SOU 1943:23
Undersökning av taxeringsutfallet beträffande jordbruksfastighet å landsbygden vid 1938 års allmänna fastighetstaxering
N +” (;(
nå (— _ mm &( & IGT?»
National Library of Sweden
Denna bok digitaliserades på Kungl. biblioteket år 2012
BETRÄ/FFANDE JORDBRUKSFASTIGHET ” Å LANDSBYGDEN '
VID
1938. ÅRS ALLMÄNNA FASTIGHETSTAXERIN'G
STOCKHOLM 1943
__ Statens offentliga utredningar 1943
Kronologisk förteckning
1. Betänkande med författnings- och organisations- | 13. Besparingsberedningens slututlatande. Marcus. 158 förslag för genomförande av ett förstatligande av . s Fi.
I !
14. Betänkande angående åtgärder mot spekulation i vattenkraft. Norstedt. 79 s. Ju. 15. Utredning och förslag angående statsbidrag till so— cial hemhjäipsverksamhet. Beckman. 87 5. S. 16. Utredning rörande den tekniskt—vetenskapliga forskningens ordnande. 5. Förslag till åtgärder för järn- och metallforskningens ordnande. Hteggström. 79 s. H. 17. Tillströmningcn till de fria. fakulteterna och arbets- förhållandena närmast efter avlagd examen samt och järnvägar. Idun. 260 8. Jo. militärtjänstgöringens inverkan på. universitets- 5_ Utredning rörande polismäns anslutning till poli- : och högskolcungdomens studier och ekonomiska
tiska. ytterlighetsriktningarm.m. Norstedt. 40 s. s. . förhällanden- Norstedt 145 8- b-
6. Utredning och förslag angående pappersformaten 18. Utredning och förslag angående planmässigt spa- lnom statsförvaltningen. Beckman. 116 s. ll. ? rande för familjebildning och statens besättnings-
7. 19-10 års skolutrednings betänkanden och utred— l lan. Beckman. 68 s. S.
ningar. Bilaga 1' Hygieniska förutsattningar för i 19. 1940 års skolutrednings betänkanden och utred- sko arbetet. AV U' Hjarne. Idun. 66 S' l'" ! ningar. Bilaga 2. Den psykologiska forskningens den allmänna väghållningen på. landet 111. m. Beck— man. 321 5. K.
2. Flyttningsersättningssakknnniga. Betänkande med förslag till författningar angående ersättning för flyttningskostnad. Marcus. 156 5. F].
3. 1941 års familjebeskattningssakkunniga. Betän- kande med förslag till ändrade grunder för familie- beskattningen. Marcus. 170 s. Fi.
4. Utredning rörande skogsnäringens ekonomiska läge med förslag till åtgärder för höjande av näringens bärkraft. 3. Skogsbrukets transportfrågor: Vägar
8. låteånklllillde alnlgaende levnadskostnadsindex. Nor- nuvarande ståndpunkt i fråga om den psykiska s e . s. .. - ,, (,
9. Utredning och förslag angående statsbidrag _till dag- gåvgckåingen hos barn Den ungdom m. m" Idun. hem OCh lekskolor m. m. Beckman. 99 ..5- 5' 20. Betänkande med förslag angående omorganisation 10. 1940 års civxla. byggmdsutrednmw- Betankande 1- av rättsmedicinalväsendet i riket. Beckman. 182 5. Förslag till ändringar i Kungl. Maj:ts byggnads- » stadga samt till föreskrifter rörande planläggning och utförande av byggnad för vissa värdanstalter och folktandpolikliniker. Beckman. 80 s. K. 11. Utredning rörande den tekniskt-vetenskapliga forsk- ningens ordnande. 4. Förslag till åtgärder för textil-
21 Betänkande med förslag till reglering av det nii- litära arvodesväsendet. Beckman 165 s. Fi. 22. Utredning rörande den tekniskt-vetenskapliga forskningens ordnande. 6. Förslag till åtgärder för forskningens ordnande. Baggström. 82 s. ll. den geotekniska forskningens ordnande. ngg' 12. Betänkande med förslag till statliga atgärder rm- Stföm- 65 8- "- stödjande av den privata motorlösa flygningens 23. Undersökning av taxeringsutfallet beträffandejord- och modellflygningens utveckling. Beckman. 77 s. bruksfastighet & landsbygden vid 1938 års all- Fö. » männa fastighetstaxering. Norstedt. 170 s. Fi.
Anm. Om särskild tryckort ej angivas, är tryckorten Stockholm. Bokstäverna med fetstil utgöra begynnelse- bokstäverna till det departement, under vilket utredningen avgivits, t. ex. E. = ecklesiastikdopartementet, Jo. = jordbruksdepartementet. Enligt kungörelsen den 3 febr. 1922 ang. statens offentliga utredningars yttre anordning (nr 98) utgivas utredningarna i omslag med enhetlig färg för varje departement.
STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR 1943: 23 FINANSDEPARTEMENTET
UNDERSÖKNING
AV
TAXERINGSUTFALLET
BETRÄFFANDE JORDBRUKSFASTIGHET Å LANDSBYGDEN
VID
1938 ÅRS ALLMÄNNA FASTIGHETSTAXERING
STOCKHOLM 1943 KUNGL. nox'rnrcxnnnrr. ?. A. som & söm 413594
Till KONUNGEN.
Genom beslut den 14 januari 1938 uppdrog Eders Kungl. Maj:t åt under- tecknade att i egenskap av sakkunniga inom finansdepartementet verkställa undersökning i enlighet med 71 & taxeringsförordningen för utrönande, hu-
ruvida vid taxeringen av jordbruksfastigheter a landsbygden jämnhet och likformighet de olika länen emellan blivit uppnådd. Med skrivelse den 20 maj 1938 avlämnade de sakkunniga redogörelse för omförmälda undersök- ning (statens off. utr. 1938: 12).
Genom beslut den 28 oktober 1938 har Eders Kungl. Maj:t därefter upp— dragit åt samma sakkunniga att, i huvudsaklig överensstämmelse med de grunder, som framlagts av de sakkunniga i en den 25 september 1938 dag- tecknad promemoria, med ledning av fastighetstaxeringsnämndernas och fastighetsprövningsnämndernas protokoll och övriga tillgängliga handlingar fortsätta och avsluta den undersökning. varom föranstaltats genom ovan- nämnda beslut den 14 januari 1938.
De sakkunnigas arbete var i huvudsak slutfört under år 1941, men i av- vaktan på vissa resultat från riksskogstaxeringen har framläggandet av den slutliga redogörelsen, efter samråd med finansdepartementet, uppskjutits. Under arbetets gång ha emellertid efter härom lämnade medgivanden utred- ningsmaterial och preliminära resultat tillhandahållits bland andra kam- marrätten och riksskogstaxeringsnämnden.
I undersökningen har i större utsträckning än tidigare jämförelser gjorts med resultaten för särskilt 1928 och 1933 års taxeringar, detta för att ge möj- lighet till bedömande i vad mån resultatet förbättrats av de tre senaste taxe- ringarna. Stockholm den 23 februari 1943.
Underdånigst
ERNST HÖIJER. ERIK LINDEBERG.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING.
Skrivelse till Konungen ................................................
I.
HI IV.
V.
Tab.
Tab.
Tab.
Tab.
Tab.
Tab.
Tab.
Taxeringsutfallet beträffande jordbruksfastighet på landsbygden ........ Allmän översikt av de vid taxeringen fastställda värdena .............. Jämförelse mellan jordbruksfastigheternas taxeringsvärden och saluvärden Jämförelse för de olika länen i avseende på taxeringsutfallets jämnhet och
likformighet beträffande åkerns värde .............................. Arealredovisningen beträffande inägojorden ..........................
Särskild undersökning av taxeringsutfallet för skogsmark och växande skog I kommunalskattelagen och skogsvärderingsinstruktionen angivna grunder
för värdering av skogsmark och växande skog ...................... Vissa förberedande åtgärder för den skogliga taxeringen ................ Undersökningsmaterialet .......................................... Uppgifter och jämförelser angående den skogliga taxeringens huvudsakliga
resultat ........................................................ Redogörelse länsvis för det skogliga taxeringsresultatet ................
. Taxeringsutfallet beträffande övrig mark och skogsbete ................
Utvecklingen av taxeringsvärdet å jordbruksfastigheter på landsbygden åren 1922—1938 ..............................................
Sammanfattning av de sakkunnigas undersökning ....................
1. Taxeringsvärdet å jordbruksfastighet å landsbygden år 1938 enligt beredningsnämndernas förslag och efter prövningsnämndemas beslut.. 2. De egentliga landskommunerna, fördelade efter medelvärdet per hektar åker enligt 1938 års allmänna fastighetstaxering .................. 3.. Uppgifter för varje landskommun enligt 1938 års allmänna fastighets- taxering .................................................... 4. Skogsmarksvärde, skogsvärde och summa taxeringsvärde samt dessa värdens relativa förekomst inom olika skogsägargrupper på lands- bygden enligt 1938 års allmänna fastighetstaxering ................ 5. Areal skogsmark, övrig mark och summa utmark; skogsmarkens, övriga markens och utmarkens relativa fördelning samt övriga markens relativa förekomst inom olika skogsägargrupper på landsbygden enligt 1938 års allmänna fastighetstaxering ............................ 6. Jämförelse mellan arealuppgifter enligt 1938 års allmänna fastighets- taxering och motsvarande uppgifter enligt 1928 och 1933 års allmänna fastighetstaxeringar, riksskogstaxeringen samt övrig officiell statistik 7. Medelbonitet inom olika skogsägargrupper på landsbygden enligt 1938 års allmänna fastighetstaxering ................................
