SOU 1941:23

Domänstyrelsens förslag till grunder för värdering av skog vid taxering av fastighet m.m

N +” (;(

nå (-

_ CD m

&( & IGT?»

National Library of Sweden

Denna bok digitaliserades på Kungl. biblioteket år 2012

STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR 194133 FINANSDEPARTEMENTET"

DOMÄNSTYRELSENS FURSLAG TILL GRUNDER FÖR VÄRDERING AV SKOG VID TAXERING AV FASTIGHET

m. Ill.

_ STOCKHOLM 1941

?—

?

P

S'

.. :—

. Sociala Del

bruksdepartementet.

Kronologisk förteckning

försvarsberedskapskommittén. Betänkande. 3. Förslag till krigspensionsförordning m. m.

Beckman. 120 s. Fo. Betänkande med förslag rörande restaureringen av Uppsala domkyrka. Uppsala: Almqvist & Wiksell. 82 S. 16 pl. E. Åtgärder för bekämpande av homosexualitetens sam- hällsfarliga yttringar. Norstedt. 58 &. Ju. Utredning angående byggnadskostnaderna. Beckman. viij. 386 s.

Betänkande med allmänna riktlinjer för åstadkom- mande av tidigare inbetalning av utskylder. Del 1. Marcus. 522 s. Fi. Betänkande med allmänna riktlinjer för åstadkomv mande av tidigare inbetalning av utskylder. Del 2. Marcus. 143 s. Fi. Förslag till rättegångsbalk av Kungl Maj:t den 14 februari 1941 godkänt såsom grundval för processlag- beredningens fortsatta verksamhet. Norstedt. iv. 530 5. U. Lagberedningens förslag till lag om aktiebolag m. m. 1. Lagtext. Norstedt. vij, 141 s. Ju. Lagberedningens förslag till lag om aktiebolag m. m. 2. Motiv. Norstedt. 720 5. Jo. 1938 års pensionssakkunniga. Betänkande med för— s]ag..till.allmänna tjänste- och familjepensionsregle- mejl-ten.- Marcus. 435. Fi. Betänkande med förslag om inrättande av en statlig brandskola m. m. Beckman. 63 5. K.

12.

13.

14.

15.

16.

17.

18.

19.

Betänkande med förslag till förstatligande av de] allmänna väghållningen på landet m. m. Beckman 276 5. K.

Förslag till revision av den svenska evangelieboken Norstedt. viij. 478 5. E. Betänkande med utredning och förslag till åtgärde för främjande av hantverk och småindustri. Marcus 127 s. Betänkande rörande bekämpande av väggohyra. Idun (4). 120 S. Betänkande angående vattenförorening. 2. Tekniskå och biologiska utredningar. Norstedt. 288 s. Ju. Betänkande angående revision av tjänsteförteckninm en i vad avser allmänna civilförvaltningen. Del Lönegraderna A 1—A 29. Norstedt. 134 s. Fl. Statsmakterna och folkhushållningen under den til! följd av stormaktskriget 1939 inträdde. krisen. Del 1 Tiden augusti 1939—juni 1940. Idun. 436 s. Fo. g Betänkande'angående fiskarenas ekonomiska organii sation och reglering av fiskmarlmaden. Marcus. 73 s.l Jo. ; Betänkande med förslag till ändrad lydelse av 5 16: regeringsformen. Haeggström. 128 s. Ju. Statistisk utredning rörande fri rättegång. Norstedt.i 38 5. o. - Betänkande med förslag till livsmedelsstadga m. m. Haeggström. 573 s. S Domänstyrelsens förslag till grunder för värdering av 'skog vid taxering av fastighet m. m. Kihlström.

83 &. Fi.

i

Anm. Om särskild tryckort ej angives, är tryckorten Stockholm. Bokstäverna med fetstil utgöra begynnelsebok-1

stäverna till det departement under vilket utredningen avgivits, t. ex. E. _ , Enligt kungörelsen den 3 febr. 1922 ang. statens offentliga utredningars yttre anordning (nrj 98) utgivas utredningarna i omslag med enhetlig färg för varje departement. i

= ecklesiastikdepartementet, Jo. : jord-',

STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR 194lz23 FINANSDEPARTEMENTET

DOMÄNSTYRELSENS FÖRSLAG TILL

GRUNDER FÖR VÄRDERING AV SKOG VID TAXERING AV FASTIGHET

m. m.

Emil Kihlströms Tryckeri A.-B. Stockholm 1941

12983

INNEHÅLL

Sid. Nuvarande bestämmelser ...................................................................... 6 Värdebegrepp vid taxering 6 Förhållandet mellan nuvarande salu— och tuxeringsvärdena ........................ 7 Svårigheter vid bestämmande av relativa skogstillgången ........................... 8 Svårigheter vid markens bonitering ...................................................... 11 Diskonleringsnmtodens fördelar ............................................................ 11 Allmänna synpunkter på den nya taxeringsmetoden ................................. 12 Avkastningens inverkan ..................................................................... 12 Bestämning av diskonteringstider m. m. ............................................. 13 Användning av riksskogstäxeringsmaterialet ........................................ 14 Kontroll genom jämförelse mellan faslighetstaxeringens och riksskogstaxe- ringens resultat .............................................................................. 15 Markens bonitering ........................................................................... 16 Redovisning av särskilt skogsmarksvärde ............................................. 16 Behandling av olika trädslag .............................................................. 17 Bestämning av rotvärdet ..................................................................... 18 Allmänna omkostnader ...................................................................... 18 Kort beskrivning av metoden ............................................................... 18 Svårigheter vid uppskattning av virkesförrådet ....................................... 19 Speeialmotivering ............................................................................... 20 Vid punkt 1 .................................................................................... 20 Vid punkterna 4 och 5 ................... . ................................................. 24 Vid punkt (i .................................................................................... 24 Vid punkt 7 ....................................... . ............................................ 30 Vid punkt 8 .................................................... | ............................ 32 Bilaga 1. P. M. angående beräkning av skogsvärde vid fastighetstaxering 35 Beräkning av rotvärdc ...................................................................... 35 Sorlimentsuppdelning (aptering) ......................................................... 36 Beräkning av korrektionsfaktorer ......................................................... 39 Uppdelning i tillväxtområden ............................................................ 39 Bestämning av växttiden och tillväxten ur riksskogstaxeringens material 40 Bärrtimmerskogen 42 Massavedskogen 44 Barrvedskogen ................................................................................. 45 Lövskogen ...................................................................................... 46 Slutlig beräkning av fastighets skogsvärde ............................................. 46 Tabeller för omföring av sortimentens nettopris i handelsmått till skogs- kubikmeterns rotvärde i kronor (A H): Tabell A. Norra Sverige (Tillväxtområde I—II) Timmerskogen ............ 48 » B. Norra Sverige (Tillväxtområde I—II) Massavedskogen ......... 50 » C. Norra Sverige (Tillväxtområde II—III) Timmerskogen .......... 52

dam-skoote—

Tabell D. >> E. >> F. >> G. » H. » J. » K.

Norra Sverige (Tillväxtområde II—III) Massavedskogen ......... Södra och mellersta Sverige (Tillväxtområde (IIIÄVI) Tim-

merskogen ..................................................................... Södra och mellersta Sverige ('l'illväxtomräde III—VI) Massa-

vedskogen ..................................................................... Tillväxtområde I—VI, Lövskogen .......................................... Skåne, Halland och Blekinge (Tillväxtområde VI, bokskogen)

Bokgagnvirkesskogen ...................................................... Växttider i år ................................................................... Korrektionsfaktorer för omräkning av skogens rotvärde till dis-

konteringsvärde vid olika fixerade krav på ränteavkastning

Bilaga 2. Förslag till lag om ändring i vissa delar av kommunalskattelagen

den 28 september 1928 (nr 370) ......................................................... Bilaga 3. Förslag till förordning med instruktion för värdering av skogsmark

med därå växande skog vid taxering av fastighet .................................... . Allmänna värderingsgrunder .......................................................... . Begreppet skogsmark ..................................................................... . Areal skogsmark ........................................................................... . Rikets indelning i tillväxtområden ................................................... . Markens godhetsgrad ..................................................................... . Uppskattning av virkesförråd ......................................................... . Rotvärde .................................................................................... 8. Diskonteringsvärde och skogsvärde ................................................. Exempel på beräkning av skogsvärde för en taxeringsenhet ..................... Tabell 1, utvisande korrektionsfaktorer för omräkning av rotvärde till dis—

konteringsvärde ävensom skogens minimivärde per hektar (4 % räntefot) Tabell 2 för omräkning av skogskubikmeterns rotvärde beträffande olika grupper av virkesförrådet till skogsvärde (4 % räntefot) .....................

54

56

58 60

62 64

65

66

70 70 70 71 71 71 72 72 75 76

79

80

Till KONUNGEN.

Genom skrivelse den 12 april 1940 har Kungl. Maj:t anbefallt domänsty- relsen verkställa undersökning för utrönande av huruvida icke en förbätt- ring i taxeringsresultatet skulle kunna vinnas genom jämkning i eller bättre

Nuvarande bestummelser.

Vördebegrepp vid taxering.

utformning av grunderna för värderingen av skog samt att inkomma med redogörelse därför inom sådan tid, att resultaten av undersökningen kunde tillgodogöras vid nästkommande allmänna fastighetstaxering. I anledning härav får domänstyrelsen anföra följande.

Enligt de nuvarande reglerna för taxering av skogsmark och växande skog, vilka varit i stort sett i oförändrad form gällande från och med den allmänna fastighetstaxeringen år 1922, tillgår värderingen av skogsmarken och skogen så, att man uppskattar värdet av den årliga virkesavkastningeu från marken vid normal skogstillgång, varefter detta värde kapitaliseras efter viss procentsats (vid 1922 års fastighetstaxering efter 6 %, vid 1928 och 1933 års efter 5 % och vid 1938 års efter 4 %). Det antal årsavkast- ningar, varmed man enligt den fastställda procentsatsen skall räkna vid kapitaliseringcn, fördelas därvid å skogsmarken och den därä växande sko- gen så, att av sammanlagda värdet ungefär 18 % kommer att belöpa ä marken och återstoden åt skogen (vid 1922 års fastighetstaxering ansågos belöpa 3 normala årsavkastningar å marken och 13.67 åt skogen, vid 1928 och 1933 års taxeringar voro motsvarande siffror 3.5 och 16.5 samt vid 1938 års 4.5 och 20.5). Det i enlighet härmed fastställda värdet för marken anses utgöra markens taxeringsvärde. Det erhållna värdet för skogen däremot anses användbart som omedelbart uttryck för skogsvärdet endast om skogs- tillgången är normal, vilket uttryckes med att relativa skogstillgängen är 1.0. Avviker skogen beträffande virkesförrådet eller dettas sammansätt- ning med avseende på åldrar och mogenhetsklasser samt grövre och klenare dimensioner från det tillstånd, som anses motsvara normal skogstillgang, jämkas skogsvärdet uppåt eller nedåt genom multiplikation med ett tal, som giver uttryck för relativa skogstillgängen i det särskilda fallet, alltså med t. ex. 0.9, 0.8 etc., om skogstillgången är mindre än normal, och med 1.1, 1.2 etc., om skogstillgången är större än normal. Årsavkastningens värde för en viss fastighet bestämmes av fyra faktorer: skogsmarksareal, bonitet, rotvärde och allmänna omkostnader för skogsbruket. Boniteten uttrycker markens virkesavkastningsförmåga och angives i tal, avsett att motsvara markens årliga avkastning, angiven i kubikmeter per hektar, under förut- sättning att skogsbruket bedrives efter rationella grunder och att skogstill- gången är normal. Rotvärdet avser värdet av normala virkesavkastningen, uttryckt i nettopris per kubikmeter å rot och fastställt för varje fastighet på grundval av genomsnittsprisen för olika sortiment under i regel den när- mast förflutna femårsperioden. De allmänna omkostnaderna avse kostna- der för skogsvård, förvaltning m. m. och skola generellt beräknas till viss del (enligt bestämmelserna för allmänna fastighetstaxeringarna åren 1922 och 1928 %, därefter %) av det efter boniteten och rotvärdet beräknade värdet å årliga virkesavkastningen.

Den nu angivna metoden för värdering av skogsmark och därä växande skog avser att fastställa avkastningsvärdet vid uthålligt skogsbruk. Det har

tidigare i olika sammanhang gjorts gällande, att ett så bestämt värde ioke skulle överensstämma med det allmänna saluvärdet, vilket skulle mera rätta sig efter skogens värde vid ett omedelbart tillgodogörande, det i skogs- litteraturen så kallade realisations- eller slaktvärdet. Detta torde dock vara en sanning med modifikation. Uthålligt skogsbruk lärer, bl. a. med hänsyn till kapitalplaceringens säkerhet, i allmänhet giva det bästa ekonomiska utbytet. En >>förståndig köpare» av skogbeväxt mark bör därför beräkna det pris han vill betala för marken efter den avkastning han kan få vid dylikt skogsbruk. Den åsikten, att allmänna saluvärdet på en skog i all- mänhet ej skulle överensstämma med avkastningsvärdet vid uthålligt skogsbruk, torde vara föranledd därav att det vid växlande virkespris kan visa sig giva bättre ekonomiskt utbyte med mycket stora avverkningar, motsvarande flera eller många årsuttag särskilt goda år, än med jämnt fördelade på längre sikt avvägda årliga avverkningar. Att man för utnytt- jande av en gynnsam konjunktur på en gång avverkar vad som egentligen borde uttagas under en följd av år behöver emellertid i och för sig icke innebära, att man går utom ramen för vad, som kan betecknas såsom uthålligt skogsbruk. Om det med hänsyn till virkesprisen är fördelaktigt att visst år göra ett mycket stort virkesuttag, kan givetvis en köpare frestas att betala mera för fastigheten än som motsvarar ett med hänsyn till strängt uthålligt skogsbruk med jämna årsavverkningar uträvknat avkastningsvärde, därvid man får förutsätta att virkesprisen åter skola sjunka till de för längre tid beräknade medelprisen eller därunder. Att dylika fall inträffa är lika naturligt som att priset på en jordbruksegendom påverkas av kon- junkturerna på marknaden för jordbruksprodukter. Lika litet som man, när det gäller jordbruk, bör lägga saluvärdet under ett år med goda kon- junkturer till grund för egendomens taxeringsvärde, som skall gälla under en femårsperiod, lika litet bör man låta förhållandet på virkesmarknaden under ett år med särskilt goda pris ensamt vara avgörande för skogens taxeringsvärde. Men lika litet som man anser sig avvika från regeln om att jordbruksegendomen skall taxeras efter saluvärdet, därför att man icke helt följer konjunkturerna i fråga om dylik egendom, lika litet har man anledning anse sig avvika från denna regel, därför att man låter virkes— prisen under en viss längre period vara utslagsgivande för taxeringen av skogen. Det torde sålunda kunna göras gällande, att vid taxering av skog taxeringsvärdet bör i stort sett överensstämma med allmänna saluvärdet, därvid detta begrepp tages som uttryck för ett stabiliserat, av tillfälliga konjunkturer oberoende värde.

Enligt det nu sagda bör vid bedömande av tillförlitligheten hos den me- tod, som under en viss tidsperiod använts vid fastighetstaxeringen, en direkt jämförelse mellan taxeringsvärdet och försäljningspriset å skogsfastigheter, som gått i handeln under samma tidsperiod, kunna tjäna till ledning. Resul- tatet av en sådan jämförelse för den tid, varunder den nuvarande värde-

Förhållandet mellan nuva- rande salu- och taxerings- värdena.

ringsmetoden använts, synes giva vid handen, att densamma icke på ett tillfredsställande sätt fyllt sitt ändamål. Enligt det erfarenhetsmaterial, som står till domänstyrelsens förfogande, ha nämligen taxeringsvärdena under denna tid beträffande skogsfastigheter starkt avvikit från försälj— ningsvärdena, därvid de senare i allmänhet i hög grad överstigit de föira. Domänstyrelsen åsyftar då egendomar, som styrelsen för kronans räkning inköpt under de senare åren. Vid många dylika affärer har taxeringsvärdet legat betydligt under inköpspriset, och det har hänt, att priset varit mer än dubbelt så högt som taxeringsvärdet. Domänstyrelsen vill emellertid i detta salnmanhang framhålla, att avvikelserna mellan taxerings— och saluvärdena ibland kan ha berott på uppenbar feltolkning av de nu gällande bestäm- melserna.

Svårigheter vid De svagheter, som synas vidlåda den nuvarande taxeringsmetoden, hän-

föra sig, som domänstyrelsen tidigare framhållit i samband med avgivande av förslag till 1937 års skogsvärderingsinstruktion, väsentligen till de ganska svårbestämbara, men för taxeringen synnerligen utslagsgivande värdeför- hållanden, som skola finna sitt uttryck i relativa skogstillgången. Erin- ringar torde i detta sammanhang icke böra riktas mot felaktighet-er i fråga om uppskattningen av virkesförrådet. Detta utgör visserligen den viktigaste faktorn vid den relativa skogstillgångens bestämmande, och ofta ha säker— ligen misstagen vid fastställande av den relativa skogstillgången för viss egendom berott på att taxeringsmyndigheterna icke haft tillräcklig känne- dom om virkesförrådet. Har man icke åtminstone någorlunda riktig upp- fattning om virkesförrådets storlek på den fastighet, som skall taxeras, hjälper ingen metod, hur sinnrik den än må vara. Det är emellertid domän- styrelsens uppfattning, att bristande kännedom om virkesförrådet icke för- orsakat så stor osäkerhet omkring relativa skogstillgången som själva sättet att fastställa denna faktor genom jämförelse med ett tänkt normal- tillstånd hos den skog man skall värdera. Ett sådant förfaringssätt förut- sätter, att man har en nöjaktig uppfattning om detta normaltillstånd. Här- om råder emellertid stor ovisshet.

Svårigheten att rätt tillämpa gällande regler belyses av följande. I skogsvärderingsinstruktionen stadgas angående fastställande av den relativa skogstillgången, att, om växande skog innehåller ett så beskaffat virkesförråd, att den beräknade normala värdeavkastningen genast och uthålligt kan uttagas, normal skogstillgång skall anses föreligga. I detta fall är talet för relativa skogstillgången 1.0. Vidare är vid instruktionen fogad en tabell (tabell II), avsedd att för olika boniteter och omloppstider utvisa storleken av virkesförrådet vid normal skogstillgång. Om man nu beträffande en viss skogsfastighet icke känner avkastningsförhål—landena under en avsevärd tid, har man emellertid ingen direkt ledning av ovan- nämnda definition vid bedömande av, huruvida skogstillgången är normal eller ej, och i allmänhet gives ej heller sådan ledning av berörda tabell,

därför att denna endast är användbar för skogar, .som innehålla virke >>i normal ålders— och dimensionsfördelning». Hur det skall kunna konsta— teras, att man har med skogar av sistnämnda slag att göra, därom giver instruktionen inga direkta regler, och någon anvisning lämnas ej på hur man i motsatt fall skall kunna fastställa, i vad mån skogstillgången avviker från den normala och hur mycket relativa skogstillgången på den grund över- eller understiger 1.0.

Man har prövat olika metoder för att vid bestämmande av relativa skogs- tillgången för viss skog kunna taga hänsyn till dennas avvikelser från nor- maltillståndet även i fråga om skogens ålders- och dimensionsfördelning. Man har sålunda sökt beräkna, hur stor virkesmassa var och en av vissa angivna åldersklasser bör innehålla vid normal skogstillgång, samt i det aktuella fallet låtit relativa skogstillgången bestämmas icke blott av det faktiska virkesförrådets storlek i förhållande till normalförrådets storlek utan även av det faktiska virkesförrådets åldersklassfördelning (»massa- medelålder») i förhållande till normalförrådets åldersklassfördelning. I andra fall har man genom uppdelning av virkesförrådet på olika diameter- klasser sökt räkna ut, hur de rotstående trädens fördelning på olika Sådana klasser förhåller sig till fördelningen hos normalbeståndet och på detta sätt sökt få fram relationstal, som man kan låta inverka på den relativa skogstillgången. Dessa och andra metoder, som prövats, äga det gemensamt, att de kräva ingående kännedom om den skog man skall taxera samt att deras praktiska tillämpning är mycket invecklad.

Att man icke i författningstext och anvisningar'kunnat lämna någon full— ständig och lättfattlig definition på begreppet relativ skogstillgång är natur- ligtvis en svaghet. Denna undanröjes icke därav att för vissa fall anvisats en metod att fastställa taxeringsvärdet utan att använda relativa skogstill- gången såsom hjälpmedel vid taxeringen. Med det sist sagda åsyftas näst sista stycket i skogsvärderingsinstruktionen, som lyder:

»Innebörden av ovan angivna värderingsmetod belyses därav, att å sko— gar, för vilka tillförlitliga hushållningsplaner finnas, ur vilka översikt kan erhållas rörande den virkesavkastning, som omedelbart och i framtiden årligen bör kunna utvinnas, skogens och skogsmarkens sammanlagda värde kan erhållas på det sätt att dessa avkastningar värderas i penningar med tillämpning av de priser, som varit bestämmande för det enligt punkt 5 beräknade rotvärdet, och skogsbrukets hela till nutiden diskonterade avkast- ning därefter uträknas efter 4 procents räntefot, varefter avdrag sker med en tredjedel för beräknade omkostnader. Av det sålunda erhållna värdet skall ett enligt ovan i punkt 6 angivna grunder beräknat värde redovisas såsom skogsmarkens avkastningsvärde, resten såsom den växande skogens värde. Relativa skogstillgången är i detta fall det tal, som erhålles, om nämnda värde å den växande skogen divideras med 20%, gånger den nor- mala årliga värdeavkastningen, minskad med en tredjedel.»

Här belyses sålunda innebörden av värderingsförfarandet genom en annan metod än den med instruktionen egentligen avsedda. I stället för att taxe-

ringsvärdet uträknas genom kapitalisering av den årliga avkastningen av skogen (kapitaliseringsmetoden), talas här om att värdesättningen kan ske genom diskontering till nutidsvärde av de avkastningsbelopp, tagna var för sig, som framdeles beräknas kunna utvinnas ur skogen. Vid sistnämnda metod saknar relativa skogstillgången som hjälpfaktor betydelse för taxe- ringen, men en anledning till att man även för dylika skogar vill få fram ett uttryck härför torde. väl vara den, att relativa skogstillgången för en sådan skog anses värdefull såsom jämförelsegrund vid taxering av andra liknande skogar, för vilka icke finnas tillförlitliga hushållningsplaner. Då relativa skogstillgången beror på så många samtidigt verkande faktorer (bonitet, virkesförråd och dess ålders- och dimensionsfördelning m. m.) och sålunda är icke endast en massafaktor utan även en värdefaktor, blir den emellertid även vid jämförelser svårhanterlig. Om bonitet och avsätt— ningsläge äro någorlunda likartade, synes man lika väl kunna taga det åsatta taxeringsvärdet per hektar direkt som utgångspunkt för jämförelsen. Om man sålunda för viss skog har exakta tal för dels relativa skogstill- gången och dels taxeringsvärdet per hektar, torde det ligga lika nära till hands, att man vid taxering av en jämförbar skog direkt söker bilda sig en uppfattning om hur värdet på denna skog förhåller sig till det givna värdet på den som jämförelsematerial använda skogen som att man först söker fastställa förhållandet mellan relativa skogstillgången å de båda taxerings— objekten och därefter beräknar värdet å den skog man skall taxera. I prak- tiken torde det också, även när det gäller taxering av skogar, för vilka icke finnas hushållningsplaner, icke vara ovanligt, att man fastställer värdet först och sedan räknar ut relativa skogstillgången.

Teoretiskt kan det nu sagda framställas på följande sätt. Enligt nu gällande regler för skogstaxering beräknas värdet genom kapi— talisering av den beräknade årliga avkastningen av skogen. Denna metod är emellertid i sitt oförmedlade skick användbar endast om avkastningen beräknas utfalla med lika stora belopp årligen i all framtid. Därest avkast- ningen växlar eller utfaller oregelbundet, är kapitaliseringsmetoden däremot ej användbar. Detta betyder icke, att avkastningen, för att kapitaliserings- metoden skall kunna användas, behöver utfalla med exakt samma belopp varje år. Om avkastningen varierar i avseende å storleken och tidpunkten när den utfaller, men dessa variationer icke äro alltför stora, kan man vid kapitaliseringen nöja sig med en genomsnittsberäkning av avkastningen. Men om variationerna äro alltför stora, om t. ex. avkastningen under den närmaste tiden avviker från den på längre sikt beräknade medelavkastningen i sådan utsträckning, att detta väsentligt inverkar på värdet, är kapitalise- ringsmetoden icke längre användbar. Då måste man tillgripa en annan metod för värderingen. Om man fortfarande vidhåller kravet på ett avkast- ningsvärde, finns det intet annat sätt att gå tillväga än att beräkna de i framtiden utfallande avkastnin-gsbeloppen var för sig samt med hänsyn till

tiden, när de väntas utfalla, diskontera de sålunda beräknade beloppen till nutidsvärden, därvid taxeringsvärdet kommer fram som summan av de till nutidsvärden diskonterade beloppen. Det är denna metod (diskonterings- metoden), som angivits i det förut återgivna stycket av skogsvärderings- instruktionen.

Kapitaliseringsmetoden passar på grund av det förut sagda egentligen endast för skogar, som skötas enligt på längre sikt fastställda hushållnings- planer så att det som normalt ansedda förrådet får stå kvar som produce- rande virkeskapital, under det att tillväxt däröver uttages som avkastning. Då sådana skogar emellertid förekomma endast i ringa utsträckning, har i taxeringsmetoden måst inrymmas möjlighet till korrigering av de värden, som kapitalisering av normal avkastning i de särskilda fallen skulle giva, och detta har skett genom införande av faktorn relativ skogstillgång. Denna är sålunda en korrektionsfaktor, varmed det felaktiga värde kapitaliserings- metoden giver i varje särskilt fall skall multipliceras för att det riktiga värdet skall kunna erhållas. Det är av detta skäl som man icke kunnat finna något annat allmängiltigt sätt att definiera faktorn relativ skogstill- gång än att angiva, att denna kan erhållas genom att dividera det genom användning av diskonteringsmetoden uträknade värdet å den växande sko- gen med det genom kapitalisering av normala årsavkastningen erhållna värdet.

Även mot det hittills tillämpade systemet för bestämmande av skogsmar— Svårigheter vid kens bonitet kunna erinringar göras. Härför gälla enligt skogsvärderings- instruktionen för hela landet enhetliga regler, och boniteringen har också överallt brukat ske efter samma metod. Det har emellertid numera kunnat fastställas, att denna metod för bonitetens bestämmande icke ger jämför- bara uttryck för skogsmarkens avkastningsförmåga i olika delar av landet. Sålunda har det visat sig, att, om man jämför mark, som vid senaste fastig- hetstaxeringen åsatts samma bonitet i norra som i södra Sverige, avkast— ningen i verkligheten är en helt annan å marken i södra än å motsvarande mark i norra Sverige.

På grund av de erinringar, som sålunda kunna riktas mot den gällande värderingsmetoden, och då denna, som förut framhållits, icke kan sägas i praktiken hava på ett tillfredsställande sätt fyllt sitt ändamål — låt vara att den, jämfört med tidigare tillämpade metoder, innebar ett mycket stort framsteg _ synes det ur alla synpunkter vara fördelaktigt att övergå till en tillämpning av den för svenska förhållanden i flertalet fall lämpligare direkta diskonteringsmetoden. Med den kännedom man nu har om sko- garna i vårt land, inhämtad i första rummet genom den under åren 1923— 1929 verkställda riksskogstaxeringen, torde en sådan övergång — till skill- nad från vad som var fallet vid de nuvarande taxeringsbestämmelselnas tillkomst — numera ej möta allt för stora hinder. Därigenom skulle man också vinna, att man vid taxeringen kunde mera direkt än vad nu är fallet

markens

bom- terlng.

Diskonterings- metodens fördelar.

utgå från det vid taxeringstillfället befintliga faktiska virkesförrådet och dess sammansättning i fråga om grövre och klenare dimensioner. Beträf- fande de planmässigt skötta skogarna skulle man alltså kunna grunda upp- skattningen direkt på de förefintliga hushållningsplanerna, och beträffande övriga skogar torde det ej heller, om man tillämpar så enkla principer som möjligt, möta alltför stora svårigheter att få fram någorlunda riktiga grund- värden. Det torde sålunda, och detta gäller såväl skogligt utbildade taxe- ringsmän som andra, vara betydligt lättare och kännas mera betryggande att vid enbar bedömning fastställa, hur mycket en skog ungefärligen inne- håller av barrskog och lövskog samt hur den förstnämnda är fördelad på grövre och klenare skog (timmerskog, massavedskog och vedskog), än att fastställa hur det för tillfället å skogen befintliga virkesförrådet förhåller sig till det virkesförråd, som skulle finnas å skogen, om denna befunne sig i ett tänkt normaltillstånd. På grund av vad nu anförts har domänstyrelsen utarbetat ett förslag till helt nya värderingsgrunder, som i det följande närmare utvecklas. Allmänna sym För närmare belysning av de sålunda föreslagna värderingsgrunderna ågåkiäeprf'nåsf" torde följande allmänna synpunkter kunna framhållas. _?fgzgåägms Den rotstående skogens värde ökar år från år i första hand därför att ”W”-"1"- förrådet förstoras (massatillväxt), men i allmänhet även därigenom att virket växer ut till grövre och värdefullare sortiment (kvalitetstillväxt). Om skogens årliga värdetillväxt är lika stor som den avkastning skogsägaren räknat med, är värdet av virkesförrådet, om det i sin helhet omedelbart uppskattas (rotvärdet), lika med värdet av samtliga till nutiden diskonte— rade belopp, skogsägaren kan förvänta vid framtida avyttring av skogen (diskonteringsvärdet). När dylik jämvikt mellan skogens värdetillväxt och den av skogsägaren beräknade avkastningen föreligger, överensstämmer diskonteringsvärdet vid uthålligt skogsbruk följaktligen med rotvärdet. Förhållandet mellan nämnda värden kan i detta fall uttryckas med talet 1.0.

Om den angivna jämvikten mellan skogens värdetillväxt och den beräk— nade avkastningen icke föreligger, komma däremot diskonteringsvärde och rotvärde att avvika från varandra. Om värdetillväxten är större än den beräknade avkastningen, betyder detta, att diskonteringsvärdet också är större än rotvärdet. Summan av de till nutiden diskonterade avkastnings- beloppen överstiger nämligen i detta fall rotvärdet. Förhållandet mellan ifrågavarande värden kan här uttryckas med tal över 1.0.

Om skogens årliga värdetillväxt åter är mindre än den beräknade avkast- ningen, innebär detta, att diskonteringsvärdet är mindre än rotvärdet, enär sistnämnda värde, om man utgår från detta, skall reduceras med belopp, som motsvarar sammanlagda ränteförlusten under tiden fram till virkes— uttagen. Förhållandet mellan nämnda värden kan alltså här uttryckas med tal under 1.0.

Vad angår storleken av den avkastning (ränta), som skogsägaren kan

antagas räkna med, må man beakta, att kravet på ränta å visst kapital sammanhänger med kapitalplaceringens säkerhet så att kravet på ränta blir lägre ju säkrare placeringen anses vara. Det torde med fog kunna sägas, att kapitalplacering i skog normalt erbjuder ganska stor säkerhet och att kapitalägaren därför borde kunna räkna med jämförelsevis låg ränta.

Av vad nu anförts torde framgå, att den räntefot, som väljes vid taxe- ringen, också bör vara av avgörande betydelse för skogens taxeringsvärde. Ju högre räntefot, som tillämpas, desto lägre bör'taxeringsvärdet bliva och tvärtom.

Det ovan angivna förfaringssättet att vid taxeringen utgå från den vid taxeringstillfället befintliga skogens rotvärde, i den här tidigare angivna betydelsen, innebär, att man, sedan sistnämnda värde beräknats, räknar sig fram till taxeringsvärdet genom att dels öka rotvärdet med värdetill- växten fram till den tidpunkt, då skogen beräknas bliva mogen för avverk- ning, dels minska samma värde med ränteförlusten under tiden, och dels slutligen även avdraga de 5. k. allmänna omkostnaderna. Tidpunkten för skogens avverkning inträffar emellertid icke samtidigt för hela virkesför- rådet. En del av detta har kanske nått den ålder och mognad, att denna del bör avverkas omedelbart, en annan del bör kanske avverkas om ett år, en tredje del om två år etc., tills hela det å marken vid taxeringstillfället befintliga virkesförrådet uttagits. Vid uthålligt skogsbruk får man härvid en serie avverkningar, som i tiden sträcka sig fram till den tid, då hela det nuvarande virkesförrådet uttagits. En noggrann värdering enligt diskonte— ringsmetoden skulle alltså kräva, att virkesförrådet uppdelades i ett mot antalet avverkningar svarande antal delar samt att diskontering av infly- tande belopp till nutidsvärde skedde beträffande varje sådan del för sig. En sådan beräkning är emellertid omöjlig att genomföra. Genom vissa för- enklingar, som dock icke alltför mycket påverka slutresultatet och därför böra kunna godtagas som hjälpmedel, kan problemet dock lösas i praktiken. Om man sålunda med de olika trädens grovlek vid brösthöjd som fördel- ningsnorm uppdelar virkesförrådet i ett mindre antal delar (grovleksgrup- per), kan man få fram användbara diskonteringstider genom att på grund- val av riksskogstaxeringens material räkna ut, hur länge träden inom varje grovleksgrupp och ifrågakommande område genomsnittligt bruka stå kvar. Skogen kommer härigenom att värderas, icke till det belopp, som motsvarar avkastningsvärdet vid ett efter bästa tänkbara ekonomiska grunder bedrivet skogsbruk, utan till det belopp, som motsvarar avkastningsvärdet, om skogs- bruket drives på det sätt, som i genomsnitt tillämpas inom ifrågavarande område. I detta avseende motsvara värderingsgrunderna de nu tillämpade principerna, eftersom man vid fastställande av bonitet m. m. icke brukat räkna med något idealtillstånd hos skogen utan med de i verkligheten före- liggande genomsnittliga förhållandena.

