get Djursholms samsk.. . . . 15 153 55 64 42 42 0-64 064 _ ._ Hudiksvalls h. ] ....... 25 114 47 59 38 37 0-64 067 0 39 046 Kalmar h. 1 ........... 15 465 96 79 57 51 0-62 073 0.54 0-52 » » .......... 15—55 128 65 49 38 40 0-45 038 — _ » » .......... 14 127 15 89 70 64 0-51 0-63 0 44 0 39 » .......... 14—44 62 15 76 64 64 0-37 0-37 _ —-- Borås 11.) ............ 15 546 112 79 58 57 060 0-61 0 47 0 15 » ........... 14 141 40 72 52 50 0-58 0-64 — — Arboga realsk ......... 1A 130 35 73 55 44 054 0.73 0 61 0 62 Kristinehamns realsk. . 15 61 13 79 48 35 0-75 0-90 _ — 9 » . 15—-55 57 29 49 13 20 0-95 087 -—- _ Stockholm 5. kom. m... 1'I 870 100 89 78 61 0-42 0-77 0-49 051 » » 4—44 343 97 72 56 50 0.48 061 — _

Förklaring till tabellen: Vid Djursholms samskola utgör det studerade materialet 153 elever i klass 15. Av dem klarade sig 55 svagt i första klassen. Om ett så stort antal som 55 av de intagna utgallrats genom lottning skulle misstag begåtts i 64 % av fallen, om utgallringen skett med hjälp av prövningsbetygen skulle misstagen utgjort 42 %, och om utgallringen skett med ledning av folkskolebetygen likaledes 42 %. Yules koefficient för sambandet mellan betygen är 0 64 såväl för prövnings- som för folkskolebetygen, r- koefficienterna ha ej kunnat uträknas för detta mate- rial.

• Sida 99
•  Original

Procenttalet felak- . . . . Yules koeffl- r-koefhci- tigt utgallrade om cienter för enter för utgallring skett Mate- Svag- rialets grup- . L ä r 0 v e r k Klass Ämne om- pens med ledmng fatt- stor- med av inträ- folk- inträ- folk- ning lek lott- folk- des- skol- des- skole— drag- inträ- skole- provet bety- provet bety- ning des— bety- get get provet get Hälsingborgs h. 1... 15 med. 105 »— — — — —— —— 0-41 051 » » .. 15 mat. 105 20 81 64 64 0-52 6-51 046 0-46 Kalmar h. I ....... 15 mod. 359 76 79 56 54 0-63 0—67 0-50 051 » » ...... 15 mat. 359 96 73 54 47 0-55 0-69 0-48 046 » » 14 med. 127 30 76 58 56 0-53 0-59 0-44 037 » » ...... 14 mat. 127 25 80 77 59 0-12 0-60 040 0-44 Arboga realsk. . 14 mod. 130 32 75 52 44 0-65 0-77 0-58 061 » » .... 14 mat. 130 17 87 64 55 0-68 0-80 0-58 056 Malmö komm. m. . 24 mod. 279 28 90 78 71 0-50 0-66 0-39 047 » » . .. 2' mat. 283 62 78 68 62 0-34 0—48 0-37 042

Ett studium av tabellerna visar, att folkskolebetygen väl uthärda jämfö- relsen med prövningsbetygen. Så vitt man kan döma av de intagnas studie- resultat i läroverket skulle intagningen alltså kunnat ske lika bra, utan att inträdesprövning behövt företagas.

Resultatet av ett experiment med intelligensmätning. En intressant un- dersökning av hur i intelligenshänseende olika grupper bedömas i inträdes- prövningen, i folkskolan och i läroverket, har vid Göteborgs högre allmänna läroverk för flickor utförts av fil. mag. 0. H. Dahlgren. Jämförelser ha gjorts mellan "fyra enligt i folkskolan utförda mätningar i intelligensavse- ende skilda grupper bland de i klass 14 vid läsårets början är 1936 intagna. l bilagan finnes den av magister Dahlgren meddelade tabellen upptagen.

Följande sammanställning med ledning av. tabellen ger det väsentligaste.

Medelpoäng i inträdes- prövningen (i 2 ämnen)

Medelpoäng i klass 14 efter 1 termin (1 3 ämnen)

Medelnummer för rangordningen i folkskoleklassen

Medelvärde av intelligenskvot för gruppen

Intelligens— grupp

1 .............. 178 1”! 3-85 375 2 .............. 144 3-9 3'35 3-00 3 .............. 122 6-7 2-59 309 4 .............. 92 8-5 250 200

Den rangordning mellan grupperna, som intelligensmätningen angivit, över- ensstämmer alltså både med rangordningen enligt placeringen i folkskole- klasserna och enligt resultatet i inträdesprovet, medan resultatet i klass 1 omkastar ordningsföljden mellan grupp 2 och 3. Den i intelligenshänseende markerade skillnaden mellan grupp 3 och 4 kommer skarpt fram i betygen

• Sida 100
•  Original

i klass 1, men ganska dåligt i resultatet i inträdesprövningen. Placeringen i folkskoleklasserna ger därvidlag bättre besked. Bedömningen enligt rang- ordningen i folkskoleklasserna kan i det hela anses vara väl så tillfreds- ställande som enligt inträdesprövningen.

Om jämförelser-nas bevisvärde. Frågan om betygen från intrådespröv— ningen eller från folkskolan fungera bäst som instrument för utgallring av de för studierna i läroverket mindre lämpliga av folkskolans elever har i det föregående besvarats genom undersökning på ett material, som redan varit utsatt för gallring. De resultat, som erhållits, gälla alltså närmast för hur de båda instrumenten skulle "fungerat vid fortsatt utgallring i detta material. Om alla prövade kunnat jämföras på samma sätt skulle korrela- tionstalen sannolikt visat sig vara något högre än i det material, som ut- göres av de intagna, och mycket möjligt är, att höjningen blivit mest mar- kerad för inträdesprovets del. Förändringen skulle dock sannolikt blivit obetydlig. Dels är det ett relativt litet antal, som utgallras vid prövningen. och dels har erfarenheten visat, att flertalet av de utgallrade även enligt folkskolebetyget varit svaga. De intagna utgöra ett urval bland de inträdes- sökande, och dessa utgöra i sin tur ett urval bland folkskolans elever. De som ha mycket låga folkskolebetyg avstå i allmänhet från att anmäla sig * som sökande, och folkskolebetyget fungerar alltså här som utgallringsin- ? strument. Om alla folkskoleelever sökte inträde, skulle säkerligen korrela- * tionstalen i detta ogallrade material vara betydligt högre än i det gallrade, i och ökningen här vara mest markerad för folkskolebetygens del.

Att de förut gjorda jämförelserna skulle ställt folkskolebetyget i orättvis gynnsam dager på grund av »gallringseffekter», finnes alltså, så vitt jag förstår, ej tillräcklig grund att antaga.

Exempel på hur intagningen skulle ändrats om den skett enbart med ledning av folkskolebetygen. Av några läroverksrektorer ha försök gjorts att i detalj undersöka, hur intagning efter folkskolebetyget enbart skulle ha utfallit i jämförelse med den intagning, som" faktiskt ägt rum. Denna metod är sannolikt den bästa och klaraste för lösning av det föreliggande problemet.

En synnerligen intressant detaljgranskning har utförts av rektor Alsén vid högre allmänna läroverket i Karlskrona. Han skriver: »Man frågar sig då, om det är möjligt att komma ifrån inträdesprövningen. För att få svar härpå har jag undersökt, vad resultatet hade blivit 1932 och 1933, om en- dast folkskolans bedömning lagts till grund för intagningen.

För att man 1932 skulle ha fått in 68 elever i klass 15, hade man måst . fordra 24 poäng och däröver för intagning. Man hade då tagit in 58 av dem som faktiskt blivit intagna, och 17 av de gallrade hade blivit utslagna , även enligt folkskolans poäng. Alltså hade de båda metoderna i fråga om 75 elever lämnat samma resultat, men 10 utslagna skulle ha fått byta med

• Sida 101
•  Original

10 intagna. _ Av de sistnämnda 10 ha 2 följt sina klasser vid läroverket, av övriga 8 ha några lämnat läroverket och andra blivit kvarsittare. Av de 10 utslagna ha endast två efter ett år återvänt till läroverket, dessa ha efter vad det visat sig väl behövt sitt extra år, men ha hittills icke blivit kvar- sittare.

För begränsning till 70 av antalet av dem, som 1933 skulle intagas i klass 15, hade 26 poäng och däröver måst fordras. Man hade då fått med 59 av dem, som faktiskt blivit intagna, och av de utestängda hade 26 blivit gall- rade även nu. I fråga om dessa 85 inträdessökande hade alltså de bägge intagningsmetoderna lämnat samma resultat. Av de återstående 22 skulle 11 utslagna ha fått byta plats med 11 intagna. — Av de 11 sistnämnda ha 6 hittills följt sina klasser och alltså icke blivit kvarsittare, ehuru de tillhört de svagare i sina avdelningar. Av de 11 utslagna ha 5 återkommit följande år och då blivit intagna. Dessa synas ha haft svårt att reda sig; tre av dem ha t. o. m. blivit kvarsittare trots det extraår, som de redan erhållit.

Av de 33, som 1932 intogos i klass 14, hade 24 intagits efter folkskole- poängen (24 poäng hade erfordrats), medan 9 intagna hade fått byta med 9 utslagna. Av de förstnämnda 9 ha 6 avlagt realexamen i laga tid, dock ha 5 av dessa kuggats någon gång och läst upp sig på hösten, 1 har gått till gymnasium efter 34 och 2 ha lämnat läroverket före realexamen.

Av de 40, som 1933 intogos i klass 14, hade 32 intagits efter folkskole- poängen (23 poäng hade erfordrats), medan 8 intagna hade fått byta med 8 utslagna. Av de förstnämnda 8 sitta nu 2 i 44, 3 i 34, 2 ha avgått från 2* och 1 från 34.»

Som man kan se av denna intressanta i detalj gående undersökning, skulle, som rektor också framhåller, intagningen efter folkskolebetygspoäng varit en fullt försvarlig metod. Och detta i jämförelse med den vid läroverket an- vända intagningsmetoden, vid vilken man försökt att på bästa sätt kom- binera betygen, vilket resulterat i att ungefär lika hänsyn tagits till prov och föregående skolas bedömning.

Folkskolepoängen har beräknats ur lärjungens rangordning i sin klass. Det är anmärkningsvärt att enbart därmed en så god gradering av de sö- kande kunnat uppnås, då det väl är mycket troligt, att den ledning folk- skolebetyget kan ge för intagningen ej därmed är helt utnyttjad. Om vits- orden från folkskolan utan hjälp av inträdesprövning ensamt skola ligga till grund för intagningen, blir det en viktig uppgift att söka utvinna bästa möjliga ledning ur dessa vitsord. Detta problem tages senare upp till be- handling.

Om den gjorda undersökningen av hur en intagning efter folkskolepoän- gen skulle utfallit säger läroverkets rektor att den icke visat, att resultatet blivit bättre än efter efter den vid intagningen faktiskt följda metoden, men »möjligt är naturligtvis att så kunde ha blivit fallet».

På grund av de erfarenheter som gjorts, förordas därför, att intagningen

• Sida 102
•  Original

verkställes »efter de besked, som folkskolans lärare lämna i form av vits- ord, placeringsnummer och andra upplysningar rörande sina elever».

Jag har försökt att för det mig. tillgängliga kalmarmaterialet på liknande sätt i detalj bestämma skillnaden mellan intagning enbart, efter folkskole- betygen och det faktiskt tillämpade intagningssystemet, i vilket hänsynen till folkskolebetygen sannolikt i någon mån kommit till uttryck i inträdes- prövningsbetygen. Folkskolepoängen har ej här som i karlskronaundersök- ningen beräknats efter elevernas ställning i folkskoleklassen, utan poäng- summan har erhållits genom sammanläggning av betygen i de olika ämnena i folkskolan, varvid betygen i modersmålet och räkning givits dubbel poäng. Ingen reduktion med hänsyn till olika lärares olika betygsskala har alltså gjorts, och ingen hänsyn tagits till elevernas rangordning i resp. klasser. Även med en så primitiv användning av folkskolebetygen har dock rätt goda resultat erhållits.

Som tillfredsställande resultat av studierna i läroverket har jag i det föl- jande räknat, om de tre första klasserna genomgåtts utan kvarsittning.

År 1935 utgallrades endast 4 av de sökande. Även enligt folkskolebetyget skulle två av dessa varit bland de fyra svagaste, medan i fråga om de båda andra utslaget blivit olika. Två av de nu intagna hade "fått byta plats med två av de utslagna. Det är ovisst om ombytet varit till någon fördel, då de intagna åtminstone i första klassen klarade sig. Om de utslagna kan bara sägas, att de sedan skötte sig bra i folkskolan och voro bland de bästa i resp. klasser.

År 1934 utgallrades endast 3 st. Om samma antal skulle utgallrats med hjälp av folkskolebetyget hade överensstämmelse rätt om den ene av dessa tre, men två av de intagna hade blivit ersatta med två nu utslagna. Denna förändring hade här varit fördelaktig, ty de två intagna klarade sig mycket dåligt och slutade redan i första klassen med undermåliga betyg. Den ene av de utslagna kom tillbaka följande år och lyckades då bra i inträdesprovet med betygen Ba och AB, och skötte sig sedan utmärkt i läroverket. Den andre gick i betygshänseende kraftigt upp i femte och sjätte klasserna i folk- skolan.

År 1933 blevo 12 utslagna i inträdesprövningen. En av dem hade ej gått i folkskola och kan ej jämföras. Av de återstående 11 skulle 5 utgallrats även enligt folkskolebetyget. Återstår 6 utslagna, som skulle ersatt 6 in- tagna. Av de 6 intagna slutade de tre redan i första klassen, två skötte sig någorlunda men blevo kvarsittare i klass 3, endast en skötte sig fullt till- fredsställande. Av de 6 utslagna kommo 5 tillbaka följande år. Fyra av dem fingo då goda betyg i inträdesprovet och klarade sig sedan tillfreds— ställande i läroverket. Den femte togs in med tvekan och slutade redan i första klassen. Den återstående sjätte fortsatte i folkskolan och hade betyg något över medelgoda.

• Sida 103
•  Original

Av allt att döma skulle alltså förändringen i intagningen närmast varit till fördel för läroverket.

År 1932. 16 blevo utgallrade vid prövningen. Om samma antal skulle ut— gallrats med hjälp av folkskolebetygen skulle i fråga om 7 överensstäm- melse rått men för 9 enligt prövningen intagna skulle kommit andra enligt t'olkskolebetyget. Av de 9 intagna blevo 5 kvarsittare eller slutade redan i första klassen, 1 blev kvarsittare i andra och 2 i tredje klass. Endast 1 kan sägas ha rett sig tillfredsställande. Av de 9 utslagna, som skulle ha ryckt in i stället för dessa 9, kommo 7 tillbaka "följande år och vunno inträde. 5 av dem klarade sig tillfredsställande, 1 blev kvarsittare och 1 slutade i första klassen. Av de 2 återstående är ingenting känt om den ene, den andre hörde till den duktigare delen av sin klass såväl i fjärde klassen som senare. Tydligt är att läroverket hade haft väl så mycket glädje av dessa elever, som av de som blevo intagna.

År 1931. Av 43 underkända skulle åtminstone 22 bedömts på samma sätt enligt folkskolebetyget, för 6 kan ingen jämförelse göras, men för 15 skulle omdömet blivit olika. Av dessa 15, som enligt skolbetyget skulle fått lämna plats för andra, skötte sig 8 tillfredsställande i läroverket och 5 skötte sig dåligt (för 2 kan saken ej bedömas då de ej fortsatte sina studier i lärover— ket).. Av de 15 som skulle ersatt dessa kommo 6 tillbaka till läroverket. AV dem skötte sig 5 bra och 1 dåligt. Av de övriga voro 3 de bästa i sina klas— ser i folkskolan, 2 av dem hade idel små a i betyg. Någon förlust på om- bytet skulle läroverket uppenbart inte lidit.

År 1930. 8 lika, 3 obestämda, 7 olika. Av de 7 intagna klarade sig 3 då- ligt och 4 tillfredsställande. Av de 7 som skulle ryckt in i stället kommo 4 tillbaka. Endast 1 av dem klarade sig tillfredsställande. Här skulle om- bytet ej ha varit till gagn.

År 1929. Differens i fråga om 2. Båda de intagna klarade sig dåligt. De eventuella ersättarna kommo båda tillbaka. Den ene klarade sig utmärkt, den andre blev kvarsittare i klass 3.

Vid Nederkalix samrealskola har även en jämförande undersökning ut- förts. Jämförelsens resultat framgår av följande citat ur redogörelsen:

>>Hur hade förhållandena gestaltat sig, om gallring bland de inträdessö— kande skett uteslutande efter folkskolebetygen? En sådan undersökning har även skett, men då den uppvisar vissa luckor beroende på ofullständigt ma- terial, kan ej en sammanfattande berättelse i siffror avges. En gallring ut- förd så, att alla elever uppvisande minst Ba som medelbetyget (för 7 ämnen alltså betygssumman 101/2) skulle godkänts, övriga underkänts, hade givit till resultat, att kuggningen hade 'fått samma omfattning, som den i verk- ligheten fick vid intrådesprövningarna; dock skulle icke alltid samma elever ha blivit underkända. Så långt det varit möjligt bedöma får man det in- trycket, att gallringen efter folkskolebetygen blivit riktigare. Detta gäller

• Sida 104
•  Original

särskilt om man genomfört en grundligare gallring, t. ex. i händelse av plats— brist.»

Av hänsyn till folkskolans lärare, som kanske skulle utsättas för »på— tryckningar från vissa mälsmän, som till varje pris vilja ha in sina barn i läroverken», vill rektorn dock ej förorda att intrådesprövningarna avskaf- fas, utan rekommenderar ett system för intagningen i vilket folkskolebety- gen få väga dubbelt så tungt som betygen i inträdesprövningen.

Värdet av inträdesprövningen som komplement till folkskolebetyget. De föreliggande resultaten av jämförelserna mellan intagning i läroverket på grundval av prövnings- eller folkskolebetyg peka alltså i riktning mot att de senare erbjudit fullt lika god ledning som de förra. Slutsatsen att inträ- desprövningen alltså kan undvaras ligger ju då mycket nära. Denna slut- sats har av professor Elmgren upptagits till kritisk behandling. Han fram- håller, att enligt de undersökningar, som utförts av fil. mag. V. Räntilä, framgått, att korrelationen mellan intrådesprövningarna och folkskolebety- get är lågt positiv (039), och säger i anslutning härtill:

»Det är tydligt, att eftersom de båda betygsformerna visserligen synas korrelera likvärdigt med ett gemensamt kriterium (studieresultatet i läro- verket) men trots detta inbördes avvika, man icke utan vidare kan avgöra vilketdera som är lämpligast som intagningsform.»

Om man inte har någon annan metod för värdesättningen av de båda betygsformerna än korrelationen med studieresultatet i läroverket får väl slutsatsen likväl accepteras. Men om det är riktigt, att korrelationen mellan prövnings- och folkskolebetygen är låg, utgör det ett argument för inträdes- prövningens bibehållande som komplement till folkskolebetyget, på så sätt att genom kombination av de båda betygslagen en måhända avsevärt för- bättrad bedömning skulle kunna komma till stånd. Ifrågavarande korrela- tions höjd torde kunna skifta rätt kraftigt vid olika läroverk. Den är ju i hög grad beroende av den hänsyn, som tages till folkskolebetygen vid be- tygssättningen i inträdesprövningen. Ju mindre hänsyn dess lägre korrelation. Föreligger sedan likväl likvärdighet mellan prövnings- och folkskolebety- get bör kombination av betygen vara rekommendabel. Emellertid torde vid relativt gott resultat av inträdesprövningen i allmänhet också korrelationen mellan prövnings- och folkskolebetyget vara ganska god. Den allmänna meningen i de yttranden, som avgivits av läroverkens rektorer, är också, att proven och folkskolebetygen i det hela stämma bra överens. I kalmarmate- rialet erhölls för förut omnämnda 465 sökande ett r-värde lika med 0'62 för modersmålet och 057 för matematik.

Det är väl alltså ej troligt, att genom kombination av betygen någon verk- ligt betydande förbättring av bedömningen av de sökande skall kunna upp- nås, men frågan blir, om den förbättring, som väl i alla fall uppkommer,

• Sida 105
•  Original

är så pass betydelsefull, att ett bibehållande av inträdesprövningen som komplement till folkskolebetyget kan anses vara berättigat.

Vad på denna väg kan stå att vinna har redan framgått av diskussionen, om inträdesprövningen skulle kunna förbättras genom ökat hänsynstagande till folkskolebetyget. Vi kom då fram till resultatet, att en sådan förbättring väl ej kunde sägas vara mycket betydande, men att den dock var långt ifrån betydelselös. Samma situation torde alltså föreligga här.

Om vid jämförelse mellan folkskolebetyget och kombinationen av pröv- nings- och folkskolebetyget väljes samma exempel som vid diskussionen av inträdesprövningen, erhållas följande fyrfältstavlor gällande betygen i mo- dersmålet för 359 sökande till klass 15 vid Kalmar läroverk.

Kombination av prövnings- och folk-

Folkskolebelyg. skolebetyg.

Svag- Bättre Svag— Bättre grum) grupp gulpp grUPP

CD =£å =E? € 35 än 41 242 283 å få i?» 36 247 283 E 2 en ED >. ' 9— >> ' ”* *; &”? 35 41 70 =; 13% 40 36 76 :” w Gb EQ w ä) 76 283 =359 78 283 =359

Av de 359 eleverna klarade sig alltså i modersmålet 76 svagt i klass 15. Om med ledning av folkskolebetyget 76 st. utgallrats skulle misstag begåtts i 41 fall. Genom kombinationen av betygen skulle misstagen kunnat redu- ceras till 36 st.

Korrelationen ökade från r=0'51 till 059. Liknande tavlor för mate— matikämnet visa, att vid utgallring av en svaggrupp på 96 st. skulle genom betygskombinationen antalet misstag endast reducerats från 45 till 44 st. Men den allmänna korrelationen ökade från t: 0.46 till r = 0'58.

I det exempel, som omnämndes från Arboga, skulle vid utgallring av 32 st. de felutgallrades antal minskats med en, från 14 till 13. Men r-koef- ficienten skulle stigit från 062 till 070.

I materialet från södra kommunala mellanskolan i Stockholm omfattande 870 intagna, skulle utgallring av de 100 enligt folkskolebetyget svagaste re- sulterat i 61 st. felutgallrade. Genom kombination med prövningsbetyget skulle antalet misstag reducerats till 59. Men den allmänna korrelations- koefficienten skulle stigit från t: 0'51 till (NH.

En översikt av resultaten ge följande tabeller.

• Sida 106
•  Original

Kalmarmaterialet

Antal av misstag utgall- r—koefficienterna i

rade i fråga om fråga om modersmålet matematik modersmålet matematik Enligt prövningsbetyget .......... 56 % 54 % 0-50 0—48 » folkskolebetyget ........... 54 % 47 % 0-51 0-46 » komb. av betygen ......... 47 % 46 % 0-59 0-58 Arbogamaterialet Stockholmsmaterialet Av misstag r-koeffici- utgallrade i enten i fråga Av misstag r—koeffici- fråga om om moders- utgallrade enten modersmålet målet Enligt prövningsbetyget .......... 52 % 0-58 78 % 0-49 » folkskolebetyget ........... 44 % 0-61 61 % 0-51 » _komb. av betygen ......... 41 % 0-70 59 % 0-61

Kombinationen av betygen skulle alltså i jämförelse med folkskolebetygen ganska litet förbättra utgallringen av de svagaste, men den allmänna för- bättringen av korrelationen är beaktansvärd. Situationen som den nu före— ligger synes alltså vara "följande.

Intagning med ledning av folkskolebetygen enbart skulle givit fullt lika gott resultat som den nuvarande intagningsproceduren gjort, och såtillvida finnes ingen anledning att bibehålla inträdesprövningen. Men om ökat hän- synstagande till folkskolebetygen kommer till stånd genom kombination av prövnings- och folkskolebetygen, kan en intagningsprocedur, i vilken pröv- ning ingår som ett moment, komma att fungera något bättre än intagning blott på grundval av folkskolebetyget i dettas nuvarande skick. Då emeller- tid denna förbättring i fråga om möjlighet till gott urval bland de sökande ej är betydande, anser jag, att den ej kan tillräckligt motivera bibehållandet av en så omfattande och på många sätt irriterande och besvärlig procedur, som en inträdesprövning utgör, och som i det hela utövar en ogynnsam inverkan på folkskolan. Av betydande vikt för ställningstagandet till frågan är för övrigt hur stor betydelse prövningsmomentet kan komma att få, om folkskolebetyget, som sannolikt är, genom en del åtgärder kan befrias från vissa påtagliga svagheter, som nu vidlåda det. För närmare klargörande av denna sak skola vi något diskutera orsakerna till den förbättring av be- dömningen, som prövningen för närvarande synes kunna åstadkomma.

Varje utökning av en prövning bör ju normalt förbättra bedömningen, och detta kan ju också sägas om inträdesprövningen tänkt som en utökning av den prövning, som ägt rum i folkskolan. Men ju grundligare prövning vederbörande redan genomgått dess mindre värde får varje ytterligare prov,

• Sida 107
•  Original

och någon praktisk gräns för prövandet måste ju sättas. Under normala förhållanden ha för de sökande, som genomgått folkskola, funnits möjlig- het att under flera år pröva och bedöma deras kunskaper och studieför- måga. Ett enstaka ytterligare prov bör då rimligtvis ej i någon praktiskt betydelsefull grad kunna förbättra bedömandet. Därtill kommer, att detta prov av förut diskuterade anledningar kanske är mera missvisande än prov i allmänhet äro. Att det kan finnas fall av undermålig bedömning i folk- skolan är väl troligt, och att inträdesprovet i sådana fall kan vara av värde, men ju mera en rationell prövningsteknik tränger in i folkskolan dess mindre vanliga bli dessa fall. Som blott en utökning av prövningarna i folkskolan betyder alltså provet sannolikt inte mycket och än mindre blir dess betydelse i framtiden, så vitt man kan döma därom. Men huvudargumentet för att provet gör gagn och bör bibehållas är ju inte heller, att det skulle kunna rätta till folkskollärarens bedömande, utan endast att det kan placera in lärarens betyg i en enhetlig skala, så att be— tyget blir jämförbart med andra lärares bedömanden av deras lärjungar. Denna synpunkt på problemet är genomgående i de av läroverkens rektorer avgivna yttrandena. Synpunkten är naturligtvis betydelsefull och kräver noggrant beaktande. Metoden att genom ett inträdesprov »egalisera» lärar- nas betygsskalor är visserligen synnerligen bristfällig, men torde dock i stort sett verka i rätt riktning. Det som allvarligast nedsätter korrelationen mel- lan folkskolebetygen och läroverksbetygen äro sporadiska fall av extremt höga folkskolebetyg, som tydligen mera sammanhänga med lärarens indi- viduella betygsskala än med lärjungens individuella beskaffenhet. Särskilt anses det, att sådana fall ej äro så ovanliga i landsbygdsskolor. I den kor- relationstavla för matematikämnet, som nyss omnämndes, förekommer ett sådant fall. En lärjunge från en landsbygdsskola hade det extremt höga betyget A i matematik, vilket betyg var det enda i sitt slag, men trots det misslyckades han i matematikstudierna i läroverkets första klass. Sådana fall verka i hög grad förryckande på korrelationen. Inträdesprövningen rättade till felbedömningen och placerade den sökande på en mera blygsam plats i rangordningen. Den förbättring av folkskolebetygens bedömning som kombination med prövningsbetygen åstadkommer beror sannolikt på denna cgaliserande verkan på betygsskalorna. Men metoden måste som sagt an- ses vara mycket bristfällig. I många fall har en lärare endast en elev uppe i provet. I sådana fall är naturligtvis provets förmåga att egalisera denne lärares betygsskala mycket nära lika med noll. Endast då lärjungen har ett extremt högt betyg, som ej alls stämmer med provet, finnes en viss san- nolikhet för att läraren givit för höga betyg, men även det är osäkert. Och i i mindre extrema fall har provet ingen betydelse alls. Provet säger Bc, ; läraren säger Ba: det behöver ju ej alls betyda, att betygsskalan är osed- i vanligt hög. Ingenting hindrar, att läraren håller en låg skala, vilket kan-

ske också betygsstati'stiken i hans klass ger antydan om. I det hela kan

• Sida 108
•  Original

sägas, att antalet sökande från samme lärare i regel är alldeles för litet, för att genom inträdesprövningen någon vederhäftig upplysning om lära.- rens betygsskala skulle erhållas. Endast om alla eleverna i klassen finge undergå provet skulle verklig ledning för bedömandet av betygsskalan kun- na erhållas. Under årens lopp kunna visserligen vid intrådesprövningarna samlas erfarenheter av något värde i fråga om olika lärares betygssättninO, men det kan ju också ske med ledning av de intagnas prestationer i läro— verket. Det är uppenbart, att en bättre metod för den önskvärda utjäm- ningen av betygsskalorna bör sökas. Det finns goda skäl att tro, att en bättre ordning på betygsområdet än som nu råder i folkskolan skall kunna åstadkommas, och allt efter som förbättringarna på detta område fort- skrida, mister inträdesprövningen alltmera sin betydelse som utjämnande faktor. Och därmed försvinner också alltmera värdet av prövningen som komplement till folkskolebetyget.

Betygsproblemet i folkskolan skall tagas upp till närmare behandling i nästa kapitel.

Här skall blott anmärkas, att de betydande förbättringar som i fråga om betygsskalan utan tvivel kunna göras, säkerligen komma att i hög grad öka skolbetygens värde som intagningsinstrument. Vid en jämförelse som gjordes i kalmarundersökningen mellan betygen i folkskolan och läroverket för barn, som haft samma lärare i folkskolan, visade sig att korrelationen mellan dessa betyg var åtskilligt högre än för materialet i det hela. Koef— ficienten :- var 0'66 mot 051 i hela materialet. Likväl var homogeniteten i folkskolebetygen fortfarande ganska bristfällig, trots att de givits av samme lärare, ty en del av betygen gällde barn i klass 5. Då lärarna dessutom följde sina klasser från tredje och till sjätte, dröjde det några år mellan var gång lärarna avlämnade elever till läroverket från fjärde resp. femte klassen. Att en lärares betygsskala under mellantiden hunnit skifta är ju rätt sannolikt.

I ett fall kunde jämförelsen mellan betygen göras för ovanligt homogena folkskolebetyg. De voro nämligen alla från klass 4 och av samma lärare, som år efter år undervisat i fjärde klassen och hunnit avlämna rätt många barn till läroverket. För hans betyg visade sig korrelationen med läroverksbe- tygen vara utomordentligt hög, nämligen r=0'85.

Om svårigheten att jämföra olika kategorier av sökande. Även om de allmänna betingelserna för intagning i läroverket med ledning enbart av folkskolebetyget äro gynnsamma, är det klart att åtskilliga svårigheter likväl finnes, när det gäller att få till stånd en rättvis jämförelse mellan de sökande. Den mest framträdande svårigheten är väl, att olika lärares betyg sättas efter så olika grunder och uttryckas i så olika skalor, men - även om svårigheten i fråga om betygs'skalan skulle kunna bemästras, är hela problemet ej därmed löst. När det gäller jämförelse mellan vissa

• Sida 109
•  Original

kategorier av inträdessökande uppstå svårigheter. Vi ha ovan framhållit, att det är oklart hur man skall bedöma betygen från en högre klass i folk- skolan i jämförelse med betygen från en lägre. Vidare gäller det att se till att de som först efter prövning kunna intagas' bli rättvist bedömda i jämförelse med dem, som skola intagas enbart på grundval av folkskole- betygen. I det betänkande, som 1926 avgavs av Skolsakkunniga, fram- hålles dessa svårigheter:

»Olägenheter kunna också komma att uppstå i sådana fall, då antalet av dem, som på grund av medförda betyg och genomgångna inträdesprov skulle äga rätt till inträde, vore större än det antal, som skolan kunde mottaga. Vid det urval, som då måste göras, bleve det mycket svårt att i förhållande till varandra värdesätta vitsorden från folkskolan och de vitsord, som givits i inträdesprövningen. Att giva absolut företräde åt de förra skulle säkert medföra, att bättre kvalificerade inträdessökande bleve utestängda. Detta skulle med skäl kännas som en orättvisa, vilken an- tagligen skulle särskilt träffa från landsbygden kommande inträdessökande och alltså för dem ytterligare försämra den ofördelaktiga ställning de under alla omständigheter intaga i fråga om möjlighet till undervisning i högre skolor.»

Det inflytande, som svårigheten att rätt bedöma vitsorden i inträdesprovet i jämförelse med vitsorden från folkskolan skall få utöva på hela problemet om intagningsmetoden, blir väl beroende av i vilken omfattning inträdes- prövning kommer att erfordras.

Det kan i detta sammanhang vara av intresse att se hur skilda kate- gorier av sökande fördela sig.

Av under år 1930 till klass 15 prövande kommo c:a 18 % från privat- skolor. Städerna Stockholm, Göteborg, Malmö bidrogo med något över 50 % av antalet. År 1935 var det endast 9 % av de prövande, som kommo från privatskolor, och de nämnda städerna bidrogo med c:a 80 % av an- talet. Sökande till klass 15 från folkskolans undantagsformer är ytterst obetydligt: år 1930 var det 044 % och år 1935 037 %.

Till klass 14 (och första kretsen) prövade år 1935 7711 st. Av dessa kommo .2 % från privatskolor (varav ung. hälften från de nämnda städerna) och 14 % från folkskolans undantags'former.

Den påtalade svårigheten att jämföra sökanden av dessa skilda kategorier kommer alltså sannolikt att göra sig mera kännbar endast på några få platser.

Dessutom bör man beakta, att denna påtalade svårighet ej är ur världen

, blott genom att kravet på inträdesprövning upprätthålles. Om det av alla * åtminstone i teorien gillade kravet, att stor hänsyn vid avgörandet om in-

tagning skall tagas till folkskolebetygen, ej skall bli endast ett talesätt utan en verklighet, står man ju inför samma svårighet att värdesätta prövnings— och folkskolebetyg i förhållande till varandra. Ju närmare tyngdpunkten

• Sida 110
•  Original

för bedömandet anses böra ligga åt folkskolebetygen, dess mindre skillnad" blir det mellan den nuvarande situationen och en ny, i vilken endast en del av de sökande undergår prövning. På ett sätt skulle svårigheten bli mindre vid den nya situationen, då sannolikt på flertalet platser ingen pröv- ning skulle behöva förekomma, och på åtskilliga av de andra med ett fåtal sökande av »prövningskategorien» det troligen ej sällan skulle inträffa, att tveksamhet om dessas intagning ej komme att inställa sig. Den detaljerade graderingen av de sökande skall ju ej göras till självändamål, utan före- tagas endast i den utsträckning, som är nödvändig för avgörande av frågan om vilka som skola intagas.