Sid-. III
UIHH
19 21 21 22 24
31 44 76
79 84
89
90
92
146
154
162
Tab. 8.
Tab. 9.
Tab. 10.
Tab. 11.
Tab. 12.
Tab. 13.
i . Medelrotvärde inom olika skogsägargrupper på landsbygden enligt Sd 1938 års allmänna fastighetstaxering .......................... 165 Relativ skogstillgång inom olika skogsägargrupper på landsbygden enligt 1938 års allmänna fastighetstaxering ...................... 166 Värde per hektar av skogsmark inom olika skogsägargrupper på lands— bygden enligt 1938 års allmänna fastighetstaxering .............. 167 Värde per hektar av växande skog inom olika skogsägargrupper på landsbygden enligt 1938 års allmänna fastighetstaxering .......... 168
Taxeringsvärdet å jordbruksfastighet på landsbygden år 1938 enligt prövningsnämndernas beslut, fördelat i procent på däri ingående delvärden .................................................. 169 Areal och medelvärde per hektar för olika ägoslag av inägojorden på landsbygden, länsvis, enligt 1938 års allmänna fastighetstaxering. . . . 170
I. Taxeringsutfallet beträffande jordbruksfastighet på landsbygden.
Allmän översikt av de vid taxeringen fastställda värdena.
I sin första undersökning av taxeringsutfallet vid 1938 års allmänna fastig- hetstaxering meddelade de sakkunniga uppgift för varje läns landsbygd å det av beredningsnämnderna föreslagna taxeringsvärdet å jordbruksfastighet, med fördelning å jordbruksvärde, Skogsvårde samt tomt- och industrivärde och med särskilt angivande av huru mycket av jordbruksvärdet som belöpte på värdet av de olika ägoslagen, av bete och av särskilda förmåner.
Till fullföljande av sitt uppdrag ha de sakkunniga vid den fortsatta utred- ningen på grundval av de i fastighetstaxeringslängderna och prövningsnämn- dernas ändringslängder därom meddelade uppgifterna gjort en sammanställ— ning av motsvarande värden enligt taxeringsnämndernas beslut med de änd- ringar, som däri vidtagits av prövningsnämndema. Som resultat av nu nämn- da sammanställningar meddelas i tab. 1, sid. 89, för varje läns landsbygd och i sammandrag för hela riket uppgift om jordbruksfastigheternas taxerings- värden dels sådana de föreslagits av beredningsnämnderna, dels sådana de fastställts av prövningsnämnderna. De i nämnda tabell framlagda uppgifterna kunna emellertid icke göra anspråk på att vara fullt exakta, då det visat sig, att såväl de av beredningsnämndema upprättade sammandragen som även taxeringslängderna varit behäftade med vissa felaktigheter. Härtill kom— mer, att hänsyn icke kunnat tagas till ändringar, som i högre instans vidtagits i de åsatta värdena.
Genom de i tab. 1 framlagda uppgifterna är det möjligt att följa de föränd- ringar, som de av beredningsnämndema föreslagna taxeringsvärdena under- gått genom taxerings- och prövningsnämndemas beslut under det fortsatta taxeringsarbetet. De därvid framträdande förändringarna bero till övervä- gande del på av taxeringsmyndigheterna beslutade höjningar eller sänkningar i de föreslagna värdena, men kunna i vissa fall även innebära endast en över- flyttning av en fastighet eller del av en sådan från jordbruksfastighet till an- nan fastighet eller omvänt.
] sammandrag för hela rikets landsbygd uppgick taxeringsvärdet å all jord- bruksfastighet till följande belopp, varmed jämförts motsvarande värde en— ligt 1933 års allmänna fastighetstaxering:
År 1938 År 1933 Berednings- Prövnings- Prövnings— nämndernas nämndernas nämndernas förslag, kr. beslut, kr. beslut, kr.
Jordbruksvärde .............................. 4 789 801 400 4 821 507 700 4 467 389 500 därav skogsmarkens värde ................. 480 267 600 479 623 400 412 334 800 övrigt jordbruksvärde ................ 4 309 533 800 4 341 884 300 4 055 054 700 Skogsvärde .................................. 1 580 477 600 1 584 351 800 1 353 368 300 Tomt- och indnshivärde .................... 49 151 000 51 096 200 46 856 100 Summa taxeringsvärde 6 419 430 000 6 456 955 700 5 867 613 900
Som av ovanstående framgår och som närmare påvisades i de sakkunnigas första redogörelse, undergingo jordbruksfastigheternas taxeringsvärde vid 1938 års allmänna fastighetstaxering en betydlig ökning, som i genomsnitt belöpte sig till drygt 9 %. För skogsmark och växande skog uppgick ök— ningen till drygt 16 %, medan den för det egentliga jordbruksvärdet stannade vid 7 %.
Vid 1938 års fastighetstaxering ha taxerings- och prövningsnämndernas be- slut medfört en höjning i de av beredningsnämnderna föreslagna taxerings- värdena med i runt tal 37'5 milj. kronor. Höjningen kommer till allra största delen på det egentliga jordbruksvärdet och därjämte i någon mån på tomt— och industrivärdet, medan skogsmarkens och den växande skogens värde undergått endast obetydliga förändringar. Vid 1933 års allmänna fastighets- taxering medförde taxerings- och prövningsnämndernas arbete en höjning med 10 milj. kronor, medan samma instanser vid 1928 års fastighetstaxering sänkte de av beredningsnämnderna föreslagna värdena med nära 60 milj. kronor.
Såsom av tab. 1 närmare framgår, har inom de särskilda länen vid 1938 års fastighetstaxering de senare taxeringsinstansernas beslut i allmänhet icke medfört några mera avsevärda förändringar i de av beredningsnämnderna föreslagna värdena. Det egentliga jordbruksvärdet (utom skogens värde) har undergått den största höjningen (med nära 8 milj. kronor) i Kalmar län, och därnäst i Skaraborgs, Hallands och Värmlands län med resp. 5, 3 och 3 milj. kronor, varemot samma värde i Gävleborgs län sänkts med närmare 1 milj. kronor. I sistnämnda län har även skogsmarkens och skogens värde undergått en sänkning på tillsammans 4 milj. kronor. I övrigt ha förändring- arna i skogsmarkens och skogens värde gått i såväl höjande som sänkande riktning utan att dock i något län nå någon större omfattning. Tomt- och industrivärdet har i Stockholms och Göteborgs och Bohus län höjts med resp. 115 och 1 milj. kronor men har i övrigt undergått endast obetydliga föränd- ringar.
I sin första redogörelse framlade de sakkunniga för varje läns landsbygd specificerade uppgifter å de i jordbruksvärdet ingående delvärdena å varje särskilt ägoslag samt å bete och särskilda förmåner. Uppgifterna voro häm-
tade från de av beredningsnämndernas ordförande upprättade sammandra- gen av sagda nämnders beslut. Det skulle otvivelaktigt ha varit av intresse att erhålla definitiva uppgifter å nämnda delvärden, sådana de fastställts ge- nom taxerings- och prövningsnämndernas beslut. En fullständig översikt här- av har det dock icke varit möjligt att framlägga i avsaknad av tillräckligt de- taljerade upplysningar. Fastighetstaxeringslängderna och prövningsnämnder- nas ändringslängder innehålla beträffande taxerings- och prövningsnämnder- nas ändringslängder, med undantag för skogsmarken, ingen specifikation av de i jordbruksvärdet ingående delvärdena, och i de båda nämndernas proto- koll äro i många fall upplysningarna mycket knapphändiga beträffande den närmare innebörden av de i jordbruksvärdet vidtagna förändringarna. För er- hållande av de i tab. 3 framlagda uppgifterna för varje kommun angående värdet per hektar åker samt det totala värdet av övrig mark och särskilda förmåner ha de sakkunniga emellertid i så stor utsträckning som möjligt sökt taga hänsyn till de av taxerings— och prövningsnämnderna beslutade ändringarna i beredningsnämndernas förslag. Härvid ha för ändamålet taxe- rings- och prövningsnämndernas protokoll i detalj genomgåtts. I de ganska ofta förekommande fall, då i sagda protokoll icke tydligt angivits, vilket del- värde som berörts av en beslutad ändring i jordbruksvärdet, har ändringen hänförts till åkems värde, som i de allra flesta fall utgör den helt övervägande delen av det egentliga jordbruksvärdet. Härigenom har det icke kunnat und- vikas, att en viss osäkerhet vidlåder de i tab. 3 framlagda uppgifterna, men i regel torde de eventuella avvikelserna hålla sig inom ganska snäva gränser och sakna praktisk betydelse för bedömande av taxeringsvärdets höjd. För framhävande av att uppgifterna icke äro fullt exakta, har i tab. 3 värdet per hektar åker angivits i jämna tiotal kronor.
De efter iakttagande av taxerings- och prövningsnämndernas ändringar er- hållna delvärdena för äker, övrig mark och särskilda förmåner uppgå i jäm- förelse med beredningsnämndernas förslag till följande belopp:
Åker, »Övrig mark», Särskilda kr. kr. förmåner, kr. Enligt beredningsnämndernas förslag .......... 3 884 179 900 26 327 800 85 391 300 Efter prövningsnämndernas beslut ............ 3 917 232 200 25 973 500 85 074 500
Åkerns totalvärde har alltså under taxeringsarbetets gång undergått en höj- ning med 33 milj. kronor, medan förändringarna ifråga om >övrig mark» och särskilda förmåner stanna vid relativt små belopp. Värdet per hektar åker har höjts från 1 067 till 1 080 kronor.