Utöver det nu sagda må framhållas, att ett avkastningsvärde i sig bör

Bestämning av dis/:onterings- tider m. m.

.»1 nviindning av

innesluta nutidsvärdet av alla i framtiden inflytande avkastningsbelopp och icke endast vad som kommer att inflyta vid avyttring av virke, som vid taxeringstillfället finnes å marken. Någon gång i framtiden komma träd att avyttras, som tillkommit först efter taxeringstillfället, och även därför inflytande belopp böra diskonteras till nutiden och inräknas i taxerings— värdet. Detsamma kan för övrigt sägas om belopp, som inflyta vid försälj— ning av träd, vilka vid taxeringstillfället äro mycket unga (plantskog som ännu icke nått brösthöjd). Med hänsyn till att tidpunkten, när de sist angivna avkastningsbeloppen komma att utfalla, i allmänhet är så avlägsen, att deras nutidsvärde är synnerligen obetydligt, torde man emellertid i de flesta fall kunna bortse från dem. Undantag från vad nu sagts gäller endast, om skogsmarken skulle utgöras av kalmark. I detta fall torde hänsyn till den nu ifrågavarande avkastningen lämpligen kunna tagas genom faststäl- lande av minimivärden. Till detta spörsmål återkommer domänstyrelsen senare.

Till grund för beräkningen av skogens massatillväxt, växttider m. in. har,

ringsmaterialvt. som förut antytts, lagts det material, som framkommit vid riksskogstaxe—

ringen. För att ur detta material kunna för större, mera enhetliga områden få fram vägledande uppgifter, som giva uttryck för de skogliga förhållan— dena i genomsnitt för varje dylikt område, har domänstyrelsen företagit undersökningar av nämnda material, delvis berörande spörsmål, vilka icke tidigare varit föremål för närmare utredning. Härvid bör beaktas, att riks- skogstaxeringens siffror vid det tillfälle, då de skola användas för fastig- hetstaxeringen, icke alltid äro så nya, utan i sämsta fall kunna vara inemot 20 år gamla. Vissa fel vid användning av så gammalt material äro givetvis icke uteslutna. I de fall, då samma län varit föremål för taxering två gånger, såsom Värmlands län åren 1911 (försökstaxering) och 1929 samt Väster— norrlands län åren 1924 och 1938 (i senare fallet genom den nya riksskogs- taxeringsnämnden, tillsatt år 1937), ha dock _ oaktat dessutom vid den senare taxeringen använts bättre och fullständigare metoder — föränd— ringarna mellan taxeringstillfällena genomsnittligt för hela länen visat sig icke vara av sådan art, att det skulle spela någon större roll vilken av dessa taxeringar man t. ex. vid fastighetstaxering år 1943 lade till grund för ett bestämmande av de på skogsvärderingen inverkande värdefakto- rerna i respektive län. Beträffande de delar av landet, där förändringar, som skett efter den till grund för beräkningarna liggande riksskogstaxe— ringen, kunna antagas ha någon betydelse, såsom beträffande Norrbottens och Västerbottens läns lappmarker, har för övrigt viss hänsyn kunnat tagas även till vid senare skogsuppskattningar inom domänverket vunna erfaren- heter. Enär domänstyrelsen, såsom framgår av det efterföljande, för det här avsedda ändamålet utnyttjat ännu större områden än län, varigenom felmöjligheterna ytterligare begränsas, torde risken för fel på grund av materialets ålder i allmänhet vara ganska ringa. I den mån den nya riks-

skogstaxeringsnämndens arbete fortskrider och ytterligare områden bliva omtaxerade, böra dock de nu gjorda beräkningarna omedelbart före varje fastighetstaxering jämföras med och eventuellt jämkas efter det material, som under nämnda arbete framkommer. Det lärer nämligen vara avsett, att den senast påbörjade riksskogstaxeringen skall för framtiden så bedri— vas att all skog i vårt land kommer att undergå ny uppskattning ungefär vart tionde eller femtonde år samt att i samband därmed skall upprättas en avverkningsstatistik, som utvisar virkesförrådets förändringar mellan taxe— ringstillfällena. Härvid bör beaktas att de vid riksskogstaxeri—ngen använda metoderna kunna med tanke på just fastighetstaxeringen ändras så att den bättre än hittills tillgodoser de önskemål, som i detta syfte kunna uppställas.

Då skogens faktiska tillstånd och förhållanden i övrigt, sådana de befun- nits vid riksskogstaxeringen, läggas till grund för värderingen, komma riksskogstaxeringens uppgifter att få stort värde även såsom kontroll mot verkligheten beträffande den vid fastighetstaxeringen gjorda uppskatt- ningen av virkesförråd m. m. för visst begränsat område. Vid de senaste allmänna fastighetstaxeringarna ha länen använts som dylika kontrollom— råden, och det har sålunda blivit fastighetsprövningsnämnderna, som fått verkställa kontrollen. Det synes emellertid vara till väsentlig fördel, om kontrollen kunde ske redan i fastighetstaxeringsnämnderna och om .kon— trollområdena sålunda minskades tili fastighetstaxeringsdistrikten. Olägen— heterna härvid äro, att ju mera man minskar kontrollområdena ju större bliva felmöjligheterna hos de från riksskogstaxeringen erhållna uppgif- terna. Vidare får man beakta, att för mindre områden förändringarna av virkesförrådet in. in. från tid till annan kunna tänkas bliva så stora, att de märkbart inverka på värdeförhållandena. Av denna anledning torde man för kontroll av dylika mindre områden icke böra använda riksskogstaxe— ringens siffror, om dessa äro mer än 10 å 15 år gamla. Riksskogstaxeringens första omgång avslutades som nämnts år 1929, och uppgifterna härifrån torde därför icke längre vara användbara för mindre kontrollområden än länen. I den mån siffrorna från andra omgången, som påbörjades år 1938, bliva tillgängliga, torde man dock böra taga upp frågan om kontrollområ- denas förändring i enlighet med vad nu sagts.

Vid företagen undersökning av materialet från 1938 års riksskogstaxering av Västernorrlands län har det med hänsyn till förut anförda synpunkter visat sig icke vara tillrådligt att använda de Vid senaste allmänna fastighets— taxeringen förekommande taxeringsdistrikten som kontrollområden. Vid undersökningen har emellertid kunnat konstateras, att distrikten, om de kunde på visst sätt förstoras och avrundas — innebärande att antalet distrikt skulle för nämnda läns landsbygd komma att inskränkas från nuva- rande 14 till 7 —— skulle utan risk för större felmöjligheter kunna användas som kontrollområden. Beträffande län, som ännu icke varit föremål för riksskogstaxering i andra omgången, torde för övrigt, i den mån svårigheter

Kontroll genom jämförelse. mel- lan fastighets- taa'cri'ngcns och riksskogstaxe- ringens resultat.

skulle visa sig uppstå för erforderliga ändringar av fastighetstaxerings- distrikten, ifrågavarande syfte även kunna nås genom en jämkning av det vid riksskogstaxeringen, som sker medelst s. k. linjetaxering, använda avståndet mellan linjerna. Mari.-ms bonite- Vid undersökning av riksskogstaxeringens material har, som förut fram- ”” hållits, visat sig, att det hittills tillämpade förfaringssättet vid skogsmar- kens bonitering icke ger jämförbara uttryck för .skogsmarkens avkastnings— förmåga i olika delar av landet. Hänsynstagande till växlingar i skogsmar- kens produktionsförmåga bör därför ske i annan form än hittills. Med den av domänstyrelsen föreslagna taxeringsmetoden kommer i varje särskilt fall skogens faktiska tillstånd vid taxeringstillfället att bliva avgörande för värderingen. Eftersom detta tillstånd delvis är beroende av markens pro- duktionsförmåga, innebär redan uppskattningen av virkesförrådet, att viss hänsyn tagits till markens bonitet. Men enär trädens massatillväxt och där- med tidpunkten, då de uppnå den diameterklass att de lämpligen böra avverkas, växlar betydligt med hänsyn till dels de klimatiska förhållandena och dels markens beskaffenhet och tillstånd, måste beräkningarna av dis- konteringstider m. m. ytterligare varieras lned hänsyn härtill. Vad angår de klimatiska förhållandenas inverkan på produktionsförmågan, så har det visat sig nödvändigt att taga hänsyn till denna faktor genom landets upp- delning i ett antal, i klimatiskt hänseende någorlunda enhetliga områden (tillväxtområden), som vid beräkningarna behandlas helt för sig. Hänsyn till markens beskaffenhet och tillstånd bör däremot tagas genom att marken in- om varje dylikt område indelas i visst antal godhetsgrader, som närmast skola motsvara de nuvarande bonitetsklasserna. Då de växlingar beträffande skogens avkastningsförmåga inom sådant område, vilka icke redan kommit till uttryck i virkesförrådet, visat sig vara relativt ringa, kan elnellertid antalet godhetsgrader inom varje särskilt tillväxtområde inskränkas till ett fåtal. Redovisning av Vid tillämpning av den föreslagna taxeringsmetoden upptages icke skogs- så:.äliitsvåfåås markens värde och den därå växande skogens värde var för sig. Någon möjlighet att vid värdering av skogsmark med därå växande skog ratio-nellt få fram en sådan skillnad finns för närvarande icke, enär uppgifter om skogsbrukets ekonomiska förhållanden under tillräckligt långa tidsperioder .; saknas. Värde-t å skogsmarken synes också i de nuvarande bestämmelserna ha särskilts från värdet å den växande skogen på ett tämligen godtyckligt sätt. 1920 års kommitté för utredning av frågan om den kommunala be— skattningen av skog m. rn. grundade sitt förslag, att markvärdet skulle utföras med tre gånger årliga skogsavkastningens värde (d. v. 5. med då tillämpad räntefot 18 procent av markens och skogens gemensamma värde vid normal skogstillgång), närmast på en utredning angående statens samt- liga skogsinköp, varvid markens värde i värderingshandlingarna upptagits till ungefärligen 18 procent av skogsfastigheternas totala värde. En gransk-

ning av nämnda värderingshandlingar giver emellertid vid handen, att till grund för beräkningen av det särskilda markvärdet allenast legat en ren bedömning. Det synes på grund av vad nu anförts vara önskvärt, att man kunde undgå att vid fastighetstaxeringen redovisa särskilt markvärde, och detta torde av skäl, som närmare komma att beröras i annat sammanhang, icke medföra några större olägenheter. Vad nu sagts avser givetvis icke fall, där en oproportionerlig del av skogsmarken av någon anledning är kal eller endast bevuxen med plantskog, vilken ännu icke nått brösthöjd. Fall, där en hel fastighet utgöres av enbart sådan mark, föreligga också. Något värde på denna mark genom uppskattning av rotstående skog kan icke erhållas. Även mark av denna beskaffenhet har emellertid ett visst förväntningsvärde genom den avkastning, som kan beräknas utfalla i fram- tiden, när marken blivit bevuxen lned träd, som kunna börja tillgodogöras. I skog av den beskaffenhet, som i genomsnitt finnes i vårt land, utgör kal- marken och den mark, som är bevuxen med träd under brösthöjd, en rela- tivt liten del av lnarkytan. Tidpunkten, då nämnvärda belopp komma att inflyta för träd, som icke ingå i det virkesförråd, varpå uppskattningen av skogsvärdet grundas, är därför i allmänhet så avlägsen, att dylik avkastning praktiskt taget saknar nuvärde. Annorlunda blir dock förhållandet beträf— fande mark, varå dylikt virkesförråd saknas, varför den avkastning, sonl |

marken i framtiden över huvud taget kommer att giva, helt kommer att härröra från träd, som icke ingått i vid taxeringen särskilt uppskattat virkesförråd.

Då fall av den art, varom sist talats, endast torde förekomma mera undan- tagsvis, synes man ej behöva tillmäta deln alltför stor betydelse. Spörs- lnålet torde enklast och bäst kunna lösas genom införande, som förut antytts, av en bestämmelse att skogsvärdet icke i något fall får bestämmas lägre än till visst minimivärde per hektar skogsmark. Till frågan om beräk- ningen av detta värde återkommer domänstyrelsen i annat sammanhang.

Vad därefter angår värdesättningen av olika trädslag har det visat sig,Bc_handling av att skillnaden beträffande tillväxtförhållanden och avsättningsmöjligheter Olika trädsmg' m. 111. mellan olika arter av barrträd icke är större än att dessa, i likhet med vad hittills skett, kunnat sammanföras till en gemensam grupp.

Däremot har lövskogen ansetts böra behandlas som en grupp för sig. Därvid har befunnits lämpligt att avvika från de för barrskogen tillämpade principerna. Frånsett de sydligaste delarna av landet, där boken förekom- mer jämförelsevis mycket, användes lövskogen till övervägande del såsom brännved, och skillnaden mellan värdet å virke av grövre diameterklasser och å virke av klenare sådana är därför icke särskilt stor. Då lövskogen dessutom i allmänhet företräder en jämförelsevis liten del av det samman- lagda värdet å skogen, har uppdelning i grovleksgrupper ävensom i god- hetsgrader inom de olika områdena befunnits onödig. Istället för beräkning av i framtiden utfallande olika avkastningsbelopp och diskontering av dessa

till nutiden ha beräkningarna kunnat förenklas till en jämförelse mellan massatillväxten och den vid taxeringen använda räntefoten samt en på grundval härav gjord korrektion av rotvärdet.

Vad åter angår sydligaste Sverige bruka i de fall, där lövskogen till stor del eller i huvudsak utgöres av bok, ur detta trädslag liksom ur barrskogen utvinnas olika sortiment, därvid grövre träd lämna mer värdefullt virke än klenare. Bokskogen synes här alltså böra uppdelas i grovleksgrupper och beräkningarna i övrigt ske på liknande sätt som beträffande barrskogen. Indelning i nämnda grupper kan emellertid med hänsyn till speciella för- hållanden i fråga om sortimentssammansättning m. m. verkställas på ett något enklare sätt än beträffande barrskogen.

Bcsfggggzgtav Av grundläggande betydelse vid diskonteringsmetodens användning blir storleken av de belopp, .som i framtiden beräknas inflyta, och därmed de då rådande virkesprisen. Möjligheterna att beräkna virkesprisen vid en tidpunkt, som ofta ligger långt fram i tiden, äro emellertid ganska små. Av undersökningar för förfluten tid har framgått, att virkesprisen i genom— snitt för längre perioder visat tendens [att stiga. Sålunda utvisar exempelvis en undersökning av prisen på svenskt exportvirke, omfattande åren 1891—- 1913, att dessa under nämnda 23 år undergått en rätt jämn stegring, av i medeltal 1.8 % om året. En dylik tendens har, frånsett de onormala kon— junkturerna under förra världskriget och prisfallet därefter, kunnat skönjas även för tiden därefter. Då emellertid även omkostnaderna i skogsbruket synas vara underkastade en liknande utveckling, torde man tills vidare kunna räkna med att virkets nettovärde, sett på längre sikt, är tämligen konstant. Som grund för beräkningen synas alltså utan olägenhet såsom hittills kunna läggas virkets genomsnittspris under en viss tidsperiod före det år, varunder taxeringen tager sin början. Vad angår beräkningen i övrigt torde ungefär samma metoder som hittills kunna tillämpas. Det gäller emellertid, då man enligt den föreslagna metoden vid värderingen utgår från rotvärdet i tidigare angiven betydelse, nu ej att uppskatta vär- dena endast å de sortiment, som beräknas ingå i den normala avkastningen av skogen, utan att värdera samtliga sortiment å rot vid en omedelbar total uppskattning. Till de pris, som böra läggas till grund för beräkningen av virkets rotvärde, återkommer domänstyrelsen i sin specialmotivering till den föreslagna nya skogsvårderingsinstruktionen. A”ilfi?ZZde.-?m' Vad slutligen angår avdrag för allmänna omkostnader torde dylikt avdrag som hittills böra medgivas med ett såsom skäligt bestämt belopp. Förslaget innefattar i denna del, att avdraget skall göras, sedan diskonteringsvärdet enligt ovan angivna principer uträknats, och att sistnämnda värde alltså skall minskas med en mot avdraget svarande andel.

|_(ort beskriv- Hur den föreslagna värderingsmetoden skall tillämpas kan i korthet ning av meto- . ., .. . .. .. . . ..

den. beskrlvas pa foljande satt. Forsta moment 1 taxermgsarbetet ar en upp- skattning av virkesförrådet å skogsmarken till den fastighet, som är föremål

för taxeringen, därvid uppskattningen begränsas till dels ett angivande av hur förrådet fördelar sig på barrskog och lövskog, samt beträffande den sistnämnda i förekommande fall på bok- och övrig lövskog, dels ock beträf- fande barrskogen och bokskogen, där den sistnämnda skall uppskattas för sig, ett fastställande av hur förrådet fördelar sig på föreskrivet antal grov- leksgrupper. Nästa åtgärd är att med användning av beräknade nettovärden å olika sortiment fastställa rotvärdet för virket inom varje trädslag respek- tive grovleksgrupp för sig. De härvid erhållna värdena korrigeras därefter med hänsyn till virkets värdetillväxt, för taxeringen fastställd räntefot och beräknade diskonteringstider. Taxeringsvärdet slutligen fastställes lika med de sålunda erhållna beloppens summa, minskad med avdrag för all— männa omkostnader. Av dessa räkneoperationer behöva endast ett fåtal utföras av taxeringsmyndigheterna vid själva taxeringen. Dessa skola dock fastställa virkesförrådet för olika trädslag respektive grovleksgrupper samt _— med ledning av för vederbörande län eller del av län lämnade anvisningar — beräkna virkets rotvärde för de olika grupperna. Sedan dessa beräk- ningar utförts, är det avsett, att de sökta värdena (i å-pris per kubikmeter) skola kunna utfinnas ur före varje allmänna fastighetstaxering fastställda tabeller. Eftersom avdrag för allmänna omkostnader också kunna inläggas i dessa tabeller, kunna de däri angivna värdena i allmänhet direkt läggas till grund vid uträkning av taxeringsvärdet. Detta erhålles genom multipli— kation av antalet kubikmeter av varje skogsgrupp (trädslag respektive grovleksgrupp) med det för skogsgruppen funna värdet per kubikmeter samt addition av de härigenom för de olika grupperna erhållna beloppen, varvid dock taxeringsvärdet icke må understiga de för olika fall fastställda minimivärden per hektar.

En mera detaljerad redogörelse för de föreslagna värderingsgrunderna återfinnes i en inom domänstyrelsen utarbetad här bifogad p. m., bil. 1, angående beräkning av .skogsvärde vid fastighetstaxering med tillhörande tabeller, vartill hänvisas.

Vid den nu angivna metodens tillämpning komma naturligtvis svårighe- svårighefer vid ter att uppstå i de fall, då tillförlitliga uppgifter om virkesförrådet saknas. ÖRE Någon möjlighet att helt undvika dylika svårigheter finnes emellertid icke, så länge man icke anser sig kunna ålägga den enskilde skogsägaren att genom enkel trädräkning eller dylikt företaga en uppmätning av sin skog. Det föreslagna systemet torde dock begränsa de svårbedömda fallen till det minsta tänkbara antalet. Många skogar ha vid försäljning, skifte eller dylikt undergått mätning i någon form, och om denna mätning icke ligger alltför långt tillbaka i tiden, bör man med ledning av densamma samt upp— gifter om bonitet och efter mätningen gjorda virkesuttag kunna göra en någorlunda tillförlitlig beräkning. Det torde för övrigt bliva allt vanligare att hushållningsplaner upprättas även av de ägargrupper, som nu meren- dels icke hava sina skogar indelade. Enligt vad domänstyrelsen har sig

Special motivering.

bekant ha också ett flertal skogsvårdsstyrelser sedan längre tid vidtagit åtgärder för att främja dylik planläggning. Beträffande skogar, för vilka icke finnas förrådsuppgifter, återstår möjligheten till jämförelse med när- belägna skogar, för vilka finnas dylika uppgifter om virkesförrådet. I detta avseende är domänstyrelsen, som förut framhållits, övertygad om att det föreslagna systemet giver bättre och säkrare hållpunkter än det nuvarande. För sådan jämförelse torde med fördel kunna användas de siffror, som angiva virkesförrådet i medeltal för län eller del av län enligt riksskogs- taxeri-ngen (se närmare härom i det följande). Slutligen torde böra beaktas den fördel för den enskilde skogsägaren, som ligger däri att denne, om hans skog blir för högt taxerad, kan genom enklast tänkbara skogliga förrättning visa, att taxeringen är felaktig.

Domänstyrelsen har i enlighet med förut angivna riktlinjer utarbetat förslag till lag om ändring i vissa delar av kommunalskattelagen samt till förordning med ny instruktion för värdering av skogsmark med därå växande skog, vilka förslag här närslutas, bil. 2 och 3.

Beträffande förslaget till lag om ändring i vissa delar av kommunalskat- telagen, i vad lagen avser värdering av särskild förmån å skogsmark, vill domänstyrelsen begagna tillfället framhålla, att taxeringsmyndigheterna vid värdering av förmån av jakt ofta synas ha uppskattat dylik förmån efter principer, som givit alldeles för höga värden. Då detta synes gälla förmån av jakt i allmänhet och sålunda ej endast å skogsmark samt för övrigt även förmån av fiske, har domänstyrelsen icke i detta sammanhang ansett sig böra utarbeta förslag till ändring av ifrågavarande bestämmelser, men styrelsen anser sig dock böra uttala, att det vore önskvärt, om på lämplig plats i anvisningarna kunde införas ett stadgande om att förmån av detta slag icke skall upptagas till högre värde än som kan anses motsvara värdet av den efter lämplig räntefot kapitaliserade avkastningen. I övrigt bör beaktas, att förslaget icke heller omfattar samtliga de ändringar i kommu- nalskattelagen, som kunna tänkas bliva erforderliga genom de föreslagna nya värderingsgrunderna. Domänstyrelsen har nämligen icke ansett i det styrelsen lämnade uppdraget ingå att utarbeta förslag till erforderliga änd- ringar i däri intagna bestämmelser om inkomsttaxering. Samma är förhål— landet med de ändringar i taxeringsförordningen ävensom andra författ- ningar, som de föreslagna grunderna kunna göra nödvändiga.

Till de särskilda punkterna i den föreslagna nya skogsvärderingsinstruk- tionen lämnas följande speciella motivering.

Vid punkt 1.

Som tidigare anförts framkommer vid tillämpning av den föreslagna metoden intet särskilt Värde å skogsmarken. 1920 års kommitté för utred— ning av frågan om den kommunala beskattningen av skog m. m. synes vid utarbetande av förslaget till 1921 års skogsvärderingsinstruktion ha ansett

sig böra föreslå regler om särskiljande av markvärde och skogsvärde när— mast för att möjliggöra en eventuell framtida omläggning av det då gäl— lande systemet för beskattning av växande skog. Detta skäl för särskiljande av markens värde från skogens torde numera få anses ha bortfallit.

Ur beskattningssynpunkt torde med hänsyn till gällande regler ett slo— pande av skogsmarksvärdet emellertid icke kunna ske utan vissa följder. Enligt de nuvarande bestämmelserna om fastighetstaxering inräknas skogs- markens värde i jordbruksvärdet, för vilket den kommunala fastighets- skattens repartitionstal utgör 0.05. Om skogsmarkens värde icke redovisas för sig, innebär detta, att markvärdet i stället måste inräknas i skogsvärdet, för vilket motsvarande repartitionstal utgör 0.04. Enär markens värde med tillämpning av nu gällande bestämmelser endast utgör en mindre del av markens och skogens sammanlagda värde samt skillnaden mellan repar- titionstalen är så liten, torde dock den omständigheten, att mot skogs— marksvärdet svarande andel av jordbruksfastigheternas jordbruksvärde kommer att överföras till deras skogsvärde, få ganska begränsad betydelse. I detta avseende torde sålunda borttagandet av det särskilda markvärdet icke medföra några nämnvärda olägenheter.

Inräknandet av skogsmarkens värde i skogsvärdet kommer även att få viss betydelse för möjligheterna att vid beskattning av inkomst av skogs- bruk enligt gällande regler utnyttja avdrag för värdeminskning genom av— verkning eller avyttring av skog. Om vid uträkning av sådant avdrag taxe- ringsvärdet skall anses som ingångsvärde, t. ex. då en fastighet hekommits genom arv, borde den skattskyldige egentligen icke få upptaga hela det efter den föreslagna metoden taxerade skogsvärdet som ingångsvärde, när han vid uttag av skog under innehavet eller vid försäljning av skog i samband med avyttring av fastigheten begär avdrag för minskning i ingångsvärdet eller i ingående virkesförrådet, utan ingångsvärdet borde i detta fall utgöras av skogsvärdet, minskat med det däri ingående markvärdet. Att man enligt den föreslagna metoden ej kommer att redovisa något särskilt markvärde torde ej utgöra hinder för ett sådant förfarande, eftersom man för detta ändamål kan betrakta det särskilt angivna minimivärdet som markvärde. Emellertid kan man också tänka sig att man även i nu ifrågavarande fall behandlar marken och den därå växande skogen, som om hela värdet läge i skogen, vilket alltså skulle innebära att man som hittills skulle räkna det taxerade skogsvärdet som ingångsvärde. Detta kan visserligen antagas få den följden, att ingångsvärdet .blir något högre än med de enligt nuvarande bestämmelser fastställda taxeringsvärdena, men eftersom en konsekvens av detta tillvägagångssätt blir, att utgående värdet å skogen också blir högre, torde avdraget till sin storlek i de flesta fall bliva ungefär detsamma som nu. Om en skogsägare sålunda efter avverkning av skog under innehavet av fastigheten begär avdrag under åberopande av att skogens värde efter avverkningen understiger det för honom gällande ingångsvärdet å skogen,

torde den höjning av ingångsvärdet, som blivit en följd av markvärdets inräkning i skogsvärdet, oftast ungefärligen uppvägas av motsvarande höj- ning av skogens värde efter uttaget. Samma gäller vid försäljning av fastig— heten både om han begär avdrag med det för honom gällande ingångsvärdet för skogen och om han yrkar avdrag med den del av köpeskillingen för fas- tigheten, som belöper å det ingående virkesförrådet. Ökningen av ingångs- värdet kommer nämligen i dessa fall att motverkas av att större del av köpeskillingen får anses belöpa å skogen vid fastighetens försäljning. Om skogsägaren däremot under fastighetsinnehavet begär avdrag för minskning av ingående virkesförråd, kommer han onekligen i en något förbättrad ställning tack vare markvärdets inräkning i skogsvärdet. Betydelsen härav torde dock icke vara större än att man kan bortse där-ifrån.

Om sålunda i de ovan angivna fallen gällande regler om inkomstbeskatt- ning av skog i stort sett icke torde komma att beröras av de föreslagna be— stämmelserna om skogens värdering, gäller detta icke bestämmelsen om rätt för skogsägaren att vid försäljning av skog i samband med avyttring av marken erhålla avdrag med belopp, motsvarande värdet av fyra gånger den normala årliga virkesavkastningen. Eftersom någon uppskattning av den normala årliga virkesavkastningen icke konnner att ske vid fastighets- taxeringen, och det knappast kan tänkas, att sådan uppskattning skulle företagas enbart för bestämmande av ifrågavarande avdrag, torde de före- slagna värderingsbestännnelsernas antagande föra med sig. att detta av- dragsalternativ måste övergivas. Avdraget är egentligen avsett för det fall, att en fastighet vid den avdragsberättigades förvärv av densamma uteslu- tande bestått av kalmark eller nyplanterad mark, men detta fall torde mera sällan förekomma i verkligheten. Emellertid har avdragsförfarandet i fråga på grund av sin enkelhet lockat till användning även i andra fall och då — emedan det ej alls passat på de föreliggande förhållandena — varit till större skada än nytta för skogsägaren. Denna avdragsform torde sålunda utan större förlust kunna helt avvaras.

Vad angår den för diskonteringen valda räntefoten, kommer denna att få ungefär samma betydelse för taxeringsvärdena som kapitaliseringspro— centen har enligt de nu gällande bestämmelserna. Kapitaliseringsprocentens sänkning vid 1938 års allmänna fastighetstaxering från fem till fyra procent synes närmast hava föranletts av en önskan att anpassa taxeringsvärdena till de då rådande, stigande konjunkturerna. Virkesprisen, som under åren 1932—1935 varit ganska låga, hade år 1936 förbättrats betydligt och lågo år 1937, då taxeringen skulle taga sin början, avsevärt över medeltalsprisen för åren 1932—1936, som skulle ligga till grund för beräkningen av rot- värdena. Detta skulle få till följd att, trots att skogsfastigheterna i allmänna marknaden värderades högre än vid tiden för 1933 års fastighetstaxering, taxeringsvärdena skulle komma att sjunka. Ett sådant resultat ansågs icke kunna godtagas. Den ifrågavarande sänkningen av kapitaliseringsprocenten

beräknades _ oaktat rotvärdena skulle bliva lägre än vid 1933 års taxering — medföra en höjning av taxeringsvärdena med omkring tretton procent. I verkligheten synes dock höjningen hava blivit något större. Sålunda höj— des skogsvärdena i förhållande till 1933 års taxering med omkring sjutton procent.

Sänkningen av kapitaliseringsprocenten vid 1938 års fastighetstaxering motiverades också med konstaterade ändringar i det allmänna ränteläget. Domänstyrelsen hade i detta sammanhang gjort en uppställning över för- ändringarna i procenttalen för riksbankens officiella diskonto för tre månaders växlar under åren 1930—1936. Denna uppställning, kompletterad för tiden till och med år 1940, återgives här nedan:

År Vid utgången I medeltal av år 1930 3.5 3.72 1931 6.0 4.10 1932 3.5 4.30 1933 2.5 3.17 1934 2.5 2.50 1935 2.5 2.50 1936 2.5 2.50 1937 2.5 2.50 1938 2.5 2.50 1939 3.0 2.52 1940 3.5 3.31

Den allmänna räntenivån har sålunda på senaste tiden visat en uppåt- gående tendens. Enbart detta förhållande synes dock icke böra föranleda en höjning av den vid taxeringen tillämpade räntefoten.

Då man icke vet, hur de föreslagna bestämmelserna i och för sig komma att verka på taxeringsvärdena (sannolikt komma taxeringsvärdena i genom- snitt att bliva något högre), anser sig domänstyrelsen icke nu böra föreslå någon ändring av den vid föregående allmänna fastighetstaxering tilläm- pade räntefoten. Därest en sådan ändring skulle anses önskvärd, torde emellertid därför erforderliga jämkningar i förslaget till ny skogsvärde- ringsinstruktion lätt kunna verkställas, eftersom domänstyrelsen, såsom av bil. 1 framgår, vid utarbetande av sina tabeller räknat med 3, 3.5, 4, 4.5 och 5 procent.

Ehuru domänstyrelsen icke heller ansett sig höra föreslå någon ändring i sättet för räntefotens fastställande, vill styrelsen emellertid i detta sam- manhang erinra om att man härvid i första hand bör tillse, att den ränta, som lägges till grund för taxeringsvärdena, i görligaste mån överensstäm— mer med den ränta, som kan anses allmänt gälla för kapitalplacering i skog och att andra synpunkter på denna fråga böra vara ovidkommande. Domän- styrelsen ifrågasätter därför om det icke skulle vara till fördel att fastlåsa den vid taxeringen använda räntefoten vid den allmänna räntenivån. Tänk- bara möjligheter vore härvid att låta riksbankens officiella diskonto för tre

månaders växlar, uträknat i medeltal för 5 eller 10 år, eller den i sparbanks- lagen 33 & angivna medelräntan under de senaste 10 åren för guldkantade obligationer bliva bestämmande för räntefoten vid skogstaxeringen. Upplys- ningsvis kan meddelas, att sistnämnda medelränta enligt vad domänsty- relsen inhämtat utgjorde för år 1937 4.01 %, år 1938 3.84 %, år 1939 3.65 % samt år 1940 3.64 %.

Vid punkterna 4 och 5.