Den närmare diskussionen av de åtgärder, som böra vidtagas för den i vissa fall nödvändiga jämförelsen mellan sökande med och utan prov, sker lämpligen i samband med de konkreta förslagen till intagningsbestämmelser.

Även när det gäller avvägningen mellan folkskolebetygen från olika klas- ser är problemet ej speciellt för den nya ordningen utan föreligger redan vid den nuvarande. Om en lärjunge föredrager att dröja ett är längre än nödvändigt i folkskolan, och vill övergå från femte klassen i stället för från fjärde, bör hans möjligheter att vinna inträde rimligtvis vara större. än om övergången sker från den lägre klassen.

Å andra sidan är det också klart, att sökande från högre klass ingalunda utan vidare kan göra anspråk på att placeras före sökande från en lägre klass. Diskussionen av den avvägning mellan betygen, som kan anses vara rimlig, sker även här lämpligast i samband med förslaget till intagnings- bestämmelser.

Verkningar av inträdesprövningarnas borttagande. Endast i ett fåtal av de till skolöverstyrelsen ingivna yttrandena, tar man särskilt upp till behand- ling verkningarna på folkskolan av ett borttagande av intrådesprövningar- na. Vilka dessa äro anses väl framgå av de verkningar på folkskolan, som intrådesprövningarna anses åstadkomma. Om provet tages bort, bortfaller ju även de särskilda med provet sammanhängande ogynnsamma och gynn- samma verkningarna på folkskolan. Klart är emellertid, att verkningarna av inträdesprövningens ersättande med en ny metod för intagningen ej helt kan utläsas ur schemat över provets verkningar, och att mycket beror på hur den nya intagningsproceduren blir utformad. Av alldeles särskilt stor betydelse för folkskolan är frågan, om kvalificerade betyg skola erfordras som villkor för godkännande till intagning i läroverket. Det allvarliga i denna fråga för folkskolan framhålles i följande uttalande:

»En annan utväg vore att fastställa på visst sätt kvalificerade folkskole- betyg såsom inträdesvillkor vid läroverken. Detta torde emellertid f. n. svår- ligen låta sig göra på grund av folkskolornas skiftande betygsskalor och skulle dessutom sannolikt betänkligt förrycka folkskolans arbete samt redan

• Sida 111
•  Original

i detta införa det enerverande jäkt, som anses vidlåda läroverken.» (H. allm. lärov. i Kalmar.)

En strävan från lärjungarnas sida att nå upp till höga betyg kan säker- ligen drivas upp i högre grad än som är önskvärt, men då i majoriteten av uttalandena intrådesprövningarna ansågos ha gynnsamma verkningar på folkskolan just på den grund, att arbetsintensiteten och arbetsprestationerna ökades, skulle väl en liknande verkan av fordran på kvalificerade betyg ej bedömas på annat sätt av samma majoritet. För egen del håller jag för troligt, att risken för att ivern skall slå över och urarta till nervöst jäkt och överansträngning är mindre med denna metod för stimulering, än med den, som inträdesprovet utgör.

För så vitt ej kravet på kvalificerande betyg sättes mycket högt torde väl också ganska många av de elever, som ämna söka inträde i läroverket, kunna med hänsyn till de betyg de förut erhållit känna sig mycket lugna inför faran att bli utslagna, på grund av att deras betyg ej skulle nå upp till kvalifikationsgränsen.

Men betydande platsbrist vid ett läroverk för de godkända skulle natur— ligtvis liksom nu vara den mest hetsande faktorn, och lätt föra med sig ogynnsamma överdrifter i fråga om arbetsintensiteten. Även härvidlag är det ej utan betydelse hur bestämmelserna för intagningsförfarandet utformas, särskilt den betydelse som gives betygens höjd och till vilka andra om— ständigheter hänsyn skall tagas. Att intresset för lärarens betygssättning stiger är helt naturligt. I skarp motsats till den likgiltighet för folkskolans betyg, som många ansett sig kunna konstatera som en följd av att inträdes- prövningen enligt den allmänt utbredda meningen betyder allt i fråga om intagningen, kan man förvänta ett kanske något överdrivet intresse för folk- skolans betyg. Risken för att läraren utsättes för en obehaglig påverkan från föräldrahåll kan man ej helt bortse ifrån, framhålles det i några ut- talanden.

»Det förefaller för övrigt, som om folkskolans representanter ej skulle vara tilltalade av tanken att helt övertaga ansvaret för intagning vid läro- verken. I själva verket skulle väl en sådan anordning, särskilt vid mindre skolor, kunna medföra en moralisk press på läraren, som knappast skulle vara av godo.» (H. allm. ]. i Luleå.)

»Lärarna själva synas vilja draga sig undan ett sådant ansvar. En för- delning av ansvaret mellan avlämnande och mottagande lärare verkar mera tilltalande, låt vara att systemet vållar vissa svårigheter.» (Samrealskolan i Nederkalix.)

Det är ju sant, att ökat ansvar kan kännas tungt, men »fördelnings- ansvaret» har ju inte något riktigt gott rykte. Det framhålles också från något håll hur det ökade ansvaret i det hela bör ha goda verkningar på betygssättningen :

• Sida 112
•  Original

»Man torde våga påstå, att vid ett sådant förhållande, folkskolornas be- tygssättning skulle komma att ske ännu noggrannare än vad redan nu är fallet.» (H. allm. 1. i Haparanda.)

Naturligtvis bli konsekvenserna av en intagning på grundval av folkskole- betyget 1 mycket beroende av vilka fordringar på skolbetygets beskaffenhet. som ställas som villkor för intagning. Det framhålles från åtskilliga håll. att om endast godkända vitsord från folkskolan fordras, skulle en starkt ökad tillströmning till läroverken äga rum, och om de nu genom inträdes- prövningen utgallrade släppts in, skulle en allvarlig sänkning av nivåen i läroverksklasserna ägt rum. _

Inträdesprövningarnas kvantitativa betydelse som gallringsinstrument kan bedömas med hjälp av statistiken i bilagan över antalet sökande, godkända och intagna. Av på sid. 28 meddelat sammandrag framgick att under ( år 1935 över 2 000 barn vid inträdesprövningen fingo beskedet »underkänd». Inträdesprövningens roll som utgallringsinstrument är dock ej så stor, som dessa siffror ge vid handen. En del av de underkända skulle nämligen ej kommit in i läroverket, även om de godkänts till intagning. Utom genom underkännandet vid prövningen äger ju också gallring rum genom att god— kända ej kunna intagas av brist på platser vid läroverken.

Det kan vara av intresse att taga reda på hur många av de nu under- kända, som skulle ha kommit in om alla blivit godkända. Jag har för året 1935 sökt göra en uppskattning av detta antal. Med ledning av uppgifterna om antalet intagna och kvarsittare i första klassen och under förutsättning. att det stadgade maximiantalet i klassavdelningarna iakttagits och inga nya parallellavdelningar upprättats samt att rangordningen mellan de sökande ej ändrats genom godkännandet, har jag kommit till det resultatet, att av de 999 st. underkända till första klassen av den femåriga realskolan skulle endast 148 st. blivit intagna. Platsbristen gallrade alltså betydligt kraftigare än underkännandet i prövningen. Även om man fullständigt släppt efter på kraven för godkännandet, skulle nivåsänkningen i det intagna elevmate- rialet blivit mycket mindre än vad siffrorna angående antalet underkända skenbart ger vid handen.

För ett stort antal läroverk skulle verkan av ett sådant generellt god- kännande av de sökande blivit omärklig, och endast för ett fåtal skulle den blivit av större mått, så som följande tabell utvisar. I den har angivits an- talet läroverk, som ej kunnat intaga någon av de underkända, även om man godkänt dem, antalet läroverk, som skulle fått 1 till högst 5 nya elever, samt antalet läroverk, som skulle fått intaga mer än fem nya elever.

Antal nya elever (förut underkända) .. .. 0 1—5 6—13 S:a , Antal läroverk . ........................ 43 19 9 71 ' Hela antalet nya elever ................ 0 65 83 148 Hela antalet underkända ................ 783 123 93 999

• Sida 113
•  Original

|

Vid 43 läroverk med 783 underkända skulle åtgärden alltså ej medfört någon förändring, och för 19 läroverk med 123 underkända skulle föränd- ringen ej blivit mera djupgående än att 1 till högst 5 nu underkända hade måst intagas eller inalles 65 st.

Återstående 9 läroverk skulle fått en relativt kraftig påkänning med 83 nya elever. Men då detta antal skulle ha kommit att fördelas på inalles 20 förstaklassavdelningar, som det året funnos vid dessa nio läroverk, skulle påfrestningen väl ej varit outhärdlig, även om de nya eleverna blivit de svagaste i sina klasser, vilket ju enligt de studier av rangordningen i klas- serna, som vi förut givit exempel på, ingalunda är så troligt.

För den fyraåriga realskolan skulle påkänningen av ett generellt god- kännande av alla de underkända blivit kraftigare, då platsutrymmet är bättre.

Av 1 151 underkända till den fyraåriga realskolan skulle 494, eller 43 % mot 15 % för den femårigas del blivit intagna. En tabell motsvarande den ovan för den femåriga givna får följande utseende:

Antal nya elever (förut underkända) . . . . 0 1—5 6—14 S:a Antal läroverk ........................ 51 88 32 171 Hela antalet nya elever ................ 0 235 259 494 Hela antalet underkända .............. 522 342 287 1 151

För 32 läroverk skulle här godkännandet medfört ganska grundlig om- möblering av klasserna, då 259 nya elever måst mottagas.

Då antalet förstaklassavdelningar i dessa läroverk är ungefär 40, skulle i medeltal 6 a 7 nya elever ryckt in i klasserna.

Tydligt är dock att om ej antalet klassavdelningar utökats skulle även för den fyraåriga skolan i de flesta fall nivåsänkningen i klasserna blivit relativt obetydlig, om också fordringarna för godkännande varit avsevärt nedprutade.

Åtgärder för stärkande av folkskolans bärkraft. En sänkning av kun- skapsnivån hos de i läroverkens första klass intagna skulle möjligen kunna befaras, om det nuvarande myckna extraläsandet i och för inträdespröv- ningen genom en reform av intagningsproceduren bragtes att upphöra. Det har också, som ju förut redogjorts för, från en del håll framhållits, att kurs- fordringarna i intrådesprövningarna ofta ligga i överkanten av folkskolans kurser. Även om dessa argument för bibehållande av en inträdesprövning äro av tvivelaktig styrka, bör dock en översyn av folkskolans kurs- och timplaner komma till stånd, i och för avgörande om någon ändring i nu- varande ordning skulle kunna giva folkskolan ökad bärkraft som grund- skola för den högre skolan utan åsidosättande av folkskolans undervisnings- mål i det hela.

Mycket av preparandarbetet synes" bestå i rättstavning och räkning. Säkerligen finnes intet skäl att vidtaga någon ändring i folkskolans timplan för att bereda ökat utrymme för rättstavningen, men en ändring i fråga

• Sida 114
•  Original

om räkningen synes befogad. Resultatet av räkningsundervisningen är i hög grad beroende av det antal timmar, som ämnet förfogar över på tim— planen. Det har ej samma fördelaktiga ställning som modersmålet att bliva föremål för övning även under många timmar i skolan, som äro anslagna till andra ämnen. Och av hemarbete kan i själva verket i fråga om många barn ej förväntas särskilt mycket. Som ett minimum av ökad tid åt äm- net kan begäras en timme mer i tredje klassen i A-skolorna och i tredje och fjärde klassen i Bl-skolorna, i vilka klasser ämnet har en timme mindre än i de högre klasserna. På så sätt skulle i alla den egentliga folkskolans klasser erhållas 5 timmar i veckan till räkningen. En sådan reform är för övrigt önsklig alldeles oberoende av sambandet med läroverket. Räkne- undervisningen i tredje klass är av synnerlig betydelse och i mycket av grundläggande art, så att den utökade tiden alldeles särskilt väl behöves för att ett gott resultat av undervisningen skall uppnås. Den erforderliga timmen torde böra tagas från ämnesgruppen: hembygdsundervisning, ar- betsövningar, geografi, naturkunnighet, historia.

• Sida 115
•  Original

Kap. 5. Betygsproblemet i folkskolan.

Betygssituationen i folkskolan. Nästan alla rektorer som avrått från att folkskolebetygen enbart skulle användas som intagningsinstrument till läro- verken, ha som avgörande argument framfört, att folkskolebetygen äro så ojämförbara, att de ej lämpa sig för ändamålet i fråga.

Ett yttrande som det följande återger uppfattningen på många håll: »Enligt min mening skulle folkskolebetygen utgöra en bättre grund för urvalet bland de inträdessökande, om dessa betyg vore fullt jämförliga med varandra över hela linjen. Detta är emellertid fallet, endast om en och samme lärare haft samtliga inträdessökande till lärjungar. Men denna förut- sättning är ju icke uppfylld, och då återstår som enda möjliga objektiva jämförelsegrund resultatet av skriftliga prov med samma uppgifter för samt- liga inträdessökande.» (H. allm. 1. i Härnösand.)

Särskilt mot betygssättningen vid landsbygdsskolorna riktas anmärk— ningar:

>>l landsbygdens skolor användes ofta helt annan betygsskala än i städer- nas, så att jämförelsen blir svår.

Då i vissa fall prövningarna givit mindre goda resultat och tvekan upp- stått, huruvida en lärjunge från stadens folkskola borde godkännas eller ej, har tillbörlig hänsyn tagits till den avlämnande lärarens uttalanden. Att man därvid låtit dennes vitsord bli avgörande har man sedermera ej haft anledning ångra. —— Vad som här antytts om samverkan med lärarna vid Mariestads folkskola gäller även i några fall i fråga om samverkan med folkskollärare från landet. —— Ett Ba (eller AB), utdelat av lärare vid folk— skola på landet, motsvarar ofta ett »svagt B», avgivet av en av stadens folkskollärare. — Skulle därför inträdesproven slopas och enbart folkskole- betygen läggas till grund för intagningen vid läroverken, komme detta med säkerhet att ha till följd, att landsbygdens barn vid gallringen bleve otill— börligt gynnade på stadsbarnens bekostnad, tack vare sina större pappers- meriter.»

Det kan med anledning av detta uttalande vara skäl erinra om att å andra sidan det nuvarande intagningsförfarandet ofta anses missgynna barn från landsbygdsskolorna. De som intagits visa sig ofta bättre än vad in- trädesprövningen givit anledning förvänta.

• Sida 116
•  Original

Att betygssituationen i folkskolan är otillfredsställande är i varje fall me- ningen hos läroverkens rektorer, och omdömet torde i allmänhet gälla så- väl stads- som landsbygdsskolorna. I de senare synes av uttalandena att döma i stort sett användas en högre betygsskala, varjämte variationen i be- tygssättningen olika lärare emellan är större än vad fallet är mellan lärarna i samma stad.

En omfattande betygsundersökning utfördes för ett tiotal år sedan vid Hälsingborgs folkskolor av rektor Paul Jahrén. Undersökningen sträcker sig över åren 1913—1927 och omfattar i fråga om den egentliga folkskolan inte mindre än 1330 läroavdelningar med 43 195 barn.

Det visade sig, att betygsskalan var ganska skiftande på olika klass- nivåer.

För en årsklass som följdes från klass 1 och vidare uppåt erhölls medel- betygen:

K 1 a s s 1 2 3 4 5 6 7 Medelbetyg .............. 1'12 1'32 117 121 129 133 1'42

Från klass 1 till 2 skedde alltså en kraftig betygshöjning, därefter en sänk— ning ungefär ner till nivån i klass 1, och sedan en oavbruten betygsstegring hela folkskolan igenom. Stegringen från klass 3 till 6 är 016 betygsenheter, alltså 1/3 av ett vanligt betygsintervall som ju är 05.

En jämförelse mellan medelbetygen år från år visar sänkning från 1913 till 1918 från 1'40 till 1'30, men från 1919 till 1927 var betygsskalan på- fallande konstant:

1919 20 21 22 23 24 25 26 27 1'32 1'34 1'31 1'30 1'29 1'31 1'29 1'32 1'32

I fråga om betygsskalan för de olika ämnena var skillnaden i de använda skalorna särskilt anmärkningsvärd för läsning och skrivning. Medelbetyget för läsningen var 1'46 och för skrivningen 131.

När det gäller den viktiga frågan om de betygsskalor, som olika lärare använda, visade undersökningen, att de voro mycket olika. Nu kunna vis- serligen kunskapsnivåerna i olika klasser vara mycket olika, men när medel- betygen i räkning i 19 undersökta klasser varierade från 088 till 1'78, alltså i ena fallet B— och i andra AB——, är det tydligt, att läraren i den ena klassen mätte med andra mått än läraren i den andra. För att inte tala om det extrema fall, som anföres på ett lägsta medelbetyg i en klass i historia på 0'68 och ett högsta medelbetyg i en annan klass i geografi på 2'55. Sådana extremer äro visserligen att betrakta som kuriösa undantag, men de äro dock ett allvarligt bevis för hur okontrollerad hela betygssättningen är, och att ett betyg från en lärare kan vara alldeles missvisande i jämförelse med andra lärares betyg även i samma stad och i samma skola.

• Sida 117
•  Original

Hur lärarna använda sig av den genom de olika betygsgraderna givna möjligheten att differentiera vitsorden är av stort intresse. Följande tabell anger hur många av de 7 möjliga betygsgraderna, som kommit till använd- ning i 701 undersökta klassavdelningar:

Antalet betygsgrader .............. 1 2 3 4 5 6 7 Antalet klassavdelningar ........... 1 50 234 270 119 24 3

Denna mycket olika spridning av betygen är lika beaktansvärd som olik- heten i medelbetyg. Även om två lärare ha samma medelbetyg i sina klas— ser, men den ene praktiskt taget bara ger Ba, medan den andres betyg ha en spridning kanske ända upp till A, bli ju betygen mycket svåra att jäm- föra.

För betygen vid Kalmar folkskolor har genom föreningen för psykologisk- pedagogiska institutet en liknande undersökning gjorts för åren 1929 till 1937.

De från hälsingborgsmaterialet erhållna resultaten återfinnas även i detta ' material. Betygsskalan är låg i klass 1, stiger i klass 2, sjunker något i ' klass 3 och stiger sedan oavbrutet hela folkskolan igenom. Från 1'24 i j klass 3 stiger den till 149 i klass 6. Trots den betydande åderlåtningen : genom övergång till läroverket av elever med höga betyg i klass 4, var be- ! i i i i !

tygsnivån i femte klass likväl något högre än i fjärde.

Fullt så stora skillnader i olika lärares betygsskalor som i hälsingborgs- materialet ha väl ej återfunnits i kalmarmaterialet, men skillnaderna äro tillräckligt stora för att visa att åtgärder för att göra betygen mera jämför- bara äro nödvändiga. För 87 fjärdeklassavdelningar voro lägsta och högsta medelbetygen i huvudämnena följande:

Läsning Skrivning Räkning j Lägsta medelbetyget ....... 1'11 1'00 1'08 * Högsta medelbetyget . ...... 1'91 1'71 1'67

Trots den väldiga skillnaden mellan ett medelbetyg i läsning för en klass av föga över B och för en annan klass av föga under AB kan man tyvärr ej alls vara säker på, att den senare klassen, om betygssättningen skett av samma lärare, skulle erhållit det bästa vitsordet i fråga om läsfärdigheten.

Hur de olika betygsgraderna använts i dessa ämnen framgår av följande tabell, som anger antalet klassavdelningar i vilka nedan angivna antal be— tygsgrader kommit till användning:

Antal betygsgrader . .............. 1 2 3 4 5 6 7 S:a Antal klassavdelningar i: Läsning ...................... 0 10 54 21 2 0 0 87 Skrivning . .................... 0 5 22 43 15 2 0 87 Räkning ...................... 0 2 26 30 22 7 0 87

!

!

Förklaring: I läsning har i 10 klasser endast 2 betygsgrader använts, i 54 klasser 3 betygsgrader etc.

• Sida 118
•  Original

Som konkret exempel på hur stora olikheterna kunna vara meddelas för två fjärde klasser från samma årgång betygsöversikten över läsämnena.

A a AB BA B 130 C A a AB Ba B Bc C Kristendom ...... — — —- 8 22 1 —— _ — 12 14 6 — —— Läsning .......... —— —- — 12 19 —— —— — 3 10 8 11 — -— Skrivning ........ — —— — 1 29 1 — —— 1 12 8 10 l — Räkning ......... —— _ -—— 9 22 —- — — 3 8 10 10 1 —— Geografi . ........ —— —— 1 9 20 1 — —— — — 21 10 1 —— Naturkunnighet . .. —— _ — 1 27 3 -—— — —— — 11 20 1 —— Historia .......... — — 1 3 24 3 — — _ 1 9 18 4 ——

— — 2 43 163 9 — — 7 43 81 85 8 ——

Av betygen att döma skulle de duktigaste barnen i den senare klassen vara långt överlägsna de duktigaste i den första klassen. Men var och en förstår, att man inte kan draga denna slutsats. I verkligheten kan det vara tvärtom. Det är tydligt, att de båda lärarna följa skilda principer för betygssättningen. I huvudämnena kommer ingen i ena klassen över Ba, medan i den andra några nå upp till 3. Det är mycket möjligt, att de bästa i den första klassen kunnat vara lika förtjänta av ett litet a som de bästa i den andra klassen. Och tydligt är, att vid intagning i läroverket enbart efter betygspoäng skulle den första klassens elever ganska orättvist blivit tillbakasatta.

När det gäller betygssituationen i landsbygdsskolor föreligger mig veter- ligt ingen undersökning. Någon anledning att antaga, att de förut omnämnda iakttagelser, som rätt många av läroverkets rektorer gjort angående situatio- nen, skulle vara missvisande, finnes säkerligen ej. De iakttagelser jag kunnat göra peka också i riktning mot att betygsskalan i landsbygdsskolorna i det hela är rätt hög. För 320 barn intagna i klass 1 från fjärde klassen i Kalmar folkskolor var medelbetyget i modersmålet 1'74, och för 39 barn i klass 1 intagna från fjärde klassen från landsbygdsskolor var medelbetyget 1'85. Skillnaden är ej stor, och det skulle naturligtvis mycket väl kunna hända att landsbygdsbarnen verkligen varit överlägsna.

Följande tabell anger medelbetygen i modersmålsämnet:

Betyg i . Folkskole- . .. Betyg 1 mtrades— ., betyg prov klass 1 ] Stadsbarnen .............. 1'74 1'54 1'14 ; Landsbygdsbarnen ........ 1'85 1'43 1-10 i I matematik voro betygen följande: Betyg 1 . Folkskole— . .. Betyg 1 lntrades- , betyg prov klass 1 Stadsbarnen .............. 1'80 1'42 0'99 Landsbygdsbarnen . ........ 1'92 [25 1-03

• Sida 119
•  Original

Man lägger märke till att folkskolebetygens skala är lite för gynnsam för landsbygdsbarnen och inträdesprovens för stadsbarnen. Med hänsyn tagen till bägge ämnena kan man säga att de båda grupperna enligt deras betyg i klass 1 äro lika duktiga, men enligt folkskolebetyget skulle landsbygds- gruppen varit något litet bättre och enligt inträdesprövningen skulle stads- gruppen varit något bättre.

Även om betygssituationen i folkskolan är mycket ofullständigt under— sökt, torde dock de erfarenheter, som nu redogjorts för, visa, att om folk- skolebetygen skola läggas till grund för intagningen till läroverken, måste energiska åtgärder vidtagas för åstadkommande av en bättre ordning på betygsområdet.

Det problem vi därmed stå inför hör ej till de lättare, och åtskilliga pessi— mistiska uttalanden angående möjligheten att åstadkomma en tillfredsstäl- lande ordning på detta område ha gjorts.

»De förslag, som framkommit, att låta avgångsbetygen från folkskolan vara helt avgörande för intagningen vid läroverken, synas icke vara lyck- liga, då det måste betraktas som en utopi, att en enhetlig betygsskala skulle kunna genomföras vid alla folkskolor.» (H. allm. lärov. i Luleå.)

Det tycks dock, som om den föreliggande situationen ej vore så hopplös. På ett sätt är det egentligen ganska anmärkningsvärt, att situationen ej är sämre än vad den är. Utöver folkskolestadgans % 47 mom. 2: »Vid bedö- mande av lärjunges kunskaper och färdigheter skola användas vitsorden: berömlig, med utmärkt beröm godkänd, med beröm godkänd, med nöje god- känd, godkänd, icke fullt godkänd, underkänd», synas inga officiella anvis- ningar för betygssättningen i folkskolan finnas. Att under sådana förhållanden helt olika praxis kommit att utbildas av olika lärare är ju ej ägnat att förvåna, och ger då ej heller anledning till misströstan om, att bättre förhållanden kunna åstadkommas. Att den grund på vilken betygssättningen väl i prin- cip får anses vila, nämligen fordringarna för betyget B, alltså för att en elev nätt och jämnt skall kunna godkännas, ej är fast, är ju också tydligt. Men även om denna utgångsnivå vore given måste ju graderingen utifrån den bli ytterst skiftande, då inga närmare anvisningar finnas för hur den skall göras. Dessutom synes betygsfrågan i tiden före den stora skolreformen av 1927 ej i högre grad ha intresserat folkskolans lärare, väl på grund av folk- skolans relativt isolerade ställning i förhållande till den högre skolan. Här- utinnan har säkerligen skett en ändring, sedan folkskolan alltmera blivit grundskola för läroverket. Det framhålles också från en del håll, att betygs- situationen i folkskolan nu är mera tillfredsställande än för en del är till- baka. Följande erfarenhet är nog ej så ovanlig:

»Här i trakten låg tidigare betygsskalan vid de avlämnande folkskolorna relativt högt, men däri har så småningom inträtt en ändring. Numera torde dessa skolors betygsskala kunna betecknas som medelhög. De många A och a ha fått stryka på foten för AB och Ba. Därtill ha nog inträdesprövnin-

• Sida 120
•  Original

garna vid härvarande läroverk varit, om icke den enda, så likväl en av or- sakerna.» (Samrealskolan i Klippan.)

Nu kan man konstatera, att intresset hos folkskolans lärare är starkt för åstadkommande av större likformighet mellan de betyg, som avgivas av olika lärare. Det torde ej vara omöjligt att så påverka opinionen, att prak- tiskt taget alla lärare bli intresserade för att betygen skola så långt som möj- ligt vara rättvisa ej blott vid jämförelse mellan elever från samma klassav- delning utan också i vidare bemärkelse.

Om betygssättningen i de särskilda läroämnena i folkskolan. Betygs— problemet i folkskolan skall naturligtvis ej ensidigt ses blott ur synpunkten av folkskolan som bottenskola. Men den högre skolans intresse av en stan- dardisering på betygsområdet torde helt sammanfalla med samhällsnyttans krav i vidare bemärkelse. Att intresset hos arbetsgivare och hos den stora allmänheten i det hela är så ringa för folkskolebetygen beror säkerligen i ej ringa grad av att dessa betyg ej ge någon tydlig upplysning om lärjungarna. I samma mån som en bättre ordning kommer till stånd på betygsområdet, dess större vikt kommer också allmänheten att tillmäta folkskolans vitsord. En klokt genomförd reform på detta område torde kunna bliva av viss be— tydelse för en av samhällets allra viktigaste uppgifter: att hjälpa individerna fram till för dem lämplig yrkesverksamhet. Principerna för betygssättningen böra fastställas med all möjlig hänsyn till vilka upplysningar 0111 lärjungar- na, som kunna vara värdefulla ur nu nämnda synpunkter.

När det gäller betygssättningen i folkskolans nuvarande läroämnen, bör en analys göras för att utröna om ett enda betyg i varje ämne är tillfreds- ställande eller om värdefullare upplysningar om lärjungen skulle kunna ut- vinnas genom betyg i särskilda i ett ämne ingående ämnesgrenar. En sådan uppdelning innebär åtskilligt besvär och skall inte vidtagas utan att verk— ligt betydelsefulla skäl tala för uppdelningen.

Vid en granskning av de särskilda läroämnena finner man, att denna fråga närmast berör modersmålet och räkning. När det gäller kristendom, historia, geografi och naturkunnighet har mig veterligt något krav på uppdelning i betygshänseende inte framkommit. Även om det senare ämnet enligt läro- verkets timplan är nog så sammansatt har från läroverkshåll någon önskan om uppdelning ej uttalats. Med hänsyn till folkskolebetygens praktiskt so— ciala betydelse kan ej heller en uppdelning anses vara motiverad.

Hembygdskunskapen i tredje klassen har jag här ingen anledning att skärskåda, då ämnet ej förekommer i avslutnings- eller anslutningsklasser. Frågan är alltså i hög grad en intern angelägenhet för folkskolan.

De upplysningar, som betygen i kristendom, historia, geografi och natur- kunnighet giva, böra ej vara av blott kvantitativ art. Ett mycket stort för- råd av minneskunskaper, inpluggade av elev, vars omdöme i ämnet är dåligt, bör ej räcka till ett högt betyg. Men även den kvalitativa synpunkten kan ”": överbetonas. En lat elev, som med gott omdöme handskas med sitt alltför

• Sida 121
•  Original

ringa kunskapsförråd i ämnet, bör ej heller belönas med ett högt betyg. Äm- nesbetygen kunna ej behandlas som om de vore rena intelligensbetyg. Men om betygen i läroämnena bestämmas av såväl kunskapsmängden som om- dömesförmågan inom ämnesområdet torde de bäst fylla sin uppgift. Den mottagande skolan behöver få upplysning ej blott om lärjungens intelligens, utan också om hans kunskaper och studieenergi. Om betygssättningen sker enligt nämnda grunder torde därför urvalet till den högre skolan kunna bli bättre på grundval av Skolbetygen än genom särskilda intelligensprov. Även för de elever, som ej skola fortsätta sin utbildning vid högre skolor, äro väl betyg med denna innebörd av störst värde.

I fråga om modersmålet torde däremot ett enda betyg för hela ämnet ej vara tillfredsställande. Modersmålsämnet innehåller flera av varandra rela- tivt oberoende kunskapsområden av den betydelse, att upplysning om hur lärjungen behärskar dessa särskilda områden kan vara berättigad. Genom sammanslagning blir bilden alltför dunkel. Med detta problem har man se- dan länge brottats i folkskolan, och även i läroverket har man känning därav. I 1928 års läroverksstadga föreskrevs, att i fråga om modersmålet skulle i realskolans högsta klass, gymnasiets högsta ring och lyceets högsta krets vits- ord givas dels över lärjunges förmåga att skriftligen behandla modersmålet och dels över hans insikter i svenska språket och litteraturen. I 1933 års stadga utökades antalet klasser, i vilka uppdelningen skulle ske, ytterligare. I folkskolan är ämnet såväl i betygshänseende som på timplanen uppdelat i tvenne, å ena sidan läsning och talövningar å andra sidan skrivning och språklära. Fråga är emellertid om denna uppdelning ger all den upplysning om lärjungen, som ur praktisk synpunkt är Önskvärd. Vid inträdesprövnin- gen till den femåriga realskolan givas prov i rättskrivning och läsning, och till den fyraåriga realskolan prövas dessutom i uppsatsskrivning och språk- lära. Då man tydligen från läroverkets sida anser sig behöva upplysning om de inträdessökandes färdighet i rättstavning, synes intet hinder möta för att denna upplysning gives i folkskolebetyget. Rättskrivningen bedrives i varje fall med stor intensitet i folkskolan, och torde i allmänhet särskilt be- tygssättas av läraren och utöva avsevärd inverkan på sammanfattningsbety- get i ämnet skrivning och språklära. Färdigheten i rättskrivning har stor social betydelse och är särskilt betydelsefull för vissa yrken, varför även ur denna synpunkt en upplysning på betyget om färdigheten kan vara försvar- lig. Däremot bör ej särskilt betyg i språklära upptagas på folkskolebetyget, fast inträdesprov i ämnet förekommer. För de elever, som ej skola fortsätta studierna i högre skolor, är ett sådant betyg utan betydelse, därtill kommer, att det sannolikt skulle kraftigt påverka undervisningen i folkskolan i rikt- ning mot grammatikaliska studier. I åtskilliga av yttrandena från folkskol- inspektörshåll framhölls, att intrådesprövningarna utöva en ogynnsam in- verkan på arbetet i folkskolan på så sätt att alltför mycket arbete nedlägges på detta kursmoment.

Genom en tredelning av modersmålsbetyget i läsning, skrivning, rättstav-

• Sida 122
•  Original

ning synes det som om folkskolebetyget skulle giva klarare upplysning om elevernas förmåga i modersmålsämnet än med den nuvarande tvådelningen i läsning och skrivning. Som argument för särskiljande av rättstavningen kan också anföras, att detta ämne i kanske högre grad än något annat är en metodisk enhet och att det är lättare att rättvist betygssätta lärjungarna i detta ämne än i kanske något annat.

När det gäller betygssättningen i dessa tre ämnesgrenar, blir det knappast anledning att bedöma kunskapen i varje gren ur en mera kvantitativ och en mera kvalitativ synpunkt. I fråga om rättstavningen är det en kvantitet, som uppmätes. Uppmätningen ger upplysning om ett kunnande, som antagligen har ganska ringa samband med lärjungens intellektuella förmåga i det hela. När det är fråga om läsning blir det inte så mycket fråga om kunskap av det slag, som har flitigt, energiskt arbete till förutsättning för sin existens, utan förmågan är väsentligen beroende av lärjungens allmänna intellektuella krafter. Betyget i detta ämne blir i hög grad ett »intelligensbetyg», under förutsättning, att läsningen väsentligen bedömes ej ur mekanisk synpunkt, utan med hänsyn till hur god och snabb uppfattning lärjungen visar sig ha av det lästa.

I denna änmesgren ingår ej blott läsning, kursmomentet i undervisnings- planen heter ju »tal- och läsövningar». Vid betygssättningen skall hänsyn alltså tagas även till barnens förmåga att muntligt uttrycka sig. Graderingen av betyget torde dock väsentligen böra byggas på läsningen; det andra mo— mentet skulle i så fall endast utöva en modifierande inverkan. Flera skäl kunna anföras härför.

Som skolämnen betraktade få väl talövningarna anses mindre viktiga än läsövningarna. Det är också mycket lättare att rättvist betygssätta läsför- mågan. En betygssättning av barnens förmåga att uttrycka sig _ visserligen ej i form av tal _— kommer vidare till stånd i den andra ämnesgrenen av modersmålet, nämligen i skrivningen.

