SOU 1942:32
Betänkande med förslag angående hushållningssällskapens organisation och verksamhet m. m
N 4-0 %
oå (-
- CU m
&( *. IGT?»
National Library of Sweden
Denna bok digitaliserades på Kungl. biblioteket år 2012
STATENS OFFENTLIGA UTREDNING-AR 1942:32 ' JOBDBBUKSDEPABTEMEN'TET '
BETÄNKANDE 'M/ED FÖRSLAG
ANGÅENDE
i_EIUSHÅLLNINGSSÄLLSKAPENS O' ORGANISATION OCH VERKSAMHET * M. M.
AVGIVET AV
Hushållningssällskapsutredningen
STOCKHOLM 1942'
Kronologisk förteckning
/
1. Betänkande med förslag till plan för organisations— 15. Betänkande med förslag till ]lag om vapenfrla va arbetet inom försvarsväsendet. Beckman. 733s Fö. Duktiga. Beckman. 108 s. Fö. (Till betänkandet höra dels en bilaga innehållande 16. Betänkande med förslag rörande den centrj personalförteckningar m. m.. avsedd endast för förvaltningsverksamheten inom försvarsväsond tjänstebruk, dels ock ett hemligt blhangi tre delar.) Heeggström. 360 s. F6.
2. Betänkande med förslag nu lag med lärskilda be— 17- Betänkande Pad utredning och förelag "”gå—651 stämmelser om begränsning av vinstutdelning från barnmorskevasendet. Idun. 101 s. 1 karta. S.
' 18. Beskattningsorganisationssakkunnigas betänkan aktiebolag. Marcus. % S' FL _ med förslag till ändrad organisation av kamm.
3. Promemoria rörande bostadsforsörjnlngen. Av A. rätten Marcus. 123 s. _ Johansson. Beckman. " 5. S' 19. Betänkande med utredning och förslag angåeq'
4. De yngre sjukhusläkarnas avlönings-, arbets- och semester för husmödrar. Norstedt. 96 s. S. ; bostadsförhallanden. Beckman. 106 s. S. 20. Utredning angående vörmekostnaden i hyreshi
5. Promemoria. med förslag till utvidgad vanhavds- Idun. 187 s. S. lagstiftning. Marcus. 55 s. Jo. 21. Betänkande med förslag till främjande av ii
6. Utredning rörande den tekniskt-vetenskapligaforsk- skyldsbetalning genom erkända skatteförmedlini ningens ordnande. 1. Allmänna uppgifter angående — kassor. Marcus. 96 s. Fi. den tekniskt-vetenskapliga forskningsverksamhe— 22. Förslag till ny lag om behörighet att utöva liikz' tens nuvarande läge m.m. — Allmänna. synpunkter konsten. m. m. Noret edt. 251 s. S. rörande den tekniskt-vetenskapliga forskningen. —- 23. Promemoria med förslag angående registrering Erforderliga åtgärder för den tekniskt-vetenskap- av landets företagare m. m. Marcus. 60 s. H. liga. forskningens främjande och statens medverkan 24. Betänkande angående bilreglstrering m.m. Hae; därvid. Häggström. 195 s. H. ström. 103 s. 12 bil. K.
7. Utredning rörande den tekniskt-vetenskapliga forsk- 25. statsmakterna och folkhushallningen under den 1 ningens ordnande. 2. Förslag till åtgärder för främ- följd av stormaktskriget 1939 inträdde krisen. I jande av den tekniskt-vetenskapliga forskningen 2. Tiden juli 1940—juni 1941. Idun. 504 s. Fo. na byggnadsomradet. Haeggström. 76 s. H. 26. 1941 års lärarlönesakkunniga. Betänkande m
8. 1938 års pensionssakkunniga. Betänkande med förslag till avlöningsreglemente för de högre km förslag till tjänste- och familjepensionsreglementen munala skolorna. Marcus. 96 s. Fi. för arbetare i statens tjänst. Marcus. 135 s. Fi. 27. Stadsplaneutredningen 1942. 1 Förslag till i
9. 1941 års lärarlönesakkunniga. Betänkande med för- gärder för snabbare handläggning av stadspla1 511113 till låälkskglans avlöningsreglemente m. m. gch tomtlndelningsärenden m. m. Norstedt. 94
arcus. s *
10. Betänkande med förslag till Blarandlag och brand— 28. Strafflagberednlngens promemoria med förslagl stadga m. m. Norstedt. 14 lag om eftergift av åtal mot minderåriga m. 11. Betänkande med utredning och förslag angående Marcus. 56 s. Ju. . hetygssättningenifolkskolan Baggström. 330s. E. 29. Socialvårdskommitténs betänkande 4. Förslag ! 12. Utredning rörande den tekniskt-vetenskapligaforsk- ändrad bldmgsförskottslagm. m. Beckman. 82 s. ningens ordnande. 3. Förslag till åtgärder för 30. Betänkande angående revision av tjänstefö1te1 skogsproduktforsknlngens ordnande. Häggström. ningen i vad avser allmanna oivllförvaltnlngl 124 s. ll. Del 2. Byråchefs- och. rådstjänster m. 111. N— 13. Betänkande och förslag angående förhållandet stedt.184 s. Fl. mellan arbetsuppgifter och*lönestä.11ning vid sta- 81. Betänkande med förslag till skärpt bestraffning tens järnvägar. Del 4. Järnvägsstyrelsen. Beck- falskdeklaration m.m. Marcus. 99 s. Fi. man. _88 s. K. . 32. Betänkande med förslag angående hushållnim 114. Promemoria angående hyresreglering. Norstedt. sällskapens organisation och verksamhet m. 54 s. Ju. Marcus. 477 s. Jo. ' __ __ x
Anm. Om särskild tryckort ej angives, år tryckorten Stockholm. Bokstäverna med fetstil utgöra begynnol bokstäverna till det departement under vilket utredningen avgivits, t. ex. E. =eck1esiastikdepartementet. ..Io iordbrnksdepartementet. Enligt kungörelsen den 3 febr. 1922 aug. statens offentliga utredningars yttre anordni mr 98) utgivas utredningarna i omslag med enhetlig färg för varje departement.
STATENS(3FFENTLIGA UTREDNINGAR194232 JORDBRUKSDEPARTEMENTET
BETÄNKANDE MED FÖRSLAG
ANGÅENDE
HUSHÅLLNINGSSÄLLSKAPENS'
ORGANISATION OCH VERKSAMHET M. M.
AVGIVET AV
Hushållningssällskapsutredningen
STOCKHOLM19M lSAACMARCUSBOKTRYCKERLAKTIEBOLAG 418998
Till Herr Statsrådet och Chefen för Kungl. Jordbruksdepartementet.
Genom beslut av Kungl. Maj:t den 30 juni 1939 bemyndigades Herr Stats- rådet att tillkalla högst sju utredningsmän för verkställande av utredning rö- rande hushållningssällskapens organisation.
Jämlikt detta bemyndigande tillkallades samma dag såsom utredningsmän ledamoten av riksdagens första kammare, lantbrukaren G. A. Heiding, Stora Tomteby, Ljungbyholm, tillika ordförande, ledamöterna av riksdagens andra kammare lantbrukaren K. A. M. Andersson, Löbbo, Hällabäck, och gods- ägaren C. G. Liedberg, Assmåsa,_ Sövdeborg, lantbrukaren R. Selberg, Svart- hyn, Boden, sekreteraren hos Kopparbergs läns hushållningssällskap K. R. Augustinson, rektorn Th. V. Ågren, Stora Segerstad, Reftele, sami agronomen E. Adalberth, Önnestad.
Såsom särskild sakkunnig åt utredningsmännen, vilka antagit benämningen hushållningssällskapsutredningen, förordnades den 19 september 1941 sekre- teraren hos Göteborgs och Bohus läns hushållningssällsk-ap S. 0. Rodhe.
Att såsom expert biträda hushållningssällskapsutredningen vid utredning beträffande statens understödsverksamhet till förbättringsarheten inom jord-' bruket tillkallades den 16 januari 1942 byråchefen i lantbruksstyrelsen G.. R. Ytterborn. Den 24 februari 1942 förordnades chefveterinären hos Östergöt- lands låns hushållningssällskap S. E. Marcusson och statskonsulenten B. H. Ryde att såsom experter deltaga i hushållningssällskapsutredningens över- läggningar, Marcusson i fråga om hushållningssällskapens veterinärbakterio- logiska laboratorier och Ryde i fråga om hushållningssällskapens verksamhet på husdjursskötselns område. Jämlikt förordnande den 20 mars 1942 har byråchefen i lantbruksstyrelsen 0. A. P:son Arnegren såsom expert biträtt hushållningssällskapsutredningen vid utredning rörande avlöningsfrågor.
Till sekreterare åt hushållnin—gssällskapsutredningen förordnades den 8 juli 1939 byråagronomen hos lantbruksstyrelsen N. M. Heidendahl. Sed-an här- efter Heidendahl på grund av andra uppdrag sökt och den 16 december 1941 erhållit entledigande från nämnda sekreteraruppdrag, förordnades samma dag Rodhe till sekreterare åt utredningen. Rodhes sistnämnda uppdrag skulle.
enligt förordnandet icke medföra ändring i hans uppdrag att vara särskild sakkunnig åt utredningen.
Såsom biträdande sekreterare åt utredningen har under tiden den 17 janu- ari—den 16 december 1941 tjänstgjort notarien hos lantbruksstyrelsen J. 0. L. Ossmark.
Såsom biträden åt utredningen hava tjänstgjort under tiden den 17 maj —den 31 december 1940 docenten vid lantbrukshögskolan G. Brunnfält och sedan den 9 maj 1941 t. f. byråagronomen hos lanbruksstyrelsen N. E. Sjö- borg.
Med vederbörligt tillstånd har utredningen i juli 1941 företagit en studie- resa till olika hushållningssällskap i mellersta och södra Sverige.
Till utredningen hava för att tagas i övervägande vid fullgörande av dess uppdrag överlämnats åtskilliga, utredningsuppdraget berörande framställ- ningar jämte häröver avgivna yttranden m. m. Vidare har Kungl. Maj:t den 3 januari 1942 anbefallt utredningen att avgiva de förslag, vartill en inom statens veterinärbakteriologiska anstalt upprättad promemoria angående hus- hållningssällskapens veterinärbakteriologiska laboratorier kunde föranleda, samt den 16 januari 1942 anbefallt utredningen att verkställa en av 1935 års riksdag i skrivelse den 22 februari 1935, nr 46, begärd utredning för att åstadkomma största möjliga planmässighet och överskådlighet beträffande statens understödsverksamhet till förbättringsarbeten inom jordbruket.
Hos utredningen hava gjorts skriftliga framställningar i utredningsuppdra- get berörande frågor av Stockholms läns och stads trädgårdsråd, Sveriges vandringsrättareförbund, föreningen Sveriges jordbrukskonsulenter, svenska husdjur—skonsulentföreningen, föreningen Sveriges trädgårdskonsulenter, Sve- riges hemkonsulenters förening, föreningen Sveriges länsfiskeritjänstemän, Sveriges husmodersföreningars riksförbund, arbetsutskottet av Sveriges agro- nomförbunds styrelse, föreningen svenska trädgårdsarkitekter och Stockholms trädgårdsanläggareförening.
Genom framläggande av härvid fogade betänkande med förslag angående hushdllningssällskapens organisation och verksamhet m. ni. anser utredning- en sig hava slutfört sitt uppdrag.
Vid betänkandet finnas fogade särskilda yttranden av Andersson och Lied- berg.
Stockholm den 8 juli 1942.
ARTHUR HEIDING.
ABEL ANDERSSON. GÖSTA LIEDBERG. REINHOLD SELBERG. KNUT AUGUSTINSON.
THEODOR V. ÅGREN. ' EMIL ADALBERTH.
/ Sten Olof Rodhe.
FÖRSTA KAPITLET.
Hushållningssällskapens uppkomst och utveckling.
I. Organisation.
Hushållningssällskapens uppkomst.
Redan under 1700-talet började man i vårt land komma till insikt om behovet av lokala sammanslutningar till stödjande och höjande av jord- bruket och statsmakterna vidtogo upprepade åtgärder i detta syfte. Först i slutet av 1700-talet synas emellertid ansträngningarna hava krönts med framgång. Sålunda hade år 1791 några länstjänstemän på Gotland bildat »Gottlands ekonomiska sällskap», vilket sedermera, när det år 1801 erhöll kunglig stadfästelse, ombildades till Gotlands läns hushållningssällskap. Därmed var det första egentliga hushållningssällskapet i det nuvarande Sverige bildat. Dessförinnan hade dock är 1797 rikets första hushållnings- sällskap bildats i Åbo.
Under 1800-talets första år tillkommo vidare hushållningssällskap i Örebro län 1803, Värmlands län 1803, Västernorrlands län 1805, Skaraborgs län 1807, Kalmar län 1811, Hallands län 1811 samt i Älvsborgs län 1812. Av dessa hava sedermera Kalmar och Älvsborgs läns hushållningssällskap vart- dera uppdelats i två sällskap; det senare år 1829 i Älvsborgs läns norra och Älvsborgs läns södra hushållningssällskap, det förra år 1859 i Kalmar läns norra och Kalmar läns södra hushållningssällskap.
Samtliga de nämnda sällskapen bildades på initiativ av enskilda personer. Övriga sällskap åter, som tillkommo, sedan lantbruksakademien stiftats 1811, inrättades efter officiellt direktiv och enligt en gemensam plan. En av akade- miens första uppgifter blev nämligen att söka befordra inrättandet av nya hushållningssällskap inom de delar av landet, där sådana ännu icke funnos. En allmän plan till inrättande av hushållningssällskap uppgjordes av akade- mien och godkändes av Kungl. Maj:t enligt cirkulär den 7 september 1813.
Sagda cirkulär utsändes till landshövdingarna i de län, där hushållnings- sällskap ännu icke bildats, med förständigande att snarast vidtaga däri an- befallda åtgärder. Till följd härav tillkommo hushållningssällskap i Göte- borgs och Bohus, Kronobergs, Västmanlands, Uppsala, Gävleborgs, Öster- götlands, Malmöhus, Kristianstads, Södermanlands, Blekinge, Västerbottens och Jönköpings län är 1814, i Norrbottens län år 1816 och i Jämtlands län är 1817. Hushållningssällskapen i Stockholms och i Kopparbergs län inrättades först är 1847, respektive 1851.
1813 års grundstadgar.
Enligt den förenämnda, av lantbruksakademien uppgjorda planen borde föremålet för ett hushållningssällskaps verksamhet i allmänhet vara allt, som »inom området för eget län samt utom gränserna för ämbetsmäns och all- männa myndigheters befattning kunde befordra lanthushållningens förbätt- ring genom upplysning, efterdömen, uppmuntran eller belöningar». Lands- hövdingen i länet skulle vara sällskapets ständiga ordförande och han ägde vid sällskapets bildande utse de första tolv ledamöterna, bland vilka skulle ingå »inom länet vistande» medlemmar av lantbruks— och vetenskapsakade- mierna. De sålunda utsedda ledamöterna skulle ofördröjligen genom val bland länets innevånare utöka ledamöternas antal till lämplig storlek. Minst två tredjedelar av sällskapets ledamöter borde dock innehava jord under eget bruk. Sällskapets vice ordförande utsågs av landshövdingen bland tre av säll- skapet på förslag uppsatta personer. Av landshövdingen utsedda tre personer jämte tre av hushållningssällskapet valda personer samt ordföranden, sekre- teraren och skattmästaren i sällskapet bildade ett förvaltningsutskott, som hade till uppgift att bereda alla »angelägna» ärenden och befordra sällskapets beslut till verkställighet. Jämte de i cirkuläret sålunda angivna allmänna be- stämmelserna, som skulle vara lika för alla sällskap, ägde sällskapen själva föreslå de särskilda efter ortens förhållanden lämpade föreskrifter, som bor- de ingå i sällskapens stadgar. Dessa stadgar erfordrade för sin giltighet stad- fästelse av Kungl. Maj:t. Slutligen må i detta sammanhang nämnas, att hus- hållningssällskapens centrala myndighet blev lantbruksakademien, till vilken sällskapen varje år skulle avlämna redogörelser för sin verksamhet dels i form av årsberättelser, dels såsom regelbundna meddelanden tre gånger om året — vid vårens början, vid midsommar och på hösten — om väderlek, skörd och spannmålspris (tertialberättelser). Vidare skulle sällskapen avgiva ortsbeskrivningar till belysande av landets ekonomiska tillstånd.
1848 års grundstadgar.
Den 10 mars 1848 ingav lantbruksakademien till Kungl. Maj:t en fram- ställning om fullständig omarbetning av de allmänna bestämmelserna för sällskapens organisation och verksamhet. Akademiens förslag godkändes av Kungl. Maj:t och den 16 maj 1848 utfärdades nådigt brev till lantbruksaka- demien angående allmänna stadganden för hushållningssällskapens inrätt- ning och styrelse. De viktigaste förändringar, som härmed genomfördes, voro
att ledamöter i hushållningssällskap skulle väljas, till obestämt antal, bland män, som voro kända för kunskaper i allmänhet samt insikt och erfarenhet i ett eller flera av de föremål, som tillhörde hushållningssällskaps verk- samhet, .
att ordförande, vice ordförande, sekreterare och skattmästare samt övriga tjänstemän, om sådana ansågos behövliga, fingo utses genom val av säll- skapet,
att förvaltningsutskottet skulle utgöras av ordföranden, sekreteraren och skattmästaren samt minst fyra därtill av sällskapet valda ledamöter, där- ibland vice ordföranden,
att sällskapet skulle ombesörja, att filialavdelningar — härads-, kontrakts- eller sockenvis —— inrättades, samt
att sällskapet skulle varje år före mars månads utgång till lantbruksakade- mien avgiva årsberättelse.
I slutet av 1800-talet började man göra gällande, att grundstadgarna voro mindre tillfredsställande och behövde kompletteras med bestämmelser, som förhindrade överilade beslut i anslagsfrågor samt anvisande av medel för ändamål, som måste anses ligga utanför området för sällskapens verksam- het. Av dessa skäl intogo flera sällskap i sina stadgar föreskrifter, varigenom föremålet för deras verksamhet närmare bestämdes och kvalificerad majo— ritet uppsattes som villkor för vissa beslut i anslagsfrågor.
1910 års grundstadgar.
På förslag är 1909 av hushållningssällskapens ombudsmöte, till vilken in- stitution utredningen återkommer i det följande, fastställde Kungl. Maj:t i nådigt brev till lantbruksstyrelsen den 28 oktober 1910 förnyade allmänna grunder för hushållningssällskapens i riket organisation. De nya stadgarna överensstämde i huvudsak med 1848 års stadgar. Hushållningssällskaps än- damål angives emellertid nu vara jordbrukets och därtill hörande binäring- ars ävensom fiskets främjande. Till skydd mot förhastade beslut i ekono- miska frågor stadgades, att inom sällskap, vid vilkets sammankomster leda- möterna ägde allmän och lika rösträtt, erfordrades för beslutande av utgift, som förvaltningsutskottet avstyrkt eller för höjande av utgiftsbelopp, som utskottet föreslagit, att av sällskapets i omröstningen deltagande medlemmar minst 2/3 voro om beslutet ense. Vidare stadgades om rätt till besvär hos Kungl. Maj:t över vissa av hushållningssällskapets beslut.
Under de närmaste åren framfördes upprepade gånger genom motioner i riksdagen förslag rörande omorganisation av hushållningssällskapen. Be- träffande dessa förslag må framhållas, att man icke önskade överflytta hus- hållningssällskapens åligganden på landstingen eller göra sällskapen till någ- ra statsinstitutioner eller inskränka deras handlingsfrihet beträffande vid- tagande av åtgärder till lanthushållningens och dess binäringars främjande. Man påyrkade endast h*ushållningssällskapens demokratisering och uppdra- ,gande av bestämda gränser för deras verksamhet. Vidare önskade man en- hetliga, mot tidens krav fullt svarande organisationsformer för sagda verk- samhet, så att statsmakterna framdeles skulle kunna med fullt förtroende an- förtro hushållningssällskapen de alltmera ökade statsmedel, som visat sig erforderliga för att sällskapen skulle fylla sina betydande uppgifter.
Genom beslut den 13 september 1918 tillkallade slutligen Kungl. Maj :t särskilda sakkunniga, vilka den 8 juni 1921 avgåvo betänkande rörande om-
organisation av hushållningssällskapen med förslag till förordning angående ändrade allmänna grunder för hushållningssällskapens organisation m. m. samt hushållningssällskapens ekonomiska ställning och anslagsbehov. Efter riksdagens hörande utfärdade sedermera Kungl. Maj:t genom kungörelse den 8 juni 1923 (nr 229) allmänna grunder för hushållningssällskaps organisa- tion samt förordnade, att hushållningssällskaps stadgar för att kunna fast- ställas till efterrättelse skulle från och med 1 januari 1925 vara avfattade i huvudsaklig överensstämmelse med sagda allmänna grunder. Nämnda kun- görelse, med däri genom kungörelserna den 4 november 1932 (nr 492), 17 maj 1935 (nr 162) och 17 juni 1938 (nr 397) vidtagna ändringar, är fortfa- rande gällande.
1923 års grundstadgar.
Enligt sålunda nu gällande bestämmelser är hushållningssällskaps ända- mål att främja lanthushållningen och därtill hörande binäringar ävensom fiske och hemslöjd. Hushållningssällskap skall till verksamhetsområde hava visst län med vissa undantag.
Medlemskap i hushållningssällskap kan vinnas av en var kommunalt röst- berättigad, som idkar näring av ovannämnt slag inom sällskapets område och som ingivit av ledamotsavgift åtföljd skriftlig anmälan. Därjämte kan hushållningssällskap genom val medelst enkel röstövervikt utse ledamöter i sällskapet. Ledamotsavgift utgår med antingen årligen högst tre kronor eller en gång för alla med lägst tio gånger den årliga avgiften.
Hushållningssällskaps beslutanderätt utövas, i den mån den ej tillkommer sällskapets förvaltningsutskott, å sällskapets sammanträden av valda ombud (lantbruksombud) jämte förvaltningsutskottets ledamöter. Lantbruksombu- den väljas för en tid av högst fyra år till det antal, som Kungl. Maj:t fast- ställer på förslag av vederbörande hushållningssällskap med hänsyn till dess ledamotsantal samt folkmängd inom och areal av sällskapets område, dock må antalet lantbruksombud icke utan vägande skäl väsentligt avvika från antalet landstingsmän inom länet. För val av lantbruksombud indelas hus- hållningssällskapets område i valkretsar, var och en bestående av en eller flera underavdelningars områden. Rösträtt vid val av lantbruksombud äger envar inom valkretsen kommunalt röstberättigad ledamot av hushållnings- sällskapet, dock ej sådan betalande ledamot, som senare än två månader före valet betalt första ledamotsavgiften. Valbar till lantbruksombud är varje röstberättigad ledamot.
Hushållningssällskap skall årligen på därom i stadgarna angiven tid hålla ordinarie sammanträde. Extra sammanträde hälles, då förvaltningsutskottet finner sådant erforderligt eller då Kungl. Maj:t därom förordnar. Vid sam— manträde äger varje ledamot av sällskapet rätt att yttra sig men beslutande- rätten tillkommer såsom nämnts lantbruksombuden och förvaltningsutskot- tets ledamöter. Vid sammanträde skall omröstning ske öppet, dock att, där fråga är om annat val än inval av ledamot någon röstberättigad eller eljest
en tiondel av närvarande röstberättigade det äskar, omröstningen skall för- rättas med slutna sedlar. Val av ledamöter och suppleanter i förvaltnings- utskottet skall ske proportionellt, därest sådant äskas av minst så många närvarande röstberättigade, som motsvara det tal, vilket erhålles, om samt- liga närvarande röstberättigades antal delas med det antal personer, valet avser, ökat med ett. Slutligen må nämnas, att för att gälla såsom hushåll- ningssällskaps beslut erfordras två tredjedels majoritet i följande avseenden, nämligen beviljande av anslag till nya ändamål och behov, beslutande av utgift, som förvaltningsutskottet avstyrkt samt höjande av utgiftsbelopp, som förvaltningsutskottet föreslagit.
Förvaltningsutskottet, som är hushållningssällskapets styrelse med för- eningsstyrelse i allmänhet tillkommande befogenheter, består av högst 12 le- damöter. Självskrivna ledamöter äro hushållningssällskapets ordförande och vice ordförande, vilka utöva samma befattningar inom utskottet. Hushåll- ningssällskap äger emellertid i sina stadgar införa bestämmelse, att jämväl sällskapets sekreterare skall vara självskriven ledamot av förvaltningsutskot- tet. De utskottsledamöter, som icke äro självskrivna, väljas av hushållnings- sällskapet bland dess ledamöter för en tid av högst fyra år. För varje ledamot väljes minst en suppleant.
Underavdelning av hushållningssällskap skall finnas i varje socken eller, där särskilda lokala förhållanden så påkalla, annat motsvarande område. Dessutom må för härad, tingslag eller motsvarande område i enlighet med närmare bestämmelser i sällskapets stadgar inrättas högre underavdelning. I förbigående må här påpekas, att samtliga hushållningssällskap utom Got- lands, Göteborgs och Bohus och Kopparbergs läns hushållningssällskap samt de tre nordligaste hushållningssällskapen hava inrättat underavdelningar av båda ovannämnda typer.
Underavdelnings ändamål är att inom sitt område främja hushållningssäll- skapets verksamhet i enlighet med de bestämmelser, som finnas intagna i hushållningssällskapets stadgar eller eljest blivit av sällskapet fastställda.
Såsom tidigare omnämnts avgåvo hushållningssällskapen enligt 1848 års grundstadgar varje är vissa berättelser till lantbruksakademien. År 1889 ef- terträddes akademien av lantbruksstyrelsen såsom hushållningssällskapens centrala myndighet. Grundstadgarna år 1910 föreskrevo sålunda vissa berättel- ser till lantbruksstyrelsen. Enligt 1923 års grundstadgar åligger hushållnings- sällskap att varje år före utgången av april månad till lantbruksstyrelsen avgiva berättelse över de av sällskapet under föregående år vidtagna åtgärder till främjande av lanthushållningen och därtill hörande binäringar ävensom fiske och hemslöjd, vid vilken berättelse skola fogas uppgifter rörande säll- skapets ekonomi, avfattade å räkenskapstablå enligt av lantbruksstyrelsen fastställt formulär. Därjämte avger hushållningssällskap årligen till lant- bruksstyrelsen berättelser över förmedlingen av bidrag och lån av statsme- del för olika ändamål samt över de åtgärder, som med stöd av enligt sär- skilda bestämmelser till hushållningssällskapet beviljade statsbidrag vidtagas av sällskapet.
Hushållningssällskapens ombud.
Vid ett på initiativ av lantbruksakademien år 1869 hållet möte i Stockholm med hushållningssällskapen beslöts, att möten mellan ombud för hushåll- ningssällskapen skulle hållas årligen. Enligt stadgarna, som antogos vid mötet, skulle dessa sammankomster hava till ändamål överläggningar om ärenden, som rörde Sveriges jordbruk och i samband därmed stående nä- ringar ävensom hemslöjden samt övriga föremål för hushållningssällskapens verksamhet. År 1871 ändrades tiden för ombudens sammanträden till vart tredje år, är 1892 till vartannat år och sedan 1908 sammanträda ombuden åter varje år i Stockholm. De senaste för ombudsmötena gällande stadgarna antogos vid ombudens sammanträde den 30 september 1931 samt ändrades i vissa delar den 30 september 1936 och den 2 oktober 1940.
Enligt dessa stadgar sammanträda hushållningssällskapen genom vartdera två ombud, utsedda av förvaltningsutskotten, varje år till ordinarie möte i Stockholm, som tager sin början sista måndagen i september månad. Utom ombuden äger hushållningssällskaps sekreterare deltaga i mötets förhand- lingar men ej i dess beslut. Jämväl Sveriges lantbruksförbund äger utse två ombud. Extra möten kunna även anordnas. Ändamålet med ombudsmötena är enligt stadgarna att bevaka och främja hushållningssällskapens gemen— samma intressen, att arbeta för åstadkommande av samverkan såväl hus- hållningssällskapen emellan som mellan dessa och andra för lanthushåll- ningens främjande verkande institutioner och organisationer, att i ärenden, som av Kungl. Maj:t eller andra myndigheter till ombuden remitteras, av- giva yttranden samt att i övrigt i ärenden, som röra Sveriges lanthushållning och därmed i samband stående näringar, verkställa utredningar och göra de framställningar, som därav må föranledas.
Vid ombudsmöte äger varje vid sammanträde närvarande ombud en röst. Är för visst hushållningssällskap eller lantbruksförbundet endast ett ombud närvarande, äger detta två röster.
Ombudens angelägenheter mellan mötena handhavas av ett förvaltnings- utskott, bestående av ordförande och fyra andra ledamöter, representerande olika delar av landet, med fem personliga suppleanter för dem. Ordförande, ledamöter och suppleanter väljas å ordinarie möte för tiden intill nästa ordi- narie möte. Förvaltningsutskottet utser inom sig vice ordförande.
Till ombudsmöte kunna senast 30 dagar före mötets början ingivas motio- ner och framställningar av ombud. hushållningssällskap och deras förvalt— ningsutskott samt ombudens förvaltningsutskott. Framställningar och motio— ner skola, där de ej anses lämpligen böra omedelbart upptagas till avgörande, först beredas av vid ombudsmöte tillsatta utskott.
Tilläggas må, att varje hushållningssällskap årligen sedan år 1937 anvisar till ombudsinstitutionens förfogande ett belopp, motsvarande 015 procent av det vederbörande hushållningssällskap för året tillkommande allmänna statsanslaget.
II. Verksamhet.
Verksamhet under 1800-talet.
Verksamheten inom hushållningssällskapen var under de första åren gans- ka livlig samt gick i allmänhet ut på att genom spridande av uppsatser, an— skaffande av modellredskap och utdelande av premier befordra nyodlingar, trädplanteringar och bättre skogsskötsel, växelbruk och odling av lin, klöver, timotej och fabriksväxter. Inkomsterna utgjordes i början uteslutande av medlemmarnas årsavgifter. Statsunderstöd tilldelades hushållningssällskap första gången år 1813, då Kronobergs läns hushållningssällskap erhöll ett odlingsunderstöd å 10 000 riksdaler banko. Från och med år 1815 kunde säll- skapen erhålla mindre understöd till främjande av sitt ändamål i allmänhet. Understödet utgick i regel till hälften såsom gåva och till hälften såsom lån mot 4 procent ränta och 10 procent årlig avbetalning.
Den livliga verksamhet, som utvecklats av hushållningssällskapen under deras första tid, följdes under 1820- och 30-talen av en avmattningsperiod, då i de flesta län verksamheten låg fullständigt nere under längre eller kor- tare tid. Flera sällskap upplöstes till och med men nybildades sedermera. Den förnämsta orsaken till overksamheten torde hava varit sällskapens brist på medel. Understöden från Kungl. Maj:t hade efter hand upphört och säll- skapens enda inkomstkälla var därefter ledamotsavgifterna, vilken emeller- tid även den minskades på grund av sällskapens overksamhet.
Frågan om anskaffande av medel löstes emellertid. Samtidigt med utfär- dande av 1855 års förordning om villkoren för brännvins tillverkning utfär- dades även en förordning om villkoren för dess försäljning, i vilken stadga- des, att av avgifterna för minuthandel och utskänkning av brännvin en fem- tedel skulle tillfalla hushållningssällskapen att av dem »förvaltas och an— vändas till ändamål som för länet nyttiga voro».
En av sällskapens första åtgärder, sedan anslaget av brännvinsmedel till— delats dem, blev tillsättandet av länsagronomer i de sällskap, som icke redan hade sådana. Förut hade hushållningssällskapen för jordbrukarnas räkning vid behov rekvirerat biträde av lantbruksingenjörer och andra i särskilda äm- nen sakkunniga samt betalat de med förrättningarna förenade kostnaderna. Till följd av de vidtagna åtgärderna uppblomstrade hushållningssällskapens verksamhet och sällskapen blevo under 1800-talets senare del inom sina re- spektive områden verkliga representanter för lantmannaintresset.
Verksamhet under 1900-talet.
Under de gångna decennierna av 1900-talet har hushållningssällskapens verksamhet ytterligare utvecklats och efter hand kommit att omspänna allt större områden. Ofta har denna utveckling främjats genom initiativ från de olika hushållningssällskapen själva men i stor utsträckning hava sällskapen
på grund av statsmakternas beslut och i samband med dessa givna direktiv blivit lokala institutioner för verkställande av statliga åtgärder på lanthus- hållningens område.
Ehuru verksamheten sålunda under 1900-talet utvecklats och numera om- spänner betydande områden hava under detta århundrade även vissa verk- samhetsgrenar nedlagts från hushållningssällskapens sida. Av mera betydel- sefulla dylika må nämnas distriktsveterinärernas verksamhet, som numera helt faller utom sällskapens verksamhetsområde. Under senare åren hava hushållningssällskapen emellertid genom särskilt anställda tuberkulosveteri- närer upptagit en omfattande verksamhet för bekämpande av vissa smitt- samma husdjurssjukdomar.
Vidare har den tidigare verksamheten på mejeriskötselns område överflyt- tats från hushållningssällskapen till mejeriorganisationerna och anställningen av mejerikonsulenter hos hushållningssällskapen därmed upphört.
Slutligen må erinras om att den tidigare av hushållningssällskapen bedriv- na egnahemsverksamheten och statsunderstödda bostadsförbättringsverksam— heten överflyttats den 1 juli 1940 från hushållningssällskapen till särskilda statliga egnahemsnämnder.
Den främsta uppgiften för hushållningssällskapen har under detta århund- rade varit och är fortfarande att genom undervisnings- och upplysnings- verksamhet sprida kännedom bland lanthushållningens yrkesutövare och bli- vande yrkesutövare rörande åtgärder till produktionens främjande. I detta syfte hava vissa sällskap själva anskaffat jordbruk och där upprättat fasta lantbruksundervisningsanstalter av skilda slag eller i samarbete med andra institutioner och organisationer verksamt understött dylika undervisningsan- stalter. Därjämte har bedrivits och fortsättes alltjämt en synnerligen omfat- tande ambulerande kursverksamhet med eller utan understöd av statsmedel. Föremålen för denna verksamhet hava växlat tiderna igenom och inom skilda landsdelar allt efter de behov ifråga om upplysning som framträtt. Även an- talet kurser och kursdeltagare har givetvis varierat. I sistnämnda avseende kan emellertid nämnas. att enligt lantbruksstyrelsens årsredogörelse i me- deltal årligen under perioden 1925—1929 anordnades 330 kurser med sam- manlagt cirka 16000 deltagare medan 10 år senare, alltså under perioden 1935—19391, anordnades i medeltal per är icke mindre än omkring 840 kurser med tillhopa i runt tal 34 000 deltagare. Att antalet deltagare icke ökats i samma proportion som kursantalet torde närmast bero på en relativt bety- dande ökning av antalet teoretisk-praktiska Specialkurser med deras i jämfö- relse med enbart teoretiska föreläsningskurser givetvis begränsade deltagare- antal i varje kurs. Hos flertalet hushållningssällskap hava kurserna antingen helt och hållet eller till huvudsaklig del förlagts ute i bygderna men stundom förekommer även att kurser anordnas vid de fasta lantbruksundervisnings- anstalterna genom hushållningssällskapens försorg. Ej sällan hava kurser or- ganiserats i samarbete med andra institutioner och föreningar såsom Sveriges lantbruksförbund, svenska cementföreningen, föreningen syrafoder m. fl.
* På grund av de extraordinära förhållandena har i det följande år1940 eller senare åri regel icke ansetts lämpligt som jämförelseår.
I övrigt har undervisnings- och upplysningsverksamhet bedrivits på många olika sätt och efter skilda linjer inom olika hushållningssällskap. En viktig gren av verksamheten har utgjorts av premieringar av skilda slag. Sålunda hava sällskapen handhaft den med statsmedel understödda premieringen av mindre jordbruk, premiering av husdjur av olika slag, som emellertid nu- mera begränsats till hästar och svin, medan ifråga om nötkreatur och får endast handjursbesiktning förekommer, samt premiering av trädgårdar. Pre- mieringarna verkställas i regel av särskilda för ändamålet utsedda nämnder.
En annan viktig gren av ifrågavarande verksamhet utgöra de årligen an- ordnade studieresorna med eller utan understöd av statsmedel. Sålunda an- ordnades enligt lantbruksstyrelsens årsberättelse exempelvis är 1939 stats- understödda studieresor till ett antal av 95 med över 3000 deltagare.
Till upplysningsverksamheten kan vidare hänföras av hushållningssällska- pen bedriven försöksverksamhet, främjande av ordnad bokföring bland mindre jordbrukare, kontrollföreningsverksamhet, åtgärder av olika slag till främjande av växtodlingen såsom fröodling, linodling o. s. v., verksamhet på hemarbetets, hemslöjdens och fiskets områden, understöd åt jordbrukare- ungdomens förbunds lokala verksamhet och av vissa organisationer bedriven studiecirkelverksamhet, anordnande av utställningar och demonstrationer m. m. I detta sammanhang må även erinras om de betydande insatserna från hushållningssällskapens sida under de senare åren för organisation av jordbrukets ekonomiska föreningsrörelse.
Även om den mera kollektivt betonade upplysnings- och undervisnings- verksamheten avsevärt utvecklats och blivit alltmera omfattande under 1900- talet gäller detta dock i minst lika hög grad den verksamhet av ifrågavarande slag. som bedrivits bland enskilda yrkesutövare genom hos hushållningssäll- skapen anställda befattningshavare av skilda slag. En uppfattning om denna verksamhet liksom verksamheten över huvud taget torde erhållas av antalet befattningshavare av olika slag hos hushållningssällskapen, vilket framgår av följande sammanställning (enligt lantbruksstyrelsens årsberättelser):
1925 1929 1939
Jordbrukskonsulenter m. m. ........................ 55 54 65 Husdjurskonsulenter ................................ 9) , 27 20 Överkontrollassistenter .............................. 4 13 Tuberkuloskonsulenter .............................. 1 1 42 Byggnadskonsulenter ............................... 18 3 7 5 Hemkonsulenter ................................... 3 5 26 Mejerikonsulenter och länsmejerskor .................. 4 - 2 Vandringsrättare .................................. 81 104 Dikningsförmän ................................... 86 102 Slöjdundervisare och slöjdkonsulenter ................ 4 6 Trädgårdstjänstemän ............................... 54 51 Fiskeritjänstemän .................................. 51 55 Övriga befattningshavare ........................... 223
1 Därav 4 elektrifieringskonsulenter. ? Mejerikonsulenter och länsmejerskor inberäknade. ” Därav 3 elektrifieringskonsulenter. 4 Jämför not 2. ” År 1930.
Vid sidan av undervisnings- och upplysningsverksamheten hava hushåll- ningssällskapen handhaft förmedling av statsbidrag och statslån till olika produktionsbefrämjande förbättringsåtgärder jämte därmed sammanhängan- de åtgärder såsom företagens planering och kontroll. Under de gångna de- cennierna har denna verksamhet allt mera utvecklats. Till belysande av dess omfattning må följande uppgifter lämnas (enligt lantbruksstyrelsens års- berättelser) :_
1 9 2 5 1 9 2 9 1 9 3 9 Antal Kronor Antal Kronor Antal Kronor
Lån från nyodlingsfonderna * . . 1 052 515 910 301 185 090'-—— 22 15 660— Nyodlingsbidrag .............. — — 4 130 586 74227 5 669 821 28750 Betesförbättringsbidrag ........ — -— 1 519 192 57928 4 337 593 39489 Stenröjningsbidrag ............ — — — — 2 740 405 690150 Jordkörningsbidrag ............ — — — — 804 93 367—— Lån från täckdikningsläneton—
den” ...................... 532 727 836 656 865 719'— % 3 294 1 241 99750 Täckdikningsbidrag ............ — — — — 636 004— Lån från gödselvårdslånefonden . 2405 217 375 429 261 245'——— 1 674 405 130— Gödselvårdsbidrag ............ — — -- — 3 097 392 853— Ladugårdsförbättringsbidrag. . . . — —- — — 224 175 520—— Lån från jordbrukets maskin- 1 134 770—
lånefond ” .................. — —— — —— 435
' Av lantbruksstyrelsen åt sällskapen beviljade lån. —- ? Av hushållningssällskapen förmed- lade lån.
I detta sammanhang må jämväl omnämnas den omfattande understöds- verksamhet, som av hushållningssällskapen bedrives med hjälp av egna medel.
Såsom av den lämnade redogörelsen framgår omspänner hushållnings— sällskapens verksamhet numera betydande områden. Ehuru sällskapen så- som tidigare nämnts till sin karaktär äro ideella föreningar förtjänar i detta sammanhang omnämnas, att någon principiell åtskillnad ifråga om verksam- hetens bedrivande bland medlemmar och icke medlemmar icke torde före- ligga. Endast ett förhållandevis litet antal av yrkesutövarna äro för övrigt i allmänhet anslutna till hushållningssällskapen såsom medlemmar även om medlemsantalet ökats under årens lopp. Antalet medlemmar, icke jordbru- kare även inberäknade, var sålunda enligt lantbruksstyrelsens årsberättelser 37 137 st. år 1900, 66 960 st. år 1910, 99,201 st. år 1920 och slutligen 158 268 st. år 1939.
ANDRA KAPITLET.
Utredningens förhistoria och direktiv.
I. Förhistoria.
Under de år, som förflutit, sedan nu gällande allmänna grunder fastställa des år 1923, hava förslag framställts i olika hänseenden rörande hushållnings- sällskapens verksamhet och sällskapens ekonomiska förhållanden. Däremot synas — i varje fall från officiella myndigheters, hushållningssällskapens ombuds eller statliga utredningskommittéers sida -— inga principiella förslag eller yrkanden, som icke redan vunnit riksdagens bifall och som sålunda ingå i den i föregående avsnitt lämnade redogörelsen för hushållningssällskapens organisation rörande ändringar av de allmänna grunderna för sällskapens organisation, hava framförts. I det följande kommer utredningen att i korthet redogöra för de viktigaste förslagen rörande verksamheten och tjänstemän- nen hos hushållningssällskapen m. m., som framkommit sedan 1923 men ännu icke föranlett några åtgärder.
Undervisnings- och upplysningsverksamhet. Frågan om hushållningssällskapens undervisnings- och upplysningsverk- samhet har varit på tal vid flera olika tillfällen. Främst må härutinnan era inras om 1936 års lägre lantbruksundervisningskommittés betänkande den 6 oktober 1937 (Stat. off. utr. 1937: 33), i vilket även bl. a. berördes lägre lant- bruksundervisningsanstalternas ställning till hushållningssällskapens allmän- na undervisningsverksamhet. Då utredningen återkommer härtill i senare av- snitt, må sagda betänkande här allenast omnämnas.
Beträffande upplysningsverksamhet inom speciella områden må nämnas' att jordbruksutredningen i betänkande angående åtgärder för fjäderfäsköt- selns befrämjande (Stat. off. utr. 1931: 6) föreslog anställande av särskilda statliga instruktörer på området hos fjäderfäavelsföreningarna, en fråga som. för övrigt behandlades redan av 1928 års lantbruksundervisningssakkunniga* (Stat. off. utr. 1930: 9).
Upplysningsverksamheten på byggnadsområdet har under de senare åren' upprepade gånger förts på tal. Sålunda fördes frågan inför riksdagen genom
motion år 1937 dock utan resultat och samma år togs spörsmålet upp i un- derdånig skrivelse från hushållningssällskapens ombud. 1937 års utredning angående arbetsförhällandena vid det mindre jordbruket framlade i sitt be- tänkande angående underlättandet av kvinnornas arbete i de mindre lant- hemmen (Stat. off. utr. 1939: 6) förslag rörande anställande hos hushåll- ningssällskapen av byggnadskonsulenter och deras utbildning men förslagen föranledde inga åtgärder. Slutligen har frågan behandlats av 1940 års bygg— nadskostnadssakkunniga (Stat. off. utr. 1941: 4). Till ifrågavarande spörsmål får utredningen anledning att senare återkomma.
I sina förslag till anslagsäskanden hos riksdagen för budgetåret 1936/37 upptog lantbruksstyrelsen förslag om statsbidrag till avlönande av trädgårds- konsulenter, vilket förslag sedermera tillstyrktes av 1935 års ombudsmöte. Förslaget har ännu icke lett till något resultat. Utredningen återkommer se- nare jämväl till detta spörsmål.
Vidare må nämnas, att i motioner nr 1: 171 och II: 287 till 1930 års riks— dag framfördes förslag om statsbidrag med 90 000 kronor till hushållnings- sällskapen för anställande av assistenter i sällskapens verksamhet på grund- förbättringarnas område. Jordbruksutskottet refererade i anledning av mo- tionerna ett uttalande av lantbruksstyrelsen i ärendet, enligt vilket styrelsen icke ville förneka, att anställandet av assistenter kunde innebära fördelar inom vissa landsdelar men att spörsmålet rörande utökning av antalet jord— bruks- och husdjurskonsulenter dock vore viktigare. Motionerna avslogos av riksdagen.
I samband med behandling i propositioner till riksdagen av frågor rörande löner till hushållningssällskapens tjänstemän har utredning tid efter annan rörande den till hushållningssällskapen knutna konsulentverksamheten före- bådats. l sammanhang härmed må nämnas, att i motionen nr 1: 111 och II: 382 till 1936 års riksdag hemställdes, att sagda utredning snarast måtte igång- sättas. Härtill anförde jordbruksutskottet, att utskottet förväntade, att dylik utredning komme att utföras samt att Kungl. Maj:t så tidigt som omständig- heterna medgåve förelade riksdagen förslag till allmän reglering av vid h'is- hållningssällskapen knutna befattningshavares ställning och löner.
Förmedling av statsunderstöd till produktionsbefrämjande förbättringsåtgårder. Endast kort tid efter det statsanslag till nyodlingar och betesförbättringar å ofullständiga jordbruk beviljats första gången av riksdagen begärdes i mo— tion nr I: 164 och nr II : 286 till 1929 års riksdag utredning samt därpå grun- dat förslag för åstadkommande av bättre effekt av de för sagda ändamål an- slagna medlen. Motionärerna pekade även i detta sammanhang på möjlig-- heten att sammanslå bidrags- och låneformema för ändamålet. Jordbruksut- skottet anförde, att utskottet ej ville förneka, att den nuvarande ordningen å ifrågavarande område i vissa avseenden kunnat vara ägnad medföra någon olägenhet. Med hänsyn till de små erfarenheter, som dittills vunnits av verk- samheten, avstyrkte emellertid utskottet och avslog riksdagen motionerna.
1931 fördes emellertid frågan i viss utsträckning åter på tal i riksdagen ge- nom motioner, i vilka bland annat yrkades, att hushållningssällskapen borde få rätt att inom ramen för det sällskapet tilldelade anslaget till ofullständiga jordbruk göra de jämkningar i avseende å anslagets fördelning på de olika ändamålen, vartill förhållandena kunde giva anledning. Yrkandet föranledde emellertid ingen åtgärd.
Efter motion till 1933 års möte med hushållningssällskapens ombud angå- ende enhetliga bestämmelser beträffande understöd till förbättringsarbeten vid jordbruket m. m. heslöto ombuden att i underdånig skrivelse hemställa, att Kungl. Maj:t täcktes skyndsamt låta genomföra sådana anordningar be- träffande bidra-g och lån till förbättringsarbeten i jordbruket
1) att verksamheten bleve mera planmässig och överskådlig, vilket kunde uppnås bland annat genom att bidragen sammanfördes till ett mindre antal anslagsrubriker och förmedlingen överlämnades till så få organ som möjligt, lämpligen vederbörande hushållningssällskap;
2) att bestämmelserna angående understöden till skilda slag av förbätt- ringsarbeten bleve så lika som möjligt med avseende på bidragens storlek i förhållande till kostnaderna och behoven, bidragstagarnas motprestationer, säkerheten för lånen m. m.;
3) att de förmedlande organen lämnades större frihet att disponera an- slags- och lånemedlen till de företag, som befunnes mest behövliga inom olika orter;
4) att understödsverksamheten i största möjliga utsträckning kombinera- des med upplysning och rådgivning;
5) att tillräckliga förvaltningsbidrag ställdes till förfogande för verksam- heten; samt
6) att kontrollen över denna verksamhet förenklades, så att förmedlarna icke betungades med onödigt detaljerad rapportföring.
Vid 1935 års riksdag framfördes ånyo motionsvis krav på utredning av förevarande spörsmål. I anledning härav begärde riksdagen (R. skr. nr 46) på förslag av jordbruksutskottet, att Kungl. Maj:t måtte verkställa utredning i syfte att uppnå dels ett sammanförande av skilda bidragsbestämmelser samma författning, dels med hänsyn till de enskildas bekvämlighet och för det allmännas översikt en reform i den riktningen, att samtliga ansökningar rörande understöd till förbättringsarbeten borde insändas till och åtminstone underkastas en förberedande granskning av en och samma myndighet. Denna utredning har Kungl Maj:t numera anmodat hushållningssällskapsutred- ningen att verkställa.
I detta sammanhang må vidare tilläggas, att vid 1937 års riksdag framför- des utan resultat motionsvis förslag om inrättande av en statlig lånefond för förbättringsåtgärder på jordbrukets ekonomibyggnader och i andra mo- tioner till samma riksdag förslag om inrättande av en lånefond, förslagsvis benämnd »Rationaliseringsfonden för mindre lantbruk».
Vidare kan nämnas att på förslag av jordbruksutskottet beslöt 1938 års
2—418998.
riksdag, närmast i anledning av motioner men även på grundval av uttallande vid hushållningssällskapens ombudsmöte på sin tid, att begära utredning rörande skäliga administrationsbidrag till hushållningssällskapen för (deras verksamhet med stödåtgärder på jordbrukets område.
Slutligen må erinras om att 1936 års egnahemsutredning i sitt betänkande med förslag rörande den statliga egnahemsverksamheten (Stat. off. utr. 11938: 34) ifrågasatte överflyttning av förmedlingen av understöd till förstärkning av ofullständiga jordbruk från hushållningssällskapen till egnahemsnämn- derna. Härtill återkommer utredningen i det följande.
Anslagsfrdgor.
Till framlagda förslag berörande statsanslag till hushållningssällskapen och deras verksamhet, speciellt det allmänna statsanslaget, återkommer ut- redningen senare.
II. Direktiv.
Jämlikt bemyndigande av Kungl. Maj:t den 30 juni 1939 tillkallade stats- rådet och chefen för jordbruksdepartementet samma dag sju utredningsmän för att verkställa utredning rörande hushållningssällskapens organisation och verksamhet. I statsrådets yttrande till statsrådsprotokollet hava angivits föl- jande riktlinjer för utredningen:
Enligt kungörelsen den 8 juni 1923 (nr 229) med allmänna grunder för hushåll- ningssällskapens organisation, vilken författning ändrats genom kungörelser den 4 november 1932 (nr 492), den 17 maj 1935 (nr 162) och den 17 juni 1938 (nr 397), ha hushållningssällskapen till ändamål att främja lanthushållningen och därtill hö- rande binäringar ävensom fiske och hemslöjd. Någon närmare specificering av hus- hållningssällskapens olika uppgifter meddelas icke. Däremot förutsättes i åtskilliga författningar, som avse statliga åtgärder för jordbrukets främjande, att hushåll- ningssällskapen skola medverka. Hushållningssällskapen förutsättas sålunda för- utom jordbrukets och husdjursskötselns främjande skola ha hand om utlämnandet av följande slag av lån och bidrag: täckdikningslån, täckdikningsbidrag, gödsel- vårdslån, gödselvårdsbidrag, lån från allmänna nyodlingsfonden och norrländska nyodlingsfonden, lån från maskinlånefonden, premiering av mindre jordbruk, bidrag till ladugårdsförhättringar samt bidrag till förstärkning av ofullständiga jordbruk m. m.
Hushållningssällskapen, som ursprungligen voro fria sammanslutningar med upp- gift att gagna jordbruksnäringen genom organiserad verksamhet, ha med tiden på grund av statsmakternas beslut och i samband med dessa givna direktiv i stor ut- sträckning blivit lokala institutioner för verkställande av statliga åtgärder. Som en följd härav bestridas numera kostnaderna för verksamheten i det närmaste helt av statsverket. Utvecklingen har vidare lett därhän, att icke endast jordbrukarna utan - hela landsbygdsbefolkningen fått draga nytta av sällskapens verksamhet. Denna omfattar sålunda icke blott åtgärder för jordbruksproduktionens befrämjande, den egentliga lantbruksundervisningen däri inbegripen, utan även åtskilliga åtgärder med socialt syftemål, t. ex. hemvårdskonsulentverksamhet och liknande rådgivande och upplysande verksamhet.
Den verksamhet hushållningssällskapen utövat har utan tvivel varit av betydelse för jordbrukets förmåga att i fråga om produktionen hålla jämna steg med utveck-
lingen inom övriga näringsgrenar. Arbetet från det allmännas sida för denna ut- veckling inom jordbruket på grundvalen av nya forskningsresultat, framsteg inom tekniken samt rön inom det praktiska jordbruket kan visserligen tänkas centralise- rat och överlämnat direkt åt statliga myndigheter, vilkas arbetsområde omfattar hela landet och som genom statsanställda tjänstemän utöva sin verksamhet. Med hänsyn till de i hög grad växlande klimatiska och andra av naturen skapade för- utsättningar för jordbruksdriften i olika delar av vårt land liksom ock landets stora utsträckning synes dock bättre" anpassning efter de naturliga förhållandena och därmed gynnsammare resultat ur ekonomisk synpunkt kunna vinnas, om verk- samheten anförtros åt inom de olika jordbruksbygderna verkande sammanslutningar med ekonomiskt stöd och erforderlig kontroll från statens sida. Hushållningssäll- skapen utgöra dylika sedan flera generationer tillbaka verksamma föreningar, som med ideellt syftemål och en god allmänanda arbeta för att genom jordbrukets be- främjande gagna bygden och landet. Dessa sammanslutningars bärande idé synes mig ur det allmännas synpunkt vara en värdefull tillgång.
Ehuru hushållningssällskapen erhöllo sin nuvarande organisation så sent som år 1923, har den snabba utvecklingen på jordbrukets område medfört, att frågan om sällskapens såväl organisation som arbetsuppgifter nu synes böra upptagas till ny prövning. Bland annat må erinras om den starka ekonomiska föreningsrörelse, som under de senare åren vuxit fram inom jordbruket och som i många avseenden på- verkat hushållningssällskapens ställning. Frågan om jordbrukets höjande ekono— miskt, socialt och praktiskt har på grund av tidsförhällandena alltmer blivit bero- ende av yrkesutövarnas vilja och förmåga till sammanslutning i fria organisatio- ner, vartill motsvarigheter finnas inom samhällets andra näringsgrupper. Huvud- uppgiften för dessa organisationer är att ordna och främja jordbrukets avsättnings- förhållanden, en uppgift som icke torde kunna fyllas av hushållningssällskapen. Däremot synes det icke uteslutet, att hushållningssällskapen mera än hittills skulle kunna inrikta sig på sådan produktionsfrämjande verksamhet, som har till syfte att —— exempelvis genom befrämjande av gemensam maskinanvåndning _ bidraga till ett förbilligande av kostnaderna och en effektivisering av driften, särskilt inom det mindre jordbruket. Hushållningssällskapen synas över huvud taget kunna an— förtros uppgifter av skilda slag, som icke direkt avse affärsbetonad ekonomisk verk— samhet, men deras främsta uppgifter i framtiden synas böra vara frågor, som be- röra jordens avdikning, dränering, bearbetning och växtnäringstillförsel, växtodling, husdjursskötsel, hästavel, försöksverksamhet inom olika grenar av jordbruksnä- ringen, byggnaders planläggning, lanthemmens stödjande o. s. v. Vidare torde böra övervägas, huruvida hushållningssällskapen böra beredas tillfälle att yttra sig över avdikningsföretag ur bärighetssynpunkt samt över planerade vägföretag, då det gäl- ler att avgöra, om fördelen av att framdraga vägar över odlade områden står i rimlig proportion till de olägenheter detta i de särskilda fallen kan medföra ur jordbruksekonomisk synpunkt.
Vidare komma viktiga uppgifter att påvila hushållningssällskapen i anslutning till den omläggning av den lägre lantbruksundervisningen, som efter förslag av Kungl. Maj:t beslutats av årets riksdag. Sålunda förutsättes en viss samverkan mel- lan hushållningssällskapen och lantmannaskolorna, bland annat i syfte att bättre kunna utnyttja skolornas lärarkrafter. Det bör härvid även undersökas, huruvida hushållningssällskapen i samarbete med lantmannaskolorna lämpligen kunde orga- nisera såväl utbildnings- och upplysningsverksamhet för jordbrukareungdom före- inträdet i lantmannaskolorna som även en ändamålsenligt avpassad kursverksamhet för män och kvinnor vid jordbruket, som av någon anledning icke ha tillfälle att genomgå fullständiga kurser vid lantmanna- eller lanthushållsskolor. Likaledes bör tagas i övervägande, huruvida hushållningssällskapen skola gemensamt med egna- hemsorganen bibehålla vissa arbetsuppgifter, som enligt årets riksdagsbeslut angå— ende omorganisation av egnahemsverksamheten tillkomma sällskapen.
Frågan om den lämpligaste organisationsformen för hushållningssällskapen bör upptagas till allsidig prövning, varvid bör övervägas, huruvida de nu gällande all— männa grunderna för organisationen beträffande verksamhetsområden, underavdel- ningar, medlemskap, medlemsavgifter, beslutanderätt m. m. böra bibehållas eller ersättas av andra bestämmelser, t. ex. att samtliga innehavare och brukare av jord- bruksfastighet skola vara medlemmar av hushållningssällskapen för att såsom me- nighet utgöra grunden för den lokala organisationen samt övriga för lanthushåll— ningen intresserade vinna inträde efter ansökan och mot erläggande av viss avgift för år.
TREDJE KAPITLET.
Allmänna synpunkter på frågan om hushållningssällskapens verksamhet och organisation.
Hushållningssällskapens nuvarande verksamhet.
Såsom av tidigare redogörelse framgår hava hushållningssällskapen till uppgift att främja lanthushållningen och därtill hörande binäringar ävensom fiske och hemslöjd. Med hänsyn till de skiftande förhållandena inom olika landsdelar och därav föranledd inriktning av verksamheten samt hushåll- ningssällskapens varierande ekonomiska resurser har emellertid den nämnda uppgiften fullgjorts efter olika linjer inom skilda sällskap. I stort sett synas dock verksamhetsgrenarna kunna fördelas på tre stora grupper, även om gränserna emellan dem icke äro skarpt markerade, nämligen upplysnings- och undervisningsverksamhet, förmedling av statsbidrag och statslån (stats- understöd) till föreningar m. fl. och enskilda yrkesutövare samt slutligen ut- lämnandet av ekonomiskt stöd av egna medel åt föreningar och institutioner samt enskilda yrkesutövare inom jordbruket och dess binäringar.
Upplysnings- och undervisningsverksamheten omfattar ett betydande antal olika grenar. Hit kan sålunda hänföras den fasta lantbruksundervisningen, ambulerande kursverksamhet, föredrag, premieringar, demonstrationer och tävlingar, försöksverksamhet samt den personliga upplysningsverksamheten hos enskilda yrkesutövare genom hos hushållningssällskapen anställda tjänste— män, ofta i samband med planläggning av förbättringsåtgärder.
Förmedlingen av statsbidrag och statslån omfattar förutom kamera] verk- samhet planläggning och kontroll av de olika företag, vartill statsunderstöd kan utgå enligt härför gällande bestämmelser. Påpekas må, att även denna grupp i sig innefattar en betydande upplysnings- och undervisningsverksam— het, bedriven bland annat i samband med företagens planering.
Understöd av egna medel slutligen lämnas av hushållningssällskapen i va- rierande omfattning till såväl lokalt betonade organisationer, såsom exempel- vis skogsvårdsstyrelser och sammanslutningar av skilda slag mellan yrkes- utövare, som större, stundom hela landet omfattande föreningar m. fl. på lant— hushållningens område ävensom enskilda yrkesutövare.
Framtida statliga åtgärder till lanthushållningens främjande.
Utredningen anser sig inledningsvis böra framföra vissa principiella. syn- punkter på frågan om den framtida verksamheten från det allmännas; sida till främjande av jordbruket och dess binäringar, enär denna verksanmhets omfattning och gestaltning torde vara avgörande för utformningen avv den eller de organisationer, som skola handhava densamma. Utredningen konmmer emellertid att i huvudsak begränsa sitt ställningstagand'e till produktionnsbe- främjande åtgärder, medan rent sociala frågor i regel torde falla utom raamen för utredningens uppdrag. '
Det synes utredningen kunna fastslås, att sagda åtgärder liksom h'nittills i första hand bör taga sikte på att genom en ändamålsenlig och efffektiv upplysnings- och undervisningsverksamhet bereda yrkesutöyarna ellerr bli- vande yrkesutövare inom jordbruket och detsamma närstående näri'ingar (skogsskötsel, trädgårdsskötsel, fiske och hemslöjd) möjligheter att förrbätt- ra sina yrkeskunskaper, såväl i fråga om den tekniska sidan av jordbnruks- driften som beträffande ekonomiska frågor, icke minst sådana rörandee av- sättningen av produkterna genom yrkesutövarnas samverkan i ekonomiska föreningar. I princip bör denna verksamhet påbörjas redan hos ungdcomen i skolåldern för att sedermera under olika former fortsättas bland umgdo- men i mognare ålder och vuxna. I enlighet härmed torde sagda verksaimhet böra omfatta följande olika led:
1. Praktisk-teoretisk undervisnings- och upplysningsverksamhet blandi den yngre ungdomen av den typ, som för närvarande bedrives av skilda samiman- slutningar (s. k. klubbarbete och tävlingar) genom särskilda ungdomskconsu- lenter.
2. Praktisk utbildning av ungdomen såsom lärlingar eller lantbruksellever.
3. Undervisning vid fasta lägre undervisningsanstalter av skilda slag iinom jordbruket och närstående näringar.
4. Undervisning vid kurser av skilda slag för yrkesutövare samt upiplys- ningsverksamhet i form av föredrag, premieringar, tävlingar och demomstra- tioner, försöksverksamhet, personlig rådgivning 0. s. v. genom särskilda kon- sulenter och andra tjänstemän, eventuellt i samband med planläggnimg av olika åtgärder. . Med hänsyn till lanthushållningens nationalekonomiska betydelse: bör även i framtiden vid sidan av undervisnings- och upplysningsverksamlheten direkt ekonomiskt stöd av allmänna medel lämnas till föreningar på lant- hushållningens område och enskilda yrkesutövare till produktionsbeffräm- jande förbättringsåtgärder. Utredningen kommer i annat sammanhang att upptaga till närmare omprövning detaljbestämmelser för dylika undeirstöd men anser sig redan här böra framföra vissa principiella synpunkter. När- »ma-st kommer utredningen i detta sammanhang att uppehålla sig vid frrågan om understöd till enskilda yrkesutövare. - Vid överväganden av åtgärder till produktionsbefrämjande förbättrinlgsåt- gärder inom jordbruket hava, särskilt under de senare åren, de 5. k. (ofull-
ständiga jordbruken skjutits i förgrunden och man synes hava utgått från att dessa jordbruk i nyssnämnda hänseende intaga en särställning. Denna uppfattning ger utredningen anledning att till närmare behandling upptaga frågan om vad som ur ekonomisk synpunkt bör avses med begreppet »ofull- ständigt jordbruk», så mycket mer för övrigt som ett klarläggande av detta begrepp enligt utredningens mening är av betydelse för spörsmålet rörande det lokala handhavandet av ifrågavarande åtgärder.
Med »ofullständiga jordbruk» torde i regel avses sådana, som på grund av allt för liten åkerareal eller en med hänsyn till produktionsinriktningen olämplig fördelning av jorden på skilda ägoslag, sålunda på åker, betesmark och skogsmark, icke giva brukaren full bärgning. Även om en sådan upp- fattning är förklarlig med hänsyn till jordbrukens nuvarande struktur, torde emellertid en dylik definition icke vara ur ekonomisk synpunkt till- fyllest. För att bästa möjliga ekonomiska resultat av jordbruksdriften skall uppnås erfordras, att de tre produktionsfaktorerna jord, arbete och kapital — den sistnämnda omfattande såväl levande och döda inventarier som bygg- nader m. m. —— utnyttjas fullständigt. För uppnående härav måste de före- komma i med hänsyn till produktionsinriktningen vissa relativa mängder. Ett litet jordbruk till exempel, där intensiv drift — alltså relativt arbets- och ka- pitalkrävande — befinnes ekonomiskt lämpligast med hänsyn till exempel- vis läge och avsättningsförhållanden, är sålunda ur ekonomisk synpunkt icke »ofullständigt», därest arbete och kapital finnas tillgängliga i lämpliga mängder. Ett dylikt jordbruk med enahanda produktionsinriktning är däre- mot »ofullständigt» om vissa produktionsfaktorer förekomma i alltför riklig mängd för att kunna fullt utnyttjas. Å andra sidan är ett jordbruk med stor åkerareal att anse som »ofullständigt», om tillgängliga mängder arbete och kapital icke äro tillfyllest för att jorden med hänsyn till produktionsinrikt- ningen skall kunna fullt utnyttjas. Med »ofullständigt jordbruk» torde så- lunda i princip böra avses alla jordbruk, vid vilka med förhandenvaraude produktionsinriktning samtliga produktionsfaktorer icke kunna fullt ut- nyttjas.
Av det sagda torde följa, att produktionsbefrämjande förbättringsåtgärder måste taga sikte på att skapa sådana förhållanden å det enskilda jordbru- ket, att produktionsfaktorerna fullt utnyttjas. Detta kan ske antingen genom förändrad produktionsinriktning eller -— dylik förutan — genom en föränd- ring av det inbördes storleksförhållandet mellan nämnda faktorer. Någon principiell skillnad mellan jordbruk av olika storlek föreligger sålunda icke men åt-gärdernas omfattning och art kunna givetvis variera jämväl med jordbruksstorleken. Tilläggas må att liknande synpunkter givetvis böra läg- gas på frågan om produktionsbefrämjande förbättringsåtgärder inom exem— pelvis trädgårdsskötseln.
Då vidare produktionsfaktorerna äro beroende av varandra, vilket innebär att även de skilda driftsgrenarna inom jordbruket med deras olika anspråk på nämnda faktorer äro ur ekonomisk synpunkt beroende sinsemellan, synes utredningen uppenbart, att vid planläggningen av en åtgärd, statsunderstödd
eller icke, hänsyn måste tagas till de återverkningar denna kan få på jord- bruksdriften i sin helhet. För att understödet skall få största möjliga effekt torde sålunda från början böra övervägas, vilka åtgärder, som överhuvud taget erfordras vid ett visst jordbruk för att samtliga produktionsfaktorer skola kunna på möjligast effektiva sätt utnyttjas. Enligt utredningens me- ning bör sålunda, i varje fall då fråga uppstått om understöd till viss åtgärd, i regel en plan uppgöras över alla de åtgärder, som erfordras vid jordbruket i fråga för uppnående av nämnda syfte. Understöd bör vidare av förmed- lingsorganet kunna lämnas för utförande av i huvudsak samtliga slag av åtgärder. Förutom en mera effektiv förbättring av de enskilda jordbruken samt ofta mera ändamålsenligt och planmässigt utnyttjande av tillgängliga statsmedel än för närvarande, vinnes härigenom även ökade möjligheter till kontroll från såväl de lokala förmedlingsorganens som centrala myndighe- tens sida, att statsmedlen användas på möjligast ändamålsenliga sätt.
Påpekas må att ett dylikt förfaringssätt liksom utredningens i det följande föreslagna principer rörande lån och bidrag av statsmedel till produktionsbe- främjande förbättringsåtgärder torde stå i överensstämmelse med den grund- tanke, som kommit till uttryck i den av 1935 års riksdag gjorda hemställan, att Kungl. Maj:t ville låta verkställa utredning för att åstadkomma största möjliga planmässighet och överskådlighet beträffande statens understöds- verksamhet till förbättringsarbeten inom jordbruket. Även 1936 års egna- hemsutredning synes hava varit inne på liknande tankegång, då den på tal om förstärkning av »ofullständiga jordbruk» uttalat, att i de fall det icke endast gällde att tillköpa ytterligare jord borde samtidigt undersökas, vilka förstärkningsarbeten, som överhuvud taget kunde ifrågakomma inom hela fastigheten och på en gång uppgöras gemensam plan för alla dessa sam- verkande åtgärder.
Enligt utredningens mening ligger i sakens natur, att statsunderstöd till produktionsbefrämjande förbättringsåtgärder i princip bör lämnas endast till sådana åtgärder, som äro ur ekonomisk synpunkt försvarbara, även om ut- redningen därvid icke förbiser att ur jordbruksekonomisk synpunkt icke fullt försvarliga understöd stundom kunna tänkas behöva utgå av andra skäl, exempelvis i tider av betydande arbetslöshet. Med hänsyn härtill böra först- nämnda understöd i första hand givas formen av amorteringslån. Det bör nämligen kunna förväntas att åtgärden skall verka så befrämjande på pro- duktionen, att understödet i regel skall kunna av låntagaren utan svårighet återbetalas. För att stimulera företagaren att vidtaga ur såväl det allmännas som den enskildes synpunkt önskvärd—a produktionsbefrämjande förbättrings- åtgärder torde det emellertid vara önskvärt, att villkoren för lånen göras för- månligare än vad kreditinstitutioner i allmänhet kunna erbjuda. Då för- hållandena särskilt inom jordbruket variera avsevärt inom skilda landsdelar och under olika tidsperioder samt behovet av produktionsbefrämjande för- bättringsåtgärder på olika egendomar kan hava mycket skiftande karaktär, är det vidare önskvärt, att de lån som utlämnas av statsmedel må av det lokala förmedlingsorganet få användas i nämnda syfte till åtgärder efter dess
eget beprövande och om möjligt utgå ur endast ett fåtal för ändamålet inrätf tade statliga lånefonder för produktionsbefrämjande förbättringsåtgärder. Härigenom vinnes jämväl en önskvärd förenkling av hittillsvarande bestäm- melser för lån inom ifrågavarande område och en minskning av antalet låne- former. Måhända kan invändas, att kontrollen från den centrala myndighe- tens sida över statsmedlens användning härigenom försvåras. Enligt utred- ningens mening behöver så icke bliva fallet. Liksom för närvarande torde i fråga om flertalet åtgärder endast efterhandskontroll kunna ifrågakomma. I första hand sker denna genom granskning av förmedlingsorganets berättelse över statsmedlens fördelning. Därjämte torde emellertid en direkt stickprovs- kontroll å de understödda egendomarna kunna åvägabringas lättare och mera effektivt, om utredningens förslag vinner beaktande. Även den centrala granskningen av förmedlingsorganens redogörelser torde härigenom under-— lättas.
Även om de statliga understöden i första hand böra givas formen av.]ån, låt vara på relativt gynnsamma villkor för att samtidigt verka stimulerande på utförande av förbättringar, bör enligt utredningens mening bidragsformen icke helt upphöra, men med undantag för husdjursskötselns främjande givas— en i viss mån annan karaktär än för närvarande. Det är givetvis icke till- fyllest, att åtgärderna utföras på ett ändamålsenligt sätt. Icke minst ur det allmännas synpunkt är det därjämte önskvärt, att de utförda förbättringarna— bli bestående och därför underhållas. Användningen av statsmedel torde icke vara ändamålsenlig, därest exempelvis ett understött betesförbättringsf företag efter någon tid lämnas att fritt växa igen. Visserligen kan dylikt re-— dan nu i någon mån förhindras genom föreskrift vid beviljande av understöd, att företaget skall underhållas viss tid. Bland annat ur ekonomik synpunkt torde emellertid för närvarande med hänsyn till företagens stora antal effek-- tiv kontroll över föreskriftens efterföljd i regel icke vara möjlig. Om däremot beviljandet av statsbidrag göres beroende — förutom av vederbörandes ekono-- miska förhållanden —— av företagets skötsel, torde yrkesutövarna stimuleras- att väl underhålla företaget. Enligt utredningens mening bör sålunda vid si- dan av amorteringslån kunna beviljas s. k. avskrivningslån, vilket avskrives efter viss tid, därest företaget skötts oklanderligt. Visserligen kräver även ett dylikt förfaringssätt kontroll från förmedlingsorganets sida men den erhåller" en relativt tilltalande karaktär och kan förenas med en betydande upplys- ningsverksamhet rörande företagets framtida skötsel. Kostnaderna för den- samma torde jämväl uppvägas av att statsbidragen kunna förväntas lämna" största möjliga effekt. Liksom i fråga om amorteringslånen vinnes även en minskning av antalet anslagstitlar till olika produktionsbefrämjande förbättf ringsåtgärder och därmed en förenkling av den centrala myndighetens konf troll över statsmedlens användning.
Lokala organ för handhavande av produktionsbefrämjande åtgår-der.
För handhavande av de i det föregående omnämnda produktionsbefräm- jande åtgärderna erfordras givetvis väl utrustade och ändamålsenligt upp— byggda lokala organ. Ett centralt omhänderhavande av alla de detaljuppgif- ter, som nämnda åtgärder innebära, torde ur såväl ekonomisk synpunkt som med hänsyn tll åtgärdernas önskvärda effektivitet icke vara möjlig. Däremot kan givetvis tänkas, att åtgärderna handhavas av mer än ett lokalt organ inom varje särskilt område. Vid övervägande av detta spörsmål har utredningen emellertid funnit starka skäl tala för en koncentration av flertalet åtgärder till allenast ett lokalt organ inom visst geografiskt område.
Vad först undervisnings- och upplysningsverksamheten angår må erinras om att i fråga om den fasta lägre lantbruksundervisningen ett steg i denna riktning redan tagits genom bestämmelserna, att densamma må genom beslut av Kungl. Maj:t inordnas under hushållningssällskapens allmänna undervisningsverksamhet. I proposition till 1939 års lagtima riksdag, vilken av riksdagen i nu berörda hänseende godkänts, anförde föredragande de- partementschefen härutinnan, att ett av de viktigaste spörsmålen vid en blivande omorganisation av den lägre lantbruksundervisningen vore frågan, på vad sätt förhållandet mellan ifrågavarande skolor, å ena, samt hus- hållningssällskapen, å andra sidan, borde ordnas. Departementschefen an- förde vidare, att den samverkan, som enligt hans mening borde komma till stånd mellan hushållningssällskapen och skolorna,_ borde genomföras på frivillighetens väg och under förutsättning, att samtliga de i frågan intres- serade parterna vore därom ense samt att skolornas ekonomiska ställning icke därigenom rubbades. Genom en dylik samverkan kunde en bättre överblick över skolorna erhållas och de olika skolorna inom ett hushållnings- sällskaps område kunde organiseras och i fråga om sina undervisningsplaner så inriktas, att de kompletterade varandra. Sällskapens intresse för skol- verksamheten skulle därmed stärkas och skolorna till följd härav kunna på- räkna större stöd från sällskapens sida. Genom ifrågavarande samverkan öppnades även större möjligheter att på ett rationellt sätt utnyttja lärar- krafterna vid skolan. Skolorna kunde sålunda erbjuda sällskapen kvalifi- cerade lärarkrafter. Sällskapen kunde å sin sida för sin undervisnings- och konsulentverksamhet i viss mån disponera utbildad och tränad personal.
Den samverkan, som sålunda möjliggjorts och även i viss utsträckning realiserats, talar enligt utredningens mening för, att även övrig, i det före- gående omförmäld undervisnings- och upplysningsverksamhet handhaves av det organ, med vilket samarbete ordnas från skolornas sida. Härige- nom vinnes önskvärd enhetlighet vid planläggning av hela denna verksam— het inom visst område, bättre utnyttjande av tillgängliga lärarkrafter samt sannolikt lägre omkostnader och mera effektivt utnyttjande av för ändamå- let anvisade statsmedel, än om verksamheten splittras på olika organ. Med hänsyn till det sagda håller utredningen sålunda före, att ledningen av den
statsunderstödda, av jordbrukareungdomens förbund hittills bedrivna prak- tisk—teoretiska verksamheten (klubbverksamheten) bör anförtros ”åt samma organ som övrig undervisningsverksamhet på lanthushållningens område. Detsamma torde jämväl böra gälla den av 1936 års lanbruksundervisnings— kommitté föreslagna praktiska elevutbildningen, därest förslaget härutinnan genomföres.
Innan utredningen behandlar frågan om lokalt organ för förmedling av statsunderstöd till produktionsbefrämjande förbättringsåtgärder, må erinras om att 1936 års egnahemsutredning beträffande bidragsverksamheten för nyodling, betesförbättring, stenröjning och jordkörning å ofullständiga jord- bruk uttalat, att denna verksamhet borde överflyttas från hushållningssäll- skapen till de föreslagna statliga egnahemsnämnderna. Utredningen ifråga- satte även att andra grundförbättringsarbeten borde anknytas till egnahems- organen. Därvid ansågs främst böra komma i fråga bidragen för täckdikning. Med hänsyn bland annat till att täckdikningsföretagens planläggning vore förbunden med en speciell prövning hos särskilt utsedd nämnd, hade utred- ningen dock icke ansett sig böra förorda ändring i denna verksamhet. Göd- selvårdsanläggningar måste ofta utföras i samband med andra byggnadsarbe- ten, som ombesörjdes av egnahemsorganen, därvid de i likhet med vad nu gällde borde få ingå i dessa arbeten. Isolerade anläggningar för gödselvård borde däremot kvarligga hos hushållningssällskapen, som sålunda alltjämt borde handha även bidragen till dylika företag. Visserligen kunde mot ett avskiljande av bidragsverksamheten för stärkande av »ofullständiga jord-' bruk» erinras, att jordbruksexpertisen i länen härigenom skulle delas på tvenne organ och därigenom en viss dualism uppkomma. Egnahemsutred- ningen ansåge för sin del, att vad som hörde till egnahemsverksamheten vore av den art och hade den särskilda inriktning, att sagda erinran saknade egentligt berättigande. Beträffande invändningen, att förbättringsarbeten även förekomme å jordbruk, vilkas innehavare icke vore i behov av statsbidrag härtill och sålunda ej hade anledning hänvända sig till egnahemsnämnderna men likväl kunde vilja ha råd eller anvisningar i fråga om arbetsplaner III. ni. borde enligt utredningen framhållas, att dessa liksom hittills borde anlita hushållningssällskapen, vilka borde tillhandahålla fackmän på området. Ej heller borde en skilsmässa mellan hushållningssällskapen och egnahemso-rga- nen få hindra, att de småbrukare, som genom egnahemsverksamheten h jvälpts att starta sina företag med egnahemslån och de bidrag, som hörde samman härmed, sedermera liksom andra jordbrukare i sina angelägenheter hänvän- de sig till hushållningssällskapen såsom institutioner för lantmannanäring- arnas befrämjande.
I proposition nr 236 till 1939 års lagtima riksdag angående ändrade grun- der för egnahemsverksamheten m. m. anförde föredragande departements- chefen, att visserligen kunde icke förnekas, att det kunde medföra vissa för- delar, om de nya egnahemsnämnderna handhade allt arbete med förstärk— ning av »ofullständiga jordbruk», vare sig fråga vore om komplettering med 'tillskottsjord eller grundförbättringar. Emellertid ansåg departementschefen
bidragsverksamheten för förevarande ändamål vara så intimt sammankopp- lad med hushållningssällskapen, att egnahemsutredningens förslag härutin- nan åtminstone i dåvarande läge, i avbidan på erfarenheter av den föreslag- na omläggningen av egnahemsverksamheten, icke kunde tillstyrkas.
I sitt av riksdagen i förevarande delar godkända utlåtande nr 83 i anled- ning av ovannämnda proposition uttalade jordbruksutskottet, att fördelarna med en fullständig överflyttning av verksamheten för förstärkning av » ofull- ständiga jordbruk» på egnahemsorganen vore ovedersägliga med hänsyn till därigenom ökade möjligheter till ett enhetligt bedömande av ifrågakomman- de förstärkningsåtgärder. Den verksamhetsgren, som nu ställdes utanför egnahemsorganisationen, torde enligt utskottet jämväl utgöra den kanske vik- tigaste inom egnahemsverksamheten. Den förebådade utredningen rörande hushållningssällskapens omorganisation borde emellertid avvaktas, innan någ- ra mera avsevärda ändringar vidtoges med avseende på sällskapens verk- samhetsområden. Utskottet betraktade sålunda den av utskottet tillstyrkta organisationen närmast som ett provisorium.
Såsom utredningen tidigare uttalat föreligger ingen principiell skillnad mel- lan åtgärder till förbättring av jordbruk av olika storlek. Med hänsyn tlll de olika förbättringsåtgärdernas ekonomiska avhängighet av varandra har ut- redningen vidare förordat mera planmässighet än hittills vid uppgörande av förslag till förbättringsåtgärder. Det synes utredningen uppenbart, att detta önskemål icke kan tillgodoses, om handhavandet av statliga förbättringsåt- gärder splittras på skilda lokala organ. En koncentration av dessa uppgifter till ett organ torde jämväl 1935 års riksdag hava åsyftatisitt ovannämnda ut- talande om utredning av hithörande spörsmål i syfte att uppnå dels ett sam- manförande av skilda bidragsbestämmelser i samma författning, dels med hänsyn till de enskildas bekvämlighet och för det allmännas översikt en re- form i den riktningen, att samtliga ansökningar rörande understöd till för- bättringsarbeten borde insändas till och åtminstone underkastas en förbere- dande granskning av en och samma myndighet. Erinras må, att lantbruks- styrelsen i sitt yttrande över 1936 års egnahemsutrednings förslag rörande ifrågavarande spörsmål framfört enahanda synpunkt. Även den dåvarande egnahems—styrelsen avstyrkte överflyttning av bidragsverksamheten för »oqu- ständiga jordbruk» på egnahemsnämnderna och framhöll, att en dylik åt- gärd torde komma att medföra splittring av hushållningssällskapens i detta avseende mera brett lagda arbete.
För att planläggningen av åtgärderna skall bliva den bästa möjliga och statsunderstöden skola lämna största möjliga effekt är enligt utredningens mening ett gott och välorganiserat samarbete mellan tjänstemän med olika arbetsuppgifter (jordbruks-, husdjurs-, byggnads-, trädgårds- och hemkonsu- lenter m. fl.) oundgängligen nödvändigt. Ett dylikt samarbete kan lättast och mest effektivt ordnas, därest alla dessa tjänstemän äro knutna till ett och samma lokala organ. Antalet tjänstemän kan vidare i så fall utan tvivel även begränsas. Med två eller flera parallellt arbetande lokala organ torde nämligen icke kunna undvikas dubbla uppsättningar av tjänstemän med
likartade uppgifter. Även för den understödssökande allmänheten innebär en dylik koncentration uppenbara fördelar. Tveksamhet behöver så- lunda icke uppstå, till vem ansökan skall ingivas och tjänstemännen kun— na lättare stå till tjänst med råd och upplysningar rörande olika slag av erforderliga förbättringar.
Såsom likaledes tidigare framhållits innesluter förmedlingsorganets verk- samhet i sig en icke ringa upplysningsverksamhet. Enligt utredningens me- ning är det därför i princip nödvändigt för uppnående av enhetlighet i sist— nämnda verksamhet, att såväl den allmänna undervisnings— och upplysnings- verksamheten som förmedlingen av statsunderstöd till produktionsbefräm- jande förbättringsåtgärder i regel handhavas av ett och samma lokala organ, vars tjänstemän efter behov få syssla med den ena eller andra verksamhets— grenen.
Tälläggas må, att om förmedlingen av understöd till ifrågavarande än- damål splittrades på olika organ skulle planläggning av företag, till vilka statsunderstöd beräknas utgå komma att handhavas av ett organ men plan- läggning av icke understödda ett annat. En dylik organisation torde icke kunna betecknas som rationell, så mycket mer för övrigt som förrättnings- mannen ofta icke har möjlighet att på förhand bestämt veta, huruvida stats- understöd verkligen kan beviljas, enär detta givetvis är beroende av stor- leken av det statsunderstöd, som ställes till förmedlingsorganets förfogande.
Sammanfattningsvis vill utredningen sålunda bestämt förorda, att samt- liga produktionsbefrämjande åtgärder handhavas av ett och samma lokala organ. I enlighet härmed bör jordbrukareungdomens förbunds hittillsva- rande praktisk-teoretiska s. k. klubbverksamhet anknytas till detta organ. Utredningen vill i detta sammanhang även uttala önskvärdheten av, att lant- bruksingeniörernas verksamhet närmare anknytes till övriga produktions- befrämjande åtgärder, enär jämväl avdiknings— och torrläggningsspörsmål i regel icke torde kunna tillfredsställande lösas utan att ingå i en allmän förbättringsplan för de egendomar, som beröras. Liknande synpunkter gälla i viss mån även vid planläggning av vägföretag. Till dessa frågor återkom- mer utredningen i senare avsnitt.
Hushållningssällskapen såsom lokala organ.
Såsom framgår av den översikt rörande hushållningssällskapen och deras verksamhet, som tidigare lämnats, hava sällskapens uppgifter hittills om- fattat större delen av de i det föregående diskuterade produktionsbefräm- jande åtgärderna. Då allmänheten vant sig vid att vända sig till hushåll- ningssällskapen i alla frågor av hithörande natur och skäl till erinringar mot sällskapens sätt att fullgöra sina uppgifter icke synes utredningen föreligga, anser utredningen att de produktionsbefrämjande åtgärderna jämväl i fort- sättningen böra i princip anförtros åt hushållningssällskapen. Till den med hänsyn härtill uppkommande frågan om gränsdragningen mellan hushåll-
ningssällskapens och egnahemsnämndernas verksamhetsområden återkom-' mer utredningen i det följande. Dessförinnan må några allmänna synpunk- ter lämnas på frågan om hushållningssällskapens framtida organisation.
Vid övervägande av denna fråga har utredningen funnit tvenne alternativ kunna ifrågakomma nämligen dels ett bibehållande av sällskapens nuvaran— de karaktär av föreningar, dels förstatligande av hushållningssällskapen. De relativt fria former, varunder hushållningssällskapens verksamhet hit- tills bedrivits, torde hava inneburit många fördelar. Härigenom har möjlig- gjorts en god anpassning till den skiftande utvecklingen av jordbruket och dess binäringar inom olika landsdelar och under skilda tidsperioder. Denna rörlighet och anpassningsförmåga anser utredningen hava inneburit stora fördelar. Den fria formen har även medfört stora möjligheter till lokala, fruktbärande initiativ. Samtidigt hava sällskapen i ständigt växande utsträck- ning kunnat verkställa av statsmakterna beslutade produktionsbgfrämjande åtgärder. Stor nytta hava sällskapen härvid och i sin verksamhet i övrigt haft i den omständigheten, att de kunnat bygga på en intim kontakt med befolkningen och god förankring hos förtroendemän i orterna.
Genom ett förstatligande skulle visserligen statsmakterna få ett relativt fast grepp om hushållningssällskapens verksamhet men det kan med fog be- faras att många av de nämnda fördelarna med den nuvarande fria formen skulle gå förlorade. Påpekas må att förhållandena för sällskapens del ligga annorlunda till än ifråga om egnahemsverksamheten. Med hänsyn till hus- hållningssällskapens betydligt mera vittomfattande verksamhetsområde, äro de i större behov av en nära kontakt med de befolkningsgrupper, till vilka de huvudsakligen vända sig. Ett förstatligande av hushållningssällskapen skulle sannolikt medföra en viss isolering och en icke önskvärd stelhet i ar— betsformerna.
Med hänsyn till vad sålunda anförts förordar utredningen, att sällskapens nuvarande karaktär av lokala sammanslutningar bibehålles men att dessa givas en bredare bas än vad hittills i regel varit fallet. Utredningen hål- ler nämligen före, att sällskapens förankring hos jordbrukarna bör göras fastare. Sällskapen i allmänhet kunna sålunda för närvarande icke sägas vara något uttryck för ledamöternas vilja att ekonomiskt bära upp verk- samheten. Hushållningssällskapens ekonomiska resurser äro sålunda för när- varande i huvud-sak grundade på understöd av statsmedel. Åtgärder böra alltså vidtagas i sådant syfte att samtliga näringsutövare, som hava nytta av sällskapens verksamhet, även skola vara ledamöter av sällskapen och ekonomiskt bidraga till deras verksamhet. Ledamöternas tillskott till säll- skapen böra vidare få sådan storlek, att sällskapens ekonomiska ställning i större utsträckning än hittills kan grundas på desamma. Redan här må emellertid understrykas, att dessa tillskott icke lära kunna bliva av sådan storleksordning, att sällskapen kunna undvara statsmakternas stöd. Dylikt torde för övrigt under alla förhållanden vara motiverat med hänsyn till säll- skapens allmännyttiga verksamhet och omfattande administrativa uppgifter. Ett spörsmål, som torde böra _upptaga's i detta sammanhang är, huru-
vida i fortsättningen detaljerade bestämmelser angående sällskapens orga- nisation böra meddelas i en särskild stadga i ämnet eller om nuvarande sy- stem skall bibehållas, enligt vilket såsom villkor för statsbidrag gäller, att sällskapen skola äga av Kungl. Maj:t fastställda stadgar, avfattade i hu- vudsaklig överensstämmelse med av Kungl. Maj:t utfärdade allmänna grun- der för sällskapens organisation. Enligt utredningens uppfattning bör det nu- varande systemet bibehållas. Med hänsyn till de skiftande lokala förhål- landena torde det vara svårt att i detalj reglera alla hithörande spörsmål i en för hela landet gällande stadga. De utfärdade bestämmelserna böra sålunda liksom hittills kunna kompletteras med sådana bestämmelser, som med hänsyn till särskilda lokala förhållanden, sällskapen åliggande upp- gifter eller eljest anses erforderliga.
FJÄRDE KAPITLET.
Hushållningssällskapens och egnahemsnämndernas verksamhetsområden.
Den i det föregående omförmälda omorganisationen av den statliga egna— hemsverksamheten har otvivelaktigt skapat betydelsefulla problem rörande gränsdragningen mellan [hushållningssällskapens och egnahemsnämndernas verksamhetsområden. I de för hushållningssällskapsutredningen givna di- rektiven har sålunda departementschefen uttalat, att det borde tagas i över- vägande, huruvida hushållningssällskapen skulle gemensamt med egnahems- organen bibehålla vissa arbetsuppgifter, som enligt 1939 års riksdagsbeslut angående omorganisation av egnahemsverksamheten tillkomme sällskapen. I anledning härav får utredningen anföra följande.
I princip vill utredningen uttala att vid uppdragande av gränserna för ifrågavarande organs verksamhetsområden torde böra eftersträvas sådan gränsdragning, att sagda områden i minsta möjliga utsträckning gripa in i varandra. Först härigenom kan önskvärd enhetlighet i verksamhetens be- drivande uppnås, osäkerhet och irritation Ihos såväl allmänheten som mellan de vid de båda organen anställda tjänstemännen undvikas samt omkostna- derna för de båda organens verksamhet hållas så låga som möjligt bland an- nat genom att tjänstemän med likartade arbetsuppgifter i regel icke borde erfordras hos båda organen.
Vid övervägande av olika alternativ ifråga om gränsdragningen må kon- stateras, att båda organens arbetsuppgifter för närvarande äro och även i framtiden torde bliva i huvudsak knutna till landsbygden och dess befolk— ning. Visserligen äro såväl hushållningssällskapen som egnahemsnämnderna verksamma i städernas ytterområden men förhållandena därstädes torde oftast kunna jämställas med dem, som råda inom andra mindre samhälls- bildningar på landsbygden eller utpräglade landsby—gdsområden. Någon gränsdragning ur geografisk-administrativ synpunkt mellan de båda orga- nens verksamhetsområden torde sålunda icke vara möjlig.
Vidare kan fastslås, att båda organens nuvarande arbetsuppgifter beröra yrkesgrupper av skilda slag. Främst bland dessa kan sättas jord- brukarna, men även trädgårdsidkare, fiskare och många andra yrkesgrup- per äro företrädda inom båda organens verksamhetsområden. En ratio- nell uppdelning av arbetsuppgifterna efter yrkesgrupper är under sådana för- hållanden enligt utredningens mening icke möjlig.
En gränsdragning i fråga omarbetsuppgifter. inpm.:jordbruket efterj-ogrd, brukens storlek kunde, måhända synas möjlig. Även en dylik,uppdelning fyller dock icke kraven på en rationell gränsdragning. De nuvarande arbetsuppg- gifterna för egnahemsnämnderna torde visserligen i huvudsak beröra mindre jordbruk och bondejordbruk men hushållningssällskapens verksamhet för närvarande omfattar jordbruk av alla storleksklassen Då i fråga .ornflertalet åtgärder . till främjande avijord'bruket någon: principiell åtskillnadenligl utredningens tidigare uttalade mening icke torde kunna göras mellan jord- bruk av olika storlek, lärer jämväl i framtiden någon rationell gränsdragning efter nu diskuterade linjer icke vara tänkbar.
Måhända kunde göras gällande att en lämplig gränsdragning kunde åstad- kommas på så sätt, att det ena organet, närmast egnahemsnämnderna, an- förtroddes arbetsuppgifter av mera utpräglad. social karaktär medan hushåll- ningssällskapen skulle tilldelas uppgifter av annan art. En dylik, uppdelning kan emellertid knappast bliva entydig., Visserligen torde med begreppet social verksamhet i dagligt tal avses välfärdsanordningar av olika slag, särskilt bland mindre bemedlade samhällsgrupper, men dess ursprungliga betydelse torde dock avse något, som hör .till eller avser samhällslivet iallmänhet. Socialekoy nomi är sålunda detsamma som nationalekonomi. Då alla åtgärder till näring- arnas främjande böra vara i sista hand national-(social—) ekonomiskt betinga- de, torde sålunda en entydig och rationell uppdelningav arbetsuppgifterna efter ovannnämnda grunder icke vara möjlig..
Enligt utredningens mening återstår under sådana förhållanden endast att söka uppnå en rationell gränsdragning med utgångspunkt från konkreta ar- betsuppgifter. Kan en dylik genomföras borde verksamhetsområdena kunna så entydigt som möjligt angivas och deras ingripande i varandra undvikas. Då problemställningen synes vara något olikartad i fråga om arbetsuppgifter inom jordbruket (trädgårdsskötseln inberäknad) och i fråga om arbetsupp- gifter inom övriga näringsgrenar skola dessa huvudgrupper av uppgifter 1 det följande behandlas var för sig.
Uppdelning av arbetsuppgifterna inom jordbruket.
I det avsnitt av utredningens betänkande, som innefattar allmänna syn- punkter på hushållningssällskapens organisation och verksamhet har utred- ningen ingående behandlat två av det allmännas större arbetsuppgifter inom jordbruket nämligen allmän upplysnings- och undervisningsverksamhet samt understöd till produktiönsbefrämjande forbattrmgsatgarder En tredje ar- betsuppgift, som endast flyktigt berörts, utgöra åtgärderna till främjande av produkternas avsättning, samt reglerande av prisbildningen å produkter och förnödenheter. -
Utan närmare motivering torde vara uppenbart, att den sistnämnda arbets- uppgiften i princip icke kan tillkomma något av ifrågavarande organ. Följ undvikande av missförStänd må dock påpekas, att utredningen härutinnan icke förbisett de betydande uppgifter, som kunna betecknas som upplysnings-
3—418998.
och undeNis-nin'gsver'kSarnhel man ifrågavarande o'mfåde (exempelvis för- ' Ellingsktill'skäp' öch frågör rörande produkternas kvalitet). Dessa arbetsupp- gifter torde emellertid kunna häiiföi'as till den nyss omnämnda allmänna upplysmngs- och undervisningsverksamheten. Utiedningen åSyftar sålunda i detta samniänhanig närmast "rent affärsdrivande verksam—het.
Beträffande den allmänna upplysnings— Och undetvi'sningsvrrrksamheten har utredningen tidigare uttalat, att hithörande arbetSUppfgifter icke höra i princip uppdelas på skilda lokala organ. Utredningen har sålunda hävdat, att en uppdelning icke kan stå i samklang med i inledningen till detta avsnitt angivet krav på enhetlighet i verksamhetens bedrivande, allmänhetens be- rättigade ktav på fåtiöiiéll brgåtllsmiön och en önskvärd begränsning av det allmännas Megaman för verksamheten. Utredningen har slutligen uttalat sesam sin uppfättiiin'g, att ifrågavarande arbetsuppgifter höra i framtiden Basam hittills åvila hushållningssällskapen.
Inredningen har vidare i princip hävdat, att förmedlingen av understöd till produktionsbefrämjande förbättringsåtgärder ej heller bör fördelas på olika Iöka'l'a organ. Grundläggähde för denna utredningens uppfattning är, dels att någon principiell "skill'näti mellan ölika' jordh'i'uk icke tärde förefiiinäs här- utinnan även Om åtgärder-nas karaktär och omfattning variera med ar- tea och graden av jordbrukens »ofullständigheti, dels att åtgärdernas intima- aVHängighet av varandra nödvändiggör, att varje åtgärd måste in- ordna-s i en allmän förbättringsplan för jordbruket i fråga i sin helhet. Det kunde Måhända göras gällande, att de grundförbättrande åtgärderna, alltså täekdiknin—g, betesföi'bättring, nyodling, jordkörning, stenröjin'ng o. s. v. äro till "sin karaktär Sådana och så entydigt bestämda, att de utan olägenheter borde kunna handhavas av ett annat lokalt Organ än det Som handhar för— bättringsäfgärdei' i fråga om kapit'alföremålen (byggnader, levande och döda illVenta'rier). Enligt utredningens mening skulle emellertid härigenom den hämnda planmässigheten äventyras. Betesförbättringar exempelvis böra gi- vetvis icke betraktas såsom en fristående åtgärd utan ses i samband med hus- djursskötselns planläggning o. s. v. En dylik uppdelning skulle vidare innebära, att befattningar av likartad karaktär erfordrades libs båda” organen. För den allmänna upplysnings- och undervisningsverksamheten på jordbrukets om- råde erfardras sålunda hös hushållningssällskapen jör'dbruk'skonsuleiitfjänster eller andra likartade befattningar. Därest andra organ än hushållningsSäll- skäpen, närmast egnaheinsnämnderna, skulle handhava fönnedlingen a'v u'n- dérstö'd till grundförbättranöe åtgärder måste äVeh hos dessa organ anställas enahanda befattningshavare. vi vidare en koncentration än ett organ torde innebära relativt stol-a möjligheter att fördela arbetsuppgifterna mellan ett fåtal högt kvalificerade befattmngshavaré och dessa underställd, mindre kva- lificerad och lägre avlönad arbetskraft, torde en dylik koncentration innebära lägre omkostnader. Därjämte mä ånyo betenas av utredningen tidigare fram- förd synpunkt, att förinedlingen av understöd till produktionsbefrämjande förbättringsåtgärder, väte sig dessa avse jorden eller kapitalföremålen, genom den med förmedlingtin förenade planläggningen och kontrollen omfattar en
35 hetydähde upplysnings- (ich undeivisiiiiig'svetks'aihhet. Det synes utredning- en uppenbart, att sagda verksamhet, icke minst med hänsyn till kravet på enhetlighet i verksamhetens bedrivande öch tuiikb'stnädei'n'as nedbrin'gahde genom bland annat mera ratiön'ellt uthyttjantie av tjänstemänneiis atbetstid, böt anförtros ät sainina organ som den alln'iän'ha upplysnihgs— beh undervis- riingsve'rksahiheten, alltså åt hushållningssällskapen.
Även Om den lokala organisationen av hithörande spörsmål synes uti-eti- ningen i princip vara klar, är dock därmed gränsen mellan hushållningSåäll- skapens bch egnahemsnämndernas verksamhet icke otvetydigt bestämd. För detta ändamål är det nödvändigt att till närmare behandling upptaga frågan "din karaktären hos de arbetsuppgifter, söm för närvarande tillkottitiia egna- hemsnäm'nderna. Ställer than den frågan, Vad som är det karakteristiska för egnahemsnämndernas verksamhet på jordbrukets område, ”synes utred- ningen svaret böra vata. att veiksainhet'en avser statliga hjälpdtgöi-déi- till nbbil'dm'ng, utvidgning eller förtidi'v av joräb'i'tik. Såvitt uttetlitin'g'e'h kan bedö- ma avse de i denna verksamhet ingående arbetsuppgifterna i huvudsak föl- jaii'de åtgärder:
i. Förvärv eller arrendéring av redan befintlig jordbruksfastighet.
2. Förvärv av tillskottsjdrtl 1111 dylik fastighet.
3. Förvärv eller arrendering av genom jordstyckning uppkomna nya jord- hruk-Sfastigheter. i. Förvärv "av jotdbriiksfastighet för sammanslagning med annan, av väderbörande redan innehavd dylik fastighet.
5. Bildande av helt nya jordbruk genom förvärv eller arretidtering samt uppodling av tidigare icke "odlad mark.
6. Pi'oduktionsb'efräm'jantie föi'hättrihgsälgärder i samband med de tm- der punkt 1—4 omföi'mälda. De under punkt 1—4 or'nförniälda åtgärderna törde innebära ftillt entydiga arbetsuppgifter, vars handhavande av annat lokalt otgan än det, stim hand- har den allmäiina upplysnings- och uiid'ei'v'isningsverksam'heteh samt för- medlingen av understöd till produktionsbefrämjande förbättringsåtgärder icke innebär ett aVSteg från tidigare angivna krav, då det gäller en uppdel- nihg av arbetsuppgifterna. VisSei'ligen kan förvärv av tillskottsjord eller sain- rhätlSlägilin'g eller styckning av jordhr'ultsfastigheter 1 VlSS mån betraktas så- som produktionsbefrämjande förbättringsåtgärder, enär de torde innebära möjligheter till ett bättre utnyttjande av produktionsfaktorerna och för övrigt endast under denna förutsättning böra kom—ma till stånd. Emellertid äro dessa åtgärder till sin natur strängt avgränsade från andra produktionsbefrämjande förbättringsåtgärder och därjämte närbesläktade med under punkt 1 angivna åtgärder. De under punkt 1—4 angivna åtgärderna torde sålunda liksoin hit- tills böra handhavas av egnahemsn'är'nnderna. . Under punkt 5" diiiföri'näl'da åtgärder torde i mera betydande omfattning ifrågakonn'na ehdast i norra delarna av landet. Ehuru dessa åtgärder i sig irtiiefatta produktionsbefrämjande förbättringsåtgärder av betydande oin- i'attning torde dessa dock hava en i viss mån speciell karaktär och knappast
kunna tänkas ingripa i hushållningssällskaps verksamhetsområde. Då vi—_'— dare deras omfattning såsom nämnts torde bliva geografiskt begränsad samt de i övrigt kunna anses vara intimt förbundna med under punkt 1—4 om— förmälda åtgärder, synas desamma böra handhavas av egnahemsnämnderna. Påpekas må i detta sammanhang att nyodlingsverksamhet, uteslutande av-l sedd att utöka åkerarealen eller förbättra de driftstekniska förhållandena å redan befintliga jordbruk, av utredningen förutsatts skola liksom hittills hand .havas av hushållningssällskapen.
Vid övervägande av frågan om handhavandet av de under punkt 6 om— förmälda åtgärderna framträda icke obetydliga svårigheter. Då desamma, avse produktionsbefrämjande förbättringsåtgärder av enahanda slag som vid jordbruk, vid vars förvärv statsmakterna icke medverkat (icke för—: värvsunderstödda jordbruk) och deras handhavande av annat lokalt organ än det som handhar de produktionsbefrämjande förbättringsåtgärderna 1 all- mänhet, måhända i framtiden skulle kunna medföra behov av ökat antal tjänstemän, kunde kanske med hänsyn till 1 det föregående angivna synpunk-. terna på innebörden av en rationell fördelning av arbetsuppgifterna göras gäl- lande, att de under punkt 6 angivna åtgärderna borde anförtros åt hushåll- ningssällskapen. Å andra sidan kanemellertid enligt utredningens mening icke förbises, att i varje fall vissa av ifrågavarande åtgärder äro och måste vara nära förknippade med de under punkt 1—4 omförmälda. En rationell lösning av ifrågavarande spörsmål torde med hänsyn till det sagda icke vara möjlig på annat sätt än genom att angiva de konkreta åtgärder av ifrågavarande slag, som böra åvila de båda organen. Förevarande åtgärder torde kunna uppdelas i dels sådana, som avse jordens förbättrande, dels sådana som syfta mot en förbättring _av kapitalföremålen. D_e jordförbättrande åtgärderna och förmedlingen av härför avsedda statsunderstöd synas böra åvila hushållnings— sällskapen, enär desamma icke torde behöva beröras av förvärvsunderstö— det. De kapitalförbättrande åtgärderna avse i första hand hjälp till upp- förande, ombyggnad eller reparation av byggnader jämte ifråga om eko- nomibyggnader gödselstäder men därjämte anskaffande och förbättring av levande och döda inventarier Enligt utredningens förmenande måste sam— tidigt med åtgärder under punkt 1—4 ofta vidtagas åtgärder ifråga om byggnader, vilka sålunda påverka avvägningen av förvärvsunderstödets stor— lek. Dessa åtgärder måste sålunda handhavas av egnahemsnämnderma Byggnadsåtgärder däremot, som icke stå i samband med förvärvsunderstöd,, torde liksom hittills, med undantag för s*tatsunderstödd förbättring av 'bo- städernas allmänna standard, elektriska installationsarbeten och åtgärder för vattenförsörjning i allmänhet — till sistnämnda tre slag av åtgärder åter— kommer utredningen senare — böra åvila hushållningssällskapen. Detsamma synes böra gälla ifråga om levande och döda inventarier å alla jordbruk. Den sålunda föreslagna uppdelningen av arbetsuppgifterna torde icke behöva innebära ett avsteg från de principer, som tidigare angivits böra följas, dock möjligen med undantag för frågan om de för planläggning och kontroll 111. m.
57 av byggnadsarbetena erforderliga tjänstemännen Till denna fråga återkom- mer utredningen emellertid 1 ett senare avsnitt.
I detta sammanhang anser sig utredningen böra något beröra den i sam- band med egnahemslåneverksamheten bedrivna förmedlingen av premielån. Enär dessa premielån i regel torde aVSe hjälp till produktionsbefrämjande förbättringsåtgärder kunde måhända med hänsyn till i det föregående fram- förda synpunkter på dylika åtgärder i allmänhet från statsmakternas sida och därvid i första hand bidragsverksamheten, den uppfattningen göras gällande, att premielåneverksamhet'en i' dess nuvarande form borde upp- höra. Enligt utredningens förmenande hava. emellertid premielånen i första hand karaktären av en hjälpåtgärd, avsedd att avlyfta från de i regel mindre bemedlade egnahemslåntagarna vissa kostnader vid jordbruksdrif— tens igångsättande. Även om utredningens förslag rörande den produktions- befrämjande verksamheten i allmänhet vinner beaktande, bör med hänsyn till det sagda premielåneverksamheten fortgå och liksom hittills handhavas av egnahemsnämnderna, vid behov med biträde av hushållningssällskapets tjänstemän för upprättande av erforderliga planer. Till förekommande av att statsunderstöd beviljas från skilda håll till en och samma åtgärd synes dock önskvärt, att meddelande om beviljade premielån omedelbart tillställes hushållningssällskapen.
Utredningen vill slutligen i detta sammanhang även påpeka, att av ut- redningen i det föregående framförda synpunkter på gränsdragningen mel- lan hushållningssällskapens och egnahemsnämndernas verksamhet inom jordbrukets område torde i princip ansluta sig till departementschefens ut? talandei proposition nr 236 till 1939 års lagtima riksdag angående ändrade grunder för egnahemsverksamheten rn. m. Beträffande ifrågavarande spörs- mål anför sålunda departementschefen, att den principen'torde böra följas, att hushållningssällskapen borde handhava den produktionsbefrämjande verksamheten och egnahemsnämnderna— den sociala jordanskaffningsverk- samheten. Tilläggas må, att 1936 års egnahemsutredning såsom tidigare på- pekats bl. a. uttalat, att en skilsmässa mellan hushållningssällskapen och egnahemsorganen ej finge hindra, att de småbrukare, som genom egnahems- verksamheten hjälpts att starta sina företag med egnahemslån och de bi- drag, som hörde samman härmed, sedermera liksom andra jordbrukare i sina angelägenheter hänvände sig till hushållningssällskapen såsom institu- tio'ner för lantmannanäringarnas befrämjande Detta uttalande synes utred- ningen nära överensstämma med de synpunkter, som utredningen i det före- gående framfört. '
Innan utredningen lämnar frågan-om uppdelningen av arbetsuppgifterna inom jordbrukets område, finner sig utredningen böra beröra några av exceptionella tidslägen, såsom exempelvis för närvarande, beroende arbets- uppgifter berörande jordbruket. I prineip torde dessa arbetsuppgifter kun- na uppdelas i dels sådana åtgärder som vidtagas såsom direkt hjälp åt jordbruket i ett exceptionellt 'tidsläge, d'els sådana som vidtagas av mera' allmänekonomiska skäl, exempelvis betydande arbetslöshet inom andra nä-
38 t ! ringsgrenar men som innebära åtgärder inom jordbrukets område. Exempel på åtgärder av förstnämnda slag utgöra _— bortsett från niarknadsregleran— de atgärder — krislå-nen och på sistnämnda atgärder understöd till pm— duktionsbeframiande forbattrmgsatgarder inom jordbruket avsedda att helt. eller delvis utföras av arbetslösa. Enligt utredningens mening böra arbets- uppgifter, tillhörande den förstnämnda kategorien, lämpligen kunna an fdrtros åt egnahemsnämnderna, _vid behov med biträde av hushallmngs sällskapens tjänstemän för. erforderlig planläggning m 111. medan den senare gruppen av åtgärder bör handhavas av hushallnmgssallskapen, ettersom desamma i sista hand kunna hänföras titl produktmnsbet'ramjan— de förbättringsåtgärder 1 allmänhet. Av samma skäl som ifråga om premie- lånen torde emellertid egnahemsnämnderna böra lämna hushållningssätt- skapen uppgift å beviljade understöd av ifrågavarande slag
Uppdelning av arbetsuppgifterna inom andra områden än det egentliga jordbruket.
Utredningen övergår därefter till frågan om uppdelning av arbetsupp- gifterna inom andra områden än det egentliga jordbruket (trädgårdsskötsein inberäknad). Härntinnan torde kunna åtskiljas allmän upplysnings- och undervisningsverksamhet å ena sidan samt åtgärder av annat slag å den andra. Upplysnings och undervisnlngsverksamheten bör såsom tidigare an- tytts i den mån den berör fiske och hemslöjd samt i viss mån även skogs- skötsel liksom hittills anförtros åt hushållningssällskapen. Dyl1k verk samhet inom andra näringsgrenar torde i huvudsak icke tillhöra hus— hallnmgssallskapens verksamhetsområde Ett betydelsefullt undantag ut- gör dock henlarbetet ifråga om vilket hushållningssällskapen visserligen i första hand bedriva upplysnings- och undervisningsverksamhet bland jordbrukets kvinnor men givetvis icke böra förhindras att — med fördel i samarbete med speciella kvinnoorganisationei och andra — bedriva dylrk verksamhet även bland andra kvinnor, främst på landsbygden.
Andra åtgärder synas i första hand utgöras av förmedling av statsnuder stöd. Med bortseende från dylika understöd till andra näringar. än jordbruk. fiske, hemslöjd och skogsskötsel. vilkas förmedling' 1 varje fall icke torde böra anförtros hushållningssällskapen och där eventuell gränsdragning gentemot. egnahemsnämndernas verksamhetsområden sålunda hade falla utanför- 111— redningens uppdrag, framstår såsom den förnämsta arbetsuppgiften för— medlingen av statsunderstöd till hemarbetets rationalisering och därmed sammanhäaeande åtgärder av hxsieniäls natur- Dessa åtgärder kunna å sin Sida, vara av mycket Olika art Främst bör nämnas understöd till förbätt- ringen av bostädernas allmäna-a. standard men däriämte limma tänkas. 1111- dersttjd till speciella förbättringar Såsom anordningar för vzattenförsörinine eeh. elektrisk kraft anskaffande av arbetshasparaade maskiner och. maskar inom hustiållet 0. s- 11.
Enligt utredningens mening bör i överensstämmelse med tidigare förordndp principer fördelningen av arbetsuppgifterna mellan hushållningssällskapen och egnahemsnämndema ske på så sätt, att egnahemsnämnderna anförtros dels förmedlingen av understöd till förbättring av bostädernas (arbetarbostä— der inberäknade) allmänna standard jämte samtidigt härmed utförda elek— triska installationer och anordningar för vattenförsörjningen, dels i samband med beviljande av understöd till förvärv av fastighet utförda förbättringsåt- gärder å bostadshusen.
Principiellt borde understöd till elektriska anläggningar och anordningar för vattenförsörjning i andra fall än nyss nämnts förmedlas av hushållningssäll- skapen. Emellertid torde för förmedlingsorganet upplysningsverksamheten i samband med elektriska installationsarheten vara av ringa betydelse och verk— samheten på ifrågavarande område ej kräva speciella tjänstemän hos sagda organ. Ordnande av vattenförsörjningen är visserligen en åtgärd av produk— tionsbefrämjande natur men är därjämte en betydelsefull hygienisk fråga. Då det vidare torde vara mindre rationellt att åt ett organ anförtro förmed- ling av understöd till anordningar för elektrisk kraft och vattenförsörjning, då dessa utföras i samband med förbättring av bostädernas allmänna standard men i andra fall åt ett annat organ, har utredningen ansett sig böra föreslå, att förmedlingen av ifrågavarande understöd måtte handhavas av egnahemså nämnderna. Påpekas må, att det sagda såsom tidigare nämnts även bör gälla dylika anordningar i ekonomibyggnader vid jordbruk. '
Däremot bör på hushållningssällskapen ankomma förmedlingen av even— tuella understöd till anskaffande av arbetsbesparande maskiner och- redskap m. m. samt upplysningsverksamhet på området. Dylik förmedling och under- visningsverksamhet höra nämligen intimt samman med de arbetsuppgifter i övrigt, som ankomma på hos hushållningssällskapen anställda hemkonsulen- ter. Påpekas må emellertid. att förmedlingen av statsbidrag till anordnande av gemensamma tvättstugor på landsbygden för närvarande handhaves av egnahemsnämnderna. Då beslut rörande dylika statsbidrag tillkommer egna— hemsstyrelsen, finner utredningen, oaktat nyss uttalade principiella uppfatt— ning. icke skäl föreslå ändring av sålunda gällande bestämmelser.
Sammanfattning..
Såsom sammanfattning av de i det föregående framförda synpunkterna på hnshållningssällskapens och egnahemsnämndernas verksamhetsområden, vill utredningen till sist söka att i några få punkter angiva dessa verksamhets— områdens principiella omfattning.
H ushdllningssållskap bör tillkomma att bedriva allmän upplysnings- och undervisningsverksamhet till fråm—' jande i första hand av jordbruk, trädgårdsskötsel och skogsbruk ävensom fiske och hemslöjd, '
att handhava förmedling av statsunderstöd till produktionsbefrämjande
&() förbättringsåtgärder inom sagda näringar, i den mån åtgärderna icke utgöras dels av förbättringsåtgärder å byggnader, avsedda att utföras 1 samband med förrnedling' av understöd till förvärv av jordbruksfastighet eller understöd till förbättring av bostadshus å dylik fastighet allmänna standard (bostadsför- bättringsunderstöd), dels av elektriska installationsarbeten och åtgärder för vattenförsörjning 1 allmänhet samt '
att' handhava förmedling av statsunderstöd till anskaffande av arbetsbespa- rande maskiner och redskap inom hushållen, främst på landsbygden, dock med undantag av understöd till gemensamma tvättstugor.
, Egnahemsnämnd bör tillkomma
att handhava förmedlingen av statsunderstöd till förvärv eller arrendering av redan befintlig jordbruksfastighet, förvärvav .tillskottsjord till dylik fas- tighet, förvärv eller arrendering av genom jordstyckning uppkomna nya jord- bruksfastigheter samt till förvärv av jordbruksfastighet för sammanslagning med annan, av vederbörande redan innehavd jordbruksfastighet,
att handhava bildandet av helt nya jordbruk genom förmedling av stats- understöd till förvärv eller arrendering av fastighet, uppkommen genom upp- odling av tidigare icke odlad mark ävensom andra därmed sammanhängande åtgärder,
att handhava förbättringsåtgärder å byggnader är jordbruksfastigheter, av- sedda att utföras' 1 samband med förmedling av understöd till förvärv av dylik fastighet, _
, att handhava förmedling av premielån i samband med understöd till för- värv av jordbruksfastighet, ,
att handhava förmedling av statsunderstöd till på grund av exceptionellt tidsläge vidtagna statliga åtgärder, avsedda att utgöra direkt hjälp för jord- bruket — med undantag för marknadsreglerande åtgärder — såsom ex- empelvis krislån,
att handhava förmedling av statsunderstöd till förvärv av annan fastighet än. jordbruksfastighet samt i samband med dylik förmedling erforderliga förbättringsåtgärder,
att handhava förmedling av bostadsförbättringsunderstöd 1 allmänhet,
att handhava förmedling av statsunderstöd till elektriska installationsar- beten och till åtgärder för vattenförsörjning i allmänhet, ävensom till an- ordnande av gemensamma tvättstugor.
Ovannämnda principiella uppdelning av arbetsuppgifterna torde ifråga om de nuvarande konkreta uppgifterna icke innebära nägra egentliga föränd- ringar.
Till sist vill utredningen i detta sammanhang framhålla betydelsen av 'ett intimt samarbete mellan hushållningssällskapen och . egnahemsnämnderna ävensom mellan —de5sa två :organ "och skogsvårdsstyrelserna. Samtligadessa or- gan hava i' sin 'verksamhet många beröringspunkter och även om en uppdelning av arbetsuppgifterna verkställes, torde icke kunna undvikas, att verksamhets- grenarna stundom ingripa i-varandra. För undvikande: av irritationsmoment
är det under sådana förhållanden nödvändigt att lokalt söka åstadkomma samarbete. Med hänsyn till de skiftande förhållandena inom skilda landsdelar och vid olika tidpunkter torde det knappast vara möjligt att organisera detta samarbete efter enahanda linjer. Utredningen vill emellertid rekommendera sammankomster mellan representanter för de nämnda organen för dryftande av skilda angelägenheter.
FEMTE KAPITLET.
Grundstadgar för hushållningssällskap.
För hushållningssällskaps organisation gäller, såsom i det föregående om- nämnts, för närvarande Kungl. Maj:ts kungörelse den 8 juni 1923 (nr 229) med allmänna grunder för hushållningssällskaps organisation med den ly— delse densamma i vissa delar erhållit genom kungörelserna den 4 november: 1932 (nr 492), den 17 maj 1935 (nr 162) och den 17 juni 1938 (nr 397). För dessa grunder har utredningen tidigare redogjort. I föregående avsnitt har utredningen vidare framfört vissa principiella synpunkter på hushållnings— sällskapens framtida organisation samt härutinnan bland annat uttalat, att i Kungl. Maj:ts kungörelse i ämnet borde liksom hittills angivas endast all- männa grunder medan sedermera för varje hushållningssällskap borde av Kungl. Maj:t fastställas med dessa grunder i huvudsak överensstämmande, efter ortsförhållandena avpassade stadgar.
Vid slutet av detta avsnitt av utredningens betänkande finnas intagna dels nu gällande allmänna grunder för hushållningssällskaps organisation dels för- slag till nya grundstadgar för hushållningssällskap. I det följande kommer utredningen att närmare motivera sagda förslag till nya grundstadgar.
Ändamål, verksamhetsområde in. in.
1 &.
Såsom tidigare framhållits är upplysnings- och undervisningsverksamheteu. hushållningssällskapens viktigaste uppgift. Det synes utredningen önskvärt., att detta kommer till synes i grundstadgarna. En detaljerad uppräkning av verksamhetsgrenarna torde däremot knappast vara vare sig lämplig eller ens möjlig. .
I fråga om hushållningssällskapens nuvarande geografiska områden finner utredningen icke skäl föreslå ändringar.
2—3 åå.
Till belysande av frågan rörande ledamotsantalet för närvarande mä föl- jande uppgifter för olika hushållningssällskap lämnas (enligt lantbrukssty- relsens berättelse för är 1939). Ehuru ledamotsantalet omfattar även andra än jord'brukare, har dock såsom jämförelse angivits jämväl antalet företagare
inom jordbruket enligt folkräkningen den 31 december 1930 (jämför Sveri- ges Officiella Statistik Folkmängden och dess förändringar Folkräkningen 1930, det Vill, sid. 36):
Antal Antal
Hushållningssällskap företagare ledamöter
' 31[11 1930 "In 1939 Stockholms läns och stads ................ 10 690 5 677 Uppsala läns ..................... 7 780 6 600 Södermanlands 5 765 Östergötlands _ 5 300 Jönköpings >: . 5 630 Kronobergs , ' 3 589 Kalmar läns norra )4 675 » » södra ' 2 827 Gotlands 4" __ ' 2 65.0 Blekinge 3 377 Kristianstads ' 4 334 Malmöhus 9 808 Hallands 8 000 Göteborgs och Bohus läns ................ 6 650 Älvsborgs läns norra) 4 045 » » södra] 2 545 Skaraborgs läns ..................... 27 853 4 262 Värmlands » 4 690 Örebro » 5 724 Västmanlands 4 823 Kopparbergs . 6 437— Gävleborgs > : S 015 Västernorrlands . 4 874 Jämtlands » _ * 6 010 Västerbottens ' ' 19 172 Norrbottens » - 12 789
Summa 331 748 ' 152 268
Av sammanställningen framgår, som jämväl 1 det föregående påpekats, att av företagarna i allmänhet endast ett mindre antal är ledamöter i hushåll- ning dssällskapen. I anslutning härtill har utredningen tidigare uttalat, att säll— skapens förankring hos jordbrukarna borde göras fastare samt att åtgärder alltsa borde vidtagas i sådant syfte, att samtliga näringsutövare, som hade nytta av sällskapens verksamhet, även skulle vara ledamöter av sällska— pen och ekonomiskt h_idraU aa till deias verksamhet. I anledning härav har utredningen i 2 g 2 mom. föreslagit, att envar enskild person ävensom ju- ridisk person skall vara självskriven ledamot av det hushållningssällskap till vilket vederbörande erlagt för dylik ledamot föreskriven avgift, benämnd jordbruksavgift. Då sagda avgift får obligatorisk karaktär och sasom sådan torde böra fastställas av riksdagen, har utredningen ansett bestämmelser här— utinnan böra upptagas i särskild förordning. Utredningen återkommer så— lunda 1 ett senare avsnitt till frågan om självskrivna ledamöter och för dylik ledamot fqreslagen avgift
Såsom av motiveringen till förslaget" rörande jordbruksavgift framgår av- * ses självskrivenheten' gälla sådan enskild person, söm brukar fastighet med ett taxeringsvärde, skogsvärde inberäknat, av 2 000 kronor eller därut- över. Även andra enskilda personer höra emellertid kunna bliva ledamöter av ett hushållningssällskap. Främst gäller detta jordbrukare, vars fastighets taxeringsvärde, inklusive skogsvärde, understiger nyssnämnda belopp. En- ligt 2 5, 4 mom. må dylik jordbrukare -—— liksom för övrigt idkare av annan i 1 & omförmäld näring — efter därom gjord ansökan, åtföljd av i 5 mom., andra stycket föreskriven ledamotsavgift, bliva ledamot av det hushållnings- sällskap, inom vars område vederbörande är mantalsskriven. Denna rätt tor- de emellertid böra förbehållas endast kommunalt röstberättigade.
Emellertid hava hushållningssällskapen till uppgift att gagna icke endast jordbrukare och andra idkare av i 1 % nämnda näringar. Även många andra inom respektive sällskaps verksamhetsområden bosatta män och kvinnor kunna i olika avseenden draga nytta av sällskapens verksamhet och jämväl hysa stort intresse för densamma. Med hänsyn härtill böra möjligheter fin- nas för även icke-idkare av berörda näringar att erhålla ledamotskap. Den nuvarande ordningen med inval av ledamöter bör sålunda bibehållas, dock med den ändringen, att förvaltningsutskottet i stället för såsom för närva- rande hushållningssällskap bör tillerkännas rätt att invälja ledamöter. Enär hushållningssällskap avses skola i regel sammanträda endast en gång årligen, torde denna ändring få anses motiverad.
Vid övervägande av frågan om avgifter till hushållningssällskapen från le- damöterna kunde måhända skäl andragas för ett borttagande av desamma. Hushållningssällskapen kunna sålunda exempelvis betraktas såsom statens organ för förmedling av statsunderstöd. Såsom skäl för ett bibehållande av dylika avgifter kan å andra sidan anföras, att ledamöterna därigenom säker- ligen komma att känna en större samhörighet med sitt hushållningssällskap 'och att avgifterna från jordbrukarna kunna betraktas såsom en deras insats för gemensamt åstadkommande av betydelsefulla åtgärder till självhjälp. Då vidare hushållningssällskapen i allmänhet äro för sin verksamhet i be— hov av de inkomster, som tillföras dem genom avgifter från ledamöterna, vill utredningen förorda att desamma bibehållas. Tilläggas må i detta sam- manhang, att den årliga ledamotsavgiften för närvarande utgör hos tre hus- hållningssällskap en krona, hos tolv hushållningssällskap två kronor samt hos tio hushållningssällskap tre kronor. Hos ett hushållningssällskap erlägga ledamöter, som äro ägare och brukare av jordbruk om högst tio hektar, två kronor och övriga ledamöter tre kronor.
Beträffande avgift från självskriven ledamot må hänvisas till senare av- Snit't. Annan ledamot föreslås erlägga en årlig avgift av två kronor. Heders- ledamot bör kunna befrias från erläggande av varje slags avgift.
'I fråga om avgift från annan ledamot än självskriven torde skäl kunna anföras för upphördens ordnande genom vederbörande hushållningssällskaps egen försorg. Då emellertid avgift från självskriven ledamot enligt av utred- ningen senare framfört förslag skall erläggas i sammanhang med upphörden'
av kronoutskylder, torde för enkelhetens skull uppbörden även av andra- ledamotsavgifter böra ske på enahanda sätt. För nämnda uppbörds verk.-- ställande bör hushållningssällskap årligen tillställa uppbördsmyndighet för- teckning över ifrågavarande ledamöter.
Beslutanderätt och sammanträden. -
4—6åå.
De 1 dessa paragrafer föreslagna bestämmelserna överensstämma i huvud- sak med föreskrifterna i 5—7 åå av nu gällande grundstadgar. Till motiven för bibehållande av lantbruksombudsinstitutionen återkommer utredningen ,i- samband med frågan om val av lantbruksombud. Den föreslagna tiden för ordinarie sammanträde —- maj eller juni månad —— sammanhänger med frå- gan om hushållningssällskaps räkenskapsår, vartill utredningen återkommer i senare kapitel. .,
7 5.
De i denna paragraf föreslagna ändringarna hänföra sig till dels tidigare förslag rörande inval av ledamöter i hushållningssällskapen, dels förslag i det följande rörande val av lantbruksombud och hushållningssällskapens upp- delning i underavdelningar. '
8—10 55.
De 1 dessa paragrafer föreslagna bestämmelserna överensstämma i huvud-' sak med motsvarande nu gällande bestämmelser.
11 %. Den i första momentet föreslagna ändringen av vad nu gäller hänför sig till tidigare förslag rörande inval av ledamöter. I övrigt har utredningen icke: funnit skäl föreslå ändringar av motsvarande nu gällande paragraf.
Lantbruksombud.
12—27 åå.
Vid övervägande av frågan om rösträtt vid hushållningssällskaps sam- manträde har utredningen diskuterat tvenne alternativ, nämligen dels att rösträtt tillerkändes samtliga ledamöter av hushållningssällskapet, dels att rösträtten liksom för närvarande begränsades till sarskilt utsedda ombud (lantbruksombud) och förvaltningsutskottets ledamöter. För det förstnämnda alternativet talar det skälet att en allmän rösträtt måhända skulle medföra! större intresse från ledamöternas sida för sammanträdena. Å andra sidan kvarstår enligt utredningens mening fortfarande det skäl, som på sin tid tor—,
de hava varit asrgörande vid införande av ]antb'r'tiksemhtttisinstitutiönen,i nämligen att allmän rösträtt kan i fråga om voteriii'gsresultät medföra icke önäkvär'da konsekvenser. Då vidare en dylik allmän rösträtt å välbesökta sammanträden vid slutna voteringar innebär betydande tidsutdräkt och ett tillräckligt antal ombud, fördelade på olika delar av hushållningssällskapets område, torde utgöra erforderlig garanti för tillgodoseende av olika trakters intressen, vill utredningen förorda, att den nuvarande begränsade rösträtten bibehålles.
Vad därefter angår frågan om antalet lantbruksombud har utredningen icke funnit skäl föreslå ändringar i nuvarande bestämmelser härutinnan. I detta "sammanhang må påpekas, att antalet lantbruksombud" för närvarande varierar mellan lägst 18 (Kalmar läns norra hushållningssällskap) och högst 75 (Malmöhus läns hushållningSSällskap). Fem hushållningssällskap hava 30 lantbruksombnd eller därunder, åtta hushållningSSällskap mellan 31 och 40 lantbruksombud, sex Sällskap mellan 41 och 50 ombud samt sju sällskap över 50 ombud.
Val av lantbruksombud försiggår för närvarande antingen genom direkta val i de särskilda valkretsarna eller genom för ändamålet särskilt utsedda elektorer. De sistnänmda utses i regel inom de lägsta underavdelningarna. Majoritetsval tillämpas såväl vid de direkta valen som vid valen genom elek- torer, vilka jämväl utses genom majoritetsval.
Såvitt utredningen kunnat finna, hava särskilt valen av elektorer mången- städes rönt ringa intresse och torde icke utgöra ett egentligt uttryck för leda— möternas mening. Med hänsyn härtill torde särskilt val genom elektorer få anses såsom ett mindre lämpligt tillvägagångssätt. Beträffande nu tillämpat valsystem överhuvud taget torde för övrigt kunna anniärkas, att detsamma lämnar möjlighet till s. k. kupper. Sålunda behöver en viss grupp endast uppnå enkel majoritet bland de röstande inom en valkrets för att få tillsätta samtliga ombud, som skola utses inom kretsen.
Med" hänsyn till det sagda har utredningen övervägt åtgärder, syftande mot mera allr'nä'nt omfattade och för ledamöternas allmänna mening mara ut- slagsgivande "val. I detta sammanhang må påpekas, att utredningen jämväl övervägt möjligheten att låta underavdelnings ord-förande vara självskriven som lantbruksombud. Då emellertid detta skulle medföra enmansval inom de olika underavdelning'arna samt att hushållningssällskap med många un- deravdelningar skulle erhålla ett allt för stort antal ombud och motsatsen skulle hliva gällande inom hushållningssällskap med ett relativt litet antal underavdelningar, anser sig utredningen icke kunna förorda ett dylikt alter- n'ätiv.
Vid öirervägande av dessa "spörsmål har utredningen ansett sig böra för- ordet införande av pröpörtiönell valmetöd. Härvid synes utredningen emaner— tid angeläget, att det i möjligaste mån undvikes. att själva välorganisationen blir tunga—oda. &_ _ ,,
1 det följande kommer utredtungen att föreslå, att inom varje hushåll- niittäsäällskap obligatorisk-t skola finnas Underavdelningar, omfattände i re-
gel minst en socken ohh benämna hushållntttgisg'lllön. Antalet hushållnings- gillen inom ett hushållningssällskaps område avses skola fastställas av säll- skapet. Då hushållningssällskapet för dessa lokala sammanslutningar utgör lbppoiganisationen, synes utredningen naturligt, att hushållrnngsgilleiia ut- se representanter att företräda gillesområ'dets intressen vid hushålhiingåssäll- skapets sammanträden. Enklast vore givetvis därvidlag, att varje gille för sig alltid dtsäge lantbruksombud. För att giva den proportionella valin'etoden en reell iiniebörö synes utredningen emellertid önskvärt, att minst tre ombud utses för varje område (valkrets). Då det med hänsyn till lokala förhållanden torde vara uteslutet, att gillesindelningen kan inom alla hushållningSSällskap bliva sådan, att inom varje gille alltid kunna utses minst tre ombud, synes nödvändigt att i vissa fall låta flera gillen utgöra en valkrets. Röstning bör dock —— bland annat för undvikande av allt för långa avstånd till valloka- len och därav betingade svårigheter för allmänt deltagande i val — alltid äga rum inom ett vart av gillena, vilka sålunda, där de icke utgöra valkretsar, komma att bilda särskilda valdistrikt. Gillets styrelse bör fungera som val- nä—mnd. Inom vissa landsdelar kan med hänsyn till gillesområdes storlek och därav betingade långa avstånd till vallokal vara ändamålsenligt att uppdela sagda område i två eller flera valdistrikt, varom hushållningssällskapet bör äga rätt besluta. I så fall hör av gillets styrelse utses särskild valnämnd om tre personer för varje dylikt distrikt. Vidare föreslår utredningen, att antalet ombud inom en valkrets begränsas till högst nio samt att ombuden alltid skola utses för en tid av fyra kalenderår.
Bestämmelserna i 15 5 om rösträtt ansluta sig till föreskrifterna om med- lemskap, dock med iakttagande av att enskild ledamot såsom för närvaran- de gäller avses vara röstberättigad endast om vederbörande är kommunalt röstberättigad. För juridiska personer har föreslagits, att rösträtten skall ut- övas av den, som äger företräda den juridiska personen ifråga. För den Som sålunda röstar å den juridiska personens vägnar torde jämväl böra uppställas krav på kommuna-l rösträtt.
KValiefikanbrie-ma för valbarhet till lantbruksombud hava föreslagits skola vara desamma som för rösträtt för enskild ledamot.
I 16 och 17 åå återfinnas förslag till bestämmelser om röstlängd. Härtill må påpekas, att det synes böra åligga förvaltningsutskottet att upprätta röstlängd. Med hänsyn till valens offentliga karaktär torde det bliva nödvändigt att röst- längden h'ålles tillgänglig för allmänheten.
I 18—27 åå förslagna bestämmelser angående vals kungörande och för— rättande m. m. bygga i tillämpliga delar på bestämmelserna i de kommunala väggarna. Med hänsyn till att valen skola äga rum' inorn de särskilda gille- ha», hava de etik-latte regler, sein tillämpas vid pröpöi'tionella val inom lands- ting och å kommunalstämma in. m. (jämför lagen härom den 6 juni 1930). tjänat! sem förebild.
. 28 å. . . _
Bestämmelserna i denna paragraf överensstämma .i— huvudsakmed före- skrifterna i 17 å' nuvarande grundstadgar, med den lydelse denna paragraf er- hållit genom kungörelsen den 17 maj 1935 (nr 162), dock med de ändring- arna, att tjänstetiteln sekreterare zutbytts mot lantbruksdirektör, vartill utred, ningen senare återkommer, samt att mandattiden för. utskottsledamot föresla- gits alltid vara fyra år, vilkenvmed hänsyn till utredningens. senare förslag rö- rande räkenskapsår föreslagits räknad från och med den 1 juli.
295
För närvarande gäller förbud för hushållningssällskaps befattningshava— re, utom i förekommande fall sekreteraren," att vara ledamot av förvaltnings- utskott. Utredningen har icke'funnit skäl föreslå ändring härutinnan.
*Därjämte har utredningen emellertid även övervägt dylikt förbud för be- fattningshavare vid institution, som nära anknutits till hushållningssällska- pet, exempelvis lantbruksundervisningsanstalt, som äges av hushållnings- sällskapet eller som inordnats under hushållningssällskapets allmänna un- dervisnings— och upplysningsverksamhet. Med hänsyn till de skiftande för— hållandena inom skilda landsdelar, har utredningen emellertid icke ansett sig böra föreslå något direkt förbud i nämnda hänseende. Det torde sålunda bö- ra ankomma på lantbruksombuden att i varje särskilt fall taga ställning till denna fraga.
30%.
De i denna paragraf, motsvarande 19 å i nuvarande grundstadgar, före- slagna ändringarna motiveras i huvudsak dels av förslag i 2 å rörande inval av ledamöter i hushållningssällskapet, dels av den omständigheten, att bestämmelser rörande tillsättande av befattningshavare m. m. torde böra meddelas i särskild kungörelse, vartill utredningen senare återkommer. Av sistnämnda skäl bör jämväl den nuvarande 21 % utgå.
31 å. . Bestämmelserna i denna paragraf, motsvarande 20 å i nuvarande grund- stadga, föreslås oförändrade. ' '
. 32 å. .
I förslagets 32 & hava bestämmelser införts om tillsättande av nämnder för särskilda ändamål. Redan nu tillämpas system med nämnderpå skilda områden inom flera hushållningssällskap.» Detta system torde jämväl, sär- skilt ifråga om speciella verksamhetsgrenar, såsom exempelvis fiske och hem.- slöjd, för vilka bland förvaltningsutskottets ledamöter erforderlig sakkun- skap måhända icke alltid finnes företrädd, medföra obestridliga fördelar. I detta sammanhang må påpekas, att utredningen — ehuru skäl härför säker-
ligen kunna andragas —— icke ansett sig böra föreslå obligatorisk kvinnlig representation inom förvaltningsutskottet. I nämnder med verksamhet. be- rörande kvinnornas arbetsområde, är kvinnlig representation givetvis önsk- värd.
Även om nämndsystemet innebär viss fördel kan emellertid icke förbises. att detsamma kan giva anledning till splittring vid ärendenas behandling, i synnerhet om, såsom inom en del hushållningssällskap för närvarande är fallet, ett betydande antal nämnder finnes. Härtill kommer att ett rikt ut- vecklat nämndsystem kan medföra oskäligt ökade förvaltningskostnader. Till sistnämnda fråga återkommer utredningen senare. Enligt utredningens mening bör nämndsystemet tillämpas med en viss försiktighet och i re- gel begränsas till sådana områden, där speciell sakkunskap eller mera omfattande beredning av ärende erfordras.
För åstadkommande i varje fall i stora drag av enhetlighet i nämndsyste- met synes utredningen önskvärt med vissa bestämmelser härom i grund- stadgarna. I förslaget har sålunda antalet nämndledamöter angivits till högst fem, dock med rätt för Kungl. Maj:t att där särskilda skäl föreligga medgiva högre antal.
Hos hushållningssällskap anställd konsulent eller annan befattningsha- vare, vars verksamhet omfattar nämndens arbetsområde, bör kunna utses till ledamot av nämnd, tillika dess sekreterare. Detsamma bör givetvis gälla lant- bruksdirektören, vilken för övrigt, även om han icke är ledamot av nämnden, bör underrättas om sammanträde med densamma samt äga rätt att därvid närvara och deltaga i överläggningen. Utredningen har övervägt skyldighet för konsulent eller annan befattningshavare att vara ledamot men har ansett, att denna fråga bör avgöras av förvaltningsutskottet bland annat av den anled- ningen, att två eller flera befattningshavare hos ett hushållningssällskap kunna hava liknande arbetsuppgifter.
Resekostnads- och traktamentsersättning.
33—34 åå.
Bestämmelserna i 22—23 åå i nuvarande grundstadgar angående rese- kostnads- och traktamentsersättning till lantbruksombud, ledamot eller supp- leant i förvaltningsutskottet samt revisor och revisorssuppleant synas utred- ningen icke tillfredsställande. Sålunda äger vederbörande för fullgörande av nyssnämnda uppdrag icke uppbära nattraktamente. Då sagda uppdrag ofta torde nödvändiggöra bortovaro från hemmet över natt synes skäligt att i förekommande fall även nattraktamente får utgå. Utredningen har sålunda föreslagit, att med ifrågavarande uppdrag skall vara förenad rätt till trak- taments— och resekostnadsersättning enligt klass II C i allmänna reseregle- mentet.
Emellertid skulle därmed utan särskilda bestämmelser ersättning för sam- manträde å hemorten icke kunna utgå. Enär dylik synes utredningen skälig,
får utredningen föreslå särskilt stadgande, att i dylikt fall arvode skall utgå med 9 kronor per sammanträdesdag.
Enahanda grunder torde böra föreskrivas ifråga om ersättning till leda- mot och suppleant i av förvaltningsutskottet tillsatt nämnd. I syfte att — med * hänsyn till kostnaderna — motverka allt för ofta återkommande och långva- riga sammanträden anser utredningen emellertid erforderligt tillerkänna för- valtningsutskottet rätt att härutinnan ingripa reglerande. I förslaget har så- lunda införts den bestämmelsen, att förvaltningsutskottet äger, om så be- finnes lämpligt, begränsa antalet traktamenten för ledamot och suppleant i nämnd.
Räkenskapsår och revision.
35 5. I denna paragraf har utredningen föreslagit, att hushållningssällskaps räkenskapsår skall räknas för tiden 1 juli—30 juni. Utredningen återkommer i senare kapitel till motiveringen för detta för— slag.
36 %. Bestämmelserna i denna paragraf överensstämma med föreskrifterna i 24 å i nuvarande grundstadgar.
Protokoll och årsberättelse."
37—38 åå.
Bestämmelserna i dessa paragrafer överensstämma med föreskrifterna i 25—26 åå i nuvarande grundstadgar, dock med det tillägget, att protokoll skall enligt bestämmelserna i 37 å föras även vid sammanträde med ovan omför- mäld nämnd samt med den ändringen, att hushållningssällskaps berättelse skall — på grund av räkenskapsårets omläggning — avgivas före 15 oktober i stället för såsom nu före utgången av april varje år.
Hushållningsgillen och hushållsnämnder.
39—41 åå.
Enligt bestämmelserna i nuvarande grundstadgar skall inom hushållnings— sällskap finnas en underavdelning inom varje socken eller där särskilda lo- kala förhållanden så påkalla annat motsvarande område.
Vid tillämpningen av dessa bestämmelser hava tjugo hushållningssällskap inrättat både sockenavdelningar (lägre underavdelningar) och dylika omfat- tande större områden än socknen (högre underavdelningar). Sex hushåll- ningssällskap hava endast ett slags underavdelning. Tilläggas må att för närvarande finnas omkring 1,800 lägre och omkring 270 högre underavdel- nlngar.
Av utredningen verkställd undersökning har givit vid handen, att i de fall, där två slags underavdelningar finnas, i regel endast de högre under- avdelningarna utöva någon egentlig verksamhet. De lägre underavdelning- arna hava inom dessa hushållningssällskap med några undantagsfall i huvud- sak inskränkt sin verksamhet till medverkan vid insamlandet av jordbruks- statistik och lämnandet av andra upplysningar om de lokala jordbruksför- hållandena. I allmänhet torde någon ersättning för underavdelningens eller dess ordförandes medverkan härvidlag icke utgå. Detta har i sin tur med- fört, att intresset för detta arbete på många håll slappnat.
Enligt utredningens förmenande höra i grundstadgarna bestämmelser fort- farande finnas om inrättande av underavdelningar, enär dylika torde kunna var och en inom sitt område effektivt främja hushållningssällskapets verk- samhet. Vid övervägande av frågan om underavdelningarnas storlek har ut- redningen ansett, att hushållningssällskapen själva böra äga full frihet här- utinnan. Förhållandena äro nämligen så olika inom skilda delar av vårt land, att betydande svårigheter kunna uppstå, om underavdelningarna allt för fast skulle i grundstadgar för hushållningssällskapen knytas till visst administrativt område. Utredningen har sålunda i förslagets 39 ä, 1 mom. så utformat bestämmelserna, att inom hushållningssällskap skola finnas under- avdelningar, omfattande i regel minst en socken och benämnda hushåll- ningsgillen. Till namnfrågan återkommer utredningen i det följande.
Skäl kunde måhända föreligga att borttaga den nuvarande möjligheten för hushållningssällskapen att inrätta två slags underavdelningar. I det före- gående refererade erfarenheter tyda sålunda enligt utredningens mening på att den lägre av dessa underavdelningar i regel icke har någon större bety- delse. Då förhållandena emellertid torde variera inom olika hushållnings- sällskaps områden, har utredningen icke ansett sig böra föreslå dylikt för- bud. Där ej mindre underavdelningar finnas, torde enligt utredningens me- ning nyssnämnda uppgifter med fördel kunna lämnas av särskilda av hus- hållningsgillet för del av gillets område utsedda ombud. Påpekas må, att därest utredningens förslag i nu förevarande avseende vinna beaktande, böra erforderliga ändringar vidtagas i reglementet den 16 maj 1930 (nr 125) an- gående insamlande av årliga uppgifter till rikets officiella jordbruksstatistik samt i Kungl. Maj:ts kungörelse den 24 april 1942 (nr 199) angående insam- lande av uppgifter till rikets officiella jordbruksstatistik rörande skörde- utsikterna och skörden under år 1942, därest denna kungörelse gives fortsatt giltighet. e..,
Vidare må påpekas, att sagda ombud även i övrigt böra var och en inom sitt område tillvarataga hushållningssällskapets och gillets intressen samt i detta syfte tillhandagå med upplysningar, biträde vid ordnandet av exempel- vis kurser m. m.
Förslaget rörande underavdelningar innebär. att antalet underavdelningar kommer att variera inom olika hushållningssällskaps områden. Det torde böra ankom-ma på sällskapen att besluta om detta antal med hänsyn till ortsförhållandena.
Utredningen vill vidare uttala önskvärdheten av enhetlighet ifråga om be- nämningen å hushållningssällskapens obligatoriska underavdelningar. De nu förekommande benämningarna å underavdelningarna äro icke blott mycket varierande utan torde även i en del fall vara vilseledande. Sålunda benäm- , nas de större underavdelningarna hushållningsgillen, hushållsgillen, härads- avdelningar, hushållsnämnder, hushållningsdistrikt, häradskommittéer, hä- radsgillen eller kretsavdelningar. De mindre benämnas hushållningskom- mittéer, hushållningskretsar, hushållskretsar, sockenkommittéer, sockenav- delningar, hushållningsdistrikt, sockennämnder, underavdelningar eller soc- kengillen. Enligt utredningens förmenande bör i obligatorisk underavdel- nings benämning ingå ordet »hushållning» för att markera samhörigheten med hushållningssällskapet. Vidare bör härtill läggas ordet »gille», vilket utgör en ur språklig synpunkt lämplig och ändamålsenlig samt redan nu av många hushållningssällskap använd benämningsdel. Utredningen får så— lunda föreslå, att i grundstadgarna angives, att underavdelnings namn skall vara hushållningsgille.
Vidare höra i grundstadgarna för uppnående av önskvärd enhetlighet in- föras bestämmelser om hushållningsgilles sammanträde, styrelse och re- vision. Beträffande den föreslagna tiden för ordinarie sammanträde —— ok- tober eller november månad -— må påpekas att denna sammanhänger med ordningen för val av lantbruksombud. Det bör sedermera ankomma på varje hushållningssällskap att på grundval av dessa bestämmelser fastställa stadgar för hushållningsgille.
42 5.
Inom flertalet hushållningssällskap torde under senare år hava inrättats särskilda hushållsnämnder med ett övervägande antal kvinnliga ledamöter och med uppgift att var och en inom sitt område främja hushållningssäll- skapens verksamhet inom lanthushållens arbetsområde. Då dylika nämn- der synas utredningen hava en betydelsefull uppgift att fylla genom att de giva landsbygdens kvinnor möjlighet att — givetvis i samverkan med på landsbygden verksamma kvinnoföreningar m. fl. — dryfta gemensamma an- gelägenheter och taga initiativ till åtgärder från hushållningssällskapens sida inom kvinnornas verksamhetsområde, har utredningen funnit sig böra före— slå, att bestämmelser om inrättande av dylika nämnder införas i grund— stadgarna. Dessa nämnder böra vara knutna till hushållningsgillena och helt eller till övervägande del bestå av kvinnliga ledamöter. I likhet med hus— hållningsgille bör hushållsnämnd kunna utse ombud för delar av nämn- dens område. I övrigt torde böra ankomma på vederbörande hushållnings- sällskap att om så befinnes erforderligt utfärda närmare bestämmelser eller i hushållningsgillets stadgar införa närmare föreskrifter rörande hushålls- nämnderna.
1 l
Ledamotsförteckning.
43 5.
I denna paragraf har den nuvarande beteckningen »matrikel» utbytts mot »ledamotsförteckning». Det torde icke vara oundgängligen nödvändigt, att en förteckning över ledamöterna tryckes. Dylik bör, om så befinnes lämpligt, bland annat i sådana fall där adresseringsmaskin användes, kunna inskrän- kas till kort- eller adressplåtsystem.
Besvär.
44—45 åå.
Ifråga om bestämmelserna för besvär över hushållningssällskaps eller hus- hållningsgilles beslut har utredningen i sak icke funnit sig böra föreslå några ändringar av i nuvarande grundstadgar givna föreskrifter.
Förslag till stadgar och ändring däri.
46—47 åå.
Bestämmelserna i dessa paragrafer överensstämma i huvudsak med nu gällande föreskrifter av motsvarande slag, dock med de ändringar, som för- anletts av utredningens förslag rörande hushållningsgillen.
Övergångsbestämmelser.
Till de i grundstadgeförslaget angivna övergångsbestämmelserna åter- kommer utredningen senare.
Kungl. Maj:ts kungörelse
med allmänna grunder för hushållningssällskaps organisation.
Nuvarande lydelse.
Kungl. Maj:t har, efter riksdagens hörande, funnit gott förordna, att hushållningssällskaps stadgar för att kunna fastställas till efterrättelse från och med den 1 januari 1925 skola vara avfattade i huvudsaklig över- ensstämmelse med följande allmänna grunder för hushållningssällskaps or- ganisation.
Utredningens förslag.
Kungl. Maj:t har, efter riksdagens hörande, funnit gott förordna, att hushållningssällskaps stadgar, för att kunna fastställas till efterrättelse, från och med den 1 juli 1944 skola vara avfattade i huvudsaklig överensstäm- melse med följande allmänna grun- der för hushållningssällskaps orga- nisation.
Ändamål, verksamhetsområde och ledamotskap.
1 %. Hushållningssällskaps ändamål är att främja lanthushållningen och där- till hörande binäringar ävensom fiske och hemslöjd.
1 %. Hushållningssällskaps ändamål är att genom undervisnings- och upplys- ningsverksamhet samt åtgärder i öv- rigt främja lanthushållningen och därtill hörande binäringar ävensom fiske och hemslöjd.
Hushållningssällskap skall till verksamhetsområde hava visst län, dock att dels Kalmar län och Älvsborgs län må vart för sig uppdelas i två hus- hållningssällskap, dels ock Stockholms län och Stockholms stad må hän- föras till samma hushållningssällskap.
Angående hushållningssällskaps upp- delning i underavdelningar stadgas i 27 ä.
2 €.
Envar kommunalt röstberättigad, vilken idkar i 1 5 omförmäld näring, äger, efter därom gjord, av ledamots— avgift åtföljd skriftlig anmälan in- träda såsom ledamot i hushållnings- sällskap, inom vars område näringen idkas.
Angående hushållningssällskaps upp- delning i hushållningsgillen stadgas i 39 å.
2 %.
1 mom. Hushållningssällskaps le- damöter äro av tre slag, nämligen hedersledamöter, självskrivna leda- möter och andra ledamöter.
2 mom. Hedersledamot utses av hushållningssällskapet på förslag av förvaltningsutskottet.
Hushållningssällskap äger därjäm- te genom val medelst enkel röstöver- vikt utse ledamöter i sällskapet.
3 %.
Ledamot skall till hushållnings- sällskapet erlägga avgift antingen är- ligen med högst tre kronor eller en gång för alla med lägst tio gånger den årliga avgiften.
Hedersledamot och korresponde- rande ledamot må befrias från er- läggande av ledamotsavgift.
Annan avgift må hushållningssäll- skap ej påföra ledamot.
3 mom. Envar enskild person ävensom juridisk person är självskri- ven ledamot av det hushållningssäll- skap, till vilket vederbörande erlagt i 5 mom., första stycket, för dylik leda- mot föreskriven avgift (jordbruksav- gift).
4 mom. Annan kommunalt röstbe- rättigad idkare av i 1 & omförmäld näring än i 3 mom. nämnts äger efter därom till hushållningssällskaps för- valtningsutskott ingiven skriftlig an— sökan, åtföljd av i 5 mom., andra stycket, omförmäld avgift, inträda som ledamot av det hushållningssäll- skap, inom vars område vederböran- de är mantalsskriven.
Hushållningssällskaps förvaltnings— utskott äger därjämte på förslag av hushållningsgille eller eljest genom val medelst enkel röstövervikt till le- damöter av hushållningssällskapet kalla inom sällskapets område man— talsskrivna svenska män och kvin- nor, vilka ådagalagt intresse för lant- hushållningen eller dess binäringar.
5 mom. Självskriven ledamot er- lägger årligen till hushållningssäll- skapet jordbruksavgift i enlighet med vad därom särskilt stadgas.
Annan ledamot erlägger till hus— hållningssällskapet en årlig ledamots- avgift av två kronor.
Hedersledamot må dock kunna be- frias från erläggande av avgift.
6 mom. I 5 mom. omförmälda av— gifter debiteras, uppbära-s och redo- visas i sammanhang med kronout- skylderna i den ordning, Kungl. Maj:t föreskriver, samt tillställas det hushållningssällskap, inom vars om- råde vederbörande är ledamot.
4 å.
1 mom. Ledamot, som utträder ur hushållningssällskap, är skyldig att erlägga ledamotsavgift för det kalen- derår under vilket utträdet sker.
2 mom. Ledamotskap vare förver- kat, därest ledamot
underlåter att erlägga ledamotsav- gift sist inom en månad från dag, som härom bestämts i ledamoten skriftligen delgiven betalningsanmo- dan,
förklaras omyndig, eller genom laga kraftvunnet utslag ådö- mes sådan straffpåföljd, som angives i 2 kap. 19 å strafflagen.
Utredningens förslag.
3 å.
1 mom. I 2 å 4 mom. omförmälda ledamot är skyldig att vid utträde ur hushållningssällskap erlägga av- gift för det kalenderår, varunder ut- trädet sker.
2 mom. Ledamotskap för i 1 mom. omförmäld ledamot vare förverkat, därest ledamot underlåter att erlägga ledamotsavgift, förklarats omyndig eller genom laga kraftvunnet utslag ådömes sådan straffpåföljd, som 'an- gives i 2 kap. 19 å strafflagen.
Beslutanderätt och sammanträde.
5 lå.
4å.
1 mom. Hushållningssällskaps beslutanderätt skall, i den mån den ej tillkommer sällskapets förvaltningsutskott, utövas å hushållningssällskapets sammanträden 'av valda ombud jämte förvaltningsutskottets ledamöter.
2 mom. Ombuden, vilka väljas till antal och på sätt, varom förmäles i 13—16 'åå, benämnas lantbruksom- bud.
3 mom. Angående förvaltningsut- skott, som är hushållningssällskaps styrelse, stadgas i 17—20 åå.
2 mom. Ombuden, vilka väljas till antal och på sätt, varom förmläles i 12—27 'åå benämnas lantbruksom- bud.
3 mom. Angående förvaltningsut- skott, som är hushållningssällskaps styrelse, stadgas i 28—31 åå.
4 mom. Vid hushållningssällskaps sammanträde äger varje lantbruks- ombud eller ledamot i förvaltningsutskottet en röst. Ledamot i förvaltnings- utskott må dock icke deltaga i val av revisorer för granskning av förvalt- ning, för vilken han är ansvarig, eller i beslut om ansvarsfrihet för sådan
förvaltning.
6 'å.
] mom. Hushållningssällskap skall
åå.
1 mom. Hushållning-ssällskap skall
årligen på i stadgarna angiven tid årligen i maj eller juni månad hälla hålla ordinarie sammanträde. ordinarie sammanträde.
2 mom. Extra sammanträde hålles, då förvaltningsutskottet finner sådant erforderligt eller då Kungl. Maj:t därom förordnar. 3 mom. Kungörelse om hushållningssällskaps sammanträde skall utfär- das av ordföranden och införas i en eller flera av de inom länet mest sprid-
da tidningarna, ifråga om ordinarie sammanträde minst två månader och ifråga om annat sammanträde minst en månad före den dag, då samman- trädet skall börja. Ordföranden åligger därjämte att i god tid förut och minst en vecka före sammanträdets början låta tillsända varje lantbruksombud och ledamot av förvaltningsutskottet meddelande om plats och tid för sam- manträdet, avtryck av förvaltningsutskottets framställningar och väckta mo- tioner samt föredragningslista över förekommande ärenden, vilken, i den mån så är möjligt, skall upptaga förvaltningsutskottets förslag i varje ärende.
Sådan fullständig föredragningslista samt tillhörande framställningar och motioner skola senast vid sammanträdets öppnande i erforderligt antal fin- nas tillgängliga å sammanträdeslokalen.
7å.
öå.
Motion skall för att kunna upptagas till behandling vid ordinarie sam- manträde ingivas till förvaltningsutskottet senast 45 dagar före samman- trädets början.
8 Q. 1 mom. Med undantag för fall, som i 2 mom. angives, må följande åren- den upptagas och avgöras allenast vid hushållningssällskaps ordinarie sam- manträde: 1) inval av ledamöter;
2) val av ordförande och vice ord- förande;
3) val av ledamöter i förvaltnings- utskottet och suppleanter för dem;
4) val av revisorer och supplean- ter för dem;
5) fastställande av utgifts- och in- komststat samt i övrigt beslut om ut- gifter, i den mån detta ej anförtrotts åt förvaltningsutskottet;
6) avgivande av förslag i fråga om antalet lantbruksombud för hushåll- ningssällskapet;
7) indelning i valkretsar;
7 å.
1 mom. Med undantag för fall, som i 2 mom. angives, må följande åren- den upptagas och avgöras allenast vid hushållningssällskaps ordinarie sammanträde:
1) val av ordförande och vice ord- förande;
2) val av ledamöter i förvaltnings- utskottet och suppleanter för dem;
3) val av revisorer och supplean- ter för dem;
4) fastställande av utgifts— och in- komststat samt i övrigt beslut om ut- gifter, i den mån detta ej anförtrotts åt förvaltningsutskottet;
5) avgivande av förslag ifråga om antalet lantbruksombud för hushåll- ningssällskapet;
6) indelning i valkretsar och val- distrikt;
7) bestämmande av antalet hus- hållningsgillen och området för ett- vart av dessa;
8) bestämmande av antalet under- avdelningar och området för envar av dessa;
9) fastställande av stadgar för un- deravdelningar; samt
10) förslag till ändring av sällska- pets stadgar.
8) fastställande av stadgar för hus- hållningsgille; samt
9) förslag till ändring av hushåll- ningssällskapets stadgar.
2 mom. Kungl. Maj:t äger föreskriva, att vid extra sammanträde, varom Kungl. Maj:t förordnat, skall behandlas ärende, som i 1 mom. angives.
9å.
Så.
Vid hushållningssällskaps sammanträde, vars förhandlingar äro offent- liga, äger envar ledamot av sällskapet rätt att yttra sig.
Landshövding i länet, som ej är ledamot, äger ändock deltaga i överlägg- ningarna men ej i besluten. Är ej landshövding tillsatt eller förordnad eller har han förhinder, äger den i tjänsten äldste avdelningschefen i länsstyrel-
sen sagda rätt.
10 å.
Hushållningssällsk'ap må ej fatta beslut, därest icke minst hälften av de enligt 5 å 1 mom. röstberättigade äro närvarande.
Om av sådan anledning beslut ej kan fattas i ärende, som avses i 8 å 1 mom., under 2)—10), skall för ärendets förnyade behandling sam- manträdet ajourneras till viss bestämd dag, därvid tillstädeskommande röst- berättigade avgöra ärendet. Till så— dant ajournerat sammanträde ålig- ger det ordföranden att låta skrift- ligen kalla samtliga lantbruksombud och ledamöter i förvaltningsutskottet med angivande av förekommande ärende och de tillstädeskommandes rätt att avgöra detsamma.
11 å.
' 9 å.
Hushållningssällskap må ej fatta beslut, därest icke minst hälften av de enligt 4 å 1 mom. röstberättigade äro närvarande.
Om av sådan anledning beslut ej kan fattas i ärende, som avses i 7 å 1 mom., skall för ärendet förny- ade behandling sammanträdet ajour- neras till viss bestämd dag, därvid tillstädeskommande röstberättigade avgöra ärendet. Till sådant ajournerat sammanträde åligger det ordföranden att låta skriftligen kalla samtliga lant- bruksombud och ledamöter i förvalt- ningsutskottet med angivande av fö- rekommande ärende och de tillstädes- kommandes rätt att avgöra detsam- ma.
10 å.
Finner hushållningssällskap ärende vara av den beskaffenhet, att före avgörandet ytterligare beredning erfordras, må ärendet för sådan beredning överlämnas till särskilt utsedda personer.