Dessa punkter innehålla bestämmelser om skogsmarkens bonitering och motsvara sålunda punkt 4 i den nuvarande skogsvärderingsinstruktionen. Vad angår rikets indelning i tillväxtområden har denna — med ledning av riksskogstaxeringens uppgifter om skogens tillväxtförhållanden och där- med sammanhängande företeelser —— gjorts så att områdena i detta avseende blivit så likartade som möjligt. Härvid har emellertid av praktiska skäl måst tagas hänsyn till att områdenas antal icke bör bliva större än absolut nödvändigt samt att gränserna i görligaste mån böra överensstämma med länsgränser. Det som skiljer de olika tillväxtområdena är sålunda främst olikheter i skogens växttider, d. v. s. de tider, som genomsnittligt erfordras för de särskilda träden att växa från en diameterklass till en annan för att slutligen närma sig den diameterklass, då träden inom det område, som är i fråga, vanligen bruka avverkas. Emellertid kommer även det sätt, på vilket skogsbruket i genomsnitt bedrives inom respektive tillväxtområde, att spela en viss roll för bestämning av diskonteringstider m. m. Sålunda komma virkesuttagens storlek och den diameterklass, som träden inom visst tillväxtområde genomsnittligt bruka få uppnå, innan de avverkas, att få en icke obetydlig inverkan på beräkningarna.

Vad angår markens indelning i godhetsgrader inom de olika tillväxtom- rådena så äro, som förut framhållits, de växlingar beträffande markens avkastningsförmåga inom sådant område, vilka icke redan kommit till ut— tryck i virkesförrådets storlek, ganska ringa. Det har därför till och med kunnat ifrågasättas, att man skulle kunna helt undvara honitetsindelning inom områdena. Om detta i allmänhet skulle kunna ske utan olägenheter, kan det emellertid tänkas förekomma fall, där möjlighet till en smidigare anpassning till de verkliga förhållandena måste hållas öppen. Därför har marken inom varje tillväxtområde indelats i 3 godhetsgrader. Det bör emellertid beaktas, att denna indelning gjorts så att huvudparten av den inom varje tillväxtområde befintliga skogsmarken är att beteckna som »medelgod». För omvandling av olika förekommande boniteter till de före- slagna godhetsgraderna hänvisas till den vid bil. 1 fogade tabell K.

Vid punkt 6.

Som förut framhållits kunna svårigheter förväntas uppstå i de fall, då tillförlitliga uppgifter om virkesförrådet saknas. Den ledning, som i dylika fall stå beskattningsnämnderna till buds, är dels riksskogstaxeringens upp—

gifter å virkesförråd och dettas fördelning mellan olika grupper i medeltal per hektar för hela län, för del av län eller eventuellt för fastighetstaxe— ringsdistrikt och dels möjlighet till jämförelse med skogar å orten, för vilka finnas hushållningsplaner eller i annan form tillgängliga exakta uppgifter i ifrågavarande avseende. Har man kännedom om de vid riksskogstaxe- ringen inhämtade genomsnittsuppgifterna för län eller mindre område, bör

Virkesförråd per hektar i kubikmeter på bark (fins)

Län eller länsdel 52:15:23] Summa Summa bast—ltr;?— massliiitim- Hmmm—Skog

lövskog lovskBog barrskog 9 % av a % av 3 % av

fma fm fm fm barr fm barr fm barr

Norrbottens läns lappmark ...... 47 7 40 8 20 16 40 16 40 » » kustland ...... 65 14 51 17 35 22 45 12 20 Västerbottens » lappmark 71 14 57 13 20 22 40 24 40 x— » kustland ...... 72 13 59 19 35 27 45 13 20 Jämtlands län .................. 66 12 54 18 35 22 40 14 25 Västernorrlands » .................. 74 13 01 23 40 26 40 12 20 Kopparbergs » .................. 74 6 68 20 30 29 40 19 30 Gävleborgs » 102 15 87 26 30 36 40 25 30 Värmlands » .................. 88 12 76 26 35 36 45 14 20 Örebro läns bergslag ............... 92 10 82 24 30 36 45 22 25 » » slättbygd 97 16 81 17 20 32 40 32 40 Västmanlands läns bergslag ...... 103 12 92 29 30 40 45 22 25 » » slättbygd 91 13 78 19 25 33 40 26 35 tUppsala tån 100 14 86 18 20 32 40 36 40 Gotlands » ........................... 66 3 63 12 20 26 40 25 40 Öland .................................... 80 24 56 G 10 15 25 35 65 Stockholms stad och län 86 15 71 15 20 28 40 28 40 Södermanlads » ......... 100 15 85 15 20 31 35 39 45 l Älvsborgs » ......... 71 13 58 15 25 26 45 17 30 Göteborgs o. Bohus » ......... 55 13 42 13 30 20 50 9 20 Skaraborgs » ......... 92 17 75 14 20 30 40 31 40 Östergötlands >> ......... 94 17 77 13 15 30 40 34 45 Jönköpings » ......... 68 14 54 12 20 24 45 18 35 Kronobergs . » ......... 61 13 48 12 25 22 45 14 30

,Kalmar läns norra landstingsom-

råde utom Oland .................. 78 19 59 12 20 26 45 21 35 De södra d:o ............ 72 24 48 12 25 20 40 16 35 , Hallands län ..................... 45 15 (53% 30 8 25 12 40 10 35 Blekinge » 58 23 >> 35 7 20 14 40 14 40 .Kristianstads » 55 20 » 35 7 20 15 45 13 35 'Malmöhus » 59 20 » 29 7 25 15 50 7 25

arbetet med att bestämma de erforderliga förrådsmängderna ofta kunna in- skränkas till ett bedömande av i vilka avseenden skogen å den för taxering föreliggande fastigheten avviker från genomsnittet för länet eller det mindre området. Uppskattningen av virkesförrådet inom de olika grupperna under- lättas givetvis ytterligare, om var och en av de i taxeringsarbetet deltagande har tillfälle att inhämta närmare kännedom om i trakten befintliga >>typ— skogar», för vilka finnas exakta förrådsuppgifter. Det förutskickas härvid att varje nämnd har tillgång till skogligt utbildade fackmän, som dels känna till skogarna inom taxeringsdistriktet och dels förmå draga tillräckligt säkra slutsatser av tillgängligt jämförelsematerial.

För möjliggörande av användning av riksskogstaxeringens siffermaterial måste detta givetvis i erforderlig utsträckning sammanställas och tillhanda- ' hållas nämnderna. Det är avsett, att så skall ske genom domänstyrelsens ? försorg jämlikt 58 & taxeringsförordningen före varje allmänna fastighets- ' taxering. En översikt över redan från riksskogstaxeringen tillgängliga upp- * gifter om virkesförrådet i kubikmeter på bark (finit), uppdelat på erforder— liga grupper, lämnas i ä föregående sida meddelad uppställning. Därvid har i till närmaste 5-tal avrundade procentsiffror angivits beträffande barrsko- gens grovleksgrupper. Siffrorna äro hämtade från riksskogstaxeringen 1923 1929 utom beträffande Västernorrlands län, där siffrorna äro grun— dade pä 1938 års taxering av detta län.

Av de förut angivna siffrorna torde endast de för Norr- och Västerbottens läns lappmark numera för det här avsedda ändamålet icke vara användbara men kunna med säkerhet förväntas bliva förnyade innan nästa fastighets- * taxering. Vid 1938 års riksskogstaxering av Västernorrlands län särskildes uppgifterna också för olika ägargrupper (allmänna skogar, holagsskogar och övriga enskilda skogar), varför för detta län även kunnat göras följande

sammanställning: l Virkesförråd per hektar i kubikmeter på bark (fina) Summa Summa barrvedskog massavedskog tilnmerskog Västernorrlands län barr- Summa b'irr- ,, o ., och lövskog * % /o /o lövskog fm” kaoag fms av me av fm3 av me m barr barr barr Allmänna skogar ...... 71 10 61 18 30 25 40 18 30 Aktiebolags skogar ...... 70 13 57 21 40 24 40 12 20 Övriga enskilda skogar 79 13 66 26 40 29 45 11 15 En liknande sammanställning — dock utan angivande av fördelningen på olika ägargrupper — från 1938 års riksskogstaxering för olika taxe-

ringsdistrikt inom Västernorrlands läns landsbygd, sedan dessa på sätt förut angivits till .sitt antal inskränkts till sju, ser ut på följande sätt:

Virkesförräd per hektar i kubikmeter på ])ark (fins) " _ _ _ S:ma barrved- massaved- timmer- Foreslagna taxeringsdistrikt barr- S:ma S:ma skog skog skog och löv- barr— a o o löv- skog skog . /0 Å _ Å skog fma fms fmJ av frus av fmd av nr 5 0 c k n a r fmzi barr barr barr

1 Tåsjö,liodum,Fjällsjö,Junsele 65 13 52 22 40 21 40 9 20 2 ltqmsele, Edsele, Helgum, Adals—Liden, Resele. Ed. Multrä, Långsele, Sollefteå lands, Graninge ............... 72 11 61 23 40 26 40 12 20 Anundsjö, Björna, Skorped... 59 13 46 17 40 19 40 10 20 4 'l'rehörningsjö, GideåI Grund- sunda, Arnäs. Själevad, Mo, Sidensjö, Nätra ............... 71 12 59 ;) Sånga, Överlänniis, Boteå, Styrnäs, Vibyggerå, t'llång- er, Nordingrå, Torsåker, Dal, Ytterlännäs, Gudmund- rå. Bjärtrå, Skog, Nora, Hög- sjö_ Hemsö, Viksjö, Stigsjö, Säbrå, Häggdånger ............ 83 12 71

N.? bb 40 27 45 10 15

35 33 45 13 20

IO ol

(; Ljustorp,'Hiissjö,lndal,'1'i1nrå, T_vnderö. Sättna, Selånger, Skön, Alnö, Stöde, Tuna, Attmar, Njurunda ............ 87 15 72 24 35 32 45 16 20 7 lndals-l.iden, Holm, Torp, Borgsjö> Haverö ............... 93 16 77 29 40 32 40 16 20

Omräknas dessa siffror med ledning av föreliggande arealuppgifter inom varje taxeringsdistrikt till absoluta tal avseende virkesförråd och varje skogsgrupp, kunna sedan taxeringsnämnderna mot dessa virkesförrådsupp— gifter kontrollera motsvarande sammanlagda virkesförrådsuppgifter, vilka lagts till grund för taxeringsarbetet, från samtliga fastigheter inom respek- tive distrikt.

I de fall, där skogen uppräknats eller mätts i någon form, böra de härvid erhållna uppgifterna läggas till grund för taxeringen. Då dylika uppgifter i allmänhet endast torde vara tillgängliga för fastighetsägaren, bör denne beredas tillfälle att lämna dem i samband med avgivande av fastighets- deklaration för fastigheten. I deklarationsformuläret bör därför lämnas rum för meddelande av vederbörliga uppgifter om virkesförrådet. Dylika uppgifter torde för övrigt böra lämnas av ägaren även om han icke har till- gång till någon uppräkningslängd eller andra mätningshandlingar, fastän de i detta fall givetvis icke kunna förväntas få samma värde som när upp- gifterna äro på angivet sätt hestyrkta.

I förefintliga hushållningsplaner förekomma ibland icke uppgifter om skogens fördelning på diameterklasser utan i stället angives, hur den för-

delar sig på olika åldersklasser. För att tjäna till ledning vid en omföring av virkesförrådet från åldersklasser till grovleksklasser meddelas efterföl- jande uppgifter hämtade från riksskogstaxeringen åren 1923—1929, varvid det bör bemärkas att uppgifterna äro medeltal för de angivna tillväxtom— rådena och följaktligen icke utan vidare kunna användas för varje ifråga- [ kommande fastighet: '

Tabell utvisande ungefärligt samband mellan barrskogens åldersklass- och diameterklassfördelning.

Virkesföl'rådets procentuella Virkesförrådets procentuella Till- fördelning i diameter- Till- fördelning i diameter- växt_ Älders- klasserna växt- Ålders- klasserna

om— klass om" klass 0 intill 15 intill 25 cm vid 0 intill 15 intill 25 cm vid råde 15 cm vid 25 cm vid brösthöjd råde 15 cm vid 25 cm vid brösthöjd brösthöjd brösthöjd o. däröver brösthöjd brösthöjd o. däröver

I 100 _ — I 100 _ _

II 98 2 — II 69 28 3 lll 82 17 1 lll ' 34 51 15 IV 53 41 6 IV 21 48 31

1 v 39 45 16 'V v 13 43 44

VI 32 46 22 VI 8 37 55 vn 24 52 24 vn 7 34 59 VIII 16 47 37 Vlll+ 5 30 65

IX+ 6 37 57

ja

1)

Huru tabellen är avsedd att användas, skall här åskådliggöras med föl- nde exempel.

För en fastighet inom tillväxtområde IV framgår av upprättad hushåll— ningsplan, att barrskogsförrådet fördelar sig på åldersklasser enligt kolumn 2 i efterföljande uppställning. Den procentuella diameterklass- fördelningen inom de olika åldersklasserna anses följa lnedeltalen för tillväxtområde IV enligt den föregående tabellen. Motsvarande procent- siffror återfinnas i kolumnerna 3, 5 och 7. Kubikmeterantalet inom de olika grovleksgrupperna och åldersklasserna, kolumnerna 4, 6 och 8, erhålles genom tillämpning av nyssnämnda procenter på respektive åldersklassers totala kubikmeterantal i kolumn 2. Summorna i kolum- nerna 4, 6 och 8 utvisa därefter barrskogsförrädets beräknade uppdel- ning i grovleksgrupper.

g l|5l6|7l

Barr- Därav inom grovleksgrupp _ skogs- Aldersklass förråd flna enligt plan % fm3 % fms % fmS

0 intill 15 cm 15 intill 25 cm 25 cm vid bröst- vid brösthöjd vid brösthöjd höjd o. däröver

ll; 1— 20 :” 500 100 500 ll ( 21— 40 ' 2100 69 1449 lll . 41——- 60 - , 3800 34 1292 IV ( 61) 80 > * 5700 21 1 197 V ( 81—100 => 0800 884 X'l i,101—120 *: 3000 240

Sum ma 21900 5 562

eller avrundat _ 5 600

Skulle lmbikmasseuppgifter saknas för de olika åldersklasserna, men däremot skogsmarksarealens fördelning på åldersklasser är känd, kunna tabellens uppgifter vara till viss ledning, därest man kan bilda sig en uppfattning om barrskogsförrådets storlek per hektar inom de olika åldersklasserna. För en fastighet finnes exempelvis uppgifter enligt kolumn 2 i följande sammanställning angående arealen inom de olika åldersklasserna. Motsvarande virkesförråd per hektar bedömes på sätt som framgår av kolumn 3. Genom multiplikation av talen ilkolumn 2 och kolumn 3 erhålles respektive åldersklassers totala barrskogsförråd (kolumn 4). Dessa motsvara alltså förrådsuppgifterna i kolumn 2 enligt det första exemplet och kunna på liknande sätt uppdelas i grovleks— grupper.

30 1 2 8 4 Skogs- Barrskogsförråd - _ _ mal'ks- . Aldel sklass areal ] pel _ totalt hektar le.]dm fmB B tm l .................. 50 10 500 U.. 75 40 3000 lll .................. 80 80 6 400 [V .................. 45 120 5 400 V .................. 20 150 3 000 VI ................. 10 160 1 600 Summa 280 — 19 900

De belopp, vartill förrådet inom de olika skogsgrupperna uppskattats, skola liksom den bonitetsbeteckning, som åsatts marken, antecknas i taxe- ringslängden. Jordägaren får härigenom lnöjlighet att granska, hur för- rådsuppskattningen skett och kan, om misstag skulle ha förekommit vid uppskattningen, genom att verkställa uppräkning eller annan mätning av sin skog lätt anskaffa bevisning om, att taxeringen är felaktig.

Vid punkt 7.

Då man, som förut nämnts, kan antaga, att virkets nettovärde, sett på längre .sikt, är tämligen konstant, bör vid bestämmande av de olika sorti- mentens nettovärden ledning kunna hämtas från de pris, som gällt under tiden närmast före taxeringen. Vid senaste allmänna fastighetstaxeringarna ha medelprisen under den före respektive taxering senast förflutna femårs- perioden använts för värdeberäkningen, dels därför att denna tid i regel förflyter mellan de olika taxeringarna och dels därför att priset ej llöl' alltför mycket påverkas av abnormt höga eller låga virkespris under enstaka år. Det först angivna skälet för prisseriernas bestämning torde icke böra tillmätas någon större betydelse. Vad åter angår det sist angivna skälet, så böra också enligt domänstyrelsens mening tillfälliga växlingar i konjunk- turerna icke få påverka taxeringsvärdena. Emellertid torde konjunktur- kurvan ej svänga så hastigt, att den hinner utjämnas under en 5-årsperiod. Det .kan därför med så korta prisserier tänkas, att prisen under en utpräg— lad lågkonjunktur komma att ligga till grund för taxeringsvärdena under en därpå följande högkonjunktur och tvärtom. Det nu sagda torde åskåd- liggöras av följande uppställning över rotnetton å försålt virke från krono- skogar under åren 1922—1940, däri även angivits medeltalen av nämnda rotnetton för de vid taxeringarna använda femårsperioderna (den sista

perioden 4 år) ävensom medeltalen av samma rotnetton för tioårsperioder (den sista 9 år):

Rotnetto Rotnetto _ Rotnetto i "medeltal i" medeltal Ar för år for 5-ars- for 10-ars- perioder perioder kronor kronor kronor 1922 ..................... 5: 50 1923 5180 1924 _ 4: 40 5: 10 1935 4: 50 1926 5: 20 5: 19 1927 6: 68 1928 ..................... 5: 75 1929 ..................... 6: — 5: 29 1930 ..................... 4: 78 1931 ..................... 3: 22 1932. .................... 3: 31 1933 ..................... 3: 91 1934 ..................... 4: 69 4: 70 1935 ..................... 4: 55 1936 ..................... 6: 44 5: 31 1937 ..................... 6: 74 1938 ..................... 5: 06 5: 92 1939 ..................... 5: 89 1940 5: 99 _Av denna uppställning framgår, att till grund för skogsfastigheternas taxeringsvärden under de senast förflutna 3 åren, varunder konjunktur-

kurvan hela tiden legat på en ganska hög nivå, kommit att ligga en pris- serie, vilken till 4,/5 motsvaras av lågkonjunkturpris, medan —— under anta- gande att 1941 års pris komma att ligga lägst på samma nivå som 1940 års samt att ny allmän fastighetstaxering kommer att företagas år 1943 — taxeringsvärdena under nästkommande taxeringsperiod vid bibehållande av nu gällande bestämmelser om prisberäkningen komma att grundas i stort sett enbart på högkonjunkturpris. Om prisen vid rotförsäljningarna från kronoskogarna få anses representativa för prisläget, skulle under de nyss angivna förutsättningarna taxeringsvärdena på skogen vid nästa allmänna fastighetstaxering komma att enbart på grund av höjning av rotvärdena stiga med minst 26 %.

På grund av de ojämnheter, som sålunda komma att uppstå vid använd— ning av femårsperioder för prisberäkningen, har domänstyrelsen ansett det lämpligare att lägga prisen under tioårsperioder till grund för skogstaxe- ringen. Under en så lång period hinner konjunkturkurvan med större san— nolikhet utjämnas, och taxeringsvärdena undgå därför inverkan av tillfälliga i prisfluktuationer. Några nämnvärda svårigheter att utsträcka prisberäk— . ningen från 5-årsserier till 10-årsserier torde ej föreligga.

Till följd av vad nu anförts har domänstyrelsen under antagande tillika, att nästa allmänna fastighetstaxering kommer att ske år 1943, föreslagit, att rotvärdet skall beräknas efter de virkespris, som varit gällande åren 1932—1941, vilket med hänsyn till den förut åberopade uppställningen över rotförsäljningar från kronoskogarna kan antagas föra lned sig en höjning av taxeringsvärdena med omkring 13 %.

Vad angår beräkning av medelpriset på de i punkt 7 angivna sortilnents- klasserna i de fall, då däri ingå skilda sortiment med olika pris, torde dylik beräkning i regel bliva nödvändig vid exempelvis fastställande av netto- värdet å massaved samt å brännved från lövskog. För underlättande av sådana beräkningar synes i länsanvisningarna böra angivas, hur de ifråga— varande sortimentsklasserna i allmänhet inom länet eller viss del därav bruka vara sammansatta av olika i allmänna marknaden förekommande Särskilda sortiment. Vid taxering av de särskilda fastigheterna synes då utan vidare kunna antagas, att viss sortimentsklass för dessa har den så- lunda fastställda sammansättningen utom i de fall, där det beträffande viss fastighet är uppenbart, att sammansättningen av förekommande sortilnents— klasser är en annan.

Vid punkt 8.

Vad angår avdrag för belopp, motsvarande 5. k. allmänna kostnader, har domänstyrelsen icke ifrågasatt någon ändring av avdragets storlek, utan föreslår, att detta som tidigare skall utgöra %, av det utan hänsyn till nämnda kostnader beräknade avkastningsvärdet. Även om det skulle kunna antagas, att det nuvarande avdraget för allmänna kostnader, vilka till sitt belopp torde variera rätt mycket för olika skogsägare eller grupper av skogsägare, i vissa fall (särskilt vid det mindre skogsbruket) kommer att ligga i överkant, är det svårt att under nuvarande förhållanden, då utgifter av ifrågavarande slag synas vara i stigande, finna några skäl för en allmän sänkning av detsamma.

Vad angår de i tabell 1 angivna minimivärdena ha dessa i första hand grundats på en beräkning av avkastningsvärdet å marken i kalavverkat skick, angivet i visst värde per hektar. Denna beräkning har emellertid av lätt förklarliga orsaker icke kunnat göras sådan att resultaten blivit till- räckligt säkra för att direkt kunna användas för det här avsedda ända- målet. De erhållna siffrorna ha därför jämkats med ledning av tillgängliga

uppgifter om prisen i allmänna marknaden är kalmark. I sakens natur ligger, att de ifrågavarande värdena endast kunnat angivas approximativt.

Vid detta ärendes avgörande ha, förutom undertecknad, närvarit t. f. överdirektören Aminoff, byråchefen Alm samt t. f. byråcheferna Lindner, Sjöström, föredragande, och W'ennmark.

Stockholm den 30 juni 1941.

Underdånigst

G. KUYLENSTJERNA.

/ Martin Malmgård.

Bilaga 1.

P. M.

angående beräkning av skogsvärde vid fastighetstaxering.

Vid taxering av skogen å en fastighet beräknas i första hand det till uuti- den diskonterade värdet av de avkastningsbelom), som uppkomma vid suc— cessiv avverkning av det vid taxeringstillfället befintliga virkesförrådet vid den form av uthålligt skogsbruk, som i det följande närmare beskrives. Härefter göres avdrag för belopp, motsvarande allmänna omkostnader för skogsbruket. Det efter diskontering av nämnda avkastningsbelopp erhållna värdet benämnes skogens diskonteringsvärde. Det efter avdrag för belopp, avseende allmänna omkostnader, återstående värdet, som utgör skogsmar- kens och den därå växande skogens taxeringsvärde, benämnes skogsvärde.

Till grund för beräkningarna läggas det faktiska virkesförrådet och dettas värde vid omedelbar uppskattning av den å rot befintliga sortimentsmäng- den av olika slag. Detta värde, som benämnes rotvärde, korrigeras seder— mera genom multiplikation med en faktor (>>korrektionsfaktor»), som avser att giva uttryck för relationen mellan diskonteringsvärdet och rotvärdet.

Eftersom korrektionsfaktorn blir olika för olika delar av virkesförrådet måste dessa delar (skogsgrupper) uppskattas för sig. Virkesförrådets upp- delning i skogsgrupper framgår av följande:

Barrskog.

Virkesförrådet uppdelas efter grovlek i nedannämnda skogsgrupper: 25 cm vid brösthöjd och däröver (barrtimmerskog) 15 intill 25 om vid brösthöjd (massavedskog)

() >> 15 >> » >> (barrvedskog).

Lövskog.

Alla diameterklasser och trädslag beträffande lövskogen hänföras till en gemensam skogsgrupp utom i Skåne, Halland och Blekinge (tillväxtområde VI, se nedan) i de fall, där bokskog förekommer i sådan omfattning, att gagnvirke därav kan vinna avsättning såsom särskilt sortiment och där— igenom lämna bättre ekonomiskt utbyte än om allt bokvirket säljes som ved. I nämnda fall tages bokskogen inom ifrågavarande område för sig och uppdelas i två skogsgrupper:

Beräkning av rotvärde.

Sortimentsupp- delning (apte— ring ) .

20 cm vid brösthöjd och däröver (bokgagnvirkesskog) 0 intill 20 cm vid brösthöjd (bokvedskog). De här nämnda diametergränserna ha valts därför att de uppdela skogen i grovleksgrupper, vilka i praktiken nära ansluta sig till begreppen timmer, . massaved och ved, respektive gagnvirke och ved, här benämnda sortiments- i klasser, vilka begrepp även för menige man torde vara tämligen klara sam- tidigt som de i huvudsak ansluta sig till de vanligaste prisklasserna i rund- virkeshandeln.

För landets huvuddel uppdelas alltså virkesförrådet i fyra olika skogs- grupper, som var för sig åsättas ett rotvärde, för Skåne, Halland och Ble— kinge därest bok kan vinna lönande avsättning som gagnvirke eventuellt i sex dylika grupper.

Vad närmast beträffar barrskogen och dess sortimentsuppdelning inom de olika skogsgrupperna, har det visat sig, att vid viss angiven minimi- dimension i topp för varje sortiment och viss grovlek hos trädet, sortiments— sammansättningen i procent av hela stammens kubikmassa på bark blir tämligen oberoende av trädets höjd.

Detta gäller vid teoretisk aptering, då hänsyn icke tages till kvalitativa fel (röta, krökar och dylikt), som kunna föranleda avdrag — olika i olika fall — i de beräknade kvantiteterna för visst sortiment eller överföring från ett sortiment till ett annat.

Om emellertid dessa avdrag — såsom medeltal för stora områden — göras procentuellt lika för varje sortiment eller sortimentsklass, kvarstår den förut omnämnda konstanta relationen beträffande den procentuella andelen i hela rotkubikmassan vid viss grovlek, oavsett trädhöjden.

Med enhetliga diametergränser mellan sortimentsklasserna och enhetliga kvalitéavdrag kan alltså apteringen, vad beträffar den procentuella uppdel- ningen på sortimentsklasser respektive i skogen kvarlämnat virke av den rotstående kubikmassan, göras ensartad för hela landet för varje skogs- grupp.

I detta syfte, och i anslutning till den företagna uppdelningen av skogen i timmerskog, massavedskog och vedskog, ha sortimentsklasserna bestämts sålunda:

timmer och därmed jämförliga sortiment från och med 6” i topp och

däröver massaved (sulfit- och sulfatved) och därmed jämförliga sortiment från

och med 4” intill 6” i topp brännved m. m. från och med 2%” intill 4” i topp. Ehuru diametergränserna mellan de olika sortimentsklasserna vid ratio— nell aptering med hänsyn till största värdeutbyte förskjutas från fall til-l fall beroende på virkespriser och avsättningsförhållanden, torde de nämnda gränslägena i medeltal kunna anses tillämpliga för tallen (kombinationen talltimmer—sulfatved—ved) varemot för granen (kombinationen grantim-

mer—sulfitved—ved) motsvarande undre gräns för timmer merendels lig- ger vid minst 8” i topp och alltså sulfitvcden omfattar dimensionerna från och med 4" till och med 8” i topp.

Fördelen med att hava gemensamma sortimentsgränser för tall och gran anses vara så stora att de väl uppväga nackdelen av att den nominella sor- timentsklassen timmer innefattar en del grövre sulfitved, vars värde alltså får påverka timmerpriset, i den mån någon nämnvärd skillnad föreligger mellan detta sulfitpris och motsvarande timmerpris.

De procentuella avdragen å sortimentsutbytet för kvalitativa fel, hava fixerats sålunda:

för sortimentsklassen timmer tio procent, varav hälften överföres till massaved och hälften till i skogen kvarlämnat,

för sortimentsklassen massaved fem procent, varav hälften överföres till ved och hälften till i skogen kvarlämnat.

Under nämnda förutsättningar beträffande sortimentsklassgränser och avdragsprocenter för barrskogen, hava utbytesprocenterna, avrundade till jämna femtal, fixerats sålunda:

Massavedskog Timmerskog

>>Kvarlämnat>> ................................................................ 10 5 Ved fr. o. m. 22%" intill 4” i topp ............................ 15 5 Massaved fr. o. m. 4" intill 6” i topp ........................ 45 15 Timmer fr. o. m. 6” och däröver ................................ 30 75

För vedskogen erfordras ingen sortimentsutredning, enär korrektions- faktorerna för denna grupp skola tillämpas på massavedskogens »kubik- meterpris (se nedan).

För lövskogen inom hela landet —— med undantag för bok i Skåne, Hal- land och Blekinge _ har endast vedutbytet tagits i betraktande utan upp- delning av virkesförrådet efter grovlek. För bokskog i Skåne, Halland och Blekinge ha utbytesprocenter för vedskog och gagnvirkesskog uträknats, för den sistnämnda i tre olika godhetsklasser.

Det torde böra understrykas att dessa för hela landet gemensamma utby- tesprocenter endast angiva, huru den rotstående kubikmassan inklusive bark fördelar sig på de olika sortimenten och sortimentsklasserna, respek- tive i skogen >>kvarlämnat>> virke.

Vid beräkning av kubikmeterpriset å rot för viss skogsgrupp får seder— mera hänsyn tagas til-l barktjocklek _ i den mån inmätningen sker inom bark —— avsmalning m. m. Det för visst fall kända nettopriset för ett sorti- ment, mätt i gängse handelsmått, omräknas nämligen till att avse mot- svarande kubikmassa å rot med ledning av fastställda relationstal, som återge förhållandet mellan den handelsmätta kubikmassan och motsvarande andel av rotkubikmassan på bark. Därvid användas olika relationstal, även vid samma sortiment och mätningssätt, om detta påkallas av olikheter i olika landsdelar beträffande barktyp och avsmalning m. m.

Det nu antydda sättet för beräkning av rotvärde (skogskubikmeterns rotvärde) skall här förtydligas genom ett exempel.

Det gäller att för en fastighet i norra Sverige uträkna skogskubikmeterns rotvärde i kronor för barrskog i timmerskogen (25 cm och däröver), som beräknas giva i utbyte 75 % timmer, 15 % massaved och 5 % ved. Efter avdrag från respektive bruttopriser av omkostnader för avverkning och transport, flottning och allmänna drivningsomkostnader, hava nettopriserna för de olika sortimentsklasserna _ med vederbörlig hänsyn till eventuell förekomst av flera sortiment med olika nettopris inom samma sortiments- klass _ fixerats till

för sortimentsklassen timmer 30 öre per flottningskubikfot (flkbf.)

» » massaved 20 >> >> >> » >> >> ved 2 kr per kubikmeter löst mått (lm'it).

Relationstalen mellan handelsmätt kubikmassa och skogskubikmetern (fm'3) utgör för timmer och massaved 1.25 (= c:a 28 flkbf per fm3) och för ved 0.70 (1 fm3 = 35.317 kubikfot).

Kubikmeterpriset beräknas sålunda: 0.75 fm3 timmer efter 0.30 kronor per flkbf = 0.75X0.30X35.317

= ....................................................................... 6.36 kr. 1.25 0.15 fm3 massaved efter 0.20 kronor per flkbf = 0.15X0.20X35.317 1.25 : ........................................................................ 0.85 » 0.05 fm3 ved efter 2.00 kronor per lm” = 0.05X2 = ............................................................................................ 0.14 >>

0.70 Summa 7.35 kr. För underlättande av dessa tämligen vidlyftiga räkneoperationer hava hjälptabeller upprättats, varav den för ovanstående exempel tillämpliga utgör tab. A. I denna tabell kan som kubikmeterpriset å rot, efter ingång från timmerpriset 30 öre per flkbf i det horisontala kolumnhuvudet och massavedpriset 20 öre per flkbf i rubrikkolumnen till vänster, avläsas ett gemensamt pris för i .skogskubikmetern ingående timmer och massaved av 7.21 kronor, vartill sedan lägges vedpriset enligt den följande horisontala raden med för 2 kronor per lm3 0.14, summa 7.35 kronor. För detta exempel har mera utförligt redogjorts å tabell A, nederst. På motsvarande sätt kunna ur andra hjälptabeller (B—H) skogskubik- meterns rotvärde uträknas för andra förekommande skogsgrupper och mät- ningssätt. Ytterligare exempel på tabellernas användning anföras nederst å tabell B, G och H. Vid värdering av en fastighet erfordras alltså tillgång till lika många hjälptabeller som antalet skogsgrupper, vari virkesförrådet uppdelats (barrtimmerskog, massavedskog, etc.).

Inom en viss skogsgrupp (t. ex. barrtimmerskog) blir antalet erforderliga hjälptabeller för hela landet beroende av huru många kombinationer, som förefinnas beträffande den procentuella sortimentsklassammansättningen, mätningssättet inom virkeshandeln samt relationen mellan handelsmätt kubikmassa och kubikmassan å rot.

Angående den i det föregående omnämnda beräkningen av nettopris för olika sortimentsklasser, skall observeras, att då en sortimentsklass omfattar flera sortiment, som beträffande nettoprisen mera avsevärt avvika från varandra, måste en avvägning ske med hänsyn till de ingående sortimen- tens nettopriser och relativa andel av sortimentsklassen. En dylik avväg- ning torde oftast bliva erforderlig mellan de i sortimentsklassen massaved ingående sortimenten sulfitved och sulfatved.

