SOU 1940:32

De yngre sjukhusläkarnas avlönings-, arbets- och bostadsförhållanden : undersökning

N 4-0 ('?

oå (-

- CUL"

(P( 4. 1019,

National Library of Sweden

Denna bok digitaliserades på Kungl. biblioteket år 2012

STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR' 1940: 32 SOCIALDEPARTEMENTET

1938 ÅRS HÄLSOe OCH SJUKVÅRDSSAKKUNNIGA

DE YNGRE SJUKHUSLÄKAHNAS AVLÖNINGS-, ARBETS- OCH BOSTADS- FÖRHÅLLANDEN

UNDERSÖKNING VERKSTÄLLD AV

FIL. LIC. GÖSTA AHLBERG

STOCKHOLM 1940 K L. BECKMANS BOKTRYCKERI [1890 39]

• Sida 2
•  Original

INNEHÅLLSFÖRTECKNING.

Sid.

Skrivelse till Herr Statsrådet och Chefen för Socialdepartementet ............ 1

Inledning .......................................................................... 3

I. Belastningen på sjukhusen .................................................... 5

Läkarbehovet enligt medicinalstyrelsens cirkulär och enligt styresmännen 6 Beräkning av läkarbchovet med hänsyn till arbetstidens längd ........ 11

Medelvärdtid .............................................................. 16 Antal patienter per läkare ................................................ 17

Den årliga ökningen av patientantalet .................................. 19

II. De yngre Sjukhusläkarnas dagliga arbetstid och jourförhållanden ........ 27

Daglig arbetstid .......................................................... 27 J ourtj än stgörin g .......................................................... 3 2 Jourrum .................................................................. 34

Arbetsrum ................................................................ 35

III. De yngre Sjukhusläkarnas inkomstförhållanden ............................ 36

Den direkta metoden .................................................... 36 Den indirekta metoden .................................................. 37

Semester ................................ ' .................................. 46

IV. De yngre sjukhusläkarnas bostadsförhållanden ............................ 48

Bostädernas läge .......................................................... 49 Bostädernas storlek (lägenhetstyp och golvyta) .......................... 50 Bostädernas utrustning .................................................. 51 Bostadsinnehavarnas ålder, civilstånd och barnantal .................... 54 Utvecklingen under åren 1935—39 ...................................... 56 Bilaga:

Frågeformulär A. Styresmannens uppgifter .............................. 62 Frågeformulär B. Sysslomannens uppgifter .............................. 65

• Sida 3
•  Original

Till

Herr Statsrådet och Chefen. för Socialdepartementet.

Sedan 1938 års hälso- och sjukvårdssakkunniga genom Kungl. Maj:ts be- slut den 25 augusti 1939 bemyndigats till trycket befordra en av de sak- kunniga åvägabragt utredning rörande de yngre sjukhusläkarnas avlönings-, arbets- och bostadsförhållanden, få. de sakkunniga härmed till Herr Stats- rådet överlämna en av filosofie licentiaten Gr. Ahlberg verkställd undersök- ning på grundval av det insamlade materialet.

De sakkunniga, som avse att framdeles ingå på en närmare belysning av de vid undersökningen berörda förhållandena samt framlägga förslag till åtgärder i ämnet, hava icke haft anledning att för närvarande taga ställning till i utredningen uttalade omdömen och slutsatser.

Stockholm den 29 november 1940. Vördsamt WILHELM BJ ÖRCK

J. B. JOHANSSON HJALMAR SVENSSON ERLAND VON HOFSTEN P. ROUSTHÖI G. ANKARSVÄRD

• Sida 4
•  Original

• Sida 5
•  Original

Inledning.

Primärmaterialet till den statistiska undersökningen för belysning av de yngre sjukhusläkarnas avlönings-, arbets- och bostadsförhällanden utgöres av de fråge- formulär, som i november 1938 utsändes till dels styresmännen (A-formulär), dels sysslomännen (B-formulär) vid samtliga de av staten, landsting eller kommun drivna sjukhus i riket, där underordnade läkare i allmänhet finnas. Dessa formulär hava fogats vid utredningen såsom bilaga. Vidare hava införskaffats utdrag ur taxeringslängderna för sj ukhusläkarna i åtta utvalda län samt städerna Stockholm och Göteborg, vilka uppgifter delvis lagts till grund för studiet av avlöningsförhållandena. Ifrågavarande inkomstuppgifter avse kalenderåret 1937, medan de i A- och B-formulären lämnade uppgifterna i allmänhet hänföra sig till förhållandena den 1 november 1938.

Antalet av de i den allmänna undersökningen ingående sjukhusen och de vid dem befintliga läkarbefattningarna i underordnad ställning framgår av tab. 1. Endast i några få, särskilt redovisade fall saknas vid dessa sjukhus underord— nade läkare.

Totala antalet i undersökningen ingående sjukhus är 210 och antalet under- ordnade läkarbefattningar 809. Antalet auskultanter vid sjukhusen var vid undersökningstidpunkten 98.

Den i tab. 1 använda indelningen av sjukhusen ansluter sig i stort sett till den i »Förteckning på svenska läkare» gjorda.

Tub. 1. Översikt över antalet sjukhus och underordnade läkarbefattulngur.

Sinnessjukhus Sana- Lasarett Övriga St Kommu- torier m. fl. sjukhus atens 11319. Antal sjukhus ............................ 23 8 41 107 31 Härav utan underordnade läkare .......... — 2 3 6 4 Befattningshavare: lze läkare ................................ 18 3 — — — 2-.e läkare ................................ 37 — — — -— E. 0. 2:e läkare ............................ 8 — —— —— — Biträdande läkare .......................... —— 5 —— 5 3 Underläknre .............................. — 7 23 108 16 1:e underläkare ............................ — 11 21 162 16 2:e eller åka underläkare .................. — — 18 148 12 Amanuenser .............................. 3 — 1 37 3 Extraläkare ................................ 1 —— — 30 11 Assistent åkare ............................ 1 — 2 61 4 E. 0. amanuenser .......................... — —-— —— 10 1 Poliklinikläkare ............................ — —— —— 1 23 — S:a befattningshavare 68 26 65 584 66 Auskultanter (den 1 nov. 1938) ............ —— 3 2 84 9 ' Härav 6 biträdande läkare, 11 underläkare, 1 2:e underläkare, 1 amanuens, 2 extra- läkure och ?. assistentläkare.

• Sida 6
•  Original

Gruppen »Övriga sjukhus» omfattar följande slag av sjukvårdsinrättningar:

Antal Antal under- sjukhus ordnade

läkare

Epidemisjukhus .................................................. 4 7 Vanföreanstalter ................................................ 5 9 Barnbördshus .................................................... 5 14 Vårdanstalter för kroniskt sjuka ................................ 3 5 Enskilda sjukhus och sjukhem .................................. 4 4 Kuranstalter ...................................................... 3 1 1 Militärsjukhus .................................................... 7 16

Summa 31 66

Till gruppen i fråga hava sålunda hänförts ganska olikartade sjukvårdsin- rättningar, men ej heller övriga grupper äro fullt homogena. Särskilt gäller detta gruppen lasarett m. B., som i sig rymmer sjukhus med ganska skiftande uppgifter, men även bland sinnessjukhusen och sanatorierna förekomma helt naturligt vissa specialsjukhus med särskilda uppgifter. Sålunda har man be- träffande sanatorierna att skilja mellan sjukhus för medicinska tuberkulosfall (37 sjukhus med 58 underordnade läkare) och sådana för kirurgiska tuberkulos- fall (4 sjukhus med 7 underordnade läkare). En mera specificerad indelning av sjukhusen skulle emellertid knappast låta sig genomföra utan att materialet bleve splittrat på ett oöverskådligt sätt. För de underordnade läkarna vid lasaretten meddelas dock i tab. 2 en indelning efter de olika avdelningar, vid vilka de äro verksamma. Även vid denna indelning stöter man på vissa svårigheter, enär åtskilliga nyanseringar förekomma beträffande befattningarnas natur. Det hän- der sålunda, att en och samma läkare samtidigt har att sköta patienter vid två olika avdelningar (t. ex. kirurgisk avdelning och barnbördsavdelning) eller att han samtidigt har poliklinisk tjänstgöring etc., men i den mån sådana omstän- digheter synts vara av betydelse för utredningen har påpekande därav gjorts i fortsättningen.

Det insamlade statistiska materialet är såtillvida fullständigt, som ifyllda formulär erhållits från samtliga styresmän och sysslomän. Däremot förekommer det ej sällan, att någon fråga av en eller annan anledning lämnats obesvarad. Särskilt ofta har antalet polikliniskt behandlade patienter ävensom antalet från annan avdelning remitterade patienter av brist på tillgängliga siffror ej kunnat uppgivas. Beträffande vissa andra uppgifter ligger det i sakens natur, att de i många fall endast kunnat mycket ungefärligt uppskattas (t. ex. daglig arbets- tid och extrainkomster). I den mån brister i uppgiftslämnandet synts bero på förbiseende eller missuppfattning, ha särskilda kompletterande upplysningari viss utsträckning begärts i efterhand, men för att icke onödigtvis fördröja ut— redningen ha sådana uppgifter infordrats endast i de fall, då de ansetts av väsentlig betydelse för densamma. Antalet okända data är emellertid (bortsett från antalet poliklinik- och remisspatienter) relativt litet och utan betydelse för undersökningens resultat.

Undersökningens syfte är, i enlighet med riksdagens skrivelse, att belysa de yngre sjukhusläkarnas avlönings-, arbets- och bostadsförhållanden. Med hänsyn härtill och till det insamlade primärmaterialets natur hava undersökningsresul- taten sammanfattats i följande fyra avdelningar:

I. Belastningen på sjukhusen. II. De yngre sjukhusläkarnas arbetsförhållanden.

III. » » » inkomstförhållanden. IV. » » » bostadsförhållanden.

| i

• Sida 7
•  Original

Tab. 2. Översikt över antalet underordnade läkarbefattningar vid lasarettens olika avdelningar.

Od Avdelning vid delade lasarett c- Befattning lade gyn. _ S:a lasarett med. kir. rtg. ped. ögon öron o. ve tbc. rad. övr.1 B. B. ner. Biträdande läkare ...... — —- — 1 — —— —— —— —— — 2 2 5 Underläkare ............ 27 14 16 13 6 6 8 4 2 3 3 6 108 lze underläkare .......... 25 51 48 13 2 2 2 2 3 2 4 8 162 2ze eller 3:e underläkare. 31 44 52 9 2 1 1 ] — 1 4 2 148 Amanuens .............. — 8 6 2 5 3 6 3 1 1 — 2 37 Extraläkare .............. 6 6 5 4 1 l 2 3 l — 1 —— 30 Assistentläkare .......... 3 30 18 9 2 3 —- 1 3 — — — 1 61 E 0. amanuens .......... — — 2 —— 1 — 4 2 — 1 — — 10 Poliklinikläkare .......... — 8 4 —- 1 3 4 1 —— —— —— 2 23 S:a. befattningar 92 161 151 344 21 16 28 19 7 8 14 23 584 Auskultanter ............ 1 44 15 5 5 2 3 2 — 2 2 3 84 1 Gruppen ”övriga" omfattar 5 underordnade läkare vid gymn. och ortopediska avdel- ningar, 1 vid reumatisk, 2 vid neurologisk, 4 vid nenro-kirurgisk avdelning, 1 vid kir. tuberkulosavdelning, 2 vid nenrosavdelning, 4 vid psykiatrisk och 2 vid patologisk av- delning samt 2 läkare vid nervpoliklinik. 2 Härav en ”oavlönad underläkare». 3 Härav & underläkare vid avdelning med vårdplatser.

I den första av dessa avdelningar tages varje sjukhus, respektive sjukhusav- delning, i betraktande med avseende på patientantal och läkarantal samt delvis även i fråga om de underordnade läkarnas arbetstid, i de tre senare avdelnin— garna åter tas de med de skilda befattningarna förenade villkoren upp till be- handling.

I. Belastningen på sjukhusen.

Då det gäller att bilda sig en uppfattning om sjukhusläkarnas arbetsbörda kan man förfara på olika sätt. Den mest konkreta uppfattningen erhålles må- hända genom att taga i betraktande den dagliga arbetstiden jämte jourför— hållandena, så som gjorts i undersökningens avdelning II. Emellertid kan man även sätta läkarantalet i relation till antalet patienter och behandlingar och på så sätt skaffa sig en annan mätare på arbetsbördan. Härvid möter man dock den svårigheten, att man strängt taget har att samtidigt taga hän- syn till såväl antalet vårdade patienter som antalet nyintagningar ävensom i förekommande fall antalet polikliniska patienter och antalet konsultationer från annan avdelning (remisspatienter), vartill slutligen kommer, att de be- handlade fallens natur kan vara i viss mån skiftande även vid till namnet likartade sjukhus (respektive avdelningar). Sagda omständigheter äro ägnade att minska jämförbarheten och föranleda, att sådana mått som 'medelantalet vårdade per läkare etc. icke kunna bli fullt signifikativa. De antydda svårig- heterna komma för övrigt även till synes i det cirkulär, som av medicinalsty- relsen den 22 juni 1938 utsändes till direktionerna för samtliga lasarett och sanatorier i riket och vari det heter, att erfarenheten visat, att fastställandet av det behövliga antalet underläkare vid ett sjukhus enbart enligt den tidigare (1931) framförda principen, att »en viss proportion mellan å ena sidan antalet vårdplatser och å andra sidan antalet underläkare bör föreligga», visat sig mindre lycklig, åtminstone i den mån det gäller lasaretten. Lämpligare syntes

• Sida 8
•  Original

det medicinalstyrelsen vara att till grund för beräkningen av det erforderliga antalet underläkartjänster (vid odelade lasarett samt medicinska och kirurgiska avdelningar) lägga antalet nyintagna patienter. Tankegången bakom denna an- visning torde vara, att det mesta arbetet med en patient orsakas vid intagningen (diagnos och journalföring, eventuellt operation vid akuta fall etc.) och att först i andra hand antalet inneliggande patienter är bestämmande för arbetsbördans storlek. Visserligen skulle, vid konstant medelvärdtid, antalet vårdade ståi direkt proportion till antalet nyintagningar, och det skulle då vara likgiltigt, vilken norm man använde, men då vårdtiden för en patient till en viss grad torde få anpassas även efter de yttre omständigheterna, t. ex. antalet tillgäng- liga vårdplatser, får man räkna med att medelvärdtiden till följd härav kan på ett systematiskt sätt växla från ett sjukhus till ett annat, vilket också vid när- mare undersökning visar sig vara fallet. Problemet att finna en ändamålsenlig norm för beräkning av läkarantalet är sålunda mera komplicerat, än vad man på förhand kunde vänta. De i det följande framlagda siffrorna äro avsedda att giva en uppfattning om, vilka relationer som faktiskt föreligga mellan de tre i det föregående berörda antalen, nämligen antalet läkare, antalet vårdade och antalet nyintagna patienter, samt vilka variationer som förekomma i proportio— nerna mellan dem. Dessutom har ett försök gjorts att sätta antalet arbets- timmar i relation till patientantalet.

Läkarbehovet enligt medicinalstyrelsens cirkulär och enligt styresmännen.

Det kan att börja med vara av intresse att undersöka, i vad mån det läkar— antal, som beräknats på grundval av de i medicinalstyrelsens cirkulär angivna preliminära normerna, motsvaras av de faktiska förhållandena. Dessa normer ha angivits för odelade lasarett samt för kirurgiska och medicinska avdelningar ävensom sanatorier, medan för specialavdelningarna vid lasaretten behovet av underläkare »anses icke kunna siffermässigt fastslås med hänsyn till de växlande förhållanden, som härvid råda i den öppna sjukvården». (Beträffande sinnessjuk- husen göres intet uttalande i cirkuläret, men medicinalstyrelsen har i mars 1939 särskilt uttalat sig om behovet av ökat läkarantal vid dessa sjukvårdsinrätt- ningar, jfr not sid. 20).

Enligt medicinalstyrelsens anvisningar böra tills vidare följande normer följas vid beräkning av det erforderliga antalet underläkartjänster:

»På kirurgisk avdelning eller odelat lasarett anses underläkare erforderlig, när antalet för vård inskrivna under ett år överstiger 800, men som regel torde sådant behov anses föreligga redan för 700 vårdade. På medicinska avdelningar bör underläkare anställas, när patientantalet per år överstiger 600.

Ytterligare läkarkrafter anses erforderliga. när patientantalet per år fördelat på samtliga avdelningens eller sjukhusets läkare överstiger 700—800, å de me- dicinska avdelningarna 600.»

Beträffande sanatorierna heter det: »En underläkare anställes vid ett patientantal av 60 a 65, två underläkare anställas, då patientantalet uppgår till 120; vid högre patientantal beräknas en underläkare för varje lOU-tal patienter över 120.»

Fastställande av de »kritiska» patientantalen har alltså vad beträffar de ode— lade lasaretten samt de kirurgiska avdelningarna blott kunnat ske approximativt. Betraktar man emellertid i huvudsaklig överensstämmelse med anvisningarna siffran 750 såsom det högsta antal nyintagna patienter, som bör komma på varje läkare under loppet av ett år, så erhållas nedanstående tabeller 311) och 3b), där genom en trappstegslinje markerats den gräns under och till vänster om vilken inga frekvenser inge falla. Som man finner, är detta önskemål dock långtifrån uppfyllt. Ej mindre än 31 av de 52 odelade lasaretten ha färre antal under-

• Sida 9
•  Original

Tab. 3. Vissa sjukhus respektive sjukhusavdelningar fördelade efter årliga antalet nyintagna patienter (1937) samt antalet underläkare (1 nov. 1938).

a) Odelade lasarett.

Antal sjukhus med vidståcnde patient-

Antal under året nyintagna antal och nedanstående antal underläkare patienter 0 1 2 3

0— 750 .............................. 2 -— — — 2 750—1 500 .............................. 1 l ' 12 — 3 1 14 1 500—2 250 .............................. _ * 9 4 — 13 2 250—3 000 .............................. _— 5 2 6 14 7 2 18 l— ?) 000Å3 750 .............................. — —— 3 2 9 3 5 Summa 3 23 20 6 " 52

1 Vid detta lasarett en extraläkare. & Vid ett av lasaretten dessutom en assistentläkare. 3 Vid detta lasarett dessutom en sanatorieavdelning med här ej inräknat patientantal. * Vid två. av lasaretten dessutom en extraläkare. 5 Vid ett av lasaretten dessutom en extraläkare. Vid 5 av dessa lasarett finnas ytterligare följande läkarkrafter: a) en öronläkare, b) en röntgenläkare, e) en ögonläkare samt en assistentläkare, (1) en extraläkare, e) en assistentlä—kare. 7 Vid det ens. av dessa lasarett dessutom en röntgenläkare, vid det andra en extra- läkare. 6 3 Vid det ena av dessa lasarett dessutom en konsulterande röntgenspecialist. — Styr-es- mannen vid detta lasarett har för övrigt. bifogat några kommentarer, vilka förtjäna. att här återgivna: ”Beträffande frågan hur man skall beräkna antalet underläkartjänster torde man ej här helt få. utgå. från antalet nyinskrivna per år. Jag vill som exempel peka på. hur barn- bördsnvdelningarna inverka. Vid Värnamo lasarett ha. vi för närvarande cirka. 300 nor- mala förlossningsfall per år. Såväl journalföring som behandling av dessa. patienter verk- ställas helt av barnmorskan. Genom beslut av lasarettsdirektionen erhåller även späd- barnen inskrivningsnummer, sålunda ytterligare 800 friska barn. För vårt lasarett bör sålunda vid beräkningen av underläkarebehovet 600 nyinskrivna. drogas bort från års- antalet.» Då totalantalet registrerade nyintaguingar är a 276, skulle alltså den signiåkativa siffran vara cirka 2 700 med påföljd att lasarettet skulle placeras en ruta högre upp i tabellen, om ingen hänsyn tages till det merarbete, som barnbördsavdelningen kan förorsaka kirurg- underläkaren. " Vid ett av dessa lasarett dessutom en röntgenlakare. 10 Ett odelat lasarett. nämligen Hässleholms, som öppnades för drift först under 1958, har ej medtagits i tabellen. —- Av de fyra sjukstugorna. vilka betraktas som jämförliga med lasaretten, ha. två. ett antal nyintagna patienter, som överskrider »maximiantalet» 750.

!

läkare än vad de angivna normerna fordra, och härvid skulle vid fyra av dem antalet läkare behöva ökas med två. Och vid de kirurgiska avdelningarna synas de faktiska förhållandena än mer avvika från de normerade, i det vid 22 av sammanlagt 34. avdelningar läkarantalet understiger det såsom erforderligt an- givna, härav i 8 fall med två enheter, i 2 fall med tre enheter samt i ett fall med ej mindre än fyra enheter.1 Beträffande tab. 3 är dock att märka, att i

1 Då det kan vara. av intresse att erfara, i vad mån de anförda resultaten modifieras, därest den i medicinalstyrelsens cirkulär för odelade lasarett och kirurgiska avdelningar angivna högre numerären 800 lägges till grund för beräkningarna i stället för som ovan 750, meddelas här de viktigaste konsekvenserna av en sådan ändring av klassindelningen i tab. 3 a) och Bb). För de odelade lasaretten befinnes det att alltjämt 24 sjukhus utvisa för litet antal underläkare, varvid i 4 fall läkarunderskottet uppgår till två enheter. Vid de kirurgiska avdelningarna visar sig antalet underläkare för litet i 20 fall, varvid under- skottet belöper sig till två i 3 fall och till tre i likaledes 3 fall.

• Sida 10
•  Original

b) Kirurgiska avdelningar.

Antal sjukhus med vidstående patientantal och Antal under året nyintagna nedanstående antal underläkare Summa patienter 0 l 2 3 4 5 0— 750 .............. — —— — — — --— —- 750—1 500 .............. — 1 1 2 —— — —— 1 500 —2 250 .............. —— ” 1 — — — — 2 250—3 000 .............. — — 3 6 4 4 1 — 11 3 OOO—3 750 .............. — — 5 5 4 4 3 1 13 3 750 —4 500 .............. — — B 1 1 3 —— _— 4 500—5 250 .............. — — — 1 —— — 5 250—6 000 .............. -— — — G 1 — -— 1 Summa — 2 14 13 4 1 7 34

1 Vid en avdelning dessutom en n.ssistsntläkare. 2 Vid denna avdelning dessutom en extraläknre. 3 Vid en avdelning dessutom en extraläkare och en assistentläkare. * Vid vardera av två. avdelningar dessutom en assistentläkare. 5 Vid en avdelning dessutom en extraläkare. " Vid denna. avdelning dessutom en assistentläkare. " Klinikerna vid 6 av de större lasaretten, nämligen Serafimerlnsarettet, Sabbatsbergs sjukhus, Maria. sjukhus, Sahlgrenska. sjukhuset samt universitetssjukhusen i Uppsala och Lund he. ej medtagits i tabellen, enär förhållandena vid dem ej synas fullt jämförbara med dem vid övriga. sjukhus, Behovet av läkarkrefter vid de nämnda, storlasaretten täckes nämligen reellt i stor utsträckning genom förefintligheten av ett antal amanuens-, extra- läkar- och assistentläkarbefattningar.

förekommande fall extraläkare och assistentläkare ej inräknats, enär cirkuläret tydligen avser antalet underläkartjänster. Antalet extraläkare respektive assistent- läkare framgår emellertid av noterna; detsamma gäller vissa lasarettsläkare vid specialavdelningar inom för övrigt odelade lasarett.

Vid de medicinska avdelningarna synas, av tab. 3 o) att döma, de faktiska för- hållandena betydligt gynnsammare än vid de kirurgiska avdelningarna och de odelade lasaretten. Endast i 5 fall av 32 understiger nämligen läkarantalet det såsom erforderligt beräknade.

För sanatorierna slutligen erhålles sammanställningen i tab. 4. Som man finner, understiger antalet underläkare vid 15 av de 37 sanatorierna det som erforderligt beräknade med en enhet. Vid de 4 i tabellen ej upptagna sanatorierna för kirurgisk tbc visar sig med samma beräkningsgrund antalet för lågt i 3 fall.

För de sjukhus och avdelningar, vid vilka enligt tab. 3 och 4 inrättande av ytterligare underläkartjänster utöver eventuella förändringar av extraläkar- och assistentläkartjänster vore motiverade, har upprättats en särskild sammanställ- ning, tab. 5, som utvisar, dels den erforderliga ökningen av antalet underläkar- tjänster enligt cirkulärets normer, dels även hur stor ökningen borde vara enligt styresmännens uppfattning, sådan den framgår av punkt 3 i A-formuläret.

Sammanfattningsvis erhålles av tab. 5 det resultatet, att vid de sjukhus och avdelningar, som tabellen omfattar (de kirurgiska och medicinska avdelningarna vid de större lasaretten dock oräknade), skulle med hänsyn till cirkulärets normer föreligga en brist på inalles 72 läkare. Vid de sjukhus och avdelningar, där en- ligt de gjorda beräkningarna läkarbrist föreligger, ha vederbörande styresmän dock ej ens i hälften så. stor utsträckning uttalat sig för ökning av läkarantalet.

