FORSKNINGENS ORDNANDE

IV

FÖRSLAG TILL ÅTGÄRDER FÖR TEXTILFORSKNINCENS ORDNANDE

STOCKHOLM 1943

IVAR H/EGGSTRÖMS BOKTRYCKERI A.B. 190674

• Sida 2
•  Original

• Sida 3
•  Original

Till Herr Statsrådet och Chefen ”för Kungl. Handelsdepartementet.

Utredningen rörande den tekniskt-vetenskapliga forskningens ordnande överlämnar härmed sitt betänkande nr IV med förslag till åtgärder för textilforskningens ordnande.

Såväl staten som det enskilda näringslivet ha under den senaste tiden vidtagit betydelsefulla åtgärder och nedlagt avsevärda kostnader för att på olika områden få till stånd en effektiv tekniskt-vetenskaplig forskning och därigenom underlätta för vårt land och dess näringsliv att lösa de aktuella försörjningsfrågorna och stärka den industriella beredskapen inför den skärpta konkurrens om marknaderna, som kan väntas komma efter det pågående världskrigets slut. De vidtagna åtgärderna äro emellertid, ehuru i och för sig utomordentligt betydelsefulla, icke tillfyllest. Inom viktiga forsknings- områden saknas ännu teknisk forskning praktiskt taget och inom andra områden är forskningen otillräcklig. Redan i sitt betänkande nr I meddelade utredningen, att den till behandling upptagit frågan om ordnandet av forsk- ningen inom ett antal av dessa områden, bland annat textilområdet, vilket behandlas i föreliggande betänkande.

Utredningen om textilforskningen har bedrivits efter huvudsakligen samma riktlinjer, som tidigare tillämpats för träforskningen. Sedan frågan om forsk— ningens och undervisningens ordnande förberedelsevis diskuterats gemensamt av utredningen rörande den tekniskt-vetenskapliga forskningens ordnande och de parallellt med denna arbetande 1940 års sakkunniga för den högre tekniska undervisningen, tillkallades jämlikt vederbörligt bemyndigande över— ingenjören Alex. Engblom att såsom textilteknisk expert biträda utredningen och de sakkunniga. Engblom uppgjorde i samarbete med nämnda statliga kommittéer och vissa industrimän på textilområdet först ett preliminärt för— slag till ordnande av textilforskningen och textilundervisningen, varefter forskningsfrågan vidare behandlades av utredningen rörande den tekniskt- vetenskapliga forskningens ordnande. Härvid upptogos överläggningar med vederbörande industriorganisationer, Textilrådet och Konfektionsindustri- föreningen, om medverkan från industriens sida till forskningens ordnande.

Dessa överläggningar ha. bedrivits efter två linjer. Genom en särskild av utredningen och industriens organisationer tillsatt teknisk kommitté har ut-

• Sida 4
•  Original

arbetats tekniskt förslag jämte kostnadsberäkningar för ett textilforsknings- institut, dess utrustning och drift, och genom av samma instanser tillsatta för— handlingsdelegerade ha förhandlingar förts mellan utredningen och industrien angående organisationen och finansieringen av forskningsverksamheten.

Som industriens representanter i den tekniska kommittén ha fungerat direk- tören Folke Thulin, Göteborg, civilingenjören S. J. Ljungkvist, Norrköping, och civilingenjören Eric Brodén, Stockholm.

Industriens delegerade vid förhandlingarna med utredningen ha varit föl- jande personer: utsedda av Tewtilrådet:

Disponenten Åke Arvidius, Göteborg,

Direktören Axel Bergengren, Borås, Direktören Nils Engberg, Kristianstad, Direktören E. W. Paues, Stockholm, Disponenten Chr. von Sydow, Norrköping, Direktören Folke Thulin, Göteborg, Direktören Otto Thurdin, Stockholm, och Disponenten Iwar Wendt, Jonsered; utsedda av Konfektionsindustriföreningen:

Direktören Nils Kärrlander, Stockholm, och Direktören Erik Söderberg, Uppsala. I förhandlingarna har därjämte Kooperativa förbundet varit representerat. De förda förhandlingarna ha givit till resultat att enighet uppnåtts mel- lan utredningen och industrirepresentanterna rörande ett förslag till avtal mellan Kungl. Maj:t och en av vederbörande industriorganisationer bildad stiftelse för reglering av statens och industriens ömsesidiga skyldigheter i fråga om forskningsverksamhetens administration och finansiering.

I utredningsarbetet har, förutom överingenjören Engblom, anlitats pro- fessorn C. M. Wernstedt i Göteborg för uppgörande av byggnadsritningar, varjämte professor S. Hultin deltagit i utredningarna och förhandlingarna som representant såväl för Chalmers tekniska högskola som för 1940 års sakkunniga för den högre tekniska undervisningen.

Stockholm den 18 februari 1943.

G. MALM HARALD CARLBORG H. KREUGER HARALD NORDENSON THE SVEDBERG EDY VELANDER STEN WESTERBERG

/ Ernst Sundström

• Sida 5
•  Original

A. Översikt över hittillsvarande förhållanden.

1. Textil- och beklädnadsindustri.

För ett riktigt bedömande av spörsmålet om teknisk forskning för textil— och beklädnadsindustrien äro de frågor, som sammanhänga med den berörda industriproduktionen, dess omfattning och förutsättningar, av avgörande betydelse. På grund härav må översiktsvis lämnas vissa uppgifter om indu— striförhållandena.

I vår officiella industristatistik sammanföras de till textil- och beklädnads— industrierna hörande branscherna till en gemensam industrigrupp, textil- och beklädnadsindustri. Den ena av industrigruppens huvuddelar, textilindustrien, kan definieras som fabriksmässig bearbetning av alla slags spånadsämnen (bomull, ull, lin, silke, konstsilke och cellull o. s. v.) för framställning av garn och vävnader (inberäknat trikåväv) och den andra huvuddelen, bekläd- nadsindustrien (konfektionsindustrien, sömnadsindustrien), som tillverkning av beklädnadsartiklar för engrosförsäljning (till skillnad från den vanliga skrädderirörelsens individuella beställningsarbete). Industrigruppen textil- och beklädnadsindustri indelas i den officiella statistiken i bomullsindustri, linne-, hamp- och juteindustri, ylleindustri, trikäfabriker, band- och gardin- fabriker samt snörmakerier, repslagerier och bindgarnsfabriker, sömnadsfabri- ker, hatt- och mössfabriker, färgerier, blekerier och impregneringsfabriker samt slutligen en diverseavdelning benämnd annan hithörande industri, till Vilken bland annat räknas rullgardinsfabriker, fabriker för konstgjorda blom- mor, siden, konstsilke m. m.

I det följande lämnas uppgifter om textil- och beklädnadsindustriens histo— riska utveckling och nuvarande läge, med huvudvikten lagd på de svenska förhållandena.

Historik.

— Med den industriella revolutionen brukar betecknas den omvälvning av produktionsförhållandena som började i England under senare delen av 1700- talet och därifrån spred sig till övriga länder. Förutsättningama för denna industriella revolution voro främst en serie tekniska uppfinningar och

• Sida 6
•  Original

vetenskapliga upptäckter. På det textila området var denna utveckling sär- skilt snabb och i ögonen fallande och härvidlag var det konstruerandet av mekaniska spinnmaskiner och vävstolar samt utnyttjandet av ångkraft och vattenkraft, som ledde till de stora omvälvningarna. Som exempel på hur stora förändringarna genom den industriella revolutionen voro på det textila området må nämnas, att den engelska importen av råbomull år 1830 stigit till ungefär 47 gånger så stor mängd som 1770, medan garnpriserna från 1770- till 1830—talen sjunkit till en trettonde]. Den engelska textilindustrien kom att bli den första industrien i modern mening, men industrialiseringen spred sig vidare såväl till andra branscher som till andra länder och har på halvtannat århundrade omskapat hela den materiella kulturen.

Textilindustrien i Sverige är resultatet av en utveckling, som visserligen tog sin början redan under 1800-talets första hälft, men som framför allt satte in under slutet av århundradet. Sedan gammalt tillverkades hos oss textila produkter tämligen hantverksmässigt i hemmen, genom s. k. hem- industri, och först år 1834 anlades vårt första mekaniska väveri, varmed den kommande utvecklingen mot storindustri inleddes. Ännu några decennier framåt var förlagssystemet, baserat på hemindustri, den förhärskande pro— duktionsformen, men längre fram under årtiondena närmast före och efter sekelskiftet koncentrerades praktiskt taget hela den egentliga textilindustrien (spinnerier och väverier) till fabriksindustri. Under denna tid grundades de flesta av vårt lands nuvarande fabriker inom detta område.

Spinneriernas och väveriernas roll som främsta arbetsgivare åt hemindu- strien övertogs efter hand av trikåindustrien, som genomgick sin utveckling till storindustriell fabriksdrift något senare. Från och med 1890-talet började dock även för denna bransch en snabb utveckling av fabriksindustrien. Från år 1896 till år 1912 ökades antalet fabriksarbetare från 1 100 till 3 700 och tillverkningsvärdet från 2.2 till 13.1 milj. kronor. Trikåindustrien spelar dock alltfort trots fabriksindustriens utveckling en betydande roll som förläggare åt hemindustrien.

Vad slutligen angår beklädnads- eller sömnadsindustrien är denna bransch av väsentligt yngre datum än de övriga. Den uppkom i slutet av 1800-talet och blev snart den viktigaste förläggaren åt hemindustrien. Den har dock under innevarande århundrade, särskilt under och efter det första världskriget, utvecklats alltmer mot storindustri. En avsevärd del av produktionen utföres visserligen ännu som hemindustri, men utvecklingen mot koncentration av . tillverkningen till storindustriella företag pågår alltjämt.

Produktionsapparaten inom den egentliga textilindustrien stod till väsent- liga delar färdigbildad vid förra världskrigets slut, men under tiden därefter har inom denna industri liksom inom industrigruppen i dess helhet en genom— gripande inre omdaning ägt rum. Även om textil- och beklädnadsindustrien

• Sida 7
•  Original

gjort stora framsteg på det tekniskt-vetenskapliga området, är det dock ut- vecklingen i fråga om arbetets metodik och organisation, som under denna tid varit mest betydelsefull. Med hjälp av arbetsstudier, noggranna självkost- nadskalkyler och metodisk arbetsplanering har tillverkningen rationali- serats. För denna omdaningsprocess och för den alltmer krävande driftled— ningen ha också efter hand ett stigande antal utbildade textilingenjörer tagits i anspråk. Industrien har som så många andra allt mer förvandlats från en empiriskt och traditionsbundet bedriven till en efter tekniskt—vetenskapliga metoder ledd fabrikation.

Uppgifter angående den nuvarande textil— och

beklädnadsindustrien i Sverige.

Såsom av bilaga 1 (sid. 54) framgår har den svenska textil- och beklädnads— industrien under de senaste decennierna utvecklats i snabb takt. Salutillverk— ningarnas värde har enligt den officiella industristatistiken från tidsperioden 1913 / 15 till åf 1939 — det sista året före den nuvarande avspärrningen — stigit från cirka 221 till cirka 802 milj. kronor och antalet arbetare har under samma tid ökats från 44 808 till 84 286.1 Såsom ju var att vänta med hän- syn till industriens ökade mekanisering och rationaliseringen i övrigt har till- verkningsvärdet ökats avsevärt snabbare än arbetarantalet. Förvaltningsper— sonalens antal har också ökat i snabb takt från 3 244 år 1913 och 4 443 år 1920 till 9 587 år 1939. Inom gruppen förvaltningspersonal har den tekniska personalen företett den starkaste ökningen, vilket bekräftar det i föregående avsnitt fällda omdömet, att textil- och beklädnadsindustrien på senare tid utvecklats mot allt större teknisk rationalisering.

I bilaga 2 (sid. 55) anges produktionen av vissa viktigare textilprodukter. De i den officiella statistiken angivna tillverkningsvärdena ge dock icke någon riktig uppfattning om textil- och beklädnadsindustriens produktiva insats. I dessa tillverkningsvärden ingå ju även kostnaderna för importerade eller av andra svenska industrier producerade råvaror samt för transporter, bränsle, kraft och avskrivningar, medan industriens egen insats — dess för- ädlingsvärde — kan definieras som summan av de löner och arvoden, som utbetalas till inom industrien anställda, samt industriens vinst. Någon stati- stik, varur textil- och beklädnadsindustriens förädlingsvärde direkt kan här— ledas, finnes icke, varför en beräkning därav endast kan bli ungefärlig. I bilaga 3 (sid. 56) har en dylik uppskattning gjorts enligt vilken förädlingsvär-

1 I industristatistiken redovisas clock endast industriföretag med ett årligt produktvärde av minst 15000 kronor (ifråga om konfektionsfabriker 50000 kronor), varför industrien i dess helhet har ännu något större omfattning.

• Sida 8
•  Original

det ar 1939 kan antagas uppgå till mellan 35 och 40 procent av salutillverk— ningsvärdet eller cirka 300 milj. kronor.

I fråga om arbetsförhållandena har förut framhållits, att textil- och be- klädnadsindustrien 1 regel är mycket mekaniserad. Detta gäller särskilt den egentliga textilindustrien, där en stor del av arbetsoperationerna bestå 1 att övervaka mer eller mindre automatiskt arbetande maskiner. Då till följd av mekaniseringen och arbetsmaterialets beskaffenhet den fysiska ansträng- ningen vid arbetet är relativt liten inom gruppen textil- och beklädnadsindu- stri, kan den ge arbetstillfällen även åt sådana arbetstagare, som i de tyngre industrierna skulle få svårt att finna lämplig sysselsättning, nämligen kvin— nor och minderåriga. Inom textil- och beklädnadsindustrien utgöres ungefär 2/3 av arbetarantalet av kvinnor, och om man bara räknar med beklädnads- industrien uppgå de kvinnliga arbetarna till cirka 85 procent av arbetar— antalet. "

Textil— och beklädnadsindustrien är en typisk hemmamarknadsindustri och endast en obetydlig del av dess produktion exporteras. Normalt täckes landets behov av textilvaror till ungefär 4/5 efter vikt räknat genom egen produktion och resten importeras. Importen av färdigprodukter synes främst omfatta dyrare kvaliteter. Beträffande råvaror är industrien huvudsakligen hänvisad till import, ehuru särskilt under den nu rådande avspärrningstiden stora an- strängningar gjorts och göras för att öka den svenska råvaruproduktionen, exempelvis i fråga om ull, lin, hampa, konstsilke och cellull.

Av ålder har industrien haft sina huvudcentra i det västsvenska textil— distriktet omkring Borås och Göteborg, i Norrköpingstrakten samt i Skåne. I bilaga 4 har åskådliggjorts industriens fördelning på olika län. Av denna schematiska'framställning framgår, att vårt största textildistrikt är det väst- svenska. Om man undersöker de olika industrigrenarna inom textil- och be- klädnadsindustrien finner man, att det västsvenska industriområdet är ojäm- förligt störst i fråga om bomullsindustri, linne-, hamp- och juteindustri samt trikåindustri. Ylleindustrien är däremot jämnare fördelad på. de tre stora textildistrikten, Norrköpingstrakten, Skåne och västsvenska distriktet. Be- klädnadsindustrien är icke lika utpräglat samlad till vissa distrikt, men det största antalet arbetare sysselsättes i det västsvenska textildistriktet och i Stockholm. »

Textil- och beklädnadsindustrien är såtillvida heterogen, som den består av företag av mycket varierande storleksordning alltifrån storindustrier med tillverkningsvärden om 30—40 milj. kronor per år till småindustrier av när- mast hantverksmässig art.

Enligt 1936 års näringsorganisationssakkunnigas betänkande (stat. off. utr. 1940: 35) är konkurrensen de skilda företagen emellan inom textil- och beklädnadsindustrien i stort sett fri, och truster och karteller saknas. Inom linneindustrien intar dock ett bolag, Almedahl-Dalsjöfors aktiebolag, en täm—

| I l l

• Sida 9
•  Original

ligen dominerande ställning och bolagets fabriker representera över 3/4 av hela linneindustrien i Sverige. Även detta bolag har dock att uthärda konkurrens, dels med importerade linnevaror och dels med inom bomullsindustrien till- verkade varor.

Branschorganisationer.

Sammanslutningarna inom industrigruppen äro i främsta rummet allmänna branschorganisationer. T extil- och beklädnadsindustrierna äro därvidlag sam- manslutna i skilda organisationer.

De äldsta äro de rena arbetsgivareorganisationerna, Sveriges textilindustri- förbund (antal medlemmar 198 med ett arbetarantal av 42 003 den 30 novem— ber 1942) och Sveriges konfektionsindustriförbund (antal medlemmar 116 med ett arbetarantal av 15 357 den 30 november 1942).

Av kommersiella sammanslutningar må nämnas Svenska textilfabrikant- föreningen, som främst har till ändamål att vara organ för samarbete och för- handlingar med textilindustriens avnämare, samt Svenska konfektionsfabri- kantföreningen (Svenko), som har motsvarande uppgifter i fråga om bekläd- nadsindustrien och därjämte representerar konfektionsindustrien gentemot dess leverantörer.

De branschorganisationer, som mest intressera i fråga om organisation av den tekniska forskningen äro de allmänt näringspolitiska sammanslutningarna Tewtilrådet och Konfektions'industr'iföreningen.

T emtzlradet, som bildades ar 1939, är anslutet till Sveriges industriförbund och har till uppgift att handlägga handelspolitiska och andra frågor, som äro av gemensamt intresse för textilindustrien. Det utgör en sammanslutning av textilindustriens branschorganisationer. Den 30 november 1942 voro till Textilrådet genom branschorganisationerna anslutna 197 företag med tillhopa 40 977 arbetare. De olika anslutna branschorganisationerna voro:

Svenska bomullsfabrikantföreningen med 29 medlemmar representerande tillhopa 14 768 arbetare;

Svenska ylleindustriförem'ngen med 62 medlemmar representerande tillhopa 12 132 arbetare;

Sveriges trikåfabrikanters förening med 78 medlemmar representerande till- hopa 8 408 arbetare;

Svenska lin-, jute— och hampindustriföreningen 1939 med 12 medlemmar representerande tillhopa 3 406 arbetare;

Tewtilrådets allmänna grupp med 27 medlemmar representerande tillhopa 2 263 arbetare.

11 av dessa medlemmar voro anslutna till mer än en av branschför— eningarna.

• Sida 10
•  Original

Konfektionsindustriföreningen är inom beklädnadsindustrien motsvarighe- ten till Tewtilrådet inom textilindustrien och har att tillvarata konfektions— industriens intressen i näringspolitiska frågor och övriga angelägenheter, som avse konfektionsindustriens förhållanden till statsmakten och offentliga myn- digheter. Medlemmar äro dels Svenska konfektionsfabrikantföfreningen kol- lektivt för samtliga dess medlemmar, dels vissa enskilda utom sistnämnda förening stående företag. Antalet direkt och indirekt anslutna företag upp- gick den 31 december 1942 till 130 med tillhopa 18 205 arbetare.

2. Nuvarande textilforskning och dess laboratorieresurser.

I utlandet bedrives på många håll en omfattande textilforskning. För att ge ett begrepp därom till jämförelse med förhållandena i vårt eget land ha vissa uppgifter om den utländska textilforskningen sammanställts i bilaga 5. Den svenska textilforskningen har hittills icke på långt när varit av en om— fattning, svarande mot den i de stora textilländerna, och viktigare forsknings— arbeten ha hos oss utförts endast i mycket begränsad omfattning.

Frågan om textilforskningens ordnande synes första gången ha upptagits till diskussion i ett större sammanhang vid två av ingenjörsvetenskapsakade— mien ordnade överläggningar i Borås och Norrköping år 1922. Under de därpå följande åren hölls detta spörsmål levande och bättre möjligheter för forsk- ningen — och i ännu högre grad för den textila undervisningen —— åstadkom— mos efter hand genom ombildning och utvidgning av de gamla vävskolorna i Borås och Norrköping till de nuvarande Textilinstitutet i Borås och Len- nings temtiltekniska institut i Norrköping, vilka båda åtnjuta statsbidrag till sin undervisningsverksamhet.

Utom vid dessa institut finnas resurser för textilforskning vid statens prov- ningsanstalt i Stockholm, vid de ledande textilindustriföretagens laboratorier och vid Vissa speciallaboratorier arbetande inom gränsområden till textilforsk- ningen, såsom Linlaboratoriet i Svalöv (Spånadsväxter), Institutet för hus- djursföfrädling i Wiad söder om Stockholm (ull), Cellulosaindustriens central- laboratorium och cellulosaföretagens fabrikslaboratorier m. fl. Vidare må framhållas att textilkemiska problem i viss mån bearbetats vid universite- tens och högskolornas institutioner för organisk kemi och fysikalisk kemi. Särskilt torde möjligheterna för högmolekylär forskning vid fysikalisk- kemiska institutionen i Uppsala kunna bli av stor betydelse på det textila området.

Beträffande statens provningsanstalts organisation och verksamhet i all- mänhet hänvisas till utredningens betänkande nr I (stat. off. utr. 1942: 6)

• Sida 11
•  Original

sid. 26—28, 157 och 158. En av provningsanstaltens huvuduppgifter är att utföra vetenskapliga undersökningar på uppdrag utifrån eller på eget initia- tiv. Den otillräckliga tillgången på anslag och kvalificerad personal har hit- tills verkat hämmande på forskningsverksamheten, men trots detta ha många viktiga undersökningar på olika områden utförts.

Inom provningsanstaltens kemisk-tekniska avdelning finnes ett särskilt textillaboratorium med utrustning för olika slags fysikaliska och kemiska textilundersökningar, såsom bestämningar av fuktighet, draghållfasthet, nöt- ningshållfasthet, vattentäthet, finleksnummer hos garn, fiberlängd, elasticitet, viskositet hos lösningar, vithet, färg, glans, krympning m. rn. Vidare är labo— ratoriet utrustat med mikroskop, apparat för mikrofotografering samt ut- rustning för vanliga kemiska undersökningar av textila råvaror och produkter.

Personalen vid provningsanstaltens textillaboratorium beräknas i genom- snitt uppgå till 3—4 man.

I ingenjörvetenskapsakademiens »Meddelande» nr 113, »Textilteknisk forskning» av överingenjören Alex. Engblom, lämnas å sid. 40 och 41 en för- teckning över textila forskningsarbeten vid statens provningsanstalt. I detta sammanhang kan det därför räcka. med att hänvisa till denna förteckning och komplettera med några senare utförda undersökningar. Efter den 1 januari 1939 ha vid anstalten utförts följande forskningsarbeten på textil- området:

Jämförande undersökning av vävnader, tillverkade av enbart bomull och av bomull och cellull med hänsyn till deras hållfasthetsändring vid upprepad tvätt- ning dels enligt hushållstvättmetod med superoxidfritt och superoxidhaltigt tvättmedel och dels genom maskintvättning vid ett sjukhustvätteri.

Jämförande undersökning av fyrskafts och tvåskafts blåtyg med hänsyn till hållfasthet mot nötning.

Jämförande undersökning av egenskaperna hos vävnader, tillverkade av en- bart fårull och sådana av samma slag, tillverkade av fårull och lanital (»kasein- ull»).

Diverse undersökningar för kontroll av provningsmetoder och för utarbetande av nya sådana.

Temtilinstitutet i Borås och Lennings temtiltekniska institut äro båda i främsta rummet anstalter för meddelande av teknisk textilundervisning på mellanstadiet och deras utrustning är först och främst anpassad därefter. De erbjuda dock ganska stora möjligheter till forskning på det textilmekaniska området. Vid båda instituten finnas maskinlaboratorier med maskiner och apparater för spinning, vävning, appretur, trikåtillverkning och konfektions- teknik. Maskinerna äro så valda och uppställda att de lämpa sig för textil- mekaniska undersökningar. Deras inställning, hastighet etc. kan lätt ändras och deras dimensioner äro sådana att förbrukningen av försöksmaterial ej blir onödigt stor.

• Sida 12
•  Original

Därjämte finnas vid instituten provningsavdelningar med utrustning för olika slags provningar av råmaterial, garn och vävnader.

Bäst utrustad är provningsavdelningen vid Textilinstitutet i Borås. Den är uppdelad på en stor lokal, huvudlaboratorium, och flera smärre rum. Hu- vudlaboratoriet har en konditioneringsanläggning så att relativa luftfuktig- heten och temperaturen kunna hållas konstanta. Där finnas apparater för bestämning av fibrers längd, finlek samt hållfasthets- och elasticitetsegen- skaper, garners snodd och hållfasthet samt vävnaders drag-, bristningstryck- och nötningshållfasthet. Vidare finnas vid institutets provningsavdelning mikroskopirum och ett par mörkrum för fotografering och optiska under- sökningar, såsom bestämning av vithet och glans.

Även provningsavdelningen vid Lennings textiltekniska. institut erbjuder möjligheter till många slags textilmekaniska provningar.

Planer ha därjämte utarbetats att utvidga laboratorierna vid de båda textilinstituten och komplettera utrustningen i betydande omfattning. Dessa planer torde komma att förverkligas inom den närmaste framtiden.

Genom bidrag från industrien och annat håll avser man vidare att skaffa medel till en fortlöpande tillämpningsforskning vid instituten och betydande belopp ha redan anskaffats för ändamålet. Hittills kan man dock säga att forskningsresurserna på grund av brist på såväl anslag som forskare icke tillfredsställande utnyttjats. Vissa forskningsarbeten ha emellertid bedrivits, särskilt vid Textilinstitutet i Borås, där under tiden från år 1932 utförts bland annat följande undersökningar:

Garnmaterialets, inställningens och beredningsförfarandets inflytande å filtars hållfasthetsegenskaper.

