SOU 1938:4

Byggnadsindustrien i Sverige : utredning och betänkande

N 4-0 G(

oå (— - CUL"

&( 4, IGT?»

National Library of Sweden

Denna bok digitaliserades på Kungl. biblioteket år 2012

STATENS 0FFENTLIGÄUTBEDNINGAR 1938:4 SOCIALDEPARTEMENTET

BYGGNADSINDUSTRIENI I SVERIGE

UTREDNING OCH BETÄNKANDE AVGIVET AV- 1934 ÅRS BYGGNADSINDUSTRISAKKUNNIGA

III.

ARBETSLÖSHETENS OM- FATTNIN G OCH VÄXLINGAR

STOCKHOLM 1938'

Statens offentliga'utredningar 1938 _.Kronologlsk "förteckning

. Betänkande angående omorganisation av polisskolan . Byggnadsindustrien i Sverige. 2. Arbetsgivares och i Stockholm m. m. Idun. (4). 107 s. . löntagares inkomster. Idun. vii. 198 3. Förslag till revision av den svenska kyrkohand— . boken. Av E. Eidem. Uppsala, Almqvist & Wiksell. viii. 303 5. E. ,

. Byggnadsindustrien i Sverige. 3. Arbetslöshetens om- fattning och växlingar. Idun. vij, 202 s.

Anm. Om särskild tryckort ej angivas, år tryckorten Stockholm: Bokstäverna med fetstil utgöra begynnelse— hokståvema till det departement, under vilket utredningen avgivits, t ." ex. E. = ecklesiastikdepartementet, Jo- =jordbruksdepartementet. Enligt kungörehen den 3 febr. 1922 aug. statens offentliga utredningars yttre anord- ning (nr 98) utgivas utredningarna i omslag med enhetlig färg för varje departement.

BYGGNADSINDUSTRIEN I SVERIGE

UTREDNING OCH BETÄNKANDE AVGIVET AV 1934 ÅRS BYGGNADSINDUSTRISAKKUNNIGA

III.

ARBETSLÖSHETENS OM- F ATTNING OCH VÄXLINGAR

STOCKHOLM 1938 IDUNS TRYCKERI AKTIEBOLAG. ESSEI.1'E AB. 117113

Till Herr Statsrådet och Chefen för Kungl. Socialdepartementet.

Härmed fa 1934 års byggnadsindustrisakkunniga såsom del III av sitt betänkande avlämna en redogörelse för en av dem föranstaltad undersök- ning rörande arbetslöshetens omfattning och växlingar inom byggnads- industrien. En sammanfattning av resultaten har meddelats i del I av de sakkunnigas betänkande, kap. XlzD.

Undersökningen grundar sig på uppgifter i byggnadsfackförbundens hu- vudsakligen för räkenskapsändamål upplagda register angående medlem- marnas arbetslöshetsförhållanden m. m. Beträffande ett av de undersökta i'ackförbunden, nämligen murareförbundet, har materialet gjorts till före- mål för bearbetning ur försäkringstekniska synpunkter inom socialstyrelsen. Vissa resultat av denna bearbetning ha utnyttjats för de sakkunnigas under- sökning och framlagts i kap. IV och V av förevarande publikation.

Arbetet med primäruppgifternas insamlande och överförande på statistik- kort har av praktiska skäl varit förlagt till vederbörande fackförbund, som kostnadsfritt ställt lokal till förfogande, samt har bedrivits med av de sak— kunniga anställd personal under inseende av funktionärer hos de olika för- hunden.

Den omedelbara ledningen av och inseendet över undersökningen har handhafts av de sakkunnigas sekreterare, socialrådet Erik Sjöstrand. Enligt särskilt bemyndigande har utarbetandet av kap. I—III samt V—VII i före- varande publikation varit anförtrott åt förste amanuensen i statistiska cen- tralbyrån C. Hammarberg. Kap. IV har utarbetats av förste nmanuensen i socialstyrelsen W. Andersson.

Stockholm den 20 december 1937.

SIGFRID HANSSON. ERNST LINDH.

Erik Sjöstrand.

ENXEHÅLLSFÖRTECIQNING.

Kap. 1. l'ndersökningens rnnfattning och principerna för dess anordnande ' ll. Antalet till Iiyggnadsindustrien hänförliga arsmedlennnar inom re— spektive organisationer . ....................................

llt. Den årliga arbetslösheten bland de undersökta fackförbundcns bygg- nadsarbetare ..............................................

A. Arbetslöshetcns omfattning inom olika delar av landet samt i vissa

städer ....................................................

li. Arbetslöshetens omfattning inom olika levnadsaldrar ............ (1. Arbetslöshetens omfattning vid olika medlemstid ..............

IV. _»trlmtslöshetsperioder och arbetslöshetsfrekvens.

A. Arbetslöshetspcriodernas antal och varaktighet inom olika fack- förbund .................................................. B. Arbetslöshetsfrekvens samt de arbetslösas fördelning efter arbets- löshetens varaktighet och antalet arbetslöshetsperioder inom murareförbundet ..........................................

V. Säsongarbetslösheten. A. De säsongmässiga växlingarna i arbetslöshetens omfattning inom

olika fack ................................................ 13. De säsongmässiga växlingarna i arbetslöshetens omfattning inom olika delar av landet samt i vissa städer .................... C. De säsongmässiga växlingarna i arbetslöshetens omfattning inom olika Ievnadsåldrar ........................................

VI. Arbetslöshetens omfattning bland de yngre medlemmarna vid olika

medlemstid . ..............................................

—> VII. Antal sjuk- och konfliktveckor ................................ Tabellbilagor .......................................................... Bilaga 1. Det vid undersökningen använda statistikkortet . ................ 2. Avgiftsveckornas fördelning på kalendermånad inom de undersökta organisationerna. 1929—1934 ................................

'I" A B E I. L E R. Terinude/ningen.

Tab. 1. Antal byggnadsarbetare anslutna till Samverkande byggnadsfackför-

bunden. förbundsvis, 1929—1934 . ............................ > 2. Antal byggnadsarbetare den 31 december 1930 .................... > 3. Antal i undersökningen ingående medlemmar, förbundsvis, 1929— 1934 . ......................................................

:> 4. Antal årsmedlemmar inom de undersökta fackförbunden, 1929—1934 .5. Antal medlemmar per 100 årsmedlemmar inom de undersökta fack— förbunden, 1929—1934 ......................................

12

23

25 29 -t5

104 115

122 201

202

U!

12 13

Sid.

'l'ab. 6. Antal årsmedlemmar inom olika delar av landet samt i vissa städer.

förbundsvis, 1930 .......................................... 14 7. Procentuell fördelning av antalet årsmedlemmar inom olika delar av landet samt i vissa städer, förbundsvis. 1930 ................ 1.5

8. Antalet årsmedlemmar 1930 inom de undersökta fackförbunden i för— hållande till hela folkmängden den 31 december 1930, inom olika delar av landet samt i vissa städer. Promilletal ................ 16 >> 9. Procentuell fördelning av antalet årsmedlemmar på åldersgrupper inom olika delar av landet samt i vissa städer, förbundsvis, 1930 . . 18 10. Procentuell fördelning av antalet årsmedlemmar på medlemstidsgrup— per inom olika delar av landet samt i vissa städer, förbundsvis, 1930 19 >> 11. Årlig arbetslöshetsprocent för de av undersökningen berörda bygg- nadsarbetama, förbundsvis. 1929—1934 ...................... 23 » 12. Ärlig arbetslöshetsprocent för byggnadsarbetare inom de undersökta

organisationerna i vissa städer samt olika delar av landet, för— bundsvis, 1929—1934 ........................................ 24 >» 13. Arbetslöshetens omfattning inom olika åldersgrupper, förbundsvis.

1929—1934 ................................................ 30 » 14—18. Arbetslöshetens omfattning inom olika åldersgrupper i olika delar

av landet samt i vissa städer, förbundsvis, 1929—1934 ...... 37 o. ff. » 19. Arbetslöshetens omfattning vid olika medlemstid. förbundsvis, 1929—

1934 . ...................................................... 46

» 20—24. Arbetslöshetens omfattning vid olika medlemstid inom olika delar av landet samt i vissa städer, förbundsvis, 1929—1934 . . 48 o. ff. » 25. Antal arbetslöshetsperioder per år och årsmedlem inom olika delar

av landet samt i vissa städer, förbundsvis, 1929—1934 .......... 56

» 26. Antal arbetslöshetsveckor per arbetslöshetsperiod inom olika delar av landet samt i vissa städer, förbundsvis, 1929—1934 ............ 58 » 27. Antal arbetslöshetsperioder per år och årsmedlem inom olika ålders- * grupper, förbundsvis, 1929—1934 ............................ 60 1 » 28. Antal arbetslöshetsveckor per arbetslöshetsperiod inom olika ålders- l grupper, förbundsvis, 1929—1934 ............................ 61 » 29. Omräknat antal arbetslöshetsperioder och genomsnittligt antal arbets- löshetsveckor per arbetslöshetsperiod, förbundsvis, 1930—1934 .. 62 3 >> 30. Omräknat antal arbetslöshetsperioder och genomsnittligt antal arbets- löshetsveckor per arbetslöshetsperiod för medlemmar av byggnads- träarhetare- och elektriska arbetareförbunden .................. 63 >> 31. Helårsmedlemmarnas fördelning efter arbetslöshetens årliga samman— l lagda varaktighet inom murareförbundet med reduktion till 1000 arbetslösa, 1930—1934 ...................................... 74 >> 32. Median— och kvartilvärden, uttryckta i veckor för de arbetslösas för- delning inom murareförbundet efter den årliga arbetslöshetens om- fattning, 1930—1934 ........................................ 75 » 33. De arbetslösa helårsmedlemmarnas fördelning inom murareförbundet efter antalet enligt Socialstyrelsens beräkningssätt bestämda ar— betslöshetsperioder med reduktion till 1 000 arbetslösa, 1930—1934 76 , » 34. Helårsmedlemmarnas fördelning inom murareförbundet efter antalet arbetslöshetsperioder inom grupper av medlemmar med årlig ar- l betslöshet av olika omfattning, 1930—1932 .................... 77 ] 1 I

Sid.

.H.», 3,3. Ai'lmtslöslietcns omfattning manadsvis inom de olika undersökta or- ganisationerna, förbundsvis. 1929—193—1 ...................... 80 in. Siisongtal .................................................... 87

117—259. Arbetslöshetens omfattning månadsvis bland byggnadsarbetarna inom vissa fackförbund 1929—1934 ...................... 900. ff. 41). Säsongtal .................................................... 97 11. Arlwtslöshetens omfattning månadsvis inom olika levnadsåldrar bland byggnadstriiarbetarna i Stockholm. Medeltal för 1929—1934 .. .. 101 42. Arbetslöshetens omfattning månadsvis inom olika levnadsåldrar bland byggnadsträarbetarna i Göteborg. Medeltal för 1929—1934 ...... 101 43. Antal zirsmedlemmar i levnadsåldrarna under 25 år och deras för- delning på olika medlemstidsgrupper, förbundsvis, 1929—1934 . . . . 106 44. Antal årsmedlemmar med kortare medlemstid än 5 år i levnadsåldrar— nu under 20 år, 20—24 år samt över 24 år, förbundsvis, 1930 . . .. 108 4.3. Antal årsmedlemmar med kortare inedlemstid än 1 år i levnadsåldrar- nu under 20 år samt 20—24 år, förbundsvis. 1929—1934 ........ 108 tu”. Arbetslöshetens omfattning i levnadsåldrarna under 25 år inom olika medlemstidsgrupper, förbundsvis, 1929—1934 .................. 110 47. Antal arbetslöshetsperioder per år och årsmedlem i levnadsåldrarna

under 25 år inom olika medlemstidsgrupper, förbundsvis, 1929— 1934 ...................................................... 112

tö. Antal sjukveckor per år och årsmedlem för de undersökta organisatio- nernas byggnadsarbetare, förbundsvis, 1929—1934 .............. 116 49. Antal sjukveckor per år och årsmedlem för byggnadsarbetare i olika . åldrar inom samtliga undersökta fackförbund, med fördelning på städer och olika delar av landet, 1930—1934 .................. 118 50. Antal konfliktveckor per år och årsmedlem för de undersökta orga— nisationernas byggnadsarbetare, förbundsvis, 1929—1934 ........ 119 31. Antal konfliktveckor per år och årsmedlem bland byggnadsarbetarna i vissa städer samt olika delar av landet, förbundsvis, 1933 ...... 121

Taba'llrwdclningen.

"Fab. 1. Antal medlemmar i de undersökta organisationerna länsvis och i vissa städer, 1929——1934 . .................................. 122

> IIA. Arbetslöshetens omfattning månadsvis bland byggnadsarbetarna inom vissa fackförbund 1929—1934 ........................ 176 .. ll B. Arbetslöshetens omfattning kvartalsvis bland byggnadsarbetarna inom murareförbundet. 1930—1934 ........................ 194 » lll. Antal helårsmedlemmar bland byggnadsarbetare inom murareför-

bundet, med fördelning efter arbetslöshetens sammanlagda var- aktighet uttryckt i veckor och antalet särskilda arbetslöshetsperio— der. 1930—1934 (enligt Socialstyrelsens utredning) ............ 196

KAP. l.

Undersökningens omfattning och principerna för dess anordnande.

Socialstyrelsens pa fackföreningarnas uppgifter grundade fortlöpande sta— tistik angående arbetslösheten inom fackförbunden innefattar upplysning om absoluta och relativa antalet arbetslösa inom förbunden. Rörande nämnda statistiks tillkomst, innehåll och omfattning samt de ofull— ständigbeter och bristfälligheter, som vidlåda materialet, har redogjorts i arbetslöshetsutredningens betänkande (S. 0. U. 19:31:20). Här må blott framhållas. att genom denna statistik kännedom icke kan erhållas om skiljaktigheterna i arbetslöshetshänseende inom olika åldersgrupper eller vid olika medlemstid i resp. fackförbund, om arbetslöshetsperiodernas var— aktighet eller om växlingarna i arbetslöshetens omfattning i olika delar av landet. Endast i enstaka fall har det vidare befunnits möjligt att för- dela uppgifterna på olika yrkesgrenar. Då ett flertal byggnadsfackför- hund i stor utsträckning omfatta jämväl andra än byggnadsarbetare, erbjuder denna statistik icke möjlighet att beträffande samtliga hithörande förbund vinna kännedom om arbetslösheten enbart bland de fackligt orga- niserade byggnadsarbetarna. Arbetslöshetens omfattning inom byggnads- industrien har emellertid i viss mån belysts genom den bearbetning, som den fortlöpande fackföreningsstatistiken underkastats av arbetslöshetsut- redningen för 1913 samt 1920—1929, varvid materialet uppdelats på närings— grenar enligt den inom Sveriges officiella statistik brukliga grupperingen. Härvid har emellertid icke befunnits lämpligt eller möjligt att till byggnads- industrien hänföra byggnadsarbetarna inom vissa byggnadsfackförbund, som i större utsträckning omfatta även andra yrkesgrupper, varemot väg- och vattenbyggnadsarbetareförbundet, vars medlemmar till stor del icke äro att hänföra till den egentliga byggnadsindustrien. i sin helhet räknats till denna industri.

Byggnadsindustrisakkunniga. som ansett det åt dem lämnade uppdraget att verkställa en allsidig och ingående undersökning av förhållandena inom byggnadsindustrien förutsätta en närmare kännedom om arbetslöshetsför- hällandena inom byggnadsindustrien än den fortlöpande fackföreningsstati-

stiken medgåve, ha för den skull efter samråd med representanter för bygg— nadsfackförbunden beslutat att utnyttja de mera uttömmande uppgifter un- gående byggnadsarbetarnas arbetslöshetsförhållanden, som förefinnas & dessa fackförbunds huvudsakligen för räkenskapsändamål upplagda medlemsre- gister, i en specialundersökning av arbetslösheten inom nämnda industri. I samband härmed borde enligt de sakkunnigas uppfattning jämväl andra förhållanden undersökas, såsom frånvaro från arbetet på grund av konflikt och sjukdom, samt medlemsstockens omfattning och beskaffenhet. Medlems- registren, som i allmänhet äro upplagda såsom kortsystem, innehålla bl. a. uppgift för varje medlem om födelseår och -dag, datum dels för in- och utträde ur förbundet samt dels för förflyttning mellan olika lokalavdel- ningar inom samma förbund. Medlemsregistren giva vidare upplysning om antalet veckor, för vilka avgift erlagts eller avgiftsbefrielse meddelats på grund av arbetslöshet, sjukdom, konflikt eller annan orsak. Allenast murare- förbundets medlemsregister saknar uppgift om orsaken till att avgiftsbefrielse för visst fall medgivits. Denna ofullständighet i redovisningen låter sig dock kompletteras med ledning av förbundsavdelningarnas månadsrapporter till förbundet. Då ur registren vidare kan utläsas antalet möjliga arbets— veckor för varje medlem, kan såväl den månatliga som årliga arbetslöshets- procenten inom de olika förbunden beräknas. Arbetslöshetsprocenten har bestämts såsom antalet arbetslösa veckor uttryckt i procent av antalet möj- liga arbetsveckor. Medlemsregistren erbjuda även möjlighet att i viss ut- sträckning belysa växlingarna i arbetslöshetens lokala omfattning. Regist- ren innehålla nämligen uppgift om vilka lokalavdelningar medlemmarna tillhöra samt om datum för deras förflyttning till annan avdelning inom samma förbund. Med hänsyn till belågenheten av den stad eller ort. efter vilken viss lokalavdelning är uppkallad, kan avdelningens medlemsklientel hänföras till viss stad eller visst län. Då lokalavdelnings verksamhets- område sammanfaller med det för avdelningen gällande kollektivavtalets tillämpningsområde, erhålles visserligen härigenom icke en fullt exakt lokal fördelning av medlemsantalet, men densamma torde dock bliva väsentligen rättvisande.

Den av de sakkunniga föranstaltade undersökningen avser enligt den uppgjorda planen förhållandena under åren 1929—1934. Undersökningen har sålunda utsträckts till att omfatta ett tidsintervall, som innefattar dels en uppåtgående konjunktur med därav betingad livligare byggnadsverksam- het, dels en efterföljande kris, kulminerande i depressionsåret 1933, vilket år . jämväl kännetecknas av den omfattande konflikt inom byggnadsin— dustrien, som vad beträffar de egentliga byggnadsfacken utbröt den 1 april nämnda år och upphörde i februari nästföljande år, då uppgörelse träffades jämväl i fråga om av konflikten berörda specialfack.

Med hänsyn till byggnadsverksamhetens lokalt betonade och säsongmäs— siga karaktär ha de sakkunniga ansett det vara av intresse att undersöka

växlingarna i arbetslöshetens omfattning på olika orter samt under olika tider på året. På grund härav har såväl den årliga som månatliga arbets- löshetsprocenten för olika fackförbund beräknats, varjämte materialet ge- nomgående fördelats på 18 särskilda städer, kännetecknade av mera om- fattande byggnadsverksamhet, samt i övrigt länsvis. För utrönande av skilj- aktigheterna i arbetslöshetshänseende mellan olika åldersgrupper samt för medlemmar med längre eller kortare medlemstid inom olika förbund har vidare materialet, såvitt fråga är om den årliga arbetslöshetsprocenten, för- delats dels på ett antal åldersgrupper, dels ock på ett antal medlemstids- grupper. Jämväl i fråga om arbetslöshetsperiodernas samt konflikt- och sjukveckornas genomsnittliga antal per år och medlem har en fördelning på åldersgrupper tillämpats.

Uppgifter enligt den för undersökningen fastställda planen ha inhämtats från fem byggnadsfackförbund, nämligen murareförbundet, byggnadsträ- arbetareförbundet, grov- och fabriksarbetareförbundet, målareförbundet samt elektriska arbetareförbundet. Bleck- och plåtslagareförbundet, stenindustri- arbetareförbundet samt transportarbetareförbundet, vilka omfatta ett rela- tivt ringa antal byggnadsarbetare, ävensom metallindustriarbetareförbundet ha av kostnadsskäl uteslutits ur undersökningen, som synts de sakkunniga Likväl ägnad att giva en tillfredsställande bild av arbetsl'öshetsförhållandena inom byggnadsindustrien. Då byggnadsfackförbunden äro organiserade så- som yrkesförbund och icke enligt den s. k. industriförbundsprincipen, har det varit nödvändigt att ur de undersökta organisationerna utskilja de med- lemmar, som varit sysselsatta inom byggnadsindustrien. Avgränsningen av de byggnadsindustriella yrkesgrenarna från andra fack har i förevarande undersökning verkställts på följande sätt. Förutom yrkesutövare, syssel- satta inom husbyggnadsindustrien ha principiellt även vissa yrkesutövare. sysselsatta med sådana konstarbeten inom anläggnings- och i viss ut- sträckning jämväl vägbyggnadsbranschen, som kräva högre grad av yrkes- skicklighet, räknats till de egentliga byggnadsarbetarna. Av betydelse blir denna bestämning av begreppet byggnadsindustriella arbetare företrädesvis i fråga om grov- och fabriksarbetareförbundet, byggnadsträarbetareförbundet samt mälareförbundet. Undersökningen omfattar sålunda förutom husbygg- nadsarbetare jämväl cement- och betongarbetare samt träarbetare, sysselsatta med utförandet av vissa byggnadskonstruktioner inom väg- och vattenbygg- nadsindustrien, såsom betongbroar m. m. Beträffande vissa av grov- och fabriksarbetareförbundets lokalavdelningar har det varit nödvändigt att till- gripa ett i viss mån summariskt förfaringssätt vid utskiljandet av byggnads- arbetarna från det övriga medlemsklientelet.

De för utredningen erforderliga uppgifterna ha från fackförbundens matrikel överförts till ett kortregister. i vilket varje undersökt medlem er- hållit ett särskilt kort. De olika å statistikkortet intagna uppgifterna framgå av den i bil. I återgivna uppställningen av ett dylikt kort.

Antal byggnadsarbetare anslutna till samverkande byggnadsfackförhun- 19341 den, förbundsvis, 1929-

Antal byggnadsarbetare vid slutet av ]:Zu—kföl'btlttd nedannamnda år 1929 1930 1931 1932 1933 1934 .tv undersökningen berörda förbund.

Murareförbundet ........................... (i 934 7 927 8 411 8 348 8 302 S 515 Byggnadsträarbetareförbundet ............... 17 882 20 083 21 790 21 800 20 862 22 166 Grov- och fabriksarbetareförbundet .......... 18 236 20 485 22 230 21808 21 485 23 116 Malareförbundet ............................ 8 319 8 800 9 736 9 930 9 432 9 946 Elektriska arbetarförbnndet ................. 3 500 4 000 »1 400 4 400 4 100 4 500 Sammanlagt 51871 (51 295 06 567 015 286 (5-1 181 08 243

Av undersökningen icke berörda förbund. Bleck- och plåtslagareförbundct .............. 1 500 1 800 2 100 2 100 2 100 2 100 Stenindustriarbetarförbundet ................ 235 300 472 450 450 450 Transportarhetarförhundet .................. ——-— __ 3 000 3 000 3 000 Sammanlagt 1 735 2 100 2 572 5 550 5 550 5 550 Samtliga angivna förbund 56 (106 63 395 69 139 7] 83; 69 73] 73 793 1 Då uppgifterna angiva antalet till samverkande byggnadsfackförbunden anslutna byggnadsarbetare, överensstämma desamma ej med det i tab. I i tabellbilagan redo— visade antalet byggnadsarbetare vid utgången av december resp. år. Jfr även sid. 7.

Byggnadsarbetarna inom samtliga byggnadsfackförbund utom metall- industriarbetareförbundet samt transportarbetareförbundet äro sedan 1926 anslutna till samverkande byggnadsfackförbunden. Medlemsantalet i nämn- da organisation vid slutet av ett vart av de år, förevarande undersökning avser, framgår av tub. ], i vilken de olika anslutna fackförbundens medlem- mar inom byggnadsindustrien särskilt redovisats. Transportarbetareförbun- dets medlemmar inom byggnadsindustrien anslöto sig till organisationen i fråga först fr. o. m. 1932. Uppgifter om antalet byggnadsarbetare inom detta förbund äro icke tillgängliga för tidigare år. Att märka är, att det i tabellen redovisade antalet byggnadsarbetare inom transportarbetaret'örbun- det icke varit möjligt att uppskatta med samma grad av tillförlitlighet som i fråga om övriga förbund. Uppgifterna torde likväl vara ägnade att giva en ungefärlig bild av undersökningens omfattning. Av tabellen framgår, att antalet byggnadsarbetare inom de undersökta fackförbunden 1934 utgjorde 68 243 eller något mer än 92 % av hela antalet till samverkande byggnads- fackförbunden nämnda år anslutna byggnadsarbetare. uppgående till 73 793. Härvid har hänsyn icke tagits till antalet byggnadsarbetare, organiserade inom metallindustr—iarbetareförbundet, som vid slutet av 1934 beräknats till omkring 5 000. Därest jämväl angivna grupp byggnadsarbetare medräknas. visar det sig, att undersökningen omfattade något mer än 86 % av hela antalet i byggnadsfackförbunden organiserade byggnadsarbetare. Bortsett från 1932 och 1933 har antalet byggnadsarbetare i de av undersökningen

'Tab. 2. Antal byggnadsarbetare den 3l (leeember 19:30.

Antal till nedanstående fackförbund Yrke Hela anslutna. antalet

Fackförbund Antal

Av undersökningen berörda byggnadsfaek oeli byggnadsiaekiörbnml.

Murare ........................ 10 958 i _ ., ' _ . _ Kakelugnsmakeriarbetare. . .. . . . . 654 J )Iuraretorbundet """"""" ' 92] Byggnadssnickare, timmermän. . . 32 197 I , . ,. .. _ . .) . Glasmästeri- och förgylleriarbetare 1 132 [ By ggnadstraarbetarfoxbundet. ' "0 08'3 Cementarbetare ................ 2 325 I Grov- och fabriksarbetarför— Övriga husbyggnadsarbetarc ..... 23 079 [ bundet .................... 120 485 Måleriarbetare ................. 17 812 Målareförbundet ............. 8 800 . Elektriska arbetare ............. 24 000 Elektriska arbetarförbundet. . . 4 000 Sammanlagt 92 157 Sammanlagt 61 295

Av undersökningen ieke berörda byggnadsfaek oell byggnadstaekiörbund.

Bleck- och plåtslagare ......... 22 000 Bleck- o. plåtslagareförbundet. 1 800 Byggnadssmides— o. metallarbetare 21 500 > , . . .. . _ Rörarbetare (inomhus) .......... 7 869 Metallindustriarbetareforbundet & 7:10

Sammanlagt 11 369 Sammanlagt 5 550

Samtliga angivna yrkesgrenar 103 526 Samtliga angivna förbund lit; 845

1 Härtill komma byggnadsarbetarna inom stenindustri- samt transportarbetarförbun— den (jfr tab. 1). 2 Enligt särskild uppskattning med ledning av uppgifter från vederbörande fackförbund.

berörda förbunden undergått en kontinuerlig ökning från 54 871 år 1929 till 68 243 år 1934, eller med något mer än 24 %. Under samma tid har hela antalet till samverkande byggnadsfackförbunden anslutna byggnadsarbetare, med undantag av de i transportarbetareförbundet organiserade. vilka. som nämnts, anslöto sig till den gemensamma organisationen först 1932, ökats från 56 606 år 1929 till 70 793 år 1934, eller, uttryckt i procent, med 251 %.

En exakt uppskattning av totala antalet byggnadsarbetare i landet låter sig icke verkställas på grundval enbart av 1930 års folkräkning. Vissa yrkesgrenar äro nämligen där redovisade gemensamt för byggnadsindustrien och vissa andra industrier. De yrkesgrupper detta gäller utgöras av bleck— och plåtslagare, byggnadssmides- och metallarbetare samt elektriska ar- betare. Med ledning av hos vederbörande fackförbund tillgängliga upp- gifter kan emellertid en ungefärlig uppskattning av antalet byggnadsarbe- tare, hänförliga till de angivna yrkesgrenarna, verkställas. Resultatet av en sammanställning av det på sådant sätt uppskattade och det i 1930 års folk— räkning särskilt redovisade antalet byggnadsarbetare framgår av andra ko- lumnen i tab. 2. I syfte att belysa förevarande undersöknings representa- tivitet har jämsides med de i tabellen särskilt redovisade byggnadsarbetar- grupperna i tabellens fjärde kolunm meddelats uppgift om antalet byggnads— arbetare inom de byggnadsfackförbund. vilkas medlemsklientel omsluter

samma byggnadsarbetargrupper. Härvid är emellertid att märka, att vissa byggnadsfackförbund omfatta jämväl andra byggnadsarbetare än de i tabel— len särskilt redovisade. Dessa äro i tabellen redovisade under gruppen »Övriga husbyggnadsarbetare», som sålunda omfatta även andra byggnads— fack än dem som grov- och fabriksarbetareförbundet omsluter. Tabellen torde likväl vara ägnad att giva en i allt fall schematisk bild av i vilken omfattning de särskilt redovisade byggnadsarbetargrupperna äro organise- rade inom de i tabellen angivna fackförbunden.

Hela antalet byggnadsarbetare i landet utgjorde 1930, enligt vad tabellen utvisar, omkring 103 500. Av dessa tillhörde omkring 92 150, eller när- mare 90 %, sådana byggnadsfack, som omfattas av förevarande undersök- ning. Av de till sistnämnda fack hänförliga byggnadsarbetarna voro 61 295 eller omkring två tredjedelar organiserade i de av undersökningen berörda fackförbunden. Organisationsprocenten för de särskilda undersökta för- bunden, sådan densamma i grova drag kan ur tabellen utläsas, varierar be- tydligt inom de olika förbunden. Av hela antalet måleriarbetare i landet voro sålunda enligt tabellen omkring 50 % organiserade i målareförbundet, medan organisationsprocenten för byggnadsträarhetareförbundet, murare- förbundet samt grov- och fabriksarbetareförbundet1 utgjorde resp. 60, 68 och 80 %. De sålunda erhållna procenttalen understiga avsevärt den organisa- tionsprocent, som vederbörande förbund pläga räkna med. En bidragande orsak härtill torde vara, att 1930 års folkräkning omfattar ett stort antal med byggnadsarbeten mera tillfälligtvis sysslande personer, som av fackför- bunden till följd härav anses i yrkeshänseende icke böra räknas som bygg- nadsarbetare. Olikheten i beräkningsgrund uti angivna hänseende framträder i fråga om de i tabellen redovisade grupper av byggnadsarbetare, vilkas totalantal uppskattats av vederbörande fackförbund. Dessa yrkesgrupper uppvisa en anmärkningsvärt hög organisationsprocent. Även om det så- lunda kan antagas, att totalantalet till sistnämnda yrkesgrupper hänförliga) byggnadsarbetare blivit något för lågt uppskattat, kan undersökningen göra anspråk på att bli betraktad som representativ för de byggnadsfack, som omfattats av densamma. Detta gäller även i fråga om de övriga är under- sökningen avser.

Undersökningen har omfattat samtliga de till byggnadsfacket inom de olika förbunden hörande medlemmar, som någon tid 1929—1934 varit an- slutna till de undersökta förbunden. Samtliga under resp. år in- och utträdda medlemmar ha sålunda medräknats. Det totala antalet undersökta medlem- mar under ett visst år kommer alltså i allmänhet att överstiga antalet med- lemmar vid en bestämd tidpunkt av året. Det överskjutande antalet är up- penbarligen ett uttryck för omsättningen av medlemmar inom organisationen.

1 Vid beräknande av organisationsprocenten för grov- och fabriksarbetareförbunde! har hänsyn icke tagits till att en del av de ifrågavarande byggnadsarbetarna i själva verket äro organiserade i stenindustri- samt transportarbetareförbunden.

1 mb. [ i tabellbilagan lämnas för varje förbund uppgifter om såväl det totala antalet undersökta medlemmar som medlemsantalet vid slutet av varje månad1 under vart och ett av de undersökta åren. Redovisningen har skett med för— delning pä de förut omnämnda 18 särskilda städerna och i övrigt länsvis. Beträffande uppgifterna om antalet medlemmar vid slutet av varje månad är att märka, att dessa medlemsantal ej beräknats på grundval av det förut omnämnda, av sakkunniga upprättade statistiska primärmaterialet, utan ha erhållits genom en särskild av vederbörande fackförbund verkställd un- dersökning. Uppgifterna beträffande medlemsantalet vid varje månads slut inom de olika geografiska områdena avse antalet vid månadens slut till resp. avdelningar anslutna medlemmar. Den lokala fördelningen av det i tab. I angivna totala antalet undersökta medlemmar har däremot skett med hänsyn till den lokalavdelning, som vederbörande tillhörde vid årets slut, eller, därest medlem under året utträtt ur förbundet, med avseende på den lokal- avdelning, han vid utträdet tillhörde. Uppgifterna angående det totala an- talet medlemmar och antalet medlemmar vid slutet av varje månad äro därför ej direkt jämförbara inom varje särskilt av de i tabellen angivna om- rådena. Man torde dock kunna antaga, att in- och utflyttningarna i stort sett ha hållit varandra i jämvikt.