• Sida 11
•  Original

Antal sjukhus med vidstdende patientantal och Antal under året nyintagna nedanstående antal underläkare Summa patienter O 1 2 3 4 5

0— 600 .............. 1 1 1 —— — -— —— 2 600—1 200 .............. — i 3 3 3 —— — —— 6 1 200—1 800 .............. -—— — * 11 5 2 — — 13 1800—2400 .............. — —— 34 62 53 — 9 2 400 ——3 000 .............. — — -— 7 1 —— — 1 3 OOO—3 600 .............. — —— — — — 1 1 Summa 1 4 18 5 3 1 5 32

1 Vid denna avdelning dessutom en extraliikare. 2 Vid en av avdelningarna dessutom en extraläkare, vid en annan en assistentläkare. 3 Vid en avdelning dessutom en assistentläkare. ' Dessutom vid en avdelning en extraläkare, vid en annan en extraläkare och en assistentläkare och vid fem av de övriga vardera en assistentläkare. I ett av de sist- nämnda fallen finnes vidare en här ej inräknad underläkare, som blott är anställd 6 månader av året. 5 Vid den ena avdelningen dessutom en assistentläkare, vid den andra. två assistent— läkare. 6 Vid den ena avdelningen dessutom en extrnläkare, vid den andra en assistentläkare. 7 Vid denna avdelning dessutom en assistentläkare.

5 De medicinska. avdelningarna vid följande 6 storlasarett ha ej inräknats i tabellen: Serafimerlasarettet, Sabbatsbergs sjukhus. Sjukhuset S:t Erik, Sahlgrenska sjukhuset, samt universitetssjukhusen i Uppsala och Lund. (Jfr anm. till tab. 3 b).

Visserligen får siffran 29 måhända snarast betraktas som minimisiifra, enär läkar- behovet ej alltid närmare preciserats, men det kan dock ej förnekas, att det lik— väl råder en viss divergens mellan omfattningen av de krav, som synas styres- männen rimliga, och dem som framkomma vid en schematisk tillämpning av cirkulärets anvisningar. Orsakerna till denna divergens kunna vara åtskilliga. En av de viktigare torde emellertid vara, att den schematiska metoden ju endast beaktar den kvantitativa sidan av patienttillströmningen, medan i själva verket

Tab. 4. Sanatorierna (för medic. tbc.) fördelade efter medelantnlet vårdade per dag (1937) samt antalet underläkare (1 nov. 1938).

Antal sjukhus med vidstående patientantal och Medelantsl vårdade per dag nedanstående antal underläkare Summa 0 1 2 3 4 5

0— 65 .................. 2 2 — — —- — 4 65—120 .................. 8 1 1 — — — 10 120—220 .................. — 7 -— —-- — 14 220—320 .................. — -— 5 1 — -— 6 320—420 .................. — —— — 2 — 1 3 Summa 3 17 13 3 — 1 37

1 Vid Akademiska sjukhusets i Uppsala centralsanatorium finnas dessutom två. assistent- läkare. (En amanuens är däremot inräknad i antalet underläkare.)

• Sida 12
•  Original

Tab. 5. Översikt över beräkningar rörande läknrbehovet vid de sjukhus och avdel- ningar, där läkarnntalet enligt cirkulärets anvisningar borde utökas.

Aktuellt läkarantal Erforderlig ökning av läkarantalet , . .. . . . ,samtliga ovcr- Sjukhus respektive avdelningar och underordnade . . " enligt styres- läkare) enligt Cirkularet ' männen , Odelade lasarett .................... 60 25 12 Kirurgiska avdelningara ............ 65 29 8 Medicinska avdelningarg ............ 9 3 2 Sanatorier .......................... 38 15 7 Summa 172 72 29

* Enligt cirkulärets normer motiverade förändringar av assistentläkar— och extraläkar- tjänster till underläkurbefattningar äro här ej inräknade.

” Det bör uppmärksammas. att de här angivna siffrorna endast avse de sjukhus och avdelningar, där läkarantalet enligt cirkuläret är för litet samt att »storlasarettenn ej in— räknats (jfr den följande not 3). Inräknas samtliga sjukhus och avdelningar av de slag, som upptagits i förspalten, erhållas enligt tab. 6 siffran 65 i stället för den här angivna siii'ran 29 såsom uttryck för det sammanlagda ytterligare behovet vid ifrågavarande sjuk- vardsinrättningar.

3 Kliniker-na vid vissa större lasarett (jfr not 7 till tab. 8 b och not 8 till tub. 3 o) ha. här ej tagits i betraktande.

förhållandena vid olika sjukhus kunna vara ganska växlande även ifråga om sjukdomsfallens natur m. 111. Vad särskilt beträifar de kirurgiska, avdelningarna, så kan det förmodas, att till dem anslutna. barnbördsavdelningar i vissa fall in- verka på ett menligt sätt vid de schematiska beräkningarna (jfr not 8 till tab. 3 a), så att det angivna patientantalet blir vilseledande. Tillämpningen av schemat stöter därför i praktiken på. vissa svårigheter. Detta torde också i de fiesta fall vara förklaringen till, att (som det visat sig vid närmare granskning av A—formu- lären) styresmännen ofta underlåtit att direkt besvara frågan, hur stort antal läkare som skulle erfordras, om cirkulärets normer tillämpades. Det förtjänar i detta sammanhang även påpekas, att vid vissa av de odelade lasaretten finnes mer än en överläkare, nämligen i tre fall särskild röntgenläkare och öron— respek- tive ögonläkare i vardera ett fall. Sådana omständigheter kunna givetvis även bidraga att minska den jämförbarhet mellan olika sjukhus, vilken är förutsätt- ningen för att det erforderliga läkarantalet skall kunna beräknas efter schema, tiska grunder.

Att den kvalitativa beskaffenheten av de nyintagna sjukdomsfallen spelar en viss roll vid fastställande av det faktiska läkarbehovet synes i viss mån framgå också därav, att även vid de sjukhus, där enligt cirkuläret ingen ökning av läkarantalet skulle vara erforderlig, har styresmannen i inalles 19 fall vid de i det föregående betraktade slagen av sjukhus och avdelningar uttalat önskan om inrättande av nya tjänster.

I tab. 6 meddelas en allmän översikt över det av styresmännen uppgivna läkarbehovet, sålunda ej blott för de sjukhus och avdelningar, som beröras av cirkulärets anvisningar, utan även för sinnessjukhusen, specialavdelningarna vid lasaretten samt gruppen »övriga sjukhus». De kirurgiska och medicinska klini- kerna vid »storlasaretten» hava givetvis medräknats i denna tabell.

Siifrorna i tab. 6 kunna visserligen ej betraktas annat än som approximativa, då nämligen styresmännens svar på frågan »Anser Ni nuvarande antal under- ordnade läkare lämpligt avvägt?» ofta avgivits villkorligt eller utan närmare precisering av läkarbehovet. Såsom mått på storleksordningen av behovet av ytterligare underordnade läkarbefattningar torde de dock utan tvivel kunna an—

• Sida 13
•  Original

Tab. 6. Översikt över styresmännens uppgifter rörande utvidgningsbehovet.

Erforderlig ökning.

Anstalter för sinnessjuka .................................................. 23 » » tuberkulossjuka ............................................ 12 Lasarett: odelade samt medicinska. och kirurgiska avdelningar .......... 53 __ >> : övriga avdelningar .............................................. 31 Ovriga anstalter för kroppsligt sjuka .................................... 9 Summa 128

vändas, och det framgår sålunda, att enligt styresmännens uppfattning ett aktuellt utvidgningsbehov föreligger, vilket uppgår till omkring 130 underordnade läkar— befattningar.

Utvidgningsbehovets storlek enligt anvisningarna i medicinalstyrelsens cirkulär har, som av det föregående framgått, endast kunnat angivas för vissa slag av sjukvårdsinrättningar, men de siffror, som därvid erhållits för det ifrågavarande läkarbehovet, torde i varje fall i det väsentliga kunna anses vara av samma storleksordning som de på grundval av styresmännens uttalanden erhållna, ehuru anvisningarna om utvidgningsbehov enligt cirkuläret och enligt styresmännen långt- ifrån alltid överensstämma i de enskilda fallen.

Beräkning av läkarbehovet med hänsyn till arbetstidens längd.

Vill man söka bilda sig en objektiv uppfattning om det faktiska läkarbehovet vid ett sjukhus, ligger det nära till hands att taga i betraktande den arbetstid, som åtgår för sjukvårdens bedrivande. Uppgifter om de arbetstider, som falla på. varje underordnad läkare, ha inhämtats genom A-formulären. I ett följande avsnitt redogöres för, hur dessa individuella arbetstider fördela sig, men det kan vara anledning att här speciellt taga upp frågan, huruvida någon bestämd rela— tion föreligger mellan patientantalet vid ett sjukhus å ena sidan och den sam- manlagda dagliga arbetstiden för samtliga underordnade läkare tillhopatagna å andra sidan. I samma mån sambandet ifråga visar sig utpräglat, kan man nämligen betrakta patientantalet som en signifikativ mätare på arbetsbördans storlek. Så som av det följande skall framgå, är nämnda samband dock ej, åt— minstone ej genomgående, tillräckligt entydigt för att erbjuda fullt säker grund- val för de kvantitativa beräkningar av läkarbehovet som här åsyftas. I tab. 7 har för de förut behandlade slagen av sjukhus och avdelningar beräknats medelarbetstiden dels i tjänsten, dels inklusive övrig arbetstid, för vilken sär- skild ersättning utgår, för samtliga underordnade läkare tillhopa. I denna tab. ingå givetvis ej de sjukhus, för vilka uppgifter om läkarnas arbetstider saknas, men även för övrigt har för homogenitetens och jämförbarhetens skull vissa ute- slutningar gjorts. Sålunda ha exempelvis de sjukhus respektive avdelningar utgall- rats, där mer än en överläkare finnes. Det är nämligen att märka, att över- läkarnas egen arbetstid ej är inräknad i tab. 7, och den arbetstid, som där redo- visas, är sålunda den sammanlagda dagliga arbetstiden utöver chefläkarens eget arbete. Som man finner av tab. 7 och diagrammen l—III, visar sig nu den ifråga- varande arbetstiden visserligen i genomsnitt växa med ökat patientantal, men de anförda siffrorna äro härvid långtifrån alltid tillämpliga i det enskilda fallet, ty vid ett och samma patientantal kan den totala arbetstiden variera rätt avse- värt vid olika sjukhus. Detta torde i viss mån kunna förklaras så, att arbets- tiden delvis måste anpassa sig efter det faktiska läkarantalet, i det den samman- lagda arbetstiden för ett visst antal läkare ej gärna kan pressas över ett visst maximum utan arbetet därför, om patientantalet är stort, i nödfall måste forceras

• Sida 14
•  Original

12 Tab. 7. De underordnade läkarnas sammanlagda dagliga medelarbetstid vid vissa sjukhus med hänsyn till patientantalet.

a. Lasarett, nyintagna.

Odelade lasarett Kirurgiska avdelningar Medicinska avdelningar nyiågåaåååeåm Am, Arbetstid, tim. Am, Arbetstid, tim. Am, Arbetstid, tim. 51 "M”” i tjänsten total slukhus i tjänsten total slukhl” i tjänsten totnl — 500 ...... —— — — — — — 1 8'5 && 500—1 000 ...... 3 72 77 — — — 3 ]3'6 13'6 1 000 ——1 500 ...... 8 9'6 104 3 175 175 9 22'3 24'0 1 500—2 000 ...... 8 113 12'5 — — — 9 26'9 283 2 OOO—2 500 ...... 11 175 181; 3 237 242 8 31'8 33'4 2 500—3 000 ...... 7 211 22'5 9 293 31'8 — — — 3 000—3 500 ...... 2 22'3 205 9 35'7 36'9 1 42 0 500 3 500—4 000 ...... 2 26'0 263 6 283 317 — — — 4 OOO—4 500 ...... — — — 2 360 380 — — — 4 500—5 000 ...... — — — — — — — —— — & OOO—5 500 ...... — — — 2 42'0 44'3 — — _ b. Lasarett, vårdade.

Medelantal dagligen

vårdade patienter: 20— 39 .......... — — — — — — 1 8—5 85 40— 59 .......... 5 75 7'8 1 210 210 — — _- 60— 79 .......... 9 102 108 2 15'5 15'3 & 15'4 16'0 80— 99 .......... 6 13”! 14'4 2 21'0 21'0 10 239 252 100—119 .......... 10 17”! 192 3 248 281 4 24'8 26'0 120—139 .......... 6 208 2115 7 297 327 8 34'1 36'0 140—159 .......... 2 135 135 10 306 321 3 310 34'7 160—179 .......... 2 289 32'0 5 3825 406 — — — 180—199 .......... 1 330 355 1 46'5 48'5 — — — 200—219 .......... — — — 3 380 391 — — —

c. Sanatorier, nyintagna. d. Sanatorier, vårdade.

Antal årligen Antal Arbmnd' tlm' Medelantnl dagligen Antal Arbetat'd' tlm' nyintagna patienter sjukhus _ vårdade patienter sjukhus 1 tjänsten total i tjänsten total —100 ........ 1 6'0 6'0 —— 50 ........ 1 6'0 6'0 100—200 ........ 5 7'1 7'1 50—100 ........ 2 715 7'5 200—300 ........ 8 8"! 8'4 100—150 ........ 12 7'7 79 300—400 ........ 4 15'0 15'8 150—200 ........ 1 16'0 16'0 400—500 ........ 4 16'3 17'1 200—250 ........ 9 153 16'1 500—600 ........ 5 16'6 17'4 250—300 ........ 1 25'0 25'0 600—700 ........ — — — 300—350 ........ 2 25'8 26'0 700—800 ........ 1 285 281

på ett sätt, som måhända kan vara till men för dess kvalitet. I övrigt kunna givetvis även en mängd andra faktorer medverka till den delvis bristande sam- gången mellan patientantal och arbetstid. Bland annat kan ju överläkarens andel i sjukvårdsarbetet vara i någon mån varierande, sjukdomsfallens natur kan växla från ett sjukhus till ett annat 0. s. v.

• Sida 15
•  Original

Diagram I. /Medic.avd. u. Kunavd. /. , ., au / , ' /

u " tt” ," å :: /* "; Dd | | **” ,! e . as. : z., / __.a s/ å / "; /

zl— , ' 0 & + "' /0 tå 0/ g 20 / £ .. / o / ”s 16 , / . ”ä' » + 5; n /./

a _ ,

= m 0 man in u annu so 0

Antal arbetstimmar i tjänsten.

Antal årligen nyintagna patienter.

Diagram Il.

4-

Medic. avd.Q ; o / I

M :|.

/

32 [9 Odl.| . ” ///lo// .1/ e 35 ., A” / .. , _ / / 20 o 6 j/ [ / / . 16 'l/a , I ” / // . , ./ ./ / .7 1, n

20 QD 60 80 100 .120 140 160 180 200 220

Medelantal vårdade per dag.

• Sida 16
•  Original

2!

:l , , 3 21. " / m =? 20 // / g 15 // ' // .5 / / 13 12 , / G 3 / H s . . US . / %. . / . / id * ( sq ” lou zoo sun [.nu sen sno mo soo o se wo 150 ann 250 som 350

Antal årligen nyintagna patienter. Medelantal vårdade per dag.

Av tab. 7 och diagrammen I—III kan man emellertid (sånär som för de kirurgiska avdelningarna, vilka visa alltför stora oregelbundenheter i diagram- men) erhålla en tämligen god uppfattning om vad ett visst patientantal i regel innebär ifråga om arbetsbörda för de yngre sjukhusläkarna. Och utgår man från det önskemålet, att deras medelarbetstid i tjänsten på sin höjd må uppgå till ett visst antal timmar, så kan man med ledning av det samband mellan patientantal och arbetstid, som åskådliggöres av de i diagrammen dragna räta utjämningslinjerna 1, erhålla ungefärliga siffror på de »kritiska» patientantalen. Såsom exempel anges nedan de siffror, som svara mot antagandet, att medel- arbetsiden maximeras till 8 timmar (jourtjänst ej inräknad)2:

2 underläkare be- hövas, då nedanstående antal överskridas

3 underläkare be- hövas,då nedanstående antal överskridas

4 underläkare be- hövas, då nedanstående antal överskridas

Sjukhus etc.

årligen dagligen årligen dagligen årligen dagligen nyintagna vårdade nyintagna vårdade nyintagna vårdade Odelade lasarett ............ 1 050 60 2 150 105 3 200 150 Kir. avdelningar ............ ? '! ? 60? 2 000 105? Med. avdelningar .......... ? 30? 800? 65 1 500 95 Sanatorier .................. 210 1 15 450 220 690 330

En motsvarande beräkning kan även göras med utgångspunkt från en t. ex. 7 timmars medelarbetsdag som maximum, men siffrorna anges ej här, då. näm- ligen'en liknande beräkning återkommer sid. 16.

Vid vilken gräns en underläkare kan anses erforderlig under de antagna för— utsättningarna kan ej med någon större säkerhet utsägas med ledning enbart av det föreliggande materialet. Det torde emellertid i varje fall framgå av tab. 7, att det erforderliga läkarantalet inklusive överläkaren ej är direkt proportio— nellt mot patientantalet; snarare gäller detta antalet underordnade läkare enbart.

* Ifrågavarande linjer äro de regressionslinjer, som erhållits i samband med de i noten å, sid. 15 angivna korrelationsberäkningarna.

” Det må. betonas, att den maximala medelarbetstiden endast uppnås i de fall, då. patient— antalet närmar sig de »kritiska» numerärerna.

• Sida 17
•  Original

En jämförelse mellan de »kritiska» patientantal, som framkomma i den nyss gjorda sammanställningen, och de som angivits i medicinalstyrelsens cirkulär synes ge vid handen, att de sistnämnda satts något i överkant och att en mo- difikation på denna punkt vore berättigad. (Det kan förtjäna att än en gång påpekas, att i det ovan ifrågasatta maximibeloppet för medelarbetstiden ej in- räknats jourtjäust och dylikt).

Som förut framhållits, är det emellertid ej möjligt att i det enskilda fallet med någon större grad av exakthet fastslå hur många arbetstimmar, som mot— svara ett visst patientantal. Detta gäller vare sig man lägger antalet nyintag- ningar eller antalet vårdade till grund. Det kan emellertid, med hänsyn till de svårigheter som beröras i cirkuläret, vara av intresse att i detta sammanhang undersöka, vilketdera av de båda patientantalen, som visar det starkaste sam- bandet med arbetstiden. Det framgår vid ett närmare teoretiskt studium, att sambanden ifråga kunna betraktas som ungefär lika starkal; dock synes genom- gående antalet vårdade vara ett något mera signifikativt mått på arbetsbördans storlek. Att detta sålunda ej gäller blott sanatorierna utan även lasaretten kan, på grund av de synpunkter som framträtt i cirkuläret, synas överraskande.

Ett mera summariskt uttryck för arbetstidens beroende av patientantalet kan man erhålla genom att sätta det totala patientantalet vid varje slag av sjukhus, respektive avdelningar, i relation till totalantalet arbetstimmar för de underord- nade läkarna. Detta har gjorts för de i tab. 7 behandlade sjukhusen, varvid följande översikt erhållits:

Tab. 8. Läkarantal, patientantal och daglig arbetstid vid vissa sjukhus.

Odelado Kirurgiska Medicinska lasarett avdelningar avdelning,,r Sanatoner

Antal överläkare .............................. 41 34 31 28 » underordnade läkare .................... 71 108 92 45 » nyintagna patienter per år .............. 85 620 105 070 50 290 9 417 » vårdade patienter per dag .............. 4 189 4 776 3 202 4819 » arbetstimmar i tjänsten per dag ........ 629 1 034 789 343 » nyintagna/antalet arbetstimmar .......... 136 102 64 27'5 » vårdade/antalet arbetstimmar ............ 6'7 4'6 4'1 14'0

Det framgår av denna tabell exempelvis, att ett antal av 136 årligen nyin- tagna patienter vid odelat lasarett i genomsnitt innebär en arbetstimme dagligen (för underordnad läkare) 0. s. v. Utgår man sålunda liksom ovan från en daglig arbetstid på 8 timmar såsom maximum för en underläkare, så kan man alltså med hjälp av tab. 8 beräkna de »kritiska» patientantalen så som gjortsi efterföljande schema, där inom parentes även angivits de antal, som motsvara antagandet av en maximal medelarbetsdag på 7 timmar:

' Mates sambandets grad med den s. k. korrelationskoefiieienten, som vid absolut sam- band har sitt maximivårde = 1, så fås

Odelade Kir. avd. Med. avd. Sanatorier lasarett Korrel. mellan arbetstid och antal nyintagna . . .. 078 04.5 0136 078 Korrel. mellan arbetstid och antal vårdade ...... 0'83 067 071 087

Arbetstiden är härvid arbetstiden i tjänsten. (Korrel. för totala arbetstiden med antalet nyintagningar år vid odelade lasarett : 0'79). — Som förklaring till att särskilt vid de kirurgiska avdelningarna antalet vårdade visar påtagligt starkare samband med arbets- tiden kan tänkas inverkan av BB-avdelningarnas patientnumerärer. Dessa avdelningar få nämligen på grund av jämförelsevis kort medelvårdtid större inflytande på siffrorna. för antalet nyintagningar än på medelantalet vårdade.

1890 39 . 2

• Sida 18
•  Original

2 underläkare be- 3 underläkare be- 4 underläkare be- hövas, då nedanstående hövas, då nedanstående hövas, då nedanstående Sjukhus ett: antal överskridas antal överskridas antal överskridas årligen dagligen årligen dagligen årligen dagligen nyintagna vårdade nyintagna vårdade nyintagna vårdade Odelade lasarett ...... 1 090 (950) 54 (47) 2 1801 900) 107 (94) 3 260(2 860) 161 (141) Kir. avdelningar ...... 820 (710) 37 (32) 1 630(1 430) 74 (64) 2 450(2 140) 110 (97) Med. avdelningar . . . . 510 (450) 33 (29) 1 020 (900) 66 (57) 1 540(1 340) 98 (86) Sanatorier ............ 220(190) 112 (98) 440 (390) 224 (196) 660 (580) 336 (294)

Denna metod är naturligtvis mera summarisk än den som resulterat i schemat sid. 14, i det den grundar sig på antagandet att underläkarbehovet är direkt proportionellt mot antalet patienter, men detta synes ju i allmänhet, av diagram- men att döma, i det närmaste vara fallet, och det är anmärkningsvärt, att det nyss anförda schemat i det väsentliga överensstämmer rätt väl med schemat sid. 14, varför de nyss anförda siffrorna synas vara ganska användbara som genomsnittsmått. Det förtjänar dock än en gång påpekas, att uppenbarligen även åtskilliga andra faktorer än enbart patientantalen äro avgörande för arbetsbör— dans storlek vid ett sjukhus och en rent schematisk beräkning av läkarantalet därför ej alltid kan väntas ge det bästa resultatet.

Medelvärdtid.

I det föregående har berörts spörsmålet, huruvida antalet nyintagna eller an- talet vårdade patienter ger den bästa måttstocken för arbetsbördans storlek vid sjukhusen. I sammanhang härmed kommer man in på frågan om sambandet mellan antalet nyintagningar och antalet vårdade. Som förut framhållits (sid. 6) skulle, vid konstant medelvärdtid, dessa båda antal vara proportionella mot var- andra. Omvänt kan man beräkna medelvårdtiden, om man känner antalet ny- intagningar och medelantalet vårdade 1. Som förut framhållits torde vårdtiden för en patient i många fall till en viss grad kunna anpassas efter de yttre om- ständigheterna, och det är därför på förhand givet, att medelvärdtiden kan upp- visa vissa systematiska olikheter vid olika sjukhus. Detta bekräftas även av tab. 9, vilken omfattar vissa viktigare sjukhus och avdelningar.

Det torde vid studium av denna tabell framstå såsom uppenbart, att medel- vårdtiden på ett systematiskt sätt varierar från sjukhus till sjukhus. Bland de odelade lasaretten finnas sålunda sjukhus med omkring dubbelt så lång medel- vårdtid som vid andra av dessa sjukhus 0. s. v., och detta kan ej gärna vara blott en tillfällighet. För att emellertid med säkerhet kunna påvisa, att den observerade variationen i medelvärdtiden huvudsakligen är av systematisk natur har en särskild stickprovsundersökning gjorts i form av en jämförelse mellan medelvårdtiderna för två olika kalenderår, varvid de 1 »Allmän hälso- och sjuk- vård» publicerade siffrorna för de odelade lasaretten kommit till användning. Jämförelsen, som utförts för åren 1933 och 1936 (1937 års siffror föreligga ännu ej publicerade, då detta skrives), visar en påtaglig samgäng mellan de båda

365 - V 1 Detta sker enligt formeln: Medelvårdtiden (i dagar) = ——N_, då V = medelantalet

vårdade per dag och N= antalet nyintagningar per år. Formeln kan dock blott anses giltig under förutsättning att medelvärdtiden är jämförelsevis kort (i vilket fall nämligen V och N avse i stort sett samma patienter); för beräkning av medelvärdtiden vid sinnes- sjukhusen är formeln exempelvis mindre lämplig.

