SOU 1942:1
Betänkande med förslag till plan för organisationsarbetet inom försvarsväsendet
N 4-0 G(
oå (— - CUL"
&( * IOTQ
National Library of Sweden
Denna bok digitaliserades på Kungl. biblioteket år 2012
BETÄNKANDE MED FÖRSLAG
TILL
PLAN FÖR ORGANISATIÖNSARB INOM FÖRSVARSVASENDET
.XVGIVET AV 19-41 ÅRS FÖRSVARSUTREDNING
DEN 12 JANUARI 1942
STOCKHOLM!
1942
Statens. offentliga utredningar 1942
Kronologisk förteckning
1. Betänkande med förslag till plan för_ organisations- nrbetet inom försvarsväsendet. Beckman. 733 s..Fö. ('Till betänkandet höra dels en bilaga innehållande per- sonnlrörtenkningar m. m., avsedd endast för tjänste— hruk, dels nck ett hemligt bihang i tre delar.)
Aum. Om särskild tryckort ej angivas. iir tryckorten Stockhnlm. Bokstäverna med fetstil utgöra begynnelsebnk— stävar-nn till det d»partement, under vilket utredningen avgivits, t. ex. E. = ecklesiastikdepartementet, Jo. = jordbruks- deperlememet. Enligt Kungöreluen den 3 febr. 1922 aug. statens offentliga utredmngars yttre unordmng (nr 98» utgivas utredningarna i omslag med enhetlig färg för varje departement.
STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR 1942: 1 FÖRSVARSDEPARTEMENTET
BETÄNKANDE MED FÖRSLAG
TILL
PLAN FÖR ORGANISATIÖNSARBETET INOM FÖRSVARSVÄSENDET
AVGIVET AV
1941. ÅRS FÖRSVARSUTREDNING
12 JANUARI 1942
DEN
STOCKHOLM 19 4 2
K. L. BECKMANS BOKTRYCKERI [2440 41]
TILL KONUNGEN.
Den 20 juni 1941 beslöt Kungl. Maj:t att inom försvarsdepartementet skulle enligt närmare angivna riktlinjer under ledning av statssekreteraren i departementet T. G. Wärn företagas en utredning syftande till uppgö-
rande av förslag till en plan rörande den fortsatta utbyggnaden och orga- nisationen av landets försvarskrafter under den närmaste femårsperioden jämte därtill hörande kostnadsberäkningar. För utredningen har antagits benämningen 1941 års försvarsutredning.
Med Kungl. Maj:ts bemyndigande har statsrådet och chefen för försvars- departementet sedermera för biträde med utredningen tillkallat följande sak- kunniga:
för armén berörande frågor överstelöjtnanten vid Signalregementet A. C. G:son Nordström;
för marinen berörande frågor kommendörkaptenen av första graden vid flottan R. V. Wetterblad; samt
för flygvapnet berörande frågor majoren vid flygvapnet K. J. A. Silfverberg. För att biträda med särskilda avsnitt av utredningsarbetet har ett avse- värt antal experter efter hand av statsrådet och chefen för försvarsdeparte- mentet ställts till försvarsutredningens förfogande.
Under fortgången av försvarsutredningens arbete hava från Kungl. Maj:t till utredningen överlämnats vissa framställningar för att tagas under över- vägande vid fullgörande av det utredningen meddelade uppdraget eller för att eljest vara tillgängliga hos utredningen, Vidare hava direkt till ut- ningen inkommit vissa framställningar och skrivelser, berörande området för utredningens verksamhet. Särskild förteckning över ärenden av nu nämnda slag har inom utredningen upprättats.
På. grund av remiss har utredningen den 1 december 1941 till Kungl. Maj:t avgivit särskilt utlåtande över ett av 1940 års militära socialvärds- kommitté avgivet betänkande med förslag angående soldatvärden.
Utredningen har den 4 oktober 1941 till Kungl. Maj:t överlämnat en promemoria med förslag till lagstiftning rörande de värnpliktigas tjänst- göringstid, om höjning av värnpliktsåldern samt om upphävande av gränsen mellan beväring och landstorm. Nämnda promemoria har sedermera lagts till grund för hithörande delar av Kungl. Maj:ts proposition nr 318 till 1941 års riksdag med förslag till värnpliktslag.
Sedan de undersökningar som i övriga delar legat till grund för försvars- utredningens bedömande och ständpunktstagande numera slutförts, får ut- redningen härmed till fullgörande av sitt uppdrag i underdånighet över- lämna sitt med ledning av nämnda undersökningar utarbetade betänkande med förslag till plan för organisationsarbetet inom försvarsväsendet.
Till betänkandet höra dels förslag till personalförteckningar m. m. för de tre försvarsgrenarna, vilka förteckningar ansetts icke böra vara tillgängliga
annat än för tjänstebruk, dels ock ett hemligt bihangi tre delar innehållande uppgifter rörande försvarsgrenarnas krigsorganisation m. m. Nämnda för- teckningar och bihang överlämnas i särskild ordning.
I fråga om de i betänkandet föreslagna nybyggnadsarbetena vill utred- ningen framhälla, att det synes böra tagas under övervägande, huruvida icke för möjliggörande av ett omedelbart igångsättande anslagsmedel för vissa av dessa arbeten borde äskas av riksdagen å tilläggsstat för innevarande budgetår.
Stockholm den 12 januari 1942.
Underdånigst
TAGE WÄRN.
Avd. l. Inledande avdelning.
Allmänna synpunkter rörande behovet av en plan för försvarsväsendets utveckling.
Det ligger i sakens natur, att ingen försvarsorganisation kan betraktas såsom slutgiltig. Tid efter annan måste försvar-sväsendet underkastas ändringar och förnyelser. Denna ständigt pågående nydaning är främst betingad av teknikens och, i nära samband därmed, krigskonstens utveckling. Får denna utveckling ett snabbare förlopp, måste också nydaningsarbetet på försvarets område påskyndas. Även politiska överväganden hava i många fall övat in- flytande på den gestaltning försvarsväsendet under olika perioder erhållit.
En blick tillbaka i tiden visar, att försvarsfrågan under senare delen av 1800-talet praktiskt taget ständigt stod på dagordningen. Dess utveckling kännetecknades då framför allt av indelningsverkets successiva avskrivning och dess ersättande med ett kombinerat värnplikts- och stamsystem såsom rekryteringsgrund. Även under 1900-talet har spörsmålet om försvarsväsendets anordnande varit en av de dominerande frågorna. Den ena utredningen har avlöst den andra och nya försvarsordningar hava antagits med föga längre mellanrum än ett decennium.
Den av 1936 års riksdag antagna försvarsordningen är i princip ännu gällande. Efter hand hava emellertid väsentliga ändringar i densamma vid- tagits. Den försvarsorganisation, som i dag är förbanden, företer därför — även bortsett från de förhållanden, som sammanhänga med den förstärkta försvarsberedskapen — en i betydelsefulla avseenden helt annan bild än den år 1936 beslutade. De vidtagna ändringarna hänföra sig i främsta rummet till organisationen av själva försvarskrafterna, mindre till ordningen för för- svarsväsendets militära ledning. I sistnämnda hänseende kan sålunda sägas, att de år 1936 fastställda reglerna i sina huvuddrag alltjämt äro oförändrade. Vissa jämkningar med avseende å försvarslcdningen hava dock vidtagits, exempelvis de av 1941 års riksdag efter förslag av Kungl. Maj:t fattade besluten dels om inrättande av en biträdande inspektör för luftvärnsartilleriet och dels om utbyte av beställningen som chef för kustartilleriet mot en inspektör för samma vapen. Erinras bör också om tillkomsten av en hem- värnschef med hemvärnsstab för handhavande under chefen för armén av det år 1940 inrättade hemvärnets ledning.
I fråga om själva försvarskrafternas organisation hava emellertid som nämnts åtskilliga viktiga förändringar vidtagits i 1936 års organisation. Vad armen beträffar hänföra sig dessa förändringar främst till krigsorganisationen, vilken under de senare åren väsentligt förstärkts i avseende å de däri in- gående enheternas antal och även i övrigt avsevärt förbättrats, icke minst i vad avser utbildning, beväpning och utrustning. Denna förstärkning av arméns
krigsorganisation har medfört, att de fasta kadrerna vid armén måst högst väsentligt utökas, för vilket ändamål som bekant särskilda åtgärder gång efter annan vidtagits. Frånsett dessa kaderökningar hava inga större för- ändringar gjorts i fråga om den år 1936 fastställda fredsorganisationen för armén. Ett undantag utgör dock luftvärnsartilleriet, vars fredsorganisation enligt fattade beslut skall utvidgas med dels ett nytt regementei Stockholm och dels fem beredskapsdivisioner i Stockholm, Sundsvall, Boden, Göteborg och Malmö. I detta sammanhang bör ock nämnas tillkomsten av hemvärnet, vilket organisatoriskt ingår i armén.
Vad beträffar marinen hava till en början fiottans stridsmedel undergått en icke oväsentlig utvidgning i förhållande till vad som beslöts år 1936. Antalet fartygsenheter har sålunda väsentligt utökats dels genom nybygg- nader av lätta fartyg och dels genom inköp av de fyra italienska jagarna; därjämte har stridsvärdet hos vissa äldre fartyg förhöjts genom omfattande ombyggnadsarbeten. Arbetet på förstärkning av fiottan har emellertid åsamkats ett betydande avbräck genom den nyligen inträffade förlusten av tre jagare. Som bekant hava emellertid åtgärder för att ersätta denna förlust redan vidtagits. I samband med förstärkningsarbetet på förevarande område hava även flottans stamkadrer måst undergå utökningar; några väsentligare för- ändringar därutöver hava däremot icke vidtagits i fråga om flottans freds- organisation. Vad beträffar kustartilleriet har dess krigsorganisation utvidgats i förhållande till 1936 års beslut genom tillkomsten av ett fiertal batterier utöver dem, med vilka man då räknade. Denna utvidgning avspeglas i fredsorganisationen dels genom utökade stamkadrer och dels genom att för bemanningen av Älvsborgs fästning vidtagits vissa åtgärder av permanent natur.
De största förändringar i fredsorganisationen” som ägt rum sedan 1936 års försvarsbeslut hänföra sig emellertid till flygvapnet. Enligt nämnda beslut skulle fiygvapnet vara organiserat på — förutom fiygkrigsskolan _— sju flottiljer, därav fyra bombflottiljer, en jaktflottilj, en armésamverkande och en marinsamverkande iiottilj. Genom särskilda beslut har denna organisa- tion utvidgats dels med nya jaktflottiljer och dels med vissa spaningsförband. Dessutom äro under uppsättning en redan beslutad fjärrspaningsflottilj, en bombfiottilj och den s. k. flygbaskåren i Övre Norrland. Förberedande åt- gärder för uppsättandet av ytterligare en jaktilottilj samt en torped- och minflottilj hava därjämte vidtagits. Slutligen föreligga förslag om ytterligare utökning av antalet flygflottiljer. Vissa av dessa förslag hava av statsmakterna ansetts såtillvida böra utgöra norm för flygvapnets fortsatta utbyggande, att de med vissa industriföretag ingångna avtalen om leverans av Hygmateriel under de närmaste åren grundats på ett genomförande av förslagen ifråga. De redan beslutade utvidgningarna av flygvapnet hava medfört, att flyg- vapnets stampersonal måst utökas i en helt annan takt än som avsågs år 1936, varjämte andra särskilda åtgärder måst vidtagas i syfte att tillgodose personalbehovet. J ämväl vissa andra organisatoriska åtgärder med avseende å fredsorganisationen hava vidtagits.
Slutligen må i detta sammanhang erinras om det väsentliga avsteg från 1936 års försvarsordning, som gjorts i fråga om fredstjänstgöringstiden för de värnpliktiga. Redan i början av år 1941 beslöt riksdagen en provisorisk förlängning av övningstiden till 360 dagar, repetitionsövningar oräknade. Detta provisoriska beslut har nyligen befästs genom riksdagens beslut om en övningstid för huvuddelen av de värnpliktiga om 450 dagar, i regel upp- delad på en första tjänstgöringstid om 360 dagar jämte repetitions— och efterutbildningsövningar, samt om förlängd tjänstgöring för värnpliktiga, som befinnas lämpliga till officers- eller underofficersutbildning, och för vissa specialister. -
De nu i korthet antydda, under senare år vidtagna förändringarna i för- svarsorganisationen hava skett successivt allteftersom behov därav upp kommit och möjlighet till deras genomförande varit förbanden. Det säger sig självt, att man vid dessa partiella reformers genomförande icke bortsett från deras inverkan på hela försvarsväsendets struktur. Enhetliga och ratio— nella grunder böra givetvis eftersträvas såväl i fråga om organisationen av de olika delar, av vilka försvaret är sammansatt, som då det gäller dessa delars inordnande i det gemensamma försvarssystemet. För att det skall bliva möjligt att fullständigt genomföra denna princip synes det emellertid erforderligt att i ett sammanhang vinna överblick över hela den samlade försvarsorganisationen sådan den för närvarande ter sig. Först med utgångs— punkt härifrån torde det bliva möjligt att verkställa en fullt tillfredsställande avvägning mellan de olika försvarsgrenarnas och truppslagens behov samt att fastslå riktlinjerna för den fortsatta utvecklingen på förevarande område. Önskemål om utvidgningar och andra förändringar, som framförts från skilda håll, hava i allt högre grad visat sig påkalla ett enhetligt bedömande.
Vid prövningen av hithörande spörsmål bör beaktas, att strävandena att öka vårt lands försvarsberedskap hittills i stor utsträckning måst inriktas på uppgifter av omedelbar betydelse för denna, medan mera genomgripande organisatoriska förändringar fått uppskjutas. Den nuvarande försvarsord- ningen har sålunda med nödvändighet i många avseenden fått en proviso- risk prägel, åtminstone i vad avser fredsorganisationen. Det är emellertid i längden icke möjligt att tillgodose allenast behovet för dagen. Det har visat sig alltmera ofrånkomligt att, utöver vad som redan skett, vidtaga åt- skilliga organisatoriska åtgärder, vilka pålägga statsmakterna förpliktelser även för framtiden. Detta förhållande får emellertid icke undanskymma det faktum, att erfarenheterna från det pågående kriget kunna medföra förskjut- ningar i uppfattningen om landets försvarsbehov och om olika försvarsmedels effektivitet. Med hänsyn härtill synes man böra eftersträva ett visst mått av elasticitet i den nya försvarsorganisationen, varigenom denna alltefter förhållandena skulle kunna medgiva viss begränsning eller viss utsvällning. Vidare torde återhållsamhet böra iakttagas då det gäller att anskaffa sådana slag av krigsmateriel, om vilkas värde med hänsyn till krigserfarenheterna än så länge delade meningar råda. I detta sammanhang må även erinras om de högst avsevärda begränsningar särskilt i fråga om byggnadskostna-
derna, som blivit möjliga genom att första tjänstgöringen för huvuddeien av de värnpliktiga kunnat hållas inom ramen av ett år.
Vad sålunda anförts visar klart behovet av en plan för det fortsatta ar- betet på försvarsorganisationen. Att under nuvarande förhållanden meden i uppdrivet tempo förlöpande utveckling på ifrågavarande område för en mera avsevärd tidrymd fastlåsa organisationen i en bestämd försvarsordnng torde emellertid icke gärna vara möjligt. Svårigheten att överblicka utveck— lingen någon längre tid framåt gör det nödvändigt att begränsa planerings- arbetet till att avse de organisatoriska åtgärder, vilka böra vidtagas under de närmast liggande åren för att med hänsyn tagen till landets ekonomiska resurser åstadkomma den effektivitet och den balans i försvarsorganisatioren som alltid måste utgöra syftemålet. Samtidigt synes man böra sträva efter att förläna organisatiorfen en viss elasticitet i olika riktningar. Det är uppen- barligen ett viktigt önskemål, att försvarsorganisationen skall kunna uzan alltför stor omgång lämpas efter ett förändrat läge. Å andra sidan ligger det i öppen dag, att en mera djupgående omorganisation måste finna s*.öd i stadigvarande utvecklingstendenser. Den tilltänkta planen bör därför ut- formas så att den kan bilda en säker men icke till alla sina delar orubblig grundval vid fullföljandet av det pågående organisationsarbetet inom iör- svarsväsendet.
Försvarsutredningens tillsättande och dess uppgifter.
Sedan något år tillbaka hava inom försvarsstaben och de särskilda för- svarsgrenarnas staber utförts preliminära undersökningar på de områden, som nu äro i fråga. Det har sedermera befunnits lämpligt att överflytta det fort-satta bedrivandet av dessa undersökningar till en särskild utredning inom försvarsdepartementet, 1.941 års försvarsutredm'ng. Denna utredning har igångsatts enligt Kungl. Maj:ts beslut den 20 juni 1941 och ställts under ledning av statssekreteraren i departementet T. G. Wärn. Såsom ut— redningens huvudsyfte har angivits uppgörande av förslag till en plan rö- rande den fortsatta utbyggnaden och organisationen av landets försvars- krafter under den närmaste femårsperioden jämte därtill hörande kostnads— beräkningar. I samband med igångsättandet av utredningen har chefen för försvarsdepartementet i anförande till statsrådsprotokollet erinrat om de huvudsakliga förändringar, som dittills gjorts i 1936 års försvarsordning, samt i anslutning därtill yttrat bland annat följande:
För min del anser jag nu tiden vara inne att företaga en grundlig och enhetlig utredning rörande hela det frågekomplex som sammanhänger med utvecklingen av försvarsorganisationen under de närmast framförliggande åren. Denna utredning torde icke böra syfta till att framlägga förslag till en i egentlig mening ny försvarsorganisation, utan bör snarare hava till huvudsyfte att komma fram till en plan att ligga till grund för det fort- satta organiseringsarbetet inom försvarsväsendet under en viss tidrymd. Jag har nämligen vid övervägande av dessa spörsmål kommit till den bestämda uppfattningen, att ett fastställande för framtiden av en viss bestämd »för—
svarsordning» knappast låter sig göra och i varje fall under de förhållanden, som kunna förväntas föreligga under de närmaste åren, icke vore lämpligt. Den tidrymd, för vilken en dylik plan närmast skulle gälla, synes mig böra sättas till fem år; den utbyggnad av vissa vapengrenar som närmast kommer i fråga torde nämligen väl låta sig inpassa i en sådan tidrymd, medan å andra sidan en längre tid än denna knappast kan med någon grad av sä- kerhet överblickas.
Vad beträffar de linjer, efter vilka utredningen bör arbeta, avser jag att efter hand lämna utredningen direktiv därför, varvid jag helt naturligt kommer att rådföra mig såväl med överbefälhavaren som med cheferna för de särskilda försvarsgrenarna. Som grundsats för utredningen torde emel- lertid böra gälla, att vår försvarsorganisation bör erhålla högsta möjliga kvalitet, samtidigt som dess storlek naturligen måste anpassas efter vårt samhälles ekonomiska bärkraft. Eftersom möjligheterna i sistberörda hänse— ende äro begränsade uppkomma otvivelaktigt under utredningens gång vissa avvägningsspörsmål av både ömtålig och vansklig natur. Med det utrymme i ekonomiskt hänseende, varmed man har att räkna, synas emellertid av- vägningsproblemen böra kunna bemästras utan alltför stora svårigheter.
Vid utredningens bedrivande synes särskild uppmärksamhet böra ägnas åt angelägenheten av att söka förläna vår försvarsorganisation en sådan elasticitet, att förändringar i densamma, som i framtiden kunna komma att påkallas, skola låta sig genomföra utan alltför stora olägenheter. I sådant syfte torde böra undersökas möjligheterna att låta en del av den för ständig tjänstgöring avsedda militära personalen vara anställd på ett mindre bundet sätt än som följer av det nuvarande fullmaktssystemet.
Jämsides med frågan om uppgörandet av en plan rörande våra försvars- krafters utveckling under den närmaste femårsperioden måste även till be- handling upptagas spörsmålet om organisationen av den militära ledningen av försvarskrafterna, därvid de erfarenheter som vunnits under den hittills- varande förstärkta försvarsberedskapen torde böra särskilt uppmärksammas. I viss mån sammanhörande med ledningsproblemet är frågan om organisa- tionen av den militära förvaltningsapparaten. Sistnämnda fråga har som bekant nyligen varit föremål för en principutredning genom särskilda sak— kunniga (militära förvaltningsutredningen), vilka den 24 februari 1941 avgivit betänkande i ämnet. Over detta betänkande hava numera yttranden inkom— mit från ett flertal remissmyndigheter. Frågan om förvaltningsorganisationen behöver visserligen icke i sin helhet lösas samtidigt med frågan om försvars- organisationen i övrigt; tidpunkten för genomförande av reformer på detta område kan bliva beroende av helt andra faktorer än då det gäller föränd- ringar av de rent militära delarna av försvarsorganisationen. Förvaltnings- spörsmålet synes därför böra göras till föremål för en särskild, fristående utredning. Med hänsyn till de beröringspunkter som förefinnas mellan frågan om den militära högsta ledningen och förvaltningsorganisationen, synes det emellertid vara lämpligt, att den fortsatta utredningen rörande förvaltnings- organisationen bedrives i tiden jämsides med utredningen om den militära organisationen och i nära kontakt med denna. — — — Arbetet bör bedrivas med sådan skyndsamhet att, efter vederbörlig remissbehandling, förslag i ämnet kan föreläggas 1942 års riksdag.
Av det anförda framgår, att den plan för den fortsatta utbyggnaden och organisationen som utredningen haft till uppgift att utarbeta skall omfatta den närmast liggande femårsperioden. Den period som utredningen därvid räknat med utgöres av budgetåren 1942/43—1946/47.
Till frågan om sättet för förvaltningsutredningens fullföljande i enlighet med det sagda har departementschefen senare återkommit. På hans hem- ställan har Kungl. Maj:t den 30 augusti 1941 uppdragit åt statssekreteraren Wärn att handhava och utföra fortsatt utredning rörande organisationen av försvarsväsendets förvaltningsverksamhet ävensom att avgiva de förslag, vilka av utredningen kunna föranledas (1941 års militära förvaltningsutredning).
Sättet för utredningens bedrivande.
Vid tidigare utredningar i försvarsfrågan har en avsevärd del av arbetet ägnats åt att klargöra de utrikespolitiska och strategiska betingelserna för ordnandet av vårt lands försvar. Särskilt försvarskommissionen ägnade stor uppmärksamhet åt hithörande spörsmål och tillmätte dem ett betydande utrymme i sitt betänkande. Redan kommissionen framhöll emellertid, att slutsatserna av strategiska utredningar alltid vore såtillvida relativa, att de vore anhängiga av den större eller mindre aktualiteten hos tänkbara situa- tioner. Sedan kommissionens betänkande framlades, har Sveriges läge mi— litärt sett undergått en opåräknad förskjutning av betydande mått. Med detta för ögonen och i insikt om de snabba skiftningar i läget, med vilka man i fortsättningen måste räkna, har utredningen för sin del icke funnit anledning att låta verkställa och till grund för sitt förslag lägga ingående strategiska utredningar, vilka för övrigt skulle hava blivit av den natur, att de näppeligen kunnat framläggas för offentligheten. För det syfte, varom nu är fråga, torde det vara tillräckligt att fastslå såsom princip att vår för- svarsorganisation bör erhålla högsta möjliga kvalitet. Till annat resultzat torde ej heller de mest grundliga strategiska undersökningar kunna ledla. Landets försvarskraft är emellertid beroende icke blott av den militära or- ganisationens styrka utan även av det ekonomiska underlag och den för- svarsvilja, varpå organisationen vilar. Denna grund får icke undergrävms. De direkta försvarsutgifterna få därför icke drivas upp till sådan höjd, attt näringslivet och samhällslivet i övrigt klavbindas. Om hithörande spörsmaål ses på längre sikt, framträder här en naturlig gräns för försvarsorganisa- tionens utvecklingsmöjligheter. Frågan var denna gräns bör dragas har ear— hållit en allsidig belysning vid de överläggningar, bland annat med repre- sentanter för näringslivet och inom detta verkande organisationer m. fl., 501111 föregått utarbetandet av den planerade försvarsorganisationen. En helt annan sak är, att vårt lands förmåga att bära försvarskostnaderna i fall av krig måste skjutas i bakgrunden. I detta sammanhang måste jämväl beaktas, att materielanskaffningens omfattning med nödvändighet blir beroende ävcen av industriens kapacitet, vilken i sin tur icke kan bringas att överskrida (en viss gräns.
I och med att försvarsorganisationen enligt vad nu sagts måste inpasszas inom en låt vara icke alltför trång ram, framträder spörsmålet om avväig- ningen mellan utgifterna till de olika försvarsgrenarna till bedömande. I detta hänseende hava under ledning av chefen för försvarsdepartementtet
ingående överläggningar ägt rum med överbefälhavaren över rikets försvars- krafter. Dessa överläggningar hava i allt väsentligt varit vägledande för försvarsutredningens arbete.
Verksamheten inom utredningen har bedrivits på särskilda avdelningar, en för varje försvarsgren. Självfallet har ett nära samarbete ägt rum mellan dessa avdelningar, särskilt i frågor som äro mer eller mindre gemensamma för de olika försvarsgrenarna. Vidare har särskild sakkunskap varit till- gänglig för utredning rörande vissa viktigare fristående frågor, exempelvis spörsmålet om den högsta militära ledningens organisation. Jämsides med förevarande utredning har 1941 års militära förvaltningsutredning till be- handling förehaft spörsmålet om den militära förvaltningens organisation. En redogörelse för huvuddragen av den tilltänkta förvaltningsorganisationen har ansetts böra ingå. redan i detta betänkande. Ett fullständigt utformat förslag i ämnet torde relativt snart kunna framläggas av förvaltningsutred- ningen. .
Försvarsväsendets rullföringsnämnd har med skrivelse den 27 september 1941 framlagt förslag till ny värnpliktslag med undantag dock för stadganden om tjänstgöringsskyldighet. I anslutning härtill har försvarsutredningen den 4 oktober 1941 till chefen för försvarsdepartementet överlämnat en promemoria med förslag till lagstiftning rörande de värnpliktigas tjänstgö- ringstid, om höjning av värnpliktsåldern samt om upphävande av gränsen mellan beväring och landstorm. För närmare belysning av behovet och innebörden av de föreslagna bestämmelserna om tjänstgöringstid har utred- ningen ur sitt slutliga betänkande utbrutit de avsnitt, som beröra de värn- pliktigas utbildning och vissa närliggande spörsmål, samt upptagit dessa spörsmål till behandling i promemorian. I förevarande betänkande har ut- redningen sålunda i detta avseende i stort sett kunnat begränsa sig till en hänvisning till det redan förut avgivna förslaget.
Ekonomiska och statsfinansiella synpunkter på frågan om försvars- utgifternas storlek.
Såsom redan i det föregående anmärkts har frågan om möjligheterna. för och konsekvenserna av en mera permanent ökning av försvarsutgifterna, sedd ur realekonomiska och statsfinansiella synpunkter, redan på ett tidigt stadium varit föremål för överläggningar inför chefen för försvarsdepartementet med vissa för ändamålet särskilt tillkallade personer. Här är icke platsen att när- mare ingå pä de yrkanden och erinringar, som därvid från olika håll framställts. Det synes emellertid erforderligt att i detta sammanhang i stora drag söka redogöra för den ekonomiska och statsfinansiella bakgrunden till den försvars- organisation, som utredningen i det följande föreslär.
Den sakliga innebörden för landets ekonomiska liv av en vidgad försvars- organisation är, att viss del av samhällets arbetskraft och maskinkapital undan- drages användning för produktiva ändamål, med påföljd att den löpande kon- sumtionen och nybildningen av kapital blir relativt mindre än eljest. Den
omedelbara inskränkningen kan mätas genom en jämförelse mellan natioml- inkomstens och försvarsutgifternas höjd. Den försämring i standarden sam därutöver så småningom bör inträda, till följd av att den minskade kapital- bildningen verkar hämmande på nationalinkomstens utveckling, är svårare att uppskatta.
Nationalinkomsten kan för närvarande antagas uppgå till ungefär 12 nil— jarder kronor om året. Försvarskostnader å något över 700 miljoner kroror innebära alltså en belastning av samhällets produktiva krafter med cirka 6 pro- cent. Denna belastning behöver icke på kort sikt väcka betänkligheter. Den ned- pressning av nationalinkomsten åter, som inträder först i den mån verkningama av den minskade kapitalbildningen hinna göra sig gällande, bör icke komna att innebära någon bestående reduktion av levnadsstandarden ens av den (m— fattning som omedelbart framträder. En fullständig uppbromsning av natioral- inkomstens utveckling eller en nedpressning av nationalinkomsten under den ursprungliga nivån kan icke följa av att produktionsmedel blott i nu ifråga— satt omfattning disponeras för försvaret.
Den bedömning av möjligheten att bära en förstärkt försvarstordning, som motiveras av det nyss sagda, måste emellertid något modifieras, när man betraktar frågans statsfinansiella sida. Den arbetskraft och de produk- tionsmedel i övrigt, som för en längre tid reserveras för försvarsändairål, måste erhålla sin betalning ur statens löpande inkomster, om ogynnsamma återverkningar på penningväsendet skola undvikas. Att skaffa dessa inkomster genom beskattning av medborgarnas intäkter är i själva verket medlet att an- passa medelsförbrukningen i samhället efter den ändrade användningen av de produktiva resurserna. Med hänsyn till att beskattningen drabbar blott vissa delar av nationalinkomsten, kommer den emellertid att för skatte— betalarna framstå såsom en relativt tyngre belastning än en direkt jämförelse med nationalinkomsten ger vid handen att den samhälleligt sett är. Därför kunna åtminstone på kortare sikt vissa psykologiska svårigheter göra sig gäl— lande, som begränsa möjligheterna till omdisposition av samhällsresurserna efter försvarets behov starkare än objektiva hänsyn till samhällets ekonomiska bärkraft motivera.
För bedömandet av de senast berörda, i trängre mening finansiella svårig— heterna må erinras därom, att försvarsutgifter av storleksordningen 700—800 miljoner kronor, jämte de under kriget starkt. ökade civila utgifterna för mera normala behov, i riksstatsförslaget för budgetåret 1942/43 faktiskt täckas av löpande inkomster. Spörsmålet om finansieringen av försvarsutgifter av an— given höjd kan alltså lösas.
Frågan uppställer sig emellertid, om det nu för balansering erforderliga skattetrycket skall behöva bibehållas, för att utgifterna för försvarsorganisa— tionen även fortsättningsvis skola kunna täckas med löpande inkomster. Svaret på denna fråga är tydligen i första hand beroende på bedömningen av den kommande utvecklingen av förhållandet mellan statsinkomsterna och ut— ,gifterna för civila ändamål.
Räknar man med oförändrad prisnivå och bortser man tills vidare från det inflytande en fortsatt ökning av nationalinkomsten kan utöva, talar sannolik—
heten för att nämnda förhållande icke kommer att utvecklas så, att utrymme kommer att föreligga för de ökade försvarsutgifterua vid en sänkt skattenivå. Besparingar på utgiftssidan äro visserligen att motse, bland annat på grund av att denna belastas av vissa av krisen betingade kostnader, men ”dessa be— sparingar lära knappast bli större än att de helt motvägas av nytillkommande, oavvisliga utgiftsbehov, exempelvis för förr-äntningen av den ökade statsskulden.
Under förutsättning av ett prisfall skulle de civila utgifterna kraftigt redu- ceras, främst till följd av att kostnaderna för kristillägg å löner, pensioner och socialförsäkringar samt för prissubventioner skulle i större eller mindre utsträckning bortfalla. Häremot står emellertid, att ett prisfall skulle medföra även en avsevärd nedgång i statsinkomsterna.
Även kostnaderna för den föreslagna försvarsorganisationen _ och därmed det skattebehov, vartill denna ger upphov —— påverkas givetvis av prisutveck— lingen. Vid oförändrad prisnivå synes försiktigheten med hänsyn till vad nyss anförts bjuda, att man räknar med att genomförandet av den nya försvars- organisationen medför, att det inkomstbehov som framträder i riksstatsför— slaget för budgetåret 1942/43 blir bestående. I samma mån som kostnaderna för organisationen till följd av prisfall reduceras, minskas givetvis även in- komstbehovet. Det anförda resonemanget måste emellertid kompletteras med ett påpekande, att det ju icke är storleken av statens inkomster av skatter i och för sig utan dessa inkomster i förhållande till nationalinkomsten som till slut är av betydelse.
En ökning av nationalinkomsten tenderar i och för sig att förbättra balan- sen mellan statens inkomster och utgifter. Den innebär emellertid vidare, att ett och samma inkomstbehov för statsverket kommer att kunna tillgodoses vid ett sjunkande relativt skattetryck. Om nationalinkomstens hittills fort- gående stegring icke avbrytes, bör alltså den vidgade försvarsorganisationen på längre sikt i och för sig låta sig förena med en sänkt beskattning. Betydelsen härav förringas emellertid av att man under en period av den längd det här gäller måste räkna med nytillkommande medelsbehov av annat slag, bland annat för amortering av statsskulden.
Tidigare har framhållits, att de vidgade anspråken på produktionsmedlen för försvarsväsendets räkning måste inverka menligt på nationalinkomstens tillväxt. Det har dock också understrukits, att nu ifrågavarande utvidgning av försvaret icke ensam är av sådan omfattning, att en fullständig uppbroms— ning av utvecklingen eller ett omslag i denna är att befara. Någon anledning att modifiera detta omdöme med hänsyn till statens övriga anspråk på landets ekonomi torde icke nu föreligga. Då så icke är failet och då frågan om finan— sieringen av försvarsutgifter inom den nu aktuella ramen kan lösas, synes denna kunna ur ekonomisk synpunkt godtagas.
Huvuddragen av försvarsutredningens förslag i belysning av de senaste årens erfarenheter.
Krigsmaktens organisation har sedan gammalt fått sin prägel genom upp- delningen på olika försvarsgrenar. Avgörande för denna uppdelning har varit
hänsynen till de väsentliga skiljaktigheterna mellan de huvudsakliga strids- medlens egenskaper. Såsom försvarskommission'en på sin tid framhöll äro dessa skiljaktigheter i sin tur betingade av de olika element, inom vilka strids- medlen verka: till lands, till sjöss och i luften. Under senare år hava till- kommit nya stridsmedel, vilkas användningssätt icke äro i detta avseende klart avgränsade. Det må här erinras om tillkomsten av fallskärmstrupper och lufttransporterade markförband. Frågan om flygvapnets inverkan på krigföringen tilldrager sig även i övrigt särskild uppmärksamhet. Den moderna krigföringen bygger överhuvudtaget i långt högre grad än tidigare varit fallet på en intim samverkan mellan de olika försvarsgrenarna. Detta förutsätter, att försvarsgrenarnas verksamhet i erforderlig mån samordnas. Organet härför utgöres i vår nuvarande försvarsordning av försvarsstaben. Den moderna krigföringen förutsätter emellertid även hos målsmännen för de olika försvarsgrenar-na vidgad kännedom om de övriga försvarsgrenarnas verkningssätt och möjligheter. Utvecklingen har sålunda varit ägnad att understryka kravet på att försvarsgrenarnas särintressen, vilka tidigare stun— dom framträtt med stor skärpa, underordnas de önskemål, vilka med hänsyn till landets försvarskraft såsom en helhet göra sig gällande. Den hävdvunna uppdelningen av krigsmakten på särskilda försvarsgrenar behåller dock allt— jämt i stort sett sin giltighet.
Utredningen lämnar här nedan en kortfattad redogörelse för de senaste årens krigserfarenheter, sådana de te sig ur de särskilda försvarsgrenarnas synvinklar. I anslutning härtill lämnas en översikt av utredningens förslag i stora drag.
Armén.
Genom införandet av ettårig värnplikt jämte erforderliga repetitions- och efterutbildningsövningar ävensom i samband därmed rekrytering av värnplik- tigt befäl i för organisationen erforderlig omfattning skapas i vårt land en av grundförutsättningarna för organiserandet vid mobilisering av en omedelbart operationsduglig armé.
Härför erfordras emellertid vidare "en kader av yrkesbefäl och reservbefäl, som är av tillräcklig storlek för att utgöra ryggraden i de krigsorganiserade förbanden. Genom beslut av riksdagarna 1940 och 1941 har en viss ökning av dessa kadrar ägt rum. Utredningen föreslår nu vissa ytterligare utökningar av framför allt den aktiva kadern, vilken ökning jämväl är erforderlig för att ernå ett fullgott resultat av utbildning och förvaltningstjänst m. m. i fred.
Slutligen erfordras tillgång till fullgod beväpning och utrustning och till sådana materielreserver, att förbandens uthållighet under krig icke äventyras. Med hänsyn härtill föreslår utredningen en omfattande krigsmaterielanskaff— ning, som främst tager sikte på ett höjande av arméns slagkraft och rörlighet.
Vid utformandet av förslag till arméns krigsorganisation ha rikliga erfaren- heter stått till buds från det pågående stormaktskriget ävensom från vår egen b'eredskapstjänst. Särskilt när det gäller utnyttjandet av krigserfarenheter, är emellertid en viss varsamhet erforderlig. En säker överblick över dessa
erfarenheter har nämligen ännu icke kunnat erhållas och möjligheter till 'en till grunden gående sovring av det befintliga materialet hava icke heller före- legat. Å andra sidan går utvecklingen såväl på det militärtekniska som på det strategiska och taktiska området så snabbt framåt, att det tvivelsutan ligger fara i dröjsmål med att i möjligaste mån följa denna utveckling. Härvid föreligga emellertid vissa risker för felaktiga slutledningar med därav följande konsekvenser i fråga om organisationens struktur, men dessa risker måste i nuvarande läge tagas.
Karakteristiskt för de senare årens utveckling på förevarande område, sådan den för stormakternas vidkommande under det pågående kriget fram- trätt, är den snabbhet, med vilken anfallsoperationer kunnat genomföras. Detta har, förutom genom flygvapnets verksamhet, främst åstadkommits där— igenom, att åt vissa operativa enheter givits mycket stor slagkraft och stor rörlighet. Dessa enheter hava främst utgjorts av pansarförband med stark beväpning samt stor terrängframkomlighet och rörlighet. Därjämte hava upp- trätt talrika motoriserade operativa enheter med i stort sett samma slagkraft som vanliga infanterifördelningar men med flerdubbelt större rörlighet. Även de vanliga infanterifördelningarnas slagkraft har ökats genom beväpningens stärkande. I fråga om artilleriet kan genomgående spåras en ökning av kalibern och därav följande starkare projektilverkan. Särskilt stormartilleri — pansrade pjäser på bandlavettage—har på sina håll införts för att i stridens avgörande skeden medelst direkt eld på korta avstånd stödja infanteriet. Förekomsten av pansarförband har medfört en stark utveckling av pansarvärnsbeväpningen.
Erfarenheterna från det pågående kriget synas giva vid handen, att opera- tioner med dylika modernt utrustade och organiserade trupper äro möjliga att utföra även i nordisk terräng. Vår organisation och beväpning bör därför i möjligaste mån avpassas med hänsyn härtill. I det föreliggande förslaget har detta skett, så långt våra resurser ansetts göra detta möjligt.
Den stora utsträckningen av de områden, som kunna tänkas såsom opera- tionsområden för våra armékårer, och de under alla förhållanden begränsade stridskrafter, som vi äro mäktiga att uppställa, göra det erforderligt att skapa ökad tillgång på trupper med större rörlighet än som de vanliga operativa enheterna besitta. Detta krav skärpes ytterligare, om man har att räkna med en motståndare, som kan beräknas disponera över talrika lättrörliga förband.
Med hänsyn härtill föreslår utredningen organiserandet av ett antal lätt— rörliga enheter, motoriserade eller cykelutrustade. I betraktande av de uppgifter, som avses komma att påvila dessa förband, är en organisa- tion i förd'elningsförband av desamma att anse såsom alltför tungrodd. I stället föreslås, att dessa förband sammanhållas i smärre operativa "enheter, motorbrigader och cykelbrigader. I likhet med de större operativa enheterna, fördelningarna, inrymma dessa brigader förband ur flera truppslag och hava organ för egen underhållstjänst. I vissa fall kan ett sammanförande av två eller flera brigader (och eventuellt även av andra enheter) i tillfälligt bildade fördelningar vara erforderligt. Med hänsyn härtill böra särskilda fördelnings- staber stå till förfogande.
Den omständigheten, att våra truppförband i fält ständigt måste vara beredda att möta anfall i stor skala av pansartrupper, medför kravet på en förstärkning av arméns pansar-värn. Utredningen föreslår därför, att de lägre truppförbandens pansarvärn ökas. De självständiga motoriserade pansar— värnskompanier, som redan ingå i organisationen, föreslås vidare skola ut— byggas till pansarvärnsbataljoner, beväpnade även med tunga pansarvärne— pjäser.
Även om förstärkningen av pansarvärnet skulle drivas längre än vad här föreslås, skulle dock icke fullständig trygghet kunna skapas mot att en mot- ståndares pansarenheter, insatta utan hänsyn till uppstående förluster, skulle kunna verkställa ett genombrott på en front. Efter ett sådant genombrott inom ett armékårområde föreligger risk för att kårens ledning och under- hållstjänst rivas upp och att frontfördelningarna inringas av motstån— daren. För att möta ett dylikt hot måste trupper med minst samma rörlighet, framkomlighet och slagkraft som de anfallande pansarförbandens stå till för— svararens förfogande. Med dessa trupper kan denne gå till motanfall och slå fiendens inbrytande pansarförband. De enda trupper, som med utsikt till fram— gång kunna insättas för denna uppgift, äro egna pansartrupper.
Tillgången till pansartrupper giver även i övrigt de egna a1mékårerna möjlighet till ett offensivt uppträdande, utan vilket framgångsrikt försvar icke är möjligt. Avvärjandet av anfall över kust eller gräns lärer för vår del ofta få karaktären av snabbt insatta motanfall. För att motanfallsförbanden skola hinna ingripa i tid kräves, att de äro mycket rörliga; därför lämpa sig motor- och cykelbrigader väl för ändamålet. Men först då i motanfallsgruppen ingå även pansarförband av tillräcklig styrka, får motanfallet den kraft och tyngd, som erfo1dras för dess snabba genomförande.
Utledningen föreslår därför, att ett antal pansarförband skall ingå 1 arméns krigsorganisation. Liksom beträffande motor— och cykelförband föreslås dessa skola bilda särskilda operativa enheter. Kärnan 1 dessa enheter utgöres av stridsvagnsförband; till dessa komma vidare pansarinfanteri, pansarvärn, motorcykelförband, ingenjörtrupp'er, artilleri m. 111.
De särskilda terrängförhållanden, som äro rådande i landets norra delar, göra det önskvärt att giva vissa av de trupper, som i första hand äro avsedda för dessa terrängområden, en med hänsyn härtill avpassad, särskild organisa- tion. Utredningen föreslår därför, att "ett antal jägarbrigader ingår i organisa— tionen.
Beträffande de övriga i armékårerna ingående operativa enheterna har ut— redningen tagit under övervägande att till vinnande av större smidighet i an— vändningen föreslå en övergång till fotbrigader, d. v. s. operativa enheter av mindre storleksordning än de nuvarande fördelningarna. Utredningen har emellertid icke funnit sig övertygad om att en dylik övergång till brigadorga- nisation skulle vara fördelaktig och vill fördenskull icke, i varje fall för när— varande, förorda densamma. Skulle emellertid efter ytterligare erfarenheter en sådan omorganisation prövas lämplig, synes denna utan större svårigheter kunna ske i stort sett inom den föreslagna ramen.
Beträffande fördelningens sammansättning har utredningen kommit till den uppfattningen, att värdet av ryttarförband inom fördelningens ram är mycket växlande med hänsyn till de skiftande uppgifter, som kunna påvila ' en fördelning. För att rationellt utnyttja det dyrbara och svårersättliga rytteriet föreslås därför, att detta sammanföras i ryttarbataljoner, vilka få karaktären av kårförband. Vid de armékårer, som erhålla ryttarbataljoner, kan tilldelning av rytteri ske till de fördelningar, som äro i behov därav; den eventuella återstoden utnyttjas av kårchefen såsom kårförband.
Vid en stridshandling, där avgörande sökes, är i regel artilleriets insats av utslagsgivande betydelse. Icke minst gäller detta det artilleri av grövre kaliber, med vilket fiendens artilleri nedkämpas eller nedhålles. Tillgången på dylikt artilleri, sammanhållet i kårförband, är för närvarande inom vår armé alltför ringa för att motsvara behovet. På grund härav föreslår utred- ningen viss utökning av kårartilleriet.
Den ständigt stegrade risken för anfall av fiendens flygstridskrafter med— för ökade krav på effektiva motåtgärder. Härvid kommer i första rummet ”ett slagkraftigt eget flygvapen. Detta kan emellertid icke beräknas vara till hands för att trygga alla förband. Arméns operativa enheter måste därför själva vara beredda att värja sig mot anfall av fiendens flygstridskrafter. Utred- ningen föreslår därför ökning såväl av truppförbandens eget luftvärn som av fältluftvärnets organisation. ,
Slutligen föreslås med hänsyn särskilt till arméns ökade mekanisering och motorisering'en utbyggnad av organen för underhållstjänsten.
Den omständigheten, att en motståndare kan beräknas rikta sina angrepps- handlingar icke endast mot stridskrafterna utan även mot hemorten, har med— fört kravet på en effektivare organisation av hemortsförsvaret än som tidigare ansetts nödigt. Om detta försvar skall kunna vid ett krigsutbrott omedelbart besitta nödig funktionsduglighet, erfordras att försvarsområdena erhålla en fastare organisation. I samband härmed föreslår utredningen en viss omreg— lering av försvarsområdena till större överensstämmelse med den admini- strativa indelningen.
Beträffande de trupper, som i krig skola stå till försvarsområdesbefälhava— rens förfogande, må särskilt nämnas hemortsluftvärnet, som föreslås betydligt utökat för att trygga viktigare delar av hemorten.
De här antydda ändringarna i krigsorganisationen medföra vissa konse— kvenser i fråga om arméns fredsorganisation. De viktigaste av dessa äro följande:
Ett nytt militärområde, omfattande Värmlands, Kopparbergs och Örebro inskrivningsområden, upprättas.
Försvarsområdesorganisationen genomföres redan i fredstid. Ett nytt truppslag, pansartrupperna, tillkommer. Vid detta sker utbild- ning av personal i stridsvagns-, pansarbil—, pansarvärns-, motorcykel- och pansarinfanteritjänst samt organisation av motsvarande förband. Till detta truppslag överföras två infanteriregementen och ett kavalleriregemente.
Delar av ett annat kavalleriregemente överföras till ett fjärde regemente av pansartrupperna.
Kavalleriet, som organiseras på tre förband, utbildas i ryttar- och cykel- tjänst.
Artilleriet utökas med ett kårartilleriregemente. Ett nytt truppslag, tygtrupperna, tillkommer för utbildning och organisa- tion av förband för tyg-, ammunitions- och reparationstjänsten.
”urinen.
Åtskilliga förändringar i marinens år 1936 beslutade organisation hava redan genomförts såväl i vad beträffar stridskrafternas styrka och samman- sättning som i fråga om personalorganisationen. Utredningen har nu gått vidare på den sålunda inslagna vägen i ändamål att utforma marinorganisa- tionen med hänsyn till det nya lägets krav och med beaktande av det pågående krigets och försvarsberedskapstidens erfarenheter. Utredningen har till prövning upptagit frågan om kustartilleriets ställning inom för- svarsorganisationen, och har därvid funnit, att kustartilleriet alltjämt bör så- som ett särskilt vapenslag ingå i marinen. Utredningen föreslår dock vissa för- ändringar beträffande vapnets struktur, vartill utredningen i det följande åter- kommer.
I fråga om erfarenheterna beträffande de marina stridskrafternas verksam— het, sammansättning, uppgifter 0. s. v. må här särskilt framhållas följande.
Flottan. '
Den påtagligaste erfarenheten från nu pågående krig rörande örlogsfar— tygens konstruktion och verkningsmöjligheter är den ökade hänsyn man har att taga till flygstridskrafterna. Erfarenheterna från den gångna krigstiden (1 september 1939—31 december 1941) beträffande flyganfallens verkan i järn- förelse med resultaten av sjökrigets övriga vapen kunna såvitt angår förlorade krigsfartyg sammanfattas på sätt i följande tabell angives. I tabellen hava för- lusterna inom Förenta Staternas och Japans flottor icke medräknats, då dels dessa flottor deltagit i kriget endast kort tid och dels de föreliggande upp- gifterna om förluster äro mycket ofullständiga.
Totala f örlustcr
Förluster genom flygplanj
,. , ____ %r 1 a 1” t Y g s t 3 P i procent av hela antalet =
fartyg av varje slag i de j krigförande staternas flottor ;
Slagskepp .................................................. 19 | 9 Hangarfartyg .............................................. 21 l 0 Tunga kryssare ............................................ 15 ! 4 l Lätta kryssare .............................................. 15 i 7 j Torpedkryssare (1,800 ton eller mera) ........................ 24 | 8 ' Jägare ...................................................... , 22 ! 7 l
Det låter sig icke göra att på samma sätt överblicka relationen mellan skador å övervattensfartyg, orsakade av anfall från flygstridskrafter och av övriga sjökrigets vapen, men det är känt, att såväl flyganfallens antal som de uppnådda resultaten varit betydande.
Med hänsyn till såväl dessa som andra erfarenheter från den pågående sjö— krigföringen kunna för vårt vidkommande följande slutsatser dragas be— träffande försvaret till sjöss.
De enskilda fartygens aktiva och passiva luftförsvar bör stärkas, d. v. 5. man bör öka antalet luftvärnskanoner och öka skyddet för fartygets vitala delar mot bomber och bombsplitter. Båda dessa åtgärder medföra principiellt en uppgång i fartygsstorleken jämfört med den storlek, som utan ökad hänsyn till luftfaran ansetts tillräcklig för att bära viss bestyckning, visst maskineri o. s. v. Därjämte böra flygstridskrafter på ett mer avgörande sätt än genom enbart spaning komplettera stridsfartygens verksamhet. En växelverkan och intim samverkan mellan sjö— och flygstridskrafter framstår som en alltmer på— taglig nödvändighet.
Vid ställningstagandet till flottorganisationen och den nybyggnad av örlogsfartyg, som bör äga rum i vårt land under den närmaste femårsperioden, måste helt naturligt hänsyn främst tagas till de rent svenska förhållandena och till de krav, som dessa uppställa för vårt sjöförsvar. Grundtanken har härvid varit att med beaktande av den roll ur såväl anfalls- som försvarssynpunkt, som flygstridskrafterna måste spela inom de begränsade operationsområden som för vår del kunna bliva aktuella, skapa ett kombinerat sjö— och flygförsvar i stånd att gå till de motanfall, som äro nödvändiga för framgång i ett för- svarskrig.
Byggandet av tunga fartyg, pansarskepp, monitorer eller dylikt har tills vidare icke ansetts böra komma ifråga, då deras konstruerande efter moder- naste principer och färdigställande i nuvarande läge tager längre tid och ställer större krav på vår industriella kapacitet än uppbyggandet av den ävenledes nödvändiga lätta delen av sjöförsvaret. Dessutom synas ytterligare erfaren— heter av flygvapnets verkningsförmåga mot tunga sjöstridskrafter böra av- vaktas innan typfrågan avgöres. Vi få tills vidare räkna med pansarskeppen av Svengetyp såsom stödstyrka, trots de brister som sammanhänga med dessa fartygs föråldrade konstruktion.
I den närmast aktuella utbyggnaden av sjöstridskrafterna böra därför komma lätta kryssare _ av vilka två redan äro beslutade — samt jagare, torpedbåtar och undervattensbåtar.
Kryssarna skola kunna upptaga strid med lätta kryssare och slå ut stora jagare (torpedkryssare). De äro nödvändiga för att stödja mineringsföretag och för att vid motanfall mot fientliga företag till sjöss med sitt snabb— skjutande medelsvåra artilleri bereda väg åt egna jagare, torpedbåtar och torpedflygplan förbi fientliga stora jagare, varjämte de vid behov skola stödja egna ständigt pågående operationer. Enär de beslutade kryssarnas samtliga artilleripjäser äro användbara även mot mål i luften och enär skyddet mot bombsplitter och medeltunga bomber om än icke mot direkta tunga bomb- träffar är tillfredsställande, torde de vara bättre rustade för strid med flyg- stridskrafter än praktiskt taget alla de lätta kryssare och många större fartyg av äldre typ i andra länder, som hittills använts under det nu pågående kriget.
Med tillvaron av kryssare såsom stöd kunna jagarna hållas nere i storlek
till förmån för antalet enheter av detta fartygsslag. Jagarna hava. enligt alla krigserfarenheter den mångsidigaste användningen: torpedanfall, spaning, be- vakning, minering, eskorttjänst, transporttjänst m. 111. De duga icke till ar- tillerifartyg, ty de kunna. icke, utan att växa till sådan storlek att deras an— vändbarhet som torpedfartyg nattetid blir lidande, förses med det erforderliga skyddet för en verklig artilleristrids utkämpande. Å andra sidan kunna de icke förses enbart med torpeder och antomatkanoner, ty de måste under alla sina olika uppdrag i nödfall själva kunna slå sig fram. Den stora jagaren (torpedkryssaren) har i kriget visat sig lika sårbar från luften som den ordi- nära jagaren och dess kostnad blir så hög, att antalet enheter måste bli litet. Lämpligast för våra förhållanden, där som nyss nämnts antalet spelar stor roll, är att hålla jagarstorleken nere så lågt som följande data medgiva: 4 stycken 12 cm kanoner, kraftigt luftvärn, 53 cm torpeder, splintskydd för all personal på däck m. nu. Detta bör med hänsyn till jämförbara utländska jagarkonstruktioner kunna inrymmas inom ett deplacement av högst 1,700— 1,800 ton.
De lätta sjöstridskrafternas huvudvapen måste bli torpeden. Om kryssaren bär det artilleri, som behövs för att föra fram ett motanfall förbi fientliga lätta fartyg, och jagaren till följd av sina skiftande uppdrag varken kan bli utpräglad artilleri- eller torpedbärare, bör ett renodlat torpedfartyg, torpedbåten, bli nästa länk i kedjan. En ny fartygstyp, innebärande en ytterligare utveck— ling av motortorpedbåten, bör här insättas. Den skall föra det största antal torpeder, sjunkbomber och lätta automatkanoner, som jämte mycket hög fart kan inrymmas inom ett deplacement icke gärna överstigande 200 ton.
En lätt flotta av här angivna typer bör räkna minst 3 kryssare, 12 jagare och 18 torpedbåtar. Dess insats kan, alltefter lägets krav, ske antingen samlad eller uppdelad på operationsgrupper, i vilka såväl kryssare som jagare och torpedbåtar ingå. I båda fallen är en med sjöstridskrafterna väl samövad flygeskader denna flottas nödvändiga komplement. Detsamma är förhållandet med undervattensbåtarn a, vilka med hänsyn till påräknelig förlust— procent måste hållas uppe i antal på storlekens bekostnad.
Med en stödstyrka, tills vidare bestående av de tre Sverigeskeppen med kustjägare, torpedbåtar och minsvepare, fullständigas bilden av de krafter, som kunna insättas i det rörliga sjökriget.
Kustartilleriet.
Världskriget 1914—1918 gav otvetydiga bevis för kustartilleriets stora be- tydelse vid försvar av kuster och viktiga farvattensförträngningar. Som exempel må anföras tyskarnas befästande av Flandernkusten som stöd för sin högra flank och såsom skydd och stöd för till denna kust baserade lätta sjöstridskrafter ävensom de framgångsrika strider här grupperat kustartilleri sedermera utkämpade. Vidare bör framhållas kustartilleriets vid Darda- nellerna avvärjande av de starka engelsk—franska sjöstridskrafternas försök att forcera inloppet till Svarta havet. Erfarenheterna från samma krig visade jämväl svårigheterna att med då tillgängliga anfallsmedel, framförallt beskjut— ning från fartyg, nedkämpa i land grupperat artilleri.
Nu pågående krig kännetecknas, jämfört med världskriget 1914—1918, måhända främst av flygvapnets ökade insats såväl vid försvar som anfall. Kust- artilleriets betydelse i av kriget berörda länder synes dock härigenom icke hava minskat. Detta visas indirekt därigenom att — enligt vad som hittills framkommit — de ledande krigförande länderna vid haven alltjämt låta kust— artilleriet intaga en framskjutande plats vid försvaret av kust och betydelse— fulla farvattensförträngningar. Under nu pågående krig hava anfall mot av kustartilleri försvarad kust sparsamt förekommit. De erfarenheter, som hittills erhållits från bland annat Finland och Norge i fråga om kustartilleriets bety- delse för försvaret av ett lands kuster, hava dock icke givit anledning till någon omvärdering i här berörda hänseende. Genom flygvapnets utveckling hava visserligen möjligheterna till nedkämpning av i land grupperat artilleri ökats, men erfarenheterna visa dock, att- i de fall, då effektiva luftförsvarsåtgärder vid— tagits, mål av sådan begränsad omfattning som det här är fråga om äga en betydande motståndskraft.
Kustartilleriets uppgifter böra vara att inom vissa strategiskt särskilt be- tydelsefulla kustområden och farvattensförträngningar främst i samverkan med sjöstyrkor bilda försvarets kärna, att i samverkan med övriga strids- krafter — främst ur armén —— biträda vid försvaret av andra kustområden samt att även annorledes utgöra skydd och stöd åt de svenska sjöstrids- krafterna. För fyllande av dessa uppgifter erfordras i första hand sjöfronts- och luftvärnsartilleri samt mineringar.
För att alltefter krigsfallet eller krigsläget kunna utnyttja kustartilleriet å olika delar av kusten bör den erforderliga förstärkningen till övervägande del ske genom att tillföra kustartilleriet ytterligare rörligt (flyttbart) svårt och medelsvårt sjöfrontsartilleri.
De i kustartilleriorganisationen ingående rörliga enheterna kunna och böra komma till användning jämväl för andra ändamål än kustförsvar, därest krigs- läget så påkallar. Dylika enheter böra då närmast ställas till förfogande för vederbörande befälhavare ur armén.
I fråga om marinorganisationens utformning må ytterligare framhållas följande.
De hittillsvarande basområdena för sjöstridskrafterna böra bibehållas och anstalterna därinom — såväl för flottan som för kustartilleriet _ utvecklas och effektiviseras. Behovet av en skyddad replipunkt på Norrlandskusten framstår med hänsyn till det nutida krigets karaktär som en nödvändighet. Betydelsen av en sådan replipunkt bortfaller ej, även om vissa slag av Sjökrigs- operationer norr om Ålands hav vid vissa krigsfall äro osannolika. Gustafsviks örlogsdepå föreslås därför skola i viss mån utbyggas, varjämte Hemsö kust— artilleriförsvar (motsvarande Hemsö fästning) bör förses med viss bemanning även i fredstid. För sistnämnda ändamål bör ett mindre kustartilleridetache- ment förläggas till Härnösand.
Gotlands betydelse som replipunkt för lätta sjöstridskrafter har ökats. Åt— gärder äro därför erforderliga för upprättande på ön -— i nära samband med redan förefintliga marina anstalter vid Fårösund — av vissa anstalter för att kunna komplettera deras bränsle— och ammunitionsförråd.
Vad beträffar de marina försvarsanstalterna på Västkusten innebär för— slaget, att den nuvarande Älvsborgs fästning, omvandlad till Göteborgs skärgårds kustartilleriförsvar, förstärkes. Ett nytt kustartilleriregemente upp— rättas för dess bemanning. Vidare utvidgas den nuvarande Göteborgs örlogs- depå avsevärt.
En av de mest framträdande bristerna i den nuvarande marinorganisa- tionen är den otillräckliga personaltillgången. Erfarenheterna från den för- stärkta försvarsberedskapen hava understrukit bristens allvarliga karaktär. Vid de nu utförda personalberäkningarna har därför beaktats, att för fram— tiden en väsentligt högre grad av beredskap än som förutsattes i 1936 års försvarsordning fordras av vårt sjöförsvar.
I fråga om kustartilleriets omfattning må följande framhållas.
Till kustartilleriet hänföres — förutom fasta batterier och andra försvars— anstalter inom de olika marindistrikten —- rörligt (flyttbart) kustartilleri, be- stående av svåra och medelsvåra sjöfrontsbatterier. Av rörligt (flyttbart) artilleri böra till kustartilleriet hädanefter endast höra svåra och medelsvåra kanonbatterier, under det att kustartilleriet hittills tillhörande annat rörligt artilleri, såväl haubitser som kanoner, överföres till armén.
Vidare hänföres till kustartilleriet sådant luftvärn, som har med kustför- svarsanstalternas eget eller örlogsbasernas och krigsankarplatsernas luftför— svar att göra, dock att luftvärnet vid Stockholms örlogsstation och örlogsvarv omhänderhaves enligt nu gällande grunder.
Till kustartilleriet hänföras slutligen alla kontrollerbara mineringar med "därför avsedd utläggnings- och hemtagningsmateriel, under det minväsendet i övrigt omhänderhaves av flottan.
Flygvapnet.
Flygstridskrafternas operationsmål hava under det pågående kriget varit fiendens flygstridskrafter jämte flygindustri, lantstridskrafter jämte förbin— delser, sjöstridskrafter jämte sjöfart samt hemort.
Kampen mot fiendens flygstridskrafter har i regel varit flygvapnets primära uppgift, vare sig det gällt anfall eller försvar. Endast i den mån denna kamp så medgivit har flygvapnet kunnat ägnas åt andra uppgifter.
Flygbasbekämpning har utförts med bomb- och jaktplan under dager och mörker. Flygbasbekämpning utförd av flyg har, då motståndaren varit mindre väl förberedd därpå, i många fall lett till att det fientliga flyget ned- kämpats på några dagar. Å andra sidan finnas exempel på. att även ett under- lägset flyg kan undgå att nedkämpas samt till och med gå till motanfall mot fiendens flygbaser. Mellan Storbritannien och Tyskland pågår sålunda sedan sommaren 1940 en ömsesidig ständig flygbasbekämpning jämte anfall på flyg- industrien. Där försvaret och bassystemet varit välordnade, har intet av- görande nåtts genom flygbasbekämpning, som dock utgjort en ständigt på! gående operation i störande och nötande syfte.
Jaktflygets verkningsförmåga har under kriget visat sig vara större än väntat. Detta framkom redan under vintern 1939—40 och har sedan alltmera
bestyrkts. Luftvärnets verkan har däremot icke alltid varit så kraftig som man före kriget gjort sig förhoppning om, men det har visat sig vara oumbärligt för att försvåra fiendens uppträdande, både vid försvaret av stridskrafterna och av hemorten. I flera fall har luftvärnet haft stor verkan vid låganfall mot lant— stridskrafter, fartyg och flygplatser. Det synes emellertid vara obestridligt, att jaktförbanden utgöra det effektivaste medlet i kampen mot fiendens flygstrids- krafter, vare sig det gäller försvar av hemorten eller stridskrafterna.
Flygstridskrafternas verkningsförmåga gentemot lantstridskrafter och för— bindelser har under det pågående kriget kommit till påtagliga uttryck. Då ett starkt flygvapen utan att verksamt hindras av motståndarens flyg kunnat med full kraft sättas in mot lantstridskrafterna och deras förbindelser, har dess verkan i flera fall blivit ödesdiger. Visserligen hava i flertalet av dessa fall även de anfallande lantstridskrafterna varit överlägsna, framförallt i fråga om utrustning, rörlighet och ledning, men snabbheten i avgö— randena måste dock i väsentlig grad tillskrivas flygvapnet, särskilt då detta kunnat samverka med pansartrupper. Lantstridskrafternas förmåga att lösa. sina uppgifter synes sålunda i väsentlig grad bero av förhållandena i luften. Om ett starkt fientligt flyg erhåller fritt spelrum utan att bekämpas av eget flyg, blir genomförandet av lantstridskrafternas uppgifter i hög grad försvårat. Finnes ett starkt eget flyg i stånd att understödja lantstridskraf— terna, ökas verkningsförmågan även hos dessa senare. För dessa ändamål erfordras såväl jakt- som bombförband. Endast om sådana förband finnas av tillräcklig styrka, kan man påräkna, att lantstridskrafterna skola äga sin fulla verkningsförmåga.
Flygstridskrafternas verkningsförmåga gentemot sjöstridskrafter och sjö- fart har under det pågående kriget upprepade gånger ådagalagts. De slut- satser, som kunna dragas ur händelserna på detta område, äro i huvud- sak, att flygstridskrafter äga stor betydelse för försvaret av egen kust och som hinder mot invasion samt att de äro ett verksamt medel för angrepp mot fiendens och till skydd av egen sjöfart. Sjöstridskrafter hava inom räck- håll för starkt fientligt flyg löpt stora risker och utsatts för stora förluster. I hamn eller nära egen kust hava dessa risker kunnat minskas, därest jaktflyg kunnat avses till försvar. Herraväldet till sjöss har, där det ställts mot herra- välde i luften, icke kunnat utnyttjas på samma sätt som annorstädes. Torped- flygförband och störtbombförband hava varit verksammast. Den kraftigaste verkan mot de största fartygstyperna har nåtts med flygtorpeder, medan lätta kryssare och jagare kunnat verksamt bekämpas även med flygbomber. Sam— verkan mellan flyg— och sjöstridskrafter har vid flera tillfällen givit större ut— byte än om båda opererat var för sig.
Antalet av flyg sänkta örlogsfartyg var den 31 december 1941 minst 6 slagskepp, 8 kryssare och 45 jagare, förutom mindre fartyg och åtskilliga hjälpfartyg. Härtill kommer ett stort antal för längre eller kortare tid skadade fartyg — däribland slagskepp — varvid skadan stundom haft återverkningar på sjöstridskrafternas uppträdande, vid tillfället i fråga eller i allmänhet, av stor strategisk betydelse. Tunga fartyg hava varit väsentligt mera motstånds— kraftiga än lätta, men hava ofta tvingats till tidsödande reparationer.
Om sjöstridskrafterna måste baseras och uppträda inom gott räckhåll för starkt flyg, ligger deras möjlighet att undvika nedkämpning främst i jakt- flyg vid kusten och luftvärn vid baserna samt uppträdande under mörker till sjöss. Egna flygstridskrafter hava goda möjligheter att verka under dager till sjöss och under mörker vid fiendens kust gentemot fiendens sjöstrids- krafter och sjöfart.
Luftkrigföring emot hemorten såsom huvudsaklig betvingelsemetod har främst förekommit i det i Västeuropa förda kriget mellan Tyskland och Stor- britannien. Anfallsmål hava därvid varit dels industrier, järnvägar och ham- nar, dels själva befolkningen i storstäderna. Anfallen hava tidvis haft mycket stor omfattning och pågått under lång tid. Försvaret har byggt på jaktflyg och luftvärn samt i viss män på flygbasbekämpning, varvid jaktflyget som ovan nämnts gjort den mest betydelsefulla insatsen. Försvaret har orsakat för— luster, som tidvis varit mycket stora, samt tvingat bombförbanden att upp- träda under mörker och vidtaga andra åtgärder, som i hög grad nedsatt an— fallens effekt.
De hittillsvarande erfarenheterna från stormaktskriget på nyssberörda om— råde kunna givetvis icke direkt överföras på förhållandet mellan en stormakt och en liten stat. Emellertid torde det kunna sägas, att därest både det aktiva och det passiva försvaret är välordnat och så starkt som resurserna medgiva, —utsikter finnas för att luftkrigföringen mot hemorten skall bliva en tids— ödande och osäker operation och att avgörandet i stället sökes i de rent mili- tära operationerna.
Av det föregående synes framgå luftkrigföringens och flygvapnets mycket betydande inverkan på anfall och försvar. Ett svenskt flygvapen måste främst äga sådan styrka, att det med någon utsikt till framgång och tillsammans med luftvärnet kan upptaga strid med fiendens flygstridskrafter. Det måste också vara i stånd att med tillräcklig styrka direkt understödja lant- och sjöstrids- krafterna i deras verksamhet.
Ett utomordentligt viktigt led i arbetet på försvarsväsendets utveckling är därför att tillse, att flygvapnet erhåller tillräcklig styrka. Såsom framgått av beslut vid 1940 och 1941 års riksdagar har det visat sig nödvändigt att väsentligt förstärka flygvapnet utöver vad som förutsattes i 1936 års försvars— beslut. Med utgångspunkt från att man under förbanden varande förhållanden borde i den närmast liggande framtiden utbygga flygvapnet till sådan styrka som läte sig förena med de praktiska möjligheterna i fråga om rekrytering av personal, anskaffning av materiel samt anläggning av flygfält och etablisse- ment, har också överbefälhavaren över rikets försvarskrafter efter förslag från chefen för flygvapnet under tiden augusti 1940—oktober 1941 till chefen för försvarsdepartementet inkommit med särskilda, successivt utökade planer beträffande flygvapnets förstärkning.
Även enligt utredningens mening är det nödvändigt, att planen rörande flygvapnets utveckling göres så vid som vapnets starkt ökade betydelse be— tingar, därvid dock alltid hänsyn måste tagas till vad som är praktiskt genom- förbart under en period, som nu kan överblickas.
I fråga om de särskilda slagen av flygförband göra sig följande synpunkter gällande.
Bombförbanden skola vara tillräckliga för att medgiva deras användning för anfall mot fientliga flygbaser samt järnvägar och sjöförbindelser. De skola även kunna ingripa till direkt understöd åt lantstridskrafter och sjöstrids— kra fter i försvaret mot invasion över landgränsen eller havet eller genom luften. Flera slag av uppgifter kunna behöva lösas samtidigt eller nästan samtidigt på vitt skilda krigsskådeplatser, varvid dock från en central basering avsevärda möjligheter att operera åt olika håll med kort tidsmellanrum böra föreligga. Sex bombflottiljer måste anses som ett minimum, om anfallen skola kunna erhålla verklig tyngd och slagkraften skall kunna bibehållas trots förluster.
Jaktförbanden skola äga tillräcklig kapacitet för att bereda ett effektivt skydd åt egna flygstridskrafter i luften och på marken, lantstridskrafterna och deras förbindelser, sjöstridskrafterna i hamn eller i kustens närhet och slutligen hela hemorten. De äro även vid sidan av rörliga trupper det viktigaste medlet gentemot fientlig luftinvasion. Uppgifterna måste i regel lösas inom vitt skilda områden samtidigt och kräva, att jaktförbanden spridas ut till de områden, där uppgifterna skola lösas. Är antalet jaktförband för litet, måste viktiga om- råden eller stridskrafter lämnas oförsvarade. Ehuru det framstår såsom önsk— värt, att antalet jaktflottiljer ytterligare utökas, har utredningen dock ansett sig kunna stanna vid att föreslå, att flygvapenorganisationen under den ifråga- varande femårsperioden skall utbyggas till att omfatta sex sådana flottiljer, vilket med hänsyn till vårt lands stora yta måste betraktas såsom ett knappt mlnimum. '
Spaningsförbanden skola kunna utföra övervakning av fiendens bakre förbindelser samt havet och fiendens kust i syfte att skaffa underrättel- ser om krigsläget i stort och förebygga fientliga överraskningar. De erfordras därjämte för taktisk spaning m. m. åt flyg—, lant och sjöstridskrafterna. De tre redan befintliga spaningsflottiljerna böra kunna någorlunda tillgodose dessa behov.
Enligt utredningens förslag skall slutligen i organisationen ingå en torped- flottilj. Denna skall medverka i övervakningen av havet och fiendens kust, kunna understödja sjöstridskrafterna i strid samt utföra självstän- diga offensiva företag med bomber, torpeder eller minor. Torpedflottiljen avlastar bombförbanden från de dagliga uppgifterna över havet, ehuru de se- nare skola kunna ingripa även där, då avgörande operationer pågå till sjöss. Med torpedflottiljen erhållas ökade möjligheter till offensiva operationer i sjö— kriget utanför kustfarvattnen.
Allt efter läget skola förbanden kunna samlas kring en för tillfället viktig uppgift; i regel måste dock flera uppgifter lösas samtidigt, vilket ökar kravet på erforderlig minimistyrka. Denna måste också sättas nog högt för att flyg- vapnet efter förluster icke alltför hastigt skall förlora i stridsvärde.
Det anförda har synts utredningen peka hän på att planen beträffande flygvapnets utökning bör grundas på en organisation om 16 flottiljer. Det synes utredningen emellertid icke osannolikt, att utvecklingen under femårs-
perioden kan komma att tala för en ytterligare utökning av flygvapnet. Där- vid torde i första hand ytterligare en jaktflottilj böra tillkomma.
De allmänna grunder för en svensk flygvapenorganisation, som angåvos i 1930 års försvarskommissions betänkande äro alltjämt tillämpliga. Erfaren— heten har dock ytterligare understrukit vissa av de synpunkter, som där an— fördes men som icke till fullo beaktades i 1936 års försvarsordning såvitt flygvapnet angår. Särskilt har den snabba tekniska utvecklingen medfört, att materielen blivit mera komplicerad och långt dyrbarare än som år 1936 kunde förutses, vilket ställt ökade krav på personal och organisation.
I fråga om flygmaterielen har utredningen räknat med ett väsentligt högre antal reservflygplan än som förutsattes i 1936 års försvarsordning. Därmed hava flygvapnets årskostnader avsevärt stegrats, men stegringen har å andra sidan synts nödvändig för att trygga flygplantillgången vid mobilisering och under någon tids krig. Utredningen beräknar, att såväl nyuppsättningen av flottiljer som ersättning av äldre materiel skall kunna äga rum helt med hjälp av resurserna inom landet. Den inhemska tillverkningen bör dock icke hindra inköp från utlandet, om läget så påfordrar samt tid därigenom kan vinnas och fullgod materiel erhållas.
Vad slutligen beträffar ersättningsväsendet för personal och materiel har erfarenheten visat, att flygvapnet icke i lika hög grad som tidigare ansågs vara möjligt kan bygga på den rekrytering och utbildning och den tillverkning, som igångsättes vid mobilisering. Det är bland annat av denna anledning som ökningen. av personal- och materielbestånden vid förbanden varit nöd- vändig. Det är likväl till fördel för flygvapnet och ett statligt intresse, att personalrekryteringen förbättras genom att civilflygningen uppmuntras samt att materielersättningen i krig underlättas genom att flygindustrien erhåller hög kapacitet och såvitt möjligt tryggade arbetsförhållanden i krig.
För flygvapnets ledning och indelning på krigsfot måste i ett större flyg- vapen vissa organisationer tillkomma. (Den högsta administrativa och opera- tiva ledningen behandlas i annat sammanhang.)
Enligt 1936 års försvarsordning skulle de fyra bombflottiljerna samman- föras till en eskader, medan jaktflottiljen huvudsakligen avsågs för Stock- holms försvar och de båda spaningsflottiljerna underställdes chefer ur armén respektive marinen.
Utredningen föreslår nu, att huvuddelen av flygförbanden i fred uppdelas på fyra flygeskadrar, var och en under ledning av en eskaderchef med stab.
För den omedelbara tillsynen av och viss betjäning vid flygfälten erfordras en territoriell organisation vid flygvapnet. Utredningen föreslår därför i det följande, att landet indelas i fem flygbasområden, vart och ett under en chef med stab.
Sammanfattning av utredningens kostnadsberäkningar.
Då det gällt att uppgöra beräkningar över kostnaderna för den tilltänkta försvarsorganisationen, har försvarsutredningen nödgats konstatera, att man i dagens läge saknar möjlighet att med någon större grad av säkerhet förutse,
vilken prisnivå som kommer att vara rådande vid olika tidpunkter under de år, då det planerade utbyggnads— och organisationsarbetet är avsett att sättas i verket. Det pågående krigets varaktighet ävensom bland annat omöjlig- heten av att förutse, i vilken mån den sedan krigsutbrottet pågående för- skjutningen i relationen mellan olika priser kommer att i sinom tid återgå, gör att alla förutsägelser om den kommande prisutvecklingen endast kunna bliva gissningar.
Rörande hithörande spörsmål har försvarsutredningen samrått med statens industrikommissions prisbyrå. Vid överläggningarna har enighet vunnits om följande riktlinjer för kostnadsberäkningarna.
De enda någorlunda säkra hållpunkter som finnas tillgängliga för beräkning av kostnader äro dels dagens prisnivå och dels den prisnivå, som var rådande under tiden närmast före krigsutbrott-et. Med dagens prisnivå förstås då de senaste siffror rörande prisläget, vilka föreligga statistiskt bearbetade; i all- mänhet komma dessa siffror att hänföra sig till prisläget den 1 juli 1941. Önskvärt är, att kostnadsberäkningar framläggas enligt båda dessa alternativ. Detta synes kunna ske på så sätt, att kostnaderna beräknas efter senast till- gängliga prisuppgifter och att därefter — genom anlitande av tillgängliga pris- indices — en omräkning göres till den prisnivå, som rådde närmast före krigs— utbrottet. Därigenom erhåller man —— åtminstone i nuvarande läge och så länge ytterligare prishöjningar ej inträffa —— två gränsvärden för de sannolika kostnaderna. Dessutom ernår man möjlighet att, allteftersom prisläget för- skjutes, aktualisera kostnadsberäkningen genom anlitande av de olika pris— ind'exserierna.
För att möjliggöra en sådan aktualisering av kostnadsberäkningen är det emellertid erforderligt, att kostnaderna uppdelas i grupper alltefter utgifts— ändamålen. En uppdelning efter följande grunder synes motsvara behovet:
Avlöningar till fast anställd personal. Ammunition. Avlöningar och familjebidrag till Övriga verkstadsprodukter. värnpliktiga. Reparationer och underhåll. *Livsmedel. *Hudar och lädervaror. *Fodermedel. *Spånadsämnen och textilvaror. =**Bränsle. Byggnadsarbeten. * Kolbränslen. Husbyggnader (kaserner, förråd * Brännoljor. hangarer o. dyl.). *Smörjmedel. Befästningsarbeten. Verkstadsprodukter. Flygfält. Pansarbilar, stridsvagnar o. dyl. Övriga anläggningar. Fartyg. Reparationer och underhåll. Flygplan. Övriga varor. Övriga motorfordon. Övriga utgifter (t. ex. resor och trans— Vapen. porter) .
Vid uppgörandet av detta förslag har utredningen i största utsträckning sökt följa den gruppindelning som tillämpas av kommerskollegium för parti-
priser inom landet. De grupper, som utmärkts med asterisk, återfinnas bland kommerskollegii prisindextal. Då emellertid en mycket betydande del av för- svarets utgifter avse anskaffning av sådan materiel, som kan rubriceras som »verkstadsprodukter», har här föreslagits en annan, för försvarets vidkom- mande mera lämpad uppdelning än den som förekommer för »metaller och metallindustrivaror» i kommerskollegii gruppindelning. Dessutom föreslås kostnaderna för byggnadsarbeten bliva uppdelade på särskilt sätt. Möjlighet till aktualisering av dessa kostnader föreligger, åtminstone i någon mån, genom anlitande av socialstyrelsens eller Aktiebolaget Svenska Handels— bankens byggnadskostnadsindex. Beträffande vissa anslag, där någon skillnad mellan 1939 och 1941 års prisnivå icke ansetts föreligga, har allenast ett slut- belopp angivits.
Såsom av det följande framgår har utredningen, med iakttagande av nyss— nämnda princip rörande prisnivåerna, företagit noggranna beräkningar rörande kostnaderna för genomförande av den av utredningen föreslagna planen för de tre försvarsgrenarnas framtida organisation. Beräkningarna återfinnas som en del av det avsnitt i betänkandet som avser vederbörlig försvarsgren. Av dessa beräkningar framgår, att utredningen ansett sig böra skilja å ena sidan mellan årskostnader och engångskostnader. och å andra sidan mellan de kostnader, som hänföra sig till uppsättningsperioden, och de som avse tiden därefter. Då engångskostnaderna förutsättas skola koncentreras till uppsättningsperioden, komma de beräknade kostnaderna efter denna period att helt och hållet avse årskostnader.
Vad beträffar engångskostnaderna har utredningen ansett sig böra skilja mellan engångskostnader för materiel m. m. å ena sidan, och bygg- nadskostnader m. m., å den andra. Detta beror främst därpå, att de förra direkt belasta driftbudgetens fjärde huvudtitel, medan byggnadskostnaderna primärt utgå av kapitalmedel och belasta driftbudgeten endast i avskrivnings- väg. För att erhålla en rättvisande bild av de tre försvarsgrenarnas kostnader för byggnader och markförvärv under uppsättningsåren har utredningen i slutkostnaderna medtagit allenast den del av kapitalinvesteringarna, som bör omedelbart avskrivas och sålunda belasta driftbudgeten, med andra ord grundavskrivningsbehovet. Därvid har i stort sett den principen tillämpats, att kostnader för nybyggnader, till- och ombyggnader, större ändringsarbeten, kajanläggningar m. m. avsetts böra schablonmässigt avskrivas med 50 procent utan åtskillnad för olika slag av byggnader, att kostnader för arbeten å skjut- banor och övningsfält, för iordningställande av flygfält, för flygplatsbelys- ning m. m. skola avskrivas med 100 procent samt att kostnaderna för mark— förvärv ävensom för insprängningar i berg icke till någon del skola avskrivas. Den närmare tillämpningen av nämnda princip framgår omedelbart av upp- ställningen av kostnadsberäkningarna.
I detta sammanhang torde böra påpekas, att bland byggnadskostna— derna för arméns del icke räknats med de med Stockholms garnisons utflytt— ning till Järvafältet ävensom ammunitionsfabrikens förflyttning sammanhän— gande kostnaderna. Dessa kostnader avses nämligen skola avskrivas i särskild
ordning. Icke heller har utredningen bland marinens byggnadskostnader med- räknat det belopp som kan bliva erforderligt för genomförande av den pla— nerade förflyttningen av Stockholms örlogsbas till annan plats än den nu- varande. Förutom att nämnda kostnader äro vanskliga att för närvarande beräkna, kunna de icke heller sägas direkt hänföra sig till den plan för för- svarsorganisationen som nu framlägges. Dessutom frigöras genom en sådan förflyttning värden, som till stor del torde kompensera de därmed förenade utgifterna. Slutligen hava bland kostnadsberäkningarna icke heller medtagits kostnaderna för fullföljandet av de planerade nybyggnaderna för vissa stabs— och förvaltningsorgan m. m. i Stockholm.
Byggnadskostnadernas beräkning har i stor utsträckning ägt rum i direkt samarbete med 1940 års militära byggnadsutredning, vilken i de fall där den icke själv utfört beräkningarna lämnat grundläggande synpunkter och direktiv rörande beräkningarnas utförande.
Beträffande beräkningen av personalkostnaderna vill utredningen redan här framhålla, att i de angivna lönekostnaderna, vilka beräknats på grund- val av nu gällande avlöningsreglementen, ingår rörligt tillägg, men däremot icke kristillägg och icke heller dyrtidstillägg i de fall då sådant förekommer. Sist- nämnda bägge tilläggsgrupper ha i stället ansetts böra ingå i det för gemen- samma kostnader beräknade beloppet. Utgifterna för personalens pen- sionering ingå över huvud icke i kostnadsberäkningarna.
Vid beräkningen av kostnaderna för avlöningar till de under avlönings- anslagen upptagna befattningshavarna hava följande grunder tillämpats.
För personal med avlöning enligt löneplanerna Oa och Ca har räknats med nettolön i näst högsta löneklassen inom lönegraden, utom för beställnings- havare i lönegraden Oa 2, för vilka räknats med nettolön i 4 löneklassen. Vad beträffar beställningshavare i lönegraden 001 har räknats med nettolön i lägsta löneklassen. Då beställning upptagits i alternativa lönegrader har räknats med ett belopp, utgörande medeltalet av nettolönerna i näst högsta löneklasserna av respektive lönegrader. I fråga om personal, avlönad enligt löneplanen UO, liksom för personal med avlöning enligt militära icke-ordi- nariereglementet har räknats med nettolön i den löneklass, vederbörande uppnått efter två avlöningsförhöjningar inom lönegraden. För beställnings— havare, avlönad enligt lönegraden Mb 1, har räknats med nettolön i näst högsta löneklassen. I fråga om det fast anställda manskapet, avlönat enligt löneplanen Ma, har för beställningshavare i lönegraden Ma3 vid armén räknats med lön i 8 löneklassen och för motsvarande beställningshavare vid marinen och flygvapnet med lön enligt 7 löneklassen. För beställningshavare i lönegraderna Ma 2 och Ma 1 har räknats med lön i 5 respektive 2 löneklas— serna, utom för volontärer över stat vid armén, för vilka räknats med lön enligt 1 löneklassen. Med avseende å ortsgrupp har för personal vid armén räknats med E—ort. För militär och civilmilitär personal vid marinen har räknats med lön enligt F—ort beträffande personal tillhörande flottan och för marinen gemensamma kårer och med lön enligt E—ort för personal vid kust- artilleriet. I fråga om den extra ordinarie och extra personalen vid marinen
har räknats med lön enligt den för vederbörande tjänstemans stationerings- ort fastställda dyrorten. Vad slutligen beträffar flygvapnets personal har räknats med I—ort för den civila personalen vid flygstaben och den i Stockholm stationerade extra ordinarie personalen och med E-ort för all övrig personal.
I anslutning härtill må nämnas, att utredningen vid personalförteck- ' ningarnas upprättande ansett sig böra föreslå, att de civila ordinarie tjänste- män vid vissa staber, skolor m. m., vilka hittills avlönats enligt A-planen i civila avlöningsreglementet, skola överföras till att avlönas enligt löneplanen Ca i militära avlöningsreglementet. Detta förslag sammanhänger med att enligt nuvarande ordning två avlöningsreglementen måste samtidigt till- lämpas vid en och samma institution, vilket är särskilt olägligt i de fall, där en icke—ordinarie tjänsteman, avlönad enligt militära icke-ordinariereglemen- tet, skall vikariera för en ordinarie tjänsteman, avlönad enligt civila avlönings— reglementet. Emellertid medför ett genomförande av försvarsutredningens förslag i denna del, att vissa ändringar måste vidtagas i den till militära av— löningsreglementet fogade tjänsteförteckningen.
Då den under de olika försvarsgrenarnas avlöningsanslag uppförda del- posten till tillfälligt anställande av tjänstemän m. m. torde få anses vara av- sedd att tagas i anspråk allenast vid oförutsedda behov av extra arbetskraft, har utredningen för tillgodoseende av behov av extra personal, som på för- hand kan beräknas bliva erforderlig med hänsyn till periodiskt återkommande anhopning av arbetsuppgifter, i delposten: Extra ordinarie tjänstemän inräknat ett visst belopp i avsikt att inom ramen för ifrågavarande belopp (för armén 50,000 kronor, för marinen 35,000 kronor och för flygvapnet 20,000 kronor) maximerade belopp skola kunna ställas till vederbörande myndig— heters förfogande för nämnda ändamål. I konsekvens härmed har benäm- ningen av delposten ändrats till: Extra ordinarie och extra tjänste— man.
I samband härmed vill utredningen framhålla, att vid uppgörandet av för- slag till personalförteckningar och därpå grundade kostnadsberäkningar ut- redningen utgått från den förutsättningen, att den icke-ordinarie personal som finnes mera stadigvarande anställd vid försvarsväsendet skall i princip avlönas med anlitande av avlöningsanslag och icke såsom nu i stor utsträck- ning är fallet från sakanslag. Utredningen har därvid i stort sett följt de principer som kommit till uttryck i armé—, marin- och flygförvaltningarnas skrivelser med framställning rörande respektive försvarsgrenars medelsbehov för budgetåret 1942/43.
Vad beträffar de kostnader, vilka icke hänföra sig till de tre försvars— grenarna utan äro av för försvarsväsendet gemensam natur, har utredningen icke ansett sig böra eller kunna framlägga noggranna kostnadsberäkningar på samma sätt som beträffande försvarsgrenarna. Storleken av dessa kostnader är nämligen i väsentliga delar icke direkt beroende av den plan för försvars— organisationens utveckling som utredningen här framlägger utan kan i mångt och mycket bedömas fristående. Utredningen har emellertid —— för att komma
fram till en något så när rättvisande siffra för de sammanlagda kostnaderna för försvarsändamål — gjort vissa kalkyler jämväl rörande' nu ifrågavarande kostnader. De utgifter som här avses hänföra sig dels till de anslag å fjärde huvudtiteln, vilka avse försvarsdepartementet, de centrala förvaltningsmyndig— heterna och försvarsstaben, dels till kostnaderna för de institutioner, som i riksstatens fjärde huvudtitel redovisas under rubriken »D. Vissa försvars- väsendet tillhörande institutioner», dels slutligen till de anslag, vilka i huvud- titeln redovisas under rubriken »E. Diverse». Utredningen har uppskattat sammanlagda summan av ifrågavarande för försvarsväsendet gemensamma utgifter till i medeltal 45 miljoner kronor om året under uppsättningsperioden samt i runt tal 50 miljoner kronor om året efter organisationens genom- förande. Någon beräkning av kostnaderna efter olika prisnivåer har här icke gjorts. Till grund för uppskattningen av sistnämnda belopp ligga följande, i de flesta fall mycket approximativa siffror:
Försvarsdepartementet ......................................................... 500,000 Arméförvaltningen ............................................................... 2,500,000 Marinförvaltningen ................................................ . .............. 1,500,000 Flygförvaltningen .............................................................. 1,300,000 Försvarsstaben ..................................................................... 800,000 Sjökarteverket ..................................................................... 1,000,000 Krigsarkivet ........................................................................ 70,000 Armémuseum ........................................................................ 60,000 Försvarsväsendets läroverk ................................................... 550,000 Militärmeteorologisk informationstjänst .................................... 120,000 Försvarsväsendets radioanstalt ........ 1,200,000 Garnisonssjukvården ............................................................ 2,800,000 Ersättning till byggnadsstyrelsens delfond .............................. 600,000 Ersättning till arméförvaltningens delfond .............................. 13,000,000 Ersättning till marinförvaltningens delfond .............................. 7,500,000 Ersättning till flygförvaltningens delfond ................................. 7,500,000 Ersättning för automobilskatt ................................................ 1,500,000 Diverse .............................................................................. 7,500,000
Summa kronor 50,000,000
Försvarsutredningen anser sig i anslutning till ifrågavarande beräkningar särskilt böra framhålla, att de angivna kostnadsbeloppen för de centrala för— valtningsmyndigheterna hänföra sig till den principiella organisation av dessa myndigheter, som för närvarande är rådande. I den mån den pågående för— valtningsutredningen skulle komma att föranleda större eller mindre för ändringar i denna organisation, har man givetvis att räkna med förändringar jämväl i fråga om kostnaderna för förvaltningsmyndigheterna. '
Med förenämnda principer som utgångspunkt har försvarsutrcdningeni sina kostnadsberäkningar rörande den plan för försvarsväsendets utveckling, som i det följande framlägges, kommit till de resultat som framgå av följande sammanfattning: '
Sammanfattning av kostnaderna för genomförande av utredningens förslag.
Armén.
Årskostnader .......... Engångskostnader (utom byggnader m. m.). . .. Avskrivningar å bygg- nader m. 111.
Summa kronor
Marinen.
Ärskostnader .......... Engångskostnader (utom byggnader m. m.). . .. Avskrivningar å bygg- nader m. m.
Summa kronor
Flygvapnet.
Årskostnader .......... Engån gskostnader (utom byggnader m. m.). . . . Avskrivningar å bygg- nader m. 111.
Summa kronor Gemensamt
Summa summarum kronor
Total kostnad under uppsättningsperioden
Medelkostnad per budgetår under uppsättnings-
Kostnad per budgetår efter uppsättnings-
perioden perioden Prisläget Prisläget Prisläget Prisläget Prisläget Prisläget % 1939 1/1 1941 1/7 1939 1/1 1941 1/7 1939 1/7 1941 Kr. Kr. Kr. Kr. Kr. Kr. 861,441,000 1,070,959,000 172,288,000 214,191,(l00 189,381,000 238,207,0( 423,420,000 580,000,000 84.680,000 116,000,000 — — 49,667,000 66,200,000 9.933,000 13,240,000 — — 1,384,528,000 1,717,159,000 266,901,000 843,431,000 189,381,000 238,207,01 504,860,000 656,400,000 100,972,000 131,280,000 111,000,000 144,880,0| 36,028,000 41,360,000 7,205,600 8,272,000 — — 19,708,000 23,650,000 3,941,600 4,730,000 —— — 560,596,000 721,410,000 112,119,200 144,282,000 111,000,000 144,880,0l 725,798,000 928,167,000 145,159,600 185,633,400 164,583,000 212,787,0l 82,912,000 99,099,000 16,582,400 19,819,800 — —— 70,796,000 87,641,000 14,159,200 17.528,200 —- * 879,506,000 1,114,907,000 175,901,200 222,981,400 164,588,000 212,787,01 225,000,000 225,000,000 45,000,000 45,000,000 50,000,000 50,000.04 2,999,630,000 3,778,476,000 599,921,400 7 55,694,400 514,964,000 645,874,0
Avd. Il. Vissa för försvarsgrenarna gemensamma frågor.
Värnpliktstid och tjänstgöringstid m. m.
Såsom i det föregående anmärkts har försvarsutredningen redan tidigare till chefen för försvarsdepartementet överlämnat en promemoria med förslag till lagstiftning om de värnpliktigas tjänstgöringstid m. m. I samband där— med har utredningen framlagt fullständig utredning rörande de värnpliktigas utbildning och vissa närliggande spörsmål. Förslag till lagbestämmelser om inskrivning och redovisning av de värnpliktiga samt i andra ämnen avseende värnplikten har utarbetats av försvarsväsendets rullföringsnämnd. På grund av innehållet i inkomna yttranden har en överarbetning av de båda förslagen verkställts inom försvarsdepartementet, i samband varmed bestämmelserna sammanförts i ett enhetligt förslag till värnpliktslag. Detta förslag har genom proposition (nr 318) förelagts 1941 års riksdag, som i allt väsentligt godkänt detsamma. Försvarsutredningen, som torde få hänvisa till sitt redan förut avgivna förslag i angivna ämnen, vill i detta sammanhang endast i kort— het erinra om vissa huvudpunkter i det av riksdagen antagna lagförslaget.
Den nya värnpliktslagen innebär bland annat, att vämpliktsålderns övre gräns med hänsyn till personalbehovet iden planerade nya krigsorganisa- tionen höjes från 46 till 47 år. Behovet av att öppna möjlighet för en friare disposition av landstormen har nödvändiggjort, att indelningen i beväring och landstorm försvinner.
De mest betydelsefulla nyheterna röra emellertid utbildningstiden. För huvuddelen av de värnpliktiga blir övningstiden 450 dagar, inberäknat sed- vanliga övningsuppehåll. Tiden blir lika för alla försvarsgrenar och trupp- slag. I förhållande till den äldre värnpliktslagen, som bestämde utbildnings— tiden till 175—340 dagar — olika för olika kategorier av de värnpliktiga —— innebär detta en avsevärd utökning.
För flertalet värnpliktiga vid armén och kustartilleriet kommer tjänst— göringstiden att uppdelas på en första tjänstgöring om 360 dagar samt två repetitionsövningar och en efterutbildningsövning om vardera 30 dagar. Repetitionsövningarna skola fullgöras senast tredje respektive åttonde året efter inskrivningsåret, efterutbildningsövningen —— som motsvarar den nu- varande landstormsövningen —— senast _adertonde året. Flottan tilldelad värn- pliktig skall fullgöra honom åvilande tjänstgöring i en följd eller med en första tjänstgöring om 420 dagar och en efterutbildningsövning. Flygvapnet tilldelad värnpliktig skall fullgöra en första tjänstgöring om 360 dagar samt en eller flera repetitionsövningar om sammanlagt 60 dagar och en efterutbild- ningsövning om 30 dagar.
Av stor betydelse äro vidare föreskrifterna om uttagning av vissa värn— pliktiga till officers- eller underofficersutbildning. Sådan uttagning blir nöd- vändig på grund av den planerade krigsorganisationens ökade omfattning.
De härtill uttagna få sin tjänstgöring förlängd med högst 360 respektive 180 dagar efter första tjänstgöringens avslutande. Uttagningen skall ske efter den värnpliktigas militära lämplighet oberoende av om han avlagt student- examen eller liknande kunskapsprov.
Sjökaptener och likställda få tjänstgöringen förlängd med 120 dagar i form av två repetitionsövningar senast adertonde året.
Värnpliktiga läkare, tandläkare, apotekare, veterinärer, ingenjörer m. fl. specialister kunna vid behov få tjänstgöringen förlängd med högst 180 dagar, fördelade i omgångar på hela värnpliktstiden. Härigenom kommer behovet av en mera grundlig utbildning för dessa kategorier att tillgodoses samtidigt som deras facktjänstgöring kan nyttiggöras vid truppförbanden. Nackdelen av att den fortsatta tjänstgöringen utsträckes över hela värnpliktstiden mot— väges av att den omfattar endast halva tiden av den extra tjänstgöringen för dem, som uttagits till officersutbildning.
Försvarsutredningen, som förutsatt, att den fortsatta utbildningen skall ekonomiskt kompenseras, har i sin förutnämnda promemoria framlagt vissa riktlinjer för utformandet av blivande bestämmelser i detta ämne men för- klarat sig icke vara beredd att då avgiva ett formligt förslag. Kungl. Maj:t har sedermera uppdragit åt försvarsväsendets lönenämnd att verkställa ut- redning och framlägga förslag rörande gottgörelse åt värnpliktiga, som ut- tagits till fortsatt utbildning. Lönenämnden har den 13 december 1941 avgivit förslag i ämnet.
Om det med hänsyn till krigsberedskapen finnes nödigt, kan Kungl. Maj:t föreskriva en eller flera beredskapsövningar om sammanlagt högst 180 dagar. Dessa måste dock uttagas inom 11/2 år efter avslutandet av första tjänstgöring (tjänstgöring i en följd) eller fortsatt tjänstgöring. För sådant ändamål skola alltså de yngsta årsklasserna tagas i anspråk. I ett mera allvarligt läge kan inkallelse till beredskapstjänst ske under samma förutsättningar som nu.
Genom dessa nyligen genomförda förändringar i fråga om övningstiden för de värnpliktiga har en fast grund lagts för det fortsatta arbetet på att uppbygga en krigsmakt, som är operationsduglig omedelbart efter mobili— sering. På denna grund har försvarsutredningen genom förevarande förslag byggt vidare.
Den nya värnpliktslagen innefattar även genomgripande förändringar i systemet för inskrivning och redovisning av de värnpliktiga. Inskrivnings- väsendet ordnas gemensamt för samtliga värnpliktiga, alltså ej som nu särskilt för sjömanshusinskrivna. Rullföringsområden skola ej längre finnas. Verk- samheten koncentreras till inskrivningsområdet under en regementsofficer, inskrivningschefen. Även värnpliktsregistreringen blir gemensam för samt- liga värnpliktiga. Registreringen avses ske vid truppförbanden och mot— svarande enheter i fråga om värnpliktiga, som dit fördelats för utbildning och för mobilisering, samt vid inskrivningsexpeditionerna — förlagda till in— fanteriregementena samt två av pansarregementena beträffande alla värn- pliktiga, som äro kyrkobokförda inom inskrivningsområdet. För varje inskriv— ningsområde skall i regel finnas en inskrivningsnämnd mot för närvarande en för varje rullföringsområde. Det kommer i enlighet därmed att finnas 24
37 nämnder i stället för nuvarande 81. Nämnden skall bestå av inskrivningschefen som ordförande och minst två icke militära ledamöter. De sistnämnda utses liksom nu av landstingen (städer utanför landstingen), övergångsvis dock av länsstyrelserna. Besvär i inskrivningsärenden behandlas av inskrivningsrådet, vilket skall bestå av tre ledamöter, av vilka en militär. Rådet, som skall vara gemensamt för hela riket, skall ersätta de nuvarande 21 inskrivningsrevi— sionema.
Vissa gemensamma personalfrågor.
Tjänstegrad och titel för beställningshavare
i lönegraden 06 2. För militära beställningshavare gäller såsom huvudregel, att varje lönegrad enligt avlöningsreglementet motsvaras av en bestämd tjänstegrad och titel. Härigenom skapas klarhet i det militära subordinationsförhållandet. Undan- tag från regeln utgöra emellertid enligt'nu gällande bestämmelser överste- och kommendörsgraderna, vilka i militära avlöningsreglementet motsvaras av icke mindre än tre lönegrader, nämligen lönegraderna Oa 6, Ob 1 och Ob 2. Någon olägenhet torde i fredstid mera sällan göra sig gällande i fråga om befälsförhållandena i vad avser beställningshavare i de båda lägre av dessa lönegrader. Däremot torde friktion lätt kunna uppstå i förhållandet mellan beställningshavare i de båda högre av dessa lönegrader. Framförallt synes detta kunna bliva fallet inom armén, där det är av betydelse, särskilt under krig, att fördelnings- och regementschefer icke innehava samma tjänstegrad. Det är därför önskvärt, att en ny tjänstegrad mellan generalmajor och överste (konteramiral och kommendör) inrättas för beställningshavare i lönegra- den Ob 2.
Chefen för försvarsdepartementet har låtit undersöka denna fråga och över- befälhavaren för rikets försvarskrafter samt de olika försvarsgrenscheferna hava därvid beretts tillfälle att yttra sig. Av de sålunda avgivna yttrandena framgår, att full enighet råder rörande behovet av att inrätta en ny tjänste- grad och titel för beställningshavare i lönegraden Ob 2. Med hänsyn till den ställning befattningshavare i denna lönegrad innehava ha de militära myndigheterna ansett lämpligt, att de hänföras till generalspersoner (flagg- män). Flera olika förslag till titlar hava i de avgivna yttrandena framkommit.
Försvarsutredningen har tagit denna fråga under närmare övervägande och därvid även för sin del kommit till det resultatet, att starka skäl tala för att beställningshavare i lönegrad Ob 2 hänföras till generalspersoner (flaggmän). För dessa beställningshavare bör därför tillkomma en ny generals— och amirals- grad liggande mellan generalmajors och överstegraderna respektive konter- amirals- och kommendörsgraderna. Titeln för beställningshavare i den nya graden bör bliva generalmajor av 2. graden respektive konteramiral av 2. graden. Detta medför i sin tur, att de nuvarande generalmajors och konter- amiralstitlarna böra ändras till generalmajor av 1. graden respektive konter— amiral av 1. graden. De olika generals— och amiralsgraderna skulle sålunda bliva:
Vid armén, kustartilleriet och flygvapnet: General, Generallöjtnant, Generalmajor av 1. graden, Generalmajor av 2. graden.
Vid flottan:
Amiral,
' Viceamiral,
Konteramiral av 1. graden, Konteramiral av 2. graden. Generalmajor av 2. graden och konteramiral av 2. graden böra bära uniform och gradbeteckning i likhet med vad som är fastställt för generals- personer respektive flaggmän, gradbeteckningen dock utan stjärna.
Fänriks anställnings- och löneförhållanden.
Enligt 1936 års försvarsbeslut gjordes avvägningen mellan fänriks- och löjtnantsbeställningarna med hänsyn till att omkring tre årsklasser officerare skulle inneha fänriksbeställningar. Såsom framgår av det följande under avsnittet »Möjligheter att åstadkomma elasticitet i personalorganisationen» har försvarsutredningen utgått från samma beräkningsgrund samt ansett, dels att befordran till löjtnant på stat normalt bör ske efter omkring tre fänriksår dels att samtliga fänrikar böra uppföras såsom extra ordinarie. Detta utesluter icke att, såsom utredningen i annat sammanhang föreslagit, befordran till löjtnant skall kunna ske efter två år som fänrik, därest så skulle befinnas lämpligt eller av särskilda förhållanden vara påkallat.
Utredningen har vidare kommit till den uppfattningen, att inga skäl före— ligga för att i fortsättningen bibehålla benämningen »extra ordinarie» fänrik, därest, såsom utredningen föreslår, inga »ordinarie» fänrikar komma att upp- föras i lönegraden Oa 1. I begreppet fänrik kommer då framdeles att ligga, att innehavarna av fänriksbeställningar äro icke-ordinarie tjänstemän. I löne- planen för officerare torde därför lönegraden Oa 1 böra utgå och i löneplanen Oc synes >>extra ordinarie fänrik» böra ändras till »fänrik».
Underofficerare i lönegraden Ill) 3.
I likhet med vad för närvarande är fallet anser utredningen, att lönegraden U03 icke bör utgöra den normala slutgraden för underofficerare, utan att denna alltjämt bör vara lönegraden UO 2. I lönegraden U03 böra endast de underofficerare inplaceras, som bestrida särskilda och mera ansvarsfulla befattningar. Såsom framgår av den närmare redogörelse, som i det följande skall lämnas, föreslår utredningen, att —- utöver de befattningar, som tidigare hänförts till denna lönegrad, nämligen förrådsförvaltare, förvaltare och rege- mentskassörer — däri skola inplaceras inom armén förvaltare vid fälttygkåren och vid trängen, inom marinen innehavare av vissa redan förefintliga, mera krävande befattningar, vilka avses skola betecknas såsom förvaltningsunder—
officerare, och inom flygvapnet de nya beställningarna såsom flygstations- mästare och flottiljkassör.
Förändringar i fråga om pensionsålder.
Chefen för flygvapnet har vid upprepade tillfällen föreslagit, att pensions- åldern för flygvapnets personal skulle överlag sänkas. Försvarsutredningen, som icke varit i tillfälle att ägna närmare undersökning åt denna fråga, anser emellertid, att densamma i sinom tid bör göras till föremål för särskild ut- redning, som emellertid icke torde böra begränsas till att avse blott flyg— vapnets personal utan bör omfatta den militära personalen i gemen. Ut- redningen inskränker sig därför, såsom av det följande framgår, till att föreslå vissa speciella ändringar i fråga om pensionsåldrar, vilka förändringar mera direkt sammanhänga med den föreslagna försvarsorganisationen. Dessa för— ändringar äro:
1. Pensionsåldern för underofficerare av 2. graden vid flottan och kust- artilleriet sänkes från 55 till 50 år.
2. Pensionsåldern för högbåtsmän vid flottan sänkes från 55 till 50 år.
3. Pensionsåldern för marinöverintendenten bestämmes till 65 år samt sänkes för kommendör vid marinintendenturkåren från 65 till 60 år.
4. Pensionsåldern för generalsperson i lönegraden Ob 3 vid flygvapnet sänkes från 65 till 60 år.
5. Pensionsåldern för överfurirer vid flygvapnet bestämmes till 50 år.
Möjligheter att åstadkomma elasticitet i personalorganisationen.
Vid tillsättandet av försvarsutredningen uttalade chefen för försvarsde- partementet till statsrådsprotokollet, att särskild uppmärksamhet borde ägnas åt angelägenheten av att söka förläna vår försvarsorganisation en sådan elasti- citet, att förändringar i densamma som i framtiden kunde komma att påkallas skulle låta sig genomföra utan alltför stora olägenheter. I sådant syfte borde undersökas möjligheterna att låta en del av den för ständig tjänstgöring av- sedda militära personalen vara anställd på ett mindre bundet sätt än som följer av det nuvarande fullmaktssystemet.
Då det gäller att undersöka vilka vägar som stå. till buds för att tillgodose ett dylikt önskemål om en viss elasticitet i försvarsorganisationen, måste fram- hållas, att likaväl som en sådan elasticitet är ägnad att underlätta ett smidigt genomförande av smärre förändringar i organisationen, den å andra sidan icke får givas en sådan omfattning och form, att organisationen i någon mån får karaktären av ett provisorium. Detta skulle lätteligen medföra, att er— forderlig stadga i organisationen eftersattes till förfång för verksamheten inom densamma.
Manskapskadrerna bestå av kontraktsanställd personal, som relativt snabbt omsättes. Därav följer, att förändringar i dessa kadrer kunna inom måttliga- gränser vidtagas på förhållandevis kort tid, därest så skulle anses nödvändigt. Officers- och underofficerskadrerna utgöras däremot till största delen av per-
sonal med fullmakt, ett system som utan tvivel bör allt framgent i princip bi- behållas — något annat skulle kunna allvarligt äventyra rekryteringen. Detta medför emellertid, att möjligheterna för att vid behov nedbringa dessa kad— rers storlek äro i avsevärd mån begränsade, därest man vill undvika det ur många synpunkter ytterst betänkliga systemet med övergångsstater.
Vissa åtgärder synas emellertid utredningen kunna vidtagas som medföra, att behovet i fredstid av fullmaktsanställda beställningshavare kan i viss om— fattning hållas nere under vad som eljest vore ur fredstjänstens synpunkt nödvändigt, med påföljd att en viss begränsning av organisationen i dess hel— het kan framdeles äga rum utan vidtagande av alltför ingripande åtgärder. Sålunda har man ansett det möjligt att vid arméns truppförband räkna med att vissa kompaniofficers- och underofficersbeställningar, som enligt de an- tagna beräkningsgrunderna hade bort upptagas på ordinarie stat, ersättas med till ständig fredstjänstgöring inkallade officerare och underofficerare i reserven, antingen reservutnämnda eller pensionsavgångna. En sådan tjänst- göring, som måste tänkas vara frivillig, skulle också medföra, att ett avsevärt antal officerare i reserven skulle erhålla en grundligare erfarenhet av tjänsten än som eljest står till buds, något som i och för sig är av värde. På motsvarande sätt har man vid flottan och kustartilleriet räknat med att vissa eljest erforder— liga statbefattningar skola kunna ersättas med i tjänstgöring varande reserv- befäl. Jämväl vid flygvapnet har man förutsatt, att för utfyllande av freds- behovet av ständigt tjänstgörande officerare reservpersonal skall få finnas permanent inkallad till tjänstgöring.
En annan möjlighet att nedbringa det eljest föreliggande behovet av per— sonal på stat har utredningen ansett böra undersökas, nämligen att låta ett antal kaptener och fanjunkare (motsvarande) efter uppnådd pensionsålder kvarstå i tjänst ett eller två år med full lön men över stat, med andra ord att uppskjuta pensionsåldern för dem ett eller två år samtidigt som de få lämna sina ordinarie beställningar för besättande i vanlig succession. Ett sådant förfarande, vilket emellertid torde förutsätta ändring i tjänstepensionsregle- mentet, skulle säkerligen i enstaka fall kunna vara till fördel. Att det måste tillämpas med försiktighet, är emellertid uppenbart.
På grund av de åtgärder, som sålunda anses böra komma ifråga för ned- bringande av de ordinarie personalkadrerna, har utredningen vad armén be— träffar räknat med en minskning av den eljest erforderliga statkadern med 1 kapten, 1 löjtnant och 1 sergeant vid varje regementsförband samt 1 löjtnant och 1 sergeant vid varje kårförband. Jämväl vid flottan och kustartilleriet hava, på sätt av det följande framgår, vissa inskränkningar i de eljest erfor- derliga staterna kunnat äga rum. Vid flygvapnet har man däremot icke kunnat räkna med någon inskränkning i personalkadern av nu nämnda anledningar.
En kategori officerare är redan nu anställd på ett mera lösligt sätt, näm- ligen de extra ordinarie fänrikarna, vilka antagas av försvarsgrenscheferna genom antagningsbevis. Begreppet e.o. fänrik infördes genom 1939 års mili— tära avlöningsreglemente. Förut konstituerades fänrikarna av Kungl. Maj:t och kunde efter 2 år erhålla fullmakt som fänrik. Vid uppgörandet av 1936
års statberäkningar utgick man ifrån såsom normalt, att en officer skulle kvarstå som fänrik i 3 år och därefter befordras till löjtnant. Detta skulle med tillämpning av nu gällande avlöningsbestämmelser innebära, att en officer normalt skulle vara e. o. fänrik i 2 år och ordinarie fänrik med fullmakt i 1 år för att därefter utnämnas till löjtnant. På grund av den stora expansion av personalstaterna som ägt rum under de senaste åren hava emellertid beford- ringsförhållandena på sistone varit sådana, att löjtnantsutnämning ofta ägt rum redan efter två år eller något däröver; med andra ord har tiden som ordi- narie fänrik krympt samman eller helt uteblivit. _
Vid beräkningen av staternas storlek har försvarsutredningen utgått ifrån samma princip som låg till grund för 1936 års beräkningar, eller att fänriks— tiden normalt skall vara 3 år, innan befordran till löjtnant på stat äger rum. Utredningen har därvid ansett sig böra föreslå, att begreppet ordinarie fänrik skall slopas och att alla fänrikar skola Vara icke-ordinarie tjänstemän med titeln fänrik utan bestämningen »extra ordinarie». Detta medför en be— tydande förenkling i skilda hänseenden utan att för den enskilde officeren medföra annat än obetydlig ekonomisk nackdel tillika med någon förlängning av tiden som icke-ordinarie beställningshavare. Utredningen förutsätter, att efter 3 år utnämning till löjtnant under alla förhållanden skall äga rum, an- tingen på ledig ordinarie beställning eller i regemente etc. Efter 2 år skall möjlighet föreligga att, därest löjtnantsbeställning finnes ledig, utnämna fänrik i sådan beställning samt även att, om tjänsteförhållandena det påkalla, utnämna en fänrik till löjtnant i regemente etc. I sistnämnda fall förutsättes fänriken vara berättigad att fortfarande uppbära lön som fänrik.
Den sålunda föreslagna ordningen för fänrikstidens längd och fänrikarnas ställning som icke—ordinarie tjänstemän är uppenbarligen ägnad att i viss mån tillgodose kravet på elasticitet i organisationen. Därest en minskning i offi- cerskadrernas storlek framdeles skulle visa sig önskvärd, kan detta nämligen inom en rimlig gräns ske genom att nedsätta den normala fänrikstiden till 2 år och samtidigt under en övergångstid successivt minska rekryteringen från krigsskolorna, till dess antalet fänrikar nedgått till % av det antal som räknats med i den nu föreslagna organisationen.
Ett ytterligare moment av elasticitet i personaluppsättningen ligger i den omfattande användning av pensionerade officerare och underofficerare i s. k. arvodesbefattningar som redan med nuvarande organisation tillämpas och som i den föreslagna organisationen kommer att ytterligare praktiseras. Det kan nämligen väl tänkas, att, därest så skulle befinnas påkallat, göromålen å vissa av dessa befattningar framdeles övergångsvis kunna övertagas av officerare och underofficerare på stat, varigenom en viss åtstramning av den samlade personaluppsättningen skulle åstadkommas.
Ett motsvarande förfarande som det nyssnämnda kan tänkas komma i till- lämpning även med avseende å de befattningar för icke—ordinarie civil per— sonal som avses skola inrättas vid flygvapnet för att nedbringa behovet av militär personal i vissa sysslor. Som exempel på dylika befattningar må nämnas, att för tillgodoseende av flygvapnets behov av fotografipersonal civil
personal beräknats i stället för att införa en särskild yrkesgren som foto- mekaniker bland underofficerare och stammanskap. Vidare hava för flot— tiljernas sjukvårdsavdelningar upptagits en civil sjukvårdsförman och ett civilt sjukvårdsbiträde såsom ersättare för en sjukvårdsunderofficer och en militär sjukvårdare. Tre civila signalister, vilka föreslås vid varje flottilj, er- sätta en underofficer och två militära signalmekaniker o. s. v. Framhållas må emellertid, att flygvapnets behov av militär och civilmilitär personal på stat enligt det föreliggande förslaget icke kommer att kunna fyllas förrän efter ut- gången av den ifrågavarande 5—årsperioden, utan bristerna därutinnan måste fyllas bland annat genom frivilligt tjänstgörande reservpersonal samt kon- traktsanställd civil personal.
Soldatvården.
1940 års militära socialvårdskommitté har den 25 oktober 1941 framlagt betänkande med förslag angående soldatvården (statens off. utredn. 1941: 30). Över detta förslag har försvarsutredningen den 1 december 1941 avgivit underdånigt utlåtande.
Kommitténs förslag går ut på bland annat en utvidgning av verksamhets— området för det nuvarande centralrådet för religiös och kulturell verksamhet inom försvarsväsendet till att omfatta den socialvårdande verksamheten på försvarets område. I samband därmed skulle centralrådet erhålla benäm— ningen >>soldatvårdsnämnden>>. För den militära ledningen av den social— vårdande verksamheten skulle i försvarsstaben inrättas särskilda organ icke blott i krig utan även under fred. I fråga om verksamheten vid truppför- banden och därmed jämställda enheter har kommittén föreslagit bibehållande av de nuvarande bildningsråden under den ändrade benämningen »bildnings- nämnder». Vid krigsorganiserade truppförband och enheter skulle finnas assistenter och ombud.
Försvarsutredningen, som i sitt yttrande haft vissa erinringar att göra mot förslaget, har dock i stort sett kunnat tillstyrka detsamma. Utredningen har emellertid därvid gjort förbehåll för vissa personalfrågor avseende försvars- staben. Härutinnan får utredningen nu hänvisa till de förslag, som i detta betänkande framläggas beträffande försvarsstaben.
Gemensam utbildning för manskap. Å/lmänna grunder.
Utbildningen av det fast anställda manskapet omfattar förutom den rent militära utbildningen jämväl undervisning i allmänbildande ämnen. Denna undervisning avser att bibringa det fast anställda underbefälet och den blivande underofficeren på aktiv stat det mått av allmänbildning, som anses erforderligt för att de skola kunna fylla uppgifterna som trupputbildare och truppförare i fredstid och vid mobilisering.
Undervisningen i allmänbildande ämnen har vid samtliga försvarsgrenar hittills bedrivits jämsides med den rent militära utbildningen. På grund
härav har det i regel uppstått en viss konkurrens om elevernas tid och intresse mellan å ena sidan den militära utbildningen och å andra sidan undervisningen i allmänbildande ämnen. Detta förhållande har inverkat menligt på resultatet inom båda arbetsområdena, varför systemet icke kan anses rationellt. Olägenlieterna hava dessutom skärpts därigenom att under- officerselever, som redan före första anställningens början förvärvat under- officerskompetens i allmänbildande ämnen, tvingats följa i stort sett samma utbildning som Hertalet elever med betydligt mindre kunskaper.
Den utbildning av värnpliktigt befäl vid armén, som utredningen i en tidi- gare till Kungl. Maj:t överlämnad promemoria föreslagit, ävensom den orga- nisation av utbildningen till officer på aktiv stat vid armén, som i det följande kommer att föreslås, ger möjlighet åt alla värnpliktiga att nå officersbefordran och vinna anställning på aktiv stat. Då det emellertid icke bör ifrågakomma att minska fordringarna på det mått av allmänbildning, som en officer på aktiv stat måste äga, är det erforderligt att försvarsorganisationen inrymmer en läroanstalt, vid vilken erforderliga kunskaper i allmänbildande ämnen kunna inhämtas.
Anförda synpunkter på underbefälets utbildning till underofficer och jäm- väl till officer på aktiv stat tala för ett åtskiljande till tiden av den militära utbildningen och undervisningen i allmänbildande ämnen. Kraven på. ett sådant system föreligga, så som framgått av det ovan anförda, främst inom armén. Då emellertid undervisningen i allmänbildande ämnen vid alla tre försvarsgrenarna syftar till samma mål och sålunda med fördel kan anordnas gemensamt för dem alla, synes det emellertid utredningen mest rationellt att tillskapa en för hela försvarsväsendet gemensam läroanstalt, förslagsvis benämnd försvarsväsendets läroverk.
F örsvarsväsendots läroverk.
Principiellt synes försvarsväsendets läroverk böra omfatta två linjer, en för förvärvande av underofficerskompetens och en för förvärvande av officers- kompetens i allmänbildande ämnen. Vid nuvarande Arméns underofficers- skola motsvaras dessa båda linjer av A-linje (>>vanlig underofficerslinje») respektive C-linje ( » studentlinje»). Dessa båda linjer vid läroverket benämnas jämväl i fortsättningen A- och C—linjer.
Det synes emellertid synnerligen angeläget, att läroverket jämväl inne- fattar en mot nuvarande A-linje svarande, efter militära behov anpassad teknisk linje, till vilken elever ur pansartrupperna, artilleriet, luftvärnet m. fl. samt vissa elever ur marinen och flygvapnet kunna ansluta. På denna tekniska linje skulle, som namnet antyder, huvudvikten läggas på de tek— niskt betonade ämnena: En närmare undersökning av undervisningsplanerna ger emellertid vid handen, att studierna vid denna linje måste givas en sådan omfattning, att de föra fram till en teknisk realexamen, mera mot- svarande B-linjen (se nedan) än A-linjen. Då undervisningen på A—linjen utgör ett minimikrav för underofficersbefordran, synes emellertid den tek-
niska linjen (i fortsättningen benämnd T-linjen) icke kunna göras obliga- torisk.
Vid den nuvarande arméns underofficersskola (AUS) finnes utöver ovan angivna A- och C—linjer jämväl en B-linje, som för fram till vanlig real- examen, dock utan ämnet franska. Denna linje är icke oundgängligen er- forderlig ur militär synpunkt utan har sitt berättigande främst ur eivilan- ställningssynpunkt. Med hänsyn till att befintligheten av ifrågavarande linje kan bidraga till en god rekrytering, synes det utredningen motiverat att bibehålla denna linje jämväl vid försvarsväsendets läroverk.
Under förutsättning att den allmänbildande undervisningen under rekryt— och underbefälsutbildningen (denna undervisning benämnes i det följande »klass 1») bibringat eleverna ett kunskapsmått i ämnena modersmålet, historia med samhällslära, geografi och matematik motsvarande minst genom— gången klass 3 i ö-klassig realskola och att de äga vissa förkunskaper i språk, synes det möjligt att uppnå. ovan angivna studiemål ifråga om A-, T- och B-linjerna på två år (klass 2—3) och ifråga om C—linjen på tre år (klass 2—4). Studieåret måste dock i så fall utsträckas att omfatta tiden oktober—mitten av maj.
Ovan angivna förkunskaper i språk, vilkas omfattning framgår av den närmare redogörelse för de olika linjerna, som lämnas nedan, föreslås in hämtade lämpligen genom deltagande i korrespondensundervisning kombi- nerad med deltagande i de studiecirklar, som planeras vid truppförbanden (stationerna, ilottilj erna). Ifrågavarande korrespondensundervisning torde kunna bedrivas vid det för försvarsväsendet ifrågasatta gemensamma korrespondens- institut, till vilket chefen för armén av överbefälhavaren erhållit i uppdrag att i samråd med övriga försvarsgrenchefer utarbeta förslag. Utredningen vill redan i detta sammanhang framhålla önskvärdheten av att ett sådant institut kommer till stånd, framförallt med hänsyn till den kursverksamhet för rese'rvofficerare och värnpliktigt befäl som utredningen i det följande kommer att föreslå.
Läroverkets olika linjer och klasser framgå av nedanstående översikt.
__) klass ZA ___—> klass 3A
Från klass 1 vid trupp- _) klass 2 T————> klass 3 T
förbanden etc- —> klass 2B—> klass 313 _—> klass 2 Ol'—+ klass 3 0 ———> klass 4 C
Undervisningens omfattning på de olika linjerna framgår av följande. A—lz'njen.”
Studiemål: realexamen utan franska och med ett främmande språk (val— fritt tyska eller engelska), godkänt betyg i svensk skrivning samt i minst sex av följande åtta ämnen nämligen: svenska språket och litteraturen, tyska (eller engelska), historia med samhällslära, geografi, matematik, biologi med hälsolära, fysik och kemi. Kristendomskunskap läses men göres icke till föremål för betygssättning.
Fordringar för tillträde till klass 2 A: ett kunskapsmått motsvarande god-
känd genomgången klass 3 i Ö-klassig realskola i ämnena modersmålet, historia med samhällslära, "geografi och matematik; kunskaper i tyska motsvarande genomgången klass 1 eller i engelska klass 2 i 4—klassig realskola.
Fordringar för tillträde till klass 3 A: ett ungefärligt kunskapsmåtti ovan angivna ämnen motsvarande klass 4 i ö—klassig realskola.
T—lz'njen.
Studiemål: en efter militära behov anpassad teknisk realexamen. — Uppdelning på underlinjer torde här bliva ofrånkomlig. Undervisningens omfattning synes böra göras till föremål för en närmare omprövning.
Fordringar för tillträde till klass 2 T = klass 2 A.
Fordringar för tillträde till klass 3 T: ett ungefärligt kunskapsmått mot- svarande godkänd genomgången klass 4 på teknisk linje, inbyggd iö-klassig realskola.
B-linjen.
Studiemål: vanlig realexamen utan franska. Fordringar för tillträde till klass 2 B : klass 2A. Fordringar för tillträde till klass 3 B: ett kunskapsmått motsvarande god- känd genomgången klass 4 i ö-klassig realskola.
C—linjen.
Studiemål: begränsad studentexamen i huvudsak såsom vid nuvarande arméns underofficersskola, d. v. 5. med fullständiga studentkurser imoders- målet, historia, ett främmande språk (valfritt tyska, engelska eller franska; flottans elever engelska och franska; kustartilleriets elever engelska eller franska) samt matematik enligt latingymnasiefordringar (»latinlinje») eller realgym- nasiefordringar (»reallinje»). Eleverna på reallinjen deltaga dessutom i under- visningen i fysik enligt realgymnasiefordringar och kemi enligt latingymnasie- fordringar och bliva behöriga till kommendering till krigsskola endast om de hava godkända betyg i dessa ämnen (eventuellt efter vederbörlig kompletterings- prövning). Underbetyg i fysik och kemi utgör dock icke, i motsats till vad för närvarande är fallet vid AUS, hinder för examens godkännande. I ämnen, som icke föras fram till studentexamen, erfordras kunskaper motsvarande real- examen utan franska; dock i det av språken tyska eller engelska (för kust artilleriets elever de av språken tyska, engelska eller franska), som icke föres fram till studentexamen, kunskaper som motsvara godkänd genomgången ring II i 4-årigt gymnasium (ett läroverksårs kunskaper utöver realexamen). Beal- examenskunskaperna behöva icke _ i motsats till vad som för närvarande är fallet vid AUS — dokumenteras genom avläggande av realexamen.
Reallinje är obligatorisk för elever ur artilleriet, luftvärnet och ingenjör- trupperna samt för elever ur marinen.
Bätt synes böra medgivas dem som så önska, att utöver ovan angivna ämnen undergå studentexamen i ett eller flera av följande ämnen: återstående språk(en), Specialmatematik (för elever på >>reallinje») samt biologi med hälso- lära och geografi. Därest schematekniska förhållanden det medgiva och an-
talet elever icke är för litet, bör även någon undervisning i dessa ämnen anordnas.
Fordringar för tillträde till klass 2 C=klass 2A. Fordringar för tillträde till klass 3 0: ett kunskapsmått motsvarande något mer än realexamen.
Fordringar för tillträde till klass 4 C: ett kunskapsmått motsvarande något mindre än godkänd genomgången näst högsta gymnasiering.
Tillträde till klass 2 på samtliga linjer bör vinnas utan inträdespröv- ning. För tillträde till klass 2 C fordras att vid armén hava genomgått officersaspirantskola och vid övriga försvarsgrenar annan i särskild ordning föreskriven utbildning och att därvid hava ådagalagt lämplighet för utbild- ning till officer på aktiv stat.
Tillträde direkt till_ övriga klasser bör kunna äga rum efter inträdes— prövning.
Övergång mellan olika linjer bör kunna ske enligt följande grunder: från A- eller B-linjen till T-linjen efter prövning i de tekniska ämnena; från A—linjen till B-linjen efter prövning i ytterligare ett språk samt i eventuellt underkända ämnen;
från T-linjen till A- eller B-linjen efter prövning i eventuellt underkända ämnen samt i ämnen, som i förhållande till den nya linjen hava reducerat timantal på T-linjen eller alls icke förekomma där;
från B-linjen till A-linjen utan prövning; .från C-linjen till A- eller B-linjen utan prövning och till T-linjen efter prövning i de tekniska ämnena.
Övergång bör i regel ske endast efter avslutad klass, dock med rätt för rektor att under pågående läsår göra de överflyttningar mellan A-, T- och B-linjerna, som kunna befinnas erforderliga.
Genomgången godkänd A-, T- och B-linje bör berättiga till kommendering till vederbörlig underofficersskola och C-linje till kommendering till krigs- skola.
Antalet elever vid fullt genomförd organisation beräknas utgöra om- kring 790, varav 323 från armén, 360 från marinen och 107 från flygvapnet. Eleverna hava beräknats fördela sig på linjer och klasser enligt tablån å sid. 48.
Enär antalet elever i en läsavdelning i regel icke bör överstiga 26—28. blir antalet läsavdelningar 31, varav för C—linjen enligt preliminära beräk- ningar omkring 9.
För att motverka den nedgång i elevernas fysiska kondition, som ett oavbrutet läroverksarbete medför, föreslås eleverna i läroverket erhålla 6 timmar gymnastik m. m. per vecka, d. v. s. en timme dagligen. Med hän— syn härtill kan antalet teoretiska lektioner per dag sättas till högst 7. Detta gör per läsavdelning 42 timmar i veckan. För angivna 31 läsavdelningar gör detta sammanlagt 1,302 timmar. För de olika linjernas avdelningar kommer i vissa ämnen en uppdelning i olika undervisningsgrupper att krävas, vilket medför ett beräknat ytterligare antal av 200 timmar per vecka. Samman—
lagda antalet lästimmar per vecka blir sålunda ],302 + 200=1,502 eller avrundat 1,500.
Undervisningen kan tänkas utövas antingen, såsom för närvarande är fallet vid AUS, helt av timlärare eller till större delen av fast anställda lärare och till mindre del av timlärare. Med ett elevantal av 790 torde det emellertid vara omöjligt att erhålla kvalificerade timlärarkrafter i tillräcklig utsträckning. Antalet undervisningstimmar per vecka vid AUS uppgår för närvarande till 440 och bestrides helt av timlärare. Möjligheten att på orten erhålla godtagbara timlärare är därmed i det närmaste utnyttjad. Att bestrida undervisningen helt med timlärare kan därför icke komma ifråga. Genom att till mindre del använda timlärare kan dock organisationen göras elastisk.
Undervisningstiden beräknas omfatta tiden omkring lim—”75:30 under- visningsveckor.
I anledning av det anförda vill utredningen föreslå, att undervisningen ledes huvudsakligen av fast anställda lärare samt till viss del med timlärare sålunda:
Låstimmar per vecka.
9 lektorer med undervisningsskyldighet om 26 timmar per vecka 234 26 adjunkter med undervisningsskyldighet om 30 timmar per vecka 780 Timlärare ................................................................ 486
Summa 1,500
Den ur flera synpunkter lämpligaste förläggningsplatsen för läroverket är Uppsala. Nuvarande AUS kan därvid med vissa ombyggnader användas såsom förläggningslokaler för läroverkets elever.
En läroverksbyggnad innehållande lektionssalar jämte kemi-, fysik-, biologi- och geografirum samt en samlingssal m. m. måste emellertid upp- föras. Till denna fråga återkommer utredningen i det följande.
I fråga om läroverkets lydnadsställning göra sig följande synpunkter gällande.
Befälet över till läroverket beordrad militär personal ävensom över arméns underofficersskola, som fortfarande avses vara förlagd till Uppsala, föres lämp- ligen av en och samma chef, regementsofiicer ur armén. Organisatoriskt skulle sålunda under denne chef lyda dels underofficersskolan, organiserad på ett kompani, dels läroverkets tre kompanier, ett för varje försvarsgren. För verksamheten vid läroverket är däremot studierektor ledare; han före— slås i detta avseende lyda under en styrelse, där skolans chef är ledamot och de olika försvarsgrenarna äro representerade. I övrigt bör läroverket vara underkastat kontroll m. ni. av skolöverstyrelsen.
Jämväl i förvaltningshänseende synes det lämpligt att läroverket an- knytes till arméns underofficersskola på så sätt, att elevernas utspisning, avlöning, redovisning m. m. omhänderhaves av chefen för sistnämnda skola. Likaså bör förvaltningen och vården av samtliga byggnader ske genom dennes försorg, varjämte kassaförvaltningen bör vara gemensam för läro-
Ungefärlig beräkning av antalet elever och exempel på deras fördelning på linjer och klasser.
Antal Summa Summa Exempel på fördelning av eleverna rege- elever per clever pur menten regemente truppslag T-linjcn B-linjen C-linjen (mot- (mot- (försvars-
svarande) svarande) gren) 2 T i 3 T 2 B 3 B 3 C 4 C
Truppslag
Försvars aren ” (motsvarande)
Infanteriet . . . . . . ...... 19 133 Kavalleriet . . . . . . . . .. 3 9 Pansartrupperna . . . 4 28 Artilleriet . . 55 Luftvärnet . . . . . . . . .. 33 Ingenjörtrupperna . . . 14
C? H 1.0 (N "I N
Signaltrupperna .. . . 11
HNHCQv—qv—(HCO
Trångtrupperna. . . . . . . 32
HQFLONHQv—C HCNCDIOHHQHH
Intendenturtrupperna . 4
HNQCOv—lv—dmv—CH
Tygtrupperna. . . . . . . . .. 4
I— 09
Marinen . ........... Flottan. . . . . ........... Kustartilleriet . . . . . . . Summa —
(N!” mH
& Q'
Flygvapnet. . . . . . . . ..|
ID H
Summa summarum l
Gb
Antal klassavdzar. . . .!
verket och underofäcersskolan och lyda under chefen för sistnämnda skola. Däremot synas särskilda anslag för försvarsväsendets läroverk böra upp- tagas i riksstaten, fördelade som vanligt på avlönings- och omkostnads- anslag.
Viss personal på. underofficersskolans stat ävensom från marinen och flygvapnet kommenderad personal (se under >>Utbildningsanstalter») avses handhava elevernas utbildning i gymnastik och idrott.
På grund av det ovan anförda föreslås läroverkets personal utgöras av:
Ordinarie tjänstemän. Lönegrad etc. 1 rektor ............................................................ E 13 9 lektorer .......................................................... A 27 26 adjunkter ........................................................ A 23 1 maskinist ........................................................ A 10 Icke-ordinarie personal. 1 förste vaktmästare .............................................. Eo 7 1 kanslibiträde .................................................... EO 7 1 vaktmästare .................................................... Eo 5 1 skrivbiträde .................................................... Eo 2 Personal med arvoden. Timlärare (486 timmar) .......................................... 8 kr./tim. Bibliotekarie ...................................................... 1,000 kr. Sångledare ........................................................ 500 kr. Beäänz'ngspersonal. 10 städerskor .................................................... 600 kr.
Såsom i det föregående framhållits böra för försvarsväsendets läroverk särskilda avlönings- och omkostnadsanslag upptagas å riksstaten. Anslagen ifråga synas böra uppföras under fjärde huvudtitelns samlingsrubrik »D. Vissa försvarsväsendet tillhörande institutioner». Avlöningsanslaget, från vilket ovannämnda personal bör avlönas, har av försvarsutredningen preliminärt beräknats till högst 500,000 kronor. Omkostnadsanslaget, från vilket utgifter för böcker, undervisningsmateriel, skrivmateriel, expenser m. m. böra bestridas, beräknas av försvarsutredningen till högst 50,000 kronor. Härvid är att märka, att utgifter för bränsle, lyse, renhållning o. d. förutsättas skola be- stridas från arméns vederbörliga anslag; en sådan anordning synes vara den enklaste, då läroverkets byggnader förutsättas lyda under chefen för arméns underofficersskola.
Avd. III. Försvarsväsendets högsta ledning.
A. Försvarsdepartementet och kommandoexpeditionerna.
Beträffande försvarsdepartementets avdelning av Kungl. Maj:ts kansli förutsättes i denna utredning ingen ändring, vilket helt naturligt icke ute- sluter, att det efter hand kan bliva nödvändigt att företaga vissa smärre jämk- ningar i personaluppsättningen med hänsyn till arbetsbördans växlingar.
Däremot anser utredningen, att frågan om kommandoexpeditionernas organisation i detta sammanhang bör upptagas till en närmare prövning.
Kommandoexpeditionerna äro för närvarande tre, en för varje försvars— gren. Deras uppgift är att biträda chefen för försvarsdepartementet i militära frågor rörande respektive försvarsgren. Deras huvudsakligaste arbetsområde hänför sig till beredande till föredragning av de 5. k. kommandomålen, d. v. s. sådana mål som Konungen, jämlikt % 15 regeringsformen, i egenskap av högste befälhavare över krigsmakten omedelbarligen besörjer.
Enligt de i samband med 1936 års försvarsbeslut fastställda planerna jämte däri sedermera vidtagna ändringar beräknas personalen på kommandoexpedi- tionerna på. följande sätt:
Lantförsvarets kommandoexpedition.
1 chef, lön enligt lönegraden C 8 på. försvarsdepartementets stat, 1 souschef, regementsofficer ur generalstabskåren, 2 kaptener ur generalstabskåren, 2 kompaniofficerare, beordrade ur truppförbanden, 3 generalstabsaspiranter, 7 pensionerade officerare, 2 pensionerade underofficerare, 1 expeditionsvakt samt
1 e. o. kontorsbiträde.
Härtill kommer viss militär skriv- och ordonnanspersonal.
Sjöförsvarets kommandoexpedition.
1 chef, lön enligt lönegraden C 8 på försvarsdepartementets stat, 2 kompaniofficerare ur flottan, 1 kompaniofficer ur kustartilleriet, 1 underofficer ur kustartilleriet, 3 pensionerade officerare, 3 pensionerade underofficerare, 1 expeditionsvakt samt
1 e. o. skrivbiträde.
Härtill kommer viss militär skriv- och ordonnanspersonal.
Flygvapnets kommandoexpedition.
1 chef, regementsofficer ur flygvapnet, 1 kompaniofficer ur flygvapnet, 1 pensionerad officer samt 1 pensionerad underofficer. Härtill kommer viss militär skriv— och ordonnanspersonal. Anmärkas bör, att under det beredskapstillstånd som för närvarande råder viss ytterligare personal utöver den sålunda beräknade inkallats till tjänst- göring på de tre kommandoexpeditionerna.
I vissa tidigare sammanhang har fråga varit uppe om en sammanslagning av kommandoexpeditionerna till en enda expedition. Sålunda hade 1930 års försvarskommission denna fråga uppe till prövning men kom till det resul— tatet, att en sammanslagning icke borde ske. Vid framläggandet av 1936 års försvarsproposition anslöt sig föredragande departementschefen på an- förda skäl (prop. nr 225/1936, sid. 94) till denna åsikt.
De erfarenheter som vunnits sedan den tid då frågan senast var uppe till behandling synas emellertid försvarsutredningen giva anledning till att taga detta spörsmål under förnyat övervägande. Genom tillkomsten av de tre försvarsgrenscheferna har beslutanderätten i ett avsevärt antal kommandomål kunnat delegeras till dem. En ytterligare dylik delegation synes också lämp- ligen böra genomföras. Å andra sidan har genom tillkomsten av försvars— staben ett flertal kommandoärenden kommit att erhålla en för försvarsväsen— det mera allmän räckvidd, vilket medför att deras handläggning å en viss försvarsgrens kommandoexpedition kan sägas vara mindre motiverat. Vidare har det befunnits, att på grund av flygvapnets förhållandevis okomplicerade organisation antalet kommandomål för flygvapnets del ävensom beskaffen- heten av desamma knappast motivera en kommandoexpedition för flygvapnet av den nuvarande omfattningen. Slutligen bör framhållas, att den militära sakkunskap, som förut ansågs böra stå till departementschefens omedelbara. förfogande genom kommandocheferna, efter tillkomsten av chefen för för- svarsstaben och de tre försvarsgrenscheferna i allmänhet tillgodoses genom personlig kontakt mellan departementschefen och nämnda chefer, vadan kom— mandochefernas betydelse i sagda hänseende väsentligt minskats. Däremot lärer det vara av betydelse för departementschefen att i sin omedelbara när— het äga tillgång till en högt kvalificerad officer i oberoende ställning i för- hållande till försvarsledningen i övrigt, med vilken han kan dryfta spörsmål av allmän militär och militärpolitisk beskaffenhet utan särskild hänsyftning till någon av försvarsgrenarna.
De nämnda synpunkterna hava föranlett försvarsutredningen att föreslå en sammanslagning av de tre nuvarande kommandoexpeditionerna till en enda expedition med en generalsperson eller flaggman som chef. Genom en sådan åtgärd skulle också kunna vinnas vissa förenklingar i rent administrativt hän- seende, varjämte en del personalbesparingar torde kunna åstadkommas.
Organisationen av en dylik gemensam kommandoexpedition synes i huvud- sak böra vara följande.
Chefen för kommandoexpeditionen, vilken bör kunna tillhöra vilken för— svarsgren som helst, bör upptagas i lönegraden Ob 2 eller Ob 3 på försvars— departementets stat. Till sitt omedelbara förfogande bör han ha en adju tant, vilken regelmässigt torde böra vara en kapten ur generalstabskåren.
Centralt under chefen torde vidare böra stå en detalj för registreringoch expedition, en detalj för tjänstemeddelanden samt en bokdetalj. Vissa skäl kunna sägas tala för att förlägga bokdetaljens verksamhet till försvarsgrens— staberna, men bland annat med hänsyn till de befintliga lokalutrymmena har utredningen icke velat ifrågasätta en dylik åtgärd.
Detaljen för registrering och expedition bör förestås av en pensionerad officer, biträdd av en generalstabsaspirant eller en motsvarande för egen stabsutbildning kommenderad officer ur marinen eller flygvapnet. Till denna detalj torde också böra räknas de två nuvarande expeditionsvak— terna ävensom den kvinnliga skrivpersonalen och ordonnanspersonalen. För nedbringande eller helst undanröjande av behovet av kommenderad militär skrivpersonal torde antalet kvinnliga skrivbiträden böra utgöra 4.
Detaljen för tjänstemeddelanden, som bör handhava utgivandet av en för försvarsväsendet gemensam publikation motsvarande nuvarande »TL» och »TS», bör förestås av en pensionerad officer.
Bokdetaljen bör handhava de uppgifter som för närvarande fullgöras å de två bokdetaljerna på lantförsvarets och sjöförsvarets kommandoexpedi- tioner. Detaljen bör förestås av en pensionerad officer. Därutöver torde erfordras ytterligare 5 pensionerade officerare och 2 pensionerade under- officerare.
I övrigt torde kommandoexpeditionen under chefen böra vara organiserad på en armé-, en marin- och en" flygsektion.
Armésektionens chef bör vara en regementsofficer ur generalstabskåren, major eller överstelöjtnant. Till sektionschefens omedelbara förfogande torde böra stå en generalstabsaspirant. Sektionen torde böra uppdelas på en vapenövnings- och personaldetalj, en mobiliseringsdetalj, en värnplikts— detalj och en rulldetalj.
Vapenövnings- och personaldetaljen bör förestås av en kapten ur generalstabskåren med en generalstabsaspirant som biträde.
Mobiliseringsdetaljen bör förestås av en pensionerad officer ur armén.
Värnpliktsdetaljen, å vilken torde böra handläggas värnpliktsärenden ur samtliga försvarsgrenar, bör likaledes förestås av en pensionerad officer ur armén. I erforderlig utsträckning bör här även tjänstgöra en officer från marinsektionen.
Rulldetaljen, vilken förutsättes skola handhava rullans förande för samtliga försvarsgrenar, bör förestås av en pensionerad officer ur armén. Till hans förfogande bör stå en pensionerad underofficer ur marinen, varjämte den å flygsektionen (se nedan) upptagne pensionerade underofficeren bör kunna. biträda jämväl å denna detalj.
Marinsektionens chef bör vara en regementsofficer ur flottan, örlogskapten
eller kommendörkapten. Till sektionschefens omedelbara förfogande torde böra stå en för egen stabsutbildning kommenderad officer ur marinen. Sek— tionen torde böra indelas på två detaljer, flottans detalj och kustartilleriets detalj. Den nuvarande isbrytardetaljen förutsättes skola överflyttas till marin- staben.
Flottans detalj bör förestås av en kompaniofficer ur flottan. Som hans biträde bör tjänstgöra en pensionerad underofficer.
Kustartilleriets detalj bör förestås av en kompaniofficer ur kust— artilleriet. Till sitt biträde bör han ha en pensionerad underofficer.
Flygsektionen bör förestås av en regementsofficer ur flygvapnet, major eller överstelöjtnant. Emellertid synes man böra räkna med att arbetet som chef för flygsektionen icke kommer att motsvara mera än en halvtidstjänst. Åt sektionschefen synes därför böra uppdragas även vissa andra uppgifter än som direkt sammanhänga med tjänsten å kommandoexpeditionen. Sålunda synes han lämpligen böra handhava den kontakt med den frivilliga flygut- bildningen, flygklubbarna m. in., som anses böra finnas organiserad inom flyg- vapnets ledning. I sistnämnda hänseende lärer han emellertid böra lyda under chefen för flygvapnet. — Å flygsektionen torde som detaljchef böra tjänstgöra en kompaniofficer ur flygvapnet samt en pensionerad under- officer.
I enlighet med det anförda skulle å den gemensamma kommandoexpedi— tionen, vilken torde böra benämnas »Försvarsdepartementets kom- mandoexpedition», komma att tjänstgöra följande personal:
1 chef i lönegraden Ob 2 eller Ob 31), 1 regementsofficer ur generalstabskåren, 1 regementsofficer ur flottan, 1 regementsofficer ur flygvapnet, 2 kompaniofficerare ur generalstabskåren,
* 1 kompaniofficer ur flottan,
1 kompaniofficer ur kustartilleriet, 1 kompaniofficer ur flygvapnet, 2 eller 3 generalstabsaspiranter, '1 eller 2 för egen stabsutbildning kommenderade officerare ur marinen eller flygvapnet, dock alltid 1 ur marinen,
11 pensionerade officerarel),
6 pensionerade underofficerarel), ' 2 expeditionsvakterl), 4 e. o. kontorsbiträdenl) samt viss kommenderad ordonnanspersonal. I förhållande till den personal, som enligt gällande beräkningar avsetts för de tre nuvarande kommandoexpeditionerna, innebär vad sålunda före- slagits en minskning med sammanlagt 3 kompaniofficerare på aktiv stat (2 ur armén och 1 nr flottan) samt 1 underofficer på aktiv stat (ur kustartilleriet)
1) Med lön respektive arvode & försvarsdepartementets stat.
men däremot en viss mindre utökning av aspirantpersonalen. Att på detta sätt personal på aktiv stat frigöres för rent militära uppgifter synes innebära en påtaglig fördel. — Vidare tillkomma 2 nya kvinnliga kontorsbiträden, men därigenom anses den nuvarande militära skrivpersonalen kunna minskas eller avvaras, vilket likaledes måste anses vara till fördel.
Den personal som här föreslagits hänför sig till fredsförhållanden. Uppen- bart är, att under mobilisering personalen kan behöva utökas på. samma sätt som för närvarande är fallet.
Som adjutanter åt chefen för försvarsdepartementet böra tjänstgöra på kommandoexpeditionen placerade kompaniofficerare ur de tre försvars- grenarna.
Den kontakt med utländska militär-, marin- och flygattachéer, som hittills förmedlats å. de tre kommandoexpeditionerna, bör i fortsättningen äga rum å den gemensamma kommandoexpeditionen. Ledandet av denna verksamhet bör tillkomma chefen med biträde av adjutanten. I militära fackfrågor torde emellertid i stor utsträckning de tre sektionscheferna få anlitas för den omedelbara kontakten med attachéerna.
Vad beträffar genomförandet av den föreslagna nya organisationen synes detta kunna ske oberoende av övriga organisationsändringar inom försvars- väsendet. Emellertid synas vägande skäl tala för att med förändringens full— ständiga genomförande bör anstå till dess mera normala förhållanden in— trätt inom försvarsverksamheten.
Därest med genomförandet av den nya organisationen skulle komma att anstå ett eller flera budgetår, synes i fråga om den nuvarande organisationen böra vidtagas den formella ändringen, att för cheferna för lantförsvarets och sjöförsvarets kommandoexpeditioner uppföras beställningar å försvarsde— partementets stat i lönegraden Ob 2 i stället för såsom nu C 8. Förutom att det ur principiell och teknisk synpunkt är riktigare att då fråga är om militärer tillämpa militära avlöningsreglementet än att införa dem under civila avlö— ningsreglementet, skulle en dylik ändring medföra den fördelen, att de nuva— rande successionsförordnandena efter kommandocheferna kunde upphöra.
B. Överbefälhavaren och försvarsgrenscheferna.
Genom 1936 ars forsva1sordn1ng tillskapades en väsentligt mera centraliserad organisation av försvarsväsendets högsta ledning än som dess förinnan förefunnits.
I fred tillkom en för de tre försvarsgrenarna gemensam försvarsstab, med huvuduppgift att närmast under Kungl. Maj:t handhava >>planläggningen av rikets samtliga försvarsmedels enhetliga användning samt utförandet och säkerställandet av det för försvarsgrenarna gemensamma krigsförberedelse— arbetet i övrigt». Det operativa krigsförberedelsearbetet i fråga om marin— stridskrafterna skulle dock ankomma på försvarsstaben endast med avseende på marinstridskrafternas uppgifter i stort och deras samverkan med övriga för— svarsgrenar.
De olika försvarsgrenarna underställdes chefer, vilka närmast biträddes av _ respektive armé—, marin- och flygstaberna samt av inspektörer (chefen för kustartilleriet, eskaderchefen vid flygvapnet). Dessa stabers huvuduppgift var lagd på utbildnings-, organisations- och personalfrågor. I marinstaben in- gick en särskild operationsavdelning för handläggning av operativa ärenden, vilka, som nyss framhållits, i stor utsträckning icke skulle behandlas i för- svarsstaben. Inom armé- och flygstaberna skulle däremot sådana avdelningar icke ingå, då det operativa förberedelsearbetet för dessa försvarsgrenar var lagt på försvarsstaben. Armé-, marin- och flygförvaltningarna förblevo Kungl. Maj:t direkt underställda. Cheferna för armén och marinen inträdde emeller- tid i vissa fall —— bland annat i frågor rörande budgetäskanden — som chefer för förvaltningarna, till vilka de dessutom hade rättighet att giva militära an- visningar. Vid flygvapnet skulle chefen jämväl vara chef för flygförvalt- ningen, varvid han biträddes av en souschef.
Chefen för försvarsstaben likställdes i tjänsteställning rn. m. med försvars— grenarnas chefer. Han erhöll, utöver vad som ovan nämnts, omfattande upp- gifter i avsikt att främja samverkan mellan försvarets olika grenar samt mellan försvarsväsendet och den övriga statsförvaltningen. Beträffande för- svarsgrenarnas budgetäskanden hade försvarsstabschefen intet åliggande, utan dessa skulle insändas direkt till Kungl. Maj:t utan bearbetning inom försvars- staben. Någon avvägning i en instans under Kungl. Maj:t avsågs sålunda icke skola ske.
I krig skulle en överbefälhavare (ÖB) tillsättas, närmast biträdd av ett högkvarter, i vilket försvarsstaben och försvarsgrensledningarna, inklusive de centrala förvaltningsorganen, ingingo. Överbefälhavaren ägde rätt att giva för- valtningarna direktiv i förvaltningsfrågor, men i försvarsstaben ingick icke någon särskild avdelning, som i samverkan med förvaltningarna skulle ut- arbeta dessa direktiv. Detta arbete skulle i stället försiggå. på. operations- avdelningarna.
Den nya organisationen trädde i kraft den 1 juli 1937. Efter stormakts- krigets utbrott tillsattes den 8 december 1939 en överbefälhavare över rikets försvarskrafter. Härtill utsågs chefen för försvarsstaben. Någon efterträdare till honom förordnades icke, utan endast en »ställföreträdande chef för för— svarsstaben» .
1936 års försvarsordnings organisation av försvarsväsendets ledning har så— lunda prövats under såväl freds- som krigsorganisatoriska förhållanden. Här- vid är dock att märka, att krigsorganisationen icke blivit tillämpad under de förhållanden, nämligen verkligt krig, för vilka den främst varit avsedd, utan endast under det mellantillstånd mellan fred och krig, som den nuvarande beredskapsperioden ur försvarsmaktens synpunkt utgör.
Vid ett bedömande av de vunna erfarenheterna har det förefallit utred- ningen som om organisationen i stort sett fungerat tillfredsställande, särskilt med hänsyn till dess karaktär av nyorganisation.
Emellertid ha även brister framträtt inom ledningsorganisationen. Sålunda
har en viss osäkerhet om befälslinjerna kunnat förmärkas som ibland föranlett dubbelarbete, ibland oklarhet i uppfattningen om ansvarsfördelningen. Särskilt har detta gällt de tider, då större delen av försvarskrafterna varit organiserad— efter fredsförhållanden och endast en mindre del efter krigsförhållanden. Vidare har en viss svårighet måhända förelegat i att till tid och ändamål plan— mässigt samordna främst arméstabens verksamhet med försvarsstabens. Slut— ligen ha några önskemål om förändringar i personaltilldelningen inom sta— berna framkommit, vilka önskemål emellertid redan delvis tillogdosetts.
De väsentligaste av de påvisade bristerna synas enligt utredningens me— ning kunna hänföras till följande förhållanden:
att freds- och krigsorganisationerna av försvarsmaktens högsta ledning varit principiellt olika och främst att en Överbefälhavare saknats i fredsorganisa— tionen, varigenom befälsförhållanden, befogenheter och tjänstevägar dels icke varit invanda, när överbefälhavare förordnats, dels icke följt samma grund— linjer för freds- och krigsorganiserade förband;
att överbefälhavaren betungats med för mycket detaljarbete; att försvarsstabens inre organisation icke varit i alla avseenden lämplig; särskilt har det framstått som en brist, att all personal både här och i försvars— grensstaberna bundits vid ett forcerat mera rutinmässigt arbete, med påföljd att tillfällena att ostört studera de stora problemen varit ytterst begränsade; dessutom har länge en för handhavande av personalvården lämpligt organi— serad avdelning saknats; samt
att det operativa förberedelsearbetet vad beträffar armén blivit alltför tungrott och delvis icke fullt effektivt, då vissa i krigsorganisationen väsent- liga staber saknats i fredsorganisationen.
När det gällt att söka avhjälpa de här angivna bristerna har det, särskilt med hänsyn till det alltjämt bestående allvarliga utrikesläget, synts utred— ningen nödvändigt att om möjligt undvika alltför stora organisationsföränd— ringar, som under en övergångsperiod kunna minska effektiviteten. Utred- ningen har även ansett det vara av största vikt att icke äventyra det förbätt— rade samarbete mellan försvarsgrenarna, som åstadkommits under överbefäl— havarens och försvarsstabens ledning och som delvis kommit till stånd där— igenom, att ett relativt stort antal officerare från de olika försvarsgrenarna tjänstgjort inom försvarsstaben. Enär försvarsledningens fullgoda funktio- nerande i krigstid otvivelaktigt är det väsentligaste, ha förhållandena i krig tillmätts avgörande betydelse för organisationen i vad rör dess principiella utformande. Slutligen har organisationen måst göras sådan, att icke personal— behovet vid staber och övriga centrala organ oproportionerligt utökas. Å andra sidan har utredningen ansett det vara av vikt att tillse, att icke de högre sta— bernas personal tillmätes alltför knappt i förhållande till den mångfald uppe gifter som i fredstid måste påläggas densamma.
Vid utarbetandet av organisationsförslaget har utredningen utgått ifrån att militärbefälsstaberna skola erhålla en sådan organisation, att redan i fred visst operativt krigsförberedelsearbete kan förläggas dit.
De grundlinjer för befälsförhållandena inom försvarsmaktens högsta led—
ning och ansvarsfördelningen mellan försvarets högsta chefer, enligt vilka ut— redningen utarbetat sitt förslag, ansluta sig i princip till dem, som enligt 1936 års försvarsordning avsågos skola gälla i krig och som för närvarande till— lämpas. För det väsentligaste i dessa grundlinjer, särskilt i vad avser deras inverkan på fred'sorganisationen av försvarsmaktens högsta ledning och därav betingade ändringar i den hittillsvarande fredsorganisationen, lämnas i det följande en kortfattad redogörelse.
Överbefälhavaren tillkommer i fredsorganisationen. Han förordnas, lik- som försvarsgrenscheferna, på högst sex år och uppföres i en ny lönegrad, Ob 5, med en lön av förslagsvis 24,000 kronor.
Överbefälhavaren frigöres genom omorganisation av försvarsstaben från allt detaljarbete och förses med en mindre personlig stab bestående av adju— tanter och en med arvode anställd jurist.
Överbefälhavaren biträdes av försvarsstaben samt försvarsgrenscheferna och deras stabsorgan. Vid fördelningen av arbetsuppgifterna mellan försvars- staben och försvarsgrensstaberna samt vid utarbetandet av den därav följande detaljorganisationen hava nedanstående synpunkt-er särskilt beaktats.
Det operativa krigsförberedelsearbetet för armén bör, då arméns operativa enheter i krig avses skola vara helt underställda överbefälhavaren, centrali— seras till försvarsstaben, därvid förutsättes, att visst detaljarbete enligt för- svarsstabens anvisningar skall äga rum i militärbefälsstaberna.
Vid marinen och flygvapnet är den operativa och organisatoriska verksam— heten i särskilt hög grad beroende av tekniska faktorer. Dessa båda försvars- grenar ha vidare i jämförelse med armén en ganska begränsad personalstyrka och begränsad organisatorisk omfattning i övrigt, både i fred och krig. Dessa omständigheter ha ansetts motivera, dels att de operativa enheterna ur dessa försvarsgrenar i krig i regel lyda närmast under respektive försvarsgrenschefer och endast undantagsvis under överbefälhavaren eller annan honom direkt underställd chef, dels ock att som följd härav dessa försvarsgrenschefer erhålla en särställning beträffande det operativa krigsförberedelsearbetet, d. v. 5. att chefen för flygvapnet erhåller i huvudsak samma ställning i förhållande till överbefälhavaren och försvarsstaben som chefen för marinen hittills haft. För den skull böra operationsavdelningar ingå i såväl marin- som flygstaberna. Dock böra givetvis frågor berörande marin- och flygstridskrafternas uppgifter och verksamhet i stort samt deras samverkan med övriga försvarsgrenar lik- som hittills handläggas inom försvarsstaben.
Chefen för armén och arméstaben böra i framtiden liksom hittills handlägga de personalfrågor, som sammanhänga med den fast anställda personalen, samt organisations och utrustningsspörsmål. Härtill komma såväl för chefen för armén som för de övriga försvarsgrenscheferna framförallt de mycket omfat- tande utbildningsårendena.
Föredragande inför överbefälhavaren i operativa frågor bli i enlighet med det anförda i såväl fred som krig:
chefen för försvarsstaben i vad rör dels för försvaret gemensamma frågor, dels arméoperativa spörsmål, dels ock frågor rörande marin- och flygstrids- krafternas uppgifter i stort;
cheferna för marinen och flygvapnet i vad rör för dessa försvarsgrenar speciella operativa problem, i den mån deras avgörande bör ankomma på över- befälhavaren.
Till frågan om överbefälhavarens och försvarsgrenschefernas förhållande till förvaltningsmyndigheterna återkommer utredningen i det följande.
De för närvarande gällande instruktionsmässigt fastställda bestämmelserna för arbets- och ansvarsfördelningen mellan överbefälhavaren och försvars- grenscheferna böra enligt utredningens mening erhålla principiell giltighet även under normala fredsförhållanden, dock att bestämmelserna torde i fråga om fredsförhållanden böra utfärdas av Kungl. Maj:t.
C. Försvarsstaben.
Försvarsstabens arbete bör ledas av en direkt under överbefälhavaren lydande chef, tillsatt i fred och fungerande jämväl i krig. På grund av det med detta chefskap förenade ansvaret och kravet på direkt samarbete med _för- svarsgrenscheferna har chefen för försvarsstaben ansetts böra vara en gene- ralsperson (flaggman). Med hänsyn till tillkomsten av en överbefälhavare redan i fred och till önskvärdheten av att som chef för försvarsstaben skall kunna placeras en jämförelsvis ung kraft, har befattningen beräknats skola till- sättas med förordnande på högst sex år i lönegraden Ob 3.
Försvarsstaben bör uppdelas på avdelningar. Enär dessas antal med nöd— vändighet blir relativt stort och i avsikt att befria försvarsstabschefen och än . mer överbefälhavaren från detaljarbete inom försvarsstaben, böra vissa sam- manhörande avdelningar kunna hopföras under en gemensam chef och bilda en sektion. Sålunda kunna de avdelningar, som handlägga frågor rörande underrättelsetjänst och signaltjänst, sammanföras till en sektion, de avdel- ningar, som handhava underhålls- och kommunikationsfrågor, till en sektion och de avdelningar som ha press—, film- och personalvårdsfrågorna om hand till en sektion. Även andra sätt för sektionsindelning av försvarsstaben äro tänkbara. Enär chefen för försvarsstaben framför allt bör ägna sig åt och vara ansvarig för de operativa spörsmålens handläggande, böra dock de avdelningar som sysselsättas därmed —— armé-, marin—, flyg— och luftförsvarsavdelningarna — stå under hans direkta ledning och icke ingå i någon sektion. Enligt utred- ningens mening bör sålunda i organisationen en möjlighet till sektionsindel- ning av försvarsstaben skapas, för vilket ändamål tre sektionschefer böra till- komma. Det närmare bestämmandet av försvarsstabens sektionsindelning kan emellertid bliva beroende på ett flertal mer eller mindre tillfälliga om- ständigheter, såsom personliga kvalifikationer hos sektions— och avdelnings- cheferna, större förskjutningar i arbetsläget o. s. v. Det har därför synts utred— ningen riktigast, att avgörandet härom, under iakttagande av vad nyss sagts om de operativa spörsmålens handläggande, överlåtes till chefen för försvars- staben. Den inre organisationen av försvarsstabens särskilda avdelningar och disponerandet av personalen vid och mellan dessa bör överlåtas åt chefen för försvarsstaben. Den av utredningen i det följande anförda organisationen är
därför i sistberörda hänseende icke att betrakta såsom fast utan såsom en grund för beräkning av personalbehovet för överbefälhavaren och försvars- staben.
Sektionscheferna ha föreslagits placerade en i lönegraden Ob 2, tillika souschef vid försvarsstaben, och två i lönegraden Oa 6. Till sektionschefernas förfogande har ett antal officerare beräknats skola stå. Åt dessa skall bland annat kunna uppdragas, att alltefter arten av verksamheten vid den sektion, där de äro tjänstgörande, upprätthålla sambandet mellan försvarsstaben och arméstaben, förvaltningarna 0. s. v.
Den uppdelning av försvarsstaben på avdelningar, som av försvarsutred- ningen föreslås, framgår av det följande.
Det operativa förberedelsearbetet i vad rör armén, vilket enligt vad som tidigare anförts bör utföras inom försvarsstaben, kräver en avdelning, i ut- redningens förslag benämnd arméavdelning och motsvarande den nuvarande arméoperationsavdelningen. Utredningen förutsätter, att verksamheten inom arméavdelningen instruktionsmässigt så regleras, att en ständig kontakt med arméstabens organisationsavdelning blir säkerställd.
För handläggning av frågor rörande marin- och flygstridskrafternas upp- gifter i stort och samverkan med övriga försvarsgrenar erfordras i försvars- staben en marinavdelning och en flygavdelning. Dessa avdelningar inne— fatta jämväl den personal ur marinen och flygvapnet, som erfordras för att upprätthålla sambandet i verksamheten mellan å ena sidan försvarsstaben och å andra sidan marin- respektive flygstaberna.
Luftförsvarsavdelningen och kommunikationsavdelnmgen, liksom avdel- ningarna för utrikes och inrikes underrättelsetjänst, nämligen utrikesa'vdel- ningen och inrikesavdelningen, för vilka ingen ändring i de hittillsvarande uppgifterna förutsatts, föreslås erhålla en utvidgad personaluppsättning, som dock torde motsvara allenast minimikravet på personal vid dessa avdelningar. Då med flygvapnets utsvällning kommunikationsavdelningen måste förutses få handlägga även ett stort antal ärenden rörande flygvapnet, ingår i denna avdelning en officer ur flygvapnet. Chefen för utrikesavdelningen har till skillnad mot övriga avdelningschefer föreslagits placerad i lönegraden Oa6 i betraktande av den i viss mån överordnade ställning till militär-, marin- och flygattachéerna som denna avdelningschef skall kunna intaga.
Såsom ett organ, vilket fritt från löpande ärenden skall kunna studera strategiens, taktikens och den militära teknikens utveckling, på grundval av dessa studier till närmast berörda militära myndigheter avgiva förslag till specialstudier, försök, experiment m. m. samt därefter följa dessa, föreslås en studieavdelning med personal från samtliga försvarsgrenar. Avdelningen bör även kunna få till uppgift att i samarbete med armé-, marin-, flygvapen-, luftförsvars- och kvartermästaravdelningarna föreslå och uppdraga grund- linjerna till gemensamma övningar för två eller flera försvarsgrenar.
Underhållsfrågor berörande mer än en försvarsgren ävensom underhålls— frågor av operativ betydelse för armén, vilka frågor tidigare handlagts vid operationsavdelningarna och starkt betungat särskilt arméoperationsavdel-
ningen, föreslås skola handläggas å en kvartermästaravdelning. Här avses även i samråd med de centrala förvaltningarna anvisningar till dessa skola utarbetas. I avdelningen ingår personal ur samtliga försvarsgrenar, från armén bland annat från fälttyg- och intendenturkårerna, på sådant sätt, att er- forderlig sakkunskap blir företrädd.
De nuvarande signaltjänst och kryptoavdelningarna föreslås skola sam- manslås till en signaltjänstavdelning, varigenom någon personalbesparing kan ernås.
I »Betänkande och förslag angående soldatvården», avgivet av 1940 års militära socialvårdskommittél), har förslag framlagts om en »Upplysnings- och pressavdelning» inom försvarsstaben. Dennas uppgifter böra enligt utred- ningens förmenande handhavas dels av en press- och filmavdelning, motsvarande den av soldatvårdskommittén föreslagna press- och filmsektionen, dels av en personalvårdsavdelning, motsvarande kommitténs kultursektion. Däremot synes det utredningen icke erforderligt att i fred inrätta någon själa- vårdsavdelning, motsvarande soldatvårdskommitténs själavårdssektion. Det arbete med mobiliseringsverket för fältprästerskapet, vilket kan behöva före- komma, bör enligt utredningens mening kunna handhavas inom personal- vårdsavdelningen med biträde av den av soldatvårdskommittén föreslagna soldatvårdsnämnden. De uppgifter, som enligt soldatvårdskommitténs förslag borde tillkomma avdelningschefen vid upplysnings- och pressavdelningen, har utredningen avsett skola fyllas av en av de av utredningen föreslagna sektions- cheferna. Innan organisationen vunnit stadga och lämpliga befattningshavare kunnat prövas har utredningen icke funnit sig kunna förorda, att i press- och filmavdelningen samt i personalvårdsavdelningen ingående civila tjänstemän upptagas på ordinarie stat. Å press- och filmavdelningen torde böra anställas 2 stabsredaktörer i lönegraden MEo 24. I fråga om personalbehovet på personal- vårdsavdelningen anser utredningen, att detsamma i varje fall till en början bör kunna i fredsorganisationen inskränkas till, förutom avdelningschefen, vilken torde böra placeras i lönegraden MEo 27, en detaljchef och en biblio- tekarie i respektive lönegraderna MEo 24 och MEo 21. Eventuellt kan biblio- tekarien ersättas med en extra befattningshavare med arvode.
I försvarsstaben bör vidare liksom hittills ingå krigshistoriska avdelningen. Försvarsstabens expedition och kommendantur böra enligt utredningens mening sammanföras till ett organ under en regementsofficer som chef.
I expeditionen ingår försvarsstabens tryckeri. Vid detta utföres . på fotografisk väg samt genom offsettryck reproduktion av kartor, skisser, ritningar, instruktioner och dylikt samt fotobilder. Samtidigt är tryckeriet utbildningsanstalt för den personal, som vid mobilisering skall ingå i hög— kvarterets och vissa högre stabers fälttryckerier. Någon fast anställd personal för verksamheten finnes emellertid icke nu. Föreståndarplatsen upprätthålles för närvarande av en förste expeditionsvakt tillhörande arméstaben. All övrig tjänst bestrides av värnpliktig personal.
1) Statens off. utredn. 1941: 30.
Överbefälhavaren har i anslagsäskandena för budgetåret 1942/43 i denna fråga anfört följande:
Dessa arbeten kräva grundliga fackkunskaper, och då det dessutom gäller omhänderhavande av dyrbar materiel, synes det nödvändigt att inom hög— kvarterets fälttryckeri i viss utsträckning hava tillgång till civil, fast anställd personal. Härigenom skulle man även kunna utjämna de friktioner, som uppstå vid ombyten av den värnpliktiga personalen. Även om erforderlig värnpliktig personal i rätt tid och i tillräckligt antal kan erhållas, åtgår näm- ligen viss tid för att utbilda den nya personalen, vilket medför att tryckeriets kapacitet vid dessa ombyten avsevärt sjunker och att tryckning för icke oväsentliga kostnader måste verkställas på annat håll.
Med anledning av ovanstående föreslås, att staten för försvarsstaben ut- ökas med följande fast anställda personal: 1 tryckeriföreståndare (verkmästare) ........................... i lönegrad A 13 1 offsettryckare ...................................................... » >> MEo 8 1 accidenstryckare ................................................... » » MEo 8 1 bokbindare ....................................................... ' ..... » » MEo 8
Tryckeriföreståndaren har upptagits som ordinarie, då den som avses för befattningen i fråga för närvarande är anställd som ordinarie tjänsteman vid arméstaben, förste expeditionsvakt. De tre sistnämnda torde först sedan organisationen vunnit fastare former böra bliva ordinarie.
Till nyssberörda förslag har utredningen i stort sett ansett sig böra lämna sin anslutning.
Beträffande kommendanturen har utredningen ansett sig böra taga hän- syn till att försvarsstaben kommer att stå i centrum av de militära staber och institutioner, vilka inrymmas i militärstabsbyggnaden. Därför synes lokalför- delningen inom militärstabsbyggnaden och omsorgen om dennas bevakning, skötsel och vård böra tillkomma försvarsstabschefen. I överensstämmelse här— med har den personal bestående av garageförman, expeditionsvakt, portvakter, vaktmästare, maskinist och eldare, som erfordras för militärstabsbyggnaden och som hittills tillhört arméstaben, överförts till försvarsstabens kommen- dantur. Kommendanten i försvarsstaben, vilken har att svara för ordonnans-, transport- och vakttjänst m. 111. inom försvarsstaben, bör vara en pensionerad officer. Till kommendanturen bör även vicevärden för militärstabsbyggnaden anknytas.
I kommendanturen ingår dessutom förutom automobilförare även personal för militärstabernas automatväxel, vilken föreslås överförd från arméstaben till försvarsstaben. Som chef för telefonväxeln torde böra avses en telefon- vakt av 1. klassen i lönegraden Ca 4. Därutöver kräves viss icke—ordinarie personal.
Frågan om fotografitjänstens ställning inom försvarsväsendet har varit föremål för utredning inom försvarsstaben. Denna utredning har även slutförts och verksamheten därefter prövats och befunnits lämplig. Härom har överbefälhavaren anfört följande:
Befattningarna såsom fototeknisk och fotokemisk ingenjör ha hittills uppe- hållits av inkommenderade värnpliktiga ingenjörer, under det att övrig fack- personal utgjorts av de i 1941 års statsverksproposition upptagna arbetsför- männen av 1. och 2. klass samt i övrigt av inkallade fackutbildade värnpliktiga.
För att möjliggöra tjänstens behöriga gång erfordras emellertid en fastare form för anställning av den civila fackpersonalen än vad som nu är fallet. Den c1vila fackpersonalen, som nu ingår i försvarsstabens fotografiska avdelning är 1 fototeknisk ingenjör, 1 fotokemisk ingenjör, 1 verkmästare av 1. klassen, 1 verkmästare av 2. klassen samt 1 fotograf. Härtill kommer en redan befint- lig beställning i A30 för den civile föreståndaren. Denna beställning avses emellertid utgå med nuvarande innehavares avgång år 1946.
De ovannämnda båda ingenjörerna avses att i samråd med experter vid tek- niska högskolan och fototekniska fackskolor uppehålla den forskningsverk- samhet och konsultation i vetenskapliga frågor, som nu åvilar föreståndaren. Det torde därför redan nu vara välbetänkt att försäkra sig om de fåtaliga tek- niker, som besitta erforderliga kvalifikationer för platserna ifråga.
De båda verkmästarnas och foto afens kvalifikationer torde böra jäm- ställas med motsvarande befattnings avares vid flygvapnet och rikets all- männa kartverk.
Med anledning härav föreslås följande löneklassplacering för den civila
fackpersonalen:
fototekniske ingenjören ............................................................ A26 fotokemiske ingenjören ............................................................ A 26 verkmästare av 1. klassen ......................................................... MEo 18 » » 2. klassen ......................................................... MEo 15 fotograf ................................................................................. MEo 9
För den militäre chefen föreslås placering i lönegrad Oa4 eller Oa 3. Med ledning härav vill försvarsutredningen föreslå, att en fotoanstalt med den av överbefälhavaren prövade sammansättningen och innefattande det hittillsvarande fotografiska centrallaboratoriet skall vara ansluten till försvars- staben. Befattningen såsom föreståndare för fotografiska centrallaboratoriet torde med den nuvarande innehavarens avgång kunna indragas och synes där- för böra uppföras på övergångsstat. Härefter torde Kungl. Maj:t få pröva huru de uppgifter, som för närvarande åvila föreståndaren, i framtiden skola fyllas. De av överbefälhavaren föreslagna ingenjörerna har utredningen an- sett tills vidare böra ha lön på extra ordinarie stat. Vidare anser utredningen fotografen böra upptagas med lön enligt lönegraden MEoS i stället för enligt MEo 9.
Den för försvarsstaben och arméstaben m. m. gemensamma kassaförvalt- ningen, som för närvarande tillhör arméstaben, har synts böra överföras till försvarsstaben av principiellt samma skäl, som anförts beträffande personalen för militärstabsbyggnadens förvaltning. Till envar av redogöraren och kansli- biträdet vid arméstabens kassaförvaltning, vilka omhänderhaft försvarssta- bens kassa- och bokföringsgöromål, har hittills utgått ersättning i form av extra arvode om 660 kronor från försvarsstaben. Med den omflyttning av kassaförvaltningen till försvarsstaben, som nu föreslås, böra dessa ersätt- ningar i fortsättningen utgå från arméstaben. För att biträda redogöraren med kontroll av räkningar och avlöningar samt för att därjämte utöva kontroll av persedeluppbörden, som på grund av nya organisationer och materiel av teknisk art blivit alltmer omfattande, har vid arméstabens kassaförvaltning under senaste tiden varit anställd en civil tjänsteman i lönegrad MEx 15 i stället för den pensionerade underofficer med arvode, som tidigare avsetts för
Militär personal vid försvarsstaben.
dessa göromål. Då behov av denne civile tjänsteman även under normala fredstider kommer att föreligga, har utredningen velat föreslå, att i staten för försvarsstaben upptages en befattning i lönegrad Ca 15, avsedd för en kontors- skrivare vid kassaförvaltningen.
Till försvarsstaben böra vidare vara anslutna dels försvarsväsendets radio- anstalt, dels krigsa'rkivet. Radioanstalten är redan nu anknuten till försvars- staben. Krigsarkivets överflyttning från den nuvarande anknytningen till arméstaben till att hänföras under försvarsstaben sammanhänger med att krigsarkivet för framtiden föreslås skola mottaga samtliga tre försvarsgrenars
Chef för försvarsstaben ...... Sektionschefer .............. Adj utanter. sambandsofäcerare
och personal till chefens för försvarsstaben och sektions-
chefernas förfogande ...... Arméavdelningen ............ Marinavdvlningen ............ Flygavdelningen ............ Luftförsvarsavdelningen ...... Studieavdelningen .......... Kvartermästaravdelningen. . . . Kommunikationsavdelningen. . Utrikesavdelningen .......... Inrikesavdelningen .......... Signalrjänstavdelningen ...... Press- och filmavdelningen .. Personalvårdsavdelningen . . . . Krigshistoriska avdelningen .. Expedition och kommendantur Kasaaförvaltning ............ Fotoanstalt ..................
Summa
1) Ur fortifikationskåren eller :) Ur marinen.
! Pensio- Ur Ur övriga personal- nerad På försvars— general- &? kårer perlso- stabens stat stabs- c;» na ] kåren & arvodes— g, :e Kompani- befatt- å— få officerare ning 0: g 3 G äåäåoe gosiga. 505. 733599. åaå gå?."éä ; 8 c. :: 5 ? E:? = ca & m & g 3 "E. "'- 5 s är 5 s _. " & != g &; 15.5 " s.a.s.—:,: & s e s a " "'” 5 3 " ;; 1 _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ 2 _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ '— — — l —— 1 3 1 —- — — — 3 2 -— — -— —- _ —— 1 4 3 — 1)1 — —- —— 2 —— — —— — — — —— — — 7')1 —— =')4 — — l —— — — — — —— -—— — — 4)1 — — 4 -— 1 — '— —— —— 1 — — 2 2 — 5)” 1 l — 1 —— — —— —— 1 — — 1 — — — 902 1 —— 1 — -— —— — — — 1 2 2 — 7)2 1 1 1 — — — '— —— — 1 3 3 — 2 1 1 — 2 —— — —— 1 — -— — —— l — 4 2 | SJÖ 4 — — — — 1 — — —— 1 — 2 l 1 6 2 —— — —— — 1 -— —— 1 — —— 9)2 2 1 2 1 — — —— —— 1 — — —— — — 1 1 1 — 1 —— _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ 2 _ _ _ _ 10)1 _ _ _ _ _ _ _ _ _ 11,5 _ —— — — — -— 1 — _ — — — — 1 3 2 _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ län _ — -— — — 1 — — — -—— — -— _ 1 —— 1 1 1 3 7 l 5 16 13 2 16 15 12 18 30 3_ ingenjörtrupperna.
8) Härav en ur kustartilleriet.
4) Ur flygvapnet. 5) Ur luftvärnet. 6) En ur vardera flottan och kustartilleriet. ") En ur vardera fälttygkåren och intendenturkåren. &) Två Oa 2, tre Oa 3. ”) Härav en ur signaltrupperna. 10) Beställningen kan ersättas med en befattning för pensionerad regementsofficer med arvode av 3.600 kronor (chef för krigshistoriska avdelningen).
11) Härav tva ur armén och två. ur marinen.
samt försvarsstabens arkivhandlingar. En översyn över krigsarkivets personal— behov lärer snarast möjligt böra vidtagas, men försvarsutredningen har för sin del icke ansett sig böra ingå därpå. Icke heller ingår försvarsutredningen närmare på personalbehovet vid radioanstalten.
I överensstämmelse med vad utredningen sålunda anfört har behovet av militär personal för försvarsstaben beräknats på sätt som framgår av tablån å sid. 63.
Behovet av civil personal har delvis i det föregående berörts. Antalet kanslibiträden, kontorsbiträden och skrivbiträden måste på grund av det större antalet avdelningar inom försvarsstaben undergå någon ökning. Så— lunda föreslår utredningen, att antalet kanslibiträden utökas med två till tre, fördelade på en ordinarie och två extra ordinarie befattningar. En av de två nya kanslibiträdesbefattningarna har överförts från arméstaben. Kontors- och skrivbiträdena föreslås till sammanlagt 24, beräknade efter i regel ett biträde per mindre avdelning samt två biträden för de större avdelningarna, expedi- tionen och kassaförvaltningen. Av de nämnda biträdena torde 10 böra upp— föras som ordinarie kontorsbiträden, 10 som extra ordinarie kontorsbiträden och 4 som "extra ordinarie skrivbiträden. Då erfarenheten visat, att vid för- svarsstaben ständig tillgång erfordras till personal, kunnig i ritarbete, ha här- utöver två ritbiträden i lönegrad MEO 4 ansetts böra tillkomma.
Utredningen får med ledning av det anförda föreslå följande personalför- teckning för överbefälhavaren och försvarsstaben rörande den personal, vars antal och lönegradsplacering bör fastställas av riksdagen:
Personalförteckning.
Ordinarie tjänstemän.
Beställning. _ Lönegrad.
Militär personal.
1 överbefälhavare ............................................................ Obö 1 generalsperson eller flaggman, chef för försvarsstaben ......... Ob 3 1 generalmajor (konteramiral) av 2. graden, sektionschef ...... 0b2 3 överstar (kommendörer), därav 2 sektionschefer .................. Oa 6 71) 'regementsofficerare, arvoden .......................................... Oa 5 el. Oa 4 1 major (örlogskapten) eller kapten, arvode ........................ Oa4el.033 Civil personal.
1 kontorsskrivare .................................................................. Ca 15 1 tryckeriföreståndare ............................................................ Ca 13 1 förste expeditionsvakt ......................................................... Ca 7 1 kanslibiträde ..................................................................... Ca 7 1 expeditionsvakt .................................................................. Ca 5 10 kontorsbiträden .................................................................. Ca 4
1 chefstelefonist .................................................................. Ca 4
1) Därest chefen för krigshistoriska avdelningen är pensionerad officer med arvode, minskas antalet till 6.
1 maskinist ........................................................................... Ca 12 1 eldare av 1. klassen ............................................................... Ca7
Tjänsteman å. övergångsstat. 1 föreståndare för fotografiska centrallaboratoriet ........................ A30
Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än 20.
1 avdelningschef vid personalvårdsavdelningen ........................ MEo 27 2 ingenjörer vid fotoanstalten ................................................ MEo 26 1 detaljchef vid personalvårdsavdelningen ................................. MEo 24 2 stabsredaktörer vid press- och filmavdelningen ........................ Me 24 1 bibliotekarie vid personalvårdsavdelningen ........................... l)MEo 21
Den civila personal, som icke bör uppföras på av riksdagen fastställd per- sonalförteckning, har utredningen beräknat på sätt följande tablå utvisar. För- teckningen över personal av denna kategori torde för varje budgetår böra fastställas av Kungl. Maj:t.
Extra ordinarie tjänstemän i 20 eller lägre lönegrad. Befattning. Lönegrad 2 stabsfotografer .................................................................. MEo 19 1 förste verkmästare vid fotoanstalten .................................... MEO 18 1 andre verkmästare vid fotoanstalten .................................... ME015 1 garageförman .................................................................. 2)MEo 10 2 portvakter ........................................................................ 2)MEO 9 1 offsettryckare ............................. -. .................................... MEo 8 1 accidenstryckare ............................................................... MEo 8 1 bokbindare ..................................................................... MEo 8 1 fotograf ........................................................................... MEo 8 2 kanslibiträden .................................................................. MEo 7 1 vaktmästare ..................................................................... MEo 5 1 bilförare ........................................................................ MEo 5 1 eldare av 2. klass ............................................................... MEo 5 10 kontorsbiträden ............................................................... MEo 4 2 ritbiträden ........................................................................ MEo 4 2 telefonvakter av 1. klass ...................................................... MEo 4 4 skrivbiträden .................................................................. MEo 2
Vad beträffar pensionerad personal i arvodesbefattning vid försvarsstaben synes denna kunna beräknas i enlighet med följande uppställning:
1) Kan ersättas av en extra tjänsteman med av Kungl. Maj:t bestämt arvode.
g) Befattningarna som garageförman och portvakter hänföras, så. länge nuvarande inne- havare av befattningarna kvarstå. i desamma, till respektive lönegraderna MEo 10 och MEo 9. Frågan om befattningarnas framtida bestridande skall härefter hänskjutas till Kungl. Maj:ts prövning.
5—2440 41
Antal befattningshavare med B 0 f a t t 11 i n g & r följande arvodesbelopp
3,600 l 3,180 | 2.130
Chef för krigshistoriska avdelningen 1) .................... 1)1 — —— Regementsofficerare vid utrikesavdelningen .............. 2 — —— Expeditionsofficerare m. 11. ur armén .................... —— 8 — Expeditionsofficerare m. fl. ur marinen .................. —- 3 — Expeditionsofficer ur flygvapnet .......................... — 1 Expeditionsofäcer ur armén eller Hygvapnet .............. 1 »— Expeditionsofficerare m. fl. ur armén, marinen eller flyg-
vapnet ................................................ 2)2 12 —-
Redogörare .............................................. —- 1 — Expeditionsunderofiicerare ur armén, marinen eller Hyg-
vapnet ................................................ -— — 2 Underofficer vid fotoanstalteu ............................ — —— 1
Summa 5 26 3
Antalet arvoden a 600 kronor till kompaniofficerare som tjänstgöra vid för- svarsstaben har av utredningen beräknas till 28, vilket innebär någon minsk- ning mot det nuvarande antalet. Dessutom torde följande arvoden böra utgå-, nämligen till överbefälhavarens juridiska biträde 1,800 kronor, till en arkivarie i krigshistoriska avdelningen 2,400 kronor samt till 'en vice värd vid militär- stabsbyggnaden 2,400 kronor.
I enlighet med det anförda har utredningen beräknat försvarsstabens av— löningsstat på. följande sätt:
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis ............ kronor 250,000 2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.
Maj:t ........................................................................ » 130,470
3. Avlöningar-till övrig icke—ordinarie personal, förslagsvis » 190,000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis .......................................... » 64,530
Summa kronor 635,000
Vad beträffar övriga för försvarsstabens verksamhet erforderliga anslag — omkostnadsanslag m. fl. — torde deras sammanlagda belopp kunna upp- skattas till cirka 165,000 kronor, vadan hela anslagsbehovet för försvarsstaben skulle uppgå. till (635,000 + 165,000 :) 800,000 kronor. I detta belopp äro, såsom förut påpekats, icke inräknade kostnaderna vare sig för försvarsväsen— dets radioanstalt eller för krigsarkivet, vilka båda institutioner förutsättas skola vara i viss mån anknutna till försvarsstaben.
1) Utgår endast under förutsättning att icke regementsofficer på försvarsstabens stat är chef för krigshistoriska avdelningen.
2) Avsedda för expeditionsofficeren vid expeditionen samt för en officer till försvars- stabschefens förfogande.
- ...—___.v rem ovan-rf ' www—www
D. Förvaltningsorganisationen.
I viss mån sammanhörande med spörsmålet'om organisationen av den mili- tära ledningen av försvarskrafterna är frågan om organisationen av den mili- tära förvaltningsapparaten. Såsom redan förut i korthet omnämnts är sist- nämnda fråga föremål för en särskild, fristående undersökning, som an- förtrotts åt 1941 års militära förvaltningsntredning. Denna undersökning har hittills bedrivits jämsides med utredningen om den militära organisa- tionen och i nära kontakt med denna. Även om förvaltningsutredningen kan beräknas först om någon tid bliva slutförd, har densamma dock redan nu förts fram så långt, att vissa grundlinjer för blivande förslag i ämnet kunna skönjas. Försvarsutredningen har ansett lämpligt att redan i förevarande sammanhang lämna en kortfattad redogörelse för den tilltänkta nya förvaltningsorganisa- tionen. Därigenom synes bättre överblick kunna vinnas över den nödvändiga samverkan och växelverkan mellan den militära och den teknisk-ekonomiska ledningen av försvarsväsendet. Försvarsutredningen vill emellertid betona, att redogörelsen i fråga icke får fattas som ett slutgiltigt förslag i ämnet utan alle- nast innebär ett preliminärt ståndpunktstagande till problemet.
Frågan om den centrala. försvarsförvaltningens organisation har nyligen varit föremål för en principutredning av särskilt tillkallade sakkunniga, den s. k. militära förvaltningsutredningen (nedan kallad »1940 års utredning»). Dessa sakkunniga, vilka tillkallades av chefen för försvarsdepartementet med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande den 29 november 1940, hade till närmaste uppgift att inom departementet biträda med en utredning i huvudsak syftande till att enligt närmare angivna grunder uppdraga allmänna riktlinjer för en blivande omorganisation av det militära förvaltningsväsendet samt att med utgångspunkt därifrån angiva sättet och tidsföljden för genomförande av en dylik. Därvid borde enligt de givna direktiven i första hand eftersträvas att åstadkomma större enhetlighet i förvaltningstjänsten än som dittills varit till finnandes. Vidare borde övervägas, huruvida icke kommersiell och industriell sakkunskap för framtiden borde vara i ökad grad och mera permanent före— trädd inom den militära förvaltningsverksamheten än som förut normalt varit fallet. Sedan förslag i berörda avseenden utarbetats, skulle Kungl. Maj :t taga under förnyat övervägande på vad sätt mera detaljerade förslag rörande de sär- skilda förvaltningsorganens inre organisation m. ni. borde utarbetas.
1940 års utredning avgav den 24 februari 1941 sitt betänkande med princip- förslag rörande omorganisation av den militära förvaltningen. Då. den nu på- gående utredningen i väsentliga delar bygger på den principiella uppläggning av problemet, som kommit till uttryck i nämnda betänkande, vill försvarsut- redningen här i korthet redogöra för vissa huvudpunkter i förslaget och i de däröver avgivna yttrandena.
1940 års utredning framhöll bland annat, att den nuvarande militära förvalt— ningsorganisationen vid den försvarsberedskap, som vårt land på grund av stormaktskriget tvingats intaga, uppvisat betänkliga brister, då det gällt att skaffa en överblick över de olika försvarsgrenarnas behov och tillgångar samt
möjligheterna att fylla behoven. Olägenheterna med den nuvarande förvalt— ningsorganisationen vore huvudsakligen att hänföra till splittringen på de olika försvarsgrenarna av förvaltningsuppgifter av samma art samt avsaknaden av samordnande organ för det krigsindustriella planeringsarbetet. Med hänsvn till dessa olägenheter hade utredningen funnit erforderligt att, så långt detta lämpligen läte sig göra, förvaltningsverksamheten sammanfördes fackgrensvis till en gemensam försvarsförvaltning samt att denna tillfördes all erforderlig teknisk och merkantil sakkunskap, så att fortlöpande kontakt med industrien kunde hållas och planläggningen av krigsindustrien säkerställas. Vid detta sammanförande borde i huvudsak följas den nuvarande indelningen inom arméförvaltningen.
1940 års utredning föreslog sålunda, att verksamheten inom den gemen— samma försvarsförvaltningen skulle uppdelas på ett materieldepartement, ett intendenturdepartement, ett fortifikationsdepartement, ett sjukvårdsdeparte— ment och ett civilt departement. Till vart och ett av dessa departement borde sammanföras dithörande ärenden från samtliga försvarsgrenar. Förutom dessa fem för försvarsgrenarna gemensamma departement krävdes emellertid sär- skilda förvaltningsorgan, ett för varje försvarsgren, förslagsvis benämnda armé-, marin— och flygförvaltningarna, med uppgift att handlägga vissa för för- svarsgrenarna specifika uppgifter, vilka stode i nära samband med tjänsten inom dem.
I sitt betänkande har 1940 års utredning särskilt uppehållit sig vid materiel- departementets arbetsuppgifter. Detta departement skulle närmast motsvara det nuvarande tygdepartementet inom arméförvaltningen men handhava även vissa delar av övriga försvarsgrenars materielförvaltningar. Det skulle hava till uppgift att handhava konstruktion, nyanskaffning och kontroll av krigs- materiel ävensom anskaffningen av vissa slag av intendenturmatertiel. Anskaff- ningen av viss för försvarsgrenarna specifik materiel, såsom stridsvagnar för armén, fartyg för marinen och flygplan med tillhörande motorer för flygvapnet, skulle emellertid handhavas av respektive försvarsgrenars egna förvaltnings- organ. Sistnämnda förvaltningsorgan skulle också ombesörja all reparations- och underhållstjänst för den egna försvarsgrenens materiel.
Till materieldepartementet skulle enligt 1940 års utrednings förslag vara förvaltningsmässigt anknuten en särskild organisation för handhavande av förrådsverksamh'eten inom försvarsväsendet. Verksamheten vid försvarsväsen- dets industriella anläggningar, vilka enligt nuvarande organisation lyda under de olika centrala förvaltningsorganen men i rådande krisläge i viss utsträck- ning provisoriskt sammanförts under försvarsväsendets verkstadsnämnd, skulle enligt utredningens förslag framdeles drivas i bolagsform.
Över 1940 års utrednings betänkande hava efter remiss utlåtanden avgivits av ett flertal såväl militära som civila myndigheter. I yttrandena har i all- mänhet vitsordats, att behov av större enhetlighet och samordning i den militära förvaltningsverksamheten förelåge; däremot hava meningarna varit delade rörande sättet och tiden för genomförande av reformer i sådan rikt- ning. Vissa myndigheter hava i huvudsak anslutit sig till förvaltningsutred-
.Wu x—v—vyr—t acw. _— -
._ u...—..,. .-
ningens förslag till principiell lösning av problemet. Andra åter hava i olika hänseenden ställt sig avvisande mot ett genomförande av utredningens för— slag i dess helhet. Från åtskilliga håll har med skärpa bestritts eller åtmin- stone ifrågasatts lämpligheten av att under nu rådande förhållanden genom— föra en så genomgripande omorganisation som den föreslagna. Vissa myndig— heter hava direkt avstyrkt förslagets genomförande men i stället förordat in- rättande av ett eller flera centrala standardiserings—, krigsindustri— och för- rådsorgan.
I vissa utlåtanden, framför allt arméförvaltningens, hava invändningar sär- skilts framförts gentemot den av 1940 års utredning förordade" uppdelningen av materielförvaltningen på dels ett för försvarsgrenarna gemensamt materiel- departement med därtill anknuten förrådsorganisation och dels de särskilda försvarsgrenarnas egna förvaltningsorgan. Arméförvaltningen har för sin del uttalat, att 'en sådan uppdelning av förvaltningsverksamheten rörande den egentliga krigsmaterielen på flera instanser måste vålla tveksamhet och oreda, icke minst i fråga om ansvarsfördelningen. Arméförvaltningen har därför föreslagit, att i den centrala.försvarsförvaltningen i stället för det föreslagna materieldepartementet skulle inrättas särskilda departement för den försvars— grensbetonade materielen. Därigenom kunde också, som sig borde, förråds— hållningen bibehållas under respektive materielförvaltande departement. Ut- över de tre materieldepartementen borde enligt arméförvaltningens uppfatt— ning inrättas ett särskilt, från den övriga försvarsförvaltningen fristående organ med huvuduppgift att planera krigsmaterielanskaffning samt, i syfte att förbereda och underlätta denna, på rekvisition av de mat'erielförvaltande myndigheterna eller på direkt order av Kungl. Maj:t, jämväl handhava större materielupphandlingar i fred. Detta organ borde också handhava standardise- ringsverksamheten. Vidare borde under det sålunda föreslagna industri- organet sortera militära varv och verkstäder, i den mån de icke i enlighet med utredningens förslag borde drivas i bolagsform. Till detta organ syntes också med fördel kunna förläggas samordnandet av de militära och de civila kraven på den industriella försörjningsverksamheten.
I direktiven för den fortsatta utredning rörande den militära förvaltningen, som för närvarande pågår — 1941 års militära förvaltningsutredning -— har framhållits, att man vid denna utredning borde eftersträva att åt den militära förvaltningen förläna den grad av enhetlighet som överhuvud kunde åstad- kommas utan att de särskilda försvarsgrenarnas berättigade krav på smidig- het och anpassning därigenom träddes för nära. Särskilt borde därvid upp- märksammas angelägenheten av ett planmässigt inordnande av den militära materielproduktionen inom landets industriella kapacitet, för vilket ändamål enhetlighet i ledningen syntes vara särskilt av nöden. Emellertid borde vid den fortsatta utredningen på förevarande område vissa av de erinringar emot 1940 års förvaltningsutrednings förslag, som framförts från de hörda myndig- heternas sida, upptagas till prövning. Chefen för försvarsdepartementet har för sin del i synnerhet uppmärksammat de invändningar, som hänföra sig till förslaget om att uppdela den centrala materielförvaltningen på dels ett
gemensamt materieldepartement och dels förvaltningsorgan tillhörande de särskilda försvarsgrenarna. Enligt vad departementschefen erinrade hade av ett flertal myndigheter framhållits, att det syntes kunna befaras, att en sådan splittring av materielförvaltningen i vidsträckt mening skulle kunna medföra konflikter i kompetens— och ansvarshänseende, som kunde vålla allvarliga olägenheter. Det syntes därför böra undersökas, huruvida icke på grundval av det av arméförvaltningen framlagda förslaget eller på annat sätt för— bättringar i detta avseende kunde vinnas.
Den fortsatta förvaltningsutredningen har i väsentliga stycken bedrivits efter de principiella riktlinjer som uppdrogos av 1940 års utredning, dock med iakttagande av chefens för försvarsdepartementet sistberörda direktiv. På vissa områden har man sålunda räknat med att kunna genomföra en långt driven enhetlighet för hela försvarsväsendet. Detta har särskilt varit fallet i fråga om befästnings— och byggnadsverksamheten samt sjukvårds— och civil— förvaltningen. Förslag om en centralisering på förstnämnda område framlades på sin tid av 1930 års försvarskommission men vann ej statsmakternas bifall. Förslaget ansågs innebära ett avsteg från den i övrigt hävdade principen, att förvaltningsverksamheten borde handhavas försvarsgrensvis. I samma mån som den moderna krigföringen aktualiserat kravet på intim samverkan mellan försvarsgrenarna inbördes har emellertid nämnda princip alltmera förlorat i styrka och även på vissa betydelsefulla punkter genombrutits. Vid sådant förhållande har tanken på en centralisering jämväl av befästnings- och bygg- nadsverksamheten — som principiellt sett till övervägande del är av likartad natur inom de olika försvarsgrenarna —- numera vunnit i styrka. Vad sjuk— vårdsförvaltningen angår möta särskilda svårigheter i fråga om gränsdrag— ningen mellan och samordnandet av den rent förvaltningsmässiga och den mera militärt betonade delen av verksamheten. Vissa ömtåliga spörsmål, till vilka 1941 års militära förvaltningsutredning i sinom tid torde få taga ställ- ning, framträda härvid till bedömande. Övervägande skäl synas dock tala för en centralisering även på detta område. Den verksamhet, som för närvarande omhänderhaves av arméförvaltningens civila departement samt motsvarande delar av marin— och flygförvaltningarna, har av förvaltningsutredningen ansetts böra sammanföras till ett för hela försvarsväsendet gemensamt ämbetsverk. Detta skulle således komma att tilläggas administrativa, kamerala och revi- sionsuppgifter. Vissa delar av den civila förvaltningen avses emellertid skola erhålla närmare anknytning till den militära förvaltningen i övrigt på samma sätt som för närvarande särskilda civilbyråer höra till vart och ett av armé- förvaltningens tyg— och intendenturdepartement. Till varje särskilt förvalt— ningsorgans förfogande måste också ställas den för dess egen bokföring och kassarörelse erforderliga personalen.
I det av 1940 års utredning avgivna principbetänkandet räknade man med ett sammanförande jämväl av försvarsgrenarnas intendenturförvaltning till ett gemensamt verk. På denna punkt yppades dock inom nämnda utredning tvivelsa mål om ändamålsenligheten av en sådan åtgärd, vilket tog sig uttryck däri, att utredningen skisserade två olika alternativ, det ena syftande till en kon-
.,xv'uww .--... __.-. _ ,.
centration av verksamheten, det andra innebärande ett bibehållande av skilda förvaltningar. De förnyade överväganden av denna fråga, som nu gjorts, hava lett fram till uppfattningen, att den centrala intendenturförvaltningen även i fortsättningen bör vara uppdelad på försvarsgrenarna. Avgörande härvid- lag hava varit icke blott de skiljaktigheter, som föreligga mellan intendentur- verksamheten vid olika försvarsgrenar, utan även hänsyn till dess nära sam- hörighet med det rent militära arbetet vid vederbörande försvarsgren.
Ett av de mest svårlösta spörsmålen i förevarande sammanhang är frågan, huru krigsmaterielförsörjningen för försvarsväsendet skall kunna på bästa sätt tillgodoses. De erinringar, som gjorts mot 1940 års utrednings förslag i denna del, kunna näppeligen lämnas obeaktade. Den fortsatta utredningen har närmast givit vid handen, att materielförvaltningens principiella anknyt— ning till de särskilda försvarsgrenarna bör bibehållas men att kravet på en- hetlighet på förevarande område bör tillgodoses genom tillskapande av ett från den övriga försvarsförvaltningen fristående, samordnande industriorgan, ett försvarsväsendets industriverk. Detta bör hava till huvuduppgifter att planera anskaffningen av krigsmateriel och övergång till krigsindustri, att övervaka och befordra standardiseringen av krigsmateriel, att i viss utsträck— ning ombesörja anskaffningen av mass- och standardartiklar för försvars— väsendets läkning, att granska prissättningen och handlägga andra avtals- frågor i samband med inköp för försvaret samt att omhänderhava den veten- skapligt betonade forskningen på förevarande område. Vad angår frågan om ledningen av försvarsväsendets industriella anläggningar hava flera alternativ varit under övervägande. Det har sålunda ifrågasatts bland annat, antingen att dessa anläggningars ledning skulle ankomma på industriverket eller att verksamheten på sistnämnda område skulle drivas i bolagsform.
I enlighet med det anförda torde sålunda den pågående förvaltningsutred— ningen komma att utmynna i ett förslag om att försvarsväsendets centrala för- valtniiig skall omhänderhavas av följande organ:
Arméförvaltningen. Marinförvaltningen. Flygförvaltningen.
Försvarsväsendets industriverk. Försvarsväsendets fortifikationsförvaltning. Försvarsväsendets sjukvårdsförvaltning. Försvarsväsendets civilförvaltning. I anslutning till vad av 1940 års utredning föreslogs torde samtliga för— valtningsorgan i egenskap av centrala ämbetsverk böra lyda direkt under Kungl. Maj:t. De tre försvarsgrensförvaltningarna torde böra stå under högsta chefskap av vederbörande försvarsgrenschef, vilken sålunda i den mån han utövar beslutanderätt i förvaltningen, handlar under förvalt- ningsansvar. Under försvarsgrenschefen bör chefskapet i övrigt över förvalt— ningen utövas av en särskild chef, vilken, då försvarsgrenschefen icke själv deltager i arbetet, utövar chefskapet oinskränkt. Huruvida i instruktionsväg skall fastställas, i vilka hänseenden det skall ankomma på försvarsgrenschefen
att utöva chefskapet över förvaltningen, eller huruvida det skall ankomma på försvarsgrenschefen att utfärda bestämmelser därom, torde komma att särskilt övervägas.
Vad beträffar förvaltningsorganens förhållande till överbefälhavaren torde detta i fredstid böra ordnas så, att överbefälhavaren skall äga till förvaltnings- organen utfärda de direktiv för verksamheten som må erfordras för krigs— förberedelsearbetets bedrivande m. m. Rätten att giva direktiv till civil- styrelsen torde dock icke böra omfatta annat än grunddragen för civil- styrelsens eget krigsförberedelsearbete. Direktiven böra beträffande för- svarsgrensförvaltningarna lämnas vederbörande försvarsgrenschef i dennes egenskap av chef för förvaltningen. Anse sig förvaltningsorganen icke kunna följa överbefälhavarens direktiv, skall frågan hänskjutas till Kungl. Maj:ts prövning.
Frågan om de för försvarsväsendet gemensamma förvaltningsorganens ställ- ning till de tre försvarsgrenscheferna och deras organ är en av de frågor, som torde komma att kräva särskild uppmärksamhet. Att kontakten mellan för— svarsgrensförvaltningarna, å ena sidan, samt fortifikations-, sjukvårds— och civilförvaltningarna, å den andra, måste kunna upprätthållas på ett enkelt och effektivt sätt är uppenbart. Det underlag av militärorganisatorisk art, som de gemensamma förvaltningarna behöva för sin verksamhet, måste ställas till förfogande av försvarsgrensförvaltningarna eller försvarsgrenarnas chefer. Å andra sidan måste de gemensamma förvaltningarna vara skyldiga att rätta sig efter de önskemål av militärorganisatorisk art som till dem framställas från försvarsgrenscheferna. Därest dylika önskemål av någon anledning anses icke kunna följas, bör frågan hänskjutas till överbefälhavaren för direktivs meddelande eller eventuellt överlämnande till Kungl. Maj:ts prövning.
Vad beträffar medelsanslagen för försvarsgrenarnas verksamhet torde dessa böra förvaltas av de centrala förvaltningsmyndigheter, till vilkas verksamhets— områden anslagen hänföra sig. Krigsmateriel och intendenturanslageh böra sålunda omhänderhavas av respektive armé-, marin— och flygförvaltningarna, försvarsgrenarnas avlöningsanslag och rekryteringsanslag m. fl. av civil- förvaltningen, sjukvårdsanslag av sjukvårdsförvaltningen samt byggnads- och befästningsanslag av fortifikationsförvaltningen. Givetvis skola de sär— skilda förvaltningsorganen själva handhava sina egna avlönings- och omkost— nadsanslag. För försvarsväsendet gemensamma anslag torde i allmänhet böra ställas till civilförvaltningens förfogande.
Framställningar till Kungl. Maj:t om anslagsäskanden torde enligt vanliga regler böra uppgöras av de myndigheter, vilka, enligt vad nyss sagts, skola omhänderhava anslagens förvaltning. Härvid böra såsom förut nämnts de för försvaret gemensamma förvaltningsorganen vara skyldiga att där sig så göra låter rätta sig efter de önskemål av militärorganisatorisk art som framställas från försvarsgrenscheferna eller ock hänskjuta frågan till överbefälhavaren, eventuellt Kungl. Maj:t. Sedan förslag till anslagsframställningar uppgjorts inom de skilda förvaltningsorganen, torde desamma böra föredragas inför överbefälhavaren i och för inhämtande av de direktiv i avseende å avväg—
ningen mellan försvarsgrenarna m. m., som överbefälhavaren kan finna anled- ning meddela. Sedan dessa direktiv vederbörligen beaktats, böra medelsfram- ställningarna ingivas till Kungl. Maj:t i vanlig ordning.
Försvarsutredningen vill i förevarande sammanhang framhålla, att utred- ningen vid uppgörandet av personalstaterna för de militära kårerna i stort sett utgått från den principiella organisation av förvaltningsmyndigheterna, som nu gäller. Det bör emellertid förutskickas, att förvaltningsutredningens blivande förslag torde komma att nödvändiggöra vissa förändringar i dessa stater. Dessa förändringar kunna på utredningens nuvarande ståndpunkt icke till fullo överblickas.
Avd. IV. Arméns organisation.
|. Krigsorganisationen. Allmänna grundar.
Arméns krigsorganisation enligt 1936 års för-svarsordning har alltsedan krigsutbrottet 1939 undergått väsentliga förändringar. Sålunda har antalet operativa enheter utökats, i samband varmed vissa förändringar företagits i avseende på deras sammansättning. Vidare har organisationens kvalitativa värde i hög grad ökats genom tillkomsten av starkare befälskadrar, genom en under beredskapstiden bedriven utbildning av befäl och trupp, genom beväpningens och utrustningens fullständigande m. m. Vissa uppgifter an- gående den nuvarande krigsorganisationen lämnas i en särskild (hemlig) del.
De allmänna riktlinjer, som skola ligga till grund för krigsorganisationens utbyggnad och stärkande under de närmaste fem åren, framgå av chefens för försvarsdepartementet yttrande till statsrådsprotokollet den 20 juni 1941. Där anfördes följande:
Som grundsats för utredningen torde böra gälla, att vår försvarsorganisa- tion bör erhålla högsta möjliga kvalitet, samtidigt som dess storlek natur- ligen måste anpassas efter vårt samhälles ekonomiska bärkraft. Eftersom möjligheterna i sistberörda hänseende äro begränsade uppkomma otvivel— aktigt under utredningens gång vissa avvägningsspörsmål av både ömtålig och vansklig natur. Med det utrymme i ekonomiskt hänseende, varmed man har att räkna, synas emellertid avvägningsproblemen böra kunna be- mästras utan alltför stora svårigheter.
Militärt sett måste vid krigsorganisationens utformning främst de erfaren- heter, som kunna hämtas från det pågående kriget,i möjlig omfattning till- godogöras. De äro emellertid självfallet icke alltid sådana, att de kunna tillmätas ett bestående värde. Man måste räkna med en ständig och i Hera avseenden mycket snabb utveckling på det krigsorganisatoriska området. Det gäller vidare att omsätta krigets lärdomar på svenska förhållanden, vilket ytterligare försvårar arbetet. I vissa avseenden hava emellertid rik- liga erfarenheter kunnat hämtas från den gångna beredskapstiden. Slut- ligen måste beaktas nödvändigheten av att så anpassa den blivande krigs— organisationen, att övergång till densamma kan ske utan att kravet på er- forderlig beredskap eftersättes.
Det förslag till krigsorganisation, som framgått som resultat av den med beaktande av ovan berörda riktlinjer och synpunkter gjorda utredningen, kommer att närmare belysas i det följande. I stort sett präglas förslaget av avsevärda kvalitativa förbättringar, i vissa fall av förändringar i avseende på de operativa enheternas sammansättning, samt slutligen av en strävan att åt krigsorganisationen giva en sådan elasticitet, att möjlighet finnes att utan alltför stora rubbningar tillgodose utvecklingens krav.
Krigsförband.
Krigsförbanden föreslås skola sammanföras i nedanstående grupper: operativa förband,
kust— och gränsförsvarsförband, kårförband och territoriella förband. En sammanställning över förbanden i den föreslagna krigsorganisationen återfinnes i särskild (hemlig) del.
Operativa förband.
De operativa förbanden utgöras av fördelningar, jägarbrigader, pansar- brigader, motorbrigader och cykelbrigader.
Fördelningen — den operativa enheten i den nuvarande krigsorgani- sationen — har befunnits vara mindre lämplig i viss skogs- och fjällterräng samt för snabba omgrupperingar. Ett antal föl-delningar hava därför upp- delats i mindre operativa enheter — brigader. En omorganisation av ytter- ligare fördelningar på brigader kan lätt verkställas, om så skulle visa sig lämpligt. Därvid uppkommer dock ett större behov av underhållstrupper m. m. Fördelningen och särskilt dess kärrorganiserade infanteri synes emellertid väl lämpad för uppträdande i vanlig nordisk terräng.
J ägarbrigaden utgör ett lättrörligt operativt förband. Detta har prö— vats under sommaren 1941 och befunnits Väl lämpat för företag i vägfattig skogs- och fjällterräng. Ytterligare försök äro dock erforderliga, innan sam- mansättningen kan slutgiltigt fastställas.
Pansarbrigaden är pansartrupper-nas operativa förband. Denna enhet har med hänsyn till dess sannolika användning och svenska vägförhållanden gjorts lättrörligare än stormakternas pansarfördelningar samt försetts med riklig utrustning'för pansarvärn och luftvärn.
Motorbrigaden utgöres av bilburet infanteri samt pansarvärn, artilleri, luftvärn, ingenjör- och underhållstrupper med i stort sett samma samman- sättning som tidigare kavalleribrigaden.
Cykelbrigadeu har organiserats efter samma grunder som motorbri— gaden. Till följd av begränsad tillgång på motorfordon hava cyklar ingått i stället för bilar. Vid ökad tillgång på bilar finnes möjlighet att motorisera cykelbrigaderna.
Kast- och _qi'a'nsjörsvarsförbaml.
Vid landets kuster och gränser hava uppförts och äro under byggnad om- fattande befästningsanläggningar. Besättningarna i dessa anläggningar och till de sistnämnda anslutna rörliga förband utgjordes tidigare av värnpliktiga tillhörande äldre årsklasser. På grund av nämnda befästningars betydelse vid försvar mot överraskande anfall och kuppförsök har det befunnits lämp- ligt att rekrytera kust- och gränsförsvarsförbanden även med värnpliktiga ur yngre årsklasser, bosatta i befästningarnas närhet. Vapenutrustningen i nämnda befästningar har fullständigats. Kata-förband och territoriella förband.
De organisatoriska förändringarna i fråga om kårförbanden och de terri- toriella förbanden bestå huvudsakligen i en utbyggnad av kårartilleriet, pansarvärnet och luftvärnet.
Kårartilleriets styrka framgår av särskild (hemlig) del. Erfarenheten från finsk-ryska kriget samt kriget på ostfronten har visat betydelsen av att äga tillgång till tungt artilleri. Kårartilleriet har på grund härav utökats med ett antal 15 cm. haubitsdivisioner.
Pansarvärnets omfattning framgår av särskild (hemlig) del. Till förstärk- ning av de operativa förbandens samt kust- och gränsförsvarsförbandens försvar mot pansaranfall disponerar armékårchefen i den nuvarande organisationen ett antal pansarvärnskompanier. 'Från alla fronter och under alla opera— tioner, där pansartrupper deltagit under det pågående kriget, har pansar- värnet spelat en avgörande roll vid försvar mot pansaranfall. Pansarvärns- kompaniet har därför utbyggts till förband, som omfatta icke endast lättare pansarvärnspjäser utan även tunga pansarvärnspjäser och pansarvärnsgevär.
Luftvärnet, som vid truppförbanden i regel består av pansarvärnsluft- värnspjäser, användbara för såväl pansarvärn som luftvärn, och vid de opera- tiva förbanden av luftvärnsautomatkanonkompanier, utgöres vid kårförbanden och de territoriella förbanden av:
kårluftvärnsförband, bestående av luftvärnsautomatkanonkompanier och luftvärnsbatterier, sammanförda i luftvärnsdivisioner samt avsedda att för— stärka truppförbandens luftvärn;
ilygfältsluftvärn, bestående av luftvärnsförband för flygbasernas skydd; territoriellt luftvärn för hemortens skydd. Samtliga slag av luftvärn förekomma i den nuvarande krigsorganisationen. På. grund av erfarenheter från det pågående kriget har det visat sig nöd- vändigt att avsevärt förstärka luftvärnet för att hindra att flygvapnets dyr- bara materiel förstöres på fiygbaserna, möjliggöra arméns mobilisering och uppmarsch samt skydda verksamheten i hemorten.
Omfattningen av luftvärnet vid kårförbanden och de territoriella förbanden framgår av särskild (hemlig) del.
Depåer m. m. Mobiliseringsdepåei'.
Mobiliseringsdepåorganisationen föreslås bliva i stort oförändrad dock med de ändringar, som betingas av pansartruppernas och luftvärnets ut- ökning samt tillkomsten av tygtrupperna. Samtliga fredstruppförband böra sålunda vid mobilisering omorganiseras till mobiliseringsdepåer. Etappdepåförband.
Etappdepåförband föreslås organiseras av infanteriet, kavalleriet, artilleriet, ingenjör- och signaltrupperna enligt hittills gällande grunder. Skolor.
Reservofficers- och reservunderofiicersskolor böra liksom hittills ingåi krigsorganisationen. Skolorna böra erhålla en omfattning avpassad med hänsyn till införandet av motsvarande utbildning redan i fredstid. Vid skolorna föreslås dock att officerare och underofficerare utbildas jämväl för territorialorganisationens behov.
II. Fredsorganisationen.
A. Arméns ledande organ. Arméstabon och arméinspektionen. Allmänna synpunkter.
I det föregående har lämnats en redogörelse för de principer, vilka enligt försvarsutredningens mening böra vara vägledande för organisationen av för— svarsväsendets högsta ledning. I enlighet med vad därvid anförts och i huvud- saklig överensstämmelse med nuvarande organisation synes det operativa för- beredelsearbetet, i vad rör arméstridskrafterna, böra äga rum inom försvars- staben, under det att å chefen för armén skall ankomma att med biträde av underlydande stabs- och inspektionsorgan handhava frågor rörande arméns organisation, utrustning och utbildning ävensom personalfrågor.
Enligt gällande organisation biträdes chefen för armén vid handläggningen av dylika frågor av arméstaben och arméns inspektionsmyndigheter.
Av de ärenden, vilka chefen för armén sålunda har att handlägga, bilda utbildningsårendena en grupp för sig, under det att organisations- och utrustningsärendena med avseende på karaktär och inbördes sammanhang kunna sammanföras till en grupp. Inom dessa båda grupper faller den över- vägande delen av de ärenden som ankomma på chefen för armén, och denna naturliga uppdelning i två grupper bör enligt försvarsutredningens mening beaktas vid utformningen av de organ, som skola biträda chefen för armén vid ärendenas handläggning.
På grund av det intima sammanhang, som inom var och en av de angivna grupperna råder mellan olika där förekommande frågor, synas ärenden till— hörande en och samma grupp också i princip böra handläggas vid ett och samma stabsorgan. Nuvarande organisation, enligt vilken chefen för armén vid handläggning av exempelvis utbildningsårenden biträdes av ett flertal sidoordnade stabsorgan, nämligen arméstaben och inspektionsmyndigheterna, finner utredningen sålunda mindre ändamålsenlig. Att koncentrera hand- läggningen av samtliga på chefen för armén ankommande ärenden till ett enda gemensamt stabsorgan låter sig ur praktiska synpunkter icke lämpligen göra. Detta organ skulle under sådana förhållanden bliva alltför omfattande och tungt arbetande och dess verksamhet skulle icke kunna ledas och kontrolleras av en chef. Försvarsutredningen vill för sin del förorda, att i enlighet med den ovan nämnda indelningen i huvudgrupper den verksamhet, som hittills bedrivits vid arméstaben och inspektionsmyndigheterna, uppdelas på två sidoordnade, direkt under chefen för armén lydande organ, nämligen armé— staben och arméinspektionen. Vid arméstaben böra av ovan angivna ärenden handläggas organisations- och utrustningsärenden, medan utbildningsårendena böra beredas vid arméinspektionen.
I fråga om personalärenden kunna skäl förebringas för att handläggningen borde ske vid en särskild, direkt under chefen för armén stående avdelning. Dessa ärenden beröra nära såväl utbildningsverksamheten som organisations- och utrustningsfrågorna. Av olika skäl har försvarsutredningen emellertid
funnit sig böra förorda, att den avdelning som handlägger personalärenden liksom hittills organisatoriskt sammanföres med organisations och utrust- ningsavdelningarna och sålunda ingår i arméstaben. Utan hinder härav bör, därest chefen för armén så finner önskvärt, instruktionsmässigt kunna före— skrivas, att vissa grupper av personalärenden skola föredragas direkt inför honom av avdelningschefen vid personalavdelningen.
Enligt det förslag till omläggning av inskrivningsväsendet och den terri- toriella värnpliktsredovisningen, som utarbetats av försvarsväsendets rull— föringsnämnd, skall ledningen och övervakningen av inskrivningsväsendet samt av registreringsverksamheten vid inskrivningsexpeditioner och truppför- band etc. utövas av en central myndighet, centrala värnpliktsbyrån. Denna byrå har förutsatts i flertalet avseenden vara underställd chefen för armén. På grund av dess samtliga försvarsgrenar berörande uppgift och särskilda ställning har rullföringsnämnden emellertid ansett, att den icke borde in- fogas i arméstaben såsom en avdelning. Härom har nämnden närmare anfört följande:
Ansvars— och befälslinjerna gå genom chefen för armén i frågor, som be- röra flera än en försvarsgren. I frågor, som uteslutande beröra en försvars— gren, gå de genom vederbörande försvarsgrenschef. Beroende av ärendenas natur och Kungl. Maj:ts bemyndigande i avseende på beslutanderätten, förut— sättas dessa, såsom tidigare framhållits, bliva avgjorda av Kungl. Maj:t, försvarsgrenschef eller i vissa fall av chefen för centrala värnpliktsbyrån. _Demäe bör givetvis tilldelas befogenhet att besluta i interna registrerings— aren en.
De ärenden, vilka komma att handläggas vid centrala värnpliktsbyrån. beröra inskrivningsväsendet, den territoriella värnpliktsredovisningen, per— sonalregistrering, statistik rörande utbildning och tjänstgöring, uppskovs— Väsende och krigsplacering. Det synes därjämte icke uteslutet, att byråns registreringsmaskiner framdeles kunna komma att utnyttjas även för andra ändamål, t. ex. för redovisning av hästar och viss materiel. Här nämnda ärenden beröra nära verksamheten vid de olika försvarsgrensstabernas orga— nisationsavdelningar. Därest centrala värnpliktsbyrån gives en helt fristående ställning, måste vid varje försvarsgrensstab avses särskild personal för sam- arbetet med byrån. Enär det ojämförligt största antalet värnpliktsärenden hänföra sig till armén, finner försvarsutredningen för sin del övervägande skäl tala för, att centrala värnpliktsbyrån, med bibehållen organisation såsom byrå enligt rullföringsnämndens förslag, anslutes till arméstaben, varigenom en särskild värnpliktsavdelning kan undvaras vid denna. Den befogenhet för byråns chef att besluta i interna registreringsärenden och att föredraga vissa ärenden direkt för chefen för armén, som rullföringsnämnden ansett skola förefinnas, bör instruktionsmässigt kunna fastslås. På samma sätt bör även övriga försvarsgrenschefers inflytande på dem berörande värnpliktsärenden kunna säkerställas.
I anslutning till vad ovan anförts föreslår försvarsutredningen, att direkt under chefen för armén skola stå följande stabsorgan: arméstaben med centrala värnpliktsbyrån för handläggning av organisa-
; Expedition .5
Avdelning lär det fnvxlliga försvaret
n erhållstrupperna
// lntendentu ravdelning
T:: 4":
inspektören
Trängavdelning
Signalavdelning
Ingenjöravdelning
Luitvårnsavdelning
.7. .: . _g ;; Artilleriavdelning _ > > ? 35 31 å "- E Pansaravdelning : :lo- .! (8 5 ; Infanteri- och 'å' % kavalleriavdelning
Centralavdelning
Diagram över arméns militära ledning.
Chefen för armén
Centrala virnplikisbyrån
Bibliotek
l l i l !
Expedition
r=i ,
Chefen för
arméstaben
Utrustningsavdalning
Organisationsavdelning
Souschef Personal till iörfogande
NSPEKJIONEN
ARME
lydnadssiållning föredragning i vissa lail
ARMESTABEN
tions—, utrustnings, personal— och värnpliktsärenden jämte därmed samman- hängande frågor samt arméinspektionen för handläggning av utbildningsårenden. Försvarsutredningens förslag till organisation i princip av arméns högsta militära ledning framgår av omstående diagram, för vars enskildheter utred- ningen i det följande lämnar en närmare redogörelse.
Arméstaben med centra/a värnpliktsbyrån.
Arméstabens uppgift är enligt gällande instruktion att biträda chefen för armén vid utövningen av hans ämbete och bereda de ärenden han i denna sin egenskap har att handlägga och avgöra. Inom arméstaben beredas jämväl ärenden rörande_generalstabskåren och inspektionsmyndigheten över militär— läroverken.
Chefen för arméstaben är uppförd på arméstabens stat i lönegraden Ob 2 med fyllnadsarvode till lönegraden Ob 3. Han är tillika chef för general- stabskåren och utövar inspektionsmyndigheten över militärläroverken. I övrigt utgöres personalen vid arméstaben av vid staben placerade general— stabsofficerare, vissa officerare m. fl. på arméstabens stat, generalstabs- aspiranter samt från truppförbanden kommenderade officerare. I den civil- militära och icke-ordinarie personalen vid arméstaben ingår viss personal (maskinist, eldare, telefonvakter m. fl.), som betjänar även övriga staber och myndigheter inom militärstabsbyggnaden.
Till arméstaben hänföras jämväl de på stat upptagna militärattachéerna och i järnvägstjänst kommenderade officerare.
Under chefen för arméstaben bedrives verksamheten inom staben på följande avdelningar, nämligen:
en organisationsavdelning, en utbildningsavdelning, en personalavdelning samt en expedition. Till arméstaben höra jämväl en kassaförvaltning — gemensam för armé— staben, försvarsstaben, truppslagsinspektionerna m. fl. _ och ett bibliotek ävensom ett stall för arméstabens hästar.
Slutligen är krigsarkivet för närvarande anknutet till arméstaben.
I enlighet med de ovan anförda principerna för ordnandet av arméns högsta ledning böra vissa ändringar vidtagas med avseende på arméstabens uppgifter och organisation.
I och med att ett särskilt stabsorgan för utbildningsårenden, arméinspek- tionen, tillkommer direkt under chefen för armén, bör nämnda inspektion övertaga arméstabens nuvarande uppgifter i vad rör utbildningsfrågor. Såsom en följd härav bör, ienlighet med vad nedan angives under »Arméinspektionen», utbildningsavdelningen överflyttas från arméstaben till arméinspektionen. Vidare bör chefen för arméstaben frånträda inspektionsmyndigheten över militärläroverken, "vilken myndighet på sätt som likaledes angives under »Arméinspektionen» bör övertagas av en generalsperson inom sagda inspektion. I fråga om chefens för arméstaben ställning ifrågasätter försvarsutred-
ningen i övrigt ingen annan ändring än att denne, i likhet med övriga beställ- ningshavare i lönegraden Ob 2, bör överföras till generalitetets stat såsom gene— ralmajor av 2. graden. Chefen för arméstaben bör alltfort vara chef för general- stabskåren. Han bör även åtnjuta samma fyllnadsarvode som hittills.
I överensstämmelse med vad som anförts under »Försvarsstaben» bör till nämnda stab från arméstaben överföras kassaförvaltningen ävensom sådan civilmilitär och civil personal, vars verksamhet berör samtliga eller flera inom militärstabsbyggnaden inhysta staber m. m. Vidare har försvarsutredningen redan förut föreslagit, att krigsarkivet framdeles skall anknytas till försvars— staben i stället för till arméstaben.
Såsom försvarsutredningen tidigare framhållit synes centrala värnplikts- byrån böra anslutas till arméstaben.
Ärenden rörande arméns organisation i fred och arméstridskrafternas organisation i krig jämte mobiliseringsförberedelserna böra fortfarande hand— läggas vid en organisationsavdelning. Denna bör givas en sådan utformning och dess verksamhet instruktionsmässigt regleras så, att en ständig kontakt med verksamheten vid försvarsstaben bliver säkerställd. De vid denna avdel— ning hittills handlagda värnpliktsärendena böra däremot övertagas av centrala värnpliktsbyrån.
' Den ingående uppmärksamhet, som oavlåtligen måste ägnas frågorna rörande arméns utrustning, har medfört, att utrustningsärendena efter hand kommit att allt mera öka i omfattning. Dessa ärenden hava hittills handlagts inom organisationsavd'elningen. Enligt försvarsutredningens mening bör emellertid en särskild utrustningsavdelning organiseras för deras handlägg— ning. Vid denna avdelning synas jämväl ärenden rörande gasskyddstjänsten böra handläggas. Såsom avdelningschef bör avses en regementsofficer ur fälttygkåren.
Såsom tidigare nämnts bör vid arméstaben liksom för närvarande finnas en personalavdelning för handläggning av personalärenden och därmed sam- manhängande frågor.
Liksom hittills erfordras vidare en för arméstaben gemensam expedition, i vilken synes böra ingå en kapten på arméstabens stat såsom kommendant för handläggning av frågor rörande vakttjänst, ordonnanstjänst, transport- tjänst m. m.
Erfarenheterna utvisa, att arméstaben ofta får att handlägga frågor av större räckvidd och av huvudsakligen principiell betydelse, vilka icke lämp— ligen kunna hänskjutas till handläggning vid någon av stabens avdelningar. För dessa uppgifter, liksom för upprätthållandet av sambandet med försvars- staben och förvaltningsorganen, bör särskild personal stå till chefens för arméstaben direkta förfogande. Med hänsyn till här ifrågavarande ärendens vikt och för att lätta chefens för arméstaben arbetsbörda synes en särskild souschef böra tillsättas vid arméstaben, varjämte vissa officerare utanför avdelningarna böra beräknas för dessa arbetsuppgifter. Såsom souschef bör avses en överste vid generalstabskåren.
I fråga om bibliotekets ställning och organisation ifrågasätter försvarsut- redningen ingen ändring.
I samband med truppslagsinspektionernas inordnande i arméinspektionen och artilleristabskårens uppgående i generalstabskåren, varom utredningen i det följande framlägger förslag, bör arméstabens stamhästgrupp utökas på sätt som angives under »Remonteringsväsendet». I samband därmed synes stall— föreståndaren böra uppflyttas i högre lönegrad, förslagsvis MEO 18, varjämte stallpersonalen bör utökas med ett antal civila arbetare (se »Kostnadsberäk- ningar för armén»). '
På grundval av vad ovan anförts föreslår försvarsutredningen, att armé- staben organiseras på följande avdelningar, nämligen:
en organisationsavdelning, en utrustningsavdelning, en personalavdelning samt en expedition. Härtill komma den till arméstaben anslutna centrala värnpliktsbyrån samt biblioteket. Vid arméstaben skall vidare finnas en stamhästgrupp och ett stall.
Den för verksamheten vid arméstaben erforderliga personalen har försvars— utredningen beräknat med ledning av erfarenheter från nuvarande organisa- tion. I vad rör den nyinrättade centrala värnpliktsbyrån har utredningen med några smärre avvikelser följt det förslag till sammansättning som framlagts av försvarsväsendets rullföringsnämnd. Den militära personal, som utred— ningen beräknar normalt skola tjänstgöra vid arméstaben jämte centrala värn- pliktsbyrån, framgår av följande tablå, som beträffande den aktiva personalen även angiver på vilka stater personalen förutsättes uppförd. Enligt vad nedan anföres bör på arméstabens stat utöver den på tablån angivna personalen även uppföras viss utom armén beordrad militär personal. Fullständiga per— sonalförteckningar för arméstaben, upptagande såväl militär som civilmilitär och civil personal, framläggas i annat sammanhang.
Militär personal vid arméstaben jämte centrala värnpliktsbyrån.
Gale— Generalstabs- Arméstabens Ovriga per" &) Pensionerad
rall- kå t t sonalkårcr : l tetet ren 5 & m. m. & persona
av o: o: i:: o P1 = := 5" 0 c:
& s 5 9. 5. s 5 s ga :; % s å.
& & E”; 5 =— 5 :=.” %” & å & g
"5 a "” & a = *” = = & = 5' & s åå. g %% n." 5 8 ”' 3 5 a 5
: ä— ” Chefen för arméstaben .. — — — — — — — —— — —— Souschef vid arméstaben — 1 — — —— —— — —— — — —— Personal till förfogande. . — —— 1 1 -— — —— ') 2 1 1 —— Organisationsavdelningen —- — 1 4 — 3 -— i*) 2 2 1 _ Utrustningsavdelningen — —— — 1 — 3 ") 1 3) 1 1 — l Personalavdelningen — — 1 1 — 1 — — — 3 1 Expeditionen ............ — — — — 1 —— — 1 1 1 Biblioteket .............. — — — — — — — — 2 —— Centrala värnpliktsbyrån — -— — 1 1 1 — ') 1 2 5) 6 — __ Summa. 1 1 3 8 1 9 1 6 7 14 3
1) En ur vardera fortifikationskåren och intendenturkåren. — i*) En ur vardera artilleriet och luftvärnet. —— 8) Ur fälttygkåren. — .) Ur marinen. — 5) Härav minst en ut armén, en ur marinen och två ur flygvapnet.
& i l
Såsom ovan nämnts äro militärattachéerna samt de i järnvägstjänst kom— menderade officerarna för närvarande redovisade på arméstabens personal- förteckning. Enligt försvarsutredningens mening bör så i fortsättningen lämp- ligen ske även beträffande andra utom armén för längre tid kommenderade officerare. Sålunda böra på arméstabens stat upptagas tillsammans tjugu kom- paniofficersbeställningar för officerare ur armén, vilka kommenderas till flyg— vapnet såsom sambandsofficerare vid flygstaben och eskaderstaberna eller såsom lärare eller elever vid utbildning i arméspaningstjänst. På. staten böra vidare uppföras beställningar för vissa militärassistenter vid statliga verk m. fl. myndigheter, nämligen:
i väg— och vattenbyggnadsstyrelsens tjänst en major och en kapten eller löjtnant,
i rikets allmänna kartverks tjänst en överstelöjtnant eller major samt i luftskyddsinspektionens tjänst en kapten.
För permanent tjänstgöring vid telegrafstyrelsen har försvarsutredningen i annat sammanhang beräknat en regementsofficer och en kompaniofficer på signaltruppernas stat. I »Betänkande med förslag till organisation av Tele- grafverket avgivet av inom kommunikationsdepartementet tillkallade sak- kunniga>>1) har framhållits, att behov av en militärassistent förelåge även vid telegrafverkets olika distrikt. Frågan härom upptogs i Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen nr 148/1941, men blev därvid ställd på framtiden. I skrivelse till överbefälhavaren den 13 november 1941 har telegrafstyrelsen återkommit till frågan under framhållande av att behovet av dylika militär- assistenter numera blivit än mera framträdande. Försvarsutredningen biträder telegrafstyrelsens uppfattning angående behovet av militärassistenter vid telegrafverkets distrikt, men finner det icke möjligt att för dessa befattningar tills vidare avse aktiva officerare utan föreslår, att på. personalförteckningen över pensionerad personal i arvodesbefattning vid arméstaben uppföras fem pensionerade officerare för ifrågavarande befattningar.
Arméinspektianen.
Chefens för armén organ för den centrala ledningen av utbildningen vid armén äro enligt nuvarande organisation dels arméstaben dels de olika inspek— tionsmyndigheterna.
Vid arméstabens utbildningsavdelning handläggas utbildningsårend'en, som beröra armén i dess helhet eller flera truppslag gemensamt, under det att ansvaret för den särskilda truppslagsutbildningen påvilar vederbörlig inspek- tionsmyndighet.
Inspektionsmyndigheter äro truppslagsinspektörerna, envar med sin trupp- slagsinspektion, samt generalfältläkaren med sjukvårdsinspektion'en och överfältveterinären med veterinärinspektionen. Truppslagsinspektörerna och truppslagsinspektionerna äro följande:
inspektören för infanteriet med infanteriinspektionen, inspektören för kavalleriet med kavalleriinspektionen, inspektören för artilleriet med artilleriinspektionen; inom artilleriinspek-
tionen handläggas ärenden rörande luftvärnsartilleriet av en biträdande in- spektör för luftvärnsartilleriet,
inspektören för ingenjörtrupperna med ingenjörinspektionen samt inspektören för trängen med tränginspektionen. Inspektör för intendenturtrupperna är generalintendenten.
Under år 1941 har såsom ett provisorium tillkommit en signalinspektion med chefen för Signalregementet såsom inspektör.
Av truppslagsinspektörerna äro inspektörerna för infanteriet och för artille- riet generalspersoner i lönegraden Ob 3, inspektören för kavalleriet generals— person i lönegraden Ob 2 samt övriga inspektörer överstar i lönegraden Ob 2.
Den sålunda angivna organisationen, enligt vilken utbildningsärendena handläggas vid ett flertal chefen för armén direkt underställda myndigheter, har visat sig mindre ändamålsenlig. Särskilt hava svårigheter förelegat att i erforderlig grad samordna de olika myndigheternas verksamhet. Det intima samband, som i skilda avseenden råder mellan de olika truppslagens utbild— ningsfrågor, gör ett kontinuerligt samarbete mellan alla berörda myndigheter nödvändigt. Såsom i det föregående anförts har försvarsutredningen funnit, att detta krav bäst tillgodoses, om alla frågor, som beröra ledningen av utbild- ningen vid armén, handläggas inom ett gemensamt organ lydande direkt under chefen för armén, 'en arméinspektion. Såsom chef för arméinspektionen bör finnas en arméinspektör, generalmajor av 1. graden.
Kärnan i den föreslagna arméinspektionen bör enligt försvarsutredningens mening bildas av den nuvarande arméstabens utbildningsavdelning, vilken jämte den personal, som inom arméstaben handlägger ärenden rörande verk- samheten vid militärläroverken, bör överflyttas till arméinspektionen och ut— göra dess centmlavdelning. Inom denna avdelning böra handläggas ärenden rörande ntbildningsverksamheten inom armén i dess helhet ävensom utbild- ningen i högre förband och befälsutbildningen i allmänhet. För handläggning av frågor, vilka uteslutande beröra verksamheten vid de särskilda truppslagen. böra därjämte inom arméinspektionen organiseras truppslagsavdelningar,i regel lydande under en truppslagsinspelctör såsom främste målsman för trupp- slaget och ansvarig för dess utbildning enligt enhetliga grunder. Truppslags- inspektörerna böra vara generalmajorer av 2. graden. Utbildningsverksamheten i vad rör de särskilda tjänstegrenarna sjukvård och veterinärvård synes vidare, vid sidan av den rent militära representationen genom personal vid de olika truppslagsavdelningarna, böra företrädas av särskilda målsmän och tjänste- grensavdelninga'r. Slutligen bör finnas en för arméinspektionen gemensam expedition.
Här angiven organisation av arméinspektionen bör i princip åstadkommas därigenom, att nuvarande truppslags- och tjänstegrensinspektioner inordnas i arméinspektionen såsom truppslags- och tjänstegrensavdelningar. I och med att pansartrupperna och luftvärnet organiseras såsom särskilda truppslag, vilket försvarsutredningen i annat sammanhang föreslagit, böra vidare särskilda in- spektörer tillsättas för dessa. Intendenturtrupperna och de nytillkommande tygtrupperna böra även inom arméinspektionen företrädas av egna truppslags- avdelningar.
-,__ :..—,.-
% ! i I i
I samband med de nuvarande truppslagsinspektionernas inordnande i armé— inspektionen synas deras uppgifter böra begränsas till att i huvudsak omfatta utbildningsverksamheten, under det att frågor rörande organisation och ut- rustning vid de olika truppslagen i regel handläggas gemensamt vid armé-. stabens organisations och utrustningsavdelningar. Denna begränsning av upp- gifterna för arméinspektionens truppslagsavdelningar i jämförelse med de nu varande truppslagsinspektionerna gör det möjligt att giva avdelningarna en mindre omfattande personalorganisation.
Såväl i vad rör beväpning som uppträdande på stridsfältet förete infanteriet och kavalleriet numera i allt väsentligt sådana likheter, att föreskrifterna för utbildningen m. m. torde kunna göras i det närmaste identiska, utom i vad rör kavalleriets utbildning till häst. Med hänsyn härtill och till kavalleriets begränsade omfattning i den nya organisationen föreslår försvarsutredningen, att infanteriets och kavalleriets utbildningsfrågor inom arméinspektionen hand- läggas vid en gemensam avdelning, infanteri— och kavalleriavdelningen., lydande under inspektören för infanteriet och kavalleriet. Avdelningen bör organiseras av delar av de nuvarande infanteri- och kavalleriinspektionerna, och i dess inre organisation torde den differentiering i fotr, jägar—, cykel- och motor— infanteri, som enligt utredningens organisationsförslag karakteriserar infan- teriet, böra komma till uttryck. I och med de motoriserade pansarförbandens utbrytande ur infanteriet och kavalleriet till ett särskilt truppslag, pansar— trupperna, blir personal för handläggning av frågor rörande dessa förband i fortsättningen icke erforderlig inom infanteri- och kavalleriavdelningen.
Försvarsutredningen föreslår i annat sammanhang, att kavalleriregemen- tenas officers- och underofficerskårer skola sammanföras till för kavalleriet gemensamma personalkårer. För dessa personalkårer bör enligt utredningens mening inspektören för infanteriet och kavalleriet vara chef. '
Då sålunda någon särskild inspektör för kavalleriet enligt utredningens förslag framdeles icke kommer att finnas, måste en enhetlig ledning av rid- och körutbildningen vid armén åvägabringas på annat sätt. Försvarsutred- ningen vill för sin del föreslå, att chefen för ridskolan ålägges att biträda arméinspektören i dessa frågor.
Även i fråga om remonteringsväsendet, vars ledning hittills handhafts av inspektören för kavalleriet, bliva vissa förändringar påkallade. Försvarsutred— ningen framlägger i annat sammanhang (»Remonteringsväsendet») förslag om organiserande av en särskild remonteringsstyrelse lydande under inspektören för infanteriet och kavalleriet.
I och med pansarvapnets utbyggande och organiserande såsom ett särskilt truppslag av största betydelse för arméns slagkraft komma krävande arbets- uppgifter att påläggas chefen för armén och dennes stabsorgan, framför allt i fråga om utbildningens och materielens anpassning efter den fortgående ut- vecklingen. På den grund böra pansartrupperna inom arméinspektionen före— trädas av en särskild inspektör för pansartrupperna och en pansaraodelning organiseras inom inspektionen.
Som ovan nämnts handläggas för närvarande inom artilleriinspektionen ärenden rörande luftvärnsartilleriet av en biträdande inspektör för luftvärns—
artilleriet. Den åtskillnad i fråga om handläggningen av ärenden rörande artil— leriet och luftvärnsartilleriet, som sålunda redan gjorts, bör i och med luft— värnets utbrytande till ett särskilt truppslag fullföljas därhän, att en särskild inspektör avses och en särskild avdelning organiseras för vart och ett av de båda truppslagen. Vid arméinspektionen böra sålunda finnas en inspektör för artilleriet med en artilleriavdelning samt en inspektör för luftvärnet med en luftvärnsavdelning. Sistnämnde inspektör bör vara chef för luftvärnets offi- cers- och underofficerskårer.
I enlighet med den ovan angivna principen om truppslagsinspektionernas inlemmande i arméinspektionen bör inom sistnämnda inspektion organiseras en ingenjöravdelning lydande under inspektören för ingenjörtrapperna, vilken liksom hittills bör vara chef för ingenjörtruppernas officers- och underofficers— kårer.
Inom arméns högsta ledning hava signaltrupperna och signaltjänsten hittills företrätts av till arméstaben kommenderad personal ur Signalregementet. År 1941 har emellertid, såsom förut nämnts, en signalinspektion provisoriskt inf rättats i avvaktan på en definitiv lösning av frågan. Med hänsyn till signal- tjänstens nuvarande omfattning och betydelse synes en permanent inspektör för signaltrupperna böra tillsättas och en signalavdelning organiseras inom arméinspektionen. Uppgifterna för dessa böra icke uteslutande inriktas på signaltruppernas verksamhet utan även omfatta ledningen av signaltjänsten över huvud taget inom armén. Inspektören för signaltrupperna bör vara chef för dessa truppers officers- och underofficerskårer.
I arméinspektionen bör även ingå inspektören för trängen, med bibehållen ställning i förhållande till trängkårerna och trängens personalkårer, samt en trängavdelning, bildad genom överflyttning av den nuvarande tränginspek— tionen.
Intendenturtrupperna böra inom arméinspektionen företrädas av en rege— mentsofficer ur intendenturkåren med en under honom lydande intendentur- avdelning. Med hänsyn till intendenturtruppernas begränsade organisation synes nämnde regementsofficer kunna fullgöra sin tjänst såsom avdelnings— chef vid arméinspektionens intendenturavdelning vid sidan av annan tjänst. Försvarsutredningen förutsätter, att en av byråcheferna vid arméförvaltningens intendenturdepartement tillika förordnas såsom avdelningschef vid armé— inspektionen.
Tygtruppernas representation inom arméinspektionen synes böra ordnas efter enahanda grunder som intendenturtruppernas. Inom arméinspektionen bör sålunda inrättas en tyga'udelning, för vilken en av byråcheferna vid armé— förvaltningens tygdepartement bör förordnas såsom avdelningschef.
I likhet med truppslagsinspektionerna böra de nuvarande tjänstegrens- inspektionerna inordnas i arméinspektionen för att där företräda de särskilda tjänstegrenssynpunkterna inom utbildningsverksamheten. Sålunda bör sjuk— vårdsinspektionen ombildas till arméinspektionens sjukvårdsavdelning. Be— träffande chefskapet över denna avdelning vill försvarsutredningen anföra föl- jande. Såsom förut framhållits lärer 1941 års militära förvaltningsutredning
komma. att framlägga förslag avseende ändrad organisation av det militära sjukvårdsväsendets centrala förvaltning. I princip torde förslaget komma att gå ut på organiserande av en för försvarsväsendet gemensam sjukvårdsförvalt- ning, i samband varmed arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse skulle avvecklas och särskild generalfältläkare icke längre finnas vid armén liksom icke heller överfältläkare. Under sådana förhållanden blir sjukvårdsavdelningen vid arméinspektionen det enda organet för den centrala ledningen av sjukvårds- väsendet vid armén, varav följer att avdelningschefen bör givas en ställning såsom armésjukvårdens främste målsman. På den grund föreslår utredningen. att avdelningschefen vid arméinspektionens sjukvårdsavdelning, vilken tillika bör vara inspektör för sjukvården vid armén, benämnes arméöverläkare och att en särskild beställning för denne i lönegraden Cb 2 uppföres på staten för fältläkarkåren. Arméöverläkaren bör även vara chef för fältläkarkåren.
Inordnandet av sjukvårdsinspektionen i arméinspektionen synes emeller- tid icke böra äga rum, förrän de ifrågasatta ändringarna rörande sjukvårds- förvaltningens organisation blivit genomförda. Så länge den nuvarande sjuk- vårdsstyrelsen och sjukvårdsinspektionen bestå, bör den sistnämnda alltjämt under generalfältläkarens chefskap lyda direkt under chefen för armén. Gene- ralfältläkaren bör därvid även bibehålla chefskapet över fältläkarkåren. Med tillsättandet av beställningen såsom arméöverläkare synes därför böra anstå intill dess beställningen såsom generalfältläkare vid armén indrages. Sam- tidigt med denna förändring bör även den nuvarande överfältläkarbeställ- ningen avföras från personalförteckningen för fältläkarkåren.
Liksom sjukvårdsinspektionen bör även veterinärinspektionen inlemmas i arméinspektionen såsom dennas vet'erinäravdelning med överfältveterinären såsom avdelningschef, tillika inspektör för veterinärvården vid armén. Utan hinder härav bör överfältveterinären alltfort kunna vara chef även för häst- och veterinärbyrån vid arméförvaltningens intendenturdepartement. Liksom hit- tills bör han vara chef för fältveterinärkåren.
Av skäl, vilka utredningen framlägger under »De frivilliga försvarsorganisa- tionerna», bör inom arméinspektionen organiseras en avdelning för det fri- villiga försvaret under en inspektör för det frivilliga försvaret. I nämnda av- delning bör den nuvarande hemvärnsstaben uppgå.
Slutligen bör vid arméinspektionen organiseras en särskild expedition i lik- het med vad som föreslagits beträffande arméstaben.
I enlighet med vad sålunda anförts föreslår försvarsutredningen, att armé- inspektionen organiseras på följande avdelningar m. m.:
centralavdelning,
inspektören för infanteriet och kavalleriet med infanteri- och kavalleriav- delning,
inspektören för pansartrupperna med pansaravdelning, inspektören för artilleriet med artilleriavdelning, inspektören för luftvärnet med luftvärnsavdelning, inspektören för ingenjörtrupperna med ingenjöravdelning, inspektören för signaltrupperna med signalavdelning,
inspektören för trängen med trängavdelning, tygavdelning,
intendenturavdelning,
arméöverläkaren med sjukvårdsavdelningf) överfältveterinären med veterinäravdelning, inspektören för det frivilliga försvaret med avdelning för det frivilliga för- svaret samt
expedition.
Antalet under arméinspektören lydande avdelningar blir enligt detta förslag betydande. Försvarsutredningen finner sig därför böra föreslå inrättandet av två souschefsbefattningar vid arméinspektionen för att organisatoriskt möjlig- göra antingen ett sammanförande av vissa avdelningar till grupper eller åtmin- stone ett samordnande i vissa avseenden av avdelningarnas verksamhet grupp- vis. De båda souscheferna synas böra vara generalmajorer av 2. graden.
Den ene souschefen bör hava till uppgift att samordna verksamheten vid centralavdelningen och avdelningarna för de stridande truppslagen, särskilt i fråga om utarbetande av reglementen och utbildningsbestämmelser, samt att leda den högre befälsutbildningen och vara inspektör för vissa undervisnings- verk (krigshögskolan, artilleri- och ingenjörhögskolan, krigsskolan," arméns underofficersskola). Det bör ankomma på arméinspektören att närmare reglera de olika utbildningsanstalternas lydnadsställning.
Den andre souschefen bör fungera såsom inspektör för underhållstrup- perna med huvuduppgift att inspektera och åvägabringa enhetlighet i underhållstjänstens bedrivande vid de olika truppslag, vilka organisera underhållsförbanden, d. v. s. i första hand trängen, intendenturtrupperna och tygtrupperna. Inspektören för trängen samt avdelningschefema vid intenden- tur— och tygavdelningarna böra vara underställda denne souschef, varjämte arméöverläkaren och överfältveterinären i frågor berörande underhållsför- handens verksamhet böra vara föredragande inför honom.
Med undantag för ovan nämnda, tjänsten vid underhållsförbanden berö— rande ärenden synas arméöverläkaren och överfältveterinären, liksom inspek- tören för det frivilliga försvaret, böra vara föredragande inför arméinspek- tören, för så vitt icke chefen för armén prövar lämpligt att i vissa fall anbe- falla direkt föredragning inför sig.
Tillkomsten av en särskild inspektör för underhållstrupperna bör enligt försvarsutredningens mening icke hindra, att generalintendenten och general- fälttygmästaren äga inspektionsrätt över intendenturtrupperna respektive tyg- trupperna i vad rör den särskilda intendentur- och tygtjänsten.
Det i enlighet med ovan angivna grunder beräknade behovet av militär och civilmilitär personal vid arméinspektionen framgår av följande tablå. Denna personal liksom övrig för arméinspektionen erforderlig personal återfinnes i personalförteckningama.
l) Under förutsättning att ifrågasatt omorganisation av den centrala sjukvårdsförvalt- ningen genomföres.
Arméinspektören ...... Souschefer vid armé- inspektionen ........ Adjutanter .......... Centralavdelningen Infanteri- och kavalleri— avdelningen. Ipspektör .......... Ovrig personal ...... Pansaravdelningen. Ipspektör .......... Ovrig personal Artilleriavdelningen. Inspektör .......... Ovrig personal Luftvärnsavdelningen. Inspektör .......... Ovrig personal ...... Ingenjöravdelningen. Inspektör .......... Ovrig personal ...... Signalavdelningen. Inspektör .......... Ovrig personal ...... Trångavdeluingen. Inspektör .......... Ovrig personal ...... Tygavdelningen ...... Intendenturavdel- ningen ............ Sjukvårdsavdelningen. Arméöverlakare . . . . Ovrig personal ...... Veterinäravdelningen. _Qverfåltveterinår Ovrig personal ...... Avdelningen för det fri- villiga försvaret. Ipspektör .......... Ovrig personal Expeditionen
1) En ur intendenturkåren och en ur flygvapnet.
Armé- Övriuu Q .. Generali- Getniral- inspck- militära % [ Fältläkar- ,Falt_.. ” .Pcn' tetot ;; & tionens personal- & *. kåren vclticgmar- sionerad ren stat kårer E ! rcn persona —- » cr Q G := V! "'$ 74 m i?! '” >> ';'d b:! Oi :! bd O (1 samsgsgsässswäsässås ; 'g' 3 g" = & :s & :: &; g g 3 3 g :; &” ä = ;; ås. åns. ? 5" 3 &_ o 1. s —. o s 4 m a = c :: o o 0 0 l— " "' ;; ;: g 4 g 9; "! '1 3 g 3 € if >=- r-v :. 9. 2 = = 3 .= = = 5: s: = = 5-5 5 " ="
1 _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ 2 _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ — — -— l — 2 — — 1 — — —— -— — — — — — — 2 4 —- 2 — 1)2 3 -— — — — —— — 3 — _ 1 _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ -— — 1 _?) 2 35)1 5) 1 1 — ——- — — -— — 1 — _ 1 _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ — — —— 1 — — 4) 1 *) 1 1 —— — -— — — —— —— 1 _ 1 _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ — —— 1 —5)2 2 —— — 1 — — —— — -— — 1 2 _1________-______-_ — — —— 1 —— _a) 2 7) 2 1 — _ — — — — 1 1 _ 1 _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ — —-—- —- 1 — — ”) 1 a) 1 — —— — — — — 1 1 _1_______________
-— — — 1 -— —9) 1 9) 1 1 — —- — — — — — _1_______________ —— — —— 1 — —- ",)1 10)1 — — — — — — — 1 1 _ _ _ _ _ _ ”)1 ran _ _ _ _ _ _ _ _ 1 _ _ _ _ _ _ia)114)1 _ _ _ _ _ _ _ _ 1 _ _ _ _ _ _ _ _ _ 1 _ _ _ _ _ _ _ — — — 1 —— — — "Ul — — 2 1 —— — -— 1 1 _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ 1 _ _ _ _ —— —- — — —- — — — — -— — -— -— 1 1 1 1 _ 1 _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ —- — — -— 2 3 — -—- — —— — — -— — — 2 1 —— — -— — — -— — — —— — — — — — —— 1 1 1 10 4 11 (i 12 9 12 10 1 21 1 1 1 1 13 13
— 5*) Därav en chef för infanteriets officersaspirantskola. -— 5) Ur kavalleriet. — *) Ur pansartrupperna. — 15) Lärare vid artil- leriskjutskolan. —— 6) Ur luftvärnet; därav en överste, chef för luftvårnsskjutskolan. — ") Ur luftvärnet. därav en adjutant vid luftvårnsskjutskolan. — 8) Ur ingenjörtrupperna. —— 9) Ur signaltrupperna. — I"") Ur trången. — 11) Ur fälttygkåren, byråchef vid arméförvalt- ningens tygdepartement. — 12) Ur fälttygkåren. —- 13) Ur intendenturkåren, byråchef vid arméförvaltningens intendenturdepartement. — ") Ur intendenturkåren.
Generalitetet och generalstabskåren.
Goneralitefet.
Av flera skäl synes det lämpligt att liksom tidigare sammanföra samtliga generalspersoner vid armén till en särskild stat, generalitetet. Till denna stat böra jämväl hänföras beställningshavare i lönegraden Ob 2, för vilka, enligt vad försvarsutredningen i det föregående anfört, bör skapas en ny tjänstegrad. benämnd »generalmajor av 2. graden».
I enlighet med vad i andra sammanhang anföres beträffande organisationen av arméns ledande organ m. m. föreslår försvarsutredningen följande stat för generalitetet:
Beställning * Lönegrad Antal Chef för armén ................................................ * Ob 4 1 Arméinspektör .................................................. Ob 3 1 Militär-befälhavare för I., II., III., IV., V, VI. och VII. militärom-1 rådena ................................................... Ob 3 7 Generalfälttygmästare .......................................... , Ob 3 1 Generalintendent Ob3 1 Chef för arméstaben ............................................ — Ob 2 1 Souschefer vid arméinspektionen ................................ * Ob 2 2 Inspektör för infanteriet och kavalleriet ........................ | Ob 2 1 » » pansartrupperna .................................. l Ob 2 1 » » artilleriet ........................................ Ob 2 1 n » luftvärnet ........................................ | Ob 2 1 » » ingenjörtrupperna ................................ . Ob 2 1 » » signaltrupperna .................................. & Ob 2 1 n » trängen .......................................... & Ob 2 1 » det frivilliga försvaret ............................ | Ob 2 1 Sektionschefer vid I. II., III. IV. och V. militärbefälsstaberna ..l Ob 2 5 Kommendant i Bodens fästning ................................ Ob 2 1 Chef för fortifikationskåren .................................... ' Ob 2 1 Generalstabskåren.
Generalstabskåren utgör en gemensam personalkår av generalstabsoffi- cerare, vilka bekläda vissa befattningar vid lantförsvarets kommandoexpedi- tion, försvarsstaben, arméstaben och arméfördelningsstaberna m. m. I vad rör kårens ställning, organisation och sammansättning förutsätter försvars— utredningen inga andra ändringar än sådana som betingas av utredningens förslag till ny organisation av försvarsväsendets högsta ledning.
Chefen för arméstaben synes liksom hittills tillika böra vara chef för gene; ralstabskåren.
Därest nuvarande artilleriinspektionen, såsom försvarsutredningen ovan föreslagit, inordnas i arméinspektionen såsom en avdelning, synes skäl icke längre föreligga att bibehålla artilleristabskåren såsom en särskild stabskår. Utredningen föreslår därför, att artilleristabskåren uppgår i generalstabskåren. I samband därmed förutsättes, att två. lärare vid artilleriskjutskolan uppföras på arméinspektionens stat.
Det av försvarsutredningen beräknade behovet av generalstabsofficerare framgår av följande tabell:
Övriga Overste regements- Kaptener officerare
Färs l:arsrlcpartcmentets kommandoempedition ................ — 1 2
* Försvarsstaben. Adjutanter, sambandsofficerare och personal till chefens för försvarsstaben och sektionschefernas förfogande —
Arméavdelning ...................................... l —
l Luftförsvarsavdelning ................................ * —
Studieavdelning ...................................... i Kvartermästaravdelning .............................. 3 '— Kommunikationsavdelning ............................ ; —
Signaltjänstavdelning ................................ — Expedition och kommendantur ........................ —-
en HI i—u-tl IHH lr—mewu—os
p.- a
Summa —
Souschef vid arméstaben .............................. 1 Personal till förfogande .............................. _ Organisationsavdelning ................................ —— Utrustningsavdelning ................................ — Personalavdelning .................................... —
i l
l Armésfnben med centrala värnpliktsbyrån. ! 1
I
' Centrala värnpliktsbyrån .............................. —
il—ilHl—dl
(&
Summa 1
Adj utant ............................................ — Centralavdelning ...................................... —- Infan teri- och kav alleriavdelning ...................... . —— Pans aravd elning ...................................... ' —— Artilleriavdelning .................................... — Luftvärnsavdelning .................................. — Ingenjöravdelning .................................... —-— Signalavdelning ...................................... — Trängavdelning ...................................... —
Sj ukvardsavdelning _
% Arméinspektz'onen. I
I
... |— HHHl—H—il HI W...... 0 l—H—H—HF—Hi
Militärhefälsstaber m. m. I., III. och IV. militärbefälsstaberna .................. — II., V., VI. och VII. militärbefälsstaberna .............. — Kommendantsstaben i Boden .......................... ——
like: .; Hmm
1 1 48
Summa ——
3—1
Totalsumma 1
Nuvarande antal (generalstabskåren och artilleristabs- kåren) ............................................ 1 23 1)412
I fråga om placeringen av generalstabsofficerare är tabellen endast att be- trakta såsom en beräkningsgrund.
Såsom militärassistent vid rikets allmänna kartverk har hittills tjänstgjort en generalstabsofficer. I enlighet med vad försvarsutredningen ovan föreslagit bör emellertid för denna befattning, liksom för andra liknande befattningar, framdeles avses en särskild beställningshavare på. arméstabens stat.
Det av försvarsutredningen enligt ovan beräknade behovet av kaptener vid, generalstabskåren överstiger med fyra nuvarande antal kompaniofficerare vid generalstabskåren jämte artilleristabskåren. I betraktande av den utökning
1) Vid artilleristabskåren finnas därjämte 2 kaptener eller löjtnanten
av det totala antalet officerare vid armén, som försvarsutredningens förslag till organisation innebär, synes en sådan ökning av antalet generalstabskap— tener icke orimlig. Försvarsutredningen vill emellertid beteckna det före- slagna antalet såsom ett maximum, vilket icke bör överskridas, vid risk att de höga fordringar på kårens kvalitet, som böra uppställas, icke kunna uppfyllas.
På grund av vad ovan anförts föreslår försvarsutredningen följande siat för generalstabskåren:
Lönegrad ( Antal .. | Qverste ........................................................ Ca 6 [ I ; Overstelöjtuanter .............................................. Oa 5 I 6 _ Majorer ........................................................ Oa 4 i 14 ' Kaptener ...................................................... Oa 3 , 48 i
B. Militärområden och högre truppförband m. m.
Territoriell indelning m. m.
Rikets territoriella indelning omfattar för närvarande fem militärområdeu på fastlandet —— Södra, Västra, Östra, Norra militärområdet och Övre Norr— lands militärområde -— samt Gotland.
Arméns nuvarande organisation på högre truppförband anknyter direkt till den territoriella indelningen och omfattar fyra arméfördelningar, Övre Norr- lands trupper och Gotlands trupper.
De högre truppförbandens sammansättning bestämmes av det antal trupp— förband, som äro förlagda inom militärområdet. Arméfördelningarna i freds- tid äro på grund härav icke sinsemellan lika och organisationen överens— stämmer icke med fördelningens sammansättning i krig.
De fyra arméfördelningarna stå under chefskap av generalspersoner såsom arméfördelningschefer. Chefen för Övre Norrlands trupper är likaledes generalsperson, medan Gotlands trupper lyda under militärbefälhavaren på Gotland, överste i lönegrad Ob 2. Envar av nämnda chefer för högre trupp- förband har till sitt förfogande en stab (arméfördelningsstab, staben vid Övre Norrlands trupper, militärbefälsstaben på Gotland).
Vid var och en av de fyra arméfördelningarna finnes en ställföreträdande arméfördelningschef, överste i lönegrad Ob 2. Inom Övre Norrlands trupper finnes en kommendant i Bodens fästning, likaledes överste i lönegrad Ob 2. Arméfördelningsstaberna och staben vid Övre Norrlands trupper bestå i övrigt av:
stabschef (regementsofficer vid generalstabskåren), generalstabsofficer (kapten vid generalstabskåren), tre adjutanter, tjänstegrenschefer för intendenturförvaltning, fortifikationsförvaltning, sjukvård och veterinärvård, viss pensionerad personal i arvodesbefattning samt icke-ordinarie personal m. fl.
Följande regementen, kårer, luftvärnsdivisioner och intendenturkompanier
tillhöra för närvarande arméfördelningarna (Övre Norrlands trupper och Got- lands trupper).
Första (I.) arméfördelningen. Norra skånska infanteriregementet (I 6), Kristianstad, Södra skånska infanteriregementet (I 7), Ystad, Kronobergs regemente (I 11), Växjö,
Jönköpings—Kalmar regemente (I 12), Eksjö, Skånska kavalleriregementet (K 2), Hälsingborg, Wendes artilleriregemente (A 3), Kristianstad,
Smålands arméartilleriregemente (A 6), armétruppförband, Jönköping, Malmö luftvärnsdivision (A 10 M), detacherad beredskapsdivision ur Östgöta luftvärnsregemente, armétruppförband, Malmö, Göta ingenjörkår (Ing 2), Eksjö, Skånska trängkåren (T 4), Hässleholm.
Andra (II.) arméfördelningen. Jämtlands fältjägarregemente (I 5), Östersund, Dalregementet (I 13), Falun, Hälsinge regemente (I 14), Gävle, Västernorrlands regemente (I 21), Sollefteå, Norrlands artilleriregemente (A 4), Östersund, Sundsvalls luftvärnsdivision (A 10 Su), detacherad beredskapsdivision ur Östgöta luftvärnsregemente, armétruppförband, Sundsvall, Norrlands trängkår (T 3), Sollefteå.
Tredje (III.) arméfördelningen. Värmlands regemente (I 2), Karlstad, Skaraborgs regemente (I 9), Skövde, Älvsborgs regemente (I 15), Borås, Hallands regemente (I 16), Halmstad, Bohusläns regemente (I 17), Uddevalla, Livregementets husarer (K 3), Skövde, Göta artilleriregemente (A 2), Göteborg, Karlsborgs luftvärnsregemente (A 9), utom dess till Göteborg och Boden detacherade beredskapsdivisioner, armétruppförband, Karlsborg,
Göteborgs luftvärnsdivision (A 9 G), detacherad beredskapsdivision ur Karls— borgs luftvärnsregemente, armétruppförband, Göteborg, Göta trängkår (T 2), Skövde,
Andra intendenturkompaniet (Int 2), armétruppförband, Karlsborg.
Fjärde (IV.) arméfördelningen. Svea livgarde (I 1), Stockholm, Livregementets grenadjärer (I 3), Örebro, Livgrenadjärregementet (I 4), Linköping,
Upplands regemente (I 8), Uppsala, Södermanlands regemente (I 10), Strängnäs, Livregementet till häst (K 1), Stockholm, Svea artilleriregemente (A 1), Stockholm,
Östgöta luftvärnsregemente (A 10), utom dess till Malmö och Sundsvall detacherade beredskapsdivisioner, armétruppförband, Linköping,
Stockholms luftvärnsregemente (All), armétruppförband, Stockholm, Svea ingenjörkår (Ing 1), Stockholm,
Signalregementet (Sl), utom dess till Boden detacherade kompani, armé- truppförband, Stockholm, Svea trängkår (T 1), Linköping, Första intendenturkompaniet (Int 1), armétruppförband, Stockholm.
Övre Norrlands trupper.
Norrbottens regemente (I 19), Boden, Västerbottens regemente (I 20), Umeå, Norrlands dragonregemente (K 4), Umeå, Norrbottens artillerikår (A 5), Boden, Bodens artilleriregemente (AS), Boden, Luleå luftvärnsdivision (A 9 L), detacherad beredskapsdivision ur Karlsborgs luftvärnsregemente, armétruppförband, Boden, Bodens ingenjörkår (Ing 3), Boden, Ett kompani ur Signalregementet (S 13), armétruppförband, Boden, Tredje intendenturkompaniet (Int 3), armétruppförband, Boden.
Gotlands trupper. Gotlands infanteriregemente (I 18), Visby ( Visborgs slätt), Gotlands artillerikår (A 7), Visby.
De enligt ovan såsom armétruppförband angivna regementena (luftvärns— divisionerna, kompanierna) lyda endast i vissa avseenden (i territoriellt avse- ende, beträffande garnisonstjänst, inre ordning, mobiliseringsförberedelser samt förvaltning) under vederbörande chef för högre truppförband. I övrigt lyda de under vederbörande truppslagsinspektör.
Inom vart och ett av de fem militärområdena på fastlandet finnes en militär- områdesbefälhavare (pensionerad f. d. regementschef) jämte militärområdcs— stab. Militärområdesbefälhavaren lyder under arméfördelningschefen, respek- tive chefen för Övre Norrlands trupper. På Gotland utövas befälet över militärområdet av militärbefälhavaren, och för militärområdet avsedd personal är upptagen i staten för militärbefälsstaben.
Erfarenheterna från de år, under vilka här angiven organisation med skilda arméfördelnings- och militärområdesstaber ägt bestånd, och särskilt från beredskapstiden hava visat, att särskiljandet av arméfördelningsstab och militärområdesstab icke är ändamålsenligt. Särskilt vid mobilisering, då arméfördelningschefen jämte huvuddelen av arméfördelningsstaben försättes
i !
på. fältfot och lämnar den ordinarie förläggningsorten och den ordinarie verk- samheten, hava olägenheterna kommit till synes. Militärområdesstaben får här- vid övertaga flera av arméfördelningsstabens uppgifter, för vilka den till följd av omfattningen av dess verksamhet i fred icke är tillräckligt för— beredd. Utredningen finner det bland annat med hänsyn härtill ändamåls- enligt, att arméfördelningsstab och militärområdesstab sammanslås till ett gemensamt stabsorgan under enhetlig ledning av en befattningshavare, motsvarande den nuvarande arméfördelningschefen, som med chefskapet för det högre truppförbandet förenar befälet över motsvarande territoriella om- råde.
En följd av en dylik anordning blir, att begreppen arméfördelning och militärområde icke längre böra förekomma parallellt. Enär indelningen i högre truppförband tillkommit på territoriell grund och begreppet »armé- fördelning» i fredstid icke innebär en viss militär organisation och icke heller har något direkt sammanhang med begreppet »fördelning» i krig, vill utred— ningen för sin del förorda, att begreppet arméfördelning, såsom beteckning för högre truppförband i fred, avskaffas. Begreppet militärområde bör där- emot bibehållas. De inom ett visst militärområde garnisonerade truppför- banden skulle därvid, i den mån de behöva omnämnas med särskild benäm- ning, utgöra >>militärområdets trupper». Chefen för ett militärområdes trupper — tillika territoriell befälhavare för militärområdet —— synes utredningen lämpligen böra benämnas »militärbefälhavare» och det av de sammanslagna arméfördelnings- och militärområdesstaberna bildade stabsorganet »milz'tär- befälsstab». Nuvarande »ställföreträdande arméfördelningschef» och »militär- områdesbefälhavare» höra i samband med den föreslagna förändringen från- träda dessa benämningar och bliva sektionschefer i militärbefälsstaben.