Det bör därjämte anmärkas, att vid den av fackförbunden verkställda beräkningen av medlemsantalet vid varje månads slut tillämpats ett mera summariskt förfaringssätt vid utskiljandet av de inom byggnadsindustrien sysselsatta ur resp. förbunds medlemsklientel än vad som skedde vid upp- rättandet av sakkunnigas statistiska primärmaterial. De motsägelser, som i vissa fall kunna konstateras beträffande uppgifterna i tab. I, i det att medlemsantalet vid slutet av december månad överstiger det angivna mot- svarande totala antalet undersökta medlemmar under året, finner i dessa omständigheter sin förklaring. Uppgifterna i fråga ha emellertid, i de sam- manhang desamma i utredningen kommit till användning, ansetts vara i erforderlig grad tillförlitliga.

Antalet a v g i f t 5 v e e k 0 r inom målareförbundet 1929 utgjorde blott 40. Uppgifter angående arbetslösheten inom förbundet för den del av året, då ar- betslösheten inom detta fack plägar vara störst, ha till följd härav ej kunnat erhållas, varför arbetslöshetsförhållandena inom förbundet nämnda år måst uteslutas ur undersökningen. Även i fråga om murareförbundet ha medlems- registrens på avgiftsredovisningen grundade uppgifter för samma år, enligt vad som av förbundets funktionärer upplysts, varit behäftade med sådana ofullständigheter, att det synts lämpligast att icke utnyttja materialet i fråga.

Avgiftsredovisningen inom de övriga undersökta organisationerna om- fattar antingen årets samtliga veckor, såsom fallet är med murareför-

1 För murareförbundet föreligga uppgifter blott om medlemsantalet vid slutet av varje kvartal.

bundet samt elektriska arbetareförbundet. eller blott 50 avgiftsveckor. vilket är förhållandet med byggnadsträarhetareförbundet. grov— och fabriksarbetareförbundet samt fr. o. m. 1930 med mälareförbundet. Inom byggnadsträarhetareförbundet samt grov- och faliriksaibetzuelörbun— det äro årets första och sista samt inom målareförbundet årets tva sista i veckor avgiftsfria veckor. Då arbetslösheten bland byg gnadsarbetarna 1e— i gelmässigt når sin höjdpunkt under den tid på året. som innefattar dt ! avgiftsfria veckorna, har det synts angeläget att söka erna en i allt flal approximativ uppskattning av arbetslöshetens omfattning under dessa veckor. I fråga om byggnadsträarbctareförbundet har härvid förfarits på så sätt. att båda de avgiftsfria veckorna räknats såsom arbetslöshetsveckor i sådana fall. där medlem varit arbetslös såväl under veckan närmast före som veckan närmast efter den avgiftsfria perioden. Har arbetslöshet före— kommit antingen endast före eller endast efter de båda friveckorna. har den närmast liggande avgiftsfria veckan räknats såsom arbetslöshetsvecka. Därest den avgiftsfria perioden föregåtts av en arbetsvecka, som i sin tur föregåtts av minst två arbetslöshetsveckor, har sannolikheten synts tala för att båda friveckorna borde räknas såsom arbetslöshetsveckor. Vad beträffar grov- och fabriksarbetareförbundet samt mälareförbundet har en särskild norm för beräkning av antalet arbetslöshetsveckor under den avgiftsfria perioden icke ansetts erforderlig, utan ha dessa genomgående räknats såsom arbetslös— hetsveckor för i förbundet därvid kvarstående medlemmar. Det mera sum— mariska förfaringssätt. som tillämpats beträffande sistnämnda båda förbund, torde ha lett till en något för hög arbetslöshetsprocent. I fråga om den , årliga arbetslöshetsprocenten torde den använda beräkningsmetodens in— . flytande i höjande riktning dock vara utan betydelse. Även den månatliga * arbetslöshetsprocenten lärer till följd av den ringa arbetstillgång. som i allmänhet är för handen under friveckorna. giva en tillnärmelsevis riktig bild av arbetslöshetens omfattning inom de ifrågavarande för- bunden under de månader. som innefatta friveckorna.

Den omständigheten att avgiftsredovisningen inom de undersökta bygg— * uadsfackförbunden omfattar olika antal avgiftsveckor medför. att det här ; framlagda materialet icke blir till alla delar fullt jämförbart. I samma rikl— i ning verkar uppenbarligen det förhållandet, att de olika fackförbundens normer för beviljande av avgiftsbefrielse icke äro fullt enhetliga. Härtill i kommer att redovisning av arbetslöshetstiden på grund av primärmaterialets i beskaffenhet kunnat ske endast i hela veckor. Någon beräkning av i vilken grad nu angivna omständigheter inverka på jämförbarheten av materialet de olika fackförbunden emellan låter sig emellertid icke med visshet göras. ; Nu berörda förhållanden äga. som av det anförda torde framgå, tillämplig— 4 het' icke blott i fråga om beräkningen av antalet arbetslöshetsveckor utan ] äv en i fråga om sjuk- och konfliktveckornas beräknande. I

| i

Rörande de bestämmelsen i fackförbundens stadgar. som reglera förhål-

landen, sammanhängande med arbetslöshet, konflikt, sjukdom o. dyl., fin- nes en redogörelse meddelad i socialstyrelsens utredning angående arbets- lösheten inom fackförbunden 1929.1 Beträffande här ifrågavarande bygg- nadsfackförbund grundar sig nämnda redogörelse på de stadgar, som för murare- och elektriska arbetareförbunden trädde i kraft 1928 samt för övriga förbund 1930. I vad avses antalet avgiftsveckor samt de normer, efter vilka avgiftsbefrielse på grund av arbetslöshet, konflikt eller sjukdom ägt rum inom dessa byggnadsfackförbund, har någon mera väsentlig förändring icke skett under de år, förevarande undersökning avser, eller 1929—1934, varför torde kunna hänvisas till sagda redogörelse vad angår olikheterna i stad- garna förbunden emellan. Här må i korthet blott framhållas följande. Fristämpling på grund av arbetslöshet medgives inom samtliga undersökta organisationer utom elektriska arbetareförbundet vid såväl total som partiell arbetslöshet. Inom sistnämnda förbund, som allenast tillstädjer avgiftsbe- frielse för fall av total arbetslöshet, kräves att arbetslösheten varat 4 dagar under en kalendervecka. Fr. o. m. ingången av 1932 medgiva emellertid stadgarna arbetslös medlem avgiftsbefrielse, även därest arbetslöshetsperio- den skulle fördela sig på tvenne på varandra följande kalenderveckor. Denna lindring i villkoren för fristämpling har emellertid i praktiken blott i enstaka fall tagits i anspråk av medlemmarna, varför densamma helt torde kunna lämnas ur räkningen vid bedömningen av materialets jämför- barhet under olika är. Inom övriga undersökta förbund äger fristämpling på grund av arbetslöshet i allmänhet rum, så snart arbetstiden understigit 24 timmar per vecka. Vissa förbund medgiva fristämpling även vid tillämp- ning av mindre begränsad arbetstid än nu nämnda. Inom målareförbundet äger medlem, som arbetat i annat yrke, fristämplas som arbetslös, därest veckoinkomsten icke uppgått till hälften av den inom yrket på platsen gäl- lande. I reservarbeten sysselsatta personer ha inom grov- och fabriksarbe- tareförbundet räknats såsom arbetslösa, därest den uppburna arbetsförtjän- sten med visst belopp understigit den för orten gällande avtalsenliga lönen. Härvid har i regel förfarits så, att avgiftsbefrielse medgivits blott varannan eller var tredje vecka, som sysselsättningen i reservarbete fortvarit. Övriga förbund torde i allmänhet ha generellt medgivit fristämpling för reserv- arbetare. Med hänsyn till att byggnadsarbetare i fråga om statlig arbets— löshetshjälp räknats till de 5. k. avstängda yrkesgrupperna, som blott efter särskilt dispensförfarande kunnat komma i åtnjutande av statlig arbetslös- hetshjälp, torde fristämpling på grund av sysselsättning i reservarbete i allmänhet ha förekommit inom de undersökta förbunden blott i jämförelse- vis ringa utsträckning. En omständighet, som i detta sammanhang förtjänar framhållas, är att iråkad arbetslöshet i vissa fall kan 'ha kommit att redo- visas i fackförbundens medlemsregister under en senare månad än arbets-

! Arbetslösheten inom fackförbunden samt därmed sammanhängande bestämmelser i för- bundsstadgar och kollektivavtal (utgiven 1931).

lösbeten faktiskt inträffat, till följd av att fristämpling i viss utsträckning har medgivits, därest anmälan om den inträffade arbetslösheten skett inom visst antal veckor därefter. Att märka är vidare, att vissa högre ålders- grupper med långvarig medlemstid inom förbundet helt falla utanför undersökningen. Dessa s. k. hedersledamöter, som åtnjuta permanent av- giftsbefrielse, utgöras av personer, som uppnått 55 resp. 60 års ålder (inom murareförbundet 67 år) samt under 20 resp. 25 år oavbrutet tillhört för- bundet. För avgiftsbefrielse på grund av konflikt eller sjukdom gälla i all— mänhet samma regler, som för fall av arbetslöshet. Inom murareförbundet och elektriska arbetareförbundet medgives fristämpling på grund av kon- flikt dock blott, därest arbetsinställelsen varat en hel arbetsvecka.

Vid beräknande av den tid medlemmarna tillhört sina r e 5 p. 0 r g a n i s a t i o n e r har beträffande samtliga undersökta förbund utom målareförbundet medlemstiden räknats från den tidpunkt, medlem- men första gången vann inträde i förbundet. Så har kunnat ske även beträffande byggnadsträarbetareförbundet, som uppkommit genom en 1923 verkställd delning av det dåvarande svenska träarbetareförhundet. lnom målareförbundet har det emellertid i stor utsträckning varit omöjligt eller i allt fall förenat med för stora praktiska svårigheter att erhålla upp- lysning om tiden för medlems första inträde i förbundet, varför medlems- tiden här i sådana fall, då fråga varit om medlemmar, som en eller flera gånger vunnit återinträde i förbundet, räknats från ett senare inträdesdatum än dagen för första inträdet.

Då det gällt att fördela materialet länsvis och på sär- s k i 1 d a s t ä (1 e r allt efter belägenheten av de lokalavdelningar, medlem- marna tillhört, har det, såsom i annat sammanhang berörts, ansetts lämpligt att låta medlems anslutning till viss lokalavdelning vid årets slut vara ut- slagsgivande eller, därest medlem under året utträtt ur avdelningen, belä- genheten av den avdelning medlemmen senast under året tillhört. Till följd härav kan sålunda ha inträffat, att vid den lokala fördelningen av arbets- löshetsveckorna, desamma kommit att hänföras till visst län eller viss stad, oaktat en del av dem faktiskt inträffat under tid, som medlemmen varit an- sluten till avdelning i annat län eller stad, än han tillhörde vid årets slut. De inkonsekvenser, som sålunda vidlåda den lokala redovisningen av ma- terialet, torde kunna antagas i stor utsträckning utjämna varandra, när ma- terialet, såsom i förevarande undersökning skett, uppdelats på ett antal stä— der med mera omfattande byggnadsverksamhet samt i övrigt på länen.

Beträffande målareförbundet må slutligen framhållas, att medlemsregistren inom nämnda förbund för de år undersökningen avser icke varit så be- skaffade, att det varit möjligt att verkställa en fördelning av materialet på

månader. Härmed sammanhänger, att någon beräkning av antalet arbets- löshetsperioder per år och medlem icke låtit sig göra. Emellertid ha från målareförbundets stockholmsavdelning kompletterande uppgifter i nämnda hänseenden kunnat införskaffas, något varmed man dock icke ansett sig kunna betunga samtliga förbundets lokalavdelningar. Vad målareförbun- det angår, ha sålunda uppgifter angående den månatliga arbetslöshetspro- centen samt antalet arbetslöshetsperioder per år och medlem kunnat fram- läggas allenast i fråga om förbundets stockholmsavdelning.

Vid uträkningen av den månatliga arbetslöshets- p r 0 e e n t e n har det ansetts allt för tidskrävande att verkställa en exakt beräkning av antalet möjliga arbetsveckor per månad,,varför antalet ar— betslöshetsveckor satts i relation till en med hänsyn till det i tab. I i tabellbilagan angivna medlemsantalet vid varje månads slut proportionellt beräknad andel av det årliga antalet möjliga arbetsveckor. Härvid har be- aktats, att antalet avgiftsveckor per månad varierar inom olika förbund och år från år på sätt, som närmare belyses av till denna undersökning fogade bil. 2. Vad murareförbundet angår, har undersökningen av arbets— löshetens säsongmässiga växlingar inom olika delar av riket ansetts kunna begränsas till att omfatta endast den för varje kvartal beräknade arbets- löshetsprocenten. I den av förbundet verkställda undersökningen över an- talet inom bygg nadsindustrien sysselsatta medlemmar vid slutet av varje månad har nämligen endast kunnat angivas ifrågavarande medlemsantal vid slutet av den sista månaden' 1 varje kvartal. Vid beräkningen av den må— natliga arbetslöshetsprocenten har den omständigheten att, vid materialets fördelning på län och särskilda städer, flyttande medlems anslutning till viss lokalavdelning vid årets slut varit utslagsgivande, medfört att materialet icke giver en exakt bild av arbetslöshetens lokala omfattning under olika månader.

KAP. II.

Antalet till byggnadsindustrien hänförliga årsmedleminar inom respektive organisationer.

Såsom tidigare framhållits, omfattar förevarande undersökning samtliga de byggnadsarbetare, som någon gång under ett eller flera av de år, under- sökningen avser, tillhört något av de undersökta förbunden. Det i tab. I i tabellbilagan angivna totalantalet av undersökningen omfattade medlemmar inom de olika fackförbunden 1929—1934 har sammanställts i tab. 3.

Tab. 3. Antal i undersökningen ingående medlemmar, förbundsvis, 1929—1934.

Fackförbund 1929 1930 1931 1932 1933 1934 Murareförbundet ........................... 7 879 8 599 9 091 9 117 8 949 9 305 Byggnadsträarbetareförbundet ............... 19 206 21 547 23 023 23 138 22 458 23 524 Grov- och fabriksarbetareförbundet .......... 22 281 24 709 26 137 25 880 24 599 26 805 Målareförbundet ........................... 9 001 10 102 11 089 11 236 10 844 11 485 Elektriska arbetareförbundet ................ 4 348 4 814 5 207 5 266 5 107 5 409

Samtliga förbund 62 715 69 771 74 547 74 637 71 957 76 528

Undersökningen omfattade, som av tabellen framgår, 1929 inalles 62 715 samt 1934 76 528 organiserade byggnadsarbetare. Totalantalet av undersök— ningen berörda byggnadsarbetare har sålunda under angivna tid ökats med 13 813 personer eller närmare en fjärdedel av hela antalet 1929 undersökta arbetare. Den sålunda konstaterade ökningen, som fördelar sig på åren 1930 —1932 samt 1934, kan uppenbarligen icke sammanhänga enbart med en ökning av antalet inom byggnadsindustrien sysselsatta arbetare, utan torde väsentligen ha föranletts av en stegring av organisationsprocenten under nämnda år. Under 1933 omfattade undersökningen blott 71 957 byggnads- arbetare mot 74 637 år 1932. Minskningen torde böra ställas i sammanhang med de krisartade förhållandena på arbetsmarknaden inom byggnads- industrien.

Av de av undersökningen berörda byggnadsarbetarna tillhörde det över- vägande flertalet eller omkring två tredjedelar grov- och fabriksarbetareför- bundet samt byggnadsträarbetareförbundet. Under 1929 omfattade det förra förbundet 22 281 samt det senare 19 206 byggnadsarbetare.

Det genomsnittliga antal medlemmar, undersökningen un- der ett visst är omfattat inom olika organisationer, erhålles därest antalet för varje organisation på förut angivet sätt beräknade möjliga arbetsveckor divideras med 52. Det sålunda erhållna medlemsantalet benämnes i det föl- jande antalet årsmedlemmar. Antalet årsmedlemmar inom resp. organisatio- ner framgår för ett vart av åren 1929—1934 av tab. 4.

Tab. 4. Antal årsmedlemmar inom de undersökta fackförbunden 1929—1934.

Antal årsmedlemmar Fackförbund 1929 1930 1931 1932 1933 1934 Murareförbundet ........................... 7 482 8 195 8 614 8 827 8 754 8 874 Byggnadstråarbetareförbundet .............. 16 685 19 210 21 056 21 751 21 370 21 468 Grov— och fabriksarbetareförbundet ......... 18 252 20 967 22 904 23 744 23 054 23 423 Målareförbundet ............................ 7 090 8 853 9 853 10 335 10 157 10 255 Elektriska arbetareförbundet ............... 3 712 4 275 4 671 4 941 4 845 4 928 Samtliga förbund 53 221 61 500 67 098 69 598 68 180 68 948

Det genomsnittliga antalet medlemmar inom de olika organisationerna är naturligen genomgående lägre än motsvarande absoluta siffror, avseende to- talantalet av undersökningen berörda byggnadsarbetare. I viss mån kunna differenserna mellan antalet årsmedlemmar och motsvarande totala antal undersökta byggnadsarbetare sägas belysa d e n å r 1 i g a o m s å t t 11 i n- gen inom de olika förbunden. Dessa förhållanden belysas av de i tab. 5 angivna indextalen, vilka angiva totala antalet medlemmar per 100 årsmedlemmar.

Tab. 5. Antal medlemmar per 100 årsmedlemmar inom de undersökta fackför- bunden 1929—1934.

Fackförbund 1929 1930 1931 1932 1933 1934 Murareförbundet ........................... 105 105 106 103 102 105 Byggnadsträarbetareförhundet ............... 115 112 109 106 105 110 Grov- och fabriksarbetareförbundet .......... 122 118 114 109 107 114 Malareförbundet ........................... 127 114 113 109 107 112 Elektriska arbetareförbundet ................ 117 113 112 107 105 110

Samtliga förbund 118 113 111 107 106 111

Tabellen utvisar, att omsättningen inom de undersökta förbundens med- lemsklientel varit av tämligen växlande omfattning under olika år. Livligast synes omsättningen ha varit 1929, då totalantalet av undersökningen berörda byggnadsarbetare, som av tab. 5 framgår, översteg antalet årsmedlemmar med 18 %. I den mån verkningarna av den begynnande krisen under de föl- jande åren började giva sig till känna inom byggnadsindustrien, avtog om- sättningen inom förbunden. År 1933 uppgick sålunda skillnaden mellan total-

Tab. 6. Antal årsmedlemmar inom olika delar av landet samt i vissa städer, förbundsvis, 1930.

Bygg- Grov- och . Område Murare- nadsträ- fabriks- Målare- Eiiittlåik? Samtliga förbundet arbetare- arbetare- förbundet f" bu de t förbund förbundet förbundet or n e Särskilda städer. Stockholm ............... 2 430 4 836 7 177 2 819 1 390 18 652 Göteborg ................ 667 1 852 2 243 819 525 6 106 Malmö .................. 755 848 1 123 586 269 3 581 Norrköping .............. 191 427 517 187 120 1 442 Hälsingborg ............. 344 370 219 221 118 1 272 Boras ................... 194 400 338 179 72 1 183 Gävle ................... 104 263 233 88 66 754 Örebro .................. 140 265 430 169 72 1 076 Landet ! övrigt.

Östra Sverige ............ 605 2 074 2 141 829 440 6 089 Småland och öarna ....... 340 1 034 765 441 190 2 770 Södra Sverige ............ 1 115 1 341 1 761 648 236 5 101 Västra Sverige ........... 688 2 239 1 260 823 372 5 382 Norra Sverige ............ 622 3 261 2 760 1 044 405 8 092

Hela riket 8 195 19 210 20 967 8 853 4 275 61 500

antalet av undersökningen berörda byggnadsarbetare och antalet årsmed- lemmar blott till omkring 6 % av de sistnämndas antal. Livligast synes om- sättningen ha varit inom målareförbundet samt grov- och fabriksarbetare- förbundet, där index varierar mellan 127 resp. 122 för 1929 samt 107 i båda & fallen för 1933. Vad målareförbundet beträffar, torde omfattningen av om- sättningen inom medlemsklientelet påverkas av den jämförelsevis stora ut- . sträckning, i vilken uteslutning ur förbundet på grund av underlåten av— giftsbetalning förekommer. Minst synes omsättningen ha varit inom murare- förbundet, där det högsta indextalet, avseende 1929, utgjorde 105 samt det lägsta var 102 för 1933. Omsättningen bland de organiserade murarna bely- ses ytterligare genom de undersökningar, för vilka redogöres i kap. IV. * Absoluta samt procentuella antalet årsmedlemmar inom de olika för- & bunden inom olika delar av landet samt i vissa stä- ; d er 1 930, har redovisats i tab. 6 resp. tab. 7. I de nämnda tabellerna 1 ha årsmedlemmarna fördelats på de åtta största städerna, vilka omfatta ett * jämförelsevis stort antal av de undersökta organisationernas medlemsklientel , inom byggnadsindustrien, samt i övrigt på fem olika landsdelar, vilka av- l gränsats på sätt som tillämpats i socialstyrelsens i Sociala meddelanden pub- . licerade redogörelser angående byggnadsverksamheten under olika är vid ] redovisningen av antalet fullbordade och avgångna byggnadsföretag. Stock- [ holms, Uppsala, Västmanlands, Södermanlands och Östergötlands län ha [ härvid sammanförts till östra Sverige; Jönköpings, Kronobergs och Kalmar | län samt Gotland till Småland och öarna; Blekinge, Kristianstads och Malmö- ;

Tab. 7. Proeentuell fördelning av antalet årsmedlemmar inom olika delar av landet samt i vissa städer, förbundsvis, 1930.

Bygg- lGrov— och . O råde Murare- nadsträ— fabriks- Målare- 5133???” Samtliga 111 förbundet arbetare- arbetare- förbundet förbundet förbund förbundet förbundet Särskilda städer. Stockholm ............... 29-7 25? 34-2 31-8 32-5 303 Göteborg ................ 8-1 9-6 10-7 9-3 123 9.9 Malmö .................. 9-2 4-4 5-4 6-6 6-3 58 Norrköping .............. 2-3 2-2 2-5 2-1 2-8 2-3 Hälsingborg ............. 4-2 1-9 1-0 2-5 2-8 21 Borås ................... 2-4 2-1 1-6 2-0 1-7 1-9 Gävle ................... 1-3 1-4 1-1 1-0 1-5 1-2 Örebro .................. 1-7 1-4 2—1 1-9 1-7 1-8 Landet i övrigt.

Östra Sverige ............ 7-4 10-8 10-2 9-4 10-3 9-9 Småland och öarna ....... 4-1 5-4 3-6 5—0 44 4-5 Södra Sverige ............ 13-6 7-0 8—4 7-3 55 8-3 Västra Sverige ........... 8-4 11-6 6-0 9-3 8-7 8-8 Norra Sverige ........... 7-6 17-0 13-2 11-8 9-5 13-2

Hela riket 100-0 100-o 100-0 100-0 100-0 100-0

hus län till södra Sverige; Hallands, Göteborgs och Bohus, Älvsborgs, Skara- borgs, Värmlands och Örebro län till västra Sverige samt Kopparbergs, Gävleborgs, Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län till norra Sverige. Undersökningen har i förevarande hänseende ansetts kunna begränsas till endast 1930. Nämnda år har valts med tanke på möj- ligheten av jämförelse med 1930 års folkräkning.

Hela antalet av undersökningen berörda årsmedlemmar utgjorde 1930 61 500, varav 553 % tillhörde de särskilt redovisade städerna. Enbart or- ganisationerna i Stockholm omfattade 18 652 årsmedlemmar, eller 303 % av hela antalet årsmedlemmar i landet. Göteborg och Malmö åter omfattade blott 99 resp. 5'8 %, medan för övriga särskilda städer det procentuella an- talet årsmedlemmar varierar mellan 1'2 och 23 %. Av de särskilda lands- delarna omslöt norra Sverige det största antalet årsmedlemmar, 8 092, eller 132 % av hela antalet, samt Småland och öarna det minsta antalet, 2 770, eller 45 %.

Grov- och fabriksarbetareförbundet samt byggnadsträarbetareförbundet omfattade 1930 20 967 resp. 19 210 årsmedlemmar, hänförliga till byggnads- industrien, eller mer än dubbelt så många som murare- resp. målareför- bundet. Elektriska arbetareförbundet omslöt blott 4 275 årsmedlemmar. Inom vart och ett av de undersökta förbunden fördelar sig antalet års- medlemmar, hänförliga till byggnadsindustrien, procentuellt tämligen lik- artat på de särskilda städerna. De tre största städerna omfatta ett såväl re- lativt som absolut jämförelsevis större antal årsmedlemmar inom resp. för-

Tab. 8. Antalet årsmedlemmar 1930 inom de undersökta fackförbunden i för- hållande till hela folkmängden den 31 december 1930, inom olika delar av lan- det samt i vissa städer. Promilletal.

Bygg- Grov- och . » Omrä de Murare- nadsträ- fabriks- Målare- 121332??? Samtliga ? förbundet arbetare- arbetare- förbundet förbundet förbund förbundet förbundet Särskilda städer. Stockholm ............... 4-8 9 6 14-3 5 6 2—8 37-1 Göteborg ................ 2-7 7 6 9-2 3 4 2-2 25-1 Malmö .................. 6-3 7 0 9-3 4 9 2-2 29-7 Norrköping .............. 3-1 6 9 8-4 3 0 2-0 28-4 Hälsingborg ............. 6-2 6 6 3—9 4 0 2-1 22-8 Borås ................... 5-1 10 5 8-8 4 7 1-9 31-0 Gävle ................... 2-7 6 8 6-0 2 3 1-7 19-5 Örebro .................. 3—7 7 1 11-5 4 5 1-9 28-7 Landet i övrigt. Östra Sverige ............ 0'6 2-1 2-2 0-8 0-4 6-1 Småland och öarna ....... 0-5 1—5 1-1 0-7 0-3 4-1 Södra Sverige ............ 1-5 1-9 2-4 0-9 0-3 7-0 Västra Sverige ........... 0-5 1-7 0-9 0-6 0-3 4-0 Norra Sverige ............ 0-5 2-5 2-1 0-8 0-3 62

Hela riket 3-1 3-4 1-5 0-7 10-0

bund än övriga städer. Särskilt framträdande är detta i fråga om Stock- holm, som inom grov- och fabriksarbetareförbundet omfattade 7 177 års- medlemmar, eller 34'2 % av samtliga årsmedlemmar inom förbundet, medan endast 107 % tillhörde Göteborg samt 54 % Malmö. Vad de olika lands- delarna angår, är antalet årsmedlemmar inom de olika förbunden i allmän— het jämförelsevis starkare samlat till norra och östra Sverige. Murareförbun- det har sin största omslutning av årsmedlemmar i södra Sverige och bygg- nadsträarbetareförbundet i norra Sverige, vilket av allt att döma samman- hänger med de olika byggnadssätt, som begagnas i dessa landsdelar. Sin minsta omfattning ha samtliga förbund i Småland och öarna.

Till belysande av de i undersökningen ingående byggnadsarbetarnas olika talrika förekomst har för vart och ett av de undersökta förbunden antalet årsmedlemmar i de särskilda städerna samt landsdelarna 1930 satts i re— lation till invånarantalet enligt 1930 års folkräkning vid utgången av samma [ år i resp. städer och delar av landet i övrigt. De nämnda relationstalen, som 4 angiva antalet årsmedlemmar per 1 000 invånare, äro sammanställda i % tab. 8. Med hänsyn till att de erhållna promilletalens representativitet för 1 samtliga byggnadsarbetare i hög grad bliva beroende av den omfattning, i * vilken byggnadsarbetarna i olika delar av landet anslutit sig till vederbörliga ! fackorganisationer, ha härvid de skiljaktigheter, befolkningens fördelning med avseende å ålder och kön företer, ansetts i förevarande sammanhang kunna lämnas utan avseende. Uppenbarligen äro de sålunda beräknade pro-

milletalen blott ägnade att giva en ungefärlig bild av byggnadsarbetarnas olika relativa förekomst.

I förhållande till rikets hela folkmängd utgjorde hela antalet årsmedlem- mar 10'0 0/oo. Relativt talrikast förekommo årsmedlemmarna naturligen i de särskilda städerna, något som uppenbarligen väsentligen sammanhänger med byggnadsverksamhetens starka koncentration till städer och stadsliknande samhällen. I viss mån torde skiljaktigheterna i förevarande hänseende emel- lertid även och företrädesvis i fråga om de särskilda städerna giva uttryck åt Växlingarna i organisationsprocenten å olika orter. Det i förhållande till folkmängden största antalet årsmedlemmar uppvisade Stockholm, där års- medlemmarna utgjorde 37'1 0/oo. Växlingarna i de särskilda städerna höllo sig mellan 195 och 31'0 0/oo. I de olika landsdelarna varierade de undersökta organisationernas omslutning mellan 4'0 och 7'0 0/00. Det relativt minsta an- talet årsmedlemmar uppvisade västra Sverige samt Småland och öarna.

Av de olika undersökta förbunden visa elektriska arbetareförbundet samt målareförbundet en påfallande jämn utbredning i de särskilda städerna samt landsdelarna. Det i förhållande till folkmängden största antalet årsmedlem- mar 1 Stockholm hade grov- och fabriksarbetareförbundet. Inom de olika landsdelarna är de undersökta förbundens omslutning i allmänhet påfal- lande jämn. De största växlingarna förete grov- och fabriksarbetareförbun- det samt byggnadsträarhetareförbundet, vilkas årsmedlemmar voro relativt något talrikare i norra, östra och södra Sverige. Årsmedlemmarna inom mu— rareförbundet voro i de särskilda landsdelarna i förhållande till folkmängden talrikast i södra Sverige, där de utgjorde 13'6 0/00.

Till belysande av det undersöktamedlemsklientelets samman- sättning i åldershänseende ha årsmedlemmarna inom resp. för- bund 1930 i tab. 9 procentuellt fördelats på tre olika åldersgrupper inom olika delar av landet samt i vissa städer. Åldersgrupperna ha i anseende till att årsmedlemmarnas fördelning på levnadsåldrar i förevarande undersök- ning torde äga intresse huvudsakligen med hänsyn till skiljaktigheterna i arbetslöshetshänseende de olika levnadsåldrarna emellan av skäl, för vilka närmare redogöres i kap. III, bestämts att omfatta dels åldrarna under 25 är, dels åldrarna 25—44 år och dels åldrarna över 44 år. Med hänsyn till medlemstidens längd ha årsmedlemmarna inom olika förbund samt i de sär- skilda städerna och olika landsdelarna vidare i tab. 10 procentuellt fördelats på tre medlemstidsgrupper, omfattande medlemmar med en kortare med- lemstid än 5 år, med en medlemstid av 5—19 år samt 20 år och däröver.

Av hela antalet årsmedlemmar tillhörde 1930 54'8 % levnadsåldrarna 25—44 år, 322 % åldrarna över 44 år samt blott 13'0 % åldrarna under 25 år. I de särskilda städerna samt landsdelarna är årsmedlemmarnas ålders- sammansättning väsentligen likartad den nyss för hela riket påvisade, ehuru

Tab. 9. Proeentuell fördelning av antalet årsmedlemmar på åldersgrupper inom olika delar av landet samt i vissa städer, förbundsvis, 1930.

Byggnadsträ- Grov- och fabriks- Elektriska arbetare-

Murareför bundet arbetareförbundet arbetareförbundet Målareförbundet förbundet

Samtliga förbund

Antal årsmedlemmar, med fördelning efter levnadsålder Område

II KV

ns:

!— !— 'N 'N

wmvs Bäinmes Jaagmp tion nr av 1? w—sz m az ms Mimmi 12.11.1115 eämwes JaAgngp quo I? av 1? W—GZ 1? sz ng aquiW mmm vämunas .IeAgigp 1100 är 917 W—GZ 1? sz ng arpuiw men? Båmwes 19.19.1351) 1100 nr av tiv—SZ Jr sz a.ipuiw 181111? e mms .laAQJgp qao 1? cv .ng. 1717—98 Jr sz ue mum IBJPIE eåinmes .IGAQJgp 1190 m 917 J? w—gz

sz ur; alpuiw

Särskilda städer.