• Sida 19
•  Original

Tab. 9. Vissa sjukhus och avdelningar fördelade efter medelvårdtid (1937).

Medelvårdtid, Odclade Kirurgiska Medicinska. Medelvärdtid, Sanatorier dagar lasarett avdelningar avdelningar dagar (medic. tbc.) 10—15 ............ 2 11 —— 100—150 ......... .. 7 15—20 ............ 39 22 3 150 —200 .......... 18 20—25 ............ 10 6 19 200—250 .......... 10 25— 3_ ............ 1 1 11 250—300 .......... 2 30—30 ............ _ _ 4 Summa. 37 Summa 52 40 137 Medium, dagar 181 Medium, dagar 18'2 17'2 250 1 Dessutom en avdelning, för vilken siffra ej kunnat angivas, enär sjukhuset delats under år 1937.

Anm. Sveriges officiella statistik lämnar i »Allman hälso- och sjukvård» vissa upp- gifter om medelvårdtider, dock endast för varje sjukhus i dess helhet. De för odelade lasarett och sanatorier i nämnda publikation angivna siffrorna. visa emellertid nära över- ensstämmelse med de har beräknade. Jfr noten sid. 25.

årens siifror, som i sin tur innebär, att medelvårdtiden vid ett och samma sjuk- hus ej är underkastad så. stora tillfälliga variationer, som tab. 9 utvisar, och att alltså de i denna tabell anförda siifrorna torde kunna i huvudsak betraktas som uttryck för systematiska olikheter i medelvårdtid vid de olika sjukhusen. Vilka orsakerna till dessa olikheter äro, undandrager sig ett närmare bedömande.

Antal patienter per läkare.

I tab. 3 och 4 ha vissa sjukhus (respektive avdelningar) fördelats dels efter antalet läkare, dels efter antalet nyintagna respektive vårdade patienter. Av dessa tabeller får man en viss uppfattning om hur många patienter som faktiskt

Tab. 10. Årliga antalet nyintagna patienter per läkare (1937). (Samtliga över— och underordnade läkare inräknade).

a) Lasarett.

Antal sjukhus resp. avdelningar av nedan angivet slag Antal per år och läkare nyintagna med vidståendc antal årligen nyintagna patienter . per lakare patienter Odelade Med. Kir. Ped. Ögon- Oron- lasarctt avd. avd. avd. avd. avd. —— 200 ...................... — —— —— 2 5 —— 200— 400 ...................... 2 22 4 5 7 7 400— 600 ...................... 15 12 8 3 2 3 600— 800 ...................... 19 3 12 — 1 2 800—1 000 ...................... 12 —— 9 —- —— 2 1 000—1 200 ...................... 3 — "3 —— -— — 1 200—1400 ...................... 1 —— 2 —— —— _ Summa 52 1 37 40 10 * 15 2 14 Medelantal 715 372 660 279 246 375 1 Dessutom en avdelning, för vilken signifikativ siffra. ej kan angivas, enär sjukhuset delats under 1937. " Dessutom tre avdelningar utan underläkare, för vilka siffror saknas.

• Sida 20
•  Original

b) Sanatorier (medicinsk tba).

Antal sjukhus med

Antal per år och läkare vidstående antal nyintagna patienter årligen nyintagna

patienter per läkare

0— 50 ............ 1 50—100 ............ 9 100—150 ............ 20 150—200 ............ 7 Summa 37

Medelantal 125

falla på varje läkare, men det kan vara av intresse att något närmare studera, hur förhållandet mellan patientantal och läkarantal varierar från ett sjukhus till ett annat. Fördenskull ha tabellerna. 10 och 11 upprättats, i vilka patient- antalet (nyintagna respektive vårdade patienter) satts i relation till det totala läkarantalet vid respektive sjukhus och avdelningar. Här äro alltså även överlåkarna samt eventuella amanuenser, extraläkare, assistentläkare och e. o. amanuenser inräknade. '

Tab. 11. Medelantal vårdade per dag och läkare (1937). (Samtliga över- och underordnade läkare inråknade).

a) Lasarett.

Antal sjukhus resp. avdelningar av nedan angivet slag

Me delantal per dag och läkare med vrdstående måfelznäxllävkåriade patienter per

vårdade patienter g c 9. _ __ Odelade Med. Kir. Pod. Ögon- Oron- lasarett avd. avd. avd. avd. avd. —10 ............................ — — — — 6 2 10—20 ............................ 1 5 4 4 4 5 20—30 ............................ 11 24 8 4 5 7 30—40 ............................ 27 7 16 2 — — 40—50 ............................ 11 2 10 — — — 50 —60 ............................ 1 — 2 — — —— 60—70 ............................ — — — — — — 70—80 ............................ 1 — — _— —— Summa 52 38 40 10 1 15 1 14 Medelantal 36 25 31 19 13 13

1 Dessutom tre avdelningar utan underläkare, för vilka siffror saknas.

Av tabellerna 10 och 11 framgår på ett liknande sätt som av tab. 3 och 4, vilka relationer, som råda mellan patientantalet å. ena sidan och antalet läkare å. andra sidan vid vissa sjukhus och avdelningar. Det är dock att märka, att tabellerna ifråga skilja sig bland annat därigenom, att i de sist anförda tabel- lerna patientantalet satts i relation till samtliga läkar-krafter ävensom att här inga utgallringar gjorts bland de sjukhus och avdelningar som rubricerats. I stort sett ge emellertid de respektive tabellsammanställningarna samma resultat såtillvida, som det tydligt framgår, att patientbelastningen för de olika läkarnas vidkommande kan vara ganska varierande från sjukhus till sjukhus. Särskilt markerat framträder detta emellertid i de båda sist anförda tabellerna 10 och

• Sida 21
•  Original

Antal sjukhus med Mcdelantal per dag vidstående medel- och läkare vårdade antal vårdade patienter patienter per dag och läkare

10— 20 ............ 1 20— 30 ............ 2 30— 40 ............ 1 40— 50 ............ 4 50— 60 ............ 6 60— 70 ............ 12 70— 80 ............ 7 80— 90 ............ 3 90—100 ............ 1 Summa. 37 Medelantal 63

11, som visa, att det patientantal, som faller på varje läkare, kan vara fler- dubbelt större vid ett sjukhus än vid ett annat. Särskilt gäller detta de ode- lade lasaretten, de kirurgiska avdelningarna samt sanatorierna.

Den årliga ökningen av patientantalet.

Vid försök att bedöma läkarbehovet vid sjukhusen för den närmaste fram- tiden är det av stor vikt att även betrakta utvecklingen i vad det gäller till- strömningen av patienter till sjukhusen. För att belysa denna sak kan man dels använda de siEror, som av de sakkunniga inhämtats rörande antalet vård- platser, nyintagna patienter och det genomsnittliga antalet dagligen vårdade patienter vid varje sjukhus och avdelning under åren 1933—1937, dels även de officiella men mera summariska uppgifter av ifrågavarande slag, som föreliggai »Allmän hälso- och sjukvård» samt )Sinnessjukvården iriket» jämte de all- männa översikterna i Statistisk årsbok. Från denna sistnämnda källa ha de i tab. 12 återgivna frekvenserna hämtats, varefter de procenttal uträknats, vilka ange den årliga medelökningen i respektive antal under perioden 1930—36.

Som man finner, visar patientantalet inom de grupper tabellen omfattar genom— gående tendens till ökning från år till år. Betraktar man särskilt förändringarna under senare tid, 1930—1936, så visar sig ökningen särskilt stark för sinnes- sjukhusen samt för antalet nyintagna patienter på lasaretten. Antalet vård- platser uppvisar, utom för tuberkulosanstalterna, ej så stark ökning som antalet vårdade. Sålunda har för lasaretten den tidigare >>underbeläggningen» upphävts, och för sinnessjukhusen har den tidigare relativt obetydliga överbeläggningen starkt accentuerats. Vid tuberkulosanstalterna samt gruppen :övriga sjukhus» råder i allmänhet ingen överbeläggning.

De nyss anförda mera. summariska resultaten bekräftas och preciseras vid det mera detaljerade studium av de berörda förhållandena, som det av de sak- kunniga insamlade materialet möjliggör. I tab. 13 har jämförelsevis utförligt redovisats utvecklingen under femårsperioden 1933—37 för viktigare sjukhus och avdelningar, och även för numerärt sett mindre betydande sådana ha översiktssiifror meddelats. I denna. tabell ha dock endast sådana avdelningar medräknats, vid vilka underordnade läkare finnas, då nämligen det föreliggande primärmaterialet i huvudsak endast omfattar sådana. Vidare är att märka, att i sådana fall, då sjukhus eller avdelningar tillkommit under loppet av den be-

• Sida 22
•  Original

Tab. 12. Översikt över patientantalet 1920—36. (Statistisk årsbok 1938).

Samtliga Härav o civila statens .. . A r sjukvårds ] tt 2111”- m. ti. "?nga anstalter asare u os- sinnes» var _ anstalter . anstalter1 sjukhus 1920 42 423 11 103 5150 10 352 15 818 25 48 708 12 692 6 124 12 024 17 868 Vårdplatser ........................ 30 58 576 15 800 7 414 15 280 20 082 35 67 446 16 740 8 642 20 990 21 074 36 68 754 17 073 8 649 21 283 21 749 Årlig ökning 1930—36, % — 2 9 1-3 2-s 6-5 1-4 1920 252 735 142 866 11 604 2 695 95 570 25 270 380 165 534 12 282 3 003 89 561 Intagna sjuka ...................... 30 356 584 223 451 15 322 4 336 113 475 35 437 590 279 874 17 137 7 576 133 003 36 466 216 293 952 17 136 7 546 147 582 Årlig ökning 1930—36, % — 5-1 5-3 20 12-3 50 1920 35 866 10 053 4 679 10 695 10 439 [ 25 42 434 11 855 5 746 12 926 11 907 Vårdade per dag .................... 30 51 318 15 141 6 976 15 725 13 476 I 35 62 434 16 632 8 115 22 176 15 511 36 65 318 17 112 8 096 23 766 16 344 Årlig ökning 1930—36, % — 4-5 2—2 2-7 85 3-5 1 Hit ha räknats sjukstugor, sjukhus vid försörjningsinrättningar, enskilda sjukhus, . barnsjukhus, epidemisjukhus, barnbördshus, sjukhem för obotligt sjuka, vissa sinnessjuk- vårdsanstalter m. ti.

vid ett och samma sjukhus.

husen.

Ett studium av tab. 13 ger följande huvudresultat: 1) Vid de statliga sinnessjukhusen har antalet vårdplatser varit i stark ökning under femårsperioden (huvudsakligen möjliggjord genom nybyggnader i fyra fall), men då antalet vårdade patienter ökats ännu något mer, har överbeläggningen trots detta ej kunnat hävas utan tvärtom tilltagit 1. visar, att överbeläggning år 1937 förelåg vid 18 av de 23 statliga sinnessjuk- traktade femårsperioden, ha siffror meddelats jämväl för enbart de sjukhus, som varit i verksamhet hela perioden i fråga; den årliga ökningen i sistnämnda siffror kan nämligen då betraktas som ett genomsnittligt uttryck för utvecklingen

En närmare undersökning

2) Även vid de kommunala sinnessjukhusen företer patientantalet stark ökning, så att överbeläggning numera inträtt. 3) Sanatoriema visa jämförelsevis stabila förhållanden med obetydlig ökning av patientantalet och ingen överbeläggning (vid anstalterna för kirurgisk tuber- kulos finnes dock svagt antydd överbeläggning). 4) Vid de odelade lasaretten samt vid de medicinska och kirurgiska avdelningarna uppvisar antalet nyintagna patienter en kraftig ökning, uppgående till 5'8 % år-

1 Enligt av medicinalstyrelsen verkställd undersökning skall överbeläggningen den 1 februari 1939 ha uppgått till ej mindre än 2 648. Med anledning av bristen på Vårdplatser har medicinalstyrelsen föreslagit, att ytterligare 3 352 sådana skola inrättas.

• Sida 23
•  Original

Tab. 13. Patientantalet under åren 1933—37 vid de sjukhus och avdelningar, där

underordnade läkare finnas.

(Vad beträffar antalen av de i varje grupp ingående sjukhusen etc. hänvisas till

mb. 1 och 2.) -— .. . ] Q. _ Antal Medelantal Overbelaggnmg [ nudå?-tvärnit .-j ukhus och avdelningar; år vårdplatser vårdade intama per dag antal % patienter Statens sinnessjukhus.” 3.) Samtliga: .................. 1933 13 543 14 865 1 322 98 4 224 1934 15 681 15 751 70 04 7 179 1935 16 300 17 032 732 45 7 549 1936 16 667 18 266 1 599 96 6 569 1937 17 204 19 099 1 895 110 6 174 Åiug ökning, % = 6-s 7-1 115 b) Öppnade före 1933: ........ 1933 13 543 14 865 1 322 98 4 224 1934 13 543 14 888 1 345 99 5 644 1935 13 550 14 924 1 374 101 5 679 1936 13 917 15 472 1 555 11'2 5 297 1937 14 078 15 863 1 785 127 5 109 Årlig ökning, % l'o 1-7 En Kommunala sinnessjukhus. a) Samtliga: .................. 1933 3 698 3 195 — 503 — 136 2 486 1934 3 809 3 697 — 112 — 30 2 064 1935 4 501 4 370 -— 131 — 29 2 325 19256 4 501 4 676 175 39 2 676 1937 4 501 4 830 329 7'3 2 824 Årlig ökning, % 5'4 128 34 b) Öppnade före 1933: ........ 1933 3 698 3 195 503 -— 136 2 486 1934 3 809 3 697 — 112 — 30 2 064 1935 3 989 3 935 54 — 1'4 2 165 1936 3 989 4 173 184 46 2 486 1937 3 989 4 320 331 83 2 644 Årlig ökning, % 2'0 8'8 1'6 Sanatorier för medicinsk tbc. . . 1933 5 790 5 582 — 208 — 3'6 10 917 1934 5794 5581 — 213 _ 37 11 269 1935 5 821 5 609 —— 212 — 36 11 270 1936 5 929 5 639 — 290 —— 49 11 435 1937 6 098 5 808 — 290 — 4'8 11 707 Ärlig ökning, % 15 10 11;

1 Överbeläggningen avser medelöverbeläggningen under året, (1. v. s. det belopp. varmed medelantalet vårdade patienter överskjuter antalet vårdplatser. Den procentuella överbe- läggningen har erhållits genom att sätta det nyss nämnda överskottet i relation till antalet vårdplatser. ”Under—beläggning» är angiven med negativa siH'ror. — Frumhållas må. att »fullbeläggning» ur sjukhusdriftens synpunkt av flera skäl uppstår redan innan belägg— ningen formellt sett är Ion-procentig, varför den faktiska överbeläggningen måste anses något större än den här redovisade. * Siffrorna. för sinnessjukhusen överensstämma i stort sett med motsvarande uppgifter i ”Sinnessjukvården i riket"; de divergenser som föreligga ha vid stickprovsundersökningar för de särskilda sjukhusen visat sig vara av oväsentlig karaktär. 3 Den årliga procentuella ökningen har uträknats enligt formeln för enkel ränta. under perioden 1933—87.

• Sida 24
•  Original

Medelantsl

Överbeläggning

Antal

. . Antal under året Sjukhus och avdelningar; år vårdplatser virdädi intagna p r ab antal % patienter Sanatorier för kirurgisk tbc. . . 1933 944 963 19 20 1 576 1934 904 935 31 34 1 430 1935 922 937 15 11; 1 534 1936 943 959 16 1'7 1 474 1937 922 951 29 31 1 659 Årlig ökning, % — 0'6 — 0'8 1'8 Lasarett. a) Samtliga: .................. 1933 18 004 17 169 — 835 — 4'6 284 509 1934 18 057 17 611 — 446 — 25 300 400 1935 18 251 17 912 — 339 —— 19 313 403 1936 18 562 18 396 — 166 — 09 325 669 1937 19 058 18 971 — 87 — 05 349 299 Årlig ökning, % 1-5 2'6 & b) Öppnade före 1933: ........ 1933 18 004 17 169 — 835 — 4-s 284 509 1934 18 045 17 602 — 443 — 25 300 358 1935 18 226 17 895 — 331 —— 18 312 836 1936 18 531 18 375 — 156 — 08 324 957 1937 19 024 18 944 —— 80 — 04 348 456 Arlig ökning, % 14 2-6 - 5'6 Härav: Odelsde1 .................. 1933 4 970 5 045 75 15 90 840 1934 4 999 5 237 238 4'8 96 080 1935 5 128 5 356 228 44 100980 1936 5 323 5 628 305 57 102 654 1937 5 482 5 766 284 52 116 182 Årlig ökning, % 26 36 70 Medicinska. avd. ........ 1933 4726 4470 -— 256 — 54 56 494 1934 4 715 4 524 — 191 — 41 59 895 1935 4 699 4 574 —— 125 —— 2"? 63 046 1936 4 743 4 588 — 155 —— 33 66 416 1937 4 890 4 748 —- 142 — 29 69 389 Årlig ökning, % 0-9 16 . 5-7 Kirurgiska avd. ........ 1933 5166 5035 — 131 — 25 98 742 1934 5 175 5 150 — 25 — 05 104 600 1935 5 211 5 220 9 02 107 900 1936 5 249 5 352 103 20 112 787 1937 5 406 5 552 146 27 117 589 Årlig ökning, % 1-s 2'6 4—s Pediatriska avd. ........ 1937 533 486 — 47 — 85 7034 Årlig ökning, % 11 21 54 ö gonav d. ................ 1937 238 178 — 60 — 259 3 483 Årlig ökning, % 00 01 08

1 Här hs. inräknats även 3 sjukhus, som delats under loppet av femårsperioden.

• Sida 25
•  Original

Sjukhus och avdelningar; år

Antal vårdplatser

Medelantal vårdade per dag

Overbelaggnlng

antal

Antal under året intagna patienter

Öron avd. åamtl iga : .................. 1937 Oppnade före 1933: ........ 1937

Årlig ökning, % 1

Gynekologiska och obste- triska avd. ............ 1937

Årlig ökning, % Dermatologiska och venero- logiska avd. .......... 1937 Årlig ökning, % Tuberkulosavd. .......... 1937 Årlig ökning, %

Radiologiska avd. ...... 1937 Årlig ökning, %

Övriga lasarettenvd.2 Samtliga: .................. 1937 Oppnade före 1933: ........ 1937

Arlig ökning, % 1

Övriga sjukhus.

a.) Samtliga: .................. 1933 1934 1935 1936 1937 Årlig ökning, % b) Öppnade före 1933: ........ 1937 Årlig ökning, %

Härav: Epidemisjukhus .......... 1937 Årlig ökning, % Vanföreanstalter ........ 1937 Årlig ökning, % Barnbördshus ............ 1937

Årlig ökning, %

Vårdenstalter för kroniskt

sjuka. S_amtliga: .................. 1937 Oppnade före 1933: ........ 1937

Årlig ökning, % '

427

20 43

00

625 607

07 (00)

3 672 4 061 4 115 4 535 4 547

60 3 933 1'8

1 168 00 480 75 473 00

715 379

259 (20)

395 383

6": (57)

458 5' 1

357 3' 1

49 5' 6

550 535

0'6 (-—0'1)

2 311 2 748 2 786 3 175 3 372

11'5 2 847 ' 58

279 — 20 471 90 476 45

671 374

25-1 (2-9)

10 14

—1361 —1313 —1329 ——1360 —1175

—1086

_ 889

— 161

140

—12'0 — 11'9

— 37'1 — 32'3 -— 32'3 — 30'0 — 25'5

—— 27'6

— 76'1

10 796 10 316

49 (3'6)

12 565 61

4 752 61

1 502

17'1

1 162 -— 05

4 845 4 482

3-s (1-5)

39 779 43 263 44 711 50 172 51 457

713 48 423 54

5 285 20

3 895 61

,16 669 58

741 195

555 (—3'8)

' Siffrorna. inom parentes hänföra. sig till de avdelningar etc., som öppnats före 1958. ' Hit höra. de avdelningar, som betecknats som »övrigan i tab. 2, ävensom röntgenav- delningar med vårdplatser.

• Sida 26
•  Original

-- .. . Antal Medelantal Overbelaggnmg Sjukhus och avdelningar; år Antal vårdade under året vårdplatser er da intagna p g antal % patienter Enskilda sjukhus och sjuk- hem ...................... 1937 230 186 — 44 — 19'1 4 239 Ärlig ökning, % 0-3 2-7 - - _o-1 Kuranstalter. Samtliga: .................. 1937 593 539 — 54 -— EN 4 416 Oppnade före 1933: ........ 1937 315 311 — 4 — 13 1 928 Årlig ökning, % 1 47—0 (13-2) 41-4 (13'3) - - 639 (131) Militärsjukhus .......... 1937 888 750 -— 138 — 155 16 212 Årlig ökning, % 0'3 8"9 - ' 73 1 Siffrorna inom parentes hänföra sig till de anstalter, som öppnats före 1983.

ligen för dessa. avdelningar tillsammans. Detta innebär en fördubbling av till— strömningen efter loppet av cirka. 13 år, under förutsättning att ökningen blir bestående (jfr tab. 12, enligt vilken antalet nyintagningar vid lasaretten från 1920 till 1936 mer än fördubblats). Antalet vårdade patienter företer en vida mindre markerad ökning (2'6 % årligen). Overbeläggning föreligger vid de ode— lade lasaretten (som grupp betraktade; vid närmare undersökning visar det sig, att överbeläggning år 1937 rådde vid 35 av de 52 sjukhusen ifråga); dock i regel ej av större omfattning. En viss överbeläggning råder även vid de kirur— giska avdelningarna.

5) Av övriga avdelningar och sjukvårdsinrättningar uppvisa de Hesta jämförelse- vis stark stegring i antalet nyintagna patienter, och särskilt gäller detta vård- anstalterna för kroniskt sjuka samt kuranstalterna,_ Antalet vårdade och an- talet vårdplatser visar mindre påfallande ökning. Overbeläggning förekommer i regel ej.

Beträifaude de funna resultaten synes följande böra särskilt framhållas: Den för de viktigare lasarettsavdelningarna konstaterade starka ökningen av tillströmningen till sjukhusen1 kan givetvis ej till någon väsentlig del för- klaras som en följd av den allmänna folkökningen, ty denna är till sin storlek (cirka 03 procent årligen) blott ungefär en tjugondel av ökningen av antalet ny- intagna sjuka. Till något större del torde ökningen vara en konsekvens av de förskjutningar i befolkningens ålderssammansättning mot högre och för sjukdoms— fall mera utsatta åldrar, som sedan någon tid varit rådande och som torde fort- sätta för avsevärd tid framåt 2. Men denna förklaring räcker ej på långt när till att motivera hela beloppet av den starka ökningen i patienttillströmningen. Då det knappast finnes anledning tro, att den allmänna sjukligheten ökar, synes den naturligaste förklaringen vara, att allmänheten i alltjämt ökad utsträckning

1 Så vitt det framgår av de uppgifter, som i viss utsträckning lämnats om antalet polikliniskt behandlade patienter (nämligen för omkring hälften av de sjukhus. som komma ifråga), råder även för dessa i allmänhet en rask ökning itillströmningen. Sålunda finner man, att den årliga medelökningen under perioden 1933 —37 varit vid de odelade lasa- retten 92 procent och vid de kirurgiska avdelningarna 7”! procent, medan de medicinska avdelningarna visa en måttligare ökning med 1'0 procent. 2 Vad beträffar sinnessjukhusen måste man, enligt beräkningar som på. uppdrag av medicinalstyrelsen gjorts av prof. S. Wahlund, på grund av åldersförändringar inom be- folkningen räkna med en ökning av antalet behövliga platser vid de statliga sinnessjuk- husen med 2 500 under de närmaste tio åren.

• Sida 27
•  Original

söker sjukhusvård för sina åkommor. Att så är fallet, torde även överensstämma med den allmänna erfarenheten, och vidare talar härför det förhållandet, att antalet intagningar ökar i betydligt raskare tempo än medeltalet inneliggandel patienter, vilket faktum nämligen måste innebära att medelvärdtiden förkortas 1. Detta kan visserligen tänkas vara en följd av det begränsade platsantalet vid sjukhusen, som eventuellt gör det nödvändigt att avkorta sjukhusvistelsen för de inneliggande patienterna i högre grad nu än förr. Snarare torde det dock förhålla sig så, att de behandlade sjukdomsfallen numera omfatta en större andel sådana av lindrigare art, vilka kräva kortare vårdtid, vartill även foga sig åt- skilliga andra faktorer, som kunna inverka förkortande på medelvärdtiden, näm- ligen ökade terapeutiska möjligheter och andra förbättringar i sjukvårdens effek- tivitet, intagning av patienter för diagnostik etc.