Beträffande den olikhet i lydnadsställning till militärbefälhavaren (hittills- varande arméfördelningschefen) mellan ett militärområdes truppförband, som är en följd av att vissa truppförband hava karaktären av armétrupp- förband, har utredningen kommit till den uppfattningen, att densamma icke är ändamålsenlig med hänsyn till en rationellt bedriven utbildnings- och inspektionsverksamhet från militärbefälhavarens sida. Då militärbefäls— staberna avses skola få en mycket allsidig sammansättning av kvalificerad personal, torde något hinder ur kompetenssynpunkt för ett utvidgande av militärbefälhavarens fulla befälsrätt till samtliga truppförband icke föreligga. På grund härav föreslår utredningen, att begreppet »armétruppförband» utgår och att samtliga truppförband bliva i lydnadsförhållandet till militärbefäl— havaren likställda. Endast beträffande befordringsfrågor inom officers— och underofficerskårer, som omfatta hela truppslag, torde för framtiden vissa undantagsbestämmelser vara erforderliga.
Av nu befintliga militärområden på fastlandet äro särskilt Östra, Västra och Norra militärområdena så omfattande, att planläggningsarbetet i fred och försvarets ledning i krig försvåras. På grund av operativa och krigsorganisa- toriska skäl vill utredningen föreslå en indelning i fred av fastlandet i sex
militärområden i stället för nuvarande fem. Härtill kommer Gotlands mili— tärområde. De erforderliga gränskorrigeringarna beröra. främst Västra, Östra och Norra militärområdena.
Vid militärområdesindelningen liksom även vid indelningen i försvars- områden, vilken närmare behandlas i det följande, synes den civiladministra— tiva indelningen i största möjliga utsträckning böra följas, Militärområdes- gränserna böra, om icke operativa skäl utgöra absolut hinder härför, överens- stämma med länsgränserna. Samma synpunkt gör sig gällande även i fråga om försvarsområdesgränserna.
Utredningen föreslår följande militärområdesindelning och numrering.
I. militärområdet motsvarande I. arméfördelningen och omfattande nuvarande Södra militärområdet utom landstormsområde 22 b.
II. militärområdet motsvarande II. arméfördelningen och omfattande nuvarande Norra militärområdet minskat med Kopparbergs län och ökat med Älvkarleby, Lövsta och Tierps landsfiskalsdistrikt.
III. militärområdet motsvarande III. arméfördelningen och omfat- tande Hallands, Älvsborgs, Göteborgs och Bohus samt Skaraborgs län.
IV. militärområdet motsvarande IV. arméfördelningen och omfattande nuvarande Östra militärområdet minskat med Örebro län, Älvkarleby, Lövsta och Tierps landsfiskalsdistrikt och ökat med landstormsområde 22 b.
V. militärområdet omfattande Örebro, Värmlands och Kopparbergs län.
VI. militärområdet omfattande nuvarande Övre Norrlands militär- område.
VII. militärområdet omfattande Gotland.
I det följande kommer redogörelse att lämnas för och vissa organisatoriska förändringar att föreslås beträffande
militärbefälsstaberna,
kommendantsstaben i Boden, kustartilleriförsvarsstaberna (i vad avser personal ur armén), försvarsområden samt lägre truppförband m. 111. Med de organisatoriska förändringar, som försvarsutredningen därvid före slår, komma de olika militärområdena att bestå av följande truppförband, för svarsområden m. m.
I. militärområdet.
Militärbefälsstab med stabsmobiliseringscentral: Kristianstad. Norra skånska infanteriregementet (I 6), Kristianstad, Södra skånska infanteriregementet (I 7), Ystad och Revingehed, Kronobergs regemente (Ill), Växjö, J önköpings-Kalmar regemente (I 12), Eksjö, Skånska pansarregementet (P2), Hälsingborg, Wendes artilleriregemente (A 3), Kristianstad (Norra Åsum), Smålands artilleriregemente (A 6), Jönköping,
"..-,—___w __v— .
Skånska luftvärnskåren (Lv 4), Malmö, Göta ingenjörkår (Ing 2), Eksjö, Signalregementets kompani i Kristianstad (S 1 K), Kristianstad, Skånska trängkåren (T 4), Hässleholm, med två mobiliseringscentraler, Andra intendenturkompaniet (Int 2), Nässjö. Malmö försvarsområde med försvarsområdesstab i Malmö, Ystads försvarsområde med försvarsområdesstab i Ystad, Hälsingborgs försvarsområde med försvarsområdesstab i Hälsingborg, Kristianstads försvarsområde med försvarsområdesstab i Kristianstad, Blekinge försvarsområde med infanteribefälhavarstab i Karlskrona, Växjö försvarsområde med försvarsområdesstab i Växjö, Jönköpings försvarsområde med försvarsområdesstab gemensam med Växjö försvarsområde,
Kalmar försvarsområde med försvarsområdesstab i Kalmar.
II. militärområdet. Militärbefälsstab med stabsmobiliseringscentral: Östersund.
Jämtlands fältjägarregemente (I 5), Östersund, Hälsinge regemente (I 14), Gävle, Västernorrlands regemente (I 21), Sollefteå, Norrlands artilleriregemente (A 4), Östersund, Sundvalls luftvärnskår (Lv 5), Sundsvall,
En ingenjörmobiliseringscentral ur Svea ingenjörkår, Norrlands trängkår (T 3), Sollefteå, med två mobiliseringscentraler. Gävle försvarsområde med försvarsområdesstab i Gävle, Östersunds försvarsområde med försvarsområdesstab i Östersund, Sollefteå försvarsområde med försvarsområdesstab i Sollefteå, Hemsö försvarsområde med försvarsområdesstab gemensam med Sollefteå försvarsområde.
III. militärområdet. Militärbefälsstab med stabsmobiliseringscentral: Skövde. Älvsborgs regemente (I 15), Borås, Hallands regemente (I 16), Halmstad, Bohusläns regemente (I 17), Uddevalla, Livregementets husarer (K 3), Skövde, Skaraborgs pansarregemente (P4), Skövde, Göta artilleriregemente (A 2), Göteborg, Karlsborgs luftvärnsregemente (Lv 1), Karlsborg, Göteborgs luftvärnskår (Lv 6), Göteborg, En ingenjörmobiliseringscentral ur Göta ingenjörkår, Signalregementets kompani i Skövde (S 1 Sk), Skövde, Göta trängkår (T 2), utom dess kompani i Nora, med en mobiliseringscentral, Skövde, Andra tygkompaniet (Tyg 2), Karlsborg.
Halmstads försvarsområde med försvarsområdesstab i Halmstad, Göteborgs försvarsområde med försvarsområdesstab i Göteborg, Göteborgs skärgårds försvarsområde med försvarsområdesstab gemensam med Göteborgs försvarsområde, Uddevalla försvarsområde med försvarsoniiådesstab i Uddevalla, Skövde försvarsområde med försv arsområdesstab i Skövde.
IV. militärområdet. Militärbefälsstab med stabsmobiliseringscentral: Stockholm. Svea livgarde (I 1), Stockholm (Järvafältet), Livgrenadjärregementet (I 4), Linköping, Upplands regemente (I 8), Uppsala, Livregementet till häst (K 1), Stockholm, Göta pansarlivgarde (P 1), utom dess kompani på Gotland, Stockholm (Järva— fältet), Södermanlands pansarregemente (P 3), Strängnäs, Svea artilleriregemente (A 1), Stockholm (Järvafältet), Östgöta luftvärnsregemente (Lv 2), Linköping, Stockholms luftvärnsregemente (Lv 3), utom dess batteri på Gotland, Stock— holm,
Svea ingenjörkår (Ing 1), Stockholm,
Signalregementet (Sl), utom dess kompanier i Kristianstad, Skövde och Boden, Stockholm, Svea trängkår (T 1), Linköping, med två mobiliseringscentraler,
Första tygkompaniet (Tyg 1), Stockholm (Järvafältet), Första intendenturkompaniet (Intl), Stockholm (Järvafältet).
Linköpings försvarsområde med försvarsområdesstab i Linköping, Norrköpings försvarsområde med försvarsområdesstab gemensam med Linkö» pings försvarsområde, Strängnäs försvarsområde med försvarsområdesstab i Strängnäs, Stockholms försvarsområde med försvarsområdesstab i Stockholm, Norrtälje försvarsområde med försvarsområdesstab gemensam med Stock— holms försvarsområde, Stockholms skärgårds försvarsområde med infanteribefälhavarst-ab i Vaxholm, Uppsala försvarsområde med försvarsområdesstab i Uppsala.
V. militärområdet-. Militärbefälsstab med stabsmobiliseringscentral: Karlstad. Värmlands regemente (I 2), Karlstad, Livregementets grenadjärer (I 3), Örebro, Dalregementet (I 13), Falun, Närkes artilleriregemente (A 9), Örebro, En luftvärnsmobiliseringscentral ur Karlsborgs luftvärnsregemente,
En ingenjörmobiliseringscentral ur Göta ingenjörkår, Göta trängkårs kompani i Nora (T2N ), Nora. Örebro försvarsområde med försvarsområdesstab i Örebro, Karlstads försvarsområde med försvarsområdesstab i Karlstad, Falu försvarsområde med försvarsområdesstab i Falun, Mora försvarsområde med försvarsområdesstab gemensam med Falu försvars- område.
VI. militärområdet. Militärbefälsstab med stabsmobiliseringscentral: Luleå.
Kommendantsstaben i Boden, Boden, Norrbottens regemente (I 19), Boden, med en skidlöparbataljon i Kiruna, Västerbottens regemente (I 20), Umeå, Norrlands dragonregemente (K 2), Umeå, Norrbottens artillerikår (A 5), Boden, Bodens artilleriregemente (A 8), Boden, Luleå luftvärnskår (Lv 7), Luleå, Bodens ingenjörkår (Ing 3), Boden, Signalregementets kompani i Boden (S 1 B), Boden, Tredje tygkompaniet (Tyg 3), Boden, Tredje intendenturkompaniet (Int 3), Boden. Umeå försvarsområde med försvarsområdesstab i Umeå,
Storumans försvarsområde med försvarsområdesstab gemensam med Umeå försvarsområde, Bodens försvarsområde med försvarsområdesstab i Boden, Luleå försvarsområde med försvarsområdesstab gemensam med Bodens för- svarsområde, Kiruna försvarsområde med försvarsområdesstab i Kiruna, Jokkmokks försvarsområde med försvarsområdesstab gemensam med Kiruna försvarsområde, Morjärvs försvarsområde med försvarsområdesstab i Nederkalix.
VII. militärområdet. Militärbefälsstab: Visby. Gotlands infanteriregemente (I 18), med ett kompani ur Göta pansarlivgarde, Visby (Visborgs slätt), _ Gotlands artillerikår (A 7), med ett batteri ur Stockholms luftvärnsregemente, Visby.
Militärbefä/ssta barna.
Försvarsutredningen föreslår, att de olika militärbefälsstaberna organiseras på följande sätt.
Envar av I.—IV. militärbefälsstaberna bildas genom sammanslagning och omorganisation av motsvarande arméfördelnings— och militärområdesstaber med bibehållande av nuvarande förläggningsort.
V. militärbefälsstaben nyorganiseras och förlägges till Karlstad. VI. militärbefälsstaben organiseras genom sammanslagning och omorganisa— tion av Övre Norrlands truppers stab och motsvarande militärområdesstab. Härvid utbrytes samtidigt kommendantsstaben i Boden och gives den fristål ende ställning i förhållande till VI. militärbefälsstaben, som svarar mot de vid— gade arbetsuppgifter, vilka enligt vad försvarsutredningen i det följande före— slår, böra påläggas förstnämnda stab. Vägande skäl tala för att i samband här- med förflytta den från de särskilda fästningsuppgifterna frigjorda VI. militär— befälsstaben till annan ort än Boden, förslagsvis Luleå. Försvarsutredningen har för sin del räknat med denna förflyttning. Frågan är emellertid beroende av flera faktorer av såväl freds- som krigsorganisatorisk art, vilka det icke varit utredningen möjligt att ingående pröva, varför utredningen förordar, att frågan göres till föremål för särskild undersökning genom de militära myndig— heternas försorg. '
VII. militärbefälsstaben bildas av nuvarande militärbefälsstaben på Got— land, något förstärkt.
I fråga om militärbefälsstabernas inre organisation torde det icke ankomma på försvarsutredningen att avgiva ett definitivt förslag. När utredningen likväl nedan framlägger ett exempel på sammansättningen av en sådan stab, är av— sikten endast att förete den beräkningsgrund för personalbehovet i fred, som utredningen för sin del använt.
Exempel på militärbefälsstab vid I.—-V. militärområdena.
Militär-befälhavare Stabssektion Hemortsfo'rsvarsscktion Expedition
Sektionschef .......... 1 Sektionschef .......... 1 Expeditionsofficer ...... 1 Rogementsofdcer vid ganc- chemcntsofficer ...... 1 Expeditionsundcrofficer. . 1
ralstabskåren ........ 1 Adjutant .............. 1 Kontorsbiträde ........ 4) l Kapten vid generalstabs- Luftvärnsoflicer ........ 1 Skrivbiträden .......... 4)?»
kåren .............. 1)1 Expeditionsundcrofticer.. 1 Adjutanter ............ 2 Expeditionsofticer ...... 1 Expeditionsundorofticornrc 3 Tygofiicer ............ 1 Tygskrivarc .......... 1 Motoringcnjör ........ 1 Fortifikationsofiicer . _ . . 1 Biträdande fortifikations— B ifacåäs'iåél'liår """" i 1) Vid I., III. och IV. militärbefälsstaberna 2. Sytilofm; ] """ ,)1 i!) vid 1. och nr. militärbefälsstaberna tillkommer en signal- Då:" dent """"""" 1 officer (major vid signaltrupperna) tillika chef för Signalregementets Biträdande intendenter " a)2 kompani i Kristianstad respektive Skövde. Läkare " l 3) Vid IV. militärbefälsstaben 1. _
"""""""" 4) Vid IV. militärbefälsstaben ytterligare 1.
Enligt utredningens mening böra alltså I.—V. militärbefälsstaberna bestå av: Militärbefälhavare: generalmajor av 1. graden.
Stab: Ordinarie tjänstemän.
generalmajor av 2. graden, sektionschef vid stabssektionen, regementsofficer vid generalstabskåren, regementsofficer på. militärbefälsstabens stat i lönegrad Oaö eller Oa 4, kapten vid generalstabskåren, adjutanter, kompaniofficerare på militärbefälsstabens stat, luftvärnsofficer, tillika luftbevakningsofficer, major eller kapten vid luft- värnet,
signalofficer, kompaniofficer vid signaltrupperna, tygofficer, major vid fälttygkåren,
tygskrivare ur tygstaten,
motoringenjör, arméingenjör vid arméingenjörkåren, fortifikationsofficer, major eller kapten vid fortifikantionskåren, biträdande fortifikationsofficer, kompaniofficer vid fortifikationskåren, intendent, regementsofficer vid intendenturkåren, biträdande intendenter, kompaniofficerare vid intendenturkåren, läkare, fältläkare vid fältläkarkåren,
veterinär, fältveterinär vid fältveterinärkåren.
l—ÅUJHl—ll—il—Å
l—il—llOHHD—IHHl—ÅV—l
Pensionerad personal i arvodesbefattning.
f. d. regementschef, sektionschef vid hemortsförsvarssektionen, expeditionsofficerare, därav 1 tillika biträdande mobiliseringsofficer, expeditionsunderofficerare.
01le
Icke-ordinarie personal.
1 byggnadsingenjör i lönegrad MEo 21, tillsatt av chefen för fortifikations- kåren, 1 kontorsbiträde i lönegrad MEO 4,
skrivbiträden i lönegrad MEo 2. CJ
För I., III. och IV. militärbefälsstaberna har utredningen därutöver be- räknat ytterligare en kapten vid generalstabskåren med hänsyn till det större antalet fredstruppförband inom dessa militärområden och det särskilt om— fattande krigsförberedelsearbete, som påvilar dessa staber. Två biträdande intendenter föreslås finnas vid I., II., III. och V. militärbefälsstaberna, därvid den ene är avsedd såsom instruktör vid den frivilliga befälsutbildningen. Inom IV. och VI. militärområdena synes denna verksamhet kunna skötas med i Stockholm respektive Boden stationerad peronal ur intendenturkåren.
Vid IV. militärbefälsstaben erfordras flera biträden för skrivarbete än vid övriga militärbefälsstaber, varför utredningen räknat med 2 kontorsbiträden och 4 skrivbiträden vid denna stab.
VI. militärbefälsstaben beräknas få enahanda sammansättning som I.—V., dock att någon generalmajor av 2. graden icke ingår. Såsom sektionschef vid stabssektionen i denna stab torde i stället regementsofficeren ur generalstabs— kåren lämpligen böra användas. Vidare beräknas för denna militärbefälsstab endast en biträdande intendent. ;
Utredningen föreslår, att i anslutning till envar av I.—VI. militärbefäls— staberna ordnas en »stabsmobiliseringscentral», avsedd för uppsättandet av vissa särskilda förband och staber, som vid mobilisering skola ingå i de högre. truppförbanden. Materieluppbörden och förrådsvården av stabsmobiliserings- centralernas förråd föreslås skötas av staben vid det försvarsområde inom vilket förrådet ligger.
VII. militärbefälsstaben föreslås hava i huvudsak nuvarande omfattning. Med hänsyn till att staben i annat sammanhang föreslås sköta de uppgifter, som av utredningen förutsättas på fastlandet åläggas nytillkommande försvars— områdesstaber, erfordras dock viss personalförstärkning. Främst gäller detta i fråga om fortifikationspersonal, beroende på att fortifikationsförvaltningen på Gotland föreslås vara gemensam för militärområdet och kustartilleriför— svaret. Med hänsyn till de viktiga och omfattande uppgifter, som numera på- vila jämväl denna militärbefälsstab, bör därjämte tillkomma en kapten vid generalstabskåren. Militärbefälhavaren bör, med hänsyn till det ansvar, som påvilar honom, i likhet med övriga militärbefälhavare uppföras såsom general— major av 1. graden i lönegrad Ob 3. Såsom i annat sammanhang anföres avses militärbefälhavaren samtidigt vara chef för Gotlands marindistrikt. Den per— sonal ur marinen, som med hänsyn härtill bör ingå i militärbefälsstaben, är här ej redovisad. VII. militärbefälsstaben föreslås i övrigt erhålla följande sammansättning.
Militärbefälhavare: generalmajor av 1. graden. Stab:
Ordinarie tjänstemän. regementsofficer vid generalstabskåren, kapten vid generalstabskåren, adjutant, kompaniofficer på militärbefälsstabens stat, tygofficer, major vid fälttygkåren, tygskrivare ur tygstaten, motoringenjör, arméingenjör vid arméingenjörkåren, regementsofficer vid fortifikationskåren, kompaniofficerare vid fortifikationskåren, underofficer vid fortifikationskåren, fortifikationskassör vid fortifikationskåren, intendent, regementsofficer vid intendenturkåren, läkare, fältläkare vid fältläkarkåren.
l—AHl—tr-Awr—Al—Ap—u—w—u—AH
Pensionerad personal i arvodesbefattning.
H. hemvärnsofficer, ammunitionsförvaltare, underofficer,
,_,,___.___._.— -__.__.._,..__...__.._ . .. .. n
uppbördsman för rustningsmateriel, underofficer, expeditionsunderofficerare, förrådsunderofficer vid intendenturföriådet å Tingstäde, uppbördsman vid förplägnadsmagasinetå Tingstäde.
_ap-aup—a
Icke-ordinarie personal m. fl.
1 byggnadsingenjör i lönegrad MEO 21, tillsatt av chefen för fortifikations— kåren, verkmästare av 2. klass i lönegrad MEo 16, ritare av 2. klass i lönegrad MEo 11, skogvaktare av 2. klass å Tingstäde i lönegrad MEo 8, kontorsbiträde i lönegrad MEo 4,
skrivbiträden i lönegrad MEO 2, 1 kokerska vid bevakningsstyrkan vid Tingstäde.
Dessutom tillkomma 90 civila vakter vid värn och förråd, årslön 150 kronor.
Lop—31.414»—
Kommendantsstaben i Boden.
Kommendanten i Boden med kommendantsstab föreslås lyda under militär— befälhavaren för VI. militärområdet. ,
Kommendanten, generalmajor av 2. graden, föreslås tillika vara försvars- områdesbefälhavare i Bodens och Luleå försvarsområden (se nedan).
Utom den personal, som erfordras för Bodens och Luleå försvarsområden och för vilken närmare redogöres under »Försvarsområden», föreslås kommen- dantsstaben bestå av följande personal.
Ordinarie tjänstemän.
kapten vid generalstabskåren, adjutant, kompaniofficer på kommendantsstabens stat, artillerichef (chefen för A8), , signalofficer (chefen för S 1 B), fortifikationsbefälhavare, regementsofficer vid fortifikationskåren, kompaniofficerare vid fortifikationskåren, underofficerare vid fortifikationskåren, fortifikationskassör vid fortifikationskåren, intendent, kapten vid intendenturkåren, läkare, fältläkare vid fältläkarkåren, regementsveterinär vid fältveterinärkåren, bataljonsveterinär vid fältveterinärkåren, övermaskinist i lönegrad Ca 15,
förste montör i lönegrad Ca 12, montör i lönegrad Ca 7,
poliskommissarie i lönegrad Ca 17, överkonstaplar i lönegrad Ca12, 4 konstaplar i lönegrad Ca 10.
CJJHHHHr—A
Cl
(OQWHHb—AHr—il—AHHH
2 1 1 1 1 1 1 2 1 1 1
expeditionsunderofficerare, fortväblar.
Icke—ordinarie personal m. fl. byggnadsingenjör i lönegrad MEo 21, tillsatt av chefen för fortifikations- kåren, verkmästare av 2. klass i lönegrad MEo 16, skogvaktare av 2. klass i lönegrad MEo 8, biträdande montör i lönegrad MEo 7, förrådsvaktmästare vid fortifikationsförvaltningen i lönegrad MEO 7, kanslibiträde vid fortifikationsförvaltningen i lönegrad MEo 7, kontorsbiträde i lönegrad MEo 4, skrivbiträde i lönegrad MEo 2, förrådshandräckningskarlar vid fortifikationsförvaltningen, kontorsvakt vid fortifikationsförvaltningenu eldare vid anläggning VIII, garnisonspastor.
!( us tarti/lerifö'rs varssiaber.
Beställningen såsom infanteribefälhavare i Vaxholms fästning, överstelöjt— nant eller major, föreslås skola bibehållas. På grund av föreslagen ändring iden marina organisationen bör beställningen dock benämnas »infanteribefälhavare vid Stockholms skärgårds kustartilleriförsvar». Denne föreslås inom Stock- holms skärgårds försvarsområde och i vad avser truppförband och förråd m. m. ur armén i fredstid fullgöra jämväl försvarsområdesbefälhavares ålig- ganden (se nedan under »Försvarsområden») och att i detta avseende lyda under militärbefälhavaren för IV. militärområdet. För frivillig utbildning, materieluppbörd, förrådsvård m. 111. inom detta försvarsområde erforderlig personal föreslås ingå i en särskild infanteribefälhavarstab, motsvarande för— svarsområdesstab.
En motsvarande befattning såsom infanteribefälhavare föreslås tillkomma vid Blekinge kustartilleriförsvar. Denne föreslås enligt ovan angivna princip sköta försvarsområdesbefälhavares åligganden i fredstid inom Blekinge för— svarsområde och därvid lyda under militärbefälhavaren för I. militärområdet. Infanteribefälhavaren vid Blekinge kustartilleriförsvar bör likaledes hava en särskild infanteribefälhavarstab. Personalbehovet för infanteribefälhavar— staberna behandlas under »Försvarsområden».
Beställningarna såsom infanteriadjutant i Vaxholms respektive Karlskrona. fästning föreslås utgå. De uppgifter, som ålegat infanteriadjutanterna synas lämpligen kunna i stället påvila personal i infanteribefälhavarstaberna.
I fråga om personal ur fortifikationskåren, ingående i kustartilleriförsvars- staberna, förutsätter utredningen vissa förändringar. För denna personal redo— göres under »Förtifikationskåren».
C. Försvarsområden. Allmänna grunder.
Kännetecknande för nutida krigföring är bland annat den plötslighet, med vilken fientligheter inledas. Genom främst flygets och lufttruppemas insatser utsträckas de direkta krigshandlingarna från början långt utöver de egentliga fronterna. En hänsynslös hemortsbekämpning har blivit ett av de medel, med vilka angriparen söker bryta ned motståndarens försvarskraft. Vid organisa- tionen i fred av landets försvarskrafter måste därför hemortsförsvarets krav uppmärksammas i högre grad än tillförne.
Ansvaret i fred för de territoriella truppförbanden och deras utrustning har hittills påvilat infanteriregementscheferna i egenskap av inskrivningsområdes— befälhavare, medan försvarsområdesorganisationen trätt i funktion först vid förstärkt försvarsberedskap eller mobilisering. Denna organisation kan emel- lertid icke längre betecknas såsom tillfredsställande och detta huvudsakligen av två skäl. Dels hava hemortsförsvarets anstalter och krigsmaterielutrustning liksom mobiliseringsförberedelserna för hemortsförsvaret efter hand antagit en sådan omfattning, att infanteriregementscheferna icke lämpligen vidare kunna betungas med denna uppgift vid sidan av sin huvuduppgift och dels medför det nutida krigets natur att den territoriella försvarsorganisationen måste givas en högre grad av krigsberedskap. Redan i fred böra följaktligen de chefer vara tillsatta och stabsorgan organiserade, som vid krig skola leda hem- ortsförsvaret. Den vidgade kännedom om vederbörligt försvarsområdes geo- grafiska förhållanden, civila administration, kommunikationer m. m., som här— igenom tillförsäkras den territoriella försvarsledningen, är ett viktigt led i krigsberedskapen, vars betydelse ytterligare ökats till följd av det stora antal permanenta försvarsanordningar och särskilda försvarsanstalter i övrigt, som under den gångna beredskapstiden tillkommit inom olika områden.
På nu anförda skäl föreslår försvarsutredningen, att en permanent indel- ning i försvarsområden fastställes och att försvarsområdesbefälhavare till- sättas och försvarsområdesstaber organiseras redan i fred.
Planläggningen och ledningen av hemortsförsvaret kräver ett omfattande samarbete med de civila myndigheterna. Med hänsyn härtill framstår det som önskvärt, att försvarsområdesindelningen, så långt det ur militär synpunkt är möjligt, överensstämmer med den civiladministrativa indelningen i län och landsfiskalsdistrikt. Vissa ändringar av nu gällande försvarsområdesgränser böra i detta syfte vidtagas och i samband därmed hela systemet av militära gränser för olika ändamål (luftbevakningsområden, hemvärnskretsar och hem- värnsområden, marindistrikt, luftvärnsredovisningsområden m. m.) under— kastas en revision, så att bästa möjliga överensstämmelse åvägabringas.
Rikets indelning [ försvar-samrådan.
Det förslag till i fred bestående försvarsområdesindelning, som utredningen här framlägger, är uppgjort efter ovan angivna principer och har i sina huvud— drag utarbetats inom högkvarteret.
På grundval av behovet av försvarsområden i krig föreslår försvarsutred— ningen, att riket indelas i 31 lantmilitära och 4 marina försvarsområden, vilken indelning bör gälla i såväl fred som krig. Den närmare omfattningen av dessa försvarsområden framgår av särskilt bihang. Utredningen finner det emeller- tid icke erforderligt att redan i fredstid permanent organisera särskilda för- svarsområdesstaber inom varje försvarsområde. I vissa fall kunna två angrän— sande försvarsområden, inom vilka arbetsbelastningen på försvarsområdes— staberna i fredstid kan förväntas bliva tämligen ringa, sammanföras under gemensam fredsförvaltning av en försvarsområdesstab, vilken vid krigstillfälle organiserar en stab för vartdera försvarsområdet. Försvarsutredningen före— slår, att 15 av de lantmilitära försvarsområdena erhålla egen försvarsområdes— stab redan i fred, att 14 lantmilitära försvarsområden parvis sammanföras under tillsammans 7 försvarsområdesstaber samt att 2 lantmilitära försvarsområden sammanföras med var sitt marint försvarsområde under vartdera en försvars- områdesstab. De båda återstående marina försvarsområdena _ Blekinge för- svarsområde och Stockholms skärgårds försvarsområde _ intaga på grund av sitt särskilda sammanhang med kustartilleriförsvaret en särställning. Inom dessa områden böra försvarsområdesstaber icke organiseras i fred. I stället böra, såsom tidigare anförts, infanteribefälhavarna vid Blekinge respektive Stockholms skärgårds kustartilleriförsvar fullgöra försvarsområdesbefälha— vares åligganden inom dessa försvarsområden i vad avser truppförband, förråd m. m. ur armén och därvid lyda under vederbörande militärbefälhavare. För denna verksamhet bör infanteribefälhavaren till sitt förfogande hava viss stabs— och förvaltningspersonal, sammanförd i en infanteribefälhavarstab.
I enlighet med vad ovan anförts böra för försvarsområdena i fredstid orga- niseras 24 försvarsområdesstaber och 2 infanteribefälhavarstaber. Försvars- områdesstab bör förläggas till huvudort inom området, i regel garnisonsort, och, liksom försvarsområdet, benämnas efter denna ort. Försvarsområdesstab, som i fred är gemensam för två angränsande försvarsområden, bör förläggas till huvudort inom endera området, men benämnas efter båda. På grundval av vad sålunda anförts föreslår försvarsutredningen, att följande försvarsom- råden (fo) och försvarsområdesstaber (motsvarande) i fredstid skola finnas inom de olika militärområdena:
Försvar-samråda. Försvarsområdesstab (motsvarande)
I. militärområdet.
Malmö fo ................................ ' Malmö fostab, Malmö. [ Ystads fo ................................ * Ystads fostab, Ystad. Hälsingborgs fo .......................... * Hälsingborgs fostab, Hälsingborg. Kristianstads fo .......................... ' Kristianstads fostab, Kristianstad. Blekinge fo (marint fo) .................... * Infanteribcfälhavarstaben i Karlskrona. fälttåg; 'f'o'"::::::::::::::::::;:::::::l,* Växjö—Jönköpings festa, Väsö-
1
Kalmar fo ................................ Kalmar fostab, Kalmar.
Försvarsomrädc Försvarsumrådcsstab (motsvarande)
] T. m ilitäromrdrlet.
Gävle fo ................................ Gävle fostab, Gävle,_ Östersunds fo ............................ Östersunds f'ostab, Östersund. Sollefteå fo """""""""""""""""""" [ Sollefteå—Hemsö fostab, Sollefteå. :, Hemsö fo (marint fo) .................... l
*. III. militärområdet. Halmstads fo ............................ l Halmstads fostab, Halmstad.
, Göteborgs fo ............................ , ,. Göteborgs skärgårds fo (marint fo) ...... H Göteborgs fostab, Goteborg. Uddevalla fo ............................ * Uddevalla fostab. Uddevalla.
Skövde fo ................................ 'kövde fostab, Skövde.
, IV. militärområdet
Linkönnws fo .......................... ' . . . , . . . . _. Norrklöpiiigs fo _________________________ H Linköpings—l&orrköpmgs fostab, Llnköpmg. ' Strängnäs fo
............................ Strängnäs fostab, Strängnäs. ; Stockholms fo .......................... [
. , ,, . Kommendantsstaben i Stockholm. lNorrtaljc fo ............................ |
; Stockholms skärgårds fo (marint fo) ...... Infanveribefälhavarstaben i Vaxholm. , Uppsala fo .............................. Uppsala fostab,_Uppsala.
! V. militärområdet. , Örebro fo ................................ ' Örebro fostab, Örebro.
i Karlstads fo .............................. ( Karlstads fostab, Karlstad.
. Falu fo ............ . .................... ; Falu—Mora fostab, Falun. : Mora fo ................................ l
' VI. rriilitäro'rm-ddet.
: Umeå fo """""""""""""""""" >I Umeå—Storumans fostab Umeå Storumans fo ............................ ' * '
E235523:::::1::i1:::1::::::::::::izil KommendantsstabeniBoden
? 533012.'f'o"::i:::::::::::::::::::::::H m.m..—Jokkmokk. fot..., mm..... Morjärvs fo .............................. Ä Morjärvs fostab, Nederkalix.
Inom VII. militärområdet synes försvarsområdesindelning icke erforderlig i fred.
De arméstridskrafter, vilka vid krigstillfälle skola organiseras och användas inom Blekinge och Stockholms skärgårds försvarsområden, måste, på grund av de särskilda förhållanden, som här äro för handen, övas på ort och ställe. Utredningen anser det därför ofrånkomligt, att efterutbildningen av sådan trupp sker på platsen. Denna efterutbildning bör handhavas av infanteri- befälhavaren. Vid avvägningen av behovet av aktivt utbildningsbefäl för olika försvarsområden, har utredningen tagit hänsyn till behovet av officerare och underofficerare för denna efterutbildning. Erforderligt underbefäl förutsättes kommenderas ur truppförbanden.
Den här föreslagna försvarsområdesorganisationen avses jämväl skola er— sätta den nuvarande indelningen i landstormsområden, vilken sålunda bör upphöra. Samtliga landstormsområdesbefälhavare och landstormsförråds— förvaltare föreslås i enlighet därmed utgå ur organisationen. Landstormsför- råden föreslås inrangeras bland övriga territoriella förråd.
Följande uppgifter föreslås påvila försvarsområdesbefälhavarna:
1. Planläggning av försvarsområdets försvar och användningen av de trupper och frivilliga försvarskrafter, som kunna stå till förfogande.
2. Samarbete med civiladministrativa myndigheter beträffande planlägg— ningen av hemortsförsvar, utrymning, skogsbrandskydd, luftskydd m. m.
3. Tillsyn och vård av permanenta befästningsanläggningar, vissa bygg- nader m. m.
4. Uppbörd och vård av vissa territoriella förbands — kust— och gränsför- svarsförbands, bevakningsförbands, luftförsvarsförbands m. fl. _ utrustning och materiel.
5. Hemvärnets utrustning och utbildning.
6. Övrig frivillig utbildning.
I fråga om uppbörden och vården av materiel för de territoriella förbanden anser utredningen, att det principiellt bör vara så ordnat, att försvarsområdes— befälhavaren svarar för utrustningen av de territoriella förband, som avses skola användas inom försvarsområdet. Infanteriregementena, som för när— varande hava uppbörden av utrustningen för inskrivningsområdets samtliga landstormsförband, böra befrias från upphörd av annan utrustning och materiel än den, som erfordras för av regementet uppsatta linjeförband. Infanteriregementena komma sålunda att i detta avseende bliva. likställda med motsvarande förband inom andra truppslag.
I fråga om den territoriella luftvärnsmaterielen förordar utredningen, att luftvärnsförbanden svara för det territoriella luftvärn, som avses för den egna förläggningsortens (Stockholm, Göteborg, Malmö 0. s. v.) försvar, medan i övriga förråd förvarad luftvärnsmateriel förvaltas av vederbörande försvarsa områdesbefälhavare.
Materielförvaltningen vid försvarsområdena synes böra bedrivas efter samma principer som vid truppförbanden; sålunda bör en uppdelning ske i tygmaterieltjänst, intendenturmaterieltjänst o. s. v. Härigenom åstadkommas enkla och rediga förvaltningslinjer. Erforderlig omsättning av materiel mellan truppförbandsförråden och de territoriella förråden sker genom militärbefäl- havarens försorg.
Under försvarsområdesbefälhavaren lyder ett antal större och mindre förråd. Förråden utgöras dels av förråd för kust- och gränsförsvarsförband, innehållande utrustning för besättningarna till permanenta kust och gräns- _ försvarsanläggningar, dels av förråd för övriga territoriella förband. Förråden innehålla såväl tyg- som intendentur- och sjukvårdsutrustning. Så långt kraven på beredskap och på en för fientlig flygverkan i möjligaste mån tryggad ut- rustning av förbanden det medgiva, förutsättes en centralisering av förråden till minsta möjliga antal förrådsorter. För kust— och gränsförsvarsförbanden och luftvärnsförbanden måste dock med hänsyn till kraven på snabb organise- ring räknas med en tämligen långt gående decentralisering av förråden. Varje försvarsområde kommer därför att svara för ett betydande antal förråd.
Vid de mindre förråden förutsättes i fredstid endast skola finnas en civil
vakt (»tillsyningsman», »extra fö—rrådsman»). Denne svarar dock endast för tillsyn av förråden men icke för materielvården. Vid större förråd, där upp- bördens storlek ger daglig sysselsättning åt en förrådsman, räknas med en på platsen bosatt förrådsman, vilken svarar för hela förrådet med dess olika materielslag. Vissa förråd äro emellertid så stora, att tvenne förrådsmän måste finnas, en för tygmaterielen och en för övrig materiel.
Materielvården vid förråd, där endast vakt finnes anställd, bör omhänder- havas av resande förrådspersonal. Vid huvudorten inom försvarsområdet —— försvarsområdets huvudförråd — bör finnas ett antal förrådsvaktmästare och förrådsmän, dels för förrådsvården vid själva huvudförrådet, dels för över— syn och inspektion av materielvården vid de övriga förråden. Enligt samma grunder böra förberedda ställningar för luftvärn och anordningar för luft- bevakningen tillses och underhållas. Den resande förrådspersonalen avses jämväl ombesörja tillsynen av de permanenta befästningarna.
Försvarsområdesstabemas personal.
,Försvarsområdesbefälhavare i fredstid och vid mobilisering före— slås vara pensionerad regementsofficer, i regel överstelöjtnant, med arvode som av utredningen föreslås till 4,500 kronor. Det synes utredningen lämp— ligt, att försvarsområdesbefälhavaren tillträder sin befattning vid 50—55 års ålder och kvarstår i densamma till 60 år. Inom Blekinge och Stockholms skär- gårds försvarsområden föreslås dock, som tidigare framhållits, att infanteri- befälhavarna vid Blekinge respektive Stockholms skärgårds kustartilleriför- svar fullgöra försvarsområdesbefälhavarens åligganden i vad avser truppför- band och förråd m. m. ur armén. Inom Bodens och Luleå försvarsområden före- slås kommendanten i Bod'en vara försvarsområdesbefälhavare och i Stock- holms och Norrtälje försvarsområden kommendanten i Stockholm, vilken senare förutsättes bibehålla för närvarande utgående arvode av 5,100 kronor.
Enligt denna beräkningsgrund skulle antalet i fred befintliga försvarsom- rådesbefälhavare med arvode om 4,500 kronor utgöra 22.
Stabschef vid försvarsområdesstab (motsvarande stab) föreslås vara aktiv officer, kapten eller ryttmästare, ur infanteriet respektive kavalleriet med krigsplacering i samma befattning. Stabsahefen föreslås tillika vara ledare för det frivilliga utbildningsarbetet inom området.
Stabschefer böra redan i fred finnas för samtliga lantmilitära försvars— områden samt för infanteribefälhavarstaberna i Blekinge och Stockholms skärgårds försvarsområden. Antalet aktiva officerare, placerade som stabs— chefer vid försvarsområdesstaber (motsvarande stab), kommer i enlighet med det anförda att utgöra 33.
Såsom befäl för den frivilliga utbildningen inom försvarsområden föreslås aktiva officerare och underofficerare ur de olika truppslagen skola kommenderas till tjänstgöring. Härvid föreslås instruktörer ur infanteriet eller kavalleriet kommenderas till varje och ur luftvärnet till i regel varje försvars- område. Ur övriga truppslag avses en instruktör för ett antal försvarsområden, i regel två per militärområde. För behovet av instruktörer för det frivilliga ut—
bildningsarbetet inom de olika försvarsområdena redogöres närmare under »De frivilliga försvarsorganisationerna». Den inom försvarsområdet tjänstgörande officeren ur luftvärnet bör därjämte tjänstgöra såsom sakkunnig i fråga om de territoriella luftvärnsförbandens användning m. 111.
Det synes icke utredningen lämpligt, att befattningarna såsom stabschef och utbildningsbefäl för visst försvarsområde bindas till visst eller vissa trupp- förband, utan det torde få ankomma på chefen för armén att verkställa. eller föreslå dessa kommenderingar med hänsyn till befälsläget vid truppförbanden.
Enligt nuvarande organisation biträder en hemvärnsofficer (pensio— nerad officer) inskrivningsbefälhavaren i handläggning av hemvärnsärenden. I stället föreslås nu en hemvärnsofficer skola ingå i flertalet försvarsområdes— staber i fred, varjämte i fyra försvarsområden med hänsyn till arbetets omfatt- ning föreslås skola finnas en biträdande hemvärnsofficer. Inom Blekinge för- svarsområde torde hemvärnsofficerens åligganden kunna skötas av stabschefen vid infanteribefälhavarstaben. Vid samtliga i fred befintliga försvarsområdes- staber samt vid infanteribefälhavarstaben i Stockholms skärgårds försvars- område föreslås som biträden åt hemvärnsofficerare skola finnas hem- värnsunderofficerare (pensionerade underofficerare).
För viss utbildning av frivillig luftbevakningspersonal samt för övervak— ningen av för luftbevakningen uppförda byggnader och förbindelser m.m. (torn för luftbevakningsstationer, baracker, telefoner m. m.) erfordras inom varje försvarsområde en luftbevakningsutbildad befattningshavare, »luftbevakf ningsofficer». Såsom luftbevakningsofficerare torde lämpligen användas i luft— bevakningstjänst utbildade reservofficerare eller värnpliktiga officerare. Be— fattningarnas tillsättande bör ske efter frivilligt åtagande.
Luftbevakningsofficer beräknas icke erforderlig för ständig tjänstgöring. Denna torde kunna begränsas till omkring 4 veckor per år. Såsom ersättning härför bör förslagsvis utgå ett arvode om 400 kronor per år.
För handhavande av materieluppbörd och materielvård inom försvarsom— rådena beräknar utredningen, att följande personal i regel blir erforderlig vid varje försvarsområdesstab.
För tygtjänsten:
en tygofficer — pensionerad officer med arvode, en förvaltare vid fälttygkåren, en ammunitionsförvaltare, pensionerad underofficer med arvode,
ett antal tyghantverkare på tygstat—en, förrådsvaktmästare, förrådsmän, vakter m. m. '
För intendenturtjänsten:
en intendent — pensionerad officer med arvode, en förrådsunderofficer (uppbördsman) — pensionerad underofficer med arvode,
ett antal förrådsvaktmästare, förrådsmän, vakter m. m. Sjukvårdsmaterielens uppbörd och vård synes kunna åläggas inten— denten och honom underlydande personal.
Fortifikationsförvaltningen inom försvarsområdena _ omfattande tillsyn och underhåll av permanenta värn, förrådsbyggnader, baracker, vissa byggnader och förbindelser för luftbevakningen, vissa anordningar vid luft- värnets pjäsplatser m. m. — kan eventuellt komma att kräva särskild befatt— ningshavare, i varje fall inom de områden, där de fortifikatoriska anlägg— ningarna äro särskilt omfattande. Utredningen har dock för närvarande räknat med särskild befattningshavare för fortifikationsförvaltningen endast inom ett försvarsområde. I övriga försvarsområden föreslås ansvaret för denna förvalt- ning påvila stabsch'efen. Denne föreslås biträdas av tygofficeren och inten— denten i fråga om olika grenar av fortifikationsförvaltningen. Härvid synes tygofficeren med biträde av tygförvaltaren och ammunitionsförvaltaren lämp— ligen kunna svara för tillsyn och vård av permanenta befästningsanläggningar och intendenten med biträde av förrådsunderofficeren för byggnader av olika slag.
För försvarsområdes expedition erfordras en expeditionsunder- officer. Vidare har beräknats ett behov av två skrivbiträden i lönegrad MEo 2.
För förrådsarbete erfordras ett antal civila arbetare, då militär handräck— ningspersonal icke kan disponeras härför. Behovet av civila förrådsarbetare har beräknats till fem per försvarsområde.
För vakthållningen vid och tillsynen av permanenta värn, förråd m. m. erfordras inom varje försvarsområde ett antal vakter. Dessa böra utgöras av pålitliga civila personer, bosatta i värnens eller förrådens närhet. Till dessa vakter föreslås utgå en årlig ersättning om 150 kronor per man.
För Blekinge försvarsområde har — på grund av områdets ringa omfatt— ning — räknats med att tygofficerens och intendentens uppgifter kunna hand— havas av en befattningshavare, pensionerad officer, förslagsvis benämnd »för— valtningsofficer». Såsom förvaltare för tygmaterielen synes det vara tillfyllest med en pensionerad underofficer i arvodesbefattning.
Beräknat personalbehov för ovan angivna uppgifter framgår av efterföljande tabell.
Härutöver tillkomma inom vissa försvarsområden befattningshavare för särskilda ändamål.
Till Bodens försvarsområde (kommendantsstaben i Boden) föreslås över- föras i Boden tjänstgörande övermaskinist, förste montör och montör, vilken personal för närvarande är redovisad på fortifikationskåren.
Till Stockholms försvarsområde (kommendantsstaben i Stockholm) föreslås överföras viss pensionerad personal i arvodesbefattning, som i gällande per- sonalförteckning är redovisad på IV. arméfördelningens stab.
Slutligen bör vid Stockholms försvarsområdesstab tillkomma den personal, som hittills redovisats såsom tillhörande överkommendantskapet i Stockholm.
På samma sätt föreslås viss nu befintlig icke—ordinarie personal, vars upp- gifter falla inom försvarsområdets verksamhetsfält, skola överföras från IV. arméfördelningens stab och staben vid Övre Norrlands trupper till Stock— holms respektive Bodens försvarsområden, på sätt som närmare angives i personalförteckningarna.
Personalbehov I
(Härutöver tillkommer viss personal inom Stockholms och Bodens försvarsområde
' !( Fri. . . .. .. M L ft h "11” Ledning Expedition Hcmvarn *. lulf'tbvetalknliiig &!båå »; ning )( " '— ? t, =?- n, 0, m 5 '! E F; 5 :* ,,, m _. E . vr ” ' =— : E'. horsvarsområdcsstab & ; % åå : å. ;. :; ä ä. i: 2,5 (| 5: 0 g 5 E; ?; Q's. så"; 55' g" gå: så *! 5 En”; 5. g g :=- E., f:. =- m %* 5; m m sa S., =: ( o 3 ur 53, s s % så 5 5 äs & E:?- 552 ( är” " 5- e ” å! " 9: '? ?? 5.3 g 5 G = ' 1 g | a'? å.? l !! l l_ l l) ') 3) ”*) 5) 6) I 7) s) i ”) ' 9) 10) Malmö ............ j 1 1 1 1 2 1 — 1 1 1 — Ystads ............ 1 1 1 1 2 1 — 1 l l — Hälsingborgs ...... ( 1 1 1 1 2 1 — 1 l 1 — Kristianstads ...... 1 1 1 1 2 1 — 1 1 1 — Blekinge .......... 17) 1 1 —- 1 —— — — — 1 —— Växjö _Jönköpin gs 1 2 1 1 2 1 1 l 1 l —— Kalmar ............ 1 1 1 1 2 1 -— l 1 1 — Gävle ............ ! 1 1 1 1 2 l — 1 1 1 — Ostersunds ........ 1 1 l 1 1 2 1 —— 1 l 1 —— Sollefteå—Hemsö .. ) 1 1 1 1 2 1 — 1 1 _ Halmstads ........ 1 1 1 1 2 1 1 1 1 — Göteborgs ........ 1 1 1 1 2 1 l 1 1 1 Uddevalla ........ 1 1 1 l 2 1 1 1 1 — Skövde ............ 1 1 1 1 2 1 —— 1 ( 1 1 ——- Linköpings—Norr l köpings ........ 1 2 1 1 2 1 _ 1 1 1 — ! Strängnäs ........ 1 1 1 1 3 1 — 1 1 1 —— Stockholms—Norr— tälje ............ 18) 2 1 1 2 1 l 1 1 1 — Stockholms skärgårds 19) 1 1 —— 2 1 —— 1 — 1 _ Uppsala .......... 1 1 l 1 2 1 1 1 1 1 -— Örebro ............ 1 1 1 1 1 — 1 1 1 — Karlstads .......... 1 1 1 1 2 1 — 1 l 1 -— Falu —Mora ...... 1 2 1 1 1 —— 1 1 1 _ » Umeå—Storumans. . 1 2 1 1 2 1 ) —— 1 _1 l — Bodens—Luleå . . . . 10) 2 1 1 2 1 ? —— l 1 l — Kiruna—Jokkmokks 1 2 1 1 2 1 —- 1 1 1 — Morjärvs .......... 1 [ 1 1 1 2 1 — 1 1 1 — 1) Pensionerad regoff, arvode 4,500 kr. 7) Pensionerad off, arvode 3,180 kr. 2) Aktiv off vid inf— eller kavreg, tillika ledare 3) Aktiv off vid lv, tillika befäl vid frivilli för frivillig utbildning. utbildning. 5) Pensionerad uoff, arvode 2,130 kr. 9) Resoff eller vpl off. arvode 400 kr. ') Lönegrad 111130 5. ”) Aktiva off och uoff ur reg och kårer enlig 5) Lönegrad MEo 2. särskilt förslag angående befäl för frivilli
") Pensionerad off, arvode 3,180 kr. utbildning.
113 rsvarsområden. nna personal är upptagen i Personalförteckningar m. m. vid genomförd organisation). Förvaltningspersonal vid fostaben Förvaltningspersonal .. _ stationerad utom Ovrig personal Tygtjänst Int- och sjvtjänst fo humdort ' »: c" 0: sw»ååä"H=ä”% 5553555551 gå 2 : = g; 4 g. g 2 4 s., å i?; = ; 5» 5 ”' g 52- ?” 5" g & :i, e. :: ä— .? ä. ä. ? å' ? ä :: % & Sr !; & 5 & 5" = 3 5 5 %$- S 5 5. s = 3 B. = V 5 5» a 5. 3 o I?” %” ” ä " ” '” .5 5 E: =" " 5 5-5: 5" 5 S: 55: 5" "* e s = =" = a 93 $ 5 '” 3 5 0 (D "I (B CD 0 "I) 11) | 3) I 12) ! 111) i) | 'I) 14) | 13) | 4) 12) 13) 1!) 4X 151 'I) | 4) 16) 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 —— — — — 41 —— —- 5 1 l 1 1 1 1 1 1 1 1 — —- —— 33 — — 5 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 — —— — — 69 -— -—- 5 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 — 1 1 —— 2 50 —— — 5 —— 120) — 1 l 1 — 1 1 1 — — — — — 5 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 3 17 —— — 5 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 —— — -— 2 26 —— — 5 1 1 1 1 1 2 1 1 1 1 — —— —— 3 18 -— 5 1 1 1 1 1 2 1 1 1 1 — — 21 — ——- 5 l 1 1 1 l 2 1 1 1 1 — — 5 9 —— 5 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 — —— 2 5 —- — 5 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 — — — 2 29 — 5 l 1 1 1 1 1 1 1 1 1 — — 2 54 — — 5 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 — — 2 8 5 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 3 20 — —- 5 1 1 1 1 1 1 1 l l 1 —— —— 4 21 — —— 5 1 1 1 1 1 2 1 1 1 1 —- 3 38 — — 5 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 — — —— —— 5 -— — 5 1 1 1 1 1 l 1 1 1 1 1 4 5 -— 5 1 1 1 1 2 1 1 1 l 1 1 5 -— — 5 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 -— — 2 50 -—- — 5 1 1 1 1 1 2 1 1 1 1 —— — 4 15 — — 5 1 1 1 1 1 2 1 1 1 1 1 — 4 21 — 5 1 1 1 1 1 2 1 1 1 1 — — — 2 — — 5 | 1 1 1 l 1 1 1 1 1 1 1 — — 2 15 —— — 5 l 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 — —— 1 63 1 5 5 ) På fälttygkårens stat, lönegrad UO 3. ") Infanteribefalhavaren vid Blekinge kust- ) På. tygstaten, lönegrad Ca 14 eller Ca 12. artilleviförsvar. ) Lönegrad Ca 7. la) Fobef. kommendanten i Stockholm. ) Pensionerad 11011”, arvode 2,340 kr. ") Infanteribefälbavaren vid Stockholms skär- ) Civila personer, årslön 150 kr. gårds kustartilleriförsvar. ) Civila arbetare, årslön 3,000 kr. 20) Pensionerad underofficer.
8—2440 41
Den här föreslagna personalorganisationen ersätter de i gällande personal— förteckning på arméfördelningsstaberna upptagna »förrådsuppbördsmännen», »förrådsmännen» och »extra förrådsmännen» för luftvärnsmaterielförråd samt vidare den personal för tillsyn och vård av luftvärnsmateriel, varom arméförvaltningen den 21 maj 1941 gjort underdånig framställning, som genom beslut den 15 augusti 1941 provisoriskt bifallits för budgetåret 1941/42. Som ovan angivits ersätter den föreslagna personalorganisationen vidare de nu- varande landstormsområdesbefälhavarna och landstormsförrådsförvaltarna.
För försvarsområdesstaberna komma att erfordras expeditionslokaler, vilkai regel torde få anskaffas genom förhyrning. Därjämte kommer att erfordras diverse expeditionsinventarier. Försvarsområdena komma att vara. i behov av minst en personbil och en. lastbil. De försvarsområdesstaber, som föreslås förlagda till garnisonsort, torde dock kunna få disponera motorfordon från _ något truppförband.
D. Lägre truppförband m.m.
Allmänna grunder.
Grundläggande för organisationen av de lägre truppförbanden blir i främsta rummet omfattningen av den utbildning, som där skall bedrivas.
Den fast anställda befälspersonalen måste förutom efter krigsorganisa— tionens behov tillmätas efter utbildningsarbetets krav, varjämte personal måste beräknas för stabs- och förvaltningstjänsten och för vissa beställnings- mannabefattningar. Vidare måste hänsyn tagas till de tämligen omfattande kommenderingar av befälspersonal till olika skolor och utbildningskurser m. m. utom truppförbanden, varmed man har att räkna. Slutligen måste någon reserv av personal beräknas för sjukdom, semester och oförutsedda behov.
Försvarsutredningen har anknutit sina beräkningar rörande utbildnings- organisationen och behovet av utbildningsbefäl till utbildningsåret 1946, då. den beräknade värnpliktskontingenten är lägre än för något år dessförinnan. Såsom utbildningskontingent har utredningen räknat med inskrivningskon- tingenten minskad med 8 procent på grund av förutsedd avgång före inryck- ningen.
Vid sina överväganden rörande behovet av befälspersonal för utbildningen har utredningen räknat med att utbildningskompanierna (motsvarande) under rekrytskolan i regel icke böra hava större styrka än omkring 100 man. Utbild- ningsplutonens (motsvarande) styrka har beräknats till 30—40 man.
I fråga om utbildningsbefälets fördelning på olika befälskategorier har ut- redningen i huvudsak tillämpat de beräkningsgrunder, som på sin tid användes av 1930 års försvarskommission, sålunda: kompanichefer (motsvarande) —— kaptener (ryttmästare) kompaniadjutanter (motsvarande] — fanjunkare (styckjunkare) plutonchefer (motsvarande) —— subalternofficerare till två tredjedelar
och sergeanter återstoden
__,” -.—.,.,-... _. . __
plutonchefers ställföreträdare —— sergeanter till en tredjedel och furirer återstoden gruppchefer _ furirer och korpraler.
Såsom chef för plutonchefsskola bör i regel placeras kapten (ryttmästare). Såsom utbildningsbefäl har i det följande upptagits befäl vid kompani (motsvarande), medan däremot bataljonschefer (motsvarande) med batal— jonsadjutanter och stabsunderofficerare redovisats bland stabs— och förvalt— ningspersonalen.
Behovsberäkningarna hänföra sig till sommarhalvåret. Under vinterhalv— året lärer behovet av utbildningsbefäl i regel bliva något mindre, men å andra sidan göra sig under nämnda tid kraven på kommendering av befälspersonal till olika skolor och utbildningskurser starkare gällande, varför det totala befälsbehovet kan beräknas förbliva ungefär oförändrat. Det starkt ökade befäls— behovet under regementsövningarna, då i regel vartannat är två och vartannat år fyra årsklasser samtidigt äro i tjänstgöring, förutsättes skola fyllas med reServbefäl och värnpliktigt befäl.
Vad beträffar stabs- och förvaltningsorganen vill utredningen förorda en organisation, som mera än den nuvarande anknyter till och förbereder krigs— organisationen. Hur utredningen i princip tänkt sig fredsorganisationen för en regementsstab (motsvarande) framgår av tablån å efterföljande sida.
Det i tablån återgivna principförslaget till sammansättning av en rege- mentsstab i fred hänför sig närmast till ett infanteriregemente, men torde i huvudsak kunna tillämpas jämväl i fråga om övriga regementen och kårer. Försvarsutredningen har så till vida beaktat den s. k. Militära Förvaltnings- utredningens förslag om tillsättandet av förvaltningsofficerare i syfte att lätta regementschefens arbetsbörda, att utredningen tänkt sig de olika tjänste- grenarna på förvaltningsområdet sammanförda till en sektion — sektion II _— under gemensam chef, kvartermästaren. Utredningen har emellertid icke funnit det möjligt att för denna befattning avse en särskild officer utan förut- sätter, att en av truppförbandets regementsofficerare enligt regementschefens bestämmande beordras att, vid sidan av annan befattning inom stabs— eller utbildningsorgani'sationen, bestrida befattningen som kvartermästare. Det torde för övrigt i princip böra ankomma på regementschefen att bestämma enskildheterna i regementsstabens organisation såväl i vad rör personalens användning som i fråga om tjänste— och föredragningsvägar. Avgörandet i vilken utsträckning beslutanderätten i förvaltningsärenden kan eller bör delegeras till kvartermästaren torde även böra överlämnas till regements— chefen.
Utredningen delar jämväl Militära Förvaltningsutredningens uppfattning angående behovet av en förvaltare såsom uppbördsman för tygmaterielen vid varje regemente och kår. I annat sammanhang har utredningen föreslagit, att tygofficerarna och dessa förvaltare skola uppföras på fälttygkårens stat.
Vid infanteri- och artilleriregementena torde det bliva nödvändigt att avse en'officer som biträde åt regementsintendenten för att lätta dennes arbets- börda. Utredningen förutsätter, att detta behov tillgodoses därigenom, att en
Indelning Handläggning
Officerare Underofficerare
Pensio- nerad personal
rengjoszjueuloflen
acids"
rengjonreilnqns
snuskiga orununlueg qusoåms
rgssesjsinemeåeu
string
mono
IQOgJOJOPUH
Ant.
Stabschef
Sektion I. Sektionsehef . . . .
Avdelning Ia . .
Avdelning Ib . .
Sektion II.
Kvartermiistare, sektionschef
Avdelning II (1. . Avdelning II I) . . Avdelning II 0. .
Avdelning IId. . Avdelning II e. .
Avdelning II g. . Sektion III. Sektionschef . . . . Avdelning III a Mobiliseringsdetalj
Personsldetalj
Hästdetalj ......
Avdelning III b Avdelning III c
Avdelning IV .. Avdelning V .. Avdelning VI ..
Förrådsunderofii eer Köksförestån dare _ MatsalsunderbefäL
Anm.
Fredsorganisation, utbildning Underrättelsetj än st
Transporter, motortj änst T ygtj linet
Intendenturtjänst, .
Sj ukvårdstjänst . .
Veterinärtjänst . .
Kssernvård, luft- skydd
Mobiliserings- ärenden Personalredovis- ning Hästredovisning. . Rättsväsende . . . .
Socialvård m. m.
Signaltjänst Kussatjänst
Expedition ......
|...
Vid samtliga infenteriregcmenten
samt P3 och P4 tillkommer en inskrivningsexpedition.
— 1
1
»— l
Tillika chef för sektion I.
Stabschefen.
Vid sidan av annan tjänst.
Vid sidan av annan tjänst.
Härav på fälttygkårens statl 1 kapten och 1 förvaltare.
Härav på intendenturkårens stat 1 kapten och 1 för- valtsre. Chef regementsläkeren. Vid sidan av annan tjänst.
Chef regementsveterinären, därest sådan finnes, eljest stallofliceren. Kaptenen bestrider jämväl annan tjänst.
Vid sidan av annan tjänst (inskrivningschef).
Underofficeren är tillika chef för hästdctaljcn.
Chef underofiiceren i mobi- liseringsdetaljen. Chef sektionschefen.
Chef sektionschefen.
Vid sidan av annan tjänst.
lnskriv-
ningsehefen är överstelöjtnant vid vederbörligt regemente (truppslag) och fullgör vid sidan av inskrivnings- tjiinstcn annan tjänst vid regementet, i regel såsom chef för sektion III. expeditionen utgöres av en officer och en underofficer, båda. pensionerade, samt ett kvinnligt skrivbiträde.
Övrig personal vid inskrivnings—
vor-w wu g..
kompaniofficer på regementets stat, vilken bör hava. genomgått intendentskurs eller erhållit motsvarande utbildning, beordras såsom biträde åt regements- intendenten.
För närvarande finnas regementskassörer endast vid regementena. Med hänsyn till kassatjänstens omfattning vid kårerna finner sig utredningen böra. föreslå tillsättande av regementskassörer även vid dessa..
Av skäl, till vilka utredningen i annat sammanhang återkommer, torde truppförbandens sjukvårdsunderofficerare och sjukvårdsunderbefäl höra till- höra trängen och sålunda uppföras på trängens och trängtruppernas stater.
Kasernvårdsavdelningen har ingen motsvarighet i fältregementsstaben. Dess inordnande i fredsregementsstabens sektion II betingas av en strävan efter största möjliga enhetlighet i förvaltningen.
I syfte att för utbildningsarbetet frigöra ett ökat antal aktiva underoffi- cerare föreslår utredningen, att befattningarna som köksföreståndare och kasernunderofficerare upptagas såsom arvodesbefattningar för pensionerade underofficerare.
I fråga om inskrivningsväsendets inflytande på sammansättningen av trupp- förbandens staber har försvarsutredningen med smärre avvikelser följt det förslag, som Försvarsväsendets rullföringsnämnd i denna fråga framlagt. Ut- redningen förutsätter likaledes, att den för inskrivningsexpeditionerna enligt rullföringsnämndens mening erforderliga personalen upptages å sta—terna. för de förband, där sådan expedition skall finnas. I fråga om den av rullföringsnämnden föreslagna inskrivningschefen vid sådana förband —d. v. s. samtliga infanteri- regementen samt P 3 och P 4 — vill utredningen emellertid för sin del föreslå en viss avvikelse från rullföringsnämndens förslag. Nämndens förslag innebär, att å varje sådant truppförbands stat skulle upptagas en särskild överstelöjt- uantsbeställning, avsedd för inskrivningschefen. Denna beställning skulle så till vida intaga. en särställning gentemot andra överstelöjtnantsbeställningar, att pensionsåldern skulle höjas utöver 55 år till högst 60 år, i den mån för- ordnandet som inskrivningschef förlängdes utöver 55:e levnadsåret. Inskriv- ningschefen skulle samtidigt vara chef för förbandets mobiliseringsavdelning. Gentemot detta förslag hava vissa erinringar framförts av de berörda. militära myndigheterna. Sålunda har chefen för armén ansett, att inskrivningscheferna borde uppföras på en särskild stat och icke ingå i regementenas befälskårer. Överbefälhavaren har hävdat, att inskrivningschefen regelmässigt borde vara en pensionerad regementsofficer. Försvarsutredningen finner emellertid starka skäl tala. för att det av rullföringsnämnden föreslagna sambandet mellan inskrivningsgöromålens och mobiliseringsärendenas handhavande som regel upprätthållas. Sålunda är det material, som ligger till grund för personalredo- visningen vid regementet, till stor del gemensamt med inskrivningsexpedi- tionens. Dessutom skall inskrivningsexpeditionens maskinella utrustning betjäna jämväl mobiliseringsavdelningen. Slutligen blir inskrivningschefen helt upptagen av inskrivningsärendenä under allenast vissa, förhållandevis korta. delar av året, medan han under andra delar av året får god tid att ägna sig åt andra göromål. Utredningen vill för sin del föreslå den lösningen, att
å staten för varje infanteriregemente upptages en ny överstelöjtnantsbeställ- ning, vars innehavare regelmässigt avses skola av Kungl. Maj:t förordnas så- som inskrivningschef. På staten för pansartrupperna böra på motsvarande sätt upptagas två överstelöjtnantsbeställningar, avsedda för inskrivningscheferna vid P3 och P4. Inskrivningschef bör vid sidan av inskrivningstjänsten även fullgöra annan tjänst vid regementet, i regel såsom chef för sek— tion III. Skulle anledning föreligga att i något fall förordna en pensio— nerad regementsofficer som inskrivningschef —— vilket särskilt under de närmaste övergångsåren måhända blir erforderligt — bör den ifrågavarande överstelöjtnantsbeställningen på stat hållas vakant så länge sådant förord— nande varar. En sådan som inskrivningschef förordnad pensionerad officer förutsättes skola av regementschefen disponeras för den tjänst inom regements— staben som lämpligen kan förenas med inskrivningschefsskapet, i främsta rummet tjänstgöring på sektion III. '
Antalet underbefäl i beställningsmannabefattning har utredningen i huvud- sak beräknat på enahanda sätt som 1930 års försvarskommission.
Behovet av personal i reserv har, likaledes i överensstämmelse med för— svarskommissionen, beräknats till 5 procent i fråga om officerare och under— officerare samt 2.5 procent i fråga om underbefäl.
Vid beräkningar rörande antalet utom truppförbanden (truppslagen) kommenderade officerare, underofficerare och underbefäl har utredningen icke tagit hänsyn till kommenderingar till kortare utbildningskurser m. m., utan blott till sådana av längre varaktighet.
Vid avvägningen av relationen mellan antalet beställningar i olika grader har utredningen vidare sökt taga skälig hänsyn till befordringsförhållandena. Härvid har utredningen främst haft sin uppmärksamhet riktad på medel- åldern vid kaptensbeford1an, vilken med de relationer mellan antalet beställ- ningar i olika officersgrader, som kännetecknat tidigare hä1ordningar, vanligen blivit orimligt hög. Utredningen har utgått från en medelålder vid kaptens- befordran av 35 år såsom ett skäligt genomsnittsvärde för hela armén, sedan organisationen fullständigt genomförts och rekryteringen hunnit anpassas därefter. Så långt som möjligt har utredningen även sökt åvägabringa ensartade befordringsförhållanden för de olika truppslagen. De behovssiffror i fråga om personal, som i det följande framläggas, vill utredningen beteckna som ett minimum med hänsyn såväl till de ökade krav på den militära organisationen, vilka bliva en följd av ökningen av de värnpliktigas tjänstgöringstid, som till krigsorganisationens fasthet. Utredningen är medveten om, att enligt dess förslag de fasta befälskadrarna blivit snävt tillmätta och att påfrestningarna på det fast anställda befälet följaktligen måste bliva stora. När utredningen likväl icke funnit sig böra framlägga ett längre gående förslag i fråga om ut- ökning av befälspersonalen, har detta dikterats såväl av ekonomiska skäl som av hänsyn till det rekryteringsläge, som kan beräknas vara för handen under de närmaste åren.
Hänsyn till rådande rekryteringsläge samt strävan att jämlikt lämnade direktiv tillgodose kravet på viss elasticitet i personalorganisationen har
vidare, som tidigare framhållits, föranlett utredningen att föreslå, att viss del av det beräknade minimibehovet av befäl tills vidare tillgodoses med reserv- personal, som enligt eget åtagande inkallas till ständig tjänstgöring. Denna del har utredningen beräknat till i regel en kapten, en löjtnant och en sergeant per regemente samt en löjtnant och en sergeant per kår.
I fråga om sammansättningen av truppförbandens musikkårer förutsätter utredningen vissa ändringar. De föreslagna staterna för musikpersonalen redovisas i det följande truppförbandsvis. Utredningen lämnar därjämte i ett senare sammanhang en sammanfattad redogörelse för armémusiken.
Vad slutligen beträffar behovet av civilmilitär och civil personal, har för- svarsutredningen beräknat detta i huvudsaklig överensstämmelse med armé- förvaltningens anslagsäskanden för budgetåret 1942/43.
Infanteriet.
Infanteriet utgöres för närvarande av 21 infanteriregementen jämte ett fristående övningskompani för infanteriskjutskolan.
Infanteriregementena äro i fred normalt organiserade på två infanteribatal- joner. Från denna organisation avviker Svea livgarde (I 1), som med hänsyn till garnisonstjänsten är organiserat på tre bataljoner, samt Norrbottens rege- mente (I 19), som utöver de två infanteribataljonerna omfattar en skidlöpar- bataljon. Vid vartdera av Skaraborgs regemente (I 9) och Södermanlands rege- mente (I 10) är en av infanteribataljornerna ersatt med en pansarbataljon. Värmlands regemente (I 2) slutligen har en reducerad organisation om endast en bataljon. Till sistnämnda regemente är infanteriets officersaspirantskola förlagd.
Såsom en följd av den kraftigt utökade krigsorganisationen för pansarförban— den framlägger försvarsutredningen i annat sammanhang förslag om organise- rande i fred av ett särskilt truppslag, pansartrupperna, till vilket de båda ovan nämnda kombinerade infanteri- och pansarregementena, Skaraborgs regemente och Södermanlands regemente, förutsättas bliva överförda. Dessa båda rege— menten böra sålunda utgå ur infanteriet. För att undvika de med en omnum- rering följande olägenheterna synas regementsnumren I 9 och I 10 härvid böra vakantsättas.
Med hänsyn till den förutsatta krigsorganisationen föreslår utredningen, att Värmlands regemente utökas och erhåller samma omfattning som övriga regementen. De till infanteriets officersaspirantskola för närvarande upp- låtna lokalerna inom regementets etablissement måste i samband därmed tagas i anspråk för regementet.
Såväl med hänsyn till övningsförhållandena som ur beredskapssynpunkt synes Norrbottens regementes skidlöparbataljon böra förläggas till Kiruna, där ett etablissement av enkel typ bör uppföras för bataljonen. Den härigenom frigjorda s. k. skidlöparkasernen-i Boden kan under sådana för- hållanden tagas i anspråk för förläggning av vissa förband, för vilka nybygg- nader eljest skulle bliva erforderliga, nämligen Signalregementets kompani i Boden samt ett tygkompani, som enligt vad försvarsutredningen i ett senare sammanhang föreslår, bör nyuppsättas i Boden. Utredningen har räknat med
att skidlöparbataljonen liksom hittills skall vara organiserad endast vintertid, men vill ifrågasätta huruvida icke bataljonen i någon form bör bestå även under andra delar av året.
Tillkomsten flerstädes utomlands av särskilda luftlandsättningstrupper och den utveckling, som i övrigtägt rum på krigföringens område, hava ökat riskerna för överraskande angreppshandlingar mot bland annat Stockholms och Karls- krona skärgårdsområden. Med hänsyn härtill vore det enligt försvarsutred— ningens mening önskvärt att inom dessa områden permanent förfoga över ett infanteriförband med fullständig lokalkännedom, inövad förmåga att sam— arbeta med kustartilleriförsvaret och de lokala sjöstyrkorna samt förtrogen— het med den särskilda båtmateriel m. m., som erfordras vid strid i och om skärgårdsområden. Utredningen har övervägt möjligheten att till vart och ett av nämnda områden förlägga en infanterikår, men har icke funnit detta oundgängligen nödvändigt utan förordar i stället i annat sammanhang en sådan utformning av försvarsområdesorganisationen i vad rör här berörda områden, att kraven på specialutbildning av för dessa områdens försvar av- sedda trupper kunna tillgodoses. '
Enligt det av försvarsutredningen framlagda förslaget skola bland annat i arméns krigsorganisation ingå vissa motoriserade infanteriförband och cykel- infanteriförband. Utredningen föreslår, att fredsutbildningen i motoriserad infanteritjänst förlägges till Svea livgarde, vars utflyttning till Järvafältet torde böra genomföras så snart ske kan, och till Södra skånska infanteri- regementet. Utbildning i cykelinfanteritjänst föreslås som hittills äga rum vid Gotlands infanteriregemente samt därjämte vid Värmlands regemente och Livgrenadjärregementet.
I samband med Svea livgardes utflyttning till Järvafältet synes den nu- varande garnisonsbataljonen böra utgå ur regementet och ersättas med ett till Livregementet till häst förlagt garnisonskompani. Officerare och underoffi- cerare för nämnda kompani böra dock alltjämt beräknas på Svea livgardes stat, medan underbefäl bör beordras ur infanteriets truppförband. Svea liv— garde synes även böra lämna befäl till det särskilda övningskompani, som nedan föreslås organiserat för krigsskolan.
I fråga om infanteriskjutskolans övningskompani förutsätter utredningen ingen ändring. Kompaniet bör som hittills förläggas till Rosersberg och befäl kommenderas ur infanteriets truppförband.
För att tillgodose behovet av övningstrupp vid krigsskolan bör organiseras ett krigsskolans övningskompani, förlagt till Karlberg och underställt chefen för krigsskolan. Som ovan nämnts bör befäl för övningskompaniet upptagas på staten för Svea livgarde.
För infanteriets officersaspirantskola bör uppföras ett nytt etablissement, enär de för närvarande disponerade lokalerna vid Värmlands regemente måste tagas i anspråk av regementet i samband med dess utökning till normal— regemente och andra lokaler icke finnas att tillgå. Försvarsutredningen har räknat med att skolan alltfort förlägges till Karlstad och underställes chefen för Värmlands regemente samt i förvaltningshänseende anslutes till nämnda regemente. Emellertid kunna skäl föreligga även för en förläggning till annan
ort, i första hand Östersund, som särskilt för vinterutbildningen erbjuder goda möjligheter. Möjligheterna för samövningar med artilleriförband äro även av värde. Då nya byggnader ändock måste uppföras för skolan, medför en för— läggning till annan ort än Karlstad inga kostnader utöver de av försvarsutred- ningen beräknade. Det torde senare få ankomma på chefen för armén att avgiva förslag om förläggningsplats för skolan. Skolan torde i regel böra organiseras på två å tre kompanier. Skolchefen synes i likhet med vid armé— inspektionen ständigt tjänstgörande infanteriofficerare böra upptagas på armé— inspektionens stat, medan övrigt befäl kommenderas ur infanteriets truppför— band. I skolan bör kavalleriets officersaspirantskola ingå som en under- avdelning.
I fråga om musikkårerna och musikpersonalen framlägger försvarsutred- ningen under »Armémusiken» vissa förslag. Däri förutsatt reducering av Svea livgardes musikkår från typ I till typ II bör ske i samband med rege- mentets utflyttning till Järvafältet, då Livregementet till häst avses övertaga garnisonstjänsten och samtidigt erhålla en till typ I utbyggd musikkår.
En sammanfattning av vad i det föregående anförts giver vid handen, att infanteriet enligt försvarsutredningens förslag kommer att i fredstid omfatta följande lägre truppförband med nedan angivna förläggningsorter:
I 1 Svea livgarde ................................................ Stockholm (Järvafältet) I 2 Värmlands regemente .................................... Karlstad I 3 Livregementets grenadjärer ........................... Örebro I 4 Livgrenadjärregementet ................................. Linköping I 5 Jämtlands fältjägarregemente ........................ Östersund I 6 Norra skånska infanteriregementet .................. Kristianstad I 7 Södra skånska infanteriregementet .................. Ystad och Revingehed I 8 Upplands regemente ....................................... Uppsala I 11 Kronobergs regemente .................................... Växjö I 12 Jönköpings-Kalmar regemente ........................ Eksjö I 13 Dalregementet ............................................. Falun I 14 Hälsinge regemente ....................................... Gävle 1 15 Älvsborgs regemente ..................................... Borås I 16 Hallands regemente ....................................... Halmstad I 17 Bohusläns regemente .................................... Uddevalla I 18 Gotlands infanteriregemente ........................... Visby - (Visborgs slätt) I 19 Norrbottens regemente .................................... Boden I 20 Västerbottens regemente ................................. Umeå I 21 Västernorrlands regemente .............................. Sollefteå
Härtill komma krigsskolans övningskompani och infanteriskjutskolans övningskompani. .
Den årliga utbildningskontingenten värnpliktiga och fast anställt manskap vid infanteriets truppförband ävensom beräknad fördelning på olika utbild- ningslinjer m. m. framgår av särskilt bihang.
Med hänsyn till utbildningens omfattning synas flertalet infanterirege— menten böra organiseras på regementsstab och tre bataljoner.
Vid I19 bör under soldatskolan tillkomma en skidlöparbataljon, enligt ovan förlagd till Kiruna.
Försvarsutredningen har i annat sammanhang föreslagit organiserande i fred av permanenta försvarsområdesstaber med aktiva kaptener såsom stabs- chefer. Flertalet av dessa stabschefer förutsättes skola kommenderas ur infanteriets truppförband. Utredningen har Vidare föreslagit ett system för frivillig utbildning, som förutsätter kommendering av ett antal officerare och underofficerare från truppförbanden för ständig tjänstgöring såsom instruk— törer. För infanteriets vidkommande kan antalet utom truppförbanden stän- digt kommenderade officerare för här nämnda befattningar beräknas till 29 kaptener (stabschefer vid försvarsområdesstaber), 33 kaptener eller löjtnanter samt 38 underofficerare.
Med den omfattning motortjänsten vid I1 och I7 kommer att erhålla i och med att utbildning i motoriserad infanteritjänst förlägges till dessa regementen lärer ett permanent behov av en motoringenjör komma att uppstå vid såväl Il som I7. Försvarsutredningen har räknat med, att en motor- ingenjör ur arméingenjörkåren placeras till ständig tjänstgöring vid vartdera regementet. Såsom motorunderofficer bör vid båda regementena beräknas en underofficer på aktiv stat.
Den av försvarsutredningen förutsatta utbildningsorganisationen samt det beräknade behovet av befäl vid de olika infanteriregementcna framgå av följande tablåer:
Befälsbehov vid uormalinfanteriregemente.
. Under- Under- Officerare oi'ticerare befäl .— m "51 m
gasssssgåås så" ”3:13 se 5-3
Regementsofficerare, stabs- och förvalt- ningspersonal ........................ 1 1)2 4 4 2 1 1 4 4 ——
Utbildningsbefäl:
fyra. gevårskompanier ................ _ —— — 4 8 — 4 8 28 20 ett gevårskompaui. plutonchefsskola .. —— — 1 1 — 1 1 4 1 två tunga. kompanier .................. _ —— 2 6 —— 2 2 10 4 ett specialkompaui .................... — — — 1 4 — 1 1 8 4 ett skolkompani ...................... —— — -— 1 2 —- 1 1 4 1 två et'terutbildningskompanier ........ — — — 2 4 —— 2 4 14 3
för militärområdet gemensam pluton— chefsskola .......................... — — — 1 —— _— _ 1 2 — ett yrkeskompani .................... — 1 — 1 —— — 2 Underbefål i beställningsmannabefattning — — —— -— —— —— — 4 4 Befäl beordrat utom truppförbandet . .. . —— — 6 7 — 2 2 6 — Summa 1 2 4 23 34 1 15 24 84 39
Officerare och underofficerare & %, under- befäl 2.5 % reserv .................... — — — 1.2 1.7 — 0.3 1.2 2.1 1.0 Totalsumma, avrundad 1 2 4 24 36 1 16 25 88 40
Härav ständigt tjänstgörande reservper— sonal ................................ — —— — 1 1 —— — 1 -— — Behov av aktivt befäl .................. 1 1)2 4 23 35 1 18 24 86 40 Nuvarande stat (normalregemente) ...... 1 1 4 19 1 16 23 60 38
1) Därav en inskrivningschef.
Regementsofiicerare, stabs- och förvalt- ningspersonal ........................ Utbildningsbefäl: fyra gevärskompanier ................ ett gevarskompani, plutonchefsskola .. två tunga kompanier .................. ett specialkompani .................... ett skolkompani ...................... två efterutbildningskompanier ........ för militärområdet gemensam pluton- chefsskola .......................... ett yrkeskompani .................... Underbefal i beställningsmannabefattning Befäl beordrat utom truppförbandet: krigsskolans övningskompani .......... garnisonskompaniet K 1 .............. övriga kommenderingar .............. Summa
Officerare och underofficerare 5 %, under- befäl 2.5 % reserv .................... Totalsumma, avrundad
Härav ständigt tjänstgörande reservper-
sonal ................................ Behov av aktivt befäl .................. Nuvarande stat ........................
Regementsofäcerare, stabs- och förvalt- ningspersonal ........................ Utbildningsbefäl:
fyra gevärskompanier .................. ett gevarskompani, plutonchefsskola . . . . två. tunga kompanier .................. ett specialkompani .................... ett skolkompani ...................... två. efterutbildningskompanier .......... för militärområdet gemensam pluton- chefsskola .......................... skidlöparbataljonen .................... ett yrkeskompani ...................... Underbefäl i bestallningsmannabefattning Befäl beordrat utom truppförbandet Summa
Officerare och underofficerare, 5 %, under- befäl 2.5 % reserv .................... Totalsumma, avrundad Härav ständigt tjänstgörande reservpersonal Behov av aktivt befäl ..................
Under-
Befälsbehov vid Norrbottens regemente.
Under- Officerare officerare befäl ,. m :: nu m
få :o "! ?" g 8 ;: % E 5 g = ?, a 13 g = s 3 se »— = 4 så s =” = €” " = a s ; 5 " = 1 1)2 4 4 2 1 3 3 4 — — —- —- 4 8 — 4 8 28 20 — —— — 1 1 — 1 1 4 1 — — — 2 G -— 2 2 10 4 -— — — 1 4 — 1 1 8 4 —- —— -— 1 2 — 1 1 4 1 _ — — 2 4 — 2 4 14 3 — —— — —- — — — 2 — — — — —— — — 5 4 — —-— —— 1 4 — — 3 11 7 —— —— — 1 3 — 1 3 — — — — — 7 6 — 3 3 7 — 1 2 4 26 40 1 19 30 97 46 _— —— — 1.3 2.0 — 1.0 1.5 2.4 1.1 1 2 4 27 42 1 20 32 99 47 — — — 1 l — — 1 -— — 1 1,12 4 26 41 1 20 31 99 47 1 1 5 20 1 18 28 80 45
Officerare Underofiicerare ilägg], '
... PU ”1 (n O: 810 W eng) nu » (D laj W & E'. 3 g 2 ;! 8 ers »— 'å ä & => = '? _. 9. 3 $ :; 5 5; "* = 1 [)2 5 4 2 1 1 4 4 —- — —— —— 4 8 -— 4 8 28 20 — — — 1 1 -—— 1 1 4 1 — — — 2 6 — 2 2 10 4 — — — 1 4 —— 1 1 8 4 -— —— —— 1 2 _ 1 1 4 1 — — ——- 2 4 — 2 4 14 3 — — —- 1 —— —— 1 2 — — — — 2 — 2 l 2 — — — — 1 —— l —— -— 2 ——- — — — — — — —— 4 4 -— — — 6 7 —- 2 2 6 —— 1 2 5 25 85 1 17 25 88 39 — —— — 1.3 1.8 — 0.9 1,3 2 1 1.0 1 2 5 26 37 1 18 26 88 40 —- — —— 1 1 — —— 1 —— —- 1 1)2 5 25 36 1 18 25 88 40 1 5 22 1 17 26 60* 38
Det sammanlagda personalbehovet i fredstid vid infanteriet beräknar för- svarsutredningen, med tillämpning av vad i det föregående anförts ifråga om grunderna för personalberäkningarna, på. sätt iföljande tabeller angives:
I. Ordinarie tjänstemän.
Normal- 1 Beställningshavare Lönegrad infanteri- 11 119 regemente gverste, regements(sekund-)chef . . .. Ob 1 1 1 l 1 verstelöjtnanter .................. 08. 5 ) 2 l) 2 ') 2 Officerare """ Majorer .......................... Oa 4 4 4 5 Kaptener .......................... Oa 3 23 26 25 Löjtnanter ........................ 09. 2 25 29 26 Regementskassör .................. UO 3 1 l 1 Underofficerare .. Fanjunkare ........................ UO 2 16 20 18 [Sergeanter ........................ no 1 24 31 25 Furirer ............................ Ma 3 86 99 88 Manskap ........ %Korpraler ........................ Ma 2 40 47 40 Vicekorpraler och meniga .......... Ma 1 92 107 92 Musikdirektör .................... Oa 2 % 1 1 . Musikfan'unkare .................. 1.10 2 2 3 Musikpersonal ' MusikserJgeanter .................. UO 1 4 4 7 Musikfurirer ...................... Ma 3 4 4 4 Musikkorpraler .................... Ma 2 å ä 4 . . . . .. _ Musikvicekorpraler och meniga . . . . Ma 1 14 0.523... Per" Maskinist .......................... Ca. 12 1 1 1 """"" Förrådsvaktmastare. . . . . . . . . . . . . . . . Ca 7 *) 3 3 3 Eldare av 1. klassen .............. Ca 7 l 1 1
1) Därav en inskrivningschef. ") 4 vid I 7. Anm. Härtill kommer ett antal fänrikar (lönegrad Oc 1), vid fullt genomförd organisation omkring 10 per regemente (vid I 1 12), samt därtill under tiden 1 oktober—1 april ett antal volontärer över stat, uppgående till omkring 40—45 per regemente. Vid varje regemente finnas därjämte & musikelever (vid I 19 7).
11. Pensionerad personal i arvodesbefattning.
Normal- infanteri- I i I 19 regemente Officerare: Biträdande mobiliseringsofficer ........................ 1 1 1 Expeditionsofiicer vid inskrivningsexpeditionen ........ 1 1 1 Underofficerare = Expeditiousunderofficer ................................. 1 1 1 Bitrade at mobiliseringsofficeren ...................... 1)1 1 1 Bitrade i personaldetaljen .............................. 1 1 1 Biträden i inskrivningsexpeditionen .................... 2)1 3 1 Tygunderofficer ........................................ 1 1 1 Kasernunderofiicer .................................... 1 1 1 Bitrade åt regementsintendenten ...................... 1 1 1 Köksföreståndare ...................................... 3) 1 1 2 Förrådsunderofficer .................................... 4) 1 — —
1) 2 vid 12 001115. *) 2 vid I 17. a), 2 vid 1 7. 4) Endast vid I 7 och I 18.
___—___, __ _.
Normal- Befattningshavaro Lönegrad infanteri- I 1 I 19 regemente Arbetsförmän av 1. klass ...................... MEO 12 2 2 2 Tvättförestandare av 1. klass .................. MEo 9 1)1 —— l Tvättförestandare av 2. klass .................. MEo 7 ;')1 — — Förrådsmu n .................................. MEo 5 a) 7 8 9 Eldare av 2. klass ............................ MEo 5 1 1 1 Husmoder av 1. klass .......................... MEo 8 1 1 1 Husmoder av 2. klass .......................... 114150 6 4)1 1 2 Biträdande husmoder .......................... MEo 4 4)1 1 1 Kontorsbiträde ................................ MED 4 1 1 1 Skrivbiträden .................................. MEn 2 5) 5 6 5
1) Endast vid I 3, I 4, I 6, I 8, I 11, I 12, I 16, I 18, I 20 och I 21. 2) Endast vid I 2, I 13, I 14, I 15 och I 17. 3) 8 vid I 7 och I 18. ') 2 vid I 7.
5)7vid1200h6vid15.
IV. Vid infanteriregementena tjänstgörande personal ur andra personalkårer m. m.
Normal- infanteri- I 1 I 19 regemente Ur fälttygkåren: Tygofficer ............................................ 1 1 1 Förvaltare ............................................ 1 1 1 Ur träugen: Sjukvårdsunderofficer .................................. 1 1 1 Sjukvårdsfurirer ...................................... 4 4 4 Sjukvårdskorpraler .................................... 3 3 3 Ur intendenturkåren: Intendent .............................................. 1 1 1 Förvaltare ............................................ 1 1 I Ur fältläkarkåren: Regementslakare ...................................... 1 1 1 Bataljonsläkare ........................................ 1 1 I Ur arméingenjörkåren: Arméingenjör (motor-) ................................ l) 1 1 —— Ur tygstaten: Tygverkmästare ...................................... 1 1 1 Tyghantverkare ........................................ 2) 2 3 2 Ur sjukvardsväsendet: Sjuksköterska ........................................ 1 1 1
1) Endast vid I 7. i) 3 vid 1 7.
Kavalleriet.
Kavalleriet omfattar för närvarande fyra kavalleriregementen, vid vilka be- drives utbildning såväl i ryttar- och cykeltjänst som i pansarbiltjänst. Vid tre av regementena äger därjämte utbildning rum i motortjänst. .
De förändringar i fråga om sättet för pansarförbandens infogande i arméns fredsorganisation, som försvarsutredningen under hänvisning till den kraftiga ökningen av pansarförbanden i krigsorganisationen funnit sig böra föreslå
och vartill utredningen senare återkommer, innebära bland annat, att pansar- bilskvadronerna utbrytas ur kavalleriregementena och överföras till ett ny- bildat truppslag, pansartrupperna. I samband härmed förutsättes Skånska kavalleriregementet (K 2) utgå ur kavalleriet och ombildas till pansarrege- mente. Vidare förutsättes, att delar av Livregementet till häst (K 1) bilda stommen i ett till Järvafältet förlagt pansarregemente.
Sedan i kavalleriet nu ingående pansarbilförband sålunda utbrutits, bör kavalleriet med hänsyn till den föreslagna krigsorganisationen bestå av tre kavalleriregementen, nämligen Livregementet till häst (K 1), Norrlands dragon— regemente, vars nummerbeteckning torde böra ändras från K4 till KZ, samt Livregementets husarer (K 3). Förstnämnda regemente bör givas en i för— ' hållande till de båda övriga något reducerad organisation och synes under sådana förhållanden icke behöva utflyttas till Järvafältet utan kunna bibe— hålla sin nuvarande förläggning. Vid samtliga regementen bör utbildning be— drivas i såväl ryttar— som cykeltjänst.
Vid Svea livgardes utflyttning till Järvafältet bör Livregementet till häst övertaga garnisonstjänsten och ett särskilt garnisonskompani därför organi- seras vid regementet. Officerare och underofficerare böra kommenderas till detta kompani ur Svea livgarde och underbefäl ur infanteriets truppförband. I samband med att Livregementet till häst övertager garnisonstjänsten, bör regementets musikkår utbyggas till typ I, medan Svea livgardes musikkår sam- tidigt reduceras till typ III). Vid Livregementet till häst synes vidare böra organiseras en stabsskvadron, där vid de högre staberna m. m. i Stockholm tjänstgörande värnpliktiga förläggas och redovisas.
Sedan ett kavalleriregemente utgått ur organisationen och Livregementet till häst givits en reducerad organisation, synes med hänsyn till rekryterings- och befordringsförhållandena kavalleriregementenas officers- och under— officerskårer böra uppföras på en gemensam stat för kavalleriet med den i ett tidigare sammanhang omnämnde inspektören för infanteriet och kaval— leriet såsom personalkårchef.
Enär grunderna för kavalleriets och infanteriets strid äro gemensamma, synes det lämpligt, att kavalleriets officersaspirantskola ingår såsom en under- avdelning av infanteriets officersaspirantskola, varigenom de fåtaliga officers— aspiranterna ur kavalleriet erhålla ökade tillfällen till övningar i fältstarka förband och lärarkrafter och undervisningsmateriel m. m. utnyttjas på ratio— nellaste sätt. Befäl till kavalleriavdelningen bör kommenderas ur kavalleriet.
I enlighet med vad ovan anförts föreslår försvarsutredningen, att kavalleriet i fredstid organiseras på följande lägre truppförband:
K1 Livregementet till häst ................................................ Stockholm. K2 Norrlands dragonregemente .......................................... Umeå. KS Livregementets husarer ................................................ Skövde.
Den årliga utbildningskontingenten värnpliktiga och fast anställt manskap vid kavalleriets truppförband ävensom beräknad fördelning på. olika utbild— ningslinjer m. m. framgår av särskilt bihang.
1) Beträffande de olika musikkårernas sammansättning, se »Armémusiken».
Behovet av stabs- och förvaltningspersonal för kavalleriregementena har försvarsutredningen beräknat i huvudsaklig överensstämmelse med det under »Allmänna grunder» lämnade exemplet på sammansättningen av en regementsstab. För varje regemente bör liksom hittills avses en pensionerad underofficer såsom furageuppbördsman. Denne bör biträdas av ett furage- underbefäl. Som hovslagarunderofficer bör vid varje regemente beräknas en underofficer på aktiv stat. Vid varje ryttarskvadron och tung skvadron erfordras en stallfurir.
Såsom tidigare anförts torde instruktörer för den frivilliga befälsutbild- ningen av infanteriets och kavalleriets värnpliktiga i regel böra utgå ur infan— teriet. Dylika instruktörer böra dock, då så befinnes lämpligt, kunna beordras även ur kavalleriet. Ur kavalleriet böra vidare ryttmästare kunna beordras såsom stabschefer vid försvarsområdesstaber. Utredningen har räknat med, att högst 4 ryttmästare av denna anledning böra kommenderas till tjänst— göring utom kavalleriet.
Försvarsutredningen föreslår i annat sammanhang central utbildning — vid ridskolan, Herrevadsklosters dressyranstalt eller något truppförband —— av remonter för sådana truppförband och staber, vilka icke lämp- ligen själva kunna handhava sådan utbildning. Härför erforderliga remont- ryttare, tillsammans 60 fast anställda underbefäl och meniga, böra uppföras fördelade på. kavalleriregementenas stater.
Den av försvarsutredningen förutsatta utbildningsorganisationen samt det beräknade behovet av befäl vid kavalleriet och dess truppförband framgår av följande tablåer:
Befälsbehov vid Livregementet till häst.
_ . Under- Under— Officerare officerare befäl J = ":i ('I) _: o: 2; U en 3 (n Vi "' " H = "" H ' . m "I Regementsofficerare, stabs- och förvalt- | ningspersonal ........................ l -— 1 2 2 1 2 1 8 1 Utbildningshefal : två ryttarskvadroner .................. — — — 2 4 2 4 10 10 en tung skvadron .................... —— — —— 1 2 —— 1 2 6 6 en efterutbildningsskvadron .......... — — — 1 1 —— — 1 5 5 en remontskvadron .................. —— — -— 1 1 — 1 1 11 11 en stabsskvadron .................... — — ——- 1 —— —— 1 1 1 4 ett garnisonskompani ................ — — — —- — — _ — 1 Underbefäl i bestållningsmannabefattning — — — -— — — — 4 8 Underbefål beordrat utom truppförbandet — — — — —- —— — 10 6 Summa 1 1 8 10 1 7 10 55 52 Underbefål 2.5 % reserv ................ — — —— — — — —— — 15 1.3 Totalsumma, avrundad 1 —— 1 8 10 1 7 10 56 53 Härav ständigt tjänstgörande reservper- sonal ................................ — — — — 1 — — 1 -— -— Behov av aktivt befäl .................. 1 — 1 8 9 1 7 9 56 63 Nuvarande stat ........................ 1 1 2 11 1 9
Befälsbehov vid Norrlands dragonregemente.
Under- Under- Officerare officerare befäl m = ”11 m 9 5.9 5 håg-rå få. ;; e? * & 5 = *s* grå. & ; a ;; 5 a =. "i g; P1 e;— o: "1 ”m= =? Regementsofficerare, stabs- och förvalt- ningspersonal ........................ 1 1 2 2 2 1 2 1 10 1 Utb il dningsb ef äl : fyra ryttarskvadroner ................ _ -— — 4 8 — 4 8 24 24 en tung skvadron .................... — — — 1 2 — 1 2 6 8 en efterntbildningsskvadron .......... — — — 1 2 — — 1 5 5 en remontskvadron .................. — — -— 1 1 — 1 1 14 14 Underbefäl i beställningsmannabefattning — — — — — _ — —— 4 1? Underbefäl beordrat utom truppförbandet — — —— — — — — — 17 11 Summa 1 1 2 9 15 1 8 13 80 75 Underbefal 2.5 % reserv ................ — — — — — — — — 2.0 1.9 Totalsumma, avrundad 1 1 2 9 15 1 8 13 82 77 Härav ständigt tjänstgörande reservper- sonal ................................ — — — 1 1 — — 1 — — Behov av aktivt befäl .................. 1 1 2 8 14 1 8 12 82 77 Nuvarande stat ........................ 1 -— 2 10 1 8 11 40 50 . Befälsbehov vid Livregementets husarer. Under- Under- Officerare officerare befäl __ . o m :=! ”1 m W i? %% 5 E::uäååäå få 52 ? S (, = " o... m 54 m __ m 5 := m :i" 't! & = =; 3 E' 3 g 8 8: 0 E,- 5 3 'n'-5 a 51 (:> 2 8 3 "E? ”* % 5 5 »; (3 Regementsofficerare, stabs- och förvalt- ningspersonal ........................ 1 1 2 2 2 1 2 1 9 1 Utbildningsbet'al : tre ryttarskvadroner .................. _ —— — 3 6 —— 3 6 18 18 en tung skvadron .................... — — —- 1 2 -— 1 2 6 8 en efterutbildningsskvadroni .......... —— — — 1 2 — — 1 5 5 en remontskvadron .................. — -— —— 1 1 — 1 1 11 11 Underbefäl i beställningsmannabefattning -—- —— — —- —— —— —- -— 3 10 Under-befäl beordrat utom truppförbandet — — -— — —- — — — 17 11 Summa 1 1 2 8 13 1 7 11 69 64 Under-befäl 2.5 % reserv ................ — —— —- —— — — — -— 1.8 1.6 Totalsumma. avrundad 1 1 2 8 13 1 7 11 71 66 Härav ständigt tjänstgörande reservper- sonal ................................ -— — — 1 1 — -— 1 — _— Behov av aktivt befäl .................. 1 1 2 7 12 1 7 10 71 66 Nuvarande stat ........................ 1 — 2 10 1 8 11 40 50
; Offi Undcr— Under- cerure .. officerare befal __ =! "11 m 0 seo: &.m H*” = .. ” ssaååsråzå %% 55 m ” " 0 "' r'- m : 0: = := " "1 n- E, B- " = *? ; 0 & få pr : få 9 = =.: ? = 3 s 5 = : = ::»: " 5 Arméinspektionen ...................... —— — 1 l — — — — — _ K 1 .................................... 1 —— 1 8 9 1 7 9 56 53 K 2 .................................... 1 1 2 8 14 1 8 12 82 77 K 3 .................................... 1 1 2 7 12 1 7 10 71 66 Officerare och underofficerare beordrade utom kavalleriet ............ — — — 8 13 — 3 3 — — Summa 3 2 6 32 48 25 34 209 196 Officerare och underofficerare | 1, 5 % reserv .......................... —— — — 1.6 2.4 — 1.5 1.79 —- — l i Totalsumma, avrundad! 3 2 6 34 50 3 26 36 | 209 196l
Det sammanlagda personalbehovet svarsutredningen, med tillämpning av
i fredstid vid kavalleriet beräknar för- vad i det föregående anförts i fråga om
grunderna för personalberäkningarna, på sätt i följande tabeller angives:
I. Ordinarie tjänstemän.
r Med beställning vid Beställningshnvure Lönegrad | Karl- K 1 K 2 K 3 leriet (__)verstar, regementsafsekundöchefer Ob 1 3 — — —— JOverstelöjtnanter ................ Oa 5 2 — — —— Officerare ...... Majorer ........................ Oa 4 6 — —-— —— 'Ryttmästare .................... Oa 3 34 — -— — Löjtnauter ...................... Oa 2 35 — -— — Regementskassörer .............. UO 3 3 f — — Underofficerare . .%Fanjunkare ...................... UO 2 26 —— -— —— Sergeanter ...................... UO 1 36 — — — Furirer .......................... Ma. 3 —— 56 82 71 1 Manskap ........ %Korpraler ........................ Ma 2 — 53 77 66 l Vicekorpraler och meniga ........ Ma 1 —— 100 160 130 l Musikdirektör .................. Oa 3 — 1 — —- i Musikfanjunkare ................ UO 2 — % — — , . . Musiksergeanter ................ UO 1 — — — ! Mumkpersonal " Musikfurirer .................... Ma. 3 —- 4 — — | Musikkorpraler .................. Ma 2 — 4 -—— — & åusikvicekorpraler och meniga .. Me. 1 -— li: —1 —1 j . . . . askinist ......................... Ca 12 —— ; Clzgåähml per- *Förrådsvaktmastare .............. Ca 7 — 2 2 2 ! """"" Eldare av 1. klassen ............ Ca 7 -— 1 1 1
Anm. Härtill kommer ett antal fänrikar (lönegrad Oc 1), vid fullt genomförd organi- sation omkring 15, samt under tiden 1 oktober—1 april ett antal volontärer över stat, uppgående till omkring 45 vid K 1, 70 vid K 2 och 60 vid K 3. Vid K 1 finnas därjämte 7 musikelever.
II. Pensionerad personal i arvodesbefattning.
Officer : , ; Biträdande mobiliseringsoflicer ........................ i 1 1 Underofficerare:
Expeditionsunderofflcer ............................ . . . . 1 1 1 i i j Bitråde i personaldetaljen ............................ 1 1 1 , ; Tygunderofiicer ........................................ 1 1 1 _l ; Kasernunderofficer .................................... ' ] 1 1 ' Biträde åt regementsintendenten ...................... 1 l 1 [ Köksföreståndare ...................................... 1 1 1 l Furagenppbördsman .................................. i 1 1 * III. Icke-ordinarie personal. *I Befattningshavare lönegrad ; K 1 lx" 2 K 3 j 1 t i i Mästare ...................................... , MEn 14 1 1 _ = _ j * Arbetsförman av 1. klass ...................... ? MED 12 - 1 1 * 1 ; [ Förrådsmän .................................. 111130 5 4 4 4 | ? Husmoder av 1. klass .......................... MBO 8 1 , 1 1 ) Biträdande husmoder .......................... MEn 4 1 : 1 1 ; Kontorsbitråde ................................ ' MEo 4 i 1 ' 1 1 . , Skrivbiträden .................................. MEo 2 3 *3 3 3 IV. Vid kavalleriregementena tjänstgörande personal nr andra ' personnlkårer 111. in. * » Kl i K? K3 ! Ur fälttygkåren: Tygofficer ........................ | 1 ' 1 l , Förvaltare ........................ l 1 1 | 1 Ur trängen: Sjukvårdsundei'oi'ficer ............ ; 1 1 | 1 ' Sjukvårdsfurirer .................. j 3 E 3 ' 3 | ; Sjukvårdskorpraler ................ i 2 j 2 2 i % Ur intendenturkåren: Intendent ........................ 1 l l l 1 ! l Förvaltare ........................ ' 1 j 1 ' 1 ' 4 Ur fåltläkarkåren: Bataljonsläliaré .................. j 1 l l 1 ' I Ur fältveterinärkåren: Regementsveterinär .............. ' - 4 1 — . i Bataljonsveterinär ................ k 1 1 1 | I Ur tygstaten: Tyghantverkare .................. 2 2 2 f Ur sjukvårdsväsendet: Sjuksköterska .................... | 1 1 1 [
Pansartrupperna.
Enligt arméns nuvarande organisation ingå pansarförband i fred i två infanteriregementen, nämligen Skaraborgs regemente (I 9) och Södermanlands regemente (I 10), vid vilka regementen förutom en infanteribataljon finnes en pansarbataljon, där utbildning bedrives i stridsvagnstjänst och pansar—
värnstjänst. Utbildning i pansarbiltjänst äger däremot rum vid kavalleri— regementena, vilka. vartdera inrymma bland annat en pansarbilskvadron.
Mot bakgrunden av otvetydiga erfarenheter från det pågående stormakts- kriget har försvarsutredningen funnit sig böra föreslå en avsevärd utökning av de lägre förbandens pansarvärn och en utbyggnad av de självständiga., motoriserade pansarvärnsförbanden, vilka därjämte borde tillföras jämväl tyngre pansarvärnspjäser. Utredningen har vidare föreslagit tillskapandet av operativa pansarenheter, pansarbrigader, ägnade att i väsentlig grad öka arméns rörlighet och slagkraft och därmed dess utsikter att med framgång upptaga strid med en modernt organiserad och utrustad motståndare.
En dylik utökning av pansarförbanden ikrigsorganisationen måste helt naturligt medföra, att pansarförbanden även inom arméns fredsorganisation erhålla ett ökat utrymme, som svarar mot mobiliseringsstyrkan och gör det möjligt att tillgodose det starkt ökade behovet av personal utbildad i pansar- tjänst. Det blir då icke längre möjligt att för framtiden inrymma fredspansar- förbanden inom infanteri- och kavalleriregementenas ram och att utskifta pansarutbildningen på dessa. Utredningen föreslår därför, att pansarförban- den utbrytas ur infanteriet och kavalleriet och sammanföras till ett särskilt truppslag, pansartrupperna, där utbildning sker i stridsvagns-, pansarbil-, pansarvärns—, pansarinfanteri- och motorcykeltjänst och varifrån samtligai krigsorganisationen ingående pansarförband mobiliseras.
Pansartruppernas lägre truppförband böra enligt försvarsutredningens mening skapas huvudsakligen därigenom, att två infanteriregementen och ett kavalleriregemente ombildas till pansarregementen och överföras till pansar- trupperna, varjämte delar av ännu ett kavalleriregemente bilda stommen till ett fjärde pansarregemente. Sålunda böra Skaraborgs regemente (I 9) och Södermanlands regemente (I 10), vilka för närvarande inrymma vartdera en pansarbataljon, ombildas till pansarregementen, förslagsvis benämnda Skara- borgs pansarregemente (P4) och Södermanlands pansarregemente (P 3). Skånska kavalleriregementet (K 2) bör likaledes ombildas till pansarrege- mente, förslagsvis benämnt Skånska pansarregementet (P 2). Här nämnda tre pansarregementen böra organiseras på tre bataljoner. Slutligen böra delar av Livregementet till häst utbrytas och bilda stommen till ett pansarrege- mente om två bataljoner, vilket lämpligen synes kunna övertaga traditionerna från förutvarande Göta livgarde och på. grund härav förslagsvis benämnas Göta pansarlivgarde (P 1). Detta pansarregemente bör disponera det för Liv- regementet till häst planerade kasernetablissementet på Järvafältet, under det att sistnämnda regemente, förminskat genom avsöndrandet av nuvarande pansarbilskvadron m. m., kvarbliver i det nuvarande etablissementet i Stock— holm.
Med hänsyn till den ökade risken för luftlandsättningar synes ett pansar- förband permanent böra förläggas till Gotland. Utredningen föreslår därför, att ett kompani ur Göta pansarlivgarde förlägges till Gotland och underställes chefen för Gotlands infanteriregemente.
Av skäl, som närmare angivas under avsnittet »Rekrytering», böra pansar- trupp'ernas officerare och underofficerare upptagas på. en gemensam stat för pansartrupperna.
Pansartruppernas officersaspirantskola bör förläggas till något av pansar- regementena, förslagsvis Göta pansarlivgarde.
I enlighet med vad ovan anförts föreslås pansartrupperna i fredstid orga— niseras på följande lägre truppförband: P 1 Göta pansarlivgarde (med ett till Gotlands infanterirege-
mente detacherat kompani) ............................................. Stockholm (Järvafältet) P 2 Skånska pansarregementet ............................................. Hälsingborg P3 Södermanlands pansarregemente .................................... Strängnäs P 4 Skaraborgs pansarregemente .......................................... Skövde
Den årliga utbildningskontingenten värnpliktiga och fast anställt manskap vid pansartruppernas truppförband ävensom beräknad fördelning på olika ut— bildningslinjer m. m. framgår av särskilt bihang.
Med hänsyn till utbildningens omfattning synes P 1 böra organiseras på regementsstab och två bataljoner samt övriga pansarregementen på regements- stab och tre bataljoner.
Stabs- och förvaltningsorganisationen vid pansarregementena förutsättes utformad i enlighet med det under »Allmänna grunder» lämnade exemplet på sammansättning av en regementsstab, därvid följande bör iakttagas.
Till två av pansarregementena, nämligen P3 och P4, komma enligt den nya inskrivningsorganisationen inskrivningsexpeditioner att vara anknutna. Därav följer, att två överstelöjtnantsbeställningar, avsedda för inskrivnings- chefer vid P 3 och P 4, tillika chefer för sektion III vid nämnda regementens staber, böra upptagas å staten för pansartrupperna, varjämte övrig för inskriv— ningsexpeditionerna erforderlig personal bör upptagas å staterna för respek- tive regementen.
På grund av motortjänstens omfattning bör vid varje pansarregemente beräknas en aktiv officer såsom motorofficer, tillika bilbesiktningsman och ledare för viss utbildning. Denne bör biträdas av en motorunderofficer, under— officer på aktiv stat. Vid varje regemente bör därjämte ständigt tjänstgöra en motoringenjör ur arméingenjörkåren. Såsom uppbördsman för driv- och smörjmedel bör beräknas en pensionerad underofficer.
Tygtjänsten blir vid pansarregementena särskilt omfattande. På grund härav erfordras vid varje regemente två tygunderofficerare, båda pensionerade underofficerare, samt två tygunderbefäl.
För tjänstgöring såsom instruktörer vid den frivilliga befälsutbildningen be— — räknas i regel 5 kompaniofficerare och 5 underofficerare komma att vara be- ordrade utom pansartrupperna.
Den av försvarsutredningen förutsatta utbildningsorganisationen samt det beräknade behovet av befäl vid pansartrupperna framgå. av följande tablåer:
Under- Under- Officerare officerare befäl _ . , c !: 5 i? ”* P1 ;: 5 = 9, a = 5 2.5 = 8 = * g :: 5; m g : ..,' ». = ;" E, 9; E. "' "* | " 0 ?l ? =. = = Regementsofficerare, stabs- och förvalt- 1 ningspersonal ........................ l 1 3 4 [ 1 1 4 3 4 2 | Utbildningsbefäl: ett stridsvagnskompani ................ _ _ _ 1 2 _ 1 2 9 2 ' ett pansarvärnskompani .............. _ — — l 1 _ 1 2 5 2 ett pansarbil- och motorcykelkompani _ — _ 1 4 _ 1 4 13 4 ett specialkompani .................... _ _ _ 1 2 _ 1 1 4 1 ett skolkompani ...................... _ — _ 1 2 — 1 2 Ö 1 ett skol-(efterutbildnings-)kompani — —— _ 1 3 — 1 3 8 3 ett yrkeskompani .................... _ _ — 1 _ — 1 — 4 3 Gotlandskompaniet .................. _ — _ 1 2 — 1 2 6 3 Underbefäl i bestallningsmannabefattning _ _ _ _ — _ _ _ 9 15 Under-befäl beordrat utom truppförbandet _ _ _ _ _ _ _ _ 6 _ Summa. 1 1 3 12 17 1 12 19 78 38 Underbefäl 2.5 % reserv ................ _ _ — _ _ _ — — 1.8 0.9 Totalsumma, avrundad 1 1 3 12 17 1 12 19 75 87 Härav ständigt tjänstgörande reservper- , sonal ................................ _ — _ j _ 1 _ _ 1 _ _ Behov av aktivt befäl .................. 1 1 3 . 12 16 1 12 18 75 37 Befälsbehov vid Skånska. pansarregementet och Skaraborgs pansarregemente. , Undcr- Under- l Ofncemm officerare befäl _. - * u; ' o: sae: »? ? e.,”å &" = %) &_ >= . ":ariwgrmw . m ., (D »; "' '”, . = » , Regementsofficerare, stabs- och förvalt- ningspersonal ........................ 1 1) 1 4 5 1 1 4 1 6 l Utbildningsbefål: . I två stridsvagnskompanier ............ _ _ _ 2 4 _ 2 4 16 6 i två pansarvärnskompanier ............ _ _ _ 2 4 — 2 4 10 4 : ett pansarinfanterikompani ............ _ — —- 1 2 — 1 3 6 3 5 ett pansarbil— och motorcykelkompani _ — _ l 3 — 1 3 7 2 ett specialkompani .................... _ — _ 1 2 — 1 1 4 2 ett skolkompani ...................... _ _ — | 1 2 — 1 2 5 2 ; ett skol—(efterutbildnirigs-)kompani _ —— _ 1 4 _ 1 3 9 4 i ett yrkeskompani .................... _ _ — 1 — _ 1 _ 5 2 Underbefäl i beställningsmannabefattning _ — _ _ _ _ _ _ 13 17 Underbefäl beordrat utom truppförbandet _ — — — —— _ _ — 6 — Summa 1 1.3 1 4 15 22 1 14 21 87 42 Underbefal 2.5. % reserv ............... ,. _ _ —— _ _ _ _ — 2.2 1.0 Totalsumma, avrundad 1 1) 1 4 15 22 1 14 21 89 43 , Härav ständigt tjänstgörande reservper- , sonal ................................ _ _ — 1 1 — _ l — _ , Behov av aktivt befäl .................. 1 1)1 4 14 21 1 14 20 89 _ 43
1) Vid Skaraborgs pansarregemente 2, varav en inskrivningschef.
Befälsbehov vid Södermanlands pansarregemente.
1) Därav 2 inskrivningschefer
! . Under— Under- ! Ofru'crarc officerare befäl ! __ ' - := "11 ! Sissi—185335 %% 5. "s ! :* ! å ä' :; i :S 5? S.: S F . ; E ?. ,"!2'”3iä.=i'å5"!= Regementsofficerare. stabs— och förvalt-! ! ! ! ! ' ningspersonal ........................ ' 1 !12 4 ! Ö ! 1 1 4 ! 1 ! 6 ! _ Utbildningsbefäl: ! ! ! .! » två. stridsvagnskompanier ............ ! ! — ! _ ! 2 ! 4 — 2 ! 4 12 ! 4 två pansarvärnskompanier ............ ! _ ! _ ! _ ! 2 ! 4 — 2 ! 4 14 ! 6 ! ett pansarinfanterikompani ............ ! _ ! _ _ ! 1 ! 2 _ 1 ! 3 6 ! 3 ! ett pansarbil- och motorcykelkompani ! _ 5 _ — : 1 3 — 1 ! 3 7 2 ! ett specialkompani .................... ! _ ! _ _ ! 1 2 1 1 4 2 ! ett skolkompani ...................... ! — ! — _ ! 1 2 — 1 2 ;) 2 ! ett skol-(efterutbildnings—)kompani .! — ! — _ ! 1 4 _ 1 3 9 ! 4 ! ett yrkeskompani .................... — ! _ — ! 1 _ 1 _ 5 1 2 ' Underbefäl i beställningsmannabefattning — ' _ — _ _ — _ _ 13 ! 1.7 ! Underbefal beordrat utom truppförbandet _ _ — ! — ! _ _ _ _ 6 ! —— | Summa 1 2 4 ! 15 22 1 14 21 87 , 42 : ] Underbefäl 2.5 % reserv ................ ! — ! _ — _ _ _ _ ! _ 2.2! 1.0! Totalsumma. avrundad! 1 ! 2 4 ! 15 22 1 14 21 89 ! 43 ! Härav ständigt tjänstgörande reservper- ! ! ! ! ! ! sonal ................................ —!——,1!1——!1!!—!— Behov av aktivt befäl .................. , 1 .!!2 4 ! 14 21 1 14 , 20 se 43 1) Därav en inskrivningschcf. Sammanställning av befälsbellovet vid pansartrupperna. - Under— Under— Ofnccrarr ! officerare befäl ,,_ ,,,- Ng,, ._______.,._ ! o: 5: . . :x: 0 m >= 5 ? (f"! 74 i 5 E S 3 = = O' & = = :=" '; ;; » f' e = = 53 3 :: E' = 9. :"”— Arméinspektionen ...................... -— _ 1 1 _ _ — ! _ _ _ P 1 .................................... 1 1 3 12 16 1 12 ! 18 75 37 P 2 .................................... 1 1 4 14 21 1 14 ! 20 89 43 ' P 3 .................................... 1 2 4 14 21 1 14 * 20 89 43 P 4 .................................... 1 2 4 14 21 1 14 ! 20 89 43 Pansartruppernas officersaspirantskola .. _ _ _ 1 2 _ 1 ! 2 — _ Pansartruppskolan ...................... _ _ 1 ! 1 — _ — _ _ _ Officerare och underofficerare beordrade! ! utom pansartrupperna ................ ! _ _ _ ! 10 20 _ 6 11 _ _ Summa? 4 UG ! 17 ! 67 101 4 61 91 342 166 Ofäcerare och underofficerare 5 % reserv! _ _ ! _ ! 3.4 5.0 _ 3.0! 4.6 _ _ ! Totalsumma. avrundad 4 1*6 ; 17 * 70 108 4 64 ! 96 342 166 !
Det sammanlagda personalbehovet i fredstid vid pansartrupperna beräknar försvarsutredningen, med tillämpning av vad i det föregående anförts i fråga om grunderna för personalberäkningarna, på sätt i följande tabeller angives:
I. Ordinarie tjänstemän.
Med beställning vid
Bestallninhshavarn Louegmd thJSlir- P1 ! P2 ! P3 ! P4 tuppema ! ! ! Överstar. regements— , ! i ! !" (sekund-)chefer ........ Ob 1 ! 4 _ _ _ ! _ ()Hi _ re Over-stelöjtnanter ...... De 5 ! 1) 6 _ _ ! _ ! _ ! cera ""Majorer................! Oa4 ! 17 _ _ _ ! — Kaptener .............. ! Oa 3 ! 70 — _ _ ! _ Löjtnanter .............. ! ' De 2 ! 76 — _ _ ! _ Regementskassörer ...... j UO 3 ! 4 _ _ — r _ ! Underofficerare Fanjunkare ............. UO 2 ! 64 _ _ _ _ lSergeanter ............ ! UO 1 ! 96 — _ _ ! _ Furirer ................ ! Me 3 ! _ 75 89 89 ! 89 . Manskap ...... Korpraler .............. : Ma 2 ! _ 37 43 43 ! 43 Vicekorpraler och meniga.— Ma 1 ! _ 85 100 100 ! 100 Musikdirektör .......... ! 021. 2 ! _ — 1 1 ! 1 Musikfanjunkare ........ ' UO 2 ! _ _ 2 2 ! 2 Musiksergeanter ........ ! UO 1 ! _ — 4 4 ! 4 ! Musikpersonal Musikfnrirer ............ ! Ma 3 ! — _ 4 4 3 4 ! Musikkorpraler ........ ! Ma 2 : — 2 2 ! 2 Musikvicekorpraler och ! ! . meniga .............. Ma l ! _ _ 8 8 ! 8 Civilmilitär per- Maskinist .............. Ca 12 — 1 1 1 I 1 sonal ........ !Förradsvaktmästare . . . . Ca 7 ! — 3 3 3 ! 3 Eldare av 1. klassen . . .. Ca 7 — 1 1 1 : 1
1') Därav 2 inskrivningschefen
Anm. Härtill kommer ett antal fänrikar (lönegrad De 1), vid fullt genomförd or anisa- tion omkring 30, samt under tiden 1 oktober—l april ett antal volontärer över sta , upp- gående till omkring 40 vid P 1 och 45—50 vid övriga pansarregementen. Vid varje rege- mente utom P 1 finnas därjämte 5 musikelever.
II. Pensionerad personal i arvodesbefattning.
Officerare:
Underofficerare:
Biträdande mobiliseringsofl'icer ......... Expeditionsofiicer vid inskrivningsexpeditionen
Expeditionsunderofäcerare ............... Biträde åt mobiliseringsofflceren ....... Biträde i personaldetaljen ............... Biträde i inskrivningsexpeditionen ....... Tygunderofficerare ..................... Uppbördsman för driv- och smörjmedel . Kasernunderofiicer ..................... Biträde åt regementsintendenten ....... Köksföreståndare .......................
*) Därav en avsedd för arméns motorskola.
P1 P2 P3 114 1 1 1 _ _ 1 1 1)2 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 — — 1 1 1)3 2 2 2 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1
! Befattningshavare Lönegrad 111 P2 P3 ! P4 !
! ; 1 !
! Arbetsförmän av 1. klass ............ MEo 12 2 ! 2 2 2 ! ! Tvättföreständare av 1. klass .......... MEo 7 _ _ ! 1 1 ' ! Förrådsmän .......................... MEO 5 6 ! S ! 8 S ! ! Eldare av 2. klass .................... MEo 5 1 1 ! 1 1 . ! Husmoder av 1. klass ................ MEo 8 l ! 1 ! l 1 Husmoder av 2. klass ................ MEo 6 — ! 1 . 1 ' 1
! Biträdande husmoder ................ 111130 4 1 1 1 ! 1
! Kontorsbiträde ...................... MEo 4 1 ! 1 1 1 ! Skrivbitraden ........................ MEo 2 4 ! 4 5 ! 5
IV. Vid pansarregementena tjänstgörande personal ur andra personalkårer m. m.
! ff"? *! ' V' ! P 1 _ P 2 P 3 P 4 ! ! ! ' ! ! ! | ! i . ' ' [Tygoffwer .................... ! 1 | 1 1 1 ! ! Ur fälttygkåren """" lFörvaltare .................... ! 1 ! .1 1 1 ! !Sjukvårdsunderofficer ........ ! 1 ! 1 1 1 ! Ur trängen ............ Sjukvårdsfurirer .............. ! 3 ! 4 4 4 ! ! l Sj ukvårdskorpraler ............ ! 2 ! 2 2 2 ! . ! Intendent .................... 1 : 1 1 1 . ! Ur 1ntendenturkå1en ' ' ' '!Förvaltare .................... ! 1 ! 1 1 1 ! ' .. [Regementsläkare .............. ! 1 ! 1 1 1 " ! Ur fältläkarkåren """ !Baztjaljonsläkare . . . . . . . _ . . . . . . ! _ ! _ 1 1 ! ! Ur arméingenjörkåren .. Arméingenjör (motor-) ........ ! 1 ! 1 1 1 * [Tygförvaltare ................ ! 1 ! 1 1 l ! ! Ur tygstaten .......... Tygverkmästare .............. ! 2 ! 2 2 '- 2 ! Tyghantverkare .............. 6 * 6 6 ! 6 ! Ur sjukvårdsväsendet .. Sjuksköterska ................ 1 1 1 _ 1
Artilleriet.
Artilleriet omfattar för närvarande i fred fyra fördelningsartillerirege- menten, ett kårartilleriregemente, ett fästningsartilleriregemente och två. artillerikårer. I artilleriet ingår även luftvärnsartilleriet, organiserat på tre luftvärnsregementen och fyra beredskapsdivisioner. Som försvarsutredningen på. annat ställe framhållit torde i samband med den föreslagna utökningen av luftvärnsartilleriets fredsorganisation luftvärnsartilleriregementena (A 9— A 11) och beredskapsdivisionerna böra utbrytas ur artilleriet och sammanföras till ett särskilt truppslag, luftvärnet.
Kärartilleriets utökning i'krigsorganisationen och därmed följande ökade krav på fredsutbildning av personal för kårartilleriförbanden föranleder vidare försvarsutredningen att föreslå uppsättandet av ett nytt kärartilleri- regemente, som lämpligen bör förläggas inom det nyskapade V. militärom- rådet. Utredningen vill för sin del föreslå, att regementet förlägges till Örebro, där ett nytt kasernetablissement bör uppföras, och benämnes Närkes artilleriregemente (A 9). I samband härmed synes benämningen Smålands
_,.__.,
arméartilleriregem'ente lämpligen böra förenklas till Smålands artillerirege— mente.
Försvarsutredningen förutsätter att Wendes artilleriregementes planerade förflyttning till Norra Åsum kommer till stånd.
För artilleriskjutskolan bör liksom hittills årligen organiseras en övnings— division med värnpliktiga från artilleriets truppförband och med befäl lika- ledes kommenderat från truppförbanden. Batteriadjutanterna, 4 underoffice— rare, böra dock uppföras på skjutskolans stat (se »Utbildningsanstalter»).
Artilleriets officersaspirantskola bör förläggas till något av artillerirege- mentena, förslagsvis Norrlands artilleriregemente.
I enlighet med vad ovan anförts föreslås artilleriet i fredstid brganiseras på följande lägre truppförband: A 1 Svea artilleriregem'ente ........................... Stockholm (Järvafältet) A2 Göta artilleriregemente ........................... Göteborg A3 Wendes artilleriregemente ........................ Kristianstad (Norra Åsum) A4 Norrlands artilleriregemente ..................... Östersund Aö Norrbottens artillerikår ........................... Boden AG Smålands artilleriregemente ..................... Jönköping A 7 Gotlands artillerikår ................................. Visby A8 Bodens artilleriregemente ........................ Boden A 9 Närkes artilleriregemente ........................ Örebro
Den årliga utbildningskontingenten värnpliktiga och fast anställt manskap vid artilleriets truppförband ävensom beräknad fördelning på olika utbild- ningslinjer m. m. framgår av särskilt bihang.
Med hänsyn till utbildningens omfattning synas samtliga sju artillerirege- menten böra organiseras på regementsstab och tre divisioner samt de båda artillerikårerna på kårstab och två divisioner.
Som en följd av denna organisation bör på staten för A 7 uppföras ytter- ligare en regementsofficersbeställning, avsedd för en divisionschef. En dylik ut- ökning är även betingad av krigsorganisatoriska skäl. Utredningen vill för sin del föreslå, att den nya beställningen uppföres såsom en överstelöjtnants— beställning, enär någon sådan för närvarande icke finnes vid A 7.
I fråga om stabs- och förvaltningsorganisationen vid artilleriets truppför- band har försvarsutredningen förutsatt vissa tillägg till det under »Allmänna grunder» lämnade exemplet på sammansättning av en regementsstab. Sålunda har utredningen funnit, att förvaltningen av artilleriets skjutfält och säker- hetstjänsten vid skjutövningar kräver en skjutfältofficer (pensionerad officer) och en skjutfältunderofficer (pensionerad underofficer) vid samtliga artilleri- regementen, utom A6 och A 8, samt vid A 7. Den förre synes jämväl kunna bestrida befattningen såsom kasernofficer.
För motortjänsten erfordras vid vartdera A 6, A 7 och A 9 en motorofficer (aktiv officer) och en motorunderofficer (aktiv underofficer). Vid A 6 och A 9 bör vidare en motoringenjör ur arméingenjörkåren placeras till ständig tjänst- goring.
beordrade utom truppförbanden.
Den av försvarsutredningen förutsatta utbildningsorganisationen samt det beräknade behovet av befäl vid de olika artilleriregementena och kårerna framgå av följande tablåer:
Befälsbehov vid Svea, Göta, Wendes och Norrlands artillerir egenrenten. För tjänstgöring såsom instruktörer vid den frivilliga befälsutbildningen beräknas i regel 9 kompaniofficerare och 9 underofficerare komma att vara
Regementsofficerare, stabs- och förvalt, ningspersonal ........................ ! Utbildningsbefäl: ! fyra pjåsbatterier .................... ett signalbatteri ...................... ett specialbatteri .................... två skol-(efterutbildnings—)batterier. . . . ett skolbatteri med troppchefsskola ett yrkesbatteri Underbefäl i beställningsmannabefattning! Befäl beordrat utom truppförbandet Summa
Officerare och underofficerare 5 %. under- befäl 2.5 % reserv .................... ! Totalsumma, avrundad!
Härav ständigt tjänstgörande 1eservper-!1
sonal ................................ Behov av aktivt befäl .................. Nuvarande stat (normalregemente) ......
Befälsbelrov vid Norrbottens artillerikår.
-nis.r.110 .r.1.ro!'n K rauordrz)! nrercnujn
! war—w—w— s:.
00!
...! NH— ro H'o
—_ [
:tl
så?! så;—: såär Wife! 1!3 _!4 — 1 — 1 — 2 __!1 —!1 3—3 !1!16 —!0.s 1117 117 1|17
Regementsofficerare, stabs- och förvalta—' ningspersonal ........................ ! Utbildningsbefäl: . ! två. pjåsbatterier ...................... ! ett specialbatteri .................... ! två skol-(efterutbildnings-)batterier . . . . ett yrkesbatteri ...................... ! Underbefltl i beställningsmannabefattning Befäl beordrat utom truppförbandet .. .. Summa
Ofncerare och underofficerare?) %. under-! befäl 2 5 % reserv .................... Totalsumma avrundad!
Härav ständigt tjänstgörande reservper-!
sonal ................................ ! Behov av aktivt befal .................. Nuvarande stat
! !
ersreAQ mantlar! ! -018.IOAQ 10.10 [nu .muerdrzy ! ommogjo 410111:an
H !..1 m 03
!
!
|
H! >.— thl HMHN,
_? rss"? 5.553; n'es- !1! 2! !——! 2! !—= 1! !—! 2 !—! l __!— I--! 1 !1! 9 !—!0.5 1!1o ! !10
! !
.lil.ll.lll_:l mulmsung
!
XC
WHNIHlLCCCLQC/J
rulrleisuoyj
!
_ H >..
.; w own—ww»
wo '"'m
.- _. ___—'l—
Befälsbehov vid Smålands och Närkes artilleriregementen.
! . Officerare Underofficerare linden ! ! cfal _ w ! ! ! 2 5 2 'g- g 3 % g ;; Frg g :. 5 ”' ' m "' = "! n: 0: G? 5 W = " 15 ! 3 E. S' = 0 5. "" "* 5. s ' "" = =%— ' ** m '? ! a." 2 21 ! . Regementsofficerare, stabs- och förvalt— ! ! ! ' ningspersonal ........................ 1 1 5 4 2 1 ! 3 ! 3 7" —— ' . Utbildningsbefäl: fyra pjäsbatterier .................... ! — — _ 4 8 — 4 * 8 20 28 ! ett signalbatteri ...................... ! — — — l ! 3 — 1 "* 2 6 8 ! ett specialbatteri .................... -— — — l 3 —— 1 ! 2 8 i S ! två. skol-(efterutbildnings-)batterier — — — 2 4 — 2 4 12 ! 8 ' ! ett skolbatteri med troppchefsskola — — — 2 1 — 1 ! 2 5 2 ett yrkesbatteri ...................... — — — 1 — —— 1 ! — 1 1 ! _ Underbefal i beställningsmannabefattning _ -— — — —— —— — — 12 6 ! ' Befäl beordrat utom truppförbandet —— — —— 5 9 — 3 ! 2 7 1 ! . Summa 1 1 5 20 ! 30 1 16 ! 23 78 62 ! ! Officerare och underofficerare 5 %, under— ! ! !! _! befäl 2.5 % reserv .................... — — —— 1.0! 1.5 — 0.8! 1.2 2.0 1.6! ! Totalsumma. avrundad 1 6 21 !' 82 1 17 ! 24 80 64 ! = Härav ständigt tjänstgörande reservper— ! ! ! ! sonal ................................ — — — 1 ! 1 — — | 1 — — ! - Behov av aktivt befäl .................. 1 1 5 20 31 1 17 28 80 64 ! ! Nuvarande stat (A 6? .................. 1 1 6 22 ! 1 19 ! 25 75 75 Befälsbehov vid Gotlands artillerikår. !! Officerare ! Underofficerare 22212!!— 1 '=' 74 o: ao . !" S,! pra” *— . ? nu 0 m = m H :* ; s: 11 Regementsofiicerare, stabs- och förvalt- ningspersonal ........................ 1 1 1 3 2 ! 1 1 3 8 — Utbildningsbefäl : ! två. pjäsbatterier .................... — — — 2 4 ! — 2 4 12 18 ett specialbatteri .................... — — — 1 3 ! —— 1 1 6 10 två. skolbatterier ...................... _ — — 2 3 ' — 2 2 12 6 ett yrkesbatteri ...................... — — — 1 — —— 1 —— 1 1 Underbefäl i beställningsmannabefattning — — — — -— — — —- 6 4 Befäl beordrat utom truppförbandet — — — 2 6 —— l 2 4 1 Summa. 1 1 1 11 18 1 8 12 49 40 Officerare och underofficerare 5 %, under- befäl 2.5 % reserv .................... _ — — 0.6 0.9 — 0.4 0.6 1.2 1.0 Totalsumma, avrundad 1 1 1 12 19 1 8 13 60 41 Härav ständigt tjänstgörande reservper— ! sonal ................................ — — — — 1 ! — —— 1 —— — Behov av aktivt befäl .................. 1 1 1 12 18 1 8 12 50 41 Nuvarande stat ........................ 1 — 1 10 1 8 11 , 35 35 !
! Officerare Underofficerare Under-
, ' ! :=! : $ : rx: 95.9 1:11!th s al 5? '='; 5?! & E "F”?! S 1 ! ?? ! ?: ;S é'i 25; 5. r! i 5 € ' ."? a!” ! ' ! 5 | Regementsofiicerare, stabs— och förvalt- ! ! ! !! ! ningspersonal ........................ ! l ! 1 ! 3 ! U 11 — ! Utbildningsbefal: ; ! !! ! ! tre pjäsbatterier ...................... — — —— 3 b' 15 ' 27 ! ett signalbatteri ...................... ! ; _— ” 1 ! 2 ! 6 ! 8 ! ett specialbatteri ...................... ! — — — ! 1 ! 2 8 ! 8 ' två skolbatterier ...................... — ! — — ! 2 ! -1 12 !! 8 ! ett skolbatteri med troppchefsskola. . _. ! — ! — —- ! 1 ! 2 5 ! 2 ! ett yrkesbatteri ...................... ! —— ! — -— ! l ! _ 1 1 !. Underbefal i beställningsmannabefattning — ! — —— . —— ' _ 8 4 !! Vakthefäl i fort ........................ ! — ! _ — ! — ! — 7 3 ! Befäl beordrat utom truppförbandet ! —— ! — — . 2 ! 2 ' 7 ! 1 Summa! 1! 1 1,14!203!so!62!
Officerare och underofäcerare .) %. under- ! ! ! !!
befäl 2 .5 % reserv .................... — ! — — ! 0.7! 1.0 2.0! 1.6 Totalsumma, avrundad 1 ! l ! 15 ! 21 82 ! 64 Härav ständigt tjänstgörande reservper-! ! ! ! ! sonal ................................ !— —!—! —!— 1—'!—! Behov av aktivt befäl .................. 1 ! 1 ! 4 ! 1 1 ! 15 20 82 ! 64 ! Nuvarande stat ........................ 1 1 ! 4 ! 1' 1 ! 15 ! 20 !75 ! 75!
Det sammanlagda personalbehovet i fredstzd vid a7t7lleriet beräknar för— svarsutredningen, med tillämpning av vad 1 det föregående anförts 1 fråga om grunderna för personalberäkningarna, på sätt i följande tabeller angives:
!
I. Ordinarie tjänstemän. Bcstiillningshavaro ! Löncgrad A 1 ! A 2 ! A 3 !! A 4 A 516 ! A 7 ]A 8 ! A 9 Officerare: ! ! ! ! 1!— ! 11! Qverste, regementschef .......... Ob 1 1 !! 1' l !1, — ! Qverste, karchef ................ Oa 6 — — ! _. ! -— 1 ! 1 !—1—1! Överstelöjtnant .................. Oa 5 1 1 ! 1 ! 1 1 1 ! 1 ! l l ! Majorer ........................ Oa4 () ö!5 5 2.5!1!4!5! Kaptener ........................ De 3 ! 20 20 ! 20 ! 20 ! 12 !! 20 ! 12 1 17 20 ! Löjtnanter ...................... Oa 2 ! 22 _ 22 ! 22 ' 22 ! 3 ! 22 ! 13 19 ! 22 ! Underofficerare: ! ' ! ! ! ! ! ! !! Regementskassör ................ 1103!1 1.1!13111!1!1!1! Styckjunkare .................... no 2 ! 17 17 ! 17 17 ! 10 ' 17 8 : 15 ! 17 ! Sergeanter ...................... UO ] ! 23 23 ! 23 23 ! 13 23 12 ! 20 ! 23 ! ; Manskap: ! ! ! ! Furirer .......................... Ma. 3 ! 85 85 ! 85 ! 85 41 80 50 ! 82 ! 80 ! Konstaplar ...................... Ma 2 65 65! = 65 65 31 64 ! 41 ! 64 ! 64 ! Vicekonstaplar och meniga ...... Ma 1 !130 130 !i—llO 130 ! 63 125 80 !125 125 ! Musikpe1 sonal: ! ! ! ! Musikdirektör .................. Oa 2 1 1 . _ —— —- ! 1 — — — Mnsikstyckjunkare .............. UO 2 ! 2 2 ! _ —— '— ! '3 _ ! _ ! _ ! Musiksergeanter ................ UO 1 ! 4 4 ! — _ — ! 4 — — ! _ ! Musikfurirer .................... Ma 3 ! 4 ! 4 ! — —— ! — 4 — ! '— ! — * Musikkonstaplar ................ Ma 2 ! 2 ! 2 ! —- — ! 4 2 — ! — ! — ! Musikvicekonstaplar och meniga. Ma 1 ! 8 ! 8 ! — — ! — 8 —— ! — -— ! Civilmilitär personal: ! ' ! ! ! ! Maskinist ........................ ! Ca 12 1 1 ! 1 1 ! 1 1 1 !' 1 1 ! Förrådsvaktmastare .............. ! Ca 7 ! 3 3 ! 3 3 ' 2 ! 4 2 ! 4 4 Eldareav1.k1assen ............ ! !1 1!1'!1 1|1!1!1!11
Anm. Härtill kommer ett antal fänrikar (lönegrad Oc 1! vid fullt genomförd organisa- tion omkring 9 per regemente !8 vid A 8) och 5 per kår samt under t1de11 1 oktob'be1 —1 april ett antal volontärer över stat uppgående till omkring 60—65 vid varje regemente 30 vid A 5 och 40 vid A" VidAl. A 2 och A 6 finnas därjämte O musikelever.
II. Pensionerad personal i arvodesbefattning.
! 114115
| 111213 ! A6 A7 A8 A9 ! ! Officerare: ! ! Biträdande mobiliseringsofficer ............ 1 l 1 1 -— — —— 1 ! Skjutfält- och kasernofficer ................ 1 1 1 1 — — l — l Underofficerare: Expeditionsunderofficer .................... 1 1 1 1 1 1 1 1 1 Bitrade åt mobiliseringsofflceren .......... 1 1- 1 1 -— —— — — — Biträde i personaldetaljen .................. 1 1 1 1 1 1 1 1 1 Tygunderofficer ........... '. ................ 1 1 1 l 1 1 l 1 1 | Kasernunderoflicer ........................ 1 1 1 l 1 l ] 1 1 ' Skjutfältunderofficer ...................... 1 1 1 1 — — 1 _ 1 ! Biträde dt regementsintendenten .......... 1 1 1 1 1 1 1 1 1 ! Köksföreståndare .......................... ! 1 1 1 1 1 1 1 1 1 Purageuppbördsman ...................... ! 1 1 1 1 1 — — ! — _ IH. Icke-ordinarie personal.
Befattningshavare Lönegrad A 1 A 2 A 3 A 4 A 5 A 6 A 7 A 8 A 9 ! Arbetsförman av 1. klass .......... MEo 12 1 1 1 1 1 1 l ! 1 1 ! Arbetsförman av 2. klass .......... 111130 10! 1 1 1 1 1 1 1 1 1 Tvättföreståndare av 1. klass ...... MED 95 — — — 1 — — — — — ! Tvättförestandare av 2. klass ...... 11130 7! — 1 — — — — — — _— ! Förrådsmän ........................ MEO 5 ! 6 6 6 6 5 6 5 6 6 Eldare av 2. klass .................. MEo 5! l 1 ! 1 1 — 1 1 1 1 Husmoder av 1. klass .............. MED 8! l 1 1 1 1 1 1 1 1 Husmoder av 2. klass .............. Me 6! 1 1 1 1 — 1 ! —— 1 _l Biträdande husmoder .............. MEo 4! 1 l 1 1 l 1 ! 1 1 1 Kontorsbiträde .................... 111130 4 1 1 1 1 1 1 1 1 1 , Skriv-biträden ...................... MEo 2! 4 4 4 4 ! 3 4 3 4 4
IV. Vid artilleriets truppförband tjänstgörande personal ur andra personnlkårer 111. 111.
Ur fälttygkåren !Tygofiicer ..................
Förvaltare ..................
J Sjukvårdsunderofficer ......
Ur trängen . . . . Sjukvårdsfurirer ............ ! Sj ukvardskorpraler ..........
Ur intendentur- Intendent .................. kåren ........ lFörvaltare .................. Ur fältläkar— !Regementsläkare .......... kåren ........ Bataljonsläkare ............ Ur fältveterinär— Regementsveterinär ........ kåren _ ........ !Batalj onsvete rinar .......... Urkäråf mg a_rf'!!o_1!j!Arméing-enjör (motor-) ...... Tygförvaltare ..............
Ur tygstaten ..!Tygverkmästare ............ Tyghantverkare ............
Ur sjukvårds- v äsendet
! Sjuksköterska. ..............
A1A2A3A4A5A6A7A8A9 111111111 111111111 111111111 444423223 222212112 111111111 111111111 1111—1—11 111111111 11——————— 1111————— —————1——1 —111—12—1 —111—12—1 —555—56—5 111111111
Luftvärnet.
Enligt gällande fredsorganisation ingår luftvärnsartilleriet som en del av artilleriet och omfattar tre luftvämsregementen och fyra beredskapsdivisioner.
De ökade kraven på luftvärnsförband i krigsorganisationen, såväl för fält— förbanden som för hemortens försvar, göra en utbyggnad av luftvärnsförban- den även i fredsorganisationen nödvändig. Sålunda böra de fyra beredskaps— divisionerna göras permanent bestående och organiseras såsom luftvärnskårer om normalt fyra batterier. Med den ökade omfattning luftvärnsartilleriet så- lunda erhåller, synes det icke lämpligen längre böra kvarbliva inom artilleriet utan utbrytas därur och bilda ett särskilt truppslag, luftvärnet.
I samband härmed böra nummerbeteckningarna för Karlsborgs, Östgöta och Stockholms luftvärnsregementen (A 9, A 10 och A 11) ändras till respek— tive Lv 1, Lv 2 och Lv 3. De till luftvärnskårer ombildade beredskapsdivisio- nerna i Malmö, Göteborg, Sundsvall och Boden (Luleå) synas förslagsvis böra benämnas respektive Skånska luftvärnskåren (Lv 4), Göteborgs luftvärnskår (Lv 6), Sundsvalls luftvärnskår (Lv 5) och Luleå luftvärnskår (Lv 7). Frågan om förläggningsort — och i samband därmed benämning —— för Göteborgs luftvärnskår bör dock göras beroende av en särskild undersökning rörande övnings- och skjutmöjligheterna för kåren, vilken synes böra utföras genom de militära myndigheterna. Därest tillfredsställande möjligheter i detta hän— seende icke kunna åstadkommas i Göteborg, bör annan förläggningsort sökas, antingen inom det nya V. militärområdet eller på västkusten, varvid i senare fallet Halmstad torde böra främst komma i åtanke.
För Lv 3 bör uppföras ett nytt kasernetablissement i trakten av Stockholm. Även för Lv 6 och Lv 7 bliva nya kasernetablissement erforderliga.
I och med luftvärnets organiserande som ett särskilt truppslag inom armén synes det lämpligt, att luftvärnsförbanden på Gotland, utom de för kustartil- lerianläggningarna avsedda, överföras från marinen till armén och organiseras såsom ett till Gotlands artillerikår förlagt och chefen för nämnda kår under— ställt detacherat batteri ur Stockholms luftvärnsregemente.
Enär med ovan angiven organisation av luftvärnet intet luftvärnsförband kommer att i fred vara förlagt inom det nybildade V. militärområdet, torde vidare en luftvärnsmobiliseringseentral böra förläggas till särskild plats inom nämnda militärområde.
I likhet med vad för närvarande är fallet beträffande luftvärnsartilleriet synas luftvärnets officerare och underofficerare böra uppföras på en gemensam stat för luftvärnet med den i ett tidigare sammanhang nämnde inspektören för luftvärnet såsom personalkårchef. '
Luftvärnets officersaspirantskola bör förläggas till något av luftvärnsrege- mentena, förslagsvis Östgöta luftvärnsregemente.
Liksom vid artilleriet föreligger vid luftvärnet behov av en årligen" åter- kommande skjutskola. Luftvärnsskjutskolan bör förläggas till Väddö och övningstrupp utgå ur luftvärnsförbanden. Såsom chef bör avses en överste och såsom adjutant en kapten, båda på luftvärnets stat och tjänstgörande vid
arméinspektionens luftvärnsavdelning under de tider, då skjutskolan icke är i verksamhet. Lärare m. fl. böra beordras ur luftvärnet och dess truppförband (se »Utbildningsanstalter»).
I enlighet med vad ovan anförts föreslås luftvärnet i fredstid organiseras på följande lägre truppförband: Lvl Karlsborgs luftvärnsregemente (med en mobiliseringscentral) Karlsborg Lv 2 Östgöta luftvärnsregemente ............................................. Linköping Lv?» Stockholms luftvärnsregemente (med ett till Gotlands artil—
lerikår detacherat luftvärnsbatteri) ................................. Stockholm Lv 4 Skånska luftvärnskåren ................................................... Malmö Lvö Sundsvalls luftvärnskår ................................................ Sundsvall Lv 6 Göteborgs luftvärnskår ................................................... Göteborgl) Lv 7 Luleå luftvärnskår .............................. . ....................... _... Luleå
Den årliga utbildningskontingenten värnpliktiga och fast anställt manskap vid luftvärnets truppförband ävensom beräknad fördelning på olika utbild- ningslinjer m. m. framgår av särskilt bihang.
Med hänsyn till utbildningens omfattning synas luftvärnsregementena böra . organiseras på regementsstab och tre divisioner. Vid luftvärnskårerna, vilka förutsättas organiserade på allenast fyra batterier, är divisionsindelning icke erforderlig, men bör en särskild regementsofficer (major) avses såsom utbildv ningschef.
Luftvärnsförbandens stabs— och förvaltningsorgan förutsättas organiserade i huvudsaklig överensstämmelse med det under »Allmänna grunder» anförda exemplet på sammansättningen av en regementsstab, med följande tillägg.
För förvaltningen av luftvärnsskjutplatserna samt för säkerhetstjänsten vid skjutövningar bör för varje luftvärnsregemente beräknas en skjutplatsofficer (pensionerad officer) och för Lv 2 och Lv 3 därjämte en skjutplatsunderofficer (pensionerad underofficer). För varje luftvärnskår bör avses en skjutplats- underofficer.
För motortjänsten erfordras vid samtliga luftvärnsförband en motorofficer (aktiv officer) och en motorunderofficer (aktiv underofficer). Vid luftvärns— kårerna torde dessa befattningar kunna kombineras med annan tjänst.
För tillsyn och vård av centralinstrumenten m. nu. bör en luftvärnsingenjör ur arméingenjörkåren placeras till ständig tjänstgöring vid varje luftvärns- regemente och varje luftvärnskår.
Försvarsutredningen har i annat sammanhang föreslagit, att en major eller kapten vid luftvärnet avses som luftvärnsofficer, tillika luftbevakningsofficer, vid vardera I.——VI. militärbefälsstaberna. För tjänstgöring såsom instruktörer vid den frivilliga befälsutbildningen beräknas i regel 24 kompaniofficerare komma att vara beordrade utom luftvärnet.
Den av försvarsutredningen förutsatta utbildningsorganisationen samt det beräknade behovet av befäl vid luftvärnet och dess truppförband framgå av följande tablåer:
1) Eller annan ort, som vid särskild undersökning kan befinnas lämpligare.
Regementsofåcerare, stabs- och förvalt- ningspersonal .......................... Utbildningsbefäl: ett luftvärnsautomatkanonbatteri ...... ett specialbatteri ...................... ett luftvårnskanonbatteri .............. ett signalbatteri ...................... ett motorbatteri ...................... två skolbatterier ...................... ett skolbatteij med troppchefsskolor. . .. ett yrkesbetteri ........................ ett efter-utbildnings- och omskolnings- batteri .............................. Under-befäl i bestållningsmannabefattm'ng Underbefäl beordrat utom truppförbandet
Summa
Underbefäl 2.5 % reserv ........ * ........ Totalsumma, avrundad
Härav ständigt tjänstgörande re servperson al ;Behov av aktivt befäl
Officerare Underofficerare. Undcl _ _ ,PGEL
._ we,,m äd— 2 (W $'%-åå s så?-isssue 21% 55; o s ===.Ege % i); "':—75 5552'å5F55(g ! ".” "4 H
1 1 4 3 2 1 3 23, s(— _ _ 1 2 _ 1 2; 6! s _ _ 1 2 _ 1 2; 6( 7 _ _ 1 2 _ 1| 2i & 7 _ _» 1 2 _ 1, 2 6 7; _ _ 1 2 _ 1 3, 61,6 _ _ 2 4 — 2 4(20(10 _,_ 2 2 _ 1 2 121 _ _ 1._ _ 1(— 1 3' _ _ 1 _(1i211035 —— _ — — —*_ 16312 — — — — — —.i 6!—
1 4 14 1 13 21,101(66
) )
—— »— — _ —|2.5l17
1 4 14 1 13 21 104!ss _!_ 1! _W_ 1 __ 1)4?131 1,13 20 104,68
Befälsbehov vid Stockholms luftvärnsregemente med till Gotland detacherat batteri.
Regementsofflcerare, stabs- och förvalt— ningspersonal ........................ Utbildningsbefål : ett luftvärnskanonbatteri ............ ett specialbatteri .................... ett luftvårnsautomatkenonbatteri ...... ett signalbatteri ...................... ett motorbatteri ...................... två skolbatterier ...................... ett skolbatteri med troppchefsskolor .. ett yrkesbatteri ...................... ett efterutbildnings- och omskolnings- batteri ............................ Gotlandsbatteriet .................... Underbefål i bestållningsmannabefattning Underbefål beordrat utom truppförbandet Summa
Underbefål 2,5 % reserv ................ Totalsumma, avrundad
Härav ständigt tjänstgörande reservper- sonal ................................ Behov av aktivt befäl ..................
' Undcr- Under- Officer-ai e officerare befäl _ _. en s* ... s i ? (”sig—Sävast 5'5 2 = "! ?" ? a ; $ 5 ”r:—I ? 1 5 " essgasssSSFaä—f ca rv» H 2 g ;: $ 9 | El ": 53 | ' 1 4 3 2 1 3 2 6 _ _ _ 1 2 _ 1 2 6 8 _ _ 1 2 _ 1 2 6 7 _ _ 1 2 — 1 2 6 7 _ __ 1 ' 2 — 1 2 6 7 . _ _ 1 2 _ 1 3 6 6 — _ 2 4 — 2 4 20 10 -— — 2 2 — 1 2 12 1 _ _ 1 _ _ 1 _ 1 3 _ _ 1 _ 1 2 10 5 _ _ 1 _ 1 1 8 6 _ _ __ _ _- — 15 13 _ _ _ _ _ _ 6 _ 1 4 15 1 14 22 108 73 _ _ _ _ _ _ 2.7 .1.3 1 1 4 15 1 14 22 11 75 1 _ 1 _
Befälsbehov vid luftvärnskår. ___— Undcr- Under- . Officerare ofticerare befäl m == (0 W 59 = ? åå så 5 s å ? % Easåååusss 5-5— 5, g,; n 5 E få. 35 ;, '.” % 9; % Regementsofficerare, stabs- och förvaltnings- personal .................................. 1 1 2 2 1 1 1 8 — Utbildningsbefäl: ett luftvärnskanonbatteri .................. — — l 2 — 1 2 6 6 ett luftvärnsautomatkanonbatteri .......... — _ 1 2 — 1 2 7 6 ett skolbatteri ............................ -— —— 1 3 — 1 3 9 4 ett efterutbildnings- och omskolningsbatteri — — 1 2 — 1 2 9 4 Underbefål i beställningsmannabefattning. . .. —— — — — — — — 9 6 Underbefäl beordrat utom truppförbandet. . . . ——- —— —— — —— 3—— — 4 -—— Summa 1 1 B 11 1 5 10 47 28 Underbefål 2.5 % reserv .................... — — — — — — — 1.2 0.7 Totalsumma, avrundad 1 1 6 11 1 5 10 48 27 Härav ständigt tjänstgörande reservpersonal — —— — 1 — —— l —— — Behov av aktivt befäl ...................... 1 1 6 10 1 5 9 48 27 i 5 Sammanställning av befälsbehovet vid luftvärnet. Under- Under- Officerare officerare befäl >—: 5 (I: N 2?st stången.? *; g = 5 = %'- 3 s & 5 s ås g =. g;— '. 3"- 5 E'; v-1 " g g 5; en pi,-' = g ; = = (|. = g 3 $ " ä' ;; (3 " % Arméstaben och arméinspektionen ...... 1 1 — 3 — — — — — — v 1 .................................. 1 1 4 13 19 1 13 20 104 68 Lv 2 .................................. 1 1 4 13 19 1 13 20 104 68 j Lv 3 .................................. 1 1 4 14 20 1 14 21 111 75 Lv 4 .................................. — 1 1 6 10 1 5 9 48 27 Lv 5 .................................. —— 1 1 6 10 1 5 9 48 27 Lv 6 .................................. — 1 1 6 10 1 5 9 48 27 Lv 7 .................................. — 1 1 6 10 1 5 9 48 27 Luftvärnets officersaspirantskola ........ — — —— 1 1 — 1 —— — — Officerare och underofficerare beordrade utom luftvärnet ...................... — — 3 23 41 — 14 11 — — Summa 4 8 19 91 140 7 75 108 511 319 Officerare och underofficerare 5 % reserv — — — 4.6 7.0 — 3.8 5.4 — — Totalsumma, avrundad 4 8 19 96 147 7 79 118 511 319
Det sammanlagda personalbehovet 75 fredstid vid luftvärnet beräknar försvars- utredningen, med tillämpning av vad i det föregående anförts i fråga om grunderna för personalberäkningarna, på sätt i följande tabeller angives:
Med beställning vid Beställningshevere Lönograd Luft- Lv4,Lv5, .. Lv 1 Lv 2 Lv 3 Lv6,Lv7, varnet vardera Qverstar, regementschefer Ob 1 3 — -—- —— _— Qverste ................ Oa 6 1 — —— — — Overstelöjtnenter, & kår—chefer .............. 08. 4 -— —— —— —— Officerare ' Överstelöjtnanter ........ 09. 5 4 — _ _ — Majorer ................ Oa 4 19 -— — — -— Kaptener ................ Oa 3 96 —— —— — -— Löjtnanter .............. Oa 2 104 —— — l — — Regementskassörer ...... UO 3 7 — _ — _ Underofficerare Styckjunkare ............ HD 2 79 — — — — Sergeanter .............. UO 1 113 — — _, _— — Furirer .................. Me 3 — 104 104 111 48 Manskap ...... Konsteplar .............. Me. 2 — 68 68 75 27 lVicekonstapler och meniga. Me 1 _ 146 146 165 60 Musikdirektör ............ On 2 — 1 — —— 1) 1 Musikstyckj unkare ...... UO 2 — 2 — —— 1) 2 Musiksergeanter ........ UO 1 — 4 — — 1) 4 Musikpersonal Musikfurirer ............ Me 3 — 4 — — l) 4 Musikkonstaplar ........ Me 2 — 2 — -— 1) ?, Musikvieekonsteplar och meniga. ................ Me. 1 —— 8 —— —— 1) 8 Civilmilitär per- Maskinist ................ Ca 12 _ 1 1 1 1 sonal ........ Förrådsvaktmästare ...... Ca 7 — 3 3 6 3 Eldare av 1 klassen Ca. 7 — 1 1 . 1 l
1) Endast vid Lv 7.
Anm.. Härtill kommer ett antal fänrikar (lönegrad De 1), vid fullt genomförd organisation omkring 43, samt under tiden 1 oktober—1 april ett antal volontärer över stat, uppgående till omkring 70—76 vid Lv 1 och Lv 2, 75—80 vid Lv3 och 25 vid Lv 4—Lv 7. Vid Lvl och Lv7 finnas därjämte & musikelever.
Il. Pensionerad personal ! arvodesbefattning.
Officerare :
Underofficerare :
Biträdande mobiliseringsofiicer ......... Skjutplats- och kasernofficer ...........
Expeditionsunderofiicerere ............... Bitråde ät mobiliseringsofäeeren ......... Biträde i personaldetaljen ............... Tygunderofflcerare ..................... Kesernunderofficer ....q ................ Skjutpl atsunderofficer ................... Biträde åt regementsintendenten ....... Köksföreståndare ....................... Förrådsunderofiicer .....................
1) Därav en avsedd för luftvärnsskjutskolan.
Lv 4, Lv 5, Lv 1 Lv 2 Lv 3 Lv6,Lv7, vardera
l l 1 -— 1 1 1 —— 1 1 l) 2 1 l 1 1 1 1 1 1 1 2 2 2 1 1 1 1 1 —— 1 1 1 1 1 1 1 l 1 1 1 __ __ 1 __
%
| % ) |
£——— | Lv4,Lv5, | Befattningshavarc Lönegradi Lvl Lv2 Lv3 Lv6,Lv7, [ vardera ! | I | Arbetsförman av 1. klass ................ MEo 12 1 l 1 1)1 Arbetsförman av 2. klass ................ MEo 10 1 1 1 — Förrådsmän ............................ MEo 5 8 8 8 5 Eldare av 2. klass ...................... MEo 5 1 1 1 — Husmoder av 1. klass .................... MEo 8 l 1 1 1 Husmoder av 2. klass .................... MEo 6 1 1 1 — 1 Biträdande husmoder .................... MEo 4 1 1 1 1 ! Kontorsbiträde .......................... MEo 4 1 1 1 _ i Skrivbiträden ............................ MEo 2 4 4 5 3 1) Endast vid Lv 4 och Lv 0 IV. Vid luftvärnets truppförband tjänstgörande personal ur andra personalkårer in. in. | Lv4,Lv6, Lv 1 Lv 2 Lv & Lv6,Lv7, vardera Ur fälttygkåren ------ 532232 :::::::::::::::::: i i i % Sjukvårdsunderofficer ........ 1 1 1 1 Ur trängen .......... Sjukvårdsfurirer ............ 4 4 4 1 Sjukvårdskorpral ............ 1 1 1 1 Ur intendenturkåren lästfvlåååse ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' å % å ä ' _ _ Regementslakare ............ 1 l 1 — Ur fältläkmkålen ' ' ' 'lBataljonslakare .............. _ _ _ 1 Ur arméingenjörkåren Arméingenjör (luftvärn-) 1 1 1 1 Tygförvaltare ................ — 1 —- l Ur tygstaten ........ Tygverkmästare ............ — 2 — 1 Tyghantverkare .............. — 4 — 3 Ur sjukvårdsväsendet Sjuksköterska .............. | 1 1 1 1
Ingenjörtrupperna.
Ingenjörtrupperna bestå för närvarande av tre ingenjörkårer, varjämte mobiliseringscentraler för ingenjörförband äro upprättade i Östersund och Karlstad.
I denna organisation förutsätter försvarsutredningen ingen annan ändring än att en ny mobiliseringscentral upprättas inom III. militärområdet, avsedd att underlätta mobiliseringen av ingenjörförbanden för de operativa enheter m. m., vilka vid krigstillfälle mobiliseras inom nämnda militärområde. Såväl vid de båda befintliga mobiliseringscentralerna som för den nytillkommande bliva vissa byggnadsarbeten erforderliga.
För att underlätta samövningar under utbildningstiden mellan ingenjörtrupp och förband ur övriga truppslag inom II., III. och V. militärområdena samt för att öka mobiliseringsarbetets effektivitet vore det enligt försvarsutred- ningens mening önskvärt, att mindre detachement ur ingenjörkårerna kunde permanent förläggas till de olika mobiliseringscentralerna. Av ekonomiska
skäl har utredningen likväl icke ansett sig böra framlägga förslag i denna rikt- mng.
Ingenjörtruppernas officersaspirantskola synes liksom hittills böra förläggas till någon av ingenjörkårerna, förslagsvis Svea ingenjörkår.
I enlighet med vad ovan anförts föreslär försvarsutredningen, att ingenjör— trupperna i fredstid organiseras på följande lägre truppförband: Ing 1 Svea ingenjörkår (med en mobiliseringscentral) ............ Stockholm. Ing 2 Göta ingenjörkår (med två mobiliseringscentraler) ......... Eksjö. Ing 3 Bodens ingenjörkår ................................................... Boden.
Den årliga utbildningskontingenten värnpliktiga och fast anställt manskap vid ingenjörtruppernas truppförband ävensom beräknad fördelning på olika utbildningslinjer m. m. framgår av särskilt bihang.
Behovet av stabs- och förvaltningspersonal för ingenjörkårerna har för- svarsutredningen beräknat i tillämpliga delar enligt det under »Allmänna grunder» lämnade exemplet på. sammansättning av en regementsstab. För motortjänsten erfordras vid varje ingenjörkår en motorofficer (aktiv officer) och en motorunderofficer (aktiv underofficer), av vilka den förre torde kunna förena denna befattning med annan tjänst. Vid varje kår bör beräknas en aktiv underofficer såsom stallunderofficer, tillika hovslagarunderofficer och furageuppbördsman. För varje mobiliseringscentral erfordras en förrådsunder— officer (pensionerad underofficer) och två förrådsmän.
För tjänstgöring såsom instruktörer vid den frivilliga befälsutbildningen beräknas i regel 6 kompaniofficerare komma att vara kommenderade utom ingenjörtrupperna.
Den av försvarsutredningen förutsatta utbildningsorganisationen samt det beräknade behovet av befäl vid ingenjörtrupperna framgå av följande tablåer: Befälsbehov vid Svea. ingenjörkår med mobiliseringscentrel.
Under- Under- Officerare officerare befäl .... o m 5 m m P1 Se:-Så äsåss åå: %& såga ssäsås s & == =+ *.” _. a s =,» g 5 € " & Regementsofficerare, stabs- och förvalt- ' ningspersonal ........................ 1 1 l) 3 2 1 1 5 1 3 6 Utbildningsbefäl: fyra övningskompanier ................ —— — — 4 12 _ 4 12 36 24 ett skol-(efterutbildnings-)kompani med plutonchefsskola .................... —— — — 2 3 — 1 4 13 1 ett yrkeskompani .................... —- — — 1 — — 1 — 3 1 Underbefäl i beställningsmannabefattning —— — — — — _ _ _ 13 4 Underbefal beordrat utom truppförbandet — — —— _ — _ _ _ 6 1 ' Summa 1 1 8 9 16 1 11 17 74 37 Underbefål 2.5 % reserv ................ — — — —— — — _ 1-9 1 0 Totalsumma, avrundad 1 1 3 9 18 1 11 17 76 38 Härav ständigt tjänstgörande reservper- sonal ................................ — —— _ — _ _ 1 _ _ Behov av aktivt befäl .................. 1 1 1)3 9 15 11 16 76 38 Nuvarande underbefälsstat .............. — — — — _ -— _ _ 55 35
|__—_—
Befälsbehov vid Göta ingenjörkår med mobiliseringseentreler.
Regementsoffrcerare, stabs- och förvalt- ningspersonal ........................ Utbildningsbefäl : tre övningskompauier ................ ett järnvägskompani .................. ett skol—(_efterutbildnings-)kompani med plutonchefsskola .................... ett yrkeskompam' .................... Underbefäl i beställningsmannabefattning Underbefäl beordrat utom truppförbandet Summa
Underbefäl 2.5 % reserv ................ Totalsumma, avrundad
Härav ständigt tjänstgörande reservper-
sonal Behov av aktivt befäl .................. Nuvarande underbefalsstat ..............
Offi cerare
officerare
Under- Under- befäl
Befälsbehov vid Bodens ingenjörkår.
_—
Regementsoffieerare, stabs- och förvalt- ningspersonal ........................ Utbildningsbefäl: två övningskompanier ................ ett skol- (efterutbildnings-) kompani med plutonchefsskola .................... ett yrkeskompani .................... Underbefäl i beställningsmannabefattning Underbefäl beordrat utom truppförbandet Summa.
Underbefäl 2.5 % reserv ................ Totalsumma, avrundad
Härav ständigt tjänstgörande reservper-
sonal ................................ Behov av aktivt befäl .................. Nuvarande underbefälsstat ..............
_ . o m w "5 m W segåäsåsååå 25 E'; = v—x '_'o' er 0 »— 3 B 5 0 ". .., a '; =: g 2 ; '&' == få ur få 5, g. 2 n? _. 2 så? " s 5 5 " 2 1) 1 2' 2 1 1 5 1 3 6 _ ! _ _ 3 9 _ 3 9 27 18 _ j _ _ 1 3 _ 1 3 10 5 _ i _ _ 2 3 _ 1 4 13 1 _ : _ _ 1 _ _ 1 _ 3 1 _ ( _ _ _ _ _ _ _ 12 5 _ ) _ _ _ _ _ _ — 6 1 1) 1 2| 9 16 1 11 17 74 97 _ % _ _ . _ _ __ _. — 1.9 1.0 1 % 1 2 ? 9 16 1 11 17 76 39 _ _ _ _ 1 _ _ 1 _ _ ( 1 1 2 9 i 15 1 * 11 16 76 se _ _ _ _ ) _ _ , _ _ 55 35 Under- Under-
Officerare officerare befäl
) $U en
0: 59 g 5 &? så: &” ? nd 5 & go =E. "3, o &_ ä & ':'=" "8 5; % g & = & få 8 g g, a =.. g =. g 8 5.8 == 0 = 7 7 = en » S -— ' "' 7 o ? $ ;; = =
1 — 2 2 1 1 4 2 3 5 _ — _ 2 6 _ 2 6 18 12 _ — _ 2 3 _ 1 4 13 1 _ _ _ 1 _ _ 1 _ 3 1 _ _ _ _ _ _ _ _ 9 5 _ _ _ _ _ _ _ _ 5 1 1 _ 2 7 10 1 s 12 51 25 _ — -_ — — _ _ — 1.9 0.6 1 _ 2 7 10 1 s 12 52 26 _ _ _ _ 1 _ _ 1 _ _ 1 _ 2 7 9 1 9 11 52 26 _ _ _ _ _ _ _ _ 45 30
Sammanställning av befälsbehovet vid ingenjörtrupperna.
' Under- Under- Officertue officerare befäl — ! w w( *7 m ( W 0= a! : ==! => we & . gsååisååä”ä(%ai %& ”år: 9.13 253572 2 =' ; zgvmåågååågsg | Arméinspektionen ...................... — 1 — % 1 — — ( —— — — ( —— Ing 1 .................................. 1 1 3 ( 9 15 1 ( 11 16 76 38 Ing 2 .................................. 1 1 2 ( 9 15 1 ( 11 16 76 38 Ing 3 .................................. 1 -- 2 I 7 9 1 ( 8 11 52 26 Ingenjörtruppernas ofiicersespirantskola.. — -— — ( 1 2 — 1 1 — ( »—
Officerare och underofficerare beordrade ( . ( ( ( utom ingenjörtrupperna .............. — — ( — ( 12 22 —— 3 4 — '— Summa 3 s 7 ( 39 63 3 ( 34 43 204 102 Officerare och underofficerare 5 % reserv —- — — ( 2.0 3.2 —— ( 1.7 2.4 — —-— Totalsumma, avrundad 3 3 7 ( 41 66 8 ( 36 50 204 102 Nuvarande stat ........................ 2 7 ( 40 _ ( 36 50 (155 100
Det sammanlagda personalbehovet ?! fredstid vid ingenjörtrupperna beräknar försvarsutredningen, med tillämpning av vad i det föregående anförts i fråga om grunderna för personalberäkningarna, på sätt i följande tabeller angives:
I. Ordinarie tjänstemän.
Med beställning vid Bcställningshavarc Lönegrad I _” ngenjoi Ing 1 Ing 2 Ing 3 trupperna Ofåcerare: ( Qverstar, karchefer ................ Oa 6 3 —— — — Overstelöjtnanter .................. Oa 5 3 i _ — _ Majorer ............................ Oa 4 7 ( -— — — Kaptener .......................... Oa 3 41 ( -— — — Löjtnanter .......................... Oa 2 46 ( — — _ Underofficerare: ; Regementskassörer ................ UO 3 3 | — — — Fanjunkare ........................ UO 2 36 ( — _ _ Sergeanter .......................... UO 1 50 i — -— — Manskap: ( Furirer ............................ Ma 3 — ( 76 76 52 Korpraler .......................... Me 2 — ( 38 38 26 Vicekorpraler och meniga .......... Me 1 — ( 81 81 56 Civilmilitär personal: ( Maskinist .......................... Ca 12 — ( 1 1 1 Förrädsvaktmästare ................ Ca 7 — ' 2 2 2 Eldare av 1. klassen ................ Ca 7 — ( 1 1 1
Anm. Härtill kommer ett antal fänrikar (lönegrad Oc 1), vid fullt genomförd organi- sation omkring 20, samt under tiden 1 oktober—1 april ett antal volontärer över stat, uppgående till omkring 35 vid vardera Ing 1 och Ing 2 samt omkring 30 vid Ing 3.
II. Pensionerad personal i arvodesbefattning.
|__—__ _
lng 1 ( Officer: ( ( Biträdande mobiliseringsofficer ........................ ( 1 1 1 ( ( Underofficerare: ( ( ( Expeditionsunderofficer ................................ ( 1 1 1 ( Biträde i personaldetaljen .............................. ( 1 1 1 ( TygunderofEcer ........................................ ( 1 1 1 ( Kasemunderofiicer .................................... 1 1 1 ( Bitrade at regementsintendenten ...................... ' 1 1 1 ( Köksföreståndare ....................................... 1 1 1 ( Förrådsunderofficerare vid mobiliseringscentralerna 1 2 — IlI. Icke-ordinarie personal. ! _ ' _ ( ( ( Befattningshavare Lönegrad Ingl Ing ( lngs (' ( ? ( Arbetsförman av 1. klass ...................... MED 12 1 1 ( 1 Arbetsförman av 2. klass ...................... MEo 10 1 l ( 1 ( Förrådsmän .................................. MEo 5 1) 7 2) 9 | 5 ( Eldare av 2. klass ............................ MEo 5 1 —— i _ Husmoder av 1. klass .......................... MEo 8 1 ( 1 ( 1 Biträdande husmoder .......................... MEo 4 l ( 1 1 Kontor-ist ...................................... MEo 8 l ( —-— _ Kontorsbiträde ................................ MEo 4 1 ( 1 1 .............................. MEo 2 3 3 ( 3
| Skrivbitraden . . . .
1) Därav 2 avsedda för mobiliserinscentralen. 2) Därav 4 avsedda för mobiliseringscentralernn.
IV. Vid in genjörkarerna tjänstgörande personal ur andra personalkårer m. m.
(
Ur fälttygkåren” Tygofficer ............................ ( Sjukvårdsunderofficer .................. '
Ur trängen ...... ( Sjukvårdsfurirer ...................... ( Sjukvårdskorpral ...................... (
Ur intendentur- [Intendent .............................. (
kåren ........ Förvaltare ............................ =
Ur fältläkarkåren: Bataljonsläkare ........................ (
L rkgfååvefältlflär: _ (Batalj onsveterinär .................... (
. Tygförvaltare ........................ ( ' Ur tygstaten . . . .(Tygverkmästare ...................... | ' _ Tyghantverkare ...................... ( Utvåågåågzdå _____ (Sjuksköterska ........................ (
Signaltrupperna.
Ing 1
»— HHHHOSl—AH
>>I-AM
...i
( (
Ing 2
,... gap—w >— r-u—n—u—ozn—u-n
T ( (
Ing 3
( o—n—r—u—wr—u—
(— OCh-*b—
Enligt nuvarande organisation bestå signaltrupperna av Signalregementet i Stockholm med ett kompani detacherat till Boden. Mobiliseringscentraler för signaltrupp finnas inom vardera I., II. och III. arméfördelningarna.
För att öka möjligheterna till samövningar mellan signaltrupperna och övriga truppslag ävensom för att underlätta mobiliseringen av de talrika signalförbanden föreslår utredningen, att ett kompani ur Signalregementet detacheras även till vardera Kristianstad och Skövde. De båda sålunda deta- cherade kompanierna, vilka förslagsvis böra benämnas Signalregementets kompani i Kristianstad (S 1 K) respektive Signalregementets kompani i Skövde (S 1 Sk), kunna samtidigt tjäna som mobiliseringscentraler för signal- trupp inom I. respektive III. militärområdena, varför några särskilda sådana centraler i fortsättningen icke erfordras inom dessa militärområden. Vad be- träffar den nuvarande mobiliseringscentralen för signaltrupp inom II. armé- fördelningen synes denna böra uppgå i den i ett tidigare sammanhang nämnda, till II. militärbefälsstaben anslutna stabsmobiliseringscentralen.
I samband med att skidlöparbataljonen vid Norrbottens regemente för- flyttas till Kiruna, varom försvarsutredningen i annat sammanhang framlagt förslag, bör Signalregementets kompani i Boden (S 1 B) förläggas i den där- igenom frigjorda s. k. skidlöparkasernen och till Norrbottens artillerikår avträda de lokaler vid kårens etablissement, vilka för närvarande äro upp- låtna åt kompaniet. Förläggning för Signalregementets kompani i Kristian- stad synes böra ordnas i Wendes artilleriregementes östra kasern, vilken fri- göres i samband med nämnda regementes förflyttning till Norra Åsum. För Signalregementets kompani i Skövde blir nytt etablissement erforderligt.
Såsom chefer för Signalregementets kompanier i Kristianstad, Skövde och Boden böra avses majorer, vilka tillika böra ingå som signalofficerare i I. och III. militärbefälsstaberna respektive vara fästningssignalofficer i Bodens fästning. Kompanierna torde med avseende på tygförvaltningen böra intaga en självständig ställning, men i fråga om intendenturförvaltningen ansluta till befintligt truppförband inom vederbörlig garnisonsort. S 1 K, som kommer att bliva beläget på tämligen stort avstånd från närmaste truppförband, synes dock självständigt böra ombesörja tillredning och utspisning.
Signaltruppernas officers- och underofficerskårer synas böra upptagas på gemensam stat för signaltrupperna med den tidigare omnämnde inspektören för signaltrupperna såsom personalkårchef.
Den i ett senare sammanhang av försvarsutredningen föreslagna arméns signalskola synes böra förläggas till Signalregementet. Lärarpersonal för skolan bör upptagas på staten för signaltrupperna. På signaltruppernas stat böra vidare uppföras en major och 'en kapten, avsedda såsom militärassistenter vid telegrafstyrelsen.
I anslutning till vad ovan anförts föreslår försvarsutredningen följande organisation i fredstid för signaltrupperna:
S 1 Signalregementet ................................................... Stockholm. S 1 K Signalregementets kompani i Kristianstad .................. Kristianstad. S 1 Sk Signalregementets kompani i Skövde .............. ' .......... S kövde. S 1 B Signalregementets kompani i Boden ........................... Boden
Den årliga utbildningskontingenten värnpliktiga och fast anställt manskap vid Signalregementet och dess detacherade kompanier ävensom beräknad för- delning på olika utbildningslinjer m. m. framgår av särskilt bihang.
Signalregementets stabs- och förvaltningsorgan förutsättas organiserade i huvudsaklig överensstämmelse med det under »Allmänna grunder» anförda exemplet på sammansättningen av en regementsstab, med följande tillägg. '
För betjäning av arméns fasta radionät erfordras en underofficer på aktiv stat samt fyra underbefäl. Motortjänsten vid Signalregementet kräver en motorunderofficer (underofficer på aktiv stat) och brevduvetjänsten en brev- duveunderofficer (pensionerad underofficer). Såsom stallunderofficer, tillika hovslagarunderofficer och furageuppbördsman bör beräknas en aktiv under- officer. För tillsyn och vård av signalmaterielen bör en signalingenjör ur arméingenjörkåren placeras till ständig tjänstgöring vid Signalregementet lik— som vid vart och ett av dess tre detacherade kompanier.
Försvarsutredningen har i annat sammanhang föreslagit, att en kompani- officer ur signaltrupperna avses såsom signalofficer vid varje militärbefäls- stab. Denne signalofficer avses tillika tjänstgöra såsom instruktör i signal- tjänst vid den frivilliga befälsutbildningen.
Den av försvarsutredningen förutsatta utbildningsorganisationen samt det beräknade behovet av befäl vid signaltrupperna framgå av följande tablåer:
Befälsbehov vid Signalregementet.
Officerare Underofficerare und?" befal ) nu >=; 9 59 != ? Ez' mfl? 5 %” s 53 m ,. a &. »u » = (» —- aa = ». = 5 = & åf = 5 5 5 3 E' ?; 8 E'— %* = 5 är " E'— ? % = ? H &” en - " Signalregementeta huvuddel. ) Regementsofficcrare, stabs- och förvalt- - ningspersonal ........................ 1 1 1 3 —— 5 — 8 2 Utbildniu gsbefäl : två övningskompanier ................ — — — 2 4 — 2 6 12 16 två skolkompanier .................... -—- — — ' 2 4 -— 2 6 16 2 ett yrkes-(efterutbildnings-)kompani . . . . — —— —— l 2 — 1 3 13 2 Underbefal i beställningsmannabefattning — — — — — -— —— — 11 6 Summa 1 1 1 8 10 1 10 15 60 28 Signalkompaniet i Kristianstad .......... —— — 1 1 4 — 2 5 18 11 Signalkompaniet i Skövde ................ — _ 1 1 4 —— 2 5 18 11 Signalkompaniet 'i Boden ................ — —— 1 1 4 — 3 6 20 11 Underbefälbeordrat utom Signalregementet — —- — —— — — —— — 6 — Summa behov 1 1 4 11 22 1 17 31 122 61 Underbefäl 2.5 % reserv ................ — —- —— — -— — — —— 3.0 1.5 Totalsumma, avrundad 1 1 4 11 22 1 17 31 125 63 Härav ständigt tjänstgörande reservper- sonal ................................ — — — — 1 — — 1 —— — Behov av aktivt befäl .................. 1 4 11 21 1 17 30 125 63 Nuvarande underbefålsstat .............. —-— — — — — — — — 103 63
Officerare Underofficerare Under- befal —- | Fd "! o= 8io=5 & 5 5? wéå 3 g) vs 5 := s s .3. ., g: » .. =:- .. & s s 5 = a =: =! 5.5 g. 8 n' g _ g 3 s* s ä 5 _; 5. m 51 = 8” * _. ' _. = .. ; | a _. ) Försvarsstaben och arméinspektionen. . .. — 1 i — 2 — —— —— — — — * Signalregementet med detacherade kom- panier ................................ 1 1 4 11 21 1 17 30 125 63 Arméns signalskola .................... —— _ 1 1 — — 2 — -— — Officerare och underofficerare beordrade utom signaltrupperna .................. — — 1 10 5 — 3 1 — -— Summa 1 2 6 24: 28 1 22 31 125 68 Officerare och underofficerare 5 % reserv —— — — 1.2 1.3 — 1.1 1.5 ) — — Totalsumma, avrundad 1 2 6 25 27 1 28 33 ))126 63 Nuvarande stat för S 1 .................. 1 2 5 19 24 1 16 24 )103 63
Anm. Av de officerare, vilka upptagits såsom beordrade utom signaltrupperna, äro en major och en kapten avsedda för tjänstgöring vid Telegrafstyrelsen samt 6 kap- tener såsom signalofficerare vid militärbefälsstaben
"Det sammanlagda personalbehovet i fredstid vid signaltrupperna beräknar försvarsutredningen, med tillämpning av vad i det föregående anförts i fråga om grunderna för personalberäkningarna, på sätt i följande tabeller angives:
I. Ordinarie tjänstemän.
Med beställning vid Beställningshavare Lönegrad Signal- Sl trupperna * Qverste, regementschef ................ Ob 1 1 ) —— Overstelöjtnanter ...................... Oa 5 2 —— Officerare ...... Majorer .............................. Oa 4 6 ) —— Kaptener .............................. Oa 3 25 ) —— Löjtnanter ............................ Oa 2 27 » — Regementskassör ...................... UO 3 1 ' — Underofficerare . . Fanjunkare ............................ UO 2 23 ) — Sergeanter ............................ UO 1 33 —— jFurirer ................................ Ma 3 — [ 125 Manskap ........ )Korpraler ............................ Ma 2 —— ' 63 Vicekorpraler och meniga .............. Malå — ) 13? . . . . Maskinist .............................. Ca — , ääälskar p el' Förrådsvaktmastare .................... Ca 7 ) —— ) 3 """"" lEldareav1.klassen.................. Ca7; ——- ) 1
Anm. Härtill kommer under tiden 1 oktober—1 april ett antal volontärer över stat, upp— gående till omkring 70.
II. Pensionerad personal i arvodesbefattning.
) S 1 S 1 K ) Officer: )
m »— (IJ W"
) |
Biträdande mobiliseringsofficer .............. Underofficerare : Expeditionsunderofficer ...................... Bitråde i personaldetaljen .................... Tygunderofficer .............................. Kasernunderofiicer .......................... Biträde åt regementsintendenten ............ Köksföreståndare ............................ Brevduveunderofficer ........................
IHF—IHH IIIIIHH
o-u—n-n-u—i-n—
Befattningshavare Lönegrad Sl Arbetsförman av 1. klass ............................................ MEo 12 1 Arbetsförman av 2. klass ............................................ MEo 10 1 Förrådsmän ........................................................ MEo 5 13 Eldare av 2. klass .................................................. MEo 5 1 Husmoder av 1. klass ................................................ MEo 8 1 Husmoder av 2. klass ................................................ MEo 6 1 Biträdande husmödrar .............................................. MEo 4 2 Kontorist ............................................................ MEO 8 1 Kontorsbiträde ...................................................... MEo 4 1 Skrivbiträden ........................................................ MEo 2 7
IV. Vid signaltruppförbanden tjänstgörande personal ur andra personalkårer m. m.
Sl SlKSlSkSlB
Ur fälttygkåren ...... Tygofficer .......................... 1 — _ — Sjukvårdsunderofficer .............. 1 —— — —
Ur trången .......... (Sjukvårdsfurirer .................... 2 1 1 1 Sjukvårdskorpraler ................ 2 — _ — Urintendenturkårennått?—:*.ifåfezzz::::::::::::::::::::::: % _ _ _ Ur fältläkarkåren Regementsläkare .................... 1 —— — — Ur arméingenjörkåren: Arméingenjör (signal—) .............. 1 1 1 1 Tygförvaltare ...................... 1 — — —
Ur tygstaten ........ (Tygverkmästare . . . . . . . . . . . . . . : ..... 1 — — — Tyghantverkare .................... 3 — — ——
1 _ _ _
Ur sjukvårdsväsendet: Sjuksköterska ......................
Trängen och trängtrupperna.
I arméns fredsorganisation ingå för närvarande fyra trängkårer. Den utökade krigsorganisationen av trängförbanden i förening med den stegrade risken för företag från luften under mobiliseringstiden föranleder för- svarsutredningen att föreslå, att för framtiden en mera spridd mobilisering tillämpas för trängtrupperna än vad hittills varit fallet. Enligt utredningens mening bör sålunda trängtruppernas fredsorganisation utökas med sju träng— mobiliseringscentraler, fördelade med två inom I., två inom II., en inom III. och två inom IV. militärområdet_oeh förlagda till ur mobiliseringssynpunkt lämpliga platser. Vidare bör, såväl med hänsyn till mobiliseringen som till möjligheterna att under fredsutbildningen ordna samövningar mellan trängför- band och förband ur andra truppslag, ett kompani ur Göta trängkår förläggas inom det nybildade V. militärområdet, lämpligen till Nora. Det sålunda detacherade kompaniet bör förslagsvis benämnas Göta trängkårs kompani i Nora (T 2 N). För kompaniet bör byggas ett nytt kasernetablissement. I för— valtningshänseende bör kompaniet repliera på Göta trängkår.
Hittills hava samtliga truppslag var för sig rekryterat och utbildat sin sjuk- vårdspersonal. Detta system har icke givit önskat resultat beroende på att rekryteringen ofta icke varit den bästa och att utbildningsenheterna varit för små, varvid svårigheter mött att för varje sådan enhet avse kvalificerat befäl.
Enligt försvarsutredningens mening bör en förbättring kunna åvägabringas därigenom, att trängtrupperna omhändertaga all rekrytering och utbildning av fast anställd sjukvårdspersonal för hela armén och genom kommenderingar tillhandahålla utbildad sådan personal till samtliga truppförband. Utredningen föreslår därför, att trängens personalstater ökas i erforderlig grad för att kunna fylla behovet av sjukvårdsunderofficerare och sjukvårdsunderbefäl vid arméns truppförband.
Trängens officersaspirantskola bör liksom trängofficersskolan förläggas till någon av trängkårerna. För den förstnämnda skolan synes närmast Svea träng— kår och för den senare Göta trängkår böra komma i fråga. Till Göta trängkår bör även arméns und'erhållsskola förläggas. Chef och lärare vid sistnämnda skola böra uppföras på staten för trängen (se »Utbildningsanstalter»).
I enlighet med vad ovan anförts föreslår försvarsutredningen följande om- fattning i fredstid för trängtrupperna:
T 1 Svea trängkår (med två mobiliseringscentraler) ............ Linköping. T? Göta trängkår (med en mobiliseringscentral) ............... Skövde. T2N Göta trängkårs kompani i Nora ................................. Nora. T3 Norrlands trängkår (med två mobiliseringscentraler) ...... Sollefteå. T4 Skånska trängkåren (med två mobiliseringscentraler) ...... Hässleholm.
Den årliga utbildningskontingenten värnpliktiga och fast anställt manskap vid trängtruppernas truppförband ävensom beräknad fördelning på olika ut bildningslinjer m. m. framgår av särskilt bihang.
Behovet av stabs— och förvaltningspersonal vid trängkårerna har försvars- utredningen beräknat i tillämpliga delar enligt det under »Allmänna grunder» lämnade exemplet på sammansättningen av en regementsstab.
På grund av motor— och verkstadstjänstens omfattning vid trängtrupperna bör för varje trängkår beräknas en motorunderofficer och en verkstadsunder- officer, båda på aktiv stat.
Erfarenheterna från beredskapstiden hava ådagalagt nödvändigheten av att förråd av sjukvårdsmateriel i fred uppläggas vid trängkårerna. Såsom upp- bördsman för denna materiel, vilken representerar ett betydande värde, synes vid varje trängkår böra beräknas en förvaltare, uppförd på trängens stat och med samma tjänsteställning och lönegrad som förvaltare vid fälttyg- och intendenturkårerna.
För varje mobiliseringscentral erfordas en förrådsunderofficer (pensionerad underofficer) och två förrådsmän.
För tjänstgöring såsom instruktörer vid den frivilliga befälsutbildningen beräknas i regel 6 kompaniofficerare och 11 underofficerare komma att vara beordrade utom trängen. .
Kommendering av sjukvårdspersonal ur trängen och trängtrup- perna till arméns truppförband har av försvarsutredningen beräknats ske i den omfattning, som framgår av följande tablå:
% i l ?
Truppslag och truppförband
annan-[ung
requneålos |
rening
JI
:oxuxdzox
Infanteriet: I 1 .................................... 1 2—1 21 (= 1 1)
Kavalleriet: K 1 K2 och K3 (= Kl) .................. Summa för kavalleriet
Pansartrupperna: P 1 .............................. P 2 .............................. P3 och P4(=P2) .............. Summa. för pansartrupperna
Artilleriet: A 1 .................................... A 2—A 4 (= A 1) ...................... A 5 .................................... A7 och As (= Aö) .................... A 6 .................................... A 9 ....................................
Summa för artilleriet
Luftvärnet: Lv 1 ............................. . . . . . Lv 2 och Lv 3 (= Lv 1) ................
Lv 4 ..................................
Lv (':—Lv 7 (= Lv 4) ..................
Summa för luftvärnet
Ingenjör-trupperna: Ing 1 .......................... Ing 2 .......................... Ing 3 ..........................
Summa för ingenjörtrupperna
Signaltrupperna: S 1 .............................. S 1 K ............................ Sl Sk ochSlB(=Sl K) ......
Summa för signaltrupperna
Intendenturtrupperna: Int 1 ........................ Int 2 och Int 3 (= Int 1) Summa för intendenturtrupperna
Tygtrupperna: Tyg 1 .............................. Tyg 2 och Tyg 3 (= Tyg 2) ........ Summa för tygtrupperna
Krigsskolan
Infanteriskjutskolan ................................ Arméns underofficersskola På utbildningskurser samt reserv ..................
Totalsumma
uno-— comb—
Illl |||
Illl Illl ll
Illl
mo—n—n—x qcm—twi— :ar-n—wr—oav— #le—l unter-—
Hill-*
! |
Ill
axl am»;—
5030:
_. (&me
»- »: »— amr—A outer-n:o ammo.-> aom-ams» coconut—www—
WMI—l
CUF-Hm
54
una—mrs GIF-M
GNNMHQM
|| ll sal lw up—n—u—t dcm-twi— H
allt
Den av försvarsutredningen förutsatta utbildningsorganisationen samt det beräknade behovet av befäl vid trängen och trängtrupperna framgå av föl- jande tablåer:
Bomlsbehov vid Svea trängkår med mobiliseringscentraler.
Officerare Underofficerare Ulla..”— bcfal o, _ 0 g :=: 3, m ?? ä &” 59 N 4' % ; & % ga & 51% : 5. ;g ? S 3 = H 0" 3 m & 5 E &. 5 == 2 '.'i, e % = s ä 3 s 9: s s >= 5 ; s '” " "' "- " %% $ 3 5-2 5 " = Regementsofäcerare, stabs- och för- valtningspersonal ................ 1 1 3 2 3 1 1 2 3 10 2 Utbildningsbefål: ett anspennskompani .............. — —- —— 1 2 —-- —— 1 2 7 6 ett bilkompani .................... —- —— — 1 2 — — 1 2 9 5 fyra sjukvårdskompanier .......... —— — -— 4 8 — — 4 7 28 20 ett skol-(efterutbildnings-Zkompani — — —— 1 2 — — 1 2 10 1 ett skolkompani med förberedande offlcersaspirantskola ............ —— — —— 1 2 — — 1 3 15 6 ett yrkeskompani ................ — — _ 1 — — —— 1 — 3 3 Underbefäl i bestållningsmannabefatt- ning .............................. — — — — -— —— —— —— — 5 2 Underbefål beordrat utom trupp- förbandet ........................ — —— — — — — — — — 6 1 Summa. 1 1 8 11 19 1 1 11 19 93 46 Underbefål 2,5 % reserv ............ »— -— — -— — — —-— — — 2.3 1.1 Totalsumma, avrundad 1 1 3 11 19 1 1 11 19 95 47 Härav ständigt tjänstgörande reserv- personal .......................... — — _ — 1 -— — — 1 — — Behov av aktivt befäl .............. 1 1 3 11 18 1 1 11 18 95 47 Nuvarande underbefalsstat .......... — — — — — — — — — 30 20
Befälsbehov vid Göta trängkår med ett kompani i Nora och en mobiliseringscentral.
Officerare Underofficerare [åtgår _. W o m 5 ”i, ? %* N %s:-åå sååå-$% %” % sa %s; = . = 9. s = 5.7 så få 5. % =r : c? 3 8 g g ?; g _. 5, g :: 51 = ;- ' o I '.' 0 3 En ”' Regementsofficerare, stabs- och för- valtningspersonal ................ 1 —- 3 2 3 1 1 2 3 1 Utbildningsbefäl: ett anspannskompani .............. — — -— 1 2 =— 1 2 7 6 ett bilkompani .................... — — — 1 2 — 1 2 9 5 tre sjukvårdskompanier .......... — — =- 3 6 — — 3 5 21 15 två skol-(efterutbildnings-)kompanier — — — 2 4 — —— 2 4 22 6 kompaniet i Nora ................ — —— — 1 3 — — 1 2 11 7 ett yrkeskompani ................ — — — 1 — — — 1 — 3 3 Underbef'al i bestållningsmannabefatt— ning ............................ — — — — _ — — '" _ Ö 2 Underbefäl beordrat utom truppför- bandet .......................... — — —— — — _— _ _ '— 6 1 Summa 1 —— 3 11 20 1 1 11 18 93 46 Underbefal 2.5 % reserv ............ — -— — — — —— — — — 2.8 1 1 Totalsumma, avrundad 1 — 3 11 20 1 1 11 18 95 47 Härav ständigt tjänstgörande reserv- personal .......................... — — — — l —— —— _ 1 — — Behov av aktivt befäl .............. 1 — 3 11 19 1 1 11 17 95 47 Nuvarande underbefälsstat .......... — — —— — — — — — '— 30 20
Befälsbehov vid Norrlands trängkår med mobiliseringscentraler.
Under- Under- Officerare officerare befäl (] =! '# m gå?;sgåegagäåås? m " 2 =——- 0 = m 4 : (o .. v:: a 5 :=. 9. s & % aä %. % % % % o-W sar-%s % 5 - % Regementsofficerare, stabs- och för- valtningspersonal ................ 1 — 3 2 3 l 1 2 3 10 2 Utbildningsbefäl: ett anspannskompani ............ —— — — 1 2 — — 1 2 7 6 ett bilkompani .................... — -— — l 2 —— — 1 2 9 5 fyra sjukvardskompanier .......... —- — —-— 4 7 — — 4 7 28 20 två, skol-(e fterutbildnings-)kompanier — — — 2 4 -— —- 2 4 22 6 ett yrkeskompani ................ — — -— 1 — -— —— 1 —— 3 3 plutonchefsskola i anspannstjänst. . — — — — 1 —- —- 1 —- 3 — Underbefål i beställningsmannabefatt- nin ............................ —- — — —- —- — — — — 5 2 Under-befäl beordrat utom truppför- bandet .......................... — — — — —— — — — — 6 2 Summa 1 — 3 11 19 1 1 12 18 93 46 Under-befäl 2.5 % reserv ............ — — — -— —- — —— — — 2.3 1.2 Totalsumma, avrundad 1 — 3 11 19 1 1 12 18 95 47 Härav ständigt tjänstgörande reserv- personal .......................... — — -— — 1 — — —— 1 — —- Behov av aktivt befäl .............. 1 — 3 11 18 1 1 12 17 96 47 Nuvarande underbefalsstat .......... — -— — -— — — -— — 30 20 Befälsbehov vid Skånska trängkåren med mobiliseringscentraler. Under— Under- Officerare officerare befäl -— . o m 5 ”? »? m #4 52255 %* asså %" %% %s " P ; 0 g = = m; (» E' = = = " ???—=E -—'* ; E.; =? Regementsofflcerare, stabs- och för- valtningspersonal ................ 1 —— 3 2 3 l 1 2 3 10 2 Utbildningsbefäl: ett anspanuskompani ............ —— —— — 1 2 — 1 2 7 6 ett bilkompani .................... — — — 1 2 —— 1 2 9 5 fyra sjukvardskompanier .......... —— — 4 7 — 4 7 28 20 ett skol-(efterutbildnings-)kompani — — — 1 2 -— —— 1 2 10 1 ett skolkompani med underbefäls- skola i anspannstjänst .......... — — — 1 3 -— 1 2 15 5 ett yrkeskompani ................ — — — 1 — —- — 1 — 3 3 Underbefal i beställningsmannabe- fattning .......................... — -— — — — —— — -— —— 5 2 Underbefal beordrat utom truppför- bandet .......................... — — -— — — — -— —- — 6 2 Summa 1 —- 3 11 19 1 1 11 18 93 46 Underbefäl 2.5 % reserv ............ -— —- — — —— —— — — —- 2.3 1.1 Totalsumma, avrundad 1 — 3 11 19 1 1 11 18 96 47 Härav ständigt tjänstgörande reserv- personal .......................... — — — -— 1 — —- 1 — — Behov av aktivt befäl .............. 1 — 3 11 18 1 1 11 17 95 47 Nuvarande underbefälsstat .......... — — —
__.—-—_ .__________.__
Arméinspektionen .................. T 1 ................................
Trängtruppemas officersaspirantskola Arméns underhållsskola ............ Officerare och underofficerare (utom sjukvardsunderofficerare) beordrade utom trängtrupperna .............. Sjukvårdspersonal beordrad utom trängtrupperna ..................
Ofäeerare o. underofficerare & % reserv Totalsumma, avrundad
Nuvarande stat ..................
Det sammanlagda personalbehovet i fredstid vid trängen
Under- Under- Officerare officerare befäl
-—. w ? hi" ”5 m $'%—”ff E %s?-:o.: få .a ;? 2.51532535225 5. % = 5? = = 3? $% & å &: " 5 1 1 3 11 18 1 1 11 18 95 47 1 — 3 11 19 1 1 11 17 95 47 1 —— 3 11 18 1 1 12 17 95 47 1 —- 3 11 18 1 1 11 17 95 47 — —— — 1 2 — — 1 1 — — __ 1 _ 1 _ _ __ _ __ _ _ — —- -- 10 15 -— —— 9 13 -— — — ——- — — -— — —— 19 27180104 4 8 12 57 90 4 4 74 110 560 292 — — — 2.9 4.5 —— — 3.7 5.5 —— — 4 3 12 60 95 4 4 78 116 560 292 4 2 9 38 — — 39 58 120 80
och trängtrupperna
beräknar försvarsutredningen, med tillämpning av vad i det föregående anförts i fråga om grunderna för personalberäkningarna, på sätt i följande tabeller anglves: I. Ordinarie tjänstemän. Med beställning vid Beställningshavare Lönegrad TZ Trängen T 1 med T 3 T 4 T 2 N Officerare: Qverstar, karchefer ............ ' Oa 6 4 — — — — Overstelöjtnanter .............. Oa 5 3 — -— —- —— Majorer ...................... De 4 12 — — — - Kaptener ...................... Oa 3 60 — —— — —— Löjtnanter .................... Oa 2 68 — —— — Underofficerare : Regementskassörer ............ UO 3 4 —— — — ——- Förvaltare .................... UO 3 4 — —— — —- Fanjunkare .................... UO 2 78 — —— — —— Sergeanter .................... UO 1 116 — w -— —— Mauskap: Furirer ........................ Ma 3 — 140 140 140 140 Korpraler .................... Ma 2 — 73 73 73 73 Vicekorpraler och meniga. ...... Ma 1 — 164 164 164 164 Musikpersonal: Musikdirektör ................ Oa 2 — — — — 1 Musikfanjunkare .............. UO 2 -— — — 2 Musiksergeanter .............. HD 1 — —— — 4 Musikfurirer .................. Ma 3 — _ — 4 Musikkorpraler ............. *.”. Ma 2 — —— -— 2 Musikvicekorpraler och meniga Ma 1 —— — — -— 8 Civilmilitär personal: Maskinist ...................... Ca 12 — 1 1 1 1 Förrådsvaktmästare ............ Ca 7 — 4 4 4 4 Eldare av 1. klassen .......... Ca 7 | -— 1 1 l 1
II. Pensionerad personal i arvodesbefattning.
T 2 T 1 med T 3 T 4 T 2 N Officer: Biträdande mobiliseringsofficer .............. 1 1 1 1 Underofficerare : Expeditionsunderofficerare .................. 1 *) 2 1 1 Biträde at mobiliseringsofficeren ............ l 1 1 1 Bitrade i personaldetaljen .................... 1 1 1 1 Tygunderofficerare .......................... 1 2 1 1 Kasernunderofficer .......................... 1 1 1 1 Bitrade et regementsintendenten ............ 1 1 1 1 Köksföreståndare ............................ 1 1 1 1 Furageuppbördsman ........................ 1 1 1 1 Förrådsunderofficerare vid mobiliseringscen- tralerna .................................. 2 2 2 2 1) Därav en för arméns underhållsskola. III. Icke-ordinarie personal. T 2 Befattningshavare Lönegrad Tl med TB T»! T 2 N Arbetsförman av 1. klass ............ MEo 12 1 1 1 1 Förrådsmän .......................... MEo 1) 9 ”) 9 1) 9 1) 9 Eldare av 2. klass .................... MED 5 — 1 -— — Husmoder av 1. klass ................ Me 8 1 1 1 1 Husmoder av 2. klass ................ Me 6 — 1 — — Biträdande husmödrar ................ MEo 4 1 2 1 1 Kontorsbiträde ...................... MEo 4 1 1 1 1 2 3 4 3 3 Skrivbiträden ........................ MEo
1) Därav 4 avsedda för mobiliseringscentralerna. ”) Därav 2 avsedda för T 2 N Och 2 för mobiliseringscentralen.
IV. Vid trängkårerna tjänstgörande personal ur andra personalkårer m. m.
T 2
T 1 med T 3 T 4 T 2 N
tll-fälttygkårennuiiT-åfåååiiåziizj:::::::11:11:11 % i i i . Intendent .................... 1 1 1 1 Ur intendenturkåren iFörvaltax—e .................... 1 1 1 1 . Regementslakare .............. 1 1 1 1 Ur fältläkarkåren ' 'lBataljonsläkare .............. 1 1 1 1 Ur fältveterinärkåren Bataljonsveterinar ............ 1 1 1 1 Tygverkmästare .............. 1 1 1 1 Ur tygstaten """ iTyghantverkare .............. 3 4 3 3
. . Sjuksköterska ................ 1 I Ur sJukVåll.dsw'sendetiInstruktionssköterskor ' ........ 1 2 1 1
11—2440 41
Fälttygkåren, tygtrupperna, arméingenjörkåren och tygstaten.
Allmänna grunder-.
I och med 1936 års försvarsordning sammanfördes huvuddelen av den aktiva officerspersonal, som mera permanent är avsedd för tjänstgöring vid arméför- valtningens tygdepartement och vid under samma departement lydande fabri— ker och anstalter, ävensom därstädes och vid vissa truppförbands verkstäder tjänstgörande civilmilitär personal, i en särskild teknisk kår, fälttygkåren, under befäl av generalfälttygmästaren. De på staten för fälttygkåren upptagna beställningarna äro i regel icke knutna till särskilda befattningar. Behov av ytterligare militär personal tillgodoses genom kommenderingar från truppför- banden.
Vid truppförbanden företrädes tygtjänsten för närvarande i regel av en tygofficer. Såsom sådan beordras en aktiv officer på truppförbandets (trupp— slagets) stat, vilken vid en tygofficerskurs bibringats viss utbildning härför. Tygofficeren biträdes av en tygunderofficer (pensionerad underofficer). För tillsyn och vård av vapenutrustningen är på staten för flertalet truppförband uppförd en vapenhantverkare. Vid varje ingenjörkår finnes en ingenjör— förrådsförvaltare och vid Signalregementet en signalförrådsförvaltare.
Genom de senaste årens omfattande krigsmaterielanskaffningar har tyg— tjänsten erhållit ett väsentligt större omfång än som förutsågs, när den nu gällande tygförv'altningsorganisationen skapades. Det är därför naturligt, att organisationen inför de ökade arbetsuppgifterna visat sig otillräcklig. I vad rör den centrala tygförvaltningen har en Viss nödvändig personalförstärkning under den gångna beredskapstiden provisoriskt åstadkommits dels genom ökad kommendering till tygdepartementet av personal från truppförbanden, till för— fång för befälstillgången vid dessa, dels genom anställning jämlikt särskilt bemyndigande av viss civil personal, i främsta rummet ingenjörer.
I annat sammanhang har försvarsutredningen under hänvisning till erfaren- heter från pågående krig föreslagit ett utvidgat anskaffningsprogram för olika slag av vapen och annan krigsmateriel. Genom verkställda, beslutade och före- slagna materielanskaffningar kommer materielvolymen vid armén att antaga en sådan storlek, att behovet av en utökad och mera rationellt uppbyggd tygförvaltningsorganisation blir permanent. Krigsteknikens snabbt fort- gående utveckling, som på kort tid tillfört de olika truppslagen flera nya vapen och stridsmedel, gör det för övrigt sannolikt, att materielens be- tydelse i en framtid kommer att ytterligare ökas. På grund av vad här an— förts framlägger försvarsutredningen nedan vissa förslag till utbyggnad och rationalisering av tygförvaltningsorganisationen, hänförliga såväl till den cen— trala förvaltningsmyndigheten och de högre staberna som till tygtjänsten vid truppförbanden.
På grundval av under beredskapstiden vunna erfarenheter finner försvars— utredningen en viss ökning av den vid arméförvaltningens tygdepartement ständigt tjänstgörande personalen nödvändig. Till frågan om departementets
framtida inre organisation har försvarsutredningen icke funnit sig böra taga ställning, enär denna fråga för närvarande är föremål för särskild utredning. Då emellertid behovet av personal för den centrala förvaltningstjänsten torde vara i stort oberoende av förvaltningsorganens inre organisation, har försvars- utredningen, utan att därför vilja föregripa 1941 års militära förvaltningsut— redning, likväl sett sig i stånd att framlägga vissa behovsberäkningar i fråga om personal, baserade i huvudsak på nuvarande organisation. Utredningen har härvid utgått ifrån, att personal för tygdepartementets fabriker i fortsättningen icke kommer att upptagas på militära eller civilmilitära stater. Under sådana förhållanden torde det i stället bliva nödvändigt att vid fabrikerna stationera vissa officerare ur fälttygkåren såsom militärassistenter och kontrollofficerare.
Tygtjänstens ökade omfång och betydelse gör det enligt försvarsutred— ningens mening nödvändigt, att denna viktiga tjänst blir permanent represen— terad genom särskild personal i de högre stabema. På grund härav har utred— ningen i ett tidigare sammanhang föreslagit, att en regementsofficer och en kapten vid fälttygkåren skola tjänstgöra vid arméstabens utrustningsavdelning, den förre såsom avdelningschef, samt en kapten vid arméinspektionens tyg- avdelning. Befattningen såsom avdelningschef vid sistnämnda avdelning har förutsatts skola uppehållas av en byråchef vid tygdepartementet vid sidan av tjänsten inom departementet. Utredningen har vidare föreslagit, att en major vid fälttygkåren placeras såsom tygofficer vid varje militärbefälsstab.
Med de stegrade krav på grundlig utbildning och särskild kompetens, som numera måste ställas på den personal som företräder tygtjänsten vid truppför- banden, synes det utredningen mindre rationellt att tygofficerstjänsten be— strides av en såsom tygofficer kommenderad officer på respektive truppför— bands stat. Enligt försvarsutredningens mening säkerställes den erforderliga specialutbildningen och enhetligheten i tygtjänsten bäst om samtliga tygoffi- cerare vid truppförbanden tillhöra en och samma personalkår, lydande under tygförvaltningstjänstens främste målsman, generalfälttygmästaren. Tygoffi— cerarna böra sålunda upptagas på fälttygkårens stat. Härigenom skapas för tygmaterieltjänstens vidkommande en direkt motsvarighet till det system, vilket sedan länge varit rådande med avseende på intendenturförvaltnings— tjänsten och därvid visat sig fungera väl. Liksom intendenten vid ett trupp- förband i fråga om intendenturförvaltningstjänsten biträdes av en förvaltare vid intendenturkåren, bör tygofficeren biträdas av en specialutbildad aktiv underofficer, vilken synes böra uppföras på fälttygkårens stat såsom förval— tare.
Även den inom tygtjänsten verksamma civilmilitära personal, som för när- varande är upptagen på staterna för de olika truppförbanden (vapenhantver- kare m. fl.), synes för vinnande av större effektivitet och enhetlighet böra sam— manföras på en gemensam stat lydande under generalfälttygmästaren. För— svarsutredningen föreslår, att här nämnd personal jämte på staten för fälttyg- kåren för närvarande upptagen civilmilitär personal utom tygingenjörerna upp- föres på en särskild stat, förslagsvis benämnd tygstaten, med fälttygmästaren såsom chef.
Såsom en följd av den utökade vapen- och materielutrustningen vid de mobiliserade truppförbanden måste tygtjänsten även i krig givas en mera. om— fattande organisation, vilket i sin tur medför krav på mera omfattande för- beredelser i fredstid. Med hänsyn härtill framlägger försvarsutredningen nedan förslag om organiserande i fred av särskilda tygtrupper, vid vilka per- sonal för tygtjänstens underhållsförband utbildas och vilka vid mobilisering uppsätta dessa förband.
Det ökade behovet av personal vid tygdepartementet och för tygtjänsten vid staber och truppförband, ävensom behovet av befäl vid de nytillkommando tygtrupperna, föranleder utredningen att föreslå viss utökning och omorganisa— tion av fälttygkåren.
Ovan har nämnts, att tygdepartementet av Kungl. Maj:t under den gångna beredskapstiden erhållit bemyndigande att anställa ett antal ingenjörer utöver de ordinarie tygingenjörerna. I sina anslagsäskanden för nästkommande budgetår har arméförvaltningen anmält ett ökat behov av ingenjörer. Enligt försvarsutredningens mening kommer ett permanent behov av ingenjörer inom olika specialfack att för framtiden göra sig gällande inom tygtjänsten såväl vid tygdepartementet som vid vissa staber och truppförband. På grund härav föreslår utredningen nedan inrättande av en särskild civilmilitär arméingenjör- kår, lydande under generalfälttygmästaren. Till denna kår torde de på fält— tygkårens stat för närvarande upptagna tygingenjörerna böra överföras.
Ökningen av materielvolymen och tillkomsten av ny krigsmateriel av delvis komplicerad natur gör det nödvändigt, att den personal, som företräder tygtjänsten, bibringas en grundlig specialutbildning på detta område. I betraktande av de stora ekonomiska värden, som tygmaterielen representerar, blir kravet härpå särskilt framträdande. Enligt försvarsutredningens mening bör en särskild central utbildningsanstalt, tygförvaltningsskola, skapas, till vilken utbildningskurser för olika kategorier av inom tygförvaltningstjänsten verkande personal kunna förläggas. Till tygförvaltningsskolans organisation återkommer utredningen framdeles under rubriken »Utbildningsanstalter».
Fälttygkåron. Fälttygkåren består för närvarande av följande personal:
Överste, fälttygmästare i lönegrad Oa 6 ................................................ 1 Överste .......................................................................................... 1 Styresmän vid departementets fabriker i lönegrad Ca 6 ........................... ? Överstelöjtnanter .............................................................................. 3 Majorer ............................................... G Kaptener ....................................................................................... 24
Härtill kommer viss civilmilitär personal, bland annat 8 tygingenjörer. I denna organisation förutsätter försvarsutredningen vissa förändringar. Som ovan nämnts torde från fälttygkårens stat böra avföras dels styresmännen vid departementets fabriker, vilka för framtiden icke synas böra upptagas på militär eller civilmilitär stat,
dels tygingenjörerna, vilka böra överföras till den nybildade arméingenjör- kåren, samt
dels slutligen övrig civilmilitär personal, som bör överföras till den lika— ledes nybildade tygstaten.
Den efter här nämnda förändringar kvarstående militära delen av fälttyg- kåren, omfattande ett antal officerare, måste å andra sidan tillföras ytterligare personal såsom en följd av de åtgärder för rationalisering och effektivisering av tygtjänsten, vilka försvarsutredningen ovan föreslagit. Sålunda bör dels viss inom tygtjänsten permanent verksam personal, nämligen truppförbandens tygofficerare, överföras från truppförbandens (truppslagens) stater till fält— tygkåren, dels även i övrigt viss utökning av fälttygkårens personal äga rum för att möta nya och vidgade uppgifter inom tygförvaltningen och för att lämna befäl till de nytillkommande tygtrupperna. Här nämnda förändringar avse såväl en utökning av antalet officerare vid fälttygkåren som ett uppförande på fälttygkårens stat av ett antal underofficerare och furirer, vilka båda senare personalkategorier för närvarande icke äro representerade inom kåren. Det av försvarsutredningen beräknade personalbehovet vid fälttygkåren framgår av det följande.
Den för tjänstgöring vid tygdepartementet erforderliga personalen vid fält— tygkåren har försvarsutredningen med hänsyn till den numera avsevärt ökade arbetsvolymen vid departementet funnit sig böra preliminärt beräkna till, för— utom fälttygmästaren, 4 överstar, 4 överstelöjtnanter, 4 majorer, 27 kaptener, 4 fanjunkare och 3 sergeanter. Utredningen vill emellertid återigen framhålla, att den här gjorda beräkningen av militär personal vid tygdepartementet kan komma att icke oväsentligt rubbas av det förslag rörande arméförvaltningens organisation, som längre fram är att förvänta. Vid avvägningen av relationen mellan antalet beställningar i olika regementsofficersgrader har utredningen här, liksom i det följande, tagit hänsyn såväl till de olika befattningarnas vikt och ansvarsområde som till önskvärdheten av att genom gynnsamma beford— ringsförhållanden tillförsäkra kåren en kvalitativt god rekrytering.
För tygstationerna i Stockholm, Karlsborg och Boden böra liksom hittills beräknas majorer vid fälttygkåren såsom tygmästare.
Såsom företrädare för tygtjänsten vid de högre staberna har utredningen tidigare beräknat en regementsofficer och 2 kompaniofficerare vid arméstaben och arméinspektionen samt en major vid varje militärbefälsstab.
Vid truppförbanden erfordras tillsammans 50 kaptener såsom tygofficerare. Beställningar för dessa böra nyuppföras på fälttygkårens stat och torde i huvudsak böra rekryteras genom överförande till fälttygkåren av de nuvarande, på respektive truppförbands (truppslags) stater upptagna tygofficerarna. Vid flertalet truppförband erfordras därjämte såsom uppbördsman för tygmate— rielen en aktiv underofficer, vilken synes böra upptagas på fälttygkårens stat såsom förvaltare i lönegraden UO 3 i analogi med förvaltarna vid intenden- turkåren.
Vid varje i fred organiserad försvarsområdesstab (motsvarande) erfordras,
utom i Blekinge försvarsområde, likaledes en förvaltare vid fälttygkåren såsom uppbördsman för tygmaterielen, tillhopa 25 förvaltare.
Såsom befäl vid tygtrupperna erfordras, enligt vad nedan under »Tyg- trupperna» anföres, vid varje kompani 1 kapten, 3 löjtnanter, 2 fanjunkare, 4 sergeanter och 9 furirer, vilka samtliga böra uppföras på staten för fälttyg- kåren.
För tygförvaltningsskolan bör beräknas 1 regementsofficer vid fälttyg— kåren såsom chef och 1 kapten såsom lärare och för arméns motorskola lika— ledes 1 regementsofficer såsom chef samt 2 kaptener såsom lärare. Behovet av lärarpersonal i övrigt torde kunna tillgodoses genom kommendering av erforderlig personal ur tygdepartementet, truppförbanden m. m.
Generalfälttygmästaren bör liksom för närvarande vara chef för fälttyg— kåren.
På grundval av vad ovan anförts har försvarsutredningen funnit sig böra beräkna personalbehovet vid fälttygkåren på sätt som framgår av följande tabell. Tabellen är allenast att betrakta såsom en beräkningsgrund, och de olika beställningarna böra enligt utredningens mening icke bindas till vissa bestämda befattningar.
Personalbehovet vid fälttygkåren.
| | . Under- j Officerare officerare ? ,,,, _| _. '# m » : 91.559!ng 5 %? å. få % a s s! % :=. a ; 5 = = Zi & 34, "f 3 5.3 = P" 5 = =: *?4' = = s å ä ! 5 Arméstaben och arméinspektionen .......... — 1 * —- 2 — —— — Tygdepartementet ............................ 5 4 4 27 _— — 4 3 — Stockholms, Karlsborgs och Bodens tygsta- tioner .................................... — — 3 * — — —— — — — Sju militärbefälsstaber ...................... — —— 7 —— -— — _— — — Tjugufem försvarsområdesstaber m. m ......... _ — — — 25 — — Nitton infanteriregementen .................. — — — 19 — 19 — — Tre kavalleriregementen .................... _— — — 3 f" 3 —— _ Fyra pansarregementen ...................... — — 4 — , 4 — — — Nio artilleriregementen och -kårer ............ — — 9 — -' 9 —— — — Sju luftvärnsregementen och —kårer .......... — —— —— 7 — j 7 — — — Tre ingenjörkårer ............................ — — — 3 — — — — Signalregementet ............................ — — — 1 — — —- — Fyra trängkårer ............................ -— — -— 4 —- 4 — — — Tygtrupperna, utbildningsbefål .............. — —— — 3 9 ; — 6 12 27 Arméns motorskola .......................... — — 1 2 —— l — —— -— Tygförvaltningsskolan ........................ — — 1 l —— : — — — — Summa 5 5 | 16 85 9 f 71 10 15 27 Reserv ...................................... — '— i — 2 — f 2 —— —— — Totalsumma 5 5 1 16 87 9 | 73 10 I 15 27 Nuvarande stat .............................. 1)? 3 l 5 l 24 — Ä _ _" : _ "
1) Därjämte två styresmän vid departementets fabriker.
På grund av ovanstående behovsberäkningar föreslår försvaIsn't-redningen följande stat för fälttygkåren:
_ ..,-MV,— _
i | |
Lönegrad Officerare:
; Qverste, fålttygmästare . . . . Oa. 6 1
j Qverstar .................. Oa 6 4 j Overstelöjtnanter .......... Oa 5 5 3 Majorer .................... Oa 4 16 & Kaptener .................. Oa 3 87
; Löjtnanter .................. Oa 2 9
j Underofficerare:
l Förvaltare .................. UO 3 73 Fanjunkare ................ UO 2 10 Sergeanter ................ UO 1 15 Manskap: ' Furirer .................... Ma 3 27
Till frågan om sättet för rekrytering av fälttygkårens officerare återkommer försvarsutredningen senare under »Rekrytering». Rekryteringen av under- officerare och furirer vid fälttygkåren synes lämpligen böra ske på mot- svarande sätt som vid intendenturkåren.
Tygtrupperna.
Behovet av tygtruppförband i fred har försvarsutredningen, med hänsyn, till krigsorganisationens omfattning och därmed följande krav på fredsut— bildning av personal för tygförbanden, beräknat till tre tygkompanier. Ur utbildningssynpunkt torde vissa fördelar stå att vinna genom ett samman— förande av tygkompanierna till en bataljon. Beredskapsskäl tala emellertid bestämt för att kompanierna förläggas till skilda platser, varvid de av Såväl praktiska som ekonomiska skäl lämpligen böra stationeras i anslutning till befintliga tygstationer. Tygkompanierna synas förslagsvis böra benämnas Första respektive Andra och Tredje tygkompaniet med nummerbeteckningarna Tyg 1, Tyg2 och Tyg 3. '
På grund av vad ovan anförts föreslår försvarsutredningen, att tygtrupperna i fred organiseras på följande tygkompanier: Tygl Första tygkompaniet ................................................... Stockholm. Tyg2 Andra tygkompaniet ................................................... Karlsborg. Tyg3 Tredje tygkompaniet ................................................... Boden.
För Tyg 1 erforderliga byggnader böra i samband med Stockholmsgarni- sonens utflyttning till Järvafältet uppföras i anslutning till tygstationen. Den ovan nämnda tygförvaltningsskolan synes även i lokal- och verkstadshän— seende böra anslutas till tygkompaniet och tygstationen. I samband med att Int 2 och arméns intendenturförråd förflyttas från Karlsborg, varom utred— ningen nedan framlägger förslag, bliva vissa lokalutrymmen frigjorda, vilka böra utnyttjas för förläggning av Tyg 2. Tygä bör, jämte Signalregementets kompani i Boden, förläggas till den s. k. skidlöparkasernen vid Norrbottens regemente, vilken kasern frigöres i och med skidlöparbataljonens förläggning till Kiruna.
Tygkompanierna synas i förplägnadshänseende böra ansluta till ett befint- ligt truppförband inom vederbörlig garnisonsort. Tyg 1, som med den före— slagna förläggningen kommer att bliva beläget på tämligen stort avstånd från närmaste truppförband, bör dock självständigt ombesörja tillredning och ut- spisning.
Den årliga utbildningskontingenten vid tygtrupperna framgår av särskilt bihang. Behovet av befäl blir vid varje tygkompani följande: kapten ............................................................................................. 1 löjtnanter ....................................................................................... 3 fanjunkare ....................................................................................... 2 sergeanter ....................................................................................... 4 furirer ............................................................................................. 9
Denna personal synes böra uppföras på fälttygkårens stat.
För förplägnadstjänsten erfordras vid Tyg 1 en husmoder av 2. klass i löne— graden MEoG och en biträdande husmoder i lönegraden MEo4 samt för expeditionstjänst m. m. vid varje tygkompani 2 förrådsmän i lönegraden MEo 5 och ett skrivbiträde i lönegraden MEo 2. Denna personal bör upptagas på en särskild stat för tygtrupperna. '
På samma stat bör även uppföras en expeditionsunderofficer vid tygförvalt— ningsskolan (pensionerad underofficer) samt ett skrivbiträde i lönegrad MEo 2 avsett för samma skola.
lrméinganjörkåren.
På staten för fälttygkåren äro för närvarande uppförda 7 tygingenjörer av 1. klassen i lönegrad Ca 27 och en tygingenjör av 2. klassen i lönegrad Ca 24. Sedan detta antal visat sig otillräckligt, har arméförvaltningens tygdepartement efter erhållet särskilt bemyndigande för innevarande budgetår därutöver medelst kontrakt anställt 9 luftvärnsingenjörer, 10 motoringenjörer och 4 signalingenjörer. I sina anslagsäskanden för budgetåret 1942/43 har arméför— valtningen begärt bemyndigande att ytterligare öka detta antal.
Med den utökning av arméns vapenutrustning, mekaniska stridsmedel och tekniska materiel i övrigt, som redan ägt rum och som kommer att ytterligare fortgå, synes det utredningen uppenbart, att behovet av ett ökat antal ingen- jörer kommer att göra sig permanent gällande inom tygtjänsten. Behovet hänför sig främst till motormaterielen, luftvärnets instrument, signalmaterielen och verkstadstjänsten och är förbanden såväl vid tygdepartementet som vid truppförbanden.
Då behovet av ingenjörer sålunda kan förutses bliva bestående, och snarare kan väntas öka än minska, synes det lämpligt, att denna personal knytes fastare vid arméorganisationen än vad som är fallet vid kontraktsanställning. Försvarsutredningen föreslår därför, att en särskild civilmilitär arméingenjör- kår skapas, omfattande ingenjörer av samtliga de kategorier, vilka erfordras inom tygtjänsten. Till denna kår böra de på fälttygkårens stat för närvarande upptagna tygingenjörerna överföras, dock med undantag för fyra vid tygdepar- tementets fabriker m. rn. tjänstgörande tygingenjörer av 1. klassen, beträffande
vilkas framtida ställning förslag torde komma att framläggas av 1941 års mili- tära förvaltningsutredning.
Såsom chef för arméingenjörkåren bör avses en arméöveringenjör, vilken lärer böra tillsättas på förordnande för en tid av högst sex år och placeras i lönegraden Gb 2. I övrigt bör kåren inrymma beställningar såsom förste armé- ingenjörer i lönegraderna Ca 30 och Ca 28, arméingenjörer av 1. graden i lönegrad Ca 27, arméingenjörer av 2. graden i lönegrad Ca 24 och arméingenjö- rer av 3. graden i lönegrad Ca 22. Kåren bör lyda under generalfälttyg- mästaren.
Behovet av ingenjörer av olika kategorier har försvarsutredningen beräknat på följande sätt.
Ett permanent behov av motoringenjörer föreligger dels vid tygdeparte- mentet, för vilket 3 dylika ingenjörer böra beräknas, dels vid de truppför- band, vilka bedriva utbildning i motortjänst i större omfattning, nämligen I 1 och 17, samtliga pansarregementen samt A6 och A9. Vid vart och ett av nämnda truppförband bör en motoringenjör ur arméingenjörkåren placeras till ständig tjänstgöring. Även vid andra förband, i första hand luftvärns- förbanden, ingenjörkårerna och trängkårerna, torde biträde av en motoringen- jör ofta påkallas. Försvarsutredningen har emellertid icke funnit det möjligt att för varje sådant förband avse en särskild motoringenjör. I stället före- slår utredningen, att en sådan ingenjör placeras vid varje militärbefälsstab för att därifrån efter framställning ställas till de olika truppförbandens för- fogande.
För tillsyn och vård av luftvärnets instrument m. m. erfordras vid tyg— departementet 3 och vid varje luftvärnsregemente och —kår 1 luftvärnsingenjör. Sistnämnda ingenjörer förutsättas jämväl enligt vederbörlig militärbefälhavares bestämmande tagas i anspråk för den territoriella luftvärnsmaterielen.
Tillsynen och värden av arméns signalmateriel kräver tillgång till ett antal signalingenjörer. Försvarsutredningen har räknat med att 4 sådana ingen- jörer erfordras för handläggning av signalmaterielärenden inom tygdeparte— mentet. Vad truppförbanden beträffar torde behovet av en signalingenjör bliva permanent vid Signalregementet, ofta återkommande vid pansarrege- mentena och de detacherade signalkompanierna samt mera tillfälligt vid övriga förband. Utredningen föreslår, att en signalingenjör placeras vid Signalregementet och en vid vart och ett av dess tre detacherade kompanier. Dessa ingenjörer böra, efter rekvisition genom vederbörlig militärbefälsstab, få anlitas även av andra truppförband, i främsta rummet pansarregementena.
För verkstadstjänsten erfordras vid tygdepartementet 3, vid vardera av de tre tygstationerna en och vid tygförvaltningsskolan likaledes en verkstads— ingenjör.
Slutligen erfordras vid tygdepartementet 9 specialingenjörer. Med undantag av motoringenjörerna vid militärbefälsstaberna har för- svarsutredningen icke beräknat någon särskild ingenjörspersonal ur armé- ingenjörkåren för tjänstgöring vid högre staber m. m. Utredningen förut- sätter att, i den mån biträde av ingenjör inom visst specialfack erfordras inom arméstaben och arméinspektionen eller vid stab eller truppförband i samband
med försök, mera omfattande övningar eller dylikt, sådan personal av general- fälttygmästaren efter framställning ställes till förfogande från tygdeparte- mentet.
I nedanstående tabell är det av försvarsutredningen beräknade behovet av arméingenjörer sammanfattat.
Verkstads. Luftvärns-l Motor- ! Signal- Special- »
ingenjör ingenjör ingenjör ingenjör ingenjör
Tygdepartementet: | (
Arméöveringenjör .................. 1 l —— l — _ _. i Övriga ............................ j 2 3 ' 3 4 9 j Sju militärbefälsstaber ................ * — —— 7 _ _- . I 1 och I 7 .......................... j _ _ 2 _ __ 1 Fyra pansarregementen .............. ' »— —— 4 _ __ *. A 6 och A 9 ........................ — —— 2 -— _- ' Sju luftvärnsregementen och -kårer ..f _ 7 j — —— _ ( Signalregementet med tre detacheradej ! ( kompanier .......................... | -— — | — 4 — . Stockholms, Karlsborgs och Bodens tyg-| | | stationer .......................... | 3 —— — 1 ,_ * Tygförvaltningsskolan ................ l 1 —— . — —— _— l ' 1 Summa 3 7 10 ' 18 9 9 l
Rekryteringen av arméingenjörkåren synes böra ske enligt de grunder, vilka för närvarande gälla beträffande tygingenjörer vid fälttygkåren (Sv. förf.-saml. 672/1937), varvid dock i fråga om motoringenjörer fordran på hög— skoleutbildning i vissa fall torde kunna eftersättas. Innan ordinarie anställ- ning sker, bör såsom nu är fallet beträffande tygingenjörer beställning upp— rätthållas på förordnande under högst två år mot i staten upptagna löneför- måner. Det torde böra ankomma på generalfälttygmästaren att bestämma huruvida vederbörande före ordinarie anställning skall genomgå viss utbild- ningskurs avseende allmän orientering i militära frågor. Enligt här angivna grunder för rekrytering av arméingenjörkåren torde kåren i huvudsak komma att rekryteras med fälttygtekniker, vilka utbildats till värnpliktiga armé- ingenjörer och därefter vinna anställning på stat. En annan naturlig rekry- teringsväg går över vid tygdepartementet anställd extra ordinarie och extra ingenjörpersonal.
Försvarsutredningen har även tagit under övervägande möjligheten av att rekrytera arméingenjörkåren enligt motsvarande grunder som för närvarande tillämpas i fråga om mariningenjörkåren, d. v. s. via arméingenjörsaspiranter, vilka anställas såsom sådana redan före påbörjandet av studierna vid teknisk högskola. Utredningen har emellertid för sin del funnit detta system mindre ändamålsenligt för arméns vidkommande. De specialfack, inom vilka vid armén behov av fast anställda arméingenjörer föreligga, äro nämligen av den art, att det är önskvärt att vederbörande före anställning såsom arméingenjör under ett antal år förskaffat sig utbildning och erfarenhet inom ett när— liggande civilt verksamhetsområde.
Med beaktande av dels de olika befattningarnas art och ansvarsområde dels önskemålet om tillfredsställande befordringsutsikter för att säkerställa en kvalitativt högstående rekrytering framlägger försvarsutredningen följande förslag till stat för arméingenjörkåren:
.. ___—w- . . . saw unc-v .., _wyw ' *
!% Lönegrad Antal ;
Armeöveringenjör, tillika chefj 1 för arméingenjörkåren * Cb 2 1 ! Förste arméingenjörer ........ Ca 30 ( 2 i Förste arméingenjörer ........ Ca 28 4 j Arméingenjörer av 1. graden.. Ca 27 | 14 ] Arméingenjörer av 2. graden.. i Ca 24 ( 11 , Arméingenjörer av 3. graden.. .» Ca 22 ] 21 :
Arméöveringenjören synes regelmässigt böra placeras i befattning såsom chef för den centrala verkstadstjänsten. Beställningarna såsom förste armé- ingenjörer böra avses för följande vid tygdepartementet tjänstgörande ingen- jörer, nämligen en verkstadsingenjör, en luftvärnsingenjör, en motoringenjör. en signalingenjör och två specialingenjörer. I övrigt böra beställningarna icke bindas till viss tjänst. Flertalet motoringenjörer böra vara arméingenjörer av 3. graden.
Tygs ta ten.
På skäl, som försvarsutredningen ovan framlagt, synes den inom tygför- valtningstjänsten verksamma civilmilitära personalen, med undantag för armé- ingenjörerna, böra sammanföras till en särskild civilmilitär personalkår, tyg— staten, med fälttygmästaren som chef.
Till tygstaten böra sålunda överföras dels på fälttygkårens stat för när- varande uppförd civilmilitär personal utom tygingenjörerna dels på truppför— bandens (truppslagens) stater upptagna vapenhantverkare, ingenjörförråds- förvaltare och signalförrådsförvaltare. Ett undantag torde dock böra göras för tretton vid tygdepartementets fabriker m. m. tjänstgörande tygverkmästare av 1. klassen vid fälttygkåren, beträffande vilkas framtida ställning förslag torde komma att avgivas av 1941 års militära förvaltningsutredning.
I samband med bildandet av tygstaten synes det önskvärt, att en viss enhet- lighet i fråga om benämningarna av den civilmilitära personalen åvägabringas. Försvarsutredningens förslag i berört avseende framgår av nedanstående tabell:
! Följande civilmilitära personal föreslås Personalen motsvaras i nuvarande ingå i tygstaten: organisation av: Benämning Lönegrad Benämning Lönegrad
Tygförvaltare av 1. klassen.. Ca 18 Tygförvaltare av 1. klassen .. Ca 18 Ingenjörförrådsförvaltare ...... Ca. 18 Signalförrådsförvaltare ........ Ca 18 Departementsskrivare ........ Ca 17 Departementsskrivare ........ Ca 17 Tygförvaltare av 2. klassen .. Ca 15 Tygförvaltare av 2. klassen .. Ca 15 Tygskrivare . . . . ............ Ca 12 Tygskrivare .................. Ca 12 Tygverkmästare av 1. klassen Ca 17 Tygverkmåstare av 1. klassen Ca 17 Tygverkmästare av 2. klassen Ca 14 Tygverkmästare av 2. klassen Ca 14 Tyghantverkarc av 1. klassen Ca 14 Tyghantverkare av 1. klassen Ca 14 Tyghantverkare av 2. klassen Ca 12 Tyghantverkare av 2.—k1assen Ca 12 - Vapenhantverkare ............ Ca. 12 [ Fortmaskinister .............. Ca 12 (
Med hänsyn till den betydande ökningen av tygmaterielen vid truppförban- den blir det nödvändigt att för tygförvaltningstjänsten vid dessa beräkna, ett något ökat antal civilmilitära beställningshavare. Den nya. försvarsområdes organisationen med sin omfattande upphörd av tygmateriel för de territoriella truppförbanden kräver vid varje försvarsområdesstab viss tygpersonal. Dylik personal erfordras även för centralförråden av ammunition och tygdeparte- mentets ammunitionsförråd. Vid varje militärbefälsstab erfordras en tygskri- vare såsom biträde åt tygofficeren.
Av nedanstående tabell framgår huru försvarsutredningen beräknat per- sonalbehovet vid tygstaten:
* Tyg- T. Tys- 'r D? | förvaltare )g_- verkmästare yg- par e- ser- hant— ments— l vara vci_karc skri- 1 1. kl. 2. kl. 1. kl. 2. kl. vara I Tygdepartementet ...................... — 3 1 — 1 2 2 Stockholms tygstation ....... . ........... 3 3 2 4 5 11 _ Karlsborgs tygstation .................. 2 2 1 2 2 4 -— Bodens tygstation ...................... 1 2 1 3 4 14 — Oentralförrad för ammunition .......... 7 — 7 —- —— 7 V —- Tygdepartementets ammunitionsförräd .. — 5 — —— — — | —— Sju militärbefälsstaber .................. — — 7 —— _ -— ' — Tjugosex försvarsområdesstaber m. m. .. — — — — — 35 —- I__ 1 och I 7 ............................ — — — 2 — 6 —— Ovriga infanteriregementen (17 st.) ...... — — — — 17 34 Tre kavalleriregementen ................ —— —— — —— 6 — Fyra. pansarregementen ................ -— 4 — 4 24 — A 2, A 3, A 4, A 6 och A 9 tyganstalter (5 st.) ................................ 5 — 5 —— 25 — A 7 tyganstalt .......................... —— 2 — 1 1 6 — Lv 2 tyganstalt ........................ 1 — 1 l 4 —- Lv 4—Lv '? tyganstalter (4 st.) .......... -— 4 — 4 —- 12 — Tre ingenjörkårer ...................... 3 2 _ 3 -— 11 —— | S 1 .................................... 1 — — 1 —— 3 -— ' Fyra trängkår-er ........................ —- —- —— 4 -— 13 -—- Infanteriskjutskclan .................... -— — — —— —— 1 Artilleriskjutskolan .................... —— —— — —— — 1 — Arméns motorskola .................... — _ — — 1 1 1 —— ' Summa 17 33 19 34 36 220 l 2
Tabellen avser endast att klarlägga personalbehovet i stort. De olika be- ställningarna böra sålunda icke bindas till vissa tjänster eller befattningar utan personalplaceringarna varieras allt efter behov.
På. grundval av ovanstående personalberäkning föreslår försvarsutredningen följande sammansättning av tygstaten:
' Lön ograd Antal
l
l
! Tygförvaltare av 1. klassen. . . . Ca 18 | 17 ! Tygförvaltare av 2. klassen. . . . Ca 15 33 | Tygverlcmästare av 1. klassen. . Ca 17 34 _ Tygverkmästare av 2. klassen.. Ca. 14 36 | Tyghantverkare av l.!klassen.. Ca 14 36 Tyghantverkare av 2. klassen.. Ca. 12 184 | Departementsskrivare ........ Ca. 17 2 |
Fortifikationskåren.
Fortifikationskåren utgör en personalkår, som i sig inrymmer personal för bestridande av vissa ofäcers- och underofäcersbefattningar inom det centrala militära befästnings- och byggnadsväsendet ävensom viss civilmilitär personal. Kårens chef är tillika chef för arméförvaltningens fortifikations- styrelse och dess personal fördelas til] tjänstgöring på nämnda styrelse, arméfördelningsstaberna och vissa fästningsstaber. Viss personal vid kåren är därjämte placerad till tjänstgöring vid övriga försvarsgrenar. Personal för fastighetsförvaltningen vid de lägre truppförbanden utgår däremot icke ur fortifikationskåren utan denna tjänst bestrides av personal på truppför- bandens stater, i regel en kasernofficer (aktiv regementsofficer eller kapten) ' och en kasernuhderofficer (aktiv underofficer) vid varje truppförband. Den
förre torde vanligen förena denna befattning med annan tjänst.
Fortifikationskårens storlek och inre struktur måste helt naturligt bliva avhängig av det sätt, på vilket byggnadsförvaltningen vid försvarsväsendet i en framtid kan komma att bliva ordnad. Dä 1941 års militära förvaltnings— utrednings förslag i dessa delar ännu icke föreligger, har försvarsutredningen emellertid varit hänvisad till att anknyta sina överväganden i huvudsak till den bestående organisationen under hänsynstagande till de vidgade arbets- uppgifter, som numera påvila och vid oförändrad organisation även framgent kunna beräknas komma att påvila dess olika organ. Försvarsutredningen vill därför beteckna de nedan framlagda behovsberäkningarna såsom preli- minära och räknar med att icke oväsentliga korrektioner kunna bliva nöd- vändiga såsom en följd av det förslag i ärendet, som är att förvänta från 1941 års militära förvaltningsutredning.
Den förflutna beredskapstiden har ställt arméförvaltningens fortifikations- styrelse inför en ökad arbetsbelastning, som dess personalorganisation icke varit avpassad för. De såsom en följd härav ökade personalbehoven hava endast i begränsad utsträckning kunnat tillgodoses genom kommendering till fortifikationsstyrelsen av officerare ur ingenjörtrupperna. I övrigt har behovet måst fyllas med reservofficerare, genom anställning jämlikt särskilt bemyndigande av vissa civila extra tjänstemän samt genom tillfällig an- ställning av ingenjörs- och annan personal. Med den omfattning byggnads— förvaltningen tagit genom de nybyggnader, särskilt i fråga om befästningar, som ägt rum under de senaste åren, torde man böra räkna med en för framtiden bestående ökad arbetsbelastning för fortiäkationsstyrelsen. Under sådana förhållanden torde det bliva nödvändigt att räkna med en viss ut- ökning av den för permanent tjänstgöring vid styrelsen avsedda ordinarie militära personalen. Förutom chefen för fortifikationskären, generalmajor av 2. graden på generalitetets stat, har försvarsutredningen ansett sig kunna preliminärt beräkna behovet av aktiva officerare vid styrelsen till en överste, en överstelöjtnant, sju kaptener och en kapten eller löjtnant, vilka samtliga böra utgå ur fortifikationskåren.
Behovet av speciell sakkunskap på. det byggnadstekniska området har
174 fortifikationsstyrelsen hittills tillgodosett genom tillfälligt anställd personal eller genom kommendering av personal i arméns reserver med högre civil— teknisk utbildning. Med detta system hava emellertid följt täta personalbyten till förfång för kontinuiteten. På grund därav har chefen för fortiäkationskåren hemställt om och för innevarande budgetår erhållit Kungl. Maj:ts bemyn— digande att anställa ett antal ingenjörer såsom extra tjänstemän vid fortiäka— tionskåren. Enär behovet vid fortifikationsstyrelsen av särskild ingenjör- teknisk sakkunskap kan förutses bliva bestående, torde man även för fram- tiden böra räkna med att viss härför avsedd ingenjörspersonal anställes på ett mera stadigvarande sätt, förslagsvis såsom icke-ordinarie personal. Emellertid synes enligt försvarsutredningens mening denna personal framdeles böra upptagas på fortifikationsstyrelsens och icke på fortifikationskärens stat, varför utredningen icke finner anledning att närmare ingå på behovet av ' sådana ingenjörer eller dessas anställningsförhållanden.
I det föregående har försvarsutredningen föreslagit, att en kapten ur fortifikationskåren skall placeras vid arméstaben för biträde med ärenden rörande befästnings- och byggnadsfrågor.
I varje arméfördelningsstab (motsvarande) ingår för närvarande en rege- mentsofficer eller kapten vid fortinkationskåren för handläggning av ärenden rörande befästnings- och byggnadsväsendet. På grund av de utvidgade arbets- uppgifter, som pålagts dessa fortifikationsofficerare till följd av den ökade byggnadsverksamheten och därmed följande större omfång av fastighetsför- valtningen, har Kungl. Maj:t bemyndigat chefen för fortifikationskåren att för innevarande budgetår anställa en byggnadsingenjör för varje arméför- delningsstab (motsvarande) avsedd att biträda vid handläggningen av kasern- ärenden. Trots denna förstärkning av arbetskraften hava fortifikationsoffi- cerarna vid arméfördelningsstaberna under de senaste åren måst helt ägna sin tid åt kasernbyggnadsärenden och fastighetsförvaltningen, medan det fortlöpande befästningstekniska planläggningsarbetet måst anstå eller över- låtas åt annan till arméfördelningsstaben kommenderad personal.
Försvarsutredningen har för sin del kommit till den uppfattningen, att för handläggningen av befästnings- och kasernbyggnadsärenden samt fastig- hetsförvaltningen erfordras en fortifikationsofficer och en biträdande fortifika- tionsofficer vid varje militärbefälsstab på fastlandet. Principiellt borde den förre i betraktande av befattningens vikt och ansvar vara regementsofficer. Emellertid skulle fortifikationskårens redan starkt överbyggda regements— officersskikt därigenom bliva utökat på ett sätt som med hänsyn till kraven på hög kvalitet hos regementsofficerarna knappast vore försvarligt. För att ändock möjliggöra befordran till major i de fall, då kompetens för sådan befordran föreligger, föreslår utredningen, att på staten för fortifikations— kåren upptagas sex beställningar för majorer eller kaptener, närmast av- sedda för fortiiikationsofficerarna vid militärbefälsstaberna. För befattning- arna såsom biträdande fortifikationsofficerare böra beräknas kaptener eller löjtnanter. Utöver de båda fortifikationsofficerarna erfordras för byggnads- förvaltningen vid varje militärbefälsstab en expeditionsunderofflcer (pensio-
nerad underofficer) samt en civil byggnadsingenjör, vilka böra uppföras på staten för vederbörlig militärbefälsstab.
Personalbehovet för fortifikationsförvaltningen på Gotland har försvars- utredningen ansett sig böra beräkna till en major, två kaptener, en fanjun— kare ooh en fortifikationskassör ur fortifikationskåren jämte en expeditions- underofficer (pensionerad underofficer), en civil byggnadsingenjör och en verkmästare av 2. klass. Denna personal har utredningen tidigare vid redo- görelse för militärbefälsstaberna upptagit såsom tjänstgörande vid, ochi fråga om underofficeren och de båda civila befattningshavarna även uppförd på staten för VII. militärbefälsstaben. Utredningen har emellertid vid beräk- nandet av personalbehovet utgått ifrån, att samma personal jämväl skall handhava fortiflkationsförvaltningen för Gotlands kustartilleriförsvar.
För fortifikationsförvaltningen i Bodens fästning har försvarsutredningen beräknat personalbehovet till en regementsofficer, två kaptener, en kapten eller löjtnant, fyra fanjunkare, en sergeant och en fortifikationskassör, samtliga ur fortiäkationskåren. Denna personal bör placeras vid kommendantsstaben i Boden, på vars stat därjämte, enligt vad försvarsutredningen tidigare anfört, torde böra uppföras följande för fortifikationsförvaltningen avsedda icke-ordi- narie personal, nämligen en byggnadsingenjör och två verkmästare av 2. klass. Till kommendantsstabens stat synas vidare böra överföras en övermaskinist samt en förste och en andre montör, avsedda för Bodens fästning och för ' närvarande upptagna på staten för fortiäkationskåren.
Samma personalbehov — med undantag för övermaskinisten och mon- törerna — har beräknats för fortifikationsförvaltningen vid Stockholms skär— gårds kustartilleriförsvar. Den icke-ordinarie personalen torde i detta fall böra uppföras på marinens stater.
Fortifikationsförvaltningen vid Blekinge kustartilleriförsvar torde kräva en personal om en regementsofficer, två kaptener, två fanjunkare, en sergeant och en fortifikationskassör ur fortifikationskåren varjämte en byggnads- ' ingenjör och två verkmästare av 2. klass torde böra uppföras på marinens stater.
För fortifikationsförvaltningen vid Göteborgs skärgårds kustartilleriförsvar beräknas personalbehovet till en major, två kaptener, två fanjunkare och en for- tinkationskassör ur fortifikationskåren samt en byggnadsingenjör och en verk- mästare av 2. klass på marinens stater. Motsvarande behov för Hemsö lmstartilleriförsvar har beräknats till en kapten och en sergeant ur fortiä- kationskåren.
Den utbyggnad av kustförsvarsanläggningarna, som ägt rum under de senaste åren, har medfört ett ökat behov av fortifikationspersonal vid marin- förvaltningen. Försvarsutredningen har beräknat behovet till en överste, en major, två kaptener, en kapten eller löjtnant samt en departementsskrivare, samtliga ur fortifikationskåren.
I fråga om byggnadsförvaltningen vid truppförbanden förutsätter försvars- utredningen ingen ändring utan utgår ifrån att denna tjänst alltfort bestrides av personal på truppförbandens (truppslagens) stater.
Utöver ovan nämnd personal vid myndigheter och staber m. m. erfordras för vissa uppgifter särskild personal såsom domänofficerare, skjutbaneunder- officerare m. fl. Liksom hittills bör för dessa uppgifter avses pensionerad personal. Omfattningen blir ungefär densamma som vid nuvarande organisa— tion. Personalen har uppförts på personalförteckningarna för vederbörliga myndigheter och staber m. m.
På grundval av vad ovan anförts har försvarsutredningen funnit sig böra beräkna personalbehovet vid fortifikationskåren på sätt, som framgår av följande tabell. Tabellen är allenast att betrakta som en beräkningsgrund, och de olika beställningarna böra enligt utredningens mening icke bindas till vissa bestämda befattningar.
Personalbehovet vid fortifikationskåren.
j— . Under- Chil— Officerare militär officerare personal s W &: U Oäosså-Wåå? 5953”? 3 Så .eu-lå se ... åå me;?— 5 se ; o 37" = g = o 5 $ 3: N' 2' S $ 5— 8 3 5 m ” E+ " 5 5 3 3. E'; 3 w- =Hsa argue " s ? ':' Arméstaben ............................ — —— —— — 1 — —— — — — Fortifikationsstyrelsen .................. 1 1 — — 7 1 — 1 2 ) Marinförvaltningen ...................... 1 — 1 —— 2 1 —— — — 1 ) Kommendantsstaben i Boden ............ _ — 1 — 2 1 4 1 1 — ' Stockholms skärgårds kustartilleriförsvar —— 1 —- — 2 1 4 1 1 -— Blekinge kustartilleriförsvar ............ — 1 — — 2 — 2 1 1 — Göteborgs skärgårds kustartilleriförsvar. . —— — 1 — 2 — 2 — 1 Hemsö kustartilleriförsvar .............. — — —- —— 1 — -— 1 —— —— I.—VI. militärbefälsstaberna ............ — — — 6 — 6 i — — — — VII. militärbefälsstaben samt Gotlands ? kustartilleriförsvar .................... — — 1 — ' 2 — 1 — 1 —— Reserv ................................ — —- _ 1 1 —— — —— — Summa 2 3 4 22 11 13 4 6 3 Nuvarande stat ........................ 1 2 6 —— 13 7 11 3 3 1 i
På grund av ovanstående behovsberäkningar föreslår försvarsutredningen följande stat för jartz'jfkatz'onskåren:
___—___..— Lönegrad Antal Officerare: Qverstar .................................................... Oa 6 2 Overstelöjtnanter ............................................ Oa. 5 3 Majorer ..................................................... Oa 4 4 Majorer eller kaptener ...................................... Oa 4 el. Oa 3 6 Kaptener .................................................... Oa 3 22 Kaptener eller löjtnanter .................................... Oa 3 el. Oa 2 11 Underofficerare : ' Fanjunkare .................................................. UO 2 13 Sergeanter .................................................. UO 1 4 Civilmilitär personal: Fortifikatibnskassörer ........................................ Ca. 18 6 Departementsskrivare........................................; 09.17 3
177 Till frågan om fortiäkationskårens rekrytering återkommer försvarsutred- ningen senare under rubriken »Rekrytering».
lntendenturkåren och intendenturtrupperna m. m. Infendenfurlråren.
Intendenturkåren omfattar officerare och underofficerare avsedda för för— valtningstjänsten dels vid arméförvaltningens intendenturdepartement jämte under generalintendenten lydande centrala anstalter och förråd dels vid staber och truppförband. Kåren inrymmer vidare befälspersonal för inten— denturtrupperna. Slutligen öl på staten för intendenturkåren upptagen viss civilmilitär personal.
Intendenturkårens sammansättning måste helt naturligt bliva beroende av den centrala förvaltningstjänstens framtida organisation, vilken för närva— rande är föremål för särskild utredning och till vilken försvarsutredningen därför funnit sig icke böra taga ställning. Emellertid torde behovet av per- sonal för den centrala förvaltningstjänsten vara i stort oberoende av förvalt- ningsorganens inre organisation. Försvarsutredningen har därför, utan att vilja föregripa 1941 års militära förvaltningsutredning, sett sig i stånd att framlägga vissa behovsberäkningar i fråga om personal, baserade på i hu- vudsak nuvarande organisation.
Den för tjänstgöring vid intendenturdepartementet erforderliga personalen vid intendenturkåren har försvarsutredningen med hänsyn till den numera avsevärt ökade arbetsvolymen vid departementet funnit sig böra beräkna till 4 överstar, 2 överstelöjtnanter, 5 majorer, 16 kaptener, 1 fanjunkare och 2 departementsskrivare. Vid avvägningen av relationen mellan antalet beställ- ningar i olika regementsofiicersgrader har utredningen här, liksom i det följande, tagit hänsyn såväl till de olika befattningarnas vikt och ansvars— område som till önskvärdheten av att genom gynnsamma befordringsförhål- landen tillförsäkra kåren en kvalitativt god rekrytering.
Under rubriken »Arméns centrala intendenturanstalter och förråd» lämnar försvarsutredningen nedan en redogörelse för personalbehovet vid nämnda institutioner.
Såsom utredningen tidigare angivit bör en kapten ur intendenturkåren avses för tjänstgöring vid försvarsstaben, en vid arméstaben och två vid arméinspektionen.
Vid varje militärbefälsstab bör liksom hittills tjänstgöra en regements- officer ur intendenturkåren och vid samtliga militärbefälsstaber på fastlandet dessutom en kapten ur samma kår såsom expeditionsintendent. Vid envar av I., II., III. och V. militärbefälsstaberna bör tillkomma ytterligare en kapten, avsedd såsom instruktör vid den frivilliga befälsutbildningen.
Vid kommendantsstaben i Boden bör placeras en kapten ur intendentur— kåren såsom intendent.
För intendenturförvaltningstjänsten vid truppförbanden bör liksom hittills
B&H-241011]
beräknas i regel en kapten och en förvaltare vid intendenturkåren för varje truppförband.
Såsom befäl vid intendenturtrupperna erfordras enligt vad nedan anföres under >>Intendenturtrupperna» sammanlagt 1 major, 6 kaptener, Slöjtnanter, 3 förvaltare, 7 fanjunkare, 11 sergeanter och 37 furirer, vilka samtliga böra uppföras på staten för intendenturkåren.
I syfte att rationalisera utbildningen i freds- och krigsförvaltningstjänst framlägger försvarsutredningen nedan under rubriken >>Utbildningsanstalter» förslag till organiserande av en intendenturförvaltningsskola, till vilken inten- dentskurs, förvaltarkurs m. ii. utbildningskurser avses skola förläggas. Såsom chef för skolan bör beräknas en major och såsom adjutant och lärare en kapten, båda vid intendenturkåren.
På grundval av vad ovan anförts har försvarsutredningen funnit sig böra beräkna personalbehovet vid intendenturkåren på sätt, som framgår av föl— jande tabell. Tabellen är att betrakta såsom en beräkningsgrund, och de olika beställningarna böra enligt utredningens mening icke bindas till vissa bestämda befattningar.
- *? j 5 Uivil- ' Officerare [Underofficerarcj militär ,' ; j personal j % ':'-' b o."; i.: H ? Måns?—, a's? Eiga- % u”mr_,g—_, &??? Svängiga »1 småv— " | ' 1 ”' Q % ”' S l 554 » j *. » » | ; * Försvarsstaben ........... — _ _ l l; _ _ _ * _ _ l _ i _ . Arméstaben och arméinspektionen _ ', _ — l 3 l _ — l _ l _ _ 1 — » _ Intendentur-departementet ........ 4 l 2 j 5 , 16 3 _ _ » 1 j _ i] * l —— Arméns intendenturförråd i Stock- . j ! ; tj , holm, Nässjö och Boden ........ _ j _ » 3 l 3 _ 10 _ 1 4 _ * — i — , Förplägpadsanstalterna iHässleholm ? » l , j * . * och Ostersund ................ _ j _ l _ j _ *, _ 2 _ | _ _ _ j _ : Arméns centrala beklädnadsverkstad _ 1 , _ I 1 ; _ 1 7 — * _ _ _ l _ ; Tre centralförråd ................ _ _ ' _ j — j _ 3 _ _ — _ l _ 'j Sju militärbefälsstaber ............ — l 3 ' 4 : 10 , — _ _ _ _ _ å _ 1 Kommendantsstaben i Boden ...... _ _ , _ l 3 _ — _ —— » _ — [ —— * Nitton infanteriregementen ........ _ ; _ _ '» 19 , _ 19 _ — — — — 1 Tre kavalleriregementen .......... —— _ — . _ J 3 _ 3 _ — _ _ | _ , Fyra pansarregementen .......... _ ! — *, _ . 4 _ 4 -— —— — _ . — j Nio artilleriregementen och -kårer — ! _ i _ l 9 _ 9 _ » — —— — ! _ % Sju luftvärnsregementen och kårer _ ' _ 1 _ 7 —— 7 * — _ _ — | _ * Tre ingenjörkårer ................ _ » — l _ 3 ; _ Ei ' _ — — — ' _ ; Signalregementet ................ _ 1 _ j _ 1 » — 1 _ , _ — — 'j _ ? Fyra trängkår-er .................. _ —— 1 — 4 ; — 4 _ * — _ 1 _ '. Intendenturtrupperna. ............ » — i —— f l i 6 : 8 3 7 3 11 37 _ '» 3 ,» Int-endenturförvaltuingsskolan ...l» — j _ 1 1 i 1 j — _ ' _ 1 _ _ — ; _ * Summajaij6l141921869»s»'1537 2 3, Reserv .......................... ;_;—|_ 2)— 31_]_;1_j—j Totalsummal 4 6 14 ml 8 72; S»15,3s Zl 3 , Nuvarande stat .................. [ 2 6 11 74 . 8 61 8 14 1 28 2 * 3 ,
På grund av ovanstående behovsberäkningar föreslår försvarsutredningen följande stat för intendenturkåren:
z"_ &_?— i Lönegrad Antal
Officerare:
chrstar .................................................... Oa 6 4
l Overstelöjtnanter ............................................ Oa. 5 6 ' Majorer .................................................... Oa 4 14 i Kaptener .................................................... Oa 3 94 l Löjtnanter .................................................. Oa 2 8 | Underofficerare: , Förvaltare .................................................. UO 3 72 l Fanjunkare .................................................. UO 2 8 = Sergeanter .................................................. UO 1 15 ) Manskap: | Furirer ...................................................... Ma 3 38 ! Civilmilitär personal: j Departementsskrivare ........................................ Ca 17 2 , Förrådsvaktmästare .......................................... Ca 7 3
Arméns centra/a intendenturanstalter och -förråa'.
Följande centrala anstalter och förråd lyda för närvarande under gene- ralintendenten nämligen:
arméns intendenturförråd i Stockholm, Karlsborg och Boden, förpläg- nadsanstalterna i Hässleholm och Östersund, centrala beklädnadsverksta- den samt de under år 1941 nytillkomna tre centralförråden.
I vad rör dessa anstalter och förråd förutsätter försvarsutredningen ingen ändring utom beträffande intendenturförrådet i Karlsborg. Lokalntrymmena för i Karlsborg förlagda truppförband och anstalter m. m. äro för närva— rande otillräckliga, vilket särskilt ur mobiliseringssynpunkt medför svårig- heter. Angelägna nybyggnaclsbehov föreligga bland annat vid intendentur- förrådet. Genom tillkomsten av Andra tygkompaniet, vilket icke lämpligen kan förläggas till annan ort än Karlsborg, enär kompaniet av praktiska skäl mäste anslutas till befintlig tygstation, bliva förhållandena i detta avseende ytterligare försämrade. Såväl på grund härav som med hänsyn till kom- munikationerna synes arméns intendenturförråd, utom kronobageriet och havremagasinet, samt Int 2 böra förflyttas till annan ort, varvid Tyg 2 kan övertaga frigjorda lokalutrymmen och mobiliseringsförhållandena förbättras. Av krigsorganisatoriska skäl föreslår försvarsutredningen, att arméns intenden- turförråd i Karlsborg samt Int 2 förläggas till trakten av Nässjö, där nya byggnader böra uppföras för förrådet och kompaniet.
Behovet av personal ur intendenturkåren vid intendenturanstalterna och förråden har försvarsutredningen beräknat på sätt nedan angives. Vad be- träffar erforderlig pensionerad personal i arvodesbefattning samt icke-ordi- narie personal synes denna böra upptagas på arméförvaltningens stat, varför försvarsutredningen icke finner anledning att närmare ingå på detta per- sonalbehov.
För vart och ett av de tre intendenturförråden bör beräknas en major, en kapten, tre förvaltare (i Boden fyra, varav en avsedd för fästningsmaga- sinet) och en sergeant (i Stockholm två).
De båda förplägnadsanstalterna kräva vardera en förvaltare, liksom även centralförråden. Såsom chefer för centralförråden böra avses pensionerade kaptener, vilka torde böra upptagas på staten för arméförvaltningen.
För arméns centrala beklädnadsverkstad beräknar utredningen en överste— löjtnant, en kapten och en förvaltare.
Intendenturtrupperna.
Intendenturtrupperna äro för närvarande i fredstid organiserade på tre intendenturkompanier, förlagda till respektive Stockholm, Karlsborg och Boden.
I vad avser antalet intendenturkompanier ifrågasätter försvarsutredningen ingen ändring. För intendenturkompaniet i Stockholm bör i samband med garnisonens utflyttning till Järvafältet därstädes uppföras ett nytt etablisse- ment. Intendenturkompaniet i Karlsborg bör på skäl, som försvarsutred- ningen ovan framhållit, förflyttas till trakten av Nässjö, där erforderliga byggnader böra uppföras för kompaniet i anslutning till det likaledes till trakten av Nässjö förflyttade intendenturförrädet. Intendenturkompaniet i Boden bör bibehålla nuvarande förläggning.
På grund av vad ovan anförts föreslår försvarsutredningen, att intenden- turtrupperna i fred organiseras på följande intendenturkompanier:
Int 1 Första intendenturkompaniet ............ Stockholm (Järvafältet). Int 2 Andra intendenturkompaniet ............ Nässjö. Int 3 Tredje intendenturkompaniet .......... Boden. På grund av sin belägenhet kunna intendenturkompanierna i förpläg- nadshänseende icke lämpligen ansluta till annat truppförband utan synas böra självständigt bestrida sin förplägnadstjänst.
Den årliga utbildningskontingenten vid intendenturtrupperna framgår av särskilt bihang. Till Int 1 böra därjämte förläggas intendenturtrupper- nas officersaspirantskola samt en krigskassörskola. På grund härav blir behovet av befäl vid intendenturkompanierna följande:
Int 3
:* :» ..
Mau ................................................ Iiaptener ............................................ Löjtnanter ............................................ Förvaltare ............................................ Fanjunkare .......................................... Sergeanter ............................................. j Furirer .............................................. 1
wmeth H I www—ww
l l l |
Befälsbehovet är något större än det nuvarande, vilket har sin grund i den nytillkomna efterutbildningen (omskolningen). Med den omfattning för- valtningstjänsten vid intendenturkompanierna numera erhållit har utred— ningen vidare funnit sig böra beräkna en förvaltare för varje kompani.
Denna personal bör upptagas på intendenturkårens stat liksom även en förrådsvaktmästare för varje intendenturkompani i lönegraden Ca 7.
För förrådstjänsten erfordras vidare vid varje intendenturkompani två
förrådsmän i lönegraden MEO 5 och för förplägnadstjänsten en husmoder av 2. klass i lönegraden ME06 och en biträdande husmoder i lönegraden MEo 4. Behovet av skrivbiträden i lönegraden MEo 2 utgör vid Int 1 två och vid övriga intendenturkompanier ett. Samtlig här nämnd icke—ordinarie personal synes böra upptagas på särskild stat för intendenturtrupperna. På samma stat böra även uppföras en expeditionsunderofiicer (pensionerad underofficer) och ett skrivbiträde avsedda för intendenturförvaltningsskolan.
På grund av vad ovan anförts föreslår försvarsutredningen följande stat . för in tendenturtmppema:
? intendentur- Löncgrad Int 1 * Int 2 Int 3 förvalt- i ' ningsskolan
|"
|
i
l ]*rnsimlcrml personal 1' arvodes— j befattning. l
l
Expeditionsunderoffirer ........ i — — j — — 1 l ]cl'c-ordz'naric personal. j , j » ) . ; , l » Förrådsmän .................... , MEO 5 2 l 2 j 2 — ) Husmoder av 2. klass .......... MEo 6 1 ' 1 1 — Biträdande husmoder .......... ) MEo 4 1 * 1 1 _ Skrivbitråden .................. ) MEo 2 2 1 1 l ! Fältlåkarkåren.
Enligt nu gällande organisation omfattar fältläkarkåren dels inom sjukvården vid armén permanent tjänstgörande läkare, dels bataljonsläkare vid fältläkarkåren, vilka äro skyldiga att tjänstgöra högst 21/2 månader årligen,
dels extra bataljonsläkare vid vissa garnisonssjukhus samt dels slutligen läkare på övergångsstat, på reservstat och i fältläkarkårens reserv. '
I detta hänseende ifrågasätter försvarsutredningen ingen ändring. Till frågan angående chefsskapet över fältläkarkåren återkommer utredningen framdeles.
Till fältläkarkåren hörande, inom den militära sjukvården permanent tjänst- görande läkare äro för närvarande placerade till tjänstgöring vid sjukvårds- styrelsen och sjukvårdsinspektionen, garnisonssjukhusen, arméfördelnings- staberna (motsvarande) och truppförbanden.
I nu gällande dispositioner i detta hänseende bliva vissa ändringar er- forderliga såväl med hänsyn till föreslagna förändringar beträffande försvars- väsendets och det militära sjukvårdsväsendets högsta ledning som till den ökade belastning på sjukvårdsväsendet vid armén, vilken kan väntas bliva en följd av den utsträckta första tjänstgöringstiden. I vad rör sjukvårds— tjänsten i Boden synes därjämte en principiell omläggning påkallad för att avlägsna vissa olägenheter, som vidlåda nuvarande system.
I det föregående har omnämnts, att den pågående militära förvaltnings- utredningen avser att framlägga förslag om inrättande av en för hela för- svarsväsendet gemensam sjukvårdsförvaltning. För armésjukvårdens vidkom-
mande innebär förslaget, att den gemensamma sjukvårdsförvaltningen över- tager de uppgifter, vilka för närvarande påvila arméförvaltningens sjukvårds— styrelse. Den nuvarande generalfältläkarbeställningen kommer därmed att bortfalla, liksom ock den nuvarande överfältläkarbeställningen. I stället avses tillkomma en arméöverläkare i lönegraden Cb 2 på fältläkarkårens stat. Den nuvarande sjukvårdsinspektionen avses skola inordnas i arméin- spektionen och bilda dennas sjukvårdsavdelning med arméöverläkaren såsom avdelningschef, tillika inspektör för sjukvården vid armén. Arméöverläkaren skall även vara chef för fältläkarkåren. Nedanstående personalberäkningar hänföra sig till den föreslagna nya organisationen.
Några hållpunkter för beräkning av behovet av läkare tillhörande fält- läkarkåren vid den för försvaret gemensamma sjukvårdsförvaltningen hava icke stått försvarsutredningen till buds. Utredningen har emellertid preli- minärt antagit att, i analogi med vad som för närvarande är fallet beträf- fande arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse, en regementsläkare ur kåren permanent bör avses för tjänstgöring vid försvarsväsendets sjukvårdsför— valtning. Det förslag i fråga om sjukvärdsförvaltningens framtida organisa- tion, som är att vänta från 1941 års militära förvaltningsutredning, kan komma att giva anledning till ändring härutinnan.
För arméinspektionens sjukvårdsavdelning beräknar utredningen behovet av läkare till, förutom arméöverläkaren, tvä regementsläkare och en batal— jonsläkare ur fältläkarkåren.
För varje militärbefälsstab bör, liksom hittills för arméfördelningsstaberna, beräknas en fältläkare. Tidigare har någon sådan icke funnits vid militär- befälsstaben på. Gotland, där befattningen såsom st'absläkare upprätthållits av regementsläkaren vid I 18 vid sidan av dennes ordinarie tjänst vid rege— mentet. Den utökade första tjänstgöringen för de värnpliktiga och omlägg- ningen av inskrivningsväsendet komma emellertid att pålägga stabsläkaren ökade arbetsuppgifter. Krigsförberedelsearbetet för sjukvårdstjänsten på Gotland har även tagit ökad omfattning. På grund härav synes en särskild beställningshavare böra avses för stabsläkartjänsten jämväl vid militärbefäls- staben på Gotland, vilket även torde ha sin betydelse i betraktande av de svårigheter att vid behov åstadkomma en förstärkning av läkarpersonalen på Gotland som kunna uppträda i ett avspärrningsläge.
Den militära sjukvårdstjänsten i Boden är för närvarande organiserad på följande sätt: Vid staben vid Övre Norrlands trupper tjänstgöra en fält- läkare, två. regementsläkare och två. bataljonsläkare, vilka samtliga tillika upprätthålla befattningar vid garnisonssjukhuset, fältläkaren såsom chef- läkare, regementsläkarna såsom avdelningsläkare och bataljonsläkarna såsom underläkare. Vid garnisonssjukhuset tjänstgöra därutöver två regements- läkare samt ett antal extra bataljonsläkare, vilka vid sidan av sjukhus- tjänsten tillfälligt kunnat beordras till tjänstgöring vid truppförbandeni Boden. Särskilda läkare Hnnas icke vid något truppförband inom garnisonen.
Detta system för bestridande av sjukvårdstjänsten inom Bodens garnison har visat sig medföra vissa olägenheter. De läkare, som ombesörjt läkar- vården vid de olika truppförbanden, hava icke blivit i erforderlig grad sam-
manknutna med vederbörligt truppförband och därför ofta icke känt till- räckligt ansvar för sjukvården vid detta. Truppförbandscheferna hava också saknat det fasta stöd i sjukvårdsfrågor, som de måste göra anspråk på. och som endast torde kunna säkerställas genom att särskilda läkare per- manent placeras vid truppförbanden.
För att komma till rätta med dessa. olägenheter vill försvarsutredningen föreslå, att sjukvårdstjänsten inom Bodens garnison organiseras påföljande sätt. Vid kommendantsstaben placeras en fältläkare, vilken tillika är chef- läkare vid garnisonssjukhuset. Vid garnisonssjukhuset placeras i övrigt endast det antal läkare, som helt tagas i anspråk av verksamheten vid sjuk- huset, nämligen tre regementsläkare och fyra extra bataljonsläkare. Vid I 19 placeras, liksom vid övriga infanteriregementen, en regementsläkare och en bataljonsläkare. Samma antal läkare placeras även vid A8 och dessa läkare bestrida jämväl sjukvårdstjänsten vid S 1 B, Tyg 3 och Int 3. Slutligen placeras vid vardera A5 och Ing 3 en bataljonsläkare. Truppförbands- läkarna böra jämväl, på sätt under »Garnisonssjukhusen» angives, fullgöra viss tjänst vid garnisonssjukhuset.