Skola två eller flera personer utses för dylik beredning sker valet propor— tionellt, därest sådant äskas av minst så många närvarande röstberättigade, som motsvara det tal, vilket erhålles om samtliga närvarande röstberättiga- des antal delas med det antal personer, valet avser, ökat med 1. Då valet sker proportionellt, skall iakttagas vad om proportionellt valsätt vid vissa val inom landsting och stadsfullmäktige m. m. är föreskrivet.
12 5.
1 mom. Vid sammanträde skall omröstning ske öppet, dock att, där ifråga om annat val än inval av leda- mot någon röstberättigad eller eljest en tiondel av närvarande röstberätti- gade det äskar, omröstningen skall
11 g.
1 mom. Vid sammanträde skall omröstning ske öppet, dock att, där ifråga om val någon röstberättigad eller eljest en tiondel av närvarande röstberättigade det äskar, omröstning- en skall förrättas med slutna sedlar.
förrättas med slutna sedlar.
2 mom. Val av ledamöter och suppleanter i förvaltningsutskott skall ske proportionellt, därest sådant äskas av minst så många närvarande röstbe- rättigade, som motsvara det tal, vilket erhålles om samtliga närvarande röst- berättigades antal delas med det antal personer valet avser, ökat med 1. Då valet sker proportionellt, skall iakttagas vad om proportionellt valsätt vid vissa val inom landsting och stadsfullmäktige m. m. är föreskrivet.
Vid val av ledamöter och suppleanter i förvaltningsutskottet må olika av- gångstid ej bestämmas. Då ledighet efter ordinarie ledamot uppstår, skall vederbörande suppleant tjänstgöra intill mandattidens utgång.
3 mom. För att gälla såsom hushållningssällskaps beslut erfordras i föl- jande ämnen, att två tredjedelar av de röstande förena sig om beslutet:
1) beviljande av anslag till nya ändamål och behov; 2) beslutande av utgift, som förvaltningsutskottet avstyrkt; 3) höjande av ugiftsbelopp. som förvaltningsutskottet föreslagit.
Lantbruksombud.
13 %. 12 5.
Efter förslag av hushållningssällskap fastställer Kungl. Maj :t tills vidare för viss tid antalet lantbruksombud för sällskapet med hänsyn till dess ledamotsantal samt folkmängd inom och areal av sällskapets område, var- vid iakttages, att antalet lantbruksombud icke må utan vägande skäl vä- sentligt avvika från antalet landstingsmän inom länet.
14 %. 13 %.
1 mom. För val av lantbruksom- 1 mom. För val av lantbruksom- bud har hushållningssällskap att för bud har hushållningssällskap att för
samma tid, för vilken Kungl. Maj:t bestämt antalet ombud, indela säll- skapet-s område i valkretsar, var och en bestående av en eller flera under- avdelningars områden. Underavdel- nings område må, där så erfordras med hänsyn till särskilda lokala för- hållanden, uppdelas i valdistrikt.
2 mom. För varje lantbruksombud väljes minst en suppleant.
3 mom. Lantbruksombud och suppleanter väljas för en tid av högst fyra år.
15 &.
Rösträtt vid val av lantbruksombud äger envar inom valkretsen kommu- nalt röstberättigad ledamot av hus- hållningssällskapet, dock ej sådan be-
Utredningens förslag.
samma tid, för vilken Kungl. Maj:t bestämt antalet ombud, indela säll- skapets område i valkretsar, var och en bestående av ett eller flera hus- hållningsgillens områden. Omfattar valkrets flera hushållningsgillens om- råden, skall varje gillesområde utgöra ett särskilt valdistrikt. Där gillesom- rädes storlek så påkallar, mä hushåll- ningssällskapet besluta om sagda om- rädes uppdelning i två eller flera val- distrikt.
För varje valkrets skola utses minst tre, högst nio ombud.
2 mom. För varje lantbruksombud skall väljas minst en suppleant.
3 mom. Lantbruksombud och suppleanter väljas för en tid av fyra år, räknat från och med 1 januari året efter det, då valet skett.
14 5.
Inom valkrets eller, där hushåll- ningsgille utgör valdistrikt, skall gil- lets styrelse utgöra valnämnd, i vil- ken gillets ordförande eller vid förfall för denne gillets vice ordförande är ordförande.
Där hushållningsgilles område upp- delats i valdistrikt, utses av gillets sty- relse minst tre månader före den för val avsedda tidpunkten för varje val- distrikt en valnämnd på tre personer, varav en ordförande. Uppgift om så- lunda utsedda valnämnder tillställes hushållningssällskapets förvaltnings- utskott.
15 ä.
1 mom. Vid val av lantbruksom- bud äger kommunalt röstberättigad enskild person, som är självskriven ledamot av hushållningssällskap, en
talande ledamot, som senare än två månader före valet betalt första leda- motsavgiften.
Valbar till lantbruksombud är en- var röstberättigad ledamot.
16 %.
1 mom. Kungörelse om förrättande av val av lantbruksombud skall ut- färdas av förvaltningsutskottet samt i god tid förut och minst en vecka före den dag, då valet skall ske, införas i en eller flera av länets mest spridda tidningar. Samtidigt med utfärdandet av kungörelsen tillställer förvaltnings- utskottet varje va'lförrättare förteck- ning över de enligt 15 å röstberätti- gade ledamöter, som tillhöra valkret- sen, respektive valdistriktet (röst- längd).
2 mom. Val av lantbruksombud sker med slutna sedlar. Mellan lika röstetal skiljer lotten.
I valkrets med flera valdistrikt verkställes sammanräkningen vid of- fentlig, i god tid förut kungjord för- rättning av en av förvaltningsutskot- tet utsedd nämnd.
3 mom. Vid val av lantbruksombud föres protokoll. Sedan val ägt rum åligger det valförättaren att omedel-
röst inom varje valkrets, där jord- bruksfastighet, för vilken jordbruks- avgift erlägges av dylik ledamot, är belägen.
För juridisk person, som är själv- skriven ledamot av hushållningssäll- skap, utövas enahanda rösträtt av den kommunalt röstberättigade per— son, som äger företräda den juridiska personen ifråga.
Annan kommunalt röstberättigad ledamot av hushållningssällskapet äger vid val av lantbruksombud en röst inom den valkrets, där vederbö- rande är bosatt.
2 mom. Valbar till lantbruksombud är envar röstberättigad enskild leda- mot.
16 %.
Det är, då val av lantbruksombud skall äga rum, skall av förvaltnings- utskottet för varje valkrets respek- tive valdistrikt upprättas en röstlängd. I denna skola med stöd av ledamots- förteckningen och förefintliga 'kom- mun'ala röstlängder upptagas de leda- möter, vilka äga rösträtt, ävensom de juridiska personer, vilka äro ledamö- ter i sällskapet.
17 %.
Sedan röstlängd upprättats, skall densamma minst två månader före den för val avsedda tidpunkten till- ställas valnämn—dens ordförande för att under viss tid, minst 14 dagar, hållas tillgänglig för allmänheten. Samtidigt skall kungörelse härom av förvaltningsutskottet införas i veder— börande hushållningssällskaps tid- skrift eller i en eller flera av de inom länet mest spridda tidningarna.
Anmärkningar mot röstlängden, vil-
valprotokollet.
Nuvarande lydelse. Utredningens förslag.
bart till förvaltningsutskottet insända ka skola avfattas skriftligen, skola
ingivas till valnämndens ordförande senast en vecka efter det den tid gått till ända, varunder röstlängd skall hållas tillgänglig för allmänheten. An- märkningarna skola av valnämndens ordförande tillika med röstlängden och ordförandens yttrande ifråga om anmärkningarna skyndsamt tillställas förvaltningsutskottet, som har att vid- taga av anmärkningarna betingade rättelser i röstlängden. Den sålunda rättade röstlängden skall lända till ef- terrättelse vid valet.
18 &.
Kungörelse om förrättande av val av lantbruksombud skall utfärdas av hushållningssällskapets förvaltnings— utskott samt i god tid förut och minst fjorton dagar före den dag, då valet skall ske, införas i vederbörande hus— hållningssällskaps tidskrift eller i en eller flera av de inom länet mest spridda tidningarna. Kungörelsen skall innehålla uppgift om indelning- en i valkretsar, det antal ombud, som skall utses för varje valkrets, indel- ningen i valdistrikt, där sådan före- kommer, de lokaler, å vilka röstning skall äga rum, samt valtider.
19 5.
Vid val av lantbruksombud skall genom valnämndens försorg föras protokoll.
Val av lantbruksombud är omedel- bart och sker med slutna sedlar. Där- vid skola begagnas valsedlar av vitt papper utan kännetecken. Ovanför namnen skall å valsedel utsättas be- teckning i ord för viss grupp av väl- jare eller viss meningsriktning.
Valsedel bör innehålla tydlig upp- gift å den eller de utseddas namn, titel eller yrke och hemvist, så ock den beteckning i övrigt, som kan va— ra nödig för att fullt otvetydigt ut- märka, vem eller vilka åsyftas.
20 &.
Valsedel skall upptaga namnen på sätt formulär 1 vid denna kungörelse utvisar.
Å sedelns vänstra sida må upptagas högst två namn utöver det antal om- bud, valet avser. Dessa namn skola uppföras vart för sig i de särskilda rummen och gälla själva ombuds— valet.
För suppleantvalet må i motsvaran- de rum å sedelns högra sida uppfö- ras högst två namn för vart och ett av de för själva ombudsvalet upptag- na namnen. Upptager rum å sedelns högra sida två namn, skola de före- komma, det ena under det andra. För val av suppleant särskilt upptaget namn som saknar motsvarande namn för själva ombudsvalet, anses såsom obefintligt.
21 %.
Utgör hushållningsgille egen val- krets och är gillesområdet ej uppdelat i valdistrikt, företages röstsammanräk— ningen omedelbart efter valets slut offentligt på platsen av valnämnden.
I annat fall skola valsedlarna till- lika med valprotokollet omedelbart efter valets slut insändas till hushåll- ningssällskapets fövaltningsutskott, som verkställer sammanräkningen. Sker insändandet med posten skall försändelsen as-sureras. Förvaltnings- utskottets sammanräkning skall ske offentligt samt tid och plats för sam-
Nuvarande lydelse. Utredningens förslag.
manräkningen kungöras minst en vec— ka förut i vederbörande hushållnings- sällskaps tidskrift eller i en eller flera av de inom länet mest spridda tid- ningarna.
22 5.
Vid röstsammanräkningen, över vil- ken protokoll skall föras, skola de avgivna valsedlarna ordnas i grupper, så att sedlar med samma gruppbe- teckning bilda en grupp.
För varje grupp skall, till den ut- sträckning, som erfordras för utseen- de av det antal personer valet avser, bestämmas ordning mellan namnen å gruppens valsedlar. Härvid skall iakttagas:
1:o) Upptaga valsedlar till ett an- tal av mera än hälften av hela antalet valsedlar inom gruppen (gruppens rösttal) samma första namn, blir det— ta namn det första i ordningen; upp- taga valsedlar, som hava samma första namn och utgöra mera än två tredje- delar av gruppens röstetal, jämväl samma andra namn, blir detta namn det andra i ordningen; upptaga val- sedlar, som hava samma första och samma andra namn samt utgöra me- ra än tre fjärdedelar av gruppens rös- tetal, jämväl samma tredje namn, blir detta namn det tredje i ordning- en; och så vidare efter samma grun- der.
2:o) I den mån ordningen inom gruppen icke kan enligt nyss angivna grunder bestämmas, skola särskilda sammanräkningar av namnens rösttal verkställas. Vid varje sådan samman- räkning gäller valsedel såsom hel röst, där icke något av sedelns namn erhål- lit rum i ordningen. Annan valsedel gäller såsom halv röst, där ett av se-
delns nanm erhållit rumiordningen; såsom tredjedels röst, där två av namnen erhållit rum i ordningen; så- som fjärdedels röst, där tre av nam- nen erhållit rum i ordningen; och så vidare efter samma grunder. För varje gång kommer det namn när- mast i ordningen, som erhållit högsta röstetalet.
Till protokollet antecknas för varje grupp dess röstetal samt, där de un- der lzo) angivna grunderna tilläm- pats, antalet av de valsedlar, som upptaga samma första namn eller samma första och andra namn, och så vidare, men eljest, för varje sär- skild sammanräkning, röstvärdet för de olika valsedlarna och det rösttal, som uträknats för varje namn.
23 &.
De platser såsom lantbruksombud, som skola genom valet besättas, för— delas mellan de olika valsedelsgrup— perna sålunda, att platserna, en efter annan, tilldelas den grupp, vilken vid varje tillfälle uppvisar det största av nedan angivna jämförelsetal. Plats, som blivit en grupp tilldelad, besät- tes genast på så sätt, att gruppens första plats tillerkännes den, vars nanm är det första i ordningen inom gruppen, grupp-ens andra plats den, vars nanm är det andra i ordningen, gruppens tredje plats den, vars namn är det tredje i ordningen; och så vi- dare efter samma grunder, ändå att den, som är berättigad till platsen, re- dan fått sig tillerkänd plats från en eller flera andra grupper.
Jäm'förelseta'let är lika med grup- pens rösttal, så länge gruppen ännu icke fått sig någon plats till-delad. Därefter beräknas jämföre'lsetalet vid
Nuvarande lydelse. Utredningens förslag.
varje tillfälle på så sätt, att gruppens rösträtt delas med det tal, som mot- svarar antalet av gruppen tilldelade platser, ökat med 1. Har samma per- son erhållit platser från två grupper, skall dock vid beräkning av det an- tal platser, som utdelats, vardera plat- sen anses blott såsom en halv plats; har någon erhållit platser från tre grupper, anses varje sådan plats så- som en tredjedels plats; och så vidare efter samma grund.
Har en grupp redan fått sig till— delad så många platser, som motsva- ra antalet namn ä gruppens val-sedlar, är den utesluten från vidare jämfö- relse.
24 5.
Sedan val av ombud avslutats, sko- la suppleanter utses sålunda. att för varje ombud inom den grupp, för vil- ken han blivit vald, företagas så många, dock minst två, nya samman- räkningar, som gruppen erhållit plat- ser. H'ar ombud fått sig tillerkänt plats från flera grupper, anses han vald för den grupp, från vilken plats först till-delades honom.
Vid varje sammanräkning tages hänsyn blott till de valsedlar, vilka upptaga ombudets namn och på grund därav gäll-de för detta namn vid den sammanräkning, då namnet tilldelades plats i ordningen inom gruppen. Varje valsedel gäller såsom hel röst. Med iakttagande av att namn å någon, som blivit genom va- let utsedd till ombud eller till supple- ant för det ombud, sammanräkningen avser, anses såsom obefintligt, skall röstvärdet tillgodoräknas det namn, som står främst av de för det ifråga- varande ombudet särskilt upptagna.
Nuvarande lydelse. Utredningens förslag.
suppleantnamnen eller om sådant nanm ej finnes, det namn, som står främst bland samtliga suppleantnam- nen å valsedeln. Den som erhållit högsta röstetalet är vald till suppleant för det ombud sammanräkningen av- ser.
De för varje särskilt ombud valda su'pp'leanterna intaga plats i den ord- ning, i vilken de 'blivit utsedda.
25 å.
Mellan lika röstetal eller jämförel- setal skall, där så erfordras, skiljas genom lottning.
26 %.
Sker röst—sammanräkningen (av 'val— nämnden, åligger det nämndens ord- förande att omedelbart efter det räk- ningen ägt rum insända valproto- kollet, röstsammanräkningsprotokollet och valsedlarna till förvaltningsut- skottet. Sker insändan—det med posten skall försändelsen assureras.
27 %.
sthål'lningssä'll'skapets förvalt- ningsutskott skall meddela länsstyr relsen valets utgång för införande i länskungörelserna.
Förvaltningsutskott och nämnder.
17 5.
Förvaltningsutskottet består högst 12 ledamöter. Själv—skrivna ledamöter av förval-t- ninlgsutskottet äro hushållningssäll- skapets ordförande och vice ordfö— rande, vilka utöva samma befatt- ningar inom utskottet.
HV
28 %. Förvaltningsutskottet högst 12 ledamöter. Självskrivna ledamöter av förvalt- ningsutskottet äro hushållningssäll- skapets ordförande och vice ordfö- rande, vilka ultöva samma befatt- ningar inom utskottet.
består av
.- Hushållningssällskap äger i sina stadgar införa bestämmelse, att jäm- väl sällskapets sekreterare skall vara självskriven ledamot av förvaltnings- utskottet.
De ledamöter av förvaltningsutskot- tet, vilka icke äro självskrivna, väljas av hushållningssällskapet bland dess ledamöter för en tid av högst fyra år.
För envar av de valda ledamöterna väljes minst en suppleant.
Hushållningssäl'lskapets sekreterare är sekreterare i förvaltningsutsko'ttet.
18 s.
sina stadgar införa bestämmelse, att jäm-
H—ushållningss—ällskap äger i
väl lantbruksdirektören skall vara självskriven ledamot av förvaltnings- utskottet.
De ledamöter av förvaltningsutskot- tet, vilka icke äro självskrivna, väljas av hushållni—ngssällskapet bland dess ledamöter för en tid av fyra är, räk— nat från och med den 1 juli.
För envar av de valda ledamöterna väljes minst en suppleant.
Lantbruksdircktören är sekreterare i hushållningssällskapet och förvalt- ningsutskottet.
29 å.
Annan hushållningssäl[skapets befattningshavare, än ovan nämnts, må icke vara ledamot eller suppleant i utskottet.
19 %.
Förvaltningsutskottet åligger
att med uppmärksamhet följa ut- vecklingen av i 1 % angivna näringar och verka för deras förkovran samt att i sådant syfte för hushållnings- sällskapet framlägga förslag i frågor, som falla inom området för sällska- pets verksamhet;
att handhava sällskapets ekono- miska angelägenheter och att uppgö- ra förslag till inkomst- och utgifts- stat;
att bereda alla ärenden, innan de överlämnas till hushållaingssällska- pets avgörande;
att ombesörja verkställandet hushållnin'gssäll'skapets beslut;
att avgiva av statens verk och myn- digheter begärda yttranden och upp- gifter ävensom lämna biträde för in- förskaffande genom sällskapets un- deravdelningar av uppgifter till jord- bruk'sräkningar och jordbruksstatistik i övrigt;
av
30 %.
Förvaltningsutskottet åligger
att med uppmärksamhet följa ut— vecklingen av i 1 & angivna näringar och verka för deras förkovran samt att i sådant syfte för hushållnings- sällskapet framlägga försla-g i frågor, som falla inom området för sällska— pets verksamhet;
att handhava sällskapets ekono— miska angelägenheter och att uppgöra förslag till inkomst- och utgiftsstat;
att bereda alla ärenden, innan de överlämnas till hushållningssällska- pets avgörande;
att ombesörja verkställandet hushållningssällskapets beslut;
att avgiva av statens verk och myn— digheter begärda yttranden och upp- gifter ävensom lämna biträde för in- förskaffande av uppgifter till jord— bruksräkningar och jordbruksstatistik i övrigt;
av
Nuvarande lydelse.
att, under iakttagande av vad i 21 % stadgas tillsätt-a sekreterare; samt
att tillsätta skattmästare och övriga befa'ttningslravare.
20 %.
Utredningens förslag.
att jämlikt bestämmelserna i 2 å invä-lja ledamöter i hushållningssäll- skapet; samt
att med iakttagande av vad därom i särskild ordning stadgas tillsätta och entlediga befattningshavare hos hus- hållningssällskapet.
31 &.
Förvaltningsutskottet må ej fatta beslut, därest icke minst två tredjedelar av dess samtliga ledamöter äro närvarande.
21 å.
Dä sekreteraretjänst hos hushåll- ningssällskap skall tillsättas, förklarar förvaltningsutskottet tjänsten till an- sökning ledig med föreläggande av viss tid, icke understigande 30 dagar, inom vilken ansökningar skola vara inkomna till utskottet.
Bland de sökande uppsätter för- valtningsutskottet på förslag tre, där- est så många sökande finnas, varef- ter förslaget och tillhörande ansök- ningshandlingar insändas till lant- hruksstyrelsen.
Ej må någon antagas till sekretera— re, 50111 icke med hänsyn till teore- tiska kunskaper och praktisk erfa- renhet förklarats till platsen kompe- tent av lantbruksstyrelsen eller, efter besvär över av lantbruksstyrelsen med- delat ln—slut. av Kungl. Maj:t.
32 g.
1 inom. Förvaltningsutskottet äger, därest utskottet så finner lämpligt, tillsätta särskilda nämnder för bered- ning av vissa ärenden eller handha- vande av vissa delar av hushållnings- sällskapets verksamhet.
2 mom. I 1 mom. omförmäld nämnd må, därest icke Kungl. Maj:t
Nuvarande lydelse. Utredningens förslag.
av särskilda skäl medgiver högre an- tal, bestå av högst fem, bland hus- hållningssällskapets ledamöter för en tid av högst fyra år valda ledamöter.
För envar av de valda ledamöter- na väljes en suppleant.
3 mom. Nämnd utser inom sig ord- förande och vice ordförande.
4 mom. Konsulent eller annan hos hushållningssällskap anställd befatt- ningshavare må vara ledamot av så- dan nämnd, vars uppgift faller inom befattningshavarens verksamhetsom- råde, samt om så befinnes lämpligt tjänstgöra som nämndens sekreterare.
Lantbruksdirektör, som ej är leda- mot av nämnd, skall underrättas om sammanträde med nämnden samt äger rätt att därvid närvara och del- taga i överläggningen.
Resekostnads- och traktamentsersättning.
22 ä.
1 mom. Envar vid hushållnings— sällskaps ordinarie sammanträde när- varande röstberättigad åtnjuter ej mindre ersättning för resekostnaden fram och äter än även dagtraktamen- te, dock för högst tre sammanträdes- dagar årligen, allt enligt samma grun- der, som gälla för landstingsmän vid landstingssammanträde.
2 mom. Har Kungl. Maj:t enligt 6 5 2 mom. förordnat om extra sam- manträde, åtnjuter envar därvid när- varande röstberättigad efter samma grunder, som i 1 mom. i denna para- graf angives, dagtraktamente under en sammanträdesdag jämte ersätt- ning för resekostnader till och från sammanträdet.
33 ä.
1 mom. Envar vid hushållnings— sällskaps ordinarie sammanträde när- varande röstberättigad åtnjuter vid fullgörande av sitt uppdrag trakta- ments- och resekostnadsersättning en- ligt klass II C i allmänna reseregle- mentet, dock för högst tre samman- trädesdagar årligen jämte erforderliga resdagar.
2 mom. Har Kungl. Maj:t enligt 5 g 2 mom. förordnat om extra sam- manträde, åtnjuter envar därvid när- varande röstberättigad traktaments- och resekostnadsersättning efter sam— ma grunder som i 1 mom. denna pa- ragraf angivas under en samman- trädesdag jämte erforderliga resda- gar.
Nuvarande lydelse.
3 mom. Ersättning enligt 2 mom. gäldas direkt av statsmedel.
23 g.
1 mom. Ledamot eller suppleant i förvaltningsutskottet ävensom re- visor eller revisorssuppleant åtnjuta vid fullgörande av sitt uppdrag dag- traktamente och resekostnadsersätt- ning efter enahanda grunder, som angivits i 22 &, dock att åtnjutande av dagtraktamente ej är begränsat till visst antal dagar.
Utredningens förslag.
3 mom. Envar vid hushållnings- sällskaps ordinarie eller av Kungl. Maj:t förordnat extra sammanträde närvarande röstberättigad, åtnjuter, då sammanträdet äger rum å veder- börandes hemort, vid fullgörande av sitt uppdrag arvode med 9 kronor, dock ifråga om ordinarie samman- träde under högst tre sammanträdes- dagar årligen och ifråga om extra sammanträde under en sammanträ- desdag.
4 mom. Ersättning enligt 2 och 3 mom. för extra sammanträde gäldas direkt av statsmedel.
34 å.
1 mom. Ledamot eller suppleant i förvaltningsutskottet eller av förvalt- ningsutskottet jämlikt 32 % tillsatt nämnd ävensom revisor eller revisors- suppleant åtnjuter vid fullgörande av sitt uppdrag traktaments- och rese- kostnadsersättning efter enahanda grunder, som angivits i 33 &, dock att åtnjutande av traktamente ej är be- gränsat till visst antal sammanträdes— dagar, med rätt likväl för förvaltnings- utskottet att om så befinnes lämpligt begränsa årliga antalet sammanträ- desdagar för ledamöter och supplean- ter i ovan omförmäld nämnd.
2 mom. Förutom i 1 mom. omförmäld gottgörelse må efter hushållnings- sällskapets bestämmande till revisor eller, i förekommande fall, revisors- suppleant utgå särskilt arvode för med uppdraget förenat besvär. Arvodet skall till beloppet bestämmas för ett år 1 sänder och må icke överstiga vad på grund av göromålens art och omfattning kan anses skäligt, ej heller be— stämmas med hänsyn till den inkomst av tjänst, yrke eller näring, som upp- dragets innehavare genom dess fullgörande går förlustig.
Nuvarande lydelse. Utredningens förslag.
Revision. Räkenskapsår och revision.
35 %.
Hushållningssällskapets räkenska- per skola ställas för tiden 1 juli—30 juni.
24 å. 36 &.
1 mom. Hushållningssällskaps räkenskaper och förvaltning skola granskas av två eller flera revisorer.
En av revisorerna skall förordnas av vederbörande länsstyrelse. Lands— ting, som beviljat anslag till hushållningssällskap, äger utse en revisor. Öv— riga revisorer väljas av hushållningssällskapet.
För envar revisor må jämväl utses suppleant. 2 mom. Avskrift av revisionsberättelse skall av förvaltningsutskottet ome— delbart efter berättelsens avgivande tillställas lantbruksstyrelsen.
Protokoll och årsberättelse.
25 å. 37 å.
Vid hushållningssällskaps och för- Vid hushållningssällskaps och för— valtningsutskotts sammanträden skall valtningsutskotts ävensom i 32 5 om— föras protokoll. förmäld nämnds sammanträden skall
föras protokoll.
Protokoll skall innehålla förteckning å de vid sammanträdet närvaran- de röstberättigade samt i korthet angiva beskaffenheten av varje föredraget ärende och de beslut, som fattats däri, ävensom, där omröstning ägt rum, uppgift om huru röstningen utfallit. Röstberättigad, som vid besluts fattande tillhört minoriteten, äger rätt att få detta antecknat till protokollet. I övrigt står det varje röstberättigad öppet att senast vid protokollets justering skrift- ligen anföra de skäl, på vilka vederbörande stöder sin mening, och skola sådana anföranden bifogas protokollet. Protokoll skall justeras av ordföranden och två därtill utsedda justerings— män inom femton dagar från sammanträdets avslutande.
26 &. Hushållningssällskap åligger att varje år före utgången av april månad till lantbruksstyrelsen avgiva berät— telse över de av sällskapet under fö- regående år vidtagna åtgärder till främjande av lanthushållningen och därtill hörande binäringar ävensom fiske och hemslöjd, vid vilken berät-
38 %. Hushållningssällskap åligger att varje år före den 15 oktober till lant- bruksstyrelsen avgiva berättelse över de av sällskapet under föregående år vidtagna åtgärder till främjande av lanthushållningen och därtill höran- de binäringar ävensom fiske och hem- slöjd, vid vilken berättelse skola fo-
Nuvarande lydelse.
telse skola fogas uppgifter rörande sällskapets ekonomi, avfattade å rä- kenskapstablå enligt av lantbrukssty- relsen fastställt formulär.
Underavdelningar.
27 %.
Underavdelning av hushållnings- sällskap skall inrättas i varje socken eller, där särskilda lokala förhållan- den sä påkalla, annat motsvarande område.
Dessutom må för härad, tingslag el- ler motsvarande område i enlighet med närmare bestämmelser i sällska- pets stadgar inrättas högre underav- delning.
28 %.
Underavdelnings ändamål är att in- om sitt område främja hushållnings- sällskapets verksamhet i enlighet med de bestämmelser, som finnas intagna i hushållningssällskapets stadgar eller eljest blivit av hushållningssällskapet fastställda.
Underavdelning har att lämna bi— träde vid jordbruksräkningar även- som vid insamlande av uppgifter i öv- rigt för jordbruksstatistiken.
29 %. Underavdelning väljer inom ordförande och vice ordförande.
sig
30 &.
Om underavdelnings sammanträde åligger det avdelningens ord-förande
gas uppgifter rörande sällskapets eko- nomi, avfattade å räkenskapstablå enligt av lantbruksstyrelsen tillhanda- hållet formulär.
Hushållningsgillen och hushålls- nämnder.
39 ä.
1 mom. Inom hushållningssällskap skola finnas underavdelningar, om- fattande i regel minst en socken och benämda hushållningsgillen.
2 mom. Antalet hushållningsgillen inom hushållningssällskapets område fastställes av sällskapet.
3 mom. Hushållningsgille må, där- est så befinnes erforderligt, utse om- bud för olika delar av gillets område för tillvaratagande av hushållnings- sällskapets och gillets intressen.
40 %. Hushållningsgilles ändamål är att inom sitt område främja hushållnings- sällskapets verksamhet i enlighet med de bestämmelser, som finnas intagna i sällskapets stadgar eller eljest blivit av sällskapet fastställda.
Hushållningsgille har, där särskil- da i 39 & omförmälda ombud icke ut- setts för ändamålet, att lämna biträde vid jordbruksräkningar ävensom vid insamlande av uppgifter i övrigt för jordbruksstatistiken.
41 5.
1 mom. Hushållningsgille skall år- ligen hålla ordinarie sammanträde under oktober eller november månad.
Rösträtt vid sammanträde tilll-kom- mer envar ledamot av hushållnings- sällskapet inom hushållningsgil'lets område.
att i god tid förut och minst en vecka före sammanträdet på lämpligt, i stadgarna angivet särtt meddela avdel- ningens ledamöter.
Wid underavdelnings sammanträde skall föras protokoll, som 'av ordfö— ravnden och två därtill utsedda juste- ringsmän skall justeras inom femton dagar från sammanträdets avslutan- de.
Utredningens förslag.
2 mom. Hushållningsgille utser för en tid av fyra år, räknat från den 1 januari året efter det valet skett, inom sig ordförande och vice ordförande samt ytterligare minst en ledamot, vilka tillsammans bilda gillets styrel- se. För en var av ledamöterna utses en suppleant.
Därest styrelseledamot avgår före m'andattiden's utgång skal-l komplet- teringsval för återstående tid äga rum.
3 mom. Hushållni—ngsgilles räken- skaper och förvaltning skola granskas av två eller flera revisorer, utsedda å gillets ordinarie sammanträde.
4 mom. Om hushållningsgilles sam- manträde åligger det dess ordförande att i god tid förut och minst en vecka före sammanträdet på lämpligt, i stadgarna angivet sätt meddela gillets ledamöter.
5 mom. Vid hushållningsgilles och dess styrelses sammanträden ska'll fö- ras protokoll, som av ordföranden och två därtill utsedda justeringsmän skall justeras rinom femton dagar från sammanträdets avslutande.
6 mom. För hushållningsgille skola i övrigt gäll-a stadgar, som fastställas av hushållningssällskapet.
42 5.
Till hushållningsgille skall finnas knuten en hushållsnämnd, bestående av tre ledamöter, varav minst två kvinnliga och med huvudsaklig upp- gift att främja hushållningssällskapets och gillets verksamhet på lanthushåll- lens område.
Hushållsnämnd må, därest så be- finnes erforderligt, utse ombud för olika delar av hushållningsgillets om-
Nuvarande lyd else.
Matrikel. 31 &.
För varje hushållningssällskap skall finnas en fullständig och tillförlitlig matrikel, upptagande de olika under- avdelningarna och de sällskapets le- damöter, som tillhöra varje avdel- ning.
råde för tillvaratagande av hushåll— ningssällskapets och gillets intressen å lanthushållens område.
Ledamotsförteckning.
43 5.
För hushållningssällskap skall fin— nas en fullständig ledamotsförteck- ning, upptagande de olika hushåll- ningsgillena och de sällskapets leda- möter, som tillhöra varje gille.
Besvär.
32 %.
44 &.
Ledamot av hushållningssällskap, som förmenar, att något sällskapets 'be- slut fattats i strid mot de i sällskapets stadgar meddelade bestämmelser eller att val av lantbruksombud, i vilket ledamoten ägt deltaga, icke skett i före- skriven ordning, må däröver h'os Kungl. Maj:t anföra besvär, som skola ingivas till jordbruksdepartementet inom 30 dagar, räknat från dagen för beslutets justerande.
33 &.
Ledamot av underavdelning, som förmen'ar, att något underavdelning- ens beslut fattats i strid mot under- avdelningens eller hushållningssäll- skapets stadgar, må däröver hos för- valtningsutskottet anrföra besvär inom 30 'dagar, räknat från dagen för be- slutets justerande.
Över :förvaitningsutskottets beslut i anledning av besvär rörande tillämp— ningen av hushålllningssällskapets stadgar må besvär föras hos Kungl. Maj :t i den ordning 32 & stadgar om besvär över hus—hållningssäullskaps beslut. Förvaltni-ngsutskottets beslut över besvär rörande tillämpningen av underavdelnings stadgar må ej över- klaga-s.
45 &.
Ledamot av hushållningsgille, som förmenar, att något hushållningsgil- lets beslut fattats i strid mot hushåll- nin'gsgillets eller hushållningssällska- pets stadga—r, må däröver hos förvalt- ningsuts'kottet anföra besvär inom 30 dagar, räknat från dagen för beslutets justerande.
Över förvaltningsutskottets beslut i anledning av besvär rörande tillämp- ningen av hushållningssällskapets stadgar må besvär föras hos Kungl. Maj:t i den ordning 44 % stadgar om besvär över hushål-lningssäullskap's beslut. Förvaltningsutskottets beslut över besvär rörande tillämpningen av hushållningsgilles stadgar må ej över- klagas.
Nuvarande lydelse.
34 g.
1 mom. Förslag till stadgar eller ändring däri skal-l, för att anses an- taget av hushållningssällskap, hava godkänts vid två på varandra följan- de ordinarie sammanträden.
2 mom. Förslag, varom i 1 mom. sägs, ingives för erhållande av Kungl. Maj:ts fastställelse till jordbruksde— p'artementet.
35 %.
Utöver stadganden i överensstäm- melse med de i 1 34 åå härovan an- givna grunder må i hushållningssäll- skaps stadgar intag—as de ytterligare, emot samma grunder ej stridande be- stämmelser, som med hänsyn till sär- skilda lokala förhållanden, sällskapet åliggande uppgifter eller eljest anses erforderliga.
Intill dess lantbruksombud blivit valda, utövas hushål-lningssällskapets beslutanderätt enligt för sällskapet förut gällande stadgar.
Förslag till stadgar och ändring däri.
Utredningens förslag.
46 ä.
1 mom. Förslag till stadgar för hushållningssällskap eller ändring däri skall, för att anses antaget av hushållningssällskap. hava godkänts vid ett ordinarie och ett därpå följan- de extra sammanträde.
2 mom. Förslag, varom i 1 inom. sägs, ingives för erhållande av Kungl. Maj:ts fastställelse till jordbruksde— partementet.
47 %.
Utöver stadganden i överensstäm— melse med de i 1 46 åå härovan-an- givna grunder må i hushållningssäll- skaps stadgar intagas de ytterligare, emot samma grunder ej stridande 'be— stämmelser, som med hänsyn till sär- skilda lokala förhållanden, sällska— pet låliggande uppgifter eller eljest an- ses erforderliga.
Övergångsbestämmelscr m. m.
1) Ledamotsavgifter enligt denna kungörelse skola första gången upp- tagas å kronodebetsedel för år 1944.
2) Lantbruksombud enligt denna kungörelse skola första gången utses för tiden från och med den 1 januari 1945, då enligt tidigare bestämmelser utsedda ombud upphöra att fungera.
3) Förvaltningsutskottet enligt den— na kungörelse skall första gången ut- ses för tiden från och med den 1 juli 1945, då enligt tidigare bestämmelser utsett förvaltningsutskott upphör att fungera.
4) Hushållningsgilles styrelse enligt denna kungörelse skall på konsti— tuerande sammanträde våren 1944
första gången utses för tiden 1 juli 31 december 1944 samt därefter på ordinarie sammanträde hösten 1944 för perioden 1945—1948. För konsti- tuerande sammanträde med hushåll- ningsgille äger förvaltningsutskottet utsätta tid och plats samt utse sam- luuukullande.
5) I 35 % given bestämmelse angå- ende räkenskapsår skall tillämpas första gången från och med räken- skapsåret 1 juli 1944—30 juni 1945. Hushållningssällskaps räkenskaper skola för första halvåret 1944 avslu— tas per den 30 juni 1944.
Genom denna kungörelse upphäves kungörelsen den 8 juni 1923 (nr 229) med allmänna grunder för hushåll— ningssällskaps organisation med den lydelse densamma i vissa delar erhål- l-it genom kungörelserna den 4 no— vem'her 1932 (nr 492), den 17 maj 1935 (nr 163) och den 17 juni 1938 (nr 397).
Formulär ].
Formulär till valsedel, som avses i 20 & Kungl. Maj:ts kungörelse den .............................. med allmänna grunder för hushållningssällskaps organisation.
Plats för gruppbeteckning
Valsedelns storlek och antal rum i sedeln må lämpas efter behovet. Vänstra sidan är avsedd för lantbruksombuds namn och högra sidan för suppleanters namn.
SJÄTTE KAPITLET.
Självskrivna ledamöter av hushållningssällskap.
Allmänna synpunkter.
Den verksamhet, som enligt utredningens tidigare uttalade mening tillkom- mer ett hushållningssällskap berör så gott som samtliga jordbrukare inom sällskapets område. Med hänsyn härtill synes utredningen såsom tidigare framhållits önskvärt, att jordbrukarna i regel skola vara självskrivna leda- möter av hushållningssällskapen samt därmed beredas möjligheter att aktivt ingripa i och medverka vid utformningen av vederbörande hushållningssäll- skaps verksamhet.
Med rätt att såsom självskriven ledamot påverka hushållningssällskapets verksamhet bör emellertid jämväl följa skyldighet att i större utsträckning än annan ledamot ekonomiskt bidraga till denna verksamhet. Det synes näm- ligen skäligt, att jordbrukarna, som mer än andra samhällsmedlemmar hava nytta av hushållningssällskapets verksamhet, i allmänhet även bidraga till täckande av större del av kostnaderna för denna verksamhet än som uttages av samhällsmedlemmarna i allmänhet genom av skattemedel utgående stats- understöd till hushållningssällskaps verksamhet eller andra statsbidrag för jordbrukets främjande. Vidare torde uttagandet av särskild avgift av jord- brukarna för ifrågavarande verksamhet främja deras känsla av samhörig- het med sitt hushållningssällskap och öka deras intresse för att sällskapets verksamhet så inriktas, att den blir till största möjliga nytta för jordbruket inom sällskapets område. Slutligen må såsom skäl framhållas hushållnings- sällskapens behov av ökade inkomster.
Självskriven ledamots avgift. Enligt förslaget till grundstadgar, 2 ä 3 mom. skall självskrivet ledamotskap grundas på skyldighet att erlägga särskild ledamotsavgift, förslagsvis be- nämnd jordbruksavgift. I anledning härav torde avgiftsspörsmålet höra i första hand diskuteras.
Enär sagda jordbruksavgift skulle få obligatorisk karaktär för flertalet jordbrukare, torde föreskrifter om dylik avgift böra beslutas av riksdagen och meddelas i särskild Kungl. Maj:ts förordning. Förslag till dylik förord- ning återfinnes i slutet av detta kapitel.
Vid överväga-nde av grunderna för sagda avgift synes utredningen tre hu- vudfrågori första hand påkalla uppmärksamhet, nämligen avgiftsskyldighet, avgiftens konstruktion och storlek samt uppbördsförfarandet.
Beträffande den förstnämnda frågan har utredningen i förslaget till för- ordning, 1 &, första stycket, i princip förordat, att envar enskild person. ävensom juridisk person, som äger eller, där fastigheten är utarrenderad, ar- renderar fastighet, taxerad som jordbruksfastighet med ett taxeringsvärde. skogsvärde inberäknat, av 2000 kronor eller därutöver, skall vara skyldig erlägga jordbruksavgift på sätt förordningen stadgar.
Med jordbruk avses sålunda i detta sammanhang sådan fastighet, som är taxerad som jordbruksfastighet. Visserligen innebär en dylik definition att exempelvis en del trädgårdsidkare icke åläggas avgiftsskyldighet, ehuru de i princip borde härutinnan med hänsyn till deras nytta av hushållningssäll- skapens verksamhet vara likställda med jordbrukare. Någon i förevarande avsende bättre definition å jordbruksfastighet torde emellertid enligt utred- ningens mening knappast kunna formuleras.
Skyldigheten att erlägga jordbruksavgift har emellertid i förslaget begrän- sats till sådan jordbrukare, vars fastighets taxeringsvärde uppgår till minst 2000 kronor. Som motivering för denna begränsning mä framhållas, att brukare av mindre fastigheter i allmänhet icke torde hava jordbruket såsom huvudnäring och sålunda närmast torde böra jämställas med de befolk- ningsgrupper, som genom sin skatteskyldighet i allmänhet bidraga till främ— jande jämväl av jordbruket.
Vad därefter angår frågan, huruvida avgit'tsskyldighet bör tillkomma ägare eller arrendator, när egendomen är utarrenderad, vill utredningen framhålla. att nyttan av hushållningssällskapets verksamhet i första hand torde till- komma arrendatorn. Uppbörden, som i det följande föreslås ske i samman- hang med kronouppbörden, kan visserligen något försvåras genom avgiftsskyl- dighet för arrendator i stället för ägare. Då emellertid generell skyldighet för ägaren att erlägga jordbruksavgift skulle innebära, att ett betydande an- tal jordbrukare icke skulle bliva självskrivna ledamöter av hushållningssäll- skap och uppbörden för övrigt även med den föreslagna avgiftsskyldigheten är praktiskt genomförbar — redan nu tillämpas ett liknande förfaringssätt ifråga om vägskatt —— synes nämnda försvårande av uppbörden icke utgöra tillräckligt skäl för att beträda den med hänsyn till jordbruksavgiftens syfte avgjort sämre vägen att generellt pålägga ägaren avgiftsskyldighet.
Tilläggas må att utredningen med avsikt använt begreppet arrendator och icke det, måhända även för fastighet, som ej skötes av ägaren, något mera vidsträckta begreppet brukare. Sistnämnda begrepp synes nämligen kunna giva anledning till missförstånd och tveksamhet i fråga om avgiftsskyldighet.
Även om utredningen sålunda i princip bestämt förordar avgiftsskyldig- het för ägare eller, där fastigheten är utarrenderad, för arrendator måste dock visst undantag härvidlag göras. Sålunda torde förekomma, att fastig- het av ifrågavarande slag är uppdelad i två eller flera utarrenderade bruk- ningsdelar, som var för sig icke åsatts särskilt taxeringsvärde. Vidare kan
viss, icke särskilt taxerad del av dylik fastighet — exempelvis jordbruket exklusive skogen —— vara utarrenderad. Då ifrågavarande fastighetsdelar stundom kunna vara ganska stora, vore det givetvis önskvärt, att arrenda- torerna även å dessa erlade jordbruksavgift. Då utredningen emellertid icke kunnat finna någon praktiskt framkomlig väg härvidlag, har utredningen ansett sig höra i 1 5, andra stycket föreslå, att avgiftsskyldighet i förevaran- de fall skall åvila ägaren.
Utredningen har vidare icke förbisett, att en och samma fastighet kan ägas eller arrenderas av två eller flera enskilda personer. Därest fastigheten in- går i oskiftat sterbhus, torde sterbhuset stå som ägare eller arrendator OCh sålunda hava att erlägga jordbruksavgift. Är så icke fallet torde få tilläm- pas samma bestämmelser som i fråga om skatt av flera ägare, nämligen att jordbruksavgiften påföres ägarna eller arrendatorerna gemensamt.
Vidare kan ifrågakomma, att en och samma person äger eller arrenderar två eller flera fastigheter, taxerade som jordbruksfastigheter eller äger en eller flera dylika fastigheter och samtidigt arrenderar en annan eller andra. Därest sagda fastigheter var för sig hava ett taxeringsvärde, skogsvärde in- beräknat, om minst 2 000 kronor, bör vederbörande erlägga jordbruksavgift för varje dylik fastighet. Emellertid kan givetvis förekomma, att envar eller någon av sagda fastigheter har ett taxeringsvärde, skogsvärde inberäknat, understigande 2 000 kronor men att å andra sidan två eller flera fastigheters taxeringsvärden, skogsvärde inberäknat, sammanlagt uppgå till nämnda be- lopp. I princip synes utredningen rättvist, att i sistnämnda fall vederbörande skall vara skyldig erlägga jordbruksavgift för de sambrukade fastigheternas sammanlagda värden. Bland annat ur uppbördssynpunkt torde emellertid va- ra nödvändigt begränsa avgiftsskyldigheten till sådana fall, där samtliga ifrågavarande fastigheter äro belägna inom samma socken samt sambrukas såsom en brukningsdel. Bestämmelser härom återfinnas i 1 &, tredje stycket.
För fullständighetens skull må i detta sammanhang påpekas, att om en person äger eller arrenderar en fastighet med ett taxeringsvärde, skogsvärde inberäknat, understigande 2 000 kronor men samtidigt arrenderar icke sär- skilt taxerad del av annan fastighet är vederbörande, även om sistnämnda del är en större brukningsdel, enligt vad ovan anförts icke skyldig erlägga jordbruksavgift.
Såsom av det föregående framgått föreslår utredningen, att i fastighetens taxeringsvärde bör ingå jämväl skogsvärdet. Såsom motivering härför vill utredningen framhålla, att hushållningssällskapens verksamhet i viss mån berör även skogsskötseln, exempelvis i samband med hushållningssällskapens allmänna undervisnings- och upplysningsverksamhet. Vid planläggning av jordbruksdriften eller av åtgärder till förbättring av jordbruket måste hän- syn även tagas till befintlig skog. Vidare må påpekas, att värdet av fastig- hetens byggnader helt ingå i jordbruksvärdet, ehuru dessa byggnader -— lik- som för övrigt till jordbruket hörande arbetskraft och inventarier —— även hava betydelse för skogsdriften, särskilt i skogrika trakter.
Vid övervägande av frågan om jordbruksavgiftens konstruktion och stor-
lek synes utredningen tvenne alternativ kunna ifrågakomma, nämligen enligt alternativ ett en uppdelning av densamma i dels en grundavgift med förslags- vis två kronor, dels en tilläggsavgift med viss procent av fastighetens ovan- nämnda taxeringsvärde, förslagsvis tvåhundradels procent, eller enligt alter— nativ två avgift av enbart sistnämnda karaktär och storlek.
Såsom skäl för det första alternativet må framhållas, att detsamma inne- bär, att en självskriven ledamot under alla förhållanden kommer att erlägga högre ledamotsavgift än andra ledamöter, vilket enligt utredningens tidigare uttalade mening får anses skäligt. Därest det andra alternativet tillämpades, skulle vissa självskrivna ledamöter — nämligen enligt förslaget sådana, vars fastigheters taxeringsvärden ligga mellan 2 000 kronor och 10 000 kronor —— erlägga lägre avgift än icke självskrivna ledamöter, ehuru de förras nytta av och intresse för sällskapets verksamhet bör vara större. Visserligen kunde tänkas en sänkning av den tidigare för andra ledamöter föreslagna tvåkro— norsavgiften, varigenom nämnda avgiftsskillnad skulle minskas. Då emeller- tid ledamot bör såsom vederlag för avgift kostnadsfritt erhålla av hushåll- ningssällskap utgivna publikationer, torde en sänkning av den föreslagna två- kronorsavgiften knappast kunna ifrågakomma. Å andra sidan kunde tänkas en höjning av förenämnda enbart procentuella avgift. En allt för hög dylik avgift kan emellertid enligt uredningens mening bliva allt för betungande. Tilläggas må vidare, att om avgift från självskriven ledamot uttages enligt det andra alternativet, skulle en dylik ledamot med exempelvis en till 5000 kronor taxerad fastighet enhälla nämnd-a publikationer för endast en krona om året medan icke självskriven ledamot finge erlägga två kronor. Slutligen må framhållas, att det andra alternativet skulle innebära ett visst missgyn- nande av hushållningssällskap med övervägande mindre jordbruk i jämfö- relse med sällskap med relativt många stora jordbruk.
Gentemot det första alternativet kan å andra sidan anföras, att en jord- brukare med två eller flera, inom samma hushållningssällskaps område men inom olika socknar belägna fastigheter, var för sig taxerade till minst 2 000 kronor, hade vid alternativets genomförande att för varje fastighet er- lägga såväl grundavgift som tilläggsavgift. Ur uppbördssynpunkt torde näm- ligen knappast vara möjligt med en sådan föreskrift, att grundavgift skulle erläggas endast för en dylik fastighet. Då emellertid nämnda förhållande torde få anses utgöra undantagsfall, anser utredningen detsamma icke böra tillmätas avgörande betydelse.
Efter Övervägande av de båda alternativens för- och nackdelar vill utred— ningen förorda det första. I förslagets till förordning 2 5 har sålunda uttalats, att jordbruksavgift skall årligen utgå med dels en grundavgift av två kronor, dels en tilläggsavgift av tvåhundradels procent av fastighetens taxeringsvärde, skogsvärde inberäknat. Påpekas må emellertid, att endast en grundavgift bör uttagas av ägare till eller, där fastigheterna äro utarrenderade, av arren- dator å flera jordbruksfastigheter inom samma socken, för vilka jordbruks- avgift enligt 1 % utgår, därest fastigheterna brukas som en brukningsdel. Eljest komma ifrågavarande jordbrukare i sämre läge än den jordbrukare, vars
brukningsdel består av endast en fastighet med samma taxeringsvärde som det sammanlagda värdet av ovannämnda flera fastigheter. I 2 & hava "föref— skrifter härutinnan lämnats. Såsom redan nämnts torde däremot dylikt un- dantag med hänsyn till uppbörden icke vara lämpligt, då fastigheterna-äro belägna inom skilda socknar.
Utredningen har icke funnit skäl föreslå någon absolut maximistorlek av jordbruksavgiften. Även för ledamöter med högt taxerade jordbruk torde nämligen den föreslagna avgiften icke kunna anses betungande. Sålunda blir densamma för ledamot med ett till exempelvis 200 000 kronor taxerat jord— bruk ej högre än 42 kronor.
Med hänsyn till hushållningssällskapens olika stora medelstillgångar och uppkommande tillfälliga behov av ökade ekonomiska resurser kunde. må- hända göras gällande önskvärdheten av att sällskapen medgåves rätt att inom vissa i förordningen fastställda gränser själva bestämma tilläggsavgif— tens storlek. Utredningen har emellertid med hänsyn till avgiftens obligato- riska karaktär icke ansett sig böra föreslå en dylik självbestämmanderätt. ' —
Såsom för närvarande sker med ledamotsavgiften inom vissa hushållnings- sällskap torde jordbruksavgiften böra debiteras, uppbäras och redovisas i sammanhang med kronoutskylderna i den ordning Kungl. Maj:t föreskrivet samt tillställas det hushållningssällskap, inom vars område fastigheten-är belägen. Utredningen har därvid icke förbisett de strävanden, som gå ut på att söka förenkla kronouppbörden och ur kronodebetsedlarna utrensa vis'Sa av de för närvarande å desamma upptagna avgifterna såsom exempelvis den frivilliga ledamotsavgiften till hushållningssällskapen. Den ifrågasatta jorda bruksavgiftens obligatoriska karaktär synes emellertid utredningen utgöra ett fullt bärande skäl för densammas upptagande i samband med krono- uppbörden.
Jordbruksavgiften torde sålunda böra uppföras i taxeringslängden iren särskild kolumn. Några särskilda åtgärder från hushållningssällskapens sida torde 1 samband härmed icke erfordras i annan mån än vad nedan omnäm— nes i fråga om hedersledamöter. *
Till den föreslagna tidpunkten för fölordningens ikraftträdande återkom— mer utredningen senare. ' ;,t
Rätt till självskrivet ledamotskap.
Såsom tidigare omnämnts har i förslaget till nya grundstadgar för_h1'1s—' hållningssällskap föreskrivits, att envar enskild person ävensom juridisk per+ son är självskriven ledamot av det hushållningssällskap, till vilket vederbö-: rande har att erlägga jordbruksavgift. : "&
Påpekas må, att enligt nuva1ande grundstadgar gäller som villko1 för ledaa motskap bl. a. att vederbörande skall vara kommunalt röstberättigad. Skäl kunna tala för ett bibehållande beträffande enskild person av denna bestäm-' melse. I fråga om självskrivna enskilda ledamöter anser emellertid utred-z ningen med hänsyn till avgiftens obligatoriska karaktär icke skäligt, att sagda 'villkor bibehålles. Såsom i tidigare avsnitt påpekats bör dock vid'val
anlantbruksombud endast sådan enskild ledamot, som är kommunalt röst- berättigad, äga utöva rösträtt.
"Självskrivet ledamotskap i hushållningssällskap grundar sig sålunda på skyldigheten att erlägga i det föregående omförmäld jordbruksavgift. I an- ledning av vad härutinnan anförts torde ytterligare följande höra framhållas ifråga om självskrivet ledamotskap. ! I princip bör sålunda gälla, att envar enskild person ävensom juridisk person, som äger eller, där fastigheten är utarrenderad, arrenderar fastighet, taxerad som jordbruksfastighet med ett taxeringsvärde, skogsvärde inberäk- nat, av minst 2 000 kronor skall vara självskriven ledamot av det hushåll- ningssällskap (hushållningsgille), inom vars område fastigheten är belägen.
. Därest fastigheten är uppdelad i två eller flera utarrenderade bruknings- delar, som var för sig icke åsatts särskilt taxeringsvärde, eller om viss, icke särskilt taxerad del av dylik fastighet är utarrenderad, är emellertid fastig- hetens ägare självskriven ledamot. Påpekas må, att intet hinder möter för vederbörande arrendator, att i den ordning, som anges i grundstadgeförsla- gets 2 5, 4 mom., första stycket, ingå som ledamot i hushållningssällskapet. Om en fastighet, varom nu sagts, äges av oskiftat sterbhus, torde detta bli-va självskriven ledamot av hushållningssällskapet. Är så icke fallet kan givetvis ifrågasättas, huruvida alla ägarna eller arrendatorerna var för sig eller tillsammans skola vara självskrivna ledamöter. Utredningen håller före. att" om i taxeringslängden jordbruksavgift påförts exempelvis två personer såsom ägare av eller arrendatorer å en fastighet böra båda dessa anses som självskrivna ledamöter, ehuru de erlagt endast en jordbruksavgift. Man sy- nes nämligen kunna anse var och en av dessa såsom innehavare av var sin del av fastigheten. Om en och samma person erlägger jordbruksavgift för exempelvis två fastigheter var och en med' ett taxeringsvärde, utgörande minst 2 000 kronor och belägna inom skilda hushållningssällskaps områden, torde vederbörande få anses som självskriven ledamot hos båda hushållningssällskapen. Äro fas- tigheterna belägna inom ett och samma hushållningssällskaps område men inom olika socknar blir vederbörande självskriven ledamot för båda fastig— heterna. Om en eller vardera av båda fastigheterna åsatts ett taxeringsvärde under- stigande 2 000 kronor men fastigheterna sammanlagt taxerats lägst till sagda belopp och om de därjämte ligga i samma socken samt brukas som en bruk- ningsdel och jordbruksavgift sålunda utgår enligt tidigare angivna bestäm- melser, är vederbörande givetvis självskriven ledamot av hushållningssäll- skapet och det hushållningsgille, inom vars område fastigheterna äro be- lägna. .[ "syfte att underlätta hushållningssällskapens arbete med uppgörande av ledamotsförteckning är enligt utredningens mening slutligen önskvärt, att ko- p'ior av eller utdrag ur vederbörande taxeringslängder årligen kostnadsfritt tillställas sällskapen. Likaledes föruts-ättes, att avkortningslängder i vad angår jordbruksavgifterna årligen tillställas hushållningssällskapen kostnadsfritt.
Med den kännedom om förhållandena inom länet, som vederbörande hushåll— ningssällskaps förvaltningsutskott och tjänstemän äga, torde hushållnings- sällskapen härigenom även givas möjligheter att i förevarande avseende granska taxeringslängd'erna och särskilt i vad avser debitering av ägare eller arrendator kunna lämna för uppbördsmyndigheterna värdefulla anvisningar. Slutligen må framhållas, att val av hedersledamot, som i vanliga fall är självskriven ledamot, bör meddelas vederbörande uppbördsmyndighet, därest vederbörande icke längre anses skola erlägga ledomotsavgift.
F ö r sl a g till Kungl. Maj:ts förordning om jordbruksavgift;
given Stockholms slott den
1 %.
Envar enskild person ävensom juridisk person, som äger eller, där fastig- heten är utarrenderad, arrenderar fastighet, taxerad som jordbruksfastighet med ett taxeringsvärde, skogsvärde inberäknat, av minst 2000 kronor är skyldig erlägga jordbruksavgift på sätt nedan sägs.,
Därest i första stycket omförmäld fastighet är uppdelad i två eller flera, utarrenderade brukningsdelar, som var för sig icke åsatts särskilt taxerings- värde eller om viss, icke särskilt taxerad del av dylik fastighet är utarrenderad. åligger ägaren att erlägga jordbruksavgift.
Ägare av eller där fastighet är utarrenderad, arrendator å flera jordbruks- fastigheter inom samma socken, vilkas taxeringsvärden, skogsvärden inberäk- nade, var för sig icke uppgå till 2 000 kronor, är dock skyldig erlägga jord— bruksavgift, därest fastigheternas sammanlagda taxeringsvärden uppgå till minst nämnda belopp samt fastigheterna brukas såsom en brukningsdel.
2 &.
Jordbruksavgift utgår årligen med dels en grundavgift av två kronor, dels en tilläggsavgift av tvåhundradels procent av fastighetens taxeringsvärde, skogsvärde inberäknat.
Ägare av eller där fastighet är utarrenderad arrendator å flera jordbruks- fastigheter inom samma socken, för vilka jordbruksavgift jämlikt 1 % utgår, är dock skyldig erlägga allenast en grundavgift, därest fastigheterna brukas 'såsom en brukningsdel.
3 $. Jordbruksavgift debiteras, uppbäres och redovisas i sammanhang med kronoutskylderna i den ordning Kungl. Maj:t föreskriver samt tillställes det hushållningssällskap, inom vars område fastigheten är belägen.
Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1944, skolande jordbruksavgif- ten första gången uppföras på kronodebetsedeln för år 1944.
SJUNDE KAPITLET.
Hushållningssällskapens centrala organisation.
Även om de olika hushållningssällskapens verksamhet organiserats efter olika linjer och måst variera inom skilda landsdelar, har dock tid efter annan framträtt behov av gemensamt framträdande och överläggning i olika verk- samhetsfrågor. Redan i slutet av 1800-talet organiserades för detta ändamål hushållningssällskapens ombudsmöte, för vilken institution redogörelse läm- nats i ett tidigare avsnitt. Institutionen tillkom utan medverkan från statsmak- ternas sida.
Att hushållningssällskapen kunna vara i behov av en centralt arbetande in- stitution för tillvaratagande av sällskapens intressen synes utredningen up- penbart. Gemensamma överläggningar rörande hushållningssällskapens verk- samhet kunna otvivelaktigt medföra för denna verksamhet fruktbärande ini- tiativ och ett gemensamt uppträdande leda till mera betydande resultat än om varje hushållningssällskap arbetar oberoende av övriga sällskap. Ett frivil- ligt samarbete mellan hushållningssällskapen i en central organisation kan givetvis ordnas på olika sätt. Från vissa håll har exempelvis förslag framförts om en gemensam ombudsman i Stockholm för hushållningssällskapen. En dylik kunde givetvis utföra en del för hushållningssällskapen betydelsefulla utredningsuppdrag och även lämna sällskapen upplysningar rörande olika ärendens centrala handläggning m. in., men en ombudsmans betydelse som centralt organ torde dock vara starkt begränsad. På vad sätt ifrågavarande samarbete bör ordnas för framtiden torde i övrigt böra ankomma på hushåll- ningssällskapen själva att avgöra.
Emellertid synes utredningen, att en annan fråga i detta sammanhang på- kallar särskild uppmärksamhet, nämligen förhållandet mellan lantbruks- styrelsen och hushållningssällskapen. Såsom tidigare omnämnts, utgör lant- bruksstyrelsen den centrala myndighet, som från statsmakternas sida utövar tillsyn över hushållningssällskapens verksamhet, närmast i vad densamma av- ser verkställigheten av de åt hushållningssällskapen anförtrodda statliga åt- gärderna inom sällskapens verksamhetsområde. Enligt Kungl. Maj:ts instruk- tion för lantbruksstyrelsen den 15 augusti 1933 (nr 509), % 3, bör lantbruks— styrelsen stå i oavbruten förbindelse med rikets hushållningssällskap, var- jämte styrelsen äger att från hushållningssällskapen och deras förvaltnings- utskott infordra erforderliga yttranden och upplysningar liksom å andra sidan styrelsen bör meddela hushållningssällskapen kännedom om sådant, som kan
vara av vikt för befrämjande av sällskapens ändamål. I angivna paragraf stadgas vidare, att styrelsen bör hos sällskapen göra framställningar och väcka förslag i ämnen, som beröra sällskapens verksamhet. Tilläggas må, att i kungörelser angående statsunderstöd för olika ändamål, vilkas förmedling handhaves av hushållningssällskapen, plägar stadgas, att hushållningssällskap skall i avseende å verksamheten stå under uppsikt och kontroll av lantbruks- styrelsen samt att det åligger hushållningssällskap, som tilldelats statsanslag, att till lantbruksstyrelsen avgiva de redogörelser över verksamheten, som sty— relsen föreskriver.
Förhållandet mellan lantbruksstyrelsen och hushållningssällskapen torde sålunda kunna karakteriseras dels såsom ett samarbete rörande verksamheten på jordbrukets område, dels såsom tillsyn från lantbruksstyrelsens sida över i varje fall den del av hushållningssällskapens verksamhet, som avser verk- ställandet av vissa statliga åtgärder på området.
Ett synnerligen intimt samarbete mellan lantbruksstyrelsen och hushåll- ningssällskapen är enligt utredningens mening i hög grad önskvärt ur båda parternas synpunkt för åstadkommande av utbyte av åsikter rörande verk- samhetens planläggning ävensom överläggning i frågor inom lantbruksstyrel— sens och hushållningssällskapens gemensamma verksamhetsområde. Enligt utredningens mening synes med hänsyn härtill önskvärt, att representanter för hushållningssällskapen inbjudas att vid lämpliga tillfällen inför styrelsen överlägga om betydelsefulla åtgärder. Ävenledes framstår för utredningen så- som betydelsefullt, att befattningshavare i lantbruksstyrelsen kunde beredas tillfälle att i större omfattning än hittills genom besök hos skilda hushåll- ningssällskap taga del av verksamheten och i samband därmed överlägga med representanter för hushållningssällskapen i olika frågor. Genom dylika besök samlade erfarenheter kunde sedermera komma andra hushållnings» sällskap till godo i deras verksamhet och även för lantbruksstyrelsen vara av betydelse vid fullgörandet av styrelsens arbetsuppgifter.
Lantbruksstyrelsens tillsyn över hushållningssällskapens verksamhet torde för närvarande i regel omfatta allenast en efterhandsgranskning av hushåll- ningssällskapens handhavande av förmedlingen av statsunderstöd för olika ändamål. Denna tillsyn synes i regel äga rum genom granskning av de av hushållningssällskapen avgivna redogörelserna för användningen av de olika statsunderstöden. Därjämte tillkommer hushållningssällskap att årligen till lantbruksstyrelsen avgiva berättelse över sin allmänna verksamhet samt till styrelsen insända revisionsberättelse. Tilläggas må att vederbörande länssty- relse utser en revisor för granskning av hushållningssällskaps räkenskaper och förvaltning. Därjämte är hushållningssällskap skyldigt att jämlikt Kungl. Maj:ts förordning den 4 juni 1937 (nr 304) till riksdagens revisorer efter an— modan avgiva redogörelse för användningen av statsunderstöd, vare sig un— derstödet skall återbetalas eller icke.
Redan den anledningen att hushållningssällskapen åtnjuta eller förmedla statsunderstöd till betydande belopp synes utredningen motivera en tillsyn från statsmakternas sida, närmast genom lantbruksstyrelsens försorg. Såsom
nämnts plågar redan nu i kungörelser angående förmedling av statsunder- stöd stadgas viss kontroll från lantbruksstyrelsens sida. Genom redogörelser av olika slag äger även en viss efterhandskontroll rum. Av samma skäl som åberopats för ett samarbete mellan lantbruksstyrelsen och hushållningssäll- skapen synes utredningen emellertid önskvärt, att tillsynen äger rum jämväl på ort och ställe samt omfattar hela den av sällskapen bedrivna verksamheten. För hushållningssällskapens del borde en dylik tillsyn, kombinerad med råd och upplysningar, vara av stort värde, samt ur statsmakternas synpunkt bliva mera effektiv och upplysande än allenast en centralt verkställd efterhands- granskning av inkomna redogörelser.
Med anledning av vad sålunda anförts finner sig utredningen böra föreslå ändrad lydelse av förenämnda % 3 i instruktion för lantbruksstyrelsen. För- slag härutinnan är fogat som bilaga till detta kapitel. Enligt förslaget »skall» —— i stället för enligt nuvarande lydelse »bör» — lantbruksstyrelsen stå i oav- bruten förbindelse med rikets hushållningssällskap. Styrelsen äger vidare en— ligt förslaget att från hushållningssällskapen och deras förvaltningsutskott infordra handlingar, yttranden och upplysningar. Ordet handlingar finnes icke i nuvarande lydelse men torde lämpligen böra tillfogas.
Väsentligen i likhet med vad som för närvarande gäller skall enligt försla- get lantbruksstyrelsen hålla hushållningssällskapen underrättade om sådant, som kan vara av vikt för befrämjande av sällskapens ändamål. Därtill har i förslaget fogats bestämmelsen, att lantbruksstyrelsen bör meddela sällska- pen råd och anvisningar i ämnen, som beröra deras verksamhet.
Slutligen har i förslaget föreskrivits, att lantbruksstyrelsen skall utöva till- syn över hushållningssällskapens verksamhet och användningen av de till främjande av lantbruket och dess binäringar anvisade statsmedlen.
Lantbruksstyrelsens samarbete med hushållningssällskapen och tillsyn över sällskapens verksamhet torde i första hand böra handhavas av vederbörande by- råchef, i regel chefen för styrelsens lantbruksbyrå och i andra hand av sådan annan tjänsteman hos styrelsen, som styrelsen därtill förordnar. För möj- liggörande av samarbetet och tillsynen synes det emellertid utredningen ound- gängligen nödvändigt, att antalet tjänstemän å nämnda byrå utökas. Utred- ningen anser sig sålunda för sin del böra föreslå inrättande av en byrådirek- törsbefattning ä byrån i lönegrad A 28 med skyldighet för innehavaren att handhava vissa av byråchefen nu handlagda ärenden, i syfte att bereda ifrå- gavarande byråchef möjlighet att i större utsträckning än för närvarande ägna sig åt hushållningssällskapen och deras verksamhet.
Vidare må anföras, att utredningen i annat sammanhang föreslår, att den lokala ledningen av den praktiska ungdomsverksamheten överflyttas från jordbrukarungdomens förbund till vederbörande hushållningssällskap. Där- med torde ej heller det centrala överinseendet av nämnda verksamhet, för när- varande förlagt till sagda förbunds centralbyrå i Stockholm och närmast dess sekreterare, kunna förbli oförändrat. Utredningen vill för sin del föreslå, att detsamma handhaves av lantbruksstyrelsen, närmast genom dess undervis- ningsbyrå. Det betydande arbetsfält, som den praktiska ungdomsverksam-
heten —i kapitel III omförmäld praktisk utbildning av ungdomen såsom lär- lingar eller lantbrukselever inberäknad — utgör och den intima kontakt, som lantbruksstyrelsen icke minst på ifrågavarande område bör upprätthålla med hushållningssällskapen, torde dock kräva inrättande av ytterligare en byråin- spektörsbefattning vid nämnda byrå. Denna befattning, som bör hava ordi- narie karaktär, bör i lönehänseende jämställas med befintlig inspektörsbe- fattning vid undervisningsbyrån och inrättas vid samma tidpunkt, som över- flyttande av den lokala ledningen för den praktiska ungdomsverksamheten till hushållningssällskapen.
För övervakandet av undervisningen vid lanthushållsskolorna har lant— bruksstyrelsen förordat särskild inspektris, för vilken styrelsen fastställt in- struktion. För närvarande tillämpas härutinnan ett system med arvodestjänst såsom bisyssla till annan ansvarsfull befattning. Detta system synes utred- ningen icke länge böra bibehållas. I likhet med på sin tid 1936 års lantbruks- undervisningskommitté får utredningen sålunda förorda, att på lantbrukssty— relsens undervisningsbyrå anställes en kvinnlig byråinspektör med uppgift att handhava överinseendet över lanthushållsskolornas och hemkonsulenternas verksamhet.
Slutligen vill utredningen i detta sammanhang framföra vissa synpunkter på frågan om den centrala ledningen av statliga eller statsunderstödda åtgär- der på husdjursskötselns område. Frågor rörande hästskötseln handläggas för närvarande å lantbruksstyrelsens stuteribyrå medan husdjursärenden i övrigt handhavas av styrelsens lantbruksbyrå.
Vidare må erinras om att tre särskilda ordinarie befattningar som stats— konsulenter finnas inrättade, nämligen i boskapsskötsel, i svinskötsel samt i får- och getskötsel. För desamma gäller av Kungl. Maj:t utfärdad instruk- tion den 21 augusti 1925 (nr 393) med däri genom kungörelsen den 4 januari 1940 (nr 13) vidtagna ändringar. Anmärkas må, att vid inträffande ledighet å någon av sagda befattningar må densamma icke återbesättas med mindre Kungl. Maj:t efter riksdagens medgivande därtill lämnar tillstånd.
Enligt ovannämnda instruktion lyder statskonsulent i och för tjänsten un- der lantbruksstyrelsen och står under dess inseende. Statskonsulent har bland annat att med ledning av vunnen erfarenhet lämna lantbruksstyrelsen meddelanden om vederbörande näringsgrens ståndpunkt och hos styrelsen föreslå åtgärder till dess befrämjande samt att i övrigt biträda lantbrukssty- relsen vid fullgörande av dess åligganden å ifrågavarande verksamhetsom- råde. För dessa uppgifters fullgörande åligger statskonsulent bland annat att på anmodan av lantbruksstyrelsen granska och till styrelsen avgiva yttrande angående från hushållningssällskapen, andra institutioner eller enskilda in- komna framställningar, som beröra vederbörande näringsgren.
Av det sagda framgår, att föredragning eller beslut i ärenden rörande an- nan husdjursskötsel än hästskötsel tillkommer byråchefen å lantbruksbyrän. Någon formell föredragningsrätt och rätt att deltaga i besluten torde däremot icke tillkomma statskonsulent.
Utredningen vill för sin del ifrågasätta, huruvida icke statskonsulentinsti-
lutionen borde i sinom tid indragas och ersättas med lämpliga befattningsha- vare hos lantbruksstyrelsen. Gällande förbud mot återbesättande av ledigbli— ven statskonsulentbefattning synes tyda på att statsmakterna tidigare varit inne på denna linje. Det torde emellertid icke ankomma på hushållningssäll- skapsutredningen att härutinnan framlägga närmare utformat förslag. Enligt utredningens mening synas måhända tvenne alternativ kunna diskuteras. Så- lunda kan tänkas inrättande å lantbruksbyrån av byrådirektörsbefatting för husdjursärenden med föredragningsrätt. Alternativt kan övervägas överflytt- ning av husdjursärenden från lantbruksbyrån till särskild husdjursbyrå.
F ö r s 1 a g till Kungl. Maj:ts kungörelse
angående ändrad lydelse av 5 3 i instruktion för lantbruksstyrelsen den 15 augusti 1933 (nr 509);
given Stockholms slott den
Kungl. Maj:t har funnit gott förordna att ä 3 instruktionen för lantbruks— styrelsen den 15 augusti 1933 (nr 509) skall i nedan angivna delar erhålla följande ändrade lydelse:
53.
Med rikets hushållningssällskap skall lantbruksstyrelsen stå i oavbruten förbindelse; och äger styrelsen att från hushållningssällskapen och deras för» valtningsutskott infordra handlingar, yttranden och upplysningar liksom å andra sidan styrelsen skall hålla hushållningssällskapen underrättade om så- dant, som kan vara av vikt för befrämjande av sällskapens ändamål samt meddela sällskapen råd och anvisningar i ämnen, som beröra deras verk- samhet. Tillika skall lantbruksstyrelsen utöva tillsyn över hushållningssäll- skapens verksamhet, särskilt användningen av statsmedel, som anvisats till hushållningssällskapen för främjande av lantbruket och dess binäringar.
Likaså bör _ —— —— för denne.
Denna kungörelse träder i kraft den 1 juli 1943.
ÄTTONDE KAPITLET.
Allmän undervisnings- och upplysningsverksamhet på lant- hushållningens område.
1. Allmänna synpunkter.
Jämlikt givna direktiv ankommer på hushållningssällskapsutredningen bl. a. att i anslutning till den nyligen beslutade omorganisationen av lant- l)ruksundervisningsanstalterna överväga, huruvida hushållningssällskapen i samarbete med lantmannaskolorna lämpligen kunna organisera såväl ut— bildnings- och upplysningsverksamhet för jordbrukareungdom före inträdet i lantmannaskolorna som även en ändamålsenligt avpassad kursverksamhet för män och kvinnor vid jordbruket, som av någon anledning icke hava tillfälle att genomgå fullständiga kurser vid lantmanna- eller lanthushålls- skolor. I annat sammanhang har utredningen vidare såsom sin mening ut- talat, att undervisnings- och upplysningsverksamhet på lanthushållningens område utgör en av hushållningssällskapens viktigaste uppgifter. Med hän- syn härtill har utredningen funnit sig höra till prövning upptaga denna verk- samhet i sin helhet.
l sammanhang med framförande av allmänna synpunkter på hushåll- ningssällskapens verksamhet och organisation har utredningen uttalat, att den lokala statsunderstödda undervisnings- och upplysningsverksamheten på lanthushållningens område borde ställas under hushållnings-sällskapens ledning. Vidare har utredningen framhållit, att sagda verksamhet 'borde på- börjas redan blan—d ungdomen i skolåldern för att sedermera under olika former fortsättas bland ungdomen i mognare ålder och vuxna. Slutligen har utredningen erinrat om att de lägre lantbruksundervisningsanstalterna-s verksamhet under vissa förutsättningar kan inordnas eller redan inordnats under hushållningssällskapens allmänna undervisnings- och upplysnings- verksamhet.
I anslutning härtill får utredningen föreslå, att bestämmelser rörande den allmänna undervisnings- och upplysningsverksamhet, som här avses, sam- manföras i ett särskilt Kungl. Maj:ts reglemente. Förslag till dylikt regle- mente återfinnes i slutet av detta kapitel.
Det allmänna syftet med denna verksamhet angives i förslagets 1 % vara att lämna dels en förberedande utbildning för ungdomen före inträde vid
lägre undervisningsanstalt på lanthushållningens område, dels utbildning för vissa hos hushållningssällskap eller eljest inom lanthushållningen anställda befattningshavare ävensom för vissa inom speciella grenar av lanthushåll— ningen verksamma personer, dels oclc fortsatt utbildning av ungdomar efter genomgången undervisningsanstalt inom lanthushållningens område ävensom av yrkesutövare i allmänhet inom nämnda område. Påpekas må att med lägre undervisningsanstalt avses här såväl lantmanna-, lanthushålls- och lant- bruksskolor som trädgårds- och mejeriskolor.
Såsom angives i förslagets 2 % torde ifrågavarande verksamhet kunna uppdelas i följande grenar, nämligen:
1. Praktisk ungdomsverksamhet. Utbildningskurser. Undervisningskurser. Studieresor. Premieringar.
6. Hushållningssällskapens allmänna upplysning-sverk-samhet. [ princip omfattar verksamheten ifråga sålunda all sådan undervisnings- och upplysningsverksamhet på lanthushållningens område, som icke angives i gällande stadga för lantbruksundervisningsanstalt eller i givna bestämmel- ser för trädgårds- och mejeriskolor, dock med undantag för vissa speciella verksamhetsgrenar såsom undervisning per korrespondens och studiecirkel- verksamhet. Den senare verksamheten torde böra handhavas av ung-domar- nas egna organisationer, givetvis med 'biträde, där så erfordras, av hushåll- ningssällsk-apens befattningshavare. Samtliga ovan angivna gren-ar av den i förevarande författningsförslag berörda undervisnings- och upplysningsverksamheten anser utredningen i princip böra kunna ställas under hushållningssällskapens och deras förvalt— ningsutskotts ledning. Vissa av dem hava, såsom framgår av det följande, ansetts |böra obligatoriskt tillhöra sällskapens verksam—het, andra åter endast under förutsättning, att lantbruksundervisningsanstalterna inom vederböran— de hush'ållningssällskaps område inordn-ats i sällskapens allmänna undervis- nings— och upplysningsverksamhet. Den närmast å vederbörande hushållningssällskaps förvaltningsutskott an- kommande ledningen av verksamhet, varom här är fråga, kan i vissa fall med fördel tänkas överlämnad till en särskild, av förvaltningsutskottet ut- sedd nämnd, förslagsvis benämnd undervisningsnämnd. Det torde böra an- komma på vederbörande »förvaltningsutskott' självt att besluta härom samt att fastställa antalet ledamöter i undervisningsnämnd. Enligt utredningens mening synes lämpligt att undervisningsnämnd vid förekommande behov anordnar överläggning med representanter för undervi-sningsanstalter, ung- domsföreningar m. fl. på lanthushållningens område i syfte att främja sam- arbetet mellan hushållningssällskapet och nämnda institutioner och organi- sationer. Med-delande om utsedd undervisningsnämnd torde böra tillställas lantbruksstyrelsen. Sålunda föreslagna bestämmelser återfinnas i 40 å i ovannämn-da förslag till reglemente.
993.975”
Överinseende och tillsyn över den allmänna undervisnings- och upplys- ningsverksamheten bör ankomma på lantbruksstyrelsen, som jämväl bör äga rätt att utfärda de närmare bestämmelser, som för verksamhetens be- drivande må befinnas erforderliga. Bestämmelser härom hava lämnats i reglementsförslagets 38 5.
Efter dessa allmänna synpunkter övergår utredningen att behandla de i det föregående omnämnda oli-ka grenarna av den allmänn-a undervisnings- och upplysningsverksamheten.
II. Praktisk ungdomsverksamhet.
Det' synes utredningen påtagligt, att det intresse för jordbrukareyrket och jordbruksarbetet som skapas hos de unga före 19-årsåldern samt den övning och de färdigheter i jordbruksgöromål, som de unga före sagda ålder bi- bringas, kunn-a bliva av stor betydelse för deras blivande duglighet och yrkesskicklighet. Med hän-syn härtill torde vara väl motiverat att en för ål- dersperioden 12—18 är anpassad undervisning meddelas.
Erfarenheterna hava visat, att pojkarna i nämnda ålder genomgående äro intresserade för praktiska arbetsuppgifter. Ett motsvarande intresse kom- mer för flickornas del till synes, då de beredas tillfälle deltaga i praktisk skolköksundervisning. Tydligen bör undervisningen i såväl jordbruk och husdjursskötsel som lanthushåll till väsentlig del vara lagd som arbetsöv- ningar för att den skall väl tillgodogöras av ungdomarna i åldrarna när- mast efter folkskoleåren. En god plan för och handledning under dessa arbetsövningar är emellertid erforderlig för att desamma skola fä värde så- som undervisning och giva utbildning av bestående värde.
Historik och nuvarande förhållanden.
Tanken på en praktiskt betonad undervisning har redan upptagits i fort- sättningsskolans undervisningsplan, då rätt medgivits till utbyggande av ämnet arbetskunskap med kortare kurser i jordbruksämnen för pojkar. Ut- redningen saknar anledning att närmare ingå på fortsättningsskolans verk- samhet i nämnda hänseende men vill dock framhålla, att på grund av brist i på jordbrukskunniga lärare torde enbart genom fortsättningsskoleunder- , visning jordbruksintresset ej främjas i önskad grad. Försök med utbyte av undervisningen i skolorna mot demonstrationer och övningar på fält, i stal- lar och maskinhallar samt i lanthushåll hava emellertid bestyrkt ovan be- rörda erfarenheter av de praktiska övningarnas betydelse.
En god form för praktisk undervisning av jordbrukareungdomen synes den s. k. klubbverksamheten erbjuda. Den leder sitt ursprung från Nord- amerikas Förenta Stater, där man i slutet av förra århundradet gjorde för- sök med tävlingar och praktiska arbeten såsom komplettering av skolun- dervisningen för farmareungdomen. Man hade vid skolorna funnit, att nämnda ungdom hyste ett allt mindre intresse för fädernas yrke. Först sökte
man intressera pojkarna genom att de tilldelades egna små odlingsuppgifter, främst ifråga om majsodling, och för dessa erhöllo utsäde. Pojkarna blevo medlemmar i s. k. odlingsklubbar. Särskilda instruktörer tillsattes och där- igenom blevo pojkarnas små odlingar även försöks- och demonstrations- odlingar, som påverkade de äldres intresse för de odlade växterna. Snart fingo emellertid även flickorna komma med i klubbar för fjäderfäskötsel, konservering och hemarbeten.
Efter sekelskiftet växte denna rörelse, »Boys and Girls Club Work», snabbt. Man uppskattade allmänt dess betydelse, dels som lämplig undervisnings- form för ungdomarna, dels som ett medel att nå de äldre i hemmen genom de i ungdomsarbetet demonstrerade arbetsmetoderna. I sydstaterna utnytt- jades sålunda klubbarbetet framgångsrikt för att väcka intresse för ratio- nell majsodling. *
Sedan man i Förenta staterna funnit, att klubbverksamheten genom med den förenad undervisning och instruktion var ett värdefullt hjälpmedel för införande av nya och bättre metoder för både jordbruket och hemmets skötsel samt för höjande av lanthushållningen i allmänhet, vidgades verk- samheten till allt flera arbetsområden. För bestridande av de växande kost- naderna ställdes intill 1914 medel till förfogande av Rockefellerstiftelsen Ge- neral Education Board. Nämnda år övertogs all jordbruksundervisning inom staterna av jordbruksdepartementet i Washington i samarbete med de olika staternas lantbrukshögskolor. Arbetet inom pojk- och flickklubbarna fort- sattes efter förutvarande linjer. Redan under förra världskriget, då ung- domarna fingo uppgiften att göra en insats för Ökad livsmedelsproduktion, utökades antalet klubbmedlemmar i Förenta staterna till över en million och antalet ungdomskonsulenter till omkring ettusen.
Efter förra världskriget, då förståelsen för jordbrukets betydelse som försörjningskälla var allmän i Europa, blev man här i olika länder upp- märksamgjord på den amerikanska klubbverksamheten för lantungdomen. Danmarks lantbruksministerium, som hade egen lantbrukskonsulent i Washington, mottog redan är 1921 förslag om införande av verksamheten och år 1923 hade lantbrukskonsulenten färdigt ett avtal om lantbruksfack- ligt samarbete mellan Förenta staterna och Danmark, syftande till demonst- rerande i Danmark av klubbarbetet genom en från Förenta staterna sänd konsulent. Arbetet upptogs på hösten samma år och redan 1924 voro om— kring 700 danska pojkar och flickor med i klubbarbetet. De första åren be- kostades verksamheten av en är 1923 nybildad Rockefellerstiftelse, Inter- national Education Board. År 1926 grundades »Landsudvalget for land- okonomisk ungdomsarbejde», bestående av representanter för danska lant- bruksministeriet, landbo- och husmansföreningarna samt danska lanthus- hållningssällskapet. Detta organ omhändertog ledningen av ungdomsverksam- heten. Sedan samma tidpunkt har verk-samheten åtnjutit anslag från staten och olika lantbruksorganisationer i landet. Konsulentverksamheten har före- trädesvis varit anknuten till landboföreningarna och husmansföreningarna. Det förtjänar omnämnas, att innan den amerikanska formen för praktisk
ungdomsverksamhet upptogs i Danmark hade en dansk jordbrukskonsulent, M. Hjelm, redan 1912 igångsatt ett ungdomsarbete, som rönte stor upp- märksamhet och som torde haft betydelse för den senare utformningen av praktisk ungdomsverksamhet i Danmark och Sverige. Hjelm ville åstad- komma arbetsintresse och arbetsglädje bland jordbrukareungdomarna och gjorde därför försök att samla dem till fältvandringar och demonstrationer. Han införde också arbetstävlin-gar för ungdom, en undervisningsform, som senare fått stor utbredning. Ävenså upptog han kursverksamhet för ung- domarna. Ända till sin död 1924 arbetade han på att utbreda förståelse för en praktiskt lagd ungdomsverksamhet efter principen: »Ungdomen skall ej blott undervisas, den skall också sättas i gång med ett arbete.»
I Sverige upptogs klubbverksamheten för lantungdom år 1925 på initiativ av jordbrukareungdomens förbund (JUF). Efter inbjudan av jordbruks- departementet åtog sig International Education Board, att även här de- monstrera verksamheten. Ledare blev här, liksom i Danmark, stiftelsens konsulent Frants P. Lund. Han igån—gsatte följande är, 1926, klubbverksam- het även i Finland.
I sistnämnda land erhöll klubbverksamheten tidigt utbredning över hela landet. Redan 1928 bildades en centralorganisation, lantbruksklubbarnas förbund (Maatalouskerhooliitto) för denna verksamhet. Det beslöts vid dess grundande, att ledningen för klubbarbetet i de svenskspråkiga bygderna skulle anförtros åt svenska lantbrukssällskapens förbund i Helsingfors. Var- dera organisationen har en ledare (inspektör) jämte biträdande konsulenter för ledning av klubbverksamheten. Landet är sedan indelat i klubbdistrikt med en klubb- eller distriktskonsulent för varje distrikt och slutligen hava klubbarna inom distriktet var sin klubbledare. Av statsbidragen lämnas år- ligen 80/0 till svenska lantbrukssällskapens förbund för dess klubbverk- samhet. Olika organisationer, däribland Mannerheims barnskyddsförbund, understödja verksamheten.
År 1939 deltogo c:a 50 000 ungdomar i klubbarbetet i Finland. År 1940 samlade man c:a 100000 deltagare i ungdomsarbetet, varav i svenskbyg- derna över 10000 ungdomar. Med bidrag av från Sverige skänkta medel " kunde denna utvidgning av verksamheten företagas. ' Sedan klubbverksamheten i Sverige börjat i Skaraborgs län är 1925, ut- breddes den snart till flertalet län. År 1930 övertogs ledningen av JUF. *. Hockefellerstiftelsen lämnade dock bidrag till verksamhetens bedrivande in- , till år 1935. Sedan år 1935 hava jämte anslag till JUFzs allmänna verksam- het utgått statsanslag för J UF:s lokala praktiska verksamhet. Detta anslag har använts som bidrag till avlöning av ungdomskonsulenter. Bidrag för samma ändamål hava lämnats av hushållningssällskapen inom respektive län. Hushållningssällskapen i ett flertal län hava för övrigt under senare åren åtagit sig ett alltmera ökat ansvar för ungdomsverksamheten. För år 1940 utgjorde hushållningssällskapens bidrag till ungdomskonsulentverk- samheten 45925 kronor medan i statsanslag härför utgick 58 250 kronor ,(hela statsanslaget för JUF-verksamheten uppgick till 85 000 kronor). Till-
läggas må, att med hushållningssällskapens allt mer ökade intresse för klubbverksamheten har denna verksamhet vunnit insteg även inom andra organisationer än JUF och jämväl börjat väcka intresse hos ungdomar utan- för jordbrukets kretsar. Sålunda kan nämnas, att numera bedrives dylik verk- samhet även i städerna.
Även i andra länder, 'bland dem Norge, England och Lettland, i'gångsattes klubbverksamhet för lantungdom under 1920- och 1930-talen.
För ovannämnda ungdoms-arbete hava i de nordiska länderna och alltså även i Sverige i stort sett tillämpats samma principer och metoder som i Förenta staterna. Ungdomar från 10— eller 12- upp till 18-årsåldern hava del- tagit med vissa frivilligt utvalda arbetsuppgifter. Främst har programmet upptagit:
1. Odling av trädgårds- och åkerbruksväxter å arrenderad eller av för- äldrarna upplåten areal.
2. Uppfödning och vård av smådjur (kalvar, svin, kaniner, fjäderfä).
3. Hushålls- och hemarbeten (i första hand för flickor). Över uppgifterna hava fört-s arbetsböcker och vissa ekonomiska beräk- ningar. Demonstrationer, studiefärder och produktutställningar hava även anordnats i undervisande syfte. Konsulenter och instruktörer hava som råd- givare övervakat arbetet. Stundom hava uppgifterna ordnats som tävlings- eller |försök-sarbeten. Man har sökt åstadkomma självverksamhet och själv- ansvar hos ungdomarna och härvid funnit, att självverksamheten givit ökat intresse för och ett icke oväsentligt mått av kunskaper om jordbruket och hemmens olika arbeten. Man har också räknat med att det ökade intresset skulle följas av stegrat begär efter kunskaper och en fortsatt yrkesutbild- ning. Så torde också ganska allmänt hava varit fallet. Anordnade korta kur- ser syn—as hava skänkt en värdefull komplettering till den förberedande ut— fbildning, som klubbverksamheten avsett att giva. Genom arbetet i sin hel- het hava säkerligen många ungdomar föranletts att söka sig till landsbyg- dens ungdomsskolor för vidare utbildning. Jämsides eller i nära anslutning till det egentliga klubbarbetet hava av såväl J UF som andra ungdomsorganisationer, främst svenska landsbygdens ungdomsförbund (SLU) och svenska landsbygdens studieförbund (SLS), be- drivits en omfattande tåvlingsverksamhet, som även syftat till att giva ar- betsintresse och arbetsskicklighet. Medan klubbarbetet varit avpassat främst för de yngre ungdomarna, hava tävlingarna i olika jordbruksarbeten, mjölk- ning, plöjning m. fl., tillvunnit sig stort intresse bland ungdomarna i något äldre årsklasser (efter 15-årsåldern). Arbetstävlingarna hava säkerligen haft stor betydelse för uppövandet av arbetsskickligheten. Ytterligare en undervisningsform, studiecirkeln, har under de senaste två decennierna fått ökad betydelse för den svenska lantungdomen, sedan för- eningar för denna ungdom överallt organiserat-s. Studiecirkelar'betet har bli- vit en viktig del av föreningsarbetet. Genom att på studiecirkelprogrammen upptagits ämnen, lämpade för jordbrukareutbildningen och en anpassning till jordbrukareungdomens studiebehov sålunda allt allmännare genomförts,
har denna cirkelverksamhet vunnit uppskattning bland både ungdomarna och deras målsmän. Tävlingsverksamheten och studiecirkelarbetet hava jämte förenämnda korta undervisningskurser blivit viktiga moment i lant- ungdomens utbildning.
Utredningens synpunkter och förslag.
Såsom framgår av det föregående |handhaves ledningen av den egentliga praktiska ungdomsverksamheten (klubbverksamheten) i Sverige av JUF genom särskilda för ändamålet anställda ungdomskonsulenter. Tävlingsverk- samhet bedrives, förutom av JUF, av SLU och SLS samt av vissa hushåll- ningssällskap genom deras underavdelningar. Såsom ledare för tävlings- verksamheten tjänstgöra i stor utsträckning, förutom ungdomskonsulenter- na, hos hushållningssällskapen anställda befattningshavare. Slutligen lämna hushållningssällskapen såsom nämnts, betydande direkta bidrag till ung- domsverksamheten ute i bygderna.
Utredningen har redan i det föregående vitsordat betydelsen av den prak- tiska ungdomsverksam-heten och det banbrytande arbete, som härutinnan nedlagts av JUF och andra ungdomsorganisationer. Emellertid har utred- ningen jämväl framhållit betydelsen av att sagda verksamhet närmare an- knytes till hus-hållningssällskapens allmänna undervisnings- och upplys- ningsverksamhet samrt därvid i princip uttalat, att ledningen av den stats- understödda, av JUF hittills bedrivna praktisk-teoretiska verksamheten (klubbverksamheten) borde anförtros åt hushållningssällskapen. Såsom skäl härför må här framhållas, att önskvärd enhetlighet härigenom torde kunna uppnås ifråga om undervisningen på jord-brukets område. Därest enligt utred- ningens förslag i annat sammanhang det stora flertalet jordbrukare 'bliva självskrivna ledamöter av hushållningssällskapen, torde man även kunna förvänta, att den praktiska ungdomsverksamheten, om dess ledning anför- tros åt sällskapen, skall vinna ökat förtroende bland landets jordbrukare och erhålla en mera auktoritativ ställning än för närvarande, samt av hus- hållningssällskapen komma i åtnjutande av ökat ekonomiskt stöd inom ra— men för de medel, som stå till sällskapens förfogande.
Enligt förenämnda förslag till reglemente, 3 5, skall den praktiska ung- domsverksamheten hava till syfte att väcka ungdomens håg och intresse för i lanthushållningen och vad härmed äger samband samt för fortsatt utbild- , ning vid lägre undervisningsanstalt på lanthushållningens område. Påpekas ? må, att utredningen avsiktligt talar icke endast om jordbrukarungdom, enär även andra ungdomar böra få deltaga i verksamheten såsom redan nu sker i vissa landsdelar. Vidare [må påpekas att verksamheten bör kunna tjäna som förutbildning 1för inträde i såväl lantbruksundervisningsanstalt som exempelvis i trädgårdsskola. Deltagare i verksamheten bör i regel vara lägst 12 år och högst 18 år. Hinder bör dock icke möta för ungdomar av annan ålder att deltaga i densamma.
I & 4 föreslås, att verksamheten skall stå under ledning av hushållnings-
sällskapets förvaltningsuts-kott och bedrivas i nära samarbete med ung- doms-föreningar och undervisningsanstalter. Även om det sålunda skulle an- komma på förvaltningsutskottet att leda verksamheten torde för ledningens utövande krävas särskilda hos hushållningssällskapen anställda befattnings- havare, lämpligen — liksom hittills 'hos JUF — benämnda ungdomskonsu- lenter. Inom vissa hushållningssällskap torde därjämte krävas konsulenten underställda, lägre befattningshavare, instruktörer. Konsulenternas närmaste uppgift skulle sålunda vara att organisera och leda i första hand klubbverk— samheten men även tävlingar på lanthushållningens område samt dessutom. där så befinnes lämpligt, leda av hushållningssällskapet anordnade under- visningskurser. Till dess-a senare liksom till ungdoms-konsulenternas och in- struktörernas antal, avlöning m. m. återkommer utredningen senare.
För handledning i husliga arbeten åt de i klubbverksamheten deltagan- de flickorna äro inom vissa län särskild-a kvinnliga ungdomskonsulenter an- ställda. Dessa tjänstgöra i regel under sommarhalvåret eller en del därav. Under s. k. kursdagar erhålla flickorna teoretisk och praktisk undervisning i hushållsarbeten, främst i konservering och tillvaratagande av trädgårds- produkter. Dylika, i skilda hänseenden betydelsefulla kursdagar, äro i regel förlagda till flickornas hem, varigenom även husmödrarna kunna taga del av undervisningen. Det synes utredningen angeläget, att nämnda undervis- ningsverksamhet |bland flickorna upprätthålles och i möjligaste mån utvid- gas. Ledningen av denna verksamhet torde böra handhavas av hushåll— ningssällskapens hemkonsulenter med hjälp, där så erfordras, av i första hand för nämnda verksamhet anställd biträdande hemkonsulent eller hem- instruktör. Särskilda kvinnliga ungdomskonsulenter anser sig utredningen sålunda icke kunna förorda.
De ungdomar, som för närvarande deltaga i klubbverksamheten, sam- arbeta i klubbar, av vilka somliga hava direkt anknytning till någon JUF- avdelning men andra äro fristående. Någon fastare, på särskilda stad—gar grundad organisation för dessa klubbar torde i regel icke finnas utan dessa synas i allmänhet fungera så, att ungdomskonsulenten vid. lämpliga tillfällen sammankallar i verksamheten deltagande ungdomar i en trakt till klubb- möte för diskussion av odlingarnas planläggning och andra gemensamma angelägenheter. Givetvis skulle man med sällskapens övertagande av led- ningen för verksamheten kunna tänka sig, att 'klubborganisationen gåves en fastare karaktär, exempelvis såsom särskild-a till hushållningssällskapens underavdelning—ar knutna ungdomsavdelningar eller klubbar. Vid övervä- gande av detta spörsmål har utredningen emellertid icke ansett sig böra framlägga förslag i angiven riktning. Utredningen vill nämligen uttryck- ligen betona, att dess förslag om hushållningssällskapens övertagande av ledningen av den praktiska ungdomsverksamheten icke åsyftar ett steg i riktningen mot upplösning av JUF eller andra ungdomsorganisationer och organisationernas ersättande med hushållningssällskapen underställda ung- domsavdelningar. En fullt fri, livskraftig föreningsverksamhet bland jord- brukareungdomen är säkerligen i många avseenden en betydande tillgång
och ett intimt samarbete, givetvis på partipolitiskt neutral grund, emellan föreningarna och hushållningssällskapen är såväl i fråga om ungdomsverk- samheten som beträffande andra hushållningssällskapens arbetsuppgifter önskvärd. Utredningens förslag om hushållningssällskapens övertagande av ledningen av den praktiska ungdomsverksamheten utesluter sålunda icke att ungdom-ssammanslutningarna fortfarande böra syssla med dylik verksamhet men denna bör, då hushållningssällskapens medverkan önskas, planläggas i samarbete med vederbörande sällskap och ställas under ungdomskonsulentens ledning. Tilläggas må i detta sammanhang, att hinder givetvis icke 'bör möta mot att ungdomar, som icke äro anslutna till någon ungdomsorgani— sation, det oaktat må deltaga i den praktiska ungdomsverksamheten.
De skiftande förhållandena inom skilda landsdelar torde i övrigt icke möj- liggöra uppställande för hela landet av enhetliga och detaljerade bestämmel- ser för den praktiska ungdomsverksamheten utan det torde böra ankomma på respektive hushållningssällskap att i samarbete närmast med ungdomsför- eningarna och undervisningsanstalterna planlägga och utveckla denna verk— samhet på efter ortsförhållandena lämpligt sätt. Ett spörsmål rörande den lokala organisationen synes emellertid utredningen värt att upptaga till när- mare prövning i detta sammanhang, nämligen frågan om lokala medhjälpare åt ungdomskonsulent och instruktör, speciellt för klubbverksamheten.
För att syftet med sagda verksamhet skall uppnås är det givetvis erforder- ligt, att ungdomskonsulenten står i intim kontakt med ungdomarna och vid besök i deras hem lämnar råd och upplysningar. Med stor anslutning till verk- samheten torde emellertid i regel icke vara möjligt för ungdomskonsulenten att mer än högst ett par gånger årligen besöka varje deltagare. För att däremel- lan bistå ungdomarna och i övrigt vara en förbindelselänk mellan ungdoms- konsulenten och klubbdeltagarna'finnas mångenstädes för närvarande särskilt utsedda klubbledare, rekryterade bland folkskollärare, yngre jordbrukare och jordbrukarekvinnor, mera erfarna och dugande klubbungdomar m. fl. Dessa klubbledare torde vara i stort sett oavlönade förtroendemän. Utredningen anser denna form för lokalt biträde åt ungdomskonsulenten i huvudsak lämp- lig. Det synes emellertid kunna ifrågasättas, om icke någon ersättning borde utgå till dessa klubbledare för den tid, de offra vid fullgörande av sina arbets- uppgifter. Härigenom torde större intresse kunna påräknas från deras sida, antalet klubbdeltagare per klubbledare kan ökas, enär klubbledarens tid kan tagas i anspråk i större utsträckning och slutligen möjligheterna ökas för ung- domskonsulenten att behålla dugande personer såsom klubbledare. En lämplig form synes utredningen vara, att klubbledare erhålla en mindre ersättning per deltagare inom klubbledarens område.
III. Utbildningskurser.
Nuvarande förhållanden.
Med stöd av särskilda statsanslag kunna för närvarande anordnas utbild- ningskurser för vandringsrättare, täckdikningsförmän, kontrollassistenter, mjölkbedöm-are, ladugårdsförmän och svinskötare, ladugårdsskötare, lokala ledare inom Jordbrukarungdomens Förbund, trädskötare samt trädgårdsskö- tare i Norrland.
För med statsmedel anordnade utbildningslcurser för vandringsrättarc gälla alltfort bestämmelserna i Kungl. Maj:ts brev till statskontoret den 24 november 1922 angående anvisande av medel för anordnande under år 1923 av undervisningskurser för utbildande av vandringsrättare.
Enligt nämnda brev skola dylika kurser förläggas till lantbruks- eller lant- mannaskola. Lantbruksstyrelsen träffar avtal om anordnande av dylik kurs. Vid avtalets upprättande antages föreståndare för kursen.
Elevantalet vid kurs skall i avtalet angivas till minst tio, dock med rätt för lantbruksstyrelsen att där särskilda skäl därtill föranleda medgiva undantag från bestämmelsen om sagda minimiantal. För antagande som elev erfordras att hava avlagt godkänd avgångsexamen från med statsmedel understödd lant- bruks- eller lantmannaskola samt att äga flerårig, väl vitsordad praktik i jord- bruksgöromål. Elev erhåller kostnadsfri undervisning men är skyldig att själv hålla sig med kost och husrum.
Utbildningskurs skall pågå minst 30 arbetsdagar och omfatta i nämnda brev angiven teoretisk undervisning samt praktiska övningar och demonstra- tioner ävensom studieresa för demonstration av välskötta småbruk.
Under år 1939 anordnades tvenne vandringsrättarekurser med tillhopa 34 elever. .
För att meddela kunskap om täckdikningens betydelse och särskilt dess praktiska utförande ävensom handledning i utövandet av kontroll över täck- dikningsarbete hava tid efter annan statsunderstödda utbildningskurser för tåckdikningsförmå'n anordnats av lantbruksstyrelsen.
Enligt av lantbruksstyrelsen framlagt, av Kungl. Maj:t godkänt förslag till dylik kurs för exempelvis är 1941 omfattade denna en tidrymd av högst 26 dagar, varav minst 22 arbetsdagar. Antalet deltagare maximerades till 25.
Kursdeltagare erhöll traktamentsersättning med högst 3 kr. 50 öre för varje kursdag med skyldighet för honom att själv svara för kost och logi. Därjämte utgick rese- och traktamentsersättning enligt bestämmelserna för klass III F i gällande allmänt resereglemente.
Genom Kungl. Maj:ts reglemente den 28 februari 1914 (nr 24) med däri genom kungörelserna den 26 mars 1920 (nr 115), den 7 april 1933 (nr 119) och den 3 juni 1938 (nr 352) gjorda ändringar hava bestämmelser utfärdats för med statsmedel understödda utbildningskurser för kontrollassistenter. Dessa kursers ändamål är enligt reglementet att åt personer, som önska ut- bilda sig till kontrollassistenter med uppgift att tillhandagå kontrollföreningar
med biträde vid verkställande av mjölkundersökningar och uppgörande av beräkningar till ledning för kontrollföreningarnas medlemmar, meddela er- forderlig undervisning i fråga om nötboskapens och svinens avel och utfod- ring ävensom kännedom om välordnad ladugårdshygien.
Utbildningskurs skall omfatta minst sex veckor och vara förlagd till lant- manna- eller lanthruksskola eller annan lämplig plats. Lantbruksstyrelsen träffar avtal om anordnande av dylik kurs. Föreståndare för kursen utses i sammanhang med avtals slutande.
Elevantalet vid kursen angives i nämnda avtal eller fastställes sedermera av lantbruksstyrelsen. Antalet må icke överstiga 45. För att kunna antagas till elev erfordras att hava avlagt godkänd avgångsexamen från med statsmedel understödd lantmanna- eller lantbruksskola eller styrka sig äga motsvarande kunskaper samt att hava minst två år deltagit i lantbru'ksarbete, varvid den, som kan förete goda vitsord rörande insikter i praktisk ladugårdsskötsel, äger företräde vid i övrigt lika kompetens.
Elev erlägger för undervisningen vid utbildningskurs en avgift av 15 kro- nor och är skyldig att själv hålla sig med kost och husrum.
Under år 1939 anordnades 14 statsunderstödda utbildningskurser för kon- trollassistenter med sammanlagt 295 elever. Dessutom anordnades sagda år ej statsunderstödda men enligt av Lantbruksstyrelsen fastställd plan — i kom— petensavseende. likställd-a med statsunderstödda utbildningskurser —— ytter- ligare 6 dylika kurser med tillhopa 115 elever.
Genom Kungl. Maj:ts reglemente den 14 augusti 1930 (nr 329) hava be- stämmelser utfärdats för statsunderstödda utbildningskurser för mjölkbe- dömare. Dylik kurs avser enligt reglementet att bereda teoretisk undervis- ning och praktisk övning åt personer, som önska utbilda sig till mjölkbe- döm-are med uppgift att i mejeri verkställa undersökning av mjölkens fett- halt, hygieniska beskaffenhet och lämplighet för beredning av mejeripro- dukter ävensom att meddela de anmärkningar och råd, vartill sådan under- sökning kan föranleda.
Utbildningskurs skall omfatta tre veckor och vara förlagd till mejeriskola eller annan lantbruksundervisningsanstalt, där tillgång till mejeri finnes. Lantbruksstyrelsen träffar avtal om anordnande av dylik kurs. Föreståndare för kursen utses i samband med sagda avtals ingående.
För att kunna antagas till elev vid utbildningskurs erfordras att hava med goda vitsord genomgått med statsmedel understödd mejeriskola eller stats- understödd kontrollassistentkurs. I sistnämnda fall kräves därjämte att hava deltagit i mejeriarbete under minst två månader. Elev är skyldig att vid ut- bildningskursen själv hålla sig med kost och husrum.
Under år 1939 anordnades en dylik kurs med 19 elever. Genom Kungl. Maj:ts reglemente den 28 september 1917 (nr 636) med däri genom kungörelserna den 3 juni 1938 (nr 353) och 5 maj 1939 (nr 149) gjorda ändringar hava bestämmelser utfärdats för med statsmedel under— stödda utbildningskurser för Iadugårdsförmån och svinskötare. Kurserna,
vilkas syfte är att utbilda dugliga och skickliga ladugårdsförmän och svin- skötare, utgöras av dels praktiska, dels teoretiska utbildningskurser.
Praktisk utbildningskurs bör enligt reglementet anordnas vid sådan egen- dom, som med hänsyn till det sätt, varpå ladugårds- eller svinskötseln där bedrives, ävensom förhållandena vid egendomen i övrigt av lantbruksstyrel- sen prövas vara för ändamålet lämplig. Lantbruksstyrelsen upprättar med egendomens innehavare avtal om dylik kurs. Föreståndare för kursen är enligt bestämmelse i nämnda avtal innehavaren eller förvaltaren av den egen- dom, vid vilken kursen anordnas. Den närmare uppsikten över kursen utövas av en utav vederbörande hushållningssällskaps förvaltningsutskott utsedd styrelse.
För att kunna antagas till elev fordras att före kursens början hava fyllt nitton är med företräde för den, som fullgjort sin värnplikt, att hava god hälsa och äga en stark kroppsbyggnad, att hava minst ett är allvarligt del- tagit i ladugårdsarbeten eller skötsel av svin, att kunna läsa väl innantill och skriva läsligt samt att äga säker kunskap om samt övning i användandet av de fyra räknesätten med hela tal. Undervisningsåret börjar den 29 okto- ber och slutar senast den 23 oktober nästföljande år.
Elev äger åtnjuta fri bostad jämte bränsle samt kost, som, därest eleven är gift, skall innefatta full stat, ävensom utbekomma kontant, elev, som under- går utbildning till ladugårdsförman, ett belopp av minst 450 kronor och svinskötarelev ett belopp av minst 500 kronor.
Praktiska utbildningskurser för ladugårdsförmän anordnades under läs- året 1938/39 till ett antal av 24 st. med 103 elever och för svinskötare till ett antal av 6 st. med 6 elever.
Teoretiska utbildningskurser anordnas genom lantbruksstyrelsens försorg. Tillfälle skall beredas varje elev vid praktisk utbildningskurs att under en månad eller beträffande svinskötarelev den kortare tid, som lantbrukssty- relsen finner vara för ändamålet tillräcklig, under tiden 1 maj—30 septem- ber genomgå en teoretisk utbildningskurs vid lantbruks- eller lantmanna- skola eller. å annan lämplig plats. Lantbruksstyrelsen upprättar med veder- börande avtal om anordnande av dylik kurs. Föreståndare för kursen utses i sammanhang med nämnda avtals ingående.
För envar vid praktisk utbildningskurs antagen elev bestämmes av lant- bruksstyrelsen, var han skall genomgå teoretisk utbildningskurs. Dylik elev är skyldig genomgå kurs av sistnämnt slag.
Under läsåret 1938/39 anordnades sex teoretiska utbildningskurser för ladugårdsförmän med 103 elever. Under samma tid anordnades en teoretisk utbildningskurs för svinskötare med 9 elever.
I Kungl. Maj:ts reglemente den 3 juni 1938 (nr 354) med däri genom kun- görelserna den 26 maj 1939 (nr 231) och den 24 april 1942 (nr 289) gjorda ändringar hava bestämmelser utfärdats angående med statsmedel understöd- da utbildningskurser för ladugårdsskötare. Dessa kursers ändamål är att be- reda erforderlig praktisk och teoretisk undervisning åt män och kvinnor, som vilja utbilda sig till ladugårdsskötare.
Kurs skall pågå minst tre månader samt vara förlagd till lantbruks-, lant— manna- eller lanthushållsskola eller annan lämplig plats. Genom skriftligt avtal med lantbruksstyrelsen skall vederbörande kursanordnare förbinda sig att, på sätt reglementet stadgar, bereda undervisning åt visst, i avtalet angivet antal elever. Föreståndare för utbildningskurs är föreståndaren för den skola, till vilken kursen förlagts eller, om kursen är förlagd till annan plats än skola, den person, som vid upprättandet av förenämnda avtal där- till utses. Elev antages av föreståndaren. Undervisningen är avgiftsfri.
Den närmare uppsikten över ladugårdsskötarekurs utövas av vederbörande skolstyrelse eller, om kursen är förlagd till annan plats än skola, av en utav vederbörande hushållningssällskaps förvaltningsutskott utsedd styrelse.
Under år 1939 anordnades 30 kurser av ifrågavarande slag på 10 platser inom landet. Antalet elever var 162 st.
Under senare år hava statsbidrag tilldelats hushållningssällskapen för än- ordnande av instrutlcionskurser för lokala ledare inom jordbrukareungdo- mens förbund. Bidragen till dessa kurser 'hava utgått ur anslag, som av riks- dagen anvisats till undervisning för i mindre jordbruket deltagande män och kvinnor. Under år 1939 anordnades dylika kurser till ett antal av 13 st.
Under en följd av år hava genom lantbruksstyrelsens försorg anordnats statsunderstödda utbildningskurser för trädskötare. För dessa kurser plåga följande bestämmelser gälla.
Kurser anordnas till det antal och å de platser i södra och mellersta Sve- rige, som lantbruksstyrelsen kan finna lämpligt bestämma, under iakttagan- de att minst åtta elever antagas till varje kurs. Hushållningssällskapens för- valtningsutskott anmäla hos lantbruksstyrelsen, vilka elever sällskapen öns- ka bereda tillfälle att bevista kurs, varom här är fråga. Till elev må lant- bruksstyrelsen antaga endast den, som äger ej mindre erforderliga fattnings— gåvor för att tillgodogöra sig undervisningen än även fallenhet och intresse för trädgårdsskötsel. I första hand skall beredas plats för trädgårdskötare, an- ställda hos fruktodlareförening. Om möjligt bör elevs ålder ej överstiga 50 år.
Elev, som är anställd som trädskötare hos fruktodlareförening eller kolo- niträdgårdsförening, erhåller dagtraktamente med tre kronor för varje be- vistad kursdag och under pågående kurs infallande helgdag. Hushållnings- sällskapet bekostar elevs resor.
Utbildningen, för vilken program fastställes av lantbruksstyrelsen, omfat- tar dels 24 dagars undervisning, fördelad på en vinterkurs om 12 dagar i februari, en vårkurs om 6 dagar å lämplig tid och en höstkurs om 6 dagar i september, dels följande år en repetitionskurs om 6 dagar. Undervisningen består av praktiska övningar samt av föreläsningar och demonstrationer i an- slutning härtill. Elev, som genomgått fullständig kurs, erhåller betyg enligt av lantbruksstyrelsen fastställt formulär.
Genom lantbruksstyrelsens försorg anordnas statsunderstödda utbildnings- kurser för trädgårdsslcötare i norra Sverige. Vid dessa kurser lägges huvud- vikten vid utbildning i anläggning samt skötsel av smärre trädgårdar. Den som av vederbörande hushållningssällskaps förvaltningsutskott föreslås till
kursdeltagare bör äga ej mindre erforderliga fattningsgåvor för att kunna tillgodogöra sig undervisningen än även fallenhet och intresse för trädgårds- skötsel. Om möjligt bör elevs ålder ej understiga 25 år men ej heller överstiga 50 år.
Undervisningen är avgiftsfri. Kursdeltagare erhåller fri kost och fritt hus- rum. Hushållningssällskapet ansvarar för resekostnaderna. Undervisningen, som består av praktiska övningar samt av föreläsningar och demonstratio- ner i anslutning härtill, plägar uppdelas i en vårkurs om 12 dagar i maj och en höstkurs om 12 dagar i september. Elev, som genomgått fullständig kurs, erhåller intyg härom enligt av lantbruksstyrelsen fastställt formulär.
Ifrågavarande trädgårdskurser anordnas tills vidare vid Norrlands träd- gårdsskola i Söråker för högst 20 deltagare.
Utredningens synpunkter och förslag. Av den föregående redogörelsen har framgått, attför närvarande anordnas utbildningskurser på lanthushållningens område av flera olika slag, nämli- gen för utbildning av vandringsrättare och täckdikningsförmän hos hushåll- ningssällskap, ävensom kontrollassistenter, mjölkbedömare, ladugårdsför- män, ladugårdsskötare, svinskötare och lokala ledare för den praktiska ungdomsverksamheten samt vissa utbildningskurser inom trädgårdsskötselns område. Enligt utredningens mening synes lämpligt att jämväl ifråga om dylika kurser bestämmelser infogas i det ifrågasatta reglementet för med statsmedel understödd allmän undervisnings- och upplysningsverksamhet på lanthushållningens område. Visserligen äro dessa kurser ofta avsedda för elever från större geografiska områden än ett hushållningssällskapsområde och av tämligen speciell art, men då desamma under vissa, nedan angivna förutsättningar enligt utredningens mening böra inordnas under hushållnings- sällskapens allmänna undervisnings- och upplysningsverksamhet, synes lämp- ligt att föreskrifter för dem ingå i nyssnämnda reglemente. I förslaget till reg- lemente återfinnas dessa föreskrifter i 5—15 åå.
I 5 5 har angivits för vilka utbildningskurser reglementet synes böra gälla, nämligen i stort sett desamma som de nu anordnade. Påpekas må dock, att utbildningskurser för vandringsrättare ersatts med dylika kurser för lanthruksinstruktörer (jordbruks-, husdjurs- och ungdomsinstruktörer) med anledning av utredningens förslag i det följande, att benämningen vand- ringsrättare bör ersättas med titeln instruktör med lämpligt prefix. Vidare må" framhållas, att i det föregående omförmälda utbildningskurser på träd- gårdsskötselns område icke direkt upptagits i reglementet men torde dessa kunna anordnas enligt den generella bestämmelsen i 5 5, att utbildningskurs i övrigt kunna anordnas för det ändamål, Kungl. Maj:t i varje särsk-ilt fall bc- stämmer. Bland dessa torde jämväl kunna inordnas speciella utbildnings- eller fortbildningskurser för exempelvis hushållningssällskapens befattnings- havare.
Såsom redan nämnts bör även utbildningskurs inordnas under hushåll- ningssällskapens allmänna undervisnings- och upplysningsverksamhet. Så-
som motivering må framhållas, att större möjlighet härigenom torde uppnås att i mån av behov använda hushållningssällskapens befattningshavare så- som lärare vid dylika kurser. Då emellertid flertalet av dessa kurser förläg— gas till lantbruksundervisningsanstalt, torde nämnda inordnande böra vara obligatoriskt, endast därest dylik anstalt på sätt i särskild ordning stadgas inordnas som ett led i vederbörande hushållningssällskaps allmänna under— visningsverksamhet. Enligt 6 &, 3 mom. av förslaget till reglemente skall i så- dant fall i samma paragrafs 2 mom. omförmält avtal mellan lantbrukssty- relsen och kursanordnare träffas mellan lantbruksstyrelsen och vederbö- rande hushållningssällskap. Förlägges kurs till annat jordbruk än lantbruks- undervisningsanstalt tillhörigt jordbruk torde hushållningssällskapets för- valtningsutskott böra träffa enahanda avtal å hushållningssällskapets vägnar med jordbrukets innehavare. Tilläggas må, att utredningen givetvis förutsät— ter att för träffande av avtal mellan lantbruksstyrelsen och ett hushållnings— sällskap angående förläggning av utbildningskurs till undervisningsanstalt samråd ägt rum mellan hushållningsällskapet och anstaltens styrelse.
De för utbildningskurserna föreslagna föreskrifterna i övrigt ansluta sig i huvudsak till redan nu gällande bestämmelser för dylika kurser, dock med nedan angivna undantag.
Ifråga om utbildningskurs för lantbruksinstruktörer hava sålunda i 11 å såsom villkor för att kunna an-tagas som elev angivits de minimikrav ifråga om teoretisk utbildning, som _ utöver krav om genomgången instruktörskurs — enligt utredningens mening böra uppfyllas av en blivande dylik instruktör hos ett hushållningssällskap. Framhållas må att sagda teoretiska förutbild- ning av utredningen anses böra bibehållas i ungefär samma omfattning som för närvarande, dock torde enbart genomgången vinterkurs vid lantmanna- skola icke vara tillfyllest.
Utredningen håller vidare före att med hänsyn till de krävande uppgifter, som ankomma på en lantbruksinstruktör måste en utbildningskurs för denne vara avsevärt längre än den nuvarande, endast månadslånga kursen för ut- bildning av vandringsrättare, Undervisningen vid kursen hör utgöras av dels teoretisk undervisning med speciell hänsyn till de uppgifter, som när- mast ankomma på vederbörande instruktörer, dels praktiska övningar, exem- pelvis ifråga om jordbruksinstruktör i försöksverksamhet, i upprättande av de olika slag av planer för produktionsbefrämjande förbättringsåtgärder, som lämpligen kunna anförtros åt en instruktör o. s. v. Kursen torde med hänsyn härtill böra omfatta även sommarmånader. Utredningen vill sålunda föreslå, att kurs, varom nu är fråga, skall omfatta 270 dagar. Det torde böra ankomma på lantbruksstyrelsen att för sagda kurs såväl som för utbiid— ningskurser i allmänhet meddela närmare föreskrifter beträffande undervis- ningens art och omfattning, vilka ifråga om vinstruktörskurser kunna tänkas böra vara olika för utbildning av olika slag av lantbruksinstruktörer liksom måhända även för utbildning av instruktörer för olika delar av landet.
För närvarande åligger endast deltagare i statsunderstödd utbildningskurs för kontrollassis-tenter att erlägga undervisningsavgift, nämligen med 15
kronor. Då undervisningen vid samtliga utbildningskurser torde böra vara avgiftsfri, synes utredningen sagda bestämmelse böra utgå.
Elev i utbildningskurs för täckdikningsförmän äger enligt nuvarande be- stämmelser åtnjuta trak-tamente med 4 kronor 50 öre för varje kursdag även- som resekostnads- och traktamentsersättning för resdag enligt klass 111 F i gällande allmänt resereglemente. För åstadkommande av i möjligaste mån en- hetliga bestämmelser för olika slag av utbildningskurser får utredningen före- slå, att sagda bestämmelser måtte utgå. Förutskick-as må, att utredningen i det följande kommer att föreslå stipendier av statsmedel även för elev i ut— bildningskurs, varom nu är fråga.
IV. Undervisningskurser.
Nuvarande förhållanden.
Sedan en lång följd av år utgå särskilda statsbidrag till hushållningssäll- skapen för anordnande av undervisningskurser för i mindre jordbruk del- tagande män och kvinnor, Nu gällande bestämmelser för dessa kurser åter- finnas i Kungl. Maj:ts reglemente den 17 juni 1938 (nr 464) för med stats- medel understödd undervisning för i mindre jordbruk deltagande män och kvinnor.
Enligt sagda reglemente avser undervisningen vid ifrågavarande kurser att meddela kunskaper i skötandet av mindre jordbruk och vad därmed har samband. Undervisningen skall vara avgiftsfri. För undervisningen gäller i övrigt följande bestämmelser:
1. Undervisningskurs, avsedd för en större allmänhet, skall omfatta minst tre dagar med uppehåll av högst två veckor mellan varje undervisningsdag.
2. Undervisningskurs, avsedd för särskilt antagna manliga elever, bör vara förlagd till med statsmedel understödd lantmannaskola eller lantbruks- skola eller annan lämplig plats och skall anordnas antingen såsom en kurs på minst två, högst sex veckor, därunder huvuddragen av jordbruksläran och husdjursskötseln ävensom grundläggande lantbruksekonomiska frågor ge— nomgås eller ock såsom specialkurs på minst tre, högst tolv dagar, omfat- tande vissa delar av lanthushållningen eller någon av dess binäringar. För att kunna antagas till elev vid sådan undervisningskurs erfordras att hava under minst två år deltagit i jordbruksarbete. Företräde till deltagande i kurs skall lämnas den som har verksamhet vid jordbruk, vars areal odlad jord ej överstiger 15 hektar. Deltagande i kurs av ifrågavarande slag må stå öppet även för kvinnor.
3. Undervisningskurs för särskilt antagna kvinnliga elever må anordnas:
a) såsom allmän kurs i huslig ekonomi och lanthushållning på minst två, högst sex veckor med minst två lektionstimmar varje arbetsdag, därvid den ena timmen anslås till demonstrationsundervisning i huslig ekonomi eller matlagning (husmoderskurs), eller
b) såsom specialkurs på minst tre, högst tolv dagar, omfattande huslig
ekonomi eller någon av de delar av lanthushållningen, som faller inom hus- modems verksamhetsområde.
Såväl husmoderskurs som specialkurs må anordnas antingen såsom fast kurs på ett ställe under hela undervisningstiden eller såsom flyttande kurs på flera ställen med minst en arbetsdag i varje vecka på varje undervis- ningsställe. Deltagande i husmoderskurs och specialkurs må, efter beslut av hushållningssällskapets förvaltningsutskott i varje särskilt fall, stå öppet även för män. Huhållningssällskapet äger att, där så prövas lämpligt, vid hus-moders'kurs bestämma viss avgift för varje deltagare såsom ersättning för de vid demonstrationerna använda råmaterialierna.
4. Önskar hushållningssällskap, att undervisning meddelas i kurser av kortare varaktighet än ovan nämnts eller eljest i annan form, äger säll- skapet därom göra framställning hos Kungl. Maj:t i sammanhang med an— sökan om statsbidrag. Före varje års utgång skall hushållningssällskapets förvaltningsutskott in- sända berättelse till lantbruksstyrelsen enligt av styrelsen fastställt formulär angående under året jämlikt ovannämnda reglemente bedriven kursverk- samhet. Beträffande ifrågavarande verksamhets omfattning fär utredningen hän- visa till vad härom anförts i tidigare avsnitt av detta betänkande. Enligt Kungl. Maj:ts kungörelse den 3 juni 1938 (nr 355) angående stats- understöd till kortare kurser i Iadugårdsskötsel kan hushållningssällskap av lantbruksstyrelsen erhålla statsunderstöd för en eller två veckors utbild- ningskurser eller en månads fortbildningskurs i ladugårdsskötsel. Undervisningen vid utbildningskurs skall vara av såväl teoretisk som prak- tisk art och i huvudsak omfatta mjölkens rätta behandling samt ladugårds- hygien ävensom i samband därmed utbildning i maskinmjölkning. Fortbil-dningskurs skall anordnas för fortbildning av ladugårdspersonal och huvudsakligen avse teoretis-k undervisning i ]adugårdshygien och ratio- nell ladugårdsskötsel men även omfatta demonstrationer och praktiska öv- ningar samt ibereda en något mera djupgående kännedom i de ämnen, som behandlas vid utbildningskurs. Vidare stadgas, att, sedan hushållningssällskap beviljats statsunderstöd för ifrågavarande ändamål, skall sällskapets förvaltningsutskott träffa avtal med lämplig inom sällskapets område bosatt person om anordnande av sådan kurs, varom här är fråga, samt antaga elever till kursen. Slutligen åligger förvaltningsutskottet att genom sällskapets tjänstemän övervaka ifrågava- rande kurser och avgiva berättelse till lantbruksstyrelsen om varje kurs en— ligt av styrelsen fastställt formulär. Under år 1939 anordnades 16 utbildningskurser för sammanlagt 208 elever och tre fortbildnin-gskurser med tillhopa 25 elever. Under en följd av år hava särskilda statsbidrag utgått till svenska lant- brukstjänstemannaföreningen för anordnande av undervisningskurser i lant- bruksbokföring m. m. Senast har sålunda statsanslag beviljats nämnda för- ening genom Kungl. Maj:ts beslut den 30 december 1941 för anordnande
av en 12 veckors kurs i lantbruksbokföring och jordbruksekonomi m. m. Enligt bestämmelserna skall elevantalet uppgå till minst tio. Lantbrukssty- relsen skall fastställa plan för kursen och godkänna såväl förläggningen av kursen som lärarna vid densamma. Föreningen åligger att omedelbart efter kursens slut avgiva 'berättelse över densamma, innefattande jämväl redo- görelse för kursens ekonomi.
Vidare har under ett flertal är särskilt statsbidrag utgått till Specialkurser i beteskultur och ängsskåtsel, anordnade av svenska vall- och mosskultur- föreningen och 'före dennas bildande av svenska betes- och vallföreningen samt avsedda i första hand för i hushållningssällskapens tjänst med under- stöd av statsmedel anställda vandringsrättare.
Årligen plåga vid Hasselfors anordnas två dylika kurser om vardera åtta dagar därav sex för föreläsningar och praktiska övningar å kursorten samt två för exkursioner till'platser med hög betes- och vallkultur. Undervis- ningsplan fastställes av lantbruksstyrelsen. Kurserna äro beräknade för cirka 10 deltagare. Utgifterna för såväl själva undervisningen, inbegripet däri in- gående exkursioner, som ock för elevernas kost och logi under kurserna pläga bestridas av statsmedel.
Under samverkan med vederbörande hushållningssällskap plågar lant- bruksstyrelsen anordna statsunderstödda ambulerande trädgårdskurser i Norrland. Enligt gällande bestämmelser böra dylika kurser anordnas i byar och mindre samhällen, företrädesvis i de fyra nordligaste länen.
Undervisningen skall avse att med-dela kunskaper i anläggandet och sköt- seln av mindre trädgård och framför allt tillvaratagande i hushållet av i trädgården odlade produkter. Undervisningen anordnas genom hushållnings- sällskapens försorg och skall omfatta minst sex dagar, fördelade på tre 2-dagars kurser (vår-, sommar- och höstkurs). Undervisningen är avgifts- fri. Varje kurs skall omfatta minst sex, högst tolv manliga eller kvinnliga deltagare.
' Utredningens synpunkter och förslag.
Betydelsen av den undervisning, som lämnas vid de med statsmedel un- derstödda lägre lantbruksundervisningsanstalterna är givetvis synnerligen stor. Man torde icke nog kraftigt kunna understryka vikten av såväl ett till- räckligt antal väl utrustade dylika anstalter som att jordbrukarungdomen begagnar sig av de möjligheter till inhämtande av för sin [blivande verksam- het på. lanthushållningens område erforderliga kunskaper, som nämnda skolor erbjuda. Den omorganisation av undervisningsanstalterna, som ny- ligen beslutats, torde hava förbättrat dessa möjligheter.
Å andra sidan torde icke kunna förnekas, att den undervisning, som till- lämpas vi-d nämnda skolor icke förmår i avseende å formen täcka hela det behov av undervisningsverksamhet, som otvivelaktigt föreligger inom lant- hushållningens område. Även efter genomförandet i sin helhet av den be- slutade omorganisationen och även om antalet skolor skulle kunna så ut- ökas, att möjligheter skapades för alla jordbrukareungdomar att därstädes
erhålla sin utbildning, torde dock behov under lång tid framåt- föreligga dels av kurser för den ungdom, som deltar i den praktiska ungdomsverk- samheten (klubbverksamheten), dels av undervisningsverksamhet bland yr- kesutövande jordbrukare och jordbrukarkvinnor och annan jordbruksbe- folkning, som icke haft möjlighet att bevista de kurser, som regelbundet anordnas vid lantbruksundervisningsanstalterna enligt Iför dylika anstalter gällande stadga, dels ock av kurser avsedda som fortbildningskurser för så- dana yrkesutövare inom lanthushållningen, som tidigare genomgått 'kurs vid dylik anstalt, som ock andra yrkesutövare inom lanthushållningen. Till yrkesutövare, som här sagts, torde jämväl kunna hänföras lantarbetare samt hantverkare och lantbyggmästare m. fl., vilka i sin verksamhet äro knutna till eller komma i nära kontakt med lanthushållningen.
Samtliga dylika undervisningskurser 'böra ingå i av hushållningssällska- pen bedriven undervisningsverksamhet. Liksom för närvarande bör där- jämte efter Kungl. Maj:ts beprövande i varje särskilt 'fall understöd av stats- medel kunna utgå även till annan, i syfte att främja det mindre jordbruket bedriven undervisningsverksamhet, vilken icke på annat sätt kan komma i åtnjutande av sådant understöd. Bestämmelser av nu nämnd art hava in- tagits i 16 g i förenämnda förslag till reglemente för den statsunderstödda allmänna undervisnings— och upplysningsverksamheten.
Med anledning av vad ovan anförts rörande behovet av olika slags kurser utöver dem, som jämlikt gällande stadga anordnas vid undervisningsanstal- terna inom lanthushållningens område, har utredningen i 17 & av nämnda förslag till reglemente uppdelat dess-a kurser i klubbkurser, lantbrukare— kurser, husmoderskurser, allmänna kurser och specialkurser. Med hänsyn till de skiftande förhållandena inom olika delar av landet och angelägenheten av att varje hushållningssällskap självt får så långt som möjligt anpassa den statsunderstödda kursverksamheten av ifrågavarande slag efter ortens förhållanden torde i reglementet liksom i nuvarande bestämmelser endast huvudgrun—derna för sagda verksamhet 'böra angivas. Vidare har av samma anledning bibehållits den i nu gällande bestämmelser givna föreskriften, att om hushållningssällskap öns-kar meddela undervisning vid kurser av kortare varaktighet än i 17 & angives eller eljest i annan form, äger sällskapet där- om göra särskild framställning i sammanhang med ansökning om stats— bidrag. Förutskickas mä, att utredningen senare kommer att föreslå att stats- bidrag må beviljas av lantbruksstyrelsen i stället för såsom för närvarande av Kungl. Maj:t.
Vad därefter angår de ovan särskilt angivna kursslagen må först omnäm- nas den kurstyp, som utredningen benämnt klubbkurs. Utredningen har ti- digare utförligt behandlat den praktiska ungdomsverksamheten (klubbverk- samheten) och dess betydelse. Ehuru denna verksamhet, såsom namnet an— tyder, har huvudsakligen praktisk karaktär, torde erfarenheten bestyrka nyt- tan av att vid lämplig tidpunkt samla deltagare i klubbverksamheten till kortare kurs, under vilken en något djupare teoretisk utbildning kan meddelas än den som lämnas av ungdomskonsulenten eller ungdomsinstruktören vid
besök hemma hos ungdomarna. Lämpligt torde vara att i samband med dylik kurs även anordnas exkursioner till i trakten verksamma klubbung- domar. _Hinder torde icke böra möta mot att klubbkurs anordnas i form av lägerkurs under sommaren eller att kursen uppdelas på två perioder, exem- pelvis tvä dagar på våren och två på hösten. Utredningen får sålunda före- slå, att dylika kurser om minst fyra, högst sex dagar må kunna anordnas av hushållningssällskap med understöd av statsmedel.
Såsom tidigare antytts, anser utredningen vara av synnerlig vikt, att stats- understödda kurser av kortare varaktighet må kunna anordas för ägare eller brukare av mindre jordbruk, som icke haft möjlighet att erhålla utbildning vid någon av de jämlikt gällande stadga anordnade, relativt länga kurserna vid statsunderstödd lanthruks— eller lantmannaskola. I förbigående må erin- ras om att 1937 års riksdag i anledning av väckta motioner hos Kungl. Maj:t anhållit (R. skr. nr 133/1937) om utredning angående anordnande av kurs- och annan upplysningsverksamhet i småbruksskötsel. Vid övervägande av detta spörsmål *har det emellertid för utredningen framstått såsom ett oefter- givligt krav, att dylik-a kurser, av utredningen benämnda Iantbrukarekurser, icke må tillåtas konkurrera om eleverna med ovannämnda stadgeenliga kur- ser vid lantbruks— och lantmannaskolorna. Undervisningen vid sistnämnda kurser måste under alla förhållanden anses vara värdefullare än lantbrukare- kurserna och i varje fall för den jordbrukareungdom, som ännu icke tillträtt eget jordbruk, den utan tvivel lämpligaste och bästa.
För att motverka en dylik olämplig konkurrens och vidare i största möj— li-ga utsträckning möjliggöra för lantbrukare att deltaga i lantbrukarekurserna få dessa enligt utredningens mening icke göras alltför långa. Med hänsyn bl. a. till de skiftande förhållandena inom skild-a landsdelar har utredningen fun- nit sig böra föreslå, att lantbrukarekurs må omfatta 14 dagar eller en månad. Vidare böra såsom elever i första hand antagas personer, som äga eller bruk-a mindre jordbruk eller äro anställda som lantarbetare, men hinder icke möta att -i mån av utrymme vid kursen antaga till elever även andra personer.
Vid övervägade av frågan om förläggningsplats för lantbrukarekurs kun- na otvivelaktigt starka skäl andragas för att dylik kurs alltid borde vara förlagd till statsunderstödd lantbnuks- eller lantmannaskola. Då emellertid plats icke alltid torde kunna beredas vid sådan skola för kurs, varom här är fråga, och då det vidare med hänsyn till elevanskaffningen kan vara önsk— värt, att kurs förlägges närmare elevernas hem, varigenom dessa kunna be- redas tillfälle att en eller annan gång under kursen besöka hemmet, anser utredningen, att frågan om lämplig plats bör avgöras av lantbruksstyrelsen efter förslag av hushållningssällskapets förvaltningsutskott i varje särskilt fall.
I övrigt torde de föreslagna bestämmelserna för ifrågavarande kurser icke kräva särskilda kommentarer.
I likhet med lantbrukarna är det otvivelaktigt många husmödrar vid lant- hushåll, som behöva och önska en relativt grundlig utbildning men icke hava möjlighet att vara borta från hemmet under så lång tid, som en lanthus-
hållsskolekurs pågår. Därför får utredningen förorda att liksom hittills sär- skilda husmoderskurser må kunna anordnas med understöd av statsmedel. Bestämmelserna för dessa kurser böra i huvudsak ansluta sig till redan nu gällande, i det föregående refererade föreskrifter för husmoderskurser, dock med det tillägget, att kurserna i första hand äro avsedda för kvinnor, som förestå lanthushåll eller lantarbetarehushåll. För detta tillägg gäller samma motivering som ovan anlförts i motsvarande avseende rörande lantbrukare— kurser och avses sålunda med detta tillägg att i möjligaste mån förhindra olämplig elevkonkurrens mellan husmoderskurser och lanthushållsskolor.
Bestämmelserna rörande allmän kurs äro desamma som för nu statsun- derstödda kurser för en större allmänhet.
Även om vederbörande yrkesutövare deltagit i stadgeenlig kurs vid lant— bruksundervisningsanstalt eller i lantbrukarekurs eller husmoderkurs torde dock med hänsyn till de nya rön och erfarenheter, som under årens lopp göras inom lanthushållningen, efter hand framträda behov hos honom eller henne av ytterligare utbildning i yrket för uppnående av goda resultat inom verksamhetsområdet. För ändamålet torde böra inrättas specialkurser. Be- stämmelserna för dylika kurser i 17 5, punkt 5, a—c av reglementsförslaget äro i huvudsak desamma som gälla för närvarande för dylika kurser.
Ett speciellt viktigt avsnitt inom undervisnings- och upplysningsverksam- heten på lanthushållningens område utgör den byggnadskonsulterande verk- samheten. Utredningen återkommer senare till denna verksamhet men vill redan här föreslå anordnande genom hushållningssällskapens försorg av statsunderstödda kurser för byggmästare m. fl. på landsbygden. Dylika kur- ser anordnas visserligen redan nu av sällskapen, stundom med understöd av statsmedel, men skäl synes utredningen föreligga att upptaga dylika special- kurser såsom en särskild kursform i nu förevarande reglemente.
Betydelsen av att i första hand lantbyggmästare men även byggnadssnic- kare och andra personer på landsbygden med god erfarenhet inom byggnads- facket, exempelvis en del mindre jordbrukare, erhålla tid efter annan under- visning i byggnadsfrågor, synes utredningen ligga i öppen dag. Nämnda per- soner torde —— även om den byggnadskonsulterande verksamheten genom -. särskilda byggnadskonsulenter hos hushållningssällskapen eller på ann-at sätt
ordnas bättre än för närvarande —— alltid komma att utöva ett visst infly- tande på byggnadsverksamheten på landsbygden och för övrigt med fördel — kunna tagas i anspråk av den byggnadskonsulterande expertisen såsom bi-
träde vid skilda tillfällen. Visserligen kan den av utredningen föreslagna kurstiden av två är fyra veckor icke tänkas giva en mera grundlig utbildning, men kursen bör dock kunna medverka till att de nya rön och erfarenheter, " som göras på byggnadsområdet, komma dem tillgodo, som genom omfattan-
de tidigare praktisk verksamhet inom området icke stå helt främmande inför ifrågavarande spörsmål.
Därest i det föregående omförmälda kurser i mera betydande utsträckning skola kunna förläggas till lantbruk-sundervisn'in'gsanst-alterna torde vid många av dessa erfordras utökning av nuvarande utrymmen för bostäder åt eleverna
8—418998.
samt för lärosalar m. 111. Med hänsyn härtill förutsätter utredningen, att stats- bidrag jämväl till härför erforderliga byggnader måtte få utgå enl-igt enahan- da grunder som ifråga om statsbidrag till de byggnade1, som erfordras vid lantbruksundervisningsanstalterna för de' 1 stadga för dylika anstalter angivna ; kurserna.
V. Studieresor.
Nuvarande förhållanden. Enligt Kungl. Maj:ts reglemente den 17 juni 1938 (nr 464) för med stats- medel understödd undervisning för i mindre jordbruk deltagande män och kvinnor skola i reglementet avsedda, av hushållningssällskaps förvaltnings- utskott anordnade studieresor anordnas så att de bereda deltagarna tillfälle att genom besök under sakkunnig ledning vid väl skötta jordbruk, demon- strationsfält, skogar m. m. hämta mesta möjliga kunskap för skötande av mindre jordbruk och vad därmed har samband.
Sådana resor kunna företagas dels såsom kortare färder inom länet eller närliggande bygd i syfte att för deltagarna uppvisa framstående mindre jord- bruk, demonstrations- och försöksfält eller annat mönstergillt arbete inom lanthushållningens område (hembygdsresor), dels ock såsom längre studie— resor antingen inom riket eller, efter tillstånd av lantbruksstyrelsen, till Fin- land, Danmark eller Norge. Det tillkommer hushållningssällskapets förvalt- ningsutskott att anordna resorna, antaga deltagare samt fastställa plan för varje resa ävensom utse sakkunnig person att leda densamma enligt av ut- skottet utfärdad instruktion.
Till deltagare' 1 studieresa må av män antagas endast den som har sin hu- vudsakliga utkomst av jordbruk eller'jordbruksarbete; Till deltagare må icke antagas den som äger eller brukar en areal odlad jord av, ifråga om längre studieresa, mer än 40 hektar eller, i fråga om hembygdsresa, mer än 15 hekt— ar eller ock i vartdera fallet, den mindre areal förvaltningsutskottet bestäm- mer. Beträffande kvinnors deltagande i studieresa äger förvaltningsutskottet meddela närmare bestämmelser.
Hushållningsällskapets förvaltningsutskott skall före varje års utgång till lantbruksstyrelsen insända berättelse enligt av styrelsen fastställt formulär angående under året anordnade statsunderstödda studieresor.
Under år 1939 anordnades 95 statsunderstödda studieresor med 3 187 del- tagare.
Utredningens synpunkter och förslag.
Utredningen har beträffande studieresor icke funnit skäl rföreslå ändrade bestämmelser. I förslaget till reglemente, 21—23 åå, angivna föreskrifter överensstämma sålunda i huvudsak med nu gällande bestämmelser.
Nuvarande förhållanden.
Enligt Kungl. Maj:ts reglemente» den 17 juni 1938 (nr 462) för med statsmedel understödd premiering av mindre jordbruk bildar varje hushåll- ningssällskaps område för verkställande av ifrågavarande premiering ett distrikt, dock med rätt för sällskapet att besluta, huruvida uppdelning av premieringsdistriktet i underdistri-kt, högst tre, skall äga rum. Premieringen verkställes av en nämnd, bestående av ordförande och en ledamot med er- forderligt antal suppleanter, utsedda för tre år av hushållningssällskapets förvaltningsutskott. Sällskapet kan därjämte besluta att ytterligare en leda- mot skall utses. En av ledamöterna skall vara hos hushållningssällskapet anställd jord'brukskonsulent.
För premieringens verkställande gäll-a vissa i reglementet närmare an- givna huvudgrunder.
Besiktning för premiering må verkställas endast under månaderna juni—.— september. Samma jordbruk må ej premieras oftare än vart tredje år. Pre— mier må utgå i form av penningpris och diplom.
Det åligger hushållningssällskapets förvaltningsutskott att före varje års utgång till lantbruksstyrelsen insända'berättelse enligt av lantbruksstyrelsen fastställt formulär över de under året verkställda premieringarna av mindre jordbruk.
Under år 1939 anordnades premiering av mindre jordbruk inom samtliga hushållningssällskap. Antalet anmälda jördbruk utgjorde 922, varav 7 er- höllo hederspris, 27 första, 236 andra och 367 tredje pris.
Förutom till premiering av mindre jordbruk må statsbidrag jämväl utgå till premiering av frö- och linodlingar samt av vissa husdjursslag ävensom till premiering av 'omförådling av fruktträd. Då emellertid dessa premie- ringar ofta utgöra delar-av annan hushållningssällskapets verksamhet och för övrigt äro av speciell natur och icke'torde kunna inordnas i nu'före- slaget reglemente rmå de här allenast för fullständighetens skull omnämnas.
Utredningens synpunkter och förslag.
Utredningen har beträffande bestämmelserna för premiering av mindre jordbruk icke funnit skäl föreslå ändrade bestämmelser. I förslaget till reglemente 24—32 åå angivna föreskrifter överensstämma sålunda i huvud- sak med nu gällande bestämmelser. '
Emellertid synes utredningen" möjligheter böra öppnas för hushållnings- sällskap att föreslå och för Kungl. Maj:t att i mån av medelstillgång be- vilja statsbidrag även till annan premieringsverksamhet än den ovan nämn- da i syfte att främja det mindre jordbruket eller detta närstående närings- grenar, vilken icke på annat sätt kan komma i åtnjutande av sådant" bidrag. Utredningen tänker härvidlag på exempelvis trädgårdspremieringar, pre- miering av ladugårdar, av hemslöjd o. s. v. Förslag till bestämmelser i ovannämnda syfte—hava införts i reglementsförslagets 33 å.
VII. Hushållningssällskapens allmänna upplysningsverksamhet.
1. Allmänna synpunkter.
Den allmänna upplysningsverksamhet, som bedrives av hushållningssäll— skapen på lanthushållningens område, är av mångskiftande slag och varierar givetvis med förhållandena inom olika hushållningssällskap. Av sistnämnda anledning torde ej heller vara vare sig önskvärt eller möjligt att uppdraga snäva gränser för denna verksamhet utan densamma torde böra liksom hit- tills få utvecklas fritt. Utredningen har emellertid för att betona verksam- hetens nära samhörighet med övrig undervisnings- och upplysningsverksam- het på lanthushållningens område ansett lämpligt att i förevarande förslag till reglemente helt allmänt angiva dess syfte. Enligt 34 å, första stycket av reglementsförslaget skulle sålunda stadgas, att hushållningssällskapets all- männa upplysningsverksamhet skulle hava till syfte att bland dem. som hava sin verksamhet inom jordbruket och detta närstående näringar, genom tal och skrift sprida kännedom om rön och erfarenheter inom vederbörande näringsgren, vunna vid försöksverksamhet eller eljest samt att lämna råd och upplysningar rörande planläggningen av produktionsbefrämjande för- bättringsåtgärder.
Vidare bör i andra stycket av samma paragraf stadgas, att verksamheten skall stå under ledning av hushållningssällskapets förvaltningsutskott samt bedrivas i samarbete med jordbrukets ekonomiska föreningar eller andra föreningar och institutioner på lanthushållningens område ävensom med un- dervisningsanstalter inom sagda område. Till vad sålunda föreslagits torde ytterligare kommentarer icke vara erforderliga.
I tredje stycket av samma para-graf föreslås stadgande om, att verksam- heten skall handhavas av hos hushållningssällskapet anställda befattnings- havare i enlighet med de instruktioner och andra föreskrifter, som för ändamålet utfärdas av hushå-llningssällskapets förvaltningsutskott, därest ej lantbruksstyrelen beslutar härom. Påpekas må, att utredningen senare kom- mer att föreslå, att instruktioner för vissa befattningar skola fastställas av lantbruksstyrelsen. Enligt utredningens mening torde den omedelbara led- ningen av den allmänna upplysningsverksamheten och organisationen av den- samma i regel böra ankom-ma på hos hushållningssällskapen anställda 'kon- sulenter eller därmed jämställda tjänstemän. Detsamma synes böra gäll-a verksamheten som lärare vid de i reglementsförslaget omförmälda undervis- ningskurserna och stundom även utbildnings-kurserna. Därest undervisnings- verksamheten och den i första hand genom tal och skrift bedrivna upplys- ningsverksamheten skall kunna bedrivas rationellt och i den omfattning som erfordras, synes emellertid utredningen, därest icke antalet konsulenter skall svälla u-t i en med hänsyn till de ekonomiska konsekvenserna allt för hög grad, erforderligt, att konsulenternas arbetstid icke, såsom ofta för närvaran- de torde vara fallet, tages i anspråk för uppgifter, som med fördel, givetvis
under vederbörande konsulents ledning, kunde anförtros åt mindre kvalifice- rade och lägre avlönade befattningshavare. Sålunda torde till exempel viss del av det arbete, som för närvarande åligger en jordbrukskonsulent, ofta med fördel kunna överlämnas åt annan, på lämpligt sätt utbildad, lägre befatt- ningshavare. Uppgörandet av många, ofta relativt enkla förbättringsplaner kunde sannolikt överlåtas på lägre befattningshavare, sedan vederbörande konsulenter upprättat den allmänna förbättringsplan, som enligt utred- ningens tidlig—are uttalade mening bör föregå planeringen av speciella åtgärder. Exemplen torde kunna mångfaldigas. Utredningen har med det sagda allenast velat framhålla önskvärdheten, att icke säga nödvändigheten av att hushåll- ningssällskapen vid upprättande av förslag till instruktioner för befattnings- havarna tillse, att konsulenterna medgivas erforderlig tid att i största möjliga utsträckning ägna sina krafter åt allmän undervisnings- och upplysningsverk- samhet. Utredningen har tidigare förordat, att utbildningen av instruktörer, vilka enligt utredningens förslag bland annat skola ersätta de nuvarande vandringsrättarna, avsevärt förlänges. 1 nu förevarande sammanhang vill ut— redningen framhålla betydelsen av att denna utbildning gives en sådan in- riktning, att instruktörerna utan menlig inverkan på resultatet kunna från kosulenterna övertaga vissa enklare men dock tidskrävande arbetsuppgifter. I den mån dessa arbetsuppgifter ökas bör vidare behovet av arbetskraft för ändamålet i första hand tillgodoses genom anställning av ytterligare instruk- törer eller ock assistenter och förmän. Till sistnämnda två slag av befatt- ningshavare återkommer utredningen senare. I senare avsnitt kommer ut- redningen jämväl att särskilt behandla vissa konsu'lenters verksamhet.
Det är emellertid i hög grad önskvärt, att för den allmänna undervis- nings- och upplysningsverksamheten på lanthushållningens område i största möjliga utsträckning utnyttjas ej blott konsulentema utan även lantbruks- undervisningsanstalternas lärare. Såsom utredningen i annat sammanhang framhållit, torde nyttan för dessa lärare av att deltaga i sagda verksamhet vara obestridlig och vidare torde lärarnas arbetskraft ofta därigenom bliva bättre utnyttjad. Därest inom ett hushållningssällskaps område befintliga lantbruksundervisningsanstalter äro inordnade som ett led i sällskapets all- männa undervisningsverksamhet på sätt härom särskilt stadgas, bör obliga- torisk föreskrift gälla för hushållningssällskapets förvaltningsutskott att för den allmänna undervisnings- och u-pplysningsverksamheten anlita sagda an- stalters befattningshavare i den utsträckning, som undervisningen vid an- stalterna medgiver och som erfordras för ifrågavarande verksamhets bedri- vande i önskvärd omfattning. Ä andra sidan synes skyldighet böra föreskri- vas för sagda befattninsghavare att i nyssnämnda utsträckning stå till ve- derbörande förvaltningsutskotts förfogande. Förslag till bestämmelser härom hava införts i fjärde stycket, 34 & reglementsförslaget.
Flertalet hushållningssällskap torde för närvarande lämna viss särskild ersättning utöver resekostnads- och traktamentsersättning till befattnings- havarna för föredrag på lanthushållningens område och även för föreläs- ningar vid av sällskapet anordnade undervisningskurser. Jämväl för under-
visning vid utbildningskurser torde dylik ersättning i regel utgå. Enär hand- havandet "av undervisnings- och upplysningsverksamheten ingår i befatt- ningshavarnas tjänsteåliggande, synes utredningen i princip särskild ersätt- n'ing från hushållningssällskapet härför utöver resekostnads- och trakta— mentsersättning icke böra utgå till befattningshavarna. En förutsättning här- för är emellertid, att sagda uppgifter kunna fullgöras inom ramen för den tjänst—göringsskyldighet, som ankommer på vederbörande befattningshavare. Särskild ersättning synes sålunda icke böra utgå, därest ifrågavarande upp— gift kan fullgöras rinom den tjänstgöringstid, som kan anses skälig.
Påpekas må att vad här sagts icke bör utesluta, att befattningshavare, som tages i anspråk för exempelvis föredrag, som anordnas och bekostas av annan institution än hushållningssällskapet eller någon dess underavdel- ning, bör äga rätt att härför uppbära skälig ersättning. Därest dylikt före- drag eller utarbetandet av detsamma inkräktar på vederbörandes tjänstgö- ringstid förutsättes givetvis, att tillstånd härtill lämnats av vederbörande förvaltningsutskott eller å dess vägnar.
Vad nu anförts torde i princip böra gälla även befattningshavare vid lantbruksundervisningsanstalt, som inordnats som ett led i hushållningssäll- skapets allmänna undervisnings- och upplysningsverksamhet. Där särskilda skäl föreligga — exempelvis där befattningshavare icke hava s. k. helårs- tjänstgöring —— bör dock hushållningssällskapets förvaltningsutskott kunna bestämma skäligt arvode, när vederbörande tages i anspråk för nyssnämnda verksamhet.
Förslag till bestämmelser av ovan antytt innehåll återfinnas i 35 å i för- slaget till reglemente.
I detta sammanhang vill utredningen framhålla önskvärdheten av att vid utbildningskurser och undervisningskurser hushållningssällskapens och lant- bruksundervisningsanstalternas befattningshavare i största möjliga utsträck- ning anlitas som lärare. De erfarenheter, s-om sagda befattningshavare vun- nit i sin verskamhet i övrigt, synas utredningen utgöra en värdefull tillgång för dessa kurser och vidare torde kostnaderna för undervisningen vid desam- ma därmed kunna nedbringas. Föreskrifter av nu angiven art hava lämnats i 15 och 18 åå i reglementsförslaget.
2. Ersättning för biträde av hushållningssällskapens befattningshavare.
Nuvarande förhållanden.
Med undantag av hushållningssällskapen i de fem Norrlandslänen samt av Värmlands och Kristianstads läns hushållningssällskap uttaga hushåll- ningssällskapen i regel särskild ersättning för av sällskapens befattningsha— vare utförda uppdrag. Konsultation och rådgivning muntligen, skriftligen eller per telefon är dock i allmänhet kostnadsfri. För biträde av trädgårds— tjänsteman får rekvirent oftast erlägga viss ersättning även om biträde av andra sällskapens tjänstemän är kostnadsfritt.
Grunderna för ersättning, varom här är fråga, variera avsevärt inom olika hushållningssällskap och äro stundom angivna i för olika slags uppdrag fast- ställda, ganska detaljerade taxor. Ett par hushållningssällskap upptaga sär- skild tilläggsavgift av icke-medlemmar. I flera fall föreskrives, att kom— muner och allmänna institutioner ävensom innehavare av jord, vilka icke driva jordbruk som huvudsaklig näring, skola erlägga ersättning för utför— da uppdrag efter högre taxa än de egentliga jordbrukarna. Hos sex hushåll- ningssällskap äro brukare av jordbruksfastighet under viss areal helt eller delvis befriade från erläggande av ifrågavarande ersättningar och hos tre hushållningssällskap gäller enahanda undantag för brukare av jordbruks- fastighet med taxeringsvärde, understigande visst belopp. Vanligen är viss minimiavgift stipulerad samt stundom även viss maximiavgift.
Såsom exempel på ersättningsgrunder må nämnas, att för täckdiknings— planer och gödselvårdsplaner ersättning oftast utgår efter ytenhet. Inom fem hushållningssällskap är emellertid avgiften för dylika planer konstant och relativt låg. I tre fall erlägges förutom ersättning efter areal en viss grund- avgift eller ett visst dagarvode. Ersättning för planer till byggnadsföretag ut— går stundom med viss procent av den beräknade kostnadssumman och i andra fall med visst belopp per kubikmeter inredda utrymmen. För arbets- beskrivningar eller detaljritningar utgår ersättning i regel enligt särskild över- enskommelse eller till självkostnadspris.
Beträffande ersättningens erläggande må nämnas, att densamma stundom uppbäres av vederbörande tjänsteman såsom egen inkomst men i andra fall inbetalas till vederbörande hushållningssällskap.
Utredningens synpunkter och förslag.
Utan att vilja underkänna den praktiska jordbruk-årens ofta värdefulla syn- punkter vid planläggning av förbättringsåtgärder å jordbruket synes dock utredningen obestridligt, att råd och anvisningar vid sagda planläggning från speciellt sakkunniga i regel äro av stort värde. Det torde nämligen i allmänhet icke vara möjligt för jordbru'karen att ensam bedöma alla på den lämpligaste planläggningen inverkande faktorer.
En ur alla synpunkter ändamålsenlig planläggning sparar därjämte i re- gel icke endast engångsutgifter vid åtgärdens utförande utan medför där- jämte ofta icke obetydligt minskade underhålls- och driftskostnader. Redan av denna anledning torde det vara väl motiverat, att den enskilde jordbruka— ren får erlägga skälig avgift för de planer, som utarbetats genom hushåll- ningssällskapens tjänstemäns försorg. Därtill kommer även att avgiftsfria planer ofta leda till rena okynneskonsultationer. Vidare må framhållas att större värde oftast sättes på sådana planer, för vilka ersättning måste er- läggas än på sådana, som lämnas avgiftsfritt. Slutligen må erinras om hus- hushållningssällskapens betydande kostnader för material m. m. för ändamå- let. För sådan rådgivning genom hushållningssällskapens tjänstemän, som icke innebär uppgörande av planer ävensom för de med rådgivning förenade re- sorna, torde däremot, liksom i regel hittills varit fallet, särskild ersättning
icke böra utgå. Såsom motivering för sistangivna utredningens ståndpunkt ina bl. a. erinras om utredningens tidigare förslag, att flertalet jordbrukare skola till hushållningssällskapet erlägga särskild jordbruksavgift.
Avgifter för planer böra av rekvirent erläggas direkt till hushållningssäll— skapet. Enligt utredningens mening är ur flera synpunkter olämpligt, att tjänsteman skall äga rätt att uppbära dylik avgift såsom en personlig in— komst. Bland annat må framhållas de olika avlöningsförmåner, som häri- genom skapas för eljest likställda tjänstemän.
I princip synes utredningen riktigast, att varje i detta sammanhang ifråga— kommande uppdrag debiteras efter en så beräknad taxa, att avgiften så exakt som möjligt motsvarar de verkliga kostnaderna för ritningar, beskriv- ningar, kostnadsberäkningar etc., som utföras av vederbörande tjänsteman. Att räkna med så låga taxor, att avgifterna blott täcka en del av de på uppdraget belöpande självkostnaderna synes utredningen i princip vara oriktigt med hänsyn dels till värdesättningen av planen från rekvirentens sida, dels till de fall, då vederbörande rekvirent själv bör kunna bestrida hela kostnaden. Den enskilde, som därav är i behov, bör i stället kunna er- hålla viss rabatt å den fastställda taxan.
Beträffande taxornas konstruktion och storlek må vidare framhållas önsk- värdheten av i största möjliga utsträckning enhetliga taxor inom skilda hus— hållningssällskap. Med hänsyn härtill synas taxorna böra utarbetas och fast- ställas av lantbruksstyrelsen, som redan nu fastställer taxor för exempelvis lantbrukskemiska kontrollstationer och frökontrollanstalter. Då utarbetandet av taxor synes böra föregås bland annat av överläggningar med representan- ter för hushållningssållskapen m. fl., vilka överläggningar på frågans nu- varande stadium icke synts utredningen lämpliga, torde ifrågavarande spörs- mål böra överlämnas till lantbruksstyrelsen för närmare övervägande. Av Kungl. Maj:t torde dock böra fastslås skyldighet för rekvirent att erlägga avgifter av ifrågavarande slag. Förslag till bestämmelser härutinnan åter— finnas i förenämnda förslag till reglemente för den statsunderstödda allmän- na undervisnings- och upplysningsverksamheten, 37 å. Påpekas må att med i förslaget angiven produktionsförbättringsplan bör förstås alla slag av pla— ner, sålunda icke endast ritningar till exempelvis byggnader, gödselstäder. täckdikningar, trädgårdar o. s. v. utan även kostnadsförslag, beskrivningar. kartor o. dyl. av skilda slag, såsom exempelvis markkarteringskartor, växt- odlingsplaner, kartor över åkerareal o. s. v.
Såsom ovan antytts kan det i vissa fall tänkas, att även en låg avgift kan vara betungande. Detta gäller särskilt mindre jordbrukare. I samband med behandlingen av frågan om byggnadskonsulterande verksamhet på landsbygden har utredningen även framhållit svårigheten att få särskilt mindre jordbrukare att mot ersättning anlita sakkunnigt biträde för upp- görande av byggnadsförslag. Med hänsyn vidare till den nationalekonomiska betydelsen av sakkunnigt uppgjorda planer torde åtgärder böra vidtagas i syfte att stimulera anlitande av sakkunnigt biträde. I förevarande reglements—
förslag har med hänsyn härtill intagits förslag om att lantbruksstyrelsen må. där så befinnes erforderligt, i taxan införa bestämmelser om rabatter å taxans avgifter.
3. Byggnadskonsulterande verksamhet på landsbygden m. m.
A. Byggnadskonsulterande verksamhet.
Hushållningssällskapens nuvarande verksamhet på området.
De senaste årens förändringar av byggnadssättet på landsbygden, använd- ningen av nya byggnadsmaterial och nya konstruktioner samt ökade krav på byggnaderna ur hygieniska och andra synpunkter hava medfört krav på större yrkesskicklighet hos alla dem, som hava att göra med byggnadsverk- samhet på landsbygden samt skapat ett allt mera framträdande behov av råd- givning och vägledning i landsbygdens byggnadsfrågor. Från hushållnings- ' sällskapens sida har detta behov uppmärksammats och sällskapen hava i ; mån av ekonomiska resurser sökt tillgodose detsamma.