Stockholm......... 9-0 41-2 49-8 100-0 Göteborg.......... 9-7 27-7 62'6 100-0 Malmö............ 19-5 32-3 48-2 100-0 9-4 30-9 59-7 100-0 Hälsingborg. . ..... 16-3 39-7 44-0 100-0 Borås. . . . . . . . . . . .. 10-4 40-9 48-7 100-0 Gävle. . .. 4-9 46-61 485 100-0 Örebro. . . . . . . . . . . . 11-4 329 55.7 100-0

49-6 43-7 100-0 12-3 56-3 31-4 100-0 14-8 61-0 24-2 100-0 20-1 685 114 100—0 ”4 54-2 34-4 100-0 573 34-3 100-0 131 557 312 100-0 15-0 63-6 21% 100-0 208 661 131 100-0 122 55-1 32-7 100-0 41-0 47-6 100-0 107 47-9 41-4 100-0 230 51-2 25-8 100-0 22-7 67-6 9-7 100-0 15-6 45-0 39-4 100-0 51—5 40-3 100-0 10-1 53-3 36-6 100-0 160 52-9 31-1 1000 200 67-5 12-5 100-0 110 50-9 38'1 100-0 52-8 35-8 100-0 9-2 66—9 23-9 100-0 235 57-0 195 100—0 246 70-13 5-1 100—0 157 541 30-2 100-0 642 288 100-0 145 61-23 23-7 100'0 14-0 63-1 22-9 100-0 26-4 66-7 6-9 100-0 119 59-8 28-3 100-0 52-8 42'6 100-0 12-9 63-0 24-1 100-0 17-0 62-5 20'5 100-0 7-7 81-5 10'8 100-0 8-9 58—8 32-3 100-0 56-6 41-5 100-0 7-0 61-4 31-6 100-0 172 65-1 17'7 100-0 125 84-7 2-8 100-0 8-3 58-6 33'1 100-0

amanda—char— H

_.

K—QQNQQGDCH

Landet ! övrigt.

Östra Sverige... .. . 7-1 39-4 53'5 100-0 6-5 50-7 42'8 100-0 134 528 33-8 100'0 20-0 57-0 23-0 100-0 145 73-5 12-0 100-0 11-4 52—8 35-8 100-0 Småland och öarna. 8-8 459 45-13 100-0 101 56-6 33-3 100-0 12-3 53-4 34'3 100-0 24-9 60-5 14-6 100-0 18-2 755 6-3 100-0 13-5 56-4 30-1 100-0 Södra Sverige... 17-8 40-3 41-9 100-0 19'0 51-6 29-4 100-0 10-1 57—23 321 100-0 31'9 53-9 14'2 100-0 22-0 72-5 5-5 100-0 174 52-5 30-1 100-0 Västra Sverige... . . 9-3 40-0 507 100-0102 57-9 31-9 100-0 154 57-9 26-7 100—0 22-8 61-7 15'5 100-0 181 72-2 9-7 100-0 13-8 57-2 29-0 100-0 Norra Sverige.... .. 10-5 47-5 42'0 100-0 79 58-5 33-6 100-0 20-0 62-1 17'9 100-0 221 644 13-5 100'0 17'8 76—0 6-2 100-0 146 60'5 24-9 100-0 Hela riket 116 39-2 49? 100-0 8-7 53-7 37-6 100-0 13-3 56-6 30-1 100—0 19-5 60-0 20-5 100-0 19-3 70-7 10-0 100-0 13-0 54—8 32-2 100—0

Tab. 10. Procentuell fördelning av antalet årsmedlemmar på medlemstidsgrupper inom olika delar av landet samt i vissa städer, förbundsvis, 1930.

Elektriska arbetare- förbundet

Byggnadsträ- Grov- och fabriks-

arbetareförbundet arbetareförbundet Målareförbundet

Murareförbundet Samtliga förbund

Antal årsmedlemmar, med fördelning efter medlemstid

Cl :d

13911 -sma[pau1 nämn—ms JaAngp 1100 1? OZ 1? 9 ue eipuiw Jaaongp 990 1? OZ 19911 -sma[pam

mums .Ierrep IPO 1? OZ 1? Q ue a.ipurw RPR summan: ESHWIBS JeAQJgp 1190 J? OZ J? 9 1115 ?JDullAl

Särskilda städer.

Stockholm. . . Göteborg. Malm" . Norrköping. . . Hälsingborg. . Borås........ Gåvle........ Örebro. . . . ..

xo—quegooao—(eo RONgPIGDCDNv—to H

1—4

Landet i övrigt.

Östra Sverige. . . . . . Småland och öarna. Södra Sverige. . . . . . Västra Sverige. . . . . Norra Sverige. . . . .

Hela riket

i vissa fall förskjutningar mot en något högre eller lägre medelålder kunna iakttagas.

De olika undersökta förbunden förete sinsemellan vissa skiljaktigheter i fråga om det undersökta medlemsklientelets ålderssammansättning. Medan inom grov- och fabriksarbetareförbundet årsmedlemmarnas fördelning på de tre nämnda huvudgrupperna av levnadsåldrar visar en påfallande god överensstämmelse med den ovan för hela antalet av undersökningen berörda årsmedlemmar inom samtliga förbund påvisade, äro sålunda målareför- bundets samt elektriska arbetareförbundets årsmedlemmar av en jämförel- sevis lägre medelålder. Äldersgruppen 25—44 år omfattar sålunda inom sist- nämnda båda förbund 600 resp. 707 % av hela antalet årsmedlemmar inom förbundet i fråga. Även den yngsta åldersgruppen har inom dessa förbund en relativt större omfattning. Inom målareförbundet tillhörde sålunda 195 samt inom elektriska arbetareförbundet 19'3 % åldrarna under 25 år. Inom mu- rareförbundet åter visa årsmedlemmarna en jämförelsevis högre medel— ålder än inom övriga förbund. Åldrarna över 44 år omfatta sålunda här 492 % av förbundets samtliga årsmedlemmar samt åldersgruppen 25—44 år 392 %.

Inom de särskilda städerna samt landsdelarna har det undersökta med- lemsklientelet inom de olika förbunden väsentligen samma ålderssamman- sättning, som resp. förbund i dess helhet, ehuru den för förbundet i fråga typiska åldersgrupperingen naturligen kan vara mer eller mindre starkt framträdande i olika städer eller landsdelar. Inom målareförbundet har så- lunda särskilt i södra, men även i norra och västra Sverige samt Småland och öarna den yngsta åldersgruppen större omfattning än den äldsta ålders- gruppen. Så är fallet även i Hälsingborg. Å andra sidan har i Norrköping den äldsta åldersgruppen en jämförelsevis stor omfattning. Även inom grov- och fabriksarbetareförbundet omfatta i norra Sverige åldrarna under 25 år ett större antal årsmedlemmar än den äldsta åldersgruppen. I Malmö tillhör ett jämförelsevis stort antal årsmedlemmar inom sistnämnda förbund åld- rarna över 44 år. Angivna åldersgrupp omfattade sålunda 41'4 % samt ål- dersgruppen 25—44 år 47-91 % av samtliga förbundets årsmedlemmar där- städes. l Hälsingborg åter tillhörde 66'9 % av årsmedlemmarna åldrarna 25—44 år men blott 92 % den yngsta åldersgruppen. Vad byggnadsträarbe- tareförbundet angår, observeras i Malmö en högre medelålder för årsmed- lemmarna än för förbundet i dess helhet. Den äldsta åldersgruppen omfat- tade sålunda här 47'5 % av årsmedlemmarna, medan åldersgruppen 25—44 år blott omslöt 41'0 %. Ett anmärkningsvärt litet antal årsmedlemmar inom grov- och fabriksarbetareförbundet tillhörde åldrarna under 25 år i Hälsing- borg och Örebro. Inom murareförbundet har i norra Sverige åldersgruppen 25—44 år större omfattning än den äldsta. 47'5 % av årsmedlemmarna till- hörde sålunda här åldrarna 25—44 år samt 420 % åldrarna över 44 är. En förskjutning i riktning mot lägre medelålder, ehuru mindre framträdande,

kan inom detta förbund även iakttagas i Småland och öarna samt södra Sverige. En anmärkningsvärt hög medelålder visa däremot murarna i Göte- borg samt Norrköping. Vad elektriska arbetareförbundet angår, kan i all- mänhet i de olika delarna av landet samt även i vissa städer en förskjutning mot än lägre medelålder än för förbundet i dess helhet iakttagas. I södra Sverige tillhörde sålunda 94'5 % samt i norra Sverige 93'8 % åldrarna un- der 45 år. Ärsmedlemmarnas fördelning 1930 med hänsyn till medlemstidens längd ; belyses, som förut nämnts, i tab. 10. Av nämnda tabell framgår, att av total- W antalet årsmedlemmar 50'8 % ha tillhört sina resp. fackförbund under kor- tare tid än 5 år, medan 42 % ha en medlemstid av mellan 5—19 år. Allenast 7'2 % av totalantalet årsmedlemmar har tillhört sina resp. organisationer i 20 år eller mera.

Anmärkningsvärt synes det stora antalet årsmedlemmar med kortare med- lemstid än 5 år. Medan den yngsta levnadsåldersgruppen omfattar blott 13 % av hela antalet årsmedlemmar, har, som 'nämnts, mer än halva antalet års- medlemmar en kortare medlemstid än 5 år. Då sålunda 87 % av hela antalet årsmedlemmar befinna sig ilevnadsåldrarna över 24 år, medan endast omkring halva antalet årsmedlemmar ha en medlemstid av 5 år eller mera, är det uppenbart, att rekryteringen av byggnadsarbetare icke är begränsad till den yngsta åldersgruppen utan i stor utsträckning är förlagd till levnadsåldrarna över 24 år. Ovan berörda förhållanden belysas ytterligare 1 kap. VI, i sammanhang med den där lämnade redogörelsen för arbetslöshetens omfattning vid olika medlemstid inom de båda yngsta ål- dersgrupperna. Murareförbundet samt elektriska arbetareförbundet uppvisa den längsta genomsnittliga medlemstiden. Antalet årsmedlemmar med kor- tare medlemstid än 5 år utgör sålunda inom murareförbundet blott 31'1 % samt inom elektriska arbetareförbundet 40'4 % av hela antalet årsmedlemmar inom resp. förbund. Då den yngsta levnadsåldersgruppen inom det förra förbundet omfattar 11'6 % samt inom det senare 19'3 % av resp. förbunds hela antal årsmedlemmar, synes nyrekryteringen inom dessa förbund i jäm- förelsevis mindre utsträckning än inom övriga undersökta förbund äga rum inom de högre levnadsåldrarna. Även inom målareförbundet är differensen mellan antalet årsmedlemmar i de yngsta levnadsåldrarna samt antalet års- medlemmar med en kortare medlemstid än 5 är emellertid jämförelsevis mindre påfallande än inom de övriga undersökta förbunden.

Av de till medlemstiden äldsta årsmedlemmarna tillhöra omkring 70 % de särskilt redovisade städerna samt 58 % de tre största städerna. Inom bygg- nadsträarbetareförbundet samt grov- och fabriksarbetareförbundet omfatta Stockholm och Malmö 523 resp. 535 % av hela antalet av de till medlems- tiden äldsta årsmedlemmarna inom resp. förbund, medan ett påfallande litet antal eller blott 40 % av den ifrågavarande gruppen är organiserad i det förstnämnda förbundets lokalavdelning i Göteborg. Förhållandet torde

sammanhänga med att byggnadsträarbetareförbundets lokalavdelning i Gö- teborg vunnit större anslutning först vid en relativt sen tidpunkt. Liknande förhållanden torde i allmänhet avspegla sig i skiljaktigheterna i fördel- ningen efter medlemstidens" längd inom olika områden. Även åldersför- delningen torde, ehuru i väsentligt mindre grad, vara beroende av an— givna omständigheter.

KAP. 111.

Den årliga arbetslösheten bland de undersökta fackför- bundens byggnadsarbetare.

Arbetslöshetens årliga omfattning bland de av undersökningen berörda byggnadsarbetarna belyses för åren 1929—1934 av i tab. 11 angivna upp- gifter om den årliga arbetslöshetsprocenten inom de särskilda förbunden.

Tab. 11. Årlig arbetslöshetsprocent för de av undersökningen berörda byggnads- arbetarna, förbundsvis, 1929—1934

Årlig arbetslöshetsprocent Fackförbund

1929 1930 1931 1932 1933 1934

Murareförbundet ........................... - 19-4 26-4 390 257 26-1 Byggnadsträarbetareförbundet ............... 22-8 24'0 32-0 46-1 37-1 35-9 Grov- och fabriksarbetareförbundet .......... 32-7 35-6 41-2 54-6 48-0 48-5 Målareförbundet ........ 4 .................... . 263 294 36-1 36-4 33!) Elektriska arbetareförbundet ............... 9-2 8-5 13-3 21-7 30-2 21-5 Samtliga förbund 23-6 26-6 32-7 44-9 38-7 37-6

För murareförbundet samt målareförbundet saknas, av skäl för vilka tidi- gare redogjorts, dylika uppgifter för 1929. Det erinras om att den årliga ar- betslöshetsprocenten beräknats såsom det procentuella förhållandet mellan antalet arbetslöshetsveckor och antalet möjliga arbetsveckor ifrågavarande är.

Den årliga arbetslöshetsprocenten för byggnadsarbetarna inom de under- sökta fackförbunden tillsammantagna med ovan angivna undantag utgjorde 1929 236. Nämnda procenttal ligger sålunda, såsom är att vänta beträffande ett så säsongbetonat fack som byggnadsindustrien, avsevärt högre än det årsmedeltal av 102 % för samma år, som av socialstyrelsen redovisas i den på uppgifter från olika fackförbund grundade arbetslöshetsstatistiken för samtliga de förbund, angivna statistik avser. Enligt den förutnämnda av arbetslöshetsutredningen verkställda bearbetningen av fackföreningsstatisti- ken har den årliga arbetslöshetsprocenten för 1929 inom byggnadsindustrien beräknats till 267 %. Begreppet byggnadsindustri har emellertid vid nämnda

Tab. 12. Årlig arbetslöshetsprocent för byggnadsarbetare inom de undersökta

Årlig arbetslöshetsprocent

Område

murareförbundet byggnadsträarbetareförbundet

1931 1932 1933 1929 1930 1931 1932 1933 1934

Särskilda städer.

1 Stockholm .......... 17-4 20'9 32-0 18-4 33-5 165 197 257 40'3 17'0 38-71 2 Göteborg ........... 14'6 18'0 24'6 11'9 162 138 16-19 213 34% 20!) 226 3 Malmö ............. 12'3 21-9 37-0 14-5 8-7 184 148 228 138-0 225 131 4 Norrköping ......... 24'9 20-8 32-9 18"! 179 155 21'3 21'3 33'4 346 276 5 Hälsingborg ........ 21'5 29'4 37'2 16-0 22'8 19'9 19-0 31'7 37'9 26'4 235 6 Borås .............. 9'3 32'8 43'3 18'3 20-1 17-4 25-8 346 431 26-0 266 7 Gävle .............. 18'9 22-4 55'1 20-6 24-5 36'6 28-6 34'9 51-1 31-8 32-8 8 Örebro ............. 28'8 361 54-13 18-9 326 188 22-6 31'5 42-2 15-5 20-9

Landet i övrigt.

9 Östra Sverige ....... 26-0 35? 45? 31-4 26-5 27-4 29-13 368 480 43-9 32—3 10 Småland och öarna.. 148 24-52 35-0 33-4 27-4 22-9 242 318 41-1 39-8 34-1 11 Södra Sverige ....... 24-0 32'4 47-0 32-6 23-1 33-3 31-9 36-8 50-4 48-6 35-3 12 Västra Sverige ...... 186 286 427 39-0 26-8 24-3 23-8 33-7 47-8 49-3 37-5 13 Norra Sverige ....... 28-4 35-6 50-9 44-9 43-6 32-7 30-7 426 60-8 59? 52-1 14 Hela riket 19-4 26-4 89-0 257 261 22-8 24-0 32—0 46-1 37-1 35!)

bearbetning erhållit en annan avgränsning än i förevarande utredning, varför de anförda procenttalen icke äro direkt jämförbara.

Arbetslösheten bland samtliga av undersökningen berörda byggnadsarbe- tare har under åren 1930—1932 erhållit en allt större omfattning. Den ökade arbetslösheten under dessa år framkallades som bekant av den då inbry- tande världskrisen, vars verkningar redan 1930 började göra sig i någon mån gällande även på arbetsmarknaden inom byggnadsindustrien. År 1932, då arbetslösheten bland de av undersökningen berörda arbetarna nådde sin höjdpunkt under de år, undersökningen avser, var arbetslöshetsprocenten för samtliga förbund tillsammantagna sålunda 44'9, motsvarande en ökning från 1929 av 21'3 procentenheter. År 1933 var motsvarande arbetslöshetsprocent 387 samt 1934 37'6. Den minskning arbetslösheten inom de undersökta förbunden, enligt vad tabellen utvisar, undergått 1933, lärer emellertid vara endast skenbar. Angivna minskning av arbetslöshetsprocenten sammanhän- ger nämligen med byggnadskonfliktens utbrott, som naturligtvis uteslutit fristämpling på grund av arbetslöshet för det stora flertal byggnadsarbetare, som omfattades av denna konflikt. Förhållandet kommer till synes i en mot minskningen av arbetslöshetsprocenten svarande ökning i antalet konflikt- veckor per medlem 1933. Elektriska arbetareförbundet samt målareförbun— det uppvisa däremot en även under år 1933 stegrad arbetslöshetsprocent. Under år 1930.har arbetslösheten inom elektriska arbetareförbundet, i mot- sats till vad fallet är med övriga undersökta förbund, minskat i omfattning från 92 % 1929 till 85 % 1930. Ser man till de olika fackförbunden i övrigt,

organisationerna i vissa städer samt olika delar av landet, förbundsvis, 1929—1934.

bland byggnadsarbetarna inom

grov- o. fabriksarb.—förbundet målareförbundet elektriska arbetareförbundet

1929 | 1930 | 1931 | 1932|1933|1934 1930 1931 1932 1933 1934 1929 1930 1931 1932 1933 1934

11-5 22'1 36-4 30-2 13-5 18'8 22-2 14'7 17-4 28'6 35'6 16-8 5'6 113—5 326 15-3 12-7 14-8 26-1 16-2 15'3 17-5 28-8 13'7 12'3 20-2 25-0 21-5 135 183 268 204

349 315 413-23 583 490 338 269 27-9 40-4 35'0 324 124 130-21 431 41-0 546 58-53 50? 29-4 26'9 36'2 37'9 33-7 7-1 137-6 426 471 597 58'9 36'7 30'4 35-3 392 454 38-8 (:?-4 26-8 337 347 402 312 23'6 24-6 38%”: 37-2 35-6 28-2 1-6 46-9 39—4 49-3 64'7 51-6 48-1 31-4 35—9 39-0 35-7 30-5 6'8 378 440 47-4 655 459 435 27-2 35'9 37-9 33'0 33-7 15'9

.— ?Hxlx'lmb—ixla WWmWUVDIOO '.; m—IQUIPDDIQH

36'1 38-13 41—13 52-9 50!) 42-0 27-3 32-1 34-8 39-2 30-9 10'0 7'8 10-6 15'5 226 155 9 38-4 362 404 50-21 488 42-6 27"! 325 356 322 272 13'7 12-0 15-7 21-1 22-3 16-3 10 51-9 48-1 51-4 60-3 54'8 45'7 33-4 34-4 44-0 43-6 37-8 15'9 15-8 18-0 29-7 330 196 11 33-4 39-2 48-2 58—5 52'4 41'3 26'2 30'9 36'2 40'5 30'2 7'3 6-4 12-7 18-3 22-5 15-5 12 51'1 45-9 52%: 68—1 67% 61-7 34'5 38-8 49'3 54-6 42'7 12'6 13'7 18-0 29'2 36-1 27-0 13

327 356 41-2 54-6 430 485 263 294 361 36-4 33-9 9'2 8—5 13-3 21-7 30'2 21-5 14

visar det sig, att den svåraste arbetslösheten återfinnes inom grov- och fabriksarbetareförbundet samt byggnadsträarbetareförbundet. År 1929 var så- lunda arbetslöshetsprocenten 327 resp. 22'8 % inom de nämnda förbunden. Under år 1932, då arbetslösheten inom de undersökta förbunden i allmänhet hade sin största omfattning, voro motsvarande procenttal 54'6 och 461. Minst hårt synes arbetslösheten ha drabbat murarna samt de elektriska ar- betarna. En särställning i förhållande till övriga undersökta förbund intager elektriska arbetareförbundet. Arbetslöshetsnivån inom nämnda förbund är sålunda, därest man bortser från murareförbundet år 1933, under samtliga åren genomgående avsevärt lägre än inom övriga förbund. Angivna förhål- lande torde sammanhänga med att det undersökta medlemsklientelet inom detta förbund icke i samma grad som de övriga byggnadsarbetarna är be- roende av de säsongmässiga Växlingarna i arbetstillgången.

A. Arbetslöshetens omfattning inom olika delar av landet samt i vissa städer.

Arbetslösheten bland de av undersökningen berörda arbetarna har, såsom av tab. 12 framgår, under åren 1929—1934 i allmänhet varit av väsentligt mindre omfattning i de särskilt redovisade städerna än inom de olika delar av landet i övrigt, till vilka städerna i fråga äro att hänföra. Även då arbets- löshetsförhållandena betraktas år från år, förete de ett delvis olikartat förlopp inom städerna och övriga delar av landet. Särskilt gäller detta

om arbetslösheten inom de tre storstäderna. Till belysande av berörda för- hållanden må för Stockholm och östra Sverige anföras följande ur sistnämnda tabell hämtade siffror. Arbetslöshetsprocenten inom murareförbundet var i Stockholm 1930 17'4 %, 1932 320 % samt 1934 335 %, medan för östra Sverige motsvarande procenttal voro 26'0, 452 samt 26'5. Den större arbets— lösheten i Stockholm under år 1934 sammanhänger med att byggnadsverk- samheten efter konflikten ånyo erhöll större omfattning först 1935. Samma förhållande observeras inom samtliga undersökta förbund utom elektriska arbetareförbundet, som visade nedgång i arbetslösheten under år 1934 även i Stockholm. Vad de organiserade murarna beträffar, visa ett flertal städer en ökad arbetslöshet 1934. Så är fallet med Göteborg, där samma iakttagelse kan göras beträffande de organiserade byggnadsträarbetarna, samt Hälsing— borg, Borås, Gävle och Örebro. Den ökade arbetslöshetsprocent, som grov- och fabriksarbetareförbundet uppvisar för hela riket 1934, är däremot ute- slutande att tillskriva den ökning arbetslösheten bland de organiserade bygg- nadsgrovarbetarna i Stockholm nämnda år undergick. Jämväl byggnadsträ— arbetareförbundet uppvisar även i vissa andra städer än Stockholm och Göteborg en något högre arbetslöshetsprocent 1934 än 1933, nämligen i Borås, Gävle och Örebro. Inom de olika delarna av landet i övrigt har ar- betslösheten däremot inom samtliga förbund genomgående minskat i omfatt- ning under år 1934. Inom murareförbundet i Göteborg var arbetslöshets- procenten år 1930 14'6, år 1932 246 samt är 1934 162. Motsvarande procent- tal för västra Sverige voro resp. 186, 427 samt 268. För grov- och fabriks- arbetareförbundet var i Stockholm arbetslöshetsprocenten år 1930 286, år 1932 487 samt är 1934 567. I östra Sverige voro motsvarande procenttal för förbundet resp. 383, 529 samt 420.

Mindre påtaglig är ovan angivna olikhet i arbetslöshetens omfattning inom övriga särskilt redovisade städer. Särskilt inom Borås och Örebro var ar- betslösheten företrädesvis under krisåren inom vissa förbund tvärtom av större omfattning än inom västra Sverige i övrigt. Även Gävle företer inom murareförbundet 1932 samt inom byggnadsträarbetareförbundet 1929 en större arbetslöshet än norra Sverige i övrigt. I Norrköping ligger vidare ar- betslöshetsnivån för de organiserade byggnadsgrovarbetarna i allmänhet högre än i östra Sverige i övrigt. Inom elektriska arbetareförbundet kan en genomgående lägre arbetslöshetsnivå påvisas endast beträffande vissa av de särskilda städerna i förhållande till landet i övrigt, nämligen Hälsingborg och Gävle. Även i Malmö har arbetslösheten bland elektrikerna i stort sett varit mindre omfattande än i landet i övrigt. År 1933 var förhållandet dock det motsatta. Arbetslösheten synes sålunda ha jämförelsevis hårdare drabbat de elektriska arbetarna i städerna än i landet i övrigt. Särskilt påfallande är detta i Stockholm, Göteborg, Norrköping samt Örebro. I Stockholm och Göte- borg framträder emellertid denna skiljaktighet först under krisåren, medan i Stockholm 1929 och 1930 samt i Göteborg 1929 varit relativt gynnsamma för

clektrikerna i arbetslöshetshänseende. Härvid märkes dock, att såväl elekt- riska arbetareförbundet som grov- och fabriksarbetareförbundet 1929 uppvisa en anmärkningsvärt gynnsam arbetslöshetsprocent för Göteborg.

Vad arbetslöshetens omfattning inom de olika landsdelarna beträffar före- te de olika förbunden vissa skiljaktigheter. I allmänhet har dock arbetslös- heten 1929—1934 haft sin största omfattning i norra samt södra Sverige. Inom murareförbundet har arbetslösheten emellertid varit av ungefärligen samma omfattning i östra som i södra Sverige. Åren 1930 och 1932 var ar- betslöshetsprocenten för organiserade murare sålunda i östra Sverige 260 resp. 452 samt i södra Sverige 240 resp. 47'0. Motsvarande procenttal i norra Sverige voro för samma förbund 284 resp. 509. Skiljaktigheterna i arbets- löshetens omfattning inom dessa delar av landet äro sålunda, vad murare- förbundet angår, jämförelsevis obetydliga. För Småland och öarna samt västra Sverige å ena sidan och övriga delar av landet å den andra äro skilj- aktigheterna däremot mera påfallande. Särskilt inom västra Sverige visar arbetslösheten bland murarna emellertid en relativt starkare stegring än i övriga landsdelar.

Inom byggnadsträarbetareförbundet var arbetslösheten 1929 och 1930 av obetydligt större omfattning i södra än i norra Sverige, medan vart och ett av åren 1931—1934 utvisa en avsevärt större arbetslöshet i norra Sverige. Arbetslöshetsprocenten för organiserade byggnadsträarbetare var sålunda 1930, 1932 och 1934 i norra Sverige 307, 608 och 521 samt i södra Sverige resp. 31'9, 504 och 353. Arbetslöshetsnivån för byggnadsträarbetarna i östra Sverige ligger ganska nära den i södra Sverige konstaterade, medan såväl Småland och öarna som västra Sverige förete större skiljaktigheter i för- hållande till de övriga landsdelarna. Den avgjort lägsta arbetslösheten bland medlemmar av detta förbund konstateras för Småland och öarna. En unge- färligen likartad omfattning av arbetslösheten i olika landsdelar företer grov- och fabriksarbetareförbundet. Även inom detta förbund var arbetslös- hetsprocenten för södra Sverige något högre 1929 och 1930 än för norra Sverige, medan 1931—1934 arbetslösheten i norra Sverige var betydligt mera omfattande än i södra Sverige. Anmärkas må i detta sammanhang, att 1930 i arbetslöshetshänseende var relativt gynnsammare för organiserade byggnadsgrovarbetare i södra och norra Sverige än 1929. Skiljaktigheterna i arbetslöshetsnivå mellan östra Sverige, Småland och öarna samt västra Sverige äro emellertid här jämförelsevis obetydliga. Arbetslöshetsprocenten var sålunda i de nämnda landsdelarna år 1930 resp. 383, 362 samt 392, år 1932 resp. 529, 503 samt 585 och år 1934 421), 426 samt 413.

Målareförbundet företer en ganska utpräglad nivåskillnad i arbetslöshe- tens omfattning inom å ena sidan norra samt södra Sverige och å den andra sidan övriga delar av landet. För norra och södra Sverige var ar- betslöshetsprocenten för organiserade måleriarbetare år 1930 34'5 resp. 334, år 1932 493 resp. 44'0 samt år 1934 427 resp. 37'8. Den högsta arbetslöshets-

procenten förekommer sålunda i norra Sverige. För östra och västra Sve- rige samt Småland och öarna ligga procenttalen 6—15 enheter lägre än motsvarande ovan angivna högsta procenttal. För Stockholm och Göteborg är arbetslöshetsprocenten i allmänhet avsevärt lägre än för övriga särskilda områden. Vad Stockholm beträffar utgör emellertid 1934 ett markerat undan— tag med en arbetslöshetsprocent på 357. Inom elektriska arbetareförbundet är arbetslösheten i de olika delarna av landet mest omfattande inom södra och norra Sverige samt i Småland och öarna.

Inom några av de särskilda städerna och landsdelarna ha vissa år varit påfallande gynnsamma i arbetslöshetshänseende. I Göteborg var sålunda 1929 arbetslösheten anmärkningsvärt låg inom grov- och fabriksarbetare- förbundet och elektriska arbetareförbundet. Inom förstnämnda förbund var sålunda arbetslöshetsprocenten för byggnadsarbetarna i Göteborg nämnda år 188, medan för västra Sverige i övrigt arbetslöshetsprocenten var 334. För elektriska arbetareförbundet voro motsvarande siffror 47 resp. 7'3. Jäm- förelsevis gynnsamt ur arbetslöshetssynpunkt synes 1930 ha varit för Malmö, särskilt vad beträffar de tre egentliga byggnadsfackförbunden. År 1934 var arbetslöshetsprocenten inom murareförbundet i Malmö även påfallande låg. Arbetslöshetens omfattning bland organiserade murare i Borås 1930 var likaledes obetydlig och uppgick blott till 9'3 % mot 32'8 % år 1931.

Att av dessa siffror söka bedöma, huruledes en lämpligare fördelning av byggnadsarbetare över landet skulle kunna åstadkommas, vore givetvis möjligt, om arbetstillgången inom respektive städer och landsdelar vore konstant. Så är emellertid icke förhållandet, men vissa slutsatser torde än- dock kunna dragas härvidlag såsom ett slags sammanfattning av vad i det föregående sagts. Vad beträffar murarna ha arbetsförhållandena för dessa inom de berörda städerna varit genomgående mest gynnsamma i Göteborg och Malmö. Jämförelsevis goda ha förhållandena för detta yrke ställt sig i Norrköping, Stockholm, Borås och Hälsingborg, men väsentligt ofördel- aktigare i Gävle och Örebro. Som tidigare redan påvisats beträffande de olika landsdelarna, visa Småland och öarna relativt gott resultat och norra Sverige det ojämförligt sämsta. En utjämning av arbetstillgången under åren 1930—1934 med avseende på murarna hade sålunda kunnat tänkas ske genom förflyttning av murare från Gävle, Örebro och norra Sverige till Göteborg, Malmö samt Småland och öarna.

Vad gäller träarbetarna hava arbetslöshetsförhållandena för dessa inom de berörda städerna ävenledes genomgående ställt sig gynnsammast i Göteborg och Malmö, relativt gynnsamma i Norrköping, Stockholm, Hälsingborg och Örebro, och sämst i Borås och Gävle. Inom landet i övrigt visa Småland med öarna, östra och västra Sverige relativt goda förhållanden, under det att i norra och södra Sverige i övrigt träarbetarna lidit svårt av arbetslös- heten. Dessa omständigheter utvisa i viss mån, huru förflyttningar böra ske för arbetslöshetens utjämnande.

Grovarbetarna ha genomgående haft det bäst ställt i Göteborg och Borås, relativt gott ställt i Stockholm och Malmö samt inom städerna Norrköping, Hälsingborg, Örebro och Gävle lidit mest av arbetslösheten. Inom landet i övrigt ha arbetarna inom Småland med öarna lidit minst samt norrlands- arbetarna mest av arbetslösheten.

I det hela har beträffande de egentliga byggnadsfackens arbetare förhål- landena med avseende på arbetslösheten varit obetingat gynnsammast för arbetarna i Göteborg och därnäst i Malmö samt sämst för arbetarna i Öre- bro och Gävle. Småland med öarna hava likaledes kunnat bjuda relativt gynnsamma arbetsförhållanden, under det att norrlandsarbetarna i samtliga fack haft det sämst ställt.

Målarna ha likaledes i genomsnitt under angivna år haft det fördelaktigast med avseende på arbetstillfällen, vad gäller de berörda städerna, i Göteborg och därnäst i Stockholm. Förhållandena ha varit medelgoda i Borås, Malmö, Norrköping och Örebro och sämst i Gävle och Hälsingborg. Även i detta fall uppvisar norra Sverige det ogynnsammaste resultatet av landsdelarna.