Behovet vid övriga garnisonssjukhus av sjukhusläkare tillhörande fältläkar- kåren beräknar försvarsutredningen, i överensstämmelse med vad som anföres under »Garnisonssjukhusen», sålunda. Vid vartdera av garnisonssjukhusen i Eksjö och Linköping erfordras en regementsläkare och en extra bataljons— läkare, vid garnisonssjukhusen i Sollefteå och Skövde en regementsläkare och två extra bataljonsläkare samt vid garnisonssjukhuset i Karlsborg en bataljons- läkare. För närvarande upprätthållas befattningarna såsom chefläkare vid ovan nämnda garnisonssjukhus av regementsläkaren vid något på veder- börlig ort förlagt truppförband vid sidan av dennes ordinarie tjänst vid regementet. Sålunda äro regementsläkarna vid 14, I 12, 121, A9 och T2 tillika chefläkare vid garnisonssjukhusen i respektive Linköping, Eksjö, Sollefteå, Karlsborg och Skövde. Med den ökade arbetsbörda, som på grund av den utsträckta första tjänstgöringstiden för de värnpliktiga kan beräknas komma att påvila regementsläkarna, torde det emellertid icke längre bliva möjligt att med regementsläkartjänsten förena befattningen såsom chefläkare vid ett större garnisonssjukhus. Utredningen föreslår därför, att särskilda beställningshavare avses för chefläkarbefattningarna vid samtliga garnisons- sjukhus utom i Karlsborg. Vid sistnämnda garnisonssjukhus synes tjänsten som chefläkare fortfarande kunna bestridas av regementsläkaren vid LV 1. Här nämnda chefläkarbefattningar hava inräknats i det ovan angivna per- sonalbehovet. Vid garnisonssjukhusen tjänstgörande regementsläkare, ba- taljonsläkare och extra bataljonsläkare ur fältläkarkåren torde liksom för närvarande böra uppföras & staten för garnisonssjukhusen. Behovet vid garnisonssjukhusen av annan läkarpersonal än sådan tillhörande fältläkar- kåren ävensom behovet av övrig personal redovisas i annat sammanhang (»Garnisonssjukhusen»).
Behovet av läkare vid truppförbanden i övrigt har försvarsutredningen beräknat enligt nedanstående. '
Vid varje infanteriregemente erfordras en regementsläkare och en batal-
jonsläkare. Samma antal läkare bör även beräknas för artilleriregementena och trängkårerna.
Av pansarregementena böra P 3 och P 4, vid vilka regementen inskriv- ningsverksamhet kommer att äga rum på samma sätt som vid infanterire- gementena, erhålla vardera en regementsläkare och en bataljonsläkare. Vid övriga pansarregementen erfordras endast en regementsläkare.
För luftvärnsregementena bör likaledes beräknas en regementsläkare. Vid S 1 bör på grund av ökat arbetsomfäng nuvarande bataljonsläkar- beställning utbytas mot en regementsläkarbeställning.
Kavalleriregementena, artillerikärerna, luftvärnskårerna och ingenjörkårerna böra vardera erhålla en bataljonsläkare.
Vid krigsskolan finnes för närvarande en bataljonsläkarbeställning. Inne- havaren äger jämväl skyldighet att meddela undervisning i militär hälsolära. Han skall vidare följa krigsskolan på övningar såväl sommar- som vintertid. Med hänsyn härtill synes det önskvärt att till ifrågavarande tjänst knytes en yngre, vetenskapligt intresserad läkare, som dels kan tillföra undervisningen nya impulser, dels äger fysiska förutsättningar för att kunna följa krigsskolan pä övningar utom förläggningsorten. Enligt försvarsutredningens mening torde de bästa möjligheterna för att erhålla en läkare med dessa kvalifika— tioner skapas genom att en bataljonsläkare vid fältläkarkåren på förslag av arméöverläkaren och efter eget åtagande beordras såsom arvodesläkare vid krigsskolan för viss tid, exempelvis tre år åt gången. Utredningen föreslår sålunda, att den ordinarie bataljonsläkarbeställningen vid krigsskolan in- drages och att i stället en bataljonsläkare vid fältläkarkåren beräknas såsom arvodesläkare vid skolan.
Arméns underofficersskola har hittills med avseende på sjukvården anslutit till I 8. Med tillkomsten av försvarsväsendets läroverk och därmed följande omfattande internatförläggning vid underofäcersskolan blir detta icke längre möjligt utan bör en särskild bataljonsläkare avses för skolan.
Inom armésjukvärden föreligger årligen ett behov av extra läkare i sam- band med övningar i högre förband ävensom vid förfall för ordinarie läkare till följd av semester, sjukdom och kommendering samt vid uppstående va- kanser. Extra läkare erfordras även för inskrivningsförrättningarna samt för att bestrida sjukvårdstjänsten vid skidlöparbataljonen.
Behovet av extra läkare vid övningar i högre förband torde i regel kunna tillgodoses genom anlitande av värnpliktiga läkare, vilka fullgöra facktjänst- göring.
I övrigt torde behovet av extra läkare böra fyllas med bataljonsläkare vid fältläkarkåren, vilka äro skyldiga att tjänstgöra 21/9 månader årligen. Det erforderliga antalet bataljonsläkare vid fältläkarkåren har försvarsutred- ningen beräknat enligt följande grunder.
Vid truppförband, där såväl regementsläkare som bataljonsläkare finnas, förutsättas dessa läkare vikariera för varandra under semester och vid för- fall pä grund av sjukdom eller av annan anledning. Där endast en läkare finnes, måste denne vid ledighet eller förfall ersättas med en extra läkare. Sammanlagt beräknas av denna anledning årligen behöva uttagas 52 extra
tjänstgöringsmånader motsvarande 21 bataljonsläkare vid fältläkarkåren, var- till bör läggas en reserv om 2 läkare. För här ifrågavarande ändamål er- fordras Sålunda 23 bataljonsläkare vid fältläkarkåren.
För inskrivningsförrättningarna förutsättes en läkare kunna ställas till förfogande från vart och ett av de 30 regementen, vilka enligt ovan före- slagits skola erhålla tvä ordinarie läkare. Härutöver erfordras emellertid 18 läkare under två månader. Genom anlitande av militärläkare på reserv— stat och i reserven torde 9 av dessa platser kunna fyllas, medan de åter- stående 9 måste utgöras av bataljonsläkare vid fältläkarkåren.
För att tillgodose behovet av läkarvård vid skidlöparbataljonen måste uttagas sammanlagt 5 extra tjänstgöringsmånader motsvarande 2 bataljons- läkare vid fältläkarkåren.
Slutligen bör, som ovan nämnts, beräknas 1 bataljonsläkare vid fältläkar- kären för krigsskolan.
Det sammanlagda behovet av bataljonsläkare vid fältläkarkåren blir enligt ovanstående beräkningsgrund 35, vilket innebär en ökning med 5 i jämförelse med nuvarande antal. Det obetydliga överskott av arbetskraft, som uppkommer genom att endast 2 månader av disponibla 21/2 uttagas av de vid inskrivningsförrättningarna medverkande läkarna, bör betraktas som en nödvändig reserv.
Med hänsyn till vad ovan anförts har försvarsutredningen funnit sig böra beräkna personalbehovet vid fältläkarkåren på sätt, som framgår av följande tabell.
& ? > :a 5 _? Ess & . ;åj 5. så se: säs ”st-:= * == E%” :=”? så 1 * %* i = s ? rår : i j 5 = g 1 l Försvarsväsendets sjukvårdsförvaltning ........ , —— i — 1 — — —— & Arméinspektionens sjukvårdsavdelning ........ 1 1 — , 2 1 — —— * Sju militärbefälsstaber ........................ l —— 7 » — — —— _ ! Kommendantsstaben i Boden .................. , —— 1 | —— — —— — , Nitton infanteriregementen .................... , — — , 19 19 — ——— ', Tre kavalleriregementen ...................... , —— , -— * 3 —— '— , P1 och P2 .................................. ——- —— 2 3 — —- __ ! P3 och P4 .................................. l — _— ? 2 i 2 — — 1 Sju artilleriregementen ........................ i —— l 7 l 7 — — , Två, artillerikarer ............................ | — — | —— l 2 — — » Tre luftvärnsregementen ...................... | — — 3 i — —— 5 Fyra luftvärnskårer .......................... | — — — , 4 —- , Tre ingenjörkårer ............................ — —— — ' 3 —— —- Signalregementet ............................ | — —— 1 i — — —— Fyra trängkarer .............................. —— — 4 i 4 -—- -— Arméns underofficersskola .................... i —— — i — l —— — Garnisonssjukhusen .......................... —— _ l 7 i 1 — 10 Fältlakarkåren ................................ -— -— , —— 35 -—— I Summa 1 s 48 47 35 10 ; Nuvarande stat .............................. 1) 5 [*)39 ! 41 30 10
1) För närvarande finnas en generalfältl'akare och en överfältläkare. 2) Dessutom en regementsläkare vid Karolinska sjukhusets garnisonsavdelningar,vilken enligt gällande bestämmelser skall indragas vid nuvarande innehavares avgång.
På grundval av ovanstående personalberäkning föreslår försvarsutredningen följande personalförteckning för jältldkm'kåren :
Lönegrad Antal ;
Ordinarie tjänsten/("in: Civilmilitär personal: ) Chef, arméöverläkare 1; ...................................... Cb 2 1 ' Faltläkare .................................................. Ca 28 8 Regementsläkare vid garnisonssjukhusen [se »Garnisonssjuk-
' husen») .................................................. — _—
( Regementsläkare ............................................ , Ca 26 41
Bataljonsläkare vid garnisonssjukhuset i Karlsborg (se ”Gar-J nisonssjukhusen») ........................................ -—- Bataljonsläkare ............................................ : Ca 22 465
. Eke-ordinarie personal:
Bataljonslakare vid fältläkarkåren .......................... — 35 Extra bataljonsläkare (se »Garnisonssjukhusennl ............ ' —— »—
1) Intill dess ifrågasatt förändring med avseende på, sjukvftrdsstyielsens ställninu äger rum bör på. personalföi tecknin gen för fältläkarkåren' 1 stället för arméöverläkaren upptagas:
Qhef, generalfältläkai en ...................................... Cb 3 Overfaltläkare .............................................. Ca 30 1.
Fältläkarkårens reservstat och reserv behandlas av utredningen i annat sammanhang (»Reservanställd personal»).
Fältveterinärkåren.
Fältveterinärkåren omfattar enligt nu gällande organisation dels inom veterinärvården vid armén permanent tjänstgörande ordinarie veterinärer dels veterinärer i kårens reserv. Av skäl, vilka försvarsutredningen nedan framlägger, synes veterinärpersonalen vid armén böra utökas med ett antal icke-ordinarie bataljonsveterinärer vid fältveterinärkåren varjämte en reserv- stat för fältveterinärkåren bör inrättas.
Det förslag avseende den framtida gestaltningen av arméns ledande organ, vilket försvarsutredningen framlagt i ett tidigare sammanhang, innebär bland annat, att nuvarande veterinärinspektionen inordnas i arméinspektionen och bildar dennas veterinäravdelning med överfältveterinären såsom avdel- ningschef, tillika inspektör för veterinärvården vid armén. Utan hinder härav bör överfältveterinären alltfort kunna vara chef även för intendentur- departementets häst- och veterinär-byrå, därest denna i det förslag avseende förvaltningstjänstens ordnande, som är att förvänta från 1941 års militära förvaltningsutredning, kommer att kvarstå oförändrad. Överfältveterinären synes böra uppföras på staten för fältveterinärkåren med oförändrad löne- grad Ca 30. '
För arméinspektionens veterinäravdelning har försvarsutredningen be- räknat behovet av veterinärer till, förutom överfältveterinären, en regements— veterinär och en bataljonsveterinär.
Da 1941 års militära förvaltningsutrednings förslag till organisation av intendenturdepartementet ännu icke föreligger, har försvarsutredningen varit hänvisad till att räkna med oförändrat behov av veterinärer för departe- mentets häst— och veterinärbyrå, nämligen, förutom överfältveterinären, en regementsveterinär. Förvaltningsutredningens förslag kan komma att giva anledning till ändring härutinnan.
För varje militärbefälsstab med undantag av VII. militärbefälsstaben bör beräknas en fältveterinär och för kommendantsstaben i Boden en rege- mentsveterinär.
Behovet av veterinärer vid truppförband och skolor m.m. synes böra beräknas med tillämpning av enahanda grunder som för närvarande gälla, med de avvikelser, som framgå av det följande.
Vid Ing 1 finnes för närvarande en bataljonsveterinär-beställning, vilken dock enligt 1936 års försvarsbeslut skall indragas vid nuvarande innehavares avgång, varefter det skall åligga regementsveterinären vid arméförvaltningens intendenturdepartement att bestrida veterinärvården vid kåren. Vid S 1 be- strides veterinär-vården för närvarande av regementsveterinären vid veterinär- inspektionen. Erfarenheterna visa emellertid, att båda de ovan nämnda regementsveterinärerna behöva tagas helt i anspråk för sin tjänst vid in— tendenturdepartementet respektive arméinspektionens veterinäravdelning. Olägenheterna härav hava för S 1 vidkommande starkt framträtt under de senaste åren, särskilt vid tillfällen, då tjänstgöring för regementsveterinären utom förläggningsorten erfordrats. På grund av det anförda föreslär för— svarsutredningen, att beställningen för en bataljonsveterinär vid Ing 1 bi- behålles med skyldighet för innehavaren att jämväl bestrida veterinärvården vid S 1.
För hästvården vid truppförbanden är det av avgörande betydelse, att underofficerarna och underbefälet äga ingående kännedom om hästen och dess värd. Grundläggande utbildning härutinnan bibringas vid underbefäle- skolorna. Enligt försvarsutredningens mening bör denna utbildning i vad avser de blivande underofficerarna kompletteras och fördjupas genom sär- skild undervisning vid arméns underofficersskola under sakkunnig ledning. På grund härav föreslår utredningen, att på. fältveterinärkårens stat upp— föres en beställning för en bataljonsveterinär avsedd för arméns under- officersskola.
Veterinärvärden vid Herrevadsklosters remontdepä bestrides för närva- rande av bataljonsveterinären vid K 2. I samband med att detta regemente ombildas till pansarregemente kommer emellertid nämnda beställning att indragas. Erfarenheterna hava visat, att stora krav måste ställas på veteri— närvården vid remontdepåerna. Sjukdomsfrekvensen bland remonter är hög, särskilt i vad rör smittsamma sjukdomar, och sjukdomsfallens art gör daglig tillsyn av veterinär nödvändig. Försvarsutredningen föreslår därför, att en särskild veterinär beräknas för Herrevadsklosters remontdepä och att med hänsyn härtill en ny bataljonsveterinärbeställning uppföres på fältveterinär- kårens stat. '
% , i 40: , uj ., =_ td J — (> 1 =: ' ca m. := , , :: , = 3 5 , ä ==! :; :; å ! & , 2 5! U,? &" ä :. " '—n , 5? 4 e:; 5- % , åå ä: E. % Anmärkningar ; , E; 5' == % , ":*; 5 ;; as * * 5- , = = if » 9, '.” 535 | . få: , 9: , = T' T' . , l , _ , , Arméinspektionens vete-é , . rinäravdelning ...... 1 , -_ 1 , 1)1 — 1) Veteriniirvårdcn vid försvar-e, ' Intendenturdepartemen-, ' och mméstaberna. tets hast- och veteri- ' närbyrä ............ —- — 1 , — — I. militärbefälsstaben — 1 — , —- — Regementsveterinärs åligganden * vid A 3. , II. militärbefälsstaben — 1 —— —— , —— Regementsveterinärs åligganden - , . vid A 4. III. militärbefälsstaben — 1 — , — - _ Regementsveterinärs åligganden _ vid K 3. , IV. militärbefälsstaben —— 1 _— , _ ' — Regementsveterinärs åligganden , ' 5 , vid K 1. V. militärbefälsstaben _ 1 _ i _— , —— Veterinärvården vid I 2. , VI. militärbefälsstaben _ 1 _ , _ _ » » Lv 7. * , Kommendantsstaben i , , , ,Regementsvctcrinärs respektive , Boden .............. — l —— 1 1 , — bataljonsveterinärs åligganden , | , i vid truppförband i Boden. ' K 1 .................. — , -—— _, , 1 , — Veterinärvården vid P 1. K 2 .................. — —— 1 2)1 , — 2) Veterinärvården vid I 20. K 3 .................. — —— — 1 , '— Veterinärvårdcn vid P 4 och S 1 Sk A 1 .................. —- — 1 3,1 —— &) Veterinärvärden vid I 1 och Lv3. , A2 .................. _ _ , 1 4)1 * _ » »Lv6. . A 3 .................. — —— , —— 1 , — Veterinär'vålden vid I 6 och S 1 K. , A 4 .................. — — ] _— 1 —— » » 1 Ö. ,; Ing] .................. _ _ , _ 1 , _ » »sr. , Ing 2 .................. — — , —— 1 —— » » 1 12. , Tl .................... — — , — 1 , — » » 14 och Lv2.* T 2 .................... —— _— , — 1 —— » » Gudhems re-, , , montdcpå. T 3 .................... —— — — 1 , -—— n » 1 21. , T 4 .................... —— — , —— , —— , Ridskolan ............ — — l 1 — , —— , Arméns underofficers— , » , skola ................ _ * _ _ 1 _ Veterinärvärrlen vid 18. , Herrevadsklosters re- , ! montdepa .......... _ — ' — 1 -— n » Herrevads- , Faltveterinärkåren . . . . — , _ , »— — , 10 klosters dressyranstalt. , ! Summa 1 ' 6 , 7 17 ,, 10 , ' Nuvarande antal ...... 1 , 5 , 7 15 , — ,
På grund av ovanstående personalberäkning föreslår försvarsutredningen följande personalfö;teckning för _fältveterz'närkåren:
Lönegrad , Antal Ordinarie tjänstemän. , Civilmilitar personal: , Chef, överfältveterinär ............................... ' ....... C a 30 , 1 , , Faltveterinäa'er ................ ' ............................ Ca 26 6 Regementsveterinärer ...................................... , Ca 22 , 7 , Bataljonsveterinärer ........................................ Ca 20 * 17 . . , Icke—or(lmarze personal. ,: Bataljonsveterinärer vid fåltveterinärkären .................... — 10
Vid övningar i högre förband uppstår årligen ett behov av extra veteri- närer, särskilt vid kavalleri- och artilleriregementena. Detta behov torde eme11ertid i. regel kunna tillgodoses genom anlitande av värnpliktiga veteri- närer, som fullgöra facktjänstgöring.
Ett ytterligare behov av extra veterinärer uppkommer vid ordinarie be- ställningshavares semester eller förfall på grund av sjukdom eller kommen- - (lering ävensom vid uppstående vakanser. Vid truppförband med två veteri-
närer torde man i regel icke behöva räkna med något behov av vikarier. För övriga truppförband har försvarsutredningen beräknat behovet till sam- manlagt 46 extra tjänstgöringsmånader.
Tidigare har behovet av extra veterinärer i stor utsträckning kunnat fyllas genom att personal i reserven inkallats till tjänstgöring. På. grund av det nya system för rekrytering av fältveterinärkårens reserv som iannat sammanhang (»Reservanställd personal») föreslås kommer emellertid till- gången på personal i reserven att väsentligt nedgå. Till någon del torde denna nedgång kunna kompenseras genom att värnpliktig personal i sam- band med facktjänstgöring i ökad utsträckning tages i anspråk såsom vika- rier för ordinarie veterinärer. För att öka tillgången på militärveterinärer kommer försvarsutredningen vidare i det följande att föreslå inrättande av en reservstat för fältveterinärkåren, omfattande två regementsveterinärer och två bataljonsveterinärer.
Genom anlitande av personal på reservstat och i reserven samt av värn- pliktig personal torde omkring 21 av de årligen erforderliga 46 extra tjänst- göringsmånaderna kunna beräknas bliva fullgjorda, medan återstående behov, omfattande 25 tjänstgöringsmånader, måste tillgodoses på annat sätt. På grund härav föreslår försvarsutredningen, att en ny kategori av militär— veterinärer upptages på fältveterinärkårens stat, nämligen bataljonsveteri- närer vid fältveterinärkåren, vilka inom fältveterinärkåren böra erhålla en ställning motsvarande bataljonsläkarnas vid fältläkarkåren. Med en årlig tjänstgöringsskyldighet för bataljonsveterinärerna vid fältveterinärkåren om 21/2 månader, uppgår behovet av sådana veterinärer till 10, vilket antal så- lunda bör uppföras på staten för fältveterinärkåren.
På grundval av vad ovan anförts har försvarsutredningen funnit sig böra beräkna personalbehovet vid fältveterinärkåren på sätt som framgår av tabell å sid. 188.
Arméns sjuksköterskekår.
I arméns sjuksköterskekår inräknas för närvarande samtliga vid trupp— förbanden anställda sköterskor. I anslutning till arméförvaltningens anslags— äskanden för budgetåret 1942/43 har ämbetsverket föreslagit, att jämväl för vissa av arméns skolor upptagna sjuksköterskebefattningar måtte överföras till sjuksköterskekåren. Utredningen ansluter sig till detta förslag.
För närvarande finnes vid varje truppförband och för varje skola med egen sjukavdelning en sköterska i lönegraden Eo 7. Sammanlagt för trupp-
förband och skolor finnas upptagna 48 dylika sjuksköterskebefattningar, sålunda fördelade:
1 vid varje infanteriregemente........................................._... :21 1 vid varje kavalleriregemente .............................................. = 4 1 vid varje artilleri- och luftvärnsartilleriregemente samt vid var och
en av beredskapsdivisionerna i Sundsvall och Malmö ................ :13 1 vid varje ingenjörkår ...................................................... = ?) 1 vid Signalregementet ...................................................... : 1 1 vid varje trängkår ........................................................ = 4 1 vid krigsskolan ............................................................ = 1 1' vid arméns underofficersskola ............................................ = 1
Summa 48
Försvarsutredningen föreslår, att i huvudsak samma beräkningsgrunder som hittills även i fortsättningen tillämpas, dock med de ändringar, som i det följande närmare motiveras.
Utredningen har i annat sammanhang föreslagit en utökning av antalet truppförband. Sammanlagt har föreslagits en ökning i förhållande till nu— varande antal med fyra truppförband, för vilka sjuksköterskor i enlighet med ovan anförda beräkningsgrunder erfordras. På grund härav föreslås, att fyra nya sjuksköterskebefattningar för ovan angivet behov måtte uppföras på staten för arméns sjukvårdsväsende.
I anslagsäskandena för budgetåret 1942/43 har arméförvaltningen med förebärande av särskilda skäl hemställt,
att för envar av trängkårerna ytterligare en sjuksköterskebefattning. av- sedd för s. k. instruktionssköterska, måtte inrättas;
att en befattning som sjuksköterska vid infanteriskjutskolan likaledes måtte inrättas samt
att sjuksköterskekåren måtte utökas med ytterligare två befattningar för ambulerande sjuksköterskor i Stockholm och Boden.
De sålunda föreslagna ändringarna 'dnner utredningen välmotiverade och föreslår sålunda, att ytterligare sju sjuksköterskebefattningar för ovan angivna ändamål uppföras på staten för arméns sjukvårdsväsende. Härutöver torde för Göta trängkårs kompani i Nora, där sjukvårdsutbildning kommer att bedrivas året runt, böra beräknas en instruktionssköterska.
I nyssberörda anslagsäskanden har arméförvaltningen vidare anfört, att ett genomförande av den föreslagna nya freds— och krigsorganisationen syntes kräva, att vid vissa truppförband ytterligare en sjuksköterska an- ställdes. Under hänvisning till den pågående försvarsutredningen har äm- betsverket likväl inskränkt sig till att äska medel för anställande tills vidare av ett ökat antal extra sjuksköterskor. Utredningen anser emellertid, att tillräckliga erfarenheter ännu icke föreligga för ett bestämt ställningstagande till frågan om en permanent utökning av antalet sjuksköterskor vid trupp— förbanden. I stället har utredningen i annat sammanhang (»Kostnadsbe— räkningar för armén») föreslagit, att utgiftsposten för extra sjuksköterskor
måtte upptagas till det belopp, som av arméförvaltningen äskats för budget- året 1942/43.
På grund av vad sålunda anförts föreslår utredningen, att på staten för arméns sjukvårdsväsende uppföras sammanlagt 60 befattningar för sjuk— sköterskor i lönegraden MEo 7, fördelade till tjänstgöring på följande sätt:
vid varje infanteriregemente .............................................. = 19 vid varje kavalleriregemente .............................................. = 3 vid varje pansarregemente ................................................ = 4 vid varje artilleriregemente och -kår .................................... = 9 vid varje luftvärnsregemente och -kår .................................. = 7 vid varje ingenjörkår ...................................................... = 3 vid Signalregementet ...................................................... = 1 vid varje trängkår ........................................................ = 8 vid Göta trängkårs kompani i Nora ' _— vid infanteriskjutskolan _ vid krigsskolan _ vid arméns underofficersskola med försvarsväsendets läroverk _ ambulerande sjuksköterska i Stockholm _— ambulerande sjuksköterska i Boden .................................... —
_HHHHHIQHHHHHHH
I l—tb—Ay—nb—Ål—lt—e'
Summa (30
I förhållande till nuvarande stat innebär förslaget en ökning av antalet sjuksköterskebefattningar vid armén med 12.
Garnisonssjukhusen.
Antalet garnisonssjukhus är för närvarande sex, nämligen garnisonssjuk- husen i Karlsborg, Skövde, Eksjö, Linköping, Sollefteå och Boden. Därtill komma garnisonsavdelningarna vid Karolinska sjukhuset i Stockholm. Någon förändring härutinnan ifrågasättes icke.
I ett den 3 november 1939 av inom försvarsdepartementet tillkallade sak— kunniga avgivet betänkande angående vissa med vården av civila patienter å garnisonssjukhusen sammanhängande organisationsfrågor hava föreslagits bland annat vissa förändringar i fråga om garnisonssjukhusens personal. På grundval härav har därefter viss mindre ökning av såväl antalet läkare som övrig personal av riksdagen beslutats.
Vid den tidpunkt, då nyssnämnda betänkande avgavs, kunde de ändringar i fråga om försvarskrafternas organisation samt utbildningstiden för de värn— pliktiga, som nyligen genomförts eller varom förslag nu framlägges, icke förut- ses. Jämförd med den organisation, som de sakkunniga lagt till grund för sitt betänkande, kommer den blivande organisationen att ställa väsentligt ökade krav icke endast på truppförbandsläkarna utan jämväl på personalen vid garnisonssjukhusen. I förevarande sammanhang bör även beaktas, att, sedan ifrågavarande betänkande avgavs, en del tidigare icke använda under— sökningsmetoder (tuberkulosspaning, blodgruppsbestämning m. m.) samt vacci—
nationer av olika slag blivit föreskrivna inom den militära sjukvården, vilket allt i hög grad tager läkarnas tid och arbete i anspråk. Slutligen måste hän- syn tagas till att garnisonssjukhusen, för att vinna klientelets förtroende böra tillförsäkras lika högt kvalificerad personal som de civila sjukhusen. Därest arbetsbördan för personalen på de förra blir större än för mot— svarande befattningshavare vid lasaretten utan att häremot svarande kompen- sation erbjudes, synes emellertid stor risk föreligga för att hithörande tjänster bliva mindre eftersökta och att sålunda en kvalitetsförsämring blir följden.
På grund av vad sålunda anförts vill utredningen föreslå, att frågan om personalbehovet vid garnisonssjukhusen upptages till förnyad omprövning.
Vad angår garnisonssjukvården i Stockholm. har utredningen, med hänsyn till att dess nuvarande organisation i viss mån har provisorisk karaktär och torde komma att göras till föremål för övervägande i särskild ordning, icke ansett sig böra ingå på frågan om personalbehovet för garnisonsavdelningarna vid Karolinska sjukhuset i Stockholm.
Beträffande personalbehovet vid garnisonssjukhnsen får utredningen anföra följande.
Garnisonssjulrbuset i Karlsborg.
I fråga om läkarpersonalen vid garnisonssjukhuset i Karlsborg ifrågasättes icke någon ändring.
Garnisonssjuk/ruset i Skövde.
Vid sjukhuset, som är avsett för kirurgiska fall, finnas följande läkare: en chefläkare, tillika regementsläkare vid Göta trängkår; en röntgenläkare, tillika regementsläkare vid Skaraborgs regemente; samt två biträdande läkare, av vilka en tillika är bataljonsläkare vid Skaraborgs regemente och en är extra bataljonsläkare på garnisonssjukhusens stat.
I enlighet med vad förut framhållits kunna befattningarna som chefläkare och truppförbandsläkare efter genomförd omorganisation i regel icke längre förenas hos en och samma befattningshavare. Utredningen föreslår därför, att en ny regementsläkarbeställning, avsedd för garnisonssjukhuset måtte till- komma. Befattningen som röntgenläkare synes fortfarande kunna upprätthållas av truppförbandsläkare.
Det har visat sig omöjligt för bataljonsläkaren vid Skaraborgs regemente att samtidigt tjänstgöra såsom läkare vid garnisonssjukhuset. Hans tjänst— göring vid sjukhuset har därför upphört och hans åligganden bestridas för närvarande av beredskapsinkallade läkare. Det torde därför bliva nödvändigt att förstärka läkarpersonalen vid garnisonssjukhuset med ytterligare en extra bataljonsläkare.
På. grund av vad sålunda anförts föreslås, att en regementsläkarebeställning, avsedd för chefläkaren vid garnisonssjukhuset i Skövde, uppföres å garnisons— sjukhusens stat samt att ytterligare en extra bataljonsläkarbefattning tillkom— mer vid sjukhuset.
Vid sjukhuset, som är avsett för medicinska. fall och vars sängantal uppgår till 90, finnas följande läkare:
en chefläkare, tillika regementsläkare vid Jönköpings—Kalmar regemente; en röntgenläkare, tillika bataljonsläkare vid nämnda regemente; samt en biträdande läkare, extra bataljonsläkare på garnisonssjukhusens stat. Av skäl som förut anförts bör befattningen som chefläkare vid sjukhuset skiljas från regementsläkarbeställningen. Utredningen föreslår därför, att en ny regementsläkarbeställning, avsedd för garnisonssjukhuset i Eksjö, upp- föres på garnisonssjukhusens stat.
Garnisonssjukhuset i Linköping.
Vid sjukhuset, som är uppdelat på en allmän medicinsk avdelning om 39 i sängar och en avdelning för öron—, näs- och halssjukdomar om 40 sängar, finnas .1 för närvarande följande läkare: ' en chefläkare, tillika läkare vid öronavdelningen samt regementsläkare vid Livgrenadjärregementet; ; en läkare på allmänna avdelningen, tillika regementsläkare vid Svea träng-
kår; samt
en biträdande läkare vid öronavdelningen, extra bataljonsläkare på garni— sonssjukhusens stat.
I överensstämmelse med vad som föreslagits beträffande förut nämnda garnisonssjukhus bör jämväl för chefläkaren vid garnisonssjukhuset i Lin— köping å garnisonssjukhusens stat uppföras en beställning som regementsläkare. Detta krav framstår med så mycket större skärpa som sjukhusets öronavdel- ning är en av landets största. På grund av att utredning pågår rörande sjuk- husets omfattning förutsätter utredningen i varje fall tills vidare ingen för- ändring beträffande övriga läkare.
Garnisonssjukhuset i Sollefteå. Vid sjukhuset, som är avsett för medicinska fall och vars sängantal uppgår till 90, finnas följande läkare: en chefläkare, tillika regementsläkare vid Västernorrlands regemente; samt två. biträdande läkare, extra bataljonsläkare på garnisonssjukhusens stat. Röntgenläkaren vid Sollefteå lasarett biträder för närvarande som konsul— terande röntgenläkare vid garnisonssjukhuset. I fråga om denna personal ifrågasättes icke någon annan ändring än att en- för chefläkaren avsedd befattning som regementsläkare, i analogi med vad som ; föreslagits för förut nämnda garnisonssjukhus, bör uppföras på sjukhusens 1 stat. '
Garnisonssjukhuset i Boden.
Sjukhuset, vars sammanlagda sängantal för närvarande är 278, är uppdelat på en kirurgisk avdelning med 62, en medicinsk avdelning med 76, en ögon- avdelning med 14, en epidemiavdelning med 68, en reumatikeravdelning med 48 och en barnbördsavdelning med 10 sängar.
Följande läkartjänster finnas för närvarande vid sjukhuset: en chefläkare, tillika ögonläkare och därjämte fältläkare vid Övre Norrlands truppers stab (fältläkare på fältläkarkårens stat);
överläkaren på kirurgiska avdelningen (regementsläkare på garnisonssjuk— husens stat);
överläkaren på medicinska avdelningen med reumatiker— och epidemiavdel- ningarna (regementsläkare på garnisonssjukhusens stat);
röntgenläkaren, tillika tjänstgörande som regementsläkare vid Bodens artil— leriregemente, vilken bestrider jämväl läkarvården vid Norrbottens artilleri- kår och Signalregementets till Boden detacherade kompani samt 3. intenden- turkompaniet (regementsläkare på fältläkarkårens stat);
överläkaren vid pediatriska avdelningen, tillika tjänstgörande som rege- mentsläkare vid Norrbottens regemente (regementsläkare på fältläkarkårens stat);
förste underläkaren på medicinska avdelningen, tillika tjänstgörande som bataljonsläkare vid Bodens artilleriregemente (bataljonsläkare på fältläkar— kårens stat);
förste underläkaren på kirurgiska avdelningen, tillika tjänstgörande som bataljonsläkare vid Bodens ingenjörkår (bataljonsläkare på fältläkarkårens stat) samt
ytterligare fem läkare, extra bataljonsläkare på garnisonssjukhusens stat.
Behovet av truppförbandsläkare inom Bodens garnison har förut av utred- ningen upptagits till prövning (se härom under rubriken »Fältläkarkåren»). Samtidigt har härvid framhållits, att truppförbandsläkarna jämväl anses kunna fullgöra viss tjänst vid garnisonssjukhuset. Utredningen anser sig böra på. peka, att härvid avsteg i viss mån gjorts från de beräkningsgrunder, som till- lämpats i fråga om läkartjänsterna vid övriga garnisonssjukhus. Beträffande dessa har nämligen anförts, att sjukhustjänst av mera krävande slag icke bör förenas med trupptjänst. Bodens garnison intager emellertid i här berört hän— seende en särställning, något som även tidigare beaktats. Svårigheterna att inom Boden med omnejd erhålla civil praktik hava sålunda ansetts böra kom- penseras genom att utsikter till lasarettspraktik erbjudas truppförbandsläkarna, enär i annat fall läkar-tjänsterna vid truppförbanden i Boden på grund av brist på kompetenta sökande måste förutses bliva mycket svåra att besätta. För att emellertid tjänsten som truppförbandsläkare skall kunna förenas med tjänsten som sjukhusläkare utan att därför bliva alltför betungande, bör liksom hittills antalet läkartjänster vid garnisonssjukhuset beräknas till ett förhållandevis större antal än vid övriga sjukhus.
Utredningen har i ett föregående sammanhang föreslagit, att fältläkaren vid kommendantsstaben i Boden jämväl skall bestrida tjänsten som chefläkare vid garnisonssjukhuset. Han bör dessutom vara överläkare vid någon av sjuk— husets avdelningar. Till dessa befattningar synes den överläkare böra ifråga— komma, som förutom administrativa egenskaper besitter nödig militär kom— petens.
På grund av den tidigare upprepade ganger påtalade ökade arbetsbördan
för truppförbandsläkarna synes det vara uteslutet, att tjänst som sådan i fort— ' sättningen liksom hittills skall kunna kombineras med tjänsten som röntgen— läkare vid sjukhuset. På grund härav föreslås, att en ny regementsläkarbeställ- ning avsedd för röntgenläkaren uppföres på garnisonssjukhusens stat.
Övriga i ett föregående sammanhang föreslagna truppförbandsläkare (se härom under rubriken »Fältläkarkåren») böra samtidigt bestrida viss tjänst vid garnisonssjukhuset i huvudsak enligt följande:
regementsläkaren vid Norrbottens regemente: överläkare vid pediatriska avdelningen;
regementsläkaren vid Bodens artilleriregemente: överläkare vid planerad öronavdelning;
bataljonsläkaren vid Norrbottens regemente: underläkare vid röntgenavdel- ningen; _
bataljonsläkaren vid Norrbottens artillerikår: förste underläkare vid kirur- giska avdelningen;
bataljonsläkaren vid Bodens ingenjörkår: förste underläkare vid medicinska avdelningen.
Med hänsyn till den förstärkning av läkarpersonalen vid sjukhuset, som blir en följd av den föreslagna ökningen av antalet truppförbandsläkare, anser sig försvarsutredningen kunna föreslå en minskning av antalet extra bataljons- läkare .med en, varvid antalet läkare av denna kategori skulle bliva fyra i stället för nuvarande fem.
Jämväl i fråga om annan personal än läkarna hava krav framställts på vissa utökningar. Försvarsutredningen anser icke uteslutet, att dessa krav åtmin- stone i viss utsträckning kunna vara befogade. Då utredningen emellertid icke har tillräckligt underlag för ett bedömande av hithörande spörsmål, framlägger utredningen icke något förslag i denna del. I anslutning till vad som före— slagits i statsverkspropositionen till 1942 års riksdag föreslås dock 25 sjuk— skötersketjänster bliva överförda på ordinarie stat med placering i lönegra- den A 7.
Under åberopande av det anförda anser utredningen, att å personalförteck- ningen för garnisonssjukhusen böra uppföras följande beställningar:
Befattning Lönegrad 7 regementsläkarel) .................................................................. Ca 26 1 bataljonsläkare?) .................................................................. Ca 22 1 maskinist ........................................................................... Ca 12 25 sjuksköterskor ..................................................................... A 7 1 eldare av 1. klassen ............................................................... Ca 7
Härtill komma 10 befattningar för extra bataljonsläkare i lönegraden MEx 22.3)
1) En vid vartdera av garnisonssjukhusen i Skövde, Eksjö, Linköping och Sollefteå samt tre vid garnisonssjukhuset i Boden.
2) Vid garnisonssjukhuset i Karlsborg. 3) Två vid vartdera av garnisonssjukhusen i Skövde och Sollefteå, en vid vartdera av garnisonssjukhusen i Eksjö och Linköping samt fyra vid garnisonssjukhuset i Boden.
Kostnaderna för garnisonssjukhusen hava icke inräknats bland kostnaderna för arméorganisationen utan ingå bland de inledningsvis uppskattade beloppen för »Gemensamma kostnader». Skälet härtill är, att kostnaderna i fråga i den nuvarande uppställningen av fjärde huvudtiteln icke upptagas under »Armén» utan under rubriken »Vissa försvarsväsendet tillhörande institutioner».
Armémusiken. Armémusikens nuvarande omfattning samt de olika musikkårernas sam- mansättning framgå av följande tablå: 4 1 Typ 1 Typ 11 l Typ III ! | * . ' 12—118,lK1,K2A2 ' i”"c'llm 120,121;AG,A9',TÄ | l ! Musikdirektör .................................. | 1 1 1 i ' Musikfanjunkare .............................. * 3 2 l 1 j Musiksergeanter .............................. 1 7 4 J 3 Musikfurirer .................................. , 4 4 3 ! Musikkorpraler .......................... . j 4 2 1 ; Musikvicekorpraler och meniga .......... . , 14 8 l 5 [ Musikelever .................................. , 7 5 i 4 , Summa 40 26 * 18 l
Organisationen innebär, att inom varje hittillsvarande förläggningsort finnes en musikkår, i Stockholm två.
Enligt den av utredningen föreslagna fredsorganisationen för armén till- komma tre förläggningsorter, nämligen Malmö (Lv 4), Sundsvall (Lv 5) och Luleå (VI. militärbefälsstaben samt Lv 7). Försvarsutredningen finner en musikkår önskvärd för var och en av dessa förläggningsorter, men vill av ekonomiska skäl inskränka sig till att föreslå uppsättande av en musikkår vid Lv 7. Genom förläggningen till Luleå av såväl VI. militärbefälsstaben som Lv 7 och en Hygbaskår blir nämligen denna stad såsom garnisonsort av sådan betydenhet, att den icke bör sakna militärmusik.
För Stockholms vidkommande inträder i och med att huvuddelen av garnisonen utdyttar till Järvafältet och ett nytt pansarregemente (P 1) till- kommer i viss mån ett nytt läge i fråga om musiktjänsten. I Stockholm kommer att kvarbliva allenast K 1 med tillhörande garnisonskompani m.m. Den dubbla uppgiften att utföra musik vid förläggningarna på Järvafältet och bestrida musiken i samband med vaktgöringen i Stockholm ställer musikorganisationen inför ökade krav, vilka icke torde kunna uppfyllas av de två befintliga musikkårerna (I 1 och K 1). Utredningen föreslår därför, att en ny musikkår uppsättes vid A 1.
Vad beträffar musikkårernas sammansättning gäller, att den ringa nume- rären hos musikkårerna av typ III vållat stora svårigheter att upprätthålla en tillfredsställande stämbesättning. Vid förfall för någon av den kvalifice- rade personalen, som trakterar ledande stämma, hava möjligheterna att ut- föra musik i hög grad inskränkts. Utredningen vill därför förorda, att de sex musikkårerna av typ III uppfiyttas till typ II samt att de föreslagna båda nya musikkårerna vid A 1 och Lv 7 likaledes göras av typ II. Då
garnisonstjänsten enligt utredningens förslag kommer att vara anknuten till K 1:s etablissement i Stockholm, synes det utredningen riktigast, att den musikkår av typ I, som för närvarande finnes vid I 1, efter dettas ut- flyttande till Järvafältet överföres till K 1 och att I 1 i stället erhåller musikkår av typ II. Därav synes icke behöva följa, att hela musikkåren
vid K 1 skall vara beriden.
För handläggning inom arméstaben och arméinspektionen av ärenden berörande armémusiken förutsätter utredningen att, efter genomförandet av nyssnämnda förändring, musikdirektören vid K 1 skall vara skyldig lämna chefen för armén det biträde, som nu åligger musikdirektören vid I 1.
I fråga om musikdirektörernas löneförhållanden gäller för närvarande, att musikdirektörsbeställningen vid I 1 är upptagen ilönegraden Oa 3 varjämte Kungl. Maj:t kan uppflytta ytterligare högst fyra musikdirektörer, vilka er- hållit kaptens tjänsteställning, till nämnda lönegrad. I övrigt äro musik— direktörerna uppförda i lönegraden Oa 2. Med hänsyn till de tekniska och militära krav, som måste ställas på musikdirektörerna, samt till att till— fällena till biförtjänster numera blivit genom den maskinella musikens ut-
i veckling i hög grad beskurna. synes det befogat, att något utöka det antal musikdirektörer, som enligt Kungl. Maj:ts beslut kan uppflyttas från löne- — grad Oa 2 till Oa 3. Utredningen föreslår, att antalet ökas till sju, var— igenom flertalet musikdirektörer torde erhålla utsikt att före avgången ur tjänst uppnå lönegrad Oa 3 med därmed följande pensionsförmåner. Efter genomförandet av den föreslagna förändringen med avseende å I I:s och K I:s musikkårer synes musikdirektörbeställningen vid K 1 istället för den vid I 1 böra obligatoriskt placeras i lönegraden Oa 3.
Beträffande musikelevernas kontanta ersättning förutsätter utredningen, att sagda ersättning utgår med 360 kronor om året, eller lkrona om dagen, vilket motsvarar värnpliktigas dagavlöning.
Den föreslagna musikorganisationens omfattning framgår av följande tablå:
.. _ -.,r. ..., ._,,,,...,._
Typ 1 Typ II I I_I 8, Totalsumma Summa ökning _. * I 11—1 18, för samtliga tillförhållandde Loncgrad I 19 och I 20, 1 21, musikkårer * ””Y"?" & K 1 P 2_1> 47 organisation [ A 1, A 2. A 6, ; Lv 1, Lv 7, T 4 | 2 st. 27 st. 29 st. + 2 st Musikdirektörer ............ Oa 3 l 1 1 'I 8 + 3 Musikdirektörer .............. Oa 2 f I 21 — 1 Musikfanjunkare ............ Hc 2 3 2 60 + 10 Musiksergeauter ............ Uo 1 7 4 122 + 14 Musikfurirer ................ Ma 3 4 4 116 + 14 Musikkorpraler .............. Me 2 4 2 62 + 10 Musikvicekorpraler och meniga Ma 1 14 8 244 + 34 Musikelever ................ — 7 5 149 + 16 Summa — 40 26 782 +100
Musikpersonalen bör liksom för närvarande upptagas på staten för veder- börligt truppförband.
Särskilt organiserad polis finnes för närvarande inom armén endasti Boden och Karlsborg, underställd kommendanten i Bodens fästning respektive platsbefälhavaren i Karlsborg.
Personalen utgöres av: i Boden: 1 poliskommissarie, 5 överkonstaplar och 24 konstaplar samt i Karlsborg: 1 överkonstapel och 1 konstapel.
Någon principiell förändring av polispersonalens uppgifter synes icke påkallad. I fråga om organisationen torde dock vissa ändringar böra vid- tagas i syfte att öka effektiviteten och säkerställa samarbetet med det civila polisväsendet. I vad rör polisen i Boden är denna fråga för närvarande föremål för undersökning av särskilt tillkallade sakkunniga. Försvarsutred- ningen, som under hand delgivits de sakkunnigas uppfattning i ärendet, vill för sin del i princip förorda det alternativ enligt vilket utredningsarbetet för närvarande bedrives, nämligen organiserandet av en gemensam — civil — poliskår i Boden, åt vilken skulle uppdragas jämväl vissa militära polis- uppgifter. En lösning efter denna linje förutsätter dock enligt försvarsut- redningens mening, att kommendanten i Bodens fästning tillförsäkras ett avgörande inflytande i vad rör de militära uppgifterna. Försvarsutredningen förutsätter vidare, att den nuyarande polispersonalens intressen vid en om— organisation i antydd riktning bliva vederbörligen beaktade.
Då ovannämnda utredning rörande en eventuell omorganisation av polis- väsendet i Boden ännu icke är slutförd, anser sig försvarsutredningen icke för närvarande böra avgiva något ändringsförslag i vad avser polispersonalen i Boden. Icke heller beträffande polispersonalen i Karlsborg finner utred- ningen anledning att föreslå någon förändring.
Polispersonalen har av försvarsutredningen uppförts på staten för kom- mendantsstaben i Boden respektive staten för platsbefälet i Karlsborg.
Arméhundväsendet. I fråga om arméhundväsendets organisation och uppgifter anser försvars- utredningen icke skäl föreligga att föreslå några förändringar. Utredningen förutsätter sålunda följande .s'tat för arméhundnäsendpt:
___—_________________ Lönegrad Antal
Officer: Ordinarie tjänstemän.
Kapten (ryttmästare), chef för arméhundskolan (arvode) ...... Oa 3 1 Underofficer :
Sergeant .................................................. UO 1 1 Manskap:
Furirer ....................... . ............................. Ma 3 2 Officer: Pensionerad personal i m-vodesbefattning.
Chef" för arméhundvåsendet ................................ — 1 Underofficer :
Tillsyningsman ............................................ — 1
Icke-ordinarie personal. Vaktmästare, dressörer .................................... MED 5 2 Skrivbitr'ade ................................................ MEo 2 1
E. Arméns övergångsstats- och reservpersonal.
Övergångsstaten.
Från övergången till 1925 års härordning kvarstå ännu mer än 200 befatt- ningshavare på övergångsstat, huvudsakligen kompaniofficerare och under- officerare. En del av särskilt de sistnämnda äro anställda i arvodesbefatt ningar inom försvarsväsendet. Tillgången på personal på övergångsstat kompenserar till en del befintliga brister på reservstatspersonal under den kommande femårsperioden.
Den nuvarande tillgången på personal på övergångsstat ävensom den be— räknade tillgången 1946 och 1950 framgår av nedanstående tablå. r 1942 i 1946 1950 Kcmpaniof'ficerare .............................. 134 1 54 13 Underofficerare (utom musikunderofficerare) . . . .3 81 ' 15 2 Musikunderofficerare ............................ ' 36 " 12 2 Läkare ........ i 1 | 1 —- Veterinärer .................................... , 1 [ 1. 1
Hesebvstaten.
Jämlikt 1936 års försvarsordning skulle arméns reservstat för officerare och underofficerare vid fullt genomförd organisation omfatta beställningar för 1 generalmajor, 5 överstar, 81 majorer, 204 kompaniofficerare och 230 under- officerare; reservstaten för fältläkarkåren skulle omfatta 2 fältläkare och 1 regementsläkare. Någon reservstat för fältveterinärkåren är däremot icke upp- tagen i ifrågavarande försvarsordning.
Med innevarande budgetår hava av de nämnda, i 1936 års försvarsordning upptagna beställningarna följande besatts: 1 generalmajor, 5 överstar, 61 majorer, 69 kompaniofficerare, 103 underofficerare, 2 fältläkare och 1 rege- mentsläkare.
Därutöver hava genom riksdagsbeslut åren 1940 och 1941 tillkommit 8 överste—, 24 majors-, 1 fältläkar- och 2 regementsläkarbeställningar.
Sammanlagda antalet beställningar på reservstat utgör sålunda för när- varande 1 generalmajor, 13 överstar, 85 majorer, 69 kompaniofficerare, 103 underofficerare, ?) fältläkare och 3 regementsläkare.
Under åren 1940 och 1941 hava de militära myndigheterna begärt följande antal beställningar utöver de i 1936 års försvarsordning upptagna och de, som enligt ovan beviljats av riksdagen, nämligen:
6 överstar, 15 överstelöjtnanter, 25 majorer, 12 kompaniofficerare, 14 under- officerare, 2 fältveterinärer och 2 regementsveterinärer.
Dessa begärda beställningar skulle tillsammans med den år 1936 beslutade reservstaten samt de beställningar, som enligt ovan tillkommit därutöver, bilda en reservstat av följande omfattning:
1 generalmajor, 19 överstar, 15 överstelöjtnanter, 130 majorer, 216 kompani- officerare, 244 underofficerare, 3 fältläkare, 3 regementsläkare, 2 fältveteri- närer och 2 regementsveterinärer.
Inom utredningen verkställd granskning av behovet av reservstatspersonal för den nu föreslagna organisationen giver vid handen, att det nyssnämnda antalet reservstatsbeställningar för generalspersoner, regementsofficerare, läkare och veterinärer i stort sett torde motsvara krigsorganisationens behov. Beträffande kompaniofficerare överstiger däremot behovet 400 och beträf- fande underofficerare 500.
För tillgodoseendet av mobiliseringsbehovet av kvalificerade kompanioffi— cerare och underofficerare disponeras emellertid tills vidare jämväl den personal på övergångsstat, som finnes kvar efter genomförandet av 1925 års försvarsordning. Sålunda finnas för närvarande 134 kompaniofficerare och 81 underofficerare på övergångsstat, varav år 1947 högst 48 kompaniofficerare och 8 underofficerare beräknas kvarstå på denna stat.
Då krigsorganisationen endast i viss utsträckning kan tillgodoses med aktiv personal är det desto betydelsefullare att reservstaten blir tillgodosedd. För den närmaste femårsperioden, 1942—1947, böra emellertid icke flera reserv— statsbeställningar uppföras än som under samma period kunna beräknas bliva besatta vid ungefär normal tillströmning och med upprätthållande av hittills uppställda kvalitetskrav.
Vid bedömandet härav bör beaktas, förutom omfattningen av denna till- strömning, såväl det antal beställningar, som för närvarande är besatt som även det antal därav som beräknas bliva ledigt genom pensionsavgång under den närmaste femårsperioden. En undersökning med ovanstående utgångspunkter har givit vid handen, att följande antal beställningar bör förefinnas vid slutet av femårsperioden, d. v. s. budgetåret 1946/47 nämligen:
1 generalmajor, 19 överstar, 15 överstelöjtnanter, 96 majorer, 85 kompani- officerare, 120 underofficerare, 3 fältläkare, 3 regementsläkare, 2 fältveteri— närer och 2 regementsveterinärer.
I förhållande till staten för innevarande budgetår innebär detta en ökning med 6 överstar, 15 överstelöjtnanter, 11 majorer, 16 kompaniofficerare, 17 underofficerare, 2 fältveterinärer och 2 regementsveterinärer.
Av ifrågavarande beställningar äro överstelöjtnants-, fältveterinär— och rege— mentsveterinärbeställningar nytillkomna.
I vad gäller överstelöjtnantsbeställningar må framhållas, att det ur krigs- organisatorisk synpunkt är behövligt att öka tillgången på regementsofficerare med högre kompetens än majors. Genom tillkomsten av överstelöjtnantsbe- ställningar på. reservstat kan därvid för sistnämnda stat utnyttjas den jäm- förelsevis breda rekryteringsbas som majorsgraden på aktiv stat utgör. Be— träffande avlöningsförmåner för överstelöjtnant på reservstat föreslås, att dessa beräknas på för reservstaten vedertaget sätt. Sålunda bör reservstats- lön upptagas till ungefär 60 procent av lönen för beställningen på aktiv stat å A—ort enligt 1927 års militära avlöningsreglemente samt pensionen beräknas till 90 procent av lönebeloppet å reservstat. Samtidigt bör vid bestämmande av löne- och pensionsbelopp beaktas, att ålderspension för överstelöjtnant på reservstat bör något överstiga pension för major på aktiv stat, liksom tidigare pension för major på reservstat bestämts så att den något överstiger pension
för kapten på aktiv stat. Ålderspension för major på aktiv stat utgår med 5,640 kronor. Med utgångspunkt härifrån bör reservstatslönen för överste— löjtnant bestämmas till 6336 kronor och pensionen till 5,700 kronor.
För att tillgodose krigsorganisationens behov av kvalificerade militärveteri- närer för ledande befattningar är det erforderligt med minst fyra reservstats- beställningar för sådan personal. Dessa böra lämpligen fördelas med två be— ställningar för fältveterinärer och två för regementsveterinärer.
Avlöning och pension för fältveterinär på reservstat bör utgå efter samma grunder, som gälla för regementsläkare på reservstat, d. v. s. efter lönegrad Ca 26, och allt efter löneklass vid avgången från aktiv stat efter någondera av löneklasserna 26—29.
För regementsveterinär föreslås att lön och pension utgå enligt nedan— stående tabell, varvid viss jämkning i beloppen skett med hänsyn till att de böra vara jämnt delbara med 12.
Bustii llning Lönegrad Löncklass Lön | Pension _| Regementsveterinår .................... Ca 22 25 4,03? 3,624 , 24 3,780 3396 23 3,528 , 3,180 1 ; 22 3,31? 2,976
Förtidsavgången och reservanstäI/d persona/.
Enligt nu gällande reservbefälsförordning utgöres personalen i arméns re— server av pensionsavgången, förtidsavgången och reservutnämnd personal.
Kategorien pensionsavgången personal utgöres för närvarande av de offi- cerare, underofficerare och civilmilitära beställningshavare med officers eller underofficers tjänsteställning, vilka med rätt till pension (fyllnadspension, ålderspension, förtidspension eller reservstatspension) avgått från aktiv stat, övergångsstat eller reservstat. Beträffande nämnda kategori hänvisas till »Pensionsavgången personal».
Den förtidsavgångna personalen utgöres av officerare, underofficerare och civilmilitär personal med officers eller underofficers tjänsteställning, vilka utan rätt till pension avgått från aktiv stat, övergångsstat eller reservstat och som på ansökan vunnit inträde i reserv.
Den reservutnämnda personalen slutligen utgöres dels av officerare och underofficerare, vilka i reserven vunnit sin första officers— respektive under— officersanställning, dels av underbefäl. Underbefälet i reserven utgöres dels av med avskedspremie avgånget underbefäl, som är skyldigt inträda i veder- börlig reserv, dels vidare av utan avskedspremie från aktiv stat avgånget underbefäl, som på ansökan vunnit anställning i vederbörlig reserv, dels slut- ligen av i reserven anställt värnpliktigt underbefäl.
Reservutnämnda officerare och underofficerare kvarstå i regel till 65 års ålder. Tjänstgöringsskyldigheten i fred för dessa kategorier, en befälsövning om 10 dagar och en repetitionsövning av för vederbörligt truppslag fastställd längd för varje tre-årsperiod, upphör vid 42 års ålder. För civilmilitär per-
sonal gälla motsvarande föreskrifter. Underbefäl i reserven avföres vid 34 års ålder; tjänstgöringsskyldighet i fred påvilar endast dem, som avgått med avskedspremie; dessa äro skyldiga fullgöra en repetitionsövning inom tre år efter avgång från aktiv stat. .
I skrivelse till Kungl. Maj:t den 31 maj 1941 har chefen för armén med stöd av främst erfarenheterna under den gångna beredskapstiden och med ut- gångspunkt från det befälsbehov, som kunde påräknas bliva erforderligt i sam— band med revisionen av försvarsordningen, begärt bemyndigande att enligt vissa riktlinjer för omläggning av befälsbehovets tillgodoseende vid mobili- sering utarbeta ny reservbefälsförordning. Beträffande den reservutnämnda och förtidsavgångna personalen föreslogs sålunda, förutom viss ökning av den i fredstid åliggande tjänstgöringsskyldigheten, vissa ändringar beträffande anställningsförhållandena, innebärande att tjänstetiden skulle indelas i perioder med i vissa fall olika tjänsteförhållanden, samt anställning endast för en period i sänder. .
Chefens för armén hemställan i detta avseende bifölls av Kungl. Maj:t genom beslut den 8 augusti 1941.
Det chefen för armén sålunda lämnade uppdraget är ännu icke slutfört. Från arméstaben, där arbetet därmed pågår, har utredningen inhämtat, att det blivande förslaget lärer komma att i stort sett få följande innehåll:
1. Personalen i arméns reserver utgöres av pensionsavgångna, förtidsa'v- gångna och reservanställda. Angående pensionsavgångna är särskilt stadgat.
2. Anställningen i reserven för förtidsa'ugångna och reservanställda om- fattar tre anställningsperioder, nämligen l:a perioden omfattande tiden till och med 38:e levnadsåret, 2:a perioden omfattande tiden från och med 39:e till och med 47:e levnadsåret, samt 3:e perioden omfattande tiden från och med 48:e till och med 65:e levnadsåret. Anställningen är beroende på veder- börandes lämplighet och villighet till anställning. Anställningen under 1:a och 2:a perioderna avser hela perioden. Under 3:e perioden medgives anställningen för varje gång under en tid av sex år.
3. Under 1:a anställningsperioden kan anställning medgivas för sergeant, e. o. fänrik och löjtnant enligt i stort sett nuvarande grunder.
4. Under 2:a anställningsperioden kan officer, som efter minst fem års anställning avgått från beställning på aktiv stat eller vilken som löjtnant i reserven fullgjort honom under 1:a anställningsperioden åliggande tjänst— göring och genomgått kaptenskurs, vinna anställning såsom kapten. Under- officer, vilken efter minst tre års anställnin såsom underofficer på aktiv stat avgått från denna sin beställning eller vil en som sergeant i reserven full- gjort honom under 1:a anställningsperioden åliggande tjänstgöring och genom- gått kompaniadjutantskurs, kan vinna anställning såsom fanjunkare (styck- junkare). Efter 1:a anställningsperiodens slut avgå ur reserven de löjtnanter (sergeanter), som icke anställas såsom kaptener (fanjunkare).
5. Under 3:e anställningsperioden kan anställning medgivas, för- utom för personal, som innehaft anställning under 2:a perioden, jämväl för värnpliktiga officerare av löjtnants eller kaptens tjänstegrad.
6. Fänrik, som fullgjort två repetitionsövningar och två teoretiska kurser som officer, må föreslås till erhållande av fullmakt såsom löjtnant.
7. Från reserven avföres bland annat: den, som icke i vederbörlig ordning fullgör honom åliggande tjänstgöring;
den, som befinnes icke på ett tillfredsställande sätt kunna fullgöra sin tjänst eller av annan anledning befinnes olämplig för tjänsten;
den, som tillträder militär eller civilmilitär beställning på aktiv stat vid försvarsväsendet; samt
den, som på grund av civil tjänst erhåller uppskov vid mobilisering. 8 Under 1:a och 2:a anställningsperioderna fullgöres en repeti- tionsövning om 35 dagar under varje treårsperiod jämte två teoretiska kurser om vardera 60 timmar, i regel förlagda till de år, då repetitionsövningar ej fullgöras.
Under 3:e anställningsperioden fullgöres 30 dagars tjänstgöring under varje treårsperiod.
9. Kaptenskurs, kompaniadjutantskurs och reservunderofficerskurs (för furirer, som efter minst 6 års tjänst avgå från beställning på aktiv stat, men icke innehava kompetens för befordran på aktiv stat) genomgås enligt i kom- mandoväg meddelade närmare bestämmelser. 10. Reservanställd befattningshavare åtnjuter under honom åliggande freds- tjänstgöring lön efter den lönegrad, vilken motsvarande beställningshavare på aktiv stat tillhör. Vid tjänstgöring å. bostadsorten utgår lön enligt den ortsgrupp, till vilken platsen i fråga är hänförd. Vid tjänstgörin utom bostadsorten utgår lön enligt A-ort och tjänstgöringstraktamente en igt vanliga grunder för befatt- ningshavare på aktiv stat ävensom gottgörelse för resor till och från tjänst- göringsorten. Rörligt tillägg utgår enligt samma grunder, som gälla för per- sonal på aktiv stat. Uppflyttning i löneklass, intill högsta löneklassen inom lönegraden, sker efter Varje fullgjord obligatorisk repetitionsövning. Värnpliktig officer, som medgivits anställning under 3:e anställningsperi- oden, placeras i lägsta löneklass i lönegrad Oa 3, respektive högsta löneklass i lönegrad Oa 2. Under de teoretiska kurserna utgår icke lön. 11. Ekiperingshjälp utgår i huvudsak enligt nuvarande grunder.
12. Pension utgår vid 55 års ålder:
a) till personal, som avgått ur reserven efter 1:a anställningsperiodens slut, officerare (likställda) med 900 kronor och underofficerare med 672 kronor;
b) till personal, som avgår efter 2:a eller under 3:e anställningsperioden, officerare (likställda) med 1,200 kronor och underofficerare med 900 kronor.
I stället för pension är ersonal vid eller efter avgång berättigad utbe- komma ett belopp motsvarandlö pensionens till 5 procent kapitaliserade värde.
De principer rörande den reservanställda personalens anställnings- och tjänstgöringsförhållanden, som innefattas i det under utarbetande varande förslag, för vars innehåll här ovan i korthet redogjorts, synas försvarsutred— ningen innebära en i stort sett tillfredsställande lösning av problemet rörande denna personals utnyttjande i försvarsorganisationen. Till förslagets detaljer är det dock icke möjligt att taga ståndpunkt, förrän det definitiva förslaget från chefen för armén föreligger. Först "efter den överarbetning av det bli- Vande förslaget, som lärer bliva nödvändig, bland annat för att säkerställa en önskvärd överensstämmelse med motsvarande bestämmelser rörande övriga försvarsgrenars reservpersonal, lärer frågan kunna bliva föremål för ett stånd— punktstagande från statsmakternas sida. Särskilt lärer därvid frågan om den nuvarande reservpersonalens övergång till det nya systemet få ägnas uppmärk- samhet. Utredningen vill dock i detta sammanhang anföra följande. Under
tredje anställningsperioden synes anställning böra medgivas, förutom de i för- slaget angivna kategorierna, jämväl värnpliktiga läkare, veterinärer och ingen— jörer. Den föreslagna tjänstgöringsskyldigheten under samma period synes kunna begränsas till 20 dagar. Bestämmelsen, att vid tjänstgöring utom bo— stadsorten lön skall utgå efter A-ort jämte tjänstgöringstraktamente bör be— gränsas till att omfatta befattningshavare, vilka härigenom förorsakas direkt . merutgift, d. v. s. med eget hushåll. Utredningen vill vidare framhålla, att den omständigheten, att utredningen funnit sig böra redogöra jämväl för de be- stämmelser av ekonomisk natur, som det blivande förslaget avses komma att innehålla, icke innebär, att utredningen tagit någon som helst ståndpunkt till denna sida av förslaget. Ett dylikt ståndpunktstagande förutsätter givetvis ett betydligt säkrare underlag än som hittills stått till buds.
Vad beträffar behovet av reservanställd personal beräknar försvarsutred— ningen, att en årlig nyrekrytering av cirka 220 officerare och cirka 120 under- officerare kommer att vara den normala. Under de närmaste åren" torde man emellertid få räkna med större årskontingenter för att inom rimlig tid fylla mobiliseringsbehovet av reservofficerare och reservunderofficerare.
Pensionsavgången persona/.
Kompaniofficerare och underofficerare avgå med pension — med vissa undantag — vid 50 års ålder, regementsofficerare i regel vid 55 eller 60 samt generalspersoner vid 65 år. Pensionsavgångna generalspersoner äro skyldiga att kvarstå i reserven till 70 och övrig personal till 65 år.
För civilmilitär personal äro ihuvudsak motsvarande bestämmelser gäl- lande.
Efter avgången är denna personal icke underkastad någon tjänstgörings- skyldighet i fred. Detta innebär sålunda, att kompani- och underofficerare i 15 och regementsofficerare i 5 a 10 är icke få tillfälle att uppöva sin färdighet såsom befäl eller närmare taga del av den utveckling, som ägt rum inom veder- börligt truppslag.
Denna personal måste emellertid i krigsorganisationen tagas i anspråk i ansvarsfulla befattningar och utgör främst till följd av sin grundliga erfaren» het från den militära tjänsten och trots sin för krigstjänstgöring mindre läm- pade ålder för denna organisation en värdefull tillgång.
Vunna erfarenheter, främst under den gångna beredskapstjänstgöringen, visa emellertid, att den omständigheten, att ofta ett tiotal år förflutit utan att denna personal haft någon kontakt med den militära tjänsten, haft till följd att dess användbarhet för krigsbefattningarna nedgått på ett för organisatio— nen betänkligt sätt.
Med hänsyn härtill synes det erforderligt att för framtiden ålägga denna personal en tjänstgöringsskyldighet i fred av sådan omfattning, att dess an— vändbarhet för krigsbefattningarna vidmakthålles och någorlunda säkerställes. Vid avvägande av denna tjänstgörings längd har utredningen funnit sig kunna stanna vid 20 dagar per full treårsperiod i reserven, d. v. s. samma tid som föreslagits för förtidsavgången och reservanställd personal under 3:e anställ- _
ningsperioden. Det bör ankomma på vederbörande chef att med hänsyn till ändamålet med tjänstgöringen i varje särskilt fall avgöra om denna skyldighet skall fullgöras i en följd eller uppdelas på två eller tre tjänstgöringsomgångar. I detta sammanhang torde böra framhållas, att den nuvarande bestämmel- sen om- att generalspersoner kvarstå i reserven till 70 år givetvis icke bör komma i tillämpning på den nya grupp av generalspersoner som utredningen föreslår skola tillskapas genom de nuvarande Ob 2—beställningarnas upp- tagande som generalmajorer av 2:a graden. Dessa beställningshavare böra lik- som hittills avgå med pension vid 60 år och kvarstå i reserven till 65 år.
.Väg- och vattenbyggnadskåren.
Väg— och vattenbyggnadskåren erhöll genom 1936 års försvarsbeslut en fastare organisation än den tidigare haft. Officerarna vid kåren erhöllo en tjänstgöringsskyldighet i fred av i stort sett samma omfattning som gäller för reservofficerare. Tiden för tjänstgöringsskyldighetens fullgörande utsträcktes dock till 47 år i stället för 42, som gäller för reservofficerare. Kårens offi- cerare, som även kunna befordras till regementsofficers grad och som lyda under en egen chef, kvarstå liksom reservofficerarna till 65 års ålder. Antalet officerare, som bestämmes av Kungl. Maj:t, är för närvarande 263.
Utredningen räknar med att kårens officerspersonal framdeles i vissa fall skall kunna kompletteras med värnpliktiga officerare, som äro ingenjörer i väg— och vattenbyggnadsfacket och som vid förslagsvis 35 års ålder överflyttas från det truppslag de ursprungligen tillhört.
Det synes vidare utredningen erforderligt att kårens instruktion, sedan ny reservbefälsförordning blivit fastställd, underkastas en översyn för att i den mån så prövas lämpligt och nödigt tillskapa överensstämmelse mellan denna och motsvarande föreskrifter för väg- och vattenbyggnadskåren. I övrigt har försvarsutredningen icke funnit anledning att föreslå någon principiell ändring i fråga om sättet för kårens rekrytering eller organisation i stort.
Vid de undersökningar, som verkställts inom försvarsutredningen rörande väg- och vattenbyggnadskåren har det framkommit, att det för den tekniska tjänsten i fält vore önskvärt att förse vissa krigsbyggnads— m. fl. förband med underofficerare, som förutom militär rutin även besutte praktisk erfarenhet såsom vägmästare eller i vissa andra civila befattningar av verkmästarkaraktär. Med utgångSpunkt härifrån har tagits under övervägande att inrätta en fast anställd underofficerskår vid väg- och vattenbyggnadskåren av samma karak- tär som officerskåren.
Med de möjligheter, som det nya rullföringssystemet erbjuder, synes man emellertid utan svårighet kunna insamla uppgifter på de värnpliktiga — främst av äldre årsklasser — vilka besitta såväl verkmästarkompetens i väg- och vattenbyggnadsfacket som Viss befälsutbildning. Dylika värnpliktiga kunna beordras fullgöra efterutbildningsövning samt eventuellt sista repeti— tionsövning såsom underofficerskurs för tjänst vid krigsbyggnads— m. fl. för- band och kunna därefter med fördel såsom värnpliktiga avses för att vid mobilisering bekläda vissa underofficersbefattningar vid dylika förband.
Genom inrättande av en underofficerskår vid väg- och vattenbyggnadskåren, vilken skulle åläggas tjänstgöringsskyldighet i fred i likhet med officerskåren, skulle organisationen sannolikt erhålla en något större effektivitet än med tillämpning av nyss angivna system för frågans lösande. Då emellertid ut- redningen anser lösningen med användning av värnpliktiga för dessa upp— gifter fullt godtagbar och då vidare inrättande av en'fast anställd underoffi— cerskår skulle medföra betydande merkostnader, finner utredningen icke an- ledning föreslå väg- och vattenbyggnadskårens utbyggande med en dylik kår. Utredningen utgår härvid ifrån att ifrågavarande underofficersbehov kan fyllas med för ändamålet utvalda värnpliktiga, vilka erhålla mot uppgiften svarande utbildning under efterutbildningsövning och eventuellt under repeti- tionsövning. Utredningen anser, att sålunda utvalda och utbildade värn— pliktiga böra rullföras hos chefen för väg- och vattenbyggnadskåren och av honom enligt chefens för armén order ställas till militära myndigheters för- fogande.
Landstormsofficerara och officerare vid frivilliga automobil/fåren.
Försvarsutredningen föreslår i annat sammanhang (»Rekrytering» och »De frivilliga försvarsorganisationerna»), att i fredstid konstituerade landstorms- officerare och officerare vid frivilliga automobilkåren, som äro därtill lämpliga och kvalificerade, skola kunna anställas såsom officerare i reserven under tredje anställningsperioden, dock utan rätt till pension.
F. Rekrytering.
Rekrytering av värnpliktiga. irskorrfingenten inskrivna värnpliktiga och dess fördelning på oli/:d Värnpliktskate- garler. Beräkningen angående årsklassernas storlek har omfattat åren 1942—1946. Till grund för densamma har lagts den utförliga statistiska undersökning rörande antalet i värnpliktsåldern inträdande ynglingar, som utfördes för 1930 års försvarskommissions räkning. De värden, som utgöra resultatet av nämnda undersökning, hava i kontrollerande syfte jämförts med uppgifterna från den årliga inskrivningsstatistiken samt beträffande åren 1941 och 1942 med från pastorsämbetena årligen inkomna uppgifter angående antalet påföljande år inskrivningsskyldiga. Jämförelsen har givit vid handen, att antalet inskriv- ningsskyldiga kan påräknas vara något större än som framgår av försvars- kommissionens siffror. Till följd härav och på grundval av det föreliggande statistiska materialet har utredningen ansett sig kunna såsom utgångsvärde för de fortsatta beräkningarna fastställa antalet inskrivningsskyldiga till:
1942 ......................................................... 57,000 1943 ......................................................... 54,000 1944 ......................................................... 52,000 1945 ......................................................... 51,000 1946 ......................................................... 49,000
Antalet för krigstjänst årligen uttagna värnpliktiga blir väsentligen be- roende av de fordringar, som uppställas med avseende på de värnpliktigas kroppsbeskaffenhet.
Enär de till förfogande stående årsklassernas storlek under de närmast följande åren successivt minskas, böra bestämmelserna för läkarbesiktningen avfattas så, att största möjliga antal av de inskrivningsskyldiga kunna in- skrivas såsom värnpliktiga och att av de sålunda inskrivna endast ett fåtal böra bliva undantagna från utbildning med vapen.
För tillgångsberäkningarna i försvarskommissionens betänkande utgjorde medelvärdet 75 procent för vapenföra och 10 procent för icke vapenföra. Er- farenheten har emellertid givit vid handen, att procenttalet för vapenföra i för- hållande till antalet vid inskrivningsförrättning prövade trots hittillsvarande förhållandevis stränga besiktningsbestämmelser ökats i förhållande till vad tidigare varit fallet. Antalet värnpliktiga, vilka enligt hittillsvarande termino- logi komma att hänföras till kategorien vapenföra (besiktningsgruppema 1—3) bör med anledning därav, under förutsättning av att nuvarande besiktnings— bestämmelser bibehållas oförändrade, beräknas utgöra cirka 80 procent av an— talet inskrivningsskyldiga. Beträffande de icke vapenföra bör man under mot— svarande förhållande räkna med 4 a 5 procent.
Den ökning av antalet årligen inskrivna värnpliktiga, som en tillämpning av ett nytt besiktningsreglemente med mindre stränga fordringar för inskrivning såsom värnpliktig kan komma att medföra, är icke möjlig att på förhand be- räkna. Utredningen har ansett det lämpligast att vid beräkningarna icke taga hänsyn till en sådan eventuell ökning av vämpliktskontingenten.
Antalet årligen inskrivna studenter och likställda kommer att efter anta— gandet av det framlagda förslaget till ny värnpliktslag icke vara av samma be- tydelse som tidigare, enär samtliga värnpliktiga numera komma att äga lika stora möjligheter att bliva uttagna för befälsutbildning. För verksamheten vid de olika förbanden är det dock av väsentlig betydelse att de värnpliktiga, vilka erhållit den bästa skolunderbyggnaden och besitta den högsta civila utbild- ningen i övrigt, så likformigt som möjligt och om så erfordras oberoende av kyrkobokföringsort kunna fördelas på truppförbanden inom alla delar av riket. Med anledning härav har försvarsutredningen utgått från att inskriv- ning och uttagning av studenter och likställda skall äga rum efter i huvudsak samma grunder som nu tillämpas.
Försvarskommissionen ansåg sig kunna beräkna antalet studenter och lik- ställda under de närmaste åren efter 1935 till omkring 2,400. Erfarenheten har emellertid visat, att antalet inskrivna sådana värnpliktiga avsevärt över- stigit nyssnämnda antal och under de båda senaste åren utgjort omkring 5 procent av antalet inskrivningsskyldiga, d. v. s. omkring 3,000. Försvarsutred— ningen har av denna anledning ansett det möjligt att beräkna antalet årligen inskrivna studenter och likställda till omkring 5 procent av antalet inskriv- ningsskyldiga.
Svårigheter hava visat sig föreligga att beräkna den minskning av antalet i värnpliktsåldern inträdande, som inträffar på grund av vunnen fast anställ-
ning vid krigsmakten. Hänsyn till denna minskning bör vid beräkningen av den årliga inskrivningskontingenten lämpligen tagas därigenom att värdena avrundas nedåt.
Av ovan anförda skäl har försvarsutredningen ansett sig för de år, utred- ningen avser, böra beräkna antalet årligen inskrivna studenter och likställda till 5 procent, värnpliktiga i allmänhet, tillhörande besiktningsgrupperna 1—3, till 75 procent och värnpliktiga i allmänhet, tillhörande besiktningsgrupp 4, till 4.5 procent av antalet inskrivningsskyldiga. Återstoden beräknas utgöras av frikallade.
Uppdelningen av värnpliktskontingenterna. Värnpliktiga i allmänhet, tillhörande besiktningsgrupperna 1—31).
Mobiliseringsbehovet utgör den grund, efter vilken huvuddelen av de värn- pliktiga, sedan marinen och flygvapnet erhållit erforderlig tilldelning, skola fördelas på arméns olika truppslag och tjänster samt truppförband. Denna för— delning måste göras på ett sådant sätt, att de värnpliktiga kunna sammanföras till med hänsyn till utbildningsförhållanden och förläggningsmöjligheter lämp- liga enheter. Det är därvid önskvärt att fördela värnpliktskontingenterna till de skilda truppförbanden så, att olägenheterna av årsklassernas successiva minskning bliva så små som möjligt. Försvarsutredningen har funnit, att detta önskemål bäst tillgodoses därigenom, att specialtruppslagens värnplikts— tilldelning bibehålles i stort sett oförändrad år efter år, under det att infante- riet, som kommer att erhålla största antalet värnpliktiga, får vidkännas en successivt minskad tilldelning av värnpliktiga.
Önskvärd fördelning av inskrivna värnpliktiga till försvarsgrenar och trupp— slag m. in. enligt ovan angivna grunder framgår i vad avser år 1945 inskrivna värnpliktiga av efterföljande tabell, i vilken jämväl införts fördelningen av studenter och likställda samt värnpliktiga i allmänhet, tillhörande besiktnings- grupp 4.
Försvarsutredningen vill i anslutning till tabellen framhålla, att det icke kan anses lämpligt att föreskriva, hur den armén tilldelade värnpliktskontingenten under de kommande åren skall definitivt fördelas på truppslag och tjänster. Förhållanden kunna inträffa, vilka det icke varit möjligt att på förhand över- blicka, och som vid uppgörandet av de årliga bestämmelserna i kommandoväg för uttagning och tilldelning vid inskrivningsförrättningarna kunna giva an- ledning till ett frångående av det framlagda förslaget.
Infanteriet tilldelade värnpliktiga böra i huvudsak fördelas lika på samtliga infanteriregementen. Till följd av det ringa antalet värnpliktiga bosatta på Gotland måste liksom hittills huvuddelen av de värnpliktiga, som skola utbildas vid truppförbanden därstädes, tagas från fastlandet. För I 18 synes liksom enligt 1936 års försvarsordning fastlandskontingenten böra uppgå till 600 man.
Vad beträffar sådana värnpliktiga, som avses för särskild tjänstgöring vid andra truppförband än det, de enligt de grundläggande bestämmelserna till—
1) Motsvara enligt hittillsvarande bestämmelser vapenföra värnpliktiga i allmänhet.
l, l i
! Stqdcntcr Värnpliktiga i allmänhet ,) och likställda __ ! Föl-svarsgren, truppslag lll. m. (bcsiktnings- besiktning- _ _ Summa | " , , ” besiktnings- ' om???" "' grupperna _ 1 1—4) 1—3 grupp 4 Armén. ! Värnpliktiga läkare, veterinärer m. fl. [ 250 , — — 250 Infanteriet ........................ L 803 14,555 445 15,80?) Kavalleriet........................Ä 40 700 80 820 Pausartrupperna .................. l 170 1,800 80 2.050 Artilleriet ........................ ! 205 4.190 235 4.630 Luftvärnet ........................ i ' 120 2,340 130 2.590 Ingenjör—trupperna ................ 85 1,200 65 ],350 signaltrupperna .................... ] 50 580 55 685 Trangtrupperna .................... i 140 1,740 90 1,970 'l'ygtrupperna ...................... 45 105 30 180 . Intendenturtrupperna .............. , 35 300 45 380 ' Summa för armén 1,943 27,510 1,255 sonoa Marinen. Flottan ............................ 220 3.535 300 4,055 Kustartilleriet .................... ' 195 2,380 200 2,775 Summa för marineni 415 5,915 500 e,aso Flygvapnet ............ ; 187 4,700 540 5,432 l Summa summaruml 2,545 38,125 2,29?) 42,9")
höra, har utredningen funnit att dessa, i den mån så med hänsyn till tjänst- göringsförhållandena är möjligt, böra utväljas för nämnda tjänstgöring viss tid efter den ordinarie inryckningen. Tillvägagångssättet bör kunna tillämpas beträffande de värnpliktiga, som skola utbildas i skidlöpartjänst samt i gami- sonstjänst. Uttagning för särskild tjänstgöring redan i samband med inskriv- ningsförrättningarna måste däremot, förutom för tjänstgöring vid Gotland och artilleriskjutskolans övningstrupp, äga rum av sådana som skola ingå i krigs- skolans och infanteriskjutskolans övningskompanier.
Den föreslagna kontingenten till kavalleriet utvisar, därest hänsyn tages till' minskningen av kavalleriregementenas antal, en obetydlig ökning i förhållande till den i 1936 års härordning föreskrivna. Fördelningen på regementena har gjorts i proportion till antalet för fredsorganisationen föreslagna skvadroner vid dessa.
Vad artilleriet beträffar böra såväl A 6 som det föreslagna nya kårartilleri- regementet (A 9) tilldelas 525 värnpliktiga. Därtill komma för A 6 230 värn- pliktiga, som avses för tjänstgöring vid A 7. Till följd av tillkomsten av en luftvärnskår i Luleå erfordras icke längre någon särskild tilldelning till A8 av värnpliktiga, avsedda för utbildning i luftvärnstjänst.
Den sammanlagda kontingenten till artilleriskjutskolan bör uppgå till 250 man och uttagas ur samtliga artilleritruppförbands värnpliktskontingenter med undantag för A 7.
Av luftvärnet tilldelade värnpliktiga bör ett begränsat antal avses för tjänst—
göring på Gotland. Denna kontingent bör huvudsakligen tagas från Lv 3. Av utbildningsskäl bör den icke understiga 60 man.
Ingenjörtrnpperna höra, i likhet med vad som redan ägt rum under år 1941, erhålla särskild uttagning av värnpliktiga, avsedda för utbildning i järnvägs— tjänst. Antalet sådana värnpliktiga har beräknats årligen böra utgöra 90— 120 man.
Årskontingenten till signaltrupperna måste till följd av den utökade signal— organisationen väsentligt ökas i förhållande till den enligt 1936 års försvars— beslut fastställda. *
Kravet på ett effektivt utnyttjande vid mobilisering av samtliga disponibla värnpliktstillgångar har givit anledning till undersökning avseende i vad mån av trång-, tyg- och intendenturtrupperna organiserade underhållsförband skulle kunna organiseras med äldre värnpliktiga, som erhållit sin grundläggande ut- bildning vid något av de övriga truppslagen. De gjorda undersökningarna hava givit vid handen, att ett sådant förfaringssätt både är önskvärt ur mobili— seringssynpunkt och möjligt att genomföra, därest de värnpliktiga, som kunna ifrågakomma därtill, utväljas med omsorg och under den föreslagna efterut- bildningsövningen omskolas vid det nya truppslag, vid vilket de skola krigs- placeras. Genom omskolning kan dock icke tillräcklig utbildning bibringas de värnpliktiga, som äro avsedda att vid mobilisering tjänstgöra såsom befäl vid underhållsförband. Detta är på grund av de särskilda krav, som måste ställas på denna personal, icke heller möjligt beträffande de värnpliktiga, som avses tjänstgöra som meniga vid sjukvårdsförband.
Såväl trång-, tyg— som intendenturtrupperna föreslås därför i den kommande organisatitonen årligen erhålla ett visst antal särskilt utvalda värnplik- tiga, avsedda att huvudsakligen utbildas till värnpliktigt underbefäl. För ut- tagningen av de värnpliktiga ifråga bör föreskrivas, att de skola uppfylla de fordringar, som tidigare varit föreskrivna för uttagning till underbefäl och fackmän.
Årskontingenten till varje trängkår bör fördelas med:
i anspannstjänst ............... 35 >> biltjänst ........................ 165 » sjukvårdstjänst ............... 235
Till det föreslagna T2:s kompani i Nora (T2N) bör tills vidare endast förläggas utbildning i sjukvårdstjänst, omfattande omkring 125 värnpliktiga.
Värnpliktiga i allmänhet, tillhörande besiktningsgrupp 41).
Såsom tidigare framhållits kommer storleken av de inskrivna årsklasserna att under de närmast kommande åren successivt minska. Samtidigt kommer årsbehovet av nyinskrivna värnpliktiga för vissa delar av krigsorganisationen, nämligen marinen och flygvapnet, att i viss utsträckning öka, intill dess full utbyggnad av fredsorganisationen kunnat genomföras. Med anledning därav
1) Motsvara enligt hittillsvarande bestämmelser icke vapenföra värnpliktiga i allmänhet.
; l l i P
är det av betydelse, att så många värnpliktiga som möjligt utan inskränkning kunna utnyttjas för den militära krigsorganisationen. Genom kategoriklyv- ningens upphävande skapades möjligheter att bibringa samtliga till besikt- ningsgrupperna 1—3 hänförda värnpliktiga fullständig soldatutbildning. För— utom dessa böra emellertid jämväl sådana värnpliktiga, som tillhöra besikt— ningsgrupp 4, och som enligt de hittillsvarande bestämmelserna hänförts till gruppen icke vapenföra och uttagits till handräckningstjänst, kunna utnyttjas i den mån så är möjligt utan att kravet på hänsynstagande till den enskildes fysiska och psykiska kvalifikationer eftersättes. Uppdelning av de krigstjänst- dugliga värnpliktiga på vapenföra och icke vapenföra samt särskild uttagning till linjetjänst eller handräckningstjänst bör av denna anledning icke vidare äga rum. -
Oaktat vad ovan anförts torde huvuddelen av till besiktningsgrupp 4 hänförda värnpliktiga på grund av sin kroppsbeskaffenhet endast kunna användas till expeditions- och handräckningstjänst. Därigenom kommer viss del av truppförbandens behov av arbetskraft för expeditions— och handräck— ningstjänst att kunna fyllas. Att helt tillgodose detta behov med tillhjälp av till besiktningsgrupp 4 hänförda värnpliktiga i allmänhet är icke möjligt och, som redan framhållits, icke heller ur militär synpunkt önskvärt.
Antalet ifrågavarande kategori tillhörande och för arméns behov disponibla värnpliktiga under åren 1942—1946 beräknas icke överstiga i medeltal 1,400 per år. Frånräknas det antal, som eventuellt kan bibringas viss i fysiskt hänseende mindre krävande utbildning, torde det sålunda årligen disponibla antalet hand- räckningsdagar icke komma att uppgå till 500,000. Härtill kommer det antal tjänstgöringsdagar, som fullgöres av sådana värnpliktiga, vilka under tjänst— göringens gång av fysiska skäl måste överföras till handräckningstjänst. Den ändamålsenligare stegring av utbildningen, som blir följden av den föreslagna utbildningsorganisationen, samt möjligheten att bättre än hittills anpassa tjänstgöringen efter varje värnpliktigs kvalifikationer i olika avseenden torde emellertid medföra, att i förhållande till vad hittills varit fallet i framtiden endast ett begränsat antal värnpliktiga efter tjänstgöringens påbörjande bliva överförda till besiktningsgrupp 4.
Att uppgöra en exakt beräkning angående behovet av arbetskraft för hand- räckningstjänsten är icke möjligt. Enligt för budgetåret 1938/39 infordrade uppgifter uppgick antalet vid arméns truppförband förbrukade handräcknings- dagar till omkring 780,000. Enligt uppgifter, som infordrats angående beräknat behov under budgetåret 1941/42, är handräckningsbehovet under detta betydligt större. Sistnämnda behovssiffror kunna dock på grund av rådande särskilda förhållanden icke läggas till grund för beräkningar angående freds— behovet. På grund av fredsorganisationens föreslagna utökning samt det ökade behov av arbetskraft som uppstått till följd av de senaste årens materiel— anskaffningar och utvidgningar av kasernetablissementen, anser sig försvars- utredningen icke kunna beräkna behovet efter organisationens genomförande till mindre än 1,000,000 handräckningsdagar. Även om för soldatutbildning av- sedda värnpliktiga i viss utsträckning kunna utnyttjas för handräckningstjänst,
måste sålunda särskilda åtgärder vidtagas för täckande av den förefintliga bristen med civil arbetskraft.
Det enligt gjorda beräkningar disponibla antalet värnpliktiga bör fördelas på de olika truppförbanden under beaktande av de särskilda förhållandena vid de skilda truppslagen.
Studenter och likställda. l
Som redan tidigare i detta kapitel framhållits, kommer värnpliktsgruppen studenter och likställda icke att i den kommande organisationen, vad befäls— utbildningen beträffar, intaga den särställning, den hittills intagit. I reali- teten torde emellertid studenterna och de med dem likställda komma att spela en dominerande roll vid uttagningen till officers— eller underofficersut- bildning. Fördelningen av studenterna m. fl. bör på grund därav göras med hänsyn till behovet av värnpliktigt befäl vid de olika truppförbanden.
Rekrytering av fast anställd personal. Personal på aktiv stat. Officerare.
För erhållande av antagningsbevis eller fullmakt såsom officer på aktiv stat fordras enligt gällande bestämmelser godkända avgångsbetyg från krigs— skolans officerskurs. För tillträde till denna kurs fordras bland annat student- examen eller, för elever från AUS, begränsad sådan examen.
Rekrytering av officerare sker för närvarande till övervägande del genom värnpliktiga officersaspiranter, vilka efter genomgången officersaspirantskola vinna inträde vid krigsskolans officerskurs. Till en mindre del sker denna rekrytering med fast anställt underbefäl, Vilket vid AUS förvärvat kompetens för inträde vid krigsskolan.
Utredningen förutsätter icke någon ändring i kraven för anställning såsom officer på aktiv stat. Med det utbildningssystem för såväl värnpliktiga som fast anställda, som utredningen i annat sammanhang föreslagit, komma emel- lertid möjligheter genom studier vid försvarsväsendets läroverk att öppnas för inträde på den aktiva officersbanan även för andra värnpliktiga än för dem, som före inträdet i tjänst avlagt studentexamen. Förutsättning härför är, att de vid genomgång av officersaspirantskola visat sig lämpliga för officersut- bildning. De elever av dessa kategorier, som i sistnämnda skola prövas lämp- liga för vidare utbildning till officer på aktiv stat, hava före krigskolekom- mendering att vid försvarsväsendets läroverk avlägga begränsad student- examen. '
Antagning till officersaspirant föreslås för värnpliktiga kunna ske före och när som helst under värnpliktstjänstgöring, dock senast vid slutet av den gemensamma delen av plutonchefsskolan (31/8). Reservofficersaspirant eller värnpliktig, som blivit kommenderad till officersaspirantskolans vinterlinje, bör dock kunna antagas intill denna skolas slut.
De godkända eleverna uppdelas vid officersaspirantskolans slut i sådana som äro lämpliga för fortsatt utbildning till officer på aktiv stat och övriga.
Officer saspirante1 som icke placerat sig bland dem, vilka förklarats lämpliga föi fortsatt utbildning , entledigas. Fast anställda underbefäl, reservofficers— aspirantei och värnpliktiga, som placerat sig bland de lämpliga, kunna efter ansökan antagas såsom officersaspiranter i den mån deras placering på. vid skolans slut upprättad turlista berättigar dem till kommendering till officers- kurs vid krigsskolan.
Den unge officeren anställes för närvarande såsom e. o. fänrik och erhåller efter två års provtjänstgöring fullmakt, beroende på befordringsförhållandena såsom fänrik eller löjtnant. Utredningen finner, som tidigare framhållits, det ändamålsenligt att endast bibehålla ett slags fänrikar, vilka böra avlönas i lönegrad Oc 1 och benämnas fänrik. Därmed bortfaller lönegraden Oa 1, mot- svarande beställningen fänrik med fullmakt. Utredningen föreslår, att lön bör beräknas för tre årskurser fänrikar, men förutsätter att fullmakt såsom löjtnant i händelse av ledigt befordringsrum fortfarande skall kunna erhållas efter två års anställning såsom fänrik. Vid fullt besatta stater kommer emellertid den nyanställda officeren i regel att gå såsom fänrik i tre år. Har full- makt icke tidigare erhållits, bör sådan erhållas vid tredje tjänsteårets slut. Därest löjtnantslön icke är disponibel vid tredje tjänsteårets slut, erhålles fullmakt såsom löjtnant i regemente eller kår.
Anställning och befordran inom kompaniofficersgrad sker för närvarande vid infanteriet, kavalleriet och artilleriet regements— eller kårvis samt vid övriga truppslag truppslagsvis. Infanteriets, kavalleriets och artilleriets (utom luft- värnsartilleriets) truppförband samt luftvärnsartilleriet, ingenjörtrupperna och trängen hava egen officersrekrytering. Signaltrupperna, fortifikationskåren, fälttygkåren och intendenturkåren äro liksom generalstabskåren och artilleri- stabskåren hänvisade till rekrytering ur andra truppslag.
I dessa avseenden föreslås följande ändringar och nya föreskrifter.
__. -.,... __."— _ __... ...—, "ww—_,
Beträffande kavalleriet hava erfarenheterna givit vid handen, att det nu— varande befordringssystemet för så små. truppförband som kavallerirege- mentena medför ojämna befordringsförhållanden vid de skilda regementena. Vid kommendering utom truppförbanden uppstår dessutom ofta befälsbrist, som vid ett förband med ringa personalstyrka är svår att täcka. Det synes därför önskvärt att skapa bättre möjligheter för utjämning av uppkommande differenser. På grund härav föreslår försvarsutredningen, att officerare vid kavalleriet uppföras på en för truppslaget gemensam stat. Utredningen för- utsätter därjämte, att regementsofficersbeställningarna vid infanteriet skola kunna besättas jämväl med officerare ur kavalleriet och tvärtom.
Rekrytering av officerare vid pansartrupperna kan ske antingen enligt i
' huvudsak samma grunder som hittills, det vill säga genom utbildning och
' överföring till pansartrupperna av yngre officerare ur övriga truppslag, i regel
infanteriet eller kavalleriet, eller också därigenom att pansartrupperna erhålla egen officersrekrytering.
Förstnämnda alternativ innebär fördelen av en grundlig infanteristrids- '
utbildning, vilket med hänsyn till truppslagens samverkan på stridsfältet är av stor betydelse. Ett gott urval bland lämpliga officerare torde därvid också bliva möjligt. Vissa nackdelar äro emellertid förenade med detta system. Genom att officerarna icke erhållit sin grundläggande utbildning vid pansar- truppförband kan befaras, att de icke erhålla tillräckligt ingående kännedom om pansartjänstens krav på meniga och på personal i lägre befälsställning. Den allvarligaste olägenheten torde emellertid vara, att det intresse för pansarvapnet och den framåtanda, som förefinnes hos de för utbildning till pansarofficerare lämpade värnpliktiga, icke kan tillvaratagas.
Olägenheten med egen rekrytering ligger i den ensidiga tekniska in- riktning, som möjligen kan bliva följden av att den blivande officeren er- håller sin soldat—, underbefäls- och plutonchefsutbildning inom pansar- trupperna. Denna olägenhet motverkas emellertid i betydande grad om under denna utbildning relativt lång tid ägnas åt allmän militär utbildning och infanteristridsutbildning. Göres därjämte genomgång av med infanterioffi- cersskolan gemensam pansartruppskola och infanteriskjutskola obligatorisk för pansarofficerare. torde kravet på allmän militär utbildning och grundlig in- fanteristridsutbildning likväl få anses vara väl tillgodosett.
Om den grundläggande utbildningen för de blivande pansarofficerarna äger rum vid pansarförbanden, vinnas påtagliga fördelar beträffande kunskap och rutin i den speciella pansartjänsten. De erhålla redan från början av sin militära bana ingående kännedom om materielens handhavande och vård samt om alla detaljer i den dagliga tjänsten vid ett pansarförband. En egen rekrytering bidrager därjämte till att snarast sammansvetsa de till pansar- regementen ombildade infanteri- och kavalleritruppförbanden. Därjämte blir det möjligt att tillvarataga den tekniska kunnighet och det intresse för pansarvapnet, som förefinnes bland de värnpliktiga.
I enlighet med vad ovan anförts föreslår försvarsutredningen, att pansar- trupperna erhålla egen rekrytering av officerare. Utbildning och transport av officerare ur övriga truppslag blir dock under den närmaste tiden i viss utsträckning erforderlig i syfte att snarast fylla kadrarna och åstadkomma jämna befordringsförhållanden. I första hand böra därvid ifrågakomma lämp- liga officerare vid de truppförband, som skola omorganiseras till pansarrege— menten.
För att åstadkomma utjämning av befordringsförhållandena samt möjlig- göra erforderliga omplaceringar mellan de skilda regementena böra pansar- truppernas officerare uppföras på en för truppslaget gemensam stat.
Nu gällande bestämmelser för anställning vid fälttygkåren, vilka såsom vill- kor för sådan anställning föreskriva genomgång av artilleri- och ingenjörhög— skolans högre artilleri- eller ingenjörkurs, hava medfört, att kåren kommit att nära nog uteslutande rekryteras genom överflyttning av officerare från artille— riet, ingenjörtrupperna och Signalregementet. En sådan rekrytering må ha haft sitt berättigande under hittills rådande förhållanden. Den fort- gående utvecklingen på krigsteknikens område, som på kort tid tillfört
',
i J
samtliga truppslag nya vapen och tekniska stridsmedel i en tidigare icke förutsedd omfattning, har emellertid gjort tygtjänsten till en hela arméns gemensamma angelägenhet på ett annat sätt än tillförne. På denna grund har utredningen i annat sammanhang föreslagit, att truppför- bandens tygofficerare genom rationellt lagd utbildning skola göras bättre skickade för sin tjänst, vilket utredningen funnit säkrast kunna ernås genom dessa officerares överförande till fälttygkåren. En nödvändig konse- kvens härav torde bliva, att fälttygkåren för framtiden rekryterar sina offi- cerare ur samtliga truppslag i princip enligt de grunder, som för närvarande tillämpas i fråga om intendenturkåren.
I enlighet med den här framlagda tankegången förutsätter utredningen att för anställning vid fälttygkåren skall erfordras genomgång av särskild ut- bildningskurs (tygofficerskurs) motsvarande den nuvarande militärförvalt— ningskursen. Erforderlig högre teknisk utbildning skulle tillgodoses genom kommendering av fälttygofficerare till artilleri- och ingenjörhögskolan även- som till specialstudier vid Tekniska högskolan. Den nämnda principen för fältygkårens rekrytering borde likväl icke utesluta möjligheten att jämväl rekrytera kåren med officerare, vilka genomgått artilleri— och ingenjörhög— skolans högre kurser utan att dessförinnan hava haft anställning vid kåren eller genomgått för sådan anställning stadgad undervisningskurs
Ut1edningen är emellertid icke beredd att här framlägga ett definitivt för- slag avseende fälttygofficerarnas anställnings- och utbildningsförhållanden. Frågan torde böra göras till föremål för särskild granskning genom de militära myndigheternas försorg.
Fortifikationskårens officerskår rekryteras för närvarande med officerare ur ingenjörtrupperna, vilka genomgått artilleri- och ingenjörhögskolans högre ingenjör-kurs. Med sin ringa numerär och ett i förhållande till denna stort antal regementsofficerare är kåren hänvisad till ett livligt officersutbyte med ingenjörtrupperna, därest dess kvalitativa standard skall kunna upprätthållas.
Under sådana förhållanden torde det vara obestridligt, att ur befordrings- synpunkt ett sammanförande av fortifikationskårens och ingenjörtruppernas officerare till en gemensam personalkår vore önskvärt. Å andra sidan göra sig med hänsyn till tjänstgöringens olikartade karaktär alltjämt samma syn— punkter gällande, vilka år 1936 föranledde en uppdelning av dåvarande fortifika- tionen på ingenjörtrupperna och fortifikationskåren. Den omvärdering i vissa hänseenden av ingenjörförbandens uppgifter i fält, vartill det pågående kriget givit anledning, har ytterligare markerat skiljaktigheterna. Försvarsutred- ningen finner för sin del övervägande skäl tala för ett bibehållande av den nuvarande tudelningen.
Nödvändigheten av att lämna officerare till och mottaga återtransporterade officerare från fortifikationskåren måste för ingenjörtruppernas vidkommande på den speciella ingenjörtrupptjänsten utöva ett menligt inflytande, vars verkningar göra sig starkare gällande i samma mån som fortifikationskårens numerär ökas. Med den omfattning av fortifikationskåren, som utredningen i
annat sammanhang föreslår, torde det icke bliva möjligt, att i fortsättningen pålägga ingenjörtrupperna uppgiften att ensamma rekrytera fortifikations- kåren och utjämna dess befordringsförhållanden. Utredningen finner det för sin del naturligt, att rekryteringsbasen för fortifikationskåren utsträckes till att omfatta hela armén, varigenom kåren med avseende på anställnings- förhållandena skulle komma att intaga samma ställning som de båda övriga specialkårerna, fälttygkåren och intendenturkåren. Härvid torde det emellertid vara nödvändigt att uppehålla kravet på att de som transporteras till fortifika- tionskåren avlagt studentexamen på reallinjen eller ock på annat sätt för- skaffat sig motsvarande kompetens i matematik. För anställning vid fortifika- tionskåren torde böra fordras genomgång av särskild utbildningskurs (fortifikationsofficerskurs), medan den högre tekniska utbildningen kan läggas upp enligt motsvarande linjer som för fälttygkåren. Framför allt om den på- gående förvaltningsutredningen skulle leda till ett förslag om en för hela för- svarsväsendet gemensam fortifikations- eller byggnadsstyrelse, torde fortifika— tionskåren i princip böra kunna rekryteras ur samtliga försvarsgrenar. För- svarsutredningen vill emellertid även ifrågasätta, huruvida icke officersbeställ- ningar vid fortifikationskåren böra kunna besättas med civilingenjörer, vilka äga eller förskaffa sig erforderliga militära kunskaper (officerare vid väg- och vattenbyggnadskåren eller reservofficerare).
I anslutning till frågan om specialkårernas anställningsförhållanden har utredningen även upptagit till övervägande frågan huruvida icke i princip för dessa kårer borde tillämpas ett passagesystem. Enligt denna tankegång skulle efter ett antal års anställning vid någon av specialkårerna återtransport obligatoriskt ske till eget ursprungligt truppslag, där den sålunda återtrans- porterade skulle göra trupptjänst som kompanichef (motsvarande). Efter full- gjord obligatorisk trupptjänst skulle flertalet officerare återgå till veder- börlig personalkår, antingen såsom regementsofficerare eller som kompani- officerare, medan andra skulle kvarstanna vid truppslagen och eventuellt vinna regementsofficersbefordran därstädes. Avsikten med systemet skulle främst vara att bereda den starkt specialiserade fälttyg-, fortifikations- och inten- denturofficeren tillfälle att under praktisk tjänsteutövning vid trupp erhålla en värdefull repetition i fråga om den grundläggande militära tjänsten vid vederbörligt truppslag. Särskilt borde det för honom bliva av värde att få betrakta den verksamhet han själv som officer vid specialkår företrätt ur trupp- officerens synvinkel. Det livligare officersutbytet mellan truppslagen och specialkårerna kunde vidare förväntas skapa ökade förutsättningar för ett fruktbärande samarbete mellan trupp— och specialpersonal varjämte en ut— jämning av befordringsförhållandena kunde påräknas.
De undersökningar, utredningen i denna fråga företagit, giva emellertid vid handen, att det ovan skisserade systemet med sina obestridliga fördelar även skulle medföra vissa nackdeler, främst hänförliga till det för specialtjänsten menliga avbrott i tjänstgöringens kontinuitet, som trupptjänstgöringen skulle innebära. Ehuru utredningen anser att införandet av obligatorisk trupptjänst för specialkårernas officerspersonal skulle vara till fördel, finner den sig likväl
! l
icke på grundval av de gjorda undersökningarna böra framlägga något bestämt förslag härutinnan, utan inskränker sig till att förorda, att frågan framdeles göres till föremål för förnyad omprövning genom militär myndighet.
Underofficerare.
För konstitutorial eller fullmakt såsom underofficer på aktiv stat fordras enligt gällande bestämmelser godkända avgångsbetyg från AUS. Eleverna vid denna skola rekryteras bland fast anställt underbefäl, som avlagt »med beröm godkänd» furirsexamen.
Utredningen förutsätter icke någon ändring i kraven för första anställning såsom underofficer. Den vill emellertid framhålla, att den framtida rekryte— ringen till viss del kommer att omfatta sådana fast anställda underbefäl, som redan före volontäranställningen avlagt realexamen eller förvärvat motsva- rande kompetens och som efter avlagd furirsexamen och trupptjänst avlagt underofficersexamen vid i det följande föreslagen ett-årig underofficerskurs vid AUS. Flertalet blivande underofficerare hava att därutöver genomgå klasserna 2 och 3 vid Försvarsväsendets läroverk.
Enligt nu gällande bestämmelser erhåller den nyanställde underofficeren konstitutorial, vilket efter två års provtjänstgöring kan utbytas mot fullmakt å beställningen. Utredningen finner, att ställningen såsom underofficer för- värvas efter så många tjänstår i befälsställning, att någon ytterligare prövo- tid icke kan anses erforderlig. På grund härav vill utredningen föreslå, att nyanställd underofficer på aktiv stat direkt erhåller fullmakt på beställningen. Motsvarande bestämmelse synes böra gälla underofficerspersonal på reserv- stat och i reserven.
Beträffande anställning och rekrytering av underofficerskårerna vid rege- menten och kårer gäller i stort sett vad ovan anförts beträffande officers— kårerna, dock med den skillnaden att signaltruppernas underofficerskår rekry- teras inom truppslaget.
Kavalleriregementenas underofficerskårer böra enligt utredningens mening sammanföras till en gemensam kavalleriets underofficerskår enligt samma grunder-, som föreslås för kavalleriets officerare. Likaså böra pansartruppernas underofficerare utgöra en gemensam underofficerskår.
Underofficersrekryteringen vid fälttygkåren och intendenturkåren synes framdeles böra ordnas efter i stort sett samma grunder som för närvarande gälla vid intendenturkåren. Detta innebär, att rekrytering skall ske dels från underbefälskåren vid tygtrupperna respektive intendenturtrupperna dels genom överflyttning från andra truppslag.
För fortifikationskårens underofficerare förutsättes icke någon ändring.
Fast anställt manskap.
Det fast anställda manskapet antages för närvarande medelst kontrakt på 2, 3 eller 4 år. Anställningen påbörjas i regel den 1 november och förnyad anställning kan vinnas varje gång för en tid av 1/2 till 2 år, dock högst intill 28 års ålder för obefordrad volontär och 34 år för underbefäl. Den som inne-
haft väl vitsordad anställning under minst 6 år, är tillförsäkrad anställning över stat under ett halvt år för att erhålla en viss utbildning för eivilan- ställning. _
Med hänsyn till de regelbundna konjunkturväxlingarna på arbetsmarknaden är det liksom hittills lämpligt att anställning sker på hösten. Enligt nu till- lämpat system sker även avgång ur tjänst vid samma årstid. Ur ovannämnda synpunkt vore en förskjutning av tidpunkten för avgången till våren till för— män för den fast anställde och därmed även för rekryteringen. Utredningen vill för sin del förorda att en sådan ändring sker. Till frågan om det nya systemets återverkan på manskapsstaterna återkommer utredningen nedan.
Anställningen har i regel börjat den 1 november, beroende på att anställ- ningsåret i civil tjänst, framför allt inom lantbruket, av ålder slutat den 24 oktober och börjat den 1 november. Ur militär synpunkt är det, bland annat med hänsyn till utbildningens organisation, önskvärt, att anställningsåret börjar den 1 oktober. Då anställningsförhållandena. inom näringslivet numera underkastats sådana förändringar, att den 1 november i förevarande avseende icke längre har samma betydelse som förut, vill utredningen förorda en över- gång till 1 oktober såsom lämplig tidpunkt för anställningens påbörjande.
I av utredningen i det följande föreslaget system omfattar underbefälsut- bildningen omkring 2 år och 11 månader, undervisning i allmänbildande ämnen inräknad. Med hänsyn till behovet av fullt utbildade och rutinerade instruktörer synes det skäligt, att den som kommit i åtnjutande av underbefälsutbildning fullgör "ett och ett halvt års tjänst såsom instruktör vid utbildning av värn- pliktiga eller volontärer. Detta kräver en första anställningstid av 41/2 år, från den 1 oktober första året till den 1 april femte året.
För den, som avlagt realexamen eller förvärvat minst motsvarande kun- skapsmått, är genomgång av »klass 1» under första vinterhalvåret icke be- hövlig. För denna kategori av volontärer bör sålunda den första anställningen lämpligen taga sin början den 1 april. Då kontraktstiden bör utgå vid samma datum bör anställningstiden lämpligen begränsas till fyra år. Hinder bör emellertid icke föreligga för den, som så önskar, att bliva anställd den 1 oktober i likhet med övriga volontärer. 1
De, som vinna volontäranställning utan att besitta nyss angivna examens- l kompetens, föreslås skola påbörja sin anställning den 1 oktober för att under tiden intill nästföljande 1 april genomgå »klass 1». Som ovan nämnts avses de därvid anställas på en tid av fyra och ett halvt år, varom kontrakt tecknas vid första anställningen. &
På truppförbandens stater böra uppföras löner för manskapet med utgångs- punkt från att både nyanställning och avgång äger rum den 1 april. På sådan lön inträder sålunda direkt volontär med realexamen eller motsvarande kom- petens. Övriga inträda på sådan lön först efter ett halvårs anställning. Under detta halvårs anställning, då lön enligt lönegrad Ma 1 i lägsta lönegraden , bör uppbäras, föreslås volontären upptagas över stat vid truppförbandet.
Bestämmandet av det antal volontärer över stat, som årligen skall anställas, bör överlämnas åt vederbörande truppförb'andschef, som är i stånd att
Sedan truppförbandschefen beräknat detta behov bör fråndragas det antal volontärer med realexamen eller motsvarande kompetens, som anställts eller beräknas kunna anställas med anställningstid från nästkommande 1 april. År 1938, det sista år från vilket fullständig statistik är tillgänglig, utgjorde antalet vid armén under året antagna volontärer, som innehade realexamen eller motsvarande kompetens, omkring 13 procent av totalantalet. Då ten- densen går i riktning mot ökning av denna siffra, torde man ha anledning att tills vidare räkna med lägst denna. För de olika truppförbanden torde emellertid siffran komma att skifta betydligt. Den bör emellertid av vederbörande truppförbandschef kunna erfarenhetsmässigt beräknas. Sedan truppförbandschef sålunda från rekryteringsbehovet per 1 april fråndragit den sannolika rekryteringen med volontärer med realexamenskompetens, bör han lägga till 5 år 10 procent av antalet, motsvarande den avgång, som till följd av bristande lämplighet kan beräknas uppstå intill den 1 april.
Enligt nu gällande bestämmelser (Sv. fört-saml. 136/1916 med ändring 446/1926) kan avsked före kontraktstidens utgång enligt regementschefs be- prövande meddelas den, som visat sig olämplig för utbildning till under- befäl. Denna bestämmelse torde i flertalet fall vara tillämplig och tillräcklig, då. det gäller att inför den 1 april uppdela de överstatsanställda volontärerna i två kategorier, nämligen dels de som enligt kontraktet kvarstanna i tjänst och tillträda lön på truppförbandets stat, dels de som avskiljas och av- skedas, då löner för desamma å truppförbandets stat icke äro tillgängliga. Den sista kategorien torde i regel kunna meddelas avsked på grund av ovan— nämnda föreskrift angående olämplighet för utbildning till underbefäl. UndantagSVis lärer dock kunna förekomma, att antalet för fortsatt utbildning till underbefäl lämpliga volontärer är större än det antal, för vilket lediga volontärlöner den 1 april disponeras av vederbörande truppförbandschef. I så fall torde de för fortsatt utbildning lämpliga volontärer, vilka icke kunna beredas fortsatt anställning vid truppförbandet, antingen böra enligt egna önskemål transporteras till truppförband där vakanser finnas, eller med- delas avsked. Då någon egentlig militärutbildning intill denna tidpunkt ännu icke meddelats, kan dylik transport äga rum även till truppförband av annat truppslag, vilket torde medföra ökade möjligheter för ett smidigt ut- nyttjande av eventuellt befintliga överskott vid vissa truppförband för täckande av brister vid andra.
För att säkerställa såväl statens som individens rätt bör särskild föreskrift med hänsyn till ifrågavarande fall inflyta i kontrakt med volontär, som an- ställes 1 oktober. Denna föreskrift torde lämpligen böra innebära skyldighet för volontär att efter ett halvt års prövotid — och då truppförbandschef så prövar nödigt _ efter eget val och i mån av vakanta beställningar mottaga transport till annat truppförband eller också avgå från anställning.
Tidigare omnämnd anställning över stat under ett halvt år, som underbefäl med minst sex tjänstår äro berättigade till och som börjar vid kontraktstidens utgång på hösten, har hittills varit av betydelse jämväl ur synpunkten av att
säkerställa att den fast anställde skulle inträda på den civila arbetsmarknaden på. en för honom lämplig tidpunkt, nämligen på våren.
Då genom ovan föreslagna anställningstider kontrakten för det fast anställda manskapet i regel skulle komma att utgå den 1 april, följer därav, att en till- lämpning av föreskriften om ett därpå följande överstathalvår skulle medföra olägenheten av att den fast anställde efter detta halvår skulle inträda på arbets- marknaden på en oläglig tidpunkt, nämligen hösten. På grund härav synes civilanställningshalvåret som hittills böra förläggas till vinterhalvåret. Därav följer emellertid att detta kommer att infalla under den ordinarie anställningen på stat och att personalbehovet på stat bör beräknas med hänsyn härtill. Ut— redningen, som grundat sina personalberäkningar främst på personalbehovet under sommarhalvåret, har beträffande tjänsten under vinterhalvåret räknat med att underbefäl med minst sex tjänstår påföljande 1 april, och som icke avses rekapitulera utöver sistnämnda tidpunkt, under ifrågavarande halvår skall beredas tillfälle till civilanställningsutbildning. Detta halvår kommer sålunda att motsvara det nuvarande civilanställningshalvåret.
Utredningen vill slutligen i fråga om det fast anställda manskapet såsom sin mening framhålla, att befordringsgången bör vara i stort sett densamma inom samtliga truppslag. Det synes på grund härav erforderligt att graden vicekorpral tillkommer vid kavalleriet samt vicekonstapel vid artilleriet och luftvärnet.
Musikpersonalen.
I fråga om rekiyteiingen av musikpersonalen finner utredningen icke anled- ning till andra uttalanden," än att första anställning av musikvolontär bör ske efter samma grunder som angivits för annan volontär, och att musikvolontär med hänsyn särskilt till framtida underofficersbefordran eller civilanställning bör obligatoriskt genomgå klass 1, ävensom deltaga i den allmänbildande under- visningen i underbefälsskolorna.
Beträffande förnyat tjänsteavtal förutsättes icke någon ändring i nu gällande bestämmelser.
Arméns reservpersonal.
Denna personal utgöres för närvarande av:
personal på arméns reservstater, personal i arméns reserver, väg- och vattenbyggnadskåren,
i fredstid konstituerade landstormsofficerare samt i fredstid till befäl vid frivilliga automobilkåren konstituerade officerare.
Personal på arméns reservstater.
Reservstaterna utgöras av arméns reservstat för officerare och underoffi- cerare samt reservstaten för fältläkarkåren. I enlighet med vad utredningen i annat sammanhang anfört, bör därjämte tillkomma en reservstat för fält- , veterinärkåren. !
I | > . .
'. .
Beställningarna på reservstat besättas med personal, som på ansökan över— flyttas från aktiv stat. Beträffande villkoren för inträde på reservstat har ut— redningen icke ifrågasatt någon ändring. I fråga om de slag av beställningar, som nytillkomma, föreslår utredningen, att bland annat följande villkor böra iakttagas. Till överflyttning till beställning såsom överstelöjtnant å arméns reservstat kan ifrågakomma överstelöjtnant eller major. Till överflyttning till beställning såsom fältveterinär å reservstaten för fältveterinärkåren kan ifråga- komma fältveterinär eller regementsveterinär. Till överflyttning till beställ- ning såsom regementsveterinär å reservstaten för fältveterinärkåren kan ifrågakomma regementsveterinär eller bataljonsveterinär.
Personal i arméns reserver.
Personalen i arméns reserver särskiljes efter sättet för inträde i reserven i pensionsavgången, förtidsavgången och reservutnämnd personal.
Utredningen har under »Arméns reservpersonal» beträffande de båda sist- nämnda kategorierna lämnat en redogörelse i ett sammanhang för det förslag till förändrade bestämmelser för såväl anställning som tjänstgöring, Vilka äro under utarbetande vid arméstaben.
Av denna redogörelse framgår bland annat, att första anställning såsom reservofficer skulle efter ansökan kunna vinnas av den, som genomgått viss för värnpliktig officer föreskriven utbildning, samt att anställning avses skei trenne perioder. Vid första periodens början sker anställning av visst bestämt antal reservofficerare per år. Är antalet sökande större än detta, sker anstäl— landet med ledning av vid officersaspirantskola upprättad turlista.
För rätt till anställning under andra perioden är genomgång av kaptens- kurs ävensom regementschefs vitsord avgörande. Vid början av tredje peri- oden avses rekrytering av reservofficerskåren jämväl kunna ske med därtill lämpliga värnpliktiga officerare, som efter avslutad tjänst såsom värnpliktiga äro villiga att åtaga sig den tjänstgöringsskyldighet, som är förenad med reservofficersanställning under 3:e perioden.
Rekrytering av reservunderofficerare förutsättes ske efter i stort sett samma grunder som hittills. Dock föreslås, att fast anställd furir, som icke innehar kompetens för befordran på aktiv stat men anses lämplig för framtida anställning som reservunderofficer, genomgår en särskild reservunderofficers- kurs före avgången ur aktiv tjänst. Genomgång av dylik kurs bör enligt utredningens mening ställas såsom villkor för befordran till underofficer i re— serven av furir som icke avlagt underofficersexamen.
Utredningen anser därjämte att vid utformningen av den nya reservbefäls— förordningen bör tagas under övervägande att vid 3:e periodens början med— giva anställning såsom underofficer i reserven för värnpliktig underofficer som är därtill lämplig.
Vad beträffar de civilmilitära kårernas reserver räknar utredningen med att någon nyrekrytering av dessa kårer framdeles i regel icke skall förekomma, då behovet av reservpersonal vid dessa kårer till övervägande del torde kunna fyllas med värnpliktiga läkare, veterinärer m. fl. Dock böra läkare och veteri-
närer, som avgå från anställning såsom bataljonsläkare vid fältläkarkåren eller bataljonsveterinärer vid fältveterinärkåren, vara skyldiga att inträda i reser- ven. Vidare förutsättes, att värnpliktiga läkare, veterinärer och ingenjörer skola kunna vinna anställning i reserven vid början av tredje anställnings- perioden.
Väg- och vattenbyggnadskåren. Beträffande rekryteringen av denna kår förutsättes icke någon ändring. Landstormofficerare.
Denna personalkategori, som hittills i fredstid anställts medelst konstitu- torial på visst antal år, föreslås utgå ur organisationen. De landstormsoffi- cerare, som befinna sig i värnpliktsåldern, böra överföras till kategorien värn- pliktiga officerare; av dem, som befinna sig över värnpliktsåldern, avses de därför lämpliga kunna anställas som reservofficerare under tredje perioden. Någon överföring av landstormsofficerare, som befinna sig i värnpliktsåldern, till reservofficerare bör enligt utredningens mening icke förekomma.
Officerare vid frivilliga automobilkåren.
Denna personal, som jämlikt av Kungl. Maj:t den 25 oktober 1940 fastställt reglemente hänföres till arméns reservpersonal, har likaledes hittills i fredstid anställts medelst konstitutorial på viss tid. Kåren föreslås skola som militärt organiserad kår utgå ur organisationen. I likhet med vad ovan anförts be— träffande landstormsofficerare föreslås, att officerare i värnpliktsåldern skola kunna förordnas till värnpliktiga officerare och att de officerare, som över— skridit dena ålder och som äro därtill lämpliga och kvalificerade, skola kunna anställas såsom reservofficerare under tredje anställningsperioden.
G. Utbildning. De värnpliktigas utbildning.
I fråga om de värnpliktigas utbildning hänvisar försvarsutredningen till den »P. M. med förslag till lagstiftning rörande de värnpliktigas tjänstgöringstid m. m.», som utredningen tidigare överlämnat till Kungl. Maj:t och vars inne- håll i huvudsakliga delar intagits i Kungl. Maj:ts proposition nr 318 till 1941 års riksdag med förslag till värnpliktslag.
Utbildning av fast anställt befäl. Allmänna grunder.
Arméorganisationens stomme utgöres av det fast anställda befälet, vars kvalitet är avgörande för fältförbandens krigsduglighet. Rekrytering och ut- bildning av denna personal är därför en angelägenhet av största vikt.
Utbildningen till fast anställt underbefäl samt till fast anställd under- officer och officer måste vara så organiserad att de befälsaspiranter, som äga de bästa kvalifikationerna, kunna komma i åtnjutande av fortsatt utbildning
och vinna befordran. Nuvarande krav på måttet av allmänbildning för be— fordran till underofficer och officer (reservofficer) kunna dock med hänsyn till dessa personalgrupper åvilande uppgifter icke minskas. Den som äger er— forderliga militära kvalifikationer men icke ett tillräckligt kunskapsmått i allmänbildande ämnen, måste för att vinna fast anställning såsom officer eller underofficer bibringas nödiga insikter i sistnämnda ämnen. Detta kan ske vid försvarsväsendets läroverk, som försvarsutredningen i annat sammanhang föreslagit skola organiseras.
Den följande redogörelsen hänför sig närmast till utbildningen av den mili- tära personalen. Den civilmilitära personalens utbildning synes utredningen kunna ske i stort sett enligt hittills gällande grunder. Utredningen vill dock framhålla betydelsen av att vid utbildningen av denna personal varje tillfälle till tillämpning och till direkt förberedelse för uppgifterna i fält väl tillvara- tages.
Det fast anställda manskapets utbildning.
I nuvarande utbildningssystem för det fast anställda manskapet erfordras för fullständig underbefälsutbildning (furirsutbildning) i regel omkring 2 år och 10 månader, däri inräknat vid flertalet truppslag förekommande trupp- tjänstgöring. I underbefälsutbildningen ingår jämsides med den rent mili- tära utbildningen undervisning i allmänbildande ämnen.
Utbildningen bedrives vid truppförbandsvis anordnade volontärsoldat— (etc.), korpral- (etc.) och furirskolor. Volontärsoldatskolan har en längd av 10—11 månader. Under de två därpå följande åren genomgå de fast anställda korpral- och furirskolor, vardera i regel av omkring 11 månaders längd (trupp— tjänstgöring inräknad).
Underbefälsutbildningen för huvuddelen av det fast anställda manskapet enligt nuvarande system framgår närmare av nedanstående översikt.
mmm. Jan. Febr. Mars April Maj Juni Juli Aug. Sept. Okt. Nov. Dec. ningsär 1:a. ! Volontär- [ 2:a ——soldatskola Korpral- ! | | i | 3:e — s k 0 l a Regövn Furir- | | i | ...... . 4ze — s k 0 1 a I I | | | . ...... . : Tjänstgöring vid trupp.
Den första kontraktstiden utgör i regel 3 år. Det sätt på vilket underbefäls— utbildningen inpassats i första kontraktstiden medgiver att de fast anställda ' under denna tid tjänstgöra såsom instruktörer vid värnpliktsutbildningen
under sammanlagt omkring 10 månader. Underbefälsutbildningens mål är att skapa en kvalificerad underbefälskår och att lägga en god grund för fortsatt utbildning till underofficer (officer).
Den rent militära utbildningen bör enligt utredningens mening omfatta en rekrytskola om 6 månader samt korpralskola och furirskola om vardera 11 månader (trupptjänstgöring inräknad).
Undervisningen i allmänbildande ämnen omfattar för närvarande i medel— tal omkring 600 timmar och för fram till ett kunskapsmått i ämnena moders- målet, historia med samhällskunskap, geografi och matematik, som motsvarar genomgången klass 2 i 5—klassig realskola vid högre allmänt läroverk. Detta kunskapsmått måste numera betraktas såsom väl litet, såväl med hänsyn till önskvärdheten av högre allmänbildning hos det trupptjänstgörande under- befälet som till den organisation av den fortsatta utbildningen till under— officer, som föreslås i det följande. Det synes därför lämpligt att under- visningen för fram till ett kunskapsmått motsvarande klass 3 i 5-klassig real- skola. Klass 2 och 3 i sistnämnda skola omfatta i vad rör modersmålet, historia med samhällskunskap, geografi och matematik 663 respektive 546 eller sam- manlagt 1,209 timmar. Vid högre allmänt läroverk motsvaras alltså för när- varande 663 timmar av omkring 550 timmar vid underbefälsutbildningen (600 timmar minskat med 50 timmar för välskrivning), vilket innebär en minskning av antalet timmar vid sistnämnda utbildning med omkring 15 procent. Med rationalisering genom att använda civila lärare för denna undervisning och genom att så långt möjligt till tiden åtskilja densamma från den militära ut- bildningen, torde det — med hänsyn även till elevernas större mognad —— vara berättigat att räkna med möjlighet att ytterligare minska den vid högre allmänt läroverk anslagna tiden, dock högst med 25 procent. Återstoden, 75 procent av 1209 timmar, utgör omkring 900 timmar. Med 50 timmar för välskrivning kommer alltså det sammanlagda antal timmar för undervisningen i allmän- bildande ämnen, som måste ingå i underbefälsutbildningen, att bliva om- kring 950 timmar.
För närvarande bedrives, såsom tidigare framhållits, undervisningen i allmänbildande ämnen jämsides med den militära delen av underbefälsut- bildningen. Detta har visat sig medföra vissa nackdelar för båda arbetsom- rådena. Den rent militära delen av underbefälsutbildningen är mycket omfata tande och tager i regel all den tid i anspråk, som eleverna kunna ägna åt själv- studier. De militära övningarna äro vidare av så ansträngande natur, att de icke lämpligen böra till tiden samordnas med undervisningen i allmänbildande ämnen. Härtill kommer slutligen det förhållandet, att för flertalet under— visningen i allmänbildande ämnen utgör en nödvändig grund för att de skola kunna tillgodogöra sig den militära delen av underbefälsutbild- , ningen. Ur utbildningssynpunkt måste sålunda hävdas, att undervisningen i _ allmänbildande ämnen så långt möjligt till tiden bör skiljas från den rent militära utbildningen samt att den till större delen bör förläggas före sist- nämnda utbildning.
Det är önskvärt att volontärernas rekrytskola tager sin början samtidigt med rekrytskolan för de värnpliktiga och att utbildningen med hänsyn till samövningar m. m. under det första året sker i stort sett i takt med de värn—
pliktigas utbildning. På grund härav synes det lämpligt att förlägga huvud— delen av den allmänbildande undervisningen till vinterhalvåret före rekryt— skolans början (klass 1).
Vinterhalvåret omfattar i medeltal 24 arbetsveckor. Det högsta antal tim— mar pcr arbetsvecka, som med här ifrågavarande elever kan tänkas uttagas så— som rent teoretisk undervisning, är 28 (3 timmar på lördag och 5 timmar övriga dagar). Det är sålunda möjligt att i klass 1 inrymma 672 av ovan såsom erfor— derliga angivna 950 timmar. Omkring 300 timmar återstå att förläggas till tiden efter klass 1. Dessa timmar synas böra fördelas på korpralskolan och furirskolan, vilket vid jämn fördelning utgör omkring 5 timmar per vecka. Denna ordning innebär ett avsteg från principen att till tiden åtskilja den militära utbildningen och undervisningen i allmänbildande ämnen. Med hän— syn till önskvärdheten att bibehålla och förkovra i klass 1 förvärvade kun- skaper, synes dock ett sådant avsteg berättigat.
Vid fördelning av undervisningen i de olika ämnena synes det önskvärt att om möjligt avsluta undervisningen i välskrivning redan i klass 1.
Med utgångspunkt från det ovan anförda föreslås underbefälsutbildningen erhålla en organisation, som närmare framgår av nedanstående översikt.
1 3222; Jan. : Febr. Mars April Maj Juni Juli Aug. Sept. Okt. Nov. Dec. ] = I | 1er Klass ! (all- I | 2:a mänbilulunde ämnen) R 0 k r y t 5 k 0 l a K o r p- i | | | | 2 3:e r a l s k 0 l a Regövn, F n — | 4 1 | * "| * ' * i 4:e r i !" s k 0 l a ' ] I | l | | i
= Utbildning Vrid trupp. ...... .. : Tjänstgöring vid trupp.
Vid trängtrupperna kommer organisationen av utbildningen på grund av förefintligheten av olika tjänster att bliva något annorlunda. Då emellertid den sammanlagda tiden för underbefälsutbildningen är densamma, anser ut- redningen skäl icke föreligga att närmare ingå på denna organisation.
Volontärerngi hava vid första. anställningens början i regel ett mycket varie- rande mått av kunskaper i allmänbildande ämnen. Det kan knappast anses rationellt att låta undervisningen av samtliga elever bliva beroende av kun- skapsmåttet hos flertalet volontärer, som endast genomgått vanlig folkskola. Det synes därför lämpligt att låta de volontärer, som vid första anställningen äga ett kunskapsmått i allmänbildande ämnen, som motsvarar minst genom- gången klass 3 vid 5-klassig realskola, genomgå en särskild linje av klass 1, som tar sikte på att vinna tid vid den fortsatta utbildningen till underofficer (officer). Denna linje torde lämpligen böra anordnas militärområdesvis. Att genomföra en uppdelning på olika linjer av den undervisning i allmänbildande ämnen, som är direkt ansluten till korpral- och furirskolorna, synes däremot icke
tänkbart. De elever, som genomgått den »högre» linjen av klass 1, böra emel— lertid genomgå även denna undervisning i allmänbildande ämnen, vilken i möjligaste mån bör individualiseras.
För volontärer som före anställningens början avlagt realexamen synes klass 1 icke böra vara obligatorisk.
Som ovan angivits förutsättes all undervisning i allmänbildande ämnen skola ledas av civila lärare. Vid sidan av denna undervisning i klass 1 bör bedrivas viss grundläggande militär utbildning, särskilt gymnastik och militär idrott.
Under-officersutbildning. Utbildning till underofficer på aktiv stat.
I nuvarande utbildningssystem omfattar utbildningen till underofficer genomgång av arméns underofficersskola, vilken genomgång kan ifrågakomma för dem som avslutat underbefälsutbildningen med huvudbetyget »Med beröm godkänd». Underofficersskolan innefattar »förberedande kurs» under omkring 8 månader samt därefter »allmän kurs» under omkring 19 månader.
Utbildningen vid skolan framgår närmare av nedanstående översikt,
_ ___
Jan. Febr. Mars April Maj Juni Juli Aug. Sept. Okt. Nov. Dec.
För Jcredande
kursen Allmänna
| J | kursenI i Allmänna
| I ) ) |
kursen II
I I | l l
...... =. Tjänstgöring vid trupp.
Elever som äga ett högre kunskapsmått i allmänbildande ämnen, kunna efter prövning vinna inträde vid allmänna kursen I utan genomgång av förberedande kursen.
Undervisningen i allmänbildande ämnen bedrives i vad avser inhämtande av underofficerskompetens på A- och B-linje. A-linjen för fram till ett kun— skapsmått motsvarande realexamen med blott ett främmande språk, ämnet kristendomskunskap icke betygsatt och med rätt för eleven att i två av åter- stående ämnen utom svensk skrivning hava underbetyg. B-linjen för fram till vanlig realexamen, dock utan ämnet franska.
Underofficersutbildningens mål är att skapa kvalificerade underofficerare, ägnade att i fredstid och vid mobilisering bestrida befattningar som trupp- utbildare, stabsunderofficerare och kompaniadjutanter (motsvarande).
Den nuvarande arméns underofficersskola kan sägas fylla högt ställda krav på ifrågavarande utbildning. I några avseenden är emellertid utbild- ningen icke rationell. Genom att den militära utbildningen bedrives jämsides med undervisningen i allmänbildande ämnen, är det icke möjligt för den som
i dessa ämnen redan äger underofficerskompetens, att snabbare kvalificera sig för befordran. Han tvingas genom sammankopplingen av de båda utbildningsgrenarna att i regel följa samma utbildning som flertalet under- befäl. Det antal elever, som redan tidigare" förvärvat för anställning som underofficer erforderlig allmänbildningskompetens, är numera ganska stort och i ständigt stigande. Av nedanstående tablå framgår det ungefärliga antal volontärer under vissa tidsperioder, som före anställningens början avlagt realexamen. Härutöver torde ett mindre antal volontärer hava anställts, som ofullständigt genomgått gymnasium eller motsvarande läroanstalt och som sålunda, utöver antalet volontärer med realexamen, innehaft för befordran till underofficer erforderlig allmänbildningskompetens.
| | Ungefärligt antal ., l volontärer, som Sammanlagt A. r e 11 avlagt realexamen antal anställda % | före anställ- volontärer l ningens början i i 1924—28 ............ i 149 6,767 2.2 i ; 1929—33 ............ * 329 , 6,835 , 4.8 | *, 1934—38 ............ i 796 l 6,610 * 12.1
Såväl ur militär som ur den enskildes synpunkt är det önskvärt att bereda underbefäl med realexamen (motsvarande) möjligheter att snabbare än som för närvarande kan ske nå fram till underofficersexamen. Härför kräves möj- lighet för elever med förkunskaper i allmänbildande ämnen att förbigå sådan allmänbildande undervisning, som de redan tidigare förskaffat sig. Denna möjlighet kan skapas endast genom att undervisningen i allmänbildande ämnen, i likhet med vad som föreslagits vid utbildningen till underbefäl, skiljes från den militära delen av underofficersutbildningen. Även om en snabbt uppnådd underofficersexamen på grund av befordringsförhållanden icke skulle medföra en snabbare underofficersbefordran än hittills, synes det dock mindre rationellt ur truppförbandens synpunkt, att det fast anställda underbefälet är i tjänstgöring utom truppförbanden längre tid än nödvändigt. På grund härav har utredningen i ett tidigare sammanhang föreslagit, att undervisningen i allmänbildande ämnen skall ske vid ett för de tre försvars- grenarna gemensamt läroverk, försvarsväsendets läroverk.
Den nuvarande utbildningstiden vid arméns underofficersskola omfattar som förut angivits sammanlagt omkring 27 månader. En undersökning giver vid handen, att av denna tid omkring 11 månader åtgå för den rent militära ut- bildningen. En rent militär underofficerskurs skulle sålunda med oförändrade krav i fråga om denna utbildning behöva omfatta omkring 11 månader. Av samma skäl som tidigare anförts ifråga om underbefälsutbildningen, bör under- visningen vid försvarsväsendets läroverk föregå kommendering till underoffi- cerskurs. Det synes vidare av flera skäl lämpligt att underofficerskurs för- lägges till tiden oktober—_ augusti.
På grund av det ovan anförda föreslås underofficersutbildningen för fler— talet elever erhålla den organisation, som närmare framgår av nedanstående översikt.
i Jan. Felir. Mars i April Maj Juni Juli Aug. Sept. Okt. Nov. Dec. ! l
i j : Försvarsväsendets
( lä r 0 v e r k (kl a s is 2) ""i"- .... i Försvarsväsendets i l ä r (|) v 0 r k! (k l & sla 3) _ _____________________________________ Kurs tid nrmtns junilcrofficlcrsskolln : å
* | ! | | l
....... . : Tjänstgöring vid trupp.
Till försvarsväsendets läroverk eller till underofficerskurs bör beordras fast anställd furir, som i furirsexamen erhållit betyget »Med beröm godkänd» och som efter furirskolans slut fullgjort omkring 13 månaders trupptjänst— göring. Furir som avlagt realexamen eller prövas äga däremot svarande kun— skaper, föreslås kunna beordras direkt till underofficerskurs. Furir som icke äger dylikt kunskapsmått, genomgår en eller två klasser vid försvarsväsendets läroverk på A-, T- eller B-linje och kan därefter kommenderas till underoffi— cerskurs.
Furir som påbörjat studier på någon av ovan angivna linjer och av veder—
' börande truppförbandschef och av rektor vid försvarsväsendets läroverk prövas äga för utbildning till officer erforderliga kunskaper och färdigheter, bör efter ansökan kunna återgå till truppförbandet för att beredas tillfälle att vid officersaspirantskola kvalificera sig för inträde vid C-linjen vid försvars- väsendets läroverk, avlägga begränsad studentexamen och därefter erhålla kommendering till officerskurs.
Utbildningen vid underofficerskurs föreslås liksom hittills gemensam för samtliga truppslag. Utbildningen i den praktiska kompaniadjutantstjänsten (expeditions, förvaltnings och underhållstjänst) bör givas större omfattning än vad som för närvarande är fallet. Undervisning meddelas endast i militära amnen.
Utbildning till nnderof icer i reserven.
Enligt gällande bestämmelser får fast anställd furir efter avgång ur tjänst anställas som underofficer i reserven, därest han fullgjort 7 repetitionsövningar varav en i reserven. Detta innebär, att endast den som varit fast anställd i minst 6 år, kan ifrågakomma för anställning i reserven. Särskild utbildning av blivande reservunderofficerare äger icke rum.
Då underofficerens uppgifter i fält icke sammanfalla med underbefälets, synes det nödvändigt att fast anställd furir före anställning som underofficer i reserven genomgår en reservunderofficerskurs, avsedd att förbereda honom för ifrågavarande uppgifter. Kommendering till denna kurs bör ske tidigast
under sjätte anställningsåret och endast ifrågakomma för dem som prövas lämpliga för framtida befordran till underofficer i reserven. Kursen synes böra ordnas truppslagsvis och omfatta omkring tre månader..
Underofficerarnas fortsatta utbildning.
Den utbildning, som syftar till att öka underofficerarnas användbarhet och förbereda dem för tjänstgöring i vissa specialbefattningar, äger i princip rum främst vid truppförbanden. För att bereda även underofficerarna möjligheter att ytterligare utveckla sin förmåga att utbilda trupp måste emellertid centrala kurser i stridsutbildning, pionjärtjänst och dylikt anordnas. Dessa kurser kunna i regel anslutas till vederbörliga truppslags skjutskolor och motsva- rande skolor.
Rekryteringen av intendenturkårens förvaltare måste som hittills ske genom utbildning av förvaltaraspiranter vid en centralt anordnad för- valtarkurs. På motsvarande sätt måste kurs för utbildning av regements— kassörer alltjämt anordnas enligt hittillsvarande grunder. För rekrytering av de nyinrättade beställningarna såsom förvaltare vid fälttygkåren böra särskilda kurser anordnas av omkring ett halvt års längd.
Vissa befattningar, som skola bestridas av underofficerare, kräva sådana specialkunskaper, att de icke kunna förvärvas vid truppförbanden. På grund härav erfordras centralt anordnade kurser. De kurser som måste vara tämligen regelbundet återkommande, finnas angivna i nedanstående översikt.
| | " (r l Kurser ixiigiiiider Anteckningar . l l Kurs i arméhundtjänst ............ ll/4 För underofficerare ur infanteriet, kaval- ' leriet och trängen » för utbildning till hovslagar- underofficer .............. 4 För underofficerare ur flertalet truppslag » » utbildning till iclrottsunder- officer .................. 6 + 6 n » n n » l » » utbildning till motorunder- officer .................. 3 » » » n n ,; n utbildning till signallinder- ] Offl 001' .................. 31/2 !) n » n n i
För sergeanter i reserven, vilka skola krigsplaceras som kompaniadjutanter (motsvarande), bör, innan denna krigsplacering träder i kraft, anordnas en kompaniadjutantskurs. Kursen bör givas en längd av en månad och anordnas under regementsövning centralt för hela armén. Den förlägges lämpligen till arméns underofficersskola, som under tiden för regementsövningen är frigjord från ordinarie underofficersutbildning.
Officersutbi/dning. Utbildning till officer på aktiv stat. Utbildningen till officer på aktiv stat omfattar enligt nu gällande bestäm-
melser en rekrytskola om 31/2 månader, en officersaspirantskola om 8 månader, trupptjänstgöring under omkring 4 månader samt därefter en för samtliga
truppslag gemensam officerskurs vid krigsskolan av omkring 23 månaders längd (1. krigsskoleåret 6 månader, trupptjänstgöring 6 månader och 2. krigs- skoleåret 11 månader).
Fast anställt manskap kan vinna officersbefordran efter genomgången av ovan angiven officerskurs vid krigsskolan. För tillträde till denna kurs erfordras underofficersexamen med begränsad studentexamen. Studierna för sistnämnda examen bedrivas vid arméns underofficersskola jämsides med den militära utbildningen.
För att det skall bliva möjligt att rekrytera officerskåren ur samtliga värn- pliktskategorier, vilket enligt utredningens mening är ett önskemål, måste första delen av den blivande officerens utbildning helt sammanfalla med de värnpliktigas. Officersaspiranten föreslås sålunda genomgå rekrytskola, för- beredande plutonchefsskola, plutonchefsskola och officersaspirantskola i likhet med vad som av utredningen tidigare föreslagits för dem som skola bliva värnpliktiga officerare. Officersaspirantskolan måste dock av Officersaspiranten fullgöras på vinterlinjen med hänsyn till den fortsatta utbildningen.
Efter genomgången officersaspirantskola börvofficersaspiranten fullgöra trupptjänstgöring såsom plutonchefs ställföreträdare (motsvarande) under 5 månader samt därefter under 1 månad (regementsövningen) i regel såsom plutonchef (motsvarande). Efter regementsövningens slut bör officersaspirant, som äger härför erforderliga kvalifikationer, kommenderas till en för samtliga truppslag gemensam officerskurs vid krigsskolan. Aspirant, som vid officers— aspirantskola (vinterlinjen) kvalificerat sig för vidare utbildning till officer på aktiv stat men icke äger för ifrågavarande anställning erforderlig studie- kompetens, bör beredas tillfälle att före kommendering till krigsskolan avlägga begränsad studentexamen vid försvarsväsendets läroverk.
Fast anställd furir, som önskar vidareutbildning till officer på aktiv stat Och anses därtill lämplig, bör efter avslutad underbefälsutbildning och därpå följande trupptjänstgöring under omkring 13 månader kunna. beordras till officersaspirantskola (vinterlinjen). Därest ifrågavarande elev placerar sig bland dem som förklaras lämpliga för fortsatt utbildning till officer på aktiv stat, föreslås utbildningen därefter fullföljas på samma sätt som ovan angivits för värnpliktig officersaspirant, som icke äger för befordran till officer erforderlig studiekompetens.
Ovan angiven organisation av utbildningen medgiver en direkt jämförelse mellan officersaspiranter av skilda kategorier, dels under officersaspirantskolan, dels under officerskursen vid krigsskolan. Den medför emellertid väsentliga förändringar i fråga om utbildningen vid krigsskolan.
Enligt krigsskolans nu gällande organisation har flertalet elever före kommendering till skolan fullgjort omkring 16 månaders tjänstgöring. Med föreslaget system komma officersaspiranterna att erhålla kommendering till officerskurs vid krigsskolan tidigast efter 30 månaders tjänstgöring. Detta innebär att en väsentlig del av officersutbildningen (i stort sett första krigs— skoleåret) förskjutits från krigsskolan till officersaspirantskolorna. Utbildningen vid krigsskolan, vilken som hittills bör vara gemensam för
samtliga truppslag, avser att bibringa officersaspiranterna de ytterligare kun- skaper och färdigheter, som erfordras för tjänstgöring i lägsta officersgraden på aktiv stat vid vederbörligt truppslag. Från officersaspirantskolorna ut- examinerade elever äga redan de kunskaper och färdigheter, som erfordras för att kunna tjänstgöra såsom plutonchef (motsvarande) i fält. En stor del av den praktiska utbildning och reglementskännedom, som för närvarande meddelas vid krigsskolan, har sålunda redan bibringats eleverna vid officersaspirant- skolorna. Denna del av undervisningen torde därför på krigsskolan kunna begränsas till omkring 700 timmar. Undervisningen i de teoretiska ämnena (utom reglementskännedom) uppgår för närvarande till sammanlagt omkring 1,300 timmar, vilket timantal även i fortsättningen synes erforderligt. Under- visningstiden vid krigsskolan kan sålunda begränsas till omkring 2,000 timmar eller 11 månader (uppehåll medräknade). Kursen bör lämpligen förläggas till tiden oktober—augusti d. v. s. till tiden sammanfallande med nuvarande andra krigsskoleåret.
Föreslagen organisation av utbildningen till officer på aktiv stat framgår närmare av nedanstående schematiska översikt. Organisationen blir olika för officersaspiranter som före genomgång av officersaspirantskola avlagt student- examen och för dem som icke avlagt denna examen.
| 13:11:22; Jan. Febr. Mars April Maj Juni Juli Aug. Sept. Okt. Nov. Dec. I. Studentexamen avlagd.
l:a .. .. R ci k r _v t s k 0 l & Förberedande 2:a . . . . plutonclicfsskola "."" """-_l Plutlonchefsslkola """" Ofläcersasyii- 4:0.... l vid krigsskolan|
| ( ( ! II. Studentexamen iCce avlagd. 1:a (ae) ) '
l . . 2:a (G:a) l Flligatittiiiåiiiilläiiä[Simi Ioma,"? 3:e (7:45) aspirantskola ) "" __ Klass 2 C vid 4:e (810) Försvlirsväscnldets lärloverk "" " Klalss 3 C lvid 510 (910) l'örsviirsväsenldcta läroverk ) Kleins 4 C lvid G:c(lO:e) försviarsväsenldets läroverk Officer-skuta 7:e(11:e) iridlkrizsskolnn |
| | | | | |
-------- = Tjänstgöring vid trupp. . Anm. Alltcftcr måttet av kunskaper kan inträde efter prövning ske direkt vid klass 3 C eller klass 4 C.
Beträffande antagning m. in. av officersaspirant hänvisas till »Rekryte- ring».
Utbildningen till officer i reserven omfattar enligt nu gällande bestäm— melser en rekrytskola av omkring 31/2 månaders längd, därefter en aspirant— skola av omkring 8 månaders längd, trupptjänstgöring i 4 månader, en för samtliga truppslag gemensam reservofficerskurs vid krigsskolan av omkring 4 månaders längd samt därpå följande trupptjänstgöring om 25—30 dagar. ( Utbildningen omfattar alltså sammanlagt omkring 21 månader. '
Med föreslagen organisation av de värnpliktigas utbildning måste utbild— ningen till reservofficer underkastas väsentliga förändringar.
Den blivande reservofficeren skall vid den första utbildningens slut vara användbar som plutonchef eller i annan motsvarig befattning. Denna del av utbildningen till reservofficer kan sammanfalla med utbildningen till värnpliktig officer. Den blivande reservofficeren genomgår alltså rekryt- skola, förberedande plutonchefsskola, plutonchefsskola samt officersaspirant— skola på vinter- eller sommar—linje, i full överensstämmelse med vad som före— slagits för de värnpliktiga, som uttagits för utbildning till värnpliktig officer. Någon differentiering i utbildningshänseende av de båda kategorierna sker icke förrän vid officersaspirantskolans slut.
Efter avslutad officersaspirantskola fullgör reservofficersaspiranten rege- mentsövning i egenskap av värnpliktig sergeant. Följande år fullgöres den första repetitionsövningen i egenskap av fänrik i reserven.
Fast anställd furir, som äger för anställning som reservofficer erforderlig studiekompetens, bör kunna beordras till officersaspirantskola och kvalificera sig för sådan anställning.
Officerarnas fortsatta utbildning.
Den utbildning, som avser att öka de aktiva officerarnas användbarhet i de befattningar de innehava ävensom att förbereda dem för högre eller andra befattningar, bör principiellt ske vid vederbörliga truppförband. Avsteg från denna princip måste emellertid göras beträffande sådan utbildning, som av ekonomiska skäl eller på grund av bristande resurser i fråga om lärare och materiel icke lämpligen kan ordnas vid truppförbanden. Denna utbildning måste bedrivas vid centralt anordnade skolor och kurser. Dessa kunna indelas, i:
obligatoriska skolor,
frivilliga skolor, till vilka officerare vinna tillträde efter ansökan och som erfordras för förvärvande av kompetens för vissa befattningar, transport till vissa personalkårer o. s. v. samt
Specialkurser, avsedda att säkerställa tillgången på. vissaspecialutbildade officerare.
För befälsutbildningen vid truppförbanden kommer redogörelse att lämnas i ett följande avsnitt.
Av varje officer måste krävas förtrogenhet med eget truppslags materiel , och dennas användning. Utbildningen till officer avser bland annat att glva '
officersaspiranterna en allmän kännedom i detta avseende. Att bibringa dem grundliga sådana kunskaper medhinnes emellertid icke. Även om tiden för utbildningen till officer ytterligare ökas, vilket icke är önskvärt, skulle ändock icke fullgott utbildningsresultat i detta hänseende kunna nås, då utbildningen icke kan bygga på tillräcklig praktisk erfarenhet hos eleverna. Utbildningen till officer måste därför fullständigas genom en särskild kurs eller skola, förlagd till sådan tidpunkt efter officersexamen, att utbildningen kan grundas på de erfarenheter den unge officeren vunnit under en tillräckligt lång samman- hängande tjänstgöring vid trupp. Denna utbildning bör därjämte taga sikte på att göra eleverna skickade att föra kompani (motsvarande förband) i fält.
För att ifrågavarande utbildning skall kunna göras enhetlig för trupp- slagets officerare och för att behovet av kvalificerade lärare skall kunna till- godoses bör den centraliseras till särskilda truppslagsofficersskolor.
Vid infanteriet har de yngre officerarnas utbildning de senaste åren till— godosetts vid infanteriofficersskola, förlagd till Stockholm, och vid trängen vid en under ett år försöksvis anordnad trängofficersslcola vid Göta trängkår. Båda dessa skolor hava haft en längd av omkring 8 månader, vilken tid även fram- deles synes lämplig. En praktisk del av utbildningen bör förläggas till infanteriskjutskolan.
Vid kavalleriet har officersutbildningen närmast efter krigsskolan hittills omfattat obligatorisk genomgång av ridskolan. Utbildningen vid denna skola har koncentrerats på ridning och hästdressyr ävensom på utbildning till rid— instruktör. Åt den tekniska och taktiska utbildningen har ytterst begränsad tid kunnat anslås. Denna del av kavalleriofficerens utbildning måste emeller— tid numera med hänsyn till truppslagets organisation och utrustning tillgodo- ses i samma utsträckning som i fråga om infanteriofficeren. Det synes nöd- vändigt, att kavalleriofficerarna framdeles genomgå en kavalleriofficersskola av motsvarande längd som infanteriofficersskolan. Stridsutbildningens lik- artade natur vid infanteriet och kavalleriet och det ringa antalet kavallerioffi— cerare i varje årgång gör det lämpligt, att kavalleriofficersskolan sammanslås med infanteriofficersskolan. Då emellertid utbildning i ridning och häst- dressyr, ävensom till ridinstruktör med hänsyn till kavalleriets organisation alltjämt erfordras i ungefär samma utsträckning som tidigare varit fallet, böra kavalleriofficerarna efter genomgång av kavalleriofficersskolan även fram- deles genomgå subalternofficerskurs vid ridskolan av omkring 9 månaders längd.
Med hänsyn till det nära sammanhang, som råder mellan infanteriets och pansartruppernas taktik och teknik, synes det lämpligt att jämväl pansaroffi— cersslcolan sammanslås med infanteriofficersskolan.
Vid artilleriet, luftvärnet och ingenjörtrupperna hava kraven på officersut- bildning närmast efter .officersexamen hittills tillgodosetts vid artilleri- och ingenjörhögskolans allmänna kurs. Vid denna kurs, som haft en längd av om- kring 20 månader, har emellertid målsättningen varit avsevärt högre än den ovan för utbildningen närmast efter officersexamen ifrågasatta. En målsättr ning syftande till att göra artilleri-, luftvärns- och ingenjörofficerare skickade
för trupputbildningsarbete och som batterichefer (motsvarande chefer) i fält bör komma till stånd. På grund härav kan en minskning av utbildningstiden ske till omkring 12 månader vid den nuvarande allmänna kursen vid artilleri— och ingenjörhögskolan, varvid denna bör ersättas med en artilleri-, en luft— värns- och en ingenjörofficersskola, samtliga med en så praktisk inriktning som möjligt. Den mera högskolebetonade undervisning, som för närvarande ingår i artilleri— och ingenjörhögskolans allmänna kurs, men som icke kräves för subalternofficerens tjänst som trupputbildare, bör till en del överföras till skolans högre kurs. Med hänsyn till det sammanhang, som alltjämt måste råda mellan undervisningen vid ifrågavarande officersskolor och högskole- undervisningen, synes skolornas teoretiska del åtminstone tills vidare böra bedrivas vid högskolan. En praktisk del av dessa officersskolor bör förläggas till artilleriets skjutskola, luftvärnets skjutskola respektive ingenjörtrupp— skolan.
Vid truppslag utan egen rekrytering av officerare på aktiv stat föreligger- icke behov av truppslagsofficersskola.
Äldre subalternofficerare och kaptener böra erhålla fortsatt utbildning i vederbörligt truppslags taktik och teknik. Denna utbildning bör omfatta bi— bringandet av kännedom om den senaste utvecklingen i nämnda hänseenden. Eleverna föreslås genomgå denna fortsatta utbildning innan de tillträda be— fattningar som kompanichefer (motsvarande chefer) respektive bataljonschefer (motsvarande chefer), d. V. s. såsom subalternofficerare i regel omkring 9:e officersåret och såsom kaptener (ryttmästare) omkring 16:e officersåret. Med hänsyn till bland annat utbildningens enhetlighet vid de olika truppslagen och behovet av kvalificerade lärare synes det lämpligt att utbildningen förlägges till i regel truppslagsvis anordnade skolor (kurser). Dessa skolor böra hava en längd av 1—3 månader.
Motsvarighet till dessa skolor (kurser) finnes för närvarande endast vid in- fanteriet, kavalleriet och artilleriet i form av skjutskolor för subalternoffi- cerare, kaptener och regementsofficerare. Dessa skjutskolor böra bibehållas och elever beordras enligt ovan angivna grunder.
Den tekniska och taktiska utvecklingen kräver, att motsvarande skolor (kurser) anordnas jämväl för officerare ur övriga truppslag. Sålunda böra organiseras vid:
pansartrupperna ......... en pansartruppskola, luftvärnet .................. en skjutskola, ingenjörtrupperna ...... en ingenjörtruppskola, signaltrupperna ......... en signaltruppskola samt vid trängtrupperna ......... en underhållsskola, avsedd även för officerare ur
tyg— och intendenturtrupperna m. fl.
För pansartruppernas officerare kräves med hänsyn till pansarvapnets natur förutom vidareutbildning av officerare i pansartjänst även utbildning i infanteriets stridstaktik och stridsteknik. Pansartruppernas officerare böra
därför förutom pansartruppskola även genomgå infanteriets skjutskola." Under denna förutsättning kan pansartruppskolan begränsas till en längd av omkring två månader. Skolan bör med hänsyn till utbildningens speciella karaktär för- läggas till ett pansarregemente.
Med hänsyn till sättet för officerskårernas rekrytering vid signaltrupperna, fälttygkåren och intendenturkåren — transport från andra truppslag under genomsnittligt 4ze—8ze officersåret — kunna vissa inskränkningar göras be— träffande här föreslagen utbildning då det gäller officerare vid signal—, tyg- och intendenturtrupperna. Sålunda kräves icke någon kurs 9:e året för subaltern- officerare vid dessa truppslag. Utbildningen kan inskränkas till att omfatta genomgång för kaptener omkring 16:e officersåret av signaltrupp- respektive underhållsskola.
Den utbildning i taktik och truppföring, som bibringas äldre subalternoffi- cerare och kaptener (ryttmästare) vid ovannämnda skolor, måste efter hand fullständigas med ytterligare sådan utbildning dels för den personal, som är närmast ansvarig för den taktiska utbildningen inom truppförbanden, näm— ligen regementscheferna (motsvarande chefer), dels för officerare, som inom en nära framtid avses bliva befordrade till regementschefer. För att säkerställa en enhetlig taktisk uppfattning inom armén och med hänsyn till kravet på kvalificerade lärare, stridsdomarpersonal m. m. bör denna utbildning förläggas till en för armén gemensam stridsskola av omkring en månads längd förlagd till krigshögskolan —— Arméns stridsskola —— och genomgås dels av överstelöjtnanter, dels av överstar vart fjärde eller femte år.
Ovan angiven fortsatt utbildning _— vid truppslagsofficersskolor, ridskolan, skjutskolor och motsvarande skolor samt vid arméns stridsskola —-— synes ut— redningen böra givas obligatorisk karaktär, varigenom garantier vinnas för att officerskårens utbildning blir enhetlig och tidsenlig.
Rekryteringen av officerskårerna vid signaltrupperna samt vid fälttygkåren, fortifikationskåren och intendenturkåren måste som hittills av flera skäl ske genom transport av officerare från övriga truppslag. För att förvärva för sådan transport erforderliga kunskaper och färdigheter kräves, förutom viss provtjänstgöring, genomgång av särskilda utbildningskurser, nämligen signal- officerskurs, tygofficerskurs, fortifikationsofficerskurs respektive intendente— kurs. Erfarenheterna från hittills organiserad utbildning av detta slag giva vid handen, att signalofficerskursen måste givas en längd av omkring 51/2 samt tyg- officerskursen och intendentskursen omkring 9 månader. Fortifikationsoffi- cerskurs torde jämväl böra erhålla en längd av omkring 9 månader.
Arméns behov av personal för högre stabstjänst, lärartjänst och allmän teknisk tjänst bör som hittills fyllas av de från krigshögskolan och artilleri- och ingenjörshögskolan utexaminerade eleverna.
Ytterligare högre teknisk undervisning och specialutbildning för erforder— ligt antal av de officerare, som genomgått artilleri- och ingenjörhögskolan, synes böra bibringas vid tekniska högskolan.
Vissa befattningar vid armén kräva specialkunskaper, vilka icke kunna för-
värvas vid de i det föregående behandlade skolorna (kurserna). För att fylla behovet av specialutbildad personal måste på grund härav liksom hittills sär— skilda kurser anordnas. De kurser som måste vara tämligen regelbundet åter— kommande, finnas angivna i nedanstående översikt.
Kurser .Lgngll Anteckningar 1 manadcl' b Kurs i arméhundtjäust ............ 3/4 För officerare ur infanteriet, kavalleriet och trängen » för utbildning till armé- spaningsofåcer .............. (5 För officerare ur alla truppslag » ibildläsning ................ Va » » » infanteriet. kavalleriet, ) pansartrupperna och ingenjörtrupperna Gasskyddskurs .................... 11/2 För officerare ur alla truppslag Gymnastik— och idrottsskola ........ 6 » » » » » Körkurs .......................... 3 » , » » infanteriet ; Luftvärnskurs .................... 1 » » » alla truppslag utom ; luftvärnet ( Motorofficerskurs .................. 6 För officerare ur alla truppslag . Motorkurs för regementsofficerare ) och äldre kaptener .............. 1/-i » » » » » ) Pionjärkurs ........................ 2 » » » infanteriet, kavalleriet) och pansartrupperna & Skidkurs .......................... l/r För officerare ur alla truppslag )
I fråga om reservofficerarnas fortsatta utbildning göra sig följande syn— punkter gällande.
Den fortsatta utbildningen av reservofficerare avser att göra dem använd- bara såsom kompanichefer (bataljonschefs ersättare) i fält.
Utredningen har i ett tidigare sammanhang anfört, att tjänstgöringsskyl— digheten för reservofficerare torde komma att bliva under 1:a och 2:a anställ- ningsperioderna en repetitionsövning om 35 dagars längd och två kurser om vardera 60 timmars längd samt under 319 anställningsperioden 20 dagar, allt per treårsperiod.
I den P. M. med förslag till lagstiftning rörande de värnpliktigas tjänst— göringstid m. in., som utredningen tidigare överlämnat till Kungl. Maj:t, har regementsövning föreslagits omfatta 30 dagar vid samtliga truppslag. De 5 dagar, varmed reservofficerarnas repetitionsövning föreslås skola överskjuta regementsövningens längd, hava till uppgift att möjliggöra i första hand förberedelser för mobiliseringsuppgifterna och i andra hand förberedelser för tjänstgöringen under den kommande månaden.
Ovannämnda kurser avse att vidmakthålla och vidareutveckla reservoffice— rarnas kunskaper, för att denna personal sedermera under tjänstgöring vid trupp skall kunna uppträda med större säkerhet och bättre tillgodogöra sig de praktiska erfarenheterna. Kurserna böra anordnas enligt mönster av tidigare arméfördelningsvis anordnade teoretiska kurser för reservofficerare och land— stormsbefälskurser. För de elever, som på grund av lokala förhållanden icke lämpligen kunna närvara vid kurserna, måste mot dessa svarande undervis— ning ordnas per korrespondens. Kurs bör avslutas med examen och elev till— delas vitsord över fullgjord tjänstgöring.
Utbildningen t. o. 111. andra repetitionsövningen bör koncentreras på att ut veckla och befästa de kunskaper och färdigheter, som äro erforderliga för subal— ternofficersbefattning. Efter andra repetitionsövningen inriktas utbildningen på kompanichefsutbildning. Efter det fjärde repetitionsövningen fullgjorts, av— giver truppförbandschef förslag på den reservofficer, som visat sig lämplig för fortsatt utbildning till kompanichef (bataljonschefs ersättare). Sådan till vidareutbildning föreslagen reservofficer fullgör femte repetitionsövningen såsom elev i kaptenskurs. Denna kurs utgör en i huvudsak teoretisk kurs för— lagd till krigsskolan under september månad. Därpå följande repetitions— övning (den sjätte) fullgöres i kompanichefsbefattning (motsvarande). Därest reservofficer vid kaptenskurs och därpå följande tjänstgöring såsom kompani- chef (motsvarande) visat sig lämplig såsom sådan, kan han efter ansökan anställas i reserven under andra anställningsperioden.
Utbildningen under tredje anställningsperioden avser i regel direkt förbe— redelse för uppgifterna vid mobilisering samtidigt som den avser att vidmakt— hålla reservofficerarnas förmåga att fylla dem i fält tillkommande uppgifter.
Frivilliga kurser, främst skjutskolekurser och Specialkurser, böra ifråga- komma jämväl för reservofficerare.
För utbildningen av pensionsavgången personal böra ovan för utbildningen under tredje anställningsperioden angivna grunder gälla.
Fortsatt bafä/sutbi/dning vid truppförbanden.
.En under hela tjänstetiden fortgående utbildning av arméns befälskårer är en av grundbetingelserna för att arméns staber och förband skola kunna fylla sina uppgifter 1 fält. Såsom utredningen redan i fråga om de värnplik- tigas utbildning framhållit måste såväl soldat som befälsutbildningen 1 största möjliga utsträckning vara förlagd till de lägre truppförbanden och ansvaret för utbildningen påvila cheferna för dessa.
Denna fortsatta befälsutbildning avser att förbereda personalen för verk- samheten såväl i fred som framförallt vid mobilisering och krig. Detta sker genom att
befästa och utveckla befälets förmåga i innehavd befattning, förbereda det för tjänst i närmast högre befattning, utbilda personal avsedd att fylla uppkommande vakanser i befattningar, som kräva särskild utbildning,
göra personalen förtrogen med nya taktiska och tekniska erfarenheter, nya reglementariska bestämmelser, nya vapen och annan materiel samt
så. öva befälet, att dess fältdugligh'et bibehålles. Utbildningen avser jämväl att inom truppförbandet öka känslan av sam- hörighet för att därigenom höja dess värde i fred och krig.
Utbildningen bedrives dels i anslutning till den dagliga tjänsten vid truppen, i staber o. s. v., dels på för ifrågavarande utbildning särskilt an- slagen tid, under vilken deltagarna måste frigöras från sin ordinarie tjänst.
Den förstnämnda utbildningen påvilar varje chef, främst kompani-, batal— jons- och regementschef (motsvarande chef), beträffande hans underlydande
och tillgår på. sådant sätt, att den erfarne chefen handleder och undervisar sina underlydande i tjänstens olika grenar.
Den utbildning, som bedrives på särskilt anslagen tid, omfattar bland annat utbildning i stabstjänstens olika grenar, taktik, eldledning och materielkänne— dom samt utbildning för att vidmakthålla och öka befälets fältduglighet. Denna del av befälsutbildningen bör främst påvila regementscheferna, ty endast om den centraliseras inom regementet, kan den givas erforderlig omfattning och bedrivas med önskvärd effektivitet. Utbildningen bör liksom hittills meddelas vid särskilt anordnade kurser, krigsspel och muntliga strids— övningar, genom föredrag och idrottsövningar av olika slag samt slutligen vid fältövningar utom förläggningsorten. Fältövningar äro enligt utredningens mening ett av de verksammaste medlen att skapa en enhetlig taktisk uppfatt— ning inom vederbörligt förband ävensom för att snabbt göra personalen för- trogen med nya taktiska förfaringssätt m. m.
H. Utbildningsanstalter. Allmänna grunder.
Flertalet av i föregående avsnitt berörda skolor och utbildningskurser äro av den karaktär och varaktighet, att de böra förläggas till särskilda utbild- ningsanstalter och givas en fast organisation. De stora fordringar, som undervisningen vid vissa skolor ställer på lärarpersonalen, gör det dessutom lämpligt, att vissa befattningar för lärare m. fl. under en följd av år upp- rätthållas av samma innehavare. För dylika befattningar böra beställningar uppföras på vederbörlig utbildningsanstalts stat.
De skolor, som sålunda liksom hittills böra hava egna personalstater, äro: Arméns underofficersskola,
Krigsskolau, Krigshögskolan,
Artilleri- och ingenjörhögskolan, Skjutskolan för infanteriet och kavalleriet, Ridskolan samt Artilleriets skjutskola. Ovan angivna skolor böra hänföras till arméns fasta undervisningsverk. En del av dem kommer att i efterföljande avsnitt föreslås undergå viss om— organisation.
Vid de utbildningsanstalter, som icke hava egna personalstater, bestridas lärar- och andra befattningar med från arméns truppförband och staber kommenderad personal, varvid dock vissa lärare m.fl., avsedda att året om tagas i anspråk för verksamheten vid anstalterna, föreslås uppförda på veder- börligt truppslags eller vederbörlig personalkårs stat.
De utbildningsanstalter, som icke tillhöra arméns fasta undervisnings- verk, men som med hänsyn till verksamheten likväl böra givas en fast orga- nisation, äro följande:
i l l l
Truppslagsofficersskolorna, Pansartruppskolan, Luftvärnsskjutskolan, Ingenjörtruppskolan, Arméns signalskola, Arméns underhållsskola, Arméns motorskola,
Tygförvaltniugsskolan, Intendenturförvaltningsskolan samt
Arméhundskolan. Av ovan angivna skolor hava flertalet truppslagsofficersskolor samt inten- denturförvaltningsskolan (militärförvaltningskursen) i regel årligen varit orga- niserade, under det att verksamheten vid övriga skolor haft sin motsvarig- het i tillfälligt anordnade kurser. Utredningen har i det följande föreslagit, att dessa tillfälliga kurser skola ersättas av skolor med fast organisation.
I fråga om skolornas lydnadsställning vill utredningen föreslå att samt— liga skolor, såväl arméns fasta undervisningsverk som övriga utbildnings- anstalter med undantag av tyg- och intendenturförvaltningsskolorna, lyda under arméinspektören och att det måtte ankomma på denne att närmare bestämma om skolornas ställning. Tyg- och intendenturförvaltningsskolorna synas däremot med hänsyn till att de inrymma rekryteringskurser för fält— tygkåren (tygstaten) och intendenturkåren böra lyda under generalfälttyg- mästaren respektive generalintendenten.
I den mån så har varit möjligt hava skolorna föreslagits ansluta till redan befintliga utbildningsanstalter. I vissa fall har det emellertid, såsom framgår av förslagen till de olika skolornas organisation, visat sig vara nöd- vändigt att utföra om- och tillbyggnadsarbeten.
Vid den följande redogörelsen för utbildningsanstalternas organisation har utredningen ansett det lämpligt att följa — i stället för uppdelningen i Arméns fasta undervisningsverk och övriga skolor — en disposition, som hänför sig till den tidsföljd, i vilken de olika utbildningsanstalterna genom- gås. Upptagna i sistnämnda ordningsföljd återfinnas utbildningsanstalterna
samt vid dem anordnade skolor (kurser) i nedanstående översikt. f ___—___
l ' Ungefärligt
Undervisningsanstnlt Kurser in. in. antal elever
Grundläggande be fä/s-
skolor. Oktober—augusti, underofficerskurs . . . . Arméns underofficers- September, kompaniadjutantskurser för 130—150 skola, Uppsala ........ reservunderofficerare och värnpliktiga underofficerare ...................... 85 Oktober—augusti, officerskurs .......... 140—150
September, kaptenskurs för officerare i reserven och kaptenskurs för värnplik- tiga ofncerare ........................ 130 Oktober—mars, kurs för idrottsofiicerare och idrottsunderofficerare (ur armén, marinen och flygvapnet) vid gymnastik-
och idrottsskolan .................... 80
Krigsskolan, Karlberg ..
Undervisningsanstalt
Kurser m. in.
Ungefärligt antal elever
Truppslagsoflicers- skolorna
Skjutslro/or och motsva- rande sko/or.
Infanteriskj utskolan, Rosersberg ..........
Ridskolan, Strömsholm. .
Pansartruppskolan, Skövde
Artilleriskjutskolan, Skillingaryd ..........
Luftvarnsskj utskolan, Väddö ................
Ingenjörtruppskolan, Stockholm ............
Arméns signalskola, Stockholm ............
Arméns underhållsskola, Skövde
Arméns motorskola, Stockholm ............
l8—12 månader; en teoretisk och en prak- l tisk del ............................. .
l
ligt truppslag.
[April—maj, infanteri-, kavalleri-, pansar-» och trangofficersskola ............... . j Slutet av juni—augusti1 kurs för subal-w ternofficerare och kaptener (ryttmästare) ' ur infanteriet, kavalleriet och pansar-' trupperna ............................ September, kurs för underofficerare vid | samma truppslag .................... Maj _augusti. gasunderbefäls- och gas- mnnskapsskolor vid gasskyddskolan Oktober—april, Specialkurser för off1ce- rare och underofficerare i gas-(skydds)- och röktjäust, varje eller vartannat år Viss försöksverksamhet. Enligt nuvarande organisation.
Maj—juni, pansartruppsknla för subal- ternofficerare och kaptener; Specialkurser under vinterhalvåret även- som viss försöksverksamhet .......... Februari—augusti. kurser för elever i artilleriofficersskolan, subalternoffice- rare, kaptener och regementsofficerare samt för äldre reservofficerare, artilleri— flygkurs, ävensom viss försöksverk- samhet .............................. Februari—augusti, kurser för officers- , aspiranter, elever iluftvärnsofficerssko— lan, subalternofäcerare, kaptener och regementsofficerare samt för äldre re- ! servofficerare, ävensom viss försöks- verksamhet Maj—december, tillämpningsperiod för ] elever ur ingenjörofficersskolan samt
ingenjörtruppskola för subalternoffice- ' rare och kaptener ....................
Oktober—mars, signaltrupp- vartannat skola, är, vid be- signalofficerskurs [hov varje år Oktober—augusti, kurs för regements- officerare m. fl., signalunderofficers-. signalunderbefåls-, radio- och signal- mekanikerkurser ...................... Oktober— augusti, trängofficersskola samt underhållskurser för subalternofficerare och kaptener m. i. Oktober—juni, motorofficers- och motor- underofficerskurser. Under övrig del av året och delvis jämsides med nämnda kurser pågå, kurser för regementsoffi- cerare och äldre kaptener, vissa reserv— officerare samt för bilmekaniker och vissa beställningsmän ävensom försöks-
verksamhet ..........................
100
90 30 80
40
alla. kurser.
Sammanlagt 250
Sammanlagt 135
lv
Sammanlagt 20.
6—10 30—40
Sammanlagt 150
Sammanlagt 40.
l [ ;Sammanlagt 150
]En årskurs office- ] rare vid vederbör-
iSammanlagt 30 på. | på, alla kurser.
[ på. alla kurser.
på alla kurser.
pa alla kurser.
. . Un efärli Undervxsmngsanstult Kurser m.m. until elevgi' '
Oktober—september, tygofficers-, tygun- derofficers- och förvaltarkurser samt ut- Sammanlagt 60 bildning av tyghantverkare och meka- på alla kurser. niker m. fl. ..........................
'.l'ygförvaltningsskolan, Stockholm ............
JOktober—september, intendents-, förvaltar- och regementskassörskurser samt kurser lSammanlagt 130
Inten denturförv altnings-
skolan, Stockholm ' ' " l förblivandekompanichefer(motsvarande) ' På' alla. kurser. Arméhundskolan, Overgard ............ Enligt nuvarande organisation. Högskolor. Tvåårig högskolekurs med början varje år Krigshögskolan, i oktober ............................ Sammanlagt 70. Stockholm ............ Augusti—september, Arméns stridsskola
för överstar och överstelöjtnanter 20—25
Artilleri- och ingenjörhögskolan, tvåårig högskolekurs med början vartannat år i oktober ............................ 30 Oktober—september, artilleri—, luftvärns- och ingenjörofåcersskolor (truppslags- Sammanlagt 45. officersskolor) ........................
Artilleri- och ingenjör- högskolan, Stockholm
Grundläggande befälssko/or.
Arméns underofficersskola.
Arméns underofficersskola (AUS) föreslås fortfarande förlagd till Uppsala. I fråga om de krav, som framdeles böra ställas på skolans organisation, hänvisas till redogörelsen för utbildning till underofficer och officer på aktiv stat.
Utredningen erinrar i detta sammanhang om att det föreslagna försvars— väsendets läroverk förutsatts skola i förvaltningshänseende anknytas till AUS och att eleverna vid läroverket i militärt hänseende skola. vara under- ställda chefen för AUS_
Under chefen för AUS komma i enlighet härmed att framdeles lyda.: en underofficerskurs, kompaniadjutantskurser för reservunderofficerare och värnpliktiga under- officerare samt
i internat samtliga elever vid Försvarsväsendets läroverk.
Underofåcerskursen avses äga. rum under tiden oktober—augusti och om- fatta 130—150 elever. Antalet elever kräver ur utbildningssynpunkt en or— ganisation på. ett kompani. Med hänsyn till det stora antalet utbildnings- .avdelningar och det omfattande planläggningsarbetet synes förutom kom- panichef även en ställföreträdare för denne erforderlig.
Av eleverna beräknas 65—75 tillhöra infanteriet och återstoden övriga truppslag. För utbildningen krävas övningsavdelningar ock befäl enligt efterföljande tabell
16—2440 41
- Chef Underofficedare) Avdelning officer!” till förfogande Elever ur 1:a. infanteriet 1 ur kavalleriet infanteriet och kavalle- riet 2:a infanteriet 1 ur infanteriet infanteriet 3:e pansartrupperna 1 ur pansartrupperna » pansartrupperna 4ze artilleriet 1 ur artilleriet artilleriet 5:e luftvärnet 1 ur luftvärnet luftvärnet öze infanteriet 1 ur infanteriet övriga truppslag 1 ur trängtrupperna I (för sjukvårdstjänst) l
För utbildning av i 6:e avdelningen ingående elever i för vederbörligt truppslag speciell tjänst böra dessutom vissa officerare stå till kompani— chefens förfogande. På grund härav föreligger behov av en officer ur var- dera ingenjör-, signal—, trång-, intendentur- och tygtrupperna. Officerarna ur ingenjörtrupperna och intendenturkåren avses tagas i anspråk för utbild- ning av samtliga elever i sprängteknik och befästningsarbeten m. m. respek- tive stabstjänst.
Samtlig här ovan angiven personal bör upptagas på skolans stat. Kompaniadjutantskurser jör reservunderoffcerare och värnpliktiga under— officerare föreslås äga rum under september månad och omfatta omkring 85 elever. För dessa kurser torde omkring hälften av skolans lärarpersonal vara erforderlig.
Vid internatet för elever vid försvarsväsendets läroverk erfordras för handhavande av redovisning m. m. ävensom av fysisk fostran 3 kompani- chefer och 3 kompaniadjutanter, en av varje från vardera armén, marinen och flygvapnet. Kompanichefen ur armén är avsedd jämväl som kasern- ofncer och gymnastikofäcer vid AUS och bör däerör Upptagas på sko- lans stat.
Förteckning över för AUS erforderlig personal, återfinnes nedan.
A. För kursern a.
Ordinarie personal med lön (arvode) på skolans stat. 1 chef, överste, 1 adjutant, kapten eller ryttmästare, 1 kompanichef, kapten, 1 kasernofficer, jämväl kompanichef vid internatet, kapten, 1 ställföreträdande kompanichef, kapten, ll avdelningschefer, kaptener, ryttmästare eller löjtnanter, 1 kompaniadjutant, fanjunkare eller styckjunkare, 7 kompaniunderofflcerare, fanjunkare, styckjunkare eller sergeanter, 1 maskinist, 1 eldare av 1. klassen.
Personal med lön på andra försvarsväsendets stater. 1 bataljonsläkare, 1 bataljonsveterinär, 1 sjukvårdsfurir.
Personal med arvoden. 1 intendent och redogörare, pensionerad officer, 1 expeditionsunderofflcer, pensionerad underofficer, 1 tygunderofficer, pensionerad underofficer, 1 kasernunderoHicer, pensionerad underofficer, 1 förrådsunderofficer, pensionerad underofåcer. 1 köksföreständare och furageuppbördsman, pensionerad underofficer. Icke-ordinarie personal med lön på skolans stat samt betjäningspersonal m. fl. 2 förste vaktmästare, 1 stallföreståndare, 1 tillsyningsman, 10 vaktmästare, 1 förrådsman, 1 eldare av 2. klass, 1 kontorsbiträde, 2 skrivbiträden, 1 husmoder av 1. klass, 1 städerska samt 10 civila handräckningsmän.
B. För internatet. Ordinarie personal med lön (arvodel på skolans stat.
1 kompaniadjutant, fanjunkare eller styckjunkare ur armén, 1 eldare av 1. klassen.
Personal med lön på andra försvarsväsendets- stater. 2 kompanichefer, 1 ur vardera marinen och flygvapnet, kaptener, 1 ställföreträdande kompanichef ur marinen, löjtnant, 2 kompaniadjutanter, 1 ur vardera marinen och flygvapnet, flaggunder- officer respektive fanjunkare, 1 sjuksköterska. Personal med arvoden. 1 expeditionsunderofncer, pensionerad underofficer, Icke-ordinarie personal med lön på skolans stat samt betjäningspersonal m. fl. 3 tillsyningsmän, 22 vaktmästare,
2 skrivbiträden,
1 husmoder av 2. klass, 1 biträdande husmoder samt
10 civila handräckningsmän.
Till 2 kompanichefer, 1 ställföreträdande kompanichef, 11 avdelningschefer och 7 kompaniunderofficerare böra — utöver vanliga löneförmåner — sär- skilda arvoden utgå enligt nu gällande grunder.
För AUS bliva vissa om- och tillbyggnadsarbeten erforderliga. Till denna fråga återkommer utredningen i annat sammanhang.
Krigsskolan.
Krigsskolan (KS) föreslås fortfarande förlagd till Karlberg. I enlighet med vad utredningen tidigare anfört ifråga om utbildningen till officer på aktiv stat bortfalla ur skolans nuvarande organisation såväl den s.k. yngre officerskursen som de båda reservofficerskurserna. Den hittillsvarande s. k. äldre kursen kvarbliver och benämnes i det följande officerskursen. Liksom hittills bör ett övningskompani avses för skolans behov. Utredningen föreslår, att därjämte till skolan förläggas
en kaptenskurs för reservofficerare och en kaptenskurs för värnpliktiga officerare ävensom
gymnastik- och idrottskolan.
Officerskursen avses, som tidigare framhållits, erhålla en längd av 11 må.- nader och föreslås förlagd till tiden oktober—augusti. Antalet kadetter vid kursen beräknas till 140—150 och kräver ur utbildningssynpunkt en orga— nisation av:
för övningar i kompaniförband ett kadettkompani om fyra plutoner; för teoretisk undervisning fyra läsavdelningar om ungefär 35 kadetter; samt
för tillämpningsövningar i taktik m. fl. ämnen tio grupper med omkring 15 kadetter i vardera.
Med hänsyn till officerskursens varaktighet böra rid- och draghästar samt motorfordon permanent uppställas vid KS. De erfordras för elevernas rid- och körutbildning, övningskompaniets utbildning, för tillämpningsövningar m. m.
Kaptensknrserna för reservofficerare och värnpliktiga ofjoerare omfatta båda en månad (september). För utbildningen vid dessa kurser måste huvud- delen av krigsskolans lärarpersonal tagas i anspråk.
Krigsskolans övningskompani har hittills varit förlagt till Svea livgarde och vid behov ställts till skolans förfogande. Utredningen föreslår, att kompaniet i samband med detta regementes utflyttning till Järvafältet för- lägges till KS, där förläggningsutrymmen för ändamålet äro disponibla.
De värnpliktiga vid kompaniet måste med hänsyn till utbildningen vid officerskursen inryeka till första tjänstgöring i oktober. Befäl för kompa- niet har upptagits på staten för Svea livgarde. Kompaniadjutanten synes dock med hänsyn till materieluppbörd m. m. böra upptagas på KS stat.
Såsom chef för Gymnastik och idrottsskolan (GIS) bör liksom vid hittills anordnade gymnastik- och idrottsinstruktörskurser beordras härför lämplig officer av lägst kaptens grad ur armén, marinen eller flygvapnet.
Såsom lärare (varav 1 tillika adjutant) böra beordras 4—5 kompanioffice- rare ur armén, marinen eller flygvapnet.
Till GIS föreslås förlagda dels en kurs för officerare med omkring 40 elever, dels en kurs för underofficerare med omkring 40 elever (20 i vardera 1:a och 2:a årskursen).
Kursen för officerare sträcker sig över 6 månader, oktober—mars, samt kursen för underofficerare över 12 månader fördelade på två är, oktober— mars varje år.
Såsom elever avses beordras: till kursen för officerare, officerare ur armén, marinen och flygvapnet, vilka äro avsedda som gymnastik- och idrottsofiicerare och som tidigare icke genomgått GCI eller gymnastik- och idrottsinstruktörskurs,
till kursen för underofficerare, underofficerare eller furirer med under- officersexamen ur armén, marinen och flygvapnet, vilka äro avsedda som idrottsunderofficerare.
Med hänsyn till att skolan endast är organiserad under vinterhalvåret synas chef och lärare böra tillfälligt kommenderas till tjänstgöring vid skolan. Det synes dock lämpligt, att en expeditionsunderofficer för materiel- uppbörd m.m. vid GIS uppföres på krigsskolans stat. Under sommar- halvåret, då kurs icke är förlagd till skolan, tages expeditionsunderofficeren i anspråk för tjänstgöring vid KS.
Krigsskolans personal föreslås erhålla nedanstående omfattning:
Ordinarie personal med lön (arvode) på skolans stat.
1 chef, överste, 1 adjutant, kapten eller ryttmästare, 1 kompanichef, kapten, 4 kadettofiicerare och lärare ur infanteriet, kaptener eller löjtnanter, 1 kadettofficer och. lärare ur kavalleriet, ryttmästare eller löjtnant, 1 kadettofficer och lärare ur pansartrupperna, kapten eller löjtnant, 1 kadettofficer och lärare ur artilleriet, biträdande lärare i vapenlära och artilleriövningar, kapten eller löjtnant,
1 kadettofficer och lärare ur luftvärnet, biträdande lärare i vapenlära och artilleriövningar, kapten eller löjtnant,
1 kadettcfficer och lärare ur ingenjörtrupperna, biträdande lärare i fält- arbeten, kapten eller löjtnant,
1 kadettoffrcer och lärare ur trängtrupperna, lärare i motortjänst, kapten eller löjtnant,
1 förste lärare i taktik och topografi med undervisningsskyldighet i läro- ämnet försvarsorganisation med krigshistoria, major,
2 andre lärare i taktik och topografi, kaptener, ryttmästare eller löjtnanter, 1 lärare i topograå, biträdande lärare i taktik, kapten, ryttmästare eller löjtnant, 1 lärare i vapenlära och artilleriövningar, kapten eller löjtnant, 1 lärare i fältarbeten, kapten eller löjtnant,
1 lärare i gymnastik _med vapenföring och idrott, kapten, ryttmästare eller löjtnant samt
1 kompaniadjutant vid övningskompaniet, fanjunkare.
Personal med lön på andra försvarsväsendets stater.
3 lärare, 1 i. vartdera läroämnet luftkrigskonst, militärförvaltning och signaltjänst,
3 biträdande lärare, 1 i vartdera läroämnet luftkrigskonst, militärförvalt- ning och signaltjänst,
1 bataljonsläkare vid fältläkarkåren (med fyllnadsarvode till lön såsom bataljonsläkare),
1 sjukvårdsfurir samt 1 sjuksköterska.
Personal med arvoden.
Pensionerad personal.
1 intendent, redogörare, pensionerad officer, 1 kompaniadjutant, pensionerad underofäcer,
2 expeditionsunderofficerare, varav 1 för gymnastik- och idrottsskolan, pensionerade underofhcerare,
1 köksföreståndare och furageuppbördsman, pensionerad underofficer, 2 tygunderofficerare, pensionerade underofficerare, varav 1 uppbördsman för ingenjörmateriel.
Civil personal.
1 lärare i stats- och samhällslära. 1 biträdande lärare i stats- och samhällslära, 1 lärare i finska språket.
Ivke-ordinare personal med lön på skolans stat samt betjäningspersonal. 2 förste vaktmästare, 1 stallföreståndare, 1 garageförman, 3 tillsyningsmän, 1 maskinist, 23 vaktmästare. 1 eldare av 2. klass, 1 kontorsbiträde, 3 skrivbiträden, 1 husmoder av 1. klass, 1 biträdande husmoder, 1 sköterskebiträde, 1 baderska, 1 städerska.
Utöver ovan angiven personal erfordras ett antal civila lärare i speciella ämnen. Dessa synas böra anställas enligt chefens för KS närmare be- stämmande. Till kompanichefen och kadettofficerarna samt till viss lärarpersonal böra —-— utövei vanliga löneförmåner — särskilda arvoden utgå enligt nu gällande
grunder.
Trnppslagsofficersskolorna.
I ett tidigare sammanhang har utredningen framhållit nödvändigheten av att anordna truppslagsofficersskolor vid de truppslag, som hava egen officersrekrytering.
Truppslagsofficersskolorna föreslås sålunda utgöras av
infanteriofficersskolan, kavalleriofficersskolan,
pansarofficersskolan,
artilleriofflcersskolan, luftvärnsofficersskolan, ingenjöroflicersskolan och trängofficersskolan.
|__—__ "___ _- _
Såsom har framgått av redogörelsen för officerarnas fortsatta utbildning föreslås kavalleri- och pansarofjicersskolorna bedrivas gemensamt med infanteri- ofjicersskolan Infanteriofflcersskolan kommer därmed att omfatta omkring 90 elever. Skolan föreslås förlagd till Stockholm under vinterhalvåret, där den enligt utredningens mening bör beredas utrymme i den planerade hög- skolebyggnaden. Efter den teoretiska delen i Stockholm bör en tillämpad del följa vid infanteriskjutskolan av omkring 2 månaders längd. Infanteri— officersskolan föreslas lyda under chefen för nämnda skola.
För skolan avses i första hand infanteriskjutskolans personal utnyttjas.
_ I andra hand böra vissa för den teoretiska delen erforderliga lärare kommen- I deras från staber och truppförband.
Ar tilleri-, luftvä-rns och ingenjör offcersskolorna föreslås ansluta till artilleri- och ingenjörhögskolan och lyda under chefen för nämnda skola. Skolorna äro att anse som en direkt motsvarighet till nuvarande allmänna kurs vid högskolan.
Skolorna böra såsom utredningen tidigare framhållit hava en längd av
, ett år från oktober till och med september påföljande år. Under tiden 1 ( oktober—15 maj bedrives i huvudsak teoretisk undervisning vid artilleri- * och ingenjörhögskolan i Stockholm. Därefter äga till slutet av augusti till- lämpningsövningar rum för artillerielever vid artilleriets skjutskola, för luft— värnselever vid artilleriets skjutskola (kortare tid) och luftvärnets skjutskola samt för elever ur ingenjörtrupperna vid ingenjörtruppskolan. Under denna period äger jämväl fältövning och slutexamen rum. Under september månad böra eleverna fullgöra trupptjänstgöring vid eget truppförband.
Artilleriofflcersskolan kommer att omfatta omkring 24 elever, luftvärns- officersskolan 14 än. 15 och ingenjörofficersskolan 6 a 7. För skolornas be- drivande erforderlig lärarpersonal har upptagits på staten för artilleri- och ingenjörhögskolan.
Vad slutligen trängofficersskolan beträffar, föreslås den förlagd till arméns underhållsskola med en teoretisk del och under kortare tid med en prak- tisk del vid infanteriskjutskolan tillsammans med infanteriofficersskolan. Skolan kommer årligen att omfatta omkring 10 elever.
Tider m. m. för de olika truppslagens ofiicersskolor framgå av den föl— jande redogörelsen för skjutskolornas och motsvarande skolors ävensom högskolornas organisation.
Skjutsko/or och motsvarande sko/ar.
Infanteriskjatskolan.
Med hänsyn till att även elever ur andra truppslag än infanteriet och kavalleriet avses beordras till skjutskolan ävensom till den infanteribetonade verksamheten vid densamma vill utredningen föreslå, att skolans nuvarande namn Skjutskolan för infanteriet och kavalleriet ändras till Infanteriskjut- skolan (InfSS). Skolan föreslås alltjämt förlagd till Rosersberg.
Under chefen för InfSS avses lyda:
infanteriets, kavalleriets och pansartruppernas skjutskolekurser, motsva- rande hittillsvarande subalternofficerskurser och kurser för kaptener (rytt— mästare) och regementsofficerare samt sergeantkurser,
infanteriofhcersskolan (med kavalleri- och pansarofficersskolorna), vilken även tidigare varit ansluten till infanteriskjutskolan,
skjutskolans övningskompani,
viss försöksverksamhet av infanteriteknisk natur samt
arméns gasskyddsskola.
Sistnämnda skola, vilken hittills endast förekommit i form av vid trupp- förband och vid försvarsväsendets kemiska anstalt förlagda tillfälliga kurser, föreslås tillkomma såsom en fast institution för utbildning av arméns per- sonal i gas-(skydds) och röktjänst. Trots att stridsgaser icke ännu kommit till användning i det pågående kriget, synes försiktigheten bjudit att den största omsorg ägnas gasskyddstjänsten. Enligt utredningens mening bör därför denna utbildning erhålla en fastare organisation.
Till InfSS föreslås förlagda skjutskole- och tillämpningskurser enligt nedanstående översikt.
| Ungefärlig , . Ungefärligt tid Skjutskolekurserm.m. antal clever 1/1—1/6 [Infanteri-, kavalleri- och pansarofficersskolan ................ ( 90 lTrångofficersskolan ........................................ 10 "ha—% Subalternofficerare ur infanteriet, kavalleriet och pansartrup- 60 perna .................................................... "lla—lla Kaptener (ryttmästare) ur samma truppslag .......... . 30 'le—l/xo Underofficerare ur samma truppslag ........................ 30
__” ___—-
Antalet elever vid skjutskolan kommer alltså att under huvuddelen av tiden 1 april—1 september uppgå till omkring 90. Detta medför, att skolan bör organiseras:
för teoretisk undervisning på tre läsavdelningar med omkring 30 elever samt
för tillämpningsövningar på sex övningsavdelningar med omkring 15 elever. Infanteriskjutskolans personalorganisation bör främst avpassas med hän- syn till skjutskolans krav. Personalen är därjämte avsedd att användas vid infanterioföcersskolan under den teoretiska delen av undervisningstiden. Ovan angiven organisation på tre läs- och sex övningsavdelningar är emeller- tid lämplig även för officersskolan.
På grund härav erfordras lärare i nedanstående omfattning: 1 förste och 6 andre lärare i stridsutbildning; 1 förste och 3 andre lärare i grundläggande skjututbildning; samt 1 förste och 3 andre lärare i vapenkunskap och skjutlära. Dessutom erfordras 1 chef för försöksavdelningen och 1 tygofficer. Detta lärarbehov utgör en ökning med ]. officer i förhållande till nuva- rande organisation. Enligt denna äro emellertid endast 2 förste lärare och chefen för försöksavdelningen uppförda på skolans stat. Då samtliga lärare komma att vara i tjänstgöring vid skolan under större delen av året, varav vinterhalvåret vid infanteriofficersskolan, föreslår utredningen att jämväl den återstående förste läraren och samtliga andre lärare uppföras på skolans stat. Det ytterligare behov av lärare i taktik, signaltjänst m. in., som före- ligger för infanteriofficersskolans teoretiska del, bör fyllas genom kommen- dering av lärare från staber och truppförband.
Infanteriskjutskolans övningskompani bör liksom hittills förläggas till InfSS. För att kompaniet skall vara användbart såsom övningstrupp under sommar- halvåret bör inryckning för de värnpliktiga lämpligen äga rum i oktober. En del av kompaniets värnpliktiga avses skola utbildas i teknisk tjänst för att vid mobilisering ingå i tekniska kompanier. Befäl kommenderas årligen från truppförbanden. En kompaniadjutant synes dock böra uppföras på InfSS ståt:
Ytterligare övningstrupp beordras därjämte liksom hittills tillfälligt. till InfSS ur infanteriet, kavalleriet och pansartrupperna under kortare tids- perioder.
Arméns gasskyddsskolas uppgifter avses i huvudsak bliva följande: utbildning av gasskyddstekniker i gas(skydds-) och röktjänst; utbildning av kader för tekniska kompanier i gas(skydds-), rök-, brand- släcknings- och maskeringstjänst; ' ' specialutbildning av officerare och underofficerare iovannämnda tjänster; samt ' försöksverksamhet. Verksamheten vid gasskyddsskolan föreslås erhålla följande omfattning.
Ungefärlig tid
Skola. m.m.
Ungefärligt antal elever
1 1 3 12 1 1 1
1 1
6
1 1
1
HHHHH
1 1
1 1
' Året om
på InfSS stat. såsom adjutant.
På grund av det som ovan anförts föreslås InfSS personal skola ut- göras av:
[Teknlsk tjänst för övningskompaniet ........................ lFörsöksverksamhet ........................................
Ordinarie personal med lön (arvode) på skolans stat.
chef, överste, adjutant, kapten eller löjtnant, förste lärare, majorer eller kaptener, andre lärare, kaptener, ryttmästare eller löjtnanter, chef för försöksavdelningen, major eller kapten, kompaniadjutant, avsedd för övningskompaniet, fanjunkare, chef för arméns gasskyddsskola, major, 2 lärare vid samma skola, kaptener, ryttmästare eller löjtnanter,
maskinist, eldare av 1. klassen.
Personal med lön på andra försvarsväsendets stater.
repetitörer (under sommarhalvåret),
1 tyghantverkare,
sjukvårdsfurir, sjuksköterska.
Personal med arvoden (pensionerad personal).
intendent och redogörare, tillika domän- och kasernofficer, tygofficer,
expeditionsunderofiicer,
expeditionsunderofiicer vid arméns gasskyddskola, tygunderofficer, förrådsunderofiicer, väbel, köksföreståndare.
Icke-ordinarie personal med lön på skolans stat.
kontorsbiträde, skrivbiträde,
'It—Vv Gasunderbefälsskola för gasskyddstekniker .................. 40 1/7—1/9 Gasmanskapsskola för gasskyddstekniker .................... 40 l/1o—1/zs. Specialkurser i gas(skydds-)— och röktjånst för officerare och underofficerare (varje eller vartannat år) .................. (sammanlagt)
För gasskyddsskolan erfordras såsom chef en major och såsom lärare två kaptener, ryttmästare eller subalternofiicerare, vilka synas böra uppföras Dessutom bör jämväl 1 pensionerad underofäcer upptagas
l husmoder av 2. klass, 1 biträdande husmoder samt 1 eldare av 2. klass.
Till chef, lärare m. ii. böra —— utöver vanliga löneförmåner — särskilda arvoden utgå enligt nu gällande grunder.
Ovanstående organisation av verksamheten vid InfSS förutsätter relativt omfattande om- och tillbyggnadsarbeten vid Rosersberg ävensom vissa mark— förvärv. Till denna fråga återkommer utredningen iannat sammanhang.
Ridskolan.
Ridskolan (RS) föreslås fortfarande vara förlagd till Strömsholm. Utbildningen vid skolan bör bedrivas i huvudsak enligt nu gällande organisation. Till subalternofficerskursen beordras kavalleriofficerare under 3:e eller 4:e officersåret, sedan de genomgått kavalleriofåcersskola, ävensom subalternofficerare ur övriga truppslag.
Vid RS föreslås vidare, som utredningen i annat sammanhang anfört, att utbildning bedrives av vissa remonter tillhörande högre staber m. m. och truppförband, till vilka sådan utbildning i större omfattning icke lämpligen kan förläggas. För denna utbildning synes böra tillkomma 1 underofficer såsom biträdande lärare.
I annat sammanhang har föreslagits, att chefen för RS skall tjänstgöra —— förutom såsom chef för skolan — jämväl såsom biträde åt arméinspek- tören vid inspektion av rid- och körutbildning ävensom remontutbildning inom armén. Denna vidgade uppgift, som sammanhänger med den före- slagna indragningen av den särskilda befattningen såsom inspektör för kavalleriet, synes göra det lämpligt att beställningen såsom chef för RS uppföres såsom överstebeställning.
Med hänsyn till ovan angiven inspektionsverksamhet för chefen synes det utredningen dessutom erforderligt, att den nuvarande förste läraren, kapten eller ryttmästare, uppföres såsom major och ställföreträdande chef samt att den hittillsvarande adjutanten, som tillika är lärare vid skolan, upptages enbart SOm adjutant och att i samband därmed en lärarbefattning tillkommer.
Med hänsyn till omfattningen av skolans verksamhet synes det utred- ningen vidare erforderligt, att den nuvarande befattningen såsom redogörare, underofficer, utbytes mot en befattning som intendent och redogörare, pen- sionerad officer.
, Ridskolans personal föreslås sålunda utgöras av:
Ordinarie personal med lön (arvode) på skolans stat. 1 chef, överste, 1 adjutant, ryttmästare, 1 ställföreträdande chef, tillika förste lärare, major, 3 lärare, kaptener, ryttmästare eller löjtnanter, 1 biträdande lärare, fanjunkare, styckjunkare eller sergeant.
Personal med lön på andra försvarsväsendets stater. 1 regementsveterinär. '
Personal med arvoden.
1 intendent och redogörare, tillika kasernofficer, pensionerad officer. 1 förrådsunderofficer, pensionerad underofficer, 1 expeditionsunderofficer, pensionerad underofficer, 1 köksföreståndare och furageuppbördsman, pensionerad underofficer.
Icke—ordinarie personal med lön på skolans stat. 1 stallföreståndare, 1 tillsyningsman, 5 vaktmästare, 1 maskinist,
1 eldare av 2. klass,
1 skrivbiträde,
1 husmoder av 2. klass samt 1 biträdande husmoder. Till förste läraren och 3 lärare m. fl. böra — utöver vanliga löneförmåner — särskilda arvoden utgå enligt nu gällande grunder.
Pansartrnppskolan.
Pansartruppskolan har hittills icke varit organiserad. Då pansartrupperna i annat sammanhang föreslagits erhålla egen ofäcersrekrytering, är det er- forderligt, att en skola för pansarofficerarnas vidareutbildning organiseras.
Pansartruppskolan föreslås bliva förlagd till Skaraborgs pansarregemente. Pansartruppskolan avses årligen bedrivas med kurser för subalternofficerare och kaptener under maj och juni månader. Sådan kurs vid skolan bör direkt följas av kurs vid InfSS. Till skolan böra dessutom främst under vinter- halvåret förläggas specialkurser.
För att säkerställa den tekniska och taktiska utvecklingen inom pansar— vapnet är en ständigt fortgående och omfattande försöksverksamhet nöd- vändig. Till en väsentlig del består denna av praktiska försök, vilka med hänsyn till den ordinarie utbildningens effektiva bedrivande icke lämpligen kunna äga rum vid pansarregementena. För detta ändamål mäste särskild personal avses. Med hänsyn till omfattningen av utbildningsverksamheten vid pansartruppskolan synes skolans lärarpersonal kunna tagas i anspråk jämväl för ifrågavarande försöksverksamhet.
För skolan föreslås såsom chef 1 major och såsom lärare 1 kapten, båda. på pansartruppernas stat.
Frågan om arvoden till denna personal bör göras till föremål för prövning.
Artilleriskjntskolan. Artilleriskjutskolan (ArtSS) föreslås alltjämt förlagd till Skillingaryd. Utöver den hittillsvarande verksamheten avses tillkomma, i enlighet med vad utredningen tidigare anfört, en tillämpningsperiod för elever i artilleri-
,. .-—__. Y -.-.
och luftvärnsofficersskolorna. Elevantalet i övriga kurser kommer dessutom att något ökas.
Utbildningen vid ArtSS föreslås sålunda äga rum årligen under tiden 15 februari—1 september enligt nedanstående tablå.
Ungefärlig tid
Ungefärligt
Skjutkurser m. m. antal elever
! 1 | | 1åka—”k Skjutkurser för subalternofiicerare, kaptener och regements-
officerare _ batteri- och divisionschefsskjutkurser ........ 60
”,'s—l'a Tillämpningsperiod för elever i artilleriofficersskola och —— kortare tid — luftvärnsofficersskola ...................... 40 l/o—50/a Artilleriflygkurs för vissa subalternofiicerare . 12 . 15/7—15/5 Skjut—kurs för äldre reservofficerare ........... 40 | 15/s—l,"9 Försöksverksamhet ......................................... —
Då utbildad värnpliktig trupp icke finnes vid truppförbanden under huvuddelen av den tid ovan angiven utbildning pågår, måste särskild övnings- trupp —— »övningsdivisionen» — förläggas till och utbildas vid Skillingaryd. Denna utbildning bör taga sin början omkring den 1 oktober för att divisionen skall vara användbar som övningstrupp från den 15 februari. Under tiden 1 september—1 oktober föreslås de värnpliktiga tjänstgöra vid vederbörliga truppförband. Repetitions- och efterutbildningsövningar fullgöras jämväl i vanlig ordning vid dessa. Övningsdivisionen — sammanlagt omkring 250 värnpliktiga — synes böra organiseras på stab, tre övningsbatterier, signal-, motor- samt ekonomi- och handräckningsavdelning.
Enär övningstruppen kommer att vara förlagd till Skillingaryd under 11 månader, bör viss förvaltnings— och underhållspersonal permanent förläggas till skolan. Denna personal bör uppföras på skolans stat.
Av för skolan avsedd personal är för närvarande endast chefen uppförd på skolans stat. Lärarna, en överstelöjtnant eller major och en major, samt adjutant, en kapten, äro uppförda på artilleristabskårens stat. Utredningen förutsätter tillsvidare ingen annan ändring härutinnan än att adjutanten ' uppföres på skolans stat samt att skolans lärare i samband med artilleri- stabskårens indragning överflyttas till arméinspektionens stat.
Befälet vid skolans övningsdivision förutsättes liksom nu skola beordras från artilleritruppförbanden. För att säkerställa kontinuiteten ifråga om materiel- uppbörden föreslås, att fyra underofficerare avsedda såsom divisions- och batteriadjutanter ävensom en tyghantverkare uppföras på skolans stat.
Chef och lärarpersonal föreslås i likhet med vad fallet för närvarande är under den del av året, då skolverksamhet icke pågår, disponeras för tjänst- göring vid artilleriavdelningen i arméinspektionen.
För verksamheten vid ArtSS erforderlig personal framgår av nedanstående. Ordinarie personal med lön (arvode) på skolans stat. 1 chef, överste,
1 adjutant, kapten, 1 divisionsadjutant, styckjunkare, 3 batteriadjutanter, styckjunkare.
Personal med lön på andra försvarsväsendets stater. 1 tyghantverkare.
Personal med arvoden.
1 intendent och redogörare, pensionerad officer, 1 skjutfälts— och kasernofficer, pensionerad officer. 1 expeditionsunderofäcer, pensionerad underofäcer, 1 skjutfälts- och förrådsunderofficer, pensionerad underoflicer, 1 köksföreståndare, pensionerad underofficer.
Icke—ordinarie personal.
1 maskinist, 1 förrådsman, 1 eldare av 2. klass, 1 husmoder av 2. klass, 1 biträdande husmoder, i 1 skrivbiträde.
För kursverksamheten vid skolan i övrigt erforderlig personal föreslås upptagen på arméinspektionens stat enligt nedanstående.
] lärare, överstelöjtnant eller major samt 1 lärare, major.
För övningsdivisionen m. m. erforderlig personal beordras från trupp- förbanden. Frågan om arvoden till chef och lärare bör upptagas till prövning.
Luftvärnsskjutslcolan.
Skjutskola för luftvärnet har hittills icke varit organiserad. I stället hava skjutkurser tillfälligt anordnats vid luftvärnstruppförbanden. Med den utveckling som luftvärnet nu fått och framdeles kommer att få är en fast organisation av skjutskoleutbildningen vid luftvärnet nödvändig. Utredningen vill därför föreslå, att en luftvärnsskjutskola (LvSS) årligen organiseras.
Skolan föreslås förlagd till Väddö, där kurser för luftvärnspersonal under 1 de senaste åren varit förlagda. Som chef för skolan föreslås 1 överste i samt såsom adjutant tillika lärare 1 kapten, båda uppförda på luftvärnets stat. Övrig lärarpersonal m. fl. bör beordras från truppförbanden.
Utbildningen vid LvSS föreslås äga rum årligen under tiden 1 februari— 1 mars och 1 maj—1 september enligt nedanstående tablå:
Ungefärlig , Ungefärligt tid Skjutkurser m.m. antal elever 11/2— l/a Skjutkurs för officersaspiranter ............................ 50 _ 1 ,j:_,2j: jSkjutkurser för regements- och kompaniofficerare ............ 30 1/o— 1/9 Skjutkurs för äldre reservofficerare .......................... 40
? l 16/s-— 1/a Tillämpningsperiod för luftvärnsofficersskolans elever ........ 15 i l l l 4 l
Såsom övningstrupp vid skolan 1 februari—] september torde stamskolor ur luftvärnets regementen och detachement lämpligen kunna turvis dispo- neras.
Chef och adjutant samt viss expeditionspersonal föreslås under den del av året, då skolverksamhet icke pågår, disponeras för tjänstgöring vid luft- värnsavdelningen i arméinspektionen. Viss förvaltnings- och underhålls- personal bör permanent förläggas till skjutfältet och, då detta iförvaltnings- hänseende lyder under Stockholms luftvärnsregemente, upptagas på staten för detta regemente.
För verksamheten vid LVSS erforderlig personal bör sålunda upptagas enligt nedanstående. På luftvärnets stat. 1 chef, överste, 1 adjutant tillika lärare, kapten. På staten för Stockholms luftvärnsregemente.
Personal med arvoden.
1 skjutplats- och kasernofficer (gemensam med Stockholms luftvärnsrege- mente), pensionerad officer,
1 förrådsnnderofficer, pensionerad underofficer, 1 expeditionsunderofficer, pensionerad underofficer. Icke ordinarie personal. 1 skrivbiträde. Övrig för verksamheten vid skolan erforderlig personal beordras från luftvärnets truppförband.
Frågan om arvoden åt chef och lärare bör upptagas till prövning. Ingenjörtrappskolan.
Ingenjörtruppskolan har hittills icke varit organiserad. Av skäl som tidigare angivits, bör en dylik skola för ingenjörtrupperna inrättas. Skolan föreslås bliva förlagd till Svea ingenjörkår, där utrymme för skolan finnes tillgängligt.
Till skolan föreslås förlagda:
tillämpningskurs för ingenjörofflcersskolans elever,
kurs för äldre subalternofficerare ur ingenjörtrupperna samt kurs för äldre kaptener ur ingenjörtrupperna. Dessutom bör viss försöksverksamhet av ingenjörteknisk natur bedrivas vid skolan.
Tider för ovannämnda kurser och ungefärligt antal elever i dessa framgår av nedanstående tablå.
Ungefärligt . [ antal elever
a' ;1'n Ungpiiärit, Kurs m. m.
15/5 —— I/a Tillämpningskurs för ingenjörofficersskolans elever .......... 1'5/10—15/12 Kurs för äldre subalternofficerare .......................... 155/11—15/12 Kurs för äldre kaptener .................................... Aret om Försöksverksamhet
Beträffande de båda sistnämnda kurserna torde kunna i frågakomma att anordna dem endast vartannat år, varvid elevantalet blir det dubbla.
Ovan angiven kursverksamhet sträcker sig över så lång tid av året att skolan — även med hänsyn till en året runt pågående försöksverksamhet —— kräver särskild personal. Enligt utredningens mening torde emellertid endast en chef för skolan, major, böra upptagas på ingenjörtruppernas stat. Lärare kunna beordras ur ingenjörtruppförbanden.
Frågan om arvoden till vid skolan tjänstgörande chef och lärarpersonal bör göras till föremål för prövning.
Arméns signalskola.
Arméns signalskola har tidigare icke varit organiserad.
Kurser i signaltjänst för såväl officerare som underofncerare och under- befäl ur olika truppslag hava emellertid under senare år varit anordnade vid Signalregementet. Utredningen vill framhålla angelägenheten av att denna utbildning centraliseras och systematiseras, vilket bäst sker genom inrättande av en arméns signalskola.
Skolan föreslås förlagd till Signalregementet. Utbildningen vid signalskolan föreslås omfatta: signaltruppskola för vidareutbildning av officerare vid signaltrupperna; kurser för utbildning till signalofficerare och signalunderofficerare vid flertalet övriga truppslag;
signalunderbefälskurser för utbildning av signalunderbefäl vid de lägre truppförbanden ;
kurser i signaltjänst för regementsofäcerare och stabspersonal vid infan- teriet, kavalleriet, pansartrupperna och artilleriet;
radiokurser, avseende högre teknisk utbildning för underofficerare OCh äldre underbefäl främst vid signaltrupperna; samt
signalmekanikerkurser för utbildning av underbefäl vid infanteriet, ka- valleriet, pansartrupperna och artilleriet samt för personal ur signal- trupperna.
Tider för olika kurser samt ungefärligt antal elever i dessa m. m. framgå av nedanstående tablå.
Unvefärlig Ungefärligt l'araktighet _ . " otid Kurs m. m. antal elever i månader Antwkmnoar ' [vartannat år Okt.—mars Signaltruppskola .................. 6—10 6 I eller vid be- » Signalcfncerskurs .................. 30—40 6 l ] hov van-e år April—juli Signalunderoffieerskurs ............ 30—40 311» varje år vartannat år Okt.—mars Signalunderbefålskurser ............ [ 50—60 6 I eller vid be- l(sammanlagt) [ hov varje år Juli—aug. Kurs för regementsofficerare m. fl.. . 10—15 % vaå'je år . . _- . tv kurser Okt.—jan. Radiokurser ...................... f(saiiinaåfiigt) % $% % varje år Okt.—mars Signalmekanikerkurs .............. 15f20 6 varje år
Den omfattande kursverksamheten kräver ett relativt stort antal lärare, vilka förutom officerare och underofficerare ur signaltrupperna böra utgöras av signalofficerare och signalunderof'dcerare ur infanteriet och artilleriet samt vid arméförvaltningens tygdepartement tjänstgörande arméingenjörer. Denna personal kan emellertid icke permanent bindas till skolan utan måste för olika perioder kommenderas ur staber och truppförband 0. s. v.
I ständig tjänstgöring vid skolan böra finnas: 1 chef tillika lärare, regementsofficer, 1 adjutant och lärare, kapten, ' 1 expeditionsunderofiicer samt | i
1 materialförvaltare, underofficer. _ Sistnämnda personal har av utredningen föreslagits upptagen på signal— l truppernas stat. .
Ifråga om arvoden till samma personal synes särskild prövning böra komma till stånd.
Inrättandet av en arméns signalskola kräver uppförande av en särskild byggnad vid Signalregementet. Denna byggnad bör omfatta lektionssalar och andra övningslokaler med för ändamålet lämpad inredning. Till denna fråga återkommer utredningen iannat sammanhang.
Arméns underhållsskola.
Erfarenheterna från de sista årens beredskapstjänstgöring giva vid handen, att underhållstjänsten i fält måste förberedas genom en grundligare och mera enhetlig utbildning av den för ledningen av denna tjänst avsedda personalen än vad som hittills varit fallet. Detta krav torde enligt utredningens mening tillgodoses bäst genom inrättande av en arméns underhållsskola.
Arméns underhållsskola föreslås bliva förlagd till Göta trängkår, där under de senaste åren motsvarande utbildning i form av tillfälliga kurser varit förlagd.
Under chefen för skolan föreslås lyda: underhållskurs för subalternofficerare, underhållskurs för kaptener samt
trängofficersskola. ,
Verksamheten framgår närmare av nedanstående tablå.
' n ." '( ' ' ungefärlig Kurs m_ m. Ungefärligt tid antal elever
1/5 ———1/9 Underhållskurs för subalternofäcerare ...................... 15 % _l/u Underhållskurs för kaptener . . = ............................. 16 1/10—1/4 Trängofficersskola .......................................... 10
1 Till underhållskurs för subalternofiicerare böra beordras subalternoffice- l rare ur träng- och tygtrupperna samt till kursen för kaptener, kaptener ur trång-, tyg- och intendenturtrupperna. Till kurserna beordras dessutom såsom elever de ofn'cerare ur arméns övriga truppslag, som äro avsedda att ifält handhava underhållstjänst, även- som läkare och veterinärer.
För verksamheten vid underhållsskolan erfordras: 1 chef, major, 1 lärare, kapten, samt 1 expeditionsunderofflcer (arvodesbefattning). Ovannämnda personal har av utredningen föreslagits upptagen på. trän- gens stat.
Med hänsyn till att undervisningen vid underhållskurserna berör under- hållstjänsten i dess helhet avses dessutom lärare från andra truppslag till- fälligt beordras till skolan.
Frågan om arvoden till chef och lärare bör göras till föremål för prövning.
Arméns motorskola.
Den ökade motoriseringen inom armén nödvändiggör, att arméns per- sonal bibringas ökad kunskap om och förståelse för motormaterielen, dess rätta utnyttjande, handhavande och vård. Detta är nödvändigt icke blott med hänsyn till utbildningen utan även på grund av de stora ekonomiska värden, som motormaterielen representerar. En särskild central skola — arméns motorskola — är därför erforderlig.
Arméns motorskola föreslås i förläggningshänseende ansluta till Göta pansarlivgarde. Verksamheten bör erhålla den omfattning som framgår av nedanstående tablå.
Un cfärli Ungefär-li t gtid g K u r 5 m m antal elevgsr 1/10— 1/4 Motorofficerskurs .......................................... 20 "lm—"Vu Motorkurs för regementsofficerare och äldre kaptener ...... 15 1/9 —"/9 Motorkurs för reservofficerare .............................. 25 '/4 — 1/-: Motorunderofficerskurs ...................................... 25 | 1/1 ——*0/12 2—3 motorkurser för bilmekaniker och hantverksbeställniugs— _ man (2—3 månader vardera) ............................ 25 per kurs Aret om Försöksverksamhet .......................................... —
Då. verksamheten kommer att pågå. i stort sett under hela året, synes | följande personal ständigt erforderlig för skolan: *
1 chef, major, '
2 lärare, kaptener eller löjtnanter, 1 adjutant och redogörare, expeditionsunderofiicer (arvodesbefattning), % 1 tygunderofäcer (arvodesbefattning), 1 tygverkmästare, 1 tyghantverkare samt
1 skrivbiträde. Såsom instruktörer samt som lärare i ämnen av speciell natur beordras erforderlig personal ur truppförbanden, tygdepartementet m.m. ,
Av ovannämnda personal föreslår utredningen, att chef och lärare upp- 1 tagas på fälttygkårens stat samt arvodespersonal och skrivbiträde på staten ; för Göta pansarlivgarde. %
Frågan om arvoden för ovan angiven personal bör upptagas till prövning. För skolan erfordras bland annat lokaler för teoretisk undervisning, de- monstrationsmateriel, verkstad och garage samt visst antal motorfordon av olika slag. Till denna fråga återkommer utredningen i annat sammanhang.
Tygförvaltningsskolan.
Någon fast organisation för utbildning i tygförvaltningstjänst har hittills icke funnits, trots den betydelse och omfattning som denna tjänst har. Det synes nödvändigt att organisera en skola — tygförvaltningsskolan — till vilken huvuddelen av den utbildning i tygförvaltning m. in., som måste bi— bringas arméns fast anställda personal, kan förläggas.
Tygförvaltningsskolan föreslås bliva förlagd i anslutning till 1. tygkom— paniet.
Till skolan avses förläggas utbildning av
tygofäcerare och tygunderofficerare, förvaltare, hantverkare och mekaniker vid truppförbanden, samt Specialkurser av olika slag. För ifrågavarande utbildning, som kommer att sträcka sig över hela året, synes följande personal erforderlig:
1 chef, major, 1 adjutant och lärare, kapten, 1 expeditionsunderofiicer (arvodesbefattning), 1 lärare, arméingenjör, samt
1 skrivbiträde. Härutöver erforderlig personal bör beordras från staber m. m. och trupp- förband.
Av ovanstående personal föreslår utredningen att chef samt adjutant och lärare upptagas på fälttygkårens stat, en lärare, arméingenjör, på armé- ingenjörkårens samt skrivbiträdet på tygtruppernas stat.
Frågan om arvoden till ovan angiven personal bör upptagas till prövning. Skolan bör i viss utsträckning hava tillgång till egna undervisningslokaler och verkstadslokaler ävensom till egen maskinutrustning.
Intandenturförvaltningsskolan.
Militärförvaltningskurs har hittills varit anordnad i regel årligeni Stock- holm, varvid lärarpersonal i erforderlig utsträckning beordrats i huvudsak ur intendenturdepartementet. Under senare år har därjämte vid behov an- ordnats förvaltar- och regementskassörskurser.
Det är emellertid ett sedan länge känt behov, som under beredskapsåren ytterligare framträtt, att blivande kompanichefer (motsvarande chefer) vid samtliga truppslag innan de tillträda sin befattning erhålla ökad kännedom i den freds- och krigsförvaltningstjänst, som direkt berör verksamheten inom kompani (motsvarande) förband.
I syfte att åstadkomma rationalisering böra här angivna kurser samman- föras till en intendenturförvaltningsskola.
Intendenturförvaltningsskolan föreslås bliva förlagd till militärförvaltnings- ursens nuvarande lokaler i Stockholm.
Under chefen för intendenturförvaltningsskolan föreslås lyda:
intendentskurs, förvaltarkurs, regementskassörskurs samt kurser i förvaltningstjänst för blivande kompanichefer (motsvarande).
Intendentskursen motsvarar den nuvarande militärförvaltningskursen men föreslås förkortad till 9 månader.
Förvaltarkurs och regementskassörskurs böra anordnas enligt hittills gällande grunder.
Kompanichefskurs i förvaltningstjänst bör givas en längd av minst 3 veckor. Elevantalet vid kurs bör icke överstiga 25. Med fyra kurser per år kunna alltså i stort sett två officerare per truppförband utbildas.
Ovan angiven verksamhet vid intendenturförvaltningsskolan kommer att sträcka sig över större delen av året, varför det synes erforderligt att stän- digt disponera viss personal för skolan.
För skolan föreslås upptagna: 1 chef, major, 1 lärare och adjutant, kapten, 1 expeditionsunderofficer (arvodesbefattning) samt 1 skrivbiträde Chefen och läraren föreslås uppförda på intendenturkårens, expeditions- underofficeren och skrivbiträdet på intendenturtruppernas stat. Övrig för undervisningen vid skolan erforderlig personal bör beordras från staber och truppförband. Frågan om arvoden till chef och lärare bör upptagas till prövning.
Arméhundskolan. I fråga om arméhundskolans organisation och verksamheten vid den- samma anser utredningen skäl icke föreligga att vidtaga någon förändring. Frågan om arvoden till lärarna vid skolan bör upptagas till prövning.
Högskolor.
Krigshögskolan.
Krigshögskolan (KHS) föreslås fortfarande förlagd till Stockholm. Utbildningen föreslås bedrivas i huvudsak enligt nu gällande organisa- tion, dock att antalet elever i varje kurs med hänsyn till ökat behov av högskoleutbildade officerare bör ökas från 25 till 35, en ökning som redan är provisoriskt genomförd.
Lärokurs börjar enligt nuvarande organisation i oktober varje år och omfattar omkring två år, häri inräknat ett uppehåll under september månad varje arbetsår, då eleverna tjänstgöra vid truppförband, i regel vid annat än eget truppslag. Då det är av stor betydelse, att elev erhåller praktisk
kännedom icke blott om verksamheten vid annat än eget truppslag, utan även om förhållandena vid marinen och flygvapnet, föreslår utredningen, att även tjänstgöring vid dessa försvarsgrenar inrymmes i utbildningen. Då eleverna enligt vad nedan kommer att föreslås under september andra året böra tjänstgöra vid arméns stridsskola, synes tjänst vid annat än eget trupp- slag och vid annan försvarsgren böra äga rum under september första året och senare delen av augusti månad andra året.
I fråga om behovet av lärare göra sig följande synpunkter gällande. Av vid skolan enligt gällande organisation tjänstgörande militär lärar— personal — 19 lärare och repetitörer — äro 6 uppförda såsom ordinarie beställningshavare på skolans stat. Av dessa äro två lärare i taktik samt 1 lärare i vartdera av ämnena strategi, stabstjänst, krigshistoria och vapen- lära. Övriga lärare, varav 1 i vartdera av ämnena luftkrigskonst och krigs- byggnadskonst, 2 biträdande lärare i taktik samt 3 repetitörer, äro uppförda med lön på andra försvarsväsendets stater.
Med hänsyn till föreslagen ökning a.v antalet elever och önskvärdheten av att åstadkomma en enhetlig ledning av undervisningen i taktik och stabs- tjänst, sammanslagna till ett ämne, synes enligt utredningens mening vid varje kurs följande lärare i detta ämne böra finnas:
1 förste lärare (på skolans stat), 1 andre lärare (på skolans stat), 1 (vid äldre kursen 2) biträdande lärare (generalstabsoificerare) samt 1 repetitör (generalstabsaspirant). Förslaget innebär en ökning med sammanlagt 2 lärare, varav 1 på skolans stat.
Med hänsyn till krigskonstens snabba utveckling på det tekniska området och den nutida sridens natur är det nödvändigt att dels giva undervis- ningen i krigsbyggnadskonst och luftkrigskonst en ökad omfattning, dels fastare än tidigare samordna denna undervisning med utbildningen i taktik. Lärarna i krigsbyggnads- och luftkrigskonst böra därför anställas på. sko- lans stat.
På skolans stat föreslås sålunda skola uppföras 9 lärare i militära ämnen, nämligen:
1 lärare i strategi,
2 förste lärare i taktik och stabstjänst,
2 andre » » » » >>
1 lärare i luftkrigskonst, 1 lärare i krigsbyggnadskonst, 1 lärare i krigshistoria samt 1 lärare i vapenlära. Av de 6 lärare som hittills varit uppförda på skolans stat hava 4 varit upptagna såsom majorer eller kaptener och 2 som kaptener. Utredningen vill förorda, att samtliga föreslagna 9 lärarbeställningar uppföras såsom majorer eller kaptener för att möjliggöra utnyttjande av de bästa lärar- krafterna.
Beträffande övriga militära lärare föreslås ingen annan ändring än att den ovan angivna ökningen med 1 biträdande lärare ittaktik och stabstjänst motsvaras av en minskning av antalet repetitörer från .3 till 2. Krigshögskolans personal föreslås sålunda utgöras av:
Ordinarie personal med lön (arvode) på skolans stat.
1 chef, överste, 1 adjutant, kapten eller ryttmästare, 9 lärare i militära ämnen, majorer eller kaptener, 1 expeditionsvakt.
Personal med lön på andra försvarsväsendets stater. 6 övriga lärare i militära ämnen, 3 biträdande lärare i militära ämnen, 2 repetitörer. . Personal med arvoden. 1 redogörare, tillika bibliotekarie, pensionerad officer, 5 civila lärare i språk.
Icke-ordinarie personal med lön på skolans stat.
1 kontorsbiträde samt , 1 skrivbiträde.
Till militära lärare och repetitörer böra —— utöver vanliga löneförmåner — särskilda arvoden utgå enligt nu gällande grunder.
Såsom utredningen i annat sammanhang anfört, föreligger behov av en skola för taktisk utbildning av överstar och överstelöjtnanter ur infanteriet, kavalleriet, pansartrupperna, artilleriet och ingenjörtrupperna. Med hänsyn till tillgången på kvalificerad lärarpersonal m. m. synes det lämpligt att ansluta denna skola till KHS såsom Arméns stridsskola. Skolan föreslås uppdelad på en teoretisk del under senare hälften av augusti månad, för- lagd till KHS, och en tillämpad del under tiden början av september , till omkring den 20 i samma månad, förlagd till någon Övningsplats. i
Under den teoretiska delen av skolan avses eleverna genom föreläsningar och krigsspel bibringas kunskaper om utvecklingen på det taktiska om- rådet. Denna utbildning är förlagd till en tid, då KHS lokaler icke an- vändas för den ordinarie undervisningen.
Under den tillämpade delen av stridsskolan böra eleverna erhålla tillfälle att föra truppförband av strids(marsch-)grupps och fördelnings storlek. Denna del av utbildningen bör därför äga rum vid övningsplats tillhörande militär- område, som för året endast har en årsklass inkallad till repetitionsövning. ,
Såsom elever i stridsskolan beordras från truppförband inom militärom- , råden med endast en årsklass inkallad till repetitionsövning regements(kår-) i chefer och (eller) överstelöjtnanter. Till skolan böra dessutom som elever : beordras ett visst antal regementsofficerare från högre staber. Sammanlagda :
antalet elever beräknas uppgå till 20—25 per år. Till den övningsplats, till vilken skolans tillämpade del avses förläggas, sammanföras —— förutom lärar- och stridsdomarpersonal samt elever ur KHS — erforderligt antal truppför- band ur militärområden med »liten» repetitionsövning, så att en brigad eller reducerad fördelning jämte pansartrupp, kårtrupper och ilygförband erhålles som övningstrupp.
Såsom chef för stridsskolan bör beordras generalsperson (t. ex. en trupp- slagsinspektör). Chefen för KHS föreslås vara skolans ställföreträdande chef.
Eleverna vid KHS äldre kurs och artilleri- och ingenjörhögskolan böra tjänstgöra som befäl, stridsdomar- och stabspersonal.
Såsom stomme i stridsskolans lärarorganisation avses ingå lärarpersonalen i taktik och stabstjänst vid KHS. Denna personal bör vid behov förstärkas med lärare i taktik vid Artilleri och ingenjörhögskolan. Dessutom avses biträda lärarna vid KHS i strategi och krigshistoria (endast under kursens teoretiska del), vapenlära, luftkrigskonst, krigsbyggnadskonst och signaltjänst. Vid behov torde motsvarande lärare vid Artilleri— och ingenjörhögskolan kunna tagas i anspråk.
Artilleri— och ingenjörhögskolan.
Artilleri- och ingenjörhögskolan (AIHS) föreslås alltjämt förlagd till Stock— holm.
Skolan torde emellertid böra givas en ändrad organisation i enlighet med vad utredningen anfört i fråga om truppslagsofficersskolornas organiserande.
Under chefen för AIHS föreslås alltså lyda:
artilleri- och ingenjörhögskolan (motsvarande nuvarande högre kurs), samt artilleri-, luftvärns— och ingenjörofiicersskolorna (motsvarande nuvarande allmänna kurs).
Högskolan föreslås utgöra en i likhet med nuvarande högre kursen vart- annat år påbörjad kurs med en längd av 2 år. Kursen avses taga sin början omkring den 1 oktober.
Till högskolan böra beordras såsom elever: officerare ul' artilleriet, luftvärnet och ingenjörtrupperna, som med vissa fastställda betyg gOFJOmgått artilleri-, respektive luftvärns- och ingenjöroffl— cersskolan och fullgjort minst ett års trupptjänst efter sistnämnda skolas slut;
efter inträdesprövning officerare ur ovannämnda truppslag, vilka vid tmppslagsofficersskolans slut icke erhållit för inträde vid högskolan erfor- derliga betyg; samt
likaledes efter inträdesprövning officerare ur övriga truppslag ävensom ur marinen och flygvapnet till ett begränsat antal.
Officerare ur fälttygkåren och fortifikationskåren böra jämväl kunna be- ordras såsom eleveri högskolan. Frågan om inträdesprövning för dessa elever kan avgöras först sedan omfattningen av deras tidigare utbildning fixerats.
Såsom elever kunna slutligen beordras arméingenjörer (motsvarande) eller personer, vilka avse att vinna anställning vid arméingenjörkåren.
Till högskolan beordras till varje kurs omkring 30 elever, i huvudsak re- kryterade från två på varandra följande truppslagsofficersskolor.
På grund av antalet elever i högskolekurs kräves ur utbildningssynpunkt en organisation på två läsavdelningar med vardera omkring 15 elever för de delar av den teoretiska undervisningen som är gemensam för samtliga elever. För teoretisk undervisning, som icke lämpligen kan göras gemen- sam för samtliga elever, ävensom för tillämpningsövningar är en uppdelning på två eller tre övningsavdelningar för artilleri- och luftvärnselever samt en övningsavdelning för elever ur ingenjörtrupperna erforderlig.
Såsom lärare, befäl, stabs- och stridsdomarpersonal vid arméns strids- skola beordras ur AIHS årligen under senare hälften av augusti till om— kring den 20 september erforderligt antal lärare och omkring halva antalet elever. Återstående elever fullgöra under motsvarande tid trupptjänstgöring främst vid infanteriet och pansartrupperna. Trupptjänstgöringen bör jämväl kunna fullgöras vid annan än egen försvarsgren.
Med hänsyn till antalet elever i artilleri-, lnftvdrns- och ingenjörofyicers— skolorna kräves ur utbildningssynpunkt en organisation på två läsavdel— ningar med omkring 22 elever i varje för gemensam teoretisk undervisning. Vid annan teoretisk undervisning och vid tillämpningsövningar (applikato- riska exempel, laborationer m. m.) är en uppdelning på flera övningsavdelq ningar nödvändig. Denna uppdelning måste avpassas efter truppslagens utbilningskrav och bör därför ske på
två övningsavdelningar för artillerielever,
en övningsavdelning för luftvärnselever och en övningsavdelning för elever ur ingenjörtrupperna. På grundval av vad som ovan anförts ifråga om högskolans och trupp- slagsofficersskolornas utbildningsorganisation är behovet av lärare beräknat. Då emellertid AIHS enligt utredningens förslag erhåller en i förhållande till den nuvarande väsentligt förändrad organisation, är det icke möjligt att slutgiltigt angiva behovet av lärare m. fl., förrän undervisningsplanerna hunnit göras till föremål för noggrann prövning. Vissa justeringar inedan angiven förteckning kunna därför bliva erforderliga.
Antalet lärare på skolans stat hava enligt detta förslag ökats med 2, vilken ökning redan med hänsyn till nu tillämpad organisation visat sig er- forderlig. Liksom vid Krigshögskolan böra lärarna på skolans stat upptagas såsom majorer eller kaptener. Antalet övriga militära lärare föreslås ökat med 6 och de civila lärarna med 1, beroende på uppdelningen på övnings- avdelningar och dessas sammansättning.
Personalen föreslås sålunda utgöras av:
Ordinarie personal med lön (arvode) på skolans stat.
1 chef, överste, 1 adjutant, kapten, 8 lärare i militära ämnen, majorer eller kaptener. 1 expeditionsvakt.
Personal med lön på andra försvarsväsendets stater. 12 lärare i militära ämnen, 3 biträdande lärare, 7 repetitörer.
Personal med arvoden. 1 redogörare, tillika bibliotekarie, pensionerad officer, 10 lärare i civila ämnen,
3 assistenter.
Icke-ordinarie personal med lön på skolans stat.
1 laboratoriebiträde, l kontorsbiträde samt 1 skrivbiträde.
Till militära lärare och repetitörer böra —— utöver vanliga löneförmåner — särskilda arvoden utgå enligt nu gällande grunder.
r Försvarsutredningen vill i detta sammanhang ifråga om de båda högsko- lornas organisation anföra följande.
Efter det att artilleri-, luftvärns- och ingenjörsofficersskolor hava organi- serats med mera praktisk inriktning än den hittillsvarande allmänna kursen vid AIHS, synes det utredningen kunna ifrågasättas, huruvida det är lämp- ligt att dessa skolor i fortsättningen inrymmas inom sistnämnda skola. Det är i varje fall uppenbart, att under tillämpningsperioden en sådan organisa- tion icke är tillfredsställande.
Därest det vid en närmare undersökning skulle visa sig lämpligt att giva ifrågavarande skolor en i förhållande till AIHS självständig ställning, kom mer sistnämnda skola att bliva en direkt motsvarighet till KHS. Då gene- ralstabskåren för närvarande rekryteras —- och jämväl i fortsättningen bör rekryteras -— dels över KHS, dels över AIHS, synes det utredningen önsk- värt, att utbildningen vid dessa båda högskolor så långt möjligt samordnas. Detta gäller främst ifråga om undervisningen i strategi och taktik. Det mest effektiva» sättet att nå detta mål torde vara att sammanslå de båda högskolorna till en Arméns krigshögskola,i vilken nuvarande KHS-kursen in- går som »allmän linje» ooh AIHS högre kurs som »teknisk linje». Det kan jämväl ifrågasättas, huruvida det icke vore lämpligt att göra båda kurserna något längre och i samband därmed helt avskaffa de »förstudier», som för närvarande äga rum före inträdesproven till KHS. Då dessa förstadier be- drivas i Stockholm utan extra kostnad för statsverket, synas de icke vara ägnade att främja ett rättvist urval.
Ovan framförda synpunkter beröra emellertid ett problem av så stor räck- vidd, att utredningen icke är beredd att i berört hänseende avgiva ett slut- giltigt förslag. Utredningen vill emellertid föreslå, att denna fråga upptages till omprövning, så att för- och nackdelar i ovan framfört förslag komma att närmare belysas.
|. De frivilliga försvarsorganisaiionerna.
De frivilliga försvarsröre/serna och deras uppgifter.
Det frivilliga försvarsarbetet inom vårt land har numera nått en avsevärd omfattning. Betydande kostnader hava också — framför allt under de senaste årtiondena — nedlagts på, denna verksamhet, vilket möjliggjort det omfat— tande och uppoffrande arbete, som utförts av de frivilliga försvarsorganisa- tionerna.
För närvarande bedrives frivillig försvarsverksamhet inom följande orga- nisationer:
Den frivilliga landstormsrörelseu. Lottarörelsen (ansluten till landstormsrörelsen i Sveriges landstormsför- eningars centralförbund),
Det frivilliga skytteväsendet, Hemvärnet, Frivilliga automobilkåren (FAK), Frivilliga motorcykelkåren (FMCK),
Föreningen Svenska röda korset, samt Föreningen Svenska blå stjärnan. Härjämte verkar ytterligare en grupp av organisationer för frivillig utbild— ning, nämligen:
Svenska arméns reservofficersförbund, Sveriges militära idrottsförbund, Centralkommittén för fältsport, Brevkursen om folkförsvaret (Brevskolan), Brevkursen om hemvärnet (Brevskolan), samt Centralkommittén för det frivilliga försvarsarb'etet. Den verksamhet dessa organisationer utöva, syftar i främsta rummet till att på frivillighetens väg komplettera tillgången av befäl och viss specialut- bildad personal inom försvarsväsendet. Den avser emellertid även att lämna en uppmuntran och ett stöd åt medlemmarna i deras strävan att förvärva, vid- makthålla och utveckla sina militära kunskaper och färdigheter. Inom hem- värnet tillkommer dessutom förbandens utbildning för dem åliggande lokala uppgifter för hemortens försvar. Ett för alla rörelserna gemensamt, betydelse- fullt mål har varit att främja intresset för hembygden och fosterlandets försvar.
Verksamheten har ur ekonomisk synpunkt möjliggjorts dels genom medel, som statsmakterna ställt till de olika organisationernas förfogande, dels, och i betydande omfattning, genom av dessa organisationer insamlade eller på annat sätt anskaffade medel.
Anslag hava under fjärde huvudtiteln upptagits för: Den frivilliga landstormsutbildningen, Frivilliga automobilkåren, Frivilliga sjukvårdsväsendet i krig,
Frivilliga djursjukvården i krig, samt Frivilliga skytteväsendets befrämjande. Även kostnaderna för hemvärnets övningar bestridas från anslag under fjärde huvudtiteln.
Härutöver har staten lämnat understöd i skilda former, bland annat genom att ställa vapen och annan utrustning till förfogande samt genom att ålägga de militära myndigheterna att i viss utsträckning lämna ledare och instruktörer samt övningstrupp m.m. för utbildningen inom de frivilliga organisationerna.
Det statliga inflytandet över verksamheten har säkrats genom de befogen- heter i fråga om utbildningen samt den inspektionsrätt, som tillerkänts chefen för armén. Sambandet mellan de statliga myndigheterna och veder- börliga frivilliga organisationer upprätthålles dessutom genom de ombud eller militära ledamöter, som företräda Kungl. Maj :t eller chefen för armén i vederbörliga organisationers överstyrelser. En viss kontroll av utbildningen ligger därjämte däri, att densamma till övervägande del ledes av militära instruktörer, i regel officerare och underofficerare på aktiv stat, eller av läkar- och veterinärpersonal.
De förändringar av arméorganisationen och de ändrade grunder för den obligatoriska utbildningen inom armén, vilka utredningen i annat samman- hang föreslår, måste utöva ett starkt inflytande på de frivilliga försvars- organisationernas framtida verksamhet. Krigsorganisationens omfattning och utbildningstidens längd äro de faktorer, som härvid bliva utslagsgivande. Även om verksamheten framdeles kommer att bedrivas efter andra grunder än hittills, bliva dock de uppgifter, som för närvarande påvila de frivilliga för- svarsrörelserna, framdeles till stor del oförändrade.
I det följande komma till en början de skilda frivilliga försvarsrörelsernas uppgifter och framtida verksamhet att göras till föremål för en närmare gransk- ning. Därefter framlägger utredningen ett förslag till det frivilliga försvars- arbetets organisation och ledning.
Den frivilliga Iandstormsrärelsen. Frivillig befälsutbildning.
I P. M. med förslag till lagstiftning rörande de värnpliktigas tjänstgörings— tid m. ni. har av utredningen framhållits, att en betydande del av befälsbe- hovet vid de mobiliserade förbanden måste fyllas med värnpliktig personal och att härigenom helt nya krav komma att ställas på, det värnpliktiga befälets såväl kvalitet som kvantitet. Detta befäl avses främst bestrida befattningar som plutonchefer och lägre chefer. Befälsutbildningen har sålunda föreslagits leda fram till kompetens för tjänstgöring såsom underbefäl, underofficer eller officer.
All erfarenhet ger emellertid vid handen, att förutsättningar för 'en fullgod befälsutövning endast föreligga, därest den en gång vunna förmågan vidmakt— ' hålles. Befälet måste därför beredas möjlighet att bibehålla och vidareutveckla sin förmåga i såväl truppföring som trupputbildning. För den befälspersonal,
som icke är i ständig militär tjänstgöring, är det dessutom av särskild betydelse att lära känna nytillkomna vapen och nya taktiska förfaringssätt. Utveck- lingen kräver sålunda, att kontakten med den militära organisationen bibe— hålles även under tiden mellan de föreskrivna tjänstgöringsperioderna. En fortsatt utbildning utöver den ovan nämnda måste också meddelas viss del av de värnpliktiga i syfte att göra dem skickade att träda in såsom ersättare vid avgång i närmast högre befattning.
Ovan angivna krav på befälsutbildning och tjänstgöring kunna icke till- godoses inom ramen för den obligatoriska tjänstgöringstiden. Den fortsatta utbildningen av det värnpliktiga befälet måste därför ske på frivillighetens väg.
Uppgiften att redan i fredstid på frivillighetens väg tillgodose behovet av befäl vid landstormsförbanden, framför allt i officersbefattningar, har sedan länge varit den frivilliga landstormsrörelsens huvuduppgift. Man har härvid varit hänvisad till att i främsta rummet meddela denna befälsutbildning åt värnpliktiga i landstormsåldern eller åt sådana, som inom de närmaste åren skulle övergå till denna. Emellertid har bland annat till följd av »kategori— klyvningen» och längden av den för värnpliktiga i allmänhet tillmätta övnings— tiden befälsaspiranterna icke alltid ägt ett tillräckligt underlag för en utbild- ning av detta slag. Elevernas utbildningsståndpunkt har varit mycket ojämn, vilket medfört att resultatet vid den praktiska tillämpningen icke alltid visat sig motsvara de krav, som måste uppställas.
Efter hand som det nya utbildningssystemet inom armén hinner göra sina verkningar gällande, bortfaller kravet på frivillig utbildning till befäl.
Som nyss nämnts förefinnes däremot alltjämt ett starkt behov av fortsatt utbildning av de värnpliktiga, vilka under den obligatoriska tjänstgöringen ut— bildats till befäl. Denna uppgift synes böra uppdragas åt den nuvarande fri- villiga landstormsrörelsen, vilken är den organisatiton, som förfogar över de rikaste erfarenheterna i fråga om frivillig utbildning. Verksamheten skulle sålunda kunna inriktas i huvudsak på befälsutbildning. Sveriges landstorms- föreningars centralförbund bör i anslutning härtill ombildas till en organisa- tion främst för främjande och handhavande av frivillig fortsatt befälsutbild- ning vid armén. Dess verksamhet blir därmed icke enbart förknippad med vad som nu innefattas i begreppet landstorm utan kommer att beröra den frivilliga befälsutbildningen över huvud taget och icke minst vidareutbildningen av de operativa förbandens värnpliktiga befäl.
För att erhålla en uppfattning om vidden av denna uppgift har utredningen ansett en närmare granskning av den frivilliga utbildningens omfattning och inpassande i den obligatoriska utbildningen erforderlig. Härvid hava följande synpunkter gjort sig gällande.
Målet bör vara att nå fram till vad som ur militär synpunkt anses nödvän— digt, vilket åter blir beroende av befälsbehovet och de kvalifikationer, som krävas för vederbörliga befälsbefattningar. Å andra sidan måste även tagas i betraktande vilka möjligheter att ägna sig åt den frivilliga utbildningen, som stå individen till buds, och vilka krav man sålunda kan uppställa på den en-
skilde i fråga om intresse samt uppoffring av tid och krafter för detta ändamål. Frågan måste även ses mot bakgrunden av huru de värnpliktigas obligatoriska tjänstgöring är fördelad över tjänstetiden och utbildningen sålunda in- fogas inom denna på sådant sätt, att det åsyftade resultatet bäst uppnås. Där- jämte bör tagas i betraktande det rådande läget, sedan det föreslagna utbild- ningssystemet gjort sina verkningar fullt gällande samt huru förhållandena gestalta sig under den avsedda uppbyggnadsperioden.
Enligt det föregående avses de värnpliktigas obligatoriska tjänstgöring i fredstid —— utöver första tjänstgöringen och särskild befälsutbildning — om- fatta två repetitionsövningar och en efterutbildningsövning. Denna tjänst- göring fullgöra de befälsutbildade på följande sätt:
1) de som avslutat gruppchefsskola (2:a utbildningsåret), tjänstgöra under regementsövningarna samma år i befälsbefattning såsom vicekorpraler och fullgöra då sin första repetitionsövning;
2) de som avslutat plutonchefsskola (2:a utbildningsåret), tjänstgöra under regementsövningarna samma år i befälsbefattning såsom furir samt fullgöra påföljande år under regementsövningarna sin första repetitions— övning i samma befälsbefattning; samt
3) de som avslutat officersaspirantskola (3:e utbildningsåret), tjänstgöra under regementsövningarna samma år i befälsbefattning såsom sergeanter och hava därmed fullgjort sin första repetitionsövning.
Tjänstgöringsskyldighet i fredstid inträffar därefter först med andra repeti- tionsövningen, som fullgöres 7:e eller 8:e utbildningsåret. Tjänstgöringsuppe- hållet omfattar sålunda en tidrymd växlande mellan 4 till 6 år. Omkring 16:e—48:e året fullgör den värnpliktige efterutbildningsövningen och har där- med fullgjort all honom i fredstid åliggande tjänstgöring. Uppehållet mellan andra repetitionSövningen och efterutbildningsövningen blir således 8—10 år, varefter av värnpliktstiden återstår ett 10- tal år. Under dessa långa uppehåll mellan tjänstgöringsomgångarna kommer förmågan att föra befäl att 1 väsentlig grad nedgå. F ol' att motverka denna nedgång och bibehålla det värnpliktiga befälet vid sådan kvalitet, att det kan fylla sin uppgift, är det önskvärt att detsamma beredes mölllghet att genom frivillig utbildning vidmakthålla den en gång förvärvade befälsdugligheten.
Av det föregående torde hava framgått, att målet för den frivilliga utbild- ningen är att förskaffa den värnpliktige erforderlig rutin, vilken den obliga- toriska tjänstgöringen av lätt insedda skäl icke kan bibringa. Detta mål torde otvivelaktigt bäst uppnås genom att de värnpliktiga fullgöra rent militär tjänstgöring såsom befäl 1 vederbörliga befattningar under en sammanhängande tid av tillräcklig längd, lämpligen 30 dagar. Tjänstgöringen bör icke blott full- göras under regementsövningarna eller andra övningar, där fortsatt utbild- ning såsom truppförare kan komma ifråga. För att tillgodose behovet av dugliga trupputbildare, vilka utan stöd av aktivt befäl kunna leda fortsatt utbildning av underställda förband, böra de värnpliktiga kunna fullgöra denna tjänstgöring även under annan tid än regementsövningarna.
En tjänstgöring av nämnda omfattning skulle emellertid mången gång ställa
alltför stora krav på den enskilde, som på grund av sin civila verksamhet i regel icke kan disponera så lång sammanhängande tid för militär tjänst- göring. Möjligheter böra därför beredas de värnpliktiga att på annat sätt för- värva motsvarande utbildning. Detta bör kunna ske i form av kurser inom den frivilliga utbildningsorganisationen på i princip samma sätt som inom den nuvarande landstormsrörelsen, d. v. s. i huvudsak med anlitande av efter- middagar, söndagar, semester eller annan ledighet. Vissa mera teoretiskt be— tonade delar av utbildningen torde kunna inhämtas vid det i annat samman- hang omnämnda militära korrespondensinstitutet. Härvid måste likväl kravet på utbildning till fullgoda truppförare och trupputbildare särskilt beaktas. Med ledning av de erfarenheter, som vunnits inom de frivilliga landstorms- rörelsen, synes en sådan kurs böra omfatta 60—90 timmar. Under en 4-års— period synas två sådana kurser erforderliga.
Om användbarheten såsom befäl äventyras på grund av att frivillig ut- bildning i ovan angiven omfattning icke fullgöres, synes den värnpliktige icke heller böra bibehållas i befälsbefattning. Befälsförordnande för värn— pliktig bör därför i princip icke gälla för längre tid än en 4—årsperiod och för- ordnandet endast förnyas därest frivillig utbildning fullgjorts under perioden ifråga. Värnpliktigt befäl, som icke uppfyllt föreskrivna fordringar för att erhålla fortsatt förordnande, bör alltså under den påföljande 4—å1sperioden redovisas såsom menig. Den som på grund av giltiga skäl varit förhindrad fullgöra frivillig utbildning och därför icke erhållit förnyat förordnande, bör dock—om han i övrigt är lämplig för befälsbefattning—kunna återförordnas, därest föreskriven utbildning sedermera fullgöres.
Behovet av fortsatt utbildning gör sig emellertid icke med samma styrka gällande under hela tjänstetiden. Ju längre tid, som förflutit efter den grundläggande utbildningen, desto mera. träder behovet av förnyad utbildning i förgrunden. Ur denna synpunkt är frivillig utbildning under de långa uppehållen mellan andra repetitionsövningen och efterutbildningsöv- ningen samt under tiden efter den sistnämnda av särskild betydelse. Den om- skolning, som för en stor del av de värnpliktiga avses äga rum under efterut- bildningsövningen, gör det särskilt angeläget, att det värnpliktiga befälet genom frivillig utbildning dels förberedes härför dels sedermera beredes till- fälle att befästa under efterutbildningen förvärvade kunskaper.
Kravet på frivillig utbildning som villkor för att bibehålla förordnandet synes emellertid kunna eftersättas beträffande tiden mellan de båda obliga— toriska repetitionsövningarna. Frivillig utbildning under de 4-årsperioder, då tjänstgöringsskyldighet enligt värnpliktslagen åligger den värnpliktige, synes icke heller böra föreskrivas som villkor för att förordnandet skall förnyas.
Den i enlighet med vad ovan anförts föreslagna frivilliga utbildningens in- fogande i det obligatoriska befälsutbildningssystemet framgår av exemplet i efterföljande diagram.
Utöver den befälsutbildning, som i det föregående omförmälts, föreligger ett behov av att bibringa ett visst antal värnpliktiga ytterligare kompetens för
Utbildningsår (lh—”Va)
l3:e—16:o 17:e—20:c | 21:a—24:o
l:a 2:a ( 3:e ' 4zc 5:0—8ze l 9:e—12:e I
2:a _K ...... "K 2:a —Fu ""'-"Fu
2:a __h— : Fä ___-Fä ...nu-Fä _Fä "'"'"Fä ...nu-Fä
Teckenförklaring:
g-f=gruppchefa- eller förb. plutonchefsskola. K=förordnande såsom vpl korpral ]) =plutonchefeskola. Fu: » » » furir j t.o.m. 8:e året. 0 = officersaspirantskola. Fä = » n » fänrik
1:a : 1:a repetitionsövningen.
_ _ . .. .. . K &_ 2.a repetitioneovnmgen. Fu =förnyat förordnande i graden för 4 år. e =efterutbildningsövningen. Fä
...-:viss frivillig utbildning under angiven 4—årsperiod. W = alternativt.
tjänstgöring i något högre befattningar, främst vid de territoriella förbanden. Behovet av kompanichefer och kompanichefs ersättare vid nämnda förband samt i viss utsträckning även ersättare i bataljonschefsbefattning (motsva- rande) kan nämligen icke i sin helhet fyllas med aktiva officerare eller reserv- officerare. Vidare bör ett visst antal värnpliktiga göras kompetenta att be- strida kompaniadjutantsbefattning (motsvarande befattning). Till kompani- chefsutbildning böra ifrågakomma värnpliktiga fänrikar, vilka visat sig äga förutsättningar för fortsatt utbildning samt uppnått den ålder och rutin, att de äro lämpliga att föra kompanichefsbefäl vid territoriellt förband. Utbild- ningen synes lämpligen böra förläggas till 13:e—151e utbildningsåren, var- igenom den värnpliktige kan prövas vid tjänstgöring i kompanichefsbefattning under efterutbildningsövningen för att sedermera placeras i sådan befattning vid territoriellt förband.
För utbildning till bataljonschefs ersättare böra ifrågakomma värnpliktiga officerare, som bibragts kompanichefsutbildning samt vid tjänstgöring i kom- panichefsbefattning visat särskild lämplighet för fortsatt utbildning. Utbild- ningen synes icke böra taga sin början senare än omkring 40:e levnadsåret.
Med hänsyn till ändamålet måste utbildningen för tjänstgöring i högre be- fattningar än plutonchefs bliva av en i flera avseenden annan karaktär än övrig frivillig befälsutbildning. Kursplanerna måste sålunda utöver fortsatt utbildning i truppföring och trupputbildning även upptaga undervisning i avsikt att vidga elevernas taktiska omdöme. Utbildningen till kompanichef och bataljonschefs ersättare synes med anledning härav böra under en och samma iårsperiod omfatta — förutom en kurs om 60 timmar i enlighet med vad i det
föregående föreslagits -— även en kurs med omkring 30 dagars varaktighet. Sistnämnda kurs synes lämpligen kunna förläggas till krigsskolan.
För att tillgodose behovet av kompaniadjutanter (motsvarande) vid territo- rialförbanden äro särskilda åtgärder erforderliga. Dessa kunna dock inskränkas till omskolning av värnpliktiga, som erhållit plutonchefsutbildning. Härför böra i främsta rummet komma ifråga sådana, som genom frivillig tjänstgöring vidmakthållit sin befälsförmåga och med anledning därav och i enlighet med vad nedan föreslås redan i fredstid befordrats till sergeants tjänstegrad. Denna omskolning bör vara genomförd före adertonde utbildningsåret. I den utbild- ning, som föreskrives för fortsatt förordnande under 4—årsperioden närmast före efterutbildningsövningen, bör därför infogas adjutantsutbildning. Tänk— bart är ock, att efterutbildningsövningen ersättes med en adjutantskurs om 30 dagars längd, förlagd till AUS under september månad.
Vad här anförts hänför sig till förhållandena vid fullt genomförd organisa- tion. För närvarande disponeras — utöver det tidigare utbildade värnpliktiga befälet — i fredstid konstituerade landstormsofficerare och befäl vid Fri— villiga automobilkåren samt de värnpliktiga, vilka utbildats vid inom krigs- organisationen befintliga befälsskolor. Dessa kategorier utgöra en betydande del av befälet, framför allt vid territorialförbanden. Kompanichefer såväl som ersättare för bataljonschefer vid dessa förband torde i icke ringa utsträckning få tagas bland de äldre och mest kvalificerade av de nuvarande landstorms— officerarna. Särskild utbildning för bibringande av kompetens för dylika be- fattningar torde emellertid icke vara omedelbart påkallad i större omfattning.
Däremot föreligger närmast ett ökat behov av befäl i lägre befattningar, i synnerhet i furirs— och sergeantsgraderna. Ehuru tjänstgöring under andra 4-årsperioden, enligt vad ovan föreslagits, icke bör utgöra villkor för förnyat förordnande för påföljande period, framstår det som ett önskemål att så många värnpliktiga som möjligt påbörja den frivilliga utbildningen redan före andra repetitionsövningen. För att stimulera härtill synes deltagande i sådan ut bildning böra kunna bereda den värnpliktige någon förmån, förslagsvis högre befälsställning under den följande repetitionsövningen. I det föregående har antytts, att den värnpliktige först efter viss tjänstgöring vid mobiliserat för- band avses uppnå den tjänstegrad, som motsvarar den utbildning han under den obligatoriska tjänstgöringen i fredstid undergått. På motsvarande sätt bör även i fall, där frivillig utbildning redan i fredstid leder till ökad använd— barhet och föreskriven kompetens uppnås, befordran till angiven grad äga rum. Korpral och furir, som före andra repetitionsövningen genom frivillig tjänstgöring eller genomgång av utbildningskurs förvärvat viss ökad kompe- tens, bör sålunda befordras till närmast högre grad. För att bibehålla förord- nandet erfordras givetvis frivillig tjänstgöring även i forzsättningen i enlighet med förut anförda grunder.
På motsvarande sätt bör även värnpliktig, som genomgått någon av ovan nämnda 30-dagarskurser, förordnas till värnpliktig löjtnant respektive värn- , pliktig kapten. Den ökade kompetens, som bibragts dessa värnpliktiga, ' kommer emellertid på grund av deras ålder att kunna uznyttjas endast under ,
den relativt korta tid, som återstår till värnpliktstidens utgång. I syfte att ytterligare tillgodogöra försvarsväsendet den tillgång, som dessa personal— kategorier utgöra, synes möjlighet böra beredas värnpliktiga kaptener och löjtnanter, som äro lämpliga härför, att i samband med avgång ur värnplikts- åldern på vissa villkor vinna anställning såsom officer i reserven.
Gången av här ovan skisserad utbildning för tjänstgöring i högre befatt- ningar framgår _av exemplet i efterföljande diagram. i UthildningsårC/A—m/s) ; 1 a 2111 3:e j 4zc özc— Sze 9:e—12:01 i3:c——-|6:e ”:e—20:e 21:n—24:c [ 25:0—27zc ' = i I i , g-f 1:a [ 2:11 0 , __ —K> ""Fu —Fn ""'-"Ful ——Fu u...-"F" "'"'"Fu % p 3 1:11 2: a ,! _.pu ""S —S ........S —S ........S "'"'"S' i o 1: 2:11 1 e ; ; 1 Få —Fä "'"'"Fä nu __L ...-....L nu.-...L ...nu-R * ! | ! k ! "'"-"K ""'"-K ""'"-R
Teckenförklaring:
g-f=gruppchefs- eller förl). plutonchefsskola. K=förordnande såsom vpl korpral t.o.m. 816 året.
p = plutonchefsskola. Fu: » » » furir » » » . 0=offlcersaspirautskolu_ : » » » sergeant » )) » , 128 : 1:a repetitionsövningen. Fä: » n » fänrik » » » . _— __ _ L= » » » löjtnant » 20:e » . o.. __ . .. r .... ___2.a repetitionsovnmgcn. : ,, ,, » kapten » 24:e » . e : efterutbildningsövningcn. R: anställning » officer i reserven fr.o.m. 48:e ....=viss frivillig utbildning under angiven levnadsåret.
4-årsperiod. K = ' ntsutbildl ' ' . n _a; adjuta. _ ning for VDI sergeanter. Fu =förnyat förordnande i graden för 4 år.
] =frivillng befalskurs för vidareutbildning o.s.v.
av vpl fänrikar (»löjtnantskurs»).
k :frivillig befälskurs för vidareutbildning "" av vpl löjtnanter (»kaptenskursn), _a; ulternntivt.
Landstormens ungdoms-rörelse.
Den frivilliga landstormsrörelsen har utsträckt sin verksamhet till att be- röra jämväl ungdomen. Syftet har varit att tillgodose den manliga ungdomens behov av stärkande friluftsliv och intresse för övningar i det fria samt att skapa förståelse för försvarsväsendets uppgifter och natur. Där tillfälle till befälsföring vid truppförband ur armén icke kunnat stå till buds för eleverna i landstormens befälskurser, hava ungdomsavdelningarna dessutom fått ut- göra en värdefull ersättning för denna övningstrupp. Såsom biträdande in- struktörer vid skolungdomens värntjänstutbildning slutligen hava dessa ung- domar visat sig vara till stor nytta och utgjort ett värdefullt stöd för skolornas lärare och ledare. Denna frivilliga ungdomsrörelse har därjämte ett visst värde
för de ynglingar, som lämnat skolan vid sådan ålder, att de icke blivit del- aktiga av värntjänstutbildningen.
Framdeles synes ungdomsrörelsen bliva av icke mindre betydelse än hittills. Behovet av övningstrupp föreligger sålunda även vid den föreslagna befäls— utbildningen, varför ungdomsrörelsen närmast bör knytas till denna. Sam- verkan med hemvärnsförbanden och dess befälsutbildning synes alltfort böra ske efter hittillsvarande grunder. De åtgärder för att bringa de olika försvars- organisationernas verksamhet till större territoriell överensstämmelse, vilka utredningen i det följande förordar, torde komma att särskilt gynna åstad- kommandet av en sådan samverkan.
Lottaröre/sen.
Lottakårernas verksamhet var ursprungligen helt knuten till landstorms— rörelsen och bestod i främsta rummet av en insamlingsverksamhet till förmån för denna rörelse samt medverkan vid förplägnadstjänsten vid landstormen. På dessa områden har lottornas verksamhet varit av mycket stort värde; under vissa tider har det ekonomiska stöd, som lottorna lämnat den frivilliga land- stormsrörelsen, till och med utgjort förutsättningen för denna rörelses fort- bestånd.
Lottornas verksamhet har emellertid efter hand vuxit i omfattning såväl beträffande uppgifternas antal och art som i fråga om antalet medverkande. Så småningom hava lottorna alltmer tagits i anspråk inom ett flertal om— råden, där de i krig kunna ersätta männen. De utbildas sålunda för så vitt skilda uppgifter som förplägnads-, expeditions, telefon-. sjukvårds—, förråds- och transporttjänst inom de olika försvarsgrenarna., inom hemvärnet och inom civila luftskyddet samt för direkt medverkan på. olika poster inom det militära luftförsvaret. I fredstid förbinda sig lottorna att i beredskaps- och krigs- tider stå till militära myndigheters förfogande eller också — där de icke anse sig böra förbinda sig härtill — finna de uppgifter av liknande slag inom hem. orten. Under nu rådande beredskapsförhållanden hava lovtorna i stor utsträck- ning lämnat sin medverkan inom ovan angivna verksamhetsområden.
Någon mera genomgripande förändring beträffande lottarörelsens uppgifter synes icke påkallad. Utredningen vill dock i detta samminhang framhålla, att den frivilliga sjukvårdstjänsten ur principiell synpunkt synes böra omhän- derhavas av en enda organisation, lämpligen Röda korset, vadan det kan ifråga— sättas, huruvida denna tjänst framdeles bör kvarstå på lostarörelsens program.
Som ovan antytts har lottarörelsens verksamhet efter hand undergått en be- tydelsefull utveckling. Verksamheten äger sålunda numera icke enbart sam— band med landstormsrörelsen, varför lottakårerna, chun organisatoriskt för- enade med denna, kommit att i vissa avseenden intaga en mera självständig ställning. Landstormens upphörande såsom ett särskilt värnpliktsuppbåd leder följdriktigt till att lottarörelsen bör givas en fullt självständig ställning bland de frivilliga försvarsrörelserna. Därmed torde följa, att lottarörelsen bör äga sin egen överstyrelse.
Att lämna ekonomiskt stöd åt de frivilliga försvarsrörelserna synes emeller-
tid alltfort komma att bliva en av de betydelsefullaste uppgifterna för lotta- rörelsen. Denna verksamhet synes sålunda i framtiden _ utöver vad det egna behovet kräver -— främst böra inriktas på ett understödjande av den fri- villiga befälsutbildningen. Ett intimt samband mellan lottakårerna och de organisationer, som handhava denna utbildning, är ur denna synpunkt av be- tydelse. Beträffande samarbetet mellan de frivilliga försvarsrörelserna hän- visas till det följande.
Den frivilliga skytteröre/sen.
Det frivilliga skytteväsendet utgör sedan gammalt en betydelsefull faktor för upprätthållandet av skjutskickligheten hos de värnpliktiga. Verksam— heten har dock icke uteslutande inriktats på detta mål; den har även syftat till att hos den manliga ungdomen väcka intresse för skjutövningar redan före värnpliktsåldern. På sistone har verksamheten utvidgats till att omfatta jäm- ! väl alla de män i olika åldrar, som nu ingå i hemvärnet. Hittills har huvud- , sakligen skjutning med gevär ägt rum, men även skjutning med kulsprute- i gevär har förekommit på senare år.
Skytterörelsens omfattning och utveckling under senare år framgår av följande uppgifter, som avse förhållandena vid utgången av åren 1938, 1939 och 1940. .
1 9 3 8 1 9 3 9 1 9 4 0 Antal skytteföreningar .............................. 1,368 1,432 2,194 Antal aktiva medlemmar ........................... 95,880 121,320 321914 Antal anSIagsberättigande medlemmar ...... 74,005 95,501 233,085 Antal protokollförda skott ........................ 14,175,145 16,981,660 31,019,401
År 1938 torde närmast giva en bild av omfattningen under vanliga för- hållanden, även om en successiv ökning av antalet skyttar kännetecknat verk- samheten under tiden dessförinnan. Den starka tillströmningen under de bägge senaste åren torde främst få ses i samband med de s. k. beredskaps- skjutningarna under senare delen av 1939 och förra delen av 1940. Härtill kommer att hemvärnsmän, som äro medlemmar i skytteföreningarna, upp- tagits såsom anslagsberättigande.
De uppgifter, som för närvarande påvila det frivilliga skytteväsendet, synas alltfort vara av betydelse för ett stärkande av försvarskraften. Erfarenheterna från pågående krig giva vid handen att precisionsskjutningen, trots tilltagande automatisering av eldvapnen, icke förlorat i betydelse. Krigföringens natur har därjämte alltmer skärpt kravet på att soldaten, vilken befattning han än bestrider, kan använda de allmännast förekommande handvapnen. Hemvärnets effektivitet är i väsentlig mån avhängig av de enskilda medlemmarnas skjut— skicklighet.
Utvecklingen på det vapentekniska området synes emellertid framtvinga en omvärdering av det frivilliga skytteväsendets uppgifter. Ökningen av antalet vapentyper och framför allt den ökade förekomsten av automatvapen borde följdriktigt leda till en motsvarande differentiering även av verksam-
heten inom den frivilliga skytterörelsen. Militärt sett vore det också en för- del, om organisationen till sina förutvarande uppgifter även kunde lägga om— händerhavandet av en fortsatt utbildning med samtliga de vapen, som ingå i huvudtruppslagets vapenutrustning, och därigenom medverka till att snabbt sprida kännedomen om de många nya vapentyper, som under senare tid till— kommit. Detta torde emellertid stöta på stora svårigheter främst på grund av att skytterörelsen icke äger eller har möjlighet att disponera de många vapen av olika slag och den materiel i övrigt, som skulle erfordras för att fylla en sålunda vidgad uppgift. Skjutbaneförhållandena inom skytteföreningarna torde även i regel lägga hinder i vägen för skjutning med de tyngre vapnen, särskilt automatvapnen. Däremot böra förutsättningar kunna skapas för att inom skytteföreningarna bedriva skjutning med hel- och halvautomatiska lättare eldvapen. Det frivilliga skytteväsendet synes sålunda på sitt program böra upptaga — förutom vanligt gevärsskytte — pistol—, kulsprutepistol— och automatgevärsskytte. I samband därmed synes böra tagas under övervägande att i en organisation förena alla de krafter, som verka för ökad skjutskicklighet hos det svenska folket.
Även om tanken på frivillig skjututbildning med tunga vapen icke för när— varande kan förverkligas inom det frivilliga skytteväsendet, synes det utred- ningen ur försvarsberedskapens synpunkt önskvärt, att de värnpliktiga, som inom armén utbildats med sådana vapen, erhålla möjlighet att på frivillig- hetens väg vidmakthålla sin skjutfärdighet. Detta synes kunna ske på sådant sätt, att de olika truppförbanden årligen anordna en eller flera skyttedagar, då de värnpliktiga inbjudas till truppförbandens övningsplatser och beredas tillfälle till övningsskjutningar enligt ett för det frivilliga skytteväsendet fastställt program.
Såsom tidigare nämnts har det frivilliga skytteväsendet av statsmedel åt— njutit understöd för verksamheten. För innevarande budgetår har för detta ändamål anvisats ett belopp av 950,000 kronor jämte 775,000 kronor såsom bidrag till skjutbanors anordnande.
Den utbildning med tunga vapen och lätta automatvapen, som utredningen förordar, kommer att ställa större krav på statsmakternas understöd icke minst ; på grund av det ökade ammunitionsbehovet. En närmare beräkning av detta har icke kunnat ske. Utredningen anser sig dock böra preliminärt uppskatta skytterörelsens medelsbehov per år till i genomsnitt 1,000,000 kronor för organisation och verksamhet, varvid förutsatts, att tunga vapen och ammunition för dessa ställas till förfogande. För underhåll av skjutbanor torde därutöver ett årligt belopp på omkring 200,000 kronor bliva erforderligt, medan för anordnandet av skjutbanor — utöver tidigare anvisade medel —— ett engångs- anslag på inalles 500,000 kronor torde böra beräknas.
Övriga frivilliga färsvarsröre/ser. Röda korset.