För åkern framgå de av taxerings- och prövningsnämnderna för varje läns landsbygd vidtagna ändringarna i totalvärde och värde per hektar av föl- jande tablå, där de med a betecknade kolumnerna angivna beredningsnämn- dernas förslag och b de av prövningsnämnderna fastställda värdena:
Totalvärde, 1 000 kr. Värde per hektar, kr; a b a b Stockholms län .................... 135 2520 135 883'4 890 890 Uppsala .................... 114 8340 115 2878 754 760 Södermanlands .................... 147 25115 147 2761 859 860 Östergötlands .................... 259 0013 260 4727 1 097 1 100 Jönköpings .................... 139 8933 140 397-2 1 062 1 070 Kronobergs .................... 90 396'7 91 8257 927 940 Kalmar .................... 164 3145 171 8752 885 930 Gotlands .................... 49 631'8 51 071-13 608 630 Blekinge .................... 69 9042 70 05513 1 147 1 150 Kristianstads .................... 294 4372 295 3553 1 261 1 260 Malmöhus .................... 579 6161 581 5023 1 779 1 780 Hallands .................... 174 49515 177 9426 1 232 1 260 Göteborgs o. Bohus .................... 119 680'4 119 7826 1 352 1 350 Älvsborgs .................... 209 3638 209 6951 1 016 1 020 Skaraborgs .................... 271 2409 276 21815 859 870 Värmlands .................... 159 3380 162 166'5 861 880 Örebro .................... 147 9166 148 9804 968 970 Västmanlands .................... 122 4582 123 821'5 795 800 Kopparbergs .................... 132 8267 133 1565 1 240 1 240 Gävleborgs .................... 120 5422 120 6742 1 085 1 090 Västernorrlands .................... 114 4748 115 4574 1 154 1 150 Jämtlands .................... 72 6156 72 8357 1 095 1 100 Västerbottens .................... 115 071'4 115 151'3 1 009 1 010 Norrbottens .................... 79 6237 80 3473 1 154 1 160
I allmänhet äro, såsom av ovanstående framgår, de förändringar åkerns värde undergått under taxeringsarbetet i de båda högre taxeringsinstansema jämförelsevis små. Relativt sett äro dock de höjningar, som vidtagits i Kal- mar, Gotlands och Hallands län ganska betydande. I Kalmar län, där ök- ningen är störst, har värdet per hektar åker höjts från 885 till 930 kronor per hektar. Länens inbördes ställning i avseende på det genomsnittliga vår— det per hektar åker har icke undergått några nämnvärda förändringar. Fort- farande äro åkervärdena högst inom Malmöhus och Göteborgs och Bohus län (med resp. 1 780 och 1 350 kronor) och lägst inom Gotlands, Uppsala och Västmanlands län (med 630, 760 och 800 kronor).
Till belysning av de mellan kommunerna inom varje län förekommande växlingama i åkerns värde per hektar ha i tab. 2 landskommunerna läns- vis fördelats på ett antal grupper efter nämnda värdes storlek. Länen ha dir- vid uppdelats på de 5. k. naturliga områden, vari flertalet län med hänsyn till de olikartade naturförhållandena plägar indelas i den officiella jord- bruksstatistiken.
Jämförelse mellan jordbruksfastigheternas taxeringsvärden och saluvärden.
I sin första undersökning rörande taxeringsutfallet vid 1938 års allmänna fastighetstaxering lämnade de sakkunniga en redogörelse för förändringar- na i jordbruksfastigheternas saluvärde efter år 1933 enligt en som förbe- redelse till nämnda fastighetstaxering företagen utredning angående lagfar- na fastigheters salu- och taxeringsvärden. Utredningen visade, att den steg- ring på 94 0/o i jordbruksfastigheternas taxeringsvärden, som ägt rum mel- lan 1933 och 1938 års allmänna fastighetstaxeringar, svarade mot en ännu starkare stegring i jordbruksfastigheternas saluvärden. Den mellan år 1934 och första halvåret 1937 inträffade stegringen i saluvärdena beräknades uppgå till omkring 16 0/o. Härigenom kom det sammanlagda saluvärdet å de under första halvåret 1937 försålda fastigheterna att ligga icke mindre än 266 % över deras år 1933 åsatta taxeringsvärden. Det erlagda överpriset var relativt störst vid de små fastigheterna och vid fastigheter med stort skogs- innehav.
En liknande undersökning rörande förhållandet mellan jordbruksfastig- heternas salu- och taxeringsvärden har av statistiska centralbyrån seder— mera utförts på grundval av lagfartsansökningar, som ingivits under tiden 1 juli 1939—30 juni 1941. Härifrån kunna vissa uppgifter hämtas till belysning av frågan, i vilket förhållande de vid 1938 års allmänna fastighetstaxering åsatta taxeringsvärdena stå till de vid tiden närmast efter sagda taxering rådande saluvärdena. Några huvudresultat från nämnda undersökning skola därför här återgivas, varvid hänsyn tages till köp, som avslutats under åren 1938 och 1939; ifråga om senare avslutade köp har den inträffade stegring- en i fastighetspriserna gjort materialet mindre användbart för den här ifrågavarande jämförelsen.
Antalet köp, avslutade åren 1938 och 1939 samt köpeskillingar och taxe- ringsvärden vid de därav berörda jordbruksfastigheterna framgå av följan- de sammanställning:
År 1938 År 1939 Antal köp .................................. 624 3781 Köpeskillingar, kr ........................... 9 335 800 63 050 900 Taxeringsvärden, kr ......................... 8 159 900 51 745 700 Överpris i % av taxeringsvärdet ............. 14'4 21'8
I fråga om de fastigheter, som gingo i köp år 1938, erlades, såsom härav framgår, i köpeskilling ett belopp, som med 14'4 0/o översteg det samma år åsatta taxeringsvärdet, och ifråga om 1939 års köp var motsvarande över- pris 218 0/0. För båda åren överstiga sålunda de erlagda köpeskillingarna icke obetydligt de gällande taxeringsvärdena. I viss mån torde en dylik jäm— förelse mellan taxeringsvärden och köpeskillingar förryckas därav, att i
de senare stundom ingår värdet av vissa nyttigheter, såsom utsådd sädi, på egendomen befintliga fasta maskiner o. dyl. samt inneliggande förråcd av foder och gö'dsel, som icke inräknats i taxeringsvärdet, vartill kommer, attt det värde, som efter fastställda grunder åsättes skogsmark och växande sskog, ofta torde ligga under det faktiska saluvärdet. Även med hänsyn tagem till dessa omständigheter torde ovanstående jämförelse få anses utvisa, attt de vid 1938 års allmänna fastighetstaxering åsatta taxeringsvärdena i gemom- snitt för hela riket äro försiktigt beräknade och ligga något under de fak- tiska saluvärdena. Den i samma tablå framträdande stegringen i överrpri- set från 14'4 till 218 0/0 torde bero på den fortgående stegringen i fastigthets- värdena.
I efterföljande tabell meddelas för varje läns landsbygd uppgift å förfhål— landet mellan taxeringsvärden och köpeskillingar för de under åren 11938 och 1939 försålda jordbruksfastigheterna, varvid i procent angives, lnuru
Jämförelse mellan köpeskillingar och taxeringsvärden för jordbruksfastigheter- som försålts åren 1938 och 1939.
Köp år 1938 Köp år 1939
Öveir eller Över eller
L ä n un er ris unde ris
taxermgs- taxerings- värdet värdet Stockholms ...................... 7 + 14'7 125 + 147 Uppsala ........................ 9 + 17'7 73 + 107 Södermanlands .................. 6 + 92 107 + 191 Östergötlands .................... 25 + 236 188 + 309 Jönköpings ...................... 67 + 17'7 187 + 331 Kronobergs ...................... 28 + 352 172 + 453 Kalmar ......................... 2 + 8'7 124 + 196 Gotlands ........................ 12 + 290 65 + 286 Blekinge ........................ 18 + 165 93 + 229 Kristianstads .................... 34 + 14'6 260 + 31'7 Malmöhus ...................... 40 + 236 280 + 25'2 Hallands ....................... 11 + 302 133 + 5834 Göteborgs och Bohus ............ 20 + 36 65 + 161 Älvsborgs ....................... 32 + 83 260 + 229 Skaraborgs ...................... 70 + 123 204 + 203 Värmlands ...................... 55 + 71 292 + 180 Örebro .......................... 16 + 165 198 + 21'8 Västmanlands ................... 11 + 66 90 + 7'2 Kopparbergs .................... 17 + 95 116 + 52 Gävleborgs ...................... 27 — 1'0 151 + 53 Västernorrlands ................. 38 + 66 192 + 20"! Jämtlands ...................... 15 + 09 146 + 17'6 Västerbottens .................... 25 + 100 173 + 72 Norrbottens ..................... 12 + 1'0 87 + 195 Hela rikets landsbygd 624 + 14'4 3 781 + 21'8
mycket de för fastigheterna erlagda köpeskillingarna över- eller understiga samma fastigheters taxeringsvärden. Uppgifterna för år 1938 grunda sig, som av tabellen framgår, i vissa lån på ett begränsat antal köp, varför upp- gifter meddelats även för år 1939, vilka i sin tur i viss mån påverkats av den efter 1938 fortgående stegringen i fastighetsvärdena.