Att den iakttagna ökningen av patienttillströmningen till de flesta slag av sjukhus måste innebära, att även läkarbehovet är statt i ständig ökning, torde ligga i öppen dag. Vid alla försök till beräkningar av läkarbehovet måste man därför även hålla i minnet de dynamiska förhållanden som råda. Då dylika för- hållanden rått sedan lång tid tillbaka (jfr tab. 12), är det naturligt att vänta, att även läkarantalet i väsentlig grad redan måst anpassa sig efter utvecklingen. På sätt som framgår av nedanstående sammanställning, där antalet läkare (inklusive lasarettsläkare) redovisats för vissa huvudslag av sjukvårdsinrättningar, har detta även varit fallet.

Tab. 14. Antal civila läkarbefattningar med tjänstärsrätt vid utgången av åren 1932 och 1937.

(Allmän hälso- och sjukvård, tab. Ia.)

1932 1937 Årlig åkning Vid anstalter för sinnessjuka .................................... 120 149 4'8 tuberkulossjuka ................................ 113 1 18 0'9 andra kroppsligt sjuka ........................ 592 797 6'9 Samtliga 825 1 064 5'8

Som man finner, stå siffrorna på årliga medelökningen av antalet läkarbefatt- ningar i ganska god överensstämmelse med dem som gälla ökningen av antalet patienter. Från 31 december 1932 till 31 december 1937 har antalet läkarbe- fattningar vid samtliga de ifrågavarande sjukvårdsinrättningarna ökat med 239, vilket alltså i genomsnitt innebär en årlig ökning med närmare 50 läkarbefatt- ningar (över- och underordnade).

Vill man söka uppskatta den årliga ökningen av läkarbehovet med ledning av vad som i det föregående framkommit beträäande ökningen av patienttill— strömningen, så kommer man åter in på frågan, huruvida läkarantalet närmast bör anpassa sig efter antalet vårdade eller efter antalet nyintagna sjuka. Ok- ningen i dessa båda antal har ju nämligen i allmänhet visat sig ganska olika. Emellertid förefaller det rimligt att utgå ifrån, att man kommer till en minimi- siffra, om man lägger antalet vårdade till grund för beräkningarna, medan antalet a_i/intagningar bör ge en maximisiifra. Under dessaförutsättningar erhålles föl- jande sammanställning:

1 Att så. är fallet, bekräftas även vid en direkt undersökning med ledning av dei ”Allmän hälso- och sjukvård» meddelade siffrorna för medelvärdtiderna vid'respektive sjukhus. Sålunda finner man för de odelade lasaretten följande genomsnittliga medelvärd- tid (det enkla medelvärdet av de enskilda medelvårdtiderna) under de fyra åren 1933—36: 21'9. 21'5 208 och 201 dagar respektive. (Motsvarande genomsnitt enligt den föreliggande undersökningen visar sig för 1937 vara 18'9 dagar).

• Sida 28
•  Original

Tab. 15. Observerad ökning av antalet patienter och härpå grundad beräknad ökning av antalet underordnade läkare.

Antal - .a . Beräknad årlig

under- Arhbv ölilrpnlgt(%) ökning av ordnade a' a a _ läkarbehovet: lil—;;? vårdade åyglå; min. max.

Anstalter för

sinnessjuka .......................... 94 8'1 8'5 7'6 8'0 tuberkulossjuka .................... 65 08 1'7 0'6 1'1 andra kroppsligt sjuka ............ 650 37 5'9 24'1 38'4 Summa 809 -— -— 32'2 47'6

Ökningen av behovet av underordnade läkarkrafter uppgår sålunda enligt dessa beräkningar till mellan 32 och 48 per år. Gränserna ifråga äro alltså relativt vida, men det torde vara rimligt att uppskatta det verkliga utvidgnings- behovet till minst 35 underordnade läkare per år. Siffran synes tämligen väl överensstämma med den faktiska ökningen från 1932 till 1937, vilken enligt tab. 14 utgjorde genomsnittligt inemot 50 (över- och underordnade) läkare.

Förutom det årliga utvidgningsbehovet synes emellertid även, att döma av de sid. 65—16 anförda resultaten, ett latent behov av ökat antal underordnade läkarkrafter föreligga vid huvudparten av samtliga sjukhus. Att med någon större exakthet beräkna det aktuella utvidgningsbehovet låter sig visserligen ej göra —— man är ju för övrigt härvid även beroende av den utgångspunkt man väljer -—- men en viss uppfattning om storleksordningen av det ifrågavarande utvidgningsbehovet har det likväl varit möjligt att bilda sig. Enligt styres- männens uppgifter skulle (jfr tab. 6) det totala utvidgningsbehovet sålunda upp- gå till omkring 130. Lägger man till grund de principer, som uttalats i medi— cinalstyrelsens cirkulär, kommer man (jfr tab. 5) enbart för de odelade lasaretten, de medicinska och kirurgiska avdelningarna samt sanatorierna upp till ett samman— lagt utvidgningsbehov av 72 läkarkrafter (här ej inräknat ev. förändringar av assistent- och extraläkartjänster till underläkarbefattningar). De till grund för denna beräkning liggande »kritiska» patientantalen synas dock, om hänsyn tages till uppgifterna om de underordnade läkarnas arbetstider, snarast vara något för högt angivna (se sid. 15), varför det verkliga utvidgningsbehovet torde få anses något större.

Annu ett försök till beräkning av det aktuella utvidgningsbehovet på grund- val av arbetstiderna må emellertid beröras. Som av det föregående framgått och som i nästa avdelning skall ytterligare belysas, äro arbetstiderna för de underord- nade läkarna i många fall anmärkningsvärt långa. Även om man blott räknar med den effektiva arbetstiden i tjänsten, visar det sig, att medelarbetstiden vid de flesta slag av sjukvårdsinrättningar och särskilt för de numerärt viktigaste grupperna av läkare avsevärt överstiger 8 timmar (se tab. 16); för den totala dagliga arbetstiden, i vilken även inräknats tid för sådant arbete, för vilket sär- skild ersättning utgår, gäller detta i än högre grad. Betraktar man det nu som ett önskemål, att medelarbetstiden i tjänsten åtminstone nedbringas till 8 timmar, skulle härför (om man kan lägga en rent proportionell beräkning till grund) be- hövas ett tillskott av cirka 60 läkare; en minskning till 7 timmars arbetsdag skulle betyda en ökning med ej mindre än cirka 180 läkare. Väljer mani stället som utgångspunkt den totala dagliga arbetstiden och ifrågasätter, att denna bör minskas till 8 timmar, resulterar detta i en uppskattad ökning på cirka 105 läkare. Om än de nyss gjorda beräkningarna blott kunna betraktas som ganska grova uppskattningar, framgår det dock, att man även med utgångs-

• Sida 29
•  Original

punkt från arbetstiderna kommer fram till ett aktuellt utvidgningsbehov av samma storleksordning som i det föregående.

Sammanfattningsvis torde man kunna fastslå dels att det föreligger ett aktuellt utvidgningsbehov beträffande antalet under- ordnade läkarbefattningar och att detta behov uppgår till minst 100,

dels att ett årligt utvidgningsbehov föreligger, uppgående till minst 35 och möjligen 45 underordnade läkare per år.

Det förtjänar i detta sammanhang påpekas, att antalet årligen legitimerade läkare under de senaste decennierna ökats i sådan omfattning, att några svå- righeter att täcka behovet av läkarkrafter ej torde föreligga.

II. De yngre sjukhusläkarnas dagliga arbetstid och jour- förhållanden.

I föregående avdelning har i samband med frågan om belastningen på sjuk- husen i viss mån även arbetstidens längd tagits i betraktande, nämligen i vad det gäller dess beroende av patienttillströmningen till sjukhusen. I föreliggande avsnitt åter skall lämnas en allmän översikt över läkarnas individuella arbets- tider ävensom deras jourtjänstförhållanden.

Daglig arbetstid. Som förut framhållits, ligger deti sakens natur, att arbetstiderna ej ha kunnat uppgivas med någon större grad av exakthet i de enskilda fallen. I ett mindre antal fall —4 inalles cirka 8 procent av samtliga underordnade läkare; se tab. 17 —— synas för övrigt styresmännen över huvud taget ej ha ansett sig kunna besvara frågan rörande arbetstidens längd och i än talrikare fall ha läm- nats svar sådana som »8—10 timmar» eller dylikt. 1 sistnämnda fall har vid tabelleringen räknats med medelvärdet av de angivna gränserna. Den osäkerhet, som sålunda vidlåder de enskilda uppgifterna, torde emellertid kunna betraktas såsom huvudsakligen av osystematisk karaktär, och de medelvärden, som fram- komma för större grupper av läkare, lära därför kunna betraktas såsom ganska signinativa.

I de av styresmännen besvarade formulären har efterfrågats dels den ungefär- liga arbetstiden under effektivt arbete i tjänsten (med frånräknande av måltids- raster samt i förekommande fall sådan arbetstid, för vilken särskild ersättning utgår), dels även den arbetstid, som vederbörande läkare eventuellt använder därutöver (framför allt deltagande i lasarettsläkarens öppna mottagning). Huru- vida den gjorda distinktionen kan ha berett svårigheter vid besvarandet av formuläret framgår ej direkt av de avgivna svaren utom möjligen därav, att de arbetstider, som avse extraarbete, ofta angivits med större tvekan. Det kan dock anses troligt, att det i vissa fall varit svårt för styresmannen att siffer- mässigt uppskatta de arbetstider, som falla under de båda ifrågavarande rubri- kerna i formuläret. I det följande redovisas emellertid var för sig dels den , arbetstid, som rubricerats såsom »effektiv tjänstgöring itjänsten», dels även 1 den totala arbetstiden, med inräknande av sådan arbetstid, för vilken särskild ersättning utgår. Härvid har den totala arbetstiden räknats : arbetstideni tjänsten i alla de fall, då särskild uppgift om tid för extraarbete ej lämnats. Totalsiffran torde därför i en del fall vara för lågt angiven.

Vid tabelleringarna har, i den mån det befunnits lämpligt, uppdelning av materialet gjorts dels med hänsyn till arten av de sjukvårdsinrättningar och

• Sida 30
•  Original

avdelningar, vid vilka läkarna äro verksamma, dels även med hänsyn till läkar- befattningarnas natur. Vissa numerärt mindre betydande avdelningar vid lasa- retten ha emellertid sammanslagits till en enda grupp för att undvika alltför stor splittring av materialet. Inom varje särskild grupp har först och främst medelarbetstiden beräknats, men för att man skall kunna bilda sig en uppfattning även om variationerna ha för viktigare grupper dessutom meddelats översikter över de enskilda arbetstiderna. Vad särskilt beträEar den största gruppen bland de yngre sjukhusläkarna, nämligen underläkarna, har uppdelning gjorts med hänsyn till den närmare karaktären av tjänsten iföljande tre grupper: a) under- läkare, b) 1:e underläkare, 0) 2:e (eller 3:e) underläkare. I vissa fall har tvekan rätt till vilken av dessa grupper en underläkare rätteligen bör hänföras, enär uppgifterna i A- och B-formulären samt i läkarförteckningen ej äro samstämmiga. Någon bestämd och för samtliga sjukhus gemensam nomenklatur för underläkar- befattningarna synes emellertid ej föreligga, då beteckningarna ifråga åtminstone i stor utsträckning främst torde hänföra sig till den löneklass, inom vilken be- fattningen är placerad; dock omfattar den förstnämnda gruppen (»underläkare») huvudsakligen sådana, som äro ensamma underläkare på ett sjukhus eller en avdelning, medan 2:e och 3:e underläkare samt i allmänhet även 1:e under- läkare äro verksamma vid avdelningar, där flera underläkartjänster Bunas.

I tab. 16 meddelas en översikt över de genomsnittliga arbetstider som fram— kommit för de underordnade läkarna vid olika sjukvårdsinrättningar 1. Som förut nämnts, har härvid angivits såväl den effektiva arbetstiden itjänsten som den totala arbetstiden.

Tab. 16. Genomsnittlig daglig arbetstid för de yngre sjukhusläkarna: 1) under effektivt arbete i tjänsten; 2) med inräknande av tid för extraarbete, för vilket särskild ersättning utgår.

Anm.. I de fall, då, läkarantalet inom en grupp understiger 5, har medelvärdet ej angivits utan ersatts med en punkt; ett streck (—) anger, att inga läkare överhuvud finnas inom gruppen.

Timmar

A. Statens sinnessjukhus. i tjänsten total Samtliga underordnade läkare .................................. 82 87 a) 1:e läkare .................................................. 7'8 8'5 b) gze läkare .................................................. 88 88 c) Ovriga läkare .............................................. 8'6 8'8

B. Kommunala sinnessjukhus.

Samtliga underordnade läkare .................................. 8'1 8'3

C. Sanatorier.

Samtliga underordnade läkare .................................. 7 '3 7'7 3) Samtliga underläkare ................................ ' ...... 7'4 7'7 Underläkare ................................................ 6'8 7'2 1:e underläkare ............................................ 7'6 7'9 2__:e underläkare ............................................ 7'8 7'9

b) Ovriga läkare ..............................................

* Beträffande det läkarantal, som varje grupp omfattar. hänvisas till tab. 1 och 2. Då nämligen antalet läkare med okända arbetstider är jämförelsevis litet (se tab. 17), synes det onödigt att särskilt anföra de numerarer, på vilka varje enskilt medelvärde beräknats.

• Sida 31
•  Original

D. Lasarett. 1. Arbetstid i tjänsten (timmar).

_ odelade Avdelning vid delade lasarett Sämt' Bcfattnina hg». ” lasarett med. kir. | rtg. | ped. ögon öron övriga lasarett Samtliga underordnade lä.- kare .................... 91 83 94 81 71. 84 8-0 81 8'7

a) Samtliga underläkare. . 91 8"; 97 7'9 7'4 8!» $'%! 83 88 Underläkare ...... . . . . 9'1 85 80 8'6 8'2 7'7 8'1 8'1 8'4 1:e underläkare ...... 9'0 8'3 9'6 7'4 - - - 8'1 && 2:e (och 3:e) underläkare 9'2 8'6 10'2 7'1 - - - 8 8 9'2

b) Amanuens ............ — 9'0 9'0 - 8'6 - 9'5 8'9 B"!) C) Extraläkare .......... 8'1 7'6 7'3 - - - - 6'9 7'5 d) Assistentläkare * ...... - 7'8 8'6 - - — 6'5 7'2 7'8 e) Biträdande läka-re . . . . —- - » - — - - - 80

1 Bland assistentläkarna ha här, liksom i fortsättningen, e. o. amanuenserna inräknats.

2. Total arbetstid (timmar).

Samtliga underordnade lä-

kare .................... 95 90 100 85 7'5 87 81; 8-4 92 &) Samtliga underläkare. . 9'6 9'2 104 84 7'6 8'8 8'7 8'6 9'4 Under-läkare .......... 9'7 9'8 90 89 8'6 82 85 8'6 9'0 1:e underläkare ...... 97 in 104 80 - - - 8'5 9'5 2:e (och 3:e) underläkare 9'5 9'2 107 82 - - - 88 9”!

b) Amanuens ............ —— 9'5 9'6 - 8'6 - 9'3 93 93

c) Extralakare .......... 8'3 8'4 7 8 - - - - 7'6 80

d) Assistentläkare ........ - 82 86 - - — G's 72 80

e) Biträdande läkare . . . . — - - - —— - - - ?

T im m a r E'. Övriga sjukhus. i tjänsten total Underorduade läkare vid: a) epidemisjukhus ............................................ 6'8 6'3 b) vanföreanstalter .......................................... 84 81. c) barnbördshus .............................................. 9'7 106 d) vårdanstalter för kroniskt sjuka .......................... 80 80 e) enskilda sjukhus och sjukhem ............................ - - f) kuranstalter ................................................ 9'1 9'4 g) militärsjukhus ............................................ 10'4 10'6 Samtliga sjukhus inom gruppen ................................ 9'0 9'8

Som man finner, är den erhållna medelarbetstiden i tjänsten för de under— ordnade läkarna vid de statliga sinnessjukhusen 8'2 timmar, vid de kommunala sinnessjukhusen 8'1, vid sanatorierna 7'3, vid lasaretten 8'7 samt vid övriga sjukhus 9'0 timmar. Inräknas sådan arbetstid, för vilken särskild ersättning utgår, erhållas arbetstider, som i regel ligga omkring 0'5 timmar högre än de nyss angivna. Som totalomdöme kan sägas, att arbetstiden är längst vid lasa— retten och vissa »övriga sjukhus» samt kortast vid sanatorierna, medan sinnes— sjukhusen intaga en mellanställning.

Vad särskilt beträifar lasaretten, så framkomma vissa beaktansvärda skillnader i arbetstid vid olika avdelningar samt i viss mån även beträffande befattningarnas

• Sida 32
•  Original

art. Sålunda visar det sig, att kirurgavdelningarna avgjort framstå såsom de avdelningar, där de underordnade läkarna ha den längsta arbetsdagen (en kirurg- nnderläkare har i genomsnitt 9'7 timmars arbetsdag i tjänsten; inräknas extratid erhålles siffran 104: timmar), och därnäst komma de odelade lasaretten (9'1 respektive 9'6 timmar i genomsnitt för underläkare).1 En måttligare arbets— börda synes råda vid övriga lasarettsavdelningar, men medelarbetstiden över- skrider dock i allmänhet 8 timmar. Beträffande arbetstiden för olika läkarbefatt- ningar kan man ej konstatera så markerade differenser. Av underläkarna synas dock 2:e underläkarna i regel ha den längsta arbetstiden. Extraläkare och assistentläkare ha i allmänhet ej fullt så lång arbetsdag som underläkare och amanuenser.

Bakom de funna medeltalen dölja sig emellertid avsevärda individuella varia— tioner. För de viktigaste grupperna av yngre sjukhusläkare meddelas därför i tab. 17 en översikt över de enskilda läkarnas dagliga arbetstider, varvid dock endast arbetet i tjänsten tagits i betraktande. För några av de numerärt mest

Tab. 17. De yngre sjukhusläkarna fördelade med hänsyn till den dagliga arbetstiden i tjänsten.

Antal läkare med vidstående arbetstid vid Timmar sinnessjukhus lasarett _, _ . sanatorier ovriga samtliga statens kommunala nnder- övriga Sjukhus Sjukhus läkare läkare högst 5 2 — 5 4 8 — 19 55 — -— 1 6 2 — 9 6 4 1 11 13 12 7 48 6'5 —— — 8 6 3 — 17 7 5 6 6 34 11 3 65 7'5 4 1 2 34 16 — 57 8 21 2 21 74 16 15 149 8'5 1 11 2 45 19 — 78 9 18 5 3 37 8 4 75 9'5 2 -— 3 39 12 — 56 10 2 — 2 55 13 20 92 11 3 — — 16 4 1 24 11'5 — — — 2 ——- — 2 12 — —— — 10 2 7 19 12'5 — —- — _— _ — —— 13 — — — 9 2 — 11 1315 — — — 1 — — 1 14 — — — 2 —— — 2 145 ——- — —— 1 — — 1 15 — — — 4 —— — 4 Summa. 62 26 64 405 130 57 744 Medium 82 t. 81 t 71! t. 88 t 81 t. 90 t 85 t. Minst 10 timmar 8% 096 3% 28,6 18% 49% 23% Okänd arbetstid 6 — 1 25 24 9 65

1Att märka. är dock, att (som närmare belyses i tab. 19 a) läkarna vid de odelade lasaretten i regel äro betydligt mer bundna av jourtjänst, varför den konstaterade diii'e- rensen ej utan Vidare innebär en jämförelse med avseende på. underläkamas totala arbets- börda vid respektive sjukhus.

• Sida 33
•  Original

betydande grupperna av underläkare, nämligen de vid odelade lasarett samt medicinska och kirurgiska avdelningar anställda, lämnas vidare i tab. 17 a en specifikation beträifande deras arbetstider, varvid även den totala arbetstiden tagits i betraktande.

Man finner av dessa tabeller, att variationerna i arbetstidens längd kunna vara ganska betydande från fall till fall. En markerat stor grupp av samtliga underordnade läkare har uppgivits ha 8 timmars arbetsdag i tjänsten, men arbetstiden varierar för övrigt från lägst några få timmar upp till 15 timmar dagligen, vilken senare siffra uppgivits i 4 fall. Drygt hälften av de yngre sjukhusläkarna (inalles 380 av de 744 läkare, för vilka arbetstiden uppgivits) ha mer än 8 timmars dagligt arbete i tjänsten. Antalet läkare, som ha minst 10 timmars arbetsdag i tjänsten, uppgår, så som framgår av de i tab. 17 an-

Tnb. 17 a. Underläkarna vid vissa sjukhus och avdelningar fördelade med hänsyn till daglig arbetstid i tjänsten och utanför densamma.

Antal underläkare med vidstående arbetstid Timmar i tjänsten inklusive extra arbetstid Odelade Med. Kir. Odelade Med. Kir. lasarett avd. avd. lasarett avd. avd. 5 —— 1 —— —— —— -— 55 —- 3 —— —— —4 —— 6 2 2 3 1 1 -— Gt —— 3 3 -— 3 2 7 5 10 7 1 3 2 73 5 8 7 5 9 3 8 12 21 17 10 12 7 85 8 24 9 5 12 14 9 11 9 4 11 26 5 93 8 6 17 9 8 14 10 13 16 17 16 13 8 105 8 1 2 3 5 23 11 5 3 8 7 7 6 115 —— —— 1 3 5 4 12 3 —— 6 7 3 6 125 —— —- —— 2 —— 4 13 —— —- 9 —— —— 12 133 —- —— 1 -— —— 1 14 —- —— 2 —— —— 2 146 —— -— 1 —— —— 1 15 —— 1 3 —— 1 3 Summa 80 108 117 80 108 117 Medium 9'1 t. 84 t. 97 t. 9'6 t. 9'2 |:. 104 t. Minst 10 timmar 36 % 19 % 43 % 47 % 31 % 60 %

givna procenttalen, för hela materialet till nära en fjärdedel. Denna andel visar sig dock ganska olika vid skilda slag av sjukhus och sjukhusavdelningar. Den varierar härvid på ett liknande sätt som medelarbetstiden. Medan procenttalet ifråga sålunda är relativt litet för sanatorier och sinnessjukhus, är det särskilt för underläkarna vid lasarett och »övriga sjukhus» betydande, varvid i synnerhet de odelade lasaretten (med 36 %) och kirurgavdelningarna (med 43%) visa höga silfror. Inräknas tid för extraarbete, visar det sig, att 60 % av kirurgunderläkarna ha en arbetsdag på 10 timmar eller mer.

1890 39 3

• Sida 34
•  Original

Jourtjänstgöring. För belysande av de yngre sjukhusläkarnas jourförhållanden ha liknande sammanställningar gjorts som beträffande deras arbetstider. I fråge— formuläret A ha lämnats uppgifter om antalet jourdygn per månad för varje läkare. Ständig jour är alltså angiven med siffran 30, jour vartannat dygn med 15, vart tredje dygn med 10, vart fjärde med 7 a 8, vart femte med 6 o.s.v. samt ingen jourtjänst med 0. De nyss angivna siffrorna äro de vanligaste i materialet förekommande, men en del mellanformer finnas också. Det innebär därför vissa svårigheter att på ett överskådligt sätt tabellera alla förekommande jourdygnstal, varför fördelningstabeller anges endast i starkt sammandrag (tab. 19). Dessförinnan meddelas emellertid i tab. 18 en översikt över medelantalet jourdygn per månad för olika grupper av läkare med samma indelning som i tab. 16, dock utan specificering för olika avdelningar vid de delade lasaretten, då det nämligen vid närmare undersökning visat sig, att förhållandena vid de olika avdelningarna ej avvika väsentligt ifrån varandra ifråga om jourdygns- frekvens.

I tab. 17 och 18 ha de särskilda poliklinikläkarna ej medräknats, då dessa tjänster i allmänhet ej uppgivits förenade med jourtjänstgöring. För de övriga sjukhusläkarna saknas i vissa fall bestämda uppgifter om jourförhållandena, i det- frågan rörande antalet jourdygn besvarats med »varierande» eller dylikt, respek— tive lämnats helt obesvarad.

Tab. 18. Medelantal jourdygn per månad för de yngre sjukhusläkarna.

A. Statens sinnessjukhus.

Samtliga underordnade läkare ...................................... 10 dygn/mån. a) 1:e läkare ...................................................... 3 » b) 2:e läkare ...................................................... 13 » c) Ovriga läkare .................................................. 13 »

B. Kommunala sinnessjukhus.

Samtliga underordnade läkare ...................................... 7 dygn/mån.