Föreningen Svenska röda korset utövar en omfattande och gagnande verk— ? samhet, som kan räknas ända från 1860—talet. Dess uppgifter torde vara väl-
bekanta, varför någon närmare redogörelse härför icke synes erforderlig. Ut— redningen vill dock erinra därom, att Röda korset utöver uppgiften att under- stödja sjukvården inom försvarsväsendet numera även utsträckt sin verksam- het till det civila luftskyddet och till hemvärnet. Röda korset organiserar bland annat ett antal krigssjukvårdsanstalter, avsedda att utgöra en kom- plettering av försvarsväsendets egna anstalter av samma slag. Föreningen medverkar dessutom vid utbildningen av den personal vid hemvärnet och luft skyddet, som avses för sjukvårdsuppgifter inom dessa organisationer.
I ledningen av Röda korsets verksamhet deltager en av Kungl. Maj:t för viss tid förordnad »Generalkommissarie för den frivilliga sjukvården i krig», vilken äger vissa befogenheter beträffande personalens utbildning, materiel— anskaffning samt planläggning av sjukvården i krig m. m. I fråga om general— kommissariens ställning och uppgifter förutsätter försvarsutredningen ingen förändring.
Förutom den kvinnliga rödakorspersonalen och s. k. rödakorsmän, vilka icke äro värnpliktiga, har hittills värnpliktig personal i viss utsträckning stått till Röda korsets förfogande. Ur principiell synpunkt finner utredningen det emellertid riktigast att, som också på sistone skett i allt större utsträckning, de värnpliktiga disponeras av och utbildas inom försvarsväsendet, medan Röda korset baserar sin verksamhet uteslutande på kvinnlig och på icke värnpliktig personal. Krigsförberedelsearbetet synes böra åvila de militära myndigheterna, under det att Röda korset endast ställer inom denna organisation utbildad per— sonal och av densamma anskaffad materiel till förfogande för vissa sjukvårds- anstalter. Å andra sidan synes Röda korset kunna göra en betydelsefull insats genom att dess sakkunskap och vitt förgrenade organisation tages i anspråk för ytterligare uppgifter inom sjukvårdens område, bland annat för den fri- villiga utbildningen i fredstid av värnpliktiga, som utbildats i sjukvårdstjänst.
Ifråga om de meniga bör utbildningen inom Röda korset främst avse att vidmakthålla och utVeckla förmågan att biträda inom sjukvårdens olika om- råden. Beträffande den frivilliga utbildningen av det i sjukvårdstjänst ut— bildade värnpliktiga befälet göra sig andra synpunkter gällande. Dessa värn— pliktiga avses Så gott som uteslutande för befälsbefattningar vid sjukvårds— trupperna och tOrde endast undantagsvis komma att placeras vid sjukvårds- anstalter i hemorten. Utbildningen av dessa värnpliktiga bör bedrivas efter samma grunder som övrig frivillig befälsutbildning och omfatta vissa kurser under ledning av instruktörer ur trängtrupperna samt tjänstgöring vid sjuk— vårdsförband. Det har emellertid synts utredningen angeläget att undersöka, huruvida icke Röda korset skulle kunna medverka jämväl vid denna utbild- ning. En viss del av en befälskurs för sjukvårdsbefäl torde med fördel kunna äga rum i anslutning till Röda korsets utbildning. Härigenom skulle å ena sidan en Väg öppnas för att utnyttja undervisningsmöjligheterna på så— dana orter, där rödakorskårer finnas, och å andra sidan eleverna erhålla till- fälle till instruktörstjänst vid Röda korsets egen utbildning. Även i detta fall måste givetvis tillämpningsövningar vid sjukvårdsförband tillkomma och av— sluta utbildningen. Vidare förutsättes, att vederbörande militäre instruktör,
som skall ansvara för utbildningen, även medverkar vid denna kursverk- samhet.
Utbildningen av personal, som tillhör hemvärnet eller civila luftskyddet och avses för sjukvården inom dessa, synes alltfort bö ra äga rum under Röda korsets medverkan, dock utan att denna organisation i krigstid förfogar över ifrågavarande personal.
Röda korset åtnjuter sedan länge ett årligt statsbidrag om 20,000 kronor. Bidraget synes i fortsättningen böra upptagas med oförändrat belopp. De kostnader, som kunna bliva en följd av att kurser för värnpliktigt befäl even— tuellt ordnas i samband med Röda korsets utbildning, böra bestridas av de medel, som ställas till förfogande för den frivilliga befälsutbildningen. Till denna fråga återkommer utredningen i det följande.
Blä stjärnan.
Föreningen Svenska blå stjärnan har inom djursjukvården och djurvården i huvudsak mot Röda korset svarande ställning och uppgifter. Någon för- ändring av dessa synes icke påkallad. Bidrag till verksamheten har av stats— medel utgått med för budgetåret 1941/42 8,000 kronor.
Frivilliga automobilkåren.
Frivilliga automobilkårens (FAK) verksamhet är i fredstid huvudsak- ligen inriktad på att bibringa kårens aktiva medlemmar kompetens för att i krigstid bestrida befälsbefattningar vid biltransportförband och vissa staber m. 111. Till aktiv medlem antages endast värnpliktig, som fullgjort sin första tjänstgöring jämlikt värnpliktslagen, varvid företräde gives den, som tilldelats trängtrupperna i biltjänst.
Verksamheten bedrives i stort sett efter samma grunder som den frivilliga landstormsutbildningen. Rörelsen har särskilt eftersträvat att tillvarataga de kvalifikationer i fråga om befälstjänst vid bilförband, som vissa värnpliktiga kunnat förskaffa sig i sin civila verksamhet. På grund av särskilda förhål- landen har kårens verksamhet endast kunnat förläggas till det fåtal orter i landet, inom vilka förutsättningar för detta slags utbildning varit för handen. Kåren har därför också erhållit en förhållandevis begränsad omfattning.
För framtiden torde särskilda åtgärder för att tillgodose befälsbehovet vid bilförbanden på sätt hittills ägt rum inom Frivilliga automobilkåren icke bliva erforderliga. Enligt de principer för den obligatoriska utbildningen inom armén som utredningen i det föregående föreslagit, kommer fältförbandens behov av befäl att tillgodoses genom denna utbildning.
Då anledning således saknas att i fortsättningen bibehålla Frivilliga automobilkåren såsom en särskild utbildningsorganisation, synes dess karaktär av militärt organiserad kår böra upphöra och den frivilliga utbildningen i bil- tjänst för det värnpliktiga befälet infogas i övrig befälsutbildning av mot- svarande slag. Huruvida FAK under sådana förhållanden alltjämt bör fort- sätta sin verksamhet i någon form är ett spörsmål, som försvarsutredningen icke anser sig kunna taga ståndpunkt till. Uteslutet synes icke vara, att den
sakkunskap, som finnes representerad i den nuvarande kåren, kan komma för- svarsväsendet tillgodo, om kåren fortsätter sin verksamhet såsom en samman- slutning med uppgift att höja intresset för befälsutbildningen i biltjänst.
De nuvarande aktiva medlemmarna med befälsgrad vid Frivilliga automobil- kåren höra i den mån de äro i värnpliktsåldern kunna överföras till värn- pliktigt befäl i motsvarande grader och i övrigt kunna vinna anställning så- som officerare i trängens reserv i enlighet med det förslag beträffande de nu- varande fast anställda landstormsofficerarna, vartill utredningen återkommer i det följande.
Frivilliga motorcykelkåren.
Frivilliga motorcykelkåren (FMCK) har begränsat sin uppgift till att vid— makthålla och förkovra medlemmarnas färdigheter såsom motorcykelförare samt uppmuntra till nyrekrytering och utbildning på detta område. Utbild- ning av befäl äger icke rum inom denna organisation och 'torde icke heller i fortsättningen bliva erforderlig. Vidareutbildningen av det värnpliktiga befäl, som efter hand tillkommer vid motorcykelförbanden, bör äga rum i anslut- ning till utbildningen av pansarförbandens befäl. Behovet av motorcykel- förare är emellertid för närvarande betydande och kommer framdeles att bliva än större, framför allt för pansarförbanden och i övrigt motoriserade förband. På grund av utvecklingen mot lättare bilar på motorcyklarnas bekostnad har dock tillgången på utbildade motorcykelförare blivit allt mindre, varför redan nu stora svårigheter föreligga att tillgodose behovet medelst lämplig personal. Med hänsyn till den dyrbara materielen är det av särskild betydelse, att de värnpliktiga, som uttagas till denna tjänstgöring, redan från början hava för- ståelse för och kunna sköta denna materiel. Det är därför önskvärt att på något sätt stimulera intresset för denna verksamhet och därmed öka tillgången på värnpliktiga, som äro lämpade för uttagning till motorcykelförare och motor- cykelordonnanser. I detta avseende har FMCK en uppgift att fylla, vilken att döma av utvecklingen mot ökad motorisering kommer att få stor betydelse. Med de fordringar på körteknik och stridsförmåga, som numera på grund av krigföringens natur måste ställas på såväl motorcykelförarna i allmänhet som framför allt På» mOtorförbandens personal, är det därjämte av betydelse att de värnpliktiga efter fullgjord obligatorisk tjänstgöring kunna bibehålla och höja sin förmåga i olika ax'seenden. Även i detta avseende har kåren en uppgift i vår framtida härordning.
Kåren åtnjuter för närvarande intet årligt fast statsbidrag. Dess värde ur försvarssynpunkt synes dock motivera att den av statsmakterna lämnas stöd i sin verksamhet. Utredningen vill därför förorda ett årligt bidrag till ut- bildningsarbetet, Vilket tills vidare, intill dess tillräckliga erfarenheter vunnits rörande utbildningens omfattning och kostnader, synes böra uppgå till för- slagsvis 10,000 kronor, Utredningen förutsätter härvid, att utbildningen som hittills bedrives i nära. samband med de militära myndigheterna och att dessa myndigheter ställa materiel och drivmedel m. m. till förfogande.
Hemvärnet intager en i vissa avseenden annan ställning än övriga frivilliga försvarsrörelser. Framsprunget ur enskilt initiativ har det genom statsmak— ternas medverkan på kort tid vuxit ut till en omfattande organisation, som visserligen är baserad på de enskilda medlemmarnas frivilliga åtagande, men som ingår såsom en del av krigsmakten. Hemvärnet har också erhållit en rent militär uppbyggnad i förband, som på frivillighetens grund rekryteras ur vederbörliga hemvärnsområden bland icke värnpliktiga eller annan personal, som icke tages i anspråk inom försvarsväsendet i övrigt.
Hemvärnets uppgift är främst att verka för den egna hemortens omedel— bara tryggande, i första hand mot företag från luftlandsatta trupper. Verk- samheten inom hemvärnet avser såväl befälets och den enskilde mannens ut— bildning för sina uppgifter som ock de särskilda förberedelserna för att hem— värnsförbandet skall kunna lösa vissa lokala försvarsuppgifter. Hemvärnets omfattning och organisation synes i sina huvuddrag hava blivit väl avpassade efter de uppgifter, som rörelsen avses fylla i krigstid. En ökning av antalet hemvärnsmän med 10,000—15,000 bör dock eftersträvas i avsikt att särskilt tillgodose personalbehovet för hemvärnet vid statens verk ävensom vid vissa industrier.
Till spörsmålet om hemvärnets plats inom hemortsförsvaret över huvud taget har försvarsutredningen i avvaktan på resultatet av hemortsförsvarssak— kunnigas utredning ansett sig icke nu böra taga ställning i annan mån än i vad rör samarbetet mellan hemvärnet och övriga här berörda frivilliga försvars— organisationer.
I organisatoriskt hänseende anknyter hemvärnet för närvarande till inskriv- ningsområdet, vars befälhavare områdets samtliga förband även i utbildnings- avseende äro underställda. Den högsta militära ledningen utövas under chefen för armén av hemvärnschefen med hemvärnsstaben.
Enligt de förslag till värnpliktsväsendets omorganisation och till landets militärterritoriella indelning i fredstid, som förut framlagts, kommer emel- lertid inskrivningschefen uteslutande att taga befattning med de värn- pliktigas inskrivning och redovisning, under det att den nuvarande inskriv— ningsbefälhavarens befogenheter i övrigt överflyttas på en försvarsområdes— befälhavare. Därest sistnämnda befattningshavare i enlighet med försvarsut— redningens förslag tillsättas i fredstid, synas försvarsområdena böra läggas till grund för hemvärnsindelningen och hemvärnets organisation ansluta till dessa. Försvarsområdesbefälhavaren blir därmed ansvarig för hemvärnets rekrytering, organisation och utbildning. Med en sådan organisation bör följ— aktligen arvodesbefattningen såsom hemvärnsofficer, vilken för närvarande är knuten till inskrivningsbefälhavarens stab (expedition), överföras till försvars— områdesstaben. Beträffande hemvärnsorganisationens behov av instruktörs- personal för utbildningen och infogandet av hemvärnets ledning i den högsta militära ledningen hänvisar utredningen till vad därom i det följande anföres.
Hemvärnsorganisationens statsanslag för utbildnings- och övningsverksam- heten uppgår för innevarande budgetår till ett beräknat belopp av 420,000
kronor, häri inräknat ersättning till skytterörelsen för hemvärnsmännens skjututbildning och till landstormsrörelsen för hemvärnets luftvärnsutbild- ning, sammanlagt 40,000 kronor. Dä några mera betydande förändringar be— träffande uppgifterna och verksamhetens omfattning icke torde vara att för— utse för den närmaste tiden, synes medelsbehovet, även i betraktande av den mindre ökning av antalet hemvärnsmän som här förordats, komma att bliva i huvudsak oförändrat.
Det frivilliga försvarsarbetets organisation och ledning.
Befälsutbildningen.
Enligt försvarsutredningens tidigare framförda uppfattning bör den fort— satta utbildningen av det värnpliktiga befälet i främsta rummet ske i form av tjänstgöring vid trupp men även kunna utgöras av särskilda kurser. Tjänst- göringen vid trupp bör i främsta rummet ske vid det truppförband den värn— pliktige tillhör och äga rum under ledning av särskilt befäl, varigenom största utbytet av utbildningen torde vinnas och ett tillförlitligt bedömande av an- vändbarheten underlättas. Organiseras utbildningen i form av särskilda kurser, torde man bliva hänvisad till i princip samma förfaringssätt, som till— lämpas vid den nuvarande landstormsbefälsutbildningen. Även dessa kurser böra emellertid i största utsträckning äga rum i anslutning till vederbörliga truppförband, varigenom övningsmateriel och övningstrupp kunna disponeras och instruktörer för utbildningen kunna ställas till förfogande. Där kurserna på grund av stora avstånd inom vederbörligt område icke kunna ordnas vid truppförbandet, måste en decentralisering av utbildningen ske till ett flertal platser på. sådant sätt, att elevernas resor till övningarna i möjligaste mån in— skränkas och befintliga förråd av utrustning och materiel utnyttjas.
Som tidigare framhållits bör dock även i det fall att utbildningen bedrives i form av kurser tillfälle till tjänstgöring vid trupp beredas eleverna. Viss del av kurs måste således förläggas till ett truppförband eller också givas formen av »lägerkurser», då eleverna samlas till övningar av tillämpningsnatur under en sammanhängande tidsperiod om 1—2 veckor. Denna del av kurserna bör bilda avslutningen på. utbildningen och eleverna i samband därmed undergå prov i truppföring och trupputbildning. Utbildningens organiserande efter dessa riktlinjer är av särskild betydelse med hänsyn till kravet på att eleverna skola erhålla tillfälle att uppträda i förband med vederbörlig utrustning av vapen och övrig materiel samt med hästar och fordon etc.
Enligt försvarsutredningens uppfattning vore det ur principiell synpunkt riktigast, att ansvaret för den frivilliga befälsutbildningen påvilade den trupp— ' förbandschef, som vid mobilisering skall disponera. befälet. I överensstäm— l melse härmed borde utbildningen förläggas till truppförbanden och äga rum under truppförbandschefens ledning. Emellertid skulle ett sådant system, bland annat till följd av det ringa antalet specialtruppförband, medföra sådana konsekvenser beträffande elevernas resor och möjligheter att deltaga i ut- bildningen, att utredningen icke kan förorda dess tillämpning i praktiken. 11
stället vill utredningen föreslå, att den frivilliga utbildningen anknytes till den territoriella organisationen.
Av de båda efter territoriella grunder uppbyggda organisationerna — in- skrivningsområdes- och försvarsområdesorganisationerna — blir den först— nämnda för framtiden allenast en administrativ organisation för de värn- pliktigas inskrivning och redovisning m. 111. Ett anslutande av den frivilliga ut— bildningen till inskrivningsorganisationen bör under sådana förhållanden icke längre komma ifråga. Försvarsområdesorganisationen synes däremot, sedan försvarsområdesbefälhavare tillsatts och försvarsområdesstaber organiserats redan i fred, med fördel kunna tagas i anspråk för ledningen av det frivilliga utbildningsarbetet. Utredningen föreslår en lösning enligt dessa grunder.
Genom att ansvaret för det frivilliga utbildningsarbetets planläggning och ledning pålägges försvarsområdesbefälhavaren skapas goda möjligheter för att samordna utbildningen av värnpliktiga tillhörande de olika truppslagen inom området. Inom försvarsområdet befintliga förråd för de territoriella förban- den kunna rationellt utnyttjas för befälsutbildningen, varigenom en decen— tralisering av kursverksamheten underlättas. Enär försvarsområdeschefen sam— tidigt är främste målsman för hemvärnet inom försvarsområdet, skapas vidare gynnsamma betingelser för samarbetet mellan de olika frivilliga försvarsorga— nisationerna, särskilt i fråga om ett smidigt utnyttjande av instruktörspep sonalen.
Behovet av instruktörer för den frivilliga utbildningen kan, liksom hittills i fråga om den frivilliga landstormsrörelsen, till en del fyllas med officerare och underofficerare, vilka enligt eget åtagande och mot särskild ersättning fullgöra denna lärarverksamhet vid sidan av sin ordinarie tjänst. Möjlig- heterna att till större delen tillgodose behovet av instruktörer på denna väg torde emellertid i regel vara tillfinnandes blott på sadana orter, där trupp. förband i fred är förlagt. Det ytterligare behovet av instruktörer, främst för utbildningen på. mera avsides belägna orter, måste fyllas med särskild per— sonal, som helt ägnar sig åt denna verksamhet.
Med hänsyn till den vikt, som ur försvarsberedskapens synpunkt måste till- mätas det frivilliga försvarsarbetet, måste de kvalitativa kraven på instruk- törerna ställas högt. För dessa befattningar bör därför avses personal på aktiv stat. Därest den frivilliga utbildningen i enlighet med utredningens förslag anslutes till försvarsområdesorganisationen, synas stabscheferna vid försvarsa områdesstaberna — vilka utredningen i annat sammanhang föreslagit skola vara kaptener på aktiv stat — lämpligen kunna med avseende på denna utbild- ningsverksamhet tilldelas en ställning, som i huvudsak överensstämmer med den nuvarande landstormsinstruktörens. Dessa stabschefer skulle sålunda verka såsom chefsinstruktörer för den frivilliga befälsutbildningen inom veder- börligt försvarsområde. Därutöver erfordras emellertid ytterligare ett antal instruktörer, såväl officerare som underofficerare.
En exakt beräkning av det erforderliga antalet instruktörer låter sig icke göra, förrän erfarenheter vunnits beträffande den lämpligaste organisationen av den frivilliga utbildningen och den genomsnittliga elevfrekvensen. För-
svarsutredningen har emellertid sökt göra en preliminär uppskattning av minimiantalet av instruktörer. Härvid har utredningen utgått ifrån att den frivilliga utbildningen bör omspänna samtliga truppslags verksamhetsområden, varvid dock utbildningen i fråga om kavalleriets värnpliktiga i vissa delar an- setts kunna sammanföras med infanteriets.
I syfte att begränsa antalet instruktörer" ur specialtruppslagen har utred- ningen vidare förutsatt, att den formella, teoretiska delen av utbildningen så långt möjligt ordnas gemensamt för flertalet truppslag, företrädesvis med anlitande av instruktörer ur infanteriet (kavalleriet). Specialtruppslagens in— struktörer skulle däremot handhava utbildningsarbetet under till truppför— banden eller lägerkurser förlagda delar av utbildningen samt därjämte bi— träda instruktörerna ur infanteriet med planläggning och ledning av den teo— retiska kursverksamheten i vad rör specialtruppslagens värnpliktiga. Enligt utredningens mening torde man för pansartrupperna, artilleriet med tyg- trupperna, ingenjörtrupperna, signaltrupperna, trängtrupperna och intenden- turtrupperna blott behöva beräkna i genomsnitt två instruktörer för varje militärområde, medan för infanteriet (kavalleriet) och luftvärnet i regel måste avses ett visst antal instruktörer för varje försvarsområde.
Det synes utredningen lämpligast att instruktörerna för den frivilliga ut- bildningen upptagas på de olika truppförbandens (truppslagens) stater och för längre eller kortare tid kommenderas till tjänstgöring vid militärbefäls— eller försvarsområdesstaber såsom instruktörer. I den mån instruktörsverk- samheten det medgiver böra truppförbandscheferna emellertid disponera in— struktörerna. Detta blir särskilt önskvärt under tider då befälsbehovet är stort, exempelvis under efterutbildningsövningarna.
Ett visst inflytande över den frivilliga utbildningen av ett truppförbands värnpliktiga tillförsäkras truppförbandschefen genom att instruktörerna utgå ur truppförbandet. Genom att till truppförband förlagd del av kurs underställes truppförbandschefen och genom att låta de slutliga examensproven äga rum under kontroll av denne torde truppförbandschefens inflytande på utbildnings- arbetet kunna göra Sig i tillräcklig grad gällande.
Behovet av iDSimtktörer, sådant försvarsutredningen preliminärt beräknat detsamma, framgår av efterföljande tablå.
Instruktörerna för den frivilliga utbildningen torde i viss utsträckning kunna tagas i anspråk jämväl för hemvärnets övningar samt för skolungdomens värntjänstövningar ävensom såsom instruktörer inom skytterörelsen.
...—.. m-mwn.,v.
Det torde vara uppenbart, att den fortsatta utbildningen av det värnpliktiga befälet ur krigsberedskapens synpunkt är av sådant värde, att rörelsen bör åtnjuta allt det stöd, som statsmakterna kunna lämna. Utöver vad ovan anförts beträffande instruktörerna förutsätter utredningen sålunda även, att erforderlig uniforms- och vapenutrustning, annan materiel samt ammunition av de mili- tära myndigheterna tillhandahållas den frivilliga organisationen efter samma grunder som hittills tillämpats beträffande den frivilliga landstormsrörelsen,
Tablå över beräknat antal ordinarie instruktörer för frivillig utbildning. 1)
(Stabschefer vid försvarsområdena inräknade.)
Kom- U de Kom— U d 4 För tjänstgöring vid nedanstående pani- "få r— För tjänstgöring vid nedanstående pami— ”mer-:* försvars- (militär.)områden ofti- 0 _ försvars- (militär-lområdcn ol'ti- O _ ' cerare ' cerare cerare cerare Ur infanteriet eller kavalleriet. Ur luftvärnet. Malmö fo .................... 2 1 I. milo .................. 6 —— Ystads fo .................. 2 1 11. milo .................. 3 —— Hälsingborgs fo ............ 2 1 III. milo .................. 4 —— Kristianstads fo ............ 2 1 IV. milo .................. 4 —— Blekinge fo ................ 2) 3 f) 2 V. milo .................. 3 —— Växjö och Jönköpings fozn . . 3 2 VI. milo .................. 4 —— ååhtagofo """"""""" % ? Luftvärnet summa .......... 24 —— Östersunds fo .............. 2 1 Sollefteå och Hemsö fozu . . .. 2 2 Halmstads fO ................ 2 1. Dr" fn en'W't .,” . Göteborgs och Göteborgs skär- ' [' g '70 ' ])pema. gårds fozn ................ 3 2 I. milo .................. l — Uddevalla fo ................ 2 2 H. milo .................. 1 — Skövde fo .................. 2 1 III. milo .................. 1 — Linköpings o. Norrköpings fem 3 2 IV. milo .................. l _ Strängnäs fo ................ 2 1 V. milo .................. l —— Stockholms och Norrtälje fom 5 2 VI. milo .................. 1 — .— 2 - a %?;jiåålnfl: skärgårds fo ' ' ' ' ) g ) % Ingenjörtrupperna summa. . . . 6 —— Örebro fo .................. 2 1 Karlstads fo ................ 2 1 Falu och Mora fozn .......... 3 2 Ur från en Umeå och Storumans fozn. . . . 3 2 g ' Bodens och Luleå fom ...... 3 1 I. milo .................. 1 2 Kiruna och Jokkmokks fem.. 3 I II. milo .................. 1 2 Morjärvs fo ................ 2 1 III. milo .................. l 2 VII. milo .................... 1 1 IV. milo .................. å ä Infanteriet och kavalleriet V' milo """"""""""" 1 VI. milo .................. 1 summa 66 88 Trängen summa ............ 6 11 Ur pansartrupperna. I. milo .................. 1 1 Ur intendentm-kdrmz. IV. milo .................. 2 2 . _ 111. mllo .................. 1 1 1" "1.110 """"""""""" j _ V milo 1 1 II. milo .................. . .................. III. milo __________________ 1 __ Pansartrupperna summa 5 5 V. milo .................. 1 —— Intendenturkåren summa . . . . 4 — Ur artilleriet. Summa 120 63 l — l l Ill 3130 """""""""" ? ? ll Därjämte signalofficerarna vid militär- l ! III. milö .................. 1 2 befälsstaberna. . 1 j IV: milo .................. 2 2 2) Avsedda även för annan tJäIlSt. ! . . ............... . 1 l vi "1le """"""""" å % Anm. Därutöver tillkommer ett Visst an- ] j VII. milo """"""""" 1 tal officerare och underofficerare ur samt— | ' mio ------------------ _ liga, truppslag, som tillfälligtvis tagas i ! Artilleriet summa ............ 9 9 anspråk såsom instruktörer.
!
samt att eleverna vid frivillig tjänstgöring åtnjuta fri inkvartering, förplägnad och sjukvård ävensom avlöning i enlighet med sin tjänstegrad.
Härutöver erfordras dock medel för att bestrida med övningsverksamheten i övrigt förenade kostnader. En beräkning av detta medelsbehov är förenat med svårigheter, då säkra utgångspunkter för bedömandet saknas. Avgörande för medelsbehovet är nämligen den anslutning, som den frivilliga befälsutbild— ningen kan komma att få, varom något säkert uttalande för närvarande icke kan göras. Med stöd av verkställda beräkningar rörande antalet befälsut- bildade värnpliktiga, sett mot bakgrunden av de tidigare anförda villkoren för att den värnpliktige skall få behålla sitt befälsförordnande, har dock en preliminär uppskattning av den sannolika utbildningsfrekvensen kunnat göras. Härvid har beaktats, att denna under de närmaste åren kan beräknas erhålla en något mindre omfattning än framdeles, när det nya utbildningssystemet blivit fullt genomfört. Kostnaderna torde sålunda under den närmast liggande perioden icke stiga till samma belopp som längre fram.
Från dessa utgångspunkter har utredningen beräknat det årliga medels— behovet under de närmaste åren till omkring 350,000 kronor, varav 25,000 för ungdomsrörelsen, medan motsvarande behov beräknas vid genomfört system uppgå till omkring 450,000 kronor. Dessa medel böra ställas till de frivilliga organisationernas förfogande. Utredningen anser sig dock böra fästa uppmärksamheten på, att det nu anförda medelsbehovet beräknats komma att täcka allenast en del av kostnaderna, medan återstående kostnader förutsatts såsom hittills bestrides av medel, som de frivilliga organisationerna själva anskaffa.
Det frivilliga försvarsarbetels samordnande.
Av det föregående torde hava framgått, att frivilligt försvarsarbete bedrives efter flera olika linjer och inom vitt skilda verksamhetsområden. Vissa olägen— heter äro förenade med ett stort antal frivilliga organisationer, vilka utöva sin verksamhet vid sidan av varandra, ofta i viss konkurrens vad beträffar perso- nalrekryteringen. Det ligger dock i det frivilliga arbetets natur, att verksam- heten utövus under en viss frihet. Det synes därför icke ägnat att stimulera intresset för det frivilliga försvarsarbetet att i alltför hög grad binda organisa— tionerna och deras verksamhet genom en strängt genomförd centralisering.
Å andra sidan är det utredningen angeläget att framhålla, hurusom en rationalisering av verksamheten genom ett ökat samarbete bör eftersträvas för att det arbete, som utövas inom alla dessa organisationer, skall komma fullt till sin rätt och organisationerna bliva i stånd att lösa dem på- vilande uppgifter. Sålunda synes, såsom tidigare omnämnts, den centrala ledningen av all frivillig befälsutbildning i vad rör de värnpliktiga lämpligen böra sammanföras i en organisation — ett centralförbund för frivillig befäls- utbildningl) — i vilket av förut anförda skäl även ungdomsrörelsen bör
1.) Denna. organisation benämnes i fortsättningen »Centralförbundet för frivillig befäls- utbxldnlng». Det torde emellertid ankomma på Sveriges landstormsforeningars central- förbund att upptaga OCh avgöra frågan angående förbundets framtida benämning.
inrymmas. Av samma anledning anser utredningen, att vissa fördelar skulle kunna vinnas genom ett infogande i den frivilliga skytterörelsen av de för pistolskjutning och sportskytte verkande organisationerna.
Enligt utredningens uppfattning torde dock framför allt genomförandet av en fast försvarsområdesindelning redan i fredstid samt tillkomsten av särskilda territoriella organ bliva av betydelse för ett tillfredsställande samarbete mellan de frivilliga försvarsrörelserna. Under förutsättning att de frivilliga organisationerna i största möjliga utsträckning bringa sina underorganisa- tioners — d. v. s. förbundens eller distriktens — verksamhet i territoriell överensstämmelse med försvarsområdesindelningen, synas förutsättningar skapas för en rationell samverkan, vilken ytterligare torde underlättas genom en ömsesidig representation i de olika lokala organisationerna och deras över— styrelser. En större territoriell överensstämmelse synes vidare underlätta ordnandet av samövningar mellan det frivilliga befälsföreningarna och hem- värnet samt gynna samarbetet mellan skytteföreningarna och andra organisa— tioner, som verka för olika slags fältsport och för stärkandet över huvud taget av folkets fysiska motståndskraft. Tillgängliga ledarkrafter och instruktörer samt disponibla anslagsmedel kunna därigenom även utnyttjas på ett ända- målsenligt sätt.
Då den föreslagna territoriella indelningen avses med få undantag ansluta till den civila administrativa indelningen, böra också gynnsamma betingelser föreligga för ett smidigt samarbete med det civila försvarets representanter- inom luft- och skogsbrandskyddet.
Utredningen har tidigare icke berört den verksamhet, som för närvarande utövas av Centralkommittén för det frivilliga försvarsarbetet. Denna kommitté tillkom i mitten av är 1940 i syfte att utgöra ett organ för främjandet av fri- villigt försvarsarbete. Kommittén vill genom upplysningsverksamhet i press och film m. m., i samverkan med de frivilliga försvarsorganisationerna samt under kontakt med de stora folkrörelserna i övrigt, hålla allmänheten under- rättad om det frivilliga försvarets ändamål och former samt befrämja anslut— ningen till de frivilliga försvarsrörelserna.
Denna verksamhet, som syftar till försvarets förankring i de vidaste kretsar och skapandet av förtroende för det frivilliga försvarsarbetet, är enligt utred— ningens uppfattning av så stort värde, att densamma alltfort synes vara för— tjänt av all uppmuntran och statsmakternas stöd.
Det frivilliga försvarets ledning. Den centrala ledningen av den frivilliga utbildningen utövas enligt nuva- rande organisation av chefen för armén. Någon särskild personal för ären— denas beredning har dock hittills icke stått till förfogande, varför handlägg— ningen inom arméstaben har ägt rum vid en eller flera avdelningar allt efter- som ärendena berört organisatoriska spörsmål, ntbildningsfrågor o. s. v. Med hänsyn till den betydelse, den frivilliga utbildningen — och främst utbildningen av det värnpliktiga befälet — enligt utredningens mening kom— mer att äga för personalens kvalitet, synes denna utbildning böra erhålla sin
*.! w- — '.!—___ ___—
särskilda målsman. Under hänvisning till vad ovan anförts rörande önskvärd- heten av att i största möjliga utsträckning samordna de frivilliga försvars— rörelsernas verksamhet vill utredningen förorda, att en särskild avdelning för det frivilliga försvaret inrättas inom arméinspektionen. Denna skulle före— träda såväl den frivilliga befälsutbildningen som samtliga frivilliga försvars- rörelser och handlägga organisations- och utbildningsfrågor samt förvalt- ningsärenden av principiell art. Genom att inspektören för det frivilliga för- svaret ingär i arméinspektionen vid sidan av övriga inspektionsmyndigheter torde samarbetet med dessa underlättas, vilket samarbete i sin tur utgör för- utsättningen för. att den inom försvarsområdena bedrivna olikartade utbild- ningen skall ledas i riktiga banor.
Utredningen anser att jämväl frågan om hemvärnets centrala ledning i detta sammanhang bör upptagas till förnyad prövning. Hemvärnsstaben intager för närvarande under chefen för armén en från övriga militära myndig— heter fullt fristående ställning. Dess arbetsområde berör såväl organisatoriska uppgifter som hemvärnets utbildning. De organisatoriska uppgifterna ha helt naturligt måst intaga ett framstående rum under hemvärnets tillblivelse— period. Sedan hemvärnets uppbyggnad nu i väsentliga delar kan anses slut- förd och organisationen sålunda i huvudsak vunnit den omfattning och form, som motsvara rörelsens uppgifter, torde utbildningsfrågorna komma att efter— hand utgöra huvudparten av hemvärnsledningens arbetsuppgifter. Tillkom- sten av försvarsområdesstaber i fredstid och hemvärnets anslutning till dessa. bör giva möjlighet att lätta den centrala ledningens arbetsbörda. Vissa ären- den torde sålunda med fördel kunna hänskjutas till avgörande vid dessa staber, medan handläggningen av ärenden, som äga större räckvidd eller äro av principiell natur, förbehållas den centrala ledningen. Av denna anledning har utredningen också. i det föregående föreslagit, att inskrivningsområdenas hemvärnsofficerare överföras till försvarsområdesstaberna.
Hemvärnsstabens nuvarande ställning såsom ett fristående organ torde emellertid hava föranletts jämväl av de förvaltningsuppgifter, som tilldelats densamma. Anslutningen till försvarsområdesorganisationen synes dock kunna utöva ett visst inflytande även i fråga om förvaltningen och redovisningen av de ekonomiska angelägenheterna. Det synes utredningen riktigare, att även dessa ärenden i huvudsak handläggas vid försvarsomrädesstaberna, vilka ju komma att inom sig inrymma organ härför.
Utredningen anser med anledning av de ändrade förhållanden, för vilka ovan redogjorts, att vägande skäl förefinnas att anknyta även hemvärnets led- ning till arméinspektionen. Till följd av de beröringspunkter, som hemvärnet i många avseenden äger med det frivilliga försvaret i övrigt, icke minst i fråga om utbildningen, synes det naturligt, att jämväl ärenden berörande hem- värnet handläggas inom arméinspektionens avdelning för det frivilliga för— svaret och att inspektören för det frivilliga försvaret under arméinspektören bliver hemvärnets främste målsman.
Med hänsyn till att de ärenden, som ankomma på avdelningen för det fri- villiga försvaret, naturligen kunna uppdelas i två. grupper, nämligen dels ären—
Diagram över de frivilliga organisationernas ställning.
Teckenförklaring. 1) Officer ur avdelningen militärt ombud iron— pektive överstyrelse!" (motsvarande).
2) Centralförbundet och respektive överstyreleer representeras vid behov i övriga motsvarande orga- nisationer. 3) Representanter ur försvarsonirådsstahcn och för respektive förbundsstyrelser (motsvarande) ingå
i övriga styrelser inom förvar-samrådet.
_ _ Chefen för armén = befälslmje ........... : samarbetslinje
Inspektören för det frivilliga försvaret
Arméinspektionens av- delning för det frivilliga försv-aren ')
Militärbefälhavai e
Militärbefälsstab
Lotta- Röda Blå kårernas korsets stjärnans överstyrelse”, överstyrelse? överstyrelse?)
Centralförbundet för frivillig befälsutbildning ”)
Skytteförbundens överstyrelse 2)
Försvarsomrädes- befälhavare
Försvarsomrädesstab 3)
[ l
: ln "'rns- He ä . Förbunds- Förbunds- E kreiaIflslfizfäl- krclflslicfäl- Förbunds- Distrikts- _ Distrikts—
styrelse 5) styrelse 3) ; _ , __o styrelse 3) st rclse =") " st relse al , havare hava. _ y y .
o 0 c 0 o o "'_'—__ ___—__” Motor- ___”—
Befiilsföreningar o.:h Skytteföreningar cykel— Hemvärus-imräiles- Lowakårer Röda korskårer Blä stjärn- ungdomsavdelmngar av olika slag förening befälhavare föreningar
PÖDQVADunm-"n .
den rörande hemvärnet och dels ärenden rörande det frivilliga försvaret i övrigt, synes avdelningen lämpligen böra givas en motsvarande indelning i två underavdelningar. För det beräknade behovet av militär personal vid avdel— ningen har försvarsutredningen tidigare redogjort (se »Arméinspektionen»). I övrigt hänvisas till personalförteckningarna.
Inspektören för det frivilliga försvaret synes framdeles böra övertaga den ställning inom hemvärnsrådet, som enligt nuvarande organisation intages av hemvärnschefen. Han synes vidare böra vara ständigt företrädd inom samtliga frivilliga försvarsorganisationer därigenom, att personal ur avdelningen för det frivilliga försvaret ingår såsom militära ombud i vederbörliga överstyrelser. Han bör även kunna för överläggningar tillkalla representanter för olika fri- villiga försvarsorganisationer.
Diagram å sid. 288 åskådliggör de principer, efter vilka enligt försvars- utredningens mening det frivilliga försvarsarbetet framdeles bör vara organi- serat.
Landsiormsbafä/ets m. fl. ställning inom den nya organisationen.
Såsom utredningen tidigare föreslagit, skulle de befälsutbildade värnplik- tiga i regel förordnas till en tjänstegrad närmast lägre än den som motsvarar genomgångém utbildning. Det har också i det föregående antytts, hurusom ett sådant förordnande i fredstid avses bliva gällande endast för viss tidsperiod.
Principerna för befälsförordnandes giltighet synes utredningen böra göras tillämpliga äVon på det efter hittills gällande grunder utbildade befälet. Lika- ledes böra dessa principer tillämpas på det nuvarande landstormsbefälet av olika grader. Detta torde således _— i enlighet med utredningens förslag att i ett uppbåd sammanföra alla värnpliktiga tillhörande beväringen och landstormen —— böra förordnas till värnpliktigt befäl efter samma grunder som övriga befälsutbildade värnpliktiga
Vad nu sagts har döck endast en direkt tillämpning på. det landstormsbefäl, som räknas till värnpliktig personal.
För närvarande utgöres en betydande del av landstormsbefälet av i freds- tid konstituerade 1ållllstormsofficerare, vilka erhållit en större eller mindre del av sin utbildning inom den frivilliga landstormsrörelsen. Dessa intaga. en annan ställning än öVrigt landstormsbefäl, då de äro att hänföra till arméns fast anställda personal. Syftet med denna anställningsform har bland annat varit att på ett fastare sätt knyta detta befäl till armén. Detta har framför allt varit av betydelse i fråga om dem som icke längre befinna sig i värnplikts— åldern. Samma förhållande har gällt Frivilliga automobilkårens befäl.
Det synes utredningen förenligt med statens intresse, att den tillgång de i fredstid konstituerade landstormsofficerarna utgöra väl tillvaratages, vilket framför allt synes bliva av betydelse under tiden intill dess det nya ut- bildningssystemets verkningar gjort sig gällande. De landstormsofficerare och det befäl vid Frivilliga automobilkåren, som ännu äro i värnpliktsåldern, borde sålunda enligt utredningens mening förordnas till värnpliktigt befäl på sätt ovan föreslagits beträffande det värnpliktiga landstormsbefälet.
I fråga om dem åter, vilka redan lämnat värnpliktsåldern, synas andra åt- gärder bliva erforderliga. En framkomlig väg torde vara, att bereda dem, som äga nödiga kvalifikationer, möjlighet att kvarstå i sin egenskap av fast anställt befäl inom armén. Därmed bör emellertid förenas villkoret att fullgöra viss tjänstgöring för att vederbörande skall bliva fullt kompetent för tillämnade uppgifter.
Utredningen vill därför föreslå, att de i fredstid konstituerade landstorms- officerarna och motsvarande befäl vid Frivilliga automobilkåren, vilka lämnat värnpliktsåldern, må kunna anställas såsom officerare i reserven med den ställ— ning i fråga om anställnings—, tjänstgörings- och avlöningsförhållanden, som avses skola komma att framdeles gälla för sådan officer under den s. k. tredje perioden. Med hänsyn till att tjänstgöringsskyldighet i fredstid tidigare icke ålegat landstormsofficer och till förhållandena i övrigt, synes däremot på här nämnt sätt anställd officer i reserven icke böra åtnjuta för annan reservofficer fastställd pension eller däremot svarande förmåner. Utredningen har förut satt, att endast därtill villig och för anställningen lämplig personal skall kunna ifrågakomma för anställningen.
Utredningen vill därutöver i princip uttala sig för att anställning såsom officer i reserven på här antydda villkor framdeles bör efter passerandet av 47-årsgränsen kunna medgivas även värnpliktiga kaptener och löjtnanter, som utbildats efter det nya utbildningssystemet och som besitta erforderlig kom— petens.
.l. Remonteringsväsendet. Stamhästar.
Behovet av stamhästar vid armén har beräknats efter i huvudsak samma grunder, som för närvarande gälla, dock med de smärre avvikelser som framgå av det följande.
Antalet stamhästar, som för närvarande uppgår till 5,276 varav 5,118 rid— hästar och 158 draghästar föreslås ökat till 5,638 varav 5,269 ridhästar och 369 draghästar.
Motoriserade truppförband samt cykelförband böra liksom hittills tilldelas ett mindre antal ridhästar för befälsutbildningen. Utredningen har dock ansett sig kunna föreslå ett något mindre antal stamhästar per motoriserat artilleri- regemente än som tidigare ansetts erforderligt
Antalet draghästar vid vissa truppförband har ansetts böra utökas. Detta är motiverat av den förlängda utbildningstiden för de värnpliktiga, varigenom behovet av draghästar för utbildning bland annat med tunga vapen kommer att väsentligt ökas.
Högre staber m. fl. För närvarande är för högre staber m. fl. beräknat ett behov av 244 stam- hästar sålunda fördelade: Vid försvarsstaben ............................................................... 15 hästar » arméstaben m. m. ............................................................ 60 >> » inspektionerna m. m. ...................................................... 53 »
arméförvaltningens tygdepartement .................................... 15 hästar arméfördelningsstaberna, 12 hästar vid var och en av fyra arméfördelningsstaber, tillhopa .......................................... 48 » staben vid Övre Norrlands trupper .................................... 13 » militärbefälsstaben på Gotland ....................................... 3 » hemvärnsstaben ............................................................ 3 » krigsskolan .................................................................. 8 » krigshögskolan ............................................................... 5 » ridskolan ..................................................................... 12 » arméns underofficersskola ................................................ 9 »
Summa för högre staber m. fl. 244 hästar
Behovet av hästar för ridskolan och arméns underofficersskola kommer i det följande att upptagas till särskild behandling. I övrigt beräknas behovet av stamhästar för högre staber m. fl. efter föreslagen omorganisation bliva
följande. * Vid försvarsstaben ............................................................... 28 hästar
» arméstaben, arméinspektionen, skolor m. m. ........................ 109 » » arméförvaltningen ......................................................... 25 »
» militärbefälsstaberna: 13 hästar vid vardera av I., III. och IV. samt 12 hästar vid vardera av II. och V. militärbefälsstaberna; 11 hästar vid VI. militärbefälsstaben; 4 hästar vid VII. mili- tärbefälsstaben; tillhopa ................................................... 78 »
» kommendantsstaben i Boden .......................................... 6 »
Summa för högre staber m. fl. 246 hästar
I nfcmterz'et.
Det beräknade behovet av stamhästar för infanteriet framgår av efterföl- jande tablå. Tilldelningen föreslås ske i enlighet därmed.
1) Avsedda för krigsskolans övningskompani.
| I .. . I T r 11 p 1) f ö r 1) a n d Foävzéåääuk Draghästar ? i Svea livgarde ................................................ 13 1)5 i Värmlands regemente, Livgrenadjärregementet;, Södra skånska 1 infanteriregementet och Gotlands infanteriregemente vart- l dera 12 hästar för ridbruk eller tillhopa .................. 48 — i Livregementets grenadjärer, Jämtlands fältjägarregemente, » Norra skånska infanteriregementet, Upplands regemente, ! Kronobergs regemente, Jönköpings-Kalmar regemente, Dal-
regementet, Hälsinge regemente, Älvsborgs regemente, Hal-
lands regemente: Bohusläns regemente, Västerbottens rege- mente och Västernorrlands regemente vartdera 25 hästar för ridbruk och 12 draghästar eller tillhopa .................. 325 156 ; Norrbottens regemente .................................... 30 12 I OfficersaspirantskOÅan ...................................... 4 —— InfantePiSkjutskolan med övningskompani .................. 5 11 ! Summa 425 184 i Nuvarande antal 507 158
För närvarande finnas vid kavalleriet 2,266 stamhästar sålunda fördelade: Vid vartdera av Livregementet till häst och Norrlands dragon—
regemente 688 hästar eller tillhopa ................................. 1,376 hästar » Skånska kavalleriregementet .......................................... 308 » » Livregementets husarer ................................................ 582 »
Summa 2,266 hästar
I den föreslagna organisationen överföres Skånska kavalleriregementet till pansartrupperna och Livregementets till häst organisation beskäres.
I den nya. organisationen är kavalleriets behov av stamhästar, inklusive remonter, beräknat till ett antal av 2,120. Detta antal föreslås fördelat på följande sätt: Livregementet till häst ......................................................... 651 hästar
(därav för krigshögskolan samt artilleri— och ingenj örhögskolan
sammanlagt 70 hästar; för krigsskolan 50 hästar) Norrlands dragonregemente ................................................ 806 » Livregementets husarer ...................................................... 663 » (därav för officersaspirantskolan 15)
Summa 2,120 hästar Pansartmpperna.
För pansartrupperna föreslås en tilldelning av 46 stamhästar för ridbruk fördelade med 12 hästar på vartdera Skånska pansarregementet, Söderman— lands pansarregemente och Skaraborgs pansarregemente samt med 10 hästar på Göta pansarlivgarde.
Artilleriet.
För närvarande hava fördelningsartilleriregementena vartdera 310 stam— hästar med undantag för Wendes artilleriregemente, som har 320. Norr— bottens artillerikår har 100 stamhästar. Av de motoriserade artilleritruppför- banden har Smålands arméartilleriregemente 55, Gotlands artillerikår 20 och Bodens artilleriregemente 50 för befälspersonalens ridutbildning avsedda stamhästar. Det sammanlagda antalet stamhästar vid artilleriet (utom luft— värnsartilleriet) är 1,475.
Utredningen anser, att det ökade behovet av hästar för utbildningen vid detta truppslag främst bör kunna tillgodoses genom ett ökat ianspråktagande av ackordhästar och att sålunda fördelningsartilleriregementenas stamhäst— antal kan upptagas i huvudsak oförändrat.
Det vid de motoriserade artilleritruppförbanden hittills upptagna stamhäst- antalet anser sig utredningen kunna föreslå nedsättas till ungefär hälften.
Med hänsyn till den knappa tilldelningen av stamhästar till artilleritrupp— förbanden torde emellertid särskilda stamhästar böra beräknas för officers- aspirantskolans behov.
I enlighet härmed föreslås artilleriets stamhästar (inklusive remonter för det anspända artilleriet) böra uppföras enligt efterföljande tablå.
! | Antal för ) l ' 1 'l' r u [) [) f ö r 1) a n d 111. m. ) 11232 ) Nu::trånde ) ' hästar ) ) ) ) . Svea artilleriregemente. Göta artilleriregemente, Wendes ar-) " tilleriregemente och Norrlands artilleriregemente vartdera: 320 hästar eller tillhopa .................................. 1,280 1,250 ' Norrbottens artillerikår .................................... 160 100 1 Smålands artilleriregemente ............................. 30 55 , Gotlands artillerikår ............. 12 20 ; :, Bodens artilleriregemente ....... 20 50 ' Närkes artilleriregemente .................... ) 30 —— Officersaspirantskolan ...................................... 70 — Remonter för 70 hästar till officersaspirantskolan ............ 14 — Summa 1,616 1.475
Luftvärnet.
För luftvärnsartilleriet har hittills upptagits sammanlagt 65 stamhästar, för- delade med 25 hästar på. Karlsborgs luftvärnsregemente och med 20 hästar på vartdera av övriga två luftvärnsregementen.
För luftvärnet föreslås en tilldelning av 100 stamhästar för befälspersona- lens 1idutbildning, fördelade med 20 hästar på varje regemente och 10 hästar på. varje kår.
Ingenjörtrupper'na.
För närvarande finnas vid ingenjörtrupperna 120 stamhästar, fördelade med 50 hästar på Svea ingenjörkår och 35 hästar på vardera av Göta ingenjörkår och Bodens ingenjörkår. .
I den nya organisationen är ingenjörtruppernas behov av stamhästar, in— klusive remonter, beräknat till ett antal av 130, vilket antal föreslås fördelat med 40 hästar på V'ardera Svea ingenjörkår och Göta ingenjörkår, 25 på Bodens ingenjörkår samt 25 på officersaspirantskolan.
Signaltrupperna.
För signaltrupperna. äro för närvarande upptagna 30 stamhästar för rid- bruk, fördelade med 25 hästar på Signalregementet och 5 hästar på dess till Boden detacherade kompani.
I den nya organisationen är signaltruppernas behov av för ridbruk avsedda hästar beräknat till 40, vilket antal föreslås fördelat med 25 hästar på Signal— regementet samt med 5 hästar på vart och ett av de tre detacherade kom- panierna. Behovet av draghästar är beräknat till ett antal av 100. Detta antal föreslås fördelat med 40 hästar på Signalregementet och 20 hästar på vartdera av de tre detacherade kompanierna.
Trängtruppema.
Vid var och en av de fyra kårerna finnas för näwarande 51 stamhästar för ridbruk, utgörande tillsammans 204 hästar. I den föreslagna organisationen har behovet av stamhästar för trängtrup-
perna beräknats till ett antal av 228 hästar för ridbruk (remonter inberäknade) samt 80 draghästar. Detta antal föreslås fördelat med 52 hästar för ridbruk och 20 draghästar på vardera av trängkårerna samt med 20 hästar för ridbruk på trängens officersaspirantskola. Hästar för Göta trängkårs till Nora de- tacherade kompani äro inräknade i det ovan angivna antalet för trängkårerna.
Intendenturtrupperna. För intendenturtrupperna föreslås en oförändrad tilldelning av 3 hästar.
Vissa skolor.
På ridskolans stat hava hittills endast uppförts stamhästar avsedda som tjänstehästar för skolans personal till ett sammanlagt antal av 12. Det synes emellertid riktigare att jämväl de hästar, som tagas i anspråk för utbildningen vid skolan uppföras på dennas stat. Elevers tjänstehästar böra dock liksom hittills medföras från vederbörliga truppförband. Denna organisationsför— ändring bör dock icke hindra, att erforderliga utbyten av för undervisningen mindre lämpliga hästar sker. Det torde få, ankomma på chefen för armén att reglera sådana utbyten.
Behovet av stamhästar på. ridskolans stat har beräknats till 104 inklusive remonter, varav 99 hästar för ridbruk och 5 draghästar.
För närvarande finnas på staten för arméns underofficersskola upptagna 9 stamhästar, avsedda såsom tjänstehästar för skolans lärarepersonal. Hästar för elevernas ridutbildning finnas för närvarande icke vid skolan. Det har emellertid varit ett önskemål att utbildning till häst skulle kunna bibringas elever tillhörande de beridna truppförbanden, i främsta rummet elever ur kavalleriet. Utredningen anser, att detta önskemål bör tillgodoses, och före— slår med hänsyn härtill, att antalet stamhästar vid skolan utökas med 11 till sammanlagt 20.
Remonter för vissa truppförband, staber och skolor.
I det beräknade behovet av hästar för kavalleriet, artilleriet (utom för de motoriserade truppförbanden), ingenjörtrupperna, trängtrupperna och rid— skolan har antalet remonter inräknats. Så har icke skett beträffande övriga truppslag (truppförband), högre staber m. fl. och skolor. Utöver det enligt ovan anförda beräkningar erforderliga antalet hästar måste därför ytterligare beräknas ett antal remonter motsvarande 10 procent av stamhästantalet vid ifrågavarande truppförband m. m. Det sålunda beräknade behovet av remonter utgör 98 första-årsremonter och 98 andra-årsremonter eller. tillhopa 196 hästar.
En sammanställning av det i enlighet med ovan anförda beräkningar erfor- derliga antalet stamhästar återfinnes nedan under rubriken »Remonteringen».
Ackord/lånar.
Behovet av ackordhästdagar, som för närvarande utgör 2403000 per år, be- räknas med hänsyn till den förlängda utbildningstiden för de värnpliktiga och
den ökade tillgången på tunga vapen komma att ökas. Det bör härvid jämväl beaktas, att utredningen i vissa fall underlåtit att föreslå ökning av stamhäst- antalet under hänvisning till att det ökade behovet av hästar lämpligen torde tillgodoses genom ett ökat ianspråktagande av ackordhästar.
Utredningen har beräknat det årliga behovet av ackordhästdagar till 481,000, vilket utgör en ökning med 241,000 dagar jämfört med för innevarande budget— år beräknat behov.
Fördelningen på de skilda truppslagen framgår av nedanstående tablå.
' | Beräknat behov Nuvarande behov—; av ackord- T r u ]» p 5 1 9. g 111, in. (budgetåret * hästdagar 1941—1942) i den nya
organisationen
' | ' Infanteriet ...... . ..................................... 42,00() 1 150,000 Kavalleriet .......................................... l 1,500 3 2,250 * Artilleriet ............................................ [ 140,000 228,000 & Ingenjörtrupperna ................................ 22.000 ' 35,000 ; Signaltrupperna .................. l 8,000 . 7,560 3 Trängtrupperna ............... l 24,000 & 56,400 3 Ridskolan ............................................ [ 2 000 H 250 , Armens underofficersskola ............................ | ' ;] 1,825 j Summa 239,500 i 481285 eller avrundat! 240,000 [ 481,000 Tillkommer för större repetitionsövningar1 __ 50,000 Totalsumma ! 240,000 | 531,000
För närvarande finnas ungefär 5,000 ackordhästar. Då liksom hittills varje ackordhäst icke bör beräknas fullgöra mer än högst 50 ackordhästdagar per år, bör sålunda med hänsyn härtill en ökning av ackordhästbeståndet ske med ungefär 4,600 hästar till ungefär 9,600 hästar.
Vid vissa truppförband inträder emellertid vart annat år ett ytterligare ökat behov av ackordhästdagar med anledning av de större repetitionsövningar, som då beräknas äga rum. Härigenom beräknas uppstå ett ökat sammanlagt behov på omkring 50,000 ackordhästdagar per år räknat. Då dessa större repeti- tionsövningar 33159, äga rum samma år inom alla militärområden, vore en ut— jämning av behovet teoretiskt tänkbar. För att emellertid icke onödigtvis öka transportkostnaderma i samband med förenämnda övningar torde dock böra beräknas att härför erforderliga ackordhästar skola stå till förfogande inom vederbörligt militärområde. Då Vidare här ifrågavarande hästar i regel torde komma att inkallas under perioder om 30 dagar bliver sålunda behovet av ackordhästar för sistnämnda ändamål ungefär 3,300. Sammanlagt skulle sålunda behöva disponeras omkring 13,000 ackordhästar innebärande en ökning i förhållande till nuvarande antal på omkring 8,000 hästar, en ökning, som med hänSyn till möjligheterna att verkställa utack'o'rdering torde vara möjlig att genomföra. Ökningen synes böra ske sålunda, att till ackordhästar över- föres erforderligt antal av de hästar, som av staten inköpts till armén för den förstärkta försvarsberedskapen.
Enligt 1914 års härordning ombesörjdes anskaffningen av de för armén erforderliga remonterna av en under inspektören för kavalleriet stående remon- teringsstyrelse, vilken dessutom hade att förvalta statens remontdepåer. Remon— teringsstyrelsen bestod av chef och två ledamöter, vilka jämte fyra suppleanter- på förslag av inspektören för kavalleriet förordnades av Kungl. Maj:t.
Med hänsyn till inspektörens för kavalleriet minskade arbetsområde avsågs han enligt 1925 års härordning skola tjänstgöra jämväl som chef för remonte- ringsväsendet, varför remonteringsstyrelsen upphörde och under inspektören för kavalleriet ställdes en remonteringsnämnd på två ledamöter. Detta antal ökades senare till tre, av vilka en skall vara ställföreträdare för chefen. För nämndens ledamöter skulle finnas fyra suppleanter, av vilka tre borde vara officerare (i regel på. reservstat eller i reserven) samt en civil person känd såsom framstående hästkännare. Denna organisation bibehölls i 1936 års för— svarsordning.
På grund av den ändring i organisationen av truppslagsinspektionerna, som i annat sammanhang föreslagits, synes det vara lämpligt att ifråga om remon— teringsväsendets ledning återgå till i huvudsak den organisation, som var rådande före genomförandet av 1925 års försvarsbeslut. Den nuvarande remon— teringsnämnden bör sålunda med oförändrat antal ledamöter och suppleanter benämnas remonteringsstyrelsen och den nuvarande ställföreträdande chefen för remonteringsväsendet bliva chef för styrelsen. Denne bör också utöva över— ledningen över remontdepåerna. Som chef för remonteringsstyrelsen bör av Kungl. Maj:t förordnas en pensionerad regementsofficer, vilken torde böra äga uppbära ett arvode av 4,500 kronor. För remonteringsstyrelsen avses dess- utom en pensionerad underofficer som expeditionsunderofficer. Remonterings- styrelsen bör lyda närmast under inspektören för infanteriet och kavalleriet.
Remanteringan.
Remonteringen av det i enlighet med tidigare anförda beräkningar erfor— derliga antalet stam- och ackordhästar bör alltjämt ske i huvudsaklig över- ensstämmelse med nu gällande grunder, dock med de smärre ändringar, som i det följande närmare motiveras.
De för ridbruk vid kavalleriet avsedda remonterna böra, liksom nu är fallet, efter överflyttning från remontdepåerna utbildas vid kaxalleriregementena vid särskilda remontskvadroner.
Beträffande övriga för ridbruk avsedda remonter, vilka för närvarande dresseras dels vid vissa truppförband, dels vid Herrevadsklosters dressyr— anstalt och vid ridskolan, har försvarsutredningen gjort vissa undersökningar- angående möjligheten och lämpligheten av en centralisering av dressyrarbetet till en gemensam remontdressyranstalt. Utredningen har emellertid icke funnit fördelarna härmed vara så övervägande, att de kunna motivera de ganska be— ! tydande kostnader, söm en dylik anordning lärer medföra. Med hänsyn här— ', till synes enligt utredningens mening dressyren av dessa remonter åtminstone | tills vidare böra bedrivas enligt i stort sett samma grunder som hittills.
Vid det anspända artilleriet, ingenjörtrupperna och trängtrupperna bör så- lunda remontutbildningen äga rum vid truppförbanden enligt hittills gällande grunder.
Remonteringen av stamhästbeståndet för infanteriet, motoriserade truppför- band, högre staber m. m. samt vissa skolor synes böra ske på följande sätt. Den nuvarande dressyranstalten vid Herrevadskloster bör alltjämt utnyttjas. Liksom hittills bör även vid ridskolan dresseras ett visst antal remonter av ifrågavarande kategori. Det nuvarande antalet synes även kunna väsentligt utökas, därest de stallutrymmen, som för närvarande äro tagna i anspråk av Utnäslöt remontdepå, kunde av skolan disponeras. Enligt vad som i ett senare sammanhang kommer att närmare motiveras, synes nämligen remonterna vid denna depå under vissa förutsättningar kunna uppdelas på Herrevadsklosters och Gudhems remontdepåer. Slutligen kan även ett mindre antal dresseras vid de beridna truppförbanden. Det torde dock få ankomma på chefen för armén att närmare bestämma fördelningen av remonterna på dressyranstalten, ridskolan och vederbörliga truppförband. Vid beräkningen av staterna för kavalleriets truppförband har medräknats ett antal underbefäl och volontärer utöver det för kavalleriregementena erforderliga antalet, avsedda att fördelas på de anstalter och truppförband, till vilka remontdressyren kommer att förläggas.
Dressyranstalten vid Herrevadskloster bör lyda närmast under inspektören för infanteriet och kavalleriet.
Då erfarenheten visat, att ovan nämnda remonter efter avslutad andra årets utbildning ännu icke bibringats den grad av dressyr, att de lämpligen kunna överföras till vederbörliga icke beridna truppförband, staber m. m., synas de liksom hittills böra undergå ytterligare ett års fortsatt utbildning vid något av de beridna truppförbanden. Det torde fortfarande böra ankomma på chefen för armén att reglera denna fråga.
Remonteringen av stamhästar, avsedda endast som draghästar, föreslås äga rum enligt oförändrade grunder, d. v. s. truppförbanden inköpa själva hästar, som lämpa sig för draghästbruk.
Behovet av stamhästar och remonter samt sättet för deras utbildning frame går av efterföljande tablå.
Sålunda föreslås: att kavalleriet, artilleriet (utom motoriserade truppförband), ingenjörtrup- perna, trängtrupperna och ridskolan årligen tilldelas sammanlagt 410 remonter för ridbruk med fördelning enligt omstående tablå;
att årligen 117 remonter för ridbruk avsedda för motoriserade truppförband, högre staber m. fl. samt vissa skolor utbildas vid truppförband, ridskolan och Herrevadsklosters dressyranstalt enligt av chefen för armén fastställd fördel— ning samt
att 36 remonter för ersättning av stamhästar för dragbruk årligen måtte få inköpas av truppförbanden.
Som ersättning för å. depå. störtade remonter bör dessutom liksom inneva— rande budgetår beräknas inköp av 12 hästar årligen.
Antal stum— Ärli-r remon- hiistar, term; . 1 0 % på vilket ”' .. . .. remonterinfr av stamhast- * Utbildnin" '1v n'idhä't- T r 11 1) p 1 o r 1) a n d 111. m. b *” antalet i '” ' 4 '” elaknas ; remonter rid- l drug- rid- ] drag- i [ hästar l hästar hästar | hästar , | ; Högre staber ...................... | 246 | —— 25 l —1 Enligt chefens fför armént infanteriet ........................ 425 ! 184 , 43 nyt bestämmande. Kavalleriet ........................ 2,120 l _ . 212 —— Vid kavalleriet. | Pansartrupperna .................. 46 l — 5 l _ Elnligt chefens för urmén , l bestämmande. l Artilleriet: * l icke motoriserade truppförband ..j 1,524 l — 152 —— Vid artilleriet. 1 motoriserade truppförband ...... * 92 i —— 9 —l Enligt chefens llör armén, Luftvärnet ........................ l 100 3 — 10 —J' i bestämmande. Ingenjörtrupperna ................ l 130 l — 13 —— Vid ingenjörtrupperna. Signaltrupperna .................... l 40 l 100 4 10 Enligt chefens tför arménj I 1 , bestämmande. , Trängtrupperna .................... 1 228 l 80 l 23 8 Vid trängtrupperma ! Intendentrupperna ................ | 3 , — ; 1) —— Enligt chefens Iför armén! '» ; 3 bestämmande. Ridskolan ........................ ; 99 l 5 1 10 2) Vid ridskolan. l Arméns underofficersskola ........ 20 — , 2 — _. .,, . — - i Remonter för högre staber, motori-l l l lillnttätäniftifdå !fm arméni serade förband m. ll. ............ i 196 : —— j 19 _l ' , Summa 5,269 i 369 i' 5.7 36 Nuvarande antal 5,118 % 158 1 512 16 l
1) Erhåller vart tredje år en av för artilleriet avsedda remonter. 2) Vartannat år inköpes en häst.
Remontdepåemas antal är för närvarande tre, nämligen Herrevadskloster, Gudhem och Utnäslöt. Den sistnämnda är underställd chefen för ridskolan och i förvaltningshänseende ansluten till nämnda skola.
Med hänsyn till den utökning av antalet remonter för dressyr vid ridskolan, som på annat ställe föreslagits, synes det dock önskvärt, att skolan finge dis— ponera de stallutrymmen, som för närvarande äro ianspråktagna för remont— depåns räkning. Försvarsutredningen har nämligen av kostnadsskäl icke velat föreslå några nybyggen av stallar vid ridskolan. Med hänsyn härtill bör det nuvarande remontantalet på Utnäslöt uppdelas på övriga två remontdepåer. Detta kräver bland annat inredning av vissa icke vinterbonade stallar på Gud- hems remontdepå, varjämte bostäder för 2 a 3 hästskötare därstädes måste uppföras. Med här föreslagna fördelning av 'remontantalet torde betes- markerna på Herrevadskloster bliva otillräckliga. Utan avsevärda kost— nader torde dock ett mindre antal remonter kunna utackorderas för betesgång hos civila fodervärdar.
På gmnd av vad som sålunda anförts föreslår försVarsutredningen, att remontdepåernas antal minskas till två, nämligen Herrevadskloster och Gudhem. _ _
Med hänsyn till den något ökade arbetsbörda, som kommer att påvila depå cheferna, föreslås att på staten för vardera depån upptages en expeditions underofficer (pensionerad underofficer i arvodesbefattning).
|||. Byggnader m. m.
Genomförandet av den föreslagna arméorganisationen medför krav på. vissa byggnadsarbeten. Dessa. krav grunda sig dels på den utökning av antalet truppförband samt den ändrade organisation i övrigt, som utredningen föreslagit, dels på tillkomsten av en betydande mängd materiel av olika slag, särskilt motorfordon, för vilka utrymme måste beräknas. I vissa. av- seenden måste de nuvarande kasernetablissementen betecknas såsom otill- fredsställande. Ett tillgodoseende av därav föranledda byggnadskrav synes med hänsyn till den utsträckta tjänstgöringstiden bliva nödvändigt för att underlätta utbildningen och bereda de värnpliktiga största. möjliga trivsel i tjänsten. .
Utredningen har förutsatt, att utflyttningen till Järvafältet av i Stock- holm garnisonerade truppförband äger rum enligt uppgjord plan. Dock bör det för Livregementet till häst avsedda nya etablissemcntet i stället avses för Göta pansarlivgarde med den vid detta. regemente förlagda arméns motor- skola. För Första tygkompaniet med tygförvaltningsskolan bör uppföras ett nytt etablissement i anslutning till Stockholms tygstation.
Den erforderliga byggnadsverksamheten kan i huvudsak hänföras till föl- jande grupper av byggnadsärenden:
nya etablissement, tillbyggnader av befintliga kasernetablissement,
baraCkbyggnader, garagebyggnader,
undervisningslokaler samt furirbostäder.
Härtill komma särskilda byggnadsbehov för vissa skolor m. m.
Ilya etablissement.
I sina anslagSäSkanden för budgetåret 1942/43 har arméförvaltningen före- slagit llppföl'imde av ett nytt kasernetablissement för Wendes artillerirege- mente vid Norra. Åsum. Utredningen är jämväl av den uppfattningen, att ett nytt kasernetablissement för detta regemente är ofrånkomligt och föreslår, att ett sådant uppföres i enlighet med arméförvaltningens förslag.
Av det genom regementets utflyttning frigjorda etablissementet föreslås östra kasernen disponeras såsom förläggning för Signalregementets kompani i Kristianstad samt för I. militärbefälsstabens stabsmobiliseringscentral.
I annat sammanhang har föreslagits, att Norrbottens regementes skid- löparbataljon förlägges till Kiruna, varför ett kasernetablissement för batal- jonen därstädes bör uppföras.
De nuvarande skidlöparkasernerna vid Norrbottens regemente föreslås disponeras såsom förläggning för det nyuppsatta Tredje tygkompaniet samt för Signalregementets kompani i Boden. Genom det sistnämnda förbandets
avflyttning från Norrbottens artillerikårs kasern erhåller] kåren den utökning av lokalutrymmen, som är erforderlig med hänsyn till dess föreslagna orga- nisation.
Stockholms luftvärnsregemente, som för närvarande är förlagt i f. d. Göta livgardes kasern i Stockholm, föreslås flyttat till plats i huvudstadens närhet, där nytt kasernetablissement bör uppföras för regementet.
Utredningen föreslår, att Andra intendenturkompaniet samt arméns in- tendenturförråd i Karlsborg flyttas till Nässjö, där erforderliga byggnader böra uppföras. Kronobageriet och havremagasinet förutsättas dock kvar— bliva i Karlsborg. De genom utflyttningen frigjorda lokalutrymmena avses disponeras för Andra tygkompaniet
Nya kasernetablissement föreslås iövrigt för följande nytillkommande eller omorganiserade truppförband, nämligen:
Närkes artilleriregemente, Örebro, Stockholms luftvärnsregementes batteri på Gotland, Göteborgs luftvärnskår, Göteborg, Luleå luftvärnskår, Luleå, Göta pansarlivgardes kompani på Gotland,
Signalregementets kompani i Skövde samt Göta trängkårs kompani i Nora. Utredningen, som i detta sammanhang beaktat behovet av skjutfält för vissa av dessa förband, föreslår inköp av mark vad beträffar Göteborgs luftvärnskår. Kostnaderna härför hava upptagits under »Kostnadsberäk— ningar för armén». Frågan angående skjutfält för Närkes artilleriregemente och Luleå luftvärnskår erfordrar däremot ytterligare utredning.
För den nytillkommande V. militärbefälsstaben — förläggningsort Karl- stad —— samt för VI. militärbefälsstaben, vilken föreslagits skola förläggas till Luleå, föreligger ett behov av nybyggnad-.
I samband härmed ledigblivna lokaler vid Övre Norrlands truppers stab i Boden böra utnyttjas för att tillgodose det ytterligare lokalbehov, som beräknas tillkomma vid kommendantsstaben i dennas egenskap av jämväl försvarsområdesstab vid Bodens och Luleå försvarsområden.
Utöver det nu anförda föreligger ett behov av förrådsbyggnader m. m. för förvaring och vård av den materiel, som icke lämpligen kan uppläggas vid truppförbanden. Detta behov gör sig gällande dels beträffande materiel, som avses för mobiliseringscentraler, dels ock i fråga om större delen av den materiel som avses för de territoriella förbanden.
Byggnader för dessa ändamål hava beräknats enlig”: följande: en stabsmobi]iseringscentral inom vardera av II.—-VI. militärområdena; en luftvärnsmobiliseringscentral för Karlsborgs luftvärnsregemente; en ingenjörmobiliseringscentral för Svea ingenjörkår och två för Göta ingenjörkår;
två trängmobiliseringscentraler för vardera av Svea trängkår, Norrlands trängkår och Skånska trängkåren samt en för Göta trängkår; i
förråd inom samtliga försvarsområden för förvaring av materiel för de ?
territoriella förbanden. Förslag till platser för dessa förråd hava icke av ut- redningen framlagts. Det torde böra ankomma på de militära myndigheterna att närmare angiva till vilka orter förråden böra förläggas. Byggnadsbehovets omfattning framgår i övrigt av »Kostnadsberäkningar för armén».
Til/byggnader :? befintliga etablissemant.
Utredningen har vid bedömandet av byggnadsbehovet för truppförbanden utgått ifrån att samtliga värnpliktiga under första tjänstgöringen böra be- redas förläggning i kasern. Vid vissa etablissement är det emellertid för närvarande icke möjligt att förlägga den avsedda värnpliktskontingenten. I en del fall bliva därför vissa till- eller ombyggnadsarbeten erforderliga för att tillgodose lokalbehovet. Utredningen föreslår med anledning härav, att tillbyggnadsarbeten av permanent natur komma till utförande vid vissa i etablissement. Häri inbegripas dock icke de byggnadsarbeten, som bliva l
erforderliga för att tillgodose behovet av förläggningsutrymme vid de till- fällen, då ett större antal värnpliktiga äro inkallade i tjänstgöring. Dessa åtgärder behandlas i det följande.
Barackbyggnader.
Av skäl som tidigare anförts bör enligt utredningens mening inkallelse till andra repetitionsövning ske vartannat år. Härvid komma i regel fyra årsklasser att samtidigt vara i tjänstgöring under en tid av en månad. Ut- redningen har emellertid ur kostnadssynpunkt icke ansett sig böra föreslå, att det sålunda uppkomna förläggningsbehovet tillgodoses medelst ytterligare kasernbyggnader. Utredningen vill därför i denna del förorda barackförlägg- ning. Genom en trängre förläggning i övrigt under tiden för repetitions- övningarna, Vilket synes utan alltför stora olägenheter kunna ske för den relativt korta tid, varom det här är fråga, bör byggnadsbehovet i väsentlig grad kunna nedbringas,
Garagabyggnader.
Av utredningen föreslagna ändringar av organisationen medföra bland annat en ökning av motorfordonens antal. Utöver de garagebyggnader, vilka erfordras vid nytillkommande etablissement, föreligger behov av nya garage även vid vissa befintliga etablissement. Med hänsyn till bland annat fordons- vården böra garagen i regel uppföras såsom varmgarage.
Undervisningsloka/er.
Frågan om behovet vid truppförbanden av undervisningslokaler —— lek- tionsrum, gymnastiksalar och exercishus —— liksom av dessa lokalers inred— ning har upptagits av lantförsvarets utbildningskommission i skrivelse till chefen för försvarsdepartementet den 20 februari 1941. I denna skrivelse konstaterar kommissionen, att antalet lektionsrum för undervisningen i arméns skolor och av de Värnpliktiga redan med förut gällande första tjänstgörings-
tid vore genomgående otillräckligt. Sålunda måste lierstädes dagrum, logement, korridorer, putsrum etc. användas såsom lektionsrum. Flertalet dylika lokaler ville kommissionen beteckna såsom för undervisningsän-damål synnerligen underhaltiga och ur hälsosynpunkt menliga. De angivna bristerna försvårade i hög grad undervisningen och ett effektivt utnyttjande av utbildningstiden. Behovet av särskilda lektionsrum komme att bliva än kännbarare, därest tiden för den första tjänstgöringen utsträcktes till ett år.
Chefen för armén har även i skrivelse 'till överbefälhavaren den 29 juli 1941 med yttrande över 1940 års militära byggnadsutrednings förslag till nya kaserntyper framhållit behovet av särskilda lektion.srum vid truppför- banden samt önskvärdheten av att varje större truppförband disponerade över såväl gymnastik- som exercishus.
Försvarsutredningen finner behovet av undervisningslokaler trängande. Utredningen har beräknat behovet av lektionsrum till i regel ett, rymnzande omkring 50 man, för varje samtidigt befintligt kompani eller motsvarande förband, dock icke för efterutbildnings- och yrkeskompani.
Beträffande behovet av gymnastiklokaler är utredningen av den uppfatt- ningen, att detta för närvarande i regel är tillgodosett i erforderlig omfatt— ning.
I fråga om exercisbyggnader däremot föreslår utredningen, att en dylik uppföres vid varje truppförband där sådan för närvarande saknas.
Furirbostäa'er.
Ogifta furirer förläggas för närvarande i regel i furirrum, vilka är) be— lägna i omedelbar anslutning till övriga förläggningslokaler. Dessa furirrum beräknas emellertid nu behöva tagas i anspråk för andra ändamål. Detta medför, att motsvarande förläggningsutrymme för de ogifta furirerna måste anskaffas.
Med anledning härav föreslår utredningen, att särskilda bostäder för furirer uppföras i anslutning till de nuvarande kasernetablissementen. Ut- redningen har härvid utgått ifrån, att bostäder erfordras för omkring % av antalet furirer på aktiv stat. Under regementsövningar eller vid andra till- fällen, då ökat behov av förläggningsutrymme för befäl uppstår, böra dessa bostäder genom en tätare förläggning även kunna utnyttjas för andra befäls— kategorier.
Särskilda byggnadsbehov.
Infanteriets officersaspirantskola är för närvarande förlagd till Värmlands regemente. Om detta enligt utredningens förslag återgår till normalrege- mente, bliva de av officersaspirantskolan för närvarande disponerade lokal- utrymmena erforderliga för regementets egen räkning. Då lämpliga bygg- nader icke heller på annan plats stå till förfogande, blir nybyggnad för officersaspirantskolan erforderlig.
För krigsskolans vidkommande erfordras vissa mindre tillbyggnader, i främsta rummet betingade av övningskompaniets förläggning till Karlberg.
För infanteriskjutskolan erfordras på grund av det ökade antalet elever samt tillkomsten av gasskyddsskolan vissa till- och ombyggnadsarbeten.
I sina anslagsäskanden för budgetåret 1942/43 har arméförvaltningen upp- tagit vissa medel för nybyggnads— och omändringsarbeten vid ridskolan. Utredningen biträder arméförvaltningens förslag. Kostnaderna hava upp- tagits under »Kostnadsberäkningar för armén». Dessutom föreslås upp— förande av ett nytt ridhus, betingat av remontutbildningens ökade omfatt- ning, samt vinterboning av stallar.
Vid Gudhems remontdepå föreligger visst byggnadsbehov, nämligen bostad för en underofficer och tre hästskötare samt vinterboning av stallarna.
Även i fråga om artilleriskjutskolan bliva vissa byggnadsarbeten erforder- liga med hänsyn såväl till övningsdivisionens förläggning till skolan som till det ökade elevantalet. Med hänsyn till de begränsade möjligheterna att på orten erhålla lämpliga bostäder har utredningen ansett följande byggnads- behov föreligga, nämligen chefsbostad, fyra familjebostäder för officerare, bostadsbyggnad för en underofficer och viss förvaltningspersonal samt bo- stadsbyggnad för elever. Härtill komma lokaler för expedition, förråd m. m.
För den nytillkommande luftvärnsskjutskolan erfordras lokaler för för- läggning av officerare, underofficerare och manskap, matsalsbyggnad m. nu.
För Skånska pansarregementet och Södermanlands pansarregemente har utredningen förutsatt uppförande av vissa verkstäder.
Beträffande verkstäder vid Skaraborgs pansarregemente har utredningen icke ansett sig böra avgiva något förslag, då frågan om en för samtliga i Skövde förlagda truppförband gemensam verkstad ännu är föremål för sär- skild utredning.
För försvarsområdesstaberna har intet byggnadsbehov beräknats. Utred- ningen förutsätter, att därest lokalbehovet för dessa staber icke kan till- godoses vid på platsen befintligt truppförband, erforderliga lokaler anskaffas genom föl-hyrning.
Såsom tidigare anförts under »Gemensam utbildning för manskap» er- fordras vissa nybyggnads- och omändringsarbeten för försvarsväsendets läro- verk, vilket föreslagits bliva förlagt till Uppsala. Nybyggnadsbehovet uppgår till en skolbyggnad omfattande 31 lärosalar för 25—30 elever, geografi-, biologi—, kemi— och fysikrum jämte laboratorium i anslutning härtill, en samlingssal för omkring 300 elever, rektorsexpedition, lärarrum samt vakt- mästarbostad. Härtill kommer omändring av kanslibyggnad och under- ofåcersbostäder vid AUS till förläggningslokaler för läroverkets elever jämte vissa av det ökade elevantalet betingade ändringsarbeten på. matsals-, bad- och marketenteribyggnaderna vid AUS,
Utredningen Vill slutligen i detta sammanhang erinra om att vissa med byggnadsverksamheten sammanhängande frågor, vilka icke äga direkt sam- band med arméns omorganisation, såsom förändringar beträffande matinrätt— ningar och marketenterier och om fritidslokaler, för närvarande äro föremål för prövning av 1940 års militära byggnadsutredning. Försvarsutredningen har därför icke funnit anledning att upptaga desamma till behandling.
IV. Organisationens genomförande.
Allmänna grunder.
Genomförandet av de föreslagna förändringarna inom arméorganisationen bör enligt utredningens mening äga rum så snabbt som är möjligt under iakttagande av att erforderlig tid för. planläggning och förberedelser står vederbörliga myndigheter till buds.
Den ökning av befälskadrarna, som föreslås för femårsperioden, bör genomföras så snabbt en god rekrytering det medgiver.
I fråga om det fast anställda manskapet torde den föreslagna ökningen vid förut befintliga förband i allmänhet kunna genomföras på två eller högst tre år. Vid pansartrupperna och det till nyuppsättning föreslagna Närkes artilleriregemente bör utökningen fördelas över flera år. Anställandet av tygtruppernas underbefäl bör ske med en del den 1 oktober 1942 och åter- stoden påföljande år. Det nya systemet med anställande av volontärer över stat under första halvåret föreslås träda i kraft hösten 1942.
Utökningen av officers— och underofficerskårerna torde, med hänsyn till kravet på en fullgod rekrytering, böra fördelas över hela femårsperioden. Upptagandet i staterna av de nya beställningarna bör avpassas såväl med hänsyn härtill som till de planerade organisationsändringarna m. 111. Med hänsyn till den avsedda kaderökningen bör under övergångstiden antalet elever vid underofficersskolans underofåcerskurs ökas till ungefär 170 och antalet kadetter vid krigsskolan till ungefär 190 per år.
Planläggningen av övergången, vilken lärer böra påvila vederbörliga mili- tära myndigheter, torde snarast böra igångsättas och vara slutförd i god tid före ingången av budgetåret 1943/44.
Materielanskaffningen föreslås bliva genomförd i det snabbaste tempo, som med hänsyn till industriens kapacitet och en noggrann planläggning är möjligt. I vissa fall är anskaffningstakten beroende av fastställande av nya modeller.
Ledning och territoriell organisation.
Då det är av särskild betydelse, att planläggningsarbetet för övergången till den nya organisationen utföres av de befälsinstanser som komma att handhava genomförandet, böra de föreslagna ändringarna i arméns ledning, de högre truppförbandens staber samt den territoriella indelningen i största möjliga utsträckning genomföras redan den 1 juli 1942. Förutsättningen härför synes dock vara, att förberedelser vidtagas omedelbart och innan statsmakternas beslut i ärendet föreligger.
Infanteriet.
Vid Södra skånska infanteriregementet böra redan vidtagna åtgärder för regementets motorisering fullföljas och om möjligt vara slutförda till den 1 april 1943.
Vid Svea livgarde böra snarast åtgärder vidtagas för regementets över— gång till motoriserat förband; dessa böra i huvudsak vara slutförda den 1 april 1943.
Vid Värmlands regemente och Livgrenadjärregementet böra under år 1942 utbildning i cykeltjänst igångsättas och övriga förberedelser träffas, så att regementena den 1 april 1943 kunna organiseras såsom cykelrege- menten.
Vid Norrbottens regemente föreslås utbildningen vid skidlöparbataljonen organiserad efter det nu föreslagna systemet från hösten 1942. Till dess kaserner kunna vara färdiga i Kiruna, vilket troligen icke kan vara fallet förrän år 1944, torde provisorisk förläggning i baracker kunna ordnas.
Skaraborgs regemente och Södermanlands regemente föreslås överföras till pansartrupperna från och med budgetåret 1942/43. Den fast anställda personal vid dessa regementen, som icke avses för pansartjänst eller för territoriella förband, bör i samband härmed överHyttas till andra infanteri- regementen.
I övrigt synes den nya organisationen vid infanteriets truppförband böra i huvudsak träda i kraft vid inryckningen till första tjänstgöring i april 1943.
För infanteriets officersaspirantskola torde provisorisk förläggning böra tagas i anspråk, tills nybyggnader hinna slutföras, vilket kan påräknas till år 1944.
Kavalleriet.
Skånska kavalleriregementet föreslås överflyttat till pansartrupperna den 1 juli 1942. Vid samma tidpunkt böra kavalleriets officerare och under-. officerare överföras till en gemensam stat.
Till pansartrupperna böra den 1 juli 1942 överföras de ofäcerare och underofficerare fsamt det manskap vid kavalleriets truppförband, som har, utbildning i pansar- eller motortrupptjänst och (eller) anses äga förutsätt— ningar för tjänst vid pansarförband. Manskap vid K2, som icke överflyttas till pansartrupperna men är lämpligt för tjänst vid kavalleriet, bör transpor- teras till något kavalleriregemente.
Kavalleriregementenas övergång till den nya organisationen torde i viss omfattning böra påbörjas den 1 juli 1942 och lämpligen slutföras i samband med inryckningen till första tjänstgöring i början av april 1943.
Pansarfrupperna.
För att säkerställa snabbast möjliga organisering av pansarförbanden föreslås, som i det föregående är antytt, att Skaraborgs regemente, Söder- manlands regemente och Skånska kavalleriregementet den 1 juli 1942 över- föras till det nya truppslaget pansartrupperna. Under budgetåret 1942/43 torde för dessa regementen böra tillämpas en provisorisk organisation av- passad efter materieltillgång och behovet av utbildning, särskilt omskolning av befäl som överflyttas från infanteri- och kavalleriförband för utbildning ipansartjänst. Denna överflyttning bör i möjligaste mån ske i form av
överflyttning till pansartruppernas och pansarregementenas stater och i största möjliga utsträckning äga rum den 1 juli 1942. I den mån så icke kan ske bör den äga rum successivt under tiden fram till den 1 juli 1943.
Vid sistnämnda tidpunkt böra dessa tre pansarregementen i huvudsak organiseras i enlighet med den föreslagna organisationen, dock med de in- skränkningar, som betingas av brist på utbildad personal. Beträffande dessa tre regementen utbygges organisationen successivt och torde" hösten 1944 i huvudsak kunna vara genomförd.
För det nytillkommande pansarregementet, Göta pansarlivgarde, beräknas preliminärt, att kaserner kunna vara färdigställda sommaren 1944. Rege- mentet bör med hänsyn härtill organiseras så, att utbildning av för rege- mentet avsedd värnpliktskontingent kan påbörjas den 1 april 1944. Huru- vida detta bör ske genom anordnande av provisoriska förläggningar i an- slutning till regementets blivande förläggning eller genom uppdelning av regementets kontingent under samma tid på de övriga pansarregementena, torde få bliva beroende av en framtida omprövning. Regementets organisa— tion" torde emellertid böra påbörjas den 1 januari 1944 för att erforderliga förberedelser för utbildningsarbetet skola kunna medhinnas. Likaså torde frågan huruvida regementet från början skall organiseras till full omfattning bliva beroende av personalläget, som ännu icke låter sig överblickas. Anses inskränkningar från början erforderliga, bör organisationen utbyggas till full omfattning vid lämplig tidpunkt under år 1945.
Det för Gotland avsedda kompaniet ur Göta pansarlivgarde bör organi- seras redan den 1 juli 1943. Då regementet emellertid då ännu icke är organiserat föreslås, att kompaniet provisoriskt tilldelas Södermanlands pansarregemente och överdyttas till Göta pansarlivgarde vid sistnämnda regementes uppsättande det påföljande året.
Artilleriet.
Vid de åtta redan nu befintliga artilleritruppförbanden torde en slutgiltig övergång till den nya organisationen i huvudsak kunna äga rum isamband med inryckningen till första tjänstgöring i april 1943.
Nya kaserner för Wendes artilleriregemente beräknas färdigställda hösten 1944, då sålunda regementet kan flytta ut ur sin nuvarande förläggning.
Kasernerna för det nytillkommande Närkes artilleriregemente i Örebro kunna icke beräknas färdigställda förrän sommaren 1944. Regementet bör emellertid i fråga om en del av befälspersonalen organiseras den 1 januari 1944 och värnpliktsutbildningen organiseras från den 1 april samma år. Huruvida denna utbildning de första månaderna intill dess inflyttning i de nya kasernerna kan ske, bör äga rum i provisoriska lokaler i Örebro eller genom fördelning av utbildningskontingenten på A6 0511 A8 (eventuellt A7) bör göras till föremål för särskild omprövning. Regementet bör om möj- ligt från början organiseras till i huvudsak full omfattning även om kadrarna icke kunna fyllas förrän under påföljande år.
Samtliga i luftvärnet ingående regementen och kårer äro redan organise- rade, de senare dock endast såsom beredskapsdivisioner. Övergången till den nya organisationen föreslås äga rum i april 1943.
Kaserner för Göteborgs och Luleå luftvärnskårer böra snarast byggas, då dessa förband — nu såsom beredskapsdivisioner — äro förlagda i provi- soriska lokaler”.
Organiserandet av det nytillkommande luftvärnsbatteriet på Gotland, detacherat från Stockholms luftvärnsregemente och ingående i Gotlands artillerikår, föreslås äga rum i april 1944, då kasernförläggning för batteriet torde kunna vara påräknelig.
Ingenjärtrupperna. , Ingenjörtruppernas organisation torde kunna genomföras till april 1943.
Sign/trupperna.
Signalregementets och Bodenkompaniets organisation torde kunna genom- föras till april 1943. '
För kompaniet i Skövde kan kasern påräknas vara färdig våren 1944, varför kompaniet torde kunna organiseras från april samma år.
Kompaniet i Kristianstad erhåller sina lokaler först efter utflyttning av Wendes artilleriregemente till de nya kasernerna i Norra Åsum. Då detta troligen icke kan påräknas äga rum förrän hösten 1944, bör kompaniet, som bör organiseras senast i april samma år, erhålla provisorisk förläggning lämpligen vid något av regementena i Kristianstad till dess inflyttning i den avsedda förläggningen kan äga rum.
Trängtruppoma.
Övergången till den nya organisationen bör ske i största möjliga ut— sträckning i april 1943. I den mån kasernförläggningarna icke hunnit kompletteras till (less, bör provisorisk barackförlåggning utnyttjas. Göta trängkårs kompani i Nora organiseras lämpligen vid samma tidpunkt i Skövde 9911 ÖVQl'llyttas till Nora i mån av förläggningarnas färdigställande.
Intendenturtrupperna.
Övergång till den nya organisationen sker lämpligen i april 1943. Andra intendenturkompaniets flyttning från Karlsborg till Nässjö beräknas kunna ske först sommaren 1944,
Tygtrupporna. Uppsättandet av detta nya truppslag föreslår utredningen lämpligen skola äga rum på följande sätt. Hösten 1942 anställes huvuddelen av det fast anställda underbefäl, som enligt den nya organisationen skall finnas vid tygtruppernas kompanier. Vidare uttagas ur andra truppslag förslagsvis ett femtiotal värnpliktiga,
308 som fullgjort sex månaders rekrytskola och som äro lämpliga för utbildning till värnpliktigt underbefäl vid tygtrupperna.
Med dessa båda kategorier personal anordnas en första utbildning ityg- tjänst m. m. vinterhalvåret 1942—1943. Den 1 april 1943 organiseras de tre kompanierna, varvid förläggning i kasern torde kunna påräknas för första och tredje tygkompanierna, under det att andra kompaniet tills vidare får åtnöjas med provisorisk förläggning. Under år 1943 kunna kompanierna troligen endast utbilda de värnpliktiga av 1942 års klass, som inryckai början på april 1943. Efterutbildningsövning kan sannolikt icke anordnas förrän år 1944.
Skolor.
Omläggningen av utbildningen vid arméns underoficersskola och vid krigsskolan torde böra träda i kraft hösten 1942.
För rekrytering av fälttygkåren bör tygförvaltningsskolan om möjligt börja sin verksamhet hösten 1942.
Övriga skolor torde med hänsyn till rådande beredskapsläge och därav följande befälsbrist icke böra gå över till ny organisation eller i vad gäller nya skolor inrättas förrän hösten 1943.
Heservbefäl och värnplikt/gt befäl.
Övergången till det föreslagna systemet för anställning såsom officer eller underofficer i reserven samt för förordnande såsom värnpliktigt befäl bör enligt utredningens mening äga rum den 1 januari 1943.
V. Kostnadsberäkningar för armén. A. Ärskostnader.
]. Årskostnader vid genomförd organisatlon.
I förevarande kostnadsberäkningar hava endast de årskostnader beaktats, vilka äro av natur att böra redovisas å riksstatens fjärde huvudtitel under avdelningen: C. Försvarskrafterna: Armén.
Beräkningarna hava hänförts till sista året i femårsperioden, d. v. s. budgetåret 1946/47.
Till grund för beräkningarna av de s. k. öresanslagen m. fl. anslag har legat »Beräkning av tjänstgöringsdagar budgetåret 1946/47», bilaga 1. An- slagen för veterinärvård och furagering hava beräknats enligt »Beräkning av underhållsdagar för stam- och ackordhästar», bilaga 2. Anslagen för drivmedel samt för underhåll av motorfordon hava beräknats enligt bilaga 3, »Beräkning av stammotorfordon avsedda för ständigt bruk». Härvid har utredningen räknat med att halva antalet person- respektive lastbilar äro bensindrivna, återstoden gengasbilar.
Det i sammanställningen uppförda anslaget om 20 miljoner kronor för förnyelse av stridsvagnsmateriel m. m. beräknas utgå först från och med budgetåret 1947/48.
Sammanställning av bei-liknade årskostnader vid fullt genomförd organisation.
Bilaga _Prisläget 1/7 1939 Prisläget 1/-1 1941 Kr. Kr. Kr. Kr. Avlöningar till fast anställd personal: Avlöningar till aktiv personal m.fl., för- slagsan slag: 1. Avlöningar till ordinarie tjänste- mån, förslagsvis ................ 49,000,000 49,000,000 2. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbefattning. förslagsvis .. 2.200,000 2.200,000 4 a, 3. Avlöningar till fänrikar, förslagsvis 1,206,000 1,206,000 4 a 4. Avlöningar till volontärer över stat, förslagsvis ...................... 820,000 820,000 5. Avlönirlgar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis: &) extra ordinarie och extra tjänste- män. förslagsvis .............. 4,485,000 4,485,000 b) bataljonsläkare vid fältläkarkå- ren, förslagsvis ................ 84,000 84,000 4 b c) bataljonsveterinårer vid fältve- terinärkåren, förslagsvis ...... 24,000 24,000 4 e (l) betjäningspersonal m. fl., för- slag—vis ...................... 35,000 35,000 4 e. e) musikelever .................. 54,000 54,000 4 d f) extra. sjuksköterskor m. m. 60,000 60,000 4 6 g) tillfälligt anställande av tjänste- mån 111. m., förslagsvis ........ 50,000 50,000 4 f 6. Avlöningar till civil handräcknings- personal, förslagsvis ............ 2,000,000 2,200,000 4 g 7. Arvoden och övriga ersättningar . utöver lön till ordinarie tjänstemän 252.000 252,000
Ga 61)
lla. llb
8. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t ...... Stipendier för underlättande av officersrekryteringen i Boden, för- slagsvis Dagavlöning och dagavlönings- tillägg åt indelt manskap, förslags- VIS .............................. Rörligt tillägg, förslagsvis 9. 10. 11. Avlöningar till personal å övergångsstat, förslagsanslag ...................... Avlöningar till personal &. reservstat, förslagsanslag ...................... Avlöningar till personal i arméns reser- ver, förslagsanslag .................. Rekryteringskostnader och avskedspre- mier, förslagsanslag ................ Ekiperingsersättningar. förslagsanslag. .
Avlöningar och familjebidrag ät värn- pliktiga: De värnpliktigas avlöning, förslagsan-
sla
' Familjebidrag at värnpliktiga, förslags-
anslag .............................
Sjukvård : Sjukvård. förslagsanslag .............. Sjukvårdsmateriel, reservationsanslag . .
Resor och militärtmnsporter: Inskrivnings- och fårdkostnader, för- slagsanslag ........................ Reseersättningar m. m., förslagsanslag Resor och traktamentskostnader m. m. för hästuttagningsmyndigheterna, för- slagsanslag ........................
Expenser m. m. :
Bränsle, lyse, vatten, renhållning och __ tvätt, förslagsanslag ................ Ovriga expenser m. m., reservationsan-
sla ..... * ........................... Publikationstryck, förslagsanslag . . . . . ;
Alathdllning m. m..-
Mathållning, förslagsanslag Furagering, förslagsanslag ............
Intendenturmateriel m. m.: reservstionsan-
Munderingsutrustning, sla Kasern- och förplägnadsutredning, re- servationsansleg ....................
Prisläget 1/7 1939
Kr. Kr. Kr. Prisläget 1/'I 1941
Kr.
775,000 I
20,000i 50,0001 _aäaöooo 460,000! 1,285000| 2,125000
550.000 1,000,000
15,300,000 700,000
730.000 400,000
1,1 15,000 1,250,000
35,000
6,000,000
880.000 190.000
19,675,000
3,770,000
12,000,000
1,690,000
64,450,000
775000? 20000;
50,000 8,345,000
5,420,000
500,000 1,400,000 2,200,000
550,000 1,000,000
16,000,000
1,130,000
2,400,000
7,070,000
23,345,000
L
525,000
13,690,000
15,300,000
700,000
975,000
1 ,300,000; 1,4U0,000l
35,000;
8,800,0(_)O 1,100,000
220,0001
27,100,000.
. 5,000000
! 153200,000|?
2,1oo,oooi
69,660,000
5,650,000
16,000,000'
1,öO0,000
2,735,000
10,120,000
32,100,000
17,300,000
i12a
12b
120 12d
13a 13b 130 löd
iida Mb 140 14d Me
163. 160 löe 161) 160 löc
160
Prisläget
% 1939
Prisläget
1/1 1941
Kr. Kr. Kr. Kr.
Undervisning och övningar.- Undervisningsmateriel m. m., reserva-
tionsanslag ........................ 290,000 ' Vissa kostnader för de fasta undervis-
ningsverkeu, särskilda utbildnings-
kurser m. m., reservationsanslag .. . . 1,665,000 Truppförbandens övningar, reservations-
anslag .............................. 6,000,000 Fält- och fälttjänstövningar, reserva-
tionsanslag ........................ 1,900,000
Anskajnz'ng och vård av hästar m.. m.: Remontering, reservationsanslag ...... 1,750,000 Veterinär—vård, reservationsanslag ...... 138.000 Arméhundväsendet, reservationsanslag 50,000 Arméns brevduveväsende, reservations-
anslag .............................. 5,000
Tygmatcriel m. m.: Vapen och ammunition m. m., reserva-
tionsansleg ........................ 20,000,000 Signal- och ingenjörteknisk materiel
m. m.. reservationsanslag .......... 1,072,000| Motor- och anspannsfordon m. m., re- l
servationsanslag .................... 6,030,000| Förnyelse av stridsvagnsmateriel m. in., |
reservationsanslag .................. 14,500,000 Försök med viss tygmateriel. reserva-
tionsanslag ........................ 400,000
Fortifkatoriska anläggningar.— Befästningars underhåll m. m. ........ 550,000
Bidrag och understöd: Understöd at frivilligt försvarsarbete.
reservationsanslag .................. 450,000 Frivilliga sjukvardsväsendet i krig, re-
ser vatiOns ansl ag .................... 20,000 Frivilliga djur-sjukvården i krig, reser-
vationsanslag ...................... 8,000 Frivilliga skytteväsendets befrämjande,
reservationsanslag .................. 1,000,000 Understöd åt vissa föreningar m.m.,
reservationsanslag .................. 20,000 Bidrag åt föreningen ["örsvarsfilm, re-
servationsanslag .................... 25,000 Bidrag till frivilliga tjänstehundvåsen-
det. reservationsanslag .............. 3,000
9,855,000
350.000
1,850,000 11,700,000
2.200,000
l,943,000
2,000,000 157.000 54.000
5,000
42,002,000
32,000,000 1,500,000 8,500,000
20,000,000
400,000
550,000
1,526,000
700,000
450,000 20,000 8,000 1,200,000 20,000 25,000
3,000
189,381,000
16,100,000
2,216,000
62,400,000
700.000
1 ,726,000 238,207,000
&
01
10. 11. 12.
1942—1947). Totalkostnad . Medelkostnad per budgetår l Prisläget : Prisläget Prisläget Prisläget % 1939 ' 1/1 1941 ,; 1/1 1939 1/7 1941 Avlöninga-r till fast anställd pe'rsonal. Kr. , Kr. .a Kr. Kr. Avlöningar till aktiv personal m. H., ] förslagsanslag: 1. Avlöningar tillordinarietjänste- ' ; man, förslagsvis .............. 230,100,000 | 230.100.000l 46,020,000 46.020,000 . Arvoden till pensionerad per- . * * sonal i arv.-befattn., förslagsvis 10,900,000 i 10,900,0003 2,180,000 2,180,000 ' 3. Avlön. till fänrikar. förslagsvis 6,580,000 ! 6,580,000i _ 1,316,000 1,316,000 . 4. Avlöningar till volontärer över ; '» * stat, förslagsvis .............. 4,100.000 4,100,000! 820.000 820.000 . Avlöningar till övrig icke-ordi— .3 narie personal, förslagsvis: & a) e. o. tjänstemän, förslagsvis 22,140,000 22,140,000 4.428,000 4,428,000 ! b) bataljonsläkare vid fältläkar- l kåren. förslagsvis .......... 420.000 i 420.000 84.000 84.000 i o) bataljonsveterinärer vid fält- i 1 veterinärkören, förslagsvis. . 71.000 71.000 14.000 14.000 d) betjäningspersonal m. fl., för- i slagsvis .................. 175.000 175.000 35.000 35.000 i e) musikelever .............. 269.000 269.000 54.000 54.000 | f) extra sjuksköterskor m. m.. . 300.000 300.000 60,000 60,000 % g) tillföll. anstöllande avtjanste- ' ! mån m. m., förslagsvis . . .. 250.000 i 250,000i 50,000 50.000 . 6. Avlöningar till civil handräck- ' ,' ningspersonal, förslagsvis . . . . 10.700,000 10.700,000 2,140,000 2.140,000 7. Arvoden o. övriga ersattn. ut- ' över lön till ord. tjänstemän.. 1,260,000 1,260,000 252.000 252,000 " 8. Arvoden o. särskilda ersättn. ; bestämda av Kungl. Maj:t . . . . 3,725.000 3,725,000 745.000 745.000 9. Stipendier för under]. av offi- cersrekryter. i Boden. förlagsvis 170.000 170.000 34,000 34.000 Dagavl. o. dagavlrtillagg åt in- delt manskap, förslagsvis . . . . 360.000 360.000 72,000 72.000 Avgånget manskaps anstålln. &. - civilanställn.-stat, förslagsvis. 300.000 300.000 60.000 60.000 ; Rörligt tillägg, förslagsvis . . . . 15.823,000 39,504,000 3,165,000 7.900.000 Avlöningar till personal & övergångs- _ stat, förslagsanslag .............. 2,686.000 2,920,000 037.000 584.000 Avlöningar till personal på reserv- stat, förslagsanslag .............. 5.572,000 6,070,000 1,114,000 l,214,000 Avlöningar till personal i arméns reserver. förslagsanslag .......... 8,300,000 8,600,000 1,660.000 l,720,000 Rekrytering och avskedspremier, för- I _ slagsanslag ...................... 2.640,000 2.640000 328.000 528.000 Ekiperingsersåttn., förslagsanslag .. 6,250,000 ] 6,250,000 1.250.000 1,250000 Avlöningar och familjebidrag dt l . värnpliktiga. . _ 1 De värnpl. avlöning. förslagsanslag.. 82.200,000 | 82,200,000 16,440,000 10,440,000 Familjebidr. åt vörnpl, förslagsanslag 3.400,000 3,400,000 580.000 ] 680.000 Sjukvård. i Sjukvård. förslagsanslag .......... 3.655.000 4,875,000 731.000 ! 975.000 Sjukvårdsmateriel.reservationsanslag 2.000,000 2.655,000 400.000 | 531.000 Resor och milltärtransporter. Inskrivnings-, och fä.rdkostnader.för- slagsanslag ...................... 5.500.000 6,500,000 1.100.000 1.300.000 Reseersättnin gar m. m. .förslags anslag 6,150,000 6,900,000 1.230,000 1.380.000 Resor och traktamentskostnaderm. m. för höstuttagningsmyndighetema, förslagsansleg .................. 175.000 175.000 35,000 35.000
Medelkostnad per budgetår
Totalkostnad
! Prisläget Prisläget Prisläget Prisläget ! ! 1/7 1939 % 1941 V'! 1939 1.7 1941 Erpenser m. m. lxr. Kr. Kr. Kr. Bränsle. lyse, vatten, renhållning och | . " tvätt. förslagsanslag ............ i 30.000.000 * 44.000,000 6,000,000 8.800,000 i Ovriga expenser m. m.. reservations- anslag .......................... 4,400.000 5,500.000 880.000 1,100.000 ' Publikationstryck. förslagsanslag .. ; 950,000 | 1,100,000 190,000 220,000 i Alathdllnmg ln. m. : i Mathallning. förslagsanslag ........ 103.500,000 141.000.000 20,700,000 28,200.000 | Furagering. förslagsanslag ........ 18,325.000 24.300,000 3.665.000 4,860.000 ! Intendenturnmteriel m. m. ? Munderingsutrustning. reservations- i anslag .......................... 62,500.000 i 79.000,000 12.500.000 15,800.000 ; ]Kasern- och förplägnadsutredning, ! : reservationsanslag .............. 8,500.000 | 10,610,000 1.700.000 2.122,000
_ , l Undervisning och övningar. [ Undervisningsmateriel m. m., reserva- ; : tionsanslag ...................... 1,350900 Vissa kostnader för de fasta under-
visningsverken, särskilda utbildn-
1.620,000i1 270000 324000
T ygmateriel m. m. Vapen och ammunition m. m.. reserva— tionsanslag ...................... 100,000,000 . Signal- och ingenjörteknisk materiel !
kurser m. m., reservationsanslag.. = 7,950,000 ; 8,750,000 1,590,000 1,750,000 Truppförbandens övningar, reserva- &
tionsanslag ...................... 25,000,000 5 49,700,000 5,000,000 9,940,000 Fält- och falttjänstövningar. reserva-
tiousanslag ...................... 9,000,000 10,500,000 1,800.000 2,100,000 Anskafning och. vård av hästar m. m. * Remontering, reservationsanslag. . . . 5,950,000 6.800,000 1,190,000 1.360,000 Veterinärvard, reservationsanslag .. 690.000 l 775.000 138.000 155.000 Arméhundvåsendet. reservationsansl. 250.000 270.000 50.000 54.000 Arméns brevduvevasende, reserve-1 l
tionsanslag ...................... 25,000 | 25.000 5,000 5,000
160,000,000 20,000,000 32.000.000
m. m., reservationsanslag ........ » 5,250,000 . 7,400.000 1,050,000 l,480,000 Motor- och BUSPaHDSfOI'dOD m. m.. reservationsauslag .............. 28.600,000 . 40,300.000? 5.720,000 8.050,000 Försök med Viss tygmutteriel ni. nu..
reservationsanslag .............. 2,100000 ' 2,100000 420.000 420,000 Forliiilfatmiska anläggningar. . . » Befästningars underhåll m. m ....... * 2.750.000 ; 3.500,000 550.000 700.000 l Bidrag och understöd. Understöd at frivilligt försvarsarbete. !
reservationsanslag .............. 2.200,000 » 2.200.000 : 440.000 440.000 1
Frivilliga sjukvårdsväsendet i krig,?
reservationsanslag .............. - 100.000 : 100.000 20.000 20.000 Frivilliga djursjukvården i krig, re- '(
servationsanslag ................ 40.000 ; 40.000 8,000 8.000 Frivilliga skytteväsendets befrämj..i »
reservationsanslag ............... 5,100,000 | 6,120.000 1,020,000 1,224000 Bidrag till skjutbanors anordnande,| '
reservationsanslag .............. » 500,000 | 500000 100.000 100.000 Understöd at vissa föreningar m. m., I |
reservationsanslag .............. & 100.000 100.000 20.000 20.000 Bidrag åt föreningen Försvarstilm,
reservationsanslag .............. 125.000 125,000 25.000 25.000 Bidrag till frivilliga tjänstehund-
B. Engångskostnader (utom byggnader m. m.).
___—= | i Prisläget Prisläget ; Bilaga | M at e r i 01 | 1/7 1939 1/10 1941
| | Kr. Kr. | | ! 17 | Tygmateriel .................................... : 367.010,000 495,470000 | 18 | Ammunition .................................... 26,550,000 36,000,000 . 19 Intendenturmateriel ............................ 27,980000 46,340,000 | 20 Sjukvårdsmateriel .............................. 1.220.000 l,430.000 | 21 Viss batmateriel ................................ 660.000 760.000 Summa 423.420,” 580.000,”
C. Byggnadsarbeten.
Beträffande kostnader fdr arméns byggnader vill utredningen anföra föl- jande. Med hänsyn till byggnadsverksamhetens avsedda omfattning samt den tid. som stått till utredningens förfogande, har det icke varit möjligt att färdigställa erforderliga ritningar eller utföra detaljundersökningar av markförhållanden. Kostnadsberäkningarna måste sålunda betraktas såsom approximativa. De hava emellertid grundats på. beräknad byggnadsvolym samt gängse priser. Kostnaderna utgöra medelvärden. Vid beräkningarna har utredningen i regel utgått från den för mellersta Sverige gällande pris- nivån. Beträifande sålunda erhållna värden har ett avdrag, respektive till- lägg om 5 procent gjorts, då det varit fråga om i södra respektive norra Sverige belägna byggnadsorter.
Såsom förut framhållits hava kostnaderna för utiiyttningen av Stockholms garnison till Järvafältet icke medtagits i kostnadSberäkningarna.
Sammanställning av engångskostnader för arméns byggnader m. m.
| Beräknad kostnad Avskrivningsbehov
Bilaga Erforderlign gyggnnds- in, fl. | Prisläget | Prisläget Prisläget Prisläget
? ” ”” | 1/7 1939 | 1/1 1941 1/7 1939 1/7 1941 ( ' | Kr. | Kr. Kr. Kr.
| . *
22—50 Nya etablissement m.m ....... | 54.715.000 | 72.970.000 29.772.000 39.690.000 51 Tillbyggnad av kaserner ....| 7,970,000 * 10,630.003 3,985,000 5.310.000 52 Barackbyggnader ............ 2,100.000 2.800.000 1.0-50.000 1.400.000 53 Garagebyggnader ............ i 5.890.000 7,850,000 2.945-000 393070”) 54 Lektionsbyggnader .......... . 3.860.000 ' 5,150.000 1.930000 2.570000 55 Exercisbyggnader ............ ' 3.300.000 ? 4.400.000 Lii—”10.000 2.200.000 56 Furirbostader ................ 9 870.000 i 13.160000 4.935.000 6.580.000 57—65 Särskilda byggnadsbehov . . . . 6,690,000 i 8,930.000 3.400.000 4,520000
Summa kronor 94.395.000 .! 125,890,000 49.667,000 66.200,”
D. Sammanfattning av kostnaderna för armén.
" "___- Under 11 sättnin & erioden | pp g p Vid genomförd Total kostnad Mcdelkostnad per organisation budgetår | Prisläget | Prisläget | Prisläget Prisläget Prisläget Prisläget ! | Kr. Kr. Kr. | Kr. Kr. Kr.
5 Års/rosmarin ......
861,441,000 1,070,959,000|172,288,000 214,191,000 189,381,000|238,?07,000 | |
| |
(1) Utan bygg- | | | nader ........ | 4?3.420,000| 580,000,000| 84,680,000|116,000,000 —- 1 —— bj Byggnader . . | 49,667,000| 66,200,000| 9,933,000 13,240,000 — ——
Summa 1,334,528,000| 1,717,159,000|266,901,(X)0|343,431,000 189.381,000|288,207,000
i | ! | 1/11939 1/11941 | 1/11939 | 1/71941 1/11939 1/7 1941 | | Eugänyskostnader. |
| |
Bilagor till kostnadsberäkningarna.
Bilaga 1. Beräkning av tjänstgöringsdagar budgetåret I946/47. ' Anm man Antal . Antal (avgångs- & _ | .. . procenten agsi . tjanstgormgs- | frånräknad) per man | dagar | . | | , _ Fast anställt manskap. | I' tjänstgöring hela året .............................. 12,476 365 4,553,740 Volontärer över stat .................................. | 2,42?) 180 436,500 Summa. för fast anställda | — —- 4,990,240 Värnpliktiga. | ”1945-års klass, besiktningsgrupp 1—3 .................. | 25,310 240 6',074,400 1945—ars klass, bemktraingsgmpp 4 .................... | 1.155 270 311,850 MME-års klass, studenter och likställda ........ * ........ | 1,696 240 407.040 IMG-ars klass, besiktningsgrupp 1—3 . . . . . . . . . . . . . . . __ . .» 23,718 90 2,134,620 1946-ars klass, besiktningsgrupp 4 .................... | 1,072 60 64,32!) 194715 klass, studenter och likställda ...... ' .......... | 1,512 90 136,080 1044-ars Mass. plutonchefsskola ........................ | 2,244 90 . 201,960 1945-års klass, plutonchefsskola ........................ | 2,144 .90 192.960 lina-års klass, asmrauter pa aktiv stat, ................ | 150 90 13,500 1944-års klass, asmranter .............................. ' 1,175 180 211,500 1943-ars klass, plutonchefsskola ...................... | 2,354 30 70,620 1944-års klass, samtliga., utom elever i plutonchefsskolel 26.445 30: 793350 1938-ars klass, samtlgga. .............................. | 31,501 30 . 945.030 1928-års klass, Semtllga .............................. : 28,236 | 30 847,080 Krigsskola ...... ' ._ ..................................... | 150 330 49.500 Omskolnmg av vissa värnpliktige ur 1936-års klass 1,760. 30" ' 52,800 — Summa. för värnpliktiga 12,508310 Summa. tjänstgöringsdager 17,498,850 eller avrundat 17,500,000
Beräkning av underhållsdagar för stam- och ackordhästar.
_.____________———————_______
Antal underhållsdagar vid beräkning av anslagen till
_deorn- och Veterinärvlird | förplägnads- och ': utredning fursgering ' stamhästar. | | Vid staber, skolorna. m... 246 hästar & 366 dagar = 89,790 | » infanteriet .......... 609 » » n » = 222 285 | :| » kavalleriet .......... 2,120 » n » n = 773,800 | | » pansartrupperna . . . . 46 » » n » = 16,790 | | » artilleriet .......... 1.616 » » » » ; 589,840 | | » luftvärnet .......... 100 » n » » = 36,500 | ' » ingenjörtrupperna. .. 130 » n n »: = 47,450 | » signaltrupperna . . . . 140 » » » » = 51,100 | | » trängtrupperna. ...... 308 » n » » = 112,420 | » intendenturtrupperna 3 » » n » = 1,096 ' | » ridskolan .......... 104 » » » » = 37,960 » arméns underofficers— | skola. .............. 20 » » » n _ 7300 Första- och andraårsre- monter för staber, in- fanteriet m. m. ........ 196 » » » » = 71,540 5,638 hästar a 365 dagar=2,057,870 2,057,870 2,057,87O | Ackardhästar ...................... 531.000 531.000 | | Rauno-nnan . Vid truppförbanden 527 remonter a 45 dagar ................ 23,715 23,715 | » remontdepäema (539 X 270 + 1.078 x 90 =) .............. — 242,550 Summa underhållsdagar 2,612,586 2,855335 eller avrundat 2,612,000 2855,” | Bilaga 3. Beräkning av stammotorfordon avsedda för ständigt bruk. -====-—— P o r (1 o n s 5 l 11 g Antal fordon | Mil/Er | Personbil (bensindrift) ...................................... 215 f 500 Personbil (gengasdrift) ................................ . ..... 2l5 | 500 Lastbil (bensindrift) ........................................ 825 | 500 Lastbil (gengasdrift) ........................................ 825 = 500 Motorcykel ................................................ 995 | 1,000 Radiobil .................................................... 44 ' 1.000 Pensel-bil .................................................. 49 | 17000 Stridsvagn, medeltung ...................................... 80 | 400 Stridsvagn, lätt ............................................ 160 400 Terränggaende personbil .................................... 53 | 500 Terränggående lastbil ...................................... 179 | 500 Bandgående fordon för psnsaxvärnspjäs .................... 16 400 Bandgaende fordon för pansarvärnsluftvärnspjäs ............ 8 400 Bärgningsbil ................................................ 4 500 Buss ...................................................... 43 500 Sjuktransportbil ............................................ 48 500 Traktor .................................................... 120 700 tim
Bilaga 4 a.
Beräknat antal fänrikar l lönegrad Oc I, volontärer över stat i lönegrad Ma ! samt antll musikelever med ersättning om 360 kronor per år.
- ___—= A n t a 1 A n t a l . Oc 1 Me 1 Musik- Musik— | 1. Infanlenets elever elever truppförband. | I 1 12 50 5 A3 9 60 | I 2 10 40 5 A4 9 60 . I 3 10 40 5 A5 5 30 | I 4 10 40 5 A 6 9 60 5 ' I 6 10 40 5 A? 5 40 | I 6 10 40 5 AB 8 60 | | I 7 10 40 5 A9 9 60 | | åå äg äg ? Säger 72 . 490| 15 I 12 10 40 5 ? * 113 10 40 | 5 | in 18 48 ' 5 5. Luftw'ir'nrf. ' 15 1 4 5 | 110 10 40 5 ?g , , 38 5 1 17 10 40 5 LV 3 | 75 118 10 40 5 LV 4 | * 25 _ I 19 10 40 7 LV , 25 I 20 10 40 5 LV 5 . | 5 1 21 10 40 5 V 9 | i 2 Lv 1 | 25 5 Säger 192 770 | 97 Sager 48 | 315 10 2. Kavalleriets ! | | tmppforbaml. 6. Ingenjörkdrerna. | | K 1 40 7 I _ K 2 70 ng 1 30 K 3 55 Ing 2 35
Ing 3 30
Suger 16 185 7 Sager 20 100
3. Pa7zsartruppema_
P 1 40 7. Signaltrupperna 70 P 2 45 5 åå äg ? 8. Tränqkdremn. . T 1 80 Seger 30 175 15 T 2 80 T 3 80 4. Artillberieta T 4 80 5 t' 6 a d. | Mtppf r " Säger 26 320 5 | A 1 9 60 5 | A 2 9 60 5 Summa 398 2,405 149 | | Kostnader. Fänrikar 398 )( 3030= 1,205.940 eller i avrundat tel .............. 1,206,000 kronor. Menigo Me. 1 2.405 X 342 = 822,510 » » » » .............. 820.000 »
Musikelever 149 x seo—_— 53,640 » .. » ., 54,000 .,
Bilaga 4. b.
Bataljonsveterinärer vid fältveterinärkåren.
I överensstämmelse med vad som i annat sammanhang föreslagits böra fältveterinärer vid fältveterinärkåren tillkomma som en ny kategori befatt- ningshavare. Det erforderliga antalet befattningshavare har beräknats till 10 och löneförmånerna hava upptagits till samma belopp som för bataljons— läkare vid fältläkarkåren.
Medelsbehovet bliver sålunda 10 )( 2,400: ................ 24,000 kronor.
Bilaga 4 c.
Betjäningspersonal m. fl.
Medelsbehovet under denna anslagstitel har iarméförvaltningens anslags- äskanden för budgetåret 1942/43 upptagits till ett belopp av 35,000 kronor. Ambetsverket har samtidigt föreslagit att vissa personalkategorier tillhörande betjäningspersonalen måtte utgå ur organisationen samt att berörda befatt- ningar i stället måtte ombildas till extra ordinarie tjänster. Medelsbehovet under ifrågavarande titel skulle med hänsyn härtill efter hand komma att minskas.
Utredningen anser den föreslagna förändringen vara i princip lämplig men anser sig icke nu kunna avgiva förslag i frågan, varför medelsbehovet under denna anslagspost beräknats till oförändrat belopp eller till 35,000 kronor.
Bilaga 4 cl.
Extra sjuksköterskor m. m.
Medelsbehovet för utgiftsposten »Extra sjuksköterskor» har i arméför— valtningens anslagsäskande för budgetåret 1942/43 upptagits till förslagsvis 60000 kronor. Ambetsverket har bland annat räknat med att ett i för— hållande till föregående budgetår betydligt ökat antal extra sjuksköterskor måste anställas för att tillgodose det med hänsyn till den förlängda ut- bildningstiden för värnpliktiga ökade behovet av sjukvårdsperSOn—al Yid trupp- förbanden.
I skrivelse till chefen för armén den 19 april 1941 har generalfältläkaren bland annat anmält att ett genomförande av den föreslagna nya freds- och krigsorganisationen syntes kräva, att vid vissa truppförband ytterligare en sjuksköterska anställdes. Utredningen har dock icke ansett sig för när- varande kunna förorda någon permanent ökning av antalet sjuksköterskor vid truppförbanden utan ”föreslår, att medelsbehovet för nnställande av extra sjuksköterskor uppföres till av arméförvaltningen föreslaget belopp eller t111 .................................................................. 60,000 kronor.
Bilaga 4 e.
Tillfälligt anställande av tjänstemän m. m.
Ifrågavarande anslag har i arméförvaltningens anslagsäskanden för budget— året 1942/43 föreslagits höjt till 357.000 kronor. Häri har inräknats ezt an- tal befattningshavare i lönegraderna MEx 7, MEx 5 och MEX 2, avsedda
för vård av territoriell luftvärnsmateriel. Dessa befattningshavare hava av utredningen inräknats bland icke-ordinarie personal.
Anslaget för tillfälligt anställande av tjänstemän — förut 50,000 kronor — har visat sig för knappt och har bland annat budgetåret 1941/42 överskridits med 30,000 kronor.
Då behovet av tillfälligt anställande av tjänstemän torde bliva ökat — beroende bland annat på den nya försvarsområdesorganisationen — torde det nuvarande beloppet böra fördubblas. Utredningen har därför beräknat ifrågavarande medelsbehov till 100,000 kronor. I likhet med vad som är fallet i fråga om kostnadsberäkningarna för övriga försvarsgrenar har emellertid härav ett belopp på 50000 kronor, avsett för avlöning åt sådana extra tjänste— män m. m., vilka regelbundet beräknas komma att göra tjänst under vissa bestämda perioder, upptagits under anslagsposten »Avlöningar till extra- ordinarie och extra tjänstemän». Utredningen har därför under här ifråga- varande anslagstitel uppfört ett belopp på .................... 50,000 kronor.
Bilaga 4f. Avlöningar till civil handräckningspersonal.
I arméförvaltningens anslagsäskanden för budgetåret 1942/43 har med sär- skild motivering upptagits anslag för avlöningar till civil handräcknings- personal. ' Genom kategoriklyvningens avskaffande kommer antalet till handräck- ningstjänst uttagna eller överförda värnpliktiga icke att täcka truppförban- dens behov av handräckningspersonal utan förstärkning av denna personal med civil arbetskraft är erforderlig. Mot det i arméförvaltningens anslags— äskanden för budgetåret 1942/43 angivna minimibehovet av civila arbetare vid truppförband m. fl. synes intet vara att erinra.
På grund av de fredsorganisatoriska förändringar, som försvarsutredningen föreslår, måste dock en revidering ske av det av arméförvaltningen beräk- nade personalbehovet. Detta bör beräknas enligt nedanstående tablå.
; . ———== 3 A r b e t a r e '
i
'l'ruppförband m. ll. Antal Per % _ :
förhand förband ”"”” '
|
| :
Infanteriregemente ............ | 19 ! 12 228 i Kavalleriregemente .......... 3 5 8 . 24 i P?!!!åå'lfmgemente ............ 4 12 i 48 ! Artilleriregemente ............ 7 12 - 84 Artille rik år ............ 2 8 ' 16
luftvärnsregemente .. 3 . 12 36 ' Luftvärnskår ........ 4 i 5 | 20 Ingenjör-kar ............ . . .. 3 l 9 27 Signalregementet ............ 1 i 9 i: 9 Signalkompani ................ 3 _ 3 t' 9 Trängkompani ................ 1 i 3 3 Trängkar .................... 4 i 7 28 *
Tygkompani .................. 3 [ 3 9 ' Intendenturkompani .......... 3 l 3 9 Försvarsområde .............. 26 ' 5 130 |
i |
Armens underofficersskola -— | 10 1” 10 % Arméxtabens stall ............ — 8 » 8 Ridskolan och dressyranstalter 40 ' 40 | Summa —— — 738
I chefens för armén, i arméförvaltningens anslagsäskanden för budgetåret 1942/43 citerade skrivelse har anförts, att meddellönen till ifrågavarande civila arbetare torde få beräknas till 300 kronor per månad. Utredningen finner. i jämförelse bland annat med personal i lönegrad MEo 5, det före- slagna lönebeloppet för högt och har räknat med 3,000 kronor per år. Med , denna beräkningsgrund erfordras för avlöningar till civila arbetare ett an- . slag om — i avrundat tal — ................................ 2,200,000 kronor.
Bilaga 4 g.
Arvoden och övriga ersättningar utöver lön till ordinarie tjänstemän samt Arvoden och särskilda ersättningar bestämda av Kungl. Maj:t.
Vid beräkningen av ifrågavarande anslag hava anslagsbehoven för de fasta undervisningsverken endast kunnat uppskattningsvis beräknas, med använ- dande av för närvarande vid dessa skolor tillämpade arvodesbelopp.
Samtliga arvoden åt köksföreståndare och furageuppbördsmän hava bort- räknats, då dessa befattningshavare föreslagits tillhöra kategorien »pensio- nerad personal i arvodesbefattning».
Vidare hava samtliga arvoden för landstormsområdesbefälhavare och land— stormsförrådsförvaltare borträknats.
I fråga om arvoden till hemvärnskrets- och hemvärnsområdesbefälhavare har utredningen beräknat en höjning. Anslaget för dessa arvoden är för närvarande 83,000 kronor, beräknat med hänsyn till 50 kronor per befatt— ningshavare. _
Utredningen har ansett en höjning av arvodesbeloppet erforderhg och har räknat med följande arvodesbelopp: för hemvärnsområdesbefälhavare i hemvärnsområden med högst
100 hemvärnsmän .............................................. 100 kronor, för hemvärnsområdesbefälhavare i hemvärnsområden med over 100 hemvärnsmän .................................................. 200 »
Anslagsbehovet för arvoden inom hemvärnet har därvid beräknats till & 235.000 kronor. ' Rubricerade anslag hava beräknats till: Arvoden och övriga ersättningar utöver lön till ordinarie tjänstemän ...................................................... 252.000 kronor. Arvoden och särskilda ersättningar bestämda av Kungl. Maj:t 775,000 »
Bilaga 4 h.
Stipendier för underlättande av ofhcersrekryteringen i Boden.
Antalet fänrikar, som årligen utexamineras tillhörande i Boden förlagda förband har beräknats till omkring 10. _ Anslaget för detta ändamål har därför upptagits till 20,000 kronor.
Bilaga 4 'i.
Dagavlöning och dagavlöningstillägg åt indelt manskap.
Anslag för detta ändamål är för närvarande beräknat till 100,000 kronor. Det indelta manskapet uppgår för närvarande till något över 200 man. Den årliga avgången brukar vara omkring 20 st. Antalet indelta soldater torde därför om fem år hava minskats till omkring hälften, varför denna anslagspost har beräknats till .................................................. 50,000 kronor. %
Bilaga 4j.
Rörligt tillägg.
Det rörliga tillägget har beräknats till 15 procent av summan av de under anslagsposterna till avlöning till ordinarie tjänstemän, avlöningar till fänrikar, volontärer över stat samt delposterna a) extra ordinarie tjänstemän, e) extra sjuksköterskor m. m. och f) tillfälligt anställande av tjänstemän m. 111. under avlöningsposten till avlöningar till övrig icke—ordinarie personal beräknade beloppen eller [(49,000,000 + 1,206,00() + 820,000 + 4,485,000 + 60,000+ 50,000) xmz] 8,343,150 kronor eller avrundat .................... 8,345,000 kronor.
Bilaga 5 a.
Avlöningar till personal å övergångsstat.
_ I arméförvaltningens äskanden för budgetåret 1942/43 har för avlöningar ull personal å Overgångsstat upptagits 685,000 kronor. Med hänsyn till nedgången. 1 antalet befattningshavare kan anslaget enligt utredmngens mening minskas med omkring 185,000 kronor. For avlonlngar till personal å övergångsstat erfordras sålunda ............................................................ 500,000 kronor.
Bilaga 5 b,
Avlöningar till personal å reservstat.
i l 1 . Löner. l l l l
Enhetskostnad * Antal Summa lön
Kr. ' ' ' Kr. Officerare.
7,920 Generalmajor av 2. graden ...................... 1 7,920 6,948 Qverstar ...................................... 19 ? 132,012 6,336 Overstelöjtnanter .............................. 15 ' 95,040 5,220 Majorer ........................................ 96 501.120 3,096 Kompaniofficerare .............................. 85 263,160 1,980 Underojfcerare ................ 120 237,600
C-im'lmilitär personal.
5,148 Faltläkare ...................................... B 15.444 4,572 Re gem entsläk are ................................ 3 13716 4,572 Fältveterinärer ................................ 2 9,144 3,528 Regementsveterin ärer .......................... 2 ' 7.056
346 ? 1,282,212
Tillkommer rörligt tillägg 15 % 192,331 Summa 1,474,548
Avgår pensionsavgifter 116,915 Summa. kronor 1,357,628
2. Yjänstgöringstraktamente-n m. m.
Härför beräknas ett belopp av .............................. (59205 kronor.
Sammanfattning.
I. Löner ...................................................... 1.357,628 kronor II. Tjänstgöringstraktamenten ................................ 69.205 »
Summa 1,426,833 kronor
eller i avrundat tal 1,400,000 kronor.
Bilaga 5 c.
Avlöningar till personal i arméns reserver.
I. Reservanställd persona/. 1. Löner.
! Enh ctskostnad Antal Summa. lön ! Kr. Kl'. ! 1:a och 2:a (t.nsta"llnlngsperioderua. | Officerare. , 718: — (E-ort) Kaptener ................................ 75 53,851 | 631: 72 (A-ort) » ................................ 150 94,758 | 473: 50 (E-ort) Löj tn enter ................................ 159 75.286 * 409: 06 (A-ort) » ................................ 318 130.081 i i 321. 04 (E-ort) , Fänrikar ................................ i 238 76.407 | ' Underofficerare. i j [ 439: 56 (E-ort) Fanjunkare .............................. I 33 14.505 . i 377: 42 (A-ort) » .............................. 67 25,287 ' ! 372: 24 (E-ort) Sergeanter .............................. 133 49.507 ! 319: 31 (A-ort) * » .............................. 267 85,25?)
Civilmilitär personal. 838: 35 (E-ort) Bataljonsläkare .......................... 10 8,383 740: 38 (A-ort) » .......................... 14.807 744: 32 (E-ort) Bataljonsveterinärer ...................... 2,23? 648: 32 (A-ort) » ...................... ' 3,241
033,000
95.040 14.400
& 010-70
Tillkommer a) rörligt tillägg 15 % ........ bl. arvoden till bataljonsläkare . . » » bataljonsveteri- närer ........ Summa
3,200 7 46.240
lco gl
3:e ([ ns ta llningsper-io den. Officerare.
453: 69 (E-ort) ; Kabtener ................................ 40 18.147 404: 38 (A-Ort) & » ................................ 87 35181 368: 87 (E-ort) i » ................................ 44 16:230 321. 53 (A-ort) l » ................................ 83 28.294
.. , x Underofficerare. 2715 23 (kzöft) Fanjunkare .............................. 33 8.950 ! 234: 41 (A—ort) ! >) .............................. 67 15,705
Ci-vz'lmilz'tär personal.
553: 97 (Ii-ort) Regementsläkare .......................... 1 554 504: 65 (A-m) » .......................... 3 1.503 445:47 (E-Ol't) Bataljonsläkare .......................... 9 4.009 396: 16 (A-ort) » .......................... 18 7,130 396: 15 (E-ort) Regementsveterinär ...................... 1 396 394: 52 (E-ort) Bai1anonsveterinärer ...................... 3 1.183 345. 20 (A-ort) n ........................ 5 11726 139,000 Tillkommer a) rörligt tillägg 15 % — 20.851
b) arvoden till läkare och veterinärer.. — 9.200 Summa — 169,059
! . Summa summarum — 915,299
324 2. Elcipe-ringsly'älp. Härför beräknas ett belopp av .................................. 237,000 kronor.
3. Tjänstgöringstraktamenten m. m. Härför beräknas:
1:a och 2:a anställningsperioderna ...... 336.490 kronor 3:e anställningsperioden .................. 79.099 »
Summa 415.589 kronor.
4. Ersättning till ständigt tjänstgörande reservpersonal.
Härför beräknas ett belopp av ................................ 450,000 kronor. ' Sammanfattning.
A. Löner ........................................................ 915.299 kronor B. Ekiperingshjälp ............................................ 237,000 » C. Tjänstgöringstraktamenten m. rn. ........................ 415.589 >>
D. Ersättning till ständigt tjänstgörande reservpersonal .. 450,000 »
Summa 2,017,888 kronor.
II. Pensionerad persona/. 1. Löner.
_ _ l _, _ Summa thotskostnad: : Antal lön Kl". : : Kr. 1 : Officerare. : : 354 : Överstar ...................................... l 3 1.062 245 (E-ort) | Overstelöjtnauter .............................. 3 735 196 (A-ort) ' » .............................. ! 9 1.764 233 (E-ort) | Majorer ........................................ l 3 699 184 (A-ort) : » ........................................ ' 9 : 17656 216 (E-ort) : Kaptener ...................................... 42 * 9.072 166 (A-ort): » ...................................... 128 , 21.248 , ' Underof/icerare. : 136 (E-ort) 5 Fanjunkare .................................... : 70 ' 9.520 97 (A-ort) : n .................................... : 210 : 20,370 , canman.- personal. l 198 (A-ort) Fältläkare ...................................... : 1 198 182 (A.-ort) | Regementsläkare ................................ i 1 i 182 182 (A-ort) Fältveterinär .................................. ! 1 : 182 ] 152 (A-ort): Regementsveterinär ............................ :, 1 1 152 | ; : — l 66,840 Tillkommer rörligt tillägg 15 % ; — ; 10,026 Summa : — i 76,866 2. Ijänstgöringstralctamenten m.. m Härför beräknas ett belopp av ................................ 104.425 kronor. _. Sammanfattning. A. Loner...., .................................................... 76,866 kronor B. Tjanstgöringstraktamenten m. m. ......................... 104,425 >>
Summa 181,291 kronor.
Förslagsanslaget till avlöningar till personal i arméns reserver beräknas sä- lunda belöpa sig till 2,017,888 + 181.291: ................. 2,199,179 kronor eller i avrundat tal 2.200,000 kronor.
325 Bilaga 5 d.
Rekryteringskostnader och avskedspremier.
Detta anslag är med hänsyn till nuvarande manskapsstyrka — omkring 10.500 man -— beräknat till 460.000 kronor. Den av utredningen föreslagna organisationen innebär en ökning av antalet fast anställt manskap till om- kring 12.500 man. Med hänsyn härtill torde ifrågavarande anslagspost böra höjas till .......................................................... 550.000 kronor.
Bilaga 5 e.
Ekiperingsersättningar.
: Anslaget för detta ändamål — för närvarande 1.100,000 kronor — har i armé- . förvaltningens anslagsäskanden för budgetåret 1942/43 föreslagits höjt till | 1,400.000 kronor med hänsyn till det ökade antal befattningshavare, som under året kan beräknas bliva berättigat till ekiperingshjälp. : Utredningen har beräknat anslagsbehovet enligt följande grunder: : &) Per är nytillkommande personal. berättigad till ekiperingshjälp om . 500 kronor: . 140 officerare och 110 underofficerare. b) Ekiperingsbidrag om 180 kronor: 2.950 officerare och civilmilitär personal av officers tjänsteställning (2.800 officerare och 150 civilmilitär personal). 2.000 underofficerare eller tillhopa 4.950 befattningshavare.
Anslag under a) ........................ 125.000 kronor » » b) ........................ 891.000 >> Summa 1.016.000 kronor,
eller i avrundat tal 1.000.000 kronor.
Bilaga 6' a. De värnpliktigas avlöning.
Erforderligtanslag till de värnpliktigas avlöning. beräknat enligt i Kun l. Maj:ts propOSItIOD nr 318/1941 angivna grunder. framgår av nedanståen e. 1. Penningbidrfqg Om_ 1 krona per dag under sammanlagt . 12.500.000 tjänstgöringsdagar ............................ 12.500.000 kronor. 2. Löneformaner ntover penningbidrag till vissa i befäls—
grad tjänstgörande värnpliktiga nämligen till:
plutoncliefselever .......................................... 42.880 » OchersaSpirantSkOIGelever ................................ 257.250 » krigsskoleelever ............................................ 99.000 »
plutonehefselever under repetitionsövning .............. 11.625 >>
värnpliktiga fänrlkar. sergeanter. furirer och' korpraler
under repetitionsövning .................................. 64.500 »
värnpliktiga fänrikar. furirer och korpraler under efter-
ntbildningsövning .......................................... 15.000 >> 3. Premier till plutonchefselever och officersaspiranter
(2.200 år 600 kronor respektive 1.100 a 900 kronor) 2.310,000 »
Summa 15.300.255 kronor eller i avrundat tal 15,300,000 kronor.
Bilaga 6 b.
Familjebidrag åt värnpliktiga.
För budgetåret 1942/43 är i arméförvaltningens äskanden vid ett antal tjänstgöringsdagar för värnpliktiga av 15.157.000 beräknat ett belopp av 625.000 kronor.
Antalet tjänstgöringsdagar har. enligt vad utredningen förut angivit, nu beräknats till omkring 12.500.000. Med hänsyn till att ett avsevärt antal äldre värnpliktiga komma att vara i tjänstgöring under efterutbildningsöv- ning. kommer kravet på familjebidrag — trots angiven minskning av det totala antalet tjänstgöringsdagar — att Ökas. Utredningen har med hänsyn härtill beräknat. att för familjebidrag åt värnpliktiga erfordras ett belopp av .................................................................. 700.000 kronor.
Bilaga 7 a. Sjukvård.
Titel I. Sjukvård för värnpliktiga.
Kostnaden för de värnpliktigas sjukvård har beräknats på grundval av ett uppskattat dagkostnadsbelopp av 4 öre eller samma belop . som beräk— nats av arméförvaltningen i äskanden för budgetåret 1942/43. ntalet tjänst- göringsdagar för värnpliktiga har beräknats till 12.500.000.
Medelsbehovet bliver sålunda 12.500.000 )( 0.04 : ........ 500.000 kronor.
Titel II. Sjukvård enligt manskapsanlöningsreglementet.
Kostnaden för det fast anställda manskapets sjukvård har liksom hittills beräknats efter ett årligt medelkostnadsbelopp av 20 kronor, För volon— tärer över stat beräknas ett belopp om 10 kronor per man. Det fast an- ställda manskapets antal beräknas komma att uppgå till 12.476. volontärerna över stat till 2.425.
Medelsbehovet bliver sålunda: 12.476 x 20: ................................................... 249.520 kronor. 2.425 )( 10 = .............................................. . ..... 24.250 » Summa 273.770 kronor.
Titel III. Sjukvård enligt militära avlöningsreglementa'.
Medelsbehovet under denna anslagstitel har beräknats efter ett årligt medelkostnadsbelopp av 20 kronor för varje befattningshavare. Då antalet beställnin shavare på aktiv stat och pensionerad personal 1 arvodesbefatt- ning å vil a militära avlöningsreglementet äger tillämpn1ng(officerare. under— ofäcerare och civilmilitär personal) beräknas uppgå till 6.500 utgör kost- naden för sjukvård till denna )ersonal (6.500 X 20) := 130.000 kronor. Här- till torde. i likhet med vad nu er innevarande budgetår är fallet bögalägggs ett belopp för bestridande av sjukvårdskostnaderna under tjänstgoring for övergångsstats—. reservstats— och reservpersonalen. Denna kostnad har beräk— nats till ett belopp av 15.000 kronor. _
Sammanlagda medelsbehovet under titeln skulle sålunda uppgå till (130.000 + 15.000 =) ...................................... . ....... 145,000 kronor.
Titel IV. Sjukvård enligt militära icke—ordinariereglementet.
Jämväl för den personal, som avlönas enligt militära icke-ordinarieregle- mentet. har räknats med ett årligt medelkostnadsbelopp av 20 kronor. An- talet befattningshavare av denna kategori beräknas till 2.700. Medelsbehovet bliver sålunda 2.700 X 20: ................ 54.000 kronor.
Sammanfattning. I. Sjukvård för värnpliktiga .................................. 500.000 kronor II. Sjukvård enligt manskapsavlöningsreglementet ........ 273.770 » III. Sjukvård enligt militära avlöningsreglementet .......... 145.000 » IV. Sjukvård enligt militära icke-ordinariereglementet ...... 54.000 »
Summa 972.770 kronor eller i avrundat tal 975.000 kronor.
Bilaga 7 b. Sjukvårdsmateriel.
Titel. I. Fredssjuknårdsmateriel.
Kostnaderna för anskaffning. vård och underhåll av för fredssjukvården erforderlig materiel har beräknats efter ett belopp av 1 öre för manskaps- tjänstgöringsdag. Dessa tjänstgöringsdagar hava beräknats till ett antal av 17,500.000, varför denna anslagspost beräknas till (17.500.000 X 0.01 =) ............................................ 175.000 kronor.
Titel II. Krigssj-ukvårdsmateriel.
Anslaget för anskaffning. vård. underhåll och omsättning av krigssjuk— vårdsmaterielen torde böra uppföras till samma belop . som i armé- förvaltningens anslagsäskanden för budgetåret 1942/43 eräknats. eller till ................................................................ 350.000 kronor. Sammanfattning.
Titel I. Fredssjukvårdsmateriel .............................. 175.000 kronor. Titel II. Krigssjukvårdsmateriel .............................. 350.000 »
Summa 525.000 kronor.
Bilaga 8a. Inskrivnings- och färdkostnader.
Anslaget till inskl'iVnings-. mönstrings- och färdkostnader är för inneva- rande budgetår uppfiålt med ett belopp av 1.300.000 kronor.
Den av_ 1940 års rlksdag beslutade förlängningen av utbildningstiden för de värnphktiga beräknas komma att medföra en öknin av färdkostnaderna. A andra Sldan beräknas emellertid enligt försvarsväsen ets rullföringsnämnd
en kostnadsminskning på omkring 144.000 kronor kunna göras efter före- slagen omläggning av inskrivningsväsendet, vilket kan beräknas motsvara nämnda kostnadsökning. Ifrågavarande anslagspost bör därför upptagas till oförändrat belopp eller till .................................... 1.300,000 kronor
Bilaga 8 l:.
Reseersättningar m. m.
För reseersättningar m. m. är i arméförvaltningens anslagsäskanden för budgetåret 1942/43 beräknat ett belopp av 1.175.000 kronor.
Med hänsyn till den föreslagna verksamheten inom försvarsområdena samt till ökningen av den aktiva befälskadern bör detta belopp något ökas. var- för kostnaden för detta ändamål beräknats till ............ 1.400.000 kronor.
Bilaga S' ('.
Resor och traktamentskostnader m.m. för hästuttagningsmyndigheterna.
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med ett belopp av 35.000 kronor. Då utredning pågår rörande omläggning av systemet för hästuttag- ning. vars konsekvenser i kostnadshänseende ännu icke kunna överblickas. har anslaget för ifrågavarande ändamål upptagits med oförändrat belopp eller med ................................................................ 35.000 kronor.
Bilaga .0 a. Bränsle, lyse, vatten. renhållning och tvätt.
I arméförvaltningens anslagsäskanden för budgetåret_1942/4c_3 har anslaget beräknats till 8.800.000' kronor beräknat för 19.000.000 tjitnstgöringsdagar och nuvarande antal kaserner. Därvid har viss icke-ordinarie personals avlöning beräknats överförd till avlöningsanslaget. För budgetåret 1946/47 beräknas omkring 17.500.000 tjänstgöringsdagar, vilket borde medfora en Sänkning av anslagsbehovet. Antalet kasernerade truppförband ökar 1 den foreslagna organisationen. vilket å andra sidan bör höja anslagsbehovet: _. _ _
Utredningen har ansett. att ovannämnd minskning respektlve oknlng upp- väga varandra. Anslaget för ifrågavarande ändamål. har därför beräknats till .............................................................. 8.800.000 kronor.
Bilaga 9 7). Övriga expenser m. m.
Medelsbehovet för rullföringsexpeditionerna bortgår. I ställeterfordras en ökning med hänsyn till vissa truppförbands inskrivningsexpeditloner med motsvarande belopp.
i l i l
Ökningen av antalet militärbefälsstaber. nytillkommande försvarsområdes— staber och truppförband (mobiliseringscentraler) medför en ökning av an- sla et för staber och truppförband.
ammanlagt har beräknats en höjning med 140.000 kronor till 1,100,000 kronor.
Bilaga 9 c.
Publikationstryck.
Anslaget torde böra uppföras med samma belopp. som i arméförvaltnin- gens anslagsäskanden för budgetåret 1942/43 eller med 220.000 kronor. .
! Bilaga 10 a. i Mathållning.
Kostnaderna för mathållningen — bortsett från avlöning till den kvinn- liga köks— och servispersonalen — hava i arméförvaltningens anslagsäskanden för budgetåret 1942/43 beräknats till 26.980,000 kronor för 19,000.000 tjänst— . göringsdagar. Med ett antal tjänstgörin sdagar av ”500.000 och oförändrad
kostnad per man och tjänstgöringsdag 142 öreä skulle motsvarande belopp bliva (17,500,000 )( 1.42 =) 24.850.000 kronor. ill detta belopp böra läggas kostnaderna för de kvinnliga köks- och servisbiträdena i matinrättningen. Dessa kostnader hava av arméförvaltningen beräknats till 2.250,000 för budget— året 1942/43. Ehuru antalet truppförband i den föreslagna organisationen kommer att ökas, torde dock med hänsyn till det minskade antalet tjänst- göringsdagar denna utgiftspost kunna upptagas till oförändrat belopp. Medelsbehovet bliver sålunda 24,850,000 + 2,250,000= 27.100.000 kronor.
Bilaga 10 b. Furagering.
Vid beräkning av kostnader för furage har räknats med samma ä-priser. som legat 15111 grund för arméförvaltningens anslagsäskanden för budgetåret 1942/43. Med utgångspunkt från dessa värden uppgå kostnaderna för häst och dag vid normalfoderstat nr 1 till 158 öre. vid normalfoderstat nr 2 till 168 öre och vid normalströstaten till 15 öre.
Utöver dessa kostnader har i anslagsäskandena för budgetåret 1942/43 räknats med vissa extra furageringskostnader. upptagna till 5 öre per häst och dag, Vilket belopp lagts till grund jämväl för förevarande kostnads- beräkningar.
Antalet underhållsdagar för remonter vid remontdepåerna beräknas upp- gå till omkrlng 2é2,000 dagar. Av dessa komma omkring 80.000 att full- göras med s. k. grasbetesration a 98 öre per dag och återstoden — 162.000 dagar —— enligt normalfoderstat nr 1 och normalströstat. Antalet hastunderhållsdagar vid truppförbanden beräknas bliva: enligt nOlmalfoderstat 1 ........................ 2,112.000 >> » 2 ........................ 500.000
» normalströstaten .......................... 2.612,000
nande kommer sålunda medelsbehovet att bliva:
2.112.000 X 1.58 : ...................... 3.336.960 kronor 500.000 )( 1.68 : ...................... 840.000 » 2.612.000 )( 0.15 = ...................... 391.800 > 2.612.000 x 0.05 : ...................... 130.600 » 80.000 x 0.90 = ...................... 72.000 >> 162.000 )( 1.58 : ...................... 255.960 » 162.000 X 0.15 : ...................... 24.300 »
Summa 5.051 .620 kronor
eller i avrundat tal 5.000.000 kronor.
. Bilaga 11 a. Munderingsutrustning. Anslaget har i arméförvaltningens anslagsäskanden för budgetåret 1942/43 beräknats sålunda:
Titel 1: Munderingsutrustning ........ 16.000.000 kronor Titel 2: Skidmateriel .................. 500.000 »
Summa 16.500.0UO kronor
Beräknat oförändrat efter 85 öre per man och dag skulle för 17,500.000 tjänstgöringsdagar under titel 1 böra beräknas 14.875.000 kronor.
Härtill bör emellertid läggas erforderligt belopp för underhållet av hem- värnets intendenturutrustning. vilket belo p bör beräknas till 250.000 kronor. Från anslaget bör — som i arméförvaltningens anslagsäskanden för budget- året 1942/43 anförts —— frånräknas ett belopp om 400.000 kronor för avlöning för vissa extra ordinarie tjänstemän.
Anslagsbehovet under titel 1 har därför beräknats till 14.725.000 kronor. Anslaget under titel 2 torde böra bibehållas oförändrat— 500,000 kronor. Anslaget för munderingsutrustning har på grund av vad ovan anförts 1 avrundat tal beräknats till .................................... 15,200,000 kronor.
Bilaga 11 l). Kasern- och förplägnadsutredning.
I överensstämmelse med de beräkningsgrunder. som vid beräkningen av ifrågavarande anslag tillämpats i arméförvaltningens anslagsaskanden for joudgetåret 1942/43. har utredningen beräknat erforderligt anslagsbelopp så- unda:
a) för anskaffning och underhåll av kasernutredning till
dels 0.05 kronor )( 17.500,000 tjänstgöringsdagar 875,000 kronor » ett fast belopp ...................................... 225.000 »
1.100.000 kronor
dels 0.05 kronor x 17.500,000 tjänstgöringsdagar 875.000 kronor » 0.01 kronor x 2.612,000 hästunderhållsdagar 26.120 »
901.120 kronor
Sammanlagt anslagsbehov 1,100,000 + 901.120 eller 2,001.120 kronor. Utökningen av antalet truppförband medför dock sanno- likt viss fördyring. Utredningen har därför räknat med ett
anslagsbelopp om .............................................. 2.100.000 kronor.
i ; Bilaga 12 a. ; Undervisningsmateriel m. m.
Reservationsanslaget till undervisningsmateriel m. m. (undervisningsma- terielsanslaget) har i arméförvaltningens äskanden för budgetåret 1942/43 upptagits med 250.000 kronor. Med hänsyn till det väsentligt ökade behov av övningsmateriel. som vid av utredningen föreslagen utbildningsorganisation kan beräknas uppstå vid de fasta undervisningsverken och truppförbanden. synes en höjning av detta anslag med omkring 100.000 kronor erforderlig.
Utredningen beräknar sålunda. att för ifrågavarande ändamål erfordras ett anslag av..........— ............................................ 350.000 kronor.
Bilaga 12 0.
Vissa kostnader för de fasta undervisningsverken, särskilda utbildningskurser m. m.
Anslaget till vissa kostnader för de fasta undervisningsverken. särskilda utbildningskurser m. m. (undervisningsanslaget) är i äskandena för budgetåret 1942/43 upptaget med 1.300.000 kronor. varav på titel I — de fasta under- visningsverken —— 550.000 kronor och på. titel II —— särskilda skolor och utbildningskurser m. m. — 750.000 kronor.
Såsom närmare framgår av vad som i annat sammanhang anförts rörande skolor och utbildningsanstalter kommer verksamheten vid de fasta under- visningsverken att undergå. väsentliga förändringar, innebärande vid vissa av dessa en ökning vid andra åter en minskning av verksamheten och därmed jämväl av kostnaderna. Av utredningen gjorda beräkningar rörande total- kostnaderna för denna verksamhet hava givit vid handen, att dessa bliva i stort sett desamma som av arméförvaltningen enligt ovan beräknats för titel I under budgetåret 1942/43. En ökning av anslagsposten under titel II synes däremot erforderlig med hänsyn till den avsevärda ökning av antalet sär— skilda skolor och utbildningskurser. som av utredningen föreslagits. Sär- skilt torde posten rese- och traktamentskostnader komma att kräva betydligt högre belopp, än vad hittills varit fallet.
På grund av det sagda synes enligt utredningens mening undervisnings- anslaget böra beräknas sålunda:
Titel I .................................... 550.000 kronor Titel II .................................... 1.300.000 »
Summa 1.850.000 kronor
Bilaga 12 ('.
Truppförbandens övningar.
För truppförbandens övningar har i arméförvaltningens anslagsäskanden för budgetåret 1942/43 begärts 6.800.000 kronor uppdelat på titlar sålunda:
!
!
Titel I. Befälsövningar ...................................... 150.000 kronor i i
Titel II. Truppförbandens vanliga övningar m. m. ...... 2.270.000 . Titel III. Målfiygning och målbogsering .................... 1.250.000 » Titel IV. Drivmedel .......................................... 2.700.000 » Titel V. Hemvärnets övningar .............................. 420.000
Summa 6.790.000 kronor
I fråga om titlarna II och V förutsätter utredningen ingen ändring. Beträffande titel I synes en mot befälskaderns ökning svarande höjning med omkring 50.000 kronor erforderlig. På titel I bör alltså upptagas 200.000 kronor i stället för nu äskade 150.000.
På titel III bör upptagas ett belopp av 850.000 kronor. beräknat sålunda:
a) målflygning vid luftvärnet:
' i Antal timmar vid li Summa ,, i. Hyg-
Flygning med i,f,i rf,—___n_____w . ._ _ Lvlij2|iLvöijclevöijöjLVTihmmm" i i i i
] l
* | Civilt jlygplan. ' i l . :. Exercis ........................ 1 270 j 270 350 : 340 | 340 340 i 340 * 2.250 Målbogseriug .................. i 150 . 150 220 150 . 150 i 150 150 1.120
, i . Summaj 420l 420 57ol 4901 4905 490. 490 3.870
. Militärt jlggplan. . . . , 1 _ Exercis ........................ j 70 70 90 i 80 i 80 ; 30 ! 50 500 Målbogsering .................. ; 150 150 220 i 150 i 150 = 150 [ 100 1.120
Summa j 220 i 220 310 j 230 j 280 . 230 3 230 1.670 . * _
. | Summa summarum i _ , _ | _"
_ » _ . 5,040 ' ;
5.040 flygtimmar a 200 kr./tim ................................. 1.008.000 kronor i
b) målflygning med civila flygplan vid luftvärnsutbildning :: vid övriga truppslag:
700 fiygtimmar år 200 kr./tim ................................... 140.000 » 1 Summa 1.148.000 kronor
eller i avrundat tal 1.150.000 kronor. lj
Med hänsyn till den stora ökning av drivmedelsåtgången, söm bliver en i följd av pansarvapnets utökning och den ökade motoriseringen 1 o'vrlgt inom armén ävensom till de ökade kostnader, som uppstått på grund av pI'IS— ! förhöjnin ar på drivmedel. är en avsevärd höjning av anslagets t1tel IV ! ofrånkom ig. Driftskostnaderna hava beräknats enligt efterföljande tablå: ;
1 l i I
! Driftskostnader per fordon I Am Mil _— ; F O 1. [1 (_ n 5 S 1 0. g fi:—l per Flytande bransle Fust bransle &%%ggäg Skil-111,13: Summa ' 1 don år lit. kr. kr. kg kr. kr. ååå; per år 1 per per per per pel per kostnader och i mil lit. år mil kg år 2151 ååå" fordon . ; Personbil (bensindrift). . 215 500! 2 1 1.000! — —— »— 50 1.050 225.750' Personbil (gengasdrift). . 215 500 — -— — l 3 0.30 450 50 500 107.500 Lastbil (bensindrift), . .. 825] 500 3 l 1 1.500]! — . — —— 1 75 1,5751.299.375 . Lastbil (gengasdrift).... 825 500 _| _ _ ; 4.5 030 675 75 750 618.750 Motorcykel ............ 995!1.000 1 1.000 — -— — " 50 1.0501.044.750 1 Radiobil .............. 44' 1.000 2 . 2.000 — — ' — 100 2.100 92.400 = Pansarbil .............. 49 1.000 6 ' 6.000. — — — . 300 6.300 308.700 . Stridsvagn. medeltung 80 400 25 10.000. — ! — — * I. 500 10.500 840.000 ? Stridsvagn. lätt ........ 160 400 15 6.000. _ —— —— . 300 6.3001.008.000 * Terränggående personbil 53 500 2 . 1.000. -— —— — i 50 1.050 55.650 ? Terränggaende lastbil.. 179 500 6 ] 3.000 —— — 1 150 3.150 563.850 ? Bandgående fordon för 1 i ] pansarvärnspjäs . . .. 161 400 25 L 1 10.000 * _ — . 500 10.500 168.000 Bandgående fordon för. i 1 . pansarvärnsluftvärns- ; * i 1 _ l : pjäs ................ ; 4003 15 6.000. — ' —— — I 300 6.300 50.400, Bärgningsbil .......... | 4| 500) 4 ' 2.000! — — — 100 2.100 8.400, Buss .................. ; 432 500 10 » 5.000i — — — 250 5.250 225.750; Sjuktransportbil ...... | 481 5001 3 " 1.500I —— — -— 75 1.575 75.600? 10 . ! Traktor .............. 1 120” 3.2? perl. 7,000t _ _ _ . 350 7.850 942.000; . . .1 tim.! . l 1
eller i avrundat tal 7.635.000 kronor.
Summa 7.634.875_
Utredningar! föreslår därför & titel IV ett belopp av 7.635.000 kronor. Reservatzozsanslaget till truppförbandens övningar föreslås anförda upptagas till
på grund av det
200.000 kronor
Titel I. Befälsövningar .................................... Titel II. Truppförbandens vanliga övningar m. m ....... 2.270.000 Titel III. ålfiygning och målbogsering .................. 1.150,000 Titel IV. Drivmedel .......................................... 7.635.000 Titel V, HemVärnets övningar ............................ 420.000
» >) >> ))
Summa 11.675,000 kronor
eller i avrundat tal 11.700.000 kronor.
För fält- och fälttjänstövningar har för budgetåret 1942/43 äskats ett be— lopp av 2.000,000 kronor. Med hänsyn till att kostnaderna för luftbevak-
Fält- och fälttjänstövningar.
Bilaga
12 d.
ningsövningar böra bestridas från detta anslag bör en höjning av detsamma med omkring 200.000 kronor komma till stånd.
Utredningen föreslår på grund härav att för fält- och fälttjänstövningar upptages ett belopp av 2.200.000 kronor.
Bilaga 13 a.
Remontering.
Titel I. Remonter och stamhästar för dragbruk.
Det årliga behovet av remonteor utgör 539. Medelinköpspriset för remont har beräknats till 1.500 kronor. Arligen beräknas dessutom behöva inköpas 37 draghästar för ersättning av avgång bland stamhästar för dragbruk. Medel- inköpspriset för dessa hästar beräknas till 1.100 kronor per häst. Till kost- naderna för inköp av remonter och draghästar böra dessutom beräknas vissa extra kostnader för transporter m. m.. vilka efter avdrag av inkomsterna för försäljning av kasserade hästar beräknats till ett sammanlagt belopp av 25.000 kronor.
Medelsbehovet under denna anslagstitel bliver sålunda: till inköp: 539 ridhästar 21. kronor 1.500 ........................ 808.500 kronor 37 draghästar ä kronor 1.100 ...................... 40.700 » övriga kostnader .................................................. 25,00'0 »
Summa 874.200 kronor
Ti tel II. Ackordhästar.
a) Utgifter för inköp av ackordhästar.
Behovet av ackordhästar har beräknats till ett antal av 13.000._ Pör vid- makthållande av detta antal bör, efter enahanda grunder som hittills tlll— lämpats. inkö av hästar beräknas till 10 % av ovanstående__antal (10 % av 13.000: 1.300. Medelinköpspriset för ackordhästar har_beraknats tl111.100 kronor för häst. I enlighet härmed bör anslagsposten t111 1nkop av ackord- hästar upptagas till (1.300 )( 1.100 =) 1.430.000 kronor.
b) Utgifter för utackordering av ackordhästar. För bestridande av kostnader för ackordhästars utackordering har beräk- nats en medelkostnad av 10 kronor för häst och år. Medelsbehovet bliver '. i enlighet härmed (13.000 )( 10 =) 130.000 kronor. .
0) Särskilda utgifter för utackordering av varmblodiga hästar. Såsom ersättning till fodervärdar. vilka motta a, varmblodiga hästar så- *? som ackordhästar. bör i likhet med för de sistfö utna budgetåren upptagas , ett belopp av 30.000 kronor. E
(1) Inkomst vid försäljning av ackordhästar.
Antalet utrangerade ackordhästar för Vilket ersättning beräknas kunna iniiyta har upptagits till 5 % av ackordhästbeståndet. Med ett beräknat medelpris för försäld häst av 300 kronor bliver ,mkomstposten sålunda
få) X 13'000 X 300 =) 195.000 kronor.
Ehuru antalet ackordhästar väsentligt ökats i förhållande till innevarande budgetår med därav följande större svårigheter att få dessa hästar utackor- derade. har dock räknats med en årlig ackordsavgift av 20 kronor per häst skall kunna uppbäras. I enlighet härmed har ifrågavarande inkomstpost upptagits till (13.000 )( 20 =) 260.000 kronor.
Medelsbehovet under anslagstiteln för ackordhästar bliver sålunda:
Utgifter.
Inköp av ackordhästar. 1.300 hästar 5 1.100 kronor ........ 1.430.000 kronor Utackordering av ackordhästar. 13.000 år 10 kronor .......... 130.000 » Utackordering av varmblodiga ackordhästar. därutöver 30.000 »
| % Summa 1.590.000 kronor 1 (
Inkomster. . Försäljning av ackordhästar. 650 hästar är 300 kronor ...... 195.000 kronor . Åckordavgifter för 13.000 hästar 5 20 kronor ................ 260.000 » ' Summa 455.000 kronor Erfordras 1.145.000 kronor Sammanfattning.
I överensstämmelse med det ovan anförda. bör anslaget till remontering beräknas sålunda: Titel I: Remonter och stamhästar för dragbruk .......... 874.200 kronor Titel II: Ackordhästar ........................................ 1.145.000 »
Summa 2.019,200 kronor eller i avrundat tal 2.000.000 kronor.
Bilaga 13 b. Veterinärvård.
Vid beräkningen av kostnaderna för veterinärvård hava kostnaderna per häst och underhållsdag upptagits till samma belopp som i motsvarande hän- seende legat till grund för arméförvaltningens anslagsäskanden för budget- året 1942/43 eller tlll 0.055 kronor per häst och dag.
Medelsbehovet bliver sålunda: 2.855.000 underhållsdagar ä 0.055 kronor ...................... 157.025 kronor eller i avrundat tal 157.000 kronor.
Bilaga 13 c. Arméhundväsendet.
Anslaget torde b__Öm uppföras med samma belopp. som i arméförvaltningens anslagsaskanden for budgetåret 1942/43 beräknats, eller med 54.000 kronor.
Bilaga 13 d. ( Arméns brevduveväsende.
Anslaget torde böra. uppföras med samma belopp som i arméförvaltningens anslagsaskanden for budgetåret 1942/43 beräknats, eller med 5.000 kronor.
Bilaga 14 a.
Vapen och ammunition m. m.
Anslaget har i arméförvaltningens anslagsäskanden för budgetåret 1942/43 11 pförts med 25.000,000 kronor (1. v. s. ett i förhållande till budgetåret 1 41/42 oförändrat belo p. Vid beräkningen av detta anslagsbehov sak— nades dock säkert under ag. Sedan sedermera utbildningstidens längd och utbildningens omfattning fastställts och bestämmelser utfärdats angående tilldelningen av ammunition för utbildning och övningar har ett säkrare underlag för beräkning av kostnaderna för ifrågavarande ändamål erhållits. Därvid hava kostnaderna för ammunition beräknats till 19.500000 kronor samt för underhåll av vapen och målskjutningsmatleriel m. m. till 12.500.000
kronor. __ Anslaget torde därför böra beraknas till ................ 32,000.000 kronor.
Bilaga 141». Signal- och ingenjörteknisk materiel m. m.
I arméförvaltningens anslagsäskanden för budgetåret 1942/43 har anslags- beloppet uppskattats till 1.000,00(_) kronor. Sedermera har en säkrare beräk- ningsgrund erhållits och en höjmng av anslaget till 1,350.000 kronor har be— dömts erforderlig. Med hänsyn till den vidgade omfattningen bland annat av signaltrupperna. som utredningen föreslagit. har detta belopp ansetts böra höjas. Erforderligt anslag har beräknats till .................... 1,500.000 kronor.
Bilaga 14 c. Motor- och anspannsfordon m. m.
I arméförvaltningens anslagsäskanden för budgetåret 1942/43 har anslaget uppförts oförändrat med 3.300.000 kronor. Av utredningen verkställd beräkning av underhållskostnaderna för stam- motorfordon i ständig drift framgår av nedanstående tablå:
Underhållskostnader Underhållskostnnder Fordonsslag 512331; Fordonsslag 521523? per år och Summa per år och Summa
fordon fordon ]
! Personbil (bensindrift). . . . 1.000 215.000 Terränggående lastbil . . . . 3.000 ; 537.000
Personbil (gengasdrift) . . 1.000 215.000 Bandgående fordon för ." Lastbil (bensindrift) ...... 1.500 1.237,500 pansarvärnspjäs ...... 8.000 128.000 Lastbil (gengasdrift) . . . . 1.500 1.237.500 Bandgaende fordon för ( Motorcykel .............. 1.000 995.000 pansarvärnsluftvärnspjäs 8.000 ' 64.000 Radiobil ................ 1.500 66.000 Bärgningsbil ............ 1.500 6.000 Pansarbil ................ 5.000 245.000 Buss .................... 1.500 64.500 Stridsvagn, medeltung . . 10.000 800.000 Sjuktransportbil ........ 750 36.000 Stridsvagn. latt .......... 10.000 1.600.000 Traktor ................ 1.500 180.000* Terränggående personbil. . 2.000 106.000 . _. Summa __ 7 732 500.
Underhållskostnaderna för motorfordon hava sålunda. beräknats till 7,732,500 kronor.
Underhållskostnaderna för hästfordon och oykelmateriel torde kunna be- räknas oförändrade eller 750,000 kronor.
Enligt denna beräkningsgrund skulle anslaget för ifrågavarande ändamål böra beräknas till 8,482,500 kronor
eller i avrundat tal 8,500,000 kronor.
Bilaga 14 d.
Förnyelse av stridsvagnsmateriel m. m.
Vid fullt genomförd organisation kommer årligen att erfordras anslag för ersättning av försliten stridsvagnsmateriel. Utredningen har beräknat er- forderligt anslag härför till .................................. 20,000,000 kronor.
Bilaga 14. e.
Försök med viss tygmateriel.
Detta anslag är för närvarande beräknat till 500,000 kronor per år. Vid genomförd organisation synes anslaget för detta ändamål kunna minskas, varför utredrlngen beräknat anslaget till ...................... 400,000 kronor.
Bilaga 15. Befästningars underhåll m. m.
Anslaget gir i arméförvaltningens anslagsäskanden för budgetåret 1942/43 med särskild motivering beräknat till 700.000 kronor. Utredningen beräknar att anslaget skall kunna upptagas oförändrat till ............ 700,000 kronor.
Bilaga 16 a.
Understöd åt frivilligt försvarsarbete.
Anslaget har av utredningen — enligt »De frivilliga försvarsorganisa- tionerna» — beräknats till 450,000 kronor.
Frivilliga skytteväsendets befrämjande.
Bilaga 16 b.
Anslaget har i arméförvaltningens anslagsäskanden för budgetåret 1942/43 föreslagits höjt till 1,320,000 kronor. Denna ökning betingas av det på grund av rådande beredskapsförhållanden stegrade skytteintresset. Vid en återgång till normala fredsförhållanden torde ett bidrag" om 1,000,000 kronor till skyttets befrämjande vara tillräckligt.
Härtill kommer erforderligt bidrag för underhåll av skjutbanor, beräknat till 200,000 kronor. Det sammanlagda bidraget för ifrågavarande ändamål har därför beräknats till ...................................... 1,200,000 kronor.
Bilaga 16 ('.
Följande bidrag och understöd beräknas oförändrade:
Frivilliga sjukvårdsväsendet i krig ....................... Frivilliga djursjukvården i krig ......................... Vissa föreningar m. m. .................................. Föreningen Försvarstilm ................................. Frivilliga tjänstehundväsendet ...........................
20000 kronor
....... 8,000 >o ....... 20,000 >: ....... 25,000 >> ....... 3,000 :>
Bilaga 17.
Beräkning av engångskostnaderna för tygmateriel. Dessa kostnader fördela sig enligt följande:
Prisläget Prisläget M a t e ri e 1 1/7 1939 1/7 1941 Kr. Kr.
Handvapenmateriel ........................................ 22,2407000 28,050,000 Infanteriets pjäsmateriel .................................... 62,030900 88,490000 Signahnateriel .............................................. 13,270.000 15,290000 Belysningsmateriel och ackumulatorer ...................... 770.000 850000 Gasskyddsmateriel .......................................... 340,000 5407000 Eldledningsmateriel för samtliga truppslag .................. 5,170900 6-680,000 Eldledningsmateriel för luftvärnet .......................... 12,720900 13,880000 Artilleriets pjäsmateriel .................................... 13540000 17,600NOO Luftvärnets pjäsmateriel .................................... 33,550-000 40,610000 Strälkastar- och lyssnarmateriel ............................ 1.120.000 1,400,000 Hästfordonsmateriel ........................................ 10,750,000 12,130,000 Hästutredningsmateriel ...................................... 4,020.000 4,620,000 Cykelmateriel .............................................. 1,160,000 17410900 Motorfordonsmateriel ........................................ 159,130,000 227,360,000 Släpfordonsmateriel ........................................ 4.260,()00 5,480000 Materiel för reparationstjänst .............................. 7,300,000 8.140000 Materiel för fältarbeten m. m. .............................. 2,680,000 4,530,000 Maskiner m. m. för fältarbeten .............................. 1,930,000 2260000 Bro- och överskeppningsmateriel ............................ 6,390000 8,590000 För särskild nyanskaffning av materiel ...................... 4,540,000 7,560,000
Summa 367,010,000 495,470,000
Bilaga 18.
Beräkning av engångskostnaderna för ammunition.
=____—_—=——- 1
i | Prisläget Prisläget
! M a t e r i e l 1/7 1939 1/7 1941
1 Kr. Kr. ? Ammunition för handvapen och kulsprutor .................. 7,210,000 9,380,000 Ammunition för infanteriets övriga. pjäser .................. 14,200,000 17,900,000 i Ammunition för artilleri- och luftvämspjäser ................ 4,570,000 7,770,000
: För särskild nyansknffning av ammunition .................. 570,000 950,000
! Summa. 26,550,000 36,000,000
Bilaga 19. Beräkning av engångskostnaderna för intendenturmateriel. ! Prisläget Prisläget l M a t 8 T i 01 1/7 1939 1/7 1941 Kr. Kr. Utrustningsbehov .......................................... 20,090,000 33,480,000 Ersättningsbehov .......................................... 6,700,000 11,160,000 Viss intendenturmateriel för nytillkommande kaserner ...... 1,190,000 1,700,000 Summa! 27,980,000 46,340,000 l
Bilaga 20. Beräkning av engångskostnaderna för sjukvårdsmateriel. Prisläget Prisläget M a t e r i el 1/7 1939 1/7 1941 Kr. Kr.
l Förbandsiitrustning ........................................ 740,000 830,000 | Personlig och badagsutrustning ............................ 130,000 160,000 : Ersättningsmateriel ........................................ 200.000 260,000 l Sjukvårdsmateriel för vissa nya fredsförband ................ 150,000 180,000 ? Summa Leedow 1,430,000
Bilaga 21.
Beräkning av engångskostnaderna för viss båtmateriel.
Prisläget 1/7 1959
Kr.
Prisläget 1/1 1941
Kr.
Materiel
660,000 ! 760,000 |
Batmateriel för sjötransport av trupp inom vissa fästninge- områden ..................................................
Byggnadskostnadsberäkningar. Bilaga 22.
Sammanställning av nya etablissement.
*-
i Beräknad kostnad Avskrivningslmhov . | - l [Bb : .lårforderliga liygguads- m. fl. arbeten vid: Prisläget ! Prisläget Prisläget Prisläget l ag”! % 1939 1/1 1941 1/1 1939 1/7 1941 ' ' Kr. Kr. Kr. Kr. 23 Norrbottens regemente (I 19). skidlöpar- , bataljonen i Kiruna .................. 1.480,000 1,980,000 930.000 1,240.000 24 Göta pansarlivgarde (P 1), ett kompani & Gotland ......................... _. . . . . 710.000 950.000 400.000 540.000 25 ] Wendes artilleriregemente (A 3), N Asum 8,765,000 11',680,000 5,000,000 6.700,000 26 Närkes artilleriregemente (A 9), Orebro .. 7,640,000 10,190,000 4.450.000 5,930,000 27 Stockholms luftvärnsregemente (Lv 3), Stock—
holm .................................. 6,940,000 9.250,000 4,160.000 5,550,000 28 Stockholms luftvärnsregemente (Lv 3), ett luftvärnsbatteri ä Gotland ............ 600.000 800.000 350.000 470.000 29 Göteborgs luftvärnskår (Lv 6), Göteborg.. 3,870,000 5,160,000 2,290,000 3,000,000 30 l Luleå luftvärnskår (Lv 7), Luleå. .......... 4,260.000 5,680.000, 2,520,000 3,360,000 31 | En luftvärnsmobiliseringscentral ........ 180,000 240.000 105,000 140.000 32 i En mobiliseringscentral för Svea ingenjör- f kar .................................. 190.000 250.000 95.000 125,000 33 , En mobiliseringscentral för Göta ingenjör- . kar .................................. 350,000 460.000 200.000 260.000 34 | En mobiliseringscentral för Göta ingenjör- kår .................................. 190,000 250.000 95,000 125.000 35 f Signalregementets kompani i Skövde (S 1 * Sk) .................................... 820.000 ] ,100,000 470.000 630.000 36 Göta trängkårs kompani i Nora. (T2 N) . . 1,270,000 l,690,000 740,000 990,000 37 Två. mobiliseringscentraler för Svea träng— . kår ................. . .................. 520.000 700,000 300.000 400,000 38 ' En mobiliseringscentral för Göta träng- l kår .................................... 240.000 320.000 137,000 185,000 39 Två. mobiliseringscentraler för Norrlands trängkår .............................. 600,000 800,000 345.000 460000 40 Två mobiliseringscentraler för Skånska. trangkaren ............................ 480.000 650.000 275.000 i 370,000 41 - Andra intendenturkompaniet (Int 2) samt . arméns intendenturförrad, Nässjö ...... 2,690,000 3,590,000 1,645,000 2,190,000 42 v. militärbefälsstaben, Karlstad .......... 230.000 310.000 115.000 155.000 43 Vi. militärbefälsstaben, Luleå ............ 245.000 330,000 120000. 165,000 44 * Stabsmobiliseringscentral vid II. militär- , 1 området. Ostersund .................... 235.000 310.000 135.000 180000 45 ] Stabsmobiliseringscentral vid III. militär- området, Skövde ...................... 90.000 120.000 45,000' 60000 46 Stabsmobiliseringscentral vid IV. militär- f' området, Stockholm .................... 100.000 130.000 50,000 70.000 ”5 47 Stabsmobiliseringscentral vid V. militär- .! området, Karlstad .................... 220,000 300.000 130,000 170.000 1: 48 Stabsmobiliseringscentral vid VI. militär- l ' omadet. Luleå. ........................ 40.000 50,000 20.000 25:000 49 Förrädsbyggnader för territoriella förband inom I.—V1I. militärområdena .......... 9.300,000 12,400,000 4,650.000 69200900 50 Markförvtlrv för nya etablissement m.m. 2,460,000 3,280,000 _ . — Summa kronor 54,715,()00r72,970.000 29.772,000i39,690,000
Bilaga 23. Norrbottens regemente (I 19), skldlöparbetaljonen i Kiruna.
Beräknad kostnad Avskrivningsbehov
]*lrl'orderliga byggnadsarbeten m. m. Prisläget Prisläget Prisläget Prisläget
% 1939 1/7 1941 1/7 1939 1/7 1941
Kr. Kr. Kr. Kr.
Expeditionsbyggnad ........................ 63.750 85.000 31.875 42.500 Logementsbyggnader ...................... 555.000 740.000 277.500 370,000
i Skolbyggnad .............................. 41.250 55.000 20.625 27.500 ! Sjukhus .................................. 37.500 50.000 18.750 25,000 l Mässbyggnad fö1 officerare ................ 11.250 15.000 5,625 7.500 [ » underofficerare .......... 7.500 10.000 3.750 5,000 . Markententeribyggnad .................... 33.750 45.000 16.875 22.500 Matinrättningsbyggnad med värmecentral .. 120.000 160.000 60.000 80.000 ' Brandredskapsbod ........................ 3.750 5.000 1.875 2.500 Vakt- och arrestbyggnad .................. 11.250 15.000 5.625 7.500 Bostäder för officerare .................... 24.000 32.000 12.000 16.000
» » underofficerare .............. 15,000 20.000 7.500 10.000 » » förvaltningspersonal .......... 15.000 20.000 7.500 10.000
' Vinterstallar .............................. 9.750 13.000 4.875 6.500 Sjukstall .................................. 3.750 5.000 1.875 2.500 Hundstall ................................ 1.500 2. 750 1.000 Varmgarage .............................. 6.000 8.000 3.000 4.000 Intendenturföl-råd .......................... 3.750 5.000 1.875 2.500 Pjäsförrad ................................ 22.500 30.000 11.250 15.000 Fordonsförråd ............................ 3.750 5.000 1.875 2.500 Ammunitionsförräd ........................ 7.500 10.000 3.750 5.000 Korthallsskjutbana ........................ 11.250 15.000 11.250 15.000 Skolskjutningsbana ........................ 18.750 25.000 18.750 * 25.000 Handgmnatsbana .......................... 1.500 2.000 1.500 2000 Kulsprutebana ............................ 15.000 20.000 15.000 20.000 Föltskj utnin gsb ana ........................ 11.250 15.000 1 1.250 15.000 Väg- och planeringsarbeten ................ 135.000 180.000 135.000 180.000 Utvändigt» rörtekniska arbeten ............ 120.000 160.000 120.000 ; 160.000 Utvändige elektriska arbeten .............. 27.000 36.000 27.000 ' 36.000 Administrationskostnader och oförutsedda ut- gifter, cirka 5 % & förestående beräknade kostnader .............................. 80.250 106.980 50.000 67.080
Summa kronor 1,417,5oo 1.ese.9eo 888.500 * 1,1ae.oeo
5 % tlllägg för läge i norra Sverige ...... 67.300 89.120 41.925 55.900 ! Summa kronor 1,404,800 1,979,100 930.426 1.240,980
Avrundat belopp 1,480,000 1.980.000 930.000 1.240,000 -
Bilaga 24.
Göta pansarlivgarde (P 1), ett kompani å Gotland.
Beräknad kostnad Avskrivningsbehov Erforderliga byggnadsarbeten m. m. Prisläget Prisläget Prisläget Prisläget . 1/1 1939 1/7 1941 1/7 1939 1/7 1941 1 Kr. Kr. Kr. Kr. 1 Expeditions— och logementsbyggnader ...... 181.500 242.000 90.750 121.000 Exercishus ................................ 75.000 100.000 37.500 , 50.000 » Matinräbtningsbyggnad med marketenteri- , byggnad ................................ 75.000 100.000 37.500 50.000 Brandredskapsbod ........................ 3.750 5.000 1.875 2.500 Bostäder för underofficerare ................ 18.750 25.000 9.375 ! 12.500 | . Varmgarage .............................. 69.000 92.000 34.500 ' 46.000 v ] Kallgarage ................................ 30.000 40.000 - 15.000 20.000 . ' Bensinstation .............................. 18.750 25,000 .! 9.375 12.500 . ! Intendenturförrad .......................... 11.250 15.000| 5.625 7.500 . ; Tygförråd ................................ 6.750 9.000 '.1 3.375 4.500 1 . Ammunitionsförrad ........................ 7.500 10.000 ; 3.750 5.000 . Tygverkstad .............................. 120.000 160.000 .* 60.000 80.000 | Vag- och planeringsarbeten ................ 42.200 56.250 3. 42.200 56.250 . Utvändiga rörtelmiska. arbeten ............ 39.400 59.500 I 39,400 52.500 | Utvändiga elektriska arbeten .............. 8.450 11.250 8.450 11.250 . Administrationskostnader och oförutsedda . .' utgifter. cirka 6 % & förestående beräk- 1 . nade kostnader .......................... 42.450 515600 231920 31.900 ' Summa kronor 749.750 999,600 1 422.595 563.400 [ 6 % avdrag för läge i södra Sverige ...... 35.350 435100; 191900 26.500 | Summa kronor 714.400 959.500 402.695 536.900 i Avrundat belopp 710.000 950.000 ll 400,” 540.000 .
| | 1 i
Wendes artilleriregemente (A 3), Norra Åsum.
__
Bilaga 25.
Erforderliga byggnadsarbeten m. m.
Beräknad kostnad
Avakrivningsbehov
Prisläget 1/7 1941
Kr.
Prisläget 1/7 1939
Kr.
Prisläget 1lv 1939
Kr.
Prisläget 1/1 1941
Kr.
Kanslibyggnad ............................ Logementsbyggnader ...................... Skolbyggnad .............................. Pjäsexercishus ............................ Gymnastikbyggnad ........................ Idrottsplats ................................ Kallbadhus ................................ Sjukhus .................................. Massbyggnad för officerare ................ » underofiicerare .......... Marketenteribygg-nad ...................... Matinrättningsbyggnad .................... Intendenturverkstad ........................ Brandredskapsbod ........................ Vattenreservoir ............................ Gaskammare .............................. Vakt- och arrestbyggnad .................. Bostäder för underofficerare ................ » » förvaltningspersoual .......... Vinterstellar .............................. Sommarstallar ............................ Sjukstall och skosmedja .................... Ridhus ................................... Rastgård ................................. Ridbane. och hindergård .................. Varmgarage .............................. Kallgarage ................................ Bensinstation .............................. Intendenturförråd .......................... Tygförråd ................................ Pjäsförrad ................................ Fordonsförråd ............................ Ammunitionsförred Signalmaterielförråd ...................... Gevärssmedjn ......... ' ..................... Korth ållsskj utb ana. ........................ Skolskjutningsbana ........................ Hand granat-sharia .......................... Väg— och planeringsarbeten ................ Utvändiga rörtekniska arbeten ............ Utvändiga elektriska arbeten .............. Administrationskostnader och oförutsedda utgifter. cirka. 6 % å. förestående beräk- nade kostnader
Summa kronor
3 % avdrag för läge i södra Sverige ......
Summa kronor
Avrundat belopp
271.500 362.000 2,036,250 2.715,000 156.100 208.150 112.500 150.000 225.000 300.000 67.500 90.000 9000 12.000 161,250 215.000 157.500 210.000 117.000 156.000 150.000 200.000 337.500 450.000 82.500 110.000 18,750 25,000 18.750 25.000 3.000 4000 33.750 45.000 93.750 125.000 56.250 75.000 1.370,250 1,827.000 675.000 900000 94500 - 126.000 165.000 220.000 4.500 6.000 27.000 36.000 63.000 84.000 13.800 18.400 7.500 10.000 180.000 240.000 60.000 80.000 411.000 548.000 290.650 387.500 25.500 30.000 4.500 6.000 15.000 20.000 26.250 35.000 45.000 60.000 3750 5.000 509.100 678.750 475.100 633.500 101.800 135.750
523.550 698.050 9,199.600 12.262.100
433.900 580.400 8.765,700 11.681.700
8.765,000 11.680.000
135.750 1.018,125 78.050 56.250 112.500 67.500 4.500 80.625 78.750 58.500 75.000 168.750 41.250 9.375 9.375 1.500 16.875 46.875 28.125 685.125 337.500 47.250 82.500 4.500 27.000 31.500 6.900 3.750 90.000 30.000 205.500 145.325 11 .250 2.250 7.500 26.250 45.000 3.750 509.100 475.100 101.800
299.575 5.266.100
248.400 5.017 .700
5.000,000
181.000 1,357,500 104.075 75.000 150.000 90.000 6.000 107.500 105.000 78.000 100.000 225.000 55.000 12.500 12.500 2.000 22.500 62.500 37.500 913.500 450.000 63.000 110.000 6 000 36.000 42.000 9.200 5.000 120000 40.000 274.000 193.750 15.000 3.000 10.000 35.000 60.000 5.000 678.750 633.500 135.750
399.000 7.021.025
331.200 6.689.825
6,700.000
Närkes artilleriregemente (L 9). Örebro.
Bilaga 26.
Beräknad kostnad i Avskrivningsbchov Erforderliga byggnadsarbeten m. 111. Prisläget Prisläget Prisläget Prisläget % 1939 '/7 1941 1/7 1939 1/7 1941 Kr. Kr. Kr. Kr. Kanslibyggnad ............................ 261.000 348.000 i 130.500 174.000 Logementsbyggnader ...................... 1.957.500 2. 610.000 978.750 1.305.000 Skolbyggnad .............................. 150.075 200.100 75.040 100.050 Pjäsexercishus ............................ 112.500 150.000 56.250 75.000 Gymnastikbyggnad ........................ 225.000 300.000 112.550 150.000 Idrottsplats ................................ 67.500 90.000 67.500 90.000 Kallbadhus ................................ 9.000 12.000 4.500 6.000 Sjukhus .................................. 161.250 215.000 80.625 107.500 Mässbyggnad fö1 officerare ................ 157.500 210.000 ' 78.750 105.000 » underofficerare .......... 114.750 153.000 ' 57.375 76.500 Marketenteiibyggnad ...................... 150.000 200.000 _ 75.000 100.000 Matinrättningsbyggnad med värmecentral .. 337.500 450.000 ' 168.750 225.000 Intendenturverkstad ........................ 82.500 110.000 1 41,250 55.000 Brandredskapsbod .......................... 18.750 25.000 ; 9. 375 12.500 Vattenreservoir ............................ 18.750 25.000 : 9, 375 12.500 Gaskammare .............................. 3.000 4.000 :' 1, 500 2.000 Vakt- och urrestbyggnad .................. 33.750 45.000 i 16, 875 22.500 Bostäder för underofficerare .............. 93.750 125.000 | 46.875 62.500 » » husmödrar och eldare 111. fl. .. 55.250 75.000 28.125 37.500 Vinterstallar .............................. 108.750 145.000 54.375 72.500 Varmgarage .............................. 702.000 936.000 351.000 468.000 Kallgerege . . . . . . . . . . . . . . . . . ; .............. 367.200 489.600 183.600 244.800 Bensinstation .............................. 18.750 25.000 9.375 12.500 Intendenturförråd .......................... 164.250 219.000 82.125 109.500 Tygförråd ................................ 54.750 73.000 27.375 36.500 Pjäsförräd ................................ 391.500 522.000 195.750 261.000 Fordonsförråd ............................ 48.375 64.500 24.200 32.250 Ammunitionsförråd ........................ 22.500 30.000 11.250 15.000 Signalmaterielförrad ...................... 4.500 6.000 2.250 3.000 Gevärssmedja .............................. 15.000 20.000 7.500 10.000 Tygverkstad .............................. 180.000 240.000 90.000 120.000 Korthållsskjutbena ........................ 26.250 35.000 26.250 35.000 Skolskjutningsbena ........................ 45.000 60.000 45.000 60.000 Handgrenatsbana .......................... 3.750 5.000 3.750 5.000 Våg- och planeringsarbeten ................ 489.375 652.500 489137!) 652500 Utvändiga. rör-tekniska. arbeten ............ 456.750 609.000 456.750 609.000 Utvändiga elektriska. arbeten .............. 97.875 130.500 971875 130500 Administrationskostneder och oförutsedda utgifter. cirka 6 % å. förestående beräk- nade kostnader .......................... 435.000 580.800 253395 337.860 Summa kronor 7,841,900 10,190.000 4.450,160 5,983.460 Avrundat belopp 7.640.” 10,190.000 4.450,000 533011!)
Bilaga 27.
Stockholms luftvärnsregemente (Lv 3), Stockholm.
Beräknad kostnad Avskrivningsbehov Erforderliga byggnadsarbeten m. m. Prisläget Prisläget Prisläget Prisläget I/": 1989 1/7 1941 1/1 1939 1/1 1941 Kr. Kr. Kr. Kr.
! Kanslibyggnad ............................ 301,500 402.000 150,750 201,000 i Logementsbygguader ...................... 2,261,300 3,015,000 1,130,650 1,507,500 ; Skolbyggnad .............................. 173,400 231,150 86,700 115,575 i Pjäsexercishus ............................ 187,500 250,000 93,750 125,000 F Gymnastikbyggnad ........................ 225,000 300,000 112,500 150,000
Idrottsplats ................................ 67,500 90,000 67,500 90,000 Kallbadhus ................................ 9,000 12,000 4,500 6,000 Sjukhus .................................. 172,500 230,000 86,250 115,000 Mässbyggnad för officerare ................ | 157,500 210,000 78,750 105,000
» underofficerare .......... 135,000 180.000 67,500 90,000
, Marketenteribyggnad ...................... 150,000 200,000 75,000 100,000
Matinrättningsbyggnad med värmecentral .. 337,500 450,000 168,750 225.000 Intendenturverkstad ...................... 82,500 110,000 41,250 55,000
' Brandredskapsbod ........................ 18,750 25,000 9,375 12,500 ' Vattenreservoir ............................ 18,750 25,000 9.375 12,500
Gaskammare .............................. 3,000 4,000 1,500 2,000 Vakt- och mestbyggnad .................. 33,750 45,000 16,875 22.500 Bostäder för förvaltningspersonal .......... 75,000 100,000 37,500 50.000 Vinterstallar .............................. 43,500 58,000 21,750 29,000 Varmgamge .............................. 396.000 528,000 198,000 264,000 Kallgaxage ................................ 56,400 75,200 28,200 37.600 Bensinstation .............................. 18,750 25,000 9,375 12,500 Intendenturförräd .......................... 96,750 129.000 48,375 64,500 Tygförråd ................................ 32,250 43,000 16,125 21,500 Pjåsförråd ................................ 211,500 282,000 105,750 141,000 Fordonsförråd ............................ 9,000 12,000 4,500 6,000 Ammunitionsförråd ........................ 22,500 30,000 11,250 15,000 Gevärssmedja .............................. 15,000 20.000 7,500 10.000 Korthållsskjutbana ........................ 26,250 35,000 26.250 35,000 Handgranatsbana .......................... 3,750 5,000 3,750 5,000 Väg- och planeringsarbeten ................ 565,300 753,750 565,300 753,750 Utvändiga rörtekpuska arbeten ............ 527,620 703,500 527,620 703,500 Utvändigo elektriska, arbeten .............. 113,100 150,750 113,100 150,750 AdministrgtipgskO-stnader och oförutsedda utgifter, cirka 6 % &. förestående beräk- nade kostnader .......................... 392,820 523,760 235.520 314,020
Summa. kronor 8,939.940 9,253,110 4,180,840 ö,547,695
Avruudat belopp 6,940,000 9,250,000 4,160,000 * 5,550,000 i
Stockholms luftvärnsregemente (Lv 3), ett luftvärnsbatteri å Gotland.
r— Beräknad kostnad Avskrivningshchov , Erforderliga byggnadsarbeten m. m. Prisläget | Prisläget Prisläget Prisläget 1/7 1939 1/7 1941 1,7 1939 . 1/1 1941 Kr. Kr. Kr. Kr. ? Expeditions- och logementsbyggnader ...... 216.800 *, 289.000 108.400 144.500 Pjäsexercishus ............................ 37.500 * 50.000 18.800 25.000 Bostäder för förvaltningspersonel .......... 18.800 25.000 9.400 12.500 Varmgarage .............................. 78.000 104.000 39.000 52.000 Kellgarage ................................ 18.600 24.800 9.300 12.400 Bensinstation .............................. 7.500 10.000 3.700 5.000 Intendenturförråd .......................... 30.000 40.000 15.000 20.000 Tygförråd ................................ 67.500 90.000 33.800 45.000 Pjåsförråd ................................ 11.300 15.000 5.600 7.500 Fordonsförråd ............................ 4.500 6.000 2.300 3.000 Ammunitionsförråd ........................ 7.500 10.000 * 3.700 5.000 Väg- och planeringsarbeten ................ 47.800 63.800 47.800 63.800 Utvändige rörtekniska. arbeten ............ 44.600 59.600 44.600 59.600 Utvändiga. elektriska. arbeten .............. 9.600 12.800 9.600 12.800 Administrationskostnader och oförutsedda. ut- gifter, cirka. 6 % å. förestående beräknade kostnader .............................. 36.000 48.000 21.060 28.085 | Summa kronor 636.000 848.000 372.000 498.185 5 % avdrag för läge i södra. Sverige ...... 30.000 40.000 17.550 23.405 Summa. kronor 606.000 808.000 854.510 472.780 Avrundat belopp ! 000.000 800.000 350.000 470.000 Bilaga 2.9. Göteborgs luftvärnskår (Lv 6), Göteborg. Beräknad kostnad & Avskrivningsbehov _ _? ,,,,, |__—___— Erforderlign byggnadsarbeten m. Ill. Prisläget Pri-läget '. Prisläget Prisläget % 1939 1/7 1941 '. 1/7 1939 1/7 1941 Kr. Kr. ' Kr. Kr. Kanslibyggnod ............................ 153.000 204.000 76.500 102.000 Logementsbyggnad ........................ * 1.147,500 1.530,000 573.750 765.000 Skolbyggnad .............................. 87.980 117.300 43.990 58.650 . Pjäsexercishus ............................ 112.500 150.000 56.200 75.000 ! Gymnastikbyggnad ........................ 225.000 300.000 112.500 150.000 | Idrottsplats ................................ 67.500 90.000 67.500 90.000 Kallbadhus ................................ 9.000 12.000 . 4.500 6.000 Sjukhus .................................. 116.250 155.000 * 58.125 77.500 Mässbyggnad för officerare ................ 91.880 122.500 1 457940 61.200 Mässbyggnad för underofficerare .......... 78.750 105.000 . 39.375 52.500 Msrketenteribyggnad ...................... 75.000 100.000 .. 37.500 50.000 Matinrättningsbyggnad .......... _ .......... 262.500 350.000 131.250 175.000 Intendenturverkstad ........................ 60,000 80.000 ;?. 30.000 40.000 Brendredskapsbod ........................ 18.750 25.000 . 9.375 12.500 Vattenreservoir ............................ 18.750 25.000 ; 9.375 12.500 Gaskammere . . . '. .......................... 3.000 4.000 ' 1.500 2.000
Beräknad kostnad Avskrivningsbehov
Erforderliga byggnadsarbeten m. m.
Prisläget 1/ 1 1 9 3 9
Kr.
Prisläget Prisläget Prisläget 1/1 1941 1/'1 1939 1lv 1941
Kr. Kr. Kr.
Vakt- och arrestbyggnad .................. 26.250 35.000 13.125 17.500 Bostäder för förvaltiningspersonal .......... 56.250 75.000 28.125 37.500 Vinterstallar .............................. 21.750 29.000 10.875 14.500 Varmgarage .............................. 201.000 268.000 100.500 _ 134.000 Kallgarage ................................ 18.600 24.800 9.300 12.400 Bensinstation .............................. 18.750 25.000 9.375 12.500 Intendenturförråd .......................... 40.500 54.000 20.250 27.000 | Tyg-förråd ................................ 99750 133000 49.875 66.500 ; Pjäsförråd ................................ 16.500 22.000 8.250 11.000 Fordonsförråd ............................ 4.880 6.500 2.440 3.250 | Ammunitionsförrlld ........................ 22.500 30.000 11.250 15.000 Gevärssmedja .............................. 15,000 20.000 7.500 10.000 Tygverkstad .............................. 120.000 160.000 60.000 80.000 . Korthellsskjutbana ........................ 26.250 35,000 26.250 35.000 ' Handgranatsbana .......................... 3.750 5.000 3.750 5.000 ) Väg- och planeringsarbeten ................ 286.880 382.500 286.880 382.500 | Utvändiga. rörtekniska arbeten ............ 267.750 357.000 267.750 357.000 Utvändiga. elektriska. arbeten .............. 57.380 76.500 57.380 76.500 Administrationskostmader och oförutsedda ut— gifter. cirka 6 % å förestående beräknade kostnader ................................ 229.865 306.480 136.220 181.620 Summa. kronor 4,080.965 5.414,580 2.406.525 3.208.870 5 % avdrag för läge i södra Sverige ...... 191.555 255.405 113.515 151.350
Summa kronor 8.869,410 6.159,176 2.293,010 3.057.320 Avrundat belopp 3.870.000 5.160.000 2.290,000 3.000.000
Bilaga 30.
Luleå. luftvärnskår (Lv 7), Luleå.
Beräknad kostnad Avskrivningsbehov El'fnl'derlig'a byggnadsarbeten m. m. Prisläget i Prisläget Prisläget Prisläget 1/7 1939 1/7 1941 1/7 1939 1/'1 1941 Kr. Kr. Kr. Kr. Kanslibyggn ad ............................ 153.000 204.000 76.500 102.000 Logementsbyggnader ...................... 1.147,500 1.530,000 573.750 765.000 Skolbyggn ad .............................. 88.000 117.300 44.000 58.650 Pj äs exercishus ............................ 112.500 150.000 56.250 75.000 Gymnastikbyggn ed ........................ 225.000 300.000 112.500 150.000 Idrottsplats ................................ 67.500 90.000 67.500 90.000 Kallbadhus ................................ 9.000 12.000 4.500 6.000 Sjukhus .................................. 116.250 155.000 58.125 77.500 Mässbyggnad för officerare ................ 91.900 122.500 45.950 61.250 Mässbyggnad för underofficerare .......... 78.750 105.000 39.375 52.500 Marketenteribyggnad ...................... 75.000 100.000 37.500 50.000 Matinrättningsbyggnad .................... 262.500 350.000 131.250 175.000 Inten denturverkstad ........................ 60.000 80.000 30.000 40.000 Brandredskapsbod ........................ 18.750 25.000 9.375 12.500
Erforderliga byggnadsarbeten m. m.
Beräknad kostnad
Prisläget % 1 989 Kr.
Vettenreservoir ............................ Gaskammare .............................. Vakt- och arrestbyggnad .................. Bostäder för förvaltningspersonel .......... Vinterstallar Varmgsrage Bensinstation.............................. Intendenturförråd .......................... Tygförråd Pjäsförråd ................................ Fordonsförråd Ammunitionsförråd ........................ Gevärssmedja .............................. Tygverkstad Korthållsskjutbana ........................ Handgranatsbana .......................... Väg- och planeringsarbeten ................ Utvändiga rörtekniska arbeten Utvändiga elektriska arbeten .............. Administrationskostnader och oförutsedda ut-
gifter. cirka. 6 % & förestående beräknade
kostnader ................................
Summa kronor 5 % tillägg för läge i norra. Sverige ........ Summa kronor
Avrundat belopp
18.750 3.000 26.250 56.250 21.750 207.000 18.750 27.000 9.000 78.750 4.500 22.500 15.000 180.000 26.250 3.750 286.900 267.750 57.400
230.185 4.086.885 191.810 4,253.195 4.260.000
Avskrivningsbehov Prisläget Prisläget Prisläget 1'. 1941 I.". 1939 1/7 1941 Kr. Kr. Kr.
25.000 9.375 12.500 4.000 1.500 2.000 35.000 13.125 17.500 75.000 28.125 37.500 29.000 10.875 14.500 276.000 103.500 138.000 25.000 9.375 12.500 36.000 13.500 18.000 12.000 4.500 6.000 105.000 39.375 52.500 6.000 2.250 3.000 30.000 11.250 15.000 20.000 7.500 10.000 240.000 90.000 1 20.000 35.000 26.250 35.000 5.000 3.750 5.000 382.500 286.900 382.500 357.000 267.750 357.000 76.500 57.400 76.500 306.900 136.370 181 .820 5.421.700 2.409.246 3.212.220 255.740 113.645 151.520 5.677.440 2.522.890 3.363.740 5.680.000 2.520.000 , 3..360000
Bilaga 31.
En luftvärnsmobiliseringscentral.
”'#!
| Beräknad kostnad Arskrivningsbchov
Erforderliga byggnadsarbeten m. m. Prisläget Prisläget Prisläget Prisläget i 117 1939 1/1 1941 % 1939 % 1941 1 Kr. Kr. Kr. Kr. ! Bostad för underofficer .................... 15.000 20.000 7.500 10.000 * Kallgerage ................................ 37.800 50.400 18.900 25.200 ! Intendentm'förråd .......................... 18.000 24.000 9.000 12.000 ' Tygföl'l'åad ................................ 6.000 87000 31000 43000 5 Pjäsförråd ................................ 68.250 91.000 34.125 45.500 ; Fordonsförråd ............................ 1.100 1.500 550 750 ; Väg- och planeringsarbeten ................ 14.700 19.500 14.700 19.500 ; Utvändiga rörtekniska arbeten ............ 7.300 9.700 7.300 9.700 ; Utvändige. elektriska. arbeten .............. 3.000 3.900 3.000 3.900 '. Administrationskostneder och oförutsedda ut- ; gifter. cirka. 6 % å. förestående beräknade ' i kostnader ................................ 10.300 13.700 5.880 7.830 ' Summa, kronor 181.450 241.700 ; 103.955 138.380
i _ Avrundat belopp 180.000 240.0(1) . 100.000 140,11!)
...-.m—
m...
En mobiliseringscentral för Sven ingenjörkår.
Bilaga 32.
_-
Eriorderliga byggnadsarbeten m. m.
Beräknad kostnad
Avskrivningsbehov
Prisläget
Prisläget * 1/7 1941
1/7 1939
Prisläget | Prisläget 1/. 1941
1/7 1939
Förrådsbyggnader m. m. i anslutning till förut befintliga förråd.
Summa kronor
Avrundat belopp
En mobiliseringscentral för Göta ingenjörkår.
191.250 190.000
266.000 250.000
Beräknad kostnad
Avskrivningsbehov
. Erforderliga byggnadsarbeten ni. 111. Prisläget Prisläget Prisläget Prisläget % 1/1 1939 1/7 1941 1/1 1939 '/7 1941 Kr. Kr. Kr. Kr. Brandredskapsbod .................... 7.500 10.000 3.750 5.000 Bostäder för underofficerare .............. 18.750 25.000 9.375 12.500 Varmgarege .............................. 15.000 20.000 7.500 10.000 Intendenturförrad .......................... 51.500 68.670 25.750 34.335 Tygförråd ................................ 17.150 22.890 8.575 11.445 Fordonsförråd ............................ 18.750 25.000 9.375 12.500 Ammunitionsförrad ........................ 7.500 10.000 3.750 5.000 Ingenjörmsterielförråd .................... 151.600 202.150 75.800 101.075 Verkstad ...... . ........................... 6.000 8.000 3.000 4.000 Väg- och planelmgsarbeten . . . . '. ........... 29.400 39.200 29.400 39.200 Utvändiga rörte'iplska arbeten ............ 14.700 19.600 14.700 19.600 Utvändiga elektflSka arbeten .............. 5.850 7.800 5.850 7.800 Administrationsliosmader och oförutsedda. ut- gifter, cirka 6 % & förestående beräknade kostnader --- . . . . . . . . . . . . . . . . . . ; . . .. 20.600 27.500 11.800 15.745 Summa kronor 864.800 485.810 208.025 278.200 5 % avdrag för läge i södra Sverige ...... 17.100 22.910 9.840 13.120 . Summa kronor 347.200 462.900 198.785 265.080 ) Avrundat belopp 350.000 460.000 200.000 260.000 Bilaga 34. En mobiliseringscentral för Göta. ingenjörkår. % Beräknad kostnad Avskrivningsbehov | Erforderliga byggnadsarbeten in. in. Prisläget | Prisläget Prisläget Prisläget I 1/7 1939 1/7 1941 1/1 1939 1h 1941 Kr. 1 Kr. Kr. Kr. Förrådsbyggnader m- m. i anslutning till förut I befintliga förråd. | Summa kronor 187.500 250.000 93.760 125.000 i ? Avrnndat belopp 190.000 230.000 95.000 123.000 I
Signalregementets kompani i Skövde (Sl Sk).
Erforderliga byggnadsarbeten m. lll.
Beräknad kostnnd
Avskrivningshehov
Prisläget 1/7 1939
Kr.
[ Prisläget f 1/7 1941 ! Kr.
Prisläget 1/7 1939
Kr.
Prisläget 1,7 1941
Kr.
Logementsbyggnad ........................ Bostäder för underofficerare .............. Signalmeterielförråd ...................... Vermgarege .............................. Kallgarage ................................ Intendenturförråd .......................... Lektionsrum .............................. Väg- och planeringsarbeten ................ Utvändiga. rörtekniska arbeten ............ Utvändiga. elektriska arbeten .............. Administrationskostn. och oförutsedda. utgif-
ter. cirka 6 % & förestående beräkn. kostn.
Summa. kronor
Avrundat belopp ,
382.500 37.500 22.500 150.000
7.500 39.800 22.500 66.300 33.200 13.200
46.500 921.500 820.000
510.000 50.000 30.000 200.000 10,000 53.000 30.000 88.300 44.200 17.600
62.000 1.095.100 1.100.000
Göta trängkårs kompani i Nora (T2N).
191.250 18,750 11,250 75.000
3.750 19.900 11.250 66.300 33.200 13.200
26.630 470.480 470.000
255.000 25.000 15.000 100.000
5.000 26.500 15.000 88.300 44.200 17.600
35.500 627, 100 630.000
Bilaga 30”.
Beräknad kostnad Avskrivningsbehov Erforderliga byggnadsarbeten in. in. Prisläget Prisläget Prisläget Prisläget 1/7 1939 1/7 1941 1/7 1939 1/7 1941 Kr. Kr. Kr. Kr. Expeditions- och logementsbyggneder ...... 411.000 548,000 205500 2747000 Gymnastikbyggnad ........................ 67.500 90.000 331750 45,000 Kellbadhus ................................ 9.000 12.000 4.500 6.000 Sjukhus .................................. 75.000 100000 37,500 50.000 Mässbyggnad för officerare ................ 22.500 30.000 11.250 15,000 Mässbyggnad för underoffloerere .......... 15.000 20.000 7,500 10.000 Matinröttningsbyggnad .................... 112.500 150.000 561250 757000 Brandredskepsbod ........................ 7.500 10.000 3,750 5,000 Vakt— och arrestbyggnad .................. 7.500 10.000 3.750 5.000 Bostäder för underofficerare .............. 18.750 25.000 9375 12.500 Bostäder för förvaltningspersonal .......... 18.750 25.000 9,37-5 12500 Vinterstallar .............................. 34.900 40.500 17.450 23250 Hundstall ................................ 1.500 2.000 750 1.000 Varmgarage .............................. 24.000 32.000 12.000 16.000 Bensinstation .............................. 3.750 5.000 1.875 2.500 Fordonsförröd ............................ 25.700 34.250 12.750 17.000 Intendenturförräd .......................... 87.500 116.500 43.500 58,500 Tygförråd ................................ 30.000 40.000 15,000 20.000 Ammunitionsförråd ........................ 7.500 10.000 37750 5.000 Gevärssmedja .............................. 15.000 20.000 7500 10000 Korthållsskjutbana. ........................ 26.250 35.000 26350 35,000 Väg— och planeringsarbeten ................ 84.900 113.250 84.900 113.250 Utvändiga rörtekniska. arbeten ............ 79.300 105.700 79.300 105.700 Utvändiga elektriska arbeten .............. 17.000 22.650 173000 22.650 Administrationskostn. och oförutsedda utgif- ter, cirka 6 % å förestående beräkn. kostn. 72.150 96.200 42300 56300 Summa. kronor 1.274.450 1.699.060 746,825 995-150 Avrundat belopp 1.270.000 1.690.000 740.000 990.000 l
Bilaga 37 .
Två mobiliseringscentrnler för Svea trängkår.
_ _— _-
Beräknad kostnad Avskrivningsbehov Erforderliga byggnadsarbeten m. m. Prisläget Prisläget Prisläget : Prisläget 1/7 1939 1/7 1941 1/7 1939 l 1/7 1941 Kr. Kr. | Kr. 5 Kr.
Expeditions- och logementsbyggnnder ...... 33.750 45.000 16.875 22.500 Bostäder för underofficerare .............. 37.500 50.000 18.750 25.000 Varmgerage .............................. 12.000 16.000 6.000 8.000 Intendenturförråd .......................... 165.580 220.770 82.790 110.385 Tygförråd ................................ 55.200 73.590 27.600 36.795 Fordonsförråd ............................ 87.750 117.000 43.875 58.500 l Gevärssmedja. .............................. 30.000 40.000 15.000 20.000 [ Väg- och planeringsarbeten ................ 42.200 56.250 42.200 56.250 Utvändiga rörtekniska arbeten ............ 21.100 28.150 21.100 28.150 Utvändiga elektriska arbeten .............. 8.450 11.250 8.400 11.250
% Administrationskostnader ocb oförutsedda ut- gifter. cirka 6 % å. förestående beräknade kostnader ................................ 29.670 39.490 16.960 22.610
Summa. kronor 523.200 697.500 299.550 399.440
. l — Avrundat belopp 520.000 700.000 i 300.000 [ 400.000
Bilaga 38. En mobiliseringscentral för Göta trängkår. Beräknad kostnad I Avskrivningsbehov Erforderliga byggnadsarbeten m. Ill. Prisläget Prisläget Prisläget Prisläget % 1939 1/7 1941 1/7 1939 1/7 1941 Kr. Kr. Kr. Kr.
Expeditions- och logementsbyggnader ...... 16.875 22.500 8.450 11.250 Bostäder för underofieerare .............. 18.750 25.000 9.375 12.500 Varmgnrage .............................. 6.000 8.000 3.000 4.000
Intendenturföl'l'åd .................... _ ...... 87.425 116.550 43.700 58.300
Tygförråd ................................ 29.150 38.850 14.575 19.425 Fordonsförrdd ............................ 25.700 34.250 12.850 17.125 GevärssmedJa .............................. 7.500 10.000 3,750 5.000 Väg- och planeringsarbeten ................ 19.900 26.500 19.900 26.500 Utvändlga. rörtelmiska arbeten ............ 9.950 13.250 9.950 13.250 Utvändiga elektriska. arbeten .............. 3.975 5.300 3.975 5.300 AdministretionskOStnader och oförutsedda. ut- gifter, c1rka () % å förestående beräknade kostnader .............................. 13.500 18.000 7.770 10.350
Summa kronor 238.725 318.200 137.295 183.000
Avrundat belopp 240.000 320.000 137.000 185.000
Två mobiliseringscentraler för Norrlands trängkår.
Bilaga 3.0.
——'-___=-__.—___————_'——
Beräknad kostnad Avskrivningsbchov Erforderligu byggnadsarbeten m.m. Prisläget Prisläget Prisläget Prisläget 1/'I 1939 1/7 1941 1 1.17 1939 1/7 1941 Kr. Kr. Kr. Kr. Expeditions- och logementsbyggnader ...... 33.750 45.000 16.875 22.500 Bostäder för underofficerare .............. 37.500 50.000 18.750 25.000 Varmgarege .............................. 12.000 16.000 6.000 8.000 Intendentnrförråd .......................... 156.750 209.010 78.375 104.505 Tygförråd ................................ 52.250 69.670 26.125 34.835 Fordonsförråd ............................ 143.060 190.750 71.530 95.375 Gevärssmedj & .............................. 30.000 40.000 15.000 20.000 Väg- och planeringen—beten ................ 46.500 62.000 46.500 62.000 Utvändiga rörtekniska. arbeten ............ 23.250 31.000 23.250 31.000 Utvändiga elektriska arbeten .............. 9.300 12.400 9.300 12.400 Administrationskostnader och oförutsedda ut- gifter, cirka. 6 % & förestående beräknade kostnader ................................ 32.660 43.550 18.700 24.935 Summa kronor 577.020 769.380 330.405 440.550 5 % tillägg för läge i norra. Sverige ...... 27.280 36.320 15.585 20.780 Summa kronor 604.300 805.700 345.990 461.330 Avrundat belopp 600.000 800.000 345.000 460100 Bilaga 40. Två mobiliseringscentraler för Skånska trängkåreu. Beräknad kostnad Avskrivningsbehov El'forderliga byggnadsarbeten m.m. Prisläget Prisläget Prisläget Prisläget 1/'4' 1939 1/'I 1941 1/7 1939 1/: 1941 Kr. Kr. Kr. . Kr. Expeditions- och logementsbyggnader ...... 33.750 45.000 16.875 22.500 Bostäder för underofficerare .............. 37.500 50.000 18750 25.000 Varmgarage .............................. 12.000 16.000 0.000 8.000 Intendentnrförråd .......................... 171.800 229.080 30.990 ! 114.540 Tygförråd ................................ 57.300 76.360 28.600 38.180 Fordonsförråd ............................ 67.500 90.000 33.750 45.000 Gevärssme dj & .............................. 30.000 40.000 15.000 20.000 Väg— och planeringsarbeten ................ 41.000 54.650 41.000 54.650 Utvändige rörtekniska. arbeten ............ 20.500 27.320 20.500 24.320 Utvändiga. elektriska arbeten .............. 8.200 10.930 8200 10930 Administrationskostnader och oförutsedda ut- gifter. cirka 6 % &. förestående beräknade . kostnader .............................. 28.750 38.360 16.475 21.965 Summa kronor 508.300 677.700 291.100 388.085 5 % avdrag för läge i södra Sverige ...... 24.000 32.000 13,730 18.305 Summa kronor 484.300 045.700 277.370 369.780 Avrundat belopp 480.000 650.000 275.000 370.000
A :
.. .nu—_. .
Andra intendenturkompaniet (Int 2) samt arméns intendenturförråd ! Nässjö.
Beräknad kostnad
Bilaga 41 .
Avskrivningsbehov !
Erforderliga byggnadsarbeten m. m. Prisläget Prisläget- Prisläget Prisläget : 1/7 1939 ';'7 1941 1/7 1939 ' Kr. Kr. Kr. ! 1 Expeditionsbyggnad ........................ 149,250 199,000 74,625 l Logementsbyggnader ...................... 555,000 740,000 277,500 370,000 | Gymnastikbyggnad ........................ 131,250 175.000 65,62?) 87,500 Marketenteribyggnad ...................... 75,000 100,000 37.500 i 50, 000 ! Matinrättningsbyggnad .................... I 262,500 350,000 131,25!) ; 175,000 Bostäder för en underofficer samt förvalt-| ) * ningspersonal ............................ ; 63.000 84,000 31,500 ; 42,000 & Varmgarage .............................. ? 31,500 42,000 15.750 21,000 l Intendenturförråd .......................... ? 811,050 l,081,400 405,525 540,700 ' Väg- och planeringsarbeten ................ * 292,500 390,000 292,500 i 390,000 Utvändiga. rörtekniska. arbeten ............ 5 240,000 320,000 240,000 5 320,000 Utvändign elektriska arbeten .............. l 60,000 80,000 60,000 ; 80,000. l Administrationskostnader och oförutsedda. ut- & j . gifter, cirka 6 % å. förestående beräknade kostnader ................................ | 160,250 213,700 97,925 ; 130,550 j Summa kronor! 2,331,3oo s,775,1oo 1,729,7oo i 2,306,250 ? 5 % avdrag för läge i södra Sverige ...... 1 133,600 178.100 81,600 ! 108,800 ' ' Summa kronor 2,697,700 3,597,3oo 1,64a,1oo ; 2,197,450 ' Avrundat belopp 2,690,000 3,590,000 1,645,000 & 2,190,000 = Bilaga 42. V. militärbefälsstaben, Karlstad. ? Beräknad kostnad Avskrivningsbehov | ' . [ Erforderligs byggnadsarbeten m. m. Prisläget Prisläget Prisläget l Prisläget ; 1/1 1939 % 1941 1/7 1939 ' 1/7 1941 ! Kr. Kr. Kr. Kr. l _ | btabsbygguml .............. Summa kronor 232,500 310.000 116,250 155,000 l Avrundat belopp 230,000 310,000 115,000 155,000 Bilaga 43. VI. militärbefälsstaben, Luleå. ; Beräknad kostnad Avskrivningsbehov | % Erforderliga byggnadsarbeten m. m. Prisläget Prisläget Prisläget Prisläget ] l 1/'I 1939 1/7 1941 1/'t 1939 1/1 1941 ] Kr. Kr. Kr. i % Stabsbyggnad .............. Summa. kronor 247,500 330,000 128,750 1611-1000 * Avrundet belopp 245,000 330,000 120,11!) 165,000 '
g,...
!
l l
, Knllgamge ................................
Bilaga 44.
Stabsmobiliseringscentrnl vid Il. militärområdet, Östersund.
Erforderliga byggnadsarbeten m. m.
Beräknad kostnad Avskrivningsbcllov
Prisläget 137 1939
Kr.
Prisläget % 1941
Kr.
_ Prisläget
'.'7 l939 Kr.
Prisläget 1/7 1941 Kr.
Bostäder för underofficerare Varmgarage
5 Bensinstation .............................. : ? Intendenturförråd .......................... l ' Tygförråd , ; Fordonsförråd ............................ l Signalmaterielförråd ...................... l Signalverkstad ............................ l Väg- och planeringsarbeten ................ ,” Utvändiga rörtekniskn arbeten , Utvändiga elektriska. arbeten .............. ?
,Administrationskostnader och oförutsedda?
utgifter, cirka 6 % å. förestående beräknade . kostnader ................................ '
Summa. kronor
' 5 % tillägg för läge i norra Sverige
Summa kronor
Avrundat belopp .
37.500 ' 30.000 15.000
3.750 24.000
7500 . 12.750 ; 47.250
3.750
18.000 '
9.000
3.750 .
12.735 ' 224.905 l 10.610
235.595 235.000
50.000 40.000 20.000
5.000 32.000 10,000 17.000 63000
5000 24.000 12.000
5.000
16.980 299.980 14.150 914.130 310.000
18.750 15.000 7500 1.875 12.000 3.750 6.375 23.625 1.875 18.000 9.000 3.750
7.290 128.790 6.075 134.865 135.000
25.000 20.000 10.000 2.500 16.000 5.000 8.500 81.500
2.500 , 24.000 . 12.000 , 5.000 ;
9.720 5
1 71.720 8.100 179.020
180.000 '
Bilaga 45.
Stnbsmobiliseringscentral vid Ill. militärområdet, Skövde.
Beräknad kostnad
Avskrivningsbehov
Erforderliga byggnadsarbeten m. lll.
Prisläget 1/"7 1939
Kr.
Prisläget 1/7 1941
Kr.
Prisläget % 1939
Kr.
Prisläget ? 1/7 1941 Kr.
Kallgarage ................................ Bensinstation .............................. Intendenturförråll ..........................
Tygförråd
Pjäsförräd ................................ Fordonsförråd Administrationskostnader och oförutsedda ut- gifter, cirka 6 % å. förestående beräknade kostnader ................................
Summa. kronor
Avrundat belopp
39.000 3.750 29.250 9.750 5.250 750
5.250 93.000 90.000
52.000 5.000 39.000 13.000 7.000 1.000
7.000 124.000 120.000
19.500 1.875 14.025 4.875 2.625 375
2.625 46.500 45,000
26.000 2.500 19.500 6.500 3.500 500
3.500 ? 02.000 i 60.000 ,
Bilaga 46 .
Stilbsmobiliseringscentral vid IV. militärområdet, Stockholm.
Beräknad kostnad Avskrivningsbehov
Erforderlign. byggnadsarbeten m. m. Prisläget Prisläget Prisläget Prisläget 1/7 1939 % 1941 1/7 1939 1/7 1941
Kr. Kr. Kr. Kr.
Kallgarage , ................................ 46.950 62.600 23.475 31.300 Bensinstation .............................. 3.750 5.000 1.875 2.500 Intendenturförråd .......................... 27.000 36.000 13,500 18.000 Tygförråd 9.000 12.000 4.500 6.000 Pjäsförråd ................................ 7.500 10.000 3.750 5.000 Fordonsförråd 1.100 1.500 550 750 Administrationskostnader och oförutsedda ut-
gifter, cirka 6 % å'förestående beräknade kostnader 5.700 7.600 2.850 3.800
Summa. kronor 101.000 134.700 50.500 67.350 Avrundat belopp 100.000 130.000 50.000 70.000
».
Bilaga 47.
Stabsmobiliseringscentral vid V. militärområde-t, Karlstad.
.1' Beräknad kostnad Avskrivningsbebov 'i
' Prisläget Prisläget Prisläget Prisläget 1/7 1939 1/'1 1941 1/7 1939 1/1 1941
Kr. Kr. Kr. Kr.
Erforderlign byggnadsarbeten ])l. m.
Bostäder- 1'0 underofäceme 37.500 50.000 18.750 25.000 Vnrmgarage .............................. 30.000 40.000 15.000 20.000 Kdllgsrege ................................ 15,000 20,000 7.500 10.000 BensinstatiOn .............................. 3.750 5.000 1.875 2500
_ Intendenturfönåd .......................... 23.250 31.000 11.625 15.500 Tygförråd 7.500 10.000 3.750 5.000 Fordonsförråd 12.750 17.000 6.375 8,500 Signalmaterielförråd 47,250 63.000 23.625 31.500 Signalverkstad ............................ 3.750 5.000 1.875 2.500 . Väg- och planeringsarbeten ................ 18.000 24.000 18.000 24.000 Utvändiga rör-tekniska. arbeten 9.000 12,000 9.000 12.000 Utvändiga. elektriska arbeten .............. 3.750 5.000 3.750 5.000 Administrationskostnader och oförutsedda. utgifter. cirka 6 % ä. förestående beräknade kostnader ................................ 13.100 17.400 7265 9.690
Summa kronor 224.600 299.400 128.390 171.190 Avrundat belopp 220.000 300.000 130.000 170.000
Bilaga 48.
Stabsmobiliseringscentral vid VI. militärområdet, Luleå.
__
_—
Beräknad kostnad
Avskrivningsbehov
. ;
Erforderlige byggnadsarbeten m. m. Prisläget Prisläget Prisläget Pris läget ;
1/7 1939 1/7 1941 1/1 1939 | 1941 ;
Kr. Kr. Kr. i lir. |
Kallgarege ................................ 15.000 20.000 7. 500 l10,000 ] Bensinstation .............................. 3.750 5.000 1.875 2.500 . Intendenturförråd .......................... 13.500 18.000 6.750 9.000 1 Tygförråd ................................ 4.500 6.000 2.250 3.000 , Administretionskostnader och oförutsedda. ut- 1 gifter. cirka 6 % & förestående beräknade ; kostnader .............................. 2.200 2.940 1.100 ' 1.470 1; Summa kronor 38.950 51.940 ' 19.475 26.970 ' 5 % tillägg för läge i norra Sverige ...... 1.850 2.460 925 ; 1.230 | Summa kronor 40.800 54.400 20. 20400 27.200 | Avrundat belopp 40.000 50.000 000i 25.000 *
Bilaga 49.
Förrådsbyggneder för territoriella förband inom I.—VII. militärområdena-
1) Nuvarande beteckningar använda.
Beräknad kostnad Avskrivningshdiov Erforderliga byggnadsurbeten m. 111, inom Prisläget Prisläget Prisläget Prisläget % 1939 1/1 1941 1/1 1939 1/7 1941 Kr. Kr. Kl”. Ir. Södra militärområdet 1) .................... 1,350,000 1,800,000 675.000 903.000 Yustrs. militärområdet ...................... l.725,000 2.300, 000 862.500 1,15),000 Ostrs. militärområdet ...................... 2.100.000 2 .,800 000 1.050,000 1.4(D,000 Ij'orra. militärområdet ...................... 2,325,000 3.100.000 1,162,500 1.553900 ; Ovre Norrlands militärområde .............. 1,500.000 2.000.000 750.000 1.00),000 : Gotlands militärområde .................... 300.000 400.000 150.000 203.000 Summa. kronor 9.300,000 12.400,000 4,550.000 6.203,000 Avrundat belopp 9,900,0oo 12,-100,01» 4,650,000 0201000 !
Markförvlirv.
Beräknad kostnad
Bilaga 50.
! Förband m. m. Prisläget Prisläget Anm. ! 1/1 1999 ”7 1941 1 Kr. Kr. | Norrbottens regemente (I 19). skidlöpar- bataljonen i Kiruna .................... 75.000 100.000 Göta pansarlivgarde (P 1), ett kompani & Gotland ......................... . ...... 37.500 50.000 Wendes artilleriregemente (A 31, _N. Asum.. 487.500 650.000 Närkes artilleriregemente (A 9). Orebro. . .. 123.750 165.000 , Stockholms luftvärnsregemente (Lv 3). Stock— & holm .................................. 525.000 700.000 Göteborgs luftvärnskår (Lv 6), Göteborg .. 487.500 650.000 Luleå. luftvärnskår (LV 7). Luleå .......... 7.500 10.000 Ett luftvärnsbatteri & Gotland ............ 37.500 50.000 En luftvärnsmobiliseringscentral .......... 7.500 10.000 En mobiliseringscentral för Svea. ingenjör- kår .................................... 7.500 10.000 En mobiliseringscentral för Göta. ingenjör- kär .................................... 7.500 10.000 En mobiliseringscentral för Göta. ingenjör- kår .................................... 7.500 10.000 Signalregementets kompani i Skövde (S 1 Sk) — — Kronoegendom. Göta. trängkårs kompani i Nora. (T 2 N). . . . 45.000 60.000 Två. mobiliseringscentraler för Svea. träng- kår .................................... 75.000 100.000 En mobiliseringscentral för Göta träng- kår .................................... 22.500 30.000 Två mobiliseringscentraler för Norrlands trängkår ................................ 45.000 60.000 Två mobiliseringscentraler för Skånska. trängkåren ............................ 7.500 10.000 Andra intendenturkompaniet (Int 2) samt arméns intendenturförråd i Nässjö ...... 45.000 60.000 V. militärbefälsstaben, Karlstad .......... 45.000 60.000 VI. militärbefälsstaben. Luleå. ............ 30.000 40.000 Stabsmobjliseringscentral vid II. militärom- rådet. Ostersund ........................ 3,750 5.000 Stabsmobiliseringscentral vid III. militär- området, Skövde ........................ — — Kronoegcndom. Stabsmobiliseringscentral vid IV. militärom- rådet. Stockholm ........................ —— _ Kronoegendom. benstäågiszzeeéee. ???. ett??? _ _ ..... . .. Stabsmobiliseringscentral vid VI, militären,. 1 befälsstaben. rådet. Luleå ............................ 7,500 10.000 Förrådsbyggnader för territoriella förband inom I.-——-VII. militärområdena. .......... 300.000 400.000 Skjutplats för Göteborgs luftvärnskår ...... 25.700 34.300 Summa kronor 2.463.200 3.234.300 Avrundat belopp 2,460.000 3,280,0w
Tillbyggnad av kaserner.
Bilaga 51.
Beräknad kostnad Avskrivningsbchov Erforderliga byggnadsarbeten m. in. vid Prisläget Prisläget Prisläget Prisläget 1/7 1939 1/7 1941 1/7 1939 1/7 1941 Kr. Kr. Kr. Kr. Livgrenadjärregementet (14; ................ 162.000 216.000 81.000 % 109.000 Södra Skanska infanteriregementet (17) 431.800 575.800 215.900 ) 287.900 Gotlands infanteriregemente (I 18) .......... 538.600 718.200 269.300 ' 359.100 Norrlands dragonregemente (K 2) .......... 437.200 583.000 218.600 ! 291.500 Skånska pansarregementet (P 2) ............ 758.800 1.011,700 379.400 ' 505.850 Göta artilleriregemente (A 2) .............. 662.600 883.500 331.300 i 441.750 . Smålands artilleriregemente (A 6) .......... 790.900 1,054,500 395.500 ' 527.250 Gotlands artillerikår (A 7) .................. 555.700 741.000 277.800 370.500 Karlsborgs luftvärnsregemente (Lv 1) ...... 348.700 465.000 174.400 232.500 ; Ostgöta luftvärnsregemente (Lv 2) .......... 1,023.700 1.365.000 511.900 682.500 ; Skånska luftvärnskåren (Lv 4) .............. 128.300 171.000 64.200 85.500 , * Sundsvalls luftvärnskår (Lv 5) .............. 141.700 189.000 70.800 , 94.500 ] Svea ingenjörkår (Ing 1) .................... 218.250 291.000 109.125 145.500 . | Göta ingenjörkår (Ing 2) .................. 105.750 141.000 52.875 70.500 ' Signalregementet (S 1) ...................... 191.300 255.000 95.600 127.500 Signalregementets kompani i Kristianstad ! (ombyggnad vid A 3) (S 1 K) .............. 150.000 200.000 75.000 100.000 * Svea trängkår (T 1”; ........................ 277.500 370.000 138.700 , 185.000 Göta trängkår (T 2) ........................ 180.000 240.000 90.000 ! 120.000 Norrlands trängkår (T 3) .................. 120.000 160.000 60.000 80.000 Arméhundgården och arméhundskolan ...... 300.000 400.000 150.000 200.000 Administrationskostnader och oförutsedda ut- gifter, eirka 6 % & förestående beräknade ) kostnader .............................. 451.370 601.840 225.685 300.920 . Summa kronor 7.974.170 10,632.540 3.937,085 5.316,270 ! Avrundat belopp 7.970,000 10.630.000 3.985000 5.310,000 Belaga 52. Barnekbyggnnder. Beräknad kostnad Avskrivniugsbehov ? lårforderlign byggnadsarbeten m. nu. vid Prisläget Prisläget Prisläget Prisläget _l! 1/1 1939 1/7 1941 1/7 1939 1/7 1941 % ”% Kr. Kr. Kr. Kr. | 1 l l l Värmlands regemente (I 2) ................ 30.000 40.000 15.000 20.000 ' Livregementets grenadjärer (13) ............ 127.500 170.000 63.750 85.000 i Jämtlands fältjägarregemente (I 5) .......... 82.800 110.300 41.400 55.150 ; å Norra skånska infanteriregementet (I 6) 33.500 44.700 16.750 22.350 - '. Södra skånska infanteriregementet (17) 47.000 62.700 23.500 31.350 .] Upplands regemente (I 8) .................. 35.200 47.000 17.600 23.500 5 .; J önköpings—Kalmar regemente (112) ........ 75.000 100.000 37.500 50.000 i % Dalregementet (I 13) ........................ 203.800 271.700 101.900 135.850 i C Hälsinge regemente (I 14) . . . .' .............. 95.200 127.000 47.600 63.500 *- .? Hallands regemente (I 16) .................. 124.700 166.300 62.350 83.150 : *= Bohusläns regemente (I 17) ................ 29.200 39.000 14.500 19.500 " Gotlands infanteriregemente (I 18) .......... 65.800 87.800 32.900 45.900 Västerbottens regemente (I 20) ............ 94.900 126.500 47.450 63.250 . J !
Beräknad kostnad Avskrivningsbehov | Erforderliga byggnadsarbeten m. nu. vid Prisläget ! Prisläget Prisläget i Prisläget l 1/7 1939 ; 1/7 1941 1/1 1939 1/7 1941 | Kr. l Kr. Kr. ] Kr. ( f 1 ; Västernorrlands regemente (I 21) ............ 137500 183300 68,750 l 91,650 ( ' Göta pansarlivgarde (P 1*, ett kompani å. Got— ] l ; land .................................... 14.200 ! 19,000 7,100 i 9,500 1 W'endes artilleriregemente (A 3) ............ 156,700 3 209,000 78.350 ! 104,500 ' Norrlands artilleriregemente (A 4) .......... 186200 248300 93,100 ; 124,150 , Gotlands artillerikår (A 7) .................. 19.000 25,400 9,500 ; 12,700 Bodens artilleriregemente (A 8) ............ 1 114,600 152,800 57,300 *, 76,400 Karlsborgs luftvärnsregemente (Lv 1) ...... ( 9,700 13,000 4,850 6,500 Ett luftvärnsbatteri å. Gotland ............ 26,700 35,500 13,350 17,800 g Signalregementets kompani i Boden (S IB) 49,200 65.600 24,600 , 32.800 ? Signalregementets kompani i Skövde (S 1 Sk) 35,600 47,500 17.800 ' 23.750 1 Göta trängkårs kompani i Nora. (T ZN). . . . 43,100 57,500 21,550 28,750 | Norrlands trängkår (T 3) .................. 42,700 57,000 21,350 28,500 , Skånska trängkåren (T 4; .................. 105.000 140,000 52.500 70,000 ; Administrationskostnader och oförutsedda ut- % gifter, cirka 6 % & förestående beräknade ? 1 kostnader .............................. 119,500 159,400 59,750 [ 79,700 j Summa. kronor 2,104,300 2,808,400 1,052,150 % 1,403,200 ? Avrundat belopp', 2,100,000 e,.soomm 1.050.000 % 1.400,000 ' Bilaga 53. Garagebyggnader.
l'h'l'ordcrliga byggnadsarbeten m. 111. vid : Prisläget Prisläget Prisläget * Prisläget 3 | 1/1 1939 1/7 1941 1/7 1939 1,» 1941 ; Kr. Kr. Kr. ' Kr. * ( l Värmlands regemente (I 2) .................. T 134,400 179.200 67,200 , 89,600 * Livgrenadjärregementet; (I 4) ................ 1 134,400 179,200 67,200 ; 89,600 Södra skånska infanteriregementet (I 7) .. .. 1 402,400 536,500 201.200 1 268250 1 Gotlands infanteriregemente (118) .......... 25,600 34,200 12,800 l 17.100 Skånska päiisåfiidgementet (P 2) ............ 1,789,100 2.385,500 894,550 , 1,192,750 l Södermanlands pansarregemente (P 3) ...... 987,000 1.316,000 493,500 1 658,000 : Skaraborgs pansarregemente (P 4) .......... 1,081,200 1,441,600 540.600 : 720,800 ; Göta artilleriregemente (A 2) .............. 18,800 ' 25,100 9.400 ? 12,550 l Smålands artilleriregemente (A 6) .......... 165,900 l 221.200 82.950 ? 110,600 ? Gotlands artillerikår (A 7) .................. 30,200 40,300 15,100 l 20,150 l Karlsborgs luftvärnsregemente (Lv 1) ...... 261.000 348.000 130,500 ! 174.000 * ' Ostgöta luftvärnsregemente (Lv 2) .......... 99,000 132,000 49,500 l 66,000 Signalregementet (S 1) .................... 315,000 420,000 157,500 l 210,000 " Norrlands trängkår (T 3) .................. 47,200 63,000 23,600 31,500 . , Skånska trängkåreu (T 41) .................. 65.500 87,400 32,750 . 43,700 Administrationskosmader och oförutsedda ut- _ ! giftffl', cirka 6 % å förestående beräknade l kostnader .............................. 333,400 444.800 166,700 222,400 ! Summa. kronor 5,890,100 7,854,000 2,945,050 3.927,000 & l Avrundat belopp å,890,000 7,850,000 2,945,000 l 3,930,000 3.
Beräknad kostnad
Avskrivningsbehov
Bilaga 54.
Lektionsbyggnader.
Beräknad kostnad Avskrivningsbehov !
Erforderliga b ;; nadenrbcten m. 111. vid Prisläget Prislä et Prisläget l Prisläget )" 9! g |
1/7 1939 1/'1 1941 1/7 1939 ' 1/7 1941 Kr. Kr. Kr. Kr.
' Värmlands regemente (I 2). Livregementets grenadjärer (I 3). Livgrenadjärregementet; ([ 4) och Upplands regemente (I 8) (4 st. 11 150.000) ................................ 450.000 600.000 225.000 300.000 ? Norra skånska infa11teriregementet(1 6), Södra . * skånska infanteriregementet (I 7). Krono- l bergs regemente (I 11). Jönköpings-Kalmar j regemente (I 12). Alvsborgs regemente (I 15). i Hallands regemente (I 16). Bohusläns re- gemente (I 17) och Gotlands infanterirege- 1 mente (I 18) (8 st. a 142.500) ............ 855.000 1.140.000 427.500 570.000 Jämtlands fältjägarregemente (I 5), Dalrege- mentet (I 13). Hälsinge regemente (I 14). Norrbottens regemente (I 19), Västerbottens regemente (I 20) och Västernorrlands rege- l mente (I 21) (6 st. ä. 157.500) ............ 708.750 945.000 354.375 472.500 3 Livregementet en häst (K 1) .............. 33,750 45000 16875 22,500 ) Norrlands dragonregemente (K 2) .......... 59.250 79,000 29.625 39.500 Livregementets husarer (K 3) .............. 45.000 60.000 221500 301000 Skånska pansarregementet (P 2) ............ 85.500 114.000 42,750 57.000 Södermanlands pansarregemente (P 3) och Skaraborgs pansarregemente (P 4) (2 st. a I l l 120.000) .................................. 180.000 240.000 90.000 120,000 [ Göta artilleriregemente (A 2) .............. 90.000 120.000 45.000 60.000 [ Norrlands artilleriregemente (A 4) .......... 117.750 157,000 58575 78500 . Norrbottens artillerikår (A 5) .............. 70.875 94.500 351440 471250 ! Smålands artilleriregemente (A 6) .......... 85.500 114,000 42.750 57.000 ! Gotlands artillerikår (A 7) .................. 64.125 85.500 32.060 42.750 l Bodens artilleriregemente (A 8) ............ 82.725 110,30() 41.360 55.150 l Karlsborgs luftvärnsregemente (Lv 1) ...... 85.500 114.000 ' 421750 57.000 l Ostgöta luftvärnsregemente (Lv 2) .......... 101.250 135.000 50.625 67.500 i. ( Svea ingenjörkår (Ing 1) .................. 56.300 75,000 28.150 37.500 ” ) Göta ingenjörkår (Ing 2) .................. 42.600 56.800 21.300 28.400 " | Bodens ingenjörkår (Ing 3) ................ 35.550 47.400 17,775 23.700 ' . Signalregementet (s 1) .................... 45000 60000 22,500 30.000 *
Signalregementets kompani i Boden (S 1 B) . . 11.850 15.800 5.925 7.900 = Svea trängkår (T 1) ........................ 90.000 120.000 45.000 60000 | * Göta. trängkår (T 2) ........................ 78.750 105.000 39.375 52500 1 Norrlands trängkår (T 3) .................. 82.725 110.300 41.360 55.150 ( Skånska trängkåren (T 4) .................. 74.775 99.700 37.390 49.850 '* Tredje intendenturkompaniet (Int 3) ........ 11.850 15.800 5.925 7.900 1 |
Administrationskostnader och oförutsedda . utgifter. cirka 6 % & förestående beräknade 1 kostnader .............................. 218.625 291.500 109.315 145.750
Summa kronor 3,863.000 5.150.600 1.931.500 2.575,300 3,860,000 5.150,000 1,930,000 2.570,000 Avrundat belopp
Exercisby ggnader.
Bilaga 55.
!
Beräknad kostnad Avskrivningsbehov [ Erforderliga byggnadsarbeten 111. in. vid Prisläget I Prisläget Prisläget Prisläget 1/7 1939 1/7 1941 1/7 1939 1;'7 1941 i Kr. | Kr. Kr. Kr. . i l ; Värmlands regemente (I 2). Livregementets' ? grenadjärer (I 3). Livgrenadjärregementet 11 4) och Upplands regemente (I 8) (4 st. , . a 175.000) ................................ 525.000 . 700.000 262.500 350.000 ' Norra skånska infanteriregementet (I 6), ; Södra skånska infanteriregementet (I 7), | Kronobergs regemente (I 11). Jönköpings- | Kalmar regemente (I 12). Alvsborgs rege— mente (I 15). Hallands regemente (I 16). Bohusläns regemente (I 17) och Gotlands . infanteriregemente (I 18) (8 st. ä. 166.200) . . 997.200 ' 1.329.600 498.600 664.800 Dalregementet (I 13) och Hälsinge regemente ( (I 14) (2 st. a 183.800) .................... 275.700 l 367.600 137.850 183.800 1 Skånska pansarregementet (P 2) ............ 124.650 . 166.200 62.325 83.100 Södermanlands pansarregemente (P 3) samt ' Skaraborgs pansarregemente (P 4) (2 st. , a 175.000) ................................ 262.500 . 350.000 131.250 175000 Göta artilleriregemente (A 2) och Smålands i artilleriregemente (A 6) (2 st. 51 175.000) .. 262.500 ! 350.000 131.250 175.000 Norrlands artilleriregemente (A 4) och Norr—. ; bottens artillerikår (A 5) ................ 275.700 ) 367.600 137.850 183.800 Gotlands artillerikår (A 7) .................. 124.650 " 166.200 62.325 83.100 Svea ingenjörkår (Ing 1) .................. 131.250 * 175.000 65.625 87.500 Signalregementet (S 1) .................... 131.250 | 175.000 65.625 87.500 AdministrationSkostnader och oförutsedda = utgifter. eirlii'L 6 96 å förestående beräk- ! nade kostnader .......................... 186.700 . 248.900 93.350 124.450 Summa kronor 3,297.100 ( 4,896.100 1.648.550 2.198.050 Avrunda-t belopp 3.300.000 1 4.400.” 1.650,000 2.200,000 ,
Furirbostäder.
Bilaga. 56.
Beräknad kostnad
))
Avskrivnillgslmlln v
)
Erforderlign. byggnadsarbeten nl. nl. vid Prisläget 1 Prisläget *) Prisläget l Prisläget 5
x."! 1939 ; 1/1 1941 1(7 1939 1 1/7 1941 Kr. | Kr. lir. ) Kr.
: ) » Värmlands regemente (I 2) ................ 1 231300 ) 303000 115,500 ) 154.000 Livregementets grenadjärer (I 3) ............ 231.000 ' 308.000 115.500 154.000 Livgrenadjärregementet (I 4) .............. 231.000 308.000 115.500 ) 154.000 Jämtlands fältjägarregemente (I 5) ........ 231.000 308.000 115.500 ' 154.000 Norra skånska infanteriregementet (I 6) 231.000 308.000 115.500 ) 154.000 Södra skånska infanteriregementet (I 7) 231.000 | 308.000 115.500 ) 154.000 Upplands regemente (I 8) .................. 231.000 | 308.000 115.500 ) 154.000 Kronobergs regemente (I 11) .............. 231.000 308.000 115.500 : 154.000 Jönköpings-Kalmar regemente (I 12) ........ 231.000 308.000 115.500 " 154.000 Dalregementet (1 13) ...................... 231,000 308.000 115.500 ) 154.000 Hälsinge regemente (I 14) .................. 231.000 308.000 115.500 ) 154.000 Alvsborgs regemente (I 15) ................ 231.000 308.000 115.500 * 154.000 Hallands regemente (I 16) .................. 231.000 308.000 115.500 ) 154.000 Bohusläns regemente (I 17) ................ 231.000 308.000 115.500 ) 154.000 Gotlands infanteriregemente (I 18) .......... 231.000 308,000 115.500 154.000
Norrbottens regemente (I 19) .............. 231.000 308000 115500 ' 154'000 * Västerbottens regemente (I 20) ............ 231.000 308.000 115.500 . 154.000 Västernorrlands regemente (I 21) .......... 231.000 308.000 115.500 ' 154.000 Livregementet till häst (K 1) .............. 148.500 198.000 74.250 99.000 Norrlands dragonregemente (K 2) .......... 226.900 302.500 ' 113,450 151.250 Livregementets husarer (K 3) .............. 198.000 264.000 99.000 i 132.000 Skånska pansarregementet (P 2) ............ 239.200 319.000 119.600 . 159.500 Södermanlands pansarregemente (P 3) ...... 239.200 319.000 119.600 , 159.500 Skaraborgs pansarregemente (P 4) .......... 239.200 319.000 119.600 ' 159.500 Göta artilleriregemente (A 2) .............. 235.200 313.500 117.600 ) 156.750 Norrlands artilleriregemente (A 4) .......... 235.200 313.500 117.600 . 156.750 Norrbottens artillerikår (A 5) .............. 111.400 148.500 55.700 | 74-250 Smålands artilleriregemente (A 6) .......... 218.600 291.500 109.300 ) 145.750 Gotlands artillerikår (A 7) .................. 119.550 159.500 59.775 79.750 Bodens artilleriregemente (A 8) ............ 226.800 302.500 113.400 ) 151.250 Karlsborgs luftvärnsregemente (Lv 1) ...... 284.600 379.500 142.300 : 139.750 Ostgöta luftvärnsregemente (Lv 2) .......... 284.600 379.500 142.300 | 189.750 Skånska luftvärnskåren (Lv 4) .............. 132.000 176.000 661000 - 88.000 Sundsvalls luftvärnskår (Lv 5) .............. 132.000 176.000 66.000 ) 88.000 Svea ingenjörkår (Ing 1) .................. 210.350 280.500 105,175 | 140350 Göta ingenjörkår (Ing 2) .................. 210.350 280.500 105.175 ) 140.250 Bodens ingenjörkår (Ing 3) ................ 140.300 187.000 70.150 ) 93.500 Signalregementet (S 1) .................... 222.800 297.000 111.400 ) 148.500 Svea trängkår (T 1) ........................ 272.300 363.000 136.150 181500 Göta trängkår (T 2) ........................ 247.500 330.000 123.750 * 165.000 Norrlands trängkår (T 3) .................. 272.300 363.000 136.150 ) 181.500 Skånska trängkåren (T 1) .................. 272300 3 3.000 136.150 ? 181.500 Tredje intendenturkompaniet (Int 3) ........ 33.000 44,000 16.500 , 22.000
Administrationskostnader och oförutsedda ut- 1 gifter. cirka 6 % å förestående beräknade kostnader .............................. 558.600 744.800 279.300 ) 372.400 Summa kronor 9.868.750 13.158,300 4.934.375 ' 6.579.150 Avrnndat belopp 9,870.000 l3.160,000 4.935.000 6.580,000
_:r:_|.._.-
Bilaga 57.
Sammanställning av särskilda byggnadsbehov.
)
)
-
) )
fBilaga) lrlrl'orllcrliga hyggnads- m. ti. arbeten vid
Beräknad kostnad Avskrivningabehov
Prisläget ) 1/7 1939 Kr.
Prisläget 1/7 1941
Kr.
Prisläget 1.7 1 939
Kr.
Prisläget 1/1 1941 Kr.
58 59 60 61 62 63
64
Krigsskolan, Karlberg ................ Infanteriskjutskolan. Rosersberg ...... Ridskolan. Strömsholm .............. Artillerizskjutskolan. Skillingaryd . . Luftvärmsskjutskolan. Väddö ........ Infanter'iets och kavalleriets officers- aspirantskola. Karlstad ............ Gudhems remontdepa ................ Försvarsväsendets läroverk. Uppsala.. Ändring:sarbeten i infanteriets officers- aspirantskolas nuvarande lokaler. Karlstad Verkstäder vid Skånska pansarrege- mentet. Hälsingborg .............. Verkstäder vid Södermanlands pansar- regemente. Strängnäs ..............
Summa kronor
Avrundat belopp
70.000 635.000 710.000 700.000 590.000
1,060.000 80.000 1 .310.000 38.000 750.000
750.000 6.698.000 0.690,000
Krigsskolan, Karlberg.
90.000 850.000 945.000 940.000 780.000
1.420.000 100.000 1.750.000 50.000 1,000.000 1,000,000
8,926.000 |
8.930,000
35.000 320.000 350.000 405.000 295.000
530.000 40.000 655.000 19.000 375.000
375.000 3,399.000 ” 3.400.000
45.000 420,000 470.000 ) 530.000 , 390.000
710.000 » 50.000 * 875.000 . 25.000 500.000
500.000 4.5 15.000 4.520.000
Bilaga 58.
i )
Erforderligzl byggnadsarbeten m. m.
Beräknad kostnad Avskrivningsbellov
Prisläget 1/1 1939
Kr.
Prisläget 1/'l 1 941
Kr.
Prisläget 1/7 1939
Kr.
Prisläget .
1/7 1941 !
Kr.
Utökning av matsalsbyggnad m. rn.
Förråd .................................... Expedition samt lektionsrum ..............
Planerings- och installeringsarbeten ........ Administrationskostnader och oförutsedda ut- gifter. cirka 6 % a förestående beräknade kostnader ................................
Summa kronor
Avrundat belopp
33.750 3000 19,750 8.400
3.900 67.800 70.000
45.000
4.000 25.000 11.200
5.200 90.400 90.000
16.875 1.500 9.375 4.200
1.950 33.900 35.000
22.500 . 2.000 '
12.500 5.600
2.600 45.200 ' 45.000 ;
Infanteriskjutskolan, Rosersberg.
Bilaga 59.
I Beräknad kostnad Avskrivningsbehov ' Erforderliga byggnadsarbeten 111. m. Prisläget Prisläget Prisläget Prisläget | ' 1/7 1939 1/7 1941 1/7 1939 1/7 1941 , ' Kr. Kr. Kr. Kr. ; | ; 3, Förläggning för 40 elever m. 11 ............. 180,000 240,000 90,000 120,000 i j Bostäder för 2 officerare .................. 45,000 60,000 22,500 30,000 ! ! Bostad för 1 underofficer .................. 15,000 20,000 7,500 10,000 ! i Förläggning för arméns gasskyddsskola 1. . , 81,000 108,000 40,500 54,000 ? & Matsalsbyggned för 90 man ................ 82.500 110.000 41,250 55,000 ! ,_ Lektionssalar med lärarrum ................ 18,750 25,000 9,375 12,500 ; l Förrådslokaler ............................ 24,000 32,000 12,000 16,000 * ' Exercishus för övningskompaniet .......... 131,250 175,000 65,625 87,500 * i Diverse iståndsättningsarbeten ............ 22,500 30,000 11,250 15,000 : Administrationskostnader och oförutsedda. ut- ; gifter, cirka 6 % & förestående beräknade ! I kostnader .............................. 36,000 48,000 18,000 24,000 l Summa. kronor 636,000 848,000 318,000 424.000 [ Avrundat belopp 635,000 , 850,” 320,00() 420,00!) ? Bilaga 67. Ridskolan, Strömsholm. ], Beräknad kostnad Avskrivningsbehov ? Erforderliga byggnadsarbeten m. m. Prisläget Prisläget Prisläget Prisläget * 1/7 1939 1/7 1941 1/7 1939 1/7 1941 i Kr. Kr. Kr. Kr. 4 i , Nytt ridhus .............................. 225000 300000 112.500 150,000 Vinterboning av stall ...................... 37,500 50000 18.750 25,000 ! LB/Ianekepsförlärr min", 80 man .............. 78.000 104.000 39,000 52,000 » cg :: * Bostäder för stallpersonel m. il. ............ 37,500 50,000 181750 25,000 Inredning av bostäder för redogörare och _ * expeditionsunderofflcer .................. 7,500 10,000 31750 01000 i Inredning av merketenteri ................ 15,000 20,000 7500 101000 » Metselsbyggnad .......................... 112,500 150,000 551250 757000 ] Stall för 30 hästar ........................ 58,500 78,000 29350 394700 3 Skostall .................................. 28,500 38000 141250 191000 - Utvändiga rör-tekniske och elektriska arbeten ] m.m. .................................. 67,500 90,000 33150 45,000 = Administretionskostnader och oförutsedda ; utgifter, cirka 6 % & förestående beräk- 3 nade kostnader .......................... 40,000 53,400 20,000 267700 1 Summa kronor 707,500 949,400 353,750 471,700 ; Avrundat belopp 710,000 945,000 350,000 470,00 ;
Bilaga 61.
Artllleriskjutskolan, Skillingaryd.
Beräknad kostnad Avskrivningsbehov ! _ ; Erforderlign byggnadsarbeten m. m. Prisläget Prisläget Prisläget Prisläget % 1939 1/1 1941 1/7 1939 1/7 1941 Kr. Kr. Kr. Kr.
Expeditionsbyggnad ........................ 31.500 42.000 15,750 21,000 Förläggning för 45 elever .................. 202,500 270,000 101,250 135,000 = i Skolbyggnad .............................. 11.300 15.000 5,650 7,500 * : Intendenturverkstad m. m. ................ 15,000 20,000 7,500 10,000 Ghefsbostad .............................. 75,000 100,000 37.500 50.000 i Bostäder för officerare .................... 90,000 120,000 45,000 60,000 i Bostad för underofficer .................... 15.000 20,000 7,500 10,000 Bostäder för förvaltningspersonal .......... 60.000 80,000 30,000 40,000 ! Garage .................................... 66,000 88,000 33,000 44.000 Intendentur- och tygförråd ................ 7,500 10,000 3,750 5,000 Ammunitionsförråd ........................ 7,500 10,000 3.750 5,000 Diverse iståndsattningsarbeten ............ 15,000 20,000 7,500 10,000 Väg. och planeringsarbeten ................ 59.600 79,500 59,600 72.500 Utvändiga rörtekniska arbeten ............ 29,800 39,750 29,800 39,750 Utvändiga elektriska. arbeten .............. 11,900 15,900 11,900 15,900 Administrationskostnader och oförutsedda ut- gifter, cirka 0 % & förestående beräknade kostnader .............................. 41,900 55,850 23,965 31,360
Summa. kronor 739,500 986,000 423,415 557,010 5 % avdrag för läge i södra Sverige ...... 34,900 46,500 19,970 26,130 Summa kronor 704,600 989.500 403,445 530,880 Avrundat belopp 700,” 940000 405,000 530,000 ,
Bilaga 62. Luftvärnsskjutskolan, Väddö. [ Beräknad kostnad Avskrivningsbehov ! Erfurderliga byggnadsarbeten m. 111. Prisläget Prisläget Prisläget Prisläget % 1939 1/7 1941 1/1 1939 1/7 1941 Kr. Kr. Kr. Kr. Manskapsförl'aggning, baracker . ............ 75,000 100,000 37.500 50,000 Förläggning för officerare och underofficerare 225.000 300,000 112,500 150,000 Matsalsbyggned för officerare .............. 75,000 100,000 37,500 50,000 Underofficersmäss ........................ 37,500 50,000 18,750 25,000 Förrådsbyggnad .......................... 7,500 10,000 3,750 5.000 Varmgarage för 104 bilar .................. 30,000 40,000 15,000 20,000 Lektionssalar .............................. 22,500 30,000 11,250 15,000 Planerings- och installeringsarbeten ........ 80,400 107,200 40,200 53,600 Administrationskostnader och oförutsedda ut- gifter, cirka 6 % & förestående beräknade kostnader .............................. 33,600 44,800 16,800 22,400 Summa. kronor 586,500 782,000 298,250 391,000 Avrundat belopp 590,000 780,000 295,01!) 390,0(l)
Bilaga 65).
Infanteriets ooh kavalleriets officersaspirantskola, Karlstad.
Beräknad kostnad i— Avskrivni n gsbeli 0 v
Erforderliga byggnadsarbeten 111. in. Prisläget ' Prisläget Prisläget Prisläget % 1939 1/1 1941 1/7 1939 % 1941 Kr. 1 Kr. Kr. Kr. Förlagguing för 400 man .................. 900.000 i 1,200.000 450.000 . 600.000 : Lektionssalar. 9 st ......................... 101.300 I 135.000 50.650 ! 67.500 1 Administrationskostnader och oförutsedda ut- ,
gifter, cirka- 6 % & förestående beräknade | I , kostnader .............................. 60.100 80.200 30.050 * 40.100 ' Summa kronor; 1,081.400 i 1,415,200 530.700 . 707.600 Avrundnt belopp 1,060.000 ) 1,420000 530.000 % 710.000
Gudhems remontdepå.
Bilaga 04.
Beräknad kostnad
Avskrivningsbehov I'lrforderliga byggnadsarbeten 111. m. Prisläget Prisläget Prisläget | Prisläget "7 1939 1/7 1941 1/7 1939 1/7 1941
Kr. Kr. Kr. Kr. Vinterboning av stallar .................... 37.500 50.000 18.750 725.000 Bostäder för en underofficer samt 3 häst-
skötare .................................. 37.500 50.000 18.750 25.000 Summa kronor 75.000 100.000 37.500 50.000 Avrundat belopp 80.000 100.000 40.000 50.000
Försvarsväsendets läroverk, Uppsala.
Bilaga 65.
Erforderliga byggnadsarbeten rn. m.
Beräknad kostnad
Avskrivningsbehov
Prisläget l Prisläget Prisläget | Prisläget
1/7 1939 1 V'] 1941 1/'1 1939 [/'1' 1941 Kr. Kr. Kr. Kr. ' Skolbyggnad .............................. 885.000 1.180,000 442.500 590.000 Omändring vid AUS etablissement av:
a.) kanslibyggnaden till förläggningslokaler 75.000 l00,000 37.500 50.000 b) underofficersbostäder till förläggnings-
lokaler ............................ 105.000 140.000 52.500 70.000
c) matsalsbyggnaden .................... 75.000 100.000» 37.500 50.000
d) badhuset .............................. 67.500 90.000 33.750 45.000
e) marketenteriet ........................ 30.000 40.000 15,000 20.000 Administrationskostnader och oförutsedda ut- gifter, cirka 6 % a förestående beräknade kostnader .............................. 74.200 99.000 37.100 49.500
Summa kronor 1.811,700 1.749.000 655.850 874.500 Avrundat belopp 1.310,000 l,750,000 655.000 875.000 j
..s_.-. m.m-: nu..-.:. .
. _ ,-..-___,”
Avd. V. Marinens organisation.
I. Krigsorganisationen.
I huvudprinciperna för marinens krigsorganisation förutsättas inga för— ändringar bliva vidtagna. Organisationen kommer sålunda även i fortsätt— ningen att bestå av — förutom marinledningen _ dels i vidare mening opera- tiva stridskrafter nämligen kustflottan, beroende på läget eventuellt uppdelad i flera operativa sjöstyrkor, samt vissa. rörliga kustartilleristridskrafter. dels mera lokalt betonade stridskrafter och organ hänförda till de olika marin- distrikten. Organisationen framgår i stora drag av följande tablå:
Operativa
| L kr] i _l k ft stridskrafter ' 0 '1 11 S Tits m or | | !
Mnrindistrikt Fasta anläggningar 111, m,
1 i Norrlandskustcns * Marindistriktschef i Härnö-i Hemsö kustartilleriförsvar sand | Lokala sjöstridskrafter Gnstafsviks örlogsdepå Härnösands kustartilleri- detachement
Ostkustens Marindistriktschefi Stock- Stockholms skärgårds kust- liolni artilleriförsvar Stockholms örlogsstation Lokala sjöstridskrafter Stockholms örlogsvarv Vaxholms kustartillerirege- mente
Gotlands Marindistriktschef i Visby Gotlands knstartillcriförsvar Fårösunds förrådsdepå Lokala sjöstridskrafter Gotlands kustartillerikår
Sydlknstens Marindistriktscllef i Karls- Blekinge kustartilleriförsvar krona Lokala sjöstridskrafter Karlskrona örlogsstation Karlskrona örlogsvarv Karlskrona knstartillerirege- mente
Öresunds Marindistriktschef i Malmö (Lokala kustartilleriförband) Lokala sjöstridskrafter l_ i Västkustens | Marindistriktschef i Göteborg Göteborgs skärgårds kust-
Göteborgs örlogsdepå artilleriförsvnr Älvsborgs kustartillerirege- Lokala sjöstridskrafter mente
:..” 0 'i': _. >. _. (|) 30 i)? =: _: ...» :e 54 0 :=. e != _. O = ... n: = 7.3 "= =.. =. = _a: : G.) = .a = 0 > 0 ., & ..» O =. .... 2 M
=? = ss '? 6 i" i: o 2 .... #5 :s .; m : .! fx ”: c.: £ .a >. 8 se bn : ;.. :o .) _.
Härtill komma vissa. utbildningsanstalter, vilkas verksamhet avses pågå under mobilisering.
De i tablån angivna lokala sjöstridskrafternas sammansättning varierar med olika krigsfall.
Sjökrigs- och kustartillerimaterielens omfattning framgår av vederbörliga. avsnitt under >>Flottan» respektive »Kustartilleriet».
Beträffande krigsorganisationens närmare utformning i övrigt hänvisas till särskild hemlig del.
ll. Fredsorganisationen.
A. Marinens ledande organ.
Chefen för marinen och amiralitetet.
Chefen för marinen är för närvarande jämväl chef för sjöofficerskåren. Då. chefen för marinen icke under alla förhållanden skall vara sjöofficer, är detta chefskap i Viss mån oegentligt. Övriga befälskårer inom marinen hava sina särskilda chefer. Genom att föra samtliga flaggmän på. särskild stat skulle befattningen som chef för sjöofficerskåren ej behöva läggas på den äldste flaggmannen utan kunna åläggas annan lämplig befattningshavare, nämligen chefen för marinstaben.
Även ur flera andra synpunkter synes det lämpligt att sammanföra chefen för marinen jämte övriga beställningshavare av flaggmans (generalspersons) grad vid flottan och kustartilleriet till en särskild stat, amiralitetet. Skäl härför är bland annat, att vissa av de befattningar, för vilka lönerna äro av- sedda, kunna komma att tillsättas från antingen det ena eller det andra vapen— slaget.
Beträffande vilken personal, som bör hänföras till amiralitetet, torde föl- jande böra framhållas:
I det föregående har anförts, att för beställningshavare i lönegraden Ob 2 bör tillskapas en ny tjänstegrad, liggande mellan den nuvarande general— majors-(konteramirals—)graden och överste—(kommendörs-)graden. Denna nya tjänstegrad föreslås skola. benämnas »generalmajor av 2. graden» respektive »konteramiral av 2. graden»_ Då samtliga flottans och kustartilleriets office- rare i lönegrad Ob2 sålunda komma att vara flaggmän (generalspersoner), böra de också. tillhöra amiralitetet. Till amiralitetet bör jämväl hänföras marin- överintendenten. Amiralitetets stat bör i enlighet med det anförda få. följande utseende:
! l
Beställning ' Lönegrad ,l
1 .
l l
Chef för marinen ...................................................... Ob 4 |
» » marinförvaltningen .. Ob 3 j » » kustfiottan .......... Ob 3 i » » Ostkustens marindistrikt ...................................... Ob 3 » » Sydkustens marindistrikt .................................... Ob 3 .
Inspektör för kustartilleriet ............................................ | Ob 3 &
Chef för marinstaben .................................................. Ob 2 E
" » Västkustens marindistrikt .................................... Ob 2 l » » Stockholms skärgårds kustartilleriförsvar .............. . ........ Ob 2 i =» » Blekinge kustartilleriförsvar .................................. Ob 2 ! » " Karlskrona örlogsvarv ........................................ Ob 2 % Marinöverintendenten .................................................. Ob 2
r.,—
I och med att chefen för kustartilleriet ersatts av en inspektör för vapnet, hava vissa av de ärenden, som hittills handlagts av chefen för kustartilleriet, överflyttats på marinstaben.
Chefen för marinstaben bör, såsom för närvarande, vara placerad i löne— grad Ob 2 med fyllnadsarvode till lönegrad Ob 3.
För att minska chefens för marinstaben arbetsbörda har i samband med omläggningen av kustartilleriets ledning inrättats en särskild souschefsbefatt- ning, vilken innehaves av en kustartilleriofficer. Härför bör avses en beställ- ning i lönegrad Oa 6.
Såsom tidigare angivits, bör chefen för marinstaben (vilken alltid avses vara sjöofficer) vara chef för sjöofficerskåren.
I samband med överförandet av vissa kustartilleriärendens handläggning från chefen för kustartilleriet till marinstaben synes en rationalisering av ärendenas fördelning och handläggning böra göras. Ett steg i denna riktning synes vara tillskapandet av en särskild utbildningsavdelning. Denna skall handha-va utbildningsfrågor för såväl flottan som kustartilleriet, givetvis utan att därigenom försvåra eller hindra initiativ eller verksamhet beträffande hit- hörande områden hos de olika inspektörerna. Till denna avdelning överflyttas sålunda ärenden främst från nuvarande organisations- och personalavdel- ningarna.
Med den omfattning vissa avdelningar komma att erhålla anses det erfor- derligt att för dem upptaga en yngre regementsofficer såsom assistent.
Införandet av en särskild inspektör för förbindelseväsendet har ifrågasatts. De uppgifter, som skulle tillkomma denne, torde emellertid i huvudsak kunna handläggas inom marinstabens förbindelseavdelning, varvid åt å avdelningen tjänstgörande regementsofficer instruktionsledes böra uppdragas vissa ålig— ganden och lämnas särskilda befogenheter, i tillämpliga delar anknytande till tjänstegrensinspektörernas uppgifter och verksamhet.
Den för Sjövärnskåren (förutvarande frivilliga motorbåtskåren) erforderliga militära personalen, en pensionerad regementsofficer med arvode (3,600 kro- nor) och en stamofficer, kompaniofficer, bör upptagas bland i marinstaben tjänstgörande personal, med hänsyn till att expeditionen är förlagd i anknyt- ning till marinstaben.
Ledandet av den statliga isbrytningsverksamheten, som under vanliga freds- förhållanden utövats från sjöförsvarets kommandoexpedition, har under för- svarsberedskapstiden åvilat chefen för marinen. Enär detta under krig och försvarsberedskap är ofrånkomligt på grund av isbrytningsverksamhetens sam- band med övrig marin verksamhet, tala alla skäl för att isbrytningsverksam- heten även i fredstid ledes av chefen för marinen. För handläggning av hit- hörande ärenden avses en med verksamheten förtrogen officer —— vanligen en förutvarande chef å isbrytarfartyg — tjänstgöra i marinstaben.
Personalbehovet för marinstaben beräknas på sätt nedanstående tablå an- giver, varvid å samtliga avdelningar beräknats officerare från såväl flottan som kustartilleriet.
Aktiv personal Pensionerad personal
Regements- Kompani- Under- Under- officerare officerare officerare Officerare officerare
Chef, lönegrad Ob 2 ........ '. . . . — — — — -— Souschef ........................ 1 ') — — -— — Expeditionen .................... — 3 s) -— 2 2) 1 Operationsavdelningen .......... 2 3) 6 a) — 2 ') —— Förbindelseavdelningen .......... 2 3 ”l _ 1 — Organisationsavdelningen ........ 2 ”) 6 6) — 1 2 Personalavdelningen ............ 1 3 5) 1 1 1 Utbildningsavdelningen .......... l 7) 2 7) —— l 1 Bibliotek ........................ -— —— —- 1 —
Summa 8) 9 23 | 1 9 5
1) Overste ur kustartilleriet. 2) Särskild expeditionsofficer (pensionerad officer) är numera införd. På grund härav uppföres icke någon adjutant hos chefen för marinstaben å expeditionen. A expeditionen redovisas dels en pensionerad regementsofficer och en stamofficer, avsedda för Sjövärns- kåren, dels en pressofficer, dels en officer för handläggning av isbrytm'ngsarenden. Den sistnämnde kan vara regementsofficer.
=*) Av & operationsavdelningen tjänstgörande officerare avses sammanlagt 2 vara. från kustartilleriet.
4) Varav en officer för underrättelsedetaljen. 5) Varav en ofäcer från kustartilleriet. 6) Av det sammanlagda antalet officerare å. avdelningen avses två vara. från kustartille- riet. Blend kompaniofficerarna avses en tillhöra marinintendenturkåren. Han avses tillika tjänstgöra såsom redogörare vid marinstaben.
") Av det sammanlagda antalet officerare å avdelningen avses en vara. från kustartilleriet. &) Av sammanlagda antalet stamofiicerare äro 23 sjöofäcerare, 8 kustartilleriofficerare och 1 intendenturofficer.
Förutom ovannämnd personal böra i marinstaben tjänstgöra ett antal stabsutbildade yngre officerare såsom aspiranter. Antalet beräknas till om- kring 5 sjöofficerare och 1—2 kustartilleriofficerare. Av dessa aspiranter beräknas en för utbildning tjänstgöra i försvarsdepartementets kommando— expedition.
Å operationsavdelningen beräknas för ständig tjänstgöring en kompani- officer ur flygvapnet.
I marinstaben tjänstgör jämväl i viss utsträckning adjutanten hos chefen för marinen.