Jämförande undersökning beträffande bomulls- och konstsilkegarners använd- barhet till telefonsnören.

Samband för vävnader mellan avslitningskraft och hållfasthet i Schopper- Daléns apparat.

Vävnaders specifika hållfasthet och dess praktiska betydelse. Olika tvättmedels inverkan å hållfastheten av bomulls- och linnevävnader. Sanforiseringens inflytande å vävnaders bristningshållfasthet. Orsaken till väftbristningar i konstsilkekräppvävnader. Bestämning av ullfiberns mekaniska egenskaper. Undersökning av lämpligaste inställning och bindning hos overallstyger för erhållandet av största möjliga slitstyrka.

Tvålbehandlingens inv-erkan på cellullens spinnbarhet. Tvinnsnoddens inverkan på kamgarners hållfasthet.

Inverkan av tidig och sen fiberparallellisering vid spinning av bomull och cellull.

Undersökning av vidhäftningsförmågan hos cellullprover av bomullstyp. Jämförande undersökning av hållfasthetsegenskaperna hos cellull av bomulls- typ med olika fiberlängder.

Trådspänningsvariationer i ringspinnmaskinen och dessas utjämning med hjälp av varvtalsreglering.

i

• Sida 13
•  Original

Metod för förhandsbestämning av yllematerials spinnbarhet. Fram-ställning av lämpligaste garntyper för kulspruteband. Undersökning av lämpligaste fiberlängd för inblandning i bomull av given typ. Samband mellan vidhäftningsförmåga och garnhällfasthet hos cellull med olika av1vage.

Undersökning av spinnbarheten hos kaninull vid olika inbl—andningstal i cellull.

En del av de ledande företagen inom textilindustrien hade redan år 1939 skaffat sig egna laboratorier, vilket också framgår av uppgifterna i utred- ningens betänkande nr I (stat. off. utr. 1942: 6 sid. 80—81). Efter denna tid har forskningsintresset inom industrien varit statt i snabb ökning och labora- torieresurserna vid industrien ha vuxit. Nya fabrikslaboratorier torde även komma att inrättas inom den närmaste framtiden. Hittills ha fabrikslabora- torierna dock främst sysslat med d'riftkontroll och aktuella fabrikationstek- niska problem, medan större forskningsarbeten av principiell betydelse knap- past torde ha utförts.

Linlaboratoriet vid Sveriges utsädesförening i Svalöv började sin verksam- het hösten 1940 och har tillkommit tack vare donationer av vissa ledande svenska linspinnerier, varigenom tillhopa 85 000 kronor ställts till förfogande för laboratoriets utrustning. För laboratoriets drift har från och med budget- året 1940/41 utgått statsanslag med 15 600 kronor årligen. Årsomslutningen för laboratoriet var 1941 cirka 30 000 kronor och 1942 ungefär 55 000 kronor.

Laboratoriets anläggningar omfatta: två ångpanneanläggningar, rötnings- bassänger, bråkningsmaskin och skäktbatteri, skäktturbin, frörepningsmaskin, torkanläggning, torkningsplats i det fria, lagerlokaler samt två laboratorier med enklare laboratorieutrustning. Apparatur för mera ingående fiberunder- sökningar saknas ännu.

Vid laboratoriet ha kontinuerligt sysselsatts en föreståndare och en assi- stent samt 8—10 arbetare och 2—6 arbetande elever.

Laboratoriet har till huvuduppgift att verka för. högsta möjliga kvalitet vid linets och andra svenska spånadsväxters odling och beredning fram till spinnbart material. Verksamheten omfattar främst undersökning av växt- förädlingsmaterial samt av material från odlingsförsök, studium rörande be- redningsmetodik och maskintekniska provningar, upplysnings- och propa- gandaverksamhet samt utbildning av fackarbetare. Spinn- och vävtekniska spörsmål tillhöra däremot icke laboratoriets verksamhetsområde.

Verksamheten sker i samarbete med statens linnämnd, linneindustrien samt beredningsverkens centralorganisation, Riksförbundet lin och hampa.

Vid Institutet för husdjursförädling, som tillkommit genom anslag från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, har bedrivits en större systematisk undersökning angående ull, men resultaten härav ha ännu ej publicerats. Vissa andra utredningar ha vidare utförts rörande klassificering och kvalitetsbetal— ning av svensk ull. För ullundersökningarna erhölls år 1937 anslag av stats-

• Sida 14
•  Original

medel med 3 000 kronor till apparatur samt därefter årliga anslag med 11 000 kronor till själva undersökningarna, vilka utförts i samarbete med Svenska fåravelsföreningen.

I det gränsområde till textilforskningen, som framstälhiing av cellulosa för tillverkning av konstsilke och cellull utgör, bedrives relativt sett en tämligen omfattande forskning. De större cellulosaföretagen driva i flera fall sär- skilda konstsilkelaboratorier och möjligheter till gemensam forskning på om- rådet finnas vid det i anknytning till tekniska högskolan i Stockholm ver- kande Cellulosaindustriens centrallaboratorium. Genom tillkomsten av det beslutade Svenska träforskningsinstitutet komma forskningsresurserna på detta fält att ökas i sådan omfattning, att det blir relativt väl tillgodosett. För uppgifter angående laboratorier och laboratorieresurser på området hän- visas i övrigt till utredningens betänkande nr I (stat. off. utr. 1942: 6) och III (stat. off. utr. 1942: 12).

Vad angår förädling av cellulosa till konstsilke eller cellull äger detta rum vid två svenska fabriker, varjämte en tredje och större fabrik är under upp- förande. Välutrustade fabrikslaboratorier finnas eller planeras vid dessa fabriker.

I det gränsområde till den tekniska forskningen som utgöres av standardi- sering och normering ha även vissa arbeten utförts. Sjukhusens standardi— seringskommitté har sålunda sedan flera år arbetat med standardisering av förbrukningsartiklar för sjukhus och liknande institutioner samt därvid även sysslat med textilvarornas standardisering. Arméförvaltningens intendentur— departement har arbetat med frågor om standardisering och normering för sådana textilvaror, som inköpas för arméns behov. I samband härmed ha forskningsbetonade spörsmål upptagits till behandling, såsom frågor angåen- de provningsmetoder. Sina undersökningar har departementet låtit utföra vid statens provningsanstalt, Textilinstitutet i Borås eller vid industriens laboratorier. '

I samarbete med statliga och kommunala myndigheter har vidare ingen- jörsvetenskapsakademien bildat Föreningen rationell temtiltvätt, vilken genom av intressenterna bekostad forskningsverksamhet bedriver undersökningar för att finna så ekonomiska och så litet materialförstörande procedurer som möjligt för behandling av tvättgods. Föreningens undersökningar ha utförts på olika håll, dels vid statens provningsanstalt och ångvärmeinstitutet, dels i egen regi vid olika tvättinrättningar.

Slutligen må nämnas att en del andra undersökningar och utredningar av mera krisbetonad karaktär utförts på initiativ av och med stöd från den statliga krisförvaltningen. Ett par exempel må nämnas:

Statens linnämnd har sålunda i början av år 1942 gemensamt med lant- bruksstyrelsen och kommerskollegium tillsatt en kommitté, linberednings- kommittén, för utredningar angående linets grönberedning. Försök ha utförts

! 1 1 !

• Sida 15
•  Original

såväl vid Linlaboratoriet i Svalöv som vid olika industriföretag och de dit- tills vunna resultaten sammanfattades den 20 november 1942 i en prome- moria. För kommitténs undersökningar har Kungl. Maj:t ställt 30 000 kronor till linnämndens förfogande.

Genom linnämnden ha vidare initiativ tagits till maskinkonstruktioner för linberedning.

Med stöd av livsmedelskommissionen och industrikommissionen ha omfat- tande undersökningar utförts angående spinning av skördegarn av papper. Som ledare för dessa undersökningar har fungerat Jordbrukstekniska förening- en och försöken ha utförts av maskinteknis'ka institutionen vid lantbrukshög— skolan i Ultuna i samverkan med pappersbruk och spinnerier.

Ett annat typiskt ersättningsproblem är frågan om mjölkfilter av cellu- losa. Svenska mejeriernas riksförening har för utredning av detta spörsmål låtit utföra undersökningar vid statens maskinpromtingsanstalt i Alnarp.

Andra liknande krisproblem, som på olika håll upptagits till behandling på senaste tiden, äro exempelvis angående impregnering av cellullblandade tyger, angående användning av cellull till stubintråd m. fl.

Såsom av denna översikt framgår har den svenska textilforskningen hit- tills varit av ganska liten omfattning och särskilt har bristen på grundläg- gande forskning varit framträdande.

• Sida 16
•  Original

B. Utredningens yttrande och förslag.

1. Betydelsen och behovet av utvidgad forskning inom textilområdet.

I utredningens betänkande nr I (stat. off. utr. 1942: 6) har å sid. 102—104 framhållits den framträdande roll, som den tekniskt-vetenskapliga forskningen spelar för den moderna industriens utveckling. I den med anledning av utred— ningens nyssnämnda betänkande avgivna propositionen, nr 282, till 1942 års riksdag har också utredningens synpunkter ytterligare understrukits av veder— börande departementschef. Kungl. Maj:t och riksdagen ha även dokumente— rat sin uppskattning av forskningens stora betydelse för landet och dess nä- ringsliv — icke minst under rådande kris — genom att anslå medel till teknisk forskning och besluta att inrätta forskningsorgan i huvudsaklig över- ensstämmelse med av utredningen framlagda förslag.

Chefen för handelsdepartementet har i den åberopade propositionen fram- hållit, att näringslivets egna organisationer låge närmast till att bedriva och bekosta den forskning, av vilken de enskilda företagen direkt eller indirekt droge ekonomisk nytta. Denna princip har även tillämpats av utredningen i de framlagda förslagen. I enlighet härmed har utredningen sökt kon- takt med vederbörande industriorganisationer och förhandlat med dem om de insatser de kunde göra för forskningen. Den industriella målforskningen har därvid i princip överlåtits åt industrien att med egna medel bekosta. Den ojämförligt största delen av den tekniska forskningen utföres också redan nu på industriens bekostnad i företagens egna laboratorier. Detta har framhållits redan i utredningens första betänkande och den senaste utvecklingen har gått i samma riktning. Flera större industriföretag ha på senaste tiden inrättat eller beslutat att inrätta forskningslaboratorier, trots de särskilda svårigheter som tidsläget bjuder genom höga byggnadspriser samt knapphet på byggnadsmate— rial och utrustning. Som exempel på industriens forskningsintresse och Vilja att göra en insats må nämnas, att under den del av år 1942, som arbetsförmed— lingstvång för byggnadsverksamhet varit föreskriven, ha fyra industriföretag sökt och erhållit tillstånd till uppförande av byggnader för 'nya stora forsk— ningslaboratorier för en sammanlagd byggnadskostnad av över 3 milj. kronor.

• Sida 17
•  Original

Tidens särskilda svårigheter och det ökade krav på anpassning och teknisk nydaning, som de medfört, har hos näringslivets män ökat insikten om forsk- ningens betydelse. Den ökning av forskningsverksamheten, som därav följer kommer dock icke endast att leda till provisoriska lösningar för stundens krav utan säkerligen även i många fall till bestående fördel för näringslivet. I tid- skriften »Svensk utrikeshandel» för den 28 december 1942 har disponenten T. Hernod på ett slående sätt uttryckt detta i meningen: »Den revolver i ryg- gen på vår tekniska forskning, som det bekymmersamma försörjningsläget ut- gör, driver oss raskt fram även till varaktiga tekniska landvinningar».

Den tekniskt-vetenskapliga forskningen är sålunda icke något, som bör av- brytas, då tiderna äro svåra, utan är fastmera en verksamhet, som i krissitua- tioner är mera nödvändig än någonsin. Till och med de länder, som äro inveck- lade i krig och ha ett vanskligare försörjningsläge än vårt, forcera också sna- rare än eftersätta den tekniska forskningen. Det må räcka med att som nära- liggande exempel åberopa Finland, som icke blott skyndsamt återuppbyggt sin krigshärjade högskola i Helsingfors utan även genomfört anläggning av en stor statlig forskningscentral, Statens tekniska forskningsanstalt, med insti— tutioner för ett stort antal tekniskt-vetenskapliga discipliner.

De skäl, som av utredningen framförts för en ökning och effektivisering av den tekniskt-vetenskapliga forskningen i allmänhet, gälla också för de fack- områden, som få sin industriella tillämpning i textil- och beklädnadsindustrien.

De landvinningar, vår textil- och beklädnadsindustri kan göra genom tek— niska förbättringar och upptäckter, kunna förutsättas i största omfattning komma förbrukarna till godo i form av bättre varor och förmånligare priser. Detta är av stor vikt då ju textil— och beklädnadsindustrien är en av de mest betydande konsumtionsindustriema. Ett speciellt skäl för staten att stödja den textila forskningen är att det allmänna är en mycket stor konsument av textilprodukter, särskilt för försvaret och sjukvården.

Den nuvarande avspärrningen har visat betydelsen ur beredskapssynpunkt av en leveranskraftig textil- och beklädnadsindustri och även ur rent militära synpunkter har värdet av denna industri för fullgörande av de stora, i sam— band med upprustningen stående militära leveranserna tydligt framstått. I en skrivelse till utredningen har generalintendenten mycket starkt understrukit detta. För försvarsväsendet inköptes under år 1942 textila halvfabrikat för omkring 55 milj. kronor och försvarsväsendet är nu den ojämförligt största förbrukaren av textilprodukter samt torde enligt vad i nyssnämnda skrivelse framhållits även förbli detta. Angående den textiltekniska forskningens bety- delse i sammanhanget framhåller generalintendenten bland annat följande:

Vid de anskaffningar av textilvaror, som för försvarets räkning förekommit under de senaste åren, har behovet av en planmässig forskning i många fall visat sig påkallad och är jag av den bestämda uppfattningen, att ett tidigare igångsatt

• Sida 18
•  Original

sådant forskningsarbete skulle medfört icke blott avsevärda penningbesparingar för kronan utan även minskad råvaruförbrukning för berörda anskaffningar.

Ett studium av Förenta staternas senaste statistik visar också textilindu— striens militära betydelse, ty denna industri tillhör där den grupp av industri- branscher, som visat stor ökning av tillverkningen efter år 1939. Om produk— tionsindex för år 1939 sättes till 100 blir motsvarande index för första halv— året 1942 cirka 155 för hela textilindustrien och ännu högre för vissa special- branscher. Produktionen uppges dock ej ha motsvarat efterfrågan, utan be- gränsats av otillräcklig tillgång på fabriker och arbetskraft.1

Den svenska textil- och beklädnadsindustriens betydelse för folkhushållet motiverar att den liksom andra jämförbara grenar av näringslivet erhåller det stöd, som en under statens medverkan bedriven grundläggande tekniskt-veten- skaplig forskning utgör. Som förut framhållits (sid. 7 och bilaga 1 och 3) uppgick industrigruppens salutillverkningsvärde under år 1939 till över 800 milj. kronor och av detta utgjorde det på industrigruppen belöpande föräd— lingsvärdet över 300 milj. kronor. Textil- och beklädnadsindustrien har vidare ett betydande samband med våra råvaruproducerande näringar jordbruk, boskapsskötsel och skogsbruk. För jordbruket har den inhemska odlingen av Spånadsväxter sin betydelse, ehuru denna odling i hög grad minskat under det senaste halvseklet och för småboskapsskötseln i vårt land är ullproduk- tionen av viss vikt, ehuru även denna produktion avtagit i omfång under de senaste decennierna. Den nuvarande krisen har dock medfört ett uppsving beträffande båda de nämnda produktionsgrenarna. Textilindustriens bety- delse för skogsbruket ligger främst i att träcellulosan utgör råvara för till- verkning av konstsilke och cellull. Under avspärrningstider, sådana som de vi nu genomgå, framstår särskilt starkt textil— och beklädnadsindustriens sam- band med de råvaruproducerande näringarna.

Textil- och beklädnadsindustrien är vidare ur arbetsmarknadssynpunkt ett lämpligt komplement till vår eljest mest av tyngre industri bestående indu— striella produktionsapparat.

Det förhållandet, att textilindustrien är i hög grad mekaniserad och har tämligen enkla arbetsprocesser, vilka kunna utföras även av relativt oskolad arbetskraft, har medfört att den med framgång kunnat bedrivas även i län— der med lägre bildningsnivå och billigare arbetskraft. För denna liksom för många andra industrier gäller därför, att om de ledande kulturländerna vilja hävda sin produktion med bibehållande av sin höga levnadsstandard, böra de söka kompensera den extra belastning på produktionen, som de högre lönerna utgöra, med en längre driven rationalisering och med försprång på den tek— niskt-vetenskapliga forskningens område.

Textilindustrien var historiskt sett den första storindustrien i modern me— ning, men dess i början enorma framgångar ha medfört en viss konservatism

¹ Survey of current business, september 1942.

• Sida 19
•  Original

och en tendens att vila på lagrarna, under det att utvecklingen inom andra, yngre industrier skyndat vidare. Särskilt i ögonen fallande har detta varit beträffande den engelska textilindustrien. Denna var ju på sin tid banbry— tande för den industriella revolutionen och mönstret för motsvarande indu- strier i andra länder. Såväl i fråga om maskinkonstruktioner (mekaniska spinn— och vävmaskiner) som vetenskapliga upptäckter (exempelvis den viktigaste konstsilkeprocessen, viskosprocessen) var England länge ledande, men dess textilindustri saknade tillräcklig förmåga till förnyelse för att i längden kunna hävda sin ställning, och Lancashires en gång så dominerande bomullsindustri förlorade därför undan för undan terräng. Botemedel härför har man under tiden efter förra världskriget sökt dels i en radikal koncentration av fabrika- tionsenheterna, dels i en utvidgad tekniskt-vetenskaplig forskning.

Den svenska textilindustrien är utmärkt organiserad och kan i fråga om rationalisering väl uthärda jämförelse med motsvarande industrier i utlandet. Den har också fördelen att förfoga över en välmeriterad arbetsledarkår och en högklassig arbetarstam. Emellertid arbetar den så gott som uteslutande med utländska maskiner och tillverkningen bygger ännu främst på utländska upp- täckter och erfarenheter. Förklaringen till de relativt små bidrag till den tek- niska utvecklingen på textilområdet, som lämnats av vårt land, ligger påtag- ligen till väsentlig del i det förhållandet, att vi till för kort tid sedan saknade högre teknisk utbildning på textilområdet och att vår textilforskning hittills varit av för liten omfattning. Det är därför angeläget, att undervisning och forskning snarast bli ordnade på ett tillfredsställande sätt.

Detta understrykes också av sjukhusens standardiseringskommitté, vilken i skrivelse till utredningen rörande den tekniskt-vetenskapliga forskningens ord- nande framhållit behovet av ökad textilforskning och meddelat, att den hittills- varande bristen på textil användningsforskning verkade hämmande även på standardiseringsarbetet.

Så länge utvecklingen inom ett industriellt område står tämligen stilla eller sker långsamt kan en industri hjälpligt hävda sig även utan forskning, men när de tekniska framstegen — såsom i våra dagar —— ske snabbt, blir det ofrån- komligt att genom egen forskningsverksamhet söka följa med i utvecklings- tempot.

Särskilt snabb är utvecklingen för närvarande på fiberkemiens område och vida perspektiv ha öppnats för textilforskningen genom de arbeten, som under de senaste årtiondena utförts i syfte att klarlägga konstitutionen hos högmole-. kylära änmen sådana som cellulosa och äggviteämnen.

Alla tecken tyda på att det textila forskningsarbetet i hög grad ökats under det pågående kriget, men av naturliga skäl hemlighållas forskningsresultaten i stor utsträckning. Redan före kriget kunde för övrigt konstateras en tendens till ökat hemlighetsmakeri i fråga om forskningen och man bör bereda sig på att denna utveckling kan komma att fortfara även efter krigets slut.

• Sida 20
•  Original

Om man vill ställa en prognos för framtiden, bör man räkna med att textil— industrien efter det kommande fredsslutet kan komma att ställas inför många svårigheter av liknande och troligen svårare art än de, som vårt näringsliv ställdes inför efter förra världskriget. Bilaterala överenskommelser, importsvå— righeter beträffande råvaror, avsättningssvårigheter m. m. kunna bli stora påfrestningar, som kräva att industrien står väl rustad på alla områden, icke minst på det tekniskt—vetenskapliga.

Med det sagda har utredningen velat visa, att textil- och beklädnadsindu— strien är en utomordentligt viktig del av vårt näringsliv, men att den tekniska forskningen på detta område hittills varit alldeles otillräcklig i Sverige och att därför behovet av ökning och intensifiering av forskningen på detta område är mycket stort.

2. Allmänna synpunkter beträffande textilforskningens ordnande.

Utredningen har i sitt betänkande nr I (stat. off. utr. 1942: 6) anfört all— männa synpunkter rörande den tekniskt-vetenskapliga forskningen. Här- vid utvecklade utredningen närmare fördelarna av samarbete mellan forskning och undervisning samt angav vissa allmänna organisationsprinciper för ord- nande av forskningsverksamhet. I här förevarande sammanhang vill utred- ningen därför — under hänvisning till förenämnda betänkande — inskränka sig till att i korthet framföra vissa för textilforskningen speciella synpunkter.

Syftet med en ökad och effektiviserad textilforskning bör främst vara att undersöka textilråvarornas och textilprodukternas sammansättning och egen- skaper samt metoderna för deras förädling och utnyttjande inom industrien till tjänst för folkförsörjningen. Vårt land behöver både rent vetenskaplig grundforskning arbetande på längre sikt och industriell målforskning, som direkt syftar till att lösa fabrikationsproblem.

Såsom utredningen även i sina tidigare betänkanden framhållit, är det icke möjligt att uppehålla någon bestämd gräns mellan grundforskningen och mål— forskningen, eftersom dessa båda områden direkt sammanhänga. Ett bety- dande fält utgöres av sådana problem, som icke utan vidare kunna hänföras till det ena eller andra området, och många forskningsuppgifter börja som rent naturvetenskapliga undersökningar, men utmynna i rena fabrikationsproblem. Ej sällan kan det motsatta förhållandet inträffa, att ett problem först löses empiriskt och sedan genom vetenskaplig forskning får sin fullständiga förkla- ring. Liksom utredningen i annat sammanhang framhållit beträffande trä- forskningen, är det även för textilforskningen av vikt att man icke inskränker

• Sida 21
•  Original

sig till att inrätta ett centralt driftlaboratorium för lösande av tillfälliga fabrikationssvårigheter och ej heller till att skapa ett rent teoretiskt inriktat institut för vetenskapernas odlande, avskuret från kontakten med teknikens utveckling. Det gäller i stället att söka finna arbetsformer, som på ett natur- ligt sätt möjliggöra att den teoretiskt-vetenskapliga forskningens landvin- ningar kunna bearbetas vidare genom industriell målforskning till praktiskt tillämpliga resultat för att möta konsumtionens krav.

För att uppnå detta är det av vikt att samverkan ordnas mellan å ena sidan staten och å andra sidan textil- och beklädnadsindustrien. Genom statens med- verkan kan bästa samverkan ernås med de statliga forsknings- och undervis- ningsanstalter, som arbeta på ifrågavarande eller angränsande vetenskapliga områden, samt en önskvärd säkerhet och arbetsro för arbeten på lång sikt erhållas. I ett samarbete staten—industrien får man förutsätta att staten även har att företräda konsumentsynpunkterna. Detta är så mycket naturligare, som det allmänna genom exempelvis försvarsväsendet och sjukvården själv är en mycket stor förbrukare av textilvaror. Staten får vidare anses representera och svara för samarbetet med de intressen inom jordbruk, boskapsskötsel och skogsbruk, som i egenskap av råvaruproducenter ha intresse av utvecklingen på det textila området. Industriens medverkan underlättar forskningsresulta— tens tillvaratagande i produktionen och förmedlar kontakten mellan forskning och teknisk tillämpning, varigenom förhindras att forskningen blir ett själv- ändamål och vinnes en till folkförsörjningens och näringslivets fromma syf- tande målsättning för arbetet. Vid uppgörandet av sitt i det följande fram- lagda förslag att ordna den textila forskningen har utredningen utgått från dessa synpunkter och utarbetat en organisation, i vilken staten och det en- skilda näringslivet kunna samarbeta för ledning och finansiering av forsknings- verksamheten.

Textil- och beklädnadsindustrien omfattar ett flertal specialbranscher, så- som framhållits i de inledande avsnitten av detta betänkande. Forskningspro— blemen äro dock i stor utsträckning likartade eller gemensamma för de olika branscherna och därför har utredningen ansett det riktigt att samla hela textil- området inom en och samma forskningsorganisation. Härigenom kunna forsk- ningsresultaten och de industriella erfarenheterna bringas att samverka på så bred bas som det är möjligt och lämpligt. Verksamheten kan härigenom ratio- naliseras så att man för en överkomlig kostnad kan erhålla tillräcklig personal och utrustning för kvalificerad forskning av nödig omfattning.

Utredningen har i sitt betänkande nr I i princip framhållit angelägenheten av att i första hand vidtaga åtgärder för att bättre tillvarata befintliga forskningsresurser och att först när sådana saknas eller äro otillräckliga inrikta sig på att få till stånd nya laboratorier.