C. Sanatorier.

Samtliga underordnade läkare ...................................... 16 dygn/mån. a) Samtliga underläkare .......................................... 17 » Underläkare .................................................... 22 » 1:e underläkare ................................................ 13 » 2:e underläkare ................................................ 14 » b) Övriga läkare .................................................. 5 » D. Lasarett. Odelade lasarett Delade lasarett Samtliga underordnade läkare .............. 17 dygn/mån. 10 dygn/mån. a) Samtliga underläkare .................. 17 » 11 >> Underläkare ............................ 25 » 16 » 1:e underläkare ........................ 14 >> 9 » 2:e (och 3:e) underläkare .............. 13 >> 10 » b) Amanuenser ............................ — » 10 >> c) Extraläkare ............................ 16 >> 14 » d) Assistentläkare ........................ - 5 »

e) Biträdande läkare ...................... ——

• Sida 35
•  Original

E. Övriga sjukhus.

Underordnade läkare vid

3.) epidemisjukhus ................................................ 13 dygn/mån.

b) vanföreanstalter ................................................ »

c) barnbördshus .................................................. 14 »

d) vårdanstalter för kroniskt sjuka .............................. 18 »

e) enskilda sjukhus och sjukhem ................................

f) kuranstalter .................................................... 8 »

g) militärsjukhus .................................................. 14 >:- Samtliga sjukhus inom gruppen .................................... 13 »

Då det helt naturligt förhåller sig så, att antalet jourdygn per månad för en underordnad läkare i allmänhet står i omvänd proportion till totala antalet un- derordnade läkare vid sjukhuset, respektive avdelningen, framkomma de högsta siffrorna i tab. 18 vid de odelade lasaretten och sanatorierna. Läkarantalet vid dessa sjukhus är nämligen i regel jämförelsevis litet. Gruppen »underläkare», som huvudsakligen består av ensamma underläkare, visar därvid särskilt höga siffror med i medeltal 25 jourdygn/månad vid de odelade lasaretten och 22 vid sanatorierna. För 1: e och 2: e underläkare synes jour vartannat år vart tredje dygn motsvara genomsnittsförhållandena. Amanuenser och extraläkare vid de delade lasaretten dela uppenbarligen i regel jourtjänsten med underläkarna. Assistentläkarna äro däremot i stor utsträckning befriade från jourtjänst, varför deras medeltal i tab. 17 ligger lågt.1

Vid de statliga sinnessjukhusen ha 1:e läkarna vanligen endast några få da- gars månatlig jourtjänst, medan 2:e läkarna m. 11. i medeltal äro jourhavande ungefär varannan dag.

Jourförhållandena för viktigare grupper belysas närmare av tab. 19. Den använda klassindelningen är betingad av de speciella omständigheterna i avse- ende å jourförhållandena. Sålunda omfattar gruppen 1—8 jourdygn alla de läkare, som ha jourtjänst högst vart fjärde dygn, 9—12 jourdygn är praktiskt taget liktydigt med jourtjänst vart tredje dygn och 14—16 med jourtjänst vart annat dygn. I en särskild rad i tabellen har angivits relativa antalet läkare med jourtjänst vartannat dygn eller oftare.

Det framgår av tab. 19 och 19 a, att jourförhållandena äro ganska varierande från fall till fall. Av samtliga 742 läkare med kända jourförhållanden äro så- lunda 67 åtminstone i allmänhet helt fria från jourtjänstgöring (de 23 poli- klinikläkarna härvid oräknade), medan 59 ha »ständig jour» och ytterligare 18 nästan ständig jour (25 a 28 jourdygn/månad). 42 % av samtliga läkare ha jourtjänst minst vartannat dygn. Andelen ifråga visar sig särskilt stor vid de odelade lasaretten, i det 3/4 av underläkarna vid dessa sjukhus uppvisa sådana jourförhållanden; antalet är vidare stort vid sanatorierna (69 % av samt- liga underordnade läkare), medan exempelvis för underläkarna vid medicinska och kirurgiska avdelningar antalet uppgår till cirka en tredjedel.

Såsom förut nämnts, äro i allmänhet underläkarna mera bundna av jourtjänst än övriga läkare. Vid lasaretten ha sålunda 46 % av underläkarna jourtjänst minst varannan dag, medan för de övriga underordnade läkarna antalet blott är 21 %. Detta beror framför allt på att i den sistnämnda gruppen ingår ett relativt stort antal assistentläkare, vilka befattningar iregel ej äro förenade med jourtjänst.

1 För ett relativt stort antal assistentläkare saknas uppgift om jourförhållandena, men det kan antagas, att dessa läkare i regel äro fria. från jourtjänst.

• Sida 36
•  Original

Tal). 19. De yngre sjnkhusllikarna fördelade med hänsyn till antalet jourdygn per månad. (Poliklinikläkare ej inräknade).

Antal läkare med vidståcndc jourförhållanden vid Antal jourdygn . . ' _ per månad smnesSJukhus . lasarett övriga samtliga statens kommunala sanatorier 31:51:13; 111115: SlUkhUS SlUkhl'S 0 — 2 3 26 30 6 67 1— 8 26 19 4 85 44 16 194 9-—12 15 —— 12 107 25 12 171 14—16 16 2 28 143 20 19 228 17—20 4 — —— 1 — — 5 25 —28 3 — 6 9 —— — 18 30 1 1 9 32 7 9 59 Summa 65 24 62 403 126 62 742 Me delantal dygn 10 7 16 12 8 13 12 Minst 15 dygn 37 % (13 %) 69 % 46 % 21 % 45 % 42 % Ej angivna jourför- hållanden ........ 3 2 3 15 17 4 44

Tab. 19 a. Underläkarna vid vissa sjukhus och avdelningar fördelade med hänsyn till antalet jourdygn per månad.

Antal underläkare med vidstllcndc Antal jourdygn per jouriörhållandcu vid månad odelade medicinska kirurgiska lasarett avdelningar avdelningar 0 — 4 6 l— 8 3 47 18 9f12 17 26 53 14—16 43 29 39 17—20 1 — — 25—28 5 — -— 30 13 2 -— Summa 82 108 116 Medelnutal dygn 17 ' 9 11 Minst 15 dygn ...... 76 % 29 % 34 %

Beträffande jourförhållandeua och arbetsförhållandena i övrigt föreligga jämväl vissa upplysningar om förekomsten av jourrum vid sjukhusen ävensom uppgifter, huruvida läkarna disponera särskilda arbetsrum. Sammanfattningsvis kunna följande resultat anföras.

Jourrum finnas blott i undantagsfall vid de statliga sinnessjukhusen och sana- torierna, enär jourtjänsten här i allmänhet skötes från bostäder och expeditions— lokaler. Vid de kommunala sinnessjukhusen finnas jourrum inågra fall, då bostäder för underordnade läkare saknas.

Vid 11 av de odelade lasarett, där underordnade läkare finnas, d. v. s. i ungefär vart femte fall, har uppgivits, att jourrum tillhandahålles. I vissa övriga fall har det påpekats, att läkarexpeditioneu i viss män kan användas som jourrum.

• Sida 37
•  Original

Vid de övriga 50 lasaretten har jourrum uppgivits förekommai 26 fall, d.v.s. vid ungefär vartannat sjukhus. Om man bortser från universitetssjukhusen i Uppsala och Lund, vid vilka nämligen de som bostäder betecknade lokalerna huvudsakligen användas endast som tjänsterum, uppgår totala antalet jourrum härvid till 57, de fiesta anknutna till kirurgiska och medicinska avdelningar. Vid vissa större sjukhus finnes ett iiertal jourrum, så. t. ex. 11 vid Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg och 8 vid Serafimerlasarettet. I några fall användas jour- rummen även för andra än sitt egentliga ändamål, t. ex. såsom expeditionslokal eller arbetsrum för övrigt, arkiv etc. I vissa undantagsfall användes ett jour- rum av flera jourhavande läkare samtidigt.

Vid 9 av de 27 såsom »övriga sjukhus» betecknade sjukvårdsinrättningar, där underordnade läkare äro anställda, har uppgivits att jourrum finnes, härvid i ett fall dubbla sådana.

I vilken utsträckning särskilda arbetsrum disponeras av de yngre sjukhus- läkarna framgår av tab. 20, i vilken för varje huvudgrupp av sjukvårdsinrätt- ningar angivits relativa antalet underordnade läkare a) med eget arbets- rum, b) med delat arbetsrum, 0) utan arbetsrum. Materialet grundar sig på inalles 730 fall, då nämligen beträlfande 79 fall av samtliga 809 underordnade läkarbefattningar uppgift om arbetsrum ej lämnats. Det kan emellertid anses troligt, att dessa i stor utsträckning utgöras av sådana fall, i vilka arbetsrum saknas, och att sålunda relativa antalet läkare utan arbetsrum i själva verket är något större än vad tabellen utvisar.

Ej fullt en tredjedel av samtliga yngre sjukhusläkare har enligt tab. 20 eget arbetsrum, drygt hälften har delat arbetsrum och omkring en sjättedel saknar arbetsrum. Förhållandena äro emellertid olika vid olika slag av sjukhus. Så- lunda är vid de statliga sinnessjukhusen delat arbetsrum det vanligaste (72 %), medan vid sanatorierna eget arbetsrum är regeln (71 %). Förhållandena vid lasaretten återigen motsvara i stort sett dem som gälla samtliga sjukhus.

Tab. 20. Förekomsten av särskilda arbetsrum för de yngre sjukhusläkarna.

Relativa antalet läkare S j u k h ” 5 med eget med delat utan Summa arbetsrum arbetsrum arbetsrum

% % % % Statens sinnessjukhus .......................... 15 72 13 100 Kommunala sinnessjukhus .................... 43 57 0 100 Sanatorier .................................... 71 24 5 100 Lasarett ...................................... 30 53 17 100 Underläkare ................................ 31 58 11 100 __ Ovriga läkare .............................. 24 35 41 100 Ovriga sjukhus ................................ 17 47 36 100 Samtliga sjukhus 31 52 17 100

• Sida 38
•  Original

III. De yngre sjukhusläkarnas inkomstförhållanden.

De yngre sjukhusläkarnas inkomster utgöras dels av kontantlön, dels i Her— talet fall av vissa naturaförmåner, nämligen bostad, kost eller bådadera, dels slutligen i allmänhet av extrainkomster, vilka i regel härröra från deltagande i överläkarens öppna mottagning.

För att belysa de yngre sjukhusläkarnas inkomstförhållanden ha två metoder kommit till användning, en direkt och en indirekt.

Den direkta metoden består däri, att uppgifter inhämtats från länsstyrelserna respektive överståthållarämbetet i 8 utvalda län (jfr översikten nedan) samt stä— derna Stockholm och Göteborg rörande vid sjukvårdsinrättningarna i ifrågava- rande län och kommuner anställda läkare beträft'andei 1938 års taxeringslängder redovisade belopp vid taxering till kommunal inkomstskatt, avseende dels tjänst eller tillfällig förvärvsverksamhet, dels rörelse m. 111. Denna undersökning, vid vilken för övrigt även uppgifter om de överordnade läkarna erhållits, omfattar inalles 281 underordnade och 175 överordnade läkare, vilka fördela sig med hänsyn till administrativa områden och sjukvårdsinrättningens art på nedan an— givna sätt:

Översikt över antalet i taxeringsundersökningen ingående läkare.

(Si. = sinnessjukhus, Sa. = sanatorier, . = lasarett, Ö. = övriga sjukhus.) Antal överordnade läkare Antal underordnade läkare Administrativt område

Si. Sa. L. 6. sa. Sa. L. ö.

1. Stockholms stad ............ — — 39 11 — — 83 9 2. Göteborgs » ............ 3 1 11 1 8 2 22 2 3. Stockholms län ............ 1 3 7 1 — 5 14 3 4. Kronobergs » ............ 2 1 3 -——- 4 1 4 — 5. Malmöhus » ............ 8 2 29 3 1 1 3 56 1 6. Hallands » ............ — 3 5 —— — 5 6 — 7. Skaraborgs » ............ -— 1 7 — —- 3 8 — 8. Västmanlands » .'. .......... 1 1 7 —— 1 l 7 —— 9. Kopparbergs » ............ 2 2 10 — 2 2 10 — 10. Norrbottens » ............ 1 l 4 4 2 2 4 — Summa 18 15 122 20 28 24 214 15

Av det ifrågavarande taxeringsmaterialet är det möjligt att bilda sig en viss uppfattning om sjukhusläkarnas genomsnittliga inkomststandard. Emellertid inskränkes den använda metodens värde betydligt därigenom, att det —— såsom det visat sig vid närmare granskning —— är relativt sällsynt, att en yngre sjuk- husläkare innehaft en och samma tjänst under loppet av hela det kalenderår (1937), som de uppgivna inkomsterna avse, och det är därför i regel ej möjligt att på ett fullt tillfredsställande sätt hänföra den till taxering uppgivna in- komsten till en bestämd befattning. Och då det i varje fall icke utan avsevärd tidsutdräkt skulle låta sig göra att för varje läkare inhämta tillräckligt specifi- cerade uppgifter rörande hans verksamhet under kalenderåret ifråga, har knap— past någon annan möjlighet erbjudit sig än att hänföra varje läkare till den tjänsteställning, som med hänsyn till uppgifterna i det erhållna taxeringsmate- rialet och läkarförteckningarna varit att anse som mest adekvat. Därvid är

• Sida 39
•  Original

dock särskilt att märka, att de i taxeringslängderna såsom assistentläkare rubri- cerade läkarna ofta endast torde ha tjänstgjort såsom sådana en del av året, och det måste därför vara missvisande att hänföra den uppgivna inkomsten till assistentläkarbefattningen. Om man emellertid bortser från sådana relativt fåtaliga fall, torde det insamlade materialet kunna anses giva en tämligen god bild av sjukhusläkarnas medelinkomster. Enär vissa läkare på grund av flyttningar m.m. och därmed förenade avvikelser mellan mantalsskrivningsort och sjukhusort ej blivit upptagna till taxering i det län, inom vilket sjukhuset är beläget, saknas dock uppgifter om inkomsterna för ett ej ringa antal befattningshavare, och det är ej uteslutet, att dessa utgöra ett urval av läkare med i genomsnitt lägre in- komster å de befattningar det här är fråga om. Det är dock mindre troligt, att de anförda omständigheterna kunna vara av någon väsentlig betydelse.

Av något större betydelse är utan tvivel, såsom i det följande skall framgå, att det material, varpå undersökningen grundar sig, ej kan anses fullt represen- tativt i den mån det gäller att belysa förhållandena för hela rikets sjukhus- läkarkår. Då nämligen i det ifrågavarande materialet ingå städerna Stockholm och Göteborg (varjämte för övrigt Malmö ingår i Malmöhus län), få läkarna i dessa större städer genom sin stora numerär ett oproportionerligt stort inflytande på siifrorna för hela materialet; å andra sidan är det dock givetvis värdefullt, att materialet ger möjlighet till att studera de eventuella skillnaderna mellan vik- tigare administrativa områdeu ifråga om inkomstförhållandena. De hithörande frågorna beträffande urvalet skola utförligare diskuteras längre fram (jfr sid. 40), men det må redan här förutskickas, att urvalet ifråga ej har någon avgörande betydelse samt att dess inverkan kan till sin storleksordning uppskattas.

Om det sålunda kan förmodas, att man av det insamlade materialet rörande de till taxering uppgivna inkomstbeloppen kan erhålla jämförelsevis god upp- fattning om genomsnittsinkomstm för sjukhusläkarna, så måste det däremot givet— vis, med hänsyn till vad ovan framhållits, vara vanskligt att draga några slut- satser av de individuella variationer, som inkomstbeloppen visa sinsemellan. Vidare är det omöjligt att av de införskaffade inkomstuppgifterna avgöra, hur stor del av inkomsten som utgått i form av lön och hur stor del som utgjorts av extrainkomster. Under den rubrik »av tjänst eller tillfällig verksamhet», där de yngre sjukhusläkarnas samtliga arbetsinkomster med några få undantag uppförts, torde nämligen förutom lön (inklusive värdet av naturaförmåner) även extrainkomsterna ingå. Inkomst »av rörelse» har för de underordnade läkarna blott uppgivits i ett fåtal fall (13 av samtliga 281); för de överordnade läkarna däremot förekomma ofta avsevärda belopp under denna rubrik, vilka uppenbar- ligen utgöra inkomster av privat mottagning. I den mån sådana inkomster »av rörelse» finnas angivna även för de yngre läkarna, ha dessa emellertid i det följande betraktats såsom extrainkomster och därför inräknats i totalinkomsterna. Något större inflytande på medelvärdessiffrorna utöva emellertid icke dessa in- komster »av rörelse».

Resultaten av den (på taxeringsuppgifterna grundade undersökningen åter- finnas längre fram i annat sammanhang (tab. 21 och 22). Då det nämligen synts mest ändamålsenligt att sammanställa dessa resultat med dem, som er- hållas genom den indirekta metoden, skall här först redogöras för det tillväga- gångssätt, som tillämpats vid användandet av denna sistnämnda metod.

Den indirekta metoden. Då den direkta metoden visade sig ej ensam kunna giva en tillräckligt detaljerad överblick över inkomstförhållandena, syntes det lämpligt att pröva, huruvida man ej genom sammanställning av från olika håll inhämtade uppgifter om de kontantlöner, naturaförmåner och extrainkomster, som äro förenade med respektive sjukhusläkarbefattningar i underordnad ställning, skulle kunna erhålla en fullständigare bild av inkomstförhållandena. Uppgifter

• Sida 40
•  Original

angående extrainkomsterna och naturaförmånerna föreligga i A- respektive B- formulären, och beträffande lönevillkoren har funnits att tillgå en av landstings- förbundet utarbetad översikt över de år 1938 gällande lönevillkoren för de un— derordnade läkarna vid samtliga av landstingen drivna sjukvårdsinrättningar i riket. En komplettering måste emellertid göras beträffande lönevillkoren vid statens sinnessjukhus samt sjukvårdsinrättningarna i vissa städer. Det visade sig möjligt att åvägabringa en sådan komplettering utan ökad tidsutdräkt för undersökningen.

Beträffande de uppgifter, som sålunda ligga till grund för den indirekta, syntetiska beräkningen av den årsinkomst, som svarar mot varje befattning, må följande nämnas:

Ifråga om lönerna har genomgående blott räknats med grundbeloppen. I viss utsträckning förekommer det visserligen, att ålderstillägg erhållas efter ett (even- tuellt två) års tjänst, men hänsyn härtill har blott tagits såtillvida, som det i samband med tabell 21 (not 1) angivits, hur mycket medelinkomsten ökas, om dessa ålderstillägg inräknas. I ett betydligt större antal fall förekommer det, att löneförhöjning angivits äga rum först efter loppet av tre år, men då en och samma underläkartjänst i regel ej uppehålles mer än tre år av samma befattnings- havare, kunna dessa tillägg betraktas som enbart fiktiva, och någon hänsyn har ej tagits till dem vid inkomstberäkningarna.

Till rörliga tillägg (dyrtidstillägg) och provisoriska löneförstärkningar har hän- syn tagits i enlighet med de grunder, som angivits gälla i varje särskilt fall. Det har framgått, att härvid samma grunder som vid endera statens reglerade verk eller statens oreglerade verk tillämpas i stor utsträckning.

Rörande värdet av eventuella kost- och bostadsförmåner ha uppgifter i B— formulären lämnats av sysslomännen. Härvid hava upplysningar i de flesta fall erhållits om värderingen såväl vid beräkning av lönen som vid taxering till in- komstskatt. Hava dessa belopp varit olika, så har den vid beräkning av lönen uppgivna summan använts vid de i föreliggande undersökning gjorda uppskatt- ningarna av inkomsten. I de fall, då inga uppgifter överhuvud lämnats be— träffande värderingen av förmånerna —— nämligen beträffande kost i 12 fall och beträäande bostad i 28 fall —— har uppskattning för den föreliggande undersök— ningens behov skett med ledning av en hjälptabell, som gjorts för de fall, då värdering finnes angiven. De värden, som erhållits på grundval av ifrågavarande specialundersökning, äro efter avrundning följande:

för bostad om 1 rum .............................................. 350 kronor/år » » >> 2 >> .............................................. 550 >> » >> » 2 » och kokvrå .................................. 650 » » >> » 2 » » kök .................................... 750 » >> » » 3 >> >> » .................................... 1 000 » » >> >> 4 » >> » .................................... 1 250 »

Fri kost har i samtliga 12 ovannämnda fall värderats till 60 kronor/månad, vilket belopp nära ansluter sig till genomsnittet för de fall, då värdering an- givits i B-blanketterna.

Beträffande de extrainkomster, som i regel äro förenade med respektive be— fattningar, ha uppgifter lämnats i A-formulären av styresmännen. Det ligger i sakens natur, att det här i stor utsträckning endast rör sig om relativt grova uppskattningar (i vissa fall ha för övrigt inga uppgifter alls kunnat lämnas), men åtminstone för medelvärdesberäkningarna torde denna omständighet betyda relativt litet.

Vid beräkningar och tabelleringar i det följande har såväl lönen inklusive naturaförmånerna å ena sidan som extrainkomsterna å andra sidan var för sig

• Sida 41
•  Original

Tub. 21. De yngre sjukhusläkarnas inkomstförhållanden: medelinkomst med uppdelning på lön (inklusive naturaförmåner) och extrainkomster.

Den nindirekta» metoden Deli,,Z/(äjtätw Antal blet'attn. Medclinkomst kronor Extra- Total med kända ' . k arbets- Sjukhus och befattning , .. , ”* om" . _ ion stemas Antal inkomst l" extra- (inkl. Extra. Total andel i Ink enl. tax - PUH!? inkom. natura- inkom— arbets- totalin- a. "8 uppgif- W or eter för- ster ” inkomst kometen terna.s måner) % kronor Samtliga läkare ........ 809 731 6210 2570 8780 29 A. Statens sinnessjukhus. Samtliga underordn. läkare 68 64 9 200 520 9 720 5 - s) 1:e läkare ............ 18 17 10 420 920 11 340 8 7 11 190 b) 2:e läkare ............ 37 35 9 390 440 9 830 4 9 7 910 e) Ovriga läkare ........ 13 12 6 980 180 7 160 3 4 6 110 B. Kommunala sinnes- sjukhus. Samtliga underordn. läkare 26 26 10 290 340 10 630 3 8 9 630 C. Sanatorz'er. . Samtliga underordn. läkare 65 61 6230 980 7 210 14 - - a) Samtliga underläkare. . 62 58 6 460 970 7 430 13 24 7 570 Underläkare .......... 23 22 5 880 1 060 6 940 15 10 7 670 1:e underläkare ...... 21 20 7 840 1 270 9 110 14 8 8 550 259 underläkare ...... 18 16 5 580 460 6 040 8 6 6 110 b) Ovriga läkare ........ 3 3 1 630 1 150 2 780 41 —— — D. Lasarett. Samtliga underordn. läkare 584 519 5 690 3 260 8 950 36 - - 9.) Samtliga underläkare. . 430 392 6 640 3 830 10 470 37 187 11 270 Underläkare .......... 119 101 6 320 4 770 11 090 43 113 11 560 1:e underläkare ...... 162 150 7 710 4 080 11 790 35 33 11 880 2:e underläkare ...... 149 141 5 740 2 880 8 620 33 41 9 960 b) Amanuens ............ 38 38 5 020 1 460 6 480 23 15 7 560 e) Extraläkare .......... 32 29 4 150 2 430 6 580 37 1 (4 590) cl) Assistentläkare ........ 73 56 770 440 1 210 36 4 (5 660) e) Biträdande läkare . . . . 11 4 7 720 9 830 17 550 56 7 18 550 E. Övriga sjukhus. Samtliga underordn. läkare 66 61 6 140 1 390 7 530 18 - - a) Underläkare .......... 44 42 6 740 1 550 8 290 19 13 8 980 b) Ovriga läkare ........ 22 19 4 940 1 020 5 960 17 2 (20 930,

1 I lönen ha. eventuellt förekommande ålderstillägg ej inräknats. Det visar sig emellertid, att dessa. äro av oväsentlig betydelse för medeltalen, i det t. ex. efter ett års tjänst ök- ningen av medelinkomsten för samtliga lasarettsunderläkare utgör blott cirka 100 kronor och för sanatorieunderläkarnn 90 kronor. 2 I extrainkomsterna äro inräknnde inkomster av eventuella överläkarvikarist, däremot ej tjänsteläkarvikariat. & Undersökningen grundar sig på uppgifter för beskattningsåret 1937 och avser inkomst »av tjänst eller tillfällig förvärvsverksamhet” samt nav rörelsen, vilken senare post dock endast uppgivits i 13 fall, av vilka 8 hänföra sig till biträdande läkare, de övriga till un— derläkare. För de sistnämnda ingår inkomst ”av rörelse» blott med cirka 100 kronori medelinkomsten, medan för de biträdande läkarna medelinkomsten av rörelse uppgår till 8 420 kronor.

• Sida 42
•  Original

tagits i betraktande. Genom addition av medelinkomsterna irespektive fall erhålles härvid även medelvärdet av den totala arbetsinkomsten, men för denna ha dessutom särskilda fördelningstabeller upprättats i syfte att belysa de indi- viduella variationerna i inkomstnivån.

En första sammanfattning av de resultat rörande de yngre sjukhusläkarnas inkomstförhållanden, vilka erhållits genom de båda i det föregående nämnda metoderna, återfinnes i tab. 21.