I den åberopade tabellen framträda onekligen för vissa län betydande av- vikelser mellan taxeringsvärden och köpeskillingar, vilka avvikelser dock i betraktande av materialets begränsade omfattning i vissa fall kunna bero på tillfälliga omständigheter. Vid en liknande undersökning, som av statistiska centralbyrån utfördes år 1937 med utgångspunkt från 1933 års taxerings- värden, voro emellertid växlingarna länen emellan i detta avseende betydligt större. Den större jämnhet, som alltså framträder vid den senaste under- sökningen, torde kunna betraktas som ett uttryck för att vid 1938 års all- männa fastighetstaxering i stort sett större jämnhet och likformighet länen emellan vunnits än vid närmast föregående taxering.
I fråga om vissa län äro dock de i tabellen framträdande avvikelserna mel- lan taxeringsvärden och köpeskillingar anmärkningsvärt stora. Främst gäl- ler detta Kronobergs län, där köpeskillingarna för de under åren 1938 och 1939 försålda fastigheterna ligga icke mindre än 352 resp. 453 0/0 över taxe- ringsvärdet. Höga överpris förekomma även för Gotlands och Hallands län. Å andra sidan ligga ifråga om köpen år 1938 i Gävleborgs län köpeskilling— arna något under taxeringsvärdet.
Vid statistiska centralbyråns här åberopade jämförelse mellan de lag- farna jordbruksfastigheternas taxerings- och saluvärden verkställdes även en undersökning, huruvida förhållandena i detta avseende ställde sig olika i fråga om fastigheter av olika storlek. För detta ändamål uppdelades mate- rialet på fyra storleksgrupper, allteftersom fastigheternas taxeringsvärden uppgingo till respektive högst 10000, 10 100—50 000, 50 100—100000 och över 100 000 kronor. I efterföljande tablå återgivas ifrågavarande uppgifter för de fastigheter, som försålts åren 1938 och 1939.
Antal Köpeskil— Taxerings- Överpris Taxeringsvärden kö lingar, värden, i % av p 1 000 kr. 1 000 kr. tax-värdet
Köp år 1938. Högst 10 000 kr. ......... 376 2 5177 2 0047 256 10 100— 50 000 » ......... 231 5 2132 4 681'1 11'4 50 100—100 000 » ......... 13 9639 8953 77 Över 100 000 » ......... 4 641'0 5788 10"; Samtliga 624 9 3358 8 1599 144
Köp år 1939. Högst 10 000 kr .......... 2 347 16 1942 12 4290 303 10 100— 50 000 » ......... 1 284 30 421'0 25 5691 190 50 100—100 000 » ......... 109 8 6843 7 401'6 173 Över 100 000 > ......... 41 7 751'4 6 3460 221 Samtliga 3 781 63 0509 51 7457 21'8
Det framgår otvetydigt av ovanstående sammanställning, att i genomsnitt för hela riket vid fastigheter inom den lägsta storleksgruppen, med lhögst , 10000 kronors taxeringsvärde, köpeskillingarna legat mera över taxerings- värdena än vid medelstora och större fastigheter. Detta tyder på att ännu vid 1938 års allmänna fastighetstaxering en viss undervärdering ägt rum be- träffande de mindre jordbruksfastigheterna.
En annan faktor, som påverkar fastigheternas värde, är omfattniingen av deras skogsinnehav, och till belysning härav ha i statistiska centrialby- råns undersökning de försålda fastigheterna fördelats i grupper efter slkogs— markens och den växande skogens sammanlagda värde i förhållande till fastigheternas hela taxeringsvärde. Resultatet av jämförelsen ifråga om de under åren 1938 och 1939 försålda fastigheterna framgår av följiande tablå:
.. . Köpeskil- Taxerings- Över ris Varde av; skogsmdafk 1 % av Alatal lingar, vär den, i % läv ”' i" ** P 1000 kr. 1000 kr. _ tax-värdet Köp år 1938. Högst 25 % ................ 388 5 520"? 4 8802 131 25—50 : ................ 177 3 0151 2 5468 184 50—75 » ................ 45 626"? 5692 101 75—90 » ................ 11 1263 1300 — 2'8 Över 90 > ................ 3 47'5 337 409 Samtliga 624 9 3358 S 1599 144 Köp år 1939. Högst 25 % ................ 2 564 42 4085 35 0685 209 25—50 » ................ 856 13 7536 11 5243 193 50—75 » ................ 257 4 6628 3 6255 286 75—90 » ................ 59 1 3495 9778 380 Över 90 » ................ 45 8765 5496 595 Samtliga 3 781 63 0509 51 7457 21'8
Ehuru, såsom av den föregående sammanfattningen av resultaten från 1938 års fastighetstaxering framgått, de åsatta värdena å skogsmark och växande skog undergått en betydligt starkare förhöjning än värdet å inägo- jorden, äro de erlagda överprisen störst vid de mest utpräglade skogsfastig— heterna.
Jämförelse för de olika länen i avseende på taxeringsutfallets jämnhet och likformighet beträffande åker-ns värde.
För utrönande av i vilken mån vid 1938 års allmänna fastighetstaxering jämnhet och likformighet de olika länen emellan blivit nådd vid taxeringen av jordbruksfastigheter på landsbygden, verkställde de sakkunnigaisin första redogörelse en jämförelse i avseende på de av beredningsnämnderna före— slagna värdena per hektar av olika ägoslag av inägojorden och därvid i
i
främsta rummet av åker mellan till varandra gränsande kommuner av sam- ma län. Det framgick av den verkställda undersökningen, att i stort sett vid senaste allmänna fastighetstaxering avsevärt större jämnhet och likformig- het åstadkommits de olika länen emellan än vid föregående fastighetstaxe- ringar och att de betydande växlingar i de åsatta värdena per hektar åker, som framträda mellan vissa län, till största delen torde ha sin motsvarighet i rådande olikheter i saluvärdena och endast till en mindre del i ojämn vär- desättning vid fastighetstaxeringen.
De sakkunnigas preliminära undersökning har sedermera fullföljts på grundval av de genom taxerings- och prövningsnämndernas beslut fastställ- da taxeringsvärdena. Innan resultaten av den verkställda detaljgranskningen framläggas, torde den reservationen böra förutskickas, att det i många fall kan vara förenat med betydande svårigheter att utan närmare undersök- ning bedöma, huruvida de ojämnheter i de åsatta värdena, som framträda vid en siffermässig jämförelse, icke möjligen kunna ha sin förklaring i de rådande lokala förhållandena och därför vara sakligt motiverade. Dylika svårigheter framträda icke endast vid jämförelse mellan medelvärdet per hektar åker för olika kommuner inom samma eller skilda län utan även vid bedömande av den skäliga differentieringen i åkerns värde vid större och mindre jordbruksfastigheter. På grund av byggnadernas större värde i för- hållande till jordvärdet vid de senare och den i allmänhet större efterfrågan på dylika fastigheter är under eljest lika förhållanden värdet per hektar åker större vid små än vid stora fastigheter. Denna tendens motverkas dock i Vissa fall därav, att de små fastigheterna kunna vara sämre lottade i av- seende på jordens och byggnadernas beskaffenhet samt avsättningsförhål- landena.
Stockholms län. Det högre medelvärde per hektar åker, som vid 1938 års allmänna fastighetstaxering åsatts åkerjorden i Stockholms län i jämförelse med grannlänen, motsvaras, såsom de sakkunniga i sin första redogörelse framhållit, av en liknande skillnad i fråga om åkerjordens saluvärde och torde till stor del ha sin förklaring av närheten till huvudstaden för en del av länets kommuner. Redan vid granskningen av beredningsnämndernas förslag kunde de sakkunniga konstatera, att i allmänhet någon större ojämn- het i värdet per hektar åker icke råder mellan grannkommunerna i Stock- holms och angränsande län. Såsom mera framträdande undantag härifrån framhöllos Adelsö och Turinge i Stockholms län, där åkerjordens medelvär- de väsentligt översteg de angränsande kommunerna Överenhörna och Ytter- enhörna i Södermanlands län. Den anmärkta ojämnheten har ytterligare nå- got skärpts därigenom, att på grund av taxeringsnämndens beslut åkervärdet i Adelsö höjts från 1 270 till 1 410 kronor per hektar. Å andra sidan har genom en betydlig höjning av åkervärdet i Lovö den anmärkta ojämnheten gent emot de angränsande kommunerna Skå och Ekerö utjämnats. I övrigt vidtogos av taxeringsnämnderna och länets prövningsnämnd inga större förändringar i de av beredningsnämndema föreslagna taxeringsvärdena. En av vederbörande taxeringsnämnd beslutad, betydande höjning av jordbruks-
fastigheternas taxeringsvärde i Solna upphävdes genom en av prövnings- nämnden företagen sänkning av samma värde. Den tydliga differentiering i åkervärdet för små och stora fastigheter, som framträdde redan i berednings- nämndernas förslag, har blivit bestående även efter de följande taxerings— instansernas arbete.
Uppsala län. Åkerjordens taxeringsvärde har genom taxeringsnämnder- nas och prövningsnämndens beslut undergått en mindre höjning. Det där- efter erhållna medelvärdet per hektar, som utgör 760 kronor, är, med undan- tag för Gotlands län, det lägsta länsmedeltalet i hela landet. Verkställda un- dersökningar visa emellertid, att även åkerjordens saluvärde i Uppsala län ligger anmärkningsvärt lågt.