Vad slutligen gäller elektrikerna, ha dessa i stort sett lidit minst av arbets- lösheten i Göteborg och Hälsingborg. Förhållandena för dessa arbetare ha varit relativt gynnsamma i Borås och Norrköping, ställt sig sämre i Gävle, Stockholm och Örebro och varit sämst i Malmö. Beträffande landet i övrigt ha förhållandena för elektrikerna varit gynnsammast i västra Sverige och sämst i södra och norra Sverige.

B. Arbetslöshetens omfattning inom olika levnadsåldrar.

För att åskådliggöra arbetslöshetens omfattning i olika levnadsåldrar har i tab. 13 uppgifter meddelats för de olika förbund och år undersökningen av- ser angående den årliga arbetslöshetsprocenten inom 12 olika åldersgrupper, av vilka den yngsta omfattar levnadsåldrarna under 20 år samt den äldsta åldrarna över 69 år, medan de övriga omfatta vardera fem levnadsåldrar, eller sålunda 20—24, 25—29 år 0. s. v. Framhållas må i detta sammanhang, att av de undersökta fackförbunden endast elektriska arbetareförbundets stadgar stipulera viss minimiålder för inträde i förbundet. Minimiåldern inom nämnda förbund är bestämd till 15 år. Beträffande elektriska arbetare- förbundet är vidare att märka, att de högre åldersgrupperna omfatta endast ett fåtal medlemmar. Enligt den i kap. II angivna tab. 9 uppgick inom nämnda förbund för 1930 antalet årsmedlemmar i åldern 45 år och där- över till endast 10 % av hela antalet årsmedlemmar.

Inom de i tab. 13 redovisade åldersgrupperna torde man kunna särskilja tre i arbetslöshetshänseende karakteristiska huvudgrupper, nämligen dels åldrarna under 25 är, dels åldrarna mellan 25 och 44 är, dels ock åldrarna över 44 år. Den förstnämnda åldersgruppen representerar den typiska ung- domsarbetslösheten. Inom denna få åldrarna 20—24 år bära den tyngsta ar-

Tab. 13. Arbetslöshetens omfattning inom olika åldersgrupper, förbundsvis,

1929—1934.

Fack-

Årlig arbetslöshetsprocent för medlemmar i en levnadsålder av

förbund och år

Mindre än 20

år

20— 24 är

25———

29 år

30— 34 år

35— 40— 39 44 år är

45— 49 år

50—— 54 år

55— 59 år

60— 64 år

65— 69 år

70 år 0. där- över

Murareförbun- det.

1929 ........ 1930 ........ 1931 ........ 1932 ........ 1933 ........ 1934 ........

Byggnad sträar- betaretörh. 1929 ........ 1 930 ........ 1 931 ........ 1 932 ........ 1 933 ........ 1 934 ........

Grov- och ta- brlksarb.-!örb.

1929 ........ 1930 ........ 1931 ........ 1932 ........ 1933 ........ 1934 ........

Målareförbun- det.

1929 ........ 1930 ........ 1931 ........ 1932 ........ 1933 ........ 1934 ........

Elektriska arb.- förbundet.

1929 ........ 1930 ........ 1931 ........ 1932 ........ 1933 ........ 1934 ........

Samtliga tör- bund. 1929 ........ 1930 ........ 1931 ........ 1932 ........ 1 933 ........ 1 934 ........

17'4 24'6 35'5 20'8

20-6 22-8 30-8 45-3 34'5 30'2

32-9 41-5 47'7 55'3 43-2 36'7

208 220 27-3 21-7 20-6

11'7 15-8 24-3 33'6 43-1 194

249 264 331 4245 34'7

21-6 28-5 41-6 25-6 23'9

24'9 26'8 34-4 47-9 41-8 35%

36-4 41-2 47-3 62-1 57'1 51'8

28-5 30-0 36-8 37-0 31-8

13-7 14-1 22'3 35-7 42'7 28-2

29-6 30'6 38'0 48-1 43%;

20-5 27'7 41-8 27-3 22-8

23-4 24'7 33-7 48-4 43-0 37-4

32'0 36-23 427 58-3 52'5 50-6

30-0 32'5 425 39-7 35%

11-0

96 15% 26-1 38-3 27%:

25-9 28-4 34-9 47"! 43—9

19-3 26-8 43-0 28"! 26”!

23-4 23-3 31-0 45-8 37-7 34-2

30-5 32-8 39-7 53-6 47-5 46-5

2549 305 358 38-8 36-4

eau—1 cocoa:

26'6 18-5

24-3 24'8 31'5

39'7

17-7 16'7 24-5 23'6 38-2 35-6 28-0 25-3 26-2 25-6

208 208 21-3 22-2 29-4 29-8 43-9 42-9 37'7 35-7 33% 33-6

29-3 31-0 32-2 31-9 37-9 37-6 513 509 44-7 433 450 44-7

23-5 22-0 27'0 25'8 34-0 331 357 335 32'7 31'8

6-4 5-3 8-0

mmm wow

23-0 23-3 17-3 17-8

22-8 24-4 23-6 213-65 295 29-6 41-6 41-3 37-6 35-9

17-8 24-9 36—2 24'8 25-6

205 223 308 450 361 34-6

31'0 32-9 138—1 502 44'1 47-4

22-2 25-9 32—1 31"; 31-3

8-6 6-7 10-3 152 255 18'6

24-9 24-3 30'8 42'3 35-7

18'9 26-0 37'5 25-6 258

214 230 30-8 45'5 33'5 36'0

33—7 34-4 39-9 52-5 44-9 46'6

27-4 29”! 36—4 34-5 33-1

8-3 9-2 128 186 23-2 19'5

26-5 259 321 44'5 354)

213 2815 42-1 26-7 269

235 241 32% 46-7 34"! 37-4

34-8 37'5 422 537 47.0 51-8

29-9 33-7 399 361 37-8

16-7 100 154) 263 34-15 276

28-6 28-3 34% 47-4 3703

238 31-6 44'0 25-8 29-8

29-2 30-1 36-5 49"! 355 41-13

401 446 467 569 52-9 595

363 35-5 42-1 392 420

7-9 12—7 15'3 24-6 430 430

33-9 33-7 38-4 50'0 39-7

26-6 31-7 42% 265-1 346

1351 237-23 439 58'4 35-9 462

452 470 49-2 62'5 564 646

31'8 37% 46-1 39% 43-3

2-1 0-2 27-6 33-0 33”! 34-3

39'5 36'6 41-4 54'0 39-2 47'7

179 199 273 15-9 28-3

34-9 37'9 45'3 53'5 32'9 47'5

57—2 59-41 395 65-2 58-8 66'8

45-1 37'5 48'7 49-3 524

837 56-6 88-5 74-4 100-0 88-5

42'8 34'7 38-6 464 339 45-3

betslöshetsbördan. I dessa åldrar torde lärlingsårens utbildning ännu icke ha gjort sig gällande beträffande full yrkesvana, driftighet och arbetsinten— sitet, varför arbetarna i dessa åldrar synas vara mindre eftersökta. Till den del arbetslösheten i de tidigare åldrarna representerar lärlingsarbets- lösheten, är denna uppenbarligen mindre beroende på gällande lägre löne- skalor. Den mellersta huvudgruppen omfattar de mest yrkesskickliga åldrarna, vilka till följd härav i regel äro utsatta för den minsta arbetslös- hetsrisken. Därjämte avtager arbetslösheten i allmänhet med stigande ålder inom hela det åldersintervall, som denna huvudgrupp omfattar. Åldersgrup- perna över 44 år utvisa däremot en med stigande ålder tilltagande arbets- löshet, något som uppenbarligen sammanhänger med den minskade arbets- förmåga och ökade sjukdomsrisk, som i allmänhet inträder i de högre åld- rarna och gör dessa arbetare mindre eftersökta. Arbetslösheten inom de undersökta byggnadsfackförbunden visar sålunda i förevarande hänseende inga väsentliga skiljaktigheter från de tidigare iakttagelser, som i allmänhet gjorts beträffande arbetslösheten inom olika åldrar.

Sambandet mellan arbetslöshetens årliga omfattning och åldern för bygg- nadsarbetare inom de olika förbunden illustreras av diagrammen 1—6. Det framgår, att tendensen i stort sett är likartad inom samtliga de undersökta förbunden. Den minst omfattande arbetslösheten synes i allmänhet före- finnas i åldrarna 35—44 år. Åldrarna under 25 år förete relativt hög arbets- löshet. Den större arbetslösheten inom de högre åldrarna kommer i samtliga fall till synes.

Beträffande arbetslöshetens olika omfattning inom skilda åldrar under den följd av år, som undersökningen omfattar, äro vissa omständigheter, som kunna ställas i sammanhang med såväl den krisartade arbetslös- heten som med konflikten 1933—1934, av anmärkningsvärt intresse. Un- der åren 1930—1932 förekom arbetslöshet inom de undersökta fackför- bunden till en början i relativt starkare omfattning inom de tre yngsta åldersgrupperna, medan allt eftersom krisen fortgått i stället åldrarna mellan 30——49 år uppvisa den relativt starkaste stegringen i arbetslöshetsprocenten. Den för 1933 konstaterade nedgången i arbetslöshetens omfattning för samt— liga undersökta byggnadsarbetare tillsammantagna synes åter väsentligen starkare ha berört åldrarna över 44 år än övriga. Den fortsatta nedgången i arbetslöshetens omfattning 1934 har däremot uteslutande kommit åldrarna under 45 år till godo, medan åldersgrupperna 45 år och däröver visa en ökad arbetslöshet. Som förut nämnts, torde arbetslöshetens minskade omfattning 1933 få anses vara av mera skenbar natur och sammanhängande med att byggnadskonflikten omöjliggjorde konstaterandet av arbetslöshet beträf- fande andra än de utanför konflikten stående byggnadsarbetarna. Med hän- syn härtill samt det nyss antydda förhållandet att nedgången i arbets- lösheten 1933 väsentligen starkare berörde åldrarna över 44 år, torde det kunna antagas, att den större svårighet att vinna återanställning, som

Diagram ]. Arbetslöshetens omfattning inom olika levnadsåldrar i

de särskilda undersökta organisationerna 1929.

% 1929 100 90 I 80 I 7 | 70 ,- | 60 : 50 _/ " . ,» | . / . 40 ..z' ,' x -/ .. ,...— , , —x_ _ _ - ----- ' ,/ | 30 _ ———————— ,— ' _ *" .”! .I ./ | //'—,___ _ ,__./ / 20 / 'N:—-—-—.—,_....--u" , | [*, d _ . _ _ ._ _ , ; xx | 10 ' DF * ' . - —- — I 'x 1 *'*—n__---—"" *.X I * .i_ 0 , 15 20 25 30 35 40 45 50 55 60 65 70 75 år "'_'—_- Byggnadsträarbetareförbundet. —--—--— -- Grov— och fabriksarbetareförbundet. — _.— _ ..- Elektriska arbetareförbundet. Diagram 2. Arbetslöshetens omfattning inom olika levnadsåldrar i de särskilda undersökta organisationerna 1930. % 1930 100 90 80 70 60 _. .-' 7 _ _/ | 50 _, ,— 40 30 20 10 0 15 20 25 30 35 40 45 50 55 60 65 70 75 år Murareförbundet.

_ . _ ._ .-. Byggnadsträarbetareförbundet.

Grov- och fabriksarbetareförbundet.

..... Målareförbundet.

Diagram 3. Arbetslöshetens omfattning inom olika levnadsåldrar i de särskilda undersökta organisationerna 1931.

% 1931 100

90

80

15 20 25 30 35 40 45 50 55 60 65 70 75 år __ Murareförbundet.

_ .-.-. _ Byggnadstråarhetareförbundet.

-..-.._.. Grov- och fabriksarbetareförbundet.

______ Målareförbundet.

. _.__.__ Elektriska arbetareförbundet.

Diagram 4. Arbetslöshetens omfattning inom olika levnadsåldrar i de särskilda undersökta organisationerna 1932.

% 1932 * 100

50

40

30

, _ & ...—_ __. N.- .

15 20 25 30 35 40 45 50 55 60 65 70 75 år Murareförbundet.

-. _ . _ ._. Byggnadsträarhetareförbundet.

Diagram 5. Arbetslöshetens omiattnlng inom olika levnadsåldrar ! de särskilda undersökta organisationerna 1933.

% 1933 100

90

80

'"xÅ

,.

.x. ,, .-/ N'x ,w-" ! /, ["'—+= "*, ___—""'"" _ __ z' '/ .' s.,-;, / 3*-—'f _/ ,,, xx XF—k_'—am ,;/ 'x / I 'x —-__»_-—-— B'AT—T:5/"""'_k'*'x x ——__4 , . '—

10

0

15 20 25 30 35 40 45 50 55 60 65 70 75 år _ Murareförbundet. _. _ .-.- Byggnadsträarbetareförbundet. -..-..-.. Grov- och fabriksarbetareförbundet. - ----- Målareförbundet. _.__.__ Elektriska arbetareförbundet.

Diagram 6. Arbetslöshetens omfattning inom olika levnadsåldrar i de särskilda undersökta organisationerna 1934. % 1934 100

90

15 20 25 30 35 40 4.5 50 55 60 65 70 75år Murareförbundet.

_. -.-._. Byggaadstråarbetareförbundet. _,,_,._.. Grov- och fabriksarbetareförbundet. ...... Målareförbundet - -.--... Elektriska arbetareförbundet.

1934 synes ha förelegat för angivna åldrar, blivit något starkare pronou- cerad, därigenom att till följd av konflikten för dessa åldrar redovisats en något för låg arbetslöshetsprocent 1933. Man kan även i allmänhet kon- statera ett något större antal konfliktveckor per medlem 1933 för byggnads- arbetare i dessa åldrar. Svårigheten för desamma att vinna återanställning synes dock icke gjort sig gällande med samma styrka inom alla de under— sökta förbunden.

De olika fackförbunden förete i allmänhet i arbetslöshetshänseende inom olika åldersgrupper av anslutna byggnadsarbetare väsentligen likartade ten- denser, bortsett från de skiljaktigheter, som äga samband med den olika arbetslöshetsnivån inom de särskilda förbunden. Påfallande äro dock inom elektriska arbetareförbundet de stora Växlingarna i arbetslöshetens omfattning inom olika åldersgrupper. Skillnaden i arbetslöshetens omfattning inom de av arbetslöshet lindrigast drabbade och de hårdast drabbade åldersgrup- perna är här större än inom något annat av de undersökta förbunden. Det bör emellertid erinras om, att antalet undersökta medlemmar inom de högre åldrarna är relativt fåtaligt. Anmärkningsvärt är även, att arbetslösheten inom detta förbund, därest man bortser från de två äldsta åldersgrupperna, 1930—1933 har sin största omfattning inom den yngsta eller näst yngsta åldersgruppen. Under år 1929 var arbetslösheten däremot störst i åldrarna 55—59 år samt 1934 i åldrarna 60—64 år. Den minsta arbetslösheten åter- finnes under vart och ett av de år, undersökningen avser, i någon av ålders- grupperna 35—39 eller 40—44 år. Den minskning arbetslösheten år 1930 undergick inom detta förbund kom, bortsett från de två äldsta åldersgrup- perna, endast åldrarna 25—34, 40—49 samt 55—59 år till godo. Svårigheten att vinna återanställning under den uppåtgående konjunkturen 1934 synes för de organiserade elektrikerna ha varit begränsad till åldrarna över 59 år.

Beträffande målareförbundet märkes, att arbetslösheten inom de yngsta åldersgrupperna har sin största omfattning i åldersgruppen 25—29 år under samtliga de år, undersökningen avser, medan inom övriga förbund ung- domsarbetslösheten i allmänhet är mest markerad inom åldersgruppen 20— 24 år. Arbetslösheten har här även en relativt starkare omfattning inom de högre levnadsåldrarna än inom övriga förbund. Den av arbetslöshet lindri- gast drabbade åldersgruppen var här under ett vart av de år, undersökningen avser, den yngsta. Därnäst var arbetslösheten lindrigast i åldersgrupperna 40—44 samt 45—49 år. Största omfattningen når arbetslösheten under de undersökta åren i åldersgruppen över 69 år. Därnäst uppvisar 1930 ålders- gruppen 60—64 år samt de påföljande åren åldersgruppen 65—69 är största arbetslösheten. Den ökning arbetslösheten 1933 undergick drabbade uteslu- tande åldersgrupperna 20—24, 30—44 samt 70 år och däröver. Under år 1934 visade arbetslösheten ökad omfattning inom åldrarna över 54 år.

Inom murareförbundet var arbetslösheten under de år, undersökningen avser, i allmänhet lindrigast i åldersgruppen 40—44 år. Åren 1933 och 1934

var arbetslösheten dock av mindre omfattning i den yngsta åldersgruppen. Härvid har dock bortsetts från åldrarna över 69 år, som under vart och ett av åren 1931—1933 hade en lägre arbetslöshetsprocent än någon av de övriga åldersgrupperna. Detta kan bero därpå, att arbetare i dessa åldrar utnyttjas allenast mot timlöner för utförande av lagnings— och reparationsarbeten. Den anmärkningsvärt låga arbetslöshetsprocenten för denna åldersgrupp var under angivna år resp. 191), 27'3 samt 159. Den svåraste arbetslösheten uppvisade åren 1930, 1931 och 1934 åldersgruppen 65—69 år samt är 1932 åldrarna mellan 60—64 år. Under år 1933 var arbetslösheten mest omfat- tande i åldersgruppen 30—34 år. Den svåraste ungdomsarbetslösheten drab- bade 1930, 1931 och 1934 åldersgruppen 20—24 år, medan 1932 och 1933 arbetslösheten visar en med levnadsåldern stigande arbetslöshet i åldrarna 20 —34 år.

Inom byggnadsträarbetareförbundet var arbetslösheten 1929 minst om- fattande i åldrarna under 20 år samt mellan 45—49 år. Under åren 1930— 1932 återfinnes den av arbetslöshet lindrigast drabbade åldersgruppen inom åldrarna mellan 35—44 år, medan 1933 och 1934 arbetslösheten var lägst i åldersgruppen över 69 resp. under 20 år. Den största arbetslösheten upp- visar här 1929—1932 och 1934 åldrarna över 64 år samt 1933 åldrarna 20—29 år. Förhållandet sammanhänger med att byggnadskonflikten sist- nämnda år relativt starkare synes ha berört åldrarna över 29 år bland de organiserade byggnadsträarbetarna. Av de yngre åldersgrupperna voro åren 1929—1931 åldersgruppen 20—24 år samt övriga undersökta år åldersgrup— pen 25—29 år hårdast drabbade av arbetslöshet. Inom åldrarna över 49 år ökade arbetslösheten i omfattning under år 1934.

Inom grov- och fabriksarbetareförbundet var arbetslösheten 1929 minst omfattande i åldrarna 35—39 år. Under åren 1930—1932 återfinnes den av arbetslöshet lindrigast drabbade åldersgruppen i någon av åldersgrup- perna 40 44 eller 45—49 år. Åren 1933 och 1934 åter uppvisa åldrarna under 20 år den lägsta arbetslöshetsprocenten inom detta förbund. Arbets- lösheten inom åldersgruppen 40—44 år var dock 1933 av samma omfatt- ning som i den yngsta åldersgruppen. I motsats till vad fallet är inom övriga undersökta förbund visar i grov- och fabriksarbetareförbundet under konfliktåret 1933 arbetslösheten i levnadsåldrarna över 54 år en i jämförelse med 1932 relativt starkare arbetslöshet. Så är även fallet med åldrarna 20—34 år. Byggnadskonflikten synes sålunda i detta förbund jämförelsevis starkare ha berört åldrarna under 20 samt 35—54 år. Nedgången 1934 i arbetslöshetens omfattning har inom grov- och fabriksarbetareförbundet uteslutande kommit åldrarna under 35 år till godo, medan i samtliga övriga åldersgrupper arbetslösheten ökat i omfattning.

För att närmare belysa huru åldern utövar inflytande på arbetslöshetens omfattning inom olika delar av riket, ha beräknats de i tab. 14—18 angivna uppgifterna beträffande arbetslöshetsprocenten för medlemmar inom vissa

Tab. 14. Arbetslöshetens omfattning inom olika åldersgrupper 1 olika delar av landet samt i vissa städer, förbundsvis, 1930—1934. Murareförbundet.

1931 1932 1933

Årlig arbetslöshetsprocent för medlemmar i. en levnadsålder av

. 45 är . 45 år . 45 är

"""..d' 25—44 och "”"..d' 25—44 och mm?" 25—44 och

re an .. re an re an .. år dar— år dar-

år där- 25 år över 25 är över 25 är över

Särskilda städer.

Stockholm. . Göteborg. . . Malmö. . . . Norrköping. Hälsingborg . Borås. . . . . . Gävle. . . . . . Örebro. . . . .

Landet i övrigt.

Östra Sverige. . . . . . . .. Småland och öarna. . . Södra Sverige. . . . . . . . . Västra Sverige. . . . . . . . Norra Sverige. . . . . . . ..

Hela riket

Tab. 15. Arbetslöshetens omfattning inom olika åldersgrupper i olika delar av landet samt i vissa städer, förbundsvis, 1929—1934. Byggnadsträarbetareförbundet.

1929 1930 1931 1932 1933 1934

Årlig arbetslöshetsprocent för medlemmar 1 en levnadsålder av

. 45är . 45är . 45år 4541. 45 år .. 25— och ""ni; 25— och mm?" 25— och Féin—(l. 25— och m än 25— och r .. 25— och ” a 44 år där- "' an44 år där— 2 44 år där- 44 år där- ** a" 44 år där-

” a" 44 är där- 25 är över 25 är över 25 år över 25 är över 25 år över 25 är över

Område

mind— 45 år

mind- mind-

Särskilda städer.

Stockholm. . . . Göteborg. . . Malmö . . . . . . . Norrköping. . . . . . .

20'6 14-8 17'8 22'9 18-0 21-2 27-8 23-5 27-8 37-2 38-5 42'7 18'7 16'9 16'9 42-1 34-9 40-8 . 14-1 113-0 151 17'5 14-8 20-2 22-9 19-2 24-4 36-9 31-2 40-0 27-4 19!) 21-4 23'6 19'3 27-0 . 14'8 18-1 159-13 175 14'0 14'9 19-1 22%. 24-0 39'9 37'5 38'2 18'9 21'7 23-7 16'2 12-5 13'1 . 24'7 13-9 16'0 31'7 19-3 21-7 31-1 20-8 21-6 41'2 31-3 34'9 42'8 36-4 32-0 26'2 26'7 28-6 Hälsingborg. . . . . . . 20-8 19-5 202 16-33 17-3 22'4 26-9 29-3 36-7 35"? 34-9 4245 21—3 25-2 29"? 18'7 20'2 28-9 Borås. . . . . . . . . . . . . 22-8 16-2 18-7 32'6 25-3 25'3 32-9 32'8 38-5 43-9 39% 50'1 25-4 24-9 28-2 211 241 31-9 Gävle. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 36-1 32-7 41-33 234 23-7 352 280 29-8 41-7 43'6 49'8 53-2 23%. 31-5 32-9 28'5 32-3 339 Örebro. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 21-6 17-2 20-2 29-2 20-6 24-9 31-0 32-4 30'5 38-8 44'9 39-6 16-6 14'9 16-0 29!) 19-9 20-8

Landet ! övrigt.

Östra Sverige.'. . . . . . . . . . . 25-2 25-2 304 30? 27-2 31-5 39'0 35'2 38-13 50-23 46'3 49-3 47'5 45'2 42-3 31-3 308 34.0 Småland och öarna. . . . . . . . . . 29-5 22-0 22'0 27-7 23-4 24-5 351 314 31-6 456 409 402 430 402 38-5 34-3 34'1 34-1 Södra Sverige. . . . . . . . . . . . . . . 31-2 35-0 31'6 32-9 32-3 30-5 37'7 37-5 34-7 54'0 51-0 46'8 531 503 429 37-9 34'8 34—9 Västra Sverige. . . . . . . . . . . . . . 20-7 23-5 26'5 24-13 224 255 36-31 332 340 49'0 46-5 49-8 45-65 501 48-8 33-6 36'5 39!) Norra Sverige . . . 321 32.3 33-5 31-1 298 32] 43-8 41'1 44—8 62-8 60-1 61-7 62-1 58-8 59-13 500 51-0 540

Hela riket 24-2 22-1 236 261 22-8 25-1 33-9 30'9 33-0 47-6 45-1 47-2 414) 138-?: 34'9 35'1 34'5 37'7

.r4 ..—__..._.g..__ .

Tab. 16. Arbetslöshetens omfattning inom olika åldersgrupper i olika delar av landet samt i vissa städer, förbundsvis, 1929—1934. Grov- och fabriksarbetareförbundet.

1929 1930 1931 1932 1933

Årlig arbetslöshetsprocent för medlemmar i en levnadsålder av

45 år . 45 år . 45 år 45 år 25— och Limå; 25- och gång; 25— och m än 25— och 44 år där- 44 år där- 44 år där- 44 år där-

över 25 är över 25 är över 25 är över

mind-

Särskilda städer.

Stockholm............ Göteborg....... Malmö .. Norrköping. Hälsingborg..... Boras.......... Gävle.......... Örebro........

Landet i övrigt.

Östra Sverige. . . . . . . . Småland och öarna... Södra Sverige. . . . . . . . Västra Sverige. . . . . . . Norra Sverige. . . . . . . .

Hela riket

Tab. 17. Arbetslöshetens omfattning inom olika åldersgrupper i olika delar av landet samt i vissa städer, förbundsvis, 1930—1934. Målareförbundet.

1931 1932 1933

Årlig arbetslöshetsprocent för medlemmar 1 en levnadsålder av

Område mind- 45 år mind- 45 år mind— 45 år .. 25—44 och .. 25—44 och .. 25—44 och re 3" är där- ” a" är där- " a" är där- 25 år .. 25 år .. 25 är ..

over over over

Särskilda stöder.

Stockholm. . . Göteborg. . . . Malmö . . . . . . Norrköping. . Hälsingborg . Borås....... Gävle....... Örebro. . . . ..

Landet i övrigt.

Östra Sverige. . . . . . . . .. Småland och öarna. . . . Södra Sverige. ... . . .. Västra Sverige. . . . . . . . . Norra Sverige. . . . . . ...

Hela riket

Tab. 18. Arbetslöshetens omfattning inom olika åldersgrupper 1 olika delar av landet samt i vissa städer, förbundsvis, 1929—1934. Elektriska arbetareförbundet.

1930 1931 1932 1933

Årlig arbetslöshetsprocent för medlemmar 1 en levnadsålder av

45 år 45 är 'nd 45 är 45 är 25— och 25— och 31-1; 25— och m än 25— och 44 år där- där- 3 44 år där- 44 år där-

.. .. 25 är . 25 år .. over over över over

Område mind-

Siirskilda städer.

Stockholm. . . Göteborg. . . . Malmö . . . . . . Norrköping. . Hälsingborg. Borås....... Gävle....... Örebro. . . . ..

Ftv-40]

”komun—u— CD'QQCDCDNCDN

!—

HNhOOMv—N NHMOOOOHQ

Ols-0

Landet i övrigt.

Östra Sverige. . . . . . . . . Småland och öarna. . . Södra Sverige. . . . . . . .. Västra Sverige. . . Norra Sverige. . . . . . . .

Hela riket

åldersgrupper inom de i tab. 6 förut angivna särskilda områdena. Ålders- fördelningen har i förevarande avseende ansetts kunna sammanfattas i trenne särskilda grupper, nämligen åldern under 25 år, 25—44 år samt 45 år och däröver. Denna indelning torde även återgiva den i arbetslöshetshänseende väsentliga grupperingen. Den första gruppen omfattar sålunda den egentliga ungdomsarbetslösheten. Enligt vad förut framgått är vidare arbetslösheten inom åldrarna 25—44 år i mycket obetydlig grad avhängig av åldern. Efter 45 års ålder har arbetslösheten befunnits tilltaga med stigande ålder. Den sista gruppen kommer följaktligen att omfatta de medlemmar, vilkas arbets- löshetsförhållanden äro väsentligt beroende av åldern.

De i tabellerna meddelade siffrorna synas i första hand antyda, att de skiljaktigheter, som kunnat konstateras beträffande arbetslöshetsprocentens värden för hela riket, i allmänhet ha sin motsvarighet även för de särskilda områdena. Vissa avvikelser äro dock att observera. Dessa kunna givetvis stundom vara resultatet av rena tillfälligheter. Fördelningen av antalet med- lemmar inom varje särskilt förbund med avseende å såväl ålder som lokali- tet har kunnat leda till att arbetslöshetsprocenten för visSa grupper ej kom- mit att basera sig på ett tillräckligt antal medlemmar, för att densamma skulle vara utslagsgivande i samtliga fall. I Norrköping har emellertid arbetslösheten en anmärkningsvärt stor omfattning bland de organiserade murarna i den yngsta åldersgruppen under år 1930 och även under det i arbetslöshetshänseende mera gynnsamma året 1931. Arbetslöshetsprocenten för angivna åldersgrupp var 1930 309 samt 1931 258, medan motsvarande procenttal för åldrarna 25—44 samt över 44 år 1930 voro 237 resp. 24'6 samt 1931 234 resp. 18'6. Även i Örebro var bland murarna arbetslös- heten påfallande stark i den yngsta åldersgruppen. Bland murarna i Stock- holm synes arbetslösheten under åren 1930 och 1931 svårast ha drab- bat de äldsta åldrarna, medan arbetslösheten inom de yngsta åldrarna samt åldersgruppen 25——44 år varit av ungefärligen samma omfattning. År 1932 medförde emellertid en starkare ökning av arbetslösheten i åldrarna 25—44 år. Arbetslöshetsprocenten inom nämnda åldersgrupp samt den äldsta var för 1930 152 resp. 195 samt 1932 320 resp. 322. Småland och öarna förete jämförelsevis obetydliga olikheter i arbetslöshetens omfattning bland de organiserade murarna i olika levnadsåldrar, medan i västra Sverige de olika åldersgrupperna visa en med högre ålder tilltagande arbetslöshet 1930 och 1931. Ökningen i arbetslösheten under påföljande år har emellertid avsevärt starkare drabbat den yngsta åldersgruppen. Arbetslöshetsprocenten för de tre åldersgrupperna var i denna landsdel 1930 resp. 128, 13'0 och 170 samt 1932 resp. 494, 43'2 och 41'2.

Arbetslösheten inom byggnadsträarbetareförbundet företer även i olika delar av landet vissa avvikelser från de förut angivna allmänna tendenserna. Malmö visar sålunda en tilltagande arbetslöshet inom de tre huvudgrupperna av åldrar vid tilltagande ålder 1929 och 1931. Anmärkningsvärt nog berörde

den minskning i arbetslösheten, som inträffade 1930, icke alls den yngsta åldersgruppen, som tvärtom visade ökning. Den skärpta arbetslösheten 1932 drabbade även starkast denna åldersgrupp, vars arbetslöshetsprocent ökade från 148 år 1929 till 391) år 1932. I Gävle var arbetslösheten påfallande stor inom den äldsta åldersgruppen 1929 och 1930. Även i de olika landsdelarna företer byggaadsträarbetareförbundet vissa skiljaktigheter i arbetslöshetshän— seende. Småland och öarna uppvisa sålunda starkare arbetslöshet inom ; den yngsta åldersgruppen, medan i västra Sverige arbetslösheten svårast ? drabbat den äldsta åldersgruppen 1929. I förstnämnda landsdel bibehåller arbetslösheten sin karaktär av övervägande ungdomsarbetslöshet. I västra och norra Sverige medför krisen emellertid en relativt starkare utfällning av arbetslösheten inom den yngsta åldersgruppen än i de övriga. Arbetslös- hetsprocenten för den yngsta och äldsta åldersgruppen var 1929 i västra Sverige 207 resp. 265 samt 1932 490 resp. 498. Motsvarande procenttal för byggnadsträarbetarna i norra Sverige voro 1929 321 samt 33'5 och 1932 62'8 samt 61'7. I södra Sverige voro byggnadsträarbetarna i åldrarna 25—44 år hårdast drabbade av arbetslöshet 1929. Krisen träffade emellertid relativt starkare den yngsta åldersgruppen, vars arbetslöshetsprocent ökade från 31'2 år 1929 till 54'0 år 1932, medan arbetslöshetsprocenten för åldersgruppen 25 44 är samtidigt ökade från 350 till 51'0.