Såsom framgår av den översikt över nuvarande textilforskning i landet, som lämnats i det föregående å sid. 10—15, finnas laboratorieresurser för cen—

• Sida 22
•  Original

tral forskning på textilområdet huvudsakligen vid fysikalisk-kemiska institu— tionen i Uppsala, statens provningsanstalt i Stockholm och textilinstituten i Borås och Norrköping. Laboratorieresurserna äro emellertid otillräckliga för den erforderliga systematiska forskningsverksamheten, särskilt rörande grund— läggande problem, varför det icke går att på ett tillfredsställande sätt ordna central textilforskning endast genom att skapa förutsättningar för att bättre utnyttja befintliga laboratorier och samordna deras verksamhet. Inom textil— området är man därför, om man vill få till stånd nödig forskning, nödsakad att först inrätta ett nytt forskningsinstitut.

För att ett sådant skall kunna bli till fördel även för textilundervisningen och för att dess forskning skall kunna få den livgivande kontakten med den högre tekniska undervisningen bör det inrättas i anknytning till en teknisk högskola, på liknande sätt som förut föreslagits och beslutats i fråga om trä— forskningen.

I institutet bör under gemensam ledning samlas forskning av företrädes- vis grundläggande och principiell natur för det forskningsområde, som rör textila produkter, deras framställning och användning. Den verksamhet, som staten skall stödja, bör avse problem av allmän betydelse, medan däremot un- dersökningarna angående de rena fabrikationsfrågorna böra utföras och be- kostas av industrien själv och endast upptagas av institutet i den mån andra forskningsarbeten icke därigenom hindras. Ett forskningsinstitut på textil— området kan icke heller lämpligen utrustas med de stora och dyra textilmaski- ner, som nyttjas inom industrien och som erfordras för flertalet fabrikations- undersökningar. Vissa resurser för industriell målforskning finnas dessutom redan vid textilinstituten i Borås och Norrköping. Särskilt ha båda dessa in— stitut stor och dyrbar maskinutrustning, som det knappast kan vara motive- rat att ytterligare dubblera genom att därjämte utrusta det nya institutet med sådana maskiner.

Efter dessa allmänna överväganden har utredningen ansett sig böra föreslå att ett centralt forskningsinstitut, företrädesvis för grundläggande forskning rörande textila produkter, deras framställning och användning, inrättas i an- knytning till en teknisk högskola.

Utredningen skall i det följande lämna en närmare redogörelse för sina ställ- ningstaganden samt avgiva närmare förslag till detta forskningsinstitut, dess inre och yttre organisation.

• Sida 23
•  Original

23 3. Förslag till inrättande av ett institut för textilforskning.

Verksamhetsområde.

Med hänsyn till det nära sambandet mellan textilforskningen och den högre tekniska textilundervisningen synes det viktigt att ett blivande forskningsin- stitut på textilområdet även utnyttjas för undervisningsändamål, i den mån detta icke hindrar institutets huvuduppgift, som bör vara forskning. Detalj- förslag till ordnande av den högre tekniska undervisningen på textilområdet kommer att framläggas av 1940 års sakkunniga för den högre tekniska under- visningen, varför utredningen rörande den tekniskt-vetenskapliga forskningen här kan inskränka sig till denna allmänna deklaration beträffande textilunder- visningen och till att vid planerandet av byggnad och organisation för textil- forskningen ta vederbörlig hänsyn jämväl till undervisningens behov.

I detta sammanhang bör framhållas vikten av att institutets forskningsom- råde ej blir alltför snävt begränsat inom ett bestämt fält, då därigenom frukt— bara initiativ i gränsområdena kunna stäckas och dessa viktiga områden bli mindre väl tillgodosedda. Beträffande textilforskningen liksom i fråga om forsk— ningen i allmänhet gäller att den icke kan indelas i fack med klara gränser. Forskningsuppgifterna ligga stundom så, att de icke kunna lokaliseras till en bestämd disciplin utan spänna över ett flertal forskningsområden. Ett textil- problem kan exempelvis ha både en textilkernisk och en textilmekanisk sida, en viss fråga inom fiberkemin kan höra ihop med en annan inom färgkemin o. s. v.

Ur effektivitetssynpunkt är det därför angeläget att icke instruktionsmässigt alltför mycket begränsa verksamhetsområdet, utan ge det en tämligen allmän formulering, förslagsvis följande:

att bedriva tekniskt-vetenskaplig forskning och följa utvecklingar inom de forskningsområden, som röra textila produkter, deras framställning och användning ävensom att i samband härmed medverka till utbildningen av tekniker och forskare på dessa områden. I det föregående har framhållits den stora roll den organiska kemin — och särskilt den högmolekylära — kommit att spela för textilteknikens utveck- ling. Denna vetenskap torde kunna betraktas som den, åtminstone i nuva- rande tidsskede, ojämförligt viktigaste på textilområdet och utredningen har därför ansett det lämpligt att förlägga tyngdpunkten av den planerade textil- forskningen till det textilkemiska området och speciellt skapa förutsättningar för forskning angående högmolekylära ämnen (fibermaterial, konstmassor).

Även andra skäl tala för en dylik specialisering. Sålunda finnas redan rela— tivt tillfredsställande forskningsresurser för textilmekaniska undersökningar vid

• Sida 24
•  Original

textilinstituten i Borås och Norrköping och därjämte ligger den textilmeka- niska forskningen väl till för att med framgång kunna bedrivas ute vid indu- striföretagen, där maskinutrustningen självfallet är fullständigare än vid ett forskningsinstitut. En relativt stor del av de textilmekaniska problemen tillhöra också den typiska industriella målforskningen angående fabrikations- problem —— ofta av tillfällig art — och böra därför räknas till den kategori av forskningsuppgifter, vilka utredningen principiellt sett ansett böra bekostas helt av industrien själv.

Textilkemiska forskningsuppgifter. Till textilkemien höra sammanfattningsvis undersökningar angående

a) fibermaterial,

b) textila arbetsprocesser,

0) andra ämnen än fibermaterial, som användas i de textila arbetsproces- serna.

a) F ibermaterialen kunna i och för en översikt särskiljas i följande huvud- grupper:

Nativa fibrer, det vill säga sådana i naturen i färdigbildat skick förekom— mande fibrer, vilka endast behöva befrias från föroreningar och andra ovid- kommande ämnen för att kunna vidare bearbetas till textilprodukter.

' Regenererade fibrer, som till utgångsmaterial ha i naturen förekommande högmolekylära föreningar — vanligen men ej nödvändigt av fibrös natur — vilka först bringas i lösning, för att därur regenereras i modifierad form.

Syntetiska fibrer, som genom kemiska processer framställas av i naturen förekommande grundämnen eller enkla föreningar.

Grupperas de viktigaste nu kända textilmaterialen enligt ovannämnda grunder erhålles följande översikt.

Fiber-material U r 5 p r u n g N ativa Regenererade Syntetiska Djur-världen ........ Ull Kaseinull (lanital) Andra hårfibrer Natursilke Växtvärlden ........ Bomull Konstsilke och Lin cellull, fiera Hampa olika slag Jute Sojabönull (prolon) Ramie Enkla kemiska föreningar . Vinyon PeCe-fibrer (Nylon Perlon

• Sida 25
•  Original

Av de olika grupperna av textila fibrer äro de nativa ännu ojämförligt vik- tigast, men betydelsen av såväl de syntetiska som framför allt de regenererade har på sistone i hög grad ökats. Den svenska textilindustriens förbrukning av konstsilke och cellull har sålunda under inflytandet av de rådande importsvå— righeterna för textila råvaror stigit mycket snabbt och samma förhållanden kunna konstateras på många håll i utlandet]. Enligt inhämtade uppgifter niodubblades exempelvis den tyska cellullprodnktionen från år 1935 till år 1939 och det har framhållits att. produktionen under krigsåren ytterligare stegrats i hög grad, ehuru av militära skäl nyare produktionssiffror icke kunnat erhållas. Av den officiella statistiken för Förenta staternas textil— produktion framgår även, att produktionen av konstgjorda fibrer på de senare åren ökats mycket starkt och att den år 1942 utgjorde en större andel i den totala fiberproduktionen än före kriget. )

b) De textila arbetsprocesserna är av många olika slag, dels sådana som innebära blott och bart en mekanisk bearbetning och dels sådana där förloppet är av kemisk eller fysikalisk—kemisk art.

Som exempel må följande nämnas: Mekaniska arbetsprocesser: Spinning med dess delarbetsprocesser. Vävning med dess delarbetsprocesser. Torkningsprocesser. Kalandrering. Ruggning. Valkning m. fl. Kemiska arbetsprocesser: Blekning. Tvättning. Färgning och tryckning. Appretering. De mekaniska arbetsprocesserna kunna ju tyckas falla utanför textilke- miens område. Så är även fallet med vissa av dem, t. ex. kalandrering och ruggning. Vissa andra däremot karakteriseras därav, att vid dem sker en behandling med andra ämnen, en behandling, där förloppet faller inom kolloidkemiens område. Som exempel må nämnas dressning av bomullsvarp med stärkelselösningar, limning av ullgarnsvarp, vidare valkning, vars re- sultat beror på valkbadets alkalitet o. s. v.

c) Andra ämnen än fibermaterialen finna i textilindustrien en mångskif- tande användning för behandling av textilfibrerna.

Utom oxidations- och reduktionsmedel av olika slag (alkalier, syror o. s. v.) har man här att göra med ett stort antal, delvis mycket kompli- cerade föreningar av huvudsakligen organisk natur. Arten av växelverkan mellan fiber och behandlingsmedel varierar också, från relativt kraftiga kemiska ingrepp i fibremas molekylstruktur till mer eller mindre renodlade

• Sida 26
•  Original

adsorptions- eller absorptionsfenomen, beroende på elektrokinetiska proces— ser i gränsskiktet mellan fibern och de lösningar varmed den behandlas. Hithörande problem äro av fundamental betydelse för så viktiga processer som appretering, färgning och impregnering av olika slag. .

Bland föreningar av ovannämnda slag märkas, förutom de för appre— ( teringstekniken så viktiga stärkelse- och gummiarterna, tre för textilkemien ' synnerligen betydelsefulla grupper av kemiska föreningar, nämligen färg- ämnen, textilhjälpmedel samt konsthartser eller konstmassor.

Färgkemien utgör ett mycket vidsträckt arbetsområde. Även om fram- ställningen av färgämnen kan anses falla utom ramen för den textila forsk- ningen i egentlig bemärkelse, så erbjuder dock deras tekniska användning en mängd olikartade problem för denna forskning. Detta sammanhänger därmed att de använda färgämnenas kemiska konstitution och tekniska egenskaper äro mycket varierande. Man har sålunda exempelvis substan— tiva, basiska, sura, kyp-, diazo—, naftol- m. fl. färgämnen, vilka alla fordra olika metoder för färgningen. Visserligen har man på rent empirisk väg löst vissa frågor inom detta område, och senare tids forskning har verksamt bidragit till att klargöra en del hithörande problem, men mycket återstår ännu att utforska.

Färgningen av vegetabiliska och animaliska fibrer sker på fundamentalt olika sätt. I stort kan man säga, att det vid de vegetabiliska fibrerna rör sig om en adsorption av färgämnet ur färgbadet, en process vars förlopp regleras dels av fibrernas svällningsgrad, dels av färgämnets dispersions- grad. Allt eftersom dessa faktorer påverkas, exempelvis genom arten av elektrolyter i färgbadet, vätejonkoncentrationen m. ni. kan man få alla stadier, från en mer eller mindre ytligt försiggående adsorption och till en intermicellar eller t. o. m. intramicellar anlagring av färgämnet. Vid de ani— maliska fibrerna, för vilka ullen kan tjäna som prototyp, sätter på grund av fiberns amfotera karaktär en regelrätt kemisk process in; man kan i själva verket tala om en saltbildning mellan färgämnet, som i regel har en syras karaktär, och ullmolekylens basiska grupper.

Vare sig det gäller den ena eller andra kategorien av fibrer, är förloppet vanligen komplicerat och regleras av en mängd faktorer, vilkas inverkan oftast icke är kvantitativt bestämd, i en mängd fall ej ens kvalitativt ut- forskad.

Temtilhjälpmedel är en kollektiv benämning, under vilken man samman- för produkter av vitt skilda slag, vilka användas för att i gynnsam riktning påverka de textila arbetsprocesserna. Detta kan ske antingen i avsikt att uppnå en högvärdigare teknisk effekt (kvalitet) eller för att undvika fel eller skadegörelse på det behandlade materialet. Till denna grupp räknas även ämnen, som användas för den egentliga förädlingen, exempelvis för mattering, vattentät impregnering, avivage- och appreturmedel, skrynk-

• Sida 27
•  Original

vlingsförhindrande impregnering o. s. v. Gemensamt för dessa produkter

är att de ha utpräglad kolloidstruktur och att deras vattenlösningar upp- visa alla de för kolloida lösningar karakteristiska egenskaperna.

Till textilhjälpmedel räknas i främsta rummet en rad produkter, vars mest karakteristiska egenskap är att sänka vattenlösningars ytspänning. De finna därför vidsträckt användning som vätnings- och tvättmedel.

En annan viktig grupp bland textilhjälpmedlen omfattar lösningsmedel av olika slag. Sin huvudsakliga användning ha de för att bringa fetter och vaxartade ämnen i lösning.

En tredje grupp utgöres av enzymer och ferment av olika slag; de kom- ma till användning framför allt för nedbrytning av stärkelse till lösliga produkter.

Textilhjälpmedel användas exempelvis

till avhärdning av vatten för att undvika bildandet av olösliga kalcium- och magnesiumtvålar, vilka kunna fläcka ned textilgodset,

som tvättmedel, som spinnoljor eller rättare sagt för att bereda dylika,

som hjälpmedel vid karbonisering och valkning av ull och yllevaror, som dressmedel för att underlätta garnets impregnering med stärkelselös- ningar,

som avklistringsmedel, som hjälpmedel vid färgning och tryckning o. s. v. Som framgår av denna översikt spela textilhjälpmedlen numera en myc- ket viktig roll inom textilkemien. Forskningen på detta område har att klargöra de sammanhang, som finnas mellan å ena sidan textilhjälpmedlens

;' konstitution och deras genom denna konstitution betingade verkningssätt

och å andra sidan de kemiskt och histologiskt så olikartade fibermaterialen.

Området är ett tämligen nytt verksamhetsfält för forskningen och hit- hörande problem ha på senare tid varit föremål för ett intensivt forsknings- arbete på olika håll i världen.

Konsthartsema eller konstmassoma bilda ett arbetsområde, inom vilket textilforskningen nått betydelsefulla resultat under det sista årtiondet. Man sammanfattar under denna benämning en lång rad av kondensations— eller polymerisationsprodukter såsom fenoplaster, aminoplaster, glyptolhartser, vidare omvandlingsprodukter, som erhållas genom polymerisation av vissa vinylderivat o. s. v.

Konsthartserna ha revolutionerat appreteringstekniken, framför allt i fråga om cellullvävnader, och genom _nya förfaranden har man lyckats för- läna fibermaterialen och vävnaderna nya, högvärdiga egenskaper. Hit hör i främsta rummet motståndsförmåga mot skrynkling, men i övrigt även sådana egenskaper som fyllig känsel, mjukhet och fall 0. s. v. Under alla omständigheter kan man vänta sig att dessa nya ämnen komma att få en allt större betydelse för textiltekniken. '

• Sida 28
•  Original

Textilmekaniska och konfektionstekniska forskningsuppgifter. I det föregående har framhållits att textilkemisk grundforskning bör vara institutets huvuduppgift. Emellertid äro forskningsproblemen i stor ut— sträckning så sammanhängande, att det ur effektivitetssynpunkt är önsk- l värt att även kunna utföra sådana undersökningar av textilmekanisk och ? konfektionsteknisk art, som ha samband med de textilkemiska forskningsar- betena. Institutets utnyttjande för den textila undervisningen kommer ock- så att i betydande grad gälla just textilmekanisk och konfektionsteknisk utbildning med därtill hörande examensarbeten och mindre omfattande undersökningar.

Bland de textilmekaniska problemen, vilka för övrigt i hög grad kompli- cerats genom införandet av nya fibermaterial, må nämnas: kardning av ull, bomull och cellull, sträckprocessen i spinnmaskinerna, sambandet mellan fibrernas och slutproduktens egenskaper samt arbetsprocessernas inverkan på produktens kvalitet.

De konfektionstekniska forskningsuppgifterna synas i regel närmast böra räknas till den industriella målforskningen, men även problem av grund- läggande eller i varje fall principiell och allmängiltig karaktär finnas. Bland dylika ur konfektionsindustriens synpunkt angelägna forskningsproblem må nämnas att få fram tyger av jämnast möjliga kvalitet i fråga om krymp- ning och dylikt.

Användningsforskning.

Ur en annan indelningsgrund kan man skilja mellan tillverkningsfmsk— ning och användningsforskning beroende på om undersökningarna avse pro— duktionsproblem eller om det gäller varornas egenskaper i användningen. Den textila användningsforskningen kan närmare definieras som studium av de egenskaper som böra eftersträvas hos textilprodukterna för att dessa på bästa sätt skola motsvara förbrukarens behov. Det kan exempelvis gälla att bestämma., om egenskaperna betingas av fibermaterialets kvalitet:, den kvantitativa avvägningen mellan olika fibermaterial, garnets konstruktion, vävens bindningssätt, i väven ingående förtyngningsmedel, bleknings- och färgmedel eller vävens efterbehandling. Till användningsforskningen hör även att utforska om och i vad mån ljus-, temperatur- och fuktighetsförhållan— den, svettning, blod, rost, urin, märkbläck, tvättmedel och tvättemperatur samt arbetsprocedurerna vid tvättning, mangling, strykning o. s. v. inverka skadligt på fibermaterialet och på den begagnade väven. Av betydelse äro vidare undersökningar för att utröna vilken väv som är lämpligast för olika delar av ett plagg, med hänsyn till att 'de utsättas för väsentligt olika påfrest- ning genom nötning, fukt, ljus, transpiration, smuts o. s. v. ävensom av

• Sida 29
•  Original

procedurerna i samband med tvättning. Undersökningar av denna art kunna leda till problem för tillverkningsforskningen för att få fram bättre material samt bättre kemiska och mekaniska behandlingsmetoder.

Provning. Slutligen bör till forskningsinstitutets verksamhetsområde räknas prov- ning i den mån sådan erfordras för forskningsverksamheten. Däremot bör institutet icke uppträda som konkurrent till befintliga provningsanstalter genom att utföra kommersiell provning åt utomstående.

Förläggningsort.

I fråga om den lämpligaste förläggningsorten för ett textilforskningsinsti- tut ha skilda synpunkter anförts av olika industrirepresentanter. Vissa in- dustrimän ha framhållit, att forskningsinstitutet bör läggas i Stockholm i anknytning till därvarande tekniska högskola och det till utförande be- slutade Svenska träforskningsinstitutet. Från annat håll inom industrien har åter förfäktats, att institutet bör läggas i Göteborg i det stora västsvenska textilindustridistriktet och i anknytning till Chalmers tekniska högskola. Då förläggningsfrågan genom dessa meningsskiljaktigheter kommit att i de för- beredande diskussionerna tlaga stor plats, anser utredningen det lämpligt att närmare utveckla de synpunkter, som varit avgörande för utredningens ' ställningstagande i frågan.

-. Först må då erinras om det nära samband som finns mellan teknisk forsk-

ning och högre teknisk undervisning. I sitt betänkande nr I (stat. off. utr. 1942: 6 sid. 104—107) har utredningen rörande den tekniskt-veten- skapliga forskningens ordnande framfört vissa allmänna synpunkter på sambandet mellan institutioner förundervisning och forskning samt fram- hållit att det ur såväl undervisnings- som forskningssynpunkt är värde- fullt med nära anknytning mellan dessa två slag av institutioner. Den, som meddelar högre teknisk undervisning, måste beredas möjlighet att själv bedriva forskning och den, som bedriver tekniska studier, måste bibringas en vetenskaplig utbildning för att själv kunna bli forskare eller för att ute ; i det praktiska livet kunna tillvarata vetenskapens nyaste landvinningar. Ä ; andra sidan medför en god kontakt med undervisningen betydande fördelar ? för forskningen. I samband med undervisningen nödgas nämligen forskaren systematisera och sammanfatta sina egna och andras forskningsresultat in- om sitt undervisningsområde och genom kontakten med ständigt nya gene- rationer av studerande tillföres han och hans institution nya friska krafter och stundom även impulser, varjämte han beredes möjlighet att bland de studerande utvälja medarbetare och assistenter.

• Sida 30
•  Original

i Med avseende på önskvärdheten av att en fruktbringande växelverkan]; skapas mellan teknisk forskning och högre teknisk undervisning bör den tekniska forskningen och den högre tekniska undervisningen såvitt möjligt förläggas invid varandra, och därför är det viktigt att vid en diskussion an- gående lämpligaste förläggningsort för det tillämnade textilforskningsinsti—

tutet ta hänsyn även till de rena undervisningssynpunkterna.

I detta sammanhang må erinras om, att textilundervisning redan finnes anordnad vid Chalmers tekniska högskola i Göteborg. Genom intresse och offervillighet från ett par industriföretag i Göteborg ha medel ställts till högskolans disposition för provisoriskt ordnande av textilundervisning un- der tre år. Två speciallärare —— i textilmekanik och textilkemi —— ha an- ställts och för de studerande har frivillig textilundervisning startats.

Ur många synpunkter år Göteborg en mycket lämplig plats för anordnan- de av högre textilundervisning. Där finnes den för sådan undervisning så värdefulla industriella miljön, vars värde ytterligare accentueras genom G—öteborgsindustriens visade intresse för textil undervisning och forskning vid Chalmers tekniska högskola. Genom att textilindustriföretag av alla slag ligga i Göteborg och trakten däromkring finnas vid denna högskola de bästa möjligheterna att komplettera den teoretiska undervisningen med praktiska studier vid industriföretagen. Dessas mångskiftande utrustning och andra anordningar böra kunna erbjuda ett rikhaltigare demonstrations- material än vad en aldrig så välutrustad högskola själv kan skaffa sig. I textilfabrikerna torde, på liknande sätt som tillämpats på andra industriella områden, studerande under lärarens överinseende kunna utföra examensar- beten och de utexaminerade ingenjörerna kunna vid industrilaboratorierna bedriva forskning för licentiatexamen och doktorsgrad. Genom närheten till industrien erhåller Chalmers tekniska högskola även goda möjligheter att bland de i praktiken arbetande ingenjörerna anställa sådan oftast deltids- anställd arbetskraft som speciallärare, extralärare och assistenter. I Stock- holm, där textilindustrien är svagare företrädd, torde det bli väsentligt svå— rare att på ett tillfredsställande sätt rekrytera dylika befattningar.

Närheten till Borås är ett ytterligare skäl till den högre textilundervis- ningens förläggning till Chalmers tekniska högskola. I Borås ligger näm- ligen utom en stor textil— och beklädnadsindustri även Textilinstitutet med dess rikhaltiga utrustning, särskilt för undervisning, provning och forskning på det textilmekaniska området. Redan nu har ett samarbete etablerats mellan Chalmers tekniska högskola och Textilinstitutet på sådant sätt, att en lärare vid institutet samtidigt tjänstgör som speciallärare i textilmekanik vid högskolan. Därjämte ha kortare kurser för högskolans studerande an- ordnats vid Textilinstitutet, varigenom dess stora utrustning av textilma— skiner kunnat utnyttjas även för den högre tekniska undervisningen. Detta samarbete synes med fördel kunna bibehållas och fördjupas om den högre

• Sida 31
•  Original

' textilundervisningen ordnas i Göteborg vid Chalmers tekniska högskola. Om den högre textilundervisningen förlägges till Stockholm skulle ett mot- svarande samarbete kunna ordnas med Lennings textiltekniska institut i Norrköping, men det är dock uppenbart, att det längre avståndet dit inne- bär en viss olägenhet.

Såvitt utredningen kunnat finna tala alltså de flesta omständigheterna för att den högre textilundervisningen beredes möjligheter att fortsätta vid Chalmers tekniska högskola i Göteborg och några bärkraftiga skäl att flytta denna undervisning från Chalmers tekniska högskola till tekniska högsko- lan i Stockholm ha icke från något håll anförts. Med hänsyn till vikten av att forskning och undervisning sammankopplas måste dessa undervisnings— synpunkter även tillmätas betydelse för frågan om forskningsverksamhetens förläggning.

Vissa mera allmänna synpunkter kunna också läggas på frågan. Tek- niska högskolan i Stockholm är redan nu väsentligt mycket större än Chal- mers tekniska högskola och genom de utbyggnader av olika forskningsinsti- tutioner vid högskolan i Stockholm, som redan beslutats av statsmakterna eller äro under utredning, beräknas denna högskola komma att ytterligare svälla ut. Principiellt ha statsmakterna emellertid beslutat att det skall finnas två tekniska högskolor i landet. För att Chalmers tekniska högskola i Göteborg skall kunna fylla sin uppgift som högskola måste även den, lika väl som tekniska högskolan i Stockholm, utvidgas och erhålla sin del av de forskningsinstitutioner, som på olika områden tillskapas. I första hand synes ' det naturligt att dit förlägga forskning och undervisning i sådana ämnen som sammanhänga med de industrier, vilka främst äro företrädda i västra Sverige, såsom skeppsbyggeri, textilindustri och konservindustri.