Särskilt juridiskt biträde har icke beräknats för marinstaben. Det har näm- ligen förutsatts, att någon av marinförvaltningens tjänstemän med erforderlig juridisk kompetens skall tillhandagå även övriga till marinledningen hörande organ, som skola hava sina lokaler i samma byggnad som marinförvaltningen, med utredningar och utlåtanden i frågor av rättslig natur.
Såsom biträde å expeditionen beräknas ett kanslibiträde (lönegrad Ca 7)- I samband med att marinledningen inflyttar i nyuppförd byggnad förut— sättes en centralisering av skrivbyråernas verksamhet kunna ske för marin- staben och inspektionsmyndigheterna m. fl. För byrån beräknas till en början samma personal som den för närvarande för marinstaben upptagna, utökad med 3 kontorsbiträden (lönegrad MEo 4, varav 2 för närvarande upptagna i personalförteckningen för inspektören för kustartilleriet).
I proposition (nr 189) till 1941 års riksdag föreslog Kungl. Maj:t riks- dagen, att den dåvarande befattningen som chef för kustartilleriet skulle utbytas mot en befattning som inspektör för kustartilleriet. Riksdagen beslöt i öve1ensstämmelse härmed.
Inspektö1ens för kustartilleriet åligganden m. m. —-— såsom de 1 anslutning till i nämnda proposition gjorda uttalanden kommit till uttryck i för inspek- tören gällande instruktion — kunna sammanfattas sålunda.
Han är, i vad på honom ankommer, ansvarig för att kustartilleriets per- sonal bibringas den utbildning, som motsvarar dess uppgifter i fred och krig, ävensom att kustartilleriets materiel och utrustning m. m. är av lämplig och tidsenlig beskaffenhet samt befinner sig i krigsdugligt skick. Tillika och i anslutning härtill handhaver han frågor rörande kustartilleriets utbildning, övningar och verksamhet i övrigt, dess materiel, organisation och utrustning m. m.
Härjämte inspekterar han utbildning, övningar och verksamhet i övrigt inom kustartilleriet och tillser, att för kustartilleriet gällande bestämmelser följas, ävensom att erforderlig enhetlighet i utbildningen förefinnes kust- artilleritruppförbanden emellan.
Med avseende å kustartilleriets materiel och utrustning m. m. inspekterar han denna med hänsyn till såväl krigsduglighet som underhåll, skötsel och vård.
Slutligen är inspektören för kustartilleriet chef för kustartilleriets personal. Någon ändring i inspektörens för kustartilleriet ställning och tjänsteutövning synes i stort sett icke erforderlig. Utredningen förutsätter sålunda, att en inspektör för kustartilleriet med i huvudsak nuvarande befogenheter och an— svar alltjämt skall finnas inom marinledningen.
Inspektören för kustartilleriet beräknas liksom hittills vara. generalsperson i lönegraden Ob 3. Beställningen bör uppföras å staten för amiralitetet.
För att biträda inspektören för kustartilleriet i hans ämbetsutövning står till hans förfogande en stab under ledning av en regementsofficer såsom stabs— chef. För staben ärO därjämte för närvarande beräknade en regementsofficer (souschef i staben) 0011 fyra kompaniofficerare (adjutanter), ävensom expedi- tionspersonal, omfattande tre underofficerare, en pensionerad officeri arvodes- befattning (expeditionsofficer), en pensionerad underofficer i arvodesbefatt- ning (registrator) samt två kontorsbiträden.
I anslutning till den utvidgning av kustartilleriet, som föreliggande orga- nisationsförslag innebär, med ty åtföljande ökade arbetsuppgifter, bör inspek— törens stab i viss utsträckning förstärkas och i enlighet med vunna erfaren- heter givas en fasta-re organisation. Endast härigenom ernås den planmässig— het och stadga i stabsarbetet, som är en nödvändig förutsättning för dess effek- tiva bedrivande. Sålunda bör arbetet i staben i överensstämmelse med in— spektörens åligganden fördelas å. tre avdelningar, en personal- och organisa- tionsavdelning, en utbildningsavdelning och en materiel- och befästnings- avdelning.
Med avseende å expeditionspersonalen föreslås ingen annan ändring än att de tvenne nu befintliga kontorsbiträdena, som ovan nämnts, överföras till en för marinledningen gemensam skrivbyrå.
I anslutning till det ovan anförda beräknar utredningen personalbehovet för inspektörens för kustartilleriet stab sålunda:
1 regementsofficer, stabschef, tillika avdelningschef, 1 regementsofficer, avdelningschef, 1 kapten, avdelningschef, 6 kompaniofficerare, adjutanter, 3 underofficerare, expeditionsunderofficerare, 1 pensionerad officer, expeditionsofficer, samt 1 pensionerad underofficer, registrator. Inspektören för kustartilleriet jämte staben benämnas med ett gemensamt namn »kustartilleriinspektionen».
Övriga inspektionsmyndigheter. Inspektören för sjöartilleriet.
Hittills har det ålegat i huvudsak marinförvaltningen (främst dess artilleri- avdelning) att följa den tekniska utvecklingen av artilleriet och lämna tek- niska anvisningar för artilleriutbildningen. På sjöstyrkorna har viss artille- ristisk sakkunskap förelegat endast i chefens, för kustflottan stab. Denna stab har sålunda hittills haft att i hög grad bära ansvaret för ledandet och utvecklandet av yrkesutbildningen vid sjöartilleriet. Med nuvarande organisa- tion finnes följaktligen icke någon direkt målsman för artilleriutbildningen. Olägenheten härav har vid olika tillfällen framträtt. Det kan givetvis icke vara riktigt att belasta en operativ befälhavare som chefen för kustflott-an med alla spörsmål rörande artilleriutbildning, den detaljerade tekniska och taktiska granskningen av alla artilleriskjutningar o. s. v. I stället synes böra tillskapas en särskild målsman för sjöartilleriet, med huvudsaklig uppgift att följa utvecklingen av detta artilleri, att utarbeta planer för artilleriutbild- ningens enhetliga och rationella bedrivande, att verkställa inspektioner av ombord och i land förlagda kurser och skolor för artilleripersonalen, att sammanställa vunna erfarenheter och skjutresultat från sjöstyrkorna och ut— bildningsanstalterna samt tillvarataga vunna erfarenheter och omsätta de- samma i förslag till instruktioner och föreskrifter m.m. Det bör vidare åligga en sådan målsman att föra rullor över specialutbildad artilleripersonal och uppgöra förslag till dennas tjänstgöring m.m. samt att i allmänhet vid speciella artilleriskolor ombord föra befälet och leda och övervaka utbild- ningen.
Utredningen föreslår sålunda, att en särskild befattning såsom inspektör för sjöartilleriet inrättas. Denne inspektör bör ingå. i marinledningen och därvid intaga samma ställning som enligt nuvarande instruktion tillkommer övriga tjänstegrensinspektörer.
Inspektören för sjöartilleriet, som bör vara kommendör (lönegrad Oa 6), bör biträdas av tvenne adjutanter, en med specialutbildning såSOm flackbane—
_ . ___—_unmhamm .
artillerist och en som luftvärnsartillerist. Den ene bör om möjligt vara tek- niskt utbildad, den andre stabsutbildad. För tjänstgöring å expeditionen avses en pensionerad underofficer.
Inspektören för torped- och undervattensbåtvapnen.
Den nuvarande befattningen såsom inspektör för undervattensbåtvapnet bör enligt utredningens mening omändras till en för torped- och ubåtvapnen gemensam inspektörsbefattning. Beträffande torpedvapnet gäller liksom för artilleriet, att någon särskild målsman med uppgift att samordna de tek- niska och taktiska synpunkterna på utbildningsfrågor, exercisreglementen, skjutinstruktioner 0. s. v. icke finnes. Även här har det varit dels marin- förvaltningens torpedavdelning, dels chefens för kustflottan stab, som när- mare kommit att sysselsättas med hithörande frågor. För undervattensbåt- vapnet har den sedan 1918 förefintliga inspektionen uträttat ett mycket värde- fullt arbete och kunnat skänka stadga och kontinuitet åt handläggandet av ut- bildningsfrågor och deras samband med personal— och materielspörsmål m. m.
Effektivast vore tvivelsutan att inrätta en ny inspektion för torpedvapnet vid sidan av inspektionen för undervattensbåtvapnet. Mycket synes dock stå att vinna genom ett sammanförande åtminstone tills vidare av de båda torpedvapnen, det under vattnet och det på. vattnet, under samma inspektion. Härigenom skulle den erfarenhet, som inspektörsorganisationen förvärvat beträffande ubåtvapnet, också utan vidare komma torpedvapnet till godo. Eventuellt torde åt inspektören jämväl kunna uppdragas vissa befogenheter beträffande övervakande etc. av marinens dykeritjänst.
Som inspektör för det sammansatta vapnet bör kunna utses antingen torped- eller ubåtsutbildad kommendör (lönegrad Oa 6). Till hans förfogande böra stå dels en regementsofficer såsom assistent med föregående vapentjänst inom den av här berörda tjänstegrenar, som inspektören icke tillhört, dels två adjutanter med erfarenhet, den ene beträffande ubåtvapnet, den andre beträffande tjänsten och utbildningen å övervattenstorpedfartygen. I analogi med vad som föreslagits beträffande adjutanterna hos inspektören för sjö- artilleriet bör den ene adjutanten vara stabs-, den andre tekniskt utbildad. I inspektörens expedition bör vidare tjänstgöra en pensionerad underofficer.
Det förutsättes att såväl torped- som ubåtskolor i allmänhet komma att ordnas inom kustflottan, men att inspektören antingen skall kunna beordras att under dennas chef leda viss slags utbildning eller i varje fall genom in- spektioner 0. s. v. följa densamma samt tillhandagå med synpunkter och erfarenheter för erhållande av bästa utbyte av utbildningen. De hos inspek- tören tjänstgörande adjutanterna böra som regel under skolperioden tjänst- göra i instruktionsofficers- eller adjutantsbefattning hos vederbörande skol- chef (förbandschef).
I nspektören för minväsendet.
Medan minsvepningsväsendet till följd av ett allt starkare framträdande behov år 1933 erhöll en egen målsman i och med tillsättandet av inspektören
för minsvepningsväsendet, har minvapnet i likhet med torpedvapnet hittills saknat sådan. På samma sätt som för detta vapen ha marinförvaltningens minavdelning och chefens för kustflottan stab varit de av hithörande utbild- nings— m. fl. frågor närmast intresserade och berörda. Man har emellertid icke kunnat undgå att konstatera, att minvapnet i avsaknad av en för dess utveckling i olika hänseenden ansvarig målsman icke alltid kunnat följa med i utvecklingen.
Det givna sammanhang som existerar mellan mintjänsten och minsvep— ningstjänsten gör, att det synes lämpligt att sammanföra dessa båda tjänste- grenar under en inspektör, inspektören för minväsendet. Med minväsendet menas i detta sammanhang flottans minväsende. Till detta avses emellertid hänföras allt, som berör okontrollerbara mineringar med därför avsedd materiel samt minsvepningstjänsten med dess materiel, under det att till kustartilleriet hänföras de kontrollerbara mineringarna med deras materiel. För kustartilleriets minvapen är inspektören för kustartilleriet inspektör.
Inspektören för minväsendet förutsättes vara sjöofficer av kommendörs grad (lönegrad Oa 6). Han bör biträdas av två adjutanter, en för minvapnet och en för minsvepningstjänsten. Den ene av dessa bör vara tekniskt, den andra stabsutbildad. I inspektörens expedition bör därjämte även tjänst— göra en pensionerad underofficer.
Inspektören bör, biträdd av erforderlig personal ur inspektionen samt en miningenjör, utöva ledningen av särskild sammandragen skolavdelzning för min— och minsvepningsutbildningen. Han bör slutligen i likartad omfattning för båda verksamhetsgrenarna handlägga utbildningsspörsmål, ärenden rörande personal och materiel m. m.
Inspektören för minväsendet avses jämväl skola vara ordförande i fartygs- uttagningskommissionen. Utredningen anser sig icke böra närmare ingå på frågan om fartygsuttagningskommissionens uppgifter och organisation. Frågan härom torde nämligen komma att upptagas till behandling av de sakkunniga för revision av gällande rekvisitionslagstiftning.
Marinö'uerdz'rektören, marinöverintendenten samt marinöverläkaren.
I fråga om marinöverdirektörens, chefens för marinintendenturkåren samt marinöverläkarens funktioner som inspektörer var inom sin tjänstegren samt såsom chefer för respektive personalkårer förutsätter utredningen ingen principiell förändring gentemot vad som gäller enligt nuvarande organisation. Det synes dock utredningen vara lämpligt att återinföra benämningen marin- överintendent i stället för chef för marinintendenturkåren, då sistnämnda titel icke ger uttryck för annat än en mindre del av de befattningshavaren åliggande uppgifterna. Att den militära titeln blir en annan -— konteramiral av 2. graden _— torde här lika litet som då det är fråga Om generalintendenten, vars militära titel är generalmajor, vara av betydelse.
l..—1
.., Aup— m?—.nurmm» .a. -
B. Marindistrikten.
Organisationen i allmänhet.
Den utveckling av marindistriktsorganisationen, som genomfördes som följd av 1936 års försvarsbeslut, har varit av största betydelse för funk- tionerandet av den marina beredskapen under de senaste åren. Tack vare att denna organisation hunnit vara i verksamhet under några år, hade för- beredelsearbetet kunnat genomföras, och de lokala sjöförsvarsorganen voro i stort sett väl beredda för lösandet av sina uppgifter. Vissa av dessa hava blivit mer omfattande än som beräknats, exempelvis sjöfartskontrollen.
Det inbördes förhållandet mellan flottans och kustartilleriets organ och anstalter under fred och krig inom de olika marindistrikten har varit reglerat genom särskilda föreskrifter, vilka efter hand måst kompletteras och ut- vecklas under beredskapstiden. Såsom i propositionen nr 189/1941 angående vissa spörsmål rörande kustartilleriets ställning i försvarsorganisationen fram- hållits, bör mu en mera definitiv lösning åvägabringas beträffande dessa frågor.
Organisationen av marinens olika organ och anstalter inom marindistrikten bör uppgöras efter så vitt möjligt ensartade grunder, därvid enligt utred- ningens mening i stort sett följande principer _böra vara vägledande.
Krigs- och fredsorganisationerna böra bringas till största möjliga överens— stämmelse. Beträffande befälsförhållandena under krig må emellertid erinras om att enligt gällande instruktion för överbefälhavaren för rikets försvars- krafter denne äger att för visst fall och ifråga om särskild del av marinstrids- krafterna vidtaga ändringar rörande ledningens utövande. För säkerställande av samverkan mellan marinstridskrafter inom vissa kustområden och andra stridskrafter i bakomvarande område kan sålunda ifrågakomma att upprätta gemensamt befäl, exempelvis genom att vissa kustartilleriförsvarsstridskrafter ställas under närmaste militärområdes- eller högre befälhavares befäl. Det bör med hänsyn härtill i fredstid sörjas för att militärområdesbefälhavare m. fl. erhålla kännedom om marina försvarsanstalter och planer för verksam- heten etc. inom framförvarande marina försvarsområde.
Normalt synes emellertid marindistriktschefen böra utöva den militära ledningen över samtliga förband, organ och anstalter inom marindistriktet, vare sig de äro upprättade av flottan eller av kustartilleriet.
Dessa förband m. m. äro:
lokala sjöstridskrafter (lokalstyrkor, i fredstid fartygsdepåer); marindistriktets kustartilleriförsvar med däri ingående kustartillerirege- mente eller -kår;
örlogsstation eller örlogsdepå; samt
örlogsvarv.
Vad beträffar örlogsvarven torde marindistriktschefens befogenhet böra inskränkas till att omfatta åtgärder och ansvar för försvaret mot fientliga anfall samt viss befälsrätt över å varvet tjänstgörande militär och civilmilitär personal.
Ledningen av förbindelseväsendet inom marindistriktet utövas av i marin- distriktsstaben ingående organ. Förbindelseväsendet intar sålunda icke någon självständig ställning.
Marindistriktschefen direkt underställda böra vidare vara vissa sjukvårds- och intendenturanstalter etc., vilka äro gemensamma för två eller flera ovan angivna förband o. s. v., i den mån de icke lämpligare underställas någon marindistriktschefen underlydande myndighet. Bland annat böra vissa förråd av likartad materiel och av samma förnödenheter sålunda i görligaste utsträck— ning sammanföras under gemensam ledning. Härvid åsyftas i främsta rum- met lager av förläggningsutrustning, livsmedel och sjukvårdsartiklar, som förvaras i större förråd för att utlämnas vid mobilisering och för att ersätta avgång på grund av förbrukning. Såsom dylika förråd räknas i detta sam- manhang icke uppbörder av persedlar eller förnödenheter, som äro utplacerade att användas vid viss inrättning eller anläggning.
Under marindistriktschefen torde vidare böra stå ett särsklt organ, som omhänderhar fastighetsförvaltningen inom marindistriktet. Hittills har orga- nisationen varit den, att örlogsvarvets byggnadsdepartement handhaft icke blott varvet tillhörande byggnader, kajer, vägar m. in. utan jämväl övriga fastigheter etc. som tillhöra marindistriktet. Härifrån hava dock varit undan- tagna kustartilleriförsvarets (kustfästningens) fortifikatoriska anläggningar, kustartilleritruppförbandens kaserner och övriga fastigheter m. m., vilka under kommendanten handhafts av fästningens fortifikationsförvaltning.
Örlogsvarvens byggnader och övriga fasta anläggningar böra på grund av sambandet mellan den industriella driften och byggnadstekniska åtgärder alltjämt handhavas av ett respektive varv tillhörande organ. Men det synes ohållbart att såväl chefen för örlogsstationen i fråga om stationens byggnader som än mera marindistriktschefen beträffande marindistriktets fasta anlägg- ningar och byggnader m. m. skall sakna såväl förvaltningsorgan som tillräck- ligt inflytande på fastighetsförvaltningen.
Lämpligast synes i förevarande fall vara, att nuvarande fortifikationsför- valtningen inom kustfästning utvecklas till att bliva ett gemensamt förvalt- ningsorgan för marindistriktets samtliga utom örlogsvarven belägna byggna- der, fastigheter, befästningar o. s. v. Härvid behöver icke göras någon ändring i de rådande befälsförhållandena. Fortifikationsförvaltningen förblir alltjämt underställd chefen för kustartilleriförsvaret i avseende å de förvaltningsären- den, som beröra kustartilleriförsvaret och kustartilleritruppförbandet, under det att fortifikationsförvaltningen i och för handläggande av byggnadsärenden, som beröra marindistriktet i övrigt är direkt underställd marindistriktschefen. Frågor rörande anmälande av medelsbehov för underhåll och fördelning av beviljande anslagsmedel (arbetsplan) böra föredragas för marindistriktschefen av chefen för fortifikationsförvaltningen efter samråd med övriga myndigheter, som disponera ifrågavarande byggnader och anläggningar. Ärenden rörande ny- eller tillbyggnader eller större ändringsarbeten böra likaledes avgöras av marindistriktschefen efter föredragning av fortifikationsbefälhavaren. Dess- förinnan bör samarbete i förekommande fall hava ägt rum med den lokal-
disponerande myndigheten, som naturligtvis oftast även är initiativtagarei sådana ärenden och bör kunna direkt hos fortifikationsbefälhavaren begära förberedande utredningar och förslag. I spörsmål rörande arbetenas utförande böra fortifikationsbefälhavaren och nyssnämnd myndighet kommunicera direkt med varandra, varvid det kan vara lämpligt att utse viss befattningshavare hos myndigheten att upprätthålla sådan förbindelse med fortifikationsbefäl- havaren och i vissa avseenden vara dennes ombud på platsen. Därest i frågor beträffande arbetenas utförande samförstånd ej skulle kunna uppnås mellan fortifikationsbefälhavaren och vederbörande myndighet, torde ärendet böra underställas marindistriktschefens prövning. Med hänsyn till att fortifika— tionsförvaltningens och fortifikationsbefälhavarens verksamhet till större delen kan beräknas falla inom kustartilleriförsvaret, bör förvaltningen vara förlagd i anslutning till övriga chefen för kustartilleriförsvaret underställda förvaltnings och stabsorgan.
Generellt förutsättes, att sådana reglementariska föreskrifter utfärdas be- träffande förvaltningsverksamheten, att de olika förvaltningarna inom marin- distriktet i huvudsak arbeta självständigt under sina närmaste chefer, så att marindistriktschefen, om ej annat med hänsyn till särskilda förhållanden före- skrivits, endast behöver handlägga sådana förvaltningsärenden, som äro av väsentlig betydelse för krigsberedskapen och den militära verksamheten inom marindistriktet.
Marindistriktschefens ledande funktioner böra sålunda företrädesvis utövas genom meddelande av anvisningar och direktiv för förvaltningsverksamheten samt verkställande av inspektioner, varjämte han naturligtvis bör kunna inhämta de yttranden och påkalla de utredningar, som han finner erforderliga. Beviljade anslagsmedel böra i allmänhet ställas direkt till vederbörliga marindistrikts- chefen underordnade förvaltningsmyndigheters förfogande, dock att — där så befinnes lämpligt —— fördelning av för marindistriktet avsedd andel av visst anslag, exempelvis sådant som användes inom olika förvaltningsområden, förutsättes kunna. uppdragas åt marindistriktschefen. Beräkningar av medels- behoven under stadigvarande anslag för materielens vidmakthållande och personalens underhåll m. m. böra göras av vederbörliga förvaltningsmyndig- heter och ingivas genom marindistriktschefen. Fastställda stater samt av högre myndighet lämnade särskilda medelsanvisningar för tillgodoseende av viktigare behov böra likaledes passera marindistriktschefen. Frågor rörande större nyanläggningar eller utökningar av befintliga förråd av persedlar, materialier, ammunition och dylikt synas däremot böra handläggas av marin- distriktschefen själv efter beredning av vederbörande underlydande chef. För- valtningsärenden rörande marindistriktschefens egen stab behandlas givet- vis där och avgöras av marindistriktschefen.
Vid utövande av ledningen inom marindistriktet biträdes marindistrikts- chefen av en stab, marindistriktsstaben, under befäl av en stabschef och upp- delad på följande avdelningar:
Avdelning E, expedition, i allmänhet under en pensionerad officer som expeditionsofficer;
Avdelning F, flottans avdelning, under en sjöofficer som chef, handlägger ärenden rörande flottan, d. v. s. sjöstyrkor, örlogsstation eller örlogsdepå, örlogsvarv, förbindelseväsende, sjöfart o. s. v.;
Avdelning K, kustartilleriavdelning, under en kustartilleriofficer som chef, handlägger ärenden rörande kustartilleriförsvar, luftförsvar etc.;
Avdelning I, intendenturavdelning, under en intendenturofficer såsom chef, handlägger ärenden rörande intendenturtjänsten etc.;
Avdelning S, sjukvårdsavdelning, under en marinläkare som chef, hand— lägger ärenden rörande sjuk— och hälsovård.
I marindistriktsstaben ingår vid handläggande av vissa personalärenden den till tjänsteställning främste av respektive inom marindistriktet tjänstgörande mariningenjörer, officerare vid marinintendenturkåren och marinläkare.
I den mån icke annat föreskrives är stabschefen samtidigt chef för viss avdelning (under fred förutsättes tills vidare så överallt vara fallet). Vid mindre marindistriktsstab kunna flera avdelningar sammanföras under gemensam chef.
För att tillförsäkra såväl marindistriktschefer som marindistriktens övriga myndigheter tillgång å juridisk sakkunskap har utredningen i förteckningen å arvoden och särskilda ersättningar, ”bestämda av Kungl. Maj:t, upptagit arvo— den till juridiska biträden. I den mån icke annat framgår av förteckningen, äro biträdena avsedda för samtliga marinens myndigheter inom marindistriktet.
De särskilda marindistriktens organisation.
I det följande kommer redogörelse att lämnas för den närmare utform- ningen av organisationen inom de olika marindistrikten. De med kustartil- leriets organisation sammanhängande frågorna beröras endast i den mån sambandet här så kräver. I övrigt behandlas de under avsnittet Om kust- artilleriet.
Sydkustens marindistrikt. Chefen för Sydkustens marindistrikt är i nuvarande organisation jämväl kommendant i Karlskrona fästning. Med hänsyn till den stora utvidgning av särskilt kustartilleristridskrafterna inom marindistriktet, som redan ägt rum och ytterligare föreslås, anser utredningen att sammanförandet av de två be- fattningarna bör upphöra. I samband med att begreppet Karlskrona fästning förändras till begreppet Blekinge kustartilleriförsvar bör sålunda tillkomma en särskild chef för detta. Denne chef bör tillika vara försvarsområdesbefäl- havare. Han bör vara officer vid kustartilleriet i lönegrad Ob2 och såsom förut nämnts tillhöra amiralitetet. Till sitt förfogande bör han hava en sär- skild stab, motsvarande vad som hittills benämnts fästningsstab. För denna stabs sammansättning redogöres under avsnittet »Kustartilleriet». Under chefen för marindistriktet lyda: lokalstyrka (fartygsdepå); Blekinge kustartilleriförsvar m'ed Karlskrona kustartilleriregemente; Karlskrona örlogsstation;
Karlskrona örlogsvarv; marindistriktets intendentur— och kameralförvaltningar; marindistriktets sjukvårdsförvaltning med marinens sjukhus i Karlskrona (uppgår eventuellt framdeles i länslasarettet i Karlskrona); samt.
marinens ecklesiastikpersonal i Karlskrona. Marindistriktschefen i viss mån underställda äro jämväl de till Karlskrona förlagda
marinens underofficersskola och
flottans sjömansskola, vilka äro gemensamma för marinen respektive flottan.
Marindistriktsstaben organiseras på avdelningar på sätt förut angivits. Sammansättningen beräknas bliva följande: Avdelning E: pensionerad officer. Avdelning F: 1 regementsofficer, 4 kompaniofficerare (Fl). Avdelning K: 1 regementsofficer, 1 kompaniofficer (KA). Avdelning I: 1 regementsofficer (Int.).
Avdelning S: 1 marinläkare. Såsom stabschef tjänstgör den äldste av cheferna för avdelning F eller avdelning K.
För staben avses vidare underofficerare och manskap samt civil personal enligt vad — liksom beträffande övriga marindistrikt — framgår av veder— börliga personalfördelningstablåer respektive personalförteckningar.
Vad förvaltningsorganisationen beträffar må följande framhållas. I intendenturförvaltningen ingår för närvarande bland annat marinens centrala beklädnadsverkstad. Denna arbetar för hela marinens räkning. Lik- nande anstalter inom försvarsväsendet äro direkt underställda vederbörlig central förvaltningsmyndighet. Dessa omständigheter tala för att berörda verkstad utbrytes ur intendenturförvaltningen och ställes under central led- ning (marinförvaltningen) i tekniskt och ekonomiskt avseende. Intill dess avgörande träffats i frågan rörande den centrala militära förvaltningsorganisa- tionen, synes dock icke någon ändring böra vidtagas i rådande förhållanden.
Till intendenturförvaltningen höra vidare dels flottans stam- och bevärings- beklädnadsförråd samt sängpersedelförråd, dels ock proviantförråd, bageri, köttcentral med charkuteri samt tvättinrättning. Beklädnadsförråden innehålla huvudsakligen persedlar för distriktet tillhörande, för flottan avsett manskap, och det kan därför ifrågasättas, att desamma borde överföras till stationsför— valtningen. Stambeklädnadsförrådet omfattar emellertid jämväl vinterbo- klädnads— och vissa andra persedlar för fartyg. Med hänsyn härtill och till vissa förrådsbyggnaders belägenhet tillsammans med övriga för intendentur- förvaltningen avsedda byggnader på Stumholmen, synes det, särskilt ur admi- nistrativ synpunkt, vara lämpligast att tills vidare bibehålla beklädnadsför- råden under chefens för intendenturförvaltningen ledning. Åtgärder böra emellertid vidtagas för att skilja stambeklädnadsförrådet från den nu rådande gemenskapen med verkstaden genom att flytta utrustningsförrådet till en annan byggnad, vilket påkallas även därav, att verkstadens förrådslokaler äro
otillräckliga. Viss tillbyggnad av b'eväringsbeklädnadsförrådet är även erfor- derlig. Medel för bestridande av kostnaderna för nu nämnda byggnadsarbeten upptagas bland byggnadskostnaderna för marinen.
Vad beträffar sängpersedelförrådet och de ovan uppräknade livsmedels- anstalterna samt tvättinrättningen bör någon ändring av deras inpassning i organisationen ej ske, enär de tillgodose för flera olika förvaltningsområden och för fartygen gemensamma behov. Sängpersedelförrådet, som för när- varande innehåller persedlar för örlogsstationen, fartygens sjukhytter och sjukhus i land, synes böra utvecklas till ett för hela marindistriktet centralt förråd av förläggningsutrustning, omfattande sådan utrustning jämväl för kustartilleriförsvaret tillhörande förband m. 111. Även sjukvårdsförrådet synes böra göras till ett gemensamt förråd.
Kameralkontoret förutsättes i huvudsak skola bibehållas vid sin nuvarande organisation. Det synes emellertid kunna ifrågasättas att förlägga titelbok- föringen till vederbörliga förvaltningsmyndigheter i vad envar ur medels- dispositionssynpunkt ankommer.
Beträffande vissa lokalfrågor inom marindistriktet må i detta sammanhang erinras om att riksdagen nyligen beviljat medel till iordningställande av f. d. ingenjörkasernen i Karlskrona till kanslihus för marindistriktsch'efen. Med hänsyn till här avsedd organisation synes det emellertid lämpligare, att dessa lokaler iordningställas för chefen för kustartilleriförsvaret med underlydande organ.
För marindistriktschefen bör någon ny ämbetslokal icke avses. Erforderliga utrymmen erhållas i det nuvarande kanslihuset genom att chefens för örlogs- stationen expedition förlägges till den kasernbyggnad, som — enligt vad under avsnittet »Örlogsstationerna» närmare angives —— är nödvändig och föreslås till uppförande invid f. d. skeppsgossekasernen (kasern Ankarstierna).
Samtliga lokalfrågor i övrigt rörande Sydkustens marindistrikt behandlas i annat sammanhang.
Ostkustens marindistrikt.
Beträffande organisationen av Ostkustens marindistrikt avses i princip ingen annan större ändring än att kustartilleriförsvaret inom Stockholms skär- gårds marina försvarsområde med Vaxholms kustartilleriregemente helt under- ställes marindistriktschefen. Chef för Stockholms skärgårds kustartilleriför- svar, tillika försvarsområdesbefälhavare, blir sålunda nuvarande kommendanten i Vaxholms fästning. Hårsfjärdens depå underställes marindistriktschefen i stället för chefen för kustflottan;
Under marindistriktschefen lyda sålunda:
lokalstyrkor (fartygsdepå);
Stockholms skärgårds kustartilleriförsvar med Vaxholms kustartillerirege— mente;
Stockholms örlogsstation; Stockholms örlogsvarv; Hårsfjärdens depå;
) ; i ä !
r.....- .»H-p'e-_
...a—
marindistriktets intendentur- och kameralförvaltningar; marindistriktets sjukvårdsförvaltning; samt marinens ecklesiastikpersonal i Stockholm. Marindistriktsstaben organiseras på avdelningar på sätt förut angivits. Sammansättningen beräknas bliva densamma som för Sydkustens marin- distrikt angivits.
Enär fortifikationsförvaltningen, som förut angivits, avses vara förlagd till- sammans med chefens för Stockholms skärgårds kustartilleriförsvar övriga förvaltningsorgan i Vaxholm, synes det lämpligt att till marindistriktschefens ständiga förfogande i Stockholm ställa en fortifikationsförvaltningen till- hörande officer, vilken direkt kan handlägga större delen av de ärenden, som beröra byggnadsförvaltningen inom marindistriktet utom kustartilleriför- svaret.
Frågan om utflyttning av örlogsbasen inom Ostkustens marindistrikt från Stockholm inverkar i viss mån på marindistriktets organisation. Beträffande nämnda utflyttning må i detta sammanhang framhållas följande.
Den utflyttning av Stockholms örlogsbas, som i många år varit ifrågasatt, blir på grund av utökningen av marinorganisation'en i förhållande till 1936 års försvarsordning ofrånkomlig. Då riksdagen emellertid nyligen beviljat medel till viss modernisering av Stockholms örlogsvarv, synes det önskvärt — för att undvika för stora samtidiga utgifter för örlogsbasanläggningen _ att utflyttningen till en början kommer till stånd för enbart örlogsstationen, medan örlogsvarvet ännu ett antal år bör kvarligga på nuvarande plats. En snar utflyttning av örlogsstationen är oundgängligen erforderlig med hänsyn till att kaserner, skollokaler, exercisplats 0. s. v. icke äro tillräckliga. Möjlig- heter att tillfredsställande tillgodose förefintliga, oundgängliga krav saknas jämväl på nuvarande platser. Frågan om örlogsstationens flyttande till annan plats än den nuvarande förutsättes därför skola upptagas till slutlig behand— ling, så snart som utredningens förslag om marinorganisationen varit föremål för statsmakternas prövning.
Sedan en utflyttning av örlogsstationen skett, komma flottans anläggningar inom Ostkustens marindistrikt att vara spridda till olika orter för avsevärd tid framåt. Emellertid torde detta ur marindistriktsledningens synpunkt icke spela så stor roll, eftersom endast ett ringa antal viktigare förvaltningsärenden behöva underställas eller passera nämnde chef och förvaltningsledningen i övrigt är delegerad till underlydande chefer, vilka också i dylika ärenden förut- sättas hava direkt tjänsteväg till vederbörliga centrala förvaltningsorgan. Marindistriktschefen kan utöva den militära ledningen av till olika orter för- lagda förband, anstalter o. s. v. lika väl från Stockholm som från den nya örlogsstationen, måhända, lättare från Stockholm med hänsyn till de bättre kommunikationerna från huvudstaden än från platsen för den nya örlogs— basen. Det förutsättes sålunda, att chefen för Ostkustens marindistrikt tills vidare, i varje fall intill dess flyttningen av hela örlogsbasen blivit genomförd, kvarstannar i Stockholm.
Under sådana förhållanden torde det bliva erforderligt, att jämväl en del
av intendenturförvaltningen bibehålles i huvudstaden. Det synes nämligen lämpligt att detta förvaltningsorgan bland annat tillägges uppgiften att plan- lägga och till huvudsaklig del ombesörja livsmedelsanskaffningen för marin- distriktet i dess helhet samt därå replierande fartyg ävensom att utöva led- ningen av därav betingad förrådsverksamhet. Beklädnadsförråden och be— klädnadsreparationsverkstaden förutsättas emellertid vara förlagda till örlogs- stationen och böra därför efter utflyttningen tills vidare underställas stations- chefen.
Därest, i enlighet med vad som under rubriken »Örlogsstationerna» föreslås, särskilda ekonomikontor för kompanierna inrättas, synes sådant kontor vid utflyttning av Stockholms örlogsstation kunna utvecklas till ett stationsför- valtningens kameralkontor med uppgift att handlägga kassaärenden, om- besörja bokföring och medelsredovisning och utöva förvaltningskontroll m. m. i vad avser sagda förvaltning.
Västkustens marindistrikt.
Med den utveckling förhållandena efter 1936 års försvarsbeslut tagit, har en allt större vikt kommit att läggas på försvarsanstalterna vid Västkusten. Dessa hava därför efter hand vuxit i omfattning. I annat sammanhang föreslås även återupprättandet av det före 1925 års försvarsordning förefintliga kust— artilleritruppförbandet på Västkusten.
De nuvarande anstalterna vid Nya Varvet äro icke längre tillräckliga för såväl flottans som kustartilleriets behov. Det har därför, med hänsyn till olika förhållanden, ansetts mest ändamålsenligt att för kustartilleritruppför— bandet anordna en ny förläggning, belägen i omedelbar närhet av Nya. Varvet.
Beträffande organisationen av marindistriktet blir det med hänsyn till den ökade omfattningen av de olika anstalterna och stridskrafterna erforderligt att vidtaga vissa förändringar.
Som chef för marindistriktet bör avses en särskild beställningshavare i lönegrad Ob 2 och ingående i amiralitetet. Marindistriktschefen underställas:
lokalstyrka (fartygsdepå);
Göteborgs skärgårds kustartilleriförsvar med Älvsborgs kustartillerirege- mente; .
Göteborgs örlogsdepå;
marindistriktets intendentur— och kameralförvaltningar; samt marindistriktets sjukvårdsförvaltning. I fredstid beräknas kustartilleriförsvaret och kustartilleriregementet stå under gemensam chef.
Såsom chef för örlogsdepån beräknas en regementsofficer vid flottan. Marindistriktschefen biträdes av marindistriktsstaben under en stabschef, den äldste av cheferna för avdelning F eller avdelning K. Stabens organisa- tion överensstämmer med den förut angivna allmänna och blir sålunda: Avdelning E: pensionerad officer. Avdelning F: 1 regementsofficer, 3 kompaniofficerare (Fl). Avdelning K: 1 regementsofficer eller kompaniofficer (KA).
Avdelning I: 1 regementsofficer eller kompaniofficer (Int.). Avdelning S: 1 marinläkare (samtidigt läkare å örlogsdepån). Förvaltningen vid detta marindistrikt blir av sådan omfattning, att den
synes motivera inrättandet av en särskild intendenturförvaltning med lik- nande uppgifter som motsvarande förvaltningar vid de större marindistrikten. Likaledes bör ett särskilt kameralkontor organiseras med uppgift att bland annat handlägga kassaärenden och ombesörja medelsredovisning samt titel- bokföring ävensom lämna övriga förvaltningar uppgifter om anslagens ställ- ning m. m. på samma sätt som kameralkontoren i Ost- och Sydkustens marin- distrikt fungera i dylika hänseenden. Denna kamerala verksamhet bör avse jämväl den del av depåförvaltningen, som närmast kan jämföras med varvs- förvaltning. Det synes även lämpligt att till intendenturförvaltningen hän— föras förråd av materialutredning samt kol och oljor, enär denna förvaltning torde vara bäst skickad att omhänderhava anskaffning och lagerhållning av dylika artiklar. För en sådan organisation talar jämväl det förhållandet, att berörda förråd liksom proviantförrådet komma att anlitas ej blott av örlogs— depån utan även av till kustartilleriförsvaret hörande förvaltningsgrenar.
Till örlogsdepån böra hänföras dels den förvaltning, som i de större distrikten motsvaras av stationsförvaltning, dels ock sådan med den varvs- betonade rörelsen sammanhängande förvaltningsverksamhet, som ej enligt ovan tillagts intendenturförvaltningen eller kameralkontoret.
Kustartilleriförsvaret och kustartilleriregementet förutsättas hava sin för- valtning helt skild från örlogsdepåns.
I samband med den avsedda utökningen av flottans personal och materiel å Nya Varvet blir det erforderligt att vidtaga vissa omdispositioner av före- fintliga lokaler samt att utföra en del nybyggnader. I huvudsak behandlas dessa frågor under avsnittet »Göteborgs örlogsdepå». I detta sammanhang må endast följande beröras.
Det till sjukvårdsförvaltningen hörande sjukvårdsförrådet är avsett för samtliga förband etc. inom marindistriktet. Härutöver bör upprättas ett gemen- samt sjukhus, innehållande förutom vårdplatser även tandklinik och röntgen- avdelning. Även Om detta sjukhus kommer till stånd, erfordras dock inom respektive kasernförläggningar mottagnings- och sjukrum för sjukmönstring m. m.; härför böra avses vid Nya Varvet de nuvarande lokalerna och för kust- artilleriregementet särskilda lokaler i den nya kasernförläggningen.
Sjukhuset förutsättes liksom sjukvårdsförrådet tillhöra marindistriktets sjukvårdsförvaltning. Stabsläkaren (örlogsdepåns läkare) bör samtidigt vara såväl chef för sjukvårdsförvaltningen som läkare vid sjukhuset.
N orrlandskustens marindistrikt.
Såsom i annat sammanhang angivits är en ”effektivisering av den marina verksamheten och de marina organen på Norrlandskusten erfor- derlig. Hit hör, förutom upprättandet av en effektiv marindistriktsledning, i fråga om flottan förläggandet av vissa fartyg med personal till marindistriktet samt tagande i bruk och utvecklande av den tidigare anlagda, för närvarande
utarrenderade Gustafsviks örlogsdepå. Beträffande kustartilleriförsvaret avses åtgärder skola vidtagas för höjande av beredskapen, vid Hemsö kustartilleri- försvar genom upprättandet av ett till Härnösand förlagt kustartilleridetache— ment.
Chefen för Norrlandskustens marindistrikt bör som hittills hava sin expedition förlagd till Härnösand (i med chefen för kustartilleriförsvaret gemensamt kanslihus). För befattningen avses en beställningshavare i löne— grad Oa 6.
Under marindistriktschefen lyda:
lokalstyrka (fartygsdepå);
Hemsö kustartilleriförsvar med Härnösands kustartilleridetachement; samt Gustafsviks örlogsdepå. Marindistriktsstaben organiseras på sätt förut är angivet. Å vardera av avdelningarna F och K tjänstgör en stamofficer. Intendents- och sjukvårds- avdelningarna underställas en officer ur marinintendenturkåren, samtidigt tjänstgörande vid kustartilleriförsvaret.
Gotlands marindistrikt.
Med den ökade betydelse Gotland kommit att intaga i och för rikets för- svar är det som tidigare framhållits erforderligt att företaga viss utbyggnad av de marina anstalterna på ön även i vad avser flottan, varjämte sådana åt- gärder måste vidtagas, att marindistriktets ledning lättare än hittills kan för- bereda och genomföra sina åligganden.
I fråga om befälsförhållandena å Gotland synes det vara lämpligt att i såväl fred som krig under en gemensam chef sammanföra alla för Gotlands försvar upprättade militära förband, försvarsanstalter och övriga organ etc. Detta bör ske genom att åt militärbefälhavaren på Gotland uppdrages att sam- tidigt vara marindistriktschef.
Under militärbefälhavaren på Gotland i dennes egenskap av marindistrikts chef böra följaktligen lyda dels Gotlands kustartilleriförsvar med Gotlands kustartillerikår, dels de för marindistriktet avsedda sjöstridskrafterna med för dem avsedd basorgam'sation (Fårösunds förrådsdepå), dels det marina för- bindelseväsendet å ön. Genom särskilda bestämmelser regleras chefens för marinen rätt att i avseende å sådan. verksamhet under krig vid nu nämnda marina stridskrafter etc., som äger samband med sjökrigföringen i stort, ut- färda erforderliga order och föreskrifter.
För att möjliggöra för militärbefälhavaren att utöva ledningen av marin- distriktet böra erforderliga stabsorgan tillkomma, i princip motsvarande dem hos övriga marindistriktschefer. Militärbefälsstaben bör följaktligen utökas med en avdelning F och en avdelning K, under det övriga avdelningar inom staben torde kunna omhänderhava även marindistriktets motsvarande ären— den, varvid samråd i erforderlig utsträckning förutsättes äga rum med nyss— nämnda avdelningar F och K.
I fredstid torde för avdelning F böra beräknas en regementsofficer och en kompaniofficer ur flottan samt en pensionerad underofficer, under det att för
..."—..".- .. _ —. .. ..1.
avdelning K avses en regementsofficer och en underofficer ur kustartilleriet. Ytterligare personal ur kustartilleriet äger militärbefälhavaren (marindistrikts- chefen) vid förefallande behov beordra ur Gotlands kustartilleriförsvar.
Fortifikationsförvaltningen synes kunna vara gemensam för samtliga mili- tära organ å Gotland. Med hänsyn till det permanenta behovet av fortifika- tionspersonal i chefens för Gotlands kustartilleriförsvar stab bör emellertid viss dylik personal vara förlagd till Fårösund. Öresunds marindistrikt.
Det har inom ramen för den av utredningen föreslagna marinorganisationen icke ansetts nödvändigt att inom Öresunds marindistrikt upprätta någon i fredstid bemannad örlogsbas. Den goda tillgången på privata varv jämte bei fintligheten av vissa upprättade förråd synas kunna säkerställa de viktigaste kraven på en basorganisation för de sjöstridskrafter, som kunna beräknas vid krig vara tilldelade marindistriktet.
För att planläggningsarbetet och övrig verksamhet inom marindistriktet skall kunna genomföras i den ökade omfattning, som ändock kräves, bör led- ningen på olika sätt effektiviseras och förstärkas. Marindistriktsledningen bör som hittills vara förlagd till Malmö.
För marindistriktschefen beräknas en beställning i lönegrad Oa 5. Under marindistriktschefen lyda: lokalstyrka; och vissa förråd m. m. Marindistriktschefen tillkommer även planläggningen för utnyttjandet av inom marindistriktet upprättade kustartilleriförsvarsanstalter. Utrustning och bemanning härav åvilar dock Västkustens marindistrikt (Göteborgs skärgårds kustartilleriförsvar) .
I marindistriktsstaben bör ingå en kompaniofficer ur kustartilleriet. Enär kustartilleriförband inom marindistriktet kunna förutsättas huvudsakligen bliva underställda armémyndighet, bör denne kustartilleriofficer jämväl avses att för handläggande av kustartilleriärenden stå till de lantmilitära myndig- heternas förfogande. Han avses dock tills vidare under fredstid endast för tillfällig tjänstgöring och bör i övrigt tillhöra det förband (KA 4), som enligt ovan bemannar de fasta kustartilleriförsvarsanstalterna inom marindistriktet.
I marindistriktsstaben böra i övrigt under fred ingå två kompaniofficerare ur flottan. Den ene av dessa är avsedd att vid mobilisering tjänstgöra såsom adjutant hos chefen för Öresundsavdelningen, samt bör under fred disponeras, förutom för planläggningsarbete, såsom instruktör etc. för inom marindistriktet upprättade sjövärnsflottiljer.
C. Flottan. Örlogsstationer samt örlogsdepåer och övriga örlogsbasen
Örlogsstationerna.
Den är 1936 beslutade organisationen beträEande örlogsstationerna har till vissa delar ännu icke kunnat genomföras, beroende på att vissa lokalfrågor
ännu äro olösta. För Stockholms örlogsstation är sålunda sjömanskårens uppdelning på en matrosavdelning och en yrkesavdelning sammanhängande med frågan om stationens förflyttning eller förläggningsproblemens rationella lösning i annan ordning och har fördenskull endast i viss omfattning kunnat ske. I föreliggande personalberäkningar förutsättes emellertid en dylik upp- delning framdeles skola ske.
Med hänsyn till den stora arbetsomfattning och det ansvar, som åvila de nuvarande förste stationsadjutanterna (kaptener), synes det lämpligt att om- vandla befattningarna till stationsstabschefer —— motsvarande regementsstabs- chefer vid armén — samt att härför avse örlogskaptener.
I samband med rullföringsväsendets omläggning (bland annat slopandet av särskilda sjörullföringsområden och sjörullföringsbefälhavare) upprättas vid örlogsstationerna särskilda mobiliseringsavdelningar.
För att minska användningen av aktiv personal i expeditionstjänst räknar utredningen med ett ökat användande för expeditionstjänst av pensionerad personal i arvodesbefattningar. Vidare föreslås antalet kontors- och skriv- biträden skola utökas liksom även antalet av icke-ordinarie civil personal för befattningar såsom hantverkare och eldare i kaserner, förrådspersonal etc., allt i syfte att minska behovet av militär personal i dylik tjänst. För matinrättningarna beräknas uteslutande kvinnlig kökspersonal.
I fråga om den inre organisationen av örlogsstationerna ifrågasätter ut- redningen inga andra väsentliga ändringar, än att ett särskilt kompa- niernas ekonomikontor förutsättes skola inrättas å vardera örlogssta- tionen. Beträffande denna fråga vill utredningen erinra om att kompani— cheferna vid flottan enligt nuvarande organisation hava omfattande åliggan- den beträffande manskapets avlöning och ekonomiska angelägenheter i övrigt. Önskemål hava sedan länge förelegat att befria kompanicheferna från dessa åligganden och att sammanföra hela den ekonomiska förvaltningen vid kom- panierna till ett för samtliga kompanier gemensamt kontor. Såsom motiv härför har anförts bland annat,
att kompanicheferna därigenom bättre skulle kunna ägna sig åt den mili- tära tjänsten;
att kompanicheferna i allmänhet icke ägde de nödiga förutsättningarna i utbildningshänseende för handläggningen av kassaärenden och dylikt, samt
att kraven på enhetlighet och likformighet i den ekonomiska tjänsten , skulle bliva tillgodosedda vid ett dylikt gemensamt kontor. !!
Försvarsutredningen vill för sin del helt ansluta sig till tanken att inrätta för kompanierna gemensamma ekonomikontor vid stationerna. Det synes nämligen icke riktigt, att militär personal skall tagas i bruk för de rent ekonomiska ärenden, som här avses. Den föreslagna anordningen be- , höver ej utgöra hinder för kompanichefen att utöva den kontroll rörande de ekonomiska förhållandena vid kompaniet som bör tillkomma honom. Att denna fråga icke tidigare bragts till sin lösning, torde i hög grad få till- skrivas bristen på lämpliga lokaler. Då'nu ny- och tillbyggnad av kaserner förutsättes skola ske, synas dylika ekonomikontor böra inrättas och härför
. x):_*._.=r=.| . .-
ändamålsenliga lokaler inredas. Ekonomikontoren förutsättas skola ingå i stationsförvaltningarna.
Såsom chef för ekonomikontor bör avses en intendenturofficer. Perso- nalen i övrigt synes böra bestå av extra ordinarie tjänstemän, vilka lämp- ligen kunna rekryteras med ur tjänst avgånget militärmanskap, som Visat
sig äga för ekonomitjänst lämpliga egenskaper.
Genom att såväl rekrytutbildningen som underofficersutbildningen avses bliva centraliserad till gemensamma skolor, kommer utbildningsverksamheten å örlogsstationerna i vad avser stammanskapet endast att omfatta under- befälsutbildningen. Härigenom vinnes en viss avlastning för stationernas del. Å andra sidan tillkommer en vid vissa tider av året omfattande värnplikts- utbildning. För det därvid uppkomna ökade personalbehovet beräknas per- sonal i erforderlig utsträckning få. ställas till förfogande från fartygsdepåerna.
Med hänsyn till den utökade manskapskadern och den under viss del av året särskilt ökade omfattningen av i tjänst varande värnpliktiga, har det varit erforderligt att närmare undersöka behovet av och tillgången på för- läggningslokaler i land vid örlogsstationerna.
Vad då först beträffar Karlskrona örlogsstation beräknas behov av förläggningsutrymme föreligga för högst 2,300 man. Till denna siffra har man kommit fram under förutsättning, att inryckningstiderna så bestämmas, att förskjutning äger rum mellan olika iniyckande kontingentei, så att toppbelast- ningen kan hållas nere. En viss del av personalen är emellertid gift och äger rätt att bo i kvarter Ävenledes bör frånräknas den personal, ci1ka 100 man, som kan fö1läggas i sjöreservens kaserner å. örlogsvarvet. Med hänsyn härtill kan bebovssiEran minskas till 2,000, innefattande såväl stam som värnplik- tiga. Av dessa beräknas cirka 1,130 tillhöra matrosavdelningen och cirka 870 yrkesavdelningen. Om den åtgärden tillgripes, att den förÖ fartygsdepån avsedda personalen förlägges ombord, kan dock förläggningsbehovet minskas till sammanlagt 1,600 man, fördelade med 900 man på matrosavdelningen och 700 man på yrkesavdelningen. De för närvarande befintliga kasernerna rymma emellertid vid fredsförläggning endast sammanlagt omkring 1,100 man (700 man i kasern Sparre och 400 man i kasern Ankarstierna). Det blir för den skull nödvändigt att utöka det nuvarande förläggningsutrymmet, vilket lämpligast torde ske genom att genom tillbyggnad till kasern Ankar- stierna öka dennas förläggningskapacitet till omkring 900 man. I anslutning till denna kasern böra jämväl, såsom tidigare framhållits, beredas lokaler för chefens för Karlskrona örlogsstation expedition.
I fråga om Stockholms örlogsstation beräknas behov av förläggnings- utrymme för manskap under vinterhalvåret komma att föreligga för samman- lagt 2,050 man. För tillgodoseende av förläggningsbehovet på Skeppsholmen finnes för närvarande förläggningsutrymme för sammanlagt 750 man i kaser- nerna nr I, II och III samt å logementsfartygen af Chapman och Göta. Härtill kommer sjöreservkasernen å örlogsvarvet för omkring 60 man.
Sedan medel beviljats av 1941 års riksdag, pågå för närvarande vissa om-
dispositioner av lokalerna å Skeppsholmen. Härigenom beräknar man kunna tillföra örlogsstationen förläggningsutrymme för ytterligare 320 man, varvid emellertid är att märka, att förläggningen då ordnas med sängar i två lagi varje logement. Även med beaktande härav och även med fortsatt begag— nande av både af Chapman och Göta som logementsfartyg —— det sist. nämnda fartyget är gammalt och föga lämpligt för ändamålet —— saknas kasernutrymme vid Stockholms örlogsstation för omkring 900 man. Räknar man med att all å fartygsdepåerna tjänstgörande personal förlägges ombord och att viss personal kan medgivas bo i kvarter, saknas ändock kasernut- rymme för omkring 400 man. Någon annan möjlighet att tillfälligt avhjälpa denna brist än att tillgripa ytterligare förläggning ombord å logementsfartyg finnes icke. I föreliggande organisationsförslag stå härför vintertid loge- mentsfartygen Dristigheten och Niord (eller Äran) till förfogande, sedan sommarhalvårets övningar avslutats.
Förläggning ombord för personal, som avses för landtjänstgöring eller går i skolor i land, är ett icke önskvärt provisorium. Den har därjämte ett menligt infiytande såväl på rekryteringen som på resultatet av de i land ordnade skolorna, då eleverna i de senare icke kunna få det lugn och den av- skildhet, som kräves för arbetet utom lärorummet. Det är därför nödvän- digt att vidtaga åtgärder för att snabbt kunna åstadkomma bättre lokal- utrymmen. Då detta icke i nämnvärd utsträckning låter sig göra å Skepps- holmen, understryker det sagda ytterligare kravet på att Stockholms örlogs- station snarast möjligt förflyttas till annan plats.
Örlogsdepåema.
Såsom av avsnittet om marindistrikten framgår, avses en väsentligt ökad vikt böra läggas på örlogsdepåerna. Göteborgs örlogsdepå och Gustafs- viks örlogsdepå föreslås sålunda skola erhålla ökad omfattning, varvid den sistnämnda, i olikhet med vad i nuvarande organisation varit fallet, av- ses utnyttjas även under fred. Vidare bör den fö rrådsdepå, som i viss mån redan upprättats inom Gotlands marindistrikt vid Fårösund, kompletteras.
Med den utökade omfattning som Göteborgs örlogsdepå anses böra erhålla i den blivande marinorganisationen måste depåns inre organisation uppbyggas fastare än som för närvarande är fallet. Enligt utredningens mening bör örlogsdepån organiseras på en stationssektion och en varvs- sektion, vartill kommer en intendentursektion, gemensam för dessa båda delar.
Vad beträffar stationssektionen bör en särskild underofficers— och sjö- manskår upprättas vid örlogsdepån, som alltså i detta hänseende frigöres från det nuvarande beroendet av Karlskrona örlogsstation. Särskilda kom- panier, ett för stammanskap och ett för värnpliktig personal, böra organi- seras. Underbefälsskola samt skolor för värnpliktiga böra anordnas vid depån. Rekryt- och underofficersutbildningen förlägges däremot till de ge- mensamma skolorna i Karlskrona.
Varvssektionen lärer böra organiseras a ekipageavdelning och ingenjör- avdelning, var och en med sin expedition. Ekipageavdelningen motsvarar närmast de hittillsvarande artilleri-, ekipage-, min- och torpeddepartementen vid örlogsvarv, ingenjöravdelningen motsvarar ingenjördepartementet.
Intendentursektionens arbetsuppgifter motsvara huvudsakligen vad som vid de större marindistrikten handhaves av stationsförvaltningen, men de skola även i viss utsträckning omfatta till varvsförvaltning hörande göromål. I intendentursektionen bör även ingå. ett kompaniernas ekonomikontor. Kamerala ärenden i övrigt samt viss upphandlings- och förrådsverksamhet böra —_ i enlighet med vad därom anförts vid behandlingen av Västkustens marindistrikt —- handhavas inom marindistriktets intendenturförvaltning.
För örlogsdepåns expeditioner m. m. bör avses civil personal enligt vad som framgår av de särskilda personalförteckningarna.
Såsom förut angivits äro utrymmena vid Nya Varvet ej längre tillräckliga för såväl flottans som kustartilleriets behov. Därest, på sätt som i annat sammanhang föreslås, ett nytt kasernetablissement uppföres för kustartil- leriförbandet inom Västkustens marindistrikt, äro dock de nuvarande för- läggningslokalerna å Nya Varvet i stort sett tillfyllest för örlogsdepåns per- sonal. Vissa kompletterande byggnadsåtgärder erfordras emellertid.
Örlogsdepåns område måste för erhållande av tillräckliga kajutrymmen utvidgas i ostlig riktning utefter Göta älv. Enär ägaren av strandområdet, Göteborgs stad, önskar erhålla ett Kronan tillhörande område omkring den nuvarande Göteborgs radiostation, torde byte av områdena få. förutsättas komma till stånd. Tills vidare beräknas särskilda kostnader ej behöva följa av detta markbyte, medan däremot vissa belopp erfordras för strandremsans planering samt uppförande av bryggor.
För erhållande av erforderliga lokaler för marindistrikts- och örlogsdepå— ledningarna erfordras vissa omdispositioner av tillgängliga utrymmen. För exercis- och skollokaler krävas vidare ökade utrymmen. Samtidigt med upp- förande av nya byggnader härför blir det möjligt att flytta de nuvarande matsalslokalerna till annan byggnad, varigenom önskvärd åtskillnad inom örlogsdepåns område kan göras mellan varvssektionen och övriga delar av örlogsdepån Slutligen krävas vissa ytterligare förrådslokaler, värmecentral för i depå förlagda fartyg m. m. De erforderliga byggnadsarbetena behand- las närmare under avdelningen »Marinens byggnader m. m.»
Såsom i samband med behandlingen av frågan om Norrlandskustens marin- distrikt redan antytts skall Gustafsviks örlogsdepå vara förläggnings— och utrustningsort för vissa örlogs- och hjälpfartyg. Den skall vidare under för- svarsberedskap och krig tjänstgöra som basorgan i olika avseenden — utföra reparationer, komplettera förråd av olika slag och personal m. m. — för i Bottenhavet opererande sjöstridskrafter. Den avses erhålla bemanning från Stockholms örlogsstation. Till depån avses bliva förlagda ett äldre pansar- skepp samt vedettbåtar, minsvepare och undervattensbåtar. Isbrytarfartygen Atle och Ymer synas jämväl med fördel kunna vara förlagda till depån.
Dels komma de härigenom närmare sitt för fredstid avsedda. verksamhets- område, dels komma underhålls- och översynsarbeten på dessa fartyg att underlätta en jämn verksamhet vid depåns verkstads- och dockanläggning. Fartygen förutsättas vara förlagda i fartygsdepå, med undantag för — under viss tid — isbrytarfartygen.
Den utbyggnad som i anslutning till ovan angivna krav erfordras av an- stalterna vid Gustafsvik är i huvudsak följande:
utökning av förefintliga kajer samt anordnande av dykdalber, moringar etc. för förtöjning;
byggande av förrådslokaler för materiel och inventarier samt för torped- ammunition — fullträlfsäkra förråd —; och
byggande av kanslibyggnad för depåns expeditioner, kasern- och ekonomi- byggnader för manskap, gymnastik— och exercishus samt vissa bostadslägen- heter.
Till anläggningen hör slutligen jämväl anskaffande av isbrytande bogserbåt för depån.
Därjämte bör det för depån för närvarande avsedda luftvärnet förstärkas. Härför erforderliga åtgärder hava upptagits under kustartilleriet.
För depåns betjänande avses i fred följande militära och civilmilitära personal:
1 regementsofficer, 2 kompaniofhcerare, 1 pensionerad officer med arvode, ] mariningenjör,
1 kompaniofficer ur marinintendenturkåren, 10 underofåcerare,
3 pensionerade underofficerare med arvode samt 35 underbefäl och meniga. Härtill kommer civil personal för vissa expeditioner m.m. samt för olika grenar av varvsdriften.
Personalstyrkan vid depån anses icke vara av sådan omfattning, att sär- skild marinläkare på stat därför erfordras. I stället synes den utvägen böra tillgripas, att låta lämplig läkare på orten mot ett arvode av förslagsvis 3,000 kronor ombesörja sjukvården för örlogsdepån och fartygens personal.
De anläggningar, vilka planerats eller redan kommit till utförande i Fårö- sund för främst kustartilleriförsvarets behov, äro i flera fall sådana, att de väl kunna utnyttjas även för flottan. Så länge icke fredsförläggning av fartyg till Fårösund avses, komma de för övrigt endast att mera tillfälligtvis utnyttjas av sjöstridskrafter.
Med särskild hänsyn till flottans behov har ifrågasatts att en planerad hamnanläggning jämte verkstad för kustartilleriets båtmateriel skulle ut- byggas så att densamma omfattade dels kaj med ett kajdjup av 5 meter, dels slip eller docka för fartyg om 60—70 meters längd, dels verkstads- resurser för reparation av lätta fartyg. De beräknade kostnaderna uppgå emellertid till sådana belopp, att utredningen ej anser sig kunna förorda
utförande av anläggningen, utan finner det erforderligt att vidtaga viss minskning i omfattningen. Slip eller docka —— vilka ur kostnadssynpunkt äro ungefär likvärdiga — böra slopas och hamnanläggningen få ett enklare utförande.
I övrigt erfordras för flottans behov anläggande av förråd för material- utredning — jämväl kol samt smörj- och brännoljor —— jämte bombfria lokaler för ammunition (artilleriammunition, torpeder och minor).
Den personal från flottan, som erfordras för handhavande av de för iiottan avsedda förråden m. m., beräknas till
1 pensionerad officer med arvode, 2 underofficerare, 1 pensionerad underofficer med arvode, samt 7 underbefäl och meniga.
Expeditionslokaler avses erhållas i de av Gotlands kustartilleriförsvar disponerade byggnaderna. Manskapet förlägges i kustartillerikårens kaserner. Frågan om befälsbostäder löses i samband med motsvarande fråga för Got- lands kustartillleriförsvar och kustartillerikår.
Övr/ya ärlogsbaser.
Inom de olika marindistrikten erfordras vid sidan av de permanenta ör- logsbaserna såväl i krig som stundom även i fred vissa andra örlogsbaser av mer eller mindre tillfällig karaktär. Dessa baser tjäna i fred under kor- tare eller längre tid som förläggningsplatser för rustade sjöstridskrafter, vilka med dem som utgångspunkt hava större möjligheter att utföra vissa övningar än under förläggning vid den permanenta basen.
Viktigast av ifrågavarande baser är den för främst kustflottan avsedda basorganisationen vid Hårsfjärden (Hårsfjärdens depå) med dess an— läggningar för yrkesutbildning i olika avseenden, hangarer, slip och bygg- nader för torpedbåtar, oljeförråd, idrottsplats och sporthall m. m.
Hårsfjärdens depå har hittills (med undantag för bränsleförräden) varit underställd chefen för kustflottan. De för depåns drift och underhåll m.m. avsedda medlen hava i allmänhet utgått från anslaget till fiottans krigsbe- redskap och övningar, i den mån ej särskilda anslag av engångsnatur blivit för ändamålet beviljade.
Med den ansvällning av anläggningarnas omfattning, som redan skett och ytterligare är att beräkna, och då personal i högre grad än hittills varit fallet framdeles året runt måste avses vara förlagd till depån för densammas underhåll och vård, synes det mindre lämpligt att ansvaret för densamma skall åvila en befälhavare till sjöss, vars ansvar och befogenhetsområden helst böra inskränkas till de stridskrafter, som äro honom underställda. I annat sammanhang har förutsatts. att chefen för kustflottan skall utöva sitt befäl ombord året runt. Av ekonomiska skäl såväl som med hänsyn till personalen har det jämväl förutsatts, att vinterhalvåret skall — liksom hit- tills —— för de rustade fartygen till större delen avses för stationär förlägg- ning vid de permanenta baserna. Hårsfjärden kommer sålunda icke att på
samma sätt som under beredskapsåren varit fallet i fredstid utnyttjas av kustflottan under vintern.
Än vidare må framhållas, att anstalterna vid Hårsfjärden enligt förelig- gande organisationsplan skola utnyttjas icke endast av kustflottan utan även av de olika skolavdelningarna, främst skjutskoleavdelningen.
Det anförda pekar hän på att Hårsfjärdens depå bör underställas chefen för Ostkustens marindistrikt, vilken har att ställa anstalterna till vederbö- rande sjöstyrkebefälhavares förfogande, då så erfordras. Än klarare torde lämpligheten härav framträda, därest man tänker sig ett läge vid försvars- beredskap eller krig, då kustflottan är baserad till andra kustområden än Stockholms skärgård men Hårsfjärden behöver utnyttjas av marindistrikts— chefen underställda stridskrafter.
Den personal, som för närvarande i vederbörliga personalförteckningar m. m. finnes upptagen för Hårsfjärdens depå är följande:
1 förrådsförvaltare, uppbördsman vid Hårsfjärdens depå, 1 pensionerad underofficer med arvode, uppbördsman för sporthallen, 1 tillsyningsman vid Hårsfjärdens depå, med arvode av 1,000 kronor.
Sedan numera en motorverkstad inrättats vid Hårsfjärdens depå, har det ansetts önskvärt att för denna hava tillgång till en kunnig arbetsledare. Denne, vilken under de tider av året, då fartyg icke äro förlagda å Hårs- fjärden, bör biträda de ovannämnda uppbördsmännen vid depån och vid sporthallen vid materielens underhåll och vård, synes i personalförteckningen böra upptagas såsom arbetsförman av 1. klass (MEO 12).
För handhavandet av de olika anläggningarna vid Hårsfjärden i övrigt erforderlig personal m. fl. har hittills i huvudsak varit förlagd å ett särskilt fartyg såsom logementsfartyg. Härför har utnyttjats ett omändrat förut- varande pansarskepp. Ett dylikt logementsfartyg drager emellertid opropor— tionerligt dryga underhållskostnader. I dess ställe böra därför enligt ut- redningens mening uppföras barackbyggnader för förläggning och förplägnad av den ifrågavarande personalen, vilken beräknas till 12 officerare och veder— likar, 20 underofficerare och 200 manskap. _
Den omständigheten att personalen vid Hårsfjärdens depå förläggesi land i stället för ombord synes icke böra medföra förändring i till den- samma utgående förmåner. Enär tjänstgöringen är att betrakta som tjänst- göring utom bostadsorten samt vidare i stor utsträckning består iverksam- het ombord & olika fartyg och båtar m. m., torde man lämpligen böra lik- ställa den med sjökommendering i ekonomiskt avseende. Personalen bör sålunda vara berättigad till sjötillägg, mässpenningar och skeppsportion. Så är för övrigt även fallet med den å örlogsvarven för bemanning av bogser- båtar och andra farkoster samt för utförande av förtöjnings- och förhalnings- arbeten m. m. befintliga s. k. sjöreserven.
För till Västkustens marindistrikt förlagda fartyg är det önskvärt att hava tillgång till en mindre basorganisation inom skärgårdsområdet Göteborg—Marstrand. Basen skulle i huvudsak omfatta ett mindre om- råde, å vilket skulle uppföras förrådsbyggnad för målmateriel, kombinerad
med en enkel slip för upptagning av målflottar, samt erforderliga bryggor. Utredningen vill för sin del föreslå, att en dylik mindre basorganisation upprättas vid Korsviksliamn å Klåverön i närheten av Marstrand, där i så fall erforderligt strandområde bör inköpas.
Örlogsvarven. _
Med hänsyn till den inom försvarsväsendets verkstadsnämnd i samarbete med marinförvaltningen pågående särskilda utredningen rörande örlogsvar- vens ställning och organisation hava därmed sammanhängande frågor av utr redningen icke kunnat upptagas till definitiv behandling. En tänkbar lösning av frågan om örlogsvarvens organisation, vilken, efter vad utredningen erfarit, även dryftas av de i och för den särskilda utredningen tillkallade sak— kunniga, synes vara följande.
Ur de nuvarande örlogsvarven utbrytas samtliga verkstäder, oavsett till vilket varvsdepartement de höra, och sammanföras till särskilda marinförvalt- ningen direkt underlydande organ, benämnda rnarinverkstäderna i Stockholm respektive Karlskrona. Såsom chef för marinverkstäderna å vardera orten av- ses en högskoleutbildad ingenjör, företrädesvis skeppsbyggare. Vid marin— verkstäderna tjänstgöra vidare ingenjörer och arbetsledare tillhörande olika specialfack, eventuellt även tekniskt utbildade officerare, avsedda för olika delar av den industriella tillverknings. och reparationsverksamheten. Marin— verkstäderna skola vara affärsdrivande 'verk, som endast hava att utföra de arbeten —— kostnadsberäkningar och planläggningsarbeten m. m. däri inbe— gripna —-— som beställas av marinförvaltningen, varvschef, tygförvaltning o. s. v. Löner och omkostnader vid marinverkstäderna skola bestridas av inkomsterna från utförda arbeten.
Vad som återstår av örlogsvarven efter verkstädernas utbrytande ur orga- nisationen benämnes alltjämt örlogsvarv och står under befäl av en kom- mendör som varvschef. Verksamheten vid örlogsvarven bedrives på under— avdelningar, för vilka fördelningen av uppgifter såväl som benämningarna böra motsvara vad som vid marinförvaltningens omorganisation kan bliva fastslaget beträffande dess tekniska avdelningar (eller byråer). Det kan sålunda förutsättas förefintligheten av artilleri-, torped-, min-, radio- och nautiska (eventuellt av traditionsskäl fortfarande ekipage-) samt ingenjörav— delningar vid örlogsvarven. Därtill böra komma erforderliga organ för bok- föring och byggnadsförvaltning, material— och bränsleförråd m. m. Vad sär— skilt beträffar ingenjöravdelningens uppgifter må. framhållas, att de i stort böra motsvara vad som för närvarande är stadgat beträffande mobiliserings— ingenjörens, och alltså skola avse planläggning, beställning och kontroll av underhålls—, reparations- och förbättringsarbeten å fartygens skrov samt maskin- OCh elektriska anläggningar. Även övriga varvsavdelningar skola, som av det ovan angivna framgår, icke själva omhänderhava några verkstäder, utan endast hava planläggande, beställande och kontrollerande verksamhet om hand. Härtill kommer givetvis förvaltningen av olika uppbörder, reservinven- tarie- och ammunitionsförråd.
Vederbörande varvschef omhänderhar enligt den ifrågasatta organisationen på samma sätt som nu förvaltningen av viss del av anslaget till underhåll av flottans materiel. För underlättande av verksamheten synes det önskvärt, att förbindelserna mellan de olika avdelningarna å örlogsvarven och marinverk- städerna kunna ske utan för stor omgång, (1. v. s. att viss handlingsfrihet där- vid skall kunna instruktionsledes medgivas de olika avdelningscheferna.
Enär såväl örlogsvarven som marinverkstäderna förutsättas vara marin- förvaltningen direkt underställda, böra vederbörande marindistriktschefer icke hava att taga annan befattning därmed än i vad avser områdenas försvar och säkerhet. Med hänsyn därtill äger marindistriktscheferna det omedelbara be— fälet över därför avsedd personal och materiel samt utfärdar därav betingade order och föreskrifter. Den å örlogsvarv tjänstgörande militära personalen är vidare i vissa avseenden underställd marindistriktschefen. Slutligen torde marindistriktschef beträffande fartyg, som ingå eller avses ingå i honom underställd sjöstyrka (fartygsdepå), böra äga att hos varvschefen inhämta upp— gifter och framlägga önskemål beträffande planerade arbeten, materielens till— stånd o. s. v.
Utredningen har på frågornas nuvarande ståndpunkt icke ansett sig kunna lägga ovan skisserade organisation till grund för sina personalberäkningar utan har därvid tills vidare utgått ifrån nuvarande varvsorganisation, i vilken vidtagits de jämkningar, som erfarenheterna visat erforderliga. Vid en even— tuell omorganisation av varven och inrättande av de ifrågasatta marinverk— städerna torde konsekvenserna i huvudsak bliva en minskning av den i per- sonalförteckningarna under avlöningsanslaget upptagna personalen, på grund av att marinverkstädernas personal som förut angivits skall avlönas från sak- anslag.
En fråga, som lokalt sammanhänger med Karlskrona örlogsvarv, ehuru den organisatoriskt är fristående därifrån, är behovet av kajutrymme för far— tygsdepån inom Sydkustens marindistrikt (Karlskronaavdelningen). Med den ökade omfattningen av de rustade fartygens antal (kustflottan) som organisa- tionsförslaget innebär, är det framdeles ännu mindre än hittills möjligt att -— främst under vinterhalvåret —- beräkna något utrymme vid den s. k. mobilise- ringskajen för andra än kustflottans fartyg.
Redan under år 1939 har chefen för Sydkustens marindistrikt på grund härav föreslagit åtgärder för skapande av särskild förläggningsplats för de fartygsdepån tillhörande fartygen på annan plats inom örlogsvarvets område. Vid förläggningsplatsen skulle anordnas dels förtöjningspirar för fartygen, dels expeditions- och vaktbyggnader m. m. Kostnaderna härför beräknades med 1939 års priser uppgå till 500,000 kronor. Med vissa jämkningar i planen, betingade av den utökade marinorganisationen, kunna kostnaderna nu be- räknas till 785,000 kronor (1941 års prisnivå). Dessa kostnader upptagas i be- räkningarna rörande erforderliga byggnadsarbeten.
Sedan Stockholms örlogsvarv genom av 1940 och 1941 års riksdagar träffade beslut erhållit medel för utförande av omfattande byggnadsåtgärder
hm.-'J- & -1:)—*' *
för varvsdriftens effektivisering, har det, såsom i annat sammanhang angivits, ansetts vara möjligt att planera en flyttning av Stockholms örlogsbas från nu- varande plats i etapper, varvid inga åtgärder beträffande örlogsvarvets flytt- ning skulle vidtagas förrän örlogsstationen redan befunne sig på. den nya platsen. Det är emellertid givet, att ett principiellt ståndpunktstagande för en blivande förflyttning jämväl måste inverka restriktivt på frågan om byggnads- åtgärder av olika slag vid de nuvarande anläggningarna, i varje fall beträffande åtgärder av större omfattning.
Marinförvaltningen har i skrivelse den 29 augusti 1941 angående tilläggs- stat för budgetåret 1941/42 bland annat anmält, att det vore erforderligt att uppföra vissa förrådsbyggnader för fartygsinventarier m. 111. vid Stockholms örlogsvarv. Nya fartyg med tillhörande inventarier hade tillkommit och en omfattande anskaffning av materiel av olika slag hade ägt rum under försvars- beredskapen, men de nu förefintliga förrådsutrymmena vore otillräckliga för förvaring härav. Ytterligare krav på utrymme kunde jämväl uppkomma genom ifrågasatt överförande av fartyg från annat marindistrikt. Enligt uppgift från ämbetsverket har numera inkommit ett förslag från chefen för Stockholms örlogsvarv till lösande av förrådsfrågan, utmynnande i förslag om äskande av ett anslag av 1,800,000 kronor för uppförande av förrådsbyggnader.
Utredningen har i sitt förslag räknat med omflyttningar av fartygsmateriel mellan de olika marindistrikten, varvid dels vissa fartyg, som för närvarande tillhöra Ostkustens marindistrikt, skulle överföras till N orrlandskustens marin— distrikt, dels vissa fartyg skulle tillföras Ostkustens marindistrikt från Syd- kustens. otvivelaktigt blir även med hänsyn tagen härtill ytterligare förråds- utrymme erforderligt för Stockholms örlogsvarv. Enär den icke rustade farv tygsmaterielen i större omfattning än vad i nuvarande organisation varit av- sett beräknas vara förlagd i fartygsdepå, varvid huvuddelen av fartygens in- ventarier förvaras ombord, låter det sig emellertid ej utan vidare göra att i detalj klarlägga behovet av förrådsutrymme. Då det vidare synes kunna ifråga— sättas, om det är lämpligt att innan frågan om Stockholms örlogsbas förflytt- ning till annan plats erhållit sin lösning uppföra nya förrådsbyggnader å det nuvarande örlogsvarvet, har utredningen i kostnadsberäkningarna icke upp- tagit några medel för de ifrågavarande förråden.
Sjökrigsmaterielen. Indalnings grund.
Enligt nu gällande indelningsgrund hänföras flottans fartyg till 1:a, 2:a eller 3:e linjens fartyg. I viss mån i anslutning till denna indelningsgrund vill utredningen förorda, att den flytande sjökrigsmaterielen — med undan- tag för sådana ännu icke utrangerade äldre fartyg, vilka tillhöra en allmän materielreserv — framdeles uppdelas på linje/fatta, resemyqotta och lqjälpflotta.
Till linie/flottan hänföras stridsfartyg, som icke uppnått de livslängder, vilka hittills i allmänhet legat till grund för bedömande av fartygens lämp- lighet för kvarstående i främst kustflottan. Givet är, att vissa genomgående
ombyggnader av fartyg kunna göra dem lämpade att längre tid än som fram- går av den från färdigställandet räknade livslängden kvarstå i linjeflottan. Till reservjlottan räknas de stridsfartyg, vilka icke hänföras till linjeflottan. Till hjälpflottan hänföras samtliga vid försvarsberedskap eller mobilisering från handelsflottan ianspråktagna fartyg, vilka utrustas såsom hjälpkryssare, hjälpkanonbåtar, hjälpvedettbåtar o. s. v.
Sjökrigsma terie/ens omfattning.
Utan att i detta sammanhang närmare ingå på en redogörelse för till- ståndet av de olika enheterna inom skilda fartygstyper vill utredningen framhålla, att intill dess ytterligare fartygsmateriel blivit färdigställd utöver den för närvarande befintliga och under anskaffning varande eller till an- skaffning planerade, utrangering av fartyg bör ske under iakttagande av viss återhållsamhet. Det torde nämligen få anses, att ett fartyg, som blivit byggt som örlogsfartyg, även om det är gammalt, som regel är bättre lämpat att lösa uppgifter i sjökrigföringens tjänst än de flesta från handels- flottan erhållna, till örlogsfartyg omändrade fartyg.
Å andra sidan talar för en utrangering av äldre fartyg den omständig— heten, att de draga höga underhållskostnader i förhållande till sitt strids- värde. Ur bemanningssynpunkt binda de en avsevärd personal, låt vara att denna även med här använda reviderade beräkningsgrunder till övervägande delen består av reservpersonal.
Det avgörande skälet vid kvarhållandet av den äldre materielen är emeller- tid, att behovet av fartyg för den mera lokalt betonade verksamheten till följd av den stora utsträckningen av våra kustfarvatten är så stort, att även denna materiel därvid måste användas.
Fartygsmaterielens beräknade omfattning samt fördelning till linjeflotta och reservflotta vid femårsperiodens slut framgår av i utredningens hemliga del ingående tablå.
Fartygens indelning i operativa sjöstyrkor och lokalstyrkor beröres icke i detta sammanhang.
Flottans krigsberedskap och övningar.
Med hänsyn till det moderna krigets överraskande och snabba karaktär framstår kravet på en hög krigsberedskap såsom synnerligen betydelsefullt. De grundläggande förutsättningarna för att en tillfredsställande beredskap skall kunna hållas äro dels att tillräckliga medel avses för flottans övningar, dels att en så stor del som möjligt av fartygsmaterielen hålles ständigt rustad och att övriga fartyg i möjligaste mån förläggas i fartygsdepå för underlättande av en snabb rustning. I föreliggande förslag har fördenskull, såsom framgår av en i utredningens hemliga del ingående tablå, förutsatts rustning och depåförläggning av fartygen iså stor utsträckning som be- funnits möjlig med utnyttjande av den ur mobiliseringsberäkningarna fram- komna omfattningen av flottans personal och under hänsynstagande till
de krav på utbildning, skolor och kurser, som framgå av gällande skolregle— menten eller särskilda planer in. 111.
I nämnda tablå. hava ävenledes upptagits de skolförband, som olika tider av året böra vara rustade med hänsyn till speciella utbildningskrav. Så lunda böra finnas fartyg (förband) för sjökrigsskolans övningar, för artilleri— skola och för minskola. Den omfattning förbanden böra erhålla i fråga om fartyg blir beroende på elevantalet och kan sålunda ej med bestämdhet an— givas. Ej heller kan den tid, under vilken skolförbanden böra vara samman- dragna, fixeras. Under de tider av sommaren då så ej är fallet, kunna vissa av fartygen tänkas ingå i kustflottan eller för övningar underställas viss marindistriktschef. Minskole- och artilleriskoleförbanden avses, såsom tidi- gare framhållits, som regel stå under ledning av respektive tjänstegrens- inspektörer.
Kustflottans uppgift är främst upprätthållande av ständig krigsberedskap. Å densamma böra emellertid även anordnas dels viss befälsutbildning, dels ock vissa manskapskurser.
I det hittills tillämpade systemet med rörlig och stationär förläggning av de rustade fartygen förutsättes icke någon ändring.
Depåförläggningen avses erhålla vidgad omfattning i förhållande till nu- varande organisation. De i depå förlagda fartygen sammanföras till för- band, vilka bilda stommen till de lokalstyrkor som i krig avses skola upp— rättas inom vederbörligt marindistrikt. Dessa förband böra benämnas på samma sätt som respektive lokalstyrkor, alltså Norrlandsavdelningen, Stock- holmseskadern o. s. v. Den omständigheten att även fartyg avsedda för andra sjöstyrkor ingå i depån saknar härvidlag betydelse.
Rustade fartyg bemannas i allmänhet från den örlogsstation (örlogsdepå) de tillhöra; skolförbandens fartyg få dock av naturliga skäl blandad besätt- ning. Även andra förhållanden kunna tala för blandad besättning, t. ex. kravet på att personal från underofficers- och sjömanskårerna i Göteborg skall erhålla mera och i viss mån annorlunda sjötjänstgöring än som tjänsten på de depåförlagda fartygen bjuder. Förhållandena kunna även medgiva rustandet av fartyg tillhörande Västkustens marindistrikt för ingåendei kustfiottan eller annat förband i större skala än i förutnämnda tablå angivits.
Nybyggnadsbebov.
Frågan om behovet av nybyggnad av örlogsfartyg under femårsperioden 1942/43—1946/47 behandlas mera ingående i särskild (hemlig) del. I detta sammanhang må framhållas följande.
Anskaffningen av fartygsmateriel avses under femårsperioden främst vara inriktad på att vidmakthålla flottan vid den styrka den kommer att äga sedan beslutade fartygsbyggnader under de närmaste åren färdigställts. Där— utöver avses viss förstärkning av torpedbåtsvapnet skola komma till stånd.
Med hänsyn härtill avses under femårsperioden, förutom fullföljande och färdigställande av redan påbörjade eller beslutade fartyg, nybyggnad skola ske av större jagare, kustubåtar samt torpedbåtar.
Därtill avses komma ett övningsfartyg (segelfartyg), huvudsakligen avsett för Sjömansskolan, samt sex motorbåtar, avsedda för Sjövärnskårens övningar.
Under femårsperioden räknas vidare med att byggandet av ett artilleri- fartyg skall kunna påbörjas. I anslutning till av chefen för marinen fram- förda synpunkter Hnner utredningen sig böra föreslå, att detta artillerifartyg blir en kryssare av samma typ som de två år 1940 beslutade.
Slutligen böra bland kostnaderna upptagas medel för konstruktionsarbeten för nya fartyg. Dylika medel hava tidigare i allmänhet endast i undantags- fall utgått innan beslut om fartygs byggande fattats. Ändamålet med det föreslagna anslaget, i medeltal 100,000 kronor per år, är att ständigt kunna följa sjökrigsmaterielens utveckling och hålla ritningar och kalkyler å aktu- ella fartygstyper i reviderat skick.
J agarna beräknas bliva av en ny typ om 1,500—1,800 ton, bestyckade med 4 st. 12 cm kanoner och ett kraftigt luftvärnsartilleri. De skola vidare förses med möjligast kraftiga skydd för skrov och besättning mot kulsprute' och bombanfall från luften.
Kustubåtarna bliva av samma typ som de under färdigställande varande kustubåtarna.
Torpedbåtarna beräknas bliva av tvenne olika typer, vilkas lämplighet för våra förhållanden närmare klarlägges genom jämförande försök.
Övningsfartyget beräknas bliva av barktyp, försett med motor, samt av- sett för högst 150 elever jämte befäl. Beträffande motorbåtarna får utred- ningen hänvisa till vad därom säges under avsnittet »Sjövärnskåren».
Kostnaderna för nu angivna fartygsnybyggnader m. m. beräknas för femårs- perioden komma att uppgå till omkring 127.8 miljoner kronor. Härtill komma ännu ej beviljade medel för färdigställande av beslutade fartyg, 48.4 miljoner kronor. På grund av den inträffade prisstegringen har utredningen räknat med en höjning av detta belopp med 5 miljoner kronor. Det årliga anslaget till flottans ersättningsbyggnad beräknas sålunda till 36.25 miljoner kronor.
I nämnda anslagsbehov äro icke inräknade kostnaderna för byggande av nya jagare i stället för de i september 1941 förlorade tre jagarna Klas Horn, Klas Uggla och Göteborg.
Flottans personal. Officerare.
De enligt föreliggande premisser uppgjorda mobiliseringsberäkningarna ut- visa ett behov av officerare, tillhörande flottans stam, uppgående till samman- lagt 651. För tillgodoseende av detta mobiliseringsbehov är det emellertid av viss anledning tillräckligt med en stamkader i fred av 620 officerare.
De samtidigt med mobiliseringsberäkningarna uppgjorda beräkningarna rörande personalorganisationens omfattning i fred med hänsyn till hållandet av viss beredskap etc. hava givit vid handen, att behovet av officerare vid flottan i ständig tjänstgöring (pensionerade officerare i arvodesbefattningar ej medräknade) uppgår till 664. I denna siffra äro inräknade 4 officerare i flottans reserv, vilka i särskild ordning inkallas för tjänstgöring å statens
isbrytarfartyg. Slutsumman för övriga officerare är följaktligen 660. Med hänsyn till de synpunkter, som tidigare framhållits rörande önskvärdheten av en viss elasticitet i personalorganisationen och möjligheterna att kunna ernå, en lösning av denna fråga, har det vid verkställd undersökning befunnits möj- ligt att jämväl här räkna med en omfattning av stamofficerskadern lika med den vid mobiliseringsberäkningarna enligt ovan framkomna, d. v. s. 620 offi— cerare.
Frånsett ovannämnda 4 reservofficerare beräknas sålunda sammanlagt 40 av de i fredstid hela året tjänstgörande officerarna icke vara stamofficerare. Härvid räknas med
30 officerare i flottans reserv, vilka fullgöra viss dem åliggande fredstjänst- göring (12 månaders fänrikstjänstgöring), samt
10 officerare av flottans stam, vilka i enlighet med de bestämmelser som i det föregående ifrågasatts, kVarstå. i tjänst de två närmaste åren efter uppnådd pensionsålder.
Antalet officerare tillhörande sistberörda kategori har icke ansetts kunna sättas högre med hänsyn dels till att i den nya organisationen räknas med ett avsevärt utökat antal befattningar för pensionerade officerare, vilka de när— maste åren skola tillsättas, dels till att antalet årligen pensionsavgående offi- cerare under rätt lång tid framåt är litet. Hinder bör givetvis ej möta att om, så anses önskvärt ersätta vissa tjänstgörande officerare av denna kategori med förtidsavgångna eller reservanställda officerare.
Såsom i olika sammanhang angives, böra vissa officersbeställningar i veder- börlig personalförteckning icke upptagas under »flottan» respektive »kustr artilleriet», utan i stället uppföras under särskilda rubriker för amiralitetet, marindistrikten och marinens fasta undervisningsverk, främst av det skälet att de i huvudsak kunna besättas av officerare ur ettdera vapenslaget. Dessa be— ställningar äro 2 i lönegrad Ob 3, 1 i lönegrad Ob 2, 4 i lönegrad Oa 6, 1 i löne— grad Oa 5, 2 i lönegrad Oa 4, 3 i lönegraderna Oa4 eller Oa3 samt 3 i löne- graderna Oa3 eller Oa 2. Härav beräknas omkring en tredjedel komma att besättas med officerare från kustartilleriet och två. tredjedelar från flottan. I förut angivet antal stamofficerare vid flottan, 620, inbegripas av nu senast angivna beställningar följaktligen sammanlagt 2 flaggmän, 6 regementsoffi- cerare och 3 kompaniofficerare. I antalet inbegripas vidare 4 flaggmän upp- förda å. amiralitetets stat, nämligen chefen för marinförvaltningen, chefen för kustflottan, chefen för marinstaben och chefen för Karlskrona örlogsvarv.
I övrigt beräknas sjöofficerskåren skola erhålla följande sammansättning:
Tjänstegrad Lönegrud
Kommendör-er ...................... Ob 1 Kommendörer ...................... Oa 6 Kommendörkaptener ................ Oa 5 Orlogskaptener ........... . . . . Oa 4 Kaptener .......................... Oa 3 Löjtnanter .......................... Oa 2 Fänrikar (ej & sjöofficerskarens stat) Oc 1
Såsom kommendörer i lönegrad Ob 1 hava upptagits: chefen för Karlskrona örlogsstation, chefen för Stockholms örlogsstation och chefen för Stockholms örlogsvarv. Beställningarna såsom kommendörer i lönegrad Oa6 hava beräknats för
följande befattningar, nämligen:
en avdelningschef i marinförvaltningen, tre tjänstegrensinspektörer,
flaggkaptenen 1 chefens för kustflottan stab samt tre förbandschefei inom kustflottan.
Då under byggnad varande kryssare färdigställts och ett ständigt rustat kryssarförband ingår i kustflottan, kan det tagas under övervägande, att giva en av de nämnda förbandscheferna tjänstegraden konteramiral av 2. graden. Utredningen har emellertid ansett sig för närvarande icke böra avgiva förslag härom.
Antalet arvoden för pensionerade officerareberäknas till 26. Häri hava icke inberäknats de i försvarsdepartementets kommandoexpedition, försvarsstaben och marinförvaltningen tjänstgörande pensionerade officerarna. Vissa av be- fattningarna kunna ifrågakomma att besättas av kustartilleriofficerare.
Av det förut anförda framgår, att de hittillsvarande två kommendör kaptensgraderna föreslås skola ersättas med en grad såsom kommendörkapten och en grad såsom örlogskapten. Anledningen härtill är följande. Tjänst— göringen ombord kräver för sitt ändamålsenliga bedrivande väl tillrättalagda befälsförhållanden. Det är ur nämnda synpunkt ett önskemål, att en markerad befälsställning i förhållande till annan personal också utmärkes av högre tjänstegrad. Om man granskar förhållandena ombord på dels större fartyg, såsom pansarskepp och kryssare, dels medelstora, såsom jagare av nyare typ, finner man att å de större fartygen förutom sekonden oftast finnas ytterligare tre, stundom flera kaptener, vartill jämväl kan komma en eller två civilmilitära befattningshavare — ingenjörer, läkare —— i motsvarande tjänsteklass. Å jagarna äro numera ofta både fartygschefen och förste officeren kaptener, vilket åtminstone på gruppchefsfartyg icke är lämpligt. Man kan emellertid icke komma ifrån, att för befattningarna såsom exempelvis artilleriofficer, navigeringsofficer eller skyddsofficer å artillerifartyg eller såsom förste officer å jagare av större typ krävas officerare med så omfattande erfarenhet och föregående utbildning, att de som regel måste förutsättas hava hunnit till kaptensgraden. Att sänka deras tjänsteålder och innehavande grad låter sig sålunda icke göra. Däremot kan det ifrågasättas att höja graden för de offi- cerare, som intaga chefsställning i förhållande till de nämnda befattnings— havarna, alltså för sekonden respektive fartygschefen.
Med hänsyn till den utökning av organisationen utöver den i 1936 års för— svarsordning förutsatta, som under de senaste åren ägt rum och som ytter— ligare avses ske enligt föreliggande utredning, har det vidare befunnits önsk- värt att i vissa fall utöver de ovan nämnda besätta befattningar, som hittills innehafts av kaptener, med officerare i den lägsta regementsofficersgraden.
I samband med nämnda förändringar bör en viss omgruppering verkställas mellan de nuvarande kommendörkaptenerna av 1. och 2. graden i syfte att vinna ökad reda och klarhet i organisationen. Hittills har nämligen tillbörlig åtskillnad mellan de båda kommendörkaptensgraderna ej kunnat göras bee träffande kommenderingar varken ombord eller iland, varför beställnings— havarna snarare kommit att betraktas som äldre och yngre officerare inom samma tjänstegrad än som tillhörande två olika grader.
Med ledning av utförda beräkningar av officersbehovet vid såväl krigs- som fredsorganisation har i enlighet med det anförda verkställts en under- sökning rörande vilka befattningar, som böra hänföras till den högre eller den lägre av de båda här ifrågavarande regementsofficersgraderna. Denna undersökning har givit följande resultat: befattningar för den högre regementsofficersgraden ........................... 35 befattningar för den lägre regementsofficersgraden .............................. 40
För sistnämnda tjänstegrad hava avsetts bland annat följande befattningar: Assistenter å vissa avdelningar i marinstab och marinförvaltning, äldste adjutanten i chefens för kustflottan stab, sekonder å nyare pansarskepp och kryssare, fartygschefer på vissa större jagare (gruppchefsfartyg), minfartyg, isbrytaren Ymer samt äldre pansarskepp och kryssare, stationschefernas förste adjutanter (stationsstabschefer), chefer för sjömanskårens större kompanier samt vissa chefer för varvsdepartement. Vad särskilt beträffar de nyssnämnda kompanicheferna må framhållas, att dessa med hänsyn till omfattningen av underlydande personal icke på något sätt kunna jämföras med kompanichefer vid andra vapenslag. Exempelvis omfattar 2. matroskompaniet i Stockholm förutom flaggkorpraler redan vid nuvarande styrka av sjömanskåren 939 hög- båtsmän, furirer, korpraler och meniga; beväringskompanierna äro än mer omfattande. -
I antalet befattningar i den lägre regementsofficersgraden har också in— räknats en chef för sjömätningssektion (eller avdelning) i sjökarteverket. För närvarande avses för denna befattning en kapten, men från sjökarteverkets sida har sedan länge gjorts gällande, att befattningen borde uppehållas av en regementsofficer. Ehuru befattningen här beräknats tillhöra den lägre rege- mentsofficersgraden, bör naturligtvis hinder icke möta att, därest så befinnes lämpligare, placera en officer av högre graden i befattningen.
Vad beträffar de två tjänstegradernas tjänstetitlar synes det ur det inter- nationella umgängets synpunkt vara av betydelse att erhålla sådana titlar, som hava viss anknytning till andra mariners benämningar på motsvarande tjänstegrader. Samtidigt bör man undvika att åstadkomma förbistring med hänsyn till förhållandena inom den svenska försvarsmakten. Under sådana förhållanden synes det vara fördelaktigast att för den högre av de båda ifråga- varande regementsofficersgraderna bibehålla benämningen kommendörkapten, utan gradsiffra, och att för den lägre graden införa benämningen örlogskapten. Sistnämnda grad motsvaras utomlands av den engelska commander, den tyska Fregattenkapitän o. s. v. Benämningen återfinnes för övrigt inom den danska flottan, där den ävenledes motsvarar samma tjänsteställning. I fråga om
tjänsteställning och lönegrad för de två nya regementsofficersgraderna förut— sätter utredningen ingen ändring i förhållande till vad som nu gäller i fråga om kommendörkaptener av 1. respektive 2. graden.
Villkoren för befordran till örlogskapten böra i huvudsak vara desamma, som de hittills för befordran till kommendörkapten av 2. graden gällande. Under alla förhållanden bör förutsättningen vara, att vederbörande kapten ådagalagt för med högre graden förenat befäl passande egenskaper och att han är för beställningen fullt lämplig. Befordran från örlogskapten till kom- mendörkapten bör sedan föregås av en ny granskning av vederbörande offi— cers befälsegenskaper m. m., närmast med hänsyn till skicklighet och för- tjänst samt ådagalagd eller bedömd lämplighet för högre befäl. Det förut— sättes sålunda, att den nya örlogskaptensgraden i en helt annan omfattning än vad för den nuvarande lägre kommendörkaptensgraden varit fallet kommer att utgöra den slutliga tjänstegraden på stat för officerare, som ansetts lämp— liga att vidarebefordras från den högsta kompaniofficersgraden.
Vid fördelningen av beställningarna inom sjöofficerskåren har det visat sig möjligt att bibehålla den i 1936 års försvarsordning förefintliga relationen mellan antalet officerare i lönegrad Oa4 och högre och i lönegrad Oa3 och lägre, varvid antalet fänrikar upptagits till 90 (d. v. s. omkring 15 procent av hela officerskåren). Antalet regementsofficerare och högre utgör sålunda i här föreslagen organisation 15.8 procent av hela officerskåren.
I fråga om antalet fänrikar må framhållas följande: En kår om 620 officerare torde, för att kunna vidmakthållas, årligen böra tillföras cirka 1/2o av kårens numerär, d. v. s. omkring 31 officerare. Vid be— räkning av detta antal har hänsyn tagits till dels pensionsavgång, dels oför— utsedd avgång, såsom avskedstagande före uppnådd pensionsålder, döds— fall 0. s. v.
Efter två års tjänstgöring såsom fänrik bör, liksom för närvarande är fallet, vederbörande kunna ifrågakomma till fast anställning såsom officer. Som normalt beräknas emellertid befordran till löjtnant komma att ske först efter tre fänriksår. Därest så med hänsyn till skapandet av klara befälsförhållanden under tjänstgöringen, främst ombord, anses erforderligt, torde emellertid ut- nämning till löjtnanti flottan böra kunna ske tidigare, även om ledig löjtnants- beställning icke finnes. I varje fall synes utnämning till löjtnant över stat böra ske efter tre års tjänstetid såsom fänrik.
Av kostnadsskäl och för vinnande av likformighet inom samtliga försvars— grenar har vid bestämmande av antalet officersbeställningar på stat räknats med att de tre yngsta årsklasserna inom officerskåren skola utgöras av fänrikar. Dessas antal beräknas därför uppgå till cirka 90.
Underofficerare.
I det föregående hava angivits vissa skäl för ett upprättande av särskilda underofficers- och sjömanskårer för Göteborgs örlogsdepå. Preliminärt har omfattningen av underofficerskåren i Göteborg beräknats till 10 procent av det totala antalet underofficerare.
I och med att flottans underofficerare på detta sätt ytterligare spridas på olika kårer, synes det vara ett önskemål att åtgärder vidtagas för säkerställande ' av likformighet i befordringsförhållandena inom hela underofficerskåren. Det kan därför ifrågasättas antingen att låta befordran till och inom underofficers- kåren göras av chefen för marinen — på motsvarande sätt som likartade be- fordringsfrågor för kustartilleriets underofficerskår hittills avgjorts av chefen (inspektören) för kustartilleriet — eller att chefen för marinen vid varje be- fordringstillfälle med hänsyn till det aktuella läget bestämmer huru många befordringar, som få. ske till och inom varje underofficerskår. I det sist— nämnda alternativet, vilket synes vara att förorda, rubbas icke stationschefer- nas nuvarande befogenheter, utan sker endast en viss utvidgning av den chefen för marinen redan nu tillkommande rätten att inom personalstatens ram fördela antalet underofficerslöner på olika stationer och yrkesgrenar.
Det är givet, att en sjömanskår av den begränsade omfattning som den vid Göteborgs örlogsdepå beräknas erhålla, icke lämpligen kan ensam utgöra rekryteringskälla för alla de olika avdelningarna inom underofficerskåren där- städes, då svårigheterna för en jämn rekrytering bliva större, ju mindre an- talet beställningar äro inom viss yrkesgren. Särskilt av denna anledning blir en utjämning erforderlig och en mera central ledning av hithörande frågor nödvändig. Det torde härvid vara mest lämpligt att hithörande frågor hand- läggas i marinstabens personalavdelning. Å denna avdelning torde den cen- trala rullföringen av flottans underofficerskår böra äga rum.
I samband med avgivande av underdånigt yttrande över »Betänkande med förslag till manskapsavlöningsreglemente» den 24 januari 1940 anförde chefen för marinen vid belysande av vissa frågor rörande löneförmånerna för flagg- korpralerna bland annat följande:
I detta sammanhang anser jag mig böra rikta uppmärksamheten på en annan lösning av de här berörda frågorna, som återverkar på löneplanens samman- sättning och även förenklande. Denna lösning skulle ligga i borttagandet av fla gkorpralerna i deras nuvarande ställning och hänförandet av dessa be- stä lningshavare till underofficerskåren såsom underofficerare av 2. graden, med vilka de ur tjänstesynpunkt närmast höra samman. Inom övriga försvars— grenar sker befordran direkt från furir till sergeant, varför motsvarande till- vägagångssätt också borde kunna ske vid marinen, i all synnerhet som mari— nens underofficersskola lärer komma att bliva helt likartad med arméns och flygvapnets i vad avser utbildningstidens längd. En dylik åtgärd vore i hög grad ägnad att förenkla marinens nuvarande personalorganisation och skapa den överensstämmelse mellan försvarsgrenarna, som kommittén eftersträvat.
Tidpunkten synes nu vara inne att i samband med övriga organisations- frågor jämväl till avgörande upptaga spörsmålet om flaggkorpralsgradens slopande och ersättande med underofficerare av 2. graden.
Med hänsyn till den stora omfattningen av flaggkorpralsgraden hava tidi- gare de ekonomiska förhållandena varit av väsentlig betydelse i förevarande sammanhang. Sedan genom statsmakternas beslut år 1940 rörande manskaps— avlöningsreglementet flaggkorpralernas löneförmåner reglerats i principiell överensstämmelse med underofficerarnas, samt skillnaden mellan den lägsta
underofficersgradens och flaggkorpralernas löneförmåner därigenom blivit obetydlig, kunna de ekonomiska hindren icke längre tillmätas samma vikt.
Då vid tidigare tillfällen en ändrad fördelning av antalet löner för under— officerare och flaggkorpraler ifrågasatts, avseende en ökning av de förra på de senares bekostnad, har framhållits, att fartygens inredning vore en faktor, som härvid spelade en stor roll. Det är också givet, att ifråga om förläggnings- förhållanden ombord inga väsentliga ändringar torde kunna göras å redan färdiga fartyg, därest flaggkorpralerna ersättas med underofficerare av 2. graden. Man torde därför få förutsätta en förläggning till gemensam mäss för yngre underofficerare, varvid mässen tillika förutsättes använd för mål- tids intagande på samma sätt som för närvarande är fallet. I fråga om under sjötjänstgöring utgående förmåner förutsättas samma förmåner skola utgå för nu nämnda yngre som för de äldre underofficerarna inom samma grad.
Även på sådana fartyg, vilka framdeles byggas, torde ur konstruktiv syn- punkt en viss differentiering i avseende å förläggningsförhållandena för äldre och yngre underofficerare bliva erforderlig.
Överflyttandet av de hittillsvarande flaggkorpralsbeställningarna till under» officerskåren nödvähdiggör en omprövning av fördelningen av beställningarna inom denna kår. Härvid torde följande vara att framhålla.
I samband med införandet genom 1925 års försvarsordning av förrådsför— valtare vid flottan skapades en helt ny kategori inom dess underofficerskår, med högre lön och högre pensionsålder än för övriga underofficerare. Emel- lertid finnas inom flottan flera för underofficerare av maskinavdelningen av— sedda befattningar, vilka ifråga om krav på skicklighet, pålitlighet och ansvar äro fullt jämnställda med och i vissa fall måhända till och med stå på ett högre plan än förvaltartjänsten. Detta förhållande har, genom den tekniska mate— rielens allt mer komplicerade art och ökade omfattning, blivit allt mer på— fallande. Såsom exempel härpå må nämnas befattningarna såsom uppbörds— maskinister och uppbördselektriker på de med omfattande maskinanläggningar utrustade större fartygen, vilka uppbördsmän närmast ansvara för denna dyr- bara materiel, vidare befattningarna såsom föreståndare för vissa större arbets- avdelningar å örlogsvarvens ingenjördepartement etc. I själva verket bestrida" många av dessa underofficerare befattningar, för vilka i andra mariner avses ingenjörer, låt vara att dessa som regel icke torde hava samma kompetens som våra mariningenjörer. Det synes under sådana förhållanden berättigat att nämnda befattningar för viss maskinteknisk personal besättas med underoffi— cerare med samma förmåner i avseende på. lön och pensionsålder som förråds- förvaltarna. I detta sammanhang torde få framhållas, att en viss kompletterande utbildning för denna tekniska personal är önskvärd. Denna utbildning — som lämpligen torde kunna ordnas såsom en särskild kurs vid marinens under— officersskola —— bör företrädesvis omfatta skeppsbyggnadskonst, maskinlära och elektroteknik.
Verkställd utredning har givit vid handen, att det inom den reviderade marinorganisationens avsedda ram för år 1947 finnas 23 dylika mera ansvars- fulla befattningar. Vad åter beträffar behovet av förrådsförvaltare beräknas
detta vid samma tidpunkt uppgå till 42 mot 21 enligt gällande stat. Ökningen är till stor del föranledd av den avsedda utbyggnaden av Göteborgs och Gustafsviks örlogsdepåer.
Utöver de ovan nämnda förvalta—befattningarna finnas ytterligare fyra be- fattningar, vilka med hänsyn till deras stora vikt böra besättas med under— officerare av den högsta tjänstegraden med därmed förenade löneförmåner, nämligen dels föreståndarna för underofficersdetaljerna hos cheferna för de tre underofficers- och sjömanskårerna, dels den underofficer som avses för att på marinstabens personalavdelning biträda vid handläggning av under- officersfrågor. De nämnda föreståndarna för underofficersdetaljerna hava sig ålagt beredande av ärenden rörande underofficerarnas placering m. m., vilket till följd av kadrarnas stora omfattning kräver såväl ingående personalkänne— dom som förmåga att medhinna och rätt utföra ett synnerligen vidlyftigt, tids- ödande och ansvarsfullt arbete.
Det sammanlagda antalet uppgår sålunda till 69, vilket —— med ett beräknat behov av cirka 1,700 underofficerare på stat — motsvarar 4 procent av kaderns storlek.
Befattningarnas fördelning framgår av tablå å nästa sida. Här ifrågavarande underofficerare böra i likhet med arméns förvaltare och flygvapnets förrådsförvaltare hänföras till särskild tjänstegrad, vilket icke helt varit fallet med flottans förrådsförvaltare. De böra hava tjänsteställning i likhet med löjtnant i marinen och icke såsom nu erhålla denna tjänsteställ- ning endast under vissa angivna förutsättningar. Pensionsåldern synes böra vara densamma som för de nuvarande förrådsförvaltarna, d. v. s. 60 år, varvid de äldre befattningshavarna företrädesvis avses för tjänstgöring i land.
Titeln för tjänstegraden synes böra vara »förvaltningsunderofficer». Denna titel är icke blott lämplig för de i förteckningen såsom förrådsförvaltare upptagna utan är även väl anpassbar på de olika uppbördsmännen. Att ett litet fåtal av befattningshavarna icke direkt syssla med förvaltningsgöromål torde sakna betydelse. Förvaltningsunderofficerarna böra benämnas förvaltare.
Det kan ifrågasättas huruvida icke de underofficerare, vilka avses såsom förvaltare vid förråd, böra genomgå en kortare utbildning i syfte att göra dem fullt förtrogna med det i många avseenden nya verksamhetsområde, för vilket vederbörande i fortsättningen avses. Utbildningen skulle omfatta förvaltnings- föreskrifter, viss organisationskännedom m. m. samt skulle, liksom den förut- nämnda utbildningen för de tekniska förvaltarna, kunna ordnas som en sär- skild kurs vid underofficersskolan.
I fråga om relationerna mellan antalet förvaltningsunderofficerare och flagg- underofficerare å ena sidan och antalet underofficerare av 2. graden å den andra må till en början erinras om att chefen för marinstaben i sitt 1935 av- givna yttrande över försvarskommissionens betänkande framhöll, att det med hänsyn till befordringsförhållandena borde eftersträvas en proportion mellan flaggunderofficerare, underofficerare av 2. graden och flaggkorpraler av 2:3z2. Denna proportion hölls ungefär, dock med viss ökning av den procentuella andelen för flaggkorpralernas vidkommande, i de genom 1936 års försvars-
Örlogsstation(depå)
Karlskrona Stockholm j Göteborg 1. Förrådsförvaltarbefaritningar. Intendenturförvaltning, stambeklådnads- och sång- persedelföråd .......... 1 1 — » beväringsbeklådnadsförråd 1 1 —— » proviantförråd .......... 1 l 1 » sjukvårdsförråd .......... 1 _ — — » beklädnads- och sjukvårds— _. förråd ................ — — 1 Orlogsvarv(-depå), art.—den, ammunitionsförråd.. 1 1 [ 1 n » inventarieförråd . . . . l 1 | .. » skjutbana .......... 1 —— " " minförråd .................. 1 1 1 » torpedförråd ................ l 1 — » allmänt materialförråd ...... 1 *) 2 l » ingenjördepartements mate rialförråd .............. 2 1 —— » sjöreserv .................... 1 1 —— Marinförvaltningens förråd i Bofors (biträde at kontrollofäeeren) .............................. 1 — —— Hårsfjärdens depå .............................. —— 1 —— Centrala intendenturförrådet i Lindesberg ...... —— 1 —— åjömanskårer, kaserner .......................... 3 1)? 1 Orlogsstationer, matinrättningar ................ 3 1 —— 20 16 6 __— Summa 42 ; 2. Befattningar för viss maskinteknisk personal. Uppbördsmaskinister och -elektriker & 3 pansar- skepp och 3 kryssare ........................ (— 12 —> Uppbördsmaskinister ä. 2 större jagare (ny typ) .. é—r— 2"* **** ** Orlogsvarv, avdelningsföreståndare å ingenjör- departement .................... 2 1 — » mobiliseringsingenjörens biträde. . . . 1 l — Marinförvaltningen, ingenjöravdelningen, biträden — åt kontrollanter vid vissa fartygsbyggen ...... (___.— "— ”if—"f***å
Summa . 23
3. Övriga befattningar.
Marinstabens personalavdelning ................ — 1 Föreståndare för underofficersdetalj ............ 1 l l 1
Summa 4 |
1) Därav 1 för Gustafsviks örlogsdepå.
beslut fastställda staterna. Vid de utökningar av staten som de senaste budget- åren förekommit, har proportionen ävenledes ungefär bibehållits.
Det är ett faktum, att befordringsutsikterna inom arméns och flygvapnets underofficerskårer i allmänhet äro väsentligt gynnsammare än inom flottans underofficerskår, främst med hänsyn till de helt annorlunda proportionerna mellan graderna. Det skulle därför vara naturligt att söka skapa ett gynn- sammare befordringsläge även för flottans underofficerare. I samband med
407 flaggkorpralsgradens upphörande och tillförandet till underofficerskåren av motsvarande antal beställningar böra hithörande frågor upptagas till om- prövning.
Den ökning av antalet flaggunderofficerare inom ett i huvudsak oförändrat sammanlagt totalantal underofficerare och flaggkorpraler, vilken genomfördes år 1936, har i hög grad påverkat sammansättningen av den ombord tjänstgörande personalkategorien underofficerare. Medan flaggunderofficerare tidigare i regel endast tjänstgjorde såsom uppbördsmän på större fartyg, har den genom- förda ökningen medfört, att flaggunderofficerare tagits i anspråk såväl för uppbördsmannabefattningar även på. mindre fartyg som för tjänstgöring så.- som vaktgörande underofficerare rn. m. Därest antalet förvaltningsunderoffi- cerare och flaggunderofficerare i procent av hela underofficerskåren (den förutvarande flaggkorpralsgraden inbegripen) skulle växa i större utsträck- ning, skulle konsekvensen bliva, att flaggunderofficerare i allt högre grad komme att utnyttjas ombord för andra underofficersbefattningar och annan underofficerstjänst än som tidigare avsetts. Detta kunde knappast undvikas, framför allt under mobiliseringsförhållanden, då en mycket stor del av under— officerskåren måste avses för tjänstgöring ombord. Det förhållandet att en vakthavande officer vore fänrik medan vakthavande underofficeren vore flagg- underofficer skulle därvid ofta komma att inträffa, särskilt å de större far— tygen, något som icke vore ägnat att underlätta befälsföringen.
Under hänsynstagande såväl till nu antydda förhållande, att det icke är lämpligt att för viss tjänst regelmässigt utnyttja personal med för hög tjänste— grad, samt jämväl med iakttagande av att även kostnadsskäl bjuda till viss återhållsamhet, synas emellertid möjliga förbättringar böra åstadkommas i de ovan angivna proportionerna. Den omständigheten att pensionsåldern för flottans flaggunderofficerare är 55 år, under det den vid armén och flygvapnet är 50 år, skulle även vid lika proportioner mellan graderna inom de olika för- svarsgrenarna. medföra att befordringsåldern till den högre underofficersgra— den läge högre vid flottan än vid de andra försvarsgrenarna. Då. den högre pen- sionsåldern emellertid får anses vara till fördel för personalen, torde hänsyn till nu senast antytt förhållande icke behöva tagas. En ökning av förvaltnings- underofficerarnas och flaggunderofficerarnas procentuella andel av underoffi— cerskåren till sammanlagt 30 procent bör emellertid ur militära synpunkter kunna godtagas, även om behovet i själva verket skulle kunna täckas även med ett lägre procenttal. De återstående 70 procenten skulle utgöras av under- officerare av 2. graden, däri inbegripet de till denna grad överförda förut- varande flaggkorpralerna.
Med hänsyn till den högre befordringsåldern komma flottans underoffi- cerare att tillhöra lönegrad UO 1 åtskilliga är längre än övriga försvarsgrenars. De torde följaktligen komma att tillhöra den högsta löneklassen — den 5:e — inom lönegraden så länge, att de vid befordran omedelbart komma att till— läggas högsta löneklassen _ den 7:e — inom lönegrad UO 2. Det kan då ifrågasättas om icke med hänsyn härtill för flottans underofficerares vid— kommande lönegraden UO 1 skulle kunna utökas med ytterligare en löneklass,
den 6:e. Enär denna fråga jämväl torde kräva undersökning ur andra syn- punkter, har försvarsutredningen icke ansett sig nu kunna avgiva direkt för- slag därom.
Såsom förut sagts förutsättes pensionsåldern för flaggunderofficerare skola bibehållas vid 55 år. För underofficerare av 2. graden bör däremot en sänk- ning vidtagas från nuvarande 55 år till 50 år, (1. v. s. samma pensionsålder som gäller för motsvarande befattningshavare vid armén och flygvapnet. De för underofficerare av 2. graden avsedda befattningarna —— framför allt om- bord, där det övervägande flertalet underofficerare vid mobilisering komma att tjänstgöra — äro icke sådana att de lämliigen kunna bestrides av personal i åldern 50—55 är; detta så mycket mindre som underofficerare av 2. graden i denna åldersgrupp kunna förutsättas ha blivit förbigångna vid befordran till flaggunderofficer och sålunda äro de av olika skäl minst tjänstedugliga inom åldersgruppen. .
Nämnda sänkning av pensionsåldern för underofficerare av 2. graden har för övrigt redan tidigare begärts av de militära myndigheterna.
Beträffande underofficerskårens omfattning må följande framhållas. Mobili— seringsberäkningarna hava givit till resultat ett behov av 1,725 stamunder— officerare. Genom utnyttjande av viss annan personal synes detta antal kunna nedbringas till 1,680.
Beräkningarna rörande fredsbehovet (vinterbehovet) hava givit till resultat 1,745 underofficerare. Även detta antal kan genom utnyttjande av viss annan personal nedbringas till 1,680. Det låter sig emellertid icke göra att räkna med utnyttjande av för underofficersbefordran kompetenta underbefäl, ty därigenom uppstår motsvarande brist inom denna kategori, vilken brist icke, såsom vid mobilisering, kan täckas genom utnyttjande av underbefäl till— hörande klass A. I stället synes man här, liksom i fråga om officerskåren, böra räkna med att utnyttja underofficerare, vilka under 2 år efter den ordinarie _ pensionsåldern bibehållas i tjänst. Antalet disponibla underofficerare bes räknas härvid enligt följande:
Beräknad årlig avgång vid fullt uppsatt underofficerskader .................. 85 Härav torde för cirka 120 arvodesbefattningar beräknas årlig ersättning av mellan 1/5 och 1/4 (pensionsåldern =55 år och avgångsåldern från arvodesbefattning =:60 år) eller omkring ....................................... 30
Återstod 55
Denna återstod beräknas emellertid först framdeles komma att uppgå till den angivna storleken. Underofficerskårens förutvarande omfattning —— flagg- korpralerna inbegripna — utgjorde i såväl 1925 som 1936 års försvarsord- ningar omkring 870 och sålunda endast omkring hälften av den här avsedda. Man torde därför försiktigtvis endast böra räkna med att tills vidare högst 20 å. 25 pensionerade underofficerare årligen kunna, bliva disponibla för fortsatt tjänstgöring. Två årsklasser av denna personal beräknas därför till cirka 45. På liknande sätt som förut angivits beträffande officerare, böra om så anses önskvärt även förtidsavgångna eller reserv-anställda underofficerare kunna inbegripas i detta antal.
Såsom av redogörelsen för flottans reservpersonal närmare framgår, avses de underofficerare i reserven, vilka efter genomgången utbildning såsom reservunderofficersaspiranter inträtt i reserven, att under något av de två första åren fullgöra en första tjänstgöring om 6 månader. Om man utgår från att omkring halva antalet fullgör tjänstgöringen under vinterhalvåret och andra hälften under sommarhalvåret och vidare att ett mindre antal — här uppskattat till omkring en tredjedel av en årsklass — skall vara villigt att tjänstgöra ytterligare 6 månader, kan man räkna med att under hela året disponera 15 + 5:20 underofficerare i reserven av nu nämnd kategori för tjänstgöring.
Det antal stamunderofficerare, som på sätt nu angivits skulle kunna era sättas av underofficerare i reserven, uppgår sålunda till 45 + 20: 65.
Underofficerskårens stat föreslås i anslutning till vad här anförts, erhålla följande omfattning:
I 4—1 | Tj ä n s t 0 g 1- a d ' Lönegrad | Antul ! 1 .
* = '. ; Förvaltuingsunderofficerare .......... ' UO 3 i 69 | Flagg-underofficerare ................ * UO 2 435 ! Underofficerare av 2. graden ........ UO 1 l 1,176 7
Summa — . 1,680 !
Antalet arvoden för pensionerade underofficerare beräknas till sammanlagt 104. I detta antal hava icke inräknats de i försvarsdepartementets kommando- expedition, försvarsstaben och marinförvaltningen tjänstgörande pensionerade underofficerarna. Vissa av de med arvoden förenade befattningarna torde även kunna besättas med pensionerade underofficerare från kustartilleriet.
lanskap.
Genom 1925 års organisation infördes kategorien högbåtsmän. Sedermera har för denna personalkategori införts en pensionsålder av 55 år. Ehuru mera omfattande erfarenheter ännu icke hunnit göras beträffande tjänstbarheten hos högbåtsmän i åldern 50—55 år, peka dock åtskilliga tecken på, att den föreskrivna avgångsåldern med hänsyn till vederbörandes tjänstgöringsför— hållanden —— främst ombord — är väl hög.
Man synes över huvud taget böra räkna med att högbåtsmän av däcksav- delningen i allmänhet icke böra utnyttjas för tjänst ombord efter omkring 40 års ålder, medan däremot viss teknisk personal jämte ekonomimän kunna avses för sjötjänstgöring vid högre levnadsålder. För underbefälsbefattningar i landtjänsten, utom såsom instruktörer, torde högbåtsmännen vara Väl läm— pade intill uppnådda 50 år. Efter nämnda ålder äro de i allmänhet icke lämpade för den militära tjänst, varför de avses. Det synes därför lämpligt att sänka pensionsåldern för högbåtsmännen till 50 år eller samma ålder som föreslås för den nya långtjänstkategorien vid flygvapnet, överfurirerna.
I samband med fastställandet av nytt manskapsavlöningsreglemente fr. o. m. den 1 juli 1940 utbyttes den förutvarande underbefälsgraden korpral vid
flottan och kustartilleriet mot furir samtidigt som de förutvarande 1. klass sjömännen respektive 1. klass kustartilleristerna erhöllo en med arméns korpraler jämnställd korpralsgrad. Vid behandlingen av frågorna rörande underofficerskåren har föreslagits indragande av tjänstegraden flaggkorpral genom att överföra denna hittillsvarande personalkategori till underofficers— kåren såsom underofficerare av 2. graden.
I och med en sådan åtgärd blir benämningen flaggkorpral ledig. Då prefixet »flagg» har tradition och hittills ingått i titlarna för de högsta be— ställningshavarna inom officers-, underofficers- och manskapskårerna vid flottan _— flaggmän, flaggunderofficerare, flaggkorpraler —— synes det önskvärt att titeln flaggkorpral alltjämt kommer till utnyttjande. Detta kan ske genom att furirstiteln, som saknar historisk anknytning till flottan, ut— bytes mot flaggkorpralstiteln, varigenom den senare alltjämt komme att be- teckna den högsta underbefälsgraden.
Den i tabellen nedan upptagna kategorien korpraler eller meniga utgöres av eleverna i underbefälsutbildningen under ett visst är, varvid antalet avses motsvara dem, som bliva godkända i den teoretiska underbefälsutbildningen. Först i och med att vederbörande även godkänts i yrkesutbildning och prak- tisk tjänstgöring bör han hänföras till fullt utbildat underbefäl. Dit har dock i tillgångsberäkningarna även hänförts sådana korpraler, som genomgått yrkeskurser etc. men som av olika anledningar icke kunnat befordras till flagg— korpraler. Detta är den i tabellen upptagna kategorien korpraler.
Sjömanskårens personal beräknas i princip vara fördelad med 40 procent på Stockholms örlogsstation, 50 procent på Karlskrona örlogsstation och 10 procent på Göteborgs örlogsdepå.
Sjömanskåren beräknas sammansatt på följande sätt:
Tj ä n s t (: gr & & Lönegrad Antal Högbåtsmån ........................ Mb 1 1 215 Flaggkorpraler ...................... Me. 3 2,130 Korpraler .......................... Ma 2 l 250 Korpraler eller meniga .............. Ma 2 el.Ma 1 800
. (2. klass sjömän — 1,375)l Meniga l(3. klass sjömän —— 1,050)! Ma ] 27425 Summa — 5,820
Husi/rorganisation.
Med den omfattning, som flottans personal vid Göteborgs örlogsdepå enligt föreliggande organisationsförslag kommer att erhålla, synes det, med hänsyn till musikens stora betydelse för personalens trevnad på den i för- hållande till staden Göteborg rätt avsides liggande förläggningen, vara önsk- värt, att en musikkår organiseras vid örlogsdepån. Enär den musikpersonal, som därvid skulle erfordras, till följd av sin utbildning kan användas för expeditionstjänst m. m. såväl i land som ombord, behöver icke upprättandet av musikkåren medföra någon minskning i tillgången på för stridsmedlens
o. s. v. betjänande avsedd personal. Musikkåren avses även i viss utsträck- ning utföra musik vid Älvsborgs kustartilleriregemente.
En vid Göteborgs örlogsdepå upprättad musikkår bör lämpligen vara sammansatt av:
1 musikdirektör, 5 underofficerare, 4 underbefäl, 5 meniga, och 5 musikelever. Musikdirektören bör i likhet med musikdirektören för den i storlek jäm— förliga musikkåren Vid Karlskrona kustartilleriregemente uppföras i alterna- tivt lönegrad Oa2 eller Oa 3.
I fråga om musikkårerna i Stockholm och Karlskrona föreslår utredningen ingen annan ändring än att deras numerär synes bör utökas med vardera 2 underbefäl. '
Reservpersanal.
Officerare.
Med hänsyn till att det föreliggande organisationsförslaget till stora delar bygger på anlitandet av officerare i reserven, är det av vikt, att åtgärder vid- tagas för att uppbringa reserven i tillräcklig storlek. En åtgärd i samma syfte är den utbildning av värnpliktiga sjökaptener till värnpliktiga officerare, som av utredningen föreslagits i ett tidigare sammanhang.
Flottans reserv av officerare bygger, beträffande de yngre årsklasserna, sedan gammalt och av naturliga skäl så gott som uteslutande på personal, som genomgått fullständig utbildning vid navigationsskola och som har verk— samhet på sjön som sitt yrke. Som det emellertid mången gång stöter på praktiska hinder att undvara personal av denna kategori i dess civila tjänst— göring, har det ansetts böra undersökas, huruvida icke flottans reserv skulle kunna i viss utsträckning rekryteras jämväl med annan personal. Verkställda undersökningar ha givit vid handen, att det är möjligt att på en tid av om- kring 27 månader bibringa ynglingar med lämpliga förkunskaper en för officer i flottans reserv erforderlig utbildning. Härvid böra i första hand komma ifråga ynglingar, som avlagt studentexamen eller eljest sådan examen, som i fråga om kunskaper i matematik och fysik är minst jämställd med studentexamen å latinlinjen, exempelvis examen från tekniskt gymnasium.
Utbildningen till officer i reserven av nyssberörda kategori bör vara för- lagd till sjökrigsskolan. Dess första år bör helt sammanfalla, även i vad be- träffar kursplaner o. s. v., med aspirantskola och aspirantkurs å sjöofficers— linjen. Härigenom vinner man dels att aspiranter, vilka från början avsett att utbilda sig till stamofficerare, efter aspirantutbildningens slut om de så önska i stället kunna fortsätta å reservofficerslinjen, dels också att aspiranter, som ursprungligen tänkt bliva officerare i reserven, om de befinnas lämpliga och så åstunda samt äga för antagning till stamkadett erforderliga kunskaper i allmänbildande ämnen (studentexamen), i stället kunna få fortsätta som
stamsjökadetter. Efter aspirantutbildningens avslutande avses utbildningen å den speciella reservofficerslinjen fortsätta dels under ett läsår i land vid Sjökrigsskolan, dels under därpå följande sommar ombord å fartyg i sjökrigs- skolavdelningen.
Antagning till fänrik bör icke ske omedelbart efter avslutad utbildning utan först samtidigt med att kurskamraterna vid stammen bliva officerare.
Efter antagningen till fänrik bör vederbörande fullgöra ett års tjänst, var under han genomgår viss specialutbildning. Detta år motsvarar följaktligen helt övriga i reserven utnämnda officerares första fänrikstjänstgöring. Med hänsyn till vederbörandes civila verksamhet eller fortsatta studier bör första fänrikstjänstgöringen få fullgöras vid tid under de 4 första fänriksåren, som befinnes för honom själv fördelaktigast, samt må jämväl kunna sammanslås med första repetitionsövningen.
Officerare i reserven av här avsedd kategori böra i likhet med förtids- avgångna officerare vara skyldiga att fullgöra en repetitionsövning för varje 5-årsperiod intill uppnådda 47 års ålder. En av repetitionsövningarna bör hava formen av kaptenskurs, och godkänd genomgång av densamma bör ut- göra villkor för befordran till kapten.
Beträffande nuvarande kategorier reservpersonal göra sig följande syn- punkter gällande.
Redan tidigare har fråga varit uppe om införande för kategorien i reserven utnämnda officerare av ytterligare en repetitionsövning utöver de för när- varande obligatoriska tvenne. Denna tredje repetitionsövning, vilken skulle vara frivillig, bör främst avses för sådana i reserven utnämnda officerare, vilka icke hava sin civila verksamhet förlagd till sjön, och vilka följaktligen icke kunna erhålla kompetens för kaptensbefordran. Repetitionsövningen bör i likhet med de övriga repetitionsövningarna omfatta 60 dagar samt hava karaktären av och organiseras såsom en utbildningskurs.
Den för närvarande gällande föreskriften, att repetitionsövningarna för denna personalkategori skola omfatta 60 dagar, därest de till övervägande delen fullgöras under tiden maj—oktober, men eljest 90 dagar, synes böra ersättas med generell bestämmelse, att tiden skall vara 60 dagar. De bättre övnings- och utbildningsmöjligheterna vintertid som skapats genom fartygs— depåernas effektivisering motivera slopandet av en undantagsbestämmelse, som icke gäller för andra kategorier reservpersonal.
För närvarande äro de i reserven utnämnda officerarna skyldiga att omedel- bart efter avslutad officersutbildning fullgöra en första fänrikstjänstgöring om 10 månader (12 för den som efter ansökan uttages för utbildning till flygspanare). Med hänsyn till att de till varje ny kurs hörande officerarna i allmänhet hava sin tjänstgöring förlagd till rustade fartyg, är det en betydande olägenhet ur beredskapssynpunkt att tjänstgöringen icke omfattar ett helt år i oavbruten följd. Därigenom uppstå under två månader av året vakanser i officersbemanningen ombord å fartygen, vilka icke kunna fyllas förrän en ny årskurs fänrikar i reserven utexaminerats. Då ett utsträckande av första fänrikstjänstgöringen med ytterligare 2 månader även skulle medföra en ökad
användbarhet för mobiliseringstjänstgöring av vederbörande officer, bör tiden för första fänrikstjänstgöring för samtliga i reserven utnämnda officerare ut- sträckas från 10 till 12 månader.
Förtidsavgångna officerare samt sådana officerare i reserven, vilka efter genomgången stamofficersutbildning vid Sjökrigsskolan erhållit sin första officersanställning i reserven, böra fullgöra en repetitionsövning vart femte år, varvid tidsrymden, inom vilken detta skall ske, utsträcks till och med det år under vilket vederbörande uppnår 47 års ålder.
Vad beträffar reservpersonalens löneförmåner anser utredningen, att frågan om de förändringar därutinnan, som kunna vara påkallade, bör upp- tagas till särskild undersökning, därvid så stor likformighet som möjligt bör eftersträvas icke blott mellan marinens olika reservkategorier inbördes utan även mellan de olika försvarsgrenarnas reservpersonal.
I fråga om reservkadetternas förmåner må dock i detta sammanhang fram- hållas följande.
Reservkadetter, vilka avlagt sjökaptensexamen, åtnjuta för närvarande lön i likhet med flaggkorpral på stat (efter 72 månaders tjänst), vartill kommer ekiperingshjälp om 600 kronor vid antagningen. Enär, såsom i annat samman- hang föreslagits, den nuvarande flaggkorpralsgraden kommer att försvinna och lönegraden sålunda utgår ur manskapsavlöningsreglementet, blir redan av denna anledning en omprövning av reservkadetternas löneförmåner er- forderlig. Härtill kommer emellertid även, att hela denna lönefråga måste ses i ett större sammanhang.
'När flottans reservkadetter, eller som de tidigare kallades, reservofficers- aspiranter, erhöllo särskilda förmåner utöver vad som tillerkändes annan personal under utbildning till reservofficer, torde anledningen härtill hava varit, att man ansåg sig böra bereda vederbörande gottgörelse för den sär- skilda yrkesutbildning, sjökaptensexamen, som han förskaffat sig och som då utgjorde förutsättning för att flottan skulle kunna rekrytera sin reserv- officerskader annorledes än genom övergång från stammen. I och med att de värnpliktigas utbildningstid nu utsträckts, har det befunnits möjligt att låta samtliga värnpliktiga sjökaptener erhålla reservofficersutbildning. Under så- dana förhållanden synes det oegentligt, att vissa av eleverna i en utbildnings- kurs skulle erhålla en väsentligt högre avlöning än de övriga enbart av den anledningen att de efter utbildningstidens slut skola erhålla viss fast anställ- ning vid flottan. Naturligast synes vara att även reservkadetterna med sjö- kaptensexamen endast erhålla värnpliktigs förmåner under kadettiden.
Samma förmåner böra givetvis även tillkomma den andra kategorien reservkadetter vid flottan, den som rekryteras av värnpliktiga utan naviga- tionsskolekompetens. För båda kategorierna bör emellertid gälla, att de för den del av utbildningstiden, som, med inberäknande av den föregående värn- pliktstjänstgöringen (tjänstgöringen såsom reservofficersaspirant), överstiger den för de värnpliktiga stadgade utbildningstiden 15 månader, få åtnjuta särskild ersättning med ett belopp för dag räknat, motsvarande skillnaden
mellan 1Ams av den menig vid flottan tillkommande begynnelselönen och det till värnpliktig under tjänstgöring utgående penningbidraget.
Enär reservkadetterna böra likställas med värnpliktiga i avseende å samt— liga förmåner, böra de även åtnjuta beklädnad in natura. I stället för att som hittills vid antagningen till kadett erhålla beklädnadshjälp med 600 kronor och vid antagningen till fänrik erhålla ytterligare beklädnadshjälp med 400 kronor, bör vederbörande endast vid sistnämnda tidpunkt komma i åtnjutande av beklädnadshjälp, vilken därvid, i överensstämmelse med vad för arméns reservofficerare är fallet, bör uppgå till 750 kronor.
Underofficerare.
Samtidigt med att den nuvarande flaggkorpralsgraden för stampersonalens del slopas, bör motsvarande åtgärd vidtagas i fråga om reserven. I stället för den nuvarande kategorien >>i reserven utnämnda flaggkorpraler» bör följaktligen komma »i reserven utnämnda underofficerare».
Kategorien underofficerare (och flaggkorpraler) i flottans reserv rekryteras för närvarande av:
1) pensionsavgångna underofficerare, 2) förtidsavgångna underofficerare och flaggkorpraler,
3) i reserven utnämnda flaggkorpraler. Till flaggkorpraler i reserven kunna utnämnas dels furirer, som genomgått fullständig underofficersutbildning, dels furirer, vilka icke erhållit godkänt betyg från underofficersskolas högre klass-, men godkänts i underofficers— utbildningen i övrigt.
Av mdbiliseringsberäkningarna framgår, att behovet av underofficerare i reserven är mycket stort. Behovet kan endast i obetydlig grad fyllas av pensions- och förtidsavgången personal. Däremot bidrager flottans B—klass (främst styrmän och maskinister) avsevärt till behovets täckande. Med hän- syn till sjöfartens egna behov kan flottan emellertid icke göra för djupa grepp i denna kategori. Ett avsevärt antal i reserven utnämnda underofficerare är därför erforderligt. Det kan emellertid konstateras, att man hittills haft endast obetydlig rekrytering av denna kategori. En ny rekryterings- och ut- bildningsväg bör därför skapas.
De underbefäl, som skola genomgå underofficersutbildning för anställning på stat, påbörja denna vid öre anställningsårets början. Vid samma tidpunkt böra underbefäl (flaggkorpraler), som önska vinna anställning som under— officerare i reserven, antagas till reservunderofficersaspiranter till ett av Kungl. Maj:t för varje år bestämt antal. Dessa aspiranter böra antagas på ett år och böra erhålla samma förmåner, som skolat tillkomma dem vid fort- satt anställning som underbefäl. Utbildningen avses äga rum dels i en reserv- underofficersklass om cirka 6 månader vid marinens underofficersskola, för- lagd till tiden oktober—april, dels såsom praktisk tjänstgöring i underofficers- befattning ombord, jämväl innefattande vissa yrkeskurser. Efter avslutad utbildning sker utnämning till underofficer i reserven.
Enär de underbefäl av samma årsklass, som samtidigt genomgått första
året av den treåriga utbildningen till underofficer på stat, först efter ytter- ligare minst två år kunna beräknas bliva stamunderofficerare, böra bestäm- melser utfärdas, som reglera turberäkningen mellan vederbörande vid fram— tida gemensam tjänstgöring såsom underofficerare.
De underbefäl, som genomgått reservunderofficersutbildningen, förut- sättas, som ovan angivits, hava gjort detta under sitt 6:e anställningsår. De böra följaktligen bliva berättigade att vid utbildningsårets slut eller efter avslutandet av i omedelbar följd därefter fullgjord första tjänstgöring vinna anställning på civilanställningsstat och erhålla därmed förenade förmåner så- väl som avskedspremier. Under nämnda anställning böra de i lönehänseende icke betraktas såsom underofficerare i reserven utan som flaggkorpraler över stat.
Den fortsatta tjänstgöringen för nu nämnda underofficerare i reserven bör utgöras av dels en första tjänstgöring om 6 månader, förlagd till första eller andra anställningsåret i reserven, dels repetitionsövningar om 60 dagar, en för varje period av 5 år intill utgången av det år, då vederbörande uppnå 47 års ålder.
Förtidsavgången personal bör liksom för närvarande vara skyldig fullgöra repetitionsövningar (en för varje period om 5 år), dock att den åldersgräns vid vilken denna skyldighet upphör bör utgöra 47 är liksom för övriga kate— gorier befäl i marinens reserver.
Den ekiperingshjälp om 600 kronor, som enligt gällande bestämmelser för närvarande tillkommer i reserven utnämnd flaggkorpral, bör i stället till- komma i reserven utnämnd underofficer. Såsom en övergång synes emellertid erforderligt att införa en föreskrift, att i reserven redan utnämnd flaggkorpral vid överförandet till underofficer bör erhålla ekiperingshjälp med 400 kronor. Som regel torde nämligen de uniformspersedlar, som den i reserven utnämnde flaggkorpralen tidigare anskaffat, hava förslitits under första flaggkorprals- tjänstgöringen eller annan tjänstgöring, och då ekiperingsbidrag icke utgår till reservpersonal under tjänstgöring, synes en förnyad ekiperingshjälp väl motiverad, helst som dylik utgår vid motsvarande befordran inom kustartil— leriets reserv.
Övrig persona/.
Under denna rubrik har ansetts lämpligt sammanföra viss civil personal, som avses för ständig tjänstgöring vid flottan.
Civil personal har på olika ställen i utredningen upptagits för tjänstgöring vid olika organ och anstalter, såsom staber, förvaltningsorgan, utbildnings- anstalter o. s. v. Denna personal redovisas närmare dels i personalförteck- ningen för ordinarie tjänstemän, dels i personalförteckningen för icke-ordi- narie personal m. fl., dels slutligen i förteckningen å arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t. På grund av den pågående utred- ningen rörande tandvårdens organisation hava tandläkarbiträden ej upptagits bland den icke-ordinarie personalen.
Strävandena att avse den militära personalen för främst de rent militära upp—
gifterna hava sålunda lett till att åtskillig civil personal nu avsetts för befatt— ningar, vilka hittills besatts med dels stam-, dels värnpliktig personal. Vissa härmed sammanhängande frågor av mindre vikt hava icke upptagits till be- dömande, exempelvis anställande av springpojkar som ersättning för mera kvalificerad personal. Dylika spörsmål torde böra lösas genom vederbörande myndigheters egen försorg i den mån medel härför kunna ställas till för- fogande.
I detta sammanhang må vidare framhållas följande. Marinförvaltningen har i sin underdåniga skrivelse den 29 augusti 1941 angående anslag för marinen för budgetåret 1942/43 bland ahnat föreslagit, att för kustflottan skulle avses vissa icke—ordinarie tjänstemän, nämligen en radioverkmästare (MEO 16), 4 radioförmän (MEo 12), en förste radioreparatör (MEo 10) och en radioreparatör (MEo 7). Denna personal vore avsedd för tjänstgöring vid den radioreparationsavdelning, som funnes inrättad vid kust— flottan ombord å ett av fartygen.
Mot behovet av angivna personal för ifrågavarande tjänst finnes intet att erinra. Däremot synes det icke lämpligt att chefen för kustflottan blir ett personalanställande organ. Arbetet härmed bör åvila någon myndighet, som eljest sysslar med dylika frågor, lämpligen den chef för örlogsstation, som i övrigt har att tillgodose förbindelsefartyget med personal, alltså chefen för Stockholms örlogsstation. På denne bör alltså ankomma att antaga, fastställa löneklass m. m. för och till tjänstgöring placera ifrågavarande personal, vilken bör vara skyldig att tjänstgöra såväl ombord som vid örlogsvarv.
Under tjänstgöring ombord bör personalen komma i åtnjutande av de sär- skilda förmåner, vilka utgå till annan närmast jämställd personal i form av in- kvartering, mässpenningar och sjötillägg. Härvid böra de kontanta förmånerna för beställningshavaren i lönegrad MEo 16 utgå med samma belopp som för beställningshavare i lönegrad UO2 _— ej maskinist eller torpedmästare — för beställningshavare i lönegrad MEo 12 med samma belopp som för beställ- ningshavare i lönegrad UO 1 -—— ej maskinist eller torpedmästare —— och för beställningshavare i lönegrad MEO 10 och MEo 7 med samma belopp som för beställningshavare i lönegrad Mb 1, ej eldare eller torpedhantverkare. Dessa kostnader böra belasta de för sjötillägg och mässpenningar särskilt avsedda anslagsposterna.
Persona/ons fredsförde/ning.
Av efterföljande tabell framgår i sammandrag fredsfördelningen av flottans personal samt personalen vid de för marinen gemensamma kårerna under vinterhalvåret. Tabellen utgör en sammanställning av de mera detaljerade tabeller, som återfinnas i särskild hemlig bilaga.
I avseende på fartygsmaterielens bemanning äro sistnämnda tabeller upp- gjorda i anslutning till hemlig »Tablå över rustningar och depåförläggning», som bifogats avsnittet om flottans krigsberedskap och övningar.
De olika tabellerna få givetvis icke betraktas som bindande, bland annat emedan tid efter annan förändringar av olika skäl måste förutsättas bliva
Sjöofäcerare . Ma. Murm- Int.- . Under- ———_— in ' off rin- officerare Manskap ! Stam Reserv 5" ' läk. ) .. . = := % Tjänstgormgsplats 5 'x 71 5 5 r» åra S* ; t ssåsåesrsäsassåeg % s ! ae , vc »: =- = 01 rn % = g = g =,- .., 5. ___—_- ') 3032335555252529535 0; = ; 5- ”% s. s 55 så ;.» as . F = _ I, | & Personal å vissa sär— . skilda stater, varav be- i räknas från flottan .. 2 6 3— — _ — — — — — — — — —— ( Försvarsstab, marinled- . ning, undervisningsan- , stalter,fiygvapnetm.m. 224187 7 10 42 1 22— 4— 75— 14 414 — 89 Rustade sjöstyrkor och . fartyg .............. 123 148 21 — 18 3 8—11— 744— — 1,220 1,153 1,565 ( Norrlandskustens marin- " i distrikt .............. — 2 13— 1 2— 3——— 49— 4 62 47 81 : Ostkustens marindistrikt—15 48 1 6 12 — 22 2 8— 279 6 36 290 356 466 jGotlands » _ 1 1— 1 2— 3— 1— 3— 2 10 _ 4 ? sydkustens » 116 83 2 4 17— 28 2 9— 371 6 38 313, 405 547 ,'Oresunds » —— 2— — -—— ———— 3— 1 3' — 8 ?Våstkustens » —— 5 22 3 4 5— 9— 3— 123 3 9 156 135 273 Summa 692 507 34 26 98 4 96 436 —— 1,64715 104 2,468 2,096 3,083 , Ersättningspersonal . . .. — 5 20* —— 6 4 5—— — 83 —— — 127 79 142 Summa s:m 697 52734 26 104 8100 436 — 1,73015 104 2,5951)2,175 3,175
1) Härtill 1,050 rekryter. Anm. Av i tabellen upptagna sjöofncerare, stam, beräknas 10 vara. f. d. officerare i Hottans stam, vilka kvarstå i tjänst de två närmaste åren efter uppnådd pensionsålder. Av under- officerare, stam, beräknas på motsvarande sätt 45 vara f. d. underofficerare samt 5 reserv- anställda underofficerare inkallade till frivillig tjänstgöring.
vidtagna i de rustade och depåförlagda förbandens sammansättning och emedan elevantalet i de olika skolorna icke kan exakt beräknas.
Rekrytering. Värnpliktiga.
Behovet av värnpliktiga för flottan bestämmes icke endast med hänsyn till mobiliseringsförhållandena utan jämväl av kravet på tillräckligt omfat- tande ständig krigsberedskap för sjöstridskrafterna. Enär årskontingenten av de sjömanshusinskrivna värnpliktiga icke är tillräckligt stor, är det er- forderligt att tilldela flottan jämväl andra vapenföra värnpliktiga.
Krigsbehovet av värnpliktiga vid flottan är emellertid icke så stort, att samtliga årsklasser värnpliktiga av sistnämnda kategori erfordras för dess fyllande, även om hänsyn tages till att en del av de sjömanshusinskrivna värnpliktiga icke kunna eller böra inkallas till krigstjänst på grund av deras tjänstgöring vid handelsflottan.
Allenast omkring 10 årsklasser —— de 10 yngsta — av de icke sjömans—
husinskrivna, flottan tilldelade Värnpliktiga beräknas sålunda böra avses för krigstjänst vid flottan, under det att äldre årsklasser kunna överföras till armén. I samband med dylik överföring böra dessa värnpliktiga undergå omskolning för att bättre kunna utnyttjas för nya krigstjänstuppgifter. An- talet årsklasser, som böra kvarstå vid Hottan, låter sig icke en gång för alla slutgiltigt fastslås, dels därför att tillgången på sjömanshusinskrivna värnplik- tiga växlar, dels emedan jämväl sjöfartens oundgängliga behov av personal kan ändras, dels slutligen enär flottans eget personalbehov ändras i sam— band med tillkomst och avgång av fartyg.
Med hänsyn till nyss angiven omskolning av icke sjömanshusinskrivna värnpliktiga, för vilken avses en tid av en månad, uttages av dessa värn- pliktiga för tjänstgöringen vid Hottan av den totala tjänstgöringstiden i fred — 15 månader — endast 14 månader, varefter den återstående tjänstgöringen (efterutbildningsövningen) fullgöres vid armén.
Flottans totala behov av året runt tjänstgörande värnpliktiga beräknas till:
Värnpliktiga i allmänhet .............................................. 2,900 man Värnpliktiga avsedda för handräckningstjänst ...................... 275 >>
Därtill komma: Specialister enligt värnpliktslagen 27 %, 1 mom. D, officersaspi-
ranter och mariningenjörsaspiranter .............................. 165 » Sjökaptener och likställda (reservofficersaspiranter med sjökaptens- examen inberäknade) .............................................. 55 >»
Antalet sjömanshusinskrivna värnpliktiga varierar år från år. Med led- ning av senaste årens tillgång beräknas av ovan angivna 2,900 man 1,100 tillhöra denna kategori, varför inskrivning av övriga vanliga värnpliktiga för tjänstgöring vid flottan bör verkställas i sådan omfattning, att omkring 1,800 man kunna beräknas fullgöra tjänstgöringen.
F ast anställd personal.
Officerare.
De av 1936 års riksdag avsedda utredningarna rörande ändrade grunder för officersrekryteringen vid de olika försvarsgrenarna hava under de senaste åren utförts, varefter avgivna betänkanden och förslag varit föremål för myndigheternas yttranden. Emellertid hava på grund av olika omständig- heter frågorna hittills icke bringats till avgörande.
Det av särskilt tillkallade sakkunniga den 21 december 1939 avgivna be- tänkandet med utredning och förslag angående rekryteringen av försvars- väsendets officerskårer m. m. utmynnade för flottans del i följande, varvid endast ett huvudalternativ medtages för de olika kategorierna. För utbild- ning till sjöocher skulle, förutom nuvarande studentlinje, finnas en man— skapsväg och en realexamensväg. Studentlinjen borde modifieras genom att under den första utbildningen aspirantskolan —— aspiranterna skulle förläggas tillsammans med och så långt möjligt vore hava gemensamma öv-
ningar med värnpliktiga sjökaptener m. fl. Under aspirantkursen ombord skulle sådana organisatoriska åtgärder vidtagas, att aspiranterna i största möjliga utsträckning förrättade manskapstjänst samt vore förlagda tillsam- mans med manskapet. För kadettutbildningen förutsattes inga väsentliga ändringar i nuvarande utbildningsplan. — Manskapsvägen skulle ersätta den nuvarande linjen med studiestipendiater. Till utbildning manskapsvägen skulle snarast efter avslutad korpralsutbildning antagas korpraler (numera motsvarande furirer) med vissa för denna utbildning lämpade kvalifikationer. De skulle sedan genomgå tre års utbildning vid arméns underofficersskola, . varvid emellertid mellan de tvenne första årens kurser (förberedande kursen och 2—äriga linjens lägre kurs) skulle göras ett uppehåll på, över ett år. Här- under skulle dessa officersaspiranter i huvudsak utbildas tillsammans med sjöofficersaspiranterna vid sjökrigsskolans studentlinje och därefter under viss tid deltaga i samma årskulls första utbildning såsom kadetter under 1:a sjökurs. Efter avslutad utbildning vid arméns underofficersskola skulle begränsad studentexamen avläggas, varefter antagning till sjökadetter skulle ske och anslutning något senare äga rum till den senare delen av samma år pågående 1:a sjökurs. I fortsättningen skulle därefter utbildningen vara gemensam med studentlinjens kadetter. — Vad beträffar den tredje vägen, realexamensvägen, Vilken skulle vara öppen för sådant stamanställt man- skap, som före inträdet i sjömanskåren avlagt realexamen, skulle samma utbildningsprogram följas som för den nyss angivna manskapsvägen. Dock skulle detta manskaps korpralskola hava ägt rum redan andra året av an- ställningen mQt tredje för annat manskap. Den för manskapsvägen angivna förberedande kursen vid arméns underofficersskola, vilken i huvudsak vore inriktad på. att bibringa eleverna ett kunskapsmått motsvarande realexamen, skulle icke ingå i denna utbildning, vars motsvarande år i stället skulle avses för viss utbildning och praktisk tjänstgöring vid fiottan. — För att fördela platserna vid sjökrigsskolan mellan eleverna på de olika rekryterings- vägarna föreslogs ett kvotsystem, enligt vilket viss procent skulle bestämmas för å. ena sidan studentvägen och å den andra manskaps- och realexamens- vägarna gemensamt, varjämte viss procentsats skulle läggas i Kungl. Maj:ts hand att disponeras varje år med hänsyn till rekryteringsutfallet båda vägarna. För flottan borde dessa kvotsiffror bliva: studentvägen 65 procent, manskaps- och realexamensvägarna 25 procent och reservat i Kungl. Maj:ts band 10 procent.
I yttrande över de nämnda sakkunnigas förslag har chefen för marinen den 30 mars 1940 förklarat sig kunna i stort biträda förslagen i vad avsåge student- och manskapsvägarna men icke ansett realexamensvägen lämplig i den föreslagna utformningen samt överhuvud ställt sig frågande till behovet av denna väg. I fråga om kvoternas avvägning borde tills vidare tillämpas procentsiffran 75 för studentvägen, 15 för manskapsvägen och 10 för reservatet i Kungl. Maj:ts hand. Emellertid ansåg chefen för marinen, att med beslut i frågan borde anstå till dess samtliga utbildningen berörande spörsmål kunde överblickas. Detta vore särskilt motiverat med hänsyn till de i ovan-
nämnda utredning jämväl behandlade frågorna rörande vissa omläggningar av manskapsskolorna.
I annat sammanhang behandlar försvarsutredningen frågan om sjömans- kårens utbildning m. in. Här må till belysning av sjöofficerskårens rekryte- rings- och utbildningsfrågor framhållas följande.
Under de senaste åren har det på grund av beslutade utökningar av sjö- offlcerskåren visat sig erforderligt att vidtaga särskilda åtgärder för att på ett snabbare sätt än som på den vanliga studentvägen varit möjligt rekry- tera densamma. För detta ändamål anordnades till en början särskilda kurser vid Sjökrigsskolan för sådana officerare i reserven, som ingivit ansökan om anställning på stat. Efter avslutad sådan utbildning och viss tids prak tisk tjänstgöring följde utnämningen till stamofficer. Vid nu senast företagen utökning av officerskåren har på grund av de med försvalsberedskapen sammanhängande personalförhållandena utrymme för någon särkild kurs icke förefunnits, utan vederbörande officerare ha överförts från reserven med det mått av allmän och militär bildning, som de efter genomgången av olika militära och civila utbildningsanstalter kunnat förvärva. Avsikten är emellertid att framdeles genom lämpliga kurser söka komplettera förefintliga luckor i utbildningen.
Samtliga de officerare, som på detta sätt antagits, hava avlagt sjökaptens- examen vid navigationsskola. I övrigt äro deras kunskaper baserade på genomgång av olika utbildning vid allmänna undervisningsanstalter och i vissa fall vid militära skolor. Däribland finnas sådana som avlagt student— examen, sådana som avlagt realexamen eller gått visst antal år i allmänt läroverk eller realskola samt sådana som vid Hottans underofficersskolor erhållit underofficersutbildning. Vad särskilt den senare kategorien beträffar, har ju däcksavdelningens manskap sedan åtskilliga år ägt möjlighet att efter avslutad underofficersutbildning erhålla tjänstledighet för avläggande av examen i navigationsskolas sjökaptensklass i ändamål att därefter genomgå utbildning till officer i Hottans reserv.
Vidare har under år 1941 en annan väg för rekrytering av officerskåren öppnats, i det möjlighet beretts för fiaggkorpraler (underofficerare av 2. gr.). på stat att erhålla kompletterande utbildning under omkring 11/3 år för att därefter vinna anställning såsom stamofficer. Enär kursen icke avslutas förrän hösten 1942, kunna definitiva erfarenheter av densamma ännu ej dragas. Denna utbildningsform torde emellertid icke böra bliva annat än av rent tillfällig art och erfordras icke då officersutbildningen manskaps— vägen kommer i gång.
Av det anförda framgår, att varken den hittills till buds stående vägen för en stamanställd matros att studiestipendievägen vinna anställning såsom officer vid flottan eller de av 1939 års utredningsmän anvisade manskaps- och realexamensvägarna kunnat utnyttjas, utan ha av omständigheterna framtvingade vägar vid sidan härav kommit att beträdas.
Under avsnittet »Officersutbildningen» redogöres närmare för de grunder, efter vilka utbildningen hädanefter synes böra organiseras vid rekrytering från manskapsgraden.
För att den under de närmaste åren erforderliga utökningen av sjöofn— cerskåren skall kunna genomföras, torde det bliva erforderligt att även ut- nyttja rekrytering via reservofficersutbildning och möjligen även via den ovan- nämnda underofficersvägen. Huruvida reservofficersvägen _— för vilken jämväl närmare redogöres under »Officersutbildningen» — även under normala fredsförhållanden möjligen bör hållas öppen, torde få bliva beroende på om behov av densamma även då föreligger, ävensom på de erfarenheter som under utbyggnadsperioden vunnits.
I fråga om kvotsiffrorna för rekrytering olika vägar synes man tills vidare böra räkna med att vid antagning till kadetter ett visst är omkring 75 procent av platserna avses för rekrytering studentvägen och 25 procent för rekrytering från det fast anställda manskapet. I vilken omfattning rekrytering eventu- ellt skall ske reservofäcersvägen torde få avgöras från fall till fall med hän— syn till såväl tillgången på kvaliäcerade sökande som antalet vakanser etc.
Underofficerare.
Underofficerskåren förutsättes liksom nu är fallet endast skola rekryteras från fast anställt manskap, som genomgått utbildning till underofficer enligt de grunder, som närmare angivas i avsnittet »Underofficersutbildningen».
Manskap.
Rekryteringen av iiottans stammanskap kommer i fortsättningen att ske uteslutande av kontraktsanställt manskap, sedan skeppsgossekåren numera upphört och den sista årsklassen skeppsgossar år 1939 karlskrivits. För närvarande är antagningsåldern för rekryt lägst 17 år. Emellertid förekommer årligen, och särskilt har detta varit fallet under senaste tid, ett avsevärt antal dispenser från åldersgränsen för ynglingar, som uppnått 16 års ålder. Med den uppläggning, som utbildningen under första året avses erhålla, och med den utveckling, som den tekniska materielen numera tagit, synes det rent kroppsliga arbetet för stammanskapet under detta år icke behöva medföra större ansträngningar än att en normalt utvecklad 16 års yngling skall kunna uthärda därmed. Därtill kommer, att det för ynglingar, vilkas håg står till sjön, är en fördel att efter avslutade skolstudier icke behöva gå för länge och vänta på tillfälle att få komma i tjänst. För ynglingar, som avlägga realexamen, synes en sänkning av antagningsåldern kunna medföra, att anställning vinnes omedelbart efter det examen avlagts. I övrigt bör bemärkas, att en sänkning av antagningsåldern med ett år jämväl medverkar till sänkandet av medelåldern hos dem av manskapet, som efter särskilt genomgången utbildning vinna anställning som officerare. Utredningen vill sålunda föreslå, att antagningsåldern för rekryter vid flottan sänkes från 17 till 16 år.
Antagningen av stamrekryter vid flottan har av olika skäl hittills skett vid tre — stundom fyra —— olika tidpunkter på året, huvudsakligen den 1 februari, den 1 augusti och den 1 november, varvid med hänsyn till ut- bildningsårets organisation eftersträvats att få huvudkontingenten antagen
den 1 november. Även i fortsättningen bör räknas med en till olika tid- punkter av året förlagd rekrytering, varvid med hänsyn till olika omstän- digheter tidpunkterna böra bliva den 1 oktober, den 1 februari och den 1 juli. Tidpunkten 1 oktober, vilken bör avses för huvudkontingenten, sam- manfaller med anställningsdagen för såväl arméns som flygvapnets och kust- artilleriets stammanskap och har ansetts böra väljas, oavsett att för flottans vidkommande starka skäl tala för bibehållande av den 1 november. Man lärer av utbildningsskäl få, liksom nu, utfärda vissa särbestämmelser be- träffande tidpunkten för rekrytering till olika yrkesgrenar såväl med hänsyn till det erforderliga totalantalet rekryter inom vissa grenar, som även på grund av att vissa kurser lämpligen kunna anordnas endast en gång om året. Över huvud taget bör rekrytering vid annan tidpunkt än den 1 oktober ske i minsta möjliga omfattning.
Anställningstiden beräknas som regel till 5 år och bör icke annat än i undantagsfall upphöra vid annan tidpunkt än den 30 september. Med hänsyn till den omfattande utbildning, som underofficersutbildat manskap erhåller, synes det ur försvarets synpunkt vara ett billigt krav, att sådant manskap före kommendering till dylik utbildning förbinder sig att kvarstanna i tjänst såsom underbefäl under ytterligare ett anställningsår efter det, varunder underofficersutbildningen avslutats, såframt icke underofficersbefordran där— under erhålles eller tjänstledighet för påbörjande av utbildning till reserv- officer medgives.
Reservpersonal.
För rekryteringen av reservpersonal redogöres under avsnittet »Reserv- personal» (sid. 411).
Utbi Id ni ng. De värnpliktigas utbildning.
I samband med det förut avgivna förslaget till ändringar i värnpliktslagen har en redogörelse lämnats för den tillämnade värnpliktsutbildningen vid flottan.
I detta sammanhang må beträffande sagda utbildning framhållas följande:
Värnpliktiga i allmänhet. Sjömanshusinskrivna värnpliktiga m.fl.
Tjänstgöringen äger rum under 15 månader i en följd med inryckning omkring den 1 november. Efter 3 månaders utbildning i land sker embar- kering å fartyg omkring den 1 februari, varefter den värnpliktige under 12 månader erhåller fortsatt praktisk utbildning ombord. Avgång från fartyg och utryckning ur tjänst sker omkring den 30 januari.
Till denna kategori böra även hänföras sådana aspiranter vid sjövärns- kåren, vilka utan att vara inskrivna vid sjömanshus på grund av sin aspi- rantutbildning vid inskrivningen tilldelats flottan. De värnpliktiga aspi— ranterna böra under tjänstgöringen bibringas viss teoretisk och praktisk ut-
bildning till befäl vid Sjövärnskåren. Enär dessa värnpliktiga hela sin värn- pliktstid skola vara tilldelade flottan, samt deras tjänstbarhet vidmakthålles under verksamhet inom Sjövärnskårens ram, torde repetitionsövning vid flottan ej vara erforderlig, varför fredstjänstgöringen bör sättas till 15 månader i en följd. I övrigt behandlas dessa värnpliktigas tjänstgöring m. 111. under >> Sjövärnskåren » .
Övriga värnpliktiga.
Tjänstgöringen äger rum under 14 månader i en följd med inryckning i allmänhet omkring den 1 februari. Med hänsyn till särskilda förhållanden kan det visa Sig lämpligare att för viss del av en årsklass föreskriva annan inryckningsdag.
Efter 2 månaders utbildning i land sker embarkering å fartyg eller kom- mendering till tjänstgöring vid fartygsdepå, å örlogsstation o.s.v. för 12 månaders fortsatt praktisk utbildning och tjänstgöring. Utryckning ur tjänst sker omkring den 30 mars.
Återstående månad av den föreskrivna sammanlagda tjänstgöringstiden avses att uttagas såsom efterutbildningsövning i och för omskolning isam- band med överföring till armén.
Specialister enligt 27 5 1 mom. D värnpliktslagen.
Flottan tilldelas årligen ett antal värnpliktiga tillhörande olika special- kategorier: ingenjörer och kemister, intendenter, läkare, tandläkare och artilleritekniker (tygtekniker). Gemensamt för dessa kategorier är, att tjänst- göringstiden uppdelas i dels militär utbildning, dels fackutbildning och facktjänstgöring eller specialtjänstgöring, av vilka de båda sistnämnda perio- derna äro de längsta,,
Försvarsutredningen förutsätter, att specialister av nu nämnda slag jämväl framdeles komma att tilldelas fiottan för tjänstgöring jämlikt 27 5 1 mom. D nya värnpliktslagen. Tjänstgöringstiden för specialisterna är liksom för övriga värnpliktiga 15 månader, men därutöver kunna de åläggas att full- göra fortsatt tjänstgöring under 6 manader, vilken tjänstgöring kan fördelas i omgångar på hela värnpliktstiden.
Det synes vara betydelsefullt, att den första militära utbildningen för dessa specialister blir så fast och noggrann som möjligt med hänsyn till att de i sin facktjänstgöring i allmänhet avses för befattningar, som inne— bära viss befälsställning eller ställa krav på särskilda kvalifikationer. Det har ur denna synpunkt ansetts lämpligt att för samtliga låta denna grund- läggande utbildning vara förlagd till sjökrigsskolan i anslutning till den första utbildningen för de samma år antagna befälsaspiranterna. Utbild- ningen bör omfatta en tid av 2 månader.
I fråga om den fortsatta utbildningen göra sig olika synpunkter gällande för olika kategorier.
För värnpliktiga läkare, tandläkare, ingenjörer, kemister och intendenter synes det med hänsyn till deras blivande facktjänstgöring lämpligt att de erhålla
en viss erfarenhet om den militära tjänsten ombord å örlogsfartygen. Härför bör avses sommaren närmast efter den första tjänstgöringen. Utbildningen, som bör fortgå under två månader, kan med fördel förläggas på fartyg i sjökrigsskolavdelningen. Fackutbildning och facktjänstgöring påbörjas där- efter vid tidpunkt under ett påföljande år, som med hänsyn till den civila utbildningens avslutande är den för varje kategori lämpligaste, och fortgår med eller utan avbrott till dess den sammanlagda tjänstgöringen uppgår till 15 månader. För personal, avsedd för mobiliseringstjänstgöring vid kustartilleriförsvaret, äger viss del av nu nämnd utbildning och tjänstgöring rum vid kustartilleriet.
Den fortsatta tjänstgöring om sammanlagt 6 månader, som enligt vad nyss sagts kan påläggas värnpliktiga av denna kategori, bör fördelas på 3 repetitionsövningar om vardera 2 månaders längd, lämpligen resp. 4:e, 8:e och 12:e året efter facktjänstgöringens avslutande. Viss frihet beträffande tiden för repetitionsövningarnas fullgörande bör finnas med hänsyn till de speciella förhållandena vid Hottan, varvid även möjlighet kan föreligga att för här avsedda värnpliktiga taga hänsyn till individuella önskemål.
Enär det icke synes erforderligt eller lämpligt att för samtliga här nämnda värnpliktiga göra nyssnämnda repetitionsövningar ovillkorliga, torde Kungl. Maj:t få besluta om den omfattning, i vilken de skola fullgöras.
I fråga om artilleritekniker (tygtekniker) synes den ovannämnda tvåmå- naders-tjänstgöringen ombord icke vara lika erforderlig. För dessa kan i stället fackutbildning och facktjänstgöring ske direkt på lämpliga tider.
Värnpliktiga, uttagna för utbildning till och tjänstgöring såsom gasskydds- tekniker, expeditionstekuiker och eventuellt expeditionsbiträden äro icke längre att anse som specialister i här avsedd bemärkelse. Utbildning och tjänst- göring för nu nämnda värnpliktiga avses skola ske efter samma principiella grunder som för närvarande är fallet.
Sjökaptener och likställda. Värnpliktiga sjökaptener.
Av denna kategori antages för närvarande årligen ett antal till reserv - officersaspiranter (reservkadetter). Antalet aspiranter utfylles i övrigt med dels sjökaptener, som avlagt sin examen vid navigationsskola efter det att de fullgjort sin värnpliktstjänstgöring, dels stammanskap, som genomgått navigationsskolas sjökaptensklass. Utbildningen till reservofficer med dessa förkunskaper omfattar omkring 15 månader.
Det synes mest rationellt att utnyttja tjänstgöringstiden för de värnplik— tiga sjökaptener, som ej hava för avsikt att bliva reservofficerare, genom att därunder utbilda dem till värnpliktiga officerare. Denna utbildning bör ske helt och hållet parallellt med reservofflcersutbildningen, och de värn- pliktiga sjökaptenerna böra därunder följaktligen genomgå sjökrigsskolans reservofficerslinje.
De värnpliktiga sjökaptenerna bliva efter avslutad 15 månaders utbild- ning värnpliktiga officerare samt äro som sådana skyldiga att fullgöra 2
repetitionsövningar om 2 månader, lämpligen under femte och tionde åren efter utbildningens avslutande. Den första repetitionsövningen fullgöres såsom värnpliktig fänrik, den andra såsom värnpliktig löjtnant. Värnpliktiga styrmän och maskinister.
Dessa kategorier värnpliktiga böra liksom för närvarande erhålla sådan utbildning, att de kunna fullgöra tjänst i underofficersbefattning å däck respektive 1 maskinrum å flottans fartyg. På grund av den längre tjänst- göringstiden bör utbildningen härför kunna ytterligare förbättras i förhål- lande till den nuvarande.
De värnpliktiga styrmännen och maskinisterna bliva efter avslutad 15 månaders utbildning värnpliktiga underofficerare samt äro som sådana skyl- diga att fullgöra 2 repetitionsövningar enligt samma grunder, som för de värnpliktiga officerarna är angivet.
Värnpliktiga som haft fast anställning.
Underbefäl och 2. klass sjömän, vilka efter avslutad anställning vid Hottan redovisas såsom värnpliktiga, föreslås skola, för möjliggörande av deras fort- satta användbarhet och vidmakthållande av yrkesskickligheten, undergå en repetitionsövning (efterutbildningsövning) om en månad, förlagd till det kalenderår, under vilket de uppnå 35 års ålder. Inkallelsen bör beroende på olika förhållanden ske antingen med hela årskontingenten på en gång eller i mindre omgångar.
Värnpliktiga avsedda för handräckningstjänst.
Flottan tilldelade värnpliktiga avsedda för handräckningstjänst böra full- göra hela tjänstgöringen i en följd. Av sammanlagda tjänstgöringstiden, 15 månader, beräknas för utbildning högst 2 månader, varefter återstoden fullgöres under praktisk tjänstgöring å örlogsstationer, örlogsdepåer m. m. Inryckningstiderna förläggas på lämpligaste sätt med hänsyn till övrig ut- bildningsverksamhet å örlogsstationerna.
Fast anställt manskaps utbildning.
Utbildningsplan.
För sjömanskåren bör gälla omstående allmänna utbildningsplan, varvid endast räknas med huvudkontingenten av de stamanställda, d. v. 5. den som antages från och med den 1 oktober.
Enligt denna allmänna utbildningsplan, från vilken naturligen avvikelser i vissa hänseenden kunna bliva påkallade, kommer utbildningen till under- officer för flottans del att draga 8 år, under det den vid andra försvars- grenar normalt- torde draga ett år kortare tid. På grund av det stora be- hovet av underbefäl å. rustade fartyg samt för upprätthållande av kontinuitet ombord låter det sig emellertid icke göra att avse Haggkorpralerna för fort— satt utbildning förrän efter 2 års praktisk tjänst i underbefälsbefattning.
Anställningsår 1/m 1/4 1 Rekrytutbildning (Sjömansskolan) l :a * Teoretisk utbildning Praktisk utbildning 2:a klass 1 sjö man Sjötjänst göring 2:a 3 Underbefäls utbildning :e Teoretisk utbildning Korpral Praktisk utbildning Fla gg- och tjänstgöring kor prat Sjötjänst göring 4ze Sjötjänst göring etc. Ö:a 6 Underofficers utbildning :e ' Försvarsväsendets läroverk 15/5 Sjötjänstgöring etc. 2:a klassen 7 Underofficers utbildning :e ' ! Försvarsväsendets läroverk 15/5 Yrkesskolcr ! 3:e klassen l 8 Underofficers utbildning :e Marinens underofficersskola samt yrkesskolor zllx Tidpunkt för | kompetens för [ befordran till ! underofficer , av 2. graden
De olika skedena av manskapsutbildningen avses i princip skola organi— seras i enlighet med vad i det följande sägs.
Rekrgtutbildningen.
De alltmer växande kraven på flottans manskap, såväl beträffande allmän- militär utbildning som ifråga om de rent yrkesmässiga kunskaperna och färdigheterna, göra det erforderligt, att största möjliga omsorg nedlägges på den första utbildningen av den nyantagne stamrekryten. I detta syfte före- slår utredningen, att en för flottan gemensam rekrytskola (Sjömansskolan) organiseras, lämpligen förlagd till Karlskrona.
Rekrytutbildningen uppdelas i perioder, olika långa för olika yrkesgrenar. Den första perioden bör emellertid för samtliga omfatta minst 6 månader samt bestå i en noggrant genomförd grundläggande allmänutbildning och fysisk och disciplinerande fostran. I allmänbildningsavseende bör målet vara ernående av motsvarande kunskaper i ämnena modersmålet, matema— tik, historia med samhällslära och geografi, som i högre allmänt läroverk
erhållas i klass 24 (35). Utbildningen i dessa ämnen torde, på samma sätt som under beredskapstiden varit förhållandet, i huvudsak böra ledas av civil lärarpersonal. Utbildningen beräknas omfatta 800 timmar. Den all- mänbildande undervisningen torde emellertid delvis få fortsättas jämväl under underhefälsutbildningen. -
Efter denna utbildning inläggas ett antal perioder av olika längd, om- fattande för de olika yrkesgrenarna i huvudsak följande:
för däcksavdelningen grundläggande utbildning ombord å stridsfartyg, allmän sjömansutbildning å segelfartyg. rekryt-kurs i egen yrkesgren, förlagd till artilleriskola, signalskola, ubåtsskola, radioskola, radiosignalskola eller minskola;
för ekonomiavdelningen grundläggande utbildning ombord å strids— fartyg, rekrytkurs i egen yrkesgren, förlagd till sjukhus, mäss, kök, förråd eller musikrum;
fö r m a s k in avd el nin ge 11 grundläggande utbildning ombord å stridsfar- tyg, verkstadskurs, förlagd till örlogsvarv;
för h antverks avdelning en grundläggande utbildning ombord, rekryt- kurs i egen yrkesgren, förlagd till örlogsvarv.
Den grundläggande utbildningen ombord är avsedd att som regel äga rum å i fartygsdepå (Karlskronaavdelningen) ingående fartyg av olika typer, pansarskepp, jagare, minsvepare och ubåtar. Dessa förläggas för ändamålet vid eller i närheten av skolan. Vissa övningar under gång skola jämväl bedrivas. Då en avdelning av viss kurs för någon tid embarkerar, åtföljes den av officerare, underofficerare och övriga instruktörer, vilka jämväl om- bord utgöra vederbörande avdelnings närmaste befäl.
Utbildningen på segelfartyg för däcksavdelningen är avsedd att ske på de befintliga. övningsskeppen Najaden och Jarramas. Från denna utbild- ning undantagas radiomatroserna, vilkas utbildningsförhållanden icke medge någon segelfartygsperiod. Med hänsyn till att utrymmet å de nämnda far- tygen är så begränsat, att rekryterna måste uppdelas på flera perioder, är det önskvärt att kunna disponera ytterligare något fartyg. Lämpligen bör därvid nybyggnad komma till stånd och ett fartyg anskaffas, som rymmer cirka 150 rekryter jämte erforderligt befäl etc. Beräknade kostnaden för ett dylikt fartyg, cirka 1.3 miljoner kronor, har upptagits bland kostnaderna för fiottans nybyggnader.
Utbildningen vid artilleriskola och minskola bör som regel ske å de sär- skilt rustade skolförbanden men torde under vissa förhållanden jämväl kunna ske å andra rustade fartyg, eventuellt vid fartygsdepå.
Utbildningen vid signalskola, ubåtsskola och radiosignalskola avses skola bedrivas i anslutning till Sjömansskolan. För ändamålet lämpliga fartyg ställas till skolans förfogande (från Karlskronaavdelningen) och eleverna embarkera tillika med sitt instruktionsbefäl å dessa. Övningarna bedrivas i huvudsak å förläggningsorten eller i dess närhet.
Övrig utbildning avses skola äga rum å i Karlskrona befintliga marina anstalter av olika slag, varvid eleverna som regel beräknas alltjämt vara förlagda till sjömansskolans kaserner och stå under sitt förutvarande befäl.
Av det sagda framgår, att hela rekrytutbildningen tänkts vara centraliserad till Karlskrona samt att de fiesta yrkesskolorna som regel skulle genomgås på till Karlskrona i huvudsak förlagda, chefen för skolan för kortare eller längre tid underställda fartyg. Till andra än dessa fartyg och skolfartygen skulle sålunda en stammatros komma först sedan han avslutat sin rekryt— utbildning och blivit 2. klass sjöman.
Underbefälsutbildningen.
Genom att utbildningen i de allmänbildande ämnena koncentreras till rekrytutbildningen, kommer underbefälsutbildningen att så gott som ute- slutande avse militära ämnen. Härigenom ökas förutsättningarna för den militära utbildningens lämpliga bedrivande, samtidigt som det även blir möjligt att i viss omfattning förlägga densamma ombord. Detta skulle medföra vissa fördelar, bland annat ökad kontinuitet i manskapskommen- deringarna. I själva verket har systemet redan prövats, i det att utbild— ningen under de senaste åren av beredskapsskäl varit förlagd ombord. Re— sultatet har i huvudsak varit tillfredsställande. Förutsättningarna för un- derbefälsutbildningens fortsatta förläggande ombord, framför allt å större fartyg och under vinterhalvårets i huvudsak stationära period, torde sålunda få anses vara goda.
Efter genomgången, godkänd teoretisk underbefälsutbildning avses ut- nämning till korpral skola följa, varefter korpralen dels prövas i praktisk tjänst, dels genomgår viss yrkesutbildning, innan utnämning sker till när— mast högre underbefälsgrad (flaggkorpral) vid avslutandet av det 3:e anställ- ningsåret.
I den mån underbefälsutbildningen icke förlägges ombord, avses den äga rum vid den örlogsstation (örlogsdepå) vederbörande tillhör.
Frivilliga kurser.
Den frivilliga utbildningen har icke endast varit ett den enskilde mannens intresse utan har jämväl i tjänstens intresse ansetts böra uppmuntras genom särskilda åtgärder, bland annat anordnande av kurser vid örlogsstationerna. Den största svårigheten har emellertid varit och är, att antalet av dem som kunna komma ifråga för deltagande i dessa kurser är begränsat, då den i land tjänstgörande personalen till övervägande delen redan är sysselsatt med genomgående av de skolor som tillhöra rekryt—, underbefäls- eller un- derofäcersutbildningen. Med den här föreslagna. organisationen kommer emellertid att å fartygsdepåerna föreännas ett visst antal meniga och under- befäl, för vilka frivilliga kurser i allmänbildande ämnen väl kunna ordnas. Dessa. kurser böra närmast avse att vidmakthålla och förkovra de i rekryt- utbildningen förvärvade kunskaperna för att underlätta de blivande stu- dierna i underofficersutbildningen. Bland annat bör utbildningen omfatta
ett språk, tyska eller engelska, då viss dylik kunskap erfordras före på- börjandet av studierna i försvarsväsendets läroverk. Målet härvid bör vara att bibringa eleverna motsvarande kunskaper som inhämtas under det första ut- bildningsåret i tyska i femklassig realskola respektive i engelska i fyraklassig realskola. Den frivilliga utbildningen, som bör bekostas av statsmedel, bör vara avsedd för manskap, som erhållit underbefälsutbildning, samt helst ledas av civila lärare eller eljest av härför kompetenta officerare och under- officerare.
För att samtidigt sätta sjökommenderad personal av motsvarande kategori i stånd att erhålla liknande utbildning torde ombord å fartygen särskilda studiecirklar kunna bildas, för vilkas medlemmar utbildningen sker per korrespondens. Deltagande skulle även här vara frivilligt samt bekostas av statsmedel.
Kurserna i land och ombord böra vara upplagda på liknande sätt, så att samma slutmål i båda fallen ernås av en vinters utbildning (1 oktober— 31 mars). Då kommenderingarna för underbefäl i allmänhet avses bliva tvååriga, böra årligen kunna förekomma såväl en lägre som en högre kurs, lagda efter samma system i land och ombord. Eventuellt kan även i land utbildningen ske genom deltagande ikorrespondenskurser, vilka organiseras på samma sätt som ombord och i sin helhet anknyta till en för de olika försvarsgrenarna gemensamt upplagd »brevskola».
Under-officersutbildningen.
I samband med redogörelsen för arméns utbildning har närmare klar- lagts gestaltningen av underofficersutbildningen vid armén. Ur olika syn- punkter har det ansetts önskvärt att i den mån så. är möjligt utan efter- sättande av den specialutbildning, som erfordras för de olika försvarsgre- narna, låta manskapets utbildning fram till underofficer ske efter ensartade principer och med utnyttjande av en gemensam utbildningsanstalt.
Verkställda undersökningar hava givit vid handen, att en till tre år beräk- nad utbildning av underbefäl till underofficer jämväl vid flottan kan organi- seras på samma sätt som vid armén, d. v. s. med två års utbildning i all— mänbildande ämnen och ett års militär utbildning. Den förstnämnda ut- bildningen bör ske gemensamt med övriga försvarsgrenar och äga rum vid försvarsväsendets läroverk under genomgång av dess 2:a och 3:e klasser. Härunder bibringas eleverna ett kunskapsmått motsvarande en i viss mån begränsad realexamen. Somrarna mellan och efter läsåren vid läroverket avses för tjänstgöring vid flottan, varvid bland annat vissa till underofficers— utbildningen hörande yrkesskolor genomgås.
Kommendering till underofäcersutbildning bör med hänsyn till det be- gränsade antalet underbefäl, som kan erhålla denna utbildning, föregås av prövning, varigenom även kontroll erhålles att vederbörande vid påbörjandet av studierna äger den grund av allmänbildning, på vilken vidareutbild- ningen skall bygga. _ _
Manskap, som avlagt realexamen före vinnande av anställning vid ma-
rinen, behöver givetvis icke genomgå försvarsväsendets läroverk utan kan, tidigast vid (3:e tjänsteårets början, kommenderas direkt till den militära underochersutbildningen.
Den egentliga underofficersutbildningen föreslås skola äga rum vid ma- rinens underofficersskola. Utbildningstiden beräknas vara olika för olika kategorier — längst för maskinavdelningens elever med cirka 45 effektiva veckor, därnäst för däcksavdelningens fullständiga styrmanslinje med cirka 40 veckor och för övriga med cirka 31 veckor.
Officersutbi/dningen.
Såsom under avsnittet »Rekrytering» angivits avses sjöofficerskårens rekrytering kunna ske enligt olika linjer, nämligen studentlinjen, manskaps- linjen och reservofficerslinjen, av vilka den sistnämnda dock möjligen kom- mer att få extraordinär karaktär. Den i samma avsnitt nämnda rekryte- ringen från underofficerskåren —— om vilken för övrigt inga erfarenheter ännu föreligga — är att anse såsom rent tillfällig och behandlas icke här.
Beträffande studentlinjen förutsätter utredningen inga principiella förändringar i förhållande till vad som nu gäller. Den ungefärliga gången av utbildningen framgår av följande diagram:
Officersutbilduing enligt studentlinjen.
j _ 1:a året 2:a året 3:e året l 4:e året 1/7 1/10 1/1 1/4 % 1/1o 1/1 1/4 1/7 1/m 1/1 1'4 1'7 l/1o Aspi- 1 Sjö krigs- 1 , Sjö krigs- x rant- Asni rant- [5 1:a sjökurs sko len 15 2:a sjökurs sko lan _/5 3 e sjökurs skola ku rs f , lägre kursen ' högre kursen 1. ,]x Kor- Flagg- Under- Flagg- Fänr ]: prat korpal, officer kadett antagning av 2_ till kadett graden l l
Anm. Enär den första utbildningen är gemensam för sjöofficersaspiranter In. fi. och värnpliktiga sjökaptener, är tidpunkten för nspiraututbildningens början bland annat beroende av när sjökaptensklassen i navigationsskclorna avslutas. Sannolikt kan utbildningen börja något tidigare än här angivits, vilket i så fall endast medför en ur olika synpunkter fördelaktig förlängning av aspirantskolan.
Manskapslinjen synes hädanefter böra organiseras enligt följande grunder. Manskap, som avses att erhålla vidareutbildning till officer (vid flottan såväl som vid marinintendenturkåren), bör kunna uttages därtill efter minst omkring ett års tjänstgöring som flaggkorpral, varvid krav bör ställas på såväl vissa kvalificerande betyg från föregående utbildning som ådagalagd lämplighet för vidarebefordran. Sådant manskaps fortsatta utbild— ning bör i vad avser inhämtande av erforderlig allmänutbildning ske vid det gemensamma försvarsväsendets läroverk. Å läroverkets C-linje erhålla här av- sedda" flaggkorpraler under 3 eller 2 år — olika beroende på omfattningen av föregående skolutbildning — en utbildning motsvarande avkortad stu-
__ ___. _. v._ ..-",—__...
dentexamen. Sedan sådan avlagts, bör omedelbart inträde vinnas vid sjö- krigsskolan med anknytning till dennas första sjökurs. För att möjliggöra denna anknytning blir det emellertid erforderligt, att ifrågavarande fiagg- korpraler under sommarhalvåren mellan klasserna i läroverket genomgå kompletterande kurser för att i avseende å navigation, trigonometri m. m. inhämta samma kunskaper som sjökadetterna bibringats under aspirant- tiden. För flaggkorpraler, vilka tidigare avlagt realexamen och följaktligen endast behöva genomgå två klasser i lävoverket, böra för samma ändamål avses dels sommaren före påbörjandet av studierna i läroverket, dels som- maren mellan de båda klasserna.
Gången av utbildningen å manskapslinjen (för elever som ej avlagt real- examen) framgår av följande diagram.
Officersutbildnlng enligt manskapslinjen.
__ Anställ- ningsår 1/10 1/1 1/4 1/'1 1/10 . && Försvarsväsen dets läroverk 1545 Kom pletteringskurs 2:a klas scn ' vid flottan Gze Försvarsväsen dets läroverk 1515 Kom pletteringskurs 3:e klas sen ' vid flottan 7_ Försvarsväsen dets läroverk "(5 1:a sjö kurs & 4:0 klas sen . Sjökrigs skolan 115 2:a sjö kurs 820 lägre kursen ' Sjökrigs skolan 115 3:e sjö kurs 9:e * högre kursen '
Reservofficerslinjen avses skola organiseras på följande sätt: Sedan reservkadettutbildningen avslutats, sker utnämning till fänriki flottans reserv, varpå följer föreskriven första fänrikstjänstgöring. Först sedan denna fänrikstjänstgöring avslutats, vidtager utbildningen för sådana officerare i reserven, vilka önska vinna anställning på stat. Ansökning härom ingives omedelbart före fänrikstjänstgöringens avslutande. Som villkor för att antagas bör stipuleras dels vissa minimibetyg från utbildningen å sjökrigsskolans reservofficerslinje, dels utlåtande angående lämplighet för vidareutbildning såväl från de chefer, under vilka vederbörande officer tjänst— gjort minst en månad, som även från chefen för sjökrigsskolan.
Den fortsatta utbildningen för fänrikarna torde böra omfatta omkring 12 månader samt i huvudsak förläggas till sjökrigsskolan. Under tiden för denna utbildning böra fänrikarna vara inkallade till tjänstgöring och åtnjuta fänriks förmåner samt vara inkasernerade i likhet med sjökrigsskolans övriga elever. Utbildningen äger rum i tvenne särskilda kurser, nämligen dels komplette-
rande kurs i de militära ämnen, där utbildningen ireservofficerskursen varit av mindre omfattning än för stamkadetterna, dels en kurs i icke mi- litära ämnen, avseende att öka elevernas mått av allmänbildning till att ungefärligen motsvara den avkortade studentexamens. Enär för dessa elever icke erfordras mera sjötjänst, då de redan prövats härutinnan, kan den till 12 månader utsträckta koncentrerade utbildningen förväntas ihuvudsak till- godose uppställda krav på allmänbildning såväl som militära kunskaper. Den första kursen bör till tiden sammanfalla med läsåret vid kadettskolan; den andra kursen förlägges till sommarhalvåret därefter. Från genomgång av den andra kursen böra sådana officerare frikallas, som tidigare avlagt studentexamen. De böra i stället kommenderas till praktisk tjänstgöring såsom fänrikar.
Sedan kursen vid sjökrigsskolan avslutats (samt eventuellt kompletterats med fänrikskurs vid skjutskola), torde eleverna kunna utnämnas till ofäce- rare på stat. Med hänsyn till deras föregående praktiska tjänstgöring till sjöss samt högre levnadsålder och mera omfattande erfarenhet bör någon ytterligare fordran på fänrikstjänstgöring icke uppställas, utan veder- börande bör, sedan han godkänts i kompletteringskursen, kunna direkt utnämnas till löjtnant, varvid turberäkningen sker i anslutning till de offl— cerare, vilka då fullgjort två års tjänst som stamfänrikar. Därest löjtnants- beställning icke finnes ledig, vinnes anställning som fänrik vid flottan.
I fråga om den fortsatta utbildningen såsom ofåcer förutsätter utred- ningen i huvudsak inga väsentliga ändringar i nu rådande förhållanden. Dock har, såsom i annat sammanhang framhålles, ansetts erforderligt att förlänga utbildningstiden i Vissa tekniska kurser vid sjökrigshögskolan från ett läsår till något mer än tre terminer.
Slutligen synes det utredningen angeläget att så organisera officerarnas utbildning och tjänstgöring, att samtliga bibringas viss förtrogenhet med krigföringens medel och metoder vid kustartilleriet. Med hänsyn härtill " bör under de första ofiicersåren, före påbörjandet av sjökrigshögskolans allmänna kurs, sörjas för att varje officer viss tid tjänstgör vid detta vapen- slag. Efter avslutad högskoleutbildning förutsättas vissa kvalificerade officerare alltjämt bliva beordrade till viss tjänstgöring vid kustartilleriet såsom för- beredelse till framtida tjänstgöring i befattningar, där befäl utövas över stridskrafter ur såväl flottan som kustartilleriet.
D. Kustartilleriet.
Kustartilleriförsvarets lokala organisation. Kustartilleriförsvarets inde/ning.
Enligt nuvarande terminologi utgöres kustartilleriförsvaret främst av kust- fästningar. Högsta befälet inom kustfästning utövas av en kommendant, vilken är ansvarig för fästningens försvar. För lösande av denna uppgift tilldelas fästningen vissa stridskrafter, huvudsakligen ur kustartilleriet och armén.
Begreppet »fästning» kan i första hand sägas innebära en organisation, men avser härutöver ett område, vilket i krigstid är fästningens försvars- område och i fredstid dess fredsområde. I egentlig mening torde begreppet innebära en samling försvarsanstalter — ofta anordnade omkring ett skydds— föremål — vilka praktiskt taget bilda ett sammanhängande och enhetligt be— fästnings— och eldsystem.
Den utspridning av försvarsanstalterna över mycket stora områden, som under senare tider ägt rum, har emellertid medfört, att vissa av kustartilleri försvarade kustområden numera måste sägas ha fått en annan karaktär än som kan hänföras till begreppet fästning i dess egentliga bemärkelse. Denna förändrade karaktär av de av kustartilleri försvarade områdena har redan medfört vissa avsteg från användningen av begreppet »fästning». Sålunda har exempelvis å Gotland begreppet »kustartilleriförsvar» i stället kommit till användning. I Stockholms och Göteborgs skärgårdar har begreppet Vaxholms respektive Älvsborgs fästning icke ansetts böra omfatta vissa delar av de yttre skärgårdsområdena o. s. v.
Denna bristande enhetlighet i organisationen av kustartilleriförsvaret har å sin sida förutom invecklade reglements— och andra föreskrifter även medfört andra avsevärda nackdelar, främst i form av olämpliga befälsförhållanden inom de nuvarande marina försvarsområdena.
För att skapa reda och enhetlighet i berörda förhållanden har utredningen funnit lämpligt föreslå, att det nuvarande fästningsbegreppet icke längre skall komma till användning inom den marina organisationen. I stället för »fäst— ning» bör den marina försvarsorganisation, som avses att alltjämt finnas inom de marina försvarsområdena i och för dessa områdens försvar m. m. och inom vilken organisation kustartilleriet såväl i fred som krig kommer att ut- göra den väsentligaste delen av för området avsedda stridskrafter, benämnas »kustartilleriförsvar».
I enlighet med det anförda bör sålunda enligt utredningens förslag kustartilleriförsvaret omfatta:
Hemsö kustartilleriförsvar, Stockholms skärgårds kustartilleriförsvar, Gotlands kustartilleriförsvar, Blekinge kustartilleriförsvar och Göteborgs skärgårds kustartilleriförsvar. För kustartilleriförsvar å fastlandet bör av Kungl. Maj:t fastställas ett försvarsområde (marint försvarsområde), inom vilket kustartilleriförsvars— chefen är försvarsområdesbefälhavare. Försvarsområde för Gotlands kust— artilleriförsvar bör däremot avdelas av militärbefälhavaren å. Gotland.
Kustartilleriförsvars stridskrafter utgöras främst av truppförband ur kust- artilleriet och armén.
Utöver de försvarsanstalter m. m. som krävas för det kustartilleriförsvar, i vilket kustartilleritruppförbanden (regementen, kår) ingå, kunna av nämnda truppförband uppsättas vissa andra förband (t. ex. fasta eller rörliga -—— flytt- bara — sjöfrontsbatterier, minspärrningar m. fl.), som främst avses för lösande
av uppgifter, självständigt eller i samverkan med andra stridskrafter, utanför nyss angivna försvarsområden.
Kustartillariförsvarscheferna och deras stabs- oc/l förvaltningsorgan. För varje kustartilleriförsvar avses en kustartilleriofficer såsom chef, mot— svarande nuvarande kommendanten. Denne bör i sin ämbetsutövning biträdas av en stab, benämnd kustartilleriförsvarsstab, varjämte vissa förvaltnings— organ liksom hittills böra stå till chefens förfogande.
Med hänsyn till vederbörligt kustartilleriförsvars omfattning rn. m. bör chefskapet för Stockholms skärgårds respektive Blekinge kustartilleriförsvar icke förenas med chefskapet för kustartilleritruppförbandet inom vederbör— ligt försvarsområde. I överensstämmelse härmed beräknas såsom chefer för nämnda kustartilleriförsvar särskilda befattningshavare i lönegrad Ob 2, vilka beställningar i det föregående upptagits å amiralitetet. Vid övriga tre kustartilleriförsvar bör däremot kustartilleriförsvarschefen samtidigt kunna bestrida befattningen såsom truppförbandschef (detachementschef), under förutsättning dock att en särskild regementsofficer ställes till hans förfogande för att biträda honom vid utövandet av chefskapet över truppförbandet eller detachementet (se nedan under »Kustartilleriets truppförband»). Såsom chef för Göteborgs skärgårds kustartilleriförsvar, tillika chef för Älvsborgs kust— artilleriregemente, beräknas en officer i lönegraden Obl och såsom chef för Gotlands kustartilleriförsvar, tillika chef för däri ingående kustartillerikår, en officer i lönegraden Oa 6. Såsom chef för Hemsö kustartilleriförsvar, tillika chef för Härnösands kustartilleridetachement, beräknas en regementsofficer.
Chef för kustartilleriförsvar bör i militärt avseende vara underställd veder— börande marindistriktschef. I tekniskt-ekonomiskt avseende däremot bör han principiellt vara underställd vederbörlig central förvaltningsmyndighet. Såsom i samband med redogörelsen för marindistriktsorganisationen före— slagits, bör dock marindistriktschef tillförsäkras visst inflytande jämväl be— träffande förvaltningsverksamheten.
Chef för kustartilleriförsvar bör utöva befälsrätt i militärt avseende över vederbörligt kustartilleritruppförband, medan han i förvaltningsavseende endast bör hava principiellt sett motsvarande inflytande över truppför- bandet som marindistriktschef äger i avseende å denne underställt kust— artilleriförsvar. I sistnämnda avseende bör truppförbandet i övrigt lyda direkt under vederbörlig central förvaltningsmyndighet.
Kustartilleriförsvarsstab bör principiellt sett organiseras på motsvarande sätt som de nuvarande fästningsstaberna. Staben bör sålunda stå under befäl av en regementsofficer — vid Hemsö kustartilleriförsvar en kapten — ur kustartilleriet såsom stabschef. Härjämte böra ingå adjutanter ur kust- artilleriet samt i vissa fall ur flottan och armén, ävensom en expedition. I fredstid synes vidare kustartilleriförsvarets förbindelseavdelning böra an— slutas till staben.
Tjänstegrenschefer i staben böra vara cheferna för kustartilleriförsvarets
435 förvaltningsgrenar, d. v. s. tygmästaren, fortifikationsbefälhavaren, stabsinten- denten och stabsläkaren.
För att biträda kustartilleriförsvarschefen vid handläggning av frågor rörande personalen och dennas utbildning bör slutligen i staben jämväl ingå chefen för i vederbörligt kustartilleriförsvar ingående truppförband ur kust- artilleriet. 'För att biträda kustartilleriförsvarschefen i frågor rörande använd- ningen m. in. av de förband ur armén, som komma att ingå i vederbörligt kust- artilleriförsvar, bör även inom vissa kustartilleriförsvar en infanteribefälhavare ingå i kustartilleriförsvarsstaben.
Omfattningen av den officers- och underofficerspersonal ur kustartilleriet, som beräknas bliva erforderlig för respektive kustartilleriförsvars staber, framgår av omstående tablå.
Kustartilleriförsvars förvaltning synes utredningen böra gestaltas i huvud- saklig överensstämmelse med nuvarande förhållanden inom kustfästning. Utredningen anser sig dock böra framhålla vikten av att vid den närmare utformningen härav sådana åtgärder vidtagas, att chef för kustartilleriförsvar i möjligaste mån befrias från arbetet med förvaltningsdetaljer för att kunna ägna desto mera tid och krafter åt sin huvuduppgift, det rent militära arbetet. En framkomlig väg härför torde vara, att i än högre grad än vad nu är fallet, delegera beslutanderätten i förvaltningsärenden å underlydande förvaltnings- organ.
Förvaltningsorganen inom kustartilleriförsvar böra som regel omfatta: en tygförvaltning under en kustartilleriofficer såsom tygmästare; en fortifikationsförvaltning under en officer ur fortifikationskåren såsom fortifikationsbefälhavare (beträffande Gotlands kustartilleriförsvar: se ovan under Gotlands marindistrikt);
en intendenturförvaltning under en officer ur marinintendenturkåren såsom stabsintendent samt
en sjukvårdsförvaltning under en läkare ur marinläkarkåren såsom stabs- läkare.
Till kustartilleriförsvars förvaltning synes slutligen böra knytas en be— siktningsofficer med biträde (besiktningsexpedition). Denne bör liksom hit- tills även avses för vederbörligt kustartilleritruppförband.
Behovet av personal ur kustartilleriet för förvaltningsorganen inom veder- börligt kustartilleriförsvar framgår av omstående tablå.
Med avseende å förvaltningen inom kustartilleriförsvar bör särskilt fram— hållas följande. Tygverkstäderna vid Gotlands kustartilleriförsvar äro för närvarande underställda och drivas av försvarsväsendets verkstadsnämnd. Med hänsyn till dessa verkstäders ringa omfattning och karaktär synes lämplig— heten härav kunna ifrågasättas. Dessa verkstäder synas —— i likhet med vad fallet är vid övriga kustartilleriförsvar —— böra underställas tygförvaltningen vid kustartilleriförsvaret. Detta gäller även beträffande den av utredningen i annat sammanhang föreslagna hamn- och verkstadsanläggningen i Fårösund.
Vid beräkning av personal för respektive kustartilleriförsvars verkstäder har förutsatts, att denna främst kommer att utgöras av civil personal. Endast
Stockholms skärgårds kustartilleri- försvar 1)
Blekinge kustartilleriförsvar 1)
Befattning
reg.- komp.- uoff pens. pens. reg.- komp.-
ofl'. off. ' off. noff. off. off.
pens.
Kustartilleriförsvarastaberna.
Stabschef .................... 1 — -— , Adjutanter .................. — 2”) —— — — —— 25; — —— Förbindelseavdelning .......... _ (1) Expedition .................... — ——
l i l l ! Kustartulenfdrevarschefer .. — — * — — — _ _ | __ _ l l
Hw >——| ,.ii ll le ww I
Kustartilleriföravarsförvalt- , ningarna.
Tyr/förvaltning : Tygmåstare ................ 1 —— —- — —— l — — — Tygofficerare .............. — 2 Expedition .................. — — Förrådsuppb ördsmån:
förvaltare ................ — — övriga .................... -— — Verkstäder 3) ................ — -—
I | I | &
CUF.—] &I | | | | www ml |
Intendenturförva ltning: Expedition .................. —— — Uppbördsmän .............. — * Proviantförråd :
förvaltare ................ —— — övriga .................... —— —
p—u— | ,_. | | I H&— I
| .— I ! | | | I
Sj ukvdrds förval tm'n g : Expedition .................. — —— Sj ukvårdsförråd :
förvaltare ................ — —- övriga .................... — —— — — _ —— — — —
|_- I _| | | |... |
| l I | I |
Besiktningsempedition : Besiktningsofficer .......... — — — 1 _ —— —— — 1 Besiktningsunderofficer . . . . —— — — — 1 _ — — _
H
Summa personal 2 4 21 2 5 2 4 J 18 2
om med hänsyn till arten av den materiel, som skall repareras, särskild militär sakkunskap ansetts nödvändig, har sådan personal upptagits.
Den omfattande materiel av olika slag, som numera ingår i samtliga kust- artilleriförsvar och som vid genomförande av den materielanskaffning som i denna utredning föreslås, än ytterligare kommer att ökas, är och kommer att bliva utspridd över mycket stora områden. Kravet på hög beredskap jämväl med avseende å materielen, vilket nödvändiggör, att denna ständigt är i gott skick och nära till hands, medför desslikes, att även annan än fast materiel måste vara fördelad inom stora områden. Nämnda omständigheter betinga enligt utredningens mening ändrade anordningar beträffande materialens uppbörds—
1) Cheferna äro upptagna å amiralitetet. -— ”) Därav en tillika chef för förbindelseavdel Anm. Siffra. inom parentes angiver person, som samtidigt bestrider annan i tablån upptager
Gotlands kustartilleriförsvar Göteborgs Skäägäii kustartilleri— Hemsö kustartilleriförsvar eg.- komp.- pens. pens. reg.- komp.— pens. pens. reg.- komp.- pens. pens. off. off, uoii'. off. uofi'. off. oil. "OH" of. 1105. off. off. uoff. ? off. uoif.
] — — —— — 1 — _ — — 1 —— — — — 1 — — — — l — — —— — — 1 — — — _ 2 i) _ _ _ _ 2 2) _ _ _ _ 1 2) _ _ — — (1) 1 — — — (1) 1 — — — (1) (1) — — —— _ 1 1 1 —— — 1 1 1 — _ 1 1 — l —— 1 —— — 1 —— — — _ —— 1 _ —— _ 1 _ _ _ _ 2 _ _ _ _ _ _ _ _ _ —— 1 1 — — 2 — — — — — -— 4 -— —— — 6 — —— 2 — — 2 — — —— —— 2 — — — — 2 -— —- _ 2 _ _ 3 _ _ _ _ _ — — — — 1 — _ 1 — 1 — —— 1 — —- _ _ 1 _ _ 1 _ _ _ _ _ 1 _ _ _ _ _ _ : _ _ _ _ _ _ __ 1 ! _ _ _ _ _ 1 _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ i _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ 1 _ 3] _ _ _ __ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ 1 _ _ _ _ 1 _ _ _ _ (1) _ —— —— — _ 1 — — — — 1 — —- — — (1) 2 4 15 2 4 H 3 , 4 18 2 ; 4 1 3 6 1 1 tingen. — 9) I övrigt förutsättes civil personal. efettning.
tagande. Utredningen anser sålunda, att materielen, framför allt ä sjö- fronterna, bör fördelas till uppbörder efter territoriella grunder. Kustartilleri- försvarschefen underställt område bör därför uppdelas i lämpligt stora del- områden — uppbördsomräden — för vilka alltefter materielens omfattning och art böra avses en eller flera tyguppbördsmän. För att på bästa sätt kunna handhava materielen samt övervaka dess skötsel och vård böra dessa upp- bördsmän liksom vissa rustmästare, vilka jämväl böra kunna tjänstgöra såsom uppbördsmän, vara bosatta inom vederbörliga uppbördsomräden, t. ex. i an- slutning till de viktigare försvarsanstalterna. Utredningen har vid beräk- ningarna av byggnadskostnaderna för den nya organisationen även tagit hän-
syn till behovet av tjänstebostäder för sådana uppbördsmän. Utredningen har vidare förutsatt, att tyguppbördsmännen skola vara uppbördsmän icke blott för tygmaterielen utan även för annan materiel, t. ex. intendenturmateriel, som för— varas i anslutning till försvarsanstalterna. Viss underhållspersonal för materielens skötsel och vård bör jämväl vara förlagd i anslutning till mate rielen. — I samband härmed vill utredningen framhålla vikten av att vid detaljutformningen av förvaltningsorganisationen sörjes för en rationalisering av tygtjänsten vid kustartilleriet.
För den personal ur armén, flottan eller de för marinen gemensamma: kårerna, som bör ingå i kustartilleriförsvarsstab eller förutnämnda förvalt— ningsorgan vid kustartilleriförsvar, redogöres i andra sammanhang.
Den nuvarande förvaltningsorganisationen har i huvudsak utgjort grund för beräkning av personalbehoven för förvaltningsorganen inom kustartilleri— försvar och kustartilleritruppförband. Skäl kunna emellertid anföras för en förändring av nämnda organisation. Det kan sålunda ifrågasättas att gestalta kustartilleriförsvarets intendenturförvaltning i närmare överensstämmelse med motsvarande förvaltningsgren inom marindistriktsförvaltningen i övrigt och att inrätta särskilda kameralkontor med i stort sett enahanda uppgifter som de befintliga kameralkontoren fylla vid distriktsförvaltningarna. Däri- genom skulle en eftersträvansvärd likhet ernås beträffande organisationen inom olika förvaltningsområden och en önskvärd minskning av arbetsupp- gifterna för regementsintendenturen åvägabringas. I samband härmed torde jämväl den i vissa fortifikationsförvaltningar ingående särskilda kassan kunna slopas.
Kustartilleriets truppförband.
Kustartilleriets truppförband utgöras enligt nuvarande organisation av Vaxholms kustartilleriregemente, Karlskrona kustartilleriregemente och Gotlands kustartillerikår. Nämnda förband böra alltjämt bibehållas. Med hänsyn till nytillkommen eller av utredningen till nyanskaffning föreslagen materiel —— liksom för att erhålla tillräckliga bemanningar — kräves förstärkning av förbandens personal- styrka, särskilt i vad rör befälspersonalen. .
Enligt 1925 års försvarsbeslut förlades Älvsborgs och Hemsö fästningar i materielreserv. Någon ändring härutinnan gjordes icke genom 1936 års för- svarsbeslut. Personal för bemanning av dessa fästningar beräknades icke vare sig i freds— eller krigsorganisationen med undantag av en obetydlig styrka för materielens underhåll och vård. De avsevärda svårigheter som de senaste åren under rådande förhållanden förelegat för att iståndsätta och utveckla de nämnda fästningarna ävensom för att erhålla personal för deras bemannande — vilket endast kunnat ske med eftersättande av andra viktiga krav och med ett mycket hårt utnyttjande av den befintliga personalen —— visa oförtydbart på nödvändigheten av att den hittillsvarande organisationen snarast upphör. Såsom redan tidigare föreslagits, böra nämnda fästningar
' _.W____ '_'.—
återupprättas i form av Göteborgs skärgårds kustartilleriförsvar och Hemsö kustartilleriförsvar.
För bemanning av de kustartilleristiska försvarsanstalterna bör inom Göte— borgs skärgårds kustartilleriförsvar ett nytt kustartilleritruppförband upp— rättas. Förbandet bör i sig innesluta jämväl vissa rörliga (flyttbara) kustartil— leriförband. Med hänsyn till storleksordningen bör det organiseras såsom regemente, Älvsborgs kustartilleriregemente.
För att lämna bemanning till Hemsö kustartilleriförsvar föreslår utred- ningen, att ett detachement ur kustartilleriet förlägges till Härnösand. Detache» mentet synes organisatoriskt böra anslutas till Älvsborgs kustartillerirege— mente.
I anslutning till det sålunda anförda föreslår utredningen, att kust— artilleriets truppförband skola vara följande:
Vaxholms kustartilleriregemente (KA 1), ingående i Stockholms skärgårds kustartilleriförsvar (SSK),
Karlskrona kustartilleriregemente (KA 2), ingående i Blekinge kustartilleri— försvar (BK),
Gotlands kustartillerikår (KA 3), ingående i Gotlands kustartilleriför— svar (GK), och
Älvsborgs lcustartilleriregemente (KA 4), ingående i Göteborgs skärgårds lmstartilleriförsvar (GSK), med
Härnösands kustartilleridetachement (KA4H), ingående i Hemsö kust— artilleriförsvar (HK).
För truppförbandens lydnadsställning har redogjorts i det föregående. Såsom tidigare framhållits, böra särskilda truppförbandschefer finnas vid Vaxholms och Karlskrona kustartilleriregementen. För att lätta regements— chefernas arbetsbörda, särskilt i vad avser handläggning av mera oväsentliga förvaltningsärenden, kasernärenden m. m., och därigenom möjliggöra för dem att ägna mera tid och kraft åt sin egentliga uppgift, utbildningsarbetet, bör en särskild regementsofficer ställas till nämnda truppförbandschefers för— fogande såsom biträde. Chefskapet för Älvsborgs kustartilleriregemente och för Gotlands kustartillerikår samt Härnösands kustartilleridetachement bör såsom tidigare föreslagit-s upprätthållas av chefen för vederbörligt kustartilleri— försvar. För att biträda dessa chefer vid utövandet av chefskapet för truppför- bandet bör också såsom tidigare antytts en särskild regementsofficer beräknas. Åt denne uppdrages även handläggning av vissa förvaltningsärenden m. in. en— ligt vad ovan föreslagits beträffande Vaxholms och Karlskrona kustartilleri— regementen. Denne regementsofficer torde jämväl böra vara kasernbefälhavare.
Truppförbandens staber böra. organiseras på en militärexpedition under en regementsstabschef,
en intendenturexpedition under en regementsintendent, -en sjukvårdsexpedition under en regementsläkare och
en rullföringsexpedition under en rullföringsofficer.
Behovet av officers- och underofficerspersonal ur kustartilleriet för rege— ments—, kår— och detachement—sstaber framgår av nedanstående tablå. För den
personal ur de för marinen gemensamma kårerna, som bör ingå i nämnda staber, redogöres i annat sammanhang. För att ombesörja sjukvården vid Hemsö kustartilleriförsvar och Härnösands kustartilleridetachement har ut- redningen beräknat anställande av en läkare å orten mot åtnjutande av arvode av förslagsvis 3,00() kronor.
Behov av personal ur kustartilleriet för truppförbandens staber.
KAl KA2 KAS KA4 KA 411 B 1" tt ' ' 'U "5 "5 ) 's '=3 eanlng gä. Räv-155232. ggwäggguä ”äg näääréåäämrwaåsrssigswaa=s:» om: o'U ' o'zi - orc) - o—c o . momogäomocqomo=3930= Oma: .:? ”i'm P3 page' FG Egg-g? Fä; jag; ?? Pegg ( . . Truppförbandschef.... 1————— 1————(1)————(1)—)———(1)——-—— ) Truppförbandschqfs bi- ' träde .............. ]————— 1————— 1————— 1—1——— 1———— Truppförbandsstab. Militärexpedition. Regementsstabschef 1——————— 1—————— 1——— 1———f——— _ Regementsadjutant — 1———— 1————— 1————— 1———— 1——— Expeditiouspersonal —— 3 l—— 3— 1—— 2— 1—— 3 1 — 1— Intendenturexpe— dition. Expeditionspersonal —— 2— 1—— 2— 1—— 1—— l——- 2—1—————— Sjukvårdsexpedi- tion. Expeditionspersonal —— 1——————— 1———— 1———— 1———————-—— Rullföringsexpedi- tion. I__tullföringsofficer .. — 1———— 1———— 1—-—-—— 1—————-————— Ovrigpersonal ...... ———111——111——— 1— 1——111-——————— Summa personal 3 2) 7) 1) 3) 3) 2) 7) 1) 3 1 3) 5)—) 3) 2) 2) 7) 1 3) 1) 1) 1)—)—
Truppförbanden böra liksom hittills i fredstid organiseras på bataljoner och kompanier. Uppdelningen på kompanier och sammanförandet till batal- joner synes huvudsakligen böra ske med hänsyn till åstadkommande av en ändamålsenlig utbildning och en för såväl i fred som krig lämplig rullföring och fördelning av personalen.
Vad beträffar kompaniindelningen bör särskilt framhållas följande. Auto- matkanonbatterier skola kunna bekämpa mål såväl på sjön som i luften. Å andra sidan böra lätta sjöfrontsbatterier — i den mån uppställning och andra omständigheter det möjliggör —— även kunna beskjuta luftmål. Det synes därför lämpligt att till samma kompani hänföra personal, avsedd för beman- ning av såväl automatkanonbatterier som lätta sjöfrontsbatterier. Genom att utbildningen göres ensartad ökas möjligheterna att allt efter behovet ut- nyttja personalen för bemanning av det ena eller andra slaget av materiel.
Detta är av stor betydelse ur personalersättningssynpunkt, särskilt vid upp- rätthållande av längre tids beredskap.
Nyssnämnda slag av kompanier böra tillsammans med kompani, avsett att lämna bemanning till luftvärnskanonbatterier, sammanföras till bataljon. Det bör härvid bemärkas, att även luftvärnskanonbatterier böra kunna bekämpa mål på sjön. Genom nu föreslagen organisation kommer allt lätt kustartilleri, såväl sjöfronts- som luftvärns-, att sammanhållas inom samma förband.
De nuvarande minkompanierna böra uppdelas i signal- och minkom— panier. Till signalkompani bör i första hand hänföras den personal inom kust— artilleriet, som skall erhålla speciell och längre gående utbildning i signal- tjänst; till minkompani åter den personal, som skall handhava utläggningen, skötseln och värden av kontrollerbara mineringar med tillhörande minstationer m. m. Vid båda slagen av kompanier bör personalen utbildas i båttjänst, av- seende handhavandet av huvuddelen av kustartilleriets maskindrivna båt- materiel. Med hänsyn till betydelsen av en intim samverkan mellan sjöfronts- artilleriet och strålkastarna på sjöfronten och därav betingat behov av stän- diga samövningar synes det utredningen lämpligt att, i överensstämmelse med vad som är fallet beträffande kustartilleriets luftvärn, jämväl strålkastarna bemannas av personal ur artilleriavdelningen i stället för som nu av personal tillhörande minavdelningen. Utredningen föreslår sålunda, att kustartilleriets samtliga strålkastare bemannas med personal ur artilleriavdelningen.
Till minkompanierna bör även hänföras maskinavdelningen tillhörande per- sonal. Härigenom underlättas bemanningen av båtmaterielen och maskinper- sonalens utbildning.
Till bataljoner inom regemente böra i anslutning till vad sålunda anförts sammanföras
dels kompanier, som skola bemanna (fast respektive rörligt eller flyttbart) svårt och medelsvårt sjöfrontsartilleri,
dels kompanier, som skola bemanna luftvärnskanoner, automatkanoner och lätt sjöfrontsartilleri,
dels signal- och minkompanier.
Till bataljon av sistnämnd karaktär synes ock böra hänföras truppför- bandets yrkeskompani.
Antalet kompanier och bataljoner vid kustartilleritruppförbanden utgör en- ligt utredningens förslag:
vid Vaxholms kustartilleriregemente nio kompanier och tre bataljoner, vid Karlskrona kustartilleriregemente elva kompanier och fyra bataljoner, vid Gotlands kustartillerikår fyra kompanier, vid Älvsborgs kustartilleriregemente nio kompanier och fyra bataljoner, vid Härnösands kustartilleridetachement två kompanier. De tvenne kompanierna vid Härnösands kustartilleridetachement utgöras av ett sjöfrontsartilleri- samt ett signal- och minkompani. Utbildningen av för Hemsö kustartilleriförsvar vid mobilisering erforderlig personal ur maskin—, hantverks- och ekonomiavdelningarna ävensom viss annan personal — varom hänvisas till betänkandets hemliga del —— förutsättes ske vid Älvs-
borgs knstartilleriregemente. I fredstid erforderlig manskapspersonal ur nämnda avdelningar kommenderas till tjänstgöring vid detachementet ur rege— mentet.
Den närmare sammansättningen av truppförbanden framgår av till be- tänkandets hemliga del fogat förslag till »Kustartilleritruppförbandens stän— diga indelning å fredsfot».
Behovet av officerare och underofficerare såsom bataljons— och kompani- chefer och för bataljons- och kompanistaber har av utredningen beräknats sålunda:
- |
Truppförband Rfåäfåz' få; 521,10— Underofficerare)i
KA 1 .................. 3 12 13 ) KA 2 .................. 4 15 16 ) 3 .................. — 4 5 * KA 4 .................. 4 ; 13 14 , KA 4 H ................ —— ) 72 2 )
För varje bataljon har avsetts en regementsofficer, chef, en kompaniofficer. adjutant, och en underofficer, expeditionsunderofficer, och för varje kompani en kompaniofficer, chef, och en underofficer, kompaniadjutant. För varje yrkeskompani har därutöver en underofficer beräknats erforderlig.
Antalet officerare och underofficerare avsedda för tjänstgöring inom truppför— banden i övrigt och inom vederbörliga kustartilleriförsvar —- med undantag för musikpersonal, för vilken redogöres nedan — framgår av följande samman- ställning:
) - - ”|
) Truppförhund %FB'ZSÅZZ Underofficerarei
)
KA 1 .................. 37 133 ) KA 2 .................. 45 120 ) KA 3 .................. 11 36 i KA 4 .................. 30 82 I KA 4 n ................ 7 21 !
Sistnämnda personal omfattar för varje truppförband (med vissa undantag för Härnösands kustartilleridetachement):
rekryteringsofficer,
kassör (förvaltningsunderofficer), väbel, förrådsuppbördsman vid beklädnadsförråd (förvaltningsunderofficer), kasernuppbördsman, exercisuppbördsman, förrådsuppbördsman vid bok- och blankettförråd, föreståndare för matinrättning och sjukvårdsunderofficer, saint— liga avsedda för tjänstgöring inom truppförbandens ordinarie kasernetablisse— ment,
föreståndare för matinrättning, sjukvårdsunderofficerare m. fl., avsedda för tjänstgöring vid yttre förläggningar (utom det ordinarie kasernetablisse— mentet),
”__,—
tyguppbördsmän och rustmästare, personal för bemanning av båtar personal för utbildning, inre tjänst e1sättningspersonal 111 111
Kustartilleriets musikorganisation.
Enligt gällande organisation utgöres kustartilleriets musikorganisation av en musikkår vid Vaxholms kustartilleriregemente, motsvarande musikkår av typ II vid armén, och en musikkår vid Karlskrona kustartilleriregemente, motsvarande typ III.
Behovet av förströelse för personalen har gjort sig starkt gällande vid kust— artilleriet, där långvariga förläggningar till avsides liggande platser även under fredstid ur utbildnings och beredskapssynpunkt äro nödvändiga. En viss utbyggnad av vapnets musikorganisation synes därför motiverad, varför utredningen föreslår, att en musikkår tillföres Gotlands kustartillerikår. Även vid Älvsborgs kustartilleriregemente föreligger ett motsvarande behov, men synes det utredningen möjligt för nedbringande av kostnaderna, att den musik— kår, som av utredningen i annat sammanhang föreslås att upprättas vid Göt-e- borgs örlogsdepå, även avses för ifrågavarande kustartilleriregemente.
Under hänsynstagande till den förändring i underofficers- och manskaps- organisationen vid marinen, som i annat sammanhang föreslås och som bland annat innebär de nuvarande flaggkorpralernas uppgående i underofficerskåren samt ett utbyte av den nuvarande furirsbenämningen mot benämningen flagg- korpral, beräknar utredningen behovet av musikpersonal vid kustartilleriet enligt följande.
KA 1 KA 2 KA 3 Summa Musikdirektörer ............................................ j 1 L 1 3 Flaggunderofficerare 3 2 2 7 Underofficerare av 2. graden .............................. ) 5 3 3 11 Flaggkorpraler ............................................ ) 3 3 3 9 Korpraler .................................... ' .............. ) 1 l 1 3 Meniga .................................................... j 8 5 5 18 Musikelever .............................................. 5 ) 5 5 15
Kustartilleriets skjutskolan
I nuvarande organisation är i fredstid för kustartilleriets skjutskola be- räknad följande personal, nämligen
1 chef, regementsofficer, 1 adjutant, kompaniofficer, 2 lärare, därav en regementsofficer eller kapten och en kompaniofficer, 1 målofficer, kompaniofficer, 1 skoluppbördsman, underofficer. Mot denna beräkning finner utredningen icke anledning till erinran. Chefen för kustartilleriets skjutskola jämte adjutant hänföres under tid, då övningar vid skjutskolan icke förekomma, till kustartilleriinspektionen. Här— utinnan förutsättes ingen annan ändring än att detta jämväl bör vara fallet
med ovan upptagen skoluppbördsman, som samtidigt bör vara expeditions— underofficer vid skjutskolan.
Kustartillerimaterielen.
Kustartilleriets materiel omfattar i stort sett sjöfrontsartilleri, luftvärns— artilleri och materiel för anordnande av mineringar av olika slag.
Sjöfrontsartilleriets huvuduppgift är att bekämpa mål på sjön, såsom ar— tillerifartyg, jagare, minsvepare, transportfartyg m. fl. Denna fartygsbekämp— ning skall kunna utföras även på stora avstånd mot rörliga mål.
Sjöfrontsartilleriet, som kan vara av svår, medelsvår och lätt kaliber, är fast eller rörligt. _ Det omfattar såväl kanoner som haubitser. Till sjöfronts— artilleriet hänföras ock enligt utredningens förslag för detsamma erforderliga strålkastare. De rörliga sjöfrontsbatteriernas uppgifter och utrustning överensstämma »— om man bortser från transportmaterielutrustningen —— helt med de fasta batteriernas. Detta medför, att verksamheten vid ett rörligt batteri i ställning blir densamma som verksamheten vid ett fast batteri. Vidare gäller, att fasta och rörliga sjöfrontsbatterier i vissa lägen skola samverka, vilket bland annat kan medföra, att fasta och rörliga batterier böra sammanföras under enhetligt befäl, ävensom att gemensamt såväl mätstations- och observationsplatssystem som strålkastarsystem måste komma till användning. Slutligen och framför allt gäller, att det krav på specialisering av personal för sjöfrontsartilleriets bemannande och handhavande, som är ett av kustartilleriets viktigaste utbild— ningsproblem, äger sin tillämpning å de rörliga sjöfrontsbatterierna i lika hög grad som å de fasta.
Angivna omständigheter motivera, att såväl rörliga som fasta sjöfronts— batterier tillhöra samma organisation, (1. v. s. det vapen, som hitintills avsetts för bemanning och handhavande av sjöfrontsartilleriet, nämligen kustartil- leriet. — I samband härmed bör i förbigående framhållas, att det även ur psykologisk synpunkt torde vara av stor betydelse, att kustartilleriet, vars verksamhet i övrigt är knuten till synnerligen begränsade områden, äger tillgång till rörliga förband med den omväxling och de skiftande impulser, tjänstgöringen vid sådana förband skänka.
Vissa kustartilleriet nu tillhörande rörliga batterier, nämligen 10.5 och 15 cm haubitsbatterier, vilka i brist å erforderligt antal lämpliga kanonbatterier måst utnyttjas såsom sjöfrontsartilleri, kunna emellertid icke anses särskilt lämpade för bekämpning av rörliga mål på sjön, på. grund av mindre ända- målsenliga sidriktningsorgan, begränsade skottvidder, liten utgångshastighet 111. m. De synas därför icke längre böra avses såsom sjöfrontsartilleri, varför utredningen föreslår, att dessa batterier —— med undantag av viss eldlednings— och annan utrustning av kustartillerityp, vilken alltjämt är erforderlig inom kustartilleriet — överföras till och bemannas av armén.
Kustartilleriets rörliga sjöfrontsartilleri omfattar även ett antal kanon- batterier av 10.5 cm kaliber. Av skäl och under förutsättningar, för vilka redogöras i samband med frågan om materielanskaffningen för kustartilleriet,
föreslår utredningen, att även dessa batterier överföras till och bemannas av armén.
Genom beslut vid 1941 års riksdag hava medel anvisats för anskaff— ning av ett antal tunga (medelsvåra) fältkanoner av motsvarande typ som de, vilka redan finnas vid kustartilleriet. Medlen hava ställts till arméförvalt— ningens tygdepartements förfogande. Emellertid uttalade chefen för försvars— departementet vid framläggande av propositionen i ämnet (proposition nr 2/1941, sid. 32), att i fråga om de nämnda pjäserna förutsattes, att de skulle vara försedda med eldledningsmateriel av sådant slag, att de kunde komma till användning jämväl för skjutning enligt kustartilleriets metoder, därest så skulle befinnas erforderligt. Försvarsutredningen vill för sin del föreslå, att denna materiel överföres till och bemannas av kustartilleriet. Härigenom kommer en del av behovet av sjöfrontsartilleri att tillgodoses, med påföljd att anskaffningen av ytterligare sådant artilleri kan begränsas. En sådan över— flyttning medför dessutom en rationalisering av utbildningen vid nämnda slag av batterier, då utbildningen därigenom kommer att koncentreras vid kust— artilleriet. I betraktande av det relativt ringa antal batterier det här är fråga om synes en sådan åtgärd naturligast. Å andra sidan medför den föreslagna överföringen av haubits— och 10.5 cm kanonbatterier från kustartilleriet till armén en centralisering av utbildningen vid sådan materiel till armén.
Såsom skäl mot att till kustartilleriet överföra de nyssberörda tunga (medel— svåra) batterier, för vilkas anskaffande medel redan ställts till tygdeparte— mentets'förfogande, skulle måhända kunna göras gällande, att härigenom be— hovet av sådant artilleri för samverkan med arméstridskrafter kunde bliva åsidosatt. Utredningen anser sig för belysande av denna fråga böra anföra. följande.
Samverkan mellan ifrågavarande slag av artilleri och arméstridskrafter kan bliva erforderlig dels i samband med avvärjande av landstigningsföretag, dels vid avvärjande av anfall över landgräns.
Vid avvärjande av landstigningsföretag måste huvuduppgiften för batte- rierna främst vara att bekämpa mål på sjön, dels enär fienden är mest sårbar, innan han hunnit verkställa landstigningen, dels enär strandförsvaret utan stöd av artilleri, lämpat för beskjutning av sjöstridskrafter, eljest lätt kan ned- kämpas eller nedhållas — förutom av flygstridskrafter —— jämväl av fartygs- artilleri. Av kustartilleriet organiserade sjöfrontsbatterier äro uppenbarligen att föredraga för lösande av denna uppgift.
Därest fienden lyckats landstiga, eller därest batterierna avses för med— verkan vid försvar av landgräns, uppstår kravet, att batterierna även skola kunna bekämpa mål på land. Det bör då framhållas, att rörliga kustartilleri- batterier, även om de, liksom de fasta batterierna, komma att vara organi- serade, utrustade och utbildade för bekämpning av i första hand rörliga mål på sjön, utan större svårighet kunna utnyttjas jämväl för insättande mot mål på land. Även de fasta kustartilleribatterierna måste inom sina verkningsområden vara beredda på en sådan insats. Utbildning, organisation och utrustning — jämväl ammunitionsutrustningen — medgiva också, att 'ett sådant batteri utan
vidare kan utnyttjas mot mål på land. Vid insättande av rörliga kustartilleri- batterier mot mål på land till förstärkande av arméns artilleri förutsättes, att detta sker på så sätt, att kustartilleribatterierna tillfälligt ingå i armékårartille— riets divisions- eller högre förband. Utbildning och utrustning vid ett armékår— batteri, vars huvuduppgift är beskjutning av mål på land, medgiva däremot icke, att sådant artilleri på ett godtagbart sätt kan utnyttjas för beskjutning av rör- liga mål på sjön. Det bör härvid särskilt framhållas, att även om eldlednings- materiel av kustartilleriets typ skulle tilldelas vissa batterier, detta för visso icke innebär, att dessa batterier därigenom utan vidare kunna betraktas så— som kustartilleribatterier. Härför erfordras nämligen också, att icke blott den personal, som skall betjäna denna eldledningsutrustning, utan även övrig personal vid batterierna, gives den härför erforderliga utbildningen, d. v. s. bibringas kustartilleriutbildning. Med mindre jämväl inom armén skapas ett särskilt kustartillerivapen —— något som dock innebure införandet av en dubbelorganisation och på den grund icke bör ifrågasättas — är detta icke möjligt utan 'ett avsevärt eftersättande av den utbildning, som kräves för att batteriet ifråga skall kunna lösa sin huvuduppgift, d.v.s. i detta fall att bekämpa mål på land. Den särskilda utbildning, som är erforderlig för att kustartilleri- batterierna skola kunna samverka med arméskridskrafter, torde i jämförelse härmed icke medföra några väsentliga svårigheter. I nämnda syfte böra regel- mässigt tillfälliga kommenderingar av personal vid kustartilleriet —— främst av officerare —— äga rum för utbildning vid armén. Likaså böra förband ur kustartilleriet, på sätt som redan tidigare skett, deltaga i fälttjänstövningar vid armén, beordras till utbildning vid artilleriskjutskolan etc. Det synes även böra framhållas, att på grund av det intima samarbete, som kräves mellan kust- artilleriet och stridskrafter ur armén inom de marina försvarsområdena, det under alla förhållanden kräves, att kustartilleripersonalen är förtrogen med förhållandena vid armén med avseende å dess organisation, taktik, reglemen— ' ten, terminologi etc. Det synes icke opåkallat framhålla, att det erforderliga samarbetet mellan stridskrafter ur armén och kustartilleriet inom de marina försvarsområdena i avsevärd grad torde underlättas och effektiviseras just genom befintligheten av rörliga batterier vid kustartilleriet. Genom det erfor— derliga samarbetet mellan dessa batterier och arméns artilleri vinnas nämligen erfarenheter för samverkan jämväl mellan artilleri och infanteri. Det ligger så mycket mera vikt häruppå, som inga infanteritruppförband under fredstid komma att vara förlagda inom vederbörliga kustartilleriförsvar. Underhållstjänsten vid kustartilleribatterier, vilka avdelas till förstär- kande av arméns stridskrafter, torde icke — lika litet som då det gäller fasta batterier eller andra förband ur kustartilleriet, som på motsvarande sätt kunna vara underställda chef ur armén, eller då det gäller underhållstjänsten för förband ur ar'mén, underställda marin myndighet —— behöva möta några större svårigheter. Huvuddelen av den för batterierna erforderliga materielen finnes motsvarighet till vid armén. Ersättning av sådan materiel, som ej finnes- vid armén, d. v. s. främst eldledningsmateriel och ammunition, torde kunna ordnas på så sätt, att vederbörande chef ur armén (t. ex. armékårchef), vid behov av
sådan materiel äger hänvända sig till vederbörande marina myndighet. Enär den ammunition och eldledningsutrustning, som erfordras för de rörliga kust- artilleribatterierna, även är avsedd för kustartilleriets fasta batterier, synes ersättning av sådan materiel i stort sett lättare kunna lösas, därest batterierna höra till kustartilleriet, än om de tillhöra armén. I sistnämnda fall skulle där- jämte erfordras, att även vid armén anskaffning av speciell ammunition och materiel av kustartillerityp skulle bliva erforderlig, vilken ammunition och materiel under alla förhållanden måste finnas vid marinen, även om de rör- liga batterierna, varom här är fråga, skulle bemannas av armén. För att bi— träda vid handhavandet av kustartilleribatterier, som underställts chef vid armén, såväl med avseende på deras taktiska utnyttjande som i vad avser underhållstjänsten m. m., kommer att finnas personal tillgänglig bland annat inom de rörliga kustartilleriförbandens divisionsstaber. I dessa liksom i batte- rierna ingå även erforderlig underhållspersonal.
Det skulle slutligen kunna befaras, att batterierna, därest de bemannades av kustartilleriet, komme att bliva alltför bundna för marina uppgifter och att svårigheter på den grund skulle uppstå för deras utnyttjande i samverkan med arméstridskrafter Erfarenheterna under gångna år jäva emellertid en sådan farhåga. Liksom hittills varit fallet betiäffande rörliga kustartilleribatterier, böra givetvis alltjämt sådana batterier, sedan de av kustartilleriet organiserats helt stå till överbefälhavarens disposition för den användning som med hän— syn till läget ur riksförsvarets synpunkt kan befinnas lämpligast.
Kustartilleriets luftvämsartz'lleri omfattar luftvärnskanoner och luftvärns— automatkanoner ävensom strålkastare m. m. Ifrågavarande luftvärn avses i främsta 1'ummet för de marina stridskrafternas skydd. Vissa rörliga luft- värnsförband på Gotland utgöra dock ett undantag härifrån. Då det synes lämpligt, att kustartilleriet endast bemannar det för marina stridskrafters skydd eller för marina uppgifter-s lösande erforderliga luftvärnet i land —— vari- genom en klar gräns mellan kustartilleriets luftvärn och övrigt luftvärn er— hålles — föreslår utredningen, att det rörliga luftvärnet å Gotland — i enlig— het med vad som närmare framgår av betänkandets hemliga del _ överföres till och bemannas av armén.
Med avseende å kustartilleriets minmateriel må anföras följande. Utläggning, hemtagning, underhåll och vård m. nr. av s. k. kontrollerbara mineringar _ d. v. s. mineringar, där minorna genom kablar äro anslutna till i land anordnade minstationer (tänd- och syftstationer), och vilken mine- ringsart utgör den vid kustartilleriet för närvarande vanligaste — innebär högst väsenliga olikheter i jämförelse med motsvarande förhållanden vid de s. k. okontrollerbara mineringarna, där minorna, sedan de utlagts, icke längre kunna vare sig kontrolleras eller hemtagas annat än genom svepning.
Kontrollerbara mineringar förekomma för närvarande icke vid flottan. Ett överförande till flottan från kustartilleriet av sådana mineringar, vilket kunde ifrågasättas, skulle nödvändiggöra, att en särskild organisation vid flottan för
detta ändamål skapades. Förutom införandet av en helt ny utbildnings— gren inom flottan skulle därjämte krävas, att såväl i fredstid som vid mobili- sering ett stort antal mindre detachement ur flottan upprättades och avdelades bl. a. till vederbörliga kustartilleriförsvar för mineringars utläggande, hand— havande och vård. Personalen på minstationerna _ vilka stationer oftast äro belägna inom eller i anslutning till kustartilleriets försvarsanstalter — måste därvid organisatoriskt inlemmas i de förband ur kustartilleriet, som hava till uppgift att försvara de olika inloppen. Artilleriet och mineringarna, strålkastarna m. m. måste nämligen utgöra en taktisk enhet under gemensam och enhetlig ledning.
Enär med en sådan särskild organisation inom flottan inga väsentliga för- delar äro att vinna, utan det tvärtom synes sannolikt, att icke obetydliga svårig— heter skulle vara förknippade därmed, har utredningen icke funnit skäl före- ligga för överförande till flottan av de av kustartilleriet handhavda kontroller- bara mineringarna. Utredningen föreslår därför, att de kontrollerbara mineringarna med därför avsedd utläggnings-, hemtagnings— och annan materiel alltjämt skola handhavas av kustartilleriet, under det att marinens minväsende i övrigt omhänderhaves av flottan. -
I fråga om behovet av anskaffning av artilleri- och annan materiel för kustartilleriet hänvisas till betänkandets hemliga del.
Kustartilleriets personal. Officerare.
På sätt som framgår av redogörelsen för kustartilleriets krigsorganisation, uppgår kustartilleriets mobiliseringsbehov av officerare tillhörande kustartille— riets stam till sammanlagt 310. Detta motsvarar jämväl behovet i fredstid, för vilket redogjorts i olika sammanhang i det föregående. Med hänsyn till den tidigare berörda önskvärdheten av en viss elasticitet i personalorganisa- tionen förutsättes liksom vid flottan, att av angivna antal ett visst antal offi- cerare ersättes av personal, som icke är på aktiv stat. För kustartilleriets vid- kommande räknas härvid med
4 f. d. stamofficerare, vilka kvarstå i tjänst ett eller två år efter uppnådd pensionsålder, och
10 officerare i kustartilleriets reserv, som fullgöra längre sammanhängande frivillig tjänstgöring.
Av motsvarande skäl, som härutinnan anförts beträffande samma kategori officerare vid flottan, har förstnämnda antal officerare icke ansetts kunna beräknas högre än vad här angivits. Av det angivna antalet — fyra —— be— räknas två vara regementsofficerare och två kaptener. För att bland officerare i kustartilleriets reserv ständigt kunna påräkna tio officerare, som frivilligt under längre tidsperioder fullgöra tjänstgöring, måste förutsättas, att urval får äga rum inom hela reservofficerskåren och icke endast inom en eller ett par av de yngsta årskurserna. Det bör nämligen framhållas, att kontingenten officerare i reserven vid genomförd organisation endast beräknas till omkring 20 officerare årligen.
alu-'." 4
Såsom tidigare angivits, hava vissa officersbeställningar utbrutits från flottans respektive kustartilleriets avdelningar i personalförteckningen och upp- förts under andra rubriker, nämligen amiralitetet, vissa marindistrikt och marinens fasta undervisningsverk. Av dessa beställningar kunna vissa tillsättas med officerare, som tillhöra antingen flottan eller kustartilleriet. Såsom under avsnittet om flottas officerare angivits, beräknas av angivna beställningar omkring 'en tredjedel vara besatta med personal från kustartilleriet, näm- ligen en generalsperson, två regementsofficerare och två kompaniofficerare. Nämnda beställningar äro inräknade i förut angiven summa av 310 officerare. I detta antal inbegripas vidare de tre å amiralitetet upptagna beställningarna såsom inspektör för kustartilleriet samt såsom chefer för Stockholms skärgårds och Blekinge kustartilleriförsvar. I övrigt beräknas kustartilleriets officerskår
I lönegraden Ob 1 hava upptagits:
Tjänstegrad Lönegrad Antal Qverstar, regementschefer ............ Ob 1 3 (__)verstar ............................ Oa 6 2 Overstelöjtnanter .................... Oa. 5 16 Majorer ............................ Oa 4 20 Kaptener ............................ Oa 3 100 Löjtnanter .......................... Oa 2 102 Fånrikar (ej i personalförteckningen för kustartilleriets officerskår) ...... Oc 1 45 Summa — I 288 i
I lönegraden Ob 1 hava upptagits: chefen för Göteborgs skärgårds kustartilleriförsvar, tillika chef för Älvs- borgs kustartilleriregemente,
chefen för Vaxholms kustartilleriregemente, chefen för Karlskrona kustartilleriregemente.
I lönegraden Oa6 hava upptagits
chefen för Gotlands kustartilleriförsvar, tillika chef för Gotlands kust- artillerikår,
souschefen i marinstaben. Antalet regementsofficerare utgör liksom vid flottan 15.8 procent av hela officerskåren.
Ifråga om antalet fänriksbeställningar vid kustartilleriet göra sig i stort sett samma synpunkter gällande som anförts beträffande fänrikarna vid flottan. Efter tre års tjänstgöring bör fänrik, om lön såsom löjtnant icke skulle vara disponibel, utnämnas till löjtnant i kustartilleriet. Sådan utnäm- ning bör ock kunna ske redan efter två år, om så med hänsyn till tjänsteför- hållandena skulle visa sig erforderligt. Antalet fänrikar, som årligen beräknas bliva utexaminerade från sjökrigsskolan, beräknas vid genomförd organisation till femton. Under uppsättningsåren måste dock beräknas ett större antal.
Antalet arvoden för pensionerade officerare, som böra upptagas för kust- artilleriet i vederbörlig personalförteclming, beräknas på sätt framgått av den föregående redogörelsen till tretton.
Kustartilleriets behov av underofficerare utgör enligt mobiliseringsbe- räkningarna 582. Detta antal motsvarar ock fredsbehovet på sätt framgått av den tidigare lämnade redogörelsen.
Utredningen föreslår för kustartilleriet liksom vid flottan, att den nu— l varande flaggkorpralsgraden slopas, och att de hittillsvarande flaggkorprals— beställningarna överflyttas till underofficerskåren.
Underofficerarnas av 2. graden pensionsålder synes liksom vid flottan böra sänkas till 50 år.
För åstadkommande av viss elasticitet i personalorganisationen beräknas — på motsvarande sätt som föreslagits beträffande officerskåren — att ett visst antal av ovan angivna underofficerare utgöres av personal, tillhörande kustartilleriets reserv. Härvid räknas med
18 f. d. stamunderofficerare, vilka kvarstå i tjänst ett eller två år efter upp— nådd pensionsålder, och
6 underofficerare i kustartilleriets reserv, som fullgöra längre samman— hängande frivillig tjänstgöring.
Kustartilleriets aktiva underofficerskår kommer sålunda att omfatta 558 underofficerare.
Av underofficerarna beräknas 35 vara förvaltningsunderofficerare i löne- graden UO3 enligt följande fördelning:
Fönåds- Förråds- Förråds-
förvaltare förvaltare förvaltare flag??? Tj ä n s 1: g 6 r in g s p ] a t a vid tyg- vidintenden- vid sjuk- år måfå Kassör Summa förvalt- turförvalt- vårdsförvalt- v a ' , . . nadsförräd ningen ningen ningen
Stockholms skärgårds kustartil- leriförsvar och Vaxholms kust— artilleriregemente .......... 7 1 1 1 1 11 Blekinge kustartilleriförsvar och Karlskrona kustartillerirege- mente ...................... 6 -— -— 1 1 8 Gotlands kustartilleriförsvar och Gotlands kustartillerikår ...... 4 — —— 1 1 6 Göteborgs skärgårds kustartilleri— försvar och Alvsborgs kustar- tilleriregemente .............. 6 —— —— 1 1 8 Hemsö kustartilleriförsvar och Härnösands kustartilleride- tachement .................. 2 — -— — —— 2
Summa 25 l 1 1 4 4 35
Med bibehållande i stort sett av proportionen mellan flaggunderofficerare och underofficerare av 2. graden (flaggkorpralerna inbegripna) enligt 1936 års försvarsorganisation, böra de återstående underofficersbeställningarna utgöras av 170 flaggunderofficerare och 353 underofficerare av 2. graden.
Underofficerskåren föreslås i anslutning till vad ovan anförts erhålla följande omfattning:
- ___—___.
: Tjänstegrad Lönegrad Antal—l Förvaltningsunderofficerare .......... UO 3 35 Flaggunderofficerare ................ UO 2 170 Underofficerare av 2. graden ........ UO 1 353 _ Summa. — 558
Den ungefärliga fördelningen av det sammanlagda antalet underofficerare — 582 _ å yrkesavdelningar har beräknats enligt följande sammanställning:
Yrkesavdelning Antal % Artilleriavdelningen ............................ 295 Signal- och minavdelningen ..................... 122 Maskinavdelningen ............................ 45 Hantverksavdelningen .......................... 30 Ekonomiavdelm'ngen .......................... 72 Musikavdelm'ngen .............................. 18
Summa 582
Antalet arvoden för pensionerade underofficerare beräknas till sammanlagt 32 enligt fördelning, som framgått av den tidigare lämnade redogörelsen.
Manskap. _
Genom att de nuvarande flaggkorpralerna uppgå i underofficerskåren bliver flaggkorpralstiteln ledig. För vinnande av likformighet härutinnan med flottan föreslår utredningen, att nämnda titel jämväl vid kustartilleriet ersätter den nuvarande furirstiteln.
Någon motsvarighet till de vid flottan befintliga högbåtsmännen finnes icke vid kustartilleriet. Utredningen har icke heller funnit tillräckligt starka skäl föreligga för införandet av dylika beställningar vid kustartilleriet. Kust- artilleriets manskap bör i enlighet härmed omfatta
flaggkorpraler, korpraler och meniga.
Kustartilleriets manskapspersonal beräknas av utredningen sammansatt på följande sätt:
Tjänstegrad Lönegrad Antal Flaggkorpraler ...................... Ma. 3 600 Korpraler .......................... Ma 2 50 Korpraler under 6 månader ........ Ma 2 > 255 Meniga under 6 månader ............ Me. 1 Meniga ............................ Ma 1 950
Summa — 1,855
Härutöver tillkomma 15 musikelever.
Den i tabellen upptagna kategorien korpraler under sex månader (meniga under sex månader) utgöres av de elever i underbefälsutbildningen ett visst år, vilka beräknas bliva utnämnda till korpraler. Sådana korpraler, som genom- gått underbefälsutbildning men av olika anledningar icke kunnat befordras till flaggkorpraler, äro upptagna under kategorien korpraler.
Stammanskapets ungefärliga fördelning å yrkesavdelnfngar framgår av följande sammanställning:
Korpraler — ms,, _ (inkl. Y r k e s a v d e 1 n i n g korpiiåler korpraler Meniga
under 6
månader) Artilleriavdelningen ............................ 314 159 501 Signal- och minavdelningen .................... 130 65 206 Maskinavdelningen ............................ 45 25 70 Hantverksavdelningen ....................... 30 15 45 Ekonomiavdelningen ............................ 72 38 110 Musikavdelningen .............................. 9 3 18 Summa 600 305 950
På grund av den utökade tjänstgöringstiden för de värnpliktiga kommer förläggning av personal för utbildning till vissa försvarsanstalter inom kust- artilleriförsvaren (de 5. k. ytterförläggningarna) att bliva erforderlig under praktiskt taget hela året. Detta nödvändiggör, att viss betjäningspersonal avses för tjänstgöring i officers— och underofficersmässar, liksom fallet är ombord å flottans fartyg. Utredningen föreslår i anslutning härtill, att yrkesgrenen hovmästare vid ekonomiavdelningen, vilken tidigare funnits vid kustartilleriet, återinföres.
Reservpersonal.
Kustartilleriets reservstat. Kustartilleriets reservstat upptager enligt gällande organisation följande beställningar:
överste ............................................................... 1 majorer ............................................................ 2 kompaniofficerare ............................................ .. .. 5 underofficerare ................................................... 6.
Utredningen förutsätter ingen annan ändring härutinnan än att antalet be- ställningar med hänsyn till mobiliseringsbehovet ökas med en majorsbeställ- ning.
Kustartilleriets reservstat bör i anslutning härtill omfatta
överste ............................................................... 1 maj orer ............................................................ 3 kompaniofficerare ................................................ 5 underofficerare ................................................... 6.
453 Kustartilleriets reservpersonal
i övrigt.
Kustartilleriets reserv —— utom reservstaten —— omfattar enligt nuvarande organisation såväl officerare och underofficerare som flaggkorpraler. Reserv- personalen kan tillhöra någon av kategorierna pensionsavgångna, förtidsav- gångna och i reserven utnämnda.
Vad tidigare föreslagits beträffande slopandet av den nuvarande flagg- korpralsgraden och flaggkorpralernas överförande till underofficerskåren bör även gälla flaggkorpraler i reserven. Utredningen föreslår sålunda, att kust— artilleriets reserv endast skall omfatta officerare och underofficerare. Någon nyanställning av flaggkorpraler i reserven bör icke längre äga rum. Befint- liga beställningshavare böra överföras till underofficerare av 2. graden i reserven.
Utredningen anser, att kustartilleriets reservpersonal i huvudsakliga delar bör organiseras på motsvarande sätt som vid armén. Där ej av det följande annorlunda framgår, förutsätter sålunda utredningen, att vad tidigare anförts beträffande arméns reservpersonal i huvudsak och i tillämpliga delar jämväl bör gälla med avseende å kustartilleriets reservpersonal.
Behovet av officerare och underofficerare i reserven bör liksom hittills i första hand tillgodoses på frivillighetens väg, d. v. s. genom anställning och utbildning av sådan personal, som därom gör ansökan. Endast för den händelse denna väg för fyll-ande av behovet icke skulle giva tillfredsställande resultat, bör tvångsvis uttagning av värnpliktiga för utbildning till värnpliktiga offi- cerare eller underofficerare tillgripas. Utredningen har även i annat samman- hang framlagt förslag härom.
Kustartilleriets reserv av officerare bör alltjämt omfatta pensionsavgångna, förtidsavgångna och i reserven utnämnda. Rekryteringen av de i reserven ut- nämnda officerarna bör liksom hittills grunda sig på utbildning av sådana stu- denter och andra värnpliktiga med ungefär motsvarande kvalifikationer, som vid kustartilleriet fullgjort viss tjänstgöring. För att de, som önska erhålla utr bildning till officer i kustartilleriets reserv, skola bliva tilldelade kustartille— riet, böra de — liksom fallet är med dem, vilka önska anställning som officerare å aktiv stat vid kustartilleriet — därom kunna göra ansökan i samband med inskrivningen och därvid tilldelas kustartilleriet såsom reservofficersaspiran- ter. Ett sådant förfarande bör dock icke utgöra hinder för antagning till reservofficersaspirant (reservkadett) jämväl av värnpliktig, vilken —— efter att hava tilldelats kustartilleriet utan att därom hava gjort ansökan — önskar utbilda sig till officer i kustartilleriets reserv. För att åstadkomma en vidgad rekryteringsbas för kustartilleriets reservofficerare synes den förändringen böra vidtagas i förhållande till nu gällande bestämmelser, att såsom kompetens för antagning till reservofficersaspirant (reservkadett) räknas icke blott av— gångsexamen från de i kungl. brev den 21 januari 1938, % 18 c) angivna läro- anstalterna, utan jämväl avgångsexamen från vissa andra icke statliga eller statsunderstödda tekniska läroanstalter (t. ex. Stockholms Tekniska Institut), allt i den mån i nämnda läroanstalter inhämtat kunskapsmått kan anses mot— svara minst begränsad studentexamen.
Utbildning till och anställning såsom officer i kustartilleriets reserv bör också. — liksom för närvarande — kunna vinnas av underbefäl (flaggkorpral) eller underofficer vid kustartilleriet, vilka vid försvarsväsendets läroverk eller eljest avlagt begränsad eller fullständig,studentexamen.
Antalet officerare, som årligen böra vinna anställning i kustartilleriets reserv, beräknas till 20 vid genomförd organisation. För de närmaste åren torde man dock få räkna med en något större årskontingent.
För utbildning till officer i kustartilleriets reserv beräknas krävas ett år utöver den tid av tretton månader, som motsvarar de värnpliktigas första tjänstgöring och första repetitionsövning. Utbildningen bör alltjämt speciali- seras å sjöfrontsartilleritjänst, luftvärnsartilleritjänst samt signal- och min- tjänst. I övrigt hänvisas beträffande utbildningen till avsnittet om kust- artilleriets utbildning.
Kustartilleriets reserv av underofficerare rekryteras för närvarande av dels pensionsavgångna, dels förtidsavgångna, dels ock i reserven utnämnda under- officerare. Behovet av underofficerare är relativt stort och kan endast till viss grad fyllas av de tvenne förstnämnda kategorierna. Härtill kommer, att även genom den sist angivna kategorien en relativt liten rekrytering ägt rum. Liksom vid armén och flottan bör därför en ny utbildningsväg skapas och då i huvudsaklig överensstämmelse med vad som för nämnda försvarsgrenar här— utinnan föreslagits. Denna nya utbildningsväg bör i korta drag vara följande.
På hösten vid sjätte anställningsårets början eller senare böra de under- befäl (flaggkorpraler), som önska vinna anställning som underofficerare i reserven, men eljest skolat avgå från sin anställning, antagas till reservunder— officersaspiranter till ett av Kungl. Maj:t för varje år bestämt antal.
Liksom vid flottan böra dessa aspiranter erhålla samma förmåner, som skolat tillkomma dem vid fortsatt anställning som underbefäl på 'ett år.
Utbildningen av reservunderofficersaspiranter bör omfatta en tid av tolv månader och föreslås äga rum dels under omkring sex månader (för elever tillhörande maskinavdelningen omkring åtta månader) vid marinens under- officersskola, dels under omkring sex månader (för elever tillhörande maskin- avdelningen omkring fyra månader) vid kustartilleriet. Sistnämnda utbild— ning bör främst vara av praktisk art. Enär de flaggkorpraler av samma års- kurs, som genomgå utbildning till underofficer på aktiv stat, först ”efter ytter- ligare ett år kunna beräknas bliva. stamunderofficerare, böra sådana bestäm— melser utfärdas, som reglera turberäkningen mellan vederbörande vid fram- tida gemensam tjänstgöring såsom underofficerare.
De flaggkorpraler, som genomgått utbildning till reservund'erofficer, för— utsättas liksom vid flottan bliva berättigade att vid utbildningens avslutande vinna anställning på civilanställningsstat och erhålla därmed förenade för- måner. Under denna tid äro de att betrakta såsom flaggkorpraler över stat.
I reserven utnämnd underofficer bör ”erhålla ekiperingshjälp om 600 kronor. Såsom tidigare föreslagits, böra de nuvarande flaggkorpralerna i reserven överföras till underofficerskåren. Vid befordran till underofficer av 2. graden
"'_'—_ -
i samband härmed bör alltjämt till sådan flaggkorpral utgå ekiperingshjälp med 400 kronor på motsvarande sätt, som nu är fallet.
Antalet underofficerare, som årligen beräknas böra tillföras kustartilleriets reserv, utgör vid genomförd organisation omkring femton. Under de när- maste åren torde man emellertid få räkna med större årskontingenter, för att inom rimlig tid fylla behovet.
Övrig persona/.
För att i möjligaste mån minska behovet av militär personal och för att möjliggöra ett utnyttjande av denna för sina huvuduppgifter, d. v. s. för militära uppgifter, har utredningen för kustartilleriet liksom för flottan för tjänstgöring inom staber, förvaltningar m. m. i ökad utsträckning upptagit civil personal. Uppgifter å denna personal återfinnas i vederbörliga personal- förteckningar m. m. Kostnaderna för avlöning av all i dessa förteckningar uppförd personal avses att bestridas från avlöningsanslag, vilket innebär överflyttning från sak— till avlöningsanslag av lönekostnaderna för viss civil personal.
Personalens fredsförde/ning.
Den enligt föregående redogörelse för kustartilleriet i fredstid avsedda personalen fördelas till tjänstgöring i stort sett enligt sammanställningen på sid. 456.
Rekrytering. Värnpliktiga.
Tjänstgöringstiden för de värnpliktiga vid kustartilleriet beräknas liksom vid försvarsmakten i övrigt till femton månader. För huvuddelen av de värn- pliktiga bör denna tjänstgöring uppdelas å
en första tjänstgöring om 12 månader, två repetitionsövningar om vardera 1 månad och en efterutbildningsövning om 1 månad. Därest tidigare angivna vägar för fyllande av behovet av officerare och underofficerare i reserven icke skulle giva tillfredsställande resultat, måste man vid kustartilleriet liksom vid armén tillgripa tvångsvis uttagning av värn— pliktiga för utbildning till värnpliktiga officerare och underofficerare. I an- slutning härtill kunna vissa värnpliktiga komma att åläggas en ytterligare fredstjänstgöring under sammanlagt högst tolv månader utöver ovan an- given tid.
Värnpliktig f. d. fast anställd personal avses skola fullgöra en särskild repetitionsövning (efterutbildningsövning) om 1 månad.
Samtliga kustartilleriet tilldelade värnpliktiga skola under hela sin värn- pliktstid tillhöra kustartilleriet.
Kustartilleriets sammanlagda årsbehov av värnpliktiga (inskrivningskon— tingent) har beräknats sålunda:
Tj änstgötingsplats
Officerare
Under- officerare
Stam— manskap
Vämpliktiga 9)
gene rals- per-
soner
reg- off.
komp- off.
i arvo- desb e- fatt- nin g reserv,
stam
reserv, i arvo. desbe— futt— nin g
under-
befäll)
me- niga
i all- mänhet
och i special-
tjänst
avsedda för h an d' räck- nings- tj änst
Personal å vissa särskilda stater, varav beräknas från kustartilleriet . . ..
Försvarsstaben, marinled— ningen,undervisningsan- stalter, flygvapnet m. m. Stockholms skärgårds kust— artilleriförsvar och Vax- holms kustartillerirege- mente Blekinge kustartilleriför- svar ochKarlskronakust- artilleriregemente ...... Gotlands kustartilleriför- svar och Gotlands kust- artillerikår ............ Göteborgs skärgårds kust artilleriförsvar och Alvs- borgs mente
kustartillerirege-
Hemsö kustartilleriförsvar och Härnösands kustar- tilleridetachement ......
Summa
Därav under längre tid tjänstgörande reserv-
12
66
22
49
13
17
182
166
66
121
30
291
269
93
222
3) 30
305
282
99
232
s) 32
760
755
330
590
9)100
60
50
30
60
8)____
personal ..............
45
2
261
12
13 582
24
32 905 950 2.535 200
1) Däri jämväl inberäknat 255 meniga, som under sex månader av året beräknas vara.
korpraler.
=') Inskrivningskontingent.
=) Härutöver kan viss personal ur Älvsborgs kustartilleriregemente beräknas komma att tjänstgöra vid detachementet.
värnpliktiga i allmänhet (inklusive omkring 145 studenter och
likställda) ........................................................................ 2,525 man värnpliktiga avsedda för handräckningstjänst ........................... 200 » värnpliktiga i specialtjänst ...................................................... 10 »
Härtill komma ytterligare cirka 20 officers— och 20 reservofficersaspiranter per år.
Fast anställd personal. 0 f f i e e r a r e.
Rekryteringen av kustartilleriets officerskår synes utredningen böra ske i huvudsaklig överensstämmelse med vad tidigare anförts beträffande flottan.
|
Rekryteringen bör sålunda ske dels över den s. k. studentvägen, dels över manskapsvägen. Den nuvarande rekryteringen manskapsvägen med anlitande av studiestipendier föreslås ej längre skola komma till användning. I fråga om kvotsiffrorna för rekrytering olika vägar bör gälla motsvarande som för flottan.
För den allmänna gången av utbildningen till officer på aktiv stat vid kust- artilleriet enligt angivna rekryteringsvägar redogöres under avsnittet om kustartilleriets utbildning.
Även vid kustartilleriet har under senare år viss rekrytering av officers— kåren skett genom ordnande av särskilda utbildningskurser för officerare i kustartilleriets reserv och för underofficerare å aktiv stat. För att under de närmaste åren kunna genomföra den enligt förevarande utredning erforder— liga utökningen av kustartilleriets officerskår kan det måhända bliva nöd— vändigt att jämväl i fortsättningen i viss utsträckning utnyttja angivna rekryte- ringsvägar. Underofficerare.
Underofficerskåren förutsättes liksom nu är fallet skola rekryteras enbart från det fast anställda manskapet. För stammanskapets utbildning till under- officer redogöres under avsnittet om kustartilleriets utbildning.
Manskap.
Rekryteringen av kustartilleriets stammanskap synes utredningen i stort sett böra ske på motsvarande sätt som för närvarande. Första anställnings— tiden bör dock omfatta fyra år. Utredningen har tagit under övervägande frågan om att även vid kustartilleriet anställa manskap över stat under ett halvt år före den egentliga anställningstiden, på sätt som föreslagits för arméns vidkommande. För vinnande av överensstämmelse med marinen i övrigt har emellertid utredningen icke ansett sig böra föreslå ett sådant för- farande. Sedan lämpligheten av ett dylikt anställningssystem prövats och er- forderlig erfarenhet vunnits, torde måhända spörsmålet för kustartilleriets del böra upptagas till förnyad prövning.
Liksom föreslagits beträffande flottan, bör vid kustartilleriet manskap före kommendering till underofficersutbildning förbinda sig att kvarstanna i tjänst såsom flaggkorpral under ytterligare ett anställningsår efter det under- officersutbildningen avslutats, därest underofficersbefordran icke därunder erhålles.
Utbildning. Ål/männa synpunkter.
Såsom tidigare föreslagits, bör viss del av den utbildning i allmänbildande ämnen, som anses böra bibringas det fast anställda manskapet vid kustartil- leriet, äga rum vid det för försvarsväsendet gemensamma läroverket. De kunskaper i humaniora, som under det första anställningsåret (1. klassen) och därefter skola inhämtas eller anses erforderliga för den militära utbild- ningen före kommendering till försvarsväsendets läroverk, böra bibringas manskapet vid vederbörligt truppförband.
Utbildningen till underofficer på aktiv stat _ efter genomgång av erfor— derliga klasser i försvarsväsendets läroverk —— och i reserven bör till viss del förläggas till den för flottan och kustartilleriet gemensamt organiserade marinens underofficersskola, för vilken i det följande redogöres.
Utbildningen till officer på aktiv stat eller i reserven bör liksom nu under vissa tider äga rum vid sjökrigsskolan.
Förutom nu angiven utbildning samt utbildning vid vissa särskilda skolor och kurser, gemensamma för försvarsväsendet eller för en eller flera försvars— grenar — såsom högskolor, gymnastikskolor m. m. —— bör utbildningen av kustartilleriets personal bedrivas inom vapnet, varvid allmänt sett utbild- ningen bör bedrivas truppförbandsvis. Viss aspirant-, kadett-, reservkadett- och underofficersutbildning synes dock böra liksom nu kunna ske i gemen- samt för kustartilleriet anordnade skolor (kurser), varjämte utbildning bör kunna äga rum vid ett annat truppförband än det vederbörande tillhör, om t. ex. på grund av ringa antal elever, brist på instruktionspersonal eller eljest en sådan anordning skulle Visa sig lämplig.
Utbildningsåret vid ett truppförband kan i stort sett anses omfatta ett sommarhalvår och ett vinterhalvår. Sommarhalvåret börjar vid de värnplik- tigas inryckning till fullgörande av första tjänstgöringen (omkring den 1 april) och varar till slutet av augusti, varefter följer en regementsövningsperiod om en månad. Vinterperioden omfattar tiden omkring den 1 oktober—den 31 mars.
Under sommarperioden, då utbildningen i första hand är av förberedande art och av mera formell natur, bör utbildningen inom truppförbanden bedrivas inom ramen av vederbörliga bataljonsförband och under bataljons- chefens omedelbara ledning. Därvid kan utbildningen ske antingen kompani— vis eller ock i för bataljonen i dess helhet anordnade kurser, som organiseras med anlitande av bataljonens personal. Det närmaste ansvaret för nu angiven utbildning tillkommer vederbörande truppförbandschef.
Under vinterhalvåret bör för huvuddelen av de värnpliktiga och för visst stammanskap ävensom för aspiranter utbildningen bedrivas inom ramen av taktiska förband, som för detta ändamål organiseras. Utbildningen bör härvid främst och i möjligaste mån inriktas på övningar av tillämpad natur. Denna organisationsform bör dock icke utesluta, att viss utbildning sker i form av särskilda kurser, även omfattande teoretisk utbildning, under längre eller kortare tid inom eller vid sidan av de taktiska förbanden.
Med hänsyn till utbildningens allmänna karaktär och för vinnande av när- mare överensstämmelse med förhållandena under mobilisering och försvars— beredskap bör det närmaste ansvaret för den sistnämnda utbildningen ——- i den mån den bedrives å sådana förband, som vid mobilisering (försvarsbered- skap) äro underställda chef för kustartilleriförsvar — tillkomma denne. För utbildningen vid övriga förband liksom för den utbildning, som under vinter- halvåret i övrigt äger rum vid truppförbandet — rekryt- och underbefälsskolor för stammanskap m. m. —— bör truppförbandschefen vara närmast ansvarig. För åstadkommande av kontinuitet i utbildningen och för undvikande av
dubbelorganisation och därav följande ökat behov av personal bör givetvis, även då chef för kustartilleriförsvar är närmast ansvarig för utbildningen, truppförbandsehefen och dennes underlydande —— enkannerligen bataljons- cheferna — utnyttjas för utbildningens planläggning, ledande och bedrivande, för verkställande av inspektioner, annan övervakning m. m.
Den utökade tjänstgöringstiden för de värnpliktiga liksom föreslagna för— ändringar i organisationen i övrigt kräva en omfattande revidering av formerna och föreskrifterna för utbildningens organisation och bedrivande inom kust- artilleriet. Enär en utformning i detalj av dessa spörsmål icke varit möjlig verkställa inom försvarsutredningen, förutsätter utredningen, att en sådan i sinom tid kommer till stånd. Vissa modifikationer av vad försvarsutredningen i föreliggande betänkande föreslår beträffande utbildningens ordnande inom kustartilleriet torde måhända därvid bliva erforderliga.
De värnplikt/yu utbildning.
Angående de värnpliktigas utbildning har försvarsutredningen redan förut avgivit förslag. Här upptagas fördenskull endast vissa allmänna erinringar.
Den allmänna gången av utbildningen för de värnpliktiga (utom värnplik- tiga i specialtjänst eller avsedda för handräckningstjänst) vid kustartilleriet under de värnpliktigas första tjänstgöring framgår av nedanstående diagram (tidpunkterna äro ungefärliga):
Rekryt. 1/4 A . . . 1/4 Rekryt- 1/9 Reg— 11/10 utblldnmg . utbildning ' övning-I ' 1 4, Underbefals- _/4 utbildning '
Av de värnpliktiga skola vissa uttagas och utbildas till värnpliktigt under— befäl. Denna uttagning bör äga rum senast omkring den 1 oktober. De, som utbildats till värnpliktigt underbefäl, böra under första repetitionsövningen tjänstgöra i underbefälsbefattningar och, om de därvid visa sig lämpliga, vid slutet av första repetitionsövningen tilläggas korprals tjänstegrad. Under andra repetitionsövningen fullgöra de tjänstgöring i nämnda grad och må där- efter kunna tilläggas flaggkorprals tjänstegrad.
För den händelse tidpunkten för avläggande av studentexamen (motsva— rande examen) icke medgiver, att första tjänstgöringen påbörjas å i diagram- met angiven tid, bör för värnpliktiga, som skola avlägga sådan examen, rekryt— utbildningen kunna taga sin början vid en något senare tidpunkt.
I den mån man även för kustartilleriets del måste tillgripa utvägen med tvångsvis uttagning av värnpliktiga för utbildning till värnpliktiga officerare och underofficerare, bör en sådan utbildning anslutas till utbildningen av reservofficersaspiranterna (reservkadetterna), för vilken redogöres i det föl- jande under avsnittet om officersutbildningen.
Fast anstå/lt manskaps utbildning.
Utbildningen av stammanskapet avser i första hand att tillgodose behovet av väl utbildat och rutinerat underbefäl. Därjämte avser utbildningen att bibringa det underbefäl, som önskar bliva underofficerare på aktiv stat eller i re- serven, de militära och allmänna kunskaper, som erfordras för sådan anställ- ning. För visst underbefäl utgör slutligen utbildningen såsom manskap grun- den för vidare utbildning till officer på aktiv stat.
För underbefälsutbildningen erfordras enligt utredningens mening två och ett halvt år. Första året genomgå de fast anställda rekrytskola, omfattande en första och en andra kurs, vardera av omkring sex månaders längd. För att eleverna i allmänbildningsavseende skola erhålla ett tillfredsställande utgångs— läge för sin militära skolning, bibringas dessa under första kursen huvudsak- ligen undervisning i allmänbildande ämnen (motsvarande första klassen i skolsystemet). Vid sidan av den bokliga undervisningen anslås även viss tid till fysisk och allmän militär fostran.
Andra kursen i rekrytskolan är helt praktisk och genomgås tillsammans med de värnpliktiga i allmänhet.
Efter avslutad rekrytskola följer vid början av det andra anställningsåret en underbefälsskola av ett och ett halvt års längd. Nämnda skola uppdelas i tre kurser, varav utbildningen under den första kursen bedrives inom ramen av taktiska förband och gives i likhet med andra kursen en mera praktisk in- riktning. Under den andra kursen sker den fortsatta utbildningen inom veder- börlig bataljon. Tredje kursen däremot förutsättes komma att huvudsakligen omfatta teoretisk utbildning.
Vid avslutandet av underbefälsskolans tredje kurs sker utnämning till korpral. Korpral, som under tjänstgöring det därpå följande sommarhalvåret befinnes lämplig, kan den 1 oktober samma år vinna befordran till flagg- korpral.
Gången av stammanskapets utbildning och tjänstgöring under första an— ställningstiden i överensstämmelse med vad ovan föreslagits blir sålunda följande:
Anställningsår 1/10 1/1 1/4 1/1 1lit) | 1:a Rekrytskola 1. kursen (1. klassen) j 2. kursen 2. klass k t t'! 't %& Underbefäls- us LW d ens 1. kursen [ 2. kursen _ -skola Trupp- 3.e | 3. kursen Korpral Flaggkarpral 4 -tjänstgöring :e |
—m ___ ,—
Under den fortsatta tjänstgöringen bör underbefälet genomgå särskilda ut— bildningskurser, avseende att vidmakthålla och utöka förut inhämtade kun- skaper och färdigheter i olika grenar av tjänsten, ävensom att bibringa viss specialutbildning. De av nämnda kurser, som tämligen regelbundet måste återkomma, äro kurser i avståndsmätning och annan eldledningstjänst, signal-, min-, dykar- och motorkurser, kurser i handvapens- och gasskyddstjänst, sjuk- vårds- och kokvagnskurser, tygtjänstkurser —— för instrumentmakare, signal- mekaniker, bilmekaniker etc. —— idrottskurser m. fl.
Vad beträffar anordnande av frivilliga kurser i allmänbildande ämnen för kustartilleriets manskap bör i stort sett gälla motsvarande som i denna fråga anförts under avsnittet om utbildningen vid flottan.
Underofficersufbi/dningen.
Utbildningen till underofficer på aktiv stat skall enligt utredningens för- slag bedrivas dels vid försvarsväsendets läroverk, dels vid marinen. Inträde i läroverkets andra klass beräknas normalt kunna ske vid början av femte anställningsåret. Särskilt framstående elever böra dock redan det fjärde an- ställningsåret äga möjlighet påbörja undervisningen i läroverket. Beroende på förkunskaper och efter prövning må inträde kunna vinnas i högre än andra klass. Manskap, som avlagt realexamen före vinnande av anställning vid kustartilleriet, behöver icke genomgå försvarsväsendets läroverk utan kan, tidigast vid Öze anställningsårets början, kommenderas direkt till den militära underofficersutbildningen.