Benämningen på ämnesgrenen, »tal- och läsövningar» är något omständ- lig. Det är också något egendomligt att betygssätta »övningen». Jag föreslår, att benämningen på ämnesgrenen blir endast »läsning». Genom kursplanen klarlägges ju lika fullt den roll talövningarna böra spela.

I fråga om ämnesgrenen »skrivning och språklära» blir betygssättningen väsentligt underlättad genom att rättstavningen betygssättes som ett särskilt ämne. Trots att rättstavningen avskilts, innefattar ämnesgrenen likväl två moment: förmågan att skriftligt uttrycka sig och kunskap i språklära. Bar- nens förmåga att skriftligen ge uttryck åt sina tankar bör enligt allmän me— ning inom folkskolan anses som huvudmomentet, och kunskapen i språklära endast relativt litet inverka på betyget.

Även för denna ämnesgren vill jag föreslå en förenklad benämning, näm- ligen att »skrivning och språklära» utbytes mot »skrivning».

• Sida 123
•  Original

Liksom i fråga om läsningen torde det gälla, att ett betyg i skrivning en- ligt dessa principer kan i betydande grad bli ett »intelligensbetyg» och ge viktig ledning vid intagningen i läroverket.

Det bör kanske i detta sammanhang framhållas, att den föreslagna tredel- ningen i fråga om betyget i modersmålet ej alls förutsätter, att ämnesgrenen »rättstavning» skulle tagas upp som självständigt ämne på timplanen eller arbetsordningen för folkskolan; det vore opraktiskt. Redan den uppdelning, som nu förekommer på timplanen mellan läsning och skrivning, är enligt mitt förmenande mindre lämplig. Det kunde räcka med metodiska anvisningar till lärarens tjänst i denna sak. På arbetsordningen borde som ämne endast upptagas »modersmålet».

Den föreslagna uppdelningen med särskilt betyg i rättstavning torde böra införas först från och med tredje klassen. I småskolan skulle alltså som hit- tills endast tvä betyg givas, i läsning och skrivning.

Även för ämnet »räkning och geometri» kan det diskuteras, om ej en upp- delning i olika ämnesgrenar med särskilda betyg vore lämplig. Det ligger därvid närmast att tänka på de båda i själva ämnesnamnet angivna grenar- na. Före 1919 års undervisningsplan var geometri ett självständigt ämne på timplanen. Den geometri som det i folkskolan är fråga om, är emellertid så gott som helt och hållet bestående av kunskapen om hur en del enkla be- räkningar med användande av yt- och rymdmått utföras. Geometriska kon— struktionsuppgifter eller »euklideiska» bevisföringar förekomma praktiskt taget ej, och under sådana förhållanden synes folkskolans geometri osökt gå in under »räkning». Den något omständliga benämningen på ämnet, »räk- ning och geometri», synes böra förenklas till »räkning», om man nu ej vill acceptera namnet »matematik» för ämnet även i folkskolan. Någon anled- ning till uppdelning med särskilt betyg i geometri torde således ej finnas.

Däremot torde en annan uppdelning vara lämplig. Vi ha förut vid diskus- sionen av möjliga förbättringar av inträdesprovet föreslagit, att särskild hän- syn borde tagas dels till färdigheten i mekanisk räkning och dels till för- mågan av problemlösning. Men om sådan hänsyn är av betydelse för bedöm- ningen av de inträdessökande, så vore det ju också av värde när intagningen skall ske på grundval av folkskolebetyget, om detta gav upplysning härvid— lag. Då det är svårt att veta vilken hänsyn läraren i ett sammanfattnings— betyg som det nuvarande tager till de olika momenten i »räkneskickligheten», ger betyget ej så god ledning för intagning till läroverket, som det skulle kunna göra.

Den motivering, som ovan gavs för ett självständigt betyg i rättstavning, kan i viktiga avseenden anses gälla även för ett sådant i mekanisk räkning. »Ämnet» utgör en relativt självständig metodisk enhet; standardiserade me— toder för mätning av färdigheten finnas tillgängliga; korrelationen är låg mellan färdigheten i denna ämnesgren och ämnet i övrigt, alltså problemlös-

• Sida 124
•  Original

ning, varför ett sammanfattningsbetyg blir otydligt; färdigheten är av så stor praktisk betydelse att särskild upplysning om den på betyget är för» svarlig.

Återverkningarna på arbetet i folkskolan av den föreslagna uppdelningen synas ej gärna kunna bli annat än goda, då skadlig ensidighet i arbetet mot- verkas. Uppdelningen tillmötesgår också kravet, att betyget skall innehålla så mycket som möjligt av faktiska upplysningar om lärjungens kunnighet.

De upplysningar, som betygen i de båda ämnesgrenarna ge om lärjungens beskaffenhet, äro ej svåra att angiva. Den mekaniska räkneskickligheten är en praktiskt betydelsefull färdighet, för vars förvärvande i allmänhet har krävts mycket arbete, men betyget är ej särskilt upplysande i fråga om lär- jungens intellektuella förmåga. Skickligheten i problemlösning hör däremot nära samman med den allmänna intelligensen, och betyget bör alltså kunna giva värdefull upplysning om denna. Vid intagningen i läroverket är det så- kerligen lämpligt att låta betyget i problemlösning väga avsevärt tyngre än betyget i den mekaniska räkningen. Om ett sammanfattningsbetyg anses böra givas i folkskolebetyget, bör vid bestämmandet av detta betyget i me- kanisk räkning väga endast hälften mot det andra betyget. Som benämning på båda ämnesgrenarna föreslås »mekanisk räkning» och »tillämpad räkning». Uppdelning i två betyg torde lämpligen ske från och med tredje klassen. I småskolan skulle alltså som hittills endast ett betyg i ämnet räkning givas.

Om betygsskalan och de olika betygsgradernas närmare innebörd. Om den nu föreslagna uppdelningen av ämnena och vägningen av kursmomen— ten inom samma betygsämne genomföres, och de föreslagna grunderna för betygssättningen följas, är åtskilligt vunnet för åstadkommande av mera lik- formiga betyg. Men om en rimlig grad av likformighet skall kunna uppnås, är det nödvändigt, att innebörden i de betygsgrader, som användas, bättre fixe- ras än som för närvarande är fallet. Som redan sagts ger varken folkskole- stadga eller undervisningsplan någon som helst vägledning för en sådan när- mare bestämning av betygsgradernas innebörd. Ej heller för läroverken ha mera ingående anvisningar för betygssättningen ansetts erforderliga. I de av skolöverstyrelsen utarbetade metodiska anvisningarna till undervisningspla- nen har dock något utrymme ägnats åt betygsproblemet. Utrymmet är ej större än att allt kan få plats här:

»Vid avgivande av betyg skall hänsyn tagas till lärjungarnas kunskaper och förmåga i hela ämnet. I ämnen, där skrivningar förekomma, skola så- lunda givetvis — med undantag för ämnet modersmålet i de klasser, där skilda vitsord givas för svensk skrivning och för insikter i svenska språket och litteraturen —- lärjungarnas insikter även i ämnets muntliga delar inverka på bedömandet, och i ämnen, som äro förenade med laborationer, bör avseende också fästas vid det sätt, varpå lärjungarna utfört detta arbete. Varje lär- junge skall beredas tillräckligt tillfälle att icke blott vid skrivningar utan

• Sida 125
•  Original

även i det övriga skolarbetet lägga i dagen sina anlag och sin förmåga. Inga andra betyg än de officiella skola användas; tillägg av speciella tecken (+ — ?) bör sålunda icke förekomma utan erforderlig gradering åstadkom— mas genom utnyttjande av hela betygsskalan, så att betygen verkligen ge ett i möjligaste mån rättvisande uttryck för lärjungarnas ståndpunkt i ämnet. Då betyget Godkänd gives med tvekan, mä detta dock kunna uttryckas ge- nom ett tecken eller en anteckning i betygskatalogen.»

Dessa anvisningar kunna anses vara i huvudsak användbara även för be- tygssättningen i folkskolan, men den ledning de ge i fråga om betygsskalan är ej tillräcklig. Att förbjuda lärarna användningen av + och _- tecknen efter betygen går väl ej för sig, men viktigt är, att dessa tecken ej användas så, att endast en del av den officiella betygsskalan utnyttjas.

Att t. ex. uppåt begränsa betygsskalan med Ba + är således ej i överens- stämmelse med dessa anvisningar.

Emellertid är det ju troligt, att användningen av + och _— tecknen bero på, att lärarna ha behov av flera betygsgrader än de sju som vår officiella skala innehåller.

I så fall är det egendomligt, att de 7 grader som finnas ej först verkligen tagas i bruk. Majoriteten av lärarna använda av de 7 betygsgraderna endast 3 eller 4. Fördelningen på de olika betygen var i det förutnämnda stickprovet från Kalmar folkskolor för ungefär 2 500 barn i fjärde klassen i huvudäm- nena följande:

A a AB Ba B Bc C Läsning .......... 0 32 376 1 170 875 28 1 Skrivning ........ 0 30 338 926 1 010 150 28 Räkning . ........ 0 50 370 907 971 162 22

Som synes har stort A ej alls och litet a endast ytterst obetydligt kommit till användning. Det är klart att dessa betyg skola användas sparsamt, men därifrån och till att ej alls eller knappast alls använda dem är ju dock en av- sevärd skillnad.

Innan nya betygsgrader införas böra de officiella betygsgraderna användas så mycket som är praktiskt lämpligt. Av statistiken härovan att döma synes så ej ske.

Att lärarna ha behov både av flera betygsgrader och en finare gradering än de officiella betygen ge möjlighet till är dock mycket troligt. Fast lärarna ofta nöja sig med tre av de officiella betygsgraderna hindrar det inte att de i verkligheten använda långt flera. Genom + och tecknen ge ju 3 betyg t. ex. B, Ba, AB inte mindre än 9 betygsgrader, och så många äro i allmänhet tillräckliga, för att lärarens behov av gradering skall bliva tillfredsställt. På grund av detta användande av + och _— tecknen känna lärarna ofta ej något behov av högre betygsgrader än AB eller kanske bara Ba +. Även om det senare betyget är det högsta som använts, finnes likväl tillräckligt många

• Sida 126
•  Original

betyg därunder, för att graderingen skall kännas som fullt »rättvis». Genom att dessa »mellanbetyg» användas inträffar det alltså lätt, att betygssprid- ningen inom den officiella betygsskalan blir alldeles för liten. Men om lära- rens uppmärksamhet blir riktad härpå, torde missförhållandet kunna av- hjälpas, utan att läraren behöver avstå från dessa mellanbetyg, som han känner sig behöva.

En utökning av den officiella betygsskalan med flera betygsgrader skulle säkerligen försvåra strävandena att standardisera betygssättningen. Vi räkna alltså i den följande diskussionen, att vi endast ha att göra med de sju be- tygsgraderna: C, Bc, B, Ba, AB, a, A. Inom varje betygsgrad må sedan lära- ren kunna genom _ och + tecken tala om för eleverna, om han givit be- tyget med tvekan eller om det tvärtom är i underkant.

Vid den följande principdiskussionen av betygsproblemet bortse vi till en början ifrån att vissa betygsgrader ha betydelsen »godkänd» och andra »underkänd» och betrakta de 7 betygsgraderna som endast angivande olika grader av skicklighet i ämnet, och härleda utifrån denna abstraktion regler för de olika betygsgradernas användning. Vi diskutera sedan i vad mån de härledda reglerna behöva ändras med hänsyn till att betygen även skola an- giva, om lärjungen är godkänd eller ej i ämnet.

Om man har att göra med ett mycket stort elevmaterial, som ej, t. ex. i samband med flyttning från klass till klass, utsatts för någon mera bety- dande systematisk gallringsprocedur, kan man antaga att elevernas presta— tioner på ett regelmässigt sätt äro fördelade, så att många ligga relativt nära medelprestationen i hela gruppen, medan prestationerna bli allt färre ju längre bort från medelvärdet de ligga, såväl uppåt som nedåt räknat. Då betygsgraden Ba ligger i mitten av vår betygsskala är det närliggande att betrakta Ba som ett medelbetyg, som hör samman med medelprestationen, medan de extrema betygsgraderna C och A höra samman med de sällsyn- taste extrema prestationerna nedåt och uppåt.

Med ledning av betraktelser av denna art och på grundval av statistiska erfarenheter skulle kunna givas regeln, att i genomsnitt c:a % av prestatio— nerna äro förtjänta av medelbetyget Ba, % av betyg lägre än Ba och 1/3 av betyg högre än Ba. Det bör emellertid kraftigt framhållas, att denna fre- kvensregel naturligtvis ej har giltighet för så små grupper som vanliga klass- avdelningar utan hänför sig till elevmaterialet i det hela. Den kan dock vara av värde, dels vid överblickande av förhållandena inom en skola, dels även för den enskilde läraren, allteftersom han under årens lopp får en allt mera vidgad erfarenhet av olika klasser. Viktigt är emellertid att vid all använd- ning av dessa tal uppmärksamma, att de gälla endast för ett mycket stort och relativt »ogallrat» elevmaterial.

Utöver den givna »tredelningsregeln» skulle följande anvisningar kunna givas.

Elev, som synes vara medelgod i ett ämne, erhåller i ämnet betyget Ba.

• Sida 127
•  Original

Om elev är markerat under medelgod erhåller han i allmänhet betyget B. För elev, som är markerat över medelgod, är AB det vanliga betyget. Endast ett mindre antal kan beräknas nå upp till den ganska sällsynta grad av skick- lighet, som ett litet a innebär. Med lilla a är betygsskalan i en klassavdelning ofta avslutad uppåt, då stort A bör vara ett så extremt högt betyg, att det rätt ofta inträffar, att ingen enda elev i klassavdelningen i något ämne kom- mer upp till detta betyg. Om åt motsatta hållet C betraktas som lika extremt, blir betygsskalan i praktiken ej sällan en 5-gradig skala. Vad den siffermäs- siga relationen mellan frekvenserna av B och Be beträffar, tänkes den vara ungefär i likhet med relationen mellan AB och a, vilket alltså betyder att Bc är avgjort sällsyntare än B.

Att exaktare än vad ovan skett försöka precisera frekvenstalen för de olika betygsgraderna är knappast lämpligt och utan praktisk betydelse. Här må endast omnämnas, att ur den s. k. »normalkurva» härletts följande % -tal:

C Bc B Ba AB a A

1% 6% 24% 38% 24% (S% 1%

Dessa procentiska frekvenstal stämma ju bra med de ovan givna frekvens- reglerna.

Mot genomförandet av de nu skisserade reglerna står naturligtvis, att i dem intet avseende tagits till att betygsgraderna Bo och C ha betydelsen »under- känd» och de övriga betygsgraderna betydelsen »godkänd». Ur rent logisk synpunkt är det intet som hindrar, att fordringarna för godkännande i vissa fall kunna vara så höga, att endast ett mycket litet antal når upp till god- kännande, liksom ingenting heller hindrar, att i andra fall fordringarna äro så låga, att praktiskt taget alla bli godkända. Det är ju inte alls givet, att de fordringar på godkännande, som med hänsyn till undervisningsplanens bestämmelser måste upprätthållas i folkskolan, passa in i ett visst frekvens- schema för de olika betygsgraderna. Frågan blir alltså om de frekvenstal, som enligt de givna reglerna höra ihop med »underbetygen», äro acceptabla med hänsyn till givna kursbestämmelser och med vad som i övrigt är prak— tiskt för folkskolan. Enligt reglerna skulle ungefär 1/3 av betygen ligga under Ba, och av denna tredjedel skulle de flesta betygen vara B och endast en ringa del Bc. Kan man i folkskolan klara sig med ett så ringa antal under- betyg som en sådan regel ger? Jag tror att man kan svara ja på den frågan.

Vad som enligt undervisningsplanen i de olika ämnena mäste fordras för godkännande är ej så skarpt preciserat, att det i högre grad binder läraren. Och vad den för folkskolan praktiskt lämpliga underbetygsfrekvensen be- träffar, förefaller det ganska naturligt, att kursfordringarna i en för alla barn avsedd skola måste vara så avpassade efter den genomsnittliga presta- tionsförmågan, att gränsen för underkännande ej bör gå tätt intill normal- prestationen, och att sålunda en betygsgrad under »normalprestationen»

• Sida 128
•  Original

fortfarande betraktas som »godkänd». Bästa hållpunkten för vad som läm- par sig för folkskolan får man väl ur den faktiska underbetygsfrekvensen vid folkskolorna. Tyvärr föreligger ingen allmän statistik häröver. Jag har gjort ett stickprov på materialet vid Kalmar folkskolor och fann för klass 4 följande procenttal för underbetygen åren 1929—1937. Hela antalet elever utgjorde 2 531. '

Ämne: Käg?"- Läsning Skrivning Räkning Geografi kåiiåia Historia Underbetyg .. 1'1 % 1'1 % 7'0 % 7'4 % 3'9 % 2'2 % 3'8 %

Som synes peka alla dessa procenttal tydligt i riktning mot att den ovan givna regeln, att av den tredjedel av betygen, som i genomsnitt ligga under Ba, endast en mindre del skola vara Bc eller lägre, ej kommer i strid med ( folkskolans behov, utan går väl sammans med vid folkskolan vanlig praxis. * Att regeln ej gäller för de enskilda klassavdelningarna, i vilka understundom I långt större antal Bc kunna vara berättigade, har i det föregående tillräck- ligt skarpt understrukits. I detta sammanhang må framhållas önskvärdheten att bestämmelserna i 5 45, mom. 1 i folkskolestadgan angående fordringarna för flyttning till högre klass uppmjukas, så att läraren ej i så hög grad som nu frestas att utbyta det Bc, som han anser lärjungen vara förtjänt av i ett + ämne, mot B, blott för att flyttning till högre klass skall vara möjlig. ! :

Det vill synas som om många lärare hade benägenhet att låta B vara »nor- malbetyget», det vill säga det vanligaste betyget. För folkskolans del är det emellertid olämpligt, då graderingen nedåt genast får karaktär av under- betyg. Som normalbetyg synes Ba vara det avgjort lämpligaste betyget. Det finns en betygsgrad nedanför som ej har karaktär av underbetyg, och Ba ligger som sagt i mitten av den officiella betygsskalan. Det visar sig också, att då »B» användes som normalbetyg tvingar sig en betygsgrad fram mellan B och Bc, nämligen B—. Till och med i de metodiska anvisningarna till undervisningsplanen för läroverken, där användandet av + och —-— tecknen kraftigt avstyrkes, göres ett undantag för B —. Det visar tydligt svagheten i ett betygssystem, som ej har någon betygsgrad mellan det normala betyget för godkännande och underbetyg.

Den gallring av elevmaterialet, som i folkskolan sker genom kvarsittning i klasserna är så pass obetydlig, att med hänsyn till den elevmaterialet i de olika klasserna kan anses vara tillräckligt »ogallrat», för att de givna reg— lerna för betygssättningen skola kunna tillämpas. Övergången till läroverket innebär däremot en ensidig gallring av rätt betydande omfattning. Visser- ligen komma åtskilliga barn, som i folkSkolan voro under medelnivån in i läroverket, och rätt många goda begåvningar stanna kvar, men i det hela är övergången av barn över medelnivån långt större än av barn under me- delnivån.

För folkskolor, från vilka övergången till läroverket väsentligen sker först

• Sida 129
•  Original

från sjätte klassen, kunna alltså de föreslagna betygsreglerna i full utsträck— ning tillämpas till och med sjätte klassen.

Något annorlunda ställer sig saken för folkskolor, vid vilka övergång sker från fjärde klassen till läroverket.

Elevmaterialet i femte klassen blir härigenom avsevärt försvagat. En »medelgod» prestation i femte klass kan komma att ligga åtskilligt under vad som skulle varit »medelgod», om övergången från fjärde klassen ej ägt rum. En viss risk uppkommer härigenom, för att betygsskalan i femte klas- sen blir för hög. Genom att taga tillbörlig hänsyn till de enskilda elevernas och hela klassavdelningens betyg under föregående läsår kan läraren, om han har sin uppmärksamhet riktad på saken, motverka denna risk för be- tygsskalans höjning i klass 5.

Som förut påvisats, finnes, oberoende av nu nämnda speciella anledningar, en allmän tendens hos lärarna att låta betygen gå mot höjden, så att betygen i klass 6 äro åtskilligt högre än i klass 3. I de högre klasserna användes alltså en högre betygsskala än i de lägre klasserna. Denna tendens är ju förståelig och försvaras varmt av en del lärare, men torde dock höra försvinna. Den försvårar i hög grad genomförandet av en god ordning på betygsområdet. Varje förslag syftande till införande av likformighet på betygsområdet skulle bli mycket ogenomskinligt, om det måste byggas på olika skalor för de olika klasserna. Metoden att låta betygen så att säga automatiskt gå i höjden torde ej heller ur pedagogisk synpunkt vara den lämpligaste.

Metoden kan ge barnens föräldrar felaktiga föreställningar, om hur barnen sköta sig i skolan. En mycket kraftig höjning av betygsskalan skulle ju till och med kunna leda till att ett barn, som närmast misskött sina studier, skulle kunna ståta med betygshöjning. Även om detta är en konstruktion visar den dock, att metoden med systematiskt ändrad betygsskala ej är sund.

Det förefaller också, som om det ej skulle vara så svårt att få såväl bar- nen som deras föräldrar att förstå, att ett oförändrat betyg betyder, att har- net skött sig lika tillfredsställande under den senast förflutna terminen som under den föregående. En höjning betyder, att en verklig uppryckning ägt rum, en sänkning motsatsen. Genom att läraren alltid använder samma be— tygsskala underlättas också standardiseringssträvandena, då läraren får större färdighet att avgöra, om en elev är Bc, B, Ba, AB eller a-mässig, än om en växlande betygsskala användes. Om något större »rörlighet» hos be- tygen anses önskvärd, kan läraren uppnå den genom att använda + och —— tecken, utan att därför den i de officiella betygen uppmätta skalan be- höver stiga från klass till klass.

De föreslagna betygsreglerna tänkas alltså gälla likaväl för skolans lägsta som högsta klass. Det bör kanske uttryckligen framhållas, att förslaget en- dast tar sikte på folkskolan. Situationen i läroverket är av flera skäl en an- nan i betygshänseende. En utredning av betygsproblemet även för lärover- kens del skulle vara av betydelse, men kan anses ligga utanför min uppgift.

• Sida 130
•  Original

Om värdet av standardiserade prov. Även om genom de föreslagna reg- lerna för betygssättningen flera av anledningarna till att betygen nu äro så litet jämförbara kunna försvinna, skulle dock en huvudanledning till bety- gens bristfällighet kvarstå, nämligen den olika uppfattningen hos olika lärare om vad som är »medelgod» prestation. Växlande erfarenheter ha givit lä- rarna betydligt skiftande uppfattning om denna sak. De låga betygen i en klass i jämförelse med de höga i en annan skulle alltfort kunna bero mera på lärarnas olikhet än på elevernas.

Det går ej att lösa svårigheten genom att föreskriva, att varje medelstor klass skall betraktas som en »liorinalklass» i fråga om medelbetyg och be- tygsspridning. Det vore ingen acceptabel lösning, ty omfattande experimen- tella undersökningar ha visat, att olika klassavdelninger äro varandra myc— ket olika, kanske ibland i verkligheten lika mycket som i lärarnas betygs— givning. Tråkigheten är bara, att garantin ej är tillräckligt stor för att klas- sernas kunskapsnivåer och betygsnivåer alltid variera åt samma håll. All- deles utan värde, när det gäller det diskuterade problemet, är emellertid ej idén om >>normalklassen» med dess medelbetyg lika med 15 och dess be— tygsspridning med c:a 1/3 av betygen över och 1/3 under betyget Ba. Läraren får en >>jämförelseklass» till den egna klassens större eller mindre förträff- lighet. Om läraren ej anser att hans klass i något avseende är extrem, böra naturligtvis ej betygen ge ett motsatt intryck. Sannolikt komma sådana jäm- förelser med »normalklassen» att leda till att i betygshänseende extrema klasser bli mindre vanliga och att risken för allvarligt missvisande betyg blir mindre än förut.

En mera tillfredsställande lösning av problemet kan antagligen ej komma till stånd, utan att de olika klasserna få sig förelagda samma slags prov. Om dessa givas av skolmyndigheterna, och alltså få karaktär av kontrollerande prov, skulle enligt mångas mening en sådan anordning komma att utöva ett tryck på arbetet i folkskolan, som vore mera besvärligt än trycket nu från inträdesproven. Sådana prov ha dessutom den nackdelen, att de ej äro ut— tryck för lärarens önskan att vinna kunskap om klassen, utan i stället är det lärarens arbete, som kontrolleras. Vidtages då i kontrollsyfte anord- ningar, som göra prövningssituationen ovan för barnen, som t. ex. att provet gives av annan lärare och övervakas av denne, införas därigenom för ett rättvisande utslag av provet störande moment. Prov av denna art ge också för mycket spelrum åt slumpen, på så sätt att provet, då dess innehåll ej be— stämmes av läraren, som bäst vet vad klassen har sysslat med, lätt kan komma att gestaltas på ett sätt, som utgör ett faktiskt handikap för en klass i jämförelse med en annan.

Prov, som måste kännas mera som medel att kontrollera lärarens arbete än barnens, äro ej heller riktigt passande för den förtroendefulla samverkan mellan folkskolans och läroverkets lärare, som förslaget om intagning på

• Sida 131
•  Original

grundval av folkskolebetyget bygger på. Den kontroll av lärarens betygssätt- ning, som kräves, bör vinnas på bättre sätt.

En mera tillfredsställande lösning av det diskuterade problemet synes där- emot, vad vissa ämnen beträffar, kunna vinnas med hjälp av s. k. »standar- diserade prov», vilka skulle kunna definieras som prov av experimentellt fastställd svårighetsgrad. Till sådana prov höra en experimentellt erhållen betygsskala, med vars hjälp läraren kan taga reda på om det medelbetyg hans klass når upp till eller betygsspridningen i klassen äro på något sätt anmärkningsvärda.

Då prov av detta slag rekommenderas för åstadkommande av en bättre ordning på betygsområdet, innebär det ej att den enskilde elevens betyg i ämnet skulle sättas enbart på grundval av det resultat han när i standard- proven. Hans resultat i dessa prov behöver ej tillmätas större betydelse än hans resultat i andra prov, som läraren ger. De standardiserade proven skola. användas till kontroll av den använda betygsskalans lämplighet. Om läraren vid användning av standardproven finner, att klassen enligt dessa provs be- tygsskala när ett betydligt högre medelbetyg än enligt hans privata skala, hör han modifiera sin betygsskala i den riktning standardproven utvisa. Även i fråga om betygens spridning bör läraren taga hänsyn till de resultat, som erhållits med standardproven. Om en lärares allra flesta betyg i ett ämne äro Ba med ett fåtal B och AB, medan standardproven i ämnet ge en kraftig betygsspridning i klassen från C till A, är det rimligt att läraren drager slut— satsen, att hans »Ba-latitud» är väl »bred», och att han bör vara frikostigare såväl med betygen över som under Ba.

Förslaget förutsätter, att till lärarens disposition finnes ett rikt urval av för ändamålet väl passande och omsorgsfullt standardiserade prov. Men även om så är fallet, bör det inte fordras, att läraren så att säga mekaniskt om- räknar sina betyg till standardprovens skala. Lärarens eget omdöme även när det gäller betygsskalan får ej ersättas med en mekanisk procedur. I så- dant fall uppkommer alltid risk för absurda missvisningar. Men man kan fordra, att lärarna taga allvarlig hänsyn till standardprovens utslag och så långt som. möjligt rätta sin betygsskala därefter.

En enkel åtgärd, som i många fall kan medföra betydande verkningar både i fråga om medelbetyg och betygsspridning, är att läraren i varje fall, där han vid betygssättningen tvekat mellan två närliggande betygsgrader, låter lärjungen få det betyg, som ger åt betygsskalan den bättre överensstäm- melsen med standardprovets skala.

I vilka ämnen kunna standardiserade prov med fördel komma till använd- ning? En översikt av de experiment i fråga om standardisering, som på skilda håll i vårt land utförts, ge anvisning härom. Rätt betydande använd- ning ha de av Hassler—Göransson standardiserade rättstavningsproven er- hållit, likaså de genom Rostads elevförbund standardiserade proven i meka—

• Sida 132
•  Original

nisk räkning och i problemlösning. Genom en av Skolföreningen i Göteborg tillsatt kommitté ha prov i mekanisk räkning och i läsning standardiserats vid folkskolorna i Göteborg. Slutligen kan nämnas att genom föreningen för psykologisk-pedagogiska institutet en mindre standardisering utförts vid sko- lorna i Kalmar och Gävle av flera prov, nämligen i huvudräkning, läsning samt i »orduppfattning». Den givna översikten visar, att det är ämnena modersmålet och räkning, som närmast komma i åtanke som lämpliga. När det gäller användningen av standardiserade prov är det klokt att endast räkna med dessa båda ämnen.

Även för dessa ämnens del måste det som hittills utförts betraktas som preliminärt. Men genom de nämnda på privata initiativ tillkomna standardi- seringarna har ett gott förberedande arbete utförts. En värdefull fond av erfarenhet angående svårigheterna har samlats, och en viss överblick i fråga om hela problemet har kommit till stånd. Det torde också nu stå klart, att vägen är framkomlig, så tillvida att för skolan viktiga resultat kunna upp— nås. Vad som nu kräves är en centralisering av det hela med statsmakternas stöd. Om ett statligt pedagogiskt institut kommer till stånd, bör ett fort- löpande arbete med prov av denna art utgöra en viktig uppgift för institutet. Som situationen nu är, torde standardiseringsproblemet böra hänskjutas till en kommitté, som får i uppdrag att lägga upp en plan för hela arbetet, och, sedan planen godkänts, genomföra dess förverkligande. Det arbete, som det här är fråga om, har ett värde långt utöver det bidrag det ger till en mera tillfredsställande ordning på betygsområdet. För hela vårt skolväsende vik- tiga kunskaper om förhållandena i våra skolor av olika slag komma att vin- nas, och först genom sådan kunskap kunna verkningarna av pågående re- formarbete på skolans område bedömas.

Genom standardiserade prov blir det möjligt för läraren att bedöma sina lärjungar ur en mindre trång synvinkel än den egna klassen utgör. Det blir möjligt för honom att på ett långt säkrare sätt än för närvarande avgöra, om verkligt framstående studiebegåvning föreligger. I några av uttalandena från läroverksrektorerna framhålles, att särskilt landsbygdens lärare ofta överskatta den eller de duktigaste i sin klass på grund av brist på tillräckligt jämförelsematerial. En sådan felbedömning skulle alltså, om lämpliga prov av denna art funnos tillgängliga, kunna undvikas.

Även om många andra frågor än betygsproblemet böra beaktas vid mate- rialets bearbetning, bör kommittén likväl vid genomförande. av planen när- mast taga itu med de uppgifter, vilka måste lösas, för att folkskolans lärare skola få till sitt förfogande behövliga hjälpmedel för betygssättningen i mo- dersmålet och räkning. Även om de primitiva hjälpmedel, som nu stå till för- fogande, ha visat sig kunna i erfarna lärares händer ge någon ledning för bedömande av betygsskalan, anser jag det dock ej lämpligt att här ge när- mare förslag i fråga om utnyttjandet av de i det hela alldeles otillräckliga nu tillgängliga hjälpmedlen.

• Sida 133
•  Original

Den betydelse standardiserade prov kunna få, synes ju komma att in- skränka sig till modersmålet och räkning. Kan då ingenting åtgöras för de andra läroämnena? Även detta problem får tagas upp till övervägande av den föreslagna kommittén. Det förefaller mig emellertid, som om den be— dömning av klassen, som kommer till stånd i modersmålet och räkning, skulle kunna ge någon vägledning även för de andra läroämnena. Det är sanno- likt, att om bedömningen av klassen såväl i modersmålet som i matematik pekar i samma riktning, denna riktning även är den rätta för de andra ämnena. Om en klass är mycket bra både i modersmålet och räkning, är det troligt, att den också är en bra klass i läroämnena i det hela, och vice versa. För enskilda lärjungar äro visserligen undantag från denna regel ingalunda ovanliga, men när det gäller en hel medelstor klass, är regeln nog ganska tillförlitlig.

En ytterligare möjlighet för ledning i fråga om den lämpliga betygsskalan i en klass erbjuda intelligensmätningar. Även om det i enskilda fall kan före- komma, att en lärjunge med god intelligens sköter studierna på ett mindre gott sätt, torde man kunna räkna med, att för en ej alltför liten klass den genomsnittliga intelligensnivån och kunskapsnivån som regel följas åt. För att sådana mätningar skola bli praktiskt utförbara i våra skolor måste de göras med hjälp av s. k. grupprov. Tyvärr äro ännu inga för svenska förhål- landen standardiserade sådana tillgängliga för lärarna. Det synes även böra vara en av >>standardiseringskommitténs » närmaste uppgifter att åstadkomma lämpliga prov av detta slag. Det är kanske skäl att här framhålla, vad som redan förut angivits, nämligen att skillnaden mellan en del av proven i räk- ning och modersmålet och vissa slag av dessa speciella intelligensprov ej är av genomgripande natur. Men intelligensprov kunna framställas, som lämpa sig för skolans allra lägsta klass, där vanliga räknc- och modersmålsprov äro oanvändbara. Det skulle vara mycket önskvärt, att ett lätt användbart prov av sådant slag kunde ställas till småskollärarinnornas förfogande för uppskattning av intelligensnivån redan i nybörjarklassen. Sådana prov kunna göras så att det hela ter sig som en rolig lek för barnen.

Säkerligen skall det ytterst sällan inträffa, att en intellektuellt välbegåvad klass blir en undermålig klass i läroämnena. Önskvärt är för övrigt att be- tygsgraderingen redan i första klassen genomföres i samma utsträckning som i de högre klasserna. Nu synes man mycket ofta vänta till andra klas- sen. innan man på allvar tar itu med en noggrannare betygsgradering.

Om barnen under skoltiden redan från början uppmärksamt studeras av läraren, och om till lärarens förfogande ställes tjänliga hjälpmedel för ända- målet, kan uppenbart under loppet av några skolår nås en så ingående be- dömning av barnen, att jämförelser mellan barn från olika skolor ej böra kunna erbjuda några mycket stora svårigheter. I jämförelse med denna be— dömning måste den nuvarande inträdesprövningen te sig mycket primitiv.

En anmärkning mot standardiserade prov är, att barnen före prövningen

• Sida 134
•  Original

kunna ha fått det av proven och i förväg fått hjälp med uppgifterna i pro- vet. Risken härför bör kunna bli rätt liten, om proven ej tillhandahållas i bokhandeln, och endast kunna rekvireras av lärare för uppgivet ändamål. Om dessutom ett stort antal sådana prov finnas, och barnen ej i förväg un— derrättas om prövningen, och denna ingår som vanligt prov bland andra, som läraren ger, torde risken för fusk kunna nedbringas till ett minimum.