Påfallande obetydliga skiljaktigheter i arbetslöshetens omfattning visa de olika åldersgrupperna bland de i Hälsingborg organiserade byggnadsgrov- arbetarna. Krisen drabbade emellertid även här hårdast den yngsta och äldsta åldersgruppen. År 1932 utgjorde arbetslöshetsprocenten för den yngsta åldersgruppen i Hälsingborg 697 samt för den äldsta 609 mot 37'5 resp. 37'7 år 1929. I Gävle var arbetslösheten bland de organiserade byggnadsgrov- arbetarna 1929 och 1930 starkast inom åldersgruppen 25—44 år, medan 1932 arbetslösheten i den yngsta åldersgruppen visar störst omfattning. Arbetslöshetsprocenten för de nämnda åldersgrupperna var 1929 499 resp. 408 samt 1932 63'8 resp. 751. Småland och öarna visa en mera omfattande arbetslöshet inom åldrarna över 24 år. Den fortgående krisen har dock avsevärt kraftigare drabbat den yngsta åldersgruppen. I norra och södra Sverige synes arbetslösheten bland de organiserade byggnadsgrovarbetarna i högre grad än i övriga landsdelar ha haft karaktären av en ungdoms- arbetslöshet. Arbetslöshetsprocenten var i de tre huvudgrupperna av åldrar 1932 för norra Sverige 76'3, 671 samt 640, för södra Sverige 708, 600 samt 582.

I Stockholm och Göteborg har arbetslösheten bland de organiserade måle- riarbetarna haft sin största omfattning inom den äldsta åldersgruppen, medan den yngsta åldersgruppen i allmänhet lindrigast drabbats av arbetslöshet. Arbetslösheten bland måleriarbetarna företer inom dessa städer en tilltagande omfattning vid stigande levnadsålder. Ett motsatt förhållande kan obser— veras för de organiserade måleriarbetarna i Malmö och Hälsingborg, där

arbetslösheten inom den yngsta åldersgruppen varit störst, och inom övriga båda grupper av levnadsåldrar avtagit vid stigande ålder. I Gävle åter har arbetslösheten i allmänhet varit störst inom åldersgruppen 25—44 år samt lägst inom den äldsta åldersgruppen. I Örebro har arbetslösheten väsentligen berört den äldsta åldersgruppen. I östra Sverige har arbetslösheten bland de organiserade måleriarbetarna varit störst inom den äldsta åldersgruppen samt tilltagit vid stigande ålder. Den 1932 inträffade ökningen i arbetslösheten drabbade emellertid väsentligen den yngsta åldersgruppen. Västra Sverige kän- netecknas i arbetslöshetshänseende, vad målareförbundet angår, av en väsent- ligen lika stark arbetslöshet inom olika åldersgrupper 1930 och i stort sett även 1931. Skärpningen i krisen 1.932 däremot drabbade starkast åldrarna mellan 25 och 44 år. Inom nämnda åldersgrupp ökade arbetslösheten sålunda från 26'1 % år 1930 till 37 '5 % är 1932. Motsvarande procenttal voro för den yngsta och äldsta åldersgruppen 26'6 samt 26'1 resp. 331 samt 3533. Vad norra Sverige beträffar, var arbetslösheten mest omfattande inom den äldsta åldersgruppen 1930, medan övriga åldersgrupper icke företedde någon nämn- värd skiljaktighet. Arbetslösheten under krisåren har emellertid egendom- ligt nog genomgående träffat de mest arbetsföra åldrarna hårdast. År 1933 var arbetslöshetsprocenten för angivna åldersgrupp 56'2 mot 340 år 1930. För den yngsta och äldsta åldersgruppen voro motsvarande procenttal år 1930 34'5 resp. 3613 samt år 1933 51'0 resp. 51'5.

I Stockholm har arbetslösheten bland de organiserade elektriska arbetarna i allmänhet liksom för riket i dess helhet haft sin största omfattning inom den yngsta åldersgruppen. Den äldsta åldersgruppen har däremot i Stock- holm i allmänhet träffats jämförelsevis hårdare av arbetslöshet än åldrarna 25—44 år. Bland de organiserade elektrikerna i Göteborg har arbetslösheten sin minsta omfattning i den äldsta åldersgruppen, som här företer en an- märkningsvärt låg arbetslöshetsprocent för 1929 och 1930. Svårast drabbad av arbetslöshet är även i Göteborg den yngsta åldersgruppen. Arbetslöshets- procenten för åldrarna under 25 år har här undergått en synnerligen stark ökning från 57 år 1929 till 35'5 år 1933. En anmärkningsvärt stark steg- ring visar arbetslösheten inom den yngsta åldersgruppen även i norra Sverige eller från 213 år 1929 till 53'0 år 1933. Framhållas må även, att nedgången i arbetslöshet under år 1930, vad Småland och öarna angår, icke kommit den äldsta åldersgruppen till godo, vilken tvärtom ökat i omfattning från 107 % till 18'0 %. I södra Sverige var arbetslösheten bland de organiserade elektriska arbetarna störst inom den äldsta åldersgruppen 1929 och 1930. Den ökade arbetslösheten 1931—1934 har emellertid huvudsakligen träffat den yngsta åldersgruppen, som under dessa år företer den mest omfattande arbetslösheten.

C. Arbetslöshetens omfattning vid olika medlemstid.

Skiljaktigheterna i arbetslöshetshänseende för byggnadsarbetare med olika långvarig medlemstid inom sina respektive förbund belysas genom tab. 19, där uppgifter angående arbetslöshetens relativa omfattning för de organise— rade byggnadsarbetarna fördelats på tio olika medlemstidsgrupper, av vilka ; den yngsta gruppen omfattar medlemmar, anslutna till respektive förbund under kortare tid än 5 år, samt den äldsta medlemmar med längre medlems- tid än 44 år, medan de mellanliggande grupperna omsluta var och en 5 med- lemsåldrar. De två äldsta medlemstidsgrupperna finnas i allmänhet repre- senterade endast inom murare-, byggnadsträarbetare- samt grov- och fa- briksarbetareförbunden. Antalet årsmedlemmar inom dessa grupper är emel- lertid så obetydligt, att några tillförlitliga slutsatser angående arbetslöshets- procenten inom ifrågavarande grupper av arbetare icke torde kunna grun- das på uppgifterna i tabellen. Inom målareförbundet gäller det anförda även medlemmar med en medlemstid av 35—39 år. Såsom i annat sammanhang framhållits, har inom sistnämnda förbund i viss utsträckning medlemstidens längd beträffande återinträdande medlemmar beräknats från senaste inträ- desdagen, medan eljest principiellt första inträdesdagen varit utslagsgivande för medlemstidens bestämmande även i dylika fall. I vad mån uppgifternas jämförbarhet kan ha påverkats härav, låter sig dock icke med säkerhet be- dömas. Vad slutligen elektriska arbetareförbundet beträffar, är antalet års- medlemmar inom de högre medlemstidsgrupperna synnerligen obetydligt. I övrigt hänvisas till vad som anförts i kap. 11 beträffande de undersökta medlemmarnas fördelning på olika medlemstidsgrupper.

Arbetslöshetsrisken minskar såsom naturligt är med tilltagande medlems- ålder för samtliga av undersökningen berörda byggnadsarbetare, vad beträf- far medlemstidsgrupperna upp till 25 år. För byggnadsarbetare med en med- lemstid av 25 år eller mera kan konstateras en ökad arbetslöshetsrisk. Beträf- fande byggnadsarbetare med en medlemstid av mer än 39 år torde av ovan antydda skäl några säkra slutsatser icke kunna dragas av de i tabellen före- fintliga uppgifterna angående arbetslöshetens omfattning inom de ifråga- varande grupperna. Den mest omfattande arbetslösheten uppvisar den yngsta medlemstidsgruppen. Nämnda grupp omfattade 1930 508 % av samtliga av undersökningen berörda byggnadsarbetare.

I allmänhet torde de arbetare, som hava en längre medlemstid bakom sig, i genomsnitt vara äldre än arbetare med kortare medlemstid. Arbetslöshets- ; riskens beroende av medlemstiden måste följaktligen ses i samband med dess förut konstaterade beroende av åldern. Som i annat sammanhang på— visats, är nyrekryteringen inom de undersökta förbunden emellertid icke begränsad till den yngsta levnadsåldersgruppen utan sker i betydande ut- sträckning även i åldrarna över 20 år. Inom vilka åldersgrupper nyrekryte-

Tab. 19. Arbetslöshetens omfattning vid olika medlemstid, förbundsvis, 1929—1934.

Fack- Årlig arbetslöshetsprocent för medlemmar med en medlemstid av få"? mindre 5—9 10—14 15—19 20—24 25—29 30—34 35—39 40—44 45 äro. än 5 år är år är är är är är år däröv.

Murareförbundet.

1929 .......... ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' 1930 .......... 226 201 20-0 151 15% 15-4 17-8 17-8 6-4 13-2 1931 .......... 30'2 27-2 26'1 23-8 205 226 24-0 24'1 13-2 14-8 1932 .......... 44'5 41-5 38-1 36-8 300 3215 329 36'7 17-7 7-9 1933 .......... 33'6 27-8 25-5 26-5 20'6 17-3 18-9 17-9 9-9

1934 .......... 28-0 26-2 22-6 22-7 21-6 24-0

Byggnadsnämn- taretörbundet.

1929 .......... 1930 .......... 27-7 21"! 20% 16-3 13-8 14-1 11-7 20-2 17'2 29-6 . 1931 .......... 36-6 29-7 260 232 198 20-1 19”! 25-0 50'5 47-5 1932 .......... 52-4 43-4 39'1 36-3 32-1 30-4 34—8 33"; 66-3 52-3 1933 .......... 48'1 33-7 27'4 23-4 22-0 19'8 23-4 17'5 40-5 25-2 1934 ..... _ ..... 42'6 36'6 30-7 29?) 22-8 21—1 22-0 21% 34-8 26-5

Grov- och fabriks-

arbetareförb.

1929 .......... 35-0 29-2 29-2 27-8 22-9 28-8 25-9 45-2 — — 1930 .......... 38-6 31-6 30-2 29-6 25-6 26-6 24-1 34-3 — — 1931 .......... 44-4 37-6 35-2 36'0 23-0 32-1 35-7 34—9 _— -— 1932 .......... 58-8 51-1 45-9 46-2 42-1 38-3 44-2 50-5 — — 1933 .......... 54-3 43-7 38-8 40-6 39-4 31-4 40-5 31-0 88-5 _ 1934 .......... 50-0 49-3 45-2 45-7 41-3 30-2 38-6 28-7 52-9 _—

Målareförbundet.

1929 .......... - - - - . - - - » - 1930 .......... 28.5 27-4 23-3 17-8 16-0 15-1 28-0 —— -— — 1931 .......... 30-7 30-9 27-7 23-1 21—3 19-3 24-6 — —— —— 1932 .......... 37-2 38-0 34-7 29-8 27-6 25-5 25-1 53-8 — _ 1933 .......... 38-6 37-8 34-6 30-6 28-1 27-2 23-9 33-7 —— —— 1934 .......... 33-2 35'6 35-1 32-6 30-2 26-8 23-1 35-1 — —

Elektriska arbe-

tarelörbundet.

1929 .......... 12.8 8.4 7-1 5-2 3-1 0-0 — —— — —— 1930 .......... 13-3 5-8 5-4 4-1 27 0-0 — — —— _ 1931 .......... 20-2 10-4 7—7 6-1 4-3 6-9 — —— —— — 1932 .......... 32-2 16'5 13-1 11'2 6-8 9-3 — —— —— — 1933 .......... 40-7 29-2 22-2 19-6 18-0 18-6 0-0 —— — —— 1934 .......... 27-1 25-1 16-6 14-9 12-4 17-7 0-0 —— —— —— Samtliga förbund.

1929 .......... 30-0 24-4 18-9 17-0 14-6 16-2 17-8 21-1 15-8 39-3 1930 .......... 31-0 25-2 20-3 17-5 15-7 16-1 17-5 18-5 9-0 2-0 i 1931 .......... 37-4 31-6 25—4 23-4 20-0 22-4 23-8 24-3 1-7 3-0 1 1932 .......... 51-0 43-9 36-5 33-1 30—9 31-3 33-4 36-5 22-1 25-5 & 1933 .......... 47-6 37-1 31-7 27—7 25-1 20-3 21-6 18-6 1-3 1-2 1934 .......... 9-0

ringar ske, är här icke möjligt att exakt bedöma. Sannolikt synes dock. att nyrekryteringen huvudsakligen är förlagd till levnadsåldrarna under 30 år. Därest så är fallet, skulle varje medlemstidsgrupp komma att omfatta ett 20-tal levnadsåldrar. Levnadsåldrarna under 45 år kunna då återfin- nas i grupperna med mindre än 30 års medlemstid. Arbetslösheten visar även en stigande omfattning inom medlemstidsgrupperna 25—29 samt 30 34 år, vilket överensstämmer med den tilltagande arbetslöshetsrisk, som förut konstaterats beträffande levnadsåldrarna över 44 år. En motsvarighet till den höga arbetslöshetsrisken inom levnadsåldrarna upp till 30 år visa de båda yngsta medlemstidsgrupperna, ehuru givetvis åldern härvidlag spelar en oväsentlig roll i jämförelse med övriga i detta sammanhang betydelsefulla faktorer.

De skiljaktigheter, som de olika förbunden förete i nu förevarande hän- seende, torde lämpligast göras till föremål för undersökning på grundval av de i tab. 20—24 angivna procenttalen. Nämnda tabeller innehålla uppgifter för vart och ett av de undersökta förbunden och åren om den årliga arbets- löshetsprocenten för de av undersökningen berörda byggnadsarbetarna inom olika delar av riket, fördelade med hänsyn till den längre eller kortare tid, arbetarna i fråga tillhört sina respektive förbund, på tre olika medlemstids- grupper. Av de nämnda grupperna omfattar den yngsta medlemstider av kortare varaktighet än 5 år, mellangruppen medlemstiderna 5—19 år samt den äldsta gruppen medlemstider över 19 år. I tabellen hava liksom eljest i textframställningen de olika länen sammanförts till fem olika landsdelar, varjämte åtta större städer äro särskilt redovisade.

Byggnadsarbetare med en redovisad längre medlemstid än 19 är åter- finnas huvudsakligen i vissa av de större städerna. Särskilt är så för- hållandet inom elektriska arbetareförbundet samt grov- och fabriksarbe- tareförbundet, där endast ett försvinnande fåtal årsmedlemmar inom den högsta medlemstidsgruppen tillhör lokalavdelningar, hänförliga till de sär— skilda delarna av landet i övrigt. De i tab. 20—24 för nämnda medlems- tidsgrupp anförda procenttalen torde till följd härav giva en mera tillförlitlig bild av arbetslöshetens omfattning inom denna medlemstidsgrupp, endast såvitt fråga är om riket i dess helhet eller de särskilda städer resp. lands— delar, som omsluta ett jämförelsevis större antal årsmedlemmar. Beträffande årsmedlemmarnas fördelning på medlemstidsgrupper i olika delar av landet hänvisas till förut anförd tab. 10.

Arbetslösheten i de tre medlemstidsgrupperna i tab. 20—24 företer inom hela riket för vart och ett av de undersökta förbunden genomgående en avta- gande omfattning vid stigande medlemstid. Den omständigheten att arbetslös- heten för samtliga undersökta byggnadsarbetare har sin största omfattning i vissa av de äldsta levnadsåldrarna har sålunda icke föranlett en höjning av arbetslöshetsprocenten inom den högsta medlemstidsgruppen. Förklaringen härtill är uppenbarligen att söka i den omständigheten, att nämnda med-

Tab. 20. Arbetslöshetens omfattning, vid olika medlemstid, inom olika delar av landet samt i vissa städer, förbundsvis, ¹⁹³⁰ —1934. Murareförbundet.

1931 1932 1933

Årlig arbetslöshetsprocent för medlemmar med en medlemstid av

Område

20 år . 20 år . 20 år . 20 år och fånig; 5—19 och Elnät 5—19 och ';?ng 5_19 och där— 5 år är där— är där- är där-

.. .. år .. 5 r .. over over 5 over å over

Särskilda städer.

Stockholm. . . Göteborg. . . . Malmö. . . . . . Norrköping.

Hälsingborg. Borås....... Gävle....... Örebro. . . . .

Landet i övrigt.

Östra Sverige. . . . . . . . .. Småland och öarna.... Södra Sverige. . . . . . Västra Sverige. . . . . . . . . . Norra Sverige.............

Hela riket

Tab. 21. Arbetslöshetens omfattning, vid olika medlemstid, inom olika delar av landet samt i vissa städer, förbundsvis, 1929—1934. Byggnadsträarhetareförbundet.

1930 1931 1932 1933

Årlig arbetslöshetsprocent för medlemmar med en medlemstid av

. 20 år 20 år . 20 år . 20 är img; 5_19 och m än 5—19 och Limå; 5—19 och mind-5_19 och är där- är där- är där- är där—

⁵ är över 5 är över 5 är över över

Område mind-

Särskilda städer.

Stockholm. . . . . . Göteborg. . . . Malmö . Norrköping. Hälsingborg. Borås. . . . . . Gävle. . . . . . Örebro. . . .

Landet i övrigt.

Östra Sverige. . . . . . . . .. Småland och öarna

Södra Sverige.... . . . . .. Västra Sverige. . . . . . . . . Norra Sverige..............

Hela riket

Tab. 22. Arbetslöshetens omfattning, vid olika medlemstid, inom olika delar av landet samt i vissa städer, förbundsvis,

1929—1934. Grov— och fabriksarbetareförbundet.

1929 1930 1931 1932 1933 1934

Årlig arbetslöshetsprocent för medlemmar med en medlemstid av

område 20 år 20 a 20 a 20 år 20 ä r r . r . r

5—19 och m än 5—19 och 5—19 och gmå 5—19 och fång; 5—19 och år där- 5 år är där- är där— är där- är där-

. .. .. år .. 5 är .. över over over 5 over over

mind- re än 5 år

mind- mind— re än

5år

mind- re än 5 år 5—19 år

20 är och där- över

Särskilda städer.

Stockholm. . . . . . . . . . . . . . . . . . 25'0 229 143 30'3 27'0 182 352 336 211 509 47'4 292 392 35'4 23'1 Göteborg. . . . . . . . . . . . . . . . . . . 17-5 19-8 24-4 29'0 27'6 286 311 31'5 22-2 50-3 43-0 37-5 43'0 381 375 Malmö. . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 35-2 35-2 31-6 33!) 30'3 28'2 48'3 40'4 37-9 66-7 53”! 52-5 54-1 47'5 44'9 Norrköping. . . . . . . . . . . . . 34'8 26-7 20'2 50'8 33'9 28'4 47'6 350 197 61-51 47'5 338-2 651 528 53'5 Hälsingborg. . . . . . . . . . . 38-2 35-1 — 43-4 39-3 —- 4743 462 — 606 585 — 62-2 56-13 404 Borås. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 29-1 15-8 11'2 37'2 17-4 6'5 37'9 25-9 238 453 28'2 16'3 37'0 24'6 14"? Gävle. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 46-2 51-6 -— 40'0 37'5 — 51-9 43-6 —— 66'6 61'8 —— 55-9 46-8 — Örebro. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 41'7 30-3 28-8 49!) 37-0 40-4 52-3 43-1 36'5 60-5 53-8 43-6 53-6 41'1 50'4

Landet [ övrigt.

Östra Sverige. . . . . . . . . . . . . . . 38-4 31'5 194 41-13 33'3 22'6 44'0 38-3 31-5 555 496 470 54'1 48'2 37'8 Småland och öarna. . . . . . . .. 38'7 38'0 31"! 36% 35-7 39'3 42'1 37-2 33'6 53'0 45-2 29'6 57'0 3743 238 Södra Sverige. . . . . . . . . . . . . . . 53-9 50-3 36-1 51-7 44'3 32-6 55'6 46'6 351 659 541 47-9 600 50—1 40% Västra Sverige. . . . . . . . . . 36'0 25-8 20!) 43'1 27'1 13'5 52'6 34-7 20'1 62-9 48'5 24'9 57'9 44-3 14'5 Norra Sverige. . . . . . . . . . . . . . . 52-7 43-8 10'6 46-6 414 353 529 48-25 24-0 69'4 63'2 11'5 70-4 59-8 712

Hela riket 35'0 29-1 25-5 38%? 31-1 25-9 44-4 37-0 290 58-23 49'5 41-2 54'3 42-3 36'9

55'1 57-4 36-0 36-9 34'0 33-6 56-4 48-7 36”! 36-8 25-9 22-6 53-4 430 468 41-7 44'6 39'9 47-1 338-0 47-8 44%. 45-9 36-4 637 584 491"! 47-9 494 446 34-1 31-3 28-8 12-2 38"! 35-1 35-0 31-7 16-9 39-4 37%)

mAh—Juha _ _u____.__—__

Tab. 23. Arbetslöshetens omfattning, vid olika medlemstid, inom olika delar av landet samt i vissa städer, förbundsvis, 1930—1934. Målareförbundet.

1931 1932 1933

Årlig arbetslöshetsprocent för medlemmar med en medlemstid av

20 år 20 år

5—19 och Ergin". 5—19 och är där— - 5 är ' år där- över över

20 år . 20 är och gång; 5—19 och lång; där- år där- över 5 är över 5 är

Särskilda städer.

Stockholm............. Göteborg. . . .. Malmö....... Norrköping. .. Hälsingborg. . Borås........ Gävle........ Örebro. . . . ..

Landet i övrigt.

Östra Sverige. . . . . . . . . Småland och öarna. . .. Södra Sverige. . . . . . . . . Västra Sverige. . . . .. Norra Sverige. . . . . . . ..

Hela riket

Tab. 24. Arbetslöshetens omfattning, vid olika medlemstid, inom olika delar av landet samt i vissa städer, förbundsvis, 1929—1934. Elektriska arbetareförbundet.

1930 1931 1932 1933

Årlig arbetslöshetsprocent för medlemmar med en medlemstid av

. 20 år . 20 år 20 år 20 år mind-5_19 och mind-

mind- re än " re än 5—19 och 5—19 och 5—19 och år dar-

är där— är där— ” än är där- ⁵ är över 5 är över över 5 är över

Särskilda städer.

Stockholm. . . . . . Göteborg. . . . Malmö. . . . . . Norrköping. . . . Hälsingborg. . . Borås......... Gävle. . . . . . Örebro........

Landet i övrigt.

Östra Sverige. . . . . . . Småland och öarna.. Södra Sverige. . . . . .. .. Västra Sverige. . . . . . . . Norra Sverige. . . . . . . . . . .

Hela riket

I&I—(?QCCFIPCDW QMHMGNMD HQ

notan?—www NCOGCDGDNBN roh—”mötena; H H

NHNWl—NHW

lemstidsgrupp omfattar ett relativt stort antal arbetare med en medlemstid av 20—24 år, inom vilken tid den av den stigande genomsnittsåldern be- tingade ökningen av arbetslöshetsrisken ännu ej gjort sig gällande.

Skiljaktigheterna i arbetslöshetens omfattning inom de olika medlemstids- grupperna äro påfallande jämna inom murare- samt byggnadsträarbetare- förbundet fram till 1932. Nämnda år framträder inom murareförbun- det en mera utpräglad skillnad i arbetslöshetens omfattning mellan den äldsta och övriga medlemstidsgrupper samt inom byggnadsträarbetareför- bundet mellan den yngsta och övriga grupper. Det visar sig nämligen, att den ökade arbetslösheten 1932 inom murareförbundet har relativt starkare drabbat den yngsta medlemstidsgruppen och mellangruppen men inom bygg- nadsträarbetareförbundet mellangruppen och den äldsta medlemstidsgrup- pen. Verkningarna av konflikten 1933 ha inom de båda nämnda förbunden väsentligen kommit till synes inom mellangruppen och den äldsta medlems- tidsgruppen, vilka uppvisa den starkast minskade arbetslösheten. Svårig- heterna att vinna återanställning framträda 1934 inom murareförbundet star- kast för den äldsta medlemstidsgruppen, inom byggnadsträarbetareförbundet för mellangruppen. Minskad omfattning visar blott arbetslösheten för de yngsta medlemsåldrarna. En väsentligen likartad utveckling med den inom byggnadsträarbetareförbundet påvisade företer arbetslösheten i olika med- lemstidsgrupper inom grov- och fabriksarbetareförbundet 1929—1934. Inom målareförbundet samt i än högre grad inom elektriska arbetareförbundet är arbetslöshetens omfattning inom medlemsåldrarna över 19 är påfallande liten i jämförelse med vad fallet är i övriga förbund. Den påtagligt låga ar- betslöshetsprocenten inom den äldsta medlemstidsgruppen inom det sist- nämnda förbundet måste emellertid tillmätas mindre betydelse till följd av det ringa antalet undersökta medlemmar inom denna grupp. Även inom målareförbundet är emellertid det undersökta medlemsklientelet jämförelse- vis starkt samlat till de yngre medlemsåldrarna. Enär ett likartat förhål- lande är att konstatera även beträffande respektive förbundsmedlemmars fördelning på olika levnadsåldrar, torde den för målare och elektriker ob- serverade minskningen av arbetslösheten inom den högsta medlemstidsgrup- pen i själva verket antyda en lägre arbetslöshetsrisk för ifrågavarande med— lemmar med lång medlemstid.

Den utveckling de olika medlemstidsgrupperna med hänsyn till arbets— löshetens omfattning förete under de undersökta åren är i allt väsentligt analog med den utveckling de tre huvudgrupperna av levnadsåldrar i sådant hänseende undergått inom motsvarande förbund och år, ehuru, såsom man kan vänta sig, starkare prononcerad i fråga om medlemstidsgrupperna. Kris- arbetslösheten förorsakar sålunda likartade förskjutningar i arbetslöshets- procenten inom motsvarande grupper av respektive fördelningar.

I de olika delarna av landet samt i de särskilt redovisade städerna förete inom resp. förbund de olika medlemstidsgrupperna i allmänhet liksom för riket i dess helhet en avtagande arbetslöshet vid stigande medlemsålder

under samtliga de år, undersökningen avser. Undantagsvis kan dock i vissa särskilda städer och landsdelar en relativt sett ungefärligen lika stark eller rent av mera omfattande arbetslöshet konstateras i de högre medlemsåldrarna eller eljest vissa förskjutningar i arbetslöshetens relativa omfattning inom olika medlemstidsgrupper i förhållande till motsvarande rikssiffror inom förbundet iakttagas. Det bör emellertid hållas i minnet, att dessa avvikelser i samtliga fall kunna vara av rent tillfällig karaktär. Arbetslösheten bland organiserade murare i Stockholm under år 1930 företer jämförelsevis obe- tydliga skiljaktigheter inom de tre medlemstidsgrupperna. Hårdast drabbade av arbetslöshet voro här medlemsåldrarna över 19 år samt därnäst 5—19 år. Starkaste ökning utvisar 1932 medlemstidsgruppen 5 19 år, medan 1934 arbetslösheten har sin största omfattning i medlemstidsåldrarna över 19 är. I Göteborg var däremot arbetslösheten bland organiserade murare med längre medlemstid än 19 år av jämförelsevis ringa omfattning 1930. Starkast drabbade arbetslösheten 1931 och 1932 medlemstidsgrupperna 5—19 år samt över 19 år. Arbetslöshetsprocenten ökade sålunda för angivna grupper från 16'4 resp. 122 år 1930 till 27'1 resp. 21'8 år 1932. Även i Malmö var arbets- lösheten 1930 av jämförelsevis mindre omfattning bland organiserade murare med en längre medlemstid än 19 år. Påfallande stark var emellertid ökningen i arbetslöshetens omfattning inom dessa medlemsåldrar 1931 och även 1932. Sistnämnda år drabbades såväl dessa medlemsåldrar som den yngsta med- lemstidsgruppen relativt hårdast av den ökade arbetslösheten. Anmärknings- värt låg var 1930 arbetslöshetsprocenten i Småland och öarna för organi- serade murare med en medlemstid av 5—19 år, men undergick 1931 en av- sevärd ökning eller från 8'7 % till 22'8 %, medan inom den yngsta medlems— tidsgruppen arbetslösheten samtidigt ökade från 17'2 % till 25'7 %.

Vad byggnadsträarbetareförbundet angår, voro av dess undersökta med- lemsklientel i Stockholm 1930, 1931 och 1934 medlemsåldrarna under 5 år samt 5—19 år ungefärligen lika hårt drabbade av arbetslöshet. Relativt störst var ökningen i arbetslöshetens omfattning under dessa år i medlems- åldrarna 5—19 samt över 19 år. Den anmärkningsvärt låga arbetslöshets— procenten för den äldsta medlemstidsgruppen organiserade byggnadsträarbe- tare i Göteborg och Norrköping får ses i sammanhang med det jämförelsevis ringa antal medlemmar, som tillhörde angivna medlemsålder.

I fråga om de organiserade målarna var 1930 arbetslösheten i Stockholm ungefärligen lika omfattande i medlemsåldrarna under 5 år som vid en medlemstid av 5—19 år. Starkast ökade arbetslösheten i de sistnämnda medlemsåldrarna. Även i Borås var i de nämnda båda medlemstidsgrup- perna arbetslösheten av lika omfattning 1930 och 1931, medan 1932 och 1934, då arbetslösheten bland de organiserade måleriarbetarna i Borås mins- kade i omfattning, företrädesvis de yngsta medlemsåldrarna berördes härav. En relativt starkare stegrad arbetslöshet för medlemsåldrarna 5—19 år fram- träder även 1931 och 1932 i_Göteborg, Gävle och Örebro samt i Småland och öarna ävensom i norra Sverige.

KAP. IV.

Arbetslöshetsperioder och arbetslöshetsfrekvens. A. Arbetslöshetsperiodernas antal och varaktighet inom olika fackförbund.

De sakkunniga ha för en närmare utredning av arbetslöshetens karaktär gjort det genomsnittliga antalet arbetslöshetsperio- der p er är 5 m e dlem under vart och ett av de undersökta åren till föremål för undersökning. Härvid har materialet grupperats på de 43 olika områden, som angivas i tab. I i tabellbilagan, samt inom varje sålunda sär- skilt område efter medlemmarnas ålder med iakttagande av förut angiven åldersfördelning i femårsintervaller. Då ej utan betydande kostnader mer ingående undersökningar kunnat verkställas beträffande arbetslöshetsfrek- vens och medlemmarnas fördelning efter arbetslöshetstid, har något tabell- material i detta hänseende ej frambragts genom de sakkunnigas försorg. Emellertid har inom socialstyrelsen verkställts en utredning på grundval av det av de sakkunniga upprättade primärmaterialet beträffande arbets— lösheten inom m u r a r e f ö r b u n d e t. Vid denna utredning ha beräknats vissa frekvenstal och fördelningar, som äro ägnade att närmare belysa ar- betslöshetens karaktär i ovan berört avseende. Efter hemställan av de sak- kunniga har hos socialstyrelsen verkställts en sammanfattning av de resultat, som de sakkunniga funnit av betydelse för förevarande utredning. I det föl- jande redogöres först för det genom de sakkunnigas försorg frambragta ma— terialet beträffande genomsnittliga antalet arbetslöshetsperioder per årsmed- lem och därefter för de resultat, som kunnat härledas ur den ovan omför- mälda, inom socialstyrelsen verkställda undersökningen. Det resultat, som i berört hänseende härletts ur den sistnämnda undersökningen, torde i viss utsträckning kunna betraktas såsom representativt för samtliga byggnads- fack. Visserligen har man härvid att observera säsongvariationens olika styrka och den årliga arbetslöshetens i någon mån skiljaktiga omfattning inom de olika facken, men dessa förhållanden utesluta ej, att de på grund- val av arbetslösheten inom murareförbundet erhållna resultaten med av ovan omnämnda omständigheter förorsakade jämkningar böra äga giltighet.

Arbetslöshetsperioderna samla sig i största utsträckning under den del av arbetsåret, som infaller under tiden november—april månader. Av förelig-

Tab. 25. Antal arbetslöshetsperioder per år och årsmedlem inom

Antal arbetslöshets-

Murareförbundet Byggnadsträarb.-förb undet

1931 1932 1933 1929 1930 1931 1932 1933 1934

Särskilda städer. Stockholm ................... 2-7 2-9 1 3-9 1-7 4-1 2—1 2-5 2-8 3-6 1-4 3-1 2 Göteborg .................... 2-5 3-0 3-4 1-3 3-6 1-5 1-8 2-2 2-6 1-7 2-3 3 Malmö ...................... 1-8 3-0 3-5 1-2 1-5 2-0 1-8 2-3 2-7 1-5 1-7 4 Norrköping .................. 3-4 3-4 3-6 1-3 2-5 1-7 2—1 2-0 2-5 2-1 2-3 5 Hälsingborg ................. 3-0 3-3 3-5 1-3 3-0 1-9 1-8 2-3 2-6 1-8 2-4 6 Borås ....................... 0-8 2-9 2—9 1-2 2-2 1—5 1-7 2-1 2-2 1-7 2-1 7 Gävle ....................... 2-7 3-1 3-5 1-9 2-9 2-7 2-7 32 2-8 2-9 3-1 8 Örebro ...................... 4-4 4-7 5-1 1-5 3-8 2-0 2-2 2-6 3-0 1-1 2-1

Landet i övrigt.