Såsom redan antytts, avse korrektionsfaktorerna att giva uttryck för relationen mellan virkesavkastningarnas till nutiden diskonterade värde och motsvarande virkesförråds rotvärde. De skola alltså användas för att korrigera kubikmeterprisen å det rotstående virket på så sätt, att de erhållna kubikmeterprisen direkt kunna tillämpas vid beräkning av skogs- värdet enligt föreliggande värderingsmetod.

Härav följer, att korrektionsfaktorer måste uträknas för var och en av de skogsgrupper, vari virkesförrådet uppdelas för beräkning av rotvärden enligt det föregående.

Härtill kommer emellertid, att förhållandena beträffande skogens tillväxt, medellivslängd m. m. visa väsentliga divergenser för olika delar av landet med därav föranledda skillnader i fråga om tidpunkt och storlek för virkes- uttagen. Av denna anledning har landet vid bestämmande av korrektions- faktorernas storlek uppdelats i ett antal olika geografiska områden (till- växtområden) .

Den uppdelning i tillväxtområden, varom här är fråga, skulle icke hava påkallats, därest markens uppdelning enbart efter dess bonitet och med bortseende alltså från dess belägenhet inom landet visat sig vara tillfyllest vid korrektionsfaktörernas beräknande.

Emellertid äro dessa faktorer bland annat särskilt beroende av diameter- tillväxten, vilken visat sig inom en och samma bonitet vara ganska varie- rande inom olika delar av landet. Efter undersökning av provträdsmaterial från riksskogstaxeringen 1923—1929 beträffande dels den tid, som i medel- tal inom olika delar av landet åtgår för virkesförrådets utväxning från diameterklass till diameterklass, dels tillväxtprocenter i medeltal vid olika brösthöjdsdiametrar, har det visat sig lämpligt att urskilja sex olika till- växtområden, omfattande från norr räknat,

område I Norrbottens län, ävensom Lycksele, Vilhelmina och Åsele tings- lag samt Malå socken av Västerbottens län,

område II återstoden av Västerbottens län, Jämtlands län och Västernorr- lands län utom Medelpads östra domsagas och Medelpads västra domsagas

Beräkning av ko rrektionsfak- tare r.

Uppdelning i tillväxtom- raden.

tingslag, ävensom av Kopparbergs län, Särna och Idre samt Älvdals tingslag och Transtrands socken,

område III återstoden av Västernorrlands och återstoden av Kopparbergs län, Gävleborgs län samt av Värmlands län, Nza Finnskoga, Dalby, Nza Ny, S:a Finnskoga och Nyskoga socknar,

område IV återstoden av Värmlands län samt Örebro, Västmanlands, Uppsala och Gotlands län, av Kalmar län Öland, Stockholms stad och län ävensom Södermanlands län,

område V Älvsborgs, Göteborgs och Bohus, Skaraborgs, Östergötlands, Jönköpings och Kronobergs län samt Kalmar län utom Öland,

område VI Hallands, Blekinge, Kristianstads och Malmöhus län. Sedan tillväxtområdena fixerats, hava korrektionsfaktorer uträknats för varje område, därvid särskilts de olika skogsgrupper, vari virkesförrådet uppdelas, samt olika, inom respektive tillväxtområden förekommande skogs- marksboniteter. De för olika boniteter erhållna faktorerna ha beträffande marken utjänmats till tre godhetsgrader »mycket god», »medelgod» och >>mindre god».

Bestämning av Då det gäller att med ledning av riksskogstaxeringens material för visst ”Mått?” fli-hområde och bonitet bestämma växttiden eller den tid som i medeltal åtgår 723382? för diameterns ökning från t. ex. 20 cm till 30 om vid brösthöjd, äro de mm" uppgifter, som för detta ändamål stå till förfogande å ena sidan den upp- mätta radietillväxten å provträden inom olika diameterklasser och å andra sidan provträdens medelålder inom olika diameterklasser.

En beräkning av växttiden med ledning av den vid ett visst taxeringstill- fälle konstaterade radietillväxten representerande samtliga träd inom de berörda diameterklasserna lämnar för höga växttider, enär avgången inom varje diameterklass under tiden för den successiva inväxningen i nästa högre diameterklass i övervägande grad omfattar träd med mindre radie- tillväxt än medeltalet.

En beräkning åter av växttiden med ledning av den konstaterade skill— naden i medelålder mellan 20 cm-trädet samt 30 ein-trädet lämnar för låga växttider, enär bland 20 cm-träden finnas en del träd, som icke komma att inväxa i högre diameterklasser. De kvarstående träden komma följaktligen vid periodens ingång (då de äro 20 cm vid brösthöjd) att ha en lägre medel— ålder än samtliga 20 cm-träd.

Den förstnämnda metoden ger alltså ett gränsvärde uppåt beträffande växttiden, den sistnämnda ett gränsvärde nedåt.

Under förutsättning att tillväxtförhållandena i framtiden icke alltför mycket avvika från de hittills konstaterade _ ett förhållande, varom givet- vis intet med säkerhet kan sägas, men som i brist på bättre torde få förut- sättas _ bör man därför utan allt för stora felslut kunna beräkna växtti- derna som medeltal mellan de resultat de här båda beskrivna metoderna lämna, därest dessa icke mera avsevärt skilja sig från varandra. Så har

också skett beträffande södra och mellersta Sverige, d. v. s. i stort sett till- växtområdena IV—VI.

För Norrland ha däremot medeltalen icke utan vidare kunnat godkännas för diametrar över 20 cm, enär skillnaden mellan de båda metodernas resultat visat sig större än önskvärt. Detta förhållande torde kunna förkla- ras därav, att vid tiden för riksskogstaxeringens utförande i dessa trakter (1924—1926) de därvid funna uppgifterna representera ett virkesförråd, som ännu i alltför hög grad utgjordes av ett vid denna tidpunkt icke exploa- terat urskogsförråd. För stora delar av detta område lämnar emellertid den år 1938 påbörjade andra riksskogstaxeringen möjligheter till kontroll och justering av de resultat, som i detta avseende erhållits ur material från den första riksskogstaxeringen. Det föreligger nämligen en undersökning be- träffande Ljungans, Indalsälvens och Ängermanälvens flodområden för en tidsperiod av 14 år, eller den tid som förflutit mellan de båda riksskogs— taxeringarna.

Av jämförelser mellan tillväxtuppgifter från provträd vid de båda taxe- ringstillfällena har konstaterats huru stor tillväxtökning som exempelvis de ursprungliga 20 cin-träden i genomsnitt undergått under 14-årsperioden genom uttagning under mellantiden av en del träd. Under antagande att denna utvecklingstendens fortsätter till dess träden nått 30 cm, erhålles ledning för närmare fixerande av växttiden från i detta fallet 20 till 30 cm i relation till de gränsvärden uppåt och nedåt, som erhållits genom de förut nämnda alternativa beräkningsmetoderna.

Nämnda undersökning, som närmast givit stöd för en bestämning av växttiderna beträffande medelbonitet inom tillväxtområde II, har även fått vara vägledande vid justering av växttiderna i övrigt inom områdena I—III, där större skillnader förefunnits mellan de övre och nedre gränsvärdena för växttiderna enligt de båda ursprungliga beräkningsmetoderna.

Resultatet av beräkningarna rörande växttiden framgår av tab. J. Växt- tiderna, vilka utgöra medeltal för barrskog (respektive bokskog inom om— råde VI) mcd den trädslagssammansättning, som i medeltal gäller för veder— börande tillväxtområde, angivas här genomgående för diameterökningar från 12.5—22.5 cm, 225—325» cm och 325—425 cm vid brösthöjd på bark men hava sedermera omräknats till att gälla för andra diametergränser, allteftersom behov härav uppstått.

Under det att växttidernas beräkning krävt en bearbetning av riksskogs- taxeringens provträdsmaterial ända från grunden och erfordrat en förut icke utförd gruppering av detta material efter boniteter inom olika län och länsdelar för framdeducerande av tillräckligt detaljerade uppgifter om radietillväxt och medelålder, så har däremot beräkningen av massa- och värdetillvärtprocenter för olika tillväxtområden, boniteter och brösthöjds- diametrar kunnat göras något enklare. Genom sammanställningen av me- deltal för massatillväxtprocenter för olika diameterklasser inom hela län

Barr-timmer- skogen.

och länsdelar samt motsvarande radietillväxterl, har det visat sig, att ett ganska konstant samband råder inom en och samma diameterklass mellan radietillväxt och massatillväxt inom större områden. Det har därför ansetts möjligt och lämpligt att begagna den redan vunna kännedomen om radie— tillväxtens storlek för olika tillväxtområden och boniteter som utgångspunkt för bestämmande av motsvarande massatillväxtprocenter med användande av det samband mellan radietillväxt och massatillväxtprocent, som konsta- terats för respektive diameterklass.

Vad beträffar värdetillväxtprocenten, (PV), som vid detta slag av skogs— värdering får stor betydelse, är denna i första hand beroende av massatill- växtprocenten (Pm), men därutöver även av :kvalitétillväxtprocenten (Pq), som ger uttryck för, huru mycket värdetillväxten över—skrider massatillväxt— procenten på den grund att stammarna vid utväxande i grovlek efter hand giva grövre och per kubikenhet dyrare sortimentsutbyte. Pv är alltså = Puri-Pl].

Något fast samband mellan massa- och kvalitétillväxt existerar icke, tvärtom är relationen mellan dessa båda storheter i hög grad beroende av sortimentens dimensioner, virkespriser på olika sortiment och avvsättnings- förhållandena i olika fall.

Emellertid har i det praktiska skogsbruket en formel ofta kommit till användning, som anger förhållandet mellan de båda slagen av tillväxtpro- center. Den utgår ifrån, att kubikmeterpriset stiger i direkt proportion till trädets diameter. Kvalitétil[växtprocenten blir alltså lika med diameterns tillväxtprocent eller approximativt lika med halva grundytetillväxtprocen-

ten (%g). Alltså Pv = Pm+%g.

Denna formel, som anses giva ett skäligt och i stora drag riktigt samband mellan massa- och värdetillväxt, har gen-omgående tillämpats vid de beräk- ningar, som ligga till grund för korrektionsfaktorerna.

För varje tillväxtområde och bonitet har på grundval av den äldre riks— skogstaxeringens provträdsmaterial upprättats frekvenskurvor, utvisande huru barrskogens (även bokskogens) virkesförråd procentuellt fördelar sig på de olika diameterklasserna (5-cm—klasser). Motsvarande frekvenskurvor från mellersta Norrland och den senare riksskogstaxeringen visar en stor överensstämmelse med de från den äldre riksskogstaxeringen härrörande, då tall och gran sammantagas. En jämförelse mellan 1911 och 1929 års taxeringar av Värmlands län ger liknande resultat. Det torde därför kunna förutsättas, att den procentuella diameterklassfördelningen från den äldre riksskogstaxeringen alltjämt kan användas, vad beträffar södra och mel- lersta Sverige samt beträffande Norrland från söder räknat till och med Jämtlands och Västernorrlands län. Vad beträffar Norrbottens och Väster- bottens län har sannolikt en avsevärd diameterklassförskjutning skett

1 Som uttryck för radietillväxten användes Zr : 10-årsringars bredd.

under tiden från den äldre riksskogstaxeringen 1925—26, närmast i fråga om lappmarkerna. En jämförelse mellan frekvenskurvorna från 1925—_26 för motsvarande kusttrakter samt dylika kurvor från nyare skogsuppskatt- ningar inom domänverket ha därför givit anledning till en korrigering av frekvensuppgifterna för dessa trakter, varigenom de anses komma att bättre återgiva den nuvarande diameterklassfördelningen.

Efter dessa korrigeringar anses det i stora drag klarlagt, huru tillväxt och virkesuttag i medeltal påverka virkesförrådet från diameterklass till diameterklass under skogens hela växttid inom samtliga tillväxtområden.

Ett gemensamt drag hos alla frekvenskurvor är att virkesförrådet i barr- timmerskogen (alltså 25 cm vid brösthöjd och däröver) successivt minskar från diameterklass till diameterklass. Inom barrtimmerskogen har alltså skett och kommer antagligen också i framtiden att ske en avveckling av virkesförrådet, och denna avveckling illustreras å frekvenskurvan i all- mänhet av en tämligen jämnt fallande tendens, så att kurvan inom denna del vanligen lätt kan utjämnas med en rät linje. Vid den diameter, där denna linje går ut mot noll, ligger den genomsnittliga >>slutdimensionen>> för avvecklingen. Avvecklingstiden är lika med växttiden från 25 cm bröst— höjdsdiameter till slutdimensionen.

Virkesförrådet uttages alltså successivt under en viss tidsperiod (= ta år). I fråga om denna skogsgrupp gäller emellertid, att då den beräknas avveck— lad isolerad utan hänsyn till vad som från massavedskogen successivt växer in i tinnnergruppen, komma avverkningsuttagen att sjunka år från år för att sista året utgöra (praktiskt taget) noll. Om avverkningsuttagen antagas minskade med samma belopp för varje år (såsom den till en rät linje ut— jämnade frekvenskurvan förutsätter), så kommer halva virkesförrådet att vara uttaget ungefär vid tidpunkten ta X 0.3 är, detta under förutsättning, att virkesförrådet icke skulle förändras genom tillväxt. Tages tillväxten med i beräkningen, kommer tidpunkten för halva virkesförrådets utta- gande, vid de tillväxtprocenter och avvecklingstider, som kunna komma i fråga, att förskjutas till omkring % år, alltså om avvecklingstiden är 30 år, så kommer halva virkesförrådet att vara uttaget efter 10 år. Denna tid (Jc—; år) har använts som diskonteringstid för omräkning av virkesavkast- ningarnas nuvärde efter olika alternativ beträffande räntefoten (3, 31/2, 4, 41/2 och 5 %). Den approximationen har alltså gjorts, att nuvärdet av samtliga successivt inflytande belopp för avverkat virke beräknas såsom om _hela förrådet uttages på en gång vid tidpunkten %. De härigenom uppkomna felen ha visat sig vara av så liten storleksordning, att de i detta sammanhang kunna tolereras. De vid dessa beräkningar framkomna kor— rektionsfaktorerna framgå av tabell K.

Om värdetillväxtprocenten överensstämmer med den räntefot, efter vilken man anser sig böra räkna, kommer den uppskjutna avverkningen icke att

M assaved- skogen.

förändra skogens diskonteringsvärde i jämförelse med rotvärdet. Korrek- tionsfaktorn blir alltså 1.0. .

Är däremot värdetillväxten (Pv) större eller mindre än räntefoten, upp- kommer en räntevinst, respektive ränteförlust, som vid olika värden på rän— tefoten särskiljas på det sätt som framgår av tabell K. Vid de diskonte- ringstider, som i olika fall tillämpats och med kännedom om räntevinstens eller ränteförlustens storlek i olika fall, har förhållandet mellan avkast— ningsvärdet och rotvärdet, alltså korrektionsfaktorerna, uträknats. Dessa bliva större än 1.0 vid räntevinst samt mindre än 1.0 vid ränteförlust, och avvikelsen från värdet 1.0 stiger med stigande ränteskillnad och stigande diskonteringstid.

Inom denna grupp av virkesförrådet, som alltså innefattar barrskog med en brösthöjdsdiameter mellan 15 och 25 cm på bark, skola korrektions- faktorerna giva uttryck för, huru diskonteringsvärdet, med hänsyn tagen till alla de avverkningsuttag, som beräknas ifrågakomma ända tills virkes- förrådet i sin helhet slutligt avvecklats, förhåller sig till virkesförrådets rotvärde.

En del av virkesförrådet kommer successivt att avgå genom virkesuttag in. in. under den tid, som åtgår för trädens utväxande till timmerskog (gall— ringsuttag), återstoden kommer att kvarstå under hela denna tid och seder— mera avvecklas på samma sätt som tidigare beskrivits angående barrtim— merskogen (kvarstående förråd).

Vid beräkningarna ha de båda delarna av virkesförrådet behandlats var för sig. Särskilda korrektionsfaktorer ha uträknats för gallringsuttaget och särskilda för kvarstående förråd. Med ledning av en särskild utredning om proportionen .mellan uttaget och kvarstående förråd inom olika tillväxtom— råden har slutligen en beräkning gjorts av korrektionsfaktorer, tillämpliga på det hela.

Uppdelningen av virkesförrådet bygger på kännedomen om massatillväxt» procenten vid sammansatt ränteberäkning samt relationen mellan virkes- förrådet inom massavedskogcn (15 intill 25 cm) och motsvarande virkes- förråd efter inväxning i barrtimmerskogen enligt frekvensuppgifterna för diameterklassernas relativa andel av det totala virkesförrådet. Det har så- lunda beräknats huru stor procent av gruppens virkesförråd, som enligt frekvensuppgifterna kvarstår efter diameterökning med i medeltal 10 cm och sedan virkesförrådet alltså beräknats i sin helhet ha passerat gränsen till timmergruppen. Diameterökning har under denna tid skett från i medeltal 20 till i medeltal 30 cm.

Gallringsuttagets korrektionsfaktorer ha beräknats på enahanda sätt som förut beskrivits rörande beräkning av korrektionsfaktorer vid avveckling av timmerskogen. Den enda principiella skillnaden ligger däri, att medan virkesuttagen vid avvecklingen beräknades utfalla med successivt fallande kvantiteter och i genomsnitt vid %, av avvecklingstiden (ta) från nutiden

räknat, beräknas virkesuttagen under gallringstiden bliva jämnt fördelade på växttiden (mv) och i medeltal utfalla vid mitten av densamma.

o

Dislwnteringstiden, som i ena fallet blir i; år, blir i andra fallet %! ar. För det kvarstående förrådet återigen, som under hela växttiden från 20 till 30 cm (gallringstiden), står orört och sedermera uttages under en av- vccklingstid, då det befinner sig i timmerskogsgruppen, är att beakta, att räntevinsten eller ränteförlusten uppstår under hela gallringstiden, varför diskonteringstiden därvid fått sättas lika med växttiden. Den korrektions- faktor, som beräknas för gallringstiden, kan emellertid icke direkt tillämpas på det kvarstående förrådet. Under den kommande avvecklingstiden _ sedan virket växt in i timmerskogsgruppen — uppkommer nämligen en ytterligare räntevinst eller ränteförlust. Det med (korrektionsfaktorn för gallringstiden korrigerade rotvärdet måste alltså ytterligare korrigeras med den korrektionsfaktor, som gäller för avvecklingstiden (= timmerskogens avvecklingstid). Korrektionsfaktorn för avvecklingstiden kan alltså hämtas direkt ur beräkningarna för timmerskogen varefter korrektionsfaktorn för hela perioden erhålles som en produkt av de båda föregående.

Till utgångspunkt för beräkningarna beträffande barrvedskogen har lagts det virkesförråd, som ligger mellan 5 och 15 cm brösthöjdsdiameter, d. v. s. praktiskt taget hela den del av virkesförrådet, som ur värdesynpunkt spelar någon roll. Detta virkesförråd har följts under diameterns utväxning 10 om till dess alltså träden beräknas tillhöra massavedskogen (mellan 15 och 25 cm brösthöjdsdiamcter).

Virkesförrådet uppdelas även här i gallringsuttag och kvarstående förråd. Gallringsuttaget kommer i detta fall, vid de små träddimensioner, som här komma i fråga, att spela en rätt underordnad roll, och huvudparten av vir- kesförrådet kommer att hänföras till kvarstående förråd.

Uppdelningen av virkesförrådet i uttagen och kvarstående del har i detta fall skett på grundval av de ur riksskogstaxering-smaterialet härledda mas— satillväxtprocenterna för barrvedskogen, olika tillväxtområden och boni- teter, samt på liknande sätt uppdelade, erfarenhetsmässigt fastställda gallringsprocenter.

Beträffande det kvarstående virket får detta, efter utväxning till massa- vedskog, övertaga massavedskogens korrektionsfaktorer i stället för tim- merskogens, såsom fallet var i massavedsgruppen.

Emellertid kan det förekomma fall, då barrvedskogen helt saknar rot- värde. Ett visst förväntningsvärde finnes dock alltid, då träden efter ut— växande till massaved- och timmerskog måste bliva avsättningsbara. Det kan också förekomma fall, då möjligheterna till stadigvarande avsättning för vedsortimenten äro ovissa och vedgruppens rotvärde alltså blir svårt att nöjaktigt bestämma.

Av dessa anledningar har det ansetts lämpligare att anknyta vedskogens

Ba rrvcd- skogen.

Lövskogen.

Slutlig beräk- ning av fastig- hets skogsvärde.

diskonteringsvärde till massavedskogens rotvärde, d. v. 5. att omräkna korrektionsfaktorerna så, att de ange förhållandet mellan diskonterings- värdet (förväntningsvärdet) per kubikmeter barrvedskog och rotvärdet per kubikmeter massavedskog. Det har med andra ord beräknats, vad den del av barrvedskogen, som finns kvar vid tiden omedelbart efter utväxningen till massavedskog, har för rotvärde vid denna tidpunkt, varefter sistnämnda rotvärde genom enkel diskontering (efter den förutsatta räntefoten utan hänsyn till värdetillväxt) förvandlats till nuvärde. Med hänsyn till gall- ringsuttagen ha emellertid de härigenom erhållna korrektionsfaktorcrna måst något korrigeras. De uträknade korrektionsfaktorerna för hela grup- pen framgå av tab. K.

För lövskogen har någon uppdelning i diameterklassgrupper såsom regel icke ansetts påkallad, enär alla diameterklasser huvudsakligen giva ved— utbyte och värdetillväxten icke avsevärt överstiger massatillväxten. Korrek— tionsfaktorerna inom denna skogsgrupp hava tämligen schematiskt beräk— nats på grundval av rena avkastningsvärden, varvid värdeavkastningen i procent beräknats vara lika med massatillväxtprocenterna enligt riksskogs- taxeringen för virkesförrådet över 5 cm vid brösthöjd inom respektive till- växtområden. På grund av olikheter i tillväxthän-seende mellan olika delar av landet anses en differentiering böra göras beträffande korrektionsfak- torerna, med uppdelning på fyra grupper, nämligen tillväxtområde I och II i en grupp, område III i en grupp, områdena IV—V i en grupp och område VI i en grupp. Korrektionsfaktorerna för de fyra grupperna återfinnas i tabell K, nederst till vänster.

Uppdelning av bokskogen i två grovleksgrupper ifrågakommer eventuellt, såsom av det föregående framgår, endast beträffande tillväxtområde VI, Skåne, Halland och Blekinge.

För den grövre skogen, bokgagnvirkesskogen, beräknas korrektionsfak- torerna efter enahanda principer som för barrtimmerskogen, med den skillnad, att denna grupp sträcker sig ned till 20 cm brösthöjdsdiameter i stället för 25 cm hos barrtimmerskogen.

För bokuedskogen äro beräkningarna av korrektionsfaktorerna princi- piellt likartade med massavedskogens. Till grund för beräkning av kor— rektionsfaktorerna inom denna grupp lägges den del av virkesförrådet, .som har en brösthöjdsdiameter mellan 10 och 20 cm. Dessa träd följas seder— mera under den tid de utväxa 10 cm och alltså utvuxit till i medeltal mellan 20 och 30 cm, då de falla inom gagnvirkesklassen. Medeldiametern utgör alltså vid växttidens början 15 cm och vid dess slut 25 cm. Korrektions- faktorerna anknyta här, i likhet med massavedskogen men till skillnad från barrved-skogen, till det egna virkesförrådets rotvärde. Korrektionsfakto- rerna för bokskogen återfinnas i tabell K, nederst till höger.

Sedan de korrektionsfaktorer äro kända, som skola tillämpas för visst tillväxtområde vid omräkning av kubikmeterprisen från rotvärde till dis-

konteringsvärde, sker uträkningen av skogsvärdet för en fastighet inom området på så sätt, att för varje del av virkesförrådet skogskubikmeterns diskonteringsvärde uträknas med hjälp av korrektionsfaktorn, varvid av— drag för allmänna omkostnader lämpligen samtidigt kan göras genom en däremot svarande ytterligare justering av kubikmeterpriset. Det sålunda slutligt justerade kubikmeterpriset multipliceras med motsvarande vir— kesförråds kubikmeterantal på fastigheten, varigenom skogsvärdet erhålles. Skogsvärdet på hela fastigheten erhålles slutligen genom sammanslagning av motsvarande värden för de olika skogsgrupper, vari virkesförrådet uppdelats.

För underlättande av de här beskrivna räkneoperationerna upprättas hjälptabeller. Samtliga erforderliga hjälptabeller av detta slag äro sam— manställda i tabell 21 till skogsinstruktionen.

* Utöver åberopade tabeller finnas hos domänstyrelsen ytterligare åtta arbetstabeller i stencilerat skick belysande aptering och korrektionsfaktorernas detaljerade beräkning, vilka tabeller av den för dessa detaljer särskilt intresserade kunna erhållas efter .rekvi— sition hos styrelsen.

Tabell för omföring av sortimentens nettopris Timmerskogen (diameter 25 cm vid brösthöjd och däröve Relation-stal: timmer och massav

Tim- Timmer, 11 ettop ris i ö WW! "'" 0|5|10]11|12|13|14|15|16|17|18|19|20|21|22 29|24|25|26|27|2 ved skogskubikmeterns O _ 1.06 2.12 2.33 2.54 2.75 2.97 3.18 3.39 3.60 3.81 4.03 4.24 4.45 4.66 4.87 5.09 5.30 5.51572 1 0.041.10 2.16 2.37 2.58 2.79 3.013.22 3.43 3.64 3.85 4.07 4.28 4.49 4.70 4.91 5.13 5.34 5.55 5.76 ' 2 0.081.14 2.20 2.41 2.62 2.83 3.05 3.26 3.47 3.68 3.89 4.11 4.32 4.53 4.74 4.95 5.17 5.38 5.59 .".80 3 0.131.19 2.25 2.46 2.67 2.88 3.10 3.31 3.52 3.73 3.94 4.16 4.37 4.58 4.79 5.00 5.22 5.43 5.64 '.'.35 ' 5 4 0.17 1.23 2.29 2.502.712.92 3.14 3.35 3.56 3.77 3.98 4.20 4.41 4.62 4.83 5.04 5.26 5.47 5.68 5.89 5 5 0.211.27 2.33 2.54 2.75 2.96 3.18 3.39 3.60 3.81 4.02 4.24 4.45 4.66 4.87 5.08 5.30 5.51 5.72 5.93 —3 6 -_ 0.251.31 2.87 2.58 2.79 3.00 3.22 3.43 3.64 3.85 4.06 4.28 4.49 4.70 4.91 5.12 5.84 5.55 5.76 5.97 % 7 2 039136 3.42 2.63 2.84 3.05 3.27 3.48 3.69 3.90 4.11 4.33 4.54 4.75 4.96 5.17 5.39 5.60 5.81 6.02 i” 8 2 0.34 1.40 2.46 2.67 2.88 3.09 3.31 3.52 3.73 3.94 4.15 4.37 4.58 4.79 5.00 5.21 5.43 5.64 585606 5 9 ”' 0.38 1.44 2.50 2.71 2.92 3.13 3.35 3.56 3.77 3.98 4.19 4.41 4.62 4.83 5.04 5.25 5.47 5.08 5.89 6.10 5 10 '; 0.42 _2.54 2.75 2.96 3.17 3.39 3.60 3.81 4.02 4.28 4.45 4.66 4.87 5085 51 5.72 593614 . g 11 := 0.47 _ —2.80 3.01322 3.44 3.65 3.86 4.07 4.28 4.50 4.71 4.92 5.13 5. 56 577598 6.19 6.4, .__ 12 =E 0.51 _ _ — 3.05 3.26 3.48 3.69 3.90 4.11 4.32 4.54 4.75 4.96 5.17 5. 60 5.81 6.02 6.23 6.4i & 13 % 0.55 _ _ _ _ 3.30 3.52 3.79 3.94 4.15 4.36 4.58 4.79 5.00 5.21 5. . .64 5.85 6.06 6.27 6.4 ., 14 =— 0.59 — _ — — _ 3.56 3.77 3.98 4.19 4.40 4.62 4.83 5.04 5.25 5. .68 5.896.106.316.5 .5 15 2 0.64 _ _ _ _ — — 3.82 4.03 4.24 4.45 4.67 4.88 5.09 5.30 5. '.73 5.94 6.15 6.86 6.5 -— 16 i; 0.68 — _ _ — — _ —— 4.07 4.28 4.49 4.71 4.92 5.13 5.34 5 .77 5.98 6.19 6.40 45.6 .a 17 'ö' 0.72 — — —— _ _ — — _ 4.32 4.53 4.75 4.96 5.17 " " 6.23 6.44 6.6 3 18 5 0.76 — — — _ _ — _ — _ J...-7 4.79 5.00 5.217. 6.27 6.48 6.6 g 19 5 0.81 — _ _ — — _ _ _ — _ 4.84 ".05 5.26 ' 6.32 6.53 (*.7 2 20 3 0.85 —— _ — _ _ — — _ _ — — :" 09 5.39 5. .. 6.36 6.57 6.7 "_ 21 & 089 _ _ _ _ — — _ _ _ _ _ _ 5.34 555 :).765.98 0.19640 6.61 6.8 3 22 g 093 _ _ — — — — _ _ _ _ _ _ _ 5.59 5.80 6.02 6.23 6.44 6.65 6.8 i, 23 75 098 — — _ — — _ — _ _ — — _ _ _7'8)t)076.286.496.70'.9 & 24 1.02 _ _ — _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ 6.11 6.32 6.53 6.74 6.9 E 25 106 _ _ _ _ _ — _ _ _ _ _ _ _ _ _ —6.366.576.786.9 26 1.10 _ — _ _ _ _ — _ _ _ _ _ _ — _ _ _ 0.61 0.82 7.0 271.14______———__—_____—6.8679 281.19—_—__—__—_—__—_____7.1 291.23__——-__—_—_—__———___— 301.27__—__—__———________— Ved, nettoprisj d 0 | 0.50 I 1.00 | 1.50 | 2.00 | 2.50 | 3.00 3.50 | 4.00 | 4.50J Ved tillägg till skogskubi _ | 0.04 | 007 ] 0.11 ' 0.14 | 0.18 | 0.21 | 0.25 | 0.29 | 0.92

Ett öres respektive en kronas prisförhöjning per enhet av angivna handelsmått motsvarar följan konstanta höjningar uttryckta i kronor beträffande skogskubikmeterns rotvärde: timmer 0.2119, ma saved 0.0424, ved 0.0714.

Exempel: Å en fastighet består barrskogsförrådet till ungefär lika stor del av tall och grar Inom timmerskogen anses till följd härav timmersortimentsklassen utgöras av 50 % talltimme och 50 % grantimmer, samt massavedssortimentsklassen av 50 % sulfatved och 50 % sulfitvct Nettopriset för timmer beräknas vid 81/2 tums toppdiameter inom bark, som inom denn skogsgrupp är normerande för priset, vara 32 öre per flkbf. för talltimmer och 28 öre pe' flkbf. för grantimmer eller i medeltal 30 öre per flkbf. Sulfatvedens respektive sulfitvcdei nettopris be 'äknas till 16 respektive 24 öre per flkbf., eller i medeltal för massaveden 20 öre p flkbf. För veden beräknas ett nettopris av i medeltal 2.00 kronor per lin-">.

illväxtområde I—II). Tabell A. ndelsmått till skogskubikmeterns rotvärde i kronor. 111 beräknas giva 75 % timmer, 15 :% massaved, 5 % ved.