För att bereda lärarna trygghet i fråga om provens lämplighet och stan- dardiseringens vederhäftighet bör särskild kontroll införas på detta om- råde. I skolöverstyrelsens förteckning över prov av detta slag böra upptagas endast sådana som i vederbörlig ordning blivit godkända. Det förekommer redan nu, att prov tillhandahållas försedda med »betygsskala», utan att denna skala fastställts genom verklig undersökning.

Ett statligt pedagogiskt institut skulle vara normal instans för utförande av sådan kontrollering och godkännande av på privat initiativ tillkomna standardiserade prov.

Undervisning om och kontroll av betygssättningen. Av avgörande be- tydelse för hela betygsproblemets lösning är ju, att lärarna få ordentliga in- struktioner om de principer, som skola följas, och de metoder, som skola an- vändas vid hetygssättningen. En officiell vägledning härvidlag för läraren är alltså av behovet påkallad. Det lämpligaste torde vara, att i undervisnings— planen för rikets folkskolor införes ett rätt utförligt kapitel med anvisningar om betygssättningen. I en mera definitiv utformning av dessa anvisningar böra även ingå förslag eller exempel på lämplig användning av standardise— rade prov, och sådan utformning kan alltså ej ske förrän de föreslagna åt- gärderna till åstadkommande av proven blivit verklighet. Men även utan till- gång till standardiserade prov kunna enligt det föregående viktiga åtgärder för erhållande av en bättre ordning på betygsområdet vidtagas, och lärarna böra därför utan onödigt dröjsmål erhålla behövliga instruktioner härom och en omfattande upplysningsverksamhet i betygsfrågan likaledes igångsättas.

Naturligtvis skall betygsproblemet också ägnas tillbörlig uppmärksamhet vid lärarentbildningsanstalterna. Även för den mottagande skolans lärare är det av betydelse att känna de principer, som följas av lärarna i grundskolan.

Den närmare diskussionen av betygsproblemet har alltså visat, att ett av— sevärt antal medel för åstadkommande av en mera tillfredsställande ordning på betygsområdet finnas tillgängliga, varför det synes fullt försvarligt att räkna med folkskolebetygen som en god grund att bygga på vid intagningen till läroverken.

I det föregående har allt intresse koncentrerats på frågan hur likformighet mellan olika lärares betygssättning skall kunna åstadkommas. Intresset för denna fråga om betygsskalan bör emellertid inte undanskymma det för- hållandet, att naturligtvis en hel del av bristerna i betygen beror på, att be— ' dömningen av lärjungarna inom samma klassavdelning är bristfällig. Olika

• Sida 135
•  Original

lärare ha mycket olika intresse för betygsbedömningen och också mycket olika förmåga att rätt värdesätta sina elever. Bland argumenten mot att lägga folkskolebetygen till grund för intagningen till läroverken anfördes även, att i enstaka fall bedömningen från lärarens sida kunde vara mycket svag. Det är naturligtvis riktigt, men motargumentet att i enstaka fall bedöm- ningen från den inträdesprövande lärarens sida kan vara oförlåtligt svag lig— ger ju nära, vilken svaghet, då den kommer att gälla flera, blir än mer ödes— diger. De skriftliga proven ge emellertid ett visst skydd mot denna fara, då de i kritiska fall kunna bli bedömda av flera personer. Det torde ännu finnas fall, då en lärare i folkskolan t. ex. i ämnet räkning ej anordnar några or- dentliga prov, utan sätter betygen endast med ledning av sina iakttagelser av barnen under räknetimmarna. Sannolikt kunna åtskilliga lärare även på så sätt nå fram till en någorlunda god bedömning av lärjungarnas duktighet i ämnet, men sannolikt komma också åtskilliga bedömningar utan stöd av verkliga prov att bli allvarligt missvisande. Betydelsen av att läraren med lämpliga prov tar reda på lärjungarnas kunskaper bör i undervisningsplanen betydligt kraftigare än vad nu är fallet ges uttryck åt. I ämnet räkning, som så påtagligt passar för en undervisningsmetod i nära anslutning till prov, står i själva kursplanen ingenting därom, och i anvisningarna till samma ägnas endast knappa tre rader åt detta viktiga spörsmål, nämligen:

» Innan man lämnar ett behandlat område, bör noga undersökas, huruvida samtliga barn med tillräcklig säkerhet behärska detsamma, för vilket ända— mål de lämpligen kunna var för sig erhålla särskilda uppgifter att lösa.»

Dessa rader återfinnes under ett moment, vars huvuduppgift är att in- skärpa nödvändigheten att gå långsamt framåt vid räkneundervisningen. Då det vid intagningen till läroverket bör finnas möjlighet att taga del av räkne- prov, som de sökande utfört i folkskolan, böra säkrare garantier för att så- dana prov verkligen utföras skapas. Så nödvändiga som lämpligt anordnade provräkningar äro för uppnående av ett gott resultat av räkneundervisningen torde det ej vara olämpligt om i kursplanen för de olika klasserna i den egentliga folkskolan som ett särskilt moment införes: »Enkla provräk- ningar».

I de allmänna anvisningarna för betygssättningen skola visserligen givas närmare råd angående anordnande av prov, men även i anvisningarna till kursplanen i ämnet räkning böra provens betydelse mera få komma till sin rätt, än vad nu är fallet. En god förebild härvid utgör de metodiska anvis- ningarna till undervisningsplanen för läroverken, i vilka ett särskilt kapitel ägnas åt »kunskapskontrollen» i ämnet matematik.

För att ett tillfredsställande resultat skall uppnås, måste tydligen någon form av kontroll över lärarnas betygssättning komma till stånd. Närmast synes denna kontroll och vägledning böra utövas av folkskoleinspektörer och överlärare. I instruktionerna för dessa tjänster böra införas, att inspektionen även bör sikta på att bedöma om den av läraren använda betygsskalan är

• Sida 136
•  Original

rimlig. Likaledes skall kontrolleras, att de anvisningar, som eventuellt givits i syfte att underlätta ett riktigt bedömande av lärjungarna i betygshänseende, verkligen beaktas av lärarna. Genom medverkan från dessa kontrollinstanser kan utan tvivel, sedan väl de allmänna grunderna för betygssättningen offi- ciellt fastslagits, mycket åtgöras för att större likformighet skall komma till stånd.

Önskvärt vore även, att i den officiella undervisningsstatistiken någon : uppmärksamhet ägnades åt betygssättningen i folkskolan.

• Sida 137
•  Original

Kap. 6. Förslag till intagningsförfarande för olika kategorier av inträdessökande.

Av den nu gjorda utredningen har framgått, att åtskilliga olägenheter äro förbundna med det nuvarande intagningsförfarandet till läroverkens första klass, förknippat som det är med särskild prövning av de inträdes- sökande. Då en skola utgör en direkt påbyggnad på en annan, synes sär- skild inträdesprövning ej böra påbjudas, för så vitt den ej är oundgängligen nödvändig eller åtminstone innebär påtagliga fördelar framför en intagning, som endast är grundad på vitsord från den grundläggande skolan. Man skulle kunna säga, att bevisbördan i ärendet vilar på den part, som önskar en särskild prövning. Härvidlag synes det förhållandet, att inträdespröv- ningen redan före'finnes, ej medföra någon väsentlig ändring. Endast om det kan visas, att inträdesprövningen innebär en bestämt bättre form för intagningen än som kan komma till stånd den förutan bör den bibehållas. Det är ju dock redan ur arbetsekonomisk synpunkt tydligt, att en omfat- tande arbetsprocedur inte skall användas utan att verkligt behov föreligger.

De gjorda utredningarna ha utvisat, att återverkningarna på folkskolan av ett särskilt inträdesprov i det hela varit mindre gynnsamma, och att provet i många fall verkat oroande på barnen och hemmen, samt att det urval bland de inträdessökande som skett med provets hjälp varit ganska bristfälligt. Att intagning av elever i läroverket från folkskolan utan pröv- ning skulle vara förbunden med ännu större olägenheter har ej kunnat visas. Om intagningen sker på basis av vitsorden från den grundläggande skolan, kommer denna, för så vitt ej höga betygskvalifikationer sättas som villkor för intagningen, att arbeta under gynnsammare och lugnare arbetsförhål- landen än vid nuvarande ordning. Urvalet till läroverket på basis av folk— skolebetygen synes ej komma att ge grund till svårare anmärkningar än det urval som nu förekommer, och åtskilliga tecken peka i riktning mot att urvalet, under förutsättning att vissa reformer inom folkskolans område vidtagas, skall kunna bli avsevärt bättre än det nuvarande. Visserligen bör även inträdesprövningen kunna förbättras, särskilt genom ökat hänsyns- tagande till vitsorden från folkskolan, men det värde prövningsbetyget kan få, genom att användas endast som komplement till folkskolebetyget, blir

• Sida 138
•  Original

dock allt mindre i samma mån som betygssättningen i folkskolan reformeras. Då dessutom risk för överskattning av själva prövningsmomentet alltid före— finnes och lätt kan leda till försämring av intagningsrcsultatet, föreligga ej tillräckliga skäl att bibehålla prövningen som sådant »komplement» till folkskolebetyget. Då vidare själva intagnings'förfarandet utan prov blir en betydligt mindre omständlig och ganska irritationsfri procedur, och de er— forderliga ändringarna inom folkskolans område kunna till fullo motiveras även oberoende av deras samband med intagningen till läroverket, synes intagningen av elever i första klassen av de allmänna läroverken och de med dem jämförliga läroanstalterna böra ske på grundval av vitsorden från den avlämnande skolans lärare, utom i vissa undantagsfall, för vilka när- mare skall redogöras. '

Förslag om intagningsnämnder. Avgörandet i fråga om vilka av de in- trädessökande, som skola godkännas och intagas. torde, då intagningen skall ske på basis av vitsorden från folkskolan, och frågan så nära berör både folkskola och läroverk, lämpligast bandhavas av en särskild för varje läro- verk tillsatt intagningsnämnd, i vilken säväl läroverk som folkskola äro re- presenterade. Naturligtvis skola beslut i frågan om intagningen ske i över— ensstämmelse med givna bestämmelser, men åtskilliga "fall komma att fin- nas, som få avgöras som omdömesfrågor. Idén om intagningsnämnder diskuterades redan av 1924 års sakkunniga, men nämnderna tänktes ej som beslutande organ utan endast som rådgivande. De sakkunniga anförde härom följande:

»På grund av det anförda hava de sakkunniga ansett sig böra ägna någon uppmärksamhet åt frågan om särskilda organ för inträdesprövningarnas ordnande under samarbete mellan den högre skolans och grundskolans lärare och vilja här lämna några allmänna antydningar om sammansätt- ningen av en särskild intagningsnämnd och om de arbetsuppgifter, en sådan nämnd skulle kunna få sig anförtrodda. De sakkunniga vilja därmed blott giva ett uppslag, som möjligen å en eller annan ort kan upptagas.

I fråga om sammansättningen av en sådan nämnd kan givetvis icke någon allmän regel uppställas. Ä en mindre ort torde man kunna nöja sig med ett fåtal medlemmar, under det nämnden i en större stad finge ha större omfattning för att lämna plats för representanter för olika skolarter. I all- mänhet torde kunna sägas, att i nämnden borde ingå skolchefer och lärare från den högre skolan eller de högre skolorna samt från folkskolorna å orten, ävensom att den borde innehålla både manliga och kvinnliga med- lemmar. Det synes lämpligast att de högre skolorna och folkskolorna bleve företrädda av medlemmar till lika antal. Med en sådan sammansättning av nämnden synes ordförandeskapet med därtill hörande utslagsröst alltid böra tillkomma en representant för den högre skolan,. enär det ju här är fråga om en angelägenhet, som i främsta rummet berör denna skola. En sådan

• Sida 139
•  Original

nämnd kunde alltefter omständigheterna till behandling upptaga frågor, som berörde intagningsförfarandet och vilka i större eller mindre mån vore av betydelse såväl för folkskolan som för den högre skolan, exempelvis rörande lämpliga former "för inhämtande av nödiga upplysningar från de inträdessökandes förutvarande lärare, avfattningen av uppgifterna för de skriftliga prövningarna, sättet för det muntliga prövningsförfarandet, de närmare förutsättningarna för godkännande och för lärjungarnas ordnings- följd vid intagning o. s. v., allt i den omfattning och på det sätt, som be- funnes lämpligt och småningom vunna erfarenheter kunde föranleda. En sådan nämnd, som bleve organiserad genom "frivillig överenskommelse, skulle givetvis icke inkräkta på det ansvar och den beslutanderätt. som tillkom- mer den högre skolans ledning, utan endast fungera som rådgivande in— stitution och som förmedlare av nödigt samarbete mellan grundskola och högre skola.»

I de yttranden från läroverksrektorerna, som inkommit till skolöversty- relsen i samband med nu pågående utredning, har tanken om en intagnings- nämnd tagits upp av rektor Nils Alsén vid Karlskrona högre allmänna läro- verk. Han föreslår som lämplig sammansättning av nämnden, läroverkets rektor, vederbörande folkskoleinspektör (eller överlärare), en lärare från läroverket och en från folkskolan.

För intagningsnämnden som 1924 års sakkunniga tänkte sig den, voro anordningar i samband med prövningarna det centrala. Då inträdespröv- ning enligt förslaget i innevarande sakkunnigbetänkande endast torde före- komma i undantagsfall, bli dessa uppgifter på de flesta platser mindre be- tydelsefulla. De givna bestämmelserna angående villkoren för godkännande komma väl också att endast i ett mindre antal "fall föranleda någon tvek- samhet. Nämndens betydelsefullaste och mest grannlaga uppgift blir att bestämma, vilka som skola utgallras, då ej alla godkända kunna intagas. Avgörandet härav kan sannolikt ej avgöras enligt exakta matematiska regler, utan måste bliva en omdömesfråga. Alla nämndens ledamöter böra alltså skaffa sig en ingående kännedom om de tveksamma fallen. Ju större nämnd dess svårare är det att förverkliga denna fordran. Antalet ledamöter i nämnden torde därför böra begränsas till ett fåtal, ungefär i likhet med förslaget från Karlskrona. Man skulle kanske kunna anse fem ledamöter som ett lämpligt antal. S jälvskriven ordförande bör vara läroverkets rektor. De övriga fyra ledamöterna skulle kunna tillsättas så, att läroverkskollegiet bland sina ledamöter väljer två personer, och folkskolestyrelsen eller skol- rådet inom det samhälle, där läroverket är beläget, väljer två, vilka böra vara verksamma i folkskolans tjänst som lärare eller inspektörer. Genom denna sammansättning av nämnden får läroverkets lärare det största in- flytandet, vilket, då intagningen av elever i läroverket måste sägas i högre grad beröra läroverket än folkskolan, får anses vara motiverat.

Det är lämpligt, att nämndens sammansättning ej för mycket växlar år

• Sida 140
•  Original

från år. Nämndens ledamöter förvärva naturligtvis under årens lopp en ganska ingående kännedom om förhållandena inom »läroverksdistriktet», och de frågor, som behöva avgöras som omdömesfrågor, kunna sålunda bli allt säkrare bedömda. Lämplig valperiod är måhända tre år. Läroverks- kollegiet och folkskolestyrelsen böra utse suppleanter för av dem valda leda- möter.

Då två eller flera allmänna läroverk ha gemensamt lärjungeområde, kan det möjligen bliva lämpligt med gemensam intagningsnämnd för läroverken. Det må ankomma på skolöverstyrelsen att i dylikt fall till Kungl. Maj:t in- komma med "förslag om sådan nämnds tillsättande och sammansättning.

Förslaget om intagningsnämnder gäller närmast de allmänna läroverken, de kommunala mellanskolorna och de kommunala flickskolorna. För de med dessa jämförliga statsunderstödda privata högre skolorna torde in- rättande av intagningsnämnder böra göras beroende av särskild prövning i de enskilda fallen.

Den intima samverkan mellan läroverk och folkskola, som skulle komma till stånd genom de föreslagna intagningsnämnderna, torde i allmänhet ej göra den form av samverkan överflödig, som nu förekommer i det gemen- samma sammanträdet mellan avlämnande och mottagande lärare. Med pröv- ningens borttagande minskas väl i vissa avseenden behovet av samråd men blir i andra avseenden starkare. Genom att de, som skola bestämma över intagningen, ej komma i personlig kontakt med de inträdessökande, ökas behovet av kontakt med deras lärare. Vid sammanträdet böra alltså in— tagningsnämndens ledamöter vara närvarande och hava genom studium av ansökningshandlingarna skaffat sig någon kännedom om de inträdessökan— de, så att utbytet av sammanträdet kan bli så stort som möjligt.

Då förhållandena på olika platser emellertid äro mycket skiftande, synes dock detta gemensamma sammanträde böra kunna inställas efter beslut av intagningsnämnden, om alla nämndens ledamöter äro eniga om beslutet.

Ekonomiska beräkningar. Det förefaller utan vidare klart, att de av folkskolestyrelsen valda ledamöterna böra erhålla ersättning för arbetet i intagningsnämnden. I fråga om representanterna för läroverket skulle man kunna göra gällande, att arbetet i intagningsnämnden motsvarar det arbete som nu utföres vid intrådesprövningarna, men då sammanträdena inom nämnderna ej kunna begränsas till tiden omedelbart efter läsårets avslu— tande, och då ju dessutom inträdesprövningar till första klassen ej helt kunna bortfalla, synes det skäligt att alla ledamöter erhålla ersättning för sitt arbete. Ersättningen torde lämpligen utgå som årsarvode.

Vid olika läroverk blir arbetsbördan för nämnderna mycket olika, och vid bestämmandet av ersättningen synes någon hänsyn böra tagas härtill. Om tillströmningen av sökande ej avsevärt stiger, skulle vid flertalet läro- verk alla eller nästan alla de sökande kunna intagas. I dessa fall blir in-

• Sida 141
•  Original

tagningsnämndernas arbete lätt utfört. Vid ett mindre antal läroverk måste emellertid bland ett relativt stort antal sökande en gallring göras, och nämnderna vid dessa läroverk få en dryg arbetsbörda. Enligt statistiken över inträdessökandena under år 1935 kunde gränsen det året lämpligen ha satts vid 100 inträdessökande. För läroverk med ett större antal sökande skulle arvodet till ledamöterna räknas efter en högre taxa än för de övriga läroverken. Av de 137 allmänna läroverken hörde 100 till den senare katego- rien och de återstående till den förra. Om som högre arvode räknas med 100 kronor och som lägre 50 kronor skulle den årliga kostnaden för dessa in- tagningsnämnder med 5 ledamöter uppgåtill 100X250+37X500=43 500 kronor. Kostnaden skulle, om så anses lämpligt, kunna täckas med en anmäl- ningsavgift för inträdessökande uppgående till 4 kronor. Antalet sökande vid de statliga allmänna läroverken var det året c:a 11000, varför alltså anmälningsavgifterna skulle inbringa c:a 44 000 kronor. Då sannolikt an- talet inträdessökande är stigande kommer kostnaden för de föreslagna nämn- derna säkerligen att väl täckas med en anmälningsavgift av den nämnda storleken. Uppdelningen av läroverken i de båda kategorierna bör ej ske rent mekaniskt efter antalet inträdessökande utan efter förslag av skolöver- styrelsen bestämmas av Kungl. Maj:t. _

För flertalet kommunala mellanskolor och flickskolor är antalet inträdes- sökande för ringa för att kostnaderna för intagningsnämnderna helt skulle kunna täckas med eventuella anmälningsavgifter.

Om skyldighet att undergå prövning och om befrielse från sådan för olika kategorier av inträdessökande.

Sökande från folkskolans huvudformer. Det stora flertalet av de in- trädessökande till realskolans eller därmed jämförliga läroanstalters lägsta klass komma från folkskolans A— eller B-former. Vi ha i det föregående funnit att folkskolebetyget i det hela med hänsyn till de sökandes inplace- ring i en rangordningsskala ger lika god vägledning som inträdesprövningen. Sökande av denna kategori böra alltså kunna fritagas från prövning, men frågan blir hur långt ner med hänsyn till kvaliteten av de sökandes skol- betyg det är rådligt att sätta gränsen för godkännande till intagning utan prövning.

Ju högre fordringarna i form av kvalificerade folkskolebetyg sättas, dess allvarligare bli verkningarna på folkskolans arbetsförhållanden, och dess flera för realskolan lämpliga elever utestängas, och ju lägre fordringarna sättas dess större blir antalet mindre lämpliga sökande, som släppas in i läroverken. Vi ha redan vid diskussion av urvalsproblemet uttalat oss för, att fordringarna för intagning till realskolan hållas ganska låga. Med hän- syn till realskolans ställning i vårt samhällsliv finnes ingen anledning att söka göra den till en skola endast för de »begåvade». Men de, som med

• Sida 142
•  Original

hänsyn till sina krafter kunna draga mera nytta av folkskolans undervis- ning, böra helst gå kvar i denna skola. Den korrelation som finnes mellan betygen i folkskolan och läroverket gör det sannolikt, att det rätt sällan skall lyckas en elev, som har ett mycket slätsiruket folkskolebetyg, att klara sig på ett tillfredsställande sätt i realskolan. En jämförelse mellan betygs— skalorna i folkskolan och läroverket har ju visat, att den förra ligger åt- skilligt högre. Då man alltså måste räkna med en genomsnittlig sänkning av betygen, är ett slätstruket B i folkskolan väl närmast motsvarigheten till ett Be eller på sin höjd B— i läroverket. I detta förhållande kommer den förordade reformen av betygssättningen i folkskolan efter allt att döma ej att bringa någon väsentlig ändring. För sökande från folkskolans fjärde klass blir det sannolikt någon höjning av betygsskalan och för sökande från sjätte klassen kanske någon liten sänkning.

Under förutsättning att kurserna i realskolan skola upprätthållas vid sin nuvarande höjd pekar det sagda i riktning mot att fordringarna för intag— ning i läroverket sättas något högre än till krav på minst »Godkänd» i alla ämnen i folkskolebetyget. Vid avgörandet av denna fråga bör man också akta på, att ett »godkänd» i folkskolebetyget kan vara betänkligt nära »underkänd». Ett krav på ett i någon mån kvalificerat betyg är alltså befogat, om man vill ha verklig garanti för att den sökande ej är under- målig enligt folkskolans värdering.

Vid bestämmandet av fordringarna har jag gått efter principen att hellre fria än fälla, och att det är mera försvarligt med för låga än för höga krav. Risken att läroverken skulle, i högre grad än för närvarande sker, få ett för studier otjänligt elevmaterial, är ej så stor. Om man ej inrättar flera parallellavdelningar i första klassen, åstadkomma de låga kraven för alla de läroverk, som ej bruka ha lediga platser till övers efter intagningen i första klassen, ingen sänkning alls av nivån hos de intagna, och eventuellt skulle den nya ordningen för intagningen, om det genom den lyckas att förbättra rangordningslistan för de inträdessökande, till och med kunna höja nivån, trots att kraven på godkännande hållas så låga. Detta förhållande är väl känt från intrådesprövningarna till seminarierna, där de låga kraven för godkännande, som rätt ända tills en höjning företogs i fjor, ej varit till hinder för intagning av väl kvalificerade elever. Men för de läroverk, som genom underkännanden i prövningen avvisa en de] sökande, trots att det skulle funnits plats för dem, föreligger naturligtvis en viss risk "för att de svaga elementen i klassen få en förstärkning. Om kraven hållits högre skulle man sluppit dem, men samtidigt kanske också en eller annan, som man ogärna velat mista. Av den förut diskuterade statistiken i bilagan framgår, att frågan med hänsyn till det ringa antalet obesatta platser ej är så allvarlig. Frågan om utökning av platser genom upprättande av nya parallellavdelningar med hänsyn till en eventuell ökning av tillströmningen

• Sida 143
•  Original

av inträdessökande till läroverken, blir ju ett problem för sig. Det kan också hända, att det ej alls blir någon ökad tillströmning av sökande. Medvetan- det om de ringa chanserna i läroverket för dem, som i folkskolan med det lättare arbetet där ej kunnat reda sig så särskilt bra, kommer sannolikt att verka återhållande. Och de barn som för närvarande, trots att de skulle haft utsikter att komma in i läroverket, ej försökt det, skulle väl, om den nya ordningen varit genomförd, ej därigenom lockats över till läroverket. Tillströmningen av sökande är i hög grad bestämd av andra faktorer, än hur lätt det är att komma in i läroverket.

Då det förslag, som här framlägges, är förbundet med en övergångsanord- ning, som tillåter att erfarenheter inhämtas, innan den nya ordningen för intagningen blir definitiv, blir det mycket lätt att vidtaga de justeringar i bestämmelserna, som kunna visa sig vara lämpliga, utan att någon som helst störning därigenom behöver uppkomma. Så kunna, om erfarenheten under de närmaste åren pekar i sådan riktning, en höjning av kraven för godkännande vidtagas. Man skulle också kunna tänka sig att området för intagningsnämndens diskretionära prövning i fråga om de sökandes god- kännande ökades, t. ex. genom rättighet att underkänna i sådana fall, där den avlämnande läraren i sitt intyg angående sökanden angivit, att lämp- ligheten för studier i läroverket var »niindre god». Genom att folkskole— betygen läggas till grund blir det sannolikt lätt att justera intagningsinstru- mentet, så att den önskade effekten uppnås. I detta avseende är inträdes— prövningen i själva verket svårare att reglera.

Jag föreslår att inträdessökande till klass 15, resp. 14 i realskolan och motsvarande klasser i med realskolan jämförliga läroanstalter, som med godkända betyg i läroämnena genomgått lägst fjärde resp. sjätte klassen i någon av folkskolans A- eller B-former, skall vara godkänd, om han i någon- dera av ämnesgrenarna läsning, skrivning och tillämpad räkning erhållit lägst vitsordet Ba i vårterminsbetyget i sagda klass. Om den ytterligare uppdelning av ämnena, som i det föregående förordats, ej skulle komma till stånd, bör överbetyget gälla räkning i stället för »tillämpad räkning».

Med så låga fordringar kommer intet tryck att utövas på folkskolan, och sällan torde fordringar av denna art kunna ge upphov till spänning mellan barnens lärare och föräldrar, som följd av att lärarna genom alltför stor sparsamhet med de höga betygen hindra barnens godkännande och intag— ning i läroverket. Vid inträdesprövning vore väl också dessa barns öde i allmänhet tämligen givet. Inträdesprövning bör för övrigt stå dem till buds, om de så önska.

I vilken omfattning de föreslagna bestämmelserna utestänga sökande från intagning, har undersökts på materialet från Kalmar folkskolor.

Resultatet för "fjärde och sjätte klassen för åren 1929—1937 framgår av följande tabell.

• Sida 144
•  Original

Klass 4 343 380 723 29 % Klass 6 97 179 276 15 %

Förklaring:

Kol. a : hela antalet elever. Kol. b : antalet elever med åtminstone ett underbetyg. Kol. c : antalet elever utan underbetyg men endast B i huvudämnena. Kol. d : summan av b och c. Kol. e : antalet i kol. d i procent.

För klass 4 är utgallringen alltså rätt avsevärd. 723 st. eller 29 % av elever- na ha ej i folkskolan nätt upp till den standard, som enligt förslaget fordras för intagning i läroverket. Kravet på något överbetyg i huvudämnena ul— gallrar lika starkt som kravet på minst godkänt vitsord i alla ämnena.

För sökande från klass 6 är utgallringen mindre. Här utgallrar kravet på ett överbetyg starkare än kravet på godkänt vitsord i alla ämnena.

Hur en successiv skärpning av fordringarna skulle utgallra visas av föl- jande tabell.

a b c Klass 4 ............ 14 % 29 % 46 % 61 % Klass 6 ............ 5 % 15 % 31 % 50 %

Förklaring.- Kol. a : antalet utgallrade av krav på fullt godkända betyg i alla läroämnena. Kol. b : antalet utgallrade av krav på fullt godkända betyg i alla läroämnena samt minst Ba i ett av ämnena läsning, skrivning, räkning. Kol. c : samma som i kol. b men minst Ba i två av de nämnda ämnena. Kol. d : samma som i kol. b men minst Ba i alla tre av de nämnda ämnena.

Som synes skulle krav på överbetyg i alla ämnena läsning, skrivning och räkning hindra hälften eller mer av folkskolans elever från intagning i läroverket. Medelbetyg i fjärde klassen var 1'31 och i sjätte 1'49. Om betygsproblemet löses efter de linjer, som i innevarande betänkande före- slagits, kommer väl betygsnivån i fjärde klassen att stiga, och utgallrings- siffrorna för sjätte klassen äro alltså måhända mera utslagsgivande för den framtida situationen även i fjärde klassen. I så fall skulle en höjning av kravet på godkännande för intagning i läroverket till minst Ba i två av ämnena läsning, skrivning eller räkning ej vara utesluten, men de ovan givna procentsiffrorna för klass 4 utpeka dock den valda vägen med krav på endast ett Ba som den tryggaste. Skulle erfarenheten giva vid handen, att olägenheter uppkomma genom att tillträdet till läroverken gjorts alltför lätt, kan en ändring av angivet slag vidtagas. l

Då det gäller sökande från högre klass än fjärde resp. sjätte klass, torde de föreslagna fordringarna på i någon mån kvalificerade betyg fortfarande böra upprätthållas. Det har ju med dessa fordringar varit fråga om att

• Sida 145
•  Original

vinna viss garanti för att vederbörande sökande äro ordentligt godkända, och sådan garanti är lika behövlig för sökande från femte respektive sjunde som från fjärde respektive sjätte klassen.

Sökande, som är godkänd i alla läroämnen och ämnesgrenar men ej er- hållit erforderligt kvalificerat betyg, prövas i modersmålet och räkning lik- som nu. Sökande som i folkskolan är underkänd i något läroämne eller ämnesgren prövas i alla folkskolans läroämnen.

Villkoren för godkännande av sökande, som måste undergå prövning, behandlas längre fram.

Sökande från folkskolans undantagsformer. Inträdessökande från an- nan folkskola än av huvudformen skola för närvarande undergå prövning i alla folkskolans läroämnen. Önskvärt vore, om även dessa sökande, för vilka prövningen ofta är särskilt betungande, kunde beredas samma lättnad som barnen i A- och B-skolorna. I ett stort antal av yttrandena från läro- verkens rektorer uttalas som förut sagts belåtenhet med, att prövningen i allmänhet är begränsad till modersmålet och räkning, och samtidigt fram- hålles, att sökande, som klarar sig i dessa ämnen ej behöver underkännas på grund av att en del brister i fråga om kunskaperna i de andra ämnena förefinnas. Men om sökande från A- och B-formen, trots att deras kun- skaper i dessa ämnen, enligt vad erfarenheterna senare giva vid handen, ej sällan äro mycket ojämna och bristfälliga, likväl utan prövning anses kunna intagas, bör det övervägas, om ej samma förmän skulle kunna be- redas barnen från folkskolans undantagsformer. Av yttrandena framgår vidare, att de inträdessökande, som nu skola undergå prövning i alla äm- nena, praktiskt taget aldrig underkännas, om de äro godkända i moders- målet och räkning. Den kontroll, som inträdesprovet under sådana för— hållanden ger i fråga om kunskapsmåttet i dessa andra ämnen, torde ej vara så särskilt betydelsefull. Men det är naturligtvis dock skillnad, om viktiga kursmoment ha behandlats vid den undervisning, som barnen förut fått del av, eller så ej alls skett.

En jämförande granskning mellan kursplanerna för A- och C—formerna må här göras. Då övergången från C-skolorna i allmänhet gäller till den fyraåriga realskolan göres jämförelsen mellan det till och med i klass 6 inhämtade lärostoffet i sjuårig skola.

I kristendom är antalet lärjungetimmar för klasserna 3—6 i A-formen av den sjuåriga skolan 8 och antalet timmar i C-formen likaledes 8.

I betänkandetav 1924 års skolsakkunniga underströks som "förut nämnts kraftigt, att ämnets natur kräver frihet från prövning. Samma ansågs i viktiga avseenden gälla även historieämnet. Timplanen upptar för historia i A-formen i klass 4 2 timmar, i klass 5 '2 timmar och klass 6 3 timmar, medan ämnet i C-skolorna i klasserna 5—7 har 1 timma i varje klass, och i klass 4 även kan anses ha 1 timme, då för geografi, naturkunnighet och

• Sida 146
•  Original

historia i denna klass äro anslagna inalles 3 timmar. Trots den stora under- lägsenheten i timantal framgår dock ej av kursplanen att vid helt genom— gången 7-årig skola bestämda, viktiga kursmoment, som behandlas i . — skolorna, helt försummas i C-skolorna. Hur kursen är uppdelad mellan de särskilda klasserna 5—7 kan ej närmare utläsas ur undervisningsplanen.

Till geografien är i A-skolorna i klass 4 anslagna 3 och i klass 5—6 2 timmar i vardera klassen. I C-skolorna har ämnet 1 timme i vardera klassen. Det är klart, att det ringare timantalet i C-skolorna gör, att de särskilda kursmomenten bli behandlade mycket flyktigare i de senare skolorna. I fråga om kurserna skall i A-skolan i klasserna 5 och 6 behandlas Europa samt de främmande världsdelarna med hänsyn framför allt till sådana om- råden, vilka det är av särskilt intresse för vårt folk att lära känna. I C-skolan är kursen i klasserna 5—7 under två är begränsad till Europa. Först under tredje året tages upp till behandling »något om de främmande världsdelar— nas viktigaste områden».

Att alldeles bortse från denna viktiga skillnad i de kurser, som genom- gåtts till och med sjätte klassen i A-skolan jämförd med C-skolan, är ej tillrådligt. Det är visserligen sant, att dessa kurser skola genomgås i real- skolan, och att genomgången av dem i folkskolan ej utgör någon nödvändig förutsättning för deras framgångsrika studerande i realskolan, men det måste beaktas, att alla de i realskolan intagna barnen ej komma att genom- gå hela denna skola. Först i klasserna 2—3 i den fyraåriga realskolan studeras de främmande världsdelarna.

De lärjungar, som bli kvarsittare i realskolans första eller andra klass och sedan avgå från skolan, få alltså ej alls eller mycket ofullständigt stifta bekantskap med hela detta viktiga kursavsnitt av geografien.

Med hänsyn till det nu sagda synes först fullständigt genomgången sju- årig folkskola av C-typen ge möjlighet till frikallande från prövning i geo- grafi för inträdessökande till första klassen av den fyraåriga realskolan. Sökande från lägre klass skulle alltså undergå sådan prövning.

Naturkunnigheten i A-skolorna upptar i klass 4 2 timmar och i klass 5 och 6 i vardera klassen 3 timmar. I C-skolorna har ämnet 1 timme i var- dera klassen. På grund av det nära sambandet mellan geografi— och natur- kunnighetsämnena i folkskolan torde lämpligen samma bestämmelser an- gående prövning och frikallande från sådan böra gälla för naturkunnighet som för geografi.