Den rådgivande verksamheten har i allmänhet utövats av jordbrukskonsu- lent eller annan tjänsteman hos sällskapet. Vissa sällskap hava anställt sär- skilda byggnadskonsulenter, som svara för den konsulterande verksamheten. De erfarenheter, som gjorts genom en sådan anordning, hava vid en av ut- redningen verkställd enquéte sagts vara mycket goda, och behovet av hand-
' ledning för jordbrukarna på ifrågavarande område uppgivits därigenom vara I fyllt. Sällskapen hava vidare — stundom i samarbete med samfundet för hem- , bygdsvård — anordnat ett antal kurser för lantbyggmästare m. fl. samt i sam- arbete med svenska cementföreningen betongkurser. Genom kurser och råd- I givning i heminredning och förbättring av köken på landsbygden hava hos [ hushållningssällskapen anställda hemkonsulenter utövat en betydelsefull ! verksamhet.
Vidare må nämnas att vissa hushållningssällskap genom uppförande av ändamålsenliga ekonomibyggnader å sällskapen tillhöriga egendomar eller genom understöd till uppförande av demonstrationsladugårdar hos enskilda
, jordbrukare sökt främja en ändamålsenlig byggnadsverksamhet på landsbyg- ' den. Slutligen må erinras om att flera hurhållningssällskap genom utarbe- t tande och spridande av typritningar sökt påverka byggnadssättet.
Tidigare förslag rörande byggnadskonsultcrande verksamhet. Av ovannämnda enquéte framgår, att flertalet hushållningssällskap anse den hittillsvarande verksamheten på ifrågavarande område icke vara tillfyl— lest, och att sällskapen på grund av brist på erforderliga medel icke kunnat bedriva denna verksamhet så som önskvärt vore. Framför allt framhålles önskvärdheten av att byggnadskonsulentfrågan snarast ordnas inom hela
landet. Såsom motivering härför anföres, att lantbrukets byggnader repre- sentera ett mycket stort kapital, som det gäller att på bästa möjliga sätt dis- ponera, bland annat för att på ett ändamålsenligt sätt kunna genomföra den för jordbrukets rationella drift så viktiga mekaniseringen. Vidare framhål- les, att tillkomsten av nya byggnadsmaterial ävensom byggnadskostnadernas stegring under senare år tvingat jordbrukarna att anlita sakkunnig hjälp i större utsträckning än tidigare. Dessa och flera andra skäl anses motivera statsbidrag till avlöning åt en byggnadskonsulent hos varje hushållnings- sällskap.
Såsom i tidigare avsnitt påpekats fördes sistnämnda spörsmål inför riks- dagen genom motion år 1937, dock utan resultat, och samma år upptogs spörsmålet i underdånig skrivelse från hushållningssällskapens ombud.
I sitt tidigare omförmälda betänkande angående underlättandet av kvin- nornas arbete i de mindre lanthemmen (Stat. off. utr. 1939: 6) upptog 1937 års utredning angående arbetsförhållandena vid det mindre jordbruket frå- gan om statens medverkan för att bereda jordbrukarna tillgång till byggnads- teknisk sakkunskap till ingående prövning. Utredningen har på tal om olika alternativ härutinnan framhållit, att nuvarande jordbrukskonsulenter eller vandringsrättare, även efter kompletterande utbildning i byggnadsfrågor, i allmänhet vore fullt upptagna med det arbete, som redan åvilade dem, var- för deras verksamhet som rådgivare i byggnadsfrågor knappast kunde få nå- gon större omfattning, om deras övriga arbete ej skulle bliva lidande härpå. Det måste därför enligt utredningen vara riktigare, att för den byggnadstek- niska rådgivningen ordnades speciell utbildning och anställdes särskilda kon- sulenter.
Sagda utredning övervägde jämväl, huruvida centrala arkitektkontor kun— de innebära en lösning. Enligt utredningens mening erfordrades emellertid för den direkta rådgivningen och kontrollen av byggnadsverksamheten inom jordbruket särskilda byggnadsfackmän, stationerade ute i orterna. Såsom skäl anfördes bland annat, att en grundlig kännedom om förhållandena in- om respektive distrikt vore ägnad att avsevärt underlätta arbetet och att göra _det mera effektivt samt att det även vore av betydelse, att jordbrukarna väl kände byggnadskonsulenten.
Med hänsyn till nybyggnads- och ombyggnadsverksamhetens årliga om— fattning inom jordbruket ansåg utredningen vidare uppenbart, att behovet av konsultationer på detta område vore av en betydande storleksordning. För fyllande av det mest trängande behovet av dylik konsultation erfordrades enligt utredningen minst en byggnadskonsulent med byrå i varje hushåll- ningssällskaps område. I de större hushållningssällskapsområdena vore yt- terligare en fackman erforderlig. Dä vidare byggnadskonsulenter erfordra- des hos vissa statliga verk och stora industriföretag, uppskattade utredningen det mera omedelbara behovet av byggnadskonsulenter till minst 50 sådana tjänstemän.
Vid övervägande av frågan om byggnadskonsulents utbildning framhöll utredningen, att av en dylik konsulent fordrades icke blott byggnadstekniska
) | ? ! ! I |
insikter utan även god kännedom om jordbrukets driftsförhållanden och hur det husliga arbetet på en lantgård utfördes. Man måste vidare beakta, utta— lade utredningen i detta sammanhang, att byggnadskonsulenten vid lösandet av sina uppgifter ställdes inför andra krav på specialinsikter än de arkitek- ter, som utbildades vid de tekniska högskolorna. Dessa arkitekter hade möj- ligheter att vid lösandet av sina uppgifter utnyttja en omfattande speciallit- teratur och tidigare vunna erfarenheter ävensom samarbete med en företags- ledning, som kunde giva klara direktiv. Byggnadskonsulenten däremot hade icke samma erfarenheter att bygga på och kunde långt ifrån alltid hos jord- brukaren—uppdragsgivaren påräkna erforderliga insikter ifråga om bygg— nadsbehovet och byggnademas riktiga anpassning till de föreliggande förut- sättningarna. Det gällde sålunda för byggnadskonsulenten icke endast att rita en byggnad efter förut angivna klara direktiv utan även att tillsammans med jordbrukaren riktigt anpassa hela byggnadsprojektet efter föreliggan- de tekniska och ekonomiska förutsättningar.
Av nämnda anledning erfordrades enligt utredningen, att byggnadskonsu— lenten finge en sådan utbildning, att han vore väl insatt i jordbrukets spe— ciella driftsförhållanden och ekonomiska betingelser. Utredningen fömlog sålunda att vid lantbrukshögskolan borde inrättas en särskild byggnadslinje för utbildning av blivande byggnadskonsulenter.
Beträffande finansieringen av byggnadskonsulenternas verksamhet utta- lade utredningen, att det vore ofrånkomligt, att denna i betydande omfatt- ning bestredes av statsmedel, enär man icke kunde förutsätta, att de mindre jordbrukarna vore villiga att själva betala hela kostnaderna för ifrågava— rande rådgivning. Även om det enligt utredningens mening vore obestridligt, att ett omsorgsfullt och sakkunnigt studium av varje byggnadsuppgift och ordentliga ritningar alltid måste betala sig, mötte det dock svårigheter att övertyga de enskilda jordbrukarna härom. Det framstode därför som i hög grad önskvärt, att staten på sådant sätt bidroge till täckandet av kostnader- na för byggnadssakkunnig rådgivning, [att särskilt de mindre jordbrukarnas utgifter för ritningar m. m. kunde hållas låga. Byggnadsförslag och ritning- ar borde dock ej länmas alldeles gratis utan ersättning utgå enligt viss taxa men viss rabatt kunna lämnas till innehavare av jordbruksfastighet med ett taxeringsvärde om högst 40 000 kronor.
Beträffande byggnadskonsulenternas avlöning framhöll utredningen, att de borde helt avlönas av allmänna medel. Erfarenheterna från annan lik- nande verksamhet, exempelvis lantbruksingenjörernas, talade mot endast ringa fast lön, kompletterad med inkomster från verksamheten. Enligt ut- redningens uppfattning borde byggnadskonsulenterna ej placeras i lägre lö- negrad än A 25.
Ifråga om verksamhetens organisation förordade utredningen, att byggnads- konsulentverksamheten i första hand anknötes till hushållningssällskapen.
. Härutinnan anförde utredningen bland annat följande: »Från flera håll har behovet av byggnadskonsulenter hos egnahemsnämnderna starkt understrukit—s. Dessa nämnder handha bland annat hela den med statsmedel
understödda bostadsförbättringsverksamheten på landsbygden, och vid handhavan- det och kontrollen av denna verksamhet är, såsom utredningen även förut fram- håll-it, behovet av väl utbildade fackmän starkt framträdande. Av flera skäl anser utredningen det dock lämpligast, att byggnadskonsulentverksamheten i första hand anknytes till hushållningsällskapen. Avsikten med den här föreslagna konsulent- verksam-heten är helt naturligt, att den skall tillgodose hela jordbrukets behov av sakkunnig rådgivning beträffande såväl bostadshus som ekonomibyggnader. Egna- hemsnämndernas verksamhet omfattar emellertid endast en ringa del av samtliga jordbruk. Det kan sålunda i detta sammanhang förtjäna anföras, att av landets samtliga omkring 368 000 brukningsdelar med en areal av 10 hektar åker och där- över endast 37 587 eller i runt tal 10 procent vid 1936 års utgång voro "belagda med egnahemslån och därigenom direkt anslutna till egnahemsnämndernas verksamhet. I förhållande till hela arealen jordbruksjord eller det totala byggnadskapitalet torde dessa egnahemsjordbruk representera ett ännu mindre procenttal. Huvudparten av jordbruket har sålunda för närvarande ingen direkt kontakt med egnahemsnämn- derna.
Byggnadskonsulenternas anknytning till hushållningssällskapen synes vara lämp- ligast även ur den synpunkten, att det är dessa organ som på övriga områden av jordbrukets utövande ha att lämna råd och hjälp till den enskilde. Det torde före— falla jordbrukaren mest naturligt, att när han behöver sakkunniga råd i byggnads— frågor, han kan vända sig till samma organ, som när det gäller jordbrukets övriga problem.
I det föregående har påpekats, att en riktig behandling av jordbrukets yrkes- frågor förutsätter en grundlig insikt i såväl jordbrukets allmänna ekonomiska för- hållanden som de vid varje gård rådande särskilda driftsförhållandena. Det 'bör därför vara av stort värde för byggnadskonsulentens arbete, om detta kan ske i intim kontakt med hushållningssällskapens övriga konsulenter, varvid dessas sak- kunskap i berörda hänseende kan komma till nytta.»
Beträffande formen för byggnadskonsulenternas anställning angav utred- ningen två alternativ nämligen antingen att byggnadskonsulentema anställ- des hos hushållningssällskapen men att deras avlöning liksom samtliga med deras verksamhet förenade kostnader bestredes helt av statsmedel samt att alla inkomster av verksamheten inlevererades till statsverket eller att bygg- nadskonsulenterna anställdes hos hushållningssällskapen, vilka skulle bedri- va verksamheten i egen regi och uppbära alla från densamma inflytande in- komster men för finansiering av verksamheten borde erhålla statsbidrag till avlöning av en byggnadskonsulent i varje hushållningssällskap och till täc- kande av ovannämnda rabattavdrag för mindre jordbrukare, i den mån des- sas totala belopp överstege den av statsmedel utgående avlöningen till bygg- nadskonsulenten.
I sitt betänkande angående byggnadskostnaderna (Stat. off. utr. 1941: 4) hava vidare 1940 års byggnadskostnadssakkunn-iga upptagit till behandling frågan om rådgivning i landsbygdens byggnadsfrågor. Sedan de sakkunniga framhållit behovet av dylik rådgivning. uttalade de, att dennas uppgift vore att lämna vederhäftiga upplysningar rörande olika byggnadsmaterials egen- skaper och användningssätt samt att lämna upplysning i byggnadstekniska frågor och ifråga om planlösningsproblemen. Vidare hava de sakkunniga i detta sammanhang framhållit, att varje större om- eller tillbyggnad på en brukningsdel borde föranleda en omprövning av jordbrukets inriktning på
egendomen ifråga. Prövas borde, huruvida jordbruket bedrivits i lämpliga former eller en omläggning därav borde vidtagas. De nya byggnaderna måste givetvis anpassas därefter. För denna prövning vore närmast en jordbruks- ekonomisk sakkunskap erforderlig.
Enligt de sakkunnigas mening krävdes sålunda vid rådgivningen i bygg— nadsfrågor ett beaktande av byggnadstekniska, jordbruksekonomiska, hus- djurshygieniska m. fl. erfarenheter, varjämte boningshusens inredning måste anpassas efter jordbrukarhushållens behov. Ett samarbete krävdes sålunda mellan ett betydande antal personer med olika specialiteter. Enligt de sak— kunniga innebure detta, att råd-givningsfrägoma icke kunde erhålla en till- fredsställande lösning genom anställande av byggnadskonsulenter i de olika länen, knutna till hushållningssällskap, egnahemsnämnder eller andra organ. En och samma person ansågs icke kunna förvärva den kunskap på alla de olika med byggnadsfrågorna förbundna områdena, som erfordrades. Där- jämte vore rådgivningen sannolikt av sådan omfattning _ om den finge av- sedd och önskvärd utsträckning —— att arbetet väsentligt överstege en enda persons förmåga. Å andra sidan framhöllo de sakkunniga, att lokala ombud erfordrades, som kunde ge den för varje trakt lämpliga inriktningen av byggnadsverksamheten och till vilken jordbrukarna i första hand kunde vån- da sig. Enligt de sakkunnigas mening syntes de initiativ, som exempelvis tagits genom bildandet av lantbruksförbundets byggnadsförening u. p. a., erbjuda en långt bättre utväg. Till denna förening och dess verksamhet åter- kommer hushållningssällskapsutredningen i det följande.
Vidare föreslogo de sakkunniga, att stipendier borde inrättas för arkitek- ter, ingenjörer och agronomer för att dels under någon tid arbeta vid något byggnadskontor, dels företaga någon inländsk studieresa. Stipendierna före- slogos ställda under lantbruksstyrelsens administration att utgå efter liknan- de grunder som stipendierna i boskapsskötsel och mejerihantering. För att utomlands studera vunna erfarenheter på hithörande områden borde inrättas stipendier för agronomer och byggnadstekniker, som därtill kunde anses skickade.
Slutligen föreslogo de sakkunniga, i syfte att åt landsbygden skapa en byggnadsarbetare och byggnadsförmanskår med speciell kunskap, att kur- ser om förslagsvis en månad måtte ordnas vid en lantbruks- eller lantmanna— skola i varje län och så organiseras, att hantverkskunniga småbrukare och byggnadsarbetare från städerna där kunde erhålla någon teoretisk utbildning rörande landsbygdens speciella byggnadsförhållanden
Lantbruksförbundets byggnadsförening 11. p. (1.
Innan hushållningssällskapsutredningen upptar till byggnadskonsulteran— de verksamhet hörande spörsmål till närmare behandling, vill utredningen lämna en kort redogörelse för ovan omnämnda lantbruksförbundets bygg- nadsförening (LBF) och dess verksamhet. LBF konstituterades 1941 och upptog nästan omedelbart i sig en inom Skåne sedan år 1938 verksam för-
126 ening med ungefär enahanda syfte och med namnet lantmännens byggnads- förening. LBF," som enligt föreningens stadgar är en sammanslutning av över hela landet verksamma jordbruksorganisationer (dock kunna även hus- hållningssällskap bliva medlemmar), har till ändamål att främja medlem- marnas samt till medlemmarna direkt eller indirekt anslutna föreningars och jordbrukares ekonomiska intressen på byggnadsområdet och verka för åstad- kommande av en ur ekonomisk, teknisk och hygienisk synpunkt ändamåls- enlig samt tilltalande bebyggelse vid jordbruk och föreningsföretag. I detta syfte skall föreningen enligt stadgarna tillhandagå medlemmarna jämte till dem direkt eller indirekt anslutna föreningar med råd och anvisningar, rit- ningar och kostnadsberäkningar beträffande ny- och ombyggnader, byggnads- förbättringar m. m. Vidare skall föreningen medverka till och förmedla an- skaffning av byggnadsmaterial och inredningsföremål för lantmannabyggna- der, verka för en ändamålsenlig standardisering av i lantmannabyggnader fö— rekommande byggnadsdetaljer och inredningsföremål samt verkställa un- dersökningar rörande lämpliga byggnadsmaterial, konstruktion och utförande av byggnader ävensom bland allmänheten sprida kännedom härom. Slutligen har föreningen till uppgift att hjälpa jordbrukarna med ordnande av entre— prenaduppgörelser och anskaffande av behövliga krediter.
Föreningens insatser lyda åt 100 kronor, varav 50 kronor betalas kontant och 50 kronor i form av revers att betalas efter uppsägning och amorteras med 1/5 varje år. Insatskapitalet uppgick vid starten till 200 000 kronor, teck» nat av Sveriges lantbruksförbund, svenska mejeriernas riksförening u. 1). a., svenska lantmännens riksförbund, förening u. p. a., Sveriges slakteriförbund, förening 11. p. a., och svenska jordbrukskreditkassan.
För fullgörande av sina uppgifter har föreningen upprättat ett huvud- och centralkontor 1 Stockholm samt centralkontor' 1 Lund och Vänersborg, de två sistnämnda efter avtal med' vederbörande hushållningssällskap. Vidare hava filialkontor efter avtal med vederbörande hushållningssällskap anordnats hos sju sällskap. Inom fyra län finnas filialkontor men avtal har ännu icke träff fats med vederbörande hushållningssällskap. Med vissa andra sällskap pågå underhandlingar. Tilläggas må att för de fyra nordligaste länens vidkomman- de bedrives byggnadskonsulterande verksamhet tills vidare av egnahemssty— relsen enligt särskilt avtal med LBF.
'Enligt organisationsplanen för LBF komma större uppdrag att bearbetas vid närmaste centralkontor. Ombyggnader och enklare nybyggnader skola handhavas av fackmän, anställda hos LBF med placering som ombud hos vev derbörande hushållningssällskap, vilka avses skola tillhandahålla kontor och ställa sin lokala organisation till förfogande för ombuden. För tillgodoseende av behovet av agronomisk sakkunskap skola i mån av behov anställas agro- nomer. Behovet av dylik sakkunskap vid hushållningssällskapen avses bliva tillgodosett'genOm hos sällskapen anställda konsulenter. Vidare må i detta sammanhang nämnas, att särskilda lokalkommittéer avses bliva utsedda bland för verksamheten intresserade jordbrukare inom de områden, där filialkonto-
ren och ombuden äro verksamma. Avsikten härmed är, att bygdens synpunk- ter skola komma till sin rätt och att intresset för föreningens verksamhet skall spridas.
För finansiering av föreningens verksamhet debiteras uppdragsgivare av- gift för upprättade ritningar m. m. med högst 2 procent av de beräknade byggnadskostnaderna.
Utredningens synpunkter och förslag.
Hushållningssällskapsutredningen har med hänsyn till frågans stora be- tydelse ansett sig höra i det föregående särskilt utförligt behandla de åtgär- der, som hittills vidtagits ifråga om den byggnadskonsulterande verksam- heten på landsbygden, samt de synpunkter och förslag, som av tidigare ut- redningar framförts härutinnan. Av redogörelsen torde otvetydigt hava framgått, att ordnande på ett lämpligt sätt av ifrågavarande verksamhet på skilda håll ansetts vara en av de viktigaste frågorna på det produktions- främjande området inom jordbruket och detta närstående näringar. Hus- hållningssällskapsutredningen delar till fullo denna uppfattning. Såväl ur privatekonomisk som nationalekonomisk synpunkt är det av största vikt, att verksamheten ifråga ordnas på ett ur alla synpunkter och för samtliga yrkesutövare lämpligt sätt.
Såsom 1940 års byggnadskostnadssakkunniga framhållit, är ifrågavarande verksamhets uppgift att lämna vederhäftiga upplysningar rörande olika byggnadsmaterials egenskaper och användningssätt ävensom upplysning i byggnadstekniska frågor och beträffande planlösningsproblem. Den yrkes- grupp, som denna verksamhet bör rikta sig till, är i första hand jordbrukar- na och dem- närstående yrkesutövare på landsbygden, men därjämte torde upplysningsverksamhet erfordras bland de på landsbygden verksamma bygg- mästarna och byggnadssnickarna, till vilka senare torde kunna hänföras hantverkskunniga småbrukare. Beträffande verksamheten i sistberörda av- seende må hänvisas till utredningens uttalande i tidigare avsnitt.
Alla uttalanden i förevarande spörsmål synas vidare vara eniga om att för ifrågavarande verksamhet kräves såväl byggnadsteknisk sakkunskap som jordbruksekonomisk och husdjurshygienisk kunnighet samt att möjlighet knappast torde föreligga för en person att ensam behärska alla hithörande spörsmål.
Vid övervägande av frågan om på vad sätt 1fragava1 ande byggnadskonsul- terande verksamhet lämpligast bör organiseras, hava emellertid skilda me- ningar gjort sig gällande. Flertalet hushållningssällskap torde sålunda vara av den uppfattningen, att särskilda byggnadskonsulenter — närmast med arkitektutbildning eller liknande —— borde anställas hos sällskapen för att i samråd med konsulenter på andra områden handhava ifrågavarande verk- samhet.
1937 års utredning angående arbetsförhållandena vid det mindre jordbru- ket förordade likaledes såsom tidigare nämnts anställande hos hushållnings-
sällskapen av byggnadskonsulenter, utbildade å särskild byggnadslinje vid lantbrukshögskolan. Såsom motivering framhöll utredningen, att det syn- tes mest naturligt, att jordbrukaren för rådgivning i byggnadsfrågor vände sig till samma organ, som när det gällde jordbrukets övriga problem samt att en byggnadskonsulent hos ett hushållningssällskap kunde stå i särskilt intim kontakt med sällskapets konsulenter på övriga områden.
1940 års byggnadskostnadssakkunniga åter ansågo icke den vägen fram- komlig att anställa särskilda byggnadskonsulenter hos hushållningssällskap, egnahemsnämnder eller andra lokala organ, enär ett samarbete krävdes mellan ett betydande antal personer med olika specialiteter. Vidare fram- höllo de sakkunniga, att rådgivningen vore av sådan omfattning, att arbetet sannolikt väsentligt överstege en enda persons förmåga. Lokala ombud er— fordrades emellertid, som kunde ge den för varje trakt lämpliga inriktningen av byggnadsverksamheten och till vilken jordbrukarna i första hand kunde vända sig. Enligt de sakkunnigas mening syntes de initiativ, som exempel- vis tagits genom bildandet av LBF, erbjuda en långt bättre utväg.
Hushållningssällskapsutredningen delar till fullo den uppfattningen, att en enda person icke torde kunna besitta all den sakkunskap, som erfordras för att vid planläggning av byggnadsföretag ett ur byggnadsteknisk, jord- bruksekonomisk och husdjurshygienisk synpunkt ändamålsenligt resultat skall uppnås. Härför erfordras sålunda ett intimt samarbete mellan experter på respektive områden. Den jordbruksekonomiska sakkunskapen torde lo- kalt vara väl företrädd hos hushållningssällskapen genom dess olika kon— sulenter och andra tjänstemän. Centralt verksamma härvidlag äro hos vissa institutioner och föreningar såsom lantbruk'shögskolan, jordbrukstekniska föreningen m. fl., inom hela landet verksamma experter. Den husdjurs- hygieniska sakkunskapen finnes lokalt representerad av veterinärkåren, i första hand länsveterinårerna, och husdjurskonsulenterna samt centralt främst av medicinalstyrelsen. Vad slutligen den byggnadstekniska sakkun- skapen angår saknas i stort sett lokal dylik, speciellt på jordbrukets bygg- nadsproblem inriktad expertis medan densamma centralt finnes företrädd bland annat inom egnahemsstyrelsen och LBF.
Det viktigaste uti ifrågavarande spörsmål synes utredningen vara att söka åstadkomma dels såväl lokalt som centralt ett så att säga horisontellt sam- arbete mellan olika experter, dels ett vertikalt samarbete mellan den cen— tralt och den lokalt verksamma expertisen.
Utredningen finner icke anledning att närmare behandladet centrala sam- arbetet. Enligt utredningens förmenande kan emellertid ifrågasättas, huru- vida det icke vore lämpligt att för detta ändamål bilda en central delega- tion av experter på skilda områden med uppgift att ur principiella synpunk- ter behandla vissa spörsmål, som med fördel kunna bedömas centralt, exem- pelvis frågor rörande standardisering av byggnadsmaterial, uppgörande i viss utsträckning av typritningar m. m. Måhända kan dylik delegation bil- das genom att med LBF:s byggnadsexpertis adjungeras lämplig sakkunskap på övriga ovannämnda områden.
Den lokalt arbetande expertisen torde böra samarbeta på liknande sätt. Sålunda synes inom varje hushållningssällskaps område böra finnas en särskild byggnadsnämnd, sammansatt av representanter för byggnadsteknisk, jordbruksekonomisk och husdjurshygienisk sakkunskap samt för de prak- tiskt verksamma jordbrukarna. Nämnden kunde sålunda lämpligen bestå av byggnads-, jordbruks—, husdjurs- och hemkonsulenter samt veterinär och jordbrukare. Nämndens uppgift skulle vara att granska de av byggnads- konsulenten uppgjorda byggnadsförslagen ur de olika synpunkter, som de olika experterna och representanten för det praktiska jordbruket före- träda. Måhända kan invändas, att en dylik anordning skulle fördröja bygg- nadsförslagens slutgiltiga utformning och även i någon mån fördyra de- samma. Det torde emellertid icke vara sannolikt, att alla byggnadsförslag skulle behöva underställas nämnden för prövning, i varje fall icke sedan nämnden någon tid varit i verksamhet. De stora ekonomiska värden, som för byggherren stå på spel, synas för övrigt väga väsentligt tyngre än de ytterligare kostnader, som nämnda anordning kunde komma att innebära.
Det vertikala samarbetet torde lämpligen böra ordnas såsom ett samarbete mellan den centrala delegationen och de lokala nämnderna.
För den lokala nämnden finnes såsom redan nämnts erforderlig jord- bruksekonomisk och husdjurshygienisk sakkunskap redan tillgänglig bland hushållningssällskapens konsulenter och inom veterinärkåren. Däremot sak- nas inom flertalet hushållningssällskapsområden den i jordbrukets speciella förhållanden insatta byggnadstekniska sakkunskapen, på vilken närmast skulle ankomma att förverkliga de intentioner, som givas av den centrala delegationen eller lokala byggnadsnämnden ifråga om byggnadsförslagens ut- formning.
Enligt 1940 års byggnadskostnadssakkunniga borde såsom nämnts denna sakkunskap inordnas i en sådan organisationsform, som planeras av exem- pelvis LBF, medan flertalet hushållningssällskap och 1937 års utredning an- gående arbetsförhållandena vid det mindre jordbruket hava företrätt den upp- fattningen, att den byggnadstekniskt sakkunnige borde såsom byggnads- konsulent anställas hos vederbörande hushållningssällskap. 1940 års bygg- nadskostnad-ssakkunniga hava, såvitt hushållningssällskapsutredningen kun- nat finna, såsom motivering för sitt ställningstagande allenast helt allmänt framhålit den byggnadskonsulterande verksamhetens behövliga omfattning och nödvändigheten av samarbete mellan olika specialister. Ehuru hushåll- ningssällskapsutredningen kan instämma i sagda uttalande, kan utredningen dock icke finna, att detsamma utgör skäl att förkasta tanken på anknyt— ning av den byggnadstekniska sakkunskapen till något lokalt organ.
Enligt hushållningssällskapsutredningens mening torde intet tvivel råda därom, att LBF skall enligt den av föreningen upplagda organisationspla- nen kunna i samarbete med experter på skilda områden —— eventuellt i form av en i det föregående antydd central byggnadsdelegation _ utföra ett betydelsefullt arbete i fråga om landsbygdens byggnadsverksamhet, så- väl då de gäller att tillhandagå de ifrågasatta lokala byggnadsnämnderna med
råd och anvisningar som ifråga om byggnadsprojekt av mera betydande om- fattning ävensom beträffande utprovning och förmedling av för landsbygdens byggnader erforderligt och lämpligt material. Däremot synes utredningen vä- gande skäl tala för en anknytning av den lokala byggnadstekniska sak- kunskapen till hushållningssällskapen.
Utredningen vill härutinnan ånyo erinra om sin tidigare uttalade mening, att vid uppgörande av förslag till viss förbättringsåtgärd å ett jordbruk detta förslag i regel bör ingå i en allmän plan över de åtgärder av skilda slag, som erfordras för att jordbruket ifråga skall bliva »fullständigt». Så- som även framhållits av 1940 års byggnadsk—ostnadssakkunniga är detta framför allt nödvändigt, då frågan gäller sådana i regel dyrbara åtgärder som förbättringar av byggnadsbeståndet. Det samarbete mellan sakkunniga av skilda slag, som erfordras för upprättande av en allmän plan av ovan- nämnda slag, kan utan tvivel bäst åstadkommas om sakkunniga i största möjliga utsträckning äro knutna till ett och samma organ. Enligt den av LBF upplagda, av 1940 års byggnadskostnadssakkunniga förordade orga- nisationsplanen, skulle experterna vara knutna till tre organ, nämligen medi— cinalstyrelsen (veterinärkåren), LBF och vederbörande hushållningssällskap. Därest byggnadskonsulenter anknytas till hushållningssällskapen såsom de- ras tjänstemän, vinnes en för samarbetet utan tvivel fördelaktig koncentra— tion av experterna till två organ och flertalet av dem bliva underställda en ansvarig ledning, som dessutom har det allmänna ansvaret för jordbru- kets utveckling inom sitt område, nämligen hushållningssällskapet. Därest de ifrågasatta byggnadsnämndernas uppgifter utvidgas att omfatta även andra förbättringsåtgärder än dylika avseende byggnadsområdet och så— lunda utvecklas till en institution för samråd mellan sakkunniga vid upp— görande av tidigare omnämnd allmän förbättringsplan, vilket icke synes olämpligt utan snarare önskvärt, torde betydelsen av en anknytning jäm- väl av byggnadskonsulenten till vederbörande hushållningssällskap än tyd- ligare framträda.
Framhållas må i detta sammanhang, att det synes utredningen uppenbart, att den lokala byggnadskonsulterande verksamheten i första hand torde komma att beröra de mindre och medelstora jordbruken. Speciellt ifråga om dessa jordbruk krävas för byggnadskonsulenten goda möjligheter till samråd med andra, i jordbruksfrågor sakkunniga, enär den mindre och me- delstore jordbrukaren i regel torde hava mindre förutsättningar än en större jodbrukare att genom egna anvisningar giva byggnadskonsulenten erforder- liga jordbruksekonomiska, jordbrukstekniska och husdjurshygieniska inten- tioner. Icke minst med hänsyn härtill synes utredningen utomordentligt vik- tigt, att framförallt det lokala samarbetet främjas genom byggnadskonsulen- tens inordnande under hushållningssällskapets ledning.
Enligt LBF:s organisationsplan skola inom de hushållningssällskaps områden, där icke LBF:s huvudkontor eller filialkontor äro förlagda, an- ställas särskilda s. k. ombud med uppgift att, stationerade å hushållnings- sällskapets expedition men anknutna till närmaste kontor av ovannämnda
slag och under dettas ledning, närmast stå jordbrukarna till tjänst. Utred- ningen vill härtill påpeka, att ett dylikt ombud, även om större arbeten ut- föras vid ovannämnda kontor, måste hava tillgång till ritbiträden och rit- kontor. Å andra sidan torde inom flertalet hushållningssällskap även andra verksamhetsgrenar kräva iordningställande av ritkontor. Att inom ett vart hushållningssällskap sammanslå dessa ritkontor till ett torde ur arbetseko- nomisk synpunkt och av andra skäl få anses rationellt. Därest emellertid byggnadskonsulenten icke står under hushållningssällskapets direkta led- ning, torde en rättvis fördelning av kostnaderna för gemensamt ritkontor och där förbrukad materiel samt kostnaderna för telefon och post —— det torde böra observeras att LBF i motsats mot hushållningssällskapen icke har tjänstebrevsrätt — icke vara möjlig. I förbigående må för övrigt ifråga- sättas skäligheten av att hushållningssällskapet ensamt —— såsom LBF:s organisationsplan förutsätter —- skall bestå kostnadsfri lokal för ovannämn— da ombud, ehuru detta givetvis skulle komma att anlitas även av egna- hemsnämnden m. fl.
Utredningen har tidigare framhållit, att den lokala byggnadskonsulterande verksamheten måste så organiseras, att den kan tillgodose samtliga yrkes— utövare inom jordbruket. Visserligen saknas ännu större erfarenheter rö- rande effektiviteten av LBF:s organisation härutinnan men med stöd av er- farenheter från andra områden synes utredningen kunna starkt ifrågasät- tas, huruvida genom sagda organisation även de mindre och medelstora jordbrukarna erhålla tillgång till' den, kanske speciellt [för dem viktiga bygg- nadskonsultationen. Det är givetvis icke tillfyllest att rent organisatoriskt ordna den byggnadskonsulterande verksamheten och sålunda skapa möj- ligheter för jordbrukare och andra att erhålla erforderliga råd och anvis- ningar i fråga om byggnaderna. Därest den som ämnar bygga icke begag— nar sig av sålunda erbjudna möjligheter är föga eller intet vunnet. I första hand borde detta spörsmål visserligen vara en fråga om upplysning rörande fördelarna att för ifrågavarande ändamål använda sakkunnigt biträde. Så— som redan 1937 års meranämnda utredning framhållit, möta dock svårig- heter att övertyga de enskilda jordbrukarna härom. Speciellt gäller detta de mindre jordbrukarna. Endast om anlitandet av sakkunnigt biträde drar ringa kostnad torde man kunna förvänta, att de mindre jordbrukarna för närvarande skola anlita detsamma i nämnvärd utsträckning. Enligt vad ut- redningen inhämtat beräknar LBF kostnaderna för ritningar m. m. till högst 2 procent av de beräknade byggnadskostnaderna. Även om denna avgift kan synas skälig, visar dock erfarenheter på andra områden, att många jord- brukare hellre underlåta att anlita sakkunniga rådgivare än erlägga en av- gift av nämnda storlek.
Å andra sidan böra, såsom utredningen redan tidigare påpekat, bygg- nadsförslag och ritningar ej lämnas helt avgiftsfritt eller till allt för lågt pris, enär detta kan, såsom erfarenheten bekräftar, lätt leda till okynnes- konsultationer. Den enskilde bör åtminstone i någon mån lämna bidrag till täckande av kostnaderna för konsultationer. Påpekas må, att utredningen
förutsätter, att sådan byggnadskonsultation, som icke kräver upprättande av särskilt utarbetat förslag, lämnas kostnadsfritt.
Vad sålunda anförts rörande sannolikheten för att de mindre och 111-edel- stora jordbruken icke komma att erhålla nödig byggnadsexpertis genom LBF ger utredningen ytterligare anledning att hysa starka betänkligheter mot den av 1940 års byggnadskostnadssakkunniga förordade, av LBF plane- rade lokala organisationsformen. Ehuru utredningen är övertygad om LBF:s goda vilja att söka stå alla jordbrukare till tjänst, vore det dock med hän- syn till föreningens affärsbetonade organisation och behov av avgiftsin- komster för verksamhetens bedrivande icke ägnat att förvåna, därest ifrå- gavarande verksamhet icke komme att omfatta de mindre och medelstora jordbruken i den utsträckning och under så lång tid framåt, som är önsk- värt. En till hushållningssällskapen knuten, med statsmedel understödd byggnadskonsulterande verksamhet skulle vara fri från alla affärssynpunk— ter och med hänsyn härtill vara bäst ägnad att tillvarataga speciellt de mindre och medelstora jordbrukens intressen.
Efter noggrant övervägande av sålunda framförda synpunkter på hithö- rande spörsmål får hushållningssällskapsutredningen för sin del i likhet med flertalet hushållningssällskap och 1937 års utredning angående arbetsförhål- landena vid det mindre jordbruket bestämt förorda anställande av med stats- medel avlönade byggnadskonsulenter hos hushållningssällskapen. Nöjaktigt samarbete mellan expertis på olika områden, rationellt ordnad administrativ organisation och tillgodoseende av samtliga jordbrukares likaberättigade in- tressen förutsätter enligt utredningens mening, att den lokala byggnadskon- sulterande verksamheten ställes under hushållningssällskapens omedelbara ledning.
Med avseende å frågan om behörighetsvillkor för byggnadskonsulent hos hushållningssällskap föreslog nyssnämnda 1937 års utredning inrättande av särskild byggnadslinje vid lantbrukshögskolan för utbildning av agronomer med speciell inriktning på byggnadsfrågor. Hushållningssällskapsulredningen kan emellertid icke ansluta sig till detta förslag. Detsammas genomförande skulle nämligen innebära allt för stor tidsutdräkt, innan den byggnadskon- sulterande verksamheten kunde igångsättas. Vidare torde den byggnadstek- niska utbildningen vara den i detta sammanhang väsentliga. Enligt utred- ningens mening bör sålunda av byggnadskonsulent krävas avlagd arkitekt- examen vid tekniska högskolan eller motsvarande utbildning. Den blivande byggnadskonsulenten bör emellertid icke stå helt främmande inför lands- bygdens byggnadsproblem och andra landsbygdsspörsmål. Med hänsyn här- till torde böra krävas, att vederbörande genom tidigare verksamhet eller tjänst kunnat förskaffa sig god kännedom i nämnda hänseenden. Tilläggas må att om ytterligare byggnadskunnig tjänsteman utöver byggnadskonsulent erfordras, bör denne kunna anställas som instruktör under byggnadskonsu— lentens ledning. För instruktören torde böra erfordras genomgången teknisk skola samt därefter praktisk erfarenhet på det byggnadstekniska området under minst två år.
Beträffande avlöningsvillkor för byggnadskonsulent och byggnadsinstruk- tör samt erforderliga antalet dylika befattningshavare får utredningen hän- visa till senare avsnitt. Redan här vill emellertid hushållningssällskapsutred- ningen, i likhet med ovannämnda 1937 års utredning och med hänsyn till vikten av att ifrågavarande befattningshavare frigöras från alla intressen av konsultationsersättningens storlek, bestämt förorda, att lönen till byggnads— konsulent och instruktör i likhet med övriga befattningshavares hos hus- hållningssällskap löner fastställes enligt grunder, som icke hava något sam- band med nämnda ersättning.
Utredningen vill i detta sammanhang även med några ord beröra frågan om den lokala byggnadsexpertis, varav egnahemsnämnderna kunna vara i behov. Hushållningssällskapsutredningen finner icke skäl föreligga, att sär- skild dylik expertis i regel ställes till egnahemsnämndernas förfogande. Ett intimt samarbete mellan hushållningssällskapen och egnahemsnämnderna torde nämligen möjliggöra för egnahemsnämnderna och deras klientel att begagna sig av det biträde i byggnadsfrågor, som hos hushållningssällskapet anställd byggnadskonsulent eller annan konsulent hos sällskapet kan lämna.
B. Elektrisk konsulentverksamhet.
Tidigare åtgärder och förslag.
I sammanhang med behandlingen av den byggnadskonsulterande verksam- heten vill utredningen även något beröra frågan om den elektriska konsulent- verksamheten å landsbygden. I tvenne likalydande motioner till 1941 års lag- tima riksdag, nämligen I: 21 och 11:49 hemställdes, att riksdagen måtte be- sluta att i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om utredning angående befräm— jandet av sagda verksamhet.
I sitt utlåtande nr 51 anförde jordbruksutskottet, att i ett av kommerskol- legium avgivet utlåtande i ärendet hade kollegium visserligen tillstyrkt en sådan utredning, som av motionärerna begärdes, men av olika skäl ansett tveksamt, huruvida utredningsarbetet kunde förväntas leda till några prak- tiskt realiserbara förslag. Utskottet framhöll vidare, att frågan om behovet av elektrifieringskonsulenter på landsbygden samt deras ställning och ar- betsuppgifter komme att i viss utsträckning upptagas till behandling av den pågående hushållningssällskapsutredningen. Med anledning härav och då de av riksdagen för budgetåren 1940/41 och 1941/42 anvisade anslagen å till? hopa 10 000000 kronor till befrämjande av landsbygdens elektrifiering en- ligt de för anslagen gällande bestämmelserna i nödig utsträckning finge dis- poneras jämväl för undersökningar och planläggningar rörande elektrifie- ringsföretag, eller med andra ord till elektrisk konsulteringsverksamhet, an- såg sig utskottet icke böra förorda bifall till motionerna. Riksdagen beslöt jämväl avslå desamma.
I sitt förenämnda yttrande erinrade kommerskollegium om att med anled- ning av en riksdagsskrivelse den 29 maj 1915 föreslogo kommerskollegium, lantbruksstyrelsen och vattenfallsstyrelsen 'i gemensamt utlåtande den 16
april 1917 tillsättandet av två elektrifieringskonsulenter, den ene lydande un- der kommerskollegium, den andre under lantbruksstyrelsen. Förslaget ledde till att 1917 års riksdag beslutade inrättandet av en elektrisk konsulenthefatt- ning under lantbruksstyrelsen. Anslag för befattningen anvisades emellertid endast t. o. m. är 1920. För understödjande av den konsulentverksamhet, som inom länen bedrivits av s. k. elektriska länsföreningar och liknande organ har statsbidrag utgått så gott som årligen sedan 1918. Anslagen hava emeller- tid efter hand begränsats till relativt små belopp och under de senaste åren utgått till endast de tre nordligaste länen.
Kommerskollegium uttalar i ovannämnda yttrande vidare, att erfarenhe- terna av länskonsulentverksamheten varit ganska växlande men till övervä- gande del ku'nde betecknas som goda. Inom de skilda länen har vidare sagda verksamhet omfattats med mycket olika intresse från landsbygdsbefolkning- ens och berörda institutioners sida. I ett avseende torde emellertid erfaren- heterna från verksamheten i olika delar av landet vara samstämmiga, näm- ligen så till vida, att det icke varit möjligt göra konsulentverksamheten bärig utan understöd av allmänna medel. Kommerskollegium tillägger beträffande det nuvarande behovet av dylik verksamhet, att för denna verksamhet alltid kvarstode uppgiften att tillse, att det i anläggningarna nedlagda kapitalet förräntades på ett fullt tillfredsställande sätt och att de fördelar, som den elektriska kraften erbjöde, verkligen komme landsbygdsbefolkningen tillgodo. För anläggningarnas planering vore däremot tillgången på fackkunniga tek- nici numera betydligt större än t-idigare'liksom tillgången på för anläggning— arnas utförande erforderlig skolad arbetskraft. Länsstyrelserna kunde där- jämte numera erhålla statsmedel för anlitande av sakkunnig hjälp med ut— redningar rörande elektrifieringsprojekt på landsbygden.
Utredningens synpukter.
Hushållningssällskapsutredningen får för sin del framhålla, att tre frågor synas i detta sammanhang vara av särskild betydelse för närvarande, näm- ligen frågorna om planläggning och utförande av elektrifieringsanläggning- ar, ävensom om installationer i byggnaderna samt taxefrågor. Den först- nämnda frågan torde i regel handhavas av vederbörande kraftverk eller av länsstyrelsen. För detta ändamål torde, såsom kommerskollegium antytt, nu- mera tillräckligt antal teknici stå till förfogande. I varje fall torde för detta ändamål icke kunna ifrågakomma speciella, hos hushållningssällskapen an- ställda konsulenter.
Vad åter angår installationsarbeten i byggnaderna synes, såsom redan tidigare framhållits, konsulterande verksamhet härutinnan icke vara erfor- derlig i sådan omfattning, att densamma skulle kunna motivera särskilda hos hushållningssällskapen eller eljest anställda konsulenter.
Rådgivning i taxefrågor och över huvud taget spörsmålet rörande elektri- fieringstaxor å landsbygden framstår för utredningen såsom en synnerligen betydelsefull fråga, icke minst för jordbrukets utövare. Utredningen anser
konsulentverksamheten. Med anledning av vad sålunda anförts har hushållningssällskapsutred-
ningen icke funnit skäl att till närmare prövning upptaga och framlägga för- slag rörande den elektriska konsultationsverksamheten på landsbygden.
4. Husdjurskonsulterande verksamhet.
På grund av de i vårt land rådande jordbruksförhållandena intar hus— djursskötseln och vad därmed äger samband en synnerligen framskjuten plats i jordbruksdriften. Med hänsyn härtill är givetvis den allmänna upplysnings- verksamheten på husdj'ursskötselns område av stor betydelse. Förutom av föreningar och vissa institutioner på sagda område bedrives denna verksam- het i första hand av hushållningssällskapen genom hos dem anställda be- fattningshavare.
Jämlikt kungörelse den 19 augusti 1921 (nr 515) med däri senare vidtagna ändringar må statsbidrag utgå till hushållningssällskap för avlönande av jordbrukskonsulenter. I författningsväg finnas däremot inga bestämmelser i utfärdade rörande statsbidrag till avlönande av särskilda husdjurskonsulen- l ter. Gällande bestämmelser tillämpas emellertid så, att statsbidrag till jord-
brukskonsulent kan utgå även till dyl-ik konsulent med huvudsaklig verksam- het inom husdjursområdet, d. v. s. husdjurskonslent. Enligt utredningens me- ning bör numera även i vederbörande befattningar införas benämningen hus- djurskonsulent för ifrågavarande befattningshavare. Till frågan om dessa konsulenters avlöning m. m. återkommer utredningen i annat sammanhang. Ehuru hushållningssällskapen och hos dem anställda husdjurskonsulenter | nedlagt ett erkännansvärt arbete på förbättrande av husdjursskötseln inom landet, synes det dock kunna ifrågasättas, om icke husdjurskonsulenternas verksamhet i regel allt för mycket varit inriktad på frågor, berörande avels- verksamhet och vad därmed äger samband, exempelvis tjurföreningsverk— samhet. Utredningen vill ingalunda bestrida betydelsen av avelsverksamhe- tcn, men densamma bör dock icke få taga så stor del av husdjurskonsulentens tid i anspråk att andra viktiga spörsmål bliva eftersatta. Av dylika spörsmål, . som icke minst i nuvarande tidsläge måste intaga en framskjuten ställning, * må särskilt nämnas utfodringsfrågor och ladugårdshygieniska spörsmål. En— ligt utredningens mening kan även ifrågasättas, om icke husdjurskonsulen- ; ternas verksamhet borde i större utsträckning än för närvarande omfatta l jämväl hästskötseln. ! Anledningen till att husdjurskonsulenternas verksamhet i förhållandevis i ringa utsträckning inriktats på andra spörsmål än avelsfrågor torde sanno- l likt vara att söka bland annat däri, att sistnämnda frågors omfattning och , betydelse icke möjliggjort för konsulenterna att medhinna andra betydelse- fulla uppgifter. Utredningen vill emellertid, återkommande härvidlag till en tidigare framförd synpunkt, ifrågasätta om icke viss del av hithörande verk- samhet borde kunna anförtros åt andra befattningshavare och husdjurskon—
sulenternas tid i stället tagas i anspråk i större utsträckning för undervis- nings- och upplysningsverksamhet inom andra områden av husdjursskötseln. I annat sammanhang förordar utredningen i anslutning härtill anställande för bland annat nämnda ändamål av husdjursinstruktörer under husdjurs- konsulenternas ledning.
Utredningen berörde nyss frågan om upplysningsverksamhet på utfod- ringens område. Då utfodringens rätta bedrivande parallellt med rationellt avelsarbete och god ladugårdshygien — däri inbegripen husdjurens hälso- vård — torde utgöra en viktig förutsättning för ett gott resultat av husdjurs- skötseln, anser sig utredningen böra något närmare behandla upplysnings- verksamheten på husdjursutfodringens område. Ehuru densamma måste va- riera i skilda landsdelar, torde den dock — liksom för övrigt större delen av upplysningsverksamheten på lanthushållningens område — överallt höra i första hand givas en praktisk inriktning. Utan att vilja förringa den stora betydelsen av den vetenskapliga försöksverksamheten på området förmenar dock utredningen, att det i stort sett torde vara möjligt att uppnå goda resultat av upplysningsverksamheten, endast om vederbörande tjänsteman kan peka på praktiska resultat. Utredningen vill sålunda förorda, att hushållningssäll— skapen vid planläggning av upplysningsverksamheten på utfodringens om- råde söka intressera framsynta jordbrukare inom skilda delar av sällskapets område att under ledning av konsulenten och instruktören ordna sin ut- fodring så, att den kan tjäna som ledning för jordbrukarna i trakten, vilka vid jordbruken i fråga böra kunna erhålla råd och upplysningar rörande ut- fodringens ordnande, exempelvis beträffande uppgörande av lämpliga foder- stater, särskilt med användande av hemmaproducerade fodermedel. Samtidigt böra dessa egendomar även tjäna som mönster på ladugårdshygienens onr- råde. Egendomen bör om möjligt vara anknuten till kontrollföreningsverk- samheten, doc-k torde för ifrågavarande ändamål anslutning till s. k. prov- mjölkningsring vara tillfyllest. Utredningen återkommer i nionde kapitlet till nu behandlade spörsmål.
5. Trädgårdskonsulterande verksamhet.
Trädgårdsskötselns stora betydelse torde icke kräva närmare motivering. Icke minst under nuvarande extra ordinära förhållanden framträder denna närings stora värde för fyllande av landets behov av livsmedel, men även under normala förhållanden kan betydelsen av god tillgång till inhemsk frukt och andra trädgårdsprodukter säkerligen icke överskattas.
Även om trädgårdsskötseln under senare år otvivelaktigt vunnit en allt större utbredning inom landet och insikten om betydelsen av dess rationella bedrivande spritts i allt vidare kretsar, synes utredningen dock obestridligt, att mycket ännu återstår att göra härutinnan. Hushållningssällskapen hava sålunda otvivelaktigt en betydelsefull uppgift i att genom en effektiv under- visnings— och upplysningsverksamhet främja trädgårdsskötseln. Liksom all annan dylik verksamhet på lanthushållningens område måste även den träd-
gårdskonsulterande verksamheten bliva beroende av de speciella ortsförhål- landena. Det bör sålunda ankomma på vederbörande hushållningssällskap att med hänsynstagande till nämnda förhållanden planlägga sagda verksam- het. Det oaktat vill utredningen dock härutinnan framföra vissa synpunkter.
I sammanhang med behandling av den husdjurskonsulterande verksam- heten har utredningen förordat överenskommelse inom hushållningssällska- pens områden med innehavare av egendomar, som kunna tjäna som mönster vid bl. a. utfodringens ordnande. En liknande anordning torde kunna ifråga- sättas även i fråga om trädgårdsskötseln. Hushållningssällskapen synas så— lunda böra överväga att med framsynta trädgårdsodlare, såväl sådana med produktion av trädgårdsalster endast för husbehov som större fruktodlare och företagare med fältmässig odling av grönsaker, träffa överenskommelse om inrättande under hushållningssällskapets trädgårdstjänstemäns ledning av mönsterträdgårdar, där jordbrukare och andra intresserade i orten kunna erhålla råd och upplysningar i trädgårdsskötselns olika spörsmål. I sam— band härmed vill utredningen förorda premiering av trädgårdar i huvud- saklig likhet med premiering av mindre jordbruk. Härutinnan må erinras om utredningens förslag, att även annan premiering än av mindre jordbruk måtte kunna stödjas med bidrag av statsmedel. Såsom tidigare nämnts har utredningen härvidlag syftat på bland annat trädgårdspremiering.
Närmast torde den trädgårdskonsulterande verksamheten böra ankomma på sällskapens befattningshavare inom trädgårdsskötselns område, ehuru det icke synes uteslutet att jämväl lärare vid trädgårdsskolor tagas i anspråk för detta ändamål. I förbigående må i detta sammanhang framhållas önsk- värdheten av att nämnda skolor i likhet med lantbruksundervisningsanstal- terna må kunna inordnas som ett led i hushållningssällskapens allmänna undervisningsverksamhet.
Den omedelbara ledningen av den trädgårdskonsulterande verksamheten bör närmast ankomma på hos hushållningssällskapet anställd trädgårdskon- sulent. Till avlöning av dylik tjänsteman åtnjuta hushållningsällskapen för närvarande icke särskilt statsbidrag. Utredningen föreslår emellertid i annat sammanhang, att trädgårdskonsulent i likhet med andra konsulenter hos hushållningssällskapen skall, liksom även eventuellt erforderliga biträden åt trädgårdskonsulenten, lämpligen benämnda trädgårdsinstruktörer, kunna av- lönas med statsmedel. Till frågan om avlöningsförmåner för och antalet av erforderliga trädgårdstjänstemän återkommer utredningen i det följande. Här må allenast påpekas, att enligt utredningens mening bör tjänsteman med konsulents tjänsteställning på trädgårdsskötselns område i analogi med lik- nande tjänstemän på andra områden benämnas trädgårdskonsulent. Den nu på vissa håll använda benämningen länsträdgårdsmästare bör sålunda endast som övergångsform komma till användning.
Förutom den konsulterande verksamhet, som kan bedrivas av trädgårds- kOnsulent och trädgårdsinstruktör, erfordras även, att den trädgårdsodlande allmänheten erhåller möjlighet till hjälp vid det praktiska arbetets utförande. På fruktodlingens område finnas för detta ändamål sedan gammalt hos
fruktodlareföreningar anställda speciella trädskötare, utbildade vid tidigare omförmälda utbildningskurser, vilka äro fruktodlarna behjälpliga med i förs- ta hand fruktträdens beskärning och besprutning.
Förutom dylika trädskötare finnas hos ett par hushållningssällskap för närvarande anställda speciella trädgårdsförmän, vilka direkt sortera under trädgårdskonsulenten. Dessa trädgårdsförmän, som utvalts bland kunniga och intresserade trädskötare, vilka bevistat trädskötarekurs, hava efter hand skolats av trädgårdskonsulenten för praktiska arbetens utförande samt äro verksamma var och en inom sitt distrikt. Inom Östergötlands läns hushålls— ningssällskap, där systemet med trädgårdsskötare tillämpats med framgång under en lång följd av år, åtnjuter trädgårdsförman enligt uppgift lön med 500 kronor per år samt 50 kronor i cykelbidrag. Rekvirent erlägger viss ersätt- ning per arbetstim'me samt håller förman med kost och logi i mån av behov.
Enligt utredningens mening synes systemet med träd'gårdsförmän väl värt att prövas även inom andra hushållningssällskap. För den trädgårdsodlande allmänheten är tillgången till praktiskt kunniga trädgårdsförmän säkerligen av icke ringa betydelse. Påpekas må dock att anställande av dylika förmän icke torde innebära, att trädskötare icke längre erfordras. Trädskötarna hava, såsom nämnts, i regel speciella uppgifter inom fruktodlingens område me- dan trädgårdsförmännens verksamhetsområde bör omfatta trädgårdssköt- seln i sin helhet. Att anställa trädskötare hos hushållningssällskapen synes utredningen knappast lämpligt. Trädgårdsförmannen bör inom sitt distrikt vara trädgårdskonsulenten behjälplig med ledning av trädskötarnas arbete och även kunna anlita dugliga trädskötare för tillgodoseende av rekvisi- tioner, som förmannen icke medhinner. För att undvika det från vissa håll påtalade, måhända icke alltid så önskvärda täta ombytet av träd- skötare hos fruktodlareföreningarna och därav föranledda krav på utbild- ning av nya trädskötare, som efter utbildningen endast kort tid kvarstanna hos fruktodlareförening, vill utredningen förorda, att trädskötare utses i första hand bland person-er, som genom sin verksamhet i övrigt kunna antagas kvarstanna i orten och innehava trädskötareuppdraget som bisyssla. Vidare må framhållas vikten av att ersättningen till trädskötare är tillfredsställande. Mången trädskötare torde för närvarande lämna sysslan på grund av att er- sättningen är lägre än vad han kan erhålla för annat arbete. Trädskötarens betydelsefulla och kvalificerade verksamhet synes utredningen motivera en skälig ersättning för av honom utfört arbete.
Ehuru utredningen sålunda ansett sig kunna förorda systemet med träd- gårdsförman, anser utredningen, att särskilt statsbidrag för ändamålet icke bör utgå. I det följande kommer utredningen att föreslå, att vissa ordinarie tjänstemän avlönas med särskilda statsmedel. Trädgårdsförman torde emel- lertid liksom förmän i allmänhet böra anställas som extra tjänsteman eller på annat sätt hos hushållningssällskapet, varför det torde böra ankomma på vederbörande sällskap atti mån av medelstillgång besluta om anställandet av trädgårdsförmän.
6. Hemslöjdskonsulterande verksamhet.
Såväl enligt nu gällande grundstadgar för hushållningssällskapen som jämlikt utredningens förslag till nya sådana stadgar ankommer på hushåll— ningssällskapen att främja bland annat hemslöjden inom sitt område. I an- ledning härav vill utredningen till närmare behandling upptaga frågan om den hemslöjdskonsulterande verksamheten.
Slöjden i Sverige har urgamla anor. Husgeråd och redskap tillverkades fordom av de olika familjemedlemmarna eller så småningom av särskilt ut- bildade hantverkare. På grund av natur, klimatförhållanden, befolkningens levnadssätt och förbindelser med andra folk, tillgång på material 0. s. v. fick slöjden en mycket skiftande karaktär inom olika trakter. Härigenom uppstod även inom vissa områden ett överskott av viss slöjd, såsom exempelvis av trä- och korgslöjd i de skogrika bygderna, och av tygtillverkning i de landsdelar, där fårskötsel och linodling förekom i större utsträckning. Detta överskott avyttrades redan under bronsåldern genom byte eller försäljning. Redan tidigt utbildades sålunda de två nuvarande formerna för hemslöjdsverksam- het, nämligen husbehovsslöjd och saluslöjd.
Vid industrialismens genombrott antogs ganska allmänt, att hemslöjden så småningom skulle ersättas av industriell tillverkning. Utvecklingen har emel- lertid visat, att både hemslöjd och industri behövas, och att det är en lämp- lighetsfråga, när den ena eller andra tillverkningsformen är att föredraga. Med undantag för 1900-talets första decennium har ingen tidsperiod varit mera betydelsefull för hemslöjdens utveckling än 1930-talet. Intresset för hemslöjden har under berörda båda decennier avsevärt vidgats och den- samma börjar åter erkännas som en produktionsform av stor ekonomisk och kulturell betydelse. Tilläggas må i detta sammanhang, att enligt till ut- redningen av statens slöjdinstruktör lämnad uppgift torde värdet av hem- slöjden numera kunna uppskattas till omkring 80 milj. kronor årligen.
Hemslöjd har sin största betydelse för de hem, där inkomsten i stor ut- sträckning är baserad på naturainkomster —— framför allt mindre jordbru- karehem —— och där särskild brist på kontanta medel gör sig gällande. Av betydelse är hemslöjden jämväl för personer med säsongarbete eller med yrke, som ger goda tillfällen till slöjd såsom fritidssysselsättning. På grund härav har hemslöjden sin största ekonomiska betydelse för landsbygdens befolkning, dels genom tillverkning i hemmen av varor för eget behov, vari- genom kontantutlägg ofta undvikas, dels genom tillverkning av varor för av- salu. För denna hemslöjd krävas inga dyra anläggningar. Ofta kan vid den- samma tillgodogöras material, som icke på annat sätt kan komma till an- vändning.
Även om hemslöjdens gamla anor utgöra en styrka för densamma, får detta dock icke hindra en anpassning av slöjden efter tidens krav. Detta gäl- ler såväl husbehovsslöjden som saluslöjden. Den förstnämnda måste taga sikte på tillverkning av kvalitativt högt stående artiklar för såväl förbrukning i som prydnad av det egna hemmet. Kvalitetskravet torde emellertid i än
högre grad vara betydelsefullt för saluslöjden, enär endast genom en relativt hög kvalitet hemslöjdsartikeln kan konkurrera på marknaden med' den of- tast billigare industrivaran. Saluslöjden måste vidare, även om den söker bygga på för orten karakteristiska slöjdtyper, taga hänsyn till köparens önskemål och behov. Vidare torde inom hemslöjden liksom inom all annan produktiv verksamhet böra eftersträvas _— utan åsidosättande av kvaliteten —— ett förbilligande av tillverkningen, bland annat genom geografisk kon- centration av produktionen av en viss artikel, varigenom erhållas möjlig- heter att genom ökad yrkesskicklighet uppnå en stegrad produktion per tidsenhet och därmed lägre tillverkningskostnader. Slutligen synas saluslöj- dens målsmän, framför allt hemslöjdsföreningarna, icke böra underlåta att genom moderna, effektiva affärsmetoder främja avsättningen av hemslöjds- produkterna.
Innan utredningen ingår på frågan om vilka åtgärder som krävas för upp— nående av ovannämnda syften, må i korthet lämnas en redogörelse för den nuvarande hemslöjdsverksamheten och från det allmännas sida hittills vid- tagna åtgärder för densammas främjande.
Sedan lång tid tillbaka finnas särskilda hemslöjd'sföreningar, flertalet med såväl ideell som ekonomisk verksamhet. Redan år 1899 bildades den första föreningen, föreningen för svensk hemslöjd, som ännu existerar och har sin verksamhet förlagd till Stockholm. Så småningom bildades sedermera hem- slöjdsföreningar i olika delar av landet och för närvarande finnas ett 40- tal dylika föreningar. Flertalet lokala föreningar hava numera sammanslutit sig i ett förbund, svenska hemslöjd'sföreningarnas riksförbund, med säte i Stock- holm och med ideell verksamhet. Vidare har bildats en gemensam försälj- ningsorganisation, hemslöjdsförbundet för Sverige, med affärslokal i Stock- holm.
Såväl föreningen för svensk hemslöjd som hemslöjdsföreningarnas riksför— bund åtnjuta statsbidrag och sedan år 1937 har anslag utgått även till de pro- vinsiella hemslöjdsföreningarna. För budgetåret 1942/43 är i riksstaten för ändamålet uppfört ett belopp av 50 000 kronor. För fördelningen av dessa anslag samt för att i övrigt leda och följa hemslöjdens utveckling inom lan- det tillsatte Kungl. Maj:t år 1936 statens hemslöjdsråd, i vilket såväl ovan— nämnda riksförbund som föreningen svensk hemslöjd äro representerade. Vidare må nämnas, att till kommerskollegium finnes knuten en särskild stats- avlönad kvinnlig befattningshavare, statens instruktör i hemslöjd, med upp- gift att genom verksamhet bland hemslöjdens utövare främja hemslöjdens utveckling.
För undervisningsverksamheten i hemslöjd plågar ut.-gå dels statsanslag och dels anslag av landsting, hushållningssällskap och hemslöjdsföreningar. Undervisningen bedrives såväl. vid fasta skolor som ambulerande kurser. På senaste tiden hava vissa hushållningssällskap och slöjdföreningar därjämte anställt särskilda hemslöjdskonsulenter.
För åstadkommande av en rationell utveckling av hemslöjden i den rikt-. ning, som i det föregående angivits, erfordras enligt utredningens mening
först och främst en effektiv och omfattande undervisnings- och upplysnings- verksamhet, syftande mot en ökad yrkesskicklighet hos hemslöjdarna och bedriven dels vid kurser av olika slag, genom föredrag, demonstrationer, ut— ställningar m. m., dels genom personlig rådgivning åt enskilda hemslöjdare.
Förutom nu nämnda verksamhet erfordras en effektiv organisation av för- säljningen av saluslöjd. Detta spörsmål faller utanför utredningens uppdrag, men utredningen vill dock ifrågasätta, huruvida det icke vore lämpligt, att där så ej redan är fallet, ideella hemslöjdsföreningarna omorganiserades till ekonomiska föreningar, sammanslutna i ett riksförbund och med uppgift att, i likhet med jordbrukets ekonomiska föreningar för försäljningen av jord- bruksprodukter, handhava försäljningen av slöjdprodukter.
För att den ovannämnda undervisnings- och upplysningsverksamheten skall bliva effektiv och leda till ett gott resultat erfordras givetvis, att den- samma ställes under fullt kompetent ledning. I analogi med vad som gäller ifråga om liknande verksamhet inom andra områden exempelvis inom jord- bruket, torde den som handhar verksamhet av ifrågavarande slag böra be— nämnas konsulent, förslagsvis slöjdkonsulent. I förbigående må påpekas, att titeln hemslöjdskonsulent torde vara mindre lämplig, enär densamma lätt kan förväxlas med redan nu verksamma hemkonsulenter.
Förutom i grupperna saluslöjd och husbehovsslöjd kan hemslöjden även uppdelas å ena sidan i sådan slöjd, som i regel plågar handhavas av kvinnor- na, såsom vävning, spinning, stickning, virkning, sömnad, knyppling, ull- och linberedning och växtfärgning, samt å andra sidan i sådan slöjd, som van- ligen bedrives av män, såsom trä- och metallslöjd, korgarbeten m. m. Enligt utredningens mening är det uppenbart att för undervisnings— och upplysnings- verksamheten på dessa båda hemslöjdsområden en och samma person icke kan besitta tillräckliga kvalifikationer. Med hänsyn härtill torde erfordras särskilda konsulenter i kvinnlig och manlig slöjd. Arbetsuppgifterna för en slöjdkonsulent torde sammanfattningsvis kunna sägas vara:
att inom verksamhetsområdet efter bästa förmåga väcka och vidmakthål- la intresset för hemslöjd och på allt sätt främja dess utveckling,
att söka lämpa hemslöjden efter nutida behov med tillvaratagande av eventuellt befintlig, speciell ortskaraktär,
att under resor på landsbygden besöka sådana hemslöjdare, som helt el- ler delvis. hava eller vilja förvärva sin utkomst genom att försälja sina alster samt vid dessa besök gå tillhanda med råd och upplysningar rörande hem- slöjdens rätta bedrivande,
att söka främja såväl salu- som husbehovsslöjdens utveckling och rätta in- riktning,
att tjänstgöra som lärare eller hava överinseendet över lärare vid ambu— lerande kurser av skilda slag på hemslöjdens område,
att ordna, övervaka och bedöma utställningar och tävlingar inom sitt verk— samhetsområde,
att i övrigt utöva konsulterande verksamhet inom sitt verksamhetsområde, samt
att genom samarbete med hemslöjdsföreningama söka främja medlems- anslutningen till desamma och avsättningen av saluslöjd samt i sistnämnda avseende verka för inköp av hemslöjdsalster till enskilda och allmänna in- rättningar och av slöjdmaterial från hemslöjdsföreningar till kurser och skolor.
Slöjdkonsulent sålunda tillkommande arbetsuppgifter ställa givetvis bety- dande krav på såväl vederbörandes utbildning som personliga egenskaper.
Följande kompetensvillkor synas utredningen böra gälla: Konsulent i kvinnlig slöjd:
1. Vävlärarinneexamen vid statsunderstödd, av statens hemslöjdsråd god- känd undervisningsanstalt för utbildning av vävlärarinnor.
2. Genom praktisk verksamhet ådagalagda goda kunskaper i stickning, virkning och sömnad.
3. Genomgången pedagogisk slöjdkurs eller motsvarande utbildning.
4. Undervisningsvana.
5. God förmåga att genom föredrag och personlig påverkan väcka intres- se för ändamålsenlig kvinnlig slöjd. Konsulent i manlig slöjd:
1. Avlagt godkänt prov för erhållande av Sveriges hantverksorganisations gesällbrev inom möbelsnickerifacket eller inredningssnickerifacket.
2. Genomgången pedagogisk slöjdkurs eller motsvarande utbildning.
3. Bestyrkt kunnighet i frihandsteckning och i upprättande av arbetsbe- skrivningar.
4. Undervisningsvana.
5. God förmåga att genom föredrag och personlig påverkan väcka intres- se för ändamålsenlig manlig slöjd. Slöjdkonsulent bör kompetensförkl-aras av lantbruksstyrelsen efter samråd med statens hemslöjdsråd. Vid övervägande av frågan om slöjdkonsulents anställningsförhållanden synes utredningen tvenne alternativ kunna ifrågakomma, nämligen antingen att konsulenten anställes hos hemslöjdsförening eller att vederbörande hus- hållningssällskap är konsulents huvudman. För det första alternativet talar den omständigheten, att konsulenten ge- nom direkt anknytning till hemslöjdsförening måhända kunde komma att visa mera intresse för föreningens verksamhet än eljest. Något avgörande skäl för nämnda anställningsform synes utredningen emellertid sagda omständighet icke utgöra, enär ett gott samarbete och goda resultat torde kunna uppnås även om konsulenten icke är direkt knuten till föreningen. Därtill kommer, att mera än en hemslöjdsförening kan tänkas vara verksam inom konsulentens verksamhetsområde, vilket givetvis skulle kunna medföra svårigheter, om konsulenten knötes direkt till en av dessa föreningar. För det andra alternativet kunna för övrigt enligt utredningens mening flera starka skäl andragas. Sålunda torde konsulenten genom anställning hos hushållningssällskap erhålla en friare ställning gentemot andra, hem-
slöjdama närstående grupper. Vidare kan genom en sådan anställning ett intimt och fruktbärande samarbete lättare uppnås med andra hos hushåll- ningssällskapen anställd-a befattningshavare, främst hemkonsulenten. Slöjd- konsulenten torde vidare såsom anställd hos hushållningssällskapet lättare kunna begagna sig av möjligheterna till samarbete med hushållningsgillen och hushållsnämnder samt över huvud taget med större lätthet uppnå kon- takt med olika befolkningsgrupper. Slutligen må påpekas, att med anställ- ning hos hushållningssällskap torde konsulentens pensionsförhållanden kun- na lättare ordnas.
Med hänsyn till det sagda synes utredningen lämpligast att hushållnings- sällskap står som huvudman för slöjdkonsulent, vilket givetvis icke utesluter att vid utseende av befattningshavare samråd kan äga rum mellan veder- börande hushållningssällskap och hemslöjdsföreningar.
Liksom ifråga om övrig undervisnings- och upplysningsverksamhet på lant- hushållningens område bör det ankomma på vederbörande hushållningssäll- skap att även ifråga om hemslöjden besluta härom och anpassa densamma efter skilda ortsförhållanden. Utredningen vill härutinnan endast påpeka, att det i regel torde visa sig lämpligt, att frågor rörande hemslöjden anförtros åt en särskild, av förvaltningsutskottet utsedd slöjdnämnd, som bör i den mån så befinnes lämpligt anordna överläggningar med representanter för hemslöjdsföreningar inom slöjdnämndens verksamhetsområde.
Såsom tidigare nämnts utgår för närvarande statsanslag eller anslag i övrigt av allmänna medel till kursverksamheten på hemslöjdens område. Enligt utredningens mening torde emellertid statsanslag även till anställande av särskilda slöjdkonsulenter vara erforderligt och motiverat. Hemslöjds- föreningarna, vilka enligt utredningens mening i huvudsak böra ägna sig åt affärsverksamhet, torde i varje fall inom överskådlig framtid icke äga möj— lighet att bidraga till avlöning av erforderligt antal konsulenter. Enligt ut- redningens mening är hemslöjden vidare numera av sådan betydelse, att denna näringsgren liksom andra på lanthushållningens område bör komma i åtnjutande av den förmån, som med statsmedel avlönade, väl kvalificerade undervisare utgöra. Till belysande av hemslöjdens nutida betydelse må här allenast erinras om det betydande ekonomiska värde, som den årliga hem- slöjdsproduktionen enligt vad utredningen tidigare framhållit representerar, samt dess obestridligen betydande kulturella värde. Utredningen får sålunda förorda att slöjdkonsulenter likaväl som konsulenter på andra områden må kunna avlönas av statsmedel. Till frågan om löneförmåner m. m. återkom- mer utredningen senare.
Enär utredningen senare kommer att föreslå, att särskilt bidrag av stats- medel måtte få utgå allenast till avlönande av konsulenter, medan andra ut- gifter för desamma avses skola bestridas av hushållningssällskapets medel i övrigt eller på annat sätt, torde frågan om antalet slöjdkonsulenter icke redan nu kunna definitivt avgöras utan bliva beroende av framställningar från hushållningssällskapen. Såvitt utredningen kan bedöma synes emeller- tid med hänsyn till den kvinnliga slöjdens utveckling och nuvarande stånd-
punkt önskvärt, att möjligheter öppnas för avlönande med statsmedel av en första konsulent i kvinnlig slöjd inom varje hushållningssällskaps område, därest sällskapen härom göra framställning. För den manliga slöjdens vid- kommande torde ett så stort antal förste konsulenter däremot icke vara er- forderligt. Antalet dylika konsulenter synes tills vidare kunna begränsas till nio med distrikt, omfattande följande hushållningssällskaps områden
1. Malmöhus, Kristianstads och Blekinge läns hushållningssällskap.
2. Hallands läns samt Göteborgs och Bohus läns hushållningssällskap.
3. Jönköpings, Kronobergs och Gotlands läns, Kalmar läns norra och södra samt Östergötlands läns hushållningssällskap.
4. Älvsborgs läns norra och södra, Skaraborgs och Värmlands läns hus- hållningssällskap.
5. Stockholms läns och stads, Uppsala, Södermanlands, Västmanlands och Örebro läns hushållningssällskap. 6. Kopparbergs och Gävleborgs läns hushållningssällskap. 7. Västernorrlands och Jämtlands län-s hushållningssällskap. 8. Västerbottens läns hushållningssällskap. 9. Norrbottens läns hushållningssällskap. Andre konsulenter i slöjd torde för närvarande icke erfordras.
7. Fiskerikonsulterande verksamhet.
Genom beslut den 31 maj 1940 har Kungl. Maj:t till hushållningssällskaps- utredningen för att tagas i övervägande vid fullgörandet av utredningens uppdrag överlämnat en till Kungl. Maj:t ställd skrift från C. 0. Larsson, Sjötorp, angående utredning av frågan om den lägre fiskeriadministratio- nens ordnande. Kungl. Maj:t har jämväl föreskrivit, att ovannämnda över- vägande skulle ske i samråd med 1940 års fiskerikommitté. Då sagda kom- mitté vid den tidpunkt, då utredningen kunnat upptaga förevarande spörs- mål till behandling, slutfört sitt uppdrag, har dylikt samråd icke kunnat åvägabringas.
Den lokala fiskeriadministrationen handhaves för närvarande av hushåll- ningssällskapen, inom vilka i regel särskilda fiskerinämnder eller fiskerikom- mittéer och av hushållningssällskapen anställda tjänstemän utgöra de verk- ställande organen. Dessa hava till uppgift att vidtaga åtgärder för fisk- odling, avsättning av fisk, förbättring av fiskemetoderna m. m. samt att till- handagå allmänheten med råd och upplysningar i fiskerifrågor. Inom Göte- borgs och Bohus län har dock hushållningssällskapet på Göteborgs och Bohus läns havsfiskeförening, en sammanslutning av länets fiskare, överlåtit sin verksamhet i nu berörda hänseende. Hushållningssällskapet är emeller- tid gentemot staten ansvarigt för användningen av till fiskets främjande emottagna statsbidrag. En liknande anordning har träffats även inom Malmö- hus län. Tilläggas må, att för Vänern finnes en särskild fiskerinämnd, utsedd av hushållningssällskapen i de till sjön angränsande länen, samt en fiskeri- tjänsteman speciellt för denna sjö.
? i i i i i i i
Ledamöterna i fiskerinämnderna äro för fisket intresserade och ofta sam- tidigt med hushållningssällskapens verksamhet i allmänhet väl förtrogna personer. I flera fall äro de rena yrkesfiskare. Jämlikt kungörelsen den 7 april 1933 (nr 125) angående statsbidrag till vissa åtgärder för fiskeri- näringens befrämjande, 2 5 3 mom., skall dessutom vederbörande fiskeri- intendent vara självskriven ledamot av ifrågavarande organ, dock utan rätt att deltaga i besluten. Mångenstädes äro även ovannämnda länsfiskeritjänste- män medlemmar av nämnderna eller i varje fall närvarande vid deras sam- manträden.
Ovannämnda framställning avser ett frigörande av den lokala fiskeriad- ministrationen inom länen från hushållningssällskapen och dess överförande på större lokala fiskeriorganisationer i sådana orter, där fast organiserade ortsförbund av fiskare finnas samt utseende av särskilda fiskeristyrelser eller fiskerinåmnder i de olika orterna.
I skrivelse den 6 maj 1940 har lantbruksstyrelsen avgivit infordrat yttrande i ärendet och därvid beträffande frågan om fiskerifrågornas avskiljande från hushållningssällskapen anfört följande:
»Vad till en början angår frågan 'om fiskerifrågornas avskiljande från hushåll- ningssällskapen så skulle detta innebära ett mycket djupt ingrepp i den nuvarande organisationen. Det *bör nämligen ihågkommas, att hushållningssällskapen utom de till fiskets befrämjande i de särskilda orterna årligen anvisade statsbidragen själva offra betydande belopp till åtgärder av olika slag för fiskets förkovran. Vidare hava de flesta hushållningssällskapen anställt länsfiskeritjänstemän, som de avlöna med hjälp av statsbidrag, vilket i regel utgör halva lönebeloppet. Denna organisation har vunnit stadga, och sagda tjänstemän åtnjuta pensionsrätt enligt av statsmakter- na fastställda grunder. Ett överflyttande av fiskeriärendena från hushållningssäll- skapen till fiskareorganisationer skulle därför medföra konsekvenser, som skulle bliva svåra att bemästra. Sökanden synes ej heller hava framfört några verkliga skäl för en så ingripande åtgärd. Såvitt lantbruksstyrelsen i frågans nuvarande läge kan bedöma, synes icke heller finnas anledning att syfta till ett sådant mål.»
Lantbruksstyrelsens sålunda framförda synpunkter delas av hushållnings- sällskapsutredningen.
Såsom även lantbruksstyrelsen i samma skrivelse uttalat, synes emellertid berättigat, att förvärvsfiskarena eller deras organisationer samt, i vissa trakter med kronans fiskevatten, staten erhålla ett större inflytande än för närva- rande på fiskefrågornas behandling inom hushållningssällskapen. Utredning- en vill sålunda föreslå, att vid tillsättande av fiskerinämnd, som alltid bör finnas inom de hushållningssällskap, som själva handhava verksamheten på fiskets område, tre ledamöter utses av vederbörande hushållningssällskap, två av inom länet befintlig underavdelning av förvärvsfiskarenas organisation samt _ inom Norrbotttens, Västerbottens och Jämtlands län — en av do- mänstyrelsen.
Utredningen vill jämväl ifrågasätta, om icke de speciella förhållanden, som råda ifråga om Vänerns fiskeförhållanden och som föranlett en särskild lokal fiskeriorganisation för denna sjö, äro tillämpliga jämväl ifråga om Vättern. Enligt utredningens mening synes sålunda lämpligt, att även för sistnämnda
sjö utses en särskild fiskerinämnd av de hushållningssällskap och fiskeri- organisationer, vars områden gränsa till denna sjö. På Kungl. Maj:t torde böra ankomma att utfärda de närmare bestämmelserna rörande ifrågava- rande fiskerinämnders sammansättning. Någon speciell fiskeritjänsteman för Vättern torde däremot icke vara erforderlig utan bör såsom sådan kunna anlitas föreståndaren för statens fiskodlingsanstalt vid Borenshult. Vidare vill utredningen i detta sammanhang ifrågasätta, om icke ordföranden i de för Vänern och Vättern speciella fiskerinämnderna borde utses av lantbruks- styrelsen.
Ovan har omnämnts, att hos hushållningssällskapen finnas i regel anställ- da särskilda fiskeritjänstemän med uppgift att handhava den fiskerikonsul- terande verksamheten och andra åtgärder till fiskets främjande inOm de skil— da hushållningssällskapens områden. Dessa tjänstemän benämnas på vissa håll fiskerikonsulenter, på andra fiskeriinstruktörer. Enligt utredningens me- ning motsvara de nuvarande möjligheterna för teoretisk utbildning av bli- vande fiskeritjänsteman hos hushållningssällskap icke den utbildning, som konsulenter inom hushållningssällskapens övriga verksamhetsområden kun- na erhålla. Med hänsyn härtill bör titeln fiskerikonsulent begagnas endast under en övergångstid och härefter ersättas av benämningen fiskeriinstruk- tör. Till frågan om kompetenskraven på dylik instruktör, löneförmåner, an- talet befattningshavare m. m. återkommer utredningen senare. Då bestäm- melser i berörda avseende avses skola ingå i av utredningen ifrågasatt avlö- ningsreglemente torde motsvarande föreskrifter i förenämnda kungörelse den 7 april 1933 böra utgå.
Med hänsyn till vad sålunda anförts rörande fiskerinämnder och fiskeri- tjänstemän har utredningen ansett, att nyssnämnda kungörelse bör ersättas med ny sådan. Förslag härtill återfinnes i slutet av detta kapitel. Med undan- tag för de av ovannämnda förslag betingade ändringarna ansluta sig bestäm- melserna i sagda kungörelseförslag i huvudsak till nu gällande. Beträffande statsbidrag till studieresor synas emellertid enahanda bestämmelser böra gälla som för statsbidrag till andra, av hushållningssällskap anordnade stu- dieresor. Föreskrifter härutinnan återfinnas i kungörelseförslagets 3 5. Vidare hava tidpunktema för ingivande av framställning om statsbidrag och veder— börlig berättelse ändrats med hänsyn till föreslagen omläggning av hushåll- ningssällskaps räkenskapsår till budgetår.
Vidare synes utredningen lämpligt, att beslut rörande ansökningar må fat- tas av lantbruksstyrelsen i stället för såsom för närvarande av Kungl. Maj:t. Utredningen vill härutinnan erinra om sitt förslag i enahanda riktning be- träffande statsbidrag till allmän undervisnings- och upplysningsverksamhet på lanthushållningens område.
Till frågan om tidpunkten för kungörelsens ikraftträdande m. m. återkom- mer utredningen senare.
8. Hushållningssällskapens befattning med torrläggningsärenden.
Jämlikt direktiven för hushållningsällskapsutredningen ankommer på ut- redningen att till prövning upptaga bland annat frågan rörande hushållnings- sällskapens medverkan vid bedömande av torrläggningsföretags bärighet. I anledning härav får utredningen anföra följande.
Nuvarande bestämmelser m. m.
Utredningen vill inledningsvis erinra om att enligt gällande bestämmelser skall inom varje hushållningssällskaps område finnas en av hushållnings- sällskapet utsedd täckdikm'ngsnämnd för handhavande av den med stats- medel understödda täckdikningsverksamheten. I gällande bestämmelser för lån från täckdikningslånefonden föreskrives bland annat, att inom området tjänstgörande lantbruksingenjör ävensom ledaren för hushållningssällskapets täckdikningsverksamhet skola vara ledamöter av sagda nämnd. Vidare före- skrives att sådan inom sällskapets område verksam statlig förrättningsman vid torrläggningsföretag, vilken icke är ledamot av täckdikningsnämnden, skall beredas tillfälle att närvara vid föredragning av täckdikningsärenden inför nämnden ävensom att eljest taga del av till nämnden inkomna förslag rörande täckdikning.
Å andra sidan åligger lantbruksingenjör —— jämlikt instruktion den 26 januari 1923 (nr 30) för statens lantbruksingenjörer, extra lantbruksingenjö- rer och lantbruksstipendiater 3 5, 7), sådant detta författningsrum lyder enligt kungörelsen den 30 juni 1939 (nr 436) —— att inför vederbörande hus- hållningssällskaps täckdikningsnämnd lämna redogörelse för planerat torr- läggningsföretag. Beträffande ordningen för avlämnande av dylik redogörelse samt vad därvid är att iakttaga skola lända till efterrättelse vissa av lant— bruksstyrelsen i skrivelse den 2 november 1939 till nämnda befattningshavare givna föreskrifter. Enligt dessa skall bland annat ifrågavarande redogörelse avlämnas vid lämplig tidpunkt före avslutandet av syneförrättningen an- gående företaget. Redogörelsen skall innehålla så fullständiga uppgifter om företagets omfattning, kostnad, av detsamma påräknad båtnad m. m., att med ledning därav ett bedömande kan ske av företagets ekonomiska förutsätt- ningar. Vidare föreskrives, att om redogörelsen skulle föranleda särskilt ytt- rande av täckdikningsnämnd skall sådant yttrande biläggas den utredning rörande statsunderstöd till företaget, som av förrättningsmannen kan komma att avgivas.
Efter därom av Örebro läns hushållningssällskap gjord framställning har hushållningssällskapens ombuds förvaltningsutskott på sin tid låtit verkställa utredning rörande arbetsformen för täckdikningsnämndemas ovannämnda befattning med torrläggningsärenden. På grundval av denna utredning före- slog sagda förvaltningsutskott hushållningssällskapens ombud vid deras möte år 1941, att ombuden måtte i underdånig skrivelse anhålla, att Kungl. Maj:t täcktes efter den ytterligare beredning, som befunnes lämplig, vidtaga åt- gärder avseende torrläggningsverksamheten i huvudsaklig överensstämmelse
med ett av utskottet framlagt förslag. Detta förslag hade av utskottet sam— manfattats sålunda:
1. Det personliga samarbetet mellan företrädarna för täckdikningsverksamheten och för den övriga torrläggningsverksamheten bör på allt sätt främjas.
2. Länsstyrelse xbör åläggas att i samband med meddelande av förondnande om syneförrättning rörande företag enligt 7 kap. vattenlagen tillställa vederbörande täckdikningsnämnd avskrift av förordnandet ävensom av den ansökning, varå för- ordnandet är grundat.
3. Ljuskopior av alla förslagsritningar till torrläggningsföretag böra genom veder- börande lantbruksingenjörs försorg tillställas täckdikningsnämnden.
4. Redogörelse för planerat torrläggningsföretag bör lantbruksingenjör även i fortsättningen lämna inför täckdikningsnämnden; tidpunkten för sådan redogörelse bör bestämmas av nämnden i samråd med lantbruksingenjören.
5. När ansökning om statsunderstöd till torrläggningsföretag avser större eller eljest svårbedömbart företag, bör lantbruksstyrelsen inhämta yttrande från veder- börande hushållningssällskaps förvaltningsutskott, som därvid [hör höra täckdik- ningsnämnden.
6. I 35 & 10 kap. vattenlagen bör vidtagas sådan jämkning, att den ene gode mannen utses bland sådana för framstående insikter i jordbrukets tekniska och ekonomiska frågor kända personer, vilka för ändamålet förordnats av vederbörande länsstyrelse på förslag av hushållningssällskapets förvaltnings-utskott; i regel böra minst två och högst fyra sådana gode män förordnas inom varje län; ersättning till sådan gode man bör utgå efter samma grunder som till vattenrättsnämndeman och gäldas av statsmedel.
Slutligen må i detta sammanhang erinras om att jämlikt kungörelsen den 30 juni 1939 (nr 431) angående villkoren för statsbidrag från statens av- dikningsanslag, 2 &, erfordras för dylikt företag av mindre betydelse och om- fattning icke, att förslaget är upprättat vid syneförrättning enligt bestämmel- serna i 10 kap. vattenlagen. Förslaget iskall för sådant fall uppgöras i den ordning, som lantbruksstyrelsen föreskriver. Avser företaget upptagande av i täckdikningsplan ingående för täckdikning erforderligt mindre avlopp, må, därest den beräknade kostnaden för företaget icke överstiger 1000 kronor, förslaget rörande detsamma upprättas av jordbrukskonsulent.
Utredningens synpunkter.
Hushållningssällskapsutredningen har i annat sammanhang framhållit he- tydelsen av att vid uppgörande av förslag till produktionsbefrämjande för- bättringsåtgärd å ett jordbruk hänsyn tages icke allenast till denna åtgärd för sig utan i regel en plan samtidigt uppgöres för de åtgärder, som över- huvud taget erfordras för att göra jordbruket i fråga »fullständigt». Utred— ningen har vidare i samband härmed uttalat önskvärdheten av, att lantbruks- ingenjörernas verksamhet närmare anknötes till övriga produktionsbefräm- jande åtgärder, enär jämväl torrläggningsspörsmåli regel icke torde kunna lösas tillfredsställande utan att ingå i en allmän förbättringsplan för de egen- domar, som beröras.
Det genom 1939 års bestämmelser föreskrivna samarbetet mellan hushåll- ningssällskaps täckdikningsnämnd och vederbörande lantbruksingenjör torde få anses innebära ett steg i denna riktning, ehuru det i praktiken av skilda
l ?
orsaker icke överallt synes hava lett till önskat resultat. Måhända kunna de av hushållningssällskapens ombud framlagda, i det föregående refererade förslagen åstadkomma förbättringar i nämnda hänseende och större möj- ligheter öppnas för den agronomiska sakkunskapen att framföra sina syn- punkter beträffande förslagen till torrläggningsföretag. Enligt utredningens mening torde emellertid ett samarbete, grundat på nu gällande bestämmelser även med sålunda föreslagna ändringar och tillägg utgöra en i organisato- riskt hänseende knappast slutgiltig lösning av hithörande spörsmål. Det pla- nerade torrläggningsföretagets inverkan på andra förbättringsåtgärder å ve- derbörande jordbruk torde alltför sent komma under omprövning.
Vid övervägande av ifrågavarande spörsmål synes det utredningen jämväl böra understrykas den i olika sammanhang framförda synpunkten, att hus- hållningssällskapens befattning med torrläggningsfrågor enligt nu gällande bestämmelser torde innebära, att hushållningssällskapen, deras täckdiknings- nämnder och däri representerad agronomisk sakkunskap, i icke ringa ut- sträckning bliva och böra vara medansvariga i fråga om handläggningen och genomförandet av i synnerhet mera omfattande företag. Under sådana för- hållanden framstår emellertid för utredningen såsom synnerligen betydelse- fullt, att hushållningssällskapens befattning med torrläggningsföretag så or- ganiseras, att deras medverkan, i och för sig önskvärd, icke blir endast en tom formalitet.
Frågan om den agronomiska sakkunskapens inflytande på ifrågavarande verksamhet och om hänsynstagande vid torrläggningsföretags planering till andra erforderliga produktionsbefrämjande förbättringsåtgärder å vederbö- rande jordbruk synes utredningen i själva verket så betydelsefull men i reali- teten vara för den nuvarande lantbruksingenjörsverksamheten av så ingripan- de karaktär och även i andra avseenden av så komplicerad natur, att det tor- de kunna ifrågasättas, om icke spörsmålet rörande hushållningssällskapens medverkan för bedömande av torrläggningsföretags bärighet borde upptagas till behandling i samband med förnyad prövning av frågan om lantbruksin- genjörernas verksamhet. Härvidlag synes utredningen värt att beaktas av be- sparingsberedningen i en är 1941 avgiven promemoria med yttrande och för— slag rörande den statsunderstödda torrläggningsverksamheten uttalad syn- punkt, att det i samband med ändrad organisation av lantbruksingenjörernas ställning kunde ifrågasättas, om det icke för flertalet förrättningsmän skulle vara tillräckligt med en huvudsakligen på agronomexamen grundad utbild- ning. Beredningen har vidare uttalat, att vid en sådan organisation borde så- som chefer för stora distrikt anställas ett mindre antal (förslagsvis fem) för- rättningsmän med såväl agronomisk som teknisk utbildning. Hushållnings- sällskapsutredningen vill för sin del tillägga, att man kanske rent av kunde ifrågasätta, om icke sagda huvudsakligen agronomutbildade tjänstemän med fördel kunde knytas till hushållningssällskapen.
Då det icke torde ankomma på utredningen att upptaga sålunda berörda frågor till närmare prövning, anser sig utredningen böra föreslå, att spörs-
målet rörande hushållningssällskapens medverkan vid bedömande av pla— nerat torrläggningsföretags bärighet måtte upptagas till omprövning i sam- band med förnyad utredning rörande lantbruksingenjörernas verksamhet.
9. Hushållningssällskapens befattning med vägfrågor.
Jämlikt givna direktiv ankommer på hushållningssällskapsutredningen bland annat att överväga, huruvida hushållningssällskapen böra beredas till- fälle att yttra sig över planerade vägföretag, då det gäller att avgöra, om för- delen av att framdraga vägar över odlade områden står i rimlig» proportion till de olägenheter detta i de särskilda fallen kan medföra ur jordbruks- ekonomisk synpunkt.
Frågan om hänsynstagande till jordbruksekonomiska spörsmål vid vägfrå- gors behandling synes utredningen värd allt beaktande. Därest dylik hänsyn icke tages i erforderlig grad kunna utan tvivel år av vägen berörda jordbruk skador uppstå, gentemot vilka övriga fördelar med vägens framdragande i viss riktning torde vara av relativt liten betydelse. Sålunda kan, om en egen- d'orns —— framför allt ett mindre jordbruks _— åkerareal tages i anspråk i större utsträckning, egendomens återstående åker bliva av allt för ringa om- fattning för att innehavaren skall av jordbruket kunna erhålla sin framtida utkomst eller exempelvis byggnaderna kunna utnyttjas i samma utsträck- ning som tidigare, varigenom i dem nedlagt kapital blir mer eller mindre vär- delöst. Dylika konsekvenser av nyanläggning eller framför allt omläggning av vägar torde i realiteten icke vara sällsynta. Visserligen lärer i mera påtag- liga fall innehavaren av ett jordbruk kunna påräkna ersättning för genom vägen orsakat intrång och åsamkade skador men dylika engångsersättningar torde icke alltid kunna avhjälpa olägenheterna på lång sikt och torde därmed ur såväl privatekonomisk som nationalekonomisk synpunkt knappast vara väl använda medel. Enligt utredningens mening böra vägtekniska synpunkter eller trafiksynpunkter, såsom ofta nu torde vara fallet åtminstone i fråga om allmänna vägar, icke utan synnerligen tungt vägande skäl vara avgö- rande vid framdragande av väg i viss riktning, om ur jordbruksekonomisk synpunkt starka skäl kunna andragas för en annan sträckning av Vägen.
Vid övervägande av frågan om vilka åtgärder som böra vidtagas för att vid upprättande av vägförslag tillbörlig hänsyn tages till de jordbruksekono- miska synpunkter, må framhållas vikten av att dylik hänsyn tages redan vid vägföretagets planering och kostnadsberäkning för undvikande av onö- diga kostnader och tidsförluster för en eventuell omarbetning av vägförsla- get. Med hänsyn härtill synes utredningen önskvärt, att vid utstakning av vägar genom jordbruksbygder de jordbruksekonomiska synpunkterna äro företrädda genom en på området sakkunnig person. Sålunda må ifrågasät- tas, att hushållningssällskapet medgåves rätt att utse ledamot i varje väg- nämnd inom sällskapets område.
Skulle nämnda förslag icke anses böra genomföras bör i varje fall länssty- relsernas och måhända främst vägingenjörernas uppmärksamhet fästas på
vikten av att hänsyn tages till jordbruksekonomiska synpunkter vid plane- ring av vägföretag. Eventuellt böra bestämmelser härom införas i instruk- tion för vägingenjör.
10. Hushållningssällskapens befattning med jordbruksstatistik m. m.
Kungl. Maj:t har till hushållningssällskapsutredningen, för att av utred— ningen tagas under övervägande vid fullgörande av dess uppdrag, överläm- nat i huvudsak likalydande framställningar den 15 december 1937 och 15 december 1938 från Malmöhus läns hushållningssällkap angående viss an- ordning för införskaffande genom hushållningssällskapens försorg av jord- bruksstatistiska uppgifter.
I sagda framställningar erinras om att enligt kungörelsen den 8 juni 1923 (nr 229) med allmänna grunder för hushållningssällskaps organisation an- kommer det på hushållningssällkaps förvaltningsutskott bland annat att läm- na biträde för införskaffande genom sällskapets underavdelningar av upp- gifter till jordbruksräkningar och jordbruksstatistik i övrigt. Vidare fram— hålles, att enligt Kungl. Maj:ts reglemente den 16 maj 1930 (nr 125) angående insamlande av årliga uppgifter till rikets officiella jordbruksstatistik skola genom hushållningssällskaps försorg årligen anskaffas, dels för varje härad fyra gånger på sommaren årsväxtrapporter och en gång i november preli- minär skördeuppgift, dels för varje socken vid årsskiftet definitiv skördeupp- gift, dels ock från omkring en tiondel av samtliga brukningsdelar över två hektar åker på sommaren uppgifter angående åkerjordens användning och kreaturens antal. Slutligen påpekas, att enligt kungörelsen den 8 oktober 1937 (nr 811) angående uppgifter till lantarbetarstatistiken hushållningssäll- skapen ålagts att årligen från omkring en tjugondel av samtliga bruknings- ; delar med mera än 10 hektar åker anskaffa uppgifter angående där anställda | jordbruksarbetares arbetstid och arbetslön. | Hushållningssällskapet uttalar, att införskaffandet av årsväxtrapporter och l l
skördeuppgifter ej stött på större hinder, men att det visat sig allt svårare att erhålla uppgifter angående åkerjordens användning och kreaturens antal. Jordbrukarna vägrade sålunda enligt hushållningssällskapet i allt större om- , fattning att lämna de begärda uppgifterna under hänvisning till att de an- l såge uppgiftslämnandet vara alltför betungande, att dylika uppgifter ej kräv- ' des av alla samt att jordbrukarna ej vore lagligen skyldiga lämna uppgifter. ; Beträffande uppgifterna till lantarbetarstatistiken uttalas, att de fastställda ;» formulären äro ytterst omfattande, att liknande uppgifter lämnas i själv- 1 deklarationerna, samt att med den allmänna tillämpning, som kollektivavtals- i systemet numera vunnit, sagda uppgifter genom hushållningssällskapens för- l sorg i vad de avse löneförmånerna äro onödiga. Med hänsyn till vad så- lunda anförts har hushållningssällskapet hemställt, att sådana ändrade an- ordningar för jordbruks- och lantarbetarestatistiken borde tagas under över- vägande, att densamma inskränktes till vad som måste anses oundgängligen
nödvändigt och till sådana uppgifter, som ej på annat sätt, såsom genom be- skattningsuppgifter, kunde inhämtas, att uppgifts avlämnande gjordes för den enskilde jordbrukaren obligatoriskt, samt att uppgifterna finge av upp- giftslämnarna portofritt insändas.
I yttrande den 23 februari 1938 över hushållningssällskapets framställning den 13 december 1937 har statistiska centralbyrån anfört, att enligt gällande bestämmelser ålåge uppgiftsskyldigheten i fråga om åkerjordens användning och kreaturens antal hushållningssällskapen, icke jordbrukarna själva. Då uppgifterna avsåges att vara representativa, skedde ett urval genom hus- hållningssällskapens försorg bland sådana jordbrukare, som vore för ända- målet särskilt lämpliga och villiga. Uppgifter—nas avlämnande vore sålunda i stor utsträckning beroende på frivilligt åtagande av jordbrukarna. En änd- ring i dessa bestämmelser därhän, att uppgiftsplikt stadgades för jordbru- karna, förutsatte en ändring i hela det för det dåvarande tillämpade systemet för de årliga representativa jordbruksräkningama. Skulle uppgifternas avläm- nande ej längre bero på frivilligt åtagande, vore det emellertid sannolikt, att hushållningssällskapen skulle åsamkas ökade kostnader för deras insamlan- de. I den mån sällskapens underavdelningar, vandringsrättare m. fl. icke räckte till för fullgörande av de uppdrag, som vore förenade med insamlande, kontroll och granskning av ifrågavarande uppgifter, skulle det troligen bliva nödvändigt för sällskapen att härför anställa särskilda ombud eller lokal- undersökare. Kravet på ersättning till hushållningssällskapen av statsmedel i form av bidrag för bestridande av sällskapens kostnader för insamlande av uppgifterna vid de representativa jordbruksräkningarna torde då säker- ligen komma att göra sig gällande med förnya-d kraft. Enär denna ersätt- ningsfråga icke berörts i hushållningssällskapets framställning saknade central- byrån anledning att framlägga något förslag härutinnan och detta så mycket mera som det under den tid det dåvarande systemet tillämpats visat sig möj- ligt att utan stadgad uppgiftsplikt för jordbrukarna genom hushållningssäll— skapens förmedling erhålla erforderligt antal uppgifter för de representa- tiva räkningarna. Ehuru uppgifterna finge anses lämna ett jämförelsevis till- förlitligt material, vore det dock önskvärt, att den nuvarande organisationen än mer utbyggdes och förbättrades. Slutligen uttalar centralbyrån, att det kunde anses skäligt, att uppgifter, som för statistiskt ändamål insändes till hushållningssällskap, kunde få befordras utan kostnad för ombudet.
Socialstyrelsen erinrar i yttrande den 28 mars 1938 om att lantarbetar- statistiken nyligen blivit omlagd. Enligt styrelsens mening hade ifrågava- rande statistik kunnat upprättas utan alltför stora svårigheter och att an- ledning därför knappast förefunnes att så nyligen efter statistikens omlägg- ning företaga mera omfattande förändringar i densamma. Skulle emellertid uppgifterna till de årliga representativa jordbruksräkningarna omläggas på grundval av obligatorisk uppgiftsplikt samt särskild ersättning (eventuellt viss portofrihet) utgå för ifrågavarande statistik till hushållningssällskapen eller deras organ, syntes motsvarande anordningar även böra genomföras be— träffande l-antarbetarstatistiken. Slutligen framhåller styrelsen, att använd—
% i
ningen för statistiskt ändamål av de till taxeringsmyndigheterna avlämnade löneuppgifterna vore ett ganska vidlyftigt problem, på vilket styrelsen emel- lertid hade sin uppmärksamhet riktad.
Generalpoststyrelsen uttalar i yttrande den 8 mars 1938, att enligt sty- relsens bestämda uppfattning tjänstebrevsanslaget icke borde i någon form belastas med kostnader för befordrande av ifrågavarande uppgifter såsom tjänstebrev. Styrelsen hemställer, att framställningen i vad den avsåge frå- gan om portofrihet, icke måtte föranleda någon åtgärd.
Lantbruksstyrelsen erinrar i yttrande den 1 februari 1940, att styrelsen och statistiska centralbyrån i gemensamt utlåtande den 7 november 1938 över en av hushållningssällskapens ombud gjord framställning angående de representativa jordbruksräkningarna föreslagit viss ersättning åt hushåll- ningssällskapen för arbetet med insamlande av ifrågavarande uppgifter. Styrelsen kunde alltjämt vitsorda, att förevarande arbetsuppgifter vore för hushållningssällskapen arbetskrävande, och följaktligen, därest de skulle handhavas med omsorg, förorsakade sällskapen avsevärda kostnader. Sty- relsen förmenade emellertid, att ändrade grunder för denna del av sällskapens verksamhet borde prövas i samband med den utredning rörande hushållnings- sällskapens organisation, varom Kungl. Maj:t hade förordnat den 30 juni 1939.
Vidare uttalar lantbruksstyrelsen, att de representativa jordbruksräkning- arna vore av stor vikt för jordbruksstatistiken, särskilt skördestatistiken. Då under senare år ett flertal kompletterande undersökningar angående jord— brukets produktion m. m. ansetts erforderliga, kunde emellertid ifrågasättas, om icke den allmänna planen för jordbruksstatistiken borde, när lugnare förhållanden åter inträtt, överarbetas i syfte att begränsa kostnaderna och vinna större enhetlighet.
Utredningens synpunkter.
Hushållningssällskapsutredningen vill för sin del erinra om att beträffande insamlande av uppgifter rörande skördeutsikterna och skörden under år 1941 hava i stället för stadgandena i ovan-nämnda reglemente den 16 maj 1930 gällt bestämmelserna i Kungl. Maj:ts. kungörelse den 28 juni 1941 (nr 500) i ämnet. Enligt denna kungörelse skulle årsväxtrapporter insändas senast den 15 juli, 31 augusti och 15 oktober 1941 till vederbörande hushåll- ningssällskap av dess sockenavdelningar, som vid uppgifternas insamlande hade att samråda med en av vederbörande kristidsnämnd för ändamålet utsedd person ävensom med vederbörande överblockledare. Före 15 januari 1942 skulle av sagda avdelningar till vederbörande hushållningssällskap in- sändas uppgifter om skörden under år 1941. Enligt Kungl. Maj:ts kungörelse den 24 april 1942 (nr 199) gälla i stort sett liknande bestämmelser för år 1942. Vidare må erinras om de särskilda arealinventeringar och husdjursräkningar, som anordnats under senare år på grund av rådande extraordinära för- hållanden samt de statistiska uppgifter i övrigt berörande jordbruket, som tid efter annan insamlats av kristidsmyndigheterna.
Jämväl hushållningssällskapsutredningen vill framhålla önskvärdheten av en utredning rörande omorganisation av jordbruksstatistiken. Även ifråga om lantarbetarestatistiken synes icke opåkallat med en närmare utredning. Över huvud taget torde ett samordnande av det statistiska uppgifl'tsinsamlan— det böra övervägas för att förhindra att liknande uppgifter måste av v-etder- böran'de jordbrukare lämnas dt skilda håll. I samband härmed synes utred- ningen jämväl böra utredas på vad sätt statistiska uppgifter för olika socknar och jordbruk skulle kunna ställas till hushållningssällskapens förfogande av den centrala myndigheten. Dylika uppgifter torde nämligen vara av stor betydelse för hushållningssällskapens verksamhet, speciellt för handhavandet av de produktionsbefrämjande förbättringsåtgärderna. För detta ändamål synes nämligen lämpligt upplägga arkiv med konvolut för varje planerat jordbruk, där åtgärdsplaner samlas och där statistiska uppgifter för jord- bruket finnas tillgängliga. Slutligen synes böra upptagas till omprövning frågan om ett överflyttande av ärenden rörande jordbruksstatistik — med undantag för lantarbetarestatistik — från statistiska centralbyrån till lant- bruksstyrelsen.
Ett spörsmål, som sammanhänger med jordbruksstatistiken, utgör frågan om bokföringen vid jordbruken och på grundval av bokföringsresultat sam- manställda uppgifter om jordbruksdriftens ekonomiska resultat. Ehuru vissa åtgärder, framförallt de representativa jordbruksekonomiska undersökning- arna, från statsmakternas sida under senare år åstadkommit större anslut- ning än tidigare till den stats-understödda bokföringsverksamheten på jord- brukets område, är det otvivelaktigt ur många synpunkter önskvärt, att på bokföring grundade jordbruksekonomiska uppgifter kunde erhållas från långt flera brukningsdelar än för närvarande. Man kunde måhända härutinnan tänka sig, att jordbrukare med ordnad bokföring — ehuru icke anslutna till ovannämnda bokföringsverksamhet —— kunde lämna räkenskapssammam drag mot en mindre ersättning och mot erhållande av en analys av bok- föringsresultatet. Förutsättningen "för en dylik anordning är givetvis, att ve- derbörande jordbrukare tillämpar i huvudsak samma bokföringssystem, som användes vid ovannämnda jordbruksekonomiska undersökningar samt att uppgifterna behandlas fullt konfidentiellt. Enligt utredningens mening här bland annat vid bok-föringsundervisningen i lantmanna- och lantbrukssko- lorna en betydelsefull upplysningsverksamhet kunna bedrivas rörande dylika räkenskapssammandrags betydelse och vikten av att så många jordbrukare som möjligt icke endast hava ordnad bokföring utan även på begäran in- sända dylika sammandrag.
Det synes hushållningssällskapsutredningen icke uteslutet, att det efter närmare utredning av hithörande spörsmål måhända skulle visa sig möjligt att sammankoppla insamlandet av i varje fall vissa jordbruksstatistiska upp— gifter med de jordbruksekonomiska undersökningarna. Enligt utredningens mening synes sålunda skäl föreligga att samtidigt med utredning av frågan om jordbruksstatistikens framtida organisation och därmed sammanhäng-
! I | ! i i &
ande spörsmål jämväl utreda frågan om en utvidgning av de jordbruks- ekonomiska undersökningarna.
Hushållningssällskapsutredningen anser sig med hänsyn till rådande extra— ordinära förhållanden icke böra till närmare prövning upptaga i det före- gående berörda spörsmål. I likhet med lantbruksstyrelsen vill utredningen förorda, att förevarande frågor göras till föremål för särskild utredning, sedan lugnare förhållanden inträtt. Till frågan om särskilt statsbidrag till hushåll- ningssällskapen för insamlande av jordbruksstatistiska uppgifter återkommer hushållningssällskapsutredningen i annat sammanhang.
VIII. Bestämmelser rörande statsbidrag.
Liksom bestämmelserna rörande den statsunderstödda allmänna under— visnings- och upplysningsverksamheten böra sammanföras i ett enda regle- mente torde föreskrifterna rörande statsbidrag till samma verksamhet, evad den avser utbildnings- och undervisningskurser, studieresor och premieringar, likaledes böra sammanföras i en enda författning. Däremot torde bestämmel- serna rörande statsbidrag till den praktiska ungdomsverksamheten och hus— hållningssällskapens allmänna upplysningsverksamhet, närmast avseende bi— drag till kostnaderna för anställande av erforderliga befattningshavare hos hushållningssällskapen, böra meddelas i särskild ordning. Utredningen åter— kommer senare härtill. Förslag till kungörelse angående statsbidrag till all- män undervisnings— och upplysningsverksamhet på lanthushållningens om— råde återfinnes i slutet av detta kapitel. Innan utredningen ingår på sålunda föreslagna bestämmelser torde en kortfattad redogörelse böra lämnas för nuvarande föreskrifter på området.
1. Nuvarande bestämmelser.
Utbildningskurser Statsbidrag till utbildningskurser för vandringsrättare plågar angivas i det avtal, som uppgöres mellan lantbruksstyrelsen och kursanordnaren. Stats- bidrag till dylik kurs varierar något men torde i regel belöpa sig till omkring 1 700 kronor per kurs.
För den utbildningskurs för täckdikningsförmän, som anordnades år 1941, beräknades kostnaderna av statsmedel sålunda:
Arvoden m. m. till kursledare m. fl. .................... kronor 1 642 Traktamenten och reseersättning till kursdeltagarna ...... » 3 525 Diverse utgifter ...................................... » 333
kronor 5 500.
För utbildningskurs för kontrollassistenter utgår enligt förenämnda regle- mente den 28 februari 1914 (nr 24) med däri senare vidtagna ändringar statsbidrag med dels ett grundanslag av 800 kronor för varje kurs, dels ock ett bidrag av 10 kronor för varje elev.
Jämlikt tidigare omnämnt reglemente den 14 augusti 1930 (nr 329) ut- går statsbidrag till utbildningskurs för mjölkbedömare med dels ett grund- anslag av 600 kronor för varje kurs, dels ock ett bidrag av 15 kronor för varje elev.
Statsbidraget till utbildningskurser för ladugårdsförmän och svinskötare är fastställt till för praktisk kurs 300 kronor för varje ladugårdselev och 350 kronor för varje svinskötareelev, allt räknat för hel kurs och för teore- tisk kurs om en månad till 60 kronor för varje elev för bostad och kost ävensom 600 kronor för övriga utgifter för kursens hållande.
Till utbildningskurs för ladugårdsskötare utgår jämlikt förenämn-da reg- lemente den 3 juni 1938 (nr 354) med däri senare vidtagna ändringar stats- bidrag med dels ett grundanslag av 600 kronor för varje kurs, dels ock ett bidrag av 90 kronor för varje elev.
Såsom villkor för statsbidrag gäller, att vid kursen utbildas minst fem elever, med rätt likväl för lantbruksstyrelsen att på grund av särskilda om- ständigheter medgiva statsanslag även till kurs, vars elevantal understiger fem. Vidare gäller som villkor, att samtliga elever under den tid, kursen på- går, erhålla fri bostad och kost.
Statsbidrag till utbildningskurs för lokala ledare inom JUF utgår med be- lopp, som av Kungl. Maj:t beviljas för varje särskild dylik kurs.
För utbildningskurs för trädskötare plågar statsbidrag utgå ur de för än- damålet till lantbruksstyrelsens förfogande ställda medlen till täckande av utgifter för arvode och reseersättning åt kursledare och lärare, hyra för lokal och redskap ävensom för materialier och expenser i övrigt med högst ett till 100 kronor beräknat belopp för varje antagen elev, varjämte till varje elev, som är anställd som trädskötare hos fruktodlareförening eller koloniträd- gårdsförening, utbetalas ett dagtraktamente av tre kronor för varje bevistad kursdag och under pågående kurs infallande helgdag.
Vad slutligen angår utbildningskurser för trädgårdsskötare i norra Sverige må här allenast anföras, att statsbidrag till dylika utgår ur det i riksstaten uppförda anslaget till bidrag till kurser i trädgårdsskötsel.
Undervisningskurser.
För statsbidrag till av hushållningssällskapen anordnade undervisnings- kurser gälla bestämmelserna i Kungl. Maj:ts kungörelse den 17 juni 1938 (nr 465) angående statsbidrag till undervisning för i mindre jordbruk del- tagande män och kvinnor. Enligt dessa bestämmelser må till sagda verk— samhet statsbidrag utgå med högst hälften av den summa, vartill kostna- derna för undervisningen uppgått. Därjämte må statsbidrag till undervis— ningskurser, avsedda för särskilt antagna manliga eller kvinnliga elever utgå med halva kostnaden för kursdeltagares resa i billigaste klaSS å järnväg, båt
I
eller med omnibus från deltagarens hemstation till platsen för kursen när- mast belägna station.
Till Kungl. Maj:t ställd ansökan om statsbidrag för ifrågavarande ända— mål skall ingivas till lantbruksstyrelsen före utgången av januari månad det år, för vilket bidraget sökes. Vid ansökan skall fogas dels bevis att sällska- pet för ändamålet anslagit eller eljest förfogar över medel till minst lika stort belopp som det begärda statsbidraget, dels uppgift angående de huvud— grunder, som sällskapet önskar skola tillämpas vid tillämnad undervisning.
Till kortare kurser i ladugårdsskötsel må statsbidrag utgå till hushåll- ningssällskap jämlikt tidigare omnämnd kungörelse den 3 juni 1938 (nr 355) enligt följande grunder:
a) för en veckas utbildningskurs dels ett grundanslag av 150 kronor för varje kurs, dels ock ett bidrag av 2 kronor för varje elev och dag;
b) för två veckors utbildningskurs dels ett grundanslag av 250 kronor för varje kurs, dels ock ett bidrag av 2 kronor för varje elev och dag; samt
c) för en månads fortbildningskurs dels ett grundanslag av 600 kronor, dels ock ett bidrag av 2 kronor för varje elev och dag.
Såsom villkor för statsunderstöd gäller, dels att vid utbildningskurs utbil- das minst sju elever samt vid fortbildningskurs minst tio elever, dels ock att samtliga elever under den tid kursen pågår erhålla fri bostad och kost. Lantbruksstyrelsen äger emellertid, om särskilda omständigheter därtill för- anleda, bevilja statsanslag även till kurs, vars elevantal understiger sju res- pektive tio, därvid grundanslaget kan nedsättas.
Till förenämnda Specialkurser i lantbruksbokföring m. m. plägar statsbi- drag utgå med 1 500 kronor per kurs och för kurser i beteskultur och ängs- skötsel bruka beräknas i statsmedel cirka 2 000 kronor per kurs.
Slutligen må nämnas att till ambulerande trädgårdskurser i Norrland ut- går statsbidrag till hushållningssällskap med belopp, motsvarande hälften av den summa, vartill kostnaderna för kurserna beräknas uppgå, dock högst 100 kronor för varje på tre olika perioder uppdelad 6-dagars kurs.
Studieresor.
För anordnande av studieresa må jämlikt Kungl. Maj:ts kungörelse den 17 juni 1938 (nr 465) angående statsbidrag till undervisning för i mindre jord- bruk deltagande män och kvinnor statsbidrag utgå till hushållningssällskap till täckande av kostnader för ledares och deltagares resor, dels i tredje klass på järnväg och å däcksplats på fartyg, varvid om resan göres på natten med begagnande av sovplats, kostnad må beräknas för sovplats i tredje klass å järnväg eller billigaste plats å fartyg, dels med anlitande av automobiltrafik anordnad av staten, dels ock efter häst, med motorfordon eller medelst rodd under förutsättning, att hushållningssällskapet till gäldande av kostnaden härför tillskjuter minst lika stort belopp som statsbidraget; dock att vid resa med motorfordon statsbidrag må enligt Kungl. Maj:ts bestämmande kunna tillgodonjutas för hela resekostnaden.
Hushållningssällskap, som önskar erhålla statsbidrag till studieresor skall före utgången av januari månad det år, för vilket bidraget sökes, därom till lantbruksstyrelsen ingiva till Kungl. Maj :t ställd ansökan och därvid foga ej mindre bevis att sällskapet åtagit sig att gälda alla de kostnader för resorna, som icke betalas av statsmedel eller annorledes än även plan för de tilläm— nade resorna och uppgift å ledaren samt antalet av dem som skola deltaga i varje särskild resa.
Premiering av mindre jordbruk.
För premiering av mindre jordbruk må jämlikt kungörelsen den 17 juni 1938 (nr 463) angående statsbidrag för ändamålet till hushållningssällskap utgå dylikt bidrag, motsvarande
3) penningpris intill ett belopp av 150 kronor för första pris, 110 kronor för andra pris och 70 kronor för tredje pris;
b) hederspris intill ett belopp av 300 kronor;
c) halva beloppet av den resekostnads- och traktamentsersättning, som en— ligt av hushållningssällskapet meddelade bestämmelser tillgodokommer ord- föranden och en ledamot i premieringsnämnden.
Blanketter till diplom att vid premiering av mindre jordbruk utdelas till första pristagare bekostas av statsmedel och tillhandahållas, på rekvisition, åt hushållningssällskapets förvaltningsutskott av lantbruksstyrelsen.
Hushållningssällskap, som önskar erhålla statsbidrag för ifrågavarande än- damål, skall före utgången av januari månad det år, för vilket bidraget sökes, därom till lantbruksstyrelsen ingiva till Kungl. Maj:t ställd ansökning och därvid foga dels bevis att sällskapet åtagit sig att gälda alla de kostnader för premieringen, som icke betalas av statsmedel eller annorledes, dels oclc de av sällskapet för premieringen antagna bestämmelserna.
Sammanställning av anvisade statsbidrag.
Till sist må i detta sammanhang en översikt lämnas rörande de belopp av statsmedel, som för de i det föregående berörda ändamålen eller för den allmänna undervisningsverksamheten i övrigt på lanthushållningens område plåga anvisas eller i förekommande fall beräknas.
i | ! i | i l
Anslagstitel Budgetår Ä n (1 a m å ] föl- réäåsgtzttågt Kronor1 1941/42 Utbildningskurser för 1939/402 vandringsrättare ............................... IX D 32 3400 1942/43 täckdikningsförmän och förrättningsmån vid täck- dikningsföretag .............................. IX D 26 18 600 1942/43 kontrollassistenter ............................. d:o 20 000 1942/43 mjölkbedömare ................................ d:o 1 700 1942/43 ladugårdsförmän .............................. % d:o 49 450 1942/43 svinskötare .................................... 1942/43 ladugårdsskötare .............................. d:o 39 000 1942/43 lokala ledare inom J. U. F ..................... IX D 39 1 750 1942/43 trädskötare .................................... IX D 31 20000 1942/43 trädgårdsskötare .............................. d:o 7 500 3 1942/43 Hushållningssällskapens undervisningskurser ...... IX D 33 47 500 1942/43 Trädgårdskurser för småbrukare i Norrland och vid vissa folkhögskolor ............................ IX D 31 14500 1942/43 Kortare kurser i ladugårdsskötsel ................ IX D 26 10000 1941/42 Kurs i lantbruksbokföring ....................... IX G 2 1500 1941/42 Kurs i beteskultur m. m ......................... IX D 26 3200 1941/42 Fortbildningskurs för mejeripersonal .............. IX D 25 10000 1939/4:07| Studieresor ...................................... IX D 39 50000 1939/403 Premiering av mindre jordbruk .................. IX G 3 95 000 1942/43 Speciell undervisning ............................ IX D 33 750 1941/429 Utbyte av jordbrukareungdom ................... IX D 33 30004 ' Summa kronor 396850 1 Inklusive eventuell reservation från tidigare budgetår. — 2 För senare budgetår har på grund av krisläget intet anslag utgått. — 3 Inberäknat bidrag till ambulerande undervisnings- kurser i trädgårdsskötsel i Norrland och småbrukarekurs iträdgårdsskötsel vid Söråkers träd- gårdsskola. — * Anslaget disponeras av riksförbundet landsbygdens folk.
Understöd av statsmedel dt elever.
Jämlikt Kungl. Maj:ts kungörelse den 3 juni 1938 (nr 356) angående under- stöd av statsmedel åt vissa elever vid lägre undervisningsanstalter m. m. med däri genom kungörelsen den 26 maj 1939 (nr 232) vidtagna ändringar må till elever i vissa av ovannämnda kurser dylikt understöd utgå.
Sålunda må understöd tilldelas obemedlad eller mindre bemedlad elev vid kurs för ladugårdsskötare samt sådan deltagare i fast småbrukarekurs, hus- moderskurs och specialkurs med särskilt antagna elever, som är boende så avlägset från den plats, där kursen hålles, att deltagaren icke kan under kur- sen vistas i sitt hem, och som tillika visar sig vara i behov av dylikt under- stöd, dock utgår understöd endast till sådan i fast småbrukarekurs deltagan- de elev, som har sin verksamhet vid jordbruk med högst 15 hektar åker. Understöd beviljas av lantbruksstyrelsen samt utgår till elev vid kurs för
ladugårdsskötare med 45 kronor till elev av tredje behovsgraden, med 25 kronor till elev av andra behovsgraden och med 15 kronor till elev av första behovsgraden, allt beräknat för läsmånad. Vid fast småbrukarekurs med särskilt antagna elever må understöd utgå med 1 krona 50 öre, vid husmo— derskurs och specialkurs med särskilt antagna kvinnliga elever med 2 kronor 50 öre, allt per dag för envar därtill berättigad under den tid kursen pågår.
2. Utredningens synpunkter och förslag.
Utbildningskurser. Utredningen har tidigare föreslagit att undervisningen vid utbildningskurs i regel bör handhavas av befattningshavare hos hushållningssällskap eller statsunderstödd utbildningsanstalt på lanthushållningens område. Vidare har utredningen uttalat, att särskild ersättning utöver resekostnads- och trakta- mentsersättning i regel icke torde böra utgå till dylik befattningshavare för handhavande av verksamhet, varom här är fråga. Emellertid torde det icke vara möjligt att alltid tillämpa denna princip. Då så icke kan ske måste man sålunda räkna med särskilt arvode till lärare. Stundom kan det vara önsk- värt, att en ordinarie lärare vid exempelvis en lantmannaskola får hand om un— dervisningen vid till en skola förlagd kurs, i vilket fall för den allmänna un- dervisnings— och upplysningsverksamheten avsedda medel böra kunna an- vändas till avlöning av vikarie. Med tillämpning av ovannämnda princip komma å andra sidan resekostnads- och traktamentsersättningarna att va- riera. Även utgifterna för driftskostnaderna i allmänhet, såsom lokalhyra, värme, lyse, städning m. m., torde vara olika på skilda håll.
Med hänsyn till det sagda är enligt utredningens mening icke lämpligt med ett för alla förhållanden gällande fast statsbidrag för viss utbildningskurs. Utredningen får sålunda föreslå, att i Kungl. Maj:ts kungörelse angående statsbidrag för ändamålet endast maximigränser angivas, inom vilka det tor- de böra ankomma på lantbruksstyrelsen att på grundval av för varje kurs upprättad utgiftsstat bevilja erforderligt statsbidrag.
Såsom bilaga till detta avsnitt finnas fogade av utredningen verkställda beräkningar av maximikostnader för vissa kurser. Härtill får utredningen påpeka, att beträffande utbildningskurs för lantbruksinstruktörer synes skä— ligt att räkna med något högre arvode till ev. erforderlig lärare än ifråga om andra kurser, enär kraven på lärarkraft för dylik kurs torde böra ställas högre än för utbildningskurser av annat slag. I de fall då arvode utgår till lärare, torde särskild resekostnads- och traktamentsersättning icke erfordras. Då förenämnda princip tillämpas, lärer sagda ersättning kunna hållas inom de belopp, som i beräkningarna angivits böra utgå som arvode till lärare. Beträffande utbildningskurs för mjölkbedömare får utredningen föreslå, att konsulent på mejerihanteringens område skall liksom för närvarande gäller jämlikt kungörelsen nr 609/ 1941 vara skyldig tjänstgöra som lärare vid dy— lik kurs. Sagda kungörelse bör dock ändras därhän, att dylik konsulent skall liksom konsulent hos hushållningssällskap för sådan tjänstgöring er- hålla endast resekostnads- och traktamentsersättning.
! l
I anslutning till sagda beräkningar får utredningen föreslå följande maxi- mibidrag till nedannämnda utbildningskurser: Bidrag enligt Maximibidrag
nuvarande enligt utred—
bestämmelser, ningens förslag, kronor kronor utbildningskurs för lantbruksinstruktörer ........... — 14 000 » >> täckdikningsförmän ............ — 1500 » » kontrollassistenter ............. 950 950 » » mjölkbedömare ............... 825 600 teoretisk utbildningskurs för ladugårdsförmän ...... 600 700 » » » svinskötare ........... 600 700 utbildningskurs för ladugårdsskötare ............... 600 800 » » klubbledare ................... _— 500
I fråga om praktiska utbildningskurser för ladugårdsförmän och svinskö— tare synes lämpligt, att statsbidrag må utgå med 300 kronor resp. 350 kronor för varje elev eller samma bidrag som för närvarande. Påpekas må att an- slaget till svinskötarekurs beräknats högre med hänsyn till det i regel mind- re antalet elever i dylik kurs. Någon utgiftsstat för dylika praktiska kurser torde i regel icke vara erforderlig.
Vid teoretisk utbildningskurs för ladugårdsförmän och för svinskötare samt vid utbildningskurs för ladugårdskötare avses vederbörande kursanord- nare skola vara skyldig hålla elev med bostad och kost. I anledning härav synes skäligt att, förutom ovannämnda statsbidrag, visst bidrag må utgå per elev, förslagsvis med 75 kronor per elev och månad, innebärande en höj- ning med 15 kronor i jämförelse med vad under budgetåret 1941/42 gällt för dylikt bidrag.
För utbildningskurs av annat slag än som särskilt angives i reglementet torde böra ankomma på Kungl. Maj:t att i varje särskilt fall meddela före- skrifter angående statsbidragets storlek.
Bestämmelser av ovan angivet innehåll återfinnas i bifogade förslag till kungörelse, 1 &.
I 2 & sagda förslag hava föreskrifter lämnats rörande de villkor, som avses böra gälla för statsbidrag till utbildningskurs. De i punkt 2) angivna minimi- antalen elever äro i huvudsak desamma som nu i regel torde förekomma. I övrigt synas bestämmelserna i denna paragraf icke kräva särskilda kommen- tarer. Påpekas må att enligt de i 3 ?; föreslagna bestämmelserna, lantbruks- styrelsen tillerkänts rätt att när särskilda skäl därtill föranleda bevilja stats- bidrag även om elevantalet skulle understiga i 2 5 punkt 3) angivna antal.
U ndervisningskarser. I 4 & av ifrågavarande kungörelseförslag återfinnas bestämmelser rörande statsbidrag till undervisningskurser av olika slag.
Vad först angår lantbrukarekurs synes utredningen av samma skäl som ovan anförts rörande flertalet utbildningskurser lämpligt, att bidrag i kun- görelsen angivas med maximibelopp, vilka utredningen beräknat till 1 000 11—418998.
kronor för 14 dagars kurs och 1 700 kronor för 30 dagars kurs, däri in- beräknade bidrag till kostnader för ersättning till annan lärarkraft än be- fattningshavare hos hushållningssällskap eller vid lantbruksundervisnings- anstalt, som är inordnad som ett led i hushållningssällskapets allmänna un- dervisnings- och upplysningsverksamhet, eller ock resekostnads- och trakta- mentsersättning till dylik befattningshavare ävensom kostnader för studie— resor under kursen.
I fråga om klubbkurs, husmoderskurs, allmän kurs och specialkurs —— utom specialkurs i ladugårdsskötsel —— samt i fråga om de i förslaget till reg- lemente för den med statsmedel understödda allmänna undervisnings- och upplysningsverksamheten på lanthushållningens område 17 % punktG, avsed- da kurserna torde principen om visst maximianslag knappast kunna tillämpas bland annat med hänsyn till dessa kursers varierande längd, vilken vid tiden för ingivande av bidragsframställning icke alltid lärer kunna angivas av hus- hållningssällskapet, ävensom till kursernas olikartade karaktär. Å andra sidan må emellertid framhållas, att ett nu gällande villkor för statsbidrag, nämligen att vederböran-de hushållningssällskap skall av egna medel eller eljest gälda halva kurskostnaden, innebär, att ett hushållningssällskap, som av egna medel eller eljest kan anvisa relativt stora belopp till ifrågavarande verksamhet kan genom att bättre utnyttja för ändamålet förefintligt stats- anslag anordna flera kurser än ett sällskap med mindre resurser, ehuru må- hända kursbehovet är större inom det sistnämnda hushållningsällskapets om- råde. Att för statsbidrag skall gälla villkor med dylika konsekvenser synes ut- redningen i regel icke ändamsålsenligt och torde ej heller befrämja en önsk- värd utveckling av kursverksamheten. Utredningen har med hänsyn till det sagda ansett sig böra föreslå, att vederbörande lärares resekostnads- och trak- tamentsersättning måtte helt få gäldas av statsmedel. Enär såsom lärare prak- tiskt taget undantagslöst torde kunna anlitas befattningshavare — i första hand konsulent — hos hushållningssällskapet eller befattningshavare vid lantbruksundervisningsanstalt, som inordnats i hushållningssällskapets all- männa undervisnings- och upplysningsverksamhet, synes statsbidrag till lä- rararvode i regel icke böra utgå. I undantagsfall torde hälften av dylikt arvode böra kunna gäldas av statsmedel. Beträffande övriga kostnader, vilka i regel torde bliva relativt små, får utredningen föreslå, att hälften må kunna bestridas av statsmedel.
Beträffande Specialkurser i ladugårdsskötsel må påpekas att nuvarande be- stämmelser innebära för undervisningskurs om en vecka (6 dagar) med 7 elever statsbidrag med (150 + 7 X 12) 234 kronor, för dylik kurs om två veckor (12 dagar) med 7 elever statsbidrag med (250 + 7 X 24) 418 kronor och för en månads (30 dagar) fortbildningskurs med 10 elever (600 + 10 X X 60) 1 200 kronor. Jämväl i fråga om dessa kurser synes maximiprincipen böra tillämpas. Enligt utredningens mening synas däremot skäl knappast föreligga att bibehålla den nuvarande bestämmelsen om statsbidrag med 2 kronor per elev och dag. Utredningen får på grundval av verkställda kost- nadsberäkningar föreslå, att bidragen maximeras till för en veckas under—
visningskurs 400 kronor, för två veckors dylik kurs 650 kronor och för fort- bildningskurs 1 200 kronor.
Vidare får utredningen föreslå att till deltagare i lantbrukarekurs, klubb- kurs och specialkurs — utom dylik i ladugårdsskötsel —— må utgå statsbi- drag till högst halva kostnaden för resa i billigaste klass å järnväg, båt eller omnibus från deltagares hemort till platsen för kursen närmast belägna sta- tion och åter. På grund av karaktären å husmoderskurs och allmän kurs torde liknande förmån ej kunna tänkas för elev i dylik kurs liksom ej hel- ler för deltagare i kurs, anordnad enligt ovannämnda förslag till reglemente, 17 5 punkt 6.
I övrigt torde särskilda kommentarer icke erfordras i fråga om de för undervisningskurser föreslagna bestämmelserna.
Studieresor och premiering. De föreslagna bestämmelserna rörande statsbidrag till studieresor och pre- miering ansluta sig i huvudsak till nu gällande föreskrifter, dock beträffan- de premiering med tillägg i anslutning till utredningens tidigare förslag till reglemente.
De föreslagna allmänna bestämmelserna rörande ansökning och beviljan- de av statsbidrag samt dylikt bidrags utbetalande ansluta sig i huvudsak till nu gällande bestämmelser, dock med vissa undantag.
Bland annat har utredningen föreslagit, att statsbidrag i regel må beviljas av lantbruksstyrelsen i stället för, såsom för närvarande i många fall gäller, av Kungl. Maj:t. Enligt utredningens förmenande utgör nämligen beslut av Kungl. Maj:t i regel en onödigt tidskrävande omgång. Vidare har i 9 & tiden för framställnings ingivande ändrats till 15 mars med hänsyn till omlägg- ningen av hushållningssällskaps räkenskapsår. Däremot synes ansökan enligt 10 % fortfarande böra ingivas före den 31 januari enär dylik ansökning är beroende av Kungl. Maj:ts prövning och det torde vara av betydelse, att dy- ! lik ansökning avgöres, innan Kungl. Maj:t ställer medel till lantbrukssty- > relsens förfogande för tillgodoseende av andra ansökningar.
) | I ) ) l l
i i & Allmänna bestämmelser.
Årligt behov av statsanslag. Det årliga behovet tills vidare av statsanslag till nu ifrågavarande verk- samhet synes, därest densamma bedrives i full utsträckning, kunna beräk— nas till följande belopp:
Utbildningskurser. 2 kurser för lantbruksinstruktörer .................... kronor 28,000 1 kurs för täckdikningsförmän ........................ :c 1,500 20 kurser för kontrollassistenter ...................... » 19,000 3 kurser för mjölkbedömare .......................... » 1,800 25 praktiska kurser för ladugårdsförmän med tillhopa 125 elever .......................................... » 37,500
6 teoretiska kurser för ladugårdsförmän .............. » 4,200
1 teoretisk kurs för svinskötare ...................... » 700 30 kurser för ladugårdsskötare ........................ & 24,000 52 kurser för klubbledare .............................. » 20,800 Utbildningskurser i trädgårdsskötsel .................... » 40,000 Utbildningskurser i övrigt efter beslut av Kungl. Maj:t . . . . » 30,000
Undervisningskurser. Lantbrukarekurser .................................. 150,000 Kurser enligt kungörelseförslaget 4 % första stycket 2) . . . . » 100,000 Undervisningskurser i ladugårdsskötsel .................. » 15,000 Annan undervisning enligt kungörelseförslaget 4 & sista styc- ket .............................................. » 15,000 Utbyte av jordbrukaru'ngdom ........................ » 3,000 Studieresor ........................................ » 50,000 Premieringar ...................................... » 100,000
kronor 642,600.
Förutom ovannämnda två utbildningskurser för lantbruksinstruktörer torde erfordras under ett år ytterligare en dylik kurs, därest utredningens för- slag i det följande om utvidgat antal instruktörer vinner beaktande.
Understöd av statsmedel ät elever.
I anslutning till tidigare avgivna förslag rörande utbildnings- och undervis- ningskurser får utredningen slutligen föreslå, att tidigare omförmäld kun- görelse den 3 juni 1938 (nr 356) angående understöd av statsmedel åt vissa elever vid lägre undervisningsanstalter m. m. måtte i vissa delar ändras och därjämte erhålla visst tillägg. Förslag till Kungl. Maj:ts kungörelse härom återfinnes i slutet av detta kapitel.
Enligt nu tillämpade bestämmelser angående statsbidrag till utbildnings- kurs för täckdikningsförmän må deltagare i dylik kurs såsom tidigare nämnts åtnjuta traktamente av statsmedel med' 4 kronor 50 öre för varje kursdag ävensom reseersättning och traktamentsersättning för resdag. Utredningen har icke funnit skäl tala för ett bibehållande av dessa bestämmelser. Utred- ningen fär i stället föreslå, att deltagare i sagda kurs må komma i åtnjutande av understöd enligt nu förevarande kungörelse med 4 kronor 50 öre per kurs- dag. Enahanda understöd synes utredningen böra utgå till (deltagare i utbild- ningskurs för klubbledare.
Enligt utredningens mening synes vidare skäligt, att elev i föreslagna lant- brukarekurser måtte kunna tilldelas understöd enligt samma grunder, som nu gälla för elev vid lantmannaskola. Vidare får utredningen föreslå, att deltagare i husmoderskurs och specialkurs med särskilt antagna kvinnliga elever måtte kunna erhålla understöd med 2 kronor 50 öre och deltagare i specialkurs: för särskilt antagna manliga elever 2 kronor, allt per dag under
den tid kursen pågår. Påpekas må, att till deltagare i sådan kurs, som mot- svarar föreslagen husmoders- eller specialkurs, mä understöd för närvaran- de utgå med nyssnämnda belopp.
I övrigt må beträffande de föreslagna ändringarna allenast påpekas, att såsom ny paragraf tillkommit 6 % med anledning av utredningens tidigare förslag rörande undervisningsnämnd.
Beräkningar av maximikostnader för vissa kurser.
1. Utbildningskurs för Iantbruksinsiruktör. Föreståndarearvode (i förekommande fall) .................. kronor 900 Arvoden till lärare (i förekommande fall)
Två agronomer a 500 kr/mån. i 9 mån. .................. » 9 000 Övriga lärare .......................................... » 1 500 Undervisningsmateriel .................................... » 300 Studieresor .............................................. » 200 Lokalhyra, bränsle och lyse m. m. ........................ » 1 200 Diverse utgifter .......................................... » 900
Summa kronor 14 000 2. Utbildningskurs för täckdikningsförmän. Arvode till kursledare och lärare (i förekommade fall)
En agronom, 26 dagar ................................. kronor 400 Arvoden samt resekostnads- och traktamentsersättning till
två instruktörer ...................................... » 800
Övriga utgifter .......................................... » 300
Summa kfonor 1 500 3. Utbildningskurs för kontrollassistenter. Arvode till kursledare och lärare (i förekommande fall)
En agronom, 42 dagar ................................. » 600 Undervisningsmateriel .................................... » 100 Lokalhyra, bränsle och lyse m. m. ........................ » 150 Diverse utgifter .......................................... » 100
';Summa kronor 950 (Enligt nuvarande grunder kan ersättningen för kurs med 15 elever beräknas till 950 kronor, elevanslaget inberäknat.)
4. Utbildningskurs för mjölkbedömare. Arvode till kursledare och lärare (i förekommande fall)
En agronom, 21 dagar ................................. kronor 300 ; Undervisningsmateriel .................................... » 100 ' Lokalhyra, bränsle och lyse m. m. ........................ » 100 Diverse utgifter .......................................... » 100
Summa kronor 600
(Enligt nuvarande grunder kan bidraget för kurs med 15 elever beräknas till 825 kronor, elevanslaget inberäknat.)
5. Utbildningskurs för ladugårdsskötare. Arvode till kursledare eller ladugårdsägare (i förekommande fall) kronor 200 Arvode till lärare (i förekommande fall) 35 undervisningstimmar a 10 kronor ..................... » 350 Undervisningsmateriel .................................... » 50
Bränsle och lyse m. m. ................................... kronor 100 Diverse utgifter .......................................... » 100
Summa kronor 800
(Enligt nuvarande grunder utgår grundanslag med 600 kronor jämte elevanslag för kost och bostad.)
6. Teoretiska utbildningskurser för ladugårdsförmän och svinskötare. Arvode till lärare (i förekommande fall)
En agronom, en månad ................................ kronor 400 Undervisningsmateriel .................................... » 50 Lokalhyra, bränsle och lyse m. m. ........................ » 100 Diverse utgifter .......................................... » 150
Summa kronor 700 (Enligt nuvarande grunder utgår 600 kronor i grundanslag.)
7. Utbildningskurs för klubbledare.
Arvode till kursledare och lärare .......................... kronor 200 Undervisningsmateriel .................................... » 50 Studieresa ............................................... » 50 Lokalhyra, bränsle och lyse m. m. ........................ » 75 Diverse utgifter .......................................... » 25 Summa kronor 400 8. Lantbrukarelcurs. 14 30 Arvode till kursledare eller egendomsägare (i förekommande dagars dagars fall) .............................................. kronor 75 150 Arvode till lärare (i förekommande fall) Två agronomer a 400 kr/mån. ..................... » 400 800 Övriga lärare ..................................... » 100 200 Undervisningsmateriel ............................... » 100 100 Studieresa .......................................... » 100 100 Diverse utgifter ..................................... » 150 250
Summa kronor 1 000 1 700
& Lokalhyra, bränsle och lyse m.m. .................... » 75 100 Därtill komma resekostnader för eleverna till och från kursplatsen.
9. Undervisningskurser i Iadugårdsskötsel. IEn Två En Kursledare eller ladugårdsägare (iförekommande Eveckas veckors månads fall) ..................................... kronor 50 150 300 Arvode till lärare (i förekommande fall) En agronom, 400 kr./mån. ................ » 100 200 400 Undervisningsmateriel ...................... » 100 100 100 Diverse utgifter ............................ » 100 100 200
Summa kronor 400 650 1 200
[Enligt nu gällande grunder må statsbidrag utgå till en veckas undervisningskursi ladugårdsskötsel med 7 elever med (150 + 7 X 12) 234 kronor till en två veckors undervisningskurs i ladugårdsskötsel med 7 elever med (250 + 7 x 24) 418 kronor
i ! : Lokalhyra, bränsle och lyse m. m. .......... » 50 100 200 i | !
och till en månads fortbildningskurs med 10 elever med (600 + 10 X 60) 1 200 kronor.]
Förslag till
Kungl. Maj:ts reglemente
för med statsmedel understödd allmän undervisnings- och upplys- ningsverksamhet på lanthushållningens område;
givet Stockholms slott den
Kungl. Maj:t har funnit gott förordna som följer:
1 5.
Den med statsmedel understödda allmänna undervisnings- och upplys- ningsverksamheten på lanthushållningens område har till allmänt syfte att lämna dels en förberedande utbildning för ungdomen före inträde vid lägre undervisningsanstalt på sagda område, dels utbildning av vissa hos hushåll- ningssällskap eller eljest inom lanthushållningen anställda befattningshavare ävensom av vissa inom speciella grenar av lanthushållningen verksamma personer, dels oclc fortsatt utbildning av ungdomen efter genomgången under- visningsanstalt på lanthushållningens område ävensom av yrkesutövare i all- mänhet inom nämnda område.
2 5. Den verksamhet, som avses i detta reglemente, omfattar praktisk ung- domverksamhet samt utbildningskurser, undervisningskurser, studieresor och premieringar ävensom hushållningssällskapens allmänna upplysnings— verksamhet.
Praktisk ungdomsverksamhet.
35. i
Den praktiska ungdomsverksamheten har till syfte att väcka ungdomens håg och intresse för lanthushållningen och vad härmed äger samband samt för fortsatt utbildning vid lägre undervisningsanstalt på lanthushållningens område.
Verksamheten skall omfatta dels praktisk utbildning genom av deltagare bedriven växtodling eller husdjursskötsel eller utfört lanhushållsarbete (klubb- verksamhet) ävensom tävlingar på lanthushållningens område, dels oclc en efter ungdomarnas ålder lämpad, i omedelbar anslutning till den praktiska utbildningen bedriven teoretisk utbildning.
Deltagare i verksamheten bör i regel vara lägst 12 är och högst 18 år.
Den verksamhet, varom i 3 & omförmäles, skall stå under ledning av hus- hållningssällskapets förvaltningsutskott samt bedrivas i nära samarbete med inom sällskapets område verksamma ungdomsföreningar inom jordbruket eller eljest ävensom med inom sällskapets område förekommande lägre undervisningsanstalter på lanthushållningens område.
På vederbörande förvaltningsutskott ankommer att utfärda de närmare bestämmelser, som mä erfordras för verksamhetens bedrivande på för orts- förhållandena mest ändamålsenligt sätt.
Utbildningskurser. 5 %.
Utbildningskurser kunna anordnas för utbildning av lantbruksinstruktörer och täckdikningsförmän hos hushållningssällskap, kontrollassistenter, mjölk- bedömare, ladugårdsförmän, ladugårdsskötare och svinskötare även-som av lokala ledare för praktisk ungdomsverksamhet (klubbledare) samt i övrigt för det ändamål, Kungl. Maj:t i varje särskilt fall bestämmer.
6 5.
1 mom. Utbildningskurs för mjölkbedömare skall vara förlagd till mejeri- skola eller till annan lantbruksundervisningsanstalt eller lämplig egendom, där tillgång till mejeri finnes, samt övriga i 2 % omförmälda utbildningskurser till statsunderstödd lantbruks-, lantmanna- eller lanthushållsskola med eget jordbruk eller till annan lämplig egendom.
2 mom. Genom skriftligt avtal med lantbruksstyrelsen skall vederbörande kursanordnare förbinda sig att, på sätt detta reglemente föreskriver, bereda undervisning åt visst i avtalet angivet antal elever samt i övrigt ställa sig till noggrann efterrättelse föreskrifterna i detta reglemente ävensom de ytter- ligare bestämmelser, vilka lantbruksstyrelsen meddelar. Avtalet skall gälla tills vidare med rätt till ömsesidig uppsägning, på sätt närmare bestämmes i avtalet.
3 mom. Därest lantbruk-sundervisningsanstalt, till vilken kurs är avsedd att förläggas, på sätt i särskild ordning stadgas inordnats som ett led i Ve- derbörande hushållningssällskaps allmänna undervisningsverksamhet skall i 2 mom. omförmält avtal träffas mellan lantbruksstyrelsen och hushåll- ningssällskapet. Förlägges kurs till annat jordbruk än lanbruksunderws- ningsanstalt tillhörigt jordbruk skall hushållningssällskapets förvaltnings- utskott å sällskapets vägnar träffa enahanda avtal med jordbrukets inne- havare.
7 &. Den närmare uppsikten över utbildningskurs utövas av styrelsen för den skola, till vilken kursen är förlagd eller, där kursen är förlagd till annan
plats än skola, av en styrelse bestående av minst två och högst tre personer, som utses av vederbörande hushållningssällskaps förvaltningsutskott. I sist- nämnda fall skall förvaltningsutskottet underrätta lantbruksstyrelsen om styrelsens sammansättning.
Så.
Styrelse, som i 7 & sägs, åligger att till lantbruksstyrelsen för prövning och godkännande insända förslag till tid för kursens hållande och undervisningsplan för kursen, skolande i fall som i 6 5, 3 mom. avses, vederbörande hushållningssällskaps förvalt- ningsutskotts yttrande bifogas nämnda förslag;
att i god tid före kursens början på lämpligt sätt till ansökan kungöra elevplatserna vid kursen lediga med angivande av viss ansökningstid.
att på kursföreståndarens förslag bland sökandena antaga det bestämda antalet elever, varvid hänsyn tages till sökandenas genom ansökningshand- lingarna styrkta eller eljest kända lämplighet för den ifrågasatta utbild- ningen med iakttagande av vad nedan sägs rörande fordringar för anställ- ning som elev vid utbildningskurs;
att om så befinnes nödigt på kursföreståndarens förslag, skilja elev från kurs;
att övervaka att bestämmelserna i detta reglemente tillämpas med avseen- de på kursen;
att, därest elev skiljes från kurs eller av annan orsak lämnar densamma, härom ofördröjligen underrätta lantbruksstyrelsen; samt
att sedan kurs avslutats till lantbruksstyrelsen och vederbörande hushåll— ningssällskaps förvaltningsutskott så snart ske kan insända redogörelse för kursen enligt av lantbruksstyrelsen fastställt formulär.
9 %.
Föreståndare för utbildningskurs är den person, som vid upprättandet av det i 6 % omförmälda avtalet därtill utses.
Kursföreståndare åligger
att vaka över att ordning och redlighet äro rådande bland eleverna; ; att utan annan ersättning än den, varom i avtalet må stadgas, bereda ; .eleverna den undervisning, som avses i detta reglemente;
att tillse att undervisningen bedrives i enlighet med därom meddelade före- skrifter;
att sedan eleverna antagits av styrelsen för kursen utan uppskov meddela var och en av sökandena, huruvida han eller hon beretts plats vid kursen, skolande i samband härmed jämväl uppgift om antalet antagna elever läm- nas till lantbruksstyrelsen och vederbörande hushållningssällskaps förvalt- ningsutskott;
att föra matrikel Över kursens elever med angivande av deras föregå- ende utbildning; samt
att för elev, som genomgått fullständig kurs, utfärda betyg enligt av lant- bruksstyrelsen fastställt formulär.
10 %.
Av sökande egenhändigt skriven ansökning om anställning som elev skall innan utgången av den tid, som blivit utsatt uti den i 8 % omförmälda kun- görelsen, ingivas till kursens föreståndare samt vara, där styrelsen så prövar erforderligt, åtföljd av bevis, utfärdat av legitimerad läkare, om sökandens hälsotillstånd och åldersbetyg ävensom de övriga intyg sökanden vill åberopa till styrkande av i 11 % omförmälda förhållanden.
11 5.
För antagande som elev erfordras i fråga om utbildningskurs för lantbruksinstruktörer: att hava med goda vitsord ge- nomgått med statsmedel understödd vinterkurs jämte fortsättningskurs vid lantmannaskola eller längre kurs vid lantmannaskola eller helårskurs vid lantmannaskola eller ock kurs vid lantbruksskola ävensom äga flerårig väl vitsordad praktik i jordbruksgöromål samt att hava erhållit kontrollassistent- utbildning;
utbildningslcurs för täckdikningsförmän: att äga erfarenhet i täckdiknings- arbete samt besitta sådana kunskaper i läsning, skrivning och räkning, att vederbörande kan förväntas äga nödiga förutsättningar att kunna tillgodo- göra sig undervisningen;
utbildningslcurs för kontrollassistenter: att hava med goda vitsord genom- gått med statsmedel understödd lantmanna— eller lantbruksskola eller styrka sig äga motsvarande kunskaper samt att hava minst ett år deltagit i lant- bruksarbete, varvid den, som kan förete goda vitsord rörande insikter i prak- tisk ladugårdsskötsel, äger företräde vid i övrigt lika kompetens;
utbildningskurs för mjölkbedömare: att hava med goda vitsord genom- gått med statsmedel understödd mejeriskola eller statsunderstödd utbild- ningskurs för kontrollassistenter samt i sistnämnda fall därjämte hava del- tagit i mejeriarbete under minst två månader;
utbildningskurs för ladugårdsförmän: att hava före kursens början fyllt nitton år med företräde för den som fullgjort sin värnplikt, att hava god hälsa och äga en stark kroppsbyggnad, att hava minst ett år deltagit i ladu- gårdsarbete, samt att besitta sådana kunskaper i läsning, skrivning och räk- ning, att vederbörande kan förväntas äga nödiga förutsättningar att kunna tillgodogöra sig undervisningen;
utbildningskurs för svinskötare: att hava fyllt nitton år med företräde för den, som fullgjort sin värnplikt, att hava god hälsa och äga en stark kropps— byggnad, att hava minst ett år deltagit i skötseln av svin, samt att besitta sådana kunskaper i läsning, skrivning och räkning, att vederbörande kan förväntas äga nödiga förutsättnigar att kunna tillgodogöra sig undervisningen;
utbildningskurs för ladugårdsskötare: att hava förut deltagit i skötseln av kreatur samt besitta sådana kunskaper i läsning, skrivning och räkning, att vederbörande kan förväntas äga nödiga förutsättningar att kunna tillgodo- göra sig undervisningen;
utbildningskurs för klubbledare: att vara lämplig som ungdomsledare samt hava intresse för lanthushållningens olika frågor.
För utbildningskurs av annat slag än ovan nämnts utfärdar Kungl. Maj:t i varje särskilt fall bestämmelser rörande elever.
12 &.
Elev vid utbildningskurs erlägger ej någon avgift för undervisningen. Elev i praktisk utbildningskurs för ladugårdsförmän eller svinskötare äger åtnjuta fri bostad jämte bränsle samt kost, som därest eleven är gift, skall innefatta full stat, ävensom utbekomma kontant, elev, som undergår utbild- ning till ladugårdsförmän, ett belopp av minst 450 kronor och elev, som un- dergår utbildning till svinskötare ett belopp av minst 500 kronor.
Elev i teoretisk utbildningskurs för ladugårdsförmän eller för svinskötare samt i utbildningskurs för ladugårdsskötare äger åtnjuta fri bostad och kost.
Elev vid utbildningskurs av annat slag är skyldig att själv hålla sig med bostad och kost.
13 %.
Utbildningskurs för ladugårdsförmän eller svinskötare skall utgöras av dels praktisk utbildningskurs, dels teoretisk utbildningskurs, den senare för- lagd till tiden 1 juni—30 september. Elev vid praktisk utbildningskurs är skyldig genomgå jämväl teoretisk sådan. För envar vid praktisk utbildnings- kurs antagen elev bestämmer lantbruksstyrelsen, var han skall genomgå teo- retisk utbildningskurs.
14 g.
Undervisningen vid utbildningskurs skall för varje elev upptaga minst föl- jande antal dagar, sön- och helgdagar inberäknade, nämligen utbildningskurs för lantbruksinstruktörer ......................... 270 dagar
» » täckdikningsförmän .......................... 26 » » » kontrollassistenter ........................... 42 » » » mjölkbedömare ............................. 21 » praktisk utbildningskurs för ladugårdsförmän .................... 360 » teoretisk » » >> .................... 30 » praktisk » » svinskötare ......................... 360 » teoretisk » » » ......................... 30 » utbildningskurs för ladugårdsskötare ............................. 90 »
» » klubbledare ................................. 14 »
I fråga om teoretisk utbildningskurs för svinskötare må lantbruksstyrel- sen medgiva kortare utbildningstid än ovan nämnts.
För statsunderstödd utbildningskurs av annat slag än ovan nämnts ut- färdar Kungl. Maj:t bestämmelser i varje särskilt fall rörande undervisnings- tiden.
15 5.
Undervisningen vid utbildningskurs skall vara ägnad att bibringa elev så- dana färdigheter och insikter, som tjäna att befordra det ändamål, varför denne deltager i kursen.
Undervisningen bör i regel handhavas av hos hushållningssällskap eller vid undervisningsanstalt på lanthushållningens område anställd befattnings- havare.
På lantbruksstyrelsen ankommer att meddela närmare föreskrifter beträf— fande undervisningens art och omfattning vid utbildningskurs samt att i öv- rigt utfärda de närmare föreskrifter, vilka kunna erfordras för ordnandet av undervisningen 'vid dylik kurs.
Undervisningskurser.
16 %.
Undervisningen vid undervisningskurser skall avse att meddela kunskaper i skötandet av mindre jordbruk och vad därmed har samband.
Sådan undervisning anordnas antingen genom vederbörande hushåll- ningssällskaps försorg på sätt i 17 % förmäles eller ock i annan av Kungl. Maj:t bestämd ordning.
17 %.
Undervisningskurs kan anordnas som klubbkurs, lantbrukarekurs, hus— moderskurs, allmän kurs eller specialkurs.
1. Klubbkurs, avsedd för ungdomar, vilka deltaga i den i 3 & omförmäl- da klubbverksamheten, skall omfatta minst fyra högst sex dagar under lämplig årstid och förläggas till för ändamålet lämplig plats. Under kursen skall för ungdomarnas klubbverksamhet avpassad teoretisk undervisning meddelas och exkursioner till deltagare i klubbverksamheten i trakten an- ordnas. Klubbkurs må anordnas som lägerkurs och må uppdelas å en vår- och en höstkurs, vardera om minst två, högst tre dagar.
2. Lantbrukarekurs, avsedd för särskilt antagna manliga elever, skall vara förlagd till av lantbruksstyrelsen godkänd plats. Kurs bör anordnas under lämplig årstid och skall omfatta 14 eller 30 dagar, sön- och helgda- gar under kursen inberäknade, varunder huvuddragen av jordbruks- och husdjursläran ävensom grundläggande lantbruksekonomiska frågor genom- gås enligt av lantbruksstyrelsen efter förslag av hushållningssällskapets för- valtningsutskott fastställd undervisningsplan. För att kunna antagas som elev vid lantbrukarekurs erfordras att hava fyllt 18 år. Den som äger el- ler brukar mindre jordbruk eller är anställd som lantarbetare äger före- träde som elev. Hushållningssällskaps förvaltningsutskott skall, sedan stats-
bidrag beviljats, a sällskapets vägnar träffa avtal med lämplig, inom säll- skapets område bosatt person om anordnande av kurs, varom här är fråga, samt antaga elever till kursen.
3. Husmoderskurs, avsedd för särskilt antagna kvinnliga elever, skall an- ordnas under lämplig årstid såsom en kurs på minst två, högst sex veckor med minst två lektionstimmar varje arbetsdag, därvid den ena timmen an- slås till demonstrationsundervisning i huslig ekonomi eller matlagning. Hus- moderskurs må anordnas antingen såsom fast kurs på ett ställe under hela undervisningstiden eller såsom flyttande kurs på flera ställen med minst en arbetsdag i varje vecka på varje undervisningsställe. För att kunna antagas som elev vid husmoderskurs erfordras att hava fyllt 18 år. Den som före- står lanthushåll vid mindre jordbruk eller lantarbetarhushåll äger företräde som elev.
4. Allmän kurs skall vara avsedd för en större allmänhet och omfatta minst tre dagar med uppehåll av högst två veckor mellan varje kursdag.
5. Specialkurs mä anordnas som
a) undervisningskurs, avsedd för särskilt antagna manliga elever och för- lagd till med statsmedel understödd lantbruksskola eller lantmannaskola eller annan lämplig plats samt anordnad under minst två, högst tolv dagar, därunder vissa delar av lanthushållningen eller dess binäringar genomgås; skolande för att kunna antagas till elev vid dylik kurs erfordras att hava under minst två år deltagit i jordbruksarbete och skall iakttagas, dels att företräde till deltagande i kurs skall lämnas den, som har verksamhet vid mindre jordbruk, och dels att deltagande i sådan kurs må stå öppet även för kvinnor;
h) undervisningskurs, avsedd för särskilt antagna kvinnliga elever och anordnad under minst två, högst tolv dagar, därunder undervisning medde— las i huslig ekonomi eller någon av de delar av lanthushållningen, som fal— ler inom husmoderns verksamhetsområde; skolande kursen anordnas an- tingen som fast kurs eller såsom flyttande kurs på flera ställen med minst en arbetsdag i varje vecka på varje undervisningsställe, och må deltagande i dylik kurs stå öppet även för män;
0) specialkurs i ladugårdsskötsel, anordnad såsom en veckas eller två vec- kors undervisningskurs eller en månads fortbildningskurs; skolande iaktta- , gas, dels att undervisningen skall vid undervisningskurs vara av såväl teore- % tisk som praktisk art och i huvudsak omfatta mjölkens rätta behandling samt 3 ladugårdshygien ävensom i samband därmed utbildning i maskinmjölkning, dels att fortbildningskurs skall anordnas för fortbildning av ladugårdsper— sonal och huvudsakligen avse teoretisk undervisning i ladugårdshygien och rationell ladugårdsskötsel men även omfatta demonstrationer och praktiska övningar samt bereda en något mera djupgående kännedom i de ämnen, som behandlas vid utbildningskurs, dels att lantbruksstyrelsen fastställer efter förslag av hushållningssällskapets förvaltningsutskott undervisningsplan för kurserna, dels oclc att hushållningssällskaps förvaltningsutskott skall, sedan statsbidrag beviljats, å hushållningssällskapets vägnar träffa avtal med lämp-
lig, inom sällskapets område bosatt person om anordnande av kurs, varom här är fråga, samt antaga elever till kursen;
(1) specialkurs i byggnadskunskap, avsedd för särskilt antagna manliga elever och förlagd till med statsmedel understödd lantbruksskola eller lant- mannaskola eller annan lämplig plats samt anordnad under minst två, högst lyra veckor, därunder undervisning meddelas rörande lantbrukets byggnader och vad därmed äger samband samt praktiska demonstrationer av ända- målsenliga lantmannabyggnader anordnas; skolande för att kunna antagas till elev vid dylik kurs erfordras att under minst två år hava varit verksam som byggmästare eller byggnadssnickare på landsbygden eller att eljest styrka sig äga god erfarenhet i lantbrukets byggnadsfrågor.
6. Önskar hushållningssällskap, att undervisning meddelas vid kurser av kortare varaktighet än här ovan sägs eller eljest i annan form, äger säll- skapet därom göra särskild framställning till lantbruksstyrelsen i samman- hang med ansökning om statsbidrag.
18 %.
För begagnande av undervisning, som anordnas enligt bestämmelserna, i 17 & må, med nedan omförmält undantag, avgift icke fordras eller erläggas av deltagarna i undervisningen.
Hushållningssällskapets förvaltningsutskott äger att, där så prövas lämp- ligt, vid husmoderskurs bestämma viss avgift för varje deltagare såsom er— sättning för de vid demonstrationerna använda råmaterialierna.
Elev vid undervisningskurs är skyldig att i förekommande fall själv hålla sig med bostad och kost.
Undervisningen vid undervisningskurs bör i regel handhavas av hushåll- ningssällskaps befattningshavare eller vid undervisningsanstalt på lanthus- hållningens område anställd befattningshavare.
19 %.