. På senare tid har det visat sig, att den organiska kemien blivit av allt större betydelse för tekniken och särskilt har den högmolekylära forskningen öppnat vida perspektiv för det industriella framåtskridandet. Denna veten- skapsgren har hittills huvudsakligen haft sitt hemvist vid akademiska in— stitutioner, främst vid universitetet i Uppsala, men med hänsyn till den högmolekylära forskningens stora betydelse för tekniken anser utredningen, att centra för den böra inrättas även vid de tekniska högskolorna. Vid tek— niska högskolan i Stockholm kommer ett sådant forskningscentrum i vad ' det gäller den högmolekylära träforskningen att skapas i och med till— * komsten av det beslutade Svenska träforskningsinstitutet och vid Chalmers tekniska högskola skulle ett forskningsinstitut för textilkemi kunna bli en motsvarande härd för högmolekylär teknisk forskning på fiberkemiens om- råde. Enligt vad utredningen erfarit planera 1940 års sakkunniga för den högre tekniska undervisningen att lägga fram förslag till betydande ut— vidgningar av de tekniska högskolorna. Vid Chalmers tekniska högskola har man därvid preliminärt tänkt sig att bland annat föreslå en ny kemi—

• Sida 32
•  Original

32 ! professur, nämligen i teoretisk kemi. Utredningen rörande den tekniskt- vetenskapliga forskningens ordnande vill för sin del understryka betydelsen av att denna professur inrättas snarast möjligt. Detta skulle bidraga till , skapande av en gynnsam forskarmiljö till förmån bland annat för textil— i

forskningen, om denna förlägges till Göteborg.

Ur allmän synpunkt erbjuder den decentralisation av den tekniska un— dervisningen och forskningen, som måste sägas ha i princip beslutats redan i och med att Chalmers tekniska institut gjordes till högskola, vissa för— delar. En parallell på det rent naturvetenskapliga området erbjuda de båda statsuniversiteten i Uppsala och Lund. Med hänsyn till försvarsberedska- pen är det av värde, att de statliga tekniska laboratorierna ej koncentreras till ett enda område utan fördelas på ett par platser, så att en viss riskför- delning uppnås. Det har också sitt Värde att två härdar för teknisk forsk— ning finnas och upprätthållas, ty sådana härdar verka befruktande på nä- ringslivet inom sina områden och höja folkets intresse för teknik och tek— niska studier. Man kan också ha skäl att räkna med, att forskningen inom ett sådant specialområde som det textila kommer att mer omh'uldas av lokala myndigheter och organisationer, om den förlägges vid en relativt begränsad högskola än om den förlägges till en så stor anläggning, som tek— niska högskolan i Stockholm skulle bli, om all central teknisk forskning koncentrerades dit.

Såsom 'huvudmotiv för förläggning av textilforskningen till Stockholm har åberopats dess samband med träforskningen, för vilken ju enligt beslut skall uppföras ett särskilt institut, Svenska träforskningsinstitutet, anknu— tet till tekniska högskolan i Stockholm. För att pröva styrkan av detta motiv bör man göra en jämförelse mellan textilforskningens och träforsk- ningens arbetsfält. '

Träforslcningens arbetsområden kunna i starkt sammanträngd form åter- ges på följande sätt (ur stat. off. utr. 1942: 12 sid. 41—49):

Träteknisk forskning, vilken behandlar träet som konstruktionsmaterial, tork— ning, konservering och ytbehandling samt dess mekaniska bearbetning.

Pappersteknisk forskning, omfattande fibermorfologiska undersökningar av ved med hänsyn till fiberslag, fibrernas storlek, byggnad och tekniska egen- skaper m. m.

Träkemisk forskning, vilken som objekt har trä som råmaterial för kemisk industri. Hit höra bland annat cellulosa som råmaterial för konstsilke och nitro— cellulosa, cellulosaderivat av olika slag såsom alkyl-, acetyl- och bensylcellulosa, försockring av cellulosa, jäsningsprocesser, lignin, hartser, fetter ur ved samt träkolning.

Om man jämför denna översikt över träforskningen med det planerade textilforskningsinstitutets verksamhetsområde, sådant det skildrats i det

• Sida 33
•  Original

föregående å sid. 23—29, finner man att beröringspunkterna mellan trä- och textilforskningen främst ligga på det kemiska området. I fråga om material- forskningen gränsa de båda forskningsfältlen intill varandra beträffande konstsilke och cellull, varjämte ju de vegetabiliska naturfibrerna bestå av cellulosa och alltså tillhöra samma slags ämnen som träcellulosan.

Vad angår arbetsprocesserna utföras vissa av dessa, såsom t. ex. blekning, på i princip likartat sätt inom textil— och cellulosaindustrierna. Färgning av träcellulosa förekommer ju också, men icke i så stora variationer som i fråga om t.extilfibrer. Tryckning av papper är t. 0. m. fullkomligt artskild från textiltryck, vilket senare ju är en lokal färgning av fibrerna. Inom bio- kemiens område finnas vidare en del anknytningspunkter mellan textilforsk- ning och träforskning. Till områden med i någon mån likartade problem torde även böra räknas ett forskningsområde, som i båda fallen liksom för många andra industrier torde få anses ligga i gränsområdet, nämligen rening av avloppsvatten.

Likheten är således huvudsakligen begränsad till den del av textilkemien, som omfattar behandling av cellulosafibern. Hela den övriga delen av den textila fibermaterialforskningen ävensom forskningen angående textila hjälpmedel, arbetsprocesser och provningsmetoder faller utanför träforsk- ningens område. Å andra sidan saknar textilkemien anledning befatta sig med sådana för träkemien centrala forskningsområden, som ligninproble— met, förädlandet av avfallslutar från trämassefabrikationen, framställ- ningen av träsocker, fodercellulosa och foderjäst m. 111.

När träforskningsinstitutets arbetsområde utreddes i samförstånd mellan utredningen rörande den tekniskt-vetenskapliga forskningens ordnande samt utsedda tekniska representanter för träindustriema ansågs det lämp- ligt att reservera utrymme för en konstsilkespinnmaskin i institutet, men man ansåg att undersökningar angående egenskaperna hos den färdiga fi- bern och behandlingen av denna borde tillhöra textilforskningen. För cellu— losaindustrien ansågs det viktigt att kunna bedriva forskning angående den färdiga textilfiberns egenskaper i relation till cellulosans, men man ville inte därför upptaga textilforskning på träforskningsinstitutets program utan var i stället intresserad av att ett självständigt textillaboratorium komme till stånd.

Det torde i detta sammanhang böra påpekas att textilindustriens och träindustriens intressen i fråga om cellulosaforskningen långt ifrån äro kon- gruenta. Träindustrien har sina naturliga ekonomiska intressen inriktade på just produktion och försäljning av cellulosa och dess forskningsintressen i gränsområdet mot textilforskningen torde främst gå ut på att utforska metoderna för framställning av konstsilkemassa samt detta halvfabrikats egenskaper i relation till kända textila förfaranden. Textilindustriens forsk-

• Sida 34
•  Original

ningsproblem rörande cellulosafibrer gälla i första hand deras användning i de många textila arbetsprocesserna och problemen därvid. Förhållandet är jämförbart med det mellan byggnadsforskningen och träforskningen. På principiellt samma sätt som i fråga om textilforskningen har byggnads- forskningen när det gäller träprodukter främst att behandla de av träin— dustrien levererade halvfabrikaten såsom utgångspunkter för vidare för- ädling, i detta fall till byggnadsverk.

Det ligger alltså i viss mån en motsättning i t.extil- och träindustriernas intressen i cellulosaforskningen. Härtill kommer att de gemensamma pro- blemen endast äro mindre — ehuru viktiga — delar av de båda industrier— nas forskningsområden och ingendera industrien är betjänt av att. dessa gemensamma problem överbetonas, vilket skulle kunna bli fallet om institu— tionerna icke var för sig arbetade självständigt.

Även om textilforskningen förlägges till Stockholm är det, som av det föregående kan slutas, önskvärt att utrusta träforskningsinstitutet med spinnmaskin och apparatur för fiberforskning och fiberprovning. Någon onödig dubblering av utrustningen skulle ett förläggande av textilforsk- ningen till Göteborg därför icke förorsaka.

Av det ovan sagda framgår, att ett visst samband råder mellan å ena sidan en del av träforskningen och å andra sidan en del av den textilke— miska forskningen. Detta samband är dock icke så intimt, att lokal anknyt- ning mellan träforskningsinstitutet och det tillämnade institutet för textil— forskning är nödvändig, utan forskningsområdena, i den del de tangera varandra, kunna väl definieras och uppgifterna särskiljas. Skulle man på grund av det konstaterade sambandet anse sig böra förlägga det tilläm- nade textilforskningsinstitutet invid träforskningsinstitutet, skulle som ett korollarium härav följa, att praktiskt taget all annan naturvetenskaplig och teknisk forskning också måste förläggas invid tekniska högskolan i Stock- holm. Träforskningen och textilforskningen sammanhänga nämligen även med andra forskningsområden, dessa i sin tur med ytterligare andra 0. s. v. till ett sammanhängande nät. Vill man icke ha hela forskningen koncen— trerad till en plats, måste man tänka sig att på vissa ställen draga gräns— linjer och dessa böra då läggas, där de icke åstadkomma olägenheter. En sådan lämplig gränsdragning kan göras mellan träforskning och textil- forskning, där önskvärt samarbete mycket väl bör kunna etableras även på avstånd.

Ett annat och ännu viktigare samband råder mellan textilindustrien och textilforskningen. Från industrien får forskningen en väsentlig del av sina uppslag och genom kontakt med industrimän får forskaren värdefullt stöd och kritik under arbetet. Bland industriens tekniker rekryteras delvis forskarpersonalen och vid de industriella verken kunna halvstora försök

• Sida 35
•  Original

utföras på basis av de funna laboratorieresultaten. Särskilt i fråga om den industriella målforskningen är industrimiljön av mycket stort värde, men även för grundforskningen har den stor betydelse. I utlandet har man också i regel förlagt textilforskningen till större textilindustridistrikt. Av de dis— kuterade förläggningsorterna Stockholm eller Göteborg kan endast den se- nare erbjuda den rätta industriella miljön för ett textilforskningsinstitut.

Som ett skäl för förläggning av forskningen till Stockholm har fram- förts, att industrien har sina branschföreningars kanslier förlagda dit och att dessa föreningar oftast hålla sina sammanträden där. Detta är dock ett skäl av mindre betydelse. I vissa fall skulle kanske reskostnader kunna in- besparas genom att Stockholm väljes till förläggningsort, men å andra si- dan må påpekas, att det icke är industriens ekonomiska ledare, som främst kunna skänka forskningsinstitutet den livgivande kontakten med indu- strien, utan de inorn företagen arbetande teknikerna. För forskningen kom- ma troligen att tillsättas särskilda rådgivande tekniska kommittéer bestå- ende av tekniker ur industrien och med tanke på lokalisationen av landets textil— och beklädnadsindustri är det antagligt, att resekostnaderna för så— dana kommittéer skola bliva mindre till Göteborg än till Stockholm.

Vad angår tomtplats för ett textilforskningsinstitut må anföras, att er— forderlig tomt finnes disponibel invid Chalmers tekniska högskola, medan däremot markfrågan är svårare att lösa vid tekniska högskolan i Stock- holm. Det område, som kan tänkas för utbyggnad av högskolan och an- ? läggning av olika forskningsinstitut i anknytning till denna, är nämligen ganska. begränsat. I fråga om de områden, vilka skulle kunna tagas i an- språk för teknisk forskning och undervisning, har en utredning verkställts, och denna visar, att markutrymmet kommer att behövas dels för erfor- ' derlig utveckling av tekniska högskolan, dels för Vissa andra forsknings— institut, som med väsentligt starkare skäl än textilforskningen böra för- läggas dit.

Ett ytterligare skäl, ehuru av mindre avgörande slag, för textilforsk- ningens förläggning till Göteborg är, att byggnads— och driftkostnaderna kunna beräknas bli något mindre där än i Stockholm.

Utredningen rörande den tekniskt-vetenskapliga forskningens ordnande har vid bedömningen av de olika synpunkterna på förläggningsfrågan en- ; hälligt stannat för att föreslå, att det tillämnade institutet för textilforsk— ' ning förlägges till Göteborg och organiseras i nära anknytning till Chalmers tekniska högskola.1

1 Till samma resultat i förläggningsfrågan i vad det gällde konfektionsundervisningen och forskningen kom en av Svenska teknologföreningens avdelning för mekanik tillsatt kommitté. som i en skrivelse den 20 januari 1942 bland annat anförde: »Full enighet har nåtts rörande lämpligheten att förlägga den föreslagna undervisningen till Göteborg, då denna stad ligger närmre de större textilfabrikerna i Göteborgstrakten och Borås.»

• Sida 36
•  Original

Lokalbehov och byggnadskostnader.

Som tomt för det planerade institutet föreslås ett område omedelbart väster om byggnaden för Chalmers tekniska högskolas institutioner för fysik, kemi och närliggande discipliner (jfr ritning nr 241). Ifrågavarande tomtplats är lämplig ur många synpunkter. Genom närbelägenheten till högskolans in— stitutioner underlättas användningen av institutet även för undervisnings— , ändamål och ur ren forskningssynpunkt erbjuder läget de bästa möjligheter till samarbete mellan institutet och högskolan.

Närheten till högskolan och dess värmecentral medför vidare att kostna— derna för institutets uppvärmning och yttre ledningar minskas.

Vid utarbetandet av förslag till byggnad och utrustning för forskningsin— stitutet har utredningen samarbetat med ett flertal tillkallade industrimän, sakkunniga inom olika områden av textilindustrien.

I enlighet med de uppställda förutsättningarna bör institutet disponera lo- kaler för såväl forskning som undervisning och administration. Utredningen har till att börja med låtit uppgöra skissförslag och överslagsberäkningar till en byggnad inrymmande alla de lokaler som erfordras för att fullt självstän— digt tillgodose såväl forskningens som undervisningens behov. Detta förslag som benämnts alternativ 1, framgår närmare av de uppgjorda ritningarna nr 11 och 152 och omfattar en sammanlagd effektiv golvyta av 1 700 m2. I institutet skulle enligt detta förslag inrymmas lokaler för textilkemisk forskning och undervisning samt för undervisning och undersökningar på det textilmekaniska och konfektionstekniska området. I en särskild flygel skulle därjämte finnas föreläsningssal, rum för lärare samt administrationslokaler. Byggnadskostnaderna beräknas enligt alternativ 1 uppgå till 855 000 kro- nor (bilaga 6 sid. 65).

På grund av nödvändigheten att för närvarande begränsa utgifterna så mycket som möjligt samt med hänsyn till knappheten på arbetskraft och byggnadsmaterial har utredningen emellertid ansett sig icke böra framlägga detta förslag utan att därjämte ha gjort noggranna undersökningar angå— ende möjligheterna att knappa in på utrymmena, så långt detta kan ske utan att alltför mycket inkräkta på institutets funktionsduglighet. Genom dessa undersökningar har i besparingssyfte framkommit ytterligare ett för- slag till laboratoriebyggnad, alternativ 2 (ritningar nr 19—22, 24 och 252). I förslaget har man genom att tillsvidare utesluta vissa lokaler och pressa ihop de övriga kunnat få fram en avsevärt mindre och billigare byggnad, som endast omfattar en sammanlagd effektiv golvyta (korridorer och dylikt ej medräknat) om cirka 1 245 m2. Kostnaderna ha beräknats till 700000 kronor (bilaga 6).

Alternativ 2 bör dock endast betraktas som ett första utbyggnadsstadium och har därför utformats på sådant sätt, att det utan olägenheter kan ut-

• Sida 37
•  Original

vidgas, när tidsläget blivit gynnsammare eller när institutets eller högskolans verksamhet vuxit till en sådan omfattning, att behovet av utvidgning blivit oavvisligt.

Reduceringen av byggnadsvolymen och byggnadskostnaderna har, som ovan nämnts, möjliggjorts genom att tills vidare utesluta vissa lokaler och starkt knappa in på de övriga. Särskilt ha administrationslokalerna minskats. Detta har ansetts möjligt, emedan det under en viss övergångstid bör vara möjligt att reda sig med mera provisoriska anordningar. En väsentlig bespa- ring av utrymme vid alternativ 2 i jämförelse med alternativ 1 har sålunda ernåtts genom att utesluta föreläsningsrum och lärarrum. Utredningen anser det möjligt att tills vidare ordna föreläsningarna i de textila ämnena i en före- läsningssal, som tillhör institutionen för mineralogi och geologi vid Chalmers tekniska högskola och är belägen i högskolans intilliggande byggnad. Denna föreläsningssal är dock icke utrustad med de speciella demonstrationsmöjlig- heter och har knappast heller plats för de preparatsamlingar, som äro önsk- värda för textilundervisningen. Till att börja med torde man dock kunna ordna erforderliga demonstrationer i laboratorielokalerna genom att låta de studerande gruppvis deltaga i demonstrationerna.

Då det sålunda synes vara möjligt att på ett tills vidare godtagbart sätt tillgodose den textila forskningens och undervisningens behov med den mindre institutionsbyggnaden enligt alternativ 2 och det därjämte icke kommer att ' medföra några avsevärdare merkostnader och byggnadstekniska olägenheter att utbygga institutet i etapper, har utredningen stannat vid att av bespa- ringsskäl förorda alternativ 2.

Byggnaden har utformats helt efter sin funktion, och har därigenom fått ett särpräglat utseende med stor bredd. Vid ett institut som i likhet med detta i väsentlig omfattning är avsett för fysikalisk-kemiska undersökningar är beho- vet av utrymmen med dagsljus relativt sett mindre än vid vanliga kemiska laboratorier och för många fysikaliska precisionsundersökningar är det till och med förmånligt med rum utan fönster. I ett rum med artificiell belysning är det nämligen lättare att åstadkomma jämn och konstant temperatur, för- minska luftströmningarna och ernå en jämn belysning. Många av de enskilda rummen i byggnaden ha också blivit i hög grad individuellt utformade på grund av att de komponerats omkring någon eller några stora apparater, så— , som ultracentrifuger, diffusions— och elektroforesapparaturer, textila och konfektionstekniska maskiner och så vidare. f Emot utförande av en laboratoriebyggnad med så särpräglad utformning som den föreslagna kan anföras det skälet, att man, om textilforskningen skulle upphöra i institutet och byggnaden disponeras för andra ändamål, har mindre rörelsefrihet vid omdispositionen av den föreslagna byggnaden än om en mera »vanlig» byggnadstyp valts. Då emellertid den föreslagna byggnads- typen är förmånlig med hänsyn till de aktuella arbetsuppgifterna och det

• Sida 38
•  Original

därjämte för överskådlig framtid säkerligen kommer att vid Chalmers tek- niska högskola finnas behov av högmolekylär forskning av nu föreslaget eller liknande slag, har utredningen ansett sig böra förorda det framlagda förslaget till byggnad.

Särskilt pannrum erfordras icke, utan det förutsättes, att institutet upp- värmes från värmecentralen vid Chalmers tekniska högskola. Med hänsyn till de speciella förhållandena i fråga om tariffer för elektrisk kraft i Göteborg har det däremot ansetts motiverat att köpa högspänd växelström till insti- tutet och utrusta detta med egen transformatoranläggning för nedtransfor— mering. Frågorna om vatten och avlopp kunna lösas genom anslutning till motsvarande anläggningar för Chalmers tekniska högskola.

Byggnadskostnaderna för alternativen 1 och 2, fördelade på olika slag av arbeten, framgå av bilaga 6. I bilaga 7 återges en rumsförteckning, i vilken angivits de olika lokalernas ungefärliga golvytor.

Såsom närmare angivits på planritningen (nr 24) finnes tomtplats för fram- deles eventuellt erforderlig utvidgning av institutet i omedelbar anslutning till den föreslagna byggnaden.

Utrustning (inventarier).

Utredningen har ansett sig böra skilja mellan å ena sidan sådan in— stallation samt vägg— och golvfast inredning, som kan hänföras till fast stan- dardinredning för en laboratoriebyggnad, och å andra sidan utrustning med inventarier, apparatur, för laboratoriet speciella installationer och dylikt.

Den förra gruppen omfattar sådan installation och inredning som värme, ventilation, gas, vatten, avlopp, ånga, belysning, kraft, dragskåp, fasta labo— ratoriebord och -bänkar, hiss och yttre ledningar. Allt detta har medräknats i husets byggnadskostnader. Uppenbarligen är det av särskild vikt att dylik fast standardinredning redan från början planeras så att den är allsidigt an— vändbar icke endast för laboratoriets från början bestämda uppgifter utan även för eventuella framtida förändringar i verksamheten. Kostnaderna för fast standardinredning ha medräknats i byggnadskostnaderna för institutet.

Till gruppen utrustning hänföras möbler, lösa laboratoriebord, instrument och apparatur samt speciella installationer. Denna grupp har i utredningen kostnadsberäknats för sig. Den mera speciella utrustningen bör, där så utan olägenhet för utnyttjandet kan ske, såväl i fråga om sammansättning som uppställning göras sådan, att den lätt kan anpassas efter ändrade uppgifter. Delvis bör dylik utrustning anskaffas efter hand som institutets verksamhet kommit i gång och erfarenheter vunnits.

Förteckning över i första hand erforderlig utrustning finnes i bilaga 8. Kost— naderna för denna ha preliminärt beräknats till '707 500 kronor, varav för de fysikaliska och kemiska forskningslaboratorierna 301 700 kronor, undervis-

; i l 1

• Sida 39
•  Original

nings- och tillämpningslaboratorierna 84— 300 kronor, vidare för elektriska spe- cialinstallationer 193 000 kronor, verkstadsutrustning 28 500 kronor samt öv- rig utrustning 100000 kronor. Som undervisnings— och tillämpningslabora- torier ha härvid räknats de textilmekaniska, textilkemiska och konfektions— tekniska laboratorierna samt tvättlaboratoriet.

Den Viktigare apparaturen har inplacerats på planritningarna och där be- tecknats med siffror, som hänvisa till en å ritning nr 251 angiven förteckning över utrustningen.

Av nämnda ritning och bilaga 8 framgår, att tyngdpunkten av utrustningen för forskningslaboratorierna lagts på apparatur för fysikaliskt-kemiska under— sökningar av högmolekylära ämnen, vilket område enligt den å sid. 23—29 läm- nade redogörelsen för institutets verksamhetsområde är av central betydelse för textilforskningen. Utrustningen omfattar främst instrument och appara— tur för noggranna laboratoriearbeten samt vidare maskiner och apparater för materialprovningar, tvättundersökningar, undervisning och undersökningar angående textila och konfektionstekniska arbetsprocesser och slutligen biblio— teksutrustning, möbler, armatur, lösa laboratoriebord, kontorsutrustning och dylikt.

En betydande del av utrustningen kan tillverkas i Sverige och det torde därför bli relativt lätt att anskaffa densamma, men beträffande anskaffning av optiska instrument och en del annan utrustning, som måste importeras, kunna självfallet krigsförhållandena föranleda betydande svårigheter.

Slutligen må framhållas, att den här föreslagna utrustningen icke bör be— traktas som slutgiltig, utan att man måste tänka sig att den efter hand kom- pletteras allt eftersom nya behov uppkomma eller den tekniska utvecklingen nödvändiggör moderniseringar. Av stort värde skulle säkerligen ett elektron- mikroskop vara för den textila grundforskningen, men ett sådant betingar för närvarande ett mycket högt pris (cirka 150 000 kronor), varför det icke an- setts motiverat att medtaga det i den första utrustningsplanen. Tills vidare torde institutet för sina observationer kunna anlita något av de elektron- mikroskop, som redan finnas eller beställts vid andra institutioner inom landet (vid vetenskapsakademiens forskningsinstitut för experimentell fysik och vid fysikalisk-kemiska institutionen vid Uppsala universitet). Utrymme finns dock för uppställning av ett elektronmikroskop, därest ett sådant längre fram skulle anskaffas.

Styrelse och personal.

Styrelsen för institutet bör vara så sammansatt, att den — utom admini- strativ erfarenhet — inrymmer företrädare såväl för den grundläggande forskningen på de textila och angränsande områdena som för textil- och be-

¹ Ej tryckt.

• Sida 40
•  Original

klädnadsindustrien. Styrelsen har att leda institutets verksamhet och därvid fastställa arbetsprogram och besluta angående dispositionen av institutets medel. Betydelsefulla uppgifter för styrelsen äro att tillse, att gällande avtal och stadgar följas i arbetet och att önskvärt samarbete kommer till stånd med å ena sidan industrien och å den andra den tekniska undervisningen.

Styrelsen bör tillsättas så snart beslut fattats om inrättande av institutet samt till att börja med få till uppgift att medverka. till byggnadens uppfö- rande och utrustning samt anställning av personal ävensom till andra erfor— derliga. förberedelser för igångsättandet av institutets verksamhet.

I övrigt hänvisas beträffande styrelsen till de uppgifter, som lämnas i det följande i avsnittet om institutets administration, finansiering och yttre orga— nisation i övrigt.