När det gäller ämnena modersmålet och räkning, kan det ej gärna ifråga- sättas, att sökande från C-skolornas sjätte (resp. fjärde) klass skulle utan prövning intagas i läroverket. Men ej heller fullt genomgången sjuårig skola kan befria från prov i dessa ämnen.

I fråga om modersmålet kan man väl ej utpeka vissa bestämda viktiga kursområden, som ej alls behandlas i C-skolan, men för ett ämne av för allt skolarbete så grundläggande betydelse är det ej tillrådligt, att utan

_m, ...—Å _ v.

• Sida 147
•  Original

närmare prövning som grund för arbetet i läroverket likställa arbetsresultatet i en skola med i klasserna 3—7 271/2 timmar med en annan skolas 40 tim- mar i klasserna 3—6.

I fråga om räkning är saken ändå klarare. Mot C-skolans 10 timmar »i klass 3—7 står A-skolans 19 timmar i klass 3—6. Även vid fullt genom- gången sjuårig lärokurs i C-skolan har lärjungen ej fått stifta bekantskap med viktiga kursmoment, som förekomma i A-skolans sexåriga kurs, t. ex. en mera fullständig behandling av räknandet med decimalbråk. Kursplanen för 7:e klassen i C-skolan sammanfaller i detta stycke med kursplanen för A-skolans femte klass.

I följande förslag för sökande från folkskolans undantagsformer ha de nu nämnda omständigheter beaktats. För sökande från 7 :e klassen till klass 14 bör inträdesprövning endast äga rum i ämnena modersmålet och räkning, men sökande från lägre klass torde som hittills böra pröva i alla läroämnena. Möjligt är dock att kristendomsämnet generellt borde bort- tagas från prövningsämnenas grupp. Sökande till klass 15 från 5:e klassen prövas endast i modersmålet och räkning, sökande från lägre klass i alla läroämnena.

Fast det ej varit möjligt att med behjärtande av det ofördelaktiga läge, i vilket sökande från undantagsformerna befinna sig, föreslå större befrielse från prov än som nu skett, innebär dock det framlagda förslaget en be- tydande lättnad för denna kategori av sökande. För ett begåvat barn bör det ej bereda stora svårigheter att genomgå den sjuåriga folkskolan på ett är kortare tid än normalt, och det kan så utan tidsförlust komma in i real- skolan efter prov endast i de två huvudämnena. .

Vid det föregående resonemanget har det endast varit fråga om C-skolorna och ej D-skolorna. Det förefaller som om de nu föreslagna bestämmelserna lämpligen kunna utsträckas till att gälla undantagsformerna i det hela. Om skolor av Dl-formen skulle kunna givas en mera gynnad ställning undan— drager sig mitt bedömande, och torde för övrigt i praktiken ej vara av någon betydelse.

Om sökanden är underkänd i något läroämne i folkskolan, gäller natur- ligtvis samma bestämmelse som för sökanden från A-skola, att prövningen skall omfatta alla folkskolans läroämnen.

Sökande från kommunal flickskola till klass 14. Till den fyraåriga real- skolans första klass kunna sökande anmäla sig från den sjuåriga kommu— nala flickskolans lägre klasser. Eleverna i denna intagas i klass 17 efter samma grunder, som gälla för intagning i den femåriga realskolans första klass. De ha alltså i allmänhet kommit från folkskolans fjärde klass. Det synes då rimligt, att tillträde till den fyraåriga realskolans första klass skall stå öppet för dem på samma villkor som för dem, som kvarstannat i folk- skolan och från sjätte klassen söka inträde. Det betyder, att sökande, som

• Sida 148
•  Original

med godkända vitsord genomgått klass 27 i kommunal flickskola, skall utan inträdesprövning vara godkänd till klass 14 i realskolan.

I modersmålet är visserligen timantalet i folkskolans femte och sjätte klasser betydligt större än i flickskolans två lägsta klasser, men härvidlag måste undervisningen i tyska anses kompensera denna underlägsenhet. Som förberedelse till studierna i realskolan är kursen i tyska naturligtvis särskilt värdefull, och ger ett icke oviktigt bidrag till bedömande av den sökandes lämplighet för studierna i realskolan.

I matematik är flickskolans kurs likvärdig med folkskolans. Vad de övriga ämnena beträffar föreligga vissa ojämnheter mellan kurserna men ej av allvarlig betydenhet. Starka skäl föreligga alltså för att jämställa sökande från 27 i den kommunala flickskolan med sökande från folkskolans sjätte klass. Bestämmelsen för sökande från folkskola om överbetyg i läsning, skrivning eller räkning torde emellertid böra utgå, när det gäller flickskolan. Dels är ämnet modersmålet ej på detta sätt uppdelat i flickskolan, och fordran på överbetyg i modersmålet eller matematik skulle alltså vara mera krävande än den föreslagna bestämmelsen för folkskolan, och dels torde fordringarna för »godkänd» vara strängare i flickskolan än i folkskolan. Om sökande är underkänd i något läroämne i flickskolan, bör samma be- stämmelse gälla som för folkskolan, nämligen att prövning skall ske i alla folkskolans läroämnen.

Sökande från enskilda skolor. Även sökande från privata statsunder- stödda högre skolors lägre klasser torde det ofta vara möjligt att utan prövning mottaga, men här är det svårt att angiva generella bestämmelser. Det synes vara bäst, att de enskilda skolorna få hos skolöverstyrelsen an- hålla om att i fråga om intagningen till läroverken bli likställda med folk- skolarna. Det må sedan tillkomma skolöverstyrelsen att i varje enskilt fall fatta beslut i ärendet. Det är naturligt, att dessa enskilda skolor för att ernå denna förmån måste i fråga om kurser och betygssättning ställa sig till efterrättelse de "för folkskolan gällande bestämmelserna. Den frihet från pröv- ning, som av skolöverstyrelsen beviljas, behöver naturligtvis ej heller gälla alla ämnena, utan vissa sökande kunna åläggas prov endast i modersmålet och räkning.

Övriga sökande skulle liksom nu undergå prövning i alla folkskolans läroämnen. Det är att förmoda, att antalet sökande av denna kategori kommer att bliva obetydligt.

Om rättighet att undergå prövning. Det kan finnas sökande, som sär- skilt begära att få undergå prövning, trots att godkännande kan ske utan prov. Det kan förmodas, att sådana ansökningar bli mycket sällsynta, men rättigheten till prövning bör finnas. Sådan prövning bör omfatta alla läro- ämnena. Ansökan om prövning i visst ämne bör ej kunna beviljas.

• Sida 149
•  Original

Vissa sökande böra tillrådas att anmäla sig till prövning, nämligen de, om vilka tveksamhet råder, huruvida vitsorden i vårterminsbetyget komma att räcka till befrielse från prövning. Sådan prövning bör omfatta alla ämnena eller endast modersmålet och räkning, allteftersom "förhållandena så påkalla.

Om sökande, som genomgått prövning, varit berättigad till godkännande enligt folkskolebetyget, skall han oberoende av prövningsresultatet förklaras vara godkänd. I fråga om sådan sökande må intagningsnämnden i övrigt taga den hänsyn till prövningsresultatet, som den anser vara tillbörligt. Ett klent prövningsresultat vållar alltså ej underkännande men minskar natur- ligtvis, om platsbrist föreligger, utsikterna för intagning.

I fråga om villkoren för godkännande av sökanden, som endast efter prövning kunna godkännas, återkommer jag i samband med diskussionen om prövningens beskaffenhet.

Förslag i fråga om prövningen och villkor för dess godkännande. Enligt det nu framlagda förslaget till intagningsbestämmelser för läroverken skulle intagningen i de allra flesta fall komma att ske på grundval av de sökandes vitsord från föregående skola.

I de återstående fallen, där särskild inträdesprövning måste ske, bör denna ordnas så, att vitsorden från prövningen bli så jämförbara som möjligt med folkskolebetygen. De skriftliga proven böra också vara i så god överensstäm- melse med fordringarna i folkskolan som möjligt. De böra därför uppgöras i samråd med lärare från folkskolan. Intagningsnämnderna böra tillse, att proven uppgöras på detta sätt. Enklast är väl, att nämndens egna ledamöter från folkskolan äro behjälpliga vid provens upprättande. På platser med flera läroverk kunna anordnas för läroverken gemensamma skriftliga prov, om så önskas. Ett enkelt schema för sådan samverkan är att de olika läro- verken i tur och ordning under årens lopp svara för provens upprättande.

Huvudämnena i prövningen äro ju modersmålet och räkning. I moders- målet bör i prövningen givas särskilda betyg i tre ämnesgrenar: läsning, skrivning samt rättstavning, eftersom folkskolebetyget föreslagits innehålla betyg i dessa tre ämnesgrenar.

I vilken utsträckning prövningen skall ske medelst skriftliga eller munt- liga prov angives i detalj i läroverksstadgan. Skäl föreligga att ge de skriftliga proven större utrymme än som nu är fallet. Skriftliga prov i skrivning (uppsats) och i rättstavning måste ju självklart givas, men även andra skriftliga prov kunna komma i fråga. För bedömande av färdigheten i läsning är skriftligt prov i s. k. tyst läsning mycket lämpligt. För pröv— ningen i språklära medgives redan i nuvarande bestämmelser skriftligt prov.

Men naturligtvis är även muntlig prövning värdefull, och det ej blott i »läsning och talövning», utan även i modersmålsämnet i övrigt.

Bestämmelserna i läroverksstadgan torde alltså böra ändras i den rikt-

• Sida 150
•  Original

ning, att större frihet gives att anordna skriftliga prov, om så anses önskvärt. För såväl den femåriga som fyraåriga realskolan böra finnas föreskrifter, att rättstavningsprov och uppsats- eller reproduktionsprov skola förekomma, samt vidare att skriftliga prov i övrigt få givas i den omfattning, som anses erforderligt för att betygssättningen i de olika grenarna av modersmålsämnet må bli så rättvisande som möjligt.

I fråga om det muntliga provet bör läraren naturligtvis ha full frihet att låta det gälla alla frågor fallande inom modersmålsämnet i dess helhet. En viss omredigering av texten i stadgan torde därför vara lämplig, så att pröv- ningen inte så markerat bindes vid »innanläsning och förmåga att upp- fatta och redogöra för det lästa», samt språklära. Utformningen av det munt— liga provet blir ju också beroende på vilka skriftliga prov, som givits.

En viss omredigering av de metodiska anvisningarna rörande inträdes— prövningarna erfordras också, särskilt med hänsyn till den föreslagna upp- delningen av ämnet i tre ämnesgrenar.

För övrigt bör folkskolans undervisningsplan tjäna till ledning vid utarbe— tandet och bedömandet av proven.

I ämnet räkning bör i inträdesprövningen givas särskilda betyg i samma ämnesgrenar som betygssättas i folkskolan. Enligt i betänkandet framlagt förslag skulle i folkskolebetyget givas särskilda betyg i tillämpad räkning och i mekanisk räkning, vilket alltså även bör ske i inträdesprövningen.

För att så skall kunna ske bör det nuvarande skriftliga provet i räkning delas upp i tvenne, ett i problemlösning och ett i mekanisk räkning. För problemlösningsprovet torde två timmar, och för provet i mekanisk räkning en timme vara tillräcklig tid. Muntlig prövning är naturligtvis av betydelse för bedömandet i båda ämnesgrenarna, och bör alltså bibehållas.

Den nu föreslagna ändringeni fråga om prövningen i detta ämne medför också behov av viss omredigering av de metodiska anvisningarna i under- visningsplanen.

Vad övriga prövningsämnen beträffar skulle skriftliga prov i vissa fall säkerligen kunna ge god vägledning för bedömningen av de sökandes kun- skaper, men då prövningen därigenom skulle kunna bliva väl betungande för de sökande, och då återverkan på de förberedande studierna kanske skulle bliva ogynnsamma, torde det vara bäst att i fråga om dessa ämnen bibe- hålla nu gällande bestämmelser.

Av vikt för det likformiga bedömandet av dessa sökande med dem, som utan prövning intagas, är, att betygen i prövningen sättas efter samma grun— der som folkskolebetygen. En viss risk för att de prövade bli ogynnsamt be- handlade i betygshänseende förefinnes, på grund av att den betygsskala som hittills tillämpats vid betygen i inträdesprövningen legat åtskilligt under den skala efter vilken folkskolebetygen skola givas. Anvisningar i folkskolans undervisningsplan angående betygssättningen böra alltså noga beaktas. I de metodiska anvisningarna bör klart angivas, att vid bestämmandet av pröv-

• Sida 151
•  Original

ningsbetyget tillbörlig hänsyn till föregående skolbetyg i ämnet skall tagas. Så bör det t. ex. inte gärna komma i fråga, att för elever från samma klass- avdelning och lärare prövningsbetygen helt omkasta den ordningsföljd mel— lan lärjungarna, som den avlämnande läraren genom sina betyg angivit.

Intagningsnämndens ledamöter skola beredas tillfälle att taga del av de utförda skriftliga proven, samt att så långt ske kan närvara vid de muntliga proven. För att nämndens ledamöter skola få tillfälle att framföra sina syn- punkter i bedömningsfrågan, är det lämpligt att vid betygskollegiet efter prövningen även nämndens ledamöter äro närvarande. Avgörandet över de betyg, som de prövade skola erhålla, tillkommer dock endast de lärare som förrättat prövningen.

Avgörandet om godkännande till intagning bör tillkomma nämnden i fråga om dessa sökande, liksom för de övriga, vilka ej undergått prövning.

[ fråga om villkoren för godkännande av de prövade synes enighet råda därom, att ett ovillkorligt krav på lägst betyget »Godkänd» i alla prövnings- ämnen är väl hårt. För närvarande råder ju bestämmelsen, att ett under- betyg ej är hinder för godkännande om den prövade är godkänd i moders- målet.

I 1928 års läroverksstadga fordrades godkänt vitsord i alla prövningsäm- nena utan undantag. Emellertid ansågs en uppmjukning nödvändig. Läro- verkssakkunniga av år 1932 säga härom:

»Det torde icke behöva särskilt framhållas, att den nämnda fordran icke har någon motsvarighet vid andra, likartade bedömande inom skolans värld. Eljest har man varit angelägen att lämna ett mer eller mindre begränsat ut- rymme för en diskretionär prövning av föreliggande omständigheter. Ensamt vid inträdesprövningen till den nämnda årsklassen är fordran på godkända insikter i samtliga ämnen ovillkorlig. Rimligheten av att härutinnan före- taga en uppmjukning av bestämmelserna torde icke kunna bestridas. En ändring synes böra öppna möjlighet för intagning av lärjunge, även om han i ett ämne _ dock icke i modersmålet —— underkänts i prövningen, därest han befinnes äga tillräckliga förutsättningar att följa skolarbetet.»

Den föreslagna och företagna uppmjukningen har vunnit allmänt gillande, men de sakkunniga gåvo ingen närmare motivering för att betyget i moders- målet skulle undandragas från den diskretionära prövning, som i fråga om andra ämnen ansågs motiverad. I de yttranden från läroverkens rektorer, som framkommit i anslutning till den pågående utredningen, ha starka krav på en ytterligare uppmjukning av nu gällande ordning framförts, nämligen att undantagsställningen för modersmålet skulle upphöra.

Då det ej behöver befaras, att en uppmjukning skulle missbrukas till in- tagning av uppenbart olämpliga, men å andra sidan faktiska olägenheter av nuvarande bestämmelse påvisats, synes den önskade ändringen böra vid- tagas, om nuvarande ordning för intagningen i övrigt bibehålles.

Emellertid förordas ju i föreliggande sakkunnigförslag en ändrad ordning

• Sida 152
•  Original

för intagningen och prövningen och i anslutning till denna böra villkoren för godkännande av de prövade utformas något annorlunda.

Enligt föreliggande förslag skall ej mindre än tre betyg givas i moders- målet, och befrielse från kravet på godkänt vitsord i modersmålet skulle alltså kunna innebära, att sökande med tre underbetyg kunde godkännas.

Vill man, att sökande som är underkänd i alla tre grenarna i modersmåls— ämnet ovillkorligen skall underkännas, men att sökande, som är helt under- känd i räkning, alltså i båda ämnesgrenarna skall kunna godkännas, kunde det stadgas att sökande, som är underkänd i högst två ämnen eller ämnes- grenar skall kunna godkännas, om intagningsnämnden finner, att tillräck— ligt starka skäl för godkännande föreligga.

Ett förslag av denna innebörd vore lämpligt, om prövningsbetygen fort- farande komme att givas efter samma normer som för närvarande. Som vi förut konstaterat ha betygen i prövningen hittills legat åtskilligt under be» tygen i folkskolan, så att ett B i prövningsbetyget ofta varit lika mycket värt som ett Ba i folkskolebetyget. För att de, som intagas med och utan pröv- ning, skola kunna rättvist jämföras med varandra, böra emellertid prövnings- betygen anpassas efter folkskolebetygens skala. Under sådana förhållanden får kravet på uppmjukning av fordringarna i prövningen mindre tyngd än förut. Ett underbetyg i prövningen blir mera graverande än förut. Men å andra sidan måste beaktas, att kravet på godkänt vitsord i varje ämnesgren, innebär en skärpning, i all synnerhet vid den föreslagna ytterligare uppdel- ningen av ämnena modersmålet och räkning. Det skulle vara i hög grad olämpligt att stänga vägen för en studiebegåvad sökande blott på grund av svaghet i t. ex. rättstavning eller mekanisk räkning. Bestämmelsen om god- kända vitsord i alla ämnen (eller ämnesgrenar) som villkor för godkännande till intagning torde emellertid bliva tillräckligt uppmjukad, om intagnings- nämnden får rättighet att godkänna sökande med ett underbetyg i pröv- ningsbetyget, om nämnden finner att den prövade likväl har tillräcklig.-1 möjligheter att tillgodogöra sig undervisningen i läroverket.

Bestämmelsen att sökande, som i folkskolan har underbetyg i något ämne, ej kan godkännas utan efter särskild prövning, kan synas inkonsekvent, om han sedan kan godkännas med underbetyg i prövningen i samma ämne. Ett underbetyg i folkskolan är emellertid för en lärjunge med normal studie- begåvning så pass anmärkningsvärt, att det kan vara lämpligt, att lärover- kets lärare få närmare undersöka fallet, innan beslut om intagning fattas. Under sådana förhållanden är det också bäst, att prövningen får omfatta alla ämnena.

Tidpunkten för prövningen. I fråga om tidpunkten för inträdespröv- ningen gäller för närvarande, att denna i regel skall anställas omedelbart efter vårterminens slut. Endast i undantagsfall efter särskilt medgivande får den anställas före terminens slut. Med' den ringa omfattning som inträ-

• Sida 153
•  Original

desprövningarna enligt sakkunnigförslaget skulle få på de flesta orter, kunna dessa prövningar säkerligen ofta utan svårighet anordnas före terminens slut. Någon olägenhet torde inte uppkomma av ett generellt medgivande att intrådesprövningarna även få anordnas kort tid före vårterminens slut. Den nuvarande ordningen är ganska obekväm för en del folkskolor, som vid tid- punkten för inträdesprövningen just skola avsluta sitt läsår, fast denna syn- punkt blir ju av betydligt mindre vikt, då prövningarna endast komma att gälla ett mindretal av folkskolans lärjungar.

Intagningen av lärjungar till läroverket kan inte företagas förrän åtskilligt senare. Avgörandet om intagningen skall ju ske på grundval av vårterminens folkskolebetyg, och kan alltså ej ske förrän detta föreligger. Intagningsnämn- den måste ha alla uppgifter av betydelse för bedömande av de sökande, innan den kan besluta i ärendet. Avgörandet om intagningen kommer därför i all- mänhet ej kunna ske så tidigt som inträdesprövningen nu eller omedelbart efter vårterminens slut i läroverket. Den nuvarande inträdesprövningens be- skaffenhet är visserligen också beroende av vårterminsbetyget, men endast med hänsyn till frågan om den sökande är godkänd i alla ämnen, vilket lätt kan ordnas genom ett intyg av vederbörande lärare. Svårare blir det, att före läsårets slut ge meddelanden om de betyg den sökande kommer att er- hålla i alla läroämnena, och det är dock på dessa betyg, som frågan om in- tagningen i betydande grad kommer att bero. *

Någon ändring av nuvarande bestämmelser om tidpunkten för intagningen är emellertid obehövlig. Intagningen skall nämligen ej ske omedelbart efter vårterminens slut, utan »skall verkställas före utgången av juni månad». Naturligtvis skall i någon mån ofullständiga uppgifter för en eller annan lär- junge ej fördröja hela intagningsproceduren. I enstaka fall kan saken klaras av genom provisoriska beslut, som först senare göras definitiva. Ur admi- nistrativ synpunkt är det för folkskolorna, särskilt de större städernas, för- delaktigt, om frågan om vilka elever, som komma att övergå till läroverket, avgöres så fort som möjligt.

Intagningsförfarandet. För att intagningsnämnden skall kunna fullgöra sin uppgift måste den till sitt förfogande ha ett rätt stort antal uppgifter om de inträdessökande.

Vid anmälan skall inträdessökande förete de i läroverksstadgan % 28 om- talade intygen och betygen. Det för intagningsproceduren viktigaste är bety- get från folkskolan för vårterminen, men då anmälan i allmänhet måste gö- ras, innan läsåret i folkskolan är slut, får höstterminsbetyget provisoriskt göra tjänst vid det första bedömandet av den sökande.

Det intyg av vederbörande lärare, varom talas i mom. 2 av % 28, bör ej blott innehålla uppgift om, att sökanden fortfarande åtnjuter undervisning i folkskolan, utan även, så som föreslogs av 1932 års läroverkssakkunniga, upp- gift huruvida sökanden med säkerhet kunde beräknas bliva godkänd i alla

• Sida 154
•  Original

läroämnena. Därutöver bör emellertid läraren ytterligare lämna uppgift om sökanden kan med säkerhet beräknas i vårterminsbetyget erhålla lägst vits- ordet Ba åtminstone i någon av de tre ämnesgrenarna: läsning, skrivning, till- lämpad räkning. Genom ett sådant intyg har alltså läraren givit inträdes— sökande från folkskolans A- eller B—form upplysning, att han ej behöver un- dergå inträdesprövning. Att läraren ej utfärdar ett sådant intyg om minsta tveksamhet i fråga om de nämnda lägsta betygen föreligger, får anses som självfallet.

Från den avlämnande skolan skall omedelbart efter läsårets avslutning till intagningsnämnden insändas sökandes vårterminsbetyg samt en del ytter- ligare uppgifter om den sökande och om den klassavdelning, som han till— hört.

För att intagningsnämnden ur vårterminsbetyget skall kunna bedöma den sökandes ställning i klassen, bör en översikt lämnas för klassavdelningen av elevernas betygssummor i läroämnena. I översikten angives för varje elev i klassen hans betygspoäng. Antalet poänger, som uppgivas, bli alltså lika med antalet elever i klassen. Naturligtvis behöva ej de enskilda elevernas namn utskrivas, utan endast poängerna, vilka böra ordnas efter storlek.

Betygspoängen beräknas med användande av följande siffervärden på be— tygen:

A=3,a=21/2,AB=2,Ba=11/2, B=1,Bc=1/2,C=0.

Betyget i varje änmesgren räknas med, och alla betyg få väga lika tungt med det undantag, att betyget i tillämpad räkning räknas dubbelt. Med denna beräkningsmetod komma modersmålet och räkning att väga tredubbelt mot de andra ämnena. Vid beräkningen tages ingen hänsyn till eventuella + och — anteckningar efter betygsgraderna.

Lämpligt är att dessa betygspoänger införas i folkskolans betygskataloger, men en lärjunges betygspoäng bör ej utskrivas på hans terminsbetyg. Med hjälp av dessa poängtal kan alltså intagningsnämnden överblicka lärjungens ställning i klassen. Poängöversikten gör ej den betygsöversikt överflödig, som redan nu gives på terminsbetygen för de inträdessökande. En sådan översikt av betygsgraderna i klassavdelningen bör alltså fortfarande med— delas.

Den föreslagna ordningen är ingen principiell nyhet. 1932 års läroverks- sakkunniga föreslogo, att upplysning skulle lämnas rörande den sökandes ställning i det hela i förhållande till övriga lärjungar i klassen och gåvo anvisning på hur rangordningen i klassen lämpligen kunde angivas med ett bråk, t. ex. 5/2g, vilket anger att lärjungen i kunskapshänseende är nummer 5 bland klassens 28 lärjungar.

Läroverksstadgan nämner visserligen ingenting direkt om denna sak, men föreskriver, att samverkan mellan läroverkets lärare och lärarna vid de läro- anstalter, i vilka de inträdessökande senast åtnjutit undervisning, skall an- ordnas i huvudsaklig överensstämmelse med av skolöverstyrelsen givna an-

• Sida 155
•  Original

visningar. Skolöverstyrelsens anvisningar om denna punkt ha följande ly— delse:

>>För att jämförelse mellan vitsord från olika skolor må underlättas, bör avlämnande lärare på lämpligt sätt meddela uppgift på lärjungarnas unge- färliga placering i fråga om kunskaper i förhållande till kamraterna.»

Den i föreliggande betänkande föreslagna proceduren med en poängöver- sikt över alla klassens elever innebär knappast någon extra utökning av den avlämnande lärarens arbetsbörda, ty läraren kan i allmänhet ej komma till klarhet om rangordningen utan att göra de här fordrade uträkningarna. Hela beräkningen för klassen är för övrigt utförd på en kort stund, och behöver ju bara i ett exemplar överlämnas till intagningsnämnden.

Den föreslagna anordningen är alltså ej mera betungande än den av läro- verkssakkunniga föreslagna, men ur den fås noggrannare upplysning om den sökande i förhållande till kamraterna än ur blotta rangordningstalet, och så elimineras ett subjektivt moment, nämligen olika lärares uppfatt- ning om vilka ämnen, som äro mer eller mindre viktiga vid bedömande av rangordningen. Vill läraren ge uttryck åt någon särskild uppfattning här- om liar han möjlighet därtill i de uppgifter han i övrigt lämnar om de sökande.

För sökande från högre klass än den nämnda »anknytningsklassen» bör även hans betygspoäng från denna lägre klass, samt uppgift om hans rang- ordning i denna klass lånmas. Uppgiften om denna rangordning kan lämp- ligen ske med den förutnämnda bråkbeteckningen. I fråga om sökande till 15 från klas's 5 skall alltså intagningsnämnden kunna bedöma hur hans ställning var i klass 4, varifrån han kunnat söka inträde.

Läraren bör vidare avgiva sitt omdöme om de sökandes allmänna lämp— lighet för studier i läroverket och därvid använda graderingarna: mycket god, medelgod, mindre god.

Dessutom bör läraren angiva sådana fysiska eller psykiska egenskaper, som han anser kunna vara av någon betydelse för de sökandes lämplighet, när det gäller intagning i läroverk. Önskvärt vore, om ett vägledande schema över sådana egenskaper upprättades till tjänst för lärarna. I 1932 års läroverkssakkunnigas förslag gives följande antydan om sådan vägled- ning: >>Exempelvis ett omdöme beträffande den sökandes flit och upp- märksamhet, ordning och uppförande, anlag och studieförutsättningar, arbetsförmåga och arbetstakt, lyten såsom stämning, svag hörsel o. d.»

Läraren bör också taga reda på och meddela om sökandens utveckling under skolåren företett något anmärkningsvärt, t. ex. i fråga om den rang- ordning han intagit i klassen under de olika skolåren.

Till intagningsnämndens förfogande skall ock, om så påfordras, ställas av de sökande under sista läsåret utförda skriftliga prov, alltså räkne-, rätt- stavnings- och uppsatsprov samt skriftliga prov av annat slag, om sådana förekommit.

• Sida 156
•  Original

Nämndens ledamöter få vid sammanträdet med de sökandes lärare möj- lighet att erhålla närmare upplysning om sådana fall, som vid granskning av anmälningshandlingarna befunnits i ett eller annat avseende i behov av klargörande.

Om t. ex. tveksamhet i något fall föreligger huruvida en sökande bör pröva, kanske tveksamheten kan undanröjas etc.

Med ledning av alla dessa uppgifter plus prövningsbetygen för dem, som genomgått inträdesprov, har alltså intagningsnämnden att avgöra vilka av de sökande, som skola godkännas och vilka som skola intagas.

Frågan om godkännandet är ju en relativt enkel procedur, då väl endast i undantagsfall tveksamhet behöver uppkomma.

I något fall befinnes' kanske en sökande, som för godkännande hade måst pröva, av förbiseende försummat detta. Om det gäller en i det hela välmeriterad sökande, som sannolikt blivit godkänd och intagen, kan ju saken ordnas genom att prövningen och den eventuella intagningen ske vid höstterminens början. Av flera skäl bör möjlighet till intagning vid höst- terminens början ej vara alldeles utesluten. Ett mindre antal platser böra reserveras för denna intagning.

Då gallring måste företagas bland de godkända, måste intagningsnämnden i viss utsträckning placera de sökande i rangordning. Vid lösandet av denna uppgift har nämnden att taga hänsyn till följande:

1) Sökandens totala betygspoäng i läroämnena, beräknad på förut angivet sätt. Har prövning skett i alla ämnena beräknas betygspoängen ur pröv- ningsbetygen. För dem som endast prövats i modersmålet och räkning, beräknas poängen ur prövningsbetygen i dessa ämnen plus skolbetygen i de andra ämnena. 2) Rangordningen i förhållande till kamraterna i klass, som sökanden till— hört. 3) Den avlämnande lärarens omdöme om den sökandes studielämplighet i det hela, samt övriga uppgifter om den sökandes beskaffenhet. 4) Hur hög klass i grundskolan den sökande genomgått. 5) Den sökandes ålder. 6) De skriftliga prov, som utförts av den sökande i skolan under sista läsåret.

Att angiva bestämda regler för hur dessa moment skola vägas mot var- andra vore ej lämpligt. Intagningsnämndens urval bland de godkända sö- kande bör ej övergå till ett mekaniskt förfaringssätt utan bibehålla karak- tären av diskretionär prövning.

Inordnande av de sökande i rangordning bör ej göras i större utsträckning än behövligt för avgörandet av intagningsfrågan. Det blir alltså endast de tveksamma fallen, som jämföras på detta sätt. Om platstillgången är relativt god, så att endast ett fåtal av de godkända ej kunna intagas, behöver man ju endast fastställa vilka, som skola placeras i nedersta delen av rangskalan.

• Sida 157
•  Original

Vid bestämmandet av antalet, som intages, beaktas behovet av att några platser hållas öppna för intagning vid höstterminens början.

I grova drag fastställes väl ordningsföljden mellan de sökande med hjälp av mom. 1 och 2 här ovan, medan de återstående få utöva en modifierande verkan. Särskilt i de fall, då betygspoängen och rangordningen peka i olika riktning, kunna väl ofta lärarnas allmänna uppgifter om de sökande och jämförelse mellan tillgängliga skriftliga prestationer i skolan bringa klarhet om den lämpligaste ordningsföljden.

För att förenkla hänsynstagandet till betygspoängen och rangordningen skulle en sammanvävning av dem till en gemensam poäng kunna företagas. Bäst torde det emellertid vara att företaga bedömningen utan hjälp av sådan metod, och att ej stelt binda sig vid en exakt beräkningsmetod i fråga om hänsynstagandet till de två faktorerna.

Det berättigade i den stora hänsyn, som det här förutsättes, att man skall taga till rangordningen bör kanske något närmare motiveras.

Det bör då först uppmärksammas, att rangordningen i klassen är en fak- tor, som bibehåller sitt värde ur intagningssynpunkt, hur förvirrad situatio- nen än må vara i fråga om betygens allmänna jämförbarhet. Det har också visat sig, att intagning uteslutande på grundval av rangordningen ger accep- tabelt resultat. Då man alltid måste räkna med en viss ofullkomlighet i fråga om effekten av strävandet att åstadkomma likformighet i betygsska- lorna, är det klokt att bibehålla hänsynen till rangordningen som en utjäm- nande faktor. Men det vore säkerligen berättigat taga särskild hänsyn till rangordningen, även om situationen på betygsområdet ej gåve anledning till anmärkning. De högre betygen från en klass i jämförelse med de lägre be- tygen i en annan klass, äro även om de äro fullt berättigade ej alltid ett resultat av att barnen i den förra klassen äro mera intelligenta eller över huvud mera lämpliga för studier, utan kunna bero av andra omständig- heter, t. ex. bättre undervisning. Sökande med ett högre och fullt rättvist betyg behöver alltså ej i verkligheten ha större chanser för framgångsrika studier i läroverket än sökande med ett lägre och även det fullt rättvist betyg. Det finns anledning förmoda att olikheterna klasserna emellan i intelligenshänseende ej äro så utpräglade som olikheterna i kunskapsnivå. Det torde därför vara skäl att låta hänsynen till sökandenas rangordning i klassen under alla förhållanden få spela med vid bedömandet, fast ju mera tillfredsställande situationen blir på betygsområdet dess mera avtager rang- ordningens betydelse.

Det är klart, att rangordningens värde i en klass, som varit utsatt för stark utgallring av begåvningarna, är mindre än före utgallringen. Därför bör i sådant fall för sökande från folkskolans klass 5, respektive 7, rangordningen i klass 4, respektive 6 beaktas.

Den rättvisa bedömningen av dessa sökande från högre klasser erbjuder ett problem. Om betygsskalan, så som föreslagits, hålles oförändrad och ej, som hittills synes ha varit vanligt, tillåtes stiga frän klass till klass, skulle

• Sida 158
•  Original

sökande från den högre klassen ej vederfaras full rättvisa. Klart är ju, att en elev som på ett tillfredsställande sätt skött sina studier i folkskolans femte klass bör ha något större chanser att komma in i läroverket, när han söker från femte klassen, än under föregående år, då han sökte eller kunnat söka från fjärde klassen. Men om hans rangordning räknas efter hans ställning i fjärde klass och om hans betygspoäng ej stigit, skulle ju ingen hänsyn tagas varken till hans större kunskaper eller större mognad, förvärvade under det sista skolåret. Den lämpligaste lösningen torde vinnas genom att sökan- den från femte respektive sjunde klassen i folkskolans A- eller B-form er- hålla något »poängtillägg». Problemet om denna sak kräver grundligare undersökning än hittills utförts, men så mycket torde vara klart, att en lär- junge med goda betyg från den lägre klassen har större möjlighet att till— fredsställande klara sig i läroverket än lärjunge från den högre klassen med medelmåttiga betyg. Om man betänker att det stora steget från medelgoda betyg — Ba i genomsnitt — till i genomsnitt AB innebär en betygsskillnad av 1/2 poäng per ämne, alltså 5 poäng för alla läroämnena enligt den före— slagna beräkningsprincipen, är det klart att det tillägg, som bör göras i betygspoängen för sökande från den högre klassen, skall avsevärt under- stiga detta värde.