Genom beslut av länets prövningsnämnd har åkervärdet för samtliga jordbruks—fastigheter i Breds och Skogs-Tibble kommuner undergått en ge- nerell höjning med 30 kronor per hektar och jordbruksfastigheterna i Ba- lingsta en liknande höjning med 25 kronor. Genom dessa och vissa andra jämkningar i de av beredningsnämnderna föreslagna värdena har beträf- fande åtskilliga kommuner bättre överensstämmelse ernåtts med åkervär- dena för angränsande kommuner i det egna länet och i Västmanlands län. Utefter gränsen mellan Uppsala och Gävleborgs län består däremot alltjämt en viss ojämnhet i detta avseende, som därtill ytterligare skärpts genom en höjning av åkerns medelvärde i Valbo kommun i Gävleborgs län från 1 179 till 1 280 'kronor. Häremot svarar ett medelvärde för grannkommunen Älv- karleby i Uppsala lån på 880 kronor.
Vid sin granskning av beredningsnämndernas förslag framhöllo de sak- kunniga, att skillnaden mellan åkerjordens medelvärden för medelstora och större fastigheter vore anmärkningsvärt liten. Någon närmare undersökning, huruvida häruti någon ändring vidtagits i de följande taxeringsinstanserna, ha de sakkunniga icke varit i tillfälle att utföra.
Södermanlands län. Vid den föregående behandlingen av Stockholms län har redan påpekats den ojämnhet, som alltjämt består i avseende på det fastställda åkervärdet mellan å ena sidan Överenhörna och Ytterenhörna kommuner i Södermanlands län och de angränsande kommunerna i Stock- holms län. Även inom flertalet övriga kommuner i Selebo härad i förstnämn- da län hade beredningsnämnderna åsatt åkerjorden anmärkningsvärt låga värden. För en av dessa kommuner, Aspö, har emellertid genom taxerings- nämndens beslut medelvärdet per hektar åker höjts från 777 till 860 kronor. Den vid närmast föregående allmänna fastighetstaxeringen bestående ojämn— heten mellan de båda grannkommunerna Västra Vingåker i Södermanlands län och Lännäs i Örebro län har nu fullständigt utplånats genom en avse- värd höjning av åkervärdet inom den förra.
Den i de sakkunnigas första redogörelse påpekade, betydande skillnaden i åkerns medelvärde per hektar mellan de till varandra gränsande kommu— nerna norr och söder om Kolmården i Södermanlands och Östergötlands län, har i de följande taxeringsinstanserna icke undergått någon förändring. De
väsentligt högre värden, som åsatts kommunerna i Östergötlands län och som förekommit även vid föregående allmänna fastighetstaxeringar, torde ha sin förklaring i dessas gynnsammare läge och mera sönderstyckade jord.
Värdet å särskilda förmåner är i Södermanlands län jämförelsevis högt, beroende på att, såsom de sakkunniga i sin första redogörelse anmärkte, byggnadsbeståndets värde vid mindre jordbruksfastigheter i viss utsträck- ning synes ha upptagits såsom särskild förmån. Det av beredningsnämnder- na föreslagna värdet å särskilda förmåner, 58 milj. kronor, har i de föl- jande instanserna ytterligare höjts med omkring 150 000 kronor, men denna höjning står icke i samband med den nyss berörda uppskattningen av bygg- nadsvärdet utan beror huvudsakligen på av taxeringsnämnderna i ett flertal kommuner beslutade tillägg för värde å jakt och fiske, grustag och andra dylika förmåner.
Östergötlands län. Det råder i detta län en stor olikhet i naturförhållan- dena mellan den centrala slättbygden och skogsbygderna i länets norra och södra gränstrakter, varav även jordvärdet i hög grad påverkats. Den bördiga jordmånen och det intensivt hedrivna jordbruket på slättbygden ha medfört ett jämförelsevis högt prisläge för de där belägna jordbruksfastigheterna. Särskilt i den södra skogsbygden har den väsentligt kargare jordmånen med- fört ett lågt jordvärde, som icke motverkats av jordens starkare sönderstyck- ning på små brukningsdelar, vilken eljest brukar starkt påverka taxerings- värdena i höjande riktning. Differentieringen i taxeringsvärdena för små och stora fastigheter är nämligen där likasom i allmänhet på det sydsvenska hög- landet mycket obetydlig om ens någon, vilket förklarats vara motiverat där- av, att de mindre fastigheterna till övervägande del ligga långt från allmän väg, ha stenbunden och mager jord och bristfälliga byggnader. Skillnaden i medelvärdet per hektar åker för kommunerna på slättbygden och i den södra skogsbygden framträder tydligt i tab. 2. Inom sistnämnda område uppgår medelvärdet per hektar för åkerjorden icke för någon kommun till 1 200 kro- nor, medan på slättbygden för nära halva antalet kommuner samma medel- värde överstiger nämnda gräns. I samma tabell framträder även en tydlig skillnad mellan den södra skogsbygdens kommuner i Östergötlands län och kommunerna i Jönköpings län, vilka i allmänhet ligga på en högre nivå i fråga om åkerns värde. Denna skillnad framträder även vid en närmare jämförelse mellan de på vardera sidan av länsgränsen belägna kommunerna, varvid särskilt Blåvik, Malexander, Ulrika och Svinhult i Östergötlands län framträda med anmärkningsvärt låga medeltal.
Emot de sakkunnigas tidigare erinran, att åkerns medelvärde i Godegårds kommun vore anmärkningsvärt lågt jämfört med motsvarande värde i bl. a. Hammars kommun i Örebro län, har från taxeringsnämndens ordförande i Godegård anförts, att för Hammars del huvudparten av åkerjorden ävensom bebyggelsen motiverade betydligt högre värden än i Godegård.
Jönköpings län. Det har redan i det föregående framhållits, att i stort sett åkervärdet i Jönköpings län ligger på en högre nivå än i den angränsande 2—413594
södra skogsbygden i Östergötlands län. Detsamma gäller för de kommuner i 1 Jönköpings län, som ligga på gränsen till Kalmar län. Att de högre värdena , för Jönköpings län likväl icke bero därpå, att taxeringsvärdet för Jönköpings län skulle vara för högt upptaget, synes framgå av den i det föregående åbe- ropade jämförelsen mellan de lagfarna fastigheternas taxeringsvärden och saluvärden. Enligt denna ha för de fastigheter i Jönköpings län, som försålts under åren 1938 och 1939, de erlagda köpeskillingarna betydligt överstigit de år 1938 åsatta taxeringsvärdena för samma fastigheter (se tabellen, sid. 6).
De avvikelser i åkerjordens medelvärden, som framträda mellan de tal- rika, till varandra gränsande kommunerna i å ena sidan Jönköpings län och å andra sidan Kronobergs, Hallands, Älvsborgs och Skaraborgs län gå icke inågon bestämd riktning utan föranledas av att taxeringsvärdet för kom- munerna i Jönköpings län äro i vissa fall högre och i andra fall lägre än kommunerna på andra sidan gränsen. Avvikelserna synas i huvudsak vara betingade av olikheter i de lokala förhållandena.
Kronobergs län. I de sakkunnigas första redogörelse konstaterades, att jordbruksfastigheterna i Kronobergs län i beredningsnämndernas förslag till 1938 års allmänna fastighetstaxering fått sitt taxeringsvärde höjt med i ge- nomsnitt drygt 10 0/o sedan 1933. De följande taxeringsinstanserna ha verk— ställt ytterligare någon höjning av samma värde. Trots detta synes alltjämt jordbruksfastigheternas taxeringsvärde i nämnda län ligga åtskilligt under det gällande saluvärdet. Enligt den förut åberopade undersökningen (se sid. 6) överstego nämligen de erlagda köpeskillingarna för de under åren 1938 och 1939 försålda jordbruksfastigheterna de åsatta taxeringsvärdena med icke mindre än resp. 352 och 45'3 0/0. Köpeskillingarnas höjd i förhållande till taxeringsvärdet synes antyda, att jordbruksfastigheternas taxeringsvärde i Kronobergs län alltjämt ligger på en jämförelsevis låg nivå. Det förefaller sannolikt, att detta står i samband med den ringa differentieringen mellan små och stora fastigheter, varigenom man, såsom de sakkunniga i sin första redogörelse framhållit, för de minsta jordbruksfastigheterna kommer till ett totalt jordbruksvärde, som knappast torde motsvara det faktiska bostads- värdet.
Kalmar lån. Vid sin granskning av beredningsnämndernas värdesättning anmärkte de sakkunniga, att medelvärdena per hektar åker utefter gränsen till de kringliggande länen för de till Kalmar län hörande kommunerna före- tedde åtskilligt lägre värden än de närbelägna kommunerna på andra sidan länsgränsen, tydande på en viss ojämnhet i taxeringen mellan Kalmar län och dess grannlän. En av landskamreraren verkställd sammanställning av de inom olika storleksgrupper av fastigheter åsatta medelvärdena per hektar åker utvisade vidare för Öland knappast någon differentiering mellan små och stora fastigheter; även inom länets fastlandsde'l var skillnaden mellan små och stora fastigheter i allmänhet föga framträdande. Trots de mindre fastigheternas obestridliga underlägsenhet i fråga om jordmån, byggnader och läge funno sig de sakkunniga föranlåtna att göra det uttalandet, att en viss höjning av dessa fastigheters taxeringsvärde var motiverad.