Genom hushållningssällskapets förvaltningsutskotts försorg höra till un- dervisningens underlättande vidtagas åtgärder för spridande av ströskrifter i lanthushållning, antingen genom försäljning till nedsatt pris eller genom gratisutdelning, samt för tillhandahållande av facklitteratur, ävensom för anskaffande av undervisningsfilm.
20 %. På lantbruksstyrelsen ankommer att meddela de närmare föreskrifter, vilka kunna erfordras för ordnandet av undervisningen vid undervisningskurser.
Studieresor.
21 %.
Studieresor skola anordnas så att de bereda deltagarna tillfälle att ge- nom besök under sakkunnig ledning vid väl skötta jordbruk, demonstra- tionsfält, skogar m. rn. hämta mesta möjliga kunskap för skötande av mindre jordbruk och vad därmed har samband.
Sådana resor kunna företagas dels såsom kortare färder inom länet eller närliggande bygd i syfte att för deltagarna uppvisa framstående mindre jordbruk, demonstrations- och försöksfält eller annat mönstergillt arbete inom lanthushållningens område (hembygd—sresor), dels oclc såsom längre studieresor antingen inom riket eller, efter tillstånd av lantbruksstyrelsen, till Finland, Danmark eller Norge.
22 å.
Hu'shlållningssällskapets förvaltningsutskott tillkommer att anordna re- sorna, antaga deltagare samt fastställa plan för varje resa ävensom utse sakkunnig person att leda densamma enligt av utskottet utfärdad instruk- tion.
23 &.
Till deltagare i studieresa må av män antaga-s endast den som har sin huvudsakliga utkomst av mindre jordbruk eller av jordbruksarbete eller av annat arbete inom lanthushållningens område.
Vidkommande kvinnors deltagande i studieresa äger förvaltningsutskottet meddela närmare bestämmelser.
Premiering av mindre jordbruk m. m.
24 5.
För verkställande av premiering utav mindre jordbruk bildar varje hus- håll-ningssällskaps område ett distrikt; ankommande det på sällskapet att besluta, huruvida uppdelning av premieringsdistriktet i underdistrikt, högst tre, skall äga rum.
25 &.
Premiering verkställes av en nämnd, bestående av ordförande och en leda- mot, som utses av hushållningssällskapets förvaltningsutskott; sällskapet obetaget att besluta, att premieringsnämnden skall bestå av ytterligare en ; ledamot samt av vem och i vilken ordning sistnämnde ledamot skall utses. En av de utav förvaltningsutskottet utsedda ledamöterna skall vara anställd ! sås-om konsulent hos sällskapet.
Vid val av ordförande och ledamot i premieningsnämnd utses jämväl cr— forderligt antal suppleanter.
Valen skola avse 'en tid av tre år. Uppkomma mellan nämndens ordförande och ledamöter olika meningar, gäller den mening, som omfattas av ordföranden; dock att, där fråga är om pri'sbedömning, den mening skall gälla, som biträdes av den, vilken åsatt lägre poäng.
Besiktning för premiering må verkställas endast under månaderna juni— september.
Det åligger nämnden att verkställa premieringen i enlighet med detta reglemente samt de närmare föreskrifter hushållningssällskapets förvalt- ningsutskott kan hava meddelat.
27 5.
Premier må utgå under form av penningpris och diplom.
28 5.
Samma jordbruk må ej premieras oftare än vart tredje år.
29 %.
För prem'ieringens verkställande gälla följande huvudgrunder:
1. Föremål för premiering är endast mindre jordbruk, vars idkare där- av har sin huvudsakliga utkom-st.
2. För att kunna premieras skall jordbruk hava en areal, ej översti- gande 15 hektar odlad jord, eller den mindre areal hushållningssällskapet bestämmer.
3. Jordbrukare, som för jordbruk erhållit penningpris, må för samma jordbruk vid en senare premiering icke erhålla dylikt pris, med mindre verk- lig förbättring därå blivit utförd.
4. Penningpris utdelas i tre. olika grader: första, andra och tredje pris. För samma jordbruk må jordbrukare ej tilldelas mer än ett penningpris av samma grad och ej lägre pris än han tidigare erhållit. Ej heller må jord— brukare deltaga i tävlan om penningpris, med mindre han innehaft jord- bruket viss tid, nämligen vid tävlan 'om tredje pris minst tre år, vid' tävlan om andra pris minst fem år samt vid tävlan om första pris minst sju år. Första pris må ej tilldelas jordbrukare, med mindre han för premierings- nämnden uppvisar antingen av honom själv under närmast föregående tre bokföringsår enligt av lantbruksstyrelsen fastställt formulär förda anteck— ningar rörande jordbrukets ekonomi eller ock av bokföringsbyrå för mot— svarande tid verkställda bokslut för jordbruket.
5. Diplom utfärdas av lantbruksstyrelsen för (förtjänstfullt förbättrings— arbete, dock allenast för jordbrukare, vilken för av honom idkat jordbruk erhåller första pris; hushållningssällskapet obetaget att till övriga pristagare enligt eget formulär meddela prisbedömningsresultat. Diplom skall, i före- kommande fall, utfärdas för pristagaren och hans hustru gemensamt, därvid även hustruns namn skall inskrivas å diplomet. Jordbrukare, som erhållit diplom i samband med första pris, må tilldelas nytt diplom vid varje följande premiering av samma jordbruk.
6. Sedan sex år förflutit efter det jordbrukare för visst jordbruk till- delats första pris, må han för samma jordbruk i samband med: tilldelning av diplom för första pris kunna för en gång tillerkännas et—t hederspris i pen-ningar för framstående verksamhet som jordbrukare.
7. Vid bedömning av jordbruk för premiering skall fästas särskilt av- seende vid
a) åkerjordens avdikning och brukning,
b) det sätt varpå den fasta och flytande spillningen tillvaratages,
c) husdjurens beskaffenhet, vård och avkastning,
d) skötseln av förefintlig trädgård,
e) åbyggnadernas underhåll,
f) på vad sätt och i vad mån anteckningar över jordbrukets ekonomi verkställts, samt
g) husmoderns arbete. Vid bedömningen skall tagas hänsyn jämväl till driftens planläggning och ekonomiska resultat ävensom till frågan huruvida det, i betraktande härav, kan antaga-s, att det ifrågavarande jordbrukets standard kommer att bibehållas eller ytterligare förbättras.
30 &. Premieringsnämnd äger uppskjuta att fatta beslut rörande utdelande av penningpris, till dess samtliga premieringsresor för året avslutats.
31 å. Mot premieringsnämndens beslut må talan icke föra-s.
32 &.
Hushållningssällskapet har att för sitt område meddela de bestämmelser som, utöver vad detta reglemente innehåller, erfordras för premieringen och dess verkställande, särskilt ifråga om
a) storleken inom den i 29 & punkt 2 angivna gränsen av de jordbruk, som må bliva föremål för premiering;
b) det eller de slag av premier, som må utgå;
c) penningprisens storlek samt villkoren för deras erhålla-nde;
d) dagtraktamente och resekostnadsersättning åt premieringsnämndens ordförande och ledamöter, dock att resekostnads- och traktamentsersätt- ning icke i något fall må utgå efter högre grunder än enligt klass 11 C i gäl- lande allmänt resereglemente eller, beträffande hos hushållningssällskapet anställd tjänsteman efter högre grunder än som eljest gälla vid resa i tjäns- ten; samt
e) de särskilda föreskrifter, som äro erforderliga för uppnående inom di- striktet av det med premieringen avsedda ändamålet.
De bestämmelser, som sålunda meddelas, skola ofördröjligen delgivas lant- bruksstyrelsen för godkännande.
33 5.
Efter Kungl. Maj:ts beprövande må genom hushållningssällskaps försorg anordnas även annan statsunderstödd premieringsverksamhet än den i 24»— 32 55 omförmälda, därest verksamheten åsyftar att främja det mindre jord- bruket eller detta närstående näringsgrenar.
Hushållningssällskapens allmänna upplysningsverksamhet.
34 &.
Hushållningssällskapens allmänna upplysningsverksamhet skall hava till syfte att bland dem, som hava sin verksamhet inom jordbruket och detta närstående näringar, genom tal och skrift sprida kännedom om rön och er- farenheter inom vederbörande näringsgren, vunna vid försöksverksamhet eller eljest, samt att lämna råd och upplysningar rörande planläggningen av produktionsbefrämjande förbättringsåtgärder ävensom om jordbrukets föreningsrörelse och avsättningsförhållanden.
Verksamheten står under ledning av vederbörande hushållningssällskaps förvaltningsutskott samt skall bedrivas i samarbete med jordbrukets ekono- miska föreningar eller andra föreningar och institutioner på lanthushållning- ens område ävensom med undervisningsanstalter inom sagda område.
Verksamheten handhaves av hos vederbörande hushållningssällskap an- ställda befattningshavare i enlighet med de instruktioner och andra före- skrifter, som för ändamålet må utfärdas av hushållningssällskapets förvalt- ningsutskott, i den mån lantbruksstyrelsen ej beslutar härom.
Därest inom hushållningssällskaps område befintliga lantbruksundervis- ningsanstalter äro inordnade som ett led i hushållningssällskapets allmänna undervisningsverksamhet på sätt härom särskilt stadgas, skola för den verk- samhet, varom här är fråga, av hushållningssällskapets förvaltningsutskott i samråd med dylik anstalts styrelse anlitas vid sagda anstalter anställda be— fattningshavare i den utsträckning, som undervisningen vid anstalterna med- giver och för ifrågavarande verksamhets bedrivande i önskvärd omfattning er- fordras. Sagda befattningshavare åligga att i nämnda utsträckning ställa sig till förvaltningsutskottets förfogande.
35 &.
Hos hushållningssällskap anställd befattningshavare må icke för handha- vande av den verksamhet, varom i detta reglemente stadgas, av hushållnings- sällskapet uppbära annan särskild ersättning än resekostnads- och trakta- mentsersättning i enlighet med vad härom särskilt stadgas, därest sagda verk- samhet kan inordnas i vederbörande befattningshavares tjänstgöringsskyl- dighet i allmänhet.
Enahanda bestämmelser skola i det fall, som omförmäles i 34 å, fjärde stycket, gälla vid lantbruksundervisningsanstalt anställd befattningshavare; clock må hushållningssällskapets förvaltningsutskott, därest särskilda skäl därtill föranleda, bestämma skälig särskild ersättning till dylik befattnings- havare.
36 %.
Biträde av hos hushållningssällskapet anställd eller av sällskapet anlitad befattningshavare vid lägre lantbruksundervisningsanstalt skall med un- _ dantag av vad i 37 & sägs vara kostnadsfritt för rekvirenten.
För plan till produktionsbefrämjande förbättringsåtgärd (produktionsför- bättringsplan), utförd av hos hushållningssällskapet anställd eller av hus- hållningssällskapet eljest anlitad förrättningsman, skall rekvirent till hus- hållningssällskapet utgiva ersättning enligt särskild, av lantbruksstyrelsen utarbetad och fastställd taxa, med rätt för lantbruksstyrelsen att, därest så befinnes erforderligt, i taxan införa bestämmelser om rabatt å taxans av- gifter.
Ersättning för produktionsförbättringsplan må av förrättningsman icke uppbäras för egen räkning.
Överinseende m. m.
38 5.
På lantbruksstyrelsen ankommer att utöva överinseende och tillsyn över i detta reglemente omförmäld verksamhet samt att utfärda de närmare bestämmelser, som för verksamhetens bedrivande må befinnas erforderliga.
39 &.
Hushållningssällskaps förvaltningsutskott åligger att före den 15 oktober till lantbruksstyrelsen avgiva redogörelse enligt av lantbruksstyrelsen fast— ställt formulär över den under näst föregående budgetår bedrivna verksam- heten av det slag, varom stadgas i detta reglemente, 3—4 %% samt 16—37 åå.
Särskilda bestämmelser.
40 %.
Hushållningssällskapets förvaltningsutskott må, därest så befinnes lämp- ligt, å särskild av utskottet utsedd nämnd (undervisningsnämnd) överlåta helt eller delvis de förvaltningsutskottet jämlikt detta reglemente tillkom— mande uppgifterna. _
Undervisningsnämnd må jämväl efter förvaltningsutskottets beprövande handhava de uppgifter, som jämlikt 7 och 8 åå eljest skulle tillkomma av ut- skottet utsedd styrelse för utbildningskurs.
Undervisningsnämnd bör vid förekommande behov anordna överlägg— ningar med representanter för inom hushållningssällskapets område befint- liga styrelser för undervisningsanstalter, ungdomsföreningar, ekonomiska föreningar rn. fl. på lanthushållningens område.
Meddelande om utsedd undervisningsnämnd skall tillställas lantbruks— styrelsen.
Detta reglemente träder i kraft den 1 januari 1944.
Med detta reglementes ikraftträdande upphöra att gälla ]) reglementet den 28 februari 1914 (nr 24) för de med statsmedel un- derstödda utbildningskurser för kontrollassistenter med däri sedermera vid- tagna ändringar; -
2) reglementet den 14 augusti 1930 (nr 329) för statsunderstödda utbild- ningskurser för mjölkbedömare;
3) reglementet den 28 september 1917 (nr 636) för de med statsmedel understödda utbildningskurser för ladugårdsförmän och svinskötare med däri sedermera vidtagna ändringar;
4) reglementet den 3 juni 1938 (nr 354) för de med statsmedel under- stödda utbildningskurser för ladugårdsskötare med däri sedermera vidtagna ändringar;
5) kungörelsen den 3 juni 1938 (nr 355) angående statsunderstöd till kor- tare kurser i ladugårdsskötsel;
6) reglementet den 17 juni 1938 (nr 464) för med statsmedel understödd undervisning för i mindre jordbruk deltagande män och kvinnor;
7) reglementet den 17 juni 1938 (nr 462) för med statsmedel understödd premiering av mindre jordbruk. '
F ö r s 1 a g till Kungl. Maj:ts kungörelse
angående statsbidrag till allmän undervisnings- och upplysnings- verksamhet på lanthushållningens område;
given Stockholms slott den
Kungl. Maj:t har i anledning av riksdagens beslut —- jämte det Kungl. Maj:t denna dag utfärdat reglemente för med statsmedel understödd allmän undervisnings- och upplysningsverksamhet på lanthushållningens område — funnit gott förordna som följer:
Utbildningskurser. 1 5. Bidrag av statsmedel må för täckande av driftskostnader utgå till
utbildningskurs för lantbruksinstruktörer .......... med högst 14000 kronor
» » täckdikningsförmän ............ » » 1 500 » >> » kontrollassistenter ............. » » 950 »
» » mjölkbedömare ................ » » 600 » » » ladugårdsskötare ............... » 800 »
>> » klubbledare ................... » » 500 »
teoretisk utbildningskurs för ladugårdsförmän ..... » » 700 »
» » » svinskötare .......... » » 700 »
Till praktisk utbildningskurs för ladugårdsförmän må för täckande av driftskostnader statsbidrag utgå med högst 300 kronor för varje elev och till dylik utbildningskurs för svinskötare för enahanda ändamål statsbidrag med högst 350 kronor för varje elev.
Förutom ovan angivna statsbidrag för täckande av driftskostnader må till teoretisk utbildningskurs för ladugårdsförmän och till dylik utbildnings- kurs för svinskötare samt till utbildningskurs för ladugårdsskötare utgå statsbidrag för täckande av kostnaderna för bostad och kost ät elev med högst 75 kronor för varje elev och månad, som kursen pågår.
Till annan utbildningskurs än ovan sågs må bidrag utgå med belopp, som av Kungl. Maj :t efter omständigheterna i varje särskilt fall bestämmes.
25.
Såsom villkor för erhållande av statsbidrag skall gälla: 1) att verksamheten bedrives i överensstämmelse med föreskrifterna igäl- lande reglemente för med statsmedel understödd allmän undervisnings- och upplysningsverksamhet på lanthushållningens område och av lantbrukssty- relsen utfärdade föreskrifter;
2) att elevantalet ej understiger följande antal, nämligen i
utbildningskurs för lantbruksinstruktörer ............................... 10 » » täckdikningsförmän ................................ 25 » » kontrollassistenter ................................... 15 » » mjölkbedömare .................................... 15 » » ladugårdsskötare ................................... 5 » » klubbledare ....................................... 20 praktisk utbildningskurs för ladugårdsförmän .......................... 5
samt i utbildningskurs av annat slag det antal elever, som lantbruksstyrelsen i varje särskilt fall föreskriver;
3) att kursanordnare underkastar sig den kontroll, som lantbruksstyrelsen i varje särskilt fall finner skäl föreskriva.
3å.
Lantbruksstyrelsen äger rätt att där särskilda skäl därtill föranleda med- giva, att statsbidrag må utgå även till utbildningskurs, vars elevantal under- stiger det i 2 % punkt 2) angivna.
Undervisningskurser.
4 å.
Bidrag av statsmedel må utgå till 1) lantbrukarekurs med dels bidrag till täckande av driftkostnaderna med högst 1 000 kronor till 14 dagars kurs och högst 1700 kronor till 30 dagars kurs, dels ock bidrag till kursdeltagare för täckande av högst halva kostnaden för resa vid kursens början och slut i billigaste klass å järnväg, båt eller omni- bus från deltagares hemort till platsen för kursen närmast belägna station;
2) klubbkurs, husmoderskurs, allmän kurs och specialkurs —-— med undan- tag av specialkurs i ladugårdsskötsel — ävensom till .de i reglementet för med statsmedel understödd allmän undervisnings- och upplysningsverksam- het på lanthushållningens område 17 ?; punkt 6) avsedda kurser med dels bidrag till högst hela resekostnads- och traktamentsersättningar till lärare vid kursen, dels bidrag till högst hälften av det belopp, vartill köstnaderna för kursen i övrigt uppgått, däri inberäknade särskild ersättning åt lärare samt kostnad för gratisutdelning eller försäljning till nedsatt pris av lämplig
jordbrukslitteratur eller för inköp av vandringsbibliotek, dock att statsbidrag till särskild ersättning, utöver resekostnads. och traktamentsersättning, åt lärare vid kurs må utgå endast därest särskilda skäl därtill föranleda, dels oclci fråga om klubbkurs och specialkurs — utom dylik i ladugårdsskötsel —— bidrag till kursdeltagare för täckande av resekostnader i enlighet med vad ovan under 1) sägs; samt
3) specialkurs i ladugårdsskötsel med dels högst 400 kronor för en veckas undervisningskurs, högst 650 kronor för två veckors undervisningskurs och högst 1 200 kronor för en månads fortbildningskurs, dels oclc bidrag till kursdeltagare för täckande av resekostnader i enlighet med vad under 1) sägs.
För anordnande av undervisning, som avser att främja det mindre jord- bruket men icke på annat sätt kan komma i åtnjutande av statsunderstöd må bidrag utgå med belopp, som av Kungl. Maj:t efter omständigheterna i varje särskilt fall bestämmes.
5 %.
Såsom villkor för erhållande av statsbidrag skall gälla 1) att verksamheten bedrives i överensstämmelse med föreskrifterna i gäl- lande reglemente för med statsmedel understödd allmän undervisnings- och upplysningsverksamhet på lanthushållningens område och av lantbrukssty- relsen utfärdade föreskrifter;
2) att i fråga om lantbrukarekurs elevantalet icke understiger 15 samt att beträffande specialkurs i ladugårdsskötsel elevantalet i undervisningskurs icke understiger 7 och i fortbildningskurs icke 10, dock med rätt för lant- bruksstyrelsen att, om särskilda omständigheter därtill föranleda, bevilja statsbidrag även till kurs med lägre elevantal än nyss nämnts; samt
3) att kursanordnare underkastar sig den kontroll, som lantbruksstyrelsen i varje särskilt fall finner skäl föreskriva.
Studieresor.
6 &.
Bidrag av statsmedel utgår i fråga om studieresor till kostnader för leda- res och deltagares resor dels i tredje klass på järnväg och å däcksplats på fartyg, varvid, om resan göres på natten med begagnande av sovplats, kost- nad må beräknas för sovplats i tredje klass å järnväg eller billigaste sov- plats å fartyg, dels med anlitande av automobiltrafik, anordnad av staten, dels oclc efter häst, med motorfordon eller medelst rodd under förutsättning, att hushållningssällskapet till gäldande av kostnaden härför tillskjuter minst lika stort belopp som statsbidraget; dock att vid resa med motorfordon stats- bidrag må enligt lantbruksstyrelsens bestämmande kunna tillgodonjutas för hela resekostnaden.
| | .
7 g.
1 mom. För premiering av mindre jordbruk må till hushållningssällskap av statsmedel utgå bidrag, motsvarande
a) penningpris intill ett belopp av 150 kronor för första pris, 110 kronor för andra pris och 70 kronor för tredje pris;
b) hederspris intill ett belopp av 300 kronor;
c) halva beloppet av den resekostnads— och traktamentsersättning, som en- ligt av hushållningssällskapet meddelade bestämmelser tillgodokommer ordfö- randen och en ledamot i premieringsnämnden.
2 mom. Blanketter till diplom att vid premiering av mindre jordbruk utdelas till förste pristagare, bekostas av statsmedel och tillhandahållas, på rekvisition, åt hushållningssällskapets förvaltningsutskott av lantbrukssty- relsen.
8 5.
För premiering, som anordnas efter Kungl. Maj:ts beprövande jämlikt 33 % reglementet för den med statsmedel understödda allmänna undervisnings— och upplysningsverksamheten på lanthushållningens område, må utgå bidrag av statsmedel enligt Kungl. Maj:ts bestämmande i varje särskilt fall.
Allmänna bestämmelser.
9 &.
1 mom. Hushållningssällskap eller, i de fall då lantbruksundervisnings- anstalt icke är inordnad som ett led i vederbörande hushållningssällskaps all- männa undervisningsverksamhet på sätt härom särskilt stadgas, dylik an- stalt eller annan anordnare av i 1 & första, andra och tredje styckena eller i 4 % första stycket 1) och 3) omförmälda kurser, som önskar erhålla stats- bidrag till kurserna, skall därom till lantbruksstyrelsen ingiva skriftlig an— sökning, innehållande uppgift om kursernas antal och längd, förslag till undervisningsplan, detaljerad kostnadsberäkning för kurs och i förekom- mande fall motiverad fram-ställning om anlitande av annan lärarkraft än be- fattningshavare hos hushållningssällskap eller vid lantbruksundervisnings- anstalt, som inordnats som ett led i vederbörande hushållningssällskaps allmänna undervisnings— och upplysningsverksamhet, ävensom övriga för ärendets bedömande erforderliga uppgifter.
2 mom. Hushållningssällskap, som önskar erhålla bidrag av statsmedel för i 4 & första stycket 2) samt 6 och 7 åå omförmälda verksamhet, skall före den 15 mars före det budgetår, för vilket bidraget sökes, därom till lant- bruksstyrelsen ingiva ansökning å av styrelsen tillhandahållet formulär och därvid foga dels i fråga om de i 4 % första stycket 2) omförmälda undervis- ningskurser uppgift angående de huvudgrunder sällskapet önskar skola till- lämpas vid tillämnad undervisning, dels beträffande studieresor plan för de
tillämnade resorna och uppgift å ledaren samt antalet av dem som skola del- taga i varje särskild resa, dels ock i fråga om premiering av mindre jord- bruk de av sällskapet för densamma antagna bestämmelserna.
Hushållningssällskap, som för visst år erhållit statsbidrag, varom förmäles i 4 5 första stycket 2) eller 7 % må, utan hinder av vad i första stycket detta moment stadgas, uti ansökning om sådant bidrag för ett senare år åberopa vid förut ingiven ansökning fogad uppgift angående huvudgrunder för un- dervisning eller bestämmelser för premiering, såvitt desamma alltjämt äro oförändrade.
3 mom. Lantbruksstyrelsen äger att besluta rörande de i 1 och 2 mom. omförmälda ansökningarna samt att till vederbörande utbetala beviljade statsbidrag, skolande vad angår bidrag till hushållningssällskap för i 2 mom. angivet ändamål en tredjedel av bidraget innehållas, intill dess sällskapet, i samband med avgivande till lantbruksstyrelsen av föreskriven berättelse över verksamheten i fråga, styrker sig hava för sagda ändamål utgivit belopp av beskaffenhet att, enligt vad i denna kungörelse sägs, kunna gäldas av stats- medel.
10 s.
1 mom. Den, som önskar erhålla bidrag av statsmedel till i 1 & sista styc- ket omförmäld utbildningskurs eller till sådan undervisningsverksamhet, som avser att främja det mindre jordbruket men icke på annat sätt kan komma i åtnjutande av statsunderstöd eller till i 8 % omförmäld premiering skall före utgången av januari månad näst före det budgetår, för vilket bidraget sökes, därom till lantbruksstyrelsen ingiva, till Kungl. Maj:t ställd ansökning och därvid foga fullständig redogörelse över, huru verksamheten är avsedd att anordnas'ävensom, i den händelse andra medel finnas för ändamålet till- gängliga, bevis om storleken och beskaffenheten av samma medel.
2 mom. Lantbruksstyrelsen har att så snart ske kan med eget utlåtande till Kungl. Maj:t överlämna de inkomna ansökningarna.
3 mom. Lantbruksstyrelsen har att till vederbörande utbetala de av Kungl. Maj:t beviljade bidragen under de villkor som Kungl. Maj:t kan komma att i varje särskilt fall föreskriva.
Denna kungörelse träder i kraft den 1 januari 1944, skolande dock ansök- ning om bidrag för första halvåret 1944 jämlikt 9 och 10 åå ingivas till lant- bruksstyrelsen före ingången av år 1944.
Samtidigt upphöra att gälla kungörelsen den 17 juni 1938 (nr 463) angå- ende statsbidrag till premiering av mindre jordbruk och kungörelsen samma dag (nr 465) angående statsbidrag till undervisning för i mindre jordbruk deltagande män och kvinnor; dock att i avseende å statsbidrag, som beviljats jämlikt bestämmelserna i dessa kungörelser, sagda bestämmelser skola lända till efterrättelse.
F ö r s 1 a g till Kungl. Maj:ts kungörelse
om ändringar i vissa delar av och tillägg till Kungl. Maj:ts kun- görelse den 3 juni 1938 (nr 356) angående understöd av statsmedel åt vissa elever vid lägre undervisningsanstalter 111. m.;
given Stockholms slott den
i Kungl. Maj:t har i anledning av riksdagens beslut funnit gott förordna I att 1, 2, 4 och 5 åå Kungl. Maj:ts kungörelse den 3 juni 1938 (nr 356) | angående understöd av statsmedel åt vissa elever vid lägre undervisnings- | anstalter m. ni. skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives, samt att en paragraf, benämnd 6 g, skall tilläggas kungörelsen i enlighet med vad nedan angives,
1 %.
Understöd, som avses i denna kungörelse, må tilldelas obemedlad eller mindre bemedlad elev vid Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitu-ts driftsledarekurs. trådgårdsskola och handelsträdgårdsmästarekurs, vid sta- tens lantbruksskolor samt vid med statsmedel understödd lantbrukskola,
' lantmannaskola, lanthushållsskola, trädgårdsskola, trädgårdskurs vid folk- högskola, lägre mejeriskola, utbildningskurs för ladugårdsskötare och lant- brukarekurs ävensom sådan deltagare i utbildningskurser för täckdiknings- förmän och klubbledare, husmoderskurs och specialkurs med särskilt an- ! tagna elever, som är boende så avlägset från den plats, där kursen hålles,
att deltagaren icke kan under kursen vistas i sitt hem, och som tillika
1 visar sig vara i behov av dylikt understöd.
Med obemedlad — — — för ändamålet. Elever, som — — — av understöd. 2 5.
Understöd utgår med högst följande belopp, nämligen
vid lantbruksskola och trädgårdsskola med 180 kronor till obemedlad och 100 kronor till mindre bemedlad elev för varje årskurs;
vid lägre mejeriskola med 100 kronor till obemedlad och 50 kronor till mindre bemedlad elev för varje årskurs;
vid i 1 % omförmäld driftsledarekurs, lantmannaskola, lanthushållsskola, trädgårdskurs vid folkhögskola, handelsträdgårdsmästarekurs, utbildnings-
kurs för ladugårdsskötare och 30 dagars lantbrukarekurs med 60 kronor till elev av tredje behovsgraden, med 40 kronor till elev av andra behovs- graden och med 20 kronor till elev av första behovsgraden, allt beräknat för läsmånad;
vid 14 dagars lantbrukarekurs med halva ovannämnda belopp till elev vid 30 dagars lantbrukarekurs;
vid utbildningskurs för täck'dikningsförmän och dylik kurs för klubb- ledare med 4 kronor 50 öre om dagen för envar därtill berättigad under den tid kursen pågår;
vid husmoderskurs och specialkurs med särskilt antagna kvinnliga elever med 2 kronor 50 öre om dagen för envar därtill berättigad under den tid 'kursen pågår, samt
vid specialkurs med särskilt antagna manlig-a elever med 2 kronor om dagen för envar därtill berättigad under den tid kursen pågår.
4 &.
Ansökning om understöd för genomgående av i 1 & avsedda skolor och kurser med undantag av husmoderskurs och specialkurs skall, ställd t-ill lantbruksstyrelsen och upprättad enligt av denna fastställt formulär, ingi- vas till vederbörande skol- eller kursstyrelse i samband med inträdesansök- ningen eller, vad beträffar ansökningen från elev vid lantbruksskolas äld're kurs, inom tid, som för ingivande av ansökning om inträde vid skolan kan vara bestämd. För ansökningen — — — till lantbruksstyrelsen.
Efter prövning — —— — till lantbruksstyrelsen.
5 &.
Ansökning om understöd för deltagare i husmoderskurs och specialkurs skall, ställd till lantbruksstyrelsen och upprättad enligt av denna fastställt formulär, efter kursens påbörjande ingivas till förvaltningsutskottet hos det hushållningssällskap, inom vars område kursen anordnats, samt vara åt- följd av intyg rörande sökandens behov av understöd ävensom av uppgift om den ort, där kursen hålles, samt om sökandens hemvist. Förvaltnings- utskottet har — _ — dess helhet.
Efter prövning — _ —— beviljade understöds-beloppet.
6 5.
Vad i denna kungörelse stadgas rörande kursstyrelse eller hushållnings- sällskaps vförvaltningsut—skott skall i förekommande fall gälla hushållnings- sällskaps undervi-sningsnämnd, dock skall i 5 & omförmält understödsbelopp utbetalas till hushållningssällskapet jämväl där dylik nämnd är tillsatt.
Denna kungörelse träder i kraft den 1 januari 1944.
F ö r s la g till Kungl. Maj:ts kungörelse
angående statsbidrag till vissa åtgärder för fiskerinäringens befrämjande;
given Stockholms slott den
Kungl. Maj:t har, med anledning av riksdagens beslut, funnit gott att be- träffande användningen av reservationsanslaget till fiskets befrämjande i de särskilda orterna förordna som följer:
1 den mån förevarande anslag därtill förslår, kan av detsamma bidrag utgå
a) till hushållningssällskap, landsting eller annan ortskorporation för in- samlande beträffande saltsjöfisket av primäruppgifter för fiskeristatistik; samt
b) till hushållningssällskap eller landsting till fiskets befrämjande i de särskilda orterna såsom, bland annat, för anordnande av studieresor för | fiskare, fiskeriarbetare och länsfiskeritjänstemän, för premiering av fisk- l odlingar och insjöfisken på sötvattensfiskets område samt av fiskberedning | |
| 1g. |
på saltvattensfiskets område ävensom för utdelande av belöningar till fiskare för särskilt värdefulla insatser på det yrkesmässiga saltvattensfiskets om- råde.
2 5.
1 mom. Bidrag för ändamål, som i 1 & b) avses, utgår endast under för- utsättning att hushål'lningssällslkapetis eller landstingets fi-skodlingsverksam-
* het är i sin helhet underkastad kontroll av lantbruksstyrelsen genom ve-
derbörande fiskeriintendent; och är hushållningssällskapet eller landstinget-
) skyldigt att före utgången av kalenderåret närmast före det budgetår, för ) vilket bidraget sökes, till fiskeriintendenten för godkännande överlämna
detaljerad plan över den för det kommande budgetåret planerade fiskod- lingen.
2 mom. Såsom allmänt villkor för tillgodonjutande av bidrag, varom i 1 & sägs, skall gälla, att inom hushållningssällskapets område finnes för fiskeriärendenas handläggning en för en tid av fyra år tillsatt fiskerinämnd, i vilken tre ledamöter utses av hushållningssällskapets förvaltningsutskott
och två av inom hushållningssällskapets område befintlig underavdelning av organisation utav förvärvsfiskare samt — inom Norrbottens, Västerbottens och Jämlands län —— en av domänstyrelsen. Vederbörande fiskeriintendent skall vara självskriven ledamot av fiskerinämnden. I sådan egenskap äger fiskeriintendenten rätt att få sin mening antecknad till protokollet men icke att deltaga i besluten.
För handhavande av åtgärder till främjande av fisket i Vänern och Vät- tern skola finnas särskilda fiskerinämnder, utsedda på sätt Kungl. Maj:t i särskild ordning föreskriver.
3 5.
Av statsmedel må utgå bidrag, motsvarande
a) för i 1 5 a) omförmält ändamål högst tre fjärdedelar av de medel, som för ändamålet använts;
b) föri 1 5 b) omförmälda studieresor kostnader för ledares och deltagares resor dels i tredje klass på järnväg och å däcksplats på fartyg, varvid om resan göres på natten med begagnande av sovplats, kostnad må beräknas för sovplats i tredje klass å järnväg eller billigaste sovplats å fartyg, dels med anlitande av automobiltrafik anordnad av staten, dels ock efter häst, med motorfordon eller medelst rodd under förutsättning, att hushållnings- sällskapet eller landstinget till gäldande av kostnaden härför tillskjuter minst lika stort belopp som statsbidraget; dock att vid resa med motorfordon stats- bidrag må enligt lantbruksstyrelsens bestämmande kunna tillgodonjutas för hela resekostnaden
c) för övrigai 1 å b) omförmälda ändamål högst hälften av de medel, som för ändamålet använts.
4 &.
Ansökning om bidrag, som i 1 % sägs, skall ingivas till lantbruksstyrelsen före den 15 mars före det budgetår, för vilket bidraget sökes. Vid ansökningen skall fogas bevis, att av vederbörande hushållningssällskap, landsting eller eljest inom orten för det år ansökningen avser anslagits medel till täckande av den del av utgifterna för ändamålet, som jämlikt 3 % icke bestrides av statsmedel.
5 &.
Lantbruksstyrelsen äger, beträffande det under l & a) omförmälda ända- mål efter samråd med statistiska centralbyrån, besluta rörande inkomna an- sökningar inom ramen för de till lantbruksstyrelsens förfogande för ända- målet ställda medlen.
6 %.
Det tillkommer statistiska centralbyrån och lantbruksstyrelsen gemensamt att i samråd med vederbörande ortskorporation utfärda föreskrifter rörande sättet för insamlande av primäruppgifter till fiskeristatistik, som i 1 % a) sägs, att fastställa formulär för dessa uppgifter samt att bestämma tid för
uppgifternas insändande. Uppgifterna skola, efter granskning av vederbö- rande fiskeriintendent, av statistiska centralbyrån bearbetas och på lämpligt sätt offentliggöras.
För tillgodonjutande av bidrag till studieresor, premiering eller belöningar, varom i 1 % b) sägs, skall iakttagas vad lantbruksstyrelsen i särskilt regle- mente eller eljest föreskriver i fråga om anordnande av studieresor eller premiering eller utdelande av belöningar.
7 &.
Hushållningssällskap eller landsting, som uppburit bidrag för i 1 5 om- förmält ändamål, åligger att före den 15 oktober till lantbruksstyrelsen in— sända fullständig redogörelse för användningen under nästföregående bud- getår av de för ändamålet inom området ifråga anvisade medel jämte berät- telse rörande det gagn för fiskerinäringen, som därav må hava föranletts.
8 &. Lantbruksstyrelsen har att utbetala beviljat bidrag med så stort belopp, som vederbörande styrker sig hava för ifrågavarande ändamål utgivit av be- skaffenhet att, enligt vad i 3 % sägs, kunna av statsmedel gäldas.
Denna kungörelse träder i kraft den 1 januari 1944, skolande dock ansök- ning om bidrag jämlikt 4 & ingivas till lanbtruksstyrelsen dels för andra halv- året 1943 före den 1 augusti 1943, dels för första halvåret 1944 och för bud- getåret 1944/45 före den 15 mars 1944.
Samtidigt härmed upphör att gälla kungörelsen den 7 april 1933 (nr 125) angående statsbidrag till vissa åtgärder för fiskerinäringens befrämjande med däri sedermera gjorda ändringar; dock att i avseende å statsbidrag, som beviljats jämlikt bestämmelserna i dessa kungörelser, sagda bestämmel- ser skola lända till efterrättelse.
NIONDE KAPITLET.
Hushållningssällskapens förmedling av statsunderstöd till vissa ändamål.
Såsom av tidigare redogörelse för hushållningssällskapens nuvarande verk- samhet framgår bedriva sällskapen vid sidan av allmän undervisnings- och upplysningsverksamhet en omfattande förmedling av statsunderstöd (lån och bidrag) till olika ändamål inom lanthushållningens område.
Hushållningssällskapsutredningen, som i annat sammanhang framfört principiella synpunkter på vissa av hithörande spörsmål, har av Kungl. Maj:t den 16 januari 1942 anbefallts att i samband med fullgörandet av tidigare lämnat utredningsuppd'rag även verkställa av 1935 års riksdag (R. skr. nr 46) med anledning av motioner i ärendet (I: 103 och 11: 171) begärd utredning för att åstadkomma största möjliga planmässighet och överskådlighet be- träffande statens understödsverksamhet till förbättringsarbeten inom jord- bruket.
I nämnda motioner föreslogs utredningen böra avse sådana anordningar beträffande understöd till förbättringsarbeten inom jordbruket att verksam- heten bleve mera planmässig och överskådlig, vilket kunde åstadkommas bland annat genom att bidragen sammanfördes till ett mindre antal anslags- rubriker och förmedlingen överlämnades till så få organ som möjligt, lämp- ligen vederbörande hushållningssällskap, att bestämmelserna angående under— stöd till skilda slag av förbättringsarbeten bleve så lika som möjligt med avseende å bidragens och lånens storlek i förhållande till kostnaderna och behoven, bidragstagarnas motprestationer, länens återbetalning och förränt— ning m. m., att de förmedlande organen lämnades större frihet att disponera anslags- och lånemedel till sådana företag, som befunnes mest behövliga inom skilda orter, att understödsverksamheten i största möjliga utsträckning kom- binerades med upplysning och rådgivning, att därvid den form av under- stöd, som de 5. k. premielånen representerade, särskilt beaktades, att till- räckliga förvaltningsbidrag ställdes till förfogande för verksamheten samt att kontrollen över denna verksamhet förenklades, så att förmedlarna icke be- tungades med onödigt detaljerad rapportföring.
Hushållningssällskapsutredningen har i annat sammanhang uttalat önsk- värdheten av att hushållningssällskapens befattning med torrläggningsverk- samheten måtte upptagas till omprövning i samband med en förnyad utred-
ning rörande lantbruksingenjörernas verksamhet. Med hänsyn härtill har utredningen icke ansett sig böra i detta sammanhang upptaga frågan om statsunderstöd till torrläggningsföretag. Vidare har utredningen i det före- gående framfört de synpunkter, som enligt utredningens mening böra läggas på frågan om gränsdragningen mellan hushållningssällskapens och egna- hemsorganens verksamhetsområden. En omprövning av de understödsformer, som det i enlighet härmed alltjämt skulle tillkomma egnahemsorganen att handhava, har utredningen icke ansett falla inom ramen för utredningens uppdrag. Utredningen har sålunda funnit sig böra begränsa sitt ställnings- tagande i förevarande avseende till den statens understödsverksamhet till förbättringsarbeten inom jordbruket, som redan nu handhaves av hushåll- ningssällskapen och som enligt utredningens förslag i det föregående fort- farande bör bedrivas av sällskapen. Hit torde främst kunna hänföras utläm- nandet av statsunderstöd till nyodling, stenröjning, jordkörning, täckdik- ning, avloppsförbättring, betesförbättring, gödselvårdsanläggningar, siloan- läggningar, ladugårdsförbättringar och andra produktionsbefrämjande för- bättringsåtgärder i allmänhet. Vidare bör utlämnandet av lån från jordbru- kets maskinlånefond räknas hit. Slutligen har utredningen funnit sig höra i detta sammanhang upptaga frågan om lån och bidrag till husdjursskötselns främjande, enär detta spörsmål är av betydelse icke minst för hushållnings- sällskapens ekonomiska ställning och behov av statsunderstöd. Däremot hava vissa speciella understöd, som för närvarande utgå till växtodlingens — närmast fröodlingens —— främjande, synts utredningen vara av den sär- skilda art, att utredningen icke ansett sig böra upptaga dem till närmare prövning.
I den följande framställningen har utredningen sålunda funnit sig böra uppdela de av hushållningssällskapen förmedlade, av utredningen behand- lade understöden i tre grupper, nämligen 1) understöd till produktionsbe- främjande förbättringsåtgärder i allmänhet inom jordbruket, 2) understöd för anskaffande av döda inventarier och 3) understöd till husdjursskötselns främjande.
I. Understöd till produktionsbefrämjande förbättringsåtgärder i allmänhet inom jordbruket.
A. Nuvarande bestämmelser.
Till ifrågavarande grupp av understöd, förmedlade av hushållningssällska- pen, kunna hänföras statsbidrag till förstärkning av ofullständiga jordbruk (nyodling, stenröjning, jordkörning, betesförbättring och avloppsförbättring), lån till nyodling och betesförbättring, lån och bidrag till täckdikning, lån och bidrag till gödselvårdsanläggningar, lån och bidrag till siloanläggningar samt bidrag till ladugårdsförbättringar.
tai—418998.
Bestämmelser för statsbidrag till ladugårdsförbättringar plåga meddelas av Kungl. Maj:t i samband med beslut rörande beviljande av medel till hus- hållningssällskap för utlämnande av dylikt bidrag. För övriga understöd hava föreskrifter lämnats i följande kungörelser, nämligen
I n n e h å l 1 den 21/8 1925 (nr 396; ändr. 300/1930, angående ändrade villkor för lån från all-
Datum och nummer
637/1937) männa nyodlingsfonden den 11/6 1926 (nr 204; ändr. 301/1930, angående ändrade Villkor för lån från norr- 638/1937) ländska nyodlingsfonden den 30/s 1939 (nr 466) angående statsbidrag till förstärkning av
ofullständiga jordbruk m. m.
den 22/5 1920 (nr 332; ändr. 358/1921, angående villkoren för lån från täckdik- 239/1922, 84/1930, 306/1933, 636/ ningslånefonden 1937, 439/1939) den 30/6 1933 (nr 434; ändr. 572/1937) angående statsbidrag till täckdikning den 11/7 1918 (nr 576; ändr. 186/1925, angående villkoren för lån från gödselvårds-
241/1927, 132/1931, 632/1937) lånefonden den 80/6 1933 (nr 435; ändr. 189/1934, angående statsbidrag till gödselvårdsan- 119/1936, 567/1937, 355/1940) läggningar den 31/8 1940 (nr 815; ändr. 827/1941) angående lån till uppförande av siloanlägg- ningar för beredande av ensilageioder den 31/8 1940 (nr 816) angående statsbidrag till uppförande av siloanläggningar för beredande av ensilage- foder
Principen för Iäneförmedlingen är den att lantbruksstyrelsen beviljar hus- hållningssällskap statslån, som av statskontoret utbetalas till sällskapet mot särskild skuldförbindelse. Ur detta statslån utlämnar sällskapet sedermera i sin tur lån till enskilda företagare på i princip samma villkor i fråga om ränta och återbetalning, som gälla för statslånet. Risken för eventuella för- luster på låneförmedlingen tages helt av hushållningssällskapet, som dock för förmedlingen av vissa lån åtnjuter särskilda bidrag av statsmedel. Till dessa bidrag återkommer utredningen i annat sammanhang.
Hushållningssällskap, som önskar erhålla statslån skall härom till lant- bruksstyrelsen ingiva skriftlig framställning. Dylik kan ingivas när som helst under året. I fråga om gödselvårds-, nyodlings- och betesförbättringslån skall framställning innehålla förteckning å de företag, för vilka lån blivit hos låne- förmedlaren sökta, förslag till lånebelopp och lånetid för varje särskilt lån ävensom övriga för ärendets bedömande erforderliga uppgifter. Lantbruks- styrelsen fattar i fråga om sistnämnda slag av lån beslut om lånebeloppet till varje enskild företagare. I fråga om lån till siloanläggning och täckdikning däremot tager lantbruksstyrelsen icke ställning till statslånets fördelning på enskilda låntagare.
Beträffande lånens förräntning och återbetalning gäller följande:
L - Ränte- och amorterings— Räntefoti Amorterings— a n frihet procent tid iår
Nyodlingslån från allmänna Under två år från lyftnings-
nyodlingsfonden dagen ................... 4 7 Nyodlingslån från norrländska Dzo 3 7 nyodlingsfonden Täckdikningslån Under tre år från lyftnings- dagen .................... 4 12 Betesförbättringslån från all— Under två år från lyftnings- männa nyodlingsfonden dagen .................... 4 5 Betesförbättringslån från norr— De 3 5 ländska nyodlingsfonden Gödselvårdslån D:o 4 10 Silolån Intill utgången av andra kalen- deråret efter det då lånet lyftats 4 5
? l l l För bidragsförmedlingen gäller i princip, att Kungl. Maj:t på därom av hushållningssällskapet gjord framställning beviljar sällskapet anslag till ve- j derbörande ändamål med visst belopp, vilket sällskapet sedermera fördelar mellan enskilda företagare. Ifråga om statsbidrag till förstärkning av ofull— ständiga jordbruk gäller dock, att om för visst ändamål anvisat belopp icke | åtgår härför, äger sällskapet använda överskjutande belopp till annat i kun- | görelsen den 30 juni 1939 (nr 466) angivet ändamål. Endast ifråga om stats- bidrag till ofullständiga jordbruk är tiden för framställnings ingivande fast- | ställd i kungörelsen. ; Statsanslag, som beviljats hushållningssällskap, må under det år, för vil; ket anslaget beviljats, så ock, där anslaget under sagda år blivit till ståtsbii drag disponerat, under antingen de därpå följande två åren (bidrag för för- stärkning av ofullständiga jordbruk, täckdikningsbidrag och gödselvårdsbi- drag) eller det därpå följande året (silobidrag) av hushållningssällskapet i mån av behov lyftas i lantbruksstyrelsen mot av styrelsen godkänd förbin- delse. Beträffande ladugårdsförbättringsbidrag pläga inga närmare bestäm- melser lämnas angående tiden för hushållningssällskapets lyftande av an- slaget.
Vad av anvisat statsanslag icke vid utgången av det år, för vilket anslaget beviljats, blivit till statsbidrag disponerat må ej därefter av hushållningssäll- skapet disponeras och skall om det lyftats, återbetalas till lantbruksstyrel- sen före utgången av mars månad nästföljande är, allt så framt- ej Kungl. Maj:t på ansökan, som före utgången av januari månad sistnäumda år göres av hushållningssällskapet, medgiver rätt till dylik disposition under ytterh- gare ett år. Från bestämmelserna i detta hänseende bruka dock föreskrif— terna ifråga om ladugårdsförbättringsbidrag något avvika.
För hushållningssällskapens utlämnande av lån och bidrag finnasi regel" ganska detaljerade bestämmelser. Dessa hava avseende å framställning om. understöd, planer, kostnadsförslag, innehållet i skuldförbindelser eller bi- dragskontrakt, säkerhet för lån, låns uppsägning och hidrags återbetalan'de. m. m. Utredningen har icke ansett erforderligt att här lämna en närmare
redogörelse för dessa i regel tämligen likartade bestämmelser för olika slag av understöd.
De i vederbörande kungörelser resp. Kungl. Maj:ts brev lämnade föreskrif- terna angående lånens och bidragens storlek framgå av följande samman- ställning:
Högsta belopp
i % av beräknad i övrigt kostnad Nyodllngslån .................. 75 1 500 kr/budgetår och 500 kr/ha nyodlingf Nyodlingsbidrag ................ 60 400 kr/ha nyodling Stenröjningsbidrag .............. 60 350 kr/ha stenröjd areal Jordkörningsbidrag ............. 60 250 kr/ha jordkörd areal Täckdikningslån ............... — 500 kr/ha täckdikad mark vid rörtäck— dikning, 350 kr/ha i andra fall1 Täckdikningsbidrag ............. 25 1 Avloppstörbättringsbidrag ........ 60 250 kronor Betesförbättringslån... .......... 75 2 000 kr/budgetår och 350 kr,/ha betes- förbättring Betesförbättringsbidrag .......... 260 250 kr/ha betesförbättring Gödselvårdslån ................ 75 2 000 kronor1 Gödselvårdsbidrag ........... 25 200 » 1 Silolån .......... . . ........... 890 2 000 » 1 Silobidrag . . . . . . . . ............. 325 200 » 1 Ladugårdsförbättringsbidrag . . . . . . — 200 kr/ nötkreatursenhet
För vissa av ifrågavarande understöd gälla begränsningar i fråga om stor- leken å vederbörande lån- eller bidragstagares jordbruk. Bestämmelserna härutinnan framgå av följande sammanställning:
Lån- resp. bidragstagares
åkerareal Nyodlingslån ................. Ingen begränsning Nyodlingsbidrag ......... . . . . . 20 hektar Stenröjningsbidrag . . . . ...... . . . D:o Jordkörningsbidrag . . . . . . . . . . . . Dzo Täckdikningslån . .............. Ingen begränsning Täckdikningsbidrag . . . . . . . . . . . . Högst 75 hektar Avloppstörbåttringsbidrag ....... Högst 20 hektar Betesförbättringslån ............ Ingen begränsningEs Betesförbättringsbidrag ......... Högst 20 hektar6 Gödselvårdslån ................ Ingen begränsning
,1 Sammanlagda beloppet av bidrag och lån må ej överstiga för täckdikning med rör 5000 kronor och 500 kronor för hektar, för täckdikning med annat material 5000 kronor och 350 kronor för hektar, för gödselvårdsanläggning 75% av kostnaden och 2000 kronor samt för silo- anläggning 90 % av materialkostnaden och 2000 kronor.
' Statsbidrag må beviljas även hushållningssällskap, bolag eller förening, som avser att upp- låta det med bidraget åsyftade området för betesändamål.
" Av materialkostnad.
"4 Ej må låntagare på grund av särskilda nyodlings- eller betesförbättringslån samtidigt häfta i skuld till högre belopp än 5000 kronor för vartdera slaget av lån.
* Dock gäller, att företrädesrätt till län bör givas den, som innehar högst 50 hektar åker eller *annan odlad jord.
' Ingen begränsning, då det med bidraget åsyftade området avses upplåtas för gemensamt betesändamål.
Lån- resp. bidra gstagares
åkerareal Gödselvårdsbidrag ............. I regel ej över 20 hektar Silolån ....................... Ingen begränsning Silobidrag .................... I regel ej över 20 hektar Ladugårdsförbättringsbidrag I regel ej över 10 hektar
Slutligen må nämnas, att hushållningssällskap är skyldigt avgiva berät- telser till lantbruksstyrelsen över såväl låne- som bidragsförmedlingen.
B. Utredningens synpunkter och förslag.
1. Allmänna synpunkter.
Såsom utredningen i tredje kapitlet på tal om framtida statliga åtgärder till lanthushållningens främjande framhållit, böra de produktionsbefrämjan- de förbättringsåtgärder inom jordbruket, varom här är fråga, taga sikte på att skapa sådana förhållanden å det enskilda jordbruket, att produktions- faktorerna fullt utnyttjas Detta kan, såsom utredningen jämväl i det före- gående uttalat, ske genom en förändring av produktionsinriktningen eller av det inbördes storleksförhållandet mellan sagda faktorer.
Då produktionsfaktorerna bero av varandra, vilket innebär, att även de skilda driftsgrenarna inom jordbruket med deras olika anspråk på nämnda faktorer äro ur ekonomisk synpunkt beroende sinsemellan, har utredningen vidare i det föregående framhållit, att vid planläggning av viss åtgärd, stats- understödd eller icke, hänsyn måste tagas till de återverkningar denna kan få på jordbruksdriften i sin helhet. För att åtgärden skall få största möj— liga effekt, torde sålunda från början höra, i enlighet med vad utredningen tidigare förordat, övervägas, vilka åtgärder, som över huvud taget erfordras vid jordbruket ifråga i syfte att samtliga produktionsfaktorer skola kunna på möjligast effektiva sätt utnyttjas. Utredningen har sålunda uttalat, att -—— i varje fall då fråga uppstått om understöd till viss åtgärd -—- en plan i' regel bör uppgöras för de ågärder, som erfordras vid jordbruket ifråga för upp- nående av nämnda syfte. I en dylik plan, förslagsvis benämnd allmän plan, böra enligt utredningens mening intagas uppgifter rörande jordbrukets all- männa inriktning och eventuellt erforderliga ändringar härutinnan samt rö- rande de produktionsbefrämjande förbättringsåtgärder av olika slag, som böra vidtagas. En summarisk beräkning av kostnaderna för sagda åtgärder bör jämväl ingå i planen.
Då statsunderstöd till ändamål av ifrågavarande slag ansetts höra i regel lämnas endast till sådana åtgärder, som äro ur ekonomisk synpunkt försvar- bara, har utredningen vidare förordat, att sagda understöd i första hand giv-as formen av amorteringslån —— låt vara på förmånligare villkor än vad kredit—- institutionerna i allmänhet kunna erbjuda, för att stimulera jordbrukarna att vidtaga ur såväl det allmännas som den enskildes synpunkt önskvärda
produktionsbefrämjande förbättringsåtgärder. Amorteringslån till produk- tionsbefrämjande förbättringsåtgärder å jord och ekonomibyggnader vid jordbruket synas utredningen vidare böra utgå ur en enda fon-d i stället för såsom för närvarande ur olika fon-der för skilda åtgärder. Denna enda fond torde förslagsvis böra benämnas jordbrukets produktionslånefond. Däremot synes icke lämpligt, att ur samma fond utlämnas lån till förvärv av levande och döda inventarier samt förbättringsåtgärder å bostadshus. Till frågan om statsunderstöd till inventarieförvårv återkommer utredningen senare.
På därom gjord framställning bör hushållningssällskap kunna av lant- bruksstyrelsen beviljas statslån ur sagda fond för utlämnande av lån till åt— gärder för ändamål, som lantbruksstyrelsen bestämmer. Lantbruksstyrelsen bör sålunda hava möjlighet att bestämma, att lån skall användas för de än- damål, som för vederbörande landsdel och vid tidpunkten i fråga befinnas vara mest aktuella. Med hänsyn till de skiftande förhållandena inom olika landsdelar och svårigheterna för vederbörande hushållningssällskap att vid ingivande av framställning om statslån överblicka behovet av lån för skilda ändamål bör i regel det beviljade statslånet icke av lantbruksstyrelsen upp- delas på de olika ändamålen utan hushållningssällskapet givas fria händer att disponera detsamma för av lantbruksstyrelsen angivna ändamål på sätt hushållningssällskapet finner lämpligt.
Utredningen har vidare tidigare uttalat, att de nuvarande bidragen till ifrågavarande åtgärder böra ersättas av ett system med avskrivningslån. Detta system avses skola innebära, att understödet vid beviljandet gives lånekarak- tär, men att detsamma avskrives efter viss tid, därest företaget skötts på ett oklanderligt sätt. Skulle detta icke vara fallet bör lånet förräntas och amor— teras under visst antal år. Såsom motivering för detta system har utredning- en framhållit, att det givetvis icke är tillfyllest, att åtgärderna utföras på ett ändamålsenligt sätt. Icke minst ur det allmännas synpunkt är det —— har ut- redningen framhållit —— därjämte önskvärt, att de utförda förbättringarna bliva bestående och därför underhållas. Systemet med avskrivningslån i stål- let för direkta bidrag synes utredningen skapa i viss mån en garanti för att nämnda syfte uppnås.
På lantbruksstyrelsen synes böra ankomma att av till styrelsens förfogan- de ställda medel bevilja hushållningssällskap statslån att användas för ut- lämnande av avskrivningslån och i samband därmed bestämma de ändamål, till vilka avskrivningslån må utlämnas. Påpekas må, att statsanslag för ut- lämnande av bidrag för ifrågavarande ändamål för närvarande beviljas hus- hållningssällskapen av Kungl. Maj:t efter förslag av lantbruksstyrelsen. En dylik omgång vid beviljande av statslån, som avses för avskrivningslån, synes utredningen icke erforderlig. Med hänsyn till avskrivningslånens karak- tär torde emellertid statslån för utlämnande av dylika lån icke böra utgå ur jordbrukets produktionslånefond utan av särskilda, av riksdagen anvisade medel. Liksom ifråga om amorteringslån bör vederbörande hushållnings- sällskap givas fria händer vid fördelning på skilda ändamål av sällskapet beviljat statslån för utlämnande av avskrivningslån.
i l
Enligt nu gällande bestämmelser för lån och bidrag på ifrågavarande om- råde finnas inga obligatoriska föreskrifter, att dylika understöd må beviljas endast sådan sökande, som befinnes vara i behov därav, även om en dylik behovsprövning ofta förekommer och ifråga om bidrag torde vara regel- mässig med hänsyn till den oftast i förhållande till efterfrågan allt för ringa medelstillgången. ifråga om de nuvarande amorteringslånen har det emeller- tid visat sig, att även ekonomiskt välsituerade jordbrukare sökt och erhållit dylika lån för att sedermera, när den tid, under vilken lånen äro räntefria, gått till ända, återbetala lånet i dess helhet. Dessa låntagare torde i regel icke vara i behov av understöd av statsmedel utan borde kunna tillgodose sitt behov av likvida medel genom anlitande av andra lånemöjligheter. Enligt utredningens mening böra understöd av statsmedel för ifrågavarande åt- gärder förbehållas dem, som prövas vara i behov av det stöd, som amorte- rings- eller avskrivningslån erbjuder. Sålunda bör obligatorisk behovspröv- ning föreskrivas.
1 Till lånevillkoren i övrigt återkommer utredningen i det följande i sam- band med motiveringen av de förslag till bestämmelser för ifrågavarande understöd, som av utredningen sammanförts i ett, vid detta avsnitt fogat 1 förslag till kungörelse. I detta sammanhang må dock påpekas, att amorte-
l ringslån enligt utredningens mening bör kunna utlämnas till jordbrukare, oberoende av jordbrukets storlek, medan däremot avskrivningslån — såsom gäller ifråga om de nuvarande bidragen — böra förbehållas de mindre jord- bruken, förslagsvis sådana med högst 20 hektar åker.
2. Speciell motivering till kungörelseförslag.
; 1 g.
1 I kungörelseförslagets 1 % hava angivits de ändamål, vartill amorterings- eller avskrivningsiån bör få utgå. Såsom dylika ändamål hava särskilt an— givits nyodling, stenröjning, jordkörning, täckdikning, avloppsförbåttring, betesförbättring, gödselvårdsanläggning, siloanlägging och ladugårdsförbätt- ring. För närvaarnde utgå icke lån av statsmedel till stenröjning, jordkör- ning, avloppsförbättring och ladugårdsförbättring. Då det emellertid ofta kan befinnas erforderligt med även dylika förbättringsåtgärder för åstadkom- mande av ett ur ekonomisk synpunkt fullständigt jordbruk, synes utredning- en önskvärt att lån mä få utgå även för sagda åtgärder. Dessa skulle måhända eljest i många fall icke komma till utförande, varigenom effekten av andra med låneunderstöd utförda förbättringsåtgärder kanske skulle förringas. Utom till de nämnda åtgärderna böra emellertid efter lantbruksstyrelsens beprövande lån av ifrågavarande slag kunna utgå även till andra produk- tionsbefrämjande förbättringsåtgärder, dock såsom tidigare nämnts med un-
dantag för förvärv av levande och döda inventarier samt upprustning av bostadshus.
2 5.
De i denna paragraf föreslagna bestämmelserna överensstämma i huvud- sak med redan nu härutinnan gällande bestämmelser. Påpekas må dock, att lån och bidrag till siloanläggning må för närvarande utgå allenast för ma- terialkostnaden. Enligt utredningens mening bör emellertid statsunderstöd till dylik anläggning få utgå även för arbetskostnaden, då denna ofta uppgår till betydande belopp. Undantag bör dock härvid göras för arbetskostnaden vid grävning av grop för s. k. gropsilo, enär dylik icke alltid kan förutsättas bliva stadigvarande förlagd till en och samma plats.
Beträffande paragrafens andra stycke må erinras om, att utredningen i annat sammanhang föreslagit obligatorisk ersättning av rekvirent till veder- börande hushållningssällskap för uppgjord plan enligt av lantbruksstyrelsen fastställd taxa.
3 &.
I denna paragrafs första moment föreslås, att ansökning om lån skall göras skriftligt hos vederbörande hushållningssällskaps förvaltningsutskott enligt av lantbruksstyrelsen fastställt formulär. För närvarande äger varje hushållningssällskap fastställa dylikt formulär. Enligt utredningens mening är det icke ändamålsenligt, att varje sällskap utarbetar särskilda formulär. Påpekas må, att ifrågavarande bestämmelse icke avses innebära, att formu- lären skulle bekostas av statsverket. Liksom för närvarande böra kostna- derna för ändamålet bestridas av vederbörande hushållningssällskap. För nedbringande av desamma synes emellertid ändamålsenligt, att tryckningen av formulären — såsom redan nu i liknande fall i viss utsträckning sker —- ombesörjes centralt för samtliga hushållningssällskap.
Beträffande allmän plan må hänvisas till vad utredningen härom tidigare anfört.
4 &.
Bestämmelserna i första momentet angående biträde av täckdikningsför- man överensstämma med nu gällande föreskrifter.
Enligt utredningens mening bör hushållningssällskapets förvaltningsutskott äga rätt att föreskriva kontroll över arbete, varom här är fråga. Utred- ningen förutsätter emellertid, att denna kontroll icke göres mera kostnads— krävande än nödigt är. I detta syfte torde ofta vara ändamålsenligt att för kontrollen anlita i orten boende, sakkunniga personer i stället för hushål— ningssällskapets egna tjänstemän.
5 &. För vad i denna paragraf förselås torde »— utöver vad tidigare anförts — särskilda kommentarer icke erfordras.
6 5. I första momentet, första stycket föreslås, att i skuldförbindelse skall an- givas den tid, inom vilken förbättringsåtgärden skall vara utförd. Med hän—
syn till önskvärdheten av att understödd förbättringsåtgärd utföres snarast möjligt bör denna tid enligt utredningens mening i regel icke fastställas till senare tidpunkt än utgången av andra kalenderåret efter det, då lånet be- Viljats.
I andra stycket av samma moment föreslås bland annat, att en fjärde- del av länet skall innestå, till dess arbetet blivit avsynat och godkänt. Obser- veras bör, att detta avses skola gälla både amorterings- och avskrivnings- lån. För att kunna verkställa kontant inköp av material torde det vara för- månligt för låntagaren att redan vid arbetets igångsättande kunna erhålla tillgång till likvida medel. Då vidare låntagare skall ställa säkerhet för båda slagen av lån, torde den föreslagna anordningen icke innebära mera bety- dande risker för låneförmedlaren.
I detta sammanhang må påpekas, att systemet med avskrivningslån torde kräva tvenne avsyningar, nämligen dels då arbetet anmälts färdigt och dels då fråga uppstår om lånets avskrivning. För att nedbringa med sådant ar- bete förenade kostnader synes den första avsyningen — i varje fall då frågan gäller smärre förbättringsarbeten —— kunna anförtros i orten boende, sak- kunnig person. Kostnaderna för enbart avsyning torde böra bestridas av hus- hållningssällskapet.
I vissa fall kan tänkas, att den i skuldförbindelsen angivna tiden för för- bättringsarbetets slutförande av speciella skäl måste överskridas. För dy— likt uppskov gälla beträffande nu förekommande statsunderstöd på ifråga- varande område olika bestämmelser och i vissa fall kräves lantbruksstyrel- sens medgivande. Enligt utredningens mening synes böra ankomma på ve- derbörande hushållningssällskap att där särskilda skäl därtill föranleda be- vilja ett års uppskov. Längre tids uppskov bör däremot under inga förhål- landen medgivas, enär det icke synes lämpligt och är opraktiskt att hålla medel tillgängliga under flera år för viss låntagare.
7 å.
Bestämmelserna om säkerhet avses gälla såväl amorterings- som avskriv- ningslån. Jämväl i fråga om avskrivningslån torde säkerhet böra krävas, enär tre fjärdedelar av detsamma avses få utbetalas, innan arbetet utförts, och låntagaren i vissa fall avses kunna bliva återbetalningsskyldig.
85.
Vad i denna paragraf föreslagits torde icke kräva särskilda kommentarer.
9—10 gg.
Beträffande dessa paragrafer må hänvisas till utredningens tidigare nt- talanden. Påpekas må att föreslagen tid för ingivande av framställning sam- manhänger med omläggning av hushållningssällskaps räkenskapsår till bud— getår.
11 e.
Av praktiska skäl har i denna paragraf föreslagits, att beviljat statslån skall av hushållningssällskapet lyftas före utgången av första budgetåret efter det, då lånet beviljats. Därest lånebelopp kvarstår outtaget vid sagda tidpunkt, synes rätten att lyfta detsamma böra vara förverkad.
12—13 åå.
I likhet med vad gäller beträffande nu förekommande lån på ifrågavaran- de område synes amorteringslån, som här avses, böra vara ränte- och amor- teringsfritt under viss tid. För nuvarande amorteringslån gälla såsom tidigare nämnts härutinnan olika bestämmelser. Sålunda äro nyodlings-, betesförbätt- rings- och gödselvårdslån ränte- och amorteringsfria under två år från lyft- ningsdagen. För täckdikningslån gäller samma frihet under tre år från lyft- ningsdagen och för lån till siloanläggning intill utgången av andra kalender- året efter det, då lånet lyftats. Enligt utredningens mening är det lämpligt med lika lång ränte- och amorteringsfrihet för samtliga län samt att tiden för dylik frihet av praktiska skäl beräknas från det år, då lånet beviljats. Utred- ningen får föreslå, att ränte- och amorteringsfrihet må få åtnjutas intill ut- gången av andra budgetåret efter det, då lånet beviljas. Å detsamma bör så- lunda beräknas ränta fr. o. m. tredje budgetåret samt ränta och amortering erläggas första gången före utgången av sagda budgetår.
Beträffande amorteringstidens längd kunde av praktiska skäl synas öns-k- värt med lika lång amorteringstid för lån till olika ändamål. Med hänsyn till åtgärdernas olika varaktighet, lånebeloppens skiftande storlek ifråga om skilda åtgärder och nödvändigheten av att icke belasta låntagaren med allt för hög årlig amortering har utredningen emellertid funnit sig böra föreslå en amorteringstid av fem år för lån till nyodling, stenröjning, jordkörning, av- loppsförbättring, betesförbättring och siloanläggning, femton år för lån till nybyggnad av ladugård samt tio år för lån till täckdikning, gödselvårdsan- läggning och annan ladugårdsförbättring än nyss sagts.
Beträffande räntefotens storlek har utredningen föreslagit fast räntefot av fyra procent. Den nu stundom förekommande bestämmelsen, att Kungl. Maj:t fastställer räntefoten på grundval av medelräntan för statens upplåning mot obligationer under det budgetår, som närmast föregått det, varunder lånet beviljats, synes utredningen icke ändamålsenlig. Dylik bestämmelse omöjlig- gör nämligen ofta för hushållningssällskapen att lämna lånesökande uppgift om räntefot och innebär dessutom ofta ökat arbete vid ränteberäkningen.
I övrigt torde i paragraferna föreslagna bestämmelser icke kräva särskilda kommentarer.
14 å.
Till de i denna paragraf föreslagna bestämmelserna återkommer utredning- en i samband med frågan om avskrivningslån.
15—17 55.
Beträffande i dessa paragrafer föreslagna bestämmelser må hänvisas till utredningens tidigare uttalande i samband med allmänna synpunkter på hit- hörande spörsmål samt till kommentarerna till föreskrifterna i 10 och 11 åå.
18—19 55.
Systemet med avskrivningslån skulle, såsom av det föregående torde hava framgått, innebära, att understödet löper såsom ränte- och amorteringsfritt lån intill den tidpunkt, då detsamma, om företaget oklanderligt underhållits, av- skrives men, om så icke varit fallet, sedermera löper såsom amorteringslån. Utredningen föreslår sålunda, att avskrivningslån, varom här är fråga, må innehavas räntefritt och utan amortering intill utgången av sjunde budget- året efter det, då lånet beviljats. Enär ett med lån understött företag avses i regel skola vara färdigställt före utgången av andra budgetåret efter det, då [ lånet beviljats, innebär nyssnämnda föreskrift, att företaget ifråga måste * oklanderligt underhållas under i regel minst fem år, för att avskrivningslån
skall få avskrivas. Om så visat sig icke vara fallet, synes utredningen skäligt, att avskrivningslånet återbetalas under de därpå följande fem åren med en i femtedel om året och förräntas efter en räntefot av 4 procent om året.
Beträffande räntefotens storlek må hänvisas till vad härom anförts ifråga om amorteringslån.
20 &.
I 14 och 20 55 hava föreskrifter föreslagits rörande storleken av de amorte- rings- och avskrivningslån, som må utlämnas av hushållningssällskap. Utred— ningens förslag härutinnan framgår av följande sammanställning, i vilken till jämförelse hava angivits jämväl motsvarande uppgifter för nuvarande lån och bidrag på ifrågavarande område (procenttalen i sammanställningen hän- föra sig till de beräknade kostnaderna).
Av sammanställningen framgår, att utredningens förslag ifråga om avskriv- ningslän till nyodling, stenröjning och jordkörning sammanfalla med nuva- rande bestämmelser för bidrag till respektive ändamål. Framhållas må emel- lertid, att utredningen övervägt vissa justeringar av sagda bestämmelser, enär skäl synas föreligga att närmare anpassa beloppen efter dem, som befunnits skäliga för andra förbättringsåtgärder, varvid speciellt må framhållas den enligt utredningens mening icke minst för mindre jordbruk särskilt viktiga täckdikningen. Då emellertid riksdagen så nyligen beslutat beträffande först- nämnda belopp,har utredningen icke ansett sig böra föreslå ändring av de- samma.
Ifråga om täckdikning överensstämmer den föreslagna procentuella ande- len av kostnaderna med motsvarande nu gällande bestämmelser för täckdik- ningsbidrag. Utredningen har emellertid funnit skäligt föreslå jämväl be- gränsning av avskrivningslånet per hektar täckdikad areal. Med hänsyn till kostnaderna för täckdikning synes utredningen lämpligt begränsa lånet till
Nuvarande maximistorleken av Utredningens 161.513ng maximi- storlek a lån bidrag amorteringslån avskrivningslån Nyodling * 75 %, 1 500 kr/bud- 60 %, 400 kr/ha ny- 80 %, 500 kr/ha ny- 60 %, 400 kr/ha getår och 500 odling odling nyodling kr/ha nyodling Stenröjning —- 60 %, 350 kr/ha 80 %, 400 kr/ha 60 %, 350 kr/im stenröjd areal stenröjd areal stenröjd areal Jordkörning —— 60 %, 250 kr/ha 80 %, 300 kr/ha 50 %, 250 kr/ha jordkörd areal jordkörd areal jordkörd areal Täckdikning 1) med rör 500 kr/ha täckdi- 25 %" 80 %, 600 kr/ha 25 %, 200 kr/ha kad areal 5000 täckdikad areal täckdikacl kr/företag ' areal 2) med annat 350 kr/ha täckdi- 25 %* 80 %, 350 kr/ha 25 %, 100 kr/ha material kad areal 5000 täckdikad areal täckdikad kr/företag areal Avloppsför- — 60 %, 250 kr/före- 80 %, 1 000 kr/före— 60 %, 250 kr/före- bättring tag tag tag Betesförbått- 75 %, 850 kr/ha be- 60%, 250 kr/ha be- 80 %, 300 kr/ha be- 60 %, 250 kr/ha ringl test'örbättring, tesförbättring tesförbättring, betesförbätt— 2 090 kr/budget- 2 000 kr/Iöretag ring år Gödselvårdsan- 75 %, 2 000 kr/före— 25 %, 200 kr/före- 80 %, 2 000 kr/före- 25 76, 250 ltt/före.- läggning tag tag tag företag Siloanläggning 90 %,' 2000 kr/ fö- 25 %,' 200 kr/före- 80 %, 2000 kr/iöre- 25 %, 200 kr/före— retag tag tag tag Ladugårdsför— —— 200 kr/nötkrea- 80 %, 600 kr/nöt- 25 %, 1 500 kr/fö- bättring tursenhet kreatursenhet, retag . 10000 kr/ före- tag 1 Jfr not 4 sid. 194. — ' Jfr not 1 sid. 194. — ' Av materialkostnaden.
högst 200 kronor per hektar, då täckdikning sker med rör och till högst 100 kronor per hektar vid täckdikning med annat material.
Till gödselvårdsanläggning utgår för närvarande bidrag med högst 200 kronor per företag. Med hänsyn till kostnaderna får utredningen föreslå, att ifråga om avskrivningslån sagda belopp höjes till högst 250 kronor per företag.
Ladugårdsförbättringsbidrag må för närvarande utgå med högst 200 kro- nor per nötkreatursenhet. Enligt utredningens mening bör avskrivningslån för detta ändamål liksom ifråga om andra förbättringsåtgärder utgå med viss del av den beräknade kostnaden, förslagsvis högst 25 procent, samt därjämte begränsas till högst 1 500 kronor per företag. Enär avskrivningslån kan enligt förslaget utgå endast till mindre jordbruk, torde därjämte en begränsning per nötkreatursenhet icke vara erforderlig.
Ifråga om amorteringslån synes utredningen skäligt, att för alla slag av för— bättringsåtgärder låntagaren av egna medel skall bestrida minst 20 procent
av den beräknade kostnaden och att amorteringslån sålunda må utgå med högst 80 procent av sagda kostnad.
Begränsningen per hektar är ifråga om nyodling, stenröjning, jordkörning, täckdikning och betesförbättring i utredningens förslag angiven i ungefärlig proportion till motsvarande begränsnig för avskrivningslån. Beträffande av- loppsförbättring ansluter sig förslaget om 1000 kronor per företag till de bestämmelser härutinnan, som gälla ifråga om rätt för hushållningssällskaps tjänsteman att i stället för lantbruksingenjör upprätta plan för dylik åt- gärd [jämför Kungl. Maj:ts kungörelse den 30 juni 1939 (nr 431) angående villkoren för statsbidrag från statens avdikningsanslag, 2 å].
Ifråga om begränsningen per företag, när amorteringslånet gäller gödsel- vårdsanläggning eller siloanläggning, har utredningen icke funnit skäl frångå nuvarande bestämmelser. Beträffande amorteringslån till ladugårdsförbätt- ring synes utredningen lämpligt med en begränsning såväl per nötkreaturs- enhet som per företag. Av utredningen föreslaget belopp av 600 kronor per nötkreatursenhet grundar sig på de resultat ifråga om byggnadskostnaderna under normala förhållanden, som framkommit vid vissa av Göteborgs och Bohus läns hushållningssällskap verkställda beräkningar i samband med inventering av ekonomibyggnaderna inom vissa delar av norra Bohuslän.
Utredningen har vidare ansett sig böra föreslå, att en och samma lån- tagare må för olika ändamål på en gång åtnjuta amorteringslån med högst 12 000 kronor och avskrivningslån med högst 2 000 kronor.
Slutligen föreslår utredningen, att såväl amorteringslån som avskrivnings— lån må beviljas till en och samma förbättringsåtgärd. Lånens sammanlagda belopp må emellertid härvid enligt förslaget icke överstiga för amorterings- lån till åtgärden ifråga fastställt högsta belopp.
21 g.
Enligt vad i denna paragraf föreslås äger hushållningssällskapets förvalt- ningsutskott, därest låntagare befinnes hava oklanderligt underhållit den med avskrivningslån understödda förbättringsåtgärden, avskriva lånet vid ut— gången av sjunde budgetåret efter det då detsamma beviljats. Enligt utred- ningens mening föreligga icke skäl att underställa dylikt beslut lantbrukssty- relsens godkännande.
22 5.
Enligt nu gällande bestämmelser angående statsbidrag till förstärkning av ofullständiga jordbruk kan dylikt bidrag beviljas hushållningssällskap, en- skild person, bolag eller förening för iordningställande av områden, avsedda att upplåtas för gemensamt betesändamål. Enligt utredningens mening bör jämväl i fortsättningen dylik verksamhet understödjas med statsmedel, dock med den ändringen, att understödet bör utgå såsom avskrivningslån. I öv- rigt äro bestämmelserna desamma som nu gällande och torde icke kräva särskilda kommentarer.
23 5.
Enligt nu gällande bestämmelser är hushållningssällskap skyldigt att år- ligen avgiva berättelser till lantbruksstyrelsen för ladugårdsförbättringsbi- drag före den 30 april, för silobidrag och Silolån före den 15 januari samt för övriga lån och bidrag före den 31 januari. Av praktiska skäl samt med hänsyn därtill, att omläggning av hushållningssällskaps räkenskapsår till budgetår av utredningen föreslås, förordar utredningen, att redogörelse för den i nu förevarande kungörelse avsedda lånerörelsen skall avgivas före den 15 oktober varje år. Vidare bör det åligga lantbruksstyrelsen att årligen före utgången av december månad med ledning av dylik redogörelse meddela statskontoret uppgift för varje hushållningssällskap å de antal år, under vilka vederbörande delar av statslån från jordbrukets produktionslånefond skola av hushållningssällskap återbetalas samt å de belopp av statslån, för vilka respektive återbetalningstider gälla.
Utredningen har vidare föreslagit, att statslån, som återstår odisponerat vid utgången av det budgetår, under vilket lånet lyftats, skall inbetalas, amorteringslån till statskontoret och avskrivningslån till lantbruksstyrelsen, före den 15 oktober nästpåföljande budgetår. Ifråga om nuvarande lån och bidrag gäller stundom den bestämmelsen, att hushållningssällskapet kan medgivas rätt att under ytterligare ett år disponera över odisponerad del av statslån. Då dylik bestämmelse synes innebära praktisk olägenhet, har ut- redningen icke funnit skäl intaga densamma i kungörelseförslaget.
24 5.
Vad i denna paragrafs första moment föreslås överensstämmer i huvud- sak med vad som nu gäller i förevarande avseende och torde icke kräva särskilda kommentarer.
I andra momentet har införts förslag om att hushållningssällskaps för— valtningsutskott må uppdraga beredningen av hela i förevarande kungörelse avsedd verksamhet åt i 1 mom. omförmäld nämnd, kompletterad på sätt utskottet finner erforderligt. Härutinnan må erinras om utredningens tidi- gare uttalanden, särskilt i samband med behandlingen av hushållningssäll- skapens byggnadskonsulterande verksamhet, om vikten av att vid förbätt- ringsåtgärds planläggning ett intimt samarbete etableras mellan hushåll- ningssällskapens konsulenter på olika områden eller andra experter. Dylikt samarbete torde lämpligen kunna åvägabringas inom ovan omförmäld nämnd.
25—26 åå.
Särskilda kommentarer till i dessa paragrafer föreslagna bestämmelser sy- nas utredningen icke erforderliga.
I
befrämjande förbättringsåtgärder i allmänhet inom jordbruket.»
Tidigare omförmälda lånefonder uppgingo den 30 juni 1941 till ungefär följande belopp:
Allmänna nyodlingsfonden .......................... kronor 170 000 Norrländska nyodlingsfonden ........................ >> 105 000 Täckdikningslånefonden ............................ >> 9 292 000 Gödselvårdslånefonden ............................ » 2 823 000
Summa kronorfl2 390 000
För budgetåret 1942/43 hava för bidrag till nedannämnda förbättrings- åtgärder anvisats följande statsanslag (inom parentes angives anslagstitel i riksstaten för budgetåret 1941/42): Förstärkning av ofullständiga jordbruk (IX H 18) ...... kronor 2 000 000 Täckdikning (IX H 19) .............................. » 200 000 Gödselvårdsanläggningar (IX G 28) .................. » 200000 Siloanläggningar .................................... » 200 000 Ladugårdsförbättringar (IX G 42) .................... » 250000
Summa kronor 2 850 000
Vidare må nämnas att å tilläggsstat II anvisats av 1941 års riksdag för budgetåret 1940/41 följande anslag, vilka hava karaktär av beredskapsanslag, nämligen för bidrag till täckdikning ........................................ kronor 1 000 000 gödselvårdsanläggningar ............................ » 1 000 000 ladugårdsförbättringar .............................. » 1 000 000
Summa kronor 3 000 000.
För utlämnande av amorteringslån har utredningen tidigare föreslagit in- rättande av en enda särskild lånefond, förslagsvis benämnd jordbrukets pro— duktionslånefond. Densamma torde från början böra tillföras ett kapital av 12 000 000 kronor. Så snart ske kan efter sagda fonds inrättande, böra ovan- nämnda äldre fonder å 12 390 000 kronor upphöra.
För tillgodoseende av behovet av avskrivningslån torde, icke minst med hänsyn till de krav, som härutinnan kunna ställas i fråga om ladugårdsför- bättringar, erfordras mycket betydande belopp. Då emellertid å andra sidan det för sagda behovs tillgodoseende erforderliga planläggningsarbetet endast efter hand kan medhinnas, synes utredningen det årliga anslaget för utläm- nande av avskrivningslån böra tills vidare begränsas till 3 000000 kronor. Givetvis äro i detta belopp icke inberäknade eventuella anslag av beredskaps- natur, ehuru även dessa med fördel borde kunna utgå i form av avskriv- ningslån. Sagda anslag ä 3 000 000 kronor torde böra uppföras i riksstaten såsom reservationsanslag under rubriken: »Avskrivningslån till produktions-
F ö r sla g till Kungl. Maj:ts kungörelse
angående lån av statsmedel till produktionsbefrämjande för- bättringsåtgärder i allmänhet inom jordbruket;
given Stockholms slott den
Kungl. Maj:t har, efter riksdagens" hörande, funnit gott förordna som följer.
Allmänna föreskrifter.
1 %.
Lån av statsmedel enligt denna kungörelse till produktionsbefräm jande för- bättringsåtgärder i allmänhet inom jordbruket må genom hushållningssäll— skaps förmedling utlämnas för följande ändamål, nämligen till
uppodling till åker av därför lämplig odlingsbar jord ( nyodling); stenröjning å odlad jord (stenröjning);
påförande av mineraljord —— grus, sand och lera — på myrjord ( jordkör- ning);
täckdikning av åker och i samband därmed förbättring av avlopp (täckdik— nina);
fördjupning av avloppsdiken (avloppsförbättring); befordrande av rationell beteskultur ( betesförbättring); utförande av anläggning för tillvaratagande av kreatursspillning ( gödsel- vård sanläggning );
uppförande av siloanläggning för beredande av ensilagefoder (siloanlägg- ning);
ny- eller ombyggnad av eller mera betydande reparation å ladugård, var— till må hänföras även sådant kreatursstall, däri förutom nötkreatur jämväl andra husdjur förvaras ( Iadugärdsförbättring); ävensom efter lantbrukssty- relsens medgivande till
andra produktionsbefrämjande förbättringsåtgärder inom jordbruket.
2 &. Vid kostnadsberäkning, som skall ligga till grund för tilldelning av lån, som i 1 % sägs, må beräknas för ngoding kostnad såväl för själva odlingsarbetet som ock för erforderlig
i
dikning och för anläggande av väg, som erfordras för utnyttjande av det ny— odlade området; — .
stenröjning kostnad för brytning och bortförande av sten ävensom, i före- kommande fall, för inköp av sprängämne och för borrning;
jordkörning kostnad för jordkörning intill 400 kubikmeter för hektar samt för utbredning av jorden men ej kostnad för nedbrukning av densamma;
täckdikning kostnad såväl för arbete, däri inberäknad den ersättning till täckdikningsförman, vilken det åligger jordinnehavaren att betala, som ock för" erforderligt material, dock må arbete för beredande av till täckdikningen hörande avlopp icke inräknas i kostnaden i annat fall än då den utgöres av mindre omfattande upprensning eller fördjupning av avloppsdiken eller av- loppsgravar; _
avloppsförbättring kostnad såväl för arbete som ock, i förekommande fall, för inköp av material till förstärkning av dikeskanter, för inköp av spräng- ämne samt för borrning;
betesförbättring kostnad för sådan röjning, som sker genom upprotning av växande träd och buskar, samt för stenröjning, dikning, planering, kalk- ning och grundgödsling av betesmarken ävensom fröanskaffning och stängsel- uppsättning, allt i den mån nämnda åtgärder erfordras för ändamålet;
gödselvårdsanlåggning kostnad såväl för arbete som ock för inköp av er- forderligt material till cementerad gödselstad, cementerade urin- och gödsel- vattenbrunnar med tillhörande ledningar ävensom till cementering av ladu— gårds- eller stallgolv;
siloanläggning kostnad såväl för arbete med undantag av grävning av grop för s. k. gropsilo som ock för inköp av erforderligt material; '
ladugårdsförbättring kostnad såväl för arbete som ock för inköp av erfor- derligt material, kostnad för utförande i samband med ladugårdsförbättring- en av elektrisk installation och vattenledning inberäknad, samt för
annan produktiombefp'åmjande förbättringsåtgård kostnad, som lantbruks- styrelsen medgiver.
Vid kostnadsberäkning, som ovan sägs, må inräknas ersättning såväl för i 3 & omförmälda planer, ritningar, kartor och kostnadsberäkningar enligt av lantbruksstyrelsen fastställd taxa som ock för den kontroll under arbetets gång, som hushållningssällskapet finner erforderlig.
Ej må vid kostnadsberäkningen inräknas sådan kostnad, till vars täckan- de statsunderstöd av annat slag, än i denna kungörelse stadgas, förut ut- gått. '
3 5.
1 mom. Ansökning om lån skall göras skriftligt hos vederbörande hus- hållningssällskaps förvaltningsutskott enligt av lantbruksstyrelsen fastställt formulär och innehålla förutom uppgift om det sökta lånets belopp och den åtgärd, vartill detsamma är avsett att användas de upplysningar, som må befinnas erforderliga för ansökningens prövning.
Vid ansökningen skola fogas, dels allmän plan och summarisk kostnads- 14—418958.
beräkning rörande samtliga de produktionsbefrämjande förbättringsåtgär- der, som erfordras för att jordbruket i fråga skall anses uppfylla förutsätt- ningarna för ekonomisk drift vid lämplig produktionsinriktning, dels ock detaljerade planer, ritningar och kartor samt detaljerad kostnadsberäkning rörande förhättringsåtgärd, vartill lån sökes.
2 mom. I 1 mom. omförmälda planer, ritningar, kartor och kostnads- beräkningar skola vara upprättade av sådan hos hushållningssällskapet an- ställd konsulent eller annan lämplig befattningshavare hos hushållnings— sällskapet eller ock sådan annan person, som hushållningssällskapets för- valtningsutskott godkänner; skolande förrättningsmannen jämväl avgiva ytt- rande rörande de föreslagna åtgärdernas nödvändighet och lämplighet med hänsyn till förhållandena å jordbruket i fråga.
4 5.
1 mom. Till biträde vid täckdikningsarhete skall, där vederbörande hus—- hållningssällskaps förvaltningsutskott ej annorlunda medgiver, låntagare an- lita täckdikningsförman, anställd hos hushållningssällskapet.
2 mom. Låntagare är skyldig att vid förbättringsarbetes utförande un- derkasta sig den kontroll, som hushållningssällskapets förvaltningsutskott föreskriver, ävensom ersätta därmed förenade kostnader.
5 %.
1 mom. Lån beviljas av hushållningssällskapets förvaltningsutskott med anlitande av medel, som enligt denna kungörelse ställts till sällskapets för- fogande.
2 mom. Lån må beviljas endast under förutsättning att den åtgärd, vartill detsamma är avsett att användas, befinnes vara erforderlig och lämplig med hänsyn till förhållandena vid jordbruket i fråga.
Lån till täckdikning må beviljas endast efter hörande av sådan ledamot av i 24 ä 1 mom. omförmäld nämnd, beträffande vilken särskilda kvalifikatio- ner stadgas i samma moment, och må ej, utan lantbruksstyrelsens med- givande, beviljas mot dylik ledamots avstyrkand'e.
Är förbättringsåtgärd å utarrenderad jordbruksfastighet avsedd att ut- föras under sådana förhållanden, att det jämlikt lag eller författning åligger jordägaren att bestrida så stor del av kostnaderna, som motsvarar värdet å visst därvid använt material, må lån beviljas såväl jordägaren som brukaren, envar dock endast i förhållande till hans beräknade kostnader.
Lån må beviljas endast den, som prövas vara i behov därav för utförande av ifrågasatt förbättringsåtgärd.
6 5. Innan lån till någon del utbetalas skall låntagaren till hushållningssäll- skapet avgiva förbindelse enligt av lantbruksstyrelsen fastställt formulär, vari skall angivas den tid, inom vilken förbättringsåtgärden skall vara ut-
förd, vilken tid icke må fastställas till senare tidpunkt än utgången av andra budgetåret efter det, då lånet beviljats; dock med rätt för hushållningssäll- skapets förvaltningsutskott att där särskilda skäl därtill föranleda medgiva anstånd med förbättringsåtgärds fullgörande intill utgången av tredje bud- getåret efter det, då lånet beviljats.
I förbindelsen skola vidare intagas sådana föreskrifter rörande sättet för länets utbetalande, att trygghet vinnes för att lånet blir använt för därmed avsett ändamål; skolande härvid iakttagas, att en fjärdedel av länet skall innestå, till dess arbetet blivit avsynat och godkänt.
75.
För lån skall låntagare ställa säkerhet, som av hushållningssällskapets för- valtningsutskott godkännes.
% 8 &. Hushållningssällskapet skall förbehålla sig rätt att uppsäga lån helt eller delvis till omedelbar återbetalning om låntagaren genom oriktig uppgift föranlett lånets beviljande; om låntagaren icke inom föreskriven tid utfört de åtgärder vartill lån be- viljats; om låntagaren visar försumlighet att erlägga föreskriven amortering eller | ränta eller annorledes bryter mot vad honom enligt i 6 & omförmäld förbin— delse åligger; om hushållningssällskapet finner säkerheten för lånet hava undergått av— , sevärd försämring; eller i om eljest sådana förhållanden inträffat, att låntagaren med hänsyn till det , med lånet avsedda syftet uppenbarligen icke längre bör få tillgodonjuta ? lånet.
Amorteringslån.
gå.
Från statens lånefond för produktionsbefrämjande förbättringsåtgärder i allmänhet inom jordbruket (jordbrukets produktionslånefond) må i den ordning och under de villkor, som i denna kungörelse stadgas, statslån till— delas hushållningssällskap för att användas till utlämnande av amorterings-
10 %. 1 mom. Hushållningssällskap, som önskar erhålla i 9 & omförmält stats- lån, skall härom före den 15 mars året före det budgetår lånet är avsett att av sällskapet disponeras till lantbruksstyrelsen ingiva framställning å av
styrelsen tillhandahållen blankett, skolande dylik framställning innehålla uppgift "å de ändamål, till vilka lån äro avsedda att utlämnas samt förslag till lånebelopp.
2 mom. Lantbruksstyrelsen må efter prövning av sålunda gjord framställ- ning bevilja hushållningssällskap statslån, varvid lantbruksstyrelsen äger, med iakttagande av vad i 1 & stadgas, bestämma de ändamål, till vilka amor- teringslån må av sällskapet utlämnas.
Om beviljat statslån skall lantbruksstyrelsen lämna uppgift till statskon— toret.
11 ;.
Beviljat statslån skall av hushållningssällskap före utgången av första bud- getåret efter det, då lånet beviljats, lyftas i statskontoret mot skuldförbindelse å blankett, som statskontoret tillhandahåller.
Därest lånebelopp kvarstår outtaget vid sagda tidpunkt, är rätten att lyfta detsamma förverkad.
12 å.
Statslån må av hushållningssällskap innehavas räntefritt och utan amorte- ring intill utgången av andra budgetåret efter det, då lånet beviljats.
Sedan lånet innehafts under sagda tid, skall vid utgången av vart och ett av de därpå följande, ifråga om lån till
nyodling, stenröjning, jordkörning, avloppsförbättring, betesförbättring och siloanläggning fem åren,
nybyggnad av ladugård femton åren, täckdikning, gödselvårdsanläggning och annan ladugårdsförbättring än nyss sagts tio åren, samt till
andra förbättringsåtgärder av lantbruksstyrelsen till antalet fastställda åren
dels återbetalas så stor del av länets ursprungliga belopp, som erhålles, då detta belopp delas med respektive antal är,
dels ock gäldas ränta efter fyra procent för är å oguldet kapitalbelopp. Med fullgörande av betalning må hushållningssällskap åtnjuta anstånd varje gång under tre månader från förfallodagen.
Därest till betalning förfallet kapitalbelopp icke inbetalas inom sålunda bestämd tid, skall hushållningssällskapet å det förfallna beloppet erlägga dröjsmålsränta efter fem procent om året från förfallodagen, tills betalning sker.
13 &.
Statskontoret har att, därest stadgad kapital- eller räntebetalning å stats- lån icke fullgöres i rätt tid, göra anmälan därom till Kungl. Maj:t, som då bestämmer, huruvida oguldet statslånebelopp jämte ränta skall återbetalas före den fastställda amorteringstidens slut.
.
14 ä.
1 mom. Av statslån, som jämlikt gå tilldelats hushållningssällskap, må sällskapets förvaltningsutskott bevilja ägare eller brukare av jordbruksfas- tighet, oberoende av storleken av den fastighet, där förbättringsåtgärden är avsedd att utföras och beträffande brukare av brukningstidens längd, amor- teringslån under de villkor, som stadgas i denna kungörelse.
2 mom. Amorteringslån må beviljas för nyodling med belopp, motsvarande högst 80 procent av den beräknade kostnaden, dock ej mer än 500 kronor för hektar av den jord, som är avsedd att nyodlas;
j stenröjning med belopp, motsvarande högst 80 procent av den beräknade kostnaden, dock ej mer än 400 kronor för hektar av den areal, som är avsedd j att stenröjas; * jordkörning med belopp, motsvarande högst 80 procent av den beräknade , kostnaden, dock ej mer än 300 kronor för hektar av den jord, som är avsedd ' att jordköras; skolande det område, som företaget avser, omfatta en areal av minst en fjärdedels hektar och detta område vara tillfledsställande torrlagt eller dylik torrläggning äga rum i samband med jordkörningen;
täckdikning med belopp, motsvarande för täckdikning med rör högst 80 procent av den beräknade kostnaden, dock ej mer än 600 kronor för hek- tar av den jord, som är avsedd att täckdikas, och för täckdikning med annat material högst 80 procent av den beräknade kostnaden, dock ej mer än 350 kronor för hektar av den jord, som är avsedd att täckdikas; '
avloppsförbättring med belopp, motsvarande högst 80 procent av den be— räknade kostnaden, dock ej mer än 1 000 kronor för varje företag;
betesförbättring med belopp, motsvarande högst 80 procent av den beräk- nade kostnaden, dock ej mer än 300 kronor för hektar av den för förbättring avsedda arealen och ej mer än 2 000 kronor för varje företag; ? g'ödselvdrdsanlåggning med belopp, motsvarande högst 80 procent av den beräknade kostnaden, dock ej mer än 2 000 kronor för varje företag; siloanläggning med belopp, motsvarande högst 80 procent av den beräknade kostnaden. dock ej mer än 2 000 kronor för varje företag; skolande anlägg- ningen vara av varaktig beskaffenhet;
Iadugårdsförbättring med belopp, motsvarande högst 80 procent av den beräknade kostnaden, dock ej mer än 10 000 kronor för varje företag och ej mer än 600 kronor per nötkreatursenhet; samt för
annan produktionsbefrämjande förbättringsåtgärd enligt de grunder, som, därest ej Kungl. Maj:t därom förordnar, fastställas av lantbruksstyrelsen i samband med beviljande av statslån till hushållningssällskapet.
Ej må låntagare på grund av amorteringslån samtidigt häfta i skuld till högre belopp än 12 000 kronor. _
3 mom. Hushållningssällskapet må i fråga om amorteringslån icke betinga sig andra villkor beträffande ränta och återbetalning än som gälla för säll- skapets statslån till motsvarande belopp. Hushållningssällskapet är dock icke
förpliktat att medgiva anstånd med fullgörandet av förfallen kapital- och ränteinbetalning. Vad i 12 & sägs i fråga om budgetår må för av sällskapet utlämnat amorteringslån gälla kalenderår.
Avskrivningslån.
15 &.
Av för ändamålet tillgängliga medel må i den ordning och under de villkor, som i denna kungörelse stadgas, statslån tilldelas hushållningssällskap för att användas till utlämnande av avskrivningslån.
16 å.
] mom. Hushållningssällskap, som önskar erhålla i 15 å omförmält stats— lån, skall härom före den 15 mars året före det budgetår, länet är avsett att av sällskapet disponeras, till lantbruksstyrelsen ingiva framställning å av sty- relsen tillhandahållen blankett, skolande dylik framställning innehålla upp— gift å de ändamål, till vilka lån äro avsedda att utlämnas, samt förslag till lånebelopp.
2 mom. Lantbruksstyrelsen må efter prövning av sålunda gjord framställ— ning bevilja hushållningssällskap statslån, varvid lantbruksstyrelsen äger med iakttagande av vad i 1 ; stadgas bestämma de ändamål, till vilka avskriv- ningslån må av sällskapet utlämnas.
17 &.
Beviljat statslån skall av hushållningssällskap före utgången av första budgetåret efter det, då lånet beviljats, lyftas i lantbruksstyrelsen mot skuld- förbindelse å blankett, som lantbruksstyrelsen tillhandahåller.
Därest lånebelopp kvarstår outtaget vid sagda tidpunkt är rätten att lyfta detsamma förverkad.
18 å.
Statslån må av hushållningssällskap innehavas räntefritt och utan amor- tering intill utgången av sjunde budgetåret efter det, då lånet beviljats.
Sedan lånet innehafts under sagda tid skall, därest lånet icke jämlikt be- stämmelserna i 21 % tillgodoskrives hushållningssällskapet, före utgången av vart och ett av de därpå följande fem budgetåren dels återbetalas en femte- del av länets ursprungliga belopp, dels ock gäldas ränta efter fyra procent för är å oguldet belopp.
Med fullgörande av betalning må hushållningssällskap åtnjuta anstånd varje gång under tre månader från förfallodagen.
Därest till betalning förfallet kapitalbelopp icke inbetalas inom sålunda bestämd tid, skall hushållningssällskapet å det förfallna beloppet erlägga dröjsmålsränta efter fem procent om året från förfallodagen, tills betalning sker.
19 å. Lantbruksstyrelsen har att, därest stadgad kapital- eller ränteinbetalning å statslån icke fullgöres i rätt tid, göra anmälan därom till Kungl. Maj:t, som då bestämmer, huruvida oguldet statslånebelopp jämte ränta skall åter- betalas före den fastställda amorteringstidens slut.
20 5.
1 mom. Av statslån, som jämlikt 15 % tilldelats hushållningssällskap, må sällskapets förvaltningsutskott bevilja ägare eller brukare av jordbruksfastig- het med en åkerareal av högst 20 hektar, beträffande brukare oberoende av brukningstidens längd, avskrivningslån under de villkor, som stadgas i denna kungörelse.
2 mom. Avskrivningslån må beviljas för nyodling med belopp, motsvarande högst 60 procent av den beräknade kostnaden, dock ej mer än 400 kronor för hektar av den jord, som är avsedd att nyodlas;
stenröjning med belopp, motsvarande högst 60 procent av den beräknade kostnaden, dock ej mer än 350 kronor för hektar av den areal, som är av— sedd att stenröjas;
jordkörning med belopp, motsvarande högst 60 procent av den beräknade kostnaden, dock ej mer än 250 kronor för hektar av den jord, som är avsedd att jordköras; skolande det område, som företaget avser, omfatta en areal av minst en fjärdedels hektar och detta område vara tillfredsställande torr- lagt eller dylik torrläggning äga rum i samband med jordkörningen;
täckdikning med belopp, motsvarande för täckdikning med rör högst 25 procent av den beräknade kostnaden, dock ej mer än 200 kronor för hektar av den jord, som är avsedd att täckdikas, och för täckdikning med annat material högst 25 procent av den beräknade kostnaden, dock ej mer än 100 kronor för hektar av den jord, som är avsedd att täckdikas;
avloppsförbättring med belopp, motsvarande högst 60 procent av den beräk— nade kostnaden, dock ej mer än 250 kronor för varje företag;
betesförbättring med belopp, motsvarande högst 60 procent av den beräk- nade kostnaden, dock ej mer än 250 kronor för hektar av den för förbättring avsedda arealen;
gödselvårdsanläggning med belopp, motsvarande högst 25 procent av den beräknade kostnaden, dock ej mer än 250 kronor för varje företag;
siloanläggning med belopp, motsvarande högst 25 procent av den beräk- nade kostnaden, dock ej mer än 200 kronor för varje företag;
Iadugårdsförbättring med belopp, motsvarande högst 25 procent av den be- räknade kostnaden, dock ej mer än 1 500 kronor för varje företag; samt för
annan produktionsbefrämjande förbättringsåtgärd enligt de grunder, som, därest ej Kungl. Maj:t därom förordnar, fastställas av lantbruksstyrelsen i samband med beviljande av statslån till hushållningssällskapet.
Ej må låntagare på grund av avskrivningslån samtidigt häfta i skuld till högre belopp än 2000 kronor.
3 mom. Såväl amorteringslån som avskrivningslån mä beviljas låntagare till en och samma förbättringsåtgärd, dock må i dylikt fall länens samman- lagda belopp icke överstiga för amorteringslån till åtgärden ifråga fastställt högsta belopp.
4 mom. Hushållningssällskapet må ifråga om avskrivningslån icke be- tinga sig andra villkor beträffande ränta och återbetalning, än som gälla för sällskapets statslån till motsvarande belopp. Hushållningssällskapet är dock icke förpliktat att medgiva anstånd med fullgörandet av förfallen kapital- och ränteinbetalning. Vad i 18 och 21 åå sägs i fråga om budgetår må för av sällskapet utlämnat amorteringslån gälla kalenderår.
21 &.
Därest låntagare befinnes hava oklanderligt underhållit med avskrivnings- lån understödd förbättringsåtgärd, äger hushållningssällskapets förvaltnings— utskott avskriva sagda lån vid utgången av sjunde budgetåret efter det, då detsamma beviljats.
Uppgift om verkställd avskrivning skall av hushållningssällskapet tillstäl- las låntagaren och meddelas lantbruksstyrelsen i den i 23 % omförmälda redogörelsen.
Sålunda verkställd avskrivning skall av lantbruksstyrelsen tillgodoskrivas hushållningssällskapet å sällskapet beviljat statslån till motsvarande belopp för utlämnande av avskrivningslån.
22 ä.
1 mom. För iordningställande av områden, avsedda att upplåtas för be- tesändamål, må, utan hinder av vad i denna kungörelse eljest stadgas, i mån av tillgängliga medel lantbruksstyrelsen bevilja hushållningssällskap eller hushållningssällskap bevilja enskild person, bolag eller förening avskriv— ningslån, under villkor att låntagaren förbinder sig
att vid upplåtelse av betesrätt lämna företräde åt jordbrukare, som på grund av—den av honom brukade fastighetens ringa storlek eller beskaffen- het i övrigt icke kan å fastigheten utföra betesanläggning utan oskäliga kost— nader eller olägenhet;
att för upplåtelse av betesrätt icke upptaga högre ersättning än som ford- ras för täckande av låntagarens självkostnader, däri inberäknad skälig ränta å det i anläggningen nedlagda kapitalet; samt
att underkasta sig den kontroll och de föreskrifter rörande anläggningens användande, varom vederbörande hushållningssällskap eller, då fråga är om avskrivningslån till sådant sällskap, lantbruksstyrelsen må besluta.
2 mom. I 1 mom. omförmält avskrivningslån mä utgå med högst 60 pro- cent av den jämlikt bestämmelserna i 2 & ifråga om betesförbättring beräk- nade kostnaden, dock ej med mer än 250 kronor för hektar av den för för- bättring avsedda arealen.
217 Reglementariska föreskrifter.
23 &.
Hushållningssällskap, som innehar statslån, skall årligen före den 15 okto- ber till lantbruksstyrelsen avgiva redogörelsea " av styrelsen tillhandahållen blankett för lånerörelsen under nästföregående budgetår.
Lantbruksstyrelsen åligger att årligen före utgången av december månad med ledning av redogörelse, som i första stycket sägs, meddela statskontoret uppgift å de antal år, under vilka vederbörande delar av statslån från jord- brukets produktionslånefond skola av hushållningssällskap återbetalas samt å de belopp av statslån, för vilka respektive återbetalningstider gälla.
Har statslån disponerats på annat sätt än gällande bestämmelser tillåta, skall lantbruksstyrelsen bestämma om omedelbar återbetalning därav.
Statslån, som återstår odisponerat vid utgången av det budgetår, under vilket lånet lyftats, skall inbetalas, amorteringslån till statskontoret och avskriv- ningslån till lantbruksstyrelsen, före den 15 oktober nästföljande budgetår.
24 ä.
1 mom. För handläggning av ärenden, som avse det direkta ledandet ooh övervakandet av jtäckdikningsverksamheten inom hushållningssällskapets område skall finnas en av sällskapets förvaltningsutskott utsedd nämnd om 3 till 5 personer, därav en skall vara inom området bosatt lantbruksingenjör eller person med sådan sakkunskap å området, som nedan stadgas med avse- ende å ledare av tåckdikningsverksamheten.
Nämnd av ovan angivet slag skall hava till sitt förfogade såsom ledare av täckdikningsverksamheten inom sällskapets område en av förvaltningsut- skottet utsedd, inom området bosatt lantbruksingenjör, jordbrukskonsulent eller annan person, som utskottet prövar för uppdraget kompetent. Härför kräves, därest vederbörande icke är lantbruksingenjör, att hava efter avlagd agronomexamen antingen under minst tre månader med gott vitsord tjänst- gjort som assistent hos lantbruksingenjör eller med gott vitsord genomgått särskild av staten anordnad utbildningskurs för förrättningsman vid täck- dikningsföretag eller ock på annat sätt än nu sagts förvärvat sådan insikt i här ifrågavarande avseende, som lantbruksstyrelsen vid på förvaltnings- utskottets begäran företagen prövning finner sig kunna för ändamålet god- känna.
2 mom. Hushållningssällskaps förvaltningsutskott må uppdraga bered- ningen av hela i denna kungörelse avsedd verksamhet åt i 1 mom. omför- mäld nämnd, kompletterad på sätt utskottet finner erforderligt.
25 5.
De ytterligare föreskrifter, som finnas erforderliga för bedrivandet av i denna kungörelse omförmäld verksamhet samt villkoren för utlåningen och vad därmed har samband, meddelas, där ej Kungl. Maj:t därom förordnar, av lantbruksstyrelsen.
Övergångsbestämmelser.
26 &.
Med avseende å län som beviljats till i 1 & omförmälda ändamål enligt tidigare utfärdade bestämmelser skola sagda bestämmelser lända till efter- rättelse.
Denna kungörelse träder i kraft den 1 januari 1944; skolande dock i 23 % omförmäld redogörelse första gången avgivas före den 15 oktober 1945 och avse tiden 1 januari 1944—30 juni 1945.
Samtidigt upphöra att gälla 1) kungörelsen den 30 juni 1939 (nr 466) angående statsbidrag till för— stärkning av ofullständiga jordbruk m. m.;
2) kungörelsen den 21 augusti 1925 (nr 396) angående ändrade villkor för lån från allmänna nyodlingsfonden med däri sedermera gjorda ändringar;
3) kungörelsen den 11 juni 1926 (nr 204) angående ändrade villkor för lån från norrländska nyodlingsfonden med däri sedermera gjorda ändringar;
4) kungörelsen den 22 juni 1920 (nr 332) angående villkoren för lån' från täckdikningslånefonden med däri sedermera gjorda ändringar;
5) kungörelsen den 30 juni 1933 (nr 434) angående statsbidrag 'till täck— dikning med däri sedermera gjorda ändringar; '
6) kungörelsen den 11 juni 1918 (nr 576) angående villkoren för lån från gödselvårdslånefonden med däri sedermera gjorda ändringar;
7) kungörelsen den 30 juni 1933 (nr 435) angående statsbidrag till gödsel— vårdsanläggningar med däri sedermera gjorda ändringar;
8) kungörelsen den 31 augusti 1940 (nr 815) angående lån till uppförande av siloanläggningar för beredande av ensilagefoder; samt
9) kungörelsen den 31 augusti 1940 (nr 816) angående statsbidrag till upp- förande av siloanläggningar för beredande av ensilagefoder.
II. Understöd för anskaffande av döda inventarier. A. Nuvarande bestämmelser.
Understöd av statsmedel till förvärv av vissa döda inventarier i jordbruket kunna för närvarande utgå i form av lån från jordbrukets maskinlånefond. Bestämmelser rörande dylika lån äro meddelade i kungörelsen den 17 juni 1938 (nr 401) angående lån från jordbrukets maskinlånefond med däri ge- nom kungörelsen nr 521/1941 gjord ändring.
I enlighet med sagda bestämmelser må statslån från fonden av lantbruks- styrelsen tilldelas hushållningssällskap att användas till utlämnande av lån
till enskild person eller sammanslutning för anskaffande av jordbruksmaskin, som avses skola användas gemensamt av flera jordbrukare. Angående tiden för ingivande av framställning om statslån finnes intet stadgat i kungörelsen. Däremot har lantbruksstyrelsen i cirkulär den 20 juni 1940 (L 177) förord- nat, att dylik framställning skall ingivas till styrelsen före ingången av det kalenderhalvår, varunder länet är avsett att lyftas.
Beviljat statslån skall av hushållningssällskapet lyftas i statskontoret före utgången av det år, lånet beviljats. Därest lånebeloppet kvarstår outtaget vid årets slut, är rätten att lyfta detsamma förverkad.
Äterbetalningstiden för statslån må bestämmas till minst fem och högst åtta år. Återbetalningen sker, med iakttagande av den bestämda återbetal- ningstiden, med lika amorteringar vid utgången av vart och ett av de efter lånets lyftande närmast följande kalenderåren. Statslån skall förräntas efter fast vid lånets beviljande bestämd räntefot. Denna fastställes av Kungl. Maj:t och må icke understiga medelräntan för statens upplåning mot obligationer under det budgetår, som närmast föregått det, varunder lånet beviljats, med tillägg av en fjärdedels procent. Med fullgörande av förfallen ränte- och ka- pitalinbetalning må hushållningssällskap åtnjuta anstånd varje gång under tre månader från förfallodagen.
Lån må av hushållningssällskap beviljas endast under förutsättning att den jordbruksmaskin, till vars förvärvande länet är avsett att användas, av hushållningssällskapet befinnes lämplig för åsyftat ändamål,
att köpeskillingen för maskinen prövas skälig,
att den gemensamma maskinanvändningen kan antagas bereda en var av de jordbrukare, som äro medlemmar i den lånesökande sammanslutningen eller som eljest skola deltaga i maskinanvändningen, en nytta, som kan an- lagas svara mot hans kostnader för densamma,
att den gemensamma maskinanvändningen är ändamålsenligt organiserad och att trygghet, finnes för en god skötsel av maskinen,
att av den åkerareal, som innehaves av ovannämnda jordbrukare, minst 65 procent tillhöra brukningsdelar med högst 15 hektar åker, dock att lån må beviljas utan hinder därav, att nämnda förutsättning ej uppfylles, därest lantbruksstyrelsen för särskilt fall, på ansökning av hushållningssällskapet, efter prövning av omständigheterna därtill lämnar medgivande, samt
att de jordbrukare, som svara för lånet, gjort sig kända för skötsamhet och ekonomisk förtänksamhet.
Såsom förutsättning för lån till den som ämnar bedriva uthyrning av ma- skinen eller utföra maskinarbete åt andra med densamma (maskinhållare) gäller därjämte, att lånesökanden med hänsyn till sin ekonomiska ställning och förhållandena i övrigt prövas vara lämplig för bedrivande av sådan verk- samhet samt att de avgifter, vilka han därvid ämnar betinga sig, icke befinnas oskäliga.
Lån må icke beviljas till högre belopp, än som motsvarar 80 procent av köpeskillingen för den maskin, till vars förvärvande lånet avses skola an— vändas. För lån skall ställas säkerhet, som av hushållningssällskapet prövas
vara betryggande. För återbetalning och förräntning skola gälla samma be- stämmelser som för motsvarande statslån till hushållningssällskapet. Säll- skapet är emellertid icke förpliktat att medgiva anstånd med fullgörandet av förfallen ränte- och kapitalinbetalning.
Lantbruksstyrelsen må på framställning av hushållningssällskapet bevilja låntagare bidrag till läns återbetalning, motsvarande en femtedel av lånets ursprungliga belopp. Såsom förutsättning för dylikt bidrag gäller, att övrig del av låneskulden jämte upplupen ränta blivit ordentligt återbetald i över- ensstämmelse med fastställd återbetalningsplan samt att den gemensamma maskinanvändningen utövats på ett ändamålsenligt sätt. Beviljat bidrag ut- betalas till hushållningssällskapet för att tillgodoskrivas låntagaren.
Hushållningssällskap, som innehar statslån, skall årligen före den 15 ja- nuari till lantbruksstyrelsen avgiva redogörelse för lånerörelsen under näst- föregående kalenderår. Har statslånebelopp disponerats på annat sätt än gäl- lande bestämmelser tillåta, skall lantbruksstyrelsen bestämma om omedel- bar återbetalning därav. Belopp, som återstår odisponerat vid utgången av det år, under vilket lånet lyftats, skall till statskontoret inbetalas före utgången av januari månad nästföljande år, där ej lantbruksstyrelsen på ansökning medgiver hushållningssällskapet rätt att ytterligare ett år för avsett ändamål innehava samma belopp.
B. Utredningens synpunkter och förslag.
I princip synes utredningen de i det föregående refererade bestämmelserna rörande understöd till förvärv av döda inventarier tillfredsställande. Med hänsyn till förslagen i nästföregående avsnitt angående understöd till pro— duktionsbefrämjande förbättringsåtgärder i allmänhet inom jordbruket sy- nas emellertid vissa smärre ändringar av bestämmelserna angående lån från jordbrukets maskinlånefond böra vidtagas. Förslag till dylika ändringar upp- tagas i kungörelseförslag, som återfinnes i slutet av detta avsnitt.
Såsom nämnts finnes uti ifrågavarande kungörelse intet stadgande angå- ende tiden för hushållningssällskaps ingivande av framställning om stats— lån. I 2 5 synes bestämmelse härom böra införas och tiden fastställas till före den 15 mars året före det budgetår, länet är avsett att disponeras.
Vidare torde i 3 % bestämmelserna angående lyftande av statslån höra av- fattas på samma sätt som utredningen tidigare föreslagit beträffande lån av statsmedel till vissa produktionsbefrämjande förbättringsåtgärder inom jord- bruket.
Av enahanda skäl, som åberopats i fråga om lån av sistnämnda slag, sy- nes vidare räntefoten höra i kungörelsen fastställas till 4 procent.
Slutligen föreslås att bestämmelserna i 6 % angående berättelse m. m. änd- ras i överensstämmelse med utredningens förslag härutinnan rörande stats- understöd till produktionsbefrämjande förbättringsåtgärder i allmänhet.
F ö r s 1 a g till Kungl. Maj:ts kungörelse
om ändring i vissa delar av kungörelsen den 17 juni 1938 (nr 401) ' ' angående lån från jordbrukets maskinlånefond.
Kungl. Maj:t har med anledning av riksdagens beslut funnit gott förord— na, att 2, 3, 4 och 6 åå kungörelsen den 17 juni 1938 (nr 401) angående lån från jordbrukets mas—kinlånefond skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives:
2 %.
Hushållningssällskap, som önskar erhålla statslån, skall härom före den 15 mars året före det budgetår, länet är avsett att disponeras, till lantbrukssty- relsen ingiva framställning å av styrelsen tillhandahållen blankett, skolande dylik framställning innehålla förslag till lånebelopp och återbetalningstid.
Återbetalningstiden må —- — — till statskontoret.
3 &.
Beviljat statslån skall av hushållningssällskap före utgången av första bud- getåret efter det, då lånet beviljats, lyftas i statskontoret mot skuldförbindelse å blankett, som statskontoret tillhandahåller.
Därest lånebelopp kvarstår outtaget vid sagda tidpunkt, är rätten att lyfta detsamma förverkad.
4 %. Statslån återbetalas — _ —-— följande kalenderåren. Statslån skall förräntas efter en räntefot av fyra procent. Ränta skal-1 — _— — särskild ordning.
6 &.
Hushållningssällskap, som innehar statslån, ska-ll årligen före den 15 okto- ber till lantbruksstyrelsen avgiva redogörelse å av lantbruksstyrelsen tillhan- dahållen blankett för lånerörelsen under nåstföregående budgetår.
Har lånebelopp disponerats på annat sätt än gällande bestämmelser tillåta, skall lantbruksstyrelsen bestämma om omedelbar återbetalning därav.
Låna—belopp, som återstår odisponerat vid utgången av det budgetår, under vilket lånet lyftats, skall till statskontoret inbetalas före utgången av näst- följande oktober månad.
Denna kungörelse träder i kraft den 1 januari 1944; skolande dock redo— görelse enligt bestämmelserna i 6 & denna kungörelse avgivas första gången före den 15 oktober 1945 för tiden 1 januari 1944—30 juni 1945.
III. Understöd till husdjursskötselns främjande. A. Nuvarande bestämmelser m. m.
Bestämmelser för med statsmedel understödda åtgärder till hästavelns främjande äro meddelade i reglementet den 13 januari 1928 (nr 10) för den med statsmedel understödda hästpremieringen med däri genom kungörelser- na nr 333/1931, 524/1932, 12/1934, 51/1936 och 219/1942 gjorda ändringar.
Enligt förenämnda reglemente har hästpremieringen till ändamål att verka för åstadkommande av goda och för olika trakter inom landet fullt lämpliga häststammar. För premieringen indelas riket i fem distrikt och varje sådant i underdistrikt, omfattande ett hushållningssällskaps område. Premiering skall varje år äga rum i de underdistrikt, som för året av Kungl. Maj:t erhål- lit statsbidrag för ändamålet. Premieringen är av två slag, nämligen sommar- premiering och vårpremiering.
Sommarprem-ieringen verkställes inom respektive underdistrikt av en di- striktspremieringsnämnd, bestående av ordförande och två ledamöter. Ord- förande i denna nämnd är den, som förordnats att under lantbruksstyrelsen leda premieringen samt utöva tillsyn över hästaveln i det distrikt, till vilket vederbörande underdistrikt hör. Sådant förordnande meddelas av Kungl. Maj:t för en tid av högst tre år i sänder. Av de båda ledamöterna förordnas den ene jämte suppleant av Kungl. Maj:t likaledes för en tid av högst tre år i sänder och för hela distriktet, varemot den andre jämte en eller flera supple- anter för honom utses för varje underdistrikt av vederbörande hushållnings- sällskaps förvaltningsutskott.
Vårpremieringen verkställes av en rikspremieringsnämnd, bestående för första, andra och tredje distrikten av ordförandena i dessa distrikts distrikts- premieringsnämnder samt för fjärde och femte distriktet av ordförandena i dessa distrikts distriktspremieringsnämnder jämte den ordförande i något av de förstnämnda tre distrikten, som lantbruksstyrelsen årligen förordnar här— till. Såsom ordförande i rikspremieringsnämnd fungerar ordföranden i den distriktspremieringsnämnd, inom vars område vårpremiering äger rum.
Genom beslut den 4 november 1932 har Kungl. Maj:t förordnat, att av Kungl. Maj:t förordnad ledamot i hästpremieringsnämnd skall tillsvidare tjänstgöra i nämnden mot ersättning av statsmedel endast vid förfall för ordföranden.
Premieringsreglementet innehåller åtskilliga bestämmelser om vilka hästar, som kunna premieras. Av dessa bestämmelser må nämnas, att endast avels- djur av varmblodigt slag —— såväl fullblod som halvblod — samt av nord-
svensk och gudbrandsdalsk ras ävensom av ardenner- och clydesdaleras kunna premieras.
Önskar sammanslutning mellan hushållningssällskap eller förening, som omfattar större avelsområden, upplägga stambok över en av de premierings- bara hästraserna, skall förslag därtill inlämnas till lantbruksstyrelsen för granskning. Om stamboken befinnes lämpligt uppställd och stadgarna för stamboksarbetets utförande ändamålsenliga, kan lantbruksstyrelsen meddela fastställelse på dylik rasstambok.
Inom underdistrikt, där sommarpremiering skall verkställas, skola på de platser, som lantbruksstyrelsen på förslag av vederbörande hushållningssäll- skap bestämt, av distriktspremieringsnämnden hållas besiktningsmöten, vid vilka ägare av hästar få uppvisa dessa till bedömande av nämnden. Dessa möten hållas under tiden 1 juni—20 september, såvida icke lantbruksstyrel- sen på förslag av vederbörande hushållningssällskap medgiver, att de få hål- las vid annan tid.
Möten för vårpremiering skola inom vederbörande underdistrikt äga rum under tiden 1 februari—15 april, därest icke lantbruksstyrelsen på hushåll- ningssällskapets förslag medgiver annan tid för mötenas hållande. Sagda möten skola i regel hållas på endast en av lantbruksstyrelsen på förslag av vederbörande hushållningssällskap bestämd plats inom varje underdistrikt.
Premier utgå i form av värdebokstav, penningpris, skådepenning av silver, skådepenning av vitmetall, intyg om godkännande, avelsdiplom och frisedel. Penningpris utgör lägst 10 kronor och högst 125 kronor per häst.
Resekostnads- och traktamentsersättning till ordföranden och den av Kungl. Maj:t förordnade ledamoten i distriktspremieringsnämnd ävensom till samt— liga ledamöterna i rikspremieringsnämnden bekostas uteslutande av statsme— del. Detsamma gäller beträffande av premieringsverksamheten i dess helhet föranledda utgifter för andra blanketter än till anmälningssedlar, språngrul— lor och språngsedlar ävensom för expenser och dylikt.
Med uteslutande inom underdistriktet tillskjutna medel bekostas ersätt- ning till den av hushållningssällskapets förvaltningsutskott utsedde ledamoten i distriktspremieringsnämnden samt den till nämndens biträde anmodade ve- terinären. Av premieringen inom underdistriktet föranledda kostnader för offentliggörande av de meddelanden till allmänhetens kännedom, som skola utfärdas genom hushållningssällskaps försorg, för blanketter till anmälnings- sedlar samt för övriga expenser och dylikt bekostas likaledes uteslutande med inom underdistrikt tillskjutna medel.
Med statsmedel och inom underdistrikt tillskjutna medel gemensamt be— kostas inom underdistriktet utgående penningpris och skådepenningar samt inlösen av frisedlar. Härvid skall iakttagas, att av statsmedel ej får för nämn— da premier användas mera, än att beloppet därav förhåller sig till det för samma ändamål inom underdistriktet tillskjutna beloppet som 7 till 3. Därest inom underdistriktet tillskjutits minst 8lm av det belopp, som erfordras till gäl- dande av samtliga de premier, som vid närmast föregående års besiktnings- möten inom underdistriktet beslutats beträffande då uppvisade hästar, kan
dock ytterligare statsbidrag efter framställning av lantbruksstyrelsen lämnas av Kungl. Maj :t för utbetalande av premier, vilka eljest på grund av medelsbrist icke kunnat utgå. Språngrullor och språngsedlar anskaffas och bekostas av vederbörande hästägare.
För förvärv av hingstar eller avelsston utlämnas lån från vissa statliga fon- der, nämligen lånefonden för inköp av avelshingstar av ardennerras, låne- fonden för inköp av avelshingstar av nordsvensk eller gudbrandsdalsk ras (statens hästavelsfond), lånefonden för inköp av avelsston av nordsvensk ras och lånefonden för inköp av ädla avelsston. För sagda fonder gälla bestäm- melserna i följande kungörelser:
Fond Kungörelser
Lånefonden för inköp av avelshingstar av Den 12/1 1931 (nr 217, ändr. 631/1937) ardennerras
Statens hästavelsfond Den 30/10 1917 (nr 719) Lånetonden för inköp av avelsston av Den 17/9 1938 (nr 440, ändr, 179/1939) nordsvensk ras
Länefonden för inköp av ädla avelsston Den 4/7 1913 (nr 226, ändr. 366/1917, 116/1920 och 630/1937)
Samtliga ifrågavarande lån äro räntefria. Bestämmelserna rörande lånebe- lopp och amorteringstid framgå av följande sammanställning:
Högsta F 0 n d lånebelopp Amorteringen Amorte— per djur börjar ringstid kronor Lånefonden för inköp av avelshingstar av arden- . nerras .................................... 10000 ett år från 5 år lyftningsdagen Statens hästavelsfond ........................ 5000 D10 5 år Lånefonden för inköp av avelsston av nordsvensk ras.................' ..................... 11500 Dzo äär Länefonden för inköp av ädla avelsston ........ ” 3 000 Dzo 5 år
Statslån ur lånefonden för inköp av avelsston av nordsvensk ras beviljas endast till hushållningssällskapen i Värmlands och Kopparbergs län samt de norrländska länen.
Ansökan om statslån skall av hushållningssällskap göras ifråga om låne- fonden för inköp av avelshingstar av ardennerras före den 1 oktober året före och beträffande övriga fonder före den 1 januari det år lånet avser. Kungl. Maj:t avgör ansökning om statslån.
Redogörelse skall för envar av ifrågavarande lånerörelser av hushållnings- sällskapet ingivas till lantbruksstyrelsen årligen före den 15 januari.
För vissa med statsmedel understödda åtgärder till nötboskapsavelns främ- jande, avseende riksstamboksföring av nötboskap samt bildande och upprätt- hållande av tjurföreningar, äro bestämmelser meddelade i kungörelsen den
* Låntagare må icke sammanlagt hätta i skuld till högre belopp än 3000 kr. 1 , ) ) ) ) ) ) | ) ) ) 6000 kr.
15 oktober 1937 (nr 819) angående befrämjandet i allmänhet av nötboskaps- aveln.
Riksstambokföringen, vilken skall omfatta de nötboskapsraser, som lant- bruksstyrelsen bestämmer, handhaves av särskilda avelsföreningar för nöt- boskap och är sålunda ingen hushållningssällskapens uppgift. Såsom förbe- redande åtgärd till stamboksföring skall däremot genom vederbörande hus.- hållningssällskaps försorg uppläggas och föras register över kor, som äro un: derkastade av lantbruksstyrelsen godkänd kontroll genom kontrollförening, s. k. kontrollregister. Närmare bestämmelser rörande dylika register återfin- nas i lantbruksstyrelsens cirkulär den 25 november 1937 (L 155) till hus- hållningssällskapens förvaltningsutskott.
Beträffande tjurföreningsverksamheten innehåller kungörelsen vissa bestäm- melser angående hushållningssällskapens tillsyn över tjurföreningarna genom särskild besiktningsman. Vidare föreskrives, att till hushållningssällskap kan utgå statsbidrag för utlämnande till tjurförening av bidrag till inköp och för- säkring av tjur ävensom till underhåll av tjur, som genom av lantbrukssty- relsen godkänd avkommeundersökning styrkts äga förmåga att efterlämna av- komma med särskilt goda mjölkanlag eller, såvitt angår de fyra nordligaste länen, står uppställd i mindre ladugård. Även till besiktningsmans resekost- nader kan statsbidrag erhållas. Statsbidrag må utgöra högst lika stort belopp, som hushållningssällskapet eller vederbörande landsting — vart för sig eller i förening — tillskjutit för ändamålet. För inköp av tjur får i intet fall —— för år räknat — utgå bidrag av statsmedel med högre belopp än 350 kronor och ej heller med belopp, som överstiger 1lm av inköpskostnaden för tjuren eller, där tjuren utgör produkt av egen uppfödning eller förvärvats genom byte, av det värde, vederbörande besiktningsman åsatt tjuren. Såsom bidrag till tjurs underhåll får i intet fall av statsmedel utgå högre belopp än 25 kronor för år.
För att tjurförening skall kunna komma i åtnjutande av statsbidrag gälla vissa villkor rörande föreningens stadgar, föreningen tillhörig tjur, antalet medlemmar i föreningen och fondering av statsbidrag, som ej åtgår för amor— tering av lånfången del av köpeskilling för tjur, m. m.
Hushållningssällskap, som önskar statsbidrag till tjurföreningsverksamhet, skall därom före ingången av det år, för vilket bidraget sökes, till lantbruks— styrelsen ingiva till Kungl. Maj:t ställd ansökning. Av Kungl. Maj:t beviljat bidrag till verksamheten utbetalas av lantbruksstyrelsen till hushållningssäll- skapet i den mån sällskapet styrker sig hava för ändamålet haft kostnader av beskaffenhet att kunna gäldas av statsmedel.
Berättelse över nästföregående års tjurföreningsverksamhet skall av hus- hållningssällskap ingivas till lantbruksstyrelsen årligen före den 1 februari enligt av styrelsen fastställt formulär.
Jämlikt kungörelse den 9 maj 1941 (nr 248) kan hushållningssällskap. er- hålla statsbidrag för att utlämna till sådan förening, som har till syfte att underlätta och ordna undersökning av och kontroll å utfordringen och av- kastningen av sina medlemmars nötkreatursbesättningar (kontrollförening),
av bidrag till anskaffande av erforderlig utrustning för kontrollverksamhetens anordnande (organisationsbidrag), till nämnda verksamhets uppehållande (årligt bidrag) och till övervakning av kontrollförenings verksamhet.
Organisationsbidrag utgår i de fall, då bestämning av mjölkens mängd och fetthalt samt foderkontroll m. m. verkställas av kontrollassistent vid besök inom föreningsmedlems kreatursbesättning (fullständig respektive ofullstän- dig kontroll; se nedan), med belopp, motsvarande kostnaden för anskaffande av erforderlig utrustning för varje assistentbefattning, som inrättas, dock högst 400 kronor för varje befattning. Såsom förutsättning för organisations- bidrags anvisande i dessa fall gäller, att lantbruksstyrelsen finner vederbö- rande befattning vara för ändamålet behövlig, och — där ej Kungl. Maj:t för särskilt fall medgiver annorlunda — att genom befattningens inrättande det högsta antal sådana befattningar, som eljest efter den 1 oktober 1932 funnits inom området, ökas. I övriga fall (kontroll genom provmjölkningsringar; se nedan) utgår organisationsbidrag med belopp, som motsvarar kostnaden för anskaffande av utrustning åt föreningsmedlemmarna för erforderlig under— sökning och kontroll, dock högst med 3 kronor per medlem.
Årligt bidrag utgår i de fall, då bestämning av mjölkens mängd och fett- halt samt foderkontroll m. m. verkställas av kontrollassistent vid besök inom föreningsmedlems kreatursbesättning minst 12 gånger årligen (fullständig kontroll), med högst 10 kronor per medlem med besättning om högst 15 kor. Då eljest bestämning av mjölkens mängd och fetthalt samt foderkontroll m. m. verkställas av assistent vid besök inom medlems besättning (ofullstän- dig kontroll), utgår årligt bidrag med högst 7 kronor per medlem med besätt- ning om högst 15 kor. Vid annan form av kontrollverksamhet (kontroll genom provmjölkningsringar) uppgår det årliga bidraget till 50 öre för varje ko, till- hörig medlem med kreatursbesättning om högst 10 kor.
Bidrag till övervakning av kontrollförenings verksamhet får utgå med högst 40 kronor årligen för varje inom hushållningssällskapets område inrät- tad kontrollassistentbefattning.
För att kontrollförening skall kunna komma i åtnjutande av organisations- bidrag eller ärligt bidrag fordras, bl. a., i regel, att föreningens verksamhets- område omfattar hushållningssällskapets hela område. För erhållande av år- ligt bidrag vid fullständig, respektive ofullständig kontroll ävensom bidrag till övervakning kräves vidare, att av hushållningssällskapet eller vederbö- rande landsting eller eljest för ändamålet tillskjutes minst lika stort belopp som sagda bidrag.
Beträffande övervakningen av kontrollverksamheten må i övrigt hänvisas till utredningens redogörelse härutinnan i det följande.
Hushållningssällskap, som önskar erhålla statsbidrag till kontrollförenings- verksamheten, skall före ingången av det år, för vilket statsbidrag sökes, till lantbruksstyrelsen ingiva till Kungl. Maj:t ställd ansökning enligt av styrel- sen fastställt formulär. Årligen före den 1 december skall hushållningssäll- skap, som erhåller statsbidrag till kontrollföreningsverksamheten, till lant-
bruksstyrelsen ingiva ekonomisk berättelse enligt av styrelsen fastställt for— mulär över verksamheten under nästföregående kontrollår.
Av Kungl. Maj:t beviljat anslag till organisationsbidrag och årligt bidrag skall utbetalas till vederbörande hushållningssällskap av lantbruksstyrelsen i den mån sällskapet styrker sig för nämnda ändamål haft kostnader av be- skaffenhet att kunna gäldas av statsmedel. Till övervakning av ifrågavarande verksamhet beviljat statsbidrag skall utbetalas till vederbörande hushåll- ningssällskap av lantbruksstyrelsen, så snart beslut rörande statsbidraget meddelats och medel finnas tillgängliga för ändamålet.
För med statsmedel understödda åtgärder till fåravelns främjande gälla be- stämmelserna i reglementet den 24 april 1936 (nr 115) i ämnet med däri genom kungörelserna nr 376/1937 och 290/1942 gjort tillägg och vidtagna ändringar samt för statsbidrag till dylika åtgärder kungörelsen den 24 april 1936 (nr 146) med däri genom kungörelserna nr 377/1937, 233/1939 och 291/1942 gjorda ändringar.
Varje hushållningssällskaps område utgör i de uti reglementet berörda av- seendena ett distrikt. Inom distriktet skall i regel varje år anordnas bagg- besiktning .genom en besiktningsman, som utses av lantbruksstyrelsen på förslag av vederbörande hushållningssällskaps förvaltningsutskott. Besiktning får ske allenast av djur, tillhörande den eller de raser, som lantbruksstyrel- sen på förslag av vederbörande hushållningssällskaps förvaltningsutskott be- stämmer för de olika distrikten eller delar därav. I reglementet finnas bestäm- melser om besiktningsmans åligganden och för besiktningens utförande.
För bagge, som vid besiktning enligt reglementet godkänts för intagande i riksstambok över avelsfår, kan av statsmedel utgå bagghållningsbidrag med högst 30 kronor. Då fråga är om bagge, tillhörig baggförening, som är orga— niserad enligt reglementets bestämmelser, skall bidraget innehållas av hus— hållningssällskapet och vid anskaffande av bagge i mån av behov lyftas av föreningen. Då fråga är om bagge, tillhörig annan baggägare, som är brukare av högst 40 hektar odlad jord, utgår bidraget under villkor, att baggen under det sist förflutna året bevisligen mot av besiktningsmannen såsom skälig prö- vad avgift upplåtits till betjänande av minst 10 tackor, tillhöriga andra än baggägaren. För icke stamboksberättigad bagge må bagghållningsbidrag utgå enligt de närmare grunder, som lantbruksstyrelsen' äger fastställa.
Bagge, som bevisligen lämnat särskilt framstående avkomma, kan enligt av lantbruksstyrelsen fastställda grunder tilldelas avelsdiplom. Sådant till- thandahålles av lantbruksstyrelsen och utfärdas av hushållningssällskapet efter förslag av besiktningsmannen.
Med bidrag av statsmedel kan bildas baggförening för tillgodoseende av lokalt baggbehov samt för höj-ande i övrigt av fårskötseln inom orten. Bidra- get utgår med högst så stort belopp, som hushållningssällskapet eller veder- börande landsting -— vart för sig eller i förening —— anvisat för samma ända— mål, dock högst 50 kronor per förening. För att förening skall erhålla stats- bidrag, skall den uppfylla vissa i bestämmelserna närmare angivna villkor. Genom lantbruksstyrelsens försorg skola föras riksstamböcker över avels-
får av svensk lantras, cheviot-, shropshire- och oxforddownras. Stamboks- föringen verkställes numera på lantbruksstyrelsens uppdrag av styrelsen för svenska fåravelsföreningen. Det åligger hushållningsällskap, inom vars om- råde med statsmedel understödd baggbesiktning äger rum, att på föreskrift av lantbruksstyrelsen låta genom vederbörande besiktningsman föra förbe- ,redande avdelning till riksstambok enligt de regler, lantbruksstyrelsen med- delar.
För säkerställande av tillgången till lämpliga avelsbaggar kunna inom Kop- parbergs län och de norrländska länen fåravelsstationer bildas och upprätt- hållas med bidrag av statsmedel. Bidraget utgår med högst så stort belopp, som hushållningssällskapet eller vederbörande landsting — vart för sig eller i förening — anvisat för ändamålet, dock högst 300 kronor per år till station inom Kopparbergs län och 100 kronor per år till station inom de norrländska länen. För erhållande av bidrag skall fåravelsstation uppfylla vissa i bestäm- melserna angivna villkor.
Till förening, som bildats i syfte att anordna gemensam betesgång för med- lemmarnas får (fårsambetesförening), kan utgå statsbidrag under villkor, att i det gemensamma betet deltagande fårbesättningar bestå av lägst 100 får och lamm. Såväl organisationsbidrag som årsbidrag kan beviljas. Organisa- tionsbidrag får utgöra högst så stort belopp, som föreningen utgivit för orga- nisation, dock ej mer än 300 kronor, då fårbesättningarna bestå av tillhopa lägst 100 och högst 250 får och lamm respektive 500 kronor, då sagda besätt- ningar bestå av mer än 250 får och lamm. Årsbidrag utgår under de fem år, som närmast följa efter det år, varunder organisationsbidrag beviljats med högst det belopp, som— föreningen under respektive år utgivit för anordnande av fårsambete, dock ej mer än allt efter fårantalet 200 resp. 300 kronor under det första året, 150 resp. 200 kronor under vartdera av det andra och tredje året samt 100 resp. 150 kronor under vartdera av det fjärde och femte året.
Framställning från hushållningssällskap om statsbidrag till fåravelns främ- jande skall — ställd till Kungl. Maj:t — ingivas till lantbruksstyrelsen före ingången av det år, för vilket bidrag sökes. Lantbruksstyrelsen utbetalar till vederbörande hushållningssällskap av Kungl. Maj:t beviljat statsbidrag med så stort belopp, som vederbörande styrker sig hava för ändamålet utgivit av beskaffenhet att kunna gäldas av stats-medel. Redogörelse för med stats- bidrag under nästföregående år vidtagna åtgärder till fåravelns främjande skall av hushållningssällskap avgivas före den 1 februari till lantbrukssty- relsen.
För med statsmedel understödda åtgärder till svinavelns främjande gälla dels reglementet den 16 mars 1928 (nr 45) för den med statsmedel under- stödda premieringen och stambokföringen av svin, med däri genom kungö- relsen nr 7/1932 gjord ändring, dels ock kungörelsen den 16 mars 1928 (nr 46) angående statsbidrag till svinavelns främjande med däri genom kungö— relsen nr 556/1937 gjord ändring. Genom kungörelse den 24 april 1936 (nr 114), ändrad genom kungörelsen nr 375/1937, har Kungl. Maj:t förordnat om
viss inskränkning av den med statsmedel understödda verksamheten för svinavelns främjande.
Enligt sagda reglemente utgör varje hushållningssällskaps område ett pre- mieringsdistrikt. Premieringen verkställes varje år av en i särskild ordning utsedd nämnd. Föreskrifter om premieringsnämndens uppgifter och premi- eringens verkställande återfinnas i reglementet. Såsom belöning vid premie- ring utdelas galtanskaffningsbidrag.
Genom lantbruksstyrelsens försorg föras riksstamböcker över till vissa ka- tegorier hörande avelssvin.
För premiering kan till hushållningssällskap utgå statsmedel med högst lika stort belopp, som sällskapet eller vederbörande landsting — vart för sig eller i förening — tillskjutit för ändamålet under året. Till galtanskaff- ningsbidrag utgår dock icke statsmedel med högre belopp än som motsvarar 1/0 av inköpskostnaden för vederbörande galt, om denne inköpts i samråd med vederbörande premieringsnämnd eller husdjurskonsulent, eller, om gal- ten utgör produkt av egen uppfödning, av det värde nämnden åsatt galten.
För bildande och upprätthållande av svinavelsstation inom de fyra nordli- gaste länen kan, därest vissa villkor uppfyllas, utgå statsbidrag till hushåll— ningssällskap med högst hälften av det belopp, som sällskapet för året ut- betalar för högst två sådana stationer inom sitt område. Statsbidraget får dock icke utgöra mer än 100 kronor för varje station.
Hushållningssällskap, som önskar erhålla statsbidrag för ifrågavarande ändamål, har att före ingången av det år, för vilket bidrag sökes till lant- bruksstyrelsen ingiva, till Kungl. Maj:t ställd ansökning därom. Lantbruks- styrelsen utbetalar till vederbörande hushållningssällskap av Kungl. Maj:t beviljat bidrag till så stort belopp, som sällskapet styrker sig hava utgivit av art att kunna gäldas av statsmedel. Årligen före den 1 februari skall hus- hållningssällskapets förvaltningsutskott till lantbruksstyrelsen avgiva berät— telse över de nästföregående år vidtagna, med statsmedel understödda åt- gärderna till svinavelns främjande.
I detta sammanhang må jämväl erinras om att till täckande av kostna- derna för avkastningsbedömning rörande avelssvin utgår särskilt statsanslag till anstalten för husdjursförsök samt till försöksstationerna i Hallsberg och Åstorp. Anslaget disponeras av lantbrukshögskolan.
För med statsmedel understödda åtgärder till getavelns främjande gälla be- stämmelserna i reglementet den 23 maj 1930 (nr 186) i ämnet. I kungörelse den 23 maj 1930 (nr 187) med däri genom kungörelsen nr 557/1937 vidtagna ändringar är stadgat angående statsbidrag för ändamålet. Under senare år har ifrågavarande verksamhet i viss omfattning begränsats genom olika kun- görelser.
Enligt gällande författningsbestämmelser skall verksamheten omfatta alle- nast bildande och upprätthållande av getavelsstationer, förande av riksstam- bok över getter samt utstationerande av avelsbockar. Endast getter av svensk lantras och av saanenras göras till föremål för vederbörande åtgärder. Be- träffande getavelsstation skola vissa bestämmelser rörande djurantal m. m.
lända till efterrättelse såsom villkor för statsunderstöd till stationen. Genom lantbruksstyrelsens försorg skola uppläggas och föras riksstamböcker över avelsgetter av nämnda båda raser. Vissa föreskrifter rörande stamboksföringen återfinnas i bestämmelserna. Författningsenlig utstationering av avelsbockar skall ske genom hushållningssällskap eller getavelsstation. För utstationering får icke användas annan bock än sådan, som härstammar från getavelssta- tion eller från av lantbruksstyrelsen godkänd besättning. Fråga om nyan- skaffning av bock för utstationering skall underställas den prövning, lant- bruksstyrelsen föreskriver.
Till hushållningssällskap kan utgå statsbidrag dels för bildande av get- avelsstation-, organisationsbidrag, med högst 800 kronor, dels såsom årligt bi- drag till envar inom sällskapets område anordnad station med högst 400 kronor, dels' ock för anskaffning av bock för utstationering med högst så stort belopp, som sällskapet under året tillskjutit, dock ej mer än 25 kronor per nyanskaffad bock.
Hushållningssällskap, som önskar erhålla statsbidrag för ifrågavarande ändamål, har att före ingången av det år, för vilket bidrag sökes, till lant- bruksstyrelsen ingiva, till Kungl. Maj:t ställd ansökning härom. Lantbruks— styrelsen har att till vederbörande hushållningssällskap utbetala av Kungl. Maj:t beviljat bidrag med så stort belopp, som sällskapet styrker sig hava för ändamålet utgivit av art att kunna gäldas av statsmedel.
För fullständighetens skull må nämnas, att förutom till ovan omförmälda ändamål har vissa år av anslaget till nötboskapsavelns befrämjande utgått statsbidrag till bekämpande av ofruktsamhet hos svensk kullig boskap i en- lighet med bestämmelserna i kungörelsen den 26 maj 1939 (nr 238).
Av samma anslag utgå vidare statsbidrag för förande av riksstamböcker till avelsföreningarna för svensk kullig boskap, för svensk röd och vit bo- skap ävensom för svensk låglandsboskap.
Vidare må nämnas, att av anslaget till kontrollföreningsverksamheten för budgetåret 1942/43 5 000 kronor avsetts för utarbetande och utgivande genom kontrollnämndens försorg av berättelse över kontrollföreningsverksamheten.
Av anslaget till fåravelns befrämjande för budgetåret 1942/43 har ett belopp av 11 000 kronor tilldelats institutet för husdjursförädling för bedrivande av forsknings- och försöksverksamhet på fåravelns område.
Till befrämjande av fjäder/åaveln har riksdagen för budgetåret 1942/43 anvisat 36 000 kronor, vilket anslag tilldelats Sveriges fjäderfäavelsförening.
Vidare må statsbidrag utgå till åtgärder för främjande av biskötseln jäm- likt bestämmelserna i kungörelsen den 9 oktober 1917 (nr 672) i ämnet med däri genom kungörelserna nr 66/1927 och 558/1937 vidtagna ändringar. En- ligt dessa bestämmelser utgår statsbidrag för ändamålet till hushållningssäll- skap med halva det belopp, som sällskapet under året använt till åtgärder för biskötselns främjande. Hushållningssällskap, som önskar erhålla statsbidrag för ändamålet, skall före ingången av det år, för vilket bidraget sökes till lant— bruksstyrelsen ingiva, till Kungl. Maj:t ställd ansökning. Vidare åligger hus-
hållningssällskap att årligen före den 1 mars avgiva berättelse över ifråga- varande verksamhet under nästföregående år.
I följande sammanställning hava införts beloppen i kronor av de stats- bidrag, som för främjande i allmänhet av nötboskapsaveln, för understöd åt kontrollföreningsverksamhet samt för främjande av fåraveln, svinaveln och biskötseln enligt ovan refererade bestämmelser beviljats hushållningssällska- pen för år 1941:
iFälillåjäalifeet eUnderstöd Främ- _ Främ- . Fråim- .. 26:22:53: har: rar—V nr.:: R*WISS verksamhet aveln aveln skötseln
Stockholms läns o. stads 7 500 2 355: 50 150 1 250 175 11 430: 50 Uppsala läns .......... 5 000 2 352: — 1 100 500 175 9 127: — Södermanlands läns . . . . 12 000 9 045: 50 60 1 250 225 22 580: 50 Östergötlands läns ...... 13 500 14 850: — 250 2350 200 31 150: — Jönköpings läns ........ 10 200 12 397: — 300 1 280 200 24 377: -— Kronobergs läns. . , ..... 9 000 7 305: —- 500 800 200 17 805: — Kalmar läns norra . . . . 9 700 3 712: —— 150 900 175 14 637: -— Kalmar läns södra . . . . 7 500 4 421: — 140 2 000 250 14 311: —— Gotlands läns .......... 8 100 6 500: — 675 1 000 175 16 450: — Blekinge läns .......... 8 700 2 544: —— 150 1 500 175 13 069: —
i Kristianstads län ...... 11 900 17 935; _ 1 000 . 5 500 290 36 625: _- Malmöhus län .......... 7 300 10 230: —- 100 1 500 200 19 330: — Hallands län .......... 11 300 17 616: 50 100 1 000 175 30 191: 50 Göteborgs o. Bohus läns 8 100 5 377: 50 250 1 000 120 14 847: 50 Älvsborgs läns norra . . 12 200 2 362: — 700 950 225 16 437: —— '; Älvsborgs läns södra. . . . 13 700 s 259: — 750 800 175 23 684: __ | Skaraborgs läns ........ 14 500 14 171: — 400 3 500 220 32 791: -—- , Värmlands läns ........ 7 800 3 430: 50 600 800 250 12 880: 50 | , Örebro läns ............ 7 600 4 028: 50 250 800 175 12 853: 50 | Västmanlands läns . . . . 6 100 4 149: —— 100 1 000 250 11 599: -— ' Kopparbergs läns ...... 10 000 9 895: — 700 1 000 220 21 815: — i Gävleborgs läns ........ 9 200 8 943: 50 600 820 270 19 833: 50 | Västernorrlands _läns. . . . 12 300 4 907: 50 475 1 300 190 19 172: 50 i Jämtlands läns ........ 11 200 8 890: -— 100 -- 190 20 380: — ; Västerbottens läns ...... 8 600 9 198: — 2 600 1 100 100 21598: —- Norrbottens läns ...... 12 000 9 252: — 2 700 1 100 — 25 052: — Summa kronor 255 000 204127: —— 14 900 35 000 5 000 514 027: —
Slutligen må följande sammanställning lämnas över statsanslag för bud— getåret 1942/43, som omförmälts i det föregående av detta avsnitt eller eljest utgå på husdjursskötselns område (eventuella reservationer från tidigare bud- getår inberäknade) :
Hästpremiering . ......................... kronor 1249 000 Understöd åt hästavelstöreningar, stamboksfö- ring m. m. . . .......................... > 100 000 Demonstration i hovvärd och hovbeslag . . . . » ”6 000 kronor 355 000 Beträmjande i allmänhet av nötboskapsaveln:
Åtgärder genom hushållningssällskapen ...... kronor 255 000
Avelstöreningar .......................... >> 35 000
Undersökningar rörande ofruktsamhet hos svensk
kullig boskap .......................... » 10 000 » 8300 000
Understöd ät kontrollföreningsverksamhet .................... » 235 000 Svinavelns befrämjande:
Åtgärder genom hushållningssällskapen ...... kronor 35 000 Svenska svinavelsföreningen ................ » 44 000
Avkastningsbedömning rörande avelssvin . . . . » 535 900 , 74 900 Fåravelns befrämjande:
Åtgärder genom hushållningssällskapen ...... kronor 20 000 Svenska fåravelsföreningen ................ >> 47 000 Forskningsverksamhet ..................... » 11 000 ,, 33 000 Getavelns befrämjande .................................... » 3 000 Fjäderfäavelns befrämjande ............. . .................. » 36 000 Biskötselns befrämjande .................................... » 5 000
"12.50: 1 046 900.
B. Utredningens synpunkter och förslag.
1. Allmänna synpunkter.
Av föregående redogörelse för åtgärder från statsmakternas sida till hus- djursskötselns främjande framgår, att nuvarande bestämmelser för sagda åt- gärder och statsunderstöd till desamma äro meddelade i ett flertal författning- ar och äro för olika djurslag av mycket varierande innehåll. Ehuru givetvis sagda åtgärder måste vara i viss mån olika för skilda djurslag, synes det än- dock utredningen önskvärt, att bestämmelserna äro så enhetliga som möjligt samt att desamma —— för att betona de skilda ätgärdernas intima samhörighet —i största möjliga utsträckning sammanföras i en enda kungörelse. Förslag till dylik kungörelse återfinnes i slutet av detta avsnitt.
Vid övervägande av förevarande spörsmål har utredningen ansett, att dy- likt sammanförande med fördel kan venkställas i fråga om alla åtgärder till
1 Därav 30000 kronor av anslaget till avsättning till stuteriväsendets fond. * För detta anslag gälla bestämmelser i kungl. brev den 20 april 1934, ändrat den 12 maj 1939.
' Därav 50 000 kronor från fonden för svenska hornboskaps- ochffåravelns förädling. ' Bidraget avser budgetåret 1941/42 och har utgått ur anslaget till befrämjande i allmänhet av jordbruk och lantmannanäringar (1941/42: IX G 3). ' Bidraget utbetalas till lantbrukshögskolan.
nötboskapsskötselns, svinskötselns, fårskötselns, getskötselns, fjäderfäsköt- selns och biskötselns främjande. Däremot synas bestämmelser rörande åtgär- der till främjande av hästaveln böra liksom hittills meddelas i särskild ord-' ning. Såsom motivering härför må påpekas, dels att lantbruksstyrelsen, enligt vad utredningen inhämtat, förbereder förslag rörande ändrade bestämmelser för hästpremierigen, dels att statsunderstöd till hästavelns främjande utgår av särskilda medel, s. k. totalisatormedel. Även om sålunda bestämmelser rö- rande åtgärder i fråga om hästaveln böra meddelas i särskild ordning, varom upplysning torde böra lämnas i nu förevarande kungörelse (jämför 2 g), torde föreskrifter om andra åtgärder på hästskötselns område, särskilt dylika rörande utfodring, böra införas i sistnämnda kungörelse.
De statsmakternas åtgärder på husdjursskötselns område, som skola be- handlas i detta avsnitt, torde kunna uppdelas på två grupper, nämligen dels åtgärder för förbättring av djurmaterialet d. v. s. avelsverksamhet, dels åtgär- der i syfte att åstadkomma en rationell utfodring och vård av husdjuren. Där- till komma givetvis åtgärder i hygieniskt hänseende, såsom bekämpande av husdjurssjukdomar, främjande av god ladugårdshygien och dylikt. Dä emel- lertid bestämmelser för statsunderstöd-da åtgärder av sistnämnda slag icke lämpligen kunna införas i nu förevarande kungörelse, lämnas de i detta sam- manhang å sido. Utredningen har emellertid i andra avsnitt av betänkandet i samband med frågor rörande hus-hållningssällskapens byggnadskonsulte- rande verksamhet och angående hushållningssällskapens veterinärbakteriolo- giska laboratorier berört jämväl sagda åtgärder.
H usd jursavel. Husdjursaveln främjas för närvarande genom stamboksföring, utlämnande av statsunderstöd till bildande och upprätthållande av vissa föreningar med uppgift att för medlemmarnas räkning tillhandahålla handjur, utlämnande av statsunderstöd till enskilda personer eller hushållningssällskap för tillhanda- hållande av handjur samt till bildande och upprätthållande av avelsstationer inom vissa delar av landet.
I fråga om stamboksföring har utredningen icke funnit skäl att föreslå några principiella ändringar av nu gällande bestämmelser.
Statsunderstöd till ovannämnda föreningar utgår för närvarande, såsom av tidigare redogörelse framgår, efter olika grunder. Sålunda utgår statsbidrag årligen till tjur— och galtförening med belopp motsvarande viss del av djurets inköpspris eller i vissa fall dess värde. Till tjurförening utgår därjämte bidrag till försäkring och underhåll av tjur. Baggförening kan erhålla statsbidrag dels såsom organisationsbidrag, dels såsom årligt bidrag för hållande av bagge. Vidare må erinras om att årligt bidrag för hållande av bagge kan utgå till enskild person och bidrag till anskaffande av bock för utstatione- ring till hushållningssällskap eller getavelsstation, varjämte under senare år utlämnats statsbidrag till enskild person för inköp av tjurkalv.
Utredningen håller före, att statsbidrag, varom här är fråga, bör i'regel utgå allenast till föreningar av ovannämnt slag samt begränsas till att avse
täckande av kostnaderna för inköp av handjur och utgå med visst, i förhål- lande till djurets inköpspris eller värde beräknat årligt belopp. Däremot synes utredningen särskilt organisationsbidrag icke böra utgå. Utgifterna för förenings organisation, vilka —— utöver kostnaden för handjurs anskaf- fande —— i regel torde vara små, synas uptredningen böra bestridas av för- eningens medlemmar. Detsamma torde i regel böra gälla kostnaderna för handjurs försäkring och underhåll.
Skäl tala emellertid för att i vissa fall göra avsteg från nu angivna regler. Erinras må, att till hushållningssällskap för närvarande utgår statsbidrag för utlämnande till tjurförening av bidrag till underhåll av dels tjur, som genom .av lantbruksstyrelsen godkänd avkommeundersökning styrkts äga förmåga att efterlämna avkomma med särskilt goda mjölkanlag, dels vad angår de fyra nordligaste länen, tjur, som står uppställd i mindre ladugård. Utredning— .en håller före, att särskilt underhållsbidrag av statsmedel till tjur av först- nämnda slag icke synes vara påkallat. Däremot synas de relativt höga under- hållskostnaderna inom i varje fall vissa delar av de fyra nordligaste länen och Kopparbergs län motivera särskilt underhållsbidrag för tjur, uppställd i mindre besättning inom område av nämnda län, där underhållskostnader för tjur äro särskilt höga.
I vissa trakter — främst i avlägset belägna bygder och i skärgårdsområden — kunna endast med svårighet tjurföreningar bildas och upprätthållas. För att tillgodose dylika trakters behov av tjurar bör statsunderstöd kunna få ut— gå till enskild mindre jordbrukare för inköp av högst två, med i regel minst två års mellanrum inköpta tjurkalvar.
Slutligen synes utredningen skäl tala för att bibehålla hittillsvarande möj- lighet även för enskild person att erhålla statsunderstöd för hållande av bagge samt för hushållningssällskap att erhålla statsbidrag för utstationering av bock.
I detta sammanhang må erinras om att vissa hushållningssällskap för när— varande utlämna lån av egna medel till förvärv av tjurar och stundom även till förvärv av andra handjur. Villkoren för dessa lån variera. Bland annat gäller sålunda inom vissa hushållningssällskapsområden räntefrihet för dy- lika lån medan inom andra hushållningssällskaps områden lånen löpa med ränta.
Enligt utredningens mening är det önskvärt, att villkoren för lån av ifråga- varande slag äro desamma inom olika hushållningssällskaps områden. Då det vidare icke synes utredningen lämpligt, att utlämnande av lån för ifråga— varande ändamål skall vara beroende av de enskilda hushållningssällskapens tillgång till egna medel får utredningen föreslå inrättande av en särskild statlig lånefond för ändamålet, förslagsvis benämnd jordbrukets husdjurslåne- fond. Förslag till bestämmelser för denna fond återfinnas i särskilt, i slutet av detta avsnitt återgivet förslag till kungörelse. Till sagda förslag återkom- mer utredningen senare. Här må endast uttalas, att utredningen med hänsyn till de produktiva ändamål, för vilka ifrågavarande lån äro avsedda, samt de statsbidrag, som för närvarande utgå och enligt utredningens förslag jämväl
framdeles avses skola utgå för förvärv av handjur, vilket statsbidrag många gånger torde bliva liktydigt med bidrag till amortering av lån, anser, att lånen böra löpa med ränta.
Beträffande statsbidrag till bildande och upprätthållande av avelsstationer har utredningen icke ansett sig höra föreslå några principiella ändringar av nu gällande bestämmelser.
Ledningen och övervakningen av statsunderstödda åtgärder på avelsom- rådet tillkomma i första hand vederbörande hushållningssällskaps förvalt- ningsutskott. För närvarande handhaves dylik ledning och övervakning i regel av särskilt utsedd tjänsteman, i första hand vederbörande husdjurskonsulent. Enligt utredningens mening bör ifrågavarande verksamhet — i regel med un- dantag för hästpremiering »— liksom för övrigt all verksamhet på husdjurs- skötselns område ombesörjas av husdjurskonsulent. För ett önskvärt sam- ordnande av avelsarbetet med övrig verksamhet på husdjursskötselns om- råde, främst utfodringens rationalisering, synes utredningen nämligen dylik enhetlig ledning och övervakning betydelsefull. Utredningen har tidigare på tal om den husdjurskonsulterande verksamheten i allmänhet framhållit liknande synpunkter och har i detta sammanhang ånyo velat betona denna betydelsefulla fråga. Husdjurskonsulenten bör sålunda i regel tjänstgöra som besiktningsman. Endast i undantagsfall och där särskilda skäl därtill äro samt endast efter lantbruksstyrelsens medgivande hör till besiktningsman utses annan person än husdjurskonsulent.
Demonstrationsutfodring m. m.
Hushållningssällskapsutredningen har i åttonde kapitlet framfört vissa syn- punkter på hushållningssällskapens husdjurskonsulterande verksamhet. Ut- redningen har härutinnan bland annat uttalat, att det torde kunna ifrågasättas om icke husdjurskonsulenternas verksamhet i regel allt för mycket varit inriktad på frågor, berörande avelsverksamheten. Av utredningens berörda uttalande framgår vidare, att utredningen anser, att utfodringsspörsmålen varit föremål för allt för ringa uppmärksamhet. Enär utfodringens rätta be- drivande parallellt med rationellt avelsarbete och god husdjurshygien torde utgöra en viktig förutsättning för ett gott resultat av husdjursskötseln, har utredningen betonat vikten av en utvidgad upplysningsverksamhet på områ- det. Enligt utredningens mening bör denna verksamhets betydelse ytterligare framhållas genom att i förevarande kungörelse skyldighet stadgas för hus- hållningssällskap att genom husdjurskonsulents eller annan på utfodringens område sakkunnig persons försorg anordna ändamålsenlig undervisnings— och upplysningsverksamhet på husdjursutfodringens område. Påpekas må, att denna verksamhet bör omfatta samtliga husdjursslag, sålunda även hästar. '
Frågan om statsunderstöd till dylik verksamhet vid kurser har behandlats i åttonde kapitlet. Emellertid har utredningen i sagda kapitel jämväl fram- hållit, att det i stort sett torde vara möjligt uppnå goda resultat av upplys- ningsverksamheten endast om vederbörande tjänsteman kan peka på prak-
tiska resultat. Utredningen har därför förordat, att hushållningssällskapen vid planläggning av upplysningsverksamheten på utfodringens område,—sökte intressera framsynta jordbrukare inom skilda delar av sällskapets område, att under ledning av konsulenten och instruktören ordna sin utfodring så, att den kan tjäna som mönster för jordbrukarna i trakten. I förevarande sam— manhang må detta spörsmål och frågan om statsunderstöd till dylik verk- samhet, förslagsvis benämnd demonstrationsutfodring, upptagas till när— mare övervägande.