9 Östra Sverige ................ 3-5 3-8 3-9 22 3-2 2-3 2-4 2-8 2-9 2-7 2-6 10 Småland och öarna .......... 1-9 243 3-0 2-5 3-0 1-9 2-3 2-7 2-9 2-8 2-9 11 Södra Sverige ................ 2-6 2-9 3-2 2-2 2-6 2-2 2—3 2-5 2-6 2-8 2-8 12 Västra Sverige ............... 28 3-1 3-5 3-0 2-9 2-0 2-2 2-6 2-9 2-7 2-7 13 Norra Sverige ............... 3-3 3-6 3-5 2-7 3-5 23 2-4 2-9 28 2-7 3-0 14 Hela riket 2-7 3-1 3-6 2-0 3-1 2-1 23 2-6 3-0 2-2 2-8

gande primärmaterial, som bland annat omfattar uppgifter om antalet ar- betslöshetsveckor under årets olika'månader, framgår emellertid, att arbets- löshetsförhållandena i de enskilda fallen äro synnerligen varierande. Ehuru sålunda arbetslöshetsperiodernas fördelning i viss utsträckning befinnes sä- songbunden, har man dock att räkna med avsevärda individuella skiljaktig- heter i detta hänseende.

Det av utredningen frambragta tabellmaterialet omfattar, som förut an— tytts, uppgifter beträffande antalet särskilda arbetslöshetstider under vart och ett av åren 1929—1934, beräknat i genomsnitt per årsmedlem, med för- delning på de särskilda lokalområdena och åldersgrupperna. Av skäl som i kap. I anförts, saknas uppgifter beträffande målareförbundet, med undan- tag av avdelningen i Stockholm, och ha uppgifter för 1929 beträffande ar- betslösheten inom murareförbundet ej ansetts böra medtagas. Samma för- hållande gäller även beträffande målareförbundets stockholmsavdelning.

I överensstämmelse med vad som skett vid undersökningen av den årliga arbetslöshetsprocenten och med den i sammanhang därmed givna motive- ringen har antalet särskilda områden begränsats till de åtta största städerna och fem särskilda områden av landet i övrigt. I tab. 25 har angivits det ge- nomsnittliga antalet särskilda arbetslöshetstider per årsmedlem inom de olika förbunden inom varje särskilt område för vart och ett av åren 1929—1934 och i tab. 26 det genomsnittliga antalet arbetslöshetsveckor för varje sär- skild arbetslöshetstid. Uppgifter beträffande antalet särskilda arbetslöshets- tider under vart och ett av undersökningsåren per årsmedlem räknat inom

olika delar av landet samt i vissa städer, förbundsvis, 1329—1934.

perioder per år och årsmedleminom 'Grov- o. fabriksarb.-förbundet Målareförbundet Elektriska arbetareförbundet 1929 1930 1931 1932 1933 1934 1930 1931 1932 1933 1934 1929 1930 1931 1932 1933 1934 3-3 3-5 3-5 3-3 2-6 3-4 2-6 2-9 3-3 2—9 3-5 0-7 0-8 1-0 1-4 1-9 2-0 1 2-6 2-7 31 3-4 2-6 3-2 - - - - - 0'4 0-6 0-9 13 1-0 1-1 2 4-1 3—9 4-4 4-2 32 3-4 1'0 1-2 1-3 2-2 2'2 1-3 3 3-9 3-9 4-1 3-5 2-7 3-8 0-3 04 0-4 1-1 2-2 1-2 4 3-9 3-5 3-2 3-3 2-8 39 0—9 0-9 1-2 1-3 2-2 1-4 5 3-1 3-5 3-5 3-6 2-7 2-9 0-2 0-4 1-4 1-5 3-3 1-5 6 4-4 4-6 4-5 3-8 4—1 4-4 0-6 1-3 1-0 1-4 2-1 1-5 7 37 3'5 4-7 5—1 3'8 4-0 1'4 08 1-1 1-4 1-6 1'7 8 4-3 44 4'4 4-3 3—9 4-5 1-2 1-3 1-3 1-6 2-5 1-7 9 3-5 3-6 3-7 4-0 4—0 4-0 1'6 1-4 2-0 2-3 2'8 1-8 10 4-2 4-3 4-1 40 3'6 3-8 1-6 1'8 1-9 2-7 2-5 1-9 11 3-8 38 4-0 4 2 4 1 4-2 1-1 0-9 1-3 2-0 2—3 1-8 12 4—2 4-0 3-9 3-4 3-3 4-1 1-3 1-4 1-6 1'9 2-6 2-3 13 3-6 3—7 3-8 3-7 3-2 3-7 0—9 1-0 1-2 1-7 2-1 1-8 14

olika åldersgrupper återgivas i tab. 27. Motsvarande genomsnittliga antal arbetslöshetsveckor per särskild arbetslöshetstid meddelas i tab. 28.

Innan de sålunda erhållna uppgifterna göras till föremål för undersökning, torde emellertid några kommentarer till den metod, som vid uppgifternas utarbetande tillämpats vid beräkningen av det årliga antalet arbetslöshets- perioder, vara erforderliga. Såsom å annat ställe omnämnts, har utredningens primärmaterial upprättats på grundval av de i förbundsmatriklarna före- fintliga uppgifterna om fristämplade veckor på grund av arbetslöshet. För- bundets matriklar lämna i detta hänseende uppgift beträffande varje sär- skild vecka under året. De uppgifter beträffande antalet arbetslöshetsperio- der under ett visst år, som överförts till utredningens primärkort, ha angivit det antal särskilda arbetslöshetstider, som förekommit under året i fråga. Vid detta beräkningssätt ha de arbetslöshetsfall, som oavbrutet sträcka sig över mer än ett år, kommit att räknas såsom en särskild arbetslöshetsperiod under vart och ett av de år, som berörts av ifrågavarande arbetslöshetsfall. Dylika arbetslöshetsfall komma alltid att föranleda vissa inkonsekvenser vid be- slämningen av antalet arbetslöshetsperioder under ett visst är. Den systema- tiska överskattning av periodantalet, som den tillämpade metoden otvivel- aktigt medför, bör på ett eller annat sätt elimineras. Ett ofta förekommande tillvägagångssätt att beräkna antalet arbetslöshetsperioder under ett år är att bestämma detsamma såsom antalet under året påbörjade arbets- löshetsfall. Under förutsättning att arbetslöshetsförhållandena år från år

Tab. 26. Antal arbetslöshetsveckor per arbetslöshetsperiod inom

Antal arbetslöshets-

Område Murareförbundet Byggnadsträarb.-förbundet

1931 1932 1933 1929 1930 1931 1932 1933 1934

Särskilda städer.

1 Stockholm ................... 3-4 3-7 4-2 5-7 4-3 4-0 4-1 4-8 5-8 6-5 6-3 2 Göteborg .................... 3-0 3-1 3-8 4-7 2-4 4-7 5-0 5-1 7-1 6-5 5-2 3 Malmö ...................... 3-6 3-8 56 6-2 2-9 4-9 4-2 5-1 7-3 7-8 4-0 4 Norrköping .................. 3-8 3-1 4-7 7-5 3-7 4-9 5-3 5-6 7-0 8-7 6-2 5 Hälsingborg ................. 3-7 4-6 5-5 6-5 3-1 5-5 5-4 7-3 7-6 7-5 5-1 6 Borås ....................... 6-0 5-8 7-7 7-7 4-7 6-2 7-7 8-5 10-0 78 6-6 7 Gävle ....................... 3-6 3-8 8-2 5—8 4-5 6-9 5-4 5-7 9-3 5-7 5-5 8 Örebro ..................... 3-4 4-0 5-5 6—5 4-4 4-9 5-3 6-3 7-4 7-4 5.1

Landet i övrigt.

9 Östra Sverige ................ 3-9 4-9 7-1 10-9 7-5 6-2 6-2 6-8 87 8-4 6-4 10 Småland och öarna .......... 4-0 4-9 12-9 14-1 8-1 6-2 5-5 6-0 7-4 7-4 6-1 11 Södra Sverige ................ 4-8 5-7 7-7 7-7 4-6 8-0 7-2 7-7 10-0 9-1 6-5 12 Västra Sverige ............... 3-4 4-8 3-0 3-3 2-7 6-2 5-6 6-7 8-7 9—5 7-2 13 Norra Sverige ............... 4-4 5-1 6-3 5-7 3-8 7-3 6-8 7-7 11-1 11-4 9-0 14 Hela riket 38 4-4 5-7 98 4-3 5-7 5-5 6-3 8-1 8-7 98

äro någorlunda likartade, erhålles uppenbarligen vid detta beräkningssätt ett fullt riktigt beräknat antal arbetslöshetsperioder. Om arbetslösheten till- tager under en följd av år, blir antalet arbetslöshetsperioder per år räknat dock något överskattat och i motsatta fallet, om arbetslösheten avtager, något underskattat. Om emellertid arbetslöshetsförhållandena ej varit underkas- tade väsentliga förändringar, torde avvikelserna vara utan betydelse. Då därjämte en tillräckligt noggrann approximativ metod förefunnits att på grundval av de i tab. 25 angivna uppgifterna beräkna antalet påbörjade ar- betslöshetsperioder per år, har en omräkning i förevarande hänseende före- tagits. Metoden i fråga går ut på att antalet arbetslöshetsfall, som oavbrutet pågått över årsskiftet vid undersökningsårets ingång och som sålunda vid uträkningen av uppgifterna i tab. 25 och 27 dubbelräknats, satts lika med medelvärdet av arbetslöshetsprocenten under de två månader, som omfatta årsskiftet i fråga, gånger antalet årsmedlemmar. Då arbetslösheten under åren 1929—1933 genomgående varit tilltagande, torde på ovannämnt sätt beräknat antal påbörjade perioder snarare vara över- än underskattat för dessa år.

Omräkningen i fråga förutsätter tydligen, att de månatliga arbets- löshetsprocenterna beräknats. Uppgifter i detta hänseende föreligga ej för medlemmar i olika åldersgrupper. I tab. 27 förekommande uppgifter ha sålunda ej kunnat på angivet sätt omräknas. Några skäl för att skillnaderna mellan de i tabellen angivna uppgifterna och motsvarande omräknade upp- gifter skulle utfalla väsentligt olika inom olika åldrar torde emellertid ej

olika delar av landet samt i vissa städer, förbundsvis. 1929—1934.

veckor per arbetslöshetsperiodinom Grov- o. fabriksarb.—törbundet Målareförbundet Elektriska arbetareförbundet 1929 1930 1931 1932 1933 1934 1931 1932 1933 1929 1930 1931 1932 1933 1934 4-2 5-0 7-6 7-4 8-7 4-2 4-2 4-8 5-1 5-4 5-5 3-7 5-9 8-0 9-7 7-9 1 5-4 5-1 7-1 8-1 5-9 - - - - - 5-9 5-7 7-6 7-6 11-6 7-0 2 4-2 5-1 7-2 8-0 5-2 6-2 4-8 6-7 6-8 8-2 6-7 3 5—7 5-1 8-1 11-2 6-9 11-0 10-7 7-2 8-0 7-7 7-0 4 6—3 7-7 9-4 11-2 4-9 3.7 4-2 5-3 6-1 6-1 6-0 5 5-1 5-2 5-8 60 4-3 4-2 10-9 5-6 6-1 4'5 4-9 6 4-5 5-6 8-9 6-6 5-7 6—5 4-5 6-3 7-4 6-5 7-7 7 6-6 5-2 5—7 6-3 5—7 6-1 5-6 6-4 6-9 8-5 6-2 8 4-4 4-5 4-9 6—4 6-8 4—9 445 3-0 4-1 5-1 46 4'8 9 5-7 5-2 5-7 6-5 6-3 5-5 4-6 4-6 4-2 48 4-1 4-6 10 6-4 5-8 6-5 7-9 8-0 6-3 5—2 4-5 4-9 5-7 6-9 5-4 11 4-6 5-3 6-2 7-2 6-7 5-1 3-6 3-7 5-1 4-6 5-0 4-5 12 6-3 6-0 7-1 10-4 10—5 7-9 5-1 5-1 5-8 8-1 7-1 6-0 13 4-7 5-0 5-6 7-7 7-9 6-7 5-1 5-6 6-7 7-4 6-4 14

förefinnas. Skillnaden i fråga bestämmes enligt metoden av arbetslöshetens omfattning vid årsskiftena. Den undersökning beträffande säsongarbetslös- heten inom olika åldrar, som företagits beträffande byggnadsarbetare i vissa förbund i Stockholm och Göteborg, för vilken redogörelse lämnas i följande kap. V, antyder dock, att arbetslösheten vid årsskiftet är mera omfattande inom de högre åldrarna än inom övriga åldrar. En omräkning av de i tab. 27 angivna uppgifterna om det genomsnittliga antalet arbetslöshetsperioder per årsmedlem inom olika åldrar skulle sålunda resultera i en mera mar- kerad minskning av ifrågavarande antal inom de högre åldrarna. De ten- denser, som kunna fastställas på grundval av de i ifrågavarande tabell an- givna uppgifterna, böra följaktligen modifieras i detta hänseende. Uppgifter beträffande antalet arbetslöshetsperioder 1929 ha givetvis ej kunnat beräknas på ovan angivet sätt.

Antalet arbetslöshetsperioder per årsmedlem och antalet arbetslöshetsveckor per arbetslöshetsperiod i genomsnitt, då antalet perioder enligt ovan angivet tillvägagångssätt beräknats såsom antalet under året påbörjade arbetslöshets- fall, angives för vart och ett av åren 1930—1934 i tab. 29. Jämförda med motsvarande uppgifter i tab. 25 befinnas skillnaderna utfalla större, ju mera utpräglad säsongvariation arbetslösheten företer. Skillnaden i fråga varierar mellan 3—30 procent, vilka värden observeras inom murareförbundet för 1934 resp. 1933. I allmänhet belöper densamma sig till mellan 10—15 procent.

För att belysa skillnaden mellan antalet arbetslöshetsperioder, beräknat enligt de båda förut angivna tillvägagångssätten, inom olika områden har en

. S ... e

.u & n k vu 0 m 0 .m m e & e m 5 ul oa & 0 .m & P

” _.u .m r G 0. s t e h S

PO.. S t 0 .b ”

7. 2 & T

grupper, förbundsvis, 1929—1934.

Antal arbetslöshetsperioder per år och årsmedlem, med fördelning

efter levnadsålder

liga

ar-

över åldrar

år

år

år

år

år

år

20 24 29 34 39 44 49 54 59 64 69 0.d årårår årår Mindre 20— 25— 30— 35— 40— 45— 50— 55.— 60— 65— 70 år Samt-

an

Fackförbund och år

Murareförbundet.

1929............ 1930............ 1931............ 1932............ 1933............ 1934............

Byggnadsträarbeta-

relörbundet.

Grov- och fabriksar- betaretörbundet. 1929............ 1930............ 1931............ 1932............ 1933............ 1934............

Målareförbundet (av— delningen i Sthlm). 1929............ 1930............ 1931............ 1932..... 1933............ 1934............

Elektriska arbetare-

förbundet.

Samtliga förbund.

1929............ 1930 1931

(Exklusive målare)

1932 1933 1934

Tab. 28. Antal arbetslöshetsveckor per arbetslöshetsperiod inom olika åldersgrupper, förbundsvis, 1929—1934.

Antal arbetslöshetsveckor per arbetslöshetsperiod för medlemmar, med fördelning efter levnadsålder Fackförbund och år Mindre 20— 25— 30— 35— 40— 45— 50— 55— 60— 65— 70 år Samt- än 20 24 29 34 39 44 49 54 59 64 69 0. där- liga år är är är år är är är år är är över åldrar Murareförbundet. 1929 ............ - - - - - - - - - - - 1930 ............ 3-8 44 3-9 3-7 3-4 3-2 3 3 3-6 4-0 4 3 5-6 7-7 3-8 1931 ............ 4-1 4-8 4-5 4-3 4-3 3-7 3 9 4-3 4-5 5 1 5-7 7-3 4-4 ' 1932 ............ 5-1 6-1 5-8 5-9 5-4 4-9 5 1 5 3 5-8 6 3 7-1 9-0 5-7 1933 ............ 6-6 7-4 7-3 6-8 6-9 5-9 6 2 6 3 7-0 7 3 8-7 10-3 6-8 1934 ............ 3-6 4-1 3-8 4-1 4-1 4-1 4 1 4 0 4-4 4 9 6-1 8-2 4-3 Byggnadsträarbeta- reförbundet. 1929 ............ 6-0 6-0 5-7 5-7 5-4 5-2 5-3 5-4 5-8 7-2 8-2 12-8 5-7 1930 ............ 5-3 6-0 5-4 5-3 5-0 5-3 5-2 5-2 5-5 7—0 7-9 12-5 5-5 1931 ............ 6-8 6-8 64 6-0 5-7 5-8 5-9 6-2 6-5 7-7 9-1 13-4 6-3 1932 ............ 8'8 9—4 6-7 8-1 7-7 7-5 8—0 8-0 8-7 9-5 12-6 18-1 8-1 1933 ............ 7-6 9-3 9-1 8-8 8-3 8-1 8-4 8-1 9-3 9-7 11-5 15—3 8-7 1934 ............ 5-9 6-6 6-6 6-3 6-3 6-1 6-4 6-7 7-5 8-2 10-3 15-5 6-8 Grov- oeh fabriksar- hetareiörbundet. 1929 ............ 4-8 52 4-5 4-4 4-3 4—3 4-4 4-6 4-9 5-9 7-8 10-9 4-7 1930 ............ 5-7 5-7 5-1 4-5 4-5 4-5 4-6 4-7 5-1 6-1 8-2 12-2 5-0 1931 ............ 6-6 6-7 5-9 5-2 5-1 5-0 5-3 5-5 5-6 6-9 8-0 13-4 5-6 1932 ............ 8-5 9—4 8-3 7-7 7-0 6-9 6-8 7-0 7-3 8 3 10-9 15-4 7-7 1933 ............ 6-9 9-8 8-5 7-7 7-0 7-1 7-1 7-4 7-8 9-2 12-8 15-7 7-9 1934 ............ 4-9 7-1 6-7 6-2 6-2 6-3 6-6 6-4 7-3 8-8 12-0 19-2 6—7 Målareförbundet (av- delningen i Sthlm). 1929 ............ - - - - - » - - - - — - 1930 ............ 4-2 4-4 4-1 4-0 4-1 4-1 3-8 4-4 4-4 7-5 6-0 8-4 4-2 1931 ............ 543 4-1 .4-3 4-2 3-9 4-0 4-0 4-5 4-8 5-6 6-6 5-2 4-2 1932 ............ 4-8 5-1 4-9 4-5 4-5 4—5 4-5 5-2 5-2 6-4 6-9 7-8 4-8 1933 ............ 5-1 5-5 5-4 5-0 48 4-8 4-7 4-9 5-3 6-2 6-2 9-1 5-1 1934 ............ 5-0 5-6 5-3 5-1 5-3 4-9 5-1 54 6-2 7-9 7-0 11-0 5-4 Elektriska arbetare- förbundet. 1929 ............ 5-7 5-8 5-2 4-3 3-9 4-9 6-5 5-8 14»1 13-2 5 0 21-8 5-1 1930 ............ 5-9 5-7 4-2 3-3 3-7 3-3 4-9 5-0 7-8 7-7 1-0 19-6 4-4 1931 ............ 7-6 6-9 5-8 4-5 4-1 4-4 5-7 6-4 9-1 10-5 31-6 23-0 5—6 1932 ............ 7-5 8-9 7-2 5-4 5-1 5-6 6-8 7-6 9-0 7-2 17-2 41-7 6-7 1933 ............ 9-9 9-2 8-3 6-4 5-9 5-9 7-4 8-5 11-4 10? 11-5 52-0 7—4 1934 ............ 5-9 7-0 7-2 5-5 5-3 5-7 6-5 7-7 9-6 14-6 11 7 46-0 6-4 Samtliga förbund. 1929 ............ - - — - - — - - - - - - - 1930 5-3 5-6 5-0 4-6 4-5 4-5 4-5 4-6 5-1 6—0 7-4 11-0 4-9 1931 (Exklusive 6-2 6-5 5-9 5-3 5-2 5-1 5-2 5—5 5-7 6-8 7-7 11-5 5—6 1932 ål 7-6 8-8 7-4 7-5 7-0 6-8 6-8 7-0 7-5 8-3 10-3 14-1 7-5 1933 "* are) 7-5 9-3 8-5 7-s 7-3 7-2 7-4 7-4 8-2 9-1 11-3 14-3 en 1934 . . . . . . .

Tab. 29. Omräknat antal arbetslöshetsperioder och genomsnittligt antal arbetslös- hetsveckor per arbetslöshetsperiod, förbundsvis, 1930—1934.

. . Genomsnittligt Genomsnittligt Siggi?; 121115; antal påbörjade antal arbetslös- Fackförbund och år hetsveckor er arbetslöshets- hetsveckor per års m e dl enl: perioder per arbets] öshets- . årsmedlem period

Murareförbundet.

1930 .............................. 2- 4 4- 2 1931 .............................. 1 3- 7 2- 7 5- 2 1 932 .............................. 20- 3 3- 1 6- 6 1933 .............................. 13- 4 1 - 4 9 - 7 1 934 .............................. 3- 0 4- 6 Byggnadsträarbetareiörbundet.

1930 .............................. 12- 5 2- 0 6- 4 1 931 .............................. 16- 6 2- 2 7- 7 1932 .............................. 24- 0 2- 5 9- 8 1933 .............................. 19-3 1-6 11—8 1 934 .............................. 1 8- 7 2- 5 7 - 6 Grov- och fabriksarbetareförbundet.

1930 .............................. 18- 5 3- 2 5- 8 1 931 .............................. 21 - 4 3- 3 6- 5 1 932 .............................. 28- 4 3- 2 9- 0 1 933 .............................. 250 2- 5 9-8 1 934 .............................. 25-2 3- 0 8- 4 Målareförbundet (avdelningen i Sthlm).

1930 .............................. 13- 7 2- 3 6-0 1931 .............................. 15-3 2— 5 6- 1 1932 .............................. 18- 8 2- 9 6- 5 1 933 .............................. 18-9 2- 4 7 - 9 1934 .............................. 17 - 6 3- 0 5- 9 Elektriska arbetareförbundet.

1930 .............................. 4-4 0-9 4 - 9 1931 .............................. 6- 9 1- 1 6 - 4 1932 .............................. 1 1 - 3 1 - 5 7 - 5 1933 .............................. 15- 7 1 - 8 8- 6 1934 .............................. 1 1 -2 1 — 5 7- 7

omräkning enligt ovannämnd metod verkställts av uppgifterna i tab. 25 och 26 för byggnadsträarbetareförbundet och elektriska arbetareförbundet för 1930 och 1932. Resultatet av denna omräkning redovisas i tab. 30. De om- räknade uppgifterna förete i stort sett samma variationer som de i tab. 25 angivna. Variationerna torde dock vara något mindre framträdande i de förra än i de senare uppgifterna. Samma förhållande konstateras även be- träffande uppgifterna i tab. 29 jämförda med motsvarande uppgifter för hela riket i tab. 25.

I stort sett förete de i tab. 25 och 26 angivna värdena samma skiljaktig- heter inbördes, vilka förut kunnat konstateras beträffande arbetslöshetens

Tab. 30. Omräknat antal arbetslöshetsperioder och genomsnittligt antal arbetslös- hetsveckor per arbetslöshetsperiod för medlemmar av byggnadsträarbetare- och elektriska arbetareförbunden.

Byggnadsträarhetare- Elektriska arbetare- förbundet förbundet

1930 1932 1930 1932

Antal Genom Antal Genom- Antal Genom- Antal Genom- Område påbör- snittligt påbör- snittligt påbör- snittligt påbör— snittligt jade ar- antal jade ar- antal jade ar— antal jade ar- antal betslös- arbets- betslös- arbets- betslös- arbets- betslös- arbets- hets— löshets- hets— löshets- hets- löshets- hets- löshets- perioder veckor perioder veckor perioder veckor perioder veckor per års- per per ärs- per per års- per per års- per medlem period medlem period medlem period medlem period

Särskilda städer.

Stockholm ............. 2-3 4-5 3-2 6-6 0-7 4-0 1-3 && Göteborg .............. 1-6 5-8 2-2 8-2 0-5 6-3 1-1 8-7 Malmö ................ 1-5 5-0 2-3 8-8 1-1 5-5 1-9 7-7 Norrköping ............ 1-8 62 2-1 8-4 0-3 13-0 1-0 8-9 Hälsingborg ............ 1-5 6-4 2-2 9-1 0-8 4-8 1-2 6-8 Borås ................. 1-4 94 1-7 13-0 0-4 11-8 1-3 6-8 Gävle .......... . ...... 2-3 6-4 2-2 12-1 1-1 5-1 1-2 8-8 örebro ................ 1-9 6-2 2-5 9-0 0.7 6-6 1-3 7-5 Landet i övrigt.

Östra Sverige .......... 2-0 7-5 2—3 11-0 1-2 3-4 1-4 5-7 Småland och öarna .... 2-0 6-4 2-3 9-2 1-3 5-1 2-1 53 Södra Sverige .......... 1-8 9-3 2-0 13-2 1-6 5-0 2-4 6-3 Västra Sverige ......... 1-8 6-8 2-3 11-0 0-8 4-2 1-8 5-0 Norra Sverige .......... 2-0 8-3 2-1 14-8 1-2 5-8 1-6 9-4

Hela riket 2-0 64 2-5 9-8 0-9 4—9 1-5 7-5

årliga omfattning. Variationerna i antalet arbetslöshetsperioder äro obetingat mindre än motsvarande variationer i antalet arbetslöshetsveckor per arbets- löshetsperiod. Denna omständighet skulle framträda ännu mera markerat, om antalet arbetslöshetsperioder beräknats såsom under respektive år på- börjat antal arbetslöshetsfall. Konfliktåret 1933 utmärkes i förevarande hän- seende av ett avsevärt mindre antal arbetslöshetsperioder än övriga är, under det att arbetslöshetsfallen synas ha avsevärt förlängts. Beträffande ytter- ligare kommentarer hänvisas till vad som i motsvarande fall anförts beträf- fande den årliga arbetslöshetsprocenten.

Det genomsnittliga antalet arbetslöshetsperioder inom olika åldrar angives, såsom förut nämnts, i tab. 27. Uppgifterna avse antalet särskilda arbets- löshetstider under varje undersökt år. Motsvarande genomsnittliga antal ar— betslöshetsveckor per arbetslöshetsperiod angives i tab. 28. Av uppgifterna i den förstnämnda tabellen framgår, att det genomsnittliga antalet perioder är underkastat endast obetydliga variationer med åldern inom samtliga de undersökta förbunden med undantag av elektriska arbetareförbundet. Inom

sistnämnda förbund synes antalet perioder genomgående avtaga med till- tagande ålder, under det att en minskning av antalet perioder inom övriga förbund endast gör sig gällande inom de översta åldersgrupperna. Förhål- landena i detta hänseende äro likartade inom olika delar av landet, enligt vad en granskning av det i utredningen frambragta tabellmaterialet över uppgifter om genomsnittliga antalet arbetslöshetsperioder för olika ålders- grupper inom de 43 särskilda områdena utvisar. Närmare redovisning av dessa uppgifter torde följaktligen ej erfordras. För att närmare belysa ifrå- gavarande förhållanden beträffande de elektriska arbetarna ha i nedan- stående sammanställning angivna uppgifter beträffande det genomsnittliga antalet arbetslöshetsperioder inom de tre större åldersgrupper, vilka förut omnämnts i kap. 11 och III, beräknats.

Antal arbetslöshetsperioder per år och årsmedlem År inom elektriska arbetareförbundet för åldrar

lägre än 25 år 25—44 år _ 45 år och däröver

1929 ............................ 1930 ............................ 1931 ............................ 1932 ............................ 1933 ............................ 1934 ............................

Tendensen i ifrågavarande avseende under de olika undersökta åren är tydligen densamma.

Enligt vad som framgått av den utredning, för vilken redogjorts i kap. III, var arbetslösheten av relativt störst omfattning inom åldrarna 20—30 år samt inom åldersgruppen över 45 år. I allmänhet visade arbetslösheten ökning för åldrar över 45 år. Såsom ovan framhållits, företer det genom- snittliga antalet arbetslöshetsperioder i stort sett ej annan förändring med åldern än att antalet perioder inom de högsta åldersgrupperna är märkbart lägre än inom övriga grupper. Om antalet arbetslöshetsperioder hade om- räknats såsom antalet under året påbörjade arbetslöshetsfall, skulle enligt den i kap. V lämnade redogörelsen för säsongarbetslöshetens omfattning inom olika åldrar antalet arbetslöshetsperioder i något större omfattning minskas med stigande ålder inom åldrarna över 45 år. Det framgår dock, att den konstaterade variationen i den totala arbetslösheten inom olika åldrar äger sin huvudsakliga motsvarighet i arbetslöshetsperiodernas olika längd inom skilda åldersgrupper. För att närmare belysa dessa förhållanden har i diagram 7 angivits dels det genomsnittliga antalet arbetslöshetsperioder per årsmedlem och dels det genomsnittliga antalet arbetslöshetsveckor per arbetslöshetsperiod under vart och ett av åren 1930—1934, varvid medlem- marna inom samtliga förbund sammanräknats. År 1929 har härvid ej med- tagits till följd av att tillförlitliga siffror beträffande murarna ej kunnat er-

Diagram 7. Antal arbetslöshetsperioder per år och årsmedlem (— — — - —) samt genomsnittligt antal arbetslöshetsveckor per arbetslöshetsperiod ( ) 1930—1934 inom olika åldrar.

Byggnadsarbetare anslutna till murareförbundet, byggnadsträarbetare- förbundet, grov- och fabriksarbetareförbundet och elektriska

arbetareförbundet. Antal Antal

arbetslöshets- arbetslöshets— perioder veckor

00 65 70 75

hållas. Förhållandena inom vart och ett av de undersökta förbunden synas i sina allmänna drag gestalta sig likartat. De slutsatser, vilka kunna dragas av de uppgifter, som återgivits i diagram 7, äga sålunda motsvarande till- lämpning inom vart och ett av de undersökta förbunden.

Arbetslöshetsförhållandenas beroende av åldern i nu berört hänseende företer uppenbarligen en genomgående regelbundenhet. För åldrar över 45 år ökar arbetslöshetsperioden i längd med stigande ålder, under det att antalet inträffade arbetslöshetsperioder tvärtom avtager. Den inom de högre åldrarna förefintliga mera omfattande arbetslösheten är sålunda ute- slutande en följd av att ett inträffat arbetslöshetsfall inom dessa åldrar i genomsnitt är av längre varaktighet än inom övriga åldrar. Såsom i kap. III framhållits sammanhänger den större arbetslösheten inom de högre åldrarna givetvis med den minskade arbetsförmåga och ökade sjuk- domsrisk, som i allmänhet inträder med hög ålder. Ovan iakttagna förhål- landen torde antyda, att arbetslöshetens ökning inom de högre åldrarna jämväl bör ställas i samband med den minskade rörligheten av arbetskraften inom dessa högre åldersgrupper. Även den i åldrarna 20—30 år konstaterade ökade arbetslösheten synes huvudsakligen bero på genomsnittligt längre ar- betslöshetsperioder inom dessa åldrar.

I samband härmed kan erinras om en av Sir William Beveridge uttalad slutsats beträffande arbetslösheten inom olika yrken (Unemployment, A Problem of Industry, London 1909 och 1931). Denna slutsats torde kunna uttryckas sålunda: den omständigheten, att den årliga arbetslöshetsprocenten inom ett yrke är större än inom ett annat, behöver icke innebära, att arbets- löshetsfallen inom det förra yrket inträffa oftare än i det senare, utan be- tyder snarare, att de arbetslöshetsfall, som inträffa inom det förra yrket, i regel äro mera långvariga än inom det senare. 1926 års arbetslöshetssak- kunniga, som verkställt vissa undersökningar beträffande dessa omständig- heter, ha kunnat konstatera, att satsen i fråga äger giltighet även beträf- fande skilda grupper av icke-yrkesskickliga arbetare (S. 0. U. 1928:9). Det statistiska material, som frambragts i föreliggande utredning, är av syn— nerligt intresse för belysande av dessa förhållanden. I själva verket synes Beveridge”s slutsats gälla endast en av yttringarna av en väsentligt mer gene- rell egenskap hos arbetslösheten, under det att däremot förhållandet mellan arbetslöshetsfallens frekvens och långvarighet kan gestalta sig på ett synner- ligen skiftande sätt inom olika yrken, beroende på speciella omständigheter i varje särskilt fall. De av Beveridge gjorda iakttagelserna torde sålunda för att äga giltighet beträffande arbetslöshetsförhållanden i Sverige inom de nu undersökta yrkesområdena i vissa delar böra omtolkas och slutsatsen givas en mer generell innebörd. I vissa avseenden torde densamma även kunna väsentligt skärpas. Det av utredningens material indicerade resultatet i före- varande hänseende torde kunna sammanfattas i följande slutsats.