5 (cirka 28 flkbf per f1n3), ved 0.70.

r flottningskubikfot 9| 30| 31| 32| 33| 34| 35| 36| 37| 38| 39| 40 |41 |

'rde i kronor

,,,;

2 | 43 44 | 45 | 46 | 47 | 48 | 49 | 50

.15 6.36 6.57 6.78 6.99 7.20 7.42 7.63 7.84 8.05 8.26 8.48 8.69 8.90 9.11 9.32 9.54 9.75 9.96 10.1710.38 10.60 .19 6.40 6.61 6.82 7.03 7.24 7.46 7.67 7.88 8.09 8.30 8.52 8.73 8.94 9.15 9.36 9.58 9.7910.00 10.21 10.42 10.64 .23 6.44 6.65 6.86 7.07 7.28 7.50 7.71 7.92 8.13 8.34 8.56 8.77 8.98 9.19 9.40 9.62 9.8310.0410.2510.4610.68 .28 6.49 6.70 6.91 7.12 7.33 7.55 7.76 7.97 8.18 8.39 8.61 8.82 9.03 9.24 9.45 9.67 9.88 10.09 10.30 10.5116.73 .32 6.53 6.74 6.95 7.16 7.37 7.59 7.80 8.01 8.22 8.43 8.65 8.86 9.07 9.28 9.49 9.71 9.92 10.1310.34 10.5510.77 .36 6.57 6.78 6.99 7.20 7.417.63 7.84 8.05 8.26 8.47 8.69 8.90 9.11 9.32 9.53 9.75 9.96 10.1710.38 10.59 10.81 .40 661682 7.03 7.24 7.45 7.67 7.88 8.09 8.30 8.51 8.73 8.94 9.15 9.36 9.57 9.7910.00 10.21 10.42 10.63 10.85 .45 6.66 6.87 7.08 7.29 7.50 7.72 7.93 8.14 8.35 8 56 8.78 8.99 9.20 9.41 9.62 9.8410.05 10.2610.4710.68 10.90 .49 6.70 6.91 7.12 7.33 7.54 7.76 7.97 8.18 8.39 8 60 8.82 9.03 9.24 9.45 9.66 9.88 10.09 10.3010.5110.72 10.94 .53 6.74 6.95 7.16 7.37 7.58 7.80 8.01 8.22 8.43 8.64 8.86 9.07 9.28 9.49 9.70 9.92 10.1310.34 10.55 10.7610.98 .57 6.78 6.99 7.20 7.41 7.62 7.84 8.05 8.26 8.47 8.68 8.90 9.11 9.32 9.53 9.74 9.9610.1710.38 10.5910.80 11.02 .62 6.83 7.04 7.25 7.46 7.67 7.89 8.10 8.31 8.52 8.73 8.95 9.16 9.37 9.58 9.79 10.0110.22 10.4310.6410.85 11.07 .66 6.87 7.08 7.29 7.50 7.71 7.93 8.14 8.35 8.56 8.77 8.99 9.20 9.41 9.62 9.83 10.05 10.26 10.4710.6810.89 11.11 .70 6.91 7.12 7.33 7.54 7.75 7.97 8.18 8.89 8.60 8.81 9.03 9.24 9.45 9.66 9.87 10.0910.30 10.51 10.72 10.9311.15 .74 6.95 7.16 7.37 7.58 7.79 8.018.22 8.43 8.64 8.85 9.07 9.28 9.49 9.70 9.91 10.13 10.34 10.55 10.76 10.9711.19 .79 7.00 7.21 7.42 7.63 7.84 8.06 8.27 8.48 8.69 8.90 9.12 9.33 9.54 9.75 9.96 10.1810.39 10.60 10.81 11.0211.24 .83 7.04 7.25 7.46 7.67 7.88 8.10 8.31852 8.73 8.94 9.16 9.37 9.58 9.7910.00 10.22 10.4310.64 10.85 11.06 11.28 .87 7.08 7.29 7.50 7.71 7.92 8.14 8.35 8.56 8.77 8.98 9.20 9.41 9.62 9.83 10.04 10.26 10.4710.6810.89 11.10 11.32 .91 7.12 7.33 7.54 7.75 7.96 8.18 8.89 8.60 8.31 9.02 9.24 9.45 9.66 9.8710.08 10.30 10.5110.72 10.93 11.14 11.36 ).96 7.17 7.38 7.59 7.80 8.01 8.23 8.44 8.65 8.86 9.07 9.29 9.50 9.71 9.92 10.13 10.35 10.66 10.77 10.9811.19 11.41 7.00 7.21 7.42 7.63 7.84 8.05 8.27 8.48 8.69 8.90 9.11 9.33 9.54 9.75 9.96 10.17 10.39 10.60 10.81 11.02 11.2311.45 7.04 7.25 7.46 7.67 7.88 8.09 8.31 8.52 8.73 8.94 9.15 9.37 9.58 9.79 10.0010.2110.43 10.64 10.85 11.06 11.27 11.49 7.08 7.29 7.50 7.71 7.92 8.13 8.35 8.56 8.77 8.98 9.19 9.41 9.62 9.83 10.0410.2510.4710.6810.39 11.10 11.3111.53 .13 7.34 7.55 7.76 7.97 8.18 8.40 8.61 8.82 9.03 9.24 9.46 9.67 9.88 10.0910.30 10.52 10.7310.9411.15 11.3611.58 .17 7.38 7.59 7.80 8.01 8.22 8.44 8.65 8.86 9.07 9.28 9.50 9.71 9.9210.13 10.34 10.56 10.77 10.9811.1911.40 11.62 7.21 7.42 7.63 7.84 8.05 8.26 8.48 8.69 8.90 9.119.32 9.54 9.75 9.96 10.17 10.38 10.60 10.81 11.0211.23 11.44 11.66 7.25 7.46 7.67 7.88 8.09 8.30 8.52 8.7: 8.94 9.15 9.36 9.58 9.7910.0010.2110.4210.64 10.85 11.06 11.27 11.4811.70 7.29 7.50 7.717.92 8.13 8.34 8.56 8.77 8.98 9.19 9.40 9.62 9.83 10.04 10.2510.4610.6810.89 11.1011.8111.5211.74 7.94 7.55 7.76 7.97 8.18 8.39 8.61 8.82 9.03 9.24 9.45 9.67 9.8810.09 10.30 10.5110.7310.9411.1511.3611.57 11.79 7.38 7.59 7.80 801822 8.43 8.65 8.86 9.07 9.28 9.49 9.71 9.92 10.1310.3410.55 10.77 10.98 11.1911.40 11.61 11.83 _ 7.68 7.84 8.05 8.26 8.47 8.69 8.90 911932 9.53 9.75 9.96 10.17 10.38 10.5910.8111.o2 11.23 11.44 11.65 11.87

ronor per lösmeter

5.00 | 5.50 | 6.00 | 6.50 | 7.00 | 7.50 | 8.00 | 8.50 | 9.00 | 9.50 | 10.00

neterns rotvärde i kronor 0.43 | 0.46 | 0.50 | 0.54 | 0.57 | 0.61 | 0.64 | 0.68 | 0.71

I huvudtabellen avläses, efter ingång från timmerpriset 30 öre per flkbf. i det horisontala .olumnhuvudet och massavedspriset 20 öre per flkbf. i rubrikkolumnen till vänster, ett gemen- amt pris för i skogskubikmetern ingående timmer och massaved av 7.21 kronor, vartill sedan ägges vedpriset enligt den nedre delen av tabellen med för 2.00 kronor pr 1m3 0.14 kronor, 'ilket lämnar en summa av 7.35 kronor, som alltså utför skogskubikmeterns rotvärde för urrtimmerskogen i det föreliggande fallet.

Vid omräkning av kubikmeterpriset från rotvärde till skogsvärde med ledning av tabell 2 ill >>skogsvärderingsinstruktionen» avrundas ovanstående rotvärde, 7.35 kronor, till närmaste i .olumnhuvudet angivna rotvärde, 7.50 kronor. I kolumnen för rotvärdet 7.50 avläses sedan kogsvärdet för barrtimmerskogen för olika områden och boniteter. Antages fastigheten vara elägen inom område II och markens godhetsgrad är medelgod, blir skogsvärdet enligt tabellen .55 kronor per skogskubikmeter.

0.36 | 0.39

NORRA SVERI Tabell för omföring av sortimentens nettopris Massavedskogen (diameter 15 intill 25 om vid brösthöjd Relation-stal: timmer och massav

Tim- Timmer, nettopris i 6 Mm” me' 0 5 10|11|12|13|14|15 16|17|18|19 20 21 22|23|24|25|26|2 ved skogskubikmeterns ro

0 ——0.420.85 0.931.021.101.19 1.27 1.36 1.44 1.531.61 1.101.781.87 1.95 2.04 2.12 2.20 2.2 1 0.180.550.981.061.151.231.32 1.401.491.571661.741.831.91 2.00 2.08 2.17 2.25 2.33 2.4 2 0.250.671.10 1.181.271.351.44 1.52 1.611.69178 1.861.95 2.03 2.12 2.20 2.29 2.37 2.45 2.5 3 0.380.801.23 1.31 1.401.481.57 1.651.741.82 1 911.99 2.08 2.16 2.25 2.33 2.42 2.50 2.58 2.6

g 4 0.51 0.931.361.44 1.531.611.701.781.871.95 2.04 2.12 2.21 2.29 2.38 2.46 2.55 2.63 2.71 2.8 : 5 0.641.061.49 1.571.661.741.831.91 2.00 2.08 2 17 2.25 2.34 2.42 2.51 2.59 2.68 2.76 2.84 2.9 43 6 :5 0.76 —1.611.69 1.78 1.86 1.95 2.03 2.12 2.20 7 29 2.37 2.46 2.54 2.63 2.71 2.80 2.83 2.96 3.0 % 7 5 0.89 ——1.74 1.82 1.91 1.99 2.08 2.16 2.25 2.33 2.42 2.50 2.59 2.67 2.76 2.84 2.93 3.01309 3.1 En 8 5 1.02 —1.87 1.95 2.04 2.12 2.21 2.29 2.38 2.46 2.55 2.63 2.72 2.80 2.89 2.97 3.06 3.14 3.2233 E 9 __ 1.14 —1.99 2.07 2.16224 2.33 2.41 2.50 2.58 2.67 2.75 2.84 2.92 3.01 3.09 3.18 3.26 3.343.4 E 10 9 1.27 —2.12 2.20 2.29 2.37 2.46 2.54 2.63 2.71 2.80 2.38 2.97 3.05 3.14 3.22 3.31 3.39 3.47 3.5 g 11 ”2 1.40 — —2.33 2.42 2.50 2.59 2.67 2.76 2.84 2.93 3.01 3.10 3.18 3.27 3.35 3.44 3.523.60 3.6 & 12 '; 1.53 — — — 2.55 2.63 2.72 2.80 2.89 2.97 3.06 3.14 3.23 331340 3.48 3.57 3.65 3.73 3.8 &_ 13 '5 1.65 — — — — 2.75 2.84 2.92 3.01 3.09 3.18 3.26 3.35 3.43 3.52 3.60 3.69 3.77 3.85 3.9 9, 14 ** 1.78 — — — — —2.97 3.05 3.14 3.22 3.31 3.39 3.48 3.56 3.65 3.73 3.82 3.90 3.98 4.0 :S 15 2 1.91 — — — — — — 3.18 3.27 3.35 3.44 3.52 3.61 3.69 3.78 3.86 3.95 4.03 4.11 4.2 -— 16 _q 2.03 — — — — — — —3.39 3.47 3.56 3.64 3.7 3.81 3.90 3.98 4.07 4.15 4.23 4.32 _9 17 0 2.16 — — — — —- — — — 3.60 3.69 3.77 3.86 3.94 4.03 411420 4.28 4.36 4.45 5. 18 5 2.29 —— —— — — — — —— —— — 3.82 3.96 3.99 4.07 4.16 4.24 4.33 4.41 4.49 4.58 2 19 5 2.41 — — — — — — — — — —4.02 4.11 4.19 4.28 4.36 4.45 4.53 4.61 4.70 3 20 5 2.54 — — — — — — — — — —— —4.24 4.32 4.41 4.49 4.58 4.66 4.74 4.83 "_ 21 & 2.67 — — — — — — — _ —— — — —4.45 4.54 4.62 471479 4.87 4.96 '5 22 _8_ 2.80 — — — _ — i — — — — — —— —4.67 4.75 4.84 4.92 5.00 5.09 ;; 23 "' 2.92 — _ _ — — _ — — — — — _ —— — 4.87 4.96 5.04 5.12 5.21 & 24 3.05 — — — — — — — — — — — — — — _ 5.09 5.17 5.25 5.34 5 25 3.18 — — —— — — — — — — — — — — — — —5.30)385.47 26 3.30 — — — — — — — — — — — — — — — — ».)50559 27 3.43———————————————————5.72 28 3.56—-———————————————————— 29 3.69——————————————————— 30 3.81»———————————————————— Ved, nettoprisi

d 0 | 0.50 | 1.00 | 1.50 | 2.00 | 2.50 | 3.00 | 3.50 | 4.00 | 4.50 ve tillägg 1111 skogskubik- — | 0.11 | 0.21 | 0.32 | 0.43 | 0.54 | 0.64 | 0.75 | 0.86 | 0.96 |

Ett öres respektive en krönas prisförhöjning per enhet av angivna handelsmått motsvarar följande konstanta höjningar uttryckta i kronor beträffande skogskubikmeterns rotvärde: timmer 0.0848, massaved 0.1271, ved 0.2143.

Exempel: Å samma fastighet, som exemplet å tabell A avser, bestämmes sortiments- klassernas nettopris inom massavedskogen sålunda. Inom denna grupp skall timmersortimentsklassens pris sättas efter priset på timmer av 61/2 tums toppdiameter inom bark, vilket för talltimmer beräknas vara 22 öre per flkbf. och för grantimmer, vilket vid denna dimension prisräknas såsom sulfitved, beräknas till 24 öre per flkbf. eller i medeltal vid lika proportioner tall och granutbyte 23 öre per flkbf. Sulfatvedens, respektive sulfitvedens nettopris beräknas, såsom i det föregående exemplet, till 16, respektive 24 öre per flkbf. eller i medeltal för massaveden 20 öre per flkbf. I huvudtabellen avläses, med ingång från timmerpriset 23 öre per flkbf. i det horison—

illvåxtområde I—II). Tabell B. andelsmått till skogskubikmeterns rotvärde i kronor.

111 beräknas giva 30 % timmer, 45 % massaved, 15 % ved. .25 (cirka 28 flkbf per fm3), ved 0.70.

er flottningskubikfot 28|29|30|31|32|33|34|35|36|37|38|39|40|41|42|43|44|45|46|47|48|49|50 ärde i kronor .37 2.46 254 2.63 2.71 2.80 2.88 2.97 3.05 3.14 3.22 3.31339 3.48 3.56 3.65 3.73 3.82 3.90 3.99 4.07 4.16 4.24 .:0 2.59 2.07 2.76 2.84 2.93 3.01 3.10 3.18 3.27 3.35 3.44 3.52 3.61 3.69 3.78 3.86 3.95 4.03 4.12 4.20 4.29 4.87 .62 2.71 2.79 2.88 2.96 3.05 3.13 3.22 3.30 3.39 3.47 3.56 3.64 3.73 3.81 3.90 3.98 4.07 4.15 4.24 4.32 4.41 4.49 .75 2.84 2.92 3.01 3.09 3.18 3.26 3.35 3.43 3.52 3.60 3.69 3.77 3.86 3.94 4.03 4.11 4.20 4.28 4.37 4.45 4.54 4.62 .88 2.97 3.05 3.14 3.22 3.31 3.39 3.48 3.56 3.65 3.73 3.82 3.90 3.99 4.07 4.16 4.24 4.33 4.41 4.70 4.58 4.67 4.75 .013.103.18 3.27 3.35 3.44 3.52 361369 3.78 3.86 3.95 4.03 4.12 4.20 4.29 4.37 4.46 4.54 4.68 4.71 4.80 4.88 .13 3.22 3.30 3.39 3.47 3.56 3.64 3.73 3.81 3.90 3.98 4.07 4.15 4.24 4.32 4.41 4.49 4.58 4.66 4.75 4.83 4.92 5.00 .26 3.35 3.43 3.52 3.60 3.69 3.77 3.86 3.94 4.03 4.11 4.20 4.28 4.37 4.45 4.54 4.62 4.714.79 4.88 4.96 5.05 5.13 .39 3.48 3.56 3.65 3.73 3.82 3.90 3.99 4.07 4.16 4.24 4.83 4.414.50 4.58 4.67 4.75 4.84 4.92 5.01 5.09 5.18 5.26 .51 3.60 3.68 3.77 3.85 3.94 4.02 4.11 4.19 4.28 4.36 4.45 4.53 4.62 4.70 4.79 4.87 4.96 5.04 5.13 5.21 5.80 5.38 643.711 3.81 3.90 3.98 4.07 4.15 4.24 4.82 4.41 4.49 4.58 4.66 4.75 4.83 4.92 5.00 5.09 5.17 :".26 5.84 5.43 5.51 .77 3.86 3.94 4.03 4.11 4.20 4.28 4.37 4.45 4.54 4 62 4.71 4.79 4.88 4.96 5.05 5 13 5.22 5.30 5.39 5.47 f.ö(i 5.64 .00 3.99 4.07 4.16 4.24 4.33 4.41 4.50 4.58 4.67 4.76 4.84 4.92 5.01 5.09 5.18 5 26 5.35 5.48 5.52 5.60 5.69 5.77 .02 4.11 4.19 4.28 4.36 4.45 4.53 4.62 4.70 4.79 4.87 4.96 5.04 5.13 5.21 5.30 5.38 5.47 5.55 5.64 5.72 5.81 5.89 .15 4.24 4.32 4.41 4.49 4.58 4.66 4.75 4.83 4.92 5.00 5.09 5.17 5.26 5.34 5.43 5.51 5.60 5.68 5.77 5.85 5.94 6.02 .28 4.37 4.45 4.54 4.62 4.71 4.79 4.88 4.06 5.05 5.18 5.22 5.30 5.89 5.47 7.56 5 64 5.78 5.81 5 90 5.98 6.07 6.15 .40 4.49 4.57 4.66 4.74 4.83 4.91 5.00 5.08 5.17 5.25 5.34 5. - ' 5.68 5 76 5.85 5.93 6.02 6.10 6.19 6.27 .59 4.62 4.70 4.79 4.87 4.96 5.04 5.13 5.21 5.30 5.38 5.47 5. 5.81 5.89 5.98 6.06 6.15 6.28 6.32 6.40 '.66 4.75 4.83 4.92 5.00 5.09 5.17 5 26 5.34 5.43 5.51 5.60 ". 5.94 6 02 6.11 6.19 6.28 6.36 6.45 6.53 .78 4.87 4.95 5.04 5.12 .".21 ".29 5 38 5.46 5.55 5.63 5.72 5. 6.06 6 14 6.23 6.31 6.40 6.48 6.57 6.65 91 5.00 5.08 5.17 5.25 5.34 7.42 5 51 5.59 5.68 5.76 5.85 5. 6.196 27 6.36 6.44 6.53 6.61 6.70 6.78 .04 5.13 5.21 5.30 5.38 5.47 5.55 5 64 5.72 .".81 5.89 5.98 6. ' 6.32 6 40 6.49 6.57 6.66 6.74 6.83 6.91 .17 5.26 5.34 5.43 :",51 .".60 5.68 5.77 5.85 5.94 6.02 6.11 6. 6.45 6 53 6.62 6.70 6.79 6.87 6.96 7.04 5.29 5.38 5.46 5.55 .".63 5.72 5.80 :".89 5.97 6.06 6.14 6.23 6. 6.57 6 65 6.74 6.82 6.91 6.99 7.08 7.16 5.42 5.51 5.59 5.68 5.76 5.85 5.93 6.02 6.10 6.19 6.27 6.36 6. 6.70 6.78 6.87 6.95 7.04 7.12 7.21 7.29 5.55 5.64 5.72 5.81 5.89 5.98 6.06 6.15 6.23 6.32 6.40 6.49 6. 6.88 6.91 7.00 7.08 7.17 7.25 7.84 7.42 5.67 '.'.76 5.84 5.93 6.01 6.10 6.18 6.27 6.35 6 44 6.52 6.61 6 6.95 7.03 7.12 7.20 7.29 7.37 7.46 7.54 5.80 5.89 5.97 6.06 6.14 6.23 6.31 6.40 6.48 6.57 6.65 6.74 6. 7.08 7.16 7.25 7.33 7.42 7.50 7.59 7.67 5.93 6.02 6.10 6.19 6.27 6.36 6.44 6.53 6.61 6.70 6.78 6.876. _ 7.21 7.29 7.38 7.46 7.55 7.63 7.72 7.80 — 6.15 6.23 6.32 6.40 6.49 6.57 6.66 6.74 6.83 6.91 7.00 7. 7.34 7.42 7.51 7.59 7.68 7.76 7.85 7.93 —- — 6.35 6.44 6.52 6.61 6.69 6.78 6.86 6.95 7.03 7.12 7 7.46 7.54 7.63 7.71 7.80 7.88 7.97 8.05 (runor per lösmeter 5.00 | 5.50 | 6.00 | 6.50 | 7.00 | 7.50 | 8.50 | 9.00 | 9.50 | 10.00 meterns rotvärde i kronor 1.07 | 1.18 | 1.29 | 1.39 | 1.50 | 1.61 | 1.71 | 1.82 | 1.93 | 2.04 | 2.14

ala kolumnhuvudet och massavedpriset 20 öre per flkbf. i rubrikkolumnen till vänster, ett gemensamt pris för i skogskubikmetcr ingående timmer och massaved av 4.49 kronor, 'artill lägges vedpriset enligt den nedre delen av tabellen med för 2.00 kronor per lm3 ).43 kronor, vilket lämnar en summa av 4.92 kronor, som alltså utgör skogskubilmieterns rotvärde för massavedskogen i det föreliggande fallet. Vid om 'äkning av kubikmeterpriset från rotvärde till skogsvärde med ledning av tabell 2 till >>skogsvärderingsinstruktionen» avrundas ovanstående rotvärde 4.92 kronor, till när- mast i kolumnhuvudet angivna rotvärde, 5.00 kronor. I kolumnen för rotvärde 5.00 avläses sedan skogsvärdet för massavedskogen för respektive område och markens godhetsgrad. För (len ifrågavarande fastigheten, som antages vara belägen inom område II och vara ”isatt godhetsgrad medelgod, avläses skogsvärdet i tabellen till 2.20 kronor per skogskubik- meter för massavedskogen.

NORRA SVERI Tabell för omräkning av sortimentens nettopri Timmerskogen (diameter 25 cm vid brösthöjd och däröve

Relationstal: timmer och massavq

T1m- Timmer, nettopris i 1") mer 0 | 5 |10|11|12|13|14|15|16l17|18|19|20|21|22|23|24|25|20|27|28|2 Massa-

ved skogskubikmeterns rn O — 1.10 2.21 2.43 2.65 2.87 3.09 3.31 3.53 3.75 3.97 4.19 4.41 4.64 4.86 5.08 5.30 5.52 5.74 5.96 6.18 6.4 1 0.041.14 2.25 2.47 2.69 2.91 3.13 3.35 3.57 3.79 4.01—4.23 4.45 4.68 4.90 5.12 5.34 5.56 5.78 6.00 6.22 6. 2 0.091.19 2.80 2.52 2.74 2.96 3.18 3.40 3.62 3.84 4.06 4.28 4.59 4.73 4.95 5.17 5.39 5.61 5.88 6.05 6.27 6.4 ... 3 0.13 1.23 2.34 2.56 2.783.00 3.22 3.44 3.66 3.88 4.10 4.32 4.54 4.77 4.99 5.21 5.43 5.65 5.87 6.09 6.31 6.4 .g 4 0 18 1.28 2.39 2.61 2.83 3.05 3.27 371393 4.15 4.37 4.59 4.82 5.04 5.26 5.48 5.70 5.92 6.14 6.36 6.8 75 5 0.22 1.32 2.43 2.65 2.87 3.09 3.31= ' 3.75 3.97 4.19 4.41 4.63 4.86 " 5.30 5. 7.74 5.96 6.18 6.40 6.6 _; 6 .__ 0.261.36 2.47 2.69 2.91 3.13 3.35." .. , 3.79 4.01 4.23 4.45 4.67 ' " 5.56 5.78 6.00 6.22 6.44 6.6 _j, 7 2 0.311.41 2.52 2.74 2.96 3.18 3.40 3.62 3.84 4.06 4.28 4.50 4.72 . ' 5.61 5.83 6.05 6.27 6.49 6.7 310 8 & 0.351.45 2.56 2.78 3.00 3.22 3.44 3.66 3.88 4.10 4.32 4.54 4.76 , 5.43 .".65 5.87 6.09 6.91 6.53 6.7 5 9 ** 0.401.50 2.61 2.83 3.05 3.27 3.49 : .71 3.93 4.15 4.37 4.59 4.81 5 04 5.26 .) 48 5.70 5.92 6.14 6.36 6.58 6.8 5 10 "' 0.44 — 2.65 2.87 3.09 3.31 3.53 3.75 3.97 4.19 4.41 4.63 4.95 5.08 5.30 5.52 5.74 5.96 6.18 6.40 6.62 6.8 ;S. 11 % 0.49 _ — 2.92 3.14 3.36 3.58 3.80 4.02 4.24 4.46 4.68 4.90 5.13 5.35 5.57 5.79 6.01 6.23 6.45 6.67 6.8 :. 12 = 0.53 _ _ — 3.18 3.40 3.62 : .64 4.06 4.28 4.50 4.72 4.94 ') 7.39 5.61 5.83 6.05 6.27 6.49 6.71 6.9 & 13 % 0.57 — — _ — 3.44 3.66 3.88 4.10 4.32 4.54 4.76 5.43 5.65 ." 87 6.09 6.31 6.53 6.15 6.9 g.) 14 i— 0.62 _ — — — _ 3.71 3.93 4.15 4.37 4.59 4.81 / 5.48 5.70 5.92 6.14 6.36 6.58 6.80 7.0 =E 15 2 0.66 _ _ — _ — — 3.97 4.19 4.41 4.03 4.85 7.52 5.74 5.90 6.18 6.10 6.62 6.61 7.0 -— 16 "5 0.71 — _ _ — — _ _ 4.24 4.40 4.68 4.90 7.57 5.79 6.01 6.23 6.45 6.67 6.89 7.1 .2 17 *5 0 75 _ — _ — — _ — — 4.50 4.72 4.94 5'.61 5.83 6.05 6.27 6.49 6.71 6.93 7.1 5 18 5 0.79 — — — _ — — — _ _ 4.70 4.98 ':'.65 5.87 6.09 6.316.53 6.75 6.97 7.1 30 19 i 0.84 _ — _ _ _ _ _ _ — 5.03 5.70 5.92 6.14 6.36 6.58 6.80 7.02 7.2 g 20 5 0.88 — — — —— — _ _ _ — _ —_ 5.29 5.52 '.'.74 5.96 6.18 6.40 6.62 6.84 7.06 7.2 _ 21 & 0.93 _ — — _ _ — — _ — _ _ 5.79 6.01 6.23 6.45 6.67 6.89 7.11 7.3 "S 22 9 0.97 _ _ _ _ _ _ — _ _ — — — _ 5.83 6.05 6.27 6.49 6.716.93 7.15 7.3 ;; 23 3 1.92 — _ — — — _ — — _ _ — — — _6.10 6.32 6.54 6.76 6.98 7.20 7.4 & 24 1.06 — — — _ — — — — _ _ _ — — — _ 6.36 6.58 6.80 7.02 7.24 7.4 2 25 1.10 _ _ — — — — _ _ — — — _ _ _ _ _ 6.62 6.84 7.06 7.28 7.5 26 1.15 — — _ — — — — _ _ — _ — — _ — _ —6.89 7.11 7.33 7.5 27 119 _ _ _ _ — — — — — _ — — — _ _ _ _ _7.157.377.5 28 1.24 _ — — — — _ _ _ — — — _ — — — _ _ — —7.427.6 291.28———__———___—__———_——7.6 301.32___—__———_——_—_—__—_— Ved, nettopris

0 | 0.50 | 1.00 | 1.50 | 2.00 | 2.50 | 3.00 | 3.50 | 4.00 | 4.50

Ved

tillägg till skogskubik

_ | 0.04 | 0.07 | 0.11 | 0.14 | 0.18 | 0.21 0.25 | 0.29 | 0.32

Ett öres respektive en kronas prisförhöjning per enhet av angivna handelsmått motsvarar följande kol gskubikmetcrns rotvärde: timmer 0.22073, massave stanta höjningar uttryckta i kronor beträffande sko 0.04415, ved 0.07143.

illväxtområde II#III). ndelsmått till skogskubikmeterns rotvärde i kronor. 111 beräknas giva 75 % timmer, 15 % massaved, 5 % ved. 0 (cirka 29 flkbf per fmä), ved 0.70.

br flottningskubikfot

0|31|32|33|34|35|36|37|38|39|40|41|42|43|44|45|40|47|48|49|50

'rdci kronor

.020.64 .666.88 .716.93 .75 6.97 .30 .02 .34 .00 .33 .10 .93 .15 .97 .19 .02 .24

.50 .55

—l—l*1—J—l-xl&l-xl*lkl-xl-—lkl*1

.41 7.69 .40 7.08

—l alu-_| —IN*l-—l*l—l .:.w nu: |:. lol-— >_- Ho

u .:. G

.28 7. .33 7.: .37 7. .41 7. .40 7.

7 7 .59 7. 7 7

.50 7.72 7. .55 7.77 7. 7.59 7.81 8. 7.04 7.86 8. 9 7.90 8. 2 7.94 8. 7 7.99 8. 1 8.09 8. 6 8.08 8. 7.90 8.12 8. 7.94 8.16 8.

ca:—:*. a—u'u:w fl: Ulma

”& a_n—lh?

»— quod: ' _|_1_1_|.q_,_1_|_|_|_|_| ' ' LIL'—4 tta—o "pm—v

.173 178

p..) 1-

1—1—1—1R1—1714—17171

q 'cuwozw'pmwoho __

50 .77 7.99 59 7.31 8.03 03 7.35 8.07 68 7.90 8.12 .72 7.94 8.10 .77 7.99 8.21 31 8.93 8.25 .35 8.07 8.29 .90 8.12 8.34 94 8.10 8.33 99 8.21 8.43 03 8.95 8.47 03 8.30 8.52 12 8.34 8.50 10 8.33 8.00 218.43 8.05 25 8.47 8.09 90 8.52 8.74 34 8.50 8.78 99 8.00 8.82

—1 x! 3 7 82 86 .91 .95 .99 8.04 8.03 8.13 8.17 8.22 8.20 8.30 8.35 8.39 8.44 8.48 8.52 8.57 8.01 8.00 8.70 8.75 8.79 8.83 8.88 8.92 8.97 9.01 9.05

_] —|—|—1_|-._1 _]

7.95 8. 7 8.39 7.99 8.1 8.43 8.04 8. 0 8.48 8.08 8.'0 8.52 8.13 8. 3 .57 8.17 8.39 8.61 8.21 8.43 8.05 8.20 8.46 8.70 8.30 8.52 8.74 8.35 8.57 8.79 8.39 8.01 8.83 8.44 8.00 8.88 8.43 8.70 8.92 8.52 8.74 8.90 8.57 8.79 9.01 8.01 8.83 9.05 8.00 8.88 9.10 8.70 8.92 9.14 8.74 8.96 9.13 8.79 9.01 9.23 8.83 9.05 9.27 8.38 9.10 9.32 8.92 9.14 9.30 8.97 9.19 9.41 9.01 9.29 9.45 9.05 9.27 9.49 9.10 9.32 9.54 9.14 9.86 9.58 9.19 9.41 9.69 9.29 9.45 9.67 9.27 9.49 9.71

8.33 8.37 8.92 8.90 9.01 9.05

9.05 9.09 9.14 9.19 9.23 9.27 9.31 9.30 9.40 9.45 9.49 9.54 9.58 9.02 9.07 .71 .70 9.80 9.34 9.89 9.93 9.93 10.02 10.07 10.11 10.15 10.20 10.24 10.29 10.39 10.37

(OQO

9.27 9.31 9.30 9.40 9.45 9.49 9.59 9.58 9.02 9.67 9.71 9.70 9.30 9.94 9.89 9.99 9.90 10.02 10.00 10.11 10.15 10.20 10.24 10.29 10.33 10.37 10.42 10.40 10.51 10.55 10.59

9.49 9.53 9.53 9.02 9.67 9.71 9.75 9.30 9.84 9.39 9.93 9.93 10.02 10.06 10.11 10.15 10.20 10.24 10.28 10.39 10.37 10.42 10.40 10.51 10.55 10.59 10.04 10.68 10.79 10.77 10.31

9.71 9.75 9.80 9.84 9.39 9.93 9.97 10.02 10.00 10.11 10.15 10.20 10.24 10.28 10.99 10.37 10.42 10.40 10.50 10.55 10.59 10.64 10.68 10.73 10.77 10.81 10.80 10.90 10.95 10.99 11.09

9.93 9.97 10.02 10.06 10.11 10.15 10.19 10.24 10.23 10.93 10.37 10.42 10.40 10.50 10.55 10.59

10.15 10.19 10.24 10.28 10.33 10.37 10.41 10.40 10.50 10.55 10.59 10.04 10.09 10.72 10.77 10.81

10.64 10.86 10.68 10.72 10.77

10.90 10.94 10.99

10.81 11.03 10.80 11.09 10.90 11.12 10.95 10.99 11.03

11.17 11.21 11.25

11.08 11.90 11.1211.34 11.17 11.99 1l.21 11.43 11.25 11.47

10.97 10.41 10.40 10.50 10.55 10.59 10.03 10.08 10.72 10.77 10.31 10.86 10.90 10.94 10.09 11.09 11.08 11.12 11.10 11.21 11.25 11.30 11.94 11.99 11.43 11.47 11.52 11.50 11.01 11.05 11.69

10.00 10.04 10.69 10.73 10.78 10.82 10.30 10.91 10.95 11.00 11.04 11.09 11.13 11.17 11.22 11.26 11.31 11.95 11.99 11.44 11.48 11.53 11.57 11.62 11.66 11.70 11.75 11.79 11.84 11.88 11.92

10.82 10.80 10.91 10.95 11.00 11.04 11.08 11.13 11.17 11.22 11.20 11.31 11.85 11.39 11.44 11.49 11.53 11.57 11.61 11.06 11.70 11.75 11.79 11.84 11.88 11.92 11.97 12.01 12.06 12.10 12.14

11.04 11.08 11.13 11.17 11.22 11.26 11.30 11.35 11.39 11.44 11.40 11.59 11.57 11.01 11.00 11.70 11.75 11.79 11.89 11.88 11.92 11.97 12.01 12.06 12.10 12.14 12.19 12.23 12.28 12.92 12.96