Det är att börja med av stort intresse att göra en jämförelse mellan de medelinkomster, som framkommit med användande av de båda olika metoderna. På resultatet av denna jämförelse beror nämligen i hög grad tillförlitligheten av de anförda siffrorna. Overensstämmelsen är givetvis långtifrån exakt men måste anses fullt tillfredsställande, särskilt om hänsyn tages därtill, att vissa förut nämnda omständigheter föreligga, vilka på förhand kunna väntas inverka störande på jämförbarheten. Ifrågavarande omständigheter må här i korthet rekapituleras samt något kompletteras, då det synes av vikt att härigenom såvitt möjligt klart angiva innebörden av de i tab. 21 anförda siifrorna.

Den viktigaste av de orsaker, som kunna väntas inverka menligt på jämför- barheten mellan de båda sifferserier i tab. 21, vilka ange den totala arbets- inkomsten, torde vara, att vid användande av den direkta metoden urvalet av administrativa områden ej kan anses representativt. Dessutom är det tänkbart, att urvalet av läkare inom varje område ej heller är fullt representativt på grund av ändrad mantalsskrivningsort. Vidare är att beakta, att den av en viss läkare deklarerade årsinkomsten ofta ej hänför sig till en och samma befattning, ty förutom ombyten av befattningar under årets lopp förekommer troligen i många fall även, att inkomster av tjänsteläkarvikariat m. m. ingå i de deklarerade beloppen, vilket däremot ej är fallet med de enligt den indirekta metoden beräknade inkomsterna. Av mindre betydelse torde vara, att de båda siffer- serierna avse olika år samt att ev. ålderstillägg ingå i de taxerade beloppen men ej äro inräknade vid användande av den indirekta metoden. Slutligen må nämnas, att för vissa befattningar antalet läkare, på vilka de genomsnittliga deklarerade beloppen beräknats, är så litet, att den erhållna medelinkomsten kan ha rönt jämförelsevis stort infiytande av tillfälligheter, och avvikelser mellan de båda metodernas resultat därför kunna vara delvis slumpbetingade.

Vad särskilt beträder den inverkan, som den förstnämnda omständigheten — urvalet av områden — kan ha, så har en särskild beräkning gjorts i syfte att utröna, av vilken storleksordning den »felkälla» kan vara, som urvalet inne- bär. För den numerärt viktigaste gruppen, nämligen lasarettsunderläkarna, visar tab. 21, att de taxerade beloppen i genomsnitt ligga cirka 800 kronor högre än de på annat sätt beräknade. Söker man nu beräkna beloppet av det verkliga riksgenomsnittet för de taxerade inkomsterna, kan man använda de uppgifter,

Tab. 22. Lasarettsunderläkarnas medelinkomst inom vissa administrativa områden.

Totalantal Medolinkomst Stad eller län lasaretts- enligt taxerings-

underläkare uppgifterna Stockholms stad ......... '. . . 130 10 260 Göteborgs stad ............ 29 17 660 Malmöhus län .............. 43 11 920 Ovriga län ................ 216 9 360 Samtliga 418 10 480

(beräkn.)

• Sida 43
•  Original

som erhållits rörande de yngre sjukhusläkarnas inkomster i olika län respektive städer. Det visar sig härvid (tab. 22), att framför allt Göteborgs stad avviker från det övriga materialet med relativt höga inkomstbelopp samt att även Stock- holms stad och Malmöhus län uppvisa något högre siffror än de övriga 7 länen, vilka i tabellen sammanfattats till en enda grupp, då. de ej uppvisa anmärk- ningsvärda skillnader sinsemellan. Kan man nu betrakta den silfra (9 360 kronor), som erhållits för dessa 7 län, såsom representativ även för de län, som ej ingå i taxeringsmaterialet, så erhåller man ett beräknat riksgenomsnitt för de taxe- rade inkomsterna, vilket uppgår till 10480 kronor och sålunda synnerligen nära överensstämmer med det belopp, som erhållits med hjälp av den indirekta me- toden. En annan omständighet, som talar för, att de skillnader, som föreligga mellan de båda metodernas resultat, äro av nyss berörda art, är, att för sanatorie— underläkarna någon systematisk skillnad knappast föreligger, vilket nämligen torde kunna förklaras så, att de större städerna i detta fall ej på något sätt dominera ifråga om läkarnumerärerna och någon sådan heterogenitet som be- träffande lasarettsunderläkarna ej föreligger här.

Av den jämförelse, som ovan gjorts mellan de båda metodernas resultat och som längre fram skall göras något utförligare genom jämförelse även mellan inkomstfördelningarna enligt respektive metoder, framgår, att man har anledning betrakta resultaten av inkomststatistiken såsom i tillfredsställande grad tillförlitliga. Då de genom den indirekta metoden erhållna siErorna bygga på ett större och mera representativt material och därför synas bäst ägnade att läggas till grund för ett mera detaljerat studium av inkomstförhållandena, skola i fortsättningen främst de på denna metod grundade resultaten anföras 1. De siffror, som härvid synas ha det största intresset, äro de i tab. 21 anförda uppgifterna dels om den totala arbetsinkomsten, dels om extrainkomsternas relativa andel i denna inkomst, vilken andel likaledes framgår av nämnda tabell.

Vad först inkomstnivån beträffar, så må nämnas, att underläkarna vid lasa- retten ha en medelinkomst på 10 a 11 tusen kronor, varvid 1:e underläkarnas medelinkomst närmar sig 12000 kronor, medan 2:e underläkarnas ej uppgår till 9 000 kronor. Amanuenser och extraläkare ha en genomsnittsinkomst på 6 a 7 tusen kronor, medan assistentläkarna ha en synnerligen låg inkomststandard med i medeltal 100 kronor/män. (i stor utsträckning utgående i form av natura- förmåner). De relativt fåtaliga biträdande läkarna uppnå inkomster på i genom- snitt drygt 17 000 kronor.

Vid sanatorierna är inkomststandarden betydligt lägre än vid lasaretten — för underläkarna ligger den sålunda i genomsnitt omkring 3 000 kronor lägre — vilket huvudsakligen beror på skillnaderna i extrainkomster, i det lönenivån nämligen är praktiskt taget densamma.

1 Dock må här i korthet särskilt anföras de resultat, som erhållits beträfande de över- ordnade läkarnas inkomster enligt taxeringsuppgifterna:

Antal överläkare med nedanstående inkomst (I OOO-tal kronor) av tjänst, tillfällig förviirvsverksamhet .Mcdel- och rörelse Summa 'Medel- 1nkomst Sjukhus läkare inkomst, exkluswe Intill 20 30 40 50 60 70 80 kronor rörelse, 20 till till till till till till till kronor 30 40 50 50 70 80 90 Sinnessjukhus . . . . 17 —— 1 — —— — -— -— 18 15 500 13 980 Sanatorier ........ 5 7 2 1 — _ —— —- 15 24 390 20 600 [, asarett .......... 12 41 35 23 6 2 1 2 122 33 800 23 880 Ovriga sjukhus . . 4 6 9 — — —— 1 —— 20 30 660 23 400 Samtliga sjukhus 38 54 47 24 6 2 2 2 175 30 750 22 530

• Sida 44
•  Original

Vid de statliga sinnessjukhusen ha 1:e läkarna en inkomstnivå, som kan jäm- föras med 1:e underläkarnas vid lasaretten, medan 2:e läkarnas medelinkomst med drygt 1 000 kronor överstiger 2:e underläkarnas.

Extrainkomsternas storlek är i hög grad varierande. Detta framgår måhända bäst av de i tab. 21 anförda procenttalen, vilka ange, hur stor del av inkomsten, som extrainkomsterna utgöra. Medan vid sinnessjukhusen dessa uppgå till endast några få procent och för sauatorieläkarna till omkring en sjundedel av totalinkomsten, utgöra de för de underordnade läkarna vid lasaretten i genom- snitt drygt en tredjedel av densamma.

Bakom de i tab. 21 anförda sidrorna dölja sig emellertid avsevärda olikheter såväl vid jämförelse mellan olika grupper med indelning efter sjukhusavdel- ningar etc. som vid individuella jämförelser inom dessa grupper. Framför allt är det emellertid härvid extrainkomsterna som i hög grad variera. Sålunda framgår det av tab. 23, i vilken meddelas en speciåkation av tab. 21 beträffande underläkarna vid vissa lasarettsavdelningar och specialsjukhus, att lönenivån ej varierar synnerligen mycket vid jämförelse mellan de nämnda sjukvårdsinrätt—

Tab. 2 . Medeliukomst för underläkarna vid lasarett och »övriga sjukhus» med hänsyn till avdelningens respektive sjukhusets art. (Specifikation av tab. 21.)

Extra—

Medelinkom st7 kronor inkomster—

Sjukhus och avdelning ] ön (inkl "instängd J ' Extra. Totul- . [

natura-) inkomster inkomst inkopmteu förmåner (; Odelade lasarett .......................... 5 840 3 620 9 460 38

Delade lasarett:

Medicinsk avdelning .................... 6 880 2 640 9 520 28 Kirurgisk avdelning ...................... 6 660 6 360 13 020 49 Röntgenavdelning ........................ 6 980 2 710 9 690 28 l?ediatrisk avdelning .................... 7 000 630 7 630 8 ngnavdelning .......................... 6 800 4 470 11 270 40 Qronavdellliug .......................... 6 480 4 290 10 770 40 Ovriga avdelningar ...................... 7 150 1 610 8 760 18 Epidemisjukhus ............................ 7 520 190 7 710 3 Vanföreanstalter .......................... 6 390 870 7 260 12 Barnhördshus .............................. 6 720 3 720 10 440 36 Vårdanstalter för kroniskt sjuka .......... 7 170 580 7 750 7 Enskilda sjukhus .......................... 6 460 2 050 8 510 24 Kuranstalter ........................ . ..... 6 650 470 7 120 7 Militärsjukhus ............................ 6 890 2 490 9 380 27

ningarna inbördes, medan däremot extrainkomsterna äro i hög grad olika. För kirurgunderläkarna utgöra de inemot hälften av totalinkomsten, vilken uppgår till 13000 kronor i genomsnitt; vid odelade lasarett samt ögon- och öronavdelningar uppgå de till cirka 40 procent, vid medicinska avdelningar och röntgenavdel- ningar till ej fullt 30 procent. Vid övriga avdelningar samt de fiesta special- sjukhus äro extrainkomsterna i allmänhet av mindre betydelse; vid barnbörds- husen utgöra de dock 36 procent av totalinkomsten.

Av tab. 24 och 25 framgår, vilka individuella variationer, som ligga bakom de medeltal, som återgivits i tab. 21 för respektive lönebeloppen och extra- inkomsterna. Medan enligt tab. 24 de löner, som avse en och samma tjänste— ställning, tämligen symmetriskt och med relativt måttlig spridning gruppera sig kring sitt medelvärde, framgår av tab. 25, att extrainkomsterna visa en långt större variabilitet, och i synnerhet gäller detta lasaretten. Vad särskilt beträffar

• Sida 45
•  Original

Tal). 24. De underordnade sjukhnsllika!-befattningarna fördelade efter årslön (med inräknnnde av naturaförmåner) enligt år 1938 gällande villkor.

Antal läkare med nedanstående lön (1 OOO-tal kronor) (" kh .h 1 .f tt ' Summa 53" "5 OC '” "mg In- 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 öm till till till till till till till till till till till till 14) 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 ”" A. Statens sinnessjukhus. 1:e läkare .............. — -— — — —— — -— 3 14 1 _ 18 2:e läkare .............. —— — — » ——- — — — 4 32 1 — —— 37 Ovriga läkare .......... 1 1 — 1 1 2 —— 8 —— — —— 13 B. Kommunalasiunessjuklms. Samtliga läkare ........ — _ — — _— — — 1 4 13 1 2 5 26 C. Sanaforier. Underläkare ............ — — —— — 4 9 8 2 —- -— -— — 23 ha underläkare ........ — —— -— -— _— 1 8 3 4 1 — —— 21 2:e underläkare ........ — — —— — 2 13 3 —— — —— —— — — 18 Ovriga läkare .......... 2 — — 1 —— -— — — — — — —— — 3 D. Lasarett. Underläkare ............ — — — — 9 48 40 18 1 1 — 2 —— 119 1:e underläkare ........ —- _ — — — 11 36 49 61 5 —— -— -— 162 2:e underläkare ........ — — — -— 33 56 50 10 —— — -—— —— — 149 Amanuens .............. — — 1 4 14 15 4 —- — — —— — # 38 Extraläkare ............ — —- 4 10 15 3 —- — —-— — — — 32 Assistentläkare ........ 248 17 8 —— — — — — — _ — —— — 78 Biträdande läkare ...... — —— —— —— —— 1 —— 7 3 —— — -— — 11 E. Övriga sjukhus. Underläkare ............ —— —- — 1 6 14 4 8 6 3 1 1 — 44 Ovriga läkare .......... 2 1 1 —— 8 — 8 2 — — — —— 22 Samtliga läkare ........ 53 18 14 17 92 171 163 100 91 61 18 6 5 809 1 Assistentläkare med endast naturaförmåner; befattningen innehaven av en med. kand. 2 Härav 28 utan någon som helst lön.

lasarettsunderläkarna (tab. 25 a), så visar det sig, att medan åtskilliga av dessa ha inga eller obetydliga extrainkomster (23 procent ha högst 1 000 kronor/år), kunna vissa befattningshavare (inalles 6 procent) uppbära 10000 kronor eller mer. Det framgår i viss mån redan härav, att fördelningen med avseende på extrainkomsterna ej är fullt symmetrisk utan det råder en viss anhopning kring lägre inkomstbelopp. Att så är fallet, bekräftas vid beräkning av medianen, vilken för lasarettsunderläkarna uppgår till 2860 kronor/år (d. v. s. att det är lika vanligt, att de årliga extrainkomsterna understiga 2860 kronor som att de överstiga detta belopp), medan medelvärdet enligt tab. 21 är nära 1 000 kronor högre.

Om orsakerna till de heterogena förhållanden, som uppenbarligen råda be- träifande extrainkomsterna, lämnar det insamlade materialet föga upplysning, och denna fråga skall därför här ej tagas upp till diskussion. Dock må det påpekas, att inkomstnivån för olika grupper av läkare synes stå i ett visst sam- band med den dagliga arbetstidens längd enligt de siffror som framkommit i avdelning 11. Av underläkarna ha sålunda kirurgerna de största extrainkomsterna

• Sida 46
•  Original

Tub. 25. De underordnade sjukhus]äknrbefattningarna, fördelade efter årliga beloppet av med dem förenade extrainkomster.

Antal läkare med nedanstående extrainkomster (1 OOO-tal kronor) Sjukhus och befattning Summa In- O'!» 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 20 0 till till till till till till till till till till till till till 05 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 20 30 A. Slatens sinnessjukhus. 1:e läkare ................ 4 7 1 3 —- — 2 —— — — — — — 1'1 2:e läkare ................ 8 21 2 1 2 1 — —— — — — — — — 85 Ovriga. läkare ............ 6 5 l —— — — —— — — — _ — 12 B. Kommunala sinnessjukhus. Samtliga läkare .......... 9 14 2 — —— 1 — —— -— — — — —- — 26 C. Sanatorier. Underlakare .............. —— 10 5 3 2 1 — 1 — — — — —— — 22 116 underläkare ............ 2 4 6 5 l — 2 —— — — — — — — 20 2:e underläkare ............ 5 6 4 —— — 1 — —— — _ — — — — 16 Ovriga. läkare ............ — 2 — — 1 — —— — — — — — —— — 3 D. Lasarett. Underläkare .............. 6 7 7 9 18 9 16 3 4 1 7 1 10 3 101 1:e underläkare ............ 4 14 18 16 18 22 7 12 8 11 4 7 8 1 150 2:e underläkare ............ 4 13 16 34 20 16 17 10 1 3 3 3 — 1 141 Amanuens ................ 2 9 9 11 l 3 1 — 2 —— —— — —— — 38 Extra. läkare .............. l 5 2 9 4 2 2 1 2 —— —— —- l — 29 Assistentläkare ............ 24 13 8 10 1 —— — — — — — — — -— 56 Biträdande läkare ........ —— -— — 1 — —— 1 1 — — —- — — 1 4 E. Övriga sjukhus. Underläkare .............. 9 14 7 2 2 1 1 — — —— — — 42 Ovriga läkare ............ 4 4 4 3 3 — l — — — — — — —— 19 Samtliga läkare ............ 88148 89112 73 58 50 29 17 15 14 11 21 6 731 Anm. Uppgifter om extrainkomsternas belopp ha ej lämnats för 78 underordnade läkare, _ av vilka. 65 vid lasaretten (härav 88 underläkare).

men också den avgjort längsta arbetsdagen, medan exempelvis sanatorieläkarna ha en relativt måttlig arbetsdag men samtidigt ganska obetydliga möjligheter till extrainkomster.

I det föregående ha meddelats fördelningstabeller för lönebeloppen och extra- inkomsterna var för sig enligt den indirekta metoden. För den totala arbets- inkomsten ha endast genomsnitten återgivits (tab. 21). Då det emellertid synes vara av stort intresse att erhålla en överblick även över de individuella total- inkomsterna, meddelas i tab. 26 en särskild fördelningstabell för dessa; tabellen är för övrigt fullt analog med de båda föregående tabellerna 24 och 25 och omfattar samma antal läkarbefattningar som den sistnämnda tabellen, i det . totalinkomsten har måst betraktas som okänd i samtliga de fall, då uppgift om * extrainkomsterna ej lämnats.

Tab. 26 framhäver på. ett måhända än mera markerat sätt än tab. 25 den stora variabiliteten i inkomstläge för vissa slag av befattningar, och särskilt visar det sig att de underordnade läkarna vid lasaretten ha en från fall till fall i hög grad varierande inkomstnivå. För 2:e underläkare (inklusive 3:e under-

• Sida 47
•  Original

Tab. 2511. Specifikation för lasarettsunderläkare.

Antal läkare med nedanstående extrainkomster

(1 OOO-tal kronor)

Sjukhus och avdelning Summa

In- O'!) 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 20

0 till till lill till till till till till till till till till till

05 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 20 30 Odelade lasarett .............. — -— 3 11 24 12 10 6 4 2 2 l —- 78

Delade lasarett.

Medicinsk avdelning ...... 1 10 18 24 18 14 8 3 2 3 1 1 3 -— 106 Kirurgisk avdelning ...... 1 — 10 9 6 13 16 12 7 7 7 9 10 5 112 Röntgenavdelning ........ 4 2 2 5 4 4 2 2 — 1 2 — — '— 28 Ijediatrisk avdelning ...... 2 3 3 1 1 _ — — — — — — —— — 10 ngnavdelning ............ —— 1 —— —— 1 — 1 2 — — 1 —— — — 8 Qronavdelning ............ 1 2 1 2 1 2 l — —— 1 — — 3 —— 14 Ovriga. avdelningar ........ 5 16 4 7 1 2 2 —— — 1 1 — 1 -— 40 Summa 14 34 41 59 56 47 40 25 13 15 14 11 18 5 392

läkare) kan man exempelvis möjligen tala om en typisk årsinkomst på 7— 8000 kronor, men tjänster förekomma härvid, vilka ej inbringa mer än 4— 5000 kronor årligen, medan å andra sidan årsinkomsten i vissa fall kan stiga till 15 000 kronor eller mer. Analogt förhåller det sig med övriga. befattningar. För samtliga lasarettsunderläkare har såsom mått på spridningen beräknat: de båda kvartilvärdena för årsinkomsten, vilka visat sig vara respektive Q1—— _ 7 700 kronor och Q3— __ 12 140 kronor. Dessa siffror innebära sålunda, att hälften av samtliga lasarettsunderläkares årliga inkomstbelopp ligger mellan de nyss angivna gränserna, medan vardera en fjärdedel överstiger 12 140 kronor respektive under— stiger 7 700 kronor.

Av tab. 26 synes sålunda framgå som huvudresultat, att man långtifrån kan tala om någon enhetlig inkomststandard ens för jämförelsevis homogena grupper av underordnade läkarbefattningar, åtminstone vad lasaretten beträdar, och att förhållandena i inkomstavseende från de yngre sjukhusläkarnas synpunkt därför måste te sig såsom i ej ringa grad hasardbetonade. I vad mån den stora variabiliteten i inkomststandard kan vara motiverad med hänsyn till olikheter i arbetets kvalitet och kvantitet kan här ej göras några bestämda uttalanden om, men det synes i varje fall troligt, att det är mera de lokala förhållandena —— lönesättningen och framför allt möjligheterna till extrainkomster —— än de per- sonliga kvalifikationerna, som äro bestämmande för inkomstnivåns storlek.

1 det väsentliga samma resultat som de nyss anförda beträffande variabiliteten i inkomstbeloppen kan man erhålla med hjälp av den direkta metoden. Ehuru de inkomstbelopp, på vilka denna grundar sig, av förut anförda skäl ej kunna anses såsom genomgående fullt signifikativa för de befattningar, till vilka de hänförts, kan det vara av intresse att meddela resultatet av inkomstfördelningen även enligt denna metod. Detta har gjorts i tab. 27. Av speciellt intresse är härvid en jämförelse mellan fördelningarna i denna tabell och tab. 26. Det visar sig, som man med hänsyn till omständigheterna kunde förutse, att tab. 27 visar den större spridningen av inkomstbeloppen. Sålunda finner man exempelvis för lasarettsunderläkarna, att tab. 27 ger kvartilvärdena Q1 27400 kronor och QB— _ 13 660 kronor, medan motsvarande värden enligt tab. 26 voro 7 700 respek- tive 12 140 kronor. Övriga läkarbefattningar äro alltför fåtaligt representerade i taxeringsmaterialet för att medge några liknande beräkningar, men som regel torde även för dessa gälla, att de till taxering uppgivna inkomstbeloppen visa större spridning kring sitt medelvärde än de enligt den indirekta metoden beräknade.

• Sida 48
•  Original

Tab. 26. De underordnade sjukhusläknrbefattningnrna, fördelade efter beloppet av med dem förenade totala årsinkomster.

(Den indirekta metoden.)

Antal läkare med nedanstående totalinkomst (1 (100-tel kronor.) Sjukhus och befattning , Summa In- 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 20 20 30 till till till till till till till till till till till till till till till till till 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 20 25 30 40 A. Statens sinnes- sjukhus. 1:e läkare ...... — -— — — — — — 1 9 3 2 — 1 1 — — -— 17 2:e läkare ...... — — —— — —— — 1 26 5 1 2 —-— —- — -— — — 35 Ovriga läkare .. — l 1 — 2 — 7 l — —— — — — — —— — — 12 B. Kommunala sin— nessjukhus. [Samtliga läkare.. — —— — — — 1 2 13 3 2 2 2 -— 1 — — — 26 C. Sanatorier. Underläkare — — — 6 7 6 — 2 1 — —- — — — — —— —— 22 1:e underläkare.. —— —— ——- —— 4 2 2 4 6 1 1 — — —— — — -— 20 2:e underläkare.. —— — 1 9 5 —— 1 — — — — — — — — — — 16 Ovriga läkare 2 — _ — 1 — — — — —- — — — — — —— 3 D. Lasarett. Underläkare . — — 1 — 8 22 13 7 10 12 4 2 5 10 4 3 —— 101 1:e underläkare.. — — —- »— 1 14 17 28 16 16 11 5 18 22 1 —— 1 150 2:e underläkare.. —— — 5 6 28 34 25 11 8 9 6 3 4 1 — — 1 141 Amanuens ...... 1 1 10 5 5 7 5 2 2 — — — — — — — 38 Extraläkare ...... — 3 5 5 7 4 1 1 1 1 — — — 1 — — — 29 Assistentläkare.. 152 3 — 1 —— — —-— — — — — — — — — — — 58 Biträdande läkare — —— — — —— —— 1 —— — — 1 — 1 — — _ 1 4 E. Övriga sjukhus. Underläkare — 1 3 7 6 8 5 4 1 3 l — 1 2 — — — 42 Ovriga läkare .. 2 1 1 3 4 4 3 —— 1 — -— — — —— —— — — 19 Samtliga läkare 57 10 27 42 78102 83100 03 48 30 12 30 38 5 3 3 731 1 Härav 9 befatttningar utan några. som helst inkomster. För de övriga uppgå in- komsterna i 13 fall till högst 1 000 kronor, i 22 fall till 1 OOO—2 000 kronor och i 8 fall till 2 000—3 000 kronor.

Semester. I detta sammanhang torde slutligen böra lämnas en kortfattad redogörelse även för de yngre sjukhusläkarnas semestervillkor.

1:e och 2:e läkarna vid statens sinnessjukhus ha författningsenligt en semester på 35 dagar, vilken efter fyllda 40 år ökas till 45 dagar. För e. 0. 2:e läkare gälla numera samma bestämmelser.

Underläkarna ha med några få undantag en månads semester vid samtliga slag av sjukhus (ofta har uppgivits 27 vardagar). Undantagen utgöras av 5 underläkare, vilka sakna semesterförmån, samt sex röntgenunderläkare, vilka ha mer än en månads semester.

Biträdande läkare ha likaså i regel en månads semester; några vid de kom- munala sinnessjukhusen anställda dock 45 dagar.