Icke minst i nuvarande tidsläge men givetvis även under normala för- hållanden torde utan närmare motivering kunna påstås, att utfodringen så långt som möjligt bör baseras på vid jordbruket ifråga producerade (hemma- producerade) fodermedel. En dylik utfodring bör emellertid planläggas så, att tillgängliga hemmaproducerade fodermedel såvitt möjligt fylla behovet under hela stallutfodringsperioden. För ändamålet bör upprättas en allmän utfodringsplan (grundutfodringsplan) ävensom på lämpligt sätt sammansatta foderstater.
Emellertid är det givetvis meningslöst att upprätta foderstater på grundval av huvudsakligen hemmaproducerade fodermedel, därest de å egendomen od— lade foderväxterna jämte tillgängliga animaliska fodermedel icke förmå till- godose de krav, som djuren hava på fodrets halt av specifika ämnen och på fodermedelskoncentrationen. Upprättandet av foderstater bör därför föregås av en på grundval av ortens naturliga produktionsbetingelser verkställd planläggning av fodermedelsproduktionen.
Av det sagda framgår, att demonstrationsutfodringen bör hava en trefaldig uppgift, nämligen dels att främja produktionen av sådana fodermedel, som erfordras för upprättande av lämpliga foderstater, dels att främja en ratio- nell användning av producerade fodermedel, dels ock att verka för använd- ning av sagda fodermedel speciellt för sådan produktion, för vilken förefint- liga avsättningsmöjligheter äro goda.
En dylik demonstrationsutfodring ställer givetvis betydande krav på veder- börande husdjurskonsulent och kräver intimt samarbete från hans sida med representanter för foderväxtodling, närmast vederbörande jordbruks- konsulent, och för jordbrukets ekonomiska föreningar, i första hand mejeri- och slakteriföreningar. Utredningen anser emellertid, att dylik demonstra- tionsutfodring är av sådan betydelse för såväl den enskilde som landet i dess helhet, att svårigheterna icke böra avskräcka samt att statsmakterna böra genom lämpligt avvägda statsunderstöd till hushållningssällskapen främ- ja anordnande av dylik verksamhet. Med hänsyn till vad ovan anförts synes utredningen att såsom villkor för statsbidrag för ändamålet bör gälla
att demonstrationsutfodringen anordnas i anslutning till en genom hus- hållningssällskapets försorg upprättad, på ortens naturliga produktionsbe- tingelser grundad plan för jordbruksproduktionens inriktning,
att jordbrukarna inom orten genom hus-hållningssällskapets försorg bere- das tillfälle att under sakkunnig ledning följa demonstrationsutfodringen, att hushållningssällskapet genom propaganda eller på annat lämpligt sätt
söker främja produktionen inom orten av de fodermedel, som erfordras för sådan utfodring, som tillämpas vid demonstrationsutfodringen, samt
att demonstrationsutfodringen pågår under minst fyra veckor i följd. Till frågan om statsbidragens storlek m. m. återkommer utredningen senare.
Fodermedelsanalyser.
Vid planläggning av husdjurens utfodring uppskattas fodrets näringsvärde i allmänhet med ledning av vissa för skilda foderslag angivna medelvärden, som grunda sig på ett begränsat antal kemiska analyser och utfodringsför- sök. Avvikelserna kring dessa medelvärden kunna emellertid vara betydande. Detta gäller icke minst ifråga om de vanligast förekommande foderväxter- na, vilkas näringsvärde påverkas av en mängd skilda faktorer såsom växt- beståndets botaniska sammansättning, sortval, klimat, jordmån, väderlek, gödsling, skördestadium och konserveringsmetod m. m. ävensom fortlöpande förädling av foderväxterna eller andra förändringar på foderväxtodlingens område. I fråga om näringsvärdet hos hö och saftfoder förekommer exem- pelvis en variationsbredd, som ej sällan uppgår till 30 a 40 procent av medel- värdet. Detta innebär, att husdjuren även vid en strängt genomförd individu- ell utfodringskontroll, därest fodermedlens kvalitet felbedömes, kunna tillde- las näringsmängder, som starkt avvika från deras verkliga behov.
För att kunna genomföra en rationell utfodring blir det av ovan angivna skäl i många fall nödvändigt att justera nämnda medelvärden med tillhjälp av särskilda fodermedelsanalyser. Behovet härav är givetvis särskilt starkt fram- trädande under nu rådande förhållanden, då det icke endast råder brist på oljekakor och sparsamhet sålunda måste iakttagas med alla högvärdiga foder- medel utan även en allmän förbättring av de hemmaodlade fodermedlens kvalitet är nödvändig. Dylik förbättring kan företrädesvis åstadkommas ge- nom skörd av vallarna på ett tidigt utvecklingsstadium och beredning av Ökade mängder AIV-foder eller artificiellt torkat gräs. Härför erfordras emel- lertid en omfattande upplysnings— och propagandaverksamhet, stödd på exakta uppgifter rörande vallskördarnas näringsvärde vid tillämpning av olika skörde- och konserveringsmetoder. Även för detta ändamål äro regel— bundet genomförda fodermedelsanalyser av behovet påkallade.
Ifrågavarande undersökningar skulle sålunda hava till uppgift att å ena sidan meddela för en rationell utfodring erforderliga uppgifter rörande foder- medlens näringsvärde och å andra sidan väcka ökat intresse för en förbätt— ring av de hemmaodlade fodermedlens kvalitet. För att fylla denna sin dubbla uppgift måste undersökningarna genomföras efter bestämd plan, varvid hus- hållningssällskapen lämpligen kunna medverka genom uttagning av foder- prov.
Hushållningsällskapsutredningen har haft under övervägande frågan om särskilt statsbidrag till hushållningssällskapen för ifrågavarande ändamål. Genom upplysningsverksamhet på området av hushållningssällskapens tjänstemän torde emellertid jordbrukarnas intresse för fodermedelsanalyser
kunna väckas och jordbrukarna bliva villiga att bestrida de i förhållande till dylika analysers betydelse ringa kostnaderna. Med hänsyn härtill har utred- ningen sålunda icke funnit sig böra föreslå statsbidrag för ändamålet. Utredningen vill emellertid i detta sammanhang framhålla önskvärdheten av att resultaten av utförda fodermedelsanalyser sammanställas och publice- , ras. I anledning härav får utredningen föreslå, att de lokala lantbrukskemiska ' kontrollstationerna åläggas att till förslagsvis husdjursförsöksanstalten insän- da dylika analysresultat för bearbetning och publicering genom anstaltens försorg. Tilläggas må att enligt vad utredningen inhämtat har lantbrukssty- relsen denna fråga under övervägande.
Avkastningskontroll.
För möjliggörande av en planmässig och ur ekonomisk synpunkt ända- målsenlig utfodring samt för underlättande av ett rationellt urval av produk- tionskraftiga djur kräves en ändamålsenligt ordnad avkastningskontroll av de enskilda djuren. För underlättande och ordnande av dylik avkastnings- kontroll utgår för närvarande bidrag av statsmedel. Enligt utredningens me- ning bör jämväl i fortsättningen dylik verksamhet stödjas från statsmakter— nas sida.
I fråga om statsunderstödd avkastningskontroll för svin, får och getter torde i kungörelsen närmare bestämmelser icke lämpligen kunna meddelas. Stadgas bör endast , att kontrollen skall anordnas på sätt lantbruksstyrelsen föreskriver. I detta sammanhang må erinras om att avkastningskontrollen rörande avelssvin handhaves av lantbrukshögskolan samt att medel härför anvisas under en särskild punkt i riksstaten. Då sagda verksamhet i första hand hör samman med husdjursskötselns främjande i allmänhet, synas medel härför böra anvisas tillsammans med anvisning för husdjursskötselns främ- jande i allmänhet. Erinras må, att Kungl. Maj:t den 1 november 1940 upp- dragit åt lantbruksstyrelsen att verkställa utredning rörande ifrågavarande verksamhet och avgiva förslag rörande dess framtida gestaltning.
Det synes utredningen lämpligt, att kontroll å nötkreaturens utfodring och avkastning (ladugårdskontroll) liksom för närvarande ordnas i enlighet med i kungörelsen närmare angivna föreskrifter. Ur principiell synpunkt får ut— redningen härutinnan anföra följande. *
Såsom av tidigare redogörelse för den statsunderstödda ladugårdskontrol— ' len framgår, må dylik kontroll anordnas antingen såsom fullständig kontroll, då bestämning av mjölkens mängd och fetthalt samt foderkontroll m. m. verkställas av kontrollassistent vid besök inom vederbörande jordbrukares kreatursbesättning minst tolv gånger årligen, eller såsom ofullständig kon— troll, då sagda uppgifter handhavas av kontrollassistent vid besök inom krea- tursbesättning ett mindre antal gånger årligen, eller oclc såsom kon-troll ge- nom s. k. provmjölkningsringar, d. v. s. vederbörande jordbrukare verkställer själv provtagning och vägning av mjölken, medan fetthaltsbestämning m. m. utföres av kontrollassistent å centralt belägen plats, vanligen vid mejeri. Såsom ovan antytts har ladugårdskontrollen till syfte dels att utgöra grund-
val för utfodringen, dels att underlätta urvalet av produktionskraftiga djur. För förstnämnda syfte torde samtliga tre ovannämnda kontrollformer vara- tillfredsställande. Då frågan gäller åstadkommande av urval av djur för stam- boksföring eller för försäljning såsom avelsdjur, torde emellertid endast den. fullständiga kontrollen kunna tillmätas officiellt vitsord. För den enskil- des urval för den egna besättningens rekrytering torde kontrollen genom. provmjölkningsringar i regel vara tillfyllest. Med hänsyn härtill synes utred— ningen den ofullständiga kontrollen knappast hava sådan betydelse, att sär-' skilt statsbidrag bör utgå för anordnande av dylik kontroll. Enligt utred- ningens mening böra sålunda de statsunderstödda kontrollformerna kunna begränsas till två, nämligen en form, motsvarande den nuvarande fullstän- diga kontrollen och förslagsvis benämnd officiell kontroll, samt en andra form motsvarande nuvarande kontroll genom provmjölkningsringar och för- slagsvis benämnd enskild kontroll.
Med hänsyn till vad tidigare anförts rörande husdjurskonsulents befatt— ning med upplysningsverksamhet på utfodringens område synes utred— ningen den nuvarande ordningen i fråga om ladugårdskontrollens organif satio'n icke tillfredsställande. Jämlikt kungörelsen den 9 maj 1941 (nr 248) angående statsbidrag till kontrollföreningsverksamheten, 9 5, är hushåll- ningssällskap, som erhåller statsbidrag till sagda verksamhet, skyldigt att enligt av lantbruksstyrelsen fastställd plan leda och övervaka kontrollverk- samheten såväl inom kontrollförening, vilken erhåller statsbidrag, som ock inom annan dylik förening, vilken förklarat sig villig att för ändamålet ställa sig under hushållningssällskapets inseende. Där hushållningssällskapets för- valtningsutskott så beslutar, må anordnandet av sagda övervakning uppdragas åt den i gällande bestämmelser om anordnande av kontroll över avelsbe- sättningar av vissa nötboskapsraser omförmälda kontrollnämnden. För över- vakningen skola av hushållningssällskapen eller, i förekommande fall, av kontrollnämnden anställas erforderligt antal överkontrollassistenter, vilkas kompetens blivit av lantbruksstyrelsen godkänd. Överkontrollassistents verksamhetsområde fastställes av lantbruksstyrelsen, varvid skall iakttagas, att åt överkontrollassistent uppdrages övervakning av i regel högst 75 kon- trollassistenters verksamhet.
Av kontrollnämndens redogörelse för verksamhetsåret 1939/40 framgår, att under sagda är endast nio hushållningssällskap själva anställt överkon- trollassistenter, medan hos kontrollnämnden anställda åtta dylika befatt- ningshavare övervakade verksamheten inom övriga sjutton sällskaps områ- den. Vissa av sistnämnda befattningshavares distrikt omfattade betydande områden. Sålunda hade en överkontrollassistent övervakningen inom Kro- nobergs läns, Kalmar läns södra och Blekinge läns hushållningssällskaps om- råden, en annan var verksam inom Älvsborgs län samt Göteborgs och Bohus län och en tredje inom ett så vidsträckt område som Gävleborgs, Väster- norrlands och Västerbottens län.
Enligt utredningens mening kunna distrikt av nu nämnd storlek icke vara lämpliga, då det gäller att bedriva en önskvärd propaganda för ökad an-
slutning till ladugårdskontrollen. Därtill kommer emellertid, att inom de hushållningssällskap, där övervakningen — närmast av ekonomiska skäl -— överlåtits på kontrollnämnden, torde vederbörande husdjurskonsulent stå i otillräcklig kontakt med den för en rationell utfodring av nötboskap grund- läggande kontrollverksamheten.
För den husdjurskonsulterande verksamhetens rätta bedrivande kräves enligt utredningens mening oundgängligen, att jämväl ladugårdskontrollen ställes under husdjurskonsulenternas ledning, dock icke så, att själva över- vakningen av assistenterna och vad därmed äger samband direkt handhaves av konsulenterna. Sistnämnda uppdrag torde med fördel kunna anförtros — -vid sidan av andra uppgifter — åt husdjursinstruktörerna. De nuvarande .överkontrollassistentbefattningarna höra i samband härmed indragas. Jäm- väl kontrollnämnden synes samtidigt kunna upplösas.
Enligt ovannämnda redogörelse från kontrollnämnden voro under verk- samhetsåret 1939/40 inom sex hushållningssällskaps områden kontrollför- eningarna organiserade såsom smärre sammanslutningar med endast en kon- trollassistent (lokala kontrollföreningar), medan inom sjutton hushållnings- sällskap sagda föreningar voro organiserade som i regel en kontrollförening, ..Omfattande sällskapets hela område (centrala kontrollföreningar). I tre fall förekommo såväl lokala som centrala kontrollföreningar inom samma om- råde och i ett fall hade två eller flera lokala kontrollföreningar anställt ge- mensam kontrollassistent. Kontrollnämnden anför, att de centrala kontroll- föreningarna visat sig särskilt ändamålsenliga under rådande utomordentliga förhållanden. Kungl. Maj:t har numera föreskrivit, att föreningarnas verk- samhetsområden från och med den 1 juli 1940 skola omfatta hushållnings- sällskaps hela område, där ej lantbruksstyrelsen på framställning av hus- hållningssällskapet annorlunda beslutar.
Utredningen vill för sin del i likhet med kontrollnämnden uttala sig till förmån för en centralisering av kontrollföreningsverksamheten, där så ej re- dan skett. Enligt utredningens förmenande 'kan emellertid vidare ifrågasättas, .om icke inom vissa hushållningssällskaps områden steget kunde tagas fullt —ut och ladugårdskontrollen inordnas såsom en del av hushållningssällskapens .egen verksamhet, vilket skulle innebära att även de centrala kontrollför- eningarna skulle upphöra. Utredningen håller sålunda före, att sagda för- eningars betydelse icke alltid torde stå i proportion till den betydande appa- rat, som de utgöra. Det torde vidare ofta bliva i huvudsak på husdjurskonsu- lentens och honom underställd instruktörs upplysningsverskamhet och över- vakning, som verksamheten kommer att vila och dess utveckling att bero, därest utredningens förslag i det föregående genomföres. Föreningens möj- ligheter att påverka verksamheten torde ofta vara små och dess betydelse sy- nes ligga i huvudsak på det psykologiska området. Emellertid torde obliga- torisk anknytning av ladugårdskontrollen till hushållningssällskapens verk- samhet icke böra föreskrivas, utan synes det böra ankomma på hushållnings- sällskapet att efter samråd med kontroll'förening besluta härom. Påpekas _;må, att därest dylikt beslut fattas, bliva kontrollassistenterna anställda hos
hushållningssällskapet såsom extra befattninghavare i enlighet med utred- ningens förslag i det följande rörande hos sällskapen anställda assistenter i allmänhet. Härigenom torde möjlighet även öppnas för hushållningssällska- pen, att i den mån kontrollassistenterna icke bliva fullt sysselsatta inom sitt egentliga verksamhetsområde, använda dem inom försöksverksamheten, ung- domsverksamheten 0. s. v. Påpekas må, att hushållningssällskaps övertagan- de av kontrollverksamheten icke i och för sig behöver innebära någon ändring i assistenternas avlöningsförmåner. Hinder synes utredningen sålunda icke böra möta mot statsbidrag till ladugårdskontroll, anordnad genom hushåll- ningssällskaps egen försorg.
Statsbidragsbelopp.
Beträffande behovet av statsbidrag för i det föregående omförmälda ända- mål samt statsbidragens storlek och därmed sammanhängande frågor synes utredningen tvenne principiella spörsmål böra beaktas.
Enligt nuvarande grunder gäller som villkor för flertalet statsbidrag till husdjursskötselns främjande, att minst lika stort belopp som statsbidraget anvisas av vederbörande hushållningssällskap eller eljest av medel från orten. Motiveringen för införande av denna halveringsprincip torde hava varit, att man därmed ansett sig hava skapat en viss garanti för att ortsintresse för verksamheten förefunnes, samt att sparsamhet med allmänna medel iakt- toges.
Utredningen är för sin del icke övertygad om att sagda halveringsprincip innebär verkliga fördelar. Vad ,ortsintresset angår må sålunda påpekas, att nämnda princip i realiteten innebär, att ett hushållningssällskap med rela- tivt stora egna tillgångar äger möjlighet att dokumentera ett större intresse än ett sällskap med små egna resurser, oaktat i verkligheten jord-brukarna inom sistnämnda hushållningssällskaps område kanske hysa större intresse för ifrågavarande verksamhet samt måhända hava med hänsyn till jordbru- kets struktur och -produ'ktionsförhållanden större behov av understöd till den- samma än jordbrukarna inom förstnämnda hushållningssällskaps område. Att ett visst hushållningssällskap anvisar relativt litet anslag av egna medel för verksamheten 'behöver sålunda icke tyda på ett jämförelsevis litet intresse från orten utan utgör en nödtvungen besparingsåtgärd från sällskapets sida på grund av bristande medelstillgång. Denna nödtvungna inknappning kom- mer sålunda att bliva till nackdel för jordbruket. Enligt utredningens mening är en bestämmelse, som kan medföra sådana konsekvenser, icke lämplig. Ortsintresset torde till fullo dokumenteras genom att exempelvis en tjur- förenings medlemmar måste helt bestrida kostnaderna för tjurens under- håll. Då vidare slöseri med allmänna medel synes kunna stävjas genom exakta bestämmelser rörande de högsta statsbidragsbelopp, som må utgå för skilda ändamål, håller utredningen bestämt före, att nu gällande halve- ringsbestämmelse bör i princip övergivas.
Det andra principiella spörsmålet gäller frågan om beslut i bidragsfrågor. För närvarande gäller, att statsbidrag av ifrågavarande slag beviljas åt hus-
hållningssällskapen av Kungl. Maj:t efter förslag av lantbruksstyrelsen inom ramen för de av riksdagen anvisade medlen. Utredningen har i annat sam- manhang förordat, att beslut rörande vissa andra statsunderstöd, såsom till undervisningsverksamhet och produktionsbefrämjande förbättringsåtgärder i allmänhet, borde kunna fattas av lantbruksstyrelsen. Under åberopande av skäl, som därvid anförts, får utredningen föreslå, att på lantbruksstyrelsen i regel skall ankomma att besluta jämväl rörande statsbidrag till de ändamål, varom här är fråga. Till undantagen från denna regel återkommer utredning- en senare.
2. Speciell motivering till förslag till kungörelse angående med statsmedel understödda åtgärder till husdjursskötselns främjande i allmänhet.
1—2 55. Beträffande innehållet i dessa paragrafer må hänvisas till ovanstående all- männa synpunkter.
3 %.
Riksstamböcker över nötboskap och får föras för närvarande av veder- börande avelsföreningar, medan däremot riksstamböcker över svin och get- ter föras av lantbruksstyrelsen. Enligt utredningens mening bör stamboks- föringen åvila lantbruksstyrelsen, som dock bör äga rätt att, där så fin- nes lämpligt, överlåta ifrågavarande uppgift på vederbörande avelsförening.
Reglerna för stamboksföring torde böra fastställas av lantbruksstyrelsen och närmare bestämmelser härutinnan icke ingå i nu förevarande kungö— relse. I densamma böra endast vissa allmänna föreskrifter lämnas rörande villkoren för djurs införande i riksstambok.
4 &.
Ifråga om nötboskap gäller, att besiktning av djur för införande i riks— stambok skall, där lantbruksstyrelsen icke för särskilt fall annorlunda för- ordnar, verkställas av en urvalsnämnd, bestående av två ledamöter, varav den ene, som tillika i regel skall fungera som ordförande, förordnas av ve— derbörande avelsförening och den andre utses för vederbörande hushåll- ningssällskaps område av sällskapets förvaltningsutskott eller, efter förslag av utskottet, av vederbörande avelsförening. För båda ledamöterna i urvals- nämnden utses i samma ordning erforderligt antal suppleanter.
Ifråga om svin gäller, att stamboksföring verkställes vid svinavelsstationer och andra avelsbesättningar, vilka lantbruksstyrelsen finner vara av större betydelse för landets svinavel, på sätt lantbruksstyrelsen kan finna skäl före— skriva, och i övriga fall av vederbörande svinpremierin-gsnämnd.
Besiktning av får för stamboksföring verkställes dels av baggbesiktnings- man, dels av statskons-ulenten i fårskötsel, när denne i sådan egenskap verk- » ställer förrättning inom fårbesättning.
Stamboksföring av getter verkställes av statskonsulenten i får- och getsköt- sel eller vid förfall för denne av person, som lantbruksstyrelsen därtill för- ordnar.
Enligt utredningens förslag skall besiktning av djur, som anmälts till in- förande i riksstambok, verkställas av en urvalsnämnd, bestående av två ordinarie ledamöter, av vilka den ene jämte suppleant för honom förordnas av lantbruksstyrelsen eller, där avelsförening för stambok, av föreningen och den andre utgöres av i 10 % omförmäld besiktningsman eller, vid förfall för denne, av för honom utsedd suppleant. Påpekas må, att utredningen icke funnit skäl bibehålla den ifråga om nötboskap nu gällande bestämmelsen, att den ledamot, som utses av avelsförening, i regel skall fungera som ord- förande. Enligt utredningens mening erfordras icke särskild ordförande.
Emellertid torde i vissa fall besiktning genom urvalsnämnd bliva alltför dyrbar. Med hänsyn härtill har utredningen alternativt föreslagit, att besikt- ning m'åtte kunna verkställas av endera av de ordinarie ledamöterna ensam eller vid förfall för denne av dennes suppleant ensam. På lantbruksstyrelsen torde böra ankomma att för varje husdjursras bestämma, på vilket av ovan- nämnda sätt besikning skall ske.
Förslaget om bestämmelser rörande inregistrerings- och besiktningsavgifter ansluter sig i huvudsak till nu gällande och torde icke kräva särskilda kom- mentarer.
5 &. Vad i denna paragraf föreslås ansluter sig i huvudsak till nu gällande före- skrifter för kontrollregister, dock med tillägg av de i 2 mom. föreslagna be- stämmelserna rörande avgift för utdrag ur kontrollregister.
6 &.
Beträffande i 1 mom. föreslagna bestämmelser må hänvisas till tidigare framförda allmänna synpunkter.
För att förening skall kunna komma i åtnjutande av statsbidrag gälla för närvarande för olika husdjursslag mycket varierande bestämmelser.
Sålunda gäller för tjurförening att föreningens stadgar äro upprättade i enlighet med av lantbruksstyrelsen fastställda grunder och godkända av hushållningssällskapets förvaltnings- utskott,
att föreningen håller riksstamboksförd eller till intagning i riksstambok berättigad tjur av den ras förvaltningsutskottet bestämmer,
att antalet medlemmar i föreningen utgör minst fem och att minst halva antalet av föreningens kor tillhör ägare eller brukare, som idkar jordbruk såsom huvudsaklig näring eller väsentlig binäring och vilkens odlade jord icke överstiger 40 hektar eller den mindre areal, som lantbruksstyrelsen på därom av förvaltningsutskottet gjord ansökning bestämmer för visst om- råde,
att föreningen tillhörig tjur på anfordran av besiktningsman uppvisas å tid och plats, som av honom bestämmes, att föreningen till hushållningssällskapet avlämnar förbindelse att, därest ett för amortering av lånfången del utav köpeskilling för tjur tilldelat bidrag eller del därav ej behöver tagas i anspråk för avsett ändamål, fondera be- loppet i enlighet med de bestämmelser, som av hushållningssällskapets för- valtningsutskott meddelas, ävensom att, därest föreningen upplöses, genom sällskapet återbetala sålunda fonderat belopp, samt att föreningen över sina inkomster och utgifter för noggranna räkenskaper och håller dem tillgängliga för besiktningsmannen. I fråga om galtförening gäller att föreningen består av minst åtta medlemmar med minst tjugo hos för— eningen inregistrerade moderdjur samt innehar minst en fargalt, skolande samtliga föreningen tillhöriga galtar uppfylla bestämmelserna för intagande i riksstambok över avelssvin, att minst 75 procent av moderdjuren tillhöra sådana föreningsmedlem— mar, vilkas odlade jord icke överstiger femtio hektar och vilka ej i större omfattning driva svinskötsel med tillgodogörande av avfall från stad eller annat samhälle eller från industri- eller fabriksrörelse, att för varje galt, som ifrågakommer till premiering finnas minst tjugo hos föreningen inregistrerade moderdjur, att föreningen för sprängrulla enligt av vederbörande premieringsnämnd fastställt formulär, att föreningen över sina inkomster och utgifter för noggranna räkenskaper, vilka skola hållas tillgängliga för premieringsnämnden, samt att föreningen till hushållningssällskapet avlämnar förbindelse att, i det fall att galtanskaffningsbidrag ej skäligen behöver tagas i anspråk för täckande av utgift för inköp av galt, fondera i galtanskaffningsbidraget ingående stats- bidrag eller del därav i enlighet med de bestämmelser, som av hushållnings- sällskapets förvaltningsutskott meddelas, ävensom att, därest föreningen upp- löses, återbetala sålunda fonderat bidrag. Utan hinder av vad sålunda stadgats äger lantbruksstyrelsen efter fram- ställning av vederbörande hushållningssällskaps förvaltningsutskott medgiva, att inom de fyra nordligaste länen statsbidrag må utgå, oaktat antalet hos för- eningen inregistrerade moderdjur understiger tjugu eller icke uppgår till tjugu ,för varje galt, under villkor dock i vartdera fallet att antalet uppgår till minst _,tolv. Beträffande baggförening gäller att föreningens stadgar godkänts av vederbörande hushållningssällskaps förvaltningsutskott, att föreningen består av minst 5 medlemmar, vilkas fårbesättningar bestå av minst 20 hos föreningen tecknade tackor, att föreningen för varje påbörjat fyrtiotal tackor innehar minst en bagge; skolande samtliga föreningen tillhöriga baggar vara godkända för intagande i riksstambok samt av beskaffenhet att kunna godkännas vid besiktning,
att minst 75 procent av de tackor, som äro tecknade i föreningen, tillhöra föreningsmedlemmar, vilkas odlade jord icke överstiger 40 hektar och vilka idka jordbruk såsom huvudsaklig näring eller väsentlig binäring, samt
att genom föreningens organisation och arbetssätt sörjes för att bagge effek— tivt utnyttjas för betäckning av föreningsmedlemmarnas tackor samt betäck- ning genom bagglamm förhindras.
Slutligen gäller i fråga om bockförening ' att föreningen utgöres av minst 5 medlemmar, vilkas getbesättningar bestå av tillhopa minst 20 hos föreningen inregistrerade moderdjur samt för varje påbörjat fyrtiotal moderdjur minst en bock, som inköpts från statsunderstödd getavelsstation eller annan av lantbruksstyrelsen godkänd besättning och som före köpet vederbörligen godkänts för intagning i riksstambok och skall, därest förening innehar 2 bockar, för vilkas anskaffande statsbidrag utgått, minst 30 moderdjur vara inregistrerade i föreningen samt för varje bock därutöver, för vilken statsbidrag beviljats, minst ytterligare 20 moderdjur,
att föreningens stadgar innehålla föreskrifter i syfte att bock må bliva ef— fektivt utnyttjad för betäckning av föreningsmedlemmarnas getter samt att förhindra betäckning genom bockkillingar förmedelst dessas kastration eller tidiga avskiljande från hjorden, samt
att föreningens stadgar, upprättade i överensstämmelse med av lantbruks- styrelsen fastställda grunder, godkänts av hushållningssällskapets förvalt- ningsutskott.
Enligt utredningens mening böra de i kungörelsen givna bestämmelserna av ifrågavarande slag kunna förenklas och givas en för olika slag av föreningar enhetlig avfattning. Såsom allmän regel bör sålunda gälla, att föreningens stadgar icke stå i strid mot av lantbruksstyrelsen härutinnan utfärdade be— stämmelser.
Vidare bör stadgas, att föreningen skall hålla riksstamboksfört eller till intagning i riksstambok berättigat handjur av den ras förvaltningsutskot- tet bestämmer. Emellertid må erinras om att Kungl. Maj:t i proposition nr 109 till 1942 års lagtima riksdag föreslagit, att Kungl. Maj :t skulle på fram- ställning av hushållningssällskap äga förordna, att inom sällskapets verk- samhetsområde tjur icke finge användas till betäckning av kor, som tillhörde annan än tjurens ägare, och ej heller, där tjuren ägdes av två eller flera personer samfällt, till betäckning av kor, som tillhörde någon av dem enskilt, med mindre tjuren med avseende å härstamning uppfyllde de fordringar, som i förordnandet angåves. Beträffande sagda fordringar har föreslagits, bland annat, att tjurens fader skulle vara riksstamboksförd eller att tjuren skulle vara riksstamboksförd samt att det skulle ankomma på vederbörande hushåll- ningssällskap att föreslå, vilket alternativ som borde tillämpas inom sällska- pets område. Då förslaget till förordning i ämnet numera godkänts av riks- dagen, synes utredningen lämpligt, att ifråga om handjur, tillhörande för- ening av nu ifrågavarande slag, undantag från ovannämnda krav må kunna på förslag av vederbörande hushållningssällskaps förvaltningsutskott medgi- vas av lantbruksstyrelsen.
Antalet medlemmar i förening torde i regel icke böra understiga fem. Vi- dare synes böra föreskrivas, att minst halva antalet av föreningsmedlemmar— nas hondjur skall tillhöra ägare eller brukare, vars odlade jord icke översti- ger fyrtio hektar eller den mindre areal, som lantbruksstyrelsen på därom av hushållningssällskapets förvaltningsutskott gjord ansökning bestämmer för visst område. Däremot synes utredningen icke erforderligt med bestämmelse, att för varje handjur hos föreningen skall finnas ett visst antal hondjur. Antalet hondjur torde regleras automatiskt genom att med för litet antal hondjur språngavgiften, av vilken inkomsten icke får understiga underhålls— kostnaderna för handjur efter avdrag av eventuellt underhållsbidrag av stats- medel, blir allt för hög.
Föreningen tillhörigt handjur bör på anfordran av besiktningsman uppvisas å tid och plats, som av honom bestämmes. I detta sammanhang må påpekas, att utredningen icke funnit skäl bibehålla premiering av svin. Jämväl ifråga om detta djurslag torde besiktningsförfarandet vara tillfyllest.
Såsom en i viss mån ny bestämmelse har utredningen föreslagit, att för— eningsmedlemmarna tillhöriga hondjur skola efter beslut av förvaltnings- utskottet uppvisas å tid och plats, som utskottet bestämmer. Enligt utred— ningens mening borde det nämligen vara av värde för jordbrukarna inom en viss förening att tid efter annan erhålla en samlad bild av det hondjurs- material, som finnes inom föreningen. Utredningen förutsätter givetvis, att vid anordnande av dylika uppvisningar nödig hänsyn tages till att desamma icke medföra oskäliga kostnader för den enskilde jordbrukaren.
Vidare innebär förslaget, att föreningen över sina inkomster och utgifter skall föra noggranna räkenskaper enligt av lantbruksstyrelsen fastställt for- mulär och hålla dem tillgängliga för besiktningsmannen.
Med hänsyn till ladugårdskontrollens betydelse för en rationellt bedriven avel, bör stadgas, att tjurförenings medlemmar skola, där hushållningssäll- skapets förvaltningsutskott icke annorlunda bestämmer, vara anslutna till dylik kontroll.
Utredningen har icke funnit skäl bibehålla för närvarande för tjur- och galtförening gällande föreskrifter att fondera viss del av bekommet statsbi- drag. Vid införande på sin tid av sagda bestämmelse torde avsikten hava varit dels att efter hand möjliggöra för förening att med anlitande av fonds avkastning förvärva nytt handjur utan statsbidrag för ändamålet, dels att förhindra utnyttjande av beviljat statsbidrag för annat ändamål — exempel- vis för handjurets underhåll — än vartill detsamma vore avsett. Erfarenhe- ten har emellertid visat, att förstnämnda syfte torde med hittillsvarande stats- bidrag och räntesatser i regel icke uppnås inom överskådlig tid. Vidare med- för förvaltningen av föreningarnas fonder, vilken i regel torde handhavas av vederbörande hushållningssällskap, ett icke ringa arbete för sällskapet. Då vidare förvaltningen av överskott å statsbidrag under föreningens eget ansvar torde medföra ökad stadga för föreningen, anser sig utredningen böra föreslå upphävande av nu gällande bestämmelser rörande fondering. De fon—
& !
der, som hittills hopsamlats, höra i samband härmed ställas till vederbörande föreningars disposition.
För att emellertid förhindra, att en förening använder eventuellt överskott för täckande av underhållskostnaderna för handjur, exempelvis genom sänk- ning av språngavgiften, synes utredningen böra föreskrivas, att statsunder- stödd förening skall vara skyldig tillämpa en språngavgift av sådan storlek, att inkomsterna av densamma icke understiga underhållskostnaderna för handjur efter avdrag av eventuellt underhållsbidrag av statsmedel.
7 %. Beträffande förslaget i 1 mom. må hänvisas till vad härom i det föregående anförts. , Föreslagna bestämmelser angående bag-ghållningsbidrag och bockhåll- ningsbidrag överensstämma i huvudsak med motsvarande nu gällande före- skrifter, dock med tillägg, att dylika bidrag må utgå under villkor, att bagg- respektive bockförening icke finnes inom orten.
8—9 åå.
Föreslagna bestämmelser angående avelsstationer överensstämma i huvud- sak med nu gällande föreskrifter, dock med den ändringen, att bestämmel- serna om svinavelsstation utsträckts att gälla jämväl Kopparbergs län samt om fåravelsstation och getavelsstation inskränkts till Kopparbergs län och de fyra nordligaste länen.
10 %.
Beträffande i denna paragraf föreslagna bestämmelser må hänvisas till ut- redningens tidigare uttalande. Påpekas må, att för svin saknas för närva- rande föreskrifter rörande besiktning. För detta djurslag tillämpas system med premiering genom premieringsnämnd. Utredningen har emellertid i det föregående uttalat, att skäl icke synas föreligga att bibehålla nuvarande pre- mieringssystem ifråga om svin. Jämväl ifråga om getter saknas för närva- rande bestämmelser rörande besiktningsman.
11 &.
Enligt nu gällande bestämmelser åligger tjurbesiktningsman att tillse att avelsarbetet inom tjurförening bedrives på det med hänsyn till de föreliggande ekonomiska och utfodringstekniska förhållande-na lämpli— gaste sättet ävensom övervaka verksamheten i övrigt inom föreningen,
att vid anfordran biträda föreningen vid anskaffande av tjur samt därvid jämväl pröva skäligheten av tjurs inköpspris,
att kontrollera föreningstjurs skötsel och vård, - att lämna råd och upplysningar rörande skötseln av nötkreatur i allmän- het,
att verka för att föreningens medlemmar ansluta sig till kontrollförenings- verksamheten, samt
bestämmer avgiva förslag till fördelning av det anslag, som för året står till förfogande för utdelande av bidrag till tjurföreningar.
Besiktningsmän på fårskötselns område åligger enligt gällande bestäm- melser
att ombesörja för besiktningen erforderliga anordningar, till lantbruks- styrelsen, statskonsulenten i får-skötsel och hushållningssällskapets förvalt- ningsutskott insända plan för besiktningsresorna inom distriktet samt i god tid före besiktningens början på lämpligt sätt meddela allmänheten under- rättelse om tid och plats för densamma,
att på lämpligt sätt för djurägare förklara syftemålet med och grunderna för besiktning ävensom att underrätta deltagare om resultatet av bedöm- ningen av hans djur samt därvid demonstrera djurens förtjänster och fel, samt
att vid besiktningstillfällena lämna anvisningar för fåravelns höjande in- om orten samt i övrigt genom råd och upplysningar söka åvägabringa en förbättrad och lönande fårskötsel.
Föreslagna bestämmelser ansluta sig i huvudsak till ovannämnda för nöt- boskap gällande föreskrifter. Emellertid synas särskilda föreskrifter i kun- görelsen om besiktningsmans skyldighet att övervaka skötseln av djuren, att lämna råd och upplysningar rörande husdjursskötseln i allmänhet samt verka för anslutning till ladugårdskontrollen icke erforderliga. Däremot tor- de böra tilläggas, att det i förekommande fall skall åligga besiktningsman att verkställa i 2 & lagen den 14 juni 1928 om galtbesiktningstvång före— skriven prövning av galts lämplighet för betäckningsändamål och att utöva tillsyn å efterlevnaden av den av 1942 års riksdag antagna förordningen med vissa bestämmelser angående nötboskapsaveln.
12 5.
Enligt utredningens mening bör resekostnads- och traktamentsersättning till besiktningsman utgå efter de grunder, som gälla för husdjurskonsulent vid resa i tjänsten. Att härutinnan, såsom för närvarande gäller på nötbo- skapsskötselns område, stadga en mera förmånlig ersättning för annan be- siktningsman än husdjurskonsulent synes utredningen icke lämpligt. Hinder bör dock icke möta för hushållningssällskapet att därjämte besluta om dag— arvode till'annan besiktningsman än husdjurskonsulent eller annan befatt- ningshavare hos hushållningssällskap. Dylikt dagarvode torde emellertid i varje fall böra fastställas av lantbruksstyrelsen.
13 &.
Beträffande denna paragraf må hänvisas till utredningens tidigare uttalade allmänna synpunkter.
!
Beträffande denna paragraf må hänvisas till utredningens tidigare uttalav de allmänna synpunkter. Föreskrifterna i 4 mom. och 5 mom. överensstäm- ma i huvudsak med motsvarande nu gällande bestämmelser.
15—16 åå.
Beträffande dessa paragrafer må hänvisas till utredningens tidigare uttala- de allmänna synpunkter.
17 &.
Föreslagna bestämmelser rörande gemensamma fårbeten överensstämma i sak med nu gällande föreskrifter.
18 &.
Beträffande denna paragraf torde särskilda kommentarer icke erfordras. Påpekas må, att ifrågavarande avelsföreningar redan nu åtnjuta 'bidrag av statsmedel.
19 å.
De statsbidrag, som må utgå till i 6 & omförmälda föreningar, böra benäm- nas handjursbidrag.
Till tjurförening må för närvarande utgå bidrag av statsmedel
a) såsom bidrag för inköp av tjur med högst 350 kronor, därvid skall iakttagas, att bidraget icke må överstiga en tiondel av inköpskostnaden för tjuren eller, där densamma utgör produkt av egen uppfödning eller förvärvats genom byte, av det utav vederbörande besiktningsman tjuren åsatta värdet; samt
b) såsom bidrag till täckande av årskostnaden för tjurs försäkring med högst halva kostnaden härför.
Till hushållningssällskap må därjämte utgå statsbidrag till täckande av kostnaderna för besiktningsmans resor. Såsom allmänt villkor gäller dessutom, att statsbidrag må utgå med högst lika stort belopp, som hushållningssäll- skapet eller vederbörande landsting, vart för sig eller i förening, för ända- målet tillskjutit.
För svinpremiering må statsbidrag utgå till hushållningssällskap med högst lika stort belopp, som hushållningssällskapet eller vederbörande landsting, vart för sig eller i förening, för nämnda ändamål under året tillskjutit. Så- som belöning vid premiering utgående galtanskaffningsbidrag må dock av statsmedel icke utgå med högre belopp än som motsvarar en sjättedel av inköpskostnaden för galten eller, där galten utgör produkt av egen uppföd- ning, av det värde premieringsnämnden åsatt galten.
För bagge, som vid besiktning blivit godkänd för intagande i riksstambok över avelsfår må utgå bagghållningsbidrag med högst det belopp, som hus-— hållningssällskapet för ändamålet utgivit, dock högst 30 kronor för bägge,.
till vilken understöd utgått. Till bildande av baggförening må utgå stats- bidrag med högst så stort belopp, som hushållningssällskapet eller veder- börande landsting, vart för sig eller i förening, för nämnda ändamål anvisat under året, dock ej mer än 50 kronor för varje förening.
Slutligen må till bildande av bockförening utgå statsbidrag med högst så stort belopp, som vederbörande hushållningssällskap för ändamålet anvisat, .dock högst 50 kronor.
Enligt utredningens mening bör statsbidrag för inköp av handjur i prin- cip utgå med belopp, högst motsvarande föreningens verkliga utgifter för .ändamålet. I anslutning härtill finner utredningen lämpligt, att bidraget ifrå- ga, där hondjuret befruktas på naturlig väg, avväges i förhållande till det belopp, varmed inköpskostnaden eller, där handjuret utgör produkt av egen uppfödning eller förvärvats genom byte, det utav besiktningsmannen djuret åsatta värdet överstiger den inkomst, som må hava tillförts föreningen genom försäljning eller byte av sist i föreningens ägo befintligt handjur eller genom utbekommet försäkringsbelopp för dylikt handjur.
Emellertid är det av flera skäl angeläget, att handjur utnyttjas så länge som möjligt. Med hänsyn härtill föreslår utredningen, att statsbidraget ifrå- ga fördelas på det antal år, under vilka respektive handjur skäligen böra utnyttjas för avelsändamål eller ifråga om galtar tre år och ifråga om övriga slag av handjur fem år. Om handjuren utnyttjas under kortare tid än ovan sägs torde respektive föreningar själva böra vidkännas den merkostnad, som därav föranledes.
Enär det icke kan anses lämpligt, att det allmänna genom bidrag animerar förening att överbetala handjur eller inköpa i förhållande till hondjursmate- rialet alltför värdefullt handjur, anser sig utredningen vidare böra föreslå, att vederbörande besiktningsman skall pröva inköpskostnadens skälighet samt att bidragen i intet fall må beräknas å högre inköpskostnad än 2000 kronor för tjur, 450 'kronor för galt och 300 kronor för bagge eller bock. I anslutning härtill föreslår utredningen, att handjursbidrag årligen må utgå med högst följande belopp, nämligen till tjurförening 400 kronor, galt— förening 150 kronor, baggförening 60 kronor och till bockförening likaledes 60 kronor per handjur.
Emellertid skulle med de föreslagna grunderna en förening, som håller han- djuret under längre tid än tre respektive fem år erhålla ett större samlat statsbidrag än som motsvarar föreningens verkliga utgifter för ändamålet. Enär detta icke synes utredningen lämpligt, har utredningen ansett sig böra föreslå, att årligt handjursbidrag i intet fall tillhopa må överstiga den del av inköpskostnaden, som enligt ovan anförda grunder må bestridas med bidrag av statsmedel. När de sammanlagda årliga handjursbidragen uppnått detta belopp för visst handjur, må sålunda ytterligare handjursbidrag icke utgå.
Med hänsyn bland annat till att det kan befaras, att förening, som avytt- rar handjur till förmånligt pris, kan förledas att upplösa föreningen och ut- dela vinsten samt sedermera eventuellt bilda en ny förening, har utredning-
en föreslagit, att i fall då föreningen upplöses eller underlåtit hålla handjur under två år i följd, försäljningsvärdet av sist hållna handjur eller för det- samma utbekommen försäkring skall inlevereras till staten. Avdrag bör dock därvid få göras med det belopp, varmed kostnaden för förvärv av handjuret överstigit ovannämnda högsta inköpskostnad.
Behov av statsbidrag till försäkring av handjur synes utredningen icke föreligga, enär det torde ligga i medlemmarnas eget intresse att jämväl utan statsbidrag vidtaga dylik åtgärd. Ej heller torde särskilt statsbidrag böra ut- gå till täckande av kostnaderna för besiktningsmans resor. Såsom motive- ring härför må erinras om utredningens tidigare uttalande, att husdjurskonsu- lent i regel bör tjänstgöra som besiktningsman samt påpekas, att besiktning— arna i allmänhet torde kunna verkställas i samband med annan förrättning i orten.
Däremot synes utredningen möjlighet böra öppnas för beviljande av han- djursbidrag jämväl i de fall, där hondjuren befruktas genom insemination (konstgjord befruktning). Statsbidragsbeloppet och villkoren för dess åtnju- tande torde i dylikt fall böra bestämmas av Kungl. Maj:t efter särskild pröv- ning.
Slutligen föreslår utredningen, att förening skall, innan statsbidrag för visst handjur första gången utbetalas till föreningen, till hushållningssällskapet avlämna förbindelse enligt av lantbruksstyrelsen fastställt formulär att upp- fylla stadgade villkor för handjursbidragets åtnjutande.
Underhållsbidrag må för närvarande utgå av statsmedel med högst 25 kronor, dock högst lika stort belopp, som hushållningssällskapet eller veder- börande landsting, vart för sig eller i förening, för ändamålet tillskjutit. Ut- redningen föreslår nu dylikt bidrag av statsmedel med högst 50 kronor för varje tjur.
Tjurkalvsbidrag föreslås utgå med högst 80 procent av inköpskostnaden för tjurkalven, dock ej mer än 400 kronor för varje tjurkalv.
Till enskild person må bagghållningsbidrag för närvarande utgå med högst det belopp, som hushållningssällskapet för ändamålet utgivit, dock högst 30 kronor för bagge, till vilken understöd utgått. Utredningen förslår nu dylikt bidrag av statsmedel med högst 40 kronor för varje bagge.
För utstationering av bock må hushållningssällskap åtnjuta statsbidrag med högst det belopp, som hushållningssällskapet för ändamålet tillskjutit, dock högst 25 kronor för varje bock. Utredningen föreslår nu bockhållningsbidrag med högst 30 kronor för varje bock.
Till bildande och upprätthållande av avelsstationer må statsbidrag för när— varande utgå med högst hälften av det belopp, som hushållningssällskapet visat sig hava för ändamålet utbetalt under året. Vidare begränsas ifråga- varande statsbidrag enligt följande:
Högsta Högsta antal belopp, stationer inom kronor varje län Svinavelsstation inom de fyra nordligaste länen, årligt bidrag 100 2 Fåravelsstation inom Kopparbergs län, årligt bidrag ...... 300 — ) » de norrländska länen, årligt bidrag .. 100 —— Getavelsstation, organisationsbidrag .................... 800 — » , årligt bidrag .......................... 400 —
Utredningen föreslår nu avelsstationsbidrag med högst 200 kronor för varje station, dock ej till mer än två stationer för ett vart ifrågakommande djurslag inom ett och samma län.
De föreslagna bestämmelserna för ladugårdskontrollbidmg till officiell respektive enskild kontroll överensstämma i huvudsak med nu gällande föreskrifter i ämnet för fullständig kontroll respektive kontroll genom prov— mjölkningsring, dock synes utredningen skäligt att årsbidrag för officiell kontroll sänkes från högst 20 kronor till högst 15 kronor för besättning om högst 15 kor samt att årsbidraget för den enskilda kontrollen ökas från 50 öre till en krona för varje ko inom besättning om högst 15 kor (för när- varande 10 kor), den senare ökningen motiverad bl. a. av kostnaderna för upplysningsverksamhet i samband med den enskilda kontrollen.
Beträffande utredningens förslag i fråga om statsbidrag till demonstra- tionsutfodring synas särskilda kommentarer icke erforderliga.
De av utredningen föreslagna bestämmelserna rörande fårbetesbidrag an- sluta sig till motsvarande nu gällande bestämmelser.
Till främjande av biskötseln må statsbidrag för närvarande utgå med högst hälften av det belopp, som av hushållningssällskapet utgivits såsom bidrag till inom sällskapets område verksam biodlareförening eller eljest. Utredningen har icke funnit skäl föreslå ändrad bestämmelse härutinnan.
Beträffande slutligen utredningens förslag att i regel borttaga nu gällande villkor för statsbidrag att minst lika stort bidrag anvisas från hushållninigS— sällskap eller landsting må hänvisas till allmänna motiveringen. I fråga (om statsbidrag till biskötseln torde dock villkoret fortfarande böra uPPfätth—ål— las, enär det icke torde vara möjligt att beträffande ifrågavarande bidrag föreskriva visst bestämt maximibelopp.
20—22 åå.
Beträffande de i dessa paragrafer föreslagna bestämmelserna torcb i all- mänhet särskilda kommentarer icke erfordras. Tidpunkten för hushålnings- sällskaps ingivande av framställning har angivits till före den 15 mars med hänsyn till den förordade omläggningen av hushållningssällskaps räken- skapsår till budgetår.
23—25 55.
Beträffande utredningens förslag i 23 ä 1 mom. om rätt för lantbruks- styrelsen att besluta i bidragsfrågor av omförmält slag må hänvisas till lut- redningens tidigare härutinnan gjorda uttalande. Åt hushållningssällskap
beviljade statsbidrag synas i regel höra av lantbruksstyrelsen utbetalas ome- delbart efter ingången av det budgetår, bidragen avse. Enligt utredningens mening är det icke skäligt eller nödvändigt, att utbetalningen skall ske först sedan verksamhetsberättelse avgivits. Skulle något sällskap icke förbruka utbetalat statsbidrag, bör givetvis skyldighet föreligga för sällskapet att åter- betala detsamma. Dylik återbetalning torde lämpligen kunna ske i samband .med avgivande av redogörelse över sällskapets verksamhet av ifrågavarande slag. Härom stadgas i förslagets 24 %. I samma paragraf har tidpunkten för hushållningssällskaps ingivande av berättelse med hänsyn till förordad om— läggning av sällskapens räkenskapsår till budgetår angivits till senast den 15 oktober.
I övrigt torde de föreslagna bestämmelserna i dessa paragrafer icke kräva särskilda kommentarer.
3. Speciell motivering till förslag till kungörelse angående lån från jordbrukets husdjurslånetond.
1—3 åå. Dessa paragrafer ansluta sig i tillämpliga delar till motsvarande för lån ur jordbrukets produktionslånefond av utredningen föreslagna bestämmelser.
4—5 55.
Beträffande läns amorteringstid synes utredningen skäligt, att densamma för lån till förvärv av tjur, bagge och bock fastställes till fem år och för lån till förvärv av galt till tre år.
I övrigt må beträffande bestämmelserna hänvisas till motiveringen för motsvarande föreskrifter för lån ur jordbrukets produktionslånefond samt till utredningens tidigare uttalade allmänna synpunkter beträffande stats- understödda åtgärder till husdjursskötselns främjande.
6 å.
Beträffande lånebeloppen synas desamma skäligen böra fastställas till 2 000 kronor för tjur, 450 kronor för galt och 300 kronor för bagge eller bock. Påpekas må, att högsta möjliga handjursbidrag enligt förslaget till kungörelse angående med statsmedel understödda åtgärder till husdjurssköt- selns främjande motsvarar ett inköpspris eller värde för respektive handjur av ovan angivna belopp.
I övrigt torde denna paragraf icke kräva särskilda kommentarer.
7—12 åå.
I dessa paragrafer föreslagna bestämmelser torde icke kräva särskilda kommentarer. Den föreslagna tiden för avgivande av berättelse samman- hänger med den ifrågasatta omläggningen av hushållningssällskaps räken— skapsår till budgetår.
4. Speciell motivering till förslag till kungörelse angående den i lagen den 14 juni 1928 (nr 196) om galtbesiktningstvång föreskrivna prövning av galt.
Vid genomförandet av utredningens förslag till nya bestämmelser angåen— de med statsmedel understödda åtgärder till husdjursskötselns främjande er- ' fordras vissa ändringar av nu gällande föreskrifter angående den i lagen den 3 14 juni 1928 (nr 196) om galhbesiktningstvång föreskrivna prövning av galt. Då de erforderliga ändringarna äro av ganska betydande omfattning, anser utredningen lämpligt att ny kungörelse i ämnet utfärdas. Förslag härtill åter- finnes i slutet av detta avsnitt.
Enligt nyssnämnda föreskrifter, vil'ka meddelats i kungörelsen i ämnet den 7 december 1928 (nr 453), verkställes nyssnämnda prövning av svinpremie- ringsnämnden eller, därest lantbruksstyrelsen på framställning av hushåll- ningssällskapets förvaltningsutskott sådant medgivit, av ordföranden i pre— mieringsnämnden ensam eller av husdjurskonsulent, som är anställd hos hus— hållningssällskapet och är ledamot i premieringsnämnden. Utredningens ovan- nämnda förslag innebär emellertid, att premieringsförfarandet med särskild premieringsnämnd icke längre skulle tillämpas utan ersättas av besiktning genom besiktningsman. Utredningen håller före, att jämväl nu ifrågavanande prövning bör verkställas av sagda besiktningsman. De ändringar, som före- slås med avseende ä 1 och 2 åå, sammanhänga helt härmed.
Enligt bestämmelserna i 3 % ovannämnda kungörelse den 7 december 1928- må mellan tidpunktema för svinpremieringarna ordförande i premierings— nä'mnd utfärda tillfälligt godkännande av galt. Med genomförande av försla- get om prövning av galt genom besiktningsmans försorg torde föreskrift om dylikt tillfälligt godkännande icke längre erfordras.
Kungörelseförslagets 3 5 överensstämmer helt med föreskrifterna i 4 & i nu gällande kungörelse.
5. Erlorderllga statsanslag.
För tillgodoseende i full utsträckning av de i utredningens förslag till kun- görelse angående med statsmedel understödda åtgärder till husdjursskötselns , främjande angivna ändamålen med undantag för hästavelns främjande er- ! fordras betydande årliga anslag av statsmedel. Vid beräkning av erforderliga ! anslag har utredningen beträffande redan nu understödda verksamhetsgrenar * utgått från i stort sett oförändrad omfattning. Resultatet av beräkningarna framgår av följande sammanställning:
Husdjursavelns (utom hästavelns) främjande Avelsföreningar för nötkreatur, får och svin .............................. kronor 60000 Handjursbidrag, underhållsbidrag, tjur- kalvsbidrag, bagghållningsbidrag, bock- hållningsbidrag, fårbetesbidrag ...... > 604 000 Undersökningar rörande ofruktsamhet
hos svensk kullig boskap ............ 15 000 kronor 679 000
Biskötselns främjande .............................. kronor 5 000 Fjäderfäskötselns främjande .......................... » 36 000 Husdjursutfodringens främjande
Ladugårdskontrollbidrag. ............ kronor 315 000
Avkastningskontroll för svin . . . .. . . . » 36 000
Demonstrationsutfodring ............ » 30 000
Berättelse över ladugårdskontrollverk-
samheten 9 000 390 000 Försöksverksamhet på fårskötselns område vid institutet
för husdjursförädling .............................. 11 000 Sammankomster mellan hushållningssällskapens tjänste-
män på husdjursområdet .......................... » 2 500 Övriga åtgärder .................................... » 12 500
Summa kronor 1 136 000.
I enlighet med vad utredningen tidigare förordat böra statsbidragen till samtliga ovan angivna ändamål i riksstaten uppföras såsom ett enda obe- tecknat anslag, förslagsvis benämnt »Husdjursskötselns befrämjande i all- mänhet».
Den av utredningen föreslagna jordbnukets husdjurslånefond bör från bör- jan tillföras ett kapital av förslagsvis 2 000 000 kronor.
F ö r s 1 a g till Kungl. Maj:ts kungörelse
angående med statsmedel understödda åtgärder till husdjurs- skötselns främjande i allmänhet;
given Stockholms slott den
Kungl. Maj:t har, efter riksdagens hörande, funnit gott att angående åt- gärder till husdjursskötselns främjande ävensom statsbidrag därtill förordna som följer.
1 5. Den verksamhet, som avses i denna kungörelse, utgöres av statsunder- stödda åtgärder till husdjursskötselns främjande i allmänhet.
1 kap. Husdjursavel. A. Hästavel. 2 &.
Ifråga om åtgärder till hästavelns främjande ävensom statsbidrag därtill gäller vad i särskild ordning stadgas.
B. Övrig husdjursavel.
Stambokstöring. 3 &.
1 mom. Över varje husdjursras, som lantbruksstyrelsen bestämmer, skall genom lantbruksstyrelsens försorg eller, på uppdrag av styrelsen, genom för- sorg av avelsförening för respektive husdjursras uppläggas och föras särskild riksstambok enligt regler, som lantbruksstyrelsen bestämmer. Där avelsför- ening handhar stamboksföringen skola reglerna fastställas efter förslag av föreningen. Såsom villkor för djurs införande i dylik stambok skall i tillämp- liga delar gälla
att kraven å avkastning och "kroppsstorlek, såvitt möjligt är, skola regleras så, att olika orters behov av lämpliga handjur kan tillgodoses, samt
att mindre väsentliga färg- och andra exteriörfel icke må utgöra hinder för djurs införande i riksstambok. 2 mom. Angående statsbidrag till avelsförening för husdjur stadgas i 18 ä.
4 %.
1 mom. Besiktning av djur, som anmälts till införande i riksstambok, skall verkställas av en urvalsnämnd, bestående av två ordinarie ledamöter, av vilka den ene jämte suppleant för honom förordnas av lantbruksstyrelsen eller, där avelsförening handhar stamboksföringen, av föreningen och den andre utgöres av i 10 % omförmäld" besiktningsman eller, vid förfall för denne, av för honom utsedd suppleant. Besiktning må jämväl verkställas av endera av de ordinarie ledamöterna ensam eller vid förfall för densamme av dennes suppleant ensam.
På lantbruksstyrelsen ankommer att för varje husdjursras bestämma, på vilket av i första stycket omförmälda sätt besiktning skall ske.
2 mom. För införande av djur i riksstambok skall upptagas registrerings— avgift, vilken fastställes av lantbruksstyrelsen, i förekommande fall efter förslag av vederbörande avelsförening.
3 mom. Då besiktning, som i 1 mom. sägs, sker i samband med i samma moment omförmäld ledamots resa för jämväl annat ändamål i orten, må djurinnehavare ej för stamboksföring påföras annan kostnad än i 2 mom. omförmäld registreringsavgift.
Då besiktning sker vid annat tillfälle, skall vederbörande djurinnehavare förutom registreringsavgift erlägga jämväl besiktningsavgift, vilken faststäl- les av lantbruksstyrelsen, i förekommande fall efter förslag av vederbörande avelsförening.
5 ä.
1 mom. Såsom förberedande åtgärd till stamboksföring av nötboskap skall av vederbörande hushållningssällskap genom hos sällskapet anställd hus— djurskonsulents försorg på sätt lantbruksstyrelsen bestämmer uppläggas och föras register över kor, som äro underkastade i 14 å omförmäld, av lant- bruksstyrelsen godkänd officiell kontroll (kontrollregister).
Vid fullgörande av detta uppdrag åligger husdjurskonsulenten att på anmodan av djurinnehavare enligt av lantbruksstyrelsen fastställt formulär utfärda bestyrkt utdrag ur kontrollregistret, samt
att årligen i enlighet med lantbruksstyrelsens bestämmande till styrelsen kostnadsfritt insända i kontrollregistret intagen uppgift för ko, som är införd i riksstambok.
2 mom. För utdrag ur kontrollregister, som utfärdats på anmodan av avelsförening eller djurinnehavare, må hushållningssällskap uppbära av lantbruksstyrelsen efter förslag av sällskapets förvaltningsutskott godkänd avgift.
17—418998.
lnköp av handjur. 6 5.
1 mom. Bidrag av statsmedel må utgå till särskilda för tillgodoseende av en orts behov av tjurar, galtar, baggar eller bockar bildade föreningar, tjur- föreningar, galtföreningar, baggföreningar respektive bockföreningar, för an- skaffande av handjur ( handjursbidrag). Därjämte må till tjurförening inom Kopparbergs län och de fyra nordligaste länen utgå statsbidrag för under— håll av tjur, tillhörande mindre besättning inom område med särskilt höga underhållskostnader för tjur ( underhållsbidrag ).
Med förening, som i första stycket nämnts, avses sådan mellan närboende jordbrukare bildad sammanslutning, som har till uppgift att främja veder- börande husdjursavels utveckling inom orten genom anskaffande av ett eller flera handjur av lämplig ras och god beskaffenhet att mot fastställd avgift ställas till förfogande, i första hand för medlemmarna samt, där så lämp- ligen kan ske, jämväl för utomstående. , 2 mom. För att i 1 mom. omförmäld förening skall kunna komma i åtnju- tande av statsbidrag erfordras ' 'att föreningens stadgar icke stå i strid mot av lantbruksstyrelsen härutinnan utfärdade bestämmelser,
. .att föreningen, där icke lantbruksstyrelsen på förslag av vederbörande hus- hållningssällskaps förvaltningsutskott annorlunda medgiver, håller riksstam- boksfört eller till intagning i riksstambok berättigat handjur av den ras, för- valtningsutskottet bestämmer,
att antalet medlemmar i föreningen utgör minst fem eller det lägre minimi- antal, som hushållningssällskapets förvaltningsutskott, då särskilda skäl före- ligga, finner gott bestämma,
att minst halva antalet av föreningsmedlemmarnas hondjur av ifrågava- rande ras tillhör ägare eller brukare, vars odlade jord icke överstiger fyrtio hektar eller den mindre areal, som lantbruksstyrelsen på därom av hushåll— ningssällskapets förvaltningsutskott gjord ansökning bestämmer för visst område,
att föreningen tillhörigt handjur på anfordran av besiktningsman uppvisas å tid och plats, som av honom bestämmes,
att föreningsmedlemmarna tillhöriga hondjur efter beslut av förvaltnings- utskottet uppvisas å tid och plats, som utskottet bestämmer,
att föreningen—tillämpar en språngavgift av sådan storlek, att inkomsterna av densamma icke understiga utgifterna för handjurets underhåll med avdrag för eventuellt underhållsbidrag av statsmedel, samt
..att föreningen över sina inkomster och utgifter för noggranna räkenskaper enligt —-av lantbruksstyrelsen fastställt formulär och håller dem tillgängliga för-» besiktningsmannen.
3 mom. För att tjurförening skall komma i åtnjutande av statsbidrag er- fordras, utöver vad i 2 mom. sägs, att föreningens medlemmar, där hushåll—
ningssällskapets förvaltningsutskott icke annorlunda bestämmer, äro anslutna till i 14 & omförmäld ladugårdskontroll.
7 5.
1 mom. Till mindre jordbrukare må statsbidrag utgå för inköp av högst två, med i regel minst två års mellanrum inköpta tjurkalvar ( tjurkalvsbidrag) under förutsättning
att jordbrukaren på grund av jordbrukets isolerade läge eller andra lik- nande omständigheter icke med fördel kan ansluta sig till med statsmedel understödd tjurförening, '
att djuren inköpas i samråd med besiktningsman, samt att jordbrukaren till hushållningssällskapet avgiver förbindelse att upp- föda och väl värda inköpt tjurkalv intill en ålder av lägst fyra år, att, sedan tjuren uppnått könsmogen ålder, mot skälig avgift tillhandahålla densamma för betäckning av främmande hondjur samt att i förekommande fall ställa erforderlig del av djurets försäljningspris till hushållningssällskapets för- fogande för inköp av ny tjurkalv.
2 mom. För hållande av bagge må statsbidrag ( bagghållningsbidrag) utgå till jordbrukare, som brukar högst 40 hektar odlad jord, under villkor att baggförening icke finnes inom orten, samt att baggen under det sistförflutna året bevisligen mot av besiktningsmannen såsom skälig prövad avgift varit upplåten till betjänande av minst tio tackor, tillhöriga annan än baggägaren.
3 mom. För anskaffande av bock för utstationering må statsbidrag ( bock— hållningsbidrag) utgå till hushållningssällskap under villkor, att bocken här- stammar från getavelsstation eller från av lantbruksstyrelsen godkänd be— sättning, samt att bocken utstationeras å ort, där bockförening saknas.
Bildande och uppehållande av avelsstationer.
8 5. Bidrag av statsmedel må utgå till bildande och upprätthållande inom Kop- parbergs län och de fyra nordligaste länen av avelsstationer för svin, får eller getter (avelsstationsbidrag).
9 5.
För att avelsstation skall kunna komma i åtnjutande av statsbidrag er- fordras
att besättningen består av förutom ungdjur minst ett handjur samt, ifråga om svinavelsstation, minst fem ävensom, ifråga om fåravelsstation och get- avelsstation, minst tjugo moderdjur,
att stationens samtliga djur äro av samma ras och till typen ensartade, lämna god avkastning, hava till sitt förfogande lämpliga stallar samt hava, i fråga om avelsstation för får eller getter, tillgång till lämpliga beten under så lång tid av året som möjligt,
att stationens samtliga djur, vilka uppnått därför erforderlig ålder, äro av sådan beskaffenhet, att de kunna införas i vederbörande riksstambok,
att, ifråga om svinavelsstation, stationens innehavare för utrönande av be- sättningens gödningsegenskap till kontrollstation, som lantbruksstyrelsen be- stämmer, avlämnar grisar till det antal, som enligt av lantbruksstyrelsen med- delade föreskrifter befinnes erforderligt, med rätt för innehavaren att för de sålunda avlämnade grisarna åtnjuta ersättning av statsmedel enligt därför av lantbruksstyrelsen fastställda grunder,
att, i fråga om fåravelsstation och getavelsstation, stationens innehavare ställer sig till noggrann efterrättelse de bestämmelser rörande kontroll av djurens avkastning, som lantbruksstyrelsen meddelar, samt
att stationens innehavare underkastar sig den inspektion av stationen, som lantbruksstyrelsen bestämmer, ävensom i övrigt ställer sig till efterrättelse de föreskrifter angående stationens skötsel, som meddelas av lantbruksstyrelsen, hushållningssällskapets förvaltningsutskott eller nedan omförmäld besikt- ningsman.
Avelsarbetets övervakning.
10 5.
1 mom. I 4—9 åå avsedd verksamhet skall stå under ledning av vederbö- rande hushållningssällskaps förvaltningsutskott genom en besiktningsman.
Såsom besiktningsman tjänstgör hos vederbörande hushållningssällskap anställd husdjurskonsulent, därest ej hushållningssällskapets förvaltnings- utskott, där särskilda skäl därtill äro och efter lantbruksstyrelsens medgi- vande, utser annan sakkunnig, inom sällskapets område bosatt person till besiktningsman.
För besiktningsman skall av hushållningssällskapets förvaltningsutskott utses sakkunnig, inom sällskapets område bosatt person såsom suppleant.
2 mom. Besiktningsman, som icke är husdjurskonsulent hos hushållnings- sällskapet, ävensom suppleant för besiktningsman utses för en tid av tre år. Avgår besiktningsman före denna tid, inträder suppleanten i den avgångnes ställe, till dess ny besiktningsman utsetts för den återstående tiden.
11 &. Besiktningsman har att vid fullgörande av sitt uppdrag ställa sig till efter- rättelse bestämmelserna i denna kungörelse ävensom av lantbrukstyrelsen eller vederbörande hushållningssällskaps förvaltningsutskott meddelade när- mare föreskrifter; åliggande det besiktningsman bland annat att tillse att avelsarbetet inom i 6 å omförmäld förening bedrives på det med hänsyn till de föreliggande ekonomiska och utfodringstekniska förhål- landena lämpligaste sättet ävensom övervaka verksamheten i övrigt inom föreningen och verksamheten vid de inom vederbörande hushållningssällskaps område förekommande avelsstationerna, att vid anfordran biträda förening, som nyss sagts, eller i 7 % omförmäld
jordbrukare med råd vid anskaffande av handjur samt jämväl pröva skälig- heten av djurets inköpspris.
att årligen till hushållningssällskapets förvaltningsutskott å tid utskottet bestämmer avgiva förslag till fördelning av det statsanslag, som för året står till sällskapets förfogande för i 6—9 55 berörda ändamål,
atti förekommande fall inom hushållningssällskapets område dels verk- ställa i 2 å lagen den 14 juni 1928 om galtbesiktningstvång föreskriven prövning av galts lämplighet för betäckningsändamål, dels ock utöva tillsyn å efterlevnaden av förordningen den 8 maj 1942 med vissa bestämmelser angående nötboskapsaveln, samt
att i övrigt lämna råd och upplysningar rörande avelsarbetets rätta bedri- vande med hänsyn till föreliggande produktionsbetingelser och avsättnings- förhållanden.
12 &.
Resekostnads- och traktamentsersättning till besiktningsman utgår efter de grunder, som gälla för husdjurskonsulent hos hushållningssällskap vid resa i tjänsten.
Till annan besiktningsman än husdjurskonsulent eller annan befattnings- havare hos hushållningssällskap må därjämte utgå dagarvode, som på för- slag av vederbörande hushållningssällskaps förvaltningsutskott fastställes av lantbruksstyrelsen.
2 kap. Utfodring och avkastningskontroll.
13 %.
Hushållningssällskaps förvaltningsutskott åligger att genom husdjurskon- sulents eller annan på utfodringens område sakkunnig persons försorg med- dela undervisning och upplysning rörande foderskördarnas rationella ut- nyttjande genom ändamålsenlig inriktning av den animaliska produktionen, planmässig fördelning mellan olika djurslag av tillgängliga fodermängder (fördelning enligt grundutfodringsplan) samt upprättandet av fullgoda foder- stater för enskilda djur eller djurgrupper.
Beträffande statsbidrag till anordnande av undervisningskurser för ända- målet gäller, vad härom i särskild ordning stadgas.
14 %.
1 mom. För underlättande och ordnande av undersökning av och kon- troll å nötkreaturens utfodring och avkastning samt därmed sammanhängan- de rådgivning på utfodringens område (ladugårdskontroll) må utgå bidrag av statsmedel ( ladugårdskontroll bidrag ).
2 mom. Ladugårdskontrollens ändamål är att utgöra grundval för plan- mässig och ur ekonomisk synpunkt ändamålsenlig utfordring och avel av nötkreatur.
3 mom. Ladugårdskontroll må anordnas antingen såsom officiell kon— troll eller såsom enskild kontroll.
Vid officiell kontroll, som i första hand bör anordnas ifråga om nötkrea- tursbesättningar, från vilka avelsdjur försäljas, verkställas minst tolv gånger årligen bestämning av mjölkens mängd och fetthalt samt foderkontroll in. rn. av kontrollassistent vid besök inom vederbörande nötkreatursbesättning.
Vid enskild kontroll verkställas minst tolv gånger årligen provtagning och vägning av mjölken genom vederbörande djurinnehavares försorg samt be- stämning av mjölkens fetthalt m. rn. av kontrollassistent vid mejeri, till vil- ket mjölken levereras, eller å annan för flera jordbruk centralt belägen plats.
På grundval av kännedom om tillgängliga fodermedel och resultatet av ladugårdskontrollen skola genom kontrollassistents försorg eller eljest upp- rättas grundutfodringsplaner samt foderstater.
4 mom. Ladugårdskontroll må anordnas av vederbörande hushållnings- sällskap eller av särskilt för ändamålet bildad förening (kontrollförening) enligt av lantbruksstyrelsen fastställda grunder. Dylika grunder skola bland annat innehålla föreskrift
att ladugårdskontrollen i den mån kontrollassistents arbetstid så medgi- ver skall stå öppen för varje inom området för kontrollen bosatt inne- havare av nötkreatur; samt
att hushållningssällskapet skall anordna effektiv övervakning över ladu- gårdskontrollen.
5 mom. För att i 4 mom. omförmäld kontrollförening skall kunna komma i åtnjutande av statsbidrag erfordras
att föreningens verksamhetsområde omfattar hushållningssällskapets hela område eller den mindre del därav, som lantbruksstyrelsen på förslag av hus- hållningssällskapets förvaltningsutskott bestämmer;
att föreningens stadgar icke stå i strid mot av lantbruksstyrelsen härutinnan utfärdade bestämmelser; samt
att föreningen ifråga om sin verksamhet underkastar sig hushållnings- sällskapets kontroll och ledning.
15 %. För anordnande av avkastningskontroll ifråga om svin, får och getter må utgå bidrag av statsmedel, under villkor att sagda kontroll anordnas på sätt lantbruksstyrelsen föreskriver.
16 ä. 1 mom. För åskådliggörande av huru husdjurens foderstater under olika produktionsbetingelser lämpligen böra sammanställas må statsbidrag utgå till genom hushållningssällskaps försorg anordnad demonstrationsutfodring av husdjur. 2 mom. Statsbidrag till demonstrationsutfodring utgår under förutsättning att demonstrationsutfodringen anordnas i anslutning till en genom hus- hållningssällskapets försorg upprättad, på ortens naturliga produktionsbe— tingelser grundad plan för jordbruksproduktionens inriktning;
4 i t t
att jordbrukarna inom orten genom hushållningssällskapets försorg ber'e.L das tillfälle att under sakkunnig ledning följa dem—onstrationsutfodringen;
att hushållningssällskapet genom propaganda eller på annat lämpligt sätt söker främja produktionen inom orten av de fodermedel, som erfordras för sådan utfodring, som tillämpas vid demonstrationsutfodringen; samt
att demonstrationsutfodringen pågår under minst fyra veckor i följd.
17 ä.
1 mom. Till bildande och upprätthållande av förening, som bildats i syfte att anordna gemensam betesgång för får, tillhörande föreningens med- lemmar (fårbetesförening), må utgå bidrag av statsmedel ( fdr'betesbidrag).
2 mom. För att fårbetesförening skall kunna komma i åtnjutande av stats- bidrag erfordras
att föreningen består av minst tio medlemmar, vilkas fårbesättningar be'- stå av tillhopa minst 250 får och lamm eller, där särskilda skäl därtill för- anleda, minst 100 får och lamm; samt
att föreningens stadgar godkänts av lantbruksstyrelsen.
3 kap. Statsbidragsbelopp.
18 %.
Till sådan avelsförening för husdjur, som har hela landet till verksamhets- område, må utgå statsbidrag med belopp, som Kungl. Maj:t efter prövning i varje särskilt fall bestämmer.
19 5.
Till hushållningssällskap må statsbidrag, i förekommande fall för förmed- ling, utgå enligt följande grunder:
1. Handjursbidrag må årligen utgå
a) där handjuren befruktas på naturlig väg med högst 400 kronor för tjur, högst 150 kronor för galt samt högst 60 kronor för bagge eller bock, under iakttagande, dels att bidraget för år icke må överstiga, ifråga om galt en tred- jedel och ifråga om övriga handjursslag en femtedel av det belopp, varmed den utav besiktningsmannen godkända inköpskostnaden eller, där handjuret utgör produkt av egen uppfödning eller förvärvats genom byte, det utav besiktningsmannen djuret åsatta värdet överstiger den inkomst, som må hava tillförts vederbörande förening genom försäljning eller byte av sist i förening- ens ägo befintligt handjur eller genom utbekommen försäkring för dylikt han- djur, dels att de årliga bidragen tillhopa icke må överstiga samma belopp, dels oclc att, där föreningen upplöses eller underlåtit hålla handjur under två år i följd, försäljningsvärdet av sist hållna handjur eller för detsamma utbe- kommen försäkring skall inlevereras till staten, dock att avdrag härvid må göras med det belopp, varmed kostnaden för förvärv av handjuret eller dess
förenämnda värde överstiger för tjur 2 000 kronor, för galt 450 kronor och för bagge eller bock 300 kronor; samt
b) där hondjuren befruktas på konstlat sätt (genom insemination) med det belopp och på de villkor, som Kungl. Maj:t efter prövning i varje sär- skilt fall bestämmer.
Innan handjursbidrag första gången utlämnas till förening för visst han- djur, skall föreningen till hushållningssällskapet utfärda förbindelse enligt av lantbruksstyrelsen fastställt formulär att uppfylla stadgade villkor för statsbidragets åtnjutande.
2. Underhållsbidrag må årligen utgå med högst 50 kronor för varje tjur.
3. Tjurkalvsbidrag må utgå med högst 80 procent av inköpskostnaden för tjurkalven, dock ej med mera än 400 kronor för varje tjurkalv.
4. Bagghållningsbidrag må årligen utgå med högst 40 kronor för varje bagge.
5. Bockhållningsbidrag må årligen utgå med högst 30 kronor för varje bock.
6. Avelsstationsbidrag må årligen utgå med högst 200 kronor för varje station, dock ej till mer än två stationer för ettvart ifrågakommande djurslag inom ett och samma län.
7. Ladugårdskontrollbidrag må utgå dels såsom organisationsbidrag, och dels såsom årligt bidrag. Organisationsbidrag må utgå
a) då fråga är om officiell kontroll med belopp, motsvarande kostnaden för anskaffande av erforderlig utrustning för varje kontrollassistentbefatt- ning, som inrättas och av lantbruksstyrelsen prövas vara för ändamålet be- hövlig, dock högst 400 kronor för varje befattning, under förutsättning, där ej lantbruksstyrelsen för särskilt fall annorlunda medgiver, att genom be- fattningens inrättande det högsta antal sådana befattningar, som eljest före den 1 oktober 1943 funnits inom det ifrågavarande området, ökats; samt
b) då fråga är om enskild kontroll med belopp, motsvarande kostnaden för anskaffande av utrustning åt i ladugårdskontrollen deltagande djurinne- havare för erforderlig undersökning och kontroll, dock högst tre kronor för varje djurinnehavare.
Årligt bidrag må utgå
a) då fråga är om officiell kontroll med högst 15 kronor för besättning om högst 15 kor, varvid iakttages, att vid bidragets fastställande för visst hus- hållningssällskap hänsyn i möjligaste mån tages till avståndet mellan bruk- ningsdelarna inom hushållningssällskapets område och andra på kostnader- na för ladugårdskontrollen inverkande faktorer; samt
b) då fråga är om enskild kontroll med dels högst 50 öre för varje ko inom besättning om högst 15 kor för täckande av kontrollkostnaderna, dels högst enahanda belopp för varje ko inom sådan besättning för täckande av kost- naderna för i samband med kontrollen av hushållningssällskapet eller eljest anordnad upplysningsverksamhet rörande utfodringen.
7. För anordnande av demonstrationsutfodring må statsbidrag utgå dels för inköp av fodermedel, vilka ingå i foderstat, som skall demonstre- ras, men vilka icke finnas disponibla vid jordbruket ifråga, med det belopp hushållningssällskapet styrker sig hava för ändamålet utgivit, dock högst 50 kronor för varje demonstrationsutfodring, dels för anordnande av särskild ladugårdskontroll, därest dylik icke kan ordnas för jordbruket ifråga på sätt i 14 & omförmäles, med det belopp hus- hållningssällskapet styrker sig hava för ändamålet utgivit, dock högst 100 kronor för varje demonstrationsutfodring; dels ock för täckande av annan med verksamheten förenad utgift, som ve- derbörande djurinnehavare styrker sig hava bestridit, dock högst 25 kronor för varje demonstrationsutfodring.
8. F årbetesbidrag mä utgå dels såsom organisationsbidrag, dels ock såsom årligt bidrag. Organisationsbidrag må utgå med högst så stort belopp, som för ända- målet utgivits, dock ej mer än 300 kronor, när i gemensamma betet deltagan- de fårbesättningar bestå av tillhopa lägst 100 och högst 250 får och lamm, samt 500 kronor, då antalet får och lamm inom besättningarna överstiger 250. Årligt bidrag må utgå under de fem år, som närmast följa efter det år, var- under organisationsbidrag beviljats, med högst det belopp, som under respek- tive år utgivits för anordnande av det gemensamma betet, dock ej mer än 200 kronor under det första, 150 kronor under vartdera av det andra och tredje samt 100 kronor under vartdera av det fjärde och femte året då i det gemensamma betet deltagande fårbesättningar bestå av tillhopa lägst 100 och högst 250 får och lamm, ävensom 300 kronor under det första, 200 kro- nor under vartdera av det andra och tredje samt 150 kronor under vartdera av det fjärde och femte året, då antalet får och lamm inom besättningarna överstiger 250.
9. Till främjande av biskötsel må statsbidrag utgå med högst hälften av det belopp, som av hushållningssällskapet utgivits såsom bidrag till inom sällskapets område verksam biodlareförening eller eljest.
20 &.
Till främjande av fjäderfäskötsel må statsbidrag utgå för ändamål och med belopp, som Kungl. Maj:t efter prövning i varje särskilt fall bestämmer.
21 5.
Till anordnande genom lantbruksstyrelsens försorg av sammankomster mellan hushållningssällskapens befattningshavare på husdjursskötselns om— råde eller till andra för husdjursskötselns främjande betydelsefulla åtgärder må statsbidrag utgå efter Kungl. Maj:ts prövning i varje särskilt fall.
22 g.
1 mom. Avelsförening, som önskar erhålla statsbidrag, skall före utgång- en av januari månad det år, ansökningen avser, till lantbruksstyrelsen in— giva till Kungl. Maj:t ställd ansökning, åtföljd av inkomst- och utgiftskalkyl för föreningens verksamhet under året samt föreningens stadgar och senaste årsberättelse. Hava vid förut ingiven ansökning fogade stadgar ej ändrats må de i stället åberopas.
2 mom. Hushållningssällskap, som önskar erhålla statsbidrag, som i 19 % sägs, dock med undantag av bidrag till i 19 ä 1 b omförmält ändamål, skall före den 15 mars budgetåret före det, som ansökningen avser, till lantbruks- styrelsen ingiva ansökning enligt av styrelsen fastställt formulär.
Dylik ansökning skall i förekommande fall vara åtföljd av dels stadgar för i 6, 14 eller 17 %% omförmäld förening, dels oclc, då fråga är om får- betesbidrag, kostnadsberäkning för verksamhetens organisation respektive drift. Hava vid tidigare ingiven ansökning fogade stadgar ej ändrats, må de i stället åberopas.
3 mom. Den som önskar erhålla statsbidrag jämlikt bestämmelserna i 19 ä 1 b), 20 eller 21 åå har att före utgången av januari månad det år, ansökningen avser, till lantbruksstyrelsen ingiva till Kungl. Maj:t ställd an- sökning samt därvid foga fullständig plan och kostnadsberäkning för ifråga- satt verksamhet ävensom, i den händelse andra medel finnas för ändamålet tillgängliga, bevis om storleken och beskaffenheten av samma medel.
23 &.
1 mom. Lantbruksstyrelsen äger att, med iakttagande av Kungl. Maj:ts beslut rörande frågan, för vilka i 22 5 2 mom. berörda bidragsändamål för budgetåret anvisat statsanslag må användas, besluta rörande ansökningar om statsbidrag till dylika ändamål samt att till vederbörande hushållnings- sällskap så snart ske kan efter budgetårets ingång utbetala beviljade stats- bidrag; dock vad angår bidrag till biskötselns främjande först sedan säll- skapet, i samband med avgivande av föreskriven redogörelse till lantbruks- styrelsen, styrker sig hava för sagda ändamål haft utgifter av sådan beskaf- fenhet att, enligt vad i 19 ä, 9 sägs, kunna gäldas av statsmedel.
4 mom. Lantbruksstyrelsen har att, så snart ske kan, med eget utlåtande till Kungl. Maj:t överlämna jämlikt 22 % 1 och 3 mom. inkomna ansök- ningar; och skall lantbruksstyrelsen till vederbörande utbetala av Kungl. Maj:t beviljat bidrag, under iakttagande av de villkor, som Kungl. Maj:t kan komma att i varje särskilt fall föreskriva.
24 ä.
1 mom. Hushållningssällskaps förvaltningsutskott åligger utöver vad ovan stadgats
att verkställa fördelning, i förekommande fall efter förslag av vederbö- rande besiktningsman, av för hushållningssällskapet tillgängliga, i 19 5 om-
förmälda statsbidrag, som icke äro avsedda att användas till av sällskapet självt vidtagna åtgärder,
att årligen senast den 15 oktober till lantbruksstyrelsen avgiva fullständig redogörelse enligt av lantbruksstyrelsen fastställt formulär över de enligt be- stämmelserna i denna kungörelse under nästföregående budgetår vidtagna åtgärder.
2 mom. Av hushållningssällskap lyftat statsbidrag, som återstår odispo- nerat vid utgången av det budgetår, för vilket bidraget är avsett, skall åter- betalas till lantbruksstyrelsen senast den 15 oktober nästföljande budgetår i samband med avgivande av i 1 mom. omförmäld redogörelse.
25 &. Lantbruksstyrelsen åligger utöver vad ovan stadgats att handhava överinseendet och kontrollen över de jämlikt denna kungö- relse vidtagna åtgärder samt tillse att bestämmelserna tillämpas på ett efter olika orters förhållanden avpassat, planmässigt sätt; samt att utfärda de närmare bestämmelser, vilka kunna vara av behovet på- kallade till befordrande av i denna kungörelse avsedda ändamål.
Denna kungörelse träder i kraft den 1 januari 1944; skolande dock i 22 ä 2 mom. omförmäld ansökning, som ingives före den 15 mars 1944, avse dels första halvåret 1944 och dels budgetåret 1944/45.
Samtidigt härmed upphöra att gälla 1) kungörelsen den 15 oktober 1937 (nr 819) angående befrämjandet i allmänhet av nötboskapsaveln;
2), kungörelsen den 9 maj 1941 (nr 248) angående statsbidrag till kon- trollföreningsverksamheten;
3) reglementet den 16 mars 1928 (nr 45) för den med statsmedel under- stödda premieringen av stamboksföringen av svin med däri sedermera gjord ändring;
4) kungörelsen den 16 mars 1928 (nr 46) angående statsbidrag till svin- avelns främjande med däri sedermera gjord ändring;
5) kungörelsen den 24 april 1936 (nr 114) om inskränkning av den med statsmedel understödda verksamheten för svinavelns främjande med däri sedermera gjord ändring;
6) reglementet den 24 april 1936 (nr 115) för med statsmedel understödda åtgärder till fåravelns främjande med däri sedermera gjorda ändringar;
7) kungörelsen den 24 april 1936 (nr 116) angående statsbidrag till får- avelns främjande med däri sedermera gjorda ändringar;
8) reglementet den 23 maj 1930 (nr 186) för med statsmedel understödda åtgärder till getavelns främjande; samt
9) kungörelsen den 23 maj 1930 (nr 187) angående statsbidrag till get- avelns främjande.
F ö r sla g till Kungl. Maj:ts kungörelse
angående lån från jordbrukets husdjurslånefond.
given Stockholms slott den
Kungl. Maj:t har —— sedan riksdagen beslutat inrätta en särskild fond för utlämnande av lån. till förvärv av vissa handjur, benämnd jordbrukets hus- djurslånefond — funnit gott att ifråga om lån ur sagda fond förordna som följer.
Om statslån till hushållningssällskap.
1 5. Från jordbrukets husdjurslånefond må i den ordning och under de villkor nedan sägs statslån tilldelas hushållningssällskap för att användas till ut- lämnande av amorteringslån för förvärv av tjur, galt, bagge eller bock.
2 &.
1 mom. Hushållningssällskap, som önskar erhålla statslån, skall härom före den 15 mars budgetåret före det, då länet är avsett att disponeras, till lant- bruksstyrelsen ingiva framställning å av styrelsen tillhandahållen blankett; skolande dylik framställning innehålla uppgift å de ändamål, vartill lån äro avsedda att utlämnas samt förslag till lånebelopp.
2 mom. Lantbruksstyrelsen må efter prövning av sålunda gjord framställ- ning bevilja hushållningssällskap statslån från jordbrukets husdjurslånefond, varvid lantbruksstyrelsen äger bestämma de ändamål, vartill amorteringslån må av sällskapet utlämnas. _
Om beviljat statslån skall lantbruksstyrelsen meddela uppgift till stats- kontoret.
35.
Beviljat statslån skall av hushållningssällskap före utgången av första bud— getåret efter det, då länet beviljats, lyftas i statskontoret mot skuldförbindelse å blankett, som statskontoret tillhandahåller.
Därest lånebelopp kvarstår outtaget vid" sagda tidpunkt, är rätten att lyfta detsamma förverkad.
i
Statslån skall återbetalas, då därav utlämnas lån till förvärv av tjur, bagge eller bock med årligen en femtedel och, då därav utlämnas lån till förvärv av galt, med årligen en tredjedel av länets ursprungliga belopp under fem respektive tre år från och med budgetåret efter det, då statslånet beviljats.
Å statslån skall gäldas ränta å oguldet belopp efter en räntefot av fyra procent för år.
Amortering och ränta erläggas före utgången av varje budgetår. Med fullgörande av betalning må hushållningssällskap åtnjuta anstånd varje gång under tre månader från förfallodagen.
Därest till betalning förfallet kapitalbelopp icke inbetalas inom sålunda bestämd tid, skall hushållningssällskapet å det förfallna beloppet erlägga dröjsmålsränta efter fem procent om året från förfallodagen, tills betalning sker.
5 å.
Statskontoret har att, därest stadgad kapital- eller räntebetalning å stats- lån icke fullgöres i rätt tid, göra anmälan härom hos Kungl. Maj:t, som då bestämmer, huruvida oguldet statslänebelopp jämte ränta skall återbetalas före den fastställda amorteringstidens slut.
Om utlämnande av lån från hushållningssällskap.
6 5.
1 mom. Av hushållningssällskap tilldelat statslån må sällskapets förvalt- ningsutskott bevilja amorteringslån, som i 1 & sägs, åt förening, som bildats för tillgodoseende av en orts behov av tjurar, galtar, baggar eller bockar (tjurförening, galtförening, baggförening respektive bockförening).
2 mom. För att förening, som i 1 mom. sägs, skall komma i åtnjutande av lån skall föreningen uppfylla i kungörelsen den angående med statsmedel understödda åtgärder till husdjursskötselns främjande i all- mänhet, 6 %, stadgade fordringar, samt hålla handjuret försäkrat på betryg- gande sätt.
3 mom. Amorteringslån må beviljas med belopp, motsvarande högst av i nyssnämnda kungörelse, 10 &, omförmäld besiktningsman godkänd inköps- kostnad för djuret eller, där detta förvärvats genom byte, av det av sagda besiktningsman djuret åsatta värdet, dock beträffande tjur med högst 2 000 kronor, beträffande galt med högst 450 kronor och beträffande bagge eller bock med högst 300 kronor.
Förening må på en gång åtnjuta lån för mer än ett handjur. 4 mom. Hushållningssällskap må för amorteringslån icke betinga sig andra villkor ifråga om ränta och återbetalning än som gälla för sällskapets statslån till motsvarande belopp. Hushållningssällskap är dock icke förpliktat att medgiva anstånd med fullgörandet av till betalning förfallen kapital- och ränteinbetalning.
270 7 5. Ansökning om amorteringslån skall göras skriftligt hos vederbörande hus- hållningssällskaps förvaltningsutskott enligt av lantbruksstyrelsen fastställt formulär och innehålla, förutom uppgift om det sökta lånets belopp och det. ändamål, vartill detsamma är avsett att användas, de upplysningar, som må befinnas erforderliga för ansökningens prövning.
Över ansökningen skall ovan omförmäld besiktningsman avgiva yttrande, huruvida den lånesökande föreningen uppfyller i 6 % 2 mom. berörda ford- ringar, angående vederbörande djurs lämplighet för den ort, där föreningen har sin verksamhet, ävensom angående skäligheten av inköpskostnaden för djuret eller, i förekommande fall, det djuret åsatta värdet.
8 %. Innan amorteringslån till någon del utbetalas skall låntagare till hushåll— ningssällskapet avgiva förbindelse enligt av lantbruksstyrelsen fastställt for- mulär.
95.
För amorteringslån skall låntagare ställa säkerhet, som av hushållnings- sällskapets förvaltningsutskott godkännes.
10 &.
Hushållningssällskapet skall förbehålla sig rätt att uppsäga amorteringslån helt eller delvis till omedelbar återbetalning
om låntagaren genom oriktig uppgift föranlett lånets beviljande; om det med lån förvärvade djuret avyttras eller dör; om låntagaren visar försumlighet att erlägga föreskriven amortering eller ränta eller annorledes bryter mot vad honom enligt avgiven förbindelse åligger;
om hushållningssällskapet finner säkerheten för lånet hava undergått av- sevärd försämring; eller
om eljest sådana förhållanden inträffat, att låntagaren med hänsyn till det med lånet avsedda syftet uppenbarligen icke längre bör få tillgodonjuta lånet.
Reglementariska föreskrifter.
11 g.
Hushållningssällskap, som innehar statslån, skall årligen före den 15 ok- tober till lantbruksstyrelsen avgiva redogörelse å av styrelsen tillhandahållen blankett för lånerörelsen under nästföregående budgetår.
Lantbruksstyrelsen åligger att årligen före utgången av december månad med ledning av redogörelse, som i första stycket sägs, meddela statskontoret uppgift å de antal år, under vilka vederbörande delar av statslån skola av
| i i i
hushållningssällskap återbetalas, samt å de belopp av statslån, för vilka res- pektive återbetalningstider gälla. Har statslånebelopp disponerats på annat sätt än gällande bestämmelser tillåta, skall lantbruksstyrelsen bestämma om omedelbar återbetalning härav. Statslånebelopp, som återstår odisponerat vid utgången av det budgetår, under vilket lånet lyftats, skall inbetalas till statskontoret före den 15 oktober nästpåföljande budgetår.
12 5.
De ytterligare föreskrifter, som finnas erforderliga rörande bedrivandet av i denna kungörelse omförmäld verksamhet samt villkoren för utlåningen och vad därmed har samband, meddelas, där ej Kungl. Maj:t därom för- ordnar, av lantbruksstyrelsen.
Denna kungörelse träder i kraft den 1 januari 1944.
F ö r s 1 a g till Kungl. Maj:ts kungörelse
angående den i lagen den 14 juni 1928 (nr 196) om galtbesiktnings- tvång föreskrivna prövning av galt;
given Stockholms slott den
Kungl. Maj:t har med stöd av 2 5 i lagen den 14 juni 1928 om galtbesikt- ningstvång funnit gott förordna som följer:
1 5.
1 mom. Den i 2 & av nämnda lag föreskrivna prövning av galts lämplig- het för betäckningsändamål inom område, där galtbesiktningstvång införts, verkställes av i kungörelsen den angående med stats- medel understödda åtgärder till hjusdjursskötselns främjande i allmänhet, 10 %, omförmälda besiktningsmannen.
2 mom. Är galt införd i riksstambok över avelssvin, anses den därigenom vara godkänd för betäckningsändamål.
2 &.
1 mom. Den som påkallar prövning, varom i 1 ä 1 mom. förmäles, har att uppvisa galten inför besiktningsmannen. Innan galten uppvisas, skall avlämnas anmälningssedel i två exemplar, upprättad enligt av lantbrukssty- relsen fastställt formulär.
Prövas galt vara för betäckningsändamål lämplig inom området i fråga eller viss del därav, skall besiktningsmannen omedelbart utfärda bevis i en- lighet med bifogade formulär litt. A angående godkännandet.
Finnes galt icke kunna godkännas för betäckningsändamål, vare besikt- ningsmannen pliktig att utfärda bevis därom i enlighet med bifogade for- mulär litt. B med angivande jämväl av skälen för kassa'tionen.
2 mom. Över galtar, rörande vilka bevis om godkännande utfärdats, skall genom besiktningsmannens försorg i två exemplar föras särskild förteckning, upprättad årsvis i enlighet med bifogade formulär litt. C. Av förteckningen skall det ena exemplaret förvaras hos hushållningssällskapet och det andra hos besiktningsmannen.
3 mom. För sådan prövning av galts lämplighet för betäckningsändamål, som verkställes av besiktningsman i samband med annan tjänsteresa i orten,
må galtägaren ej påföras kostnad. Påkallas prövning vid annat tillfälle skall därmed förenad kostnad gäldas av galtägaren.
3 &.
Galtägare, som icke åtnöjes med beslut, varigenom framställning om galts godkännande för betäckningsändamål avslagits, må däröver föra klagan hos lantbruksstyrelsen genom besvär, vilka jämte beviset angående beslutet skola inkomma till styrelsen sist före klockan tolv å trettionde dagen från den dag, beslutet meddelades.
Över lantbruksstyrelsens beslut må klagan föras hos Kungl. Maj:t genom besvär, som skola inkomma till jordbruksdepartementet sist före klockan tolv å trettionde dagen från det klaganden erhållit del av beslutet.
Denna kungörelse träder i kraft den 1 januari 1944. Samtidigt upphör att gälla kungörelsen den 7 december 1928 (nr 453) an- gående den i lagen den 14 juni 1928 (nr 196) om galtbesiktningstvång före- skrivna prövning av galt med däri sedermera gjord ändring.
18—418998.
Tillståndsbevis.
Undertecknad förklarar härmed jämlikt lagen den 14 juni 1928 (nr 196) om galtbesiktningstvång galten ___________________________________________________________ född år 19...____.__
Besiktningsman.
Kassationsbevis.
angående galten ...................................................................................................... _ ............................ tillhörig .................................................................................................... ________________________
Födelseår _______________________________________________________
fader ............................................................................. morfar ............... mormors far .............. mormors morfar .......................................................
Härkomst .
Beslut.
Enär ombemälde galt .............................................................................................................................
förklarar undertecknad jämlikt lagen den 14 juni 1928 (nr 196) om galtbesikt— ningstvång, att galten vid i samma lag stadgad ansvarspåföljd icke mä inom ................................ användas till betäckning av hondjur, som tillhör annan än galtens ägare, och ej heller, därest galten äges av två eller flera personer samfällt, till betäckning av hondjur, som tillhör någon av dem enskilt. Talan emot detta beslut må fullföljas hos lantbruksstyrelsen genom besvär, vilka jämte detta bevis skola inkomma till styrelsen sist före klockan tolv å trettionde dagen härefter.
............................ den 19...._....
Besiktningsman.
Förteckning
över galtar, vilka jämlikt lagen den 14 juni 1928 (nr 196) om galtbesiktnings- tvång blivit under år 19..
godkända för betäckningsändamål inom ..............
_ eller del av sagda område.
Galtägarens G a 1 t e n s 1 H ä r k 0 m 5 t , Namn 1.. ; Namn It?s?- niläcåke [gå?] : 1 Fader hum-far Mormors Mormors ' * far morfar
Område för gal- .
Den som!
medde— , tens lat god- ,
använd- kän- ning ; nande
| 1 i l i i i
+
* Här skall förutom galtens namn eller nummer jämväl rasen angivas.
TIONDE KAPITLET.
Hushållningssällskapens veterinärbakteriologiska laboratorier.
1. Inledning.
Under senare år hava hushållningssällskapen inom Göta- och Svealand —— med undantag för Gotlands och Kopparbergs läns hushållningssällskap — upptagit såsom en del av sällskapens verksamhet bekämpandet av nötkrea- turstuberkulos enligt den kliniska metoden genom särskilda hos sällska- pen anställda veterinärer. Verksamheten regleras bland annat genom bestäm- melserna i kungörelsen den 20 juni 1941 (nr 579) angående frivilligt bekäm- pande av tuberkulos hos nötkreatur.
För verkställande av bakteriologiska undersökningar av prov, som tagas i samband med bekämpandet av nötkreaturstuberkulosen, hava vissa hus- hållningssällskap inrättat veterinärhakteriologiska laboratorier, vilka för så- dant ändamäl godkänts av medicinalstyrelsen. Ett dylikt laboratorium finnes sålunda för närvarande hos ett vart av följande hushållningssällskap, näm- ligen Stockholms läns och stads hushållningssällskap (Experimentalfältet), Uppsala läns hushållningssällskap (Uppsala), Södermanlands läns hushåll- ningssällskap (Nyköping), Östergötlands läns hushållningssällskap (Linkö- ping), Jönköpings och Kronobergs läns hushållningssällskap (gemensamt i Jönköping), Kalmar läns norra liushållningssällskap (Västervik), Kristian- stads läns hushållningssällskap (Kristianstad), Malmöhus läns hushållnings- sällskap (Malmö), Hallands läns hushållningssällskap (Falkenberg), Skara- borgs läns hushållningssällskap (Skara), Örebro läns hushållningssällskap (Örebro) och Västmanlands läns hushållningssällskap (Västerås).
Enligt av medicinalstyrelsen och lantbruksstyrelsen den 22 januari 1941 av- lämnat betänkande angående det statsunderstödda bekämpandet av tuberku- los hos nötkreatur funnos vid sagda laboratorier vid nämnda tidpunkt an- ställda 44 veterinärer, 31 laboratoriebiträden, 9 skrivbiträden, 21 vaktmästare och därmed likställda befattningshavare samt djurskötare. De vid laborato- rium tjänstgörande veterinärerna utgöras av en chefsveterinär och förestån- dare för laboratoriet samt en eller flera assistentveterinärer. De flesta av de sistnämnda äro anställda endast del av året. Hos några hushållningssällskap utföras vissa undersökningar av distriktsveterinärerna.
De hushållningssällskap, som ej disponera egna laboratorier, låta i allmän- het underkasta tagna prov bakteriologisk undersökning vid statens veterinär- bakteriologiska anstalt.
Av sagda utredning inhämtas vidare, att de i hushållningssällskapens labo- ratorier nedlagda kostnaderna för inredning och utrustning säkerligen uppgå till sammanlagt över en miljon kronor.
Såsom nämnts hava flertalet av hushållningssällskapens laboratorier in- rättats med hänsyn till bekämpandet av nötkreaturstuberkulosen. För att er— hålla en mera ingående uppfattning av den verksamhet, som utövades vid laboratorierna, verkställde emellertid ovannämnda styrelser utredning i detta hänseende._ A_v sagda utredning inhämtas, att endast laboratorierna i Linkö- ping, Malmö och Falkenberg torde i mera betydande utsträckning handhava andra arbetsuppgifter än sådana, som höra samman med bekämpandet av nötkreaturstuberkulosen. Sålunda bedriver laboratoriet i Linköping dia- gnostiska och serologiska undersökningar åt veterinärer och djurägare inom länet samt bakteriologiska undersökningar av mjölk för vissa hälsovårds- nämnders räkning. Laboratoriet i Malmö har alltsedan år 1916 bedrivit diagnostisk verksamhet såväl som serumframställning vid sidan av tuberku- losarbetet. Vid laboratoriet i Falkenberg utföras bland annat undersökningar av blodprov i samband med bekämpande av smittsam kastning samt dräktig- hets- och spermaundersökningar.
Beträffande laboratoriernas framtida verksamhet hava styrelserna utta- lat, att i den mån arbetet med tuberkulosbekämpandet enligt den kliniska metoden kunde antagas komma att minska, vore det klart, att laboratorierna icke längre komme att från detta bekämpande erhålla arbetsuppgifter av någon större omfattning. Även om för flertalet laboratorier ännu funnes arbetsuppgifter i samband med tuberkulosbekämpandet åtskilliga år framåt, syntes styrelserna redan nu önskvärt, att man erhölle visshet om huru med dessa laboratorier lämpligen borde förfaras, sedan deras uppgifter ifråga om nötkreaturstuberkulosen gått avsevärt tillbaka. Såväl för laboratorieper— sonalen som för dess arbetsgivare, hushållningssällskapen, vore det av stort intresse att på tidigt stadium få klarhet i denna fråga.
Styrelserna hava vidare framhållit, att det torde ligga i sakens natur, att hushållningssällskapens laboratorier, som anlagts med stora ekonomiska upp- offringar för 'både staten och djurägarna, i allmänhet ej borde nedlägga sin verksamhet i den mån behov å andra områden än för tuberkulosbekämpan- det förefunnes för dessa laboratorier. I anslutning härtill hava styrelserna i sitt förenämnda betänkande till undersökning upptagit frågan, om en ut- vidgning av laboratoriernas verksamhetsområde vore önskvärd och lämplig att genomföra. Dessa laboratoriers verksamhet finge enligt styrelsernas me- ning under inga förhållanden konkurrera med uppgifter, som åvilade statens veterinärbakteriologiska anstalt. Enligt styrelsernas förmenande syntes som regel böra gälla, att den allmänt veterinärmedicinska diagnostiska verksam- heten skulle handhavas av anstalten ensam. Då anstalten hade till uppgift bland annat att genom omfattande undersökningar söka vinna större kun-
|
skap om ännu outforskade sjukdomars karaktär och uppkomst, syntes sty- relserna naturligt, att hela det material, som kunde vara till ledning för så- dana undersökningar, ställdes till anstaltens förfogande.
Emellertid funnes enligt styrelsernas uttalande å förevarande område ett flertal uppgifter, som för närvarande icke bleve utförda, dels med hänsyn till veterinärbakteriologiska anstaltens övriga arbetsuppgifter, dels ock på grund av de besvär och den omgång själva insändandet av undersöknings- prov från många delar av landet medförde. Såsom för hushållningssällska- pens laboratorier särskilt lämpade uppgifter hava styrelserna framhållit mjölkkontroll, vattenkontroll åt mejerierna och lantbrukarna samt bakterio— logisk köttkontroll. Vid sidan av dessa mera allmänt hygieniska uppgifter för laboratorierna har bekämpandet av smittsam kastning och juverinflamma- tioner, i den mån sådant sjukdomsbekämpande skulle vinna mera allmän an- slutning, förr eller senare ansetts böra delvis decentraliseras. Härigenom skulle laboratorierna enligt styrelsernas förmenande säkerligen få mycket krävande arbetsuppgifter.
Styrelserna hava emellertid påpekat, att hushållningssällskapens labora— torier icke torde till alla delar vara skickade att på ett betryggande sätt hand- hava ovannämnda nya uppgifter. Så länge tuberkulosarbetet påginge med oförminskad intensitet, torde en utvidgning av uppgifterna för flertalet labo- ratorier knappast kunna komma ifråga utan viss utvidgning av lokalerna. Laboratorierna i Uppsala, Västervik, Kristianstad, Malmö och Västerås skulle däremot redan nu, enligt vad styrelserna framhållit, kunna bereda plats för en icke obetydlig utvidgning av arbetsuppgifterna.
Enligt styrelsernas mening vore ifrågavarande laboratorier i stort sett lämpliga att upptaga även vissa andra uppgifter än som sammanhängde med tuberkulosarbetet. Personalen vid laboratorierna borde utan större svårig- heter kunna förvärva den kompetens, som erfordrades för sådana uppgifter. Styrelserna framhålla vidare följande:
»I detta sammanhang får emellertid icke förbises den kanske mest primära frågan, att laboratorierna äro så belägna, att prover från ett tillräckligt stort område komma att dit insändas. Man måste med andra ord göra klart för sig vilka laboratorier, som komma att bliva fullt sysselsatta. Mest rationellt hade givetvis varit att efter beräkning av arbetsuppgifemas mängd placera ut ett antal laboratorier å lämpligt belägna orter. Då emellertid redan nu laboratorierna äro anlagda och i verksam-het, torde ett sådant tillvägagångssätt i varje fall te sig oekonomiskt med hänsyn till de nedlagda realvär—dena. De arbetsuppgifter, som här äro ifråga, äro också till stor del nya. Någon närmare kännedom om omfattningen av dessa förefinnes därför knap— past. Med hänsyn 'härtill torde det bliva nödvändigt att avvakta viss tids erfarenhet av laboratoriernas vidgade verksamhet, innan slutlig ställning tages till detta spörs- mål. Det torde därför bliva nödvändigt för varje sällskap att självt söka bedöma laboratoriets existensberättigande med hänsyn till erfarenheterna vid det egna och andra sällskaps laboratorier samt beträffande exempelvis laboratoriet i Uppsala dess närhet till Stockholm. Så som förhållandena nu kunna bedömas, torde man få utgå från att staten i varje fall icke bör stödja uppkomsten av nya laboratorier i Svea- land och Götaland. Då man har anledning antaga, att centralanstalten kommer att betjäna rayonen närmast Stockholm, synes laboratoriet vid Experimentalfältet böra nedläggas i och med att den kliniska tuberkuloskontrollen i Stockholms län mera
avsevärt minskar. Det synes styrelserna naturligt, att några sällskaps laboratorier få betjäna jämväl vissa områden utanför det egna sällskapets område.»
I den proposition till 1941 års riksdag (proposition nr 152/41), som för- anleddes av det av ovannämnda styrelser framlagda betänkandet, uttalade föredragande departementschefen, att det för det dåvarande svårligen läte sig göra att ens tillnärmelsevis beräkna, i vilken omfattning de av styrelserna föreslagna nya uppgifterna för hushållningssällskapens laboratorier skulle vara tillräckliga för ett bibehållande av samtliga dessa laboratorier. Departe- mentschefen anslöt sig jämväl i huvudsak till vad styrelserna anfört rörande laboratorierna. Ifråga om den av styrelserna förordade begränsningen av ar- betsuppgifterna för laboratorierna ansåg sig emellertid departementschefen böra intaga en avvikande ståndpunkt. Av departementschefens yttrande till statsrådsprotokollet i förevarande hänseende må följande återgivas:
)Sållunda anser jag förslaget, att statens veterinärbakteriologiska anstalt ensam skall handhava den allmänt veterinärmedicinska diagnostiska verksamheten, icke lämpligt. Framför allt synes det mig uppenbart, att laboratoriet i Malmö bör i full utsträckning få fortsätta den i skilda hänseenden betydelsefulla verksamhet, som sedan lång tid bedrivits därstädes. Jämväl beträffande de övriga laboratorierna torde skäl tala för att låta dem handhava även andra uppgifter än som styrelserna avsett. En förutsättning härför är emellertid, att den veterinära personalen kan anses hava förvärvat erforderlig kompetens för en sådan vidgad verksamhet. Vid bedömande av laboratoriepersonalens kompetens synes emellertid, åtminstone för den närmaste framtiden, hänsyn icke böra tagas endast till de rent vetenskapliga meriterna utan även till den praktiska erfarenhet och skicklighet, vederbörande må 'hava förvärvat under tidigare verksamhet. I detta sammanhang vill jag understryka styrelsernas uttalande, att det är av vikt att laboratorieföreståndarna vunnit god erfarenhet av det egentliga sjukdomsbekämpandet, så att nödvändig kontakt och samarbete med djurägarna kan upprätthållas.
Som styrelserna framhållit torde de viktigaste nya uppgifterna för laboratorierna avse bakteriologisk mjölkkontroll, köttkontroll och vattenkontroll samt vissa under— sökningar i samband med bekämpandet av smittsam kastning och juverinflamma- tion hos nötkreatur. I likhet med vad som framhållits i flera yttranden anser jag det vara önskvärt, att laboratorierna snarast få övertaga en del av de laboratorie- undersökningar, som äro erforderliga vid kastningsbekämpandet. En förutsättning för att detta viktiga bekämpande skall få större omfattning torde nämligen vara, att det i viss utsträckning decentraliseras och i så fall knytes till hushållningssällskapen. Utöver nu berörda uppgifter torde även ifrågakomma undersökning berörande häst— avelns område. Jag anser mig slutligen böra erinra om de förslag till vidgade upp- gifter beträffande den bakteriologiska vattenkontrollen, som innefattas i den till årets riksdag framlagda propositionen nr 50.»
Jordbruksutskottet och riksdagen biträdde departementschefens ovan åter- givna uttalande. _
Sedermera har statens veterinärbakteriologiska anstalt i särskild prome- moria den 17 december 1941, vilken av Kungl. Maj:t överlämnats till hus— hållningssällskapsutredningen för avgivande av de förslag, vartill prome- morian kunde föranleda, framfört vissa synpunkter på här ifrågavarande spörsmål.
Innan hushållningssällskapsutredningen närmare redogör för sagda syn-
punkter må erinras om att i statsverkspropositionen till 1942 års riksdag, nionde huvudtiteln, punkt 75, föreslagits särskilt statsbidrag till täckande av laboratoriernas kostnader med 8000 kronor till varje laboratorium. Av föredragandens yttrande till statsrådsprotokollet'i förevarande hänseende må följande återgivas:
»För närvarande finnas veterinärbakteriologiska anstalter inrättade vid 12 hus- hållningssällskap. Då jag förordar, att bidrag för nästa budgetår skall utgå till samt- liga dessa laboratorier, vill jag emellertid framhålla, att det nu svårligen kan bedö- mas, huruvida alla laboratorier framdeles, sedan det kliniska tuberkulosbekämpan- det upphört eller mera avsevärt minskat, komma att erfordras. Frågan om de stats- understödda laboratoriernas antal måste sålunda efter någon tid underkastas ytter- ligare prövning.»
Vad sålunda i statsverkspropositionen föreslagits har numera godkänts av riksdagen.
2. Statens veterinärbakteriologiska anstalts promemoria den 17 december 1941.
[ förenämnda promemoria den 17 december 1941 har statens veterinär— bakteriologiska anstalt uttalat, att frågan om hushållningssällskapens labo- ratoriers (provinslaboratoriernas) ställning och arbetsuppgifter, som ome— delbart berörde anstaltens verksamhet, numera syntes hava vunnit ökad aktualitet. I fråga om statsunderstödet till laboratoriernas verksamhet har sålunda framhållits, att även om statsanslaget till det kliniska tuberkulos- bekämpandet hittills i realiteten kommit att i viss utsträckning lämna bidrag även till laboratoriernas allmänna verksamhet, hade det likväl hittills för- utsatts, att bidragen från detta anslag endast skulle avse sådan verksamhet, som direkt sammanhängde med nämnda bekämpande. Det ovan angivna, nya anslaget innebure sålunda ur principiell synpunkt en nyhet, enär sta- ten därigenom direkt komme att understödja den allmänna verksamheten vid ifrågavarande laboratorier.
Vidare har i promemorian erinrats om att hushållningssällskapens i Öster- götlands län och Hallands län förvaltningsutskott i skrivelser till Kungl. Maj:t hemställt om tillstånd att vid sina laboratorier få med bidrag av stats— medel utföra undersökningar för bekämpande av sjukdomen smittsam kast- ning. I båda framställningarna hade framhållits, att arbetet vid ifrågava- rande laboratorier med det kliniska tuberkulosbekämpandet numera mins- kat i sådan utsträckning, att denna uppgift icke längre lämnade laborato- rierna full sysselsättning.
Av vad i promemorian därefter anförts må följande återgivas:
»Med anledning av vad ovan anförts synes enligt anstaltens mening tiden nu vara inne för en närmare allsidig prövning av hela frågan om provinslaboratoriernas framtida verksamhet. Det framstår nämligen som önskvärt, att denna redan från början kan planläggas på sådant sätt, att mera genomgripande reformer och där— med ofrånkomligen förenade olägenheter såvitt möjligt sedermera kunna undvikas.
Vid övervägande av förevarande spörsmål torde man enligt anstaltens uppfattning icke blott böra beakta de skilda provinslaboratoriernas behov av nya arbetsuppgifter utan även — och framförallt — i vilken utsträckning det ur rikssynpunkt kan anses föreligga ett intresse av en decentralisering av den verksamhet, som nu bedrives av anstalten. I detta sammanhang "vill anstalten erinra om den nybyggnad för anstaltens del, vars uppförande inom den närmaste tiden kommer att påbörjas. Det torde näm- ligen med säkerhet kunna antagas, att anstalten därigenom och genom den sam- tidigt verkställda omorganisationen av anstalten kommer att erhålla en avsevärt ökad arbetskapacitet. Från denna utgångspunkt anser sig anstalten emellertid icke hava något att erinra mot en viss utvidgning av provinslaboratoriernas arbetsupp- gifter, såvitt gäller vissa grenar av anstaltens verksamhet. Sålunda skulle den om- gång, som ett insändande av undersökningsprov från många delar av landet till Stockholm innebär, härigenom kunna undgås. Det avlyftande av anstaltens alltmera ökade arbetsbörda, särskilt så vitt gäller dess kastsjukeavdelning, som en decentrali- sering skulle medföra, kunde även i och för sig framstå såsom ett önskemål. Anstal- ten vill emellertid understryka, att enligt anstaltens uppfattning en utvidgning av provinslaboratoriernas verksamhetsområde icke synes böra ifrågakomma annat än under vissa bestämda förutsättningar. Sålunda lärer "härför böra uppställas följande villkor, nämligen
att det ur landets och icke blott ur de enskilda laboratoriernas synpunkt befinnes önskvärt,
att personalen vid ifrågavarande laboratorier besitter för sina nya uppgifter erfor- derlig kompetens,
att undersökningsverksamheten bedrives efter i möjligaste mån enhetliga linjer, samt
att arbetet utföres under en central myndighets kontroll och i intim samverkan med anstalten.»
Vid övervägande av vilka arbetsuppgifter — utöver det kliniska tuberku- losbekämpandet — som lämpligen skulle kunna överlämnas till provinslabo- ratorierna har anstalten i huvudsak anslutit sig till vad medicinalstyrelsen och lantbruksstyrelsen i förenämnda betänkande härutinnan föreslagit.
Beträffande bekämpandet av smittsam kastning har anstalten uttalat, att densamma visserligen skulle hava möjlighet att utföra ett avsevärt större antal blodprovs- och andra undersökningar än för det dåvarande, därest personalen vid anstalten förstärktes. Anstalten ville emellertid icke motsätta sig en decentralisering, enär denna ur andra synpunkter ansåges önskvärd. Ett viktigt skäl för en dylik åtgärd syntes sålunda vara, att djurägarnas in- tresse för bekämpandet därmed kunde väntas stiga.
Åtskilliga administrativa och andra frågor uppkomme emellertid enligt promemorian i samband med en decentralisering. Sålunda uppstode frågan, efter vilka grunder statsbidragen till hushållningssällskapen skulle utgå. Vi- dare erfordrades föreskrifter om registrering av undersökta besättningar så- väl vid vederbörande provinslaboratorium som vid medicinalstyrelsen. I detta sammanhang har anstalten framhållit, att, därest en decentralisering ge- nomfördes, syntes föredraganden för kastsjukeärenden i medicinalstyrelsen, som tillika vore avdelningsföreståndare för anstaltens kastsjukeavdelning, icke kunna samtidigt uppehålla båda de omförmälda befattningarna. Jämväl i övrigt bleve enligt anstaltens mening en ändring av nuvarande organisation erforderlig. Även spörsmålet om fördelningen av arbetet med blodprovstag-
ning och ortsbekämpande mellan distriktsveterinärerna och hushållnings- sällskapens veterinärer syntes böra närmare beaktas.
Anstalten har vidare framhållit, att det vore erforderligt, att icke blott undersökningstekniken utan även bedömningen av uppkomna reaktioner skedde efter enhetliga principer, enär det eljest kunde befaras att bekäm— pandet av ifrågavarande sjukdom komme att urarta. Slutligen har under- strukits, att möjligheterna att giva provinslaboratorierna vidsträcktare befo- genheter intimt sammanhängde med laboratorieveterinärernas kompetens.
Beträffande mjöllckontrollen har i promemorian uttalats, att det ur all- män-hygienisk synpunkt vore synnerligen önskvärt, om provinslaborato- rierna kunde i större utsträckning ägna sig åt dylik kontroll. För detta än— damål erfordrades emellertid uppdragande av bestämda riktlinjer för arbe- tets bedrivande samt fastställande av enhetliga principer och standardiserade undersökningsmetoder.
I fråga om vattenkontroll har anstalten erinrat om att jämlikt förordning- en den 19 juli 1941 (nr 654) om kontroll av vattenledningsvatten, vilken trätt i kraft den 1 januari 1942, finge bakteriologisk undersökning utföras endast av statens institut för folkhälsan, av statens bakteriologiska labora- torium eller av den, som därtill erhållit medicinalstyrelsens bemyndigande. Sagda förordning förutsatte emellertid en decentralisering av kontrollen av vattenledningsvatten, vilken enligt anstaltens mening syntes lämplig även i fråga om andra slag av vattenkontroll.
En utvidgad bakteriologisk köttkontroll skulle enligt anstaltens mening sannolikt rädda icke obetydliga kvantiteter till människoföda tjänligt kött, som vederbörande besiktningsveterinär nu på grund av otillräckliga möjlig- heter till dylik kontroll nödgades kassera.
Av praktiska skäl kunde enligt anstaltens mening en mera allmänt genom— förd bakteriologisk köttkontroll icke handhavas endast av anstalten. Kon— trollen syntes lämpligast böra utföras vid vederbörande hushållningssällskaps laboratorium eller vid ett med hänsyn till transportmöjligheterna fördelak- tigt beläget slakthus eller större slakteri med eget laboratorium.
Frågan om bekämpandet av juverinflammationer syntes enligt anstaltens mening böra göras till föremål för en allsidig utredning.
Den allmänna diagnostiska verksamheten borde enligt anstaltens mening i allt väsentligt principiellt förbehållas anstalten. Såsom motivering kunde an- föras de höga krav, som för ändamålet måste ställas på vederbörande vete- rinärs kompetens och laboratoriernas utrustning samt att en decentralise- ring av denna verksamhet kunde komma att medföra mindre enhetliga be- grepp inom diagnostiken, vilket skulle bliva olyckligt för vetenskapen och därmed för hela sjukdomsbekämpandet.
Slutligen har anstalten i detta sammanhang uttalat, att tillverkningen av sera för veterinärt bruk borde i sinom tid handhavas endast av anstalten, som efter tillkomsten av de nya institutionsbyggnaderna syntes bliva i stånd att tillgodose hela landets behov i förevarande hänseende.
I promemorian har därefter behandlats frågan om provinslaboratoriernas
utrustning och personalens kompetens vid en utvidgning av laboratoriernas verksamhet. Härutinnan har framhållits, att vissa ökade krav torde komma att ställas på laboratoriernas inredning och tekniska utrustning. Vidare har betonats, att högre krav även måste ställas på laboratoriepersonalens utbild- ning och kompetens. Utan att vilja underskatta värdet av den erfarenhet ar- betet med det »egentliga» sjukdomsbekämpandet förvisso skänkte utövarna därav, måste sålunda, enligt anstaltens med avseende å chefsveterinärerna 1 och deras assistenter uttalade mening, vetenskaplig utbildning och skolning ', krävas av dem, som handhade de på laboratorierna ankommande uppgif— i tema. i
Beträffande laboratoriernas organisation m. rn. har anstalten uttalat, att av de provinslaboratorier, som för närvarande funnes i riket, vissa laborato- rier utan större olägenhet skulle kunna nedläggas och deras verksamhet om- händertagas av anstalten. I detta sammanhang har jämväl framhållits, att frågan om provinslaboratoriernas taxor krävde ett ingående övervägande.
Sammanfattningsvis har i promemorian uttalats, att åtskilliga uppgifter förefunnes, som lämpligen kunde handhavas av de veterinärbakteriologiska provinslaboratorierna, men att —— innan en utvidgning av deras verksamhet ägde rum —— åtskilliga därmed förenade spörsmål tarvade en närmare utred- ning. Anstalten hemställde därför, att frågan om en allmän utredning av dessa laboratoriers ställning och verksamhet upptoges till övervägande.
Vid den sålunda förordade utredningen syntes enligt anstaltens mening . jämväl böra beaktas möjligheten av ett förstatligande av ifrågavarande labo- [ ratorier. Härutinnan har i promemorian anförts följande: 1
»Om dessa organiserades såsom statliga förefaller nämligen en tillfredsställande ] lösning av flera med laboratoriernas verksamhet förknippade problem och önske- ! mål lättare kunna realiseras. Såsom exempel må anföras frågan om en anpassning ! av de vid provinslaboratorierna anställda befattningshavarnas löneställning, frågan ', om personaluthyte mellan anstalten och provinslaboratorierna, frågan om verksam- hetens ur ekonomisk synpunkt mest rationella organisation, kravet på enhetlighet ifråga om undersökningsteknik och bedömning vid verkställda undersökningar samt kravet på en central ledning och kontroll av den vid provinslaboratorierna bedrivna verksamheten. Å andra sidan vill emellertid anstalten givetvis icke förbise den stora betydelse, som laboratoriernas nuvarande anknytning till hushållningssällskapen kan äga med avseende å det lokala intresset för ifrågavarande verksamhet.»
Slutligen har anstalten uttalat, att ehuru det syntes önskvärt, att frågan om provinslaboratoriernas framtida verksamhet upptoges till prövning i ett sam- manhang, kunde dock utvecklingen komma att påkalla en tidigare behand- ling av spörsmålet om kastsjukebekämpandets decentralisering.
3. Hushållningssällskapsutredningens synpunkter och förslag.
1 förevarande laboratorier hava av hushållningssällskapen eller eljest in- vesterats betydande kapital — såsom medicinalstyrelsen och lantbruksstyrel- sen framhållit säkerligen över en miljon kronor — vartill kommer, att ett
betydande antal personer äro anställda vid laboratorierna. ln0m flera av laboratoriernas verksamhetsområden kan emellertid, såsom torde framgå av vad i det föregående anförts, laboratoriernas uppgift i samband med nötkrea- turstuberkulosens bekämpande inom en ej alltför avlägsen framtid förvän- tas bliva av allt mindre omfattning.
Med hänsyn till sålunda anförda omständigheter synes jämväl hushåll- ningssällskapsutredningen angeläget, att frågan om hushållningssällskapens vcterinärbakteriologiska laboratoriers framtida ställning och verksamhet upp— tages till övervägande. Såsom av det föregående framgår uppkomma emeller- tid härvidlag åtskilliga frågor av delvis betydande räckvidd och av såväl organisatorisk som ekonomisk karaktär. Då flera av dessa frågor undandraga sig hushållningssällskapsutredningens bedömande samt vissa på dem inver- kande faktorer, särskilt de för provinslaboratorierna lämpliga verksamhets- grenarnas framtida omfattning, ännu icke torde vara möjliga att fullt klart överblicka, anser sig utredningen i det följande kunna behandla hithörande spörsmål endast i princip och sålunda angiva de riktlinjer, som enligt utred- ningens mening böra följas ifråga om provinslaboratoriernas framtida ställ- ning och verksamhet.
Av den tidigare lämnade redogörelsen torde hava framgått, att medicinal- styrelsen, lantbruksstyrelsen och statens veterinärbakteriologiska anstalt i princip funnit, att särskilda provinslaboratorier vid sidan av nämnda anstalt jämväl i framtiden torde bliva erforderliga, även om de uppgifter, som sam- manhänga med nötkreaturstuberkulosens bekämpande enligt den kliniska metoden, skulle i huvudsak upphöra. Vissa andra betydelsefulla verksam- hetsgrenar hava ansetts med fördel kunna upptagas av provinslaboratorierna. Hushållningssällskapsutredningen delar till fullo ifrågavarande uppfattning.
Vid övervägande av frågan om laboratoriernas framtida ställning och verk- samhet, synas i första hand följande principiella spörsmål böra diskuteras, nämligen
dels vilken ställning provinslaboratorierna böra intaga gentemot staten och hushållningssällskapen,
dels vilken verksamhet, som vid sidan av uppgifter i samband med nöt- kreaturstuberkulosens bekämpande lämpligen bör anförtros åt sagda labo- ratorier,
dels laboratoriernas organisation, antal och geografiska förläggning samt dels laboratoriernas ekonomi. Såsom av förestående referat av statens veterinärbakteriologiska anstalts promemoria angående ifrågavarande laboratorier framgår, har anstalten be- träffande provinslaboratoriernas ställning uttalat, att möjligheten av ett för- statligande av desamma borde beaktas. Såsom skäl för förstatligande har anstalten framhållit, att flera med laboratoriernas verksamhet förenade pro- blem och önskemål lättare kunde lösas. Såsom exempel har anstalten pekat på frågan om en anpassning av de vid provinslaboratorierna anställda he- fattningshavarnas löneställning, frågan om personalutbyte mellan anstalten och provinslaboratorierna, frågan om verksamhetens ur ekonomisk synpunkt
mest rationella organisation, kravet på enhetlighet ifråga om undersöknings- teknik m. m. samt kravet på en central ledning och kontroll av laboratorier- nas verksamhet. Å andra sidan har emellertid erinrats om den stora bety- delse, som laboratoriernas nuvarande anknytning till hushållningssällskapen kunde äga med avseende å det lokala intresset för ifrågavarande verksamhet.
Hushållningssällskapsutredningen vill för sin del betona vikten av att pro— vinslaboratorierna jämte hos dem anställda befattningshavare åtnjuta lokalt förtroende och äro kända bland ortens djurägare samt därmed äga möjlig- het att stimulera intresset för den verksamhet, som ankommer på laborato- riet. Det bör nämligen observeras, att, då fråga är om bekämpande av viss husdjurssjukdom, fältarbetet och icke laboratoriearbetet måste vara det pri- mära samt att sålunda den direkta kontakten mellan djurägare å ena sidan ävensom veterinärer och laboratorier å den andra är av mycket stor bety- delse. Enligt hushållningssällskapsutredningens förmenande uppnås denna kontakt bäst, därest provinslaboratorierna och vid dem anställda befattnings- havare äro knutna till hushållningssällskapen. Påpekas må, att därest utred- ningens tidigare förslag rörande medlemskap i hushållningssällskap, inne- bärande att praktiskt taget samtliga jordbrukare inom ett hushållningssäll— skaps område skulle bliva medlemmar av sällskapet, genomföres. betyder detta ökad kontakt mellan sällskapet och jordbrukarna. Denna ökade kon— takt bör givetvis komma även laboratoriet och dess befattningshavare till godo. Hushållningssällskapsutredningens bestämda uppfattning är sålunda, att provinslaboratorierna liksom hittills böra vara knutna till hushållnings- sällskapen.
Beträffande provinslaboratoriernas framtida verksamhet synes medicinal- styrelsens och lantbruksstyrelsens tidigare refererade förslag i princip hava vunnit anslutning jämväl från statens veterinärbakteriologiska anstalts sida. Enligt detta förslag skulle sålunda åt provinslaboratorierna anförtros — förutom med bekämpandet av nötkreaturstuberkulos förenade uppgifter —— mjölkkontroll, vattenkontroll och köttkontroll samt undersökningar i samband med bekämpande av smittsam kastning och juverinflammationer. Jämväl hushållningssällskapsutredningen kan i princip ansluta sig till detta förslag. Utredningen vill dock betona, att de viktigaste uppgifterna måste vara sådana, som sammanhänga med bekämpandet av nyssnämnda hus- djurssjukdomar.
Utredningen vill vidare i detta sammanhang framhålla, att det synes kun- na ifrågasättas, om icke jämväl den allmänna diagnostiska verksamheten borde i viss mån decentraliseras. För närvarande torde dylik verksamhet i stort sett bedrivas allenast av statens veterinärbakteriologiska anstalt och Malmöhus läns hushållningssällskaps veterinärbakteriologiska laboratorium i Malmö. Anstalten har för sin del i ovannämnda promemoria uttalat, att sagda verksamhet i allt väsentligt principiellt borde förbehållas anstalten. Såsom tidigare framhållits har emellertid vederbörande departementschef i yttrande till statsrådsprotokollet i samband med anmälan av tidigare om- förmäld proposition nr 152/1941 uttalat, att det icke vore lämpligt, att sta-
tens veterinärbakteriologiska anstalt ensam handhade den allmänt veterinär- medicinska diagnostiska verksamheten. Framförallt syntes departementsche- fen uppenbart, att laboratoriet i Malmö borde i full utsträckning få fortsätta den i skilda hänseenden betydelsefulla verksamhet, som sedan lång tid be- drivits därstädes. Jämväl beträffande övriga laboratorier ansåg departe- mentschefen skäl tala för att låta dem handhava även andra uppgifter än dem medicinalstyrelsen och lantbruksstyrelsen avsett i förenämnda betän— kande. En förutsättning härför vore emellertid att den veterinära persona- len ägde erforderlig kompetens, varvid, åtminstone för den närmaste fram- tiden, hänsyn borde tagas icke endast till de rent vetenskaplika meriterna utan även till den praktiska erfarenheten och skickligheten. Hushållnings- sällskapsutredningen ansluter sig för sin del till sålunda av departements- chefen framförda synpunkter. Tilläggas må, att ur jordbrukets synpunkt en anstalt i Stockholm icke kan vara tillfyllest för nu ifrågavarande ändamål, enär avståndet till densamma blir allt för stort från vissa delar av landet.
De sålunda av hushållningssällskapsutredningen biträdda eller framförda egna principiella synpunkterna på frågan om provinslaboratoriernas fram- tida ställning och verksamhet torde i viss mån sammanhänga med frågan om desammas organisation, antal och geografiska förläggning. Hushållnings- sällskapsutredningen håller härutinnan före, att man, särskilt med hänsyn till den allmänna diagnostiska verksamheten, bör tänka sig såväl större labora- torier (centrallaboratorier), vid vilka dylik verksamhet skulle förekomma, som mindre (provinslaboratorier) utan sådan verksamhet. Med hänsyn till kraven på utrustning och befattningshavarnas kompetens torde det icke vara möjligt, att alla nu verksamma laboratorier bedriva allmän diagnostisk verksamhet. Enligt utredningens mening måste de med dylik verksamhet sysselsatta labo- ratoriernas områden omfatta mera än ett hushållningssällskaps område, men å andra sidan få verksamhetsområdena icke bliva större än att exempelvis självdöda kalvar kunna utan allt för lång tidsutdräkt transporteras till labo— ratoriet för erforderliga undersökningar. I enlighet härmed synes tills vidare böra ifrågakomma ett centrallaboratorium för södra, ett för östra och ett för västra samt möjligen ett eller två för norra delen av landet. De södra landsdelarna hava redan nu tillgång till dylikt laboratorium i Malmöhus läns hushållningssällskaps laboratorium. För östra delen av landet kunde måhända anses tillfyllest med statens veterinärbakteriologiska anstalt i Stockholm. Med hänsyn till jordbrukets omfattning i Östergötland och kom- munikationerna till närmast söder därom liggande län kan dock ifrågasättas, om icke jämväl laboratoriet i Linköping borde utbyggas till centrallabora— torium. Västsverige har för närvarande tillgång till två tuberkuloslaborato- rier, nämligen ett i Falkenberg och ett i Skara. Hushållningssällskapsutred- ningen är tveksam, huruvida något av dessa laboratorier lämpar sig för ut- byggnad till centrallaboratorium. Med hänsyn till geografiskt läge och kom- munikationsmedel synes lämpligare förläggning av ifrågavarande laborato- rium kunna tänkas, exempelvis till Göteborg.
Provinslaboratoriernas verksamhet synes i princip böra tillsvidare begrän-
sas till i huvudsak sådana uppgifter, som sammanhänga med kliniskt be- kämpande av nötkreaturstuberkulos, smittsam kastning och juverinflam- mationer. Det erforderliga antalet dylika laboratorier är givetvis i viss mån beroende av nämnda sjukdomars utbredning. I avsaknad av närmare kän- nedom härom synes man enligt utredningens mening tills vidare böra räkna med att bibehålla och med statsmedel stödja flertalet av de för närvarande verksamma laboratorierna, men bör å andra sidan en utvidgning av deras lokaler och utökning av utrustningen ske med största försiktighet. Beträf- fande vissa av de nuvarande laboratorierna synes utredningen dock böra övervägas, huruvida de icke borde nedläggas, när deras uppgifter i sam- band med det kliniska bekämpandet av nötkreaturstuberkulosen i avsevärd grad minskats. Desamma torde sålunda icke böra upptaga verksamhet inom övriga nyssnämnda husdjurssjukdomars område. Det nu sagda gäller främst Stockholms läns och stads hushållningssällskaps laboratorium vid Experi- mentalfältet, vars verksamhet synes kunna övertagas av statens veterinär— bakteriologiska anstalt. Skäl synes jämväl tala för övervägande av frågan om nedläggande av laboratoriet i Uppsala. Skulle vidare sistberörda sjukdo- mars utbredning vara ringa inom laboratoriernas i Västerås, Nyköping och Jönköping verksamhetsområden, varom utredning bör verkställas, synes böra övervägas att i sinom tid nedlägga jämväl dessa laboratorier. Vidare vill ut- redningen ifrågasätta, om laboratoriet i Västervik kan vara nödvändigt med hänsyn till det ringa avståndet till Linköping.
En minskning av antalet laboratorier medför att desammas verksamhets- områden i regel böra omfatta mera än ett hushållningssällskaps område. I princip synes utredningen med hänsyn härtill skäligt, att samtliga de hus- hållningssällskap, vars områden beröras av laboratoriets verksamhet, jäm— väl skola äga utse representanter i styrelse för laboratoriet. Detta bör givet- vis gälla såväl centrallaboratorium, med undantag av statens veterinärbakte— riologiska anstalt, som provinslaboratorium. Såsom huvudman för befattnings- havarna vid andra laboratorier än det statliga kan, tänkas antingen sagda styrelse eller det hushållningssällskap, inom vars område laboratoriet är be- läget. Slutligen må i detta sammanhang framhållas, att medicinalstyrelsen bör äga befogenhet att verkställa den kontroll över hushållningssällskapens laboratorier och verksamheten vid dessa, som styrelsen kan finna nödig, samt fastställa taxa för verksamheten.
Vad därefter angår frågan om de sistberörda laboratoriernas ekonomi, främst statsunderstöd till verksamheten, synes utredningen lämpligt, att sag- da stöd i likhet med vad gäller för exempelvis de lokala lantbrukskemiska kontrollstationerna beräknas med visst fast årligt belopp. Påpekas må, att utredningen givetvis förutsätter, att statsbidrag enligt särskilda grunder där- jämte jämväl i fortsättningen liksom för närvarande skall utgå till täckan— de av kostnader, som äro förenade med fältarbetet vid bekämpandet av ve- derbörande husdjurssjukdomar.
Såsom utredningen tidigare uttalat kan det, när bekämpandet av nöt- kreaturstuberkulos enligt den kliniska metoden i huvudsak slutförts, befin-
4 |
nas lämpligt att helt nedlägga verksamheten vid vissa av nu hos hushållnings- sällskapen befintliga laboratorier. Det synes därför utredningen skäligt att till prövning upptages frågan om att bereda vederbörande hushållningssällskap skälig kompensation för sådant kapital av sällskapets egna medel, som in- vesterats i laboratorium, vilket befinnes böra nedläggas.
Såsom utredningen tidigare påpekat, torde för närvarande icke vara möj- ligt att definitivt avgöra frågan, huruvida de nuvarande laboratorierna hos hushållningssällskapen skola för framtiden bibehållas eller icke. Utredningens i det föregående framförda synpunkter få sålunda, såsom inledningsvis be- tonats, endast betraktas såsom förslag till riktlinjer för de närmaste årens åtgärder på ifrågavarande område från statsmakternas sida. Ehuru utred- ningen sålunda icke ansett sig kunna framlägga detaljerat förslag rörande ifrågavarande laboratorier, har utredningen icke förbisett, att särskild ut— redning av vissa detaljfrågor nu kan befinnas lämplig. Hushållningssäll— skapsutredningen syftar härvidlag i första hand på frågan om bekämpandet av smittsam kastning. En ingående behandling av denna fråga torde emel- lertid, enär densamma berör jämväl andra institutioner än hushållnings— sällskapen, falla utom ramen för hushållningssällskapsutredningens upp- drag. I likhet med bland andra statens veterinärbakteriologiska anstalt hål- ler emellertid hushållningssällskapsutredningen före, att, med hänsyn till betydelsen av att ett planmässigt bekämpande av sagda sjukdom igångsättes i större skala än för närvarande, utredning rörande berörda fråga snarast bör verkställas.
ELFTE KAPITLET.
Befattningar hos hushållningssällskapen och vid lantbruks- undervisningsanstalterna m. m.
I. Nuvarande förhållanden. A. Hushållningssällskapen.
Nuvarande befattningar. För fullgörande av sina mångskiftande arbetsuppgifter hava hushållnings- sällskapen hos sig inrättat befattningar av skilda slag. I princip torde dessa — med undantag för sekreterarebefattningen—kunna fördelas på två grup— per, även om gränserna dem emellan icke äro skarpt markerade, nämligen befattningar för s. k. fältarbetande befattningshavare och för expeditionsper- sonal.
De fältarbetande befattningshavarna utgöras i första hand av konsulenter av skilda slag. Enligt lantbruksstyrelsens berättelse för år 1939 funnos nämn— da år hos sällskapen anställda 65 jordbrukskonsulenter (inklusive täckdik- ningskonsulenter, beteskonsulenter och egnahemskonsulenter), 20 husdjurs— konsulenter, 5 byggnadskonsulenter, 26 hemkonsulenter, 6 slöjdkonsulenter (slöjdundervisare), 51 trädgårdskonsulenter och andra trädgårdstjänstemän samt 42 tuberkuloskonsulenter (tuberkulosveterinärer). Vidare kunna till denna grupp hänföras överkontrollassistenter, vandringsrättare, dikningsför- män och fiskeritjänstemän. Enligt nyssnämnda berättelse funnos år 1939 _13 kontrollöverassistenter, 104 vandringsrättare, 102 dikningsförmän och 55 fiskeritjänstemän anställda hos hushållningssällskapen.
Expeditionspersonalen utgöres av kamrerare (skattmästare) och kassörer, expeditions- och skrivbiträden samt vaktmästare m. fl.
Bestämmelser rörande statsbidrag till vissa befattningar m. m.
Till flertalet befattningar hos hushållningssällskapen utgå icke särskilda statsmedel. Genom statsbidrag till den allmänna verksamheten komma dock sällskapen i åtnjutande av stöd av staten till även dessa befattningar.
Särskilda statsbidrag utgå till avlönande av sekreterare, jordbrukskonsu- lenter (inbegripet husdjurskonsulenter), hemkonsulenter, vandringsrättare, fiskeritjänstemän, täckdikningsförmän och överkontrollassistenter. Vissa be- stämmelser rörande dessa befattningshavares anställningsförhållanden hava utfärdats av Kungl. Maj:t. Därjämte har i samband med reglering av veder-
börande befattningar i pensionshänseende vissa av lantbruksstyrelsen god- kända bestämmelser utfärdats rörande anställningsförhållandena för befatt- ningshavare, för vilka särskilda stats-bidrag icke utgå.
Enligt bestämmelserna i kungörelsen den 30 maj 1924 (nr 164) angående statsbidrag till avlönande av sekreterare hos hushållningssällskap, ändrad genom kungörelsen nr 559/1937, kan sällskap till avlönande av sekreterare er- hålla statsbidrag med årligen dels 5 700 kronor såsom grundlön och dels det belopp, som enligt bestämmelserna tillkommer sekreterare såsom ålderstill- lägg.
Vidare kan hushållningssällskap till avlönande av jordbrukskonsulenter jämlikt bestämmelserna i kungörelsen den 19 augusti 1921 (nr 515) angående statsbidrag för sådant ändamål, ändrad genom kungörelserna nr 443/1928, 560/1937 och 235/1939, erhålla statsbidrag för envar konsulent med årligen dels 4 200 kronor såsom grundlön och dels det belopp, som enligt bestäm— melserna tillkommer jordbrukskonsulent såsom ålderstillägg. Enligt kungö- relsen den 11 juni 1937 (nr 372) angående provisorisk avlöningsförbättring åt vissa jordbrukskonsulenter skall vidare dylik förbättring utgå med 500 kronor till jordbrukskonsulent, som avlönas med bidrag av statsmedel.
Statsbidrag till avlönande av hemkonsulenter kan enligt bestämmelserna i kungörelsen den 17 juni 1938 (nr 400) angående sådant statsbidrag utgå till hushållningssällskap för varje konsulent årligen med 3 200 kronor såsom grundlön jämte det belopp, som enligt bestämmelserna tillkommer hemkon- sulent såsom ålderstillägg.
Sekreterare och jordbrukskonsulent äro berättigade till tre ålderstillägg, vart och ett å 500 kronor, och hemkonsulent till tre ålderstillägg, vart och ett å 300 kronor. Tidpunkten för första förhöjningen inträder efter fem år under villkor, att befattningshavaren under mer än fyra femtedelar av den erfor— derliga anställningstiden med gott vitsord bestritt sin tjänst. Härvid får icke föras befattningshavaren till last den tid, vederbörande åtnjutit tjänsledighet för att uppehålla befattning i statens tjänst eller fullgöra annat offenligt uppdrag eller — ifråga om sekreterare och jordbrukskonsulent — för full- görande av värnplikt. Tidpunkten för andra och tredje förhöjningarna in- träder efter ytterligare fem respektive tio år på samma villkor. Ålderstillägg får ej tillträdas tidigare än vid början av kalenderåret näst efter det, var- under den stadgade tjänsteåldem uppnåtts. Befattningshavare, som, då be- stämd tid för erhållande av ålderstillägg intjänats, redan uppnått stadgad pensionsålder, får icke tillträda ålderstillägget.
På lantbruksstyrelsen ankommer författningsenligt att besluta i frågor an- gående ålderstillägg till sekreterare, jordbrukskonsulent och hemkonsulent. Ansökning om ålderstillägg skall, åtföljd av de handlingar, som lantbruks— styrelsen föreskriver, av vederbörande befattningshavare inlämnas till hus- hållningssällskapets förvaltningsutskott före den 15 november året innan det, då ålderstillägget skall tillträdas. Förvaltningsutskottet har att med eget ytt— rande insända ansökningshandlingarna till lantbruksstyrelsen före den 1 de- cember.
Då sekreteraretjänst hos hushållningssällskap skall tillsättas, har förvalt- ningsutskottet att enligt gällande författningsföreskrifter [21 & kungörelsen den 8 juni 1923 (nr 229) med allmänna grunder för hushållningssällskapens organisation] förklara tjänsten till ansökning ledig, med föreläggande av viss tid, ej understigande 30 dagar, inom vilken ansökningar skola vara inkomna till utskottet. Bland de sökande uppsätter förvaltningsutskottet på förslag tre — om så många sökande finnas _ varefter förslaget och tillhörande an— sökningshandlingar insändas till lantbruksstyrelsen. Till sekreterare får icke antagas någon, som icke med hänsyn till teoretiska kunskaper och praktisk erfarenhet förklarats till platsen kompetent av lantbruksstyrelsen eller, efter besvär över av lantbruksstyrelsen meddelat beslut, av Kungl. Maj:t.
Bestämmelser om ledigkungörande av jordbruks- och hemkonsulenttjänst, då sådan skall besättas, hava icke meddelats av Kungl. Maj:t, Jordbruks- konsulent och hemkonsulent skola författningsenligt hava blivit av lantbruks- styrelsen förklarade kompetenta till anställningarna.
Sekreterare, jordbrukskonsulent och hemkonsulent skola enligt gällande författningar vara anställda med minst sex månaders ömsesidig uppsägnings- tid.
Vederbörande författningsbestämmelser stadga vidare, att sekreterare, jord— brukskonsulent eller hemkonsulent, som erhållit tjänstledighet på grund av sjukdom, äger behålla samtliga avlöningsförmåner med avdrag av ett be- lopp, motsvarande en tredjedel av minimigrundlönen, vilket belopp skall utgå till vikarien. Har tjänstledighet erhållits för uppehållande av befatt- ning i statens tjänst eller för fullgörande av annat offentligt uppdrag, har befattningshavaren rätt att behålla högst samma avlöning, som nyss sagts. Det ankommer på Kungl. Maj:t att för varje särskilt fall av tjänstledighet för sistnämnda ändamål bestämma i vad mån den tjänstledige skall av sin grundlön avstå mer än en tredjedel. Åtnjutes tjänstledighet av annan anled- ning än de här nämnda, skall befattningshavaren av minimigrundlönen av- stå två tredjedelar eller — såvitt angår sekreteraren — det högre belopp, vederbörande hushållningssällskaps förvaltningsutskott för visst fall bestäm- mer. Jordbrukskonsulent äger att under tjänstledighet på grund av sjukdom åtnjuta två tredjedelar av den provisoriska avlöningsförbättringen. Utöver vad nu är sagt utgår icke provisorisk avlöningsförbättring till tjänstledig jordbrukskonsulent.
Av kungörelsen den 17 maj 1940 (nr 376) inhämtas, att utan hinder av vad eljest gäller, sekreterare och jordbrukskonsulent skola under tjänstledig- het för fullgörande av värnpliktstjänstgöring i anledning av anbefalld för- stärkt försvarsberedskap eller partiell mobilisering —— däri inbegripen bered— skapstjänstgöring enligt 5 27 mom. 2 a värnpliktslagen -— äga uppbära hälf- ten av vederbörandes minimigrundlön, beviljade ålderstillågg inräknade, samt, såvitt angår jordbrukskonsulent, hela den provisoriska avlöningsför- bättringen.
De enda, ifrågavarande befattningshavares semesterförhållanden avseende bestämmelser, som statlig myndighet meddelat, återfinnas i kungörelsen den
21 juni 1940 (nr 611) angående inskränkt rätt för befattningshavare, inkal- lad till militärtjänstgöring, att åtnjuta semester eller ferier och stadga, att sekreterare och jordbrukskonsulent icke få beviljas semester för tid, varun- der vederbörande är inkallad till militär tjänstgöring i anledning av anbe- falld förstärkt försvarsberedskap eller partiell mobilisering.
Sekreterare får enligt författningsbestämmelserna ej utan lantbruksstyrel- sens medgivande innehava annan avlönad befattning hos hushållningssäll- skapet. Jordbrukskonsulent och hemkonsulent få författningsenligt icke in- nehava annan avlönad befattning hos hushållningssällskapet. Vidare få vare sig sekreterare, jordbrukskonsulent eller hemkonsulent utan tillstånd av säll- skapets förvaltningsutskott och lantbruksstyrelsen innehava annan stadigva- rande anställning.
I vederbörande författningar stadgas skyldighet för sekreterare, jordbruks— konsulent och hemkonsulent att vara delägare i statens pensionsanstalt och att vara underkastade de bestämmelser, som äro eller kunna bliva medde— lade i reglementet för nämnda anstalt.
Rörande sekreterares åligganden äro inga av statlig myndighet meddelade närmare bestämmelser gällande. Enligt de av Kungl. Maj:t fastställda all- männa grunderna för hushållningssällskaps organisation skall sällskapets sekreterare vara sekreterare också i sällskapets förvaltningsutskott.
Ifråga om jordbrukskonsulent har i författningsväg stadgats, att det ålig- ger sådan befattningshavare bland annat »att biträda hushållningssällskapet i dess verksamhet för höjande av det mindre jordbruket; att biträda hushåll- ningssällskapets egnahemsnämnd vid genomförandet av dess uppgifter; att på begäran lämna dem, som önska komma i åtnjutande av egnahems- eller premielän eller förvärva jord jämlikt de för den statsunderstödda jordför— medlings- och jordanskaffningsverksamheten gällande föreskrifter, de råd och anvisningar, av vilka de kunna vara i behov; samt att i allmänhet verka för egnahemsväsendets förkovran». De närmare bestämmelserna om jord- brukskonsulents verksamhet skola meddelas i särskild instruktion, som ve- derbörande hushållningssällskap har att utfärda efter det förslag därtill bli- vit underställt lanthruksstyrelsens prövning och gillande. Vid prövning av dylikt förslag skall lantbruksstyrelsen samråda med egnahemsstyrelsen.
Hemkonsulent åligger enligt vederbörande statsbidragsförfattning att på lämpligt sätt lämna husmödrarna på landsbygden i synnerhet i mindre jord- brukar- och lantarbetarhem råd och anvisningar angående hemmets vård och husligt arbete. i övrigt samt angående sådana yttre göromål i lanthus- hållning, som lämpligen böra utföras av kvinnor. De närmare bestämmel- serna om hemkonsulents verksamhet meddelas av hushållningssällskapet i särskild instruktion, som underställes lantbruksstyrelsen för godkännande.
Till Kungl. Maj:t ställd ansökning om statsbidrag till grundlön åt sekre- terare, jordbrukskonsulent och hemkonsulent skall av hushållningssällskap insändas till lantbruksstyrelsen. Till grundlön och ålderstillägg beviljade be- lopp utbetalas av lantbruksstyrelsen i efterskott till vederbörande hushåll- ningssällskap, i den mån sällskapet styrker sig äga rätt att uppbära dylikt
statsbidrag. Medel till provisorisk avlöningsförbättring åt jordbrukskonsu- lent utbetalas av lantbruksstyrelsen i efterskott till sällskapet, sedan detta till styrelsen inkommit med uppgift om konsulents tjänstgöring. Före ut- gången av mars månad varje år har hushållningssällskapets förvaltningsut- skott att till lantbruksstyrelsen insända berättelse enligt av lantbruksstyrel- sen fastställt formulär över jordbrukskonsulents och hemkonsulents verk- samhet under nästföregående år. Före fastställandet av formulär till berät- telse över jordbrukskonsulents verksamhet skall lantbruksstyrelsen samråda i ämnet med egnahemsstyrelsen.
Statsbidrag till avlönande av vandringsrättare hos hushållningssällskap kan utgå enligt kungörelsen den 19 augusti 1921 (nr 514) angående statsbidrag för ändamålet, ändrad genom kungörelserna nr 561/1937, 398,'1938 och 604/ 1938. Bidrag utgår med 1 500 kronor för år och befattningshavare under villkor att vandringsrättarens kontanta grundlön — inberäknat provisorisk avlöningsförbättring — utgör minst 2 500 kronor för år.1 Enligt kungörelsen den 17 juni 1938 (nr 399) angående provisorisk avlöningsförbättring åt vis- sa vandringsrättare skall dylik förbättring utgå av statsmedel till vandrings- rättare, som avlönas med statsbidrag, med 500 kronor för år. Under tjänst- ledighet på grund av sjukdom äger vandringsrättare åtnjuta två tredjedelar av sagda avlöningsförbättring.
Vandringsrättare, som avlönas med statsbidrag, skall enligt gällande be- stämmelser äga flerårig praktik i jordbruk samt hava genomgått antingen lantbruks- eller lantmannaskolekurs jämte av staten anordnad kurs för ut- bildning av vandringsrättare eller ock driftsledarekurs vid Alnarps lant- bruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut. Efter medgivande av lantbruksstyrel— sen kan dock till vandringsrättare antagas person, som endast genomgått lantbruks- eller lantmannaskolekurs, om han äger nödiga teoretiska och praktiska insikter i jordbruk och kreatursskötsel samt genom sin föregående verksamhet visat sig särskilt lämplig för befattning av ifrågavarande art. För vandringsrättare äger hushållningssällskap utfärda instruktion. Hans verksamhet skall vara ledd och övervakad av inom sällskapets område an- ställd jordbrukskonsulent. Det åligger vandringsrättare att vid besök hos mindre jordbrukare inom det distrikt, som blivit honom anvisat, lämna råd och anvisningar beträffande jordbrukets och husdjursskötselns bedrivande samt därvid genom praktisk handledning av förekommande arbeten visa, huru dessa bäst utföras. Vandringsrättare har icke rätt att av de jordbruka- re, han besöker, mottaga någon ersättning.
Till avlönande av hos hushållningssällskap anställda fiskeritjänstemän kan statsbidrag utgå enligt kungörelsen den 7 april 1933 (nr 125) angående stats- bidrag till vissa åtgärder för fiskerinäringens befrämjande, ändrad genom
1 I kungörelse den (24 april 1942 (nr 293) har stadgats, att med statsbidrag avlönad vand- ringsrättare skall under tjänstledighet för fullgörande av honom åliggande värnpliktstjänstgöring i anledning av anbefalld förstärkt försvarsberedskap eller mobilisering äga uppbära dels hälften av minimigrundlönen, provisorisk avlöningsförbättring oräknad, dels ock hela sagda avlönings- förbättring.
l l
kungörelserna nr 573/1937 och 239/1939. Bidrag kan utgå endast beträffande sådan befattningshavare, som åtnjuter lön — förekommande dyrtids- och ålderstillägg inräknade — av minst 2800 kronor för år samt uppfyller av lantbruksstyrelsen föreskrivna kompetensfordringar. I undantagsfall kan dock, om särskilda skäl föreligga, sådant bidrag utgå, oaktat avlöningsförmå- nerna icke uppgå till sagda belopp.
Bidrag utgår med högst så stort belopp, som motsvarar hälften av de medel, som för ändamålet använts, dock högst 1 800 kronor för år och be— fattningshavare. Fiskeritjänsteman, till vars avlönande bidrag åtnjutes, får ej innehava annan regelbundet avlönad befattning.
Till Kungl. Maj:t ställda ansökningar om statsbidrag till avlönande av vandringsrättare och fiskeritjänstemän skola insändas till lantbruksstyrelsen. Beviljat statsbidrag utbetalas av lantbruksstyrelsen till vederbörande hus- hållningssällskap i den mån sällskapet styrker sig vara berättigat att upp- bära dylikt bidrag. Medel till provisorisk avlöningsförbättring åt vandrings- rättare utbetalas av lantbruksstyrelsen till sällskapet i samma ordning som motsvarande medel, avseende jordbrukskonsulent. Före den 1 februari året efter det, för vilket bidrag till avlönande av fiskeritjänsteman åtnjutits, skall vederbörande hushållningssällskap till lantbruksstyrelsen insända full— ständig redogörelse för användningen av bidraget jämte berättelse rörande det gagn för fiskerinäringen, som därav må hava föranletts. Sällskapets förvalt- ningsutskott har att före utgången av mars månad året efter det, för vilket bidrag till avlönande av vandringsrättare åtnjutits, till lantbruksstyrelsen in— sända berättelse enligt av styrelsen fastställt formulär över vandringsrättarens verksamhet under året ifråga.
Till avlönande av tåckdikningsförman kan hushållningssällskap erhålla statsbidrag enligt kungörelsen den 12 juni 1931 (nr 215) angående stats- bidrag för ändamålet. Bidraget, som beräknas efter 2 kronor för varje för— rättningsdag eller för förrättning erförderlig resdag, får ej för någon täck- dikningsförman överstiga 300 kronor för år.
Täckdikningsförman skall enligt ifrågavarande författning hava med vits- ord om godkänd skicklighet genomgått särskild genom statens försorg anord- nad kurs för utbildning av täckdikningsförmän eller vara av lantbruksingen- jör eller jordbrukskonsulent förklarad kompetent till anställningen. Hushåll- ningssällskap äger utfärda instruktion för täckdikningsförman. Denne ålig- ger att biträda vid täckdikningsarbete i den ordning och på de platser, som genom vederbörande täckdikningsnämnd bestämmes. Ifråga om arbetets tek- niska utförande har tåckdikningsförman att ställa sig till efterrättelse täck- dikningsnämndens föreskrifter. Förman, som anlitas vid sådant täckdiknings- företag, där statens lantbruksingenjör efter vederbörande sakägares därom gjorda framställning erhållit lantbruksstyrelsens förordnande att utöva kon- troll eller ledning av täckdikningsarbete, har dock att härvid ställa sig till efterrättelse vad lantbruksingenjören bestämmer ifråga om det tekniska ut- förandet av arbetet.
Hushållningssällskap, som önskar erhålla statsbidrag till avlönande av
täckdikningsförmän, har att därom efter utgången av det år, det sökta bi- draget avser, och senast före den 1 nästföljande april till lantbruksstyrelsen ingiva till Kungl. Maj:t ställd ansökning. Av sällskapets förvaltningsutskott enligt av lantbruksstyrelsen fastställt formulär avgiven berättelse över täck- dikningsförmannens verksamhet under det år, bidraget avser, skall biläggas ansökningen.
Enligt kungörelsen den 9 maj 1941 (nr 248) angående statsbidrag till kontrollföreningsverksamheten är såsom tidigare nämnts hushållningssäll— skap, som erhåller sådant statsbidrag skyldigt — för såvitt ej skyldigheten av förvaltningsutskottet mot viss stadgad ersättning överflyttas på kontroll- nämnden — att enligt av lantbruksstyrelsen fastställd plan övervaka kon- trollverksamheten såväl inom kontrollförening, vilken erhåller statsbidrag, som ock inom annan sådan förening, vilken förklarat sig villig att ställa sig under sällskapets inseende och i övrigt uppfyller i kungörelsen stadgade villkor. Sällskap, som anordnar övervakning, skall för ändamålet anställa erforderligt antal överkontrollassistenter, vilkas kompetens blivit av lant- bruksstyrelsen godkänd. Överkontrollassistents verksamhetsområde faststäl- les av lantbruksstyrelsen. Åt varje befattningshavare uppdrages övervakning av i regel högst 75 kontrollassistenters verksamhet. Med överkontrollassistent- befattning får ej förenas annat uppdrag.