1'01101'

per lösmeter

5.00 | 550 | 0.00 | 6.50 | | 7.50 | 8.00 | 8.50 | 9.00 | 9.50 | 10.00

neterns l'otvårdei kronor

0.30 | 0.39 | 0.43 | 0.43 | | 0.54 | 0.57 | 0.61 | 0.64 | 0.68 | 0.71

Tabell för omföring av sortimentens nettopris ' Massavedskogen (diameter 15 intill 25 om vid brösthöjd), Relationstal: timmer och massaved

Timmer, nettopris i öre

0|5|10|11|12l13|14|15|16|17|18|19|20|21|22|23|24|25|26|27|

skogskubikmeterns rot-

0 _ 0.44 0.88 0.97 1.061.15 1.24 1.321.411.501591.681.77 1.851.94 2.08 2.12 2.21230 2.38 1 0.13 0.57 1.01 1.101.19 1.281.371.451.541.63 1.72 1.81 1.90 1.98 2.07 2.16 2.25 2.34 2.43 2.51 2 0.26 0.70 1.141.231.32 1.41 1.501.58 1.671.76 1.851.94 2.03 2.11 2.20 2.29 * .38 2.47 2.56 2.64 3 0.40 0.84 1.28 1.37 1.461.551.64 1.72 1.81 1.90 1.99 2.08 2.17 2.25 2.34 2.43 2.52 2.61 2.70 2.78 få 4 0.53 0.97 1.41 1.50 1.59 1.68 1.771.851.94 2.03 2.12 2.21 2.30 2.38 2.47 2.56 2.65 2.74 2.83 2.91 _—*_= 5 0.66 1.10 1.54 1.681.72 1.811.90 1.98 2.07 2.16 2.25 2.34 2.43 2.51 2.60 2.69 3.78 2.87 2.96 3.04 5 6 :. 0.791.23 1.67 1.76 1.85 1.94 2.03 2.11 2.20 2.29 2.38 2.47 2.56 2.64 2.73 2.82 2.91 3.00 3.09 3.17 45, 7 2 0.93 1.37 1.81 1.90 1.99 2.08 2.17 2.25 2.34 2.43 2.52 2.61 2.70 2.78 2.87 2.96 3.05 3.14 3.28 3.31 9.0 8 % 1.061.501.94 2.03 2.12 2.21 2.30 .* 8 2.47 2.56 2.65 2.74 2.83 2.91 3.00 3.09 3.18 3.27 3.36 3.44 5 9 _ 1.191.63 2.07 2.16 2.25 2.84 2.43 2.51 2.60 2.69 2.78 2.87 2.96 3.04 3.13 3.22 3.31 3.40 3.49 3.57 :: 10 ; 1.32 _ 2.20 2.29 2.38 2.47 * 56 2.64 2.73 2.82 2.913.oo 3.09 3.17 3.26 3.35 3.49 3.53 3.62 3.70 å 11 7,5 1.46 _ _ 2.43 2.52 2.61 2.70 2.78 2.87 2.96 3.05 3.14 3.23 3.31 3.40 3.49 3.58 3.67 3.76 3.84 ._. 12 =; 1.59 _ — — 2.65 2.74 2.83 2.91 3.00 3.09 3.18 3.27 3.36 3.44 3.53 3.62 3.71 3.80 3.89 3.97 & 13 *5 1.72 _ _ _ _ 2.87 2.96 3.04 3.13 3.22 3.31 3.40 3.49 3.57 3.66 3.75 3.84 3.93 4.02 4.10 9 14 '7 1.85 _ _ _ _ — 3.09 : .17 3.26 3.35 3.44 3.53 3.62 3.70 3.79 3.88 3.97 4.06 4.15 4.23 [5 15 2 1.99 _ — _ _ — —3.81 3.40 3.49 3.58 3.67 3.76 3.84 3.93 4.02 4.11 4.20 4.29 4.37 _ 10 3 2.12 — — — _ _ _ —3.53 3.62 3.71 3.80 3.89 3.97 4.06 4.15 4.24 4.33 4.42 4.50 .2 17 5 2.25 _ _ _ — _ _ _ _ 3.75 3.84 3.93 4.02 4.10 4.19 4.28 4.37 4.46 4.55 4.63 E. 18 _5_ 2.38 _ _ _ — _ — — _ _ 3.97 4.06 4.15 4.23 4.32 4.41 4.50 4.59 4.68 4.76 % 19 5 2.52 _ _ _ _ — _ — — _ _ 4.20 4.29 4.37 4.46 4.55 4.64 4.73 4.82 4.96 2 20 5 2.65 _ _ _ — —- _ _ — — — _ 4.42 4.50 4.59 4.68 4.77 4.86 4.95 5.03 "_ 21 En 2.78 _ — _ — — _ _ _ _ — _ — 4.63 4.72 4.81 4.90 4.99 5.08 5.16 8 22 _9. 2.91 _ _ _ _ — _ _ — — — _ _ _ 4.85 4.94 5.03 5.12 5.21 5.29 i; 23 ”> 3.05 — — — _ _ — _ _ _ —— _ _ — _ 5.06 5.17 5.26 5.35 5.43 3, 24 3.18 _ — — _ — _ — — — _ _ _ _ _ _ 5.30 5.89 5.48 5.56 5 25 3.31 _ _ _ _ _ — _ _ _ — _ — _ _ _ —5.525.615.69 26 3.44 _ _ _ _ _ — _ — _ — _ _ _ — _ — —5.745.82 27 3.58_—_—___—___————_—_5.96 28 3.71———_——__—————__—___ 29 3.84—_—_—___——_-——___—__ 30 3.97_——_—_————____——_—_ Ved, nettoprisi 0 | 0.50 | 1.00 | 1.50 | 2.00 | 2.50 | 3.00 | 3.50 | 4.00 ] 4.50 |

Ved

tillägg till skogskubik- — | 0.11 | 0.21 | 0.32 | 0.43 | 0.54 | 0.64 | 0.75 | 0.86 | 0.96 |

Ett öres respektive en kronas prisförhöjning per enhet av angivna handelsmått motsvarar följande konstanta höjningar uttryckta i kronor beträffande skogskubikmeterns rotvärde: timmer 0.0883, massaved 0.1324, ved 0.2148.

Tillväxtområde II—III). Tabell D. bandelsmått till skogskubikmeterns rotvärde i kronor.

om beräknas giva 30 % timmer, 45 % massaved, 15 % ved.

1.20 (cirka 29 flkbf per fm3), ved 0.70.

cr flottningskul)ikfot 28 |29| 30 |31 |82| 33 [84 |35 |36 |37 [88 [89 140 |41 |42 |43 [44 |45 |46 |47 |48 |49 [50

värde i kronor

4.88 4.41 4.46 4.54 4.59467 4.78 4.81 4.86 4.94 4.99 .07 5.12 .20 5.26 .84 5.89 .47 5.52 60

3.18 3.27 3.86 3.44 3.58 3.62 3.71 3.80 3.88 3.97 4.06 4.15 3.81 3.40 3.49 3.57 3.66 3.75 3.84 3.98 4.01 4.10 4.19 4.28 3.44 3.58 3.62 3.70 3.79 3.88 3.97 4.06 4.14 4.28 4.82 4.41 3.58 3.67 3.76 3.84 3.98 4.02 4.11 4.20 4.28 4.87 4.46 4.55 3.71 3.80 3.89 3.97 4.06 4.15 4.24 4.88 4.41 4.50 4.59 4.68 3.84 3.98 4.02 4.10 4.19 4.28 4.87 4.46 4.54 4.68 4.72 4.81 3.97 4.06 4.15 4.28 4.32 4.41 4.50 4.59 4.67 4.76 4.85 4.94 411420 4.29 4.87 4.46 4.55 4.64 4.78 4.81 4.90 4.99 5.08 4.24 4.88 4.42 4.50 4.59 4.68 4.77 4.86 4.94 5.08 5.12 5.21 4.: 7 4.46 4.55 4.68 4 4.90 4.99 5.07 5.16 5.25 5.84

4. 0 4.59 4.68 4.76 4 4.94 5.08 12 5.20 5.29 5.88 5.47 56 5.65 .78 4.14 4.73 4.82 4.90 4. 08 5.17 ' - 5.61 .70 5.79 .87 4 7 4.86 4.95 5.08 5. 21 5.80 5.74 .88 5.92 6.00 4.90 4.99 5.08 5.16 5 84 5.48 5.87 0.96 6.05 6.18 5 5 ' 5 ')

5 5

2.74 2.88 2.91 3.00 2.87 2.96 3.04 3.18 3.00 3.09 3.17 3.26 3.14 3.28 3.81 3.40 3.27 3.86 3.44 3.18 3.22 3.40 3.49 3.57 *-. 3.26 3.85 3.58 3.62 3.70 3.79 . 3.49 3.58 3.67 3.76 3.84 3.98 .. - 3.62 3.71 3.80 3.89 3.97 4.06 . ' 3.75 3.84 3.98 4.02 4.10 4.19 . . 3.88 3.97 4106 4.28 4.82

' 4.02 4.11 4.20 4.87 4.46 '4.15 4.24 4.88 4.50 4.59 . 4.28 4.87 4.46 4.68

' 4.41 4.50 4.59 4.55 4.64 4.78 4.68 * 4.81 4.90 . 4.94 0.08 5.08 :).17 - 5.21 5.80 5.84 5.48 5.47 5.56 5.61 5.70 5.74 5.88 5.87 5.96 6.00 6.09 6.14 6.28 6.27 6.86 6.40 6.49

—— 6.62

*::

2.47 2.56 2.60 2.69 2.78 2.82 2.87 2.96 3.00 3.09

cum avesta—Ama- ”PDC—5.055)!»

=: |; com -”IOÖ—

WWW ut:..accwo ::.

:):)-dc ”hmm

mqa?) out—o

PDPPJPJEOEQFO ;.

om Ho —1C&5

4.4 (»»—mmm —v »; 00 »- u—w wo

8.1;

?— H

U! IUIOIUVOI'WUI

u—lo & QC?! coll"

moo— A4 i]! '&' .. H— . 4. c:

'ww?2899555555

och: >— 69270 "I-131010!

ww 44—ch

.08 21 5.29 . 56 6.00 6.09 6.18 6.26 35 5.431. 70 ' 6.14 6.28 6.82 6.40 5.56 5. .88 .92 6.00 6.09 6.18 6.27 6.86 6. 5 6.58 52 0.61 5.69 5. .96 .05 6.18 6.22 6.816.40 6.49 6.58 6.66 .65 5.74 5.82 0.9 .09 ' 6.58 6.62 6.71 6.79 .79 5.88 5.96 6.05 6.14 .23 .32 6.40 6.49 6.58 6.67 6.76 6.85 6.98 5.92 * 6.86 .45 6.58 6.62 6.71 6.80 6.89 6.98 7.06 6.05 ' . - 6.49 6.58 6.66 6.75 6.84 6.98 7.02 7.11 7.19 .09 6.18 6.27 6.85 6.44 6.58 6.626.716.79 6.88 6.97 7.06 7.15 7.24 7.82 6.28 6.82 6.41 6.49 6.68 6.67 6.76 6.85 6.98 7.02 7.11 7.20 7.29 7.38 7.46

7 7

% woman.: luoxulglovol L' . . »:

JPP+5+++++ OI _ *!UIU

—1 .c. & .;—

lo ... ': '.)! lå :O O' IQ & L.. —! ca 01 '.

.43

312534 s.,-n: ut:

44. — ! q J... | 30 C: :. wwwwwvwk+5+++ 10 0

om 7:

382665

:.. :o a: :a —lJ—>—*m

:» : DIGIPIPIPIPI ca: . :: L g.. 09

o CF.—7.01

35

mac.se-m »— ,.m . . 47- *1 5 o CZ :» v =— .1— .c.

_). av |»: _: ca 4.

.U'F-"P'P'P'

kchbO:

_.» ' O

N: ' 4. 'X'

1, >L— gäng—.cnp-vvsnovvlvlov ." .m ..._.. lv

Hu..—

I»:

& ... _| 00 40270 ma.

3.7

24 | Ull—"lm

:> ... .c. 05 (). 186. .81 6.

UlOVO'UlUI'I _u-u-o

6.86 6.45 6.54 6.62 6.71 6.80 6.89 6.98 7.06 7.15 7.24 7.88 7.42 .51 7.59 6.49 6.58 6.67 6.7 6.84 6.98 7.62 7.11 7.19 7.28 7.37 7.46 7.55 .64 7.72 .44 6.. 6.62 6.716.80 6.88 6.97 7.06 7.15 7.24 7.82 7.41 7.50 7.59 7.68 4.77 7.85 .58 6.' 6.76 6.85 6.94 7.02 7.11 7.20 7.29 7.88 7.46 7.55 7.64 7.78 7.82 7.91 7.99 .71 6.80 6.89 6.98 7.07 7.15 7.24 7.98 7.42 7.51 7.59 7.68 7.77 7.86 7.95 8.04 8.12 .84 6.98 7.02 7.11 7.20 7.28 7.87 7.46 7.55 7.64 7.72 7.81 7.90 7.99 8.08 8.17 8.25 .97 7.06 7.15 7.24 7.88 7.41 7.50 7.59 7.68 7.77 7.85 7.94 8.08 3.12 8.21 8.80 8.88

.01 .14 .27 .41 .54 .67 .80 6.88

31

3101 [How—| mao-Aon 3.3.3] m 660

i—CDHOONIQU' c d

Hoomuwoxlaocv samaa—.:.

3733: _lcra Ul».

'on . cz- . mama—.mmggpv—w-ugu

PGP QUI

kronor per lösmctcr

| 5.00 | 5.50 | 600. | 6.50 | 7.00 | 7.50 | 8.00 [ 8.50 | 9.00 ! $).50l10.00

meterns rotvärde '1 kronor

I 1.07 | 1.18 | 1.29 | 1.89 | 1.50 | 1.61 | 1.71 | 1.82 | 1.98 | 2.04I 2.14

SÖDRA OCH MELLERSTA SVERI

Tabell för omräkning av sortimentens nettopris Timmerskogen (diameter 25 cm och däröver vid brösthöj Relationstal: timmer 1.5 (cirka 2

Tim- Timmer, nettopris i Öre per kubikf4 m" 0 | 5 |10|15[20]21|22|23|24|25|26|27|28|29|30|31|32|93|34|35|36|37 Massa- .

ved skogskubikmeterns ro % O 2 _ 0.881.77 2.65 3.53 3.71 3.88 4.06 4.24 4.41 4.59 4.77 4.94 5.12 7.30 5.47 5.65 5.83 6.90 6.18 6.36 6.53 6." g 1 _ 0.191.07 1.96 " _ 3.72 3.90 4.07 4.25 4.43 4.60 4.78 4.96 5.13 5.31 :".49 5.66 5.84 6.02 6.19 6.97 6.55 6.72 6.9 3 1.5 %> 0.281.162.05 ' 3.81 3.99 4.16 4.34 4.52 4.69 4.87 5.05 5.22 5.40 5.58 5.75 5.93 6.11 6.28 6.46 6.64 6.81 6.9 5 2 '; 0.38 1.26 2.15: - 3.91 4.09 4.26 4.44 4.62 4.70 4.97 5.15 5.32 5.50 5.68 5.85 6.03 6.21 6.38 6.56 6.74 6.91 7.0 =— 2.5 3 0.47 _ 2.24: -_ 4.00 4.18 4.35 4.53 4.71 4.88 5.06 5.24 5.41 5.59 5.77 5.94 6.12 6.30 6.47 6.65 6.83 7.00 7.1 ;" 3 2 0.56 _ 2.5. 4.09 4.27 4.44 4.62 4.80 4.97 5.15 5.33 5.50 5.68 5.86 6.03 6.21 6.39 6.56 6.74 6.9 > 7. 09 7.2 ... 3.5 .,, 0.66 _ _ - . 4.19 4.37 4.54 4.72 4.90 5.07 5.25 5.43 5.60 5.78 5.96 6.13 6.31 6.49 6.66 6.84 7.02 4.19 7.8 2 4 5 0.75 _ — ' . 4.28 4.40 4.08 4.81 4.99 5.16 5.34 5.52 5.69 5.87 6.05 6.22 6.40 6.58 6.75 6.93 7.11 7.28 7.4 5— 4.5 .:): 0.84 _ — _ 4.37 4.55 4.72 4.90 5.08 5.25 5.43 5.01 5.78 5.96 6.14 6.31 6.49 6.67 6.84 7.02 7.20 7.37 7.5 ;: 5 E 0.94 — _ _ _ _ 4.82 5.00 5.18 5.35 5.58 5 71 5.88 6.06 6.24 6.41 6.59 6.77 6.94 7.12 7.30 7.47 7.6 2 5.5 5 1.03 _ _ _ _ _ — _ :".27 5.44 7.62 5.80 5.97 6.15 6.38 6.50 6.68 6.86 7.037.217.39 7.56 7.7 _G— 6 i 1.18 _ _ — —— _ _ _ _ _ 5.72 5.90 6.07 6.25 6.43 6.60 6.78 6.90 7.13 7.31 7.49 7.66 7. 3 6.5 _; 1.22 _ _ _ _ — _ — _ _ _ _ 6.16 6.34 6.52 6.69 6.87 7.05 7.22 7.40 7.58 7.75 7.9 g 7 51.31 _ _ — _ _ _ _ _ _ _ _ — _ 6.61 6.78 6.96 7.14 7.31 7.49 7.67 7.84 8.0 2 7.5 : 1.41 _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ 7.06 7.24 7.41 7.59 7.77 7.94 3.1 28 ”1.50 — _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _7.507.687.868.038.2 Ved, nettopris

0 | 0.50 | 1.00 | 1.50 | 2.00 | 2.50 | 3.00 | 3.50 | 4.00 | 4.59

Ved

tillägg till skogskubil

— | 0.04 | 0.07 | 0.11 | 0.14 ] 0.18 | 0,21 | 0.25 | 0.29 | 0.32

Ett öres respektive en kronas prisförhöjning per enhet av angivna handelsmått motsvarar följande ko stanta höjningar uttryckta i kronor beträffande skogskubikmeterns rotvär:de timmer 0.1766, massavq 0.1575, ved 0.0714.

T b Il E. llväxtoniråde III—VI). ” e delsmått till skogskubikmeterns rotvärde i kronor. in beräknas giva 75 % timmer, 15 % massaved samt 5 % ved. f per fins), massaved 0.80, ved 0.70. '

ppmått inom bark fallande llalvtum 9 40 41|42|43|44|45|46|47|48| 49 | 50 | 51 | 52 | 53 | 54 | 55 | 56 | 57 | 58 | 59 | 69

rde i kronor

9 7.06 7.24 7.42 7.59 7.77 7.95 8.12 8.30 8.48 8.65 8.83 9.01 9.18 9.36 9.54 9.71 9.8910.0710.2410.42 10.66 8 7.25 7.43 7.61 7.78 7.96 8.14 8.31 8.49 8.67 8.84 9.02 9.20 9.37 9.55 9.73 9.9010.0810.2610.49 10.61 10.79 17 7.34 7.52 7.70 7.87 8.05 8.23 8.40 8.58 8.76 8.93 9.11 9.29 9.46 9.64 9.82 9.9910.1710.3510.5210.70 10.88 27 7.44 7.62 7.80 7.97 8.15 8.33 8.50 8.68 8.80 9.03 9.21 9.38 9.56 9.74 9.9210.0910.2710.4510.6210.80 10.98 96 7.53 7.71 7.89 8.06 8.24 8.42 8.59 8.77 8.95 9.12 9.30 9.48 9.65 9.8310.01 10.1810.86 10.54 10.71 10.8911.07 45 7.62 7.80 7.98 8.15 8.33 8.51 8.68 8.86 9.04 9.21 9.39 9.57 9.74 9.92 10.10 10.2710.45 10.63 10.8010.98 11.16 55 7.72 7.90 8.08 8.25 8.43 8.01 8.78 8.96 9.14 9.31 9.49 9.67 9.8410.02 10.20 10.8710.55 10.73 10.9011.08 11.26 64 7.81 7.99 8.17 8.34 8.52 8.70 8.87 9.05 9.23 9.40 9.58 9.76 9.93 10.1110.29 10.4610.64 10.82 10.9911.17 11.35 73 7.90 8.08 8.26 8.43 8.61 8.79 8.96 9.14 9.32 9.49 9.07 9.8510.02 10.20 10.38 10.55 10.7310.91 11.0811.26 11.44 83 8.00 8.18 8.36 8.53 8.71 8.89 9.06 9.24 9.42 9.59 9.77 9.95 10.12 10.3010.48 10.05 10.83 11.0111.18 11.36 11.54 92 8.09 8.27 8.45 8.62 8.80 8.98 9.15 9.33 9.51 9.68 9.8610.04 10.21 10.39 10.5710.74 10.9211.10 11.27 11.45 11.63 02 8.19 8.37 8.55 8.72 8.90 9.08 9.25 9.43 9.61 9.78 9.9110.1410.31 10.49 10.67 10.84 11.02 11.20 11.3711.55 11.73 11 8.28 8.46 8.64 8.81 8.99 9.17 9.34 9.52 9.70 9.87 10.0510.2310.40 10.58 10.7610.99 11.11 11.29 11.40 11.64 11.82 20 8.37 8.55 8.73 8.90 9.08 9.26 9.43 9.61 9.79 9.9610.14 10.32 10.49 10.67 10.8511.9211.20 11.38 11.5511.78 11.91 30 8.47 8.65 8.83 9.00 9.18 9.96 9.53 9.71 9.89 10.06 10.2410.42 10.59 10.77 10.95 11.1211.30 11.48 11.6511.83 12.01 .39 8.56 8.74 8.92 9.09 9.27 9.45 9.62 9.80 9.9810.15 10.3310.5110.68 10.86 11.04 11.2111.3911.57 11.74 11.9212.10

ronor per lösmeter

5.00 | 5.50 | 6.00 | 6.50 | 7.90 | 7.50 | 8.00 | 8.50 | 9.00 | 9.50 | 10.00

eterns rotvärde i kronor

0.36 | 0.39 | 0.43 | 0.46 | 0.50 | 0.54 | 0.57 | 0.61 | 0.64 | 0.68 | 0.71

SÖDRA OCH MELLERSTA SVERIG

Tabell för omräkning av sortimentens nettopris Massavedskogen (diameter 15 intill 25 om vid brösthöjd Relationstal: timmer 1.5 (cirka 23.5 kl)

Timmer, nettopris 1 öre per kubikfo

0 | 5 |10|15|20|21|22|23|24|25|26|27|28|29|30|31|32|53|34|35 36 Skogskubikmeterns rot

% 0 _"; — 0.35 0.71 1.061.411.48 1.55 1.621.70 1.77 1.341.91 1.98 2.05 2.12 2.19 2.26 2.33 2.40 2.47 2.54 E 1 ._. 0.56 0.911.271.621.97 2.04 2.11 2.18 2.26 2.33 2.40 2.47 2.54 2.61 2.68 2.75 2.82 2.39 2.96 3.03 3.10 5 1.5 5 0.84 1.191.551.90 2.25 2.32 2.39 2.46 2.54 2.61 2.68 2.75 2.82 2.89 2.96 3.03 3.10 3.17 3.24 3.313.38 ;. 2 "; 1.13 — 1.84 2.19 2.54 2.612.63 2.75 2.83 2.90 2.97 3.04 3.11 3.18 3.25 3.32 3.39 3.46 3.53 3.60 3.67 2— 2.5 51 1.41 — — 2.47 2.82 2.39 2.96 3.03 3.11 3.18 3.25 3.32 3.39 3.46 3.53 3.60 3.67 3.74 3.81 3.88 3.05 ?: 3 E 1.69 — — — 3.10 3.17 3.24 331339 3.46 3.53 3.60 3.67 3.74 3.81 3.88 3.95 J4.02 4.09 4.16 4.23 : 3.5 ” 1.97 —— — — — —3.52 3.59 3.67 3.74 3.81 3.88 3.95 4.02 409416 4.23 4.30 4.37 4.44 4.51 .: 4 5 2.25 — — — —— — — —3.954.024.094.164.234.304.374.444.514.584.654.724.79 & 4.5 3 2.53 _ — — — — — — — — 4.37 4.44 4.51 4.58 4.65 4.7; 4.79 4.86 4 93 5.00 5.07 2 5 % 2.81 -— — — — — — _ — — — — 4.79 4.86 4.93 5.00 5.07 5.14 5.21 5.28 535 3 5.5 5 3.09 — — — — — — — —— * — — — — 5.21 5.28 5.35 5.42 5.49 5.56 5.63 _U— 6 g 3.38 — — — — — — — — — — — —— — — — 5.64 5.71 5.78 5.85 5.92 3 6.5 & 3.66 _ — — — — — — — — — — — — —— _ — — (1.06 6.13 6.20 3,7%3.94—————————————————————6.48 27.5g4.22————————————————————— 28 4.50——————————»—————————— Ved, nettopris i 0 | 0.50 | 1.00 | 1.50 | 2.00 | 2.50 | 3.00 | 3.50 | 4.00 | 4.50 | VEd tillägg till skogskubik- — | 0.11 | 0.21 | 0.32 | 0.43 | 0.54 | 0.64 | 0.75 | 0.86 | 0.96 |

Ett öres respektive en kronas prisförhöjning per enhet av angivna handelsmått motsvarar följande konstanta höjningar uttryckta i kronor beträffande skogskubikmeterns rotvärde: timmer 0.0706, massa- ved 0.5625, ved 0.2143.

Tabell F. llväxtområde III—VI).

delsmått till skogskubikmeterns rotvärde i kronor. beräknas giva 30 % timmer, 45 % massaved, 15 % ved. fm3), massaved 0.80, ved 0.70.

ppmått inom bark fallande halvtum |88|89|40141|42|48|44|45|46|47|48|49|50|51|52|58|54|55|56|57|58|59|60

rde i kronor

1 2.68 2.75 2.88 2.90 2.97 3.04 3.11 3.18 3.25 3.82 3.89 3.46 3.58 3.60 3.67 3.74 3.81 3.88 3.96 4.08 4.10 4.17 4.24 7 3.24 3.313.893.46 8.58 3.60 3.67 3.74 3.81 3.88 3.95 4.02 4.09 4.16 4.28 4.80 4.87 4.44 4.52 4.59 4.66 4.78 4.80 5 3.52 3.59 3.67 3.74 3.81 3.88 3.95 4.02 4.09 4.16 4.28 4.80 4.87 4.44 4.51 4.58 4.65 4.72 4.80 4.87 4.94 5.01 5.08 4 3.81 3.88 3.96 4.08 4.10 4.17 4.24 4.81 4.88 4.45 4.52 4.59 4.66 4.78 4.80 4.87 4.94 5.01 5.09 5.16 5.28 5.80 5.87 2 4.09 4.16 4.24 4.81 4.88 4.48 4.52 4.59 4.66 4.78 4.80 4.87 4.94 5.01 5.08 5 15 5.22 5.29 5.87 5.44 5.51 5.58 5.65 4.: . 4.52 4.59 4.66 4.78 4.80 4.87 4.94 5.91 5.08 5.15 5.2- . '. 5.50 5.57 5.65 5.72 5.79 5.86 5.98 4 * 4.80 4.87 4.94 5.01 5.08 5.15 5.22 5.29 5.86 5.48 5.50 .) 57 5.64 ) 71 5.78 5.85 5.98 6.00 6.07 6.14 6.21 ' 4 5.08 5.15 5.22 5 29 5.86 .".48 5.59 5.57 5.64 5.71 5.78 5 85 5.9 ' o 99 6.06 6.18 6.21 6.28 6.85 6.42 6.49 ". 5.86 5.48 5.51 5.64 .".71 5.78 5.85 5.92 5.99 6.06 6 18 6.20 6 27 6.84 6.41 6.49 6.56 6.68 6.70 6.77 - 5. 5.64 5.715.7 . . 5.92 5.99 6.06 6.18 6.20 6.27 6.84 6 41 6.48 6 55 6.62 6.69 6.77 6.84 6.91 6.98 7.05 70 5.77 5.84 5.92 5.99 6.06 ' ' 6.20 6.27 6.84 6.41 6.48 6.55 6.62 6 69 6.76 6 88 6.90 6.97 7.05 7.12 7.19 7.26 7.88 96.06 6.18 6.21 6.28 6.85 ' - 6.49 6.56 6.68 6.70 6.77 6.84 6.91 6 98 7.05 7 12 7.19 7.26 7.84 7.41 7.48 7.55 7.62 7 6.84 6.41 6.49 6.56 6.68 ' 6.77 6.84 6.91 6.98 7.05 7.12 7.19 7 26 7.84 7 10 7.47 7.54 7.62 7.69 7.76 7.88 7.90 55 6.62 6.69 6.77 6.84 6.91 7.05 7.12 7.19 7.26 7.88 7.40 7.47 7 54 7.61 7 68 7.75 7.82 7.90 7.97 8.04 8.11 8.18 _ 6.90 6.97 7.05 7.12 7.19 ' 7.88 7.40 7.47 7.54 7.61 7.68 7.75 7 82 7.89 7 96 8.08 8.10 8.18 8.25 8.82 8.39 8.46 » — — 7.88 7.40 7.4 7.61 7.68 7.75 7.82 7.89 7.96 8.08 8 10 8.17 8 24 8.81 8.88 8.46 8.58 8.60 8.67 8.74 onor per Iängdmeter 5.00 | 5.50 | 6.00 | 6.50 | 7.00 | 7.50 | 8.00 | 8.50 | 9.00 | 9.50 | 10.00

eterns rotvärde i kronor

1.07 | 1.18 | 1.29 | 1.39 | 1.50 | 1.61 | 1.71 | 1.82 | 1.98 | 2.04 12.14

TILLVÄXT

Tabell för omräkning av sortimentens nettopris i Lövskogen, som beräknas giva 55 % Relationstal: ved, över 4" 0.65,

Verl,över Våld, över 4” 4”

nettopris

»

3.00 | 350 | 4.00 |

Ved. under 4” k 11 h i k m e t e r n s ro t—

0.00 0.50 1.00 1.50 2.00 2.50 3.00 3.50 4.00 4.50 5.00 6.00 7.00 8.00 9.00 10.00

.— . 2.54 2.96 3.88 0.28 . . .- . 2.77 3.19 3.61 0.45 - . ' . . 2.99 3.41 3.88 0.68 .. .* 3.22 3.64 4.06 0.91 3.45 3.87 4.29 1.14 3.68 4.10 4.52 1.86 3.90 4..- .74 1.59 4. - 1.82 2.05 2.27 2.78 3.18 3.64 4.09 4.54

Ved, under 4", nettopris i kronor per lösmeter

skogskubikmeterns rotvärde i kronor

En kronas prisförhöjning per enhet av angivna handelsmått motsvarar följande konstanta höjningar uttryckta i kronor beträffande skogskubikmeterns rotvärde: ved, över 4” 0.8462, ved, under 4” 0.4545.

Exempel: Å en fastighet beräknas det grövre vedutbytet ur lövskogen (över 4") bestå av % prima björkved med ett nettopris per 17113 av 5 kronor, samt % pannved (sämre björk, asp m. m.) med ett nettopris per lm3 av 2 kronor. Nettopriset per 11113 för ved över 4” kan alltså sättas till %X5+%X2:4 kronor.

Det klenare vedutbytet (ved under 4") lämnar ett nettopris, såsom för pannved, av 2 kronor per lm3.

OMRÅDE I—VI.

handelsmått till skogskubikmeterns rotvärde i kronor. ved, över 4” och 25 % ved, under 4”. ved, under 4" 0.55.

i kronor per lösmetcr

| 4.50 | 5.00 5.50 1 6.00 1 6.50 | 7.00 ! 7.50 | 8.00 | 8.50 | 9.00 | 9.50 [ 10.00 v ii r (1 e i k r o r

3.81 4.23 4.65 5.08 5.50 5.92 6 35 6.77 7.19 7.62 8.04 8.46 4.04 4.46 4.88 5.31 5.73 6.15 6 58 7.00 7.42 7.35 8.27 8.69 4.26 4.68 5.10 5.53 5.95 6.87 6 80 7.22 7.6 8.07 8.49 8.91 4.49 4.91 5.33 5.76 6.18 6.60 7 03 7.45 7.87 8.30 8.72 9.14 4.72 5.14 5.56 5.99 6.41 6.83 7.26 7.68 8.10 8.53 8.95 9.37 4.95 5.37 5.79 13.22 6.64 7.06 7.49 7.91 8. 8.76 9.18 9.60 5.17 5.59 6.01 6.44 6.86 7 23 7.71 8.13 8.55 8.98 9.40 9.82 5.40 5.32 6.24 6.67 7.09 7.51 7.94 8.36 8.73 9.21 9.03 10.05 5.63 13.05 6.47 6.90 7 32 7.74 8.17 8.59 9.01 9.44 9.86 10.23 5.86 6.23 6.70 7.13 .55 7.97 8.40 8.82 9.24 9.67 10.09 10.51

— 6.50 6.92 7.35 7.77 8.19 8.62 9.04 9.46 9.89 10.31 10.73

— — # 7.81 8 23 8.65 9.08 9.50 9.92 10.35 10.77 11.19 _ — — — — 9.10 9.53 9.95 10.37 10.80 11.22 11.64

— —— — —— — — — 10.41 10.83 11.26 11.68 12.10

— _ _ — , — — —— _ 11.71 12.13 12.55

— # f _ _ —— —- — — # —— 13.00

I tabellen går man alltså in från 4.00 kronor per lm3 i kolumnhuvudet samt från 2.00

kronor per lm” i rubrikkolumnen till vänster. Där 4 kronorskolumnen och 2 kronors- raden mötas, avläses siffran 4.2.9, som utgör skogskubikmeterns rotvärde i kronor.