Även för övriga befattningar uppgår semestertidens längd i regel till en månad

• Sida 49
•  Original

Tab. 27. De yngre sjukhuslälmrnas arbetsinkomster enligt taxerings- uppgifterna.

(Den direkta metoden.)

Antal läkare med nedanstående totalinkomat (1000—tal kronor.) S'ukhus och befatt ' 3 "mg In- 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 20 25 30 sm” till till till till till till till till till till till till till till till till till 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 20 25 30 40 A. Statens sinnes- sjukhus. lze läkare ...... — — — -—- — 1 4 -— — 1 — —— 7 g.:eläkare ...... -——1——341—-—-————————-— 9 Ovriga läkare .. —- 1 — 1 1 l—— — — —— — — — — _ 4 B. Kommunala sin- nessjukhus. Samtliga läkare.. — — —— — 2 1 — 1 2 — 2 —— —— — — — -— 8 ¹ C. Sanatorier. ; Underläkare — — — —— 3 5 —— 1 1 — # — -— —— — — — 10 ? 1:eunderläkare.. 1—— — 2— 1 2 1— ———-— 1—— —— 8 ? 2:e underläkare.. — 1 1 2 1 — —— 1 — —- — —— — — —— —— — 8 j Ovrigaläkare ———-————————————————— —— I : D. Lasarett. Underlakare . 1 2 3 8 13 5 10 16 7 9 5 3 2 17 10 — 2 113 1:e underläkare.. — — 1 -— 1 4 2 4 3 4 2 4 2 5 — 1 — 33 2:e underläkare.. —— — 6 2 5 3 4 5 4 2 4 1 — 3 1 — 1 41 Amanuens ...... 121231—1—1—21—————15 Extraläkare ...... —- —- 1 -— — — — — — — — — — —- — — — 1 Assistentläkare .. —- l 1 -— — 2 — — —— —— —— -— — — —— -— —- 4 Biträdande läkare — 1 —— — —— 1 —— 1 — —— —— — 1 1 — -— 2 7 E. Övriga sjukhus. Underläkare — 1 1 2 2 -— 1 — 2 2 1—— —— 1 -—— — — 13 Ovrigaläkare..————— 1——————————-———-— 1 2 Samtliga läkare 3 9 16 18 32 26 24 37 20 18 15 10 6 29 11 1 6 281

i de fall, då semesterrättigheter överhuvud äro förenade med respektive befatt— ningar. I vilken utsträckning detta är fallet framgår av följande tablå:

Antal Härav med

T'] änsteställmng befattningar semester Amanuens .................................... 45 34 Extraläkare .................................. 44 23 Assistentläkare & .............................. 70 4 E. 0. amanuens .............................. 11 —

* Som man finner, ha de flesta amanuenser och ungefär hälften av extraläkarna ) semesterrättigheter, medan assistentläkarna endast i några få undantagsfall och 1 e. o. amanuenserna ej alls ha dylika förmåner. 1 Så vitt det framgår av det insamlade materialet, utgår lönen under befatt— ningshavares semester alltid oavkortad.

*-

• Sida 50
•  Original

IV. De yngre sjukhusläkarnas bostadsförhållanden.

Av de 809 läkarbefattningar i underordnad ställning, som ingå i undersök- ningsmaterialet, voro den 31 november 1938 461 eller 57 procent av samtliga förenade med tjänstebostad. Hur dessa bostäder fördela sig på olika slag av sjukvårdsinrättningar framgår av följande översikt, där även angivits antalet fall, i vilka bostadsersättning utgår:

Tab. 28. Översikt över antalet underordnade läkare med tjiinstebostad respektive bostadsersättnlng.

Härav med tjänste- A 1: l l"k

,, 1, t (1 1 n a & are

s j n k h 11 s 11223”? os & med bostads-

"ttnin ? antal % "” 5 Statens sinnessjukhus ...................... 68 5 62 91 — Kommunala sinnessjukhus .................. 26 13 50 — Sanatorier ................................ 65 4 61 94 -— Lasarett ................... . .............. 584 5 280 48 64 Ovriga sjukhus ............................ 66 45 68 4 Samtliga sjukhus 809 461 57 68

' Samtliga. bostäder ha härvid inräknats, oberoende av om de disponeras av den aktuella befattningshavaren eller ej, dock ej sådana, som uttryckligen betecknats som enbart arbets- lokaler och ej heller de i not 5) omnämnda bostäderna..

' Bostaden-sättning har här blott räknats utgå. i sådana. fall, då. bostad ej erbjudes, alltså, ej då bostadsersättning erbjudes som alternativ till bostadsförmåuen. Ej heller har bostadsersättuing här räknats i de fall, då. sådan utgår som förstärkning till bostadsför- månen.

3 Dessutom 2 bostäder, som blott användas som arbetslokaler. ' Dessutom 8 bostäder, som blott användes som urbetslokaler. "” Bostäderna vid universitetsklinikerna i Uppsala och Lund äro här ej inräknade, då de i regel ej användas annat än som tjänstelokaler (arbets- och jourrum).

Det framgår av de i tab. 28 anförda procenttalen, att medan nästan alla underordnade läkare vid statens sinnessjukhus och sanatorierna ha tjänstebostad, gäller detta blott ungefär hälften av läkarna vid lasaretten och de kommunala sinnessjukhusen samt två tredjedelar av läkarna vid »övriga sjukhus». Be— träifande lasaretten visar dock en närmare undersökning, att förhållandena i be- rörda avseende äro väsentligt olika vid de odelade och de delade lasaretten. Vid de förstnämnda disponera praktiskt taget alla yngre läkare (89 av samtliga 92, d. v. s. 97 procent) tjänstebostad, medan vid de delade lasaretten relativa antalet läkare med tjänstebostad blott uppgår till 39 procent (191 av samtliga 492 yngre läkare). Denna olikhet torde främst bero därpå, att särskilt vid de s.k. storlasaretten befattningshavarna till följd av jourtjänstgöringens uppdel- ning på relativt många händer ej äro bundna av jourtjänst i samma utsträck— ning som vid de mindre lasaretten och därför också lämpligen kunna medges större personlig frihet i valet av bostad, vartill även kommer, att i de större städerna lämpliga bostäder i regel finnas att tillgå i den fria marknaden. Under— söker man, hur bostäderna fördela sig på olika läkarbefattningar vid de delade lasaretten, fås följande översikt:

• Sida 51
•  Original

Tab. 28 a. Antalet underordnade läkare med tjänstebostad vid delade lasarett.

Härav med tjänste- b t (1 Befattning" T(äåaääiåal osa antal % Biträdande läkare ............ 11 —— —- Underlakare ................ 92 33 36 129 underläkare .............. 137 62 45 48 2:e eller Bze underläkare ...... 118 73 62 Amanuens .................. 38 — — Extraläkare .................. 26 10 (38) Assistentläkare .............. 70 13 19 Samtliga 492 191 39

Det framgår, att medan ungefär varannan underläkare vid de delade lasa- retten anvisats tjänstebostad, saknas sådan i regel för extraläkare och assistent- läkare; för biträdande läkare och amanuenser finnas överhuvud inga tjänste- bostä..der

Vid de statliga sinnessjukhusen erlägga de ordinarie befattningshavarna alltid hyra för bostaden. Även för de bostäder, som finnas vid de kommunala sinnes- sjukhusen, har uppgivits att hyra erlägges. Vid övriga sjukvårdsinrättningar tillämpas detta system i relativt ringa utsträckning, nämligen

vid sanatorierna i 4 fall, d. v. s. 7 procent,

» lasaretten i 29 fall, (1. v. s. 10 procent samt » övriga sjukhus i 7 fall, (1. V. 8. 16 procent. I föregående avsnitt har berörts frågan om värderingen av de fritt upplåtna läkarbostäderna i och för beräkning av den totala lönen. I föreliggande avdel- ning komma bostäderna såsom sådana att göras till föremål för statistisk under- sökning, varvid de uppgifter, som meddelats av sysslomännen vid respektive sjuk— vårdsinrättningar beträEande bostädernas storlek, läge m. m., lagts till grund.

Vad först beträffar bostädernas läge i förhållande till sjukhuset, så meddelas i tab. 29 en översikt över deras belägenhet med hänsyn till fyra olika, itabell— huvudet angivna alternativ.

Tab. 29. Läkarbostltdernas läge i förhållande till sjukhusbyggnaden.

Bostaden belägen luom sjukhusbyggnaden ultonåsjuk- L" . . u — .. ave e S j 11 k h 11 5 utan egen med egen natfenyågn utanfor Summa angivei: ingång ingång inom sjuk- slukhus' från det från det hmm. området fria fria rådet Statens sinnessjukhus ............ 15 1 45 —— 61 l Kommunala sinnessjukhus ........ 2 4 7 _ 13 . — Sanatorier ........................ 31 5 25 —— öl — Lasarett .......................... 80 48 133 13 274 6 Ovriga sjukhus .................. 15 6 17 — 38 7 Samtliga sjukhus 143 64 227 13 447 14

Som man finner, är tjänstebostaden praktiskt taget alltid belägen inom sjuk- husområdet; endast i 13 fall (samtliga vid lasaretten) är den förlagd utanför

• Sida 52
•  Original

detsamma. Ungefär hälften av samtliga bostäder (227 av 447) äro belägna inom sjukhusområdet men utanför sjukhusbyggnaden. 207 bostäder befinna sig inom sjukhuskroppen, i flertalet fall utan ingång från det fria (143 bostäder, d. v. s. ungefär en tredjedel av hela bostadsbeståndet). Förhållandena i berörda avse— ende visa sig i stort sett likartade vid olika slag av sjukvårdsinrättningar; dock synas bostäderna vid de statliga sinnessjukhusen i större utsträckning än eljest är fallet ha ett i förhållande till sjukhusbyggnaden fristående läge. Det är för övrigt sannolikt, att även de bostäder vid sinnessjukhusen, vilka betecknats så- som liggande inom sjukhusbyggnaden, i Vissa fall äro belägnai administrations- byggnader och dylikt och sålunda skilda från den egentliga sjukhusbyggnaden,

Rörande bostädernas storlek föreligga uppgifter i varje enskilt fall dels om antalet rum (bostadstyp) dels om golvytans storlek. Att börja med meddelas i tab. 30 en översikt över frekvensen av olika bostadstyper.

Tab. 30. De yngre sjukhusläkarnas tjänstebostäder fördelade efter

bostadstyp. Antal bostäder av vidstående typ vid nedanstående sjukvårdsinrättningar B 0 5 t "- d ! t Y P sinnessjukhus __ . ”_ _ sana- ovriga sam lga statens 112311? torier lasarett sjukhus sjukhus 1 rum ............................ —— — 1 41 12 54 2 » ............................ 26 6 32 65 10 139 2 » och kokvrå. ................ 1 2 6 3 4 45 2 » och kök .................... 4 1 2 35 7 49 3 » ............................ — —— 2 1 1 4 3 » och kokvrå ................ — — —— 2 _ 2 3 » och kök .................... 7 2 11 64 6 90 4 » och kök .................... 8 — 3 32 4 47 5 n och kök .................... 13 2 2 5 1 23 6 n och kök .................... 3 -— 2 1 — 6 Summa bostäder 62 13 61 1 278 45 459 1 Dessutom 2 bostäder med ej angivet rumsantal.

Det visar sig vid studiet av denna tabell, att dubletten (utan kök eller kok- vrå) är den vanligast förekommande läkarbostaden; 30 procent av bostäderna höra till denna typ. Med inräknande även av de lägenheter, som ha kök eller kokvrå, finner man, att 2-rumslågenheterna utgöra drygt hälften av samtliga bostäder. En relativt stor grupp bilda vidare lägenheterna om 3 rum och kök (20 procent); antalet bostäder om 4 a 6 rum och kök uppgår till 17 procent. Enrumslägenheterna äro till antalet 54 (varav 41 vid lasaretten); de utgöra 12 procent av samtliga bostäder.

Inalles 197 bostäder, d.v.s. 43 procent av samtliga, äro i avsaknad av kök eller kokvrå.

I tab. 31 redovisas bostädernas fördelning med hänsyn till golvytans storlek enligt de uppgifter, som lämnats i B-formulären och som avse samtliga utrymmen utom källare och vind.

Då golvytans storlek givetvis i huvudsak är proportionell mot rumsantalet, ger tab. 31 uttryck för delvis samma sak som tab. 30. Den markerade anhop- ningen av bostäder av storleksordningen 20—60 kvm., som tab. 31 visar, sam- manhänger sålunda med det stora antalet 2-rumslägenheter. Det kan för övrigt anmärkas, att de medelgolvytor, som anförts i tab. 31, ej kunna anses såsom

• Sida 53
•  Original

Tab. 31. De yngre Sjukhusläkarnas tjänstebostäder fördelade med hänsyn till golvytans storlek.

Antal bostäder med vidstående golvyta vid nedanstående sjukvårds- Golvyta inrättningar kvadratmeter . . sinnessjukhus . övriga samtliga sanatorier lasarett . . statens ] kommunala sjukhus sjukhus 0— 20 — — —- 28 9 37 20— 40 19 —— 11 55 10 95 40— 60 10 7 20 74 8 119 60— 80 7 1 11 22 7 48 80—100 3 — 4 31 4 42 100—120 4 —— 4 26 1 35 120 — 140 8 — 2 13 1 24 140—160 6 1 2 11 — 20 160—180 3 —— 2 12 1 18 180—200 1 — — 2 — 3 Summa 61 9 56 274 41 441 Medelyta 83 kvm. 60 kvm. 69 kvm. 70 kvm. 53 kvm. 70 kvm. Golvyta ej angiven l 4 5 6 4 20

fullt representativa genomsnitt, enär dessa medelvärden alltför starkt påverkas av ett relativt ringa antal bostäder med stora golvytor. Medianen ligger därför betydligt lägre än medeltalet, nämligen för totalmaterialet vid 53 kvm (medan medelgolvytan är 70 kvm), vilket innebär att det är lika vanligt att golvytan är mindre än 53 kvm som att den överstiger denna storlek.

De båda sist anförda tabellerna utvisa, att de yngre sjukhusläkarnas bostäder variera ganska avsevärt i storlek från fall till fall. Medan vissa befattnings- havare ha att tillgå bostäder om 4 a 6 rum och kök och med 100 å 200 kvm golvyta, äro andra hänvisade till enbart dubletter eller till och med enkelrum med ofta mycket begränsade utrymmen.

Någon enhetlig bostadsstandard för de yngre sjukhusläkarna förefinnes så- lunda ej. Det är emellertid naturligt att vänta sig, att den stora variabilitet, som konstaterats råda, i viss mån är betingad av de olikheter i tjänsteställning, som karakterisera de yngre sjukhusläkarnas befattningar. Såsom framgår av tab. 32, där medelgolvytan liksom även relativa antalet bostäder utan kök redo- visas för olika befattningar 1, ger en sådan uppdelning med hänsyn till tjänste- ställning i själva verket klart uttryck åt betydande olikheter i bostadsstandard. Sålunda har exempelvis en 1:e läkare vid sinnessjukhusen i genomsnitt dubbelt så stort bostadsutrymme som en 2:e läkare, och enahanda är förhållandet vid en jämförelse mellan 1:e och 2:e underläkarna vid lasaretten. Av samtliga under- läkarbostäder vid lasaretten är ungefär var tredje utan kök; för bostäderna vid sanatorierna gäller detta drygt hälften.

Extraläkare och assisteutläkare ha i regel mycket små. bostäder utan kök. Beträffande bostädernas utrustning föreligga i B-blanketterna upplysningar om förekomsten av hembiträdesrum, källare, vind, egna bekvämligheter inom lägenheten och badrum samt uppgift, huruvida bostaden tillhandahålles möblerad eller ej. Med hjälp av dessa upplysningar kan man erhålla en viss uppfattning om de enskilda bostädernas kvalitet. Då det emellertid svårligen låter sig göra att i en summarisk översikt på ett tillfredsställande sätt indela bostädernai

* Härvid har ingen hänsyn tagits till eventuella. bostadsbyten, vilka uppgivits föro— komma i några. fall.

• Sida 54
•  Original

Tab. 32. De yngre sjukhusläkarnas tjänstebostäder: medelgolvyta samt relativa antalet bostäder utan kök (eller kokvrå) vid olika befattningar.

B ti'd —- Sjukhus och befattning Antal Medelsolvyta, ”1315; bostäder kvm. 0 A A. Statens sinnessjukhus. Samtliga underordnade läkare .............. 62 83 42 a) 1:e läkare ................................ 17 136 6 b) 2:e läkare ................................ 35 68 51 c) Ovriga. läkare ............................ 10 46 70 B. Kommunala sinnessjukhus. Samtliga underordnade läkare ................ 13 60 46 C. Sanatorz'e-r. Samtliga underordnade läkare ................ 61 69 57 a) Samtliga underläkare ...................... 61 69 57 Underlakare .............................. 22 65 59 1:e underläkare .......................... 21 87 43 2_5e underläkare .......................... 18 53 72 b) Ovriga läkare ............................ —" —— -— D. Lasarett. Samtliga underordnade läkare ................ 280 70 38 a) Samtliga underläkare .................... 248 76 33 Underltikare .............................. 58 62 55 1:e underläkare .......................... 87 110 10 2:e underläkare .......................... 103 55 39 b) Extraläkare .............................. 16 30 81 c) Assistentläkare ............................ 16 22 93 E. Övriga sjukhus. Samtliga underordnade läkare ................ 45 53 51 a) Samtliga underläkare ...................... 34 61 35 b) Ovriga. läkare ............................ 11 28 100

kvalitetsgrnpper med samtidigt hänsynstagande till alla nu nämnda kvalitets— faktorer jämte bostadens storlek och läge, redovisas här endast förekomsten av varje sådan faktor för sig (tab. 33).

För korthetens skull anges endast de procentuella antalen. Indelning av bo- städerna har, liksom i det föregående, skett med hänsyn till läkarens tjänste- ställning. De numerärer, på vilka procenttalen beräknats, ha visserligen här- igenom i några fall blivit ganska små (jfr tab. 32), men siffrorna visa det oaktat, att förhållandena i allmänhet växla betydligt med tjänsteställningen, då det gäller de ifrågavarande kvalitetsfaktorerna liksom fallet visat sig vara ifråga om bostadens storlek.

Det torde vara överflödigt att lämna en mera detaljerad redogörelse för de fakta, som framkomma i tab. 33. Hembiträdesrum ingå i en tredjedel av samtliga bostäder, eget badrum i 44 procent av dem; tillgång till delat badrum finnes för ytterligare 34 procent av bostadsinnehavarna, medan badrum helt saknas för 22 procent. Bekvämligheter finnas inom bostaden i 71 procent av samtliga fall och äro alltså belägna utom densamma (i sjukhuskorridorer etc.) i 29 procent. Källare och vind höra vardera i ungefär halva antalet fall till bostäderna (48 respektive 55 procent). Bostäderna tillhandahållas möblerade i inemot tre fjärdedelar av samtliga bostäder, fullständigt möblerade dock endast i 59 procent. Helt omöblerade äro drygt en fjärdedel” av bostäderna.

• Sida 55
•  Original

Tab. 33. De yngre sjukhusläkarnas tjänstebostäder: relativa antalet bostäder med liembiträdesrum, badrum etc.

Procentuella antalet bostäder med

Sjukhus och befattning hem- badrum bekv. möblering

bitr.- inom källare vind full- . rum eget delat bost. ständig delv1s

Samtliga bostäder ............ 33 44 31 71 48 55 59 15

A. Statens sinnessjukhus.

Samtliga underordnade läkare. . 37 40 40 68 52 52 48 0 &) 1:e läkare .................. 94 94 0 94 88 71 6 0

b) 2:e läkare .................. 20 23 54 60 43 51 50 0

c) Ovriga läkare .............. 0 10 60 50 20 20 90 0

B. Kommunala sinnessjukhus. Samtliga underordnade läkare. . 23 62 38 54 31 54 62 15

C. Sanatorier. Samtliga underordnade läkare. . 30 49 33 75 33 41 74 15

Underläkare ................ 32 59 27 64 27 41 73 23 1:e underläkare ............ 52 52 33 81 67 48 57 19 2:e underläkare ............ 0 33 39 78 0 33 94 0 D. Lasarett. Samtliga underordnade läkare. . 36 45 30 73 56 59 54 19 &) Samtliga underläkare ...... 40 49 29 77 61 61 49 22 Underläkare ................ 25 33 34 59 45 50 67 18 1:e underläkare ............ 75 64 25 90 84 64 20 34 2:e underläkare ............ 18 46 28 77 51 65 64 14 b) Extraläkare ................ 0 19 50 50 13 44 88 0 c) Assistentläkare ............ 0 7 36 36 7 43 100 0 E. Övriga sjukhus. Samtliga underordnade läkare. . 18 24 51 64 24 56 82 7 a) Under-läkare .............. 24 29 56 68 32 53 76 9 b) Ovriga läkare .............. 0 9 36 55 0 64 100 0

De nyss anförda siffrorna, vilka avse samtliga 461 bostäder, visa emellertid, som ovan förutskickats, ganska avsevärda växlingar för olika befattningar. Medan de åsyftade förmånerna. förekomma jämförelsevis ofta i förening med de högre befattningarna (t. ex. 1:e underläkare, 1:e läkare), äro de bostäder, som äro knutna till de något lägre befattningarna, i allmänhet i betydligt större utsträck- ning i avsaknad av förmånerna ifråga.

Såsom huvudresultat av undersökningen av de yngre sjukhusläkarnas bostads- förhållanden torde man kunna fastslå, att dessa äro i hög grad varierande, och det vill synas, som om detta är fallet i långt högre grad, än som motiveras enbart med hänsyn till läkarnas differentiering med avseende på befattningens art. Frånvaron av en enhetlig norm för bostadsstandarden lämnar av allt att döma jämförelsevis stort spelrum åt tillfälligheter, varför i en del fall otvivel- aktigt beaktansvärda missförhållanden måste anses råda, detta så mycket mer som de flesta av de yngre sjukhusläkare, som bebo de ifrågavarande bostäderna, ha bildat familj och därför äro beroende av att sådana bostäder tillhandahållas, vilka uppfylla vissa naturliga minimifordringar på en familjebostad.

För att belysa frågan, i vad mån de yngre sjukhusläkarna kunna anses vara

• Sida 56
•  Original

Tab. 34. Ålder den 1 november 1938 för de yngre Sjukhusläkare, vilka vid nämnda tidpunkt voro anvisade tjänstebostad.

Antal läkare med nedanstående , ålder, är Medel- Sjukhus och befattning Summa ålder, . , över är 25—30 30—30 39—40 40—45 45 Samtliga läkare .................. 37 199 133 34 "! 410 348 A. Statens sinnessjukhus. Samtliga underordnade läkare .. 2 17 22 11 6 58 37'6 a) 1:e läkare .................... 0 0 6 7 3 16 414 b) 2:e läkare .................... 0 13 14 3 2 32 36'6 c) Ovriga läkare ................ 2 4 2 l 1 10 349 B. Kommunala sinnessjukhus. Samtliga underordnade läkare .. 2 4 5 2 — 13 349 C. Sanatorier. Samtliga underordnade läkare .. G 28 15 3 1 53 34'0 Underläkare .................. 2 10 5 1 1 19 34'3 1:e underläkare .............. 1 10 8 — — 19 33'9 2:e underläkare .............. 3 8 2 2 — 15 33'8 D. Lasarett. Samtliga underordnade läkare .. 19 136 77 15 — 247 34'4 &) Samtliga underläkare ........ 11 121 74 15 — 221 34'7 Underläkare .................. 4 25 14 2 — 45 1342 1:e underläkare .............. — 36 37 9 — 82 360 2:e underläkare .............. 7 60 23 4 —— 94 33'8 b) Extralakare .................. 2 8 3 — -— 13 33'3 c) Assistentläkare .............. 6 7 — — — 13 29'7 E. Övriga sjukhus. Samtliga underordnade läkare .. 8 14 14 3 — 39 33'9 &) Under-läkare .................. 5 11 11 3 — 30 344 b) Ovriga läkare ................ 3 3 3 — — 9 324 Anm. 51 läkare, för vilka åldersuppgift ej erhållits, ingå ej i tabellen.

i behov av familjeboetäder, ha uppgifter tillika begärts av sysslomännen rörande de befattningshavare, som den 1 november 1938 tjänstgjorde vid sjukhusen och bebodde de i det föregående betraktade bostäderna, beträdande deras ålder, civil- stånd och barnantal.

Huvuddragen av åldersfördelningen framgå av tab. 34, där tillika medelåldern angivits. Indelning av materialet med hänsyn till tjänsteställning har skett på samma sätt som i det föregående. Man finner, att det stora flertalet av läkarna (81 procent) befinner sig i åldersgruppen 30—40 år, varvid dock gruppen 30—35 år (49 procent) är talrikare än gruppen 35—40 år (32 procent). Antalet läkare under 30 år utgör 9 procent och antalet över 40 år 10 procent. Medelåldern för samtliga läkare är 348 år; medianåldern (d.v.s. den ålder, som precis hälften av läkarna överskrida) befinnes vara obetydligt lägre, nämligen 343 år, vilket utvisar, att läkarna gruppera sig tämligen symmetriskt kring 34-årså1dern.