Institutets personal. Då institutet är av relativt begränsad storlek och över— spänner ett nära sammanhängande verksamhetsområde, synes det vara lämp- ligt, att dess ledande forskare även tjänstgör som styresman. Härigenom kom- mer han visserligen att belastas med en del administrativa spörsmål, men dessa torde å andra sidan för ett institut av denna storlek icke vara så om— fattande, att de verka alltför störande på hans vetenskapliga arbete. Anord- ningen torde vara dess mera motiverad, som institutet enligt uppgjorda planer skulle komma att arbeta på en enda avdelning.

Personalen i övrigt torde komma att omfatta dels på institutets stat an- ställd personal, dels utomstående forskare, som vid institutet utföra särskilda undersökningar på eget initiativ eller på föranstaltande av uppdragsgivare, dels ock slutligen teknologer, ingenjörer och andra, som utföra studiearbeten vid institutet för avläggande av examen eller vinnande av doktorsgrad.

Personal för textilundervisningen ingår icke i textilforskningsinstitutets personalplan utan har beräknats komma att anställas på Chalmers tekniska högskolas stat. Då denna personal åtminstone till ,en början kan antagas komma att utgöras av en speciallärare i textilkemi och en i textilmekanik, vilka befattningar få betraktas som deltidstjänster, går det dock bra att ordna så att för den ena eller båda speciallärarbefattningarna mot särskilt arvode anställas personer tillhörande institutets personal.

Den på institutets stat anställda personalen bör enligt utredningens beräk- ningar uppgå till cirka 14 personer (bilaga 9).

Förutom föreståndaren, som förutsatts vara kemist, skulle den anställda personalen omfatta två forskningsassistenter, en i textilkemi och en i textil— mekanik. Dessa böra vara kompetenta att efter av föreståndaren uppdragna riktlinjer tämligen självständigt leda forskningsarbeten.

För rutinprovningar, enklare analysarbeten, diskning och andra enklare laboratoriegöromål erfordras ett antal laboratoriebiträden, enligt förslaget sex stycken. I personalplanen upptagen verkmästare skall ha att fungera som instrumentmakare samt i övrigt leda verkstadsarbetena. För kamerala upp-

• Sida 41
•  Original

gifter och andra kontorsgöromål erfordras ett kanslibiträde, samtidigt tjänst- görande som redogörare, och ett skrivbiträde, tillika telefonist. Vidare erford- ras en laboratorievaktmästare och en maskinist.

Föreståndaren bör tillsättas av institutets styrelse. Övrig mera fast anställd personal bör antagas av styrelsen efter förslag av föreståndaren. Tillfälliga hjälpkrafter torde lämpligen kunna anställas av föreståndaren direkt.

I fråga om anskaffningen av kvalificerad forskarpersonal för institutet råda särskilda svårigheter, då den textila forskningen i vårt land hittills varit av obetydlig omfattning och då Vi här i landet sakna högre teknisk textilunder- visning. Genom förhandlingar med vederbörande industriorganisationer har utredningen emellertid utverkat, att dessa åtagit sig att ombesörja och be- kosta specialutbildning av forskningspersonal, främst av lämplig person till föreståndarebefattningen.

Stat för Svenska textilforskningsinstitutet.

Eftersom byggnad för institutet först måste uppföras innan verksamheten kan komma igång och förhållandena i rådande tidsläge snabbt kunna ändra; sig, är det icke möjligt att på detta förberedande stadium med anspråk på större noggrannhet förutsäga institutets årskostnader. Det förslag till stat, som i det följande framlägges, får därför endast betraktas som en uppskatt- ning med utgångspunkt från nuvarande situation.

Vad först angår yttre underhåll av byggnaden samt skötsel av tomten synes detta böra ombesörjas av byggnadsstyrelsen och påföras dess delfond av statens allmänna fastighetsfond. Kostnaderna för dessa underhållsarbeten ha därför icke medräknats i institutets stat.

Personal- och materialkostnaderna för den textilundervisning, som skall äga rum inom textilinstitutets byggnad, ha icke heller medräknats i statförslaget för institutet utan förutsatts komma att upptagas i staten för Chalmers tek- niska högskola.

Utgiftsstaten för textilforskningsinstitutets forskningsverksamhet framgår av bilaga 10 sid. 71 och slutar på ett belopp av 176 000 kronor, varav per- sonalkostnader 88 000 kronor och omkostnader 88 000 kronor.

Under rubriken »avlöningar och arvoden» har som första post medtagits 1 000 kronor till arvoden åt de styrelseledamöter, som utses av Kungl. Maj:t. Eventuella arvoden åt industriens representanter i styrelsen ha icke upptagits i staten utan förutsatts skola betalas av industrien direkt.

Av lönerna åt fast personal utgöres 57 800 kronor av grundlöner samt 16 200 kronor av rörliga. tillägg och 3 000 kronor av pensioneringskostnader. Vidare har räknats med 10 000 kronor till anställning av tillfällig arbetskraft. Såsom längre fram (sid. 47—48) utvecklas skulle viss del av personalen avlönas med

• Sida 42
•  Original

bidrag av statsmedel intill bestämda grundbelopp och Viss del med anslag från industrien. För den med bidrag av statsmedel avlönade personalen har vid beräkning av de rörliga tilläggen tillämpats samma grunder, som gälla för tjänstemän vid statens nyreglerade verk, och för den av industrimedel avlönade personalen ha tilläggen beräknats till samma andel av grundlönen som för närvarande utgår enligt det 3. k. ramavtalet, d. v. s. 20.7 procent. Pensioneringskostnaderna vid anslutning till Svenska personal-pensionskassans normalplan kunna uppskattas till 2 000 ä 4 000 kronor årligen; i statförslaget har kalkylerats med 3 000 kronor per år. Pension har endast förutsatts skola utgå åt befattningshavare i de fall, då styrelsen finner det skäligt.

Slutligen må i fråga om personalens löner särskilt framhållas att dessa icke behöva betraktas som fixerade till de här angivna beloppen. Beträffande de löner, till vilka statsanslag utgå, äro beloppen visserligen normerande för be- räkningen av detta anslag, men det står institutets styrelse fritt att, i den mån medel därför kunna utverkas från industrien eller stå till förfogande i annan ordning, bevilja särskilda lönetillägg. De helt av industrimedel utgående lönerna kunna justeras ännu mer fritt uppåt eller nedåt med hänsyn till medelstillgången och befattningshavarnas kvalifikationer.

De årliga omkostnaderna ha beräknats till 88 000 kronor, varav 1 000 kro- nor till sjukvård, 1 000 kronor till reseersättningar, 10 000 kronor till inre underhåll av byggnaden, 5 500 kronor till uppvärmning, 14 000 kronor till övriga expenser, 1 500 kronor till publikationstryck och 55 000 kronor till övriga utgifter.

Omkostnaderna ha beräknats för en verksamhet av sådan omfattning som ungefär motsvarar den angivna personalplanen. Institutets byggnad skall en— ligt förslaget uppvärmas från värmecentralen vid Chalmers tekniska högskola och denna skall erhålla ersättning för värmeleveransen. Kostnaderna för inre underhåll av byggnaden kunna för ett laboratorium av här ifrågavarande slag uppskattas till 0.8—1.0 procent av byggnadskostnaden. För textilforsknings- institutet har beräknats ett något större belopp än denna beräkningsgrund skulle ge, varigenom vinnes att även vissa smärre omändringsarbeten inom- hus skulle kunna utföras för underhållsanslaget. I omkostnaderna ha icke medräknats kostnader för anskaffande av dyrbarare apparater och maskiner. Behovet av nyanskaffning av dylik material kan variera mycket från tid till annan och medel härtill synas därför böra utverkas från fall till fall.

Arbetets bedrivande.

Såsom å sid. 23 angivits skall textilforskningsinstitutet bedriva tekniskt— vetenskaplig forskning och följa utvecklingen inom de forskningsområden, som röra textila produkter, deras framställning och användning samt i sam-

% l

• Sida 43
•  Original

band härmed medverka till utbildningen av tekniker och forskare på dessa områden.

Institutets huvuduppgift skulle bli att bedriva systematisk, grundläggande forskning inom ovannämnda områden. Denna del av verksamheten bör bedri- vas enligt ett allmänt forskningsprogram, som för ett år i sänder fastställes av styrelsen. Styrelsen äger att vid sin sida som rådgivande organ tillsätta ett råd av tekniker och vetenskapsmän att medverka vid uppgörandet av forsk- ningsprogrammet. Förslag till program bör uppgöras av föreståndaren i sam— råd med ovannämnda råd eller de andra personer som styrelsen bestämmer. Av stor betydelse är att verksamheten icke i detalj bindes av det uppgjorda forskningsprogrammet. Detta bör endast ange riktlinjerna i stort, medan där- emot det löpande arbetet bör ledas självständigt av föreståndaren. Med ett tillspetsat och schematiskt uttryck kan man säga, att forskningsprogrammet bör ange vilka problem som böra utforskas, men föreståndaren bestämma hur detta skall göras. För att följa viktigare forskningsarbeten i institutet och skapa kontakt med vederbörande industrier kunna tekniska kommittéer till- sättas av styrelsen. Institutets föreståndare synes i regel böra fungera som ordförande i dessa tekniska kommittéer.

I den mån så kan ske utan men för den systematiska forskningen enligt fastställt program bör institutet kunna åtaga sig att för utomstående upp- dragsgivares räkning och på deras bekostnad utföra bestämda undersökningar inom institutets verksamhetsområde. Kostnaderna för dylika uppdrag böra noggrant bokföras och debiteras i avseende på såväl löner och materialkost- nader som allmänna omkostnader. För undersökningar enligt uppdrag bör i första hand anställas extra personal, som får arbeta under ledning och upp- sikt av institutets föreståndare och forskningsassistenter.

I mån av utrymme och laboratorieresurser i övrigt bör plats beredas åt stu— derande vid teknisk högskola och åt civilingenjörer, som ämna avlägga teknisk licentiatexamen eller vinna teknisk doktorsgrad, att vid institutet utföra exa- mens-, licentiat- eller doktorsarbeten på det textila området. Motsvarande möjligheter böra även kunna beredas forskare i övrigt att vid institutet utföra egna arbeten. Omkostnaderna för dylika arbeten skulle därvid i den utsträck- ning styrelsen bestämmer kunna bestridas av institutet. Självfallet skola de studerande och forskare, som beretts tillfälle att arbeta i institutet, rätta sig efter de ordningsregler, som gälla för institutets anställda personal, och i övrigt efter de anvisningar, föreståndaren lämnar.

Institutet skall vidare medverka till utbildningen av tekniker och forskare inom sitt verksamhetsområde. För övningslaborationer skall därvid i första hand utnyttjas de större laboratorielokaler i våningen en trappa upp, vilka å ritningen nr 201 betecknats textilkemiskt laboratorium, textilmekaniskt labo-

1 Ej tryckt.

• Sida 44
•  Original

ratorium och konfektionslaboratorium. Dessa utrymmen böra även nyttjas till demonstrationer i samband med undervisningen. Institutets forskarperso— nal bör i den mån så befinnes lämpligt vara skyldig att mot särskild ersätt- ning meddela undervisning i textila och konfektionstekniska ämnen.

Verksamheten i institutet bör bedrivas i intim samverkan särskilt med Chalmers tekniska högskola, men även med andra institutioner med näralig- gande arbetsuppgifter, såsom textilinstituten i Borås och Norrköping, Sven— ska träforskningsinstitutet i Stockholm och fysikalisk-kemiska institutionen vid Uppsala universitet. Såsom tidigare i detta betänkande framhållits är det vidare av utomordentlig betydelse, att forskningsverksamheten vid institutet bedrives i nära. kontakt med textil- och beklädnadsindustrien.

Administration, finansiering och yttre organisation i övrigt. Allmänna synpunkter.

Såväl i utredningens betänkanden nr I—III som tidigare i detta betänkande ha framförts allmänna principer beträffande den yttre organisationen av forskningsinstitutet. I vad det gäller de för textilforskningen speciella synpunk- terna på dessa frågor hänvisas särskilt till sid. 23—26, där det utretts, att det tillämnade textilforskningsinstitutet bör omfatta alla branscher inom textil- och beklädnadsindustrien, att det bör anknytas till teknisk högskola, att det bör organiseras så att industriens medverkan i arbetet erhålles samt att dess verksamhetsområde främst bör omfatta grundläggande forskning.

I betänkandet nr I (stat. off. utr. 1942: 6) sid. 122—123 har framhållits, att statlig drift av forskningsinstitut erbjuder vissa fördelar men även stora nackdelar. Vid uppgörandet av det tidigare framlagda förslaget till träforsk- ningsinstitut (stat. off. utr. 1942: 12) sökte utredningen åstadkomma en or- ganisationsform som i sig såvitt möjligt tillvaratog fördelarna med statsdrift med undvikande av dess nackdelar. För att Vinna detta ordnades träforsk— ningen så, att ett nytt institut, »Svenska träforskningsinstitutet», skulle in- rättas och drivas av staten och industrien gemensamt. Deras skyldigheter skulle regleras genom ett avtal mellan å ena sidan Kungl. Maj:t och Kronan och å den andra en av industriens branschorganisationer bildad stiftelse »Svensk träforskning».

På samma sätt och av samma skäl har utredningen i fråga om textilforsk- ningens ordnande trätt i förhandlingar med vederbörande industriorganisa— tioner, Textilrådet och Konfektionsindustriföreningen, Vilka bildat en stiftelse, »Svensk textilforskning», för att representera industrien vid administreringen och finansieringen av det planerade textilforskningsinstitutet.

• Sida 45
•  Original

Som resultat av förhandlingarna har uppgjorts ett förslag till avtal (bilaga 11 sid. 72) mellan Kungl. Maj:t och stiftelsen angående ordnande av central forskningsverksamhet rörande textila produkter samt deras framställning och användning. Detta avtal har för Kungl. Maj:t och Kronan under förutsätt- ning av Kungl. Maj:ts godkännande undertecknats av ordföranden i utred- ningen samt för stiftelsen av vederbörande firmatecknare. Förslag till stadgar (bilaga 12 sid. 76) för det tillämnade textilforskningsinstitutet har även upp- rättats efter förhandlingar mellan utredningen och industriens representanter. Dessa stadgar skola träda i kraft under förutsättning att de fastställas av Kungl. Maj:t.

Som säkerhet för de förpliktelser, stiftelsen åtager sig, skall den insamla undergarantier från de enskilda industriföretagen.

Kommentarer till avtal mellan Kungl. Maj:t och stiftelsen »Svensk textil- forskning» angående ordnande av central forskningsverksamhet rörande textila produkter samt deras framställning och användning.

% 1. Institutets verksamhetsområde har utförligare behandlats å sid. 23—29 i detta betänkande. % 2.

Principiellt har institutets organisatoriska uppbyggnad och bestämmelserna för dess verksamhet sammanfattats i det förslag till stadgar, som kommenteras å sid. 50—52, medan den finansiella grunden för verksamheten tryggas genom detta avtal.

%% 3—6, 8 och 9.

Genom dessa paragrafer specificeras statens och industriens ekonomiska åtaganden för att få till stånd textilforskningsinstitutet och säkra dess drift. Industriens andel i kostnaderna för den grundläggande forskningen är för detta institut relativt sett något större än som tillämpats för det av utredningen tidigare föreslagna Svenska träforskningsinstitutet. En motivering härför är, att staten på det textila området icke har samma företagarekonomiska intres- sen att bevaka, som beträffande träindustrien. På det sistnämnda området är staten ju genom kronoskogarna den största råvaruproducenten och har dessutom vissa producentintressen i träförädlingsindustrien. På textilområdet kan man dock säga att staten — förutom samhället i dess helhet med dess intresse av att folkförsörjningen förbättras och näringslivet förkovras — även representerar mycket betydande speciella konsumentintressen, främst ifråga om försvarets och sjukvårdens behov. Med hänsyn härtill och till textilindu- striens stora betydelse för vårt nationalhushåll har utredningen ansett det välmotiverat att staten gör en vägande insats för textilforskningens ordnande.

• Sida 46
•  Original

I fråga om engångskostnadema skall staten enligt avtalet tillhandahålla tomt och bekosta uppförandet av byggnaden jämte dess inredning. Det har även förutsatts att staten håller tomtmark reserverad invid institutet för den utvidgning av detta, som framdeles kan visa sig erforderlig. Möjligheterna härför ha undersökts och å ritning nr 24 ha med streckade linjer de områden angivits, som kunna tänkas vara lämpliga för tillbyggnader till institutet.

Kostnaderna för byggnad med inredning ha i det föregående beräknats till 700 000 kronor med tillämpande av prisnivån i januari 1943. Staten åtager sig enligt avtalet att bestrida de kostnader för byggnadens uppförande och inredning, som uppstå om den uppföres vid samma tidpunkt som Kungl. Maj:t lägger fram proposition i ämnet till riksdagen. Skulle efter denna tid— punkt arbetslönerna komma att höjas och materialpriserna att stiga, har stif- telsen förbundit sig att svara för detta, dock med vissa inskränkningar, vilka framgå av % 12.

Statens åtagande i fråga om byggnadens uppförande har i avtalet exempli- fierats med

»såväl egentliga byggnadsarbeten som röjning, schaktning, sprängning för grund, yttre rörledningar, planering och vägar samt installationer för värme, kraft och belysning, ventilation, gas, vatten, avlopp, hissar, dragskåp ävensom övrig fast inredning, allt i huvudsaklig överensstämmelse med bifogade ritningar och kost- nadsförslag» . -

Det är svårt att uppdraga någon bestämd gräns mellan vad som i ett labora- torium bör hänföras till begreppen inredning eller utrustning. Avtalsenligt skall staten betala. inredningen och stiftelsen utrustningen. Om den nu planerade verksamheten i institutets byggnad av någon anledning skulle upphöra, bör staten kunna använda byggnaden till annat laboratorieändamål. Därför har staten icke intresse av att äga annat än sådan inredning, som kan komma till mångsidig användning. Stiftelsen, som representerar industrien, kan däremot, om institutet skulle nedläggas, nyttiggöra utrustningen vid företagens egna forskningslaboratorier eller vid eventuellt inrättade centrallaboratorier för ge— mensam forskning. Skiljelinjen mellan inredning och utrustning har fördenskull i detta. fall dragits enligt principen, att till inredning räknats sådant, som kan hänföras till normal standard för ett laboratorium, medan för laboratoriets verksamhetsområde speciella anordningar räknats till utrustning.

Stiftelsen åtager sig att bekosta institutets utrustning. Kostnaderna för den första utrustningen beräknas till 707 500 kronor (bilaga 8 sid. 68). Utrustning- en förblir stiftelsens egendom och får av denna bortföras om den ej längre behövs för verksamheten. Samma bestämmelser om ägande- och nyttjanderätt, som gälla för den första utrustningen av institutet, böra även tillämpas för den utrustning, som senare inköpes för av stiftelsen tillhandahållna medel. I fråga om utrustningen har i det föregående (sid. 39) framhållits, att för närva-

% f l l

• Sida 47
•  Original

rande stora svårigheter råda att anskaffa optiska instrument och annan ut- rustning, som måste importeras, men att betydande delar av den föreslagna utrustningen kan tillverkas inom landet. Med hänsyn till leveranssvårig- heter, prisstegringar och liknande kan det visa sig omöjligt att för rimliga kostnader redan från starten utrusta institutet fullständigt. För att icke stif- telsen genom åtagandet att bekosta utrustningen skall ställas inför en olöslig eller alltför kostsam uppgift har åtagandet begränsats till högst 750 000 kronor.

I fråga om byggnadens uppförande har i avtalet angivits, att detta skall ske genom försorg av byggnadsstyrelsen eller särskild, av Kungl. Maj:t för- ordnad byggnadskommitté. Sistnämnda alternativ har angivits därför, att byggnadsarbeten för närvarande pågå vid Chalmers tekniska högskola genom försorg av särskild byggnadskommitté och det synes böra. tagas under över- vägande att låta samma kommitté även ha hand om byggnadsarbetena för textilforskningsinstitutet.

Även årskostnaderna för institutet föreslås bli uppdelade på staten och stif- telsen. Staten skall därvid bestrida kostnaderna för uppvärmning, beräknade till 5500 kronor per år, och yttre underhåll samt lämna vissa anslag till driften.

Uppvärmning beräknas som förut nämnts ske genom värmecentralen för Chalmers tekniska högskola. Det yttre underhållet av byggnad och tomt före— slås bli ombesörjt av byggnadsstyrelsen och kostnaderna härför böra påföras statens allmänna fastighetsfond. Beträffande det inre underhållet av byggna- den har det ansetts angeläget att låta institutet själv sköta detta och bekosta det med industrimedel. Förutom att institutets ledning härigenom blir ekono- miskt intresserad av att nödig försiktighet iakttages, så att underhållet för— billigas, vinnes genom den föreslagna anordningen att ändrings— och repara- tionsarbeten kunna utföras utan sådana dröjsmål, som kunna befaras, om det inre underhållet skall skötas av ett ämbetsverk i huvudstaden. '

Av de årliga kostnaderna i övrigt skall staten enligt avtalsförslaget betala dels arvoden åt av Kungl. Maj:t förordnade styrelseledamöter och dels grund- löner med rörligt tillägg och pensioneringskostnader åt större delen av den fast anställda personalen.

Statens kostnader för sina styrelseledamöter i institutet ha uppskattats till 1 000 kronor.

Bidrag av statsmedel till grundlöner skulle utgå till följande belopp:

en föreståndare med 12 000 kronor per är, två forskningsassistenter med 6 000 kronor per år vardera, en person som kanslibiträde och redogörare med 3 600 kronor per år, en verkmästare och instrumentmakare med 4 400 kronor per år samt fyra laboratoriebiträden med 3 000 kronor per år vardera.

Härtill skall läggas rörligt tillägg, i nuvarande läge beräknat till 13 300 kröp nor, och pensioneringskostnader, ungefär 2 200 kronor, varför i nuvarande pris-

• Sida 48
•  Original

läge statens totalkostnader för löner m. m. åt personalen uppskattats till 59 500 kronor per år.

Statens bidragsskyldighet har i avtalet beräknats vid full drift av institutet. Om av något skäl driftpersonalen skulle minskas, skall statens bidrag minskas i förhållande härtill.

Institutets hela utgiftsstat per år vid full drift har beräknats till 176 000 kronor (bilaga 10), varav avlöningarna och arvodena 88 000 kronor och om— kostnaderna likaledes 88 000 kronor. Med undantag för uppvärmningen skulle de i staten ingående omkostnaderna täckas av anslag från stiftelsen. I om- kostnadsstaten har medtagits 25 000 kronor till tekniska inventarier och ma- skiner. Sådan utrustning, som inköpes för dessa medel, bör förbli stiftelsens egendom, ehuru institutet erhåller nyttjanderätten.

Statens och industriens (: stiftelsens) åligganden kunna sammanfattnings- vis beräknas till: '

Engångskostnader Årskostnader Kronor Kronor Staten .......... 700 000 * 66 000 ' Industrien ........ 700 21 750 000 3 100 000 *

1 Exklusive tomtkostnad. » yttre underhåll. ” » risk för ökning av byggnadskostnaderna. " » beräknade inkomster av uppdrag m. m. (10 000 kr/år).

57.

Enligt de av utredningen vid flera tillfällen framlagda allmänna principerna ' för statens stöd åt den tekniska forskningen bör detta väsentligen gälla grund— forskningen, och har därför i denna % angivits, att institutets verksamhet i huvudsak skall avse forskning av grundläggande art.

% 10.

Utredningen har ansett det vara av principell betydelse, att garantier erhål— las för att den av staten understödda forskningen icke skall kunna monopoli— seras av vissa företag. Alla svenska industriföretag i branschen böra beredas möjlighet att på lika villkor bli delaktiga i den statsunderstödda forskningens resultat.

%% 11 och 12.

Avsikten med inrättande av institutet är ju att främja den inhemska textil— teknikens utveckling och förutsättningen för en tillfredsställande lösning av forskningsfrågan är därför, att den svenska textilindustrien har intresse av att

• Sida 49
•  Original

medverka. Forskningsverksamheten beräknas bli till fördel för industrien och detta är också den bästa garantien för att den skall få erforderligt stöd från industriföretagen. I % 11 har emellertid intagits en bestämmelse om rätt för Kungl. Maj:t att uppsäga avtalet med ett års varsel, därest stiftelsen icke skulle fullgöra sina förpliktelser.

De organisationer, som bilda stiftelsen, ha emellertid för att försäkra sig om ekonomiskt stöd från så många företag som möjligt beslutat att skaffa under— garantier för stiftelsens åtaganden från de företag, som äro deras medlem— mar. Härigenom förhindras att somliga företag med tiden undandra forsk- ningen sitt stöd, varigenom kostnaderna för de andra skulle över hövan ökas. Ur statens synpunkt innebär systemet med undergarantier en extra säkerhet för att institutets verksamhet skall få tillräckligt stöd från det enskilda närings- livet.