En allmän ökning av arbetslösheten av mera varaktig karaktär är i huvud- sak resultatet av en förlängning av arbetslöshetsfallen. Den är endast i ringa grad förorsakad av en ökning av antalet inträffade arbetslöshetsfall. För åldrarna över 45 år är så förhållandet i utpräglad grad, i det att arbetslös- hetsfallens ökade genomsnittliga varaktighet med stigande ålder förorsakar en högre arbetslöshet, trots det att inom nämnda åldrar antalet inträffade arbetslöshetsfall avtager med stigande ålder.

Giltigheten av ovanstående sats inskränker sig ej till endast de typiskt säsongbetonade arbetslöshetsförhållanden, som råda bland byggnadsarbe— tare. De berörda förhållandena torde gestalta sig i stort sett tämligen lik- artat inom de flesta områden av arbetsmarknaden.

B. Arbetslöshetsfrekvens samt de arbetslösas fördelning efter arbetslös- hetens varaktighet och antalet arbetslöshetsperioder inom murareförbundet.

Såsom förut nämnts, har det av de sakkunniga upprättade p rim ä r m a— terialet beträffande arbetslösheten bland murarna blivit föremål för bearbetning inom socialstyrelsen. Vid denna bearbetning, som i första hand åsyftade att frambringa ett sta— tistiskt fundament för den statsunderstödda arbetslöshetsförsäkringens ut- formning för byggnadsarbetare, ha emellertid framkommit vissa resultat be- träffande arbetslöshetsfrekvens och de arbetslösas fördelning med avse- ende å arbetslöshetstidens längd och antalet arbetslöshetsperioder, vilka synts de sakkunniga ägnade att i viktiga avseenden komplettera den utred— ning över arbetslöshetsförhållandena, som verkställts genom de sakkunnigas bearbetning. För de resultat i socialstyrelsens utredning, som i förevarande hänseende synts vara av intresse, lämnas i det följande en kortfattad redo— görelse.

Vid undersökningen i fråga har i första hand särskilts antalet helårsmed- lemmar under vart och ett av de undersökta åren. Nämnda antal samt det totala antalet medlemmar, antalet årsmedlemmar och antalet under respek- tive år tillkomna eller avgångna medlemmar meddelas i nedanstående sam- manställning. Därjämte angives antalet helårsmedlemmar i procent av an- talet årsmedlemmar samt den genomsnittliga medlemstiden för under året tillkomna eller avgångna medlemmar, vilken sistnämnda uppgift låter sig beräkna på grundval av övriga i sammanställningen förekommande upp- gifter.

Omsättningen inom murareförbundet är sålunda av relativt liten omfatt- ning. Antalet helårsmedlemmar utgjorde mellan 94—98 procent av antalet årsmedlemmar. De högsta procenttalen förekomma av tämligen lätt insedda skäl under de år, då en omfattande arbetslöshet rådde. Som synes hava de tillkonma eller avgångna medlemmarna under respektive år haft en med—

Antal undersökta in edlemmar

Antal helårs-

Genomsnittlig medlemstid i vec-

Antal under medlemmar k f.. d . t Antal _ . _ or or an er are År Hela an- Antal helårs- året U"" 1 % " an tillkomna eller talet årsmed— med- komna eller talet åfs' avgångna lemmar lemmar av(glångna medlemmar medlemmar me emmar

1930 ........ 8 599 8 195 7 717 882 942 28-2 1931 ........ 9 091 8 614 8177 914 949 24-9 1932 ........ 9 117 8 827 8 547 570 968 255 1933 ........ 8 949 8 754 8 546 403 97-6 26'8 1934 ........ 9 305 8 874 8 465 840 954 253

lemstid av i genomsnitt mycket nära ett halvt år. Det torde härav tämligen tydligt framgå, att såväl avgång som inträde i allmänhet är förenat med ett mera stadigvarande medlemskap. Under samma år såväl in- som ut- trädda medlemmar torde följaktligen förekomma i endast ytterst ringa om- fattning inom murareförbundet. Det torde emellertid finnas skäl att antaga, .att de i detta avseende konstaterade förhållandena inom murareförbundet sannolikt ej äro representativa för övriga byggnadsfackförbund, utan torde dessa förhållanden inom vissa andra byggnadsfackförbund gestalta sig tämligen annorlunda.

Undersökningen har för övrigt begränsats till att omfatta arbetslöshets- förhållandena bland uteslutande helårsmedlemmar. De omständigheter, som utredningen i fråga syftat att belysa, kunna lämpligen ej bliva föremål för undersökning bland andra än medlemmar med oavbrutet medlemskap under hela undersökningsåret. Det kan i detta sammanhang erinras om att social- styrelsens utredning över arbetslösheten inom fackförbunden under år 1929 ävenledes baserats på uteslutande helårsmedlemmar.1 I förevarande förbund torde de på grundval av helårsmedlemmarnas arbetslöshetsförhållanden er- hållna resultaten vara fullt utslagsgivande för samtliga medlemmar. Det höga procentuella antalet helårsmedlemmar liksom de stabila omsättnings- förhållanden, som antytts av ovan angivna uppgifter beträffande de in- och utträdda medlemmarnas genomsnittliga årliga medlemstid, bekräfta riktig-

Årlig arbetslöshetsprocent

Är för samtliga medlem- för helårsmedlemmar mar enligt de sakkun- enligt socialstyrelsens nigas utredning utredning

1930 ................................... 194 194 1931 ................................... 264 265 1932 ................................... 39-0 38-9 1933 ................................... 257 255 1934 ................................... 261 26.3

1 Arbetslösheten inom fackförbunden etc., av socialstyrelsen, Sveriges officiella statistik 1931.

heten av detta antagande. Till ytterligare belysning av representativiteten må i följande sammanställning angivna uppgifter över den årliga arbets- löshetsprocenten för dels samtliga medlemmar och dels helårsmedlemmar meddelas.

Procenttalen äro som synes i det närmaste lika. Arbetslöshetsförhållandena bland de in- och utträdda medlemmarna torde sålunda praktiskt taget vara desamma som bland helårsmedlemmarna.

Med arbetslöshetsfrekvensen under en viss tidsperiod menas i det följande antalet arbetslösa under tidrymden i fråga uttryckt i procent av det totala antalet undersökta individer under samma tidrymd. Vanligen bru- kar endast arbetslöshetsfrekvensen per år räknat bliva föremål för under— sökning. Då man emellertid såsom i förevarande utredning har att göra med personer, vilkas arbetsförhållanden äro underkastade starka säsongväx- lingar, torde arbetslöshetsfrekvensen böra särskilt undersökas för dels den del av året, då arbetstillgången är rikligast, och dels den övriga del av det- samma, då arbetslöshet mera regelbundet förekommer. Av de undersök— ningar över säsongarbetslösheten, för vilka redogörelse lämnas i kap. V, torde framgå, att ovannämnda delar av året med hänsyn till arbetstillgången lämpligen böra omfatta vardera sex månader. Den ur arbetstillgångens syn— punkt gynnsamma säsongen skulle därvid komma att sträcka sig från och med maj till och med oktober månad, under det att den ur samma synpunkt mindre gynnsamma säsongen skulle komma att omfatta månaderna januari _april samt november och december. De för ovannämnda tidsperioder be- räknade frekvenstalen, avseende de av undersökningen berörda helårsmed- lemmarna i murareförbundet, återgivas i nedanstående sammanställning.

Arbetslöshetsfrekvens

År under månaderna

under månaderna . . under hela året maj—oktober Jaså—Gapa: (i:et-nt

1930 ............................ 88-4 57-4 85-6 1931 ............................ 92-1 67-0 9013 1932 ............................ 93-8 72-2 92-6 1933 ............................ 900 255 89-8 1934 ............................ 93-5 70-1 92?

Såsom till följd av yrkets säsongkaraktär kunnat förväntas, utfalla de årliga procenttalen med relativt höga värden. Omkring 90 procent förefaller vara för yrket karakteristiskt. Siffran är som synes ej underkastad några större variationer under de olika undersökningsåren, vilket givetvis samman- hänger med att under samtliga är det stora flertalet har drabbats av arbets- löshet.

Mellan den årliga arbetslöshetsfrekvensen och den högsta under året före-

kommande månatliga arbetslöshetsprocenten föreligger en avsevärd skillnad. Under år 1930 utgjorde densamma ungefär 50 procent. Under övriga är va- rierade den mellan i runt tal 25—40 procent. Nyss påtalade förhållande är givetvis ett uttryck för de stora individuella skiftningarna i arbetslöshets- hänseende. Det antydes vidare redan härav, att den konstaterade arbetslös- heten i viss utsträckning är att hänföra till medlemmar, som under året varit arbetslösa endast en kortare tid.

Resultaten i nu berört avseende äro givetvis ej giltiga för samtliga bygg- nadsfack. En starkare utpräglad säsongvariation torde åtföljas av en högre årlig arbetslöshetsfrekvens och tvärtom. Då det vid utredningen upprät- tade tabellmaterialet ej möjliggör några direkta slutsatser beträffande dessa förhållanden, kunna skiljaktigheterna mellan de olika facken ej närmare belysas. Enligt en inom socialstyrelsen verkställd undersökning beträffande arbetslöshetsförhållandena inom elektriska arbetareförbundet 1931 och 1932, grundad på material som av förbundet ställts till socialstyrelsens förfogande, befanns emellertid arbetslöshetsfrekvensen uppgå till 445 respektive 551 procent. Dessa procenttal, som hänföra sig till samtliga förbundsmedlemmar, torde endast obetydligt avvika från motsvarande värden för de inom bygg- nadsindustrien sysselsatta elektrikerna. Skillnaderna mellan sistnämnda pro- centtal och de för murare inom byggnadsindustrien förut konstaterade torde sålunda väsentligen vara att betrakta såsom yttringar av olikheter i arbets- löshetsförhållandena inom de båda berörda byggnadsfacken.

Av de i sammanställningen angivna uppgifterna framgår, att arbetslös- hetsfrekvensen under den ur arbetstillgångens synpunkt mindre gynnsamma säsongen praktiskt taget är densamma som för hela året. Antalet av under- sökningen berörda medlemmar med arbetslöshet uteslutande under arbets— säsongen maj—oktober månader är sålunda försvinnande litet. Det högsta antalet, motsvarande 28 procent, observeras för 1930. Arbetslöshetsfrekven- sen under den med hänsyn till arbetstillgången gynnsamma säsongen är, så- som av de i sammanställningen angivna procenttalen framgår, i samtliga fall med undantag för 1933 högre än 50 procent. Den låga siffran för sistnämnda år är givetvis betingad av byggnadskonflikten 1933—1934. Under år med om— fattande arbetslöshet, såsom 1932 och 1934, översteg värdet 70 procent. En betydande risk för arbetslöshet föreligger sålunda även under den ur arbets- tillgångens synpunkt gynnsamma säsongen. I detta sammanhang torde det vara av intresse att konstatera det antal medlemmar, vilka företett arbetslös-

År

1930 1931 1932 1933 1934

Procentuellt antal helårsmedlemmar med arbetslöshet uteslutande under vintersäsongen (jan.—april, nov. och dec. månader) ...............................

het uteslutande under den ur arbetstillgångens synpunkt mindre gynnsamma säsongen. Detta antal enbart säsongarbetslösa medlemmar, vilket kan be- räknas på grundval av förut meddelade siffror beträffande arbetslöshets- frekvensen, angives för de undersökta åren i nedanstående sammanställning. Det onormalt höga värdet för 1933 är givetvis en följd av att konflikt inom hithörande delar av arbetsmarknaden rådde under hela arbetssäsongen nämnda år.

Procenttalet i fråga synes sålunda för murarna i allmänhet ligga mellan 20—30 procent. Dessa siffror kunna givetvis ej betraktas såsom representa- tiva för övriga byggnadsfack. Det på detta sätt bestämda antalet enbart säsongarbetslösa är självfallet i hög grad beroende av säsongväxlingarnas styrka. Det procentuella antalet torde emellertid i allmänhet avtaga med ökad årlig arbetslöshet.

F ö r (1 e ] nin g e n av byggnadsarbetarna inom murareförbundet efter arbetslöshetens årliga sammanlagda varaktighet och antalet arbetslöshets- perioder 1930—1934 återgives i tab. III i tabellbilagan. Det är emeller- tid att märka, att antalet arbetslöshetsperioder vid upprättandet av dessa uppgifter ej beräknats enligt samma principiella grunder, som tilläm- pats av de sakkunniga. I socialstyrelsens utredning har det nämligen ansetts, att arbetslöshetsfall, som åtskiljas endast av en sysselsättningsperiod av mera

Antal för arbetslöshet fristämplade Antal arbetslöshetsperioder veckor beräknat såsom

_ antalet me-

under de- under nedannämnda må- antalet sar- ra denm-

cember nader under observa- skllqa 31" tivt åtskg- månad tionsåret betsloshets- antalet un— da arbets- året nål-_ tider under der obser- löshetsperi-

mast före olgferva- gång;-. oder enligt

observa- ;; 2 = _. --- ;, no ..; _, ions- re p or- ._

tionsåret & å ä ä. % ä 2, å ä; % å ä året enligt jadearbets- (bitar-ååh

uppgift å löshetsfall tilläm ade

statistik— . beräkntfngs_ (5) (4) (4 (5>(4> (4) (5) (4)(4) (5) (4) (4) (5) kortet sättet MedlemA... 5 445445 325 3 2 1 » B... 5 44241—444445 4 3 1 » C. — — 1— 2 1 1 4 3 2 4 7 7 4 » D. 5 4 3 4 2 1 0 » E. . 5 4 2 5 2 3 2 1— 4 7 6 3 » F. . . — 3— 3 1 1 4 5 7 7 3 » G... — —— 1 5 4 3 1 1— 1 5 4 4 4 » H. 5 4 4 3 1— 1 1 3 5 5 4 4 » I... 5 4454131 144 4 3 2 » K. 5 445445445445 1 0 0 » L... 5 445445344345 3 2 0 » M.. — — 1 1 1 2 2 2

Anm. Siffrorna inom parentes angiva det högsta möjliga antalet arbetslöshetsveckor under respektive månader (se bil. 2).

tillfällig karaktär, böra hänföras till samma arbetslöshetsperiod. En syssel- sättningsperiod på högst tre veckor har i samtliga fall ansetts vara arbete av dylik tillfällig beskaffenhet. Under iakttagande av denna inskränkning har i övrigt antalet arbetslöshetsperioder under ett år beräknats såsom antalet under året påbörjade arbetslöshetsfall. För att exemplifiera de olika meto- derna för beräkningen av antalet arbetslöshetsperioder har i den å sid. 71 återgivna sammanställningen angivits antalet för arbetslöshet fristämplade veckor för varje månad under ett visst är för några tämligen på måfå valda medlemmar, varjämte antalet arbetslöshetsperioder enligt de olika beräk- ningssätten i varje särskilt fall angivits. Som synes är skillnaden i period- antalet, beräknat dels såsom antalet särskilda arbetslöshetstider och dels såsom antalet mera definitivt åtskilda arbetslöshetsperioder, ganska avse- värd. Det torde emellertid antydas redan av de i sammanställningen angivna uppgifterna, att ett bortseende från de kortvariga sysselsättningsperioderna torde leda till en bestämning av antalet arbetslöshetsperioder, vilken när- mare återgiver de i detta hänseende betydelsefulla omständigheterna. Det bör särskilt uppmärksammas, att arbete exempelvis varannan vecka under ett par månader resulterar i åtta till nio särskilda arbetslöshetstider. Det torde få anses såsom självfallet, att i detta fall arbetslöshetsveckorna böra räknas till en och samma arbetslöshetsperiod.

Beräknat enligt det av socialstyrelsen tillämpade förfaringssättet utfaller antalet arbetslöshetsperioder per medlem och är väsentligt lägre än det genomsnittliga antal, som framgått av de sakkunnigas utredning. För att närmare belysa dessa omständigheter lämnas i nedanstående sammanställ- ning uppgifter om antalet arbetslöshetsperioder och genomsnittligt antal ar- betslöshetsveckor per period vid bestämning av antalet arbetslöshetsperioder enligt de trenne olika tillvägagångssätt, vilka i det föregående tillämpats. Att siffrorna i de båda förstnämnda fallen avse totala antalet medlemmar och i

Årlig Antal arbetslöshetsperio- Antal arbetslöshetsperio- Antal arbetslöshetsperio- arbets- der beräknat såsom anta- der beräknat såsom anta- der beräknat enligt vid lös— let särskilda arbetstider let under året påbörjade socialstyrelsens utredning hets- under vart och ett år arbetslöshetsfall tillämpad metod pro-

År cent G Genom- Genom- Genom- bland . (wom- snittli an- Penom- snittli an- G enom- snittli an- samt— snittligt an— tal arglgets- snittligt an- tal argåets- snltthgt an- tal arglgets-

liga tal arbets— löshets- tal arbets- löshets- tal arbets- löshets-

med— löshetsperio- Veckor per löshetsperio- veckor per löshetsperio- veckor per lem- der per års- arbetslös— der per års- arbetslös- der per års- arbetslös— mar medlem hetsperiod medlem hetsperiod medlem hetsperiod

1930 19-4 2-7 3-8 2-4 4-2 1-7 5-9 1931 26-4 3-1 4-4 2-7 5-2 1-7 8-3 1932 39-0 3-6 5-7 3-1 6-6 1-6 125 1933 25-7 2-0 6-8 1-4 9—7 0-5 256 26-1 3—1 4-3 3-0 4-6 1-9 7-3

det sistnämnda uteslutande helärsmedlemmarna torde, enligt vad som förut anförts beträffande dessa förhållanden, vara utan betydelse.

De avvikande siffrorna för 1933 torde vara betingade av byggnadskon- flikten. För övriga undersökta år synes periodantalet, beräknat enligt det av socialstyrelsen tillämpade förfaringssättet, i det närmaste vara konstant under samtliga de undersökta åren. Mot 1'7 perioder per år och medlem 1930, för vilket år den årliga arbetslöshetsprocenten utgjorde 194 procent, står för 1932, då arbetslöshetsprocenten var 39'0, ett antal perioder per år och medlem, som med en tiondel understiger det för år 1930 konstaterade. Konflikten 1933—1934 torde ha föranlett någon höjning av siffran för 1934. Med tillämpning av angiven periodberäkning bestämmes följaktligen arbets- löshetens omfattning bland det undersökta klientelet så gott som uteslutande av den genomsnittliga arbetslöshetsperiodens längd. Denna var sålunda 1932 i genomsnitt mer än dubbelt längre än 1930. I vilken utsträckning ovan om- nämnda förhållanden göra sig gällande även inom övriga byggnadsfack kan visserligen ej med bestämdhet avgöras. Det är emellertid sannolikt, att ett i det närmaste konstant antal arbetslöshetsperioder, beräknat på ovannämnt sätt, i viss mån är karakteristiskt för de flesta säsongyrken, inom vilka ar- betslöshet av större omfattning förekommer. Några skäl för att dessa för- hållanden inom de övriga byggnadsfacken med undantag av elektrikerna ej skulle te sig ungefärligen likartade synas sålunda ej föreligga.

Till belysning av huru de enskilda medlemmarnas arbetslöshetsförhål- landen skilja sig från det genomsnitt, som angives av den årliga arbetslös- hetsprocenten, har i tab. 31 redovisats fördelningen av de av undersökningen berörda helårsmedlemmarna inom murareförbundet efter det sammanlagda antalet arbetslöshetsveckor under vart och ett av åren 1930—1934. För att underlätta jämförelsen mellan de olika åren ha fördelningarna reducerats till 1000 medlemmar. Såsom av fördelningarna framgår, äro de enskilda medlemmarnas arbetslöshetsförhållanden synnerligen skiftande. Förskjut- ningen mot längre arbetslöshetstider under år med högre arbetslöshet kan omedelbart utläsas ur tabellen. Förhållandena i detta hänseende torde emel- lertid böra närmare undersökas. Detta kan lämpligast ske genom beräkning av de 5. k. median- och kvartilvärdena. Medianvärdet uttryckt i veckor be- räknas på så sätt, att hälften av antalet av de arbetslösa företer ett högre an- tal arbetslöshetsveckor än medianvärdet och den återstående hälften av an- talet ett lägre antal arbetslöshetsveckor än medianvärdet. Kvartilen definieras på så sätt, att för en fjärdedel av de arbetslösa redovisas ett lägre antal ar- betslöshetsveckor än det av den undre kvartilen angivna antalet och för en annan fjärdedel ett högre antal arbetslöshetsveckor än det av den övre kvar— tilen angivna antalet. Den återstående hälften av de arbetslösa hava sålunda varit arbetslösa ett antal veckor, som ligger mellan de värden, vilka angivas för de båda kvartilerna. Det observeras, att ovan beräknade värden hänföra sig till de under året arbetslösa. Vid bestämningen av median- resp. kvartil-

Tab. 31. Helårsmedlemmarnas fördelning efter arbetslöshetens årliga samman- lagda varaktighet inom murareförbundet, med reduktion till 1 000 arbetslösa,

1930—1934. .. Antal medlemmar med angivet antal arbetslöshetsveckor under

Antal aölelzltisåfshets- nedannämnda är per 1 000 medlemmar 1930 1931 1932 1933 1934 0 .................. 116 79 62 100 65 1 .................. 55 27 11 23 37 2 .................. 56 32 16 26 33 3 .................. 54 32 18 28 35 4 .................. 55 37 18 33 38 5 .................. 47 36 20 35 38 6 .................. 42 38 18 35 36 7 .................. 48 39 19 40 37 8 .................. 44 35 25 41 43 9 .................. 44 40 22 54 38 10 .................. 38 35 26 46 40 11 .................. 39 33 26 52 38 12 .................. 32 33 29 54 38 13 .................. 31 37 31 139 38 14 .................. 32 35 30 33 37 15 .................. 29 28 29 18 33 16 .................. 24 34 30 23 35 17 .................. 23 33 27 14 26 18 .................. 25 31 29 11 30 19 .................. 19 32 28 8 30 20 .................. 20 27 28 13 28 21 .................. 15 27 25 9 25 22 .................. 15 23 30 8 20 23 .................. 13 23 24 9 19 24 .................. 11 20 24 7 18 25 .................. 10 23 22 9 19 26 .................. 8 16 24 5 15 27 .................. 7 15 23 5 9 28 .................. 5 15 23 6 12 29 .................. 5 13 21 5 9 30 .................. 5 12 18 7 11 31 .................. 3 10 17 4 9 32 .................. 4 8 18 4 5 33 .................. 3 6 18 5 7 34 .................. 2 6 15 6 6 35 .................. 3 5 15 7 4 36 .................. 3 5 14 5 5 37 .................. 2 4 14 6 3 38 .................. 1 2 13 5 5 39 .................. 1 2 12 5 3 40 .................. 1 2 11 6 3 41 .................. 1 1 9 5 3 42 .................. 1 2 7 4 4 43 .................. 1 1 9 5 2 44 .................. 1 1 7 4 2 45 .................. 1 1 7 4 5 46 .................. 1 1 5 5 1 47 .................. 0 1 5 3 0 48 .................. 1 0 6 4 1 49 .................. 1 1 5 3 1 50 .................. 0 0 3 3 0 51 .................. 1 0 5 3 0 52 .................. 1 1 9 8 1 Summa 1 000 1 000 1 000 1 000 1 000

Tab. 32. Median- och kvartilvärden, uttryckta i veckor, för de arbetslösas för- delning inom murareförbundet efter den årliga arbetslöshetens omfattning, 1930—1934.

År 1930 1931 1932 1933 1934

Undre kvartil .......................... 4-0 6-7 7-1 6-5 Median ................................ 8-9 1342 196 11-7 12—4 Övre kvartil ........................... 158 206 294 158 198 Genomsnittligt antal arbetslöshetsveckor

per medlem ......................... 10-1 13-8 20? 13-3 13-7

värdena hava sålunda ej de medlemmar medräknats, vilka under året icke drabbats av arbetslöshet. De beräknade värdena angivas i tab. 32, vari för jämförelse även meddelas det genomsnittliga antalet arbetslöshetsveckor per medlem. Siffrorna åskådliggöras i diagram 8.

Det framgår av de angivna värdena för medianen och kvartilerna, att halva antalet av arbetslöshet drabbade medlemmar 1930 företedde en sam— manlagd arbetslöshet, som understeg nio veckor, under det att arbetslös- heten för den övriga hälften av de arbetslösa uppgick till nio veckor och däröver. För 50 procent av de arbetslösa har redovisats en årlig arbetslöshet, som varierade från lägst 4 till högst 15 veckor. Då vidare arbetslöshetsfrek— vensen uppgick till 884 procent, framgår, att 44'2 procent, (1. v. s. hälften av arbetslöshetsfrekvensen, av samtliga undersökta helårsmedlemmar 1930 voro arbetslösa ett antal veckor, som varierade mellan de förut anförda värdena på den undre och övre kvartilen. Under år 1932 företedde hälften av de av arbetslöshet drabbade under året en arbetslöshet, som, enligt vad av tabellen framgår, låg mellan 11 till 29 veckor. Under nämnda år var

Diagram 8. Median- och kvartilvärden för de arbetslösas fördel- ning Inom murareförbundet efter den årliga arbetslöshetens omfatt- ning 1930—1934.

Antal veckor

30

20 Övre kvartil Genomsnittligt antal arbets- 10 löshetsveckor per medlem. Median

Undre kvartil

0 År 1930 1931 1932 1933

Tab. 33. De arbetslösa helårsmedlemmarnas fördelning inom murareförbundet efter antalet enligt socialstyrelsens beräkningssätt bestämda arbetslöshetsperioder, med reduktion till 1 000 arbetslösa, 1930—1934.

Antal arbetslösa med angivet antal arbetslöshets- perioder under nedannämnda är per 1 000 arbets-

Antal arbetslöshetsperioder lösa medlemmar 1930 1931 1932 1933 1934 26 33 74 541 24 330 348 361 357 237 381 396 348 76 458 206 178 174 22 232 51 41 39 4 46 , 5 eller flera ....................... 6 4 4 — 3

Summa 1 000 1 000 1 000 1 000 1 000

arbetslöshetsfrekvensen 93'8, varför alltså 469 procent av de av undersök- ningen berörda helårsmedlemmarna företedde arbetslöshet under ett antal veckor, som låg mellan de angivna värdena för kvartilerna. Förhållandena under övriga är kunna på samma sätt belysas med ledning av de i tabellen och i diagram 8 angivna värdena för medianen och kvartilerna. För 1933 är givetvis ifrågavarande fördelning påverkad av byggnadskonflikten.

Jämföres det genomsnittliga antalet arbetslöshetsveckor per medlem räknat under vart och ett av de undersökta åren med det för samma är angivna medianvärdet, befinnas desamma ungefärligen överensstämma. Bland bygg- nadsarbetarna inom murareförbundet redovisas alltså för i runt tal hälften av de av arbetslöshet drabbade personerna ett årligt antal arbetslöshets- veckor, som understiger det för samtliga medlemmar genomsnittliga antalet arbetslöshetsveckor under året. För den Övriga hälften av de arbetslösa redo- visas följaktligen en årlig arbetslöshet, som uppgår till eller överstiger den för samtliga medlemmar genomsnittliga arbetslöshetstiden. I viss tillnärmelse torde så även vara fallet inom de flesta typiska säsongfacken. I vad mån avvikelser från det ovan konstaterade förhållandet äro tillfinnandes inom övriga byggnadsfack, kan dock ej med bestämdhet avgöras på grundval av resultatet av förevarande utredning.

Antalet medlemmar, som under ett helt år varit oavbrutet arbetslösa, upp- går ej för något av de undersökta åren till en procent. Denna omständighet står givetvis i samband med den starkt säsongmässiga arbetstillgången. Praktiskt taget samtliga medlemmar hava alltså haft någon tids sysselsätt- ning, även under de år då den krisartade arbetslösheten hade sin största om- fattning.

Fördelningen av de av arbetslöshet drabbade medlemmarna med avseende på antalet särskilda arbetslöshetsperioder återgives med reduktion till 1 000 i tab. 33. Antalet arbetslöshetsperioder avser det enligt socialstyrelsens för- faringssätt beräknade antalet. Siffrorna i nämnda tabell för 1933 och 1934

Tab. 34. Helårsmedlemmarnas fördelning inom murareförbundet efter antalet arbetslöshetsperioder inom grupper av medlemmar med årlig arbetslöshet av

olika omfattning, 1930—1932.

" Procentuellt antal medlemmar med nedan— Antal i:?åååosmts- År nämnt antal arbetslöshetsperioder Summa 0 1 2 3 4 5 el. flera

1—2 ................... 1930 6-3 73!) 19-8 —- — — 100-0 1931 2-9 73-6 23-5 — — —— 100-0 1932 107 764 129 — — —- 100-0

3—4 ................... 1930 2-9 43-7 37-6 14-6 1-2 — 100-0 1931 2-0 43-1 41-6 12-1 1-2 _— 100-0 1932 2-9 43-1 429 108 0-3 — 100-0

5—6 ................... 1930 2-9 27-8 42-7 21-5 4-7 0-4 100-O 1931 2-3 283 431 207 5-4 0? 100-0 1932 3-4 33-1 33-8 25-7 3-4 0-6 100-0

7—10 .................. 1930 1-6 24-8 39-1 261 7-1 1-3 100-0 1931 3—0 23-5 39-9 25-2 7-1 1-3 100 0 1932 3—5 26-4 38-2 23-6 7-7 0-6 100-0

11—14 .................. 1930 1-9 21-2 38-0 29-7 8-0 1-2 100-0 1931 3—4 22-1 40-3 26% 7-0 0—4 100-0 1932 3-4 22—1 36-6 29-0 8-2 0-7 100-0

15—18 .................. 1930 1-9 18-5 42-5 28-7 7-6 0-8 100-O 1931 3-3 26? 43-2 21—6 5-1 0-6 1000 1932 2-6 25-0 37-5 25-3 8-6 10 1000

19—26 .................. 1930 1-2 25-1 44-4 22-4 6-7 0—2 100-0 1931 2-3 34-5 434. 164 3-3 0-1 100-0 1932 1-5 281 433 232 3-6 0-3 100-0

27—51 .................. 1930 3-1 34-3 45-2 15-0 2-4 _ 100 0 1931 5-6 54-4 334 6-5 0-1 —— 100-0 1932 14-2 50!) 28-4 5-9 0-6 — 100-0

52 ...................... 1930 55-6 44-4 —- — — —— 100-0 1931 100-0 — _ _— — — 100-0 1932 877 123 —- — — _— 100-0

Samtliga arbetslösa med- 1930 2-6 33-0 38-1 20-6 5-1 0-6 100-0 lemmar 1931 3-3 34-8 39'6 17-8 4-1 0-4 100-0 1932 7-4 36-1 34-8 17-4 3-9 0-4 100-0

äro tydligen i så hög grad påverkade av byggnadskonflikten, att desamma ej kunna utgöra grundval för slutsatser av mera allmän giltighet. För 1930—— 1932 företer fördelningen en tendens att förskjutas mot ett lägre antal pe- rioder. Antalet medlemmar med 0- och 1-periodisk arbetslöshet ökades, under det att antalet medlemmar med 2 eller flera arbetslöshetsperioder minskades. Enär den årliga arbetslösheten oavbrutet tilltog under nämnda år, synes härav framgå, att den ökade arbetslösheten åtföljdes av ett minskat genom- snittligt antal arbetslöshetsperioder. Den förut omnämnda minskningen av det genomsnittliga antalet arbetslöshetsperioder från 1'7 till 1'6 för respektive 1930 och 1932 synes sålunda vara av signifikativ betydelse. I viss mån torde det iakttagna förhållandet sammanhänga med yrkets säsongkaraktär.

Den genomsnittligt högre årliga arbetslösheten torde i första hand resultera i en förkortning av arbetssäsongen, vilket har till följd en förlängning av de mera regelbundet återkommande arbetslöshetsperioderna under vinter- halvåret. Riktigheten av detta antagande synes också bestyrkas av de i kapitel V meddelade siffrorna över den månatliga arbetslöshetsprocenten. Betraktas de i diagram 9 återgivna värdena, synes den mot den ökade ar- betstillgången under sommarhalvåret svarande minskningen i den månatliga arbetslöshetsprocenten antyda en kortare sysselsättningssäsong under 1931 och 1932 än 1930.