Under det fortsatta taxeringsarbetet vidtogos av taxeringsnämnderna och prövningsnämnden i ett stort antal kommuner betydande förändringar i de föreslagna värdena, varvid man särskilt inriktade sig på en höjning av åker— jordens värde vid de mindre fastigheterna men i åtskilliga fall även genom- förde en allmän höjning för samtliga jordbruksfastigheter. Höjningarna åstadkommos därvid antingen genom ett bestämt procentuellt tillägg till det föreslagna värdet eller genom en höjning med ett visst belopp per hektar åker. Genom dessa åtgärder höjdes åkerns taxeringsvärde från 164'3 milj. kronor enligt beredningsnämndernas förslag till 1719 milj. kronor efter pröv- -ningsnämndens beslut, eller med icke mindre än 7'6 milj. kronor. De gene- rella höjningarna, som berörde en stor del av länets landskommuner, belöpte sig i 14 kommuner till över 100 kronor per hektar åker. De hade den största omfattningen dels på Öland, dels i Norra och Södra Möre härad, där för gränssocknarna bättre överensstämmelse nu vunnits med angränsande kom- muner i Kronobergs och Blekinge län. Även utefter gränsen mot Östergöt- lands och Jönköpings län ha värdena i någon mån utjämnats genom höjning för åtskilliga till Kalmar län hörande kommuner.
Gotlands län intager på grund av sitt avskilda läge en från fastlandet starkt avvikande ställning i avseende på jordprisema, vilket återspeglas däri, att icke endast taxeringsvärdet per hektar åker utan även åkerjordens saluvärde är lägre än i något annat län. Till de låga värdena bidrager även den dåliga beskaffenheten hos en del av länets åkerjord. Åkerns värde är allra lägst i vissa kommuner utefter kusterna, där jordens beskaffenhet är mycket dålig. Det är dels på norra kusten, där Halls, Fleringe och Hangvars kommuner ha så låga medelvärden som 320—400 kronor per hektar, dels på östra kus— ten, däri Norrlanda, Anga, Kräklingbo och Gammelgarn samma värde ligger vid 400—470 kronor, dels slutligen i de sydligaste kommunerna Sundre och Hamra med endast 410 och 450 kronor per hektar. De högsta värdena före- komma inom den bördigaste delen i öns mitt, såsom i Källunge, Roma, Björke och Follingbo, ehuru icke heller där åkerns medelvärde i någon kommun når upp till 900 kronor per hektar. Värdet per hektar åker utgör i medeltal för hela länet 630 kronor emot 760 kronor för Uppsala län, som i detta av- seende kommer närmast. Någon allmän förhöjning av de låga taxeringsvär- dena synes de sakkunniga dock icke påkallad.
Blekinge län. I de av beredningsnämnderna föreslagna taxeringsvärdena för länets jordbruksfastigheter ha taxeringsnämnderna och prövningsnämn- den vidtagit endast mindre ändringar. Tack vare den för vissa gränssocknar i Kalmar län verkställda höjningen av åkerjordens värde har den av de sak- kunniga i deras första redogörelse anmärkta ojämnheten mellan Blekinge och Kalmar län nu utjämnats. Däremot består alltjämt en viss ojämnhet mellan vissa till varandra gränsande kommuner i Blekinge och Kristianstads län, varvid det är kommunerna i det förra länet, som uppvisa de högre värdena. Mellan de till Blekinge län hörande kommunerna inbördes har vid den se- .naste fastighetstaxeringen en viss utjämning åstadkommits genom en bety-
dande höjning av åkerns värde inom några av de förut lägst uppskattade * skogskommunerna, främst Sillhövda och Eringsboda i Medelstads härad, 1 som fått medelvärdet per hektar åker höjt från 600 kronor till resp. 890 och 870 kronor.
Kristianstads län. I de sakkunnigas första redogörelse framhölls, att om- kring år 1938 jordbruksfastigheternas saluvärde låg icke obetydligt över 1933 års taxeringsnivå och att detta i synnerhet gällde de mindre jordbruken. En genomsnittlig höjning av taxeringsvärdena vore därför påkallad. En dylik höjning genomfördes även i beredningsnämndernas förslag, varigenom jord- bruksfastigheternas sammanlagda taxeringsvärde i hela länet steg med 121 %. och medelvärdet per hektar åker ökades från 1 140 till 1 261 kronor. Häri har under det fortsatta taxeringsarbetet endast mindre ändringar vidtagits, och medelvärdet per hektar åker utgör efter slutfört taxeringsarbete 1 260 kronor.
Den särskilt påkallade höjningen av taxeringsvärdet för de mindre jord- bruksfastigheterna synes däremot icke överallt ha blivit i erforderlig ut- sträckning genomförd. Åtminstone beträffande Västra Göinge härads taxe- ringsdistrikt är, enligt en särskilt verkställd undersökning, skillnaden i åker- jordens hektarvärden vid större och mindre fastigheter avsevärt mindre än den, som avsågs vid upprättande av de till ledning för taxeringsarbetet fast- ställda enhetsvärdena.
Såsom vid behandlingen av Blekinge län redan framhållits, råder utefter gränsen mellan Kristianstads och Blekinge län en viss ojämnhet i värdesätt- ningen, i det att de till det förra länet hörande kommunerna genomgående uppvisa lägre medelvärden per hektar åker än kommunerna i Blekinge län. På gränsen mot Hallands län är, som i de sakkunnigas första redogörelse re- dan framhållits, förhållandet det omvända, varvid kommunerna i Kristian— stads län i detta fall ha de högre medelvärdena.
Malmöhus län. I de taxeringsvärden, som föreslagits av beredningsnämn- dema, ha av taxeringsnämnder och prövningsnämnd inga större ändringar vidtagits, och de sakkunniga ha icke funnit anledning att beträffande Mal- möhus län göra något- uttalande utöver vad som framhållits i deras tidigare redogörelse.
Hallands län. I genomsnitt för hela länet har jordbruksfastigheternas taxe- ringsvärde enligt beredningsnämndernas förslag ökats med 104 % och åker- jordens värde med 81 0/o. Därjämte har genom beslut av taxeringsnämnderna och i någon mån även prövningsnämnden en ytterligare höjning skett av jordbruksfastigheternas taxeringsvärde med 36 milj. kr. Värdet per hektar åker i medeltal för hela länet har härigenom stegrats från 1 140 kronor vid 1933 års allmänna fastighetstaxering till 1 260 kronor vid den senaste fastig- hetstaxeringen. Ökningen har träffat alla kommuner utan undantag, och den har varit störst dels i Höks, Tönnersjö och Halmstads härad i södra delen av länet, dels i Faurås härad i norr. Samtidigt som kommunerna i sistnämnda härad genomgående fått sitt taxeringsvärde betydligt förhöjt,
har jordbruksfastigheternas taxeringsvärde i flertalet kommuner i södra delen av Göteborgs och Bohus län sänkts, varigenom den tidigare bestående ojämnheten i taxeringsvärdena utefter gränsen mellan nu nämnda län till stor del utjämnats.
På gränsen mot Kristianstads län består däremot alltjämt en viss ojämn- het, i det att de till Hallands län hörande kommunerna ha ett lägre värde per hektar åker.
Även inom Hallands län räder, såsom av tab. 2 tydligt framgår, en utpräg- lad skillnad i avseende på åkerjordens värde mellan slättbygden och skogs- bygden. På slättbygden har jorden på grund av dess i allmänhet goda be- skaffenhet och mera intensiva skötsel ett jämförelsevis högt värde. Däremot ha de i skogsbygden förhärskande små brukningsdelarna åsatts anmärk— ningsvärt låga taxeringsvärden, varvid uppskattningen torde ha påverkats därav, att de små fastigheterna ofta äro avsides belägna, ha stenbunden och mager jord samt bristfälliga byggnader. De till ledning för taxeringsarbetet i länet fastställda enhetsvärdena för fastigheter av olika storlek, som åter- givas å sid. 39 i de sakkunnigas första redogörelse, synas icke heller ägnade att befordra en differentiering mellan mindre och större fastigheter i avse- ende på värderingen av jorden.
Göteborgs och Bohus län. Verkställda undersökningar synas giva vid han- den, att vid 1933 års allmänna fastighetstaxering en viss övervärdering ägt rum av jordbruksfastigheterna och särskilt av inägojorden. Detta torde vara den främsta orsaken till att i Göteborgs och Bohus län jordbruksfastigheter- nas egentliga jordbruksvärde vid den senaste allmänna fastighetstaxeringen sänkts med 34 %. Värdet per hektar åker visar på grund härav i medeltal för hela länet en mindre nedgång från 1 360 kronor är 1933 till 1 350 kronor år 1938. Alltjämt ligger dock Göteborgs och Bohus län i detta avseende högst av alla län med undantag av Malmöhus län.
En jämförelse mellan åkerjordens medelvärde för de särskilda kommu- nerna visar, att flertalet kommuner i trakten omkring Göteborg och södra delen av Bohuslän fått sina höga medelvärden något sänkta, medan i länet i övrigt förändringarna varit små och i regel gått i höjande riktning. Över- huvud taget synes emellertid i förevarande län differentieringen mellan små och stora fastigheter vara mera konsekvent genomförd än inom de angrän- sande länen.