Hänsyn måste också tagas till att dessa sökande visserligen ha större kun- skaper och mognad än i föregående klass, men att deras intelligenskvot ej därför blivit högre. Vid prövning bli, såsom förut framhållits, sökande från högre klass av denna anledning överskattade i jämförelse med sökande från lägre klass. Då vidare, i vad det gäller den femåriga realskolan, i allmänhet inga billighetsskäl torde kunna åberopas för en särskilt mild behandling av dessa sökande från den högre klassen, vilka mera naturligt borde söka komma in i den fyraåriga realskolan, skulle jag vilja förorda, att kompen- sationen i betygshänseende utmätes till halva det poängtal, som nyss nämn- des som avgjort för stort. För dessa sökande torde sålunda ett tillägg av 1/4 poäng per ämne, alltså 25 poäng för alla läroämnena, kunna anses vara tillräcklig kompensation.

Undersökningar, som utförts över resultatet av lika prov i högre och lägre klasser, peka också i denna riktning.

I fråga om hänsynen till sökandens ålder må följande framhållas. Proble- met gäller ej blott för sökande från högre och lägre klass; även mellan sökande från samma klass kunna stora åldersdifferenser finnas. Och redan en skillnad av ett år är betydelsefull för så pass unga elever som det här är fråga om. Man kan räkna med att skolbetygen givas utan hänsyn till lär- jungarnas ålder. Det betyder sannolikt att t. ex. ett högt betyg för en äldre lärjunge ej ger fullt så god garanti för ett gott resultat av studierna i läro- verket som samma betyg för en yngre lärjunge. Då det gäller att få ett så gott urval av elever till läroverket som möjligt, bör tydligen hänsyn tagas till denna sak. Men å andra sidan kan det ju anses skäligt att låta den äldre ha företräde framför den yngre, om båda ha goda utsikter att klara sig

• Sida 159
•  Original

ordentligt i skolan. Om den yngre får vänta ett år med att vinna inträde är det mindre nackdel för honom än om den äldre blir fördröjd. I" prak- tiken torde emellertid valet i allmänhet komma att stå mellan sökande, om vilka tvekan råder huruvida de komma att reda sig i läroverket, och i sådant fall synes det vara riktigt att låta den yngre ha företräde framför den äldre, om meriterna i övrigt väga någorlunda jämnt. Det är möjligt att forskningar på detta område kunna leda till att vissa bestämda poängtillägg åt de yngre skola visa sig vara passande, men ännu är tiden inte mogen härför, utan in- tagningsnämnderna torde göra bäst att taga den hänsyn till åldern, som ovan givits antydan om.

Ovan givna förslag till intagningsbestämmelser gälla för sökande till första klassen av de allmänna läroverken och med dem jämförliga läroanstalter, alltså kommunala mellanskolor, kommunala flickskolor, praktiska mellan- skolor, statsunderstödda enskilda mellanskolor, högre flickskolor, högre goss- och samskolor. Skulle vid en läroanstalt särskild intagningsnämnd ej vara tillsatt, bör det tillkomma läroanstaltens rektor att besluta om intag— ningen enligt de grunder, som gälla för intagningsnämndernas verksamhet. Någon anledning till särbestämmelser för dessa läroanstalter torde i övrigt ej finnas. Något annorlunda ställer sig frågan om intagningsbestämmelserna till lyceets första krets, som vi även vilja beröra med några ord.

Iutagningsbestämmelser för sökande till första kretsen av lyceet. I läro- verkssakkunnigas betänkande av år 1926 upptogs frågan om intagningen i G-årigt lyceum på grundval av G-årig folkskola till mera ingående gransk- ning. De sakkunniga framhålla, att den tidsvinst på ett år, som vägen fram till studentexamen genom det 6—åriga lyceet jämförd med den 7-åriga vägen genom realskola och gymnasium innebär, ej »kan vinnas därigenom att lärokurserna från början inriktats mot gymnasiets slutmål, utan att man av lyceets lärjungar måste kräva särskilda studieförutsättningar, de böra vara i besittning av utpräglad studiebegåvning samt visa sig hava väl inhämtat grundskolans kunskapsmått. Då det i alla fall ej lärer kunna undvikas, att lyceiåren komma att ställa stora krav på lärjungarna även i fysiskt hän- seende, bör också fordras, att de äga god hälsa, så att de kunna utan fara för överansträngning följa undervisningen.»

Uppgiften att utröna studiebegåvningen, som här är av alldeles särskild betydelse, »innebär», säga de sakkunniga, >>tydligen sådana svårigheter, att en fullt nöjaktig lösning ej torde kunna vinnas. En synnerligen värdefull ledning vid intagningen torde dock kunna erhållas från de inträdessökandes förutvarande lärare. Härvidlag kan man givetvis ej stanna vid blott av- gångsbetyg, utan man måste också kräva särskilda omdömen om de sökan- des begåvning och arbetshåg i allmänhet ävensom upplysning, om de visat speciell fallenhet för studier i någon viss riktning. Därigenom givas möjlig- heter till en mera objektiv jämförelse. Då ju de sökande i förevarande fall i regel ha sex skolår bakom sig, och ganska god erfarenhet angående deras

• Sida 160
•  Original

allmänna studieförutsättningar därför bör föreligga, synas de från den av- lämnande skolan erhållna upplysningarna böra vara av stort värde.»

I gällande bestämmelser har tagits hänsyn till de sakkunnigas synpunkter. så tillvida att för intagningen i lycéet gälla samma villkor som för intag- ningen till första klassen av den fyraåriga realskolan men med tillägget »att den inträdessökande kan antagas äga den studiebegåvning och de fysiska förutsättningar, som erfordras för att följa undervisningen i lyceet». De rätt sparsamma erfarenheter som föreligga synas ej ge någon anledning till ändring i dessa krav. Intagningsnämnden har att avgöra om lärjunge äger de fordrade kvalifikationerna. Genom de avlämnande lärarna bör intagnings— nämnden erhålla för detta bedömande erforderliga upplysningar. I allmän— het torde det vara lämpligt att endast intaga den, som erhållit intyget om »mycket god» studiebegåvning, men nämndens handlingsfrihet bör ej bin- das genom bestämda föreskrifter härom. Råder tvekan om sökandes fysiska lämplighet bör nämnden ha rättighet att fordra att läkarbetyg enligt fast- ställt formulär företes.

Förslag till övergångsanordning. Om den ändrade ordning för intag- ningen till läroverket, som nu föreslagits, skall kunna fungera fullt tillfreds— ställande, måste betygssättningen i de grundläggande skolorna bli mera lik- formig än vad nu är förhållandet. Åtskilligt arbete måste utföras, innan man på alla platser med full trygghet kan undvara intrådesprövningarna. Särskilt tidskrävande är arbetet med standardisering av prov, och innan för folkskolan lämpliga prov av detta slag i tillräckligt antal stå till förfogande, torde ej betygsfrågan kunna bliva fullt tillfredsställande ordnad. Med hänsyn härtill synes det vara lämpligt, att övergången får ske utan onödig force- ring, och då förhållandena på olika platser äro mycket olika i fråga om lätt- heten av övergång till den nya ordningen, behöver ej övergången nödvändigt ske på samma gång vid alla läroverk.

Jag vill föreslå, att intrådesprövningarna i nuvarande omfattning få bibe- hållas under en viss övergångstid, samt att det nya intagningsförfarandet under denna tid endast införes vid de läroverk, vilkas rektorer så önska.

Övergångstiden skulle kanske kunna bestämmas så, att senast intagnin- gen år 1943 skulle ske enligt de nya grunderna.

Under övergångstiden bör den nya ordningen i fråga om folkskolebetygen hinna bliva så pass genomförd, att intagning på grundval av vitsorden från folkskolan med gott resultat bör kunna ske vid alla läroverk.

De åtgärder, som i betänkandet föreslagits rörande folkskolorna, böra alltså så snart sig göra låter förverkligas.

De erfarenheter, som under övergångstiden inhämtas vid de läroverk, som beslutat tillämpa den nya ordningen, böra naturligtvis utnyttjas och kunna eventuellt leda till viss modifikation av bestämmelserna angående intagnings- förfarandet, innan den nya ordningen blir allmänt införd vid läroverken.

• Sida 161
•  Original

Bilaga A.

Förslag till ändringar i 1933 års förnyade stadga för rikets allmänna _ läroverk.

% 27. 1. Intagning av lärjungar i realskolans första klass och lyceets första krets, som avser början av läsår, verkställes före utgången av juni månad samt vid höst- terminens början. Vid intagningen i juni bör tillses, att ett mindre antal platser hållas lediga för intagningen vid höstterminens början.

Intagning i läroverk i övrigt _ — — böra äga rum. 2. I fråga om antalet — _ — är stadgat. % 28. 1. Inträdessökande skall vid anmälan — —— — lagligen undantagen.

2. Inträdessökande från folkskola eller annan skola, som står under skolöver- styrelsens inseende, skall dessutom förete betyg för den sista termin han tillhört skolan, dock att i fråga om inträdessökande från skola, där läsåret avslutas först efter utgången av anmälningstiden för inträde i läroverket, sista terminens betyg må vid anmälningen kunna ersättas av intyg, utfärdat av vederbörande lärare i enlighet med av skolöverstyrelsen fastställt formulär, innehållande uppgift om den klass och skola, som den sökande åtnjuter undervisning i, och om de vitsord sökanden erhållit i läroämnena i närmast föregående höstterminsbetyg, därest så- dant utfärdats. Dessutom bör detta intyg om möjligt giva sådana upplysningar om vårterminsbetyget, vilka kunna vara av betydelse för bedömande av frågan om och eventuellt i vilken utsträckning sökande behöver undergå prövning för att kunna godkännas för intagning i läroverk, skolande dock så snart ske kan, och innan beslut om intagning av lärjunge fattas, betyg från skolan för sista ter— minen avlämnas. Från den avlämnande läroanstalten skola dessutom omedelbart efter läsårets av- slutning till läroverket insändas vissa upplysningar om den sökande och den klassavdelning han tillhört i enlighet med av skolöverstyrelsen fastställt formulär, samt även, om intagningsnämnden vid läroverket så påfordrar, av sökanden under sista läsåret i skolan utförda skriftliga prov.

3. Har inträdessökande — — — beträffande terminsavgifterna.

4. Lärjunge, — — — från läroanstalten skild. (: mom. 5 i nu gällande stadga, inom. 4 utgår.)

5. De i mom. 1—4 föreskrivna intygen — —— — förvaras.

% 29. 1. Inträdessökande till första klassen av femårig realskola, som genom— gått lägst fjärde klassen av folkskola anordnad enligt någon av denna skolas A- eller B—former, och därvid erhållit minst vitsordet godkänd i skolans läroämnen: kristendomskunskap, modersmålet (alla tre ämnesgrenarna), räkning (båda äm- nesgrenarna), geografi, naturkunnighet, historia samt därutöver erhållit minst vitsordet Ba i någon av ämnesgrenarna läsning, skrivning, tillämpad räkning, skall för intagning i sagda klass av realskolan vid början av ett läsår, vara frikallad från prövning.

• Sida 162
•  Original

Samma stadgande gäller för sökande från lägst den klass i annan skola, vilken efter beslut av skolöverstyrelsen blivit med hänsyn till intagningen i läroverk likställd med fjärde klassen i folkskolans A- eller B-form.

2. Inträdessökande till första klassen av femårig realskola, som genomgått lägst femte klassen av folkskola anordnad enligt någon av denna skolas C- eller D-form, och därvid erhållit minst vitsordet godkänd i läroämnena, skall för in- tagning i sagda klass av realskolan undergå prövning i ämnena modersmålet och räkning, vilken prövning skall avse det kunskapsmått, som folkskolans fjärde klass i A- eller B-formen har att bibringa. Samma stadgande gäller för sökande från lägst den klass i annan skola, vilken efter beslut av skolöverstyrelsen blivit med hänsyn till intagning i läroverk lik- ställd med femte klassen i folkskolans C- eller D-form. Samma stadgande gäller även för sökande från lägst fjärde klassen i folkskolas A- eller B-form, som erhållit minst vitsordet godkänd i läroämnena, men ej i mom. 1 omnämnt kvalificerat betyg i någon av ämnesgrenarna läsning, skrivning eller tillämpad räkning.

3. Inträdessökande till första klassen av fyraårig realskola eller första kretsen av lyceum, vilken genomgått lägst sjätte klassen av folkskola anordnad enligt någon av denna skolas A- eller B-former, och därvid erhållit minst vitsordet god- känd i skolans läroämnen samt därutöver minst vitsordet Ba i någon av ämnes- grenarna läsning, skrivning, tillämpad räkning, skall, för intagning i sagda klass eller krets vid början av ett läsår, vara frikallad från prövning. Samma stadgande skall gälla för sökande från kommunal flickskola, som med godkända vitsord i läroämnena (kristendomskunskap, modersmålet, tyska, historia, geografi, matematik, biologi) genomgått lägst andra klassen av denna skolas 7- åriga lärokurs. Samma stadgande gäller även för sökande från lägst den klass i annan skola, vilken efter beslut av skolöverstyrelsen blivit med hänsyn till intagning i läro- verk likställd med sjätte klassen i folkskola av A— eller B—form.

4. Inträdessökande till första klassen av fyraårig realskola eller första kretsen av lyceum, vilken genomgått lägst sjunde klassen av folkskola, anordnad enligt någon av denna skolas C- eller D-former, och därvid erhållit minst vitsordet god- känd i läroämnena, skall för intagning i sagda klass eller krets i lyceet undergå prövning i ämnena modersmålet och räkning, vilken prövning skall avse det kun- skapsmått, som folkskolans sjätte klass i A- eller B-formen avser att bibringa. Samma stadgande gäller för sökande från lägst den klass i annan skola, vilken efter beslut av skolöverstyrelsen blivit med hänsyn till intagning i läroverk lik- ställd med sjunde klassen i folkskolans C- eller D-form. Samma stadgande gäller även för sökande från lägst sjätte klassen i folkskolans A- eller B-form, som erhållit minst vitsordet godkänd i läroämnena, men ej i mom. 3 omnämnt kvalificerat betyg i någon av ämnesgrenarna läsning, skrivning eller tillämpad räkning.

5. Andra inträdessökande än de i mom. 1——4 omförmälda, skola för intagning i första klassen av femårig realskola undergå prövning i alla folkskolans läro- ämnen, vilken prövning skall avse det kunskapsmått, som folkskolans fjärde klass av A-formen har att bibringa, och för intagning i första klassen av fyra-årig real- skola eller första kretsen av lyceum undergå prövning i alla folkskolans läro- ämnen, vilken prövning skall avse det kunskapsmått, som folkskolans sjätte klass av A-formen har att bibringa.

6. Inträdessökande, som tillhör främmande trosbekännelse, skall efter anmälan vara frikallad från prövning i kristendomskunskap,

• Sida 163
•  Original

7. Sådana vitsord från folkskola, som i mom. 1—4 avses, må icke vara förvär- vade tidigare än under kalenderåret näst före det, under vilket inträde sökes.

8. Inträdesprövning, som avser lärjunges intagning i första årsklassen av real- skola eller lyceum vid början av läsår, skall anställas omedelbart efter eller kort före vårterminens slut. Därest så är erforderligt skall sådan prövning även an- ordnas vid höstterminens början.

9. Prövningen verkställes av lärarna i den ordning rektor efter samråd med intagningsnämnden bestämmer. I varje ämne eller ämnesgren vitsordas den in- trädessökandes insikter med användande av de i % 35 mom. 1 angivna uttrycken. Särskilda vitsord givas i modersmålet i de tre ämnesgrenarna: läsning, skrivning och rättstavning och i räkning i de båda ämnesgrenarna: tillämpad räkning och mekanisk räkning, allt i överensstämmelse med för betygssättning i folkskolan gällande bestämmelser. Intagningsnämndens ledamöter äga deltaga i betygskolle- giet efter prövningarnas avslutande och därvid framföra sina synpunkter, men avgörandet över betygen tillkommer endast prövningsförrättande lärare. De så— lunda avgivna vitsorden införas i betygskatalog enligt av skolöverstyrelsen fast- ställt formulär. 10. Prövningen skall omfatta dels skriftliga prov, dels på lämpligt sätt anord- nade förhör och samtal med de inträdessökande i syfte att utröna dessas för- ståndsutveckling och läggning, nämligen

a) i modersmålet:

uppsatsprov, bestående i återgivande av en uppläst text eller i behandling av ett bland flera uppgivna ämnen; rättstavningsprov; muntlig prövning, särskilt av- seende ämnesgrenen läsning. Om så anses lämpligt må även andra skriftliga prov än de nämnda givas;

b) i räkning:

provräkning i tillämpad räkning och i mekanisk räkning samt muntlig prövning; e) i övriga ämnen:

muntlig prövning.

Prövningen verkställes under aktgivande på av skolöverstyrelsen utarbetade särskilda metodiska anvisningar och i övrigt givna föreskrifter angående inträdes- prövningarna.

11. Angående godkännande för intagning i första årsklassen av realskola och lyceum vid början av ett läsår skall iakttagas:

a) Inträdessökande, som enligt 5 29 mom. 1 eller 3 är frikallad från prövning, skall godkännas för intagning.

b) Inträdessökande, som för intagning måst undergå prövning, skall godkännas för intagning, om han i alla prövningsämnena erhållit godkända vitsord. Dock må högst ett underbetyg i de i prövningen förekommande ämnena (eller ämnes- grenarna) ej utgöra hinder för godkännande, om intagningsnämnden finner, att den sökande äger tillräckliga förutsättningar att följa studiearbetet i läroverket.

c) För godkännande till intagning i första kretsen av lyceum fordras dessutom, att den inträdessökande kan antagas äga den studiebegåvning och de fysiska förut- sättningar, som erfordras för att följa undervisningen i lyceet. Frågan härom av- göres av intagningsnämnden vid läroverket.

12. Samverkan mellan läroverkets lärare och lärarna vid de läroanstalter, i vilka de inträdessökande senast åtnjutit undervisning, skall anordnas i huvudsak- lig överensstämmelse med av skolöverstyrelsen givna anvisningar och under iakt- tagande i övrigt av de föreskrifter, som överstyrelsen äger att utfärda.

• Sida 164
•  Original

13. Alla frågor rörande intag—ning av inträdessökande till första årsklassen av realskola och lyceum vid början av ett läsår handläggas och avgöras av en för varje särskilt läroverk tillsatt intagningsnämnd. För nämnderna gälla följande bestämmelser:

a) Nämnd skall, för så vitt ej Kungl. Maj:t i vissa fall annorlunda förordnat, bestå av fem ledamöter med läroverkets rektor som självskriven ordförande. Av de övriga ledamöterna skola två tillhöra läroverkskollegiet och väljas av detta och två skola vara lärare vid folkskola och väljas av folkskolestyrelsen eller skol- rådet i det skoldistrikt, där läroverket är beläget. Valet skall gälla för en tids- period av tre år. För de valda ledamöterna skola suppleanter utses.

b) Det åligger nämndens ledamöter: att taga del av alla betyg och övriga handlingar rörande de inträdessökande, att infordra de ytterligare uppgifter, som kunna erfordras för de sökandes be- dömande,

att deltaga i de sammanträden, som eventuellt anordnas mellan avlämnande och mottagande lärare,

att deltaga i uppgörandet av de skriftliga proven för de inträdessökande, som skola underkastas prövning,

att taga del av de utförda skriftliga proven, att om möjligt närvara vid prövningarna, att deltaga i betygskollegiet efter prövningarnas avslutande med rätt att där framföra sina synpunkter,

att, sedan alla för bedömningen nödvändiga förberedelser gjorts, fatta avgö- rande beslut, om vilka av de sökande, som skola godkännas för intagning,

samt, om icke alla godkända kunna beredas plats vid läroverket, avgöra vilka av de godkända, som skola intagas.

0) Om ej alla godkända kunna intagas i läroverket, skall intagningsnämnden, under iakttagande av bestämmelserna i 5 44 av denna stadga, placera de sökande, så långt för ändamålet är behövligt, i ordning efter deras lämplighet för intag- ning. Vid uppgörandet av denna rangordning bör hänsyn tagas till sökandens totala betygspoäng i senaste vårterminsbetyget från avlämnande lärare respektive till prövningsbetyget, till den rangordning sökanden intagit bland kamraterna i klassavdelning han tillhört samt till vitsordet från avlämnande lärare om sökan- dens allmänna studielämplighet och beskaffenhet.

Hänsyn må även tagas till andra omständigheter, såsom sökandens ålder, be— skaffenheten av sökandens under sista läsåret i skolan utförda skriftliga prov, vilka nämnden anser vara av betydelse för frågans bedömande.

(1) Till de närmare anvisningar rörande intagningsförfarandet, som skolöver- styrelsen äger utfärda, skall intagningsnämnden dessutom taga tillbörlig hänsyn.

e) Ordförande och ledamöter i nämnderna äga åtnjuta den ersättning, som av Kungl. Maj:t bestämmes.

% 44. 1. Lärjungar, som fullgjort —- — —— i läroverket anmälda lärjungar.

2. Vid jämförelse mellan lärjungar inom var och en av grupperna IB, IC, IIB och IIIB skall för lärjungar, som söka inträde i läroverkets första årsklass, före- träde bestämmas på sätt som i % 29 mom. 13c sägs, samt för övriga lärjungar företräde bestämmas efter kunskaper, ådagalagda på sätt i % 30, % 32 mom. 2 samt 55 35—38 sägs, samt därjämte beträffande realskolan vid läroverk, som enligt % 45 hava gemensamt lärjungeområde, med hänsyn till lärjungarnas bo- ningsorter på längre eller kortare avstånd från de olika läroverken.

3. I varje _ —- —— bestämmer.

4. Med avseende _ _ — i klassavdelning.

• Sida 165
•  Original

Bilaga B.

Förslag till formulär för intyg från vederbörande lärare om inträdessökande enligt % 28 mom. 2 i läroverksstadgan.

Härmed intygas att lärjungen .......................................... vilken ...... terminen 19. . .. intogs i klass ........ vid ...................... anordnad enligt ..-formen, och sedan den ...................... 19. . .. åtnjutit undervisning i ...... klassen, har för höstterminen erhållit följande vitsord.

Översikt av vitsorden

Vitsord A alABIBaIBIBc (: D

Kristendomskunskap _ , .................................... . .................. . .. .........................................

Modersmålet : Läsning ........................................................................................................

Skrivning ............................................................................ . ........................................... .. . ..

Rättstavning ............................................................................... . .........................................

Räkning : Tillämpad räkning . . ............................................................................................................................

Mekanisk räkning _ . .......................................... .. .. . .......... . . ............................................. . ...... Geografi ................................. ............................................................................................ Naturkunnighet .......................... ............. . .................................................. Historia ......................................................................................... .. ... .. ....... ........... .............

Uppförande .........................................................................................................................

Ordning ...............................................................................................................................................

Dessutom får jag härmed meddela. att ovan nämnde lärjunge vid slutet av denna termin säkerligen kommer att erhålla lägst vitsordet godkänd i samtliga läro- ämnena samt lägst vitsordet Ba i åtminstone någon av ämnesgrenarna läsning, skrivning, tillämpad räkning.1

: Anm. _Om osäkerhet föreligger ang. de nämnda lägsta vitsorden överkorsas det varom osäkerhet rader. Skulle osäkerhet uppkomma efter intygets utfärdande bör läraren omedelbart underrätta lärjungen därom. V

• Sida 166
•  Original

Bilaga C.

Förslag till formulär för uppgifter från avlämnande skolan om inträdessökande lärjungar och den klassavdelning de tillhört enligt 5 28 mom. 2 i läroverksstadgan.

Skolform:

Totala betygs- poängen i läs— Inträdessökande Födelse— ämnena 1) Studie— Andra upplys- __ _ är och lämplig- ningar om de Iarjungal's namn -dag i nuva- i nuva- het 4) sökande 5)

rande 2) rande 2) klass klass

Rang— ordningen 3)

Betygspoängerna för varje elev i Översikt av vitsorden i klassavdelningen 6). klassavdelningen.

Poäng Poäng Poäng Poäng A a AB Ba B Bc C D

............ Krist..... ............. mm..... ........... Skrivn. ,_ ... . ............. Rättst, _, _____ __________ .............. Till. räkn. .............. Mek, » . ............. Geogr. ..

Historia.. .................... ...........

.............. Naturk... _. .. .............. Uppf..... Ordn..... ..... ..... ...............

Anvisningar:

l) Totala betygspoängen erhålles genom sammanläggning av poängerna för läro- ämnena, varvid poängen för tillämpad räkning tages dubbelt. Siffervärdena äro: A=3, a=21/2, ABZ2, Ba: 11/2, B=],Bc=1/2, C:O.

2) Om klassen är en högre klass än den normala anknytningsklassen angives för de sökande poängtal och rangordning även i den sistnämnda klassen.

3) Rangordningen angives med en beteckning av följande typ. 5/35, varmed menas att eleven är nummer 5 i duktighet bland klassens 35 elever. Om t. ex. nr 5 och 6 ha lika poängtal angives deras rangordning med beteckningen 5, 5/35.

4) Studielämpligheten angives med uttrycken: mycket god, medelgod, mindre god.

5) Om utrymmet ej räcker till bör särskild bilaga bifogas, upptagande upplys- ningar om de sökande.

• Sida 167
•  Original

Tabeller ur undersökningar som utförts.

a. Högre allm. läroverket i Borås.

Bilaga D.

Tab. 1 a. De vid intagningen sämstas terminsbetyg 1 jämförelse med samtliga elevers betyg vid vårterminens slut i klass 1.

Medelbetyg 1 Antal av de c:a 100 sämsta sökande till 15 läsämnena vid Antal med detta som skulle utgallrats enligt vårterminens slut medelbetyg f lk k 1 b t g t f lk k 1 b t t iklass 15 . .. o 5'oe eye o soeeyge inträdesprovet (mod. 0. mat.) (alla ämnen) 2-0 7 _ _ 1 1-75 48 2 _ __ 1-50 86 5 8 5 1-25 168 15 16 17 1-00 125 35 34 36 0-95—0-90 43 19 20 20 0—85 27 6 9 11 0-80—0-75 18 7 5 8 0-70—0-65 14 4 6 6 0-60—0-55 6 2 1 1 050—000 4 4 3 3 Summa 546 99 102 108 Tabell 1 b. Medelbetyg i Antal av de sämsta sökande till 14 läsämnena vid Antal med detta som skulle utgallrats enligt vårterminens slut medelbetyg ! lk k 1 h t t f lk k 1 h t t i klass 14 . .. o s oe e yge o s oe e yge inträdesprovet (mod.;o. mat.) (alla ämnen) 2-0 1 _ __ __ 1-7 5 28 3 3 3 1-50 27 2 6 4 1-25 45 18 14 17 1-00 17 7 9 12 0-95—0-90 7 4 4 4 0-85 8 5 4 6 0-80 4 1 2 2 0'75—0'00 4 4 4 4 Summa 141 44 46 52

• Sida 168
•  Original

Tabell 2. Jämförelse mellan inträdesprovet (mod. + mat) och folkskolebetyget i mod. och mat.

Inträdesprovet (mod. + mat.)

1'00 1'25 1'50 1:75 2'00 2'25 2'50 2'75

Folkskolebetyget (mod. + mat.)

99 188 150 100

b. Djursholms högre samskola.

Sambandet mellan de under åren 1933 och 1934 vid läroverket intagnas resultat ?vid inträdesprövningen och i klass 15 och 25 framgår av tabell 1 och 2.

Tabell ]. Inträdesprövningen.

Högre be-

Svagt .. _ .. Godkänd tyg an godkänd godkänd

Högre be- tyg än godkänd

Godkänd

Resultat i klass 15

• Sida 169
•  Original

Tabell 2. Inträdesprövningen.

Högre be-

Svagt .. .. .. Godkand tyg an gadkand godkänd

Högre be- tyg _än 3 13 43 59 & godkänd :» i”: "_" Godkänd -—_ 8 14 12 34 3 & & Under- känd 18 33 12 03 29 60 67 =156

Vid vårterminsprövningarna åren 1933 och 1934 blevo 61 underkända, vilka godkändes vid höstterminsprövningarna. Dessas resultat vid de senare prövnin- garna och i läroverket i klass 15 framgår av tabell 3.

Tabell 3. Inträdesprövning vid höstterminen.

Högre be- Säga Godkänd tyg än g godkänd Högre be- tyg _än 5 5 0 10 =; godkand m 5 '+'? Godkänd --— 5 12 0 17 & 53 få, & Under- känd 16 18 0 34 de 35 0 = 61

Sambandet mellan de intagnas betyg i folkskolan och i läroverket framgår av tabell 4 och 5.

• Sida 170
•  Original

Tabell &. Folkskolebetyget.

Högre be- Sååå d Godkänd tyg än g godkänd

Högre be— tyg än 61 godkänd

Godkänd

Resultat i klass 15

Tabell 5. Folkskolebetyget.

Högre be- Svagt .. _

.. Godkänd tyg an gOdkand godkänd

Högre be— tyg än 53 godkänd

Godkänd

Under— känd

Resultat i klass 25

• Sida 171
•  Original

'34 m AB V) 3”. ;: .... Ba =.! "13 E B C) _| en & Bc ... ”>? ':, G ED

c. Falu högre allmänna läroverk.

Betyg i matematik i prövningen

Bc B— B B+ Ba Ba+ AB AB+ a 1 V 2 1 2 6 .................. .2. .. .......2... 2 __1... ..-g. ......3... 1........ ........1... 15 ..... .1... ......4.. .....1..O... .-....8... 10 ......8... 6 ......2.. 49 ............ 3 .......1... .......3... 2 1 10 ........1. ......... .1_ ........... 2 1 9 13 12 15 15 11 3 3 =82

(1. Högre allmänna läroverket för flickor, Göteborg.

Tabell 1. Sammanlattning över vlssa betyg.

modersmålet, tyska och matematik.

Tabell 1. Jämlörelse mellan betyget 1 matematik i inträdesprövningen och l klass 1'.

för lärjungar från folkskolans klass 6 i Göteborg, som h.-t. 1936 vunnit intrådeiklass 1. »Intelligens- kvoten; anges enligt beräkningar av fil. mag. 0. H. Dahlgren. —— 1 kolumn 6 avses betygi ämnena

1 2 3 4 5 | 6 7 Placering i B*?tygfsumnia Vid H.-t. 1936 Grupp Antal Kvot klassen i folk- mtradesprovn. : . skolan ' i 2 ämneni 3 ämnen Bc B— 231—150 1/34—4/32 10 Medelv. 178 Medelv. 1-7 3-85 3—75 0 »0' 148—139 1/32—8/28 10 Medelv. 144 Medelv. 39 3-35 300 1 1 2 135—117 2/19—20/32 11 Medelv. 122 Medelv. 6-7 259 3-09 * 2 3 100—79 2/36—20/36 D 6 Medelv. 92 Medelv. 8-5 2-50 200 3 6 5

1 Platssiffra 4, kvot 143. ' Båda Bc—betygen på samma elev: platssiffra 20, kvot 117. ' Alla eleverna i denna grupp ha 1 el. 2 Bo, utom en elev med platssiftra och kvot 100.

• Sida 172
•  Original

Kolumn 4. Placeringssiffrorna (i resp. folkskoleklasser) äro vid de olika grupperna:

B C D

l:a plats ................ 6 2 _ _

2;a » ................ 2 2 1 1

3:e » ................ 1 _ 2 1 4:e » ................ 1 3 2 _

5:e » ................ —_ _— _ -—

6:e » ................ _ 1 1 _

7:e » ................ _ 1 _ 1

8:e » ................ —— 1 4 —

9:e » ................ _ _ —— 1

10:e » ................ _ _ _ 1 20:e » ................ _ __ I 1

Tabell 2.

Vårterminen 1933 prövade följande 2 grupper A och B av inträdessökande:

A. Från folkskolor:

Prövade 97; godkända 79; intagna 51. Dessa 51 hade vid intrådesprövningarna i medeltal en betygssumma (i moders- målet och matematik) av 3-2 (A:3; a : 25 0. s. v.). Vid slutet av h.-t. 1936 funnos av de 51 intagna 27 st. (: 53 %) i 43 med en medelbetygssnmma (på 11 ämnen) av 151.

B. Från privatskolor:

Prövade 20; godkända 18; intagna 16. Dessa 16 hade vid intrådesprövningarna i medeltal en betygssumma (i moders- målet och matematik) av 3'6. —

Vid slutet av h.-t. 1936 funnos av de 16 intagna 13 st. (: 81 %) i 4' med en medelbetygssumma (på 11 ämnen) av 15'6.

Grupp I Grupp 11 Grupp III . Slutat . Slutat . Slutet

N; I Kuå; utan un- NZ, 1 lägg" utan un- Ng,] K?; utan un-

ga derbetyg g e derbetyg ga derbetyg Antal ...... 7 2 1 15 8 2. 5 10 1 % .......... 70 20 10 60 32 8 31 63 6 B Antal ...... 5 _ _ 7 3 _ (1) — — % .......... 100 _ _ 70 30 _ (100) _ _

Grupp I med minst 4 betyg vid intrådesprövningarna. » II 3 eller 31/2 » » | » III 2 » 21,"2 » » »

e. Halmstads högre allmänna läroverk.

För 65 lärjungar som 1932 inskrevos i klass 15 har sambandet mellan deras inträdesprövning och senare studieresultat undersökts. Under årens lopp ha 28 st. blivit kvarsittare, medan 37 st. klarat sig. Hur dessa grupper fördela sig på en svaggrupp och en bättre grupp i inträdesprovet visar tabell 1.

• Sida 173
•  Original

I nträdesprövn ing.

Betygssumma

högre än

högst 2.5 2_5

UD

lå

%& ll 26 37 H?

"..-åt

H.!!!

25 ;.2

5: 922 19 9 28 & &;

30 35 =65

Av de 9, som blevo kvarsittare, fast de hade relativt gott betyg i inträdesprovet, hade ett par synnerligen låga betyg i folkskolan.

Av 31 elever, som 1932 intogos i klass 1', hade efter 4 år blott 4 blivit efter genom kvarsittning och 1 kuggats i realexamen. 3 av dessa hade låga betyg i inträdesprovet och 4 låga betyg i folkskolan.

f. Hudiksvalls högre allmänna läroverk.

l tabellerna lämnas en jämförelse mellan de vitsord, som de inträdessökande under åren 1929—1934 erhållit vid prövningen till 15 respektive 1' samt vid slutet av vårterminen i klass 25 respektive 2'.