På grund av att stiftelsen enligt avtalet har att stå ekonomiska risker för eventuella prishöjningar, har det ansetts lämpligt att i avtalet inrymma vissa möjligheter att häva detta om riskerna skulle visa sig bli alltför stora. I första hand får stiftelsen sålunda hävningsrätt om byggnaden — utan att stiftelsen kan anses vållande till dröjsmålet —— icke påbörjats före den 1 juli 1944. Om det ekonomiska läget för industrien vid denna tid väsentligt förändrats, om byggnadskostnaderna stigit alltför mycket eller om det av andra skäl icke längre anses för industrien önskvärt att medverka till inrättande av forsknings— . institutet, finnas möjligheter att häva avtalet och eventuellt öppna förhand—

lingar om jämkningar i detsamma. Ytterligare en hävningsklausul har intagits i avtalet och hänför sig till ' byggnadskostnadernas eventuella stegring. Denna klausul innebär, att indu-

strien får möjlighet att ta frågan om avtalet under omprövning, då slutgil— tiga byggnadsanbud föreligga. I sammanhanget bör påpekas, att entreprenad— anbud för byggnadsarbeten numera med hänsyn till det labila prisläget ofta inrymma en bestämmelse om att entreprenör skall få tillägg för de kostnads- ökningar, som kunna uppkomma genom ökning av arbetslöner och material- kostnader efter det entreprenadkontrakt skrivits. Skulle dylika kontraktsbe- stämmelser komma att tillämpas vid textilforskningsinstitutets uppförande, kan man alltså icke vid prövningen av anbuden exakt beräkna, till vilket belopp byggnadskostnaderna stigit, då arbetet fullbordats. lVIan måste därför förut- sätta, att stiftelsen, då den får del av byggnadsanbuden, även räknar med de eventuella kostnadsökningar, som kunna väntas uppkomma utöver entrepre— nadsummorna. Skulle prisstegringarna befaras bli så stora, att de merkostna— der för byggnaden, som falla på stiftelsen, överstiga 150 000 kronor, har stif- telsen då möjlighet att häva avtalet. Om avtalet icke häves, har stiftelsen att ' svara för de på grund av ökade arbetslöner och materialpriser uppkomna

merkostnaderna även om dessa skulle komma att överstiga 150 000 kronor.

• Sida 50
•  Original

Kommentarer till stadgar för Svenska textilforskningsinstitutet.

% 1.

Institutets namn har föreslagits till »Svenska textilforskningsinstitutet», ehuru detta namn har en kanske vilseledande likhet med namnen Textilinsti- tutet i Borås och Lennings textiltekniska institut. Det föreslagna namnet har emellertid påyrkats från industrihåll och för detsamma talar, att det ger en riktigare uppfattning om forskningsinstitutets betydelse än exempelvis »Sven— ska textillaboratoriet», vilket namn även varit under övervägande. »Svenska textilforskningsinstitutet» är vidare ett namn i analogi med namnet på mot— svarande institution på träförädlingens område (Svenska träforskningsinsti- tutet).

% 3.

Enligt bestämmelserna i denna paragraf skall Kungl. Maj:t förordna ord— förande och fem ledamöter samt stiftelsen »Svensk textilforskning» fem leda- möter av styrelsen. De av Kungl. Maj:t utsedda ledamöterna böra exempelvis representera statens tekniska forskningsråd, Chalmers tekniska högskola, ingen- jörsvetenskapsakademien samt det allmännas betydande konsumentintressen på textilområdet (försvarsväsendet eller sjukvården), varjämte i styrelsen bör insättas en kvinnlig eller manlig representant för den stora privata textilkon- sumtionen. Stiftelsens ledamöter i styrelsen böra så allsidigt som möjligt repre- sentera de olika branscherna inom textil- och beklädnadsindustrien.

Styrelsens ordförande och ledamöter utses enligt stadgarna för högst tre år, men de kunna givetvis omväljas.

% '7.

Det har ansetts lämpligt att icke utse särskild styresman för institutet utan låta den administrativa ledningen utövas av samma person, som skall leda forskningsarbetena. Detta förutsätter, att föreståndaren till sin hjälp har en redogörare, som är kompetent att sköta räkenskaper och biträda med administrativa göromål.

. 'g' 9. Den centrala tekniska dokumentationen, som nämnes i denna paragraf, har ännu icke kommit till stånd, men utredningen har upptagit detta spörsmål till behandling och ämnar inom nära framtid framlägga förslag i ämnet.

% 10. Föreskrifterna i denna paragraf rörande äganderätten till forskningsresultat, patentering och andra därmed sammanhörande frågor överensstämma med _de allmänna synpunkter på dessa frågor, som utredningen framlagt i sitt be-

• Sida 51
•  Original

. . . M.:. ,.---__; __

tänkande nr I (stat. off. utr. 1942: 6) å sid. 144—146 och äro i huvudsak likalydande med motsvarande bestämmelser i stadgarna för Svenska träforsk- ningsinstitutet. Särskilt må framhållas den möjlighet att belöna forskare för uppnådda goda forskningsresultat, som % 10 pekar på.

Bestämmelserna angående forskningsresultat uppnådda vid undersökningar på bekostnad av enskilda uppdragsgivare förefalla kanske mången omo- tiverat hårda och tarva därför en närmare förklaring. Det är ju så, att om en uppdragsgivare, som anlitar institutet för en undersökning, för längre tid skulle tillförsäkras resultaten av undersökningen, kunde detta hämma insti- tutets allmänna forskningsverksamhet. Institutets personal vore nämligen då tvungen att hela tiden betrakta den ifrågavarande undersökningen som kon- fidentiell och skulle icke kunna begagna sig av dess rön i det fortsatta forsk- ningsarbetet. Ej heller skulle institutet utan komplikationer kunna åtaga sig nya uppdrag åt andra beträffande samma eller liknande problem. Om ett fler- tal dylika fall uppkomme, skulle institutets verksamhetsområde allt mer kunna inskränkas av sekretesshänsyn. Framhållas bör också, att ett företag skulle för lång tid kunna utestänga de andra från att på något aktuellt område anlita institutets sakkunskap endast genom att ge detta ett uppdrag inom om— rådet i fråga. Med hänsyn härtill är det angeläget, att äganderätten förbehålles uppdragsgivaren endast så lång tid, som kräves för att vidtaga nödiga åtgär- der för resultatens eventuella patentering. Ett år har ansetts vara tillräcklig tid i normala fall, men det kan dock förekomma forskningsresultat, beträffande vilka det tar längre tid än ett år att genom utredningar och experiment ut- röna, om de äro värda patentering. På grund härav har stadgats att resul— taten av en undersökning utförd på föranstaltande av enskild uppdragsgi- vare skola förbehållas denne, om han så önskar, dock högst under ett år efter det arbetet avslutats, såvida icke styrelsen på särskild framställning medgivit förlängning av denna.

511.

Genom denna paragraf tillförsäkras Chalmers tekniska högskola möjlighet att använda sig av institutets forskarpersonal för undervisningen i textila ämnen vid högskolan. Liknande bestämmelser finnas förut för vissa andra jämförbara institutioner, såsom statens väginstitut och Svenska träforsknings- institutet.

å 12.

Genom dessa bestämmelser regleras främst institutets användning för forskarutbildningen. Stadgandet, att styrelsen skall avgöra i vilken omfattning kostnaderna för de arbeten, som avses i paragrafen, skola bestridas av insti- tutet, ger styrelsen möjlighet att även ekonomiskt stödja forskarutbildningen genom att ställa till förfogande fria. lokaler, apparater, förbrukningsmaterial

• Sida 52
•  Original

och dylikt. De forskningsarbeten, som utföras i utbildningssyfte, kunna även bli av värde för institutets forskning och äro därför väl värda stöd.

% 15.

Upplösningsbestämmelserna i denna paragraf böra självfallet endast tilläm- pas om institutets verksamhet definitivt skall upphöra, men däremot icke om den av någon orsak temporärt nedlägges.

Framhållas bör, att till institutets tillgångar icke skola räknas byggnad med inredning, som tillhör staten, eller den utrustning, som tillhör stiftelsen »Svensk textilforskning». De tillgångar, som institutet i första hand kan komma att få, äro patenträttigheter för av institutet uppnådda forskningsresultat och vidare eventuella donationer till institutet.

4. Sammanfattning.

Kläder och andra textilvaror utgöra en av de största posterna inom vår folk— försörjning. De äro av stor betydelse såväl för den enskilde medborgaren som för vissa allmänna inrättningar, särskilt försvarsväsendet och sjukvården. Ehuru i vissa fall råvarorna måste hämtas utifrån är det av vikt att försörj— ningen med textila produkter i största möjliga utsträckning tillgodoses genom inhemsk produktion. För textilteknikens främjande är det angeläget, att textil- teknisk forskning och högre teknisk undervisning av tillfredsställande kvalitet och omfång ordnas, och det är även synnerligen motiverat, att det allmänna härvidlag gör en insats.

Vilken betydelse textilproduktionen har i vårt folkhushåll framgår därav att textil- och beklädnadsindustrien är en av landets största och viktigaste industrigrupper med ett salutillverkningsvärde år 1939 av över 800 milj. kronor och ett förädlingsvärde, som för samma år kan uppskattas till ungefär 300 milj. kronor. Ur försvarsberedskapssynpunkt är denna industri ävenledes av stor betydelse.

För att textil- och beklädnadsindustrien skall kunna hävda sig i konkurren- sen och bemästra de svårigheter, som dels Visat sig under nuvarande kris, dels med största sannolikhet komma att möta efter slutet av pågående världskrig, är det nödvändigt, att textilforskningen får en helt annan omfattning än för närvarande. Särskilt anmärkningsvärt är det, att regelmässig högre teknisk ut- bildning och i samband därmed stående grundläggande forskning icke alls ordnats i landet. Denna brist bör snarast avhjälpas.

Utredningen rörande den tekniskt-vetenskapliga forskningens ordnande har underhandlat med vederbörande industriorganisationer angående ordnandet av den textila forskningen och därvid kommit fram till ett förslag till avtal (bilaga

• Sida 53
•  Original

11 sid. 72) mellan å ena sidan Kungl. Maj:t och Kronan och å den andra stif- telsen »Svensk textilforskning» (bildad av Textilrådet och Konfektionsindu- striföreningen). Avtalet avser att inrätta och driva ett institut, Svenska textil— forskningsinstitutet, för tekniskt-vetenskaplig forskning rörande textila produk- ter samt deras framställning och användning. I samband med forskningen skulle detta institut även medverka till utbildningen av ingenjörer och forskare inom de av institutets forskningsverksamhet berörda områdena.

I vad det gäller den högre tekniska textilundervisningen kommer förslag att framläggas av 1940 års sakkunniga rörande den högre tekniska undervis- ningen, varför utredningen här kan inskränka sig till att framhålla, att den föreslagna organisationen för forskningen gjorts sådan, att en fruktbärande samverkan mellan forskning och undervisning kan komma till stånd.

Det förslag till byggnad för textilforskningsinstitutet, som utredningen upp- rättat och i det föregående närmare redogjort för, beräknas kosta 700000 kronor för byggnaden med inredning och 707 500 kronor för utrustningen. Byggnadskostnaderna skola enligt avtalsförslaget betalas av statsmedel och kostnaderna för utrustningen av industrimedel. De normala driftkostnaderna för institutet ha vid rådande prisläge beräknats till 176 000 kronor per år. Av detta skall i nuvarande prisläge enligt avtalsförslaget 66 000 kronor be- stridas av statsanslag.

Under hänvisning i övrigt till den i det föregående lämnade utförligare redogörelsen samt till avtalet, institutets stadgar (bilaga 12 sid. 76) och bi- lagda ritningar1 får utredningen rörande den tekniskt—vetenskapliga forskning— ens ordnande hemställa

att bifogade förslag till avtal mellan å ena sidan Kungl. lllajni och Kronan och å den andra stiftelsen »Svensk textilforskning» måtte godkännas,

att bifogade förslag till stadgar för Svenska textilforskningsinstitutet måtte fastställas, samt

att till påbörjande av uppförande av byggnad för »Svenska textilforsk- ningsinstitutet» måtte för budgetåret 1943/44 anvisas ett reservationsanslag av 300 000 kronor.

¹ Ej tryckta.

• Sida 54
•  Original

Bilaga 1 .

Arbetsställen, personal och tillverkningsvärde för textil- och beklädnadsindustrien åren 1913—1939.

År 1939:

Bomullsindustri .................. Därav: Bomullsspinnerier ........... Bomullsväverier ............ Kombinerade bomullsfabriker ..... Vadd- och trasselfabriker .......

Linne-, hamp- och juteindustri ......... Därav: Linspinnerier .............. Linneväverier .............. Kombinerade linnefabriker ...... Juteväverier och drevfabriker ..... Kombinerade jutefabriker ....... Ylleindustri .................... Därav: Ullspinnerier .............. Ylleväverier ............... Kombinerade yllefabriker ....... Schoddyfabriker ............ Trikåfabriker ................... Band- och gardinfabriker samt snörmakerier . Därav: Band- och remfabriker ........ Fisknätfabriker ............. Snörmakerier .............. Spetsfabriker .............. Trädgardinfabriker ........... Repslagerier och bindgarnsfabriker ....... Sömnadsfabriker ................. Därav: Konfektionsfabriker .......... Korsettfabriker ............. Kravattfabriker ............. Markis-, presennings- o. dyl. fabriker Sömnadsfabriker, ej 5. n ........ Hatt- och mössfabriker ............. Därav: Hattfabriker .............. Mössfabriker .............. Färger-ler, blekerier och impregneringsfabriker. Annan hithörande industri ............ Därav: Konstgjorda blommor, fabriker för . . Paraply- och parasollfabriker ..... Rullgardins- oeh rullgardinskäppfabr. Sidenfabriker .............. Textil- och beklädnadsindustri, ej s. n.

Summa år 1 939

> ) 1938 ) | 1937 ) ! 1936

Medeltal 1931/35 ................. . 1926/30 ......... ' ....... » 1921/25 ................. » 1916/20 ................. » 1913/15 .................

Antal Personal s;];ltgiilågå- arbets- FötVElt- värde stallen nings- Arbetar- Tusental kr.

89 1 502 18 190 159 597 10 97 1 568 13 061 34 341 3 245 30 326 20 1 013 12 982 111 549 25 51 395 4 661 12 187 2 793 25 309 1 28 357 3 362 5 49 646 6 653 1 55 604 5 589 2 1 13 154 3 54 1 173 9 551 106 1 409 12 947 141 01.9 25 100 946 12 540 25 332 2 877 40 220 51 970 9 059 86 826 5 7 65 1 433 197 1 288 11 425 105 276 50 223 1 397 12 695 17 97 696 5 460 11 16 97 880 19 52 310 2 877 1 5 82 768 2 53 212 2 710 13 125 872 9 728 499 3 745 30 318 286 502 295 2 731 23 059 221 643 16 198 1 264 10 203 18 90 414 5 691 28 74 297 4 896 142 652 5 284 44 069 66 540 2 523 18 441 35 340 1 391 10 119 31 200 1 132 8 322 83 268 2 063 20 128 52 300 1 758 23 103 9 21 199 1 118 10 30 117 1 625 8 31 241 3 014 12 96 508 7 874 13 122 693 9 472 1 167 9 587 84 286 801 798 1 111 9 808 80 457 696 934 1 085 8 531 81 239 720 237 1 030 7 751 77 968 659 408

842 6 610 65 639 507 513 706 5 183 57 763 476 085 617 4 226 46 775 413350 560 4 008 42 167 469 940 510 3 402 44 808 220 706

i l

• Sida 55
•  Original

Bilaga 2.

Tillverkningen av viktigare textil- och beklädnadsvaror åren 1896—1939.

G a 1- n V ä v 11 a d e r Segel- o. Trikå- Sömnads— bindgarn varor artiklar samt

J ute Värde tågvirke

Linne—

Bom- o.hamp- .. Konst- Bom- Linne- UIL ulls- samt Jute Verde silke- Ylle- ulls- ö.hamp- tråd

Tusental . Ton kronor Ton Tusental kronor

1896/00 6 506 14 390 1 034 5 687 37 831 — 5 569 10 519 789 4 703 52 212 5 846 6 123 1 188 1901/05 8 210 14 854 1 247 5 868 48 152 —— 7 017 9 552 1 176 4 678 60 981 7 499 10 307 1 642 . 1906/10 9 689 15 553 1 554 5 936 59 364 —— 7 914 10 900 1 405 4 946 79 161 10 455 17 029 2 381 , 1911/15 11 120 18 047 1 994 6 265 73 279 — 8 871 12 449 1 592 5 052 97 979 14 758 27 514 3 925 1916/20 8 877 12 804 2 107 2 527 147 562 —— 6 740 9 593 1 543 2 052 208 799 35 334 91 373 11 096 1921/25 9 810 16 244 2 039 3 409 126 257 211 7 124 11 460 1 501 2 837 178 737 34 754 89 254 7 581 1926/30 10 149 20 988 2 107 4 618 121 819 245 7 923 14 814 1 700 3 597 184 660 53 496 125 276 9 588 1931/35 10 800 24 131 2 040 5 649 111 319 1 066 8 834 16 934 1 788 4 582 184 475 63 964 156 116 6 540 1938 10 540 27 537 2 195 6 761 126 893 2 863 9 540 19 874 2 407 5 599 231 138 90 256 248 845 7 226 1939 11 673 28 503 2 249 6 519 141 663 3 377 10 726 20 200 2 720 5 404 260 794 107 696 291 106 8 890 * Åren 1923/25.

• Sida 56
•  Original

Bilaga 3. Uppskattning av textil- och beklädnadsindustriens förädlingsvärde år 1939.

Textil- och beklädnadsindustriens produktionskostnader, vinst och förädlings- värde (nettovärde) i procent av industrigruppens salutillverkningsvärde fö1 åren 1913 och 1926 framgå av följande uppgifter ur de för dessa år verkställda pro- duktionskostnadsundersökningarna:

1913 1926 % %

Råvaror och vissa. andra förbrukningsvaror ......................... 56.5 54.9 Bränsle och kraft ............................................... 2.4 1.8 Avskrivningar & byggnader etc. ................................... 0.7 0.8 » » maskiner och redskap ............................. 3.6 4.0 Arbetslöner ..................................................... 16.5 21.0 Löner och arvoden till förvaltningspersonal m. fl. ................... 4.7 4.0 Andra kostnader och vinst ....................................... 15.6 13.5 100.0 100.0 Förädlingsvärde (nettovärde) ...................................... 36.8 38.5

Industriens förädlingsvärde har ovan beräknats såsom summan av arbetslöner, löner och arvoden till förvaltningspersonal m. fl. samt andra kostnader och vinst. Detta värde är dock för högt i samma mån, som det inbegriper »andra kostnader», däribland löne- och delvis även materialkostnader för reparations— och underhålls- arbeten utförda av annan än företagens egen personal. Utgår man från antagan- det, att dessa »andra kostnader», som huvudsakligen torde butgöras av underhålls— kostnader, äro av samma sto1leksordning som avskrivningarna, så kan det reduce- rade förädlingsvärdet för textil— och beklädnadsindustrien antas utgöra mellan 30 och 35 procent av produkternas saluvärde.

Av 1926 års produktionskostnadsundersökning framgår, att förädlingsvärdets andel 1 produktionskostnaderna för de 1 industrigruppen ingående särskilda industri- grenarna varierar inom tämligen vida gränser. Till belysande härav ha samman— ställts följande uppgifter ur den nämnda undersökningen:

Löner och Arbets- arvoden till Andra För- löner förvaltnings— kostnader ädlings- personal m. fl. och vinst värde % % % %

Bomullsindustri ........................ 21.0 2.6 13.7 37.3 Linne-, hamp- och juteindustri .......... 25.6 3.7 9.2 38.5 Ylleindustri ........................... 19.5 3.8 10.0 33.3 Trikåfabriker ......................... 21.5 4.7 13.2 39.4 Band- och gardinfabriker samt snörmakerier 19.9 5.2 20.3 45.4 Repslagerier och bindgamsfabriker ....... 14.0 4.3 4.2 22.5 Sömnadsfabriker ....................... 22.8 4.4 15.8 43.0 Hatt- och mössfabriker ................. 17.8 9.2 23.7 50.7 Färgerier, blekerier och impregnerings-

fabriker ............................. 16.4 5.7 19.0 41.1 Annan hithörande industri .............. 23.5 6.0 20.4 49.9

• Sida 57
•  Original

Sedan 1926 har ingen undersökning utförts rörande industriens produktionskost- nader, varför en uppskattning av textilindustriens förädlingsvärde för år 1939 får ske med anlitande av annat material. I det följande har använts metoden att söka beräkna den inverkan som påvisbara förändringar av produktionsförhållan- dena efter år 1926 kunnat ha på förädlingsvärdets andel i saluvärdet.

Arbetslöner. De utbetalda arbetslönerna inom de viktigare industrigrenarna ut- gjorde år 1926 lägst hälften av förädlingsvärdet. Det avgörande inflytande, som arbetslönerna därför utöva på textilgruppens förädlingsvärde, gör det angeläget att i första hand söka bedöma lönernas procentuella andel i salutillverknings- värdet är 1939.

Enligt en undersökning, publicerad i Lönestatistisk årsbok för 1939, uppgick lönesumman år 1939 för arbetare tillhörande textil- och beklädnadsindustrierna till 128.9 milj. kronor. Undersökningen omfattar sådana företag, som ingå i det löne- statistiska materialet för såväl 1938 som 1939. Den utbetalda lönesumman mot- svarar sammanlagt 14811 milj. arbetstimmar. För samma år redovisar industri- statistiken antalet utgjorda arbetstimmar till 183.s milj. Med samma genomsnitt- liga löneinkomst per arbetstimme som för de i lönestatistiken ingående arbetarna blir lönesumman 160.1 milj. kronor, vilket motsvarar ungefär 20.0 procent av salu- tillverkningsvärdet.

Löner och arvoden till förvaltningspersonal m. fl. uppgingo år 1926 till blott 4 procent av saluvärdet för industrigruppens produkter. Något tillfredsställande material till belysning av dessa löners och arvodens relativa betydelse år 1939 står icke till buds. Följande uppgifter må dock anföras, vilka kunna vara vägledande för en bedömning av, huruvida andelen i produktionskostnaderna kan förutsättas ha märkbart ändrats sedan 1926.

Ökning 1926 1939 1926—1939 %

Salutillverkningsvärde milj. kronor .................... 440 802 82.3 Förvaltningspersonal, antal .......................... 4 719 9 587 1032 Därav:

Manlig teknisk personal ........................... 694 2 152 210.0 Manlig kontorspersonal ............................ 1 431 2 239 56.5 Kvinnlig kontorspersonal .......................... 1 318 2 782 111.1

Enär lönestatistik för enbart textilgruppens förvaltningspersonal saknas, går det icke att direkt beräkna lönesummorna för denna personal. Löneinkomsten per år räknat för samtliga privatanställda (exkl. linjepersonalen vid enskilda järnvägar) har undergått sådan förändring, att indextalet för penninglönen stigit från 100 år 1913 till 1935 år 1939. Det torde kunna antagas, att lönerna för förvaltningsper- sonalen inom textil- och beklädnadsindustrien följt i stort sett samma utveckling som lönerna för övriga privatanställda samt att man icke gör sig skyldig till allt- för stort fel, om man låter de nyss anförda indextalen även utgöra mätare av de ändringar, som lönerna för textil- och beklädnadsindustriens förvaltningspersonal undergått. Under dessa förutsättningar kan nämnda förvaltningspersonals löne- summa för år 1939 beräknas på följande sätt.

• Sida 58
•  Original

1926 1939

Förvaltningspersonalens antal ..... 4 719 9 587 Löneindex ..................... 192 193.6 Lönesumma per år: ............... 4.0 % av salutillverkningsvärdet % & . 17.6 milj. kr. 440.6 milj. kr. 4 719 192 = 17.6 milj. kr. = 36.1 milj. kr.

Enligt denna beräkning skulle alltså lönesumman för textil- och beklädnadsindu- striens förvaltningspersonal utgöra 36.1 milj. kronor, vilket motsvarar 4.5 procent av salutillverkningsvärdet (802 milj. kronor) år 1939.

Andra kostnader och vinst. Utöver löneutbetalningar till företagens egen per- sonal innefattar förädlingsvärdet i 1926 års produktionskostnadsundersökning en post benämnd »andra kostnader och vinst», som uppgick till icke mindre än 13.5 procent av salutillverkningsvärdet. Statistiskt material saknas för bedömning av utvecklingen beträffande denna post, men det torde finnas skäl för antagandet, att den del, som utgöres av vinst och alltså skall ingå i det reducerade förädlings- värdet, snarare ökat än minskat för år 1939 i jämförelse med år 1926.

Sammanfattning: Enligt förestående uppskattning skulle i förädlingsvärdet för textil- och beklädnadsindustrien år 1939 ingå först och främst arbetslöner och löner till förvaltningspersonal m. fl., 20.0 respektive 4.5 procent av salutillverk- ningarnas värde, vilket skulle betyda att den sammanlagda lönesumman är 1939 uppgick till 24.5 procent av tillverkningsvärdet mot 25.0 procent år 1926 och 21.2 procent år 1913. Med tillägg för vinsten, vilken för år 1939 antagits vara något större än år 1926, skulle det reducerade eller renodlade förädlingsvärdet år 1939 kunna uppskattas till mellan 35 och 40 procent av salutillverkningarnas värde eller i runt tal 300 milj. kronor.

• Sida 59
•  Original

L. a 9 M B

trien,

dus

" 1939.

answs, ar ]

Noice—oo

Antal arbetare inom textil- och beklädnadsin

textil-pch beklädnads- Industrien.

Antal arbetare inom

n

.k .!- Mll Q xslI/ ::.-.- fx » .kr t. »

• Sida 60
•  Original

Bilaga 5.

Uppgifter angående textilforskningen i utlandet.