Statsbidrag för övervakning, varom nu nämnts, kan utgå till vederbö- rande hushållningssällskap med högst 40 kronor årligen för varje inom säll- skapets område inrättad kontrollassistentbefattning. För erhållande av bidra- get fordras, att av hushållningssällskapet eller landstinget eller eljest för ändamålet tillskjutes minst lika stort belopp som sagda bidrag. Detta skal] av sällskapet sökas genom till Kungl. Maj:t ställd, enligt av lantbrukssty- relsen fastställt formulär upprättad ansökning, som före ingången av det år, för vilket bidraget önskas, ingives till lantbruksstyrelsen. Årligen före den 1 december skall hushållningssällskapet till lantbruksstyrelsen ingiva ekono- misk berättelse enligt av styrelsen fastställt formulär över ifrågavarande verksamhet under nästföregående kontrollår. För Övervakning beviljat bi- drag skall utbetalas av lantbruksstyrelsen till vederbörande hushållnings- sällskap, så snart beslut rörande statsbidraget meddelats och medel finnas tillgängliga för ändamålet.
I vederbörande bidragsförfattningar hava i huvudsak inga bestämmelser utöver de ovan refererade fastställts ifråga om fiskeritjänstemäns, vandrings- rättares, täckdikningsförmäns och överkontrollassistenters anställningsför- hållanden.
Anställningsbestämmelser, utfärdade i samband med pensionsreglering.
Enligt för statens pensionsanstalt gällande reglemente kunna hos hushåll- ningssällskapen anställda befattningshavare beredas delaktighet i sagda an- stalt. Sådant delägarskap tillkommer utan särskild befattningsreglering på grund av gällande författningar angående statsbidrag till avlöningar å resp. befattningar sällskapens med statsbidrag avlönade sekreterare, jordbruks—
konsulenter och hemkonsulenter. Övriga av ifrågavarande befattningshavare kunna däremot enligt gällande bestämmelser icke bliva delägare i pensions- anstalten, med mindre vederbörande befattningar reglerats enligt gällande föreskrifter härom i reglementet för anstalten.
Reglering, som nu nämnts, skall verkställas av huvudmannen och avse minimiavlöning, behörighetsvillkor, tjänstgöringens art och omfattning samt den ordning, i vilken befattningshavare tillsättes och entledigas. Reglering skall godkännas av lantbruksstyrelsen och genomföras beträffande alla de befattningar hos huvudmannen, som kunna förenas med pensionsrätt enligt pensionsanstaltens reglemente, och som enligt lantbruksstyrelsens beprövan- de lämpligen böra regleras.
Beträffande åtskilliga kategorier av befattningar hos hushållningssällska- pen hava regleringar i pensionshänseende genomförts och godkänts. Följande redogörelse må lämnas rörande de av lantbruksstyrelsen vid godkännandet av respektive regleringar fastställda bestämmelserna.
Minimiavlöning skall enligt dessa i regel utgå dels såsom grundlön och dels såsom ålderstillägg. Ålderstilläggen plåga vara tre och utgå mestadels efter väl vitsordad tjänstgöring under ett antal år av 5 respektive jämn multipel av 5. I regel har föreskrivits, att befattningshavare för att kunna tilldelas ålderstillägg skall hava tjänstgjort minst fyra femtedelar av den för dylikt tilläggs erhållande föreskrivna tiden, att ålderstillägg ej får tillträdas förrän vid början av kalenderåret näst efter det, varunder den stadgade tjänståldern uppnåtts, och att på förvaltningsutskottet ankommer att besluta om bevil- jande av ålderstillägg.
Fastställda behörighetsvillkor gälla i regel kvalifikationer rörande såväl teoretiska kunskaper som praktisk erfarenhet.
Ifråga om tjänstgöringens art och omfattning brukar föreskrivas, att av huvudmannen i varje särskilt fall fastställda instruktioner skola gälla. Enligt regleringsbestämmelsema skall i allmänhet instruktion, där fråga är om be— fattningshavare med tjänstgöring å sällskapets expedition, innehålla bestäm- melse om viss daglig tjänstgöringstid. Ifråga om befattningshavare, vars verk- samhet är av rådgivande beskaffenhet, skall i regel föreskrift meddelas om skyldighet att på rekvisition verkställa tjänsteförrättning och att, då tjänste— resa icke lägger hinder i vägen, i den utsträckning hushållningssällskapets förvaltningsutskott bestämmer, biträda å sällskapets expedition vid hand- läggning av ärenden, som falla inom sällskapets verksamhetsområde.
Med avseende å ordning för tillsättande och entledigande av befattnings- havare plågar stadgas, att, när befattning skall tillsättas, befattningen skall senast tre månader efter föregående befattningshavares avgång kungöras till ansökning ledig genom annons i minst en allmänt spridd daglig tidning och en facktidskrift (exempelvis lantbrukstidskrift, veterinärtidskrift). Befatt- ningshavare skola anställas på viss tid eller tillsvidare med ömsesidig rätt till uppsägning. Anställning på viss tid skall i regel ske för minst tre åri sänder och uppsägningstiden i allmänhet utgöra minst sex månader. I regel ankom- mer det på förvaltningsutskottet att tillsätta och entlediga befattningshavare.
I utav lantbruksstyrelsen godkända regleringar brukar slutligen stadgas, att befattningshavare icke utan lantbruksstyrelsens medgivande får innehava annan avlönad befattning hos hushållningssällskapet och ej heller utan till- stånd av förvaltningsutskottet annan stadigvarande anställning.
Befattningshavares semester.
Såsom tidigare nämnts, finnas i gällande författningsbestämmelser eller eljest av statlig myndighet utfärdade föreskrifter i stort sett inga bestämmel- ser om befattningshavarnas semester. Semestertiden varierar även ganska mycket hos de olika hushållningssällskapen såväl beträffande samma slags tjänst som beträffande olika slag av tjänster ävensom med vederbörande be- fattningshavares ålder. I vissa fall åtnjuter sekreteraren en något längre se- mester än övriga befattningshavare. Detta gäller åtta hushållningssällskap, där sekreterarens semestertid uppgår till 40—45 dagar. I andra fall äter, och dessa äro de vanligast förekommande, är sekreteraren i semesterhänseende likställd med skattmästare (kamrerare), konsulent m. fl. Semestertiden upp- går i dessa fall till tre å fyra veckor. Hos tvenne hushållningssällskap saknas bestämmelser angående semester helt och hållet eller ock finnas sådana en- dast för vandringsrättare och expeditionspersonal. Såsom av det ovan sagda framgår åtnjuta konsulenter och med dem likställda hos flertalet hushåll- ningssällskap —— närmare bestämt hos 22 sällskap — en semester av tre ä fyra veckor. Hos tvenne hushållningssällskap erhålla nämnda befattnings- havare efter fyllda 40 år en något förlängd semester, 40—45 dagar. Semester- tid om åtta dagar stipuleras hos ett hushållningssällskap för sommaranställda agronomer, medan vissa helårsanställda agronomer hos samma sällskap er- hålla 14 dagars semester. Kontorsanställda befattningshavare erhålla i regel två till tre veckors semester. Skillnad göres härvid stundom mellan ordinarie och extra befattningshavare samt mellan äldre och yngre befattningshavare. En semestertid av en till två veckor erhålla i regel vandringsrättarna.
Semester uttages i en del fall sedan vederbörande till sekreteraren anmält sin önskan att under viss tid komma i åtnjutande av semester, i andra fall åter genom särskild ansökan till förvaltningsutskottet.
Befattningshavares tjänstledighet.
Ifråga om tjänstledighet synas i regel utöver i det föregående refererade, av statlig myndighet för vissa befattningar utfärdade bestämmelser sär- skilda föreskrifter icke finnas. Beträffande löneavdrag vid tjänstledighet på grund av sjukdom eller eljest gälla å andra befattningar hos flertalet hushåll— ningssällskap inga särskilda bestämmelser, utan torde vederbörande förvalt— ningsutskott besluta härom i varje särskilt fall. Sex hushållningssällskap hava emellertid uppgivit, att vid längre tids sjukledighet uppgår löneavdraget i allmänhet till en tredjedel av grundlönen.
_ ...—
Av uppgifter från hushållningssällskapen framgår, att sällskapen i regel i princip anse, att befattningshavare bör vara stationerad å den ort, där säll- skapets expeditionslokal är belägen. Från denna allmänna regel har dock undantag gjorts ifråga om vissa befattningshavare, vilka med hänsyn till sitt verksamhetsdistrikt eller sin verksamhets art och beskaffenhet böra vara bosatta å annan ort. Som exempel på sådana befattningshavare kunna näm- nas vandringsrättare, täckdikningsförmän och fiskeritjänstemän. Befattnings- havare tillhörande någon av de två förstnämnda kategorierna har i regel mind- re verksamhetsdistrikt än hushållningssällskapets område samt anses bättre kunna sköta sina åligganden och nå en bättre kontakt med ortsbefolkningen, om han är bosatt inom distriktet. Stationering av dylik befattningshavare å den ort, där expeditionslokalen är belägen, skulle ofta medföra ökning av sällskapets utgifter för rese- och traktamentsersättningar. Fiskeritjänstemän- nen äro ofta bosatta vid någon fiskodlingsanstalt, varigenom deras verksam- het anses bliva underlättad.
Tjänstgöringstid å hushållningssällskaps expedition. Tjugo hushållningssällskap hava uppgivit, att den dagliga tjänstgörings— tiden å sällskapets expedition i regel vore fastställd till sju timmar per dag. Ytterligare två hushållningssällskap hava meddelat, att tjänstgöringstiden i allmänhet uppginge till 7—8 timmar per dag. Ett hushållningssällskap har uppgivit, att den dagliga tjänstgöringstiden vore endast sex timmar. Ett säll— skap har bestämmelse om sju timmars tjänstgöring endast för annan perso- nal än konsulenter och hos ett sällskap slutligen saknas särskilda bestäm- melser angående tjänstgöringstiden.
Tjänstgöringstiden är med några enstaka undantagsfall förlagd till tiden mellan klockan 9 och 17. Härunder är personalen berättigad till en halv till en timmes måltidsrast.
Under månaderna juni—augusti är den dagliga tjänstgöringstiden ofta 1 ———3 timmar kortare än eljest. Avkortning av tjänstgöringstiden förekommer vanligen även lördagar och helgdagsaftnar.
Flera hushållningssällskap hava uppgivit, att den dagliga verkliga tjänst- göringstiden mycket ofta varit 1—3 timmar längre än den föreskrivna.
Vissa befattningshavares nuvarande Iöneförmdner.
I efterföljande tabeller hava sammanställts från hushållningssällskapen in- förskaffade uppgifter å vissa ordinarie och helårsanställda befattningshavares löneförmåner från hushållningssällskapen år 1939. För varje slag av befatt- ningshavare äro lönerna ordnade i fallande skala.
Avlöningen för år 1939 till hushållningssällskapens sekreterare enligt av sällskapen meddelade uppgifter.
De olika D ä r a v De olika D ä r a v sekreterarnas sekreterarnas avlönin i . . av (Som 1 . . fallande slåala grundlön äggläg- (iilllålglg- falliggåljsårala grundlön äggläg— dålig?; kronor kronor kronor kronor kronor kronor kronor 17 725 116 225 * - — 11 260 6 000 1 500 1 560 i 15 525 12 000 1 800 1 725 11 193 5 700 1 500 1 393 14 148 6 500 1 500 1 248 11 125 6 000 — 1 200 13 868 7 000 1 500 2 568 11 078 8 700 500 1 878 13 550 7 000 1 800 — 10 751 5 700 1 000 1 116 13 225 7 000 1 500 2 125 10 606 5 700 500 1 296 13 008 6 000 _ 1 041 10 500 6 500 1 500 _ 12 765 7 500 1 500 — 9 609 5 700 1 500 1 184 12 765 6 000 1 500 868 9 527 5 700 —- 1 827 12268 6000 1500 2688 9400 5700 1000 —— 12 070 7 500 1 500 1 344 8 942 5 700 — 798 12 000 8 500 1 500 1 305 8 800 5 700 500 -— 11475 7000 1500 1875 8500 5700 1500 -— * Inklusive tre ålderstillägg. — ' Jämför uppgiften angående grundlön.
| I Avlöningen för år 1939 till hushållningssällskapens kamrerare (k), skattmästare (s), : bokhållare (b), bokförare (b) och kassörer (ks) enligt nv sällskapen
meddelade uppgifter.l
! | '.
l' .. De olika .. båätfgniiiZS- D a r a v befattnings— D 3 r a v ha?-mai 'ld . - 333?”- 'ld a ma. fågnåårålgralla grundlon inlägg itll-lå; fallande grälla grunda" inläggg tillägg kronor kronor kronor kronor kronor kronor kronor kronor 11 641 (s) 2 500 1 500 408 6 032 (R) 1 200 —— 168 10 754 (k) 4 200 1 500 867 6 016 (b) 4 500 500 1 016 9 400 (R) 6 000 500 1 050 5 701 (ks) 2 500 500 477 9 096 (s) 4 200 500 1 224 5 700 (k) 1 700 -— — 8 800 (s) 2 000 _ 500 5 400 (k) 3 500 1 200 — 8 006 (k) 6 000 — — 5 332 (k) 3 600 1 000 732 7 628 (s) 6 000 -— — 5 250 (ks) 1 800 450 —— 7 625 (k) 3 000 500 —- 5 000 (s) 5 000 _ — 7 600 (s) 3 500 300 — 5 000 (s) 1 400 — __ 7036 (s) 3500 1 000 — 4600 (s) '4300 ' - _— 7 032 (s) 4 000 800 1 632 4 521 (ks) 3 300 600 621 6 897 (ks) 4 000 600 456 4 118 (s) 3 000 300 618 6 600 (k) 4 000 — — 3 900 (b) 3 600 —— _— 6 228 (b) 4 200 1 080 948 3 800 (ks) 2 700 600 _— 6 100 (k) 1 100 —— — 2 500 (ks) 2 500 — '— | 1 För en befattningshavare avser sällskapets uppgift endast viss del av året. Denna upp— gift har icke medtagit i sammanställningen. Uppgifter angående enbart för egnahemsverk- samheten anställda befattningshavare hava ej heller medtagits i sammanställningen. — * ln- klusive tre ålderstillägg. — 3 Jämför uppgiften angående grundlön.
sulenter enligt av sällskapen meddelade uppgifter.1
Därav
Därav
De olika b l?e olika befattnings— rundlön och e attnings- rundlön och ?Vi—Zäll? gvrevlsorisl ålders- dyrtids' 322355. gprevlsorisk åld?fs- dyrtids— fallande skala avgång??? tillagg tillägg fallande skala avåzninigäåor— tillägg tillagg kronor kronor kronor kronor kronor kronor kronor kronor 10 525 4 700 1 500 1.675 57 700 '7 600 ' - _ 10 447 4 700 1 500 1 982 7 690 4 700 1 500 1 240 10 189 6 500 1 500 999 7 621 4 700 — 984 9 884 4 700 1 500 963 7 548 4 700 1 000 728 9 849 4 700 1 500 1 625 7 500 4 700 1 000 — 9840 27600 '. — 7480 4700 1500 1080 9 692 4 700 1 500 992 &7 299 4 800 _ _ 9 499 6 500 1 500 999 7 270 4 700 500 852 9425 4700 1500 1675 7200 5200 1500 — 9 105 4 500 1 000 960 7 184 4 700 1 500 984 9 092 4 700 1 500 798 7 184 4 700 1 500 984 9040 4700 1500 840 7183 4700 1500 983 8 930 '7 600 = - — 47 110 4 200 500 1 175 8 811 '7 600 * — 7 056 4 700 1 000 1 356 8 800 4 700 500 — 6 988 4 700 500 748 8775 5000 1500 1140 76856 4200 500 _ 8 735 4 700 1 500 2 172 6 813 4 700 1 000 1 113 8 510 4700 1 500 _ 6 672 4 700 1 500 -— 8440 4700 1500 1440 6610 4700 _ 1041 8 434 4 700 1 500 1 272 6 600 4 700 500 — 48 343 7 029 _ _ 6 525 5 700 600 — 8 323 4 700 1 500 984 6 507 5 000 _ 792
8 322 4 7 00 1 500 1 092 6 338 4 700 — 744 8 305 6 500 1 500 — 6 337 4 700 500 1 137 8 239 4 700 1 500 —— 6 300 4 700 500 — 8 224 4 700 1 500 1 224 6 241 4 700 500 1 041 8 146 4 700 1 500 798 6 240 4 700 500 1 040 8 077 6 500 1 500 —— 6 180 5 700 _ _ 7 881 4 700 1 500 1 081 6 025 4 700 500 825 7 881 4 700 1 500 981 5 972 4 700 — 960 7 846 4 700 500 _ 5 772 4 700 _ 777 7 816 6 500 1 000 — 5 540 4 700 -— 840 7 815 5 700 1 200 — 5 527 5 447 _ _ 7 815 5 700 600 — 5 444 4 700 _ 744 7 702 6 500 -— 812 5 300 4 700 — —— 7 702 5 000 —— 1 782 4 200 4 200 — ——
1 För en befattningshavare avser sällskapets uppgift endast viss del av året. Denna upp- gift har icke medtagits i sammanställningen. Uppgifter angående befattningshavare med någon av tjänstetitlarna biträdande konsulent eller ungdomskonsulent hava ej heller med- tagits i sammanställningen, —— 2 Inklusive tre ålderstillägg. — 3 Jämför uppgiften angående grundlön. — ** Befattningshavarens tjänstetitel täckdikningskonsulent. —— " Befattningshava- rens tjänstetitel kontrollföreningskonsulent. —— 5 Befattningshavarens tjänstetitel beteskon- sulent. —— 7 Befattninghavarens tjänstetitel egnahems— och beteskonsulent (uppgifter angående egnahemskonsulenter hava icke medtagits i sammanställningen).
Avlöningen för år 1039 till hushållningssällskapens trädgårdskonsulenter (k) och länsträdgårdsmästare (in) enligt av sällskapen meddelade uppgifter.1
sällskapen meddelade uppgifter.1
bååtfåiääs- D & r 3 V bgåtålliiäZS- D ä r ” V havarnas' _ havarnas _ . fåågåénsicåla grundlön fffiååsg' (1511-421;— faailålågånsicåla grundlön ååå; ill??? kronor kronor kronor kronor kronor kronor kronor kronor 7 543 (k) 4 500 1500 750 4 902 (m) 3 000 900 —— 7 431 (k) 3 800 400 984 4 896 (m) 3 700 500 669 7 406 (k) 3 400 1 500 801 4 790 (m) 3 700 250 840 7 284 (k) 4 200 500 1 284 4 692 (m) 2 900 600 588 6 983 (k) 4 000 500 —— 4 612 (m) 3 700 -— 912 6 854 (k) 3 000 1 500 — 4 440 (m) 2 600 600 800 6 780 (k) 4 200 1 000 1 080 4 399 (m) 2 900 400 633 6 390 (k) 3 500 900 -— 4 320 (R) 3 600 — 720 6 231 (k) 3 500 600 971 '4 290 4 000 — _ 6 155 (k) 3 000 900 1 320 4 200 (k) 3 600 -—- — 6 053 (k) 2 800 — 950 3 759 (m) 2 000 600 732 5 312 (k) 3 800 600 912 3 200 (m) 2 000 300 —- 5 284 (m) '4 300 ' . — 2 940 (ln) 1 800 — — 5 171 (m) 3 000 900 — 2 532 (m) 2 100 — 432 5 080 (k) 3 000 300 _ 2 427 (m) 2 100 —— 327 5 079 (k) 3 000 900 779 1 750 (m) 1 600 — —
' För fyra befattningshavare avse sällskapens uppgifter endast viss del av året. Dessa upp- gifter hava icke medtagits i sammanställningen. — ' Inklusive tre ålderstillägg. — ' J äm— för uppgiften angående grundlön. — ' Tjänstetiteln för befattningshavaren tjänsteman för fruktodling.
Avlöningen för år 1939 till hushållningssällskapens hemkonsulenter enligt av
basala. n n . n n enlig. n . n n hayarnas . havarnas _ . massan.. nnnnnnn 53322; . maggan. nnnnnnn 25323; 11522; kronor kronor kronor kronor kronor kronor kronor kronor 4 475 3 200 900 648 3 704 _3 200 — 504 4 750 3 200 600 950 3 704 3 200 — 504 4 512 3 200 300 552 3 704 3 200 _ 504 4 090 3 200 — — 3 470 3 200 — — 3 800 3 200 — — 3 200 3 200 —— —— 3 763 3 200 — 504 3 200 3 200 — — 3 734 3 200 — 504 3 200 3 200 -— — 3 712 3 200 — 512 * För 12 befattningshavare avse sällskapens uppgifter endast viss del av året. Dessa upp- gifter hava icke medtagits i sammanställningen.
Avlöningen för år 1939 till hushållningssällskapens fiskerikonsulenter (k), fiskeri- undervisare (u), fiskeriinstruktörer (i), fiskmåstare (m) och fiskeriövertillsynings- man (8) enligt av sällskapen meddelade uppgifter.l
bååtfållåäs. D ä r 3 V bgåtålililåäs- D ä ' 3 V havarnas. _ havarnas. _ mailen. nnnnnnn 5:32; 33:15 alla;. ilägg;- kronor kronor kronor kronor kronor kronor kronor kronor 6 692 (k) 3 000 200 — 3 500 (i) 2 800 — 700 5 200 (k) 3 600 — — 3 477 (u) 3 000 — 477 4 707 (i) 2 400 600 1 257 3 408 (i) 2 600 — 408 4 630 (k) 3 000 600 630 3 400 (i) 2 800 600 — 4 555 (k) 3 000 200 —— 3 400 (i) 2 800 600 —— 4 412 (i) 2 600 600 612 3 360 (m) 2 100 900 — 4 400 (k) 3 900 500 -— 3 300 (i) 2 800 500 — 4 400 (i) 3 500 600 — 3 100 (R) 2 800 300 — 4 200 (k) 3 600 600 — 3 100 (k) 2 800 300 -— 4 025 (i) 2 800 600 625 2 896 (i) 2 500 — 396 3 900 (R) 3 000 200 — 2 832 (m) 2 832 — _ 3800(ö) 3800 —— _ 26000) 2t00 — — 3800(m) '3800 ' - — 2800 (i) 2800 -— — 3 800 (i) 3 000 200 — 2 400 (m) 2 400 — — 3 712 (i) 2 700 600 412 *1 237 (m) 1 100 — _ 3 697 (i) 2 700 400 387 926 (m) 926 _ _ 3 693 (i) 2 500 500 693 796 (m) 796 — _ 3 687 (u) 3 000 — 687 395 (m) 395 — _ 3 500 (i) 3 000 —— —— ' För en befattningshavare avser sällskapets uppgift endast viss del av året. Denna upp- gift har icke medtagits i sammanställningen. — ' Inklusive tre ålderstillägg. — " Jämför uppgiften angående grundlön — ' Exklusive fri bostad.
Avlöningen för år 1939 till hushållningssällskapens vandringsrättare enligt av sällskapen meddelade uppgifter.1
Därav
Därav
De olika b Dettolika befattnings— .. e a nings- ..
"* 233553??? nynnnn 353535. 237556??? fallande skala avgångsår- tillagg tlllagg fallande skala ”€£$-?r??? tillägg tillägg kronor kronor kronor kronor kronor kronor kronor kronor
5 375 2 500 —— 775 3 596 2 500 600 496
4 150 2 500 600 813 3 588 2 500 600 488
4 125 2 500 — 775 3 588 2 500 600 488
4 077 2 700 600 767 3 588 2 500 600 488
4 040 2 700 600 740 3 585 2 500 500 585
4 000 2 500 _ — 3 557 2 500 200 753
3 976 2 500 600 705 3 477 2 500 500 477
3 972 2 700 600 672 3 461 2 500 _ 636
3 958 2 700 400 813 3 435 2 900 450 _
3 934 2 500 600 705 3 413 2 500 200 429
3 855 2 500 600 489 3 406 2 900 450 _
3 828 2 500 600 597 3 400 2 500 _ 600
3 808 2 500 600 489 3 398 2 500 250 648
3 800 2 500 — — 3 398 2 500 250 648
3 794 2 500 600 694 3 361 2 500 — 636
3 770 2 500 600 489 3 350 2 500 — 636
3 733 2 500 600 489 3 339 2 500 200 537
3 720 2 500 600 620 3 310 2 500 _ 322
3 718 2 500 600 597 3 290 2 500 250 540
3 712 2 700 600 412 3 232 2 500 300 _
3 712 2 700 600 412 3 208 2 500 — 708
3 697 2 700 400 597 3 184 2 500 — 280
3 695 2 900 450 _ 3 182 2 500 250 432
3 693 2 500 500 693 3 181 2 900 150 _ 3 693 2 500 500 693 3 181 2 500 _ 381
3 693 2 500 500 693 3 172 2 500 _ 672
3 693 2 500 500 693 3 112 2 500 _ 612
3 693 2 500 500 693 3 100 2 500 600 _
3 693 2 500 500 693 3 100 2 500 600 _
3 648 2 500 400 564 3 100 2 500 600 _
3 616 2 500 400 564 3 100 2 500 — _
3 600 3 600 _ _ 3 026 2 500 _ 316
3 600 2 500 900 _ 3 012 2 500 _ 396
3 596 2 500 600 496 3 010 2 800 200 _ 1 För fem befattningshavare avse sällskapens uppgifter endast viss del av året. Dessa upp— gifter hava icke medtagits i sammanställningen.
b l?e olika D ä r a v b Dettolika D ä r a V e attnings- .. e a nings- .. 333355. gåtåfååäåth dyl-ams- 23:35. 233233? dynas- fallande skala avlåritgåsåor- tillagg tillagg fallande skala avåcääiliignstgor- tillagg tl lagg kronor kronor kronor kronor kronor kronor kronor kronor 2 970 2 500 _ 470 2 750 2 500 — _ 2 920 2 500 — 420 2 700 2 500 _ — 2 910 2 500 400 _ 2 600 2 600 — — 2 900 2 500 _ 400 2 600 2 600 _ -— 2 900 2 500 400 _ 2 600 2 600 — — 2 896 2 500 _ 396 2 600 2 600 — — 2 896 2 500 _ 396 2 545 2 500 — — 2 896 2 500 _ 396 2 515 2 500 — — 2 895 2 500 _ 395 2 500 2 500 -— — 2 850 2 500 300 _ 2 500 2 500 — — 2 850 2 500 300 — 2 500 2 500 — — 2.840 2 500 — _ 2 500 2 500 — -— 2 800 2 500 300 —
B. Lantbruksundervisningsanstalterna.
Befattningar och anställnings/örhållanden. Enligt stadgan den 21 juni 1940 (nr 724) för statsunderstödda lantbruks- undervisningsanstalter skall vid varje, i stadgan avsedd skola finnas en före- ståndare, benämnd rektor, samt det antal ämneslärare, extra ordinarie äm- neslärare och speciallärare, som kräves för undervisningens behöriga upp- rätthållande.
För att kunna antagas till föreståndare, ämneslärare eller extra ordinarie ämneslärare erfordras:
att vara fri från sjukdom och lyte, som göra den sökande olämplig för lärarkallet,
att vara känd för hedrande vandel och äga den stadga i karaktären, som ungdomens ledning kräver,
att besitta förmåga att enkelt och redigt meddela undervisning, att hava i föreskriven ordning avlagt agronomexamen respektive beträf- fande lanthushållsskola avgångsexamen från lärarinnekurs vid med statsme- del understött lanthushållningsseminarium, där ej lantbruksstyrelsen på grund av särskilda skäl i visst fall beviljat undantag från detta villkor.
Såsom särskilt villkor för behörighet till föreståndarebefattning gäller, att vederbörande under minst två läsår med goda vitsord tjänstgjort såsom äm- neslärare vid lantmanna- eller lantbruksskola respektive lanthushållsskola och för behörighet såsom ämneslärare att hava under sammanlagt minst två läsår med goda vitsord tjänstgjort såsom extra ordinarie ämneslärare vid
lantmanna- eller lantbruksskola respektive lanthushållsskola, lantbrukssty- relsen dock obetaget att, där särskilda skäl föreligga, medgiva undantag från här nämnda särskilda villkor.
Vid antagande av föreståndare eller ämneslärare må särskilt avseende fästas vid väl vitsordad praktisk verksamhet inom ämnesområdet för den sökta be- fattningen. Vid besättande av föreståndar- eller lärarbefattning, med vilken är förenad skyldighet att handhava skötsel av skoljordbruk, bör särskilt upp- märksammas betydelsen av att sökanden äger de insikter och egenskaper, som hava betydelse för en god skötsel av skolegendomen.
För att anställas som specialläiale erimdras att äga grundlig insikt i det ämne, vari undervisning skall meddelas, samt nödig undervisningsvana.
Då befattning såsom föreståndare eller ämneslärare blir ledig, åligger det skolans styrelse att, så snart ske kan och där ej lantbruksstyrelsen efter framställning av skolans styrelse därmed beviljar uppskov, senast inom tre" månader i post- och inrikes tidningar samt i minst en allmänt spridd lant— brukstidskrift kungöra befattningen till ansökning ledig med föreläggande av tjugu dagars ansökningstid, räknat från den dag kungörandet i post- eeh in- rikes tidningar sker. Efter ansökningstidens utgång översändas ansöknings- handlingarna till lantbruksstyrelsen, som har att pröva de sökandes behörig- het och på förslag till befattningen uppföra de tre sökande, som med hän- syn till såväl. teoretiska som praktiska meriter främst synas böra ifrågakom- ma till den lediga befattningen. Sedan tiden för anförande av besvär mot lantbruksstyrelsens förslag gått till ända respektive anförda besvär blivit av Kungl. Maj:t prövade, har skolans styrelse att till befattningen antaga någon av de å förslaget uppförda. Extra ordinarie ämneslärare samt speciallärare förordnas av skolans styrelse.
Föreståndare. ämneslärare och extra ordinarie ämneslärare anställas tills vidare med ömsesidig rätt till uppsägning. Uppsägningstiden skall utgöra för föreståndare och ämneslärare sex månader samt för extra ordinarie ämnes- lärare, såvitt möjligt, tre månader. Skolstyrelses beslut angående uppsäg- ning av ordinarie föreståndare eller ordinarie ämneslärare skall, innan be- slutet må gå i verkställighet, underställas lantbruksstyrelsen för godkännan- de. Speciallärare anställes på viss tid.
Angående föreståndares och lärares åligganden finnas utförliga bestäm- melser i stadgan.
Nuvarande avlöningsbestämmelser. Enligt kungörelsen den 21 juni 1940 (nr 847) angående statsbidrag till lantbruksundervisningsanstalter m. m. må till dylik anstalt utgå statsbidrag till avlönande av föreståndare och lärare enligt i kungörelsen angivna grun- der. Befattningshavare, varom fråga år, skall för läsår åtnjuta grundlön och ålderstillägg med vissa i kungörelsen angivna belopp. Därutöver skola be- fattningshavarna åtnjuta fri bostad jämte erforderligt bränsle. Sådan bostad skall i regel innehålla:
a) för föreståndare — förutom expeditionsrum i bostaden eller i skolbygg- naden — minst fem rum och kök jämte källare och andra nödiga utrymmen,
b) för ämneslärare med eget hushåll minst fyra rum och kök jämte källare och andra nödiga utrymmen,
e) för ämneslärare utan eget hushåll, minst två rum, samt
d) för extra ordinarie ämneslärare minst ett rum. vid lanthushållsskola:
a) för föreståndarinna _ förutom expeditionsrum i bostaden eller i skol- byggnaden _ minst två rum, samt .
b) för ämneslärarinna och extra ordinarie ämneslärarinna minst ett rum. Å föreståndares, ämneslärares och extra ordinarie ämneslärares kontanta minimilön utgår vidare dyrtidstillägg av statsmedel enligt kungörelsen den 21 juni 1940 (nr 848) med allmänna grunder för dyrtidstillägg åt befattnings- havare vid statsunderstödda lantbruksundervisningsanstalter. Tillägget utgår enligt de för statens befattningshavare vid 5. k. oreglerade verk gällande grun- derna å ett tilläggsunderlag, motsvarande hälften av den kontanta minimi-' lönen, dock ej å värdet av bostad, bränsle och trädgårdsland eller å ersättning för dessa natura-förmåner. Vid flertalet lantbruksundervisningsanstalter har vederbörande huvudman utfyllt detta dyrtidstillägg med dyrtidstillägg å åter- stående del av lönen efter samma eller likartade grunder, varför befattnings- havama vid nämnda anstalter i stort sett uppbära dyrtidstillägg i likhet med statstjänstemän vid oreglerade verk. Enligt särskilda kungörelser utgår där- jämte kristillägg till befattningshavarna vid lantbruksundervisningsanstalter- na, varjämte enligt kungörelsen den 21 juni 1940 (nr 849) utgår provisorisk avlöningsförbättring till sådana befattningshavare.
Provisorisk lönereglering från och med läsåret 1942/43.
Frågan om en nyreglering av avlöningsförhållan—dena för lärarpersonalen vid de statsunderstödda lantbruksundervisningsanstalterna har länge varit aktuell. Den 6 oktober 1937 avgav 1936 års lantbruksundervisningskommitté betänkande med förslag angående den fasta lantbruksundervisningens ord- nande, innefattande bland annat förslag om lönereglering för lärarpersonalen vid lantbruk-sundervisningsanstalterna. I samband med anmälan av proposi- tion nr 109 till 1939 års Ilagtima riksdag angående den fasta lantbruksundervis- ningen-s ordnande uttalade emellertid chefen för jordbruksdepartementet, att frågan om lönereglering för lärarpersonalen borde anstå och upptagas först i anslutning till en lönereglering för den till hushållningssällskapens konsu- lentverksamhet knutna personalen och under beaktande av den löneregle- ring, som kunde komma att genomföras för lärarpersonalen vid folkhögsko- lorna. Riksdagen anslöt sig till denna uppfattning.
På uppdrag av Kungl. Maj:t har lantbruksstyrelsen med skrivelse den 20 april 1942 avgivit utredning med förslag till löne- och pensionsreglering för lärarpersonalen vid de statsunderstödda lantbruksundervisningsanstalterna. Vid utarbetande av sagda förslag hade lantbruksstyrelsen i ”allt väsentligt
följt de riktlinjer, vilka skolöverstyrelsen tillämpat vid uppgörande av lik- nande förslag ifråga om folkhögskolorna. [ princip innebure detta ställnings- tagande, att det nuvarande lönesystemet bibehölles men att inom ramen för detsamma de mest framträdande kraven på förbättringar i olika hänseenden tillgodosäges.
Lantbruksstyrelsens förslag har sedermera lagts till grund för proposition nr 313 till 1942 års riksdag angående lönereglering för lärarpersonalen vid de statsunderstödda lantbruksundervisningsanstalterna m. m. Chefen för jord- bruksdepartementet uttalade i samband med anmälan av denna proposition, att förslaget innebure en i dåvarande läge lämplig lösning. Emellertid förut- satte statsrådet, att frågan om förevarande personals inordnande under det statliga lönesystemet upptoges till omprövning, när förhållandena därtill kunde föranleda. Sagda proposition har numera i huvudsak godkänts av riksdagen.
De i propositionen föreslagna avlöningsgrunderna avses bliva tillämpade från och med läsåret 1942/43 (1 november 1942—31 oktober 1943). Desamma innebära följande löneförmåner, rörligt tillägg och kristillägg oberäknade:
Begynnelselön Slutlön Föreståndare vid:
lantbruksskola eller lantmannaskola med helårskurs,
vinterkurs och fortsättningskurs eller längre kurs. . 7 560 9 000 lantmannaskola med vinterkurs om 125 arbetsdagar. . 5 580 7 020 lantmannaskola med vinterkurs om 150 arbetsdagar. . 6 030 7 470
Ämneslärare vid: lantbruksskola eller lantmannaskola med helårskurs,
vinterkurs och fortsättningskurs eller längre kurs. . 5 520 7 440 lantmannaskola med vinterkurs om 125 arbetsdagar. . 4 200 6 120 lantmannaskola med vinterkurs om 150 arbetsdagar. . 4 500 6 420
Extra ordinarie ämneslärare vid: lantbruksskola eller lantmannaskola med helårskurs,
vinterkurs och fortsättningskurs eller längre kurs. . 4 000 4 480 lantmannaskola med vinterkurs om 125 arbetsdagar. . 3 100 3 580 lantmannaskola med vinterkurs om 150 arbetsdagar. . 3 300 3 780
Föreståndarinna vid: lanthushållsskola med årskurs eller två halvårskurser 4 752 5 652 lanthushållsskola med halvårskurs ................ 2 760 3 660 Ämneslärarinna vid: lanthushållsskola med årskurs eller två halvårskurser 3 480 4 680 lanthushållsskola med halvårskurs ................ 2 100 3 300
Extra ordinarie ämneslärarinn-a vid: lanthushållsskola med årskurs eller två halvårskurser 2 600 2 900 » lanthushållsskola med halvårskurs ................ 1 600 1 900.
För närvarande må till ersättning åt speciallärare, i den mån undervis- ningen icke skäligen kan uppdragas åt ordinarie eller extra ordinarie ämnes- lärare vid vederbörande skola, utgå statsbidrag med belopp, som Kungl. Maj:t bestämmer i varje särskilt fall, dock med högst 8 kronor för varje undervisningstimme. Å detta belopp utgår därjämte dyrtidstillägg. Före-
| nämnda beslut av 1942 års riksdag innebär på denna punkt, att ersättningen skall utgöra högst 10 kronor per undervisningstimme i ett för allt.
Slutligen innebär ifrågavarande beslut, att ersättning för bostad och bränsle, då dessa naturaförmåner icke tillhandahållas, skola utgå med föl- jande belopp per år räknat, nämligen till
.nu—**
föreståndare vid lantmanna- eller lantbruksskola .......... kronor 1200 ämneslärare med eget hushåll vid lantmanna- eller lantbruks-
skola .............................................. » 900 ämneslärare utan eget hushåll vid lantmanna- eller lantbruks-
skola ................................................ » 500 extra ordinarie lärare med eget hushåll vid lantmanna- eller
lantbruksskola ...................................... >> 500 extra ordinarie lärare utan eget hushåll vid lantmanna- eller
lantbruksskola ...................................... >> 300 föreståndarinna vid lanthushållskola ...................... » 500 ämneslärarinna vid lanthushållsskola ...................... >> 300 extra ordinarie ämneslärarinna vid lanthushållsskola med hel-
årstjänstgöring ...................................... » 300 extra ordinarie ämneslärarinna vid lanthushållsskola utan hel-
årstjänstgöring ...................................... » 200.
II. Utredningens synpunkter och förslag.
1. Allmänna synpunkter och förslag.
Befattningar hos hushållningssällska p. Det är givetvis erforderligt, att hos sällskapen finnas inrättade befattningar av ett flertal olika slag. I princip torde de erforderliga befattningarna lik- som de nuvarande kunna med undantag av befattningar motsvarande de nu- varande sekreterarebefattningarna fördelas på två grupper, även om grän- serna dem emellan icke äro skarpt markerad-e, nämligen befattningar för s. k. fältarbetande befattningshavare och för expeditionspersonal. Till fält- arbetande befattningshavare hänföras för närvarande, såsom nämnts, konsu- lenter, överkontrollassistenter, vandringsrättare, dikningsförmän och fiskeri— tjänstemän. Expeditionspersonalen utgöres, såsom likaledes nämnt—s, av kam— rerare (skattmästare), kassörer, expeditions— och skrivbiträden samt vakt- mästare m. fl.1
1 Frågan om tuberkulosveterinärers och övriga för tuberkulosbekämpandet anställda befatt- ) ningshavares löneförmåner och anställningstörhållanden har utredningen icke ansett sig böra * upptaga till prövning.
Innehavare av nuvarande befattning som sekreterare hos hushållningssäll- skap torde närmast kunna betraktas som sällskapets verkställande direktör och personalchef. Utredningen har för sin del icke funnit skäl föreslå någon ändring härutinnan. Ifrågavarande befattningar torde jämväl framdeles vara erforderliga. Benämningen sekreterare torde emellertid med hänsyn till be- fattningshavarens arbetsuppgifter icke vara adekvat. Såsom lämplig be- nämning synes kunna ifrågakomma länsagronom eller lantbruksdirektör. Länsagronom utgör en parallell till exempelvis länsjägmästare, länsveterinär och länsarkitekt och kunde med hänsyn härtill anses lämplig men har å andra sidan hos vissa hushållningssällskap tidigare använts såsom titel å befattningshavare motsvarande de nuvarande jordbrukskonsulenterna. Be- nämningen lantbruksdirektör åter motsvarar exempelvis landstingsdirektör och egnahemsdirektör. För egen del får utredningen förorda benämningen lantbruksdirektör.
Vidkommande frågan om vilka olika slags befattningar för fältarbetande befattningshavare, som kunna tänkas hos ett hushållningssällskap, bör en— ligt utredningens mening eftersträvas ett relativt litet antal befattningar med höga kompetenskrav på innehavarna, medan behovet av arbetskraft i öv- rigt inom ifrågavarande arbetsområden tillgodoses genom inrättande av be- fattningar med lägre kompetensfordran på innehavarna. Härigenom bör kun- na vinnas enhetlighet i verksamheten, varjämte besparingar i löneutgifter uppnås.
De främsta fältarbetande befattningshavarna böra liksom för närvarande benämnas konsulent med därtill fogad beteckning, angivande verksamhets— grenen, såsom jordbrukskonsulent, husdjurskonsulent, ungdomskonsulent, byggnadskonsulent, trädgårdskonsulent, hemkonsulent och slöjdkonsulent. För jordbruks-, husdjurs- och ungdomskonsulent, vilkas innehavare böra hava erhållit agronomutbildning, kunde visserligen i stället tänkas den i vissa hänseenden lämpliga benämningen länsagronom. Denna angiver emellertid icke det speciella verksamhetsområdet och kan vidare givetvis icke användas i fråga om övriga ovannämnda konsulentbefattningar. För uppnående av önsk- värd enhetlighet beträffande ifrågavarande befattningshavares benämning synes konsulentbenämningen vara den mest lämpliga.
Utredningen vill redan i detta sammanhang påpeka, att det i vissa fall kan tänkas erforderligt med exempelvis två jordbrukskonsulenter hos ett och samma hushållningssällskap med i princip enahanda kompetens. Exem- pelvis kan i vissa landsdelar en distriktsind'elning eller en uppdelning av verksamhetsuppgifterna visa sig ändamålsenlig beträffande ett visst arbets- område.
Vidare kan må-hända stundom anses lämpligt, att en konsulent vid sin sida har en honom underställd konsulent. Med hänsyn härtill torde böra skiljas mellan förste och andre konsulent.
Såsom antytts torde en del av fältarbetet lämpligen kunna anförtros åt lägre kvalificerad arbetskraft än konsulent. Den närmast under förste konsu- lent stående befattningshavaren _ förutom eventuell andre konsulent _ sy—
nes böra benämnas instruktör med därtill fogad beteckning, angivande verk- samhetsgrenen, såsom jordbruksinstruktör, hus-djursinstruktör, ungdomsin- struktör, trädgårdsinstruktör, heminstruktör, slöjdinstruktör och fiskeriin- struktör. Erinras må, att för fiskeriinstruktör motsvarande konsulentbefatt- ning av tidigare angivna skäl icke bör ifrågakomma. Instruktör blir till sin
, karaktär niårmast en motsvarighet till vandringsrättare, vilken benämning icke helt motsvarar befattningshavarens nuvarande arbetsuppgifter och så— lunda enligt utredningens mening bör upphöra.
Förutom instruktörer kunna tänkas ytterligare befattningshavare med lägre kompetens än konsulenter. Utredningen syftar härutinnan på biträ- den inom försöksverksamhet, tekniska biträden för täckdikningsverksam- heten o. s. v. Dylika befattningshavare böra benämnas assistenter, exempelvis l'örsöksassistenter och täckdikningsassistenter.
Slutligen torde kunna ifrågakomma en fjärde grupp fältarbetande befatt- ningshavare, nämligen sådana som utföra vissa arbeten hos jordbrukare m. fl., exempelvis vid täckdikning, i trädgårdar o. s. v. Dylika befattnings- havare böra benämnas förmän, exempelvis täckdikningsförmän och träd- gårdsförmän.
Beträffande befattningshavare för den kamerala verksamheten hos ett hus- hållningssällskap torde olika alternativ kunna tänkas, beroende på sagda verksamhets omfattning. I princip synes man sålunda böra räkna med två olika slags befattningshavare, förslagsvis benämnda kamrer och bokförare. 'Inom hushållningssällskap med betydande kamera] verksamhet torde kunna ifrågakomma kamrer och bokförare, inom andra med mindre verksamhet endast kamrer.
För expeditionsarbetets fullgörande kräves slutligen _ i regel kvinnliga —— biträden. Benämningen å dessa torde bliva beroende av vederbörandes arbetsuppgifter. I princip torde man härutinnan kunna skilja mellan kon- tors- och skrivbiträden.
Till expeditionspersonal torde kunna räknas jämväl vaktmästare, eldare, städerskor o. s. v.
Befattningar vid lantbfrukswndervisningsanstalt.
'Vad därefter angår lantbruksundervisningsanstalterna skall, såsom fram- går av tidigare redogörelse, vid statsunderstödd dylik undervisningsanstalt finnas en föreståndare, benämnd rektor. Någon ändring härutinnan synes utredningen icke påkallad.
Lärarna benämnas för närvarande ämneslärare respektive ämneslärarin- na och extra ordinarie ämneslärare respektive extra ordinarie ämneslärarinna samt speciallärare. Enär utredningen i förslag till avlöningsreglemente för bland annat vissa befattningshavare vid lantbruksundervisningsanstalt icke upptagit benämningen extra ordinarie befattningar i civila icke-ordinarie- reglementets mening utan för pensionsreglerade befattningar endast en grupp, nämligen ordinarie, får utredningen föreslå benämningarna förste lärare och
andre lärare samt första lärarinna och andra lärarinna. Därtill bör liksom för närvarande komma speciallärare.
Avlöningsbestämmlser m. m.
Såsom av tidigare lämnad redogörelse för nuvarande förhållanden framgår, äro anställningsvillkoren i fråga om befattningar hos hushållningssällskapen mycket varierande och i vissa hänseenden synas särskilda bestämmelser sak- nas. Enligt utredningens mening är det önskvärt att söka åstadkomma så en- hetliga bestämmelser som möjligt för samtliga hushållningssällskap i fråga om tillsättande och entledigande av befattningshavare, löneförmåner, behö- righetsvillkor, arbetstid, expeditionstid och dylikt. Särskilt den. för närva- rande betydande skillnaden i löneförmåner hos skilda hushållningssällskap för eljest jämställda befattningshavare — ofta beroende på hushållningssäll- skapens olika ekonomiska resurser —— är ur såväl hus-hållningssällskapens som befattningshavarnas synpunkt icke lämplig. Vidare synes önskvärt, att lönerna till skilda befattningshavare hos ett och samma hushållningssällskap stå i en bättre avvägd relation till varandra, än vad för närvarande ofta är fallet.
Vid övervägande av hithörande spörsmål har utredningen icke kunnat und- gå att göra jämförelser med andra institutioner på lanthushållningens om- råde och därvid främst de statsunderstödda lantbruksundervisningsanstalter- na. Såsom redan tidigare påpekats kan verksamheten vid dylik undervis- ningsanstalt inordnas som ett led i hushållningssällskapets allmänna under- visnings- och upplys-ningsverksamhet samt rektor och lärare tagas i anspråk för uppgifter hos hushållningssällskapet. Vidare torde den verksamhet, som handhaves av befattningshavare vid lantbruksundervisningsanstalt, i varje fall då fråga är om sådan befattningshavare med helårstjänstgöring, få an- ses vara av sådan art, att genomgående tjänsteårsberäkning för vissa befatt- ningar hos hushållningssällskap och vid lantbruksundervisningsanstalt sy- nes önskvärd. Då bland annat med hänsyn härtill en viss relation mellan lö- nerna å sagda befattningar torde vara erforderlig, har utredningen till över- vägande upptagit jämväl frågan om en reglering av de för närvarande pro- visoriska lönerna för befattningar vid lantbruksundervisningsanstalterna.
Med anledning av vad sålunda anförts har utredningen ansett sig böra framlägga förslag till bestämmelser angående avlöning till befattningshavare hos hushållningssällskap och vid statsunderstödd lantbruksundervisningsan— stalt m. m. Dylika bestämmelser torde böra utfärdas av Kungl. Maj:t och sammanföras i ett enda reglemente. Förslag till dylikt reglemente återfinnes i slutet av detta kapitel.
Vid bifall till sist angivna förslag torde vissa ytterligare, befattningsha- vare hos hushållningssällskap och lantbruksundervi-sningsanstalt berörande, bestämmelser bliva erforderliga. Utredningen, som icke ansett det erforder- ligt att slutligt utformade förslag härutinnan nu framläggas, vill anföra, att de ytterligare bestämmelser, utredningen närmast avser, synas höra i till- lämpliga delar utgöra motsvarigheter till följande författningar, nämligen
kungörelsen den 18 juli 1935 (nr 459) angående skyldighet för tjänste— man, tillhörande den civila statsförvaltningen, att i vissa fall underkasta sig läkarundersökning m. m.;
brevet den 15 juni 1939 (nr 292) angående den i civila och militära avlö- ningsreglementena avsedda beräkningen rörande levnadskostnaderna;
kungörelsen den 15 juni 1939 (nr 367) angående fördelningen av orterna i riket å de i civila och militära avlöningsreglementena upptagna ortsgrup- perna;
kungörelsen den 15 juni 1939 (nr 425) med vissa bestämmelser angående kallortstillägg;
kungörelsen den 29 september 1939 (nr 749; ändrad genom kungörelsen nr 964/1940) med bestämmelser i fråga om avlöning till viss statsanställd civil personal under tjänstledighet för värnpliktstjänstgöring i anledning av anbefalld förstärkt försvarsberedskap;
kungörelsen den 22 december 1939 (nr 918) angående avlöning till viss statsanställd civil personal under tjänstledighet för värnpliktstjänstgöring i anledning av anbefalld partiell mobilisering;
kungörelsen den 22 december 1939 (nr 967) med bestämmelseri fråga om avlöning till viss statsanställd civil personal under tjänstledighet för militär tjänstgöring såsom beställningshavare i reserven m. m. i anledning av anbe— falld förstärkt försvarsberedskap eller partiell mobilisering;
kungörelsen den 24 maj 1940 (nr 470) med bestämmelser i fråga om av- löning till i civila avlöningsreglementet avsedd ordinarie tjänsteman under tjänstledighet för militär tjänstgöring såsom beställningshavare i reserven m. m. i anledning av anbefalld förstärkt försvarsberedskap eller partiell mo- bilisering m. m.;
kungörelsen den 21 juni 1940 (nr 611) angående inskränkt rätt för befatt- ningshavare, inkallad till militär tjänstgöring, att åtnjuta semester eller fe- mer;
kungörelsen den 21 juni 1940 (nr 704) med tillägg till gällande bestäm- melser angående rätt för statsanställd civil personal att uppbära civil avlö— ning under värnpliktstjänstgöring i anledning av anbefalld förstärkt försvars- beredskap eller partiell mobilisering;
kungörelsen den 2 juli 1940 (nr 678) angående rätt för viss civil personal att för löneklassuppflyttning taga i beräkning tid för tjänstgöring vid för— svarsväsendet i anledning av anbefalld förstärkt försvarsberedskap eller par- tiell mobilisering;
cirkuläret den 19 augusti 1940 (nr 805) angående avlöning till viss stats— anställd civil personal under tjänstledighet för militär tjänstgöring såsom underbefäl i reserven i anledning av anbefalld förstärkt försvarsberedskap eller partiell mobilisering;
kungörelsen den 30 december 1940 (nr 1068) angående avlöning till stats- anställd civil personal under tjänstledighet för viss tjänstgöring vid försvars- väsendet;
cirkuläret den 21 mars 1941 (nr 179) angående bestämmande-av ersättning för tjänstebostad;
cirkuläret den 16 maj 1941 (nr 296) angående viss civil personals rätt att för löneklassuppflyttning taga i beräkning anställningstid såsom tjänsteplik— tig; samt
kungörelsen den 13 juni 1941 (nr 624) angående avlöning till viss stats- anställd personal under tjänstledighet för deltagande i hemvärnsövningar eller hemvärnskurser.
Slutligen vill utredningen i detta sammanhang framhålla, dels att bestäm— melserna angående kristillägg åt befattningshavare i statens tjänst med rätt till rörligt tillägg enligt civila avlöningsreglementena böra givas motsvarande tillämpning ifråga om befattningshavare, som avses i det av utredningen före— slagna avlöningsreglementet, dels ock att kungörelsen den 21 juni 1940 (nr 611) angående inskränkt rätt för befattningshavare, inkallad till militärtjänst- göring, att åtnjuta semester eller ferier bör, vid bifall till förslaget om avlö- ningsreglemente, ändras i formellt hänseende.
2. Speciell motivering till förslag till avlöningsreglemente.
Utredningen, som i det följande skall motivera de olika avsnitten av försla- get till avlöningsreglemente, vill anföra, att förslaget ifråga om bestämmel- serna i 1, 2 och 5 avdelningarna är i tillämpliga delar uppbyggt på i princip samma grunder som civila avlönlingsreglementet och civila icke—ordinarie- reglementet.
1 g.
Reglementet skall enligt de i denna paragraf föreslagna bestämmelserna, 1 mom., äga tillämpning å vissa i reglementet angivna befattningar hos hus— hållningsällskap och vid statsunderstödda lantbruksundervisningsanstalter (lantmannaskolor, lantbruksskolor och lanthushållsskolor). I enlighet här— med avses reglementet skola gälla för ordinarie befattningar hos hushåll- ningssällskap och vid skolor, extra befattningar och arvodesbefattningar hos hushållningssällskap samt speciallärarbefattn'ingar vid skolor. Den för tjäns- temän vid den civila statsförvaltningen förefintliga benämningen extra ordi- narie befattningar torde däremot icke vara erforderlig i nu förevarande regle- mente.
I andra momentet har av praktiska skäl införts benämningen huvudman för hushållningssällskaps förvaltningsutskott eller lantbruksundervisnings- anstalts styrelse. Med huvudman avses sålunda i detta sammanhang icke det- samma som huvudman i pensionshänseende.
2 5. De i 1 mom. föreslagna bestämmelserna överensstämma i huvudsak med civila avlöningsreglementets föreskrifter rörande tjänsteförteckning och per- sonalförteckning.
De ordinarie befattningshavarna hos hushållningssällskap och vid lant- bruksskolor torde utan närmare motivering kunna anses hava helårstjänst- göring, vilket däremot icke alltid är fallet med motsvarande befattningshavare vid lantmannaskolor och lanthushållsskol-or, vid vilka kursernas längd varierar. Med hänsyn i första hand till semesterbestämmelser och tidigare omförmäld genomgående tj-änsteårsberäkning samt lönegradsplaceringen synes utred- ningen erforderligt att närmare angives, vilka befattningshavare vid lant— manna- och lanthushållsskolor, som skola anses hava helårstj—änstgöring. I reglementsförslaget hava sagda skolors befattningshavare uppdelats i dels befattningshavare med helårstjänstgöring, dels befattningshavare med nå- got kortare tjänstgöringsskyldighet, förslagsvis benämnd begränsad tjänst- göring, dels befattningshavare vid lantmannaskola med 150 dagars vinterkurs, del-s befattningshavare vid lantmannaskola med 125 dagars vinterkurs, dels ock befattningshavare vid lanthushållsskola med end-ast en halvårskurs. Be- träffande de skilda kursslagen må hänvisas till bestämmelserna i stadgan den 21 november 1940 (nr 724) för statsunderstödda lantbruksundervisningsan- stalter.
Utan närmare motivering torde såsom befattningshavare med helårstjänst- göring få anses rektor och lärare vid lantmannaskola med helårskurs. Rektor vid lanthushållsskola med årskurs eller två halvårskurser har visserligen tjänstgöring vid kurser om tillhopa allenast 308 arbetsdagar. Då en dylik rektor emellertid även under tid, då kurs ej pågår, är bunden av uppgifter vid skolan, synes utredningen skäligt, att befattningshavaren anses hava hel- årstjänstgöring. Med en halvårskurs torde böra liksom för närvarande jäm- ställas av lantbruksstyrelsen godkända kurser av annat slag, omfattande minst 154 arbetsdagar. Av enahanda skäl torde rektorsbefattning vid lant- mannaskola med vinterkurs jämte fortsättningskurs eller längre 'kurs eller ock vinterkurs jämte andra till skolan förlagda kurser om tillhopa minst 110 arbetsdagar få anses såsom befattning med *helårstjänstgöring.
Enligt bestämmelserna i förenämnda stadga betraktas rektor och lärare vid lantmannaskola ävensom rektor och lärarinna vid lanthushållsskola, som under den tid, då kurs ej pågår vid skolan biträder med arbete, som faller inom hushållningssällskapets verksamhetsområde, såsom anställd med hel- årstjänstgöring. Liknande bestämmelser återfinnas jämväl i utredningens för- slag till reglemente.
Vid sidan av undervisning vid skolans kurser skall rektor eller lärare vid lantmannaskola handhava skötseln av skoljordbruket.- I vissa fall, exempelvis då vederbörande skola har allenast vinterkurs, borde måhända befattnings- havare, som icke på grund av undervisningsskyldighet har helårstjänstgöring, få betrakta förvaltningsuppdraget såsom tillfyllest för att befattningen skulle anses vara förenad med helårstjänstgöring. Enligt utredningens mening kan detta emellertid icke anses skäligt. Då emellertid å andra sidan synes befogat, att befattningshavare i fall, som här berörts, kommer i åtnjutande av något högre ersättning än om honom åligger allenast undervisning, kommer utred- ningen senare att föreslå rätt till visst förvaltarearvode för sådan befattnings- havare (jämför 22 å).
Ifråga om de föreslagna bestämmelserna för begränsad tjänstgöring torde särskilda kommentarer icke erfordras.
3 5.
I 1—5 mom. hava upprättats bestämmelser efter mönster av nu gällande föreskrifter angående tillsättande av ordinarie befattningshavare vid lant- bruksundervisningsanstalt. Påpekas må att beträffande i 5 mom. föreskriven antagningshandling torde det vara tillfyllest med protokollsutdrag, innefat— tande bl. a. beslut rörande uppsägningstid. I övrigt ansluter sig ifrågavarande paragraf till civila avlöningsreglementet och vissa andra för civil-a statsmyn- digheter gällande bestämmelser.
4—-—10 åå.
De i dessa paragrafer föreslagna bestämmelserna överensstämma i huvud- sak med motsvarande föreskrifter i civila avlöningsreglementet. Den för ordinarie befattningshavare föreslagna löneplanen O överensstämmer ifråga om respektive lönegrader med löneplan A i civila avlöningsreglementet. Be- träffande de föreslagna villkoren för uppflyttning till högre löneklass må påpekas, att i 9 %, 4 mom. föreslagits ifråga om vid lantbruksundervisnings- anstalt anställd tjänsteman, som icke har helårstjänstgöring, samma bestäm- melser, som gälla för närvarande. Tilläggas må, att vad i 10 ä 4 mom. andra stycket föreslagit-s torde kunna tillämpas vid bestämmande av löne- klassplacering för tjänsteman, som överflyttas till tjänst, varom i avlönings- reglementet är fråga, från motsvarande enligt nuvarande bestämmelser in- rättad befattning hos hushållningssällskap respektive vid lantbruksundervis— ningsanstalt.
11 g.
Ifråga om rätt till semester för ordinarie tjänsteman med helårstjänst- göring synes utredningen i princip böra gälla samma föreskrifter som för ordinarie tjänsteman vid den civila statsförvaltningen. Beträffande ordinarie tjänsteman vid lantbruksundervisningsanstalt föreslår utredningen, att i se- mester skall inräknas den tid under pågående kurs, varunder eleverna åt- njuta ferier, därest vederbörande tjänsteman under ferierna icke är upp- tagen av tjänstgöring vid undervisningsanstalten eller hos vederbörande hus- hållningssällskap. Med avseende härå må påpekas, att även under ferier någon av lärarpersonalen i regel måste för utövande av tillsyn vara kvar vid skolan, i vilket fall ferien icke skäligen kan betraktas som semester. Utred- ningen föreslår emellertid att julferier om högst 14 dagar skola åtnjutas utan att denna tid behöver inräknas i den vederbörande eljest tillkommande se- mestertiden, samt att, om vederbörande tjänstgör under tiden för julferiema motsvarande ledighet skall kunna påräknas vid annan tidpunkt av året. Såsom motivering för detta förslag må framhållas, att tjänstgöringsförhållandena vid lantbruksundervisningsanstalt i regel icke torde möjliggöra för veder- börande tjänsteman att uttaga hela den honom tillkommande semestern i
en följd, samt att en lärares tjänstgöring med hänsyn till dess förläggning i regel oavbrutet till en och samma plats ävensom förevarande skolors inter- natkaraktär ofta torde vara psykiskt särskilt påfrestande.
Vid lantbruksundervisningsanstalt anställd ordinarie tjänsteman, som icke har helårstjästgöring, synes icke böra erhålla semester utöver den tid, som eleverna åtnjuta ferier under pågående kurs. Undantag torde dock skäligen böra göras för vid lanthushållsskola anställd lärarinna med begränsad tjänst- göring, enär hennes tjänstgöringstid endast obetydligt understiger lärarinnas med helårstjänstgöring.
12—20 åå.
De i dessa paragrafer föreslagna bestämmelserna överensstämma i hu— vudsak med tillämpliga delar av liknande föreskrifter i civila avlönings- reglementet.
21 %.
Föreskrifter, motsvarande civila avlöningsreglementets bestämmelser om ersättning för flyttningskostnad, hava föreslagits i första stycket.
Civila avlöningsreglementets bestämmelser ifråga om övertidsersättning hava i förevarande förslag uteslutits, dels med hänsyn till svårigheterna att för flertalet ifrågakommande befattningshavare fastställa vad som bör räk- nas som övertid, dels enär i de fall, då dylik kan angivas, exempelvis ifråga om expeditionspersonal i lägre lönegrader hos hushållningssällskap, det torde böra ankomma på sällskapets förvaltningsutskott att besluta, i enlighet med vad i förevarande paragraf föreslås, om skälig ersättning.
Utredningen har vidare icke funnit sig böra i förevarande förslag införa mot civila avlöningsreglementets föreskrifter svarande bestämmelser angå— ende sjukvårds— och begravningshjälp. Enligt utredningens mening bör an— komma på befattningshavaren, att i den mån vederbörande så önskar, själv ordna denna angelägenhet genom medlemskap i sjukkassa och genom livför- säkring. — Främst med hänsyn till utredningens senare förslag rörande vill- kor för statsbidrag till avlöning av ifrågavarande befattningshavare synes dock erforderligt med stadgande, att huvudman må, där så befinnes skäligt, bevilja ordinarie befattningshavare sjukvårds- och begravningshjälp.
22 å.
Beträffande i 1 mom. föreslagna bestämmelser torde särskilda kommenta— rer icke erfordras.
I 2 mom. återfinnes i det föregående omförmält förslag angående särskilt arvode i vissa fall till rektor eller lärare för förvaltning av skoljordbruk. För befattningshavare vid lantmannaskola, som åtnjuter lön såsom befatt— ningshavare med helårstjänstgöring synes icke särskilt förvaltarearvode böra utgå. Utredningen föreslår sålunda att rätt att uppbära dylikt arvode begrän- sas till rektor och lärare vid lantmannaskola med enbart vinterkurs. Såsom ytterligare villkor torde böra gälla, dels att skoljordbruket *är av sådan om—
fattning, att förvaltningen av detsamma kan anses innebära ett betydande ekonomiskt ansvar, dels att arvodet i intet fall må sättas högre än att veder- börande tillkommande lön jämte arvodet icke överstiger lönen i motsvarande löneklass inom lönegraden närmast under den, i vilken motsvarande befatt- ningshavare med helårstjänstgöring är placerad. Rektor vid lantbruksskola torde med hänsyn till jordbruksdriftens omfattning vid dylik skola böra lik- som för närvarande kunna erhålla visst förvaltarearvode. På lantbrukssty- relsen torde beträffande lantmannaskola böra ankomma att i förekommande fall fastställa skäligt arvode.
23—46 åå.
De i dessa paragrafer föreslagna bestämmelserna överensstämma i hu- vudsak med motsvarande föreskrifter i civila avlöningsreglementena. Löne- planen, som ifråga om respektive lönegrader överensstämmer med löneplan E0 i civila icke-ordinariereglementet, har förslagsvis benämnts löneplan HE.
47—50 gg.
Beträffande arvodesbefattningar hos hushållningssällskap ävensom special- lärarbefattningar vid lantbruksundervisningsanstalt synas bestämmelserna kunna inskränkas till vad i dessa paragrafer föreslås.
51—53 åå.
Såsom av tidigare redogörelse rörande befattningar vid lantbruksunder- visningsanstalterna framgår, åtnjuta rektor och lärare fria bostäder jämte bränsle. För åstadkommande av jämförbarhet ifråga om löneförmånema mel- lan befattningar hos hushållningssällskap och vid lantbruksundervisnings- anstalt synes utredningen önskvärt, att ifrågavarande bestämmelser ändras därhän, att om tjänlig tjänstebostad anvisas, vederbörande skall vara skyl- dig att bebo densamma och att erlägga ersättning härför med inom orten såsom hyra för bostad av motsvarande storlek och beskaffenhet jämte bränsle i allmänhet gällande belopp.
För övrigt överensstämma bestämmelserna i nu förevarande paragrafer i huvudsak med liknande föreskrifter i civila avlöningsreglementet.
54 5.
De i denna paragraf föreslagna bestämmelserna överensstämma med nu gällande föreskrifter ifråga om ordinarie befattningshavare vid lantbruks- undervisningsanstalterna.
55 5.
Enligt utredningens men-ing är det lämpligt att i nu förevarande regle- mente intaga jämväl de behörighetsvillkor, som böra gälla för vissa befatt- ningshavare. I denna paragraf återfinnas utredningens förslag härutinnan för hushållningssällskapens ordinarie befattningshavare. '
Såsom dylika villkor för lantbruksdirektörsbefattning får utredningen före- slå, att innehavare skall hava avlagt agronomexamen vid lantbrukshögskolan samt att vid tjänstgöring eller verksamhet under minst fyra år efter agronom— examens avläggande hava förvärvat god erfarenhet inom lanthushållningen samt goda insikter i organisatoriska och administrativa frågor på jordbru- kets område ävensom i övrigt visat lämplighet för sådan befattning.
Ifråga om 'behörighetsvillkor för kamrer synas olika alternativ kunna tän- kas, även om kunnighet i kameral verksamhet givetvis bör utgöra det grund- läggande kravet. Ifråga om den teoretiska utbildningen synes sålunda kunna ifrågakomma avlagd examen antingen vid handelshögskola eller vid lant- brukshögskolan. För examen vid lantbrukshögskolan talar önskvärdheten av att en kamrer hos ett hushållningssällskap icke är okunnig i jordbruksfrågor, enär sagda befattningshavare ofta torde få tjänstgöra såsom vikarie för lant- bruksdirektören eller såsom biträde åt honom samt såsom konsulterande tjänsteman i jordbruksekonomiska spörsmål, såsom ledare av bokförings— kurser m. m. Måhända kunde rent av vara önskvärt, att ifrågavarande be-. fattningshavare avlagtagronomexamen vid lantbrukshögskolans ekonomiska linje. Med. hänsyn till att även agronom, som avlagt agronomexamen å annan linje än den ekonomiska, kan hava intresse och vara lämplig för handha.- v'ande av kameral verksamhet ävensom till att såsom innehavare av befatt- ning som kamrer kan tänkas även person, som icke avlagt någon av nyss- nämnda examina utan genom annan lämplig examen eller på annat sätt för- skaffat sig erforderlig teoretisk utbildning, anser sig utredningen böra såsom behörighetsvillkor för kamrer föreslå, att vederbörande antingen avlagt exa- men vid handelshögskola eller lantbrukshögskolan eller ock på annat sätt förskaffat sig erforderlig teoretisk utbildning. Vidare har i förslaget upp- tagits, att vederbörande efter erhållen teoretisk .utbildning under minst två år skall hava förvärvat erfarenhet, som kan anses skickliggöra för befattning, varOm här är fråga.
Bokförare bör genom tidigare tjänstgöring eller verksamhet hava ådagalagt god kunnighet i bokföring.
För jordbruks- och ungdomskonsulent bör såsom behörighetsvillkor gälla avlagd agronomexamen å lantbrukshögskolans jordbrukslinje och för hus— djurskonsulent dylik examen vid nämnda högskolas husdjurslinje För bygg- nadskonsulent har, såsom tidigare nämnts, uppställts som villkor avlagd arkitektexamen vid tekniska högskolan. Trädgårdskonsulent skall enligt för- slaget hava genomgått högre trädgårdskurs vid Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut och hemkonsulent hava avlagt examen vid lanthushåll- ningsseminarium. Beträffande de speciella behörighetsvillkoren för slöjd- konsulenter må hänvisas till vad härutinnan anförts i annat sammanhang.
Såsom behörighetsvillkor för samtliga konsulentbefattningar synes böra krävas god förmåga att i tal och skrift meddela undervisning och upplysning. För befattning som förste konsulent bör vidare fordras att vid tjänstgöring eller verksamhet under minst två år efter avlagd examen, genomgången kurs respektive avlagt prov hava förvärvat erfarenhet, som kan anses skickliggöra
för den konsulentbefattning, varom fråga är. Sistnämnda krav synes icke böra uppställas ifråga om andre konsulent.
Av samtliga instruktörer bör krävas god praktisk erfarenhet inom veder- börande verksamhetsgren. Beträffande den teoretiska utbildningen har utred- ningen ifråga om jordbruks-, husdjurs- och ungdomsinstruktörer föreslagit genomgången med statsmedel understödd utbildningskurs för lantbruks- instruktörer, varom förslag framlagts i tidigare avsnitt. Måhända kunde gö- ras gällande, att i de fall då vederbörande genomgått driftsledarekurs vid Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut dylik utbildning borde vara tillfyllest. Enligt utredningens mening är emellertid utbildningen vid sagda kurs icke så inriktad, att den utan komplettering med nyssnämnda instruk- törskurs är tillräcklig för en instruktörs verksamhet bland mindre jordbru- kare. Såsom särskilt villkor ifråga om jordbruks—, husdjurs- och ungdoms- instruktör har vidare uppställts erhållen kontrollassistentutbildning. I förbi- gående må i detta sammanhang påpekas, att hinder icke torde höra möta, i förekommande fall efter lantbruksstyrelsens medgivande, mot anställande såsom instruktör av person med agronomutbildning eller utbildning, motsva- rande den, som enligt det föregående bör krävas av konsulent av annat slag. I vissa fall kan måhända vara lämpligt att i stället för andre konsulent an- ställa instruktör med nyssnämnda högre utbildning. Trädgårdsins-truktör bör hava genomgått tvåårig trädgårdsskola och för befattning som heminstruktör bör krävas genomgången antingen helårskurs eller sommar- och vinter-kurs vid lanthushållsskola. För sistnämnda båda instruktörsbefattningar bör där- jämte krävas viss praktik i trädgårdsskötsel respektive' lanthushåll efter ge— nomgången kurs, nämligen för trädgårdsinstruktör under minst ett år och för heminstruktör under minst två år. För slöjdinstruktör bör fordras kor- tare slöjdkurs och minst två års praktisk verksamhet på hemslöjdens område efter genomgången kurs samt för fiskeriinstruktör avlagd examen vid fiskeri- skola med av lantbruksstyrelsen fastställd eller godkänd undervisningsplan och minst tre års praktik i fiske.
Beträffande behörighetsvillkoren torde böra föreskrivas, att på lantbruks- styrelsen skall — beträffande slöjdkonsulent och slöjdinstruktör efter sam- råd med statens hemslöjdsråd — ankomma att där särskilda skäl härtill för- anleda medgiva erforderliga undantag.
56 5.
De i denna paragraf föreslagna bestämmelserna överensstämma helt med motsvarande föreskrifter i förenämnda stadga för statsunderstödda lant- bruksundervisningsasntalter.
57 %.
Liksom för närvarande gäller i fråga om vissa befattningshavare hos hus- hållningssällskap torde för lantbruksdirektör, konsulent och instruktör in- struktion böra fastställas av lantbruksstyrelsen på förslag av vederbörande
hushållningssällskaps förvaltningsutskott. Härutinnan må framhållas, att det av praktiska skäl torde vara ändamålsenligt, att lantbruksstyrelsen utarbetar normalinstruktioner för nämnda befattningshavare, vilket dock icke bör hindra att vederbörande hushållningssällskap föreslår och lantbruksstyrelsen godkänner särbestämmelser för visst hushållningssällskap, avpassade efter förhållandena inom sällskapets område.
Beträffande tjänstgöringsskyldighet för befattningshavare vid lantbruks- undervisningsanstalt torde liksom hittills föreskrifter böra lämnas i stadgan för dylika undervisningsanstalter.
58—59 gg.
De i dessa paragrafer föreslagna bestämmelserna för hushållningssällskap torde i huvudsak överensstämma med nuvarande praxis hos flertalet säll- skap. För uppnående av önskvärd enhetlighet härutinnan synas emellertid bestämmelser härom böra införas i nu förevarande reglemente.
3. Speciell motivering till förslag till stadga för statsunderstödd lantbruks- undervisningsanstalt.
På grund av de av utredningen föreslagna bestämmelserna i avlöningsreg- lemente för bland annat befattningshavare vid lantbruksundervisningsan- statt krävas ganska omfattande ändringar av nu gällande stadga den 21 no- vember 1940 (nr 724) för dylika undervisningsanstalter. Med hänsyn härtill har i slutet av detta kapitel fogats förslag till ny dylik stadga.
I sak äro de föreslagna ändringarna av sagda stadga helt beroende av före- skrifterna i förslaget till avlöningsreglemente. Någon särskild motivering för ändringarna synes utredningen med hänsyn härtill knappast erforderlig.
4. Tjänsteförteckning.
Allmänna synpunkter. I tidigare avsnitt har utredningen angivit de slag av befattningar, som i princip kunna tänkas hos hushållningssällskap och lantbruksundervisnings- anstalt. Vidare har utredningen föreslagit, att sagda befattningar borde ut- göras allenast av ordinarie befattningar och —— hos hushållningssällskap —— därjämte extra befattningar och arvod'estjänster samt — vid lantbruksunder- visningsanstalt — därjämte speciallärarhefattningar. Den i civila icke-ordi- nariereglementet förekommande kategorien extra ordinarie befattningsha- vare har däremot icke synts erforderlig.
Enligt utredningens mening böra av i det föregående omförmälda befatt- ningar följande vara ordinarie, nämligen» hos hushållningssällskap befatt- ningar som lantbruksdirektör, konsulent, kamrer, instruktör, bokförare, vakt- mästare, kontorsbiträde och skrivbiträde samt vid lantbruksundervisnings-
anstalt befattningar som rektor, förste lärare och andre lärare, första lära- rinna och andra lärarinna.
Påpekas må, att jämväl tjänst av i regel ordinarie karaktär skall enligt ut- redningens förslag kunna inrättas vid hushållningssällskap som extra tjänst. Vidare må framhållas, att utredningens förslag innebär, att statsanslag i regel skall utgå till avlönande av endast i personalförteckning upptagen ordi- narie befattningshavare. I fråga om annan än i tjänsteförteckningen uppta- gen ordinarie befattningshavare ävensom extra befattningshavare och arvo- dist hos hushållningssällskap, till vilkas avlönande statsbidrag ej synes böra utgå, torde sällskapet dock böra vara skyldigt att tillämpa i förslaget till av- löningsreglemente intagna bestämmelser. Därest hushållningssällskap öns- kar inrätta annan ordinarie tjänst än sådan, som upptages i tjänsteförteck- ning, torde sällskapets beslut härom böra bliva giltigt, endast om lantbruks- styrelsen godkänner detsamma (jämför trettonde kapitlet).
Vid övervägande av frågan om löneförmåner för agronomutbildade ordi- narie tjänstemän hos hushållningssällskap och vid lantbruksundervisnings- anstalt bör enligt utredningens mening beaktas, att utbildningstiden vid lant- brukshögskolan är väsentligt längre än vid de tidigare lantbruksinstituten. Därjämte bör iakttagas, att kraven på förutbildning äro strängare vid lant- brukshögskolan än de voro vid instituten. Till belysande av stud'ietidens längd vid lantbrukshögskolan. må lämnas följande sammanställning, hämtad ur ett av lantbrukshögskolans rektor, professorn G. H. Flodkvist under lant- bruksveckan år 1941 hållet föredrag om agronomutbildningen (lantbruks- veckans handlingar 1941) :
Antal av- Antal studerande med en studietid om . . lagda agro- Inskriynings- nomexamina ar . . . intill 15/5 3 ar och . . . 1940 därunder :D)—4 ar 4_5 ar '='—6 ar 1932 14 2 4 6 2 1933 14 1 5 6 2 1934 14 — 9 3 2 1935 15 2 6 5 2 1936 14 1 1 4 9 —— 1937 4 1 3 — — Summa 75 7 31 29 8 1 Agronomexamen vid Alnarp 1932. Motsvarande examen vid lantbrukshög— skolan efter ett år.
Av de under åren 1932—1937 inskrivna studenterna avlade sålunda drygt 40 procent agronomexamen efter 3—4 års studietid och nära 40 procent först efter 4—5 år. Studierna för agronomexamen vid lantbrukshögskolan hava sålunda i regel krävt omkring dubbelt så lång tid som studierna för agronom- examen vid lantbruksinstitut. Tages vidare hänsyn till de skärpta kraven på
förutvbildning torde utbildningstiden för agronomexamen hava ökats med i regel fyra år. En så avsevärt mycket längre utbildningstid innebär givetvis betydligt större ekonomiska uppoffringar för den blivande agronomen. Ut- bildningstiden för agronomexamen torde jämväl numera vara jämförbar med den för vissa andra examina, såsom civilingenjörsexamen, filosofie magister- examen o. s. v.
Vid avvägning av löneförmånema för hushållningssällskapens och lant- bruksundervisningsanstalternas agronomutbildade befattningshavare måste sålunda hänsyn tagas till den numera avsevärt längre utbildningstiden än tidigare. Vid övervägande av frågan om framtida levnadsbana är det säker- ligen för många ungdomar av avgörande betydelse, huru löneförmånema inom olika yrken kunna förväntas bliva i jämförelse med utbildningstid och utbildningskostnader. Därest löneförmånema för agronomer äro relativt låga, kan med skäl befaras, att de mest begåvade av de ungdomar, som hysa in- tresse för agronomens levnads-bana, det oaktat söka sig till annan utbild- ning än agronomutbildningen. En dylik utveckling synes utredningen icke önskvärd, allra minst ur det allmännas synpunkt.
Vad löneförmånema för hushållningssällskapens och skolornas befatt- ningshavare med agronomutbildning angår, må vidare framhållas nödvän- digheten av att sagda förmåner icke äro lägre än de, som erbjudas jäm- ställda befattningshavare hos exempelvis lantbrukets försöksinstitutioner, folkhögskolor m. fl. Eljest kan befaras, att de bästa förmågorna undandra- gas hushållningssällskapen och lantbruksundervisningsanstalterna.
Vid övervägande av frågan om lönegradsplaceringen för ifrågavarande be- fattningshavare synes utredningen lämpligt att såsom utgångspunkt tages, där så kan ske, de provisoriska löneförmåner (rörligt tillägg och kristillägg ej inberäknade), som fastställts av 1942 års lagtima riksdag för befattnings- havare vid skolorna, givetvis med hänsynstagande samtidigt till de löneför- måner, som andra befattningshavare på jordbrukets och andra områden åt- njuta. Till sagda provisoriska löneförmåner bör emellertid läggas värdet av bostadsförmån, enär såsom utredningen tidigare föreslagit, ifrågavarande be- fattningshavare böra erlägga viss ersättning för sistnämnda förmån. Utred- ningen har härutinnan — i stort sett i anslutning till 1942 års riksdagsbeslut om ersättning till ifrågavarande befattningshavare i fall, då bostadsförmån icke tillhandahålles — såsom ett skäligt genomsnitt för landet räknat med 1 200 kronor för rektorsbostad vid lantmanna- och lantbruksskola, 900 kro- nor för bostad åt förste lärare, 500 kronor för bostad åt andre lärare, 500 kronor för bostad åt rektor vid lanthushållsskola, 300 kronor för bostad åt första och andra lärarinna vid lanthushållsskola med helårstjänstgöring eller begränsad tjänstgöring samt 200 kronor för bostad åt första och andra lära-_ rinna vid lanthushållsskola med halvårskurs, allt per år räknat. Sålunda be- räknade löneförmåner benämnas i det följande provisorisk bruttolön. Utred- ningen räknar i det följande med att de orter, där skolorna äro belägna, till- höra dyrortsgrupp B. Påpekas må, att enligt de av 1942 års riksdag beslutade grunderna för
ersättning åt befattningshavare i de fall, då bostad icke tillhandahålles av skola, är dylik ersättning till ämneslärare och extra ordinarie ämneslärare utan eget hushåll något lägre än till dylik lärare med eget hushåll. Enär bruttolönen icke synes böra variera efter dylika grunder, hava desamma icke av utredningen tillämpats vid ovanstående beräkningar.
Lantbruksdirelctör samt rektor för lantmanna- eller lantbruksskola. Enligt utredningens mening bör flertalet lantbruksdirektörer placeras i högre lönegrad än rektor vid lantmannaskola med helårstjänstgöring och rektor vid lantbruksskola. Såsom motivering härför må framhållas, att ett hushållningssällskap såsom institution i regel är av större omfattning än en lantbruksundervisningsanstalt och dess ledning därmed ur ekonomisk synpunkt mera ansvarsfull. Emellertid synes utredningen med hänsyn till hushållningssällskapens olika storlek skäligt med en viss mindre lönedif— ferentiering för lantbruksdirektörerna. Efter övervägande av hithörande spörsmål får utredningen föreslå de lönegrader, som framgå av vidstående sammanställning. Till jämförelse hava häri angivits dels nuvarande löne- förmåner eller ovannämnda provisoriska bruttolöner för respektive befatt- ningshavare och dels löneställningen för vissa andra befattningshavare. l intet fall hava dyrtidstillägg, rörligt tillägg eller kristillägg inräknats.
Utredningen föreslår sålunda, att rektor vid lantmannaskola med vinter- kurs om 125 dagar placeras i lönegrad 0 23 och vid lantmannaskola med vinterkurs om 150 dagar i lönegrad 0 24. Rektor vid lantmannaskola med helårstjänstgöring och rektor vid lantbruksskola föreslås placerade i löne- grad 0 27 samt lantbruksdirektör i 0 27 respektive 0 28. Med avseende å så- lunda föreslagna lönegradsplaceringar må påpekas, att befattningshavarna därmed, vilket enligt utredningens mening måste anses skäligt, skulle bliva i stort sett jämställda med vissa statliga befattningshavare, vilka med hänsyn till utbildningstid eller verksamhetsuppgifter synas utredningen jämförbara. Erinras må dock i detta sammanhang, att utredningen i förslaget till avlö— ningsreglemente icke upptagit sjukvårds- och begravningshjälp såsom obli- gatoriska löneförmåner, varför en viss lönegradsplacering enligt sagda för- slag innebär en något sämre löneställning än placering i motsvarande löne- grad i civila avlöningsreglementet.
Måhända skulle gentemot utredningens förslag till lönegradsplacering för lantbruksdirektör kunna göras gällande, att sagda befattningshavare placerats i en i jämförelse med egnahemsdirektör allt för hög lönegrad. Utredningen vill emellertid härutinnan erinra om att föredragande departementschefen i pro- position nr 130 till 1940 års riksdag angående anslag till egnahemsverksam- heten för budgetåret 1940/41 111. 111. har uttalat, att på grund av de särskilda kvalifikationer, som borde fordras hos innehavaren av befattning som egna- hemsdirektör, borde löneställningen bestämmas förhållandevis högt. Likväl syntes med hänsyn till pågående utredning rörande hushållningssällskapens organisation egnahemsdirektör åtminstone för det dåvarande icke böra pla- ceras i högre lönegrad än A 23.
Rektor vid lantmannaskola med vinterkurs om 125 arbetsdagar:
a) Provisorisk hruttolön ........................ b) Utredningens förslag ..........................
Rektor vid lantmannaskola med vinterkurs om 150 arbetsdagar:
a) Provisorisk bruttolön ........................ b) Utredningens förslag ..........................
Rektor vid lantmannaskola med helårstjänstgöring och vid lantbruksskola:
a) Provisorisk bruttolön ........................
b) Utredningens förslag .......................... Lantbruksdirektör:
a) Sekreterare, nuvarande lön ....................
b) Utredningens förslag ..........................
Egnahemsdirektör ................................ Direktör vid statens alkoholistanstalt å Venngarn .. Föreståndare för skogsskola ........................ Statsagronom .................................... Sekreterare vid lantbrukshögskolan ................ Direktör av andra klass vid fångvårdsstaten ........
Direktör vid statens tvångsarbetsanstalt å Svartsjö och statens alkoholistanstalt därstädes ............
Direktör av första klass vid fångvårdsstaten ........ Skogs- och flottledsinspektör .' ..................... Skogsförvaltare vid Uppsala universitet ............ Avdelningsföreståndare vid statens växtskyddsanstalt Vägingenjör ...................................... Yrkesinspektör .................................... Lantbruksingenjör (förslag) ........................ Överjägmästare vid domänverket .................. Överlantmätare .................................. Överlantmätare .................................. Länsjägmästare .................................... Rektor vid realskola .............................. ) ) I
) D )
Lön (ortsgrupp B)
Lönegrad Begynnelse— Slutlön lön för år för år
kronor kronor
6 780 8 220
0 23 6 975 8 445
7 230 8 670
0 24 7 455 8 940
. 8 760 10 200
() 27 8 940 10 425
' 7 700 '-' 17 725
0 27 8 940 10 425
0 28 9 435 10 920
A 23 6 975 8 445
A 26 8 445 9 930 A 26 8 445 9 930 A 26 8 445 9 930 A 26 8 445 9 930 A 26 8 445 9 930 A 27 8 940 10 425 A 27 8 940 10 425 A 27 8940 10 425 A 27 8 940 10 425 A 28 9 435 10 920
A 28 9 435 10 920 A 28 9 435 10 920
A 29 9 930 11 415
A 29 9 930 11 415 A 29 9 930 11 415 A 30 10 425 11 925 — 1 9 000 * 17 500
E 7 (A 31) 3 10 920 10 920 E8(A 32)3 11415 11415 E9(A 33)3 11925 11925
* Lägsta förekommande lön. -— = Högsta förekommande lön. -— 3 Löneklass.
Agronomutbildade konsulenter och lärare. De av utredningen tidigare föreslagna konsulentbefattningar, för vilka så- som behörighetsvillkor uppställts agronomexamen, utgöras av jordbruks-, husdjurs- och ungdomskonsulentbefattningar. För vartdera slaget har räk- nats med såväl förste som andre konsulenter. Av agronomutbildade lärare förutsättes skola finnas såväl förste som andre lärare.
Förste jordbruks- och förste husdjurskonsulentbefattningarna synas i lö- nehänseende böra jämställas. Med hänsyn till tjänstgöringens art och om- fattning synes vid'are skäligt, att sagda befattningshavare samt förste lärare vid lantmannaskola med helårstjänstgöring och vid lantbruksskola placeras i samma lönegrad. Förste lärare vid lantmannaskola med begränsad tjänst— göring eller vid dylik skola med enbart vinterkurs torde däremot böra åt- njuta lägre lön.
Vid övervägande av frågan om förste uugdomskonsulents lönegradsplace— ring kunna givetvis skäl tala för att sagda konsulent i lönehänseende jäm- ställes med förste jordbruks- och förste husdjurskonsulent samt förste lä- rare vid lantmannaskola med helårstjänstgöring och vid lantbruksskola. Å andra, sidan bör icke förbises, att med hänsyn till en ungdomskonsulents verksamhet innehavaren av dylik befattning i regel bör vara en yngre kraft. En naturlig utveckling synes vara, att en förste ungdomskonsulent så små- ningom övergår till anställning som förste lärare vid lantbruksundervisnings- anstalt med begränsad tjänstgöringeller helårstjänstgöring eller till förste jordbrukskonsulentbefattning. Med hänsyn till det sagda får utredningen förorda, att förste ungdomskonsulent placeras i lägre lönegrad än ovan- nämnda förste konsulenter och förste lärare med begränsad tjänstgöring eller med helårstjänstgöring. Utredningen anser i detta sammanhang angeläget be- tona, att utredningen med den sålunda föreslagna lönegradsplaceringen för förste ungdomskonsulent ingalunda velat göra gällande, att dennes verksam- het skulle vara mindre betydelsefull än en förste jordbrukskonsulents eller en förste lärares med begränsad tjänstgöring eller helårstjänstgöring.
Vad nu sagts rörande förste konsulenter och förste lärare bör i princip gälla jämväl andre konsulenter och andre lärare, dock att andre jordbruks- och husdjurskonsulent böra placeras i något högre löneställning än andre lärare med helårstjänstgöring, enär en andre konsulent torde få kvarstå längre i sin befattning än en andre lärare och det för övrigt är lämpligt, att en blivande andre konsulent tjänstgjort som andre lärare.
Efter övervägande av hithörande spörsmål får utredningen föreslå de löne- grader, som framgå av nedanstående sammanställning. Till jämförelse hava häri angivits dels nuvarande löneförmåner eller ovannämnda provisoriska bruttolöner för respektive befattningshavare och dels löneställningen för vissa andra befattningshavare. I intet fall hava dyrtidstillägg, rörligt tillägg eller kristillägg inräknats.
Andre lärare vid lantmannaskola med vinterkurs om 125 arbetsdagar:
a) Provisorisk bruttolön ........................ b) Utredningens förslag ..........................
Andre lärare vid lantmannaskola med vinterkurs om 150 arbetsdagar:
a) Provisorisk bruttolön ........................ b) Utredningens förslag ..........................
Andre lärare vid lantmannaskola med begränsad tjänstgöring (235 arbetsdagar):
a) Provisorisk bruttolön ........................ b) Utredningens förslag .......................... Andre ungdomskonsulent, utredningens förslag ......
Andre lärare vid lantmannaskola med helårstjänst- göring och vid lantbruksskola, utredningens förslag
Andre jordbruks- och andra husdjurskonsulent, utred- ningens törslag ..................................
Förste lärare vid lantmannaskola med vinterkurs om 125 arbetsdagar:
a) Provisorisk bruttolön ........................ b) Utredningens förslag ..........................
Förste lärare vid lantmannaskola med vinterkurs om 150 arbetsdagar:
a) Provisorisk bruttolön ........................ b) Utredningens förslag .......................... Förste ungdomskonsulent, utredningens förslag ......
Förste lärare vid lantmannaskola med begränsad tjänstgöring (235 arbetsdagar):
a) Provisorisk bruttolön ........................ b) Utredningens förslag ..........................
Förste lärare vid lantmannaskola med helårstjänst- göring och vid lantbruksskola, utredningens förslag Förste jordbruks- och förste husdjurskonsulent: a) Nuvarande löneförmåner ..................... . b) Utredningens förslag ........................ '. .
Folkskollärare, 220 arbetsdagar .................... ) , 234 ) .................... Lantbruksinspektor vid statens alkoliolistanstalt D:o vid statens tvångsarbetsanstalt å Svartsjö och statens alkoholistanstalt därstädes ................ Folkskollärare vid statens skyddshem ..............
Egnahemskonsulent ................................
Lön (ortsgrupp B)
Lönegrad Begynnelse- Slutlön lön för år för år
kronor kronor
3 600 4 080
0 11 3 429 4 212 3 800 4 280
0 12 3 582 4 446 4 500 4 980
0 15 4 212 5 451 0 16 4 446 5 793 0 17 4 773 6 135 0 18 5 112 6 525 5 100 7 020 0 20 5 793 6 975 5 400 7 320
0 21 6 135 7 455 0 22 6 525 7 950 6 420 8 340
0 23 6 975 8 445 0 24 7 455 8 940 ' 4 200 ' 9 840
0 24 7 455 8 940 A 16 4 446 5 793 A 17 4 773 6 135 A 17 4 773 6 135 A 18 5 112 6 525 A 19 5 451 6 975 A 21 6 135 7 455
1 Lägsta förekommande lön. —— ' Högsta förekommande lön.
Adjunkt vid högre allmänt läroverk ................
Lönegrad
Lön (ortsgrupp B)
Begynnelse- lön för år kronor
Slutlön för är kronor
Försöksgårdsföreståndare vid lantbrukshögskolan A 24 Fältkontrollant vid statens centrala frökontrollanstalt A24 Frökontrollant vid d:o ............................ A 24 1:ste avdelningsingenjör vid statens provningsanstalt A 24 Direktör av tredje klassen vid fångvårdsstaten ...... A 24 Jägmästare vid domänverket ...................... A 26 Stiftsjägmästare .................................. A 27 Biträdande länsjägmästare .......................... Länsjägmästareassistent och distriktsjägmästare ......
1 Lägsta förekommande lön. — 2 Högsta förekommande lön.
6 975 7 455 7 455 7 455 7 455 7 455 8 445 8 940 1 5 550 1 4 750
8 445 8 94 ) 8 940 8 940 8 940 8 940 9 930
]0 425 3 12 016
2 9 324
Utredningen föreslår sålunda följande lönegradsplaceringar för agronom- utbildade konsulenter och lärare:
Andre lärare vid lantmannaskola med 125 dagars vinterkurs .......... 0 ) >> ) » >> 150 » .......... O » » » » » begränsad tjänstgöring ........ O Andre ungdomskonsulent .......................................... O Andre lärare vid lantmannaskola med helårstjänstgöring och vid lant- bruksskola ...................................................... O Andre husdjurskonsulent .......................................... O » jordbrukskonsulent ........................................ O Förste lärare vid lantmannaskola med 125 dagars vinterkurs .......... O : >> ) » » 150 » .......... 0 Förste ungdomskonsulent .......................................... 0 Förste lärare vid lantmannaskola med begränsad tjänstgöring ........ 0 » » » » » helårstjänstgöring och vid lant- bruksskola ...................................................... 0 Förste jordbrukskonsulent .......................................... O » husdjurskonsulent .......................................... 0
11 12 15 16
17 18 18 20 21 22 23
24 24 24
Sålunda föreslagna lönegradsplaceringar äro enligt utredningens mening skäliga med hänsyn till löneställningen för statliga befattningshavare med jämförbar utbildningstid eller liknande verksamhetsuppgifter. Påpekas må, att andre lärare med begränsad tjänstgöring skulle enligt utredningens för- slag till löneställning komma i åtnjutande av något högre slutlön än före- nämnda provisoriska bruttolön. Detsamma gäller jämväl dylik lärare med helårstjänstgöring. Såsom särskild motivering härför vill utredningen ånyo betona, att ungdomen icke kan förväntas ägna sig åt agronomens verksam—
het, därest agronomens löneförmåner icke motsvara dem inom andra yrken. Härutinnan må särskilt framhållas de löneförmåner, som tillkomma folk- skollärare, ehuru denne har kortare tjänstgöringstid än ifrågavarande andre lärare.
Byggnadskonsulent.
Utbildningstiden för en agronom, som avlagt examen vid lantbrukshögsko- lan, och en arkitekt, som genomgått tekniska högskolan, torde numera kunna jämställas. Då vidare förste och andre byggnadskonsulents arbetsuppgifter torde bliva likvärdiga med förste respektive andre jordbrukskonsulents, får utredningen förorda, att förste byggnadskonsulent placeras i lönegrad 0 24 och andre byggnadskonsulent i lönegrad 0 18.
Trädgårdskonsalent.
Utbildningstiden vid högre trädgårdskursen vid Alnarps lantbruks-, meje- ri- och trädgårdsinstitut är i regel något kortare än utbildningstiden för av- läggande av agronomexamen. Med hänsyn härtill får utredningen förorda, att förste trädgårdskonsulent placeras i lönegrad 0 23 och andre trädgårdskon- sulent i lönegrad 017. Till jämförelse må nämnas, att ordinarie lärare i träd- gårdsskötsel vid folkskoleseminarium (dubbelseminarium) åtnjuter lön en- ligt lönegrad A 17 och vid med statsmedel understödd trädgårdsskola _ jäm- ligt reglementet den 31 december 1924 (nr 551) för dylika skolor —- med minst 3 900 kronor per läsår (tre ålderstillägg å vartdera 300 kronor inbe- räknade) jämte fri bostad med bränsle och erforderligt trädgårdsland eller fria trädgårdsprodukter.
Hemkonsulent samt rektor och lärarinna vid lanthushållsskola.
Enligt hushållningssällskapsutredningens mening bör med hänsyn till tjänstgöringens art och omfattning rektor vid lanthushållsskola med hel- årstjänstgöring i lönehänseende placeras något högre än första hemkonsulent. Denna torde å sin sida böra jämställas med första lärarinna vid lanthus- hållsskola med helårstjänstgöring. Andra hemkonsulent bör däremot av samma skäl, som ovan anförts ifråga om andra jordbruks- och andra hus- djurskonsulent placeras i något högre löneställning än andra lärarinna vid lanthushållsskola med helårstjänstgöring.
Efter övervägande av hithörande spörsmål får utredningen föreslå de löne- grader, som framgå av nedanstående sammanställning. Till jämförelse hava häri angivits dels nuvarande löneförmåner eller ovannämnda provisoriska bruttolöner för respektive befattningshavare och dels löner för vissa andra befattningshavare. I intet fall hava dyrtidstillägg, rörligt tillägg eller kris— tillägg inräknats.
Lön (ortsgrupp B) Lönegrad Begynnelse- Slutlön lön för år för år kronor kronor Andra lärarinna vid lanthushållsskola med halvårs- kurs (154 arbetsdagar): a) Provisorisk bruttolön ........................ 1800 2 100 b) Utredningens förslag .......................... 0 2 2154 2709 Andra lärarinna vid lanthushållsskola med begränsad tjänstgöring (308 arbetsdagar): a) Provisorisk bruttolön .......................... 2 900 3 200 b) Utredningens förslag .......................... O 7 2853 3429 Andra lärarinna vid lanthushållsskola med helårs- tjänstgöring, utredningens förslag ................ O 9 3 141 3780 Andra hemkonsulent, utredningens förslag .......... 0 10 3 285 3 978 Första lärarinna vid lanthushållsskola med halvårs- kurs (154 arbetsdagar): a) Provisorisk bruttolön .......................... 2 300 3 500 b) Utredningens förslag .......................... 0 10 3 285 3 978 Rektor vid lanthushållsskola med en halvårskurs (154 arbetsdagar): a) Provisorisk bruttolön .......................... 3 260 4 160 b) Utredningens förslag .......................... 0 13 3 780 4 773 Första lärarinna vid lanthushållsskola med begränsad tjänstgöring (308 arbetsdagar): 21) Provisorisk bruttolön .......................... 3 780 4 980 b) Utredningens förslag .......................... 0 15 4 212 5 451 Första lärarinna vid lanthushållsskola med helårs— tjänstgöring, utredningens förslag ................ 0 16 4 446 5 793 Första hemkonsulent: a) Nuvarande löneförmåner ...................... * 3 200 * 4 090 b) Utredningens förslag ........................ 016 4 446 5793 — Rektor vid lanthushållsskola med helårstjänstgöring: a) Provisorisk bruttolön .......................... 5 252 6 152 b) Utredningens förslag .......................... 0 19 5451 6975 Biträdande lärarinna, tillika husmoder vid statens skyddshem ...................................... A 11 3 429 4 2l2 Första köksföreståndarinna vid serafimerlasarettet . . A 11 3 429 4 212 De vid Karolinska sjukhuset ...................... A 12 3 582 4 446 Folkskollärarinna (220 arbetsdagar) ................ A 16 4 446 35451 , (234 > ) ................ A 17 4 773 = 5 793 Lärarinna i hushållsgöromål vid statens skyddshem.. A15 4212 5451 Skolkökslärarinna vid läroanstalt för dövstumma. . . . A 15 4 212 5 451 Lärarinna i hushållsgöromål vid folkskoleseminarium eller smäskoleseminarium ........................ A 16 4 446 5 793 Föreståndarinna för statens skyddshem ............ A 19 5451 6 975 Lärarinna i hushållsgöromål vid statens skolköksse— minarium och hushållsskola ...................... A 19 5 451 6 975 1 Lägsta förekommande lön. — 2 Högsta förekommande lön. — * Lön åtnjutes högst en- ligt näst högsta löneklassen.
Utredningen föreslår sålunda följande lönegradsplaceringar för rektor och lärarinna vid lanthushållsskola samt hemkonsulent:
Andra lärarinna vid lanthushållsskola med halvårskurs .............. () 2
» » med begränsad tjänstgöring ........................ O 7 » » » helårstjänstgöring ............................ O 9 Andra hemkonsulent .............................................. 0 10 Första lärarinna vid lanthushållsskola med halvårskurs .............. 0 10 Rektor vid lanthushållsskola med en halvårskurs .................... 0 13 Första lärarinna med begränsad tjänstgöring ........................ 0 15
» >> » helårstjänstgöring ............................ 0 16 Första hemkonsulent .............................................. 0 16 Rektor med helårstjänstgöring ...................................... 0 19
Utredningens förslag ifråga om lanthushållsskolornas befattningshavare innebär sålunda i regel något högre löneförmåner än förenämnda proviso- riska bruttolöner. Såsom motivering härför får utredningen åberopa den löne- ställning, i vilken liknande befattningshavare inom andra verksamhetsom- råden placerats. Enligt utredningens mening är det icke skäligt, att lant- hushållsskolornas befattningshavare och hemkonsulenterna erhålla lägre lö— neförmåner än de som gälla för liknande, av det allmänna avlönade befatt- ningshavare. Särskilt må härutinnan framhållas folkskollärarinnorna, vilka trots kortare tjänstgöringstid per år för närvarande hava högre lön än ifrå-/, gavarande lanthushållslärarinnor. Vidare må erinras om att 1936 års lant— bruksundervisningskommitté på sin tid föreslog, att ordinarie föreståndar- inna vid lanthushållsskola med två längre kurser borde placeras i 18:e löne- graden och vid skola med en längre kurs i 11:e lönegraden samt ordinarie lärarinna vid lanthushållsskola med två längre kurser i 15:e lönegraden och vid skola med en längre kurs i 7:e lönegraden. Sagda lönegrader enligt då gällande bestämmelser för befattningshavare i statens tjänst inneburo följan- de löneförmåner:
Begynnelselön Slutlön
Lönegrad för år för är kronor kronor
B 18 ............................ - 4 260 5 520 B 15 ............................ 3 450 4 560 B 11 ............................ 3 355 3 858 B 7 ............................ 2 769 3 183
Till detta förslag anförde allmänna civilförvaltningens lönenämnd, att nämnden funnit de föreslagna lönegraderna jämförelsevis låga i förhållande till vad kommittén förordat för de övriga skolornas vidkommande. Löne- nämnden ansåge sig i detta sammanhang böra erinra om att nämnden i ytt— rande den 27 november 1937 angående anslag till skyddshemsverksamheten för budgetåret 1938/39 utalat sig för en placering av föreståndarinnorna vid de. kvinnliga skyddshemmen i 20:e lönegraden samt av folkskollärarinnorna vid dylika hem i 18:e lönegraden.
Slöjdkonsulenter torde dels med hänsyn till utbildningstiden och dels på grund av mindre krävande tjänstgöring böra placeras i lägre lönegrad än i det föregående avhandlade konsulenter. Efter övervägande av hithörande spörs- mål får utredningen föreslå de lönegrader, som framgå av nedanstående sam- manställning. Till jämförelse hava häri angivits löner för vissa andra befatt- ningshavare. I intet fall hava dyrtidstillägg, rörligt tillägg eller kristillägg in- räknats.
Lön tortsgrupp B)
Lönegrad Begynnelse- Slutlön
lön för år för år
kronor kronor
Andra konsulent i kvinnlig slöjd, utredningens förslag 0 8 2 997 3582 Andre konsulent i manlig slöjd, utredningens förslag 0 13 3780 4773 Första konsulent i kvinnlig slöjd, utredningens förslag 0 13 3 780 4 773 Förste konsulent i manlig slöjd, utredningens förslag 018 5112 6525
Lärarinna i kvinnlig slöjd vid allmänt läroverk ..... A 16 4446 5793 Lärarinna i kvinnlig slöjd vid statens skolkökssemi-
narium och småskoleseminarium ................. A 16 4446 5793
Lärarinna i kvinnlig slöjd vid folkskoleseminarium.. A 18 5112 6525 Lärare i manlig slöjd vid folkskoleseminarium ...... 0 18 5112 6525
Utredningen föreslår sålunda följande lönegradsplaceringar för slöjdkon— sulenter:
Andra konsulent i kvinnlig slöjd ................ O 8 Andre konsulent i manlig slöjd ................ 0 13 Första konsulent i kvinnlig slöjd ................ 0 13 Förste konsulent i manlig slöjd ................ 0 18
Kamerala befattningar.
Med hänsyn till den kamerala verksamhetens olika omfattning hos skilda hushållningssällskap bör enligt utredningens mening ifråga om kamrer kun- na tänkas en viss lönedifferentiering mellan olika hushållningssällskap. Ut- redningen får förorda, att kamrer placeras i lönegrad 0 18, 0 20 eller 0 22. Visserligen kan gentemot denna löneställning anföras, att flertalet manliga, heltidsanställda egnahemskassörer placerats i lägst lönegrad EO 15 och högst EO 18. Då emellertid hos egnahemsnämnd den kamerala verksamheten icke är organiserad på samma sätt som hos hushållningssällskap, synas arbets- uppgifterna för egnahemskassör och hushållningssällskaps kamrer icke vara jämförbara.
För bokförare, vilken torde kunna förutsättas i regel bliva kvinnlig be- f attningshavare, får utredningen föreslå lönegrad 0 8.
Till belysande av de kamerala befattningshavarnas hos hushållningssäll- skapen lönegradsplacering i jämförelse med vissa andra befattningshavare må nedanstående uppgifter lämnas. I intet fall hava dyrtidstillägg, rörligt tillägg eller kristillägg inräknats.
Lön (ortsgrupp B)
Lönegrad Begynnelse- Slutlön
lön för år för är
kronor kronor
Bokförare, utredningens förslag ..................... O 8 2 997 3 582 Kamrer I, utredningens förslag .................... 0 18 5112 6525 : II, » > .................... 0 20 5793 6975
» III, » » .................... 0 22 6 525 7 950 Kameralbiträde i riksräkenskapsverket .............. O 8 2997 3582 Egnahemskassör, manlig, heltidsanställd ............ EO 15 3978 5112 > , = , » ............. EO 18 4773 6135 Kamrerare och notarie vid lantbruksakademien ..... 0 22 6525 7950 Kamrerare vid lantbrukshögskolan ................. 0 22 6525 7950
Instruktörer.
Befattning som jordbruks, husdjurs- eller ungdomsinstruktör avses, så- som framgår av vad tidigare nämnts, i regel skola motsvara vandringsrättare- befattning. Med kännedom om vandringsrättarnas mången gång krävande ar- betsuppgifter och med hänsyn till av utredningen i annat sammanhang före— slagen skärpning av kompetensfordringarna å ifrågavarande befattningsha- vare synes det utredningen skäligt, att nyssnämnda instruktörer placeras i lönegrad 0 13, motsvarande i ortsgrupp B en begynnelselön av 3780 kronor och en slutlön av 4 773 kronor för år. I detta sammanhang må erinras om att nuvarande löneförmåner (dyrtidstillägg icke inberäknade) för ordinarie vandringsrättarna variera enligt hushållningssällskapens uppgifter mellan lägst 2 500 kronor och högst 4600 kronor. Jämväl byggnads-, trädgårds_ och fiskeriinstruktörer synas böra placeras i lönegrad 0 13.
För instruktör i manlig slöjd får utredningen föreslå lönegrad O 8, alltså en begynnelselön i ortsgrupp B av 2 997 kronor och en slutlön i samma orts- grupp av 3 582 kronor för år samt för heminstruktör och instruktör i kvinn- lig slöjd lönegrad O 6, motsvarande i ortsgrupp B en begynnelselön av 2 709 kronor och en slutlön av 3 285 kronor för år.
1 Vaktmästare och expeditionsbiträden.
Ordinarie vaktmästare föreslås placerad i 5:e lönegraden eller samma löne- grad som expeditionsvakt vid den civila statsförvaltningen, motsvarande iw
ortsgrupp B en begynnelselön av 2 568 kronor och en slutlön av 3 141 kronor för år. Kontorshiträde bör placeras i 4:e lönegraden, motsvarande i ortsgrupp B en begynnelselön av 2 430 kronor och en slutlön av 2 997 kronor och skriv- biträde i 2:a lönegraden, motsvarande i ortsgrupp B en begynnelselön av 2 154 kronor och en slutlön av 2 709 kronor, allt för år räknat. Kontorsbiträde och skrivbiträde torde sålunda böra placeras i samma lönegrader som motsvaran- de befattningshavare vid den civila statsförvaltningen.
5. Personalförteckningar.
Enligt förslaget till reglemente angående avlöning till befattningshavare hos hushållningssällskap och vid lantbruksundervisningsanstalt rn. m., 2 5, skall antalet med statsmedel avlönade ordinarie befattningar vid varje särskilt hus- hållningssällskap och undervisningsanstalt bestämmas genom av Kungl. Maj:t och riksdagen fastställda personalförteckningar.
A. Hushållningssällskapen.
Vid uppgörande av det förslag till personalförteckning för hushållningssäll- skapen, som återfinnes i slutet av detta avsnitt, har utredningen grundat sitt ställningstagande dels på det antal befattningshavare av skilda slag, som re- dan nu finnes hos olika hushållningssällskap, dels på en beräkning av det antal, som, såvitt utredningen kunnat bedöma, synes vara erforderligt för tillgodoseende av sällskapens behov för närvarande av arbetskraft. Då en de- taljerad undersökning av detta behov icke synts utredningen lämplig på frå- gans nuvarande stadium, torde det framlagda förslaget få betraktas endast som preliminärt. Det definitiva antalet befattningshavare av ifrågavarande slag torde böra fastställas, sedan vederbörande hushållningssällskap på grund- val av utredningens förslag beretts tillfälle att närmare angiva sitt behov av ordinarie befattningshavare.
Hos varje hushållningssällskap bör finnas anställd en lantbruksdirektör. Närmare motivering till detta förslag torde icke vara erforderlig. I det före- gående har utredningen emellertid föreslagit, att lantbruksdirektör borde pla- ceras i lönegrad 0 27 eller 0 28. I anslutning härtill får utredningen nu före- slå, att lantbruksdirektör hos Kalmar läns norra samt hos Gotlands och Ble- kinge läns hushållningssällskap placeras i lönegrad 0 27 och övriga lant- bruksdirektörer i 0 28.
Beträffande befattningshavare för den kamerala verksamheten har utred- ningen tidigare uttalat, att olika alternativ kunna tänkas, beroende på sagda verksamhets omfattning. Utredningen har sålunda ifrågasatt två slag av be- fattningar inom sagda verksamhet, nämligen kamrer och bokförare, samt framhållit, att inom hushållningssällskap med betydande kameral verksam- het torde kunna ifrågakomma såväl kamrer som bokförare och inom andra
med mindre verksamhet endast kamrer. Slutligen har utredningen för kam- rer föreslagit en lönedifferentiering med placering i lönegrad 0 22, 0 20 eller 0 18. I anslutning härtill får utredningen nu föreslå, att hos ett vart av Öster- götlands, Kristianstads, Malmöhus, Skaraborgs, Västerbottens och Norrbottens läns hushållningssällskap anställes en kamrer i lönegrad 0 22, hos ett vart av Kalmar läns norra, Gotlands och Blekinge läns samt Älvsborgs läns södra hushållningssällskap en dylik befattningshavare i lönegrad 0 18 samt hos ett vart av övriga hushållningssällskap en kamrer i lönegrad 0 20. Förutom kamrer erfordras enligt utredningens mening en bokförare hos ett vart av Östergötlands, Kristianstads, Malmöhus, Skaraborgs, Västernorrlands, Väster- bottens och Norrbottens läns hushållningssällskap.
Beträffande fältarbetande befattningshavare må till en början erinras om utredningens tidigare uttalande, att ett relativt litet antal befattningar med höga kompetenskrav på innehavarna borde eftersträvas. Behovet av arbets- kraft i övrigt borde tillgodoses genom inrättande av befattningar med lägre kompetensfordran på innehavarna. I enlighet härmed får utredningen före- slå, att hos varje hushållningssällskap anställes en med statsmedel avlönad förste konsulent av vart och ett av följande slag, nämligen jordbruks-, hus- djurs-, byggnads-, trädgårds-, ungdoms och hemkonsulent samt en första kon- sulent i kvinnlig slöjd.
Vidare synes utredningen med hänsyn till verksamhetens omfattning eller länens storlek erforderligt med en andre jordbrukskonsulent hos vart och ett av Östergötlands, Malmöhus, Skaraborgs, Värmlands, Kopparbergs och Väs— ternorrlands läns hushållningssällskap samt två andre jordbrukskonsulenter hos Västerbottens och tre andre jordbrukskonsulenter hos Norrbottens läns hushållningssällskap. Därjämte torde hos vart och ett av Jönköpings, Krono- bergs, Kristianstads, Värmlands, Kopparbergs, Västernorrlands, Västerbottens och Norrbottens läns hushållningssällskap med hänsyn till länens ytinnehåll böra anställas en andra hemkonsulent samt med hänsyn till verksamhetens omfattning en andre ungdomskonsulent hos Kristianstads läns hushållnings— sällskap.
Vad slutligen angår förslaget rörande konsulenter i manlig slöjd får ut— redningen hänvisa till vad tidigare anförts härutinnan i samband med över- vägande av frågan om den hemslöjdskonsulterande verksamheten.
För att hushållningssällskapen skola kunna tillfredsställande handhava sin alltmer ökade verksamhet och för att bereda i första hand vederbörande kon- sulenter möjlighet att ägna mera tid än för närvarande åt den betydelsefulla undervisnings- och upplysningsverksamheten, anser utredningen ofrånkom- ligt med en avsevärd ökning av antalet jordbruks- och husdjursinstruktörer (vandringsrättare, överkontrollassistenter) hos hushållningssällskapen. Utred- ningen får sålunda föreslå, att jordbruksinstruktörsbefattningar inrättas till
; ett antal av 120 stycken. Utredningens förslag rörande fördelningen av dessa på de skilda hushållningssällskapen, vilken verkställts med hänsynstagande till länens storlek, verksamhetens omfattning och det relativa antalet mindre jordbruk inom respektive hushållningssällskaps områden, framgår av före-
varande förslag till personalförteckning. Under åberopande av utredningens uttalande i fråga om den husdjurskonsulterande verksamheten, främst ladu— gårdskontrollens handhavande, fär utredningen vidare förorda anställande av en husdjursinstruktör hos varje hushållningssällskap.
Med hänsyn till trädgårdsskötselns betydelse och därav betingad omfatt- ning av verksamheten på området eller hushållningssällskapsområdenas stor- lek synes det önskvärt med en trädgårdsinstruktör inom vart och ett av Stock- holms läns och stads, Södermanlands läns, Kalmar läns södra, Kristianstads läns, Malmöhus läns, Göteborgs och Bohus läns, Kopparbergs läns samt Västernorrlands läns hushållningssällskap ävensom två dylika instruktörer inom ett vart av Västerbottens och Norrbottens läns hushållningssällskap.
Enär det kan förväntas, att den praktiska ungdomsverksamheten kommer att öka i omfattning efter den av utredningen föreslagna omorganisationen, samt för att möjliggöra för sällskapen att tillfredsställande handhava och ut— vidga denna betydelsefulla verksamhet, synes utredningen erforderligt med i regel en ungdomsinstruktör hos varje hushållningssällskap. Undantag från denna regel torde emellertid böra göras dels i fråga om Kalmar läns norra samt Gotlands och Blekinge läns hushållningssällskap, hos vilka med hänsyn till hushållningssällskapsområdenas relativt ringa storlek icke torde erford- ras ungdomsinstruktörer, dels ock i fråga om Hallands, Västerbottens och Norrbottens läns hushållningssällskap, för vilka man på grund av verksam- hetens omfattning eller länens storlek synes böra räkna med två ungdoms- instruktörer hos varje sällskap.
Det för skilda hushållningssällskap föreslagna antalet fiskeriinstruktörer Överensstämmer helt med nuvarande antal av motsvarande befattningshavare.
Vad slutligen angår frågan om särskilda heminstruktörer får utredningen framhålla, att många innehavare av de nyligen inrättade hemkonsulentbe- fattningarna torde hava mötts av så omfattande och betydelsefulla arbets- uppgifter, att de icke synas hava möjlighet att tillfredsställande medhinna desamma. Med hänsyn härtill synes oundgängligen nödvändigt, att till varje hushållningssällskaps förfogande ställes en med statsmedel avlönad hemin- struktör, dock med undantag för Kalmar läns norra samt Gotlands och Ble— kinge läns hushållningssällskap med hänsyn till vad ovan anförts rörande ungdomsinstruktörer.
I fråga om expedtionsbiträden synes utredningen lämpligt, att hos varje hushållningssällskap anställes ett med statsmedel avlönat kontorsbiträde ävensom — utom hos Kalmar läns norra, Gotlands och Blekinge läns samt Älvsborgs läns södra hushållningssällskap — två skrivbiträden. Hos ett vart av de nämnda fyra hushållningssällskapen torde endast ett skrivbiträde, av— lönat med statsmedel, vara erforderligt. Utredningen har icke bortsett från. att hos vissa hushållningssällskap kunna erfordras flera biträden än de nämn- da, men det torde böra ankomma på vederbörande hushållningssällskap att i mån av behov anställa och avlöna ytterligare erforderliga ordinarie eller extra biträden. Slutligen må påpekas, att utredningen icke för närvarande funnit skäl föreslå statsanslag till avlöning av ordinarie vaktmästare.
Sammanfattningsvis må till sist lämnas följande sammanställning av i det föregående förordade antal befattningshavare av skilda slag. Till jämförelse hava i sammanställningen införts uppgifter rörande dels det antal motsva- rande befattningshavare, som för närvarande äro avlönade med statsbidrag, dels det nuvarande totala antalet ordinarie dylika befattningshavare enligt från hushållningssällskapen införskaffade uppgifter:
Nuvarande antal Utrfeåräålggens
Total ågåoålåcise: Antal Lön?"
; bidrag grad i Lantbruksdirektörer (sekreterare) ............. 26 26 [ 23 0 28 '; ' ' ' 1 3 o 27 3 6 0 20 Kamrer (eller liknande) .......................... 28 — i 16 0 22 4 0 18
Bokförare ...................................... 3 — 7 0 8 Förste jordbrukskonSUIenter ...................... ; 43 i 26 0 24 Andre jordbrukskonsulenter ...................... 60 11 0 18 Förste husdjurskonsulenter ...................... 26 26 0 24
: Förste byggnadskonsulenter ...................... 7 — 26 0 24 . Förste trädgårdskonsulenter ...................... 33 — 26 0 23 Förste ungdomskonsulenter ...................... % l 1 i 26 0 22 Andre ungdomskonsulenter ...................... 1 0 16 Första hemkonsulenter .......................... ) 29 29 i 26 0 16 Andra hemkonsulenter .......................... 8 0 10 Kvinnliga första slöjdkonsulenter ................ 3 — 26 0 13 Manliga förste slöjdkonsulenter .................. 3 — 9 0 18 Jordbruksinstruktörer (vandringsrättare) .......... 106 96 120 0 13 Husdjursinstruktörer ............................ 5 9 2 9 26 0 13 Trädgårdsinstruktörer ............................ — —— 12 0 13 Ungdomsinstruktörer ............................ l ' 1 - 26 0 13 Fiskeriinstruktörer .............................. 32 32 32 0 13 Heminstruktörer ................................ — —— 23 0 6 liontorsbiträden ................................ % 78 _ i 26 0 4 Skrivbiträden .................................. 48 O 2
1 Hos jordbrukareungdomens förbund finnes anställda 16 manliga ungdomskonsulenter och 9 manliga ungdomsinstruktörer under hela eller viss del av året. — 2 Överkontrollassi— stenter. Sådana finnas därjämte hos kontrollnämnden.
22—418998.
Förslag till personnllörteckning för hushållningssällskapen.
Lantbruks- " Hushållningssällskap direktör Kamrer åra); 0 28 0 27 0 22 0 20 0 18
Stockholms läns och stads ............ 1 — —— 1 — —- Uppsala läns ........................ 1 —— -— 1 — _— Södermanlands läns .................. 1 — — 1 — _- Östergötlands läns .................. 1 — 1 — — 1 Jönköpings läns .................... 1 — — 1 — — Kronobergs läns ..................... 1 — — 1 -—- — Kalmar läns norra .................. — 1 — —- 1 _— Kalmar läns södra .................. 1 -—- — l — — Gotlands läns ....................... — 1 —— — 1 — Blekinge läns ....................... — 1 — —— 1 — Kristianstads läns .................. 1 —— 1 — —- 1 Malmöhus läns ...................... 1 — 1 -— -— 1 Hallands läns ....................... 1 — -— 1 — — Göteborgs och Bohus läns ............ 1 —— — 1 — -— Älvsborgs läns norra ................ 1 —— -— l —— — Älvsborgs läns södra ................ 1 — — — 1 — Skaraborgs läns ..................... 1 — 1 — —— 1 Värmlands läns .................... l — -— 1 —— — Örebro läns ........................ 1 — — 1 — — Västmanlands läns .................. 1 —— -— 1 —- — Kopparbergs läns .................... 1 — —— 1 —— — Gävleborgs läns ..................... 1 —- -— 1 -—— -— Västernorrlands läns ................ 1 — — 1 — 1 Jämtlands läns ...................... 1 — — 1 -— _— Västerhottens läns ................... 1 —— 1 —— -— ] Norrbottens läns .................... 1 — 1 —— — 1
Summa 6 7
$.»,
Hushållningssällskap
W =: nsulente
Jualnsuon -S>tn1qpml awga 1ua|nsuo>1 -s>[n.1q.ro[ o.!puv quarnsuox -s.rn[pan 915.195 memsuon —speu33&q aassgg
';? ä ä' "i "! Q- :rg; we". =., Om Om Om 5.— 55 än: as 5= 5= om. maa. om :Jau : :,:» HN- Ho no 3 B B rf '.” '?
malnsuon -uraq 315.195 1u91nsuox -uiaq BJpUV
Förste kon- sulent i
plats Sunew plols Snuumx
"% ”om ha. talens—* 'ta—m: :...—äg
Stockholms läns och stads ...... Uppsala läns .................. Södermanlands läns Östergötlands läns ............. Jönköpings läns ............... Kronobergs läns ............... Kalmar läns norra ............ Kalmar läns södra ............ Gotlands läns .. .............. Blekinge läns .................. Kristianstads läns ............ Malmöhus läns ................ Hallands läns Göteborgs och Bohus läns . . . . . . Älvsborgs läns norra ..........
.... ............
Älvsborgs läns södra .......... Skaraborgs läns. . . ............. Värmlands läns ................ Örebro läns ................... Västmanlands läns. . . . . ........ Kopparbergs läns . ............. Gävleborgs läns. . . . ............ Västernorrlands läns ........... Jämtlands läns . . . . ............ Västerbtttens läns ............. Norrbottens läns . . ............
HHHHHHHHb—ll—AHHD—Hb—IHHI—HHHHHI—dl—ll—A
w CJ
2 3 11
HHr—HHHl—HHHl—HHHHHHHHHHHl—ll—lr—ir—l
IQ G=
HHHHHHHHHHHHHHHHP—HHHHHHI—lI—H
IQ G=
1 1 — 1 1 — 1 1 — 1 1 — 1 1 — 1 1 — 1 1 —— 1 1 —— 1 1 — 1 1 — 1 1 1 1 1 — 1 1 —— 1 1 -— 1 1 —— 1 1 — l 1 — 1 1 — 1 1 — 1 1 —- 1 1 — 1 1 -— 1 1 — 1 1 — 1 1 —— 1 1 — 26 26 1
r-lHHHHHHHHHHHHHHHHHb—IHHI—IHHHH
&”
1 8
61 '1 1 1
HHI—lHHb—iv—ll—ll—IHHHHHNb—HHHHHHHHHH & ,.l
& då 9
1 Gerrensam för Stockholms läns och stads samt Uppsala, Södermanlands, Västmanlands och ÖreJro läns hushållningssällskap. —— ” Gemensam för Jönköpings, Kronobergs och Got- lands läns, Kalmar läns norra och södra samt Östergötlands läns hushållningssällskap. — * Gemensam för Malmöhus, Kristianstads och Blekinge läns hushållningssällskap. — * Gemen- sam för Hallands samt Göteborgs och Bohus läns hushållningssällskap. — 5 Gemensam för Älvsborgs läns norra och södra samt Skaraborgs och Värmlands läns hushållningssällskap. — ' Gemersam för Kopparbergs och Gävleborgs läns hushållningssällskap. — 7 Gemensam för Västerntrrlands och Jämtlands läns hushållningssällskap.
H ushållningssällskap
Instruktörer
Expeditions- biträden
Jord- bruks
Hus- djurs
Träd- gårds
Ung- doms
Skriv- biträde
Stockholms läns och stads Uppsala läns ............ Södermanlands läns ...... Östergötlands läns ...... Jönköpings läns ........ Kronobergs läns ........ Kalmar läns norra ...... Kalmar läns södra ...... Gotlands läns .......... Blekinge läns .......... Kristianstads läns ...... Malmöhus läns .......... Hallands läns .......... Göteborgs och Bohus läns Älvsborgs läns norra . . . . Älvsborgs läns södra . . . . Skaraborgs läns ........ Värmlands läns ........ Örebro läns ............ Västmanlands läns ...... Kopparbergs läns ........ Gävleborgs läns ........ Västernorrlands läns . . . . Jämtlands läns .......... Västerbottens läns ...... Norrbottens läns ........
Summa
* Därav en för Vänern.
WWQDCDWP
NJ
QWODOQWAODLBLÄQCOQMNH—
>.; O'SOÖU'U'
H 'éä
åHHHHHl—IHP—HHHHD—i—lHHHHHHHHHHl—H
|
(x'?
_ low
r—AHHv—l—nv—
|_—
MNHHHI—HHHHHHl—MHI—A
m G=
lx? t—Hl—HHH
!
;—
,.....n—nr—Ap—nv—sl—r—b—AHv—u:
..
le—ll—wr—v—cr—A
NJ
IGN?)—
åHHHHI—HHHHHHHHHHH! ng—HHHHHl—HHHHHHl—lHHHHt—HHHHHH
& 19
gwwwwwwwwwwr—wwwwwwwwwwmwwww
B.
Lantbruksundervisningsanstalterna.
Vid uppgörande av efterföljande förslag till personalförteckning för lant- manna-, lantbruks- och lanthushållsskolor, har utredningen förutsatt ett, i förhållande till vad nu gäller, oförändrat behov av befattningar utav respek- tive kategorier. Förslaget torde därför icke tarva närmare kommentarer.
Sammanfattningsvis må lämnas följande uppgifter rörande sålunda för-
ordade befattningar:
Rektorer vid lantmanna- och lantbruksskolor med helårstjänstgöring.. lantmannaskolor med 150 dagars vinterkurs ............ » » 125 >> » ............ lanthushållsskolor med helårstjänstgöring .............. » » en halvårskurs ................
Förste lärare vid lantmanna- och lantbruksskolor med helårstjänstgöring.. lantmannaskolor med begränsad tjänstgöring ............ » .» 150 dagars vinterkurs .......... » » 125 >> » .......... Första lärarinnor vid lanthushållsskolor med helårstjänstgöring .............. » begränsad tjänstgöring .......... » =.» en halvårskurs ................ Andre lärare vid lantmanna- och lantbruksskolor med helårstjänstgöring.. lantmannaskolor med begränsad tjänstgöring .......... » » 150 dagars vinterkurs ............ >> » 125 » » ............ Andra lärarinnor vid lanthushållsskolor med helårstjänstgöring .............. » » begränsad tjänstgöring .......... » » en halvårskurs ..................
Utredningens förslag Lön egrad
Antal
23 4
26 13
11 19
40
2 12
21 11
OOOO OOO OOOO OOOOO
OOO
27 24 23 19 13
24 23 21 20
16 I:) 10
Förslag till personaliörtecknlng för lantmanna—, lantbruks- och lanthushållsskolor.
Rektor i lönegrad Förste lärare resp. första lära- Andre lärare resp. andra lära- S k 0 1 0 r rmnor i lonegrad rinnor 1 lonegrad 0270240230190130240230210200160150100170150120110907 O _ Lantmanna- skolan i Jälla .......... 1 —- _ — — —— 2 _ _ _ _ _ _ _ _ __ _ _ _ Strängnäs ...... — _ 1 — — _ _ _ 1 _ _ _ _ _ _ 1 _ _ _ Höje ...... — —— 1 —— _ _ _ _ 1 _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ Lunnevad ...... —— — 1 — _ — _ _ 1 _ _ _ _ _ _ _' _ _ _ Tenhult ........ 1 — —— — — _ 2 _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ Stora Segerstad. 1 —— —- _ _ _ 1 _ _ _ _ _ _ 1 _ _ _ _ __ Grimslöv ...... — — l —— — 1 _ — _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ Markarryd ...... — -— l —— — — _ _ 1 _ _ _ _ _ _ 1 _ _ _ Gamleby ...... — _ 1 _ — _ _ _ 1 _ _ _ _ _ _ _ _ _ Högalid ........ — — 1 _ — _ _ _ 1 _ _ _ _ _ _ 1 _ _ _ Högsby ........ — — 1 _ _ _ _ _ 1 _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ Hemse ........... 1 -— — — — — — -— 1 _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ Bräkne-Hoby .. — _ 1 — -— — _ _ 1 _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ Önnestad ...... 1 _ — — — — 3 _ _ _ _ _ _ 1 _ _ _ _ _ Tomelilla ...... —— — 1 — _ —- _ _ 1 _ _ _ _ _ _ _ _ _ Osby .......... 1 _- — — —— — 2 — _ _ _ _ _ 1 _ _ _ _ _ Hammenhög... l —- — — — —— 1 — 1 _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ Vilan .......... 1 — — -— —- -— 2 _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ Svalöv ...... 1 — — — —- —- 3 — _ _ _ _ _ _ _ 1 _ _ _ Skurup ........ l _ —— — — — —- -— 1 _ _ _ _ _ _ 1 _ _ _ Katrineberg -— -— 1 — — _ _ _ 1 _ _ _ _ _ _ 1 _ _ _ Dingle .......... 1 — —— — _ _ 2 _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ Färgelanda 1 —— —— —- _— — _ —- 1 _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ Fristad ........ —- — 1 —— — _ _ _ 1 _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ Sätila .......... —— _ 1 —- —— -— _ _ 1 _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ Skara .......... — —— l — — _ _ _ 1 _ _ _ _ _ _ 1 _ _ _ Kristinehamn .. — — 1 —— _ _ _ _ 1 _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ Molkom ........ — —— l — _ _ _ _ 1 _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ Kyrkerud ...... —— 1 -— — _ _ _ 1 _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ Kävesta ........ — — 1 — — —— _ _ 1 _ _ _ _ _ _ 1 _ _ _ Fellingsbro —-— -—— 1 — _ _ _ _ 1 _ _ _ _ _ _ 1 _ _ _ Sala ............ 1 -— —— —— — — 1 _ _ _ _ _ _ 1 _ _ _ _ _ Vassbo ........ 1 —— —— — —— 1 _ _ _ _ _ _ 1 _ _ _ _ _ _ Mora .......... — 1 — _ — — _ 1 _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ Bollnäs ........ —— 1 — _ _ — _ 1 _ _ _ _ _ _ 2 _ _ _ _ Nordvik ........ 1 —— — — —- 1 _ — _ _ _ _ 1 _ _ _ _ _ _ Själevad ........ —- — 1 —- _ — _ _ 1 _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ Hussborg ...... — —— 1 _ _ — _ _ 1 _ _ _ _ _ _ 1 _ _ _ Torsta .......... _— -— 1 — _ — _ _ 1 _ _ _ _ _ _ 1 _ _ _ Umeå .......... 1 — — — — 1 _ _ _ _ _. _ 1 _ _ _ _ _ _ Vindeln ........ —— — 1 — _ — _ _ 1 _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ Anderstorp ...... — — 1 — _ —- — _ 1 _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ Malgomaj ...... — — *1 —- _ _ _ _ 1 _ _ _ _ _ _ 1 _ _ _ Gran .......... _ 1 — _ _ — _ 1 _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ Matarengi ...... — — 1 — _ — _ _ 1 _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ Björkfors ...... 1 — _ _ _ 1 _ _ _ _ _ _ 1 _ _ _ _ _ __
Skolor
Rektor i lönegrad
Förste lärare resp. första lära-
rinnor i lönegrad rinnor i lönegrad
Andre lärare resp. andra lära—
024
015 010 017 015
Lantbruksskolan i
Berga .......... Ulvhäll Bjärka-Säby . . . . Bollerup ........ Klagstorp ...... . Varpnäs ........
Lanlhusha'lls- skolan i
Vackstanäs Kumlan ........ Benninge Rimforsa Borghamn ...... Tenhult ........ Stora Segerstad. Markaryd ...... Högsby ........ Bräkne-Hoby Hammenhög . . . . Osby .......... Tollarp ........ Apelryd ........ Åkersberg ...... Katrineberg . . . . _ Dingle .......... ' Färgelanda ...... : Sätila .......... , Bjärtorp ........ , Axvall .......... Uddeholm ...... Kyrkerud ...... : Kävesta ........ ; Fellingsbro ...... ETärna ..........
Hälsingegården. . Hussborg ; Stöndar ........ ; Birka .......... Vindeln ........ h Strömsör ........ Anderstorp ...... Ialgomaj ...... Dalkarlså ...... ran
027024023019013 1 _ _ _ _ 1 _ _ _ _ 1 _ _ _ _ 1 _ _ _ _ 1 _ _ _ _ 1 _ _ _ _ _ _ _ 1 _
_ _ _ 1 _ _ _ _ 1 _ _ _ _ 1 _
_ __ _ 1 _ _ _ _ 1 _ _ _ _ 1 _
_ _ _ 1 _
— — — _ 1
_ _ _ 1 _ _ _ _ 1 _ _ _ _ 1 _
_ _ _ 1 _
_ _ _ 1 _
_ _ _ 1 _
_ _ _ 1 _
_ _ _ 1 _
_- _ _ —- 1
_ — _. _ 1 _ _ _ 1 _
- — _ — 1 _ _ _ 1 _ — — _ — l -— — _ _ 1
— — _ -— 1 — — _ 1 _ _ _ 1 _
_ _ _ 1 _ — — _ _ "1 _ _ _ 1 _
— — _ — 1 _ — _ — 1 _ _ _ 1 _ _ — _ — 1
_ _ _ 1 _
_ _ _ 1 _
_ _ _ 1 _
— — — — 1
Hr—w—r—r—r—
023021020016 19 4 28 —
"*II Illlnlll'lll c wr— r— & ts.»— O: lr—c H Hwawtewl—dll—ll—lwr—IHNJMCD
lHlb—il—Alw'll—ilP—AHD—l!
"" | Gwi—
b—v—r—ar—r—r—
0120110907 —--—1 —-—1 —-—1 ___—1 ———1 -—-—1 ———1 —_—1 ———1 ———1 ———1 ___—1 ———1 ———1 ———1 ———1 ———-2 ———1 ———1 ——-1
IHHll—lli—Al—ll
F ö r 5 l 3 g till Kungl. Maj:ts reglemente
angående avlöning till befattningshavare hos hushållningssällskap och vid statsunderstödd lantbruksundervisningsanstalt nn. m.;
given Stockholms slott den
Kungl. Maj:t har med anledning av riksdagens beslut funnit gott förordna som följer:
Reglementets tillämpningsområde.
1 g.
1 mom. Detta reglemente äger tillämpning med avseende å nedan angivna befattningar hos hushållningssällskap och vid statsunderstödda lantbruks- undervisningsanstalter (lantmannaskolor, lantbruksskolor och lanthushålls- skolor).
2 mom. Med huvudman avses i detta reglemente hushållningssällskaps för- valtningsutskott eller styrelse för i 1 mom. omförmäld lantbruksundervis- ningsanstalt.
1 avd. Ordinarie befattningshavare.
1 kap. Allmänna bestämmelser.
2 g. 1 mom. Genom beslut av Kungl. Maj:t och riksdagen bestämmes, för vilka ordinarie befattningar reglementet skall gälla. De befattningar, för vilka regle- mentet sålunda skall gälla, upptagas i en av Kungl. Maj:t fastställd, vid regle- mentet såsom bilaga fogad' tjänsteförteckm'ng. Antalet sådana med statsmedel avlönade befattningar vid varje hushållningssällskap och lantbruksundervis- ningsanstalt bestämmes genom av Kungl. Maj:t och riksdagen fastställda per- sonalförteckningar. 2 mom. I tjänsteförteckningen för hushållningssällskap upptagna befatt- ningar skola samtliga anses vara förenade med helårstjänstgöring. 3 mom. Med i tjänsteförteckning för 1antbruksundervisningsanstalt upp- tagna befattningar med helårstjänstgöring avses
a.mw, ”W , am....
-— .. ._-Mv.u._—.-._w
1) rektor eller lärare vid lantmannaskola med helårskurs eller vid lant- bruksskola;
2) rektor vid lantmannaskola med antingen vinterkurs jämte fortsättnings- kurs eller längre kurs eller ock vinterkurs jämte av lantbruksstyrelsen god- kända und'ervisningskurser av annat slag, omfattande tillhopa minst 110 arbetsdagar;
3) rektor vid lanthushållsskola med antingen årskurs eller två halvårs- kurser eller ock en halvårskurs jämte av lantbruksstyrelsen godkända kurser av annat slag, omfattande tillhopa minst 154 arbetsdagar; samt
4) efter medgivande av lantbruksstyrelsen ovan under punkterna 1)—3) ej omförmäld rektor eller lärare vid lantmannaskola ävensom rektor eller lärarinna vid lanthushållsskola, under villkor att sagda befattningshavare under den tid kurs vid skolan ej pågår eller vederbörande icke åtnjuter semester biträder med arbete, som faller inom hushållningssällskapets verk- samhetsområde.
Med i tjänsteförteckningen för lantbruksundervisningsanstalt upptagna be- fattningar med begränsad tjänstgöring avses
1) lärare vid lantmannaskola med antingen vinterkurs jämte fortsätt- ningskurs eller längre kurs eller ock vinterkurs jämte av lantbruksstyrelsen godkända kurser av annat slag, omfattande tillhopa minst 110 arbetsdagar, därest icke ovan under punkt 4) omförmälda förhållanden äro rådande; samt
2) lärarinna vid lanthushållsskola med antingen årskurs eller två halvårs- kurser eller ock en halvårskurs jämte av lantbruksstyrelsen godkända kurser av annat slag, omfattande tillhopa minst 154 arbetsdagar, därest icke ovan under punkt 4) omförmälda förhållanden äro rådande.
3 g.
1 mom. Då ordinarie befattning blir ledig, åligger det huvudman att så snart ske kan och, där ej lantbruksstyrelsen efter framställning av huvud- mannen därmed beviljar uppskov, senast inom tre månader ipost- och inrikes- tidningar samt i minst en allmänt spridd lantbrukstidskrift kungöra befatt- ningen till ansökan ledig med föreläggande av tjugu dagars ansökningstid, räknat från den dag kungörandet i post- och inrikes tidningar sker.
2 mom. Sökande till ordinarie befattning skall vid ansökningen foga be- hörigen styrkt meritförteckning, åldersbetyg, läkarintyg, vilket intyg icke må vara utfärdat tidigare än sex månader före ansökningstidens utgång, samt de övriga handlingar sökanden önskar åberopa för styrkande av sin kompetens.
3 mom. Då fråga är om befattning såsom lantbruksdirektör, kamrer, kon- sulent eller instruktör hos hushållningssällskap eller rektor, lärare eller lära- rinna vid lantbruksundervisningsanstalt, översändas efter ansökningstidens utgång ansökningshandlingarna till lantbruksstyrelsen, som har att pröva de sökandes behörighet samt att beträffande lantbruksdirektör, kamrer, förste konsulent. rektor, förste lärare och första lärarinna på förslag till befattningen
uppföra de tre sökande, som med hänsyn till såväl teoretiska som prak- tiska meriter främst synas böra ifrågakomma till den lediga befattningen.
Vid prövning av sökandes behörighet såsom slöjdkonsulent och slöjd- instruktör skall lantbruksstyrelsen samråda med statens hemslöjdsråd.
Sedan tiden för anförande av besvär mot lantbruksstyrelsens beslut gått till ända eller, därest besvär anförts, desamma blivit av Kungl. Maj :t prövade, har huvudman att till befattningen antaga någon av dem, som förklarats behöriga innehava befattningen eller i förekommande fall blivit å förslag uppförda; därvid likväl beträffande befattning såsom rektor vid lantbruksskola, som är förlagd till enskild egendom, personvalet skall träffas i samråd med ägaren eller innehavaren av egendomen.
Sedan befattningen tillsatts skall underrättelse därom, med angivande av den utseddes namn, av huvudmannen ofördröjligen insändas till lantbruks- styrelsen.
4 mom. Om ingen sökande av lantbruksstyrelsen förklarats behörig att innehava den ledigförklarade befattningen, skall befattningen ofördröjligen ånyo kungöras ledig. Om blott en eller två sökande förklarats behöriga, må, efter medgivande av lantbruksstyrelsen, befattningen ånyo kunna ledigför- klaras.
5 mom. Lantbruksdirektör, förste konsulent, andre konsulent, kamrer och instruktör hos hushållningssällskap ävensom rektor, förste och andre lärare samt första och andra lärarinna vid lantbruksundervisningsanstalt tillsättas av vederbörande huvudman genom förordnande tills vidare med ömsesidig rätt till uppsägning. Uppsägningstiden skall utgöra för andre konsulent, andre lärare och andra lärarinna minst tre månader och för övriga ovan- nämnda befattningshavare minst sex månader. Huvudmans beslut angående uppsägning av i detta moment nämnda befattningshavare med undantag av instruktör skall dock innan beslutet m'å gå i verkställighet underställas lant- bruksstyrelsen för godkännande.
Annan ordinarie befattningshavare hos hushållningssällskap än i första stycket nämnts tillsättes av förvaltningsutskottet genom förordnande an- tingen tills vidare med ömsesidig rätt till uppsägning eller på viss tid. Upp- sägningstid skall utgöra minst tre, högst sex månader. Tillsättande på viss tid skall ske för minst tre, högst sex år i sänder.
För den, som tillsättes å ordinarie befattning, skall utfärdas skriftlig an- tagningshandling.
6 mom. Ordinarie befattning kan innehavas endast av den, som uppnått 21 års ålder.
7 mom. Erfordras vikarie för ordinarie befattningshavare eller är befatt- ning ledig, äger vederbörande huvudman förordna lämplig person att uppe- hålla befattningen.
8 mom. Ansökan om avsked från ordinarie befattning skall göras hos ve- derbörande huvudman, som avgör ärendet.
9 mom. Varder ordinarie befattningshavare beträdd med fel eller försum- melse i tjänsten eller vanvördnad mot förman eller olydnad eller förmår rek-
mqa-':. =
tor, lärare eller lärarinna icke upprätthålla skick och ordning vid lantbruks- undervisningsanstalten äger huvudman efter omständigheterna antingen till- dela tjänstemannen varning eller döma honom till mistning av lön för högst 30 dagar eller ock suspendera honom på högst tre månader från tjänst och lön.
Låter den felande sig icke rätta av sådan bestraffning, som nu är omför- mäld, eller är tjänstefelet av svårare beskaffenhet, må huvudman jämväl, med åsidosättande av gällande uppsägningstid, skilja befattningshavaren från tjänsten.
Beslut angående skiljande av lantbruksdirektör, förste konsulent och kam- rer samt rektor, förste lärare och första lärarinna från tjänsten skall, innan beslutet må gå i verkställighet, underställas lantbruksstyrelsen för godkän- nande.
4 5.
1 mom. Ordinarie tjänsteman äger åtnjuta avlöning enligt de föreskrifter och under de villkor, som innehållas i denna avdelning av reglementet, även- som enligt de särskilda bestämmelser, som kunna varda av Kungl. Maj:t ut- färdade.
Avlöning utgöres dels av lön jämte i denna avdelning angivna fasta löne- tillägg och särskilda ersättningar, dels ock av rörligt tillägg.
2 mom. Avlöningen utgår från och med den dag, då tjänsten enligt an- tagningshandlingen tillträdes, till och med den dag, då tjänstemannen från— träder densamma, dock att, där tjänsteman avgår med pension vid annan tidpunkt än vid utgången av månad, avlöning utgår till och med utgången av månaden.
Angående tjänstemans skyldighet att avgå från tjänsten samt att vid av- löningens utbetalande vidkännas avdrag för pensionsavgifter stadgas i gäl- lande pensions-bestämmelser.
3 mom. Avlöning utbetalas av vederbörande huvudman. Utbetalningen skall verkställas månadsvis i efterskott i den mån icke utbetalning i annan ordning särskilt stadgas eller eljest finnes lämpligen böra ske.
5 5.
1 mom. Ordinarie tjänsteman är underkastad de tjänstgöringsföreskrifter, som meddelas i instruktion, arbetsordning eller annan dylik handling. Han är ock pliktig, i den mån lantbruksstyrelsen sådant föreskriver, underkasta sig minskning i eller upphörande av extra inkomster, vilka kunna medfölja befattningen eller utgå för bestyr i sammanhang därmed.
Ordinarie tjänsteman hos hushållningssällskap är pliktig underkasta sig de bestämmelser angående stationeringsort, tjänstgöringsområde, där detta berör allenast ett hushållningssällskaps område, ävensom omreglering i an- givna fall av sådant område, som förvaltningsutskottet finner sig höra med- dela.
Med stationeringsort för ordinarie befattningshavare hos hushållningssäll- skap förstås, där ej annorlunda bestämts, den ort, där hushållningssällskapets
expedition är belägen. Med stationeringsort för ordinarie tjänsteman vid lantbruksundervisningsanstalt avses den ort, där'undervisningsanstalten är belägen.
Med tjänstgöringsområde för ordinarie tjänsteman hos hushållningssäll- skap förstås, där ej annorlunda bestämts, hushållningssällskapets verksam- hetsområde
2 mom. Ordinarie tjänsteman är skyldig att under sammanlagt högst tre månader av ett och samma kalenderår såsom Vikarie bestrida befattning inom högre lönegrad vid det hushållningssällskap eller den lantbruksunder- visningsanstalt hans befattning tillhör; dock att vad sålunda stadgats icke skall föranleda inskränkning i den vidsträcktare skyldighet i nämnda hän- sende, som må vara av lantbruksstyrelsen föreskriven.
3 mom. Ordinarie tjänsteman åligger att vara delägare i statens pensions- anstalt.
6 5.
1 mom. Med ordinarie tjänst må, efter medgivande av lantbruksstyrelsen, kunna förenas extra befattning inom högre lönegrad hos hushållningssällskap eller lantbruksundervisningsanstalt, dock endast under förutsättning att tjänstemannen frånträder utövandet av förstnämnda tjänst. Med ordinarie tjänst må däremot ej förenas statlig eller kommunal befattning, såframt ej lantbruksstyrelsen efter vederbörande huvudmans hörande för visst fall där- till lämnat medgivande.
2 mom. Ordinarie tjänsteman må ej heller utan tillstånd av lantbrukssty- relsen åtaga sig:
uppdrag såsom ordförande eller ledamot i styrelse för verk, bolag, för- ening eller inrättning, som har till ändamål att driva rörelse inom industri, handel, transport-, bank- eller försäkringsväsen eller annan näringsgren eller vars verksamhet eljest har huvudsakligen ekonomiskt syfte;
befattning såsom tjänsteman hos verk, bolag, förening eller inrättning, som nyss sagts; eller
annan tjänstebefattning eller därmed jämförligt uppdrag. Tillstånd beviljas endast efter hörande av vederbörande huvudman och endast för såvitt uppdraget eller befattningen prövas icke inverka hinderligt för utövandet av den ordinarie tjänsten. Tillstånd skall, där så lämpligen kan ske, avse viss tid.
Vad här ovan stadgas gäller icke i fall, där Kungl. Maj:t eller lantbruks- styrelsen meddelat uppdrag eller tillsatt tjänstebefattning, varom i detta mo— ment är fråga.
3 mom. Föranleder befattning eller uppdrag, varom i 1 och 2 mom. för- mäles, att ordinarie tjänsteman tillfälligtvis icke kan bestrida sin tjänst, skall han hos vederbörande huvudman göra framställning om ledighet i er- forderlig omfattning.
7 5.
Lön utgår till ordinarie tjänsteman enligt nedan införda löneplan 0, vilken för varje lönegrad upptager flera löneklasser med särskilda för olika orts- grupper fastställda lönebelopp:
Löneplan O.
g Lönegrad 0 r t s g r u p p Löne- omfattar klass A B C D E F G H I , nr löneklas- nr _, sernanr Årslön kronor i 1 1—5 1 1 938 2 016 2 094 2 172 2 250 2 328 2 406 2 484 2 562 i 2 2—6 2 2 070 2 154 2 238 2 322 2 406 2 490 2 574 2 658 2 742 i 3 3—7 3 2 202 2 292 2 382 2 472 2 562 2 652 2 742 2 832 2 922 i 4 4—8 4 2 334 2 430 2 526 2 622 2 718 2 814 2 910 3 006 3 102 5 549 5 2 466 2 568 2 670 2 772 2 874 2 976 3 078 3 180 13 282 i 6 6—10 6 2 601 2 709 2 817 2 925 3 033 3 141 3 249 3 357 3 465 7 7—11 7 2 739 2 853 2 967 3 081 3 195 3 309 3 423 3 537 3 651 . 8 8—12 8 2 877 2 997 3 117 3 237 3 357 3 4 77 3 597 3 717 3 837 ; 9 9—13 9 3 015 3 141 3 267 3 393 3 519 3 645 3 771 3 897 4 023 10 10—14 10 3 153 3 285 3 417 3 549 3 681 3 813 3 945 4 077 4 209 i 11 11—15 11 3 291 3 429 3 567 3 705 3 843 3 981 4 119 4 257 4 395 g 12 12—16 12 3 438 3 582 3 726 3 870 4 014 4 158 4 302 4 446 4 590 13 13—17 13 3 630 3 780 3 930 4 080 4 230 4 380 4 530 4 680 4 830 14 14-18 14 3 822 3 978 4 134 4 290 4 446 4 602 4 758 4 914 5 070 ' 15 15—19 15 4 050 4 212 4 374 4 536 4 698 4 860 5 022 5 184 5 346 16 16—20 16 4 278 4 446 4 61.4 4 78.2 4 950 5 118 5 286 5 454 5 622 17 17—21 17 4 596 4 773 4 950 5 127 5 304 5 481 5 658 5 835 6 012 18 18—22 18 4 926 5 112 5 298 5 484 5 670 5 856 6 042 6 228 6 414 19 19—23 19 5 256 5 451 5 646 5 841 6 036 6 231 6 426 6 621 6 816 20 20—23 20 5 586 5 793 6 000 6 207 6 414 6 621 6 828 7 035 7 242 21 21—24 21 5 916 6 135 6 354 6 573 6 792 7 011 7 230 7 449 7 668 22 22—25 22 6 300 6 525 6 750 6 975 7 200 7 425 7 650 7 875 8 100 23 23—26 22 6 750 6 975 7 200 7 425 7 650 7 875 8 100 8 325 8 550 24 24—27 24 7 230 7 455 7 680 7 905 8 130 8 355 8 580 8 805 9 030 25 25—28 25 7 725 7 950 8 175 8 400 8 625 8 850 9 075 9 300 9 525 26 26—29 26 8 220 8 445 8 670 8 895 9 120 9 345 9 570 9 795 10 020 27 27—30 27 8 715 8 940 9 165 9 390 9 615 9 840 10 065 10 290 10 515 28 28—31 28 9 210 9 435 9 660 9 885 10 110 10 335 10 560 10 785 11 010 29 29 —32 29 9 705 9 930 10 155 10 380 10 605 10 830 11 055 11 280 11 505 30 30—33 30 10 200 10 425 10 650 10 875 11 100 11 325 11 550 11 775 12 000 31 10 695 10 920 11 145 11 370 11 595 11 820 12 045 12 270 12 495 M 32 . 11 190 11 415 11 640 11 865 12 090 12 315 12 540 12 765 12 990 11 700 12 150 12 600 13 500
Den lönegrad, till vilken varje särskild ordinarie tjänst är att hänföra, angives i tjänsteförteckningen.
Den löneklass, enligt vilken lön skall utgå, fastställes i enlighet med före- skrifterna i 9—10 åå; inom löneklass bestämmes lönebeloppet efter den orts- grupp, till vilken tjänstemannens stationeringsort blivit hänförd.
Fördelningen av stationeringsorter å de olika ortsgrupperna fastställes av Kungl. Maj:t.
9 %.
1 mom. Vid tillträdandet av ordinarie befattning erhåller tjänsteman 1511 enligt den för vederbörande lönegrad fastställda lägsta löneklassen, där ej föreskrifterna i 10 & giva anledning till avvikelser härutinnan.
2 mom. Efter att hava tillhört en och samma löneklass under tre år upp- flyttas tjänstemannen till närmast högre löneklass samt efter ytterligare tre år till den därpå följande högre löneklassen och så vidare, intill dess högsta löneklassen uppnåtts, allt så framt ej annat följer av föreskrifterna i 4 mom. här nedan eller i 10 ä.
3 mom. Beslut om löneklassuppflyttning fattas av vederbörande huvudman efter därom av tjänsteman gjord ansökning. Beslutet skall ofördröjligen del— givas lantbruksstyrelsen.
4 mom. Uppflyttning till högre löneklass sker vid ingången av kalender- kvartalet näst efter det, varunder den för sådan uppflyttning stadgade tiden i den lägre löneklassen tilländagått.
I övrigt gäller såsom villkor för uppflyttning till högre löneklass
a) att beträffande tjänsteman hos hushållningssällskap eller tjänsteman vid lantbruksundervisningsanstalt med helårstjänstgöring tjänstemannen under minst fyra femtedelar av den tid, som erfordras för vinnande av upp- flyttning, bestritt sin egen eller på grund av förordnande annan befattning hos hushållningssällskap eller lantbruksundervisningsanstalt;
b) att beträffande annan tjänsteman vid lantbruksundervisningsanstalt än under punkten a) nämnts tjänstemannen under minst fyra femtedelar av den på tre år belöpande i gällande stadga för statsunderstödda lantbruks- undervisningsanstalter föreskrivna kortaste undervisningstiden för de kurser, som därunder hållits vid den skola, där tjänstemannen varit anställd, bestritt sin egen eller på grund av förordnande annan befattning vid lantbruksunder- visningsanstalt;
c) att såsom tjänstetid skall räknas jämväl semester eller ferier ävensom tjänstledighet, som avses i 13 5 1—3 mom. och i 14 % eller som erhållits för uppehållande på förordnande av befattning i statens tjänst;
(1) att vederbörande huvudman icke funnit att uppskov med uppflyttning bör äga rum på grund av mindre väl vitsordad tjänstgöring under den tid, tjänstemannen tillhört den lägre löneklassen; dock att härvid hänsyn till viss i tjänsten begången förseelse, för vilken tjänstemannen särskilt bestraffats,
l l;
må tagas endast då förseelsen kan sägas karakterisera tjänstgöringen i dess helhet; samt
e) att tjänstemannen icke uppnått den för honom gällande pensionsåldern. Beslut om uppskov av anledning, som i punkten d) sägs, må icke fattas, utan att tjänstemannen erhållit tillfälle att förklara sig, och skall sådant beslut avse viss tid, minst ett halvt år och högst tre år. Vid uppskovstidens utgång skall uppflyttning ske, om ej tjänstgöringen under nämnda tid givit anledning till förnyat uppskov därmed. Beslut om uppskov skall, innan be- slutet må gå i verkställighet, underställas lantbruksstyrelsen för godkän— nande.
5 mom. Har tjänsteman, med tillämpning av föreskrifterna i 4 mom. andra stycket punkten d), först efter viss tids uppskov blivit uppflyttad i högre löneklass, må vederbörande huvudman sedermera, om hans fortsatta tjänst- göring anses böra föranleda därtill, kunna förordna, att han för uppflytt- ning till än högre löneklass skall äga tillgodoräkna sig jämväl den tid, upp- skovet varat.
10 g.
1 mom. Ordinarie tjänsteman, som erhåller ordinarie tjänst inom högre lönegrad, skall placeras lägst i löneklassen närmast över den, som han i den lägre tjänsten senast tillhörde.
2 mom. För bestämmande av tidpunkt för löneklassuppflyttning i den högre tjänsten skall tagas i beräkning den tid, dock högst tre år, varunder tjänstemannen i den lägre tjänsten tillhört eller beräknas hava tillhört löne- klassen närmast under den, till vilken han på grund av stadgandet i 1 mom. eller i 9 % 1 mom. skall hänföras.
3 mom. Vadi 1 mom. och 2 mom. sägs skall äga motsvarande tillämpning ifråga om den, vilken övergår till ordinarie tjänst från extra befattning hos hushållningssällskap eller från förordnande med vikariatslön, varom för- mäles i 20 % 3 mom.; dock att tjänsteman icke må på grund av detta stad- gande placeras i högre löneklass än som skulle hava tillkommit honom, om han erhållit den ordinarie tjänsten vid tidpunkten för tillträdandet av den extra befattningen eller förordnandet.
4 mom. Där tjänsteman före tillträdandet av ordinarie befattning innehaft sådan statlig tjänst eller sådan anställning vid statsunderstödd folkhögskola, som med avseende å tjänstgöringens art och omfattning finnes svara mot eller vara av högre värde än den egna befattningen, skall på lantbrukssty- relsens prövning bero, om och i vad mån tillgodoräkning härav må äga rum för placering i löneklass.
Vad i första stycket stadgas skall äga motsvarande tillämpning med avse- ende å arbete eller uppdrag, som tjänsteman fullgjort i hushållningssällskaps eller lantbruksundervisningsanstalts tjänst — utan att därvid hava innehaft befattning eller förordnande, som i detta reglemente avses — eller eljest.
5 mom. Vid sådant tillgodoräknande, varom i 2—4 mom. sägs, tages icke hänsyn till del av kalenderkvartal.
6 mom. Ordinarie tjänsteman, som hos hushållningssällskap eller lant- bruksundervisningsanstalt erhåller antingen annan ordinarie tjänst inom sam- ma lönegrad eller ordinarie tjänst inom lägre lönegrad, äger bibehålla den placering i löneklass, han före tillträdandet av den nya tjänsten innehade.
7 mom. Tjänsteman må icke på grund av bestämmelserna i denna para- graf placeras högre än i högsta löneklassen inom den lönegrad, som gäller för den nya tjänsten.
3 kap. Semester och tjänstledighet.
11 å. ] mom. Ordinarie tjänsteman med helårstjänstgöring äger årligen å tid, som prövas lämplig med hänsyn till göromålens behöriga gång, åtnjuta se- mester under följande antal dagar:
Intill det år Från och med det under vilket år, under vilket tjänstemannen tjänstemannen fyller 40 år fyller 40 år Tjänsteman, tillhörande lönegraderna 1—10 20 dagar 30 dagar » » » 11—23 25 » 35 » » » » 24—30 35 » 4.5 »
För ordinarie tjänsteman vid lantbruksundervisningsanstalt skall i se- mester inräknas den tid under pågående kurs vid undervisningsanstalten, var- under eleverna åtnjuta ferier — julferier om högst 14 dagar undantagna — därest vederbörande tjänsteman under ferierna icke biträder med arbete inom hushållningssällskapets verksamhetsområde eller tjänstgör vid lant- bruksundervisningsanstalten. Där tjänsteman tjänstgör under tiden för jul— ferier äger han rätt till ledighet under ett ferierna motsvarande antal dagar, dock under högst 14 dagar, vid annan tid av året.
2 mom. Ordinarie tjänsteman vid lantbruksundervisningsanstalt som inne- har befattning, som icke är förenad med helårstjänstgöring, äger icke åt- njuta semester utöver den tid, som eleverna åtnjuta ferier under pågående kurs, dock att beträffande vid lanthushållsskola anställd lärarinna med be- gränsad tjänstgöring skall gälla, vad i 1 mom. stadgas.
3 mom. Semester beräknas för kalenderår. Har på grund av tjänstgörings- förhållandena full semester icke kunnat beredas ordinarie tjänsteman före kalenderårets utgång, äger han utfå felande antal semesterdagar under första kvartalet nästpåföljande år.