Efter genomgång av försvarsväsendets läroverk beordras eleverna —— nor- malt vid början av sjunde anställningsåret — till marinens underofficersskola. Under den därpå följande sommaren avslutas utbildningen till underofficer med en kurs av huvudsakligen praktisk art vid kustartilleriet. Kompetens för befordran till underofficer av 2. graden inträder den 1 oktober det år utbild- ningen avslutas. '
Utbildningen till underofficer på aktiv stat kommer i överensstämmelse med vad sålunda föreslagits att gestalta sig på i stort sett följande sätt:
Anställningsår 1/1o 1/1 1/4 1/1 1/10 5:e Försvarsväsendets läroverk ""/5 Trupp- 2. klassen tjänstgöring öze Försvarsväsendets läroverk 16/ls Trupp- 3. klassen tjänstgöring | 7:e Kurs vid Kurs vid 1lg Reg- marinens underofficersskola kustartilleriet övn. A Tidpunkt för kompetens för befordran till underofficer av 2. graden
Den praktiska kursen vid kustartilleriet bör för elever tillhörande maskin- avdelningen förläggas till sommaren omedelbart före kommenderingen till marinens underofficersskola.
För utbildningen till underofficer i kustartilleriets reserv har reclogjorts under avsnittet om kustartilleriets reservpersonal.
Det ungefärliga antalet elever i de olika kurserna vid genomförd organisa— tion — under uppsättningsperioden torde man dock få räkna med ett större antal — har beräknats sålunda:
i försvarsväsendets läroverk för genomgång av A-, T- eller B-linjen:
2. klassen ............................................. 38 elever
3. >> ............................................. 37 » ; i försvarsväsendets läroverk för genomgång av C-linjen:
2. klassen ............................................. 7 elever
3. » ............................................. 7 »
4. » ............................................. 6 » ; i marinens underofficersskola:
stamunderofficerslinjen ........................... 30 elever reservunderofficerslinjen ........................ 17 »
Underofficerare å aktiv stat böra under sin tjänstgöring för vidmakt- hållande och utökande av tidigare inhämtade kunskaper och färdigheter, även- som för att bibringas viss specialutbildning, genomgå särskilda utbildnings- kurser av i stort sett motsvarande art, som utredningen tidigare föreslagit för det fast anställda underbefälet.
Därutöver böra anordnas kurser för utbildning av exempelvis expeditions— underofficerare, förvaltare, köksföreståndare m. fl.
Officersutbildningen.
Rekryteringen av såväl stam— som reservofficerare bör för kustartilleriets vidkommande alltjämt i första hand ske genom antagning och utbildning av officers- och reservofficersaspiranter (kadetter och reserkaadetter).
Den ungefärliga gången av utbildningen för nämnda kategorier framgår av efterföljande diagram.
De angivna tidpunkterna äro ungefärliga. Vad särskilt beträffar tidpunkten för utbildningens påbörjande, måste denna göras beroende av när student- examen (motsvarande examen) normalt kommer att avläggas. Därest en för- skjutning framåt i tiden blir nödvändig, förutsätter utredningen, att utbild- ningen för reservofficersaspiranter (reservkadetter) förlänges i motsvarande grad.
I utbildningen till officer å aktiv stat bör —— liksom sedermera under tjänstetiden såsom officer — även ingå tjänstgöring (kurs) ombord å flottans fartyg.
Utbildningen av reservofficersaspiranter uppdelas från och med under- befälskursens början liksom nu å följande utbildningsgrenar, nämligen sjö- frontsartilleritjänst, luftvärnsartilleritjänst samt signal- och mintjänst. Oaktat
__ 1:a året I 2:a året ( 3:e året I 4:e året 1/4 1/'I 1[10 1/1 '/4 1/7 1/10 1/1 1/4 1/7 1/10 1/1 1/4 1/'l 1/m 1/1 | | | | | | | | | | | | | | ijicersaspz'ranter (kadetter) | I Sjökrigs- Sjökrigs- Rekryt- Underbefäls- Underbefäls- skolan 1/5 Trupp- skolan 1/5 Kurs kurs kurs (art.) kurs (min) lägre tjänstgöring högre 'vid kust—' [ kursen kursen artilleriet A A A Korpral Flagg- Underoffi- Flagg- Fänrik korpral, cer av 2. kadett antagning graden till kadett Reservofficersaspiranter (reservkadetter) ' | Under— Sjökrigs- Rekryt- Underbef'als- officers- skolan 1/9 Reg- kurs kurs kurs ofl'icerskurs övn. | I | ' || Korpral Flagg- Flagg- Fänriki korpral, kadett reserven antagning till reserv— kadett
denna uppdelning böra under den fortsatta utbildningen elever, tillhörande endera utbildningsgrenen, bibringas vissa både'teoretiska och praktiska in- sikter beträffande övriga utbildningsgrenar. Möjligheter härtill torde erbjuda sig redan å underbefälsstadiet, ävensom under kursen vid sjökrigsskolan.
Vid utbildningen av officers— och reservofficersaspiranter bör principiellt eftersträvas en såvitt möjligt gemensam utbildning såväl de båda kategorierna sinsemellan som med övriga värnpliktiga. Med hänsyn till nödvändigheten av en relativt tidig specialisering av utbildningen har dock utredningen funnit, att vissa svårigheter föreligga härför. Under första vinterhalvåret, då samt- liga kategorier böra fördelas till utbildning inom ramen av taktiska förband, torde dock i viss utsträckning såväl gemensam utbildning som gemensam för- läggning kunna åvägabringas.
I den mån antalet platser och övriga omständigheter det medgiva, kunna reservofficersaspiranter, ävensom värnpliktiga i allmänhet, som fylla fast— ställda fordringar, under utbildningens gång övergå till utbildning till officer på. aktiv stat. Övergången bör ske senast vid sådan tidpunkt, att erforderlig kompletterande utbildning —— avseende den tjänstegren, i vilken reservoffi- cersaspirant eller den värnpliktige icke erhållit utbildning — kan bibringas denne före antagning till kadett. Under angivna villkor må värnpliktig, som
önskar utbilda sig till officer i reserven, även övergå till sådan utbildning i den tjänstegren, han tillhör.
Underbefäl vid kustartilleriet, som önska erhålla utbildning till officer å aktiv stat, skola till en början avlägga examen å C-linjen vid försvarsväsendets läroverk. Denna utbildning, som kräver tre vinterhalvår (för dem som avlagt realexamen två), påbörjas normalt vid ingången av femte anställningsåret. Under sommarhalvåren mellan de olika klasserna och efter tredje klassen full- göra eleverna trupptjänstgöring vid kustartilleriet. Därunder genomgå de jäm- väl kompletterande utbildning: för elever, som tillhöra artilleriavdelningen vid signal— och minavdelningen, och för dem, som tillhöra den senare avdelningen, vid artilleriavdelningen. På hösten vid ingången av åttonde anställningsåret sker antagning till kadett och kommendering till sjökrigsskolans lägre kurs. Utbildningen är därefter gemensam med övriga kadetter.
Gången av utbildningen av underbefäl till officer på aktiv stat blir sålunda följande:
Anställningsår 1ha 1/1 1/4. 1/1 1ha Öze. Försvarsväsendets läroverk 15/5 Trupp- 2. klassen ' tjänstgöring 63. Försvarsväsendets läroverk 12/5 Trupp- 3. klassen . tjänstgöring 7:e. Försvarsväsendets läroverk ”_l/s Trupp- 4. klassen tjänstgöring & Sjökrigsskolan ' | 1_/5 Kad ettutbildning .8- lägre kursen ' vid kustartilleriet Sjökrigsskolan ] ll/g, Kadettutbildning 9:0' högrle kursen ' ' vidl kustartilleriet
För underbefäl och underofficerare vid kustartilleriet, vilka avlagt be- gränsad eller fullständig studentexamen och önska vinna anställning såsom officerare i reserven, bör utbildningen omfatta omkring tolv månader och an- slutas till reservofficersaspiranternas underofficerskurs och reservkadetternas kurs vid sjökrigsskolan.
E. För marinen gemensam personal.
Mariningenjörkåren. Stampersonal. Mariningenjörkåren är för närvarande uppdelad i två grupper, egentliga mariningenjörer och specialingenjörer. Under det att de sistnämnda direkt antagas i vederbörliga fack såsom färdigutbildade ingenjörer, sker de egent-
liga mariningenjörernas rekrytering från marinens kadettkår tillhörande mariningenjörskadetter, vilka i särskild ordning kommenderats till ingenjörs— utbildning. Specialingenjörerna tillhöra följande olika fack: elektro—, radio-, artilleri—, torped—, min-, verkstads- och stationsingenjörer samt kemister, varvid den tekniska utbildningen beträffande artilleri-, torped-, min- och verk- stadsingenjörerna som regel bibringats i teknisk högskolas fackavdelning för maskinteknik, under det att stationsingenjörernas utbildning ägt rum vid fack- avdelning för väg— och vattenbyggnad.
Erfarenheterna beträffande rekryteringen av specialingenjörer hava givit vid handen, att dessa ingenjörer vid antagningen i regel sakna den militära och marintekniska utbildning, som är en förutsättning för ett effektivt arbete. Först efter lång tids verksamhet har vederbörande tillägnat sig erforderlig kännedom om den speciella materielen och allmän kunskap beträffande mari- nens organisation. Det nuvarande systemet för anställning av specialingen- jörer har även i övrigt varit förenat med vissa olägenheter. Specialingen— jörerna anställas såsom specialingenjörer av tredje graden och hava sedan möjlighet att vid uppkommande vakanser befordras till specialingenjörer av andra graden och därifrån till specialingenjörer av första graden. Beställ- ningarna äro ej bundna till vissa befattningar, varför det exempelvis kan hända, att om en beställning i den högsta graden, som innehafts av en elektro- ingenjör, blir vakant, den kommer att övertagas av en annan specialingenjör, under det att en ny elektroingenjör vinner anställning såsom specialingenjör av 3. graden. Den elektroingenjör, som inträder i den avgångnes befattning, erhåller kanske först efter flera år — eventuellt aldrig — den högre beställ— ning som företrädaren innehade. Ett så beskaffat system är ur organisatorisk synpunkt mindre tillfredsställande och gör befordringsfrågorna synnerligen ömtåliga.
Den bästa vägen att råda bot för de angivna olägenheterna synes utred— ningen vara att dels tillämpa ett enhetligt system för antagning och utbild— ning av all personal vid mariningenjörkåren, dels genom koncentrering på ett mindre antal specialiteter inom kårens ram söka bereda bättre och jämnare befordringsmöjligheter för samtliga fackingenjörer. Frågan rörande rekryte— ring och utbildning belyses närmare i ett följande sammanhang och utred- ningen vill här endast framhålla, att vid en likartad rekrytering och anställ- ning skäl icke längre föreligga att bibehålla en uppdelning av mariningenjör— kåren i egentliga mariningenjörer och specialingenjörer. Det torde ur orga- nisatorisk synpunkt vara fördelaktigt att samtliga betraktas som egentliga mariningenjörer, ehuru de vid sidan av en enhetlig grundläggande marin ut- bildning äga olika teknisk specialutbildning.
För att underlätta uppnåendet av enhetlighet bör huvuddelen av de nuva— rande specialingenjörerna överföras till att bliva egentliga mariningenjörer. Återstående specialingenjörer, tillhörande specialiteter utan sjömilitär be— toning, böra i stället efter hand avföras från kåren och ersättas med civil per- sonal. Det synes sålunda ej erforderligt att inom mariningenjörkårens ram bibehålla verkstadsingenjörer, stationsingenjörer och kemist. Denna personal
avses icke under några förhållanden för tjänstgöring ombord å örlogsfartygen och synes icke heller vid tjänstgöring i land böra hava annat än civil ställning. Vad verkstadsingenjörerna beträffar, så äro dessa såsom namnet antyder drifts- chefer för vissa avdelningar av örlogsvarven. Stationsingenjörerna äro chefer för örlogsvarvens byggnadsdepartement och handhava följaktligen frågor rörande nyanläggningar och underhåll av örlogsvarvens byggnader. Nu nämnd personal synes framdeles böra vara helt civil. De nuvarande innehavarna av förefintliga befattningar i dessa tre fack böra därför, med bibehållande av full tjänstgöringsskyldighet och löneförmåner enligt avlöningsreglementet, över— föras på övergångsstat.
Beträffande personalens tjänstgöringsförhållanden och mariningenjörkårens omfattning m. 111. får utredningen framhålla följande.
Det är en naturlig sak, att mariningenjörer med specialutbildning såsom elektro—, radio—, artilleri—, torped— eller miningenjörer efter avslutad utbildning — d. v. s. efter vunnen anställning såsom mariningenjörer av 2. graden —— avses för tjänstgöring uteslutande inom eget fack. För mariningenjörer med special— utbildning som skeppsbyggnadsingenjörer bör ur effektivitetssynpunkt jämväl en ytterligare specialisering såväl som begränsning av antalet verksamhets- grenar komma till stånd. Förutom för sjötjänstgöring böra, dessa ingenjörer sålunda i huvudsak avses för konstruktions— och planläggningsverksamhet, kon- trollantverksamhet vid örlogsvarv och privatvarv samt lärarbefattningar vid marinens skolor. Däremot böra vissa befattningar inom marinförvaltningen och å örlogsvarven, som hittills bestritts av mariningenjörer, skeppsbyggnads- ingenjörer, med fördel kunna omhändertagas av civil personal, direkt anställd för respektive befattningar.
Med hänsyn till vad nu är sagt och under hänsynstagande till den förut an— givna minskningen av antalet specialgrenar har av utredningen beräknat mobi— liseringsbehov av mariningenjörer på stat avsetts bliva utnyttjat i fredsorga— nisationen på sätt tablån å sid. 467 utvisar (vinterfördelnilng).
Behovsberäkningen är uppgjord under förutsättning av att den nuvarande organisationen av örlogsvarven i princip bibehålles. Skulle den förut om- nämnda tanken på utbrytande av »marinverkstäderna» ur varvsorganisationen komma att genomföras, beräknas antalet skeppsbyggnadsingcnjöi'er komma att minskas med 3 vid Karlskrona örlogsvarv och 2 vid Stockholms örlogsvarv.
Såsom ersättningspersonal har beräknats dels den äldre årsklassen marin— underingenjörer, dels en marinunderingenjör av yngre årsklassen, ej skepps— byggnadsingenjör, vilka under vinterhalvåret tjänstgöra för främst egen ut- bildning inom olika delar av landorganisationen.
Marinöverdirektören, vilken tillika är chef för mariningenjörkåren, tillhör för närvarande lönegraden Cb 2. Den omfattande ökningen av marinens fartygs— materiel har medfört en väsentlig ökning i arbetsbördan för marinöverdirek— tören, vilken såsom chef för marinförvaltningens ingenjöravdelning bär ansvar- för konstruktion, anskaffning, vård och underhåll av fartygens skrov, pannor, maskiner och elektriska anläggningar m. in. Det synes fördenskull utredningen berättigat, att åt marinöverdirektören gives en högre löne- och tjänsteställning
: Å Skepps- . bygg- äääl- Elektro- Min— Radio- Torped- Tj ä n s t g 6 r i n g 5 p l a ts * nadl- in eri- ingen- ingen- ingcn- ingen- Summa ingen. jögrer j örcr jörer jörer jörer jörer Marinförvaltningen .................... 23 3 :l 3 2 3 36 Sjökrigsskolan .......................... 2 — — —— — _ 2 Marinens underofficersskola ............ 2 — —— — —— l — 2 Rustade sjöstridskrafter ................ 15 —— 2 — 1 _ 18 Norrlandskustens marindistrikt: 4 , Gustafsviks örlogsdepå ................ ', 1 1 — l — -— — — 1 Fartygsdepå .......................... l 1 — ! —— — — —— 1 Ostkustens marindistrikt: l * Stockholms örlogsvarv ................ . 6 -—- 1 — * 1 — 8 Fartygsdepå .......................... | 2 — — —— l, — — 2 Kustartilleriförsvaret .................. 1 1 1 , _ __ | _ _ 2 Gotlands marindistrikt: ; ] ' Kustartilleriförsvaret .................. [ 1 1 i — — ; — — 2 Sydkustens marindistrikt: ; | Karlskrona örlogsvarv ................ ' 8 | 1 2 — | 1 1 18 Fartygsdepå .......................... ' 2 —— — — * — —— 2 Kustartilleriförsvaret .................. , 1 1 — — * — _ 2 Västkustens marindistrikt: i Göteborgs örlogsdepå ................ 2 | — ,, — ' _ — 2 Fartygsdepå .......................... t 1 ' — —— — l — — 1 Kustartilleriförsvaret .................. l 1 i 1 i — »— » _ — 2 Tjänstledighet för studier .............. 1 2 | — i — — t — i _ 2 l Ersättningspersonal .................... 1 4 le & 6 Summa] 75 l 8 l s 2 l 5 l 4 1 g . 104 ; le-. -,. , 2-__ _ , .sj
än vad för närvarande är fallet. Ehuru det måste förutsättas, att lösningen av frågan om den högre försvarsförvaltningens organisation kan komma att medföra jämkningar i olika avseenden beträffande marinöverdirektörens arbets- och ansvarsomfattning, vill utredningen emellertid nu preliminärt förorda en placering i lönegraden Cb 3. Beställningen bör liksom för närvarande är fallet tillsättas på förordnande. Frågan om tjänsteklass anser utredningen böra av- göras så, att marinöverdirektören normalt skall hänföras till konteramirals av 2. graden tjänsteklass, men att tilläggande av högre tjänsteklass skall kunna komma ifråga.
Den närmast marinöverdirektören följande tjänstegraden inom mariningen- jör-kåren är nu marindirektör av 1. graden med kommendörkaptens av 1. gra- den tjänsteklass. I löneavseende tillhör marindirektör av 1. graden lönegrad Ca 30.
Inom den reviderade marinorganisationen måste emellertid vissa befatt- ningar för mariningenjörer anses vara av sådan ansvarsfylld art, att de böra besättas av mariningenjörer med högre lönegrad och tjänsteklass än de nu- varande marindirektörerna av 1. graden. Till dessa höra dels en befattning inom marinförvaltningen såsom chefens för ingenjöravdelningen assistent, samtidigt i viss omfattning självständigt föredragande inom ämbetsverket, dels
—— under förutsättning att örlogsvarven bibehållas vid sin nuvarande organisa— tion — cheferna för varvens ingenjördepartement. I fråga om befattningen inom marinförvaltningen finner utredningen för sin del icke osannolikt, att det vid ett närmare klarläggande av marinförvaltningens organisation kan be- finnas önskvärt med ytterligare någon mera självständigt föredragande för skapande av en lämpligare arbets- och ansvarsfördelning. Redan vid nuvarande organisation är i varje fall den angivna befattningen klart av behovet påkallad. Vad beträffar cheferna för örlogsvarvens ingenjördepartement anser sig ut— redningen, med hänsyn till den ännu icke slutligt lösta frågan rörande örlogs— varvens organisation, icke böra föreslå, att de nämnda befattningarna nu upp— föras å staten, utan hava. tills vidare beräknats samma beställningar som för närvarande.
Enligt utredningens mening bör för den angivna befattningen inom marin— förvaltningen skapas en ny tjänstegrad inom mariningenjörkåren, vilken i principiell anslutning till övriga tjänstegrader inom kåren bör benämnas förste marindirektör och tillhöra kommendörs tjänsteklass. Beställningen, vilken liksom nu är fallet med marinöverdirektörsbeställningen torde böra tillsättas med förordnande på viss tid, bör uppföras i lönegraden Cb 1.
Fördelningen av beställningarna för marindirektörer av 1. graden och av 2. graden göres i anslutning till den utökade marinorganisationen enligt föl— jande grunder, innebärande bland annat att, i viss överensstämmelse med vad hittills varit fallet, ingenjörer med annan specialutbildning än skeppsbygg- nadsingenjör få möjlighet att nå direktörsgrad. Dock torde befordran av sådan ingenjör till högre grad än marindirektör av 2. graden i huvudsak böra ske först sedan enhetligt utbildad personal inom nämnda specialfack tillförts mariningenjörkåren. Annan ändring i marinförvaltningens eller örlogsvarvens organisation än som följer med den utökade omfattningen av verksamheten har icke här förutsatts, med undantag för vad förut angivits beträffande utnytt— jande av civil personal i stället för mariningenjörer i viss utsträckning. Bei ställningarna såsom marindirektör av 1. graden avses sålundla för följande be— fattningar: cheferna för örlogsvarvens ingenjördepartemetnt, mobiliserings— ingenjörerna vid örlogsvarven, stabsingenjören i chefens för kustflottan stab, äldste elektroingenjören inom marinförvaltningens ingenjöravdelning, äldste artilleriingenjören i marinförvaltningen samt 3 detaljchefer (skeppsbyggnads— ingenjörer) inom marinförvaltningens ingenjöravdelning. Beställningarna så— som marindirektörer av 2. graden beräknas för en assistent till chefen för ingenjördepartementet i Karlskrona, äldste mariningenjören vid Göteborgs örlogsdepå, 3 detaljchefer (skeppsbyggnadsingenjörer) vid marinförvaltningens ingenjöravdelning, äldste min—, torped— och radioingenjör i marinförvaltningen samt assistenterna till ovannämnda äldste elektroingenjör och äldste artilleri- ingenjör inom marinförvaltningen. Vissa jämkningar i nu angivna grunder böra dock kunna ifrågakomma inom ramen för det i staten upptagna antalet beställningar för vardera graden för åstadkommande av ökad smidighet i be— fordrings- och placeringsförhållandena.
Den sammansättning av mariningenjörkåren som utredningen sålunda före- slår framgår av följande tabell:
* l ; B 0 s t ii l 1 n i n ;; Lönegrad . Antal 4, :
I |
i Chef, marinöverdirektör .............................. Cb 3 i 1 | Förste marindirektör .................................. Cb 1 j 1 ? Marindirektörer av 1. graden ........................ Ca 30 l 10 | Marindirektörer av 2. graden ........................ Ca 28 , 10 ; Förste mariningenjörer .............................. Ca 27 l 18 l, Mariningenjörer av 1. graden ........................ Ca 24 i 30 ; Mariningenjörer av 2. graden ........................ Ca. 22 24 ' Marinuucleringenjörer under 12 månader .............. -— j 5 | Marinunderingenjörer under 6 månader .............. — 5
. l
1 Summa —— ; 104
Anm. Vid ett genomförande av förslaget att utbryta »marinverkstädernan ur örlogs- varven minskas antalet marindirektörer av 1. graden med 2, antalet förste mariningenjörer med 1 och antalet mariningenjörer av 1. graden med 2.
Antalet marinunderingenjörer beräknas, såsom av tabellen framgår, till 5 per år. Härav böra 3—4 vara skeppsbyggnadsingenjörer och 2—1 tillhöra lämpliga av övriga specialfack, olika för olika år beroende på behovet av ny- rekrytering.
Antalet stipendier för mariningenjörer av 2. graden i mariningenjörkårens reserv beräknas till 5 under 12 månader och 5 under 6 månader.
Så länge frågorna rörande den centrala försvarsförvaltningens och örlogs- varvens organisation icke äro lösta, kan nu föreslagen personalförteckning icke anses definitiv. Jämkningar i olika riktningar kunna, såsom redan av det före- gående framgått, komma att visa sig erforderliga. På de totala lönekostnaderna för mariningenjörkåren torde de emellertid icke komma att utöva större in-- flytande.
De förut omnämnda specialingenjörerna på övergångsstat, stationsingen— jörer, verkstadsingenjörer och kemist, böra såsom förut nämnts efter hand er— sättas med civil personal. I stället för stationsingenjörer böra vid örlogsvarven anställas civila byggnadsingenjörer, förslagsvis i lönegraden MEo 27. Såväl dessa som de civila ingenjörer, som skola ersätta verkstadsingenjörema och kemisten, torde framdeles böra avlönas med anlitande av sakanslag.
Reservparsonal.
Såväl för föreliggande organisationsförslag utförda som tidigare verk- ställda beräkningar rörande omfattningen av mariningenjörkårens personal utvisa behovet av en omfattande reserv av mariningenjörer.
Hittills har rekryteringen av mariningenjörkårens reserv förutom genom pensionsavgång endast skett genom tillförande av sådana mariningenjörer av 2. graden i mariningenjörkårens reserv, f. d. mariningenjörsstipendiater, vilka av en eller annan anledning antingen ej kunnat eller ej önskat erhålla anställ- ning på stat. Med den utökning av stammen, som nu avses, kan det förut- ses, att de flesta mariningenjörer av 2. graden i reserven komma att vinna an- ställning på stat. Reserven kommer sålunda alltjämt att, frånsett pensions— avgången personal, vara ytterst fåtalig.
Det synes utredningen därför erforderligt att införa en ny kategori marin- ingenjörer i reserven, vilka redan som marinunderingenjörer anställas i reser- ven och sålunda bilda en kategori >>reservanställda». En sådan organisation skulle kunna uppläggas enligt följande.
Antalet aspiranter, som få antagas till kadetter, bestämmes med hänsyn till det önskade sammanlagda. antalet marinunderingenjörer vid stammen och reserven. Efter avlagd examen vid teknisk högskola utnämnas kadetterna, be— roende på. antalet lediga platser samt kunskaper och lämplighet ävensom veder— börandes egna önskemål, till marinunderingenjörer antingen vid stammen eller i reserven.
De marinunderingenjörer, som utnämnts i reserven, böra för vidare utbild- ning omedelbart fullgöra lika lång tjänst som marinunderingenjörerna vid stammen, d. v. s. 18 månader. Dels är denna tjänstgöring av direkt betydelse och värde både för deras användbarhet som ingenjörer i reserven och för deras fortsatta civila tekniska verksamhet, dels kan, som i annat sammanhang an— gives, ådagalagd lämplighet och duglighet under underingenjörstiden för de samma årskurs tillhörande medföra en förnyad omprövning av förutsättnin- garna för vinnande av stipendium och anställning på stat.
Efter fullgjord tjänstgöring böra de reservanställda marinunderingenjörerna utnämnas till mariningenjörer av 2. graden i reserven. Intill 47 års ålder böra de sedan vara skyldiga att fullgöra en repetitionsövning om 60 dagar för varje femårsperiod. Efter fullgjorda två repetitionsövningar bör utnämning ske till mariningenjör av 1. graden i reserven. Reservanställd mariningenjör bör kvar- stå i reserven intill fyllda 55 år samt vara berättigad till pension etc. enligt samma grunder, som gälla för motsvarande officerare i flottans reserv.
Rekrytering och utbildning.
För mariningenjörkårens del finner utredningen någon rekryteringsväg ut— över den nuvarande studentvägen icke möjlig. Undersökningar hava gjorts beträffande möjligheten att låta underbefäl (av maskinavdelningen) undergå utbildning dels vid försvarsväsendets läroverk, dels vid teknisk högskola för att erhålla civilingenjörskompetens. Det är emellertid icke möjligt att vid försvarsväsendets läroverk medhinna tillräckligt omfattande utbildning i de för inträde vid tekniska högskolan kvalificerande ämnena. Med den begränsade rekrytering som manskapsvägen skulle kunna ske (högst 1 per år) synes det även mycket osäkert att resultatet av uttagning och utbildning skulle mot— svara de krav, som måste ställas på vederbörande, med mindre man ännu efter studentexamen ägde stora möjligheter till urval. Slutligen kommer härtill, att utbildningstidens längd, sannolikt minst 8 år från det utbildningen på- börjades till dess vederbörande kunde antagas till marinunderingenjör, måste väcka mycket stora betänkligheter.
Den grundläggande utbildningen för alla mariningenjörer bör bibringas under anställning såsom mariningenjörsaspirant. Först efter avslutad aspi— rantutbildning synes det erforderligt, att definitiv uttagning göres beträffande tjänstegren. De mariningenjörskadetter, vilka efter gallring bland aspiranterna
antagas, böra därefter genomgå vederbörlig fackavdelning vid teknisk hög— skola, för skeppsbyggnad, maskinteknik eller elektroteknik. Utbildningen undcr kadettiden bör i övrigt följa nuvarande principiella program med som- maruppehållen utnyttjade för utbildning och praktisk tjänstgöring ombord eller å örlogsvarv m. m.
Enär elevantalet i de tekniska högskolorna är begränsat och antagning där sker på grundval av kvalificerande betyg från studentexamen och praktisk tjänstgöring, har från de sakkunniga för den högre tekniska undervisningen ifrågasatts, att det nuvarande medgivandet om automatiskt tillträde till teknisk högskola för mariningenjörskadetterna skulle slopas och förutsättning för anställning såsom mariningenjörskadett i stället vara, att vederbörande an- tagits som elev vid teknisk högskola. Utredningen finner dessa synpunkter i viss mån bärande och vill därför förorda vissa jämkningar i bestämmelserna rörande antagning av mariningenjörskadetter. Som krav måste dock alltid uppställas, att den tekniska utbildning och tjänstgöring vid flottan, som marin— ingenjörsaspiranterna genomgå, vid bedömande av kvalifikationerna för an— tagning såsom elev minst likställes med annan praktisk teknisk tjänstgöring. Även under dessa förutsättningar lärer det dock vara nödvändigt,. att marinen erhåller vissa garantier för att ur dess synpunkt gott elevmateriel icke av— visas från teknisk högskola i sådan omfattning att mariningenjörkårens rekrytering äventyras, varvid möjligen torde få förutsättas, att ett visst minimiantal elever från marinen alltid skall kunna beredas plats. En tänk- bar lösning av frågan torde vara, att samtliga handlingar rörande antagning till mariningenjörskadett först prövas av teknisk högskolas kollegium sam- tidigt med avgörandet av inträdesansökningarna från övriga blivande elever, varefter frågan om antagning avgöres av de marina myndigheterna på grund— val av kollegiets utlåtande. Detta utlåtande förutsättes omfatta uppgift dels å dem som i förhållande till övriga medsökande äro självskrivna för inträde vid högskolan, dels å den ordning i vilken övriga anses kvalificerade för in— träde, dels slutligen å dem, vilka ej böra komma ifråga för utbildning vid högskolan. Antagning av mariningenjörskadetter och kommendering till hög— skolan verkställes sedan med hänsyn såväl till nämnda utlåtande som det beräknade behovet av mariningenjöler. Aspirant, som av kollegiet ej ansetts böra ifrågakomma, må. därvid ej antagas till kadett.
Efter avlagd examen vid teknisk högskola antagas mariningenjörskadetterna såsom marinunderingenjörer till högst ett årligen angivet antal. De som icke bliva antagna vid stammen bliva i stället marinunderingenjörer i reserven. Samt— liga marinunderingenjörer böra vara skyldiga att tjänstgöra- som sådana under 18 månader. För stampersonalen äger fortsatt utbildning för skeppsbyggnads— ingenjörerna första året rum ombord å pansarskepp och kryssare under tjänst— göring såsom assistent till fartygsingenjö1en.I övrigt avses tjänstgöringen för underingenjörerna ske på sådana poster mom de tekniska förvaltningsgrenarna, ' att största utbyte erhålles för dels bedömandet av deras lämplighet för fortsatt anställning, dels vederbörandes egen utbildning. Enär tjänstgöringen såsom marinunderingenjör pågår samtidigt för dem som antagits till stammen och till reserven, bör möjlighet finnas till ändringar i fördelningen mellan dessa
båda kategorier senast vid marinunderingenjörstidens avslutande. Därefter ut— nämnas samtliga godkända marinunderingenjörer till mariningenjörer av 2. graden i reserven. Stipendier för fortsatt utbildning tilldelas därvid dem, som avses för framtida anställning på stat vid mariningenjörkåren.
Möjlighet till rekrytering av stammen bör i enstaka fall även framdeles föreligga genom antagning av lämplig civilingenjör, främst sådan som full— gjort sin värnplikt vid flottan och vars kunskaper och duglighet äro önsk- värda för marinen. Vid vakanser inom högre grad än den lägsta bör givetvis dylik möjlighet föreligga även för mariningenjör i reserven.
I fråga om mariningenjörskadetternas ställning och förmåner under tiden för kommendering till teknisk högskola må framhållas följande. Mariningen- jörskadetterna bedriva för närvarande studierna vid högskolan helt på egen hand och åtnjuta under tiden inga särskilda förmåner men tillhöra dock marinens kadettkår. Sedan sjökrigsskolans inkaserneringsfråga erhållit sin lösning, komma marinens övriga kadetter under de tider, då de ej äro kom— menderade till praktiska övningar, att vara förlagda till sjökrigsskolan. Under hela kadettiden äro de att betrakta som värnpliktiga och åtnjuta förmåner i likhet med dessa i avseende å bland annat såväl förplägnad som förläggning och beklädnad. Utredningen vill ifrågasätta att jämväl mariningenjörskadet- terna likställas med värnpliktiga och komma i åtnjutande av motsvarande för— måner som övriga kadetter. Det får vidare enligt utredningens uppfattning anses önskvärt, att den nära kontakten mellan de olika personalkategorier, som samtidigt antagits till aspiranter vid marinen, bibehålles och vidgas under kadettiden till förmån för ökad samhörighet mellan de olika befälskårerna. Detta synes vad beträffar ingenjörskadetterna kunna åvägabringas på det sättet, att dessa fortfarande efter antagningen till kadetter tillhöra sjökrigs— skolan samt under kommenderingen till tekniska högskolan deltaga i vid sjö— krigsskolan anordnade idrotts— och Skyttetävlingar samt högtidligheter av olika. slag m.m. Det kan även ifrågasättas att låta de båda yngsta års- kurserna kadetter vid tekniska högskolan vara förlagda vid sjökrigsskolan. Under dessa båda är äro deras officersaspirantkamrater förlagda där och samhörigheten med dessa skulle därigenom fördjupas. Med den belägenhet sjökrigsskolan får synes det vara möjligt att ordna med. resor för studierna vid högskolan utan större svårighet. Vad beträffar tredje och fjärde studie- åren vid tekniska högskolan, då mariningenjörskadetternas kurskamrater lämnat sjökrigsskolan, synes det dock vara fördelaktigare att mariningenjörska- detterna erhålla rätt att med åtnjutande av ersättning för förläggning och förplägnad själva ombesörja sin inkvartering i huvudstaden.
Marinintendenturkåren. Stampersonal.
Chefen för marinintendenturkåren tillhör för närvarande lönegraden Ob 1 och har kommendörs tjänstegrad. Förslag har av marinförvaltningen fram- förts att nämnda chef placeras i lönegraden Ob 2. På grund av redan vid- tagen ökning av marinens personal och materiel har intendenturverksam-
heten kraftigt vuxit i omfattning. En fortsatt utveckling förknippas med den planerade utvidgningen av marinorganisationen och anläggningen av nya samt utbyggnaden av befintliga förläggningsanstalter och intendentur- förråd. Denna expansion avspeglar sig även i en betydande ökning av marinintendenturkåren, varvid — såsom nedan angives — även beställ- ningar i lönegraden Oa 6 avses tillkomma. Med hänsyn till nu anförda om- ständigheter och då chefen för kåren bör innehava högre tjänstegrad än därnäst vid kåren förekommande, har utredningen funnit det motiverat att under benämningen marinöverintendent upptaga chefsbeställningen i fråga i lönegraden Ob 2. Härvid har även hänsyn tagits till att en omorganisation av marinförvaltningen med all sannolikhet kommer att leda till att avdel- ningscheferna därstädes erhålla vidgade befogenheter.
I lönegrad Oa 6 föreslår utredningen skola uppföras tvenne beställningar, av vilka den ena avses för assistenten å marinförvaltningens intenden- turavdelning och den andra för chefen för Sydkustens marindistrikts inten— denturförvaltning.
Marinintendenturkårens personal i övrigt föreslås skola fördelas på olika beställningar enligt vad av efterföljande tabell närmare framgår, varvid be- ställningarna i lönegraderna Oa 5 och Oa 4 avses för sådana befattningar inom marinledningen, vid centrala intendenturanstalter, marindistriktsför- valtningar, marindistriktsstaber, å örlogsvarv, vid kustartilleriförsvar och å kustflottan, som med hänsyn till arbetsomfattning och ämbetsansvar äro av den art att de böra innehavas av regementsofficerare. I samband därmed föreslår utredningen, att den nuvarande beställningen i lönegraden Oa 5 för chefen för marinens centrala beklädnadsverkstad utgår ur staten och ersättes med en beställning som kommendörkapten. Den nuvarande anordningen har nämligen visat sig medföra väsentliga svårigheter, då det gäller ett smidigt utnyttjande av kårens regementsofficerare.
I samband med upptagandet i staten av tvenne beställningar i lönegrad Oa6 bör pensionsåldern för kommendör vid marinintendenturkåren ändras från nuvarande 65 till 60 år. Den högre pensionsåldern bör avses endast för marinöverintendenten.
De verkställda mobiliseringsberäkningarna rörande marinintendenturkå- rens personal sedda i samband med den avsedda fredsorganisationen giva vid handen följande sammansättning av marinintendenturkåren:
T j ä n s t 0 g r a & Lönegrad Antal
Chef, marinöverintendent .................................. Ob 2 1 Kommendörer .............................................. Oa G 2 Kommendörkaptener ........................................ Oa. Ö , 8 Orlogskaptener ............................................ Oa 4 l 9 Kaptener .................................................. Oa. 3 42 Löjtnanter .................................................. Oa 2 28 Fänrikar (ej å marintendenturkårens stat) .................... Oc 1 10
Summa — ', 100
Beträffande principerna för beräkningen av antalet fänrikar samt för fän- rikarnas anställnings— och befordringsförhållanden gäller vad därom angivits i fråga om flottans fänrikar.
Av marinintendenturkårens personal avses för ordinarie tjänstgöring vid kustartilleriet sammanlagt 16 beställningshavare.
Med det sätt på vilket beräkningarna för fredsorganisationen äro gjorda, torde det som regel icke bliva erforderligt att placera första årets fänrikar på mera självständiga befattningar, vilket vid nuvarande organisation på grund av kårens ringa storlek och avsaknaden av ersättningspersonal i all- mänhet varit förhållandet.
Reservpersonal.
Enligt gällande bestämmelser åligger i marinintendenturkårens reserv utnämnd personal en sammanlagd tjänstgöringsskyldighet av högst 180 dagar, fördelad på tre repetitionsövningar.
Erfarenheterna från senaste årens försvarsberedskap hava givit vid han- den, att vissa officerare i reserven, framför allt sådana vilkas första utbild— ning legat längre tillbaka i tiden, icke på fullt tillfredsställande sätt kunnat utföra dem förelagda uppgifter. Det vill också synas, som om en samman- lagd tjänstgöringstid av icke mer än 6 månader i oflicersbefattning efter avslutad utbildning knappast kan anses som tillräckligt vederlag för erhål- lande av pension. För övriga befälskategorier ligger samma tjänstgörings— tid rätt väsentligt högre, vartill kommer att man genom dylik längre tjänst- göring kan i viss mån minska behovet av stampersonal.
I principiell överensstämmelse med vad som redan gäller för flottans reserv- officerare och som här föreslagits att gälla för bland andra marinunderingen- jörer i reserven bör för marinintendenturkårens reserv gälla, att reservanställda fänrikar samt sådana fänrikar i marinintendenturkårens reserv, vilka efter ge- nomgången stamofficersutbildning vid sjökrigsskolan icke erhållit anställning vid stammen, skola fullgöra 12 månaders fänrikstjänstgöring. Med hänsyn till vederbörandes civila utbildning bör denna fänrikstjänstgöring kunna få full- göras under något av de första officersåren. Fullgjord fänrikstjänstgöring skall utgöra ett villkor för vidarebefordran. Vederbörande officer bör där- efter vara skyldig att fullgöra en repetitionsövning om 2 månader för varje femårsperiod intill uppnådda 47 års ålder. Den tredje repetitionsövningen bör givas formen av en särskild utbildningskurs, vars genomgående bör vara villkor för befordran till kapten.
Sådan förtidsavgången personal, som icke minst 4 år varit officer på stat, bör jämväl för erhållande av befordran till kapten vara skyldig genomgå nyss angivna utbildningskurs.
Frågan i vad mån de sålunda av utredningen föreslagna bestämmelserna om tjänstgöringsskyldighet för personalen i marinintendenturkårens reserv må kunna göras tillämpliga jämväl å personal, som redan nu tillhör denna reserv, torde böra upptagas till prövning i samband med den översyn av
| | |
bestämmelserna rörande denna reserv som utredningen förutsätter snarast möjligt böra vidtagas.
Jämlikt % 21 i förordningen den 23 september 1927 angående befäli flottans reserv, sådan paragrafen lyder enligt förordningen nr 686/1940, har visst befäl i flottans reserv blivit berättigat att under angivna förutsätt- ningar efter fyllda 42 år i stället för pensionen utbekomma ett mot den- sammas efter 5 procent kapitaliserade värde svarande belopp. Samma be— stämmelse bör gälla motsvarande personal i marinintendenturkårens reserv.
Ekiperingshjälp till reservintendentskadetter och fänrikar i marininten- denturkårens reserv bör utgå efter samma grunder, som tidigare angivits beträffande reservkadetter och fänrikar i flottans reserv, d. v. s. endast i samband med antagningen till fänrik och då med 750 kronor.
Rekrytering.
Under avsnittet om sjöofficerskårens rekrytering har upptagits frågan om skapande av en annan rekryteringsväg utöver den nuvarande ordinarie, s. k. studentvägen. Motsvarande fråga torde även i fråga om marininten- denturkårens rekrytering böra upptagas till prövning, helst som de i sam- band med frågan om sjöofäcerskårens rekrytering omnämnda utrednings— männen i sitt betänkande angående rekryteringen av försvarsväsendets offi— cerskårer m. m. uppehöllo sig jämväl vid marinintendenturkårens rekrytering.
Marinintendenturkåren skulle enligt de nämnda utredningsmännens förslag förutom via nuvarande studentlinje kunna rekryteras från en manskapsväg och en realexamensväg. I fråga om studentlinjen föreslogos motsvarande modi- fikationer i den nuvarande utbildningen som de, för vilka redogjorts under avsnittet om sjöofficerskårens rekrytering. Även beträffande manskaps- och realexamensvägarna funno utredningsmännen, att samma principer för ut- bildningen fram till antagningen till kadetter borde följas för sådant stam- manskap vid flottan, som sökte vinna anställning som sjöofficerare eller som officerare vid marinintendenturkåren. Dock skulle basen för rekryteringen för de sistnämnda vidgas till att omfatta såväl däcks- som ekonomiavdel- ningarna vid fiottan. Härtill skulle jämväl kunna komma manskap, till- hörande kustartilleriets artilleri-, min- eller ekonomiavdelningar. För de senare mötte det emellertid svårighet att före antagningen till marininten— dentskadetter ordna utbildningen efter fullt samma linjer som_ för de från sjömanskåren komna furirerna.
Försvarsutredningen anser för sin del, att i princip samma möjligheter böra öppnas för manskap att bliva officerare vid marinintendenturkåren som förut angivits i fråga om flottan och kustartilleriet. Såsom förut i annat sam- manhang angivits, bör sålunda det manskap, som anses böra vidareutbildas till officerare, bibringas den härför erforderliga allmänutbildningen vid försvars- väsendets läroverk. I dettas C-linje erhålla de uttagna flaggkorpralerna under 3 eller 2 år —— alltså beroende på omfattningen av föregående skol- utbildning —— en utbildning motsvarande avkortad studentexamen. Sedan
sådan avlagts, bör inträde omedelbart vinnas vid sjökrigsskolan med an- knytning till dennas första landkurs. För att möjliggöra denna anknytning blir det emellertid erforderligt, att ifrågavarande flaggkorpraler under sommar- halvåren mellan klasserna i läroverket genomgå kompletterande kurser för att inhämta motsvarande kunskaper som övriga intendentskadetter bibringats under aspiranttiden. För dem, vilka tidigare avlagt realexamen och följ— aktligen endast behöva genomgå två klasser i läroverket, äga kurserna rum dels sommaren före påbörjandet av studierna i läroverket, dels sommaren mellan de båda läsåren.
Vad här är sagt gäller för utbildning till officerare vid marinintendentur- kåren antagna Haggkorpraler, vare sig de äro komna från flottan eller från kustartilleriet.
I fråga om kvotsiffrorna för rekrytering av marinintendentskadetter olika vägar synes man tillsvidare böra räkna med samma som för sjöofficerskårens rekrytering, d. v. s. att omkring 75 procent av platserna böra avses för aspiranterna och 25 procent för manskap, som genomgått försvarsväsendets läroverk. Med hänsyn till marinintendenturkårens ringa storlek blir emeller- tid antalet manskapsvägen komna kadetter obetydligt och kan endast undan- tagsvis uppgå till mer än en om året.
Marinläkarkåren.
Den ökade omfattningen av marinorganisationen nödvändiggör jämväl en utökning av marinläkarkåren. I samband med förlängningen av tjänstgörings- tiden för de värnpliktiga läkarna blir det emellertid möjligt att istörre om- fattning än hittills skett utnyttja dessa för facktjänstgöring. De härmed sammanhängande organisatoriska frågorna behandlas i det följande.
De vid örlogsstationerna och kustartilleriregementena tjänstgörande marin- läkarna av 1. graden hava hittills hänförts till lönegrad. Ca 24, under det att arméns motsvarande befattningar äro uppdelade på regementsläkare— och bataljonsläkarebeställningar, hänförda till lönegrad (Ja 26 respektive Ca 22. Vid den nu planerade utökningen av örlogsstationerna och kust— artilleritruppförbanden kan det ifrågasättas att vidtaga en omläggning av vissa beställningar vid marinläkarkåren i principiell överensstämmelse härmed, detta så mycket mera som marinens ifrågavarande förband rn. in. i avseende på personalstyrka torde vara större än arméns motsvarande. Med hänsyn till den allmänna översyn av tjänsteförteckningarna i de olika avlönings— reglementena, som avses skola äga rum, upptages emellertid frågan icke i föreliggande sammanhang.
För arbetet å marinförvaltningens sanitetsavdelning —— tillika chefens för marinläkarkåren expedition — har hittills varit upptagen en marinläkare av 2. graden, sålunda en till tjänstgöring inkallad marinläkare, vilken åtnjutit dels årsarvode, dels dagarvode. Enär inkallelsen pågått året runt samt det eftersträvats att kunna binda samme tjänstgörande läkare till befattningen för längre tid, har denna anställningsform icke varit lämplig och icke mot- svarat de utgångspunkter, på vilka organisationsformen med arvodesanställda
marinläkare med en minsta årlig tjänstgöringstid om 90 dagar grundats. Då en ständigt arbetande läkare erfordras och kontinuitet i befattningen är önskvärd, bör motsvarande beställningshavare uppföras å stat. Arbetets art och därmed förenat ansvar böra föranleda att för befattningen avses en beställning såsom förste marinläkare. Den ifrågavarande beställningen synes utredningen erforderlig även efter genomförande av en eventuell koncentre— ring av den militära sjukvårdsförvaltningen till ett för försvarsväsendet gemensamt organ.
Det i hög grad ökade arbetet inom sanitetsavdelningen kräver emellertid tillgång till ytterligare medicinskt utbildad personal. Härför bör avses en marinläkare av 1. graden, samtidigt tjänstgörande såsom adjutant hos marin- överläkaren i dennes egenskap av chef för marinläkarkåren och inspektör för marinens sjukvård.
Frågan om marinläkarkårens rekrytering och de värnpliktiga läkarnas ut- bildning synes i detta sammanhang böra upptagas till prövning.
Den utbildning. som de värnpliktiga läkarna hittills erhållit, har utgjorts av en under de första studieåren fullgjord första allmänmilitär utbildnings- kurs om 30 dagar å örlogsstation, varefter fiera år senare — i allmänhet sedan den medicinska utbildningen så gott som avslutats — följt en fack- utbildningskurs, åtföljd av facktjänstgöring den återstående tjänstgörings- tiden. Antagning till marinläkarstipendiat över stat har, i den mån platser funnits lediga, skett före eller vid inryckningen till fackutbildningskursen.
I och med införandet av den längre värnpliktstjänstgöringen synes man även för de värnpliktiga läkarnas del, vilka ju avses komma att rekrytera marinläkarkåren, böra avse en grundligare militär utbildning än som hittills varit möjligt. Denna bör lämpligen ske på följande sätt. Omedelbart efter inryckning till tjänstgöring, vilken beräknas äga rum ibörjan av sommaren, genomgå de värnpliktiga läkarna en utbildningsperiod omfattande 4 månader, av vilka de två första fullgöras tillsammans med flottans och marininten- denturkårens officersaspiranter samt mariningenjörsaspiranter. Utbildningen för nämnda aspiranter är tills vidare förlagd till en örlogsstation — Karls- krona — men beräknas framdeles, så snart sjökrigsskolans lokalfrågor blivit lösta, komma att förläggas till denna skolas kasernetablissement och övnings— område. De två sista månaderna av utbildningsperioden förläggas till kust- artilleriet, varigenom de värnpliktiga läkarna komma att erhålla en grund- läggande kännedom om tjänsten vid detta vapenslag. — En följande sommar erhålla de värnpliktiga läkarna en ny utbildningsperiod om 2 månader, vilken nu förlägges till sjökrigsskoleavdelningens fartyg. Denna kurs avser att bi— bringa dem kunskap beträffande tjänsten ombord, såväl ivad avser inre tjänst som stridstjänst och är av helt militär art. -— Den fortsatta värn- pliktstjänstgöringen kommer sedan att bedrivas på liknande sätt som för närvarande, med en fackutbildningskurs omfattande cirka 2 månader och därefter (15—4—2—2 :) 7 månaders facktjänstgöring. Denna tjänstgöring kan äga rum antingen i en följd omedelbart efter fackutbildningskursens avslutande eller ock uppdelas på det år, då fackutbildningskursen genom- gåtts, och det därpå följande året.
På sätt utredningen i sitt förslag rörande värnpliktstidens längd tidigare anfört böra emellertid de värnpliktiga läkarna kunna åläggas fortsatt tjänst- göring jämlikt nya värnpliktslagen 27 ä 1 mom. D. Denna tjänstgöring avser i första hand att lämna dem tillfälle att vidmakthålla sina vunna kun— skaper rörande hälso- och sjukvård samt tjänstgöringsförhållanden i övrigt vid marinen samt erhålla kännedom om utvecklingen på dessa områden och sålunda bliva fullt användbara på de mobiliseringsbefattningar, för vilka de avses. Denna fortsatta tjänstgöring bör uppdelas på ett antal repetitions- övningar, lämpligen 3 stycken om vardera 2 månader (förslagsvis under 4:e, 8:e och 12:e året efter facktjänstgöringen).
Med hänsyn till de speciella tjänstgöringsförhållandena vid marinen — framför allt ombord — böra de värnpliktiga läkarna före facktjänstgöringens början erhålla fänriks tjänsteställning samt före den första repetitionsöv- ningen löjtnants och före den tredje repetitionsövningen kaptens tjänste- ställning.
Den förutsatta utökningen av tjänstgöringstiden för värnpliktiga läkare medför att de läkarbefattningar, som tidigare besatts med marinläkarstipen- diater på och över stat, hädanefter kunna besättas med värnpliktiga läkare. Då stipendiatinstitutionen ej heller är erforderlig för marinläkarkårens rekrytering synes densamma efter en övergångsperiod böra avskaffas. Denna period måste emellertid omfatta längre tid än fem år. Av den nuvarande arvodesanställda marinläkarpersonalen böra följaktligen endast kvarstå —— förutom ögonläkarna — marinläkarna av 2. graden vid marinläkarkåren. Dessa beställningar tillsättas för närvarande på 10 år, varvid årsarvodet under de tre första åren utgår med 2,700 kronor och under de följande åren med 3,000 kronor. För att ernå viss motsvarighet till de värnpliktiga läkarnas tjänstgöringsskyldighet synes anställningstiden böra utsträckas till 12 år.
Behovet av marinläkare (och värnpliktiga läkare) framgår av de verkställda mobiliserings— och fredsorganisationsberäkningarna. Vid avvägningen avi vilken omfattning behovet bör tillgodoses med marinläkare med fast lön på stat, avsedda för helårstjänstgöring, eller med marinläkare av 2. graden och värnpliktiga läkare hava i huvudsak nuvarande grunder tillämpats. Det torde dock få förutsättas, att det i samband med de värnpliktigas första tjänstgöring å örlogsstationerna under vissa månader av året uppkommande ökade behovet av läkare tillgodoses genom kommendering av icke helårs- tjänstgörande personal, samt att motsvarande behov vid kustartilleriet jäm- väl tillgodoses på samma sätt.
Benämningen kasernläkare vid örlogsstationerna bör utbytas mot den mera adekvata »stationsläkare».
Personalen å marinläkarkårens stat beräknas till: för marinledningen:
] marinöverläkare, 1 förste marinläkare samt 1 marinläkare av ]. graden;
. ___—__.— "___—___.”
för sjökrigsskolan: 1 marinläkare av 1. graden;
för Ostkustens marindistrikt utom kustartilleriförsvaret:
1 förste marinläkare samt 2 marinläkare av 1. graden (varav 1 stationsläkare och 1 distriktsläkare);
för Stockholms skärgårds kustartilleriförsvar:
1 förste marinläkare samt 2 marinläkare av 1. graden;
för Gotlands kustartilleriförsvar: 1 marinläkare av 1. graden;
för Sydkustens marindistrikt utom kustartilleriförsvaret: 1 förste marinläkare och 3 marinläkare av 1. graden (varav 1 stationsläkare, 1 distriktsläkare och 1 läkare för Sjömansskolan);
för Blekinge kustartilleriförsvar: 2 marinläkare av 1. graden;
för Västkustens marindistrikt utom kustartilleriförsvaret: 1 marinläkare av 1. graden;
för Göteborgs skärgårds kustartilleriförsvar: 1 marinläkare av 1. graden.
Sammanlagda antalet blir sålunda:
1 marinöverläkare, 4 förste marinläkare och 14 marinläkare av 1. graden.
Härtill komma 2 ögonläkare liksom i nuvarande organisation. Frågan om eventuell sammanslagning av marinens sjukhus i Karlskrona och länslasarettet där befinner sig för närvarande under särskild utredning. Försvarsutredningen har emellertid utgått från att sammanslagningen skall komma till stånd och har fördenskull, såsom i annat sammanhang angivits, beräknat att de nuvarande sjukhuslokalerna kunna utnyttjas för andra ändamål. Till följd härav upptagas ej heller några beställningar för sjukhusläkare å marinläkarkårens stat.
För beräkningen av antalet marinläkare av 2. graden och värnpliktiga läkare ligga följande behovssiffror till grund:
Läkare å fartyg hela året ............................ 11 X 12 = 132 månader Läkare å fartyg i 6 månader ........................ 4 X 6 = 24 >.- Läkare å fartygsdepåerna ............................ 3 X 12 = 36 » Beräknat extra behov för örlogsstationerna ........ 2 X 5 : 10 » Beräknat extra behov för kustartilleriet..(l3 x 6) + (1 )( 3): 81 » Reserv (för täckande av vakanstid i samband med avgång av
marinläkare av 2. graden samt för oförutsedda behov) ...... 21 »
Summa 304 månader
För marinläkare av 2. graden, vilka avses rekryteras av värnpliktiga läkare, som fullgjort minst 15 månaders tjänstgöring. beräknas den årliga tjänst- göringstiden liksom hittills till 3 månader.
Ovanstående behov av tjänstgöringsmånader beräknas vid fullt genomförd organisation bliva täckt enligt följande:
Marinläkare av 2. graden .............................. 38 X 3 = 114 månader Värnpliktiga läkare, facktjänstgöring .................. 16 X 7 = 112 » Värnpliktiga läkare, repetitionsövningar ........ 10 X (3 )( 2): 60 » Marinläkare i reserven, repetitionsövningar ...................... 18 »
Summa 304 månader
Behovet av marinläkare av 2. graden uppgår sålunda till 38 st. och det årliga behovet av värnpliktiga läkare till 16 st. Mot sistnämnda behov be- räknas svara ett inskrivningsbehov av 20—24 ynglingar, som uppgiva sig skola bedriva medicinska studier.
Beträffande marinläkarkårens reserv medför den föreslagna anordningen för de värnpliktiga läkarnas tjänstgöring att någon rekrytering direkt till reserven icke längre bör ifrågakomma. Kårens reserv kommeri enlighet därmed att framdeles utgöras av pensionerad personal och förtidsavgången personal av marinläkares av 1. graden eller högre tjänstegrad. Därtill böra komma sådana f. d. marinläkare av 2. graden, vilka antingen fullgjort 12 års tjänst— göring som sådana eller ock vid tidigare avgång erhållit tillstånd att inträda i reserven. Sådant tillstånd bör dock icke beviljas med mindre att veder- börande tillhört marinläkarkåren under minst 4 år. Eventuellt bör också öppnas en möjlighet för värnpliktiga läkare att efter värnpliktstidens utgång inträda i reserven, dock givetvis utan rätt till reservpension. Övrig per- sonal i marinläkarkårens reserv bör för erhållande av reservpension vara skyldig att fullgöra en repetitionsövning om 2 månader för varje period av 5 år intill uppnådda 47 års ålder.
Utredningen har icke till behandling upptagit frågan om tandvårdens ordnande vid marinen på grund av att densamma av Kungl. Maj:t hän- skjutits till särskild utredning.
Marinens poliskår.
Marinens poliskår är avsedd för bevakning av anläggningarna a örlogs- stationer och örlogsvarv med dit förlagda fartyg och förråd.
Ik ! |
) i A n t a l !
, Beställning * Lönegrud
i ( Karlskrona [ Stockholm ) Summa
l . l
i Över-konstaplar, tillika poliskommis-! % 1
sarier .......................... * 1 | 1 2 Ca 4 Överkonstaplar .................... * 1 | 1 2 Ca. 12
| Konstaplar ........................ 17 ) 15 ! 32 Ca 10 ) ; Extra ordinarie konstaplar ........ , 4 ,» 2 | 6 MEo 9 l
Ehuru kåren benämnes marinens poliskår, har den hittills endast avsetts för flottans anläggningar, främst örlogsvarven. I likhet med vad förhållandet är vid bland annat Bodens fästning skulle det kunna ifrågasättas, huruvida man icke jämväl för kustartilleriförsvarets del inom vissa områden borde anställa särskild polispersonal för bevakning och kontroll. Tills vidare torde man dock härför kunna nöja sig med att dels något utöka antalet tillsyningsmän, dels förlägga uppbördsmän för materielen å befästningar o. s. v. till respek- tive platser. **
Däremot synes det önskvärt att anställa särskild polispersonal för Göte— borgs örlogsdepå. Härför beräknar utredningen, att marinens poliskår be- höver utvidgas med 1 överkonstapel, 2 konstaplar samt 2 e. o. konstaplar.
Marinens ecklesiastikstat.
Vid marinen finnas för närvarande tvenne territoriella församlingar, Skeppsholms församling i Stockholm och Karlskrona amiralitetsförsamling ' i Karlskrona. N är frågan om utflyttning av Stockholms örlogsbas upptages till slutligt ) avgörande, torde jämväl böra till prövning upptagas frågan om de åtgärder, i som i ett sådant läge erfordras med avseende å. Skeppsholms församling. I detta sammanhang anser sig emellertid utredningen icke böra taga någon ställning till berörda spörsmål Ecklesiastikstaten förutsättes sålunda tills vidare icke undergå någon förändring och personalen upptages till samma antal och med de förmåner, som för närvarande utgå., dock att till kyrkvaktaren i Karlskrona amiralitete- församling utgående ersättning för mistad bostadsförmån enligt av marin- förvaltningen avgivet förslag höjts från 350 till 800 kronor.
Flottans rekrytskola (Sjömansskolan).
Såsom under avsnittet om flottans rekrytutbildning angivits, bör en för flottans manskap gemensam rekrytskola organiseras samt förläggas till Karls- krona.
I förutvarande Karlskrona grenadjärregementes kaserner, vilka redan av 1930 års försvarskommission förutsattes skola överlämnas till flottan, finnes
% F. Utbildningsanstalter. I | | |
tillgång till erforderliga förläggningslokaler. Genom sitt läge vid vatten och avskildheten från övriga militärförläggningar i Karlskrona synes detta eta- blissement Väl lämpa sig för en dylik central utbildningsanstalt. Etablisse- mentet låter sig väl utbyggas och moderniseras för att i olika avseenden möta kravet på lokaler för Sjömansskolan. Härför erforderliga åtgärder be- handlas under avdelningen »Marinens byggnader m. m.».
Sjömansskolan förutsättes organiserad på. olika avdelningar, vilka för und- vikande av förväxling med sjömanskårernas kompanier lämpligen, med an- vändande av ett vid tjänsten ombord förekommande begrepp, böra benämnas »divisioner». Elevantalet beräknas uppgå till högst cirka 1,050 man. An- talet divisioner bör med hänsyn härtill uppgå till 3 för rekryter tillhörande däcksavdelningen, 2 för maskinavdelningen och 1 för ekonomi- och hant- verksavdelningarna gemensamt.
Skolan avses stå under befäl av en chef, kommendörkapten. För vardera av de olika divisionerna avses normalt 1 kapten såsom divisionsbefälhavare, 4 instruktionsofficerare, 1 expeditionsunderoffioer samt 10 instruktionsunder- Officerare.
ör undervisningen i vissa allmänbildande ämnen avses arvodesanställda civila lärare. Bland dessa böra ingå därtill lämpliga av de för närvarande är övergångsstat uppförda förutvarande lärarna vid de nedlagda skeppsgosse- skolorna.
Skolans personal beräknas bestå. av:
Militär och civilmilitär personal.
Chef, kommendörkapten ...................................................... 1 Adjutant, kompaniofficer ...................................................... 1 Intendent, kompaniofficer ...................................................... 1 Divisionsbefälhavare, kaptener 1) .............................................. 6 Ledare av gymnastik och idrott, kompaniofficer ............................ 1 Instruktionsofficerare, subalternofficerare .................................... 24 Kasernläkare, marinläkare av 1. gr. .......................................... 1 Expeditionsunderofiicer ........................................................ ]. » , pensionerad underofficer med arvode ............ 1 Kasernuppbördsman, underofficer ............................................ 1 Uppbördsman för matinrättning, underofficer ................................ 1 Instruktionsunderofficerare och expeditionsunderofficerare å divisions— expeditionerna ................................................................ 66 Till skolan kommenderas erforderlig handräckningspersonal samt under- befäl för vakttjänst m. m. från flottan. För vakttjänst i övrigt avses re- kryterna.
Civil personal. Behovet av civil personal —— kontors- och skrivbiträden, husmödrar, för-
rädsmän m. fi. — framgår av förslag under avsnittet »Personalförteckningar m. m. för genomförd organisation».
1) Varav 1 tillika kasernbefälhavare.
För utbildningen av underofficerare vid marinen böra, som tidigare an- givits, så vitt möjligt samma grundläggande linjer följas som beträffande arméns motsvarande utbildning.
Under avsnittet om sjömanskårens utbildning klarläggas närmare dessa linjer. Här må endast erinras, att den ytterligare utbildning, utöver un- derbefälsutbildning, som erfordras för erhållande av underofficerskompetens vid flottan eller kustartilleriet, består dels i genomgång av 2 klasser i för- svarsväsendets läroverk, dels därefter den för vederbörlig yrkesavdelning (yrkesgren) avsedda klassen i marinens underofficersskola, dels slutligen vissa särskilda yrkeskurser vid flottan respektive kustartilleriet.
Enär underofficersskolan i egentlig mening kommer att omfatta endast ett läsår, skulle ett fortsatt bedrivande av densamma på såväl örlogssta- tionerna som vid kustartilleriet ur olika synpunkter bliva mindre ekono— miskt. Samtidigt synes det vara en fördel att de elever, som de båda före- gående läsåren i läroverket tillsammans bedrivit studier, även det sista året av underofficersutbildningen gå i gemensam skola. Därest det ur lokalsyn- punkt är möjligt, böra därför flottans och kustartilleriets underofficerselever föras tillsammans i en marinens underofficersskola.
I 1936 års försvarsordning avsågs, att en för de båda örlogsstationerna gemensam Hottans underofficersskola skulle förläggas till Karlskrona med utnyttjande av förutvarande Göta ingenjörkårs fästningskompanis kasern. Då utrymmena där visade sig otillräckliga, avsågs i stället att för ända- målet taga i bruk förutvarande Karlskrona grenadjärregementes kaserner. Något avgörande har ännu ej träffats, och underofficersutbildningen bedrives alltjämt vid båda örlogsstationerna och därjämte vid kustartilleriet.
Såsom förut anförts, har det ansetts lämpligt, att för flottans sjömans— skola taga i anspråk de nyssnämnda f. d. infanterikasernerna i Karlskrona. Dessa kunna därför ej komma i fråga för underofficersskolan. Med den minskade omfattningen av underofficersskolan (ettårig i stället för treårig), som nu avses, vore lokalerna för övrigt allt för omfattande för att kunna ekonomiskt utnyttjas.
Sedan någon tid pågår, som förut nämnts, särskild utredning för lösande av en annan fråga beträffande marinens anläggningar i Karlskrona, nämligen en sammanslagning av marinens sjukhus med länslasarettet i Karlskrona. Utredningen förutsätter att sammanslagningen kommer till stånd och att de nuvarande byggnaderna och lokalerna för marinens sjukhus kunna disponeras för underofficersskolan. En preliminär undersökning har givit vid handen, att dessa lokaler väl förslå härför, även om på sätt som förutsatts till densamma jämväl förlägges en särskild reservunderofficerslinje. De för skol- lokalernas iordningställande erforderliga byggnadsarbetena behandlas när- mare under avdelningen »Marinens byggnader m. m.».
Underofficersskolans organisation har beräknats under förutsättning av följande antal elever:
Stam- Reserv— (
F r ä n underofficers- underofficers- '
linjen linjen )
) |
Flottan ............................ 100 35 ' Kustartilleriet ...................... * 30 17 )
Härför erfordras avdelningar (klasser) enligt följande:
! Antal klasser Yrkesavdolning | Stam ) Reserv Summa ( ) Flottan, däcksavdelning ........................ 3 | 1 4 | » maskinavdelning ...................... 2 1 3 ( " ekonomi- och hantverksavdelningar 1 ) Se amn. 1. 1 Kustartilleriet, artilleri- samt signal— och minav- delningar ...................... 2 1 3 | ( » maskinavdelning ................ Se amn. 2. Se anm, 2. — l ( » ekonomi- och hantverksavdelningar Se anm. 3. Se amn. 3. ———— |
Anm. 1. Utbildningen sker i huvudsak gemensamt med stamklassen. Anm. 2. Utbildningen sker gemensamt med Bott-ans maskinavdelning i ovan angivna klasser. Anm. 3. Utbildningen sker i vissa avseenden gemensamt med Hattens motsvarande klass, i andra avseenden tillsammans med kustartilleriets artilleri- samt signal- och min—
avdelningar.
Skolans personal beräknas utgöras av: Militär och civilmilitär personal. Chef, regementsofficer ur iiottan eller kustartilleriet, lönegrad Oa 6, å
skolans stat .................................................................. ] Souschef, regementsofficer ur flottan eller kustartilleriet, lönegrad Oa 4,
å skolans stat ................................................................ 1 Adjutant, kompaniofficer ur flottan .......................................... 1 Lärare i gymnastik och idrott, kompaniofficer ur flottan eller kustartille-
riet, lönegrad Oa 3 eller Oa 2, å skolans stat ............................ 1 Klassföreståndare och instruktionsofficerare (ingenjörer), varav 7 från flottan, 5 från kustartilleriet, 2 från mariningenjörkåren och 1 från
marinintendenturkåren ...................................................... 15 Expeditionsunderofficer, tillika uppbördsman, pensionerad underofficer
med arvode .................................................................. 1 Expeditionsunderofiicer, underofficer ur flottan .............................. 1 Instruktionsunderofficerare, varav 16 från flottan och 4 från kustartilleriet 20
Marinläkare med åliggande att förutom hälsovården jämväl bestrida viss undervisning (tjänstgöringen beräknas kunna förenas med annan ordi— narie tjänst såsom marinläkare) ............................................ 1
Till skolan kommenderas erforderlig handräcknings- och vaktpersonal från flottan och kustartilleriet.
Civil personal.
Skrivbiträde, lönegrad MEo 2 ................................................ 1 Maskinist, lönegrad Ca 12 (MEO 8) .......................................... 1 Eldare av 1. klassen, lönegrad Ca 7 (MEO 6) ................................ 1
Ovannämnda maskinist och eldare äro redan vid nuvarande organisation bundna till byggnaderna genom anställning vid marinens sjukhus. I mån av de nuvarande befattningshavarnas avgång avses de ersättas av extra ordi- narie personal med inom parentes angiven lönegrad.
Till lärare i gymnastik och idrott, klassföreståndare och instruktions- ofäcerare (ingenjörer) avses utgå årliga arvoden å 600 kronor, till instruk- tionsunderofficerare årliga arvoden å 300 kronor. För läkaren har arvode beräknats till 1200 kronor.
Skolans elever avses icke vara förlagda i skolan. Med hänsyn till ele- vernas ålder och föregående anställning samt det förhållandet, att åtskilliga av dem kunna förväntas redan hava bildat familj, synes i stor utsträckning förläggning utom kasern böra medgivas. Från annan ordinarie förläggnings- ort kommenderad personal, som icke önskar bo i kvarter, förlägges i kasern vid Karlskrona örlogsstation respektive Karlskrona kustartilleriregemente.
Läsåret beräknas taga sin början omkring den 1 oktober för samtliga elever. Utbildningstidens längd avses uppgå till:
Stamunderoflicers- Reservunderofiicers-
linjen. linjen. För maskinavdelningen ........................ 45 veckor 35 veckor >> flottans däcksavdelnings styrmanslinje.. 40 » — » övriga avdelningar ........................ 31 » 25 veckor
Utbildningen bör sålunda, med vanligt uppehåll i övningarna vid helgerna, även för de till tiden mest omfattande linjerna vara avslutad innan ny års- kurs börjar sitt läsår.
Genomgång av styrmanslinjen för fiottans däcksavdelning (som alltjämt bör motsvara navigationsskolans styrmansklass) avses vara frivillig, varvid vissa kvalificerande betyg i matematik och fysik från examen i försvars— väsendets läroverk (realexamen) böra utgöra förutsättning för ansökan.
Kursplanerna för maskinavdelningen böra vara så avpassade, att examen å stamunderofficerslinjen motsvarar övermaskinistexamen och examen å re- servunderofficerslinjen motsvarar 2. maskinistexamen vid navigationsskola.
Sjökrigsskolan.
Sjökrigsskolan har under de senare åren undergått en omfattande om- organisation i syfte att giva utformning åt genom 1936 års försvarsbeslut fastställda omläggningar samt att i övrigt bringa utbildningen i samklang med utvecklingen på det militära området.
Den för hela utbildningen och verksamheten vid sjökrigsskolan betydelse- fulla frågan om nya lokaler för skolan i samband med dess anordnande som internat har nyligen fått sin lösning genom beslut av 1941 års riksdag. Vid
den till grund för beslutet liggande utredningen hava preliminära siffror beträffande antalet elever i olika kurser framlagts, vilka uppgifter i allt väsentligt alltjämt äro aktuella.
Sjökrigsskolans organisation och omfattning bör avpassas med hänsyn till att följande ungefärliga antal officerare m.fl. normalt böra tillföras de olika kårerna för varje är, nämligen:
Fänrikar vid flottan ........................................................ 225—35 » i flottans reserv .................................................. 525—35 » vid kustartilleriet ................................................ 15—20 » i kustartilleriets reserv .......................................... 15—20 » vid marinintendenturkären ...................................... 3—5 » i marinintendenturkårens reserv .............................. 3—5 Marinunderingenjörer ...................................................... 8—10
Vid skolan beräknas därjämte vara anordnade särskilda kurser för ut- bildning av värnpliktiga specialister. Denna fråga beröres närmare under avsnitten om de värnpliktigas utbildning och marinläkarkåren.
Det kan slutligen också ifrågakomma att, därest härmed sammanhängande frågor icke bliva på annat lämpligt sätt lösta, under vinterhalvåret till sjö- krigsskolan förlägga en kurs för utbildning av gymnastik- och idrottsledare, avsedd för marinens officerare och underofficerare. Enär, som av det föl- jande framgår, särskilda lärarbefattningar i gymnastik och idrott avses skola uppföras på. skolans stat och skolan även skall disponera över särskild läkare, synas förutsättningarna för att utan större kostnader erhålla instruktions- personal för dylik kurs vara goda.
Under en period av forcerad ökning av befälskadern uppkommer givet- vis kravet pä att sjökrigsskolan skall kunna utbilda ytterligare personal utöver vad som sålunda angivits. Organisationen bör besitta tillräcklig elasticitet härför.
Vid en så utökad omfattning av antalet elever vid sjökrigsskolan som här föreslås, är det givet att behovet av personal för skolans ledning och om- händerhavande samt för undervisningen mäste undergå en väsentlig ökning i förhållande till den nuvarande för motsvarande ändamål avsedda perso- nalen. Det blir sålunda erforderligt att för full tjänstgöring under vinter— halvåret avse 3 officerare ur flottan som lärare i ämnena navigation, artilleri och sjökrigskonst samt 2 of'äcerare ur kustartilleriet som lärare i ämnena artilleri och kustartilleritaktik ävensom för tjänstgöring hela året 2 officerare ur fiottan eller kustartilleriet för gymnastik och idrott. Omfattningen av undervisningsskyldigheten för de nämnda lärarna blir nämligen så betydande, att de icke kunna bestrida annan tjänst vid sidan därav.
Chefen för skolan bör vara officer i lönegrad Oa 6. Vid en så. omfattande organisation erfordras därjämte en yngre regementsofficer såsom chefens ställföreträdare, såsom kasernbefälhavare samt för handläggning av speciella ärenden m. m. Härför synes kunna avses en officer i lönegrad Oa 4. Med hänsyn till de uppgifter, som åvila chefen för skolan, förutsättes denne vara sjöofficer, under det att souschefen bör vara kustartilleriofficer.
Skolans personal beräknas komma att utgöras av: th'litär och civilmilitär personal. Chef, regementsofficer, lönegrad Oa 6, 51 skolans stat ...................... 1 Souschef, regementsofficer, lönegrad Oa 4, år skolans stat ................ 1 Adjutant, kapten ur flottan .................................................... 1 Intendent, kapten .............................................................. 1 Biträdande intendent, tillika kadettofficer, kompaniofficer .................. 1 Lärare i gymnastik och idrott, tillika kadettofficerare, kompaniofficerare ur flottan eller kustartilleriet, lönegrad Oa 3 eller Oa 2, å skolans stat 2 Lärare i navigation, artilleri m. m., varav 3 från flottan och 2 från kust-
artilleriet, kompaniofflcerare ................................................ 5 Kompanichefer, tillika kadettoficeiare, varav 2 från flottan och 1 från
kustartilleriet, kompaniofficerare ......................................... 3 Kadettofficelare, varav 10 från flottan, 2 från kustartilleriet och 1 från
marinintendenturkåren, kompaniofficerare ................................ 13 Kadettingenjörer, mariningenjörer ............................................ 2 Marinläkare av 1. gr. .......................................................... 1 Expeditionsofflcer, pensionerad officer med arvode ........................ 1 Underofficerare, varav 15 från flottan och ] från kustartilleriet .......... 16 Underofficerare, pensionerade med arvode .................................. 5
Anm. Av ovan angivna kadettofficerare, kadettingenjörer och underofficerare beräknas vintertid 5 sjöofficerare, 1 intendenturofficer, 1 mariningenjör och 6 underofficerare för tjänstgöring vid ombord anordnad utbildning.
Till skolan kommenderas erforderlig handräcknings- och vaktpersonal m. m. från flottan och kustartilleriet.
Civil personal.
Behovet av civil personal efter genomförd utökning och inkasernering — nämligen kassör, kontorister, skrivbiträden, vaktmästare, husmödrar o. s. v. —— beräknas på. sätt, som framgår av förslag under avsnittet »Personalför- teckningar m. m. för genomförd organisation». Härvid är emellertid att märka, att nuvarande ä ordinarie stat uppförda vaktmästare och expeditions- vakt upptagits bland extra ordinarie tjänstemän. Därest de nuvarande be- fattningshavarna ej önska övergå till extra ordinarie stat, förutsättes de kvarstå såsom ordinarie tjänstemän till sin avgång.
Antalet kadettoflicersarvoden (om 600 kronor) beräknas till 21 och an- talet arvoden till instruktionsunderoflicerare (om 300 kronor) till 12.
Det stora antalet elever av olika kategorier föranleder ökade krav på fartyg för sjökrigsskolans praktiska övningar. Behovet av rustade fartyg för sjökrigsskolans räkning bör, då så. blir möjligt, tillgodoses genom att särskilda övningsfartyg tilldelas sjökrigsskolan under såväl freds- som krigs- tid. Härigenom skulle betydande besparingar vinnas, enär erforderliga moderniserings- och inredningsarbeten kunde avpassas enbart efter behovet för utbildningens ändamålsenliga bedrivande. Behovet av fartyg under freds- tid behandlas närmare under avsnittet »Flottans krigsberedskap och öv-
ningar». Det är jämväl erforderligt att i tillräcklig omfattning tillgodose sjökrigsskolans behov av ångslupar och motorbåtar för utbildning i manöver samt av rodd- och segelbåtar för utbildning i båttjänst.
Sjökrigshögskolan.
I prop. nr 155/1941 angående vissa avlönings— m. fl. anslag under fjärde huvudtiteln redogjordes, beträffande sjökrigshögskolan, för ett av chefen för sjökrigshögskolan utarbetat förslag till partiell omorganisation av skolan. I anslutning till nämnda förslag ingav marinförvaltningen i underdånig skri- velse den 6 december 1940 framställning i ärendet.
Omorganisationen avsåg i huvudsak: 1) införande i timplanerna för samtliga kurser av tider för (redan nu be- drivna) extra föreläsningar och gymnastik- och idrottsövningar;
2) lättnader av elevernas arbete i allmänna kursen genom borttagande av undervisning i ryska språket, varigenom antalet veckotimmar skulle ned- bringas till 25 och ökad tid vunnes för elevernas självstudier i andra ämnen;
3) införande av tvåårig stabskurs även för sjöofficerare i förening med sådan omläggning av stabskursen för kustartilleriofficerare, att större ut- rymme lämnades för allmänbildande och allmänmilitära ämnen på bekostnad av vissa tekniska (s. k. nyckel-) ämnen, varigenom också stabsutbildningen för sjö- och kustartilleriofficerare bringades till närmare inbördes överens- stämmelse, samt
4) införande i de tekniska kurserna av undervisning (gemensamt med stabs- kursen) i ämnet stats- och förvaltningskunskap.
Mot dessa huvudprinciper förelåg ingen erinran. De på grundval härav beräknade anslagen beviljades av riksdagen.
I chefens för sjökrigshögskolan ovannämnda förslag såväl som i marin- förvaltningens skrivelse framhölls jämväl behovet av en förlängning av de , tekniska kurser i högskolan, vilka för närvarande äro ettåriga, nämligen l torpedkurs, minkurs, förbindelsekurs och nautisk kurs. Med hänsyn till sjökrigsmaterielens alltmera komplicerade tekniska beskaffenhet är det även enligt utredningens mening ofrånkomligt, för att den specialutbildade per- sonalen skall erhålla en tillräckligt omfattande och noggrann utbildning, att i erforderlig grad förlänga de ovannämnda tekniska kurserna. Gjorda undersökningar giva emellertid vid handen, att kurserna ifråga torde kunna lämna ett tillfredsställande resultat, om de utsträckas till att omfatta något mer än 3 terminer, vilket utredningen för sin del vill föreslå. På sjökrigs- högskolans organisation inverkar denna förlängning icke i annan mån än att lärararvodena behöva ökas. Med hänsyn till att en del ämnen äro gemensamma för olika kurser samt att genom förlängning av kurserna en viss utjämning mellan staterna för udda och jämna år enligt nuvarande organisation kommer till stånd, beräknas den erforderliga årliga kostnads- ökningen icke komma att uppgå till mer än omkring 4,000 kronor.
Enligt 1936 års försvarsbeslut avsågs, att vissa militära lärare för sjö— krigshögskolan skulle vara avkopplade från annan tjänstgöring för att kunna
odelat ägna sig åt undervisningen och därmed sammanhängande förberedelse- verksamhet. Detta gällde lärarna i strategi, taktik och kustfästningslära. Till följd av brist på personal hava svårigheter hittills förelegat att låta dessa lärare helt ägna sig åt den avsedda verksamheten. I den mån till- gången på personal ökas, måste man emellertid sträva efter att snarast genomföra den avsedda organisationen. Erfarenheten ger för övrigt vid handen, att för ytterligare vissa ämnen av större omfattning särskilda mili- tära lärare böra avses, nämligen för ämnena artilleri och stabstjänst.
Av de angivna fem lärarebefattningarna äro tre, nämligen för ämnena strategi, artilleri och stabstjänst av den art, att de kunna bestridas antingen av sjöofficer eller av kustartilleriofficer. Med hänsyn härtill torde dessa lärarebefattningar böra uppföras å skolans stat. För att lämna frihet ivalet av lärare synas de härför avsedda beställningarna böra uppföras alternativt i lönegrad Oa 3 eller Oa 4. Som en normal sammansättning av dessa lärarkrafter torde få beräknas att två officerare tillhöra fiottan och en kust- artilleriet.
För skolan beräknas därjämte en vaktmästare och ett kontorsbiträde. Antalet elever från flottan och kustartilleriet beräknas till sammanlagt omkring 80 per år.
G. Frivilliga försvarsorganisationer. Sjövärnskåren.
Sjövärnskåren utgör en direkt fortsättning av den förutvarande Sveriges frivilliga motorbåtskår. Nytt reglemente för Sjövärnskåren har nyligen ut- färdats att gälla från och med den 1 november 1941.
Sjövärnskåren är en på frivillighetens väg bildad organisation, som har till uppgift att vid mobilisering och försvarsberedskap ställa för vissa ändamål utbildad personal till krigsmaktens förfogande. I viss omfattning tillhanda- håller kåren motorbåtar för övningsändamål.
Sjövärnskåren är för sin verksamhet uppdelad på flottiljer. Kåren står under ledning av en av Kungl. Maj:t utsedd kårchef, vilken biträdes av en kårstab. Kårchefen förutsättes som regel vara officer i flottans reserv. Så- som i annat sammanhang angivits avses kårchefens expedition vara förlagd till marinstaben, där kårchefen samtidigt biträder vid handläggningen av ärenden rörande kårens organisation samt personalens utbildning m. m.
Flottiljerna fördelas till olika marindistrikt. De stå under ledning av var sin flottiljchef, som förordnas av chefen för marinen. Sjövärnskårens medlemmar utgöras av aspiranter och aktiva medlemmar. Till aspiranter antagas ynglingar mellan 16 och 19 år, vilka ej äro inskrivna såsom värn- pliktiga. Till aktiva medlemmar kunna antagas dels aspiranter, som genom- gått fullständig aspirantutbildning och fullgjort sin värnpliktstjänstgöring vid marinen, dels andra värnpliktiga, vilka äro tilldelade! marinen och vilkas krigsplacering vid kåren är önskvärd, dels slutligen vissa ej specialutbildade värnpliktiga, som fullgjort sin fredstjänstgöring vid annan försvarsgren än marinen, dock tidigast under 19:e året efter inskrivningsåret.
Aspiranter, som tillfredsställande genomgått fullständig aspirantutbildning, tilldelas vid inskrivningen flottan. Efter fullgjord värnpliktstjänstgöring placeras de såsom aktiva medlemmar vid respektive Hottiljer.
Fredstjänstgöringen fullgöres av aspiranter och aktiva medlemmar i form av dels genomgång av vissa utbildningskurser, dels deltagande i särskilt anordnade övningar, kurser m. 11].
Aktiva medlemmar förordnas till olika tjänstegrader såsom officerare, underofficerare och underbefäl efter viss genomgången utbildning. Antalet medlemmar av olika grader i de olika flottiljerna bestämmes med hänsyn till mobiliseringsbehovet.
Krigstjänstgöring fullgöres i olika befattningar vid bevakningstjänst, sjö- transport- och sjökommunikationstjänst, sjöfartskontroll, expeditionstjänst, krigspolistjänst samt å hjälpfartyg. Krigsplaceringen anbefalles av veder- börande marindistriktschef.
I fråga om den fartygsmateriel, med vilken Sjövärnskårens övningar till stor del utföras, må framhållas följande.
Gjorda framställningar om anskaffande genom statens försorg av lämpliga båtar för Sjövärnskårens utbildning och övningar hava hittills icke föranlett någon Kungl. Maj:ts åtgärd. Kårens olika flottiljer ställa visserligen, som ovan angivits, båtmateriel till förfogande för fredsövningar; den båtmateriel, som på detta sätt erhålles, är emellertid icke av den art, att den lämpar sig för all slags verksamhet, vartill kårens medlemmar måste utbildas. Inom de olika marindistrikten böra därför finnas att tillgå båtar, vilka av veder- börande chef i erforderlig utsträckning kunna ställas till flottiljernas för- fogande. Olika båttyper kunna därvid komma ifråga. Dels böra finnas till- gängliga större sjögående motorfiskebåtar av ungefär samma typ, som för närvarande tages i anspråk inom de olika marindistrikten såsom hjälp- vedettbåtar, dels erfordras även mera grundgående motorbåtar, tillräckligt stora och kraftiga för att bland annat kunna utföra minsvepning inom skär- gården.
I avvaktan på lösning av frågan rörande eventuellt inköp av ett antal motorfiskebåtar för flottans räkning, torde tills vidare endast böra upptagas anskaffning av ett mindre antal, förslagsvis 6, av de ovannämnda motor- båtarna. Kostnaden för en dylik båt har av marinförvaltningen beräknats till 90,000 kronor. Erforderliga medel hava upptagits under anslaget till fartygsbyggnader för flottan.
Det till Sjövärnskåren utgående bidraget synes tills vidare böra upptagas till av marinförvaltningen, efter förslag av kårstyrelsen, i skrivelse angående anslag för marinen för budgetåret 1942/43 äskat belopp 65,000 kronor.
Maritim ungdoms verks amlte t.
Kungl. Maj:t uppdrog den 24 januari 1941 åt chefen för marinen att med anlitande av särskilda sakkunniga föranstalta om utredning rörande anord- nande av en på frivillighetens grund vilande sjömilitär undervisnings- och övningsverksamhet för ungdom.
Sedan chefen för marinen överlämnat ett av de sakkunniga uppgjort preliminärt förslag. innefattande, förutom redogörelse i huvuddrag för den planerade verksamheten, även förslag till sådan verksamhet för sommaren 1941, medgav Kungl. Maj:t, att maritim ungdomsverksamhet finge anordnas i huvudsaklig överensstämmelse med omförmälda förslag, samt anvisade för ändamålet en summa av högst 25,000 kronor.
Den sålunda bedrivna ungdomsverksamheten var till sina huvuddrag organiserad på följande sätt. Verksamheten var förlagd dels inom Sveriges scoutförbund, dels inom Sveriges frivilliga motorbåtskår (nuvarande sjö— värnskåren). Den inom scoutförbundet bedrivna sjöscoutverksamheten ut- ökades under sommaren. Läger anordnades och seglingar bedrevos med en varaktighet av 10—14 dagar. Därjämte organiserades särskilda ledarkurser. Sjöscoutrörelsens organisation utvecklades samtidigt, och den för de olika kårerna avsedda materielen kompletterades. Till sjöscoutrörelsen förlades den maritima ungdomsverksamhet, som berörde ynglingar i åldern 12—15 år, medan ungdomsverksamheten för åldersklasserna 16—18 år omhänderhades av fri- villiga motorbåtskåren. Verksamheten här omfattade dels ledarkurser, dels ungdomskurser. Vid vissa av kårens Hottiljer byggde man därvid vidare på ett redan påbörjat system av treårig utbildning, avseende såväl vinter- som sommarkurser och anslutande sig till flottiljernas egen aspirantutbild— ning. Vid andra flottiljer påbörjades utbildningen med den yngsta års- klassen under tillämpning av motsvarande program. Sommarutbildningen var förlagd dels i land intill vatten, dels imån av möjlighet ombord å lämpligt fartyg. Densamma omfattade en grundläggande militär- och sjö— mansutbildning i samband med praktiska övningar i land och i rodd—, segel— och motorbåtar. Bidragen av statsmedel avsågos främst till bestridande av förläggningskostnader samt anskaffande av viss övningsmateriel. 4 De av chefen för marinen för utredningen av här berörda frågor till— kallade sakkunniga hava nyligen slutfört sitt arbete på basis av under sommaren 1941 vunna erfarenheter. Innan detta behandlats av chefen för marinen och definitivt förslag framlagts, synas icke tillräckliga skäl föreligga att i förevarande utredning fatta ståndpunkt till frågan huruvida ochi vilken omfattning bidrag till maritim ungdomsverksamhet bör utgå.
Lotfaräre/sen.
Den i samband med arméorganisationen omnämnda Lotta-rörelsen har jämväl genom särskilt upprättade marinlottakårer trätt i verksamhet inom den marina organisationens ram. Frågorna om den närmare utformningen av Lotta—organisationen äro, i vad på de marina myndigheterna ankommer, för närvarande föremål för utredning inom marinstaben. Försvarsutred- ningen anser sig därför icke böra i nuvarande läge närmare ingå på orga— nisationen av den marina Lotta-rörelsen.
__—
III. Marinens byggnader m. m. Allmänt.
Fortsatta elektrifieringsåtgärder av marinens landanläggningar. För utförande av vissa elektrifieringsåtgärder vid marinen har av marinför— valtningen, på sätt i ämbetsverkets skrivelse angående anslag för marinen för budgetåret 1942/43 angives, beräknats utgå —— utöver redan anvisade medel —— ytterligare 500,000 kronor, vilket belopp även upptagits av utred- ningen.
Nybyggnader för sjökrigsskolan. Beträffande sjökrigsskolans ny- byggnad hänvisas till Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen (330/41). Utred- ningen har upptagit de återstående kostnaderna för denna anläggning.
Brännoljecisterner för flottan. På sätt i marinförvaltningens hem- liga skrivelse angående anslag för marinen 1942/43 angives har ämbetsverket beräknat kostnaderna för uppförande av vissa brännoljecisterner till 4,938,000 kronor samt hemställt om anvisande av 2,500,000 kronor för budgetåret 1942/43. Utredningen har icke funnit det möjligt att i anslagen för femårs- perioden inrymma medel för samtliga i skrivelsen nämnda anläggningar utan har upptagit ett belopp av 2.498,000 kronor, avsett för de två enligt utredningens mening mest betydelsefulla anläggningarna.
Centralförråd för marinens intendenturmateriel. Beträffande ifrågavarande anslagspost får utredningen hänvisa till marinförvaltningens skrivelse den 29 augusti 1941 angående tilläggsstat för budgetåret 1941/42.
Inklädsel av vissa ammunitionsförråd jämteavfuktningsaggre- gat. I ett flertal av marinens artilleri-, min- och torpedammunitionsförråd har fuktbildning visat sig uppstå i sådan omfattning, att den iförråden för— varade dyrbara materielen utsättes för risk att bliva skadad. Utredningen har därför sett sig nödsakad att upptaga medel för ifrågavarande förråds inklädsel och förseende med avfuktningsaggregat. Kostnaderna härför hava av marinförvaltningen beräknats till sammanlagt 1,200,000 kronor.
Fullträffsäkra skyddstunnlar för lätta fartyg. Marinförvaltningen har i hemlig skrivelse den 29 augusti 1941 angående tilläggsstat för budget- året 1941/42 anmält ett medelsbehov av 5,100,000 kronor för byggande av fullträtfsäkra skyddstunnlar för lätta fartyg samt hemställt om anvisande av 3,000,000 kronor för påbörjande av nämnda arbeten. Försvarsutredningen har emellertid av kostnadsskäl icke ansett sig kunna nu förorda utförande av dessa anläggningar, men förutsätter att frågan därom kan upptagas till Kungl. Maj:ts prövning, därest önskemål skulle uppkomma om arbetsobjekt för motverkande av arbetslöshet.
Norrlandskustens marindistrikt.
Inom detta marindistrikt krävas omfattande nybyggnader, såväl för flottan som för kustartilleriet. Lokalbehovet för marindistriktsledningen tillgodoses i samband med att kustartilleriförsvarets byggnadsfrågor lösas.
Gustafsviks örlogsdepå. Kronan äger redan såväl den mark, där nu- varande dock- och verkstadsanläggning är belägen, som även huvuddelen av det område, som erfordras för utbyggande av örlogsdepån i anslutning till förut till sina huvuddrag angivna dispositioner. För markförvärv erfordras därför endast 150,000 kronor. Kostnaderna för själva anläggningen fördela sig med omkring 2 miljoner kroner på varvsanläggningen med dess kajer, förråds- och verkstadsbyggnader m. m., samt omkring 2.5 miljoner kronor för kanslihus, kasern och övriga anläggningar för personalen. En betydande del av kostnaderna för varvsanläggningen, nämligen 835,000 kronor, beräknas för kajbyggnader, vilka äro ofrånkomliga för att kunna åstadkomma förlägg- ningsplatser för fartygsdepåns fartyg. Planerna för kajanläggningarna hava dock, i ändamål att nedbringa kostnaderna, väsentligt reducerats mot vad ur- sprungligen avsetts. I nyssnämnda kostnader för kanslihus, kasern m. m. ingå 465,000 kronor för byggande av bostäder. Sådana hava avsetts endast för den till tjänstgöring vid örlogsdepån fast knutna personalen, men icke för de å de depåförlagda fartygen tjänstgörande officerarna och under— officerarna.
Hemsö kustartilleriförsvar och Härnösands kustartilleride- tachement. Verkställda undersökningar hava givit vid handen, att kust- artilleridetachementets kasernetablissement lämpligast bör förläggas till Härnösands stad. Den mark, som därvid närmast bör komma ifråga, synes vara Statens dövstumskolas nuvarande område. Att utredningen ansett sig kunna förorda detta område, beror bland annat på att de nuvarande loka- lerna för dövstumskolan avsetts skola utrymmas och ny skola uppföras på annan plats i Härnösand. De förefintliga byggnaderna hava vid besiktning befunnits kunna efter vissa ombyggnadsarbeten utnyttjas för kustartilleri- detachementets förläggning. Vissa ytterligare byggnader krävas emellertid härför, vilka i huvudsak kunna förläggas å skolans tomtområde. För för- läggningens lämpliga ordnande och för erhållande av utrymme för hand- vapensexercis m. m. erfordras dock ytterligare några angränsande kvarters- områden, vilka torde kunna förvärvas för en kostnad av ungefär 35,000 kronor.
För att kunna utnyttja området, vilket äger egen strand vid det s. k. Södra sundet i Härnösand, kräves anläggande av en mindre brygga med tillräckligt djup för kustartilleriets båtar jämte båtskjul. Det förutsättes även, att vissa kajplatser —— liksom för närvarande är fallet — i fortsätt- ningen komma att kunna disponeras i stadens hamn.
I det för kustartilleriförsvaret och detachementet avsedda kanslihuset an- ordnas lokaler även för marindistriktschefen med stab.
Inga tjänstebostäder avses för kustartilleridetachementets personal med undantag av att bostäder för sammanlagt 4 underofficerare —— uppbördsmän — uppföras å platser utanför kasernetablissementet i anslutning till de fasta anläggningarna vid kustartilleriförsvaret. Bostäderna fördelas på två platser. De erforderliga byggnaderna böra inredas att även omfatta fyra enkelrum för tillfällig förläggning av underofficerare på vardera platsen.
Genom att sålunda för kustartilleriförsvarets och detachementets förläggning kunna utnyttja en redan befintlig anläggning hava icke oväsentliga bespa- ringar kunnat vinnas.
Os tkus tens marindis tri/rt.
För marindistriktet gemensamma lokaler m. In. samt Stock- holms örlogsstation och örlogsvarv. Den för marindistriktet mest be- tydelsefulla och omfattande hyggnadsfrågan — förflyttning av Stockholms örlogsbas — upptages, av skäl som tidigare angivits, icke i detta samman- hang.
Sedan sjökrigsskolan avfiyttat till sitt nya etablissement, synes den nu- varande sjökrigsskolebyggnaden lämpligen böra användas som kanslihus för marindistriktschefen. Erforderliga medel för vissa mindre ombyggnads- arbeten i samband härmed hava upptagits av utredningen.
Beträffande anslagen till vattenledningar m. m. vid örlogsbasen samt till vissa hygieniska anordningar vid örlogsvarvet får utredningen hänvisa till marinförvaltningens skrivelse angående anslag för marinen för budgetåret 1942/43 samt beträffande anslaget till förläggnings- och förplägnadsanstalter å Bergholmen till ämbetsverkets skrivelse angående tilläggsstat för budget- året 1941/42.
Hårsfjärdens depå. De byggnader vid Hårsfjärdens depå, som — en- ligt vad i annat sammanhang angivits —— äro erforderliga för förläggning och bespisning av personal i land, avses skola uppföras å kronans område. För nedbringande av kostnaderna utföras de av trä med enkel inredning men vinterbonas och förses med värmeledning. De åtta förläggningsbarac- kerna för manskap rymma vardera 24 man vid enkelbeläggning.
Det vid Vitså brygga befintliga lilla garageskjulet är redan nu helt otill- räckligt för sitt ändamål och därtill icke uppvärmt. Marinförvaltningen har beräknat kostnaderna för ett varmgarage av erforderlig storlek till 70,00() kronor, vilket belopp av utredningen upptagits.
Stockholms skärgårds kustartilleriförsvar och Vaxholms kust- artilleriregemente. Av det belopp, som av utredningen upptagits för kustartilleriförsvaret och kustartilleriregementet. avses större delen eller om— kring 2 miljoner kronor för ordnandet av tjänstebostäder. En avsevärd brist på framför allt underofficersbostäder kommer nämligen att uppstå vid genom- förd organisation. Sålunda erfordras vid Oscar-Fredriksborg 58 nya lägen- heter för underofficerare samt i anslutning till vissa befästningar m. m. 15 nya lägenheter för uppbördsmän m. m. Vidare äro ö officers- och 30 under- officerslägenheter i behov av viss modernisering och ombyggnad och slut- ligen föreligger behov av 24 förläggningsrum för underofficerare vid vissa befästningar. För personal tjänstgörande i Vaxholm förutsätter utredningen, att bostadsfrågan ordnas genom anlitande av den allmänna hyresmarknaden, i den mån tjänstebostäder ej redan ännas. Ett undantag bör dock göras för chefen för kustartilleriförsvaret, för vilken ny tjänstebostad bör uppföras, enär den av kommendanten tidigare disponerade för närvarande är under
omändring till ofäcerslägenheter. I detta sammanhang kan nämnas att ök- ningen av underofficerskåren även medför att underofficersmässen å Oscar- Fredriksborg måste utökas genom tillbyggnad.
Såsom kanslihus för chefen för kustartilleriförsvaret avses f. d. Ing. 1 V:s kasernhus utnyttjas. Erforderliga medel för vissa ombyggnadsarbeten hava upptagits av utiedningen.
I det upptagna beloppet för utvändiga ledningar ingår även det anslag på 40, 000 kronor, som marinförvaltningen begärt för omläggning av elek— triska ledningar m.m. på ordinarie stat för budgetåret 1942/43. I beloppet för utbyggnad av värmecentral m. m. ingå av marinförvaltningen begärda anslag för motsvarande ändamål med dels 125,000 kronor å ordinarie stat för budgetåret 1942/43 och dels 75,000 kronor å tilläggsstat för budgetåret 1941/42.
Beträffande behovet av exercishall med mäthus får utredningen hänvisa till marinförvaltningens skrivelse angående tilläggsstat för budgetåret 1941/42.
Gotlands marindistrikt.
Vissa gemensamma anläggningar. Kostnaderna för utförande av erforderlig dock-, kaj- och verkstadsanläggning i Fårösund hava av marin- förvaltningen beräknats till 2,200,000 kronor.
Såsom i annat sammanhang angivits, finner utredningen sig av ekono- miska och andra skäl icke kunna förorda utförande av en så dyrbar anlägg— ning. vars kapacitet icke torde kunna effektivt utnyttjas. Utredningen anser, att en för marinen tillräckligt omfattande anläggning bör kunna utföras inom en mera begränsad kostnadsram, och har i sina beräkningar härför upptagit ett belopp av 1.000,0UO kronor.
Gotlands kustartilleriförsvar och Gotlands ku startillerikår. Beträffande medelsbehovet för sjukhusbyggnad, exercishall med mäthus samt ytterligare utbyggnad av elektriska distributionsanläggningar får utredningen hänvisa till marinförvaltningens skrivelse angående tilläggsstat för budget- året 1941/42. För sjukhusbyggnad har utredningen dock —— efter hörande av 1941 års militära byggnadsutredning — upptagit endast 290,000 kronor, medan marinförvaltningen äskat 350,000 kronor.
Enär det befintliga kanslihuset redan nu har visat sig otillräckligt och därtill kommer, att en förstärkning av såväl stabens som förvaltningarnas personal avses äga rum, har det befunnits erforderligt att beräkna medel för en tillbyggnad av kanslihuset. I detta avses även inrymmas erforderliga expeditionslokaler för Fårösunds förrådsdepå.
Då lägenheter i tillräckligt antal icke finnas att hyra inom Fårösund eller i dess närhet, har utredningen upptagit 1,330,000 kronor för byggande av tjänstebostäder, avsedda för 13 officerare (vederlikar) och 37 underofficerare, inbegripet den för Fårösunds förrådsdepå avsedda personalen. Det bör emellertid undersökas, huruvida icke den enskilda företagsverksamheten kan genom lämpliga åtgärder stimuleras, varigenom en minskning av nämnda kostnader skulle kunna vinnas.
Sydkustens marindistrikt.
För marinen i dess helhet eller för marindistriktet gemensamma lokaler m. m. Såsom i annat sammanhang anförts, förutsätter försvars- utredningen, att marinens nuvarande sjukhus kommer att sammanslås med länslasarettet i Karlskrona. De å staten fallande kostnaderna för ett nytt gemensamt sjukhus hava icke av utredningen upptagits i kostnadsberäk- ningarna. Efter sammanslagningen bliva de lokaler, som för närvarande an- vändas av marinens sjukhus, disponibla för andra ändamål. Den egentliga sjukhusbyggnaden samt den s. k. ekonomibyggnaden avses att ändras till lokaler för marinens underofficersskola och för Karlskrona örlogsstations radioskola, som i viss mån är gemensam för olika delar av marinen. Kost- naderna för ändringarna hava beräknats till 375,000 kronor.
Sjukhuset tillhörigt läkarboställe avses att ändras till lokaler för marin- distriktets sjukvårds- och kameralförvaltningar för en kostnad av 45,000 kronor.
I skrivelse den 29 augusti 1941 har marinförvaltningen anmält, att änd- ringsarbeten erfordras å. vissa intendenturförråd i Karlskrona. Utredningen har funnit dessa ändringsarbeten nödvändiga och beräknat kostnaderna för desamma till 195,000 kronor.
I Karlskrona äro anordningarna för utövande av annan idrott än simning synnerligen bristfälliga. Utredningen har därför ansett sig böra föreslå, att en idrottsplats anordnas och en sporthall uppföres. Dessa böra förläggas till sådana platser, att det till stadskasernerna förlagda manskapet lätt kan utnyttja dem. Emellertid föreligga väsentliga svårigheter att erhålla för dessa ändamål lämplig mark. Enda möjligheten synes vara att förlägga sporthallen å. Stumholmen och idrottsplatsen å en utfyllnad vid Kungshall. Kostnaderna, som på. grund härav bliva höga, hava beräknats till samman- lagt 600,000 kronor.
I övrigt erfordras en del mindre iståndsättnings— och nybyggnadsarbeten, vilkas omfattning framgår av kostnadstablåerna.
Karlskrona örlogsstation. Som i annat sammanhang anförts be- räknas det erforderligt dels att modernisera och ändra de befintliga kaser- nerna Sparre och Ankarstierna, dels även att intill sistnämnda kasern uppföra en ny kasern. I samband härmed böra även nya expeditionslokaler anordnas för chefen för örlogsstationen. De av stationschefen nu dispo- nerade lokalerna avses för marindistriktschefen. Vid kasern Sparre böra vissa kajarbeten utföras. Kostnaderna för samtliga dessa arbeten hava be- räknats till omkring 2,285,000 kronor.
Som tidigare anförts avses att i Karlskrona i f. (1. Karlskrona grenadjär- regementes kasern förlägga en för flottan gemensam sjömansskola. Befint- ligt kanslihus kan utan väsentliga ändringar avses för skolans ledning. Norra och östra kasernerna, i vilka ett Hertal underofficersbostäder och expeditionslokaler nu äro anordnade, måste ändras och renoveras för att sjömansskolans manskap skall kunna inkvarteras där. Matinrättningen
måste renoveras och utbyggas. så att utspisning enligt system »fri skaff- ning» kan ske. Sjukhusavdelningen avses att renoveras. För närvarande är ett marketenteri inrymt i en våning, som dock ursprungligen innehållit logement. Då detta utrymme erfordras för förläggning av manskap, bör en ny marketenteribyggnad uppföras. Befintlig gymnastiksal kräver renovering. Därjämte erfordras nybyggnad av ett gymnastikhus (exercishus). Marke— tenteri och gymnastikhus kunna vara sammanbyggda. I övrigt erfordras en del mindre ändringsarbeten för att befintliga lokaler skola kunna an- passas för skolans behov. Kostnaderna för nybyggnads- och ändringsarbetena för Sjömansskolan hava beräknats till omkring 2,280,000 kronor.
Karlskrona örlogsvarv. I sina skrivelser den 29 augusti 1941 an- gående anslag för marinen, beträffande dels tilläggsstat för budgetåret 1941/42, dels ordinarie stat för budgetåret 1942/43, har marinförvaltningen hemställt, att medel måtte äskas för ett fiertal olika ändamål avseende iståndsättning och modernisering av örlogsvarvet. Försvarsutredningen har vid prövning av ifrågavarande framställningar funnit, att de föreslagna an- ordningarna m. m. böra komma till utförande. Storleken av kostnaderna för de sålunda föreslagna arbetena framgår av kostnadsberäkningarna.
För att kunna bereda utrymme för i fartygsdepån ingående fartyg, sär- skilt vid sådana tillfällen, då även delar av kustflottan äro förlagda till örlogsstationen, är det erforderligt att anordna nya kajer eller pirar. Ut- redningen har funnit, att dylika lämpligast kunna anordnas inom örlogs- varvets område vid Söderstjärna. Vid förläggning i fartygsdepå avses per- sonalen få de större fartygen åtminstone tidvis vara förlagd ombord, even- tuellt dock sammanförd till ett eller fiera fartyg. Personalen på ubåtar och torpedbåtar bör emellertid icke vara förlagd på sina fartyg; för denna per— sonal bör därför uppföras en mindre förläggningslokal i omedelbar närhet av förtöjningsplatserna. Uppvärmning och belysning av fartygen sker mest ekonomiskt genom att anordna värme- och elektrisk central iland. Nu nämnda kaj och byggnadsarbeten m. m. beräknas kosta 785,000 kronor.
Blekinge kustartilleriförsvar och Karlskrona kustartilleri- regemente. Chefen för Blekinge kustartilleriförsvar bör såsom kanslihus lämpligen erhålla den förutvarande ingenjörkasernen. Tidigare har avsetts att ändra denna kasern till kanslihus för marindistriktschefen och har för detta ändamål anvisats ett belopp av 125,000 kronor. Härutöver beräknas emellertid ett belopp av 175,000 kronor vara erforderligt.
Avsedd utökning av Karlskrona kustartilleriregemente medför, dels att ändringar måste vidtagas i de befintliga stadskasernerna, dels att förlägg- ningslokaler m. m. måste nybyggas å Oscarsvärn.
I staden böra lokaler för regements- och bataljonsstaberna m.m. in- rymmas i den befintliga underofficersbyggnaden. Ungefär en tredjedel av sistnämnda byggnad bör bibehållas oförändrad och avses bland annat för väbel, köksföreståndare och två expeditionsunderofficerare. Norra och södra kasernerna böra omändras, varvid vissa befintliga bostadslägenheter utnyttjas såsom kompaniexpeditioner, varjämte antalet förläggningsplatser ökas. Man-
skapsmässen bör utökas och en exercishall med mäthus uppföras. Kost— naderna för de nämnda ändringarna och nybyggnaderna hava beräknats till 565,000 kronor.
Vid Oscarsvärn, där tre kompanier avses vara förlagda, uppföres en barack för tillfällig förläggning av en bataljonsstab samt med rum och mässlokaler för 10 officerare. Två kasernbyggnader, beräknade för en normal beläggning med omkring 250 man, barack med skollokaler och mäss för underbefäl samt en mindre exercishall böra nybyggas. Av befintliga byggnader bör manskaps- baracken renoveras samt matinrättningen och manskapsmässen utbyggas. Kostnaderna för byggnadsarbetena å Oscarsvärn hava beräknats till 995,000 kronor.
Vid vissa försvarsanstalter beäntliga baracker böra renoveras. Tjänste- bostäder för sammanlagt 10 underofficerare (uppbördsmän m. m.) erfordras på sex olika platser, varjämte i anslutning till dessa erfordras 24 stycken enkel- rum för tillfällig förläggning av underofficerare. Slutligen erfordras en del utvändiga arbeten av olika slag. Kostnaderna för nämnda byggnader m. m. hava beräknats till 470,000 kronor.
Västkustens marindistrikt.
För förläggning av Älvsborgs kustartilleriregemente erfordras uppförande av nytt kasernetablissement, vilket av utrymmesskäl ej kan förläggas till kronans område vid Nya Varvet. Såsom lämpligaste plats för den nya kust artilleriförläggningen förordar utredningen området mellan Hinsholmshöjden och Västerberget i Nya Varvets närhet. Nya Varvet bör helt avses för Göteborgs örlogsdepå.
Göteborgs örlogsdepå. Ehuru de nuvarande förläggningslokalerna åN ya Varvet i stort sett äro tillfyllest för örlogsdepåns personal, erfordras dock vissa nybyggnads- och omändringsarbeten med hänsyn till den ökade om- fattning av depån som föreslås ävensom till den av utredningen förutsatta uppdelningen på en stations- och en varvssektion.
För- omändrings— och renoveringsarbeten på befintliga byggnader har upp- tagits ett belopp av omkring 550,000 kronor. Häri ingå medel för ändring av befintlig gymnastikbyggnad till matinrättning. Denna förändring har be- funnits erforderlig av fiera skäl, bland annat enär den nuvarande matin— rättningen är belägen inom varvssektionens område. Sistnämnda matinrättning avses utnyttjas dels såsom förrådsbyggnad för varvssektionen, dels för lokaler för fartygsdepån.
För stationssektionen erfordras främst nybyggnad av en gymnastik- och exercisbyggnad med bastubad samt en skolbyggnad. Av kostnadsskäl hava medel för uppförande av simhall icke upptagits, ehuru detta varit önskvärt med hänsyn till det stora avståndet till närmaste simhall i staden.
Såsom i annat sammanhang angivits böra vissa gemensamma sjukhus- lokaler för örlogsdepån och kustartilleriregementet uppföras, vilka lämpligen torde böra förläggas inom Nya Varvets område. Vid såväl örlogsdepån som kustartilleriregementet erfordras därjämte inredande av vissa mottagnings—
lokaler för den dagliga sjukmönstringen m. m. På örlogsdepån belöpande kostnader för sjukvårdsanläggningen hava beräknats till 220,000 kronor.
Inom kronans område vid Nya Varvet finnas för närvarande vissa bygg- nader, som ägas av civila personer. Detta är icke lämpligt, varför en under- sökning bör göras av möjligheterna att förvärva ifrågavarande byggnader, vilka därefter skulle tagas i anspråk såsom tjänstebostäder. Medel härför hava upptagits av utredningen. Nybyggnad av tjänstebostäder avses däremot icke äga rum.
För varvssektionen erfordras dels uppförande av vissa verkstads- och förrådsbyggnader, dels en utvidgning av hamnanläggningen för att bereda plats för fartygsdepåns fartyg. Medel hava sålunda upptagits för anlägg- ning av tvenne bryggor samt för i samband härmed stående planerings- och sprängningsarbeten. Erforderligt markförvärv torde, på sätt i annat sam— manhang angivits, kunna äga rum utan särskild kostnad för kronan. ' Slutligen hava, under rubriken Göteborgs örlogsdepå, även upptagits ! medel för anläggande av den föreslagna övningsbasen i närheten av Mar- [ strand. _.
Göteborgs skärgårds kustartilleriförsvar och Alvsborgs kust- artilleriregemente. Huvuddelen av det av utredningen upptagna beloppet är avsedd för erforderliga nybyggnadsarbeten för förläggning av Älvsborgs kustartilleriregemente. Beträffande de olika anslagsposterna torde i detta sammanhang endast följande vara att anföra.
Kanslihuset avses inrymma lokaler för såväl Göteborgs skärgårds kust— artilleriförsvars stab och förvaltningsorgan som ock för kustartillerirege- mentets regements- och bataljonsstaber m. m. | De nio kasernerna komma att vid normal beläggning rymma tillsammans 864 man. Baracker vid de olika försvarsanstalterna äro redan i betydande | omfattning uppförda, varför inga ytterligare medel för detta ändamål an- ! setts erforderliga.
! På kustartilleriregementet belöpande kostnader för sjukvårdsanläggning » (jfr ovan) hava beräknats till 350,000 kronor. ' De relativt betydande belopp, som upptagits för förrådsbyggnader, garage m. m. äro delvis betingade av att till regementet avses förläggas vissa till nyanskaffning föreslagna flyttbara batterier.
Tjänstebostäder hava beräknats uppföras för ett mindre antal under: ofäcerare (företrädesvis uppbördsmän) samt för väbel, köksföreståndare, maskinist, eldare och husmoder.
För utsprängning av tunnel m. m. upptagna medel — 100,000 kronor —— avses för anordnande av förbindelseled till Oscar II:s fort. Tunneln avses jämväl utnyttjas såsom skyddsrum.
IV. Organisationens genomförande.
De av utredningen föreslagna förändringarna i marinens organisation be- räknas med några smärre undantag kunna genomföras under femårspe1ioden.
Övergangen till den nya o1ganisationen anser utredningen böra ske på sätt följande riktlinjer och tabeller angiva. De förändlingar som här ej be- handlas böra i princip genomföras så snart omständigheterna det medgiva.
Beträffande för marinen gemensam personal torde övergången böra äga rum i huvudsak på Sätt följande tablå angiver.
S tat o ch lö n e ” & Stat Stat Stat Stat , Stat Stat ' g 1941/42 1942/43 1943/44 1944/45 l 1945/46 1946/47 ] lönegrad Ob 4.. (1) 1 | 1 1 1 1 | Amiralitetets statt » Ob B.. (5) 5 5 5 5 5 i )) Ob 21) (3) 4 5 5 5 5 ; Norrlandskustens marindistrikts | __ stat, lönegrad De 6 ............ — 1 1 1 1 1 ! Oresunds marindistrikts stat, löne- grad Oa & ...................... — 1 1 1 1 ] Sjökrigshög— lönegrad Oa 6 ...... 1 1 1 1 1 1 skolans statt » Oa 4: el. Oa 3 2 — l 3 3 3 3 3 l l Sjökrigssko- jlönegrad ga 6 ...... ) 1 % % % å i 11 ! lans stat.. » a 4 """ _ » Oa 3 el. Oa2 — 2 2 2 2 2 lönegrad Oa 6 — — — -— — 1 Underofficersskolans » Oa 4 — _— -— —— —— 1 stat » Oa 3 j _ __ __ _ __ l l el. Oa 2 : Pensionerade officerare i arvodes- ! befattningar .................... 24 31 33 35 37 39 | Pensionerade underofficerare i ar- * vodesbefattningar .............. 79 93 105 115 125 136 1
') Marinöverintendenten ej har upptagen. 2) Lönegrad Oa 5.
”al-inledningen.
Amiralitetet bör upprättas med ingången av budgetåret 1942/43 och å dess stat omedelbart uppföras samtliga i organisationen avsedda beställningar utom chefen för Blekinge kustartilleriförsvar, som bör tillkomma påföljande budgetår.
Omorganisationen av marinstaben bör äga rum under budgetåret 1942/43. Under samma budgetår bör den nya befattningen som inspektör för sjö- artilleriet inrättas samt de två befintliga tjänstegrensinspektörsbefattningarna omändras på föreslaget sätt.
”wind/strikta”. Beträffande uppflyttning av beställningar för vissa marindistriktschefer i högre lönegrad hänvisas till ovanstående tabell.
Föreslagna organisatoriska förändringar i de olika marindistriktsledningarna böra i huvudsak genomföras under budgetåret 1942/43. Sålunda bör bland annat under nämnda år chefskapet över Gotlands marindistrikt över-tagas av militärbefälhavaren på Gotland. Enär de för chefen för Blekinge kust— artilleriförsvar med underlydande stab och förvaltningar avsedda lokalerna 1 f. d, ingenjörkasernen i Karlskrona icke kunna beräknas bliva färdigställda till ingången av budgetåret 1942/43, föreslår utredningen, att under nämnda budgetår befattningen såsom chef för Blekinge kustartilleriförsvar upprätt- hålles av marindistriktschefen.
Flottan.
Organisationen av örlogsstationerna och Göteborgs örlogsdepå samman- hänger intimt med de i annat sammanhang behandlade byggnadsfrågorna, vilka snarast böra bringas till lösning. De föreslagna tre ekonomikontoren böra inrättas under budgetåret 1943/44.
Utbyggandet av Gustafsviks örlogsdepå bör omedelbart påbörjas. Obe- roende av arbetenas avslutande kan, därest fredliga förhållanden inträda, fartygsdepån inom Norrlandskustens marindistrikt i viss omfattning påbörja sin verksamhet under budgetåret 1942/43. Vid Gustafsviks örlogsdepå kan ». i samband därmed depåledningen organiseras och tills vidare vara förlagd å
i fartygsdepån ingående fartyg. Sjökrigsmaterielens utveckling har närmare behandlats i annat sammanhang. Här må endast nämnas, att de nya grunderna för fartygsmaterielens indel- ning böra tillämpas från ingången av budgetåret 1942/43 samt de nya grun- , derna för rustning och depåförläggning i fredstid så snart förhållandena ' det medgiva.
I avseende på personalorganisationen innebär utredningens förslag en ökning i förhållande till gällande stater, som för officerare uppgår till om- kring 33 %, för underofficerare något mera och för manskap något mindre. Ur beredskapssynpunkt borde egentligen denna utbyggnad till övervägande del äga rum omedelbart, och i stort sett endast den personal, som avses för vissa beslutade och föreslagna fartyg, tillkomma under senare delen av fem- ; årsperioden. En så. snabb ökning under det första året ligger emellertid icke inom möjligheternas gräns. I viss mån fördröjande kommer även att inverka I den överföring av personal till flygvapnet, som ifrågasättes i annat samman- hang och som icke torde kunna helt undvikas.
Av i det följande intagna tabeller framgår för de olika personalkatego- rierna den årliga ökning under femårsperioden, som utredningen anser lämplig och möjlig.
Beträffande de beräkningar, som legat till grund för uppgörandet av om- stående tabell, må här nämnas följande.
De kommendörsbeställningar, med vilka staten skall ökas, äro avsedda för dels de tre tjänstegrensinspektörerna, dels två. förbandsehefer i sjötjänst. Enär utnämning endast skall ske till kommendörsbeställning, synes frågan om
smt l Stat Stat Stat Stat Stat ,;
””Step” 1941/451942/43 1943/44 1944/45 1945/46 ism/47%
Kommendörerj lönegrad 82 å ' ' ' ' g ' å ä ; & å g | I__(ommendörkaptener .............. 22 24 27 30 32 35 *
* Orlogskaptener .................. 23 25 29 33 36 40 ? Kaptener ........................ 170 182 189 196 203 210 l - Löjtnanter ........................ 169 186 194 1 202 211 219 1 Fånrikarl) ........................ 30 —— —— — — —— |
I
i Summal) 420 ; 426 448 471 493 515
1) Härtill fänrikar å e. o. stat, vilkas antal vid periodens slut beräknas till 90 st.
för vilka befattningar de nya beställningshavarna de olika åren skola avses, kunna lösas från fall till fall, beroende av förhållandena för tillfället.
Av de två örlogskaptener med vilka staten ökas första året är en avsedd för tjänstgöring vid sjökarteverket.
De kaptener och löjtnanter, som tillkomma första året, äro så gott som alla avsedda för under byggnad varande fartyg, varvid är att märka, att ut- redningen icke under ifrågavarande år upptagit personal för de under byggnad varande kryssarna.
Inom kaptens- och löjtnantsgraderna komma under ett antal år framåt att förefinnas vissa vakanser, vilka dock delvis komma att uppvägas av ett överskott av fänrikar utöver det för utbyggd organisation beräknade antalet. Vakanta löner avses i övrigt kunna disponeras för officerare i reserven, in- kallade till frivillig tjänstgöring. Behovet av officerare beräknas härigenom bliva täckt, varjämte övergång till fredsfot underlättas, i det att reservper- sonal, som ej omedelbart kan återvända till civil verksamhet, kan inkallas till frivillig tjänstgöring.
Underofnccrskåren. (J ämväl omfattande flaggkorpraler enligt hittillsvarande organisation.) [— T . .. t d Stat Stat Stat smt smc ' Stat | ”” 95” 1941/42 1942/43 1943/44 1944/45 1945/46 . 1946/47 l ! Förvaltningsunderofficerare ........ 21 29 i 37 47 58 69j Flaggunderofficerare .............. 284 316 , 348 380 410 435 l Underofficerare av 2. graden ...... 499 810 1,050 1,090 1,132 ' 1,17—6 | ! Flaggkorpraler .................... 424 200 — _ — 11580 , Summa, 1,228 1,355 ; 1,435 1,517 1,600 !
Den i förhållande till övriga år stora ökningen av antalet underofficerare av 2. graden för budgetåret 1942/43 beror till övervägande del på det avse- värda behov, som föreligger för under byggnad varande fartyg, de två krys— sarna däri dock ej inbegripna.
Att icke samtliga flaggkorpraler överförts till underofncerare av 2. graden
redan från och med budgetåret 1942/43 beror på att furirer, som endast genomgått underofficersskolans lägre klass, under rådande förhållanden måst befordras till Haggkorpraler — en åtgärd som torde bliva nödvändig även våren 1942. Dessa flaggkorpraler kunna enligt Kungl. Maj:ts tidigare beslut icke befordras till underoficerare av 2. graden förrän de genomgått full— ständig underofficersutbildning, vilken för de sista av denna kategori be- räknas ske 1942/43. .
I den mån vakanser förefinnas inom underofficersgraderna (flaggkorpra- lerna enligt äldre organisation däri inbegripna), bör ett mot antalet vakanta löner svarande antal extra flaggkorpralsbeställningar (furirsbeställningar enligt nu gällande organisation) få upptagas i staten för sjömanskåren, så- vida icke underofficersbeställningarna kunna uppehållas genom inkallande av personal å övergångsstat eller i reserven.
Sjömanskåren.
! r" tar a Stat sm Stat Stat Stat Stat ! i ”"HD & 1941/42 1942/43 1943/44 1944/45 1945/46 1946/47 * l ' ; Högbåtsman ...................... 160 172 134 196 208 215 jFlaggkorpraler .................... 1)1,511 l)1,665 1,780 1,900 2,010 2,130 | Korpi-ale: .......................... 229 234 238 242 246 250 ! KOrpraler under 6 månader ........ —— — 800 800 800 800 5 Meniga under 6 månader .......... —— — 800 800 800 800 Meniga ............................ 2,646 2,835 2,230 2,325 2,425 2,425 Summa 4,546 4,906 5,232 5,463 5,689 5,820 ,
Ökningen för budgetåret 1942/43 avser i huvudsak personal för under byggnad varande fartyg utom de två kryssarna.
Det av utredningen föreslagna utbytet av titeln furir mot Haggkorpral kan icke äga rum förrän den nuvarande fiaggkorpralsgraden avvecklats, vilket
[ *) Furirer. ! beräknas ske under budgetåret 1942/43. |
Musik direktörerna.
' , Stat Stat Stat sm smt smt l l
1941/42 1942/43 1943/44 1944/45 1945/46 1946/47 .
Musikdirektörer .................... 2 , 2 2 , 3 , 3 3
Värnpliktiga.
_j
Kategori värnpliktiga
1944 1945 1946 i Värnpliktiga i allmänhet .......... 2,225 (2,750) 2,610 (3,200) 2,900 (3,535) 2,900 (3,535) ; Värnpliktiga, avsedda för handräck- * ningstjänst ...................... 220 (240) 245 (270) 275 (300) 275 (300) ' Summa 2.445 (2,990) 2,855 (3,470) 3,175 (3,835) 3,175 (3,835)
Av tabellen framgår det antal värnpliktiga av årsklasserna 1943—1946, som beräknas fullgöra tjänstgöring. Siffror inom parentes angiva motsvarande inskrivningsbehov. Härtill komma specialister, befälsaspiranter samt sjö- kaptener och likställda.
Kustartilleriet.
Organisationen av kustartilleriförsvaren samt framförallt kustartilleritrupp- förbanden sammanhänger intimt med genomförandet av de tidigare omnämnda byggnadsfrågorna. De föreslagna byggnadsarbetena böra därför snarast genomföras. Särskilt framträder därvid behovet av att kasernetablissement för det föreslagna nyupprättade Älvsborgs kustartilleriregemente omedelbart kommer till utförande. För nämnda regemente böra redan från och med den 1 oktober 1942 vissa kompanier kunna uppsättas. Regementet bör därför om än i begränsad omfattning träda i funktion från nämnda tidpunkt. För Härnösands kustartilleridetachement bör anställning och utbildning av stam- manskap påbörjas från och med den 1 oktober 1942 vid redan befintliga trupp— förband. Under budgetåret 1943/44 bör detachementet kunna träda i funk- tion F ör detachementet avsedda värnpliktiga böra intill nämnda tidpunkt erhålla sin utbildning vid annat truppförband, i den mån ej möjligheter före- ligga för dess bedrivande inom Hemsö kustartilleriförsvar.
Intill dess Älvsborgs kustartilleriregemente med dess detachement i Härnösand uppsatts, bör för Göteborgs skärgårds och för Hemsö kustartil- leriförsvar avsedd eller erforderlig personal liksom hittills utgöra detache— ment ur Karlskrona respektive Vaxholms kustartilleriregementen.
Enär enligt utredningens förslag utbildning vid rörligt sjöfrontsartilleri icke längre skall bedrivas vid Vaxholms kustartilleriregemente, bör vid detta regemente nu befintligt kompani, avsett för detta ändamål, snarast överföras till Karlskrona kustartilleriregemente.
Av i det följande intagna tablåer framgår för de olika personalkategori- erna den planerade årliga ökningen under uppsättningsåren. Med hänsyn till de framtida möjligheterna för rekrytering och utbildning liksom till be- fordringsförhållanden m. ni. kan det måhända komma att visa sig, att en något längre uppsättningstid kan bliva erforderlig.
På grund av den relativt begränsade omfattningen under budgetåret 1942/43 av Älvsborgs kustartilleriregemente har utredningen funnit anled- ning föreslå, att chefen för Göteborgs skärgårds kustartilleriförsvar, vilken tillika är avsedd såsom chef för kustartilleriregementet, under angivet bud- getår upptages i beställningen närmast lägre än den, i vilken han därefter avses att placeras.
Av tabellen framgår vidare, att beställningen såsom souschef i marin- staben bör tillsättas från och med ingången av budgetåret 1942/43.
Inom kaptens— och löjtnantsgraderna torde under ett antal år framåt komma att förefinnas vissa vakanser, vilka dock delvis komma att uppvägas av ett överskott av fänrikar utöver det för genomförd organisation beräk- nade antalet. Vakanta löner avses i övrigt att kunna disponeras för office- rare i reserven, som önska vara inkallade till frivillig tjänstgöring.
Stat Stat Stat Stat Stat Stat
”””er 1941/42 1942/43 1943/44 1944/45 1945/46 1946/47
l Chef för Vaxholms kivxstartillerirege—j
mente, lönegrad Ob 1 ............ l 1 1 l 1 . 1 Chef för Karlskrona kustartilleri- regemente, lönegrad Ob 1 ........ 1 1 l 1 1 1
Chef för Göteborgs skärgårds kust- artilleriförsvar, tillika chef för Alvsborgs kustartilleriregemente, lönegrad Ob 1 .................. — 1 (08. 6) 1 1 1 1 Chef för Gotlands kustartilleriför- svar. tillika chef för Gotlands kust- I
artillerikår, lönegrad Oa 6 ........ 1 1 1 1 1 1 ' Souschef i marinstaben, lönegrad i
_ De 6 ............................ — l 1 1 1 1 3
' Overstelöjtnanter .................. 6 8 10 12 14 16 i iMajorer .......................... 13 13 15 17 19 20 *
] Kaptener .......................... 55 74 80 87 94 100 i
j Löjtnanter ........................ 58 76 82 89 96 102 |
! Fänrikar 1) ........................ 20 —— —— — — _ j |
Summa 1) 155 176 192 210 228 243
1) Härtill fänrikar a. e. o. stat, vilkas antal vid periodens slut beräknas till 45 st.
Underofficerskåren.
(J amväl omfattande flaggkorpraler enligt hittillsvarande organisation.)
T'" st " d Stat Stat Stat- Stat Stat Stat ”"' eb” 1941/42 1942/43 1943/44 1944/45 1945/46 1946/47 i
Förvaltningsunderofficerare ........ 16 24 i 26 29 32 35 | Flagguuderofficerare .............. 83 117 j 131 144 157 170 ! Underofficerare av 2. graden ...... 121 241 1 269 297 , 325 353
! Flaggkorpraler .................... 83 — | — -— — -—
' Summa 303 382 * 426 , 470 514 1 558 ;
Med hänsyn till det avsevärt ökade behovet av underofficerare vid kust- artilleriet är det nödvändigt att i väsentlig omfattning utöka antalet under- officerare redan under det första uppsättningsåret. Utredningen förutsätter härvid, att underofficerare, som tvångsvis eller frivilligt överförts till över- gångsstat, och vilka härtill äro villiga och lämpliga, beredas möjligheter att återinträda på aktiv stat. _ I den mån vakanser skulle uppstå inom underofficersgraderna, bör ett mot antalet vakanta löner svarande antal extra flaggkorpralsbeställningar (furirsbeställningar enligt nu gällande organisation) få. upptagas i staten för manskapskåren, såvida icke underofäcersbeställningarna kunna uppehållas genom inkallelse av personal å övergångsstat eller av reservpersonal.
*-
_j
Stat 1942/43
Stat
Tjanstcgrad 1941/42
Stat 1943/44
Stat i 1944/45 1
Stat 1945/46
Stat 194 (i,/47 ]
Flaggkorpraler .................... ') 228 1) 350 Korpraler ........................... 193 300 Korpi-eler under sex månader ...... j — —— Meniga under sex månader ........ — — Meniga ............................ ' 695 875 Summa 1 1,116 1,525
1) Furirer.
420 300
950 1,670
480
50 255 255 950
1,735
540
50 255 255 950
1,795
600
50 255 255 950
1,85?)
Det jämväl för kustartilleriet föreslagna utbytet av titeln furir mot flagg- korpral bör enligt utredningens mening genomföras vid samma tidpunkt,
som angivits beträffande flottan.
Det befordringssystem för stammanskap, som för närvarande är gällande, torde alltjämt böra tillämpas ä dem, som före budgetåret 1942/43 vunnit anställning vid kustartilleriet. I tabellen ovan har därför icke upptagits beställningarna >>korpraler under sex månader» och »meniga under sex må— nader» för de två första uppsättningsåren utan i stället ett häremot sva- rande utökat antal beställningar för korpraler.
Musikdirektörerna. ___—___ Stat Stat smt ' Stat Stat Stat 1941/42 1942/43 1943/44 1944/45 1945/46 1946/47 | Musikdirektörer .................... i 2 i 3 3 3 3 3 Värnpliktiga. Ä r s k ] a s s ' Kategori värnpliktiga i 1943 1944 1945 j 1946 | 2,350 (2,525) 2,350 (2.525) 2,350 (2,525) 2,350 (2,525)
Värnpliktiga i allmänhet .......... Värnpliktiga avsedda för handräck-j
ningstjänst ....................... 185 ( 200) 185( 200) Värnpliktiga i specialtjänst . .. i 8 ( 10) 8 ( 10) Summa 2,543 (2,735) 2,543 (2,735)
185 ( 200)| 185( 200) 8 ( 10) 8 ( 10) 2,543 (2,735) 2,543 (2,735)
Av tabellen framgår det antal värnpliktiga av årklasserna 1943—1946, som beräknas fullgöra första tjänstgöring. Siffrorna inom parentes angiva mot-
svarande inskrivningskontingenter. Härtill komma befälsaspiranter.
För att snarast kunna tillgodose mobiliseringsbehovet av värnpliktiga är det nödvändigt, att värnpliktskontingenten redan från uppsättningsperiodens början gives den omfattning, som kräves vid genomförd organisation.
För' marinen gemensamma kårer.
Marlnin genj örkåren.
T'" d Stat Stat Stat Stat Stat Stat ”meg" 1941/42 1942/43 1943/44 1944/45 1945/46 1946/47 * Marinöverdirektör, chef ........ 1) 1 i, 7) 1 1 1 1 1 Förste marindirektör ............ i — l 1 1 1 1 l Marindirektörer av 1. graden. . . . Q' 3 j 4 5 3)7 4)9 5) 10 Marindirektörer av 2. graden. . .. ( 5)5+4+3* 9 9 ")9 8)9 9) 10 . Förste mariningenjörer ........ i”)13+8+4 21 21 20 19 18 Mariningenjörer av 1. graden.... | 6)8+9+1 19 22 24 27 30 Mariningenjörer av 2. graden. . . . 16 17 19 20 22 24 Extra mariningenjörer .......... 5 5 —- — — — Marinunderingenjörer under 12 månader ...................... 6 4 4 4 5 5 . Marinnnderingenjörer under 6 månader ...................... 2 6 4 4_ 4 5 Summa 88 87 86 90 97 104 . Stipendier för mariningenjörer av 2. graden i mariningenjörkårens | reserv, under 12 månader . . . . 2 6 4 4 4 5 ,, 6 » 1 6 2 6 4 4 5
') Lönegrad Cb 2. — 2) Lönegrad Cb 3. —— 3) Eventuellt endast 6. —— ") Eventuellt endast 7. — 5) Eventuellt endast 8. — 6) Av de tre siffrorna har anger den första skeppsbyggnads- ingenjörer, den andra specialingenjörer som skola Ennas kvar och den tredje specialingen- jörer som skola utgå. ur staten. Siffrorna angiva aktuella läget den 1 januari 1942. — 7) Eventuellt 10. _— ") Eventuellt 11. — a) Eventuellt 12.
Detaljfördelning av mariningenjörer, ej skeppsbyggnadsingenjörer.
! Stat Stat Stat Stat Stat Stat ; ”Femma 1941/42 1942/43 1943/44 1944/45 1945/46 1946/47 : Artilleriingenjörer ................ 4 5 5 6 7 8 ; Elektroingenjörer ................ 9 9 9 9 8 8 ; Miningenjörer .................... 3 3 2 2 2 2 ; Radioingenjörer .................. 3 3 4 4 5 5 ' Torpedingenjörer ................ 1).”) 2 3 3 3 4 Stationsingenjörer ................ 2 n) —— — — — — ; Verkstadsingenjörer .............. 2 *)—— — — —— — ' Kemist .......................... 1 a) — — — — —— Summa 29 22 23 24 25 27
1) Härav 3 beställningar obesatta jämlikt beslut av Kungl. Maj:t. — 3) Uppföras &. över- gångsstat. — 3) Marinunderingenjörerna äro ej upptagna i tabellen.
I tabellen äro beträffande marindirektörer av 1. respektive 2. graden i vissa fall angivna alternativa siffror. Såsom av utredningen under avsnittet >>Mariningenjörkåren» angivits, bör det ej annat än i undantagsfall ifråga- komma, att marindirektör av 2. graden, f. d. specialingenjör, befordras till marindirektör av 1. graden, förrän den nya ingenjörsutbildningen genomförts för samtliga ingenjörskategoriers vidkommande. Som regel bör därför förut-
508 sättas, att antalet marindirektörer av 1. graden tills vidare ligger 1—2 under och antalet marindirektörer av 2. graden lika mycket över det som slutmål i personalförteckningen upptagna. Detta torde i personalförteckningen få sitt uttryck genom att 2 beställningar angivas som alternativt för marindirektörer av 1. graden eller för marindirektörer av 2. graden. I kolumnen stat 1941/42 äro bland marindirektörerna av 2. graden upptagna 1 kemist och 2 stationsingen- jörer, vilka avses överförda till övergångsstat. Bland förste mariningenjörerna äro på. samma stat upptagna 2 verkstadsingenjörer, avsedda att överföras till övergångsstat, samt 2 torpedingenjörer, vilka under anställning vid centrala torpedverkstaden i Motala uppbära lön därifrån, varvid motsvarande be- ställningar ?» mariningenjörkårens stat äro vakanta utan att få äterbesättas. Samma är förhållandet med en såsom mariningenjör av 1. graden upptagen beställning för en torpedingenjör.
Inom ett par specialfack avses en minskning skola ske, nämligen i fråga om elektroingenjörer från 9 till 8 och i fråga om miningenjörer från 3 till 2. Inom förstnämnda fack kan minskningen äga rum i samband med en pensionsavgång under perioden, varför någon åtgärd ej synes erforderlig. Vad angår miningenjörer må. framhållas, att antalet sådana är 1941 utökats från 2 till 3. Den senast anställde innehar endast förordnande å beställ— ningen och kan sålunda entledigas efter 6 månaders uppsägning. Antingen torde han emellertid därvid kunna beredas anställning i ungefär motsva- rande befattning inom marinförvaltningen eller å. örlogsvarv eller ock torde utvägen att övergå till annan specialgren stå öppen. _
Rekryteringen av andra specialgrenar än skeppsbyggnadsingenjörer via den av utredningen föreslagna kadettvägen kan icke giva resultat förrän efter femårsperiodens slut. Enär vakanser böra undvikas, blir följden den, att en rekrytering >>från sidan» under femårsperioden alltjämt måste ske beträffande dessa specialgrenar. Rekryteringen bör emellertid endast ske till mariningenjör av 2. graden.
Marinintendentu rkåren .
, .. —..- Stat Stat smt Stat Stat Stat * Timmer” (begtaunmbl 1941/42 1942/43 1942./44 1944/45 1945/46 1946/47 * Marinöverintendent, chef .......... 1)1 2) 1 ?)1 2)1 ?;1 231 ? Kommendörer .................... 1 —— 1 1 1 2 2 ; Kommendörkaptener 5) ............ 5 6 6 7 7 8 ' Orlogskaptener .................. 8 8 9 9 9 9 Kaptener ........................ 32 33 35 38 40 42 : Löjtnanter ...................... 20 23 25 26 28 28 '- Fänrikar *) ........................ 5 -— — _ '_' _ | Summa*) 71 72 77 1 82 87 90 ?
1) Kommendör i lönegrad Ob 1. — 2) Konteramiral av 2. graden i lönegrad Ob 2. — ') Be- fattningen sasom chef för marinens centrala. beklädnadsverkstad har avsetts bestridas av en kommendörkapten och särskild beställning är ej upptagen för densamme. — ') Härtill fänrikar & e. o. stat, vilkas antal vid periodens slut beräknas till 10
!
T'" t( (1 Stat Stat Stat Stat Stat Stat "men” 1941/42 1942/43 1943/44 1944/45 1945/46 1946/47 1 j Marinöverläkare, chef ............ 1 l 1 1 1 1 Förste marinläkare ................ 3 4 4 4 4 4 Marinläkare av 1. graden ........ 9 10 12 13 14 14 Ogonläkare ...................... 2 2 2 2 2 2 ' Marinläkare av 2. graden ........ 24 29 33 35 37 38 Summa. 39 46 52 55 58 59 I Marinläkarstipendiater på stat . . .. 12 12 12 12 12 12 Marinläkarstipendiater över stat (medgivet antal) ................ 14 14 7 — ; — —
I staten för 1942/43 nytillkommen förste marinläkare avses för tjänst- göring å marinförvaltningens sanitetsavdelning.
Med hänsyn till att de värnpliktiga läkarna normalt fullgöra sin fack- tjänstgöring först omkring 7—8 år efter den allmänmilitära utbildningen, kommer övergången till den av utredningen föreslagna nya organisationen att kräva en avsevärd tid. Härigenom uppstå stora svårigheter att få ut det antal tjänstgöringsmånader per år, som beräknas erforderligt. Det blir därför nödvändigt dels att öka antalet marinläkare av 2. graden så snabbt som rekryteringsmöjligheterna anses medgiva, dels att under hela femårs- perioden bibehålla marinläkarstipendiater på stat. Marinläkarstipendiaterna över stat böra däremot avvecklas på sätt av tabellen framgår. Trots de nämnda åtgärderna torde under perioden en viss ej obetydlig brist komma att uppstå i antalet tjänstgöringsmånader. För täckande av denna brist har ett belopp, som för budgetåret 1946/47 beräknats till cirka 45,000 kronor, av avlöningsanslaget avsetts för inkallande av marinläkare i reserven till frivillig tjänstgöring.
Marinens poliskår.
U tökningen — anställande av särskild polispersonal vid Göteborgs örlogs- depå —— bör ske från och med budgetåret 1942/43.
U tbi/dningsansta/ter.
Arbetena med färdigställande av nya lokaler för flottans sjömans- skola böra snarast påbörjas. Sker så, bör verksamheten vid Sjömansskolan kunna taga sin början under budgetåret 1942/43.
Utbildningen vid den gemensamma underofficersskolan bör taga sin början först året efter det att den första årskursen elever lämnat försvars- väsendets läroverk. Med hänsyn härtill torde underofficersskolan kunna träda i funktion tidigast under budgetåret 1946/47, vid vilken tid alltså erforderliga förändringar i de för skolan avsedda lokalerna böra vara vidtagna.
För att marinens elever skola kunna följa undervisningen i försvars—
väsendets läroverk, redan innan rekryt- och underbefälsutbildningen omlagts i överensstämmelse med vad organisationsförslaget avser beträffande studie— mål i vissa icke militära ämnen, torde det bliva erforderligt att anordna till- fälliga kurser för underbefäl i dessa ämnen före kommendering till läroverket.
För sjökrigsskolan beräknas verksamheten i nya lokaler kunna taga sin början under budgetåret 1942/43. I personalförteckningarna upptagen personal av vissa kategorier bör tillsättas med hänsyn härtill. '
I fråga om sjökrigshögskolan är övergången till förlängd utbildning i vissa högre kurser beroende av förhållanden, som för närvarande icke helt låta sig överblickas.
V. Kostnadsheräkningar för marinen.
A. Ärskostnader.
1. Årskostnader vid genomförd organisation.
Prisläget 1/1 1939 Prisläget 1/1 1941 Bilaga _ Kr. Kr. Kr. Kr. Avlöningar m. m.. till fast anställd personal. Avlöningar till aktiv personal m. ii., för- slagsanslag : 1. Avlöningar till ordinarie tjänste- män. förslagsvis ................ 26,700,000 26,700,000 2. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbefattning, förslagsvis .. 410,000 410,000 3. Avlöningar till fänrikar, förslagsvis 450,000 450,000 ! 4. Avlöningar till övrig icke—ordinarie personal, förslagsvis: &) extra ordinarie och extra tj ånste— I mån, förslagsvis .............. 1,770,000 1,770,000 : b) viss icke-ordinarie personal vid mariningenjörkåren, förslagsvis 50.000 50.000 c) viss icke-ordinarie personal vid marinläkarkåren, förslagsvis .. 150.000 150,000 d) betjäningspersonal m. fl., för- slagsvis ...................... 2,500 2,500 e) musikelever .................. 7.500 7.500 f) tillfälligt anställande av tjänste- män m. m., förslagsvis ........ 20,000 20,000 , 5. Arvoden och övriga ersättningar ; utöver lön till ordinarie tjänstemän 190,000 190,000 6. Arvoden och särskilda ersättningar, , bestämda av Kungl. Maj:t ...... 380,000 380,000 ?. sjötillägg m. m., förslagsvis ...... 1,850,000 1,850,000 , 8. Avgånget manskaps anställning å _ civilanställningsstat, förslagsvis .. 540,000 540.000 9. Rörligt tillägg, förslagsvis ...... 1,480_000 34.000000 3,950,000 36,500,000 1 a Avlöningar till personal å. övergångs— stat, förslagsanslag ................ 280,000 300,000 AVIÖSningar till personal å reservstat, fö-rslagsanslag ...................... 45,000 45.000 1 l) åYlfmingar till personal i marinens re- server, förslagsanslag .............. 840,000 910,000 1 (: Rekryteringskostuader och avskedspre- mier m. m.. förslagsanslag .......... 340,000 340,000 1 d Ekiperingsersåttningar, förslagsanslag. . 795,000 2,3007000 795,000 2390 000 ___—— __ ) , Arlöningar och familjebidrag dt värnpliktiga. 2 8. De värnpliktigas avlöning, förslagsan- 1 slag ................................ 2,750,000 21750000 2 b Familjebidrag åt värnpliktiga, förslags- anslag .............................. 100,000 2,850,000 100,000 2,850,000 Sjukvård. 3 a Sjukvård, förslagsanslag .............. 350,000 350,000 3 b Sjukvårdsmateriel, reservationsanslag.. 80.000 430,000 80,000 430 000 ,
4—1 GP
Sa 8b
0000. Dec
10
lla 11b
Resor och militär-transporter.
De värnpliktigas färdkostnader, förslags— anslag .............................. Reseersättningar m. m., förslagsanslag
Expenser m. m.
Bränsle. lyse, vatten, renhållning och __ tvätt, förslagsanslag ................ Ovriga expenser m. m., reservationsan-
slag ................................ Publikationstryck, förslagsanslag ......
Mathdllning. Mathållning, förslagsanslag ..........
Intendentm'materiel m. m.
Beklädnad, reservationsanslag ........ Kasern- och förplägnadsutredning, re- servationsanslag ....................
Undervisning och övningar.
Undervisningsmateriel m.m., reserva- tionsanslag ....................... Vissa kostnader för de fasta undervis- ningsverken, särskilda utbildnings- kurser m. m., reservationsanslag . . . . Flottans övningar, reservationsanslag. . Kustartilleriets övningar, reservations- anslag ..............................
Flytande materiel, artillerimateriel m. rn. Fartygsbyggnader för flottan. reserva- tionsanslag ........................ Fartygsbyggn ader för kustartilleriet, re- servationsanslag .................... Underhåll av flottans fartyg m. m., re- servationsanslag .................... Underhåll av kustartilleriets materiel m. m., reservationsanslag .......... Anskaffning och underhåll av motor- fordon, reservationsanslag .......... Anskaffning av artilleri- och annan tek- nisk materiel, reservationsanslag . . . Vissa materielförsök, reservationsanslag
Fortifikatoriska anläggningar. Befästningars underhåll m. m., reserva- tionsanslag ........................ Bidrag och understöd.
Bidrag till Sjövärnskåren, reservations- anslag .............................. Understöd åt föreningar m. m., reserva- tionsanslag ........................
Summa kronor
Prisläget % 1939 Prisläget /
Kr. Kr. Kr.
180,000 270.000
1,550,000
380,000 &
8,520,000
3,260,000 440,000
110,000.
170,000? 9,410,000
1,950,000
25,ooo,000 1,100,000 11,000,000 1.200,000 120,000
5,900,000 325,000
400,000
50,000 iopoo
450,000
2,005,000
200,000 290,000
2,200,000
460,000 90.000
8,520,000
3,700,000
11,64o,ooo
44,645,000
400.000
60,000 ___
111,ooo,ooq
11,420,000
4,620,000
510.000
135,000
210,000 18,000,000
2,400,000
36,250,000 1 ,300,000 15,000,000 1,500,000 150,000 7,000,000 M
500.000
65,000
10.000
490.000
2,750,000
11,420,000
5,130,000
20,745,000
61,600,000
500,000
l 75,000 144,880,000
2. Årskostnader under uppsättningsperioden.
_—
Totalkostnad Medelkontnad per budgetår
Prisläget 1/'1 1 9 3 9
Kr.
Prisläget 1/7 1941
Kr.
Prisläget 1/7 1939
Kr.
Prisläget 1/1 1 94 1 Kr.
Avlöningar till aktiv personal m. fl. Avlöningar till personal & övergångs- stat Avlöningar till personal &. reservstat Avlöningar till personal i marinens reserver Rekryteringskostnader och avskeds- premier m. m. .............. Ekiperingsersättningar De värnpliktigas avlöning .......... Familjebidrag at värnpliktiga ...... Sjukvård .......................... Sjukvårdsmateriel .................. De värnpliktigas färdkostnader . . . . Reseersättningar m. m. ............ Bränsle, lyse, vatten, renhållning och __ tvätt ............................ Ovriga expenser m. m. ............ Publikationstryck .................. Mathållning Beklädnad ........................ Kasern- och förplägnadsutredning . . Undervisningsmateriel m. m. ...... Vissa kostnader för de fasta under— visningsverken, särskilda utbild- ningskurser m. m. .............. Flottans övningar .................. Kustartilleriets övningar .......... Fartygsbyggnader för Bettan ...... Fartygsbyggnader för kustartilleriet Underhåll av Hottans fartyg m.m. Underhåll av kustartilleriets materiel m. m. .......................... Anskaffning och underhåll av motor- fordon .......................... Anskalfning av artilleri- och annan teknisk materiel ................ Vissa materielförsök .............. Industriens krigsorganisation ...... Befästningars underhåll m. m. Bidrag och understöd ..............
Summa kronor
:i 11 m.
150,000,000
2,575000 210,000
2,365,000
1,675,000 3.425,000 13,025,000 500.000 1 ,610,000 380.000 830.000 1,135,000
6,960,000 1,660,000 385.000 36,870.000 15,275,000 2,250,000 475,000
730,000 35,155000 7.790000 125.000000 5,170,000 49,100,000
6,375,000 410,000
29,500,000 1.760,0()0 100,000 1,870,000 295,000 504,860,000
161 ,000,000
2,760,000 210,000
2,560,000
1,675000 3,425,000 13,025000 500,000 1,610,000 380,000 920,000 1,220,000
9.880,080 2,010,0 0 460,000 49,420,000 21,645.000 2,610,000 585,000
900,000 67,250.000 9.590000 181.250.000 6,110,000 66,950,000
7,970,000 510,000
35,000,000 2,165,000 100,000 2,340.000 370.000 656,400,000
30,000,000
515,000 42,000
473,000
335,000 685.000 2,605,000 100000 322000 76,000 166,000 227,000
1,392,000 332,000 77.000 7,374.1100 3,055,000 450,000 95,000
146,000 7.0:31,000 1,558.000 25,000.000 1,034000 9,820,000
1,275,000 82,000
5,900,000 352,000 20.000 374,000 59.000 100,972,000
32,200,000
552,000 42,000
512,000
335.000 685,000 2,605,000 100,000 322,000 76,000 184,000 244,000
l,976,000 402000 92000 9.884,000 4,329000 522000 117000
180.000 13,450.000 1,918,000 36,250.000 1.222,000 13,390,000
1,594,000 102,000
7,000,000 433,000 20.000 468,000 74.000 131,280,000
Beträffande beräknandet av medelsbehovet under uppsättningsperioden för far- tygsbyggnader för kustartilleriet hänvisas till särskild hemlig bilaga.
B. Engångskostnader (utom kostnader för byggnader m. m.).
Sammanställning. if " * rutiga" lignin. Bilaga 1/7 1939 1/7 1941 Kr. ! Kr. Allmänt. 12 Experiment och konstruktionsarbete för torpedbåtar 275,000 ! 350.00CI 13 Båtmateriel för sjökrigsskolan ........................ 105,000 1 120.000 14 Viss övrig materielanskaffning för sjökrigsskolan ...... l,085,000 1 1,300,000 _ 15_ Intendenturmateriel för marinen ...................... 6,780,000 l 8,700,000 Hg'älglmai1enmatene1 m. m. för kustartilleriet .............. 26,180,000 : 29.000000 16 Maskeringsmateriel för marinen ...................... 415,000 : 500.000 Norrlandskustens marindistrikt. * 17 Isbrytande bogserbåt m. m. för Gustafsviks örlogsdepå 467.000 * 560.000 i Ostkustens marindistrikt. _ 18 Utrustning av gyroklotverkstad ...................... 49.000 _! 60.000 Sydkitstens marindistrikt. 19 Undervisningsmateriel för underofficersskolan .......... 42.000 50.000 20 Båtmateriel och undervisningsmateriel 111. m. för sjö- mansskolan ........................................ 258.000 305,000 ' 18 Komplettering av utrustning för gyroklotverkstad ..... 15.000 20,000 21 Förbättring av verkstadskursens vid ingenjördeparte- mentet maskin- och verktygsutrustuing rn. m. ...... 52.000 60,000 Västkustens marindistrikt. i 21 Inspektionsbät för marindistriktschefen ................ 35,000 i 35.000 21 Bogserbat för Göteborgs örlogsdepå. .................. 270.000 ] 300,000 Summa kronor 36,02S.000 l 41.360,” C. Engångskostnader för byggnader m. m. Sammanställning. ; Beräknad kostnad Avskrivningsbehov Bilaga i Prisläget Prisläget Prisläget Prisläget % 1939 1/7 1941 l 1/7 1939 1/7 1941 Kr. | Kr. ' Kr. Kr. 22 Allmänt .................... i 5,389000 6,468000 2,786,000 % 3,344,000 23 Norrlandskustens marindistrikt 5,396,000 6,475,000 3,200,500 _ 3,840,000 24 Ostkustens » 3,338,500 4,007,000 l,865,500 . 2.239,000 25 Gotlands » 3.249.000 ! 3,900,000 1.778,500 ! 2,135,000 26 Sydkustens » ? 9,290,500 : 11,149,000 i 5,127,000 1 6,152.500 27 Västkustens » ? 9.705,000 | 11,645,000 :; 4,950,500 _l 5,940,000 Summa kronor i 36,368,000 ! 43,644,000 :a 19,7os,ooo 1 23,650,500 _
D. Sammanfattning av marinens kostnader.
.. . . Vid genomförd * Under uppsattnmgsperioden organisation
Medelkostnad Medelkostnad
lota! Kostnad per budgetår per budgetår
Prisläget Prisläget Prisläget Prisläget Prisläget Prisläget 1lr 1939 1/7 1941 1lr 1939 1/7 1941 1/7 1939 1/7 1941 ;. Kr. Kr. Kr. Kr. Kr. Kr. 1 ; Årskostnader .......... 504.860,000 656.400,000 100,972,000 131,280,000 111,000,000 144,880,000 1 l . * Engångskostnader. & Engångskostnader ! l (utom för byggna- . ._ der m.m.) ........ 36,028,000 41,360,000 7,205,600 8,272,000 — — . Engångskostnader 1 för byggnadermnn. 19,708,000 23,650,000 3,941,600 4,730,000 — _ | Summa kronor 560,596900 721,410,000,[112,119,200 144.282900 111,000,000 144,880,000
Bilagor till kostnadsberäkningarna. ! Bilaga 1 a.
Beräkning av förslagsanslaget till avlöningar till personal å övergångsstat.
% Omfattningen av personalen å. övergångsstat beräknas för budgetåret * 1946/47 uppgå till omkring 35 procent av av den för budgetåret 1942/43 be-
räknade. Från anslaget beräknas jämväl utgå löneförmånerna för sådana specialingenjörer, som av utredningen föreslagits att överföras till övergångsstat. Anslaget beräknas med ledning härav: Vid 1941 års prisnivå. till ...................................... 300.000 kronor, och vid 1939 års prisnivå. till .................................. 280,000 kronor. Bilaga 1 b.
. Beräkning av förslagsanslaget till avlöningar till personal i marinens reserver. Anslaget har vid 1941 års prisnivå beräknats till ............ 910,000 kronor, och vid 1939 års prisnivå till .................................. 840,000 kronor. I anslaget hava inberäknats medel för till frivillig tjänstgöring inkallad reservpersonal till följande antal per budgetår:
Flottan. Pensionsavgångna : 10 sjöofficerare, varav högst 5 regementsofficerare; 45 underofficerare. Förtidsavgångna eller i reserven utnämnda: 5 underofficerare.
Pension savgångna: 4 officerare. varav högst 2 regementsofäoerare; 18 underofficerare. Förtidsavgångna eller i reserven utnämnda: 10 officerare; 6 underofficerare. Marinläkarkåren.
I överensstämmelse med vad som anförts beträffande övergången till den nya organisationen erfordras under några år inkallelse av ett antal marin- läkare i reserven till frivillig tjänstgöring. Medel härför hava under före— varande anslag beräknats för sammanlagt 90 tjänstgöringsmånader per år.
Bilaga 1 c.
Beräkning av förslagsanslaget till rekryteringskostnader och avskedspremier m. m.
1. Rekryteringsmedlen beräknas efter en rekryteringskosmad av 55 kronor per rekryt sålunda: flottan ............................................ 1,050 X 55: 57.750 kronor
kustartilleriet .................................... 400 x 55: 22.000 »
Summa 79,750 kronor 1 2. Medelsbehovet för anställningspenningar — 50 kronor per rekryt — be- räknas sålunda:
flottan ............................................ 1,050 )( 50: 52500 kronor kustartilleriet .................................... 400 )( 50: 20.000 »
Summa 72,500 kronor
3. Medelsbehovet för avskedspremier har beräknats enligt följande: flottan ...................................... 200 s 600 kronor =120,000 kronor 25 a. 800 » : 220000 >: kustartilleriet .............................. 55 a 600 » : 333000 >
10 a 800 » 8000 > Summa 181,000 krcnor
4. Anslaget till civilanställning beräknas sålunda: Civilanställningskommissionen .i Stockholm ...................... 3,000 krcnor Lokala kommissioner:
Karlskrona örlogsstation ............................................ 600 >
» kustartilleriregemente .................................. 400 > Gotlands kustartillerikår ............................................ 200 >* Härnösands kustartilleridetachement .............................. 200 > Göteborgs örlogsdepå. .............................................. 300 » Alvsborgs kustartilleriregemente .................................. 400 >=
Summa 5,100 kronor Tillhopa i avrundat tal .......................................... 340,000 kronor
Bilaga 1 d.
Beräkning av förslagsanslaget till ekiperingsersättningar.
Anslaget har beräknats sålunda:
för ekiperingshjälp ................................................ 171,000 kronor för ekiperingsbidrag .............................................. 624.000 »
Summa 795,000 kronor
* Bilaga 2 a.
Beräkning av förslagsanslaget till de värnpliktigas avlöning.
| Antalet tjänstgöringsdagar för marinens värnpliktiga — inbegripet de å , isbrytarfartygen tjänstgörande — beräknas enligt följande.
Antal t"'nst ör" - Flottan. Ja dågai'ngs Värnpliktiga i allmänhet ............................................ 1,384.700 Värnpliktiga, f. d. fast anställt manskap ............................ 18.000 Värnpliktiga avsedda för handräckningstjänst ...................... 123.750
Säger för fiottan 1,526,450
Kustartilleriet. Värnpliktiga i allmänhet ............................................ 1,076,970 Värnpliktiga, f. d. fast anställt manskap ............................ 4,000 Värnpliktiga avsedda för handräckningstjänst ...................... 83,160
Säger för kustartilleriet 1,164,130 Tillhopa 2,690,580
För beredande av avlöningstillägg till vissa kadetter beräknas ett medels-
1 behov av omkring 11.000 kronor och för särskilda förmåner för värnpliktiga officerare och underofficerare (jfr prop. 318/41 sid. 67) omkring 40.000 kronor. Anslaget till de värnpliktigas avlöning beräknas sålunda till (2.690580 + 11,000 + 40,000 =) avrundat .................................. 2,750,000 kronor.
Bilaga 2 b.
Beräkning av förslagsanslaget till familjehidrag åt värnpliktiga.
Anslaget har antagits växa i ungefärlig relation till de värnpliktigas antal och beräknas sålunda till omkring .................... 100,000 kronor.
Bilaga 3a. Beräkning av försiagsanslaget till sjukvård.
Till grund för beräkningen av anslaget hava lagts följande kostnader: för värnpliktiga 4 öre per man och dag, för stammanskap 20 kronor per man och år samt för befattningshavare tillhörande militära och militära icke-ordinarie reglementena 20 kronor per man och år. Antalet tjänstgö- ringsdagar för värnpliktiga har beräknats till omkring 2,700,000.
Medelsbehovet beräknas sålunda enligt följande:
1. Sjukvård för värnpliktiga .................................... 108,000 kronor 2 » enligt manskapsavlöningsreglementet ............ 154,000 * 3. » >— militära avlöningsreglementet ............ 70,000 > 4 'x » » icke-ordinarie avlöningsregl. 18,000 »
Summa 350,000 kronor
Bland beställningshavare avlönade enligt militära icke-ordinarie regle- mentet har icke upptagits personal, vars avlöning utgår från sakanslag.
")
Bilaga n 11.
Beräkning av reservationsanslaget till sjukvårdsmateriel.
[. Fredssjukvårdsmateriel.
Antalet tjänstgöringsdagar för värnpliktiga samt för fast anställt manskap, som bör tagas i betraktande vid anslagets beräkning, uppgår till om- kring 5,500,000.
Med ett dagskostnadsbelopp av 1 öre utgör medelsbehovet i runt tal .......................................... 55,000 kronor. I]. Km'gssjukvårdsmateriel. Medelsbehovet beräknas till ...................................... 25,000 kronor.
Med hänsyn till pågående utredning rörande ordnandet av tandvården vid försvarsväsendet hava inga beräkningar gjorts över behovet av anslag till tandvårdmateriel. —
Bilaga 4 a.
Beräkning av förslagsanslaget till de värnpliktigas färdkmstnader.
Detta anslag har erhållit ny benämning med hänsyn till att den inom marinorganisationens ram utförda inskrivnings- och mönstringsverksamheten icke längre skall fortfara. Anslaget skall därför i fortsättningen i huvudsak endast avse kostnaderna för de värnpliktigas färder till och från tjänstgöring samt ersättning för vissa begravningskostnader. Anslaget upptages under samma benämning, som redan finnes för flygvapnets vidkommande.
Anslaget beräknas — under hänsynstagande till värnpliktskontingenternas ökade storlek —— enligt 1941 års prisnivå till .................................... 200,000 kronor och enligt 1939 års prisnivå till ................................ 180,000 kronor. Bilaga 4 b.
Beräkning av förslagsanslaget till reseersättningar m. m. Anslaget har — under hänsynstagande till dels personalkadrernas ökade storlek, dels det ökade antalet tjänstgöringsorter —— enligt 1941 års prisnivå beräknats till ........................ 290,000 kronor och enligt 1939 års prisnivå till ................................ 270,000 kronor.
Beräkning av förslagsanslaget till bränsle, lyse, vatten, renhållning och tvätt. Med beaktande av det ökade medelsbehov som uppkommer med anled- ning av dels föreslagna ny- och ombyggnader av kaserner m. m. samt in- kasernering av sjökrigsskolans elever, dels de ökade manskapskadrarna och värnpliktskontingenterna har anslaget till bränsle, lyse, vatten, renhållning och tvätt enligt 1941 års prisnivå beräknats till ...................... 2,200,000 kronor och enligt 1939 års prisnivå till .............................. 1,550,000 kronor.
Bilaga 5 b.
Beräkning av reservationsanslaget till övriga expenser m. m. och förslagsanslaget till publikationstryck. Nämnda anslag hava i viss relation till de föreslagna kaderökningarna
m. m. beräknats sålunda Prisnivå 1/7 1939 Prisnivå. 1/7 1941 Övriga expenser m. m. .......................... 380,000 kr. 460,000 kr. Publikationstryck ................................ 75,00() kr. 90,000 kr. Bilaga 6”.
Beräkning av förslagsanslaget till mathållning.
Till grund för anslagets beräkning har lagts en portionskostnad för man och dag av Prisnivå 1/7 1939 Prisnivå '/7 1941 i land .............................................. 0.995 kr. 1.42 kr. ombord ............................................ 1.49 kr. 2.15 kr.
Antalet tjänstgöringsdagar har beräknats till 5,434,000, varav 1,850,000 ombord (däri inbegripet 103,000 dagar för personal vid sjöreserverna och Hårsfjärdens depå) och 3,584,000 i land. Härtill komma omkring 55,000 tjänstgöringsdagar för personal å civilanställningsstat.
Kostnaderna för civil personal hava beräknats till 11 öre per tjänstgö- ringsdag i land enligt 1939 års prisnivå och 14.5 öre enligt 1941 års pris— nivå.
Kostnaderna för mässpenningar hava beräknats till 1,750,000 kronor enligt båda prisnivåerna.
Sammanlagt medelsbehov: Prisnivå l/r 1939 Prisnivå 1/1 1941 Bes isning ........................................ 6,378,000 kr. 9,14ö,000 kr. Civi personal .................................... 395,000 » 520,000 » Mässpenningar .................................. 1.750,000 » 1,750,000 »
Summa 8,523,000 kr. 11,415,000 kr. eller avrundat 8,520,000 kr. 11,420,000 kr.
Bilaga 7 a.
Beräkning av reservationsanslaget till beklädnad.
Med utgångspunkt från en dagkostnad av 85 öre per man enligt 1941 års prisnivå och 60 öre per man enligt 1939 årsprisnivå har anslaget till beklädnad beräknats enligt förstnämnda prisnivå ...... till 4,620,000 kronor och enligt sistnämnda prisnivå. till ........................ 3,260,000 kronor. Bilaga 7 b.
Beräkning av reservationsanslaget till kasern- och förplägnadsutredning. Till grund för beräkning av anslaget har legat dels en dagkostnad av 15 öre per man enligt 1941 års prisnivå och 13 öre per man enligt 1939 års prisnivå, dels ett beräknat antal tjänstgöringsdagar i land av 3,492,000 in- beräknat personal för sjöreserverna och Hårsfjärdens depå. För anskaffning (dock ej vid nyuppsättning av musikkår) och underhåll av musikmateriel ha avsetts 12,000 kronor. Med hänsyn till att manskap, som åtnjuter hyres- tillägg eller inkvarteringsersättning, själv ombesörjer sin inkvartering. har anslaget minskats med ett uppskattat belopp av 25,000 kronor. Medels— behovet har sålunda i avrundat tal beräknats
enligt 1941 års prisnivå till .................................... 510.000 kronor och enligt 1939 års prisnivå till ................................ 440,000 kronor. Bilaga 8 a.
Beräkning av reservationsanslaget till undervisningsmateriel m. m.
Av anslaget skola bestridas: A. Kostnader för undervisningsmateriel och läroböcker till sjökrigsskolan .................................................... 50,000 kronor sjökrigshögskolan ................................................ 6,000 » marinens underofficersskola .................................... 9,000 » flottans sjömansskala ............................................ 20.000 » » underbefälsskolor ........................................ 8.000 » kustartilleriets rekrytskolor .................................... 10,000 » ' » underbefälsskolor .............................. 4,000 »
Summa 107,000 kronor.
B. Kostnader för militär undervisningsfilm .................. 10,000 kronor » >> filmdepåer .................................... 5.000 »
Summa. 15,000 kronor.
C. Ersättningar för utarbetande av läroböcker, beskrivningar m. m. .......................................................... 13.000 kronor
Tillhopa 135,000 kronor.
Anslaget beräknas vid 1939 års prisnivå kunna upptagas till 20 % lägre belopp, d. v. s. omkring ........................................ 110,000 kronor.
Bilaga 8 b. Beräkning av reservationsanslaget till vissa kostnader för de fasta undervisningsverken, särskilda utbildningskurser m. m.
Av anslaget skola bestridas: A. Kostnaderna för premier, vissa övningar m. m., vilka beräknats sålunda:
sjökrigsskolan .................................................... 40000 kronor sjökrigshögskolan ................................................ 5,000 » marinens underofficersskola ...................................... 15.000 » flottans sjömanskola .............................................. 20,000 » » underbefälsskolor ........................................ 10,000 » » yrkeskurser .............................................. 30.000 » kustartilleriets rekrytskola ..................................... 10,000 :> >> underbefälsskolor ................................ 5.000 »
Summa 135,000 kronor .
B. Kostnaderna för särskilda skolor och utbildningskurser m. m. Språkkurser för officerare ........................................ 1,500 kronor Officerskurser i förbindelsetjänst ................................ 2,000 >> Utbildning i militärpedagogik för officerare .................... 600 » Kurs vid krigshögskolan ........................................ 500 >> Kurs i gasskyddstjänst vid allmän fänrikskurs ................ 1,000 » Utbildning av officer vid handelshögskolan .................... 700 >> Föreläsningar i militärpedagogik för underbefäl .............. 1,000 >> Utbildning av ekonomipersonal ................................ 8,000 »
, Eackutbildningskurs för värnpliktiga läkare .................... 3,000 » , Ovriga skolor och utbildningskurser ............................ 58.000 » 1 Summa. 76300 kronor
i Tillhopa 211,300 kronor, vilket avrundas till .................. 210.000 >> * Vid 1939 års prisnivå beräknas kostnaden till omkring ...... 170,000 » Bilaga 8 c.
Beräkning av reservationsanslaget till flottans övningar.
Anslaget har beräknats enligt följande:
Enligt Enligt S p e e i fi k & t i o n prisnivå prisnivå . 1/7 1939 V'; 1941 1. Av fartygsexpeditioner direkt föranledda kostnader a) Kustilottan och övriga rustade förband ........ 7,840,000 ]5,500,000 b) Fartygsdepäer ...................................... 940,000 1,650,000 2. Vissa kostnader i land samt av fartygsexpeditioner först i andra hand föranledda utgifter .......... 440,000 510,000 3. Måliiygning ............................................ 150,000 285,000 4. Luftskydds— m. fl. krigsövningar i land ............ 40.000 65.000
Summa kronor 9,410,000 18,010,000 eller avrundat kronor 9,410,000 18,000,000
Till grund för beräkningen av kostnader direkt föranledda av fartygs- expeditioner har legat den »Tablå över rustningar och depåförläggning», som bifogats det hemliga avsnittet rörande flottans krigsberedskap och ovmngar. .
I anslaget för målilygnin ingå kostnader såväl för förhyrda civila flygplan som även för drivmedel oc löpande underhåll för militära flygplan då de utnyttjas för måliiygning.
Bilaga 8 d.
Beräkning av reservationsanslaget till kustartilleriets övningar.
Anslaget har beräknats enligt följande:
Enligt Enligt Specifikation prisnivå prisnivå % 1939 1/7 1941 1. Kustartilleriförsvarens och kustartilleritruppförban— dens övningar ...................................... 1,800,000 2,100,000 2. Målilygning ............................................ 150,000 300.000
Summa kronor 1,950,000 2,400,000
Beträffande målliygning gäller vad i bilaga 8 c härom anförts.
Bilaga .9 a.
Beräkning av reservationsanslaget till fartygshyggnader för flottan.
Enligt de grunder som angivas i avsnittet »Nybyggnadsbehov» beräknas anslaget vid 1941 års prisnivå till .......................... 36,250,000 kronor
och vid 1939 års prisnivå. till .............. I .................. 25,000,000 kronor.
Bilaga !) li.
Beräkning av reservationsanslaget till fartygsbyggnader för kustartilleriet. Erforderliga nybyggnader för vidmakthållande av den fartygsmateriel, som kustartilleriet enligt utredningens förslag avses erhålla, hava vid 1941 års prisnivå beräknats draga en kostnad av- .................... 1,300,000 kronor och vid 1939 års prisnivå .................................... 1,100,000 kronor. Bilaga 9 c.
Beräkning av reservationsanslaget till underhåll av flottans fartyg m. m. Underhållet av iiottans fartygsmateriel, sammansatt på sätt av utredningens förslag närmare framgår, har av marinförvaltningen vid 194]. års prisnivå beräknats draga en kostnad av .............................. 15,000,000 kronor. Vid 1939 års prisnivå beräknas motsvarande kostnader till 11,000,000 kronor.
Bilaga 9 d.
Beräkning av reservationsanslaget till underhåll av kustartilleriets materiel m.m.
Underhållet av kustartilleriets materiel, sammansatt på sätt av utrednin- gens förslag närmare framgå-r, har vid 1941 års prisnivå. b eräknats draga en kostnad av ...................................................... 1,500,000 kronor och vid 1939 års prisnivå en kostnad av .................... 1,200,()00 kronor. Bil. .9e.
Beräkning av reservationsanslaget till anskaffning och underhåll av motorfordon.
Antalet motorfordon för marinen vid utbyggd organisation beräknas enligt
följ an de.
4-
Mai-inledningen m. m.
Chefen för marinen .......................... Marinförvaltningen .......................... Sjökrigsskolan ..............................
Flottan.
Norrlandskustens marindistrikt .............. Ostkustens » Sydkustens ) Västkustens » Kustfiottan ................ . ................. Karlskrona örlogsvarv ........................
Kustartilleriet.
Stockholms skärgårds kustartilleriförsvar ...... Vaxholms kustartilleriregemente .............. Blekinge kustartilleriförsvar .................. Karlskrona kustartilleriregemente ............ Gotlands kustartilleriförsvar och Gotlands kust-
artillerikar ................................ Göteborgs skärgårds kustartilleriförsvar och
Alvsborgs kustartilleriregemente ............ Hemsö kustartilleriförsvar och Härnösands kust-
artilleridetachement ........................
Summa
1) Därav en traktor.
Person- bilar
Last- bilar
Brand- bilar
Ambu- lans- biler
Bussar
Motor- cyklar
>—->—u—->—n——l—- (vr—>—
v— '— & i—u—u—u—c
18
1)2
immer—li
:— w & o—u—u—w
|— q
Årskostnaderna för denna fordonspark beräknas vid 1941 års prisnivå.
sålunda : Underhåll och drift : 41 bilar a 2,000 kronor ..........................................
3 bussar å. 3,000 kronor ........................................ 9000 1 motorcykel a 900 kronor ......................................
'900
82.000 kronor
» ))
Förnyelse: 41 bilar är 1,200 kronor .......................................... 49,200 kronor 3 bussar ä 2,400 kronor ........................................ 7,200 >> [ motorcykel a 600 kronor ...................................... 600 »
Summa 148,900 kronor eller avrundat 150,000 >> Vid 1939 års prisnivå. har medelsbehovet beräknats till .. 120,000 »
Bilaga 9f. Beräkning av reservationsanslaget till anskaffning av artilleri- och annan teknisk materiel.
Anslaget har av utredningen upptagits till ett belopp av 7,000,000 kronor per år (1941 års prisnivå), med en ungefärlig fördelning enligt följande:
artillerimateriel .......................... 3,250,000 kronor torpedmateriel ............................ 2.200,000 » minmateriel .............................. 500,000 » radiomateriel ............................ 500,000 » nautisk materiel .......................... 50,000 » ingenjörmateriel .......................... 500,000 »
Summa 7,000,000 kronor
Nämnda belopp beräknas vid 1939 års prisnivå motsvara 5,900,000 kronor.
Bilaga .9 g.
Beräkning av reservationsanslaget till vissa materielförsök.
Anslaget har av utredningen upptagits till ett belopp av per år (1941 års prisnivå) ............................................................ 400,000 kronor. Vid 1939 års prisnivå beräknas anslaget till .............. 325,000 kronor.
I marinförvaltningens skrivelse den 29 augusti 1941 angående anslag för marinen för budgetåret 1942/43 är här ifrågavarande anslag fördelat på föl- jande titlar: skjut- och materielförsök samt inskjutning av kanoner; försök med teknisk materiel; försök med torped- och radiomateriel; prövning och undersökning m. 111. av brisanta sprängämnen; försök med undervattens- båtsmateriel; samt försök med centralinstrument för kustartilleriet. Anslaget torde även få avses för andra liknande ändamål.
Bilaga 10.
Beräkning av reservationsanslaget till befästningars underhåll m. m.
Anslaget har vid 1941 års prisnivå beräknats till ............ 500.000 kronor och vid 1939 års prisnivå till ................................ 400,000 kronor;
Bilaga 11 a.
Beräkning av reservationsanslaget till bidrag till Sjövärnskåren.
I anslutning till vad i utredningen anförts, beräknas bidraget till sjövärns-
kåren till .......................................................... 65,000 kronor. Vid 1939 års prisnivå har samma bidrag ansetts böra be- räknas till .......................................................... 50,000 kronor. Bilaga 11 b.
Beräkning av reservationsanslaget till understöd åt föreningar m. m.
Anslaget beräknas till samma belopp som för närvarande utgår, näm- ligen ................................................................ 10,000 kronor.
Bilaga 12.
Beräkning av engångskostnader för experiment och konstruktionsarbete för torpedbåtar. På skäl, som anföras i marinförvaltningens hemliga skrivelse den 29 augusti 1941 angående tilläggsstat för budgetåret 1941/42, har ämbets- verket beräknat det sammanlagda medelsbehovet för ifrågavarande anslag till 600.000 kronor samt hemställt om anvisande av 250,000 kronor å till- läggsstat. Utredningen har upptagit ytterligare erforderligt belopp .................................. 350,000 kronor eller vid 1939 års prisnivå ...................................... 275,000 kronor. Bilaga 13.
Beräkning av engångskostnader för hätmateriel för sjökrigsskolan.
l På skäl, som anföras i marinförvaltningens skrivelse den 29 augusti 1941 angående tilläggsstat för budgetåret 1941/42, har ämbetsverket för anskaff- ning av båtmateriel för sjökrigsskolan hemställt om anvisande av dels 120,000 kronor å tilläggsstat för innevarande budgetår, dels 120,000 kronor å ordi- narie stat för budgetåret 1942/43. Sistnämnda belopp har av utredningen upptagits.
Bilaga 14.
Beräkning av engångskostnaderna för viss övrig materielanskaffning för sjökrigsskolan.
Kostnaderna för anskaffning av ny och flyttning av befintlig intendentur— och undervisningsmateriel m. m. för den nya sjökrigsskolan hava vid 1941 års prisnivå överslagsvis beräknats sålunda: Intendenturmateriel ............................................ 630,000 kronor Sjukvårdsutrustning ............................................ 35,000 := Undervisningsmateriel .......................................... 275,000 .. Diverse teknisk materiel ...................................... 170,000 » N anskaffning av motorfordon ................................ 82,500 » F yttningskostnader samt oförutsett .......................... 107.500
Summa 1,300,000 kronor. Vid 1939 års prisnivå hava kostnaderna beräknats till 1,085,000 kronor.
Bilaga 15.
Beräkning av engångskostnaderna för intendenturmateriel för marinen.
Enligt Enligt prisnivå prisnivå 1/7 1939 1/7 1941 A. Flottan. Kl”. Kr. 1. Inventarier för expeditionslokaler a möbler .......................................... 70,000 80,000 bi kontorsmaskiner .............................. 35,000 40,000 II. Möbler och inventarier för officers-, under- officers- och manskapsmässar ................ 52,000 60,000 III. Kaserninventarier, förläggningsmateriel, säng- servis ............................................ 413,000 516,000 IV. Musikinstrument för nyuppsatt musikkår ...... 12.000 14,000
V. Förplägnadsutredning (inventarier för matin- rättningar, serviselfekter, köks— och skaifnings- effekter 96,000 120,000 VI. Sj ukhusinventarier ................................ 1 36,000 170,000 VII. Beklädnad och personlig utrustning ............ 2,700,000 3,530,000 VIII. Skolinventarier .................................... 88.000 105.000
Summa för flottan 3,602,000 4,635,000
B. Kustartilleriet. I. Inventarier för expeditionslokaler
a möbler .......................................... 187,000 215,000
bi kontorsmaskiner ................................ 35,000 40,000 II. Möbler och inventarier för officers-, under-
officers- och manskapsmässar .................... 52.000 60,000
III. Kaserninventarier, förläggningsmateriel, säng- servis ............................................ 504,000 630,000
Enligt Enligt prisnivå prisnivå 1,'1 1939 1/'1 1941 Kr. Kr. IV. Musikinstrument för nyuppsatt musikkår ...... 12,000 14,000 V. Förplägnadsutredning (inventarier för matinrätt-
ningar, serviseifekter. köks- och skaffnings—
effekter) .......................................... 56,000 70,000 VI. Sjukhnsinventarier ................................ 220.000 275.000 VII. Beklädnad och personlig utrustning ............ 2.110.000 2,760,000
Summa för kustartilleriet 3,176,0UO 4,064,000 Tillhopa avrundat 6,780,000 8,700,000
Bilaga 16. Beräkning av engångskostnaderna för maskeringsmateriel för marinen. I avvaktan på. erforderlig närmare utredning rörande behovet av maske- ringsmateriel för mannen har försvarsutrednlngen för anskaffning av sådan materiel upptagit ett belopp av ................................ 500,000 kronor vilket vid 1939 års prisnivå beräknats motsvara .............. 415,000 kronor. Bilaga 17.
l 5 Beräkning av engångskostnaderna för isbrytande bogserbåt m. m. för r Gustafsviks örlogsdepå.
I samband med den föreslagna omorganisationen av Gustafsviks örlogs- depå, vilken omorganisation bland annat innebär att fartyg året runt skola förläggas till depån, erfordras anskaffning av dels en isbrytande bogserbåt
1 för en beräknad kostnad av 450.000 kronor, dels bomstängsel, lysbojar, mo- ! ringar och dykdalber för en beräknad kostnad av 110,000 kronor. Tillhopa sålunda vid 1941 års prisnivå ...... _ ............................ 560,000 kronor.
Kostnaderna vid 1939 års prisnivå hava beräknats till.... 467,000 kronor.
Bilaga 18. Beräkning av engångskostnaderna för utrustning av gyroklotverkstäder. Utredningen får beträffande motivering för ifrågavarande anslag hänvisa till marinförvaltningens skrivelse den 29 augusti 1941 angående tilläggsstat för budgetåret 1941/42.
Bilaga 19.
Beräkning av engångskostnaderna för undervisningsmateriel för underofficersskola'n.
Ehuru befintlig undervisningsmateriel vid marinens olika underofficers- skolor beräknas utnyttjas vid den sammanslagna underofäcersskolan, blir dock viss nyanskaffning av sådan materiel erforderlig. Utredningen har uppskattat medelsbehovet härför vid 1941 års prisnivå. till .. 50.000 kronor och vid 1939 års prisnivå till .................................... 42.000 kronor.
Bilaga 20.
Beräkning av engångskostnaderna för båtmateriel och undervisningsmaferiel m. m. för Sjömansskolan.
Kostnaderna vid 1941 års prisnivå hava beräknats sålunda:
Båtmateriel ........................................................ 50,000 kronor Materiel för riktövningsbatteri m. m. .......................... 165,000 » Övrig undervisningsmateriel .................................... 90.000 »
305.000 kronor.
Vid 1939 års prisnivå. beräknas kostnaderna till .......... 258,000 kronor.
Bilaga 21. Beräkning av diverse olika engångsanslag.
Anslagen avse dels förbättring av verkstadskursens vid ingenjördeparte- mentet i Karlskrona maskin— och verktygsutrustning m. m., dels anskaffande av inspektionsbåt för chefen för Västkustens marindistrikt och bogserbåt för Göteborgs örlogsdepå.
Utredningen får beträffande motivering för ifrågavarande anslag hänvisa , till marinförvaltningens skrivelse den 29 augusti 1941 angående anslag för marinen för budgetåret 1942/43. *
Byggnadskostnadsberäkningar.
Bilaga 22. Allmänt. Beräknad kostnad Avekrivningsbehov i Erforderliga byggnadsarbeten m. m. »Prisläget Prisläget Prisläget Prisläget ; 1/7 1939 1/'1 1941 1/7 1939 1/'1 1941 Kr. Kr. Kr. Kr. A.. Iståndsättnings- och omändrings- i a rb e t e n. i l Fortsatta elektrifieringsätgärder för marinens l landanläggningar ........................ 416,500 500,000 416,500 500.000 i B. Nybyggnadsarbeten. : N yhyggnader för sjökrigsskolan ............ 1,558,000 1,870,000 779,000 935,000 ; Brännoljecisterner för flottan, sprängnings- * kostnader ..... . .......................... 575,000 690,000 — —-- Brännoljecisterner för Bettan, övriga kost- nader .................................. 1,507,000 1,808,000 753,500 904,000 Centralförrad för marinens intendenturma- & teriel .................................... 333,000 400,000 166.500 200,000 ', Inklädsel av vissa ammunitionsförråd jämte i avfuktningsaggregat, byggnadskostnader . . 658,000 790,000 329,000 395,000 ; D:o, maskinell utrustning .................. 341,500 410.000 341,500 410,000 i ] Summa för oAllmänt» 5,389,000 6,468.000 2,786,000 . 3,344,000 | '
Norrlandskustens marindistrikt.
Bilaga 23.
Beräknad kostnad Avskrivningshchov _» Erforderliga byggnadsarbeten m. rn. Prisläget Prisläget Prisläget Prisläget 1/'I 1939 1/7 1941 1/7 1939 1/1 1941 Kr. Kr. Kr. Kr. Gustafsviks örlogsdepd. A. Iståndsitttnings- och omändrings- , a rb e t e n. Ombyggnad av kaj er ...................... 342,000 410,000 171.000 205,000 B. Nybyggnadsarbeten. Markt'örvärv .............................. 125,000 150.000 — —— Kanslihus med officersmäss ................ 125,000 150.000 62.500 75,000 Kaserner. 2 stycken ...................... 450.000 540,000 225,000 270,000 Sj ukb arack ................................ 17,000 20,000 8,500 ] 0,000 Vakt- och arrestbyggnad .................. 21.000 25,000 10.500 12,500 Matsals- och mässbyggnad ................ 208,000 250,000 104,000 125,000 Gymnastikbyggnad (med badstuhadavdelning) 146,000 175,000 73,000 87,500 Varmecentral .............................. 108,000 130.000 54.000 65.000 Bostad slagenheter ........................ 387,000 465,000 193,500 232,500 Förrådsbyggnader ........................ 350,000 420,000 175,000 210.000 Fulltraft'säkert förråd för torpeder, spräng- ningskostnader .......................... 125.000 150,000 —— — Dzo, övriga kostnader ...................... 29,000 35,000 14,500 17,500 Batskjul .................................. 17,000 20,000 8.500 10,000 Kaj er .................................... 354.000 425.000 177 ,000 212,500 Stängsel jämte vaktstuga .................. 83,500 100.000 83.500 100,000 Utvändiga ledningar ...................... 125.000 150,000 125,000 150,000 Elektrisk kraft ............................ 437,500 525,000 437.500 525,000 Brandmateriel ............................ 29.000 35,000 29.000 35,000 Skjutbana. idrottsplats m. m. .............. 46.000 55.000 46.000 55,000 Planering och vägar ...................... 133,500 160.000 133,500 160,000 Administration och oförutsett .............. 221,000 265,000 221,000 265.000 Summa 3,879,500 4,655,000 2,362,500 2,822,500 Hemsö kustartilleriförsvar och Härnösands kustartilleridetachement. A. Iständsättnings— och omändrings- a. r h e t e n. Ombyggnad av nuvarande dövstumskola. . . . 292.000 350.000 146.000 175,000 B. Nybyggnadsarbeten. Markförvärv .............................. 29,000 35.000 —— — Kanslihus med ofåcersmäss ................ 208,000 250,000 104.000 125.000 Underofficers- och manskapsmäss .......... 62.000 75.000 31,000 37.500 Exercishall med mäthus .................... 83,000 100,000 41.500 50,000 Sjukbarack ................................ 21,000 25,000 10.500 12.500 Gymn astikbyggnad (med badstubadavdelning) 146.000 175.000 73,000 87,500 Vä'rmecentral .............................. 108.000 130,000 54,000 65.000 Förrådsbyggnader ........................ 163.000 195,000 81.500 97,500 Garage .................................... 17.000 20,000 8.500 10.000 Batskjul och förråd för båtinventarier ...... 42.000 50,000 21,000 25,000 Brygga .................................... 75,000 90,000 37.500 45,000 Bostadslägenhe ter ........................ 62.000 75.000 31,000 37,500 Utvändiga lednin gar ...................... 83.500 100.000 83.500 100.000 Planering. vägar och stängsel .............. 41,500 50.000 41,500 50.000 Administration och oförutsett .............. 83,500 100.000 83,500 100,000 Summa. 1,5 16,500 1,820,000 848,000 1,017,600 Summa för Norrlandskustens marindistrikt 5,396.000 o,475,000 3,200,500 3,840,000
Ostkustens marindistrikt.
1
Beräknad kostnad
Avskrivningsbehov
Erforderliga byggnadsarbeten m. m. Prisläget Prisläget Prisläget | Prisläget % 1939 1/7 1941 1/1 1939 1/1 1941 Kr. Kr. Kr. Kr. För marindistriktet gemensamm a lokaler. l A. Iståndsättnings- och omändrings- '( " ar b 6 t e n. Andring av sj ökrigsskolans nuvarande bygg- nad till k anslihus för marindistrikts chefen 33.000 40.000 16.500 [ 20.000 B. Nybyggnadsarbeton. ? Summ & 38.000 40,000 16.500 | 20.000 Stockholms örlogsstation. l A. Iståndsättnings. och omändrings- & ar b e t e 11. 1 Vattenledningar m. m. vid örlogsbasen 102.500 123.000 102.500 123.000 B. Nybyggnads arbeten. Summa. 102.500 ' 123.000 102.500 123.000 Stockholms örlogsvarv. A. Is tänds ättnings- och omändrin gs- a r b e t e n. Vissa. hygieniska anordningar .............. 58.000 70.000 29.000 35.000 Förläggnings- och förplägn ndsenstalter å B ergh olmen ............................ 45.000 54.000 22.500 27.000 B. Nybyggnadsarb eten. ' Summa. 108.000 124.000 51.500 62.000 Hdrsfiärdens depå—. A. Istån dsättnings- och omänd rings- a. r b 6 t e n. B. Nybyggnadsarbeten. Officersbyggn ad .......................... 42.000 50.000 21.000 25.000 Underofhcersbyggnad .......... _. ........... 42.000 50.000 21.000 25.000 Fö rläggningsb cracker för manskap, 8 stycken 120.000 144.000 60.000 72.000 Matsalsbarack för manskap ................ 29.000 35.000 14.500 17.500 Planerings arbeten och vägar .............. 16.500 20.000 16.500 20.000 Administration och oförutsett .............. 13.500 16.000 13.500 16.000 Gar age vid Vitså. brygga .................. 58.000 70.000 29.000 35.000 Summa 321.000 385.000 175.500 210.500 Stockholms skärgårds kustartilleriförsvar och Vaxholms kustartilleriregemente. A. Iståndsättnings- och omändrings- a r b e t e n. Utbyggnad av värmecentral m. 111. vid Vax- holms kustartilleriregementes förläggning 354.000 425.000 177.000 212.500 Ombyggnad av f. d. Ing. 1 V:s kasern till kan- slihus för kustartilleriförsvaret .......... 158.000 190.000 79.000 95.000 Värmeledning i tre manskapsb aracker ...... 50.000 60.000 25.000 30.000 Tillbyggnad av underofficersmäss .......... 42.000 50.000 21.000 25.000 Ombyggnad och modernisering av tj änste- bostäder ................................ 165.000 198.000 82.500 99.000
Erforderliga. byggnadsarbeten 111. in.
___—_— Beräknad kostnad Avskrivningsbehov Prisläget Prisläget Prisläget Prisläget 1/7 1939 1/1 1941 1/7 1939 1/1 1941 1 Kr. Kr. Kr. Kr.
B. Nybyggnadsarbeten. Exercishall med mäthns .................... Tjänste-bostad för chefen för kustartilleri- försvaret ................................ Tjänstebostäder för officerare och under- oflicerare ................................ Mässbyggnad för underofficerare & Korsö.. Utvändiga. ledningar ...................... Planering och vägar .......................
Administration och oförutsett ..............
Summa.
l l [
Summa för Ostkustens marindistrikt
Gotlands marindistrikt.
208.000 54.000
1,467.000 21.000 83.500 99.000
; 147.500
2.779,000 9,330,500
250.000 65.000
1.760.000 25.000 100000 35.000
177.000 3.335.000 4.007,000
104.000 27.000
733.500 10.500 83.500 29.000
147.500 1.5 19.500 1.865.500
125.000 32.500 880.000 12.500 100.000 35.000
177.000 1,szs.500 ! 2.239.”
Bilaga 25 .
& Beräknad kostnad Avskrivningsbehov i Erforderliga. byggnadsarbeten m. in . Prisläget ' Prisläget Prisläget Prisläget % 1939 1,9 1911 l [/1 1939 1/1 1941 Kr. Kr. 1 Kr. Kr. För marinen gemensamma anläggningar. . A. Iståndsättnings- och omändrings- % a r b e t e n. 4 B. Nybyggnadserbeten. . Hamn— och verkstadsanläggnin g ............ 833.000 1.000.000 416.500 500.000 Summa 883.000 1,000.000 416.500 600.000 Gotlands kustartillcmförs var och Gotlands kustartillerikdr. A. Istän ds ättnings- och omän'drin gs- a. r b 9 t e n. Tillbyggn ad av kanslihus .................. 233.000 280.000 116.500 140.000 K ompletteringsarb eten inom kasernförl ägg- ningen .................................. 25.000 30.000 12.500 15.000 Komplettering av men skap smäss ............ 21.000 25.000 10.500 12.500 B. Nybyggnads arbeten. Underofficersmäss .......................... 62.000 75.000 31.000 37.500 B ostadslägenheter ........................ 1.108,000 1.330.000 554.000 665.000 Sj ukhusbyggnad .......................... 242.000 290.000 121.000 145.000 Exercis hall med mäthus .................... 167.000 200.000 83.500 100.000 Ytterligare utbyggande av elektriska. distri- butionsanläggningar j ämte ytterb elysnin g inom kasernområdet .................... 25.000 30.000 25.000 30.000 Utvän diga. ledningar ...................... 104.000 125.000 104.000 1 25.000 Planering och vägar ...................... 41.500 50.000 41.500 50.000 Administration och oförutsett .............. 137.500 165.000 137.500 165.000 Summa. 2, 186.000 2.600.000 1.237,000 1.485.000
r
Beräknad kostnad Avskrivningsbehov
Prisläget
Sydkustens marindistrikt.
Erforderliga byggnadsarbeten m. m. Prisläget Prisläget l Prisläget . 1/7 1999 _1/7 1911 1/7 1939 i. 1/7 1941 _ Kr. Kr. Kr. 1 Kr.
Fårösunds förrådsdepd. . l A. Iståndsättnings- och omändrings- ' i arbeten. ; . 1 1 | B. Nybyggnadsarbeten. l 4 l Förrådsbyggnader för artilleri- och torped- l
ammunition ............................ 250.000 300.000 125.000 . 150.000
Summa för Gotlands marindistrikt 3.249.000 1 3,900.000 1.778.500 1 2135,”
Bilaga 20'.
i Beräknad kostnad Avskrivningsbehov Erforderliga byggnadsarbeten m. 111. Prisläget Prisläget Prisläget l Prisläget 1/7 1939 1/7 1941 1/7 1939 1/7 1941 1 Kr. Kr. Kr. I Kr. För marinen i dess helhet eller för marin- distriktet gemensamma lokaler m. rn. A. Iståndsättnings— och omändrings- i arbeten. Ändring och renovering av marinens sjukhus till lokaler för marinens underofficersskola och mdioskola, .......................... 312.000 375.000 156.000 187.500 Komplettering och renovering av kanslibygg- nad för marindistriktschefen ............ 63.000 75.000 31.500 37.500 Omändring och komplettering av läker-bo- stället till lokaler för kamerel- och sjuk- vårdsförvaltningarna .................... 37.000 45.000 18.500 22.500 Ombyggnad och inredning av flottans bevä- ringsbeklädnadsförråd .................... 108.000 130.000 54.000 65.000 Ombyggnad och inredning av flottans stam— beklädnadsförråd ........................ 54.000 65.000 27.000 32.500 Uppvärmning och ventilation av köttcentrelen 20.000 24.000 10.000 1 12.000 B. Nybyggnadserbeten. l Idrottsplats ................................ 208.500 250.000 208.500 250.000 Idrottshall ................................ 292.000 ! 350.000 146.000 175.000 Båtbryggs. vid Kalsholmen ................ 67.000 * 80.000 33.500 40.000 Administration och oförutsett .............. 66.500 80.000 66.500 80.000 Summa 1.228,000 1 1.474.000 751.500 902.000 Karlskrona örlogsstation. i A. Iståndsättnings- och omändrings- ; a rb e ten. 1 Om- och tillbyggnader av kasern Ankarstierne 417.000 l 500.000 208.500 250.000 Tillbyggnad av matinrättningen i kasern | Ankarstierna ............................ 38.000 . 45.000 19.000 22.500 Utvidgning av panncentral i kasern Ankar- ; stierna. .................................. 83.500 . 100.000 83.500 100.000 Kaj vid kasern Sparre .................... 45.000 i 54.000 22.500 27.000 Modernisering av kasern Sparre ............ 232.000 l 350.000 146.000 175.000
| 1 I | 1 | .1 1
Erforderliga byggnadsarbeten m. m. Prisläget Prisläget Prisläget I Prisläget 1/1 1939 1/1 1941 1/7 1939 1/7 1941 Kr. Kr. Kr. Kr. För Sjömansskolan: Renovering av kanslibyggnad .............. 42.000 50.000 21.000 25.000 Ombyggnad och renovering av 2 kaserner. 542.000 650.000 271.000 325.000
Ombyggnad och modernisering av matin- . rätt-ning ................................ 146.000 175.000 l 73.000 87.500
3 Till- och ombyggnad av sjukhusbyggnad 104.000 125.000 ' 52.000 62.500 . Renovering av äldre gymnastikhus ........ 29.000 35.000 14.500 17.500 ; Inredning av lektionssalar i 2 baracker samt
' i underofficersmässbyggnsd .............. 125.000 150.000 . 62.500 75.000 . ? Ombyggnad av gevärstörråd till lokal för . ' sjömaning .............................. 4.000 5.000 . 2.000 2.500 Omändring av underofficersmäss till rum för *.
instruktiouspersonal ...................... 21.000 25.000 | 10.500 12.500 Ombyggnad och renovering av badinrättning 21.000 25.000 . 10.500 12.500 Omändring av förrådsbyggnader ............ 29.000 35.000 ' 14.500 17.500 Utökning av båtbrygga .................... 29.000 35.000 14.500 17.500 Utvändiga arbeten av olika slag ............ 58500 70.000 ' 58.500 70.000
B. Nybyggnadsarbeten. .. Kanslibyggnad för stationschefen .......... 271.000 325.000 * 135.500 162.500 Ny kasernbyggnsd vid kasern Ankarstierna, 396.000 475.000 ; 198.000 237.500 Skolbyggnad vid kasern Ankarstierna. ...... 333.000 400.000 . 166.500 200.000 Kulvertar, utvändiga ledningar. planerings- ;
och stängselarbeten vid kasern Ankarstierna 29.000 35.000 29.000 35.000
För Sjömansskolan: *
_ Manskapsmäss ............................ 125.000 150.000 62.500 75.000 Gymnastik-. exercis- och idrottsbyggnad . . . . 292.000 350.000 146.000 175.000 Riktövningsbatteri ........................ 62.000 75.000 l 31.000 37.500 Gashus .................................... 21.000 25.000 ! 10.500 12.500 Panncentral .............................. 250.000 300.000 l 125.000 150.000 Administration och oförutsett .............. 225.000 270.000 225.000 270.000
Summa '4.030.000 j 4.884.000 2.213,000 2.854.000 * i Karlskrona örlogsvarv. " | A. Istäudsiittnings- och ombyggnads- l arbeten. * Modernisering och utvidgning av artilleri-
skjutbena ................................ 133.500 160.000 133.500 160.000 Nytt Värmeledningssystem i tackelkammaren 42.000 50.000 21.000 25.000 Fullträifsäkert förveringsrum för sjöinstr.
förråd .................................. 16.500 20.000 —— —— Ombyggnad av verkstaden vid torpedbåts-
slipen .................................. 242.000 290.000 121.000 145.000 Tillbyggnad av snickare- och märsverk-
städerna. ................................ 75.000 90.000 37.500 45.000 Förlängning av samt nya länspumpar för
Oscarsdockan m. m. .................... 383.000 460.000 191.500 230.000 Förlängning av Gamla dockan (sprängninge-
arbeten) ................................ 125.000 150.000 — — Förbättringar av elektriska kreftnätet ...... 59.000 71.000 59.000 71.000 "I-lillbyggned av verkstadsbyggnad .......... 17.000 20.000 8.500 10.000 Andring av maskinverkstadens verktygs-
förråd .................................. 12.000 15.000 6.000 7.500
Beräknad kostnad
Avskrivningsbehov
Erforderliga byggnadsarbeten m. m.
Beräknad kostnad
Verkmästarekontor m. m. i maskinverkstaden
IDK .................................... Avsyningsrum i maskinverkstad ............ Kompletteringar i verktygssmedjan ........ Utökning av värmecentral Iståndsattning av projektilförrådsbyggnaden Anordningar för skjutplats ................
B. Nybyggnadsarbeten.
Förtöjningsplatser och lokaler för fartygs- depån Nybyggnad av förråd för panntuber m. m.
Summa
Blekinge kustartillemförsnar och Karlskrona k-ustartz'lleriregemente.
A. Iståndsättnings- och omåndrings- arbeten.
Ombyggnad av f.d. Ing 2 K:s kasern till
kanslihus för kustartilleriförsvaret ........ Ombyggnad av befintlig underofficersbyggnad Ombyggnad av norra och södra kasernerna Renovering av manskapsbarack & Oscarsvärn Iordningstallande av baracker å. Aspö med
och AJmö Utbyggnad av matinrättningen & Oscar:-Wärn Ombyggnad av manskapsmäss i staden Utökning av manskapsmäss & Oscarsvarn .. Ny; uppvärmningsanordning i V. Hästholms
ort .................................... Vattenledning till V. Hästholms fort ......
B. Nybyggnadsarbeten.
Barack & Oscarsvärn för bataljonsstab in. in. Kaserner å. Oscarsvärn. 2 stycken .......... Skolbaraek jämte mäss för underbefäl &
Oscarsvärn .............................. Exercishall med niäthus i staden Exercishall 5 Oscarsvärn Förrådsbyggnader Tjänstebostäder för underofficerare ........ Utvändiga ledningar. väg- och planeringsar-
beten m. m.
Administration och oförutsett .............. Summa Summa för Sydkustens marindistrikt
Prisläget Prisläget 1/'1 1989 1/'I 1941
Kr. Kr. 7.000 l 8.000 4.000 5.000 5,000 [ 7000 25.000 ; 30.000 57.000 | 80.000 45.000 5 55.000
i i
554.000 735.000 54.000 55.000 1.968.ooo 2,351,ooo 145,000 . 175.000 150.000 130,000 83.000 100,000 33.000 40.000 12.000 15.000 50.000 . 50.000 50.000 * 50.000 33.000 40.000 100.000 120,000 29.000 . 35000 45000 55.000 537.000 545.000 45.000 55.000 188.000 225.000 83.000 100.000 29.000 35.000 308.000 370.000 41.500 50.000 100,000 120.000 2.084.500 2.490.000 9.290.5OO 11,149.000
!. Avskrivningsbehov . Prisläget . Prisläget . 1/1 1939 1,19 1941 Kr. 1 Kr. 3.500 4.000 2.000 . 2.500 333 e . , ! , 00 33.500 ! 40.000 45.000 . 55000 | ( 327.000 i 392.500 , 27000 32500 1,045,ooo 1,253.500 1 ! 73.000 ! 87.500 Z5,000 ; 90.000 1.500 ' 50.000 15.500 . 20.000 5.000 1 7.500 25.000 30.000 25.000 30.000 15,500 . 20.000 100.000 . 120.000 29.000 35.000 l 23.000 * 27.500 268.500 l 322.500 23.000 ! 27.500 94.000 . 112.500 41.500 . 50.000 14.500 . 17.500 154.000 . 185.000 41.500 ; 50.000 50.000 . 60.000 1,117.500 . 1,342.500 5,127.000 "_ 515251»
I______
Erforderliga byggnadsarbeten m. m.
Västkustens marindistrikt.
Beräknad kostn ad
Bilaga 27 .
Avskrivningsbehov
Prisläget % 1939
Kr.
Pri slägct % 1941 Kr.
Prisläget 1/7 1939
Kr.
Prisläget 1/7 1941
Kr.
Göteborgs örlogsdepd.
A. Iståndsättnings- och omändrings- arbeten. Iordningställande och renovering av lokaler
för marindistriktschefens stab ............ Lokaler för depåchefens stab .............. Andring av gymnastikhyggnad till matinrätt—
mng .................................... Renovering av marketenteri ................ Benovering av kaserner .................... Andring av matsal till förrådslokaler ......
B. Nybyggnadsarbeten.
Bergrum för arkiv och militärspecialer . . .. Skolbyggnad .............................. Gymnastik- och exercisbyggnad samt bastu-
bad .................................... Verkstadsbyggnad och apteringshus ........ Förrådsbyggnader .......................... Brandtorn 2 bryggor Planerings- och sprängningsarbeteu ........ Delkostnader för sjukvårdsanläggningar . . .. Värmecentral .............................. Målslip, smedja, . tågvirkesbod och bryggor
m. m. vid Korsvikshamn ................ Markförvärv vid Korsvikshamn ............ Förvärv av bostadslägenheter m.m. ........ Utvändiga ledningar och arbeten ..........
Administration och oförutsett ..............
Summa.
Göteborgs skärgårds kustartillerzförsvar och Älvsborgs lmstartilleriregemente. A. Istån ds ättnings- och omändrings- & r b e t e n . Komplettering av kajer ....................
B. Nybyggnadsarbeten.
Markförvärv Kanslihus ................................ Kaserner, 9 stycken Matinrättning .............................. Vakt- och arrestbyggnad .................. Ofåcersmäss
Un dero fficersmäss .......................... Manskapsmäss ............................ Skolbyggnad .............................. Exercishall med mäthus ....................
42,000 83,000
125,000 42,000 108,000 42,000
25000 142000
292000 167,000 62,000 4,000 258,000 125,000 183.000 83,000
83,000
8,500 83,000 58,500
125,000 2,141,000
42,000
1,000,000 362,000 2,025,000 312,000 42,000 92,000 42,000 117,000 142,000 208.000
50,000 100,000
150000 50000 130,000 50000
30000 170000
350000 200000 75000 5000 310,000 150,000 220.000 100,000
100,000 10,000 100,000 70000
150000 2,57o,ooo
50,000
1,200,000 435,000 2,430,000 375,000 50,000 110000 50000 140000 170000 250,000
21,000 41,500
62,500 21,000 54,000 21,000
71,000
146,000 83,500 31000
2000 129000 125000 91,500 41,500
41,500
415—00 58,500
125,000 1,208,000
21,000
181 ,000 1,012,500 156,000 21,000 46,000 21,000 58.500 71,000 104,000
25000 50000
75000 25,000 65,000 25,000
85,0—00
175000 100000 37,500 2,500 155,000 150,000 110,000 50000
50000
50% 70000
150,000 1,450,000
25,000
217,500 1,215,000 187,500 25.000 55,000 25000 70000 85,000 125,000
Erforderliga byggnadsarbeten m. m.
Beräknad kostnad
Avskrivningsbehov
Prisläget 1/7 1939
Kr.
Prisläget 1/1 194 1 Kr.
Prisläget 1/7 19 39 Kr.
Prisläget 1/7 194 1
lir.
Delkostnader för sjukvårdsanläggningar . . . . Gymnastikbyggnad ........................ Varmecentml .............................. Förrådsbyggnader .......................... Garage och bensintankanläggning .......... Verkstadslokaler Bostadslägenheter .......................... Utsprängning för tunnel m.m. Utvändiga ledningar m. m. ................ Idrottsplats ................................ Planering, vägar och stängsel ..............
Administration och oförutsett ..............
Summa
Summa för Västkustens marindistrikt
292,000 292000 154000 438.000 292,000 333,000 292.000
83.000 458,500
41,500 125.000
379,000 7,684,000
9, 705,000
350,000 350,000 185.000 525,000 350,000 400,000 350,000 100,000 550,000
50,000 150,000
455.000 9,075,000
11,645,000
146,000 146,000
77,000 219.000
146,000 '
166,500 146,000
458,ä)0 41.500 125,000
379,000 3,742,500
4,950,500
175,000 ] 75.000
92.500 262,500 175,000 200,000 175,000
550,0—00 50,000 150,000
455,000 4,490,ooo
5340000
&
Avd. VI. Flygvapnets organisation.
I. Krigsorganisationen.
Genom 1936 års försvarsbeslut fastställdes flygvapnets krigsorganisation till att omfatta:
. Flygledningen i högkvarteret, bestående av:
chefen för flygvapnet med flygstaben samt flygförvaltningen.
. En eskaderchef med stab.
Krigsflygförband, omfattande: två tunga bombflottiljer om chef, stab och tre divisioner, två lätta bombflottiljer om chef, stab och tre divisioner, en jaktflottilj om chef, stab och tre divisioner, en arméflygflottilj, sedermera benämnd arméspaningsflottilj, om chef, stab och tre divisioner samt en marinflygflottilj, sedermera benämnd marinspaningsflottilj, om chef, stab, en torped— och fjärrspaningsdivision och två spaningsdivi- Sioner.
4. Depåer till ett antal av sju eller en för varje mobiliserad flottilj. en
En utbildningscentral för rig/utbildning a'u flygförare, benämnd flygkrigs- skolan, omfattande chef, stab och ett antal flygskolor. Centrala flygverkstäder, omfattande de två i fred befintliga centrala verk- städerna samt i krig anordnade monteringsverkstäder. Det sammanlagda personalbehovet i krig uppgick till omkring 10,250 man, av vilka omkring 900 (9 procent) utgjordes av flygande personal samt omkring 9,350 (91 procent) av markpersonal. Den aktiva personalen hade begränsats till vad som ansågs oundgängligen nödvändigt. Av den totala personalstyrkan utgjordes 16 procent av aktiv personal samt 84 procent av reservpersonal av olika kategorier och värnpliktiga.
Flygvapnets officerskader på. aktiv stat omfattade 255 man, underofficers-
kadern på. aktiv stat 175 man och manskapskadern 1,015 man.
Vid utformningen av den på. försvarsbeslutet grundade försvarsordningen vidtogos efter hand vissa smärre förändringar. Sålunda bortföllo bland annat staberna vid armé- och marinspaningsflottiljerna, varjämte basförband till- kommo. Basförbanden omfattade fem basdivisioner om vardera tre basavdel- ningar samt fem sjöbasavdelningar.
över 1936 års försvarsbeslut. Sålunda beslöt 1940 års lagtima riksdag
Flygvapnets krigsorganisation har undergått en väsentlig utökning ut-
att organisationen skulle utökas med två jaktflottiljer samt en arméspanings- division och en marinspaningsdivision. Arméspaningsdivisionen skulle ingå i arméspaningsflottiljen, som utöver tre arméspaningsdivisioner skulle orga— nisera en fjärrspaningsdivision. Marinspaningsdivisionen skulle ingå i marin- spaningsflottiljen, som sålunda skulle komma. att omfatta en torped- och tre marinspaningsdivisioner.
I en promemoria till chefen för försvarsdepartementet den 8 augusti 1940 föreslog överbefälhavaren, att flygvapnet skulle utökas med ytterligare en eskaderstab, fem flottiljer och en basorganisation i Övre Norrland jämte vissa basförband. Beträffande denna föreslagna utökning, som skulle äga rum under en uppsättningsperiod om fem år (1 juli 1941—30 juni 1946) föreligger nu— mera beslut av 1940 års urtima riksdag om uppsättning av en fjärrspanings- flottilj samt av 1941 års riksdag om uppsättning av en basorganisation i Övre Norrland och en bombflottilj.
Överbefälhavaren har sedermera i en promemoria till chefen för försvars— departementet, avlåten den 11 augusti 1941, avgivit förslag om ytterligare ut- ökning av flygvapnet, under förutsättning att detta av kostnadsskäl vore möjligt.
Flygvapnets krigsorganisation bör enligt försvarsutredningens mening komma att omfatta:
1. Flygledningen i högkvarteret, bestående av: chefen för flygvapnet med flygstaben samt flygförvaltningen.
2. Krigsflygförbaml av den omfattning, som framgår av särskild (hemlig) del.
3. Fem flygbasområden, vartdera under befäl av flygbasområdeschef jämte stab.
4. Basförband till ett antal, som framgår av särskild (hemlig) del och vilka uppsättas dels av fredsflottiljerna, dels av flygbaskåren.
5. Depåer, en för varje mobiliserad flottilj, för fjärr—, armé— och marinspanings— förbanden samt för flygbaskåren.
6. Krigsflygskolan, som fortsätter sin verksamhet i krig.
7. F lygkadettskolan, som fortsätter sin verksamhet i krig antingen som kadett- skola eller som flygskola för utbildning av flygförare.
8. Signalskolan, som med viss inskränkning fortsätter sin verksamhet i krig.
9. Centrala flygverkstäder.
I särskild (hemlig) del återfinnas sammansättningsplaner m. m. för de olika enheter, som vid mobilisering avses skola uppsättas — staber, krigs- flygförband, basförband, depåer, skolor m. m. _ ävensom kortfattad motive— ring för nämnda planer. Vid planernas utarbetande har strävan varit att be- gränsa den aktiva personalen till vad som med hänsyn till flygvapnets krigsberedskap och krigsduglighet har ansetts möjligt. För att begränsa . behovet av främst officerare och underofficerare räknar försvarsutredningen
med att denna personal även framdeles, ehuru i mindre utsträckning än i nu- varande organisation, skall bestrida dubbelbefattningar. Aktiv personal har, så långt detta varit möjligt, ersatts med reservpersonal och värnpliktiga. Så— lunda har införts en kategori värnpliktiga underofficerare i vissa mark- tjänstbefattningar. Värnpliktiga flygförare, bombfällare och flygskyttar ingå i relativt stor utsträckning i krigsflygförbanden. Militär personal har i viss omfattning ersatts med civil personal. Dessa senare åtgärder äro jämväl ägnade att giva viss elasticitet åt organisationen.
De inom försvarsutredningen uppgjorda planeina för flygvapnets krigs- organisation avse att anvisa de principer, som böra vara ledande vid ett kommande organisationsarbete, samt, i vad rör detaljerna, att utgöra en be- räkningsgrund. De militära myndigheterna böra icke mer än nödvändigt bindas i sin handlingsfrihet vid detta organisationsarbete, utan böra erhålla möjlighet att inom den föreslagna ramen för personalens och materielens om- fattning göra de modifieringar i flygförbandens m. m. föreslagna organisation, vartill förhållandena nu eller framdeles kunna föranleda.
Av sammansättningsplanerna framgår flygvapnets personalbehov vid mobi- lisering. Detta behov har varit normgivande för personalberäkningarna.
||. Fredsorganisationen.
A. Flygvapnets ledande organ m. m.
Chefens för flygvapnet ställning.
Enligt 1936 års försvarsbeslut skulle chefen för flygvapnet vara generals- person, som skulle tillsättas på förordnande med ett arvode av 21,000 kronor. Till chefens för flygvapnet förfogande skulle stå ett stabsorgan, flygstaben, till vilken jämväl chefens för flygvapnet adjutant borde hänföras.
Chefen för flygvapnet skulle samtidigt utöva chefsskapet över flygförvalt- ningen. Vid flygförvaltningen skulle finnas en souschef, översteilönegraden O 7, vilken under chefen för flygvapnet och enligt dennes anvisningar skulle handhava överinseendet över verksamhetens bedrivande, och som härför tillades beslutanderätt och ansvar i ärenden av löpande natur. Därest chefens för flygvapnet arbetsbörda med den antydda organisationen framdeles skulle visa sig för stor, borde det tagas under övervägande att vidtaga den för— ändringen, att i stället för souschefen inrätta en särskild befattning såsom chef för flygförvaltningen.
Sedermera har löneställningen för chefen för flygvapnet ändrats till Ob 4 och för souschefen vid flygförvaltningen till Ob 2. Souschefen åtnjuter dess— utom ett årligt arvode av 1,89? kronor.
Den ställning, som chefen för flygvapnet enligt 1936 års försvarsbeslut innehar, har visat sig lämplig. Försvarsutredningen har därför icke anled- ning att föreslå någon principiell förändring härutinnan.
Chefen för flygvapnet bör sålunda jämväl i fortsättningen utöva högsta chefsskapet över flygförvaltningen. Försvarsutredningen räknar vidare med att souschefen i flygförvaltningen kommer att intaga samma ställning som nu; dock synes det motiverat, att souschefens löneställning bestämmes till löne- graden Ob 3.
Beträffande chefens för flygvapnet ställning i fråga om det operativa krigs- förberedelsearbetet vill försvarsutredningen hänvisa till vad som i annat sammanhang anförts i fråga om försvarsväsendets högsta ledning.
F/ygstaben.
Enligt 1936 års försvarsbeslut skulle flygstaben under befäl av en stabs— chef, överste i lönegraden 07, bestå av en expedition och två avdelningar. nämligen en organisationsavdelning och en utbildningsavdelning.
Personalbehovet vid flygstaben beräknades på sätt vidstående tabell utvisar.
| Aktiv personal Pensionerad personal |
& Revements- Kompani— i Under-
j | officerare officerare Officerare j officerare (
' l ' l Stabschef .................................. ] 1 | _, _ » __
, Expedition ................................ — i 1 2 ' 2 Organisationsavdelning .................... j 1 , 4 j; 1 ' — j Utbildningsavdelning ...................... l l i i l- l —
1 Summa !, 3 6 i 4 ?
Utöver ovan nämnd personal skulle förste flygläkaren ingå i utbildnings— avdelningen.
Under övergångsåren, intill dess eskader-chefen med stab bleve tillsatt, skulle i flygstaben jämväl ingå en operationsavdelning, sammansatt av per- sonal, som senare skulle ingå i eskaderstaben.
Chefens för flygstaben löneställning har sedermera ändrats till Ob 2. Chefen för flygstaben åtnjuter utöver lönen ett årligt arvode av 1,89? kronor.
På grund av tjänstens krav hava dessutom vissa ändringar av provisorisk karaktär måst vidtagas i flygstabens organisation. Sålunda har förste flyg- läkaren av skäl, som i annat sammanhang anföras, brutits ut ur utbildnings- avdelningen och ställts direkt under chefen för flygstaben såsom föredragande i sjukvårdsärenden. — En särskild flygfältsavdelning har organiserats med upp— gift att huvudsakligen handlägga ärenden rörande anläggning av krigsflygfält samt ärenden rörande befästnings- och maskeringsarbeten vid flygplatser. — En fristående signal— och väderleksdetalj har upprättats med uppgift att huvud- sakligen handlägga ärenden rörande signaltjänst, kryptotjänst, krigsposttjänst, censurtjänst och väderlekstjänst samt viss navigeringstjänst. — En särskild pressdetalj har upprättats för handläggning av huvudsakligen press— och upp— lysningsverksamhet. — Slutligen har inom utbildningsavdelningen upprättats en särskild sektion för handläggning av personalärenden.
Flygstabens arbetsuppgifter hava efter tillkomsten av den på grundval av 1936 års försvarsbeslut utformade försvarsordningen ökats i väsentlig grad. Anledningen härtill är framför allt att tillskriva flygvapnets från våren 1940 pågående, starkt markerade utökning. Den ökade arbetsbördan har medfört behov av utökad arbetskraft, vilket behov icke kunnat tillgodoses på annat sätt än att till tjänstgöring i flygstaben kommendera ett antal för flottiljerna (mot— svarande) ursprungligen avsedda aktiva officerare. Genom denna provisoriska åtgärd har visserligen arbetskapaciteten inom flygstaben kunnat ökas. Därmed har emellertid följt den allvarliga olägenheten, att förbandens redan knappa till- gång på stampersonal blivit än ytterligare beskuren. Genom att ett stort antal reservofficerare kontinuerligt varit inkallade till tjänstgöring, "har det emeller- tid varit möjligt att trots uttunningen av den aktiva officerspersonalen hålla tjänsten löpande vid förbanden.
Det är sålunda ett framträdande krav, att flygstabens personalstyrka ökas för tillgodoseende av behovet av militär personal såsom permanent arbets- kraft. För att effektivisera stabsarbetet är det ävenledes nödvändigt att — såsom redan genom provisoriska åtgärder skett — vidtaga vissa förändringar i flygstabens organisation.
Försvarsutredningen förutsätter ingen ändring beträffande chefens för fly gstaben nuvarande löneställning och till honom nu utgående arvode.
Chefens för flygstaben arbetsbörda kommer "att bliva stor, särskilt med hänsyn till det omfattande krigsförberedelsearbete, som blir följden av den organisation av flygvapnets ledning i krig, som försvarsutredningen förordar. För att i möjligaste mån minska chefens för flygstaben arbetsbörda bör en befattning såsom souschef för flygstaben inrättas. Souschefen bör vara ställföreträdare för chefen för flygstaben. Åt souschefen bör dessutom kunna uppdragas inspektion av vissa skolor och kurser. Befattningen såsom souschef bör därför lämpligen uppdragas åt chefen för utbildningsavdelningen, vilken med hänsyn till denna sin ställning bör vara överste i lönegraden Oa. 6. Till chefens för flygstaben förfogande bör stå en juridisk rådgivare, vilken tillika kan tjänstgöra såsom sekreterare i den flygsäkerhets- och haverisektion, som utredningen i det följande föreslår skola ingå i utbildningsavdelningen.
Enligt 1936 års försvarsbeslut skulle chefen för flygstabens expedition vara pensionerad officer. Med hänsyn till det starkt ökade antalet ärenden i expeditionen samt därmed följande ökat ansvar, är detta icke längre lämpligt. Expeditionen bör inrättas såsom en särskild avdelning i flygstaben. Såsom avdelningschef bör avses en regementsofficer. Personalen på expeditionen bör i övrigt utgöras av:
3 pensionerade officerare, 3 pensionerade underofficerare, 1 kanslibiträde, 1 expeditionsvakt, 2 portvakter, 1 garageförman, 4 kontorsbiträden,
6 civila skrivbiträden, 2 telefonvakter samt 25 värnpliktiga såsom bilförare och skrivbiträden m. 1111)
Organisationsavdelningen bör utökas med 3 kaptener och 1 pen- sionerad underofficer till att omfatta:
1 överstelöjtnant, avdelningschef, 7 kaptener,
1 pensionerad officer samt 1 pensionerad underofficer.
1) Inbegriper jämväl Hygförvaltningens behov.
Chefen för utbildningsavdelningen bör, såsom tidigare framhållits, vara överste i lönegraden Oa 6 samt tillika tjänstgöra såsom souschef för flyg- staben.
För handläggning av utbildningsårenden erfordras inom utbildningsavdel- ningen:
8 kaptener, 1 pensionerad officer samt 1 pensionerad underofficer. Inom utbildningsavdelningen har, såsom inledningsvis angivits, provi— soriskt organiserats en särskild personalsektion. Med hänsyn till arbets! bördan inorn utbildningsavdelningen synes denna organisationsform ända- målsenlig och bör bestå även framdeles.
På personalsektionen böra tjänstgöra: 1 major, sektionschef, 1 kapten samt 1 pensionerad underofficer. Ärenden rörande flyghaverier handläggas inom flygstaben på utbildnings— avdelningen. Beträffande större haverier omfatta dessa ärenden beordrande av haverikommission samt de omedelbara åtgärder, som böra vidtagas med anledning av haveriet — eventuellt i samråd med flygförvaltningen. Inom ut— bildningsavdelningen granskas sedermera haverikommissionens rapport och sammanställas de militära och tekniska synpunkterna till grund för ett chefens för flygvapnet beslut. Rapporter rörande smärre haverier och haveritillbud, vilka kvartalsvis insändas till chefen för flygvapnet, granskas även inom ut- bildningsavdelningen, som —— eventuellt i samråd med flygförvaltningen — förbereder de åtgärder, vartill haverierna kunna föranleda.
Haveriärendenas antal är — oaktat att haverifrekvensen inom flygvapnet icke kan anses hög — redan nu betydande, varför utbildningsavdelningens arbetsbörda i samband med handläggningen av dessa ärenden är stor. Antalet flyghaverier står enligt tillgänglig statistik i proportion till antalet flygtimmar. Även sedan de åtgärder för flygsäkerhetstjänstens höjande, som försvarsut- redningen i det följande föreslår —— bland annat tillkomsten vid varje flottilj (motsvarande) av kontinuerligt tjänstgörande och för sin uppgift special- utbildade trafikledare, ökning av väderlekspersonalen med en meteorolog samt förstärkning av signalpersonalen —— blivit genomförda, har man anledning räkna med att antalet haverier ändock kommer att öka med det avsevärt ökade flygtimantal, som följer med den utökade flygvapenorganisationen. Det är därför icke lämpligt eller möjligt att dessa ärenden i fortsättningen hand— läggas på sätt, som hittills skett.
Haverikommission består under nuvarande förhållanden i regel av en rege— mentsofficer såsom ordförande, en kompaniofficer, en flygingenjör och en sek- reterare (jurist). Kommissionens ledamöter måste med undantag för sekre- teraren i regel beordras ur flygförbanden, varigenom olika personal kommer att ingå i haverikommissionen vid olika tillfällen. Undersökning av ett haveri
544 x syftar främst till att utröna orsakerna till haveriet. Det är härvid av SlKOI' be- tydelse att alla omständigheter i samband med haveriet, även sådana som synas oväsentliga, bliva föremål för noggranna undersökningar. Utredmingen räknar med, att haverikommission även i fortsättningen kommer att tillsättas enligt de grunder, som för närvarande tillämpas. Av haverikommissions leda— möter bör emellertid åtminstone någon besitta vana och erfarenhet i under- sökningsförfarandet, varjämte åtgärder böra vidtagas för att fastare knyta haverikommissionerna till flygledningen.
Av ovan anförda skäl bör inom flygstabens utbildningsavdelning organi- seras 'en särskild flygsäkerhets- och haverisektion. Denna sektions uppgifter böra bliva att samordna ärenden rörande flygsäkerhetstjänsten samt att utarbeta bestämmelser och periodiska meddelanden m. m. i samband med denna tjänst. Inom sektionen böra dessutom alla ärenden rörande flyghaverier handläggas och personal ur densamma bör beordras ingå i haverikommission. Om möjligt bör sektionschefen därvid ingå såsom ordförande och sektionens sekreterare såsom sekreterare i sålunda tillsatt haverikommission. I det fall att flera haverier samtidigt skulle inträffa bör som regel i varje haverikommis- sion ingå någon av sektionens personal. På sektionen böra tjänstgöra:
1 major, sektionschef, 1 kapten, 1 flygingenjör och 1 sekreterare i lönegraden MEo 24. Den senare kan jämväl göra tjänst såsom chefens för flygstaben juridiske rådgivare.
Med hänsyn till att flygvapnets krigsförberedelsearbete avses skola äga rum inom flygstaben, bör i denna alltjämt ingå en operationsavdelning med huvudsaklig uppgift att handlägga operationsärenden, ärenden rörande samverkan med armé— och mar-instridskrafter, luft- Och markförsvar samt underhållstjänst, vartill komma ärenden rörande flygfält, vilka inom opera- tionsavdelningen böra handläggas inom en särskild flygfältssektion. Denna sektion avses övertaga den nuvarande flygfältsavdelningens arbetsuppgifter.
Personalen på operationsavdelningen, med undantag för flygfältssektionen, bör bestå av:
1 överstelöjtnant, avdelningschef, 4 kaptener,
1 pensionerad officer samt 1 pensionerad underofficer. Därtill kommer en stabs- och flygspanarutbildad officer ur vardera armén och marinen.
På flygfältssektionen bör tjänstgöra 1 kapten, sektionschef. Inom flygstaben har, såsom inledningsvis angivits, upprättats en provi- sorisk signal- och väderleksdetalj med huvudsaklig uppgift att handlägga ärenden rörande signal-, krypto-, krigspost—, censur- och väderlekstjänst samt viss navigeringstjänst. I samma mån som flygverksamheten inom flygvapnet under de senare åren fått en allt större omfattning, har betydelsen
av signal- och väderlekstjänsten samt härmed sammanhörande tjänstegrenar, särskilt flygsäkerhetstjänsten, framträtt allt tydligare. Med hänsyn till signal- och väderlekstjänstens såväl ökade omfattning, till följd av flygvapnets ut— ökning, som dess vikt, synes det väl motiverat, att ovannämnda ärenden hand- läggas vid ett särskilt organ inom flygstaben i stället för såsom tidigare vid organisationsavdelningen. Den sålunda genomförda organisationsändringen bör därför bestå även framdeles dock med den skillnaden, att signal- och väder- leksdetaljen upprättas såsom en självständig avdelning.
Vid signal- och väderleksavdelningen böra tjänstgöra: 1 major, avdelningschef, 2 kaptener, 1 pensionerad officer, 1 underofficer (signalutbildad), 6 stammanskap (signalmekaniker) samt 6 värnpliktiga (telefonister). Vid avdelningen bör dessutom tjänstgöra en signalmästare, vilken dock jämväl kan bestrida befattning i flygförvaltningen och som bör redovisas där- städes.
Såsom inledningsvis framhållits har det visat sig nödvändigt att inom flyg- staben provisoriskt organisera en pressdetalj för handläggning av ärenden rörande pre'ss- och upplysningsverksamhet. Ett dylikt organ, lämpligen be— nämnt pressektion, bör även framdeles ingå i flygstaben.
På pressektionen böra tjänstgöra: 1 kapten, sektionschef och 1 pensionerad officer.
Enligt 1936 års försvarsbeslut skulle dåvarande förste flygläkaren tjänst— göra i flygstabens utbildningsavdelning, inom vilken avdelning förutom ut— bildningsårenden skulle handläggas ärenden rörande den flygande personalens hälsotillstånd ävensom läkarvården i övrigt vid flygförbanden. Sedermera har det befunnits lämpligt att bryta ut sjukvårdsärendenas handläggning ur utbildningsavdelningen samt ställa flygöverläkaren såsom direkt föredragande inför chefen för flygvapnet eller enligt dennes bestämmande inför chefen för flygstaben.
Flygöverläkaren bör enligt försvarsutredningens mening i sin egenskap av tjänstegrenschef lyda direkt under chefen för flygvapnet samt vara föredra- gande i ärenden rörande hälsovård och sjukvård inom flygvapnet. Han bör dessutom tjänstgöra såsom inspektör för hälso- och sjukvården vid flygvapnets förband. Till flygöverläkarens förfogande bör stå en assistent, förste flyg- läkare samt en mindre expedition, i vilken böra ingå 1 pensionerad under— officer och 1 civilt skrivbiträde. De båda senare böra dock redovisas på flyg- staben
Sammanställning av flygstabens personalbehov framgår av omstående tabell (kommenderad personal och icke—ordinarie civil personal ej medtagen).
Cl O ”% _— O " : _ är ha ? å % 05 »s ”?g 5? % äg E' %" åå, & %% 3) Personal |:: 335093 5 5:33 g..-3: E & F:: 5 ä : 2 5 s.. E :; 5 s :. S 05 5 e & å ä; 5 =.», % *” g- ": E 5 1 g = en E' =, (= c 5 W UG ;" az Militär personal. Officerare på stat.
Generalsperson ............................ 1 — -—- — — — —- — 1 Qverste .................................. — — — 1 —— _ _ — 1
Ovriga regementsofficerare ................ — 1 1 2 1 1 — 6 Kaptener .................................. — 7 10 5 2 1 — 25 Underofficerare på stat.
Fanjunkare ................................ — — —— — — l — — 1 Stammar skap ............................ — —— — — — 1) 6 —— — 6 Pensionerad personal i arvodesbefattning.
Officerare ................................ — 3 1 1 1 1 1 — 8 Underofficerare ............................ — 8 1 2 1 — _— 1 8 Värnpliktiga ............................ -— 25 —— — — 6 — — 31
Givumllltär personal. Flygingenjör .............................. —— — —— 1 — —— — 1 Mästare .................................. — —- —- —— —- 2) —- —— — lell personal.
Kanslibiträde .............................. —— 1 — —- -— — -— —— 1 Expeditionsvakt .......................... — 1 -— — —- -— — — 1 Portvakt .................................. — 1 — — — — — —- l Kontorshiträden .......................... —— 4 — —— -— — — — & Telefonvakt .............................. — 1 — — —— —— —— 1
Därtill kommer en kompaniofficer, adjutant hos chefen för flygvapnet.
F/ygförvaltningen.
Enligt 1936 års försvarsbeslut är flygförvaltningen organiserad på förutom expedition:
en materielavdelning, bestående av en expedition, militärteknisk byrå, industribyrå och kontrollbyrå,
en intendenturavdelning, en byggnadsavdelning och en civilbyrå. Chefen för flygvapnet utövar, såsom i det föregående framhållits, chefs— skapet över flygförvaltningen. Vid flygförvaltningen finnes dessutom en sous- chef för flygförvaltningen.
Sedan år 1936 vunna erfarenheter rörande flygförvaltningens organisation hava givit vid handen, att de olika avdelningarnas personaltillgång samt mate-
1) Signalmekaniker, varav 2 överfurirer. 5) På avdelningen tjänstgör 1 signalmästare, tillhörande flygförvaltningen.
547 rielavdelningens organisation icke äro tillfredsställande. Detta har bland annat kommit till uttryck dels iflygförvaltningens underdåniga skrivelser rörande medelsbehovet för budgetåren 1941/42 och 1942/43, dels i flygförvalt- ningens underdåniga skrivelse den 19 augusti 1941, i vilken skrivelse ett för— slag till omorganisation av materielavdelningen framlagts. Då förvaltnings- organisationen är föremål för särskild utredning, inskränker sig försvarsut- redningen till att angiva behovet av militär och civilmilitär personal på stat i vad avser souschefen, flygförvaltningens expedition, materielavdelningen och intendenturavdelningen. Personalbehovet är beräknat med ledning av flygförvaltningens nuvarande organisation och ovannämnda organisationsför- slag. Vid beräkning av personalbehovet har dessutom hänsyn tagits till dels det ökade personalbehov, som följer med flygvapnets utökning, dels behovet av en regementsofficer för handläggning av flygfältsärenden. Såsom redan inledningsvis anförts kan emellertid den omorganisation av den militära för— valtningsverksamheten, som framdeles kan komma att beslutas, medföra vissa förändringar i personalstaterna. I förevarande utredning beräknas dock tills vidare behovet av militär och civilmilitär personal på stat i flygförvalt- ningen i enlighet med följande tabell.
4 _ ... l l?— 5— 5 l &” f— = a a = 51 =: & __. | E— 53 v s EL ;. ="” ! ller-sonal Craig-ä g.: 5 5 %, 5 l 5 s å- ä & få :» l " = = 2. & & ( ** a = * U:! Militär personal. Officerare på stat (utom iintendenturbefattn.) (_ieneralsperson ................................ 1 — — — — 1 Qverste ...................................... —— — 1 —— —— l Ovriga regementsofficerare .................... 1 — 6 —— 1 8 Kaptener .................................... -—— — 12 — — 12 Officerare pd stat i intmdenturbefattning. Överste ...................................... — —— 1 — 1 Regementsofficerarc .......................... — —— — 4 — 4 Kaptener .................................... —— — 1) — —— Underofficerare pd stat. Fanjunkare .................................. — —- 2 —— —- 2 Givilmilitär personal. Flygöverdirektör .............................. — — 1 —— _ ] Flygdirektörer ................................ —— — 9 — — 9 Flygingenjörer ................................ 1 —— 2) 23 -— — 24 Mästare ...................................... — _ 3)2 — — 2
Sammanställning av persona/behovet för f/ygvapnets ledning m. m. Det sammanlagda personalbehovet för flygvapnets ledning m. m. framgår av i det följande framlagda tabeller.
1) På avdelningen tjänstgöra 4 kaptener, placerade i eskaderstaberna. ,) På avdelningen tjänstgöra dessutom 4 Hygingenjörer. placerade i eskaderstaberna. ') Varav 1 signalmästare, som jämväl tjänstgör i flygstaben.
staben, flygförvaltningen och ilygörerlliknren) i fred.
F = flygande personal; M = markpersonal.
1) Kommenderad personal och icke-ordinarie civil 5) Endast militär och civilmilitär personal på. stat medtagen. 3) Varav 1 tjänstgör hos Hygöverlakaren.
personal ej medtagen.
___—___— , * Chefen för .! vm , Flygför- Flygöver— Summa Personal flygvapnet EFJjgstabcn valtning-'en?) läkaren sunnnarum r M S:a FIMISm r M |S:u r MlSm r M S:a Militär personal. Officerare på stat (utom i inten- denturbefattning). Qeneralspersoner .............. 1 — 1 1 —— 1 1 — 1 —— — — 3 — 3 Qverstar ...................... ——-—1——1l—1—-——2—2 Ovriga regementsofficerare ...... — — — 6 _ 6 8 — 8 — — — 14 —— 14 Kaptener ...................... —— # — "26 — 26 12 — 12 — — —— 38 —— 38 Summa. officerare 1 — 1 34 — 34 22 —— 22 — —— —— 57 —- 57 Officerare pd stat iintendentur- befattning. Överste ........................ —-—————-—————11————1l Ovriga regementsofficerare ...... —- —— — — — — — 4 4 -— — — —— 4 4 Summa officerare — —— _ —— — — —— 5 5 —— —— — — 5 & Underofficerare på stat. Fanjunkare .................... — —— — — 1 2 — 2 — — —— 3 —— 3 Summa underofficerare — — — — 1 — — — — 3 — 3 Stammanskap ................ —— — — — 6 —— — -— — — — —— 6 6 Summa stammanskap — —- -— — 6 —— -— — —- — — —— 6 6 Pensionerad personal i arvodes- befattning. Officerare ...................... —————88—————————88 Underofficerare ................ — —— -— -—— ”l8 ”38 —— — — -—— — — —— 8 8 Summa pensionerad personal — —— — — 16 16 —- —— — — _ — — 16 16 Värnpliktiga .................. — — — — 31 31 —— — — —- —— —— — 31 31 Summa värnpliktiga — — —- — 31 81 — — — — —— -— -— 31 31 Givilmllltär personal. Flygöverdirektör ................ -— —— — — — — —— 1 1 — — -— — 1 1 Flygdirektörer .................. —— — — — — — 4 5 9 # — — 4 5 9 Flygingenjörer .................. _ _— —— 1 — 1 10 14 24 —— —— — 11 14 25 Flygöverläkare ................ _ _ — — — — — — — —- 1 1 —- 1 1 Förste flygläkare .............. — — —— —— -— —- — —- — —— 1 l _ 1 1 Mästare ........................ —-—-—————22————22 Summa civilmilitär personal —— — —- 1 — 1 14 22 36 —— 2 2 15 24 39 lell personal. Kanslibiträde .................. — — —— — 1 1 —— — — — —— —— — 1 1 Expeditiousvakt ................ — —— — — 1 1 -— — — —— — — — 1 1 Portvakt ...................... —————11———————————11 Kontorsbitrliden ................ —— — — —— 4 4 — —— — — —— — —- 4 4 Telefonvakt .................... —— — — -— 1 1 — —— — _ — — -— 1 1 Summa civil personal — — —— — 8 8 — -— — — —— — — 8 8 Summa personal 1 — 1 36 61 97 38 27 65 — 2 2 75 90 165
Tabell utvisnude behovet av personal ur flygvapnet l försvarat]cpartementets kommandoexpedltlon, försvarsstaben samt vissa övriga staber m. lll.
(Samtlig i tabellen upptagen personal är flygande personal).
Försvars- ] , Väg— o. i departc- .. , Chefens vattcn-I Tele— 1 tet For— Armc- Marin lor b va'. vraf— Summa P o r s 0 n a 1 men 5 svars- inspck- * ' kust- y'?” *” summa- komman- . stnben _ nads- styrel- stubcn tionen flottan rum doexpe. stab styrcl- scn dition scn Militär personal. ' ! Officerare pd stat. | . Regementsofficerare .......... 1 l) 5 — —— l — 1 — 7 Kaptener ...................... 1 12 1 1 1 1 —— 1 17 | ! Summa officerare på stat 2 17 1 1 1 l 1 24
B. Indelning i flygbasområden. F/ygterritoris/I inde/ning.
I 1936 års försvarsbeslut förutsattes icke någon indelning av landet i flyg— territoriellt hänseende vara erforderlig. Med flygvapnets dåvarande organisa- tion förelåg icke heller behov av en dylik indelning. Flygvapnets utanför ordi- narie fredsförläggningsplatser befintliga anläggningar inskränkte sig till ett fåtal övningsplatser, vilka i förvaltningsavseende underställdes Vissa fredsflottilj— chefer.
Sedermera hava tillkommit ett antal nya övningsplatser, flera ammuni— tions— och drivmedelsförråd, avsedda för flygförbanden i krig, samt ett stort antal krigsflygfält jämte anläggningar vid dessa. Övningsplatserna hava,i likhet med vad som tidigare varit fallet, i förvaltningsavseende underställts närmaste fredsflottiljchef. Ammunitions— och drivmedelsförråden hava i regel anordnats i anslutning till fredsflottiljs ordinarie förläggningsplats eller övningsplats samt i förvaltningsavseende underställts vederbörlig fredsflottilj- chef. Förvaltningen av krigsflygfälten handhaves tills vidare direkt av flyg— förvaltningen, som härför anställt särskilda tillsyningsmän.
Fredsflottiljcheferna böra icke belastas med förvaltningsansvar för övnings- platser, vilka äro avsedda att användas av flygvapnet i dess helhet, eller för ammunitions- och drivmedelsförråd, vilka äro avsedda att tillgodose krigs- förbandens behov i krig. En flottiljchefs arbetsbörda är i och för sig så stor, att han icke bör åläggas annat förvaltningsansvar än det, som åvilar honom i hans egenskap av flottiljchef. Han skulle i annat fall bliva så bunden av förvalt- ningstjänst, att han icke i erforderlig grad kunde ägna sig åt sin huvuduppgift, utbildningen och övningarna vid flottiljen. Därtill kommer, att det icke kan anses lämpligt att förvaltningen av flygvapnets förråd av ammunition och driv- medel fördelas på flera olika händer. Bristande enhetlighet måste följa av ett sådant system. Försvarsutredningen anser därför, att förvaltningen av flyg—
1) Därav 4 flygattachéer.
vapnets övningsplatser' samt av för krigsförbanden avsedda förråd av ammuni— tion och drivmedel bör överlåtas på en territoriell organisation.
Förvaltningen av krigsflygfälten med därvarande anläggningar utövas, så— som tidigare påpekats, direkt av flygförvaltningen. Med det stora antal inom hela landet spridda krigsflygfält, som numera finnes, är en dylik organisation icke lämplig. En stor och tungrodd förvaltningsapparat skulle erfordras för ändamålet. Försvarsutredningen anser det nödvändigt, att flygförvaltningen har tillgång till en territoriell organisation för förvaltning av krigsflygfälten jämte anläggningar därstädes.
Ett omfattande krigsförberedelsearbete, som för närvarande hårt belastar flygstab, flygförvaltning och depåer och som — med hänsyn till flygvapnets ökade omfattning — icke längre kan ingå i dessas uppgifter utan men för den övriga tjänsten, bör även överflyttas på en territoriell organisation.
Detta krigsförberedelsearbete omfattar bland annat: förberedelser för basering av krigsförbanden vid krig, vilka bland annat kräva omfattande och tidsödande rekognosceringar;
rekvisition av sådana förläggningsutrymmen i närheten av flygplatser, som skola tagas i anspråk av krigsförbanden vid krig, samt förande av register över sådana utrymmen;
förande av detaljbeskrivningar (flygplatskort) över för krigsflygförbanden användbara flygplatser jämte anläggningar vid dessa; samt
förberedelser för maskering av och befäst-ningar vid flygplatser samt för anordnande av signalförbindelser till dessa.
På grund av vad sålunda anförts anser försvarsutredningen, att en territo- riell organisation bör skapas inom flygvapnet med uppgift att i fred förvalta sådana anläggningar och förråd, som icke böra tillhöra flottilj (motsvarande) eller central flygverkstad, ävensom att förbereda flygstridskrafternas basering i krig. För detta ändamål bör landet indelas i flygbasområden, vart och ett under befäl av en flygbasområdeschef.
Flygbasområdena böra såväl med hänsyn till tjänsten i fred som framför allt med hänsyn till krigsförberedelsearbetet i möjligaste mån sammanfalla med den lantmilitära militärområdesindelningen. Såsom i annat sammanhang anföres, föreslår försvarsutredningen en indelning av landet i sju militärom- råden, nämligen I.—VII. militärområdena. Av skäl som närmare utvecklas i särskild (hemlig) del bör flygbasområdenas antal begränsas till fem. Dels på grund härav dels av operativa skäl bliva vissa avvikelser från militärområdes- indelningen nödvändiga.
Utredningen föreslår därför följande indelning i flygbasområden: Södra flygbasområdet, sammanfallande med I. militärområdet; Västra flygbasområdet, omfattande III. militärområdet jämte Örebro och Värmlands län av V. militärområdet;
Östra flygbasområdet, omfattande IV. militärområdet ökat med Älv— karleby, Lövsta och Tierps landsfiskalsdistrikt samt VII. militärområdet;
Norra flygbasområdet, omfattande Kopparbergs län av V. militärom- rådet, II. miltärområdet utom Älvkarleby, Lövsta och Tierps landsfiskals— distrikt samt Umeå försvarsområde av VI. militärområdet; samt
Ö vre N o rrlan d s flygbas o mråd e, omfattande VI. militärområdet utom Umeå försvarsområde.
Flygbasområdeschefema och deras stabsorgan.
Flygbasområdeschef bör lyda direkt under chefen för flygvapnet. Med hänsyn till den arbetsbörda och det ansvar, som åligger flygbasområdes- chef, samt förhållandena i krig, då depåcheferna i viss utsträckning träda under hans befäl, synes befattningen såsom flygbasområdeschef böra upptagas såsom överstebeställning i lönegraden Ca 6.
Flygbasområdeschef bör till sitt förfogande hava en stab, lämpligen be- nämnd flygbasområdesstab, vilken av ekonomiska skäl och i avvaktan på erfarenheter beträffande organisationen i fred bör givas minsta möjliga omfattning. Flygbasområdesstab bör stå under befäl av en major och bestå av en stabsavdelning och en underhållsavdelning.
Stabsavdelningen, som jämväl omfattar expedition, bör hava till huvuduppgift att handlägga ärenden rörande krigsförberedelsearbetet, luft- och markförsvar, befästningsarbeten och signaltjänst,
Personalen på stabsavdelningen bör utgöras av: 1 pensionerad officer, avdelningschef, 1 underofficer (signalutbildad), 1 pensionerad underofficer samt 1 civilt skrivbiträde. Underhållsavdelningen bör hava till huvudsaklig uppgift att hand- lägga ärenden rörande underhållstjänst samt vård och förvaltning av såväl övningsplatser som krigsflygfält med anläggningar vid dessa.
Personalen på underhållsavdelningen bör utgöras av: 1 pensionerad officer, avdelningschef, och 1 pensionerad underofficer. För den omedelbara tillsynen och vården av inom flygbasområde befintliga övningsplatser och krigsflygfält samt anläggningar i anslutning till dessa er- fordras ett antal tillsyningsmän, vilka böra lyda direkt under flygbasom- rådeschefen. .
Utöver den personal, som sålunda avses skola ingå i flygbasområdes- stab eller lyda direkt under flygbasområdeschef, erfordras viss annan per— sonal, som mera tillfälligt ställes till flygbasområdeschefs förfogande. Civil personal kan sålunda av flygförvaltningen komma att ställas till förfogande för vård och underhåll av flygfält och anläggningar vid dessa samt för förråds- tjänst. Militär personal avses tidvis skola ställas till förfogande av chefen för flygvapnet för utbildning i bastjänst och övningar, särskilt under tiden för flygvapnets tillämpningsövningar, då basförband i viss utsträckning organi- seras och underställas flygbasområdescheferna.
Chefen för flygbaskåren (F 21) bör tillika tjänstgöra såsom flygbasområdes— chef inom Övre Norrlands flygbasområde; kårstaben vid flygbaskåren bör jämväl fungera såsom flygbasområdesstab.
Södra, Västra, Östra och Norra flygbasområdesstabernas personalbehov i fred framgår av efterföljande tabell (icke—ordinarie civil personal ej medtagen).
Södra Västra Östra N orra flygbas- flygbas- tlygbas- flygbas- områdcs- områdcs— områdcs- områdes- staben stallen staben staben
Summa
Personal
Militär personal.
Offcerare pd stat.
Överstar ............................ 1 1 1 1 4 Regementsofficerare .................. 1 1 1 1 4 Undvrofjicerare på stat. Fanjunkars .......................... 1 1 1 1 ) 4 Pensionerad personal i arvodesbefattn. ; Officerare ............................ 2 2 2 2 'i 8 Underofficerare ...................... 2 2 2 2 I 8 &
Flygbasamrådesstabernas förläggningsplatser.
För att underlätta samarbetet i fred med vederbörande militärbefälhavare är. det önskvärt, att flygbasområdesstab förlägges i nära anslutning till militärbefälsstab. Samtidigt bör emellertid flygbasområdesstab vara förlagd i nära anslutning till någon av flottiljernas förläggningsplatser för att hava tillgång till flygplan för rekognosceringar och för flygträning av flygande personal. Östra och Västra flygbasområdesstaberna böra slutligen förläggas i nära. anslutning till första respektive andra eskaderstaberna. Med utgångs- punkt från dessa synpunkter böra förläggningsplatserna för flygbasområdes- staberna bliva:
Södra flygbasområdesstaben .................. Ängelholm, Västra » .................. Göteborg, Östra » .................. Stockholm, Norra » .................. Östersund.
0. Flygförband m. m.
Inde/ning i för-band, för/äggningsplatser m. m.
Enligt 1936 års försvarsbeslut skulle i flygvapnets fredsorganisation bland annat ingå en eskaderchef jämte stab och följande flygförband:
två tunga bombflottiljer (F1 och F7), två lätta bombflottiljer (F4 och FG), en jaktflottilj (F 8), en arméflygflottilj (F 3), sedermera benämnd arméspaningsflottilj samt en marinflygflottilj (F 2), sedermera benämnd marinspaningsflottilj. Eskaderchefen med stab skulle tillsättas under budgetåret 1941/42. Detta har emellertid tills vidare icke kommit till stånd i fred.
Uppsättningen av de år 1936 beslutade flygförbanden är i huvudsak full- följd. Flygvapnets fredsorganisation har emellertid sedermera utökats med ett antal nya flygförband utöver dem, som skulle finnas enligt 1936 års för- svarsbeslut. '
Sålunda hava tillkommit: två jaktflottiljer (F9 och FlO) med uppsättning från och med den 1 juli 1940;
en fjärrspaningsdivision, anknuten till arméspaningsflottiljen, med uppsätt— ning från och med den 1 juli 1940;
en marinspaningsdivision, anknuten till marinspaningsflottiljen, med upp- sättning från och med den 1 juli 1940 samt
en fjärrspaningsflottilj (F 11) med uppsättning från och med den 1 juli 1941. Den nyssnämnda fjärrspaningsdivisionen har efter fjärrspaningsflottiljens tillkomst överförts till denna flottilj.
Riksdagen har dessutom beslutat uppsättning av en lätt bombflottilj (F 12) från och med den 1 juli 1942.
Från överbefälhavarens sida föreligga därutöver förslag om ytterligare ut- ökning av flygvapnets organisation.
Riksdagen har numera fattat beslut om vidtagande av vissa förberedelser för förläggning av en jaktflottilj till Norrköping samt en torped- och minflottilj till trakten av Karlskrona.
Fredsförläggningsplatser äro för: Västmanlands flygflottilj (F 1), tung bombflottilj ..................... Västerås, Roslagens flygflottilj (F 2), marinspaningsflottilj ........................ Hägernäs, Östgöta flygflottilj (F 3), arméspaningsflottilj ........................... Malmen, Jämtlands flygflottilj (F 4), lätt bombflottilj ........................... Frösön, Västgöta flygflottilj (F 6), lätt bombflottilj .............................. Karlsborg, Skaraborgs flygflottilj (F 7), tung bombflottilj ........................ SåtenäS, Svea flygflottilj (F 8), jaktflottilj ............................................. Barkarby, Göta flygflottilj (F 9), jaktflottilj ............................................. Säve, Tionde flygflottiljen (F 10), jaktflottilj .................................... Malmö, Södermanlands flygflottilj (F 11), fjärrspaningsflottilj ............... Nyköping.
Förläggningsplats för Kalmar flygflottilj (F 12), lätt bombflottilj, som skall nppsättas från och med den 1 juli 1942, är fastställd till Kalmar.
F örläggningen av F 10 till Malmö är provisorisk. I proposition nr 49 till 1940 års lagtima riksdag angående uppsättning av F 9 och F 10 anfördes så— lunda, att förläggningsplatserna Trollhättan (F 9) respektive Malmö valts med hänsyn till möjligheten att från början repliera på där redan befintliga verkstadstillgångar. Departementschefen betonade, att de framtida förlägg- ningsplatserna icke därigenom finge anses fixerade. Sedan lugnare tider inträtt, borde frågan om de båda jaktflottiljernas förläggande till andra platser än de nyss nämnda tagas under slutgiltigt övervägande. Sedermera har förläggningsplats för F9 fastställts till Säve. Beslut om F 10 slutgiltiga förläggningsplats föreligger tills vidare icke.
Flygvapnets fredsorganisation bör enligt försvarsutredningens förslag om- fatta bland annat sexton flygflottiljer.
Flygflottiljerna, vilka även framdeles böra förläggas flottiljvis, böra ut- göras av:
tre tunga bombflottiljer, tre lätta bombflottiljer, sex jaktflottiljer, en torped- och minflottilj,
en fjärrspaningsflottilj, 'en arméspaningsflottilj, en marinspaningsflottilj. Av skäl, som närmare komma att utvecklas i det följande, finner försvars- utredningen det nödvändigt, att flygförbanden i fred indelas på fyra flyg— eskadrar och en arméspaningsflottilj.
Fredsförläggningsplatser för eskaderstaberna böra väljas med hän— syn till verksamheten i fred och bliva alltså beroende av eskaderindelningen. Med hänsyn härtill böra eskaderstaberna av skäl, som anföras i det följande, förläggas till:
första eskaderstaben ............................................................ Stockholm, andra eskaderstaben ............................................................ Göteborg, tredje eskaderstaben ............................................................ Stockholm, fjärde eskaderstaben ............................................................ Stockholm.
Försvarsutredningen förutsätter ingen ändring beträffande fredsförlägg— ningen av F 1, F 2, F 3, F 4, F 6, F 7, F 8, F 9, F 11 och F 12. Såsom slutgiltig förläggningsplats för F 10 har chefen för flygvapnet föreslagit tvenne alter- nativa platser nämligen Ödåkra vid Hälsingborg, som förordats, eller Bark— åkra invid Ängelholm. Överbefälhavaren har i sitt yttrande i ärendet av militära skäl avstyrkt, att F 10 förlägges till Ödåkra men icke velat motsätta sig en förläggning till Barkåkra. Försvarsutredningen föreslår därför, att F 10 förlägges till Barkåkra (Ängelholm) och att flottiljens benämning i samband därmed ändras till »Skånska flygflottiljen».
För de nytillkommande flygförbanden har chefen för flygvapnet på grundval av verkställda undersökningar föreslagit följande fredsförläggningsplatser:
en jaktflottilj Norrköping, 'en tung bombflottilj Halmstad, en jaktflottilj Skå-Edeby, torped- och minflottiljen, Ramdala (Karlskrona) samt, för den händelse en jaktflottilj skall förläggas till plats i Norrland, alternativt Umeå, som för- ordats, eller Söderhamn.
I sitt yttrande över chefens för flygvapnet förslag till förläggningsplatser har överbefälhavaren tillstyrkt förläggning av flottiljer till Norrköping, Halm— stad, Ramdala och Umeå. Vid Norrköping och Ramdala pågå vissa förbere— delser för förläggning av en jaktflottilj respektive en torped- och minflottilj, . sedan riksdagen numera lämnat sitt medgivande härtill och anvisat medel här— för. Beträffande förläggningen av en jaktflottilj till Skå—Edeby har överbefäl— havaren ävenledes tillstyrkt chefens för flygvapnet förslag, dock under förut— sättning att detta läte sig göra med hänsyn till luftfartsmyndighetens disposi- tioner för fältet ifråga. Senare förda förhandlingar med luftfartsmyndigheten och Stockholms stad hava givit vid handen, att Skå—Edeby icke utan allvarliga
rubbningar i luftfartsmyndighetens planer beträffande den civila luftfarten kan överlåtas på flygvapnet. I stället skulle det under luftfartsmyndighetens för- valtning stående och under anläggning varande flygfältet vid Uppsala kunna överlåtas på flygvapnet. Flygfältet vid Uppsala har vid sedermera företagna undersökningar visat sig lämpligt såsom militärt flygfält. Flottiljförläggning kan även anordnas i anslutning till fältet. — Beträffande torped- och min— flottiljens förläggning kan annan plats än Ramdala ifrågakomma. Under- sökningar rörande eventuell annan förläggningsplats i trakten av Karlskrona eller Ronneby pågå. I nuvarande läge utgår emellertid utredningen — främst med hänsyn till kostnadsberäkningarna — ifrån att Ramdala blir förlägg- ningsplats för flottiljen. Vad slutligen beträffar den jaktflottilj, som jämväl enligt utredningens mening bör förläggas till Norrland, räknar utredningen med den av överbefälhavaren förordade förläggningsplatsen Umeå. Utred- ningen vill icke därmed hava sagt, att alternativet Söderhamn bör vara helt uteslutet.
Försvarsutredningen föreslår på grund av det anförda följande förlägg— ningsplatser för de nytillkommande flygflottiljerna:
en jaktflottilj ........................ Norrköping, en tung bombflottilj ............... Halmstad, en jaktflottilj ........................ Umeå, en jaktflottilj ........................ Uppsala,
torped— och minflottiljen ............ Ramdala (eventuellt annan plats i Blekinge).
De nytillkommande flygflottiljerna böra, liksom nu är fallet, betecknas med nummer och geografiska b e n ä mn i n gar. Nummerbeteckning har här nedan — för att undvika missförstånd —— tillagts flottiljerna i den ordning de av över- befälhavaren och flygledningen blivit föreslagna till uppsättning och på sätt de varit nummerbetecknade i tidigare skriftväxling. De geografiska benäm- ningarna böra såsom tidigare skett hänföras till landskap eller län. Därest flottilj, som nyuppsättes, kommer att förläggas inom samma landskap eller län, som äldre flottilj, vilken redan blivit benämnd efter landskapet eller länet, bör den nytillkommande flottiljen benämnas efter historiskt känd plats vid eller i närheten av förläggningsplatsen.
På gl'und. av det anförda föreslår försvarsutredningen, att de nytillkom— mande flygförbanden erhålla följande nummerbeteckningar och namn:
En jaktflottilj med förläggning till Norrköping: F13. Bråvalla flygflottilj. En tung bombflottilj med förläggning till Halmstad: F14. Hallands flygflottilj. En jaktflottilj med förläggning till Umeå: F15. Västerbottens flygflottilj. En jaktflottilj med förläggning till Uppsala:
F16. Upplands flygflottilj. En torped- och minflottilj (i fortsättningen benämnd »torpedflottilj») med
förläggning till Ramdala ( eller annan plats i Blekinge) : F 17. Blekinge flygflottilj.
F (ygaskadrarna.
Enligt 1936 års försvarsbeslut skulle eskaderchefen i krig föra det omedel— bara befälet över de krigsflygförband, vilka skulle ingå i flygeskadern.
Eskaderchefens uppgift i fred skulle bland annat vara att under chefen för flygvapnet planlägga taktiska och operativa övningar samt hava inspek— tionsskyldighet i fråga om sådana övningar vid flottiljerna. Han skulle vidare leda såväl samövningar mellan de olika flottiljerna som större tillämpninge- övningar. Eskaderchefen skulle sålunda icke hava ständigt befäl i fred över de i eskadern i krig ingående flottiljerna utan endast tillfälligt taga befälet över dessa under vissa övningar. Efter övningarnas slut skulle flygförbanden återgå under chefens för flygvapnet direkta befäl.
Eskaderstaben skulle i fred bestå av
1 regementsofficer, stabschef, 1 kompaniofficer, adjutant, 1 pensionerad underofficer, expeditionsunderofficer.
Enligt försvarsutredningens uppfattning bör eskaderchef även i fred föra befälet över de i flygeskadern ingående flygförbanden och under chefen för flygvapnet ansvara för dessas taktiska och operativa utbildning, krigsförbe- redelser och krigsduglighet. I annat fall brytes sambandet mellan krigsför— beredelserna i fred och förbandens användning under krig.
Sedan flygvapnet numera nått en avsevärt större omfattning än som förut- sattes i 1936 års försvarsbeslut och framför allt sedan flygvapnet utökats till den omfattning, som försvarsutredningen föreslår, kommer det dessutom att stöta på väsentliga svårigheter för chefen för flygvapnet att leda den taktiska och operativa utbildningen vid flottiljerna. Härför erfordras en befälsinstans under chefen för flygvapnet. Denna befälsinstans bör utgöras av eskader— cheferna.
Försvarsutredningen anser det därför nödvändigt, att eskadercheferna föra ständigt befäl i fred över i flygeskadrarna ingående förband i vad avser taktiska och operativa övningar.
Eskaderindelningen i fred kan med hänsyn till flygförbandens förläggnings- platser lämpligen bliva följande:
Första flygeskadern
Eskaderstab: Stockholm
Flygförband: F 1, tung bombflottilj, Västerås F4, lätt bombflottilj, Östersund F 12, lätt bombflottilj, Kalmar Flö, jaktflottilj, Umeå.
Andra flygeskadern
_ Eskaderstab: Göteborg
Flygförband: FG, lätt bombflottilj, Karlsborg F 7, tung bombflottilj, Såtenäs F9, jaktflottilj, Göteborg F 14, tung bombflottilj, Halmstad.
Eskaderstab: Stockholm
Flygförband: F 8, jaktflottilj, Barkarby F 10, jaktflottilj , Ängelholm F 13, jaktflottilj, Norrköping F 16, jaktflottilj , Uppsala.
Fjärde flygeskadern
Eskaderstab: Stockholm
Flygförband: FZ, marinspaningsflottilj, Hägernäs F 11, fjärrspaningsflottilj, Nyköping F 17, torpedflottilj, plats i Blekinge.
Eskaderchefs uppgift i fred bör bliva att på grundval av chefens för flygvapnet direktiv verkställa operativ planläggning i vad rör flygeskaderns verksamhet;
att ansvara för i flygeskadern ingående flygförbands krigsförberedelser och krigsduglighet;
att planlägga, leda och inspektera taktiska övningar och tillämpnings- övningar inom flygförband tillhörande flygeskadern; samt
att tjänstgöra "såsom inspektör för vissa vid egen eskader anordnade skolor och utbildningskurser.
Det torde vidare vara lämpligt att eskadercheferna specialiseras på att biträda chefen för flygvapnet vid planläggning och genomförande av viss flygslagsutbildning. Sålunda skulle cheferna för första och andra flygeskad- rarna lämpligen kunna specialiseras på. flygslagsutbildning vid de lätta respek- tive tunga bombförbanden och chefen för tredje flygeskadern på flygslags- utbildning vid jaktförbanden. Chefen för fjärde flygeskadern slutligen skulle kunna specialiseras på utbildningen vid fjärrspanings- och marinspanings- förbanden.
Eskaderchef bör med hänsyn till sin ställning vara generalsperson. Den största arbetsbördan och det största ansvaret torde åvila cheferna för första och andra flygeskadrarna, som normalt föra befäl över tre bombflottiljer och en jaktflottilj. Chefen för tredje flygeskadern för normalt befäl över fyra jakt- flottiljer, d. v. s. flottiljer av enhetligt flygslag, varför hans arbetsbörda och ansvar möjligen äro något mindre. I krig kan det emellertid inträffa, att flot- tiljer alltefter läget överföras från en flygeskader till en annan och att en flygeskader sålunda blir större än en annan. Det synes därför knappast vara riktigt att fastlåsa någon gradskillnad beträffande cheferna för första, andra och tredje flygeskadrarna. Det vore i och för sig motiverat att dessa tre eskaderchefer upptoges i lönegraden Ob 3, medan chefen för fjärde flygeska- dern, som torde komma att föra befäl över högst tre flottiljer, möjligen skulle kunna upptagas i lönegraden Ob 2. Allvarliga olägenheter skulle emellertid uppstå _ särskilt under den närmaste framtiden — om vissa befattningar som eskaderchef fastlåstes till lönegraden Ob 3 och andra till lönegraden Ob 2. Det bör därför tillsvidare stå öppet och ankomma på Kungl. Maj:ts prövning i varje särskilt fall om eskaderchef skall tillsättas i den högre eller lägre av
dessa lönegrader. Försvarsutredningen anser sålunda, att eskaderchef vid flyg— vapnet — utan åtskillnad -—-— skall kunna inneha beställning antingen i löne— graden Ob ?) eller i lönegraden Ob 2. Utredningen har upptagit befattningarna som eskaderchef i enlighet härmed.
För de omfattande arbetsuppgifter, som enligt försvarsutredningens mening böra åvila eskaderchef jämte stab, är den i 1936 års försvarsbeslut beräknade personalstyrkan icke tillfyllest. Erfarenheterna från de senaste årens flyg— vapenövningar —— och särskilt. från förhållandena under beredskapstiden _— hava visat att i eskaderstab bör ingå följande personal:
1 regementsofficer, stabschef, 3 kaptener, adjutanter, 1 kapten, signalofficer, 1 kapten, chef för underhållsavdelningen, 1 kapten, eskaderintendent, 1 flygingenjör, eskaderingenjör, 1 fanjunkare, signalunderofficerf) 1 pensionerad officer, expeditionsofficer, 1 pensionerad underofficer, expeditionsunderofficer samt 2 civila skrivbiträden.
I envar av första och andra eskaderstaben böra dessutom ingå 1 flyg— spanar— och stabsutbildad officer ur vardera armén och marinen. I tredje eskaderstaben bör ingå 1 officer ur luftvärnsartilleriet och i fjärde eskader— staben 1 flygspanar— och stabsutbildad officer ur marinen.
Eskaderstabernas personalbehov i fred framgår av nedanstående tabell (kommenderad personal och icke—ordinarie civil personal ej medtagen).
Första Andra Tredje Fjärde P 0 r s 0 n al cskadcr— eskader— eskader— eskader— Summa staben staben staben staben Militär personal. Officerare på stat. Generalspersoner .................... 1 1 1 1 4 Rvgementsofficerarc .................. 1 1 1 1 4 Kaptener ............................ 5 5 5 5 20 Kaptener i intendenturbefattning 2). . . . 1 l 1 1 4 Unda-ofjfcerare pd stat. Fanjunkars .......................... 1 1 1 1 4 Pensionerad personal i arvodesbefatt- ning. Officerare ............................ 1 1 1 1 4 Underofficerare ...................... 1 1 1 1 4 Clvllmllltär personal. Flygingenjörer ") ...................... l 1 1 1 4
1) Tjänstgör tillika såsom flygsignalist. i') Tjänstgöra jämväl i flygförvaltningen.
Flygflotti/jerna.
Enligt 1936 års försvarsbeslut skulle flottiljförbandet utgöra administrativ enhet i fred. Förläggning skulle ordnas flottiljvis.