I flera länder har textilforskningen fått en stor omfattning och utrustats med betydande laboratorier såväl för central forskning med stöd av det allmänna och industrien som för enskild forskning vid de olika företagen. I det följande lämnas en del kortfattade uppgifter angående textilforskningen i utlandet. I de nordiska länderna synes den centrala textilforskningen ännu icke ha nått någon större betydelse, varför av dessa endast Finland i korthet omnämnes. Uppgifterna angående utlandets textilforskning äro huvudsakligen hämtade ur »Textilteknisk forskning» av överingenjören Alex. Engblom (Meddelande nr 113 från ingenjörsvetenskapsakademien) och avse följande länder: Finland, Schweiz, Nederländerna, Tyskland, England, Frankrike, Italien och Amerikas förenta stater.

Uppgifterna hänföra sig till tiden före det pågående världskriget.

Finland.

Vid tekniska högskolan i Helsingfors meddelas högre teknisk textilundervis- ning och möjligheter till textilforskning finnas vid högskolans textilteknologiska laboratorium. Detta omfattar en stor maskinsal om 25 X 11.7 meter samt en mindre föreläsningssal och ett rum vardera för föreståndare, bibliotek, prov- ningar och förråd. Utrustningen omfattar maskiner för spinning och vävning samt apparatur för undersökning av textilmaterial och textilfabrikat.

Schweiz.

Textilindustrien i Schweiz är huvudsakligen koncentrerad till Ziirich, S:t Gal- len och Basel. Den centrala textila forskningen är främst knuten till tekniska högskolan i Ziirich (ETH). Vid institutionen för textilmaskiner och textilindu- stri bedrives jämsides med undervisningen även forskning, delvis såsom examens- eller doktorsarbeten. I samband med inrättandet år 1931 av professur för denna institution, inrättades ett tidsenligt textillaboratorium, bestående av maskin- laboratorium och provningsanstalt.

Vid Eidg. Materialpräfungs- und Versuchsanstalt fär Industrie, Bauwesen und Gewerbe ( EMPA ) i Ziirich och S:t Gallen utföras såväl provning som forsk- ning inom det textila området. EMPA i S:t Gallen (före år 1937 die Schweiz— erische Versuchsanstalt S:t Gallen), grundades år 1885 såsom kontrollanstalt för textilindustrien. Vid EMPA:s laboratorier utföres textilforskning såväl av an- staltens egen personal som av doktorander.

Nederländerna.

I Nederländerna är det textila forskningsarbetet i huvudsak koncentrerat till två institutioner, nämligen Rijksvezeldienst i Delft och Hoogere Textilschool i Enschede.

Den förra institutionen finansieras av staten, men anstalten utför även mot arvode undersökningar över problem, som hänskjutas dit från industrien. Verk— samheten kan indelas i tre områden. Forskningsarbeten (över självvalda pro— blem och sådana som angivas av utomstående uppdragsgivare), materialprov- ningar samt konsulterande verksamhet.

• Sida 61
•  Original

Resultatet av Rijksvezeldiensts undersökningar, i den mån de icke tillhöra enskilda uppdragsgivare, publiceras i regel i Medeelingen van den Rijksvoor— lichtningsdienst ten Behoeve van den Vezelhandel an de Vezelnijverheid.

Forskningsverksamheten vid Hoogere Textilschool i Enschede rör sig i stort sett inom samma områden som vid Rijksvezeldienst i Delft. Möjligen kan man säga, att de där utförda forskningsarbetena ha en mer teknologisk-praktisk inriktning. Liksom i Delft arbetar man även i Enschede i viss utsträckning enligt uppdrag, lämnade till anstalten från olika industriföretag. Institutets forskning enligt allmänt program finansieras genom fonder, de 5. k. Textile funds 1931.

Tyskland.

Forskningen på textilområdet i Tyskland är av jämförelsevis ungt datum. Dess början kan hänföras till tiden för förra världskriget, ehuru dock vissa forskare redan tidigare verksamt bidragit till den textila utvecklingen.

Vid landets universitet och högskolor bedrives en omfattande textil forsk— ning. Bland forskningsinstitutioner vid högre läroanstalter kunna nämnas F orschungsinstitut filr Textilstoffe vid Tekniska Högskolan i Berlin-Charlotten— burg, Lehr- und F orschungsinstitut fär Textil—Chemie und Textil-Technologie vid Tekniska Högskolan i Aachen samt Forschungsinstitut filr Textilindustrie vid Höhere F achschule filr Temtilindustrie i Kottbus.

Det är dock vid de speciella forskningsinstituten, som de flesta forsknings- problemen studeras. Dessa institut finansieras genom bidrag från såväl stat och kommun som industriföretag. De äro ofta på ett eller annat sätt anknutna till någon högre textil läroanstalt, vilket visat sig ha stor betydelse såväl för den textila undervisningen som för forskningen. ,

Bland dessa forskningsinstitut må nämnas de år 1918 grundade Deutsche Forscluungsinstitute fiir Temtilindustrie i Dresden, lVIiinchen-Gladbach och Reutlingen. Institutet i Dresden samarbetar med Tekniska högskolan i Dresden. Sin huvudsakliga verksamhet har institutet inriktat på fibermaterialens kemiska och mekaniska teknologi. Institutet i Mil'nchen—Gladbach hade från början sin verksamhet i första rummet inställd på materialprovning. Sedermera har den emellertid utvidgats att omfatta även egentliga forskningsuppgifter av såväl kemisk som mekanisk art. Institutet i Reutlingen samarbetar med Tekniska högskolan i Stuttgart. Efter att i början ha varit inriktad huvudsakligen på bom— ullsspinningens teknologi, har institutets verksamhet undan för undan utvidgats och omfattar numera praktiskt taget hela textilindustrien.

Ett annat viktigt institut för textilforskning är Temtilforschungsanstalt Kre— feld e. V. (grundad -1920), som bland annat utfört en mängd betydelsefulla under- sökningar angående natursilke och konstsilke.

De olika forskningsinstitutens resultat bekantgöras i regel i publikationer, som instituten utge, t. ex. Textile Forschung, Reutlinger Jahrbuch der Textil- veredlung och Mitteilungen der Textilforschungsanstalt Krefeld eller i facktid- skrifter, såsom Monatschrift fär Temtilkemie m. fl.

Även forskningen vid de stora industrierna år av mycket stor betydelse och kännetecknad av en hög vetenskaplig standard. Inom textilbranschen är det den kemiska industrien, som gått i spetsen. Främst har denna bedrivit forsk- ning rörande syntetiska fibrer och textilhjälpmedel. Vidare må erinras om den mycket framstående forskning inom färgkemiens alla områden, som bedrives av den tyska industrien.

• Sida 62
•  Original

Vid flera av de engelska universiteten och högskolorna bedrives textilt in— riktat forskningsarbete, i regel av mera vetenskaplig än teknisk läggning. Tex— tila specialavdelningar finnas exempelvis vid Manchester College of Technology, vid University of Leeds samt vid University College, Nottingham m. fl.

Genom den centrala myndigheten för det tekniskt-vetenskapliga forsknings- ' arbetet, Department of Scientific and Industrial Research bidrager staten till den textila forskningen vid statsunderstödda branschinstitut, Industrial Rese—' arch Associations. För organisationen av dylika forskningsinstitut har närmare redogjorts i utredningens betänkande nr I (stat. off. utr. 1942: 6 sid. 184—185).

För textilindustrien och närliggande branscher märkas följande bransch— institut:

The British Cotton Industry Research Association, vars verksamhet bedrives vid Shirley Institute, Manchester. L The Wool Industries Research Association, med laboratorier i Headingley, eeds.

The Linen Industry Research Association, med laboratorier vid The Research Institute i Lambeg (N. Ireland).

The British Launderefs Research Association, med laboratorier i Hill View Gardens, Hendon, London.

Forskningsresultaten sammanfattas och offentliggöras i de statsunderstödda branschinstitutens årsrapporter till Department of Scientific and Industrial Research.

För att belysa omfånget av des-sa textila institutioners verksamhet må an- föras, att de sammanlagda kostnaderna .före kriget uppgingo till cirka 2.8 milj. kronor per är. The British Cotton Industry Research Association är den största av alla branschinstituten i England och dess laboratorium, Shirley Insti- tute, hade före kriget en årsomsättning av omkring 1.8 milj. kronor.

Shirley Institute genomgick omedelbart före kriget betydande utvidgningar och det omfattar nu en golvyta av 1 liOO mf. Institutet är maskinellt utrus- tat för alla faser i tillverkningsprocessen, från råbomullen till den färdiga väv- naden. För att åstadkomma en länk mellan institutets vetenskapliga personal och teknikerna i industrien har ett Liaison Department organiserats inom insti- tutet. Genom dess förmedling kan en forskare få studera ett visst problem i full skala vid en industri och en industriledare kan för att utreda speciella pro— blem vid industrien få en vetenskapligt utbildad forskare till sin disposition. Under budgetåret 1937/38 förmedlades nära 3 000 sådana besök av vetenskaps- män vid industrier och efterfrågan från industrien på dylika forskarebesök är mycket stor.

Förutom den nämnda, centrala forskningen bör framhållas att de större tea:- tilföretagen i sina fabrikslaboratorier bedriva forskningsverksamhet, delvis i mycket stor skala. Som exempel må nämnas laboratorierna vid firmorna Tootal Broadhurst & Lee samt Courtaulds'. Den senare firman inköpte för Övrigt för några år sedan ett av Englands största spinnerier, The Arrow Mill, som använ- des uteslutande för att i stor skala prova ut firmans tillverkningar av syntetiska fibrer, i främsta rummet viskos—cellull.

Vid sidan av dessa institutioner för det textila forskningsarbetet finnes en sär- skild sammanslutning avsedd att tjäna som en förenande länk för de olika orga— nisationerna, nämligen Textile Institute i Manchester. Detta bedriver själv icke någon direkt forskningsverksamhet. Institutet har bland annat till uppgift att

• Sida 63
•  Original

främja vetenskapliga undersökningsmetoders tillämpning över huvud taget inom textilindustrien, att befordra standardiseringsarbetet, att verka för förbättrade utbildningsmöjligheter, att anordna pristävlingar inom tekniskt—vetenskapliga ämnen och utdela diplom o. s. v. Som ett led i sin verksamhet utger institutet The Journal of the Textile Institute, som innehåller redogörelser för utförda vetenskapliga arbeten, referat av föredrag, översikter över litteratur och tid— skriftsartiklar, patentfrågor m. m. Institutets ledning skall sammansättas av representanter för de ovannämnda branschinstituten, för de universitet som tagit upp textila ämnen på sitt arbetsprogram, för vissa yrkessammanslutningar och slutligen för vissa myndigheter.

Frankrike.

I Frankrike har intill senaste tid den tekniskt-vetenskapliga forskningen varit ganska missgynnad.

Vid universiteten bedrives som regel textilt forskningsarbete av mera veten- skaplig karaktär. Sålunda har vid F ac)ulté des Sciences de lfUniversité de Paris, Faculté des Sciences de l'Université de Besangon och College de France i Paris gjorts olika undersökningar beträffande keratin och cellulosafibrer. Vid Faculté des Sciences de FUniversité de Lyon, Institut national agronomique i Paris och Laboratorie dfétudes lainiéres de lfUnion ovine, ha ullens olika egenskaper stu- derats. Vid Faculté des Sciences de l'Université de Lille har man studerat lin- fiberns mekaniska egenskaper och förhållandena vid kemisk rötning.

Vid de textilkemiska fackskolorna i Mulhouse, Epinal, Roubaix och Lyon be- drivas undersökningar på de textiltekniska områdena. Vid Conservatoire national des Arts et Métiers i Paris, som har mycket väl utrustade spinneri- och väv- laboratorier, ha utförts textilmekaniska undersökningar, hållfasthetsundersök- ningar av garn och vävnader, teknologiska fiberundersökningar, undersökningar av linfibern, rötning, spinning m. m. samt olika konstsilkeundersökningar och blandning av cellull och bomull.

Forskning rörande textilmaterial från de franska kolonierna utföres vid Comité d'encouragement aux Recherches scientifiques coloniales och Laboratorie des Productions coloniales i Paris.

Även vid de större industriföretagen bedrives textil forskning i stor skala. På det textilkemiska området är de vid Etablissements Kuhlmann mest betydande. Bland andra industrikoncerner med betydande textilforskning må nämnas Comptoir des Textiles artificiels.

Den år 1896 bildade föreningen l”Association des Chimistes de l'Industrie Textile har stor betydelse för uppehållandet av intresset för den textila forsk- mngen.

För offentliggörande av forskningsresultat finnas ett flertal facktidskrifter. såsom Revue Générale des Matiéres Colorantes, Revue de Chimie industrielle och Le Monde Industriel, de la Société Industrielle du Nord de la France.

Italien.

Den tekniska forskningen i Italien är av tämligen ungt datum, men har dock nått en ganska hög grad av organisatorisk fasthet tack vare starkt stöd från statsmakternas sida. Som central myndighet fungerar ett nationalråd för forsk- ning, Consiglio Nazionale delle Ricerche, som har överinseendet över alla stat— liga, halvstatliga och enskilda forskningsanstalter.

Bland de statliga institutioner, som bedriva forskningsverksamhet på det textila området kunna nämnas R. Stazione Sperimentale per l”Industria della

• Sida 64
•  Original

Carta e delle Fibre Tessili Vegetali e Artificiali och R. Stazione Sperimentale per la Seta i Milano, R. Stazione Sperimentale di Gelsicoltura e Bachicoltura i Ascali Piceno, Instituto Bacologico per la Calabria i Cosenza samt Gabinetto di T echnologia Tessile i Turin. Inom sidenindustrien arbetar R. Instituto Nazio— nale di Setificio i Como och har på senare år specialiserat sig på forskning inom den allt viktigare konstsilkeindustrien.

De större företagen inom textilindustrien ha egna forskningslaboratorier, i främsta rummet då de stora konstsilkefabrikerna.

Amerikas förenta stater.

I Amerikas förenta stater intager all teknisk forskning en framskjuten ställ- ning. Inom det textila forskningsområdet bedrives omfattande arbeten såväl vid statliga som enskilda laboratorier.

Den textila forskningen vid landets läroanstalter har tagit ett stort steg framåt genom att man för omkring 15 år sedan började bygga ut de dåvarande textila fackskolorna till textiltekniska högskolor. Denna utveckling av under- visningsväsendet har fått stor betydelse för såväl textilindustrien som den textila forskningen. Vid landets förnämsta tekniska högskola, Massachusetts Institute of Technology, vilken är grundad på stora donationer, lägges mycket stor vikt vid den tekniskt—vetenskapliga forskningen. Vid högskolan är en tex- tilprofessur inrättad och där finnes ett väl utrustat textillaboratorium för studium av textila problem.

Bland de statliga fristående forskningsinstitutionerna är U. S. Bureau of Standards den förnämsta. Den har även en textil avdelning, som förutom sina provningsuppgifter sedan länge gjort mycket omfattande textila forsknings- arbeten, såväl rörande provningsmetoder som i fråga om spinning och vävning. Forskningsarbetet utföres antingen direkt inom institutionens egna laboratorier eller genom samarbete med andra textila forskningsorganisationer inom landet. Forskningsresultaten publiceras i Publications relating to Textiles.

Från enskilt håll har forskningen erhållit betydande stöd vanligen i form av donationer, förvaltade av stiftelser. För den textila forskningens stödjande fin- nes sålunda en stiftelse, The Textile Foundation med ett kapital av 1.2 milj. dollar. Den har till uppgift att bedriva vetenskaplig och ekonomisk .forskning till textilindustriens och närstående branschers fromma och utveckling. Stiftel— sen har inget forskningslaboratorium utan utdelar forskningsunderstöd till sti— pendiater, som sedan utföra arbeten antingen vid universitetet eller vid enskilda företag.

Vid Mellon Institute, för vilket lämnats en närmare redogörelse i utredning- ens betänkande nr I, intager textil forskning en framskjuten plats. Den bedri- ves på uppdrag av industriföretag och bekostas av dessa.

U. 8. Institute for Textile Research, som stiftades år 1930, är en förening, vars medlemmar representera såväl institutioner som företag och enskilda, och som har ungefär samma karaktär som The Textile Institute i England. Dess ändamål är sålunda att befordra, förbättra och underlätta vetenskaplig forsk- ning angående produktion och förädling av textila råmaterial.

Bland de större industriföretagen med egna forskningslaboratorier intager vad textilindustrien och närstående industrier beträffar The General Dyestuff Cor- poration i New York och E. I . du Pont de N emours and Co. i Wilmington en synnerligen framstående ställning. Ett sensationellt resultat av arbetet vid du Ponts laboratorier är det nya fibermaterialet Nylon, som nu tillverkas i stor skala.

• Sida 65
•  Original

65 Bilaga 6. Beräknade byggnadskostnader för Svenska textilforsknings- institutet. Alternativ 1 . Kronor Egentliga byggnadsarbeten ....................................... 512 000 Dragskåp, fasta laboratoriebord o. d. ............................ 35000 Röngravar och yttre arbeten ................................... *. 28 000 Värme- och sanitetsanl. m. m. .................................. 1044 000 El. installationsanl. ............................................. 76 000 Kontroll, ritningar, oförutsett .................................... 100 000 Summa kronor 855 000 Alternativ 2. (Förordat till utförande.) Egentliga byggnadsarbeten ...................................... 4—05 000 Dragskåp, fasta laboratoriebord o. d. .............. ............. 32 000 Rörgravar och yttre arbeten .................................... 22 000 Värme- och sanitetsanl. m. m. .................................. 89000 El. installationsanl. ............................................. 72 000 Kontroll, ritningar, oförutsett .................................... 80 000

Summa kronor 700 000

• Sida 66
•  Original

Bilaga 7.

Rumsförteckning för Svenska textilforskningsinstitutet.

Alternativ 2.

Bottenvåningen: ålffgzrlifa Fysiklaboratorium ............................................... 45 Konstantrum .................................................... 25 Mörkrum ....................................................... 10 Fotometerrum .................................................. 30 Instrumentrum .................................................. 13 Elektronmikroskoprum .......................................... 13 Uppackningsrum ................................................ 30 Förråd för glas .................................................. 8 Förråd för kemikalier ............................................ 8 Förråd för diverse ............................................... 17 Vaktrum ....................................................... 7 Befuktnings- och kylmaskinrum ................................... 8 Hissmaskinrum .................................................. 6 Ultracentrifugrum ............................................... 50 Mörkrum ...................................................... 9 Diffusion och jämviktscentrifug .................................. 50 Accumulatorrum ................................................ 6 Galvaniseringsrum ............................................... 4. Transformatorrum ............................................... 5 Instrumentrum .................................................. 5 Verkstad ....................................................... 50 Verkstadsförråd ............................................... 11 Verkmästare .................................................... 10 Maskin- och tryckluftsrum ....................................... 18 Elcentral ....................................................... 15 Kylrum ........................................................ '7 Assistentrum .................................................... 12 Spektrofotometerrum ............................................ 18 Mörkrum ....................................................... 8 Föreståndarens laboratorium ..................................... 25 Föreståndarens skrivrum ......................................... 20 Sekreterare ..................................................... 17 Bibliotek ....................................................... 20 Klädrum och toaletter ........................................... 25 Våningen 1 trappa upp:

Kemilaboratorium ............................................... '70 Syrors laboratorium ............................................. 30 Förråd för kemikalier ............................................. 15 Vågrum ........................................................ 20 Mikrovågrum ................................................... 6 Konstantrum ................................................... 10

• Sida 67
•  Original

golvyta m”| Mörkrum ....................................................... 7 Assistentrum ................................................... 12 Textilkemiskt laboratorium ...................................... 125 Förråd ......................................................... 15 Konstantrum .................. ' ................................. 8 Textilmekaniskt laboratorium .................................... 90 Konfektionslaboratorium ........................................ 100 Förråd ......................................................... 10 Tvättla-boratorium .............................................. 35 Tork ........................................................... 5 Kemiskt tvättlaboratorium ....................................... 11 Assistent ....................................................... 20 Mikroskoprum ................................................. 30 Mörkrum ...................................................... 10 Klädrum och toalettrum ......................................... 11

Summa 1.245 m2

• Sida 68
•  Original

Förteckning över utrustning för Svenska textilforskningsinstitutet.

Uppskattad Fysikaliska och kemiska laboratorier: ' _ kål-tili)? 3:33:

Röntgenapparatur ..................................... 30 000 Apparatur för intensitetsmätningar (fotometer) ........... 10 000 Spektrograf och spektroskop .................... .. ... ..... 5 000 Spektrofotometer ...................................... 7 000 Apparatur för potentiometrisk analys ................... 3000 Refra-ktometrar .................................... ' . . 2 000 Mikroskop med tillhörande utrustning .................. 15 000 Fotografisk utrustning ................................ 2 000 Elektriska mätinstrument, batterier m. m. ............... 15 000 Fotometer, Pulfrich .................................. 2 700 Vithaltsmätare ....................................... 7 000 Ultracentrifug ....................................... 80 000 Jämviktscentrifug .................................... 30 000 Strömningsdubbelbrytningsapparat .................... 6 000 Diffussionsapparat .................................... 7 000 Apparatur för elektrofores ............................. 8 000 Apparatur för adsorptionsanalys ....................... 6 000 Mikrokomparator .................................... 3 000 Vågar av olika slag ................................... 7 000 Laboratoriecentrifuger ................................ 3 000 ' Autoklaver, vakuum- och kompressionspumpar .......... 15 000 Torkskåp, ugnar, analysutrustning, stativ m. m .......... 10 000 Kylskåp ............................................. 3 000 ' Glas- och kemikalieförråd ............................. 25 000 301 700

Textilmekaniskt laboratorium:

Fiberhållfasthetsprovare .............................. 2 500 Garnhållfasthetsprovare 500 g. ......................... 1 500 Garnhållfast'hetsprovare 5 000 g. ....................... 3 000 Vävnadshållfasthetsprovare ............................ 3 500 Garnhållfasthetsprovare för löpande garn ............... 6 000 Snoddräkningsapparater .............................. 1 000 Konditioneringsapparat ............................... 2 000 Bristningstryckprovare ................................ 1 500 Nötningshållfasthetsprovare ........................... 2 600 Precisionshaspel ...................................... 1 000 Nålfält för stapeldiagram ............................. 2 500 Provkardningsmaskin ................................. 7 000 Provringspinnmaskin ................................. 4 000 38 100

• Sida 69
•  Original

Laboratorier för textilkemi, konfektionsteknik och Uigzlfgååad tvättundersökningar: kronor Provkokare för blekning ............................... 1 000 Provkuffar (2 st.) .................................... 2 000 Jigger ..... , .................. 1 .000 Garnfärgningsmaskin ................................. 1 000 Torkmaskin .......................................... 3 000 Provtryckmaskin ..................................... 2 000 Ångningsanordning ................................... 1 000 Kokare för förtjockning ............................... 200 Tvätt- och färgmaskin för löst material ................ 2 000 Tvättmaskin för yllestyck ............................. 3 000 Valkmaskin .......................................... 2 000 Centrifug ............................................ 1 000 Tvättmaskin, hushålls- ................................ 2 000 Konfektionsmaskiner och -apparater .................... 25 000

Elektriska specialinstallationer:

Spänningsregulator för växelström ..................... 7 500 Likriktare (2 st.) ..................................... 13000 Motorgeneratorer (4 st.) .............................. 21 500 Batterier ............................................ 7 000 Laboratorieledningar och kopplingstavlor ............... 66 500 Lokaltelefon och ur ................................... 27 000 Kylanläggning ....................................... 6 000 Kompressoranläggning ................................ 4 500 Vattendestillationsanläggning .......................... 5 000 Luftkonditioneringsanläggnjng ......................... 35 000

Verkstadsutmstning:

' Supportsvarv ........................................ 7 000 Instrumentsvarv ..................................... 3 000 Fräs ................................................ 7 000 Borrmaskiner ........................................ 1 500 Diverse verktygsutrustning ............................ 10 000

Övrig utrustning:

Böcker för bibliotek ................................... 25 000 Äldre tidskriftsserier .................................. 10 000 Kontorsutrustning, räknemaskiner ...................... 15 000 Möbler, armatur och lös inredning ...................... 50 000

Summa kronor

416 200

193 000

28 500

100 000

Summa kronor 707 500

• Sida 70
•  Original

Bilaga 9.

Personalförteckning för Svenska textilforskningsinstitutet. Årskostnad 1

kronor 1 föreståndare å 12 000 kr./år ..................................... 12 000 1 assistent i textilkemi ä 6 000 kr./år ............................... 6 000 1 assistent i textilmekanik ä 6 000 kr./ år ........................... 6 000 1 kanslibiträde och redogörare ä 3 600 kr./år ........................ 3 600 1 skrivbiträde ä 2 400 kr./år ...................................... 2 400 4 laboratoriebiträden ä 3 000 kr./år ................................ 12 000 2 laboratoriebiträden ä 2 400 kr./år ................................ 4 800 1 verkmästare och instrumentmakare ä 4 400 kr./år ................ 4 400 1 laboratorievaktmästare ä 3 600 kr./år ............................ 3 600 1 maskinist ä 3 000 kr./år ......................................... 3 000

Summa kronor 57 800

• Sida 71
•  Original

Stat för Svenska textilforskningsinstitutet. (Uppskattade kostnader.)

71 Bilaga 10.

66 000

110 000

Summa kronor 176 000

Inkomster.

Statsanslag: Kronor

Till avlöningar och arvoden ............................ 60 500 _ Till omkostnader ..................................... 5 500 Andra inkomster:

Årsanslag av stiftelsen »Svensk textilforskning» .......... 100 000 Inkomster för patent, särskilda uppdrag m. m. .......... 10 000

Utgifter.