På liknande sätt som i tabellerna A och B angives, omräknas detta rotvärde med ledning av tabell 2 till >>skogsvärderingsinstruktionen» till skogsvärde. Rotvärdet 4.29 kronor avrundas till 4.50 kronor. Tabell 2 lämnar för detta rotvärde (4.50 kronor), till- växtområde II, lövskog ett skogsvärde per skogskubikmeter av 2.25 kronor.

SKÅNE, HALLAND OCH BLEKING

Tabeller för omräkning av sortimentens nettopris Bokgagnvirkesskogen (diameter 20 CI Relationstal: gagnvirke 0.80

Nettopris i kronn

Sortimentsklasser

0.50! 1.00| 1.50 | 2.00 | 2.50I 3.00l 3.50I 4.00] 4.50I 5.00] 5.50I 6.00I 6.50

Andel i rotkubikmeterns värde

Bällre skog. som beräknas giva 30% gagnvirke, 45 % prima VC(

gagnvirke ............ 0.19 0.33 0.56 0.75 0.94 1.13 1.31 1.50 1.69 1.38 2.06 2.25 2.44 lzma ved 0.35 0.69 1.04 1.33 1.73 2.08 2.42 2.77 21.12 3.46 3.81 4.15 4.50 pannved, m. m. 0.18 0.36 0.55 0.73 0.91 1.09 1.27 1.45 1.64 1.82 2.00 2.13 2.36

.lledelgod skog. som beräknas giva 20 % gagnvirke, 45 % prinu gagnvirke ............ 0.13 0.25 0.33 0.50 0.63 0.75 0.38 1.00 1.13 1.25 1.33 1.50 1.63 1:ma ved ............ 0.35 0.69 1.04 1.33 1.73 2.06 2.42 2.77 3.12 3.46 3.81 4.15 4.50 pannved, m. m. 0.23 0.45 0.68 0.91 1.14 1.36 1.59 1.82 2.05 2.27 2.50 2.73 2.95

Sämre skog, som beräknas giva 10 % gagnvirke, 50 % prima ved

0.38 0.44 0.50 0.56 0.63 0.69 0 5 0.81 2.31 2.69 3.08 3.46 3.85 4.23 4.62 5.00 1.64 1.91 2.18 2.45 2.73 27.00 "4 7 21.55

gagnvirke............ 0.06 0.13 0.19 0.25 0.31 lzma ved ............ 0.39 0.77 1.15 1.54 1.92 pannved, 111. m.... 0.27 0.55 0.82 1.09 1.36

Bokvedskogen (diameter 0 intill 20 cm vid brösthöjd), som Relationstal: prima ved

Nettopris i kronor Sortimentsklasser

0.50I 1.00| 1.50

2.00] 2.50I 3.00l 3.50I 4.00I 4.50I 5.00I 5.50I 6.00I (5.50|

Andel i rotkuhikmetcrns värde i Bättre, medelgod och sämre skog

2.96 3.23 5.50 6.00

2.69 5.00

2.15 2.42 4.00 4.50

1.68 3.50

1.62 3.00

1.35 2.50

0.54 0.91 1.00 1.50

1.03 2.00 15.50

lzma ved ............ 0.27 pannved m. m. 0.50

3.50l

Exempel: A en fastighet hänföres bokgagnvirkesskogen med hänsyn till förutsatt sortimentssammansättning till >>bättre skog». Sortinientens nettopriser äro: gagnvirke 13.00 kr. per 11113, prima ved 6.00 kr. per lm3, pannved m. m. 3.00 kr. per km.

Tabellen lämnar, för bokgagnvirkesskog. gagnvirke med ingång efter nettopris 13.00 lir/11113 4.88 kr. prima ved >> >> >> >> 0.00 >> 4.15 » pannved m. m. >> >> >> 3.00 >> 1.09 >>

Skogskubikmeterns rotvärde, summa 10.12 kr.

Tabell H. Tillväxtområde VI, bokskogen). andelsmått till skogskubikmeterns rotvärde i kronor. ch däröver vid brösthöjd). rima ved 0.65, pannved m.m. 0.55.

_ .. . En kronas prisförhöjning e] 1 0 5 m e t e 1 5 nlettofprilset ger nedanstå— _ _ __ em e ör iöjning i rotkn- 7.00| 1.50 | 8.00I 8.50l 9.00I 9.50I10.00!11.00l12.00I13.00|14.00|15.00 bikmeterns värde ikr, ronor för respektive sortimentsgrupper ch 20 % pannved, m. m. 2.63 2.81 3.00 3.19 3.88 3.56 3.75 4.50 4.88 5.25 5.68 0.3750 4.85 5.19 5.54 5.88 6.23 6.58 6.92 7.62 8.31 9.00 9.69 10.38 ().6923 2.55 2.78 2.91 3.09 3.27 3.45 3.64 4.0 4.36 4.73 5.09 5.45 0.3636 'cd och 25 % pannved, m. m, 1.75 1.88 2.00 2.18 2.25 2.38 2.50 2.75 3.00 3.25 3.50 3.75 0.2500 4.85 5.19 5.54 5.88 6.23 6.58 6.92 7.62 8.31 9.00 9.69 10.38 0.6923 3.18 3.41 3.64 3.86 4.09 4.32 4.55 5.00 5.45 5.91 6.36 6.82 0.4545 ch 30 % pannved, m. m. 0.88 0.94 1.00 1.06 1.13 1.19 1.25 1.38 1.50 1.63 1.75 1.88 0.1250 5.38 5.77 6.15 6.54 6.92 7.31 7.69 8.46 9.23 10.00 10.77 11.54 0.7692 3.82 4.09 4.36 4.64 4.91 5.18 5.45 6.00 6.54 7.09 7.64 8.18 0 5454

beräknas giva 35 % prima ved och 55 % pannved m. 111. 0.65, pannved ni. 111. 0.55.

_ .. En kronas prisförhöjning P el 10 5 m e t e r å nettopriset ger nedanstå- _ _ ende förhöjning i rotku- 8.50l 9.00I 9.50 |10.00|11.00| 12.00I 13.00I 14.00I10.90] hikmeterns värde i kr.

| 7.00I 7.50| 8.00

kronor för respektive sortimentsgrupper

6.46 7.00 7.54 12.00 13.00 14.00

5.39 5.92 10.00 11.00

3.77 4.04 .00 7.50

8.08 0.5385 15.00 1.0000

4.31 4.58 8.00 8.50

4.35 5.12 9.00 9.50

för bokvedskog, prima ved, med ingång efter nettopris 6.00 kr/lm3 3.23 kr. pannved m. m. >> >> >> 3.00 » 3.00 »

Skogskubikmeterns rotvärde, summa 6.23 kr.

Omräkning från rotvärde till skogsvärde sker med begagnande av tabell 2 till >>skogs- värderingsinstruktionen». För bokgagnvirkesskogen lämnar rotvärdet 10.12 kr, avrundat till 10.00 kr, ett skogsvärde för skogskubikmetern av 5.67 kr, för bokvedskogen lämnar rotvärdet 6.23 kr, avrundat till 6.00 kr ett skogsvärde för skogskubikmetern av 4.60 kr.

Tabell J. Växttidcriår 'l"illvii)ät0111- mellan angiven å fa s t i g h e t 5 b 0 n i t e t ”ue diam. i cm vid brösthöjd 1.0 1.5 2.0 2.5 3.0 4.0 5.0 6.0 7.0 8.0 125—225 65 60 55 50 45 — — — — — I 225—325 52 50 47 45 40 — — — — — 325—425 48 46 43 40 37 — — — — — 125—225 60 53 46 42 39 — —- — — — ” 225—325 48 44 39 35 33 — — — — — 325—425 48 44 37 32 30 -— — — — — 125—225 — 48 41 37 35 33 — — — — ”' 225—325 — 40 36 32 30 29 — — — — 325—425 — 40 35 30 28 — — — — — 125—225 — 36 32 29 27 25 23 22 — — ” & 225—325 — 36 33 30 28 26 24 22 — — 325—425 — — 32 28 26 26 — — — — 125—225 — 33 29 26 24 23 22 21 — — "' b 22.5 —32.5 — 32 29 27 25 24 23 21 — — 325—425 — — 30 26 24 22 21 — — — 125—225 — — 26 23 21 20 19 19 — __ 7 * 225—325 — — 27 24 22 20 20 20 — — 325—425 — — 29 25 23 21 20 — — — 125—225 — — 20 17 16 16 16 17 18 19 ” ””Skog 225—325 — —_ 24 20 17 16 16 16 16 17 325—425 — — — — 20 18 17 16 — — 125—225 — — — — 20 21 23 25 26 26 7 . l ] ')Okmg 225—325 — — — — 20 20 22 25 24 22 325—425 — — — — — 16 17 17 19 20

Anm. Samtliga grundläggande beräkningar hava utförts dels med uppdelning på sju områden, varav två (härovan benämnda IVa och IVb) sedermera samman- slagits till område IV, dels med användning av fastighetsboniteter, vilka sedermera omförts till idealboniteter.

Till område IVb hör Stockholms stad och län samt Södermanlands län, till område IVa övriga län och länsdelar som tillhöra område IV.

Korrektionsfaktorer för omräkning av skogens rotvärde till Barrskog. diskonteringsvärde vid olika fixerade krav på ränteavkastning.

Markens Korrektionsfaktor

Tillväxtom- vedskogen1 | massavedskogen timmerskogen

råde godhetsgrad idealboni- fastighets-

bonitet vxdrantekravnpro t

41/5 5 3 31/2 4 41/5 5 31/2 41/5

lo

kn

mindre god . . 0.16 0.13 0.49 . 0.43 0.37 0.31 0.70 medelgod . 0.20 0.16 0.69 0.60 0.51 0.45 0.39 0.71 0.60 mycket god 0.25 0.20 0.79 0.69 0.59 0.52 0.46 0.72

Win =D noun

mindre god medelgod mycket god

0.22 0.17 0.70 0.61 0.52 0.45 0.39 0.78 0.29 0.23 0.85 0.75 0.66 0.58 0.51 0.77 0.35 0.28 0.93 0.83 0.73 0.65 0.58 0.83

[_ _a:— canon Nu:-:

000

0.81 0.25 0.88 0.78 0.68 0.60 0.53 0.78 0.39 0.31 0.96 0.86 0.76 0.69 0.62 0.85 0.43 0.95 0.99 0.89 0.78 0.76 0.63 0.88

:o

mindre god medelgod mycket god

_ law_co OOO OOO OOO

.c

&!)th vr

0.48 0.40 1.02 0.93 0.88 0.75 0.66 0.86 0.59 0.49 1.12 1.01 0.91 0.83 0.75 0.92 0.66 0.55 1.19 1.07 0.95 0.87 0.79 0.94

mindre god medelgod mycket god

[som 1051»

0.66 0.55 1.16 1.06 0.97 0.88 0.94 0.80 0.68 1.25 1.15 1.04 0.96 0.96 0.84 0.71 1.32 1.19 1.07 0.98 0.97

mindre god medelgod mycket god

78 .98 97

1.02 0.90 1.40 1.30 1.20 1.12 1.03 1.05 0.93 1.42 1.32 1.22 1.13 . 1.09 0.95 0.83 1.88 1.28 1.17 1.08 1.09

mindre god medelgod mycket god

o'oo' ooo" o'oo Few-2.—

www HHC

Lövskog. Bokskog (område VI).

. __ Korrektionsfaktorer för Korrektionsfaktorer vid rante- ]

Tillväxtområde krav i procent Tillväxtom- hokvedskog

bokgagnvirkesskog

råde vid räntekrav i procent 31/2 4 31/2 4 41/2 5 3 31/, 4 41/,

0.86 1.45 1.30 1.15 1.02 0.90 1.00 0.92 0.85 0.80 0.75 av .. . 1.15 U' IV—V . 1.27

VI (utom bokskog) ..... 1.48

1 Vedskogens korrektionsfaktorer äro beräknade på grundval av massavedskogens rotvärde. På sistnämnda värde äro sålun- da både massavedskogens och vedskogens skogsvärde uträknade.

Förslag till lag om ändring i vissa delar av kommunalskatte- lagen den 28 september 1928 (nr 370).

Härigenom förordnas, att 9 och 10 55 kommunalskattelagen den 28 september 1928 samt anvisningarna till samma åå skola hava ändrad lydelse på sätt nedan angives:

9 &. Taxeringsvärde skall — _ — ortens pris (allmänna saluvärdet). Område, som utgöres av skogsmark och växande skog, skall upptagas till det värde, det kan anses äga vid uthålligt skogsbruk. Kan området —— _ _ allmänna saluvärdet. Frälseränta uppskattas — —— — beräknas utgå. (Se vidare anvisningarna).

10 5.

Vid Faxering — — — redovisas, nämligen

för jordbruksfastighet:

a) jordbruksvärde, varmed förstås fastighetens värde, utom värdet av skogsmark med därå växande skog, under förutsättning att fastigheten användes för jordbruk med binäringar eller skogsbruk,

h) skogsvärde, varmed förstås värdet av skogsmark med dårå växande skog; samt

c) tomt- och industrivärde, varmed etc — — — trädgårdsanläggningar och dylikt.

(Se vidare anvisningarna).

ANVISNINGAR till 9 5. 1. Med fastighets — — — andra synpunkter. 2. Vid värdesättning — — —— angivna enhetsvärden. 3. Taxering av — — — andel i dammanläggningen. 4. För jordbruksfastighet till den del den utgöres av skogsmark och därå växande skog skola gälla följande uppskattningsgrunder, vilka närmare utvecklas ;i särskild instruktion för värdering av skogsmark med därä växande skog. ' , - »

Dylik fastighet skall, försåvitt ej beträffande densamma eller del därav förekomsten av mervärde, som i punkt 5 här nedan avses, till annat föran— leder — oavsett om avverkningsrätt till skogen upplåtits eller ej —— Värde- sättas med hänsyn till det skick, vari skogen faktiskt befinner sig, och den nettoavkastning, som för framtiden därur kan uttagas under förutsättning

av uthålligt skogsbruk. Beräkningen av denna nettoavkastning verkställes med utgångspunkt från det befintliga virkesförrådet och dettas fördelning å trädslag och diameterklasser (grovleksgrupper). De belopp, som därvid beräknas inflyta vid kommande successiv avyttring av virkesförrådet, dis- konteras till nutidsvärde efter i instruktionen för värdering av skogsmark med dårå växande skog angiven räntefot (diskonteringsvärde). Sistnämnda värde efter avdrag för belopp, motsvarande allmänna omkostnader för skogsbruket, utgör markens och skogens taxeringsvärde (skogsvärde). Detta må dock icke i något fall sättas lägre än det lägsta värde, som i ovan- nämnda instruktion angives (minimivärde).

Såsom skogsmark skall upptagas all icke odlad mark, som _ _ _ egentliga kulturåtgärder.

Till skogsmark _ _ _ fastigheten i övrigt.

För taxeringen indelas riket med hänsyn till olikheter i skogens tillväxt- förhållanden, i områden (tillväxtområden), på sätt i instruktionen för vär— dering av skogsmark med därå växande skog angives. Inom varje dylikt område uppskattas markens produktionsförmåga (godhetsgrad), därvid marken betecknas som »medelgod», om den till sin beskaffenhet i stort sett överensstämmer med vad för området genomsnittligt gäller, och eljest benämnas >>mycket god» respektive »mindre god», beroende på om dess produktionsförmåga i mera avsevärd grad över- eller understiger den för området gällande genomsnittliga produktionsförmågan.

Sedan markens areal och godhetsgrad för den taxeringsenhet, varom fråga är, fastställts, sker en uppskattning av därå befintligt virkesförråd. Detta uppdelas därvid enligt vad i instruktionen för värdering av skogsmark med därå växande skog närmare angives i barrtimmerskog, massavedskog, barrvedskog och lövskog samt i visst fall även bokgagnvirkesskog och bok- vedskog. Det för var och en av dessa grupper (skogsgrupper) uppskattade virkesförrådet angives i kubikmeter å rot.

Skogens diskonteringsvärde beräknas för samtliga skogsgrupper utom barrvedskogen på grundval av virkesförrådets värde vid en omedelbar upp- skattning av samtliga däri ingående sortiment. Till följd härav beräknas för varje grupp utom barrvedskogen det rot-stående virkets nettovärde per kubikmeter (rotvärde) enligt de pris, som i genomsnitt varit å orten gäl- lande för de sortiment, varav var och en av dessa grupper anses samman- satt, under viss tidsperiod, som bestämmes i instruktionen för värdering av skogsmark med dårå växande skog. Till grund för beräkningen av barr- vedskogcns diskonteringsvärde lägges det värde denna kommer att hava efter den tid, som antages åtgå för dess utväxning till massavedskog varför barrvedskogens diskonteringsvärde uträknas genom en särskild diskonte— ring ur massavedskogens rotvärde.

Det enligt sålunda angivna grunder för olika skogsgrupper utom barrved- skogens beräknade rotvärdet multipliceras med det för varje särskilt till-

växtområde och godhetsgrad uträknade tal, som angiver förhållandet emel- lan skogen-s rotvärde och dess diskonteringsvärde. Barrvedskogens diskon- teringsvärde erhålles genom multiplikation av massavedskogens rotvärde med det särskilt uträknade tal, som angiver förhållandet mellan nu ifråga— varande grupps diskonteringsvärde och sistnämnda rotvärde. Nämnda tal (korrektionsfaktorer) angivas i instruktionen för värdering av skogsmark med dårå växande skog. Från de belopp, som genom nämnda multipli- kation framkomma, skall avdragas en tredjedel, motsvarande kostnader för skogens vård, förvaltning, bevakning, väg- och byggnadsunderhåll, skogs- kultur, skyddsdikning, skogsindelning, skatter med mera. För skyddsskog eller annan därmed jämförlig skog, som på grund av gällande lagstiftning eller rådande svåra naturförhållanden måste skötas i skyddssyfte med anlitande för skogens vård och underhåll av en osedvanligt stor del av av- kastningens värde, må avdraget för kostnader efter prövning i varje särskilt fall och med angivande av skälen höjas, dock ej till mer än hälften av dis- konteringsvärdet. De sålunda korrigerade värdena för olika å viss taxe- ringsenhet förekommande skogsgrupper utgöra sammanlagt taxeringsen- heten-s skogsvärde. Detta må dock icke bestämmas lägre än som föranledes av att skogsmark med därå växande skog i intet fall må värdesättas under i ovannämnda instruktion angivna minimivärden per hektar.

Belastas skogsområde av servitut eller liknande rättighet, kan därav för- anledas nedsättning av dess värde, och bör sådan nedsättning särskilt angivas.

Består en del _ — _ äga rum.

Särskild förmån å skogsmarken, såsom skogsbete, möjlighet till jakt, byggnad å skogen, i den mån ej densamma bör anses inbegripen i sådant normalt byggnadsbestånd å taxeringsenheten, som inräknas i de för in- ägorna tillämpade enhetsvärden, servitutsrätt eller dylikt, skall uppskattas för sig med skäligt belopp, och värdet av dylik förmån skall sålunda ej inräknas i skogsområdets värde. Vid dylik uppskattning skall alltid iakt- tagas, att uppskattning sker till det värde förmånen har för den taxerings- enhet, varom fråga är. Om rationellt skogsbruk bedrives å skogsmarken, må betesvärde åsättas endast så framt betet plägar utnyttjas. Därest å skogsmark, varå rationellt skogsbruk ej bedrives, bete ej plågar utnyttjas, torde detta i regel visa, att betet för ifrågavarande fastighet har så obetyd- ligt värde, att anledning att särskilt uppskatta detsamma saknas. Skogshär- bärgen och andra dylika, oftast mera tillfälliga byggnader åsättas intet sär- skilt värde, utan anses deras värde ingå i skogsområdets värde.

Har på grund av förhållande, som angives i punkt 5 här nedan, skogs- område helt eller delvis ett sådant mervärde, som i sagda punkt omförmä— les, skall området till den del det äger ett dylikt mervärde uppskattas till allmänna saluvärdet. Att därjämte för åsättande av särskilda redovisnings- värden enligt 10 å skogsområdets värde vid markens användning för skogs-

bruk skall enligt här ovan angivna grunder uppskattas tillsammans med värdet å övriga till taxeringsenhetcn hörande skogsområden, framgår av anvisningarna till 10 å.

5. Jordbruksfastighet eller _ _ _ punkt 4 här ovan. 6. Om två eller _ _ _ varje särskild kommun. 7. Vid uppskattning _ _ av räntans belopp. till 10 5. 1. Det i _ _ _ åsatta taxeringsvärdet.

2. Vid angivande av jordbruksvärde har man att utgå ifrån att fastig— heten i fråga användes till jordbruk med binäringar eller skogsbruk. Med denna förutsättning skall såsom jordbruksvärde upptagas värdet av fastig- hetens ägoområde i åker, tomt- och trädgårdsmark, äng, övrig mark _ utom skogsmark _ såsom vägar, mossar, myrar, kärr med mera samt till fastigheten hörande vattentäckt område, ävensom värdet av jordägaren till— höriga mangårds- och driftbyggnader, såsom bostadsbyggnad för ägare eller brukare med tillhörande s. k. ekonomibyggnader samt byggnader uppförda för ägares eller brukares bekvämlighet och trevnad, såsom lusthus, bad- och båthus, stall för lyxhästar, jaktstuga och dylikt, förvaltar- eller inspek- torsbyggnad, drängstuga, statare— eller stattorpsbyggnader, stall, ladugård, ladu- och logbyggnader, smedja och dylikt, bostäder för skogsförvaltare, skogvaktare eller annan skogspersonal samt för skogsarbetare, ävensom byggnader, avsedda för sådan verksamhet, som är att hänföra till jordbru- kets binäringar. Som jordbruksvärde upptages jämväl värdet av särskild förmån å skogsmark, såsom skogsbete, möjlighet till jakt, byggnad å skogen med mera. Om byggnader av ovan angivet slag tillhöra annan än jordägaren, skall värdet å dem likaledes utföras såsom jordbruksvärde. I vederbörande taxeringslängd skall särskilt antecknas dels värde å bete på skogsmark, beräknat enligt de i punkt 4 av anvisningarna till 9 % angivna grunder, dels värde å övriga i jordbruksvärde ingående särskilda förmåner, såsom byggnader, i den mån ej hänsyn till desamma tagits vid tillämpning av enhetsvärden eller eljest gällande allmänna taxeringsgrunder, eller sär— skilda naturtillgångar, vartill särskild hänsyn tagits vid taxeringen, med mera.

3. Såsom skogsvärde utföres värdet av all i fastigheten ingående skogs- mark med därå växande skog, uppskattat enligt de grunder, som angivas i punkt 4 av anvisningarna till 9 5.

4. Tomt- och industrivärde redovisas _ _ _ i längden angivas.

5. Vid uppskattning _ _ _ redovisas såsom parkvärde.

6. Ingår i taxeringsvärdet — —— _ å vattenfallets värde.

Allmänna vä r- de ringsgrzmde r.

Begreppet skogsmark.

Bilaga 3.

Förslag till förordning med instruktion för värdering av skogsmark med dårå växande skog vid taxering av fastighet.

1. Skogsmark med dårå växande skog skall _ oavsett om avverknings- rätt till skogen upplåtits eller ej _ värdesättas med hänsyn till det skick, vari skogen faktiskt befinner sig, och den nettoavkastning, som för fram- tiden därur kan uttagas under förutsättning av uthålligt skogsbruk. Beräk- ningen av denna nettoavkastning verkställes med utgångspunkt från det befintliga virkesförrådet och dettas fördelning å trädslag och diameterklas- ser (grovleksgrupper). De belopp, som därvid beräknas inflyta vid kom- mande successiv avyttring av virkesförrådet, diskonteras till nutidsvärde efter fyra procents räntefot (diskonteringsvärde). Sistnämnda värde efter avdrag för belopp, motsvarande allmänna omkostnader för skogsbruket, utgör markens och skogens taxeringsvärde (skogsvärde). Detta må dock icke i något fall sättas lägre än det värde, som nedan i punkt 8 angives ( minimivärde) .

2. Såsom skogsmark skall upptagas all icke odlad mark, som, vare sig den vid tillfället är Skogbärande eller ej, är lämplig att använda för skogspro- duktion. Till skogsmark hänföres således även ljungmark och annan dylik mark, som av ålder ligger skoglös, såframt den kan anses lämpa sig för skogsproduktion. Är å skogbeväxt hagmark (betesmark) betestillgången det väsentliga och skogsproduktionen av underordnad betydelse, skall mar— ken likväl redovisas såsom skogsmark, såvida icke densamma är att be— trakta såsom kultiverad betesäng. Med kultiverad betesäng avses sådan icke i vanlig mening under plog lagd, i huvudsak foderproducerande men ej sällan något trädbevuxen betesmark, som för betets förbättrande är före- mål för ordnad skötsel, varmed förstås sådana åtgärder som röjning, dik- ning, planering, kalkning, gödsling, frösådd med mera. Såsom skogsmark skall ej heller upptagas sådan skoglös eller ej sällan något trädbevuxen ängsmark, som, ehuru den visserligen kan användas för skogsproduktion, i främsta rummet disponeras för foderproduktion genom bete eller slåtter samt med god hushållning även bör därtill användas (naturlig betes- eller slåtteräng), ehuru den ej är föremål för egentliga kulturåtgärder. Till skogsmark räknas icke s. k. impediment, vartill hänföras mossar, myrar, kärr, berg, fjällmark och annan dylik mark, som på grund av klima— tiska förhållanden, ogynnsamma vattenförhållanden, näringsbrist eller de lösa jordlagren-s ringa djup är av den beskaffenhet, att någon egentlig skogsproduktion där icke kan påräknas. Värdet av sådan mark ävensom, i förekommande fall, av bete å skogs- mark skall inräknas i värdet av fastigheten i övrigt.

3. Arealen skogsmark beräknas, vad angår statens och andra allmänna skogar, efter därom av domänstyrelsen meddelade eller eljest tillgängliga officiella uppgifter; vad angår enskilda skogar under ordnad hushållning med tillgängliga och tillförlitliga skogsuppskattningshandlingar efter upp- gifter i dessa; samt, vad angår övriga skogar, med ledning av uppgifter från jordregistret, ekonomiska kartverk eller andra offentliga handlingar, så ock efter ingivna deklarationer och andra upplysningar, som kunna inför- skaffas.

4. För taxeringen indelas riket med hänsyn till olikheter i skogens till— växtförhållanden i sex områden (tillväxtområden), omfattande område I Norrbottens län ävensom av Västerbottens län Lycksele, Vilhelmina-och Åsele tingslag samt Malå socken; område II återstoden av Västerbottens län, Jämtlands län, Västernorrlands län utom Medelpads östra domsagas och Medelpads västra domsagas tingslag och av Kopparbergs län Särna och Idre samt Älvdals tingslag ävensom Transtrands socken; område III återstoden av Västernorrlands och återstoden av Kopparbergs län, Gävleborgs län samt av Värmlands län Norra Finnskoga, Dalby, Norra Ny, Södra Finnskoga och Nyskoga socknar; område IV återstoden av Värmlands län samt Örebro, Västmanlands och Uppsala län, Stockholms stad och län, Södermanlands och Gotlands län samt av Kalmar län Öland; område V Älvsborgs, Göte- borgs och Bohus, Skaraborgs, Östergötlands, Jönköpings och Kronobergs län samt Kalmar län utom Öland; och område VI Hallands, Blekinge, Kristianstads och Malmöhus län.

5. Inom varje tillväxtområde uppskattas markens produktionsförmåga (godhetsgrad), därvid marken betecknas som »medelgod», om den till sin beskaffenhet i stort sett överensstämmer med vad för området genomsnitt- ligt gäller, och eljest benämnes »mycket god» respektive >>mindre god», be- roende på om dess produktionsförmåga i mera avsevärd grad över- eller understiger den för området gällande genomsnittliga produktionsförmågan. Godhetsgraden bestämmes efter markens beskaffenhet utan hänsyn till den dårå växande skogens tillstånd. Den är således icke beroende av att den faktiska produktionen under den närmaste tiden kan beräknas bliva sär— skilt hög, på grund av att skogen är mer än vanligt väl sluten eller inne— håller relativt stor tillgång på moget virke, eller särskilt låg, på grund av att skogen är utglesnad eller utgöres av övervägande ungskog. Godhetsgra— den skall vidare bestämmas utan hänsyn till föreliggande möjlighet eller sätt för virkesavkastningens utnyttjande. Slutligen är att märka, att god- hetsgraden skall vara genomsnittlig och att den således skall för skogsmar- ken i dess helhet avvägas med hänsyn till dess i olika delar skiftande producerande förmåga.

Godhetsgraden angives — utom i ViSSt i anvisningarna till kommunal- skattelagen angivet fall, då skyddsskog eller liknande skog ingår i taxe- ringsenhet _ som en för hela taxeringsenheten i fråga gällande medelgod-

Rikets indelning i tillväxtom- råden.

Markens god- hetsgrad.

Uppskattning av virkes- förråd.

Rotviirde.

het. Finnas för skogen tillförlitliga skogsuppskattningshandlingar, angi- vande markens virkesavkastning i dess olika delar eller innehållande andra uppgifter, varav medelgodheten kan bedömas, sker uppskattningen med ledning därav. Saknas sådana handlingar, uppskattas godhetsgraden med ledning av vad som är känt eller kan utrönas om skogsmarken i fråga, jämfört med medelgodheten hos marken å trakten i övrigt.

6. Sedan markens areal och godhetsgrad för den taxeringsenhet, varom fråga är, fastställts, sker en uppskattning av dårå befintligt virkesförråd. Detta uppdelas därvid i särskilda grupper (skogsgrupper) på följande sätt. Beträffande barrskogen upptagas var för sig dels träd, som vid brösthöjd mäta 25 centimeter i diameter och däröver (barrtimmerskog), dels träd, som vid brösthöjd mäta från och med 15 intill 25 centimeter i diameter (massavedskog), och dels träd av mindre diameter än nu nämnts (barrved— skog). Lövskogen upptages i regel som en gemensam grupp. Skulle emel- lertid å taxeringsenhet inom tillväxtområde VI förekomma bokskog i sådan utsträckning, att därav erhållet virke med fördel kan användas jämväl till värdefullare sortiment än ved, skall bokskogen å sådan taxeringsenhet sär- skiljas från övrig lövskog och uppdelas i två grovleksgrupper, därav den ena omfattar träd, som vid brösthöjd mäta 20 centimeter i diameter och däröver (bokgagnvirkesskog), och den andra träd av mindre diameter (bok- vedskog). Det för var och en av ovannämnda skogsgrupper uppskattade virkesförrådet skall angivas i kubikmeter (skogskubikmeter) och avse virke i rätt tillstånd, mätt i verklig kubikmassa fast mått på bark, d. v. 5. den virkeskvantitet, som erhålles, då virket mätes på rot efter noggranna s. k. massatabeller. Bokskog skall i de fall, då den enligt bestämmelserna i föregående stycke uppskattats för sig, med hänsyn till sitt för ifrågakominande taxerings- enhet gällande genomsnittliga tillstånd i avseende å stamform, "renighet med mera åsättas någon av beteckningarna >>bättre>>, »medelgod» eller >>sämre>>. I övrigt sker icke någon gradering av virkesförrådet med hänsyn till dess allmänna beskaffenhet.

7. Skogens diskonteringsvärde beräknas för samtliga skogsgrupper utom barrvedskogen på grundval av virkesförrådets värde vid en omedelbar upp- skattning av samtliga däri ingående sortiment. Till följd härav beräknas för varje grupp utom barrvedskogen det rotstående virkets nettovärde per kubikmeter (rotvärde) enligt de pris, som under åren 1932—1941 i genom- snitt varit å orten gällande för de sortiment, varav var och en av dessa grupper anses sammansatt. De i sistnämnda skogsgrupper ingående sorti- menten sammanföras därvid i klasser (timmer, massaved etc.) och anses envar av grupperna innehålla dylika sortimentsklasser till fastställda pro— centuella andelar av hela virkesförrådet inom respektive grupp. Till grund för beräkningen av barrvedskogens diskonteringsvärde lägges det värde

denna kommer att hava efter den tid, som antages åtgå för deSS utväxning till massavedskog, varför barrvedskogens diskonteringsvärde uträknas ge— nom en särskild diskontering ur massavedskogens rotvärde. Den beräk- nade sortimentsklassammansättningen hos de skogsgrupper, vars diskon- teringsvärde uträknas på grundval av deras eget rotvärde, framgår av föl- jande för de olika grupperna upptagna procentuella andelar av hela virkes- förrådet inom vederbörande grupp:

Skogsgrupp. Sortimentsklass.

barrtimmerskog ........ timmer 75 procent, massaved 15 procent och ved 5 procent; massavedskog ............ timmer 30 procent, massaved 45 procent och ved

15 procent; bokgagnvirkesskog :

bättre .................... gagnvirke (timmer eller kubb) 30 procent och ved 65 procent; medelgod ................ gagnvirke 20 procent och ved 70 procent; sämre .................... gagnvirke 10 procent och ved 80 procent; bokvedskog ................ ved 90 procent; övrig lövskog ............ ved 80 procent.