Flottiljen skulle organiseras på flottiljstab och tre divisioner. Flottilj- staben skulle bestå av ett antal avdelningar för ledning och förvaltning, näm- ligen
stabsavdelning, vapenavdelning, byggnadsavdelning, intendenturavdelning, sjukvårdsavdelning, tygavdelning, signalavdelning, fotografiavdelning, väderleksavdelning och mobiliseringsavdelning.
Vid utformningen av den på försvarsbeslutet grundade försvarsordningen hava sedermera de projekterade självständiga fotografi- och väderleksavdel- ningarna inordnats såsom detaljer inom stabsavdelningen, benämnda fotografi— detalj respektive navigations— och väderleksdetalj.
Divisionen skulle i fred utgöra den lägsta taktiska och administrativa en— heten och vara organiserad på chef, stab, flygstyrka och stationsavdelning.
Flygövningarna skulle, främst av ekonomiska skäl, inskränkas till att be— drivas med en division per flottilj under vinterhalvåret, med två divisioner under huvuddelen av sommarhalvåret samt med tre divisioner under september månad. Övningsåret skulle omfatta tiden från och med den 1 november till och med den 31 oktober och indelas på ett vinterhalvår omfattande tiden den 1 november—omkring den 1 april och ett sommarhalvår omfattande tiden den 1 maj—omkring den 1 oktober. April respektive oktober månader skulle ägnas åt förberedelser för och avslutande av skolverksamheten samt för omplace— ringar av personal och dylikt.
De värnpliktigas in- och utryckningstider avpassades dels efter övnings— årets indelning, dels med hänsyn till kravet på erforderlig personell beredskap.
Verksamheten inom en flottilj om stab och tre divisioner (A, B och 0) under ett övningsår borde enligt 1936 års försvarsbeslut ordnas på följande sätt. Under vinterhalvåret organiserades divisionen A såsom övnings- division (fortsatt flygslagsutbildning av flygande personal), divisionen B såsom skoldivision (markutbildning av fast anställt manskap) och divisionen C såsom specialdivision (markutbildning av värnpliktiga, handräckning, flottilj- stabens flygning m. 111.). Under huvuddelen av sommarhalvåret (maj— augusti), då två flygande övningsdivisioner skulle uppsättas, organiserades — förutom divisionen A —— även divisionen B såsom övningsdivision (grundläg- gande flygslagsutbildning av flygande personal). Divisionen 0 skulle fort— farande vara specialdivision. Under september månad, då flygövningar skulle
bedrivas vid tre divisioner, skulle denna senare division dessutom organiseras såsom övningsdivision.
Vid beräkningarna rörande personalbehovet i fred vid flottiljerna utgick man i 1936 års försvarsbeslut från den normalplan för flottiljens övningar, vars huvuddrag ovan angivits. Det visade sig därvid, att personalbehovet i fred snarare över— än understeg personalbehovet i krig. Då det senare lades till grund för personaltilldelningen uppstod brist på personal för vissa befatt— ningar i fred. Denna personalbrist täcktes genom att personal i stor utsträck- ning placerades i dubbelbefattningar. Såsom utgångspunkt för personalberäk— ningarna hade valts sommarhalvårets första del (maj—augusti). Det ökade personalbehov, som måste uppstå under tillämpningsövningarna i september månad, beräknades kunna täckas dels medelst reservpersonal, dels genom ett tillfälligt uttunnande av staberna.
Enligt försvarsutredningens mening bör flottiljförbandet jämväl i fortsätt— ningen utgöra administrativ enhet i fred.
Vad beträffar flottiljens inre organisation förutsätter försvarsutredningen icke någon principiell ändring av flottiljstabens organisation. Däremot synes den organisation av flottiljen, som fastställdes genom 1936 års försvarsbeslut, i andra hänseenden icke vara helt lämplig. Härutinnan vill försvarsutred- ningen framhålla följande.
Flygförbandens fredsorganisation bör principiellt sett hava en sådan ut— formning, att förbanden besitta erforderlig krigsberedskap, vilket förutsätter att möjligheter föreligga att bedriva taktiska och operativa övningar i flottilj- och eskaderförband. -
Enligt den i 1936 års försvarsbeslut framlagda normalplanen för flygvapnets övningar, skulle flygövningar bedrivas med en övningsdivision per flottilj under vinterhalvåret, med två övningsdivisioner under huvuddelen av som- marhalvåret samt med tre övningsdivisioner under september månad. Vid till- lämpningen av denna plan kan under huvuddelen av året endast en division vara utbildad för att bedriva krigsmässiga övningar, nämligen den övnings- division, som bedriver flygövningar året runt. Den vid sommarhalvårets början tillkomna övningsdivisionen bemannas huvudsakligen med elever, som då på— börja grundläggande flygslagsutbildning. Detta förband kan därför först mot sommarens slut — i september — sägas vara någorlunda ägnat att bedriva krigsmässiga övningar. Den i september uppsatta tredje divisionen skulle till större delen bemannas med reservpersonal, som skulle inkallas i början av september månad. Denna division kan icke vara utbildad för krigsmässiga övningar förrän i slutet av september. Under sådana förhållanden är det uppenbart, att tillämpningsövningar i flottilj- och eskaderförband icke kunna anordnas i erforderlig omfattning.
Enligt den tidigare omnämnda, i 1936 års försvarsbeslut framlagda, normal- planen för flottiljens övningar kommer sålunda under praktiskt taget hela året antalet flygförband med hög krigsberedskap att inskränka sig till en
övningsdivision per flottilj. För att tillgodose kravet på erforderlig bered- skap böra enligt försvarsutredningens mening flygövningar bedrivas med två övningsdivisioner per flottilj under vinterhalvåret, med två övnings— divisioner och en skoldivision under huvuddelen av sommarhalvåret samt med tre övningsdivisioner under september månad. Övningsdivisionerna böra hava en i möjligaste mån krigsmässig sammansättning. Härigenom komma året runt två övningsdivisioner per flottilj att innehava hög krigsberedskap.
För att flygövningar skola kunna bedrivas året runt med minst två övnings- divisioner, måste emellertid flottiljens nuvarande organisationsform undergå vissa förändringar. Det föreligger nämligen alltjämt behov av en skoldivision för utbildningsverksamhet och en specialdivision för bestridande av vakt- och beredskapstjänst samt handräckningstjänst. Saknas specialdivision måste vakt- och beredskapstjänst fördelas på övnings— och skoldivisionerna, vilket är till stor nackdel för övningarna och utbildningsverksamheten vid dessa. Det synes därför vara nödvändigt, att flottiljen fredsorganiseras på fyra divisioner, därav en specialdivision. Denna specialdivision (fjärde divi— sionen) bör organiseras uteslutande för marktjänst. Dess uppgift bör bliva att bestrida vakt- och brandberedskap samt handräcknings— och specialtjänst av olika slag inom flottiljen. Vid specialdivisionen böra flottiljens i tjänst varande värnpliktiga centralt redovisas ävensom undergå allmänmilitär utr bildning samt vissa värnpliktiga specialutbildas för markstridsuppgifter och luftförsvar. Vid flottiljstabens avdelningar tjänstgörande fast anställt man- skap och värnpliktiga böra tillhöra specialdivisionen.
Försvarsutredningen vill sålunda föreslå, att flottiljen organiseras på flottiljstab och fyra divisioner. Övnings- och skoldivisionerna böra vara organiserade på chef, stab, flygstyrka och markstyrka. Specialdivisionen, som icke bedriver flygövningar, bör vara organiserad på chef, stab, avdelning för i flottiljstab tjänstgörande manskapspersonal samt vakt och beredskapsavdel- ning.
Flygövningar böra, såsom av det föregående framgår, bedrivas med två. övningsdivisioner under vinterhalvåret, med två övningsdivisioner och en skol- division under huvuddelen av sommarhalvåret samt med tre övningsdivisioner under september månad. I fråga om övningsårets indelning förutsätter för— svarsutredningen ingen ändring emot vad som nu gäller.
De värnpliktigas inryckningstider vid flottiljerna böra av skäl som av ut— redningen framlagts i annat sammanhang vara, för första omgången omkring den 1 oktober och för andra omgången omkring den 15 november.
Såsom utgångspunkt för beräkningarna rörande p e r s 0 n alb e h 0 v e t i
fred vid flottiljerna följer här ett schema, utvisan'de huru verksamheten i princip bör gestalta sig under ett övningsår vid en flottilj.
Division A Division B Division C Division D Vinter— Övningsdivision Övningsdivision Skoldivision Specialdivision halvåret (Fortsatt flygslags- (Grundläggande (Markutbildning (Vakt- och bered- utbildning) och fortsatt Hyg— av fast anställt skapstjänst, hand- slagsutbildning) manskap, räckningstjänst, ! flottiljstabens markutbildning flygning) av värnpliktiga m. m.) Sommar— Dzo Ovningsdivision Skoldivision Dzo halvåret (Fortsatt flygslags- (Grundläggande 1 utbildning) Hygslagsutbild- ( ning, flottiljstabens flygning) under , september jämväl
( övningsdivision
Personalbehovet vid flottiljerna påverkas, förutom av övningarnas omfatt- ning, även av att vissa utbildningsanstalter m. m. äro förlagda i anslutning till vissa flottiljer samt att personal för vissa staber och förband vid förstärkt försvarsberedskap, mobilisering eller större tillämpningsövningar skall utgå ur flottiljerna. Närmare redogörelse för dessa förhållanden lämnas i det följande.
Flygvapnets personalbehov i krig framgår av särskild (hemlig) del. Tjänsten i fred måste givetvis anpassas så, att den härför erforderliga perso— nalen icke överstiger behovet i krig.
De i det följande framlagda beräkningarna rörande personalbehovet vid flottiljerna i fred hava utförts med utgångspunkt från den i det föregående framlagda normalplanen för verksamheten vid flottiljerna. För de båda övningsdivisioner, som enligt planen året runt skola finnas vid varje flottilj, har beräknats ett personalbehov, som tillgodoser fordringarna på hög be- redskap. För flottiljen i övrigt har beräknats personal i den utsträckning, som erfordras för att fredstjänsten skall kunna bedrivas på ett rationellt och effektivt sätt.
Den personalorganisation, som försvarsutredningen föreslår, innebär — i jämförelse med den nuvarande —- huvudsakligen en förstärkning av stam— personalen, vilken dock icke ökats utöver den i krig nödvändiga. För att be— gränsa behovet av främst officerare och underofficerare förutsättes denna. personal alltjämt, ehuru i mindre utsträckning än i nuvarande organisation, bestrida dubbelbefattningar. En allvarlig olägenhet med den nuvarande organisationen har varit bristen på yrkesskickligt, skolfritt manskap med furirs- utbildning. För att tillgodose behovet av sådan personal föreslås manskaps- staterna skola tillföras en särskild underbefälskategori med tjänstetiteln »över— furir». Grunderna för anställning, rekrytering m. ni. av denna nya underbefäle— kategori behandlas närmare i annat sammanhang.
Personalbehovet varierar något vid de olika flottiljerna på grund av olik- artad materiel och skilda uppgifter ävensom till följd av övningarnas olika
563 karaktär och omfattning under det löpande övningsåret. Detaljerade beräk- ningar hava därför utförts för samtliga flottiljer. Det har emellertid icke an- setts erforderligt att framlägga alla dessa detaljuppgifter. Det synes tillräck- ligt att lämna en detaljerad redogörelse för personalbehovet vid en flottilj samt att för övriga. flottiljer framlägga resultatet av beräkningarna med an- givande av de väsentliga orsakerna till skillnaden i jämförelse med denna flottiljs personalbehov. Beräkningarna hänföra sig till sommarhalvårets förra del (tiden maj—augusti). De i beräkningarna angivna tjänstegraderna för olika befattningshavare böra givetvis icke betraktas såsom bindande utan äro främst att anse såsom en beräkningsgrund. Förbandschefer måste äga frihet att placera underställd personal på det sätt, som är lämpligast med hän- syn till vederbörandes utbildning och kvalifikationer.
Såsom utgångspunkt för personalberäkningarna har valts en lätt bomb- flottilj, närmast för att erhålla en jämförelse mellan personalbehovet enligt 1936 års försvarsbeslut och det behov, som försvarsutredningen med delvis ändrade utgångspunkter för beräkningarna kommit fram till. I denna »normalflottilj» ingår den personal, som i fred måste finnas för uppsätt- ning av det antal basförband en lätt bombflottilj enligt särskild (hemlig) del skall uppsätta i krig. Däremot ingår icke viss personal, avsedd för sambandsuppgifter i krig.
Flottiljen består av chef, stab och fyra divisioner, nämligen två övnings- divisioner, en skoldivision samt en specialdivision.
Flottiljchefen bör, såsom nu är fallet, tillhöra lönegraden Oa6 samt, med hänsyn till det ansvar som åvilar honom, i regel även hava överstes grad. Med den sammansättning, som försvarsutredningen förordar, kommer nämligen flottiljen att bliva till omfattningen betydligt större än flottiljen enligt 1936 års försvarsbeslut. —— Till flottiljchefens förfogande bör liksom i nuvarande organisation stå en regementsofficer med uppgift att under flottiljchefen bland annat leda viss del av utbildningsarbetet vid flottiljen. Denne regementsofficer bör med hänsyn till främst flygövningar—nas ökade omfattning vara överstelöjtnant. I krig blir denne regementsofficer depåchef, därest flottiljchefen personligen för befälet över krigsflygflottiljen. Om flottilj- chefen på grund av ålder, mindre lämplighet för krigsflygflottiljens krävande flygtjänst eller andra orsaker icke för krigsflygflottiljen i fält, blir regements- officeren krigsflottiljchef, under det att fredsflottiljchefen blir depåchef. Till denne regementsofficers förfogande bör ställas en löjtnant för att biträda vid planläggning av utbildning och övningar. Denne löjtnant bör redovisas på flottiljstabens stabsavdelning. — Till flottiljchefens förfogande bör dessutom, i enlighet med 1940 års militära förvaltningsutrednings av chefen för flyg- vapnet och flygförvaltningen biträdda förslag, stå en regementsofficer med uppgift att biträda vid handläggning av förvaltningsärenden.
Flottiljstabens indelning på underavdelningar och de olika avdel— ningarnas arbetsuppgifter böra i huvudsak förbliva oförändrade. I stabsavdel— ningen bör utöver den nuvarande flottiljadjutanten, vilkens arbetsbörda visat
sig vara för stor, ingå ytterligare 1 adjutant, löjtnant. Vid avdelningen böra i övrigt tjänstgöra 1 fanjunkare såsom stabsunderofficer, 1 stammanskap (expedi- tionsbiträde), 1 civilt kontorsbiträde, 1 civilt skrivbiträde, 1 civil telefonvakt samt 3 värnpliktiga såsom skrivbiträden och ordonnanser. —— Den nuvarande navigations- och väderleksdetaljen bör uppgå i signalavdelningen, vars benäm- ning i samband härmed bör ändras till »signal— och väderleksavdelningen». —Fotografidetaljen bör förestås av 1 subalternofficer, vilken jämväl kan tjänst- göra i annan befattning. På detaljen böra i övrigt tjänstgöra 1 civil fotograf, 1 civilt fotografibiträde och 2 värnpliktiga såsom fotografibiträden. __ Vapen- avdelningen bör, såsom nu är fallet, förestås av en kapten såsom chef. Vapen- underofficeren bör vara fanjunkare. Vid' avdelningen böra i övrigt tjänstgöra 1 vapenmästare, 8 stammanskap (vapenmekaniker), 1 stammanskap (expedi— tionsbiträde), 1 civil förrådsman samt 4 värnpliktiga såsom vapenmekaniker, skrivbiträden och ordonnanser. — Byggnadsavdelningen bör tillsvidare Och intill dess flygvapnets officersstater blivit fyllda förestås av flottiljinten- denten, som sålunda kommer att tjänstgöra i dubbelbefattning. Då tillgången på andra officerare än i intendenturbefattning det medgiver, bör emellertid för befattningen såsom chef för byggnadsavdelningen avses en kapten. Vid avdelningen böra i övrigt tjänstgöra 1 kasernföreståndare, 1 maskinist, 1 elektriker, 1 eldare av 1. klassen, 1 stammanskap (expeditionsbiträde), 1 eldare av 2. klass samt 20 värnpliktiga såsom eldare, handräckning m. m. _— Intendenturavdelningen bör liksom för närvarande förestås av en kapten i intendenturbefattning såsom flottiljintendent. För att minska flottiljinten- dentens arbetsbörda, som visat sig vara för stor, bör en särskild underofficer, lämpligen benämnd flottiljkassör, ingå i intendenturavdelningen med upp- gift att handhava de direkta kassagöromålen. Flottiljkassörens löneställning m. In. kommer att närmare behandlas i samband med en i det följande lämnad redogörelse för flygvapnets personal. Vid avdelningen böra i övrigt tjänst- göra 1 förrådsförvaltare, 1 sergeant såsom bilunderofficer, 1 pensionerad under- officer såsom expeditionsunderofficer, 1 köksföreståndare, 1 stammanskap (expeditionsbiträde), 1 förrådsvaktmästare, 2 civila arbetsförmän, 1 civil garageförman, 2 civila förrådsmän, 1 husmoder, 1 biträdande husmoder, 1 tvättförestånderska, 1 civilt skrivbiträde samt 32 värnpliktiga. Härtill kommer civil personal, anställd genom kollektivavtal. — Sjukvårdsavdelningen bör, såsom nu är fallet, förestås av en flygläkare av 1. graden såsom chef. Vid av- delningen böra i övrigt tjänstgöra 2 stammanskap (sjukvårdare), 1 civil sjuk- vårdsförman såsom uppbördsman för sjukvårdsmaterielen, 1 sjuksköterska, 1 civilt sjukvårdsbiträde samt 2 värnpliktiga såsom sjukvårdsbiträden. — Tyg— avdelningen bör förestås av 1 flygingenjör av 1. graden såsom chef. I avdel- ningen böra i övrigt tjänstgöra 1 flygingenjör av 2. graden, 1 förrådsförvaltare, 1 fanjunkare såsom tygunderofficer, 2 verkmästare, 1 flygplanmästare, 1 signalmästare, 1 stammanskap (signalmekaniker), 1 förrådsvaktmästare och följande civila personal: 1 konstruktör av 3. klass, 1 ritare av 1. klass, 1 kon- torsskrivare av 2. klass, 3 arbetsförmän, 2 kontorister, 1 kanslibiträde, 2 för- rådsmän, 2 kontorsbiträden och 2 skrivbiträden samt 14 värnpliktiga såsom
mekaniker och stationsmanskap m. m. Härtill komma civila arbetare i tyg- verkstaden, anställda genom kollektivavtal. — Signal- och väderleksavdel— ningen bör förestås av en kapten såsom chef. Vid avdelningen böra i övrigt tjänstgöra 1 subalternofficer, 1 fanjunkare såsom signalunderofficer, 5 stam- manskap (signalmekaniker), 2 civila trafikledare, 1 civil meteorolog, 2 civila väderleksassistenter, 3 civila signalister samt 11 värnpliktiga såsom tele- fonister, väderleksbiträden och motorskötare. — Vid mobiliseringsavdel— ningen, som jämväl handhaver de värnpliktigas rullföring och registrering, böra tjänstgöra 1 pensionerad officer såsom chef, 1 pensionerad underofficer såsom expeditionsunderofficer samt 1 civilt skrivbiträde. Försvarsväsendets rullföringsnämnd har i skrivelse till chefen för försvarsdepartementet före- slagit, att för befattningen såsom chef för mobiliseringsavdelningen vid flyg- flottiljerna (motsvarande) borde avses en kapten på stat. Försvarsutred- ningen, som ävenledes anser att ifrågavarande befattning bör bestridas av kapten på stat, har emellertid med hänsyn till personalläget vid flygvapnet sett sig nödsakad att för befattningen tills vidare, såsom nu är fallet, upptaga en pensionerad officer i arvodesbefattning.
Flottiljstabens sammanlagda personalbehov framgår av nedanstående tabell (icke—ordinarie civil personal ej medtagen).
|_. Avdelning m.m. 5 tr (: *? g % =: ==.- .4 Us : =” Personal a.,å %: oå & £ ?? ägg? _ m = := |: .. ,, o :, g.. = m 0 == 5, =- " p. ,, w N & __ : == & a =”? 5 % a & .— ;3 E' = & en &. Ei 4 "' &. "" i E =: =. ;" m D.. E,," 5. n 9, då :: == 8” 5 5- F & ; gå 5" *s* "å som a.. ;- s. 5' a' ' :: GQ ag qq ce Kaptener ................................ 1 1 1) ”)1 -— — 1 — s)4 Subalternofficerare ........................ 2 —— — — ——- — 1 —— 3 Förrådsförvaltare ........................ — — — 1 — 1 — _ 2 Flottiljkassör ............................ — —— — 1 —— -— -— — l Fanjunkare .............................. 1 1 — — — 1 1 — 4 Sergeanter .............................. _ — —— 1 — — — —— l Stammanskap ............................ 1 9 1 1 2 1 5 — 20 Flygingenjörer .......................... — — — — — 2 — — 2 Flyglåkare ......................... . . . . . -— i — — 1 — — — 1 Verkmästare .............................. -— —— —— —— — 2 —— — 2 Mästare .................................. -— 1 — — —— 2 —— — 3 Maskinist ................................ — — 1 — —— -— —-— — 1 Elektriker ................................ _ —— 1 — —— — — — 1 Kasernföreståndare ...................... — — 1 — —— —— — — ] Köksföreståndare ........................ — — — 1 — — -— — 1 Eldare av ]. klassen ...................... — — 1 — — — — — 1 Förrådsvaktmästare ...................... —— — —— 1 — 1 — — 2 Pensionerad officer ...................... -— —— — — — —— —— 1 1 Pensionerade underofficerare .............. —— — — 1 — —— — 1 2 5 4 20 32 2 14 11 — 88
Värnpliktiga ..............................
1) Officer i dubbelbefattning. &) I intendenturbefattning. 5) Varav 1 i intendenturbefattning.
Divisionerna böra, såsom tidigare anförts, organiseras övnings- och skoldivisionerna på stab, flygstyrka och markstyrka, specialdivisionen på stab, avdelning för i flottiljstab tjänstgörande man- skapspersonal samt vakt och beredskapsavdelning. ' Divisionschefen bör liksom nu vara kapten. Cheferna för övnings— och skol— divisionerna äro med nuvarande organisation alltför bundna av administrativ tjänst och förvaltningstjänst för att i önskvärd grad kunna ägna sig åt sin huvud— uppgift, utbildningen och övningarna vid divisionen. För att minska dessa divi- sionschefers arbetsbörda bör till deras förfogande ställas 1 kapten såsom ställ- företrädare. Dennes uppgift bör bliva att enligt flottiljchefens bestämmande under divisionschefen föra befälet antingen över markstyrkan eller över flyg. styrkan. Divisionschefen kan sålunda tillika antingen vara chef för flygstyrkan eller chef för markstyrkan. Till chefens för specialdivisionen förfogande bör, främst för utbildning, stå 1 subalternofficer. — Divisionsstaberna vid övnings- och skoldivisionerna böra bestå av 1 löjtnant såsom divisionsadjutant, 1 fan- junkare eller sergeant såsom stabsunderofficer, 1 fanjunkare eller sergeant så- som signalunderofficer, 5 stammanskap (3 signalmekaniker och 2 expeditions- biträden) samt 2 värnpliktiga såsom skrivbiträden och ordonnanser. I divi- sionsstab vid specialdivision föreligger icke behov av divisionsadjutant, signal- underofficer eller signalmekaniker. I denna stab bör emellertid ingå 1 civil förrådsman med uppgift att under divisionschefen handhava vården av divi— sionens förråd av intendenturmateriel. För de omfattande skrivgöromål, som följa med att i tjänst varande värnpliktiga skola redovisas vid specialdivi- sionen, erfordras dessutom 1 civilt skrivbiträde.
Övningsdivisionerna böra, såsom i det föregående anförts, hava en i det närmaste krigsmässig sammansättning. Flygstyrkan bör sålunda indelas i tre grupper och en reservgrupp om vardera 3 flygplan. Flyg— planens besättningar utgöras av flygförare och flygsignalister. I flyg— styrkan böra ingå, förutom divisionschef och divisionsadjutant, 7 subal- ternofficerare, 2 fanjunkare eller sergeanter och 1 stammanskap såsom flygförare, 7 fanjunkare eller sergeanter och 5 stammanskap såsom flygsignalister samt i den ena övningsdivisionen 1 stammanskap såsom flygskytt. —— Markstyrkan består förutom av chef (divisionschefen eller ställ- företrädande divisionschefen) av en stationsavdelning, indelad i stations— sektion, verkstadssektion och vapensektion. Stationsavdelningen skall enligt nuvarande organisation stå under befäl av en stationsofficer, vilken jämväl skall ingå i flygstyrkan och sålunda tjänstgöra i dubbelbefattning. Erfaren- heten har visat, att detta icke är lämpligt. Befattningen såsom stations— officer kan icke förenas med tjänstgöring i annan befattning. Stationsoffi- cerens åligganden böra därför överflyttas på en särskild befattningshavare, som kan vara en äldre underofficer. För detta ändamål föreslår försvarsut- redningen införande av en ny underofficersbeställning med tjänstetiteln »flyg- stationsmästare». Denne befattningshavares löneställning m. m. behandlas närmare i samband med en i det följande lämnad redogörelse för flygvapnets personal. I stationssektionen böra ingå 1 stationsunderofficer, 38 stamman-
skap — flygplanmekaniker —— (1 chefmekaniker, 2 a 3 mekaniker per flygplan och 7 stationsmanskap m. m.) samt 27 värnpliktiga såsom biträdande meka.- niker och stationsmanskap m. m. I verkstadssektionen böra ingå 2 flygplan— mästare, 1 signalmästare, 1 stammanskap (signalmekaniker) samt 3 a 4 civila och 5 värnpliktiga såsom instrumentmekaniker, flygplanmontörer, motormon- törer m. m. I vapensektionen slutligen böra ingå 1 vapenmästare, 5 stamman- skap (vapenmekaniker) samt 6 värnpliktiga såsom biträdande vapenmeka— niker m. m.
Skoldivisionen bör organiseras i huvudsak enligt samma grunder som övningsdivisionerna. Dess sammansättning bör dock främst anpassas med hänsyn till utbildningsverksamheten. —— I flygstyrkan ingå dels tidigare ut- bildad personal såsom lärare, dels elever (aspiranter samt stammanskap och värnpliktiga). Lärarpersonalen bör utgöras av 4 subalternofficerare samt 4 fanjunkare eller sergeanter. Vid divisionen böra därjämte tjänstgöra 6 stam- manskap (flygsignalister). I markstyrkan ingå — utöver den personal, som beräknats för övningsdivisions markstyrka — jämväl omkring 44 stamman- skap, vilka undergå 1:a och 2:a årets utbildning.
Vid specialdivisionen förläggas omkring 20 stammanskap och 88 värn- pliktiga, vilka tjänstgöra inom flottiljstaben. Vakt- och beredskapsavdelningen bör bestå av 1 löjtnant såsom chef, 4 fanjunkare eller sergeanter, 13 stamman- skap (flygplanmekaniker samt trupputbildare och expeditionsbiträden) och 55 värnpliktiga.
Divisionernas personalbehov framgår av nedanstående tabell (icke-ordi- narie civil personal ej medtagen).
Övnings- Övnings- Skoldi isi Special-
division division V W division
l ,, 5; 5 o o o 0 5" & "> m Personal (5; E 5 g ; E (5; E' % ä ååå; % ett?";åoaåowåsä
% å" " 5- G” % € .: 8- E! E'? =
a,..
å?- ?? ä' ä' $% 5.
"U : E
'T'” Kaptener ................ 2 — — 2 — -—- 2 — — 1 — — 7 Subalternofficerare ...... 1 7 —- 1 7 — 1 4 — 1 —— 1 23 Flygstationsmästare ...... — — 1 — -— 1 — — 1 — — — 3 Fanjunkare .............. — 2 1 — 1 1 2 2 1 1 — 2 13 Sergeanter .. 2 7 _ 2 8 — — 2 —— — — 2 23 Stammanskap 5 7 44 5 6 44 5 10 87 2 l>(20) 13 228 Mästare ..... -— -— 4 —— — 4 —— — 4 — —— —— 12 Värnpliktiga ............ 2 —— 38 2 -— 38 2 —— 38 2 1)(88) 55 177
Med utgångspunkt från de ovanstående beräkningarna rörande samman- sättningen av en »normalflottilj» behandlar utredningen idet följande de speciella personalbehoven vid de särskilda flottiljerna.
De lätta bombflottiljer-nas (F 4, F6 och F12) organisation överens- stämmer med normalflottiljens. I personalbehovet tillkommer dock den per-
1) Tidigare inberäknade i Hottiljstabens personalbehov.
sonal, som erfordras för sambandsuppgifter i krig, nämligen 1 löjtnant, I fanjunkare eller sergeant och 3 stammanskap. Vid F 4 har därutöver räknats med den personal, som erfordras för uppsättning av Norra flygbasområdes— staben, nämligen 2 stammanskap.
De tunga bombflottiljernas (F 1, F7 och F14) organisation är i princip lika med normalflottiljens. Personalbehovet påverkas emellertid av att flygplanen äro tvåmotoriga och fyrsitsiga. Förutom flygförare och flyg- signalist erfordras därför per flygplan en flygspanare och en flygskytt. An- talet mekaniker och stationspersonal måste vidare vara större än vid en- motoriga flygplan. På grund av dessa förhållanden kommer personalbehovet vid de tunga bombflottiljerna att bliva större än vid normalflottiljen. För att minska flottiljintendentens arbetsbörda bör i flottiljstaben ingå en löjtnant i intendenturbefattning såsom biträdande intendent. — Vid F 1 påverkas organisation och personalbehov dessutom av att underofficersskolan, signal- skolan och tekniska skolan äro förlagda till Västerås med viss anslutning till flottiljen samt att ur F1 skall utgå viss personal för uppsättning av samt- liga eskaderstaber. Personalbehovet för underofficersskolan, signalskolan och tekniska skolan behandlas i samband med en i det följande lämnad redogörelse för flygvapnets utbildningsanstalter. I signalskolans personal— behov inbegripes huvuddelen av den signalpersonal, som erfordras för eskader— stabernas uppsättning. För uppsättning av första eskaderstaben erfordras ut- över den personal, som inneslutes i signalskolans personalbehov, 7 stamman— skap. —— Personalbehovet vid F 14 påverkas av att flottiljen, såsom angivits i särskild (hemlig) del, skall uppsätta ett mindre antal basförband än F 1 och F7. Då personalbehovet i fred icke bör överstiga behovet i krig, har personalbehovet vid F14 av denna anledning minskats med 1 löjtnant, 1 fanjunkare och 15 stammanskap.
Samtliga jaktflottiljer (F8, F9, F10, F13, F15 och F16) hava be- räknats bliva utrustade med enmotoriga flygplan. Det hade varit i hög grad önskvärt att kunna utrusta en av de i Stockholms närhet förlagda jaktflottil- jerna (F 16) med tvåmotoriga flygplan, enär denna flottilj kan komma att an- vändas för jaktförsvar under mörker. Med hänsyn till materielläget under den närmaste framtiden har försvarsutredningen bedömt, att det icke är möj— ligt att under uppsättningsperioden anskaffa tvåmotoriga jaktflygplan. Utred- ningen har emellertid räknat med att det icke kan vara uteslutet, att en tung" bombflottilj framdeles kan komma att omändras till lätt bombflottilj. Det överskott av personal och medel, som i sådant fall kommer att uppstå, skulle kunna användas för omändring av en enmotorig jaktflottilj till tvåmotorig.
J aktflottiljernas organisation överensstämmer i princip med normalflottil- jens. Divisionerna äro emellertid indelade på två grupper och en reservgrupp om vardera 4 flygplan i stället för på tre grupper och en reservgrupp om var— dera 3 flygplan. Jaktflottiljernas personalbehov påverkas av att flygplanen äro ensitsiga. Flygplanens besättningar utgöras sålunda av enbart flygförare.
Organisation och personalbehov vid F 8 påverkas av att huvudstatio- nens flygavdelning är förlagd till flottiljen samt att ur flottiljen skall utgå.
569 personal för uppsättning av såväl första, tredje och fjärde eskaderstaberna som Östra flygbasområdesstaben. För huvudstationens flygavdelning, som bör anslutas till specialdivisionen vid F 8, erfordras 1 flygstationsmästare, 1 fanjun- kare såsom stationsunderofficer, 2 fanjunkare eller sergeanter samt 1 stamman- skap såsom flygsignalister, 1 sergeant såsom flygförare, 1 flygplanmästare samt 17 stammanskap och 29 värnpliktiga. Vid flygavdelningen erfordras därjämte 18 stammanskap, avsedda för eskaderstaberna i krig. Den på grund av huvud- stationens flygavdelning avsevärt ökade belastningen på F8 tygavdelning nödvändiggör att denna tillföres ytterligare 1 flygingenjör. För uppsättning av eskaderstaberna och Östra flygbasområdesstaben erfordras utöver den personal, som ingår i huvudstationens flygavdelning, 9 stammanskap. —— Vid F 9 påverkas personalbehovet av att ur flottiljen skall utgå personal för andra eskaderstaben och Västra flygbasområdesstaben. För dessa staber erfordras 15 stammanskap. — Vid F10 påverkas personalbehovet av att ur flottiljen skall utgå personal för uppsättning av Södra flygbasområdesstaben. Härför erfordras 2 stammanskap. _ Vid F 15, som uppsätter ett mindre antal bas- förband än övriga jaktflottiljer, har personalbehovet av skäl, som tidigare anförts beträffande F 14, minskats med 1 löjtnant, 1 fanjunkare och 15 stam- manskap. — Organisation och personalbehov vid F 16 påverkas av dels att flygkadettskolan är förlagd till flottiljen samt att ur flottiljen skall utgå viss personal för uppsättning av Östra och Norra flygbasområdesstaberna, näm- ligen 2 stammanskap, dels att flottiljen i likhet med F 15 uppsätter ett mindre antal basförband än övriga jaktflottiljer, vilket medför motsvarande minsk— ning av personalbehovet i fred som vid F 15. Personalbehovet för flygkadett- skolan behandlas i samband med en i det följande lämnad redogörelse för flygvapnets utbildningsanstalter.
Torpedflottil jens (F 17) organisation överensstämmer i huvudsak med den tunga bombflottiljens. Personalbehovet påverkas dels av att behovet av utbildade flygspanare samt lärar— och elevpersonal i flygspanarutbildning i viss utsträckning tillgodoses medelst kommenderade officerare ur marinen, dels av att flottiljen, såsom framgår av särskild (hemlig) del, uppsätter ett mindre antal basförband än flertalet övriga flottiljer, dels slutligen av att i flottiljen måste ingå viss specialutbildad personal för handhavande av tor— peder och minor. De båda första omständigheterna medföra att behovet i fred av aktiv personal ur flygvapnet i allmänhet blir mindre än vid den tunga bombflottiljen. Den senare omständigheten medför en ökning av bland annat behovet av mästare och vapenpersonal, så att detta kommer att överstiga be— hovet av motsvarande personal vid den tunga bombflottiljen. Behovet av offi- cerare ur marinen uppgår till, under sommarhalvåret 14 och under vinterhalv- året 12. -— I flottiljstabens vapenavdelning bör ingå 1 torpedofficer, som bör vara kapten. Under torpedofficeren bör lyda en torped-(och min—)verkstad för klargöring av torpeder före fällning och eftersyn efter fällning samt för det dagliga underhållet och vården av flygtorpeder och minor. I torpedverk- staden böra tjänstgöra 1 verkmästare såsom verkstadschef, 1 torpedmästare, 5 stammanskap (torpedmekaniker), 1 civil arbetsförman. 1 civil förrådsman,
1 civilt kontorsbiträde samt i övrigt civil personal, anställd genom kollektiv- avtal. Till flottiljens vapenförråd bör anslutas ett torped- och minförråd. —— I vardera övnings— och skoldivisionerna böra vidare ingå 1 torpedmästare och 5 stammanskap (torpedmekaniker).
Fjärrspaningsflottiljens (F 11) organisation överensstämmer i huvudsak med den tunga bombflottiljens. Personalbehovet påverkas, bland annat, av att behovet av utbildade flygspanare samt lärar— och elevpersonal i flygspanarutbildning i viss utsträckning tillgodoses medelst kommenderade officerare ur armén och marinen. Behovet av aktiv personal ur flygvapnet blir därför mindre än vid den tunga bombflottiljen. Behovet av officerare ur armén och marinen uppgår till, under sommarhalvåret 8 respektive 7 och under vinterhalvåret 7 nr vardera armén och marinen. På grund av den omfattande fotografitjänst, som bedrives vid flottiljen, bör chefen för fotografidetaljen i flottiljstabens stabsavdelning icke bestrida dubbelbefattning.
Arméspaningsflottiljens (F 3) organisation överensstämmer i huvud- sak med normalflottiljens. Personalbehovet påverkas, bland annat, av att be- hovet av utbildade flygspanare samt lärar— och elevpersonal i flygspanarutbild- ning till övervägande delen tillgodoses medelst kommenderade officerare ur armén. Behovet av aktiv personal ur flygvapnet blir därför mindre än vid normalflottiljen. Behovet av officerare ur armén uppgår till, under sommar- halvåret 22 och under vinterhalvåret 19. Chefen för fotografidetaljen i flottilj- stabens stabsavdelning bör av motsvarande skäl, som ovan anförts under fjärr- spaningsflottiljen, icke bestrida dubbelbefattning.
Marinspaningsflottiljens (F 2) organisation överensstämmer i huvudsak med normalflottiljens. Personalbehovet påverkas, bland annat, av att behovet av utbildade flygspanare samt lärar— och elevpersonal i flygspanar- utbildning till övervägande delen tillgodoses medelst kommenderade offi— cerare ur marinen. Denna omständighet är ägnad att minska behovet av aktiv personal ur flygvapnet i fred. Behovet av officerare ur marinen uppgår till, under sommarhalvåret 22 och under vinterhalvåret 19. Ur flottiljen skall emellertid utgå dels personal för uppsättning av fjärde eskaderstaben, dels stammanskap samt värnpliktiga väderleksbiträden, bilförare, skrivbiträden och ordonnanser, som erfordras för flygledningens behov. Dessa båda omstän- digheter bidraga till att öka personalbehovet i fred. — Flygledningens behov av stammanskap och värnpliktiga har behandlats i annat sammanhang. För uppsättning av fjärde eskaderstaben erfordras 7 stammanskap. —— Chefen för fotografidetaljen i flottiljstabens stabsavdelning bör av skäl, som ovan anförts under fjärrspaningsflottiljen, icke bestrida dubbelbefattning.
I tabellform uppgjorda sammanställningar av personalbehovet vid varje flottilj återfinnas på sid. 571—586.
Personalbehovet l fred vid Västmanlands flygflottilj (F 1). 1)
(Tung bombHottilj.)
F = flygande personal; M = markpersonal.
Flyglakare av 1. graden..
A n t a l A n t a l Pcrsonslkategori Porsonalkategori _ F M S:a F M S:a Militär personal. Verkmästare av 1. klassen — 1 1 Verkmåstare av 2. klassen — 1 1 Office?!!!re På Stat Mästare ................ — 19 19 Flottiljohef (regements- Maskinist ................ — l 1 __ officer) ................ 1 —— 1 Elektriker .............. — 1 1 Överstelöjtnant .......... 1 — 1 Kasernföreståndare ...... — 1 1 Major .................. 1 — 1 Köksföreståndare ........ —— 1 1 Kaptener ................ 11 1 12 Eldare av 1. klassen ...... — 1 1 Löjtnanter .............. 18 1 19 Förrådsvaktmästare ...... —— 2 2 Fänrikar ................ 10 — 10 S:a civilmilitär personal 1 30 31 S:a officerare på stat 42 2 44 Underofficerare på stat. G”" personal. Förrådsförvaltare ........ — 2 2 Förste trafikledare ...... —- 1 1 Flottiljkassör ............ _ 1 1 Meteorolog .............. — 1 1 Flygstationsmastare ______ — 3 3 Konstruktör av 3. klass.. — 1 l Fanjunkars .............. 7 13 20 Andre trafikledare ...... — 1 1 Sergeanter .............. 28 5 33 Förste väderleksassistent — ä 1 _ Ritare av 1. klass ........ — 1 Se underofäcerare på stat 35 24 59 Kontorsskrivare av 2_ klass __ 1 1 Andre väderleksassistent — 1 1 __ stammanskap. Arbetsförmän av 1. klass — 2 2 Overfurirer .............. (i 48 54 Fotograf ................ — 1 1 Furirer .................. 31 72 103 Hjukvårdsförman ........ — 1 1 Korpraler .............. — 45 45 Förste signalist .......... — 1 1 Vicekorpraler och meniga — 79 79 Arbetsförman av 2. klass — 3 3 . Andre signalister ........ — 2 2 S'a stammanskap 37 244 281 Husmoder av 1. klass.... — 1 1 Kontorister .............. — 2 2 Vämrliktiqa .......... 2)8 310 318 Sjuksköterska .......... —- 1 1 S:a. vä l'kt' & 310 313 Garageförman .......... — 1 1 rnp 1 lga. Kanslibitråde ............ —— 1 1 . _ _ . Förrådsmän ............ — 5 5 Paggågjåifgzigzal 2 Drivmedelsförrådsman. . . . — 1 1 9' Eldare av 2. klass ...... -— 1 1 Officer .................. — 1 1 Biträdande husmoder __ 1 1 Underofficerare .......... — 2 2 Kontorsbiträden ________ _ 3 3 S:a pensionerad personal S.]ukvårdsbiträde ........ 1 1 i arvodesbefattning _ 3 3 Fotografibitrade ........ —— 1 1 Tvåttförestånderska ...... — 1 1 Skrivbiträden ............ — 6 6 Civumllltär personal m. 11. Telefonvakt av 2. klass .. — 1 1 Flygingenjör av 1. graden 1 —» l S:a civil personal —— 45 45 Flygingenjör av 2. graden — 1 1 _— 1 1 S:a. för nottlljen 123 658 781
1) Utom personal fullgörande repetitionsövningar, elever i Hygtjånstutbildning, musik- personal, särskild personal för" underofficers, signal- och tekniska skolorna. samt enligt kollektivavtal anställd personal.
”) Flygskyttar på övningsdivisionerna.
Personalbehovet i fred vid Roslagens ilyg'ilottllj (F 2).1) (Marinspaningsiiottilj.)
F = flygande personal; M = markpersonal.
LH __ __ __
A n t a 1 A n t a l Personalkategori Personalkategori __.n.____._ F M S:a F M. S:a Militär personal. Clvllmilltär personal m. n. o Flygingenjör av 1. graden —— 1 1 Officerare pa. stat. Flygingenjör av 2. graden 1 -— 1 Flottiljchef (regements- Flygläkare av 1. graden.. —— 1 1 " officer) ................ 1 —— 1 Verkmästare av 1. klassen — 1 1 Överstelöjtnant .......... 1 —— l Verkmastare av 2.klaSSen — 1 1 Major .................. 1 1 Mästare ................ -— 13 13 Kaptener ................ 9 1 10 Maskinist ................ — 1 1 Löjtnanter .............. 14 — 14 Elektriker .............. — 1 1 Fänrikar ................ 7 -— 7 Kasernförestandare ...... — 1 1 _ . Köksförestandare ........ —— 1 1 S.a officerare på stat 33 1 34 Eldare av 1. klassen — 1 1 c Förrådsvaktmästare ...... —- 2 ? Underofficerare pa stat. S:a civilmilitär personal 1 24 26 Förrådsförvaltare ........ — 2 2 Flottiljkassör ............ — 1 1 Civil personal. Flyvstationsmästare ...... -— 6 6 __ Fanfjunkare .............. 2 14 16 Förste trafikledare """" Ser eanter 11 11 22 Meteorolog .............. — g """"""" Konstruktör av 3. klass .. —— S:a underofficerare på. stat 13 84 47 Andre trafikledare ...... — Förste väderleksassistent —— Ritare av 1. klass ........ ——
__ Stamma'nskap ' Kontorsskrivare av 2. klass Overfurirer .............. — 52 52 Andre väderleksassistent — Furirer .................. 6 70 76 Arbetsförman av 1. klass Korpraler .............. _ 33 33 Fotograf ................ — Vicekorpraler och meniga — 67 57 Sjukvårdsförman ........ —
Förste signalist .......... Arbetsförman av 2. klass Andre signalister ........
S:a stammanskap 6 212 218
HQHHwHHHwHHHlQHMODI—HHMODHHHHHHl—l HmHl—ÅODHI—lHUIHHHNHMUJHHI—IMODHHHHHHH
Värnpliktiga .......... — 285 285 Husmoder av 1_ klass_ _ _4 _
S:a värnpliktiga _ 59235 285 Kontonster .............. —
Sjuksköterska ............ —
_ . Garageförman .......... —
Penswnerad personal Z Kanslibiträde ............ —
arvodesbefattning. Förråd sman ............ —-—
Officer .................. _ 1 1 Drivmedelsförrådsman- - - - _ Underofficerare .......... — 2 2 Eldare av 2' klass ------ '—
, B1trädande husmoder . . . . —
S:a pensionerad personal Kontorsbiträden ........ ——
i arvodesbefattning _ 3 3 Sjukvårdsbitrade ........ _
Fotografibiträde ........ —
Kommenderad personal. åklIibltmklån . . 2Uk1' ..... ——
Officerare ur marinen. . . . ')22 — 22 e e onva av . ' ass . ' S:a eiv11 personal — 46 46 S:a kommenderad _
personal 22 — 22 5:11. för ilottiljen 75 605 680
1) Utom personal fullgörande repetitionsövningar, elever i Hygtjanstutbildning samt enligt kollektivavtal anställd personal.
2) Dessutom 31 till flygledningen. 3) Under vinterhalvåret 19.
Personalbehovet i fred vid Östgöta ilygllottili (F 8). 1)
(Arméspaningsdottilj.) F = flygande personal; M = markpersonal. r A n t a 1 A n t a l Personalkategori Personalkutegori F M S:a Militär personal. | Civllmultär personal m. 11. | Fl ' ' _ _ ygingengör av 1. graden 1 Officer are på stat. Flygingenjör av 3. graden 1 1 Flottiljchef (regements- Flygläkare av 1. graden.. 1 1 officer) ................ 1 1 Verkmästare av 1. klassen 1 1 Överstelöjtnant .......... 1 — 1 Verkmastare av 2. klassen 1 1 Major .................. 1 — 1 Mästare ................ 13 18 Kaptener ................ 9 1 10 Maskinist ................ 1 1 Löjtuanter .............. 11 —— 11 Elektriker .............. 1 1 Fänrikar ................ 6 — 6 Kasernföreståndare ...... 1 1 Köksföreståndare ........ 1 1 S:a officerare pa stat 29 1 30 Eldare av 1. klassen 1 1 Förrådsvaktmästare ...... 2 2 Underofficerare på stat. S:a civilmilitär personal 24 25 Förrådsförvaltare ........ — 2 2 Flottiljkassör ............ — 1 1 leu personal. ggåsllfåågsmastare """ ; lå 12 Förste trafikledare ...... ä 1 ' ' """""""" Meteorolog .............. 1 Serge-anter- .............. 9 9 18 Konstruktör av 3_ klass.. 1 1 S:a underofäcerare pa stat 11 25 36 Andre trafikleder-e ...... 1 1 Förste väderleksassistent 1 1 _ Ritare av 1. klass ........ 1 1 __ stammanskap. Kontorsskrivare av 2. klass 1 1 Overfurirer .............. —— 45 45 Andre väderleksassistent 1 1 Furirer .................. 6 76 82 Arbetsförmän av 1. klass 2 2 Korpraler .............. — 35 36 Fotograf ................ 1 1 Vicekorpraler och meniga —— 62 62 sjukvårdsförman ........ 1 1 _ Förste signalist .......... 1 l S.a stammanskap 6 219 225 Arbetsförmän av 2. klass 3 3 Andre signalister ........ 2 2 Värnpliktiga .......... — 275 275 Husmoder av 1. klass . . .. 1 1 _ . . . Kontorister .............. 2 2 S.a värnpliktiga _ 275 275 Sjuksköterska ............ 1 1 Garageförman .......... 1 1 Pensionerad personal i Kanslibitäde ............ 1 1 arvodesbefattning. Förrådsmåln ............ 5 5 Drivmedelsförradsman. . . . 1 1 gigiigiiéééljér'e """""" : % % Eldare av 2. klass ...... 1 1 ' """"" Biträdande husmoder . . . . 1 1 S:a pensionerad personal Kontorsbiträden ........ 3 3 i arvodesbefattning — 3 3 Sjukvårdsbitrade ........ 1 1 Fotografibiträden ........ 3 3 _ Tvättförestanderska ...... 1 1 Knmmenderad personal. Skrivbiträden ............ 6 6 Officerare ur armén ...... ')22 — 22 Telefonvakt av 2. klass .. 1 1 S:a kommenderad S:a civil personal 47 47 ersonal 22 — 22 1) 55:11. för uttalen 594 663
1) Utom personal fullgörande rep enligt kollektivavtal anställd personal.
”) Under vinterhalvåret 19.
etitionsövningar, elever i dygtjanstutbildning samt
Personalbehovet i fred vid Jämtlands uygnottilj (F 4).1) (Lätt bombflottilj.)
F = flygande personal; M = markpersonal.
Antal
Personalkategori
FIMlSm
Personalkategori
Militär personal. Officerare pd stat.
Flottiljchef (regements-
__ officer) ................ Overstelöjtnant .......... Major .................. Kaptener ................ Löjtnanter .............. Fänrikar ................
S:a officerare på. stat
Underofjicerare på stat.
Förrådsförvaltare ........ Flo ttilj kassör ............ Flygstationsmastare ...... Fanjunkare .............. Sergeanter ..............
S:a underofficerare pa stat
Stammanskap.
Overfurirer .............. Furirer .................. Korpraler .............. Vioekorpraler och meniga
S:a stammanskap
Värnpliktiga .......... S:a värnpliktiga Pensionerad personal i arvodesbefattning.
Officer .................. Underofficerare ..........
S:a pensionerad personal i arvodesbefattning
leilmilltär personal m. ll.
Flygingenjör av 1. graden Flygingenjör av 2. graden Flyglakare av 1. graden..
HH»—
10 18
40
|__-|
47 79 40 71
237
265 265
1
1
HHH
11
41
OOP—'N.)
17
48
53 92 40 7]
256
265 265
10)-—
Verkmästare av 1. klassen Verkmästare av 2. klassen Mästare ................ Maskinist ................ Elektriker .............. Kasernföreståndare ...... Röks-föreståndare ........ Eldare av 1. klassen
Förrådsvaktmastare ......
S:a civilmilitär personal
civil personal.
Förste trafikledare ...... Meteorolog .............. Konstruktör av 3. klass . . Andre trafikledare ...... Förste väderleksassistent Ritare av 1. klass ........ Kontorsskrivare av 2. klass Andre väderleksassistent Arbetsförmän av 1. klass Fotograf ................ Sjukvårdsförman ........ Förste signalist .......... Arbetsförman av 2. klass Andre signalister ........ Husmoder av 1. klass. . . . Kontorister .............. Sjuksköterska Garageförman .......... Kanslibiträde ............ Förrådsman Drivmedelsförradsmsn Eldare av 2. klass ........ Biträdande husmoder . ... Kontorsbiträden Sjukvårdsbiträde ........ Fotografibitrade Tvattförestånderska ...... Skrivbitraden ............ Telefonvakt av 2. klass ..
S:a civil personal
S:a för nottlljen
!
lllllllllllllllllll
84
MHHHHHWHH
& 05
HQHHHwHHHUHHHwmeHFHwHHHHHHHH
,) Ul
601
MHHHHHO'HH
10 _:
HQHHHQDHHHCJ'HHHNHMCDHHHNHHHh—HHHH
.:— c-
685
1) Utom personal fullgörande repetitionsövningar, elever i flygtjanstutbildning samt enligt kollektivavtal anställd personal.
Personalbehovet i fred vid Västgöta nyguottilj (F 6). 1)
(Lätt bombflottilj.)
F = flygande personal; M = markpersonal.
Personnlkategori
_-
Person alkategori
Antal
M S:a
Militär personal. Officerare på stat. Flottiljchef (regements- __ officer) ................ Overstelöjtnant .......... Major .................. Kaptener ................ Löjtnanter .............. Fänrikar ................
S:a officerare på stat
Urlderofjiccrare pd stat.
Förrådsförvaltare ........ Flottiljkassör ............ Flygstationsmastare ...... Fanj linkare .............. Sergeanter ..............
S:a underofficerare på. stat
Stammanskap.
Överfurix'er .............. Furirer .................. Korpraler .............. Vicekorpraler och meniga
S:a stammanskap
Värnpliktiga .......... S:a värnpliktiga Pensionerad personal ?" arvodesbefattning. Officer .................. Un derofiieerare ..........
S:a pensionerad personal i arvodesbefattning
civilmilitär personal m. fl.
Flygingenjör av 1. graden Flyging--njör av 2. graden Flygläkare av 1. graden..
1) Utom personal fullgörande re enligt kollektivavtal anställd personal.
A n t a 1
F M S:a
1 — 1 1 — 1 l —— 1 10 1 11 18 — 18
9 — 9 40 1 41 _ 2 2 — 1 1 — 3 3
5 12 17 19 6 25 24 24 48
6 47 53 13 78 91 — 40 40 — 69 69 19 234 253 _— 265 265 — 265 265 — 1 1 —— 2 2 —— 8 3 — 1 1
1 — 1 — 1 1
Verkmästare av 1. klassen Verkmästare av 2. klassen Mästare ................ Maskinist ................ Elektriker .............. Kasernföreständare ...... Köksföreståndare ........ Eldare av 1. klassen . Förrådsvaktmästare ......
S:a civilmilitär personal
Civil personal,
Förste trafikleder-e ...... Meteorolog .............. Konstruktör av 3. klass.. Andre traiikledare ...... Förste väderleksassistent Ritare av 1. klass ........ Kontorsskrivare av 2. klass Andre väderleksassistent Arbetsförmän av 1. klass Fotograf ................ Sjukvårdsförinan ........ Förste signalist .......... Arbetsförmän av 2. klass Andre signalister ........ Husmoder av 1. klass. . .. Kontorister .............. Sjuksköterska .......... Garageförman .......... Kanslibiträde ............ Förrådsmän ............ Drivmedelsförradsman Eldare av 2. klass ...... Biträdande husmoder . . . . Kontorsbiträden ........ Sjukvårdsbiträde ........ Fotografibiträde ........ Tvättförestånderska ...... Skrivbiträden ............ Telefonvakt av 2. klass ..
S:a civil personal
S:a. för iiottiljen
b—l le—ll—lr—HU'HH
& &
HO'AP—il—lHwHHHmHl—Ble—MWHHHMHHHHl—ll—lb—IH
.a 01
598
,. MHHHHHUIHH
& _|
Habit—ÅHUS!—HHWHHHMHNWHHHer—AHHHHHH
ph GI
682
petitionsövningar, elever i flygtjänstutbildning samt
Personalbehovet i fred vid Skaraborgs flygflottilj (F 7). 1) (Tung bombflottilj.)
F = Hygande personal; M = markpersonal.
A n t a 1 A n t a 1 Personnlkategori Personalkatcgori . r M S:a F [ M S:a .. Fly läkare av 1. graden. . — 1 1 Militar personal. Vergkmästare av 1.klassen — 1 l l Verkmästare av 2.klassen — l 1 Officerare på stat. Mästare ................ — 19 19 Flottiljchef (regements- Maskinist ................ —— 1 1 " officer) ................ 1 — 1 Elektriker .............. —— 1 1 Overstelöjtnant .......... l —— 1 Kasernföreståndare ...... — 1 1 Major .................. 1 — ] Köksföreståndare ........ -— 1 l Kaptener ................ 11 1 12 Eldare av 1. klassen — 1 1 Eöjtnanter .............. 18 1 19 Förradsvaktmästare ...... — 2 2 Fänrikar ................ 10 _ 10 S:a civilmilitär personal 1 30 31 S:a officerare pa stat 42 2 44 Underofficerare på stat. 011711 personal. Förrådsförvaltare ........ —— 2 2 Förste trafikledare ------ _ 1 1 Flottiljkassör ............ — 1 1 Meteorolog -------------- _ 1 1 Flygstationsmästare ...... —— 3 3 Konstruktör 5” 3- klass - — '" 1 1 Fanjunkars .............. 8 12 20 Andre trafikleder-e ------ _ 1 . 1 Sergeanter .............. 27 5 32 Förste väderleksassistent '— 1 l 1 Ritare av 1. klass ........ —— 1 l 1 S:a underofficerare på. stat 35 23 58 Kontorsskrivare av 2_ klass __ 1 l 1 Andre väderleksassistent —— 1 1 Stammanskap. Arbetsförman av 1. klass — fi % " . . Fotograf ................ _— (åverl'urirer .............. 6 47 53 Sjukv år ds förman ________ _ 1 l uruer .................. 31 68 99 F _ . 1.— _ 1 l Korpralel' ................ — 44 44 Aggittiå'ååääbtå '2' ' ii... _ 3 3 V1cekorpraler och memga —- 74 74 Andre signalister ________ _ 2 2 8:11. stammanskap 37 233 270 Husmoder av 1. klass . . . . _ 1 1 Kontorister .............. —— 2 2 Värnpliktiga .......... 2) 8 310 318 Sjuksköterska ------------ _ 1 1 _ . ! Garageförman .......... _ 1 1 Sm värnphkhea ) 8 310 318 Kanslibitrade ............ — 1 1 Förrådsmän ............ _ 5 5 Pensionerad personal i Drivmedelsförrådsman — 1 1 aroodesbejattning. Eldare av 2. klass ...... — 1 i Officer .................. -— 1 1 Biträdande husmoder ' ' ' ' _ l Kontorsbitraden ........ -— 3 3 Underofficerare .......... — 2 2 Sj ukv år dsbi trä de ________ _ 1 1 S:a pensionerad personal Fotografibiträde ........ —— 1 l i arvodesbefattning — 3 3 Tvättförestånderska ...... — 1 1 Skrivbiträden ............ -— 6 6 __ Telefonvakt av 2. klass .. — 1 1 Givlimilitar personal m. 11. S:a civil personal __ 45 45 Flygingenjör av 1. graden 1 — 1 — 1 1 S:a. för ilottiljen 123 646 769
Flygingenjör av 2. graden
1) Utom personal fullgörande repetitionsövningar, elever i dygtjanstutbildning, musik-
personal samt enligt kollektivavtal anställd personal. ”) Flygskyttar vid övningsdivisionerna.
smak—..,
Personalbehovet i fred vid Svea nygdottilj (F 8). 1) (Jaktfiottilj.)
F = Hygande personal; M = markpersonel.
A n t a 1 A n t & I Pcrsonalkategori _———— Personnlkntegori ______ F ' M 1 519. F M Sill i F] ' ' 3 d 1 —— 1 ' .. ygmgenJör av . gra. en 1 Militar personal. Flyglåkere av 1. graden.. —- 1 1 _ _ Verkmästare av 1.klassen — 1 1 : Offcmare på stat. Verkmästare av 2.k1assen — l 1 ] Flottiljchef (regements- Mästare ................ — 12 12 _. officer) ................ 1 — 1 Maskinist ................ —— 1 1 ! Överstelöjtnant .......... 1 — 1 Elektriker .............. — l 1 ! Major .................. 1 — 1 Kasernföreståndare ...... — 1 1 * Kaptener ................ 11 1 12 Köksföreståndare ........ -— 1 1 Löjtnanter .............. 10 —— 10 Eldare av 1. klassen _ 1 1 Fänrikar ................ 6 — 6 Förrådsvaktmästare ...... —— 2 2 S:a. officerare på stat 30 1 31 S:a civilmilitär personal 1 24 25 Underofficerare på stat. Eörrådsförvaltare ........ _ 2 2 Civil personal. Flotulikgzssör ............ — 1 l Förste trafikleder-e ...... _ 1 1 Flygstationsmästare ------ — 4 4 Meteorolog .............. —— 1 1 FanJunkare .............. 4 11 15 Konstruktör av 3. klass.. _ 1 1 Sergeanter .............. 12 11 23 Andre traiiklcdare ...... _ | 1 1 S:a. underofficerare på stat 16 29 45 Förste väderlekssssistent — 1 1 Ritare av 1. klass ...... —— 1 1 Kontorsskrivare av 2. klass —>' 1 1 _, Silvian—lanskap ' Andre väderleksassistent — 1 1 Overfurirer .............. — 55 55 Arbetsförmän av 1. klass — 2 2 Funrer .................. 10 93 103 Fotogruf ................ — 1 1 Korpraler ................ — 45 45 Sjukvårdsförman ........ — 1 1 Vicekorpraler och meniga — 79 79 Förste signalist .......... —— 1 1 _ Arbetsförmän av 2. klass — 3 3 S.a stammanskap 10 272 282 Andre signalister ........ — 2 2 ... . . Husmoder av 1. klass.... — 1 1 Varnplzktzga """""""" _ 289 289 Kontorister .............. — 2 2 S:a värnpliktiga _ 239 239 Sjuksköterska ............ — 1 1 Garageförman .......... — 1 1 Pensionerad personal '! Kansllbiträde ............ » l 1 arvodesbefattning. Förrådsmän ............ '— 5 5 - Drivmedelsförrådsmen — 1 1 Officer .................. —— 1 1 Eldare av 2. klass ...... — 1 1 Underofficerare .......... — 2 2 Biträdande husmoder . .. . — 1 1 S:a. pensionerad personal Kontorsbiträden ........ — 3 3 . . _ Sjukvårdsblträde ........ — 1 1 1 ”"OdeSbefatmmg 3 3 Skrivbiträden ............ — 6 6 civil 11115" Telefonvakt av 2. klass .. — 1 1 m . _ ar personal m. fl. S:a civil personal — 43 43 [ FlygingenJör av 1. graden — 1 1 _ Flygmgenjör av 2, graden —— 1 1 S:a. för nottlljen 57 661 718
1) Utom personal fullgörande repetitionsövningar, elever i Hygtjänstutbildning, musik- personal samt enligt kollektivavtal anställd personal.
Personalbehovet i fred vid Göta nygllottilj (F 9).1)
(Jaktdattilj)
F : flygande personal; M = markpersonal.
Flygingenjör av 3. graden
A n t a 1 A n t a l Personalkategori Personalkategori ' ' F'M1sze FlMlSm .. Flygläkare av 1. graden.. _ 1 1 Militar personal. Verkmästare av 1. klassen — 1 l Officerare pd stat. Verkmastare av 2. klassen — 1 1 Flottiljchef (regements- äääkiäist """""""" : 11 lå ö Officer) : ------------- 1 _ 1 Elektriker .............. — 1 1 verstelöjtnant .......... 1 —— 1 K_ f. d 1 1 M 'or _ 1 _ 1 asern örestan are ...... — a.] ................. __ K Köksförestandare ........ l 1 aptener ................ 10 1 11 Lö'tnanter 11 _ 1] Eldare av 1. klassen — 1 1 mån.... ..:::::::::::::: e _ e Fe..ee...k.mese.e ------ — 2 2 S:a officerare P å stat 30 1 31 S:a. ciVilmilitör personal 1 22 28 Underofficerare på stat. civil personal" Förrådsförvaltare ........ —— 2 2 Förste trafikledare ______ _ 1 1 F1011111k115551' ------------ _ 1 1 Meteorolog .............. 1 1 Elygstationsmästare ...... — 3 3 Konstruktör av 3_ klass. _ __ 1 1 14 amunkare .............. 2 11 13 Andre trafikledare ______ __ 1 1 Sergeanter .............. 11 10 21 Förste väderleksassistent __ 1 1 S:a underofficerare på. stat 13 27 40 111173” av 1_ klass ------ _ 1 ] Kontorssknvare av 2. klass — 1 1 Andre väderleksassistent — 1 1 __ stammanskap. Arbetsförmän av 1. klass — 2 2 Overfurirer .............. — 48 48 Fotograf ................ — 1 1 Furirer .................. 7 82 89 Sjukvårdsförman ........ — 1 1 Korpraler .............. —— 39 39 Förste signalist .......... — 1 1 Vicekorpraler och meniga. — 68 68 Arbetsförmån av 2. klass —— 3 3 s.. stammanskap 7 237 %* åtåäfeåånåiåsi?rkesz : :: i i i _ _ Kontorister .............. — 2 2 Värnpliktiga .......... — 260 260 Sjuksköterska __________ __ 1 1 S:a värnpliktiga _ 250 230 Garagefiörman .......... — 1 1 Kanslibltråde ............ — 51) å - - Förrådsmän ............ — Penszonerad personal " Drivmedelsförradsman — 1 1 m'Odesbefatth" Eldare av 2. klass ...... — 1 1 Officer .................. -— 1 1 Biträdande husmoder . . . . — 1 1 Underofficerare .......... _ 2 2 Kontorshiträden ........ -— 3 3 s... pen......ee pe......l åiåitfäåiätäååfsee””ii : i i 1 arvodesbefattning — 3 8 Skrivbiträ den """"" 6 6 Telefonvekt av 2. klass .. _ 1 ]. Givllmiutär personal m. 11. Se civil personal _ 44 44 Flygingenjör av 1. graden -— 1 1 1 —— 1 8:11. för nottmen 51 594 645 ,
1) Utom personal fullgörande repetitionsövningar, elever i Hygtjänstutbildning samt enligt kollektivavtal anställd personal.
Personalbehovet i fred vid Skånska ilygiiottiljen (F 10). 1)
(J aktflottil j .)
Person alkategori
Antal
M
F = Hygande personal; M = markpersonal.
S:a
Personalkategori
Militär personal.
Officerare pd stat. Flottiljchef (regements-
__ officer) ................ Overstelöjtnant .......... Major Kaptener ................ Löjtnanter .............. Fänrikar ................
S:a officerare på stat
Underofjcemre pd stat.
Förrådsförvaltare ........ Flottiljkassör ............ Flygstationsmastare ...... Fanj unkare .............. S ergeanter ..............
S:a underofficerare på. stat
_ Stammanskap. Överfurirer .............. Furirer .................. Korpraler .............. Vicekorpraler och meniga
S:a stammanskap
Värnpliktiga .......... S:a värnpliktiga Pensionerad personal i arvodesbefattning.
Officer .................. Underofficerare ..........
S:a pensionerad personal i arvodesbefattning
Givllmllitär personal m. 11.
! Flygingenjör av 1. graden Flygingenjör av 3. graden
v-u—u-A
1
ODI-410
1
280
260 260
NH
1 1
Flyglakare av 1. graden.. Verkmastare av 1. klassen Verkmästare av 2. klassen Mästare ................ Maskinist ................ Elektriker .............. Kasemföreståndare ...... Köksföreståndare ........ Eldare av 1. klassen
Fönrådsvaktmästare ......
S:a civilmilitär personal
lell personal.
Förste trafikledare ...... Meteorolog .............. Konstruktör av 3. klass. . Andre trafikledare ...... Förste väderleksassistent Ritare av 1. klass ........ Kontorsskrivare av 2. klass Andre väderleksassistent Arbetsförmän av 1. klass Fotograf ................ Sjukvårdsförman ........ Förste signalist .......... Arbetsförman av 2. klass Andre signalister ........ Husmoder av 1. klass. . . . Kontorister .............. Sjuksköterska Garageförman Kanslibiträde ............ Förrådsmän ............ Drivmedelsförradsman Eldare av 2. klass ...... Biträdande husmoder . . . . Kontorsbitröden ........ Sj ukvårdsbiträde ........ Tvättförestanderska ...... skrivbiträden ............ Telefonvakt av 2. klass ..
S:a. civil personal S:a för flottiljen
|||||l| lll
I
51
wHHHl—IHHHHH
& &
HQHHWHHHCJ'HHHMHIDOJHHHNJHHl—H—ib—HHH
år
MHHHHHr—r—lr—AH
ha en
g 3 |—OäF'r—OJr—Her—"HHNSHMCDHHHMHHHHHHHH
1) Utom personal fullgörande repetitionsövningar, elever i Hygtjönstutbildning samt enligt kollektivavtal anställd personal.
Personalbehovet 1 fred vid Södermanlands uygnottilj (F11).l) (Fjärrspaningsilottilj )
F = flygande personal ; M = markpersonal.
Antal
Personalkategori Personalkategori = F M S:a. F ] M S:a l Civllmllltär personal m. ll. l Militär personal. _ . FlygingenJör av 1. graden — l 1 1 _ O . . &! stat. Flyrringenjör av 2. graden 1 | — 1 , få?” mg ]? Flyåläkare av 1. graden.. — ' 1 1 | FIOttllJChef (regements- Verkmästare av 1. klassen — ; 1 1 | .. 0fficel')_ ---------------- 1 _ 1 Verkmästare av 2. klassen — | 3 3 *- Overstelögtnant ---------- 1 __ 1 Mästare ................ = ' 15 15 ! MaJor ------------------ 1 _ 1 Maskinist .............. — l 1 1 ; Kaptener ---------------- 10 1 11 Elektriker .............. _ 1 1 ; Lojtnanter -------------- 16 1 1? Kasernförestandare ...... — 1 1 (' thnkar ---------------- 9 — J Köksförestandare ........ = 1 1 1 i S:a officerare på. stat 38 2 40 Eldare av 1' klassen _ 1 1 ; 1 Förrådsvaktmastare ...... —— 2 2 ; Underofficerare pd stat. S:a civilmilitär personal 1 28 29 ! Förrådsförvaltare ........ — 2 2 ' ! Flottiljkassör ............ -— 1 1 Civil personal. ! Flygstationsmästare ...... —— 3 3 1 Fanjunkare .............. 4 12 16 Förste trafikledare ------ _ 1 1 l * Sergeanter .............. 18 6 24 Meteorolog -------------- _ 1 1 ; l Konstruktnr av 3. klass.. —- 1 1 ' ; S:a underofficerare pa stat 22 24 48 Andre trafikledare ______ _ 1 1 : l Förste väderleksassistent —— 1 1 I ; Stammanskap. Ritare av 1. klass ...... — 1 l i j .. _ Kontorsskrivare av 2. klass — 1 1 f l Overfunrer .............. 6 412 48 Andre väderleksassistent _ 1 1 l * Furirer .................. 24 66 90 Arbetsförmän av 1_ klass _ 2 2 i [ KPTPMIGT ------------- _ 39 329 Fotograf ................ — 1 1 l [ Vicekorpraler och meniga — 69 69 sjukvårdsförman ________ _ 1 1 l S:a stammanskap 30 216 246 Förste signalist ---------- '— . 1 1 l Arbetsförmän av 2. klass _ g 523 ; =. _, , _ Andre signalister ........ _» Ä ; Varnplzktzga .......... ”) 8 310 318 Husmoder av 1_ klass. . _ _ 1 1 ; . S:a värn likti & 2 8 310 818 Kontorister .............. _ 2 2 ; P g ) Sjuksköterska .......... — 1 1 l :* Garageförman .......... = 1 1 ; ; Pensionerad personal i Kanslibitrade ............ — 1 1 l arvodesbefattning. Förrådsmän ............ -— 5 5 , 5 Dnvmedelsförrådsman — 1 1 », ! Officer .................. — 1 1 Eldare av 2. klass ______ _ 1 1 ; l Underofficerare .......... — 2 2 Biträdande husmoder _ 1 1 l . S:a Pensionerad personal K.Oiitorsbiträden ........ —— & 3 l . i arvodesbefattning _ 3 3 SJukvärdsloitrade ........ — 1 1 , ! Fotografibiträden ........ — :. 3 . * Tvättförestånderska ...... —— 1 1 _ ; Kommenderad personal. Skrivbitraden ....... — 6 6 3 ' Officerare ur armén s) 8 _ 8 Telefonvakt av 2. klass.. — 1 1 l l Officerare ur marinen. . .. 7 — 7 S:a civil personal —— 47 47 3 ; S:a kommenderad personal 16 —— 15 S:a. för flottiljen 99 630 729 |
]) Utom personal fullgörande repetitionsövningar, elever i flygtjänstutbildning. musik- personal samt enligt kollektivavtal anställd personal. ”) Flygskyttar på övningsdivisionerna.
”) Under vinterhalvåret 7.
(Lätt bombflottilj). F = flygande personal; M = markpersonal.
_ _ = | A n t a 1 A n t a 1 ; l'ersonalkategori Personalkategori = l F l M l s a r M S:a i ' Militar personal. Flygläkare av 1. graden.. — 1 1 Verkmastare av 1. klassen 1 1 Officerare på stat. Verkmastare av 2. klassen = 1 1 Flott'l'oh f (re ement Mästare ................ = 15 15 U 6 g & Maskinist ..... 4 ........... = 1 1 Ö ”fä???”— — - 't ---------- i : % Elektriker .............. — 1 1 MW?” e J nan """"" 1 _ 1 Kasernförestandare ...... = 1 1 K a'] (gm; """"""""" 10 1 11 Köksförestandare ........ = 1 1 ngltnanåer """""""" 17 _ 17 Eldare av 1. klassen = 1 1 _. . """"""""" Förrådsvaktmästare ...... — 2 2 Fanrikar ................ 10 — 10 S:a. officerare på. stat 40 1 41 S:a crvrlmihtar personal 1 28 27 Underofficerare pd stat. Civil personal. Förrådsförvaltare ........ = 2 2 _ Flottiljkassör ............ — 1 1 Färm tmäkledare ------ 1 1 . Meteorolog .............. = 1 l Flygstationsmästare ...... — 3 3 Konstruktör av 3 klass __ 1 1 Fanjunkare .............. 5 12 17 A 6. t äkl d ' ' ' _ 1 1 Sergeanter .............. 19 6 25 in m ra e are . """ Förste vaderleksass1stent = 1 1 S:a underofåcerare på. stat 24 24 48 Ritare av 1. klass ...... = 1 1 Kontorsskrivare av 2. klass = 1 Andre väderleksassistent — 1 1 Stammanslcap. .. " Arbetsformän av 1. klass = 2 2 Overfurirer .............. 6 47 53 Fotograf ................ = 1 1 Furirer ............... . . . 13 78 91 Sjukvårdsförman ........ = 1 1 Korpraler .............. — 40 40 Förste signalist .......... — 1 1 Vicekorpraler och meniga = 69 69 Arbetsförman av 2. klass — 3 3 . Andre Signalister ...... '. . = 2 2 S.». stammanskap 19 284 253 Husmoder av 1. klass. . .. = 1 1 Kontorister .............. = 2 2 Värnpliktiga .......... = 265 265 Sjuksköterska .......... — 1 1 . . . Garageförman .......... = 1 S'” Värnplikt]? _ 265 ”5 Kanslibitrade ............ 1 1 Förrädsman ............ = 5 5 Pensionerad personal i gfåvmedelsåöigfdsman _ l & arvodesbefattning. . ”i.” av ' ass """ _ ' Bitradande husmoder . . . . — l 1 Officer .................. = 1 ..1 Kontorsbiträden ........ — 3 3 Underofficerare .......... = 2 2 sjukvårdsbiträde ........ 1 1 . - Fotografibiträde ........ — 1 1 Sn pänälårååreaååeäoåal _ 3 3 Tvättförestånderska ...... = ] 1 a n g Skrivbiträden ............ — 6 6 _ Telefonvakt av 2. klass . . — 1 1 Clvllmllltar personal m. 11. S:a civil personal _ 45 ” Flygingenjör av 1. graden — 1 1 1 = ]. S:a för nottmen 84 598 682
Flygingenjör av 2. graden
1) Utom personal fullgörande repetitionsövningar, elever i flygtjanstutbildning, musik- personal samt enligt kollektivavtal anställd personal.
Personalbehovet i fred vid Bråvalla ilygilottilj (F13). 1)
(J aktilottilj .)
F = flygande personal; M = markpersonal.
Flygingenjör av 3. graden
1) Utom personal fullgörande repetitionsövningar, elever i flygtjänstutbildning, musik- personal samt enligt kollektivavtal anställd personal.
A n t a l Personalkatogori Personalkntegori = F M 812. F M S:a .. Flygläkare av 1. graden. . = 1 1 Militar personal. Verkmästare av 1. klassen = 1 l Ver-km" ta e v 2. kl sen = 1 1 Officerare På Stat' Master? .! . .a ...... as.. — 11 11 Flottiljchef (regements- Maskinist .............. = 1 1 __ officer) ................ l — 1 Elektriker .............. = 1 1 Överstelöjtnant .......... 1 = 1 Kasernförestandare ...... = 1 1 Major .................. 1 = 1 Köksföreståndare ........ — 1 l Kaptener ................ 10 1 11 Eldare av 1. klassen = 1 1 Löjtnanter .............. 11 = 11 Förrädsvaktmästare ...... = 2 2 Fänrikar """"""""" 6 _ 6 S:a civilmilitär personal 1 22 23 S:a officerare på. stat 30 1 31 Underofficerare på stal. Civil personal. Förradsförvaltare """" _ 2 2 Förste trafikledare ...... = 1 1 Flottileassör ............ = 1 l _ * Fl stationsmastare _ 3 3 Meteorolog .............. 1 1 Fayngunkare """ 2 11 13 Konstruktör av 3. klass,. = 1 1 Ser lamm ----------- 11 10 21 Andre traiikledare ...... — 1 1 g """"""" Förste väderleksassistent = 1 1 S:a underofficerare på. stat 13 27 40 Ritare av 1. klass ...... = 1 1 Kontorsskrivare av 2. klass = 1 1 Stammanskap. Andre väderleksassistent = 1 1 Överfurirer .............. = 46 46 %;?ååigrmän av 1' klass : % % Furirer .................. 7 76 S?: Sj ukv ar d sförm an ________ _ 1 1 %P'Plfaler 1 ----- H" _ 22 23 Förste signalist .......... — 1 1 ice orpra er oc meniga _ Arbetsförmän av 2. klass = 3 3 S:a stammanskap 7 220 227 Andre signalister ........ = 2 2 Husmoder av 1. klass. . . . = 1 1 Värnpliktiga .......... —- 260 260 Kontorister .............. = 2 2 _ . . Sjuksköterska .......... — . S'a' värnpliktiga _ 260 260 Garageförman .......... = 1 1 . Pensionerad personal i %åuälåzltrååe """""" : 51) 51) ' arvodesbefattning. Fm m """""" ' ' Drivmedelsförrådsman — 1 1 Officer .................. — 1 1 Eldare av 2. klass ...... — 1 l '! Underofficerare .......... = 2 2 Biträdande husmoder . . . . = 1 1 % S:a pensionerad personal Kontorsbiträden ........ = 3 3 i arvodesbefattnin _ 3 3 SJukvårdsbitrade ........ — 1 1 , g Skrivbiträden ............ = 6 (i Telefonvakt av 2. klass .. = 1 1 leilmilltar personal m. 11. S:a civil personal __ 43 43 ' Flygingenjör av 1. graden = 1 1 * 1 — 1 S:a för flottiljen 51 576 627 *
Personalbehovet i fred vid Hallands flygflottilj (F 14). 1)
(Tung bombflottilj).
F = flygande personal; M = markpersonal.
Pcrsonalkutcgori
A n t a l Personalkategori F M Militär personal. Officerare på stat.
Flottiljchef (regements-
1 " officer) ................ 1 = 1 ! Överstelöjtnant .......... i 1 = 1 Major .................. i 1 — 1 ! Kaptener ................ 11 1 12
; Löjtnanter .............. 17 1 18 i Fänrikar ................ 10 — 10 1 S:a officerare på. stat 41 2 43
! Underoffcerare på stat.
! Förrädsförvaltare ........ = 2 2 Flottiljkassör ............ — 1 l Flygstationsmästare ...... = 3 3 Fanjunkare .............. 8 12 20 Sergeanter .............. 27 4 31 S:a underofficerare på stat 85 22 57 1
! Stammanskap.
Överfurirer .............. 6 47 53 Furirer .................. 31 59 90 Korpraler .............. = 39 39 Vicekorpraler och meniga = 69 69 S:a stammanskap 37 214 251 Värnpliktiga .......... * 2)8 310 318 S:a värnpliktiga 2) B 310 318
i Pensionerad personal i % arvodesbefattning. th'cer .................. = 1 1 Underofficerare . . . . . . . . .. ! = 2 2 S:a pensionerad personal
i arvodesbefattning = 3 3
' Olvilmilitär personal m. a. ; Flygingenjör av 1. graden 1 — 1
= 1 1
Flygingenjör av 2. graden
Flygläkare av 1. graden. . Verkmästare av 1. klassen Verkmästare av 2. klassen Mästare Maskinist ................ * Elektriker .............. » Kasernföreståndare ...... ; Köksföreståndare ........ i Eldare av 1. klassen Förrådsvaktmåstare ......
S:a civilmilitär personal
Civil personal.
Förste trafikledare Meteorolog .............. Konstruktör av 3. klass.. Andre traåkledare Förste väderleksassistent Ritare av 1. klass Kontorsskrivare av 2. klass Andre väderleksassistent Arbetsförmän av 1. klass Fotograf ................ Sjukvårdsförman . . . . . . . . i Förste signalist ........... Arbetsförmän av 2. klass Andre signalister ........
Husmoder av 1. klass. . . . Kontorister .............. . Sjuksköterska Garageförman Kanslibiträde ............ ' Förrådsman Drivmedelsförradsman Eldare av 2. klass Biträdande husmoder . . . . * Kontorsbiträden Sjukvårdsbiträde ......... Fotografibiträde Skrivbitraden ............ Telefonvakt av 2. klass ..
S:a civil personal 1
S:a. för iiottlljen 122
p.. mv—AHHHer—i—H
CD 0
HQHHQDHHHWHHHNJHMOJHHH&HHHHb—U—ib—ll—l
.» .a
625
wb—r—nr—u—u—wv—HH
& H
HQHHwHHHUHHHwwaHHHwI—HHHHHHH
.:. .c;
747
1) Utom personal fullgörande repetitionsövningar, elever i flygtjänstutbildning samt enligt kollektivavtal anställd personal.
1) Flygskyttar på övningsdivisionerna.
Personalbehovet i fred vid Västerbottens iiygilottilj (F 15).1)
(Jaktllottilj.)
F = Flygande personal; M = Markpersonal.
Antal
Antal
Personalkategori Personalkategori = == F M S:a F M S:a ! Militär personal. Flygläkare av 1. graden. . = 1 1 Verkmästare av 1. klassen = 1 1 Officerare Pd stat. Verkmästare av 2. klassen = 1 1 Flottiljchef (regemente- Mästare ................ — 11 11 " officer) ________________ 1 _ 1 Maskinist ................ — l 1 Overstelöjtnaut .......... 1 = 1 Elektriker -------------- _ 1 1 Major __________________ 1 __ 1 Kasernföreståndare ...... — 1 1 Kaptener ................ 10 1 11 Köksföreståndare -------- = 1 1 Löjtnanter .............. 10 — 10 Eldare av 1- klassen ------ _ 1 1 Fänrikar ________________ 6 __ 5 Förrådsvaktmästare ...... = 2 2 S:a officerare På, stat 29 1 30 S:a civilmilitär personal 1 22 23 Underofficerare på stat. Förrådsförvaltare ........ = 2 2 Civil personal. Flottiljkassör ............ = 1 1 Förste trafikledare ...... — 1 1 Flygstationsmästare ...... = 3 3 Meteorolog .............. — 1 1 Fanjunkars .............. 2 11 13 Konstruktör av 3. klass. . = 1 1 Sergeanter .............. 11 9 20 Andre trafikledare ...... — 1 1 _ Förste väderleksassistent — 1 1 8.9. underofficerare på. stat 18 26 39 Ritare av 1. klass '''''' 1 1 Kontorsskrivare av 2. klass = 1 l stammanskap. Andre väderleksassistent = 1 l Överfurirer .............. = 46 46 Arbetsförmän av 1- klass _ 2 2 Furirer .................. 7 66 73 Fotograf ---------------- '” 1 1 Korpraler .............. = 32 32 Sjukvårdsförnlan -------- '— 1 1 Vicekorpraler och meniga _ 55 55 Första srgnahst .......... = 1 1 Arbetsförman av 2. klass — 3 3 S:a stammanskap 7 199 206 Andre signalister ........ = 2 2 Husmoder av 1. klass. .. . = 1 1 Värnpliktiga .......... = 260 260 Konrorister .............. = % 2 _ . . .a Sjuksköterska .......... = 1 S'a' varnplikmoa _ 260 260 Garageförman .......... = 1 1 Pensionerad personal i ggåsåäfgge """"""" : 51) % arvodesbefattning. Drivmedelsförrådsman = 1 ] Officer .................. = 1 1 Eldare av 2. klass ...... — l l Underofficerare .......... = 2 2 Biträdande husmoder . .. . = 1 1 » Kontorsbitraden ........ — 3 3 S:a. pensronerad personal . . . - . _ SJukx'ardsbitrade ........ = 1 1 * ”vedeSbefattmng 3 3 Skrivbitraden ............ — 6 6 _ Telefonvakt av 2. klass .. = 1 1 leilmilitar personal m. ti. S:a civil personal __ 43 43 Flygingenjör av 1. graden = 1 1 Flygingenjör av 3. graden 1 = 1 S:a för flottiljen 50 554 604 .
1) Utom personal fullgörande repetitionsövningar, elever i flygtjänstutbildning samt enligt kollektivavtal anställd personal.
Personalbehovet i fred vid Upplands flygllottilj (F 16)?)
(Jaktiiottilj).
F = Flygande personal; M = Markpersonal.
Pcrsonalkategori
F
Personalkategori
Militär personal. Officerare på stat.
Flottiljchef (regements—
__ officer ................ Överstelöjtnant .......... Major .................. Kaptener ................ Lojtnanter .............. Fänrikar ................
S:a officerare på. stat
Underofficerare pd stat.
Förrädsförvaltare ........ Flottilj kassör ............ Flygstationsmästare ...... Fanj unkare .............. Sergeanter ..............
S:a underofficerare på. stat
Slammanskap.
Överfurirer .............. Furirer .................. Korpraler .............. Vicekorpraler och meniga
S:a stammanskap
Värnpliktiga .......... S:a värnpliktiga Pensionerad personal i
arvodesbefattning. Officer ..................
Underofficerare ..........
S:a pensionerad personal i arvodesbefattning
Givllmilitär personal m. ii.
Flygingenjör av 1. graden Flygingenjör av 2. _graden
... out-A»— 10
29
| _,
1
A n t a ]
M S:a = 1 = 1 — 1 1 11 = 10 = 6 1 30
2 2 1 1 3 3 11 13 9 20 26 89 48 48 66 73 32 32 63 63 209 216 260 260 200 260 1 1 2 2
3 3
1 1 = 1
Flygingenjör av 3. graden Flygläkare av 1. graden.. Verkmästare av 1. klassen Verkmästare av 2. klaSsen Mästare ................ Maskinist ................ Elektriker .............. Kasernförestandare ...... Köksforeståndare ........ Eldare av 1. klassen ...... Förrådsvaktmastare ......
S:a civilmilitär personal
Civil personal.
Förste trafikleder-e Meteorolog .............. Konstruktör av 3. klass. . Andre trafikledare ...... Förste väderleksassistent Ritare av 1 klass ........ Kontorsskrivare av 2. klass Andre väderleksassistent Arbetsförmän av 1. klass Fotograf ................ Sjukvardsförman ........ Förste signalist .......... Arbetsförmän av 2. klass Andre signalister ........ Husmoder av 1. klass.... Kontorister .............. Sjuksköterska .......... Garageförman .......... Kanslibiträde ............ Förrådsm'an Drivmedelsförradsman Eldare av 2. klass Biträdande husmoder . . .. Kontorsbiträden ........ Sj ukvårdsbiträde ..... '. . . Skrivbiträden ............ Telefonvakt av 2. klass ..
S:a civil personal
S:a för nottiljen 51
_ &HHHHHHHHH
& &
HanHp—h—wi-AHva—Awwub-u—wwp-u—u—u—udr—u—n
» .;
565
MHHHHHHHHHl—i
& ph
Hov——bow—Hvi—nuwwl—ww—HHHMHHHHHHHH
.a; .a
616
1) Utom personal fullgörande repetitionsövningar, elever i flygtjänstutbildning, särskild personal för flygkadettskolan, samt enligt kollektivavtal anställd personal.
(Torpedflottilj) F = Hygande personal; M = markpersonal.
Flygingenjör av 2. graden
A n t a l ! A n t a l Personalkategori Personalkatogori F M S:a F M 8111 Militär personal. Flygläkare av 1. graden.. — — 1 _ 1 Verkmästare av 1. klassen = 1 1 Officerare på stat. Verkmästare av 2. klassen = 2 2 Flottiljchef (regements- iiiåtååt ................ : 2? 2? öfgålälsl - - 'n' ---------- å : % Elektriker .............. — 1 1 Ma'or J nan """"" 1 __ 1 Kasernföreståndare ...... = 1 1 Ka] tener """""""" 11 1 12 Köksförestandare ........ — 1 1 Lö'rlsnanter """""""" 16 1 17 Eldare av 1. klassen — 1 1 Fänrik” __:::::::::::::: 9 _ 9 Förrådsvaktmästare ...... = 2 2 S:a officerare på. stat 39 2 41 S:a oiwlmllitär personal 1 35 36 Underofficerare pd stat. Civil personal Förrådsförvaltare ........ = 2 2 _ _ Flo ttilj kassör ............ = 1 1 äiiitågååkledare """ _ i i 5151; gå?.ltionsmastare """" :S 11, I? Konstruktör av 3. klass.. i = 1 1 Sår Jeanåie """""""" 22 5 27 Andre traiikledare ...... i = 1 1 g """""""" Förste väderleksassistent ! = 1 1 823. underolficerare på stat 28 22 50 Ritare av 1. klass ......... = 1 l Kontorsskrivare av 2. klass 1 l Stammanskap. Andre väderlekssasistent = 1 1 Överfurirer .............. 6 52 58 [åå—låååärman av 1:a klass _ ? % glånrfålé """""""" 2_8_ &; &; Sjukvårdsförman ........ ; = 1 1 .rp """""""" ."" Förste signalist..........[ -— 1 1 Vmekorpraler OCh meniga. _ 72 72 Arbetsförmän av 2:a klass = 4 4 S:a stammanskap 34 284 268 Andre signalister ........ = 2 2 Husmoder av 1: klass . . . . — 1 1 Värnpliktiga .......... *)8 310 318 Kontorister .............. = 2 2 S:a värnpliktiga 2)s 310 318 äggsåääåg """"""" : 1 % . Pensionerad personal i åöaåäägägide """"""" : (13 (1; arvodesbef attmng ' Drivmedelsförrådsman. . . . = 1 1 Officer .................. = 1 1 Eldare av 2. klass ...... = 1 1 Underofficerare .......... = 2 2 Biträdande husmoder . . . . = i 1 - Kon tors biträden. ........ = 4 819. pensmnerad personal . . .. * i arvodesbefattning = 3 8 %%Itägiäägggåe """" 1 : 1 % Kammenderad personal. gifgåäfäååegdemka """ : å & Officerare ur marinen. ... a) 14 — 14 Telefonvakt av 2. klass .. — l 1 S:a. kommenderad personal 14 = 14 S:a civil personal —- 48 48 Givilmilitär personal m &_ S:a. för flottiljen 124 654 778 Flygingenjör av 1. graden 1 = 1 = 1 1
1) Utom personal fullgörande repetitionsövningar, elever i flygtjänstutbildning samt enligt kollektivavtal anställd personal. 5') Flygskyttar på. övningsdivisioner. ') Under vinterhalvåret 12.
| l [
F lygbas/rå'ren.
Det basförband, som enligt beslut av 1941 års riksdag skulle uppsättas och förläggas vid Kallaxheden invid Luleå., numera benämnt Norrbottens flygbas— kår (F 21), befinner sig sedan den 1 juli 1941 under uppsättning därstädes. Flygbaskårens huvudsakliga uppgift i fred är att utgöra en central för övning och utbildning av flygvapnets samtliga förband för tjänst under norrländska
Personalbehovet i fred vid Norrbottens ilygbaskår (F 21).1) F = flygande personal; M = markpersonal.
A n t a 1 A n t al Personalkategori Personalkategori F 11 S:a. r M l S:a l Militär personal. Verkmiistare av 1. klassen 1 1 ? Mästare ................ = 4 4 i ijcerare pd stat. Maskinist ................ = 1 1 : Elektriker .............. — 1 1 ,2 åålgäef (regementsofficer) % : % Kasernföreständare ...... — 1 1 . *] """"""""" Köksföreståndare ........ = 1 1 l Kaptener ................ 2 1 3 . Eldare av 1. klassen — 1 1 LöJtnanter .............. 5 = 5 F d , k . 2 » Fänrikar ________________ 2 __ 2 örrå. sta tmastare ...... = 2 S:a officerare pa stat 11 1 12 S:a c1v1Lm1htlir personal 1 13 14 i Underofjcerare på stat. Civil personal Förradsförvaltare """" _ 2 2 Förste trafikledare ...... = 1 1 Flottilgkassör ............ = 1 1 M t 1 0 1 1 Flygstationsmästare ...... = 1 1 Ke eoro 0? """"""" : . onstruktör av 3. klass.. — 1 1 FanJunkare .............. = 7 7 S ergeanter 3 7 10 Andre trafikledare, ...... = 1 1 """""""" Förste väderleksassistent — 1 1 , S:a underofficerare på stat 3 18 21 Kontorsskrivare av 2. klass = 1 1 l Andre väderleksassistent — 3 3 Stammanskap. Arbetsförman av 1. klass — 1 1 .- . _ __ Fotograf ................ — 1 1 ngäi?lrel """""""" 1 63 73 sjukvårdsförman ........ = 1 1 """"""""""" Förste signalist. . . . . . . . . . — l 1 åt?..rålåiasai. att... I 23 %% Arbetsförmän .. 2- kl.... — 3 3 b Andre signalister ........ = 2 2 S:a stammanskap 1 156 157 Husmoder av 1. klass.... = 1 1 : _ . _ Kontorist ................ = 1 1 _; Vdrnplzktiga .......... — 300 300 Sjuksköterska ............ = 1 1 . _ .. . . Garageförman .......... = 1 1 i s... varnphknga _ 300 30" Kanslibiträde ............ _ 1 1 ; Pensionerad personal i Förrådsmän ............ = 4 4 ; arvodesbefattning. Eli-ävmedelsförrådsman. . . . — 1 1 , - are av 2. klass ...... = 1 1 ; Officer .................. — 1 1 Biträdande husmödrar = 3 3 ; Underofficerare .......... = 12 12 Kontorsbiträden ........ = 3 3 , S:a pensionerad personal SJukvårdsbzträde ........ = 1 1 . . . __ Tvättförestånderska ...... — 1 1 ; * ”VOdGSbefatmmg ”' ” Skrivbitraden ............ — 6 6 ! Gi ilmilit" Telefonvakt av 2. klass .. — 1 1 = v 5 _ ar personal m. 11. S:a civil personal = 44 44 [ Flygingenjör av 1. graden 1 = 1 5 Flygläkare av 1. graden.. = 1 1 513. för kåren 16 545 561
1) Utom personal fullgörande repetitionsövningar samt enligt kollektivavtal anställd personal.
vinterförhållanden. Under vissa perioder av året avses bomb— och skjutskolan förläggas till flygbaskåren.
Chefen för flygbaskåren är en regementsofficer. Flygbaskåren är i fred organiserad på. kårstab, specialdivision och en basbataljon (tidigare benämnd basdivision) om tre basavdelningar. Basbataljonen är avsedd att på. samman— lagt högst tre olika flygfält betjäna flygförband, som förläggas för övningar till Övre Norrland.
Försvarsutredningen förutsätter för sin del inga ändringar i flygbaskårens nuvarande fredsorganisation.
Chefen för flygbaskåren synes emellertid böra placeras i lönegraden Oa 6. Chefens åligganden och arbetsuppgifter måste nämligen anses vara likställda med flottiljchefernas i vad rör såväl administration som markutbildning. Jäm- väl ur ansvarssynpunkt kan chefen för flygbaskåren jämställas med flottiljchef vid flygvapnet — dock i mindre grad i vad avser flygtjänst — och kårchef vid armén. Såsom i annat sammanhang framhållits bör chefen för flygbaskåren jämväl tjänstgöra. såsom flygbasområdeschef inom Övre Norrlands flygbas— område. Med hänsyn härtill ävensom på grund av att chefen för flygbaskåren icke skall föra befäl över flygförband i luften bör hans pensionsålder vara lika med den för överste vid flygvapnet fastställda, alltså 60 år. Chefen för flygbaskåren bör därför inräknas bland de överstebeställningar, som upptagas i flygvapnets personalförteckning för ordinarie tjänstemän.
Till kårehefens förfogande hör av skäl, som i det föregående anförts i sam- band med redogörelsen för flottiljerna, stå en regementsofficer med uppgift att biträda kårchefen vid handläggning av förvaltningsärenden. Kårstabens organisation bör i huvudsak överensstämma med flottiljstabens. Specialdivi- sionen bör organiseras i likhet med specialdivision vid flottilj. Basbataljonen bör i princip vara sammansatt såsom i krig (jämför särskild — hemlig —- del).
I tabellform uppgjord sammanställning av personalbehovet vid flygbas— kåren återfinnes på. sid. 587.
D. Centrala flygverkstäder m. m.
Centra/a flygverkstäderna.
Genom 1936 års försvarsbeslut fastställdes, att i flygvapnets organisation skulle ingå två centrala flygverkstäder, den ena förlagd till Malmen och den andra till Västerås.
Storleken av dessa båda verkstäder beräknades med hänsyn till att i flyg- vapnets organisation ingingo sju flygflottiljer och en flygkrigsskola. Sedan dess har flygvapnets organisation ökats med två jaktflottiljer, en fjärrspanings— flottilj, en flygbaskår och en marinspaningsdivision. De centrala verkstädernas kapacitet har också utökats, dock icke i takt med nämnda ökning av flygvapnets förband.
Den utökning av flygvapnets organisation, som föreliggande förslag syftar till, nödvändiggör att flygvapnets centrala verkstadsorganisation förstärkas i
| !
proportion därtill. Då en sådan förstärkning icke kan vinnas enbart genom att utöka de redan befintliga verkstädernas kapacitet _ detta komme bland annat att medföra en alltför stor anhopning av byggnader på samma plats — anser utredningen det vara oundgängligen nödvändigt att upprätta ytterligare en central flygverkstad.
Utredningen är icke i tillfälle att framlägga ett definitivt förslag i fråga om förläggningsplats för den nya verkstaden. Inverkande härpå bliva bland annat vissa strategiska, industriella, ekonomiska och kommunikationstekniska syn- punkter, vilka måste göras till föremål för ytterligare överväganden. Under— sökningar i frågan pågå inom flygvapnet och såsom alternativa platser hava nämnts Örebro, Eskilstuna, Arboga och Köping.
Omfattningen av verksamheten vid den nya verkstaden beräknas bliva minst lika stor som vid de redan befintliga flygverkstäderna. I genomsnitt beräknas varje central flygverkstad böra äga en kapacitet tillräcklig för att tillgodose 6 flygflottiljers behov. Eftersom den föreslagna flygvapenorganisa— tionen omfattar 16 flottiljer, en krigsflygskola och en flygbaskår, eller tillsam— mans 18 flygförband (motsvarande), böra sålunda samtliga de tre flygverk- städerna erhålla i stort sett samma kapacitet.
De centrala flygverkstäderna böra liksom hittills lyda direkt under flyg— förvaltningen, utom i vad gäller placering till tjänstgöring av militär och civilmilitär personal, befordringsärenden för denna personal samt flygsäker— hetstjänst, i vilka avseenden flygverkstäderna böra lyda under chefen för flygvapnet.
Arbetsuppgifterna för verkstäderna böra i stort sett bliva desamma som i nuvarande organisation, d. v. s. huvudsakligen reparations— och översyns- arbeten jämte arbeten i samband med större ändringar på materielen. De olika verkstäderna böra specialisera sig på vissa bestämda flygplan- och motor- typer samt viss bestämd utrustning. Härigenom kunna dels inbesparingar i fråga om utrustning och personal göras, dels enhetlighet i arbetet ernås. Beträffande flygplan och motorer sker fördelningen på ett med hänsyn till materielens konstruktion m. m. lämpligt sätt. Beträffande utrustning synes följande fördelning lämplig. Den elektrotekniska materielen bör, liksom hittills, handhavas av verkstaden i Västerås, översyner och reparationer av instrument, fotografimateriel och säkerhetsutrustning av verkstaden vid Malmen samt vapenmateriel och stationsutrustning av den nya verkstaden.
Beträffande flygverkstädernas personal vill utredningen förorda, att de nu- varande verkmästarna i civilmilitär tjänsteklass utbytas mot kontraktsanställd, civil personal.
Behovet av civilmilitär personal på stat vid de centrala flygverkstäderna be- räknas utgöra:
a) Vid centrala flygverkstaden vid Malmen
1 flygdirektör, styresman, 1 flygingenjör, ställföreträdare för styresmannen, » , kontrollingenjör,
1 » 1 >) 1 »
v—Ar—Au—tr—A %$
1 ))
ärenden.
)) ))
))
HHl—lP—l
))
1 flygingenjör, verkstadsingenjör, , instrumenttekniker, , motoringenjör, och , för materialprovning.
Behovet av en flygingenjör för materialprovning, vilket behov icke före- ligger vid de båda övriga verkstäderna, motiveras av att till centrala flygverk- staden vid Malmen avses, liksom hittills, centralt förläggas alla undersök— ningar och prov, vilka kräva speciell och omfattande utrustning, såsom röntgen, anordningar för undersökning av bränsle och oljor m. m. Materialnormer skola även centralt utarbetas vid nämnda verkstad.
1
7
1
)
b) Vid centrala flygverkstaden i Västerås
1 flygdirektör, 1 flygingenjör,
styresman,
chef för filialen å Hässlö (tillika ställföreträdare för styres- mannen),
kontrollingenjör, verkstadsingenjör, elektroingenjör,
motoringenjör, och kontroll- och utrustningsingenjör.
Den utvidgning av verkstaden med en filial å Hässlö, som verkställts efter 1936 års försvarsbeslut, har krävt en ökning av antalet ingenjörer med två, av vilka en avses som chef för filialen och en för kontroll- och utrustnings-
0) Vid den nya centrala flygverkstaden
1 flygdirektör, 1 flygingenjör,
styresman,
ställföreträdare för styresmannen, kontrollingenjör, verkstadsingenjör, vapeningenjör, och motoringenjör.
Behovet av en vapeningenjör motiveras av att den vapentekniska verksam— heten för hela flygvapnet avses skola koncentreras till denna verkstad.
De centrala flygverkstädernas sammanlagda behov av civilmilitär personal framgår av nedanstående tabell.
Flygingenjörer .................... 1) 6
1) Varav 1 flygande.
Centrala Centrala N entral Personal flygverkstaden flygverkstaden fl yvc k tad Summa vid Malmen i Västerås yg er 5 Givllmilltår personal. i Flygdirektörer .................... 1 1 1 3 1)6 1)5 17 l
Enligt 1936 års försvarsbeslut skulle till flygförvaltningens militärtekniska byrå höra en försökscentral. En sådan har inrättats i anslutning till centrala flygverkstaden vid Malmen. Såsom chef för försökscentralen tjänstgör en rege- mentsofficer. Personalen i övrigt utgöres av dels kommenderade officerare, underofficerare, flygingenjörer och mästare, dels civil personal.
Försöksverksamheten har till ändamål att genom utprövning utvälja för an- skaffning lämplig materiel samt att praktiskt pröva förslag till sådana änd- ringar beträffande i tjänst varande flygmateriel, som avses komma till stånd för att åstadkomma ökad användbarhet och flygsäkerhet. Försöksverksamheten avser dessutom att skapa erforderligt underlag för utarbetande av materiel— instruktioner m. m. Försökscentralen har under senare år fått en avsevärt vidgad verksamhet på grund av flygvapnets utökning, men framförallt på grund av att flygplan, motorer och utrustning såväl för flygplan som för mark- ändamål numera i stor utsträckning framställas inom landet. Då förvaltnings- organisationen och därmed även försökscentralens organisation är föremål för i särskild utredning, inskränker sig försvarsutredningen till att angiva det behov » av militär och civilmilitär personal på stat, som anses erforderligt vid försöks- centralen. Detta personalbehov framgår av nedanstående tabell.
A . E Flyg- M t v Elek- år”" Personal Chef sm- .xpe— plan- 0 or— apen- trisk _yg- Summa stent dltion . detalj detalj . nings- detalj detalj . detalj Militär personal. Officerare pd stat. Regementsoficer .......... 1 —— — —— —— — — — 1 Kompaniofficerare ........ — — — 1 — —— —- 2 3 Underofficerare pd stat. Förrådsförvaltare .......... — 1 — —-— — — -— 1 Sergeanter ................ — -— —- — — — —— 2 2 lellmlutär personal. Flygdirektörer ............ —— l — —- — 1 — -— 1) 2 Flygingenjörer ............ — — — 1 1 — — — 1) 2 Verkmästare .............. —- — — 1 — — —— —- 1 Mästare .................. — — — 1 —— 1 1 — 3 Centra/förråden.
Centralförråd för olika huvudgrupper av materiel, såsom flygmateriel, vapenmateriel och intendenturmateriel, hava tidigare icke ingått i flygvapnets organisation. Flygvapnets redan beslutade utökning utöver 1936 års försvars— besluts organisationsram har emellertid nödvändiggjort vidtagande av vissa provisoriska åtgärder i fråga om materielens centrala förrådshållning. Sålunda hava centrala flygverkstäderna vid Malmen och i Västerås pålagts vissa upp-
1) Varav 1 flygande.
gifter beträffande förrådshållning av flygmateriel, vilka rätteligen borde åvila en centralförrådsorganisation. Provisoriska centralförråd för vapenmateriel och intendenturmateriel hava inrättats vid Malmen respektive i Västerås.
Behovet av en central förrådsorganisation för olika materielgrupper är så- lunda trängande och framträder allt starkare, därest flygvapnet erhåller den omfattning utredningen föreslår. Utredningen anser därför, att följande åt- gärder böra vidtagas:
för flygmateriel inrättas ett huvudkontor jämte centralförråd vid Malmen samt ytterligare ett under huvudkontoret sorterande centralförråd vid vardera Västerås och platsen för den nya centrala flygverkstadens förläggning;
för vapenmateriel inrättas ett huvudkontor jämte centralförråd vid platsen för den nya centrala flygverkstadens förläggning samt ytterligare ett under huvudkontoret sorterande centralförråd vid Malmen;
för intendenturmateriel inrättas ett centralförråd i Västerås. Då förvaltningsorganisationen och därmed även centralförrådens organisa- tion är föremål för särskild utredning, inskränker sig försvarsutredningen till att angiva det behov av militär och civilmilitär personal på stat, som bedömts erforderligt för den centrala förrådsorganisationen.
Detta behov framgår av nedanstående tabell.
Centralförråd Central- Huvud-
Huvud- förråd kontor och kontor och Central- för flyg- central— Central- Central- Personal central- förråd för materiel förråd för förråd för förråd för Summa, förråd för flyg- vid platsen vapenmatc- vapen- intenden- flyg- material i för ny riel vid materiel turmateriel materiel Västerås central platsen för vid Malmen i Västerås vid Malmen flyg- ny central
verkstad flygverkstad l Militär personal. l
Underofficerare på stat.
Förrådsförvaltare . . — —— —— —— _ 1 1
Olvllmllltär personal
Flygdirektör ...... _ Mästare .......... — — . _—
| 1 I 1 | H
_. .... I ne
E. Flygmaterielen. Det nuvarande läget.
Enligt 1936 års försvarsbeslut skulle flygvapnets materielanskaffning såväl under uppsättningen som vid materielens förnyelse ske successivt i enlighet med en av Kungl. Maj:t på förslag av chefen för flygvapnet fastställd materiel— plan. Materielanskaffningen borde ordnas på sådant sätt, att därigenom möj— liggjordes och underlättades utvecklingen av en för vår försvarsberedskap
nödvändig inhemsk flygmaterielindustri. Detta finge dock icke utgöra hinder för att under övergångsåren anskaffa materiel genom inköp från utlandet i den mån detta kunde visa sig erforderligt för att tillföra flygvapnet den materiel, som krävdes för att planenligt genomföra den nya organisationen.
Redan hösten 1936 upptog flygförvaltningen vissa förhandlingar i syfte att inom landet få till stånd en flygindustri, som vore kapabel att tillverka flygplan enligt en då av Kungl. Maj:t fastställd materielplan. Vid förhand- lingarna visade det sig, att de beställningar, som kunde ske inom ramen för tillgängliga medel, icke vore av den storleksordning, att de lämpligen kunde fördelas på flera industriföretag. Med anledning härav samt med anledning av att befintlig flygindustri i första hand borde utnyttjas, avslöt flygförvalt— ningen våren 1937 efter Kungl. Maj:ts bemyndigande ett avtal rörande leve- rans av flygplan med det då under bildande varande Aktiebolaget Förenade Flygverkstäder, vilket företag i sig inneslöt praktiskt taget hela den inom landet befintliga flygplanindustrien.
Sedan det under år 1939 visat sig nödvändigt att höja tillverkningskapa— citeten av flygmateriel inom landet, avslöts hösten 1939 ett avtal mellan svenska staten och Svenska Aeroplan Aktiebolaget, som vid denna tidpunkt ägde de inhemska företag, vilka tillverkade flygplan, rörande utvidgning av bolagets tillverkningskapacitet. Enligt avtalet skulle bolaget på vissa villkor utvidga sina anläggningar motsvarande en ökning av tillverkningskapaciteten med omkring 50 procent.
Vad beträffar flygmotorer bör erinras om att redan år 1923 en utredning angående inhemsk tillverkning av flygmotorer igångsattes genom statsmak- ternas föranstaltande. Denna utredning utmynnade år 1930 i ett förvärv av tillverkningsrätten för vissa utländska flygmotortyper. Genom kontrakt den 28 april 1930 överlämnades tillverkningen till Aktiebolaget Nydqvist & Holm, Trollhättan, som genom sitt dotterbolag Nohab Flygmotorfabriker Aktiebolag omedelbart igångsatte tillverkning av flygmotorer av typ, som fastställdes av dåvarande flygstyrelsen. Tillverkning av motorer har sedan år 1930 oavbrutet pågått vid detta bolag, vilket numera benämnes Svenska Flygmotor A.-B. Tillverkningskapaciteten har successivt ökats. därhän, att den för närvarande är omkring tre gånger större än den ursprungligen kontrakterade.
I samband med den av 1940 års riksdag beslutade utökningen av flygvapnet med två jaktflottiljer, en arméspaningsdivision och en marinspaningsdivision samt den ytterligare utökning av flygvapnet med fem flottiljer och en bas- organisation i Övre Norrland, som överbefälhavaren föreslog i en promemoria den 8 augusti 1940, vidtog flygförvaltningen i samråd med statens industri- kommission ingående undersökningar rörande möjligheterna att höja den in- hemska tillverkningskapaciteten beträffande flygmateriel. Undersökningarna grundade sig på en av flygförvaltningen uppgjord leveransplan, vilken avsåg tiden intill utgången av år 1946. Flygförvaltningen utgick vid undersök- ningarna från att hela behovet av flygplan, om så erfordrades, skulle kunna tillverkas inom landet. Det i leveransplanen angivna behovet av flygmateriel ansågs kunna täckas antingen på så sätt, att leveranserna uppdelades på kon-
kurrerande företag, eller också så, att den redan befintliga flygplan- och flyg— motorindustrien utbyggdes för att kunna fylla leveransfordringarna med an- litande i möjligaste mån av lämpliga underleverantörer.
Industrikommissionen ansåg för sin del, att den senare utvägen vore att föredraga av följande skäl. Flygförvaltningens leveransplan avsåge icke en- dast byggandet av flygplan och motorer utan dessutom nykonstruktioner så— väl av flygplantyper som av motortyper samt detaljförbättringar på redan förefintliga konstruktioner. Inom landet funnes den kvalificerade arbets- kraften för konstruktion och tillverkning av flygmateriel i vad avsåge flygplan hos Svenska Aeroplan Aktiebolaget och för motorer hos Nohab Flygmotor- fabriker Aktiebolag. Under avtalstiden måste kvalificerad personal på alla områden ytterligare utbildas jämsides med att leveranserna fortginge. Upp— giften ifråga om nykonstruktioner m. m. vore synnerligen omfattande. Då utländsk kvalificerad arbetskraft under dåvarande förhållanden icke kunde anskaffas, kunde en uppdelning av leveranserna på konkurrerande företag icke komma till stånd annorledes än genom splittring av den tillgängliga kvalifi- cerade ar.betskraften Enligt kommissionens mening skulle därigenom en pro- duktion av åsyftad kvantitet och kvalitet mom den föreskrivna tiden avsevärt försvåras samt utbildning av ny arbetskraft fördröjas. Kommissionen hade därför ansett, att den tillgängliga inhemska arbetskraften och sakkunskapen borde beträffande flygplan vara samlad hos Svenska Aeroplan Aktiebolaget och beträffande motorer hos Nohab Flygmotorfabriker Aktiebolag. Dessa båda företag borde taga hand om såväl konstruktions- som byggnadsarbete, dock med begagnande av underleverantörer inom svensk industri i sådan om— fattning, som vore lämplig med hänsyn till försvarets behov i övrigt.
På grundval av de av industrikommissionen anförda skälen ansåg sig flyg— förvaltningen tills vidare böra frånträda kravet på att utvidgningen av flyg- industriens tillverkningskapacitet skulle ske genom startandet av nya företag.
De undersökningar, som flygförvaltningen sålunda företog under medverkan av industrikommissionen, ledde till tvenne till Kungl. Maj:t insända förslag till avtal mellan flygförvaltnin en, å ena sidan, samt Svenska Aeroplan Aktiebolaget ävensom Nohab F ygmotorfabriker Aktiebolag jämte vissa med- leverantörer, å den andia, enligt vilka avtal den åsyftade pioduktionsökningen skulle ske genom utbyggnad av den då existerande flygindustrien. I sitt i ärendet avgivna yttrande tillstyrkte överbefälhavaren förslaget. Avtalen hava sedermera fastställts av 1940 års urtima riksdag.
Avtalen, vilka benämnas »ramavtal», avse beställning av flygplan och flyg- motorer i enlighet med av flygförvaltningen uppgjorda planer. De båda före— tagen hava åtagit sig, aeroplanbolaget att leverera flygplan och flygplan- reservdelar och flygmotorbolaget att leverera motorer och motorreservdelar samt propellrar och propellerreservdelar enligt vissa till respektive avtal fogade leveransplaner. Företagen hava vidare iklätt sig förpliktelse att under vissa förutsättningar ytterligare utöka sin kapacitet upp till en viss bestämd omfattning samt att verkställa härför erforderlig utbyggnad av sina industriella
anläggningar. Aeroplanbolaget förutsättes komma att tillverka flygplan endast i egna verkstäder, varemot flygmotorbolaget skall till de berörda med— leverantörerna överlämna utförandet av en väsentlig del av de beställningar, som bolaget åtagit sig i förhållande till flygförvaltningen. De nämnda medleverantörerna hava även åtagit sig att i viss utsträckning utöka sin industriella kapacitet. Planerna avse jämväl nykonstruktioner såväl av flyg— plantyper som av motortyper samt detaljförbättringar å redan förefintliga konstruktioner. Bolagen hava på grund härav åtagit sig att i viss utsträck- ning utföra konstruktionsarbete och därmed sammanhängande arbetsuppgifter samt att under avtalstiden upptaga tillverkning av typer, grundade på egna konstruktioner. I avtalen upptagas detaljerade föreskrifter om de grunder, efter vilka priserna skola bestämmas i de särskilda leveranskontrakt, som komma att ,upprättas för varje beställning. Staten har dessutom tillförsäkrats rätt till fullständig och fri granskning av företagens uppgifter och räken— skaper för bedömning och kontroll av de kostnadsfaktorer, som skola ingå i priset. Slutligen har förbehåll träffats om rätt för flygförvaltningen att mot viss gottgörelse nedskära de bolagen tillförsäkrade beställningarna, därest omständigheterna skulle påkalla att så sker. (Närmare redogörelse för ram- avtalens innehåll beträffande tillverkningskapacitet m. m. lämnas i särskild — hemlig — del.)
För att flygvapnet skall kunna tillföras inhemska typer, fullt jämförbara med utlandets, är det ett oavvisligt krav, att det inom landet finnes tillgång till en högt uppdriven konstruktions— och försöksverksamhet. Konstruktionsverk— samheten torde framdeles bliva tillfredsställande tillgodosedd genom de kon- struktionsavdelningar, som inrättas inom respektive industriföretag. Försöks— verksamheten får, i vad avser flygplan och utrustning, anses vara tillfredsstäl- lande tillgodosedd genom befintligheten av Flygtekniska försöksanstalten och flygvapnets försökscentral. Möjligheter till vetenskapliga undersökningar be- träffande flygmotorer och propellrar saknas däremot i stort sett. Det synes därför vara av största betydelse att även denna fråga snarast möjligt får en tillfredsställande lösning.
Den inhemska flygindustrien har icke tillnärmelsevis kunnat täcka behovet av flygplan och motorer under flygvapnets sedan våren 1940 i snabbt tempo pågående utökning. Inköp från utlandet hava därför i stor utsträckning måst äga rum. Sedan de i ovannämnda ramavtal inneslutna industriföretagen upp- nått full produktionskapacitet, kan emellertid tillverkning inom landet av de två stora huvudgrupperna av flygmateriel _— flygplan och motorer — i stort sett anses vara säkerställd för en jämn förnyelse av flygplanbeståndet.
Under den gemensamma benämningen flygmateriel ingå även följande materielgrupperf
a) övrig flygmateriel
instrument och navigeringsmateriel, säkerhetsutrustning (fallskärmar, syrgasapparater m. m.), elektrisk materiel och signalutrustning,
fotografisk materiel, stationsmateriel (tankningsutrustning, reparationsverktyg, bärgningsutrust- ning m. m.),
övnings- och undervisningsmateriel (övningsapparater för instrumentflyg— ning, åskådningsmateriel m. m.);
b) vapenmateriel
vapen och ammunition (inklusive bomber och torpeder), målmateriel m. m. På grund av svårigheten att under nuvarande förhållanden erhålla flyg— materiel från utlandet har tillverkning av materiel tillhörande dessa grupper, med några få undantag av mindre betydelse, igångsatts inom landet. Den materiel, som på detta sätt tillförts flygvapnet, har vad kvaliteten beträffar i regel varit fullt likvärdig med motsvarande utländsk materiel, i vissa fall till och med bättre.
Försvarsutredningen har undersökt, huruvida möjligheter föreligga att genom den inhemska flygindustrien förse ett flygvapen av den omfattning försvarsutredningen föreslår med flygplan och motorer för nytillkommande flygförband och för förnyelse av materielen vid befintliga förband. Under— sökningen, vars resultat framgår av särskild (hemlig) del och till denna bifogad materielplan, ger vid handen, att behovet av flygplan jämte flygmotorer till dessa i stort sett kan tillgodoses genom leverans från de till ovanberörda ramavtal anslutna industriföretagen. Detta förutsätter emellertid, att de be- rörda företagens organisation göres så elastisk, att vissa ofrånkomliga högre arbetsbelastningar kunna utjämnas genom tillfällig ökning av arbetsstyrkan. Behovet av övrig flygmateriel och vapenmateriel beräknas ävenledes kunna täckas genom inhemsk tillverkning.
De åtgärder, som av statsmakterna vidtagits för att öka den inhemska flyg- industriens produktionskapacitet, hava såsom i det föregående anförts, ut— mynnat i en utvidgning av de inom landet redan befintliga företagen. I det läge, som varit för handen, har detta befunnits vara den enda möjliga lös— ningen. Försvarsutredningen anser sig emellertid böra framhålla, att vissa olägenheter otvivelaktigt äro förknippade med det system, varpå flygvapnets materielförsörjning för närvarande vilar. Den monopolställning, som de be- rörda företagen onekligen intaga, kan helt naturligt medföra-, att avsaknaden av den sporre, som fri konkurrens innebär, i längden visar sig medföra mindre gynnsamma verkningar både ekonomiskt och i konstruktionshänseende. Den centralisering, som nu är för handen, innebär, att endast ett fåtal typer sam- tidigt kunna tillverkas. Ur luftsskyddssynpunkt är den icke heller önskvärd. ( Ur krigsberedskaps: och ekonomisk synpunkt framstår det som ett önskemål, att vår flygindustri, så snart detta är möjligt, utvecklas på bredden. Ett ) syftemål för framtiden synes böra vara en konkurrenskraftig flygindustri, fördelad på flera från varandra fristående företag. ; Allmänna s npunkter på fl va nets materielanskaffnin . l )' J!] P g .
Vid anskaffning av flygmateriel böra följande synpunkter beaktas: ) a) erforderlig materiell beredskap måste upprätthållas; *
b) materielen måste tillgodose kraven på modernitet; c) materielen bör vara i möjligaste mån enhetlig;
d) materielen bör i största möjliga utsträckning kunna tillverkas inom landet;
e) materielen bör utnyttjas på ett ur ekonomisk synpunkt tillfredsstäl— lande sätt.
I det följande behandlas i första hand anskaffningen av flygplan jämte motorer, emedan dessa utgöra den ojämförligt viktigaste delen av flyg- materielen.
Flygvapnets materiella beredskap måste, såsom tidigare anförts, vara hög. Den tidsfrist, som före en konflikt kan komma att stå till buds för att höja den materiella beredskapen, måste nämligen beräknas bliva kort. Det är därför nödvändigt att i fred hålla ett så stort antal flygplan, att i första hand krigsflygförbandens behov vid mobilisering blir tillgodosett. Härutöver måste dessutom finnas ett visst antal flygplan för att täcka förlusterna under de första krigsmånaderna. Närmare redogörelse för här berörda förhållanden lämnas i särskild (hemlig) del.
Flygplanens modernitet är av största betydelse för flygförbandens krigs- duglighet. Hög kvalitet hos personalen kan nämligen icke uppväga låg kvalitet hos materielen. Den kvalitativt underlägsne har i luftkriget i än mindre grad än i lant- och sjökriget utsikter att hävda sig. Krigserfarenheterna giva däre- mot flera exempel på, att den kvalitativt överlägsne med framgång kunnat hävda sig mot en kvantitativt överlägsen motståndare. Särskilt för ett litet flygvapen, som i regel måste räkna med att vara motståndarens underlägset, gäller det därför att hålla hög kvalitet på flygmaterielen.
Utvecklingen på det flygtekniska området går snabbt. Ett flygplan, som för blott ett fåtal år sedan ansågs fullt modernt, är i dag föråldrat. Ett flyg— plans livslängd måste därför beräknas vara kort. Den största livslängd, som ur modernitetssynpunkt kan godtagas för ett krigsflygplan i första linjen, är 7 år.
Flygplanen böra vara i möjligaste mån enhetliga d. v. s. antalet flyg- plantypcr bör vara så litet som möjligt. Härmed följa nämligen vissa stora fördelar såsom lägre anskaffnings- och underhållskostnader, förenklad ut— bildning samt i viss mån ökad krigsberedskap och förenklad ersättnings- tjänst i krig. Det är uppenbart, att en flygplantyp, som kunde användas såsom enhetstyp med olilka slag av utrustning för olika uppgifters lösande, ur dessa synpunkter vore den lämpligaste. De uppgifter, som de olika flygslagen ha att genomföra i krig, äro emellertid av så skiftande art, att en sådan lösning icke är möjlig.
För ett flygvapen av den omfattning, försvarsutredningen förordar, er- fordras följande fyra typer av krigsflygplan:
TypA. Tvåmotorigt flygplan, avsett för bombfällning, torpedanfall och minfällning samt- fjärrspaning.
598 Typ B. Enmotorigt flygplan, avsett för bombfällning i främst stört— och låganfall. Typ 0. Enmotorigt flygplan, avsett för jaktflygning (ortslörsvar och eskort) samt anfall mot trupp. Typ D. Enmotorigt flygplan, avsett för
samverkan med armén och marinen.
Det torde icke vara uteslutet — därest det bland annat av ekonomiska skäl är genomförbart —— att efter vissa ändringar använda typ B för att lösa de uppgifter, för vilka typ D avses. Härigenom skulle antalet typer av krigsflygplan kunna nedbringas till tre, vilket skulle innebära stora fördelar.
Det är icke heller uteslutet att flygplan av typ D, avsedda för armésam— verkan, kunna komma att helt eller delvis ersättas med flygplan av typ C, d. v. s. jaktflygplan (eventuellt av äldre typ). Härför tala taktiska skäl och krigserfarenheter.
För den grundläggande flygutbildningen erfordras dessutom två typer av skolflygplan, båda enmotoriga.
Såsom i det föregående vid flera tillfällen framhållits bör flygvapnets flyg- materiel i största möjliga utsträckning tillverkas inom landet. Den inhemska flygindustrien är, såsom tidigare framhållits, nu på väg att nå en sådan om— fattning, att den kan tillgodose flygvapnets behov av flygplan i fred. Vid de företag, som äro sysselsatta inom flygindustrien, måste anskaffningen tillrätta— läggas så, att den blir ur ekonomisk synpunkt och driftsynpunkt lämplig. Detta innebär dels att ett visst minimiantal flygplan måste tillverkas av varje typ, dels att i regel högst två typer av krigsflygplan samtidigt kunna vara under serietillverkning.
Ur ekonomisk synpunkt bör anskaffningen ordnas så, att flygplanen bliva på ett tillfredsställande sätt ekonomiskt utnyttjade. Ett flygplan kan sägas vara ekonomiskt väl utnyttjat, om det vid den beräkna-de livslängdens slut är så förslitet, att det bör kasseras. Detta innebär i regel, att livslängden bör göras lång och betydligt längre än vad som ur modernitetssynpunkt kan tillåtas. Kraven på modernitet och ekonomiskt utnyttjande av flygplanen stå sålunda i regel i motsatslörhållande till varandra. Modernitetssynpunkten måste emellertid bliva den avgörande, då det gäller att bestämma, huru länge ett flygplan bör kvarstå i första linjen. Av skäl, som i det föregående framlagts, bör ett flygplan sålunda avföras ur första linjen senast efter 7 år. Vissa flyg- plan, som avförts ur första linjen, kunna och böra. emellertid därefter användas för ett flertal andra uppgifter såsom övningsflygning, målflygning och trans— portflygning m. m. Närmare redogörelse för dessa förhållanden lämnas i sär- skild (hemlig) del.
Beträffande anskaffning av övrig flygmateriel och vapenmateriel gällai stort sett samma synpunkter, som här framförts beträffande anskaffning av flygplan och motorer. Fordringarna på hög materiell beredskap kunna ] dock sättas lägre för sådan markutrustning, som kräver kortare tillverknings-
tid än flygplanen. Ersättning av förluster i krig av denna materiel kan i regel ske genom krigsindustrien. Fordringarna på modernitet hos viss mark— utrustning äro i allmänhet mindre framträdande än beträffande flygplanen, varför materielens livslängd kan sättas högre än för flygplanen. Flygmate— rielens och vapenmaterielens livslängder behandlas i särskild (hemlig) del.
FIygmaterie/ens förnyelse.
På grund av förslitning samt bristande modernitet måste flygmaterielen efter viss tid förnyas. Den förnyelse, som är betingad av materielens förslit— ning, låter sig tämligen väl beräkna på grundval av erfarenheter från likartade typer samt ekonomiska förhållanden i samband med materielens underhåll. Den förnyelse, som måste komma till stånd för att tillgodose modernitets— kravet, är mera svårbestämbar och varierar alltefter utvecklingen på det flyg— tekniska området. För att överhuvudtaget ha möjlighet att planera anskaff- ning på längre sikt är det nödvändigt att på förhand bestämma livslängden. I det föregående har angivits, att den största livslängd, som ur modernitets- synpunkt kan godtagas för ett flygplan i första linjen är 7 år.
Flygmaterielens förnyelse kan ske efter två principiellt olika metoder, an— tingen så, att materielen i sin helhet förnyas med hjälp av betydande engångs— anslag under en kort tidsperiod, eller på så sätt, att materielen successivt anskaffas och förnyas, för vilket ändamål årliga, tämligen jämna anslag utgå. I 1936 års försvarsbeslut förordades den senare principen. Försvarsutred- ningen ansluter sig helt till denna princip.
Förnyelsen av materielen bör i princip ske så, att ett och samma flygslag (t. ex. jaktflottiljerna) icke samtidigt erhålla ny materiel. Härigenom skulle nämligen hela flygslaget mot slutet av vederbörande flygplantyps livslängd vara omodernt. Dessutom skulle det vid en skärpt situation kunna inträffa, att någon lämplig flygplantyp tillhörande ett visst flygslag icke stode till buds för forcerad tillverkning, emedan den i bruk varande typen förlorat för mycket av sitt värde med hänsyn till modernitet och att ersättningstypen i konstruk- tionshänseende icke nått ett sådant stadium, att serietillverkning inom rimlig tid kunde komma till stånd.
Ett visst anta1 flottiljer böra emellertid erhålla ny materiel samtidigt. Med hänsyn till totalbehovet av flygplan. samt till industriens produktionskapacitet bör detta antal i föreliggande fall vara tre.
Flygmaterielens förnyelse måste planläggas på lång sikt och dylika planer måste konsekvent genomföras. Detta förhållande understryker nödvändig— heten av att de för planernas genomförande erforderliga medlen med säkerhet kunna påräknas, enär flygvapnets hela effektivitet i annat fall äventyras.
F Iygmaterielens underhåll.
Flygmaterielen måste för att kunna hållas i tjänstedugligt skick undergå en fortlöpande följd av underhållsarbeten. Dessa arbeten utföras dels vid flottiljerna, dels vid flygvapnets centrala verkstäder. Fördelningen av arbetsuppgifterna är sådan, att flottiljerna handha den fortlöpande tillsynen
600 över materielen och utföra vissa smärre reparationer i samband härmed. Periodiska översyner och ändringar av större omfattning jämte haverirepara- tioner utföras i allmänhet vid de centrala flygverkstäderna.
Beträffande flygplan och motorer står kravet på underhållsarbeten i stort sett i direkt proportion till uttagen flyg- respektive gångtid. I föreliggande kostnadsberäkningar har utredningen i fråga om denna materiel, utom i ett undantagsfall, grundat beräkningarna på flygtidsbehov och genom erfarenhet eller uppskattning erhållna kostnadsuppgifter. Undantaget utgör kostnader för underhåll av ett visst antal flygplan och motorer, vilka komma att upp- ställas i särskilda förråd. Utredningen har förutsatt, att s. k. stor flygplan—A översynl) endast skall ifrågakomma för vissa äldre krigsflygplan under upp— sättningsperioden, för skolflygplan samt för ett mindre antal krigsflygplan vid fullt uppsatt flygvapen.
Underhållskostnaderna för »övrig flygmateriel» hava beräknats på grundval av vunna erfarenhetsvärden.
Den direkta ekonomiska grunden för flygverksamhetens omfattning i fred utgöres av anslaget till flygmaterielens underhåll och den del av anslaget till flygvapnets övningar, som berör kostnaderna för drivmedel. Beträffande båda dessa anslagsposter äro beräkningarna i huvudsak grundade på ett flygtids— behov, som skall uttagas på vissa bestämda flygplantyper. Underhållsanslaget innehåller delposter av svårbedömbar karaktär, exempelvis kostnader för haveri— reparationer. För att hålla säkerhetsmarginalen'inom rimliga gränser måste detta anslag beräknas efter normal haverifrekvens. Under ett år med stora haverikostnader komma anslagen i otakt på så sätt, att underhållsanslaget icke medgiver, att det ursprungligen beräknade flygtimantalet uttages. På anslaget till drivmedel kommer att uppstå ett överskott, motsvarande kostnaderna för antalet outtagna flygtimmar. Liknande otakt kommer att göra sig gällande, därest äldre flygmateriel på grund av materielförseningar eller av annan an- ledning hålles itjänst längre än som beräknats. Skulle däremot ny materiel tagas ' i bruk före beräknad tidpunkt, inträder motsatt förhållande, enär nya. flyg— plantyper i allmänhet hava större motorstyrka och därmed högre bränsleför— brukning än äldre. I detta fall kommer drivmedelsanslaget icke att medgiva, att den beräknade flygtiden fullt uttages, då däremot ett överskott kan för- väntas uppstå på underhållsanslaget på grund av att den nya materielen tarvar mindre underhållsarbeten än den äldre.
Utredningen har övervägt olika möjligheter att bringa dessa anslag i sådant förhållande till varandra, att olägenheten med den ovan berörda. otakten elimineras. Frågan skulle möjligen kunna lättare lösas, om handhavan— det av drivmedelsförsörjningen inom flygförvaltningen överflyttades från in— tendenturavdelningens till materielavdelningens förvaltningsområde, då ju materielavdelningen handhaver alla med underhållet av flygmaterielen sam— manhängande spörsmål. En omläggning skulle emellertid medföra ytterligare ökning av materielavdelningens förut synnerligen omfattande verksamhets—
1) Företages efter en flygtid som för olika flygplantyper varierar mellan 900 och 1,200 flygtimmar.
601 område och kan icke genomföras utan att hänsyn tages härtill vid utform— ningen av materielavdelningens organisation. Då förvaltningsorganisationen är föremål för särskild utredning, anser sig försvarsutredningen icke böra när- mare ingå härpå. Därest "en sådan organisationsändring icke anses böra genom- föras, bör i varje fall tagas under övervägande, huruvida icke balansen mellan drivmedels- och underhållsanslagen skulle kunna säkerställas genom att öppna en möjlighet att överföra medel från det ena anslaget till det andra.
Kostnader. De årliga kostnaderna för flygmaterielen vid fullt uppsatt flygvapen utgöra:
Enligt prisläget Enligt prisläget
1/7 1939. 1/7 1941. A. Anskaffning av flygmateriel ............ kronor 84,200,000 109,300,000 B. Underhåll av flygmateriel ............... » 12,271.000 14.976,000 Summa årlig kostnad kronor 96,471,000 124,276,000
F. Flygvapnets personal. Allmänna synpunkter.
Flygvapnets personal utgöres av militär personal (officerare, underoffi- cerare, stammanskap, värnpliktiga, musikpersonal, pensionerad personal i arvodesbefattning, reservpersonal och personal kommenderad ur annan för- svarsgren), civilmilitär personal (flygingenjörer, flygläkare, verkmästare, mäs— tare, övrig civilmilitär personal på stat och civilmilitär personal på reservstat eller i reserven) samt civil personal. Militär och civilmilitär personal utgöres av flygande personal och markpersonal.
Flygvapnets personella beredskap måste, såsom tidigare framhållits, vara hög. Detta innebär, att väl utbildad personal ständigt måste finnas disponibel i den omfattning, som erfordras för att tillgodose behovet vid mobilisering. Fordran på hög beredskap blir sålunda bestämmande för perso- nalens kvantitet och kvalitet.
Flygmaterielen är dyrbar, komplicerad och ömtålig. I händerna på brist- fälligt utbildad personal är den lika ineffektiv som den är effektiv, då den omhänderhaves av väl övade besättningar och skicklig markpersonal. Ut- vecklingen på flygteknikens område går snabbt. Taktikens utveckling går hand i hand med teknikens. Dessa förhållanden ställa höga fordringar på personalens kvalitet. Av personalen kräves en långt gående specialisering och en högt utvecklad yrkesskicklighet.
Den personalorganisation, som fastställdes genom 1936 års försvarsbeslut, tillgodosåg icke fordringarna på personalen vare sig i kvantitativt eller kvalita- tivt hänseende. Flygförbanden skulle vid mobilisering till övervägande delen uppsättas med reservpersonal. Huvuddelen av denna personal besatt, på grund av otillräcklig utbildningstid, icke sådana kunskaper och färdigheter, att den
kunde anses omedelbart användbar i krigsflygförbanden. Låg personell bered- skap blev följden. Specialiseringen försvårades eller omöjliggjordes genom att personalen var otillräcklig och därför i stor utsträckning måste göra tjänst i dubbelbefattningar. Den tekniska yrkesskickligheten vid förbanden repre- senterades av ett fåtal hantverkare (numera benämnda mästare). Stammen- skapets anställningstid var nämligen för kort för att denna personal skulle kunna bibringas erforderlig yrkesskicklighet. Detsamma gällde beträffande de värnpliktigas tjänstgöringstid.
De ovan påtalade bristerna i 1936 års personalorganisation hava särskilt tydligt framträtt under beredskapstiden. Åtgärder hava även efter hand vid— tagits från statsmakternas sida för att förbättra personalläget vid flygvapnet. Personaltillgången har ökats, delvis genom rekrytering (möjliggjord genom forcerad utbildning), delvis genom att civil personal anställts i ett flertal be- fattningar såsom ersättare för aktiv personal. Reservpersonalen har i stor utsträckning hållits inkallad och därigenom bibringats en hög utbildnings— standard. De värnpliktigas tjänstgöringstid har förlängts. Genom dessa åt— gärder hava såväl flygvapnets personella beredskap ökats som personalens specialisering och yrkesskicklighet främjats. På grund av den sedan år 1940 pågående, starkt markerade utökningen av flygvapnet utöver 1936 års för— svarsbesluts ram hava emellertid de ovan nämnda åtgärderna icke varit till— fyllest. Vissa brister föreligga alltjämt beträffande personalläget vid flyg— vapnet.
Försvarsutredningen har vid sina beräkningar rörande personalorganisa- tionens omfattning och sammansättning utgått från de sålunda vunna erfaren— heterna och de krigserfarenheter, som föreligga från det nu pågående kriget.
Ur beredskapssynpunkt borde helst samtlig personal i krigsflygförbanden utgöras av stampersonal. Detta skulle emellertid medföra en sådan utökning av flygvapnets stater att dels kostnaderna skulle bliva alltför stora. dels personalstaternas utfyllande skulle taga orimligt lång tid i anspråk. Utred— ' ningen har därför räknat med att personalen i krigsflygförbandens flygstyrkor skall utgöras av i medeltal 2/s stampersonal och 1/s reservpersonal eller värn— pliktiga. Dessa proportioner synas giva en godtagbar beredskap under förut— sättning att den reservpersonal och de värnpliktiga, som skola ingå i krigsflyg— förbanden, besitta fullgod utbildning för tjänst i luften. Utredningen åter- kommer till detta spörsmål i det följande i samband med en redogörelse för utbildningen vid flygvapnet.
För att tillgodose fordringarna på markpersonalens specialisering före— slår utredningen dels en utökning av den tekniska personalen, dels införande av vissa nya personalkategorier.
För att slutligen främja yrkesskickligheten föreslår utredningen dels _ såsom i det föregående i korthet anförts —- införande av en ny manskaps- kategori med lång tjänstetid, dels viss omläggning av manskapets utbildning.
Samtidigt som försvarsutredningen sålunda förordar en utökning och kvalitativ förbättring av flygvapnets personal, hava dock möjligheterna att för—
l l
läna önskvärd elasticitet åt personalorganisationen beaktats. Sålunda har aktiv personal, så långt detta varit möjligt, ersatts med reservpersonal och värnpliktiga, varjämte ett antal befattningar beräknats skola besättas med civil icke-ordinarie personal i stället för med militär eller civilmilitär personal.
Det i det följande angivna behovet av personal av olika kategorier grundar sig på de planer rörande flygvapnets organisation i krig, som fram— läggas i annat sammanhang. De bedömanden beträffande möjligheterna att fylla personalstaterna, som i samband härmed göras, basera sig på av försvars- utredningen vidtagna undersökningar beträffande möjligheterna att rekrytera personalen.
Viss av nedan angiven militär och civilmilitär personal är avsedd för flyg- förvaltningen. Såsom redan inledningsvis anförts kan den omorganisation av försvarsväsendets förvaltningsverksamhet, som är under utredning, komma att medföra vissa smärre jämkningar i personalstaterna. Tills vidare räknas emellertid med en förvaltningsorganisation av i stort sett den nuvarande strukturen.
Utredningen har —— bland annat för att erhålla samma organisation inom samtliga försvarsgrenar samt för att lätta flygledningens arbetsbörda _ haft frågan om inrättande av kårer för flygvapnets intendents—, flygingenjörs- och flygläkarpersonal under övervägande. Ehuru förslag icke framlägges om inrättande av sådana kårer, anser utredningen dock att denna fråga bör tagas under noggrann prövning.
Militär persona/. Officerare (utom i intendenturbefattning). Enligt 1936 års försvarsbeslut beräknades antalet officerare (utom i intendenturbefattning) vid flygvapnet till 244 (därav 34, d. v. 5. 13.9 procent, generalspersoner och regementsofficerare); samtliga skulle vara flygande.
Befattningen såsom chef för divisions stationsavdelning, vilken befattning ' är markbetonad, skulle enligt 1936 års försvarsbeslut besättas med yngre officer. Då det är ekonomiskt ofördelaktigt att i dylika befattningar placera personal, som underhåller dyrbar flygutbildning, bör befattningen såsom stationsofficer slopas och ersättas med en befattning såsom stationsavdelnings- chef. Denna befattning kan bestridas av äldre underofficer. Härigenom vinnes jämväl den fördelen, att ett förhållandevis stort antal officersbeställningar inbesparas.
Behovet av officerare uppgår enligt försvarsutredningens beräkningar vid fullt uppsatt flygvapen till 751, samtliga — med undantag för ett fåtal äldre regementsofficerare —— flygande. Av dessa äro 103 (13.7 procent) generals— personer och regementsofficerare; omkring 135 beräknas vara fänrikar.
Under uppsättningsperioden (femårsperioden 1942/43—1946/47) beräknas staterna kunna fyllas till omkring 80 procent. De beräknas vara fullständigt fyllda omkring år 1949.
Officerare i (intendenturbefattning.
Enligt 1936 års försvarsbeslut beräknades antalet officerare i intendentur- befattning till 11. Av dessa voro 2, d. v. 5. 18.2 procent, regementsofficerare och återstoden kaptener.
Behovet av officerare i intendenturbefattning uppgår' enligt försvarsut— redningens beräkningar vid fullt uppsatt flygvapen till 34, samtliga i mark- tjänst. Av dessa äro 5 (14.7 procent) regementsofficerare. Ett mindre antal utgöras av löjtnanter, avsedda att i fred tjänstgöra såsom biträdande inten- denter vid vissa tyngre flottiljer och krigsflygskolan samt såsom intendent vid flygkadettskolan. De vid flottiljerna placerade löjtnanterna avses i krig tjänst- göra såsom depåintendenter. Staterna beräknas kunna fyllas i takt med flyg- vapnets utökning.
Underofficerare (utom musikpersonal).
Enligt 1936 års försvarsbeslut beräknades antalet underofficerare till 175. Av dessa skulle 45 (26 procent) vara flygande och 130 (74 procent) i mark— tjänst. Fördelningen på de olika lönegraderna fastslogs till 18 UO3 (10 procent), 63 UO 2 (36 procent) och 94 UO 1 (54 procent).
Försvarsutredningen föreslår på i det följande angivna grunder införande av tre nya kategorier av underofficerare, nämligen flygstationsmästare, flottilj- kassörer och trupputbildare.
Såsom försvarsutredningen i det föregående framhållit bör befattningen såsom stationsofficer slopas och ersättas med en befattning såsom stations- avdelningschef, för vilken befattning bör avses en äldre underofficer. Denne underofficer föreslås tilläggas tjänstetiteln »flygstationsmästare». Flyg— stationsmästarens uppgift kommer bland annat att bliva att närmast under divisionschefen eller dennes ställföreträdare svara för skötsel och vård av den flygmateriel, som utlämnats till förbandet. Med hänsyn till det betydande ansvar, som sålunda är förknippat med denna tjänst, är det motiverat att be— fattningen såsom flygstationsmästare upptages i lönegraden UO 3.
Flottiljintendenternas arbetsbörda har efter hand betydligt ökats utöver vad som kunde förutses i 1936 års försvarsbeslut. Detta har sin grund uti dels flygflottiljernas avsevärt ökade personalstyrka, dels medelsförvaltningens ökade omfattning, dels slutligen de alltmer framträdande fordringarna på rörlighet hos flygförbanden. På grund härav framstår det som ett önskemål, att flottiljintendenten avlastas från de direkta kassagöromålen. Vid flertalet av arméns truppförband —— däribland sådana som med avseende på personal— styrkan icke äro större än en flygflottilj — finnas för ovan angivet ändamål upptagna befattningar såsom regementskassörer (lönegraden UO 3). Det synes lämpligt att -—— såsom 1940 års militära förvaltningsutredning i princip föreslog —— liknande befattningar inrättas vid flygflottiljerna (motsvarande) och upp— tagas i lönegraden UO 3. Befattningshavarna böra benämnas »flottiljkassörer».
Såsom försvarsutredningen i annat sammanhang föreslagit böra vakt- och beredskapsavdelningar ingå i flottiljerna (motsvarande). I dessa vakt- och
! l l l
605 beredskapsavdelningar föreligger behov av ett antal underofficerare —— trupp- utbildare —- med uppgift att biträda vid stammanskapets och de värnpliktigas allmänmilitära utbildning samt att föra befäl över vakt— och beredskapsavdel- ningarna.
Befattningarna såsom kasernunderofficer och köksföreståndare skulle enligt 1936 års försvarsbeslut besättas med underofficerare. I samband med flygvapnets nu pågående utökning hava, på grund av personalbrist, dessa underofficerare ersatts med kontraktsanställd civil personal, benämnd kasern- föreståndare respektive köksföreståndare. Erfarenheterna av detta system hava varit goda. Enär svårigheter komma att möta att fylla flygvapnets behov av underofficerare, bör denna provisoriska anordning alltjämt tillämpas och givas fastare form. Befattningarna såsom kasernföreståndare och köks— föreståndare böra sålunda upptagas bland flygvapnets civilmilitär—a personal. Detta bör emellertid icke utesluta, att framdeles, då flygvapnets under— officersstater blivit fyllda, återgång sker till det tidigare tillämpade systemet att låta äldre underofficerare bestrida befattningarna ifråga.
Behovet av underofficerare (utom musikpersonal) uppgår enligt försvars— utredningens beräkningar vid fullt uppsatt flygvapen till 820. Av dessa äro sammanlagt 357 (43.5 procent) flygande och 463 (56.5 procent) i marktjänst. Lönegraderna böra fördela sig ungefär enligt följande: 112 UO3 (13.7 procent), 284 UO2 (35.1 procent) och 424 UO 1 (51.2 procent).
Staterna beräknas under uppsättningsperioden kunna fyllas till sammanlagt omkring 60 procent. De beräknas vara fullständigt fyllda omkring år 1951.
Manskap (utom musikpersonal).
Enligt 1936 års försvarsbeslut skulle flygvapnets stammanskap ut— göras av 1,015 man, varav 133 (13.1 procent) flygande och 882 (86.9 procent) i marktjänst. Avvägningen mellan manskapsgraderna var följande: furirer 354 (35 procent), korpraler 200 (20 procent), vicekorpraler och meniga 461 (45 procent). Yrkesgrenarna voro mekaniker, radiomän, vapensmeder och sjukvårdare.
I syfte att åvägabringa större enhetlighet mellan de mera tekniskt betonade yrkesgrenarna, synas dessas benämningar böra ändras till »flygplanmekaniker», »signalmekaniker» och »vapenmekaniker». Försvarsutredningen föreslår vidare på i det följande närmare angivna grunder införande av två nya yrkes- grenar för stammanskap, nämligen »trupputbildare och expeditionsbiträden» samt »torpedmekaniker».
Införandet av yrkesgrenen trupputbildare och expeditionsbiträden moti— veras av dels tillkomsten av de i det föregående omnämnda vakt- och bered- skapsavdelningarna, dels ett stort behov av stammanskap i expeditionstjänst, dels slutligen önskemålet att frigöra manskap i de tekniska yrkesgrenarna från vakt-, expeditions- och trupputbildningstjänst och därmed främja denna per- sonals specialisering. Tjänsten såsom expeditionsbiträde kan med fördel för- enas med tjänsten såsom trupputbildare och sålunda inrymmas i ifrågavarande yrkesgrens uppgifter.
Vid den blivande torpedflottiljen kommer att föreligga behov av ett relativt stort antal på torpedmaterielen specialutbildat stammanskap. Enligt utred— ningens mening bör detta stammanskap upptagas såsom en särskild yrkes- gren, benämnd torpedmekaniker. .
Utredningen har ifrågasatt införandet av ytterligare en ny yrkesgren, näm— ligen fotografer. Detta har emellertid befunnits mindre lämpligt, dels emedan personalen i denna yrkesgren skulle bliva av ringa omfattning och få osäkra befordringsutsikter, dels emedan ytterligare en utbildningsgren i så fall skulle bliva erforderlig vid flygvapnet. Behovet av yrkesskickliga fotografer vid förbanden synes därför böra fyllas medelst civil personal.
Inledningsvis har framhållits den stora betydelsen av, att flygvapnets mark— personal besitter högt utvecklad yrkesskicklighet. Med den nuvarande an— ställningsformen för stammanskapet kan denna personalkategori icke bibringas en sådan yrkesskicklighet. För att tillgodose flygförbandens behov av stam- manskap med högt utvecklad yrkesskicklighet måste enligt utredningens mening införas en särskild kategori av stammanskap, som genom långvarig anställning och praktisk tjänstgöring blir särskilt kunnig och rutinerad inom respektive yrkesgrenar. Därigenom skulle flygvapnet också kunna på ett effektivare sätt än som hittills varit möjligt tillgodogöra sig den omfattande och dyrbara utbildning, som nedlägges på stammanskapet. Denna nya man- skapskategori bör erhålla tjänsteställning över furir, benämnas »överfurir» och upptagas i lönegraden Mb 1. Det är främst på den tekniska sidan av tjänsten, som värdet av en personalkategori med lång praktisk tjänstgöring bakom sig blir särskilt framträdande. Utredningen har därför räknat med, att över- furirer skola placeras i stort sett i följande befattningar:
chefmekaniker, gruppmekaniker på skolflygplan,
1. mekaniker på samtliga i krigsflygförbanden (utom reservgrupperna) ingående krigsflygplan samt vissa flygplan i depåerna,
flygsignalist (2 per division vid flygslag, där flygsignalister finnas!),
chefsignalist, '
signaltekniker,
1. vapenmekaniker samt
1. torpedmekaniker.
För antagning till överfurir bör fordras en tjänstetid av minst sex år (en minskning till fem år under uppsättningsperioden torde dock bliva. er- forderlig).
För uppsättning av beräknat antal flygande divisioner måste flygvapnet i fred utöver överfurirerna disponera minst en årskurs skolfritt stammanskap. För att tillgodose detta behov bör tiden för första anställning fastställas till lägst fyra år. Manskapsutbildningen bör, på sätt som i annat sam- manhang närmare klarlägges, koncentreras till de tre första anställnings— åren. Vidare böra furirer, som beordras såsom elever i underofficers— skolan, få förbinda sig att kvarstanna i tjänst under minst 12 månader efter skolans slut, även om befordran till underofficer härunder icke erhålles.
Dessa omständigheter jämte det förhållandet att man även i framtiden bör räkna med rekapitulering —— måhända i ökad omfattning på grund av över- furirsbeställningarnas tillkomst — inverka på avvägningen mellan de olika manskapsgraderna. Jämfört med nu gällande avvägning kommer sålunda antalet furirer att öka under det att antalet vicekorpraler och meniga kommer att minska. Försvarsutredningen har räknat med följande proportioner mellan de olika manskapsgraderna (överfurirerna undantagna):
furirer ................................................................................. 45 procent korpraler .............................................................................. 20 » vicekorpraler och meniga ...................................................... 35 »
Erfarenheterna från främst beredskapstiden hava givit vid handen, att ett stammanskap för att över huvud taget vara användbart i krigsförbanden måste hava genomgått minst ett års utbildning (signalmekanikerna två). Detta för— hållande medför en nödvändig utökning av manskapsstaterna vid flygvapnet.
Behovet av stammanskap uppgår enligt utredningens beräkningar vid fullt uppsatt flygvapen till
864 överfurirer, varav 48 (5.5 procent) flygande och 816 (94.5 procent) i marktjänst samt
3,501 övrigt stammanskap varav 242 (7 procent) flygande och 3259 (93 procent) i marktjänst. *
Av övrigt stammanskap beräknas 1,594 vara furirer, 696 korpraler samt 1211 vicekorpraler och meniga.
Överfurirsbeställningarna beräknas under uppsättningsperioden kunna fyllas till omkring 40 procent. De beräknas vara fullständigt fyllda omkring år 1951. Övriga manskapsbeställningar beräknas kunna fyllas i takt med flygvapnets utökning.
I huvudsaklig överensstämmelse med förslag, som framlagts i Kungl. Maj:ts proposition nr 318/1941, har 1941 års riksdag fastställt ny värnpliktslag. Den nya värnpliktslagen innebär i korthet följande beträffande tjänstgöring m. m. för flygvapnet tilldelade värnpliktiga.
Värnpliktiga i allmänhet äro tjänstgöringsskyldiga under sammanlagt 450 dagar. Tjänstgöringen fullgöres
med en första tjänstgöring om 360 dagar, som tager sin början under in- skrivningsåret eller nästföljande år,
med en repetitionsövning om 60 dagar eller två repetitionsövningar om vardera 30 dagar före utgången av åttonde året efter inskrivningsåret samt
med en efterutbildningsövning om 30 dagar före utgången av adertonde året efter inskrivningsåret.
Värnpliktig, som uttagits för utbildning till värnpliktig underofficer, är skyldig att utöver ovan nämnd tid fullgöra tjänstgöring under sammanlagt högst 180 dagar. Denna tjänstgöring bör fullgöras i anslutning till den första tjänstgöringen, varefter de värnpliktiga fullgöra tre repetitionsövningar om- vardera 30 dagar före utgången av respektive fjärde, åttonde och tolfte åren efter inskrivningsåret.
Värnpliktig, som bedriver studier vid högre läroanstalt för utbildning till ingenjör, och som uttagits för utbildning till biträdande ingenjör, är skyldig att enligt Kungl. Maj:ts bestämmande utöver 450 dagars tjänstgöring fullgöra fortsatt tjänstgöring under högst 180 dagar. Den fortsatta tjänst— göringen skall kunna i omgångar fördelas på hela värnpliktstiden.
' I den promemoria, som ligger till grund för nyssnämnda proposition, har försvarsutredningen berört frågorna om utbildning av vissa på frivillighetens väg uttagna värnpliktiga till flygförare, bombfällare eller flygskyttar samt om viss utbildning av f. (1. fast anställt manskap.
Värnpliktig, som efter därom gjord ansökan uttagits för utbildning till flygförare, bombfällare eller flygskytt, bör sålunda enligt försvarsut— redningens mening förbinda sig att fullgöra tjänstgöring under sammanlagt, för flygförare och bombfällare 810 och för flygskytt 630 dagar. Denna tjänst— göring bör fullgöras med en första tjänstgöring om 630 dagar för flygförare och bombfällare och 540 dagar för flygskyttar samt
för flygförare och bombfällare med fyra repetitionsövningar om vardera 45 dagar och
för flygskyttar med tre repetitionsövningar om vardera 30 dagar. Värnpliktig, som varit fast anställd vid flygvapnet under sam— manlagt minst två är, bör enligt vad som anförts i nyssnämnda promemoria fullgöra en repetitionsövning om 30 dagar, lämpligen senast tionde året efter avgången från aktiv tjänst.
Såsom i promemorian angivits avses huvuddelen av flygvapnets värnplik- tiga i linjetjänst efter tionde året efter inskrivningen skola överföras till armén och där undergå. efterutbildningsövning. Denna överföring bör emellertid icke genomföras i full utsträckning förrän flygvapnets eget behov av väl utbildade årsklasser blivit fyllt. Överföring till armén avses icke äga rum beträffande värnpliktiga, som uttagits för utbildning till underofficer, biträdande ingenjör, flygförare, bombfällare eller flygskytt. Värnpliktiga tillhörande armén eller marinen, vilka genomgått fullständig utbildning till flygförare och bombfällare, böra överföras till flygvapnet.
Enligt 1936 års försvarsbeslut utgjorde flygvapnets behov i fred av värn- pliktiga i allmänhet: per flottilj i medeltal ............................................................... 120—135 och vid flygkrigsskolan i medeltal ............................................. 200.
De normer, som legat till grund för dessa beräkningar, kunna icke längre tillämpas. De främsta skälen härtill äro:
att flygmaterielen avsevärt utvecklats och blivit såväl tyngre som mera komplicerad, vilket medför ökat behov av värnpliktiga i flygstationstjänst;
att utbildningen i bombfällning och skjutning avsevärt intensifierats, vilket medför ökat behov av den personal (bland annat värnpliktiga), som handhaver mål- och säkerhetsanordningar; samt
att de i det föregående omnämnda vakt- och beredskapsavdelningarna före— slås skola tillkomma, vilket ävenledes medför ökat behov av värnpliktiga.
mänhet vid flygvapnet i fred såsom framgår av nedanstående tabell.
Med utgångspunkt från ovanstående samt de övriga erfarenheter, som gjorts de senaste åren, beräknar försvarsutredningen behovet av värnpliktiga i all-
Flygslag m. m. Årsläopltåägent Anm.
Tung bombdottilj ................................. 310 1) Tilldelas den flottilj, vid Lätt bombflottilj .................................. 265 vilken tlygkadettskolan JaktHottilj ........................................ 260 är förlagd. Torpedflottilj .................................... 310 2) Tilldelas den flottilj, vid Fjärrspaningsflottilj .............................. 310 vilken denna skolor äro Arméspaningsfiottilj .............................. 275 förlagda. Marinspaningsflottilj .............................. 285 3) Tilldelus (uppdelas på) Krigsflygskola .................................... 310 den flottilj (de flottiljer), Flygbaskar ...................................... 300 ur vilken (vilka) ifråga.— Flygkadettskola .................................. 85 1) varande värnpliktiga ut- Underofficersskola, signalskola och teknisk skola. till- gå samt vid vilken (vilka)
sammans ...................................... 20 2) flygledningens personal För flygledningen —— ordonnanser och skrivbiträden, fullgör flygtjänstgöring.
bilförare, mekaniker och stationsmanskap m.m... 60 3)
Behovet av värnpliktiga i allmänhet uppgår sålunda vid fullt uppsatt flyg- vapen till 5,240.
Årsbehovet i fred av värnpliktiga av vissa särskilda kategorier har beräknats till omkring följande antal: officers—, reservofficers- och flygingenjörsaspiranter ........................... 110 värnpliktiga flygförare (reservflygare) samt bombfällare och navigatörer 55 värnpliktiga flygskyttar ............................................................ '. ..... 25 värnpliktiga underofficerare ............................................................ 20 biträdande ingenjörer ..................................................................... 10 expeditionsbiträden ........................................................................ 5 flottilj- och divisionsombud ............................................................... 10 fotografit-ekniker ........................................................................... 5 krigskassörer ................................................................................. 6
Under uppsättningsperioden bliva mindre ökningar nödvändiga beträffande antalet värnpliktiga, som uttages för utbildning till underofficerare eller flygande personal.
M usikpersonal.
På grunder, som anföras i annat sammanhang, föreslår försvarsutredningen, att flygvapnet tillföres 7 musikkårer. Personalbehovet härför blir
7 musikdirektörer, 14 musikfanjunkare, 22 musiksergeanter, 30 musikfurirer, 15 musikkorpraler, 29 musikvicekorpraler och meniga samt 29 musikelever.
tjänsten jämväl skall fullgöra viss annan tjänstgöring —— i första hand expedi- tionstjänst.
Pensionerad personal i arvodesbefattning.
Enligt 1936 års försvarsbeslut beräknades flygvapnets behov av pensionerad personal i arvodesbefattning till 14 officerare och 24 underofficerare. Sedan ett antal officerare och underofficerare, avsedda för flottiljstabernas (mot— svarande stabers) mobiliseringsavdelningar, hava tillkommit, omfattar ifråga- varande personalkategori numera 19 officerare och 34 underofficerare.
Försvarsutredningen har beräknat flygvapnets behov av pensionerad per- sonal i arvodesbefattning till 42 officerare och 88 underofficerare, varav i expeditionstjänst samtliga officerare och 61 underofficerare samt såsom till- syningsmän vid krigsflygfält och övningsplatser 27 underofficerare.
Personal på reservstat.
Enligt 1936 års försvarsbeslut skulle flygvapnets reservstat utgöras av: 8 majorer, 28 kompaniofficerare och 34 underofficerare.
Behovet av personal på reservstat vid fullt uppsatt flygvapen uppgår enligt försvarsutredningens beräkningar till:
2 överstar, 6 överstelöjtnanter (varav 1 i intendenturbefattning), 11 majorer (varav 1 i intendenturbefattning),
3 kaptener (varav 1 i intendenturbefattning), 18 fanjunkare och
2 sergeanter. Försvarsutredningen anser sig i detta sammanhang böra framhålla följande. Under de närmaste 8—10 åren beräknas flygvapnet vara under uppsättning och konsolidering. Bristen på statpersonal kommer att vara kännbar. Beford- ringsutsikterna komma att vara goda. Dessa förhållanden torde medföra att rekryteringen till reservstaten under de närmaste åren sannolikt kommer att bliva mindre god. De befattningar, som enligt försvarsutredningens beräk- ningar i krig böra bestridas av personal på reservstat, måste, intill dess reserv- staterna blivit fyllda, bestridas med personal i reserven.
Personal %" reserven.
Enligt 1936 års försvarsbeslut skulle flygvapnets reservpersonal (militär- personal) utgöras av 340 officerare, varav 334 (98 procent) flygande och 6 (2 procent) i marktjänst, samt 89 underofficerare, varav 59 (66 procent) flygande och 30 (34 procent) i marktjänst. Personalen i reserven skulle ut— göras av pensions— eller förtidsavgången personal samt i reserven utnämnd personal.
611 Försvarsutredningen räknar med att personalen i reserven även framdeles skall utgöras av pensions- eller förtidsavgången personal samt i reserven ut— nämnd (»reservanställd») personal.
Beträffande reservanställda officerare föreslår försvarsutredningen införande av en i förhållande till 1936 års försvarsbeslut ny personal- kategori, nämligen officerare i reserven i intendenturbefattning. Dessa reserv- officerare äro avsedda att tjänstgöra såsom depåintendenter i krig vid sådana depåer, där biträdande intendenter saknas i fred, samt såsom intendenter i bas- förbanden.
Behovet av reservanställda officerare, tjänstgöringsskyldiga i fred (jäm— för nedan), uppgår enligt försvarsutredningens beräkningar vid fullt uppsatt flygvapen till
officerare (utom i intendenturbefattning) 457, varav 307 (67 procent) flygande och 150 (33 procent) i marktjänst,
officerare i intendenturbefattning 48, samtliga i marktjänst. Behovet av officerare (utom i intendenturbefattning) torde kunna fyllas till 80 procent under uppsättningsperioden och vara fullständigt fyllt omkring år 1948; behovet av officerare i intendenturbefattning beräknas kunna fyllas i takt med flygvapnets utökning.
Beträffande behovet av reservanställda underofficerare må föl- jande anföras. ,
Den bland annat för flygsäkerheten synnerligen betydelsefulla befattningen såsom flygsignalist kan icke bestridas av Värnpliktiga med undantag för det fåtal flygsignalister, som i fred tjänstgöra vid Aktiebolaget Aerotransport och Vilka äro krigsplacerade vid flygvapnet. De värnpliktigas första tjänstgöring är nämligen för kort för att medgiva utbildning till flygsignalist; repetitions— övningarna äro för få och för korta för att vunna kunskaper och färdigheter såsom flygsignalist skola kunna underhållas. Utredningen har därför räknat med att samtliga flygsignalister, som icke utgöras av stampersonal, skola ut— göras av reservpersonal. Av denna reservpersonal bör omkring 2/3 utgöras av underofficerare och återstoden av underbefäl.
I de basförband, som enligt försvarsutredningens förslag skola uppsättas i krig, föreligger ett avsevärt behov av stabsunderofficerare samt chefer för vakt- och beredskapsavdelningar. Detta behov bör täckas dels med under- officerare i reserven, dels —— såsom framhålles i proposition nr 318/1941 —med värnpliktiga underofficerare. Då. det torde komma att draga lång tid, innan flygvapnet kan rekrytera härför erforderligt antal underofficerare i reserven, har utredningen inskränkt sig till att för befattningarna ifråga endast beräkna ett mindre antal sådana underofficerare.
För att säkerställa att flygvapnet effektivt tillgodogöres sådana flygförar- utbildade underbefäl, som av en eller annan anledning icke bliva underoffi- cerare på stat, bör ett begränsat antal beställningar för underofficerare i reserven upptagas.
Behovet av reservanställda underofficerare, tjänstgöringsskyldiga i fred (jämför nedan), uppgår enligt försvarsutredningens beräkningar vid fullt uppsatt flygvapen till 200, varav omkring 135 (67 procent) flygande och om- kring 65 (33 procent) i marktjänst.
Såsom ovan i korthet omnämnts, föreligger behov inom flygvapnet av ett antal underbefäl i reserven, tjänstgöringsskyldiga i fred, avsedda att tjänstgöra såsom flygsignalister i krig. Därutöver bör ett mindre antal be- ställningar upptagas för att säkerställa, att flygvapnet kan tillgodogöra sig så— dana flygförarutbildade underbefäl, som av en eller annan annan anledning icke bliva underofficerare. Det sammanlagda behovet av underbefäl i reserven utgör vid fullt uppsatt flygvapen, enligt försvarsutredningens beräkningar, 80.
Enligt nu gällande bestämmelser äro förtidsavgångna eller i reserven ut— nämnda officerare och underofficerare skyldiga att vartannat år till och med det kalenderår, vederbörande uppnår 40 års ålder, fullgöra en repetitions | övning av nedan angiven längd: l
officerare och underofficerare, som hava sådan civil sysselsättning, att de härunder kunna beräknas vidmakthålla sin flygträning (t. ex. trafikflygare) ............................................................ 30 dagar officerare i intendenturbefattning ............................................. 30 » icke flygutbildade underofficerare ............................................. 30 övriga .................................................................................. 45 »
Pensionsavgången personal har för närvarande ingen tjänstgöringsskyl— dighet i fred.
För att flygvapnet skall kunna förfoga över tillräckligt antal reservpersonal och för att de olika årskurserna icke skola behöva göras alltför stora, bör tjänstgöringsskyldigheten för förtidsavgången eller reservanställd personal utsträckas att gälla till och med det kalenderår, vederbörande uppnår 47 års ålder. Enär den äldre reservpersonalen beräknas komma att tjänstgöra i marktjänstbefattningar av olika slag, innebär detta ingen olägenhet i ålders! hänseende.
Reservpersonal i flygtjänst (flygförare, flygspanare och flygsignalister) bör , för att kunna underhålla sina kunskaper och färdigheter fullgöra en repeti- ( tionsövning om 45 dagar vartannat år. Undantag från denna regel kan göras för dels de officerare och underofficerare, som hava sådan civil sysselsättning, att de härunder kunna beräknas vidmakthålla flygträningen, dels underbefäl ; i reserven, vilka i regel äro unga, och för; vilka en tjänstgöringsskyldighet av 3 ovan angiven omfattning torde innebära ett alltför allvarligt avbräck i den civila verksamheten. För reservpersonal i marktjänst kan antalet repetitions— övningar sättas något lägre än för personal i flygtjänst. Enligt försvarsutred- ningens mening bör sålunda flygvapnets förtidsavgångna eller reservanställda ( personal i fred fullgöra repetitionsövningar i enlighet med efterföljande tabell.
K a t e g 0 r i En repetitionsövning om
Personal i flygtjänst.
I allmänhet .................................................. 45 dagar vartannat år. Personal med sådan civil sysselsättning att erhållen flygutbild— ning härunder kan beräknas vidmakthållas samt underbefäl.. 30 dagar vartannat år.
( i
Personal i marktjänst .................... 35 dagar vart tredje ånl
Pensionsavgången personal måste i relativt stor utsträckning placeras i så— dana krigsbefattningar, som kräva, att vederbörande åtminstone i någon ut— sträckning följt utvecklingen inom vapnet. På grund härav bör pensionsav- gången personal åläggas att fullgöra en repetitionsövning om 20 dagar vart tredje år, så länge vederbörande kvarstår i flygvapnets reserv.
Försvarsutredningen utgår ifrån att reservpersonal i relativt stor utsträck- ning fnllgör frivillig tjänstgöring i fred under uppsättningsperioden och intill dess flygvapnets personalstater blivit i huvudsak fyllda. Detta är nämligen en nödvändig förutsättning för att flygförbandens personalbehov skall bliva tillgodosett och att erforderlig personell beredskap skall kunna upprätthållas. Sådan tjänstgöring vid flygvapnet under längre tid medför emellertid i de flesta fall väsentliga olägenheter för vederbörandes civila verksamhet. Det kan därför komma att visa sig nödvändigt att vidtaga. särskilda åtgärder för att kompensera dessa olägenheter, exempelvis genom särskilda premier åt dem, som underkasta sig frivillig tjänstgöring. Utredning härom torde böra före— tagas i annat sammanhang.
Kommenderad personal.
Enligt 1936 års försvarsbeslut skulle behovet av flygspanare vid armé- och marinspaningsförbanden täckas genom kommendering av personal från armén respektive marinen till flygvapnet.
Försvarsutredningen förutsätter ingen ändring i princip härutinnan, men anser att ett mindre antal flygspanare vid ovan nämnda förband likväl böra utgöras av officerare ur flygvapnet. Behovet av flygspanare vid fjärrspanings- och torpedflottiljerna bör ävenledes delvis fyllas medelst personal ur armén och marinen. Proportionen mellan såsom flygspanare placerade officerare ur olika försvarsgrenar vid spanings— och torpedflygförbanden bör i stort sett vara följande.
f U r Förband j Armén ( Marinen ( Flygvapnet ; Marinspaningsförband .......................... — | 5/6 l 1/s ' Arméspaningsförband .......................... 5/6 > -— ] 1/e Fjärrspaningsförband .......................... 1/4 ( 1/4 1/2 : Torpedförband .................................. l —=— ) 1/2 %
Officerare ur armén och marinen böra dessutom tjänstgöra i vissa staber vid flygvapnet samt såsom lärare och elever i flygspanarutbildning.
Elevantalet bör beräknas med utgångspunkt från att ifrågavarande office- rare ur armén och marinen mobiliseringsplaceras vid flygvapnet under sju år, efter det utbildningen, som omfattar ett år, avslutats.
Behovet av kommenderad personal i fredstid blir ur armén: under sommarhalvåret 34 och under vinterhalvåret 30 officerare samt
ur marinen: under sommarhalvåret 47 och under vinterhalvåret 42 officerare. De officerare ur armén och marinen, som kommenderas till tjänstgöring vid flygvapnet, böra till minst omkring 1/2 utgöras av stampersonal. Officerarna ur marinen böra till minst 3/4 utgå ur flottan.
Behovet av kommenderad personal ur armén och marinen under krig fram— går av särskild (hemlig) del.
Chi/militär persona/. Flygingenjörer. Enligt 1936 års försvarsbeslut skulle sammanlagda antalet flygingenjörer uppgå till 40. Av dessa skulle 6 (15 procent) vara flygdirektörer. Samtliga skulle vara flygande.
De beräkningsgrunder, som ledde fram till ovanstående antal flygingenjörer, kunna icke längre tillämpas. Behovet av ingenjörspersonal har nämligen stigit avsevärt under de senaste åren. Detta förhållande har främst sin grund uti — förutom flygvapnets utökning — dels teknikens snabba utveckling, vilken medfört, att de tekniska problemen blivit avsevärt mera komplicerade och av större omfattning, dels ock övergången till inhemsk konstruktion och tillverk— ning, vars planläggning och kontroll medfört avsevärt ökad arbetsbörda inom flygförvaltningen. De centrala flygverkstädernas väsentligt ökade verksamhet har även medfört ökat behov av flygingenjörer.
Med hänsyn till främst betydelsen av att flygvapnet erhåller en god rekryte— ring av flygingenjörer ävensom den ökning av antalet flygingenjörer, som blir en följd av ovan berörda förhållanden, bör en flygingenjör kunna beredas möj» lighet att uppnå högre löne- och tjänsteställning, än som nu är möjligt. För- svarsutredningen föreslår därför, att en befattning såsom flygöverdirektör med överstes tjänsteställning tillkommer inom flygvapnet. Denne befattnings- havare bör i anslutning till sin ordinarie befattning -— sannolikt chef för verk- stadsbyrån i flygförvaltningens materielavdelning —— tillika tjänstgöra dels såsom chef för flygvapnets centrala verkstadsdrift, dels såsom ställföreträdare för chefen för materielavdelningen. Med hänsyn till den arbetsbörda och det ansvar, som komma att vara förknippade med dessa tjänster, bör befattningen såsom flygöverdirektör upptagas i lönegraden Cb 2.
Behovet av flygingenjörer uppgår enligt försvarsutredningens beräkningar vid fullt uppsatt flygvapen till sammanlagt 103, av vilka 16 (15.5 procent) böra vara flygdirektörer. Av flygingenjörerna böra omkring 40 vara flygförar—
utbildade, nämligen en vid varje flottilj (motsvarande) och central verkstad, flygkadettskolan och tekniska skolan, minst två vid försökscentralen samt om- kring femton i flygledningen.
Behovet av flygingenjörer torde i stort sett kunna fyllas i takt med flyg- vapnets utökning.
Flygläkare.
Enligt 1936 års försvarsordning skulle antalet flygläkare utgöra 9, näm- ligen 1 förste flygläkare samt 1 flygläkare av 1. graden vid varje flottilj (flyg- krigskolan) .
Mot dessa beräkningsgrunder är — i vad avser flottiljläkarna — intet att erinra.
Förste flygläkarens _— eller såsom befattningen numera benämnes flyg- överläkarens —— arbetsbörda har de senaste åren avsevärt ökats utöver vad, som kunde förutses i 1936 års försvarsbeslut. Detta sammanhänger främst med flygvapnets utökning, varmed följer en betydande ökning av dels det organisa— toriska arbetet samt utbildnings- och inspektionsverksamheten, dels antalet årliga läkarundersökningar såväl vid uttagning till flygutbildning som av flygutbildad personal. Under uppsättningsperioden beräknas den förstnämnda gruppen läkarundersökningar komma att uppgå till minst 500 och den sist— nämnda gruppen, som givetvis ständigt växer, till i medeltal 700—800, allt per år räknat. Resultaten av dessa läkarundersökningar skola av flygöver— läkaren granskas och jämföras, varefter ett bedömande av honom göres, huru- vida vederbörande ur medicinsk synpunkt är lämplig att påbörja flygutbild- ning respektive fortsätta sin flygtjäns—tgöring. Ovan berörda förhållanden hava medfört, att flygöverläkaren i allt för hög grad fått ägna sig åt göromål av mera expeditionell natur. Inspektion av flygförbandens sjukvårdstjänst, vilket givetvis är en av huvuduppgifterna för flygöverläkaren, har härigenom och på grund av bristen på ställföreträdare inom flygstaben och flygförvalt- ningen kunnat komma till utförande endast i relativt begränsad omfattning. Med anledning av det anförda bör en befattning såsom assistent åt flygöver- läkaren inrättas. Denne assistent avses i fred vara flygöverläkarens ställ- företrädare, varigenom kontinuitet i arbetet vid förfall för flygöverläkaren kan erhållas. Med hänsyn till förhållandena under krig, då assistenten bör ingå i flygstaben för att biträda vid ledningen av sjukvårdstjänsten vid krigs- förbanden, bör han hava högre tjänsteställning än flottiljläkarna.
Utöver flygvapnets ordinarie läkarpersonal föreligger ett visst ytterligare behov av läkarkrafter, bland annat för bestridande av läkarvården vid flottiljerna under den ordinarie läkarens semester, sjukdom eller frånvaro av annan anledning. Dessutom erfordras extra läkare vid förläggning av delar av flygförbanden utom den ordinarie förläggningsorten, såsom vid särskilt anordnade utbildningskurser, under eskaderövningar, vinterövningar och vid samövningar med armén eller marinen. Slutligen kan behov av extra läkare även uppstå vid de ordinarie förläggningarna vid starkt ökad sjuklighet, epidemier o. s. v. Erfarenheten har visat, att läkare ur armén eller marinen
på grund av bristande tillgång icke kunna beerdras till tjänstgöring vid flyg- vapnet för ifrågavarande ändamål. Det behov av extra läkarkrafter som sålunda föreligger, har därför hittills fyllts genom anlitande av civila läkare. I vissa fall har det emellertid visat sig svårt att på detta sätt tillgodose behovet, sär. skilt om det gällt att erhålla läkare vid en ensligt belägen flottiljförläggning eller övningsplats. Då det dessutom är önskvärt, att läkare med speciell ut— bildning för tjänsten vid flygvapnet och med erfarenheter från dylik tjänst- göring i viss utsträckning kunna disponeras, böra, enligt försvarsutredningens mening, särskilda läkarbeställningar — flygläkare av 2. graden vid flygvapnet — inrättas. Flygläkare av 2. graden bör, i likhet med bataljonsläkare vid fält- läkarkåren och marinläkare av 2. graden vid marinläkarkåren, endast hava viss årlig tjänstgöringsskyldighet — nämligen 90 dagar. Antalet flygläkare av 2. graden bör beräknas så, att i stort sett halva det behov av extra läkarkrafter, som beräknas komma att uppstå, kan fyllas med sådana läkare. Återstående behov bör såsom hittills fyllas med civila läkare.
Med utgångspunkt från det anförda har utredningen beräkna-t behovet av flygläkare vid fullt uppsatt flygvapen till
1 flygöverläkare (överstes tjänsteställning), 1 förste flygläkare (majors eller överstelöjtnants tjänsteställning), 18 flygläkare av 1. graden (kaptens tjänsteställning) samt
6 flygläkare av 2. graden (löjtnants tjänsteställning).
Behovet bör kunna fyllas under uppsättningsperioden. De väsentligt utökade arbetsuppgifter, som i den nya flygvapenorganisa- tionen komma att åvila flygläkarna, torde motivera en omprövning av deras löneställning. Något slutgiltigt förslag härutinnan anser sig utredningen icke böra framlägga men har dock i sina kostnadsberäkningar utgått ifrån att löne— ställningen för flygöverläkaren framdeles kommer att höjas från nuvarande Ca 28 till Ca 30, att förste flygläkarbeställningen placeras i lönegraden Ca 28 samt att löneställningen för flygläkare av 1. graden höjes från nuvarande Ca 22 till Ca 24, d. v. s. samma lönegrad som marinläkarna av 1. graden. Ut— redningen har vidare beräknat, att flygläkare av 2. graden kommer att avlönas dels med ett årligt arvode av 2,700 kronor, vilket efter en tjänstetid av 3 år höjes med 300 kronor, dels —— under tjänstgöring —— med ett dagarvode av 12 kronor.
Verkmästare och mästare.
Enligt 1936 års försvarsbeslut skulle antalet verkmästare vid flygvapnet utgöra 11, varav 1 för varje flottilj utom Östgöta flygflottilj, som skulle anlita centrala flygverkstaden vid Malmen, samt 2 för varje central flygverkstad. Antalet hantverkare (numera benämnda mästare) beräknades till 50, d. v. s. i medeltal 2 för varje division.
Tillgång på kunnig, teknisk personal är av vital betydelse för flygvapnet. Detta har tidigare med skärpa framhållits — bland annat i samband med den
ovan lämnade redogörelsen för flygingenjörerna. Därstädes anförda syn- punkter gälla även beträffande verkmästare och mästare.
Behovet av verkmästare och mästare uppgår enligt försvarsutredningens beräkningar vid fullt uppsatt flygvapen till
19 verkmästare av 1. klassen, 20 verkmästare av 2. klassen och 254 mästare.
Möjligheterna att fylla behovet bliva helt beroende på i vilken utsträckning ifrågavarande befattningar anses böra förbehållas flygvapnets egen personal, särskilt överfurirerna. Då såväl tjänsteskäl som omtanke om personalen tala för att detta bör ske i största möjliga utsträckning, har utredningen räknat med, att endast ett mindre antal mästarbeställningar böra besättas med »utifrån» rekryterad, civil personal. Under sådana omständigheter kan behovet fyllas till omkring 60 procent under uppsättningsperioden och be— räknas vara helt fyllt omkring år 1950.
Övrig civilmilitär personal på stat.
Enligt 1936 års försvarsbeslut skulle flygvapnets civilmilitära personal för- utom flygingenjörer, flygläkare, verkmästare och mästare utgöras av 2 förråds- vaktmästare vid varje flottilj (flygkrigsskolan).
Av skäl, som i det föregående anförts, bör tillsvidare för befattningarna såsom kasernunderofficer och köksföreståndare vid flygflottiljerna avses civilmilitär personal. Befattningshavarna torde böra tilläggas tjänsteställning i likhet med sergeant. Befattningarna torde i avvaktan på erfarenheter rörande lämpligheten av det föreslagna systemet böra upptagas som extra— ordinarie, förslagsvis i lönegraden MEo 12. Slutligen bör, för vinnande av enhetlighet, benämningen kasernunderofficer ändras till »kasernföreståndare>>.
Civilmilitär personal på reservstat och i reserven.
Såsom i det föregående framhållits, bör assistenten hos flygöverläkaren i krig ingå i flygstaben. Behovet av en assistent hos flygöverläkaren blir emel- lertid minst lika framträdande i krig som i fred. Med anledning härav bör i flygvapnets reservstat upptagas en flygläkare av 1. graden, avsedd att i krig tjänstgöra såsom assistent hos flygöverläkaren.
Enligt 1936 års försvarsordning skulle antalet flygingenjörer i reserven utgöra 36, vilka samtliga skulle vara flygförarutbildade. Erfarenheten har givit vid handen, att flygingenjörerna i reserven i stor utsträckning bliva engagerade i flygindustrien och därför endast delvis kunna disponeras av flygvapnet vid mobilisering, eftersom då samtidigt de största krav ställas på ifrågavarande industri. Försvarsutredningen anser därför, att flygvapnets behov av flygingenjörer i reserven i möjligaste mån bör begränsas. Utred— ningen räknar sålunda endast med ett behov av 20 flygingenjörer i reserven. Dessa flygingenjörers tjänstgöring bör, i förekommande fall genom överens— kommelse med flygindustrien, ordnas på ett sådant sätt, att samtliga kunna
disponeras av flygvapnet vid mobilisering. Av flygingenjörerna i reserven böra endast ett så stort antal (omkring 40 procent) vara flygförarutbildade, som erfordras för att säkerställa rekryteringen av flygingenjörer på stat.
I underdånig skrivelse den 18 april 1941 har chefen. för flygvapnet gjort framställning om inrättande av en tjänsteklass såsom flygunderingenjöri flygvapnets reserv. Framställningen motiverades med att större likhet i tjänsteställnings— och löneavseende borde åvägabringas mellan officerare och flygingenjörer tillhörande samma årskurs vid aspirantskolan. I skrivelsen anfördes bland annat följande:
För att åstadkomma rättvisa i här anförda förhållanden här vid flygvapnet inrättas en ny tjänsteklass — flygunderingenjör — motsvarande marinens marinunderingenjör.
Flygunderingenjör i flygvapnets reserv bör antagas av chefen för flyg- vapnet såsom extra ordinarie i likhet med extra ordinarie fänrik i flygvapnets reserv samt tilldelas tjänsteställning i likhet med fänrik. Flygunderingenjör bör erhålla löjtnants tjänsteställning efter det att officer på stat av samma års— kurs befordrats till löjtnant. Befordran till flygingenjör av 3. graden i flyg- vapnets reserv bör ske efter fullgjorda två repetitionsövningar dock tidigast tre år efter antagnin en till extra ordinarie flygunderingenjör. För vinnande av anställning såsom fygingenjör av 3. graden på stat fordras enligt gällande bestämmelser (Sv. förf.-saml. 544/1938, % 19) för den, som är flygingenjör av 3. graden i flygvapnets reserv, att under minst tre år efter anställningen som flygingenjör i reserven hava förvärvat enforderlig praktisk erfarenhet vid verkstad m. m. Härvid bör jämväl tiden som flygunderingenjör i reserven få inräknas.
Försvarsutredningen anser de av chefen för flygvapnet anförda synpunk- terna riktiga och föreslår därför, att en tjänsteklass såsom flygunderingenjör i flygvapnets reserv inrättas. Flygunderingenjör bör — i likhet med marin- underingenjör —— avlönas medelst arvode enligt löneplan Ca i militära av— löningsreglementet, 16. löneklassen.
Flygingenjör i reserven bör hava tjänstgöringsskyldighet i fred till och med det kalenderår, under vilket vederbörande uppnår 47 års ålder, och därunder fullgöra repetitionsövningar enligt följande:
personal i flygtjänst _— en repetitionsövning om 45 dagar vartannat år; personal i marktjänst — en repetitionsövning om 35 dagar vart tredje år.
Civil persona/.
Enligt 1936 års försvarsbeslut skulle flygvapnets civila personal, förutom sådan vid flygförvaltningens civilbyrå och civil expeditionspersonal vid flyg- ledningen, utgöras av 1 maskinist, 1 eldare av 1. klassen, 1 eldare av 2. klass, 2 förrådsmän, 1 kontorsbiträde, 1 telefonvakt och 1 sjuksköterska vid varje flottilj (flygkrigsskolan).
Ett starkt ökat behov av personal för olika uppgifter har emellertid gjort sig alltmer gällande i samband med flygvapnets utökning. Detta behov har i ett flertal fall fyllts medelst civil icke-ordinarie personal med avlöning dels från vederbörligt avlöningsanslag dels ock från sakanslag. Detta förfaringssätt har visat sig lämpligt med hänsyn till såväl tjänstens krav som önskvärdheten att
i möjligaste mån göra personalorganisationen elastisk. Sålunda har i olika repriser följande icke—ordinarie civila personal tillförts flygvapnet, näm— ligen
väderleksassistenter — 2 per flottilj och flygkrigsskolan samt 5 vid flyg- baskåren,
husmödrar av 1. klass och garageförmän — 1 per flottilj (motsvarande) av varje kategori,
förrådsmän _ 4 per flottilj och flygkrigsskolan samt 2 vid flygbaskären, skrivbiträden — i medeltal 2 per flottilj (motsvarande), vaktmästare _ 5 vid flygkrigsskolan, biträdande husmödrar — 1 vid vardera Västmanlands flygflottilj och flyg- krigsskolan samt 3 vid flygbaskåren,
portvakt — 1 vid Västmanlands flygflottiljs etablissement vid Hässlö. För att tillgodose driften vid flottiljverkstäderna samt för handhavandet av vissa förråd m. m. finnes ävenledes anställd civil icke—ordinarie personal. Be— hovet härav uppgår för närvarande, vad extra ordinarie personal beträffar, till följande:
konstruktör av 3. klass, ritare, kontorsskrivare, kanslibiträde, fotograf, drivmedelsförrådsman —— i medeltal 1 per flottilj (motsvarande) av varje kategori; _
kontorister, kontorsbiträden och skrivbiträden —— i medeltal 2 per flottilj (motsvarande) av varje kategori;
arbetsförmän — i medeltal 5 per flottilj (motsvarande) samt tvättförestånderska — 1 per flottilj, där tvättinrättning finnes. Därtill kommer, utöver extra ordinarie personal, behov av civila yrkes- arbetare allt efter respektive verkstäders storlek och belastning ävensom civil kökspersonal m. fl. Dessa avlönas enligt gällande kollektivavtal. *
Mot ovanstående beräkningsgrunder, som upptagits dels i personalför— teckningar m. m. till propositionen nr 155 till 1941 åis riksdag, dels 1 flygför- valtningens underdåniga förslag angående flygvapnets medelsbehov för budgetåret 1942/43, har försvar'sutredningen 1 stort sett intet att erinra Vissa föränd1ingar hava dock befunnits böla göras bland annat med hänsyn till den ändrade organisation av förbanden, som utredningen föreslår.
Med hänsyn till dels manskapsstyrkans ökning, dels önskemålet att kunna ordna utspisningen mera ekonomiskt vid förband, förlagda utom den ordinarie förläggningsorten, bör 1 biträdande husmoder finnas vid varje flottilj och krigsflygskolan.
Omfattningen av en flygflottiljs (motsvarande) elektriska kraft- ,belysnings— och svagströmsinstallationer ävensom nya transformato1stationer — vanligen flera vid varje flygflottilj —— har under senare är avsevärt ökat. Därtill kommer att flygplatsbelysningsanläggningalna' aio kompl1ce1 ade och svårskötta. För handhavandet av samtliga dessa för tjänsten vid förbanden så betydelse- fulla anläggningar böra förbanden tillföras en särskild befattningshavare, som bör vara kvalificerad elektriker. Denne befattningshavare bör i lönehän-
seende jämställas med maskinisterna, d. v. s. upptagas i lönegraden Ca 12. Be- fattningshavarens tjänstetitcl föreslås bliva »elektriker».
Väderlekstjänsten är för flygvapnet av största betydelse vid genomförandet av såväl övningarna i fred som operationerna i krig. En flygförbandschef måste kunna basera sina bedömanden på säkrast möjliga underlag beträffande väderleksläget. Bland annat kräver flygsäkerheten detta. Av intresse i före- varande hänseende synes vara följande uttalande av överdirektör—en för Statens meterorologisk—hydrografiska anstalt i skrivelse till chefen för flygvapnet den 14 december 1940 rörande väderleksuppgifter m. m. i samband med vissa flyghaverier vid Ljungbyhed:
Det inträffade understryker enligt min mening betydelsen av att flyg— ledningen på platsen är noggrant underrättad om den väntade väderleksut- vecklingen, så att den vet icke blott hur vädret troligen blir utan även hur det möjligen kan bli, och att flygarna få erforderlig information i dessa av— seenden. Oundgängligt härför är att på platsen finnes en synoptisk karta, där de senaste uppgifterna äro införda, och denna karta bör så vitt möjligt detaljerat förklaras av en meteorolog. Vidare understryker det betydelsen av att meteorologiska observationer göras på platsen av kompetent personal, som är väl förtrogen med de lokala förhållandena, så att flygledningen omedel- bart kan bli underrättad om den lokala väderleksutvecklingen.
Ehuru frågan sannolikt ej har samband med den inträffade olyckan, till— låter jag mig även framhålla vikten av att flygarna icke blott hava en god grundläggande utbildning i flygmeteorologi utan att de även hava tillfälle att då så är påkallat diskutera sina väderleksiakttagelser under flygningen med en meteorolog, helst den som gjort prognosen. Endast på så sätt synas flygarna snabbt kunna få den tillförlitliga meteorologiska erfarenhet, som är nödvändig, för att de under en svår väderlekssituation, väntad eller oväntad, skola kunna handla på bästa sätt.
I 1936 års försvarsordning blev flygväderlekstjänsten icke tillgodosedd i tillräcklig utsträckning. Under det senaste året har emellertid flygvapnet, så— som nyss framhållits, tillförts ett antal väderleksassistenter. Detta innebär ett betydelsefullt framsteg. Väderleksassistenterna äro emellertid icke kvali. ficerade för att göra meteorologiska bedömanden och prognoser. Då övnings- ledare för flygövningar böra hava tillgång till personal, som kan göra sådana meteorologiska bedömanden och prognoser samt dessutom kan tjänstgöra såsom lärare i meteorologi för den flygande personalen, anser försvarsutredningen. att varje flygflottilj (motsvarande) bör tillföras 1 meteorolog. Först härigenom kan flygväderlekstjänsten anses tillfredsställande tillgodosedd. Antalet väder- leksassistenter bör i regel, såsom nu är fallet, vara två per flottilj —— en förste och en andre. Vid Roslagens flygflottilj (F 2), som skall kunna bemanna en permanent väderleksstation i Fårösund, erfordras emellertid ytterligare två assistenter. Norrbottens flygbaskår (F 21), som skall kunna bemanna en och tidvis två permanenta väderleksstationer i Övre Norrland — utöver den ordi— narie vid Luleå —— bör ävenledes tillföras ytterligare två väderleksassistenter.
I syfte att dels förbättra personalläget vid flygflottiljerna (motsvarande), dels främja flygsäkerhetstjänsten vid flygvapnets fredsförläggningsplatser har Kungl. Maj:t genom beslut den 7 mars och 1 augusti 1941 medgivit an—
ställande av 3 civila radiotelegrafister per flottilj (motsvarande), varav en i lönegraden MEx 12 och två i lönegraden MEx 10. Det kan på goda grunder för— väntas, att dessa civila telegrafister, som kontinuerligt tjänstgöra vid flottil— jernas (motsvarande) markradiostationer, komma att bidraga till att skapa stadga och säkerhet åt signal— och flygsäkerhetstjänsten. Därtill kommer, att behovet av signalmekaniker minskas med 3 per flottilj (motsvarande). Med anledning härav böra dessa befattningar bibehållas och givas fastare form på så sätt, att för varje flottilj (motsvarande) beräknas en förste och två andre signalister. Dessa befattningshavare äro, vad beträffar arbetsbörda och ansvar, likställda med signalisterna vid de civila flyghamnarna. Med anledning här- av bör, enligt utredningens mening, befattningen såsom förste signalist upp— föras i lönegraden MEo 12 och befattningen såsom andre signalist i löne— graden MEo 9.
I och med att flygflottiljerna (motsvarande) tillföras den väderleks- och signalpersonal, som försvarsutredningen i det föregående föreslagit, kommer bland annat flygsäkerhetstjänsten att bliva avsevärt förbättrad. För att denna tjänst skall bliva fullt effektiv bör emellertid även inrättas en kontinuerligt arbetande trafikledartjänst. Trafikledartjänsten vid flygvapnet upprätthålles för närvarande av den flygande personalen vid sidan av den ordinarie tjänst- göringen, vilket medför många olägenheter. Tjänstgöringen såsom trafik- ledare blir i fred till men för den flygande personalens ordinarie tjänst. I krig kan med hänsyn till den flygande personalens övriga uppgifter knappast sådan personal avses för trafikledartjänst. Allvarligast synes emellertid vara att flygsäkerhetstjänsten icke blir i önskvärd grad tillgodosedd. En trafik— ledare bör nämligen, för att kunna uppnå den erfarenhet, han bör besitta, tjänstgöra med.stor kontinuitet i sin befattning. Därtill må läggas följande synpunkter. Ur såväl militär— som civilflygningens synpunkt är det önskvärt, att samma flygsäkerhetsorganisation tillämpas vid såväl de militära som de civila flygplatserna. En ömsesidig användning av dessa olika flygplatser är näm— ligen nödvändig framför allt under dåliga väderleksförhållanden. Vid varje permanent flygplats, militär som civil, bör därför finnas en fullgod och snabbt verkande flygsäkerhetsorganisation av likartad beskaffenhet. Med anledning av det anförda bör därför, enligt försvarsutredningens mening, den tidigare föreslagna väderleks— och signaltjänstorganisationen kompletteras med en trafikledarorganisation —— i princip lika med den, som finnes vid de civila flygplatserna. För detta ändamål bör varje flottilj (motsvarande) tillföras 1 förste och 1 andre trafikledare, båda civila. Minst två trafikledare äro näm— ligen erforderliga för att beredskap skall kunna upprätthållas under längre tid, vilket är nödvändigt.
Såsom uppbördsman för flottiljernas sjukvårdsmateriel har hittills i regel beordrats antingen en förrådsförvaltare eller ett sjukvårdsunderbefäl — sär— skild uppbördsman har nämligen saknats. Intetdera av dessa båda förfarings— sätt är tillfredsställande. Den som har ansvaret för sjukvårdsmaterielen bör vara sjukvårdsutbildad. Å andra sidan är det icke lämpligt, att ett underbefäl beordras såsom uppbördsman för det relativt stora och dyrbara sjukvårds-
förrådet. Införande av en underofficersbeställning i sjukvårdstjänst -— en åt- gärd, som övervägts av försvarsutredningen — är mindre lämpligt. För att tillgodose behovet av uppbördsmän för sjukvårdsmaterielen bör därför varje flottilj (motsvarande) tillföras 1 civil befattningshavare, som bör tilläggas tjänstetiteln »sjukvårdsförman».
För att underlätta vakttjänstgöringen vid flottiljernas (motsvarande) sjuk— avdelningar samt möjliggöra avdelande av kunnig sjukvårdspersonal till flyg- förband, som baseras utom förläggningsorten, böra flottiljerna (motsvarande) tillföras ytterligare sjukvårdspersonal. Med hänsyn till dels de svårigheter, som utbildningen av den manliga sjukvårdspersonalen vid försvarsväsendet alltid vållat, dels den omständigheten att kvinnlig personal i regel har bättre fallen— het för sjukvårdstjänst än manlig personal, bör varje flottilj (motsvarande) tillföras 1 kvinnligt sjukvårdsbiträde. ,,
I det föregående har framhållits, att flygvapnets behov av yrkesskickliga fotografer bör tillgodoses medelst civil personal. För närvarande disponerar varje flottilj en civil fotograf. Detta är emellertid icke tillfyllest vid bomb—, torped- och marinspaningsflottiljerna, som bedriva livlig fotograferingsverk— samhet, men framför allt icke vid fjärr— och arméspaningsflottiljerna, vid vilka fotografiltjänsten utgör en högst betydelsefull del av verksamheten. Med anledning härav böra dessa förband tillföras, bomb—, torped- och marin— spaningsflottiljerna vardera 1 civilt fotografibiträde samt fjärr— och armé— spaningsflottiljerna vardera 3 civila fotografibiträden.
Fotografimaterielen förvaltas för närvarande av tygförvaltaren. Av samma skäl som anförts beträffande sjukvårdsmaterielen, är detta mindre lämpligt. Enligt utredningens mening bör därför fotografen tillika vara fotografiupp— bördsman.
Utredningen är icke beredd att avgiva ett slutgiltigt förslag beträffande löneställningen för vissa ovan berörda personalkategorier, utan bör detta spörsmål göras till föremål för utredning i annan ordning. Utredningen har emellertid i sina kostnadsberäkningar utgått ifrån att löneställningen blir för
meteorolog och 1. trafikledare lönegraden MEo 18,
1. väderleksassistent och 2. trafikledare lönegraden MEo 15,
2. väderleksassistent lönegraden MEo 12,
sjukvårdsförman och fotograf, tillika fotografiuppbördsman, lönegraden MEo 10 samt
sjukvårdsbiträde och fotografibiträde lönegraden MEo 4.
Vid flygflottiljer-na (motsvarande) har under de senaste åren i olika om- gångar tillkommit kontraktsanställd civil personal i expeditionstjänst och mekanikertjänst. Denna åtgärd har närmast tillgripits för att kompensera bristen på stampersonal. Allteftersom flygvapnets stater bliva fyllda, bör personalen i expeditionstjänst helt avvecklas. Den kontraktsanställda civila mekanikerpersonalen bör däremot bibehållas och ingå i respektive mark- styrkors verkstadssektioner, för vilka stampersonal (flygplanmekaniker) icke beräknats. Detta bidrager jämväl till att giva elasticitet åt flygvapnets personal-
organisation. Behovet av sådan kontraktsanställd civil personal framgår av nedanstående tabell. M ,.
l ! Flottilj med) l ' Flottilj enmotoriga i Marin— i
|
l
_. ) med fl plan . * Krigstlyg- Flygksdettf
Kategori tvåmotoriga (utoiiigmarin-l spåtnångs- ] skolan skolan i
flygplan spanings- _ o I] ) )
flottilj) ) i
l ? I 1 l )
Flygplanmontörer................,l 6 3 6 2 2 ?
Motormontörer .................. : 6 3 6 2 2 ' Elektriker ...................... 3 — ; — _ _ Radiomontörer .................. = 3 —— — _— _" " Elektriker, tillika radiomontörer . . _ 3 i 3 —— 2 Instrumentmekaniker ............ ' 3 2 l 2 2 1
Vid Svea flygflottilj (F 8) föreligger, utöver vad som framgår av tabellen, behov av ytterligare 1 flygplan- och 1 motormontör, avsedda för den till flottiljen förlagda flygavdelningen för personal ur flygvapnets huvudstation.
Då den mekanikerpersonal, varom här är fråga, avses för verkstadstjänst eller motsvarande tjänst, synes densamma böra avlönas enligt kollektivavtal. Medel för avlöningen har därför av utredningen beräknats under vederbörligt sakanslag.
Såsom i det föregående framhållits böra för befattningarna såsom till- syningsmän vid flygvapnets krigsflygfält och övningsplatser avses pensio— nerade underofficerare i arvodesbefattning. Därest svårigheter skulle upp- stå att rekrytera samtliga dessa tillsyningsmän bland pensionerade under— officerare — vilket är sannolikt med hänsyn till anläggningarnas stundom ensliga läge och arvodesbeloppens avvägning —— böra såsom tillsyningsmän i stället antagas lämpliga på. orten bosatta civila personer, t. ex. polismän. Dessa civila tillsyningsmän böra åtnjuta ett arvode av samma storlek som det, som skulle utgått till pensionerade underofficerare i motsvarande befattning.
Befordringsvägar och befordringsutsikter. Officerare.
Antalet generalspersoner, regementsofficerare och kaptener vid fullt uppsatt flygvapen är, liksom det totala antalet subalternofficerare, beräknat uteslu- tande med hänsyn till behovet i krig. Vid avvägningen mellan de olika subalternofficersgraderna —— löjtnanter och fänrikar — har beaktats, att flyg- tjänsten kräver unga utövare i de lägre chefsbefattningarna. Vad som möj— ligen brister i rutin hos en ung flygförbandschef uppväges nämligen i regel av större spänstighet och förmåga att motstå de med flygtjänsten förenade påfrestningarna. Detta är en framträdande erfarenhet från det nu pågående kriget. Med anledning härav böra flygvapnets officerare relativt snabbt kunna ernå sådan tjänsteställning, att de kunna insättas på ifrågavarande chefs— poster. Så länge en officer innehar fänriks tjänsteställning är detta icke möjligt, ty ett relativt stort antal fanjunkare kommer att ingå i flygförbanden. Även om, såsom tidigare anförts, tjänstetiden såsom fänrik vid fullt uppsatt flygvapen normalt kommer att omfatta cirka tre år, kan det därför ur befäls-
624 synpunkt befinnas nödvändigt, att befordran till löjtnant i flygvapnet sker vid en tidigare tidpunkt än den nämnda. Sådan befordran bör dock icke kunna ifrågakomma tidigare än efter två tjänst-Går såsom fänrik.
Underofficerare.
Antalet underofficerare i lönegraden UO 3 vid fullt uppsatt flygvapen är, liksom sammanlagda antalet fanjunkare och sergeanter, beräknat uteslutande med hänsyn till behovet i krig. Försvarsutredningen anser, att proportionen mellan antalet fanjunkare (UO 2) och sergeanter (UO 1) bör vara ungefär 2:53.
Stammanskap.
Antalet överfurirer vid fullt uppsatt flygvapen är, liksom sammanlagda antalet övrigt stammanskap, beräknat uteslutande med hänsyn till behovet i krig. Proportionen mellan antalet furirer, korpraler samt vicekorpraler och meniga bör, såsom i det föregående framhållits, vara 45 : 20 : 35.
Befordran bör kunna ske till vicekorpral efter omkring ett tjänsteår, till korpral efter omkring två tjänsteår samt till furir efter omkring tre tjänsteår. Överfurirsbeställningar böra för de manskapskategorier, som ifrågakomma här— för, kunna vinnas efter omkring sex tjänsteår.
Försvarsutredningen har undersökt manskapets ur de olika yrkesgrenarna befordringsutsikter till dels underofficer med vederlike, dels överfurir. Det har härvid visat sig, att signalmekanikerna erhålla bättre befordringsutsikter än manskap tillhörande övriga yrkesgrenar. Den främsta orsaken härtill är, att antalet underofficerare i flygsignalistbefattningar och såsom signalunder- officerare — trots de åtgärder för begränsning av antalet flygsignalister på aktiv stat, som av försvarsutredningen vidtagits och som berörts i det före- gående —— är avsevärt. För att befordringsmöjligheterna skola bliva jämnare fördelade, böra signalmekanikerna —— med undantag för dem, som uttagas för vidareutbildning till officer _— därför icke genomgå flygförarutbildning med, i regel, åtföljande underofficersutbildning. Utredningen återkommer till denna fråga i samband med en i det följande lämnad redogörelse för utbild- ningen vid flygvapnet. Vidare böra befattningarna såsom tyg- och vapen— underofficerare, stabsunderofficerare, underofficerare i trupptjänst samt stationsavdelningschefer i huvudsak förbehållas manskap tillhörande andra yrkesgrenar än signalmekaniker. Tillgängliga beställningar böra härvid i stort sett fördelas i proportion till de olika yrkesgrenarnas storlek. Signalmeka— nikernas befordringsutsikter bliva emellertid, även sedan ovanstående åt— gärder vidtagits, bättre än stammanskapets inom övriga yrkesgrenar. Detta förhållande kan emellertid godtagas med hänsyn till de höga fordringar, som måste ställas på signalmekanikerna.
Befordringsutsikterna till överfurir bliva goda inom samtliga de yrkes- grenar ur vilka överfurirerna avses rekryteras.
Flygingenjörer. Antalet flygdirektörer och flygingenjörer. av 1. graden vid fullt uppsatt flygvapen är, liksom sammanlagda antalet övriga flygingenjörer, beräknat ute-
slutande med hänsyn till behovet i krig. Av flygdirektörsbeställningarna bör i regel en besättas med en vapeningenjör och en med en elektroingenjör. Avvägningen mellan flygingenjörer av 2. och 3. graden har gjorts med hänsyn till att en flygingenjör av 3. graden bör kunna bliva befordrad till flygingen- jör av 2. graden efter omkring tre tjänsteår.
Verkmästare och mästare. Antalet verkmästare och mästare har beräknats uteslutande med hänsyn till behovet i krig.
Pensions åldrar.
Chefen för flygvapnet har vid upprepade tillfällen gjort framställning om sänkning av pensionsåldrarna för flygvapnets personal. Utredningen anser sig icke böra taga ställning till nämnda fråga i annan mån än att enligt ut- redningens mening dels pensionsåldern för generalsperson vid flygvapnet i lönegraden Ob 3 bör sänkas från 65 till 60 år, dels pensionsåldern för över- furir vid flygvapnet (lönegraden Mb 1) bör fastställas till 50 år.
G. Rekrytering. Får-”pliktiga.
Flygvapnet tilldelade värnpliktiga i allmänhet tjänstgöra till icke ringa del i befattningar, som fordra relativt höga kvalifikationer, såsom t. ex. flygplan—, signal- och instrumentmekaniker, flygplan- och motormontör samt svetsare. Med hänsyn härtill är det av särskild betydelse, att de värnpliktiga, som avses för tekniska befattningar vid flygvapnet, vid inskrivningen uttagas med urskillning. '
Värnpliktiga underofficerare böra rekryteras bland flygvapnets värnpliktiga i allmänhet. Det antal värnpliktiga, som må uttagas för dylik utbildning, bestämmes för varje år av Kungl. Maj:t. Uttagningen, vilken efter förslag av förbandschef verkställes av inskrivningsnämnden, bör vara verkställd i god tid före första tjänstgöringens avslutande. I första hand böra givetvis ifrågakomma de värnpliktiga, som frivilligt anmäla sig till sådan utbildning. Ådagalagd lämplighet för vidareutbildning till befäl bör dock vara, avgörande _— mindre vikt bör läggas vid kompetens i allmänbildnings- hänseende.
Till biträdande ingenjörer med tjänstgöring enligt 27 %, 1 mom. Di värnpliktslagen avses värnpliktiga, som studera vid teknisk högskola. Till- delning av dylika värnpliktiga bör äga rum endast i den mån behov av värn- pliktiga ingenjörer i viss befälsställning föreligger. Övriga biträdande ingen- jörer böra rekryteras bland värnpliktiga med lägre teknisk utbildning.
Behovet av väderleksunderbefäl bör tillgodoses genom utbildning av f. d. officers— och reservofficersaspiranter. Behovet av markstridsperso- nal i befälstjänst bör i viss utsträckning fyllas på enahanda sätt. Behovet av värnpliktiga flygförare (reservflygare) samt bomb-
fällare och navigatö rer bör tillgodoses genom utbildning av värn- pliktiga, tillhörande samtliga försvarsgrenar och som ansöka om sådan ut- bildning. Fly gskyttar böra —— på frivillighetens Väg -— uttagas bland flyg— vapnets värnpliktiga i allmänhet.
F ast anställd persona/=
Flygvapnets rekrytering av stammanskap har hitintills varit god. Detta förhållande samt nu gällande bestämmelser för uttagningen, hava i regel medfört, att de ynglingar, som haft god skolunderbyggnad, i första hand blivit antagna såsom volontärer. Huvuddelen av flygvapnets stammanskap tjänstgör i teknisk tjänst. Det bör därför vara ett önskemål att i första hand antaga sådana sökande, som hava dels fallenhet och intresse för sådan tjänst, dels även praktiskt handlag. Goda mekanikerämnen äro icke alltid tillfin- nandes bland de i allmänbildningshänseende högst kvalificerade sökandena. Enligt försvarsutredningens mening är det därför önskvärt att åstadkomma ett säkrare underlag för uttagningen av volontärerna, än som nu är fallet. Lämpligast synes härvid vara, att sökande till de tekniska yrkesgrenarna före uttagningen till volontär genomgå en praktisk, teknisk utbildning av sådan omfattning, att deras lämplighet för teknisk tjänst härunder kan prövas. En sådan utbildning kan anordnas antingen vid flygvapnet, lämpligen i form av en ettårig provtjänstgöring, eller — såsom chefen för flygvapnet föreslagit — vid de inom landet befintliga yrkesskolorna. I senare fallet erfordras ett intimt samarbete mellan flygvapnets myndigheter och ledningen för yrkes- skolorna. Det förstnämnda alternativet är fördelaktigt därigenom, att be— dömningen av de sökandes lämplighet sker inom flygvapnet, men innebär å. andra sidan ökade kostnader och ökad belastning av utbildningsverksamheten vid flygvapnet. Det senare alternativet inrymmer icke samma möjligheter att direkt bedöma de sökandes lämplighet för tjänsten vid flygvapnet men ställer sig ekonomiskt fördelaktigare, belastar icke utbildningsverksamheten vid flygvapnet och öppnar dessutom möjligheter för en bredare rekrytering. På grund härav anser sig försvarsutredningen böra förorda det senare alter- nativet. Vid yrkesskolorna bör lämpligen inrättas en särskild ett- eller två- årig »mekanikerlinje», tillrättalagd för att förbereda eleverna för anställning i första hand såsom flygplan- eller vapenmekaniker men även såsom signal- mekaniker. För att rekryteringsbasen skall bliva så allsidig och bred som möjligt är det önskvärt, att yrkesskolor med bland annat denna mekaniker— linje inrättas inom alla delar av landet. Sökande till volontäranställning i . teknisk yrkesgren, vilken genomgått denna utbildning med godkända vitsord och i övrigt bedömes lämplig för anställning vid flygvapnet, bör i regel givas företräde framför övriga sökande. I detta sammanhang bör emellertid fram- hållas, att sådan förutbildning icke garanterar, att vederbörande blir antagen såsom volontär vid flygvapnet. Flygvapnet kan nämligen icke förbinda sig att antaga samtliga sökande, som genomgått ifrågavarande mekanikerlinje.
Underbefäl i reserven böra rekryteras bland stammanskap, som med godkända vitsord genomgått furirsutbildning och som innehar en sammanlagd tjänstgöringstid vid flygvapnet av minst fem år.
Underofficerare på stat böra rekryteras bland stammanskap, som genomgått utbildning till underofficer-.
Till sådan utbildning bör uttagas härför lämpligt manskap i stort sett ur följande personalgrupper:
flygplan—, vapen— och torpedmekaniker, som genomgått utbildning till flyg— förare;
signalmekaniker, som genomgått utbildning till flygsignalist samt trupputbildare och expeditionsbiträden, oavsett om flygutbildning genom- gåtts eller icke.
Orsaken till att manskap ur yrkesgrenen trupputbildare och expeditions- biträden bör kunna uttagas till utbildning till underofficer utan föregående flygutbildning är, att ifrågavarande manskap icke kan beredas någon framtid på den tekniska sidan av tjänsten och av rättviseskäl därför bör givas större möjligheter på den militära sidan.
Underofficerare i reserven böra främst rekryteras bland härför lämpligt stammanskap, som genomgått utbildning till underofficer i reserven. Därjämte böra till underofficerare i reserven kunna antagas dels manskap, som genomgått flygvapnets underofficersskola men icke vunnit befordran till underofficer på stat, dels underbefäl i reserven, som fullgjort minst tre väl vitsordade repetitionsövningar.
Officerare på stat och i reserven —— utom i intendenturbefatt- ning —— böra rekryteras enligt nu gällande grunder.
Officerare på stat i intendenturbefattning hava hittills rekry— terats genom överföring av personal från armén och marinen. Enligt 1936 års försvarsbeslut föreligger jämväl möjlighet för sådana av flygvapnets egna officerare, som av en eller annan orsak avslutat sin flygtjänstgöring, att efter vederbörlig specialutbildning övergå till intendenturtjänst. Dessa rekryte- ringsprinciper böra alltjämt tillämpas. Enligt försvarsutredningens mening böra dessutom i viss mindre utsträckning härför lämpliga officerare i inten- denturbefattning i flygvapnets reserv efter kompletterande utbildning kunna överföras på stat.
Rekryteringen av officerare i intendenturbefattning i flygvap- nets reserv bör Säkerställas genom utbildning av sådan personal inom flyg- vapnet. För antagning till reservintendentsaspirant böra gälla i huvudsak samma fordringar som för antagning till reservofficersaspirant, d. v. s. student examen eller motsvarande för intendenturtjänsten kvalificerande examen.
Flygingenjörer på stat böra rekryteras enligt nu gällande grunder d. v. s. dels bland flygingenjörer i reserven, vilka uppfylla fastställda ford- ringar med avseende på praktisk erfarenhet, dels genom direkt anställning av ingenjörsutbildad personal, som uppfyller fastställda fordringar med avseende. på, teoretisk utbildning och praktisk erfarenhet. Genom den förra rekryte- ringsvägen tillgodoses flygvapnets behov av flygförarutbildade flygingenjörer, d. v. s. omkring 40 procent av hela antalet.
Flygingenjörer i reserven böra rekryteras till omkring 40 procent genom utbildning av flygingenjörsaspiranter och i övrigt genom direkt anställ—
ning av personal, som — bortsett från flygutbildningen _ besitter motsvarande kompetens.
Flygläkare av 1. och 2. graden böra i regel rekryteras medelst här— för lämpliga sökande, vilka fullgjort dem i fredstid åliggande värnplikts— tjänstgöring till och med fackutbildningen.
Rekryteringen av mästare och verkmästare har hittills _ och särskilt de senaste åren —— i stor utsträckning skett genom överföring till flyg- vapnet av civil personal. Detta förfaringssätt, som varit nödvändigt för att flygvapnets behov av ifrågavarande personal skulle kunna fyllas, torde i viss utsträckning behöva tillämpas även under uppsättningsperioden. I princip böra emellertid mästarna rekryteras genom befordran av överfurirer, som vid flygvapnets tekniska skola genomgått mästarkurs. Till verkmästare vid flottiljerna böra i regel utnämnas härför lämpliga mästare, som dessutom genomgått erforderlig, kompletterande utbildning vid flygverkstad. Genom en rekrytering efter dessa grunder komma befordringsmöjligheterna för flyg— vapnets tekniska personal att bliva lämpligt avvägda.
Rekrytering av flygvapnets civila personal bör i förekommande fall tillgå så, att personal i högre befattningar i första hand rekryteras bland personal i lägre befattningar inom samma verksamhetsområde. Sålunda böra t. ex. förste signalister rekryteras bland andre signalister, fotografer bland fotografibiträden o. s. v. —— Behovet av meteorologer bör i första hand tillgodo— ses genom utbildning av härför lämpliga och kvalificerade förste väderleks— assistenter. Den praktiska utbildningen bör äga rum vid flygvapnets förband och vid Statens meteorologisk-hydrografiska anstalts militärmeteorologiska avdelning. I samband med den praktiska utbildningen vid militärmeteoro- logiska avdelningen böra Väderleksassistenterna. beredas möjlighet att vid högskola inhämta det erforderliga teoretiska, vetenskapliga kunskapsmåttet. —— Trafikledare böra i viss utsträckning kunna rekryteras bland flygförarut- bildade officerare och underofficerare i reserven. Härigenom öppnas även- ledes möjligheter att bereda fast anställning och tryggad framtid inom flyg- vapnet för sådan reservpersonal, som med åsidosättande av eventuell civil verksamhet fullgör frivillig tjänstgöring under uppsättningsperioden. _ Sjuk— vårdsförmän böra om möjligt rekryteras bland flygvapnets sjukvårdsunder- befäl.
H. Utbildning.
Allmänna synpunkter.
Utbildningen vid flygvapnet påverkas främst av personalens uppdelning i flygande personal och markpersonal samt vapnets utpräglat tekniska natur.
Utbildningen av flygande personal å ena sidan och markpersonal å den andra måste i huvudsak bedrivas var för sig. Detta förhållande komplicerar utbildningen.
Flygvapnets tekniska natur medför, att den tekniska utbildningen måste ägnas den största omsorg. Försvarsutredningen har i annat sammanhang före- slagit införande av en ny yrkesgren inom flygvapnets stammanskap, benämnd
trupputbildare och expeditionsbiträden. Härigenom kunna stammanskap till- hörande yrkesgrenarna flygplan-, signal-, vapen— och torpedmekaniker frigöras från vissa uppgifter i fråga om vakt och expeditionstjänst samt trupputbild- ning, som tidigare åvilat dem vid sidan av huvuduppgiften, den tekniska tjänsten. Utbildningen för stammanskap tillhörande dessa tekniska yrkes- grenar bör i framtiden göras renodlat teknisk. Härigenom särskiljes från an— ställningens början personal i teknisk tjänst från personal i annan, mera all- mänmilitär tjänst, vilket bör bidraga till att rationalisera manskapsutbild— ningen inom flygvapnet. För att ytterligare främja den tekniska utbildningen vid flygvapnet föreslår försvarsutredningen inrättande av en särskild utbild- ningsanstalt, tekniska skolan, för utbildning av viss teknisk personal. Närmare redogörelse för denna skolas organisation m. m. lämnas i det följande.
Olika personalkategoriers utbildning.
Värnpliktiga.
Försvarsutredningen har i annat sammanhang redogjort för de Värnplik- tigas utbildningstid.
Utbildningen av de värnpliktiga i allmänhet bör uppdelas i grund- läggande allmänmilitär utbildning på omkring 11/2 månad och yrkesutbildning på. omkring 101/2 månad. Samtidigt med yrkesutbildningen bör jämväl fortsatt allmänmilitär utbildning äga rum. Med hänsyn till tjänsten i övrigt vid flyg- vapnets förband vore det önskvärt att ovan angiven utbildning kunde bedrivas med hela årsklassen i en omgång och att sålunda inryckning kunde ske samtidigt för alla värnpliktiga tillhörande samma årsklass. Detta skulle emellertid inne— bära, att en hel färdigutbildad årsklass på en gång skulle ersättas med en hel outbildad årsklass och att såsom en följd härav behovet av för viss tjänst användbara värnpliktiga icke skulle bliva tillgodosett. Årsklasserna böra därför uppdelas i tvenne omgångar, vardera omfattande omkring halva årsklassen, och inryckning ske med viss förskjutning mellan omgångarna. Om denna för— skjutning sättes till omkring 11/2 månad, kan huvuddelen av yrkesutbildningen bedrivas gemensamt med hela årsklassen, vilket är nödvändigt med hänsyn till den övriga verksamhetens behöriga gång. Med hänsyn till denna verksam- het bör inryckning ske vid flottiljerna och flygbaskåren med första omgången Omkring den 1 oktober och med andra omgången omkring den 15 november samt vid krigsflygskolan med första omgången omkring den 15 april och med andra omgången omkring den 1 juni.
Värnpliktiga i allmänhet utbildas i ett flertal olika yrkesgrenar, av vilka de till personalomfånget största äro mekaniker, stationsmanskap och mark- stridspersonal. I flera av de tekniskt betonade yrkesgrenarna — bland annat mekaniker —— erfordras goda förkunskaper hos de värnpliktiga., för att den ettåriga utbildningen skall kunna giva avsett resultat. Detta förhållande bör, såsom utredningen i annat sammanhang framhållit, beaktas i samband med de värnpliktigas inskrivning och uttagning.
För värnpliktiga uttagna till biträdande ingenjörer och fotografi—
tekniker bör huvuddelen av yrkesutbildningen förläggas till flygvapnets tekniska skola.
Värnpliktiga, uttagna för utbildning till värnpliktiga underoffice- rare, böra utbildas vid en sex månaders utbildningskurs för värnpliktigt befäl, vilken —— med undantag för värnpliktiga tillhörande krigsflygskolan — bör äga rum i direkt anslutning till den första tjänstgöringen.
De värnpliktiga flygförarnas (reservflygarnas) första tjänstgöring bör uppdelas på 9 månaders grundläggande flygutbildning vid flygreservskolan, varunder de värnpliktiga jämväl bibringas allmänmilitär utbildning, och 12 månaders grundläggande flygslagsutbildning vid flottilj. Värnpliktiga bombfällare och navigatörer böra under den första tjänstgöringen genomgå 15 månaders grundläggande flygslagsutbildning, varunder de värn- pliktiga jämväl bibringas allmänmilitär utbildning, samt 6 månaders fortsatt flygslagsutbildning. Värnpliktiga flygskyttar böra under den första tjänstgöringen bibringas allmänmilitär utbildning och grundläggande flyg— slagsutbildning under 6 månader samt fortsatt flygslagsutbildning under lägst 6 och högst 12 månader. Enligt försvarsutredningens mening bör nämligen den fortsatta flygslagsutbildningens längd för dessa värnpliktiga avpassas med hänsyn till de värnpliktigas förmåga att tillgodogöra sig utbildningen samt fordringarna på beredskap.
S tammanskap.
Manskapsutbildningens (stammanskapets utbildning till och med furirsut- bildning) förlopp är enligt nu gällande bestämmelser i korthet följande. An- tagning till volontär äger rum på hösten. Efter omkring två månaders rekryt— utbildning sker uppdelning på yrkesgrenar. Rekrytr och vicekorpralsutbild- ning äger rum under första, korpralsutbildning under andra och furirsutbild— ning under fjärde anställningsåret. Tredje anställningsåret är skolfritt. Ut— bildningen bedrives under vinterhalvåret i huvudsak såsom teoretisk utbild- ning på särskilda. skolor och under sommarhalvåret i huvudsak såsom praktisk tjänstgöring vid förband. Gången av utbildningen av manskap tillhörande yrkesgrenen signalmekaniker avviker något från det här skisserade förloppet. Utbildningen av manskap tillhörande denna yrkesgren bedrives nämligen under hela första anställningsåret såsom i huvudsak teoretisk och under hela andra anställningsåret såsom i huvudsak praktisk utbildning och tjänstgöring vid förband.
I samband med manskapsutbildningen meddelas undervisning i allmän— bildande ämnen. Den allmänbildande undervisningen leder fram till ett kun- skapsmått i de lästa ämnena, som i stort sett motsvarar godkända vitsord i fjärde klassen av 5—årig realskola.
Uttagning till grundläggande flygutbildning kan ske tidigast efter omkring tre och ett halvt års anställning (alltså efter avslutandet av furirsutbildningens teoretiska del).
Mellan manskapsutbildningens avslutande och underofficersutbildningens påbörjande infaller ett skolfritt år, femte anställningsåret.
Manskap, som uttages för vidareutbildning till officer, erhåller den härför erforderliga allmänbildande undervisningen vid »studentkurs för underbefäl», vilken utbildning äger rum under ett eller två vinterhalvår med början tidigast under sjätte anställningsåret. *
Försvarsutredningen räknar med att stammanskapet skall vara användbart för tjänst i lägre befattningar i krigsförbanden efter ett års utbildning (signalmekaniker två). För att detta mål skall kunna ernås, bör hela det första anställningsåret (för signalmekaniker hela första och halva andra anställnings- året) tagas i anspråk för grundläggande, teoretisk och praktisk utbildning. Den praktiska tjänstgöringen vid förband samt undervisningen i allmän- bildande ämnen böra sålunda anstå till andra anställningsåret. En sådan omläggning av utbildningen torde komma att medföra, att en del —— kanske huvuddelen — av den teoretiska utbildning, som för närvarande äger rum under korpralskolan, kan medhinnas redan under vicekorpralskolan. Utbild— ningen under första delen av det andra anställningsåret (vinterhalvåret) kan såsom en följd härav göras övervägande praktisk, varjämte tid kan disponeras för viss undervisning i allmänbildande ämnen. Under återstoden av det andra anställningsåret (sommarhalvåret) bör den praktiska tjänstgöringen vid förband taga sin början.
Såsom i det föregående framhållits, måste flygvapnet i fred disponera minst en årskurs skolfritt manskap för att kunna uppsätta beräknat antal flygande divisioner. Det skolfria året under manskapsutbildningen infaller för närva- rande, såsom nyss nämnts, under tredje anställningsåret. Detta är av följande skäl mindre lämpligt. Uttagning av stammanskap till flygutbildning — såväl flygförarutbildning som flygsignalistutbildning _ bör ske så tidigt som möj— ligt. Det är nämligen önskvärt, att personal, som kommer ifråga för sådan ut- tagning, i ett tidigt skede beredes tillfälle att övergå till det nya verksamhets- Område, som flygtjänsten innebär. Därtill kommer att flygutbildning för huvuddelen av manskapet är ett grundvillkor för fortsatt utbildning till under- officer och att flygförarutbildning är ett grundvillkor för fortsatt utbildning till officer. För att åvägabringa överensstämmelse med förhållandena vid övriga, försvarsgrenar är det slutligen önskvärt, att utnämning till furir kåfl äga rum —— och alltså furirsutbildningen vara avslutad — vid tredje anställningsårets slut. Av ovan anförda skäl anser utredningen, att manskaps- ; utbildningen bör äga rum i en följd under de tre första anställningsåren och att det skolfria året bör infalla under fjärde anställningsåret.
Uttagning av manskap, tillhörande de tekniska yrkesgrenarna, till flyg- förarutbildning bör _— såsom för närvarande är fallet — i huvudsak hava karaktär av belöning åt särskilt dugligt manskap. Det manskap, som uttages till sådan utbildning och därigenom övergår till den mera militärt betonade sidan av tjänsten, bör i regel kunna vidareutbildas till underofficer (eller officer). Fordringarna för uttagning till grundläggande flygutbildning böra därför, i vad avser vitsord från genomgången manskapsutbildning, i princip vara desamma som för uttagning till utbildning till underofficer. — Uttag-
. __ ___-_..- __!-
ning av manskap, tillhörande yrkesgrenen signalmekaniker, till flygsignalist— utbildning bör äga rum vid flygvapnets signalskola under där pågående furirskolas sista skede. För att signalmekaniker ur olika flottiljer skola hava proportionsvis samma utsikter att erhålla flygsignalistutbildning, böra i samband med uttagningen omplaceringar av underbefäl mellan förbanden äga rum i erforderlig utsträckning. Även uttagning till flygsignalistutbildning innebär övergång till den militärt betonade sidan av tjänsten. Flertalet av det manskap, som uttages till sådan utbildning, bör kunna vidareutbildas till underofficerare _ ett mindre antal kan bliva överfurirer. På grund härav böra fordringarna för uttagning till flygsignalistutbildning ävenledes i stort sett vara desamma som för uttagning till underofficersutbildning.
Undervisning i allmänbildande ämnen vid flygvapnet bedrives för närva- rande dels, såsom ovan anförts, i samband med manskapsutbildningen, dels under den grundläggande flygutbildningen, dels slutligen i anslutning till man— skapets utbildning till underofficer och officer. Denna undervisning bör i prin— cip avpassas med hänsyn till de fordringar, som främst ur militär synpunkt böra ställas på befattningshavarna. Officerare och underofficerare böra så— ledes besitta relativt hög allmänbildning, medan fordringarna i detta hänse— ende kunna sättas lägre beträffande personal av underofficers tjänsteklass i tek— nisk tjänst och ytterligare eftergivas i fråga om personal, som kvarstannar i manskaps grad. För sistnämnda personalkategorier äro rutin och erfarenhet i praktisk tjänst av större betydelse än hög allmänbildning. Då det sålunda icke bör föreligga krav på att flygvapnets manskap i gemen tillägnar sig ett visst mått av högre allmänbildning, bör deltagande i den allmänbildande under— visningen vara frivilligt. Härigenom torde i själva verket en önskvärd naturlig uppdelning erhållas mellan å ena sidan den personal, som är intresserad av att studera vidare och söka sin framtid på den militära sidan, och å andra sidan den personal, som har mera praktisk läggning och avser att söka sin framtid på den tekniska sidan.
Den allmänbildande undervisning, som ingår i manskapets utbildning till underofficer och officer bör, såsom i annat sammanhang anförts, äga rum vid ett för försvarsgrenarna gemensamt läroverk. Undervisningen vid detta läro— verk beräknas för manskap i allmänhet komma att omfatta, för utbildning till underofficer två och för utbildning till officer tre klasser. I de olika klasserna avses undervisningen äga rum under vinterhalvåret. De förkunskaper i allmän- bildande ämnen, som erfordras för inträde i detta läroverks lägsta klass, in- hämtas vid flygvapnet i samband med manskapsutbildningen, därest de icke inhämtats redan före anställningen såsom volontär. För flygvapnets del är det önskvärt, att ifrågavarande fordringar icke sättas högre än motsvarande god— kända vitsord i fjärde klassen av ö—årig realskola i ämnena modersmålet, mate— matik, historia med samhällslära och geografi. Med hänsyn till bristande till- gång på orten av lämpliga lärarkrafter, torde svårigheter att på ett tillfreds- ställande sätt anordna språkundervisning komma att uppstå vid flera av flyg— vapnets förband. Ur flygvapnets synpunkt böra därför fordringarna på för— kunskaper i språk antingen helt utgå eller i varje fall sättas betydligt lägre än
Schematisk framställiiing av den av försvarsutredningen föreslagna gången för utbildninglnv stnmnidnskap vid flygvapnet.
_ _ I
Anställ ingsår
Kategori 1:a 3:e 4zc ] 810 1 9:e | t/n 1/5 1/11 1/11 1/5 1/11 1/5 1/11 1/5 1/11 1/11 1/5 1/11 1/5 | | | | I l |
Rekryt— och [ vmekrpr—utb. ' Mästar- Flygplanmck. Korpralsutb. Furirsutb. Skolfritt är kurs
NW”
Mästar-
Manskap i allmänhet; Signalmek. Korpralsutb. Furirsutb. Teknisk kurs normalt föl-lopp av linjal) .. ...-...nu..." ................"u...-......" ................ manskapsutbild- .lu- Vapen- och Mästar— ningen samt utblld' m!" , torpedmek. Korpralsutb. Furirsutb. ningen till under— ning ...... u.... officeri marktjänst , w . . .. , eller mästare. Prputb. och Militar Forsv. ]
cpritr. Korpralsntb . Furirsutb. linje lärov?) liir-ev.?) Uod'skol a . . Underoffi ccrsex am cu
| Grundl. Grundl. Manskap, som uttages Manskapsutbildning t. o. m. Grundl. flygsl. Försv. llygsl. till grundläggande furirskola = ovanstående flygutb. utb. lämn”; utb. Uoifskola
flygutbildniu". Underoftlecrscxumcn
Msnskap, som uttages till grundläggande- flygslagsutbildning till flygsignalist. |
| Grundl. Grundl. Kadott- Kadett- *
Manskapsutbildning t. o. m. Grundl. ,. .. | furirskola _ ovanstående flygs]. I'orsv. Forsv. _ utb. lärov 2) lärovz) Uoflskola ...1 Underofficerscxamon
Manlskap, som uttages Manskapsuthildning t. o. m. Grundl. flygel. T" v. llygsl. Försv. skola skola f?r vidareutbild- furirskola : ovanstående flygutb. utb. lärov. utb. klärovxt) [. årskurs 2.årskurs ning till officer. | Officerscxamcn
Teckenförklaring: =kurs eller skola (teoretisk och/eller praktisk utbildning); ........ =praktisk tjänstgoring vid förband; ___—...: under. visning i allmänbildande ämnen.
1) Övergång till den militära linjen kan för mekaniker ske via grundläggande flygutbildning (signalmekaniker grundläggande flygslagsutbildning till flygsignalist).
2) Utbildningen vid försvarsväsendets läroverk kan begränsas till ett vinterhalvår (eventuellt alldeles bortfalla.) för manskap, som på annat sätt tillägnat sig fastställt kunskapsmätt i allmänbildande ämnen; nnderofficersexamen avlägges i så fall motsvarande antal år tidigare.
3) På grund av den undervisning i allmänbildande ämnen, som meddelas i samband med grundläggande flygutbildning, torde det i regel vara tillräckligt med ett vinterhalvårs undervisning vid försvarsväsendets läroverk. 4) Kan eventuellt utgå för manskap med särskilt god underbyggnad i allmänbildande ämnen. Officersexamen avläggas i så fall ett år tidigare.
i ovan nämnda ämnen. För manskap ur flygvapnet, som uttagits för utbildning till underofficer, kommer undervisningen vid läroverket i regel att infalla under femte och sjätte anställningsåren.
För stammanskap, som genomgått flygförarutbildning gälla i viss mån sär— skilda synpunkter. I samband med denna utbildning kan nämligen personalen ifråga meddelas en relativt omfattande allmänbildande undervisning. Denna undervisning bör tillrättaläggas så, att eleverna bibringas erforderliga förkun- skaper för att kunna intagas direkt i läroverkets näst lägsta klass. Utbild- ningen vid läroverket skulle i så fall för kategorien flygförarutbildat stam— manskap, som skall utbildas till underofficer, i regel kunna begränsas till det vinterhalvår, som infaller under femte anställningsåret. För stammanskap ur flygvapnet, som uttagits för vidareutbildning till officer, är flygförarutbild— ning, såsom nyss antytts, obligatorisk. Försvarsutredningen räknar med att begränsad studentexamen av denna personalkategori i regel skall kunna av— läggas efter två vinterhalvårs studier vid läroverket i stället för efter tre, vilket beräknas vara erforderligt för manskap i allmänhet. Dessa båda vinter— halvår skulle i så fall i regel infalla under femte och sjätte anställningsåren.
Försvarsutredningen har räknat med, att den allmänbildande undervis- ningen vid flygflottiljerna (motsvarande) — eventuellt med undantag för språkundervisningen _ skall kunna handhavas av lärare på orten vid sidan av deras ordinarie undervisningsskyldighet. De lärararvoden, som upptagits i kostnadsberäkningarna, äro beräknade med hänsyn härtill. Därest det emeller— tid vid ett eller annat förband skulle visa sig ogörligt att på detta sätt ernå kontinuitet och ordning i undervisningen, böra särskilda civila lärare anställas vid ifrågavarande förband.
Schematisk framställning av den av försvarsutredningen föreslagna gången för utbildning av stammanskap vid flygvapnet återfinnes i tablån på sid. 633.
Utbildning till underofficer.
Utbildningen till underofficer på stat omfattar för närvarande ut- bildning vid flygvapnets underofficersskola under två på varandra följande vinterhalvår samt praktisk utbildning vid förband eller verkstad under mellan- liggande sommarhalvår. Utbildningen vid underofficersskolan, som omfattar två årskurser (en äldre och en yngre kurs), påbörjas tidigast under sjätte an- ställningsåret och omfattar såväl militära som allmänbildande ämnen. Under- officersexamen avlägges tidigast under sjunde anställningsåret.
Genom att den allmänbildande undervisningen utbrytes ur underofficers- skolan och förlägges till ett för försvarsgrenarna gemensamt läroverk, ernås vissa påtagliga fördelar. Härigenom kan nämligen utbildningen vid under- officersskolan dels helt inriktas på militära ämnen och övningsgrenar, dels avsevärt förkortas. Försvarsutredningen räknar med att flygvapnets under- officersskola skall kunna begränsas till att omfatta allenast en årskurs samt att utbildningstiden vid skolan skall kunna minskas till omkring 8 månaderi stället för såsom nu sammanlagt omkring 12. Utbildningen vid underofficers- skolan bör, såsom framgår av tablån på sid. 633, lämpligen förläggas till tiden
oktober—maj. Därest särskild praktisk utbildning anses böra inläggas i ut- bildningen till underofficer på stat, synes denna böra äga rum under sommar- halvåret närmast före utbildningen vid underofficersskolan.
Den omläggning av manskapsutbildningen, som utredningen i det före— gående föreslagit, kommer att medföra, att underofficersexamen kan avläggas tidigast sjätte anställningsåret.
Enligt 1936 års försvarsbeslut avsågs behovet av underofficerare i flygvapnets reserv skola fyllas genom antagning av furirer eller förutr varande furirer, som antingen fullgjort fordringarna för befordran till sergeant vid flygvapnet eller genomgått flygförarutbildning och därefter under minst två år fullgjort flygtjänstgöring vid flygvapnet. Någon särskild utbildning till underofficer i flygvapnets reserv förekommer därför för närvarande icke vid flygvapnet.
Det avsevärt ökade behov av underofficerare i reserven, som föreligger i den av försvarsutredningen föreslagna flygvapenorganisationen, måste, såsom i det föregående framhållits, i första hand fyllas genom rekrytering bland stammanskap, som genomgått utbildning till underofficer i flygvapnets reserv. En särskild reservunderofficersutbildning bör sålunda, så snart ske kan, orga- niseras vid flygvapnet.
Utbildning till officer (utom i intendenturbefattning).
Utbildning till officer på stat vid flygvapnet försiggår för närvarande på. i stort sett följande sätt.
Antagning till officersaspirant sker —— utom beträffande stammanskap, som uttagits för vidareutbildning till officer på stat —— på våren. Omkring den 1 juli påbörjas aspirantskolan, som omfattar omkring 10 månaders utbildning och som omedelbart åtföljes av omkring 6 månaders grundläggande flygslagsut- bildning, 1. perioden, vid flottilj. Andra vinterhalvåret infaller kadettskolans 1. årskurs och tredje sommarhalvåret grundläggande flygslagsutbildning, 2. perioden, vid flottilj. Utbildningen avslutas med kadettskolans 2. årskurs och antagning till officer (fänrik) äger rum på våren fjärde utbildningsåret.
stammanskap, som uttagits för vidareutbildning till officer, antages såsom officersaspirant efter avlagd begränsad studentexamen, d. v. s. på försommaren. Därefter sammanfaller utbildningen i stort sett med utbildningen för den års- kurs aspiranter, som senast genomgått aspirantskola. Antagning till officer (fänrik) kan ske under åttonde eller nionde anställningsåret.
Erfarenheterna av den nuvarande utbildningen äro goda. Försvarsutredningen finner därför icke anledning föreslå någon ändring i utbildningsförloppet. Den omläggning av manskapsutbildningen, som utredningen i det föregående föreslagit, kommer emellertid att medföra, att stammanskap, som uttagits för vidareutbildning till officer i bästa fall kan antagas till fänrik redan under sjunde anställningsåret.
Förloppet av manskaps utbildning till officer framgår av tablån å sid. 633.
Utbildning till officer i flygvapnets reserv äger för närvarande rum på i stort sett följande sätt.
Antagning till reservofficersaspirant, utbildning vid aspirantskola samt grundläggande flygslagsutbildning, 1. perioden, sker enligt de grunder, som ovan angivits för officersaspirant. Under andra vinterhalvåret äger uppehåll rum i utbildningen. Reservofficersaspiranten har då möjlighet att fortsätta eventuellt påbörjad civil utbildning eller på annat sätt ägna sig åt civil verk— samhet. Under tredje sommarhalvåret infaller en reservofficerskurs på om— kring 4 månader, omedelbart åtföljd av grundläggande flygslagsutbildning, 2. perioden, omfattande omkring 2 månader. Det tredje vinterhalvåret är lik— som andra vinterhalvåret fritt från militär utbildning. Antagning till officer (fänrik) i flygvapnets reserv äger rum på våren fjärde utbildningsåret.
Reservofficerare ingå, såsom i det föregående framhållits, i relativt stor ut— sträckning i krigsflygförbanden. Detta innebär, att reservofficerare ur bered— skapssynpunkt i fred måste bibringas en grundlig och befästad utbildning. Den nuvarande utbildningstiden medgiver icke detta. Särskilt är flygslags— utbildningen _— omfattande 8 månader —— alltför kort. För att bibringa personalen en tillfredsställande flygslagsutbildning erfordras en utbild— ningstid av minst 12 månader. Med anledning härav bör tiden för utbild— ning till reservofficer utökas med 4 månader från nuvarande 22 till 26 månader. Flygslagsutbildningen torde böra uppdelas i två perioder om var— dera 6 månader. Av dessa bör den första _ såsom för närvarande är fallet — infalla omedelbart efter avslutad aspirantskola. Den andra perioden däremot bör, beroende på vederbörandes civila utbildning och verksamhet, infalla an— tingen under andra eller tredje vinterhalvåret.
Utbildning till officer i intendenturbefattning.
Officerare på stat i intendenturbefattning hava hittills, såsom i det föregående framhållits, rekryterats från andra försvarsgrenar. Särskild utbildning av denna personalkategori har därför icke varit anordnad vid flygvapnet.
Flygvapnets behov av officerare på stat i intendenturbefattning är icke av den storleksordning, att det motiverar anordnande av en regelbundet åter— kommande utbildning av sådan personal. Utbildning av officerare på stat eller officerare i reserven i intendenturbefattning, vilka avses skola överföras till officerare på stat i intendenturbefattning, bör därför anordnas från fall till fall.
Kurs för utbildning av officerare i intendenturbefattning i flyg- vapnets reserv har varit anordnad vid ett tillfälle.
Såsom i det föregående framhållits bör rekryteringen av officerare i inten— denturbefattning i flygvapnets reserv säkerställas genom utbildning av sådan personal inom flygvapnet. Denna utbildning bör, vad utbildningstidens längd. periodindelning m. in. beträffar, i stort sett kunna givas samma förlopp som för närvarande tillämpas för övriga officerare i reserven. Utbildningen bör således taga sin början omkring den 1 juli med en 10 månaders »intendents-
aspirantskola» antingen anknuten till krigsflygskolan eller till någon flottilj. Därefter bör följa 6 månaders huvudsakligen praktisk tjänstgöring vid förband. Det andra vinterhalvåret bör vara fritt från militär utbildning. Under det tredje sommarhalvåret bör infalla en reservofficcrskurs om 4 månader, omedelbart åtföljd av 2 månaders praktisk tjänstgöring vid förband. Det tredje vinter- halvåret bör liksom andra vinterhalvåret vara fritt från militär utbildning. Antagning till officer (fänrik) i intendenturbefattning i flygvapnets reserv bör äga rum på våren fjärde utbildningsåret.
Utbildning till flygingenjör i reserven.
Utbildning till flygingenjör i reserven försiggår för närvarande på i stort sett följande sätt.
Antagning till flygingenjörsaspirant äger rum på våren. För sådan an— tagning erfordras att bland annat vara antagen till ordinarie studerande vid teknisk högskola samt att hava följt undervisningen därstädes under minst första årskursen. Omkring den 1 juli påbörjas en aspirantskola på om- kring 10 månader, omedelbart åtföljd av omkring 4 månaders grundläggande flygslagsutbildning vid flottilj. Under påföljande vinterhalvår bedrivas studier vid teknisk högskola. Under det tredje sommarhalvåret infaller en
. ingenjörskurs vid central flygverkstad på omkring 3 månader. Under det därpå följande vinterhalvåret bedrivas ånyo studier vid teknisk högskola. På sommaren fjärde utbildningsåret tjänstgör flygingenjörsaspiranten under om- kring 3 månader i biträdande ingenjörsbefattning vid flottilj. Förordnande till flygingenjör i flygvapnets reserv kan därefter äga rum, under förutsätt- ning att studierna vid teknisk högskola avslutats och civilingenjörsexamen avlagts.
Erfarenheterna från den nuvarande utbildningen till flygingenjör i reserven äro goda, varför försvarsutredningen icke anser sig böra föreslå någon ändring härutinnan. Därest emellertid krav skulle komma att uppstå på att huvud— delen av värnpliktstjänstgöringen skall vara fullgjord före påbörjandet av studierna vid teknisk högskola, torde en omläggning av flygingenjörsaspi— ranternas utbildning i denna riktning kunna ske utan allvarligare olägenheter.
Under utbildningen vid teknisk högskola bör flygingenjörsaspirant åtnjuta samma förmåner, som föreslagits för mariningenjörskadett.
Utbildning till mästare.
Enligt nu gällande bestämmelser förekommer icke någon särskild utbild- ning av den personal, som avses skola antagas till mästare.
Mästarna måste vara väl förtrogna med den materiel, de skola handhava. De böra även kunna tjänstgöra såsom instruktörer i den tekniska utbildning, som äger rum vid flottiljerna. Försvarsutredningen anser därför, att en sär— skild »mästarkurs» bör anordnas vid flygvapnet. Kursen, som bör förläggas till flygvapnets tekniska skola, torde böra omfatta omkring ett vinterhalvårs utbildning och infalla under 8:e—10:e anställningsåren (se tablån på sid. 633).
Utbildning såsom underofficer.
Den vidareutbildning av underofficerare, som för närvarande äger rum inom flygvapnet, inskränker sig i huvudsak till utbildning av förrådsförvaltare och köksföreståndare.
Utbildning av förrådsförvaltare bör även i fortsättningen äga rum inom flygvapnet. Då enligt försvarsutredningens förslag befattningen såsom köks- föreståndare under de närmaste åren bör bestridas av civilmilitär personal, bör utbildning av underofficerare till köksföreståndare tills vidare icke äga rum.
Tillkomsten av befattningarna såsom stationsavdelningschef och flottilj- kassör medför behov av särskilda utbildningskurser för dessa befattnings— havare. Utbildning till stationsavdelningschef bör äga rum vid >>flygstations- mästarkurs». Till denna kurs bör i regel beordras flygförarutbildad under- officer, som avslutat sin flygtjänstgöring och är lämplig för att bestrida befatta ningen såsom stationsavdelningschef. Efter avslutad kurs bör följa några års tjänstgöring såsom stationsunderofficer, innan befordran till flygstations— mästare äger rum. Kursen bör förläggas till flygvapnets tekniska skola.
Utbildning av underofficerare till flottiljkassörer torde lämpligen kunna ske vid inom armén anordnade utbildningskurser för motsvarande personal ur armén.
Utbildning såsom officer.
Vidareutbildning av officerare äger för närvarande i huvudsak rum vid vapen-, signal-, fotografi- och navigationsofficerskurser samt vid flygkrigshög- skolan.
Försvarsutredningen förutsätter inga ändringar härutinnan. Den lägre tek— niska utbildningen — t. ex. vapen—, signal- och fotografiofficerskurser — torde lämpligen böra förläggas till flygvapnets tekniska skola, medan motsvarande högre utbildning bör förläggas till flygkrigshögskolan.
nygövningarnas omfattning.
Flygutbildningens och därmed flygövningarnas omfattning bestämmes främst av fordringarna på beredskap, fordringarna på den enskilde individens färdighet samt den flygande personalens antal.
Såsom i annat sammanhang framhållits, böra ur beredskapssynpunkt två övningsdivisioner per flottilj ständigt vara organiserade i fred. Dessa divi— sioners utbildning måste stå på en hög nivå. Med hänsyn härtill måste om— fattande flygövningar bedrivas vid övningsdivisionerna.
Den flygande personalen bör vara så väl förtrogen med den flygmateriel (flygplan eller annan materiel) den är satt att sköta, att handhavandet av mate— rielen i själva verket sker automatiskt. Detta är nödvändigt främst med hän— syn till förbandens krigsduglighet men även ur flygsäkerhetssynpunkt. Ut— vecklingen på flygteknikens område medför att flygmaterielen blir alltmera komplicerad och svårskött. Moderna flygplan äro exempelvis svårare att flyga
I
än äldre, flermotoriga flygplan bliva allt vanligare, antalet flyginstrument allt större o. s. v. Dessa omständigheter medföra, att flygövningarna numera måste göras betydligt mera omfattande än tidigare för att ett visst bestämt utbild- ningsmål skall kunna uppnås. Det antal flygtimmar, som bör anslås för ut— bildning av och övningar för olika kategorier av flygande personal, för att den enskilde individens färdighet skall kunna tillgodoses och underhållas, framgår av nedanstående tabell.
__—
( Personalkatcgori Antal flygtimmar per
flygförare ( Elev i 150, varav 110 på skolflygplan ' * grundläggande flygutbildning .................... typ I och 40 på skolfiygplan ) typ II grundläggande flygslagsutbildning .................. 2 X 100=200 flygkadettskolans ofäcerskurser .................... 2 x 50: 100 flygkadettskolans reservofficerskurs ................ 70
Utbildad personal på stat.
" . ,, . . '. . , .. _ ] sommarhalvår 15 per månad Flygförare v1d ovmngsdrusmn samt lara-ie ........ ( vinterhalvår.. 10 per månad Övrig perSonal .................................. 5 per månad
Utbildad personal i reserven .......................... 30—40 vartannat år
Försvarsutredningen föreslår, såsom tidigare framhållits, en icke oväsentlig utökning av flygvapnets aktiva, flygande personal. Detta förhållande medför helt naturligt ävenledes en ökning i flygövningarnas omfattning.
Utöver den flygtid, som erfordras för personalens utbildning, tillkommer visst behov av flygtimmar för sambandsflygning (för armén) och målflygning. Den flygtid, som i det följande upptages för målflygning, avser endast flyg- vapnets behov av sådan flygning. Utredningen återkommer i annat samman— hang till behovet av flygtid för målflygning för arméns och marinens räkning.
Det sammanlagda flygtidsbehovet per år uppgår vid fullt uppsatt flygvapen till för: tung bombflottilj .......................................... 7,900 flygtimmar, lätt bombflottilj ............................................. 6,900 flygtimmar, jaktflottilj ................................................... 6,800 flygtimmar, torpedflottilj ................................................ 7,100 flygtimmar, fjärrspaningsflottilj ....................................... 7,000 flygtimmar, arméspaningsflottilj ....................................... 6,800 flygtimmar, marinspaningsflottilj ....................................... 7,400 flygtimmar, flygbaskår ................................................... 1,000 flygtimmar, krigsflygskolan ............................................. 21,500 flygtimmar på skol-
flygplan typ I och 7,650 flygtimmar på skol- flygplan typ II, flygkadettskolan ................. . ............................ 7,350 flygtimmar på skol- flygplan typ II,
personal ur flygvapnets huvudstaäon ............... 7,600 flygtimmar, sambandsflygning .......................................... 1,000 flygtimmar samt flygvapnets egen målflygning ........................... 6,400 flygtimmar.
Det sammanlagda flygtidsbehovet för hela flygvapnet uppgår per år till 167,100 flygtimmar.
I. Utbildningsanstalter.
Flygvapnets behov av utbildningsanstalter i fred.
Enligt 1936 års försvarsbeslut skulle följande särskilda utbildningsan- stalter i fred vara organiserade vid flygvapnet:
en flygkrigsskola, direkt underställd chefen för flygvapnet och förlagd till Ljungbyhed;
en underofficersskola, som skulle upprättas i anslutning till flottilj, avsedd att förläggas till Karlstad;
en bomb- och skjutskola, som skulle ingå i en till Karlsborg förlagd flottilj; samt
en flygkrigshögskola, direkt underställd chefen för flygvapnet och förlagd till Stockholm.
Vid organisationens genomförande förlades icke någon flottilj till Karl— stad, varför underofficersskolan i stället upprättades i anslutning till Väst— manlands flygflottilj (F 1) i Västerås. Bomb- och skjutskolan har ännu icke organiserats.
Utöver ovan nämnda utbildningsanstalter hava sedermera organiserats dels en provisorisk signalskola, förlagd till Fl, dels en särskild flygreservskola för utbildning av värnpliktiga flygförare (reservflygare), underställd chefen för flygkrigsskolan men provisoriskt förlagd till Eslöv.
Försvarsutredningen räknar med att de ovan nämnda utbildningsanstal— terna även framdeles skola finnas vid flygvapnet, ehuru med i vissa fall ändrad organisation, lydnadsställning och förläggning.
Av skäl, som anföras i det följande, bör dessutom i flygvapnets fredsorga- nisation ingå en särskild utbildningsanstalt för teknisk utbildning.
Krigsf/ygsko/an (F 5).
Flygkrigsskolan är för närvarande organiserad på chef, stab, kadett- skola, aspirantskola, flygreservskola (förlagd till Eslöv), stationsavdelning och truppdivision. Av skäl, som anföras i det följande, bör kadettskolan ut- brytas ur flygkrigsskolan och förläggas till annan plats. Efter denna organisa- tionsändring kommer flygkrigsskolan att få karaktären av ren flygskola. På grund härav och för att särskilja flygkrigsskolan från civila flygskolor, bör dess benämning ändras till »krigsflygskolan».
Chefen för krigsflygskolan är med avseende på ansvar och arbets— börda likställd med flottiljchef och bör därför i likhet med flottiljchef tillhöra lönegraden Oa 6 och i regel vara överste.
Krigsflygskolans stab bör, såsom nu är fallet, vara organiserad i huvud- saklig överensstämmelse med fredsflottiljstab. Personalbehovet uppgår till 2 kaptener, 3 subalternofficerare, 8 underofficerare, 22 stammanskap, 79 värn- pliktiga, 1 pensionerad officer i arvodesbefattning, 2 pensionerade underoffi— cerare i arvodesbefattning, 2 flygingenjörer, 1 flygläkare samt 11 övriga civil_ militärer m. fl. och 42 civila av i huvudsak motsvarande personalkategorier som de, vilka ingå. i en fredsflottiljstab. Härtill kommer civil personal, an- ställd enligt kollektivavtal.
As pirantskolan bör, enligt försvarsutredningens beräkningar, vid fullt uppsatt flygvapen årligen kunna färdigutbilda omkring 45 officersaspiranter, 25 reservofficersaspirant-er, 2 flygingenjörsaspiranter och 25 underbefäl. Sam- manlagda antalet inryckande elever bör med hänsyn till den under utbild- ningen nödvändiga utgallringen av elever, som befinnas oförmögna att till- godogöra sig utbildningen, samt annan avgång beräknas till omkring 150.
Chefen för aspirantskolan bör vara regementsofficer. Skolan bör bestå av en stabsavdelning och en skolavdelning. I stabsavdelningen böra ingå. 1 subalternofficer, 1 underofficer, 1 stammanskap, 10 värnpliktiga, 1 civil för— rådsman och 1 civilt skrivbiträde. _— Personalbehovet vid skolavdelningen utgör 6 kaptener (varav en 1. flyglärare och två. avdelningslärare i flygning), 12 subalternofficerare (2. flyglärare), 13 underofficerare (varav tio 2. flyg- lärare), 3 stammanskap och 8 officerare i reserven (2. flyglärare).
Flygreservskolans förläggning till Eslöv är, såsom inledningsvis fram- hållits, provisorisk. Ur organisatorisk och ekonomisk synpunkt bör flyg- reservskolan, så snart ske kan, förläggas till Ljungbyhed. Årskurserna vid flygreservskolan komma emellertid under uppsättningsperioden att bliva av betydande omfattning. Utredningen har beräknat att medeltalet elever för de olika årskurserna, när dessa äro som störst, kommer att uppgå till omkring 100. Med hänsyn till att även utbildningsverksamheten vid aspirantskolan, såsom framgår av det följande, under motsvarande tidsperiod kommer att vara mycket omfattande, bör flygreservskolans överflyttning till Ljungbyhed därför anstå till efter uppsättningsperiodens slut.
Flygreservskolan bör vid fullt uppsatt flygvapen kunna utbilda omkring 35 värnpliktiga flygförare (reservflygare) per år. Antalet inryckande elever bör med hänsyn till' den under utbildningen nödvändiga utgallringen av elever, som befinnas oförmögna att tillgodogöra sig utbildningen, och annan avgång beräknas till omkring 50.
Chefen för flygreservskolan bör vara kapten. Skolan bör i övrigt, i likhet med aspirantskolan, bestå. av en stabsavdelning och en skolavdelning. I stabs- avdelningen böra ingå 1 subalternofficer, 1 underofficer, 1 stammanskap, 5 värnpliktiga, 1 civil förrådsman och 1 civilt skrivbiträde. —— Personalbehovet vid skolavdelningen utgör 5 subalternofficerare (varav en 1. flyglärare, två avdelningslärare i flygning och två. 2. flyglärare), 6 underofficerare (varav fyra 2. flyglärare), 2 stammanskap, 2 värnpliktiga (2. flyglärare) och 2 offi- cerare i reserven (2. flyglärare).
41—2440 41
Personalbehovet 1 fred vid krigsflygskolan (F 5) 1) F = flygande personal; M = markpersonal.
Personalkategori Personalkatcgori
Antal
F ( M ) Sm
Militär personal.
Officerare på stat.
Chef (regementsofficer) .. Majorer Kaptener .......... . ..... Löjtnanter .............. Fänrikar ................
S:a officerare på stat
Underofficerare pd stat.
Förrådsförvaltare ........ F! ottiljkassör ............ Flygstationsmästare ...... Fan j unk are .............. Sergeanter ..............
S:a. underofficerare på. stat
Stammanskap.
Overfurirer .............. Furirer .................. Korpraler .............. Vicekorpraler och meniga
S:a. stammanskap
Värnpliktiga .......... S:a värnpliktiga.
Pensionerad personal i arvodesbefattning.
Officer .................. Underoffice rare ..........
S:a pensionerad personal i arvodesbefattning
Personal i reserven. Officerare
S:a. personal i reserven
A n 12 el r ( M [ sa 1 __ 1 2 —— 2 9 1 10 15 1 lli 8 — 8 35 2 37 _— 2 2 —- 1 1 _- 2 2 2 11 13 12 8 20 14 24 se —— 27 27 _ 82 82 —- 37 37 —- 64 64 -— 210 210 2 310 312 2 310 312 —— 1 1 — 2 2 —- s s 10 — 10 10 —- 10
Clvllmllltär personal m. fl.
Flygingenjör av 1. graden Flygingenjör av 2. graden Flyglåkare av 1. graden.. Verkmästare av 1. klassen Verkmästare av 2. klassen Mästare ................ Maskinist ................ Elektriker .............. Kasernföreståndare ...... Köksföreståndare ........ Eldare av ]. klassen
Förrådsvaktmåstare ......
S:a. civilmilitär personal
Civil personal.
Förste trafikledare Meteorolog .............. Konstruktör av 3. klass.. Andre trafikledare ...... Förste väderleksassistent Ritare av 1. klass Kontorsskrivare av 2. klass Andre väderleksassistent Arbetsförmän av 1. klass Fotograf ................ Sjukvårdsförman ........ Förste signalist .......... Arbetsförmån av 2. klass Andre signalister ........ Husmoder av 1. klass. . . . Kontorister .............. Sjuksköterska. Gara gefö rm an .......... Kenslibiträde ............ Förrådsmän Drivmedelsförradsman Eldare av 2. klass Biträdande husmoder . . . . Kontorsbiträden Sjukvårdsbitrade ........ Skrivbiträden ............ Telefonvakt av 2. klass..
S:a civil personal
S:a. för krigsflygskolan
| ...
| I
,.- on NHHHHH—JHHHHI MHHHHHQHHHHH _- CD
...»me—wH—iHHHMwaHv—Hwh—r—HHp—HHH HmeHwHQHHHwwaHHHwHHHHHHHH
1
|G— & » oo
615 677
1) Utom personal fullgörande repetitionsövningar, elever i grundläggande flygutbildning, musikpersonal samt enligt kollektivavtal anställd personal.
Krigsflygskolan bör förutom chef, stab, aspirantskola och flygreservskola bestå av 'en flygstation och en specialdivision. Dessa båda senare organ mot— svara och hava i huvudsak samma funktioner som de i den nuvarande flyg- krigsskolan ingående stationsavdelningen respektive truppdivisionen.
Flygstationen bör bestå av två stationsavdelningar, en större, avsedd att huvudsakligen betjäna aspirantskolan, och en mindre, avsedd att huvud- sakligen betjäna flygreservskolan. Chefen för flygstationen bör vara kapten. Han bör till sitt förfogande hava en mindre expedition, i vilken böra tjänst- göra 1 stammanskap och 2 värnpliktiga. — I den större stationsavdelningen böra ingå 1 flygstationsmästare, 2 övriga underofficerare, 76 stammanskap, 98 värnpliktiga, ?) flygplanmästare och 3 civila mekaniker. —— I den mindre
stationsavdelningen böra ingå 1 flygstationsmästare, 1 övrig underofficer, 58 stammanskap, 68 värnpliktiga, 2 flygplanmästare och 3 civila mekaniker. Vid specialdivisionen bör allt manskap (stammanskap och i tjänst varande värnpliktiga) vid krigsflygskolan redovisas. Detta innebär, att specialdivisionen vid krigsflygskolan kommer att bliva betydligt större än specialdivisionerna vid flottiljerna (flygbaskåren). På grund härav bör chefen för specialdivisionen, i likhet med chefen för den nuvarande truppdivisionen, vara. regementsofficer. Vid specialdivisionen böra i övrigt tjänstgöra 2 subal— ternofficerare, 4 underofficerare, 46 stammanskap (varav omkring 40 beräknas vara. elever i rekryt- eller vicekorpralsutbildningsamt — signalmekaniker — i korpralsutbildning), 48 värnpliktiga, 1 civil förrådsman och 1 civilt skriv- biträde.
Av beräkningarna rörande personalbehovet vid aspirant- och flygreserv- skolorna framgår, att försvarsutredningen räknar med att behovet av flyg- lärare vid dessa skolor i viss utsträckning, eller närmare bestämt till omkring 1/a, skall kunna. fyllas med officerare i reserven och värnpliktiga (reserv- flygare), vilka fullgöra frivillig tjänstgöring. Därest brist på sådan personal skulle uppstå, bör behovet täckas genom kommendering av personal ur flottiljerna.
Personalbehovet vid krigsflygskolan påverkas av att krigsflygskolan skall dels, såsom framgår av särskild (hemlig) del, uppsätta vissa basförband, dels bidraga till uppsättning av Södra och Västra flygbasområdesstaberna. Den härav föranledda ökningen i personalbehovet utgör 1 subalternofficer, 1 underofficer och 17 stammanskap.
I tabellform uppgjord sammanställning av personalbehovet vid krigsflyg— skolan återfinnes på vidstående sida.
FIygkadettsko/an (F 20).
Flygvapnets kadettskola ingår för närvarande, såsom i det föregående an- förts, tillsammans med aspirantskolan i flygkrigsskolan.
Under flygvapnets uppsättningsperiod komma årskurserna vid kadett- och aspirantskolorna att, i samband med den då. nödvändiga forcerade utbild- ningen, successivt öka till att omfatta, för kadettskolan omkring 140 och för
644 aspirantskolan i medeltal omkring 160 elever. Även vid fullt uppsatt flyg- vapen kommer elevantalet att vara betydande, nämligen vid kadettskolan om- kring 100 och vid aspirantskolan i medeltal omkring 120. Dessa skolors sam- manlagda utbildningsverksamhet, särskilt flygverksamheten, kommer därför i framtiden att bliva av sådan omfattning, att allvarliga svårigheter komma att uppstå att på ett tillfredsställande sätt organisera och leda utbildningen. Luftrummet i anslutning till förläggningsplatsen kommer bland annat icke att kunna upptaga den flygfrekvens, som följer med det stora elevantalet. Det all— varligaste är emellertid, att det trånga luftutrymme, som står till buds vid förläggning av dessa båda skolor till en och samma plats, kommer att menligt inverka på flygsäkerheten med därav följande ökade risker för förlust av personal och materiel. På grund härav kunna kadett- och aspirantskolorna i fortsättningen icke längre vara förlagda till samma plats.
Erfarenheterna från tjänsten vid kadettskolan giva vid handen, att svårig- heter föreligga att på den nuvarande förläggningsplatsen, Ljungbyhed, till- godose behovet av kvalificerade lärare, såväl militära som civila. Sådana kvalificerade lärare kunna lättast erhållas, om kadettskolan förlägges till när- heten av Stockholm. Militär personal ur flygledningen skulle nämligen under sådana förhållanden kunna disponeras såsom lärare vid skolan; svårigheter skulle icke heller föreligga att tillgodose behovet av kvalificerade civila lärare. På grund härav bör kadettskolan utbrytas ur flygkrigsskolan och förläggas 'till plats i närheten av Stockholm.
Vid bestämmande av förläggningsplats för kadettskolan böra i övrigt följande synpunkter beaktas. Med hänsyn till omfattningen av flygverksam- heten vid skolan vore det önskvärt, att förlägga kadettskolan självständigt, helt skild från övriga förband ur flygvapnet. Ur ekonomisk synpunkt inne- bär det emellertid stora fördelar att förlägga kadettskolan i anslutning till en flottilj, emedan härmed följa icke oväsentliga besparingar i flygvapnets byggnads— och administrationskostnader. Då flygverksamheten vid kadett— skolan, ehuru med vissa ofrånkomliga nackdelar, låter sig förena med den flygverksamhet, som normalt bedrives vid en flottilj, bör detta senare alterna- tiv väljas.
Med utgångspunkt från dessa synpunkter hava i första hand undersökningar verkställts beträffande möjligheterna att förlägga kadettskolan i anslutning till Svea flygflottilj (F 8) vid Barkarby. Flygfältet vid Barkarby är emeller- tid icke av fullgod beskaffenhet och saknar utvecklingsmöjligheter. Flyg- verksamheten vid F8 är på grund av att personal vid flygvapnets huvud- station fullgör flygtjänstgöring vid flottiljen av sådan omfattning, att den icke ytterligare bör utökas. På grund härav bör kadettskolan icke förläggas i an- slutning till F 8.
I samband med inom flygvapnet vidtagna undersökningar rörande möjlig- heterna att helt eller delvis landbasera Roslagens flygflottilj (F 2) har även frågan om kadettskolans förläggning i anslutning till denna flottilj varit under övervägande. De vidtagna undersökningarna gåvo emellertid vid handen, att ett flygfält visserligen skulle kunna anläggas vid Hägernäs men att fältet
skulle dels draga onormlt höga anläggningskostnader, dels sakna utvecklings- möjligheter. Av denna anledning kan icke heller Hägernäs ifrågakomma såsom förläggningsplats för kadettskolan.
Sedan det sålunda visat sig icke vara möjligt att förlägga kadettskolan i anslutning till någon av de båda närmast Stockholm befintliga flygflottiljerna, har försvarsutredningen stannat för att kadettskolan bör förläggas i anslutning till Upplands flygflottilj (F 16), vilken av skäl, som i annat sammanhang an- förts, bör förläggas vid Ärna utanför Uppsala. I samband med förflyttningen från Ljungbyhed bör kadettskolans benämning ändras till »flygkadettskolan».
Personalbehovet i fred vid uygkadettskolan (F 20)!) F=flygande persona]; M=markpersonal
A n t n. 1 A n t a l Personalkatcgori __ Pcrsonalkatcgori F I M ( S:a r M S:a Värnpliktiga .......... — 85 85 Militär personal. S:a värnpliktiga —- 85 85 Pensionerad personal i Officerare På stat. arvodesbefattning. x _
ågziéåzgementsofficer, " å _ & Underofficer ............ — l 1 Subalternofficerare ...... 5 1 6 8:81. pensionerad personal
. . ,
S:a officerare på stat 10 1 11 1 arvodesbefattning _ 1 1
Underofficerare på stat. leumintär personal. Flygstationsmästare _ 1 1 Mästare ................ -- Fanjunkare .............. —— 1 1 S:a civilmilitär personal ——
S:a underofäcerare på stat — 2 2 Civil personal.