I tab. 35 lämnas en översikt över läkarnas civilstånd och barnantal. Det beiinnes vara regeln, att de ifrågavarande läkarna äro gifta, i det detta gäller 71 procent av dem. Denna andel visar sig ej variera mycket vid jämförelse

• Sida 57
•  Original

Tab. 35. Civilstånd och bnrnantal den 1 november 1938 för de yngre sjukhus- läkare, vilka vid nämnda tidpunkt voro anvisade tjänstebostad.

Ägg, Härav gifta Antal gifta lääare metli nedanstående Medel- 3 j 11 k n n 8 för vilka mma antal civilstånd barn

uppgivits Antal % 0 1 2 3 5 A. Statens sinnessjukhus 60 42 70 12 13 10 6 — 1 1'3 B. Kommunala sinnes- sjukhus .............. 13 9 69 1 7 1 —— — — 1'0 C. Sanatorier ............ 59 38 64 17 12 8 1 — — 08 I). Lasarett ............ 261 190 73 63 70 43 12 — 2 11 Härav: Underläkare . . 232 176 76 55 65 42 12 —— 2 1'1 " Ovriga läkare 29 14 48 8 5 1 — — —— 05 E. Ovriga sjukhus ...... 44 33 75 14 6 6 4 3 — 1'8 Samtliga läkare 437 312 71 107 108 68 23 3 3 1'1 Anm. 24 läkare, för vilka civilstånd ej uppgivits, ingå ej i tabellen.

mellan de fem olika slag av sjukvårdsinrättningar, som tabellen upptager. Som av tab. 34 framgår, är för övrigt även läkarnas medelålder ungefär densamma. Någon uppdelning med hänsyn till tjänsteställning har ej gjorts i denna tabell utom för lasaretten, för vilka det visar sig, att drygt tre fjärdedelar av under- läkarna äro gifta, medan de jämförelsevis fåtaliga extraläkarna och assistent— läkarna ej visa så hög giftermålsprocent.

Av de 312 gifta läkarna hade 205 eller nära två. tredjedelar ett eller flera barn. Medelantalet barn i de 312 äktenskapen visar sig vara 1'1. Av de 437 läkarbostäder, som ingå. i tab. 35, beboddes sålunda 205, d. v. s. inemot hälften, av läkarfamiljer med barn.

I den föreliggande utredningen har ingen sammanställning gjorts i syfte att direkt konstatera, i vilken utsträckning gifta underläkare nödgas bebo bostäder, som kunna anses olämpliga som familjebostäder, men det framgår vid en jäm— förelse mellan vissa i det föregående framkomna siffror, att så åtminstone till en viss grad torde få anses vara fallet. Sålunda har det konstaterats (jfr sid. 50), att 43 procent av samtliga 461 läkarbostäder sakna kök eller kokvrå. Av de läkare, som bebo dessa 461 bostäder, äro blott 29 procent ogifta. Detta innebär, att minst 14 procent (d. v. s. åtminstone ett drygt 60-tal) av de ifrågavarande bostäderna bebos av gifta läkare, trots att bostäderna sakna kök.

Med hänsyn till den starka utveckling, som kännetecknar sjukvården (jfr avd. 1 av denna redogörelse) och som resulterat i en stark ökning under senare tid av i första hand antalet patienter och i andra hand även läkarantalet vid sjukhusen, är det i viss mån förklarligt, om bostadsfrågan vid- många sjukhus blivit brännande, i det nämligen den hastiga utvecklingen på sjukvårdens om- råde av allt att döma ej motsvarats av nybyggnader av moderna bostäder i proportion härtill. Men även i övrigt torde behovet av en förbättrad bostads- standard i regel ej ha tillräckligt beaktats. Huruvida de underordnade läkarna i allmänhet äro äldre nu än förr och därmed i relativt större utsträckning bildat familj, är ej bekant, men det kan anses troligt, att även såtillvida vissa för- skjutningar med avseende på bostadsbehovet skett under senare tid, enär under- läkartiden numera i många fall torde bli starkt förlängd på grund av ökad väntetid för erhållande av lasarettsläkar- eller provinsialläkarbefattningar.

Det torde av den gjorda, om än summariska redogörelsen framgå, att behovet av förbättringar i bostadsförhållandena för de yngre sjukhusläkarna är ganska

• Sida 58
•  Original

allmänt, varvid särskilt gäller, att det råder en påtaglig brist på familjebostäder, då nämligen det stora :liertalet underordnade läkare nått sådan ålder, att de bildat familj. En konkretare bild av bostadsförhållandena, än vad som ovan varit möjligt att lämna, erhålles för övrigt i vissa avseenden av en del komplette- rande upplysningar rörande bostädernas kvalitet, som lämnats dels av sysslomännen, dels av de yngre läkarna själva (då de sistnämnda nämligen beretts tillfälle till sådana upplysningar enligt i B-formuläret gjorda anvisningar). De synpunkter, som därvid framförts, äro i allmänhet av samma natur som de, vilka tidigare framförts vid olika tillfällen vid diskussionen av läkarbostäderna (från lasaretts- läkarhåll t. ex. av doktor F. Källmark i en artikel i Sveriges Landstings Tid— skrift, häfte 1, 1938; från underläkarhäll bland annat i en av doktor Gustaf Myhrman verkställd undersökning rörande samtliga underläkarbostäder 1933, publicerad i Sv. Läkartidningen nr 48—49, 1934). Sålunda påtalas olägen— heten av, att bostäderna i vissa fall ligga i omedelbar närhet av sjukavdelningar, vilket gör, att bostäderna ej tillfredsställa rimliga krav på ostördhet, vartill särskilt beträffande sanatorierna kommer en betydande smittorisk, som gör bo- staden olämplig som familjebostad. Framför allt är det emellertid behovet av rymliga bostäder, vilka kunna användas av gifta underläkare, som kommer till synes i de ovannämnda uttalandena.

Utvecklingen under åren 1935—39.

I syfte att belysa utvecklingen under senare år av de yngre sjukhusläkarnas bostadsförhållanden har den i det föregående redovisade utredningen komplette- rats. Till grund för denna komplettering ligga särskilda uppgifter, som inhämtats från samtliga landsting samt städerna utanför landsting beträlfande de föränd- ringar, som skett i det ifrågavarande bostadsbeståndet vid lasarett och sanatorier under de senaste 5 åren (1935—39).

De vid denna undersökning inhämtade uppgifterna ha visserligen icke genom- gående varit så fullständiga och preciserade som de tidigare, men det erhållna materialet kan anses tillfyllest för att bedöma huvuddragen av utvecklingen.

Materialet omfattar nybyggda, ombyggda och utgångna bostäder. Dessutom hava meddelats vissa upplysningar om planerade bostäder, men dessa sistnämnda upp- gifter äro i allmänhet så vaga, att de knappast kunna läggas till grund för statistisk bearbetning. Beträffande de utgångna bostäderna förefaller det troligt, att uppgift om sådana ej alltid lämnats och att antalet dylika bostäder därför i själva verket är något större än vad primärmaterialet visar.

Att börja med meddelas i tab. 36 en översikt över materialets omfattning. Tabellen ger anledning att dröja vid frågan om bostadsbeståndets numerära tillväxt. Vid lasaretten ha under femårsperioden 93 nya bostäder tillkommit, medan 16 samtidigt av en eller annan anledning utrangerats. Skillnaden, 77 bostäder, anger en genomsnittlig årlig ökning av bostadsbeståndet med omkring 15 bostäder. Då enligt vad som tidigare konstaterats (jfr tab. 28), totala antalet tjänstebostäder vid lasaretten hösten 1938 utgjorde 280, erhålles alltså en genom- snittlig relativ ökning med omkring 6 procent årligen. Denna ökning är av samma storleksordning som ökningen av antalet läkarbefattningar vid lasaretten under de senaste åren (jfr tab. 14).

Vid sanatorierna har antalet bostäder ökats med 9, motsvarande en årlig ökning med cirka 3 procent. På grund av det begränsade materialet kan denna siffra emellertid icke betraktas som synnerligen signifikativ.

Då det i fortsättningen gäller att påvisa, huruvida bostadsstandarden för de yngre sjukhusläkarna genom nybyggnader etc. visar tendens till förändringar i någon bestämd riktning, har det legat närmast till hands att grunda en sådan

• Sida 59
•  Original

57 Tab. 36. Antalet under åren 1935—39 nybyggda, ombyggda och utgångna bostäder.

A n t a l Sjukhus och befattning nybyggda ombyggda utgångna bostäder bostäder bostäder Lasarett.

Samtliga underordnade läkare ........................ 93 29 16

Samtliga underläkare ............................ 82 28 12 Underläkare .................................... 15 6 2 Förste underläkare ............................ 29 6 2

', Andre underläkare .............................. 38 16 8 Amanuens ........................................ —- -— 1 Extraläkare ...................................... 4 1 1 Assistentläkare .................................. 7 —— 2

Sanatorier.

Samtliga underordnade läkare ........................ 10 6 1 Underläkare ...................................... 1 1 1 Förste underläkare .............................. 5 3 — Andre underläkare ................................ 4 2 —

, undersökning på en jämförelse mellan de nytillkomna respektive utgångna bo- , städerna och hela bostadsbeståndet. Jämförelsen försvåras delvis därav, att även vederbörande bostadsinnehavares tjänsteställning bör beaktas i detta sammanhang l (jfr tab. 32 och 33), ty enligt tab? 36 är antalet bostäder, som svarar mot en och samma befattning, ofta för litet för att kunna tjäna som underlag för säkrare bedömning av jämförelsens resultat. I själva verket ha därför jämfö- ! ; Tab. 37. Bostädernas läge i förhållande till sjukhusbyggnaden.

Samtliga Bostadens läge bostäder Nybyggda. Ombyggdu Utgångna bostader bostador bostader 1938 Lasarett. Inom sjukhusbyggnaden utan egen ingång 80 8 7 12 » .) med » » , _ _ _ 48 14 6 2 » sjukhusområdet för övrigt ................ 133 67 16 2 Utanför sjukhusområdet ...................... 13 4 — —— Summa 274: 93 29 16 Bostäder inom sjukhusbyggnaden, % 1 .......... 47 24 45 (88) Sanatorier. Inom sjukhusbyggnaden utan egen ingång .. .. 31 2 1 1 n » med " » . . . . 5 1 _ '_' ] » sjukhusområdet för övrigt ................ 25 7 5 — * Utanför sjukhusområdet ...................... — — — — 1 Summa 61 10 6 1 Bostäder inom sjukhusbyggnaden, % 1 .......... 59 (30) (17) 1 Procentsiffror ha här och i fortsättningen angivits inom parentes, då. antalet fall under- stiger 20. Är antalet fall mindre än 5. har procentsitfran ersatts med en punkt.

• Sida 60
•  Original

relserna huvudsakligen måst begränsas till att gälla samtliga bostäder utan hänsyn till tjänsteställning, men i den mån det synts lämpligt har undersök— ningen utsträckts även till jämförelser mellan bostäder, som avse bestämd tjänste— ställning.

Vid den följande redovisningen av bostäderna ur olika kvalitetssynpunkter har samma ordning följts som i den tidigare utredningen. Som jämförelse an- föras silfror hämtade från tab. 29—33 i denna.

Bostädernas läge. I tab. 37 ha bostäderna fördelats efter sitt lägeiförhållande till sjukhusbyggnaden.

För att erhålla en mätare, som lämpar sig för jämförelse, har i tabellens nedersta rad angivits procentuella antalet bostäder, som äro belägna inom sjuk— husbyggnaden. För lasarettens vidkommande finner man, att detta är förhållan- det med nära hälften (47 procent) av samtliga bostäder,medan däremot nybygg- derna blott i omkring vart fjärde fall (24 procent) äro belägna inom sjukhus- byggnaden. Särskilt visar sig en starkt avtagande tendens att bygga nya bo- städer utan egen ingång från det fria. Ombyggnaderna kunna ur belägenhets- synpunkt sägas fördela sig ungefär som totalbeståndet av bostäder. De utgångna bostäderna höra i flertalet fall till den ur lägesynpunkt sämst ställda gruppen.

Beträffande sanatorierna synas i stort sett analoga förhållanden råda som vid lasaretten så vitt man kan döma av det knappa materialet.

Bostadstyp. I tab. 38 redovisas bostäderna efter bostadstyp.

Tab. 38. Bostadstyp.

S tl” & Nybyggda bostäder

am lga. B 0 s t a d 5 ty p bostäder U d -- . Ombyggda Utgåndgna

1988 nu cr- Oyrigu Samtliga. bostader bosta cr ' lakare lakare

Lasarett. 1 rum .......................... 41 3 8 11 1 7 2 » .......................... 65 4 1 5 2 7 2 » och kokvrå .............. 32 14 1 15 2 — 2 » » kök ................ 35 14 1 15 10 —— 3 » .......................... 1 — — —— _ —— 3 » oeh kokvrå. .............. 2 1 — 1 — —— 3 » » kök ................ 64 32 — 32 8 2 4 » » u ................ 32 14 — 14 6 -— 5 eller 6 rum och kök .......... 6 —- — —— —— —

Summa 278 82 11 93 29 16

Bostäder utan kök eller kokvrå, % 38 9 (82) 17 10 (88)

Sanatorier. 1 rum .......................... 1. —— — _— — — 2 » .......................... 32 3 — 3 —— — 2 n och kokvrå .............. 6 — —— — 2 — 2 » » kök ................ 2 2 — 2 2 — 3 » .......................... 2 — —— — —— 1 3 » och kokvrå .............. — — —— —— 1 — 3 " » kök ................ 11 4 4 1 —— 4 » n » ................ 3 1 — 1 — '— 5 eller 6 rum och kök .......... 4 — -— — -— —

Simuna 61 10 — 10 6 1

Bostäder utan kök eller kokvrå, % 57 (30) (30) (0)

• Sida 61
•  Original

Här har såsom speciell mätare använts relativa antalet bostäder utan kök eller kokvrå. Denna andel utgör för samtliga lasarettsbostäder 38 procent men för nybyggnaderna blott 17 procent. För underläkarna enbart är siffran härvid 9 procent, medan däremot de för assistentläkare och extraläkare avsedda ny- byggnaderna i flertalet fall äro utan kök (vanligen enrumslägenheter).

De ombyggda bostäderna äro mera sällan i avsaknad av kök eller kokvrå. Motsatsen gäller för de utgångna bostäderna.

Utvecklingen vid sanatorierna synes gå i samma riktning som vid lasaretten.

Bosiädernas storlek. I tab. 39 har en sammanställning gjorts av golvytans genomsnittliga storlek i de bostadskategorier, som undersökningen avser. För lasarettens vidkommande har redovisning skett även med hänsyn till bostads- innehavarens tjänsteställning.

Eftersom golvytans storlek så nära sammanhänger med bostadstypen, är det i överensstämmelse med föregående tabells resultat, att de nybyggda bostäderna visa något större utrymmen än bostäderna i allmänhet. Än mer gäller detta i allmänhet för de ombyggda bostäderna, vilket väl torde bero därpå, att en ombyggnad ofta innebär en utvidgning. Skillnaderna visa sig dock egentligen ? blott gälla >>underläkare» och 2:e underläkare, medan 1:e underläkarnas bo- stadsstandard synes tämligen oföränderlig. En tendens till minskning av de . ganska stora skillnaderna i bostadsstandard mellan 1:e underläkare å ena sidan och övriga underläkare å andra sidan kan sålunda konstateras.

De utgångna bostäderna ha i regel haft mycket liten golvyta.

Tab. 39. Genomsnittlig golvyta.

Medelgolvyta 1, kvm., vid

. Sj n k h n s 0 c ll h e f a t t n i n g 333125:- nybyggda ombyggda utgångna ', 1938 bostäder bostäder bostäder

Lasarett. Samtliga underordnade läkare .............. 70 78 86 42 Samtliga underläkare ...................... 76 84 88 47 Underläkare ................... _ ......... 62 80 84 (68) 1:e underläkare .......................... 110 111 112 (72) _. 2:e underläkare .......................... 55 65 80 34 Ovriga läkare .............................. 26 28 (37) (29) Sanatorier. Samtliga underordnade läka-re .............. 09 83 68 (126) 1 Då antalet bostäder understiger 5, har medelvärdet angivits inom parentes.—Beträffande

antalet bostäder i varje grupp hänvisas för övrigt till tab. 36.

Bostädernas utrustning. I tab. 40 meddelas slutligen en översikt rörande före- komsten av a) hembiträdesrum, b) eget badrum, c) bekvämligheter inom bostaden, d) källare samt e) vind i de olika kategorier av bostäder, som tagits i be- traktande.

Såsom ett nästan genomgående drag kan konstateras, att de nybyggda bostä- derna oftare äro utrustade med nyssnämnda förmåner än vad som är regel inom bostadsbeståndet i allmänhet. Skillnaderna äro delvis avsevärda, nämligen då det gäller badrum, bekvämligheter och källare. Siffrorna rörande förekomsten av hembiträdesrum visa. likaledes påtagliga men mera måttliga skillnader, medan

• Sida 62
•  Original

Tab. 40. Relativa antalet bostäder med hembiträdesrum. badrum etc.

Sjukhus och befattning

Procentuella antalet bostäder med nedan- stående utrustning av

åtgärda: nybyggda ombyggda utgångna bostäder bostäder bostäder 1938 a. Hembiträdearmn. Lasarett.

Samtliga underordnade läkare .............. 36 48 45 (6) Samtliga. underläkare ...................... 40 55 46 (8) Underläkare ............................ 28 (47) - - 1:e underläkare .......................... 75 90 - __ 2:e underläkare .......................... 18 32 (25) Ovriga befattningar ........................ 0 (0) - Sanatorier ................................ 30 (40)

l). Eget badrum. Lasarett.

Samtliga underordnade läkare .............. 45 76 76 (6) Samtliga underläkare ...................... 49 83 79 (8) Underläkare ............................ 33 (93) - - 1:e underläkare .......................... 64 90 - __ 2:e underläkare .......................... 46 74 (81) Ovriga befattningar ........................ 13 (27) - Sanatorier ................................ 49 (70)

c. Bekvämligheter inom bostaden. Lasarett. Samtliga underordnade läkare .............. 73 95 93 (31) Samtliga underläkare ...................... 77 96 96 (33) Underläkare ............................ 59 (100) - - 1:e underläkare .......................... 90 100 . __ 2:e underläkare .......................... 77 92 (100) Ovriga befattningar ........................ 43 (82) — Sanatorier ................................ 75 (90)

d. Källare.

Lasarett. Samtliga underordnade läkare .............. 56 80 72 (0) Samtliga underläkare ...................... 61 87 75 (0) Underläkare ............................ 45 (93) ' - 1:e underläkare .......................... 84 90 -

__ 2:e underläkare .......................... 51 82 (75) Ovriga befattningar ........................ 10 (27) - Sanatorr'er ................................ 33 (70)

e. Vind.

Lasarett. Samtliga underordnade läkare .............. 59 59 72 (31) Samtliga underläkare ...................... 61 62 75 (42) Underläkare ............................ 50 (47) - - 1:e underläkare .......................... 64 66 -

__ 2:e underläkare .......................... 65 66 (75) Ovriga befattningar ........................ 43 (36) - Sanatorier ................................ 41 (80)

• Sida 63
•  Original

däremot vindskontor ej synas vara vanligare inom de nybyggda bostäderna än i det tidigare bostadsbeståndet.

I de ombyggda bostäderna förekomma de ifrågavarande förmånerna i allmän- het i ungefär samma utsträckning som i nybyggnaderna. De utgångna bostä- derna återigen ha som regel varit dåligt utrustade.

Sammanfattning. Den i tab. 36—40 redovisade specialundersökningen visar otvetydigt, att de bostäder, som på senare tid tillkommit genom nybyggnad eller ombyggnad, i allmänhet fylla något högre anspråk än det tidigare bostads- beståndet. Detta gäller såväl bostädernas utrymme och utrustning som även deras läge i förhållande till sjukhuset.

De bostäder, som redovisats såsom utgångna ur bostadsbeståndet, visa å. andra sidan i allmänhet en jämförelsevis låg standard.

Den tendens till förbättring av bostadsbeståndet, som sålunda kan konsta- teras, måste emellertid även bedömas ur synpunkten av byggnadsverksamhetens omfattning. Det har framgått, att nybyggnadsverksamheten till övervägande delen endast kan täcka det utvidgningsbehov, som orsakas genom tillväxten av antalet läkare, och att endast en mindre del av nybyggnaderna avser att utgöra ersättning för äldre bostäder. I viss utsträckning sker visserligen förnyelse av bostadsbeståndet genom ombyggnader, men denna verksamhet har ej så stor omfattning, att den kan bidraga till att höja läkarbostädernas standard annat än på lång sikt.

• Sida 64
•  Original

Frågeformulär A. Styresmannens uppgifter.

1. Sjukhusets namn ............................................................................................................

2. Angiv i nedanstående tabell antalet underordnade läkarbefattningar vid sjukhuset den 1 no- vember 1938 (kol. a). Därest av vederbörande huvudmän (stadsfullmäktige, 1938 års landsting etc.) fattade beslut medföra ändringar, angivas därjämte de nya antalen (kol. b). Angiv till— lika det antal befattningar, som borde finnas vid tillämpning av de anvisningar, som med- delats i medicinalstyrelsens cirkulär den 22 juni 1938 angående inrättandet av nya under- läkartjänster (kol. 0). !% Avdelning

Befattning odel. las. med kir ögon öron

. rt a) b) o) a) b) o) a) b) o) a) b) e) a) b) o) a) lige) a) b) c) a) b) c) &) b) c) &) b) cl -

Underläk .......... . ' 1:e :: 2:e » 3:e » amanuens ...... extr. lak. .........

4. Åre vid sjukhuset den 1 november 1938 eventuellt anställda extraläkare, assistentläkare, e. o. amanuenser och därmed jämförbara befattningshavare ävensom eventuellt tjänstgörande medicine kandidater att anse såsom nödvändiga för sjukvårdens behöriga och ändamåls— enliga handhavande? ......................................................................................................

5. Förekommo vid sjukhuset den 1 november 1938 auskultanter och i så fall huru manga (upp— delning på. olika avd.)? ..................................................................................................

6. I vilken utsträckning disponerade de underordnade läkarna vid sjukhuset den 1 novmnber 1938 skrivhjälp för expeditionsgöromål och journalföring? ................................................

• Sida 65
•  Original

!

7. Uppgifter rörande patientantal m. m. 1 _ ___—__ " A v (1 e 1 n i n g 1 . , ? Ar i l Oldd' med ped. kir. rtg * _ as. ; l l l & Ordinarie 1933 ............. : ............................................................. antal sjuk- 34 *********** ; *********** platser vid 35 ! årets slut. 36 | 37 ............. i ................................................................. | 1 ' 1933 ............. 1 .................................................................. Antal under 34 ............. ! .......................... året intagna 35 _____________ 1 __________________________ patienter. 36 .............................................................................. 37 .............................................................................. l : 1933 .............................................................................. Medeltal l 9 l .)4 .............................................................................. vårdade 35 pr dag 36 37 ..............................................................................

Antal poli- kliniskt be- handlade

patienter.

8. Remissundersökningar och -behandlingar.

Antal undersökningar av från annan avd. eller Antal behandlingar av från annan avd. eller _ poliklinik remitterade patienter poliklinik remitterade patienter Ar Rtg Öron Ögon Rtg Rad. Öron Ögon 9. Angiv i korthet grunderna för särskilt anlitade (utifrån kommande) vikariera avlönings- och

bostadsförhållanden samt ersättning för resor ävensom eventuella möjligheter till inkomster utöver avlöningen ............................................................................................................

• Sida 66
•  Original

Befattningl) Avd.?)

Ungefärlig arbetstid

Effektiv tjänst— göring i tjän- sten; extra ar- bete iör vilket särskild ersätt ning utgår räknas ej (exkl. måltider etc.) tim./dag.

Antal jourdygn pr månad

Enskild prak- tik eller annat

arbete, för vilket särskild ersättning ut- går; tim./dag.

Ungefärligt belopp av ev. extrainkom- stcra) kr./mån

_!

För vilka läkare anser Ni med hänsyn till sjuk- vårdens behov nödvändigt att. bostad tillhanda- hålles inom sjuk— husområdet? (Anges med lod- rätt streck.)

11.

1) Angivcs lämpligen medelst följande förkortningar: und., 1:e und., 2:e und., 318 lind.,

ass .-1., etc. Namnet på nuvarande hefattningshavaren behöver ej utsättas.

Anmärkningar och förtydliganden ....................................................................................

ammu, extr.—l.,

”) Följande förkortningar kunna lämpligen användas: adel., med., ped., kir., gym., B. B., ögon, öron, rtg., ncrv., orten, pol., etc. 3) Ink. ss vik. överläkare fördelas på året. Ink. ss vik. provinsialläkare o. dyl, räknas ej.

• Sida 67
•  Original