I fråga om sortimentens fördelning på sortimentsklasser är beträffande virke av barrskog att märka, att till nedannämnda sortimentsklasser skola hänföras följande sortiment:

timmer: sortiment med en toppdiameter inom bark av 6 engelska tum och däröver;

massaved: sortiment med en toppdiameter inom bark av 4 intill 6 engelska tum; samt

ved: sortiment med en toppdiameter inom bark av 21/2 intill 4 engelska tum.

För varje sortimentsklass beräknas virkets nettovärde med ledning av de för ovannämnda tidsperiod gällande genomsnittsprisen i orten för till klassen hörande sortiment, vilka genomsnittspris skola angivas i de sär- skilda anvisningar, som jämlikt 59 & taxeringsförordningen skola fastställas för varje län eller område av lån. Därvid skola från bruttoprisen avdragas alla direkta avverknings- och transportkostnader, såsom kostnader för huggning, körning, flottning eller annan transport till den plats, för vilken bruttoprisen gälla, direkt arbetsledning, avmåtning och intumning, tillfäl- liga kojbyggnader, vintervägar och lastplatser, skogsaccis- och skogsvårds- avgifter samt olycksfalls- och försäkringsavgifter i den mån de äro direkt hänförliga till drivningsarbetet. Vid avdragens beräkning, varom närmare bestämmelser böra givas i förenämnda särskilda anvisningar, skall hänsyn tagas till utdrivningens större eller mindre svårigheter i fråga om körvägar och flottningsförhållanden med mera dylikt.

Om en sortimentsklass består av flera sortiment med olika pris eller virke av olika trädslag, ingående i samma sortiment, betingar olika pris, bestäm- mes sortimentsklassens nettovärde såsom ett medelpris, därvid hänsyn även bör tagas till proportionen mellan de i sortimentsklassen ingående delarna. Om sålunda barrskogen å viss fastighet består till 80 procent av gran och till 20 procent av tall samt i anledning härav kan antagas, att den massaved, som finnes å fastigheten, utgöres av 80 procent sulfitved med nettovärde av exempelvis 6 kronor per kubikmeter samt 20 procent sulfatved med netto- värde av exempelvis 4 kronor per kubikmeter, bestämmes massavedens nettovärde till 5 kronor 60 öre per kubikmeter.

I de fall där priset i allmänna marknaden för barrtimmersortiment varie- rar för olika dimensioner sättes medelpriset lika med priset för följande dimensioner i engelska mått, nämligen beträffande timmer från barrtim- merskog 15 fots längd och 81/2 tums toppdiameter inom bark samt beträf- fande timmer från massavedskog 15 fots längd och 61/2 tums toppdiameter inom bark.

Skulle röta eller andra svårare tekniska fel förekomma i anmärknings- värt stor omfattning, skall avdrag göras å nettopriset för den eller de sorti- mentsklasser, som härav beröras. Därvid får iakttagas, att den grundläg- gande apteringen inbegriper för timmer 10 procent avdrag för dylika fel, varav hälften överförts till massaved och hälften till i skogen kvarlämnat virke, och för massaved 5 procent avdrag, varav hälften överförts till ved och hälften till i skogen kvarlämnat virke. Vid medgivande av dylikt pris- avdrag skola skälen därför angivas samt avdragets storlek för varje berörd sortimentsklass antecknas.

Vid rotvärdets bestämmande för olika skogsgrupper enligt den fastställda sortimentsklasssammansättningen skall iakttagas, att brukliga handelsmätt, t. ex. toppmätt massa inom bark för timmer, löst mått för brännved etc., måste omräknas till verklig kubikmassa fast mått på bark. Ur sortiments— klassernas nettovärden bestämmes rotvärdet för ifrågakommande skogs- grupp på sätt framgår av följande uträkning, vilken allenast utgör ett exempel: ,

Sortimentsklass (barrtimmerskog).

timmer ........ 75 % a 8 kronor per kubikmeter kronor 6._ massaved 15 % >> 5 >> >> >> >> 0.75 Ved ............ 5 :% >> 3 >> >> >> >> 0.15

Rotvärde per skogskubikmeter kronor 6.90

Skulle å viss trakt virke, som i exemplet här ovan hänförts till sorti- mentsklassen ved, ej vara avsättningsbart, bör i exemplet detta utföras med värdet 0, då rotvärdet blir endast 6 kronor 75 öre. I de för län eller område av lån fastställda särskilda anvisningarna skola intagas hjälptabeller för

omräkning av nettopris per enhet brukliga handelsmått av förekommande sortimentsklasser till rotvärde per kubikmeter för viss skogsgrupp.

Det enligt det föregående bestämda rotvärdet för skogen inom viss skogs- grupp jämkas till den av prisklasserna i bifogade tabell 2, som ligger närmast.

8. Det enligt punkt 7 för de olika skogsgrupperna utom barrvedskogen beräknade rotvärdet multipliceras med det för varje särskilt tillväxtområde och godhetsgrad uträknade tal, som angiver förhållandet emellan skogens rotvärde och dess diskonteringsvärde. Barrvedskogens diskonteringsvärde erhålles genom multiplikation av massavedskogens rotvärde med det sär- skilt uträknade tal, som angiver förhållandet mellan nu ifrågavarande grupps diskonteringsvärde och sistnämnda rotvärde. Från de belopp, som därvid framkomma, skall avdragas en tredjedel, motsvarande kostnader för skogens vård, förvaltning, bevakning, väg- och byggnadsunderhåll, skogs-kul- tur, skyddsdikning, skogsindelning, skatter med mera. För skyddsskog eller annan därmed jämförlig skog, som på grund av gällande lagstiftning eller rådande svåra naturförhållanden måste skötas i skyddssyfte med anlitande för skogens Vård och underhåll av en osedvanligt stor del av avkastningens värde, må avdraget för kostnader efter prövning i varje särskilt fall och med angivande av skälen höjas, dock ej till mer än hälften av diskonte- ringsvärdet. De sålunda korrigerade värdena för olika å viss taxeringsenhet förekommande skogsgrupper utgöra sammanlagt taxeringsenhetens skogs- värde. Detta må dock icke bestämmas lägre än som föranledes av att skogs- mark med dårå växande skog i intet fall må värdesättas under i bifogade tabell 1 för förekommande områden och godhetsgrader angivna minimi- värden per hektar. De tal (korrektionsfaktorer), varmed skogens rotvärde skall multiplice— ras för erhållande av dess diskonteringsvärde, angivas i alla förekommande fall i tabell 1. Till underlättande av värdeberäkningen har tabell 2 upprät- tats, angivande skogens värde per kubikmeter för olika områden ävensom förekommande kombinationer mellan skogsgrupper samt godhetsgrader och värdeklasser, under förutsättning att avdraget för belopp, motsvarande allmänna kostnader, uppgår till en tredjedel. Vid större avdrag för sådant belopp kunna tabellerna icke direkt användas, utan särskild värdeberäkning måste göras.

Exempel å användning av hjälptabeller .samt tabell 1 och 2 närslutes.

Diskontcrings- värde och skogs- vä rdc.

Exempel

på beräkning av skogsvärde för en taxeringsenhet.

Primäruppgifter.

Belägenhet: Tillväxtområde II. Skogsmarksareal: 253 hektar. Markens godhetsgrad: (Idealbonitet 3, se bilaga 1 till skogsvärderings— instruktionen) medelgod.

Virkesförråd: All skog 60 fm3 per hektar, varav barrskog 50 fm'3 och lövskog 10 fm3 per hektar.

Av barrskogen utgör

barrtimmerskog 25 % eller 12.5 fin?/ha .................... summa 3160 fm3, massavedskog 50 % >> 25 >> .................... >> 6320 >> , barrvedskog 25 % >> 12.5 » .................... >> 3160 >> . Lövskog 10 fm3 per hektar ............................................ >> 2530 >> .

AV barrskogen 50 % tall, 50 % gran. Å-priser för förekommande sortiment:

bruttopris omkostnader nettopris talltimmer, 81/2” i topp inom bark 50 öre/flkbf 18 öre/flkbf 32 öre/flkbf >> , 61/2” » >> 40 >> 18 >> 22 >> grantimmer, 81/2" >> >> 46 >> 18 >> 28 >> sulfatved ........................................ 36 >> 20 >> 16 >> sulfitved ........................................ 44 » 20 » 24 » prima björkved ................................ 11 kr/lm3 6 kr./lm"3 5 kr/lm3 pannved ............................................ 8 >> 6 >> 2 >>

Beräkning av sortimentsklassernas nettopriser per enhet av gällande handelsmätt.

Barrtimmerskogen (se exempel till tab. A) '

timmer, 81/2” 0.50X32+0.50X28 ........................................ 30 öre/flkbf massaved 0.50X16+0.50X24 ........................................ 20 » ved (pannvedspris) ................................................................ 2 kr/lm3

Massavedskogen (se exempel till tab. B) timmer, 61/2” 0.50X22 (talltimmerpris)+0.50X24 (gran-

timmerpriset = sulfitvedpriset) = .............................. . ...... 23 öre/flkbf massaved 0.50X16+0.50X24 = ......................................... * 20 >> ved (pannvedspri.5) ................................................................ 2 kr/lni3

Lövskogen (se exempel till tab. G) ved, över 4” %X5.00+1/3X2.00 = ........................................ 4 kr/lm3 >> , under 4” (pannvedspris) = ........................................ 2 »

Beräkning av skogskubikmeterns rotvärde för ifrågakommande skogsgrupper. Barrtimmerskogen (tab. A). Timmerpriset 30 öre/flkbf och massavedpriset 20 öre/flkbf lämna enligt huvudtabellen ett gemensamt pris för i skogs- kubikmetern ingående timmer och massaved av 7.21 kr. Tillägg till skogskubikmeterns rotvärde enligt deltabellen för ved med 2 kr/lm3 0.14 kr ............................................ summa 7.35 kr. Massavedskogen (tab. B).

Timmerpriset 23 öre/flkbf och massavedpriset 20 öre/flkbf lämna enligt huvudtabellen ett gemensamt pris för i skogs-

kubikmetern ingående timmer och massaved av 4.49 kr.

Tillägg till skogskubikmeterns rotvärde enligt deltabellen för

ved med 2 kr/lm3 0.43 kr ................................................ summa 4.92 kr. Lövskogen (tab. G).

Priset 4 kr/lm3 för ved över 4” och 2 kr/lin'3 för ved under 4” lämna enligt tabellen skogskubikmeterns värde ........ summa 4.29 kr.

Beräkning av skogskubikmeterns skogsvärde (Skogsvärderingsinstruktionens tabell 2, taxeringsområde II, markens godhetsgrad medelgod). Barrtimmerskogen. Rotvärde 7.35 kr. avrundat till 7.50 kr. lämnar skogsvärdet .................................................................................... 3.55 kr. Massavedskogen. Rotvärde 4.92 kr. avrundat till 5.00 kr. lämnar skogsvärdet .................................................................................... 2.20 kr. Barrvedskogen. Med ingång efter rotvärdet för massavedskogen, 4.92 kr. avrundat till 5.00 kr., lämnar tabellen för barrved- skogen skogsvärdet ........................................................................ 1.17 kr. Lövskogen. Rotvärdet 4.29 kr. avrundat till 4.50 kr., lämnar skogsvärdet .................................................................................... 2.25 kr.

Slutlig beräkning av skogsvärdet.

3160 fm3 barrtimmerskog å 3.55 kr. = .................................... 11 218 kr. 6320 » massavedskog » 2.20 >> = .................................... 13 904 >> 3160 >> barrvedskog >> 1.17 >> = .................................... 3697 » 2530 >> lövskog » 2.25 >> = .................................... 5693 >> Summa 34 512 kr.

eller avrundat ............ 34500 kr.

per hektar skogsmark 136 kr., vilket överstiger minimivärdet per hektar, som enligt tabell 1 till »skcgs- värderingsinstruktionen>> för tillväxtområde II, markens godhetsgrad. medelgod, utgör 20 kronor.

Tabell 1, utvisande korrektionsfaktorer för omräkning au rotvärde till dis- Iconteringsm'irde ävensom skogens minimivärde per hektar (4 % räntefot).

Korrektionsfaktor för . Minimi- vaäxb Markens barrskog bokskog (omr. VI) värde omrade godhetsgrad ved- massa- timmcr- löVSkOE vcd- å?ä2;_ ibeänlöil skog vedskog skog skog skog

mindre god 0.30 0.43 0.64 0.75 — — 5

[ medelgod 0.15 0.51 0.65 » _ _ 1() mycket god 0.31 0.59 0.00 » — —— 15

mindre god 0.25 0.52 0.97 0.75 — — 10

ll medelgod 0.35 0.00 0.7 » —— — 20 mycket god 0.12 0.73 0.77 » =— — 30

mindre god 0.35 0.68 0.72 1.90 — — 20

lll medelgod 0.47 0.79 0.79 » — —— 35 mycket god 0.53 0.7s 0.82 » — — 50

mindre god 0.57 0.83 0.80 1.10 _ —— 30

W medelgod 0.79 0.91 Use » _ — 50 mycket god 0.78 0.05 0.88 » _ _ 70

mindre god 0.73 0.97 0.88 1.19 — _ 40

V medelgod 0.93 1.04 0.99 » _ —— 60 mycket god 0.97 1.07 0.99 » — — 80

mindre god 1_15 1.39 0.08 1.39 1.15 0.85 50

Vi medelgod 1.1s 1.3.) 1.94 » » » 75 mycket god 1.98 1.17 1.04 » » » 100

Tillväxtområde och markens godhetsgrad

Skogskubikmetern

0.50l0.75|1.00|1.25 1.5o|1.75|2.00|2.25 2.50l2.' 5.001550 0.00I6.5

Skogskubikmetern

Område 1.

Mindre god ..... Medelgod ......... Mycket god ......

Mindre god ...... Medelgod ......... Mycket god ......

Mindre god . .. Medelgod ......... Mycket god ......

Samtl. godhetsgr.

.. 0.07

Barrtimmerskog 0.43 0.53 0.64 0.75 0.85 0.95 0.43 0.54 0.65 0.76 0.87 0.97 0.44 0.55 0.66 '7 0.88 0.99

0.32 0.32 0.33

0.21 0.22 0.22

1.07 1.08 1.10

1.17 1.19 1.21

2.13 2.17 2.20

2.38 2.42

1.71 1.92 1.73 1.95 1.76 1.98

1.49 1.52 1.54

1.28 1.30 1.32

2.56 _..00 2.64

2.7 . 2.8 2.8

Massavedskog 0.29 0.36 0.43 0.50 0.57 0.34 0.43 0.51 0.60 0.08 0.39 0.4.9 0.59 0.69 0.79

0.14'0.22 0.170.26 0.20 0.29

0.65 0.77 0.88

0.72 0.85 0.98

0.79 0.94 1.08

0.86 1.02 1.18

1.15 1.36 1.57

1.29 1.53 1.771

1.72 2.04 :..) .30

1.8 23-

1.43178 170167 .97 2.16

1.00 1.19 1.38

_.53'

Barrvedskog 0.13 0.17 0.20 0.23 0.27 0.17 0.21 0.25 0.29 0.33 0.21 0.26 0.31 0.36 0.41

0.10 0.13 0.16

0.33 0.42 0.52

0.37 0.40 0.57

0.30 0.38 0.47

0.40 0.50 0.62

0.47 0.58 0.72

0.53 0.67 0.83

0.60 .75 0.93

0.67 0.83 1.03

0.80 1.00 1.24

0.87 1.08 1.34

0.73 0.92 1.14

0.08 0.10

Lö vs kog 0.25|0.38|0.5o|0.63|0.75|0.88|1.ool1.13|1.25|1.36l1.50|1.75l2.00|2. 25|2. 50 2.75|8..00|'3. 25

Område II. 1

Barrtimmerskog

Samtl. godhetsgr. Mindre god ...... 022034 0.45 0.56 0.67 0.78 0.891.011.121.23 1.34156 1.79 2.01 2 23 2.46 2.68 2.90 Medelgod ......... 0. 240. 35 0 47 0.59 0. 71 0. 83 0.95 1. 06 1.181.301.421.661.39 2.13 2 7.60 2.84 3.08 Mycket god ...... 0 260. 33 0. 51 0. 64 0.7 '7 0.90 1. 03 1.15 1 28 1. 41 1.54 1.30 2.05 231257 2.82 3.08 3.34 Massavedskog Mindre god ...... 0.170.26 0.35 0.43 0.52 0.61 0.69 0.73 0.87 0.951.041.211.39 1.561.731.91 2.03 2.25

Medelgod ......... 022033 0.44 ().55 0.66 0.77 0.88 0.99 1.101.21 1.321.54 1. 76 1. 98 2 20 2 .4- > 2 .64 2. 86 Mycket god ...... 0.240.37 0.49 0.61 0.73 0.85 0.971.10 1.22 1.34 1.461.701.95 2.19 2.43 2 .682 .92 3. 16 Barrvedskog Mindre god ...... 0.09 0.13 0.17 0.22 0.26 0.30 0.35 0.39 0.43 0.48 0.52 0.61 0.69 0.78 0.87 0.951.041.13 Medelgod ......... 0.120.17 0.23 0.29 0.35 0.41 0.47 0.52 0.58 0.64 0.70 0.82 0.93 1.051.171.23 1.401.52 Mycket god ...... 0.140.21 0.23 0.35 0.42 0.49 0.56 0.63 0.70 0.77 0.84 0.98 1.12 1.26 1.401.54 1.681.82 L 6 v s k 0 ;;

Samtl. godhetsgr.O.25|0.38]0.50|0.63|0.7. 5.|0 88|1. 00|1. 13|1. 2 5|1. 33|1. 50|1.7 512. 00I2. 25|2.5 oil >.75|3.00|3.25|

Område III. Bar rt im m e r s k 0 g Mindre god ...... 024080 0.48 0.60 0.72 0.34 O.!)(il.081.201.821.441.681.92 2. 16 2. 40 2. 64 2. 88 3.1 12 Medclgod ......... 0.260.40 0.53 0.66 ().79 0.021.051.191.321.451.581.84 2.112.372.7;3 2. 90 3 16 3.4 72 Mycket god ...... 0.270.41 0.55 0.63 0.82 0.961.o91.23 1.371.501.641.91 2.19 2.46 2. 73 3.01 3.2 8 3; ;;; Xlassavedskog Mindre god ...... 0. 023IO. 34 0. 45 0. 57 0. 63 0.79 0.91 1.02 1.13 1.2517159131204 2. 27 2. 49 2. 72 2.9.7 Mcdclgod ......... 70 38 0. 51 0. 630.76 0.391.011.14 1.271.391.521.77 2.03 2.23 2.53 2.7 9 3.043 .29 Mycket god ...... 026.039 0.52 ().65 0.73 0.911.04 1.17 1.30 1.43 1. 561. 22.08 2.34 2.60 2.36 3.12 338 Barrvedskog Mindre god ...... 0.130.19 0.25 0.32 0.38 0.44 0.51 0.57 0.63 0.70 0.76 0.89 1.011.141271.391.521.65 Medelgod ......... 0.160.23 0.31 0.39 '5 0.68 0.63 0.70 0.78 0.86 0.94 1.10 1.251.411.571.72 1.88 2.04 Mycket god ...... 0.170.2(i 0.35 0.43 0.52 0.61 0.69 0.78 0.87 0.95 1.041.211.39 1.561.731.91 2.08 2.25 Lövskog

0.33I0.50|0.67|0.33|1.00|1.17|1.33|1.50|1.67|1.83l2.0o|2.39|2.67|3.09|3.33|3.67[4.00|4.33|

1 Då samtliga skogsvärden i denna tabell förutsätta avdrag för allmänna omkostnader med 1/3, måste omräkning verkställas, därest en annan avdragsprocent tillämpas Om exempelvis för skyddskog göres avdrag för allmänna omkostnader med 1/2, skola de i tabellen avlästa skogs— värdena för skogskubikmetern minskas med 25 %.

otvärde i kronor

7.00I7.50|8.00[8.50|9.00|9.50|10.00|10.50 11.00I11.50|12.00|13.00|14.00|15.00|16.00I17.00|18.00|19.00I20.00

kogsvärcle i kronor

4.05 1.12 4.18

4.27 4.88 4.40

3.84 3.90 3.90

3.08 3.06 3.74

2.99 3.08 3.08

3.41 3.47 3.52

3.20 3.25 3.30

. 2.44 2.89 3.34

2.58 3.06 .%.54

2. 3. 3.

2.75 2.95 3.15

1.27 1.58 1.90

1.20 1.50 1.86

1.13 1.42 1.70

1.07 1.88 1.05

1.00 1.25 1.55

0.98 1.17 1.45

|3.50|3.75|4.00|4.25|4.50|4.75|5.00I —| _| —| _| _| _| _| _| _| _| _| _

3.18 3.85 3.5T3.80 4.02 4.24 4.47 — _ _ — _ — _ _ _ — _ _ 3.31355 3.794.024.204.50 4.73 — — — _ — — — — — _ _ _ 3.59 3.85 411430 4.02 4.88 5.18 _ _ _ _ _ — _ _ — _ _ _ 2.43 2.60 2.77 2.95 3.12329 3.47 _ _ _ _ _ _ _ — _ — _ _ 3.08 3.30 3.52 3.74 3.90 4.18 4.40 — — — _ — _ —— — — — _ _ 3.41 3.05 3.89 4.14438 4.62 4.87 _ _ — _ — — _ _ — — _ _ 1.211.301.891.471.501.05 1.73 _ _ — _ — — — _ — — _ _ 1.63 1.75 1.87 1.98210 2.22 2.33 _ _ — — _ _ — — _ — — _ 1.90210 2.24288 2.52 2.00 9.80 _ _ _ _ — _ — _ — _ _ _ |3.50l3.75|4.00|4.25|4.50|4.75| 5.0ol —| _| _| _| —| —| —| —| _| _| _| _ 380300 384408 4.32 4.56 4.80 5.04 5.28 5.52 5.76 6.24 6.72 7.20 _ _ _ — _ 3.093.954.214.48474500 5.27 5.53 5.79 6.00 6.32 6.85 7.37 7.90 — — — _ — 3.884.104.874.054.92 5.19 .).47 5.74 6.01 6.29 (3.50 7.11 7.05 8.20 — _ _ _ — 3.173.40 3.68 3.85 4.08 4.81 4.59 4.70 4.99 5.21 6.44 5.89 6.35 6.80 — — _ _ — 3.553.804.054.314.504.81 5.07 5.32 5.57 5.83 6.08 6.59 7.09 7.00 — _ _ _ — 3.64 3.904.104.42 4.684.94 5.20 5.40 5.72 5.98 6.24 6.76 7.28 7.80 — _ — _ — 1.77 1.90 2.08 2.15 2.28 2.41 2.53 2.00 2.79 2.91 3.04 3.29 3.55 3.80 _ _ _ — _ 2.19 2.85 2.51206 2.82 2.98 3.18 3.29 3.45 3.00 3.76 4.07 4.89 4.70 _ _ _ _ — 2.48 2.00 2.77 2.95 3.12 3.29 3.47 3.04 3.81 3.99 4.10 4.51 4.85 5.20 — _ — — —

|4.07I5.00|5.93|5.07|6.00|6.88| 6.67| 7.00l 7.33| 7.07I 8.00| 8.07I 9.33I10.00| —| _| —| —| _

Tillväxtområdc och markens godhetsgrad

Skogskubikmetcrns

0.50[0.75 .25[1.50|1.75|2.00[2.25|2.50[2.75 3.00[3.50 4.00|4.50|å.00[5.50|0.00[(;.50[

Skogskubikmeterns Område IV. Ban-timmerskog Mindre god ...... 0.27 0.40 0.53 0.67 0.80 0.93 1.071.20 1.33 1. 47 1.60 01.87 2. 13_ ) .40 2 6.7 2. 93 320 3. 47 Medelgod ......... 0.20 0.43 0.57 0.72 0.861.00 1.151.291.431.581.72 _ ).01 2. 29 2. 58- ) 37 3.15 3. 43; Mycket god ...... 0.29 0.44 0.59 0.73 0.881.031.171.321.47 1. 61 11.76 2 05 2.35 2.64 2.93 3.23 3.52 3.81 Massavedskog Mindre god ...... 0.28 04150 69 0. 83 (). 97 1. 11 1. 2413 81.52 1.661.94 2.21 2.49 2.77 3.04 3.32 3.60 Medclgod ......... 0.30 0.46 0.61 0. 76 0. 91 1. 06 1. 21 1. 37 1. 52 1.67 1.82 2.1- 2.43 2.73 3.03 3.34 3.64 3.94 Mycket god ...... 0.32 0.47 0.63 0.7 9 0.95 1.11 1.2 71 42 1.5 8 1.741.90 2.22 2.53 2.85 3.17 3.48 3.80 4.12 Barrvedskog Mindre god ..... 0.19 0.29 0.38 0.48 0.57 0.67 0.76 0.86 0.9.5 1. 05 1.14 1. 33 1. 52 1. 71 1. 90 2.09 2.28 2.47 Medclgod ......... 0.23 0.35 0.47 0.58 0.70 ().82 0.93 1.05 1.17 1. 28 1.40 1. 63 1. 87 2.10 2. 33 2.5 " 72.80 3.03 Mycket god ...... 0.26 0.39 0.52 0.65 0.78 0.91 1.04 1.17 1.301.431.561.82 2.08 2.34 2.60 2.66 3.12 3.38 I. 6 v sk 0 g Samt]. godhetsgr.0.37[0.55[0.73|0.92[1.10[1.28|1.47[1.65[1.83[2.02I2.20|2.57[2.93[3.30I3.67[4.03[4.40[4.47|

Område V.

Barrtinnnerskog

Mindre god ...... 0. 29 0. 44 (). 590 .73 088103 1.171.82 1 47 1. 61 1. 76 2. 05 2. 35 2.64 2.93 3.23 3.52 3.81 Medclgod ......... 0.30 0.45 0.60 0.75 0.90 1.05 1.201.351.501.65 1.80 2.10 2.40 2.70 3.00 3.30 3.60 3.90 Mycket god ...... 0.30 0.45 0.60 0.75 0.00 1.05 1.20 1.35 1.501.65 1.80 2.10 2.40 2.70 3.00 "%.30 3.60 3.90 Massavedskog Mindre god ...... 0.32 0.49 0.65 0.81 0.971.131.291.461.62 1.78 1.94 2.26 2. 59 2. 91 3. 23 3.56 3.88 4.20 Medclgod 0.35 0.52 0.69 0.87104 1.211.391.561.73 1. 91 2 08 2. 43 2.7 73.12 3. 47 3.81 4.164.;'11 Mycket god .. 0.36 0.53 0.71 O.891.071.25 1.43 1.60 1.78 1. 96 2 1.4 2. 50 2 85 3. 21 3.5 73.92 4.28 4.64 Barrvedskog Mindre god ...... 0.26 0.39 0.52 0.65 0.78 0.91 1.04 1.17 1. 30 1. 43 1. 56 1. 82 2. 08 2 34 2. 60 02 86 3.12 438 Medclgod ......... 0.31 0.47 0.02 0.78 0.93 1.09 1.241.401. 57171186217248279%10 3.341 24.03 Mycket god ...... 0.32 0.49 0.65 0.81 0.971.131.291.461.621.78 1.94 2.26 2.59 9 2.91 3.23 3.56 3.884 .20 L 0 v sk 0 g

Samtl. godhetsgr. 0.37105|0.73[0.92|1.10|1.28[1.47|1.65[1.83|2.02[2.102| .57 [2 .93|.'%.30|3.67[4.03I4.40|4.77|

Område VI. B 11 1'1' t i m m e [' sk 0 g Mindre god ...... 0.33 0.49 0.65 0.82 0.981.141.311.47 1.63 1.80 1.96 2.29 2.61 2.94 3.27 3.59 3 92 4.25 Medclgod ......... 0.35 0.52 0.69 0.87 1.04 1.21 1.39 1.56 1.73 1.91 2.08 2.43 2. 77 "%. 12 . .47 ) 81 4.16 4. 51 Mycket god ...... 0.35 0.52 0.69 0.87 1.04 1.21 1.391.561.731.91 2.08 2.43 2. 77 3.12 3.47 3.81 4.16 4. 51 M a s s zl s k 0 g Mindre god ...... 0.40 0.600.S()1.00 1.20 1.401.60 1.80 2.00 2.20 2.40 2.80 3.20 3.60 4.00 4.40 4.80 5.20 Medelgod ......... 0.41 0.610.81 1.021.221.42 1.63 1.83 2.03 2.24 2.44 2.8.5 3.2.5 3.66 4.07 4.47 4.88 5.29 Mycket god ...... 0.39 0.59 0.78 0.98 1.17 1.37 1.56 1.76 1.95 2.15 2.84 2.74 3.12 3.51 3.90 4.29 4.68 5.07 Barrvedskog Mindre god . 0.380. 508 7.0961.151.341.53 1.73 1922.1.12302.6 83.07 3.45 3.334.224.604.98 Medelgod ......... 0.39 0.59 0.79 0.98 1. 181. 38 1. 57 77 1. 97 2 .16 2.36 27 75 3.15 3.54 3.93 4.33 4.72 5.11 Mycket god ...... 0.86 0.540- 0.90 1.08 1.26 1.44 1.621.80 1.98 2.16 2.5 2 2.88 3.24 3.60 3.96 4.32 4.68 Lövskog (utom bok)

Samtl. godhetsgr. 0.43l0.65[0.87|1.08[1.30[1.52|1.73|1.95[2.17[2.38[2.60[3.03l3.47|3.90|4.33|4.77 5.20[5.63|

Samtl. godhetsgr.

0.2 8[0.43|0.5 7

Bokgagnvirliesskog

[0.71[O.85[0.99[1.1311.28I1.42[1.56[1.70[1.98|2.27

|2.55[2.83[3.12l3.40[3.68|

I'Otväl 'dei kronor

|7.001750lR.00|8.50|9.00|9.50|10.00l10.50 11.00|11.50l12.00l13.00|14.00|15.00|16.00|17.00|18.00|19.00|20.00

skogsvärdei

kronor

4.00 4.30 4.40

4 4 4

3.73 4.01 4.11

' ”J

3.50 3.90

3.27 3.0-1 4

| 5.1315.50|5

:!

5.1 5.

4.80 5.10 5.28

4.53 4.87 4.00

.27 .59 .li!)

4.08 5.40 5.70

70 5. )10

.07 5.38 15. *

4.20

.10 4.42 4.08

.87I6.23|6.00[3..

5.00 6.02 6.10

5.81 6.37 6.05

3.09 4.90

8.00 8.00 8.80

6.40 6.88 7.04

6.13 6.50 (3.75

8.30 9.10 9.50

5.70 7.00 7.80

9.53|10.27|11.00|

4 4 4

4.40 4.50 4.50

4.11 4.20 4.20

4.8: '

5.

4.53 4.85 4.00

4 4 5

3.00 4.05 4.85

3.04 4.34 4.53

|5.1815.50|5

(% 6 6

6.00 6.10 5.85

5.60 5.00 5.40

6 6 5

5.75 5.90 5.40

'.37 '.,51 .04

I6.07l6.50|6 '.07|4.25|4

3 202051. 35-.7

4.00 5.10 5.10

5."

.(39 .80 .80

5.28 5.40 5.40

5.82 6.24 6.42

(i. G.. G.

?.50 .80 ('.00

5

.96 .17

.87IG.

(3.24 6.24

6.50 0.50

89 ' .89

6. G.. 6.

.40 .51 .24

(S.". 6.69 6.12

.13 .29

.76

7.47 6.8

7.08 6.48

.03I7.37|7.8018.2 3] '.07I 7.07I .53l4.32|5.1015.88l

9.10l . ' 5.95l

8.21 8.40 8.40

8.80 9.00 9.00

7.03 7.80 7.80

(3.75 6.90 (3.00

9.70 10.40 10.70

9.05 9.70 9.00

7.80 9.30 9.70

7.28 8.08 9.05

9.53I10.27|11.00|

8.40 9.01 9.01

9.80 10.40 10.40

9.15 9.71 9.71

7.84 8.32 8.32

10.40 10.57 10.14

11.20 11.30 10.92

12.00 12.20 11.70

9.00 9.70 9.30

9.20 9.35 8.97

10.73 11.01 10.08

11.50 11.80 10.80

9.97 10.23 9.30

9.20 9.44 8.04

8.82 9.05 8.28

6.23l

10.45 11.09 11.09

11.11 11.79 11.79

11.70 12.48 12.48

12.80 13.01 12.48

13.00 13.83 13.20

14.40 14.04 14.04

12.27 12.59 11.52

13.03 13.37 12.24

13.80 14.10 12.06

12.41 13.17 13.17

15.20 15.45 14.82

14.57 14.95 13.68

13.07 13.87 13.87

16.00 16.27 15.60

15.33 15.73 14.40

9.07I10.40|11.27112.13|13.00|13.87I14.73l15.00116.47|17.33 6.521 6.80l 7.37l 7.93] 8.50I 9.07I 9.63I10.20|10.77|11.33

Elk

meo

EMIL KlHLSTROMS TRYCKERI A.-B. STOCKHOLM 194] 12983