Kolumnerna äro uppställda efter betygssummorna nämnda termin (7 ämnen i 2” och 9 ämnen i 24). Kvarsittare i första klassen samt lärjungar, som efter att ha genomgått första klassen avgått från läroverket med ett eller flera underbetyg, hava sammanförts i kolumnen »kuggade» i 15 respektive 14. Övriga avgångna lärjungar ha ej upptagits i tabellerna. I prövningsbetygen räknas B?:0'75, B+ : 1-25, Ba+ : 1'75 etc. Endast betyg å proven i modersmålet och matematik ha medtagits.

• Sida 174
•  Original

Tabell 1. Jämförelse mellan betyg ! prövningen och 1 klass 25.

Poäng vid inträdesprövningen.

30 10 'D "5 "5 V') N I— N [— N 1— T T i ”" ';” &” o __. .. J. J. J. J. v—4 N (0 13— 2 1 1 4 11-5—12-5 1 3 4 8 6 1 23 31 ................................................... 310 —11 4 11 9 6 1 31 N ................................................ 34' __ 8-5—9-5 3 6 7 8 13 5 3 45 än -------------------------------------------------- *8 7—8 3 5 7 s 7 6 1 38 Du .................................................. '0 &? 5-5—6-5 4 6 10 3 2 2 av Q) ................................................... m 0—5 4 8 5 4 2 23 Kuggade 2 13 13 5 2 1 36

16 40 49 45 43 27 7 =227

Tabell 2. Jämförelse mellan betyg i prövning och i klass 2'.

Poäng vid inträdesprövningen.

&? IQ NO 10 IQ 'D N I— N I— Gl !— T T "T i ”i * o I? N up m glo Jr 7-1 N (:O 17— 3 2 5 15—16-5 2 4 2 8 är ............................................. ........... 213—14-5 2 2 8 3 1 16 E' ............................................................... --— 11_12-5 7 8 9 4 2 30 nuo ............................................ % 9—10-5 2 5 10 5 1 23 :=. m ............................................................... oo % 7—8'5 2 5 1 3 11 m ..................................................... 0—6-5 1 1 1 2 1 6 Kuggade 1 5 2 1 9

6 25 24 30 16 7 0 =108

• Sida 175
•  Original

Tabell 3. Antal intagna, som avlagt realexamen utan försening.

Femåriga realskolan Examen på 5 år .................... Kvarsittare och liknande ............

Fyradriga realskolan

Examen på 4 år .................... Kvarsittare och liknande ............

Betygspoäng vid prövningen

ut»: com

,..1 mh?

Tabell 4. Prövningsbetyg och betyg i 25 för sökande iran klass 4 i Hudiksvalls lolkskolar.

13—-—

11-5—12-5

10_11

8-5—9—5

Betygspoäng i klass 25 &] i.

Kuggade

Poäng vid inträdesprövningen.

• Sida 176
•  Original

Betygspoäng i folkskolan.

nn 1—

12'5—13'75

13_

11'5=12-5

10—11

8-5— 9-5

Betygspoäng i klass 25

Kuggade

g. Hälsingborgs högre allmänna läroverk. Tabell 1. Jämförelse mellan betyget i modersmålet ! prövningen och i klass 1".

Betyg i modersmålet i prövningen (v.—t.) Be B— B B+ Ba— Ba Ba+ AB

:> U!

U! »

U:)

Betyg i mod. i 15 EU |

CD 0

• Sida 177
•  Original

Tabell 2. Jämlörelse mellan betyget i matematik ! prövningen och i klass 1'.

Betyg i matematik i prövningen (v.-t.) (: He 13_ B B+ Ba_ Ba Ba+ AB— AB

Tabell 3. Jämförelse mellan betyget i modersmålet i lolkskolau och i klass 1".

Betyg i modersmålet i folkskolan. 13_ B B+ Ba_ Ba Ba+ AB— AB AB+ a—

115 Betyg i mod.

• Sida 178
•  Original

Betyg i matematik i folkskolan.

B— B B+ Ba— Ba Ba+ AB— AB AB+ a A AB 2 1 3 3 9 = Ba 1 1 4 1 21 2 2 1 33 ;; B 2 1 19 2 18 1 43 E ............................................................................................................................. '; B— 7 1 1 9 >> ** .......................................................................................................... å ............... Bc 2 5 1 1 9 c 1 1 2 1 s 1 _— 38 4 2 44 a 5 1 =105

Undersökningen har utförts genom föreningen för psykologisk-pedagogiska institutet.

h. Kalmar högre allmänna läroverk.

Följande tabeller må meddelas ur undersökningen.

Tabell 1. Jämförelse mellan betyg i prövning och i klass 15.

Poäng vid inträdesprövningen.

H m 10 F G) H 09 ID [* O) "'

O') 1—1 74 H H Fl N N N N N 00

111111111111

1-1 v-t H H 1-1 01 N N N N 90 120—132 1 1 10-3—12-0 1 2 1 3 7 1 15 9-6—10-8 1 2 2 3 6 2 6 3 1 1 27

'; 8-4—9-6 4 3 11 11 16 9 5 4 1 64

g .. ................................ ................................ ..........

Så 7-2—8-4 2 4 7 10 16 27 19 12 10 1 1 109

%? 6-0—7-2 1 9 14 14 19 29 12 7 4 1 110

0 ..........................................................................................................

Du

g,, 4-8—6-0 2 5 15 15 14 13 2 2 1 se

>=

_, ...................................................................................................

å 3'6—4'8 4 3 12 9 6 5 2 1 1 43 2-4—3-6 1 6 8 9 2 3 1 30 1-2—2-4 1 3 5 7 2 2 20 0—1-2 1 1 3 1 e

12 30 av 72 72 95 61 se 35 10 2 2 =4o4

• Sida 179
•  Original

Vid poängberäkningen har följande skala använts: Bc=0, B—=4, B=6, B+:7, Ba—=8, Baz-9, Ba+=10 etc. Prövningspoängen är summan av betygen i modersmålet och matematik. Betygspoängen i klass 1 år medelbetyget i alla ämnena.

Tabell 2. Jämförelse mellan betyg 1 prövning och i klass 1'.

Poäng vid inträdesprövningen.

7-1 m in 5 O': 7-4 en LO

T T T T 1 T T T' T

00 O N !? CD 00 O N V'

1-4 v-4 v—Q 7-4 v—l N N N 12-0—13-2 1 1 10-8—12-0 1 2 1 1 1 1 7 _ 9-6—10-8 1 1 2 1 4 5 1 1 1 17 H .......................................................................... & 8-4—9-6 1 4 2 4 2 13'

g ............................................................................... -— 7-2—8-4 8 6 2 5 5 3 29 &” ............................................................................. % 6-0—7-2 3 6 5 5 5 1 1 26

å; ............................................................................... .? 4-8—6-0 1 6 5 1 2 1 16

m ............................................................................... 3-5—4-8 4 1 2 1 s 2'4—3-6 3 2 1 1 7 1-2—2-4 1 1 1 1 4

Tabell 3. Jämförelse mellan resultatet 1 inträdesprövningen och i den femåriga realskolan lör de under åren 1929—1931 intagna.

Poäng vid inträdesprövningen

v—i CO ID [* 07 7-4 30 LD s.,! 5: H v—i v-4 N N I " | l l I | I I l ! :o se o N en :o oo 0 N er oz u—1 H v—1 v-c v-4 N N N Realexamen på 5 år .............. 1 3 11 13 8 17 10 3 4 — 70 Kvarsittare under något år eller slu- tat med underkända betyg ...... 6 12 18 6 10 11 4 2 —— — 69 Slutat utan kvarsittning med god- kända betyg ..................

• Sida 180
•  Original

Tabell 4. Jämtörelse mellan resultatet i inträdesprövningen och 1 den lyraårlga realskolan för de under åren 1920—1932 intagna.

Poäng vid inträdesprövningen

Realexamen på 4 år .............. Kvarsittare något år eller slutat med

underkända betyg .............. 1 4 4 3 2 1 — 1 _ — 16 Slutet utan kvarsittning med god- kända betyg .................. — 2 2 —— 1 —— _ —— — —— 5

Tabell 5. Jämlörelse mellan betyget 1 modersmålet i inträdesprövningen och i klass 15 för sökande iran klass 4 i folkskolan.

Betyg i modersmålet i prövningen. B— B B+ Ba— Ba Ba+ AB— AB AB+ a

AB 6 7 10 2 7 32

Ba+ 5 3 3 1 3 15

Betyg i modersmålet i klass 15

• Sida 181
•  Original

Tabell 6. Jämförelse mellan betyget i matematik i inträdesprövningen och i klass 15 för sökande från klass I: i folkskolan.

Betyg i matematik i prövningen. B— B B+ Ba— Ba Ba+ AB AB+ a

Betyg i matematik i klass 15

B— 4 5 5 3 11 1 1 30 Be 18 17 7 7 11 3 1 ' 64 C 1 1 2

41 57 47 26 81 35 49 14 9 =859

Tabell 7. Jämförelse mellan betyget 1 modersmålet ! inträdesprövningen och i klass 1'.

Betyg i modersmålet i prövningen. B—— B B+ Ba— Ba Ba+ AB— AB

AB 1 7 1 1 10

:» *? I __ ..

11

& ........................................................................................ -—Ba 5311 33 333 13 .........................................................................................

%

EBa— 1 1 U .............................. % EB+ 542 8 19 fån 593 31 26 5 .......................................................

w l

m n

• Sida 182
•  Original

182 Tabell 8. Jämförelse mellan betyget i matematik i inträdesprövningen och i klass 1'.

Betyg i matematik i prövningen. B— B B+ Ba Ba+ AB AB+ &

a 1 1 _ AB 1 1 3 8 6 2 1 22 "| å .......................................................................................... __: Ba+ 1 1 2 få Ba 3 5 3 11 4 6 1 33 N 5 ................................................................................. :, B+ 2 7 3 1 1 14 E ...................................................................................... 'no B 9 9 4 6 1 1 1 31 ;; .......................................................................................... B— 1 2 4 1 3 EC 4 s 2 3 17

19 32 15 86 6 15 4 1 = 128

Tabell 9 a. Jämförelse mellan betygen lmatematlk vid inträdesprövningen vid vårterminens slut och höstterminens början för sökande som underkänts vid vårterminsprövningen.

Betyg i matematik vid slutet av v.-t. Bc B— B" B+ Ba Ba+ AB

.,:AB 2 2 :C .......................................................... åBa+ 1 1 != .a. ......................................................... %Ba 4 1 1 1 7 E .................................................. > äB+ 3 1 2 2 1 9 4.) ............................................................. N EB 6 3 2 11 & N ......................................................... E ._.B—— 7 3 1 1 12 hl) % ............................................................ % mm 6 3 1 1_ 11

• Sida 183
•  Original

Tabell il b. Jämförelse mellan betygen i modersmålet vid inträdesprövningen vid vårterminens slut och höstterminens början.

Betyg i modesmdlet vid slutet av v.-t.

Bc B B+ BaBa+ AB

...i .=' AB 1 1 % ............................. : Ba+ 1 1 .si— ......................................................

I-u

% Ba 3 3 1 3 1 11 E ................................................... > B+ 3 2 1 0 __; _________________________________________ ,T % B 1 10 2 2 1 10 5 B_ 5 2 7 O ..................................... .. E

__ EC 3 5 1 1 10 & ..................... . , i. ________ 15 c 1 1 m

Tabell 10. Jämförelse mellan betyg i folkskolan och i klass 15.

Betygspoäng i folkskolan (läsämnena).

& äl U) * Ul Q' 01

05 ”| 05 Q' (:> Q' Q' N Q I— #1 N O 3 55 E &? U'” &? å i 25. €.." 53 = 5! | | | T ”T | | | | | | | | 'D 0 In C 'G 0 In 0 to 'D O |G ? B x.— := e du r.— 19 e ? t.— "= ? LD 0 [x cc 62 0 1-4 01 N (O Q' H 7'4 H H H _

108-120 1 2 9 2 14 95—10-11 1 2 1 4 7 4 5 1 25 : 8-4—9—6 1 1 9 10 5 16 s 5 1 50 m 5 ......................................................................................... == 72—34 1 8 20 23 20 13 15 2 3 105 %: 6-0—7-2 1 1 4 13 23 21 25 10 3 1 1 103 0 .........................................................................................

De & 4-8—6-0 3 5 9 12 17 11 7 2 06 _, _______________________________________________________________________________________________

55 341—43 1 5 10 10 5 5 4 1 41 244-11 1 2 1 3 5 7 2 5 2 1 29 1-2_2-4 2 1 2 4 4 2 2 2 1 20 0_1-2 1 2 3 0

* 4 4 9 24 54 85 82 77 62 42 15 8 1 =465

• Sida 184
•  Original

Tabell 11. Jämförelse mellan betyg i folkskolan och i klass 1'.

Betygspoäng i folkskolan.

a: v a) v så vi & us :: =— w ett en 1— 491 N ca 1— w N o vi v—l N ca =" 311 to =D [* ln o ute o 10 o ua o nu 0 :— u': N o :— nn N o !— 10 a: O v-4 N N ce =:— m LD =D

v—t v—l v—l 1—1 v-l v—t '— H v—4

120—132 103—120

; 9-6—10-8 1 1 2 2 4 6 1 17

å 8-4—9-6 1 1 1 1 3 2 2 1 1 13

& ..........................................................

'; 7244 1 2 7 6 6 2 4 23

= ........................................................................

:s

& 6-0—7-2 6 4 5 3 2 4 1 1 26

V] ,,,, , ..............................................

%; 48—00 2 2 5 3 2 1 1 16

m ., .. .................................... . . 3-6—4-8 1 2 2 1 1 1 s 2-4—3-6 1 2 2 1 1 7 1-2_2-4 1 1 1 1 4

Tabell 12. Jämförelse mellan resultatet i folkskolan och i den femåriga realskolan för de under åren 1929—1931 intagna.

Betygspoång i folkskolan &”,aqaäaääzggä ?»???höåååååé_ "T*”T”'|'”T*'”"TT"TTTS'a sisssåéssåsss hwcblåobaéöåaözcöv

H r—f "! H "4 Realexamen på äär ............ — — —— 2 8 13 11 1012 6 1 —— — 63 Kvarsittare något år eller slutat med underkända betyg ........ -— 1 2 813 13 9 14 3 2 — — —— 65 Slutet utan kvarsittning med god- kända betyg .................. 1

• Sida 185
•  Original

Tabell 13. Jämförelse mellan resultatet i folkskolan och i den fyraåriga realskolan för de under åren 1929—1032 intagna.

Betygspoäng i folkskolan G= äl G: Q! 0! 111 G) Qi G ** =” ** 4— [T' ? '? *.” ?” c.” '.' *.” i" = '? ö _— v-a en m =:— wr u: :o 1— _ "””'*"|TTTT'TT'TTS'a N => .. "= N ? l.— '? v? ? '.— '? oo du &: &: .:. N N ce vs 10 nn 49 . H H "! "! H H H "! "! Realexamen på 4 år ................ _- — 1 11 7 6 9 5 6 2 —— —— 47 Kvarsittare något år eller slutat med underkända betyg ................ 1 1 1 3 2 4 1 1 1 —— —— —- 15 Slutet utan kvarsittning med godkända betyg ............................ —- — 1 — —— 1 1 —- 2 -— —- — 5 1 1 3 14 0 11 11 6 9 2 —— — 67

Tabell 14. Jämförelse mellan betyget 1 modersmålet i folkskolan och i klass 15 för sökande från klass 4 i folkskolan.

Betygspoäng i modersmålet i folkskolan.

0? LD !& G= ** 05 XD [* 65 H v—t H 74 H N N N N N m 4 J. 1 J, :|, J. J. 1 J, 4 v-l 1-1 7-4 v-d N N N N N CO AB 1 9 2 14 2 1 3 32 Ba+ 1 1 5 6 1 1 15 -— Ba 2 4 22 26 13 34 9 4 114 i; ........................................................... 'N __ % Ba 1. ............. ? ................ ? ............... * % B+ 1 5 9 4 7 20 E .................... . ........................ .... B 1 3 7 34 15 4 22 6 92 = ............................................................ 3 B— 3 4 16 6 3 5 87 m ................................................. EC 4 8 3 16 5 1 37 C 1 1 2

6 19 18 97 71 31 00 18 2 '? =359

• Sida 186
•  Original

Betyg i matematik i folkskolan klass 4.

mellan betyget 1 matemauk i folkskolan och i klass 15 för sökande frän klass 4 i folkskolan.

B— B B+ Ba— Ba Ba+ AB— AB AB+ a-— 3 A 3 1 1 AB 2 10 2 4 18 _ Ba4— 3 1 3 1 8 H & ....................................................................................... £ Ba 1 9 7 47 10 1 14 39 .! 3 Ba— 3 1 4 CU % ............................................................................................... ; B+— 1 6 8 3 9 3 1 31 E ...................................................................................................... :., B 1 3 2 31 15 6 50 2 2 112 S' .......................................................................................... & B— 1 1 12 4 10 1 1 30 EC 2 7 2 2 33 2 1 14 1 04 c 1 1 2 2 10 5 6 94 40 11 147 19 2 22 1 ==359

Tabell 16. Jämförelse mellan betyget 1 modersmålet i folkskolan och i klass 1'.

Betyg i mod. i klass 1'

Betygspoäng i mod. i folkskolan.

AB

AB—

15 18 21 24 27 30 33 1 1 5 2 1 1

10

• Sida 187
•  Original

Betyg i mat. i folkskolan. B Ba Ba+ AB a— 2 A

AB 1 = ....................................... ,,, Ba+ 2 2 m e ...................................... .::: _ Ba 2 1 15 1 12 2 33 g, ............................ % B+ 1 8 4 13 än ................................... >) *.: B 9 13 9 31 m ...... B—-— 1 7 8 Hc 1 7 1 5 2 1 17

1 21 2 55 1 40 7 = 127

Tabell 18. Jämförelse mellan betyget i inträdesprövningen och i folkskolan för elever från klass 4 1 folkskolan.

Betygspoäng i inträdesprövningen.

v—l eo LO F G: H 00 kb [* 0- H v-c V—l v—4 N N I | | | i I | I | i oo O N BF 00 O N %* =. v-l v— _ _ v-4 N N N N 12-75— 2 1 4 3 5 3 16 1200—1274 2 1 3 4 5 5 3 3 31 1145—11-99 1 5 5 10 3 10 6 8 4 57 5; 1050—11-24 2 6 10 7 17 10 8 1 1 62 "o' .................................................... E 9-75—10-49 3 6 10 13 19 6 6 3 66 FS ........................................................... : 900—974 3 7 11 10 6 15 4 1 1 1 59 m, ................................................................ & 3.25—8-99 3 7 5 4 4 13 5 41 p. .............................................. . & 750—274 2 1 4 4 2 2 15 ..- ., ................................................ . ..... (n 6-75—7'49 1 2 2 5 600—674 1 1 2 5-25——5-99

• Sida 188
•  Original

1. Kristianstads högre allmänna läroverk.

Rangordning A. F e m å r i g a s k 0 ]

enl. betyg ilåroverket 95 9-5 115 11-5 13 14 155 155 17-5 17-5 19 20 21 22 23 245 245 265 26'5 » inträdesprovet . . 4 20.5 7 11 11 1 16-5 23 4 24-5 205 11 265 205 165 4 265 4 24-5 » folkskolebetyget — 16 10 10 6-5 12 20-5 16 13 205 205 3 3 205 3 24 20-5 25 26

Rangordning

enl. betyg i läroverket » inträdesprovet .. » folkskolebetyget

Rangordning

enl. betyg i läroverket » inträdesprovet .. » folkskolebetyget enl. betyg i läroverket » inträdesprovet . . » folkskolebetyget

• Sida 189
•  Original

j. Kristinehamns högre allmänna läroverk.

Tabell 1. Jämförelse mellan inträdesprövningen och flyttningsresultatet ! klass 15 resp. 14.

Betygspoång vid inträdesprovet 5:21 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14

Antal vid slutet av vårtermin 1 1 8 9 13 10 5 9 3 —— 2 61 Flyttade till 25 ............ — 1 4 4 10 10 5 9 3 —— 2 48 Ej flyttade till 25 .......... 1 —— 4 5 3 —— — _- _ —- —— 13 Antal vid slutet av vårtermin ] 3 4 3 5 3 1 4 5 —— — 29 Flyttade till 21 ............ — 1 2 1 3 3 1 4 5 _— _ 20 Ej flyttade till 24 .......... 1 2 2 2 2 —— —— _ —— —— _ 8

Tabell 2. Jämförelse mellan prövningsbetygen och antalet som avlagt realexamen utan försening i den femåriga resp. fyraåriga realskolan.

Betygspoäng vid inträdesprovet S:a 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14

Femåriga realskolan Realexamen på 5 år ........ —— —— _ —— 5 7 5 9 2 —— —- 28 Kvarsittare och liknande 1 1 8 9 8 2 —— —— _ _ — 29

Fyraåriga realskolan Realexamen på4är ........ 1 —— — —— 2 2 1 3 4 —— —— 13 Kvarsittare och liknande — 3 4 2 3 1 — —— _ —- —— 13

k. Nyköpings högre allmänna läroverk. Rangordning

iintrådesprovet .......... 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 ifolkskolebetyget .......... 3 21 4 8 7 5 18 11 9 16 22 13 2 1 6 31 enl. betyg 15—35 .......... 1 9 7 3 15 5 10 8 11 6 24 21 4 2 20 26 iinträdesprovet .......... 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 iiolkskolebetyget .......... 27 14 19 12 25 23 20 15 10 17 28 32 26 29 24 30 enl. betyg 15——35 .......... 14 18 12 22 30 19 — 13 25 23 29 27 16 28 17 31

• Sida 190
•  Original

]. Realskolan i Arboga. Tabell 1. Jämförelse mellan betyget ! inträdesprövningen och i klass 1'.

Betygspoäng i inträdesprövningen i modersmålet och matematik.

_ 4 1 9

H ........................................................................................

5 25—27 2 3 1 2 1 1 1 11

E ..................................................................

-— 22—24 1 3 4 8 4 2 32 än ....................................................................................... *8 19—21 1 3 4 5 2 2 22 & ....................................................................................... 3» 16—18 1 7 7 2 3 1 21 &; ..................................................................................... 13—15 4 2 5 2 13 10—12 1" 7 4 12 7—9 1 2 1 4 046 2 2 1 1 8

8 30 30 15 18 18 5 2 2 2 =130

Angående poängberäkningen se kalmarundersökningen. Betygspoängen i klass 1' är summan av betygen i modersmålet, matematik och tyska.

Tabell 2. Jämförelse mellan betyget ] modersmålet i prövningen och i klass 1*.

Betyg i modersmålet i prövningen. B— B B+ Ba— Ba Ba+ AB

AB 1 1 3 5 sza+ 1 1 Ef & ......................................................... --— En 2 5 9 9 35 Q-I u) ........................................................... :; 53+ 1 5 5 2 1 14 5 ............................................................. 213 14 20 11 4 3 1 53 & __________________________________________________________ _?B— 7 10 17 m ..........................................................

Hc 9 5 1 15

• Sida 191
•  Original

Betygspoång i klass 14 (modersmålet, matematik, tyska).

Betyg i matematik i klass 1'

Betyg i matematik i prövningen.

B— B B+ Ba Ba+ AB AB+ a a 1 2 1 2 6 AB+ .......3. .............. .2 ................ 5 AB ......................... 2 ....... 4.1. . 3.......(.5 ................ z.. " Ba+ ...... 1 ......... .2. ....... .3. ............. 2 ...................... a

Ba ..... .5. ........ 3.....?., ...... 1. .1. ...... å ....... .5_ ....... 1. ........... 3 1

B+ ....... .3 ......... 5. ......... 2. .......... 1. ....... .2. .......... 1 3

B .......7_.. 15 _6 ....... _2_ ....... 2; ...... .1. ................. 33

13_ ..... 6 1 ..... _1 ......... _l. ........................... 9

BC ..... 3 ....... .2 ........ _2. ....................... 1. ................ s 25 28 19 23 12 18 1 4 =130

Tabell 4. Jämförelse mellan betyget 1 folkskolan och i klass 1'.

Betygspoäng i folkskolan (läsning, skrivning, räkning).

• Sida 192
•  Original

Tabell 5. Jämförelse mellan betyget i modersmålet i folkskolan och i klass 14.

Betyg i modersmålet i folkskolan. B B+ Ba Ba+ AB AB+ a

Betyg i modersmålet i klass 1'.

Tabell 6. Jämförelse mellan betyget i matematik i folkskolan och i klass 1'

Betyg i matematik i folkskolan. B Ba Ba+ AB a A

'; AB 1 8 8 17

V) E .................................... &

... Ba+ 1 5 1 1 8

__3 ....................................................

Tå

& BA 2 8 15 6 31

3 ............................................... N

5 B+ 4 3 1 13

=; ................................................

3' B 4 16 10 3 33

m .............................................. B— 3 4 1 1 9 Hc 8

24 1 = 130

• Sida 193
•  Original

m. Realskolan i Domnarvet.

Tabell ]. Jämförelse mellan resullulol i inträdesprövningen och i den fyraåriga realskolan] för de under åren HIT—1932 lnlugua, som godkänts vid inträdesprovet lörsta gången.

A B (! Avgått med fulla A "tt Avlagt realexamen på Avlagt realex. på G , _ betyg fr. kl. 1—3 Av ått vga Medelbetyg 4 år 5 år Milias mged på grund vid inträ— Avlagt 34 utan under- av sjuk— Summa desprovet Medelbetyg ircalex. Medelbetygirealex. räaåexå; examen 1. utan 2 efter betyg dom.-eller AB B B + B AB B B + B D kvarsittn. kvarsittn. dOd a a a

39 314 177 117

3 10 16 _ _ _ _ 3 49 128 18 15 1 14 _ 16 42 13 9 _ 7 _ 5 24 8 8 _ 7 _ _ 3 3 _ _ 4

6 80 213 42 32 1 32 12 13

31 17

loco/DNI ra,-nomoi

varv.-4] & _

ov LOV [meo—o': !— Pl

0": INNMH & II""! '”

65 717

Tabell 2. Summa som l tabell 1 för dem som godkänts Iörst eller Iörnyat prov.

A B C Avgått med fulla Avlagt realexamen på Avlagt realex. på Genom- betyg fr. kl. 1—3 Avgått Avgått

Medelbetyg 4 år 5 år på grund vid inträ- AVllagt gåttuäåss åååh av sjuk- Summa rea ex.

desprovet' Medelbetyg 1 realex Medelhetygirealex 1 utan 2 efter dom eller ' ' - examen - - het .. AB B B+ B AB B B+ B på 6 år kvarsittn. kvarsittn. yg mm 21 a

1 ¹ _ 2

"Hm—n— | |

4 11 2 5

[Hv—HI

I””ll 4; CD

4 _ ! | IIQHN [— 1-1 1031—— Le | menu—1 N | I

22

a m :: E E :. m

• Sida 194
•  Original

n. Realskolan i Sala.

Tabell ]. Redogörelse för hur de olika inträdesgmpperna som lntogos 1929—1932 klarat sig 1 realskolan.

Poäng vid inträdesprovet

Realexamen efter 4 år ............ _ 1 6 11 11 4 9 9 2 _ 53 » » 5 » ............ _ — 1 1 — _ _ _ __ __ 2

| » 6 | ............ — _ — — _ _ _ _ _ _ 0

. Tillfredsst. .. _ 1 1 21 _ 1 _ 11 _ _ 6 ”bmm utan examen Ej tillfredsst. 1 6 15 10 5 1 3 _ _ _ 41 . Tillfredsst. . . _ — — _ _ _ _ __ _ _ o Kvar 1 realskolan ”%Ej tillfredsst. _ 2 3 _ 1 _ _ _ __ _ 6 1 10 26 24 17 6 12 10 2 —— 108

1 Till annat läroverk.

0. Realskolan i Skellefteå.

En undersökning har gjorts av hur de 6 bästa resp. sämsta från varje årgång från inträdesprovet sedan klarat sig. Undersökningen sträcker sig över åren 1930 _1934. I följande tabell har en sammanställning gjorts efter de meddelade upp-

gifterna. Betygssumman i klassen ?.”. cs N &, :s & 3 E & ro & 52 L” 3 2 å å 34 ä "5 & & MTlflllllllllgså CO LD h 03 H (0 ID h 6: H M LD ( F! '|'-( v—t H 1-4 01 N N & Bästa ........ 15__611113_______ _ 31 Sämsta ...... 5518 2_——___——_ _ 30 Bästa ........ 25_166126_______ _ 31 Sämsta ...... 1791——______ 8 4 30 Bästa ........ 35 _———34825————_ 3 25 Sämsta ...... —1153———_-—__ 9 5 24 Bästa ........ 45____1431223__ 2 18 Sämsta ...... —-—12—12—__——_10 2 18 Basta ........ 55 ___—312_1111_ 2 12 Samsta ...... _——_—111__—_ 9 _ 12 Bästa ........ 14 —— 21016 2—_____ _ — 30 Sämsta ...... 410636______—_ _ 29 Bästa ........ 24 —_1341074—__—_ 1 30 Sämsta ...... —12544—2____11 _ 29 Bästa ........ 34 ——111365241__ 1 25 Sämsta ...... ___—332211__12 _ EM Bästa ........ 4. ___—__241_6_— 5 18 Sämsta ...... _———1—21111_10 1 18 Förklaring. Av de 31 bästa i inträdesprovet ha alltså i klass 15 3 st. nått upp till 13—14 poäng etc. Av de 30 sämsta i inträdesprovet ha i klass 15 2 st. nått upp till 9—10 poäng etc.

• Sida 195
•  Original

p. Vasa realskola i Stockholm.

Tabell 1.

Flyttade efter 2 lägg ; Flyttade efter 2 Elf; ; In— terminer i klass f"1' d I terminer i klass I..]? tagna 1 vid 01?" e "" 1 vid Claude ' i efter ar tåg? ar H--t- prov i slutet början - slutet börian

mod pI'OV 1 J

och. av v.-t. av h.-t. Tv? 0 samtl. av v.-t. av ll-.t. Tu m t _. _. E' Å) ämnen __ __ ?: %

a . s % s % rs! 5 % 3 % ==: 5 & å &

1928 ........ 30 20 66-7 9 30-0 1 3-3 2 0 0 0 O 2 100 1929 ........ 50 35 70-0 4 8-0 11 22-0 18 5 27-8 8 44-4 5 278 1930 ........ 90 53 584) 20 22-2 17 18-9 27 10 37-0 4 14-8 13 48-2 1931 ........ 80 53 66-3 14 17-5 13 16-2 30 11 36-7 11 367 8 266 1932 ........ 101 77 76-2 12 11-9 12 11-9 18 11 611 4 222 3 167 1933 ........ 85 59 69-4 14 16-5 12 141 38 23 60—5 4 105 11 29-0 1934 ........ 85 52 61-2 24 28-2 9 10-6 36 16 44-4 9 25-0 11 30-6 1935 ........ 96 67 69-8 17 17-7 12 125 26 15 57-7 8 308 3 11-5 1928—1935. . 617 416 67-4 114 18-5 87 14-1 195 91 46-7 48 24-6 56 28-7 1929—1935. . 587 396 67-5 105 17-9 86 14-6 193 91 47-1 48 24,9 54 28—0

Tabell 2. Jämförelse mellan betyget i modersmålet i prövningen och i klass 1.

Betyg i mod. i prövningen. B_ B Ba AB a A

: a 1 1 m ....... ______ .: AB 1 9 9 19 %* Ba 17 45 16 6 3 87 5 ............. :” B 58 89 49 5 201 B* ............... &; Bc 30 20 9 59

—— 106 163 84 11 3 =367

Tabell 3. Jämförelse mellan betyget i matematik i prövningen och i klass 1.

Betyg i mat. i prövningen. Be B Ba AB a A

Betyg 1 mat. i klass 1

• Sida 196
•  Original

q. Samrealskolan i Söderhamn.

15 modersmålet.

B e t . 0 I folk— % av hela I intr.- % av hela I lärov. % av hela 3 skolan antalet prövn. antalet eft. 2 term. antalet A ................... _ _ 2 2 _ _ AB ................. 29 22 26 20 13 10 Ba .................. 76 59 54 42 50 39 B ................... 24 19 47 36 57 44 Bc .................. _ _ _ _ 9 7 Betygssumma ........ 207'5 _ 184-5 _ 165-5 _ ]6 matematik. a ................... 6 5 1 1 _ _ AB ................. 49 38 35 27 9 : Ba .................. 57 44 49 38 46 36 B ................... 17 13 44 34 65 50 Bo .................. _ _ — _ 9 7 Betygssumma ........ 215 5 _ 190 _ 156-5 — 14 modersmålet a ................... 9 11,5 _ _ 1 1 AB ................. 42 54 2 3 17 22 Ba .................. 17 22 29 37 31 40 B ................... 10 12,5 47 60 24 31 Bc .................. _ _ _ _ 5 6 Betygssumma ........ 150-2 _ 94 _ 109-5 _ 14 matematik A ................... 1 1 _ _ _ _ a ................... 29 37 _ _ _ _ AB ................. 27 35 12 15 12 15 En .................. 17 22 25 32 23 29 B ................... 4 5 41 53 37 48 Bc .................. —— _ _ _ G 8 Betygssumma ........ 159 _ 102-5 _ 98-5 _ r. Realskolan i Vimmerby.

Tabell 1. Sökande till 1* åren 1929—1933 som godkänts vid första prövningen.

Antal som avlagt . Betygspoäng vid Antal intagna realexamen eller Agälld?räea2f Asså låg?—323350 inträdesprovet sökande flyttats i nor- g ] . a a . flyttats 1 skolan mal ordning 4 4 4 _ _ 3,5 8 8 _ _ 3 8 7 1 _ 2,5 13 10 2 1 2 19 10 5 4 S:a 52 39 8 5

• Sida 197
•  Original

Tabell 2. Sökande till 14 åren 1929—1933 som godkänts törst efter omprövning.

Antal som avlagt '_ . Betygspoäng vid Antal intagna realexamen eller Antal som 2". Antal ky arsrttare . .. .. . gått då de B] som aro kvar mtradesprovet sokande flyttats ! nor- flyttats i skolan mal ordning i 3 4 0 — _ _ 3,5 3 2 1 _ 3 3 _ 2 1 2,5 3 1 1 1 2 5 1 3 1 S:a 14 4 7 3

s. Kommunala mellanskolan i Kungsbacka.

Tabell 1. Resultatet av läroverkstudierna för de 1932—1934 intagna.

Antal Ia I II III IV Prov i mod. och mat.

Godkänd efter en tent. .. 66 _ 46 1 9 10 » » uppr. tent.. 8 _ 4 _ 1 3 Prov i alla ämnen

Sökande från C-typ ...... 4 1 3 _ _ _ » » klass 5 . . . . 3 1 2 _ _ _

I: avlagt realexamen eller flyttats till högre klass efter normal studietid. la : flyttade med ett års tidsvinst. H = » >> » » försening. [II : avgång före 1936 med betyg som motivera flyttning till högre klass. lV : avgång före 1936 med betyg som skulle hindra flyttning.

t. Kommunala mellanskolan i Nora.