För att belysa förekomsten av upprepad arbetslöshet bland medlemmar med olika årlig arbetslöshet hava de i tab. III i tabellbilagan meddelade uppgifterna för åren 1930—1932 sammanförts till vissa större grupper. Den sålunda erhållna procentuella fördelningen återgives i tab. 34. Det framgår, att flerperiodisk arbetslöshet förekommer i relativt liten omfattning såväl bland medlemmar med endast ett fåtal arbetslöshetsveckor som bland med- lemmar med ett högt antal arbetslöshetsveckor per år. Det genomsnittligt högsta antalet arbetslöshetsperioder torde vara att finna bland medlemmar med 5 till 18 veckors årlig arbetslöshet. Under år 1930 utgjorde det genom- snittliga antalet arbetslöshetsperioder för medlemmar med en årlig arbets- löshet av 7 till 10 veckor 22, under det motsvarande antal för medlemmar med 3 till 4 och 27 till 51 arbetslöshetsveckor under samma år utgjorde 1'7 respektive 1'8. Motsvarande siffror för 1932 voro 2'1, 1'6 och 1'3 respektive. Den med ökad årlig arbetslöshet förbundna minskningen av det genom- snittliga antalet arbetslöshetsperioder synes sålunda i viss mån vara att återföra på den relativa ökningen av antalet personer med mera omfattande arbetslöshet.

KAP. V.

Säsongarbetslösheten.

A. De säsongmässiga Växlingarna i arbetslöshetens omfattning inom olika fack.

De säsongmässiga Växlingarna i arbetslöshetens omfattning belysas i tab. II A i tabellbilagan, som innehåller uppgifter för 1929—1934 angående arbets— löshetens månatliga omfattning bland byggnadsarbetarna inom byggnads- träarbetareförbundet, grov- och fabriksarbetareförbundet och elektriska ar- betareförbundet, fördelade på 18 särskilda städer samt i övrigt länsvis. För de grunder, som tillämpats vid beräkningen av den månatliga arbetslöshets- procenten, har redogjorts i kap. I. Såsom därvid framhållits, har det icke ansetts möjligt, att med tillämpande av samma grunder för murareförbundet tillförlitligt beräkna en månatlig arbetslöshetsprocent. Tab. 11 B innehåller till följd härav för sistnämnda förbund blott uppgifter angående arbetslös- hetsprocenten för ett vart av de olika kvartalen 1930—1934. I fråga om må- lareförbundet har i tabellen, på tidigare anförda skäl, uppgifter angående den månatliga arbetslöshetsprocenten meddelats allenast för stockholmsavdel- ningen åren 1930—-1934.

I tab. 35 har verkställts en sammanställning av de i tab. Il A för hela riket meddelade uppgifterna angående den månatliga arbetslöshetsprocenten inom ett vart av de tre ovan nämnda byggnadsfackförbund, för vilka dylika upp- gifter föreligga. Vad murareförbundet angår, har det genom de sakkunnigas försorg från nämnda förbund inhämtade primärmaterialet inom socialsty- relsens arbetslöshetsförsäkringsbyrå varit föremål för bearbetning ur för- säkringstekniska synpunkter. Nämnda bearbetning har emellertid i före- liggande avseende-endast omfattat sådana i murareförbundet organiserade byggnadsarbetare, som under ett helt år tillhört förbundet. Inom socialsty- relsen har härvid bl. a. även den månatliga arbetslöshetsprocenten för dylika s. k. helårsmedlemmar bland förbundets byggnadsarbetare under de särskilda ären beräknats. Ehuru de inom socialstyrelsen beräknade månadsprocent- talen sålunda icke, såsom de i tab. II A meddelade procenttalen för övriga un- dersökta förbund, hänföra sig jämväl till sådana organiserade byggnads-

Tab. 35. Arbetslöshetens omfattning månadsvis inom de olika undersökta organisationerna, förbundsvis, 1929—1934.

Månatlig arbetslöshetsprocen Årlig Fackförbund . w __ ' arbets- och år = '_5 :— 'E '; "E '_'-1 nb 'E. ..: :$ 0" löshets- s: = := & o en 3» r:”. 2 å 2 E. = 4: åå o 2 o proc. Murareförbundct.

(Enligt socialstyrel- sens bearbetning)

1929 ............. . . . - - - - - - - - - - - - - 1930 ................ 380 309 27-2 16-4 7-2 7-1 5-3 6-3 9-4 20-7 269 367 19-4 1931 ................ 51-1 429 444 324. 156 106 4.6 43 10-8 19-8 31-5 47-0 26-5 1932 ................ 57-3 48-9 49-4 39-7 27-1 21-6 19-2 21-9 29—4 44-8 50”! 58-4 38-9 1933 ................ 66-2 63-1 60-6 248 153 11-4 8-5 8-7 9-6 11-2 12-4 15-5 255 1934 ................ 14-0 27-6 57-9 41-4 25—4 14-5 8-9 9-7 15-1 25-6 31-0 38-5 26-3 Byggnadsträarbetareiör- bundet. 1929 ................ 439 430 38-9 286 193 121 8-2 7-6 9-1 155 23-8 32? 22-8 1930 ................ 359 345 31-9 27-0 18-8 15-2 11-5 10-7 13-3 205 308 40-7 24-0 1931 ................ 4743 440 439 38-8 28-1 21.7 147 129 17-0 28-6 40-3 51-2 32-0 1932 ................ 57-7 53-4 54? 49-5 42-1 37-5 32'8 31-8 36-1 42-6 532 48-65 46-1 1933 ................ 65-1 63-1 61-7 482 293 24-6 22-1 20-6 22-6 27—0 30-1 34-3 37-1 1934 ................ 34-7 41-9 60-4 51-0 48-4 22-6 21-3 24-23 184 29-0 469 359 35-9 Grov- och fabriksarbe- tareförbundet. 1929 ................ 62-6 49-3 45'0 34-9 25-1 19-7 18-2 19-1 20-5 24-2 28-9 49-2 32-7 1930 ................ 57-0 433 402 339 27-0 27-7 237 233 25-6 31-6 38-4 55—23 356 1931 ................ 63? 49-8 49-8 40-2 31-4 30-6 25-2 263 284 381 48-13 634 41-2 1932 ................ 686 589 600 50-23 48-0 45-5 42-8 474 466 547 62-6 69-0 54-6 1933 ................ 76-8 697 666 39-7 309 306 28-7 292 311 43-6 57-7 71-2 48'0 1934 ................ 70-13 642 62-11 524. 430 37-9 34-7 34-8 37—1 41-3 46-0 62%; 48-5 Målareförbundet.

(Enligt socialstyrelsens fackföreningsstatistik)

1929 ................ — - - - - - - - - - - - 1930 ................ 54? 44-7 32-2 24-1 13—0 10-6 4-9 1-2 1-2 18-4 35-1 563 255 1931 ................ 59-0 50-8 40-1 30-6 16'8 12-1 5-1 1-5 1-7 23-2 40-3 61-1 29.3 1932 ................ 63-7 57-3 502 396 31-5 22-0 127 7-8 9-1 32-4 557 647 382 1933 ................ 69-5 62? 52-4 49-7 33-9 31-2 22-2 16-7 15-8 35-1 57-0 68-4 48-9 1934 ................ 72-6 67-1 631 446 254 181 8-1 3-2 2-4 17-5 39-3 51-6 35-0 Elektriska arbetareför-

bundet.

1929 ................ 131 162 18-9 166 141 101 5-6 3-2 2-9 1-6 1-8 9-6 9-2 1930 ................ 10-7 11-5 128 123 8-3 10-1 5-6 3-4 3-9 3-2 4-2 18-1 8-5 1931 ................ 15-4 17-3 25-7 200 141 17-5 9—1 4-9 5-7 4-2 9-2 21-8 133 1932 ................ 18-9 25-1 57-1 21-5 263 303 164 17-5 161 101 175 25-0 21-7 1933 ................ 312 323 43-0 30-1 36-5 43-8 24-9 276 222 188 244 30-6 30-2 1934 ................ 36!) 39-3 38? 32-7 27-2 153-19 131 9-7 7-0 6-8 10-0 20-6 21-5

arbetare, som under observationsåret inträtt eller utträtt ur förbundet i fråga, torde med hänsyn till den synnerligen ringa omsättningen i murare- förbundets medlemsklientel nu angivna skiljaktighet i månadsprocenttalens

beräknande blott oväsentligt influera på den månatliga arbetslöshetsprocen- tens storlek. Riktigheten av detta antagande bestyrkes av den i kap. IV an- förda jämförelsen mellan arbetslöshetsprocenten bland hela antalet under- sökta medlemmar och bland helårsmedlemmarna. De inom socialstyrelsen beräknade månadsprocenttalen, avseende murareförbundet, vilka ställts till de sakkunnigas förfogande, ha för 1930—1934 intagits i tab. 35.

Då de säsongmässiga fluktuationerna i arbetslöshetens omfattning inom målareförbundets stockholmsavdelning icke torde kunna anses representa- tiva för de undersökta måleriarbetarna i landet i dess helhet, har i nämnda tabell vidare till jämförelse meddelats ur socialstyrelsens fackföreningssta- tistik hämtade uppgifter angående den månatliga arbetslöshetsprocenten för förbundet i dess helhet. Härvid är dock att märka, att sistnämnda procenttal dels icke äro beräknade på grundval av uppgifter angående avgiftsbetalning och fristämplade kontingenter, utan angiva det procentuella antalet arbets- lösa i sista veckan av varje månad, dels ock hänföra sig även till ett antal andra än inom byggnadsindustrien sysselsatta organiserade måleri- arbetare. Såsom av efterföljande tablå framgår, utvisar den årliga arbets- löshetsprocenten enligt socialstyrelsens fackföreningsstatistik och enligt före- varande undersökning endast obetydliga skiljaktigheter, varför det synes sannolikt, att de på socialstyrelsens fackföreningsstatistik grundade uppgif- terna angående den månatliga arbetslöshetsprocenten för målareförbundet, bortsett från 1933, kunna antagas förete jämförelsevis obetydliga avvikelser från de procenttal, som skulle erhållits, därest den månatliga arbetslöshets- procenten härletts ur förhållandet mellan antalet fristämplade avgiftsveckor och antalet möjliga arbetsveckor samt hänfört sig enbart till inom byggnads- industrien sysselsatta organiserade måleriarbetare.

Årlig arbetslöshetsprocent inom målareförbundet

Å r enligt socialstyrelsens enligt förevarande fackföreningsstatistik utredning 1930 255 263 1931 29'3 29'4 1932 382 36'1 1933 489 36'4 1934 35'0 33'9

Till följd av att i socialstyrelsens fackföreningsstatistik för 1933 de avdel- ningar av målareförbundet, vilka varit indragna i byggnadskonflikten, icke medtagits vid beräknande av arbetslöshetsprocenten, kunna emellertid jäm- förelser mellan den månatliga arbetslöshetsprocenten för målareförbundet och övriga undersökta förbund, vad nämnda år angår, göras endast med största försiktighet.

Inom bl. a. grov- och fabriksarbetareförbundet infördes fr. o. m. 1931 ett nytt system för fördelningen av antalet avgiftsveckor per kalendermånad. Inom förbundets olika lokalavdelningar lär emellertid det nya systemet först

Diagram 9. Arbetslöshetens omfattning månadsvis bland byggnads- arbetarna inom de olika undersökta organisationerna. Murareför- bundet 1930—1934.

% 1930 1931 1932 1933 1934 100

43588888388

1471014710147101471014710mån.

Diagram 10. Arbetslöshetens omfattning månadsvis blund byggnads- arbetarna inom de olika undersökta organisationerna. Byggnads- träarbetareförbundet 1929—1934.

% 1929 1930 1931 1932 1933 1934 100 90 80 70 60 40 30 20 10 0

147101471014710147101471014710mån.

successivt ha börjat tillämpas, varför det särskilt 1931 och 1932 torde ha in- träffat, att olika lokalavdelningar i fråga om vissa månader räknat med olika antal avgiftsveckor för en och samma månad. En liknande brytning mellan olika principer för avgiftsveckornas fördelning synes i viss utsträckning ha gjort sig gällande 1930. Då det icke varit möjligt att vid beräknandet av den månatliga arbetslöshetsprocenten taga hänsyn till de olika principer för avgiftsveckornas fördelning på kalendermånad, som tillämpats inom förbundets olika lokalavdelningar, är det möjligt, att vissa av de oenhetlig- heter, som sifferserierna för 1931 och 1932 förete inom grov- och fabriks- arbetareförbundet företrädesvis i maj och juni månader, äro att i viss ut- sträckning tillskriva nu angivna förhållande.

Till belysning av den allmänna karaktären av säsongväxlingarna i arbets- löshetens årliga omfattning har den månatliga arbetslöshetsprocenten an- givits i diagrammen 9—13. Såsom utgörande ett genomsnittsvärde för, må-

Diagram 11. Arbetslöshetens omfattning månadsvis bland byggnads- arbetarna inom de olika undersökta organisationerna. Grov- och iabriksarbetareiörbundet 1929—1934.

% 1929 1930 1931 1932 1933 1934 100 90 30 70 60 50 40 30 20 10 o

147101471014710147101471014710mån.

Diagram 12. Arbetslöshetens omiattning månadsvis bland byggnads- arbetarna inom de olika undersökta organisationerna. Målareför- bundet, avdelningen i Stockholm, 1930—1934.

1930 1931 1932 1933 1934

W

1471014710147101471014710mån.

Diagram 13. Arbetslöshetens omiattning månadsvis bland byggnads- arbetarna inom de olika undersökta organisationerna. Elektriska arbetareiörbundet 1929—1934.

1929 1930 1931 1932 1933 1934

www %

147101471014710147101471014710mån.

naden har densamma i diagrammet inlagts i mitten av respektive månads- intervall.

Tab. " 35 utvisar, att säsongen för de undersökta byggnadsfacken i all- mänhet är förlagd till månaderna april—november. Sin största omfattning har arbetslösheten i allmänhet under januari. Redan i februari börjar arbets- lösheten i regel att minska i omfattning samt när i allmänhet sitt bottenläge i juli eller augusti. Under september visar arbetslösheten ånyo ökad omfatt- ning samt när i december blott obetydligt lägre omfattning än under januari. Den egentliga högsäsongen torde kunna sägas omfatta månaderna maj— september.

Betraktas förloppet inom de olika förbunden, finner man, att arbetslös- heten bland de organiserade murarna når sitt bottenläge under juli och augusti, då putsnings- och efterlagningsarbeten i de nya bostadshusen pågå som kraftigast. Den lägsta arbetslöshetsprocenten uppvisade juli månad 1930 och 1932—1934 samt augusti månad 1931. Skiljaktigheterna voro, som ta- bellen utvisar, dock blott obetydliga. Något ökad omfattning visar arbets- lösheten under oktober sedan bostadshusen i allt väsentligt fullbordats samt när sin största omfattning i december eller januari, innan ännu murnings- arbeten för nybyggnader igångsatts. Blott år 1934 företer i sådant hänseende en avvikande bild. Sin största omfattning nådde arbetslösheten nämligen sistnämnda är först i mars. Den anmärkningsvärt höga arbetslöshetspro- centen nämnda månad sammanhänger, som förut berörts, med att byggnads- konfliktens avvecklande i medio av februari samma år medförde, att tidigare på grund av konflikten fristämplade medlemmar i och med konfliktens bi- läggande i stället i stor utsträckning redovisades såsom arbetslösa. En lik- nande förskjutning i tiden för arbetslöshetens tyngdpunkt kan även iakttagas inom byggnadsträarbetareförbundet. Under de år undersökningen avser, min- skar arbetslösheten starkast i omfattning under april och maj månader, då murningsarbeten för nya byggnader i regel till fullo igångsatts. Under oktober har arbetslösheten inom murareförbundet alltjämt en jämförelsevis mindre omfattning beroende därpå att vissa kompletteringsarbeten vid ny- byggen alltjämt pågå. Den egentliga säsongen inom ifrågavarande byggnads- fack synes sälunda infalla under månaderna april—oktober, eller under de månader, då murnings- och putsnings- m. fl. arbeten för de byggen bedrivas, vilka skola fullbordas till den 1 oktober.

Inom murareförbundet var den lägsta arbetslöshetsprocenten 1930 samt 1932—1934 5'3 resp. 192, 8'5 och 8'9 för juli månad samt 1931 4'3 % för augusti. Den högsta arbetslöshetsprocenten utgjorde samma år i nämnd ord- ning resp. 38'0 för januari, 58'4 för december, 66'2 för januari och 57 '9 för mars samt 511 % för januari månad. Den genomgående stegring, som procent- talen för viss månad under krisåren i allmänhet förete i jämförelse med motsvarande procenttal närmast föregående år, är, som tabellen utvisar, starkast framträdande under högsäsongen. Under april 1933—mars 1934

är arbetslöshetsprocenten till följd av byggnadskonflikten genomgående lägre än under motsvarande månader närmast föregående år. Den ökning, arbets- lösheten vissa år undergått i mars månad, torde sammanhänga med att vissa bostadsbyggnader färdigställts till april månad.

Byggnadsträarbetareförbundet företer i fråga om arbetslöshetens säsong- mässiga variationer i huvudsak samma tendenser, som nyss påvisats beträf— fande murareförbundet. Sin minsta omfattning har arbetslösheten bland de organiserade byggnadsträarbetarna emellertid i allmänhet under augusti, då inredningsarbeten och dylikt pågå i de uppförda stommarna till de bo- stadsbyggnader, som färdigställas till den 1 oktober. En av konjunkturför— sämringen föranledd stegrad arbetslöshet synes här giva sig till känna fr. o. 111. juni 1930. Den månatliga arbetslöshetsprocenten är nämligen från angivna månad genomgående högre än motsvarande procenttal närmast föregående år. Verkningarna av byggnadskonflikten synas inom detta för- bund ha influerat procenttalen för maj 1933—februari 1934 i sänkande rikt- ning samt för mars—maj 1934 i höjande riktning.

Bland de av undersökningen berörda grovarbetarna når arbetslösheten lik- som bland murarna sin lägsta omfattning i juli och augusti. Arbetslösheten när emellertid inom detta fack aldrig samma låga bottenläge, som inom de två förstnämnda facken, beroende därpå, att grovarbetare av olika kategorier följa bostadsbyggnadsarbetena mera konstant under hela byggnadstiden vid schaktnings- och grundläggningsarbeten, betongarbeten för bjälklag, cementarbeten för golv m. m. samt som hantlangare ät övriga fack. Den lägsta arbetslöshetsprocenten för ifrågavarande byggnadsgrovarbetare var sålunda 1929 och 1931—1934 resp. 182, 25'2, 42'8, 28'7, 34'7 för juli månad samt 1930 23'3 för augusti månad. Den största arbetslöshetsprocenten utvisade 1929, 1930, 1933 och 1934 januari samt 1931—1932 december månad. Pro- centtalen för angivna år och månader voro i nämnd ordning 62'6, 57'0, 76'8 och 703 % resp. 63'4 samt 690 %. Starkast nedgång visar arbetslösheten under februari samt april och maj månader, medan under mars arbetslös- heten under de undersökta åren varit av nära nog samma omfattning som under februari månad. Denna sekundära säsongökning torde liksom för murarna sammanhänga med den stagnation i byggnadsverksamheten, som förorsakas av vissa husbyggnaders färdigställande till april månad. Under september månad visar arbetslösheten ånyo ökad omfattning, då grovarbe— tarnas sysselsättning vid oktoberhusen starkt minskas. Starkaste ökningen är i regel förlagd till december månad, medan arbetslösheten under oktober och november är av ungefärligen samma omfattning som i maj och april. Liksom bland byggnadsträarbetarna kan i förevarande fack en genomgående höjning av arbetslöshetsnivån i jämförelse med närmast föregående år iakt- tagas under år 1930. Konjunkturinflytandet framträder dock här redan fr. o. m. maj 1930.

I jämförelse med de ovan nämnda tre byggnadsfacken utvisa de. i tab. 35

meddelade, ur socialstyrelsens fackföreningsstatistik hämtade uppgifterna angående arbetslöshetens omfattning bland organiserade måleriarbetare på- fallande starkare säsongfluktuationer. Den lägsta arbetslöshetsprocenten var sålunda 1930 1'2 för augusti och september, 1931 och 1932 1'5 resp. 7'8 % för augusti samt 1933 och 1934 15'8 resp. 2'4 % för september månad, medan den högsta arbetslöshetsprocenten 1930—1932 utgjorde resp. 563, 611 och 64'7 för december samt åren 1933—1934 resp. 69'5 samt 72'6 % för januari månad. Såsom av de anförda siffrorna framgår, är arbetslösheten under de i arbets- löshetshänseende gynnsammaste månaderna av väsentligt mindre omfattning inom målarefacket än övriga undersökta byggnadsfack. Åren 1930 och 1931 ägde sålunda praktiskt taget samtliga förbundets medlemmar sysselsättning. Den egentliga högsäsongen infaller dock inom detta fack något senare än inom övriga undersökta byggnadsfack beroende därpå, att målningsarbeten inom de nya bostadshusen kunna med kraft bedrivas först, sedan invändiga puts- ningsarbetena verkställts, d. v. s., sedan murarnas högsäsong börjat avtaga. Skiljaktigheterna i arbetslöshetens omfattning olika månader äro även, möj- ligen med undantag för murareförbundet, i allmänhet avsevärt större än inom de övriga undersökta fackförbunden.

Arbetslösheten bland de organiserade elektriska byggnadsarbetarna före- ter en väsentligt mindre utpräglat säsongbetonad karaktär än bland övriga byggnadsarbetare. Sin minsta omfattning har arbetslösheten inom detta fack i oktober och sin största omfattning i mars eller februari. År 1930 var arbetslösheten dock störst i december samt är 1933 av ungefärligen samma omfattning jämväl i juni. Arbetslösheten företer emellertid här snarare bilden av ett flertal successiva säsonger än av en sammanhängande säsong. Under de undersökta åren tilltager sålunda arbetslösheten under månaderna no- vember t. o. 111. februari eller mars, avtager i allmänhet åter under april och maj, då elektriska rörledningar under putsen i de nya byggnadsstom- marna i regel inläggas, ökar ånyo i omfattning under juni för att därefter av- taga under juli och augusti, då ledningsdragningsarbetena pågå, samt ökar, ehuru blott jämförelsevis obetydligt, i september och når slutligen sitt botten- läge i oktober, då installationsarbetena i de nya husen slutligt kompletteras.

De för de olika månaderna beräknade värdena av arbetslöshetsprocenten ägna sig väl att belysa arbetslöshetens säsongväxlingar i varje särskilt före- kommande fall. Att direkt med ledning av dessa procenttal verkställa jä m- förelse mellan säsongvariationernas styrka inom olika förbund för skilda år samt inom olika delar av riket är däremot förenat med betydande svårigheter. Det torde vara nödvändigt att i sistnämnda syfte söka ernå ett sammanfattande mått för säsongväxlingarnas intensitet. Ett dylikt måtta] kan tydligen beräknas med utgång från skillnaderna mellan de månatliga arbetslöshetsprocenterna och det motsvarande procenttal, som skulle angivit arbetslöshetens omfattning under respektive månader, om den sammanlagda arbetslösheten varit jämnt fördelad över hela året. Emellertid

böra härvid de av konjunkturutvecklingen förorsakade förändringarna i ar- betslöshetens omfattning jämväl beaktas. Under iakttagande av vad ovan anförts, har det ifrågasatta mättalet för säsongväxlingarnas styrka beräknats på följande sätt. Den mot konjunkturförändringen svarande ökningen eller minskningen av arbetslöshetsprocenten från början till slutet av ett visst är har satts lika med hälften av skillnaden mellan den årliga arbetslöshets- procenten under det år, som följer närmast efter undersökningsåret, och det år, som närmast föregår detsamma. Motsvarande ökning eller minsk- ning av arbetslöshetsprocenten för varje månad under undersökningsåret har vidare antagits utgöra en tolftedel av den totala förändringen under året i fråga. Den säsongutjämnade arbetslösheten i mitten av undersökningsåret har ansetts motsvara den för året beräknade årliga arbetslöshetsprocenten. För var och en av årets olika månader har följaktligen den säsongutjäm- nade arbetslöshetsprocenten erhållits genom ökning, respektive minskning av den på ovan angivet sätt beräknade, av konjunkturutvecklingen betingade förskjutningen i den säsongutjämnade arbetslöshetsprocentens värden, som antagits äga rum under tiden mellan respektive månad och årets mitt. Skill- naden mellan den sålunda erhållna säsongutjämnade arbetslöshetsprocen- ten och det observerade värdet av arbetslöshetsprocenten har därefter be- räknats. Det ifrågavarande mättalet har slutligen bestämts såsom en tolfte- del av summan av de på ovan angivet sätt beräknade skillnaderna för årets samtliga månader. Det sålunda erhållna talet har benämnts säsongtal, vars värde uppenbarligen utgör ett sammanfattande uttryck för säsongväxlingar- nas intensitet.

I tab. 36 ha sammanställts på angivet sätt beräknade säsongtal för de undersökta fackförbunden, avseende 1929—1933. Säsongtalen för murare-

Tab. 36. Säsongtal.

Fackförbund 1929 1930 1931 1932 1933 1929/1932

Murareförbundet ............... - 10-8 16-1 12-4 17-6 13-1 Byggnadsträarbetareförhundet . . . 11-6 9-7 12-8 7-8 13-6 10-5 Grov— och fabriksarbetareförbund. 12-8 9-6 12-0 7-9 16-8 10-6 Målareförbundet ................ 18-2 16-8 19-0 18-8 16-9 18-2 Elektriska arbetareförbundet. . . . 5-4 4-2 7-5 8-5 5-8 6-4

förbundet grunda sig på förutnämnda av socialstyrelsen till de sakkunnigas förfogande ställda uppgifterna angående den månatliga arbetslöshetsprocen- ten för de undersökta murarna, medan Säsongtalen för målareförbundet grunda sig på uppgifter, hämtade ur socialstyrelsens fackföreningsstatistik. Vid säsongtalens beräknande för 1929 har, utom vad målareförbundet angår, då uppgifter angående den årliga arbetslöshetsprocenten för enbart de i före-

varande undersökning ingående byggnadsfacken icke förelegat för 1928, nämnda procenttal antagits vara lika med den årliga arbetslöshetsprocenten för 1929 inom resp. fackförbund. För 1935 har emellertid tillräckliga skäl icke synts föreligga för att berättiga ett liknande antagande i fråga om stor- leken av den årliga arbetslöshetsprocenten, varför några säsongtal, avseende 1934, icke kunnat beräknas. För att närmare belysa säsongväxlingarnas ge- nomsnittliga styrka inom de olika förbunden har i tabellen även angivits medeltalen för samtliga undersökta förbund t. o. m. 1932.

Som av tabellen framgår företer de säsongmässiga variationernas genom- snittliga styrka jämförelsevis obetydliga skiljaktigheter inom de olika under- sökta fackförbunden. Påfallande är dock, att Säsongtalen för samtliga för- bund utom målareförbundet samt elektriska arbetareförbundet äro högst under år 1933. Angivna förhållande torde emellertid sammanhänga med byggnadskonflikten, som torde ha inverkat höjande på Säsongtalen för de angivna fackförbunden för 1933. Då procenttalen för årets tre första månader inom de nämnda facken visa en fortsatt ökning i jämförelse med nästföre— gående år, medan årsprocenten sänkts, till följd av att procenttalen för fler- talet av årets övriga månader, som förut påvisats, äro anmärkningsvärt låga, ha nämligen de för säsongtalens beräknande grundläggande skillnadstalen mellan den verkliga och beräknade arbetslöshetsprocenten, vad särskilt årets tre första månader angår, blivit ovanligt höga samt sålunda verkat höjande på Säsongtalen. Vad elektriska arbetareförbundet angår, har detsamma, lik— som för övrigt även målareförbundet, blott i jämförelsevis mindre utsträck- ning berörts av konflikten.

Det högsta genomsnittliga säsongtalet för 1929—1932 uppvisar målareför- bundet. Arbetslösheten har sålunda inom detta förbund under de nämnda åren i genomsnitt företett väsentligt starkare säsongmässiga variationer än inom något av de övriga undersökta förbunden. Även inom murareförbundet har arbetslösheten 1930—1932 i genomsnitt varit jämförelsevis mera säsong- betonad än inom övriga undersökta förbund. De genomsnittliga Säsongtalen voro för målareförbundet 182 samt för murareförbundet 13'1. Svagast ha de säsongmässiga variationerna i arbetslösheten varit bland de undersökta elektrikerna. Det genomsnittliga säsongtalet för nämnda fack var sålunda blott 6'4. Inom byggnadsträarbetareförbundet samt grov- och fabriksarbe- tareförbundet åter ha säsongväxlingarna 1929—1932 varit av nära nog sam- ma genomsnittliga styrka, motsvarande säsongtalen 10'5 resp. 106.

Inom de särskilda fackförbunden företer de säsongmässiga variationernas genomsnittliga styrka jämförelsevis obetydliga skiljaktigheter år från år. Särskilt påfallande är angivna förhållande inom målareförbundet. Säsong- talen för nämnda förbund variera sålunda under åren 1929—1933 blott med en till två enheter. Starkast framträdande äro skiljaktigheterna under olika är i de säsongmässiga variationernas genomsnittliga styrka inom byggnads- träarbetareförbundet samt grov- och fabriksarbetareförbundet. Inom nämnda

båda förbund voro säsongväxlingarna, bortsett från 1933, genomsnittligen starkast 1929 och 1931. Säsongtalen voro inom nämnda förbund 1929 11'6 resp. 12'8 samt 1931 12'8 resp. 12'0. Inom murareförbundet var arbetslös- heten jämförelsevis starkare säsongbetonad 1931 än 1930 och 1932. Anmärk- ningsvärt är, att arbetslösheten inom samtliga de ovan nämnda fyra fack- förbunden genomgående företer svaga genomsnittliga säsongvariationer 1932, då arbetslösheten hade en krisartad omfattning, medan 1929, som i arbets- löshetshänseende varit ett synnerligen gynnsamt år, säsongvariationerna ge- nomsnittligt varit jämförelsevis starka. Säsongtalen för byggnadsträarbetare- förbundet, grov- och fabriksarbetareförbundet samt målareförbundet voro sålunda 1929 resp. 11'6, 12'8 och 182 samt 1932 resp. 7'8, Ta och 188. För murareförbundet föreligga, som förut nämnts, inga säsongtal för 1929. År 1931 var säsongtalet för detta förbund 161 och 1932 12'4. De anförda säsong- talen synas utvisa, att säsongväxlingarnas genomsnittliga styrka under olika år icke är beroende av konjunkturinflytandet utan sammanhänga med andra arbetsmarknadsföreteelser. Den omständigheten, att Säsongtalen för målare- förbundet äro något högre åren 1931 och 1932, torde i detta sammanhang salma betydelse.

B. De säsongmässiga Växlingarna i arbetslöshetens omfattning inom olika delar av landet samt i vissa städer.

Till belysande av de säsongmässiga variationerna i arbetslöshetens om- fattning i olika delar av landet har i tab. 37—39 för byggnadsträarbetareför- bundet, grov- och fabriksarbetareförbundet samt elektriska arbetareförbun- det sammanställts uppgifter angående den månatliga arbetslöshetsprocenten inom förutnämnda olika landsdelar samt i vissa städer 1929—1934. Vad målareförbundet angår föreligga, såsom förut nämnts, uppgifter angående den månatliga arbetslöshetsprocenten blott för Stockholm 1930—1934. För murareförbundet åter ha säsongvariationerna kunnat belysas blott genom en för de olika kvartalen under ett vart av åren 1930—1934 beräknad ar- betslöshetsprocent.

Visserligen konstateras vid en överblick av de i tabellerna meddelade siff- rorna vissa skillnader mellan arbetslöshetsprocentens värden för samma må- nad inom de olika särskilda områdena, men detta oaktat synes säsongväxlin- garna dock förete ett i samtliga fall tämligen likartat förlopp. Man har givetvis i detta sammanhang att beakta, att skiljaktigheter av en till synes tillfällig karaktär ej kunna läggas till grund för slutsatser, som verkligen giva uttryck åt bestående olikheter. En mera ingående utredning beträffande säsongvariationernas styrka inom olika delar av riket torde endast kunna ske genom beräkning av förut nämnda säsongtal. För en undersökning i detta hänseende redogöres längre fram. De i tab. 37—39 meddelade uppgifterna torde sålunda vara närmast ägnade att påvisa eventuella olikheter beträf-

Tab. 37. Arbetslöshetens omfattning månadsvis bland byggnadsarbetarna inom vissa fackförbund 1929—1934. Byggnadsträarbetareförbundet.

Område och år Månatlig arbetslöshetsprocent Jan. Febr. April Maj Juni JulilAug. Sept.]Okt. Nov.|Dec.

År 1929. Städer.

Stockholm ............... Göteborg ................ Malmö .................. Norrköping .............. Hälsingborg ............. Borås ................... Gävle ................... Örebro ..................

CAD eeeeeees