Stammanskap. Gymnastikdirektör ...... — 1 1 Överfurire _ 9 9 Förrådsm an ............ —— 1 1 Furirer r """"""" __ 18 18 Vaktmästare ............ — 6 6 Korpralei' """""""" __ 7 7 Skrivhitråde ............ —— 1 1 Vicekorpraler ............ —— 6 6 S:a civil personal — 9 9
S:a. stammanskap — 40 40 S:a för nyskadettskolan 10 141 151
Flygkadettskolan bör bestå av chef, stabsavdelning, skolavdelning och stationsavdelning.
Chefen för flygkadettskolan bör vara regementsofficer. I stabsavdelningen böra ingå. 1 kapten, 1 löjtnant (i intendenturbefatt- ning), 1 pensionerad underofficer i arvodesbefattning, 8 värnpliktiga, 1 civil förrådsman, 6 civila vaktmästare och 1 civilt skrivbiträde.
I skolavdelningen böra ingå 3 kaptener (varav en 1. flyglärare och två kadettofficerare), 5 löjtnanter (kadettofficerare) och 1 civil lärare i gymnastik och idrott (gymnastikdirektör). Elevantalet vid fullt uppsatt flygvapen har beräknats till, under vinterhalvåret på officerskurser sammanlagt omkring 100 och under sommarhalvåret på. reservofficerskurs omkring 30.
1) Utom elever och enligt kollektivavtal anställd personal.
I stationsavdelningen böra ingå 2 underofficerare, varav 1 flygsta— tionsmästare, 40 stammanskap, 77 värnpliktiga, 2 flygplanmästare, 1 signal— mästare och 7 civila mekaniker.
Chefen för flygkadettskolan bör lyda direkt under chefen för flygvapnet utom i vad rör förläggning, förplägnad och sjukvård, i vilka avseenden han bör lyda under chefen för F16. Den flygmateriel, som erfordras för flyg- kadettskolans övningar, bör ställas till förfogande av chefen för F 16. Materiel— vården bör åvila F 16 utom beträffande klargöring och dagligt underhåll av utlämnad materiel, som bör åvila flygkadettskolan. På grund av den ökade belastning, som vården av den för flygkadettskolan avsedda materielen kom— mer att medföra vid F16 flottiljverkstad, bör flottiljen tillföras särskild personal, nämligen 1 flygingenjör och 1 arbetsförman. Flygingenjören bör jämväl i viss utsträckning tjänstgöra såsom lärare vid flygkadettskolan. Av flyg o'kadettskolans personal böra stammanskap och värnpliktiga tillhöra F 16 men kommenderas till tjänstgöring vid skolan. Övrig personal bör redovisas vid flygkadettskolan.
Vid flygkadettskolan kommer att föreligga ett visst behov av personal — främst lärare och instruktörer —— utöver skolans egen personaltillgång. Ut- redningen har räknat med att detta behov skall kunna tillgodoses medelst kommenderad personal. Sålunda böra bland annat de båda stammanskap (signalmekaniker; överfurirer), vilka — enligt vad utredningen i annat sam- manhang anfört _ skola utgå ur F16 för uppsättning av Östra och Norra flygbasområdesstaberna, i fred tjänstgöra såsom instruktörer vid flygkadett- skolan.
I tabellform uppgjord sammanställning av personalbehovet vid flygkadett- skolan återfinnes å sid. 645.
Flygvapnets underofficersskola.
Utbildningen vid underofficersskolan bör, såsom i annat sammanhang fram- hållits, framdeles kunna begränsas till att omfatta endast en årskurs med en utbildningstid vid skolan av omkring 8 månader. Årskursen beräknas vid fullt uppsatt flygvapen komma att omfatta omkring 50 elever. Utöver denna utbildning kan till underofficersskolan komma att förläggas en regelbundet återkommande reseivunderofficerskurs.
Underoffice1sskolan bör' även i fortsättningen vara förlagd inom Västman- lands flygflottiljs (F 1) nuvarande etablissement i Västerås.
Underofficersskolans personalbehov har beräknats till: 1 major, chef, 1 pensionerad officer i arvodesbefattning, expeditionsofficer, 1 pensionerad underofficer i arvodesbefattning, expeditionsunderofficer,
1 civil förrådsman samt '
1 civilt skrivbiträde. Därtill kommer behov av kommenderad personal såsom lärare, ordon- nanser m. fl.
Erfarenheterna från utbildningsverksamheten inom flygvapnet hava givit vid handen, att den teoretiska och praktiska manskapsutbildningen för signalmekaniker i största möjliga utsträckning bör bedrivas centralt. Här- igenom vinnes enhetlighet i utbildningen, varjämte den för utbildningen nödvändiga omfattande och dyrbara undervisningsmaterielen blir utnyttjad på, ett rationellt sätt. Huvuddelen av signalmekanikernas utbildning har därför sedan år 1936, såsom i det föregående i korthet omnämnts, bedrivits vid en provisoriskt organiserad signalskola, förlagd till Västmanlands flyg- flottilj (F 1) i Västerås.
Erfarenheterna från utbildningen vid flygvapnets signalskola äro goda. Försvarsutredningen anser därför, att huvuddelen av den teoretiska och prak- tiska manskapsutbildningen för signalmekaniker även framdeles bör bedrivas vid en central utbildningsanstalt inom flygvapnet. För ändamålet bör en permanent signalskola organiseras och förläggas inom F I nuvarande etablisse- ment i Västerås.
Utbildningen vid signalskolan bör bedrivas på två kurser, en yngre —— vicekorpralskola —— och en äldre —— furirskola. Försvarsutredningen räknar med, att elevantalet vid fullt uppsatt flygvapen kommer att uppgå till omkring 130 i vicekorpralskolan och omkring 100 i furirskolan.
Signalskolans personalbehov har beräknats till:
1 major, chef, 2 kaptener, skolchefer, 1 löjtnant, adjutant, 1 pensionerad underofficer i arvodesbefattning, expeditionsunderofficer, 4 fanjunkare, lärare, 12 överfurirer, lärare,
1 flygingenjör av 2. graden, lärare, 1 civil förrådsman samt 1 civilt skrivbiträde. Därtill kommer behov av kommenderad personal såsom ordonnanser m. fl.
Flygvapnets tekniska sko/a.
Betydelsen av att flygvapnets tekniska personal står på en hög utbildnings- ståndpunkt har i det föregående vid flera tillfällen framhållits. Den tekniska utbildningens ändamålsenliga genomförande har emellertid hittills stött på vissa svårigheter inom flygvapnet. Sålunda har den tekniska utbildning, som icke kunnat bedrivas i samband med manskapsutbildningen, måst förläggas till flygvapnets verkstäder, vid vilka utbildningen bland annat med hänsyn till personalbrist endast med svårighet kunnat bedrivas utan störningar för övrig verksamhet. Behovet av en fristående central utbildningsanstalt för utbildning av den tekniska personalen har därför varit starkt framträdande.
Försvarsutredningen finner sig med anledning härav böra föreslå inrättande av en central teknisk utbildningsanstalt vid flygvapnet, lämpligen benämnd »flygvapnets tekniska skola». Till denna utbildningsanstalt bör helt eller
delvis förläggas utbildningen av bland annat vapen-, signal- och fotografi- officerare, förrådsförvaltare, flygstationsmästare, flygplan—, signal— och vapen- mästare, biträdande ingenjörer och vapeningenjörer, fotografitekniker samt vapenmekaniker. För rekryteringen av de centrala verkstädernas och flottilj- verkstädernas yrkesarbetare bör vidare 'en särskild lärlingsskola inrättas och anknytas till den tekniska skolan. Kurser för äldre personal i teknisk tjänst böra ävenledes anordnas vid tekniska skolan med ändamål att hålla veder- börande i kontakt med utvecklingen på det flygtekniska området samt befästa tidigare vunna kunskaper och färdigheter. Vid sidan av utbildningsarbetet bör tekniska skolan även hava till uppgift att utarbeta läroböcker och instruk- tioner i teknisk tjänst.
Vid bestämmande av förläggningsplats för den tekniska skolan bör beaktas, att skolan om möjligt bör vara belägen i närheten av såväl en central flygverk- stad som en fredsflottilj samt helst även ett flygindustriföretag. Den enda av flygvapnets förläggningsplatser, som uppfyller dessa önskemål, är Malmen. Med hänsyn till det stora antal anläggningar, som redan äro grupperade kring denna plats, är det emellertid icke lämpligt att dit förlägga även tekniska skolan. Om skolan i stället förlägges till Västerås, där erforderliga förläggningsut— rymmen efter Västmanlands flygflottiljs (F 1) förflyttning till Hässlö kunna disponeras inom F 1 nuvarande etablissement, kommer skolan visserligen icke att vara belägen i närheten av flygindustriföretag men väl i närheten av flyg- verkstad (centrala flygverkstaden i Västerås) och flottilj (F 1). Då genom en dylik förläggning jämväl vinnes en icke oväsentlig besparing i byggnads- och administrationskostnader, anser sig försvarsutredningen böra föreslå, att tekniska skolan förlägges till Västerås.
Tekniska skolans personalbehov har beräknats till: 1 major, chef, 1 pensionerad officer i arvodesbefattning, expeditionsofficer, 1 pensionerad underofficer i arvodesbefattning, expeditionsunderofficer, 1 flygingenjör av 1. graden, lärare, 1 civil förrådsman samt 1 civilt skrivbiträde. Därtill kommer behov av kommenderad personal såsom lärare, ordon— nanser m. fl.
Cheferna för de tre utbildningsanstalter (underofficersskolan, signalskolan och tekniska skolan), vilka sålunda böra förläggas inom Västmanlands flyg- flottiljs (F 1) nuvarande kasernetablissement i Västerås, böra i utbildnings— hänseende lyda direkt under chefen för flygvapnet. I vad rör förläggning, förplägnad och sjukvård m. m. böra skolcheferna vara underställda chefen för Fl. För de utökade administrativa uppgifter, som sålunda komma att åvila chefen för Fl, bör flottiljen, särskilt med hänsyn till att dess nya etablissement kommer att vara beläget på omkring 4 kilometers avstånd från skolornas förläggning, tillföras särskild personal. Försvarsutredningen har beräknat detta personalbehov till 1 maskinist (tillika biträdande kasernföre-
i | |
V ___—___W_ ___f -
ståndare), 1 eldare av 1. klassen, 1 biträdande köksföreståndare, 1 sjuksköterska, 2 portvakter, 1 eldare av 2. klass, 1 biträdande husmoder, 1 sjukvårdsbiträde samt 20 värnpliktiga. Utredningen har i sina kostnadsberäkningar upptagit befattningen såsom biträdande köksföreståndare i lönegraden MEo 10 och befattningen såsom portvakt i lönegraden MEo 5.
Den flygmateriel, som erfordras för flygövningar vid underofficersskolan, signalskolan och tekniska skolan —— vilka övningar komma att bliva av relativt stor omfattning —- bör ställas till förfogande av chefen för F 1. Flygmaterielen bör utgöras av äldre krigsflygplan. För klargöring samt dagligt underhåll av denna flygmateriel bör flottiljen tillföras särskild personal, nämligen 1 under— officer och 20 stammanskap.
Flygvapnets bomb- och skjutsko/a.
Bomb— och skjutskolan beräknas i regel vara organiserad i full utsträckning endast under sommarhalvåret, då utbildning och övningar bedrivas vid skolan. Under denna tidsperiod bör skolan vara förlagd i anslutning till någon av flyg- vapnets fredsförläggningsplatser, där möjligheterna till bombfällning och skjut- ning äro goda och där förläggning, förplägnad och erforderliga övriga utrymmen kunna tillhandahållas samt personal för flygstationstjänst och målhandräck— ning m. m. ställas till förfogande. Fullgoda bombfällnings- och skjutplatser finnas i omedelbar anslutning till såväl vissa fredsflottiljers förläggnings— platser som i anslutning till Norrbottens flygbaskårs (F 21) förläggningsplats. Flottiljernas egna övningar medgiva emellertid icke, att bombfällnings— och skjutplatserna samtidigt disponeras av bomb- och skjutskolan, vid vilken helt naturligt kommer att bedrivas mycket omfattande utbildning i övningsgrenarna bombfällning och skjutning. Förläggning i anslutning till en flygflottilj är därför icke lämplig. Därest bomb- och skjutskolan däremot förlägges i an— slutning till Norrbottens flygbaskår, kunna därstädes befintliga bomb- och skjutplatser disponeras utan hinder för flygbaskårens egna övningar. Därtill kommer, att den flygstationstjänst, som måste bedrivas för bomb- och skjut- skolans räkning, samtidigt bereder möjlighet till utbildning av flygbaskårens personal. Med hänsyn härtill bör — såsom chefen för flygvapnet även fram— höll i sitt förslag till upprättande av en basorganisation i Övre Norrland _— bomb— och skjutskolans övningar förläggas till Norrbottens flygbaskår.
Under vinterhalvåret beräknas bomb- och skjutskolans organisation i regel kunna. avsevärt inskränkas. Flygövningar bedrivas sålunda i allmänhet icke. Vid skolan försiggår bearbetning av resultaten av sommarens övningar samt planläggas och förberedas övningarna under kommande sommarhalvår. Skolans fasta personal beräknas tillfälligt kunna komma att leda eller deltaga i försök med bomb- och vapenmateriel. Under denna tidsperiod bör skolan i regel vara förlagd till Stockholm.
Bomb- och skjutskolans personalbehov har beräknats till: 1 överstelöjtnant, chef, 1 kapten, lärare,
1 pensionerad officer i arvodesbefattning, expeditionsofficer, samt 1 civilt skrivbiträde. Därtill kommer behov av kommenderad personal såsom lärare, ordon- nanser m. fl..
FIygkrigs/rögsko/an.
Utbildningen vid flygkrigshögskolan bör äga rum vid allmän kurs, stabs- kurs samt "en eller flera högre tekniska kurser. Försvarsutredningen har beräknat elevantalet vid fullt uppsatt flygvapen till
i allmän kurs omkring 40, i stabskurs, som torde komma att äga rum vartannat år, 10—15 samt i teknisk(a) kurs(er), som likaledes torde komma att äga rum vartannat är, omkring 10.
Med hänsyn till antalet elever samt utbildningens art och omfattning kom- mer verksamheten vid flygkrigshögskolan att bliva av ungefär motsvarande omfattning som vid arméns och marinens motsvarande högskolor. Chefen för flygkrigshögskolan, som enligt 1936 års försvarsbeslut skulle vara överste— löjtnant, bör därför jämställas med och erhålla samma löneförmåner som cheferna för krigshögskolan, artilleri- och ingenjörhögskolan samt sjökrigs- högskolan, vilka samtliga hänföras till lönegraden Oa 6.
Flygkrigshögskolans personalbehov har beräknats till: 1 överste, chef, 1 major, lärare, 1 kapten, adjutant, 1 kapten, lärare, 1 pensionerad officer i arvodesbefattning, expeditionsofficer, 1 pensionerad underofficer i arvodesbefattning, expeditionsunderofficer, samt
1 civilt skrivbiträde. Därtill kommer behov av kommenderad personal såsom lärare, ordon- nanser m. fl.
]. Musikorganisationen. )
Enligt nuvarande organisation saknar flygvapnet musikkårer. I sitt betänkande föreslog visserligen 1930 års försvarskommission, att en musikkår av arméns typ II skulle uppsättas i anslutning till någon av flyg- vapnets flottiljer. Förslaget upptogs emellertid av kostnadsskäl icke av Kungl. Maj:t i proposition till riksdagen.
Riksdagens särskilda utskott anförde sedermera i sitt utlåtande följande beträffande flygvapnets musikorganisation:
Såsom i annat sammanhang anförts föreslår utskottet, att nuvarande Värmlands regementes musikkår framdeles skall tillhöra Värmlands fältjägar— kår. Vid sådant förhållande skulle flygvapnet icke erhålla någon musikkår. Utskottet har emellertid i detta sammanhang till behandling förehaft en
! i i ; &
inom utskottet väckt fråga om möjligheten att överflytta en musikkår från annat truppförband till det i Västerås förlagda truppförbandet men icke ansett sig kunna taga. ställning till denna fråga. Spörsmålet torde emellertid böra göras till föremål för Kungl. Maj:ts prövning, varvid även lärer böra undersökas möjligheten att tillgodose intresset av flygvapnets förseende med en musikkår genom nyuppsättning. Förslag i ämnet lärer i sinom tid böra föreläggas riksdagen.
Något förslag i ämnet har emellertid hittills icke förelagts riksdagen.
Militär-musikens betydelse för truppförbanden torde vara alltför bekant för att närmare behöva klarläggas. Här må endast framhållas militärmusikens uppgift att bidraga till manskapets underhållning och trevnad i förlägg- ningarna ävensom dess erkända förmåga att uppliva den militära andan och därmed verka befästande på disciplinen. Det sagda må vara nog för att under— stryka önskvärdheten av att militärmusik finnes vid varje förläggningsplats.
Vid ett av flygvapnets förband —— Västmanlands flygflottilj (F 1) — har på senare tid försök verkställts att på frivillighetens väg lösa frågan om musikkår vid förbandet. Erfarenheterna från denna verksamhet giva emeller- tid vid handen, att denna lösning helst icke bör ifrågakomma. En deklassering av den erkänt högt stående militärmusiken skulle bland annat bliva följden. En tillfredsställande lösning av frågan synes endast kunna vinnas genom att flygflottiljerna (motsvarande) erhålla tillgång till musik utförd av yrkes— musikkårer.
Nu gällande princip för tilldelning av musikkår till militära förband inne— bär i stort sett, att en militärmusikkår skall finnas vid varje militär förlägg— ningsplats. Stockholm och större garnisonsorter kunna dock hava flera musik- kårer. Av kostnadsskäl synes denna princip riktig i vad rör mindre garnisons— orter, där en musikkår mycket väl torde kunna ombesörja musikunderhåll- ningen samt utbilda signalgivare till samtliga på orten förlagda förband. Med tillämpande av denna princip borde följande flygförband erhålla yrkesmusik— kår, nämligen Västmanlands flygflottilj (F 1), Krigsflygskolan (F 5), Skara- borgs flygflottilj (F 7), Svea flygflottilj (F 8), Södermanlands flygflottilj (F 11), Kalmar flygflottilj (F 12) och Bråvalla flygflottilj (F 13).
Musikkårerna vid F5 och FS böra jämväl tillgodose musikbehovet vid Skånska flygflottiljen (F 10) respektive Roslagens flygflottilj (F 2).
Behovet av militärmusik vid Östgöta flygflottilj (F 3), Jämtlands flyg- flottilj (F 4), Västgöta flygflottilj (F 6), Göta flygflottilj (F 9), Hallands flyg- flottilj (F 14), Västerbottens flygflottilj (F 15), Upplands flygflottilj (F 16), Blekinge flygflottilj (F 17) och Flygbaskåren (F 21) bör kunna tillgodoses av musikkårer vid förband ur armén och marinen, som äro förlagda i närheten av flottiljerna. Vad beträffar F 3, F 6 och F 9 torde en kombination med ut nyttjande av såväl armémusik som musikkårer från andra flygflottiljer vara lämplig. Musikkårerna vid F1 och F7 synas nämligen utan större olägen- heter kunna användas även vid F 3 respektive F 6 och F 9.
Beträffande de olika musikkårernas storlek synes den vid F8 uppsatta musikkåren med hänsyn till viss representationsskyldighet i samband med
vakt- och garnisonstjänst böra vara något större än övriga förbands musik- kårer.
Försvarsutredningen föreslår sålunda, att en musikkår av större typ upp- rättas i anslutning till F8 samt att en musikkår av något mindre typ upp- rättas i anslutning till vardera F 1, F5, F 7, F 11, F 12 och F 13.
Personalbehovet för flygvapnets musikorganisation framgår av nedan- stående tabell.
M 11 e i k k & r v i (1 j Personal ' Summa r1(r*5|r7 rs rn Fizjrisj Personal på stat. |
Musikdirektörer ................ 1 1 1 1 1 J 1 7 Musikfanjunkare ........ . 2 2 2 2 2 2 2 14 Musiksergeanter ........ . 3 3 3 4 3 3 3 22 Musikfurirer .................. 4 4 4 6 4 4 4 30 Musikkorpraler ................ 2 2 2 3 2 2 2 15 Musikvicekorpraler och meniga. . 4 4 4 5 | 4 4 4 29 Musikelever .................. 4 4 ! 4 5 , 4 4 4 29 Summa personal 20 20 20 26 , 20 20 20 146
K. Övriga frågor.
[lå/flygning för armén och marinan.
Den målflygning — omfattande målgång och målbogsering —— som erfordras för arméns och marinens räkning, utföres för närvarande så gott som ute- slutande genom försorg av privata civila flygföretag. För flygvapnets del är detta en fördel. Personal- och materielläget vid flygvapnet medgiver nämligen icke — särskilt under den nu pågående utökningen av flygvapnet — att personal och materiel i större utsträckning tagas i anspråk för målflygning för arméns och marinens räkning. Det är dessutom ur flygvapnets synpunkt av intresse, att de civila flygföretagen på detta sätt beredas möjligheter att existera och fortsätta sin verksamhet. Härigenom ökas nämligen möjlig- heterna för flygvapnets reservpersonal att i viss mån vidmakthålla sin flyg— träning även under tiden mellan repetitionsövningarna. Av ovan anförda skäl bör därför arméns och marinens målflygning även i fortsättningen i största möjliga utsträckning ombesörjas av civila flygföretag.
För utbildningen av luftvärnsförbanden erfordras emellertid i viss ut— sträckning målgång under utförande av stridsmässiga manövrer samt mål— bogsering med hastigheter, som icke alltför mycket understiga dem, vilka moderna krigsflygplan prestera. Utförda beräkningar hava givit vid handen, att det årliga behovet av sådan, mera kvalificerad målflygning uppgår till, för armén omkring 2,000 flygtimmar och för marinen omkring 1,200 flygtimmar. Denna målflygning bör, för att det avsedda utbildningsmålet skall kunna uppnås, utföras genom flygvapnets försorg. Med hänsyn till personal- och materielläget
vid flygvapnet kan detta emellertid icke ske i varje fall icke i full utsträck— ning — förrän tidigast från och med budgetåret 1945/46.
Kostnaderna för ovan nämnd målflygning böra _ i vad avser materielens löpande underhåll samt drivmedel —— bestridas av arméns respektive marinens anslag. Övriga kostnader —— främst personalkostnader — böra bestridas av flygvapnets anslag.
Dinli/flygets förhållande till flygvapnet.
Värdet ur militär synpunkt av en omfattande och välorganiserad civil flyg— verksamhet framhölls av 1930 års försvarskommission. Enligt försvarskommis- sionen ansågs sålunda linjetrafiken bereda möjlighet åt flygvapnets reserv- personal att vidmakthålla och utveckla sin flygskicklighet varjämte trafikflyg- planen ansågos skola fylla flygvapnets behov av transportflygplan i krig. Privatflygningens främsta betydelse ansågs ligga däruti, att den borde kunna skapa en reserv av flygförare, vilka vid krigstillfälle skulle stå till flygvapnets förfogande och färdigutbildas därstädes.
Sedermera och särskilt under beredskapstiden hava vidgade erfarenheter vunnits beträffande civilflygningens värde ur militär synpunkt. Linjetrafiken har visat sig väl motsvara förväntningarna i vad avser reservpersonalens flyg— skicklighet. Sedan flygvapnets krigsbehov av transportflygplan betydligt ökats utöver vad som kunde förutses av 1930 års försvarskommission, är emellertid linjetrafikens flygplanpark ingalunda tillräcklig för att fylla detta behov. Härför måste jämväl, såsom framgår av särskild (hemlig) del, vissa äldre krigsflygplan tagas i anspråk.
Beträffande privat- och sportflygningen må följande anföras. Flyg- materielens utveckling har bland annat medfört en avsevärd förlängning av den militära flygförarpersonalens utbildning. Även om utbildningen bedrives i forcerad, krigsmässig takt, måste man räkna med att utbildning av en flyg- förare, användbar i krigsflygförbanden, tager en tid av minst 10—12 månader i anspråk. Ur beredskapssynpunkt måste flygvapnets flygande personal dess— utom, såsom i annat sammanhang framhållits, stå på en hög utbildnings- ståndpunkt redan i fredstid. De värnpliktiga flygförare (reservflygare), som sedan hösten 1939 undergått utbildning vid flygvapnet hava i viss utsträck- ning utgjorts av privatflygare. Det har därvid visat sig, att det underlag i för utbildningen, som en flygtid av t. ex. 50 flygtimmar såsom privatflygare utgör, icke avsevärt inverkar på utbildningstidens längd. Privat- och sport- fl gningens största betydelse ligger således icke i att den skapar reserver av
ygförare för flygvapnet, utan i det förhållandet, att den verksamt bidrager till att sprida intresse för flygning över huvud taget inom vårt lands skilda delar. Ur flygvapnets synpunkt värdefullast äro härvid i första hand mo— dell— och segelflygning samt byggverksamhet av olika slag, i andra hand motorflygning. Dessa former av civil- och sportflygning öka förståelsen för flygvapnet och dess verksamhet samt gagna dess rekrytering. På grund härav bör enligt utredningens mening privat- och sportflygningen stödjas av staten.
Med avseende på den civila luftfartens ställning till flygvapnet må anföras, att chefen för flygvapnet i skrivelse till Kungl. Maj:t den 15 maj 1941 före— slagit, att därmed sammanhängande förhållanden skulle regleras främst så, att större likhet skulle skapas mellan fredsorganisationen och krigsorganisa— tionen. Enligt nu gällande bestämmelser är nämligen civilflyget i fredstid fristående från flygvapnet, medan det under förstärkt försvarsberedskap och mobilisering sorterar under chefen för flygvapnet. Chefen för flygvapnet före. slog i ovan nämnda skrivelse, att fredsorganisationen skulle ändras bland annat så till vida att flygsäkerhets-, signal— och väderlekstjänsterna på militära och civila flygplatser skulle samordnas samt att chefen för flygvapnet skulle få inflytande på privatflygningen i vad avser utbildning, flygträning, materiel- anskaffning m. m. Kungl. Maj:t har emellertid den 17 oktober 1941 beslutat, att framställningen icke skulle föranleda någon åtgärd. Kungl. Maj:t har därvid förutsatt, att luftfartsmyndigheten under tid, då förstärkt försvars- beredskap eller mobilisering ej är anbefalld, i alla frågor av militär vikt skulle samråda med chefen för flygvapnet. För att säkerställa kontinuerlig kontakt mellan chefen för flygvapnet samt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen i dessa viktiga spörsmål, har försvarsutredningen räknat med att en regements- officer ur flygvapnet ständigt skall tjänstgöra såsom assistent i väg- och vatten— byggnadsstyrelsen. Utredningen anser vidare, att sambandet mellan flyg- vapnet och Svenska Aeroklubben, som är centralorganet för den egentliga sportflygningen med vad därtill hör i form av utbildning och annan verksam- het bland ungdomen, bör under chefen för flygvapnet handhavas av en sär- skild officer. I det föregående har föreslagits, att arbetet härmed skall åligga den regementsofficer ur flygvapnet, som tjänstgör såsom chef för flygsektionen i försvarsdepartementets kommandoexpedition.
Den största fördelen med den av chefen för flygvapnet ifrågasatta enhetliga ledningen av flygsäkerhetstjänsten skulle ligga i en fullt klarlagd ansvarsför- delning. Då sådan ledning av andra skäl icke ansetts vara erforderlig eller lämplig, bör nämnda intresse i stället i möjligaste mån tillgodoses genom ett intimt samarbete mellan de var för sig ansvariga militära och civila myndig- heterna. För att säkerställa detta samarbete finnes dels ovannämnde assistent i väg— och vattenbyggnadsstyrelsen, dels en officer ur flygvapnet tjänstgörande i telegrafstyrelsens militärbyrå.
Militära väderlekstjänstens centra/organ.
Enligt beslut av 1941 års riksdag skall för skötseln av den centrala militära Väderlekstjänsten en särskild avdelning, benämnd militärmeteorologiska 837 delningen, inrättas inom Statens meteorologisk-hydrografiska anstalt. Denna avdelning skall i allt vad som rör avdelningens fackverksamhet vara anknuten till flygvapnet. Detta skall ske på så sätt, att chefen för flygvapnet äger att till avdelningens chef (byrådirektören) giva de direktiv för verksamhetens bedrivande, som ur militär synpunkt äro påkallade. Särskilt skall chefen för flygvapnet föreskriva, hur samarbetet skall ske mellan avdelningen å ena sidan och flygvapnets väderleksstationer å den andra. Denna organisation skulle emel-
lertid enligt departementschefens i propositionen uttalade mening icke anses utgöra en slutgiltig lösning av frågan rörande det militära, centrala väderleks- organets ställning. Om organisationen vid prövning icke skulle befinnas vara ändamålsenlig, borde sådan ändring åstadkommas, att den militärmeteorologiska avdelningenvi sin helhet komme att sortera under militär myndighet.
Då den nya organisationen ännu icke kunnat prövas, kan försvarsutred- ningen icke taga ståndpunkt till frågan rörande den militärmeteorologiska avdelningens framtida ställning.
lll. Flygvapnets byggnader och flygfält.
Allmänna synpunkter.
Såsom försvarsutredningen i annat sammanhang framhållit har det blivit nödvändigt att avsevärt utöka flygvapnets personal. Personalökningen med- för bland annat behov av utökade förläggnings-, matsals-, mäss— och lektions- salsutrymmen.
För att frigöra de fiygande divisionerna från inre-tjänstuppgifter inom flottiljen har utredningen föreslagit, att en särskild specialdivision (fjärde divisionen) organiseras vid varje flottilj. För denna division erfordras dels en kasern för i Hottiljstabens olika avdelningar tjänstgörande manskapsper— sonal, dels en vakt- och beredskapsbyggnad inrymmande vakt- och arrest- lokaler, förläggningslokaler för vakt— och beredskapspersonal samt i anslut- ning till dessa förläggningslokaler garage för brand- och beredskapsbilar.
Stora svårigheter hava förelegat att vid vissa fiottiljer (motsvarande för- band), särskilt sådana som äro förlagda relativt avlägset ifrån större sam- hälle, erhålla bostäder för personalen genom privat byggnadsverksamhet. Detsamma gäller för den utökade arbetarpersonalen vid de centrala flyg- verkstäderna. Utredningen har därför sett sig nödsakad att i viss utsträck- ning beräkna medel för uppförandet av tjänstebostäder för personalen. Be- träffande sådana bostäder, som avses skola uppföras utanför det inhägnade, militära området förutsätter utredningen emellertid, att ansträngningar komma att vidtagas för att dessa i första hand tillkomma genom privat eller halv- statlig byggnadsverksamhet.
Den av utredningen föreslagna materielorganisationen medför behov av utökade utrymmen för flygmateriel vid flygförbanden. Detta behov måste täckas dels genom utökade hangarutrymmen, dels genom tillkomsten av vissa enklare förrådsbyggnader. Därjämte erfordras vissa centralförråd för såväl flyg-, vapen- som intendenturmateriel. Hangarutrymmena äro beräknade med utgångspunkt från de flygplantyper, utredningen bedömer skola komma till användning under de närmaste tio åren.
Vid den tidpunkt då de flesta av de nuvarande ilygfälten vid flottiljernas förläggningsplatser anlades, kunde man icke räkna med den snabba utveck- ling på flygteknikens område, som de senaste åren uppvisat. Det pågående kriget har kraftigt drivit fram denna utveckling. Genom dels de avsevärt ökade start- och landningshastigheterna hos flygplanen, dels ökningen av flygplanens lastförmåga uppstå krav på utökade utrymmen på fiygfälten för start och landning. För att under alla förhållanden trygga flygför- bandens operationsfrihet måste man därför räkna med att flygfälten böra äga en storlek av i regel 1,500 )( 1,500 meter. Sannolikheten talar även för att den framtida utvecklingen av Hygmaterielen kan komma att medföra
krav på. ännu större start- och landningssträckor. Detta gäller framförallt vid start och landning i vindstilla och under mörker. Utredningen har där- för ansett det vara framsynt att vid planerandet av nya Hygfält räkna med att fälten i en riktning skola kunna utvidgas till 2,000 meter. I den mån redan befintliga och till sin storlek otillräckliga flygfält för rimliga kostnader kunna utvidgas, har utredningen räknat därmed.
Under längre regnperioder samt särskilt under tjällossningen kan det inträffa, att flygfälten bliva så. lösa, att start och landning omöjliggöras eller försvåras. För att under sådana förhållanden trygga operationsfriheten blir det nödvändigt att i viss omfattning förse Bygfälten med permanentbanor. Vid de platser, där behov av permanentbanor oundgängligen föreligger och sådana icke redan finnas, har utredningen räknat med anläggning av sådana banor.
I anslutning till här ovan anförda principer komma i det följande de olika förläggnings— och övningsplatserna, såväl de befintliga som de, vilka utredningen i det föregående föreslagit böra tillkomma för nya förband m. m., att behandlas var för sig. Den närmare omfattningen av de byggnadsarbeten m. 111., som föreslagits för de särskilda flottiljerna m. m. och vilka i regel äro en följd av den av utredningen föreslagna utökade organisationen, fram- går av avsnittet V. »Kostnadsberäkningar».
Flygflottiljerna (motsvarande).
Västmanlands flygflottilj (F 1) är förlagd till Västelås och disponerar förutvarande Västmanlands 1egementes kasernetablissement därstädes samt flygfält vid Hässlö beläget cirka 4 kilometer från kaseinetablissementet. Kasernetablissementet, som färdigställdes år 1905, övertogs av flygvapnet år 1928. Sedan år 1936 har ett fortlöpande iståndsättningsarbete av kasern- etablissementet utförts. Tre hangarer, kommandocentral, Hygplatsbelysning och diverse förrådsbyggnader hava tillkommit vid Hässlö flygfält. Hässlö gård har omändrats till flottiljchefsbostad. Under anläggning äro bomb- säker telefonväxel och diverse vägar. Flygfältet har i nord-sydlig riktning utvidgats under åren 1939—1940.
Sedan år 1936 nedlagda kostnader på flottiljens etablissement och flygfält belöpa sig till cirka 3,300 ,000 kronor.
En allvarlig och på tjänstens behöriga gång menligt inverkande olägen- het har visat sig vara att fiygfältet jämte hangarer, förråd och verkstäder, till vilka den viktigaste delen och huvuddelen av flottiljens verksamhet är förlagd, äro belägna på stort avstånd från kasernetablissementet. Omfattande, dyrbara men framförallt tidsödande transporter av så gott som hela flottil- jens personal bliva bland annat följden. Godtagbar beredskap och Hyg- stationstjänst kunna med en sådan förläggning icke upprätthållas. Utredningen anser därför, att för flottiljen bör anordnas ett nytt etablissement vid Hässlö. Det gamla kasernetablissementet erfordras så gott som helt för underofficers, signal- och tekniska skolornas behov, för vilka i annat fall nya byggnader måste uppföras. Vissa lokaler avses dessutom skola tagas i anspråk för
flygförvaltningens centralförråd för intendenturmateriel. Genom ändamåls- enliga iståndsättnings- och inredningsarbeten kan det gamla kasernetablisse- mentet göras lämpligt för att tillgodose ovannämnda behov.
Utökning av Hygfältet i ost-västlig riktning är nödvändig och möjlig. Utredningen har i kostnadsberäkningarna upptagit medel härför. Perma- nentbanor vore önskvärda men hava av kostnadsskäl icke upptagits.
Roslagens flygflottilj (F 2) är förlagd till Hägernäs, cirka 15 kilometer norr om Stockholm. Vissa administrations- och hangarbyggnader voro upp- förda redan före år 1936. Sedan år 1936 hava uppförts fyra kaserner, kok- och matinrättning, värmecentral med bad- och tvättinrättning, olika mäss- byggnader, en hangar, verkstadsbyggnad, sjukhus och intendenturförråd, garage, vakt- och arrestbyggnad, byggnad för radiosändarstation, kommando- central, fyra mindre förläggningsbaracker, diverse förråd, reservkraftaggregat, vattenverk samt Hygplatsbelysning, varjämte iståndsättnings- och ändrings— arbeten hava utförts. Under anläggning äro ytterligare en värmecentral, vapenverkstad med förråd samt diverse skyddsrum och förrådsutrymmen.
Roslagens flygflottilj är utrustad med sjöflygplan, varför flygfält saknas. Med hänsyn till flygplanens utveckling och prestanda hade det varit önsk- värt att åtminstone delvis kunna övergå till landfiygplan vid denna flottilj. Verkställda undersökningar hava emellertid givit vid handen, att ett efter nuvarande förhållanden godtagbart flygfält i Hägernäs närhet icke kan iord- ningställas för rimliga kostnader och att nämnda Hygfält dessutom skulle sakna utvecklingsmöjligheter.
Sjöflygstationen vid Hägernäs har sedan år 1936 utbyggts med nya slipar för upptagning av Bygplan samt kajanläggningar.
Sedan år 1936 nedlagda kostnader på flottiljens etablissement och sjöflyg- stationen belöpa sig till cirka 4,900,000 kronor.
Någon ny kasern för specialdivision vid F 2 är icke behövlig, enär för- läggningsutrymme för i flottiljstabens olika avdelningar tjänstgörande perso— nal kan beredas i torpeddivisionens kasern, som efter torpedflottiljens till- komst icke längre erfordras för nämnda division. Flottiljen är i starkt behov av dels en korthållsbana för pistolskjutning och inskjutning av kulsprutor, dels en skjutbana för övriga handvapen- och kulspruteskjutningar. Medel härför hava upptagits. Skjutbanan avses även täcka behovet för den till Näsby förlagda sjökrigsskolan.
Östgöta flygflottilj (F 3) är förlagd till Malmen och disponerar förut- varande Första och Andra livgrenadjärregementenas lägerområden med bygg— nader. Etablissementet, som redan genom 1925 års försvarsordning tillför- des iiygvapnet, består till stor del av byggnader med relativt hög ålder. Sedan år 1936 har emellertid ett omfattande ombyggnads- och restaurerings- arbete utförts. En del obehövliga byggnader hava rivits. Kanslihus, kok- och matinrättning, värmecentral med badinrättning. två hangarer, byggnad för radiosändarstation, förrådsbyggnader samt två mindre förläggningsbaracker hava uppförts, varjämte garaget och en äldre hangar utbyggts. I samarbete med Kärna kommun har avloppsnätet utökats. Dessutom ännas medel an-
visade för kommandocentral och ytterligare en hangarbyggnad. Den senare kommer sannolikt att främst användas som centralförråd för flygmateriel.
Flygfältet utvidgades under år 1940, men en ytterligare utvidgning blir nödvändig bland annat för att skapa förbindelse mellan flygfältet och den nya försökscentralen. Utökning av flygfältet i sydlig och ostlig riktning är möjlig. Utredningen har i kostnadsberäkningarna upptagit medel härför. Perma- nentbanor äro icke erforderliga.
Sedan år 1936 nedlagda kostnader på flottiljens etablissement och iliyg- fältet belöpa sig till cirka 4,800,000 kronor.
Jämtlands flygflottilj (F 4) är förlagd till Frösö läger (invid Öster- sund) och disponerar till Jämtlands fältjägarregemente tidigare hörande byggnader samt Frösö kungsgård. Etablissementet, som redan genom 1925 års försvarsordning tillfördes flygvapnet, består delvis av byggnader av relativt hög ålder. Sedan år 1936 hava uppförts kanslihus, kok— och mat— inrättning. två kaserner, manskapsmäss, sjukhus, värmecentral, tre hangarer, byggnad för radiosändarstation, kommandocentral, fyra mindre förläggnings- baracker samt förrådsbyggnader, varjämte drivmedelsanläggningar och flyg- platsbelysning hava tillkommit. Flottiljverkstaden och vattenverket hava utbyggts. Dessutom har ett fortlöpande ombyggnads- och iståndsättnings- arbete av äldre byggnader utförts. Därjämte finnas två äldre hangarer samt vissa för Hygstationstjänsten erforderliga anordningar vid sjöflygstationen.
Flygfältet har väsentligt utvidgats samt försetts med permanentbanor. En mindre ytterligare utökning av flygfältet och förlängning av en perma- nentbana pågår. Ehuru det vore önskvärt att än ytterligare utöka flygfältet, låter detta sig icke göra för rimliga kostnader. Utredningen har därför icke ifrågasatt utökning av detta fiygfält.
Sedan år 1936 nedlagda kostnader på flottiljens etablissement, flygfältet och sjöflygstationen belöpa sig till cirka 5,300,000 kronor.
Krigsflygskolan (F 5), d. v. s. den nuvarande flygkrigsskolan, är förlagd till Ljungbyhed och disponerar markområden och byggnader, som tidigare tillhört Norra Skånska infanteriregementets och förutvarande Skånska dra- gonregementets övningsläger jämte Ljungby och Bonarps hedar samt ytter- ligare vissa smärre friliggande markområden och byggnader. Ett flertal byggnader, som redan genom 1925 års försvarsordning tillfördes flygvapnet, äro mycket gamla. De hava därför alltsedan år 1936 varit föremål för om- fattande ombyggnads- och restaureringsarbeten och befinna sig nu i'relativtr gott stånd. Efter år 1936 hava uppförts kanslihus, kaserner för aspiranter och kadetter, mässbyggnader, kok- och matinrättning, tre hangarer, värme- central, varjämte flygplatsbelysning och drivmedelsanläggningar tillkommit. Verkstadsbyggnaden samt vissa matsals-, mäss- och förläggningsbyggnader hava om- och tillbyggts. Ytterligare en hangar är under uppförande.
Såsom i annat sammanhang framhållits har flygvapnets utökning med- fört, att kadettskolan måste flyttas från Ljungbyhed. De härigenom frigjorda utrymmena avses i en framtid, d. v. s. då flygvapnet blivit fullt uppsatt, be- hovet av flygande personal blivit täckt och aspirantskolan nedgått till normal
660 storlek, skola disponeras av den nu till Eslöv provisoriskt förlagda flygreserv- skolan.
Till krigsflygskolans förfogande stående flygfält äro tillräckliga. Perma- nentbanor erfordras icke.
Sedan år 1936 nedlagda kostnader på krigsfiygskolans etablissement och dess flygfält belöpa sig till cirka 4,300000 kronor, av vilka cirka 400,000 kronor komma på Hygreservskolans förläggning i Eslöv.
Västgöta flygflottilj (F 6) är förlagd till Karlsborg och disponerar ett flertal byggnader, som tidigare tillhört förutvarande officersvolontärskolans etablissement. Dessa äldre byggnader hava före flottiljens uppsättning år 1939 varit föremål för omfattande ombyggnads- och restaureringsarbeten och befinna sig nu i relativt gott stånd. Byggnader för officersmäss, vakt och arrestlokaler, flottiljverkstad, värmecentral, kommandocentral, radiosändar- station, garage och tre mindre förläggningsbaracker hava nyuppförts, likaså två hangarer och vissa förråd. Vattenledningsnätet har kompletterats; flyg- platsbelysning och drivmedelsanläggningar hava tillkommit. Vapenverkstaden är under tillbyggnad.
Då det visat sig vara omöjligt att genom privat byggnadsverksamhet erhålla erforderligt antal bostäder för fiottiljens personal, har under år 1941 ett antal bostäder uppförts. Detta antal är emellertid otillräckligt, varför ytterligare bebyggelse antingen i form av tjänstebostäder eller på annat sätt måste till- komma.
Utökning av flygfältet i sydlig riktning är nödvändig och möjlig. Utred- ningen har i kostnadsberäkningarna upptagit medel härför. Permanentbanor vore önskvärda, men hava av kostnadsskäl icke upptagits. Den längs flyg- fältets västra gräns löpande, elektrifierade järnvägslinjen utgör ett allvarligt flyghinder, som bör undanröjas. Denna fråga bör göras till föremål för sär- skild utredning.
Sedan år 1936 nedlagda kostnader på flottiljens etablissement och flyg- fältet belöpa sig till cirka 5.500.000 kronor.
Skaraborgs flygflottilj (F 7) är förlagd till Såtenäs. Enligt 1936 års försvarsbeslut skulle en lätt bombfiottilj förläggas till Karlstad och en tung till Karlsborg. Då för en bombflottilj lämpligt Hygfält icke kunde erhållas i trakten av Karlstad, ändrades detta beslut av 1938 års riksdag såtillvida, att den tunga bombflottiljen (F 7) förlades till Såtenäs, varav följde att den lätta bombfiottiljen (F 6) förlades till Karlsborg. Nytt flottilj- etablissement har uppförts vid Såtenäs, varvid dock vissa genom förvärvet av Såtenäs egendom erhållna byggnader efter ombyggnad och restaurering tagits i anspråk för olika ändamål, främst såsom bostäder för flottiljens personal, men även såsom officersmäss, skolsalsutrymmen och förråd. Tre mindre förläggningsbaracker hava dessutom uppförts.
Flygfältet är tillräckligt stort, varför någon utökning icke kräves. Per- manentbanor äro icke erforderliga.
Då det visat sig vara omöjligt att genom privat byggnadsverksamhet erhålla erforderligt antal bostäder för flottiljens personal, hava dels ett av-
sevärt antal tjänstebostäder uppförts inom flottiljens område, dels även i Egnahemsstyrelsens regi uppförts ett omfattande bostadsområde i nära an- slutning till förläggningsområdet. Såväl antalet tjänstebostäder som antalet bostäder inom egnahemsområdet är emellertid otillräckligt, varför ytter- ligare bostäder måste tillkomma.
De nedlagda kostnaderna för det nuvarande flottiljetablissementet och flyg- fältet samt dessutom för av kronan förvärvade tvenne utgårdar, vilka för närvarande utarrenderas, belöpa sig till cirka 9,900.000 kronor.
Svea flygflottilj (F 8) är förlagd till Barkarby, cirka 15 km nordväst | om Stockholm, på från Järvafältet avstyckad mark. Nytt iiottiljetablissement
har uppförts inom detta område. Etablissementet var i huvudsak färdigställt under år 1938, då flottiljen uppsattes. Under åren därefter har etablisse- mentet kompletterats med byggnader för radiosändarstation och kommando- central samt med några tjänstebostäder, vissa förrådsbyggnader och sex mindre förläggningsbaracker. Under uppförande äro dessutom en ny under- officersmäss — den äldre omändras och ingår i manskapsmässen — kadett- och aspirantbostad, några förråd, en hangar för flygvapnets huvudstations behov samt tillbyggnad till garagebyggnad.
Det äldre flygfältet utvidgades och iordningställdes under åren 1935—1938 med anlitande av arbetslöshetsmedel. Därefter har flygfältet vid olika till- fällen ytterligare utvidgats och förbättrats. Vissa utvidgningsarbeten pågå för närvarande i fältets norra och nordvästra delar. Utredningen har icke ansett ytterligare utvidgning av Hygfältet erforderlig. Möjligheterna att för
j rimliga kostnader utvidga flygfältet äro också begränsade. Permanentbanor
| vore önskvärda, men hava av kostnadsskäl icke upptagits.
; Sedan år 1936 nedlagda kostnader på flottiljens etablissement och flyg- fältet belöpa sig till cirka 6,200,000 kronor.
De nybyggnadsarbeten m.m., utredningen föreslår, äro bland annat bero- ende av att till denna flottilj äro förlagda dels Hygvapnets huvudstations flyg- övningar, vilka i den nya organisationen erhålla avsevärd omfattning, dels tre eskaderstabers Hygövningar.
Göta flygflottilj (F 9) är förlagd till Säve på Hisingen vid Göteborg. Enligt beslut av 1940 års lagtima riksdag skulle denna flottilj erhålla pro— visorisk förläggning i Trollhättan, men detta beslut ändrades senare av samma års riksdag till förläggning av flottiljen till Säve. Förläggningen därstädes erhöll redan från början permanent karaktär, men till förfogande stående
; medel hava icke medgivit att göra förläggningen fullständig. Vissa komplette- g ringsarbeten pågå, men ytterligare sådana äro av behovet påkallade. Iord- j ningställandet av i berg insprängda hangarer pågår. I avvaktan på att bergs- hangarerna skola bliva färdiga har flottiljen erhållit provisoriska trähangarer av enkel och billig konstruktion. I etablissementet ingående byggnader äro utförda i trä.
Möjlighet att utöka flygfältet förefinnes. En utökning av iiygfältet i nord- västlig och sydlig riktning kan i en framtid bliva aktuell. Flygfältet är försett med permanentbanor.
Flottiljen är i starkt behov av handvapenskjutbana, inskjutningsbana och skjutbana för kulsprutor samt skjutbanor för skjutning med kulspruta från luften, varför medel upptagits härför.
De nedlagda kostnaderna för det nuvarande flottiljetablissenientet och flyg- fältet belöpa sig till cirka 8,100,000 kronor.
Skånska flygflottiljen (F 10), som för närvarande benämnes Tionde Hygflottiljen, är i enlighet med 1940 års lagtima riksdags beslut provisoriskt förlagd till Bulltofta vid Malmö. Vid flygfältet, som tillhör Malmö stad, har för flygstationen erforderligt område förhyrts och inom detta område hava provisoriska hangarer och baracker uppförts för att tillgodose flottil- jens nödvändigaste behov av olika tjänsteutrymmen. Byggnaderna äro ut- förda så, att de kunna demonteras och Hyttas. De böra komma till använd- ning vid krigsfiygfält eller övningsplatser, såvida icke särskilda skäl skulle tala för deras bibehållande vid Bulltofta. Flottiljens personal är förlagd i förhyrda lokaler. Vissa flygfältsarbeten av relativt ringa omfattning hava utförts genom flygvapnets försorg. Som i annat sammanhang framhållits bör den provisoriska förläggningen av flera skäl —— icke minst ekonomiska — så snart ske kan upphöra och flottiljen erhålla permanent ordnad förläggning. Utredningen har såsom förläggningsplats för denna flottilj föreslagit Barkåkra, cirka 5 kilometer från Ängelholm.
De för den provisoriska förläggningen nedlagda kostnaderna belöpa sig till cirka 700,000 kronor.
Flottiljens förläggning till Barkäkra förutsätter uppförandet av helt nytt Hottiljetablissement och iordningställande av ett Hygfält i anslutning till detta.
Södermanlands flygflottilj (F 11) är förlagd till Skavsta, cirka ökilo- meter från Nyköping.
I enlighet med 1940 års urtima riksdags beslut har fiottiljens uppsättning påbörjats från och med budgetåret 1941/42. Uppsättningen pågår. För Hottiljetablissementet har anvisats ett sammanlagt belopp av 8,500,000 kronor. I etablissementet ingående byggnader äro uppförda eller under uppförande i trä. Två mindre förläggningsbaracker hava dessutom tillkommit. Av fiottiljens markområde tillhörde en viss del kronan, medan den återstående delen har inköpts från enskilda markägare. Flygfältet, som tidigare varit krigsflygfält, är försett med permanentbanor. Fältet är under utvidgning och blir sedan denna genomförts tillräckligt stort.
Kalmar flygflottilj (F 12) skall enligt 1941 års riksdags beslut förläggas till Törneby, 4 kilometer från Kalmar, och uppsättas från och med budgetåret 1942/43. Hela det markområde. som erfordras för flottilj- etablissementet, jämte en del av den för flygfältet erforderliga marken har kostnadsfritt ställts till förfogande av Kalmar stad. Staden har dess- utom förbundit sig att utan kostnad för kronan till flottiljens område fram- draga vattenledning samt ledningar för elektrisk energi ävensom att avlösa arrendatorn till det överlämnade markområdet. Kalmar stad har ävenledes garanterat, att bostäder för flottiljens icke inkasernerade personal komma att finnas i erforderlig omfattning.
Arbetena med såväl fiottiljetablissementets som Hygfältets iordningstäl- lande pågå och beräknas vara slutförda under hösten 1942. För ifråga- varande arbeten har riksdagen anvisat ett belopp av 9,300,000 kronor.
Utvidgning av det under anläggning varande fiygfältet är erforderlig. Utredningen har i kostnadsberäkningarna upptagit medel härför.
Bråvalla flygflottilj (F 13) skall enligt 1941 års riksdags beslut för— läggas till Sörby vid Norrköping och föreslås av utredningen skola uppsättas från och med budgetåret 1943/44. Hela det markområde, som erfordras för fiottiljetablissementet, jämte viss del av den för Hygfältet erforderliga marken har kostnadsfritt ställts till förfogande av Norrköpings stad. Staden har dess- utom förbundit sig att utan kostnad för kronan till fiottiljens område fram- draga vatten- och avloppsledningar samt ledningar för elektrisk energi även- . som att nedlägga vissa över Hygfältet löpande, Norrköpings stad tillhörande,
kraft- och telefonledningar samt att avlösa arrendatorerna till de överlämnade markområdena och byggnaderna. Staden har ävenledes garanterat, att bo- städer för iiottiljens icke inkasernerade personal komma att finnas i erfor- derlig omfattning.
För markförvärv och påbörjandet av arbetena med flygfältet har 1941 års riksdag anvisat ett belopp av 2,230,000 kronor. Återstående kostnader för iiottiljetablissementet och flygfältet hava upptagits av utredningen.
Hallands flygflottilj (F 14) har, såsom i annat sammanhang framhållits, av utredningen föreslagits skola förläggas till Halmstad med uppsättning från och med budgetåret 1944/45. Vid preliminära förhandlingar har Halm- stads stad ställt i utsikt att hela det markområde, som erfordras för flottilj- etablissementet jämte en del av den för flygfältet erforderliga marken, kost- nadsfritt kommer att överlåtas till kronan. Staden har dessutom ställti utsikt att utan kostnad för kronan till Hottiljens område framdraga vatten- och avloppsledningar samt ledningar för elektrisk energi ävensom att avlösa arrendatorerna till de överlämnade markområdena. Halmstads stad har även- ledes meddelat, att bostäder för flottiljens icke inkasernerade personal komma att finnas i erforderlig omfattning.
F lottiljens förläggning till Halmstad förutsätter uppförande av helt nytt Hottiljetablissement och iordningställande av flygfält i anslutning till eta- blissementet.
Västerbottens flygflottilj (F 15) har, såsom i annat sammanhang fram— hållits, av utredningen föreslagits skola förläggas till Västerteg, cirka 2 kilo- meter sydväst om Umeå med uppsättning från och med budgetåret 1945/46. Vid preliminära förhandlingar har Umeå stad ställt i utsikt att medverka vid flyttningen av en över det avsedda flygfältet befintlig kraftledning även- som att medverka till att bostäder för flottiljens icke inkasernerade personal komma att finnas i erforderlig omfattning. Med hänsyn till tjänstens krav är det dock önskvärt, att vissa tjänstebostäder uppföras i anslutning till fiottiljetablissementet.
För flottiljen erfordras helt nytt fiottiljetablissement och flygfält. Upplands flygflottilj (F 16) har, såsom i annat sammanhang framhållits,
av utredningen föreslagits skola förläggas till Ärna, cirka 4 kilometer från Uppsala med uppsättning från och med budgetåret 1943/44. Flottiljen avses förläggas till flygfält, som genom Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens försorg är under arbete. Flygfältet förutsättes sålunda skola överföras till flyg- vapnet. Uppsala stad har samtyckt till att det mellan staden och Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen ingångna avtalet angående disposition av mark för flygfältet vid Ärna, överlåtes på Hygvapnet. Staden har därjämte förbundit sig att utan kostnad för kronan dels överlåta viss för flottiljens etablisse- ment erforderlig mark, dels till flottiljens område framdraga vattenledning. Slutligen har staden garanterat, att bostäder för flottiljens icke inkasernerade personal komma att finnas i erforderlig omfattning.
Utredningen har i annat sammanhang framhållit. att flygkadettskolan (F 20) så snart ske kan bör förflyttas från Ljungbyhed och förläggas i anslutning ' till Upplands iiygflottilj. Härigenom komma avsevärda besparingar att göras genom att ett Hertal byggnader och fiygfältet kunna vara gemensamma med Hygiiottiljen.
Upplands flygflottiljs och Hygkadettskolans förläggning till Ärna förut- sätter uppförande av dels helt nytt iiottiljetablissement, vilket i flera av- seenden avses bliva gemensamt med fiygkadettskolan, dels ock särskilda byggnader för flygkadettskolan. Det under anläggning varande flygfältet måste därjämte utvidgas.
Blekinge flygflottilj (F 17) beräknas, såsom i annat sammanhang fram- hållits, komma att förläggas till Ramdala, cirka 17 kilometer från Karlskrona. Det är emellertid icke uteslutet, att annan förläggningsplats kan ifrågakomma. Utredningen föreslår att denna Hottilj uppsättes från och med budgetåret 1944/45. Flottiljens förläggning till Ramdala förutsätter uppförande av helt nytt flottiljetablissement och iordningställande av flygfält i anslutning till etablissementet. Vid denna flottilj erfordras speciella anordningar för torpe- ders och minors förvaring och skötsel. Då bostäder för fiottiljens personal icke kunna erhållas på orten, erfordras en omfattande tjänstebostadsbe- byggelse eller en på annat sätt ordnad bebyggelse eller en kombination av bådadera.
För markförvärv och påbörjande av arbetena med flygfältet har 1941 års riksdag anvisat ett belopp av 900,000 kronor.
Norrbottens flygbaskår (F 21) är förlagd till Kallaxheden, 7 kilometer från Luleå. I enlighet med 1941 års riksdags beslut har iiygbaskårens upp- sättning påbörjats från och med budgetåret 1941/42. Kårens uppsättning pågår och intill dess för densamma avsett etablissement hunnit färdigställas, utnyttjar den provisoriskt dels vid Kallaxheden befintliga baracker, dels vid Bodens övningsplats befintliga utrymmen. För kårens etablissement har anvisats ett sammanlagt belopp av 6,200,000 kronor, vartill komma 1,095,000 kronor för den första tjänstebostadsbebyggelsen i Luleå. För fiygbaskåren erforderligt markområde har utan kostnad för kronan överlåtits av Luleå stad. Likaså har Luleå stad inom sitt stadsplanerade område upplåtit tomtmark för bostäder åt flottiljens personal. Bostäderna äro under uppförande.
Flygfältet, som tidigare varit krigsflygfält, är försett med permanentbanor. Fältet är emellertid icke tillräckligt stort, varför detsamma måste utvidgas. Flygfältet, som är ett sandfält och därför saknar växtlighet, måste därjämte —- för erhållande av gräsvall och sandens bindande — täckas med ett mat- jordslager. Utredningen har i kostnadsberäkningarna upptagit medel för nämnda utvidgning av fiygfältet samt för matjordstäckning å detsamma.
För bomb- och skjututbildningen erfordras ett målområde, som icke kan inrymmas inom kronan nu tillhörigt markområde. Detta målområde måste därför förvärvas. Utredningen har i kostnadsberäkningarna upptagit medel härför. -
För i Kungl. Maj:ts proposition nr 267/1941 under »19-14 års byggnads- program» omnämnd bostadsbebyggelse har utredningen ävenledes upptagit medel.
Centra/a flygverkstäder m. m.
Centrala flygverkstäderna äro förlagda, en till Malmen och en till Västerås. Såsom i annat sammanhang framhållits äro dessa verkstäder be- räknade för en flygvapenorganisation om endast sju flygfiottiljer och en fiygkrigsskola. De centrala flygverkstädernas organisation och omfattning svara sålunda icke mot de krav, som måste ställas på desamma i den nu- varande fiygvapenorganisationen, och än mindre sedan flygvapnet nått den omfattning utredningen föreslår. De båda ovan nämnda verkstäderna böra därför utbyggas och dessutom bör en ny central flygverkstad tillkomma. Beräkningen av de centrala flygverkstädernas storlek har grundats dels på det beräknade antalet flygtimmar, dels på fiygmaterielens karaktär samt hittills föreliggande erfarenheter angående behov av översyner och reparationer. Gränsen för de båda nuvarande verkstädernas storleksordning bestämmes med hänsyn dels till att en lämplig arbetsfördelning mellan de olika verkstä- derna erhålles, dels till lokala förhållanden och utrymmesskäl samt strävan att ur luftskyddssynpunkt icke åstadkomma för stor anhopning av byggnader.
Den nya centrala Hygverkstadens tillkomst förutsätter att helt nytt verkstadsetablissement uppföres. Till vilken plats denna verkstad skall för- läggas är för närvarande icke möjligt att avgöra. Undersökningar härom pågå inom Hygvapnet och såsom alternativa platser hava nämnts Örebro, Eskilstuna, Arboga och Köping. Strategiska, industriella, ekonomiska och kommunikationssynpunkter böra bland annat bliva avgörande för val av plats.
Utredningen har i annat sammanhang framhållit, att centralförråd för olika huvudgrupper av materiel böra inrättas enligt följande:
för flygmateriel, ett huvudkontor jämte centralförråd vid Malmen samt ytterligare ett under huvudkontoret sorterande centralförråd vid vardera Västerås ochplatsen för den nya centrala flygverkstadens förläggning;
för vapenmateriel, ett huvudkontor med centralförråd vid platsen för den nya centrala flygverkstadens förläggning samt ytterligare ett under huvud- kontoret sorterande centralförråd vid Malmen;
för intendenturmateriel, ett centralförråd i Västerås.
Utrymmena för nuvarande flyg- och vapenmaterielförråden vid Malmen samt flygmaterielförrådet i Västerås avses även i fortsättningen komma till användning. Viss komplettering genom nybyggnad erfordras emellertid.
För centrala intendenturförrådet i Västerås beräknas lokaler i Västman- lands flygflottiljs nuvarande etablissement kunna iordningställas.
Vissa utbildningsanstalter.
Flygvapnets underofficersskola, signalskola och tekniska skola föreslås av utredningen, som i annat sammanhang framhållits, förlagda till Västerås i Västmanlands flygflottiljs nuvarande kasernetablissement. För att dessa skolor snarast möjligt skola kunna organiseras i enlighet med ut- redningens förslag, är det önskvärt, att Västmanlands Hygfiottiljs nya etablisse- ment vid Hässlö snarast uppföres.
Eskaderstaber och flygbasområdesstaber.
Eskaderstabernas behov av tjänstelokaler bör enligt utredningens me- ning lösas på följande sätt.
Första, tredje och fjärde eskaderstaberna kunna, enligt vad 1940 års militära byggnadsutredning meddelat, erhålla tjänsteutrymmen i fiygvapnets blivande ämbetsbyggnad i Stockholm. Härvid har räknats med att för varje eskaderstab skulle erfordras ett sammanlagt utrymme om cirka 286 kvadrat— meter. Då medel saknas för dessa lokalers anordnande, inredning m. m. i ämbetsbyggnaden, har i kostnadsberäkningarna upptagits särskilt belopp härför.
Andra eskaderstaben, som enligt utredningens förslag bör förläggas till Göteborg, kan genom förhyrning erhålla erforderliga tjänstelokaler i riks- banken tillhörig fastighet.
Flygbasområdesstabernas behov av tjänstelokaler, utgörande för var- dera sammanlagt cirka 267 kvadratmeter, bör enligt utredningens mening lösas på följande sätt.
För Södra flygbasområdesstaben, som enligt utredningens förslag bör för- läggas i anslutning till Skånska flygfiottiljens förläggningsplats, d. v. s. till Ängelholm, erfordras nybyggnad. Medel för sådan nybyggnad hava upp- tagits.
Västra flygbasområdesstaben, som enligt utredningens förslag bör förläggas till Göteborg, kan — ilikhet med vad här ovan sagts beträffande andra eskader- staben — genom förhyrning erhålla erforderliga tjänstelokaler i riksbanken tillhörig fastighet.
Östra fiygbasområdesstaben, som enligt utredningens förslag bör förläggas till Stockholm, kan erhålla tjänstelokaler i flygvapnets blivande ämbets- byggnad. Medel för lokalernas anordnande och inredning hava upptagits.
Norra flygbasområdesstaben, som enligt utredningens förslag bör förläggas till Östersund, kan erhålla tjänstelokaler uti staten tillhörig byggnad, näm-
ligen antingen inom postverkets blivande lokaler, ivilket fall inga kostnader för lokalernas iordningställande behöva beräknas i detta sammanhang, eller i f. d. Statens järnvägars änke- och pupillkassas byggnad, vilken lärer komma att överföras till byggnadsstyrelsens förvaltning. I händelse av förläggning enligt det senare alternativet uppstå. vissa kostnader för omändrings- och inredningsarbeten. Medel härför hava upptagits.
Dä kårstaben vid Norrbottens flygbaskår jämväl fungerar såsom flygbas- områdesstab inom Övre Norrlands flygbasområde, erfordras inga särskilda lokaler för denna senare stab.
Övningsp/afser och krigsflygfält.
Vid Hygvapnets övningsplatser erfordras vissa kompletterande byggnads- och Hygfältsarbeten.
Vid Boden erfordras sålunda utökning av flygfältet samt i samband därmed förlängning av tre permanentbanor jämte förbindelsebanor. Därest så. befinnes lämpligt böra de medel, som avses för dessa ändamål, i stället få. disponeras för motsvarande anordningar vid ett i Övre Norrland beläget krigsflygfält. Hitintills nedlagda kostnader vid Bodens övningsplats uppgår till cirka 2,300,000 kronor.
Vid Kalix erfordras utökning av flygfältet. Vid Gällivare eller Kiruna erfordras vissa baracker. Vid Roma erfordras utökning av flygfältet. För anordnande av övningsplats på Öland har ett mindre belopp upp— tagits. Denna övningsplats får närmast karaktären av nödlandningsplats, avsedd att främst kunna användas av Hygplan tillhörande Kalmar flygflottilj i samband med bombfällnings- och skjutövningar ävensom vid övriga till- fällen, då av olika skäl landning i Kalmar icke är möjlig.
Vid vardera av övningsplatserna Ripa och Sövdeborg erfordras ett mindre antal baracker, nämligen en expeditionsbarack, en barack för vaktpersonal och omklädnadsrum för flygande personal, en lektionsbarack och en förlägg- ningsbarack.
Beträffande anläggning och utökning av krigsflygfält samt permanent— banor och baracker vid dessa, ävensom beträifande iordningställande av bostäder för tillsyningsmän vid krigsflygfält hänvisas till särskild (hemlig) del.
IV. Organisationens genomförande.
Allmänna synpunkter.
Försvarsutredningen har i det föregående såsom sin uppfattning uttalat, att flygvapnet, utöver redan beslutad förstärkning, så snart ske kan bör ut- ökas med bland annat tre eskaderstaber, fem flygbasområdesstaber, fem flyg- flottiljer och en central flygverkstad. Dessutom bör flygvapnets beredskap och krigsduglighet höjas genom en utökning av den aktiva personalen och flyg- planbeståndet samt omorganisation av vissa staber och förband.
Med hänsyn till önskvärdheten att snarast möjligt höja flygvapnets effek- tivitet bör utökningen genomföras inom en så kort tidrymd som möjligt. På. utökningens genomförande inverkar å andra sidan möjligheterna att tillgodose det ökade personal- och materielbehovet samt, då det gäller uppsättning av flygförband, möjligheterna att iordningställa flygfält och byggnader. Utbild- ning av personal tager, såsom framgår av det föregående, en avsevärd tid i anspråk. För utbildning till officer erfordras sålunda en utbildningstid av omkring tre år. Utbildning till underofficer och till för tjänsten fullt använd- bart stammanskap kräver sju respektive tre år. Tillverkning av flygmateriel måste planläggas på lång sikt. Arbeten med iordningställande av flygfält böra påbörjas minst tre år innan fältet skall tagas i bruk. Iordningställande av byggnader för en flygflottilj tager omkring två år i anspråk. Med hänsyn till dessa förhållanden måste alltså utökningen förberedas i god tid och tidrym— den för utökningens genomförande vara relativt lång. Verkställda undersök— ningar hava givit vid handen, att den utökning av flygvapnet, som försvarsut- redningen föreslår, i huvudsak kan genomföras inom en tidrymd av fem år.
Försvarsutredningen framlägger i det följande en plan för flygvapnets ut— ökning under femårsperioden (uppsättningsperioden). Planen är grundad dels på av överbefälhavaren till chefen för försvarsdepartementet ingivet för— slag till uppsättningstider för vissa flygförband, dels på av försvarsutredningen företagna undersökningar beträffande möjligheterna att genomföra utökningen.
Grundläggande plan för flygvapnets-' utökning.
Såsom utgångspunkt för planläggningen av flygvapnets utökning har valts läget den 1 juli 1942. Vid denna tidpunkt beräknas följande flygförband m. ni. vara organiserade eller under uppsättning:
Västmanlands flygflottilj (F 1), organiserad, Roslagens flygflottilj (F 2), » Östgöta flygflottilj (F 3), »
Jämtlands flygflottilj (F 4), »
Krigsflygskolan (F 5),
Västgöta flygflottilj (F 6), organiserad, Skaraborgs flygflottilj (F 7), » Svea flygflottilj (F 8), » Göta flygflottilj (F 9), » Tionde flygflottiljen (F 10), » (utom vad beträffar dess
slutgiltiga förläggning), Södermanlands flygflottilj (F 11), i huvudsak organiserad, Kalmar flygflottilj (F 12), under uppsättning, Flygbaskåren (F 21), i huvudsak organiserad, Centrala flygverkstaden vid Malmen, organiserad, » » i Västerås, »
Uppsättningstider för av utredningen till nyuppsättning föreslagna staber och flygförband m. m. framgå av tablån på sid. 670 och 671. Utöver vad som direkt framgår av tablån må följande anföras.
Med hänsyn till flygförbandens nuvarande omfattning föreligger behov av två eskaderstaber från och med den 1 juli 1942. Personalläget medgiver emel- lertid knappast uppsättning av mer än en fullständig eskaderstab under första uppsättningsåret. Försvarsutredningen föreslår därför, att under första upp- sättningsåret första eskaderstaben organiseras helt, under det att andra eskaderstaben organiseras delvis, nämligen med en regementsofficer såsom stabschef och en kompaniofficer såsom adjutant. Övriga eskaderstaber böra organiseras efterhand som flygförbandens antal utökas, på sätt som framgår av tablån. Försvarsutredningen har därvid följt den principen, att eskader- staberna böra uppsättas med en del under ett år och organiseras fullständigt under nästföljande år.
I en promemoria till chefen för försvarsdepartementet den 3 november 1941 har överbefälhavaren föreslagit följande uppsättningstider för de återstående fem flottiljerna, nämligen: Bråvalla flygflottilj (F 13) ................................................... 1 juli 1943 Upplands flygflottilj (F 16) ................................................... 1 juli 1943 Hallands flygflottilj (F 14) ................................................... 1 juli 1944 Blekinge flygflottilj (F 17) ................................................... 1 juli 1944 Västerbottens flygflottilj (F 15) ............................................. 1 juli 1945
Såsom skäl för denna ordning mellan förbanden anförde överbefälhavaren, att det för riksförsvaret i dess helhet vore viktigast, att flygvapnet i första hand tillfördes ytterligare två jaktflottiljer och en bombflottilj, varför F 13, F 16 och F 14 i första. hand borde komma i fråga för uppsättning. Därnäst borde F 17 och slutligen F 15 uppsättas. Av försvarsutredningen vidtagna undersök- ningar hava givit vid handen, att förbandens uppsättning såväl ur personal- och materielsynpunkt som med hänsyn till möjligheterna att iordningställa flygfält och byggnader synes kunna genomföras i den ordning överbefälhavaren föreslagit. Försvarsutredningen finner sig därför icke böra frångå de av över- befälhavaren föreslagna uppsättningstiderna för de nytillkommande flygflottil- jerna.
(1/7
Teckenförklaring : organisationen genomförcs.
1942—”% 1947).1)
Tablå utvisande flygvapnets utökning under uppsättningsperioden
_- : organisationen genomföres delvis. -------- : byggnadsarbeten. % : flygfältsarbeten. l—— Häggnäs- 1:a året 2:a året 3:e året 4:e året 5:e året Organisationen horband "" m' Budgetåret Budgctårct Budgctåret Budgctåret Budgetårct Budgetåret lohuvgflåzår 1941/42 1942/45 1943/44 1944/45 1945/46 1946/47 Den” ( 0 Finnes Vid 3:e årets flygstaben i delvis ( ingång Första eskadersta_ ' Vid 2:a årets ben, Stockholm Saknas ingång Andra eskadersta- Saknas Vid 3:e årets ben, Göteborg ' ingång Tredje eskadersta- Vid 4ze årets Saknas ben, Stockholm ( ingång Fjärde eskadersta— S 1: a ! Vid :"):c årets ben, Stockholm ” ” s ( ingång Kalmar flygflottilj wl _ Vid 2:a årets (F 12), Kalmar """""" ingång Bråvalla flygflottilj Saknas | _ . _
(F 13), Norrkö- .................. I Vld. ål.; årets ping l mg ng Hallands flygflottilj Saknas [ | | Vid 4ze årets (F 14), Halmstad ........................ ( ingång
Västerbottens . flygflottilj (F 15], Saknas ] | _ Vid. 5"? årets Umeå ' |.. nu.. | inga-nf, * Upplands flygflottilj mm” I , Vid 3:e årets (F 16)?» Uppsala llll-uiuu-I-ull-llu ingång Blekinge flygflottilj ”kn” | | Vid 4;e årets (F 17), Ramdalaj "uu-u.....uunuu __T ingång Södra flygbasom- .. _ rådesstaben, Saknas ———l—-— Sååå—soligt?" Angelholm l ' ”( '” Västra ilygbasom- ,. . rådesstaben, Saknas l ——-i—-——l Jelååfinelärr Göteborg | | l ' g &
1) I tablån upptagas icke iordningställande av nytt etablissement för F 1 vid Hässlö samt flygfält
och etablissement för F 10 vid Barkåkra, vilka arbeten böra påbörjas under 1:a året. Flyttning av F 1 bör ske under bndgetåret1943/44 och av F 10 under budgetåret 1944/45.
2) Inbegriper jämväl flygkadettskolan, som bör flyttas under budgetåret 1943/44.
Utgångs— 1:a året 2:a året 3:e året 4:e året 5:e året Organisationen punkt
Budgctåret Budgctåret Burlgctårct Budgctåret Budgetåret Bndgctåret [ åtgågååi 1941/42 1942/43 1943/44 1944/45 1945/46 1946/47 8
Förband m. nl.
(
Östra ll ygllasom- (
Vid 2:a eller rådcsstaben. Saknas _ _ " Stockholm ( i , ,inw 8.8åretsmgång Norra llyghasom- ' ( Vid öze årets rådestabcn, Saknas ingång eller Östersund ( slut ÅÖvre Norrlands Finnes Vd _ & t flygbasområdcs- (:Kårsta- 1 iåångre S slab, Luleå ben F2l) , _ ”
( i ,. . .. Saknas wlan-N_— lld 4-e arcts
Ny central flyg-
verkstad ............ (. ......... .. ingång Bomb och skjut- ( Vid 2:a årets skolan Saknas ( ingång (Finnes pro- Vid 21). årets Slgnalskolan ( visoriskt _ iu lån" ( anordnad & s Tekniska skolan Saknas hdiffånägmts D F 1. F 5, F 11, F 12, ,. . Musikkårer ( Saknas *” 7- F 8 ( F ”3 hdijånirets h
Förloppet vid uppsättning av en flygflottilj torde i princip böra bliva föl- jande. Under uppsättningsåret organiseras till en början en reducerad flottilj— stab. På hösten samma år fullföljes flottiljstabens organisation samt tillkomma en skoldivision och en specialdivision. Denna organisation bibehålles under vinterhalvåret. Vid sommarhalvårets början nästföljande år organiseras flot- tiljen på flottiljstab, en övningsdivision, en skoldivision och en specialdivision, vilken organisation bibehålles under sommarhalvåret. På hösten samma år, då flottiljens uppsättning bör vara genomförd, organiseras flottiljen på flottilj— stab, två övningsdivisioner, en skoldivision och en specialdivision. Uppsätt- ningen av en flottilj kommer enligt detta program att taga en tid av omkring ett år och tre månader i anspråk.
Med hänsyn till det trängande behovet av en territoriell organisation inom flygvapnet böra flygbasområdesstaberna organiseras, så snart detta ur personal- synpunkt är möjligt. Östra flygbasområdesstaben bör sålunda tillkomma under budgetåret 1942/43 och/eller budgetåret 1943/44. Övre Norrlands flygbasom- rådesstab, som skall utgöras av kårstaben vid flygbaskåren och som således redan finnes organiserad, bör övertaga sina arbetsuppgifter såsom flygbas— områdeSStab under budgetåret 1942/43. Återstående flygbasområdesstaber böra tillkomma, Västra flygbasområdesstaben under budgetåren 1943/44 och/eller 1944/45, Södra flygbasområdesstaben under 1944/45 och/eller 1945/46 och Norra flygbasområdesstaben under 1945/46 och/eller 1946/47.
Med hänsyn till det trängande behovet av ytterligare en central flygverk- stad har uppsättning av den nytillkommande verkstaden beräknats skola på- börjas under andra uppsättningsåret.
Persona/organisationens utbyggnad.
Såsom i det föregående framhållits, kunna flygvapnets personalkadrar i vissa avseenden icke utökas i den takt, som påkallas av nyuppsättningen av förband. Den främsta orsaken härtill är den snabba tillväxt, som varit utmärkande för flygvapnet allt sedan genomförandet av 1936 års försvarsbeslut påbörjades och särskilt den sedan år 1940 pågående, starkt markerade utökningen av flyg— vapnet utöver 1936 års försvarsbesluts ram. Denna utökning har medfört, att flygvapnets utgångsläge vid den nu inträdande uppsättningsperiodens början _ den 1 juli 1942 — i personalhänseende icke är det bästa. Det är sålunda ett framträdande önskemål att, bland annat genom forcerad utbildning, snarast fylla flygvapnets personalkadrar.
Den uppsättningstakt med avseende på personalen, som försvarsutred- ningen bedömt möjlig, framgår av planen på sid. 673 och 674. Utredningen anser sig emellertid böra framhålla, att vissa omständigheter, vilka nu icke kunna helt överblickas, såsom förbättrad eller försämrad rekrytering samt större eller mindre personalavgång än som beräknats, kunna komma att föran- leda avvikelser från denna plan. Den civila personal, som icke upptagits i planen, bör kunna tillföras vapnet i stort sett i den utsträckning, som erfordras med hänsyn till nyuppsättningen av förband. I anslutning till planen må föl- jande anföras beträffande dels utredningens beräkningsgrunder, dels de provi- soriska åtgärder som böra vidtagas för att fylla den personalbrist, som under uppsättningsperioden och de närmaste åren därefter kommer att förefinnas inom flygvapnet.
Beträffande officerare på stat har utredningen utgått ifrån att beford- ran till kapten under uppsättningsperioden skall kunna ske redan efter åtta tjänsteår. Utredningen har i annat sammanhang framhållit, att tjänstetiden såsom fänrik vid fullt uppsatt flygvapen normalt bör vara tre år men att det ur befälssynpunkt kan befinnas nödvändigt att befordran till löjtnant i flyg- vapnet sker tidigare. Under flygvapnets uppsättningsperiod torde det emel- lertid vara påkallat, att befordran till löjtnant vid flygvapnet kan ske efter två tjänsteår. Med hänsyn till de stora årskurser, som beräknas skola utbildas under de närmaste åren, kommer nämligen i annat fall mot slutet av uppsätt- ningsperioden omkring 1/3 av flygvapnets officerskår att vara fänrikar. Ett sådant förhållande skulle vara till nackdel främst för befälsförhållandena vid de flygande förbanden men även för tjänsten i övrigt.
Årskurserna vid flygkadettskolan böra snarast ökas till sådan storlek, att flygvapnet årligen kan tillföras 65—70 nya officerare. Detta torde —— med hänsyn till aspirantrekryteringen -— kunna ske tidigast från och med våren 1944. Där- utöver bör flygvapnet under uppsättningsperioden kunna tillföras ytterligare ett begränsat antal, sammanlagt 30—40, officerare på stat genom överföring av härför lämpliga officerare ur flygvapnets reserv samt, i viss mindre ut-
I
Beräknat antal under uppsättnings- Vid fullt uppsatt
perioden vapen Ant-al . Personalkategori 1941/42 Brist vid 1) uppsättnings- 1942/43 1943/44 1944/45 1945/45 1946/47 Antal periodens slut beräknas bliva fylld år ! Militär personal. ! (),/,)”icerare på stat (utom i ! intendenturbefattning). | Chef för flygvapnet .......... l 1 1 1 l 1 1 1 — Souschef vid flygförvaltningen 1 1 1 1 1 1 1 —
. Eskaderchefer .............. — l 2 3 4 4 4 _— Qhef för flygstaben .......... 1 1 1 1 1 1 1 —— Overstar ..................... 3 5 6 7 8 9 10 1948 I_flottiljchefer (motsvarande) .. 11 12 14 16 17 17 17 _— Overstelöjtnanter ............ 3 6 7 8 I 10 13 27 1950 Majorer .................... 18 19 21 24 , 28 33 42 1949 Kaptener .................... 94 100 105 110 i 110 115 259 1952 Löjtnanter .................. 75 90 100 125 1250 235 254 1947 2) Fänrikar .................... 47 65 95 1.20 130 130 135 1947
Of/fccrare på stat iinfenden- | * turbefafming. ; ; Överste .................... 1 1 1 1 1 1 1 1 —— (__)verstelöjtnant .............. — l 1 l 1 1 l 1 Överstelöjtnant eller major . . 1 — 1 1 1 1 1 — : Majorer .................... 2 2 2 2 2 2 2 — ? Kaptener 8) .................. 13 16 19 21 22 22 22 — . Löjtnanter .................. 2 2 4 5 6 7 7 — Fänrik ...................... 1 1 — — — -— —
Umlm'ofjcerare på stat. " Förrådsförvaltare ............ 27 28 32 36 38 38 38 — Flottiljkassörer .............. — 13 15 17 18 18 18 — Flygstationsmåstare .......... —— — 5 10 ] 15 25 56 1950 Fanjunkare .................. 60 64 82 92 | 109 125 284 1951 Sergeanter .................. 90 122 147 202 ' 247 310 424 1948 Stmnmanskap. Överfurirer .................. —— 40 80 160 260 360 864 1951 Furirer ...................... 710 990 1,365 1,550 1,750 1,800 1,594 — 4) Korpraler .................. 795 850 600 685 775 800 696 — 4) Vicekorpraler och meniga. . . . . 755 800 1.070 1,205 1,360 1,400 1.211 —— 4) Värnpliktiga. Aspiranter och kadetter 325 400 400 400 400 400 300 — Flygförare (reserväygare) . . . . 145 195 245 330 415 500 350 —— 5) Bombfällare och navigatörer — 20 30 40 50 60 60 -— Underofficerare .............. —— 60 120 180 240 300 300 — I allmänhet 6) ................ 3,620 3,885 4,410 4,980 5.240 5,240 5,240 — Musikpersonal. Musikdirektörer .............. — 4 7 7 7 7 7 — Underofficerare .............. — 21 36 36 36 36 36 Stammanskap ................ — 44 74 74 74 74 74 — Elever ...................... — 17 29 29 29 29 29 Pensionerad personal i arvo- desbrfattning. Officerare .................. 19 27 34 39 42 42 42 — Underofficerare ..............
Beräknat antal under nppsättnings- Vid fullt uppsatt perioden vapen
_ Antal Personalkategorl 1941/42 Brist vid
1) ' uppsättnings- 1942/43 1943/44 1944/45 1945/46 1946/47 Antal periodens slut beräknas
bliva fylld är|
Personal på reservstat. Möjligheterna att rekrytera re- Oflicerare .................. — servstaten kunna för nårva- 22 Underofficerare .............. — rande icke överblickas 20
Personal 'i reserven. 1
! Ofn'cerare .................. 91 125 185 ? 260 335 7)415 505 1948 1 Underofficerare .............. 45 55 65 | 75 100 125 200 1950 ; Underbefäl .................. — — — , 20 40 60 80 1948 [ | ! ,. civilmilitär personal m. fl. ] l Flygingenjörer på stat. ' Flygöverdirektör ............ -— 1 1 1 1 1 1 — 1 Flygdirektörer .............. 9 10 12 13 14 15 15 _ ! Flygingenjörer .............. 47 54 62 70 78 87 87 — l Flygläkare på stat. * Flygöverläkare .............. 1 1 1 1 1 1 1 — Förste flygläkare ............ — 1 1 1 1 1 1 — Flygläkare av 1. graden . . ,. 12 13 15 17 18 18 18 — Flyglåkare av 2. graden .. . . — 2 3 4 5 6 6 —- , Verkmästare och mästare. Verkmåstare av 1. klassen . . 11 14 15 18 19 19 19 —— Verkmåstare av 2. klassen . . 10 14 16 19 20 20 20 -— Mästare .................... 89 100 110 120 132 147 254 1950 Övrig på stat. i Maskinister .................. 12 14 16 18 19 19 19 — * Elektriker .................. — 13 15 17 18 18 18 — Kasernföreståndare 8) ........ — 13 15 17 18 18 18 -— Köksföreståndare ”) .......... -— 13 15 17 18 18 18 —- Eldare av 1. klassen ........ 13 14 16 18 19 19 19 — Förrådsvaktmästare .......... 24 26 30 34 36 36 36 — Flygingenjörer i reserven .. 14 14 15 18 20 20 20 —— flygläkare av 1. graden på reservstat ................ ] — 1 1 l 1 1 1 — i
1) För personal på, stat år angivet antal = 1941/42 års stater. 2) Overskott på löjtnanter kommer att finnas fr. o. 111. år 1947. På grund av persons lens åldersläge kan emellertid befordran till kapten icke ske snabbare, än som angivits. Bristen på kaptener får således fram till år 1952 fyllas medelst äldre löjtnanter.
3) De blivande flottiljintendenterna. böra, för att dels kunna bibringas erforderlig ut- bildning och orientering beträifande tjänsten vid flygvapnet, dels kunna förbereda respek- tive ilottiljs uppsättning, tillföras flygvapnet under budgetåret närmast före flottiljens uppsättningsår.
4) Overskottet på. manskap utom överfurirer är så stort, att det sammanlagda behovet av stammanskap är fyllt vid uppsättningsperiodens slut.
5) Overskottet på värnpliktiga flygförare (reserviiygare) erfordras för att täcka bristen på främst reservofficerare i fiygförartjänst.
e) Sammanlagda årsbehovet i fred. ") Varav 75 enbart utbildade såsom befäl i marktjänst och 40 i intendenturbefattning. 8) Tillsvidare icke-ordinarie personal.
sträckning, ur armén och marinen. De 30—40 officerare som på. detta sätt till— föras flygvapnet böra vara i sådant åldersläge, att de icke ytterligare öka. de ovan angivna stora årskurserna på. 65—70 officerare, och helst relativt snart kunna befordras till kaptener.
Det bör enligt utredningens mening tagas under allvarligt övervägande, huru- vida icke ifrågavarande rekrytering av officerare ur armén och marinen borde äga rum på sätt, som tidigare skett, nämligen genom anordnande av flygförarut— bildning för sådana officerare. Såsom elever synas därvid av flera skäl i första. hand böra ifrågakomma officerare ur armén och marinen, vilka. redan genom- gått utbildning till flygspanare. Enbart flygspanarutbildade officerare ur armén och marinen skulle även kunna, ifrågakomma för överföring till flygvapnet. Ett sådant förfaringssätt skulle emellertid, på. grund av denna personals begrän- sade användbarhet, medföra vissa olägenheter för tjänsten vid flygvapnet och bör därför om möjligt undvikas.
Den brist på. officerare på stat, som kommer att förefinnas inom flyg- vapnet under de närmaste åren, måste täckas medelst officerare i re- serven. Ur flygvapnets synpunkt är det därför, såsom i annat sammanhang framhållits, ett framträdande önskemål, att reservofficerarna, särskilt de flyg- förarutbildade, under ifrågavarande tidsperiod i stor utsträckning fullgöra fri- villig tjänstgöring. Försvarsutredningen har i sina kostnadsberäkningar ut- gått ifrån att upp till % av flygvapnets samtliga reservofficerare komma att fullgöra frivillig tjänstgöring, intill dess behovet av officerare på. stat blivit fyllt. Dessa reservofficerare torde genom sin långa tjänstgöringstid med av- seende på. utbildning och användbarhet komma att i stort sett bliva jämför- bara med officerare på. stat. .
Antalet årligen utbildade officerare i reserven i flygtjänst bör snarast upp bringas till omkring 50, varav 40—45 i flygförartjänst och 5—10 i flygspanar- tjänst. Härigenom torde behovet av reservofficerare i flygspanartjänst i stort sett kunna fyllas i takt med uppsättningen i övrigt. Reservofficerama i flyg— förartjänst måste, såsom nyss anförts, under de närmaste åren i stor utsträck— ning tagas i anspråk för att täcka bristen på. officerare på stat. Härigenom uppkommer motsvarande brist på. reservofficerare i flygförartjänst. Denna brist måste täckas genom att flygvapnet under uppsättningsperioden tillföres värnpliktiga flygförare (reservflygare) till den omfattning, som närmare klar- lägges i det följande.
Behovet av reservofficerare (utom i intendenturbefattning) i marktjänst är vid fullt uppsatt flygvapen betydande och uppgår, såsom i det föregående an- förts, till omkring 150. Av dessa. äro omkring 100 avsedda att tjänstgöra så- som befäl i basförbanden. Huvuddelen av de reservofficerare, som äro avsedda att tjänstgöra såsom befäl i basförbanden, måste finnas disponibel före upp- sättningsperiodens slut. Detta behov kan emellertid icke tillgodoses genom utbildning i vanlig ordning. Ehuru för denna tjänst avsedda officerare borde vara flygutbildade, torde det därför —— för att behovet överhuvudtaget skall kunna täckas -—— bliva nödvändigt att såsom en provisorisk åtgärd organisera. en särskild utbildning av reservofficerare i marktjänst. Försvarsutredningen
räknar med att denna utbildning bör kunna igångsättas under budgetåret 1942/43 och att flygvapnet före uppsättningsperiodens slut på detta sätt kan till- föras omkring 75 reservofficerare, avsedda att tjänstgöra såsom befäl i bas— förbanden.
Antalet årligen utbildade underofficerare på stat bör, så snart ske kan, uppbringas till 75—80. För att detta skall vara möjligt måste bestämmel- serna rörande uttagning av stammanskap för utbildning till underofficer under uppsättningsperioden uppmjukas därhän, att stammanskap tillhörande de tekniska yrkesgrenarna kan uttagas för utbildning till underofficer utan före- gående flygutbildning. Utredningen räknar med'att årskurserna i så fall skola kunna uppnå ovan angiven storlek från och med år 1946.
Flygvapnets kraftigt ökade behov av underofficerare kan emellertid icke tillgodoses genom enbart utbildning av sådan personal inom flygvapnet. Där- till kommer, att de föreslagna nya underofficersbeställningarna i lönegraden UO 3, flygstationsmästare och flottiljkassörer, icke kunna rekryteras enbart ur flygvapnet, såvida icke härför skall tagas i anspråk ung och för tjänsten vid divisionerna oundgängligen erforderlig personal, något som bör undvikas. För att fylla behovet av underofficerare böra därför även andra rekryterings- vägar tillgripas. Behovet av flottiljkassörer bör sålunda helt tillgodoses genom överföring av underofficerare ur armén och marinen till flygvapnet. Försvarsutredningen räknar vidare med att flygvapnet därutöver genom direkt rekrytering kan tillföras 5—10 underofficerare per år, avsedda att i huvudsak tjänstgöra såsom stabsunderofficerare och trupputbildare. Rekry- teringen av dessa befattningshavare bör ske dels genom anställning av härför lämpliga nu i tjänst vid flygvapnet varande civila befattningshavare, s. k. »er— sättare för underofficerare», dels genom överföring av ett mindre antal under- officerare ur armén och marinen.
Såsom i annat sammanhang framhållits, räknar utredningen med att det nu- varande provisoriet med civila ersättare för underofficerare i expeditionstjänst skall bibehållas, intill dess behovet av underofficerare på stat är fyllt.
Det är enligt utredningens mening av särskild betydelse, att flygvapnet i full utsträckning tillföres det antal underofficerare, vilka skola tjänstgöra så— som flygförare och flygsignalister i flygförbanden. Utredningen räknar med att behovet av underofficerare i flygförartjänst utan större svårigheter skall kunna fyllas. Däremot torde behovet av flygsignalister icke kunna fyllas utan att särskilda åtgärder vidtagas.
Flertalet underofficerare i reserven avses, såsom i annat samman- hang framhållits, tjänstgöra såsom flygsignalister och en mindre del såsom flygförare eller i marktjänst. För att behovet av flygsignalister skall kunna fyllas kräves emellertid en forcerad utbildning av underofficerare i re- serven, avsedda för sådana befattningar. Eventuell brist på underofficerare i reserven för tjänstgöring såsom flygförare eller i marktjänst bör fyllas medelst värnpliktiga flygförare respektive värnpliktiga underofficerare.
Möjligheterna att fylla behovet av 6 ve rf u rire r är direkt beroende av till— gången på stammanskap med lång tjänstgöringstid och därunder förvärvad rutin och yrkesskicklighet. Tillgången på sådant stammanskap blir emellertid,
l l l l
677 på grund av den förhållandevis ringa rekrytering av stammanskap, som be- drivits före år 1939, icke av någon större omfattning förrän mot slutet av upp- sättningsperioden. Det antal överfurirer, som årligen tillföres vapnet, bör emellertid så snart ske kan uppbringas till omkring 100. Försvarsutredningen anser därför, att fordringarna på tjänstetid för antagning till överfurir, under uppsättningsperioden och intill dess behovet fyllts, böra sänkas från sex till fem år. Den brist på överfurirer, som likväl kommer att förefinnas fram till omkring år 1951, bör kvantitativt sett kompenseras genom att antalet övrigt stammanskap i motsvarande grad ökas. Härigenom vinnes ävenledes ett för- bättrat underlag för den forcerade utbildning av underofficerare, som måste bedrivas under uppsättningsperioden och åren närmast därefter.
I syfte att bättre än som nu är fallet anpassa stammanskapets utbildning och tjänstgöring till tjänsten i övrigt inom flygvapnet har försvarsutredningen i annat sammanhang föreslagit en omläggning av stammanskapets utbildning och tjänstgöring. Exempel på huru denna omläggning torde kunna genom- föras, framgår av nedanstående plan.
Exempel på plan för omläggningen av flygvapnets manskapsutbildning och utbildning till underofficer.
Anställnings— B 11 (1 g e t ä r år såsom _ , volontär 1940/41 1 1941/42 ! 1942/43 ] 1943/44 | 1944/45 1945/46 | 1946/47 | 1947/48 ! I 1934 ____FUS [ ? | 1935 rus rus , ; J 1936 "Hui. ""E i i l l 1937 FUS rus [ ; .. .. 4 , 1938 rus rus ' I 1940 ......m ”& __ ] FUS 1941 _ | Illmll III.— 1942 II Ill.—II Ill-IIIIIIII Ill-ml- IIIIW& _,n_,n____,n | _ _ , ,f_______ Teckenförklaring: =manskapsskola; FUS : underofficersskola; ......" =praktisk tjänst- göring; =allmänbildande undervisning vid försvarsväsendets läroverk.
Anm. 1, Uppdelningen av 1941 års kurs så att en de] genomgår furirskola vinterhalvåret 1943/44 och resten vinterhalvåret 1944/45 har betingats av att det med hänsyn till utrymmen, tillgången på lärare m. m. sannolikt icke är möjligt att låta såväl 1940 års kurs som hela 1941 års kurs genomgå furirskola vinterhalvåret 1943/44.
Anm. 2. I planen har räknats med två vinterhalvårs allmänbildande undervisning vid försvars- väsendets läroverk. För stammanskap, vars utbildning i allmänbildande ämnen kan minskas till ett vinterhalvår eller eventuellt helt utgå, förkortas utbildningstiden till underofficer i motsvarande grad.
678 För att tillgodose behovet av underbef äl i reserven, avsedda att tjänst göra såsom flygsignalister, torde forcerad utbildning bliva nödvändig. Utbildning av värnpliktiga underofficerare bör, för att behovet av sådan personal skall kunna fyllas, igångsättas fr. o. m. hösten 1942 med om- kring 60 elever årligen. — Såsom i det föregående framhållits bör bristen på flygförarutbildad personal under uppsättningsperioden tillgodoses medelst värnpliktiga flygförare (reservflygare). Försvarsutredningen räknar med att behovet av reservflygare vid uppsättningsperiodens slut på grund härav kommer att uppgå till omkring 500 i stället för 350, som är behovet vid fullt uppsatt flygvapen. Verksamheten vid flygreservskolan bör inriktas härpå. Efter hand som flygvapnets behov av officerare på stat och i reserven fylles böra reservflygarna delvis överföras till den personalreserv, som enligt sär- skild (hemlig) del bör finnas vid flygvapnet för ersättning av förlusterna under krig. Samtidigt bör antalet reservflygare successivt minskas från 500 till 350. —— För att möjliggöra mobilisering av nyuppsatta flottiljer, vilka icke hunnit utbilda tillräckligt antal årsklasser värnpliktiga i allmänhet, böra sådana värnpliktiga överflyttas från tidigare organiserade flottiljer. Musikpersonalen bör, för att flygvapnets musikkårer skola kunna plan— enligt uppsättas, rekryteras dels från armén och marinen, dels även från civilt håll. Samtliga musikdirektörer böra emellertid om möjligt rekryteras från armén och marinen. För att tillgodose behovet av mästare under uppsättningsperioden, torde det bliva nödvändigt att i någon utsträckning rekrytera denna personal från civilt håll. Utredningen har räknat med att flygvapnet bör kunna tillföras i medeltal 5 mästare per år på detta sätt.
Flygövningarnas omfattning under uppsättningsperioden.
De olika flottiljernas årliga behov av flygtimmar vid fullt uppsatt flygvapen har angivits i annat sammanhang. Försvarsutredningen har beräknat, att en nytillkommande flottilj under det första uppsättningsåret endast behöver för- bruka hälften av det antal flygtimmar, som flottiljen normalt bör tilldelas. Från och med det andra året bör flottiljen tilldelas fullt antal flygtimmar. Den omfattande utbildningsverksamhet, som måste bedrivas under uppsättnings— perioden och åren närmast därefter, medför ett ökat flygtidsbehov för krigs— flygskolan och flygkadettskolan. Utredningen har däremot icke räknat med att det ökade elevantalet vid flottiljerna bör föranleda ökad tilldelning av flyg- timmar utöver den normala tilldelningen. Ökningen av antalet elever kompen- seras nämligen av det förhållandet, att antalet utbildade flygförare icke upp— bringats till full styrka.
Flygmaterie/anskaffningen under uppsättningsperioden.
Flygmaterielanskaffningen bör under uppsättningsperioden äga rum på sätt som framgår av särskild (hemlig) del och till denna fogad materielplan.
I det följande lämnas en sammanfattande framställning över den föreslagna allmänna gången av flygvapnets utökning under femårsperioden.
Under första året (budgetåret 1942/43) påbörjas flygstabens omorganisa- tion. Första eskaderstaben och första flygeskadern organiseras. Andra eskaderstaben organiseras delvis. Uppsättningen av Kalmar flygflottilj (F 12) påbörjas. Flygfälts- och byggnadsarbeten pågå för Bråvalla flygflottilj (F 13), Hallands flygflottilj (F 14), Upplands flygflottilj (F 16) och Blekinge flyg- flottilj (F 17); flygfältsarbeten påbörjas för Västerbottens flygflottilj (F 15). Övre Norrlands flygbasområdesstab organiseras. Östra flygbasområdesstaben organiseras helt eller delvis. Byggnadsarbeten och eventuellt även flygfälte— arbeten påbörjas för den nya centrala flygverkstaden. Bomb- och skjutskolan i samt signalskolan organiseras. Under detta år fullföljes jämväl den redan på- i !
började uppsättningen av Södermanlands flygflottilj (F 11) och Norrbottens flygbaskår (F 21).
Det andra året (budgetåret 1943/44) kommer att kännetecknas av följande förhållanden. Flygstabens omorganisation fullföljes. Andra eskaderstabens uppsättning fullföljes och andra flygeskadern organiseras. Tredje eskader- staben organiseras delvis. Uppsättningen av Bråvalla flygflottilj (F 13) och Upplands flygflottilj (F 16) påbörjas. Flygfälts- och byggnadsarbeten för Hal- lands flygflottilj (F 14) och Blekinge flygflottilj (F 17) fortsättas och fullföljas. Vid Västerbottens flygflottiljs (F 15) blivande förläggningsplats fortsättas
: flygfältsarbetena och påbörjas även iordningställande av byggnader. Västra ; flygbasområdesstaben organiseras helt eller delvis. Byggnads- och eventuella flygfältsarbeten för den nya centrala flygverkstaden fullföljas, verkstadens uppsättning påbörjas. Tekniska skolan organiseras. Under detta år fullföljes uppsättningen av Kalmar flygflottilj (F 12).
Under tredje året (budgetåret 1944/45) fullföljes tredje eskaderstabens uppsättning och organiseras tredje flygeskadern. Fjärde eskaderstaben organi— seras delvis. Uppsättningen av Hallands flygflottilj (F 14) och Blekinge flyg- flottilj (F 17) påbörjas. Arbeten med iordningställande av flygfält och bygg- nader för Västerbottens flygflottilj (F 15) fullföljas. Södra flygbasområdes- staben organiseras helt eller delvis. Uppsättningen av den nya centrala flyg- verkstaden fullföljes. Under detta år fullföljes uppsättningen av Bråvalla flygflottilj (F 13) och Upplands flygflottilj (F 16).
Under fjärde året (budgetåret 1945/46) fullföljes fjärde eskaderstabens uppsättning och organiseras fjärde flygeskadern. Uppsättningen av Väster- bottens flygflottilj (F 15) påbörjas. Norra flygbasområdesstaben organiseras helt eller delvis. Under detta år fullföljes uppsättningen av Hallands flyg- flottilj (F 14) och Blekinge flygflottilj (F 17).
Under femte året (budgetåret 1946/47) fullföljes uppsättningen av Väster- bottens flygflottilj (F 15). Därmed är flygvapnets utökning i enlighet med försvarsutredningens förslag i huvudsak genomförd.
V. Kostnadsberäkningar för flygvapnet. A. Ärskostnader.
1. Ärskostnader vid genomförd organisation.
_ ! Prisläget 1/7 1939 Prisläget 1/7 1941 Bilaga ; Avlöningar m. m. till fast anställd personal.! Kf— KT- K"- ! K"- ; Avlöningar till aktiv personal m. fl.,för-f : slagsanslag: ! 1. Avlöniugar till ordinarie tjänste- ) män, förslagsvis ................ 18,500,000 18,500,000) . 2. Arvoden till pensionerad personal ) g i arvodesbefattning, förslagsvis .. 265,000 _ 265,000l ' 3. Avlöningar till extra ordinarie fån- rikar, förslagsvis ................ 400.000 400,000( . 4. Avlöningar till övrigicke-ordinarie' l personal, förslagsvis: ! i i a) extra ordinarie och extra tj änste-j ) ; män, förslagsvis .............. 3,100,000 3,100,000* & b) icke ordinarie läkarpe1',sonal för- slagsvis ...................... 23,000 23.000) c) musikelever .................. 10,600 10,600) ' d) tillfälligt anställande av tjänste- | ( man m. m., förslagsvis ........ 14,000 14,000) | 5. Arvoden och övriga. ersättningar | utöver lön till ordinarie tjänstemän 134,400 134,4005 6. Arvoden och särskilda ersättningar, ' bestämda av Kungl. Maj:t ........ 150,000 150.000 7. Flygtillagg m. m., förslagsvis . . .. 5,600,000 5,600,000 8. Avgånget manskaps anställning å civilanställningsstat, förslagsvis .. 70.000 70,000 9. Rörligt tillagg, förslagsvisÖ ...... 1,233,000 29,500000 37233900 31500000 1 a . Avlöningar till personal å reservstat, , —'*f 7 ' 1 ' förslagsauslag ...................... 162,000 162.000 * 1 b ' Avlöningar till personal i flygvapnets , , reserv, förslagsanslag .............. 194.000 210,000 j 1 c ; Rekryteringskostnader och avskedspre- ( mier m. m., förslagsanslag .......... 110,000 110,000 1 (l ( Ekiperingsersattningar,förslagsanslag.._ 585,000 1,051300 535,000 1,067,000 Avlöningar och familjebidrag dt l värnpliktiga. 2 a 3 De värnpliktigas avlöning, förslagsan- , slag ................................ 2,400,000 2,400.000) 2 b Familjebidrag åt värnpliktiga, förslags- ! 1 anslag .............................. __470,000 214703000_70000. 2,4707000 Sjukvård. 3 a & Sjukvård, förslagsanslag .............. 287,000 287.000. 23 b 3 Sjukvårdsmateriel, reservationsanslag.. 37,000 324,000 43000) 330 000 ; Resor och militärtransparter. [ ' 4 a '( De värnpliktigas fardkostnader,förslags- i , anslag .............................. 290.000 290,000l 4 b . Reseersättningar m. m., förslagsanslag 185.000 475,000 200.000) 490,000 l Erpense'r m,. m. i 3 a l Bränsle, lyse, vatten, renhållning och i " tvätt, förslagsanslag ................ 1,430,000 2,500,000) 5 b ) Ovriga expenser m. m., reservationsan- ' slag ................................ 324.000 324,000 5 e ! Publikationstryck, förslagsanslag ...... 87,000 1,841,000 100000 2924 000 6 l Mathållning, förslagsanslag ............ , —— 4,445,000 i 6:2000000
li'l Prisläget 1/1 1939 Prisläget 1/7 1941 1 aga ' Kr. | Kr. Kr. ( Kr. * Intendentin—materiel m. m. ( 7 a . Beklädnad, reservationsanslag ........ 2,330,000 3,328,000 ' 7 b Kasern- och förplägnadsutredning, re— v ( servationsanslag .................... 540,000 589,000 ! 7 v , Musikmateriel, reservationsanslag ...... 18,000 2,888,000 21.000 3,938,000 ( ___,_ __ f Undervisning och övningar. * 5 11 ( Undervisningsmateriel m. m., reserva- l ! tionsanslag ........................ 170,000' 200.000 . 8 l) ' Flygvapnets övningar, reservationsansl. 3340900 16,0l0,000 28,340000 28,540,000 ( ) .Flygmrztericl m. m. 9 u i Anskaffning av flygmateriel, reserva- ( tionsanslag ........................ 84,200,000 109,300,ooo 9 b ! Underhåll av flygmateriel, reservations— ( anslag ............... . .............. 12.271,ooo 14,976,000 &) c ( Vapen o. ammunition,reservationsanslag 7.223,000 8,480,000 9 (l 3 Motorfordon och motorbåtar, reserva- f tionsanslag ........................ 1,225,000 1,850,000 '.') e ? Motorvältar för flygfälten, reservations- ' anslag .............................. 184,000 275,000 (! f Snöröjningsmateriel, reservationsanslag HEM 105,579000 __f647,000 l3ö,528,000 : Summa kronor masstart 212,787,000
2. Årskostnader under uppsättningsperioden.
Totalkostnad Medelkostnad per budgetår A n s 1 a g Prisläget Prisläget Prisläget Prisläget 1/7 1939 1/7 1941 [/7 1939 1/7 1941 Kr. Kr. Kr. Kr. Avlöningar till aktiv personal m. fl.] 100,200,000 106,800,000 20,040,000 21,360,000 Avlöningar till personal å. reservstat 195,000 195,000 39,000 39,000 Avlöningar till personal i fiygvapn. res. 3,278,000 3,278,000 655,600 655,600 Rekryteringskostnader och avskeda, premier m. m. .................. 510,000 510,000 102,000 102,000 Ekiperingsersåttningar ............ 1,746,000 1,746,000 349,200 349,2(10 De värnpliktigas avlöning .......... 11,129.000 11,129,000 2,225,800 2,22ö,800 Familjebidrag åt värnpliktiga ...... 260,000 260,000 52,000 52,000 Sjukvård .......................... 1,263,000 1,263,000 252,600 252,600 S_jukvårdsmateriel .................. 161.000 193.000 327200 38,600 De värnpliktigas fårdkostnader . . _ _ 1,180,000 1,180,000 236,000 236,000 Reseersättningar m. m. ............ 750,000 820,000 150.000 164,000 Bränsle, lyse, vatten. renhålln. o. tvätt 8,111,000 11,543,000 1,622,200 2,308,600 Ovriga exPenser .................. 1,405,000 1,405,000 281,000 281,000 Publikationstryck .................. 348,000 400,000 69.600 80.000 Matliallning ...................... 21,033.000 27,764,000 4,206,600 5.552,800 Beklädnad ........................ 11,114,000 15,393,000 2,222,800 3,078,600 Kasern- och förplägnadsutredning .. 2,551,000 2,720,000 510200 544,000 Musikmateriel .................... 82,000 96,000 16,400 19,200 Undervisningsmateriel .............. ! 790,000 940,000 158,000 188,000 Flygvapnets övningar .............. ( 59,772.000 102,177,000 11,954,400 20,435,400 Anskaffning av Hygmateriel ........ ' 393,400,000 506.500000 78,680.000 101,300,000 Underhåll av flygmateriel .......... 54,727,000 66,818,000 10.945,400 13.363,500 Vapen och ammunition ........... 43,876,000 53.141,000 8,775.200 10,62'2200 Motorfordon och motorbåtar ...... 5.150,000 8,037,000 1,030,000 1.607,400 Motorvältar för Hygfälten .......... 700,000 1,050,000 140,000 210,000 Snöröjniugsmateriel ................ 2,067,000 2,809,000 413,400 561,800 Summa kronor 725,798,000 928,167,000 145,159,600 185,633,400
Engångskostnader (utom kostnader för byggnader m. m.).
Sammanställning.
( ( Prisläget Prisläget ( ( Bilaga , 1/7 1939 1,1, 1941 (
( ( Kr. ( Kr. | ' _l ' 10 ( Sjukvårdsmateriel .............................. 228,000 270,000 ( - 11 Intendenturmateriel m. m. ...................... ( 12,097000 l7,l40,000 ( ( 12 Undervisningsmateriel .......................... . 697,00” 641.000 ( _ 13 Ovriga expenser ................................ ( 464.000 ( 565,000 ( ( Hemlig del ( Anskaffning av mobiliseringsammunition ........ ; 65,2?)6000 ( 75,007.000 ( ( 14 Motorfordon och motorbåtar .................... ! 1,922000 2,316.00(l * ( 15 Motorvältar m. m. för fiygfälten ................ ( 422.000 615,000 ( 16 Eldslåckningsmateriel .......................... ' 926.000 1,145.000 ' 17 Snöröjningsmateriel ............................. 900.000 1.200,000 ( Summa kronorf S2,912,000 99,099,000 (_
C. Engångskostnader för byggnader m. m.
Byggnadskostnaderna äro uppgjorda under den förutsättningen, att grund- läggningsförhållandena vid de olika byggnaderna äro medelgoda och att således grundförstärkning medelst pålning eller på annat sätt icke behöver ifrågakomma.
För ett flertal Hottiljer (motsvarande) hava medel upptagits för uppförande av bostäder åt personalen. I de fall där det icke rör sig om rena tjänste— bostäder, belägna inom vederbörande förbands inhägnade område, förutsätter utredningen, att privat eller halvstatlig byggnadsverksamhet efterlyses. Detta gäller framförallt viss del av de föreslagna bostäderna vid Skaraborgs och Blekinge iiygfiottiljer samt vid de centrala Hygverkstäderna.
Genom beslut av 1941 års riksdag har till brandskyddsanordningar vid Hygvapnet anvisats ett reservationsanslag av ],368,000 kronor. Av nämnda belopp äro 250,000 kronor avsedda för uppförande av brandbodar vid Väst- manlands, Roslagens, Östgöta, Jämtlands, Västgöta, Skaraborgs, Svea och Göta flygdottiljer, Skånska Hygdottiljen samt krigsfiygskolan. Brandbodarna äro — med undantag av de förVästmanlands flygflottilj och Skånska flyg- flottiljen beräknade -— avsedda att uppföras i anslutning till den föreslagna vakt- och beredskapsbyggnaden vid respektive flygförband.
Med anledning härav hava de beräknade kostnaderna för vakt— och be- redskapsbyggnad vid samtliga här nämnda förband med undantag för Väst- manlands flygiiottilj och Skånska flygflottiljen nedräknats med 25,000 kronor.
Vid byggnadskostnadernas fördelning å de olika budgetåren under uppsätt— ningsperioden utgår utredningen ifrån, att medel för markförvärv jämte halva kostnaden för flygfält och vägar komma att ställas till förfogande om möjligt tre budgetår före respektive anläggnings slutliga färdigställande, att medel för återstående halva kostnad för flygfält och vägar jämte halva kostnaden för byggnader ställas till förfogande två budgetår före anläggningens färdig— ställande samt att resterande hälft för byggnadskostnaderna ställes till för- fogande budgetåret närmast före anläggningens färdigställande.
I kostnaderna för matsals- och mässbyggnader för manskap ingå jämväl kostnader för iordningsställande (utökning) av matsalar och mässar för kadetter och aspiranter.
Sammanställning av engångskostnadernn för byggnader m. m.
Beräknad kostnad Avskrivningshehov bd __ % Erforderliga byggnadsarbeten m. 111. vid Prisläget Prisläget Prisläget Prisläget "ä 1/7 1939 1/7 1941 1/7 1939 1/7 1941 Kr. Kr. Kr. Kr. Flygeskaderstaber och flygbasområdesstaber 295,000 345,000 147,500 172,500 19 Västmanlands flygflottilj .................. ö,236,500 7,628,000 3,869,2ÖO 4,689,500 20 Roslagens Hygfiottilj ...................... 1,609,500 1,926,000 946,250 1,130,000 21 Ostgöta flygflottilj ........................ 1,2835'100 1,576,000 900,250 1,111,500 22 Jämtlands flygdottilj ...................... 1,654,500 1,980,000 988,750 1,181,000 23 Krigstiygskolan .......................... 1,243,500 1,50L000 734,750 890,500 24 Västgöta Hygfiottilj ...................... 1,842,000 2,251,000 1,172,500 1,450,000 25 Skaraborgs Hygtlottilj .................... 3,292,000 3,978,000 1,999000 2,425,000 ( 26 Svea flygflottilj .......................... 1,789,500 2,163.000 1,047,250 1,272,000 ' 27 Göta flygflottilj .......................... 1,998,500 2,451,000 1,312,250 1,588,000 28 Skanska flygflottiljen ...................... 9,432,000 11,764,000 5,597,000 6,819,000 29 Södermanlands flygtiottilj ................ 858,000 1,032,000 483,500 582,500 30 Kalmar Hygflottilj ........................ 1,116,(l00 l,373,000 667,000 830,000 31 Bråvalla flygflottilj ........................ 7,943,500 9,564,000 4,787.750 5,761,500 32( Hallands flygflottilj ...................... 9,948.500 12,164,000 6,179,250 7,518,000 331 Västerbottens flygflottilj .................. 10,776,500 13,368,000 6,668,750 8,236,000 34 Upplands Hygflottilj ...................... 11,246.500 l3,762,000 6,999,750 8,492,500 35 Blekinge flygflottilj ...................... 12,803.500 15,741.000 7,833.250 9.631,000 36 Flygkadettskolan .......................... 2,037,000 2,444,000 1,076,000 1,291,000 37 Norrbottens flygbaskår .................... 2,665,000 3,303,000 1,728,500 2,166,500 38 Underofficers-, signal- och tekniska skolorna 537,500 646,000 283,750 341,000 39 Centrala flygverkstaden vid Malmen ...... 3,602.000 ' 4,457,000 2,249,000 2,794,500 * 40 Centrala Hygverkstaden i Västerås ........ 2,950.000 3,660,000 1,845,500 2,295,500 ( 41 Ny central flygverkstad .................. 8.322,000 10.155,000 4,902,600 5,878,000 ( 42 Centralförräd för flygmateriel ............ 1,351,000 1,522,000 621,500 747,000 43 Centralförrz'id för vapenmateriel .......... 202,000 244.000 106,500 129,000 ( 44 Centralförräd för intendenturmateriel ...... 65,000 80,000 32,500 40,000 45 Flygvapnets övningsplatser. Övningsplatsen i Boden .................. 386.000 539,000 308,500 441,000 Qvningsplatsen i Gällivare eller Kiruna. . .. 354.500 426.000 193,750I 233,500 Qvningsplatsen i Kalix .................... 199.000 320,000 161,000 245,000 Qvningsplatsen vid "Roma ................ 38.000 57,000 38,000 57,000 Qvningsplatsen på. Oland .................. 53,000 ' 80,000 53,000 80,000 Qvningsplatsen vid Ripa .................. 90,000 111,000 55,000 68,000 Ovningsplatsen vid Sövdeborg ............ 90,000 111,000 55,000 68000 46 Flygvapnets krigsflygfält .................. 5,356,000 7,764,000 4,752,000 6,985,500 Summa kronor 113,670,000 l40,586,000 70,796,000 87,641,000
D. Sammanfattning av flygvapnets kostnader.
Vid genomförd orga-
Under uppsattnmgspenodcn nisation
( V | Total kostnad Medelkostnad pel-budgetår Kostnad per budgetår ' Prisläget Prisläget Prisläget Prisläget Prisläget Prisläget ( 1/7 1939 1/7 1941 1/7 1939 1/7 1941 1/7 1939 1/1 1941 Kr. Kr. Kr. Kr. Kr. Kr.
Årskostnadcr ........ 725,798,000 928,167,000 145,159,600 185,633,400 164,583,000 212,787,000
Engdngskostnadcr. Engångskostnader (utom för byggnader , m. m.) ............ 82,912,000 99,099,000 16,582,400 19,819.800 —— -—
Engångskostnader för byggnader m. m. .. 70,796,000 87,641,000 14,159,200 17,528,200 — —
Bilagor till kostnadsberäkningarna.
Bilaga 1 a. Beräkning av förslagsanslaget till avlöningar till personal å reservstat. ]. Löner. l;— ilE—dll ;tskafovs'; aid? * A S 11 m m ni,—_ » Lön wånsionsavdrag Antal 1 __ i Pensions- ——*_*_— .Oll .. : Kronor 3 % å __ _ _ & avgnter i kronor Krom" ijzcerare ufom z 'z-ntenrlenfm- | befattning: ' 6,948 6,252 187: 55 Överstar .......................... 2 13.896 375: 10 5,436 4,884 146: 50 Overshelöjtnanter .................. Ö 27,180 732: 50 5.220 4,692 140: 75 Majorer .......................... 10 52200 1,407: 50 3,816 3,432 102: 95 Kaptener .......................... 2 7,63? 205: 90 Officerare i intrn(lentwbefattning: 5,436 4,884 146: 50 Överstelöjtnant .................... 1 5,436 146: 50 5.220 ! 4,692 140: 75 Major ............................ 1 5220 140: 75 3,816 : 3,432 102: 05 Kapten ............................ 1 3,816 102: 95 . Underofficerare: [ 2,160 1,944 58: 30 Fanjunkare ........................ 18 38880 1,049: 40 1,824 1,632 48: 95 Sergeanter ........................ 2 3,648 97: 90 ,, 4 : ' Civilmilitär personal: * 4,284 3,852 11555 Flygläkare av 1. ”graden .......... 1 4,284 11555 ! 43 182,192 4,374: 05 * Avgå pensionsavgifter — 4,374: 05 —— — 157,817:9å — eller, i avrundat tal, 158,000 kronor. 2. Tjänstgöringstraktamenten m. m. Härför beräknas ett belopp av 4,000 kronor. Sammanfattning. ]. Löner .......................................................... kronor 158,000 2. Tjänstgöringstraktamenten m. m ............................. » 4.000
Summa kronor 162,000
Bilaga 1 b. Beräkning av förslagsanslaget till avlöningar till personal i flygvapnets reserv.
1. Löner. Flygvapnets reservpersonal beräknas vid fullt uppsatt vapen komma att uppgå till 505 officerare, 200 underofåoerare, 80 underbefäl samt 20 flygingenjörer. Lönen (beräknad efter E—ort) uppgår per månad för oficerarna, varav 1/3 förutsättes vara kaptener, 1/2 löjtnanter och 1/6 fänrikar, till kronor 416, för underofficerarna, varav 1/5. förutsättes vara fanjunkare och % sergeanter,
till kronor 294, för underbefäl, vilka samtliga förutsättes vara furirer, till kronor 125 samt för flygingenjörer, varav 1/r. förutsättes vara Byggingenjör—er av 1. graden, 1/3 flygingenjörer av 2. graden samt 1/3 flygingenjörer av 3. graden eller Hygunderingenjörer, till kronor 746.
Av personalen beräknas 307 ofäcerare, 135 underofficerare och 8 flyg— ingenjörer fullgöra tjänstgöring om 45 dagar vart annat år, 80 underbefäl fullgöra tjänstgöring om 30 dagar vartannat år, samt 198 officerare. 65 under- officerare och 12 flygingenjörer fullgöra tjänstgöring om 35 dagar vart tredje år.
Lönekostnaderna bliva alltså: ?)?(Y? officerare a kronor 624: —— ...................... kronor 95,7841— %; underofficerare » >> 441: — ...................... » 29.767: 50 _S— flygingenjörer >> » 1,119: »— ...................... » 4,476: — %)* underbefäl » :: 125: — ...................... » 5,000: — 1—3—8 officerare » >> 486: — ...................... » 32,076:— å—öunderofficerare >— >- 343: — ...................... » 7,431: 67 %liygingenjörer » >> 870: —— ...................... » 3.480: —
Summa kronor 178,015: 17 eller, i avrundat tal, 178,000 kronor.
2. Rörligt tillägg. Förevarande förmån beräknas enligt 1939 års prisnivå till 11,000 kronor och enligt 1941 års prisnivå till 27.000 kronor.
3. Hänstgöringstrakfamenten.
För detta ändamål beräknas 5,000 kronor. Prisläget Prisläget
Sammanfattning. 1/1 1939 1/1 1941 1. Löner ........................................................ 178,000 178,000 2. Rörligt tillägg ................................................ 11,000 27.000 3. Tjänstgöringstraktamenten ..... ' ............................. 51 )00 5.000
Summa kronor 194.000 210,000
Bilaga 1 c. Beräkning av förslagsanslaget till rekryteringskostnader och avskedspremier m. m. Förevarande anslag är i riksstaten för budgetåret 1941/42 uppfört med 80,000 kronor. Anslaget beräknas till 110.000 kronor, varav 10,000 kronor för bestridande av kostnaderna för aspirantrekryteringen. Bilaga 1 d.
Beräkning av förslagsanslaget till ekiperingsersättningar.
1. Ekiperingshjälp till aktiv personal. Med utgångspunkt från att nyutnämning kommer att ske av 50 extra ordi- narie fänrikar, 3 Hygingenjörer, 50 sergeanter. 15 mästare samt 55 överfurirer beräknas förevarande post till (118 )( 500 + 55 X 300 =) 75,500 kronor.
2. Ekwgaeringsbidrag till aktiv personal. Ekiperingsbidrag beräknas efter ett antal av 2.970 beställningshavare, varav 864 överfurirer till (2.106 X 180 + 864 X 120 =) 482,760 kronor.
3. Ekiperingsbidrag till personal i reserven. Med utgångspunkt från att nyutnämning kommer att ske av 25 extra ordi- narie fänrikar, 3 Hygingenjörer och 10 sergeanter beräknas kostnaderna för ekiperingsbidrag till (28 )( 750 + 10 X 600 =) 27,000 kronor. Sammanlagda medelsbehovet under förevarande anslag blir således (75,500 + 482.760 + 27,000 =) 585,260 kronor eller, i avrundat tal, 585,000 kronor.
: Bilaga 2a. Beräkning av förslagsanslaget till de värnpliktigas avlöning.
Vid beräkning av kostnaderna under förevarande anslag har förutsatts, att i Kungl. Ma':ts proposition, nr 318, till 1941 års riksdag med förslag till ny värnpliktslag omförmälda särskilda förmåner för värnpliktiga under- officerare bliva fastställda.
Antalet tjänstgöringsdagar för värnpliktiga beräknas enligt följande: Antal ! tjänstgöringsdagar ) 1. Värnpliktiga i allmänhet ........................................ 1.896,880 ( 2. Värnpliktiga i specialtjänst m. m. .............................. 20,272 :* 3. Officers-. reservofficers- och" flygingenjörsaspiranter: ( a) Officersaspiranter .......................................... 59.875 * b) Reservofficer-saspiranter .................................... 26.725 ' c) Flygingenjörsaspiranter .................................... 1.575 ( 4. Värnpliktiga flygförare ........................................ 26,300 . 5. Värnpliktiga bombfällare ...................................... 3.175 + 6. Värnpliktiga flygskyttar ........................................ 4.500 ' 7. Värnpliktiga för utbildning till värnpliktiga underofficerare ...... 3.600 ) 8. Värnpliktiga fullgörande repetitionsövning ...................... 324.075 | Summa tjänstgöringsdagar 2,366,977 .
Med ett penningbidrag av 1 krona för dag blir kostnaden 2,366,977 kronor. För avlöningstillägg ät reservofficersaspiranter beräknas (26.725 x 0: 90 =) 24,052 kronor 50 öre eller, i avrundat tal, 24,053 kronor.
För 20 värnpliktiga, vilka avses att uttagas för genomgående av 180 dagars utbildning till värnpliktiga underofäcerare, räknas med en kostnad av 20 X 600 =) 12.000 kronor. Vidare beräknas under förevarande anslag 75 X 1 X 90 =) 6,750 kronor för avlönande av 75 värnpliktiga sergeanter, fullgörande en månads repetitionsövning.
I enlighet härmed beräknas anslaget till (2.366.977 + 24,053 + 12,000 + 6,750 =) 2,409,780 kronor eller, i avrundat tal, 2.400,000 kronor.
Bilaga 2 b. Beräkning av förslagsanslaget till familjebidrag åt värnpliktiga. Förslagsanslaget till familj ebidrag ät värnpliktiga är i riksstaten för budget- året 1941/42 uppfört med 30.000 kronor. Med hänsyn till den föreslagna utökningen av antalet värnpliktiga beräk- nas anslaget vid fullt genomförd organisation till 70,000 kronor. Bilaga 3 a. ' Beräkning av förslagsanslaget till sjukvård. 1. Sjukvård för värnpliktiga. Med utgångspunkt från 4 öre per man och tjänstgöringsdag beräknas posten till (2,366,977 )( 0:04 =) 94.679 kronor 08 öre eller, i avrundat tal, 94,679 kronor.
2. Sjukvård enligt mariskapsavlöningsreglementet. Antalet fast anställt man- skap uppgår till 4.439. Med en kostnad av 20 kronor per man och år be— räknas posten till (4.439 X 20 =) 88.780 kronor.
3. Sjukvård enligt militära avlöningsreglementet. Antalet personal med av- löning enligt militära avlöningsreglementet uppgår till 2.156. Med en kost- nad av 20 kronor per beställningshavare och år beräknas posten till (2.156 )( 20 :) 43.120 kronor.
4. Sjukvård enligt militära icke—orolinariereglementet. Antalet personal med avlöning enligt löneplanerna MEo och MEX beräknas till i runt tal 1.500. Med en kostnad av 20 kronor för befattningshavare och år beräknas posten till (1.500 )( 20 =) 30.000 kronor.
5. Vissa specialundersökningar. Härför beräknas 30.000 kronor.
Anslaget beräknas i enlighet härmed till (94.679 + 88.780 + 43.120 + 30.000 + 30.000 =) 286.579 kronor eller. i avrundat tal. 287.000 kronor.
Bilaga 8 l). Beräkning av reservationsanslaget till sjukvårdsmateriel.
1. Underhåll av fredssjulcvårdsmatei'iel. Anslagsposten avses för bestri- dande av kostnader för anskaffning. vård och underhåll av för fredssjuk- vården erforderlig materiel, såsom inventarier i sjukhus. instrumentutrust- ning samt för den löpande sjukvården i övrigt erforderlig sjukvårdsmateriel utom förbandsmateriel och läkemedel. Beräkningsgrund: 1 öre för man och tjänstgöringsdag. Med utgångspunkt fån i runt tal 3.680.000 tjänstgöringsdagar beräknas anslagsposten till 36.800
ronor.
2. Uizrlerhåll' av krigssiukvårclsmateriel. Anslagsposten avses för bestri- dande av kostnader för krigssjukvårdsmaterielens underhåll, vård, omsätt- ning och förnyelse. Beräkningsgrunden för anslagsposten är 11/2 procent av krigssjukvärdsmaterielens uppskattade värde. Värdet av ifrågavarande materiel uppskattas vid fullt uppsatt flygvapen till 390.000 kronor. 11/2 pro- cent av detta belopp utgör 5.850 kronor. ' Anslaget beräknas alltså till (36.800 + 5,850 =) 42.650 kronor eller, i av- rundat tal. 43.000 kronor. Vid jämförelse med prisnivån den 1 juli 1939 beräknas förevarande anslag till 37.000 kronor.
Bilaga 4 a. Beräkning av förslagsanslaget till de värnpliktigas färdkostnader.
Förevarande anslag är i riksstaten för bugdetåret 1941/42 uppfört med 130.010 kronor.
Med hänsyn till det utökade antalet värnpliktiga beräknas anslaget till 290.000 kronor.
Bilaga 4 l). Beräkning av förslagsanslaget till reseersättningar m. m.
Anslaget- till reseersättningar m. m. är i riksstaten för budgetåret 1941/42 uppfört med 115.000 kronor. _.
Med hänsyn till personalkadrarnas ökade storlek och det okade antalet tjänstgöringsorter beräknas anslaget till 200.000 kronor (1941 års prisnivå.) respektive 185.000 kronor (1939 års prisnivå).
Beräkning av förslagsanslaget till bränsle, lyse, vatten. renhållning och tvätt. Anslaget är i riksstaten för budgetåret 1941/42 uppfört med 1.200,000 kronor.
Med hänsyn till föreslagna ny- och ombyggnader för flygvapnets etablis- sement samt utökningen av antalet tjänstgöringsdagar för fast anställda och värnpliktiga beräknas anslaget enligt 1941 års prisnivå till 2.500.000 kronor och enligt 1939 års prisnivå till 1.430.000 kronor.
Bilaga 5 b.
Beräkning av reservationsanslaget till övriga expenser m. m.
Reservationsanslaget till övriga expenser m. m. är i riksstaten för budget- året 1941/42 upptaget med 110.000 kronor. Medelsbehovet under anslaget beräknas till 324.000 kronor.
Bilaga 5 e. Beräkning av förslagsanslaget till publikationstryck.
Anslaget, som i riksstaten för budgetåret 1941/42 är uppfört med 60.000 kronor. beräknas vid fullt uppsatt Hygvapen enligt 1941 års prisnivå till 100.000 kronor och enligt 1939 års prisnivå till 87.000 kronor.
Bilaga 6 .
Beräkning av förslagsanslaget till mathållning. ' (
Kostnaderna för manskapets mathållning beräknas med utgångspunkt från i runt tal 3,680.000 tjänstgöringsdagar ä 1 krona 50 öre för dag till 5,520000 kronor.
För den kvinnliga kökspersonalen beräknas 469.000 kronor. Fri förplägnad för officerare och underocherare beräknas draga en kost- nad av 12.000 kronor.
För ökade kostnader under sjökommendering beräknas 4.000 kronor. Anslaget beräknas alltså till (5,520.000 + 469.000 + 12.000 + 4.000 =) 6.005.000 kronor eller. i avrundat tal. 6.000,000 kronor. _
Vid jämförelse med prisnivån den 1 juli 1939 beräknas anslaget tlll 4,445,000 kronor.
Bilaga '7 a.
Beräkning av reservationsanslaget till beklädnad.
1. Munderingsutrustning. Med en beräkningsgrund av 85 öre för man och dag beräknas anslagsposten till (3,680,000 )( 0: 85 =) 3,128.000 kronor.
2. Speciell _)fg/garbelcla"dnad. Totala fredsbehovet av speciell flygarbekläd- nad beräknas vid fullt uppsatt flygvapen komma att uppgå. till ett samman- lagt värde av 800.000 kronor. Med en beräknad förslitningstid av fyra år jämte totalförluster beräknas årskostnaderna till 200,000 kronor. Anslaget beräknas alltså till (3,128.000 + 200.000 =) 3,328,000 kronor. Vid jämförelse med prisnivån den 1 juli 1939 beräknas kostnaderna under anslaget till sammanlagt 2.330,000 kronor.
Bilaga 7 b.
Beräkning av reservationsanslaget till kasern- och förplägnadsutredning.
1. Kasernutredning. Medelsbehovet beräknas efter 10 öre för tjänstgö- ringsdag till (3,680,000 )( 0.10 =) 368,000 kronor. 2. Förplägnadsutredning. Medelsbehovet beräknas efter 6 öre för tjänst- göringsdag. Med utgångspunkt från samma dagantal som nyss nämnts blir kostnaden 220,800 kronor.
Anslaget beräknas alltså till (368,000 + 220,800 =) 588,800 kronor eller,i avrundat tal 589,000 kronor.
Vid jämförelse med prisnivån den 1 juli 1939 beräknas anslaget till 540,000 kronor.
,u
Bilaga 1 c.
Beräkning av reservationsanslaget till Amusikmaterial.
Kostnaderna för underhåll av musikmateriel beräknas till 3,000 kronor per musikkår. Dessas antal uppgår till 7. Anslaget beräknas alltså till (7 )( 3,000 =) 21,000 kronor.
Vid jämförelse med 1939 års prisnivå beräknas anslaget till i runt tal 18,000 kronor.
Bilaga 8a. Beräkning av reservationsanslaget till undervisningsmateriel m.m.
Sammanlagda värdet av undervisningsmaterielen beräknas komma att uppgå till 2,000,000 kronor enligt prisnivån den 1 juli 1941. Årskostnaderna beräknas till 10 procent härå eller 200,000 kronor.
Vid jämförelse med prisnivån den 1 juli 1939 beräknas årskostnaderna till 170,000 kronor.
Bilaga 8 b. Beräkning av reservationsanslaget till flygvapnets övningar.
1. Drivmedelslcosmader för jlggmotorer. Det sammanlagda flygtidsbehovet per år vid fullt uppsatt flygvapen beräknas såsom ovan vid redogörelsen för flygövningarnas omfattning (sid. 640) anförts, komma att uppgå till 167,100 flygtimmar. tgången av bensin och olja för nämnda antal flygtimmar be- räknas till 44,425,000 liter respektive 2,221250 liter. Med utgångspunkt från ett pris av 50 öre per liter bensin och 1 krona 25 öre per liter olja uppgår medelsbehovet till (44,425,000 )( 0:50 + 2,221,250 x 1: 25 =) 24,989,062 kronor 50 öre "eller, i avrundat tal, 25,000,000 kronor.
2. Ovriga ö'imz'ngskostnader. Under budgetåren 1942/44 beräknas före- varande kostnader till 15 kronor per Hygtimme mot 14 kronor per Hygtimme under efterföljande budgetår. Kostnaderna bliva alltså vid fullt uppsatt flygvapen (167,100 x 14 =) 2,339,400 kronor eller, i avrundat tal, 2,340,000 kronor.
3. Hänstgöringstraktamenten m. m. Beräkningsgrund: 6 kronor per Hyg- timme. Delposten kommer således att lyda å (167,000 )( 6 =) 1,002,600 kronor eller, 1 avrundat tal, 1,000,000 kronor. Sammanlagda kostnaden under förevarande anslag beräknas till (25,000,000 l + 2,340,000 + 1,000,000 =) 28,340,000 kronor. Vid jämförelse med prisnivån den 1 juli 1939 beräknas anslaget till 15,840,000 kronor. (Bensin- och oljepriserna voro vid nämnda tidpunkt 25 respektive 65 öre per liter).
Bilaga 9 a. Beräkning av reservationsanslaget till anskaffning av flygmateriel. Prisläget Prisläget % 1939 1/7 1941 Kr. Kr. Härför beräknas ...................................... 84,200,000 1()9,300,000 (Specifikationer i särskild — hemlig — del). Bilaga 9 b. Beräkning av reservationsanslaget till underhåll av flygmateriel. Prisläget Prisläget % 1939 1/7 1941 Kr. Kr. Härför beräknas ........................... . ........... 12.271,000 14,976,000 (Specifikationer i särskild — hemlig — del). Bilaga 9 c. ) Beräkning av reservationsanslaget till vapen och ammunition. l Prisläget Prisläget I/»: 1939 1lv 1941 Kr. Kr. Härför beräknas ...................................... 7,223,000 8,480,000 (Speciåkation i särskild —- hemlig —— del). Bilaga 9 d.
Beräkning av reservationsanslaget till motorfordon och motorbåtar.
Prisnivån den 1 juli 1.941. Sammanlagda värdet av erforderligt bestånd av motorfordon, motorbåtar och cyklar beräknas vid fullt uppsatt flygvapen till 5,200,000 kronor. Genomsnittliga livslängden beräknas till 8 år. För anskaffning och be-
o.2OgM)=) 650.000 kronor
ståndets uppehållande kräves alltså ett belopp av ( årligen.
Underhålls- och driftkostnaderna för denna materiel beräknas till 1,200,000 kronor.
Anslagets slutsumma kommer således att lyda å (650,000 + 1,200,000=) 1,850,000 kronor. Prisnivån den 1 juli 1.939. Anslaget beräknas till 1,225,000 kronor.
Bilaga 9 e.
Beräkning av reservationsanslaget till motorvältar för flygfälten.
Värdet av erforderligt bestånd av traktorer och vältar uppgår vid 1939 års prisnivå till 578,000 kronor och vid 1941 års prisnivå till 834,000 kronor enligt följande specifikation.
) l l ) å belopp Summa Prisläget Prisläget Prisläget Prisläget % 1939 1/1 1941 1/7 1939 1/7 1941 Kr. Kr. Kr. Kr. |
2 traktorer ...................... 45.000 65,000 90.000 130,000 2 n ...................... 35.000 50.000 70.000 100.000 13 » ...................... 11.000 15,000 143.000 195.000 12 motorvältar .................... 20,000 30,000 240,000 360,000 14 släpvältar ...................... 2,500 3,500 35,000 49,000
Summa kronor —- . —— 578,000 834,000
Genomsnittliga livslängden beräknas till 10 år. För anskaffning och be- ståndets uppehållande kräves följaktligen vid 1939 års privnivå ett belopp av
578 00 834. 0 1'0 0: 57,800 kronor och vid 1941 års prisnivå ett belopp av ( 180 =)
83400 kronor årligen. Underhålls- och driftkostnaderna beräknas uppgå till 126,000 kronor vid 1939 års prisnivå och till 192.000 kronor vid 1941 års prisnivå. Sammanlagda medelsbehovet under anslaget beräknas således vid jäm- förelse med 1939 års prisnivå till (57,800 + 126,000 =) 183,800 kronor eller, i avrundat tal, 184,000 kronor samt vid jämförelse med 1941 års prisnivå till (83,400 + 192,000 =) 275,400 kronor eller, i avrundat tal, 275,000 kronor.
Bilaga .9 f. Beräkning av reservationsanslaget till snöröjningsmateriel.
Värdet av erforderligt bestånd av snöröjningsmateriel uppgår vid 1941 års prisnivå till 3,200,000 kronor enligt följande specifikation.
Materielslag Antal abelopp Summa kronor kronor Bandtraktorer .................................. 40 20,000 800.000 ) Handredskap . . . .................. 40 150 6.000 _ Snöslungor .................. 40 27,500 1,100,000 Snövältar .................................... 40 2,000 80,000 Planer-sladd ar .................................. 40 500 20,000 Plogutrustningar för plogbilar .................. 40 2.500 100.000 Plogbilar ...................................... 40 25,000 1,000.000 | Diverse materiel ................................ — — 94,000 ) Summa kronor — — 820090!) '
Genomsnittliga livslängden beräknas till 8 år. För anskaffning och be-
ståndets uppehållande kräves följaktligen ett belopp av (å,—20%) =) 400.000
kronor årligen.
Underhålls- och driftkostnaderna beräknas uppgå till (107.000 + 140.000 =) 247.000 kronor.
Sammanlagda medelsbehovet under anslaget uppgår således till (400.000 + 247.000 =) 647.000 kronor.
Vid jämförelse med 1939 års prisnivå beräknas anslaget till 476.000 kronor.
Bilaga 10.
Beräkning av engångskostnaderna för sjukvårdsmateriel.
Kostnaderna för anskaffning av fredssjukvårdsmateriel och krigssjukvårds- materiel beräknas till 17.000 kronor respektive 21.000 kronor vid 1939 års prisnivå och till 20.000 kronor respektive 25.000 kronor vid 1941 års pris— nivå, allt per flygförband.
För anskaffning av ifrågavarande materiel för Kalmar Hygflottilj samt de fem förband, som föreslås till uppsättning. beräknas alltså ett sammanlagt belopp av 228.000 kronor (1939 års prisnivå) respektive 270.000 kronor (1941 års prisnivå).
Bilaga 11. Beräkning av engångskostnaderna för intendenturmateriel m. m.
1. Munderingsutrustning.
a) För komplettering av fredsutrustnin sbehovet vid redan uppsatta för- band samt för utrustning av nya förband F 12—F 17 samt F 20) beräknas ett sammanlagt belopp av (608.000 + 3,295,000 :) 3,903.000 kronor.
b) För täckande av krigsutrustningsbehovet för flygvapnets samtliga för— band beräknas 5.240.000 kronor.
c) Maskinell utrustning för skrädderiverkstad och skomakeriverkstad be— räknas draga en kostnad av 3.000 kronor respektive 6.000 kronor. Dylik ut— rustning erfordras vid F 12—F 17. Kostnaden blir alltså (6 X 9.000 =) 54.000 kronor.
(1) För pälsar och hjälmar beräknas ett belopp av (450.000 + 90.000 =) 540.000 kronor.
Sammanlagda medelsbehovet kommer således att uppgå till (3,295,000 + 5,240.000 + 54.000 + 540.000: 9,737.000 kronor.
Förevarande kostnader berä nas vid 1939 års prisnivå till 6.475.000 kronor.
2. Speciell jlggarbekla'dnatl. Anskaffningsbehovet omfattar: - 4.171 ansiktsmasker ............ a 8: 09 kronor
= i runt tal 33.744 kronor 1.771 iiygdräkter ................ >> 45: — » = » 79.695 >: 2.271 pälsfodrade Hygdräkter.. » 150:— » = » 340.650 » 1.563 Hygglasögon .............. >> 25: — » = » 39.075 » 1.771 pälsfodrade fiyghandskar » 25:—— » = » 44.275 » 1.889 flyghuvor .................. » 25z— » = » 47.225 » 2.271 pälsfodrade Hygkängor .. >> 45:—— » = » 102.195 >>
Summa 686.859 kronor eller. i avrundat tal. 687.000 kronor.
693 Vid jämförelse med prisnivån den 1 juli 1939 beräknas kostnaderna till sammanlagt 564.000 kronor.
3. Kasernutredning. Kostnaderna för kasernutredning fördela sig sålunda:
Möbler OCh Ersättninge-
) Förband m_ m. sängutredning Stålskåp behov Summa * m. TIL ) Kr. Kr Kr Kr. 1
Västmanlands flygflottilj .......... 491.000 -— — 491.000 ) Roslagens flygflottilj .............. 137.000 — — 137.000 . Östgöta flygflottilj ................ 51.000 — —— 51.000 ) Jämtlands flygflottilj .............. 134.000 — —— 134.000 I KrigsHygskolan .................... 56.000 — -— _ 56.000
Västgöta flygflottilj ................ 130.000 — —— | 130.000 Skaraborgs flygflottilj .............. 157.000 —— —— . 157.000 Svea Hygf'lottilj . . . 162.000 — — ) 162.000 » Göta flygflottilj .................... 147.000 — — 147.000 * Skånska flygflottiljen .............. 145.000 6.000 — 151.000 i Södermanlands flygflottilj .......... 131.000 — — 181.000 i Kalmar flygflottilj ................ 459.000 6.000 — 465.000 3 Bråvalla flygflottilj ................ 475.000 6.000 — 481.000 5 Hallands flygflottilj ................ 500.000 6.000 —— 506.000 ) Västerbottens flygliottilj .......... 451.000 6.000 — 457.000 3 Upplands flygflottilj ................ 510.000 6.000 — ) 516.000 . Blekinge flygflottilj ................ 528.000 6.000 _ ?. 534.000 ) Flygkadettskolan .................. 128.000 3.000 —— ) 131.000 ) Norrbottens Hygbaskår ............ 192.000 ) — —— ' 192.000 . Eskaderstaber .................... 74.000 ! 12.000 _ 86.000 l Flygbasområdesstaber .............. 54.000 12.000 — 66,000 . _ — 126.000 126.000 ) Summa kronor 5.112,000 69000 120,0(l) 5.307.000
_ Vid jämförelse med 1939 års prisnivå beräknas förevarande kostnader tlll 4.086.000 kronor.
4. Fölplägnadsutrednmy.
För komplettering av förplägnadsutredningen vid äldre förband samt för uppsättning av dylik utredning vid nya förband beräknas en kostnad av (493.300 + 772.475 =) 1,265.775 kronor eller. i avrundat tal, 1,266.000 kronor.
Vid jämförelse med 1939 års prisnivå beräknas det sammanlagda medels- behovet för ifrågavarande ändamål till 882.000 kronor.;;
5. Musikmaterz'el. För anskaffning av instrument till en större musikkår och sex mindre musikkårer erfordras ett belopp av (15.000 + 6 X 12.000 =) 87.000 kronor, vartill bör läggas ett belopp av (8.000 + 6 )( 8.000 =) 56.000 kronor för an- skaffning av noter m. m. Sammanlagda medelsbehovet blir således 143.000 kronor. Vid jämförelse med 1939 års prisnivå beräknas kostnaderna till samman- lagt 90.000 kronor.
Sammanfattning.
Prisläget Prisläget % 1939 1/7 1941 Kr. Kr. 1. Munderingsutrustning ............................ 6,475,000 9.737.000 2. Speciell fly arbeklädnad .......................... 564.000 687.000 3. Kasernutre ning .................................. 4.086.000 5,307,000 4. Förplägnadsutredning ............................ 882.000 1,266.000 5. Musikmateriel .................................... 90.000 143.000
Summa kronor 12,097.000 17,140.000
Bilaga 12. Beräkning av engångskostnaderna för undervisningsmateriel. Anskaffning av undervisningsmateriel. omfattande telegraferingsövnings- anläggningar. teknisk materiel och böcker m. m. erfordras för F 13—F 17. Kostnaderna härför fördela sig å ifrågavarande förband enligt följande:
Telegraferings— , . Förband övningsanlägg— Pcktzlsä Böcker m. m. Summa ' ningar ma ” Kr.
F 13 14.000 62.400 2.500 1 78.900 F 14 14.000 85.900 2.500 102.400 F 15 14.000 62.400 2.500 78.900 F 16 14.000 62.400 2.500 78.900 F 17 14.000 85.900 2.500 102.400 S:a kronor 70.000 359.000 12.500 441.500
För inredning av Hygvapnets signalskola (radiolektionSsal. demonstrations— . rum samt stationsrum) beräknas ett belopp av 400.000 kronor. ,
Sammanlagda medelsbehovet uppgår alltså till (441.500 + 400.000 =) ) 841.500 kronor eller. i avrundat tal. 841.000 kronor. .
Vid jämförelse med 1939 års prisnivå beräknas kostnaderna till samman- lagt 697.000 kronor.
Bilaga 13. Beräkning av engångskostnaderna för övriga expenser.
Anskaffningsbehovet (freds- och krigsbehov) omfattar:
8 st. 50 linjers automatväxlar .......... 31 10.000 kronor = 80.000 kronor 31 » duplikatorer ........................ >> 955 » : 29.605 » 71 » räknemaskiner. adderings- ........ » 656 :» = 46.576 »
48 » » multiplicerings- .. — 224 » : 10.752 » 283 » skrivmaskiner med långvals(52cm) . 714 > = 202.062 >> 148 :> » » kort » ...... >> 500 » : 74.000 >> l 63 » reseskrivmaskiner .................. > 303 .. : 19.089 211 satser stämplar .................... » 65 » = 13.715 476 :> » diverse expenser ............ ., 40 . = 19.040 221 » expeditionslådor .................... 150 » = 33.150
39 » krigskassakistor .................... * 100 » = 3.900 1 13 » arkivskåp ............................ > 278 » = 31.414 >=
Summa 563.303 kronor
eller, i avrundat tal. 565.000 kronor.
Kostnaderna beräknas vid jämförelse med 1939 års prisnivå till 464.000 kronor.
695 Bilaga 14. Beräkning av engångskostnaderna för motorfordon och motorbåtar.
Anskaffningsbehovet omfattar: a) för äldre förband
640 cyklar .............................. a 125 kronor = 80.000 kronor b) för nya förband. eskaderstaber och flygbasområdes- staber 8 ambulansbilar .................. är 15.000 kronor = 120.000 >> 12 omnibusar ...................... » 22.000 » : 264.000 >» 53 lastbilar ........................ » 8.500 » : 450500 >>- 19 paketbilar ...................... > 5.500 = 104.500 » 44 personbilar .................... » 7.000 > = 308.000 » 20 tankbilar ...................... >> 14.000 » = 280.000 22 traktorer ...................... >: 15.000 > = 330.000 > 7 motorcyklar .................... » 1.800 :> = 12.600 » 705 cyklar .......................... >> 125 > = 88.125 :- 2 stora motorbåtar (F 17) ...... » 75.000 » = 150.000 6 mindre >> .............. » 13.000 > = 78.000 » 2 > > .............. 25.000 » = 50.000 >
Summa 2.315.725 kronor eller. i avrundat tal. 2.316.000 kronor.
Vid jämförelse med 1939 års prisnivå beräknas kostnaderna till 1.922.000 kronor.
Bilaga 15. Beräkning av engångskostnaderna för motorvältar för flygfälten.
Anskaffningsbehovet omfattar:
2 traktorer ................................ är 65.000 kronor = 130.000 kronor 2 >> ................................ » 50.000 » = 100.000 >» 10 motorvältar .............................. >> 30.000 >> = 300.000 >» 4 » .............................. » 15.000 » = 60.000 >> 7 släpvältar ................................ » 3.500 » = 24.500 »
Summa 614.500 kronor eller. i avrundat tal, 615.000 kronor.
Vid jämförelse med 1939 års prisnivå beräknas förevarande kostnader till 422.000 kronor.
Bilaga 16'. Beräkning av engångskostnaderna för eldsläckningsmateriel.
Med hänsyn till Västmanlands flygflottiljs förläggning till nytt etablisse— ment vid Hässlö. erfordras komplettering av eldsläckningsmaterielen för flottiljens vidkommande med 60.000 kronor.
Såsom flygförvaltningen i sina medelsäskanden för budgetåret 1942/43 anfört erfordras för eldsläckningsmaterielens fullständigande vid Söderman- lands och Kalmar flygflottiljer samt vid Norrbottens flygbaskår ytterligare ett belopp av 180.000 kronor.
För ny komplett utrustning av eldsläckningsmateriel vid Skånska ii g- ilottiljens blivande förläggningsplats samt de nya flygflottiljerna F 13—Fyl7
erfordras ett belopp av 805.000 kronor. därav 155.000 för Upplands flyg- flottilj jämte flygkadettskolan och 130.000 kronor för envar av övriga 5 flottiljer.
För anskaffning av eldsläckningsmateriel för den nya centrala flygverk- staden beräknas ett belo p av 100.000 kronor.
Sammanlagda kostna en för anskaffning av erforderlig eldsläcknings- materiel kommer således att uppgå till (60.000 + 180.000 + 805.000 + 100.000 :) 1.145,000 kronor.
Vid jämförelse med 1939 års prisläge beräknas kostnaderna till 926.000 kronor.
Bilaga 17 . Beräkning av engångskostnaderna för snöröjningsmateriel.
Anskaffningsbehovet omfattar:
& M a t e r i e l s 1 n g Antal akbelopp Summa. ronor kronor I | Bandtraktorer ...................................... 15 20.000 300.000 Handredskap ...................................... 15 150 2.250 ( Snöslungor ........................................ 15 27.500 412.500 Snövältar .......................................... 15 2.000 30.000 Planérsladdar ...................................... 15 500 7.500 Plogutrustningar för plogbilar ...................... 15 2.500 37.500 Plogbilar .......................................... 15 25.000 375.000 Diverse materiel .................................... — —— 35.250 | Summa kronor — — 1.200.000 )
Vid jämförelse med 1939 års prisnivå beräknas kostnaderna till 900.000 kronor.
Byggnadskostnadsberäkningar.
Bilaga 18. Flygeskaderstaber och flygbasområdesstaber. Beräknad kostnad Avskrivningsbehov Erforderliga byggnadsarbeten m. m. Prisläget Prisläget Prisläget Prisläget 1/'1 1939 1/7 1941 1/7 1939 1/'7 1941 Kr. Kr. Kr. Kr. Första, tredje och fjärde jiggeskaderstabema, Stockholm. Anordnande och inredning av lokaler i flyg- ledningens blivande åmbetsbyggnad ...... 125.000 150.000 62.500 75.000 Norra jlygbasomrddcsstaben, Östersund. Omändrings- och inredningsarbeten uti f. d. _S. J. änke- och pupillkassas byggnad i Ostersund .............................. 35.000 40.000 17.500 20.000 Östra jlygbasomrddesstaben. Stockholm. Anordnande och inredning av lokaler-i Byg- ledningens blivande ämbetsbyggnad ...... 40.000 45.000 20.000 22.500 Södra jlygbasomrddesstaben, Ängelholm. Uppförande av stabsbyggnad .............. 95.000 110.000 47.500 55.000 Summa kronor 295.000 345.000 147.500 172.500
Bilaga 19. Västmanlands flygflottilj (F 1, tung bombflottilj), Hässlö. Beräknad kostnad Avskrivningsbehov Erforderliga byggnadsarbeten m. m. Prisläget Prisläget Prisläget Prisläget 1/7 1939 1/1 1941 1/1 1939 1/1 1941 Kr. Kr. Kr. Kr. Omändringsarbeten. Markförvärv för utvidgning av flygfältet 20.000 30.000 — — Flygfältsarbeten .......................... 90.000 114.000 90.000 114.000 Ombyggnad av tygverkstad ................ 43.000 52.000 21.500 26.000 Nybgqgnadsarbeten. Markförvärv för byggnadsområde .......... 250.000 390.000 -—— — Kanslibyggnad utan kommandocentral ...... 192.000 230.000 96.000 115.000 Mässbyggnad för officerare, beräknad för 60 officerare och vederlikar ................ 92.000 110.000 46.000 55.000 Officersbostad om två dubbletter och sex en- kelrum .................................. 62.000 75.000 31.000 37.500 Mässbyggnad för underofficerare. beräknad för 95 underofficerare och vederlikar 83.000 100.000 41.500 50.000 Underofficersbostad om åtta enkelrum ...... 50.000 60.000 25.000 30.000 Matsalsbyggnad för manskap .............. 312.000 375.000 156.000 187.500 Mässbyggnad för manskap ................ 137.000 165.000 68.500 82.500 Förläggningsbyggnader (kaserner) för man- skapet vid tre flygande divisioner och—en specialdivision .......................... 1,071.000 1.285.000 535.500 642.500 Förläggningsbyggnad för kadetter och aspi- ranter .................................. 58.000 70.000 29.000 35.000 Byggnad för vakt- och beredskapspersonalens förläggning jämte garage för brand-, bered- skaps- och ambulansbilar ................ 229.000 275.000 114.500 137.500 Musikbyggnad ............................ 33.000 40.000 16.500 20.000 Skolsalsbyggnad och instruktionsverkstad .. 250.000 300.000 125.000 150.000 Gymnastiksalsbyggnad jämte badstubadav— delning .................................. 250.000 300.000 125.000 150.000 Värmecentral. innehållande pannanlåggning för uppvärmning av samtliga byggnader.. 154.000 185.000 77.000 92.500 Personalbostader för maskinist. eldare. köks- personal m. fl. .......................... 175.000 210.000 87.500 105.000 Sjukhus, innehållande mottagningsavdelning och 25 vårdplatser m. m. jämte sjukmate- rielförrad i källare ...................... 125.000 150.000 62.500 75.000 Hangar av trä. för underofficers- och signal- skolans Hygplan jämte mindre sidobyggnad för olika tjänstelokaler .................. 158.000 190.000 79.000 95.000 Provbocksanlaggning för flygmotorer ...... 125.000 150.000 62.500 75.000 Tygförråd med garage för specialfordon. . .. 125.000 150.000 62.500 75.000 Vapenförrad jämte vapenverkstäder ........ 92.000 110.000 46.000 55.000 Förråd för kulsprute- och handvapenammu- nition .................................. 50.000 60.000 25.000 30.000 Mindre förrådsbyggnader för detonatorer samt dagförråd av bomber. kulspruteammunition och pyroteknisk materiel i anslutning till divisionernas hangarer (för tre divisioner) 12.500 15,000 6.250 7.500 Intendenturförråd jämte verkstäder ........ 125.000 150.000 62.500 75.000 Drivmedelsförråd .......................... 33.000 40.000 16.500 20.000 Garage för motorfordon .................. 75.000 90.000 37.500 45.000 Skyddsrum för personalen ................ 83.000 100.000 41.500 50.000
Beräknad kostnad Avskrivningsbehov Erforderliga byggnadsarbeten m. m. Prisläget Prisläget Prisläget Prisläget % 1939 1/7 1941 1/1 1939 1/1 1941 Kr. Kr. | Kr. Kr. ;
Alarmeringsanläggning .................... 15.000 20.000 15.000 20.000 Högtalaranläggning ........................ 31.000 40.000 31.000 40.000 Idrottsplats ................................ 55.000 60.000 55.000 60.000 Yttre värmeledningar. pannor och apparatur 300.000 375.000 300.000 375.000 4 Yttre vatten- och avloppsledningar ........ 192.000 230.000 192.000 230.000 . Elektriska ytterledningar och transformatorer 200.000 242.000 200.000 242.000 I_teservkraftanläggning för elektrisk energi. . 95.000 110.000 95.000 110.000 Askledaranläggning ........................ 21.000 25.000 21.000 25.000 Anordningar för luftskyddets ledning tillika
stridsledningsplats ...................... 10.000 12.000 10.000 12.000 Stängsel omkring omradet ................ ' 40.000 50.000 40.000 50.000 Vägar och planeringsarbeten .............. 370.000 462.000 370.000 462.000 Administrationskostnader och oförutsedda utgifter. cirka 6 % å förestående beräknade kostnader .............................. 353.000 431.000 353.000 431.000
Summa kronor 6.236.500 7.628!!!) 3,869250 4.689.500
B [laga :.”).
Roslagens ilygllottllj (F 2, marinspaningsllottilj), Häger-näs.
Beräknad kostnad Avskrivningsbehov Erforderliga byggnadsarbeten m. m. Prisläget Prisläget Prisläget Prisläget 1/7 1939 1/7 1941 1/1 1939 1/7 1941 . Kr. Kr. Kr. Kr. ' Omändringsarbetm. Ombyggnad av kanslihus .................. 83.000 100.000 41.500 50.000 Utökning av matsalsutrymmen för manskap . . 71.000 85.000 35.500 42.500 » » mässutrymmen » » . . 117.000 140.000 58.500 70.000 » n n » underofä. cerare. . . . 25.000 30.000 12.500 15.000 » » » » officerare . . 17.000 20.000 8.500 10.000 » » intendenturförråd och verkstäder: verkstäder .............................. 17.000 20.000 8.500 10.000 fredsförråd .............................. 25.000 30.000 12.500 15.000 krigsförråd .............................. 4.000 5.000 2.000 2.500 sängförråd .............................. 8.000 10.000 4.000 5.000 Utökning av tjönsteutrymmen vid äldre han- garer .................................... 67.000 80.000 33.500 40.000 Utökning av tygförråd .................... 175.000 210.000 87.500 105.000 Komplettering av normalskyddsrum för per- sonal .................................... 17.000 20.000 8.500 10.000 Utökning av värmecentral. yttre värme-. vatten-. avlopps- och elektriska ledningar 67.000 85.000 67.000 85.000 Arg/byggnadsarbeten. Förläggningsbyggnad för 20 kadetter ...... 62.000 75.000 31.000 | 37.500 . Byggnad för vakt- och beredskapspersonalens . förläggning jämte garage för brand-. be- redskaps- och ambulansbilar ............ 217.000 260.000 108.500 130.000 Skolsalsbyggnad .......................... 187.000 225.000 93.500 112.500
Beräknad kostnad Avskrivnin'sbehov Erforderliga byggnadsarbeten m. lll. Prisläget Prisläget Prisläget Pr släget % 1939 1/7 1941 1/7 1939 1/7 1941
Kr. Kr. Kr, Kr.
Källare vid ekonomibyggnad .............. 5.000 6.000 2.500 3.000 Förråd för luftvärnspjäser .................. 5.000 6.000 2.500 3.000 Båthus .................................... 12.500 15.000 6.250 7.500 Bombsäkra skyddsrum för flygande personal m. 11 ..................................... 83.000 100.000 41.500 50.000 Idrottsplats ................................ 55.000 60.000 55.000 60.000 Skolskjutningsbana ........................ 70.000 80.000 70.000 80.000 Tjänstebostäder: 1 flottiljchefsbostad ...................... 46.000 55.000 23.000 27.500 ' 1 kaptensbostad ........................ 29.000 35.000 14.500 17.500 1 ]öjtnantsbostad ........................ 21.000 25.000 10.500 12.500 2 underofficersbostäder .................. 33.000 40.000 16.500 20.000 Administrationskostnader och oförutsedda ut— gifter. cirka 6 % & förestående beräknade kostnader ................................ 91.000 109.000 91.000 109.000
Summa kronor l.609.500 l.926.000 846.250 1.130,000
5 Bilaga 2]. Östgöta flygflottilj (F 3, arméspaniugsllottilj), Malmen.
Beräknad kostnad Avskrivningsbehov :) Erforderliga byggnadsarbeten m. m. Prisläget Prisläget Prisläget Prisläget ( 1/1 1939 1/'1 1941 1/7 1939 1/7 1941 Kr. Kr. Kr. Kr. Omänd-rhzgsarbeten. Utvidgning av flygfältet .................. 120.000 174.000 120.000 174.000 Utökning av matsalsutrymmen för manskap 71.000 85.000 35.500 42.500 » » mässutrymmen » » 67.000 80.000 33.500 40.000 Renovering av mässutrymmen för officerare 8.000 10.000 4.000 5.000 Utökning av intendenturförråd: persedelförråd .......................... 40.000 48.000 20.000 24.000 krigsförråd .............................. 23.000 28.000 11.500 14.000 diviSionsförräd .......................... 23.000 28.000 11.500 14.000 sängförråd .............................. 12.500 15.000 6.250 7.500 Komplettering av normalskyddsrum för per- sonal .................................... 33.000 40.000 16.500 20.000 Utökning av värmecentralgttre värme-. vatten-. avlopps- och elektriska ledningar ........ 210.000 263.000 210.000 263.000 . N_ byggnadsarbeten. ' Byggnad för vakt- och beredskapspersona- lens förläggning jämte garage för brand-, beredskaps— och ambulansbilar .......... 208.000 250.000 104.000 125.000 Gymnastiksalsbyggnad .................... 142.000 170.000 71.000 85.000 Drivmedels anlä ggning ...................... 62.000 75.000 31.000 37.500 Bombsäkra skyddsrum för flygande personal m. 11 ..................................... 83.000 100.000 41.500 50.000 Idrottsplats ................................ 55.000 60.000 55.000 60.000 Omläggande av stickspår och transportled- ningar för bensin ........................ 35.000 37.000 35.000 37.000
Beräknad kostnad Avskrivningsbehov Erforderliga byggnadsarbeten m. m. Prisläget Prisläget Prisläget Prisläget | 1/7 1939 1/7 1941 1/7 1939 1/7 1941 l Kr. Kr. Kr. Kr.
|
Planering vid ny hangar .................. ' 21.000 24.000 21.000 | 24.000 Administrationskostnader och oförutsedda ut— ] gifter. cirka, 6 % å. förestående beräknade | kostnader .............................. 73.000 89.000 73.000 | 89.000
Summa kronor 128650) 1.576.000 900.250 l. 1.111.500
leaga 22. Jämtlands ilygllottilj (F 4, lätt bombflottilj), Östersund. Beräknad kostnad Avskrivningshehov Erforderliga byggnadsarbeten m. m. Prisläget Prisläget Prisläget Prisläget ' 1./'I 1939 1/'I 1941 1/'I 1939 1/7 1941 Kr. Kr. Kr. Kr. Omändringsarbeten. Iståndsättning av officersbosted ............ 71.000 85.000 35.500 42.500 Utökning av förläggningsutrymmen för 20 kadetter ................................ 62.000 75.000 31.000 37.500 Utökning av matsalsutrymmen för manskap 146.000 175.000 73.000 87.500 » » mässutrymmen » » 75.000 90.000 37.500 45.000 » » intendenturförräd o.verkstäder: verkstäder .............................. 21.000 25.000 10.500 12.500 fredsförråd .............................. 14.000 17.000 7.000 8.500 krigsförråd .............................. 6.000 7.000 3.000 3.500 divisionsförrad .......................... 7.500 9.000 3.750 4.500 Ombyggnad av befmtlig vakt- och arrestbygg- nad till vekt- och beredskapsförläggning 167.000 200.000 83.500 100.000 Komplettering av normalskyddsrum för per sonal .................................... 50.000 60.000 25.000 30.000 Ombyggnad av pumpoentral i en hangar .. 8.000 10.000 4.000 5.000 Utökning av värmecentral. yttre värme-. vat- ten-. avlopps- och elektriska ledningar.... 125.000 154.000 125.000 154.000 Utökning av stängsel ...................... 5.000 6.000 5.000 6.000 Nybyggnadsarbeten. Förläggning (kasern) för manskapet vid en specialdivision ......................... 267.000 320.000 133.500 160.000 Gymnastiksalsbyggned .................... 167.000 , 200.000 83.500 100.000 Två. förrådshangarer av trä. ................ 83.000 100.000 41.500 50.000 Flygplansförråd (för flygplan i centralförråd) 104.000 125.000 52.000 62.500 Bombsäkra. skyddsrum för flygande personal m. 11 ..................................... 83.000 100.000 41.500 50,000 Idrottsplats ................................ 55.000 60.000 55.000 60.000 Vägar .................................... 45.000 50.000 45.000 50.000 Administrationskostnader och oförutsedda. ut- gifter, cirka 6 % & förestående beräknade kostnader ................................ 93.000 112.000 93.000 112.000 Summa. kronor 1.654,500 1,980.000 988.750 1.181.000
Bilaga 23. Krigsflygskolan (F 5), Ljungbyhed. * Beräknad kostnad Avskrivningsbehov Erforderliga byggnadsarbeten in. 111. Prisläget Prisläget Prisläget Prisläget 1/7 1939 1/'7 1941 x/'.' 1939 1/7 1941 Kr. Kr. Kr. Kr. Omändrz'ngsarbeten. Utökning av förläggningsutrymmen för man- skap .................................... 108.000 130.000 54.000 65.000 Utökning av matsalsutrymmen för manskap 67.000 80.000 33.500 40.000 » » mässutrymmen » » 33.000 40.000 16.500 20.000 » » » för underofficerare 4.000 5.000 2,000 ' 2.500 » :» intendenturförråd: fredsförråd .............................. 17.500 21.000 8.750 10.500 krigsförråd .............................. 4.000 5.000 2.000 2.500 sängförråd .............................. 4.000 5.000 2.000 2.500 Ombyggnad av vakt- och arrestbyggnad till Vakt- och beredskapsförläggning ........ 167.000 200.000 83.500 100.000 Komplettering av normalskyddsrum för per- sonal .................................... 17.000 20.000 8.500 10.000 Utökning av värmecentral. yttre värme-. vat— ten-. avlopps- och elektriska ledningar 136.000 170.000 136.000 170.000 IV?/byggnadsarbeten. Musikbyggnad ............................ 33.000 40.000 16.500 20.000 Gymnastiksalsbyggnad .................... 142.000 170.000 71.000 85.000 Bombsäkra skyddsrum för flygande personal m. & ..................................... 83.000 100.000 41.500 50.000 Värmeanläggning i tygförråd .............. 20.000 25.000 20.000 25.000 Tjänstebostäder: 2 kaptensbostäder ...................... 58.000 70.000 29.000 35.000 2 löj tnantsbostäder .................... 42.000 50.000 21.000 25.000 10 underofficersbostäder ................ 167.000 200.000 83.500 100.000 6 dubbletter för ogifta kaptener ........ 71.000 85.000 35.500 42.500 Administrationskostnader och oförutsedda ut- gifter, cirka. 6 % a förestående beräknade kostnader .............................. 70.000 85.000 70.000 85.000 Summa. kronor 1.248,500 1,501.000 734.750 890.500 Bilaga 24. Västgöta llygllottilj (F 6, lätt bombflottilj), Karlsborg. Beräknad kostnad Avskrivningsbehov Erforderliga byggnadsarbeten 111. m. Prisläget Prisläget Prisläget Prisläget 1/: 1939 1/7 1941 1/1 1939 1/7 1941 Kr. Kr. Kr. Kr. Omändringsarbeten. Markförvärv för utvidgning av Hygfältet .. 26.000 28.000 — — Flygfältsarbeten; utvidgning av flygfältet . . 74.000 122.000 74.000 122.000 Sanering av området mellan tj änstebostäderna och Bottensjön .......................... 60.000 75.000 60.000 75.000 Utökning av förläggningsutrymmen för 8 ka— detter .................................. 21.000 25.000 10.500 12.500
Beräknad kostnad Avskrivningsbehov Erforderliga byggnadsarbeten m. m. Prisläget Prisläget Prisläget Prisläget 1/':' 1939 1/7 1941 1/"I 1939 1/7 1941 Kr. Kr. Kr. Kr. Utökning av matsalsutrymmen för manskap 75.000 90.000 37.500 45,000 » » mässutrymmen » » 125.000 150.000 62.500 ! 75.000 » » intendenturförråd och verk— i städer: verkstäder .............................. 4.000 5.000 2.000 2.500 fredsförråd .............................. 15.000 18.000 7.500 9.000 krigsförråd .............................. 12.000 14.000 6.000 7.000 divisionsförråd .......................... 4.000 5.000 2.000 2.500 sängförråd .............................. 18.000 22.000 9.000 11.000 Ombyggnad av vakt- och arrestbyggnad till vakt- och beredskapsförläggning ........ 158.000 190.000 79.000 95.000 Komplettering av normalskyddsrum för per- sonal .................................... 17.000 20.000 8.500 10.000 Utökning av värmecentral. yttre värme-. vat- ten-. avlopps- och elektriska ledningar. . .. 195.000 243.000 195.000 243.000 Nybyggnadsarbeten. Förläggningsbygonad för manskapet vid en specialdivisionb .......................... 258.000 310.000 129.000 155.000 Idrottsplats ................................ 55.000 60.000 55.000 60.000 Skjutgård ................................ 16.000 20.000 16.000 20.000 Lendningsbrygga .......................... 25.000 30.000 12.500 15.000 Rum för linktrainer ........................ 10.000 12.000 5.000 6.000 Bombsäkra skyddsrum för flygande personal m. & ..................................... 83.000 100.000 41.500 50.000 Stängsel .................................. 25.000 30.000 25.000 30.000 Tj än stebostäder: 1 regementsofficersbostad .............. 42.000 50.000 21.000 25.000 2 kaptensbostäder ...................... 58.000 70.000 29.000 35.000 4 löjtnantsbestäder .................... 83.000 100.000 41.500 50.000 10 underofficersbostäder ................ 167.000 200.000 83.500 100.000 3 trerums- och 3 tvåmmslägenheter 112.000 135.000 56.000 67.500 Administrationskostnader och oförutsedda ut- gifter. cirka 6 % å. förestående beräknade kostnader .............................. 104.000 127.000 104.000 127.000 Summa. kronor 1,842.000 2.251,000 1.172.500 1.450.000 Bilaga 2.5. Skaraborgs flygflottilj (F 7, tung bombhottilj), Såtenäs. ' Beräknad kostnad Avskrivningsbehov lrforderliga byggnadsarbeten m. rn. Prisläget Prisläget Prisläget Prisläget 1/7 1939 1/7 1941 1/7 1939 1/'1 1941 Kr. Kr. Kr. Kr. Omändringsarbeten. Utökning av förläggningsutrymmen för man- skap .................................... 50.000 60.000 25.000 30.000 Utökning av matsalsutrymmen för manskap 146.000 175.000 73.000 87.500 » » mässutrymmen » » 125.000 150.000 62.500 75.0U0 » » » för underofficerare 46.000 55.000 23.000 27,500 Ombyggnad av vakt- oeh arrestbyggnad till _ vakt- och beredskapsförläggning ........ 158.000 190.000 79.000 90.000
Beräknad kostnad Avskrivningsbehov Erforderliga byggnadsarbeten m. m. Prisläget Prisläget Prisläget Prisläget 1/1 1939 1/7 1941 1/7 1939 1/7 1941 Kr. Kr. Kr. Kr. Komplettering av normalskyddsrum för per- sonal .................................... 33.000 40.000 16.500 20.000 Utökning av värmecentral, yttre värme-. vatten-. avlopps— och elektriska ledningar 315.000 395.000 315.000 395.000 Utvidgning av vägnät ...................... 55.000 68.000 55.000 68.000 Uppmuddring av hamninloppet ............ 16.000 20.000 16.000 20.000 Nybgqgizadsarbeten. Förläggningsbygdnad (kasern) för manskapet vid en specialdivision .................... 325000 390.000 162.500 195.000 Musikbyggnad ............................ 33) '00 40.000 16.500 20.000 Idrottsplats ................................ 31.000 36.000 31.000 36.000 Landnings brygga .......................... 7.1 100 8.000 7.000 8.000 Ny tvättinrättning ........................ 63.000 76.000 31.500 38.000 ; Nytt vattenreningsverk .................... 96.000 120.000 96.000 120.000 iBombsäkra skyddsrum för flygande perso- nal m. fl ................................. 83.000 100.000 41.500 50.000 Tjänstebostäder: 1 regementsofficersbostad .............. 42.000 50.000 21.000 25.000 9 kaptensboetäder ...................... 262.000 315.000 131.000 157.500 15 löjtnantsbestäder .................... 312.000 375.000 156.000 187.500 13 fanjunkarebostader .................... 271.000 325.000 135.500 162.500 18 sergeantbostäder ...................... 300.000 360.000 150.000 180.000 25 överfurirsbostäder .................... 250.000 300.000 125.000 150.000 15 enkelrum ............................ 87.000 105.000 43.500 52.500 Administrationskostnader och oförutsedda utgifter, cirka 6 % & förestående beräknade kostnader ................................ 186.000 225.000 186.000 225.000 Summa. kronor 3.292.000 3.978,000 1,999.000 2.425.000 Bilaga 26. Svea ilyg'nottilj (F 8, jaktflottilj), Barkarby. Beräknad kostnad Avskrivningsbehov Erforderliga byggnadsarbeten m. m. Prisläget Prisläget Prisläget Prisläget 1/7 1939 1/1 1941 1/7 1939 1/7 1941 Kr. Kr. Kr. Kr. Omändringsarbeten. Utökning av mats alsutrymmen för manskap 83.000 100.000 41.500 50.000 ” » mässutrymmen » » 146.000 175.000 73.000 87.500 » » massutrymmen för underoffi- cerare .................................. 17.000 20.000 8.500 10.000 Utökning av intendenturförråd: verkstäder .............................. 18.000 22.000 9.000 11.000 fredsförråd .............................. 21.000 25.000 10.500 12.500 kr] gsf ö rrå d .............................. 17.000 20.000 8.500 10.000 divisionsförråd .......................... 7.500 9.000 3.750 4.500 Sängförråd .............................. 25.000 30.000 12.500 15.000 Ombyggnad av vakt- och arrestbyggnad till vakt- och beredskapsförlåggning .......... 171.000 205.000 85.500 102.500 %
Göta ilyg'llottilj (F 9, jaktflottilj), Säve.
Beräknad kostnad Avskrivningsbehov Erforderliga byggnadsarbeten m. m. Prisläget Prisläget Prisläget Prisläget 1/7 1939 1/'I 1941. 1/7 1939 1/7 1941 Kr. Kr. Kr. Kr. Komplettering av normalskyddsrum för per— sonal .................................... 33.000 40.000 16.500 20.000 Komplettering av vägnätet ................ 35.000 44.000 35.000 44.000 Komplettering av stängsel ................ 24.000 30.000 24.000 30.000 Utökning av värmecentral. yttre värme-. vatten-. avlopps- och elektriska ledningar 90.000 125.000 90.000 125.000 Nybyggnadsarbeten. Förläggningsbyggnad (kasern) för manskapet vid en specialdivision .................... 416.000 500.000 208.000 250.000 Musikbyggnad ............................ 37.500 45.000 18.750 22.500 Hanger av trä. för flygvapnets huvudstation och till Stockholm förlagda eskaderstaber m m. .................................. 375.000 450,000 187.500 225.000 Förråd för malskjutningsmateriel .......... 12.500 15.000 6.250 7.500 Lokal för linktrainer ...................... 22.000 26.000 11.000 13.000 Bombsakra skyddsrum för flygande perso- nal m. 11 ................................. 83.000 100.000 41.500 50.000 Idi ottspl ats ................................ 55.000 60.000 55.000 60.000 Administrationskostnader och oförutsedda utgifter. cirka 6 % & förestående beräknade kostnader ............................... 101.000 122.000 101.000 122.000 Summa kronor 1.789.500 2,163.000 1.047,250 1.272.000
Bilaga 27 .
Beräknad kostnad Avskrivningsbehov Erforderliga byggnadsarbeten in. 111. Prisläget Prisläget Prisläget Prisläget % 1939 1/7 1941 1/7 1939 1/1 1941 Kr. Kr. Kr. Kr. Omändringsa'rbeten. Utöknin av förla 'ngsntr men för 15 kadettir och aspigråiilzer . . . fm ............ 54.000 65.000 27.000 32.500 Utökning av matsalsutrymmen för manskap 96.000 115.000 48.000 57.500 » » mässutrymmen » » 108.000 130.000 54.000 65.000 » » intendenturförråd och verk- städer: verkstäder ............................ 12.500 15.000 6.250 7.500 fredsförråd ............................ 11.000 13.000 5.500 6.500 krigsförråd ............................ 15.000 18.000 7. 500 9.000 sängförrad ............................ 25.000 30.000 12. 500 15.000 Ombyggnad av vakt- och arrestbyggnad till vakt- och beredskapsförläggning .......... 167.000 200.000 83.500 100.000 Tillbyggnad av garage samt anordnande av bilverkstad .............................. 50.000 60.000 25.000 30.000 Komplettering av normalskyddsrum för per- sonal .................................... 50.000 60.000 25.000 30.000
* : Beräknad kostnad Avskrivningsbehov ? Prisläget Prisläget Prisläget Prisläget 1/"1 1939 1/7 1941 1/7 1939 1,"7 1941 Kr. Kr. Kr. Kr. . Utökning av värmecentral, yttre värme-. * . vatten-. avlopps- och elektriska ledningar 203.000 * 255.000 203.000 255.000 ; Utökning av stängsel ...................... 40.000 * 50.000 40.000 50.000 ? l % N_ ybyggnadsurbeien . 3 j Markförvärv för handvapenskjutbana, inskj ut- ningsbana och skjutbana. för kulsprutor , samt skjutbana för skjutning från luften 130.000 195.000 — — ': Arbeten för dito .......................... 84.000 : 101.000 84.000 101.000 ; Förlaggningsbyggnad (kasern) för manskapet i ' ; vid en specialdivision .................... 262.000 i 315.000 131.000 157.500 l Idrottsplats ............................. . .. 55.000 ; 60.000 55.000 00.000 ? Rangeranordningar i bergshangaren ........ 180.000 ; 225.000 180.000 225.000 l Vägar och planeringsarbeten .............. 25.000 * 30.000 25.000 30.000 åUppställningsplaner framför provisorisk ; : hangar .................................. 56.000 ; 60.000 56.000 60.000 ? 'l'jönstebostäder: ? 1 kaptensbostad ........................ 29.000 ; 35.000 14.500 17.500 1 löjtnantsbestad ...................... 21.000 ; 25.000 10.500 12.500 4 underofficersbostäder ................ 83.000 ; 100.000 41.500 50.000 ] maskinistbostad ...................... l 21.000 I 25.000 10.500 12.500 2 oldarebostäder ........................ 33.000 & 40.000 16,500 20.000 15 rum för kökspersonal ................ * 75.000 _l 90.000 37.500 45.000 Administrationskostnader och oförutsedda ut- ' l gifter. cirka 6 % å förestående beräknadej * kostnader. . . . ............................ ;" 113.000 ,' 139.000 113.000 139.000 Smnma kronor-l 1.998500 2,451,ooo 131250 Lesson)
Bilaga 28.
Skånska flyguottiljen (F 10, jaktflottilj), Bal-kåkra.
,l Beräknad kostnad Avskrivningsbehov Erforderliga byggnadsarbeten m. m. ! Prisläget Prisläget Prisläget Prisläget ] 1/7 1939 1/r 1941 1,17 1939 1/7 1941 | Kr. Kr. Kr. ] Kr. ; ! Nybygg nadsarbeten . i * Markförvärv .............................. ; 832.000 1.340,000 —— --— ' Kanslibyggnad med kommandocentral ...... l 242.000 290.000 121.000 145.000 ? Hadiostation (sändarstation) ................ . 37.000 , 45.000 18.500 . 22.500 Mässbyggnad för officerare. beräknad för en ; l . officerskår om 50 officerare och vedorlikarg 83.000 l 100.000 41.500 i 50.000
5 | | |
Avskrivningsbeh ov
Erforderliga byggnadsarbeten 111. 111. !
# Beräknad kostnad
Prisläget ! Prisläget Prisläget ! Prisläget 1/7 1939 ! 1/7 1941 1/7 1939 ! 1/7 1941 Kr. | Kr. Kr. ! Kr. Bostadsbyggnad för ogifta ofåcerare om två! ! dubbletter och fyra enkelrum ............ ! 46.000 55.000 23.000 ! 27.500 Mössbyggnad för underofficerare, beräknad: | för 60 underofficerare och vederlikar 62.000 75.000 31.000 ! 37.500 _ Bostadsbyggnad för ogifta underofficerare! 330 0 40 000 16500 ! 20 000 om sex enkelrum ........................ '. U , , ' . Matsalsbyggnad för manskap .............. . 312.000 375.000 156.000 ! 187.500 Mössbyggnad för manskap ................ 137.000 165.000 68.500 ! 82.500 Förlaggningsbyggnader (kaserner) för man- ! ! skapet vid tre flygande divisioner och en! ! specialdivision .......................... 900.000 1.080,000 450.000 540.000 Förlöggningsbyggnad för 16 kadetter och! aspiranter ............................... 46.000 55.000 23.000 27.500 Byggnad föi vakt— och beredskapspersonalens ! fögäfgnmg 3th 331151: för bland be' 221 000 265 000 110 500 132 500 re s aps- oc am uans lar ............. . . , : Skolsalsbyggnad och instruktionsverkstad. .! 242.000 290.000 121.000 145.000 Gymnastiksalsbyggnad och badinrättning .. 242.000 290.000 121.000 145.000 Värmecentral. avsedd jämväl för hangarerna! 291.000 350.000 145.500 175.000 Personalbostäder för maskinist eldare. köks- ! personal m. fl. ........................... 175.000 210.000 87.500 105.000 Sjukhusbyggnad. innehållande mottagnings-l avdelning och 25 vårdplatser m.m. samt! sjukmaterielförråd 1 kallare .............. ! 121.000 145.000 60.500 72.500 Hangarer för tre divisioners flygplan jämte upåställnilågsplaräer för flygplanen (10 bygg- 1 333 000 1 600 000 666 500 800 000 na 61' av 0 011 ........................ , 1 1 7 s . Flygtjänstbyggnaåer för tre divisioner ...... ' 187.000 225.000 93.500 ! 112.500 ! Tygverkstad med monteringshall .......... 346.000 ! 415.000 173.000 ! 207.500 ; Provbocksanläggning för flygmotorer ...... 125.000 ! 150.000 62.500 75.000 , Tygförräd med garage föi specialfordon. ! 183.000 ' 220.000 91.500 110.000 Flygplanförrad (för flygplan i centralförxftd 83.000 ! 100.000 41.500 50.000 Vapenföiråd jämte verkstäder .............. ! 92.000 110.000 46.000 55.000 ? Förråd för kulsprute- och handvapenammu-' ! nition .................................. 25.000 ! 30.000 12.500 15.000 Mindre förrådsbyggnader för detonatorer ! samt dagförräd av bomber, kulspruteam- munition och pyroteknisk materiel 1 an-! slutning till divisionernas hangargrupp (_ för! tre divisioner) .......................... ! 17.000 20.000 8.500 10.000 Intendenturförråd. verkstäder och tvättinrätt- ning .................................... 167.000 200.000 83.500 100.000 Drivmedelsförråd; ett för varje flygande di- 100 000 120 000 0000 60010 vision _ 3 st. .......................... . , , Ö , . ! Garage fö—r motorfordon .................... 75.000 90.000 37.500 45.000 Skyddsrum för flygande personal m. 11. 83.080 1g0.008 41.380 rågggg Flygfältsarbeten .......................... 437.0 0 5 0,00 437, 0 .) , Flygplatsbelysningsanläggning .............. ' 210.800 238.008 212.088 238.888 Alarmerin sanlug 'n .................... ! 15. 00 ,00 1 ,0 .. Högtalaraigiläggniå;J . 'g- ..................... 31.000 40.000 31.000 40.000 Idrottsplats ................................ 55.000 60.000 55.000 60.000 Skjutgård jämte inskjutningsbana för Byg- plankulspruta samt skjutbana för hand- ! 80000 90 000 80000 90 000 vapenskjutnin ar ........................ , . . . Branddammar .; ........................... ! 25,000 30.000 25.000 30.000 Vattenverk och djupbrunnspumpar ........ ! 98.000 121.000 98,000 121.000 Yttre värmeledningar. pannor och appa1atur' 312.000 401.000 1 312.000 401.000
! ! ! !
! !
Beräknad kostnad
Avekrivningsbehov
!
! Erforderliga byggnadsarbeten m. m. ! Prisläget ! Prisläget Prisläget Prisläget = ' % 1939 ! 1/7 1941 1/7 1939 1/7 1941 . ! Kr. Kr. Kr. Kr. Vatten— och avloppsledningar samt renings-! anläggningar ............................ ' 167.000 209.000 167.000 209.000 ! Elektriska ytterledningar och transformatorer ! 127.000 150.000 127.000 150.000 f Reservkraftanläggning för elektrisk energi. .! 95.000 110.000 95.000 110.000 ' As'kledaranläggningar ...................... 26.000 30.000 26.000 30,000 Anordningar för luftskyddets ledning tillika! ' stridsledningsplats ...................... 10.000 12.000 10.000 12.000 ! Stängsel omkring området .................. ! 80.000 90.000 80.000 90.000 ! Vägar och planeringsarbeten .............. ' 292.000 355.000 292.000 355.000 ! Administrationskostnader och oförutsedda ut. ! ! gifter. cirka 6 % ä, förestående beräknade. ! ! kostnader .............................. . 534.000 666.000 534.000 666.000 ! * Summa kronor! 9.432,ooo 11.764.000 5,597.000 . o.swpoo ! Bilaga 29. Södermanlands flygflottilj (F 11, fjärrspaningsdottllj), Nyköping. ! Beräknad kostnad Avskrivningsbehov ! ! , ! Erforderliga byggnadsarbeten 111. m. Prisläget Prisläget Prisläget ! Prisläget * 1/7 1939 1/7 1941 1/7 1939 ; 1/— 1941 ' ! Kr. Kr. Kr, Kr. Omändringsm-beten. Utökning av matsalsutrymmen för manskap 42.000 50.000 21.000 25,000 » mässutrymmen » » 17.000 20.000 8.500 10.000 » n » under- officerare .............................. 17.000 20.000 8.500 10.000 Ombyggnad av vakt- och arrestbyggnad till vakt- och beledskapsföiläg gning ........ 187.000 225.000 93.500 112.500 Inbyggnad av drivmedelsanläggningar ...... 45.000 54.000 22.500 27.000 Utökning av värmecentral. yttre värme-. vatten-. avlopps- och elektriska ledningar 60.000 75.000 60.000 75,000 Nybyggnadsarbeten Förläggningsbygg lYnad (kasern) för manskapet vid en specialdivision .................... 325.000 390.000 162.500 195.000 Musikbyggnad ............................ 33.000 40.000 16.500 20.000 ! Bombsäkra skyddsrum för Hygande personal ..................................... 83.000 100.000 41.500 50.000 Administrationskostnader och oförutsedda ut- gifter. cirka 6 % & förestående beräknade kostnader .............................. 49.000 58.000 49.000 58.000 Summa kronor 858.000 . 1.032.000 483.500 582.500
11)/laga Elf/'. Kalmar flygflottilj (F 12, lätt bombflottilj), Kalmar.
Beräknad kostnad ! Avskiivningslmhov Erforderliga byggnadsarbeten m. m, ! Piisliiget ! Prisläget _ Prisläget ! Prisläget ' ',!7 1939 .: ';'7 1941 ; 177 1939 ! '.!7 1941 Kr. ! Kr. ! Kr. ! Kr, ! Omändrinqsarbetm. . ' Markfölvärv för utvidgning av flygfältet .. 10.000 16.000 »— ! — Flygfältsarbeten; utvidgning av flygfältet .. 70.000 513.000 70.000 ! 93.000 Utökning av matsalsutrymmen för manskap! 25.000 30.000 12.500 , 15.000 » » mässutrymmen för manskap. 17.000 20.000 5.500 10.000 ] 11 11 11 » under- ! officerare ................................ ' 17.000 20.000 8.500 ! 10.000 Ombyggnad av vakt- och arrestbyggnad till vakt- och beredskapsförläggning ........ 187.000 225.000 93.550 112.500 Inbyggnad av drivmedelsanläggningar ...... 45.000 54.000 22.500 27.000 Utökning av värmecentral. yttre värme-.; _ vatten-. avlopps- och elektriska ledningar! 85.000 120.000 85.000 . 120.000 ! ! ! Nybyggnadsarbeten . ! ! Förläggningsbyggnad (kasern) för manskapet.! _ vid en specialdivision .................... 325.000 390.000 162.500 . 195.000 Anordningar för luftskyddets ledning tillika ! . stridsledningsplats ...................... 10.000 12.000 ' 10.000 12.000 llusikbyggnad ............................ 33.000 40.000 16.500 ! 20.000
En förrådshaugar av trä för reservflvgplan 42.000 50.000 21.000 25.000 Flygplanförråd (för flygplan i centralföiråd) 104.000 125.000 52.000 62.500 _ Bombsäkra skyddsrum fö1 flygande personal! : m. fl ..................................... 83.000 * 100.000 41.500 50.000 Administrationskostnader och oförutsedda ut- gifter, cirka 6 % å. förestående beräknade ! kostnader .............................. 63.000 78.000 63. ( 100 78. 000
Summa kronor 1.110.000 . 1.373.000 007000 830.000 .
Bilaga 3]. Bråvalla ilygllottilj (F 13, jaktllottilj), Norrköping.
.r ! _n,, "__f ! Bei likn nd kostnad Avskrivn i ngsbeliov
Erforderliga byggnadsarbeten in. lll. ! Pr1slw1t Piisläget Prisläget Prisläget ! 1/1 1939 . % 1941 131 1939 1/1 1941 ! Kr. ! Kr. lir. Kr.
N gbyggnadsarbeten. ! l
! ! ! Radiostation (sändarstation) ................ ! 37.500 45. 000* 18. 750 ! 22.500 Kanslibyb crgnad med kommandocentral ...... 250.000 300, 000 !! 1.25 000 Mässbyggnad för 50 officerare och vederlikar 83.000 ! 100000 41. .500 50.000 !
Bostadsbyggnad för ogifta officerare om två ! !
! Byggnadsförbud mot 11 hinder (servitut! 105.000 140.000! —— *
! yg ” 150.000 dubbletter och fyra Denkelrum ............ 46.000 ! 55.00!!!
! *! !! ! !
23.000 , 27.500
! l ! ! ! ! !
Beräknad kostnad ! Avskrivningsbehov ! Erforderliga byggnadsarbeten "1.111. ! Prisläget ! Prisläget Prisläget ! Prisläget ! ! 1/7 1939 ! 1,37 1941 1/7 1939 1/7 1941 ! | Kr. . Kr. Kr. Kr. ; ! !! ! Mässbyggnad för 60 underofficerare och veder- !! .! ! likar .................................... ! 62.000 !! 75.000 31.000 ! 37.500 ! Bostadsbyggned för ogifta. underofficerare om ! ' ! ! ! sex enkelrum ............................. 33.000 ! 40.000 !! 16.500 . 20.000 ! Matsalsbyggnad för manskap .............. 312.000 .! 375.000 !! 156,000 ! 187.500 . Mässbyggnad för manskap ................ 133.000 ! 160.000 !! 66.500 ! 80.000 ! Förlåggningsbyggnader (kaserner) för man- ! !! ! skapet vid tre flygande divisioner och enl ! !! ! ! specialdivision .......................... ! 942.000 ! 1.130,000 ! 471.000 ! 565.000 ! Förläggningsbyggnad för 16 kadetter och aspi— !! i .! . ' ranter .................................. ; 46.000 ; 55,000 !! 23000 27.500 ! Byggnad för vakt— och beredskapspersonalens ! ' i ! förläggning jämte garage för brand-. bered! ! ! ? ! skaps— och ambulansbilar ................ ' 229.000 ! 275.000 !! 114.500 ! 137.500 ! , Musikbyggnad ............................ * 33.000 '! 40.000 16.500 ! 20.000 ! Skolsalsbyggnad och instruktionsverkstad .. ! 250.000 * 300.000 !" 125.000 ! 150.000 !» , Gymnastiksalsbyggnad och bustubadavdel- ! ! ning .................................... ! 250.000 ! 500.000 !-125.000 1 150,000 . ! Värmeceutral. avsedd jämväl för liungarernn! 292.000 ! 350.000 !! 146.000 . 175.000 ! ! Personalboståder för maskinist, eldare. köks- !* !! !! ! personal m. fl. .......................... . 175.000 ! 210.000 '! 87.500 ! 105.000 . Sjukhusbyggnad. innehållande mottagnings-! ! !! i ! avdelning och 25 vårdplatser m. m. samt! !! ' ' ! sjukmaterielförråd i källare .............. ! 125.000 ' 150.000 !! 62.500 75.000 ! Hangarer för tre divisioners Hygplgn jämte! ! !! ! uppställningsplaner för Hy lanen _10 b - ! i :! nader av betong) ........ gp .......... måg. ! 1.333.000 ! 1,600,000 : 666.500 ,! 800.000 ! Flygtjäustbyggnader för tre divisioner ! 187.000 ! 225.000 93.500 ! 112.500 ? Tygverkstad med monteringshall .......... ' 354.000 ; 425.000 177.000 ! 212.500 ! Provbocksanläggning för flygmotorer ...... ! 125.000 ! 150.000 62.500 ! 75.000 ! ! Tygförrad med garage för specialfordon. . .. ! 183.000 . 220.000 91.500 ! 110.000 ! ! Flygplanförråd (för Hygplan i centralförråd)! 83.000 ' 100.000 41,500 ' 50.000 ! Vapenförråtd jämte vapenverkstäder ........ 92.000 ! 110.000 ' 46.000 ! 55.000 ! Förråd för kulsprute— och handvapenammu- ! ! ! ! nition .................................. 29.000 ! 35.000 14.500 ! 17.500 ! Förrådsbyggnader för stutionsmeteriel ...... 17000 ! 20.000 8.500 ! 10,000 !! Mindre förrådsbyggnader för detonatorer samt ! ! ! (lagförråd av bomber. kulspruteammunition ! ! ! och pyroteknisk materiel i anslutning till ! ! ! divisionernas hangargrnpp (för tre divi— ! ! ! sioner) .................................. 17.000 = 2000!) 8.500 ? 10.000 ! Intendenturförråd och verkstäder .......... ! 125.000 ! 150.000 62.500 ! 751000 !! Drivmedelsförråd; ett för varje flygande di—! ! _ ! ' ! vision = 3 st. .......................... 100.000 . 120,000 ! 501000 ! 601000 ! Garage för motorfordon .................... 75.000 ! 90.000 ! 371500 457000 Skyddsrum för flygande personal m. fl. . . .. ! 83.000 . 100.000 ! 41.500 501000 ! Flygplatsbelysningsanläggning ..... ...... . 210000 ' 250,000 ! 210.000 ! 250.000 ! ! Alztrmeringsanläggning .................... ! 15.000 20.000 ! 15.000 ! 20,000 ! Högtalaranläggning ........................ 31.000 ! 40.000 ! 31,000 40.000 ! Idrottsplats ................................ 55.000 ! 60.000 55.000 . 60.000 * Skjutgård jämte inskjutningsbane. för Hyg- ' ! - I! plankulspruta »samt skjutbana för hand- ! vapen .................................. 80.000 ! 90.000 80,000 . 90.000 ! Branddammar ............................ 25,000 ! 30000 25000 ! 30.000 ! Vattenverk och pumpanlöggning för avlopps- !! . vatten .................................. 88.000 ! 111.000 !! 88.000 111.000 ! , Yttre värmeledningar, pannor och appara- ! !! ' ! tur ...................................... 345.000 ! 445.000 !! 345.000 . 445.000 .
» l l l 1 . |
i » » l l
Beräknad kostnad »
Avskrivningsbehov
l l
Erforderliga byggnadsarbeten m. m. » Prisläget » Prisläget l» Prisläget Prisläget * 1/1 1939 1 1/7 1941 » 1/7 1939 1/7 1941 1 Kr. Kr. » Kr. Kr. '» ll Elektriska ytter-ledningar och transformeto- ? l rer ...................................... 127,000 » 150,000 127,000 150,000 Beservkraftanläggning för elektrisk energi.. i 95,000 » 110,000 95,000 110,000 Askledaranläggning ........................ » 26,000 i 30,000 26,000 30,000 Anordningsr för luftskyddets ledning tillika; l ' stridsledningsplats ...................... 10,000 ; 12,000 ; 10,000 12,000 Stängsel omkring området ................ . 80,000 ? 90,000 | 80,000 . 90,000 _ Vägar och planeringsarbeten .............. 100,000 ' 120,000 | 100,000 ' 120,000 Administrationskostnader och oförutsedda ut- 1 1 | gifter. cirka. 6 % & förestående beräknade — ll kostnader .............................. 450,000 . 541000 | 450000 541000 » z * ; Summa kronorl 7,943,500 . 9,564,000 il 4,787,750 1. 5,761,500
Bilaga 52.
Hollands flygflottilj (F 14, tung bombhottilj), Halmstad.
l ;
_— Beräknad kostnud Avskrivningsbehov 'Erforderliga byggnadsarbeten m. m. Prisläget Prisläget Prisläget ! Prisläget % 1939 1/1 1941 1/7 1939 1/7 1941 Kr. Kr. Kr. Kr. ] Nybyggnadsarbeten. l1 Markförvärv .............................. 395,000 596,000 — j — Ksnslibyggnad med kommandocentral ...... 250,000 300,000 125,000 , 150,000 Radio:—station (sändarstation) ................ 37,500 46,000 18,750 l 22,500 Mässbygguad för 60 officerare och veder- ; likar .................................... 92,000 110,000 46,000 55,000 Bostadsbyggnad för ogifta officerare om två dubbletter och tre enkelrum ............. i 58,000 70,000 29,000 35,000 Mässbyggnad för 85 underofficerare och ve-1 derlikar ................................ l 71,000 85,000 35.500 42,500 Bostadsbyggnad för ogifta underofficerarel 4 000 55 000 23 000 27 500 om åtta, enkelrum ...................... » 6 . Matsalsbyggnad för manskap 5 3121000 3751000 1561000 1873500 Mässbyggnad för manskap ................ 1 146,000 175,000 73,000 87,500 ' Förläggningsbyggnader (kaserner) för man- skapet vid tre flygande divisioner och en » : specialdivision .......................... 942,000 1,130,000 471,000 565,000 * [Förläggningsbyggnad för 20 kadetter och! i aspiranter .............................. l 54,000 65,000 27,000 32,500 * Byggnad för vakt- och beredskapspersona-l gens dftliirläggnirlilg jagat? gegeige för brand—, l 229 000 275 000 114 500 137 500 ere s aps- oc am u ans ler .......... ! Skolsalsbyggnad och instruktionsverkstad .. [ 2501000 3001000 1252000 1503000 ; Gymnastiksslsbyggnad och badstubadavdel- l _ i ning ............... _ ..................... 2 50,000 300,000 1?ö,000 100,000 i Värmecentrel, avsedd Jämväl för hengarerna 312,000 375,000 106,000 187,500 ' Personalbostäder för maskinist, eldare, köks— ( personal m. li. .......................... 175,000 210,000 87,500 l 105.000
Avskrivningsbehov
___—__. Beräknad kostnad
Erforderliga byggnadsarbeten m. m.
Prisläget
; 1/1 1939
Kr.
Prisläget % 1941
Kr.
Prisläget 1/'l 1 939
Kr.
Prisläget 1/1 1941
Kr.
Sjukhusbyggnad, innehållande mottagnings-
avdelning,r och omkring 25 vårdplatser m.m. jämte sjukvardsmaterielförråd i kål-
lare .................................... 125.000 »” Hangarer för tre divisioner Hygplan jämte uppställningsplaner för flygplanen(14 bygg- I nader av betong) ........................ . 1.866,000 » Flygtjänstbyggnader för tre divisioner ...... [ 187,000 Tygverkstad med monteringshall .......... 354,000 Provbocksanläggning för Hygmotorer ...... ! 125.000 Tygförråd med garage för specialfordon. . .. | 183,000 Flygplanförråd (för Hygplan i centralförråd); 125.000 Vapenförråd jämte verkstäder .............. ] 92.000 Förråd av betong för kulsprute- och hand—* vapenammunition ........................ 50.000 . Förrådsbyggnader för stationsmateriel, 3 st. 17.000 Mindre förrådsbyggnader för detonatorer samt dagförråd av bomber, kulspruteam- munition och pyroteknisk materiel ian- slutuing till divisionernas hangargrupp(fö1- tre divisioner) .......................... 17.000 ; Intendenturförråd och verkstäder .......... 125.000 . Drivmedelsförråd; ett för varje flygande di- vision = 3 st. .......................... 100.000 Garage för motorfordon .................... 75,000 Skyddsrum för flygande personal 111. R. 83.000 Flygfältsarbeten .......................... 540.000 ! Flygplatsbelysningsanläggning .............. 210.000 Alarmeringsanläggning .................... 15,000 Högtalaranläggning ........................ 31,000 Idrottsplats ................................ 55,000 Skjutgard, inskjutningsbana för flygplankul- spruta samt skjutbana för handvapen . . . . 80.000 Branddammer ............................ 25.000 Vattenverk ................................ 66.000 Yttre värmeledningar. pannor och apparatur 367,000 Vatten- och avloppsledningar samt renings- anläggningar ............................ 185.000 ; Elektriska yttenledningar och transformato- rer ...................................... 127.000 I_teservkraftanläggning för elektrisk energi.. 95.000 Askledaranläggning ........................ 26.000 Anordningar för luftskyddets ledning tillika stridsledningsplats ...................... 10.000 Stängsel omkring området ................ 80.000 Vägar och planeringsarbeten .............. 330.000 Administrationskostnader och oförutsedda ut- gifter. cirka 6 % a förestående beräknade - kostnader .............................. 563.000 Summa kronor 9,948,öm
150.000
2.240.000 225.000 425.000 150.000 220,000 150.000 ] 10.000
60,000 20.000
20.000 150.000
120000 90000 100.000 718.000 250.000 20.000 40.000 60.000
90.000 30.000 83,000 472.000
231.000 150.000 110,000 30,000 12.000 90.000 394.000
688.000 l2,164,000
62.500
933.000 93.500 177.000 62.500 91.500 62.500 46.000
25.000
&
8.500 62.500
50.000 37.500 41 .500 540.000 210,000 1 5.000 31 .000 55,000
80.000 25.000 66.000 367.000
185.000 127.000 95.000 26.000 10.000
80.l 100 330.000
563.000
75.000
1,120,000 112.500 212 500
75.000 110.000 75,000 55.000
30.000 10,000
10,000 75,000
60.000 45.000 50,000 718.000 250.000 20,000 40.000 60.000
90.000 30,000 83.000 472.000
231.000 150.000 110.000 30.000 12.000 90.000 394.000
688.000
6.179.250 ' 7,518,000
Västerbottens nygnottnj (F 15, jaktllottilj), Umeå.
Bilaga 33.
Beräknad kostnad
Avskrivningsbchm'
Erforderliga byggnadsarbeten m. 11). Prisläget Prisläget Prisläget Prisläget 1.5 1939 1/7 1941 1.»"7 1939 1/1 1941 Kr. Kr. . Kr. lir. | Nybyggnadsarb eten . » . Markförvärv .............................. 713.000 1,057,000 »» — » -— » Kanslibyggnad med kommandocentral ....... 250.000 300.000 » 125.000 » 150.000 Radiostation (såndarstation) ................ » 37.500 45.000 18.750 » 22.500 Mässbyggnad för 50 officerare och veden» » lik ar .................................... » 83.000 100.000 41 .500 50.000 Bostadsbyggnad för ogifta ofiicerare om två.: ' dubbletter och fyra enkelrum ............ » 46.000 55.000 23.000 27.500 Mässbyggnad för 55 underofficerare och veder- » likar .................................... »» 58.000 70.000 29.000 35.000 , Bostadbyggnad för ogifta underofficerare om * , » sex enkelrum ............................ » 33.000 ' 40.000 » 16.500 20.000 Matsalsbyggnad för manskap .............. » 312.000 375.000 156.000 187.500 Mässbyggnad för manskap ................ » 133.000 160.000 66.500 80.000 . Förläggningsbyggnader (kaserner) för man-3 » skapet vid tre flygande divisioner och en» » specialdivision .......................... » 942.000 1.130.000 471.000 565.000 » Förläggningsbyggnad för 16 kadetter och aspiranter .............................. » 46.000 55.000 23.000 27.500 Byggnad för vakt- och beredskapspersonalens » förläggning jämte garage för brand-, bered- » skaps- och ambulansbilar ................ » 229.000 275.000 114.500 137.500 _ Skolsalsbyggnad och instruktionsverkstad .. 250.000 300.000 125.000 150.000 » Gymnastiksalsbyggnad och badstubadavdel— . ning .................................... 250.000 300.000 125.000 150.000 » Värmecentral, avseddjämväl för uppvärmning » av hangarerna .......................... 292.000 350.000 146.000 175.000 » Personalbostäder för maskinist. eldare. köks- » personal 111. B. .......................... 175.000 210.000 87.500 105,000 » Sjukhusbyggnad. innehållande mottagnings— » avdelning och omkring 25 vårdplatser m.m. » samt sjukvårdsmaterielförråd i källare . . . . 125.000 150.000 62.500 75.000 » Hangarer för tre divisioners flygplan jämte » uppställnin splaner för Hy planen (10 by - » » nader av båtong) ........ g. ............ 551,333000 1.600.000 666.500 800.000 » Flygtjanstbyggnader för tre divisioner ...... 187.000 225.000 93.500 112.500 » Tygverkstad med monteringshall .......... 354.000 425.000 177.000 212.500 » Provbocksanläggning för flygmotorer ...... 125.000 150.000 62.500 75.000 » Tygförrad med garage för specialfordon . . .. 183.000 220.000 91.500 110.000 . Flygplanförråd (för flygplan i centralförråd) 83.000 100.000 41.500 50.000 '» Vapenförråd jämte vapenverkstöder ........ 92.000 110.000 46.000 55.000 » Förråd för kulsprute- och handvapenammu- » nition .................................. 29.000 35.000 14.500 17.500 » Förrådsbyggnader för stationsmateriel. 3 st. 17.000 20.000 8.500 10.000 » Mindre förrådsbyggnader för detonatorer samt » dagförrad av bomber. kulspruteammunition » och pyroteknisk materiel i anslutning till » divisionernas hangargrupp (för tre divi— ; » sioner) .................................. 17.000 20,000 8.500 10.000 » Intendenturförrad och verkstäder .......... 125.000 150.000 62.500 75.000 » Drivmedelsförrad; ett för varje flygande divi- » sion = 3 st. ............................ 100.000 120.000 50.000 60.000 »
Beräknad kostnad Avskrivningsbehov Erforderliga byggnadsarbeten m. m. Prisläget Prisläget Prisläget » Prisläget » 1/'1 1939 1/7 1941 1/7 1939 » 1/1 1941
» Kr. Kr. Kr. » Kr.
» » | »
» Garage för motorfordon .................... » 75.000 » 90.000 37.500 » 45.000 Skyddsrum för flygande personal m. fl. 83.000 100.000 41.500 » 50.000 Flygfältsarbeten .......................... 801.000 1.137.000 801.000 » 1.137.000 » Flygplatsbelysningsanläg going ............ 210.000 » 250.000 210.000 . 250.000 » Alarmeringsanläggning .................... 15.000 » 20.000 15.000 » 20.000 » Högtalaranläggning ........................ 31.000 » 40.000 31.000 » 40.000 1 Idrottsplats ................................ 55.000 » 60.000 » 55.000 » 60.000 » » Skjutgård. inskjutningsbana för flygplankul— » » » »
spruta samt skjutbana. för handvapen . 80.000 . 90.000 80.000 » 90.000
»» Branddammar ............................ » 25.000 » 30.000 25.000 » 30.000 » Vattenverk ................................ » 70.000 » 88.000 70.000 » 88.000 » Yttre värmeledningar, pannor och apparatur 378.000 » 483.000 378.000 ; 483.000 » Yttre vatten- och avloppsledningar. pumpen-: » »
ordning för avloppsvatten samt ronings-' » , anläggningar ............................ » 217.000 » 270.000 217.000 » 270.000 Elektriska ytterledningar och transfounatorer » 127.000 » 150.000 127.000 » 150.000 . Reservkraftanläggnlng för elektrisk energi. » 95.000 » 110.000 95.000 » 110.000 » Åskledaranlia'ggningarb ...................... » 26.000 ' 30.000 26.000 » 30.000 » .11101dningar för luftskyddets lednin-r tillika» » »
» stridsleäningsplats ...................... » 10.000 » 12.000 » 10.000 ; 12.000
» Stängsel omkring omrädet ................ » 60.000 » 90.000 80.000 » 90.000 » Vagai och planeiingsarheten .............. » 444.000 » 544.000 444.000 » 544.000 , » Tjänstebostäder: » j
» 1 Hottiljchefsbostad (regementsofficersbo-» » j
' stad) .................................. , 46.000 » 55.000 23,000 » 27.500
5 kaptensbostäder ...................... » 146.000 » 175.000 73.000 » 87.500 » s löjtnantsbestäder ...................... : 167.000 » 200.000 63.500 » 100.000 » 15 underofficersbostader .................. 283.000 » 340.000 141.500 . 170.000 S överfurirbostäder ...................... » 83.000 » 100.000 41.500 » 50.000 » Administrationskostnader och oförutsedda; » » utgifter. cirka 6 % å föiestaende beräknade . kostnader ................................ 610.000. ' 757. 000 610.000 » 757.000 , Summa kronor 10. 776..500 6.668.750 » 8.236.w0 _
Bilaga 34 .
Upplands nyguottilj (F 16, jaktflottilj), Uppsala. (Vid denna flottilj erfordras även Vissa utrymmen för Hygkadettskolan. F 20).
»
Beräknad kostnad »» Avskrivniugsbehov Erforderliga byggnadsarbeten lll. m. Prisläget » Prisläget »» Prisläget Prisläget » . 111 1939 » 1/7 1941 .» 1/7 1939 1/7 1941 ; Kr. » . Kr. »» Kr. » Kr. | , Nybyggnadsarbeten. » , »» Markförvarv .............................. » 571.000 857.000 '» — — ; » Kanslibyggnad ............................ » 216.000 260.000 » 108.000 130.000 » » Kommandocentral .......................... 67.000 80.000 » 33.500 40.000
Beräknad kostnad
Avskrivningsbchov
Prisläget l Prisläget '
Erforderliga byggnadsarbeten in. 111. 3 Prisläget | Prisläget 1/7 1939 1/1 1941 1/7 1939 | 1/7 1941 1 Kr. Kr. Kr. , Kr. ; | Radiostation (sändarstation) ................ l 37,500 . 45,000 18,750 l 22,500 1 Mässbyggnad för 60 ofäcerare och veder— | ? likar, gemensam med flygkadettskolan 92,000 > 110,000 46,000 l 55,000 , Bostadsbyggnad om två dubblettel och fyra , enkelrum för ogifta officerare, gemensaml ? 3 med flygkadettskolan .................... 46,000 l 55,000 l 23.000 ; 27,500 Mässbyggnad för 85 underofficerare och , ; * vederlikar, gemensam med fly gkadett- j , — skolan .................................. 71,000 [ 85,000 l 35,500 , 42,50!) Bostadsbyggnad om sex enkelrum fö1 ogiftal * 1 ? underofficerare. gemensam med flyg-kadett * : . skolan .................................. 33,000 ; 40,000 ; 16,500 20,000 ," Matsalsbyggnad för manskap och kadetterw f l gemensam med flygkadettskolan .......... ! 375.000 | 450.000 ! 187.500 225,000 , Mässbyggnad för manskap, gemensam medl ' * flygkadettskolan ........................ » 167,000 ! =200,000 '» 83,500 100,000 Förläggningsbyggnader (kaserner) för man-' " skapet vid tre flygande divisioner och tvåw * speeialdivisioner, varav en för Bygkadett- ! - skolan ................................... 1,166,000 1,400,000 583,000 700,000 Byggnad för vakt- och beredskapspersonalens | förläggning jämte garage för brand-, be- ' redskaps- och ambulansbilar ............ 229,000 * 275,000 114,500 137.500 Skolsalsbyggnad och instruktionsverkstad .. % 250.000 300,000 125,000 150,000 Gymnastiksalsbyggnad (idrottsbyggnad) ochl badstubedavdelning med simhall, gemen- ; samma med Hygkadettskolan ............ 541,000 ; 650,000 270,500 325,000 , Värm'ecentral, avsedd jämväl för hangarerna 312,000 | 375.000 156,000 187.500 Personalbostäder för maskinist—, eldare, köks- , personal m.fl. .......................... 175,000 ) 210,000 87,500 105,000 , Sjukhusbyggnad, gemensam med Hygkadett- ' skolan .................................. 125,000 Å 150,000 62,500 75,000 Hangarer för tre divisioners flygplan jämte ; uppställninvsplaner föriiy lanen(13b cr - & nader av bätong) ........ gp .......... yb.g.1,733,000 2,080,000 866,500 1,040,000 Flygtjänstbyggnder för tre divisioner ...... 187,000 225.000 93,500 112,500 Tygverkstad med monteringhall, gemenseuf med flygkadettskolan .................... 458,000 550,000 229.000 275,000 Provbocksanläggning för flygmotorer, ge- mensam med flygkadettskolan ............ ! 125,000 l 150.000 62,500 75,000 Tygförråd med garage för specialforclon,' l gemensamt med flygkadettskolan ........ 183,000 ? 220,000 91,500 110,000 ] Flygplanförrad (för flyg: plan i centralförlåd), ' i 3 byggnader ............................ 125,000 150,000 62,500 75,000 ; Vapenförrad jämte vapenverkstäder, gemcn— % samma med Hygkadettskolan ............ 125,000 150,000 62,500 75,000 [ Förråd för kulsprute— och handvapenammu- " nition, gemensamt med flygkadettskolan” 42,000 50,000 21,000 25,000 [ Förrådsbyggnader för stationsmateriel, 3 st. 17,000 20,000 8,500 10,000 l Mindre förrådsbyggnader för detonatorer l samt dagförråd av bomber, kulspruteam- ' munition och pyroteknisk materiel i anslut— | ning till divisionernas hangargrupp (för tre divisioner) .......................... 17,000 ? 20,000 8,500 10,000 Intendenturförråd och verkstäder, gemensamt * med flygkadettskolan .................... 167.000 200,000 83,500 100,000 | Drivmedelsförråd; ett för varje flygande di- ; vision=3 st. ............................ 100.000 120,000 50,000 601000 ;
Avskrivn in gsbehov
Beräknad kostnad i
' Prisläget 1,1'7 l 9 3 9 Kr.
Erforderliga byggnadsarbeten 111. m.
Prisläget 1/'1 1941 Kr.
l Prisläget [
Kr. 1/11939 * 1/7 1941
Prisläget
Kr.
Garage för motorfordon, gemensamt med? | ! Hygkadettskolan ........................ Ä 87.000 i Skyddsrum för flygande personal m. fl. 83.000
i Flygfältsarbeten .......................... 659.000 ' | Flygplatsbelysningsanläggning ............ * 240,000 i Alarmeringsanläggning .................... 15.000 _
., Högtalaranläggning ........................ ' 31,000 l Idrottsplats ................................ 55,000 ' Skjutgard, inskjutningsbana föi flygplankul-' & sp1uta samt skjutbana fö1 handvapen .. .. ,» 80,000 Bianddammar (inklusive simbassäng) ...... L 65.000
* Vattenverk ................................ 68.000 .
Yttre värmeledningar pannor och appaiatur' 426.000 Yttre vatten- och avloppsledningar samt re-
Administrationskostnader och oförutsedda ut- 1 gifter, cirka 6 % å förestående beräknade ! ningsanläggningar ...................... 196,000 ' Elektriska ytterledningar och tiansf01matore1 , 144,000 ! Reservkraftanläggning för elektrisk energi .l 95,000 1 Åskledaranläggm'ngar ...................... ! 34,000 . Anordningar för luftskyddets ledning tillika, stridsledningsplats ...................... , 10.000 * Stängsel omkring omradet .... . . . . . . . . . . .. ? 90,000 i Vägar och planeringsarbeten .............. l 480.000 | [ l
kostnader .............................. 636,000 *
Summa kronor 11,246,500 ll3,762,000
105.000 100,000 876.000 300000 20000 40000 60000
90000 78.000 84,000 541,000
246.000 164,000 110,000
38.000
12.000 100.000 576.000
745.000
43.500 41 ,500 659.000 240.000 ] 5.000 31 .000 55.000
80.000 65.000 68.000 426.000
196.000 144.000 95.000 34.000
10.000 90,000 480.000
636.000 6,999,750
Bz'laya 35.
Blekinge flygflottilj (F 17, torpedflottilj), Ramdala.
52.500 50,000 876.000 300,000 , 20,000 » 40,000 60.000
90,000 , 78.000 84.000 541,000
246.000 164.000 110.000
38,000
12,000 100.000 , 576,000 _
1 745.000 i s,492,500 _
! Beräknad kostnad Avskrivningsbehov
Erforderliga byggnadsarbeten 111.111. Prisläget Prisläget Prisläget Prisläget ,
& 11'7 1939 l/7 1941 ! 1/7 1939 '/7 1941 i ! Kr. Kr. l, Kr. Kr. i
| !
Nybyggnadsarbeten. ?
Markförvärv .............................. _ 500,000 745,000 _ . !
Kanslibyggnad med kommandocentral ...... ! 242.000 , 290.000 121.000 ' 145 000 ! Radiostation (sändmstation) ................ , 37,500 45,000 18.750 . 22.500 | Massbyggnad för 60 officerare och vederlikar. 92.000 110,000 46.000 55.000 | Bostadsbyggnad för ogifta ofäcerare om tre. _ ? dubbletter och tolv enkelrum ............ 92.000 110.000 46.000 55.000 » , Mässbyggnad för 85 underofficerare och ve- !
; derlikar ................................. 71,000 85.000 35,500 , 42,500 ] ; Bostadsbyggnad för ogifta underofficerare om- ! _ ,
' tolv enkelrum .......................... , 67.000 80.000 33,500 ! 40. 000 ,1 ' Matsalsbyggnad för manskap .............. | 333.000 400.000 166,500 l 200, 000 i Mässbyggnad för manskap ................ 158,000 190,000 79,000 95, 000 Föiläggningsbyggnader (kaserner) för man- i i ' skapet vid tre Hygande divisioner och en ' | specialdivision .......................... 916,000 1,100,000 458,000 1' 550,000 |
Beräknad kostnad
l ! ' A1skrivningsbcho1 Erforderliga byggnadsarbeten in. 111. Prisläget ' Prisläget Prisläget l Prisläg ct : 1/1 1939 1/1 1941 1/71939 11 1911
' . Kr. , Kr. Kr. : Kr.
, , ,» ,: 1 l Förläggningsbyggnad för 20 kadetter och! ,' *
aspiranter ............................. 54.000 * 65. 000 !, 27.000 * 32.500
," Byggnad för vakt- och beredskapspersonalens l i l, .' , förläggning jämte garage för br.and- be- ! ,
, redskaps- och ambulanshilar ............ , 229.000 . 275.000 ll 114.500 ' 137.500 ,
, Skolsalsbyggnad och instruktionsverkstad .. , 242.000 i 290.000 ! 121.000 145.000 ' , Gymnastiksalsbyggnad och badstubadavdel-E 1 ; : ning .................................... l 242.000 , 290.000 " 121.000 i 145.000
,' Varmecentral, avsedd jämväl för hangarerna, 312.000 ' 375.000 l, 156.000 l 187.500
, Personalbostäder för maskinist. eldare. köks-1 , ? ,
, personal m. il. .......................... i 175.000 ; 210.000 ,,l 87.500 , 105.000 Sjukhusbyggnad. innehållande mottagnings-l l,, l
avdelning och omkring 25 vårdplatser nr 1n. , ,” jämte sjukvårdsmaterielförråd i källare .. j 125.000 150.000 ,; 62.500 , 75.000
' Hangarer för tie divisioners flygplan jämte, .: ,
' uppställningsplaner för Hy planen (14 b — , [, ,
" nader av beton g) ........ g. ........... i??? l 1,866,000 5 2,210000 ,, 933.000 , 1,120000 Flygtjänstbyggnader för tre divisioner ...... 187.000 , 225.000 ,'i 93.500 112.500 Tygverkstad med monteringshall .......... * 346.000 * 415.000 ,, 173.000 f 207.500 Provboeksanläggning för Hygmotorer ...... 125.000 ' 150.000 ,1 62.500 ,' 75.000 Tygförråd med garage för specialfordon. ? 183.000 - 220.000 l 91.500 = 110.000 Flygplanförråd (för flygplan i cent1alförr1'1d)., '1' , * 3 byggnader ............................ ! 125.000 150.000 , 62.500 75,000 ' Vapenförrad jämte vapenverkstäder ........ ' 92.000 110.000 46.000 55.000 Förråd för kulsprute- och handvapenammu-E ; l! '
11111011 ................................... , 42.000 , 50.000 ,, 31.000 ! 25.000 ; Mindre förrådsbyggnader för detonatorer samt ' ,,
dagförrad av bomber. kulspimuteammunition' ,'
och pyroteknisk mateiiel 1 anslutning till di-' , *, . visionernas hangargrupp (för tre divisioner) , 17.000 , 20.000 1 8.500 10.000 Torpedförrad jämte torpedver'kstiide1 ........ 83.000 ? 100.000 ,, 41.500 , 50.000 ] Förråd för stridskoner och stridsspetsar till, ,* ,1
torpeder ................................ 42.000 * 50.000 * 21.000 ,- 25.000 '
, Intendenturförråd. verkstade1 samt tvättstuga! 167.000 , 200.000 83.500 , 100.000 ,
Drivmedelsförråd; ett för varje flygande (li-, * , . '
vision _— —3 st. .......................... ? 100.000 ! 120.000 : 50.000 60.000 , Garage för motorfordon .................... 75.000 90.000 37.500 ' 45,000 ' Skyddsrum för flygande personal m. fl. ' 83.000 i 100.000 411.500 : 50.000 Flygfältsarbeten .......................... ! |,017,000 ' 1.409,000 1,017,000 , 1.409,000 * Flygplatsbelysningsanläggning ............ l 210.000 ' 250.000 210.000 i 250.000 Alarmeringsanläggning .................... I 15.000 , 20.000 15.000 1, 20.000 , Högtalaranläggning ........................ 3 31.000 i 40.000 31.000 i 40,000 , Idrottsplats ................................ ' 55.000 ! 60.000 55.000 , 60,000 * Skjutgard. inskjutningsbana för Hygplankul-j ' ! *
spruta samt skjutbana för handvapen 80.000 , 90.000 80.000 * 90.000 Branddainmar ............................ 25.000 * 30.000 25.000 " 30.000 Vattenve1k och djupbrunnspumpar ........ ,' 96.000 121.000 96.000 121.000 Yttre värmeledningar. pannor oeh apparaturi 273.000 1' 357.000 , 273.000 i 357.000 , Yttre vatten- och oavloppsledningar samt re-, % ' *
ningsanläggningar ..................... 168,000 , 210.000 168.000 , 210.000 Elektriska ytteiledningar och transformatmei 127.000 ; 150.000 127.000 —* 150.000 Reservkraftauläggning för elektrisk energi.. 95.000 i 110.000 05.000 | 110.000 ' Åskledaranlaggningar ...................... 26.000 ] 30.000 26.000 | 30.000 Anordningar för luft-skyddats ledning tillika ' i ,
stridsledningsplats ...................... 10.000 ' 12.000 10.000 12.000 Stängsel omkring området ................ 80.000 * 90.000 80.000 90.000 Batbrygga för torpedbärgningsbatar ........ , 25.000 30.000 12.500 , 15.000 . Vågar och planeringsarbeten .............. 330.000 ] 397.000 330.000 ! 397.000 ,
Beräknad kostnad Avskrivningsbehov Erforderliga byggnadsarbeten m. m. Prisläget Prisläget Prisläget , Prisläget , 1/7 1939 11 1941 1/: 1939 1/7 1941 , Kr. Kr. Kr. , Kr. 1 1 | Tjänstebostäder: . , 1 flottiljchefsbostad .................... 46.000 , 55.000 23.000 27.500 2 regementsofficersbostäder ............ 83.000 . 100.000 41.500 50.000 10 kaptensbostäder ...................... 292.000 & 350.000 146.000 175.000 20 löjtnantsbostader .................... 416.000 , 500.000 208.000 250.000 40 underofficersbostäder .................. * 750.000 , 900.000 375.000 450.000 30 överfurirsbostäder .................... * 333.000 , 400.000 166.500 200.000 15 enkelrum för ogifta förrådsvaktmästare, ,' förrådsmän och eldare .............. , 75.000 ? 90.000 37.500 45.000 Adn1inistrationskostna(ler och oförutsedda ut- ; ' 5 , gifter. cirka 6 % å förestående beräknade, , , kostnader .............................. , 725.000 , 890.000 725.000 ' 890.000
Summa kronor
'12,803,500 '15,741,000
Flygkadettskolan (F 20), Uppsala. (Vissa utrymmen upptagna under Upplands flygflottilj).
[833.250 , 9.631.000 .
Bil aga 30.
Beräknad kostnad Avskrivningsbehov Erforderliga byggnadsarbeten 111. 111. . Prisläget Prisläget Prisläget Prisläget ' ,1 1939 1/1 1941 1/7 1939 1/1 1941 , Kr. Kr. Kr. Kr. | Nyb yggn a dsarbeten . , Kanslibyggnad ............................ , 183.000 220.000 91.500 110.000 Skolsalsbyggnad .......................... , 208.000 250.000 104.000 125.000 Mössbyggnad för 150 kadetter ............ , 104.000 125.000 52.000 62.500 böiläggningsbyggnad (kasern) för 150 l:a-, dotter .................................. 1 375.000 450.000 187.500 225.000 Värmecentral .............................. 1 167.000 200.000 83.500 100.000 Personalbostäder för maskinist. eldare. vakt- mästare m. fl. .......................... ,' 126.000 151.000 63,000 75.500 Hangarer för 50 skolflygplan jämte uppställ—, ningsplaner för flygplanen: en hangar m. fullständiga tjänsteutrymmen , 333.000 400.000 166.500 200.000 » n » reducerade » 271.000 , 325.000 135.500 162.500 Gashus .................................... . 17.000 , 20.000 8.500 10.000 Drivmedelsförråd; två anläggningar ........ ! 67.000 , 80.000 33.500 40.000 'l'janstebostäder: ' 1 1 kaptensbostad ........................ , 29000 1 35.000 14.500 17,500 ] löjtnantsbestad ........................ 21.000 , 25.000 10.500 12.500 1 förvaltarebostad ...................... , 21.000 , 25.000 10.500 12.500 Administrationskostnader och oförutsedda ut—,' - , gifter. cirka 0 % å. förestående beräknade, , kostnader .............................. 115.000 , 138.000 _115.000 138.000 Summa kronor ' 2.037,000 ! 2.444.000 , 1.076.000 1.29l,000
1 1'
Norrbottens ilygbnskår (F 21), Luleå.
Bilaga 37 .
, | Beräknad kostnad Avskrivningsbchov , , ,, , Erforderliga byggnadsarbeten m. 111. ! Prisläget Prisläget Prisläget , Prisläget , , 1lr 1939 1/7 1941 1/r 1939 ' 1/1 1941 , , Kr. Kr. Kr. 1 Kr. , Omr'indringsrtrbm'n. ' , Flygfältsarbeten; utvidgning av flygfältet. 750.000 991.000 750.000 991.000 Utökn. av förläggningsutrymmen för manskap, " 292.000 350.000 146.000 175.000 11 » matsalsutrymnien » .. , 112.000 : 135.000 56.000 67.500 » » mässutrymmen » n , 50.000 , 60.000 25.000 30.000 _ Inbyggnad av drivmedelsanläggningar ...... , 15.000 : 18.000 7.500 9.000 " Nybyygn adsarbclrn. '1 ' ? Markförvärv för skjutbana. ................ 190.000 , 240.000 —— — , Byggnad för vakt- och beredskapspersonalens ! j förläggning jämte garage för brand-. bered- , ' * skaps- och ambulansbilar ................ 187. 000 , 225.000 93.500 112.500 Hangarjämte uppställningsplan för flygplanen 142.000 170.000 71.000 85.000 Bombsäkra skyddsrum för flygande personal , ' H ..................................... , 83.000,100,000 41.500 50.000 ,' Idrottsplats ................................ , 55. 000' , 60.000 55.000 60.000 , Anordningar för luftskyddets ledning tillika* ' , stridsledningsplats ...................... 10.000 , 12.000 10.000 12.000 Bostadsbyggnader. avseende 1944 års bygb— 1 , nadsprogram: 1) , , 105 eldstäder 11 7.000 kronor (1941 års , * prisläge) ............................ 612.000 , 735.000 306.000 367.500 Yttre varmeledningar .................. 8.000 , 10.000 8.000 10.000 . Planering av tomtmark ................ ' 8.000 [ 10.000 8.000 10.000 , Administrationskostnader och oförutsedda ut.-. ' gifter. cirka 6 % & förestående beräknade, , kostnader .............................. 151.000 , 137.000 151.000 187.000 Summa kronorl 2.665,000 , 330391» l.728,500 2.166,500
Bilaga SR.
Flygvapnets underofficers, sigual- och tekniska skolor, Västerås.
' , Beräknad kostnad Avskrivningsbehov Erforderliga byggnadsarbeten m. 111. Prisläget Prisläget Prisläget , Prisläget ';'7 1939 1/1 1941 1/7 1939 , % 1911 , Kr. Kr. Kr. , Kr. , 011).iindringsarbeten. , ' Ombyggnad och renovering av befintligt, , kanslihus för förläggning av chefsrum.kolle- gierum. adjutantrum. expeditioner. vaktrum. , , arkiv och bibliotek samt officersmäss 50.000 60.000 25.000 . 30.000 . Ombyggnad och renovering av en kasern för, förlöggningsutrymmen för manskap ochu , lärlingar m. fl .......................... , 62.000 * 75.000 31.000 ., 37.500 Ombyggnad och renovering av övriga två* , kaserner för inrättande av undervisnings- ; rum 111. m. ............................... 250,000 300.000 125.000 1 150.000 ') Se Kungl. Maj:ts proposition. nr 267. till 1941 års riksdag. sid. 21.
,_
Beräknad kostnad Avskrivningsbehov Erforderliga byggnadsarbeten m. 111. Prisläget , Prisläget Prisläget Prisläget 1/7 1939 1 1/1 1941 1/7 1939 1/7 1941 Kr. ,' Kr. Kr. Kr. Renovering av underofficers- och manskaps-, , mässar .................................. 33.000 , 40.000 16.500 20.000 Renovering av matinrättning för manskap. 42.000 . 50.000 21.000 25.000 » » gymnastiksal . . . . . . . . . . . . , . , 25. 000 , 30.000 12.500 15.000 1 » badinrattning .............. 12. 500 1 15000 6.250 7.500 Änd1ing av förrådsbyggnader m. m. till ga- rage- och förrådslokaler .................. 33.000 40.000 16.500 20.000 Administrationskostnader och oförutsedda ut-, gifter. cirka. 6 % å. förestående be1äknade, kostnader ............................... 30.000 36.000 30.000 36.000 Summa kronor, 537.500 646.000 283.750 341.000
Bilaga 3.0. Centrala flygverkstaden vid Malmen (CVM) jämte försökscentralen (Fe).
' Beräknad kostnad Avskrivningsbehov , Erforderliga byggnadsarbeten m. 111. Prisläget Prisläget Prisläget Prisläget . 1/7 1939 i]: 1941 1/7 1939 -1/7 1941 , Kr. Kr. Kr. Kr. ' | Omänrlrz'ngsarbeten. ' Ombyggnad av adm1n1st1at1onsbygvnad och ' ' . ritkontor ................................ 150.000 180.000 75.000 90.000 , Ombyggnad av motorverkstad ............ 42.000 50.000 21.000 25.000 Om- och tillbyggnadsarbeten för material- provningsavdelningen ...... - .............. 108.000 130.000 54.000 65.000 , Rivning av vattentorn .................... 21.000 25.000 21.000 25.000 Utökning av värmecentral, yttre värme-, vat— ten-, avlopps- och elektriska ledningar. . .. 126.000 155.000 126.000 155.000 Komplettering av bombförråd vid försöks- centralen ................................ 11.000 13.000 5.500 6.500 Komplettering av normalskyddsrum för per- sonal .................................... 50.000 60.000 25.000 30.000 Komplettering av stängsel omkring försöks- centralen ................................ 20.000 25.000 20.000 25.000 Nybyggnadsarbcten. Ny administrationsbyggnad ................ 358.000 430.000 179.000 215.000 Finmekanisk verkstad ...................... 233.000 280.000 116.500 140.000 . Ny motorverkstad ........................ 458.000 550.000 229.000 275.000 Planeringsarbeten m. m. .................. 125.000 155.000 125.000 155.000 Tjänstebostäder om sammanlagt 222 eldstä- . der m. m. .............................. 1.427.000 111.797.000 846.500 1.071.000 ' Markförvarv för försökscentralen .......... 30.000 45.000 — —— Anläggande av permanentbanor till försöks- centralen ................................ 100.000 135.000 100.000 135.000 Flygplanskjul vid försökscentralen ........ 17.000 20.000 8.500 10.000 58.000 70, 000 29 000 35. 000
ningar samt 125.000 kronor för planerings- och vägarbeten.
Luftskyddscentral ..........................
*) I detta belopp ingå — förutom 1. 332. 000 kronor för uppförande av bostäder — 120. 000 kronor för värmecentral med tvättstuga. 200000 kronor för yttre värme-. vatten- och an— loppsledningar. 20.000 kronor för elektrisk central med transformator och elektriska led-
1 , Beräknad kostnad Avskrivningsbehov
I,": 1939 1/'1 1941 U': 1939 l/7 194]
i
, ' | ., Erforderliga byggnadsarbeten m. m. , Prisläget , Prisläget Prisläget , Prisläget | ; ,
, Kr. | Kr. , Kr. , Kr. ' , ..
, ,
Reningsanläggning för avloppsvatten. gemen-' sam för centrala flygverkstaden och för- sökscentralen ............................ 65.000
Administrationsknstnader och oförutsedda ut- , gifter, cirka 6 % & förestående beräknade ' kostnader .............................. 203.000 , 252.000 ' 203.000 252.000
Summa kronor, 3.602000 ' 4.457.000 ,, 2.249.000 2.794.500
, 85.000 ' 65.000 ' 55.000 '
1 Bilar/((. 40.
, Centrala flygverkstaden i Västerås (CVV) med illial vid Hässlö. , Beräknad kostnad , Avskrivningsbehov , .' Erforderliga byggnadsarbeten m. m. ' Prisläget Prisläget Prisläget ._ Prisläget ' , '/71939 1../71941 , l1'71939 , 1/71941 , , , , Kr. Kr. Kr. , Kr. , , : 1 ! . l ,, 1 1 , Omändringsarbeten. , . , ' , Utökning av ritkontor ..' .................. ' 21.000 25.000 10.500 12.500 , * | I__standsättning av sjölinngarer .............. 42.000 50.000, 21.000 25.000 , , Andringsarbeten för transport av flygplan . , . , , mellan huvudverkstaden och filialenåHässlö 16.000 ' 20.000 16.000 20.000 , , Komplettering av normalskyddsrum för per—, , sonal .................................. 50.000 60.000 25.000 30.000
Utökning av värmecentral. yttre värme-., vatten-. avlopps- och elektriska ledningar, 100.000
Nybyggnadsarbeten. , ,
130.000 100.000 . 130.000
1 | ' Nytt garage .............................. , 87.000 105.000 43.500 52.500 , Radio- och instrumentverkstöder .......... ' 250.000 300.000 125.000 150.000 , Sprutmalningsverkstad . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . , 117.000 140.000 58.500 . 70.000 , Centralförråd vid filialen å Hässlö .......... , 208.000 250.000 104.000 ' 125.000 '. Skrotbod. garage. inventarieförråd 111. m. för , filialen & Hässlö ........................ ', 31.000 37.000 15.500 - 18.500 , Luftskyddscentral .......................... , 58.000 70.000 29.000 35.000 , Inskjutningsbana för kulspruta ............ ' 64.000 80.000 64.000 , 80.000 , , Planerings- och ytbeläggningsarbeten ...... 40.000 48.000 40.000 ' 48.000 , , Tjänstebostäder vid huvudverkstaden om sam- . ' , , manlagt 189 eldstäder m. m. ............ ' 1.274.000 l)1.599,000 780.500 ' 982.000 , ; Tjänstebostader vid filialen & Hässlö om sam- . , , f , manlagt 58 eldstäder m. m ............... 425.000 , "))540,000 246.000 311.000 1
Administrationskostnader och oförutsedda ut- gifter. cirka 6 % & förestående beräknade ," * kostnader .............................. , 167.000 ' 206.000 167.000 , 206.000 , ' Summa kronor' 2.950,000 , 3,660.000 1.845.500 ' 2.295.500 ?
1) I nämnda belopp ingå. —— förutom 1,13-1.000 kronor för uppförande av bostäder — 100.000 kronor för värmecentral med tvättstuga, 245.000 kronor för yttre värme-, vatten- och avloppsledningar samt reningsverk för avloppsvatten. 20.000 kronor för elektrisk cen- tral med transformator och elektriska servisledningar samt slutligen 100.000 kronor för planerings- och vägarbeten.
') I nämnda. belopp ingå — förutom 348.000 kronor för uppförande av bostäder —— 30.000 kronor för markförvärv. 50.000 kronor för värmecentral med tvättstuga. 70.000 kronor för yttre värme-. vatten- och avloppsledningar samt reningsverk för avloppsvatten, 7.000 kronor för elektrisk central med transformator och elektriska servisledningar samt 35.000 kronor för planerings- och vägarbeten. ,
Bilaga 41.
Ny central nygverkstad.
|, ,
, Beräknad kostnad ,, Avskrivningsbchov '
Erforderliga byggnadsarbeten m. m. , Prisläget Prisläget , Prisläget Prisläget ,
, 1/7 1939 1/7 1911 ,: 1.17 1939 1/7 1941 , , Kr. Kr. ,, Kr. Kr. ,
, 4 1 ,
, Nybyggnadsarbeten. ] , ,'Markförvärv 565.000 850.000 —, — ';
— Flygfältsarbeten .......................... ! 850.000 1.000.000 850.000 , 1,000,000 .
. Monteringshallsr, 5.600 m”, inkl. lednings-, , ,
arbeten .................................. 812.000 975.000 ' 406.000 ' 487.500 ,
, ' Verkstäder. 8.800 m”. inkl. ledningsarbeten, ,. ,
' och inredningar ........................ ' 1,166.000 1.400.000 , 583.000 , 700.000 ' , , Berg-förråd, 2.000 rn2 ...................... , 75.000 570.000 ,, —- . — :
, Förrådsbyggnader. 3.000 m2 ................ , 225.000 270.000 ,' 112.500 , 135.000 | " Värmecentraler, inkl. pannanläggning ..... *. , 375.000 450.000 187.500 , 225.000 , , Garegebyggnader. 600 m”. inkl. ledningar .. * 54.000 65.000 27.000 , 32.500 |
" ' Administrationsbyggnad med ritkontor m. 111., ' - , , , , , _. 3.600 m3 nettoutrymme. inkl. ledningar .. , 292.000 350.000 ' 146.000 ', 175.000 , ' Ovriga. byggnader med tillsammans 6.000 ms, , = -
nettoutrymme. inkl. ledningar ............ , 416.000 500.000 208.000 , 250.000 ,
, I Skyddsrum och luftskyddscentral .......... ' 142.000 170.000 71.000 , 85.000 :
, * Provbocksanläggningar. 2 st. .............. , 250.000 300.000 , 125.000 , 150.000 ,
' , Reservkraftanläggning .................... , 125.000 150.000 1 125.000 . 150.000 ,
Vattenverk ................................ , 146.000 175.000 , 146.000 | 175.000 ,
' Yttre värmeledningskulvertar och ledningar, , .' , av olika. slag ............................ , 375.000 450.000 , 375.000 , 450.000 !
; Planeringar och vägarbeten ................ , 112.000 135.000 112.000 , 135.000 ,
, , Inskjutningsbana. för Hygplankulsprutor och, , , ' automatkanoner ........................ , 72.000 90.000 72.000 , 90.000 , Drivmedelsförråd .......................... . 33.000 40.000 16.500 , 20.000 ,
. Devieringsbana ............................ , 8.000 10.000 8.000 10.000 ,
, , Askledaranläggning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . , 40.000 50.000 40.000 , 50.000 ,
, Stängsel omkring området ................ ' 80.000 90.000 80.000 ' 90.000 ,
' , Alarmeringsanläggningar (automatisk brand-, ' ,
alarm rn. m.) ............................ 72.000 90.000 72.000 ' 90.000 '
; Tjänstebostäder om 149 eldstäder m. m ..... 1.166.000 131.400.000 . 669.000 ': 803.000 , ," Administrationskostnader och oförutsedda. ut- ' , , gifter. cirka 6 % & förestående beräknade . ' '
, kostna-der ................................ I 471.000 575.000 % 471.000 , 575.000 ,
Summa. kronor, S,322.000 10.1551ll0 " 4.902.500 , 5.878,000 ,
1) I nämnda, belopp ingå — förutom 894.000 kronor för uppförande av bostäder — 100,000 kronor för markförvärv. 100.000 kronor för värmecentral med tvättstuga.. 200.000 kronor för yttre Värme-,. vatten— och avloppsledningar samt reningsverk för avloppsvatten, 20.000 kronor för elektrisk central med transformator och elektriska servisledningar samt 86.000 kronor för planerings- och vägarbeten.
Centrulförråd för flygmateriel.
Beräknad kostnad
Avskrivningsbehov
Prisläget
Erforderliga byggnadsarbeten m. m. Prisläget Prisläget Prisläget % 1939 1/1 1941 1/7 1939 1/7 1941 Kr. Kr. Kr. | Kr. | » , Centrala huvudförrddet vid Malmen. , , , , , Nybyggnedsarbeten. , , | Förråd om 4,459 m2 ........................ , 375,000 , 450.000 187,500 225,000 » » 1,200 m2 ........................ 1 100,000 , 120,000 50,000 60.000 , , CentraU'örrddet i Västerås. , , Nybyggnadsarbeten. , , Förråd om 1,200 m” ........................ , 100,000 ' 120.000 50,000 60,000 Bergförråd ................................ , 92,000 , 110,000 — _ Centralförrddet vid ny central flygverkstad. ', , Nybyggnadsarbeten. , , Förråd om 5,000 nnz ........................ ', 416,000 ' 500,000 208.000 250,000 » » 1,200 m2 ........................ , 100,000 : 120.000 50,000 60,000 Bergförråd ................................ ! 92,000 = 110,000 — —— Administrationskostnader och oförutsedda. ut- , gifter, cirka. 6 % & förestående beräknade , , kostnader ................................ 76,000 , 92,000 76,000 » 92,000
Summa. kronor , l,351,000 . 1,622,000 621500 , 747,000 Bilaga 43. Centralförråd för vnpenmateriel. , —' Beräknad kostnad Avskrivningsbehov , | , Erforderliga byggnadsarbeten m. m. Prisläget Prisläget Prisläget Prisläget , ' 1/1 1939 1/1 1941 1/7 1939 1/7 1941 Kr. Kr. Kr. Kr. , , , Centrala huvudförrddet vid ny central , flygverkstad. , Nybyggnadsarbeten. , Diverse förrådsutrymmen om 1.485 in? ...... 125,000 150,000 62,500 , 75,000 Centralförrddet vid Malmen. ! Omändringsarbeten. , Tillbyggnad till förutvarande. förråd ........ 8.000 10,000 4,000 5.000 Nybyggnadsarbeten. , Förrådsbyggnnd ............................ 58,000 70,000 29,000 , 35,000 Administrationskostnader och oförutsedda ut- ' gifter, cirka. 6 % & förestående beräknade kostnader ................................ 11,000 14,000 11,000 14,000 Summa kronor 202,000 244,000 106,500 129,00"
Bilaga 44. Centralförråd för intendenturmateriel 1 Västerås. , Beriiknad kostnad Avskrivningsbehov , , , Erfordorhga byggnadsarbeten m m , Prisläget Prisläget Prisläget Prisläget , 1/1 1939 1/7 1941 1/7 1939 1/7 1941 | , Kr. Kr. Kr. Kr. , ! : | , Omändringsarbeten. , , ' l , Inredning av äldre kasern ................ , 55,000 80,000 32,500 40, 000 , ' Summa kronor, 65,000 80,000 32,500 40,000 ,
Flygvapnets övningsplatser.
Bilaga 45.
Beräknad kostnad— Avskrivningsbehov * Erforderliga byggnadsarbeten m.m. Prisläget Prisläget Prisläget Prisläget % 1939 1/1 1941 1/7 1939 1/7 1941 Kr. Kr. Kr. Kr. | Övningsplatsen i Boden.. , Omandringsarbeten. , , Markförvärv för utvidgning av Hygfältet 15,000 23,000 ' -— — Flygfältsarbeten; utvidgning av iiygfältet och förlängning av 3 permanentbanor ........ 224,000 , 336,000 224,000 336,000 . Nybyggnadsarbeten. . , Förrådsbyggnad och garage ................ 125,000 150,000 ,, 62,500 ' 75.000 Administrationskostnader och oförutsedda ut- , * gifter, cirka 6 % å förestående beräknade kostnader ................................ 22,000 30,000 22,000 30,000 Summa kronor 386,000 539,000 308,500 441,000 Övningsplatsen i Gällivare eller i Kiruna. Nybyggnadsarbeten. Expeditions- och befälsbarack .............. 15,000 18.000 7,500 9.000 Flygtjänstbaraok .......................... 15.000 18,000 7,500 9,000 Förleggningsbarack för officerare och under- officerare ................................ 17.000 20,000 8,500 10.000 Förlåggningsbaracker för manskap ........ 100.000 120.000 50, 000 60,000 Bostad för tillsyningsman .................. 17,000 20,000 8,500 10,000 Matsalsbnr ack ............................ 33,000 40,000 16, 500 20,000 Mässbarsck för ofäcerare och underofficerare 21,000 25.000 10, 500 12,500 Mässbarack för manskap .................. 21,000 25,000 10.500 12,500 Förrådsbarack ............................ 25,000 30,000 12,500 15, 000 Garage .................................... 15,000 18,000 7,500 9. 000 Avträdesbyggnader ........................ 2,500 3,000 1,250 1, 500 Vägar .................................... 8,000 10, 000 8.000 10,000 Vatten— och avloppsledningar .............. 20,000 25 000 20. 000 25,000 Elektriska installationer .................... 25,000 30, 000 25, 000 30,00() Administrationskostnader och oförutsedda ut- gifter, cirka 6 % å förestående beräknade kostnader ................................ 20,000 24.000 20,000 24,000 Summa kronor 354,500
___-___— Beräknad kostnad Avskrivningsbehov
Erforderliga byggnadsarbeten m. m. Prisläget Prisläget Prisläget Prisläget % 1939 1/7 1941 1/7 1939 1/7 1941 Kr. Kr. Kr. Kr.
Övningsplatsen ?: Kalix.
Omändringsarbeten. ' ,
Markförvärv .............................. 38,000 75.000 — _ Flygfältsarbeten .......................... 150,000 227,000 150,000 227,000 Administrationskostnader och oförutsedda ut-
gifter, cirka. 6 % å. förestående beräknade kostnader .............................. 11.000 18,000 11.000 18,000
Summa kronor 199.000 320.000 101,000 245,000
Övningsplatsen vid Roma.
Omändringsarbeten. , ,
Flygfältsarbeten; utvidgning av flygfältet .. 36,000 54.000 36,000 54,000 Administrationskostnader och oförutsedda ut- gifter, cirka. 6 % & förestående beräknade , kostnader .............................. 2,000 3,000 2,000 3,000 ,
Summa kronor 38,000 57,000 38.000 57,000
Övningsplatsen på Öland. , ,
Nybyggnadsarbeten. ,
Flygfältsarbeten .......................... 50.000 , 75.000 50.000 75.000 , , Administrationskostnader och oförutsedda ut- , gifter, cirka 6 % & förestående beräknade kostnader .............................. 3.000 5.000 3,000 5.000
Summa kronor 53,000 80.000 53,000 80.000 ,
Övningsplatsen vid Ripa.
, Nybyggnadsarbeten. , Merkförvärv för baracker .................. 2,000 , 45000 _ _ Expeditionsb arack ........................ 15,000 18,000 7.500 9.000 Barack för vaktpersonal och olnklädnadsrum , för flygande personal .................... 17,000 , 201000 8500 10000 Lektionsbarack ............................ 17,000 20,000 8.500 10,000 Förlöggningsbarack ........................ 17,000 , 20.000 3,500 10,000 Vatten och avlopp ........................ 6,000 8,000 6,000 8.000 Elektriska installationer .................... 8,000 10,000 8,000 10:000 Väganläggningar .......................... 3.000 5,000 3,000 5.000 ,
Administrationskostnader och oförutsedda ut— gifter, cirka 6 % & förestående beräknade ' kostnader .............................. 5,000 6,000 5,000 6,000
Summa kronor
Beräknad kostnad Avskrivningsbehov
Erforderliga byggnadsarbeten m. m. Prisläget
% 1939 Kr.
Prisläget 1/7 1941
Kr.
Prisläget % 1939 Kr.
Prisläget % 1941
Kr.
Övningsplatsen vid Sövdeborg. ,
, Nybyggnadsarbeten. l Markförvärv för baracker .................. 2,000 4,000 —— -— i Expeditionsbarack ........................ 15.000 18.000 7,500 9,000 , ! Barack för vaktpersonal och omklädnadsrum , , för flygande personal .................... , 17,000 20.000 8.500 10,000 , Lektionsbarack ............................ 17,000 20.000 8,500 10,000 , Förläggningsbarack ........................ 17,000 20,000 8,500 10,000 , Vatten och avlopp ........................ 6,000 8,000 6,000 8.000 ! Elektriska installationer .................... 8,000 10,000 8,000 10.000 ! Väganläggningar .......................... 3,000 5,000 3,000 5.000 :
' Administrationskostnader och oförutsedda ut— gifter, cirka 6 % ft förestående beräknade kostnader .............................. 5,000 6.000 5,000 6,000
, Summa kronor, 90,000 111,000 55.000 68,000
l l , Bilaga 46.
Flygvapnets krigsllygfält. , Beräknad kostnad Avskrivningsbehov l , , Erforderliga byggnadsarbeten m. m. Prisläget Prisläget Prisläget Prisläget * , 1/1 1939 1/7 1941 1/1 1939 1/1 1941 , Kr. Kr. Kr. Kr. , Specifikationer i särskild (hemlig) del ...... 5,356,000 7,764,000 4,752,000 6,985,500 Summa kronor 5,356,000 7,764,000 4,752,000 6,985,500
INNEHÅLLSFÖRTECKN ING.
Skrivelse till Konungen ......................................................
Avd. 1. Inledande avdelning .................................................... 7
Allmänna synpunkter rörande behovet av en plan för försvarsväsen-
dets utveckling ...................................................... 7 Försvarsutredningens tillsättande och dess uppgifter .................. 10 Sättet för utredningens bedrivande .................................... 12 , Ekonomiska och statsfinansiella synpunkter på frågan om försvars- ,
utgifternas storlek .................................................... 13 Huvuddragen av försvarsutredningens förslag i belysning av de se- 1
naste årens erfarenheter .............................................. 15
Armén .............................................................. 16 ,
Marinen ............................................................ 19 ) Flygvapnet ........................................................ 24 *,
Sammanfattning av utredningens kostnadsberäkningar ................ 28 , Avd. II. Vissa för försvarsgrenarna gemensamma frågor ........................ 35 Värnpliktstid och tjänstgöringstid m. m. .............................. 35 Vissa gemensamma personalfrågor ...................................... 37
Tjänstegrad och titel för beställningshavare i lönegraden Ob 2 37 , Fänriks anställnings- och löneförhållanden ...................... 38 Underofficerare i lönegraden U03 ................................ 38 Förändringar i fråga om pensionsålder .......................... 39 Möjligheter att åstadkomma elasticitet i personalorganisationen ...... 39 Soldatvården ............................................................ 42 Gemensam utbildning för manskap .................................... 42 Allmänna grunder ................................................ 42 Försvarsväsendets läroverk ........................................ 43 Avd. III. Försvarsväsendets högsta ledning ...................................... 50 A. Försvarsdepartementet och kommandoexpeditionerna .............. 50 B. Överbefälhavaren och försvarsgrenscheferna ........................ 54 ,
C. Försvarsstaben ........................................................ 58 , D. Förvaltningsorganisationen .......................................... 67 l Avd. IV. Arméns organisation .................................................. 74 I. Krigsorganisationen ...................................................... 74 Allmänna grunder ................................................ 74 Krigsförband ...................................................... 74 Depåer m. m. ......................................................
Sid.
11. Fredsorganisationen ...................................................... 77 A. Arméns ledande organ .............................................. 77 Arméstaben och arméinspektionen .................................. 77 Allmänna synpunkter ............................................ 77 Arméstaben med centrala värnpliktsbyrån ...................... 80 Arméinspektionen .................................................. 83 Generalitetet och generalstabskåren .................................. 90 Generalitetet ...................................................... 90 Generalstabskåren .................................................. 90 B. Militärområden och högre truppförband m. m. .................... 92 Territoriell indelning m. m. ...................................... 92 Militärbefälsstaberna .............................................. 99 Kommendantsstaben i Boden .................................... 103 Kustartilleriförsvarsstaber ........................................ 104 (1. Försvarsområden ...................................................... 105 Allmänna grunder ................................................ 105 Rikets indelning i försvarsområden .............................. 105 Försvarsområdesbefälhavarna och deras uppgifter m. m ......... 108 Försvarsområdesstabernas personal ................................ 109 D. Lägre truppförband m. m. .......................................... 114 Allmänna grunder .................................................... 114 Infanteriet ............................................................ 119 Kavalleriet ............................................................ 125 Pansartrupperna ...................................................... 130 Artilleriet ............................................................ 136 Luftvärnet ............................................................ 142 Ingenjörtrupperna .................................................... 147 Signaltrupperna ...................................................... 151 Trängen och trängtrupperna ........................................ 155 Fälttygkårcn, tygtrupperna, arméingenjörkåren och tygstaten ...... 162 Fortifikationskåren .................................................... 173 Intendenturkåren och intendenturtrupperna m. m. ................ 177 Fältläkarkåren ........................................................ 181 Fältveterinärkåren .................................................... 186 Arméns sjuksköterskekår ............................................ 189 Garnisonssjukhusen .................................................. 191 Armémusiken ........................................................ 196 Polispersonalen ........................................................ 198 Arméhundväsendet .................................................... 198 E. Arméns övergångsstats— och reservpersonal .......................... 199 Övergångsstaten .................................................... 199 Reservstaten ........................................................ 199 Förtidsavgången och reservanställd personal .................... 201 Pensionsavgången personal ................................. ' ....... 204
Väg- och vattenbyggnadskåren .................................... Landstormsofficerare och officerare vid frivilliga automobilkåren
F. Rekrytering ............................................................ Rekrytering av värnpliktiga .......................................... Årskontingenten inskrivna värnpliktiga och dess fördelning på olika värnpliktskategorier ...................................... Uppdelningen av värnpliktskontingenterna ...................... Rekrytering av fast anställd personal .............................. Personal på aktiv stat ............................................ Arméns reservpersonal ............................................
G. Utbildning ............................................................ De värnpliktigas utbildning .......................................... Utbildning av fast anställt befäl ....................................
Allmänna grunder ................................................ Det fast anställda manskapets utbildning ....... . ................ Underofficersutbildning ............................................ Officersutbildning .................................................. Fortsatt befälsutbildning vid truppförbanden ....................
H. Utbildningsanstalter .................................................. Allmänna grunder ................................................ Grundläggande befälsskolor ...................................... Skjutskolor och motsvarande skolor .............................. Högskolor ..........................................................
1. De frivilliga försvarsorganisationerna ................................ De frivilliga försvarsrörelserna och deras uppgifter ............ Den frivilliga landstormsrörelsen ................................ Lottarörelsen ...................................................... Den frivilliga skytterörelsen ...................................... Övriga frivilliga försvarsrörelser .................................. Hemvärnet ........................................................ Det frivilliga försvarsarbetets organisation och ledning ........ Landstormsbefälets m. fl. ställning inom den nya organisationen J. Remonteringsväsendet ................................................ Stamhästar .................................................... Ackordhästar ...................................................... Remonteringsväsendets ledning .................................. Remonteringen ....................................................
III. Byggnader m. m ......................................................... Nya etablissement ................................................ Tillbyggnader å befintliga etablissement .......................... Barackbyggnader .................................................. Garagebyggnader .................................................. Undervisningslokaler ..............................................
Sid. 205 206 206 206
206 208 212 212 220 222 222 222 222 223 226 229 237 238 238 241 248 260 266 266 267 274 275 276 280 281 289 290 290 294 296 296 299 299 301 301 301 301
Furirbostäder ...................................................... 302
Särskilda byggnadsbehov .......................................... 302
IV. Organisationens genomförande ........................................ 304 Allmänna grunder ................................................ 304 Ledning och territoriell organisation .............................. 304
Infanteriet ........................................................ 304
Kavalleriet ........................................................ 305
Pansartrupperna .................................................. 305 Artilleriet .......................................................... 306
Luftvärnet ........................................................ 307 Ingenjörtrupperna .............................. ' .................... 307 Signaltrupperna .................................................... 307 Trängtrupperna .................................................... 307 Intendenturtrupperna .............................................. 307 Tygtrupperna ...................................................... 307
* Skolor .............................................................. 308 I Reservbefäl och värnpliktigt befäl ................................ 308 1 V . Kostnadsberäkningar för armén ........................................ 309 * A. Årskostnader .......................................................... 309 B. Engångskostnader (utom byggnader m. m.) .......................... 314 C. Byggnadsarbeten ...................................................... 314 D. Sammanfattning av kostnaderna för armén ........................ 315
Bilagor till kostnadsberäkningarna ..................................... 315
& Avd. V. Marinens organisation ......................................... | ....... 367 , ]. Krigsorganisationen ...................................................... 367 ! lI. Fredsorganisationen .................................................... 368 ! A. Marinens ledande organ .............................................. 368 Chefen för marinen och amiralitetet ............................ 368
Marinstaben ........................................................ 369
Inspektören för kustartilleriet ............................... _ ..... 3 71
Övriga inspektionsmyndigheter .................................... 372
B. Marindistrikten ........................................................ 375 Organisationen i allmänhet ...................................... 375 De särskilda. marindistriktens organisation ...................... 378 C. Flottan ................................................................ 385 Örlogsstationer samt örlogsdepåer och övriga örlogsbaser .......... 385 Örlogsstationerna .................................................. 385 Örlogsdepåerna .................................................... 388
Övriga örlogsbaser ................................................ 391 Örlogsvarven .......................................................... 393 Sjökrigsmaterielen .......................................... . ......... 395 Indelningsgrund .................................................... 395 Sjökrigsmaterielens omfattning .................................... 396
Sid.
Flottans krigsberedskap och övningar ............................ 396 Nybyggnadsbehov .................................................. 397 Flottans personal .................................................... 398 Officerare .......................................................... 398 Underofficerare .................................................... 402 Manskap ............................................................ 409 Musikorganisation .................................................. 410 Reservpersonal .................................................... 4 11 Övrig personal .................................................... 415 Personalens fredsfördelning ........................................ 416 Rekrytering. . . .' ........................................................ 417 Värnpliktiga ........................................................ 417 Fast anställd personal ............................................ 418 Utbildning ............................................................ 422 De värnpliktigas utbildning ...................................... 422 Fast anställt manskaps utbildning ................................ 425 Underofficersutbildningen .......................................... 429 Officersutbildningen ................................................ 430 D. Kustartilleriet ........................................................ 432 Kustartilleriförsvarets lokala organisation .......................... 432 Kustartilleriförsvarets indelning .................................. 432 Kustartilleriförsvarscheferna och deras stabs- och förvaltningsorgan 434 Kustartilleriets truppförband ...................................... 438 Kustartilleriets musikorganisation ................................ 443 Kustartilleriets skjutskola ........................................ 443 Kustartillerimaterielen ................................................ 444 Kustartilleriets personal .............................................. 448 Officerare .......................................................... 448 Underofficerare .................................................... 450 Manskap ............................................................ 451 Rescrvpersonal .................................................... 452 Övrig personal .................................................... 455 Personalens fredsfördelning .............. . ........................ 455 Rekrytering ............................................................ 455 Värnpliktiga ........................................................ 455 Fast anställd personal ............................................ 456 Utbildning ............................................................ 457 Allmänna synpunkter .............................................. 457 De värnpliktigas utbildning ...................................... 459 Fast anställt manskaps utbildning ................................ 460 Underofäcersutbildningen ........................................ 461 Oficersutbildningen ................................................ 462 E. För marinen gemensam personal .................................... 464
Mariningenj örkå ren .................................................. 4 614
Stampersonal ...................................................... Reservpersonal .................................................... Rekrytering och utbildning ......................................
Marinintendenturkåren ................................................ Stampersonal ...................................................... Reservpersonal .................................................... Rekrytering ........................................................ Marinläkarkåren ......................................................
Marinens poliskår .................................................... Marinens ecklesiastikstat ............................................
F. Utbildningsanstalter .................................................. Flottans rekrytskola (Sjömansskolan) ............................ Marinens underofficersskola Sjökrigsskolan Sjökrigshögskolan ...................................................
G. Frivilliga försvarsorganisationer ...................................... Sjövärnskåren ...................................................... Maritim ungdomsverksamhet ...................................... Lottarörelsen
. Marinens byggnader m. m ............................................... Allmänt ............................................................ Norrlandskustens marindistrikt Ostkustens marindistrikt .......................................... Gotlands marindistrikt ............................................ Sydkustens marindistrikt .......................................... Västkustens marindistrikt
. Organisationens genomförande .......................................... Marinledningen .................................................... Marindistrikten .................................................... Flottan Kustartilleriet ...................................................... För marinen gemensamma kårer .................................. 507 Utbildningsanstalter .............................................. 509 . Kostnadsberäkningar för marinen ...................................... 511 A. Årskostnader .......................................................... 51 1 B. Engångskostnader (utom kostnader för byggnader m. m.) .......... 514 C. Engångskostnader för byggnader m. m. ............................ 514 D. Sammanfattning av marinens kostnader ............................ 515 Bilagor till kostnadsberäkningarna. ...................................... 515
Avd. VI. Flygvapnets organisation ............................................ 537
I. Krigsorganisationen ...................................................... 537 II. Fredsorganisationen ...................................................... 540
A. Flygvapnets ledande organ m. m. .................................. Chefens för flygvapnet ställning .................................. Flygstaben ........................................................ Flygförvaltningen .................................................. Sammanställning av personalbehovet för flygvapnets ledning m. 111. B. Indelning i flygbasområden .......................................... Flygterritoriell indelning .......................................... Flygbasområdescheferna och deras stabsorgan .................. Flygbasområdesstabernas förläggningsplatser .................... C. Flygförband m. m ..................................................... Indelning i förhand, förläggningsplatser m. m. Flygeskadrarna .................................................... Flygflottiljerna .................................................... Flygbaskåren ...................................................... D. Centrala fiygverkstäder m. m. & Centrala flygverkstäderna ........................................ Försökscentralen Centralförråden .................................................... E. Flygmaterielen ........................................................
Det nuvarande läget .............................................. Allmänna synpunkter på flygvapnets materielanskaffning ...... Flygmaterielens förnyelse .......................................... 599 Flygmaterielens underhåll ........................................ 599 Kostnader .......................................................... 601
F. Flygvapnets personal ................................................ 601 Allmänna synpunkter .............................................. 601 Militär personal .................................................... ' 603 Civilmilitär personal .............................................. 614 Civil personal ...................................................... 618 Befordringsvägar och befordringsutsikter ........................ 623 Pensionsåldrar 625 G. Rekrytering .......................................................... 625 Värnpliktiga ........................................................ 625 Fast anställd personal ............................................ 626 * H. Utbildning ............................................................ 628 Allmänna synpunkter .............................................. 628 Olika personalkategoriers utbildning .............................. 629 Flygövningarnas omfattning ...................................... 638
I. Utbildningsanstalter .................................................. 640 Flygvapnets behov av utbildningsanstalter i fred .............. 640 Krigsfiygskolan .................................................... 640 Flygkadettskolan ............................... ' ................... 643 Flygvapnets underofficersskola .................................... 646 Flygvapnets signalskola .......................................... 647
Flygvapnets tekniska skola ........................................ 647 Flygvapnets bomb- och skjutskola ................................ 649 Flygkrigshögskolan ................................................ 650
J. Musikorganisationen .................................................. 650 K. Övriga frågor ........................................................ 652 Målilygning för armén och marinen .............................. 652 Civilfiygets förhållande till flygvapnet ............................ 653 Militära väderlekstjänstens centralorgan .......................... 654 . Flygvapnets byggnader och flygfält .................................... 656 Allmännna synpunkter ............................................ 656 Flygflottiljerna (motsvarande) .................................... 657 Centrala flygverkstäder m. rn. .................................... 665 Vissa utbildningsanstalter ........................................ 666 Eskaderstaber och flygbasområdesstaber .......................... 666 Övningsplatser och krigsflygfält .................................. 667 Organisationens genomförande .......................................... 668 Allmänna synpunkter .............................................. 668 Grundläggande plan för flygvapnets utökning .................. 668 Personalorganisationens utbyggnad .............................. 672 Flygövningarnas omfattning under uppsättningsperioden ........ 678 Flygmaterielanskaft'ningen under uppsättningsperioden .......... 678 Sammanfattning 679 *. Kostnadsberäkningar för flygvapnet .................................... 680 A. Ärskostnader .......................................................... 680 B. Engångskostnader (utom kostnader för byggnader m. m.) .......... 682 C. Engångskostnader för byggnader m. m. ............................ 682 D. Sammanfattning av flygvapnets kostnader .......................... 683 Bilagor till kostnadsberäkningarna ...................................... 684