Tabell ]. Resultatet av läroverksstudierna för under åren 1925—1932 intagna.

» Antal Fl ttade Realex. utan Ar sökande Intag” någ kl. 1 kvarsittn. 1925 ............ 20 18 15 10 1926 ............ 22 17 14 11 1927 ............ 19 19 12 11 1928 ............ 25 22 17 16 1929 ............ 18 15 11 9 1930 ............ 39 35 20 19 1931 ............ 31 23 20 15 1932 ............ 38 35 25 16 212 184 134 107

• Sida 198
•  Original

u. Kommunala mellanskolan i Malmö.

Tabell 1. Jämiörelse mellan betyget 1 modersmålet [ inträdesprövningen och i klass 24.

M od. i prövningen.

.- AB 1 9 19 3 32 N ........................... få Ba 14 48 24 6 92 & ............................ : B 31 64 29 1 125 & E ____________________ 5 Bc 6 8 1 15 'g _ .......................... 2 Tau: Gk. & 17 8 1 34 505 ...................... > 474 Uk. 7 6 13

I87 152 82 12 =313

Tabell 2. Jämtörelse mellan betyget 1 matematik ! inträdesprövningen och i klass 24.

Mat. i prövningen. Bc B Ba AB a A

a 1 3 5 1 10 AB 8 8 12 10 2 40 &" ............................... & Ba 1 7 17 20 12 2 50 N ......................................... i B 4 36 27 28 16 1 112 ___5 ........................................... ;», Bc 1 14 17 8 2 42 å ........................................ ;; c 1 1 1 3 z _. ........................................ => .; Gk. 5 11 8 6 30 eb 53 ...................................... > > 4: ” Uk. 10 5 2 17

7 81 86 82 51 6 =313

• Sida 199
•  Original

Tabell 4. Jämlörelse mellan betyget i matematik i folkskolan och i klass 2'.

Matematik i klass 2'.

Modersmål i klass 24.

Avg. el. kvars

AB

Ba

AB a

Tabell 3. Jämförelse mellan betyget 1 modersmålet i folkskolan och i klass 2*.

Mod. i folkskolan. A

13

Mat. i folkskolan.

1 =313

Bc B Ba AB a A 3 7

................ å .. ..2..5.. 93 """""""" 2 " "14 "24" 14 """"""" i. " "44" ”'...'...” "1.5" " ........... 1. ....2..0. 19 ....2.......... ....1 ..... .1. ..1 .............. """""""""""" 159177 .......... 3 .....1..1. ...;

10

40

59

112

42

30

17

12 91 152

• Sida 200
•  Original

v. Södra kommunala mellanskolan i Stockholm.

Ur föreningen för psykologisk-pedagogiska institutets undersökning:

Tabell 1. Jämförelse mellan betyget ! inträdesprövningen och i klass 1'.

Poäng vid inträdesprövningen.

O) O': 63 c: CJ % % & C” 82 2 ': få 52 E | | ; ”T | | | | | | o o O O O O O 0 0 LG CD [* CO 63 0 H N CO !)* v—l v—t v—l v—t r—t 109—120 2 3 2 1 8 97—108 4 9 7 6 4 2 32 ;- 85—96 2 8 28 38 34 18 6 2 136 4, ............................................................................................... 51 73—84 11 21 47 49 37 18 5 188 := .......................................................................................... '; 61—72 5 45 61 72 61 21 9 2 273 := ............................................................................................ :=! & 49—60 3 21 40 31 27 7 1 130 II.! & ...................................... ................................................ ä' 37—48 2 14 20 21 6 1 64 ca ..................................................................................... 25—36 8 10 11 3 32 13_24 1 1 2 o_12 1 1 2 10 101 162 215 194 100 55 17 0 1 =a70

Tabell 2. Jämförelse mellan inträdesprövningen åren 1930—1932 och resultatet i läroverket.

Realexamen på 4 år ................ Kvarsittare el. slutat med underk. betyg

Poäng vid inträdesprövningen ca 44 a, c. % & ä 3; 23 1131111115” % & no 8 8 S å % 11 H H P( H H 4 19 58 78 46 31 6 3 1 246 1 21 39 25 9 2 — — _- 97 40 97 103 55 33 B 3 1 343

• Sida 201
•  Original

Tabell 3. Jämlörelse mellan betyget ! modersmålet [ inträdesprövningen och i klass 1*.

Betyg i modersmålet i klass lt

> ä'? w

w m +

m |

CU (:

Betygspoäng i modersmålet vid prövningen.

see—"memszmg | | | | T | ? J, | | | oo V' 0 to N 00 O N 00 % H N O') O') ä' ä' 10 CD (9 h [* oo

1 3 6 4 2 2 2 20

2 11 23 54 49 57 32 11 3 242

1 9 20 23 20 10 5 1 89

7 27 82 117 104 57 27 9 2 432

1 3 10 10 7 4 4 39

1 5 17 11 7 7 48

1 14 49 123 177 196 183 104 50 16 5 2 =870

Tabell 4. Jämförelse mellan betyget i matematik l inträdesprövningen och i klass 14.

Betyg i matematik i klass 1'.

bd ;>. m+5w”

m !

Betygspoäng i matematik vid prövningen. mahaämma—mwss OJ,;UMMIIEM v—l v—1 H N N O') M M Q' Q' m m 2 1 3 6 .................................... 46 _______________________________ __________________________ 61 """" 54 21 """ |; """ | g; 57 """" ........................... 1 1 4 6 4 5 34 ..... 48 ................ .1. .................... .................................... ; .............................. 3 1 4 3 14 39 33 95 107 111 103 149 89 68 54 =870

• Sida 202
•  Original

Tabell 5. Jämförelse mellan betyget 1 Iolkskolan och i klass 14.

Poäng i folkskolebetyget.

Q' 0 (O N

2 3 © 9 00 = == 2 2 2 2 : : &:

| | "T | EI | ”T | | | | | | |

U') |D _ F 0? m H h ” c? 10 H h M Q' 10 In © (D h & W 0) O? C V.! V—

H P. H 109—120 2 1 3 1 1 3 97—108 4 5 6 14 2 1 32 ;; 85—96 1 4 10 13 16 37 39 9 6 1 136

m ......................................................................... 3; 73—84 1 1 2 9 30 30 34 36 29 14 2 188 34 ......... ......................................................................... '; 61—72 1 2 13 27 54 67 46 38 24 3 1 270 |: ........................... ..................................................................

:d & 4940 1 8 4 25 29 27 18 9 7 1 1 130 W

UD . .............................................. . ........ % 37—48 1 5 10 13 14 12 4 2 2 1 64 m .............................................. . _ ............................. 25—36 1 3 6 5 4 6 3 2 2 32 13—24 1 1 2 0—12 1 1 2

2 6 23 35 83 144 158 126 131 118 29 11 8 2 =870

Tabell 6. Jämlörelse för de åren 1930—1932 intagna mellnn folkskolebetyg och resultat i

läroverket. Poäng i folkskolebetyget

=D N (0 N oo Q' 0 Q % u: co 58 = C om a: 3 : 5121

T | | | | | "T ”T | J, | |

O') ID v—l [* CO O': ID H F G) ID CO #* IO ID CD CD h oo oo O') 05 S Realexamen på 4 år . . — 1 2 5 8 35 35 35 64 45 11 5 246

Kvarsittare eller slutat

med underkända betyg 1 2 2 5 15 26 16 16 7 7 — — 97 3 4 10 23 61 51 51 71 52 11 5 343

• Sida 203
•  Original

ÖVERSIKT ÖVER RESULTATEN VID INTRÄDESPRÖVNINGAR, SAMMANSTÄLLDA MED SENARE GIVNA SKOLBETYG.

A. Vid kommunala flickskolan i Jönköping åren 1935—1936.

Tabell 1. Fördelning av lärjungar från 4-årig bottenskola samt enskild skola, intagna efter lagstadgad prövning i klass 17.

Antal betygsenheter efter 1

Antal betygsenheter vid l:a prövn. (2 muntl. 2 skriftliga prov)

Procentuell fördelning

termini klass 17 S:a Minst Un-

6 5 4 der 4 6 5 4 ——4 Minst 8,5 (Ba i 3, B i 4 ämnen)... 10 4 5 3 22 52-6 12-1 12-2 6-5 » 7,5 (Ba i 1, B i 6 » )... 7 17 10 7 41 36!) 51-5 24-4 152 7 (B i 7 ämnen) .................. 2 11 19 24 56 105 333 463 52-2 Under 7 (minst 1 Bc utan komp.).. —— 1 7 12 20 — 3-1 17-1 26-1

Summa 19 33 41 46 139

Tabell 2. Fördelning av lärjungar från 4-årig bottenskola, intagna efter lagstadgad prövning i klass 17.

Antal betygsenheter efter 1 termin

Antal betygsenheter vid l:a prövn.

Procentuell fördelning

i klass 17 S:a Minst Un-

6 5 4 der 4 6 5 4 —4 Minst 8,5 ......................... 9 4 5 3 21 50-0 14—3 13-5 6—7 » 7,5 ......................... 7 15 9 6 37 38-9 53'5 24-3 13-3 7 ................................ 2 9 17 24 52 11-1 32-2 46-0 53-3 Under 7 .......................... — — 6 12 18 —— —— 16-2 267

Summa 18 28 37 45 128

B. Vid Jönköpings Västra Elementarlåroverk för flickor åren 1932—1934.

Tabell 3. Fördelning av lärjungar iran 4-årig bottenskola, intagna etter lagstadgad prövning [ klass 17.

Antal betygsenheter vid l:a prövningen Procentuell fördelning Antal betygsenheter efter 5 (4 prov) S'a terminer (37) ' Över Högst Högst Högst Över Högst Högst Högst 6 6 5 4 6 6 5 4 Över 12 (Vid 8 ämnen) ............ 1 3 1 — 5 14-3 10”! 4-2 4; Högst 12 ......................... 2 10 3 1 16 28-6 35-7 12-5 8-7 » 10 ......................... 4 12 6 2 24 57-1 42-9 25-0 65-3 » 8 .......................... -— 3 12 15 30 — 107 500 21_7 0 (kvarsittare) .............. — — 2 5 7 — —- 8-3 Summa 7 28 24 23 82

• Sida 204
•  Original

Statistisk redogörelse över intrådesprövningarna år 1935.

a. Inträdesprövningar till klass 16 år 1935.

Bil.

Högre lärov. Norra latin, Sthlm ......... Norra real » Östermalm » Södermalm » Nya elementar » Kungsholmen » Bromma »

Hälsingborg ............... Göteborg, latin ............ Göteborg, real ............. Örebro .................... Uppsala ................... Linköping ................. Norrköping ................ Jönköping ................. Lund ..................... Karlstad .................. Södertälje ................. Nyköping ................. Strängnäs ................. Eskilstuna ................. Eksjö ..................... Växjö ..................... Kalmar ................... Västervik .................. Visby ..................... Karlskrona ................ Kristianstad ............... Landskrona ................ Ystad ..................... Halmstad ................. Uddevalla ................. Vänersborg ................

Från folkskolans huvudformer

Fr. folkskolans undantagsformer

kl. 4 kl. 5 kl. 6 cl. 7 kl. 4 kl. 5 kl. 6 el. 7

Ensk. un— dervisn. o.

övriga

prö v.

int.

pröv.

en 0 a. ?? int.

godk. pröv.

00 O Int efter prov vid annat lvk. int. pröv. mt mt godk. pröv. mt godk.

63 72 72 86 18 61 146 101 61 86 101 61 70 82 44 61 55 68 71 35 46 69 41 40 70 30 22 92 70 56 34 62 20 38 45 34 38 51 50 90 65 42 52 53 51 62 59 36 53 36 42 60 27 41 48 32 34 65 23 1 9 57 47 29 54 16 36

Nv—(v—(lv-clv—l [CDNHHNJ lin—va-colllsrmlv-cv—Hv-ch—J

E"l""”"”|ll"|l|”"l|l||l|l"|"|?III

• Sida 205
•  Original

Borås ..................... Skara ..................... Skövde .................... Kristinehamn .............. Västerås ................... Falun ..................... Gävle ..................... Hudiksvall ................ Härnösand ................. Sundsvall .................. Östersund ................. Umeå ..................... Luleå ..................... Haparanda ................

Summa Gossrealskolor

Vasa, Sthlm ............... Katarina, Sthlm ............ Malmö .................... Göteborg, västra ...........

» östra ............

Summa Samrealskolor

Enköping .................. Oskarshamn ............... Karlshamn ................ Ängelholm ................. Trelleborg ................. Varberg ................... Alingsås ................... Åmål ..................... Mariestad .................. Lidköping ................. Falköping ................. Arvika .................... Söderhamn ................ Örnsköldsvik ............... Skellefteå .................. Vadstena .................. Strömstad ................. Piteå .....................

Summa

64 37 55 63 70 66 101 36 67 62 86 51 ² 900

59 111 78 75 80

403

46 33 49 41 39 44 27 23 40 63 55 38 26 46 68 19 30 695

33 44 58 50 51 21 33 51 40 74 42

2364

47 94 57 39 62

209

42 29 46 35 35 41 25 21 37 60 48 34 19 44 63 15 27 628

35 85 43 38 56

257

42 27 44 35 34 35 21 21 37 57 48 34 19 43 61 14 27 605

11 15 38 32 40 31 53 27 37 31 22

919

29 25 18 29 27

128 200

10 13 33 23 28 20 42 20 29 1 9 17

730

25 21 10 19 19 94

10 13 24 20 25 16 42 19 26 18 17

640

22 18 19 16 82 12 17

144

lv—(QNv—i %

[*När lmNNCOEDä' ; 1—4 IQDOO G H N _

Iu-ltrv-qv-c I—

N :'D

48 10 27 22

120

• Sida 206
•  Original

b. Inträdesprövningar till klass 14 år 1935.

Från folkskolans huvudformer Fr. folkskolans undantagsformer Ensk. un-

Priv. lvk. dervisn. 0. kl. 7 kl. 5 kl. 6 kl. 7 övriga

& _ x m _ &

Int. efter prov vrd annat lvk

godk prov int godk prov int godk prov int godk. prov int godk prov int godk prov int godk prov

Högre lärov.

26 18 17 31 20 19 33 32 25 25 19 19 26 21 20 25 20 19 17 16 16 22 11 11 14 14 14 21 15 14 28 25 25 76 72 68 17 15 14

Södermalm, Sthlm ......... —— Nya elementar, Sthlm ...... — Bromma, Sthlm ............ —— Hälsingborg ................ — Örebro .................... — Uppsala ................... 1 Linköping ................. — Norrköping ................ —— Jönköping ................. — Karlstad .................. 1 Södertälje ................. — Lidingö ................... 1 Nyköping ................. — Strängnäs ................. —— Eskilstuna ................. — Eksjö ..................... — Växjö ..................... —— Kalmar ................... — Västervik ................ — XHsby .................... 1 Karlskrona ................ _— Kristianstad .............. _- Landskrona ................ »— Ystad ..................... — Halmstad ................. —— IJddevaua ................. —— Vänersborg ................ 1 Borås ..................... — Skara ..................... —— Skövde .................... ——

14 14 14 21 16 16 19 15 15 24 17 17 12 10 10 21 15 13 31 24 24 21 18 17 11 8 8

v—l H

27 23 22 18 15 14 20 16 15 39 33 32 18 15 15 38 29 29

lllll"!|l"'l"*l||lllIHIIIIIIIIIJ lllII"!!!"IHIIIIIIIHIIIIIIIIll

| | | | | | | | | | | | | | | r—|r—||N|m|HN|M|MHN|amm—r||N||

• Sida 207
•  Original

Kristinehamn .............. Västerås ................... Falun ..................... Gävle ..................... Hudiksvall ................ Härnösand ................. Sundsvall .................. Östersund ............. .. Umeå ..................... Luleå ..................... Stockholm för fl ............ Malmö » | ........... Hälsingborg » » ........... Göteborg » » ........... Örebro » » ...........

Realskolor

Malmö .................... Göteborg, västra ........... » östra ............

Summa

Enköping .................. Oskarshamn ............... Karlshamn ................ Ängelholm ................. Trelleborg ................. Varberg ................... Alingsås ................... Mariestad .................. Lidköping ................. Falköping ................. Arvika .................... Söderhamn ................ Örnsköldsvik ............... Skellefteå .................. Sundbyberg ................ Vaxholm ..................

|ll|""l"|””l|ll2

[ | ! Ill"||l||"l""l|l|

|||||"'||l|"|l||h Ill"!|||l"|"”|l|| lllIIHIIIINIIII" lll”||l||"|""l|ll 31 29 27 35 16 22 58 26 50 17 72 81 72

114

40 ¹ 397 21 20 30 71 17 19 23 17 22 33 15 15 10 17 34 22 18 24 33

26 27 23 26 13 1 7 29 20 42 63 72 58 99 37 ¹ 136

11 14 25

50 14 15 22 15 21 27 15 13 10 12 26 21 13 20 28

24 25 23 22 1 2 17 28 20 42 57 70 54 54 32 ¹ 040 10 14 24

40 13 13 22 15 20 21 14 13 10 12 26 21 13 20 28

IQIIIIHIHmDQBDIE

1

ONE & Fl

IINGHIIIIIIIIIIII IINQHI||||||lllml

©lill"!

HlDth—iln

91

BNCD

• Sida 208
•  Original

b.

Inträdesprövningar till klass

1'] år 1935 (forts.).

Norrtälje .................. Katrineholm ............... Söderköping ............... Motala .................... Mjölby .................... Huskvarna ................ Nässjö .................... Värnamo .................. Vetlanda .................. Tranås .................... Ljungby ................... Mönsterås ................. Vimmerby ................. Borgholm ................. Ronneby .................. Sölvesborg ................. Tomelilla .................. Klippan ................... Simrishamn ................ Åstorp .................... Hässleholm ................ Höganäs ................... Svedala ................... Anderslöv ................. Skurup .................... Hörby .................... Eslöv ..................... Laholm ................... Falkenberg ................ Lysekil ....................

Från folkskolans huvudformer

Fr. folkskolans undantagsformer Ensk. un-

m 3

kl. 7

dervisn. o. övriga

pröv. godk.

int.

pröv.

int.

pröv. godk.

int. mt odk prov 1nt godk prov mt godk. prov lnt godk prov mt godk

Int. efter prov v1d annat lvk

|wmwmmmw|r||||||Nr|m|e|a|Nmr|| |mmemmme|r||||||Nr|m|e|a|Nm—||

23 67 20 64 43 36 84 29 54 50 31 28 29 28 37 47 30 40 72 71 28 19 17 28 64 30 47 16 15 58 17 56 33 35 63 25 51 44 30 21 29 26 30 44 28 27 44 68 62 25 19 14 28 56 27 45 13

"lllImllllllllåmfåmw"l"lmmhmlll

v=H|H|mmhr|||

I"!!Il|llll"l|ll||l"|ll||l"l!!

• Sida 209
•  Original

Trollhättan ................ Ulricehamn ................ Vara ...................... Tidaholm .................. Säffle ..................... Sunne ..................... Filipstad .................. Hallsberg .................. Karlskoga ................. Askersund ................. Sala ...................... Köping .................... Arboga .................... Domnarvet ................ Leksand ................... Mora ...................... Hedemora ................. Avesta .................... Ludvika ................... Sandviken ................. Bollnäs .................... Gudmundrå ................ Sollefteå .................. Ström ..................... Nederkalix ................ Malmberget ................ Kiruna .................... Boden ....................

Summa

III”"IWINIIIlalaamlllllldml© %

1

IIINIICWNIIllmleNllllllmmlm % IIINIICWNIIII”!”ONNIIIIIIMNIm &

58 37 37 34 51 32 18 66 53 19 36 25 26 77 31 30 47 40 68 48 76 73 84 35 52 38 59 71

2032

48 47 37 35 34 34 32 31 49 49 30 24 14 14 58 56 51 51 17 17 33 33 23 23 22 22 62 62 21 20 29 29 44 43 35 34 53 52 43 42 66 63 66 63 72 68 25 25 48 44 37 34 47 45 61 55

llll"lmlIIIGIIIIIIIHIQIIIISI$

² 499 2 423

P(

[|IIHIWIIIIOIIIIIIIHIGIIIIQI

135

• Sida 210
•  Original

c. Inträdesprövningar till klass 1 vid kommunala mellanskolor 1935.

Från folkskolans huvudformer Från folkskolans undantagsformer

Priv. Övri a Summa kl. 5 och kl kl. 7 och kl. 5 och kl. 7 och skolor %

Kom. mellansk. ' 6 högre lägre ' högre

0

län 46 .—

pröv.

lnt godk pröv. lnt godk lnt godk. lnt odk pröv. lnt godk lnt odk. lnt godk pröv. lnt godk lnt godk.

Stockhohns södra".

» norra”. Stocksund ......... Spånga ............ Solna ............. Nynäshamn ........ Tierp ............. Gnesta ............ Malmköping ....... Fhmpång .......... Valdemarsvik ...... Åtvidaberg ........ Norrköping ........ Skänninge ......... Alvesta ........... Älmhult ........... Strömsnäs bruk. . . . Torsås ............ Nybro ............ Enunaboda ........ Slite .............. Örkenjunga ........ Ilöör .............. SvMöv ............ Vellinge ........... Malmö ............ Lund ............. I(ungsbacka ....... Göteborg .......... Mölndal ...........

²¹¹ 188 180 25 20 22 ——————————————— 237 208 1202 260 189 165 50 31 25 ————————— 2 _ _ 1 1 1 316 223 193 ————— 47 37 35 ⁶⁵ 55 51 3 3 3 ——————————————— 69 59 55 ⁷⁶ 64 55 —————————————————— 82 70 61 ³⁵ 35 32 —————————————————— 36 36 33 ²⁹ 28 28 —————————————————— 29 28 28 ²⁸ 25 24 —————————————————— 29 26 25 ¹⁶ 15 15 —————————————————— 16 15 15 ³³ 24 24 —————————————————— 34 24 24 ²⁰ 18 18 ______ 2 2 2 ————————— 23 21 21 ³⁰ 28 28 —————————————————— 30 28 28 ⁹⁵ 72 61 16 8 5 ———————————— 1 1 1 112 81 67 ²⁸ 25 23 —————————————————— 28 25 23 ³³ 32 32 — — _ 1 1 1 ———————————— 34 33 33 ³⁴ 29 28 ______ 6 4 4 ————————— 45 37 35

—————————————————— 27 26 25 25 24 24 ———————————— 1 1 1 _ _ — 30 29 29 21 20 20 __________________ 23 22 22

²⁰ 19 18 __________________ 20 19 18 ²⁴ 24 23 __________________ 24 24 23 ²⁶ 24 22 __________________ 28 26 24 ²⁰ 19 19 __________________ 24 22 22 ²⁵ 25 25 13 13 13 _______________ 42 42 42 ¹⁶ 16 16 __________________ 20 19 19 200 175 140 25 24 22 — —— — 3 3 3 1 ————— 1 1 —— 230 203 165 1

¹ 71 54 50

— —— — 21 20 20 ³⁷⁵ 307 260 39 27 22 ——————————————— 414 334 2282

⁵⁰ 38 38444——. —————————— 11155 43 43

V N

KD N

=D N |N|H©H|H||H||||m—rN||Nmrm||—|| |N|—©—|—||—||||8282||9289||H|| HmIHOHIHIHu—l [ | lmu-GQNI INQQQ'I ls-lll

• Sida 211
•  Original

Lilla Edet ......... Mellerud .......... Kinna ............. Karlsborg ......... Hjo ............... Skoghall ........... Munkfors .......... Torsby ............ Kopparberg ........ Nora .............. Lindesberg ........ Västanfors ......... Norrbärke ......... Orsa .............. Storvik ............ Ljusdal ........... Bräcke ............ Lycksele ..........

Summa

¹ Därav 9 fr. norra.

HQN—lv—(l—n—cml I Iv—n—cl Iv-n-c lå "©""”1”|”lll"ll

1 1

53

"w"""lllmlll"ll|""5

34 21 19 26 17 28 39 41 17 20 37 31 30 31 48 46 42 33 ² 502 30 19 18 25 17 22 33 35 16 17 35 25 26 29 33 42 36 29 ² 120

” Dessutom 23 som prövat till fl. lvk.

• Sida 212
•  Original

d. Inträdesprövningar till klass 17 vid kommunala flickskolor 1935.

Från folkskolans huvudformer Från folkskolans undantagsformer

Priv.

Kom. flicksk. klass 4 klass 5 klass 6 klass 4 klass 5 klass 6 skolor 7-ärig kurs

Övriga Summa

pröv. lnt godk. pröv. pröv. pröv.

lnt godk prov lnt godk prov lnt godk. prov lnt godk prov lnt godk lnt godk. lnt godk. lnt godk.

Nyköping ......... 28 28 27 Strängnäs ......... 15 15 1 5 Linköping ......... 47 38 37 Jönköping ......... 73 66 66 Växjö ............. 30 27 27 Karlskrona ........ 26 25 25 Kristianstad ....... 32 30 30 Lund ............. 45 44 38 Landskrona ........ 27 25 25 Halmstad ......... 24 24 24 Uddevalla ......... 30 30 30 Borås ............. 52 49 49 Skara ............. 12 12 1 2 Skövde ............ 15 15 1 5 Kristinehamn ...... 10 10 10 Örebro ............ 44 43 43 Gävle ............. 26 23 23 Härnösand ........ 25 25 25 Sundsvall .......... 33 29 27 Östersund ......... 45 42 42 Luleå ............. 16 12 12

Summa 655 612 602

__ __ _ 3 3 3 2 2 2 ————————— 20 20 20 ² 1 1 ————————— 13 13 13 3 3 — 73 61 57 _ __ _ 1 1 1 —————— 6 5 5 — _ -—— 86 77 77 —————————————————— 32 29 29 __ 1 1 1 _______________ 27 26 26 ² __________________ 34 32 32 ⁵ 1 ___________ 12 12 12 — — —— 64 62 55 _ _ —————————————— 1 1 1 29 27 26

__________________ 27 27 26 __ ? __ _ 3 2 2 1 ——————————— 34 32 32 _____________ 16 16 16 — —-— —— 68 65 65 ——————————————————— 12 12 12 ___________________ 15 15 15 1 __________________ 11 11 11 1 ____________ 9 9 9 — — — 54 53 53 1 2 2 2 ————————— 1 1 1 — —— — 30 27 27 2 _______________ 3 3 3 30 30 30 4 __________________ 38 33 31 3 —————————————————— 48 45 45 7 __________________ 25 19 19

789 735 719

N

N? h [— G IQ &: IG h ID | | I N N 99 & G: |— x— ql % lm Q' & q

• Sida 213
•  Original

e. Inträdesprövningar till klass 13 vid kommunala flickskolor 1935.

Kom. flicksk. 6—årig kurs

Från folkskolans huvudformer

Från folkskolans undantagsformer

klass 5 klass 6

Priv.

klass 7 klass 5 klass 7 skolor

pröv. godk.

int.

godk. pröv.

int. lnt godk prov int godk prov int godk. prov int godk prov nu godk

Nyköping ......... Strängnäs ......... Linköping ......... Jönköping ......... Växjö ............. Kristianstad ....... Lund ............. Landskrona ........ Halmstad ......... Borås ............. Skara ............. Skövde ............ Kristinehamn ...... Örebro ............ Gävle ............. Härnösand ........ Sundsvall .......... Östersund ......... Luleå .............

Summa

IIIIIIHHIIIIIIINIH” IIIIIIHHIIIIIIINIII IIIIIIHHHIIIIINIIIQ

NHGOCDLQNN! NHQOOLGNCOI

QMMVNSDMDFW WMMWN'CEOOMLNBW

'— G €: 69

NHowmev—LDMMQNSGÄLOOOÖW

[* QD

NHCDCDKDMCOHQ'MMWN:WXOI>DLD

G! &

NHQQWMMHQMMQNSwlbl—hm

då 69

• Sida 214
•  Original

Bil. F.

* Torde i regel kunna anses som flyttade vid v.-t:s slut. ** Torde i regel kunna anses som flyttade vid h.-t:s början (bortsett från en och annan s. k. hoppare).

a. Flyttningar vid slutet av v.-t. 1930 och början av h.-t. 1930. Allmänna läroverk. 1 2 3|4|5|s|7 s 9|10|11|12|13 >= Flyttade Procent = få» gå lVitdt byi'd 55% = _ 'Gå __ .. s 11 e orjan ": a =: m gä av v.-t. av h.-t. _: E 3 g % ; = & kol. ... :— — n o __ Gossar ?g 1930 1930 går). 25:51:02 nu % E" =” = :>' äng '” := g 5 o. :o och kvarå ”ggg": EPG E 3 4 s* 7" 8 22 sammalinje-ägg äg ?g : ZF: vid samma ” &; _q %; åå ” av: el. annat = = U— => i 0 av kol. 2 Z :>' allm. lvk. 8 & % Q 0 /0 UC 1) 6—årig realsk. kl. 1 ......... 550 406 74 15 2 1 498 73-53 135 3-1 0-2 90-6 kl. 2 ......... 1985 1 366 378 14 3 51 1 812 688 19-0 0-9 2-6 91-3 kl. 3 ......... 3588 2322 695 9 24 29 3079 64-7 19-4 0-9 0-8 858 kl. 4 ......... 3531 2043 673 4 28 1 2749 579 19-1 0-9 0-0 77-9 2) 5-årig realsk. kl. 1 ......... 1 882 1 236 326 — 7 1 1 570 657 17-3 0-4 0-0 83-4 kl. 2 ......... 363 213 74 2 1 1 291 587 204 0-8 0-3 802 3) 4-årig realsk. kl. 1 ......... 1012 709 134 2 28 _ 873 701 13-2 3-0 _ 86-3 kl. 2 ......... 636 433 81 _ 10 1 525 681 127 1-6 0 2 826 4) Klasserna 34 0. 55 3 249 1 989 622 _ 43 1 2 655 61-2 19-2 1-3 0-0 81-7 S:a realsk. 16 796 10717 3057 46 146 86 14 052 638 18-2 1-1 1'5 83'6 (utom lyceet) Flickor 1) 6-årig realsk. kl. 1 ......... 6 3 2 _ _ _ 5 500 333 — — 83-3 kl. 2 ......... 111 83 17 _ 1 2 103 74-8 15-6 0 9 1-8 92-8 kl. 3 ......... 245 176 27 1 10 _ 214 714) 110 4-5 _ 87-4 kl. 4 ......... 205 135 32 2 7 _ 176 659 15-3 4-4 _ 859 2) 5—årig realsk. - kl. 1 ......... 526 447 41 2 6 1 497 85-0 7-8 1'5 0-2 94-5 kl. 2 ......... 57 46 5 _ _ _ 51 80-7 8-8 _ _ 895 3) 4-årig realsk. kl. 1 ......... 1 085 869 89 _ 32 1 991 80-1 8-2 2-9 0-1 91-3 kl. 2 ......... 763 586 71 1 12 2 672 76-8 9-3 1-7 0-3 88-1 4) Klasserna 34 o. 50 477 351 61 _ 25 _ 437 736 128 5-2 _ 91-6 S:a realskolan 3475 2696 345 6 93 6 3 146 776 9-9 2-8 02 90-5 (utom lyceet

• Sida 215
•  Original

b. Flyttningar vid slutet av v.-t. 1935 och början av h.-t. 1935.

Allmänna läroverk.

1 2 3 | 4 5 6 7 | 8 | 9 g 33 Antal flyt- 7; = ._ Procent % 3. tade till när— .,, g % .a "" mast högre 3 =: _. kol => __. ss __, . E :3 : kla—Ss ";,— 0 S:a E ** =?» = '5 ?? flyt- 3 4 | 6 > '” .E . . Ull-u _ g ;: v1d Vld E := _— tade l.. _. .. . O ”N > cv slutet borjan 4; En 0 _ 5 47? avv.-t. avh.-t. & g '; 1 % HV k01- 2 Z :>' 1935 1935 & =O = Gossar 1) 5-årig realsk. kl. 1... 3 781 2 681 647 9 3 337 709 17-1 8841 kl. 2... 3 525 2 519 587 3 3 109 71-5 161 882 kl. S.. . 3 575 2 226 635 2 2 863 623 17-8 801 2) 4-årig realsk. kl. 1... 2 240 1 667 262 6 1 935 74-4 11-7 86-4 kl. 2.. . 1 999 1 385 275 2 1 662 69-3 138 831 3) Klasserna 45 o. 34... 4823 3 114 907 11 4032 64-6 18'8 83-6 S:a realskolan (utom ly— ceet) ................ 19 943 13 592 3 313 33 16 938 118-2 166 849 Flickor 1) 5-årig realsk. kl. 1... 930 788 87 2 877 84-7 9-4 94-3 kl. 2... 895 733 87 _ 820 819 9-7 91-6 kl. 3,.. 879 648 107 _ 755 73-7 122 859 2) 4-årig realsk. kl. 1... 2 144 1 831 161 2 1 994 854 7-5 93.0 kl. 2.. . 2 053 1 620 209 _ 1 829 789 102 89-1 3) Klasserna 45 o. 34. .. 2 531 1 878 331 _ 2 209 74-2 13-1 87-3 S:a realskolan (utom ly- ceet) ................ 9 432 7 498 982 4 8 484 795 10-4 89-9 * Torde i regel kunna anses som flyttade vid h.—t:s början (undantag utgör en och an- nan s. k. hoppare som här redovisas).

c. Flyttningar vid kommunala mellanskolor.

Klass 1 G ............. Fl .............

Klass 2 G ............. Fl .............

Klass 3 G .............

Fl .............

1930 1935

Absoluta tal Procenttal Absoluta tal Procenttal

vid vid vid vid vid vid vid vid slutet början slutet början slutet början slutet början av vt. av ht. av vt. av ht. av vt. av ht. av vt. av ht. 793 109 74-5 103 812 86 78-8 8-3 1 095 68 86-7 54 1 124 94 84—3 7-0 698 97 722 100 694 95 71-8 9-8 936 92 80-3 7-9 956 101 785 8-3 662 117 732 13-0 605 83 73—4 10-1 858 112 782 102 699 108 74-6 11-5

• Sida 216
•  Original

&. mma ur vid m anala

1935 Absoluta tal Ptoaenttal vid slutet vid början i. ”vid slutet vid början av vet.. av 11.4; av v.-*t. av h.-t. ........................ 587 48 87-3 7-2 2 ........................ 621 65 . 854) 9-0 3 ........................ 563 85 . 79-0 11-9 4 ........................ 536 mn 76-8 14-3 5 ........................ '486 80 78"! 113—:; 6 . ....................... 376 47 86-2 10-8

• Sida 217
•  Original