Avlöningar och arvoden:

1. Arvoden åt av Kungl. Maj:t förordnade styrelseledamö—

ter, av statsmedel .................................. 1 000 2. Avlöningar åt fast personal, av statsmedel ............ 44 000 3. Rörligt tillägg :härå, av statsmedel ................... 13 300 4. Pensioneringskostnader, av statsmedel ................ 2 200 5. Avlöningar åt fast personal, av industrimedel .......... 13 800 6. Rörligt tillägg härå, av industrimedel ................ 2 900 7. Pensioneringskostnader, av industrimedel ............. 800 _ 8. Avlöningar åt tillfällig personal, av industrimedel ...... 10 000

Omkostnader:

1. Sjukvård m. m., av industrimedel .................... 1 000 2. Reseersättningar, av industrimedel ................... 1 000 3. Inre underhåll av byggnader, av industrimedel ........ 10 000 4. Uppvärmning, av statsmedel ........................ 5 500 5. Övriga expenser, av industrimedel .................... 14 000 6. Publikationstryck, av industrimedel .................. 1 500 7. Övriga utgifter, av industrimedel .................... 55 000

88 000

88 000

Summa kronor 176 000

Av posten övriga expenser beräknas till

vatten, gas och elektrisk ström ...................... 8000 diverse expenser .................................... 6 000

Av posten övriga utgifter beräknas till

textila råmaterial, kemikalier och övrig förbruknings-

material ......................................... 25 000 tekniska inventarier och maskiner .................. 25 000 böcker, tidskrifter och annan biblioteksmaterial ....... 3 000 frakter m. m. ...................................... 2 000

• Sida 72
•  Original

Bilaga 11 .

Avtal mellan Kungl. Maj:t och stiftelsen »Svensk textilforskning» angående ordnande av central forskningsverksamhet rörande textila produkter samt deras framställning och användning.

ål.

Stiftelsen »Svensk textilforskning», i det följande kallad stiftelsen, åtager sig att under de villkor, som nedan angivas, medverka till inrättande och drivande av ett forskningslaboratorium benämnt »Svenska textilforskningsinstitutet», i det följande kallat institutet, vars syfte skall vara att i nära samarbete med Chalmers tekniska högskola och under samverkan med andra vetenskapliga institutioner bedriva tekniskt-vetenskaplig forskning rörande textila produkter samt deras framställning och användning ävensom att i samband härmed med- verka till utbildningen av tekniker och forskare inom de av institutets verk- samhet berörda områdena.

ä 2.

Institutets verksamhet regleras av detta avtal samt genom bilagda stadgar för »Svenska textilforskningsinstitutet», vilka för att vara gällande skola fast- ställas av Kungl. Maj :,t ävensom genom arbetsordning och de kompletterande föreskrifter' 1 övrigt, vilka utfärdas av institutets styrelse.

& 3.

Kungl. Maj :t upplåter a plats, angiven å bilagda karta, tomt för uppförande av den för institutet erforderliga byggnaden.

Byggnaden skall uppföras i huvudsaklig överensstämmelse med bilagda rit- ningar, lokalförteckning och kostnadsförslag samt skall omfatta följande ut- rymmen:

a) laboratorier företrädesvis avsedda för grundläggande forskning inom de textilkemiska, textilmekaniska och konfektionstekniska områdena samt i an- slutning härtill särskilda utrymmen för provningar och allmänna analysarbeten;

b) utrymmen för administration och dylikt;

c) utrymmen huvudsakligen avsedda att utnyttjas för demonstrationer och övningar vid Chalmers tekniska högskola 1 samband med undervisning 1 textila och konfektionstekniska ämnen.

Det förutsättes, att Kungl. Maj:t såvitt möjligt håller byggnadstomt 1 an- slutning till institutet reserverad för framdeles erforderlig utvidgning.

54.

Kungl. Maj:t åtager sig att med nedan i andra stycket av denna & angiven inskränkning bestrida de med uppförande av ovannämnda byggnad förenade kostnaderna, avseende såväl egentliga byggnadsarbeten som röjning, schakt- ning, sprängning för grund, yttre rörledningar, planering och vägar samt in- stallationer för värme, kraft och belysning, ventilation, gas, vatten, avlopp,

• Sida 73
•  Original

hissar, dragskåp ävensom övrig fast inredning, allt i huvudsaklig överensstäm- melse med bifogade ritningar och kostnadsförslag.

Nämnda kostnadsförslag äro beräknade på grundval av prisläget i januari 1943. Stiftelsen svarar för den ökning i byggnadskostnaderna som på grund av prisstegring å byggnadsmaterial och höjning av arbetslöner kan uppkomma efter det Kungl. Maj:t framlagt proposition i ämnet till riksdagen.

Byggnaden skall uppföras genom försorg av byggnadsstyrelsen (eller särskild, av Kungl. Maj:t förordnad byggnadskommitté), som härvid skall samråda med institutets styrelse, denna obetaget att utse särskilda byggnadsdelegerade för dylikt samråd.

å5.

Byggnaden äges av statsverket och skall under den tid avtalet gäller dispo— neras av institutet. Övningslaboratorier skola ställas till förfogande för de stu- derande vid Chalmers tekniska högskola i den mån så erfordras för undervis-

ning inom institutets verksamhetsområde.

å6.

Kungl. Maj:t förbindersig att bestrida kostnaderna för uppvärmning och yttre underhåll av byggnaden ävensom för skötsel av vägar, gräsmattor, plan- teringar och dylikt. -

Kungl. Maj:t förbinder sig vidare att betala de arvoden, som enligt av Kungl. Maj:t fastställda grunder skola utgå till statens representanter i institutets styrelse. -

Dessutom förbinder sig Kungl. Maj:t att genom årliga anslag bidraga till kostnaderna för den grundläggande forskningen vid institutet ävensom—för dettas administration. Dessa bidrag avse endast avlöningar och beräknas vid full utbyggnad av verksamheten uppgå till 44 000 kronor per år enligt nedan- stående fördelning: .

Till avlöning åt

föreståndare för institutet ........... . .................... kronor 12 000 två. forskningsassistenter ä 6 000 kronor .................... » 12 000 en person som kanslibiträde och redogörare ................. » 3 600 en verkmästare ......................................... » 4 400 fyra laboratoriebiträden ä 3 000 kronor ..... * ............ '. . . » 12 000

Summa kronor 44000.

Bidragen till personalkostnader skola, förutom lönebidragen, jämväl omfatta de kostnader, som förorsakas institutet genom anslutning till Svenska Personal- Pensionskassan för de av ovan angivna befattningshavare, till vilka enligt be- dömande av institutets styrelse egen pension respektive familjepension bör utgå. Bidragen till pensionskostnader skola härvid beräknas på de grundbelopp, som motsvara de angivna statliga lönebidragen.

Så länge institutets verksamhet med avseende på grundläggande forskning och administration icke uppnått den förutsatta omfattningen, inträder statens bidragsskyldighet endast i den mån motsvarande kostnader uppstått. .

Ovan angivna lönebidrag skola justeras i enlighet med de grunder för rörligt tillägg och kristillägg, som gälla för tjänstemän vid statens nyreglerade verk,:

• Sida 74
•  Original

I den män, på grundvav förestående bestämmelser, jämkningar erfordras i de ovan angivna bidragsbeloppen, har institutets styrelse att före utgången av maj månad avgiva förslag till Kungl. Maj:t, som därefter fastställer bidragen för budgetåret ifråga. '

å'7.

Den forskningsverksamhet, till vilken staten på ovan angivet sätt bidrager, skall avse problem av företrädesvis grundläggande och principiellt intresse inom textilteknikens — framför allt textilkemiens — samt konfektionsteknikens om- råden. För denna forskningsverksamhet skola i övrigt gälla de bestämmelser, som enligt institutets stadgar skola tillämpas i fråga om de på allmänt forsk— ningsprogram utförda arbetena.

&&

Stiftelsen förbinder sig att intill ett belopp av högst 750 000 kronor bekosta och, sedan beslut om byggnadens uppförande fattats, snarast möjligt gå i för- fattning om att anskaffa den för verksamheten vid institutet erforderliga ut- rustningen i avseende på inventarier, såsom möbler, flyttbara laboratoriebord, instrument och apparatur, maskiner och dylikt. Förteckning över sådan ut— rustning, som i första hand anses nödvändig för verksamheten, bifogas detta avtal.

Sådan utrustning, som inköpes för av stiftelsen anslagna medel, förblir stiftel— sens egendom.

å9.

Stiftelsen förbinder sig att bekosta institutets årliga utgifter utöver de bidrag, som staten enligt 5 6 eller eljest lämnar. Stiftelsens bidrag skall vara så stort, ! att institutets möjligheter för forskning enligt nu fastställda grunder kunna ändamålsenligt utnyttjas. Det av stiftelsen garanterade beloppet utgör högst 100 000 kronor per år. '

& 10.

Stiftelsen skall var så uppbyggd att varje svenskt företag inom det område, som är föremål för institutets verksamhet, har möjlighet att genom bidrag till stiftelsen efter samma grunder, som övriga stödjande industriföretag, bliva del- aktig i forskningsverksamheten.

5 11.

Föreliggande avtal skall gälla till utgången av juni månad 1955. Skulle stif— telsen brista i uppfyllande av sina förpliktelser, är Kungl. Maj:t berättigad att uppsäga avtalet med ett års varsel.

Därest avtalet icke senast ett år före avtalstidens utgång är uppsagt från endera partens sida, skall det anses förlängt för ytterligare fem år.

& 12.

Föreliggande avtal träder i kraft under förutsättning, å ena sidan, att det av Kungl. Maj:t godkännes genom beslut meddelat före den 1 augusti 1943, å andra sidan, att de organisationer, som bilda stiftelsen, före nämnda tidpunkt styrkt, att stiftelsen från enskilda företag erhållit bidrag eller utfästelser i sådan

• Sida 75
•  Original

omfattning att de skyldigheter, som enligt avtalet åvila stiftelsen, kunna full- goras.

Därest på. grund av hinder från vederbörande myndigheters sida eller på. grund av andra omständigheter utanför stiftelsens rådighet uppförandet av byggnaden för institutet icke påbörjats före den 1 juli 1944, äger stiftelsen genom skriftligt, till Kungl. Maj :t ställt meddelande häva avtalet. Har stiftel- sen icke före den 1 oktober 1944 utövat sin hävningsrätt, förfaller denna.

Då slutgiltiga byggnadsanbud föreligga, vare sig detta äger rum före eller efter sistnämnda datum, äger dock stiftelsen rätt att på sätt ovan sägs inom en månad häva avtalet, därest det av anbuden skulle framgå att de merkost— nader för byggnaden med fast inredning, som enligt 5 4 i detta avtal skulle drabba stiftelsen, överstiga 150 000 kronor.

Stockholm den 18 februari 1943.

För För , KUNGL. MAJ :T och STIFTELSEN »SVENSK TEXTILFORSKNING» KRONAN

Under förutsättning av Axel _ Bergengren

Kungl. Maj:ts godkännande: G. M alm.

E. W. Paues.

• Sida 76
•  Original

Bilaga 12.

Stadgar för Svenska textilforskningsinstitutet. Fastställda av Kungl. Maj:t den

& 1.

Svenska textilforskningsinstitutet, i det följande kallat institutet,»har till ända- mål att i nära samarbete med Chalmers tekniska högskola och under samverkan med andra vetenskapliga institutioner bedriva tekniskt-vetenskaplig forskning och följa utvecklingen inom de forskningsområden, som röra textila produkter, deras framställning och användning ävensom att i samband härmed medverka till utbildningen av tekniker och forskare på dessa områden.

52.

Institutets verksam-het regleras genom avtal av den" 18 februari 1943 mel- lan Kungl. Maj:t och Kronan samt stiftelsen »Svensk textilforskning» angående ordnande av central forskningsverksamhet rörande textila produkter samt deras framställning och användning, genom dessa stadgar ävensom genom de föreskrifter i övrigt, som utfärdas av institutets styrelse.

. 5 3.

Institutets angelägenheter handhavas av en styrelse, vilken består av ordförande och tio ledamöter. Kungl. Maj :t förordnar ordförande och fem ledamöter, repre— senterande med institutet sammanhängande forskningsintressen. Fem ledamöter utses av stiftelsen »Svensk textilforskning».

Styrelsens ordförande och ledamöter utses för en tid av högst tre år.

54.

På styrelsen ankommer: att tillse, att verksamheten vid institutet utövas enligt de riktlinjer samt mot- svarar de ändamål, som angivas i ovannämnda avtal mellan Kungl. Maj:t och stiftelsen »Svensk textilforskning»;

att fastställa arbetsordning ävensom de föreskrifter i övrigt, som erfordras för reglerande av institutets verksamhet utöver vad som framgår av dessa stadgar;

att utse föreståndare samt på förslag av denne tillsätta den övriga vid institutet fast anställda personalen;

att fastställa löner och anställningsvillkor för denna personal;, att årligen inom tid, som i motsvarande fall föreskrives för statliga verk, till Kungl. Maj:t avgiva förslag till beräkning av de statsanslag, som enligt nämnda avtal skola utgå under nästkommande budgetår;

att årligen före utgången av september månad till Kungl. Maj:t, statens tek- niska forskningsråd samt stiftelsen »Svensk textilforskning» avlämna redogörelse för institutets allmänna forskningsverksamhet under det sistförflutna budgetåret;

att under juni månad varje år uppgöra och fastställa en stat för det kommande budgetåret;

• Sida 77
•  Original

- att fastställa arbetsprogram för forskningsverksamheten och anvisa anslag för verksamhetens bedrivande; att i övrigt vidtaga de åtgärder, som enligt dessa stadgar eller eljest ankomma på styrelsen. _ ä 5. Styrelsen äger att vid sin sida tillsätta ett råd av tekniker och vetenskapsmän, så sammansatt att det kan verksamt befrämja kontakten med andra grupper, vilka syssla på det textiltekniska och angränsande områden.

5 6.

Styrelsen sammanträder på ordförandens kallelse så ofta ärendena det påfordra. Styrelsen är beslutmässig, då minst 6 ledamöter äro närvarande. Vid omröstning gäller enkel—röstövervikt; vid lika röstetal är ordförandens röst utslagsgivande. Vid styrelsens sammanträden föres protokoll.

57.

Institutets föreståndare skall leda o'ch övervaka forskningsarbetet och själv del- taga i sagda arbete. Det åligger föreståndaren att vara föredragande inför styrelsen och verkställa eller låta verkställa styrelsens beslut samtlatt tillse, att institutets egendom väl vårdas och underhålles och att de av styrelsen för verksamheten an- visade medlen komma till avsedd användning.

ås.

, De forskningsarbeten, som bedrivas vid institutet, utföras dels enligt ett allmänt forskningsprogram, vilket fastställes av styrelsen, dels, i den utsträckning och på de villkor styrelsen bestämmer, på föranstaltande av särskilda uppdragsgivare.

I den mån styrelsen finner erforderligt må den vid föreståndarens sida tillsätta en eller flera tekniska kommittéer för att deltaga i uppgörandet av forsknings- programmen och följa deras genomförande.

& 9.

Institutet bör jämväl medverka i sådan utom detsamma pågående gemensam forskning, som är av intresse för dess verksamhet, bland annat genom att sam- arbeta med industriella laboratorieri branschen samt deltaga i forskningskom- mittéer och i den centrala tekniska dokumentationen.

% 10.

De resultat, som framkomma vid de på allmänt program utförda forsknings- arbetena, skola, såvitt icke efter styrelsens bedömande särskilda hinder häremot föreligga, ställas till allmän disposition och, om så befinnes lämpligt, publiceras. Därest dessa forskningsresultat kunna föranleda uttagande av patent, bör insti- tutets styrelse snarast möjligt träffa anstalter härför. Licens för utövande av så- lunda erhållet patent må på lika villkor förvärvas av sådana svenska företag, som äro anslutna till och understödja stiftelsen, mot avgifter, som sammanlagt svara mot institutets kostnader för patentets uttagande och upprätthållande, inberäknat den ersättning, som efter styrelsens beprövande i särskilda fall kan anses böra utgå till vederbörande forskare. Beträffande andra inhemska företag ävensom företag i

• Sida 78
•  Original

utlandet må institutets styrelse betinga sig sådan gottgörelse för patentets utnytt- jande, som styrelsen finner av omständigheterna påkallad. Inkomster, som här- igenom tillföras institutet, äger styrelsen taga i anspråk för den allmänna forsknings- verksamheten.

Resultaten av en på föranstaltande av enskild uppdragsgivare utförd undersök- ning må förbehållas uppdragsgivaren, om denne så önskar, dock högst under ett år efter det arbetet avslutats, såvida icke styrelsen på särskild framställning med- givit förlängning av nämnda tidrymd. Innefattar undersökningen sådana resultat, att de kunna bliva föremål för patentering, skall uppdragsgivaren, om han vill söka patent, göra detta medan resultaten äro förbehållna honom, vid äventyr att desamma eljest få fritt disponeras av institutet.

& 11.

Befattningshavare vid institutet, till vilkas lön utgår statligt bidrag enligt av- talet mellan Kungl. Maj:t och stiftelsen »Svensk textilforskning», äro skyldiga att, efter hemställan från rektor vid Chalmers tekniska högskola och i den mån efter föreståndarens bedömande så kan ske utan hinder för forskningsverksamheten, genom föreläsningar samt handledning av examens- och studiearbeten medverka till utbildningen av studerande vid Chalmers tekniska högskola inom områdena för institutets verksamhet. För fullgörande av sådant uppdrag skall utgå av högskolan enligt gällande grunder bekostat arvode.

& 12.

Studerande vid teknisk högskola, som medgivits att utföra examensarbete på hithörande områden, samt civilingenjör, som bedriver specialstudier för avläg- gande av teknisk licentiatexamen eller vinnande av teknisk doktorsgrad å hit- hörande områden, böra beredas tillfälle att utföra erforderliga forskningsarbeten vid institutet, varvid lokal och apparatur skola ställas till förfogande i den mån upplåtelse enligt bedömande av föreståndaren kan ske utan olägenhet för övrig vid institutet bedriven forskningsverksamhet. Motsvarande möjligheter kunna, i den mån institutets föreståndare anser lämpligt, jämväl beredas ingenjörer och forskare i övrigt, vilka önska vid institutet utföra egna forskningsarbeten. I vad mån kostnaderna för dylika arbeten skola bestridas av institutet avgöres av styrelsen.

Studerande och forskare, varom i denna & nämnts, skola ställa sig till efter- rättelse för institutets personal gällande ordningsregler ävensom särskilda anvis— ningar av föreståndaren.

& 13.

Räkenskap för den verksamhet vid institutet, till vilken bidrag av statsmedel utgår jämlikt avtal mellan Kungl. Maj:t och stiftelsen »Svensk textilforskning», skall för varje budgetår upprättas före utgången av påföljande augusti månad.

& 14.

Revision av ovannämnda räkenskaper utövas av tvenne revisorer, av vilka den ena. utses av Kungl. Maj:t och den andra av stiftelsen »Svensk textilforskning». Av revisionsberättelsen skall ett exemplar ingivas till Kungl. Maj:t och ett till nämnda stiftelse.

• Sida 79
•  Original

Skulle institutet upphöra med sin verksamhet, skola dess tillgångar, i den mån de icke genom donationsföreskrifter på annat sätt disponerats, överlämnas till Chalmers tekniska högskola eller annan institution, som efter styrelsens förslag bestämmes av Kungl. Maj:t, för att förvaltas såsom en fond, vars avkastning skall nyttjas för främjande av forskning angående textila produkter, deras fram- ställning och användning ävensom för utbildning av tekniker och forskare på dessa områden.

5 16.

Ändring av dessa stadgar må endast ske efter överenskommelse mellan Kungl. Maj:t och stiftelsen »Svensk textilforskning».

• Sida 80
•  Original

Svenska textilforskningsinstitutet. Organisationsschema.

Textilrådet

Konfektionsindustriföreningen

Staten Stiftelsen

Rådgivande tekniska kommittéer

Svensk textilforskning

Företag utom stiftelsen kunna ge- nom att ekonomiskt stödja denna bli

delaktiga 1 institutets forsknings-

Svenska textilforskningsinstitutet (för grundläggande forskning)

Styrelse av representanter för staten och stiftelsen

| Föreståndare | Laboratorier

verksamhet

Eventuellt tillämpningsforsk- ning vid textilinstituten och industriföretagen

• Sida 81
•  Original

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Sida Skrivelse till Herr Statsrådet och Chefen för Kungl. Handelsdepartementet 3 A. Översikt över hittillsvarande förhållanden ........................... 5 1. Textil- och beklädnadsindustri .......................................... 5 Historik .............................................................. 5 Uppgifter angående den nuvarande textil- och beklädnadsindustrien i Sverige 7 Branschorganisationer .................................................. 9

2. Nuvarande textilforskning och dess laboratorieresurser

B. Utredningens yttrande och förslag ................................ 16 1. Betydelsen och behovet av utvidgad forskning inom textilområdet .......... 16 2. Allmänna synpunkter beträffande textilforskningens ordnande .............. 20 3. Förslag till inrättande av ett institut för textilforskning .................... 23

Verksamhetsområde ................................................... 23 Textilkemiska forskningsuppgifter ..................................... 24 Textilmekaniska och konfektionstekniska forskningsuppgifter ............. 28 Användningsforskning ............................................... 28 Provning ........................................................... 29 F örläggningsort ....................................................... 2 9 Lokalbehov och byggnadskostnader ...................................... 36 Utrustning (inventarier) ............................................... 38 Styrelse och personal .................................................. 39 Stat för Svenska textilforskningsinstitutet ................................ 41 Arbetets bedrivande ................................................... 4.2

Administration, finansiering och yttre organisation i övrigt ................. 44. Allmänna synpunkter ................................................ 44, Kommentarer till avtal mellan Kungl. Maj. t och stiftelsen »Svensk textil- forskning» angående ordnande av central forskningsverksamhet rörande textila produkter samt deras framställning och användning ............. 45 Kommentarer till stadgar för »Svenska textilforskningsinstitutet» ......... 50 4. Sammanfattning ...................................................... 52

Bilagor:

1. Arbetsställen, personal och tillverkningsvärde för textil- och beklädnadsindustrien åren 1913—1939 ......................................................... 54.

• Sida 82
•  Original

3 4- 5 6 7 8 9

10. 11.

12. 13.

. Uppskattning av textil- och beklädnadsindustriens förädlingsvärde år 1939 ...... 56 . Antal arbetare inom textil- och beklädnadsindustrien, länsvis, är 1939 .......... 59 . Uppgifter angående textilforskningen i utlandet ............................. 60 . Beräknade byggnadskostnader för Svenska textilforskningsinstitutet ........... 65 . Rumsförteckning för Svenska textilforskningsinstitutet ....................... 66 . Förteckning över utrustning för Svenska textilforskningsinstitutet ............. 68 . Personalförteckning för Svenska textilforskningsinstitutet .................... 70 Stat för Svenska textilforskningsinstitutet ................................... 71

Avtal mellan Kungl. Maj:t och stiftelsen »Svensk textilforskning» angående ord- nande av central forskningsverksamhet rörande textila produkter samt deras framställning och användning ............................................. 72 Stadgar för Svenska textilforskningsinstitutet ........ ' ....................... 76 Organisationsschema för Svenska textilforskningsinstitutet .................... 30

• Sida 83
•  Original

• Sida 84
•  Original

dammig. Allmän statsförvaltning. ättningssnkkunniga. Betänkande med försla tvingar ang. ersättning för flyttningskostnad. [2

oh föäslag ang. pappersformaten inom stats-

' ' . kommunnörvanning.

”&”; hyggnndsulredning. Betänkande 1. Förslag Wr ! Kungl. Maj:ts byggnadssladga samt till

r rörande planläggning och utiörande av hygg- _ , gissa vårdanstalter och folktandpolikliniker. [io]

Åns och kommunernas finansvisen.

' wilijweskattningssakkunniga. Betänkande med '- ändrade grunder förfamiijebeskattningen. [8]

. _)—

Polltl.

rörande polismans anslutning till politiska ytter- — tegar m. m. 5]

ationnlekonomi ooh socialpolitik. dåksng. levnadskoatnadsindex. [8] _ ggn förfåfg ang. statsbidrag till daghem och ' .an. »

Hälso- och sjukvård.

Allmänt näringsväsen.

Vattenvnsen. Skogsbruk. Bergum-uk.

Utredning *rörande skogsnäringens ekonomiska läge med förslag till åtgärder för höjande av näringens hhrkrsft. _8. Skogsbrukets transporlirngor: Vägar och järnvägar. [4]

Industri.

Utredning rörande den tekniskt-vetenskapliga forsknin- gens ordnande. 4. Förslag till åtgärder för textilforsknin- gens ordnande. [11]

Handel och sjöfart.

Kommunikationsvilsen.

Betänkande med författnings- och organisationsförsiag för genomförande av ett förstatligande av den allmänna väghållningen på. landet m. m. [1]

Bank-, kredit- och penningväsen.

Försäkringsväsen. ”Kyrkoväsen. Undervisningsväsen. Andlig odling i övrigt.

1940 års skolutrednings betänkanden och utredningar. Bi- laga 1. Hygieniska förutsättningar för skolarbetet. [7]

Försvar-svärm.

Utrikes ärenden. Internationell rätt.

J '1