Är ordinarie tjänsteman stationerad å ort, där kallortstillägg utgår, må han kunna medgivas rätt att i följd åtnjuta icke blott semester för löpande år utan jämväl återstående semester för nästföregående år.
4 mom. Därest ordinarie tjänsteman tillträder eller av annan anledning än avgång med ålderspension skall frånträda befattning vid annan tidpunkt än
vid årsskifte, beräknas hans semester i förhållande till den del av året, under vilken befattningen innehaves. Uppstår vid dylik beräkning brutet tal, av- rundas semestern till närmast högre dagantal.
5 mom. Såvitt ej vederbörande huvudman finner skäl annat medgiva, må ordinarie tjänsteman, vilken vid kalenderårs ingång sedan mera än sex må- nader åtnjuter tjänstledighet av anledning, som omförmäles i 15 eller 16 %, icke komma i åtnjutande av semester för det året, förrän han under samman- lagt minst 90 dagar bestritt sin egen eller annan tjänst hos hushållningssäll- skapet respektive lantbruksundervisningsanstalten eller fullgjort uppdrag för sällskapets eller undervisningsanstaltens räkning.
', 6 mom. Lantbruksdirektör, kamrer och rektor tillkommande semester må
av vederbörande tillgodonjutas å tid, som hushållningssällskapets förvalt-
g ningsutskott eller förvaltningsutskottets ordförande respektive Skolstyrelsen eller skolstyrelsens ordförande bestämmer.
Beträffande övriga ordinarie befattningshavare uppgöres, därest huvud- mannen icke annorlunda bestämmer, fördelningen av semester av vederbö- rande lantbruksdirektör respektive rektor.
is.—_
12 5.
För tid, under vilken ordinarie tjänsteman åtnjuter tjänstledighet från sin befattning, skall med hans avlöning förhållas på sätt i 13—17 åå stadgas.
Tjänstledighet beviljas av vederbörande huvudman. Vid tjänstledighet förekommande avdrag å lönen, tjänstledighetsavdrag äro av tre slag, A-, B- och C—avdrag.
A- och B-avdragen utgöra för respektive löneklasser för dag räknat de be- lopp, som finnas angivna i följande tabell:
...... ___—___...__._ .... ___... * .,.
Löne- A-avdrag B-avdrag Löne- A-avdrag B-avdrag Löne- A-avdrag B-avdrag klass för dag för dag klass för dag för dag klass för dag för dag nr kronor kronor nr kronor kronor nr kronor kronor 1 080 1'60 12 1-90 380 23 3-90 7'80 2 090 180 13 2'— 4'— 24 4'20 8'40 8 1-— 2-—- 14 2-10 420 25 460 9— 4 110 220 15 2'20 4'40 26 5'— 10'—- 5 1'20 240 16 240 4'80 27 5'50 ll'— 6 130 260 17 260 5'20 28 6'—- 12"— 7 110 280 18 280 560 29 660 13'— 8 150 3'— 19 3'—— 6'— 30 7'— 14'— 9 1'60 3'20 20 3'20 6'40 31 7'50 15'— 1 10 1'70 3'40 21 340 6'80 32 8'— 16'— l 11 1'80 3'60 22 360 720 33 850 17-—
C-avdraget utgöres av samtliga på tjänstledighetstiden belöpande kontanta avlöningsförmåner.
23—418998.
354 13 ä. 1 mom. Under tjänstledighet för offentligt uppdrag skall ordinarie tjänste- man a) vidkännas A-avdrag, där ersättning för uppdraget ej utgår allenast med visst belopp för sammanträdes- eller förrättningsdag och tjänstemannen icke medgivits rätt till gottgörelse för de avlöningsförmåner han under ledig- heten avstått, så ock där fråga är om uppdrag såsom ledamot av riksdagen; b) vidkännas C-avdrag, där fråga är om anställning hos riksdagen eller dess revisorer eller hos kyrkomötet eller om uppdrag att deltaga i eller bi- träda vid utredning, som beslutats av Kungl. Maj:t eller, jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande, av departementschef eller myndighet (kommitté- eller
sakkunniguppdrag) . 2 mom. Under tjänstledighet för militär tjänstgöring skall ordinarie tjänste-
man
a) vidkännas B-avdrag för tid, under vilken han fullgör honom såsom beställningshavare & reserven, å reservstat eller å övergångsstat eller såsom officer i väg- och vattenbyggnadskåren åliggande tjänstgöring eller under vilken han genomgår utbildningskurs för äldre reservofficerare eller under vil- ken han är inkallad till värnpliktstjänstgöring;
b) likaledes vidkännas B-avdrag för tid, under vilken han genomgår för konstituerad landstormsofficer föreskriven befälskurs, landstormsbefälsöv— ning eller kompletteringskurs eller med kompletteringskurs jämställd annan kurs eller övning, dock högst 14 dagar av ett och samma kalenderår.
3 mom. Under tjänstledighet, som enligt medgivande av lantbruksstyrel- sen användes för att göra iakttagelser eller idka studier, vilka kunna tjäna hushållningssällskapens eller lantbruksundervisningsanstalternas intressen, skall ordinarie tjänsteman äga åtnjuta oavkortad lön.
4 mom. Då ordinarie tjänsteman i andra fall än här ovan under 1——3 mom. omförmälts åtnjuter tjänstledighet av anledning, varom i denna paragraf är fråga, skall han vidkännas C-avdrag.
14 Q. 1 mom. Vid tjänstledighet till följd av olycksfall i tjänsten, varav föranletts sjukdom eller förlust av arbetsförmågan, skall ordinarie tjänsteman åtnjuta oavkortad lön. Med olycksfall i tjänsten skall förstås vad som enligt allmän lag är att hänföra till olycksfall i arbete. 2 mom. Oavkortad lön utgår jämväl, där ordinarie tjänsteman på grund av sin tjänst blivit utsatt för våld eller annan misshandel eller han i tjänsten ådragit sig yrkessjukdom eller svårare smittsam sjukdom och av sådan an- . ledning åtnjuter tjänstledighet, så ock där han förbjudits att tjänstgöra till förekommande av smittas spridning. Härvid förstås med yrkessjukdom sådan sjukdom, varom förmäles i gäl- lande lag om försäkring för vissa yrkessjukdomar, och med svårare smittsam sjukdom sådan sjukdom, som enligt bestämmelserna i gällande epidemilag
skall föranleda anmälan till vederbörande myndighet, för såvitt den ej enligt förstnämnda lag är att hänföra till yrkessjukdom.
15 ä. 1 mom. Vid tjänstledighet till följd av behörigen styrkt sjukdom i andra fall än -i 14 % avses skall ordinarie tjänsteman a) äga uppbära oavkortad lön under högst det antal dagar av ett och samma kalenderår, som här nedan angives, nämligen
'=_€=,_—'
för tjänstemän, tillhörande lönegraderna 1—10 .................. 25 dagar ) :> » ;.» 11—23 .................. 20 >> >: >> >: » 24—30 .................. 10 »
b) vidkännas A-avdrag för tid därutöver. 2 mom. Har ordinarie tjänsteman beviljats tjänstledighet för svag hälsas vårdande och är behovet av sådan ledighet behörigen styrkt, skall han vid- kännas B-avdrag.
3 mom. Såvitt ej lantbruksstyrelsen finner skäl annat medgiva, må ordi- % narie tjänsteman, som vid kalenderårs ingång sedan mera än sex månader åtnjuter tjänstledighet av anledning, som i 1 eller 2 mom. sägs, vid ledighet på grund av sjukdom under det året icke komma i åtnjutande av oavkortad ' lön, förrän han under sammanlagt minst 90 dagar bestritt sin egen eller i annan tjänst hos hushållningssällskap respektive lantbruksundervisningsan- ; stalt eller fullgjort uppdrag för sällskaps respektive lantbruksundervisnings- ! !
..wm*aw ...
anstalts räkning.
!; mom. Vid tjänstledighet för havandeskap eller barnsbörd skall kvinnlig ordinarie tjänsteman
a) vidkännas A-avdrag under en tid av högst 120 dagar, dock ej för tid efter 90:e dagen från förlossningen;
b) vidkännas C-avdrag för tid därutöver.
16 5.
Vid tjänstledighet för enskild angelägenhet skall ordinarie tjänsteman
a) uppbära oavkortad lön för tid, vilken han använder för verkställande av flyttning, då han förflyttats utan egen ansökan eller därom uttryckt önskan, dock högst tre dagar;
b) vidkännas B-avdrag för tid, varunder han idk'xr studier eller bedriver arbete, som av lantbruksstyrelsen prövas vara av betydelse för hushållnings- sällskapet eller lantbruksundervisningsanstalten eller för tjänstemannens kompetens för viss uppgift eller befattning inom sällskapet eller undervis— ningsanstalten, dock sammanlagt högst 120 dagar av den tid han innehar befattning inom en och samma lönegrad; . ' " '
c) vidkännas B-avdrag för tid, varunder han fullgör uppdrag inomsådan personalsammanslutning, som avser att tillvarataga befattningshavarnas 'in— tressen i tjänsten eller främja deras yrkesutbildning, dock högst 15 dagar av ett och samma kalenderår; .
d) likaledes vidkännas B-avdrag, där ledigheten beviljats för annan en- skild angelägenhet av vikt, dock högst 15 dagar av ett och samma kalender- år; samt
e) vidkännas C-avdrag i andra fall än här ovan under a)—d) sägs.
17 5.
1 mom. Där ordinarie tjänsteman av anledning, som enligt stadgandena 113—16 åå medför tjänstledighetsavdrag, medgives nedsättning av tjänstgö- iinsgtiden (partiell tjänstledighet), skall av dragetå lönen beräknas i förhål- lande till den omfattning, vari tjänstgöringstiden nedsatts.
2 mom Där ordinarie tjänsteman för handläggning av visst ä1ende eller viss grupp av ärenden inom hushållningssällskapet eller lantbruksundervis— ningsanstalten eller ock eljest för fullgörande av särskilt åliggande i tjänsten erhållit befrielse helt eller delvis från övriga honom åligv gande tjänstegöromål, skall han för den tid sådan befrielse varar åtnjuta oavk01tad lön.
18 5.
1 mom. Ordinarie tjänsteman, som är avstängd från tjänstgöring, hålles häktad för brott eller undergår frihetsstraff, skall under tiden vidkännas C— avdrag, såframt ej prövas skäligt att låta honom uppbära någon del av av- löningen. Finnes avstängningsåtgärden hava varit obefogad eller blir för _brott häktad frikänd, skall vad av hans avlöning innehållits till honom ut- betalas.
Vad sålunda stadgats ifråga om ordinarie tjänsteman, vilken hålles häktad för brott, skall gälla jämväl beträffande sådan ordinarie tjänsteman, som av polismyndighet kvarhålles såsom misstänkt för brott; dock att där häkt- ningsåtgärd ej vidtages, tjänstemannen skall äga åtnjuta oavkortad avlöning under tiden för kvarhållandet.
2 mom. Avhåller sig ordinarie tjänsteman från tjänstgöring utan att hava i vederbörlig ordning erhållit tjänstledighet eller kunna styrka giltigt förfall, skall han för den tiden vidkännas C-avdrag.
4 kap. Fasta lönetillägg och särskilda ersättningar.
19 %.
Till ordinarie tjänsteman, som är stationerad å ort inom rikets nordliga delar, där vistelsen på grund av klimatiska förhållanden och levnadsbetingel— ser i övrigt kan anses medföra avsevärda olägenheter i fysiologiskt hänseen- de, utgår kallortstillägg med nedanstående, för olika kallortsklasser bestämda belopp för år räknat, nämligen: för kallortsklass I ..... 90 kronor för kallortsklass IV ..... 360 kronor
» » II ..... 150 » » » V ..... 540 » ») » Ill ..... 240 >> » » VI ..... 720 >>
i l 1 A ? l l !
..-.._-..—._._..__.,-a.s.._ ... .. ...A. .
Närmare bestämmelser angående de orter, å vilka kallortstillägg skall ut- gå, och dessa orters fördelning å de olika kallortsklasserna meddelas av Kungl. Maj:t.
20 ä.
1 mom. Ordinarie tjänsteman, som erhållit förordnande att såsom vikarie uppehålla ordinarie befattning inom högre lönegrad, äger uppbära vikariats- ersättning med ett belopp för dag räknat, motsvarande skillnaden mellan de i nedanstående tabell angivna beloppen för, å ena sidan, den lönegrad, till vilken den uppehållna befattningen är hänförd, och, å andra sidan, den löne— grad, den vikarierandes egen tjänst tillhör, dock med minst 60 öre om dagen:
Lönegrad Belopp Lönegrad Belopp Lönegrad Belopp Lönegrad Belopp nr kronor nr kronor ur kronor ur kronor 1 060 9 165 17 335 25 $'% 2 0'70 10 180 18 365 26 7'45 3 080 11 195 19 4'— 27 805 4 0'90 12 2'15 20 4'35 28 870 5 1-05 13 2-35 21 4-70 29 9-35 6 120 14 356 22 505 30 10'— 7 135 15 3'80 23 5'65 S 160 16 305 24 S'?!)
2 mom. De i 1 mom. meddelade bestämmelserna angående vikariatsersätt- ning skola tillämpas jämväl beträffande ordinarie tjänsteman, vilken utan att fråga är om vikariat, av vederbörande huvudman förordnats att bestrida göromål, som eljest ankomma på ordinarie tjänsteman, tillhörande högre lö- negrad, eller vilken förordnats såsom vikarie i fall som avses i 17 5. Då så med hänsyn till göromålens omfattning finnes skäligt, må emellertid ersätt— ningen därvid bestämmas till lägre belopp än i 1 mom. föreskrives.
3 mom. Kan förordnande, som avses i 1 eller 2 mom., väntas bliva av längre varaktighet, äger lantbruksstyrelsen medgiva, att den förordnade må, i stället för lön å egen befattning samt vikariatersättning enligt bestämmel- serna i 1 mom.. uppbära vikariatslön. Såsom förutsättning för åtnjutande av vikariatslön gäller tillika, att förordnandet, i förekommande fall efter kun- görelse till ansökning, meddelats i den ordning, som är stadgad för den uppe- hållna tjänstens besättande med ordinarie innehavare.
Vikariatslön utgår enligt löneklassen närmast lägre än den, vilken skulle hava gällt, därest den förordnade varit ordinarie innehavare av den högre tjänsten, varvid emellertid skall iakttagas, å ena sidan, att vikariatslönen med minst en löneklass överstiger den för vederbörande i egen befattning gällande löneklassen och, å andra sidan, att vikariatslönen icke må utgå en— ligt högre löneklass än den högsta för den högre tjänsten gällande löne- klassen.
Understiger månadsbeloppet av den sålunda beräknade vikariatslönen vad den förordnade ägt uppbära i lön å egen befattning för hel månad jämte vikariatsersättning enligt bestämmelserna i 1 mom. för 30 dagar, skall vi- kariatslönen utgå. med däremot svarande högre belopp.
För den, som uppbär vikariatslön, gäller i övrigt i tillämpliga delar de stad— ganden, som meddelats beträffande ordinarie tjänsteman i den lönegrad förordnandet avser. Den förordnade anses därvid tillhöra den löneklass, en- ligt vilken vikariatslönen med tillämpning av bestämmelserna i andra stycket utgår eller skolat utgå.
4 mom. Ordinarie tjänsteman hos hushållningssällskap, som förordnas att såsom vikarie bestrida extra befattning hos hushållningssällskap inom högre lönegrad äger uppbära den vikariatsersättning, som enligt 1 inom. skulle tillkomma honom, därest jämväl den extra befattningen vore ordinarie, och skall i övriga hänseenden ej lida inskränkning i de förmåner, som till- komma honom i hans ordinarie tjänst.
21 5.
Huvudman må bevilja ordinarie befattningshavare skälig ersättning för flyttningskostnad, därest befattningshavaren utan egen ansökning eller därom uttryckt önskan nödgats flytta till annan ort eller eljest av huvudman fått sig ålagt att byta bostad.
Där så befinnes skäligt må huvudman bevilja ordinarie befattningshavare övertidsersättning samt sjukvårds- och begravningshjälp enligt de grunder, som prövas skäliga.
22 5.
1 mom. Hos hushållningssällskap anställd ordinarie bokförare, vaktmästa- re, kontorsbiträde eller skrivbiträde må för utförande av visst arbete efter därom träffad överenskommelse, i stället för fastställd avlöning uppbära ersättning efter ackord eller beting, där så prövas lämpligt för tillgodoseende av hushållningssällskapets intressen.
2 mom. Till rektor vid lantbruksskola må för handhavande av förvalt- ningen av skoljordbruket utgå särskilt arvode.
Till sådan rektor vid lantmannaskola med endast vinterkurs ävensom till sådan lärare vid dylik skola, som handhar förvaltningen av skoljordbruket, må utgå särskilt arvode med av lantbruksstyrelsen godkänt belopp, under villkor dock att det sammanlagda beloppet av vederbörande jämlikt bestäm- melserna i detta reglemente tillkommande lön och nämnda arvode icke över- stiger lönen i motsvarande löneklass inom lönegraden närmast under den, som tillkommer rektor respektive ordinarie lärare med helårstjänstgöring samt att skoljordbruket är av sådan omfattning, att handhavandet av dess förvaltning kan anses innebära betydande ekonomiskt ansvar.
i 5 ! l
& kap. Rörligt tillägg.
23 ä.
1 mom. Å lön, vikariatsersättning och vikariatslön utgår till ordinarie tjänsteman under de förutsättningar och enligt de grunder, som i detta ka- pitel angivas, rörligt tillägg i förhållande till den ökning i de allmänna lev- nadskostnaderna. som må föreligga i jämförelse med de genomsnittliga lev- nadskostnaderna under år 1935.
2 mom. På grundval av beräkning, som socialstyrelsen kvartalsvis verk— ställer enligt av Kungl. Maj:t meddelade föreskrifter, fastställer Kungl. Maj:t det procenttal, som angiver levnadskostnadernas förhållande till 1935 års genomsnittliga levnadskostnadsnivå ( levnadskostnadstalet).
Av Kungl. Maj:t fastställt levnadskostnadstal skall lända till efterrättelse från och med den månad, under vilken Kungl. Maj:ts beslut kungjorts, intill den månad, varunder nytt sådant tal av Kungl. Maj :t fastställes.
24 ä.
1 mom. Rörligt tillägg utgår, då levnadskostnadstalet utvisar ökning i för- hållande till 1935 års genomsnittliga levnadskostnadsnivå med fyra enheter eller mera, och utgör tre procent å avlöningen för varje hel mångfald av fyra, vartill ökningen uppgår. Där levnadskostnadstalet, efter att hava upp- nått sådan ökning, åter nedgår, skall dock rörligt tillägg åtnjutas efter oför- ändrat procenttal, så länge levnadskostnadstalet överstiger närmast lägre hela mångfald av fyra.
2 mom. Såsom begränsning av vad i 1 mom. stadgats skall gälla, att, även om levnadskostnadstalet utvisar ökning med mer än 20 enheter, rörligt till- lägg likväl icke må utgå efter högre procenttal än 15.
25 g.
1 mom. Rörligt tillägg beräknas å sammanlagda beloppet för månad av de avlöningsförmåner, å vilka sådant tillägg enligt bestämmelserna i 23 ä 1 mom. må åtnjutas.
Härvid skall dock iakttagas, att tillägg ej beräknas å belopp, varmed avlöningen överstiger 900 kronor och ej heller å i avlöningen ingående öretal, som överskjuter fullt krontal,
samt att, där beräknat tillägg icke slutar å helt femtal ören, detsamma skall jämkas till närmaste femtal.
2 mom. Till hjälp vid uträkning av rörligt tillägg utfärdar Kungl. Maj:t de tabeller och anvisningar, som må finnas erforderliga.
2 avd. Extra befattningar hos hushållningssällskap.
1 kap. Allmänna bestämmelser.
26 g.
1 mom. De olika slag av extra befattningar, som skola finnas vid varje särskilt hushållningssällskap, ävensom antalet av dylika befattningar be- stämmas av hushållningssällskapet, där ej Kungl. Maj:t finner sig böra meddela beslut i sådant hänseende; dock att, där behov uppstår av extra be— fattning inom högre lönegrad än den 20:e, fråga om sådan befattnings in- rättande skall underställas Kungl. Maj:ts prövning.
2 mom. Extra befattningshavare eller vikarie för densamma antages av hushållningssällskapets förvaltningsutskott.
Angående ledigförklarande av extra befattning inom högre lönegrad än den 20:e meddelar Kungl. Maj:t bestämmelser.
3 mom. För den, som anställes å extra befattning, skall utfärdas skriftlig antagningshandling. Avser anställningen kortare tid än sex månader skall detta angivas i antagningshandlingen. Entledigande av extra tjänsteman av annan anledning än tjänstefel sker i det fall, att i antagningshandlingen icke angivits att anställningen avser viss tid, efter skriftlig uppsägning, vilken så- vitt möjligt bör ske senast tre månader före anställningens upphörande.
4 mom. Ansökan om avsked från extra befattning hos hushållningssäll— skap skall göras hos förvaltningsutskottet, som avgör ärendet.
5 mom. Ådagalägger extra befattningshavare försumlighet, oskicklighet eller klandervärt uppförande eller visar han sig eljest olämplig äger förvalt- ningsutskottet tilldela honom varning eller skilja honom från tjänsten.
27 ä.
1 mom. Extra tjänsteman äger åtnjuta avlöning enligt de föreskrifter och under de villkor, som innehållas i denna avdelning av reglementet. ävensom enligt de särskilda bestämmelser, som kunna varda av Kungl. Maj:t utfär- dade.
Avlöning utgöres dels av lön jämte i denna avdelning angivna fasta löne— tillägg och särskilda ersättningar, dels ock av rörligt tillägg.
2 mom. Avlöning utgår från och med den dag, då tjänsten enligt antag— ningshandlingen tillträdes till och med den dag, då tjänstemannen från- träder densamma.
3 mom. Avlöning utbetalas av vederbörande hushållningssällskap. Utbetal- ningen skall verkställas månadsvis i efterskott, i den mån icke utbetal- ning i annan ordning är särskilt stadgad eller eljest befinnes lämpligen böra ske.
28 &. Extra tjänsteman är underkastad de tjänstgöringsbeståmmelser, som ve- derbörande hushållningssällskaps förvaltningsutskott må hava meddelat.
2 kap. Löneplan och löneklassplacering.
29 %.
Lön utgår till extra tjänsteman enligt nedan införda löneplan HE, vilken för varje lönegrad upptager flera löneklasser med särskilda för olika orts- grupper fastställda lönebelopp:
Löneplan HE.
Lönegrad 0 r t s g r 11 p p Löne- omfattar klass A B c D E F G H 1 nr löneklas— nr sernanr Årslön kronor
1 a, 1—4 a 1 872 1 947 2 022 2 097 2 172 2 247 2 322 2 397 2 472
2 1—5 1 1 938 2 016 2 094 2 172 2 250 2 328 2 406 2 484 2 562 3 2—6 2 2 070 2 154 2 238 2 322 2 406 2 490 2 574 2 658 2 742
4 3—7 3 2 202 2 292 2 382 2 472 2 562 2 652 2 742 2 832 2 922
5 4—8 4 2 334 2 430 2 526 2 622 2 718 2 814 2 910 3 006 3 102
6 5—9 5 2 461 2 568 2 670 2 772 2 874 2 976 3 078 3 180 3 282
7 6—10 6 2 601 2 709 2 817 2 925 3 033 3 141 3 249 3 357 3 465
8 7 —11 7 2 739 2 853 2 967 3 081 3 195 3 309 3 423 3 537 3 651
9 8—12 8 2 877 2 997 3 117 3 237 3 357 3 477 3 597 3 717 3 837 10 9—13 9 3 015 3 141 3 267 3 393 3 519 3 645 3 771 3 897 4 023 11 10—14 10 3 153 3 285 3 417 3 549 3 681 3 813 3 945 4 077 4 209 12 11—15 11 3 291 3 429 3 567 3 705 3 843 3 981 4 119 4 257 4 395 13 12—16 12 3 438 3 582 3 726 3 870 4 014 4 158 4 302 4 446 4 590 14 13—17 13 3 630 3 780 3 930 4 080 4 230 4 380 4 530 4 680 4 830 15 14—18 14 3 822 3 978 4 134 4 290 4 446 4 602 4 758 4 914 5 070 16 15—19 15 4 050 4 212 4 374 4 536 4 698 4 860 5 022 5 184 5 346 17 16—20 16 4 278 4 446 4 614 4 782 4 950 5 118 5 286 5 454 5 622 18 17—21 17 4 596 4 773 4 950 5 127 5 304 5 481 5 658 5 835 6 012 19 18—22 18 4 926 5 112 5 298 5 484 5 670 5 856 6 042 6 228 6 414 20 19—22 19 5 256 5 451 5 646 5 841 6 036 6 231 6 426 6 621 6 816 21 20—23 20 5 586 5 793 6 000 6 207 6 414 6 621 6 828 7 035 7 242 22 21—24 21 5 916 6 135 6 354 6 573 6 792 7 011 7 230 7 449 7 668 23 22—25 22 6 300 6 525 6 750 6 975 7 200 7 425 7 650 7 875 8 100 24 23—26 23 6 750 6 975 7 200 7 425 7 650 7 87 5 8 100 8 325 8 550 25 24—27 24 7 230 7 455 7 680 7 905 8 130 8 355 8 580 8 805 9 030 25—28
Hushållningssällskapets förvaltningsutskott bestämmer till vilka lönegra- der olika slag av extra befattningar äro att hänföra.
Den löneklass, enligt vilken lön skall utgå, fastställes i enlighet med be- stämmelserna i 31—32 åå; inom löneklass bestämmes lönebeloppet efter den ortsgrupp, till vilken tjänstemannens stationeringsort 'blivit hänförd.
Med stationeringsort förstås, där ej förvaltningsutskottet annorlunda be- stämt, den ort, där hushållningssällskapets expedition är belägen.
I fråga om fördelningen av stationeringsorter å de olika ortsgrupperna gäl— ler vad Kungl. Maj:t i sådant hänseende fastställt för ordinarie tjänstemän hos hushållningssällskap.
31 ä.
1 mom. Vid tillträdandet av extra befattning erhåller tjänsteman lön en- ligt den för vederbörande lönegrad fastställda lägsta löneklassen, där ej före- skrifterna i 32 & giva anledning till avvikelse härutinnan.
2 mom. Efter att hava tillhört en och samma löneklass under tre år upp- flyttas tjänstemannen till närmast högre löneklass samt efter ytterligare tre år till den därpå följande högre löneklassen och så vidare, intill dess högsta löneklassen inom lönegraden uppnåtts, allt så framt ej annat följer av före- skrifterna i 3 mom. här nedan eller i 32 ä.
3 mom. I fråga om löneklassuppflyttning, varom här är fråga, skola i till- lämpliga delar gälla de för ordinarie tjänstemän i 9 & 3, 4 och 5 mom. givna föreskrifterna.
32 ä.
1 mom. Extra tjänsteman, som erhåller extra tjänst inom högre lönegrad hos hushållningssällskap skall placeras lägst i löneklassen närmast över den, som han i den lägre tjänsten senast tillhörde. Dessutom skall för löneklass- uppflyttning i den högre tjänsten tagas i beräkning den tid, dock högst tre år, varunder tjänstemannen tillhört eller beräknas hava tillhört löneklassen närmast under den, till vilken han på grund av nyssnämnda föreskrift eller stadgandet i 31 ä 1 mom. skall hänföras.
Vad i första stycket sägs skall äga motsvarande tillämpning i fall, där or- dinarie tjänsteman eller tjänsteman, som åtnjuter vikariatslön, förordnas att innehava extra tjänst inom högre lönegrad.
2 mom. Extra tjänsteman må icke på grund av bestämmelserna i 1 mom. placeras högre än i högsta löneklassen inom den lönegrad, som gäller för den nya tjänsten. '
Till ordinarie tjänsteman hos hushållningssällskap, som förordnas att in- nehava extra befattning hos hushållningssällskap inom högre lönegrad, må ersättningen för månad icke utgå med lägre belopp än vad tjänstemannen skulle i lön å egen befattning för hel månad jämte vikariatsersättning för 30 dagar enligt bestämmelserna i 20 5 4 mom. äga uppbära såsom vikarie å den extra befattningen. Sådan tjänsteman må ej heller, där ej annat följer av
stadgandet i 34 å andra stycket, i övrigt lida minskning i de förmåner, som tillkomma honom i hans ordinarie tjänst.
33 &.
Extra tjänsteman, som hos ett och samma hushållningssällskap övergår till annan extra befattning inom samma lönegrad eller — utan eget förvållande —— till extra befattning inom lägre lönegrad, äger bibehålla den placering i löneklass han i den föregående tjänsten innehade; dock må lönen icke i nå- got fall utgå enligt högre löneklass än den högsta för den nya tjänsten fast- ställda.
Vad i första stycket stadgas gäller ock för det fall, att ordinarie tjänste— man hos hushållningssällskap, som förordnats att innehava extra befattning inom högre lönegrad, utan något sitt förvållande nödgats återgå till inneha— vande ordinarie befattning.
3 kap. Semester och tjänstledighet.
34 %. Extra tjänsteman äger årligen å tid, som prövas lämplig med hänsyn till göromålens behöriga gång, åtnjuta semester under följande antal dagar:
) Intill det år, Från och med Från och med * under vilket det år, under det år, under tjänste— vilket tjäns- vilket tjäns— mannen fyl- temannen fyl- temannen fyl-
ler 30 år ler 30 år ler 40 år
Tjänstemän tillhörande lönegraderna 1—10 15 20 30 » >> => 11—23 20 25 35 » » 24—26 30 35 45
Extra tjänsteman, som tillika är innehavare av ordinarie tjänst inom lägre lönegrad, må icke på grund av bestämmelserna i denna paragraf och i 15 ä 1 mom. 3) komma i åtnjutande av semester och tjänstledighet för sjukdom med oavkortad lön under längre tid av ett och samma kalenderår, än att semestern och tjänstledigheten uppgå till sammanlagt högst 45 dagar intill det år, under vilket tjänstemannen fyller 40 år, samt högst 45 dagar för tid därefter.
I övrigt gälla i fråga om semesterförmånens åtnjutande i tillämpliga delar de särskilda villkor och bestämmelser, som meddelats i 11 & 3—6 mom.
35 5. För tid, under vilken extra tjänsteman åtnjuter tjänstledighet från sin be- [ fattning, skall med hans avlöning förhållas på sätt i 36—40 åå stadgas. Tjänstledighet beviljas av hushållningssällskapets förvaltningsutskott. Vid tjänstledighet förekommande avdrag å lönen, tjänstledighetsavdrag, äro av tre slag, A-, B— och C—avdrag.
A- och B-avdragen utgöra för respektive löneklasser för dag räknat de be- lopp, som finnas angivna i följande tabell:
A—avdrag Bzavdrag A-avdrag B-avdrag A-avdrag B-avdrag klass 2.325 225.525 klass 2.325 255.235 klass 2.325 2022? a 070 1'40 10 1'70 340 20 3'20 6'40 1 080 160 11 1'80 360 21 340 6'80 2 090 1'80 12 1'90 380 22 360 720 3 1' 2— 13 2'— 4.— 23 390 780 4 110 220 14 210 420 24 420 840 5 1'20 240 15 220 440 25 450 9'—— 6 1-30 260 16 2-40 4'80 26 Fr— 10'—— 7 140 280 17 260 520 27 550 11'— 8 1'50 3'— 18 280 560 28 6'— I"”— 9 1'60 320 19 3'— 6'—
C-avdraget utgöres av samtliga på tjänstledighetstiden belöpande kontanta avlöningsförmåner.
36 ä.
1 mom. Under tjänstledighet för offentligt uppdrag skall extra tjänsteman
a) vidkännas A-avdrag, där ersättning för uppdraget ej utgår eller utgår allenast med visst belopp för sammanträdes- eller förrättningsdag och tjänste- mannen icke medgivits rätt till gottgörelse för de avlöningsförmåner han un- der ledigheten avstått, så ock där fråga är om uppdrag såsom ledamot av riksdagen;
b) vidkännas C-avdrag, där fråga är om anställning hos riksdagen eller dess revisorer eller hos kyrkomötet eller om uppdrag att deltaga i eller bi- träda vid utredning, som beslutats av Kungl. Maj:t eller, jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande, av departementschef eller myndighet (kommitté- eller sak- * kunniguppdrag) . j 2 mom. Under tjänstledighet för militär tjänstgöring skall extra tjänste- man
a) vidkännas B-avdrag för tid, under vilken han fullgör honom såsom be- ställningshavare i reserven, å reservstat eller å övergångsstat eller såsom offi- cer i väg- och vattenbyggnadskåren åliggande tjänstgöring eller under vilken han genomgår utbildningskurs för äldre reservofficerare eller han såsom land- stormen tillhörande värnpliktig är inkallad till landstormsbefälsövning eller landstormsrepetitionsövning;
b) likaledes vidkännas B-avdrag för tid, under vilken han genomgår för konstituerad landstormsofficer föreskriven befälskurs, landstormsbefälsöv- ning eller kompletteringskurs eller med kompletteringskurs jämställd annan kurs eller övning, dock högst 14 dagar av ett och samma kalenderår;
c) vidkännas C-avdrag för tid, under vilken han fullgör annan värnplikts- tjänstgöring än i a) sägs.
Angående särskild ersättning till extra tjänsteman för tid, under vilken han åtnjuter tjänstledighet för fullgörande av värnpliktstjänstgöring, som i 0) av- ses, stadgas i 45 ä.
3 inom. Då extra tjänsteman i andra fall än här ovan under 1—3 mom. omförmälts åtnjuter tjänstledighet av anledning, varom i denna paragraf är fråga, skall han vidkännas C-avdrag.
37 å.
! 1 mom. Vid tjänstledighet till följd av olycksfall i tjänsten, varav föran- letts sjukdom eller förlust av arbetsförmågan, skall extra tjänsteman a) åtnjuta oavkortad lön intill sex månader förflutit från dagen för olycks- ] fallet; | b) vidkännas B-avdrag för tid därutöver, så framt ej vederbörande för- valtningsutskott på grund av särskilda förhållanden finner anledning med- giva, att avdrag icke skall äga rum eller att A-avdrag skall tillämpas.
Med olycksfall i tjänsten skall förstås vad som enligt allmän lag är att hänföra till olycksfall i arbete.
2 mom. Vad i 1 mom. stadgas äger motsvarande tillämpning jämväl där tjänsteman på grund av sin tjänst blivit utsatt för våld eller misshandel eller han i tjänsten ådragit sig yrkessjukdom eller svårare smittsam sjukdom och av sådan anledning åtnjuter tjänstledighet, så ock där han förbjudits att tjänstgöra till förekommande av smittans spridning.
Härvid förstås med yrkessjukdom sådan sjukdom, varom förmäles i gäl- lande lag om försäkring för vissa yrkessjukdomar, och med svårare smittsam sjukdom sådan sjukdom, som enligt bestämmelserna i gällande epidemilag skall föranleda anmälan till vederbörande myndighet, för såvitt den ej enligt förstnämnda lag är att hänföra till yrkessjukdom.
.U_w_._,___,.._._ -. —
38 å.
] mom. Vid tjänstledighet till följd av behörigen styrkt sjukdom i andra fall än som avses i 37 & skall extra tjänsteman
' a) vidkännas B-avdrag under en tid av högst sex månader av ett och samma kalenderår eller vid sjukdom, som fortgår över årsskifte, under högst sex månader i en följd;
h) vidkännas C-avdrag för tid därutöver. 2 mom. Har extra tjänsteman beviljats tjänstledighet för svag hälsas odr- 4 dande och är behovet av sådan ledighet behörigen styrkt, skall han i &) vidkännas B-avdrag under högst 30 dagar av ett och samma kalenderår; * b) vidkännas C-avdrag för tid därutöver.
3 mom. Vid tjänstledighet för havandeskap eller barnsbörd skall kvinn- lig extra tjänsteman
a) vidkännas A-avdrag under en tid av högst 120 dagar, dock ej för tid efter 90:e dagen från förlossningen; b) vidkännas C-avdrag för tid därutöver.
39 &.
Vid tjänstledighet för enskild angelägenhet skall extra tjänsteman
a) vidkännas B-avdrag för tid, varunder han idkar studier eller bedriver arbete, som prövas vara av betydelse för hushållningssällskapet eller för tjänstemannens kompetens för viss uppgift eller befattning inom sällskapet, dock sammanlagt högst 120 dagar av den tid, varunder han innehar extra anställning;
b) vidkännas B-avdrag för tid, varunder han fullgör uppdrag inom sådan personalsammanslu'tning, som avser att tillvarataga befattningshavarnas in- tressen i tjänsten eller främja deras yrkesutbildning, dock högst 10 dagar av ett och samma kalenderår;
c) likaledes vidkännas B-avdrag, där ledigheten beviljats för annan enskild angelägenhet av vikt, dock högst 10 dagar av ett och samma kalenderår; samt
(1) vidkännas C-avdrag i andra fall än här ovan under a)——c) sägs.
40 5.
1 mom. Där extra tjänsteman av anledning, som enligt stadgandena i 36— 39 åå medför tjänstledighetsavdrag, medgives nedsättning av tjänstgörings- tiden (partiell tjänstledighet), skall avdraget å lönen beräknas i förhållande till den omfattning, vari tjänstgöringstiden nedsatts.
2 mom. Har extra tjänsteman för handläggning av visst ärende eller viss grupp av ärenden inom hushållningssällskapet eller eljest för fullgörande av särskilda åligganden i tjänsten erhållit befrielse helt eller delvis från övriga honom åliggande tjänstegöromål skall han för den tid sådan befrielse varar åtnjuta oavkortad lön.
41 å. Bestämmelserna i 18 % angående löneavdrag för ordinarie tjänsteman vid 1 avstängning från tjänstgöring m. m. skola äga motsvarande tillämpning be- träffande extra tjänsteman.
4 kap. Fasta lönetillägg och särskilda ersättningar.
42 &. Kallortstillägg utgår till extra tjänstemän under samma förutsättningar och enligt samma grunder, som gälla för ordinarie tjänstemän.
43 %. 1 mom. Extra tjänsteman, som av förvaltningsutskottet erhållit förordnande att såsom vikarie uppehålla ordinarie eller extra tjänst inom högre löne-
% l
grad hos hushållningssällskapet äger uppbära den vikariatsersättming, som jämlikt bestämmelserna i 20 ä 1 mom. skulle hava tillkommit honom, därest han varit ordinarie tjänsteman inom lönegrad motsvarande den han tillhör.
2 mom. Vad i 1 mom. stadgas skall äga motsvarande tillämpning ifråga om extra tjänsteman, vilken, utan att fråga är om vikariat, erhållit förord- nande att bestrida göromål, vilka eljest ankomma på innehavare av sådan högre befattning, som i sagda moment avses, eller vilken förordnats såsom vikarie i fall, som avses i 17 och 40 55.
3 mom. Kan förordnande å sådan högre ordinarie tjänst, som i 1 mom. avses, väntas bliva av längre varaktighet, må extra tjänsteman efter Kungl. Maj:ts beprövande kunna, i stället för lön å egen befattning samt vikariats- ersättning enligt bestämmelserna i 1 mom., komma i åtnjutande av vikariats— lön.
Vikariatslönen beräknas på sätt beträffande ordinarie tjänstemän är stad- gat i 20 ä 3 mom.; och skola för extra tjänsteman, som uppbär vikariatslön, i övrigt i tillämpliga delar gälla de stadganden, som meddelats beträffande ordinarie tjänsteman inom den lönegrad vikariatet avser.
44 &.
Ifråga om ersättning för flyttningskostnad, övertidsersättning, sjukvårdsp och begravningshjälp samt ersättning efter ackord eller beting skola för extra tjänsteman tillämpas i dylikt hänseende för ordinarie tjänsteman i 21 respek- tive 22 åå meddelade bestämmelser.
45 5.
För tid, under vilken extra tjänsteman åtnjuter tjänstledighet, på grund av inkallelse till värnpliktstjänstgöring, som i 36 % 2 mom. c) avses, äger han uppbära särskild dagersättning med 2 kronor 50 öre.
5 kap. Rörligt tillägg.
46 &.
Rörligt tillägg utgår till extra tjänstemän under samma förutsättningar och enligt samma grunder, som gälla för ordinarie tjänstemän.
3 avd. Arvodesbefattningar hos hushållningssällskap.
47 %. 1 mom. De olika slag av arvodesbefattningar, som skola finnas vid varje hushållningssällskap, ävensom antalet av dylika befattningar bestämmas av vederbörande förvaltningsutskott.
För den, som anställes å arvodesbefattning, skall utfärdas skriftlig antag- ningshandling.
2 mom. Innehavare av arvodesbefattning ( aruodist ) antages av förvaltnings- utskottet, dock må lantbruksdirektör enligt bemyndigande av förvaltnings- utskottet anställa rent tillfälliga arvodister.
48 %. Arvodist äger åtnjuta arvode enligt de föreskrifter och under de villkor, som fastställas av vederbörande hushållningssällskaps förvaltningsutskott. Arvodist är underkastad de tjänstgöringsbestämmelser, som förvaltnings- utskottet må hava meddelat.
4 avd. Speciallärarbefattningar vid lantbruksundervisningsanstalt.
49 %. 1 mom. De olika slag av speciallärarbefattningar, som för undervisningens behöriga upprätthållande skola finnas vid varje lantbruksundervisningsan- stalt, ävensom antalet av dylika befattningar bestämmas av undervisnings- anstaltens styrelse.
För den, som anställes å speciallärarbefattning, skall utfärdas skriftlig antagningshandling.
2 mom. Innehavare av speciallärarbefattning (speciallärare) antages av styrelsen för lantbruksundervisningsanstalten.
50 &. Speciallärare äger åtnjuta ersättning enligt de föreskrifter och under de villkor, som utfärdas av vederbörande lantbruksundervisningsanstalts sty-
relse. Speciallärare är underkastad de tjänstgöringsbestämmelser, som lantbruks— undervisningsanstaltens styrelse må hava meddelat.
5 avd. Tjänstebostad för befattningshavare.
51 %.
Därest åt rektor, lärare eller lärarinna vid lantbruksundervisningsanstalt eller vaktmästare hos hushållningssällskap anvisas tjänstebostad av tjänlig beskaffenhet, skall vederbörande vara skyldig att bebo densamma samt iakttaga de närmare föreskrifter, som kunna varda meddelade rörande lä- genhetens begagnande.
. l ;. i i !
52 &. 1 mom. För tjänstebostads begagnande skall tjänsteman månadsvis lämna
ersättning genom avdrag å avlöningen eller, i den mån honom tillkommande avlöningsbelopp ej därtill förslår, genom kontant inbetalning.
Ersättning för tjänstebostad, däri inbegripen i förekommande fall ersätt— ning för bränsle eller för tillhandahållande av möbler, planteringsland eller dylikt, skall utgå med inom orten såsom hyra för bostad av motsvarande storlek och beskaffenhet i allmänhet gällande belopp.
Ersättning beslutas av vederbörande huvudman men skall, innan beslutet bringas i verkställighet, godkännas av lantbruksstyrelsen.
2 mom. Vid” tillämpning av bestämmelserna i denna paragraf skall iakt- tagas, att, där såsom tjänstebostad anvisas större lägenhet än fem rum och kök för föreståndare vid lantbruks- eller lantmannaskola, fyra rum och kök för förste lärare vid lantbruks- eller lantmannaskola, två rum och kök för andre lärare vid lantbruks- eller lantmannaskola, två rum för förestånda- rinna vid lanthushållsskola, ett rum för lärarinna vid lanthushållsskola samt två rum och kök för vaktmästare hos hushållningssällskap, skall vederbö— rande befattningshavare icke vara skyldig att på grund därav erlägga högre ersättning än han skulle haft att erlägga, därest lägenhet av angiven storlek anvisats honom.
53 ä.
1 mom. Innehavare av tjänstebostad eller, om han avlidit, hans dödsbo skall, såvida annat icke avtalats, avträda bostaden å fardag, som infaller näst efter tre månader från det uppsägning skett eller dödsfall timat; dock skall, om icke annorlunda överenskommes, avflyttning ske
om bostadsinnehavaren befordras eller i annan ordning förflyttas till tjänst, i vilken ny tjänstebostad anvisas honom, inom skälig tid härefter;
om bostadsinnehavaren befordras eller i annan ordning förflyttas till tjänst, i vilken ny tjänstebostad icke anvisas honom, å fardag, som inträffar näst efter tre månader från det han erhöll kännedom om beslutet rörande beford- ringen eller förflyttningen;
om bostadsinnehavaren avgår ur tjänst med pension, å närmaste fardag efter avgången; samt
om bostadsinnehavaren av annan anledning avgår ur tjänst eller entledi- gas, vid den löpande månadens utgång.
2 mom. Innehavare av tjänstebostad eller, om han avlidit, hans dödsbo skalli den omfattning, som kan finnas lämplig, mot skälig gottgörelse upplåta utrymmen i bostaden för tjänstemannens vikarie eller efterträdare.
6 avd. Behörighetsvillkor m. m.
54 %.
För att kunna antagas till ordinarie tjänsteman enligt detta reglemente er- fordras att vara fri från sjukdom och lyte, som göra den sökande olämplig att innehava befattningen ifråga.
För behörighet till följande befattningar hos hushållningssällskap erford- ras:
befattning som lantbruksdirektör: att hava avlagt agronomexamen vid lant- brukshögskolan samt att vid tjänstgöring eller verksamhet under minst fyra år efter agronomexamen hava förvärvat god erfarenhet inom lanthushåll- ningen samt goda insikter i organisatoriska och administrativa frågor på jord- brukets område ävensom i övrigt visat lämplighet för sådan befattning;
befattning som kamrer: att hava avlagt examen vid handelshögskola eller lantbrukshögskolan eller på annat sätt hava förskaffat sig erforderlig teore- tisk utbildning ävensom att vid tjänstgöring eller verksamhet under minst två år efter dylik examen eller utbildning hava förvärvat erfarenhet, som kan anses skickliggöra för sådan befattning;
befattning som bokförare: att vid tidigare tjänstgöring eller verksamhet hava ådagalagt god kunnighet i bokföring;
befattning som konsulent: att hava, såvitt angår jordbrukskonsulentbefattning och ungdomskonsulentbefattning, avlagt agronomexamen å lantbrukshögskolans jordbrukslinje;
husdjurskonsulentbefattning, avlagt dylik examen å nämnda högskolas hus- djurslinje;
byggnadskonsulentbefattning, avlagt arkitektexamen vid tekniska högsko- lan;
trädgårdskonsulentbefattning, med goda vitsord genomgått högre träd- gårdskurs vid Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut;
hemkonsulentbefattning, avlagt examen vid lanthushållningsseminarium; befattning som konsulent i manlig slöjd, avlagt godkänt prov för erhål- lande av Sveriges hantverksorganisations gesällbrev inom möbelsnickerifac- ket eller inredningssnickerifacket, visat goda kunskaper i uppgörande av rit- ningar och arbetsbeskrivningar och genomgått pedagogisk slöjdkurs eller er- hållit motsvarande utbildning; ävensom
befattning som konsulent i kvinnlig slöjd, avlagt vävlärarinneexamen vid statsunderstödd, av statens hemslöjdsråd godkänd undervisningsanstalt för utbildning av vävlärarinnor, visat goda kunskaper i stickning, virkning och sömnad och genomgått pedagogisk slöjdkurs eller erhållit motsvarande ut- bildning;
skolande konsulent därjämte äga god förmåga att i tal och skrift meddela undervisning och upplysning samt, såvitt angår förste konsulent, vid tjänst- göring eller verksamhet under minst två år efter avlagd examen, genomgång- en kurs respektive avlagt prov hava förvärvat erfarenhet, som kan anses skickliggöra för den konsulentbefattning, varom fråga är;
befattning som instruktör: att hava, såvitt angår jordbruksinstruktörsbefattning, husdjursinstruktörsbefattning och ung- domsinstruktörsbefattning, genomgått med statsmedel understödd utbildnings- kurs för lantbruksinstruktörer och erhållit kontrollassistentutbildning även- som äga god praktisk erfarenhet inom vederbörande verksamhetsområde;
byggnadsinstruktörsbefattning, genomgått teknisk skola och därefter un- der minst två år deltagit i praktisk verksamhet på det byggnadstekniska om- rådet;
trädgårdsinstruktörsbefattning, genomgått kurs vid tvåårig trädgårdsskola och därefter minst ett år praktiserat i trädgårdsskötsel;
heminstruktörsbefattning, genomgått helårskurs eller vinter- och sommar- kurs vid lanthushållsskola och därefter minst två år praktiserat inom lant- hushållsområdet ;
slöjdinstruktörsbefattning, genomgått kortare slöjdkurs och därefter minst två år praktiserat på hemslöjdens område; samt
fiskeriinstruktörsbefattning, avlagt examen vid fiskeriskola med av lant- bruksstyrelsen fastställd eller godkänd undervisningsplan och därefter minst tre år praktiserat i fiske.
För behörighet till annan befattning hos hushållningssällskap fordras att, därest ej Kungl. Maj:t i särskilda fall annat föreskriver, hava förvärvat de praktiska och teoretiska insikter, som förvaltningsutskottet anser erforder- liga.
På lantbruksstyrelsen ankommer att, där särskilda skäl därtill föranleda, medgiva undantag från i denna paragraf stadgade behörighetsvillkor. Då fråga är om slöjdkonsulent och slöjdinstruktör skall lantbruksstyrelsen här- vid samråda med statens hemslöjdsråd.
56 ä.
1 mom. För behörighet till ordinarie befattning vid lantbruksundervis- ningsanstalt erfordras:
a) att vara känd för hedrande vande! och äga den stadga i karaktären, som ungdomens ledning kräver;
b) att besitta förmåga att enkelt och redigt meddela undervisning;
e) att hava avlagt agronomexamen vid lantbrukshögskolan respektive be- träffande lanthushållsskola avgångsexamen från lärarinnekurs vid med stats- medel understött lanthushållningsseminarium, där ej lantbruksstyrelsen på grund av särskilda skäl i visst fall beviljat undantag från detta villkor.
Såsom särskilt villkor för behörighet till rektorsbefattning skall gälla, att vederbörande under minst två läsår med goda vitsord tjänstgjort såsom ordi- narie förste lärare vid lantmanna- eller lantbruksskola respektive lanthus- hållsskola eller och under minst två år såsom andre lärare vid skola av nyssnämnt slag jämte två år såsom förste jordbruks-, husdjurs- eller ung- domskonsulent respektive första hemkonsulent hos hushållningssällskap samt för behörighet såsom ordinarie förste lärare att vederbörande under sani- manlagt minst två läsår med goda vitsord tjänstgjort som ordinarie andre lärare vid lantmanna- eller lantbruksskola respektive lanthushållsskola eller under minst två år tjänstgjort såsom jordbruks-, husdjurs-, eller ungdoms- konsulent respektive hemkonsulent hos hushållningssällskap; lantbrukssty- relsen dock obetaget att, där särskilda skäl föreligga, medgiva undantag från här nämnda särskilda villkor.
Vid antagande av rektor eller förste lärare må särskilt avseende fästas vid väl vitsordad praktisk verksamhet inom ämnesområdet för den sökta befatt- ningen. Vid besättande av rektors- eller lärarbefattning, med vilken är för- enad skyldighet att handhava skötsel av skoljordbruk, bör särskilt uppmärk- sammas betydelsen av att sökanden äger de insikter och egenskaper, som hava betydels-e för en god skötsel av skolegendomen.
2 mom. För att anställas såsom speciallärare erfordras att äga grundlig insikt i det ämne, vari undervisning skall meddelas, samt nödig undervis- ningsvana.
57 ä.
1 inom. För befattning som lantbruksdirektör, konsulent och instruktör skall gälla av lantbruksstyrelsen på förslag av hushållningssällskaps förvalt— ningsutskott fastställd instruktion.
För annan befattning hos hushållningssällskap erforderlig instruktion även- som arbetsordning och andra mot detta reglemente icke stridande föreskrif- ter för hushållningssällskaps verksamhets behöriga fortgång må utfärdas av vederbörande hushållningssällskaps förvaltningsutskott.
2 mom. Beträffande befattningshavares vid lantbruksundervisningsan- stalt tjänstgöringsskyldighet gäller vad härom särskilt stadgas.
5 avd. Arbetstid och expeditionstid m. m. för hushållnings- sällskaps befattningshavare.
58 5.
För befattningshavare hos hushållningssällskap skall, i den mån ej annat föranledes av tjänsten eller resor i tjänsten eller eljest nedan annorlunda föreskrives, arbetstiden å tjänsterummet utgöra 42 timmar i veckan eller, där vecka innehåller mindre än sex arbetsdagar, ett i förhållande till antalet ar- betsdagar minskat antal timmar samt förläggas till tider, som bestämmas i arbetsordning eller eljest av förvaltningsutskottet med iakttagande av att ar- betstiden icke någon arbetsdag må understiga 41/2 timmar. I arbetstiden må icke inräknas måltidsrast.
Om och i den mån omständigheterna det tillåta, må förvaltningsutskottet för högst tre månader under tiden juni—september medgiva, att arbetstiden inskränkes med högst 9 timmar i veckan, varvid arbetstiden å lördagar må begränsas till 31]2 timmar.
Å påskafton, midsommarafton och julafton må arbetet efter förvaltnings- utskottets eller, där utskottet så bestämmer, lantbruksdirektörens bestämman- de helt eller delvis inställas. Viss inskränkning i arbetstiden må ock av lant- bruksdirektören kunna medgivas vid särskilda tillfällen. -
För fullgörande av något av Kungl. Maj:t eller på grund av Kungl. Maj:ts bemyndigande meddelat allmänt uppdrag må erforderlig inskränkning i ar- betstiden å tjänsterummet äga rum.
| 1 l
Därest i särskilda fall arbete finnes med större fördel kunna utföras utom tjänsterummet, må medgivande till därav föranledd inskränkning i arbets- tiden å tjänsterummet lämnas av lantbruksdirektören.
Då göromålens gång det kräver, äger förman i tjänsten påfordra skälig utsträckning av arbetstiden.
59 g.
Hushållningssällskaps expedition skall hållas öppen för allmänhetens mot- tagande varje arbetsdag å för sådant mottagande tjänlig tid, ej understigan- de 31/2 timmar. Mottagningstiden skall tillkännagivas på lämpligt sätt.
Med avseende å behörighet till befattning hos hushållningssällskap eller lantbruksundervisningsanstalt skall tills vidare vid 'antbruksinstitut avlagd. agronomexamen anses motsvara agronomexamen vid lantbrukshögskolan.
l 1 Övergångshestämmelse.
Detta reglemente träder i kraft den 1 juli 1943 såvitt angår hushållnings- sällskapen och befattningshavare hos dessa, och den 1 november 1943, så- vitt angår lantbruksundervisningsanstalter och befattningshavare vid dessa.
Den 1 juli 1943 upphöra att gälla: 1) kungörelsen den 30 maj 1924 (nr 164) angående statsbidrag till avlö- nande av sekreterare hos hushållningssällskap med däri sedermera gjord ändring;
2) kungörelsen den 19 augusti 1921 (nr 515) angående statsbidrag till av- lönande av jordbrukskonsulenter med däri sedermera gjorda ändringar;
3) kungörelsen den 11 juni 1937 (nr 372) angående provisorisk avlönings- förbättring åt vissa jordbrukskonsulenter;
4) kungörelsen den 17 juni 1938 (nr 400) angående statsbidrag till avlö- nande av hemkonsulenter hos hushållningssällskap;
5) kungörelsen den 19 augusti 1921 (nr 514) angående statsbidrag till avlönande av vandringsrättare hos hushållningssällskap med däri sedermera gjorda ändringar;
6) kungörelsen den 17 juni 1938 (nr 399) angående provisorisk avlönings- förbättring åt vissa vandringsrättare; ] 7) kungörelsen den 17 maj 1940 (nr 376) med bestämmelser om avlöning ; till sekreterare hos hushållningssällskap samt jordbruks- och mejerikonsu- ] lenter under tjänstledighet för militär tjänstgöring i anledning av anbefalld ; förstärkt försvarsberedskap m. m., dock endast såvitt angår sekreterare hos l l
!
hushållningssällskap och jordbrukskonsulent.
Den 1 november 1943 upphöra att gälla:
1) kungörelsen den 21 juni 1940 (nr 847) angående statsbidrag till lant- bruksundervisningsanstalter; 2) kungörelsen den 21 juni 1940 (nr 848) med allmänna grunder för dyr-
tidstillägg åt befattningshavare vid statsunderstödda lantbruksundervisnings- anstalter; samt
3) kungörelsen den 21 juni 1940 (nr 849) angående provisorisk avlönings- förbättring åt befattningshavare vid statsunderstödda lantbruksundervisnings- anstalter.
Tiänsteförteckning.
1. Hushållningssällskap. )
Skrivbiträde ................................................. O 2 ) Kontorsbiträde ................................................ O 4 ) Vaktmästare ................................................. O 5 Heminstruktör ............................................... O 6 Slöjdinstruktör (kvinnlig slöjd) .................................. 0 (i Bokförare ................................................... O 8 ) Slöjdinstruktör (manlig slöjd) .................................. O 8 ) Andra slöjdkonsulent (kvinnlig slöjd) ............................ O 8 Andra hemkonsulent .......................................... 0 10 ) Fiskeriinstruktör .............................................. 0 13 ) Ungdomsinstruktör ............................................ 0 13 ) Trädgårdsinstruktör .......................................... 0 13 — Byggnadsinstruktör ........................................... 0 13 ) Husdjursinstruktör ............................................ 0 1.3 ) Jordbruksinstruktör ........................................... 0 13 ) Andre slöjdkonsulent (manlig slöjd) .............................. 0 13 ] Första slöjdkonsulent (kvinnlig slöjd) ............................ 0 13 ) Första hemkonsulent .......................................... 0 16 Andre ungdomskonsulent ...................................... 0 16 Andre trädgårdskonsulent ..................................... 0 17 Kamrer ...................................................... 0 18 Förste slöjdkonsulent (manlig slöjd) ............................ 0 18 ( Andre byggnadskonsulent ...................................... 0 18 Andre husdjurskonsulent ...................................... 0 18 ) Andre jordbrukskonsulent ...................................... 0 18 ) Kamrer ...................................................... 0 20 Förste ungdomskonsulent ...................................... 0 22 Kamrer ...................................................... 0 22 Förste trädgårdskonsulent ...................................... 0 23 Förste byggnadskonsulent ...................................... 0 24 Förste husdjurskonsulent ...................................... 0 24 Förste jordbrukskonsulent ...................................... 0 24 Lantbruksdirektör ............................................ 0 27
Lantbruksdirektör ............................................ O
) )
2. Lantmannaskola.
Andre lärare vid skola med 125 dagars vinterkurs ................... O ) :> » ) ) 150 » >. ................... O = » med begränsad tjänstgöring ............................ O , » med helårstjänstgöring ................................. 0 Förste » vid skola med 125 dagars vinterkurs ................... O » :, :» ;, >> 150 ) ) ................... 0 » » med begränsad tjänstgöring ............................ 0 Rektor vid skola med 125 dagars vinterkurs ...................... O Förste lärare med helårstjänstgöring ............................ O Rektor vid skola med 150 dagars vinterkurs ...................... O Rektor med helårstjänstgöring .................................. O 3. Lantbru-ksskola. Andre lärare .................................................. O Förste lärare .................................................. O Rektor ...................................................... O 4. Lanthushållsskola. Andra lärarinna vid skola med en halvårskurs ....................... 0 > » med begränsad tjänstgöring ......................... 0 » » med helårstjänstgöring .............................. 0 Första lärarinna vid skola med en halvårskurs .................... O Rektor vid skola med' en halvårskurs ............................ 0 Första lärarinna med begränsad tjänstgöring ......................... O » » med helårstjänstgöring ............................. O
Rektor med helårstjänstgöring .................................. 0
12 15 17 20 21 23 23 24 24 27
17 24 27
CD—IN
13 15 16
F ö r s 1 a g till Kungl. Maj:ts stadga
för statsunderstödda lantbruksundervisningsanstalter;
given Stockholms slott den
I. Organisation och ändamål.
1 5. De lantbruksundervisningsanstalter, som avses i denna stadga, äro med statsmedel understödda lantmannaskolor, lantbruksskolor och lanthushålls- skolor.
2 &. Lantbruksundervisningsanstalterna hava till ändamål att främja yrkesut- bildningen inom jordbruksnäringen, samtidigt som de böra taga vård om ele- vernas personliga utveckling.
3 &.
Lantmannaskola har att meddela kunskap i grunderna för lanthushåll- ningens utövande.
Huvudkurserna vid lantmannaskola äro följande:
a) vinterkurs om minst 125 arbetsdagar;
b) fortsättningskurs till vinterkurs om minst 110 arbetsdagar;
c) längre kurs om minst 230 arbetsdagar; samt
(1) helårskurs.
Där för kurs angivits visst dagantal, inräknas däri icke sön- och helgdagar eller ferier.
Då särskilda skäl sådant föranleda, äger Kungl. Maj:t medgiva, att huvud- kurs av annan längd än ovan sägs må anordnas vid lantmannaskola.
4 &. Lantbruksskola har att meddela kunskap i grunderna för lanthushåll- ningens utövande med särskilt syfte att bibringa övning och färdighet i lant- bruksarbetens ordnande och ledning.
Huvudkurserna vid lantbruksskola äro: a) tvåårig kurs för utbildande av jordbruksförmän;
b) ettårig kurs för meddelande av allmän praktisk-teoretisk jordbruksut— bildning.
Lanthushållsskola har att meddela kunskap i grunderna för skötseln av ett lanthushåll.
Huvudkurserna vid lanthushållsskola äro:
a) halvårskurs om minst 154 dagar; samt
b) årskurs om minst 308 dagar. I kurstiden inräknas sön— och helgdagar men icke ferier. Där särskilda skäl sådant föranleda, äger Kungl. Maj:t medgiva, att hu- vudkurser av annan längd än ovan sägs må anordnas vid lanthushållsskola.
6 5.
Läsår räknas från och med den 1 november till och med den 31 oktober nästföljande år. På framställning av lantbruksundervisningsanstalts styrelse må lantbruksstyrelsen medgiva jämkning härutinnan.
Under varje läsår skall vid lantbruksundervisningsanstalt, i överensstäm- melse med vad Kungl. Maj:t efter förslag av undervisningsanstaltens styrelse bestämmer, anordnas en eller flera huvudkurser.
Efter medgivande av Kungl. Maj:t må vid lantbruksundervisningsanstalt anordnas, utöver vad därom finnes särskilt stadgat, kortare undervisnings- och utbildningskurser.
II. Undervisning och utrustning.
Lantmannaskolor.
7 %.
Vid vinterkurs skall, därest lantbruksstyrelsen ej annorlunda föreskriver, i huvudsak meddelas undervisning i:
1) Svenska språket: rättskrivning och satslära samt avfattande av upp- satser i ämnen, som företrädesvis röra lanthushållningen.
2) Räkning och geometri: de fyra räknesätten med hela tal, allmänna bråk och decimalbråk, regula-de-tri, procent— och rabatträkning samt enklare ekva— tioner, linjers, ytors och solida figurers uppmätning och beräkning, allt före- trädesvis genom exempel, hämtade från lanthushållningen, samt i sådan om- fattning att eleverna kunna följa undervisningen i skolans fackämnen.
3) Naturlära: kemi: grunddragen av oorganisk och organisk kemi med Särskilt avseende på den allmänna jordbruksläran och utfodringsläran; fysik: grunddragen av mekaniken, värmeläran, elektricitetsläran och väderlekslä-v ran, med särskild tillämpning på lanthushållningen; geologi: de för jordbru- ket viktigaste mineralen och bergarterna; de lösa jordavlagringarna och de— ras uppkomst; botanik: växternas byggnad och livsyttringar, särskilt deras. upptagande och tillgodogörande av näringsämnen, samt fortplantning.
4) Jordbrukslära; åkerjordens uppkomst, olika jordarter och deras egen- skaper; nyodling; jordens avdikning jämte mätningslära; maskiner och— red—- skap för lantbruket; åkerjordens bearbetning; växternas behov och jordens:
förråd av växtnäring; gödsel- och jordförbättringsmedel samt deras använd— ning; gödselvård; åkerbruksväxternas förädling, sådd, skötsel, skörd och för- varing; de olika åkerbruksväxternas odling och lämplighet under olika för- hållanden; ängars och betesmarkers anläggning och skötsel; de vanligaste ogräsen och metoder för deras utrotande; växtsjukdomar och skadeinsekter samt deras bekämpande.
5) Husdjurslära: husdjurens anatomi och fysiologi; husdjurens avel och raser; djurnäringens allmänna grunder; de olika fodermedlen, deras sam- mansättning. värde och användning; husdjurens uppfödning och skötsel; husdjurens hälso- och sjukvård jämte hovvård; mjölkens sammansättning, egenskaper, behandling och användning; mjölkningens utförande.
6) Lantbruksekonomi: jordbrukets historiska utveckling; de för lantbruks- 'ekonomien grundläggande nationalekonomiska begreppen och företeelserna; jordbrukets produktionsmedel, produktionsgrenar, driftsorganisation och )driftsledning; arbetslära; bokföring med ekonomiska beräkningar och för- handskalkyler; uppgörande av skattedeklarationer; värdering av jordbruks- fastigheter och däri ingående beståndsdelar; handeln med jordbrukets pro- dukter och förnödenheter samt jordbrukarnas ekonomiska föreningsrörelse; jordbrukets kreditförhållanden och kreditorganisationer; jordbrukets sam- hälleliga betydelse; det allmännas åtgärder för jordbruksnäringens befräm- jande; jordbrukets produktionsförhållanden i sådana främmande länder, som .ur den svenska jordbruksproduktionens synpunkt erbjuda särskilt intresse.
7) Skogshushållning: skogsmarken och dess bonitering; de vanliga skogs- träden; huvudgrunderna för skogens vård, avverkning och reproduktion; skogsuppskattning med tillväxtlära, sortimentskunskap, rotvärdeskalkylering, .drivningsteknik och virkesvård, med huvudvikten lagd å de delar av ämnet, .som avse virkets ekonomiska tillgodogörande; skogsbeskattning, skogslag- .stiftning och brandskydd.
8) Byggnadslära: Byggnadsmaterialier och deras användning; huvudgrun- -)derna för lantmannabyggnaders uppförande och inredning; bostadens inred- anmg.
9) Trädgårdsskötsel: trädgårdens anläggning och skötsel; odling av köks— växter, bär och frukter samt trädgårdsalstrens värde och användning.
10) Medborgarkunskap: staten och dess organ; den borgerliga och kyrk- Zliga kommunen samt dess beslutande och verkställande organ; inkomst— och .»utgiftsstater; skatter.
I anslutning till de olika fackämnena meddelas undervisning i de delar av rättsväsendet, som närmast beröra jordbruket.
I ämnen av speciell karaktär, vilka hava anknytning till jordbruket, mä Lanordnas föredrag, enstaka eller i kortare serier.
8 5. Vid fortsättningskurs skola förekomma förutom teoretisk undervisning [jämväl praktiska övningar i lantmannagöromål, i den mån så är ”behövligt ;med hänsyn till elevernas föregående praktiska utbildning.
) ) ) ) ) ) ) | ) ) )
Den teoretiska undervisningen skall åsyfta att vidga och fördjupa den un- dervisning, som meddelats under vinterkursen. Vid den praktiska undervis- ningen skall uppmärksamhet främst ägnas åt utbildningen av elevernas för- måga att rätt bedöma olika lantbruksarbeten och att utnyttja lantbrukets tek- niska hjälpmedel.
gå.
Vid längre kurs skall undervisningen omfatta vad för vinterkurs är i 7 % föreskrivet samt därutöver åsyfta fördjupning och utvidgning av elevernas kunskaper i där angivna ämnen, särskilt i de ämnen, som för elevernas fram- tida praktiska verksamhet äro framför andra av betydelse.
Vid helårskurs skall förekomma såväl teoretisk undervisning som praktiska övningar i lantmannagöromål.
Den teoretiska undervisningen skall i huvudsak omfatta vad för vinterkurs är i 7 & föreskrivet samt därutöver åsyfta fördjupning och utvidgning av ele- vernas kunskaper i där angivna ämnen. Sagda undervisning meddelas till större delen under vinterhalvåret och anpassas för övrigt så långt det är möj- ligt efter årstidernas växlingar, varigenom undervisningen i huvudämnena
) kan anknytas till för årstiden aktuella demonstrationer och övningar. ' Vid den praktiska undervisningen skola eleverna övas i förekommande lantmannagöromål. Uppmärksamhet skall ägnas åt utbildningen av elever— nas arbetsfärdighet samt förmåga att rätt bedöma och planlägga olika arbe- ten. Särskilt skall iakttagas, att undervisande handledning lämnas vid arbe- ten, som sådant fordra, samt att eleverna övas att rätt använda de tekniska hjälpmedel, som böra förekomma vid ett rationellt skött jordbruk.
) ( 10 å.
115.
Undervisningen vid lantmannaskola skall vara fördelad mellan de olika ämnena på sådant sätt, att skolans karaktär av yrkesskola för lantbrukare upprätthålles.
Undervisningen i de tillämpade ämnena skall i möjligaste mån anknytas till jordbrukets förhållanden i den bygd, som utgör vederbörande skolas huvudsakliga verksamhetsområde. , I syfte att bereda elev möjlighet att erhålla mera grundlig kunskap i en ) eller flera speciella grenar av lanthushållningen eller dess binäringar, må, ; efter lantbruksstyrelsens medgivande, undervisningen vid huvudkurserna ' ordnas efter olika studielinjer.
12-5.
Undervisningen bör ordnas så, att vid huvudsakligen teoretisk kurs varje elev erhåller omkring sju timmars undervisning dagligen.
I syfte att främja en praktisk inriktning av undervisningen skall till lant- mannaskola höra ett med hänsyn till skolans ändamål och bygdens förhållan— den lämpligt jordbruk (skoljordbruk).
Skoljordbruket, som skall drivas av skolan och förestås av skolans före- ståndare eller, dä-r skolans styrelse på grund av särskilda skäl anser honom böra befrias därifrån, av någon av skolans lärare, skall stå i undervisning- , ens tjänst och i den utsträckning, så befinnes lämpligt, utnyttjas för demon— , strationer och övningar samt utbildning av eleverna i praktiska lantbruksar— l beten.
Ä skoljordbruket böra anordnas demonstrationsförsök till belysande av för i orten betydelsefulla växtodlingsproblem. *
Vid lantmannaskola, som är belägen i sådan trakt av landet, där skogs- skötseln är av stor betydelse för lantbrukets utövare i allmänhet, skall, där å skolegendomen ej finnes för praktisk skogsundervisning lämpligt skogs- , område, sådan undervisning anordnas å annan för ändamålet lämplig egen- i dom i orten. j
Lantmannaskola, som är förlagd till samma plats som lanthushållsskola, är skyldig bereda denna tillfälle till demonstrationer och övningar å skol- jordbruket.
Därest lämpligt skoljordbruk icke kan anskaffas, äger Kungl. Maj :t på framställning av skolans styrelse medgiva befrielse från skyldighet att hava skoljordbruk. I sådant fall skall skolans styrelse träffa avtal med innehavare » av i skolans närhet belägen, för ändamålet lämplig och av lantbruksstyrelsen i godkänd egendom angående disponerande i nödig utsträckning av egendo- *, men för undervisningsändamål. ;
Lantbruksskolor.
14 5.
Den teoretiska undervisningen skall i huvudsak omfatta vad för lantman— naskolas vinterkurs är i 7 ?; föreskrivet, därvid dock särskilt avseende skall i fästas å förhållandena vid större jordbruk. ]
För tillgodoseende av den teoretiska utbildningen skola under den tvååriga i kursen minst 135 hela dagar eller däremot svarande antal halva dagar ägnas * åt lektioner med därtill hörande övningar och demonstrationer samt studie- resor. Av nämnda antal dagar skola minst 35 hela dagar, varav 30 under vin- tern och 5 under sommaren, eller motsvarande antal halva dagar förläggas till första året.
Därutöver bör under första vinterhalvåret för elev, som i huvudsak syssel- sättes med praktiska göromål, teoretisk undervisning i form av övningar och repetitioner anordnas under i regel en timme dagligen.
1"- den ettåriga kursen skola minst 100 hela dagar, varav 90 under vinter— halvåret och 10 under sommarhalvåret, ellerumotsvar'an'de antal halva dagar
ägnas åt teoretisk undervisning i form av lektioner, övningar, demonstrationer och studieresor. Denna undervisning skall företrädesvis ordnas gemensamt med undervisningen för eleverna i den tvååriga kursens äldre avdelning. Undervisningen vid skola bör ordnas så, att under tid, då teoretisk under- visning pågår, varje elev erhåller omkring sju timmars undervisning dagligen.
15 5.
Vid lantbruksskola skall synnerlig uppmärksamhet ägnas åt utbildningen av elevernas arbetsskicklighet samt utvecklandet av deras förmåga att rätt bedöma och planlägga olika arbeten. För ändamålet skola eleverna övas i alla förekommande lantmannagöromål. Härvid skall, med undvikande av ensidigt användande av elevernas arbetskraft, särskilt iakttagas, att undervisande handledning lämnas vid arbeten, som sådant fordra, samt att varje elev övas att rätt använda de tekniska hjälpmedel, som böra förekomma vid ett ratio- nellt skött jordbruk.
Den praktiska undervisningen skall ordnas så, att eleverna dels genom att turvis tjänstgöra såsom arbetsförmän öva sig att fördela och tillse olika arbe- ten, dels under tjänstgöring å magasin eller i förrådsrum grundligt inlära där _ förekommande göromål och dels i samband med sagda arbeten öva sig i fö- ? randet av dagsverkslistor och journaler. Varje elev skall i den tvååriga kursen I under minst 6 veckor och i den ettåriga kursen under minst 3 veckor lämnas i tillfälle att genom särskilt anordnade turer i husdjursstallarna erhålla grund- : lig praktisk insikt i alla olika arbeten vid en väl ordnad husdjursskötsel.
Varje elev skall föra dagboksanteckningar över arbetenas gång och sättet för olika arbetens planläggning och utförande, vilka anteckningar skola på lämpligt sätt kontrolleras av vederbörande lärare.
16 %.
Lantbruksskola skall vara förlagd till en med hänsyn till skolans ändamål lämplig jordbruksegendom, vilken i egenskap av skoljordbruk skall stå i un- dervisningens tjänst och i erforderlig utsträckning utnyttjas för utbildning av eleverna i praktiska lantbruksarbeten samt för i samband med den teoretiska undervisningen anordnade demonstrationer och övningar. Skoljordbruket bör i fråga om utrustning och skötsel kunna tjäna såsom förebild inom orten.
Vid skolan skall bedrivas sådan försöksverksamhet, som kan anses vara för eleverna särskilt lärorik.
, Vid lantbruksskola, som är belägen i sådan trakt av landet, där skogssköt- i seln är av stor betydelse för lantbrukets utövare i allmänhet, skall, där å i skolegendomen ej finnes för praktisk skogsundervisning lämpligt skogsom— | råde, sådan undervisning anordnas å annan för ändamålet lämplig egendom i i orten. i i l
17 å.
Lantbruksskolas förläggning bestämmes av Kungl. Maj:t efter förslag av lantbruksstyrelsen, som jämväl har att med vederbörande innehavare av egendom, dit förläggningen sker, upprätta kontrakt angående förläggningen.
18 5.
Vid halvårskurs skall, därest lantbruksstyrelsen ej annorlunda föreskriver, i huvudsak meddelas undervisning i:
1) Närings-, födoämnes- och matlagningslära: näringsämnenas förekomst, egenskaper och betydelse; ämnesomsättningen; översikt över födoämnena, de- ras sammansättning, näringsvärde och pris med särskild vikt lagd vid de in- hemska lantbruksprodukterna; födoämnenas sammanställning på matsedeln samt deras tillagning och förvaring.
2) Hemmets ekonomi: jordbruksproduktionen och kvinnans insats däri; föreningsrörelsens betydelse för jordbrukarna; varukännedom; produkternas användning i eget hushåll och försäljning; hemmets ekonomi, budgetberäk- ningar, personliga räkenskaper.
3) Hälsolära och barnavård: människokroppens byggnad; personlig hy- gien, bostadshygien, arbetshygien; första hjälpen vid olycksfall, de vanligaste sjukdomarna, sjukvård i hemmet; barnavård.
4) Hemvård: bostadens inredning och utrustning samt underhåll; inventa- rier och deras vård, hemkultur, tvätt, mangling, strykning.
5) Husdjurslå'ra och mjölkhushållning: husdjurens anatomi och fysiologi; avel och raser; olika fodermedel, deras sammansättning, värde och använd- ning; husdjurens uppfödning och skötsel; ladugårdshygien och sjukvård; mjölkningsarbetets utförande, mjölkens sammansättning, egenskaper, be- handling och användning.
6) Trädgårdsskötsel: den mindre trädgårdens anläggning; köksväxtodling; odling av bärbuskar och fruktträd; prydnadsväxter; trädgårdsalstrens värde och användning.
7) Slöjd: sömnad och vävning; underhåll av hemmets inventarier, kläder och dylikt; sömnads- och vävnadslära.
8) Medborgarkunslcap: staten och dess organ; den borgerliga och kyrkliga kommunen samt dess beslutande och förvaltande organ; inkomst- och ut- giftsstater; skatter och självdeklaration.
I ämnen av speciell karaktär, vilka hava anknytning till lanthushållet, må anordnas föreläsningar, enstaka eller i kortare serier.
19 å.
Vid årskurs skall undervisningen omfatta vad för halvårskurs är i 18 å föreskrivet samt därutöver åsyfta fördjupning och utvidgning av elevernas kunskaper i där angivna ämnen, särskilt i de ämnen, som för elevernas fram- tida praktiska verksamhet äro framför andra av betydelse.
20 å.
Undervisningen i de olika läroämnena skall främst anknyta till förhållan- dena i den bygd, som utgör vederbörande skolas huvudsakliga verksamhets- område.
Undervisningen bör ordnas så, att varje elev vid sidan av praktiska öv— ningar erhåller omkring tolv timmars teoretisk undervisning i veckan.
22 %.
I syfte att främja en praktisk inriktning av undervisningen skall till lant- hushållskola höra ett med hänsyn till skolans ändamål och bygdens förhål- landen lämpligt jordbruk.
Skoljordbruket skall stå i undervisningens tjänst och i den utsträckning, så befinnes lämpligt, utnyttjas för demonstrationer och övningar.
Därest vid lanthushållsskola särskilda svårigheter möta för anskaffande av lämpligt skoljordbruk, må Kungl. Maj:t på ansökan av skolans styrelse med- giva skolan befrielse från skyldigheten att vara försedd med skoljordbruk. I i _ sådant fall bör skolans styrelse söka träffa avtal med innehavare av i skolans ) närhet belägen, för ändamålet lämplig och av lantbruksstyrelsen godkänd
egendom angående disponerande i nödig utsträckning av egendomen för un- dervisningsändamål. Kan behovet av skoljordbruk på nu angivet sätt icke tillgodoses, skall skolan i varje fall hava erforderliga anläggningar för åstad- kommande av en tillfredsställande praktisk undervisning i trädgårdsskötsel och smådjursskötsel. & Då lanthushållsskola är förlagd till samma plats som lantmannaskola och * till denna hör skoljordbruk, må detta kunna godkännas såsom skoljordbruk jämväl för lanthushållsskolan. Därvid skall dock gälla vad i nästföregående stycke sägs beträffande särskilda anläggningar vid lanthushållsskola.
Gemensamma bestämmelser.
23 &. Genom gymnastik- och idrottsövningar bör sörjas för elevernas sunda kroppsutveckling. På lantbruksstyrelsens prövning må bero, huruvida, då gymnastikunder- visning av särskilda skäl icke kan anordnas, denna undervisning må kunna ersättas genom lämpliga kroppsövningar av annat slag.
24 %.
Undervisningen vid lantbruksundervisningsanstalt bör givas en praktisk inriktning och i möjligaste mån taga sikte på de kunskapsområden, som äro ; av väsentlig betydelse för jordbrukets utövare. ) Undervisningen skall, allt efter ämnets art, meddelas i form av lektioner ) och övningar, demonstrationer och exkursioner samt — i därför anpassade ) kurser —— övningar i förekommande lantmanna- respektive hushållsgöromål; * den skall ock förenas med repetitioner och förhör samt, i därför ägnade kur- ) ser, praktiska prov.
Vid undervisningen höra, i den mån så befinnes lämpligt, sådana arbets- former komma till användning, som kunna vara ägnade att befrämja elever- nas självverksamhet.
Likaledes bör, så långt detta är görligt, elevernas medverkan tagas i an- språk för sådana uppgifter i fråga om ordningen och arbetet inom skolan, vilka kunna verka uppfostrande på eleverna och främja deras sedliga och sociala utveckling.
25 &.
Undervisningsplan, upptagande kursens längd, lärarnas undervisning i oli- ka läroämnen och det ungefärliga antal lärotimmar, som skall ägnas åt varje ämne, fastställes av lantbruksstyrelsen efter förslag av lantbruksundervis- ningsanstaltens styrelse. Sådan undervisningsplan skall lända till efterföljd, intill dess ändring däri blivit av lantbruksstyrelsen fastställd.
Arbetsordning för de olika kurserna fastställes av lantbruksundervisnings— — anstaltens styrelse efter förslag av lärarrådet.
26 %.
Lantbruksundervisningsanstalt skall vara försedd med lämpliga lokaler och inventarier samt nödig undervisningsmateriel.
Vid lantbruksundervisningsanstalt skall finnas bibliotek för lärare och ele— ver. I detta bör ingå ett urval lämpliga uppslagsböcker. Där så kan ske, bör för eleverna vara anordnat särskilt läsrum.
Elev skall i den utsträckning, som må anses lämplig, äga begagna lant— bruksundervisningsanstaltens undervisningsmateriel på tider och villkor, som föreståndaren bestämmer.
27 5. Så vitt möjligt är, skola inom skolbyggnaden eller i dess omedelbara närhet finnas skolan tillhöriga, tjänliga bostäder för lärare och elever.
28 &.
Tillfälle bör beredas eleverna vid lantbruksundervisningsanstalt att genom studieresor under lärares ledning komplettera de vid skolan vunna kunska- perna. Sålunda böra eleverna vid lantmanna- och lantbruksskola få besöka välskötta lantbruk för studium av jordbruket och husdjursskötseln, skogs- skötseln samt lantbrukets binäringar. Dessa studieresor höra om möjligt även utsträckas till industriella anläggningar, därvid i första hand böra besökas sådana anläggningar, som avse förädling av jordbrukets och skogsbrukets produkter eller framställning av förnödenheter för jordbruket. Eleverna vid lanthushållsskola böra få studera välskötta lanthushåll jämte lantbrukets bi- näringar, ävensom, där så lämpligen kan ske, sådana inrättningar och in- dustriella anläggningar, som för elevernas utbildning erbjuda särskilt in- tresse.
!
29 5.
Vid lantbruksundervisningsanstalt skall föras dagbok enligt av lantbruks— styrelsen fastställt formulär, vari av läraren antecknas kort uppgift om den å lärorummet under varje lektion meddelade undervisningen samt om demon- strationer och övningar utom lärorummet jämte studieresor, företagna under lärares ledning, ävensom i förekommande fall uppgift huru varje elev varit sysselsatt med praktiska arbeten.
30 å.
, Vid slutet av kurs anordnas offentlig avslutning. i Efter genomgången kurs erhåller elev avgångsbetyg, avfattat enligt av lant- bruksstyrelsen fastställt formulär, samt undertecknat av skolans förestån- dare.
III. Elever.
31 %.
Elever antagas av skolans styrelse på förslag av föreståndaren.
32 å.
*, 1 mom. För vinnande av inträde såsom elev vid lantbruksundervisningsan- stalt fordras, därest lantbruksstyrelsen icke för särskild undervisningsanstalt annorlunda föreskrivit,
att hava genomgått folkskola eller ock på annat sätt hava förvärvat mot- svarande kunskapsmått,
samt därutöver beträffande
a) lantmannaskola:
att hava under minst ett år varit sysselsatt med lantbruksarbete; samt att hava fyllt 18 år;
b) lantbruksskola.-
att vara fri från påvisbara sjukdomsanlag och lyten; att äga tillräckliga kroppskrafter för utförande av lantbruksarbete; att under minst ett år hava varit sysselsatt med dylikt arbete; samt att hava fyllt 18 år;
c) lanthushållsskola:
att hava fyllt 17 år.
i Där särskilda skäl föreligga, må, utan hinder av vad under a) och c) stad- _ gas angående minimiålder, vid lantmannaskola kunna intagas elev, som fyllt * 17 år, samt vid lanthushållsskola elev, som fyllt 16 år. I 2 mom. För vinnande av inträde i fortsättningskurs vid lantmannaskola i erfordras att hava genomgåt vinterkurs eller ock på annat sätt hava förvärvat ' motsvarande kunskapsm-ått.
3 mom. För vinnande av inträde i ettårig kurs vid lantbruksskola fordras, utöver vad i 1 mom. om inträde vid lantbruksskola sägs, att hava förvärvat
sådana teoretiska kunskaper i svenska språket, räkning och geometri samt naturlära, som efter skolstyrelsens prövning finnes motsvara under huvudkur- sens första arbetsår inhämtade kunskaper i dessa ämnen.
33 å. ! Ansökning om inträde skall ställas till skolans styrelse. Vid ansökningen i skola fogas behöriga intyg för styrkande av att sökanden uppfyller inträdes- [ fordringarna. 34 å. Bland inträdessökande äger den företräde, som under längre tid med goda vitsord deltagit i praktiskt arbete inom lantbruk respektive lanthushåll.
35 å. Undervisningen skall vara avgiftsfri. Elev vid lantmannaskola och lanthushållsskola bekostar själv sitt uppe-
hälle vid skolan ävensom bostad. _ Elev. vid lantbruksskola erhåller vid skolan kost, bostad med värme och i lyse samt läkarvård, elev i tvåårig kurs avgiftsfritt och elev i ettårig kurs 1 mot den avgift, som lantbruksstyrelsen på förslag av skolans styrelse be- | stämmer. i
36 g. ! Elev skall iakttaga ett oförvitligt uppförande och ställa sig till efterrättelse I av skolans styrelse fastställda ordningsstadgar samt av föreståndare eller lä- rare givna föreskrifter. » ' | Elev, som är lättjefull eller ohörsam eller eljest gör sig skyldig till ovärdigt ! uppförande, må av föreståndaren tilldelas varning inför 'lärarrådet. I Har den felande icke låtit sig därav rätta eller har han begått förseelse av j svårare beskaffenhet, må han kunna av styrelsen skiljas från skolan.
IV. Föreståndare, lärare och lärarråd. 1 37 g. ]
Vid varje skola skall finnas en föreståndare, benämnd rektor, som leder, deltager i och ansvarar för undervisningen, samt det antal förste lärare, andre lärare och speciallärare, som kräves för undervisningens behöriga upp- rätthållande.
38 %.
För behörighet till befattning som föreståndare, förste och andre lärare samt speciallärare ävensom för den ordning, i vilken dylik befattning till- sättes och entledigas m. m. gäller vad härom stadgas i reglementet den 19 angående avlöning till befattningshavare hos hushållningssällskap och vid statsunderstödd lantbruksundervisningsanstalt m. m.
39 %.
Föreståndaren åligger att vaka däröver, att skolans verksamhet behörigen fortgår efter denna stadga och andra gällande föreskrifter samt att såväl lä- rare som elever fullgöra sina skyldigheter.
Föreståndaren bör därför tid efter annan närvara vid lärares undervisning samt, då han därtill finner anledning, samråda med läraren om de förhållan— den han iakttagit ävensom lämna erforderliga föreskrifter, råd och upplys- ningar, samt särskilt ägna uppmärksamhet däråt, att yngre och mera oerfar— na lärare erhålla den handledning, av vilken de kunna finnas vara i behov.
I all sin verksamhet bör föreståndaren låta sig angeläget vara att befordra samarbete och samförstånd med skolans ledning och mellan skolans lärare inbördes.
Föreståndaren bör på lämpligt sätt inom den trakt, där skolan har sin verksamhet, sprida upplysning bland den uppväxande lantbruksungdomen om skolans betydelse för yrkesutbildningen och karaktärsdaningen.
Föreståndaren åligger vidare: 1) att under styrelsens inseende handhava skolans ekonomi, därest sty- relsen icke annorlunda beslutar;
2) att vara ordförande i skolans lärarråd; 3) att sammankalla lärarrådet minst en gång i månaden under varjeläro- kurs;
4) att för styrelsen anmäla, om anledning till anmärkning finnes mot nå- gon lärare; -
5) att vid början av varje kurs till lantbruksstyrelsen meddela antalet ele- ver i pågående kurs;
6) att såväl inom som utom skolan utöva tillsyn över eleverna och i före- kommande fall tilldela elev varning ävensom att för styrelsen anmäla, när anledning till elevs skiljande från skolan förekommer;
7) att mottaga alla till skolan eller dess styrelse ställda skrivelser och över dem föra diarium; »
8) att föra protokoll vid styrelsens sammanträden, där ej styrelsen annor- lunda bestämmer, samt att uppsätta avgående skrivelser och över dessa föra diarium;
9) att enligt av lantbruksstyrelsen fastställt formulär föra matrikel över skolans elever samt liggare över dem tilldelade avgångsbetyg;
10) att årligen inom tid, som styrelsen bestämmer, till denna avgiva be- rättelse om skolans verksamhet under föregående läsår; -
11) att, där icke av styrelsen eller eljest i vederbörlig ordning annorlunda bestämmes, handhava ledningen av till skolan förlagda särskilda undervis- nings- och utbildningskurser ävensom vid skolan anordnad försöksverksam- het, samt
12) att handhava skötseln av skoljordbruket, såvitt ej styrelsen därtill ut- sett annan lärare vid skolan.
40 5. Lärare åligger att med noggrannhet och nit fullgöra sina skyldigheter enligt denna stadga samt i övrigt ställa sig till noggrann efterrättelse de föreskrifter rörande verksamheten vid skolan, som av skolans styrelse eller föreståndare meddelas. 41 å.
Varje lärare hör till förverkligande av skolans uppgift vinnlägga sig om ett gott samarbete med föreståndare och medlärare.
Lärare bör alltid beakta det ansvar, som följer med uppgiften att hand- leda ungdom, samt att det mål, skolan har att främja, säkrast vinnes genom lärarens eget föredöme och en förtroendefull samvaro med eleverna även utom lärorummet.
42 &.
Utöver de göromål, som i övrigt ankomma på föreståndare och förste lärare vid lantmannaskola och lantbruksskola, skall under tid, då huvudsakligen teoretisk undervisning meddelas, undervisningsskyldighet i följande omfatt- ning åligga dem: föreståndare vid lantmannaskola ............... '. .. 14—20 timmar per vecka lärare » > .................. 20—24 » > >> föreståndare » lantbruksskola .................. 10—12 » » » lärare » » .................. 16—20 » » »
Då särskilda skäl därtill föranleda, må lantbruksstyrelsen i samband med fastställande av förslag till undervisningsplan medgiva minskning i ovan angivna undervisningsskyldighet.
43 %.
Föreståndare, förste och andre lärare utgöra tillsammans skolans lärarråd. Annan lärare än i första stycket sägs äger deltaga i lärarrådets överlägg- ningar och beslut vid de tillfällen, då frågor förekomma, som angå hans ämnen samt ordning och tukt eller utdelande av belöningar och understöd.
Lärarrådet åligger: 1) att på föreståndarens kallelse sammanträda för överläggning om ele- vernas framsteg, flit och uppförande, om åtgärder till främjande av under— visningen samt om vad i övrigt kan lända till gagn för skolan;
2) att uppgöra förslag till undervisnings- och timplan, ordningsstadgar samt lärarnas tjänstgöring m. m., vilka förslag skola underställas prövning av skolans styrelse; samt
3) att avgiva yttrande i de frågor rörande skolans verksamhet, som hän- skjutas till lärarrådet.
Vidare åligger det lärarrådet vid lantmannaskola och lantbruksskola att årligen till skolans styrelse inkomma med förslag till den försöksverksamhet, som lämpligen anses böra utföras vid skolegendomen under läsåret.
Vid lärarrådets sammanträden skall genom ordförandens försorg föras
) | ! )
44 %.
Lantbruksundervisningsanstalts styrelse utgöres, där Kungl. Maj:t ej an- norlunda bestämmer, av fem ledamöter, vilka utses på det sätt och för den tid, som av Kungl. Maj:t för varje särskild skola närmare bestämmes-. Minst två ledamöter i lanthushållsskolas styrelse skola vara kvinnor.
Föreståndare, som är ledamot av styrelsen, äger icke deltaga i beslut, som rör föreståndarens rätt och ställning vid skolan.
Där lantmannaskola och lanthushållsskola äro förlagda till samma plats, må utses en för båda skolorna gemensam styrelse.
Styrelsen utser inom sig ordförande och vice ordförande samt inom eller utom styrelsen kassaförvaltare.
Sedan styrelse blivit utsedd, ävensom då förändringar inom densamma ägt rum, skall styrelsen lämna uppgift därom till lantbruksstyrelsen.
För besluts fattande skall minst hälften av styrelsens ledamöter vara när- varande. Beslut om tilldelande av varning åt föreståndare eller lärare även- som beslut om deras skiljande från tjänsten må dock ej fattas, med mindre två tredjedelar av styrelsens ledamöter äro närvarande. Vid omröstning, som utfaller med lika röstetal för olika meningar, gäller den mening, som ordfö- randen biträder.
45 5.
Styrelsen tillkommer: 1) att, under iakttagande av vad därom är särskilt stadgat, antaga och ent- lediga föreståndare och lärare samt bestämma ersättning till speciallärare;
2) att besluta om tjänstledighet och semester åt föreståndare och lärare samt, om så prövas nödigt, förordna om sådan befattnings uppehållande'un— d'er ledigheten ävensom att besluta om tilldelande av varning åt nämnda be- fattningshavare;
3) att på förslag av föreståndaren antaga elever, samt, om så finnes nö- digt, skilja elev från skolan;
4) att hava överinseende över skolans ekonomi; 5) att årligen, efter förslag av föreståndaren, uppgöra inkomst- och utgifts- stat för skolan;
6) att uppgöra förslag till undervisningsplan för skolan samt insända den- samma till lantbruksstyrelsen för fastställelse;
7) att granska och fastställa ordningsstadgar samt arbetsordning för sko- lan ävensom plan för försöksverksamheten;
8) att beträffande lantmannaskola och lanthushållsskola hava överinse- ende över genom skolans försorg anordnad praktisk elevutbildning;
9) att övervaka, att denna stadga och andra för skolan gällande föreskrif— ter efterlevas ävensom att skolans verksamhet ledes i enlighet med dess än- damål;
10) att bestämma dag för början och avslutning av kurs samt därom un— derrätta lantbruksstyrelsen;
11) att årligen före den 15 mars till lantbruksstyrelsen och vederbörande huvudman avgiva berättelse enligt av lantbruksstyrelsen fastställt formulär över skolans verksamhet under senast förflutna läsår; samt
12) att i övrigt på allt sätt främja skolans bästa. Styrelsens ledamöter böra genom besök i skolan och åhörande av under- visningen skaffa sig kännedom om skolans. verksamhet samt, i händelse an- ledning förekommer till anmärkning, därom göra anmälan till styrelsen.
46 %.
Styrelsen äger att, där på grund av rådande smittsam sjukdom bland män- niskor eller husdjur sådant finnes nödigt, efter anmälan av hälsovårdsnämnd eller efter dess hörande, ävensom där annan oförutsedd anledning sådant kräver, förordna, att undervisningen må för viss tid inställas. I fall då skynd- samhet är av nöden med hänsyn till utbruten smittsam sjukdom, som nu nämnts, må styrelsen jämväl utan att avvakta hälsovårdsnämndens yttrande kunna meddela dylikt förordnande efter framställning av läkare eller vete— rinär. I synnerligen brådskande fall äger skolans föreståndare förordna om undervisningens inställande, intill dess Skolstyrelsen kan besluta i saken.
Anmälan om i första stycket avsedd åtgärd skall ofördröjligen göras hos lantbruksstyrelsen.
47 5.
För de medel, skolans styrelse har under sin förvaltning, ansvara styrel- sens ledamöter gemensamt.
Styrelsens räkenskaper och förvaltning skola för varje läsår granskas av revisorer, utsedda på det sätt och till det antal, Kungl. Maj:t för varje sär- skilt fall föreskriver.
Överinseende.
48 %.
Lantbruksundervisningsanstalt står under överinseende av lantbrukssty- relsen, som ock äger utfärda de närmare föreskrifter, vilka kunna erfordras för ordnandet av undervisningen vid anstalten.
VII. Särskilda bestämmelser.
49 g.
1 mom. I syfte att främja en planmässig utveckling av undervisningsverk- samheten på jordbrukets område äger Kungl. Maj:t på framställning av ve- derbörande hus-hållningssällskap och skolstyrelse föreskriva, att lantbruks- undervisningsanstalt inordnas som ett led i vederbörande hushållningssäll- skaps allmänna undervisningsverksamhet. Vid sådan anordning skola gälla följande särskilda bestämmelser:
1. Skolstyrelsen skall till vederbörande hushållningssällskaps förvaltnings- utskott överlämna dels förslag till allmän plan för skolans verksamhet och till undervisningsplan för skolan, dels ock inkomst- och utgiftsstat för sko- lan. Förvaltningsutskottet har därefter att med eget yttrande till lantbruks- styrelsen för fastställelse överlämna skolstyrelsens sagda förslag till allmän plan för skolans verksamhet och till undervisningsplan för skolan.
2. I den mån föreståndare eller förste lärare eller andre lärare icke helt tages i anspråk för skolans verksamhet, åligger det honom att fullgöra de inom hushållningssällskapets verksamhet fallande uppgifter, som förvalt- ningsutskottet må tilldela honom. 2 mom. Samarbete bör i största möjliga utsträckning anordnas mellan ve- derbörande hushållningssällskap och skolstyrelse rörande skolans undervis- ningskurser och verksamhet i övrigt, även där sådan anordning, som i 1 mom. avses, icke genomförts. Samarbete bör jämväl av Skolstyrelsen sökas med skogsvårdsstyrelsen.
50 %. Vad i denna stadga sägs om föreståndare och lärare avser beträffande lant- hushållsskola föreståndarinna och lärarinna.
; 51 g. ) Denna stadga skall i tillämpliga delar gälla jämväl lantbruksskolorna vid Ultuna och Alnarp.
) Denna stadga träder i kraft den 1 november 1943. Genom denna stadga upphäves stadgan den 21 juni 1940 (nr 724) för stats- understödda lantbruksundervisningsanstalter.
) TOLFTE KAPITLET.
) Resekostnads- och traktamentsersa ättning åt befattnings- havare hos hushållningssällskapen och vid lantbruks- undervisningsanstalterna.
I. Nuvarande förhållanden.
Resekostnads- och traktamentsersättning åt befattningshavare hos hus- hållningsSäIIskap utgår i enlighet med kungörelsen den 14 december 1934 (nr 603) i ämnet. Enligt bestämmelserna i sagda kungörelse skall ersättning åt- ) njutas, under iakttagande av vad i kungörelsen stadgas, enligt bestämmelser-
na i allmänna resereglementet. Resekostnads och traktamentsersättningen till nedan angivna befattningshavare utgår högst enligt följande i berörda regle- ) mente angivna rese- och traktamentsklasser:
sekreterare .................................... klass 11 C 1 skattmästare ........... » IID kamrerare .' .................................... » 11 D jordbrukskonsulent .............................. » II D husdjurskonsulent .............................. » II D mejerikonsulent ................................ » II D egnahemskonsulent .............................. » II D kontrollöverassistent med agronomutbildning ........ » II D veterinär ....................................... » II D trädgårdskonsulent (länsträdgårdsmästare) .......... » II E hemkonsulent .................................. » II E fiskeritjänsteman ............................... >> III E vandringsrättare ................................ » III F kontrollöverassistent utan agronomutbildning ...... » 111 F
, För tjänsteförrättning inom eget tjänstgöringsområde och därav föranledd resa gälla emellertid särskilda bestämmelser angående förrättningsman till- kommande resekostnads- och traktamentsersättning. Sålunda hava för dylika förrättningar och resor traktamentsersättningarna i nedan angivna trakta- mentsklasser begränsats till högst följande belopp:
för dag för natt dygn klass C ........... 9 kronor 4 kronor 13 kronor » D ........... 8 » 3 » 11 » » E ........... G » 3 >> 49 » » F ........... 4 » 3 » 7 »
Vidare får vid förrättningar och resor inom eget tjänstgöringsområde trakta- mentsersättning icke utgå för dag, varav högst sex timmar tagits i anspråk för resa eller förrättning. Om fri kost åtnjutes enligt gällande bestämmelser utgår dagtraktamentet vid dylika förrättningar och resor med högst hälften av det belopp, som eljest skulle utgått. I allmänna resereglementet upptagna s. k. kilometerpenningar utgå vidare icke. För färd med velociped, även om denna är försedd med motoranordning, utgår ersättning med högst 10 öre för kilometer av den tillryggalagda våglängden, dock i varje fall endast då väg- längden överstiger 5 kilometer. 4
Resekostnadsersättning utgår vid förrättningar och resor, som nyss nämnts, icke för färd,_som skett till fots eller medelst skidor eller rodd eller med trans- portmedel, som kostnadsfritt tillhandahållits förrättningsmannen, dock att hushållningssällskap må ersätta förrättningsmannen för de direkta utgifter, som han styrker sig hava haft i samband med dylik färd, såsom ersättning till roddkarl eller för transport av personlig utrustning.
Om vid sådan förrättningsresa inom eget tjänstgöringsområde, vari deltaga två eller flera personer, användes automobil, som tillhör eller eljest dispone- ras av någon av förrättningsmännen, skall denne mot åtnjutande av, förutom ersättning som stadgas vid resa med egen automobil, en ytterligare gottgörel- se av 5 öre för kilometer och person, vara skyldig skjutsa övriga förrättnings- män i den utsträckning utrymmet i automobilen medgi.er.
Enligt ifrågavarande kungörelse äger hushållningssällskap medgiva, att för tjänsteresa, som företages med eget motorfordon, må, oaktat förrättningsman- nen eljest icke skulle varit berättigad till ersättning för sådant färdsätt, till förrättningsmannen utgå resekostnadsersättning, jämväl i form av fast rese- kostnadsanslag för månad eller år, motsvarande förrättningsmannens verk- liga av resan föranledda kostnader för fordonet, dock högst vad förrättnings- mannen skulle hava uppburit, därest ersättning för angivna färdsätt beräk- nats enligt kungörelsen. Närmare föreskrifter härom utfärdas av vederböran— de hushållningssällskap.
I tidigare omnämnd enquéte hava hushållningssällskapen lämnat uppgif- ter jämväl härutinnan. Dessa uppgifter hänföra sig till år 1939. På grund av tidsläget hava vissa hushållningssällskap sedermela ändrat dessa bestäm- melser, särskilt då fråga varit om gengasdrivna motorfordon. Då dessa änd- ringar i regel torde få anses hava tillfällig giltighet, har utredningen ej an- sett nödigt att här redogöra för desamma.
Av sagda enquete framgår, att ersättning för resa med egen bil vanligen ut- går dels såsom ett fast årligt anslag och dels såsom ersättning för tillrygga- lagt antal kilometer. Ersättningsgrunderna variera emellertid såväl från ett
hushållningssällskap till ett annat som med vederbörande befattningshavares tjänsteställning. För konsulenter och med dem i tjänstehänseende likställda varierar det fasta anslaget per år i de fall, då ersättning för tillryggalagd vägsträcka utgår med 10 öre per kilometer, från 1 200 kronor till 1 500 kro- nor. Utgår högre ersättning än 10 öre per tillryggal'agd kilometer minskas det fasta anslaget i ungefär motsvarande grad. Hos ett hushållningssällskap 111- går till konsulent jämte fast anslag av 1 200 kronor per år en kilometerer- sättning av 15 öre samt hos ett annat sällskap ett fast årsanslag av 1 000 kro- nor och kilometerersättning med 20 öre. Två hushållningssällskap hava upp- delat reseersättningen efter årstiden så, att ersättningen utöver det fasta års- anslaget under vintermånaderna utgår efter en 50 procent högre taxa än un- der övriga månader.
Till vandringsrättare och med dem i tjänstehänseende jämställda utgår — med undantag för två hushållningssällskap, hos vilka alla befattningshavare erhålla reseersättning vid färd i egen bil efter enahanda grunder — dylik ersättning med lägre belopp än till konsulenter. I regel är det fasta anslaget lägst 500 och högst 1 000 kronor per år, medan kilometerersättningen utgår med samma belopp som till konsulenterna. Hos ett hushållningssällskap er- hålla vandringsrättarna endast fast årsanslag av 900 kronor.
Hos fyra hushållningssällskap erhålla konsulenter och likställda intet fast anslag för hållande av egen bil utan endast ersättning för antalet tillrygga- lagda kilometer med 30 öre per kilometer antingen för obegränsat antal kilo- meter (två hushållningssällskap) eller för ett begränsat antal kilometer (lika- ledes två hushållningssällskap). Där begränsning tillämpas, utgår en lägre er- sättning än 30 öre per kilometer för det antal kilometer, varmed gränsen överskrides. Hos ett hushållningssällskap utgår i obegränsad utsträckning 25 öre per kilometer. Ett hushållningssällskap har fastställt, att fast anslag för tjänsteresa med egen bil skall utgå endast till sådan befattningshavare, som i tjänsten färdas minst 6 500 kilometer per år.
I fråga om bestämmelser rörande granskning av resplaner hava i svaren till ovannämnda enquéte tolv hushållningssällskap uppgivit, att dylika be- stämmelser saknas. Hos övriga hushållningssällskap granskar vanligen sekre- teraren ensam resplanerna. Hos ett hushållningssällskap granskas konsulents resplaner av förvaltningsutskottet, fiskeriinstruktörs av fiskevårdsnämnden samt vandringsrättares av jordbrukskonsulent.
Granskning av reseräkningar sker hos 18 hushållningssällskap av sekre- teraren, vanligen med hjälp av dagboksanteckningar, som förrättningsman- nen ålagts att föra. I fyra fall granskar sekreteraren reseräkningarna gemen- samt med jordbrukskonsulent, skattmästare eller kamrer. I en del fall före- kommer en förhandsgranskning av jordbrukskonsulent eller liknande tjänste- man och slutlig granskning av sekreteraren. Hos två hushållningssällskap granskas sekreterarens reseräkningar av förvaltnings-utskottets ordförande. Endast hos fyra hushållningssällskap granskar sekreteraren icke reseräk- ningarna. I dessa fall sker granskningen av skattmästare, kamrerare eller bok- hållare.
( i | | | | ! l i l l l l 1
De totala resekostnads- och traktamentsersättningarna för samtliga hus- hållningssällskap uppgingo år 1939 till i runt tal 1 102 300 kronor.
Om man jämför olika hushållningssällskaps resekostnads- och trakta- mentsersättningar med de totalbelopp, som av hushållningssällskapen ut- givits i i löneersättningar, visar det sig, att förstnämnda ersättningar äro relativt låga i de typiska jordbruksdistrikten, där i regel kommunikations— möjligheterna äro jämförelsevis goda, såsom inom Stockholms läns och stads, Uppsala, Östergötlands, Malmöhus och Skaraborgs läns hushållnings- sällskaps områden. Däremot äro resekostnadsersättningarna relativt höga inom de mera utpräglade småbrukarelänen såsom inom Jönköpings läns, Göteborgs och Bohus läns, Älvsborgs läns norra, Värmlands läns och Örebro läns hushållningssällskaps områden samt de norrländska hushållningssäll— skapsområdena. I övrigt må härutinnan hänvisas till följande sammanställ— ning:
Total resekostnads- och traktaments-
Hushållnlngssällskap ersättning 1939 kronor (av- rundade tal)
Stockholms läns och stads ............................ 38200 Uppsala läns . ...................................... 24800 Södermanlands läns .................................. 46 200 Östergötlands läns . .................................. 86000 Jönköpings läns . .................................... 48400 , Kronobergs läns . .................................... 30800 Kalmar läns norra .................................. 23 700 » » södra .................................. 27 300 Gotlands läns . ...................................... 15900 Blekinge läns . ...................................... 28 700 Kristianstads läns .................................... 49 000 Malmöhus läns ...................................... 38 000 Hallands läns . ...................................... 52 400 Göteborgs och Bohus läns ............................ 46 100 Älvsborgs läns norra ................................ 45 000 » » södra ................................ 26800 Skaraborgs läns ...................................... 70 000 Värmlands läns ...................................... 50 000 Örebro läns ........................................ 55 500 Västmanlands läns . .................................. 29300 Kopparbergs läns .................................... 29 900 Gävleborgs läns ...................................... 42 000 Västernorrlands läns .................................. 38 000 Jämtlands läns ......................... . ............. 32 200 Västerbottens läns .................................... 62 000 Norrbottens läns ..................................... 66 100
Kronor 1 102 300.
Med avseende å de sammanlagda resekostnads- och traktamentsersättning- arna till olika befattningshavare må hänvisas till följande sammanställning, utvisande medeltal av ifrågavarande ersättningar till samtliga inom vissa grupper av befattningshavare hos de olika hushållningssällskapen anställda tjänstemännen år 1939 (till jämna kronor avrundade belopp):
1 Tjänsten uppdelad på skilda befattningshavare under året.
Hushållningssä llskap Sekreterare 353533]? Tgägfåå (115;— Väggfärg?" Stockholms läns och stads ............. 362 2 993 1 042 2 923 Uppsala läns .......................... 479 529 2 636 3 065 Södermanlands läns ................... 2 700 3 370 1 728 3 615 Östergötlands läns ..................... 1 291 3 791 1 446 3 501 Jönköpings läns ....................... 449 3 591 3 189 3 251 Kronobergs läns ....................... 413 6 778 2 304 2 795 Kalmar läns norra .................... 1 048 3 736 3 086 2 325
) 1 södra .................... 560 3 808 1 181 2 082 Gotlands läns ......................... 200 4 647 2 001 3 885 Blekinge läns ......................... 490 3 558 —— 3 634 Kristianstads läns ..................... 1 025 3 773 4 411 3 256 Malmöhus läns ........................ 279 4 786 419 724 Hallands läns ........................ 3 717 4 969 3 587 2 550 Göteborgs o. Bohus läns ............... 707 4 249 3 239 3 503 Älvsborgs läns norra .................. 2 786 6 041 4 548 4 087
» » södra .................. 4 096 2 803 2006 2 699 Skaraborgs läns ....................... 491 4 856 1 098 3 256 Värmlands läns ....................... 1 001 3 271 5 111 2 767 Örebro 'läns ........................... 938 4 350 ' — 3 550 Västmanlands läns .................... 71 2 558 2 700' 2 635 Kopparbergs läns ...................... 1 838 2 305 2 142 2 291 Gävleborgs läns ....................... 2 114 3 234 1 400 1 519 Västernorrlands läns ................... 716 3 602 2 813 1 546 Jämtlands läns ........................ 2 648 4 590 3 226 1 912 Västerbottens läns ..................... 673 3 883 2 500 1 216 Norrbottens läns ...................... 1 618 3 694 1 569 900 Medeltal 1 258 3 846 2 376 2 125
För lantbruksundervisningsanstaliernas befattningshavare finnas för när- varande inga av Kungl. Maj:t utfärdade bestämmelser rörande resekostnads- och traktamentsersättningar.
II. Utredningens synpunkter och förslag.
Nu gällande bestämmelser rörande resekostnads- och traktamentsersätt- ningar till hushållningssällskapens befattningshavare, meddelade i förenämn— da kungörelse den 14 december 1934, tarva enligt utredningens mening i vissa delar ändringar och kompletteringar av ganska omfattande natur. Med hän- syn härtill har utredningen upprättat förslag till ny kungörelse i ämnet, in- taget i slutet av detta kapitel.
Enligt sagda förslags 1 % skola bestämmelserna i fråga äga tillämpning med avseende å sådan befattningshavare hos hushållningssällskapen, som upp- tages i gällande tjänsteförteckning. För annan befattningshavare hos hus— hållningssällskap torde sällskapets förvaltningsutskott (jämför 5 &) böra äga utfärda föreskrifter. Vidare synes utredningen lämpligt, att kungörelsens be— stämmelser skola gälla även vid statsunderstödd lantbruksundervisningsan— stalt anställd, i gällande tjänsteförteckning upptagen befattningshavare med helårstjänstgöring. Ifråga om andra befattningshavare vid skolorna synas däremot skäl icke föreligga att bestämmelser utfärdats av Kungl. Maj:t. Före- skrifter härutinnan torde böra ankomma på vederbörande skolstyrelse att utfärda (jämför 5 g).
Enligt utredningens mening är det i princip skäligt, att ifrågavarande be- fattningshavare placeras i samma rese- och traktamentsklasser som befatt- ningshavare i statens tjänst -i motsvarande löneställning. Enligt kungörelsen den 27 juni 1929 (nr 211) med tilläggsbestämmelser till allmänna reseregle- mentet med däri senare vidtagna ändringar skola tjänstemän, som enligt civila avlöningsreglementet äro hänförda till nedanstående lönegrader, erhålla resekostnads— och traktamentsersättning enligt i regel följande rese— och trak— tamentsklasser, nämligen
lönegrad A 1—6 : rese- och traktamentsklass III F
» A 7—12: » » » III E » A 13— 16: » » » II E » A 17—23: ) » > II D » A 24—28: >> » » II C
Utredningen får i anslutning härtill föreslå den placering av förevarande befattningshavare i rese- och traktamentsklasser, som framgår av följande sammanställning:
Skrivbiträde ................................ Kontorsbiträde ............................. Vaktmästare ........... . ............ . ....... Heminstruktör ............................ . . Slöjdinstruktör (kvinnlig) .................... Bokförare ..................................
Slöjdinstruktör (manlig) .....................
Fiskeriinstruktör .......... . ..... . ...........
Ungdomslnstruktör ...... . . . . . . ..............
Trädgårdsinstruktör ......................... Byggnadstnstruktör ......................... ' Husdjursinstruktör .......................... Jordbruksinstruktör . . ..... . ............. . . . . Andra slöjdkonsulent (kvinnlig) . . . . . . . . . . . . . . Andra hemkonsulent ........................ Andra lärarinna vid lanthushållsskola med helårstjänstgöring ......................... Andre slöjdkonsulent (manlig) ............... Första slöjdkonsulent (kvinnlig) . ....... . . . . . . Andre ungdomskonsulent . . . . . . . . . . . . . . . ..... Andre trädgårdskonsulent .................... Andre byggnadskonsulent .................... Andre husdjurskonsulent . . . .' ................ Andre jordbrukskonsulent ............ . . . . . . . Andre lärare vid lantmannaskola med helårs- tjänstgöring ................. . ............ Andre lärare vid lantbruksskola ..... . ....... Kamrer .......... . ................ Första lärarinna vid lanthushållsskola med helårstjänstgöring .......................... Första hemkonsulent ........................ Förste slöjdkonsulent (manlig) ............... Förste ungdomskonsulent .................... Förste trädgårdskonsulent ............. . ...... Förste byggnadskonsulent ................... Förste husdjurskonsulent ..................... Förste jordbrukskonsulent ................... Förste lärare vid lantmannaskola med helårs- tjänstgöring ............................... Förste lärare vid lantbruksskola ............. Rektor vid lanthushållsskola med helårstjänst- göring . . . ................. . ............... Rektor vid lantmannaskola med helårstjänst- göring ......................... . .......... Rektor vid lantbruksskola ................... Lantbruksdirektör ..........................
Placering i rese- och traktamentsklass
elriligt löåie- stä nin , ärest . nu?.lälfååde beseråslsema utråfåååtgen. bestämmelser for c1v1lforvalt— förslag ningens tjänste— män tillämpas -— III F III F _— III F 111 F — III F III F _ III F III F — III F 111 F — 111 E III F _— 111 E III F 111 E II E 111 F 111 P II E III F 111 F 11 E III F III F 11 E III F III F 11 E III F 111 F II E 111 F — III E 111 E — III E 111 E -- III E III E -— II E 11 E —- II E 11 E — 11 E II.E —- 11 D 11 E — II D ' 11 E —- 11 D II E -—- 11' D 11 F. —— II D 11 E — 11 D 11 E 11 D 11 D 11 D _. 11 E 11 D II E Il E 11 D ... 11 D 11 D _ 11 D 11 D II E II D 11 D _. -11 C 11 D II D 11 C 11 D 11 D 11 C II D _. 11 C 11 D _. 11 C 11 D _ 11 D 11 C _ 11 (; 11 C _ 11 C 11 C II C 11 C 11 C
Såsom av sammanställningen framgår har utredningen ifråga om vissa be- fattningar tunnit skäl föreligga att göra avsteg från nyssnämnda princip.
Samtliga instruktörer hava sålunda föreslagits till placering i klass III F eller samma klass som de nuvarande vandringsrättarna äro placerade i, ehuru vissa av instruktörerna med hänsyn till lönegradsplaceringen kunde hava placerats i klass 11 E. Nedflyttningen synes emellertid skälig, dels av den anledningen., att deras resor i regel torde bliva relativt korta —- i varje fall gäller detta instruktörer, som erhålla mindre tjänstgöringsdistrikt än hushåll- ningssällskaps område — och möjligheter för dem att resa till bostadsor- ten på kvällarna ofta torde komma att förefinnas, dels med hänsyn till önsk- värdheten av samma rese- och traktamentsersättning för samtliga instruk- törer.
Samtliga i regel manliga andre konsulenter hava föreslagits till placeringi klass II E, ehuru vissa av dem kunde hänförts till klass II D. Detsamma gäller andre lärare vid skolorna. Såsom motivering må påpekas, att ifrågavarande befattningar i regel torde bliva besatta med unga innehavare och i allmänhet komma att betraktas som övergångstjänster.
För förste konsulenterna —— utom kvinnlig första slöjdkonsulent —— har föreslagits placering i klass II D, ehuru vissa av dem kunde hänförts till klass 11 C och första hemkonsulent till klass II E. Det har nämligen synts utred— ningen önskvärt, att flertalet förste konsulenter resa mot samma ersättning. Första konsulenten i kvinnlig slöjd torde med hänsyn 'till tjänstgöringens art böra placeras i II E. Första lärarinna vid lanthushållsskola med helårstjänst- göring har i utredningens förslag placerats i klass II D, vilket med hänsyn till den för första hemkonsulenten förordade placeringen torde vara skäligt. Av liknande anledning har jämväl förste lärare vid lantmannaskola med hel- årstjänstgöring och vid lantbruksskola placerats i nyssnämnda klass, ehuru de med hänsyn till lönegradsplacering kunde hava hänförts till klass 11 C.
Slutligen synes rektor vid lanthushållsskola med .helårstjänstgöring skäligen böra hänföras till klass II C, eh-uru den förordade lönegradsplaceringen skulle berättiga till placering allenast i klass 11 D.
Även om utredningen sålunda vill förorda .ovan angivna placering i rese— och traktamentsklasser, synes utredningen dock motiverat, att traktaments— ersättningen utgår med något nedsatt belopp vid förrättningar och resor inom eget tjänstgöringsområde, vilket ifråga om befattningshavare vid lant- bruksundervisningsanstalt torde få anses utgöra det hushållningssällskaps område, inom vilket anstalten är belägen. En dylik begränsning av trakta- mentsersättningen finnes såsom tidigare nämnts redan nu.
Innan utredningen framlägger förslag härutinnan, må emellertid följande uppgifter lämnas rörande nuvarande. traktamentsersättningar för vissa be— fattningshavare vid resor och förrättningar inom eget tjänstgöringsområde:1
1 I detta sammanhang avses förhållandena i juni 1942.
Befattningshavare vid rikets allmänna kartverks fältarbeten ..................................
Länsarkitekt ..................................
Befattningshavare vid rikets allmänna kartverks fältarbeten ..................................
Biträdande länsarkitekt ........................ Egnahemsdirektör ............................ Länsjägmästare ................................
Befattningshavare vid rikets allmänna kartverks fältarbeten ..................................
Distriktslantmätare ............................ Lantbruksingenjör ............................ Länsarkitektsassistent .......................... Hushållningssällskaps sekreterare . . .Å ........... Egnahemskonsulent ............................
Biträdande länsjägmästare, distriktsjägmästare och därmed jämställda befattningshavare hos skogs- värdsstyrelse ................................ Befattningshavare vid rikets allmänna kartverks fältarbeten ..................................
Dzo .......................................... Extra lantmätare ..............................
Extra lantbruksingenjör, lantbruksstipendiat samt förste assistent, assistent och tekniskt biträde hos lantbruksingenjör ........................
Rit- och skrivblträde hos länsarkitekt ..........
Jordbruks- och husdjurskonsulent samt kamrerare hos hushållningssällskap .................... Lantmätarcaspirant och tekniskt biträde hos lant- mätare ....................................
Annan befattningshavare hos egnahemsnämnd än egnahemsdirektör och egnahemskonsulent
Trädgårdskonsulent, hemkonsulent och fiskeri- tjänsteman hos hushållningssällskap ..........
Länsskogvaktare .............................. Vandringsrättare ..............................
Traktamente
Lönegrad för dag för natt summa kronor kronor kronor A 30 11 7 18 10 7 17 A 26 9 6 15 A 24 9 6 15 9 6 15 A 23 9 5 14 9 5 14 A 21 8 5 13 8 5 13 8 5 13 8 5 13 9 4 13 A 21 8 4 12 8 4 12 A 15 7 4 11 A 11 7 4 11 7 4 11 7 4 11 A 7 7 4 11 8 3 11 6 4 10 6 4 10 6 3 9 4 3 7 4 3 7
Av ovanstående sammanställning framgår, att hushållningssällskaps så- väl sekreterare som konsulenter i regel hava lägre traktamentsersättningar vid resor inom eget tjänstgöringsområde än motsvarande befattningshavare på andra områden. Särskilt gäller detta traktamentsersättningar för natt, som för nämnda befattningshavare hos sällskapen i regel äro en krona lägre än för jämförliga befattningshavare på andra områden. Enligt de erfarenheter,
som vunnits sedan .nu gällande bestämmelser för hushållningssällskapens befattningshavare utfärdades, är traktamentsersättning för natt med fyra kronor eller därunder allt för låg för att möjliggöra för nu ifrågavarande befattningshavare att utan tillskott av egna medel erhålla lämpligt logi. I förbigående må i detta sammanhang påpekas, att numera sällan torde före- komma, att befattningshavare, varom fråga är, erbjudes avgiftsfritt logi hos jordbrukare eller annan rekvirent.
Med hänsyn till vad sålunda anförts finner utredningen sig böra föreslå följande traktamentsersättningar till hushållningssällskaps eller lantbruks- undervisningsanstalts befattningshavare vid förrättningar och resor inom eget tjänstgöringsområde. Till jämförelse hava i tabellen jämväl angivits dels motsvarande ersättningar enligt allmänna resereglementets bestämmelser, dels nuvarande begränsade ersättningar.
Traktamentsersättnlng för
d a g 11 a t t d y g n Trak— vid resor och för- vid resor och för- vid resor och för- ta- rättningar inom rättningar inom rättningar inom ments- enligt eget distrikt enligt eget distrikt eniigt eget distrikt klass allmän- allmån- allmän- na rese— enligt nu- enligt na rese- enligt nu- enligt na rese- enligt nu- enligt * regle- varande utred— regle- varande utred- regle— varande utred- mentet bestäm— ningens mentet bestäm- ningens mentet bestäm- ningens melser förslag melser förslag melser förslag
kronor kronor kronor kronor kronor kronor kronor kronor kronor
C 13 9 10 7 4 5 20 13 15 D 12 8 9 7 3 5 19 1 1 14 E 10 6 7 6 3 5 16 9 12 F 8 4 6 5 3 4 13 7 10
Enligt nu gällande bestämmelser äro de föreskrivna traktamentsklasserna liksom ersättningarna inom desamma vid befattningshavares resa inom eget tjänstgöringsområde angivna såsom högsta tillåtna. Vederbörande hushåll- ningssällskap kan sålunda fastställa lägre klass eller ersättning. För uppnå— ende av önskvärd enhetlighet även på ifrågavarande område har utredning- en i förslaget angivit bestämda traktamentsklasser och ersättningar inom des- sa. Bestämmelserna återfinnas i kungörelseförslaget, 3 %, punkt 1.
Nuvarande föreskrift, att traktamentsersättning vid resa inom eget tjänst- göringsområde icke må utgå för dag, varav högst 6 timmar tagits i anspråk för resa eller förrättning, synes utredningen ej längre erforderlig. Allmänna resereglementets bestämmelser härutinnan torde sålunda böra tillämpas. Dessa innebära, att traktamentsersättning icke må utgå för dag, varav högst tre timmar tagits i anspråk för resa eller förrättning, eller för natt, varav högst en timme sålunda tagits i anspråk. För dag, varav mer än tre men högst åtta timmar tagits i anspråk, utgår allenast halvt traktamente. 26—418998.
Vidare torde nu gällande föreskrift, att då förrättningsman på grund av gällande bestämmelser erhåller fri kost vid resa inom eget tjänstgöringsom- råde endast halvt dagtraktamente må utgå, ej längre vara erforderlig. Ut- redningens förslag till avlöningsreglemente innehåller nämligen icke för ifrå- gavarande befattningshavare någon bestämmelse om fri kost.
Enligt nu gällande bestämmelser må vid resa inom eget tjänstgöringsom- råde i allmänna resereglementet upptagen särskild ersättning med 5 öre för kilometer (kilometerpenningar) icke utgå. Dylik undantagsbestämmelse är icke längre erforderlig, sedan föreskriften om kilometerpenningar numera borttagits ur allmänna resereglementet.
Reseersättning utgår för närvarande för färd inom eget tjänstgöringsområ- de med velociped, även om densamma är försedd med motoranordning, med högst 10 öre för kilometer av den tillryggalagda våglängden, dock i varje fall endast, då våglängden överstiger fem kilometer. Enligt utredningens mening bör ersättningen utgå med fast belopp och skäligen fastställas till 15 öre för kilometer. Vidare torde minimilängden skäligen böra minskas till tre kilome- ter. Bestämmelserna återfinnas i 3 å kungörelseförslaget, punkt 2.
Föreskrifterna i punkterna 3 och 4 sagda paragraf överensstämma med nu gällande bestämmelser och torde icke erfordra särskilda kommentarer.
Utredningen har vidare haft under övervägande frågan om enhetliga be- stämmelser ifråga om hushållningssällskaps befattningshavares färd med eget motorfordon. Med hänsyn till de växlande förhållandena inom skilda lands- delar och under olika årstider anser utredningen emellertid icke lämpligt med allt för strikta bestämmelser i ovannämnda hänseende i kungörelsen. Avgörandet härutinnan torde sålunda inom vissa gränser böra liksom för närvarande ankomma på vederbörande hushållningssällskaps förvaltnings- utskott. För uppnående av så likartade bestämmelser som möjligt böra de- samma emellertid fastställas av lantbruksstyrelsen. Ifrågavarande föreskrif- ter återfinnas i 4 5 kungörelseförslaget.
, rektor vid lantmannaskola med helårstjänstgöring .................... ' "
Förslag till
Kungl. Maj:ts kungörelse
om resekostnads- och traktamentsersättning åt vissa befattnings- havare hos hushållningssällskap och vid statsunderstödd . lantbruksundervisningsanstalt;
given Stockholms slott den
Kungl. Maj:t har funnit gott förordna som följer:
1 9
I gällande tjänsteförteckning upptagen befattningshavare hos hushållnings- sällskap samt dylik befattningshavare vid statsunderstödd lantbruksundervis- ningsanstalt med helårstjänstgöring skall för tjänsteförrättning' mom riket och därav föranledd resa, under iakttagande av vad i denna kungörelse stad- gas, åtnjuta resekostnads- och traktamentsersättning enligt bestämmelserna i allmänna resereglementet. Detsamma gälle ock, då befattningshavare, som nyss nämnts, deltager' 1 förrättning avseende premiering av mindre jord'bruk eller premiering och stamboksföring av hästar eller ock besiktning ooh stam- boksföring av nötkreatur, svin, får eller getter
2 g. _ _.
Resekostnad's- och traktamentsersättning skall till nedan angivna ordinarie befattningshavare utgå enligt följande i allmänna resereglementet angivna rese— och traktamentsklasser:
lantbruksdirektör
..................................................
, rektor vid lantbruksskola H G * rektor vid lanthushållsskola med helårstjänstgöring
...........................................
...................
förste jordbruks-, husdjurs-, byggnads-, trädgårds- och ungdomskonsulent samt första hemkonsulent och förste konsulent i manlig slöjd ...... kamrer
...........................................................
; förste lärare vid lantmannaskola med helårstjänstgöring H D
..............
förste lärare vid lantbruksskola ..................................... första lärarinna vid lanthushållsskola med helårstjänstgöring .......... j
första konsulent i kvinnlig slöjd .................................... andre jordbruks-, husdjurs-, byggnads-, trädgårds- och ungdomskonsu- ] lent samt andre konsulent i manlig slöjd .......................... i 11 E andre lärare i lantmannaskola med helårstjänstgöring ................ andre lärare vid lantbruksskola .................................... andra hemkonsulent och andra konsulent i kvinnlig slöjd ............
andra lärarinna vid lanthushållsskola med helårstjänstgöring .......... >I” E instruktör ........................................................ ] bokförare, vaktmästare, kontors- och skrivbiträde .................... ] IH F
13%.
För i'fastställd tjänsteförteckning upptagen befattningshavares hos hushåll- ningssällskap tjänsteförrättning och därav föranledd resa inom eget tjänst- göringsområde samt för dylik befattningshavares vid lantbruksundervisnings- anstalt tjänsteförrättning och därav föranledd resa inom det hushållnings- sällskaps område, där undervisningsanstalten är belägen, skola följande sär- skild-a bestämmelser angående förrättningsman tillkommande resekostnads- och traktamentsersättning lända till efterrättelse:
1. Traktamentsersättning skall i nedan angivna traktamentsklasser utgå med följande belopp:
_ _ för dag för natt föl-ull?; klass C ........ 10 kronor 5 kronor 15 kronor » D ........ 9 » ' 5 » 14 » » E ........ 7 i 5 » 12 » » F ........ 6 » 4 » 10 »
2. ' Resekostnadsersättning utgår för färd med velociped, även om densam- ma är försedd med motoranordning, med 15 öre för kilometer av den till- ryggalagda våglängden, dock i varje fall endast då våglängden överstiger 3 kilometer. . .3. Resekostnadsersättning utgår icke för färd, som skett till fots eller me- delst skidor eller rodd eller med transportmedel, som kostnadsfritt tillhan- dahållits förrättningsmannen, dock att vid sådan färd förrättningsman må erhålla gottgörelse för de direkta utgifter, som han styrker sig hava haft i samband därmed, såsom ersättning till roddkarl eller för transport av person- lig utrustning.
4. Om vid förrättningsresa, vari deltaga två eller flera personer, användes automobil, som tillhör eller eljest disponeras av någon av förrättningsmännen, skall denne mot åtnjutande av, förutom ersättning som stadgas vid resa med egen automobil, en ytterligare gottgörelse av 5 öre för kilometer och person vara skyldig skjutsa övriga förrättningsmän i den utsträckning utrymmet i automobilen medgiver. '
4 &.
Utan hinder av bestämmelserna i denna kungörelse äger hushållningssäll- skaps förvaltningsutskott medgiva, att för tjänsteresa, som hos hushållnings- sällskap anställd, i fastställd tjänsteförteckning upptagen befattningshavare företager med eget motorfordon, må, jämväl i form av fast resekostnadsan— slag för månad eller är, oaktat befattningshavaren enligt allmänna reseregle— mentet icke skulle varit berättigad till ersättning för sådant färdsätt, till ho- nom utgå resekostnadsersättning med belopp, motsvarande befattningshava- rens verkliga av resan föranledda kostnader för fordonet, dock högst vad be- fattningshavaren skulle hava uppburit, därest ersättning beräknats för angiv- na färdsätt enligt denna kungörelse.
Av förvaltningsutskott jämlikt denna paragraf fattat beslut skall under- ställas lantbruksstyrelsen för fastställelse.
5 5.
På hushållningssällskaps förvaltningsutskott respektive styrelse för lant- bruksundervisningsanstalt ankommer att meddela föreskrifter rörande rese- kostnads- och traktamentsersättning till annan befattningshavare hos hus- hållningssällskap respektive vid lantbruksundervisningsanstalt än ovan sagts.
? 6 s.
' Närmare föreskrifter i de uti 1—4 55 omförmälda hänseenden utfärdas av hushållningssällskaps förvaltningsutskott, såvitt angår hushållningssällska- pets befattningshavare, och av lantbruksundervisningsanstalts styrelse, såvitt angår undervisningsanstaltens befattningshavare. Om beslut, som härutinnan fattas, skall lantbruksstyrelsen snarast möjligt underrättas.
Denna kungörelse träder i kraft den 1 juli 1943, såvitt angår befattnings- havare hos hushållningssällskap, och den 1 november 1943, såvitt angår be- fattningshavare vid lantbruksundervisningsansta'lt.
Den 1 juli 1943 upphör att gälla kungörelsen den 14 december 1934 (nr 603) om resekostnads- och traktamentsersättning åt befattningshavare 'hos hushållningssällskap.
TRETTONDE KAPITLET.
Pensionsbestämmelser för befattningshavare hos hushåll- ningssällskapen och vid lantbruksundervisningsanstalterna.
1. Nuvarande bestämmelser.
Hushållningssällskapen.
Av nuvarande befattningar hos hushållningssällskap äro sekreterarebefatt- ningar samt med bidrag av statsmedel avlönade jordbrukskonsulent- och hemkonsulentbefattningar förenade med pensionsrätt enligt reglementet den 31 december 1919 (nr 878) för statens pensionsanstalt med däri senare vid- tagna ändringar och tillägg utan att särskilda åtgärder vidtagits beträffande befattningarna, enär för dessa minimiavlöning fastställts i tidigare omförmäl- da särskilda författningar.
Övriga tillanstalten anslutna befattningar hos hushållningssällskapen ha- va efter av vederbörande sällskap verkställd, av lantbruksstyrelsen godkänd reglering enligt bestämmelserna i nyssnämnda reglemente, % 5, och på hus- hållningssällskapets framställning förenats med pensionsrätt i anstalten.
De i mars 1942 enligt statens pensionsanstalts liggare befintliga, med "pen- siönsrätt förenade olika slagen av befattningar med författningsenliga mini- milöner ävensom av särskilt reglerade befattningar hos hushållningssällska- pen: "samt för befattningarna förekommande tjänstepensionsunderlag äro upptagna i till detta kapitel fogad bilaga A.
A tjänstepension, som avpassats efter underlag, som för vederbörande be- fattning varit gällande före den 1 juli 1926 eller som fastställts på grund av före sagda dag beslutad reglering, utgår pensionsförhöjning I enligt bestäm- melserna'i kungörelsen den 18 juni 1925 (nr 280) med bestämmelser om ny pension för vissa pensionerade f. d. befattningshavare i statens tjänst m. fl. pensionärer.
Ä ny pension ävensom å sådan tjänstepension, å vilken pensionsförhöjning ej åtnjutes, utgå dyrtidstillägg enligt i kungörelsen den 18 juni 1925 (nr 275) med allmänna grunder för dyrtidstillägg åt f. d. befattningshavare i statens tjänst m. fl. pensionärer angivna grunder samt för närvarande även kristill- lägg. Bortsett från de enligt sagda grunder gällande avrundningsreglerna ut-
gick dyrtids- och kristillägg under 1942 års andra kvartal med 4368 procent av pensionsbeloppet, dock att tilläggsförmånerna å årliga pension-sbelopp mel- lan 600 och 1 440 kronor översteg det efter sagda procenttal beräknade be— loppet med omkring 150 kronor för år, att tilläggsförmånerna å årspensioner mellan 1 440 och 1 800 kronor voro 786 kronor 24 öre samt att tilläggsför- månerna å årspensioner uppgående till 4800 kronor eller mera voro 2 096 kronor 64 öre.
Familjepension, som utgår från statens pensionsanstalt, utbytes jämlikt kungörelsen den 22 juni 1939 [nr 508) angående ny familjepension i vissa fall mot dylik pension enligt i kungörelsen angivna grunder. Vid bestämman- de av ny familjepensions belopp tages hänsyn till det tidigare å familjepen— sion utgående dyrtidstillägget, beräknat efter 33 procent, om pensionsförhöj- , ning I skulle utgått å vederbörande tjänstepension, och eljest efter 20 procent. ; Storleken av ny pension och ny familjepension vid de för hushållnings-
sällskapens befattningshavare för närvarande förekommande tjänstepensions- underlagen framgår av bilaga B. Å ny familjepension utgår procentuellt till- lägg och kristillägg, under 1942 års andra kvartal med tillhopa omkring 41.4 procent.
Lantbruksundervisningsanstaltema.
Jämlikt & 69 förenämnda reglemente för statens pensionsanstalt, sådant detta stadgande lyder enligt kungörelsen den 27 september 1940 (nr 844), äga föreståndare, ämneslärare och extra ordinarie ämneslärare vid lantman- na-, lantbruk-s- och lanthushållsskolor pensionsrätt enligt sagda reglemente. För ifrågavarande befattningar är nämligen såsom tidigare nämnts minimi— avlöning fastställdi kungörelsen den 21 juni 1940 (nr 847).
I fråga om pensionsförhöjning och övriga tilläggsförmåner gälla samma bestämmelser som för hushållningssällskapens befattningshavare. Beträffan- de för undervisningsanstalternas befattningshavare förekommande tjänste- pensionsunderlag samt däremot svarande ny pension och ny familjepension hänvisas till förenämnda bilagor A och B.
På grund av den utav årets riksdag för l-antbru'ksundervisningsanstalternas befattningshavare beslutade löne— och pebsionsregleringen kunna emellertid följande tjänstepensions'underlag och däremot för ensam änka svarande 'be- lopp för ny familjepension väntas bliva gällande för ifrågavarande befatt- ningshavare .från och med den 1 november 1942.
Tjänstepensions— Ny B e f a t t n i n g underlag familjepension kronor kronor
Lantbruksskola och lantmannaskola med helårskurs, vinterkurs och fortsättningskurs eller längre kurs. Föreståndare ....................................... 6 000: — 1 572: —— i
Ämneslärare ....................................... 5 022: _ 1 404: —
E. 0. ämneslärare .................................. 3 240: — 1 044: — ] Lantmannaskola med vinterkurs om 150 dagar. Föreståndare ....................................... 5 042: 25 1 404: — | Ämneslärarc ....................................... 4 330: 50 1 284: _ 4
E. 0. ämneslärare .................................. 2713: 50 948:— 1 Lantmannaskola med vinterkurs om 125 dagar.
Föreståndare ....................................... 4 738: 50 1 356: — '
Ämncslärare ........................................ 4 131: — 1 236: —
E. 0. ämneslärare .................................. 25922— 912:—
Lanlhushällsskola med årskurs eller tva” halvårskurser.
Föreständarinna .................................... 3 815: 10 1 176: —
Ämneslärarinna .................................... 3 159: — 1 032: —
E. 0. ämneslärarinna ............................... 2065:50 804:—
Lanthushållsskola med halvårskurs.
Föreståndarinna .................................... 2 470: 50 900: ——
Ämneslärarinna .................................... 2 227: 50 840: —
E. 0. ämneslärarinna ............................... 1323: — 648:-—— |
2. Utredningens synpunkter och förslag.
A. Hushållningssällskapen.
fattningshavare hos hushållningssällskapen komma att utgöras av dels ordi- narie befattningshavare, dels extra befattningshavare och dels arvodister. En— ligt —hushållningssällskapsutredningens mening bör pensionsrätt i statens pen- sionsanstalt begränsas till att avse allenast ordinarie befattningshavare. 69 å i reglementet för statens pensionsanstalt torde med hänsyn härtill böra änd- ras.
Enligt det föreslagna avlöningsreglementet skulle minimiavlöning i för- fattning bliva fastställd för sådan ordinarie befattningshavare, som upptages i utav Kungl. Maj:t och riksdagen fastställd personalförteckning. Härmed bliver reglementet för statens pensionsanstalt tillämpligt å sagda befattnings- havare. För att annan ordinarie befattning, oavsett om avlöningsreglementet gäller för befattningen eller ej, skall kunna förenas med pensionsrätt i an-
| ! Såsom av utredningens förslag till avlöningsreglemente framgår, avses be- | i !
stalten, torde särskild reglering på sätt ovan angivits alltjämt bliva erfor- derlig.
I övrigt synas för beredande av pensionsrätt för sagda befattningshavare vissa nedan angivna särbestämmelser i reglementet för statens pensionsanstalt erforderliga.
T jänstepensionsunderlag.
Enligt 5 23, mom. 1 i förenämnda reglemente för statens pensionsanstalt , skulle befattnings tjänstepensionsunderlag utgöra 2/3 av A-ortslönen i högsta tlöneklassen. Då emellertid å tjänstepension från anstalten utgår dyrtidstill- Älägg (för närvarande efter 28 procent) under det att å lön till ifrågavarande (befattningshavare i stället avses skola utgå rörligt tillägg (för närvarande i 15 procent), skulle förhållandet mellan de efter ett sålunda bestämt underlag lavpassade pensionsförmånerna och löneförmånema bliva ett annat än det angivna. Till undvikande härav bör tjänstepensionsunderlaget, till dess i sam- band med en allmän revision av reglementet eller eljest dyrtidstillägget å de från anstalten utgående tjänstepensionerna delvis inarbetas i pensionerna och i övrigt ersättas med rörligt tillägg, bestämmas till en något mindre del !av vederbörande lönebelopp. Då, i vad avser löner, övergång från. 5. k. J'nyreglerat dyrtidstillägg (för närvarande 26 procent) till rörligt tillägg av ifrågavarande slag innebär, att ett dyrtidstillägg av omkring 10 procent in- arbetats i lönen, lbör tjänstepensionsunderlaget i anslutning till vad enligt :ovannämnda pensionsreglering kommer att gälla ifråga om lalnt'bruksunder-
jvisningsanstaltemas befattningshavare utgöra 60 procent (% X m=0. ...6060 .)
av lönen i högsta löneklassen. Å andra sidan torde emellertid tjänstepensions- underlaget, i likhet med vad enligt det från och med den 1 juli 1942 gällande allmänna tjänstepensionsreglementet är fallet för de under sagda reglemente inordnade befattningshavarna i statens tjänst, böra avpassas efter C-ortslönen i stället för efter A—ortslönen.
I enlighet med sålunda ifrågasatta särbestämmelser, vilka torde böra inta- gas i & 70, för de olika lönegraderna i löneplanen O b'eräiknade tjänstepen- 'sionsunderlag samt däremot svarande familjepensionsunderlag och ny fa- miljepension för änka eller två pensionsberättigade barn äro sammanställda i härvid fogade bilaga C. Påpekas må, att enligt förenämnda reglemente för statens pensionsanstalt, & 23, mom. 1, får tjänstepensionsunderlaget ej över- stiga 6 000 kronor.
När pensionsunderlagen höjas för en med pensionsrätt i statens pensions- anstalt förenad befattning och höjningen skall gälla även för den, som då innehar befattningen, skall huvudmannen enligt 5 9, mom. 4, erlägga viss engångsavgift, dock icke, då höjningen sker i följd av en av Konungen och riksdagen beslutad lönereglering. Engångsavgift, varom nu är fråga, torde 1sålunda icke ifrågakomma för befattningshavare, som innehar befattning, som avses i av Kungl. Maj:t och riksdagen fastställd personalförte'ckning. För annan ordinarie befattningshavare, vilkens befattning genom reglering
enligt 5 5 inordnas under avlöningsreglementets bestämmelser, synes vid en- gångsavgiftsberäkning i förekommande fall, i likhet med vad skedde vid den år 1936 genomförda pensionsregleringen för sjuksköterskorna, i det före höjningen gällande underlaget 'böra få inberäknas pensionsförhöjning I. ( Om vid försäkringsteknisk pensionsberäkning i annat fall än sådant, där ej högre försäkringsavgift må tillgodoräknas än den avgift, som ålegat be- fattningshavaren enligt reglementet ävensom vid medeltalsberåkning, som avses i g 24 mom. 1 c) eller & 76, hänsyn skall tagas till tjänstepensionsunder- lag för befattning, som frånträtts före avlöningsreglementets ikraftträdande, bör i sådant underlag få inräknas ifrågakommande pensionsförhöjning.
Pensionsåldern.
Pensionsåldern är för närvarande för manlig befattningshavare hos hus— hållningssällskap 65 år och för kvinnlig 60 år. För hel tjänstepension fordras 33 tjänstår för manlig och 30 år för kvinnlig befattningshavare. Hushåll- ningssällskapsutredningen har för sin del icke funnit skäl föreslå några änd— ringar härutinnan.
Avgångsskyldighet m. m.
Enligt & 77 reglementet för statens pensionsanstalt kan under viss förut- sättning vid reglering stadgas skyldighet för befattningshavare att avgå före uppnådd pensionsålder. Dylik skyldighet har föreskrivits i gällande regle- ringar för vandringsrättare hos flerta'let hushållningssällskap.
Enligt utredningens mening bör dylik skyldighet icke åläggas instruktör eller annan i förslaget till avlöningsreglemen'te avsedd ordinarie befattning-_ havare.
Den som innehar befattning. varå avlöningsreglementets första avdelning skulle komma att äga tillämpning men vilkens nuvarande anställningsvillkor äro sådana, att han icke kan förvägras kvarstå vid sagda villkor, bör, där- est han icke underkastar sig avlöningsreglementets bestämmelser. kvarbliva vid de för honom nu gällande pensionsbestämmelsema. För reglering härav torde måhända som övergångsbestämmelse till avlöningsreglementet böra fogas en föreskrift, svarande mot liknande stadgande i 36 & avlöningsregle- mentet den 30 september 1937 (nr 868) för lärare vid folk- och småskolor. Till kap. VII reglementet för statens pensionsanstalt synes för ändamålet böra fogas ett motsvarande övergångsstadgande.
Extra befattningar. Såsom nämnts håller utredningen före, att allenast ordinarie befattningar hos hushållningssällskap skola vara förenade med pensionsrätt. Om så blir fallet, torde emellertid vara skäligt, att de av hushållningssällskapens nuva— rande befattningshavare med pensionsrätt, som icke erhålla ordinarie anställ- ning, bibehållas vid personlig delaktighet i statens pensionsanstalt sä länge de kvarstå i sina den 30 juni 1943 innehavda befattningar.
B. Lamtbruksundervisningsanstalterna.
slagits i fråga om pensionsunderlagens avpassning efter C-ortslönen torde även böra bliva gällande för undervisningsanstalternas pensionsberättigade befattningshavare. Vad i övrigt föreslagits rörande förstnämnda befattnings— havare ansluter sig i huvudsak till vad en'ligt förberörda pensionsreglering kommer att bliva gällande för nu ifrågavarande befattningshavare. , Enligt utredningens mening synes skäligt, att husmoder och vaktmästare vid lantbr-u'ksundervisningsanstalt må kunna —— efter reglering av vederbö- ;_ rande befattningar enligt & 5 reglementet för statens pensionsanstalt —— bliva % delaktiga i anstalten enligt de för befattningshavare vid sådan undervisnings- ' anstalt gällande särskilda bestämmelserna. Härför erfordras ändring av & 69 sagda reglemente.
) i Vad här ovan beträffande hushållningssällskapens befattningshavare före- % i i ) 7
Bilaga A.
Tjänstepensionsunderlag gällande före den 1/, 1926 eller fast— B e f a t t 11 i n g ställdapå grundav före sagda dag ,be— nyreglerade slutad reglering (gammalreglerade underlag) kronor kronor 1 2 3 Hushållningssällskap m. m. Sekreterare .......................................... 4 800 »— Sekreterare, tillika skattmästare ...................... 5 460 — 1 330 — 2 000 _ Skattmästare ........................................ % ägg : 3 000 —— 3 800 — Skattmästare, tillika kamrerare ...................... — 4 000: — 2 860 2 700: —— Kamrerare .......................................... 3 660 3 150: — 4 000 4 000: —— Biträdande kamrerare .............................. 3 000 — Kassaförvaltare ...................................... 3 330 — % 800 2 040: — .. 930 2 520: — Kassor .............................................. 2 060 3 800: _ 2 160 6 — . _ 1 ; _ Kontorist .......................................... ( _ 3 400: _ —- 1 404: — Kontorsbiträde ...................................... % — 1 560: _ — 1 6 : — 800 1 476: — Expeditionsbiträde .................................. % gg % 300 : 1 500 — Kanslibiträde ...................................... — 1 216: _— . . .. 1 400 1 : — Skrivatrade ........................................ i 1 500 1 8 : _ Tekniskt biträde .................................... i : % ggg ___ Ritbiträde .......................................... 1 730 1 730: —— Laboratoriebiträde .................................. —— 1 980: — 860 1 050: — 1 060 1 200: — Vaktmästare ........................................ 1 200 1 350: — 1 350 1 500: — 1 440 — Laboratorievaktmästare .............................. —— 1 560. —
Befattning
Tjänstepensionsunderlag
gällande före den 1], 1926 eller fast- ställda på grund av före sagda dag be— nyreglerade slutad reglering (gammalreglerade underlag) kronor kronor 1 2 3
Jordbrukskonsulent (statsbidragsavlönad) .............. 3 800 — Jordbruks— 3 800 3 800: ——
gåiägs' [ konsulent (icke statsbidragsavlönad) 3288 : Betes-, egnahems- —— 3 800: —- Biträdande jordbrukskonsulent ...................... — 2 520: —-
Husdjursinstruktör .................................. 1 730 -— Vandringsrättare .................................... å % 1 330:—
Vandringsrättare, tillika täckdikningsförmän .......... i 1 730 — Täckdikningskonsulent .............................. : ; ägg : Dikningsassistent .................................... i — 1 86”: — Assistent hos grundförbättringsnämnd ................ —— 2 196: -— Överkontrollassistent ................................ [ : å % :
Föreståndare för kontrollföreningsverksamhet ........ 1 8 800 — Föreståndare för tuberkulosbekämpandet .............. —— 4 500: —- Chefsveterinär ...................................... — 4 500: —— Föreståndare för tuberkulosavdelning ................ -— 3 900: — Tuberkulosveterlnär ................................ : % 95885 : Assistentveterinär .................................... i — 3 900: — Veterinärassistent .................................... 3 500 — Föreståndare för marknadsplats ...................... 3 500 —- 1 730 2 260: — 2 260 2 304: — 2 600 2 600: — Trädgårdskonsulent .................................. — 2 940: —— —— 3 000: — — 3 684: — —— 3 800: —- 830 — 1 460 —
Länsträdgårdsmästare ................................ % ggg :
2 260 —-— 2 600 —— Biträdande länsträdgårdsmästare ...................... —— 1 600: — Assistent vid trädgårdsnämnd ........................ —— 2 160: — 2 060 2 000: — Fiskerikonsulent .................................... 2 200 2 196: ——- — 2 400: — 860 2 000: — 1 400 2 130: —— Fiskeriinstruktör, fiskeritillsyningsman, fiskeriundervisare % ggg % ägg : -— 2 360: -— — 2 400: __ Fiskmästare ........................................ 1 660 1 560: — Hemslöjdskonsulent .................................. -— 2 160: —
Befattning
Tjänstepensionsunderlag
gällande före den I/., 1926 eller fast- ställda på grund av före sagda dag be- nyreglerade slutad reglering (gammalreglerade underlag) kronor kronor 1 2 H Slöjdkonsulent ...................................... 2 160 -— Hemslöjdsföreståndarinna ............................ —— 2 160: —— Slöjdlärare .......................................... 2 600 — Slöjdbiträde ........................................ 660 _— Föreståndare för kemisk station ...................... 5000 -— Förste assistent vid kemisk station .................. 3800 —— Laboratorietjänare vid kemisk station ................ 1 200 — Föreståndare för frökentrollanstalt .................... 4 600 —— Assistent vid frökontrollanstalt ...................... 1 700 -—' Assistent ............. . .............................. 2 200 —— Egendomsförvaltare .................................. _ 3 800: —— Länsmejerska ........................................ 1 060 — Hemkonsulent ...................................... —- 2 733: 33 Lantmannaskola med vinterkurs. Föreståndare ........................................ 3 750 — Ämneslärare ........... ' ............................. 3 375 — ' E. 0. ämneslärare .............. '. ..................... — 1 425: — Lanlmannaskola med helårskurs eller med vinterkurs jamie fortsättningskurs eller (och) längre kurs samt lantbruks— skala.. Föreståndare ........................................ 4 800 % Ämneslärare ....... ' ................................. 8 900 —— E. 0. ämneslärare .................................... — 1 875: -— Lanlhushållsskola med halvånkurs. Föreståndarlnna .................................... 1 950 — Ämneslärarinna .................................... 1 800 — E. 0. ämneslärarinna . . . . . ........................... —— 760: —— Lanlhushdllsskola med årskurs eller två halvårskurser eller årskurs och en halvdrskurs. Föreståndarinna ..... . .............................. 3 000 — Ämneslärarinna .................................... 2 550 E. 0. ämneslärarinna ................................ —
Bilaga B.
, Mot förekommande tllnstepensionsunderlag svarande ny pension enligt kungörelsen nr 280/1925 och ny familiepension enligt kungörelsen nr SOS/1039.
Mot gammalreglerat tjänstepensions- Mot nyreglerat Tjänstepensionsunderlag underlag av angivet belopp svarande tjänstepensionsunder- (oavkortad) lag av angivet belopp * svarande oavkortad ny familje ension en— ny familjepension för gammal- ny— ny pension ligt 508/19 9 för änka änka eller två reglerade reglerade enligt 280/1925 eller två pensions— pensionsberättigade berättigade barn barn 1 B 4 i 660 750: -— 792 564 528 800 1 050: — 948 612 588 830 1 200: — 984 624 624 860 1 330: —— 1 020 624 660 1 000 1 350: -— 1 176 660 660 1 060 1 404: — 1 248 684 672 1 200 1 425: -— 1 404 696 672 1 330 1 476: — 1 572 744 684 1 350 1 500: — 1 596 756 696 1 400 1 560: —- 1 668 768 708 1 440 1 600: —— 1 728 780 708 1 460 1 650: -— 1 740 780 720 1 500 1 716: — 1 788 804 732 1 530 1 730: —— 1 812 804 732 1 600 1 800: — 1 872 816 756 1 660 1 860: — 1 920 840 768 1 700 1 875: — 1 944 840 768 1 730 1 980: -— 1 980 852 792 1 800 2 000: —- 2 028 876 792 1 930 2 040: —- 2 184 888 804 1 950 2 130: _- 2 208 900 816 2 000 2 160: — 2 256 912 828 2 060 2 196: __ 2 328 924 840 2 160 2 260: —— 2 436 948 852 2 200 2 304: — 2 484 960 852 2 260 2 360: —- 2 556 972 864 2 550 2 400: -— 2 880 1 044 888 2 600 2 520: — 2 940 1 056 900 2 660 2 600: — 3 012 1 068 912 2 860 2 700: — 3 228 1 104 948 3 000 2 733: 33 3 396 1 140 948 8 330 2 940: —— 3 768 1 212 984 3375 3000:— 3816 1224 1008 3500 3036:— 3960 1260 1008 3 660 3 150: -- 4 140 1 296 1 032 3 750 3 400: — 4 236 1 320 1 092 3 800 3 684: — 4 296 1 320 1 152 3900 3800:— 4416 1356 1164 4000 3900:— 4524 1368 1200 4600 4000:—— 5292 1500 1212 4 800 4 500: — 5 568 1 524 1 308 5 000 5 760 1 560 5 460 6 228 1 644
Bilaga C.
skap med avlöning enligt löneplan 0.
Tjänstepensions— Familjepensions- Ny Lönegrad underlag underlag familjepension Anmärkningar kronor kronor kronor
1 1 602 620: 40 708 Tjänstepensionsunderla- 2 1690 5.81 732 :snaäze::209:2::a 4 1 870 674: -—— 768 löneklass, dock med av- s 1960 m— 780 sedan:?! afasi: 6 2 050 710: — 804 pensionsunderlagen äro 7 2140 728=— 816 :::åä":::.:a*;:.::.:iz. 8 2 236 747: 20 840 tepensionsunderlagen. 9 2 358 771: 60 864
10 2 480 796: -—- 900
11 2 624 824: 80 924 12 2 768 853: 60 960
13 _ 2 970 894: — 996
14 3 179 935: 80 1 044 15 3 388 977: 60 1 080
16 3 600 1 020: —- 1 128 17 3 812 1 062: 40 1 164
18 4 050 1 110: — 1 224
19 4 320 1 164: — 1 284
20 4 320 1 164; — 1 284 21 4 608 1 221: 60 1 332
22 4 905 1 281: — 1 380
23 5 202 1 340: 40 1 428
24 5 499 1 399: 80 1 488 26
27 6 000 1 500: — 1 572 28
Tlällste- och familjepensionsunderlag samt mot sistnämnda underlag svarande be- lopp för ny familjepension för ordinarie befattningshavare hos hushållningssäll-l
FJORTONDE KAPITLET.
Statsanslag till hushållningssällskapen och lantbruks- undervisningsanstalterna.
I. Nuvarande förhållanden m. m.
A. Hushållningssällskapen.
Förutom statsbidrag till särskilda ändamål inom hushållningssällskapens verksamhetsområden, vilka delvis berörts i det föregående, åtnjuta sällska— pen årligen anslag av statsmedel, dels såsom bidrag till avlöning åt vissa be- fattningshavare, dels till allmänna verksamheten och dels för handhavande av viss låneförmedlingsverksamhet.
Statsbidrag till avlöningar. Såsom av tidigare redogörelse framgår åtnjuta hushållningssällskapen statsbidrag till avlöning ät sekreterare, jordbrukskonsulenter, hemkonsulen- ter, vandringsrättare, fiskeritjänstemän ooh täckdikningsförmän. Därjämte utgå särskilda statsbidrag för anställande av extra arbetskraft för förmed- ling av bidrag till täckdikningar och gödselvårdsanläggningar.1
Ifråga om bestämmelserna för förstnämnda avlöningsbidrag mä hänvisas till tidigare redogörelse i elfte kapitlet. Bidrag till anställande av extra ar- betskraft för nyssberörda ändamål anvisas från statsanslagen till bidrag till täckdikningar och gödselvårdsanläggn'ingar efter därom av hushållnings— sällskapen gjorda framställningar.
Tilläggas må i detta sammanhang, att jordbrukareungdomens förbund plågar åtnjuta statsanslag till bland annat den lokala verksamheten för av- löning åt ungdomskonsulenter och ungdomsinstruktörer.
För budgetåret 1942/43 hava anvisats följande anslag för ifrågavarande ändamål:
Anslagstitel i riksstaten Kronor . 1941/42
Avlöning åt sekreterare .......................... IX G 1 178 000 » » jordbrukskonsulenter ................ » 327 000 >> » hemkonsulenter ...................... » 96100 » » vandringsrättare ...................... » 192 000 » » fiskeritjänstemän ..................... IX I 6 76 500 » » täckdikningsförmän ................... IX G 1 36000 » » extra arbetskraft ...................... IX H 19 210 000 >> » » » ...................... IX G 28 218 715
_ Summa 924315 1 Avser i huvudsak bidrag till avlöningar. 2 Avser budgetåret 1941/42.
Till jordbrukareungdomens förbunds verksamhet har för budgetåret 1942/ 43 anvisats 85 000 kronor, därav 60 000 kronor avsetts till ovannämnda lo- kala verksamhet.
Statsbidrag till allmänna verksamheten.
Till hushållningssällskapens allmänna verksamhet har riksdagen under , en följd av år anvisat anslag (allmänt anslag), som numera fördelas mellan sällskapen enligt kungörelse den 30 mars 1935 (nr 82) angående fördelning av för hushållningssällskapens allmänna verksamhet avsedda anslagsmedel med däri genom kungörelsen nr 562/1937 vidtagna ändringar. Sagda anslag disponeras av vederbörande hushållningssällskap efter eget gottfinnande. Påpekas må dock, att hushållningssällskap i samband med avgivande varje år av berättelse till lantbruksstyrelsen över åtgärder, som under nästföre- gående år vidtagits till främjande av lanthushållningen m. m., skall lämna uppgifter rörande sällskapets ekonomi å räkenskapstablå enligt av lantbruks- styrelsen fastställt formulär. I detta sammanhang mä påpekas, att sällska- pens bokföringsår icke sammanfalla med det statliga budgetåret.