Älvsborgs län. I sin första redogörelse påvisade de sakkunniga, att diffe- rentieringen i åkerjordens värde mellan de större och mindre fastigheterna redan i de till ledning för fastighetstaxeringen fastställda enhetsvärdena före— föll liten i de flesta härad och att den framträdde ännu mindre i de av bered— ningsnämnderna föreslagna värdena. Även om hänsyn tages till de mindre fastigheternas sämre ställning i avseende på jordens och byggnadernas be- skaffenhet och till det ekonomiska läget, vore det enligt de sakkunnigas me- ning ofrånkomligt, att de mindre fastigheterna i stora delar av länet vore för lågt taxerade i förhållande till de större fastigheterna. Detta bestyrktes även
av de höga överpris i förhållande till taxeringsvärdet, som under åren när- mast före den senaste fastighetstaxeringen erlagts för de mindre fastigheter- na. De små förändringar, som under det fortsatta taxeringsarbetet vidtagits av taxeringsnämnderna och prövningsnämndcn, ha icke medfört någon märkbar ändring i det tidigare anmärkta förhållandet.
Skaraborgs län. I de av beredningsnämnderna för Skaraborgs län före- slagna taxeringsvärdena å jordbruksfastighet ha de följande taxeringsinstan- serna vidtagit betydande höjningar. Det egentliga jordbruksvärdet (utom skogsmarkens värde) har höjts med drygt 5 milj. kronor, och medelvärdet per hektar åker, som vid föregående allmänna fastighetstaxering utgjorde 820 kronor, har ökats från 859 till 870 kronor. Samtidigt har inom några kommuner genom beslut av taxeringsnämnderna och prövningsnämnden taxeringsvärdet å jordbruksfastigheterna undergått en icke obetydlig sänk- ning. De vidtagna förändringarna ha åstadkommit en utjämning av åker- jordens uppskattning mellan länets kommuner inbördes.
Värmlands län. I motsats mot vad som i det föregående upprepade gång- er framhållits i fråga om stora delar av det sydsvenska höglandet är i norra och västra delarna av Värmlands län genomförd en stark differentiering i åkerjordens värde mellan större och mindre fastigheter. Förhållandena i nämnda delar av Värmland överensstämma i detta avseende nära med läget i större delen av norra Sverige. Inom ifrågavarande område är ofta tillgång- en på odlad jord jämförelsevis knapp, byggnaderna i förhållande till den ringa inägoarealen rikligt tilltagna, de små fastigheterna ha ett väsentligt stöd i skogen, och jorden har stor betydelse för produktionen av livsmedel till jordinnehavaren och hans familj och av foder till skogsbrukets dragare. Salu- och taxeringsvärdet på de små fastigheterna blir därför i allmänhet högt, och då detta slås ut på den ringa åkerarealen, erhållas i många fall medelvärden för åkerjorden, som kunna vara 2—3 gånger så höga som mot- svarande värden för fastigheter av samma storlek i södra Sverige. . För Värmlands del framträder skillnaden mellan olika delar av länet i av- seende på åkervärdet tydligt i tab. 2. Motsättningen är särskilt stor mellan slättbygden vid Vänern, där ingen kommun når upp till ett medelvärde av 1 000 kronor per hektar åker, medan i norra Värmland samtliga kommuner ligga över denna gräns. Centrala och västra Värmland samt Bergslagen in- taga i detta avseende en mellanställning.
Det framhölls av de sakkunniga i deras första redogörelse, att i de nord- ligaste kommunerna i Värmlands län åkern syntes ha upptagits väl högt i jämförelse med angränsande kommuner i Kopparbergs län. Så hade Norra Finnskoga och Dalby i förstnämnda län medelvärden för åkern å respektive 2 198 och 1 701 kronor emot 1 548 kronor för Lima på andra sidan gränsen. Som förklaring till de höga värdena för Norra Finnskoga och Dalby har anförts, att bebyggelsen vore god och förstklassig och fastigheterna mycket små (i genomsnitt per brukningsdel resp. 10 och 16 hektar åker), varför de åsatta hektarvärdena vore fullt motiverade. Någon nämnvärd ändring i taxe-
ringsvärdena för kommunerna i norra Värmland har därför icke heller vidtagits i de följande taxeringsinstanserna. Detsamma gäller beträffande vissa av de sakkunniga framhållna ojämnheter i taxeringen utefter gränsen till Älvsborgs län. Den anmärkningsvärt stora skillnaden i åkervärdena mellan Gåsborn i Värmlands län och Hällefors i Örebro län har blivit något minskad genom en höjning av taxeringsvärdet för sistnämnda kommun, men den mycket stora skillnad, som alltjämt består mellan de båda kommu- nerna (medelvärdet är för Gåsborn 1 480 kronor och för Hällefors 880) kan uppenbarligen icke vara sakligt motiverad.
Örebro län. Såsom av de sakkunniga i sin första redogörelse närmare framhållits, synes man redan vid beredningsnämndernas arbete ha genom- fört en ganska betydande differentiering i åkerjordens värdesättning vid jordbruksfastigheter av olika storlek. För underlättande av övergången till annan fastighet tillämpade man därvid för de minsta jordbruksfastigheterna det förfaringssättet, att ett särskilt värde tillades i form av särskild förmån i de fall, då fastigheterna eljest skulle ha fått sig åsatt ett lägre värde, än om de taxerats såsom annan fastighet.
Vid behandlingen av Värmlands län har redan framhållits den mycket stora ojänmhet, som råder i åkervärdet mellan Hällefors kommun i Örebro län och Gåsborn i Värmlands län. Medelvärdet för åkern i Hällefors (880 kronor per hektar) ligger även långt under samma värde för den angränsan- de Sävsnäs kommun i Kopparbergs län, som har ett medelvärde om 1300 kronor.
Å andra sidan består en icke obetydlig skillnad i motsatt riktning mellan åkerjordens värde för Ramsberg i Örebro län (970 kronor per hektar) och Skinnskatteberg i Västmanlands län (760 kronor).
Västmanlands län. Jordbruksfastigheternas taxeringsvärde har i detta län vid 1938 års allmänna fastighetstaxering undergått en stark stegring, och medelvärdet per hektar åker har höjts från 730 till 800 kronor i medeltal för hela länet. Genom den verkställda höjningen av taxeringsvärdet har i stort sett bättre överensstämmelse vunnits med det rådande saluvärdet, vil- ket tagit sig uttryck däri, att, såsom av den förut åberopade jämförelsen mellan jordbruksfastigheternas taxerings- och saluvärden (sid. 6) framgår, köpeskillingarna å de under åren 1938 och 1939 försålda fastighetema en- dast obetydligt överstigit de år 1938 åsatta taxeringsvärdena å samma fas- tigheter. Såsom de sakkunniga i sin föregående redogörelse framhållit, ha de vid föregående allmänna fastighetstaxeringar anmärkta ojämnheterna i åkerjordens uppskattning nu i viss mån utjämnats. Den största skillnaden kvarstår alltjämt gent emot Gävleborgs län, där för Hedesunda och Öster- färnebo åkerjorden har ett medelvärde av respektive 1 140 och 960 kronor, medan samma värde för de angränsande kommunerna Östervåla och Nora i Västmanlands län stannar vid 800 och 750 kronor.
Ifråga om åkerjordens värde vid större och mindre fastigheter påvisade de sakkunniga vid sin första undersökning, att inom flertalet taxerings-
distrikt en icke obetydlig differentiering i detta avseende genomförts, medan 1 densamma inom vissa andra delar av länet synes ha blivit mindre än som ) vid taxeringsarbetets planläggning avsetts.
Länets prövningsnämnd har för ett tjugutal socknar höjt värdet å sär- skilda förmåner på grund av förekommande jakt och fiske.
Kopparbergs län. Det har vid tidigare undersökningar påvisats, att taxe— ringsvärdet å jordbruksfastigheterna i Kopparbergs län legat på en högre nivå i förhållande till fastigheternas saluvärden än i flertalet övriga län. Vid 1938 års allmänna fastighetstaxering var också stegringen i fastigheter— nas taxeringsvärde mindre i Kopparbergs län än i något annat län, och det egentliga jordbruksvärdet undergick t. o. ni. en mindre sänkning. Härigenom har i stort sett en bättre överensstämmelse vunnits mellan taxeringen i Kop- parbergs län och de omgivande länen. En ojämnhet kvarstår emellertid för vissa delar av Kopparbergs län däri, att i en del kommuner byggnadernas värde icke alls eller endast till en mindre del inräknats i åkerjordens värde utan hänförts till särskilda förmåner. För hela länets landsbygd ha dessa förmåner på grund härav upptagits till ett sammanlagt värde av nära 104 milj. kronor, vilket fördelat på hela åkerarealen motsvarar 97 kronor per hektar. I sin tidigare redogörelse ha de sakkunniga närmare angivit exem— pel på kommuner, 'där det nu anmärkta förfaringssättet tillämpats i den största omfattningen. Någon ändring häri har icke vidtagits av taxerings— nämnderna eller prövningsnämnden. '
I övrigt är beträffande Kopparbergs län intet att tillägga utöver vad de sakkunniga tidigare anfört.