Enligt nyssnämnda kungörelser skall vid fördelningen av ifrågavarande ' anslag så förfaras, att ett grundbelopp av 15 000 kronor tillföres varje hus- hållningssällskap samt att därefter av återstoden å sällskapen fördelas sex tiondelar efter den med jordbruk och fiske sysselsatta folkmängden inom sällskapens områden, två tiondelar efter den övriga folkmängden inom sam- ma områden, dock att där stad inom sådant område har mera än 10 000 invånare, av överskjutande invånarantalet skola medräiknas allenast tjugo procent, en tiondel efter antalet brukningsdelar inom områdena samt en tiondel efter områdenas totalareal. Vad beträffar den del av anslaget, som icke utgår som grundbelopp, skall de särskilda hushållningssällskapens del- aktighet däri enligt nyss angivna grunder fastställas för tioårsperioder, där- vid folkmängden och dennas gruppering efter yrken beräknas med stöd av den före sådan periods början senast hållna folkräkningen samt antalet brukningsdelar efter senast utförda jordbruksräkning. Såsom första tidspe- riod räknas 1935—1944. Vederbörande hushållningssällskap årligen tillkom- mande anslagsdel utbetalas av lantbruksstyrelsen under juli månad utan särskild rekvisition från sällskapets sida. _
För budgetåret 1942/43 har riksdagen för ifrågavarande ändamål anvisat ett belopp av 2 600000 kronor (1941/42 IX G 1). Därtill kommer i fråga om sagda budgetår anslag till särskilt bidrag till hushållningssällskapen för kostnader i samband med vissa kristidsåtgärder rn. m. (krisanslag) med 200 000 kronor (1941/42 IX G 2). För budgetåret 1941/42 anvisat krisanslag har fördelats efter i huvudsak samma grunder, som gälla för den del av anslaget till den allmänna verksamheten, vilken icke utgår såsom grund— belopp. Utredningen utgår ifrån att även motsvarande anslag för budgetåret 1942/43 kommer att fördelas efter i huvudsak nyssnämnda grunder.
Tilläggas må, att anslaget till den allmänna verksamheten tidigare utgått med högre belopp än ovan nämnda, dock högst med 3 000 000 kronor.
Fördelningen av ifrågavarande anslag för budgetåret 1942/43 resp. 1941/42 på de skilda hushållningssällskapen framgår av följande sammanställning:
Hushållningssällskap Alfäailxlår/lååag fåf'lå'åilåå 1523? kronor kronor
Stockholms läns och stads ................... 115 483 9 100 124 583 Uppsala läns ................................ 66 346 4 600 70 946 Södermanlands läns ......................... 86 047 6 400 92 447 Östergötlands läns ........................... 122 627 9 000 131 627 Jönköpings läns ..................... . ....... 108 775 8 500 117 275 Kronobergs läns ............................. 90 656 6 800 97 456 Kalmar läns norra .......................... 50 040 3 200 53 240 Kalmar läns södra .......................... 76 746 7 100 83 846 Gotlands läns ............................... 44 731 4 200 48 931 Blekinge läns ............................... 64 683 6 000 70 683 Kristianstads läns ........................... 122 163 9 000 131 163 Malmöhus läns .............................. 147 282 10 000 157 282 Hallands läns ............................... 81 346 6 000 87 346 Göteborgs och Bohus läns ................... 104 158 8 100 112 258 Älvsborgs läns norra ........................ 83 867 6 200 90 067 Älvsborgs läns södra ........................ 74 746 5 400 80 146 Skaraborgs läns ............................. 132 860 10 000 142 860 Värmlands läns ............................. 129 945 10 000 139 945 Örebro läns ................................. 92 372 7 000 99 372 Västmanlands läns .......................... 72 472 5 200 77 672 Kopparbergs läns ............................ 118 285 9 300 127 585 Gävleborgs läns ............................. 109 009 8 500 117 509 Västernorrlands läns ......................... 121 448 9 600 131 048 Jämtlands läns .............................. 97 398 7 500 104 898 Västerbottens läns ........................... 141 647 11 500 153 147 Norrbottens ................................. 144 868 11 800 156 668 Summa kronor 2 600 000 200 000 2 800 000
I detta sammanhang må nämnas, att Värmlands och Kopparbergs läns hushållningssällskap samt hushållningssällskapen i Norrland åtnjuta sär- skilda bidrag ur den del av anslaget till prisreglerande åtgärder på jord- brukets område, som avsetts till produktionsbefrämjande åtgärder på jord- brukets område i Norrland samt vissa delar av Värmlands och Kopparbergs län, det 5. k. norrlandsanslaget, med tillhopa 500000 kronor. Bidragen få användas till de ändamål, som Kungl. Maj:t på förslag av vederbörande hushållningssällskap bestämmer. För år 1942 hava nämnda hushållnings- sällskap tilldelats följande belopp:
Hushållningssällskap Kronor Värmlands läns .......................... 40 000 Kopparbergs » .......................... 45 000 Gävleborgs » .......................... 50 000 Västernorrlands » .......................... 95 000 Jämtlands » .......................... 70 000 Västerbottens » .......................... 100 000 ) Norrbottens » .......................... 100 000
Summa 500 000
Förvaltningsbidrag för läneförmedling.
Förvaltningsbidrag för förmedling av gödselvårdslån må årligen inom ra- men av ett belopp av 10 000 kronor utgå till hushållningssällskap enligt in- gressen till förenämnda kungörelse den 11 juli 1918 (nr 576) angående vill- koren för lån från gödselvårdslånefonden med ett belopp, motsvarande en' procent av den ej till betalning förfallna kapitalskuld, vari sällskapet på grund av från fonden utbekomna statslån vid årets början häftat till staten.. Bidraget i fråga utgår av gödselvårdslånefondens medel.
För förmedling av lån från täckdikningslånefonden utgår förvaltnings- bidrag enligt 1921 års riksdagsskrivelse nr 284 (prop. nr 181) med — från- sett vissa begränsningar —— dels 20 kronor för varje med täckdikningslån understött företag, dels ock tre procent av under året beviljade lånebelopp.
Slutligen erhåller hushållningssällskap årligen förvaltningsbidrag för för- medling av lån från jordbrukets maskinlånefond enligt kungl. brev den 2 sep- tember 1938 med dels 20 kronor för varje av sällskapet under nästföre- gående år förmedlat lån, dels ock 03 procent av den ej till betalning för— fallna kapitalskuld, vari sällskapet på grund av från fonden utbekomna statslån vid årets början häftat till staten. ,
Av riksdagen för budgetåret 1942/43 för ifrågavarande ändamål anvisade eller, i fråga om gödselvårdslån, av Kungl. Maj:t för år 1941 beviljade bi- drag uppgå till följande belopp: förvaltningsbidrag för förmedling av gödselvårdslån ................. 10 000 >> » » » täckdikningslån (1941/42: IX G 1) 48000 » » » maskinlån (1941/42: IX G 1) ..... 20000
Summa kronor 78 000—
Förvaltningsbidrag tilldelades hushållningssällskapen år 1941 för förmed- ling år 1940 av lån från ifrågavarande fonder enligt nedanstående samman— ställning:
Vissa tidigare framförda ändringsförslag.
År 1941 erhållna förvaltningsbidrag för förmedling år 1940 av lån Hushållningssällskap från gödsel- fr ån täck— ' från ' vårds- diknings— jordbrukets Summa lånefonden lånefonden 123633 kronor kronor kronor kronor Stockholms läns och stads ............. 181: 39 589: 72 253: 72 1024: 83 Uppsala läns .......................... 350: 02 619: 55 228: 70 1 198: 27 Södermanlands läns ................... 179: 11 793: 90 140: —— 1 113: 01 Östergötlands läns ..................... 691: 99 2 047: 40 776: 56 3 515: 95 Jönköpings läns ....................... 2: 92 187: 10 539: 58 729: 60 Kronobergs läns ....................... 278: 63 175: 40 1 215: 07 1 669: 10 Kalmar läns norra .................... 96: 61 50:— 396158 543: 19 Kalmar läns södra .................... 353: — 749: 92 328:— 1 430: 92 Gotlands läns ......................... 165: 48 317: 60 49:23 532: 31 Blekinge läns ......................... 1 765: 98 820: — 388: —— 2 973: 98 Kristianstads läns ..................... 1 042: 42 1 028: 40 605: 58 2 676: 40 Malmöhus läns ........................ 217: 02 2 202: 65 113: 64 2 533: 31 Hallands läns ......................... 319: 40 2 334: 60 1 158: 91 3 812: 91 Göteborgs och Bohus läns ............. 757: 15 988:— 1 244z57 2989: 72 ) Älvsborgs läns norra .................. 308: 21 1 293: 70 1 160: 66 2 762: 57 i Älvsborgs läns södra .................. 377: 14 278:10 227;71 seass Skaraborgs läns ....................... 493: 72 4 461: 20 912: — 5 866: 92 Värmlands läns ....................... 42: 60 183: 60 858: 32 1 084: 52 Örebro läns ........................... 417: 30 1 477: 54 243: 18 2 138: 02 ; Västmanlands läns .................... — 278: 08 113: 42 391: 50 f Kopparbergs läns ..................... 44: 23 — 130: 30 174: 53 ') Gävleborgs läns ....................... 452: 18 616: 45 521: 03 1589: 66 Västernorrlands läns .................. 308: 22 -—- 1 059: 90 1 368: 12 Jämtlands läns ........................ 28:45 — 683: 37 711282 Västerbottens läns ..................... 823: 47 213: 30 573: 75 1 610: 52 Norrbottens läns ...................... 303: 36 1 871: 30 919: 76 3 094: 42 Summa 10 000: — 23 577: 51 14 841: 54 48 419: 05 l ! ? Såsom ovan angivits har statsanslaget till hushållningssällskapens allmän— na verksamhet tidigare varit avsevärt högre än för närvarande. Med anled- ning av sänkningen av sagda anslag hava under senare år upprepade gånger framförts förslag genom motioner i riksdagen samt från lantbruksstyrelsen och hushållningssällskapens ombud om förhöjning av anslaget i fråga.
Sedan 1938 års riksdag (R. skr. nr 276) hos Kungl. Maj:t begärt utredning rörande administrationsbidrag åt hushållningssällskapen för deras arbete i
samband med vissa stödåtgärder på jordbrukets område anbefallde Kungl. Maj:t på sin tid lantbruksstyrelsen att verkställa sagda utredning. I skrivelse den 31 augusti 1939 föreslog lantbruksstyrelsen — under förutsättning att en omläggning av dittills tillämpad ordning i förevarande avseende ansåges då böra komma till stånd — att administrationsbidrag borde beräknas enligt , följande grunder, nämligen beträffande _ lån och bidrag till gödselvårdsanläggningar med 15 kronor för varje med lån, bidrag eller såväl lån som bidrag understött företag;
lån och bidrag till täckdikning med dels 20 kronor för varje med lån, bi- drag eller såväl lån som bidrag understött företag, dels ock tre procent av under året beviljade låne- och bidragsbelopp, samt
bidrag till förbättring av ofullständiga jordbruk med dels 8 kronor för var- je med bidrag understött företag, dels ock två procent av under året bevil- jade bidragsbelopp.
Sammanlagda utgifterna för administrationsbidrag beräknade lantbruks— styrelsen för budgetåret 1940/41 till i runt tal 325 000 kronor.
I sagda skrivelse har emellertid lantbruksstyrelsen framhållit, att, då frå- gan om hushållningssällskapens organisation vore föremål för utredning, sär- ' skilda administrationsbidrag av sagda slag icke borde tillförsäkras hushåll- ningssällskapen. I avvaktan på nämnda utrednings slutförande föreslog emel- lertid lantbruksstyrelsen, att det till sällskapens allmänna verksamhet utgå- ende anslaget måtte höjas till 3 000 000 kronor.
Hushållningssällskapens ombud förordade i yttrande den 26 september 1939 över lantbruksstyrelsens förslag, att en provisorisk anordning med ad- ministrationsbidrag måtte genomföras i enlighet med de riktlinjer lantbruks- styrelsen hade uppdragit. Enligt dessa riktlinjer skulle administrationsbidra- gen till de särskilda hushållningssällskapen komma att utgå i proportion till den omfattning, i vilken sällskapen handhaft arbetsuppgifter med avseende å omförmälda stödåtgärder, vilket enligt ombudens mening måste anses vara en riktig princip. Enligt bilagan till 1940 års statsverksproposition, nionde hu- vudtiteln, punkt 81, uttalade departementschefen, att resultatet av den igång- satta utredningen rörande hushållningssällskapens organisation borde avvak- tas, innan beslut fattades rörande ändrade grunder för administrationsbidrag. Detta uttalande föranledde ingen erinran från riksdagens sida.
I detta sammanhang må erinras om att lantbruksstyrelsen och statistiska centralbyrån i gemensamt yttrande den 7 november 1938 över framställning från hushållningssällskapens ombud den 28 september 1938 angående upp- gifter till de s. k. representativa jordbruksräkningarna föreslagit, att statsbi- drag måtte årligen beviljas hushållningssällskapen för deras besvär med sag- da uppgifters införskaffande och granskning. Bidraget ansågs böra utgå med 30 öre per ifylld blankett och brukningsdel. För ändamålet beräknades åtgå ett belopp av 10 000 kronor årligen.
I den av utredningen föranstaltade, tidigare omnämnda enquéten bland hus- hållningssällskapen riktades frågor till sällskapen rörande bl. a. hithörande spörsmål. På en fråga av utredningen, huruvida eventuellt erforderligt ytter-
"___—www,(
ligare statsanslag till hushållningssällskapen borde utgå i form av förhöjning av anslaget till den allmänna verksamheten (det allmänna anslaget) eller an— slagen till vissa åtgärder (särskilda anslag) hava 19 hushållningssällskap sva- rat, att ytterligare statsanslag borde i främsta rummet givas formen av för- höjt allmänt anslag. Fyra hushållningssällskap önska visserligen särskilt statsbidrag för genomförande av någon för vederbörande sällskap speciellt viktig åtgärd, men anse därefter en höjning av det allmänna anslaget lämpli- gast. Såsom motivering för en dylik höjning har ett flertal sällskap anfört, att möjligheterna för sällskapen att anpassa sin verksamhet efter de spe— ciella lokala förhållandena därigenom skulle avsevärt ökas. Ett annat skäl för en höjning av det allmänna anslaget har angivits vara sällskapens successivt stegrade förvaltningskostnader på grund av de ökade arbetsuppgifter, som statsmakterna anförtrott åt desamma. Ett sällskap har ansett, att redan nu utgående särskilda anslag borde indragas och läggas till det allmänna ansla- get, enär vid rådande tävlan om de särskilda anslagen, de tilldelade statsbi- dragens storlek mången gång icke vore beroende av behovet på de olika or- terna utan av' den agitation, som bedreves för anslagsmedlens utnyttjande. En sådan omläggning ansåge sällskapet skulle medföra en minskning av ex— peditionsarbetet till nytta för fältarbetet, varjämte hushållningssällskapen i fråga om beslutanderätt skulle bliva mera jämställda med landstingen, med vilka de närmast kunde jämföras. Därest de särskilda statsbidragen bibehöl— les, ansåge sällskapet nödvändigt, att hushållningssällskapen tillerkändes pro- centuellt beräknade förvaltningsbidrag av sådan storleksgrad, att sällskapens kostnader i samband med statsbidragens förmedling till jordbrukarna fullt täcktes, enär i annat fall de sällskap, som hade svag ekonomi, ej kunde få behörig del av anslagen på grund av bristande möjligheter att förmedla dem. Ett liknande förslag om förvaltningsbidrag av statsmedel för låne— och bi- dragsförmedlingen har framförts jämväl av ytterligare tre sällskap. Höjning av såväl det allmänna anslaget som de särskilda anslagen har förordats av sex hushållningssällskap. Endast ett sällskap har funnit en höjning av de sär- skilda anslagen lämpligare än en höjning av det allmänna anslaget. Meningarna om ändamålsenligheten av de nuvarande grunderna för fördel- ningen av det allmänna anslaget mellan hushållningssällskapen äro i hus— hållningssällskapens ovanberörda svar delade. Sålunda hava tolv hushåll- ningssällskap ansett desamma vara i stort sett tillfredsställande, medan åtta sällskap varit av motsatt åsikt och sex underlåtit att direkt besvara frågan. De sistnämnda hava emellertid föreslagit vissa ändringar, varför ej heller dessa sällskap synas anse de nuvarande grunderna tillfredsställande. Ett av de av sällskapen framförda ändringsförslagen innebär en höjning av grundbeloppet från 15 000 kronor till 25 000 år 30 000 kronor, eller en höjning till ett belopp, ungefär motsvarande de minsta hushållningssällskapens administrationskost- nader (lokalhyra, kontorspersonal o. dyl.). Sex hushållningssällskap hava an- sett, att antalet brukningsdelar inom respektive hushållningssällskaps områ— den borde såsom fördelningsgrund tillmätas större betydelse än för närva- rande. Vidare hava anmärkningar riktats mot det stora inflytande vid ansla—
gets fördelning, som städernas folkmängd har. Ett sällskap har härutinnan uttalat, att hänsyn icke borde tagas till den del av folkmängden i en stad, som överstiger 10 000 invånare. Vilken betydelse såsom fördelningsgrund åkerarealen bör tillmätas har likaledes varit föremål för ganska delade me- ningar, vilka för övrigt delvis synas grunda sig mera på förhållandena här- utinnan inom vederbörande hushållningssällskaps område än på förhållan- dena inom riket i dess helhet. Sålunda har ett hushållningssällskap ansett, att vid anslagets fördelning större hänsyn borde tagas till jordbrukets produk- tionsförmåga och relativa betydelse inom olika orter. Ett annat har framfört såsom sin åsikt, att åkerarealen borde tillmätas lika stor betydelse vid ansla- gets fördelning som länets folkmängd, medan ett tredje sällskap uttalat, att större hänsyn borde tagas till områdets åkerareal och mindre till dess total— areal. En mot sistnämnda uppfattning motsatt åsikt hävdas av sju andra hus- hållningssällskap.
B. Lantbruksundervisningsanstalterna.
Till lantmannaskola, lantbruksskola och lanthushållsskola må enligt de grunder och i den ordning, som stadgas i kungörelsen den 21 juni 1940 (nr 847) angående statsbidrag till lantbruksundervisningsanstalter m. m., utgå bidrag av statsmedel dels till avlönande av föreståndare och lärare dels ock till täckande av skolans driftskostnader.
Statsbidrag till avlöningar utgår för bestridande av kontant minimigrund- lön, ålderstillägg och vikariatsersättning samt enligt Kungl. Maj: ts bestäm- mande för varje skola av arvode åt speciallärare. Statsbidrag må utgå vid lantbruksskola till avlöning av föreståndare, en ämneslärare och en extra or- dinarie ämneslärare samt vid övriga skolor till föreståndare och det antal lärare, som Kungl. Maj: t bestämmer för varje skola. Vidare utgår av stats- medel dyrtidstillägg till lärare vid skolor, varom här är fråga, åett tilläggs- underlag, motsvarande hälften av den kontanta minimilönen, dock ej å värdet av bostad, bränsle och trädgårdsland ellerå ersättning för dessa na- turaförmåner. På liknande sätt är även kristillägget konstruerat. Kostnader- na för nuvarande provisoriska avlöningsförbättring betalas helt av staten.
Enligt bestämmelserna för den av 1942 års riksdag beslutade proviso- riska löneregleringen skola med statsmedel bestridas grundlön, ålderstill- lägg och vikariatsersättning samt arvode åt speciallärare ävensom rörligt tillägg och kristillägg
Statsbidrag till täckande av skolans driftskostnader utgår med i ovan- nämnda kungörelse nr 847/1940 närmare angivna belopp.
I sagda kungörelse angivas jämväl de villkor, som skola gälla för åtnju- tande av statsbidrag Då ändring i sak av dessa villkor icke föreslås av ut- redningen, torde skäl icke föreligga att här referera desamma. Härutinnan må sålunda hänvisas till utredningens, i detta kapitel intagna förslag till kun- görelse angående statsbidrag till lantbruksundervisningsanstalterna.
För budgetåret 1942/43 har till avlöning åt befattningshavare vid lantbruks- undervisningsanstalter anvisats anslag med 1475 000 kronor, vartill kom— mer kristillägg. Påpekas må, att avlöningskostnaderna för helt budgetår, ex- klusive kristillägg, beräknats till 1 585 000 kronor. Till täckande av driftkost— nader vid sagda anstalter hava för nämnda budgetår anvisats 513 000 kro- nor.
II. Utredningens synpunkter och förslag.
1. Allmänna synpunkter. A. Hushållningssällskapen.
Av tidigare redogörelser för nuvarande statsanslag till hushållningssäll- skapen framgår, att dylikt anslag utgår till avlönande av vissa befattnings- havare hos sällskapen (ungdomskonsulenter hos jordbrukareungdomens förbund inberäknade) med i runt tal 980000 kronor för år, till täckande av kostnaderna för sällskapens allmänna verksamhet (allmänt statsanslag) med 2 800 000 kronor (krisanslaget inberäknat) för år, såsom särskilt anslag till Värmlands och Kopparbergs läns hushållningssällskap samt de norr- ländska hushållningssällskapen (norrlandsanslaget) med 500 000 kronor för år samt slutligen såsom förvaltningsbidrag för förmedling av statslån med 78 000 kronor eller sålunda sammanlagt 4358 000 kronor.
Avlöningsanslag.
Vid övervägande av spörsmålet rörande framtida avlöningsanslag till hus- hållningssällskapen vill utredningen förorda, att särskilt statsanslag anvisas , till avlöning åt hushållningssällskapens ordinarie befattningshavare i en- lighet med grunderna i utredningens förslag till avlöningsreglemente för bland andra sagda befattningshavare samt till kristillägg åt ifrågavarande befattningshavare i enlighet med härutinnan förordade grunder. Hushåll- ningssällskapen skulle härigenom i princip komma i samma ställning som lantbruksundervisningsanstalterna, vilket synes utredningen önskvärt. Med det antal befattningar av skilda slag, som uppförts i utredningens förslag till personalförteckning för hushållningssällskapen torde för ändamålet erfor- derligt avlöningsanslag kunna beräknas till i runt tal 4 000 000 kronor. Därtill kommer kristillägg enligt nu gällande grunder med i runt tal 490 000 kronor.
Vid beräkning av sagda avlöningsanslag har utredningen utgått från löne- beloppen i såväl högsta som lägsta löneklassen inom respektive lönegrader, multiplicerat lönebeloppen med det för respektive lönegrader förordade an- talet befattningshavare samt beräknat aritmetiska medeltalet av de sålunda erhållna beloppen. Utredningen har vidare antagit, att samtliga befattnings- havare komme att placeras i ortsgrupp E, samt att rörligt tillägg kommer att
utgå med 15 procent och kristillägg med 14 procent. Det sålunda beräknade erforderliga statsanslagets fördelning mellan olika slag av befattningar och ändamål i övrigt framgår av följande sammanställning:
lfön enligt åöntel-l .. . .. anen er r 1
patris åsatta psemtligå
_ Löne- havare n1ngshavare an-
Befattmngshavare grad talet befattnings- havare )(
__ _. X lägst + högst lagst hogst 2 kronor kronor kronor
23 lantbruksdirektörer ................ 0 28 10110 11 595 249 600 3 » ................ 0 27 9 615 11 100 31 100 6 kamrerare ........................ 0 22 7 200 8 625 47 500 16 » ........................ 0 20 6 414 7 650 112 500 4 » ........................ 0 18 5 670 7 200 25 700 7 bokförare ......................... O 8 3 357 4 014 25 800 26 förste jordbrukskonsulenter ........ 0 24 8 130 9 615 230 700 11 andre » ........ 0 18 5 670 7 200 70 800 26 förste husdjurskonsulenter ......... 0 24 8 130 9 615 230700 26 » byggnadskonsulenter ......... 0 24 8 130 9 615 230 700 26 : trädgårdskonsulenter ........ 0 23 7 650 9 120 218 000 26 » ungdomskonsulenter ......... 0 22 7 200 8 625 205 700 1 andre ungdomskonsulent ........... 0 16 4 950 6 414 5 700 26 första hemkonsulenter ............. 0 16 4 950 6 414 147 700 8 andra > ............. 0 10 3 681 4 446 32 500 26 första kvinnliga slöjdkonsulenter . . . 0 13 4 230 5 304 123 900 9 förste manliga » 0 18 5 670 7 200 57 900 120 jordbruksinstruktörer .............. 0 13 4 230 5 304 572 000 26 husdjursinstruktörer ............... 0 13 4 230 5 304 123 900 12 trädgårdsinstruktörer .............. 0 13 4 230 5 304 57 200 26 ungdomsinstruktörer ............... 0 13 4 230 5 304 123 900 32 fiskeriinstruktörer ................. 0 13 4 230 5 304 152 500 23 heminstruktörer ................... 0 6 3 033 3 681 77 200 26 kontorsbiträden ................... O 4 2 718 3 357 79 000 48 skrivbiträden ..................... 0 2 2 406 3 033 130 500 Summa lön enligt löneplanen per år till samtliga befattningshavare 3 362 700 Kallortstillägg, vikariatsersättningar m. m ................................ 120 000 Rörligt tillägg, 15 procent (avr. tal.) .................................... 520 000 Summa avlöning till samtliga befattningshavare 4 002 700 Kristillägg, 14 procent (avr. tal) ........................................ 490 000 Summa kronor 4 492 700
Avlöningsanslaget torde böra uppföras i riksstaten såsom förslagsanslag under benämningen »Hushållningssällskapen: Avlöningar». Kostnaderna för kristillägg torde böra bestridas från nionde huvudtitelns anslag till kristill- lägg.
Däremot bör särskilt statsanslag till avlöning åt extra befattningshavare och arvodister hos hushållningssällskap icke utgå. Antalet dylika tjänstemän och deras löneförmåner förutsättes nämligen bestämt av varje hushållningssäll- skap inom ramen för de i ovannämnda reglemente givna föreskrifterna.
Omkostnadsanslag.
Vad därefter angår spörsmålet, huruvida jämväl i fortsättningen erfordras statsbidrag, som till karaktären närmast motsvara ovannämnda allmänna statsanslag, krisanslag och förvaltningsbidrag för låneförmedling, må till en början till behandling upptagas frågan om hushållningssällskapens ekono- miska ställning och eventuella behov av ökade inkomster.
I till detta kapitel fogad tabell 1 hava sammanställts hushållningssällska— pens inkomster och utgifter ävensom överskott eller brist åren 1935—1939 enligt lantbruksstyrelsens berättelser för respektive år. I tabell 2 återfinnas uppgifter om hushållningssällskapens tillgångar vid utgången av år 1939, sammanställda med ledning av hushållningssällskapens uppgifter till utred- ningen. Anmärkas må, att i sagda tabeller lämnade uppgifter på grund av hushållningssällskapens olikartade bokföringsmetoder icke torde möjliggöra fullt rättvisa jämförelser i ifrågavarande avseenden mellan de skilda säll- skapen. Uppgifterna torde emellertid något så när belysa ett vart hushåll- ningssällskaps ekonomiska ställning.
Av tabell 1 framgår, att flertalet hushållningssällskap sammanlagt för hela perioden 1935—1939 redovisat underskott. Underskotten uppgå i vissa fall till betydande belopp. Av övriga hushållningssällskap uppvisa flera sjunkande överskott, vilka för en del förbytts i underskott under senare år. Flertalet hushållningsällskap hava sålunda för upprätthållande av verksamheten måst taga i anspråk en del av sitt kapital.
Måhända kunde göras gällande, att de hushållningssällskap, som redovisat betydande underskott för ifrågavarande tidsperiod, disponerat sina inkomster på ett mindre tillfredsställande sätt. Den erfarenhet om vissa hushållnings- sällskaps förvaltning, som utredningens ledamöter äga, och den kännedom om andra sällskaps verksamhet, som utredningen erhållit, giva emellertid icke anledning att antaga, att erforderliga åtgärder icke skulle hava vidtagits från hushållningssällskapens sida för att i möjligaste mån anpassa utgifter- na efter inkomsterna. Det för många hushållningssällskap otillfredsställande ekonomiska resultatet bör i stället ses mot bakgrunden av sällskapens allt mer utökade verksamhet, icke minst såsom verkställande organ för av stats- makterna beslutade åtgärder till lanthushållningens främjade. Härom vitt— na bland annat tidigare av utredningen lämnade redogörelser för exempelvis hushållningssällskapens bidrags— och låneförmedling samt för undervisnings-
och upplysningsverksamheten på lanthushållningens område. Hushållnings- sällskapen böra sålunda enligt utredningens mening givas ett erkännande för att de, trots i många fall ekonomiska svårigheter, lyckats icke endast vid- makthålla utan jämväl utvidga sin verksamhet. Det torde icke vara opåkal- lat, att i detta sammanhang erinra om det stöd från ortens sida, som i form av donationer, landstingsanslag eller eljest kommit många hushållningssäll- skap till del. Detta stöd utgör, liksom det under årens lopp ökade ledamots- antalet inom flertalet hushållningssällskap, enligt utredningens mening be- vis för det förtroende, som hushållningssällskapen och deras verksamhet åt- njuta inom vida kretsar.
En fortsatt utveckling i ovan antydd riktning med efter hand minskade disponibla tillgångar måste för flertalet hushållningssällskap inom en icke av— lägsen framtid leda till allt mer ökade ekonomiska svårigheter samt fram- tvinga en ur lanthushållningens synpunkt icke önskvärd stagnation eller till- bakagång av sällskapens verksamhet och försvåra eller omöjliggöra för säll- skapen att med önskvärd effektivitet handhava statliga åtgärder till lanthus- hållningens främjande. Påpekas må i detta sammanhang att en betydande del av sällskapens tillgångar äro bundna i fastigheter eller fonder för sär- skilda ändamål samt sålunda icke torde kunna användas för täckande av uppkommande underskott. Enligt utredningens mening är det sålunda _ icke minst ur statens egen synpunkt — i hög grad angeläget, att hushållnings- sällskapen beredas ökade ekonomiska resurser för att såsom lokala organ för främjande av lanthushållningen kunna fortsätta och utvidga sin mång— sidiga verksamhet. Utredningen vill även i detta sammanhang erinra om den utökning av antalet med statsmedel avlönade ordinarie befattningshavare hos hushållningssällskapen, vilken utredningen funnit ofrånkomlig och följ— aktligen förordat. Enär utredningen förutsätter, att endast utgifterna för av- löning till dessa befattningshavare skola bestridas från särskilt statsanslag — däremot exempelvis icke utgifter för resekostnads- och traktamentsersätt- ningar till desamma —— är det uppenbart, att om hushållningssällskapens inkomster icke medgiva ökade utgifter för exempelvis sagda ersättningar, torde utredningens förslag på denna punkt icke kunna realiseras.
Med hänsyn till det sagda får utredningen såsom sin bestämda uppfatt- ning uttala, att hushållningssällskapens inkomster mäste väsentligt ökas, där- est sällskapen skola. få möjlighet att icke endast ividmakthålla utan även vidtaga önskvärd utvidgning och intensifiering av sin nuvarande verksamhet på lanthushållningens område.
Vad angår frågan om på vilket sätt en dylik ökning skall kunna åstad- kommas, må först erinras om lantbruksstyrelsens tidigare refererade, under viss förutsättning framförda förslag, att hushållningssällskapen borde tiller- kännas särskilda administrationsbidrag — utöver eljest för viss låneförmed— ling utgående statsbidrag _ för förmedling av lån och bidrag av statsmedel samt om lantbruksstyrelsens och statistiska centralbyråns tidigare omför- mälda förslag om särskilt statsbidrag till hushållningssällskapen för deras
besvär med insamling och granskning av vissa jordbruksstatistiska uppgifter. Ehuru skäl kunde anföras för sålunda ifrågasatta statsbidrag, skulle desam— mas genomförande dock innebära, att ett hushållningssällskap vid uppgö- rande av inkomst- och utgiftsstat i allmänhet icke kunde äga kännedom om storleken av den inkomst av dylika bidrag, varmed sällskapet kunde räkna. Då därtill kommer svårigheten att åstadkomma lämpliga och rättvisa grun- der för dylika bidrag, anser utredningen sig icke kunna förorda desamma. Nuvarande bidrag för låneförmedling torde i enlighet härmed ej böra utgå vid genomförande av utredningens förslag i det följande.
Måhända kunde göras gällande, att vissa hushållningssällskaps fonder och andra egna tillgångar gåve dessa hushållningssällskap inkomster av sådan storlek, att fördelningen av eventuellt erforderligt statsanslag till hushåll- ningssällskapens allmänna verksamhet borde grundas på behovsprincipen. Därmed skulle möjligheter kunna öppnas för sällskap med ringa tillgång till egna medel och till följd härav särskilt stort behov av statsbidrag att er- hålla ökade inkomster. Utredningen vill emellertid för sin del bestämt avrå- da från ett dylikt tillvägagångssätt. Frånsett svårigheterna att rättvist bedöma graden av de olika hushållningssällskapens behov av statsbidrag, skulle sy- stemet innebära, exempelvis att enskilda personer genom donerade medel övertoge en del av staten eljest tillkommande ekonomiskt ansvar. Detta skulle vidare kunna leda till ett minskat intresse från enskildas sida att på sätt hit— tills skett stödja hushållningssällskapens verksamhet. En dylik utveckling vore icke minst ur lanthushållningens egen synpunkt enbart till skada.
Utredningen vill för sin del förorda, att nuvarande system med särskilt statsbidrag till hushållningssällskapens allmänna verksamhet i princip bi— behålles. Emellertid må erinras om utredningens tidigare förslag rörande upptagande av särskild jordbruksavgift. Såsom av till detta kapitel fogad ta- bell 3 framgår, kan sagda avgift beräknas tillföra hushållningssällskapen en sammanlagd ökning av inkomsterna i form av ökade ledamotsavgifter med i runt tal 1 544 600 kronor. Vidare må påpekas, att en betydande del av det nuvarande allmänna statsanslaget och krisanslaget användes av hushållnings— sällskapen till täckande av kostnaderna för befattningshavares avlöning, i den mån anvisade särskilda statsbidrag härför icke utgå eller ock icke förslå. Slutligen må erinras om de betydande utgiftsposter, som de anslag av egna medel utgöra, vilka hushållningssällskapen enligt i det föregående refererade bestämmelser måste anvisa för att kunna erhålla statsbidrag till undervis— ningsverksamhet och främjande av husdjursskötseln. Därest utredning- ens förslag rörande statsbidrag till sagda verksamhetsgrenar — vilket bland annat innebär, att sällskapen i regel ej längre skulle behöva anvisa mot det särskilda statsbidraget svarande belopp — samt rörande avlönings- bidrag genomföras, komma större delen av hushållningssällskapens nuva— rande utgifter för ifrågavarande ändamål att övertagas av staten. Berörda utgifter torde, såsom framgår av tabell 3, kunna uppskattas till i runt tal 1 679000 kronor. De belopp, varmed utgifterna sålunda minskas för hus- hållningssällskapen, benämnas i det följande disponibla medel.
I förbigående må påpekas, att summan av förenämnda ökning av leda- motsavgifterna och disponibla medel skulle, såsom framgår av en jämförelse mellan tabell 3 och 4, för flertalet hushållningssällskap innebära, att så sto- ra belopp skulle ställas till hushållningssällskapens förfogande, att statsan- slag av det nuvarande allmänna statsanslagets och krisanslagets karaktär må- hända ej skulle vara erforderligt. Emellertid bleve den härigenom uppnådda »inkomstökningen» synnerligen varierande från ett sällskap till ett annat. För vissa hushållningssällskap skulle densamma sålunda komma att utgöra allenast en eller annan procent av nuvarande anslag av nyssnämnda slag me- dan för andra nämnda procenttal komme att överstiga 75 procent. En dylik ojämn »inkomstökning» är enligt utredningens mening icke motiverad.
I detta sammanhang må vidare erinras om att flera hushållningssällskap i svaren på förenämnda av utredningen verkställda enquéte riktat erinringar mot nuvarande grunder för det allmänna statsanslagets fördelning mellan sällskapen. Sålunda har bland annat uttalats, att vid fördelningen större hän- syn borde tagas till jordbruksnäringens olika betydelse och till avståndens olika längd inom de skilda länen. Långa avstånd medförde jämförelsevis betydande resekostnader för vederbörande hushållningssällskap. Utredningen finner för sin del dessa erinringar befogade.
Även om utredningen, såsom nämnts, i princip vill förorda bibehållande av nuvarande system med särskilt statsanslag till hushållningssällskapens allmänna verksamhet, måste dock fördelningen mellan sällskapen av för det- ta ändamål till förfogande stående medel med hänsyn till vad ovan anförts ske enligt andra grunder än för närvarande. I till detta kapitel fogad tabell 5 har utredningen framlagt tre förslag härutinnan, benämnda alternativ 1, 2 och 3.
Enligt samtliga dessa alternativ beräknas för varje hushållningssällkap dels en grundinkomst, motsvarande summan av nuvarande allmänt statsan- slag, krisanslag och förvaltningsbidrag för låneförmedling, minskad med förenämnda disponibla medel, dels en inkomstökning.
Enligt alternativ 1 skulle inkomstökningen motsvara hela den beräknade ökningen av ledamotsavgifterna. Erforderligt statsbidrag, förslagsvis benämnt omkostnadsbidrag, bleve lika med grundinkomsten. Då principerna för jord— bruksavgiften innebära, att hushållningssällsapen inom de mera utpräglade jordbruksdistrikten skulle tillföras en större inkomstökning än andra säll- skap, innebär detta alternativ heltvisst en mera rättvis fördelning av inkoms- terna, än de nuvarande grunderna för fördelning av det allmänna statsan- slaget. Såsom framgår av tabell 5 innebär emellertid detta alternativ å andra sidan en mycket ojämn inkomstökning för skilda hushållningssällskap. Så- lunda innebär detsamma för exempelvis Norrbottens läns hushållningssäll- skap en ökning av inkomsterna med allenast 22 procent av sällskapet nu till- kommande allmänt anslag och krisanslag, medan motsvarande procenttal för exempelvis Malmöhus läns hushållningssällskap är ej mindre än 94 .pro- cent. En dylik ojämnhet kan enligt utredningens mening icke vara motiverad av jordbruksnäringens olika betydelse inom respektive hushållningssällskaps
områden. Beaktas må därjämte, att vissa utgiftsstegringar för hushållnings- sällskapen under senare år varit åtminstone i någon mån oberoende av nä- ringslivets inriktning inom de skilda hushållningssällskapsområdena. Dess- utom synes utredningen skäligt, att i varje fall en del av de ökade ledamots- avgifterna tages i anspråk för nedbringande av erforderligt anslag av stats- medel. Med hänsyn till det sagda kan utredningen icke förorda alternativ 1.
Alternativen 2 och 3 äro i princip likartade. Inkomstökningen enligt båda dessa alternativ skulle sålunda utgöras av dels ett belopp, motsvarande viss procent av nu utgående allmänt statsanslag och krisanslag — enligt alterna— tiv 2 10 procent och enligt alternativ 3 20 procent _ dels halva den beräk- nade ökningen av ledamotsavgifterna. Utredningen håller före, att dessa grun- der för inkomstökningen äro mera rättvisa än de i alternativ 1 tillämpade. Om nu utgående allmänt statsanslag och krisanslag ökas med visst, för samt- liga hushållningssällskap enahanda procenttal, torde nämligen behovet av ökade inkomster för täckande av utgiftsstegringar, som kunna vara obero- ende av näringslivets inriktning inom respektive hushållningssällskaps om- råden, bliva tillgodosett i skälig utsträckning. Vidare skulle enligt alternativen 2 och 3 de hushållningssällskap, inom vars områden jordbruket är av jäm— förelsevis stor betydelse, erhålla en i skälig grad större inkomstökning än andra hushållningssällskap genom att halva ökningen av ledamotsavgifterna inberäknas i inkomstökningen.
I valet mellan alternativen 2 och 3 har utredningen stannat för det senare alternativet, vilket enligt utredningens mening skulle på ett någorlunda till- fredsställande sätt tillgodose de olika hushållningssällskapens behov av in- komstökning. Jämväl detta alternativ skulle emellertid, såsom framgår av ta- bell 5, giva till resultat en i vissa fall något ojämnare inkomstökning än ' som kan anses motiverad av jordbruksnäringens relativa betydelse. Sålunda . motsvarar sagda ökning för exempelvis Norrbottens läns hushållningssällskap , 31 procent av nu utgående allmänt statsanslag och krisanslag, medan exem- pelvis för Malmöhus läns hushållningssällskap motsvarande procenttal är 67 procent. Med hänsyn härtill synes utredningen skäligt, att inkomstökningen modifieras därhän, att densamma för intet hushållningssällskap kommer att understiga 40 procent men ej heller överstiga 55 procent av nyssnämnda två anslag. Sålunda beräknade inkomstökningar återfinnas i tabellen under rubri- ken skälig inkomstökning.
I förbigående må påpekas, att dylik skälig inkomstökning beräknats jäm- väl för alternativ 2, varvid procenttalet ansetts böra i regel variera mellan 30 och 45 procent. Undantag från denna regel har emellertid måst göras för vissa hushållningssällskap, enär dessa eljest skulle bli nödsakade avstå från en del av sina inkomster, vilket icke kan anses rimligt.
Enligt alternativ 3 (eller 2) erforderligt omkostnadsbidrag för varje hus- hållningssällskap erhålles genom att från summan av grundinkomst och skälig inkomstökning draga hela ökningen av ledamotsavgifterna. Resultatet av dylik beräkning återfinnes i tabell 5, kolumn 30 (19). Med hänsyn till be- räkningssättet måste givetvis dessa omkostnadsbidrag bliva av avsevärt varie-
___.
rande storlek för skilda hushållningssällskap. Häremot kan måhända erinras, att de olika hushållningssällskapens verksamhet och därmed lanthushållning— en inom respektive län skulle i mycket olika grad erhålla stöd av statsmedel. Utredningen anser emellertid icke denna omständighet utgöra skäl för ett frångående av de av utredningen förordade beräkningsgrunderna.
Påpekas må, att enligt de grunder, som sålunda förordats, de variabla fak- torerna utgöras dels av ledamotsavgifternas ökning, dels av den del av in—W komstökningen, som motsvarar viss procentuell del av nuvarande allmänt statsanslag och krisanslag. Vid beräkning framdeles av omkostnadsbidragenj för de olika hushållningssällskapen måste därför vid bifall till utredningens förslag i förevarande avseende hänsyn tagas till de variationer i fråga om le- damotsavgifterna, vartill ändrade fastighetstaxeringar m. fl. faktorer kunna giva anledning. Önskvärda ökningar eller minskningar av hushållningssäll- skapens inkomster skola enligt utredningens förslag kunna uppnås _ för— utom genom ändring av jordbruksavgiftens storlek —— genom att vid beräk- ningarna av omkostnadsbidrag användas olika stora procenttal av nyssnämnt slag. Särskilt av sistnämnda anledning har utredningen genom det förslag till kungörelse angående statsbidrag till hushållningssällskapens allmänna verk-' samhet, som ingår i detta kapitel, förordat, att omkostnadsbidrag skall utgå med det belopp och på de villkor, som Kungl. Maj:t bestämmer för varje hus- hållningssällskap.
Såsom utredningen tidigare framhållit, torde de nuvarande grunderna för fördelningen av det allmänna statsanslaget och krisanslaget icke taga erfor- derlig hänsyn till de långa avstånden inom vissa hushållningssällskaps om- råden och därav föranledda extra omkostnader för dessa hushållningssäll- skap. Det nu sagda torde i första hand gälla Kopparbergs läns hushållnings- sällskap och de norrländska hushållningssällskapen. Då även i andra avse— enden förhållandena inom nämnda hushållningssällskaps områden i fråga om lanthushållningen äro av speciell natur men vid beräkning av förenämnda om- kostnadsbidrag särskild hänsyn härtill givetvis icke kunnat tagas, synas skäl föreligga att överväga frågan om särskilt ytterligare omkostnadsbidrag till dessa hushållningssällskap.
För närvarande utgår, såsom tidigare nämnts, till Värmlands och Kop- parbergs län-s hushållningssällskap samt hushållningssällskapen i Norrland särskilda bidrag ur norrlandsanslaget. Dylikt bidrag må av vederbörande hus- hållningssällskap användas på sätt Kungl. Maj:t efter förslag av hushållnings— sällskapet bestämmer. Utredningen får nu föreslå, att detta anslag, som för närvarande utgår med sammanlagt 500 000 kronor, inberäknas i omkostnads- anslaget för hushållningssällskapen samt fördelas mellan Kopparbergs läns hushållningssällskap och hushållningssällskapen i Norrland sålunda, att halva beloppet fördelas med hänsyn till den totala landarealen inom respektive hus— hållningssällskaps områden och den andra hälften efter antalet brukningsde- lar. Däremot synas tillräckliga skäl icke föreligga för att Värmlands läns hushållningssällskap skulle i likhet med Kopparbergs läns hushållningssäll-
skap och de norrländska sällskapen i nu förevarande avseende intaga en sär- ställning gentemot andra hushållningssällskap.
Norrlandsanslagets inräkning i omkostnadsanslaget skulle innebära, att ve- derbörande hushållningssällskap erhölle rätt att använda detsamma, på sätt sällskapet funne gott. Påpekas må, att, i den mån exempelvis vissa produk- tionsbefrämjande förbättringsåtgärder anses böra särskilt understödjas från statens sida inom någon landsdel, detta bör kunna ske vid fördelning mellan hushållningssällskapen av för vederbörande ändamål särskilt anvisade stats- medel.
Enär utredningens förslag rörande jordbruksavgift torde kunna genomföras först från och med budgetåret 1944/45 torde enligt de föreslagna grunderna beräknade omkostnadsbidrag kunna utgå först från och med sagda budget- år. Till frågan om dylika bidrag speciellt för budgetåret 1943/44 återkommer utredningen i sextonde kapitlet. För helt budgetår innebär utredningens för- slag i det föregående omkostnadsbidrag till de olika hushållningssällskapen med följande belopp:
Hushållningssällskap Kronor Hushållningssällskap Kronor Stockholms läns och stads. . . 77 000 Göteborgs och Bohus läns 65 000 Uppsala läns ........ 17 000 Älfsborgs läns norra ..... 34 000 Södermanlands » ........ 25 000 » >> södra ..... 21 000 Östergötlands » ........ 3 000 Skaraborgs läns ..... 26 000 Jönköpings » ........ 54 000 Värmlands » ..... 57 000 Kronobergs » ........ 35 000 Örebro » ..... 36 000 Kalmar läns norra ......... 8 000 Västmanlands » ..... 29 000
» » södra ......... 31 000 Kopparbergs » ..... 118 000 Gotlands läns .......... 13 000 Gävleborgs » ..... 98 000 Blekinge » .......... 27 000 Västernorrlands » ..... 126 000 Kristianstads » .......... 28 000 Jämtlands » ..... 121 000 Malmöhus >> .......... 12 000 Västerbottens » ..... 178 000 Hallands » .......... 7 000 Norrbottens » ..... 214 000
Summa kronor 1 460 000
Anslaget torde böra uppföras i riksstaten såsom obetecknat anslag under benämningen »Hushållningssällskapen: Omkostnader.»
I det föregående har utredningen föreslagit anvisande för hushållnings— sällskapens del av dels avlöningsanslag med 4000 000 kronor, dels omkost- nadsanslag med 1 460 000 kronor eller anslag med tillhopa 5 460 000 kronor. Motsvarande anslag för närvarande utgå med sammanlagt 4 358000 kronor. Ett genomförande av utredningens förslag skulle sålunda innebära en ök- ning av statens utgifter för ifrågavarande ändamål med i runt tal 1 100 000 kronor. Därtill kommer erforderligt kristillägg med ett beräknat belopp av 490 000 kronor eller sålunda en sammanlagd ökning av 1 590000 kronor. En dylik utökning av statens utgifter kunde, icke minst i nuvarande tids- läge, måhända ingiva betänkligheter. Utredningen håller emellertid före, att 28—418998.
lanthushållningens ovärderliga betydelse för landet kräver betydande eko- nomiska insatser från statens sida såsom stöd åt denna näring. Enär hus- hållningssällskapens verksamhet direkt syftar till ett främjande av lanthus- hållningen och med denna verksamhet förknippade åtgärder kunna betrak- _ tas såsom betydelsefulla beredskapsåtgärder till tryggande av folkförsörj- ' ningen, synes utredningen statsfinansiella skäl icke böra lägga hinder i vägen , för anvisande av de statsanslag, som av utredningen förordats för ovan an- givna ändamål.
Villkor för statsbidrag m. m. Bestämmelserna för avlöningsbidrag och omkostnadsbidrag till hushåll- ningssällskapen torde böra meddelas i särskild kungörelse, vartill förslag återfinnes vid slutet av detta kapitel. Beträffande däri föreslagna detaljbe- stämmelser må hänvisas till i det följande lämnad speciell motivering.
B. Lantbruksunder-visningsanstalterna. Avlöningsanslag. Såsom för närvarande gäller och i likhet med vad utredningen föreslagit i fråga om hushållningssällskapen vill utredningen förorda, att statsanslag anvisas till avlöning åt lantbruksundervisningsanstalternas ordinarie befatt- ningshavare i enlighet med grunderna i utredningens förslag till avlönings- reglemete för bland andra sagda befattningshavare samt till kristillägg åt ifrågavarande befattningshavare i enlighet med härutinnan förordade grunder. Därjämte bör för skolornas vidkommande anvisas statsanslag till ersättning åt speciallärare enligt av 1942 års riksdag beslutade grunder. Med det antal befattningar av skilda slag, som uppförts i utredningens förslag till personalförteckning för skolorna, torde för ändamålet erforderligt avlönings- anslag kunna beräknas till i runt tal 2 000 000 kronor. Därjämte bör kristill- lägg utgå enligt härför gällande grunder med i runt tal 230 000 kronor.
Vid beräkning av erforderligt avlöningsanslag har i princip samma metod tillämpats som vid beräkning av erforderligt avlöningsanslag för hushåll- ningssällskapen. Utredningen har emellertid antagit, att samtliga ifrågava— rande befatttningshavare komma att placeras i ortsgrupp B. Det beräknade erforderliga statsanslagets fördelning mellan olika slag av befattningar och ändamål i övrigt framgår av följande sammanställning:
! ; i
Betattningshavare
Löne- grad
Lön enligt löne- planen per år och befattnings—
Lön enligt löne- planen per år till samtliga befatt- ningshavare (antalet befatt- ningshavare x )( lägst + högst 2 kronor
rektorer vid lantmanna- och lantbruksskolor
med helårstjänstgöring. . ....................
4 rektorer vid lantmannaskolor med 150 dagars vinterkurs .................................
25 rektorer vid lantmannaskolor med 125 dagars vinterkurs ................................. 26 rektorer vid lanthushållsskolor med helårs- tjänstgöring ................................ 13 rektorer vid lanthushållsskolor med halvårs- kurs .......................................
11 förste lärare vid lantmanna- och lantbruks- skolor med helårstjänstgöring ...............
19 förste lärare vid lantmannaskolor med begrän- sad tjänstgöring ............................ 4 förste lärare vid lantmannaskolor med 150 dagars vinterkurs ........................... 28 förste lärare vid lantmannaskolor med 125 dagars vinterkurs ...........................
40 första lärarinnor vid lanthushållsskolor med begränsad tjänstgöring ......................
16 första lärarinnor vid lanthushållsskolor med en halvårskurs .............................
10 andre lärare vid lantmanna- och lantbruks- skolor med helårstjänstgöring ...............
4 andre lärare vid lantmannaskolor med begrän- sad tjänstgöring ............................
2 andre lärare vid lantmannaskolor med 150 dagars vinterkurs ........................... 12 andre lärare vid lantmannaskolor med 125 dagars vinterkurs ...........................
21 andra lärarinnor vid lanthushållsskolor med begränsad tjänstgöring ......................
11 andra lärarinnor vid lanthushållsskolor med en halvårskurs .............................
027 024 023 019 013 024 023 021 020 015 010 017 015 012 011 0 7
0 2
havare lägst högst kronor kronor 8 940 10 425 7 455 8 940 6 975 8 445 5 451 6 975 3 780 4 773 7 455 8 940 6 975 8 445 6 135 7 455 5 793 6 975 4 212 5 451 3 285 3 978 4 773 6 135 4 212 5 451 3 582 4 446 3 429 4 212 2 853 3 429 2 154 2 709
Summa lön enligt löneplan per år till samtliga befattningshavare
Kallortstillägg, vikariatslön, vikariatersättning, arvoden till speciallärare. . . Rörligt tillägg, 15 procent (avr. tal) ..................................... Summa avlöning till samtliga befattningshavare
Kristillägg, 14 procent (avr. tal) ........................................
Summa kronor
222 700
32 800 192 800 161 500
55 600
90 200 146 500
27 200 178 800 193 300
58 100
54 500
19 300
8 000
45 800
66 000
26 700
1 579 800 170 000 250 000
1 999 800 230 000
2 229 800
Avlöningsanslaget torde böra uppföras i riksstaten såsom förslagsanslag under benämningen »Understöd åt lantmanna-, lantbruks- och lanthushålls- skolor: Avlöningar.» Kostnaderna för kristillägg torde böra bestridas från nionde huvudtitelns allmänna anslag till kristillägg.
Driftskostnadsanslag.
Då frågan om dylikt anslag faller utom ramen för utredningens uppdrag må detsamma här endast omnämnas. För budgetåret 1942/43 har för ända- målet av riksdagen anvisats ett belopp av 513000 kronor.
Villkor för statsbidrag m. m.
Såsom ovan nämnts hava nu gällande bestämmelser för statsbidrag till lantbruksundervisningsanstalterna meddelats i kungörelsen den 21 juni 1940 (nr 347). Enär ett genomförande av utredningens förslag rörande avlönings- reglemente måste medföra omfattande ändringar av sagda kungörelse, har utredningen funnit skäl föreligga för utfärdande av helt ny kungörelse. För- slag till dylik återfinnes i slutet av detta kapitel. Beträffande däri föreslagna detaljbestämmelser må hänvisas till speciell motivering i det följande.
2. Hushållningssällskaps räkenskapsår.
Nu gällande allmänna grunder för hushållningssällskaps organisation in- nehålla intet stadgande med avseende å hushållningssällskaps räkenskapsår. Enligt utredningens mening föreligger intet bärande skäl för att icke i de framtida allmänna grunderna för hushållningssällskaps organisation intagas vissa bestämmelser om räkenskapsåret. Med hänsyn till önskvärdheten av största möjliga likhet härutinnan mellan de olika hushållningssällskapen synes utredningen tvärtom motiverat, att dylika bestämmelser intagas i sagda grunder. I utredningens förslag till kungörelse med allmänna grun- der för hushållningssällskaps organisation, 35 5, har förslag till dylika före— skrifter intagits.
För närvarande sammanfaller räkenskapsåret för hushållningssällskapen med kalenderåret. I anslutning härtill fastställa sällskapen inkomst- och ut- giftsstater i slutet av varje kalenderår vid då förekommande ordinarie sam- manträde. De statsmedel, som av ett visst kalenderårs riksdag anvisas för olika ändamål inom hushållningssällskapens verksamhetsområden, avse i allmänhet vederbörande ändamåls tillgodoseende under samma kalenderår.
Otvivelaktigt försvåras i hög grad uppgörandet vid angiven tidpunkt av staterna och ökas de då uppgjorda staternas approximativitet avsevärt på grund därav, att hushållningssällskapen vid sagda tidpunkt sakna närmare kännedom om vilka belopp av statsmedel, som kunna komma att för olika ändamål ställas till respektive sällskaps förfogande för det verksamhetsår staterna avse. Det i regel enda underlag, som i slutet av kalenderåret står till buds för beräkningar härutinnan, är det material, som erbjudes i vederbö- rande centrala myndigheters till Kungl. Maj:t framställda förslag om anslags-
äskanden hos nästföljande års riksdag samt i kännedomen inom respek- tive hushållningssällskap om i vilken utsträckning av vederbörande myn- digheter tidigare framställda dylika förslag ävensom av hushållningssäll- skapet tidigare gjorda framställningar om statsmedel plågat bliva bifall- na. Anföras mä dessutom, att beträffande statsmedel avsedda för av ett hushållningssällskap bedriven verksamhet, gäller i regel det olägliga för- hållandet, att Kungl. Maj:ts respektive vederbörande centrala myndighe- ters beslut rörande för ett visst kalenderår för sällskapet i fråga avsedda medel av administrativa skäl icke kunna fattas tidigare än i fjärde eller fem- te månaden, ofta vid än senare tidpunkt, av det kalenderår, för vilket medlen äro avsedda. Hushållningssällskapen nödgas sålunda ofta igångsätta viss verksamhet, innan besked erhållits om huruvida och i så fall med vilket be- lopp statsbidrag kommer att erhållas för ändamålet.
Vad nu framhållits synes utredningen utgöra skäl för en ändring av nu tillämpat räkenskapsår för hushållningssällskapen. Enligt utredningens me- ning torde i första hand en sådan ändring kunna komma ifråga, som skulle innebära, att hushållningssällskaps räkenskapsår sammanfölle med det stat- liga budgetåret. En dylik förändring innebär visserligen icke i och för sig, att vederbörande hushållningssällskap vid tiden för uppgörandet av ett visst räkenskapsårs inkomst— och utgiftsstat kan vara fullt underkunnigt om vilka belopp av statsmedel, som komma att för varje ifrågakommande ändamål under räkenskapsåret stå till sällskapets förfogande. För ernående av möjlig- het härtill erfordras därjämte, att hushållningssällskapet före uppgörandet av staten hade tilldelats samtliga ifrågavarande belopp. Utredningen förme- nar, att i regel icke allt för stora svårigheter borde resa sig häremot.
Såsom ytterligare skäl för en omläggning av hushållningssällskapens rä- kenskapsår till budgetår må framhållas, dels att av riksdagen för visst bud- getår och ändamål anvisade anslag komme att av hushållningssällskapen an— vändas till åtgärder under samma budgetår och icke såsom för närvarande stundom till åtgärder, som vidtagits under närmast föregående halvår, dels att vederbörande centrala myndigheter vid avgivande till Kungl. Maj:t av förslag till anslagsäskanden hos riksdagen hade möjlighet erhålla nyare upp— gifter än för närvarande rörande den tidigare förbrukningen av statsmedel för visst ändamål. Slutligen må påpekas, att med omläggningen av räken- skapsåret och därmed förläggning av hushållningssällskaps ordinarie sam- manträde till våren kunna av sällskapet avgivna, för riksdagsbehandling av- sedda framställningar föranleda förslag till redan nästpåföljande års riksdag. Med nuvarande ordning kan detta i regel icke ske.
Vid en omläggning av hushållningssällskapens räkenskapsår till att sam- manfalla med det statliga budgetåret bör emellertid uppmärksammas i vilken män med olika statsbidragsverksamheter förenade utgifter falla på månaderna januari—juni. I samma mån som detta sker, torde nämligen erfordras för- höjning av anslagsanvisningarna för vederbörande verksamheter för det förs— ta budgetåret efter omläggningens ikraftträdande. Det synes enligt utredning- ens mening böra ankomma på vederbörande centrala myndigheter att till
Kungl. Maj:t — i förekommande fall efter anfordran — framställa de för— slag om anslagsförhöjningar, som må finnas påkallade.
Med anledning av vad sålunda anförts får utredningen förorda, att hus- hållningssällskaps räkenskapsår omlägges att sammanfalla med _det statliga budgetåret och att bestämmelse härom intages i de allmänna grunderna för hushållningssällskaps organisation. Till tidpunkten för omläggningens ge- nomförande återkommer utredningen senare.
Vid genomförande av vad sålunda förordats torde vissa föreskrifter av Kungl. Maj:t i administrativt-organisatoriskt hänseende _— utöver sådana av utredningen i annat sammanhang föreslagna föreskrifter -— bliva nödvän- diga. Det torde böra ankomma på vederbörande centrala myndigheter att uppmärksamma detta och att till Kungl. Maj:t — i förekommande fall efter anfordran — avgiva i ämnet erforderliga förslag.
I samband med behandlingen av frågan om hushållningssällskaps räken— skapsår har utredningen jämväl övervägt spörsmålet om vidtagande av åt- gärder till åstadkommande av ett för samtliga hushållningssällskap gemen- samt bokföringssystem. Erinras må att förslag härutinnan utarbetats av hus- hållningssällskapens ombuds förvaltningsutskott, vilket förslag dock ännu icke torde hava föranlett några mera positiva åtgärder från hushållnings- sällskapens sida. Enligt utredningens mening är det emellertid önskvärt, att de skilda hushållningssällskapens bokföringssystem samt därmed även in— komst- och utgiftsstater bliva så likartade, att fullt rättvisa jämförelser mel- lan de skilda sällskapens ekonomiska ställning kunna åstadkommas. Utred— ningen har emellertid icke ansett sig böra upptaga detta spörsmål till när- mare övervägande. Av hushållningssällskapens ombuds förvaltningsutskott vidtagna åtgärder på området synas emellertid böra fullföljas, lämpligen i samverkan med lantbruksstyrelsen.
3. Speciell motivering till förslag till kungörelse angående statsbidrag till hushållningssällskaps allmänna verksamhet.
1—3 55.
Beträffande dessa paragrafer må hänvisas till ovanstående allmänna syn- punkter. '
4 5.
Enligt förordningen den 8 juni 1923 (nr 228) angående visst villkor för statsbidrag åt hushållningssällskap gäller såsom dylikt villkor, att vederbö- rande hushållningssällskap äger stadgar, som fastställts av Kungl. Maj:t. Såsom ytterligare villkor gäller — enligt vad framgår av den i det föregående omförmälda kungörelsen nr 603/1934 — att sällskapet tillämpar av Kungl. Maj:t utfärdade bestämmelser om resekostnads- och traktamentsersättningar åt befattningshavare hos hushållningssällskap.
Liknande bestämmelser böra gälla ifråga om nu föreslagna avlönings- och omkostnadsbidrag. Vidare bör såsom villkor föreskrivas, att beträffande hus—
hållningssällskapets befattningshavares avlöningsförmåner bestämmelserna i vederbörande avlöningsreglemente och meddelade bestämmelser rörande kris— tillägg iakttagas, samt att befattningshavare för vilken reglementet är tillämp- ligt därutöver icke åtnjuter ersättning av hushållningssällskapet i annan mån än lantbruksstyrelsen för varje särskilt fall efter prövning av omständighe- terna finner gott medgiva.
5 &.
Enär de ordinarie befattningar, för vilka avlöningsbidrag skall utgå, enligt utredningens förslag skola angivas i av Kungl. Maj:t och riksdagen fastställd personalförteckning, har utredningen icke ansett årliga framställningar från hushållningssällskapen om avlöningsbidrag erforderliga.
De i denna paragraf föreslagna bestämmelserna överensstämma i princip med motsvarande nu gällande bestämmelser ifråga om lantbruksundervis- ningsanstalterna. Beträffande detaljerna må påpekas, att för nämnda under- visningsanstalter gäller för närvarande, att förskott utbetalas två gånger varje läsår, vardera gången med högst 40 procent av föregående läsårs utgifter. Enär en skolas utgifter äro särskilt stora i början av läsåret samt från då utgående förskott skola avdragas pensionsavgifter, har emellertid utredning- en ifråga om undervisningsanstalterna föreslagit en ändring av procenttalen till 60 respektive 30 procent. Enligt utredningens mening är det ändamåls- enligt att tillämpa samma förskottsbestämmelser för hushållningssällskap.
Utredningen har i detta sammanhang såväl i fråga om hushållningssällskap som lantbruksundervisningsanstalt övervägt möjligheterna av utbetalning ut- av hela avlöningsbidraget och — i fråga om skola — driftskostnadsbidraget såsom förskott. Därmed skulle utbetalningsproceduren förenklas. Redovisning % kunde sedermera ske i samband med avgivande av redogörelse. Samtidigt ' med avgivande av redogörelse skulle huvudman i förekommande fall åter- betala sådan del av förskott, som eventuellt erhållits utöver det bidrag, vartill vederbörande vore berättigad för budgetåret eller läsåret. Emellertid förut- sätter anordningen i fråga, att förskottsvis skulle utbetalas även de på för- hand i viss mån svårberäkneliga rörliga tilläggen, kristilläggen, vikariatser- sättningarna m. 111. Med hänsyn härtill har utredningen icke funnit sig böra föreslå ett sålunda i viss mån förenklat tillvägagångssätt utan föreslagit en- dast 90 procents förskott.
6 5. Denna paragraf torde icke tarva närmare kommentarer. Till övergångsbestämmelserna återkommer utredningen i ett senare ka- pitel.
4. Speciell motivering till förslag till kungörelse angående statsbidrag till lantbruksundervisningsanstalter.
lå.
Denna paragraf överensstämmer i sak med nu gällande föreskrifter.
2 &. Beträffande denna paragraf må hänvisas till tidigare uttalade allmänna synpunkter. 3 g.
Denna paragraf överensstämmer med nu gällande bestämmelser.
4 å.
De första sex att-satserna motsvara bestämmelserna i kungörelsen nr 847/ 1940, 6 &, punkterna 1)—6) och de två sista att-satserna bestämmelserna i punkterna 8)——9) av samma paragraf.
Beträffande de tre övriga attsatserna må hänvisas till vad härom anförts i speciell motivering till liknande villkor för statsbidrag till hushållningssäll- skaps allmänna verksamhet.
5 &.
Liksom för närvarande torde jämväl i fortsättningen framställning erford- ras rörande avlöningsbidrag till speciallärare och driftskostnadsbidrag. Av skäl, som ovan anförts rörande avlöningsbidrag till hushållningssällskapen, torde däremot särskild årlig framställning från skola om avlöningsbidrag till ordinarie befattningshavare icke erfordras.
6 &. Beträffande bestämmelserna i denna paragraf må hänvisas till utredning- ens motivering i fråga om liknande föreskrifter för hushållningssällskapen.
F ö r s 1 a g till Kungl. Maj:ts kungörelse
angående statsbidrag till hushållningssällskaps allmänna verksamhet;
given Stockholms slott den
Kungl. Maj:t har med anledning av riksdagens beslut funnit gott förordna som följer: 1 &. Under de villkor, som stadgas i denna kungörelse, må till hushållnings- sällskap utgå statsbidrag dels till avlöning åt hos sällskapet anställda, i fast- ? ställd personalförteckning upptagna befattningshavare (avlöningsbidrag), dels
ock till täckande av hushållningssällskapets allmänna omkostnader (omkost- nadsbidrag). 2 ä.
1 mom. Avlöningsbidrag utgår för envar i 1 & omförmäld befattnings- havare med belopp, motsvarande dels den avlöning, bestående av lön, kall- ortstillägg, vikariatsersättning, vikariatslön, ersättning efter ackord eller be- ting ävensom rörligt tillägg, som tillkommer befattningshavaren jämlikt be- stämmelserna i reglementet den .......... angående avlöning till befatt- ' ningshavare hos hushållningssällskap och vid statsunderstödd lantbruks-
undervisningsanstalt m. m., dels oclc det kristillägg, som tillkommer befatt- ningshavaren i enlighet med vad härom i särskild ordning stadgas.
2 mom. Om befattningshavare uppnått pensionsåldern, må avlöningsbi- drag för honom ej utgå, med mindre vederbörligt tillstånd att kvarstå i tjänst erhållits.
35.
Omkostnadsbidrag utgår med det belopp och på de villkor, som Kungl. Maj:t bestämmer för varje hushållningssällskap.
4 5. Såsom villkor för åtnjutande av statsbidrag, som i denna kungörelse avses, skall gälla:
att hushållningssällskapet är organiserat i enlighet med gällande före- skrifter;
att hushållningssällskapets verksamhet bedrives i överensstämmelse med vad härutinnan är stadgat;
att beträffande hos hushållningssällskapet anställda befattningshavares av- lösningsförmåner bestämmelserna i ovanberörda reglemente den .......... ävensom meddelade föreskrifter rörande kristillägg iakttagas samt att be- fattningshavare, för vilken reglementet är tillämpligt, därutöver icke åtnjuter ersättning av hushållningssällskapet i annan mån än lantbruksstyrelsen för varje särskilt fall efter prövning av omständigheterna finner gott medgiva; och må dylik ytterligare avlöningsförmån utgå allenast för sådana särskilda uppgifter inom sällskapets verksamhetsområde, som väl icke tillhöra befatt- ningshavarens tjänsteåligganden men finnas lämpligen böra utföras i sam- band med dessa;
att hushållningssällskapet jämväl i övrigt iakttager de i förenämnda regle— mente givna föreskrifterna;
att resekostnads- och traktamentsersättning åt hushållningssällskapets i fastställd tjänsteförteckning upptagna befattningshavare utgår enligt de grun- der, som stadgas i kungörelsen den ............ angående resekostnads- och traktamentsersättning åt vissa befattningshavare hos hushållningssäll- skap och vid statsunderstödd lantbruksundervisningsanstalt;
att hushållningssällskapet anmäler samtliga sällskapets ordinarie befatt- ningshavare till delaktighet i statens pensionsanstalt och ställer sig till efter- rättelse de i reglementet för sagda anstalt 'i fråga om huvudman meddelade föreskrifter samt att sällskapet bestrider i samma reglemente stadgad del av de årliga avgifterna till anstalten; samt '
att hushållningssällskapet underkastar sig den kontroll, Kungl. Maj:t kan finna skäl föreskriva.
5 5.
1 mom. Till hushållningssällskap utbetalar lantbruksstyrelsen utan sär- skild rekvisition i augusti månad varje budgetår förskottsvis 60 procent av det avlöningsbidrag vederbörande sällskap för föregående budgetår uppburit, dock skall förskott å rörligt tillägg och kristillägg utbetalas med 60 procent av vad som förväntas utgå för ändamålet för det budgetår, sagda förskott avser. Vid nämnda utbetalning avdragas de pensionsavgifter, som hushåll- ningssällskapet och med statsmedel avlönade ordinarie befattningshavare hava att erlägga till statens pensionsanstalt.
Under nästpåföljande januari månad utanordnas till hushållningssällskapet ytterligare ett förskott å 30 procent enligt enahanda grunder.
Förskott avrundas vid utbetalning till närmast lägre hundratal kronor. 2 mom. Före juli månads utgång skall hushållningssällskapet till lant- bruksstyrelsen ingiva å av styrelsen tillhandahållet formulär rekvisition av avlöningsbidrag för det gångna bud—getåret.
Efter verkställd granskning av inkomna rekvisitioner utbetalar lantbruks— styrelsen resterande avlöningsbidrag för budgetåret till hushållningssällska- pet.
gång till statens pensionsanstalt inbetala de pensionsavgifter, som vid utbe- talning av statsbidrag till hushållningssällskapen avdragits.
6 å. Omkostnadsbidrag utbetalas av lantbruksstyrelsen till hushållningssällska- pet snarast efter ingången av det budgetår bidraget avser.
Övergångsbestämmelser.
1) Utan hinder av vad i 4 % stadgats må sådan befattningshavare hos hus-
ligt och vilken vid denna kungörelses ikraftträdande åtnjuter avlöningsför-
medel understödd allmän undervisnings- och upplysningsverksamhet på lant- hushållningens område.
för budgetåret 1943/44 skola i momentet angivna förskott beräknas å de av- löningsförmåner, som kunna beräknas utgå för budgetåret.
(nr 82) angående fördelning av för hushållningssällskapens allmänna verk- samhet avsedda anslagsmedel med däri senare vidtagen ändring.
hållningssällskap, för vilken det i paragrafen berörda reglementet är tillämp-
måner, överstigande de avlöningsförmåner, som jämlikt meranämnda para- graf tillkomma honom, bibehålla sistnämnda förmåner, därest hushållnings- sällskapet så finner skäligt och åtager sig bestrida därmed förenade, avlö- ningsbidrag enligt denna kungörelse överstigande utgifter, dock med undan- tag för sådan särskild ersättning utöver resekostnads— och traktamentser- sättning, som omförmäles i 35 & reglementet den .......... för med stats-
. 2) Vid utbetalning enligt bestämmelserna i 5 5 1 mom. av avlöningsbidrag
Denna kungörelse träder i kraft den 1 juli 1943. Samtidigt härmed upp- höra att gälla förordningen den 8 juni 1923 (nr 228) angående visst villkor för statsbidrag åt hushållningssällskap samt kungörelsen den 30 mars 1935
F ö r s 1 a g till Kungl. Maj:ts kungörelse angående statsbidrag till lantbruksuu dervisningsanstalter;
given Stockholms slott den
Kungl. Maj:t har med anledning av riksdagens beslut funnit gott förordna som följer:
1 5.
Under de villkor, som stadgas i denna kungörelse, må till lantmannaskola, ; lantbruksskola och lanthushållsskola utgå statsbidrag dels till avlöning åt hos skolan anställda, i fastställd personalförteckning upptagna befattnings- havare ävensom åt speciallärare vid skolan ( avlöningsbidrag), dels oclc till täckande av skolans driftskostnader ( driftskostnadsbidrag).
2 5.
1 mom. Avlöningsbidrag utgår för envar i 1 % omförmäld, i personalför- teckning upptagen befattningshavare med belopp, motsvarande, dels den av- löning, bestående av lön, kallortstillägg, vikariatsersåttning, vikariatslön, ävensom rörligt tillägg, som tillkommer befattningshavaren jämlikt bestäm- melserna i reglementet den ............ angående avlöning till befattnings- havare hos hushållningssällskap och vid statsunderstödd lantbruksundervis- ningsanstalt m. m., dels ock det kristillägg, som tillkommer befattningshava— ren i enlighet med vad härom i särskild ordning stadgas.
2 mom. Till ersättning åt speciallärare må, i den mån undervisningen icke skäligen kan uppdragas åt ordinarie befattningshavare vid skolan, utgå av- löningsbidrag med belopp, som Kungl. Maj:t bestämmer i varje särskilt fall, dock med högst 10 kronor för varje undervisningstimme.
3 mom. Om befattningshavare, som i 1 mom. sägs, uppnått pensionsål- dern, må avlöningsbidrag för honom ej utgå, med mindre vederbörligt till- stånd'att kvarstå i tjänst erhållits.
3 €). Statsbidrag till täckande av skolornas driftskostnader må utgå dels med föl- jande årliga grundbidrag, nämligen
för lantmannaskola med vinterkurs .......................... 3600 kronor » » >, » och fortsättningskurs ...... 5 400 » » » » >, » längre kurs ........... 7 200 » » » ::, » , fortsättningskurs och längre kurs ................... 9 000 >> » » » helårskurs .......................... 5 400 >> >> lantbruksskola .......................................... 5 400 » » lanthushållsskola med halvårskurs ........................ 3600 » — » » årskurs eller två halvårskurser ...... 5 400 » » » » » och en halvårskurs ......... 7 200 »
dels oclc med tilläggsbidrag av fem kronor för varje elev och månad, som kurs pågår.
Anordnas vid skola annan kombination av kurser, skall statsbidragets grundbelopp för varje särskilt fall bestämmas av Kungl. Maj:t. Omfattar kurs del av månad, utgår tilläggsbidraget med ett i förhållande till den kortare ti— den nedsatt belopp.
Statsbidrag till driftskostnader må icke utgå med högre belopp än som motsvarar tre fjärdedelar av skolans av lantbruksstyrelsen godkända drifts- kostnader, sedan avdrag gjorts för influtna hyror av elevbostäder.
Bidrag av statsmedel må icke utgå, därest icke från annat håll tillskjutes
, ett belopp, motsvarande minst en tredjedel av statsbidraget till driftskostnader.
4 &. Såsom villkor för tillgodonjutande av statsbidrag, som i denna kungörelse avses, skall gälla 1 att lantbruksstyrelsen vitsordat behovet av skolan; . att skolans verksamhet bedrives i överensstämmelse med gällande stadga "& för statsunderstödda lantbruksundervisningsanstalter och av lantbruksstyrel— , sen utfärdade föreskrifter; att undervisningen vid huvudkurs, där Kungl. Maj:t ej för särskilt fall an- norlunda förordnat, pågår under minst så lång tid, som i gällande stadga för statsunderstödda lanlbruksundervisningsanstalter är föreskrivet; att vid lantmannaskola eller lanthushållsskola elevantalet i huvudkurs upp— går till minst 15 eller ock i medeltal för de fem sista åren eller det mindre ' antal läsår, skolan varit i verksamhet, uppgått till minst angivna antal, samt att det icke överstiger vid lantmannaskola 60 och vid lanthushållsskola 30; gdock att Kungl. Maj:t mä på grund av särskilda omständigheter bevilja [ statsunderstöd, oaktat villkoren ifråga om elevantalet icke äro uppfyllda; ! att vid lantbruksskola mottages det antal elever, som lantbruksstyrelsen bestämmer; att undervisningen vid samtliga huvudkurser är avgiftsfri; att beträffande vid skolan anställda befattningshavares avlöningsförmåner bestämmelserna i ovanberörda reglemente den ........ ävensom meddelade föreskrifter rörande kristillägg iakttagas, samt att befattningshavare, för vil-
ken reglementet är tillämpligt, därutöver icke åtnjuter ersättning från skolan eller vederbörande hushållningssällskap i annan mån än lantbruksstyrelsen för varje särskilt fall efter prövning av omständigheterna finner gott medgi- va; och må dylik ytterligare avlöningsförmån utgå allenast för sådana sär- - skilda uppgifter inom skolans eller vederbörande hushållningssällskaps verksamhetsområde, som väl icke tillhöra befattningshavarens tjänsteåliggan- den men finnas lämpligen böra utföras i samband med dessa;
att skolan jämväl i övrigt iakttager de i förenämnda reglemente givna före- skrifterna;
att i förekommande fall resekostnads- och traktamentsersättning till sko- ; lans i fastställd tjänsteförteckning upptagna befattningshavare utgår enligt de grunder, som stadgas i kungörelsen den ........ angående resekostnads- och traktamentsersättning åt vissa befattningshavare hos hushållningssällskap och vid statsunderstödd lantbruksundervisningsanstalt;
att skolans styrelse anmäler samtliga vid skolan anställda ordinarie befatt- ningshavare till delaktighet i statens pensionsanstalt och ställer sig till efter- rättelse de i reglementet för sagda anstalt ifråga om huvudman meddelade . föreskrifter samt att skolan bestrider i samma reglemente för huvudman stad- gad del av de årliga avgifterna till anstalten; samt
att skolan underkastar sig den kontroll, Kungl. Maj:t kan finna skäl före- skriva.
5 %.
Ansökning om avlöningsbidrag till speciallärare och driftskostnadsbidrag skall avse läsår samt, ställd till Konungen, av vederbörande skolstyrelse in- givas till lantbruksstyrelsen å av styrelsen tillhandahållet formulär före den 1 september.
Lantbruksstyrelsen har att så snart ske kan med eget utlåtande till Kungl. Maj:t överlämna inkomna ansökningar.
6 g. I mom. Till styrelse för skola, som avses i denna kungörelse, utbetalar lantbruksstyrelsen utan särskild rekvisition under läsårets första undervis- ningsmånad varje läsår förskottsvis 60 procent av det avlöningsbidrag och driftskostnadsbidrag, vederbörande skola föregående läsår uppburit, dock skall förskott å rörligt tillägg och kristillägg utbetalas med 60 procent av vad som förväntas utgå för ändamålet för det läsår, sagda förskott avser. Vid nämnda utbetalning avdragas de pensionsavgifter, som vederbörande huvud- man och med statsmedel avlönade ordinarie befattningshavare hava att er- lägga till statens pensionsanstalt, ävensom de ersättningar för tjänstebostad, som skola erläggas av sagda befattningshavare. Under läsårets femte undervisningsmånad utanordnas till skolstyrelsen yt- terligare ett förskott å 30 procent enligt enahanda grunder. Till styrelse för skola, som icke varit i verksamhet under föregående läs- år, utbetalar lantbruksstyrelsen utan särskild rekvisition i december och mars
månader förskottsvis 60 respektive 30 procent av det statsbidrag, som skolan beräknas kunna erhålla under läsåret.
Förskott avrundas vid utbetalning till närmast lägre hundratal kronor. 2 mom. Snarast under november månad skall styrelsen för skola till lant- bruksstyrelsen ingiva å av styrelsen tillhandahållet formulär rekvisition av statsbidrag för det gångna läsåret.
Efter verkställd granskning av inkomna rekvisitioner utbetalar lantbruks- styrelsen resterande statsbidrag för läsåret till vederbörande skolstyrelse.
3 mom. Lantbruksstyrelsen åligger att varje år före februari månads ut- gång till statens pensionsanstalt inbetala de pensionsavgifter, som vid utbe- talning av statsbidrag till skolorna avdragits.
Övergångsbestämmelse.
Utan hinder av vad i 4 & stadgats må sådan befattningshavare hos skola, för vilken det i paragrafen berörda reglementet är tillämpligt och vilken vid denna kungörelses ikraftträdande åtnjuter avlöningsförmåner, överstigande de avlöningsförmåner, som jämlikt meranämnda paragraf tillkomma ho- nom, bibehålla sistnämnda förmåner, därest skolans styrelse så finner skä- ligt och skolan bestrider därmed förenade, avlöningsbidrag enligt denna kun- görelse överstigande utgifter; dock med undantag för sådan särskild ersätt- ning utöver resekostnads- och traktamentsersättning, som omförmäles i 35 & reglementet den .......... för med statsmedel understödd allmän undervis— nings- och upplysningsverksamhet på lanthushållningens område.
Denna kungörelse träder i kraft den 1 november 1943.
Tabell 1. Hushållningssällskapens inkomster och utgifter ävensom över- för respek-
lnkomster, 1010 kronor i
Hushållningssällskap |
1935 1936 19'l7 1938 1939 ]
Stockholms läns och stads .......... 240 250 280 292 301 i Uppsala läns ...................... 191 187 196 217 227 i Södermanlands läns ................ 198 233 286 341 362 , Östergötlands läns .................. 436 593 614 626 700 l Jönköpings läns .................... 200 245 274 316 323 Kronobergs läns .................... 172 190 178 182 202 Kalmar läns norra ................ 132 157 178 205 195 Kalmar läns södra ................ 177 194 199 242 221 Gotlands läns ...................... 127 137 164 150 148 Blekinge läns ...................... 142 155 175 185 188 Kristianstads läns .................. 497 453 477 527 576 Malmöhus läns .................... 294 319 297 290 318 Hallands läns ...................... 226 270 251 289 288 Göteborgs och Bohus läns .......... 213 227 227 234 239 Älvsborg läns norra ................ 294 322 280 301 275 Älvsborgs läns södra .............. 151 159 164 172 188 Skaraborgs läns .................... 397 425 4:31 399 412 Värmlands läns .................... 300 391 392 509 474 Örebro läns ........................ 232 248 341 336 362 Västmanlands läns ................. 260 266 237 282 299 Kopparbergs läns ................... 234 226 231 247 265 Gävleborgs läns .................... 393 335 296 359 319 Västernorrlands läns ................ 240 261 269 480 385 Jämtlands läns ..................... 242 276 292 335 329 Västerbottens läns .................. 400 410 414 433 503 Norrbottens läns ................... 669 696 "68 958 1 084
Summa 7 625 7 831 8 907
tive år. skott eller brist åren 1935—1939 enligt lantbruksstyrelsens berättelser
Överskott +, brist —, 1 OxJO kronor
1938 1939
Summa 1935—1939
Utgifter, 1000 kronor
1935 1936 1937 1933 1939 1935 1936 1937 254 296 314 289 _ 9 _ 4 _ 16
185 193 195 215 231 + 6 _ 6 + 1 200 241 291 351 359 _ 2 _ 8 _ 5 427 582 610 633 707 + 9 + 11 + 4 233 245 288 316 323 _ 33 + 0 _ 14 171 176 165 175 195 + 1 + 14 + 13 154 155 186 200 215 — 22 + 2 _ 8 174 186 199 202 210 + 3 + 8 + 0 129 141 156 147 148 _ 2 _ 4 + 8 153 150 176 175 188 _ 11 + 5 + 2 497 449 476 527 576 + 0 + 4 + 1 293 318 323 290 323 + 1 + 1 _ 26 237 274 250 297 285 _ 11 _ 4 + 1 223 221 222 246 249 _ 10 + 6 + 5 293 324 280 300 274 + 1 __ 2 + 0 156 159 167 174 194 _ + 0 _ 3 358 393 439 386 404 + 39 + 32 + 12 363 ' 331 380 487 504 _ 63 + 60 + 12 , 233 252 352 349 362 _ 1 _ 4 11 , 263 258 233 278 292 _ 9 + 8 + 231, 232 246 246 289 + 3 _ 6 _ 15 364 349 371 392 420 + 29 _ 14 _ 75 261 261 275 507 426 _ 21 + 0 _ 6 218 243 273 326 331 + 24 + 28 + 19 391 433 429 467 521 + 9 _ 23 _ 15 669 696 668 958 1084 + 0 + 0 + 0 7943 65
+
|+1++++++++
+ ,...
!
wp—woooo
++
22
|- H Dwain—10.405”
13 22
+
+I+ 404419»
[
I+ I+ |+ +
+
+
+
12
— 39 — 1 — 22 + 10 — 47 + 42 43 62 5 6
++++
29
+ 104
_194 ,
Tabell 2. Hushållningssällskapens tillgångar den 31 december 1939 enligt uppgifter av hushållningssällskapen.
Bland tillgångarna märkas
* Inklusive viss lösegendom.
Bokförda netto— Hushållningssällskap fastigheter för 221531 d 6! 21:18:53??? dteirlilgålngågc. (tax-värde) ändamål särskilda 1939 andamal kronor kronor kronor kronor
Stockholms läns och stads .......... 46 700 241483 _ 711560 Uppsala läns ....................... 108 000 538 518 196 322 351 413 Södermanlands läns ................ 314 600 496 271 51 338 862 210 Östergötlands läns .................. 410 000 625 378 9 940 951 643 Jönköping läns ..................... 213 500 286 100 40 000 494 100 Kronobergs läns ................... 15 400 114 809 10 642 157 064 Kalmar läns norra ................. 38 000 68 208 —— 114 593 Kalmar läns södra ................. 164 200 163 873 19 352 432 374 Gotlands läns ...................... 141 600 123 539 1 900 216 215 Blekinge läns ...................... — 174 650 19 494 225 385 Kristianstads läns .................. 460 000 868 388 121205 1 231 270 Malmöhus läns ..................... 1 454 000 1 277 585 1 534 300 3 245 222 Hallands läns ...................... —— 357 866 -— 400 000 Göteborgs och Bohus läns .......... 260 000 338 600 16 300 532 449 Älvsborgs läns norra ............... 142 000 868 684 10 150 402 157 Älvsborgs läns södra ............... 128 000 137 093 9 972 733 149 Skaraborgs läns .................... 1 469 600 2 594 864 155 172 2 742 028 Värmlands läns .................... 370 000 90 913 184 090 727 444 Örebro läns ........................ 112 000 434 240 36 823 746 252 Västmanlands läns ................. 190 000 259 000 33 789 647 408 Kopparbergs läns ................... 179 521 197 030 19 056 255 344 Gävleborgs läns .................... 88 600 551 558 -— 296 796 Västernorrlands läns ................ 346 000 303 709 — 551 252 Jämtlands läns ..................... 143 400 817 120 — 988 532 Västerbottens läns .................. !821 200 631 635 39 700 118 003 Norrbottens läns ................... 151 500 359 204 63 752 575 158 Summa 7 767 821 12 95) 318 2 573 297 18 709 021
Tabell 3. Hushållningssällskapens ledamotsavgifter m. m. (avrundade tal). Beräknad Beräknade öszzzsaäss """m 131333” . . .. ledamots— vid genomfö- avgifter Vld på grund av Hushallnmgssallskap avgifter rande av förslag geno'rnforande utredningens (1939) om jordbruks— av forslag om förslag1 avgift Jorgygrigfs— kronor kronor kronor kronor
Stockholms läns och stads ...... 15 800 35 300 51 100 63 000 Uppsala läns ................... 16 700 28 200 44 900 55 000 Södermanlands läns ............ 10 600 48 800 59 400 63 000 Östergötlands läns .............. 5 300 96 700 102 000 108 000 Jönköpings läns ................ 11 200 72 300 83 500 51 000 Kronobergs läns ............... 2 800 58 800 61 600 54: 000 Kalmar läns norra ............. 8 000 31 600 39 600 40 000 Kalmar läns södra ............. 5 200 39 200 44 400 51 000 Gotlands läns .................. 1 000 23 800 24 800 34 000 Blekinge läns .................. —— 32 900 32 900 44 000 Kristianstads läns .............. 12 000 94 600 106 600 83 000 Malmöhus läns ................. 9 800 148 700 158 500 85 000 Hallands läns .................. 13 600 48 400 62 000 77 000 Göteborgs och Bohus läns ...... 19 400 34 400 53 800 61 000 Älvsborgs läns norra ........... 5 000 52 500 57 500 51 000 Älvsborgs läns södra ........... 1 300 45 500 46 800 53 000 Skaraborgs läns ................ 8 500 102 200 110 700 99 000 Värmlands läns ................ 12 500 98 000 110 500 63 000 Örebro läns .................... 10 700 56 500 67 200 57 000 Västmanlands läns ............. 13 800 36 000 49 800 47 000 Kopparbergs läns ............... 16 500 81 800 98 300 64 000 Gävleborgs läns ................ 20 700 59 600 80 300 67 000 Västernorrlands läns ............ 7 100 75 100 82 200 67 000 Jämtlands läns ................ 11 300 52 400 63 700 55 000 Västerbottens läns ............. 31 100 56 500 87 600 85 000 Norrbottens läns ............... 25 600 34 800 . 60 400 102 000 Summa 295 500 1 544 600 1 840 111) 1 679 000
* Härmed avses medel, som bliva för hushållningssällskapen disponibla genom statens övertagande dels av vissa utav hushållningssällskapens nuvarande utgifter av egna medel i samband med borttagande av kravet på s. k. ortsbidrag i vissa fall och dels av avlönan- det av vissa befattningshavare. I förekommande fall har hänsyn tagits till de anslag från landsting, som vissa hushållningssällskap åtnjuta för ifrågavarande ändamål.
Tabell 4. Vissa statsanslag till hushållningssällskapen år 1942 (avrundade tal).
Allmänt Förvalt- _ . .. såäsalngåag Norrlands- ningsbidrag Summa Hushallnmgssallskap skattat anslag _f_or lane- anslag krisanslag mål:-lååång!
kronor kronor kronor
Stockholms läns och stads ......... 124 600 — 1 000 125 600 Uppsala läns ...... — ................. 70 900 — 1 200 72 100 Södermanlands läns . ............... 92 400 — 1 100 93 500 Östergötlands läns , ................ 131 600 — 3 500 135 100 Jönköpings läns ................... 117 300 —— 700 118 000 Kronobergs läns .................... 97 500 —— 1 700 99 200 Kalmar läns norra ................. 53 200 — 500 53 700 Kalmar läns södra ................. 83 800 — 1 400 65 200 Gotlands läns . —. ................... 48 900 — 500 49 400 Blekinge läns ...................... 70 700 — 3 000 73 700 Kristianstads läns .................. 131 200 — 2 700 133 900 Malmöhus läns ..................... 157 300 —— 2 500 159 800 Hallands läns ..................... 87 300 — 3 800 91 100 Göteborgs och Bohus läns .......... 112 300 -— 3 000 115 300 Älvsborgs läns norra ............... 90 100 — 2 800 ' 92 900 Älvsborgs läns södra ............... 80 100 — 900 81 000 Skaraborgs län .................... 142 900 —- 5 900 148 800 Värmlands läns .................... 139 900 40 000 1 100 181 000 Örebro läns-_ ........................ 99 400 _ 2 100 101 500 Västmanlands läns .................. 77 700 -— 400 78 100 Kopparbergs läns ................... 127 600 45 000 200 172 800 Gävleborgs läns . .................... 117 500 50 000 1 600 169 100 Västernorrlands .läns ................ 131 000 95 000 1 400 227 400 Jämtlands läns .................... - 104 900 70 000 700 175 600 Västerbottens läns .................. 153 200 100 000 1 600 254 800 Norrbottens läns ................... 156 700 100 000 3 100 259 800 Summa 500000 48400 3348 400
' Avser-'är 51941. "
2800000
Tabell 5. Beräkning av omkostnadsanslag enligt utredningens förslag (avrundade tal). 1. Beräkningsgrunder.
För varje hushållningssällskap har beräknats en s. k. grundinkomst, motsvarande summan av nuvarande allmänt statsanslag, krlsanslag och förvaltningsbidrag för låneförmedling minskad med disponibla medel (se not till tabell 3). Grundinkomstens belopp motsvarar beloppet av det omkostnadsanslag, som erfordras, därest ökningen av ledamotsavgifterna till ingen del an— vändes för att nedbringa omkostnadsanslaget (alternativ 1).
Enligt alternativ 2 motsvarar inkomstökningen 10 procent av nuvarande allmänt statsanslag och krisanslag jämte 50 procent av den beräknade ökningen av ledamotsavgifterna. Denna in— komstökning modifieras därhän, att densamma för intet hushållningssällskap understiger 30 men ej heller överstiger 45 procent av nuvarande allmänt statsanslag och krisanslag (skälig in- komstökning).
Enligt alternativ 3 motsvarar inkomstökningen 20 procent av nuvarande allmänt statsanslag och krisanslag jämte 50 procent av den beräknade ökningen av ledamotsavgifterna. Denna in— komstökning modifieras därhän, att densamma för intet hushållningssällskap understiger 40 men ej heller överstiger 55 procent av nuvarande allmänt statsanslag och krisanslag (skälig in- komstökning).
Beteckningarna i det följande avse:
A = nuvarande allmänt statsanslag och kris— L = beräknad ökning av ledamotsavgifterna anslag. vid genomförande av förslaget om jord- . F :: nuvarande förvaltningsbidrag för låne- bruksavgift. ' förmedling. 0 = omkostnadsbidrag. % D =: disponibla medel. Ö = inkomstökning.
G = ovannämnda grundinkomst = A + F —D. Följande ekvationer gälla ifråga om de olika alternativen:
Öl= L ... ........ ............ Alt. 1. 10A L
02 = m + 2— (modifierat till lägst 30, högst 45 procent av A) » 2. 20A L _ 03 = 1—00— + 2— (modifierat tlll lägst 40, högst 55 procent av A) » 3.
01=G+Öl—L ......... . ................ .......... » O2=G+Ö2—L.. .......................... . ............ ) 2. O3=G+Ö3—L.. ............................... .. ...... D 3.
Beträffande särskilt omkostnadsbidrag till vissa hushållningssällskap må hänvisas till utred- ningens motivering.
2. Beräkningar.
| 2 | 3 4
I5 7| l6| 8 9
10
Allmänt Alternativl statsan- . lass;- Sälla? litoest- och för- Dispo- kol. 2 oknmg Omko t— Sär- Hushållningssällskap valt- . nibla och 3 = Ökning G + Ö 1 nadss- skilt Summa nmgsbl— medel ' grund— . om- omkost— drag för inkomst av leda- (kOI' bl_drag kost— nads— läneför- (G) "1915” ix 4 * 5) _ G nads— bidrag medling få? om 4) bidrag kronor kronor kronor kronor kronor kronor kronor kronor 1. Stockholms läns och stads ............. 125 600 63 000 62 600 35 300 28 97 900 62 600 — 62 600 2. Uppsala läns ........ 72 100 55 000 17 100 28 200 40 45 300 17 100 —— 17 100 3. Södermanlands läns. . 93 500 63 000 30 500 48 800 53 79 300 30 500 —— 30 500 4. Östergötlands läns. . . 135 100 108 000 27 100 96 700 73 123 800 27 100 — 27 100 5. Jönköpings läns ..... 118 000 51 000 67 000 72 300 61 139 300 67 000 — 67 000 6. Kronobergs läns ..... 99 200 54 000 45 200 58 800 60 104 000 45 200 — 45 200 7. Kalmar läns norra . . 53 700 40 000 13 700 31 600 59 45 300 13 700 — 13 700 8. Kalmar läns södra . . 85 200 51 000 34 200 39 200 46 73 400 34 200 — 34 200 9. Gotlands läns ....... 49 400 34 000 15 400 23 800 49 39 200 15 400 — 15 400 10. Blekinge läns ....... 73 700 44 000 29 700 32 900 47 62 600 29 700 — 29 700 11. Kristianstads läns . . . 133 900 83 000 50 900 94 600 72 145 500 50 900 — 50 900 12. Malmöhus läns ...... 159 800 85 000 74 800 148 700 94 223 500 74 800 — 74 800 13. Hallands läns ........ 91 100 77 000 14 100 48 400 55 62 500 14 100 — 14 100 14. Göteb. o. Bohus läns 115 300 61 000 54 300 34 400 31 88 700 54 300 — 54 300 15. Älvsborgs läns norra 92 900 51 000 41 900 52 500 57 94 400 41 900 — 41 900 16. Älvsborgs läns södra 81 000 53 000 28 000 45 500 56 73 500 28 000 — 28 000 17. Skaraborgs läns ..... 148 800 99 000 49 800 102 200 72 152 000 49 800 _ 49 800 18. Värmlands läns ..... 141 000 63 000 78 000 98 000 70 17 6 000 78 000 — 78 000 19. Örebro läns ......... 101 500 57 000 44 500 56 500 57 101 000 44 500 -—- 44 500 20. Västmanlands läns . . 78 100 47 000 31 100 36 000 46 67 100 31 100 —— 31 100 21. Kopparbergs läns . . . . 127 800 64 000 63 800 81 800 64 145 600 63 800 70 000 133 800 22. Gävleborgs läns ..... 119 100 67 000 52 100 59 600 51 111 700 52 100 52 000 104 100 23. Västernorrlands läns. 132 400 67 000 65 400 75 100 57 140 500 65 400 72 000 137 400 24. Jämtlands läns ...... 105 600 55 000 50 600 52 400 50 103 000 50 600 75 000 125 600 25. Västerbottens läns. . . 154 800 85 000 69 800 56 500 37 126 300 69 800 103 000 172 800 26. Norrbottens läns . . . . 159 800 102 000 57 800 34 800 22 92 600 57 800 128 000 185 800 Summa 2 848 400 1 679 000 1.169 400 1 544 600 55,2 714 000 1 169 400 500 0001669 400
1 Se not till tabell 3. — * Av nuvarande allmänt statsanslag och krisanslag.
Tabell 5 (forts.)
11 12 18
[14 [15 [ls |17
IB 19 20 21
A 1 t e r n a t 1 v 2 Inkomstökning läsa alla . + .. 02%? åsa. 53.302? statsan- ningen ökning 1% (kol._4 + motsav— bidrag nads- nads- slag och av leda- Summa 196 = Ö 2 1 ) gifter (131181! bidrag bidrag krisan- motsav- slag gifter kronor kronor kronor kronor kronor kronor kronor kronor kronor 1. 12 500 17 650 30 150 24 37 700 30 100 300 35 300 65 000 » 65 000 2. 7 100 14 100 21 200 30 21 100 30 38 200 28 200 10 000 — 10 000 3. 9 200 24 400 33 600 36 33 300 36 63 800 48 800 15 000 — 15 000 4. 13 200 48 350 61 550 47 69 600 53 96 700 96 700 — _— — 5.11 700 36 150 47 850 41 47 300 40 114 300 72 300 42 000 — 42 000 6. 9 800 24 900 39 200 40 39 600 41 84 800 58 800 26 000 — 26 000 7. 5 300 15 800 21 100 40 20 900 40 34 600 ' 31 600 3 000 — 3 000 8. 8 400 19 600 28 000 33 28 000 33 62 200 39 200 23 000 — 23 000 9. 4 900 11 900 16 800 34 11 600 34 31 800 23 800 8 000 — 8 000 10. 7 100 16 450 23 550 33 23 200 33 52 900 32 900 20 000 — 20 000 11. 13 100 47 300 60 400 46 58 700 45 109 600 94 600 15 000 — 15 000 12. 15 700 74 350 90 050 57 73 900 47 148 700 148 700 —— —— — 13. 8 700 24 200 32 900 38 34 300 39 48 400 48 400 — — — 14. 11 200 17 200 28 400 25 34 100 30 88 400 34 400 54 000 — 54 000 15. 9 000 26 250 35 250 39 35 600 40 77 500 52 500 25 000 — 25 000 16. 8 000 22 750 30 750 38 30 500 38 58 500 45 500 13 000 -—- 13 000 17. 14 300 51 100 65 400 46 64 400 45 114 200 102 200 12 000 —— 12 000 18. 14 000 49 000 63 000 45 63 000 45 141 000 98 000 43 000 — 43 000 19. 9 900 28 250 38 150 38 38 000 39 82 500 56 500 26 000 — 26 000 20. 7 800 18 000 25 800 33 25 900 33 57 000 36 000 21 000 —— 21 000 21. 12 800 40 900 53 700 42 54 000 42 117 800 81 800 36 000 70 000 106 000 22.11 700 29 800 41 500 35 41 500 35 93 600 59 600 34 000 52 000 86 000 23.13 100 37 550 50 650 39 50 700 39 116 100 75 100 41 000 72 000 113 000 24. 10 500 26 200 36 700 35 36 800 35 87 400 52 400 35 000 75 000 110 000 25. 15 300 28 250 43 550 28 45 700 30 115 500 56 500 59 000 103 000 162 000 26. 15 700 17 400 33 100 21 48 000 30 105 800 34 800 71 000 128 000 199 000 S:a 280 000 772 300 1 052 300 38 1 072 200 38 2 241 600 1 544 600 697000 500 000 1 197000
1 Av nuvarande allmänt statsanslag och krisanslag.
Tabell 5 (forts.).
29, | za | 24 |n| "16 |27| 28 | 29 30 31 32 A 1 t e r n a t i v 3 Inkomstökning 20 % _av Hglva . Skälig G + Ö 3 ökning 011213?" Särskilt Summa allmant .ok- lnkomst- 1 (kol. 4 + av leda— bidrag omkost— omkost- statsan- lungen Summa oåmng % 26) mqtsav— (kol. 28 nads— nads- slag och av leda- % _ Ö & glfter _29) bldrag bldrag krlsan- motsav- slag gifter kronor kronor kronor kronor kronor kronor kronor kronor kronor 1. 24 900 17 650 42 550 34 49 700 40 112 300 35 300 77 000 —— 77 000 2. 14 200 14 100 28 300 40 28 100 40 45 200 28 200 17 000 — 17 000 3. 18 500 24 400 42 900 46 43 300 47 73 800 48 800 25 000 — 25 000 4. 26 300 48 350 74 650 57 72 600 55 99 700 96 700 3 000 — 3 000 5. 23 500 36 150 59 650 51 59 300 51 126 300 72 300 54 000 — 54 000 6. 19 500 29 400 48 900 50 48 600 50 93 800 58 800 35 000 —— 35 000 7. 10 600 15 800 26 400 50 25 900 50 39 600 31 600 8 000 — 8 000 8. 16 800 19 600 36 400 43 30 400 43 70 200 39 200 31 000 —— 31 000 9. 9 800 11 900 21 700 44 21 400 44 36 800 23 800 13 000 — 13 000 10. 14 100 16 454' 30 550 43 30 200 43 59 900 32 900 27 OOU — 27 0011 11. 26 200 47 300 73 500 56 71 700 55 122 600 94 600 28 000 -— 28 000 12. 31 500 74 350 105 850 67 85 900 55 160 700 148 700 12 000 — 12 000 13. 17 500 24 200 41 700 48 41 300 47 55 400 48 400 7 000 _ 7 000 14. 22 500 17 200 39 700 35 45 100 40 99 400 34 400 65 000 — 65 000 15. 18 000 26 250 44 250 49 44 600 49 86 500 52 500 34 000 — 34 000 16. 16 000 22 750 38 750 48 38 500 48 66 500 45 500 21 000 —— 21 000 17. 28 600 51 100 79 700 56 78 400 55 128 200 102 200 26 000 —— 26 000 18. 28 000 49 000 77 000 55 77 000 55 155 000 98 000 57 000 — 57 000 19. 19 900 28 250 48 150 48 48 000 48 92 50! ' 56 500 36 000 — 36 000 20. 15 500 18 000 33 500 43 33 900 44 65 000 36 000 29 000 -— 29 000 21. 25 500 40 900 66 400 52 66 000 52 129 800 81 800 48 000 70 000 118 000 22. 23 500 29 800 53 300 45 53 500 46 105 600 59 600 46 000 52 000 98 000 23. 26 200 37 550 63 750 49 63 700 49 129 100 75 100 54 000 72 000 126 000 24. 21 000 26 200 47 200 45 47 800 45 98 400 52 400 46 000 75 000 121 000 25. 30 600 28 2:30 58 850 38 61 700 40 131 500 56 500 75 000 103 000 178 000 26. 31 300 17 400 48 700 31 63 000 40 120 800 34 800 86 000 128 000 214 000 S:al 560000 7723001332300481335200 4825046001544600 960000 5000001460000
* Av nuvarande allmänt statsanslag och krisanslag.
FEMTONDE KAPITLET.
Genomförandet av hushållningssällskapsutredningens förslag.
Det är enligt hushållningssällskapsutredningens mening önskvärt, att de förändringar ifråga om hushållningssällskapens organisation och verksamhet m. m., vilka i det föregående föreslagits, snarast möjligt bliva genomförda. Dröjsmålet med den sedan lång tid tillbaka bebådade utredningen rörande ifrågavarande spörsmål torde —— särskilt ifråga om befattningshavarnas ställ- ning och löneförmåner samt hushållningssällskapens ekonomiska förhållan- den -— hava inom sällskapen skapat osäkerhet och verkat hämmande på utvecklingen av sällskapens verksamhet. Övergångstiden vid genomförandet av utredningens förslag torde därjämte för hushållningssällskapen vara för- enad med vissa olägenheter av administrativ art. Det synes därför motiverat, att denna övergångstid så långt möjligt begränsas.
Därest utredningens förslag komma att föranleda proposition senast till 1943 års riksdag och i huvudsak bliva av riksdagen godkända, torde enligt utred- . ningens mening sagda förslag kunna genomföras på följande sätt. Kungörelsen med allmänna grunder för hushållningssällskaps organisation ' torde om möjligt böra utfärdas före den 1 juli 1943. Hushållningssällskapen * få, därest så sker, möjlighet att vid ordinarie sammanträde på hösten sam- ma år behandla frågan om nya stadgar. Enligt vad nu gäller erfordras för stadgeändring beslut av vederbörande hushållningssällskap vid två på var- andra följande ordinarie sammanträden. Då emellertid denna bestämmelse innebär, att de ifrågasatta nya stadgarna för hushållningssällskap icke skulle kunna träda i kraft förrän tidigast den 1 januari 1945 men det synes utred- ningen önskvärt, att så sker redan den 1 juli 1944, torde särskild föreskrift böra utfärdas av Kungl. Maj:t, att nu ifrågavarande ändring av hushållningssäll- skapens stadgar må ske efter beslut av hushållningssällskap på ett ordinarie och ett därpå följande extra sammanträde. De nya stadgarna skulle därmed slutgiltigt kunna fastställas vid extra sammanträde exempelvis i början av år 1944. Desamma böra sedermera tillämpas från och med den 1 juli 1944. Med hänsyn härtill har i ingressen till kungörelseförslaget angivits, att hushåll- ningssällskaps stadgar för att kunna fastställas till efterrättelse skola från och med sistnämnda dag vara avfattade i huvudsaklig överensstämmelse med . de föreslagna allmänna grunderna för hushållningssällskaps organisation.
I samband med ikraftträdandet av de nya grundstadgarna tarvas vissa övergångsbestämmelser.
Hushållningsgilles styrelse bör sålunda utses första gången på konstitue- rande sammanträde med gillet våren 1944 för tiden 1 juli—31 december 1944. Sedermera bör på ordinarie sammanträde hösten 1944 styrelse väljas
lantbruksombud, är det av betydelse, att gillesinstitutionen träder i verksam- het så snart som möjligt. För konstituerande sammanträde med hushållnings-
slutgiltigt antagit de nya stadgarna, bör hushållningssällskapets förvaltnings- utskott äga utsätta tid och plats samt utse sammankallande. Tilläggas må, att vederbörande hushållningssällskap bör fastställa stadgar för hushåll- ningsgille vid ordinarie sammanträde hösten 1943, att tillämpas från och med den 1 juli 1944.
Lantbruksombud enligt de nya stadgarna torde böra utses första gången genom val hösten 1944 för kalenderåren 1945—1948. Intill utgången av år 1944 böra enligt nuvarande bestämmelser utsedda ombud fungera.
Förvaltningsutskott enligt de nya stadgarna torde böra utses första gången på vederbörande hushållningssällskaps ordinarie sammanträde våren 1945 för tiden 1 juli 1945—30 juni 1949. Intill förstnämnda dag bör enligt nuva- rande bestämmelser utsett förvaltningsutskott fungera. Påpekas må, att mandattiden för förvaltningsutskotts ledamöter enligt vad som ifrågasatts
rum, vilket synes utredningen ändamålsenligt.
Omläggningen av hushållningssällskapens räkenskapsår till att samman- falla med det statliga budgetåret torde kunna ske först från och med den 1 juli 1944, enär dylik omläggning torde böra föregås av ändring av hushållnings- sällskapens stadgar. Därav följer att ett extra bokslut måste verkställas per den 30 juni 1944 för första halvåret 1944. Vidare må påpekas, att vid hus— hållningssällskaps ordinarie sammanträde hösten 1943 inkomst- och utgifts— stater torde böra fastställas för dels sagda halvår och dels räkenskapsåret 1 juli 1944—30 juni 1945. För motsvarande tidsperioder torde jämväl veder- börliga revisorer böra utses vid sagda sammanträde.
Slutligen får utredningen föreslå, att ledamotsavgiften enligt kungörelse- försla-gets bestämmelser första gången uppföres å kronodebetsedeln för år 1944, vilken utdelas på hösten samma år. Uppbörden av sagda avgift skulle därmed komma att helt falla inom det från den 1 juli 1944 av hushållnings- sällskapen tillämpade räkenskapsåret.
Förordningen om jordbruksavgift bör träda i kraft den 1 juli 1944. Kungörelsen angående ändrad lydelse av 5 3 i instruktion för (lantbruks- styrelsen synes böra träda i kraft den 1 juli 1943.
Reglementet för med statsmedel understödd allmän undervisnings- och upplysningsverksamhet på lanthushållningens område bör träda i kraft den 1 januari 1944. Övergångsbestämmelser torde icke erfordras. för närmaste fyraårsperiod, räknad från och med den 1 januari 1945. Då .» hushållningsgille enligt förslaget till grundstadgar bland annat skall välja ; gille, vilket bör hållas, sedan hushållningssällskapet vid extra sammanträde ? kommer att utgå den 30 juni året efter det, då val av lantbruksombud ägt
I detta sammanhang får utredningen emellertid erinra om att lantbruks— styrelsen enligt nu gällande bestämmelser har att upprätta kontrakt angå- ende anordnande av vissa utbildningskurser. Därest ifråga om någon ut- bildningskurs anordnaren skulle motsätta sig tillämpningen av ifrågavarande reglemente, torde eventuellt stadgad uppsägningstid av kontraktet få iakt- tagas.
Kungörelsen angående statsbidrag till nyssnämnda undervisnings- och upp- lysningSUerksamhet bör träda i kraft vid samma tidpunkt som reglementet eller sålunda den 1 januari 1944.
Såsom övergångsbestämmelse torde böra gälla, att ansökning om bidrag för första halvåret 1944 jämlikt 9 och 10 åå skall ingivas till lantbrukssty— relsen före ingången av år 1944.
Ändringarna i kungörelsen nr 356/1938 angående understöd av statsmedel åt vissa elever vid "lägre Iantbruksundervisningsanstalter m. m. böra likale- des träda i kraft den 1 januari 1944.
Kungörelsen angående statsbidrag till vissa åtgärder för fiskerinäringens befrämjande bör — med hänsyn till ändrade bestämmelser för fiskeritjänste- männens avlöning — träda i kraft den 1 juli 1943.
I samband härmed torde vissa övergångsbestämmelser erfordras. För andra halvåret 1943 bör statsbidrag sökas före den 1 augusti 1943. Före den 15 mars 1944 'bör framställning om bidrag ingivas dels för första halvåret 1944 och dels för budgetåret 1944/45. Såsom motivering må erinras om utredningens förslag rörande omläggning av hushållningssällskaps räkenskapsår. 1 Kungörelsen angående lån av statsmedel till produktionsbefrämjande för- bättringsåtgärder i allmänhet inom jordbruket bör träda i kraft den 1 janu- ari 1944.
Beträffande i 10 och 16 åå kungörelseförslaget angivna framställningar torde icke erfordras någon övergångsbestämmelse. Första framställningen enligt de nya bestämmelserna torde sålunda lböra ingivas före den 15 mars
, 1944 och avse verksamheten under budgetåret 1944/45. Påpekas må att för
& budgetåret 1943/44 anvisade statsanslag till ifrågavarande ändamål avse verksamheten under kalenderåret 1943. För första halvåret 1944 torde sär- skilda medel knappast erfordras, enär medel, som anvisas för budgetåret 1944/45 kunna stå till hus-hållningssälls'kapens förfogande för fördelning re- dan hösten 1944. Tilläggas må, att för år 1943 enligt nuvarande bestämmelser
| anvisade medel, som eventuellt icke disponeras under år 1943, icke böra få - disponeras under år 1944. Däremot bör föreskrivas, att första redogörelsen
enligt de nya bestämmelserna skall avgivas före den 15 oktober 1945 och avse tiden 1 januari 1944—30 juni 1945.
Vad nu sagts torde i tillämpliga delar böra gälla jämväl kungörelsen an— gående ändring i vissa delar av kungörelsem den 17 juni 1938 (nr 401) an- gående lån från jordbrukets maskinlånefond.
Kungörelsen angående med statsmedel understödda åtgärder till husdjurs- skötselns främjande torde likaledes böra träda i kraft den 1 januari 1944. Såsom övergångsbestämmelse bör gälla att i 22 Q 2 mom. kungörelseför-
slaget omförmäld framställning, som ingives före den 15 mars 1944 skall avse dels första halvåret 1944 och dels budgetåret 1944/45.
Tilläggas må att även om uti ifrågavarande kungörelse omförmälda bi— drag till exempelvis tjurföreningar beviljas hushållningssällskapet för bud- getår, bör dock bidraget till föreningen — med hänsyn bland annat till ord- ningen för amorteringen av lån _ avse kalenderår. ,
Kungörelsen angående lån från jordbrukets husdjurslånefond bör likaledes j träda i kraft den 1 januari 1944. Lånemedel torde utan större olägenheter ' "för hushållningssällskapen kunna anvisas först för budgetåret 1944/45.
Kungörelsen angående den i lagen den 14 juni 1928 (nr 196) om galtbe— siktningstvång föreskrivna prövning av galt bör träda i kraft den 1 januari 1944.
Reglementet angående avlöning till befattningshavare hos hushållningssäll— skap och vid statsunderstödd lantbruksundervisningsanstalt m. m. synes böra träda i kraft den 1 juli 1943, i vad detsamma avser hushållningssäll- skapen och dessas befat-tningshavare, och den 1 november 1943, i vad det- samma avs-er lantbruksundervisningsanstalterna och dessas befattningsha- vare. Erinras må att i regel börjar läsåret vid sagda undervisningsanstalter den 1 november.
Såsom övergångsbestämmelse bör stadgas, att med avseende å behörighet till befattning hos hushållningssällskap eller vid lantbruksundervisningsan- stalt skall tillsvidare vid lantbruksinstitut avlagd agronomexamen anses mot- svara agronomexamen vid lantbrukshögskolan.
Stadgan för statsunderstödda lantbruksundervisningsanstalter bör träda i kraft den 1 november 1943.
Kungörelsen angående resekostnads- och traktamentsersättning åt vissa be- fattningshavare hos hushållningssällskap och vid statsunderstödd lanthr-u-ks- undervisnin-gs'anstalt 'bör träda i kraft den 1 juli 1943. Detsamma bör gälla ändringar i gällande pensionsbeståmmelser.
Kungörelsen angående statsbidrag till hushållningssällskaps allmänna verk— samhet synes böra träda i kraft den 1 juli 1943.
Enär enligt förslaget i fråga befattningshavare för vilken avlöningsregle- mentet är tillämpligt, utöver avlöningsförmåner enligt reglementet jämte kris- tillägg i regel icke skall hava rätt uppbära ytterligare ersättning av hushåll— ningssällskapet, skulle härav följa, att befattningshavare, som vid bestäm- melsernas ikraftträdande ägde uppbära högre löneförmåner än bestämmel- serna medgåve, skulle få sina inkomster beskurna. Enär detta stundom kan anses icke skäligt, har i övergångsbestämmelserna föreslagits rätt för hushåll- ningssällskapet att i sådana fall utbetala högre avlöning, under förutsättning att därmed förenade, avlöningsbidraget överstigande utgifter bekostas av säll- skapet. Enligt utredningens mening bör emellertid under alla förhållanden efter den 1 januari 1944 icke få utgå sådan särskild ersättning utöver rese- kostnads— och traktamentsersättning, som omförmäles i 35 % utredningens för— slag till reglemente för med statsmedel understödd allmän undervisnings- och upplysningsverksamhet på lanthushållningens område.
De i 5 ä 1 mom. föreslagna bestämmelserna kunna givetvis icke tillämpas för budgetåret 1943/44. Utredningen får med hänsyn härtill föreslå, att för budgetåret 1943/44 ifrågavarande förskott beräknas å de avlöningsförmåner, som kunna tänkas utgå för budgetåret.
Kungörelsen angående statsbidrag till lantbruksundervisningsanstalter sy- nes böra träda i kraft samtidigt med förenämnda stadga eller sålunda den 1 november 1943. Beträffande övergångsbestämmelse må hänvisas till vad ovan anförts i fråga om statsbidrag till hushållningssällskaps allmänna verk- samhet.
Vad slutligen angår övriga av utredningen framförda förslag må uttalas följande.
Överflyttande av överintendent över den praktiska ungdomsverksamheten från jordbrukareungdomens förbund till hushållningssällskapen synes böra ske den 1 juli 1943, eller samma dag som förenämnda avlöningsreglemente trä- der i kraft. I anslutning härtill torde statsanslag till sagda förbund för täc- kande av kostnaderna för ungdomskonsulenter, vilka anslag pläga avse ka- lenderår, böra anvisas av 1943 års riksdag endast för första halvåret 1943. I enlighet med vad utredningen tidigare förordat bör för den praktiska ung-- domsverksamheten avsedd byråinspektörsbefattning hos lantbruksstyrelsen inrättas den 1 juli 1943. Detsamma bör gälla av utredningen föreslagen kvinnlig byråinspektörsbefattning hos lantbruksstyrelsen.
Av utredningen föreslagen byrådirektörsbefattning å lantbruksstyrelsens
__|; lantbruksbyrå bör likaledes inrättas den 1 juli 1943.
SEXTONDE KAPITLET.
Statsanslag för budgetåret 1943/44.
För genomförande under budgetåret 1943/44 i full utsträckning av utred- ningens i det föregående framförda förslag skulle enligt utredningens beräk- ning följande anslag av statsmedel bliva erforderliga (till jämförelse må jäm— väl angivas liknande statsanslag för budgetåret 1942/43):
För budget- året 1942/43 Utredningens
anvisade förslag belopp Anslag till allmän undervisnings- och upplysnings- verksamhet på lanthushållningens område ....... 1396 850 642 600 Anslag till understöd" åt elever vid lägre lantbruks- undervisningsanstalter m. m ..................... 425 000 700 000 Anslag till fiskets befrämjande i de särskilda orterna 110 000 35 000 Anslag till avskrivningslån till produktionsbefräm- jande förbättringsåtgärder i allmänhet inom jord- bruket ........................................ 2 2 850 000 3 000 000 Anslag till husdjursskötselns befrämjande i allmänhet 691 900 1 136 000 Avlöningsanslag till hushållningssällskap ............ 3 908 500 5 4 490 000 Omkostnadsanslag till hushållningssällskap ......... 4 3 378 000 1 460 000 Avlöningsanslag till lantbruksundervisningsanstalter. . 5 1 650 000 5 2 230 000 Driftskostnadsanslag till lantbruksundervisningsanstal- ter ............................................ 513 000 513 000
*Summa 1110er 10 955550" " 14 206 600
Därtill komma kostnader för anställande hos lantbruksstyrelsen av ytter- ligare befattningshavare i enlighet med utredningens förslag.
Med hänsyn till det statsfinansiella läget och till andra, nedan angivna skäl bör emellertid enligt utredningens mening för budgetåret 1943/44 anvisas andra anslagsbelopp än de i ovanstående sammanställning angivna.
Beträffande anslaget till allmän undervisnings- och upplysningsverksamhet på lanthushållningens område bör beaktas, att de nya bestämmelserna före-
1 Jämför anmärkningar till sammanställning i åttonde kapitlet. * Statsbidrag för ifrågavarande ändamål. ” Fiskeritjänstemän ej inberäknade. Jordbrukareungdomens förbunds konsulentverksamhet in- beräknad. 4 Därav 78000 kronor förvaltningsbidrag för låneförmedling. 5 Kristillägg av statsmedel inberäknat.
slagits träda i kraft först den 1 januari 1944. Anslaget för budgetåret 1943/44 bör i anslutning till vad nu gäller avse verksamheten under kalenderåret 1943. För dess användning skulle sålunda gälla nuvarande bestämmelser. Emeller- tid må betonas, att icke minst under rådande förhållanden är det av alldeles särskild betydelse, att tillräckliga medel ställas till förfogande för be-
.drivande av en effektiv och omfattande undervisnings- och upplysningsverk-
samhet på lanthushållningens område. Med hänsyn till det sagda förordar ut- redningen anslag för ändamålet för budgetåret 1943/44 med 319 600 kronor, beräknat på sätt framgår av härvid fogade bilaga 1.1 Anslaget synes lämpli— gen redan från och med sagda budgetår böra uppföras i riksstaten som ett enda obetecknat anslag, förslagsvis under benämningen »Allmän undervis-
nings- och upplysningsverksamhet på lanthushållningens område».
Ifråga om anslaget till understöd åt elever vid lägre lantbruksundervisnings- anstalter m. m. må erinras om att lantbruksstyrelsen i skrivelse den 30 augusti 1941 hemställt om anslag för ändamålet för budgetåret 1942/43 med 560.000 kronor. Enligt bilagan till 1942 års statsverksproposition, nionde huvudtiteln, punkt 45, har emellertid föredragande departementschefen anfört, att under förutsättning av skärpt behovsprövning även under sagda budgetår vid sti- ”pendiernas fördelning och iakttagande jämväl i övrigt av största möjliga spar- samhet vid anslagets begagnande syntes medelsanvisningen under anslaget _kunna bestämmas till 425 000 kronor. Detta förslag har numera bifallits av
riksdagen. J ämväl ifråga om detta anslags användning skulle enligt utredningens för- slag de nya bestämmelserna tillämpas från och med 1944 års ingång. Därest de av departementschefen ovan angvina förutsättningarna anses böra gälla jämväl under budgetåret 1943/44, vilket enligt utredningens mening är syn- nerligen tveksamt med hänsyn till vikten av en ökning av elevantalet vid så- väl de fasta lantbruksundervisnigsanstalterna som kurserna, torde medelsan- visningen för sagda budgetår under anslaget kunna begränsas till 425000 kronor. Ur det nuvarande anslaget till fiskets befrämjande i de särskilda orterna utgår bidrag till hushållningssällskapen till dels fiskeritjänstemännens löner ,och resor i tjänsten, dels insamlande av uppgifter för fiskeristatistik och fstudieresor, dels premieringar och dels övriga åtgärder. För budgetåret 1942/ '43 har för löner och resor avsetts 76500 kronor och för övriga verksam- hetsgrenar i runt tal 34 200 kronor. Utredningen har tidigare föreslagit, att förslaget till avlöningsreglemente måtte ifråga om hushållningssällskapens befattningshavare träda i kraft den 1 juli 1943. Därav följer, att av det för budgetåret 1943/44 anvisade anslaget av ifrågavarande slag, avseende verk- itsamheten under kalenderåret 1943, allenast 38250 kronor torde erfordras 'till fiskeritjänstemännens löner och resor. Anslaget föl sagda budgetår synes issålunda kunna begränsas till 73 000 kronor.
[i 1 Utredningen har här liksom i övriga beräkningar i detta kapitel utgått från att anslag för ,örsta halvåret 1944 anvisas, där så med hänsyn till föreslagen omläggning av hushållningssäll— Skaps räkenskapsår "befinnes erforderligt, av 1944 års riksdag.
Bestämmelserna rörande avskrivningslån till produktionsbefrämjande för- bättringsåtgärder i allmänhet inom jordbruket avses träda i kraft den 1 ja- nuari 1944. Då medelsanvisningen för budgetåret 1943/44 för åtgärder på ifrågavarande område, i anslutning till vad nu gäller, torde böra avse verk- samheten under kalenderåret 1943, torde anvisningen få begränsas till sam- ma ändamål och belopp, som av riksdagen beslutats för budgetåret 1942/43 1 eller för utlämnande av *
bidrag till ladugårdsförbättringar ...................... kronor 250 000 * bidrag till siloanläggningar .......................... » 200000 ' bidrag till gödselvårdsanläggningar .................... » 200 000 bidrag till täckdikningar ............................ » 200000 bidrag till förstärkning av ofullständiga jordbruk ...... » 2 000 000
Summa kronor _2 850 000.
Bidragen torde emellertid böra sammanföras i ett anslag under benäm- ningen »Produktionsbefrämjande förbättringsåtgärder i allmänhet inom jord- bruket».
Anslag till avskrivningslån till dylika åtgärder och till jordbrukets produk- tionslånefond torde erfordras först för budgetåret 1944/45.
Jämväl de nya bestämmelserna för anslaget till husdjursskötselns befräm- jande i allmänhet avses träda i kraft den 1 januari 1944. För verksamheten under kalenderåret 1943 böra sålunda gälla hittillsvarande bestämmelser. I en- lighet härmed torde anslag för budgetåret 1943/44 böra anvisas till samma än- damål och belopp som för budgetåret 1942/43 eller sålunda till
Befrämjande i allmänhet av nötboskapsaveln ............ kronor 300 000 Understöd till kontrollföreningsverksamhet .............. » 235000 Svinavelns befrämjande (inberäknat anslag till svenska svin— avelsföreningen) .................................. » 39 000 Avkastningsbedömning rörande avelssvin ................ » 35900
Fåravelns befrämjande (inberäknat anslag till svenska får- avelsföreningen och försöksverksamhet på fårskötselns
område) .......................................... » 38 000 Getavelns befrämjande ................................ » 3 000 Fjäderfäavelns befrämjande .......................... » 36000 Biskötselns befrämjande .............................. » 5 000
Summa kronor 691 900.
Anslagen synas emellertid redan från och med budgetåret 1943/44 höra i riksstaten sammanföras i ett enda obetecknat anslag, förslagsvis benämnt »Husdjursskötselns befrämjandei allmänhet».
Det av utredningen föreslagna avlöningsreglementet avses träda i kraft den 1 juli 1943, i vad detsamma avser hushållningssällskapen och deras befatt— ningshavare. Detta innebär, att för budgetåret 1943/44, avseende avlöningar
under kalenderåret 1943, bör, i anslutning till vad nu gäller, anslag till avlö- ningar för hushållningssällskapens vidkommande anvisas för första halvåret 1943 enligt nu gällande bestämmelser och för enahanda ändamål under andra halvåret 1943 enligt utredningens förslag. Utredningen beräknar att för ända- målet erfordras (fiskeritjänstemän och ungdomskonsulenter inberäknade för andra halvåret 1943) 1/z X (980 000 + 4000 000) eller i runt tal 2500 000 kronor. Anslaget synes böra uppföras i riksstaten såsom förslagsanslag under benämningen »Hushållningssällskapen: Avlöningar». Därjämte erfordras, därest nuvarande bestämmelser rörande kristillägg skola gälla jämväl under andra halvåret 1943, medel för detta ändamål med 245 000 kronor.
Beträffande omkostnadsanslag till hushållningssällskap må erinras om att utredningens förslag rörande jordbruksavgift avses träda i kraft den 1 juli 1944. Vidare bliva, såsom nämnts, förslagen rörade undervisnings- och upp- lysningsverksamheten samt husdjursskötselns främjande icke tillämpade un- der kalenderåret 1943. Vid dessa förslags genomförande uppkommande dis- ponibla medel (jämför fjortonde kapitlet) kunna sålunda icke stå till hus- hållningssällskapens förfogande under sagda år. Ikraftträdandet den 1 juli 1943 av förslaget rörande avlöningsbidrag till hushållningssällskapen skulle däremot innebära, att hälften av därigenom för helt år disponibla medel komme att stå till förfogande för verksamheten i övrigt under andra halvåret 1943.
Med hänsyn till vad sålunda anförts synes det icke lämpligt att vid beräk- ning av erforderligt omkostnadsanslag för budgetåret 1943/44 helt tillämpa av utredningen tidigare förordade principer för dylik beräkning. Sagda prin— ciper böra alltså tillämpas först från och med budgetåret 1944/45. Utredning- en finner emellertid ofrånkomligt, att hushållningssällskapen redan för år 1943 böra komma i åtnjutande av högre inkomster. Med hänsyn bland annat till att utredningens förslag rörande utökning av antalet befattningsha- vare hos hushållningssällskapen icke avses bliva tillämpat under första halv- året 1943 torde inkomstökningen kunna hållas lägre under sagda år än vad utredningens förslag i fjortonde kapitlet innebär. Erinras må dock om de avsevärda utgiftsstegringar för dyrtidstillägg m. ta., som tidsförhållandena medföra för hushållningssällskapen.
Efter övervägande av hithörande spörsmål anser utredningen skäligt, att hushållningssällskapen tillförsäkras för år 1943 inkomstökning med cirka 15 procent av det allmänna statsanslaget och krisanslaget, vilket innebär en sammanlagd ökning av sagda två anslag med 420 000 kronor. En del av ifrå- gavarande inkomstökning kan emellertid täckas av disponibla medel om ut- redningens förslag ifråga om avlöningsbidrag genomföres, varför det för ändamålet erforderliga omkostnadsanslaget enligt i härvid fogade bilaga 2 verkställda beräkningar skulle uppgå till 2 675 000 kronor. Därjämte bör ut- redningens förslag rörande norrlandsanslagets förändring genomföras från och med budgetåret 1943/44. Det erforderliga sammanlagda omkostnadsan- slaget skulle sålunda uppgå till 3 17 5 000 kronor, vilket belopp föreslås förde- lat på följande sätt mellan hushållningssällskapen (avrundade belopp):
30—418698.
Hushållningssällskap Kronor Hushållningssällskap Kronor Stockholms läns och stads. . 119 000 Göteborgs och Bohus läns 109 000 Uppsala läns ....... 60 000 Älvsborgs läns norra ..... 89 000 Södermanlands » ....... 87 000 » » södra ..... 78 000 Östergötlands » ....... 117 000 Skaraborgs läns ..... 137 000 Jönköpings » ....... 123 000 Värmlands » ..... 137 000 Kronobergs » ....... 96 000 Örebro » ..... 93 000 Kalmar läns norra ........ 49 000 Västmanlands » ..... 72 000
» » södra ........ 79 000 Kopparbergs » ..... 196 000 Gotlands läns .......... 44 000 Gävleborgs » ..... 166 000 Blekinge » .......... 69 000 Västernorrlands » ..... 199 000 Kristianstads » .......... 131 000 Jämtlands r, ..... 178 000 Malmöhus » .......... 150 000 Västerbottens » ..... 250 000 Hallands » .......... 80 000 Norrbottens » ..... 267 000
Summa kronor 3 175 000
Anslaget föreslås uppfört för budgetåret 1943/44 i riksstaten såsom obe- tecknat anslag under benämningen »Hushållningssällskapen: Omkostnader».
Vad slutligen angår avlöningsanslaget till Iantbruksundervisningsanstalter- na synes detsamma för budgetåret 1943/44 i enlighet med vad föreslagits ifråga om avlöningsreglementets ikraftträdande böra avse läsåret 1 november 1943—31 oktober 1944 och uppföras med ett belopp av 2000 000 kronor. Därjämte erfordras, därest nuvarande bestämmelser rörande kristilläggets storlek gälla jämväl under sagda läsår, medel för detta ändamål med 230 000 kronor.
Sammanfattas i det föregående framförda förslag, torde sålunda i rikssta- ten för budgetåret 1943/44 böra uppföras anslag till följande ändamål med nedanstående belopp:
Allmän undervisnings- och upplysningsverksamhet på lant-
hushållningens område ............................ kronor 319 600 Understöd åt elever vid lägre lantbruksundervisningsan- stalter m. m. .................................... » 425000 Fiskets befrämjande i de särskilda orterna ............ » 73 000 Produktionsbefrämjande förbättringsåtgärder i allmänhet inom jordbruket .................................. » 2 850 000 Husdjursskötselns befrämjande i allmänhet ............ » 691 900 Hushållningssällskapen: Avlöningar .................. » 2 500 000 _ » . Omkostnader ................ » 3 175 000 Lägre lantbruksundervisningsanstalter: Avlöningar . . . . » 2 000 000 Driftskostnader . . » 513000
Summa kronor 12 547 500
Bilaga ].
Beräkning av erforderligt statsanslag för budgetåret 1943/44 till allmän undervis- nlngs- och upplysningsverksamhet på lanthushållningens område under år 1943.
Utbildningskurser. 2 kurser för lantbruksinstruktörer ........................ kronor 28 000 1 kurs för täckdikningsförmän ............................ » 1 500 20 kurser för kontrollassistenter ............................ » 19 000 3 kurser för mjölkbedömare .............................. » 1 800 25 praktiska kurser för ladugårdsförmän .................... » 37 500 6 teoretiska kurser för ladugårdsförmän .................... » 4200 6 praktiska kurser för svinskötare ........................ » 2 100 1 teoretisk kurs för svinskötare ............................ » 700 30 kurser för ladugårdsskötare .............................. » 24 000 52 kurser för klubbledare .................................. » 20 800 Utbildningskurser i trädgårdsskötsel ......................... » 30 000 Utbildningskurser i övrigt efter beslut av Kungl. Maj:t ........ » 20000 Undervisningskurser.
Undervisning för i det mindre jordbruket deltagande män och
kvinnor ................................................ » 100000 Annan undervisning enligt 4 % kungörelseförslaget ............ » 15000 Undervisningskurser i ladugårdsskötsel ...................... » 15000
Summa kronor 819 600
Beräkning av omkostnadsanslag till hushållningssällskapen för budgetåret 1943/44.
(Beträffande beteckningarna hänvisas till fjortonde kapitlet, tabell 5.)
1 2 3 4 5 6 7 8 9
Allmänt statsan- Skillnad slag kris— mellan Omkost- ,. . anslag Dlspo- kol. 2 koll?-sti G+Ö 4 nadsbi- Så:-ligg ååwmå Hushållnings- och för- nibla och 3 = ök nin (kol. drag = na ds- nagel sällskap valtnings- medell grundin- _ 0 f; 4+5) kol. 6 bidra , bl d ; bidrag'för komst _ (avr. tal) g r g låneför- (G) medling
kronor kronor kronor kronor kronor kronor kronor kronor
Stockholms läns och
stads ........... 125 600 25 000 100 600 18 690 119 290 119 000 -— 119 000 Uppsala läns ...... 72 100 23 000 49 100 10 635 59 735 60 000 — 60 000 Södermanlans läns. 93 500 20 000 73 500 13 860 87 360 87 000 — 87 000 Östergötlands läns. 135 100 38 000 97 100 19 740 116 840 117 000 — 117 000 _ Jönköpings läns . . . 118 000 13 000 105 000 17 595 122 595 123 000 — 123 000 Kronobergs läns . . . 99 200 18 000 81 200 14 625 95 825 96 000 — 96 000 Kalmar läns norra 53 700 13 000 40 700 7 980 48 680 49 000 — 49 000 Kalmar läns södra 85 200 19 000 66 200 12 570 78 770 79 000 — 79 000 Gotlands läns ..... 49 400 13 000 36 400 7 335 43 735 44 000 — 44 000 Blekinge läns ..... 73 700 15 000 58 700 10 605 69 305 69 000 — 69 000 Kristianstads läns . 133 900 23 000 110 900 19 680 130 580 131 000 — 131 000 Malmöhus läns. . . . 159 800 33 000 126 800 23 595 150 395 150 000 —- 150 000 Hallands läns ..... 91 100 24 000 67 100 13 095 80 195 80 000 —— 80 000 Göteb. o. Bohus läns 115 300 23 000 92 300 16 845 109 145- 109 000 — 109 000 Älvsborgs läns norra 92 900 17 000 75 900 13 515 89 415 89 000 —— 89 000 Älvsborgs läns södra 81 000 15 000 66 000 12 015 78 015 78 000 — 78 000 Skaraborgs läns . . . 148 800 33 000 115 800 21 435 137 235 137 000 —— 137 000 Värmlands läns . . . 141 000 25 000 116 000 20 985 136 985 137 000 —— 137 000 Örebro läns ....... 101 500 23 000 78 500 14 910 93 410 93 000 — 93 000 Västmanlands läns 78 100 18 000 60 100 11 655 71 755 72 000 — 72 000 Kopparbergs läns. . 127 800 21 000 106 800 19 140 125 940 126 000 70 000 196 000 Gävleborgs läns . . . 119 100 23 000 96 100 17 625 113 725 114 000 52 000 166 000 Västernorrlandsläns 132 400 25 000 107 400 19 650 127 050 127 000 72 000 199 000 Jämtlands läns . . . . 105 600 18 000 87 600 15 735 103 335 103 000 75 000 178 000 Västerbottens läns. 154 800 31 000 123 800 22 980 146 780 147 000 103 000 250 000 Norrbottens läns . . 159 800 44 000 115 800 23 505 139 305 139 000 128 000 267 000
Summa 2848400 593000 2255400 420(X)0 2675400 2675000 500000 3175000
* Hälften av disponibla medel på grund av utredningens förslag rörande avlöningsbi- drag. Jämför fjortonde kapitlet! —— ' C:a 15 procent av nuvarande allmänt statsanslag och krisanslag. —— ' Jämför fjortonde kapitlet!
Särskilda yttranden.
Herr Andersson.
Hushållningssällskapsutredningen har genom 2 % 4 mom. förslaget till grundstadgar för hushållningssällskap förordat, att hushållningssällskaps för- valtningsutskott skulle äga på förslag av hushållningsgille eller eljest genom val medelst enkel röstövervikt till ledamöter av hushållningssällskapet kalla inom sällskapets område mantalsskrivna svenska män och kvinnor, vilka ådagalagt intresse för lanthushållningen och dess binäringar. Jag har icke kunnat biträda detta förslag utan håller före, att utredningen borde hava före- slagit rätt för varje inom sällskapets område bosatt kommunalt röstberätti- gad svensk man och kvinna, som icke är självskriven ledamot av sällskapet, att efter anmälan inträda som ledamot.
Utredningen har vidare genom 15 ä 1 mom. nyssnämnda förslag till grundstadgar förordat, att för juridisk person, som vore ledamot av hushåll- ! ningssällskap, skulle rösträtt vid val av lantbruksombud utövas av den kom- munalt röstberättigade person, som ägde företräda den juridiska personen ifråga. Jag hyser för min del betänkligheter mot rösträtt överhuvud taget för juridisk person vid sagda val. Då även juridisk person, som äger jordbruks- fastighet, enligt utredningens förslag avses i regel bliva självskriven ledamot av hushållningssällskap, kunna skäl tala för att sådan ledamot ej förvägras att inom sällskapet företräda sina intressen. Medgives emellertid sådan rätt till inträde i sällskap, som av mig ovan förordats, skulle möjligheter öppnas för juridisk person att uppdraga åt person, som företräder den juridiska per- sonen, eller annat ombud för den juridiska personen att inträda som enskild ledamot i sällskapet och där bevaka den juridiska personens intressen.
Med hänsyn till vad nu anförts har jag ansett förevarande bestämmelse om rösträtt för juridisk person —— jämväl ur de juridiska personernas egna synpunkter _ obehövlig samt hållit före, att bestämmelsen bort utgå ur för- slaget.
. ___—.. _; ww. ..
Herrar Andersson och Liedberg.
Hushållningssällskapsutredningen har i fråga om den byggnadskonsulte- rande verksamheten på lanthushållningens område föreslagit, att denna skulle handhavas av hushållningssällskapen genom särskilda hos sällskapen an- ställda och med statsmedel avlönade byggnadskonsulenter. Såsom motive—
ring för detta förslag har uttalats, att nöjaktigt samarbete mellan expertis på olika områden, rationellt ordnad administrativ organisation och tillgodo- seende av samtliga jordbrukares likaberättigade intressen förutsatte, att den lokala byggnadskonsulterande verksamheten ställdes under hushållnings- sällskapens omedelbara ledning.
Vi hava icke kunnat ansluta oss till ifrågavarande förslag och få i anled- ning härav anföra följande. *
Såsom jämväl utredningen påpekat, kunna vissa med rationalisering av ? byggnadsverksamheten på landsbygden förenade spörsmål med fördel be- handlas centralt. Härutinnan må särskilt framhållas upprättande av stan- , dardritningar för hel byggnad eller delar ,av dylik. Därjämte torde rön och * erfarenheter på materialområdet snabbare och säkrare komma den byg- ' gande allmänheten tillgodo genom central förmedling. För att resultaten av denna centrala verksamhet skola komma den lokalt arbetande byggnads- expertisen till godo på bästa möjliga sätt synes oss ändamålsenligt, att sagda expertis står under en central ledning. Detta torde icke vara möjligt, därest utredningens förslag om byggnadskonsulenter hos hushållningssällskapen , genomföres. Såsom ytterligare skäl för en dylik central ledning må påpekas, * att därmed skulle skapas större möjligheter till den omplacering av befatt- ningshavarna, som stundom kan befinnas önskvärd. Tilläggas må, att den ' lokala byggnadsexpertisens anknytning till en central ledning även skulle innebära en önskvärd direkt kontakt mellan sagda ledning och verksamheten ute i bygderna. Utredningens skäl för anknytning av den lokala byggnads- expertisen till hushållningssällskapen torde i jämförelse med ovan fram- hållna synpunkter knappast vara av den betydelse för verksamhetens orga- nisation, som utredningen gjort gällande. Samarbete mellan byggnadsex- perterna och experter på andra områden avses ernås även med den av oss förordade organisationen, som bör arbeta i intimaste kontakt med vederbö- rande hushållningssällskap och egnahemsnämnder.
Utredningen har uttalat, att direkt anknytning av den byggnadskonsulte- rande verksamheten till hushållningssällskapen vore en förutsättning för till- godoseende av samtliga jordbrukares likaberättigade intressen i fråga om byggnadshjälp. Därest den lokala byggnadskonsulterande verksamheten hand- hades av den nyligen genom samverkan mellan jordbrukets ekonomiska riks- organisationer bildade lantbruksförbundets byggnadsförening (L. B. F.), kun- de enligt utredningens mening med erfarenhet från andra områden starkt ifrågasättas, om de mindre och medelstora jordbruken kunde erhålla till- gång till den för dem speciellt viktiga byggnadskonsultationen. Med avse- ende å vad sålunda uttalats må framhållas, att enligt vår mening saknas ännu möjlighet att avgöra, huruvida den av L. B. F. bedrivna verksamheten kommer att medföra de av utredningen befarade konsekvenserna. Särskilda skäl att befara en dylik utveckling synas oss ej föreligga. Förbises bör icke L. B. Fzs genom de ekonomiska riksorganisationernas medlemskap starka förankring hos brukare av egendomar av olika storlek.
Med hänsyn till vad sålunda anförts anse vi, att åtgärder icke böra för närvarande vidtagas för anställande hos hushållningssällskapen av med statsmedel avlönade byggnadskonsulenter. Det torde sålunda enligt vår me- ning böra ankomma på hushållningssällskapen och L. B. F. att, där så ej redan skett, träffa överenskommelser om samarbete för ordnande av den byggnads- konsulterande verksamheten inom vederbörande hushållningssällskaps om- råde, därest ej sagda verksamhet anses böra, såsom för närvarande inom de fyra nordligaste länen, handhavas av egnahemsstyrelsen.
Innehållsiörteckning.
Skrivelse till statsrådet och chefen för jordbruksdepartementet ........ I kap. Hushållningssällskapens uppkomst och utveckling ........... I. Organisation .......................................... Hushållningssällskapens uppkomst .................... 1813 års grundstadgar .............................. 1848 års grundstadgar .............................. 1910 års grundstadgar .............................. 1923 års grundstadgar .............................. Hushållningssällskapens ombud ........................
II. Verksamhet .......................................... Verksamhet under 1800-talet ........................ Verksamhet under 1900-talet ........................
11 kap. Utredningens förhistoria och direktiv ........................ I. Förhistoria ............................................ Undervisnings- och upplysningsverksamhet .............. Förmedling av statsunderstöd till produktionsbefrämjande förbättringsåtgärder ................................
Anslagstrågor ......................................
II. Direktiv ..............................................
11] kap. Allmänna synpunkter på frågan om hushållningssällskapens verksamhet och organisation ............................
Hushållningssällskapens nuvarande verksamhet ................ Framtida statliga åtgärder till lanthushållningens främjande Lokala organ för handhavande av produktionsbefrämjande åt-
gärder ................................................. Hushållningssällskapen såsom lokala organ ....................
IV kap. Hushållningssällskapens och egnahemsnämndernas verksam-
hetsområden ............................................ Uppdelning arbetsuppgifterna inom jordbruket ................ Uppdelning av arbetsuppgifterna inom andra områden än det
egentliga jordbruket .................................... Sammanfattning ..........................................
Sid. , 3 l
Ut
ooqcncnoi U'
10
21
21 22
26 29
32 33
39
. ?. ___: tens-gr»—
Sid. V kap. Grundstadgar för hushållningssällskap ...................... 42 Förslag till kungörelse med allmänna grunder för hushållnings- sällskaps organisation .................................... 54- V] kap. Självskrivna ledamöter av hushållningssällskap .............. 79- Allmänna synpunkter ...................................... 79 Självskriven ledamots avgift ................................ 79 Rätt till självskrivet ledamotskap .......................... 83- Förslag till förordning om jordbruksavgift .................... 86 V" kap. Hushållningssällskapens centrala organisation ................ 87 Förslag till kungörelse angående ändrad lydelse av 5 3 i instruk- tion för lantbruksstyrelsen ................................ 92 Vill kap. Allmän undervisnings- och upplysningsverksamhet på lanthus- hållningens område ...................................... 931 I. Allmänna synpunkter .................................. 93 II. Praktisk ungdomsverksamhet ............................ 95 Historik och nuvarande förhållanden .................. 95' Utredningens synpunkter och förslag .................. 99 III. Utbildningskurser ...................................... 102 Nuvarande förhållanden .............................. 102" Utredningens synpunkter och förslag .................. 106 IV. Undervisningskurser .................................. 108— Nuvarande förhållanden .............................. 108 Utredningens synpunkter och förslag .................. 110 V. Studieresor .......................................... 114 Nuvarande förhållanden .............................. 114 Utredningens synpunkter och förslag .................. 114 VI. Premieringar .......................................... 115 Nuvarande förhållanden .............................. 115- Utredningens synpunkter och förslag .................. 115 VII. Hushållningssällskapens allmänna upplysningsverksamhet. . . . 116- 1. Allmänna synpunkter ............................ 116- 2. Ersättning för biträde av hushållningssällskapens be- fattningshavare ................................ 1 l 8 Nuvarande förhållanden ........................ 118, Utredningens synpunkter och förslag .............. 119» 3. Byggnadskonsulterande verksamhet på landsbygden m. m ......................................... 121 A. Byggnadskonsulterande verksamhet ............ 121 Hushållningssällskapens nuvarande verksamhet på området ............................ 121 Tidigare förslag rörande byggnadskonsulte- rande verksamhet ...................... 121 Lantbruksförbundets byggnadsförening 11. p. a. 125 Utredningens synpunkter och förslag ........ 127
B. Elektrisk konsulentverksamhet ................ Tidigare åtgärder och förslag .............. Utredningens synpunkter .................. Husdjurskonsulterande verksamhet ................ Trädgårdskonsulterande verksamhet ................ Hemslöjdskonsulterande verksamhet ................ Fiskerikonsulterande verksamhet .................. . Hushållningssällskapens befattning med torrläggnings- ärenden ...................................... Nuvarande bestämmelser m. m. ................ Utredningens synpunkter ........................
9. Hushållningssällskapens befattning med vägfrågor . . . . 10. Hushållningssällskapens befattning med jordbrukssta- tistik rn. m. ..................................
man?»
VIII. Bestämmelser rörande statsbidrag ........................
1. Nuvarande bestämmelser .......................... 2. Utredningens synpunkter och förslag ..............
Förslag till reglemente för med statsmedel understödd all- män undervisnings- och upplysningsverksamhet på lant- hushållningens område .............................. Förslag till kungörelse angående statsbidrag till allmän un- dervisnings- och upplysningsverksamhet på lanthushåll- ningens område .................................... Förslag till kungörelse om ändringar i och tillägg till kun- görelsen om understöd av statsmedel åt vissa elever vid lägre undervisningsanstalter m. rn. .................... Förslag till kungörelse angående statsbidrag till vissa åtgärder för fiskerinäringens befrämjande ......................
IX kap. Hushållningssällskapens förmedling av statsunderstöd till vissa ändamål ................................................
I. Understöd till produktionsbefrämjande förbättringsåtgärderi allmänhet inom jordbruket ............................
A. Nuvarande bestämmelser .......................... B. Utredningens synpunkter och förslag ................ 1. Allmänna synpunkter ........................
2. Speciell motivering till kungörelseförslag ........
3. Erforderliga statslånebelopp .................... Förslag till kungörelse angående lån av statsmedel till pro- duktionsbefrämjande förbättringsåtgärder i allmänhet inom jordbruket ..................................
II. Understöd för anskaffande av döda inventarier ............ A. Nuvarande bestämmelser .......................... B. Utredningens synpunkter och förslag ................ Förslag till kungörelse om ändring i vissa delar av kungö— relsen angående lån från jordbrukets maskinlånefond . . ..
Sid. 133 133 134 135 136 139 144 147
147 148
150 3
151
155
155 160
168
182
187
189
192
193 193 197 197 199 207
208
218
218 220
221
Sid. III. Understöd till husdjursskötselns främjande .................. 222 A. Nuvarande bestämmelser m. m ....................... 222 B. Utredningens synpunkter och förslag .................. 232 ' 1. Allmänna synpunkter .......................... 232 Husdjursavel ................................ 233 Demonstrationsutfodring m. m. ................ 235 Fodermedelsanalyser .......................... 237 Avkastningskontroll .......................... 238 Statsbidragsbelopp ............................ 241 2. Speciell motivering till förslag till kungörelse angå- ende med statsmedel understödda åtgärder till hus— djursskötselns främjande i allmänhet ........... 242 3. Speciell motivering till förslag till kungörelse angå- ende lån från jordbrukets husdjurslånefond ...... 253
4. Speciell motivering till förslag till kungörelse angå— ende deni lagen den 14 juni 1928 (nr 196) om galt- besiktningstvång föreskrivna prövning av galt. . . . 254
5. Erforderliga statsanslag ........................ 254
Förslag till kungörelse angående med statsmedel understödda åtgärder till husdjursskötselns främjande i allmänhet. . .. 256 Förslag till kungörelse angående lån från jordbrukets hus- djurslånefond ...................................... 268 Förslag till kungörelse angående den i lagen den 14 juni 1928 ; (nr 196) om galtbesiktningstvång föreskrivna prövning av
galt ............................................... 272 X kap. Hushållningssällskapens veterinärbakteriologiska laboratorier 277 1. Inledning .............................................. 277 2. Statens veterinärbakteriologiska anstalts promemoria den 17 december 1941 ....................................... 281 3. Hushållningssällskapsutredningens synpunkter och förslag 284 Xl kap. Belattningar hos hushållningssällskapen och vid lantbruksun- dervisningsanstalterna m. m. .............................. 290 I. Nuvarande förhållanden ................................ 290 A. Hushållningssällskapen ............................ 290 ; Nuvarande befattningar .......................... 290 'i Bestämmelser rörande statsbidrag till vissa befattningar , m. m. ....................................... 290 ; Anställningsbestämmelser, utfärdade i samband med i pensionsreglering .............................. 296 ? Befattningshavares semester ...................... 298 l Befattningshavares tjänstledighet .............. . . . . 298 ", Befattningshavares stationeringsort ................ 299
Tjänstgöringstid å hushållningssällskaps expedition .. 299 Vissa befattningshavares nuvarande löneförmåner. . .. 299
B. Lantbruksundervisningsanstaltema .................. 305 Befattningar och anställningsförhållanden .......... 305 Nuvarande avlöningsbestämmelser . . . . . . . .......... 306 Provisorisk lönereglering från och med läsåret 1942/43 . 307
Sid. II. Utredningens synpunkter och förslag ...................... 309 1. Allmänna synpunkter och förslag .................... 309 Befattningar hos hushållningssällskap .............. 309 Befattningar vid lantbruksundervisningsanstalt ...... 311 Avlöningsbestämmelser m. m. .................... 312 2. Speciell motivering till förslag till avlöningsreglemente. . 314 3. Speciell motivering till förslag till stadga för statsunder- stödd lantbruksundervisningsanstalt ............... 321 4. Tjänsteförteckning ................................. 321 Allmänna synpunkter ............................ 321 Lantbruksdirektör samt rektor för lantmanna- eller lantbruksskola ............................... 324 Agronomutbildade konsulenter och lärare ........... 326 Byggnadskonsulent ............................... 329 Trädgårdskonsulent .............................. 329 Hemkonsulent samt rektor och lärarinna vid lanthus- hållsskola .................................... 3294 Slöjdkonsulenter ................................. 332. Kamerala befattningar ............................ 332 Instruktörer .................................... 333— Vaktmästare och expeditionsbiträden ............... 333 5. Personalförteckningar .............................. 334 A. Hushållningssällskapen ........................ 334 B. Lantbruksundervisningsanstalterna .............. 340 Förslag till reglemente angående avlöning till befattnings- havare hos hushållningssällskap och vid statsunderstödd lantbruksundervisningsanstalt m. m. .................. 344 ' Förslag till stadga för statsunderstödda lantbruksundervis- , ningsanstalter ...................................... 376- XII kap. Resekostnads- och traktamentsersättning åt befattningshavare hos hushållningssällskapen och vid lantbruksundervisnings- anstalterna .............................................. 392 ]. Nuvarande förhållanden ............. . . . . . .............. 392 11. Utredningens synpunkter och förslag ...................... 397
Förslag till kungörelse om resekostnads- och traktaments- ersättning åt vissa befattningshavare hos hushållningssäll- skap och Vid statsunderstödd lantbruksundervisningsanstalt 403
XIII kap. Penslonshestämmelser för befattningshavare hos hushållnings-
sällskapen och vid lantbruksundervisningsanstalterna ...... 406- ]. Nuvarande bestämmelser ................................ 406 Hushållningssällskapen ................................ 406- Lantbruksundervisningsanstalterna ...................... 407 II. Utredningens synpunkter och förslag ...................... 408. A. Hushållningssällskapen ............................ 408—
B. Lantbruksundervisningsanstalterna
Sid. XIV kap. Statsanslag till hushållningssällskapen och lantbruksundervis- ningsanstalterna ........................................ 417 ]. Nuvarande förhållanden m. m. .......................... 417 A. Hushållningssällskapen ............................ 417 Statsbidrag till avlöningar ........................ 417 Statsbidrag till allmänna verksamheten ............ 418 Förvaltningsbidrag för låneförmedling .............. 420 Vissa tidigare framförda ändringsförslag ............ 421 B. Lantbruksundervisningsanstalterna .................. 424 II. Utredningens synpunkter ................................ 425 1. Allmänna synpunkter .............................. 425 A. Hushållningssällskapen ........................ 425 Avlöningsanslag ............................ 425 Omkostnadsanslag .......................... 427 Villkor för statsbidrag m. m. ................ 434 B. Lantbruksundervisningsanstalterna .............. 434 Avlöningsanslag ............................ 434 Driftskostnadsanslag ........................ 436 Villkor för statsbidrag m. m. ................ 436 2. Hushållningssällskaps räkenskapsår .................. 436 3. Speciell motivering till förslag till kungörelse angående statsbidrag till hushållningssällskaps allmänna verk- samhet ........................................ 438 4. Speciell motivering till förslag till kungörelse angående statsbidrag till lantbruksundervisningsanstalter ....... 440 Förslag till kungörelse angående statsbidrag till hushållnings- sällskaps allmänna verksamhet ...................... 441 Förslag till kungörelse angående statsbidrag till lantbruks- undervisningsanstalter ............................... 444 ; XV kap. Genomförandet av hushållningssällskapsutredningens förslag.. 457
XVI kap. Statsanslag för budgetåret 1943/44 ........................... 462 Särskilda yttranden .................................................. 469 Herr Andersson ..................................................... 469 Herrar Andersson och Liedberg ....................................... 469
Allmän lagstiftning. Rättsskipnlng. Fångvård. Strafflagbcredningens promemoria. med förslag till lag , om eftergift av åtal mot minderåriga m.m. [28] Betänkande med förslag till skärpt bestraffning av * falskdeklaration m.m. [31]
Stntsf'örfattnlng. Allmän statsförvaltning.
till tjänste- och familiepensionsreglementen för arbe- tare i statens tjänst. [8] 1941 års lärarlönesakkunniga. Betänkande med förslag
-. _: ' till folkskolans avlöningsreglemente m.m. [9] f _ ' _ Beskattningsorganisationssakkunnigas betänkande med . j _ ' förslag till ändrad organisation av kammarrätten. [18] > " . 1941 ttrs lärarlönesakkunniga. Betänkande med förslag " ' till avlöningsreglemente för de högre kommunala. sko-
lorna. [26] , Betänkande ang. & - vad avser allmänna. civilförvaltningen. Del 2. ? .chefs- och radstjönster m m. [80 ]
revision av tjänsteförteeknjngeni
BYrå- Konununalför v altnlng.
Stadsplaneutrednlngen 1942.
för snabbare handläggning av stadsplane- och tomt- I», . ' indelningsärenden m. m. 2
Statens och kommunernas finansväsen.
Betänkande med förslag till lag med särskilda bestäm- _?tålser [01111 begränsning av vinstutdelning från aktie- 0 att. Betänkande med förslag till främjande av utskyids- . åt'åiäalning genom erkända skatteförmedlingskassor.
Polltl; m m
Nationalekonomi och socialpolitik.
Promemoria rörande bostadsförsörinlngen. [&] P1omemorla ang. hyresreglering. [141 Betänkande med utredning och förslag ang. semester för husmödrar. [19] Utredning ang. värmekostnaden i hyreshus. [20]
statsmakterna och folkhushallning'eu under den till följd av stormaktsln-iget 1939 inträdde. krisen. Del 2. Tiden juli 1940—juni 1941.
rad bidragsförskottslag m. m. [29]
Hälso- och sjukvård.
De yngre sjukhusläkarnas avlöning-, arbets-' och bo- stadsförhdllanden. [4] Betänkande med utredning och förslag ang. barn- morskeväsendet. [17 ] Förslag tiålny lag om behörighet att. utöva lökar-konsten m.m. [2
Allmänt näringsväsen. Fast egendom. Jordbruk med binäringar. .
ning. [5] Betänkande med förslag ang. hushållningssällskapens organisation och verksamhet m. m. [32]
Statens offentliga utredningar1942 Systematisk förteckning
(Slurorna inom klammer beteckna utredningarnas nummer i den kronologiska förteckningen.)
& 1938 års pensionssakkunniga. Betänkande med förslag 1
1. Förslag till åtgärder
513—" ' Betänkarälå med förslag till branding och brandstadga
5] Socialvårdskommittens betänkande. 4. Förslag till lind-_
'P-"romemoria med förslag till utvidgad vanhävdslagstift- '
Vattenväscn. Skogsbruk. Bergsb ruk.
Industri.
Utredning rörande den tekniskt-vetenskapliga torsk ningens ordnande. 1. Allmänna uppgifter ang. den tek- niskt- -vetenskapliga forskningsvei ksambetens nuvaran
åtgärder för den tekniskt-vetenskapliga forskningen främjande och statens medverkan därvid. [6] 2. För-." slog till åtgärder för främjande av den tekniskt-veten- skapliga forskningen på byggnadsområdet. [7] 3. För- slagd tilälgizgärder för skogsproduktforskningcns ord- nan e.
Handel och sjöfart.—
Promemoria med förslag ang. registreringen av landets företagare m. m. [23 ]
K'onununlkationsväsc11.
Betänkande och förslag, ang. förhållandet mellan ar- betsuppgifter och löneställning vid statens järnvägar. Del 4. Järnvägsstyrelsen. [131 Betänkande ang. bilregistrerlng m. rn. [24]
kredit- och penningväseu.
Bank-.
Försäkringsviåseu.
Kylkoväsen. Undervisningsvåsen. Andlig odling i övrigt. .
Betänkande med utredning1 och förslag ang. betygs- sättningen i folkskolan. [11] ,
i I
i För svarsväsen.
Betänkande med förslag till plan för organisations- arbetet inom försvursväsendet. Betänkande 5med förslag till lag1 om vapenfrio värn- pliktiga. [15
Betänkande med förslag rörande den centrala förvalt- ningsverksamheten inom försvarsväsendet. [16]
Utrikes ärenden. Internationell rätt.