Gävleborgs län. Det egentliga jordbruksvärdet undergick i berednings- nämndernas -förslag till 1938 års fastighetstaxering i Gävleborgs län i likhet med i Kopparbergs län en mindre sänkning, vilket torde ha bringat värde- sättningen å inägojorden i bättre överensstämmelse med rådande saluvär- den. I de sålunda föreslagna värdena vidtogos för vissa kommuner av de följande taxeringsinstanserna rätt betydande ändringar i såväl höjande som sänkande riktning, varigenom en del förekommande ojämnheter i värde- sättningen kommunerna emellan blivit utjämnade. För länet i dess helhet motväga däremot de vidtagna ändringarna varandra så gott som alldeles. Medelvärdet per hektar åker utgör efter taxeringsarbetets avslutande 1 090 kronor, varemot svara för Uppsala län 760 kronor, för Västmanlands län 800 kronor, för Kopparbergs län 1 240 kronor, för Jämtlands län 1 100 kronor och för Västernorrlands län 1 150 kronor. Den väsentligt lägre nivå, som här framträder för Uppsala och Västmanlands län gentemot övriga län, torde i huvudsak äga sin motsvarighet i olika saluvärden å jorden. Såsom tidigare framhållits, torde dock alltjämt en viss ojämnhet bestå utefter gränsen mellan å ena sidan Gävleborgs och å andra sidan Uppsala och Västmanlands län.
Av beredningsnämnderna hade för vissa kommuner en del av jordbruks- fastigheternas byggnadsvärde hänförts till särskilda förmåner, vilka i sum-
ma för hela länet uppgingo till icke mindre än 64 milj. kronor eller 57 kro- nor per hektar åker. Häri har, i överensstämmelse med gällande föreskrif- ter, i åtskilliga fall ändring vidtagits av taxeringsnämnderna genom över- flyttning av byggnadsvärdet till åkerns värde. De särskilda förmånernas värde har härigenom nedbragts med 1 milj. kronor.
Genom ett särskilt förfaringssätt, som närmare beskrives i de sakkunni- gas första redogörelse, har en stark differentiering genomförts i åkerjor- dens hektarvärden för större och mindre fastigheter.
Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län. Inom dessa län såväl som inom stora delar av Gävleborgs, Kopparbergs och Vårru- lands län äro jordbruksfastigheterna i allmänhet så små, att större delen av åkerns taxeringsvärde ligger i byggnaderna, på samma gång som åkerns värde där starkt träder tillbaka för värdet av skogsmark och växande skog. Dessa omständigheter samverka till att det uträknade medelvärdet per hektar åker får mindre betydelse än inom södra och mellersta Sverige, och med- föra, att sagda medelvärde icke i samma män som i sistnämnda delar av landet kan användas som mått på taxeringsutfallets jämnhet vad inägojor- den beträffar. I norra Sverige är det i allmänhet värdesättningen av bygg- naderna och skogen, som är avgörande för jordbruksfastigheternas hela taxe- ringsvärde. Då härtill kommer, att i norra Sverige ofta förekomma stora växlingar i avseende på klimat, jordmån och avsättningsförhållanden även mellan nära intill varandra belägna kommuner, har någon mera ingående undersökning av taxeringsvärdet per hektar åker icke varit möjlig att ge- nomföra för dessa delar av landet. De sakkunniga finna det därför icke på- kallat att för de fyra nordligaste länen göra några närmare uttalanden ifråga om jordbruksfastigheternas värdesättning, utöver vad därom anförts i deras första redogörelse, och detta så mycket mindre som de av beredningsnämn- derna föreslagna värdena endast undergått mindre väsentliga förändringar i de följande taxerin-gsinstanserna.
Arealredovisningen beträffande inägojorden.
I efterföljande tablå meddelas en jämförelse för hela rikets landsbygd mel- lan den till jordbruksfastigheterna hörande arealen av inägojord enligt 1933 och 1938 års allmänna fastighetstaxeringar. För år 1938 ha där, i så stor ut- sträckning som det varit möjligt, hänsyn tagits till av taxerings- och pröv- ningsnämnderna vidtagna ändringar i de ursprungligen redovisade arealerna.
Det utan jämförelse viktigaste ägoslaget, åkern, har, såsom av samman- ställningen framgår, sedan närmast föregående allmänna fastighetstaxering undergått en minskning med 5 122 hektar, vilket i förhållande till hela åker- arealen icke motsvarar mera än 01 (,/0. Inom vissa län ha dock förändringar- na, relativt sett, varit större, på samma gång som dessa för olika delar av landet gått i olika riktning. Den fortgående bebyggelsen har medfört, att en del åkerjord tagits i anspråk till tomtmark, och detta torde vara anledningen
Ökning eller År 1933 År 1938 minskning, Hektar Hektar hektar Åker ........................... 3 644 621 3 639 499 — 5 122 Tomt och trädgård .............. 101 088 112 946 + 11 858 Slåtteräng ...................... 450 979 347 271 — 103 708 Kultiverad betesäng ............. 56 220 92 380 + 36 160 Annan betesäng ................. 601 175 582 554 — 18 621 Summa inägojord 4 854 083 4 774 650 — 79 483
till att åkerarealen bl. a. i Stockholms län gått tillbaka med omkring 2 500 hektar. I andra delar av landet torde under senare år en faktisk igenläggning av åkerjord ha ägt rum, föranledd bland annat av en övergång till kultivera- de betesmarker. Då å andra sidan åkerarealen för Västerbottens och Norr- bottens län ökats med sammanlagt nära 14 000 hektar, beror detta på den betydande nyodlingsverksamhet, som alltjämt pågår i övre Norrland. En del av den inträffade minskningen i landsbygdens åkerareal är slutligen av helt formell natur, i det den står i samband med överflyttningar, som under tiden mellan de båda fastighetstaxeringarna ägt rum från landsbygd till städer.
Överhuvud taget torde kunna sägas, att de till grund för uppskattningen av åkerns värde liggande arealerna i allt väsentligt fylla de rimliga krav, som för ifrågavarande ändamål kunna ställas på desamma ifråga om fullständig- het och tillförlitlighet.
Jordbruksfastighetemas areal av tomt och trädgård har, som den föregå- ende sammanställningen utvisar, sedan senaste fastighetstaxering ökats med nära 12 000 hektar eller drygt 10 0/0. Ökningen är beroende på en bättre redo- visning av detta ägoslag och innebär en motsvarande minskning av åker- arealen. Särskilt må framhållas, att arealen av tomt och trädgård i Jämt- lands län ökats från 793 till 4 296 hektar. Å andra sidan har i Västernorr- lands län tomt och trädgård vid den sista fastighetstaxeringen i ett stort antal kommuner sammanförts med åkern, varigenom arealen av förstnämnda ägo- slag minskats med drygt 1 500 hektar.
Den ökning av arealen för kultiverad betesäng med 36 160 hektar, som redovisas i föregående sammanställning, är föranledd av en faktisk utveck— ling på beteskulturens område, varemot de betydande ändringarna i arealer- na för slåtteräng och annan betesäng snarare äro uttryck för den rådande osäkerheten i arealuppgifterna för ifrågavarande ägoslag. Denna osäkerhet beror icke endast på bristande kännedom i vissa fall om ängsarealens fak- tiska storlek utan stundom också på ovisshet beträffande den rätta rubri- ceringen av ägoslagen. Särskilt i de två nordligaste länen är gränsen ofta svår att draga mellan å ena sidan naturlig äng och å andra sidan skogs- och hagmark samt övrig mark. Härigenom har redovisningen icke kunnat und- gå att bliva jämförelsevis olikformig såväl gent emot närmast föregående fastighetstaxering som mellan de olika kommunerna, en olikformighet som tagit sig uttryck i starkt växlande värden per hektar.
11. Särskild undersökning av taxeringsutfallet för skogs- mark och växande skog.
I kommunalskattelagen och skogsvärderingsinstruktionen angivna grunder för värdering av skogsmark och växande skog.
I punkt 4 av anvisningarna till 9 & kommunalskattelagen angivas allmänna grunder för uppskattning av skogsmark, växande skog och särskild förmån å skogsmarken. Där äro sålunda intagna bestämmelser om vilken mark ur produktionssynplunkt skall taxeras som skogsmark, dess värdefaktorer, bo- nitet och rotvärde och om förvaltningskostnadsavdraget. Detta avdrag, som för 1928 års allmänna fastighetstaxering fastställdes till en fjärdedel av skogs- markens bruttoavkastningsvärde, har sedan 1933 års taxering höjts till en tredjedel (för skyddsskogar och liknande upp till hälften liksom tidigare). Beträffande växande skogs uppskattning lämnas grundläggande bestämmel- ser angående relativa skogstillgången och, beträffande särskild förmån & skogsmarken, reglerna för taxering av skogsbete, möjlighet till jakt, viss byggnad å skogsmark o. dyl. De skogliga taxeringsgrunderna ha närmare utvecklats i förordningen den 18 juni 1937 med instruktion för värdering av skogsmark och växande skog vid taxering av fastighet (skogsvärderings- instruktionen) .
I skogsvärderingsinstruktionen ha detaljbestämmelserna i allt väsentligt icke ändrats. Normala värdeavkastningen kapitaliseras dock efter 4 ”lo; av de erhållna 25 årsavkastningarna skola 46 motsvara skogsmarkens avkast- ningsvärde och 205 skogsvärdet vid normal skogstillgång. Rörande upp- skattningen av värdefaktorerna bonitet, rotvärde och relativ skogstillgång ha vissa förtydligande anvisningar lämnats. I instruktionen till 1933 års all- männa fastighetstaxering hade anvisningar kunnat lämnas beträffande rot- värdesberäkningen, som visserligen blivit något mera schabloniserad, men som därmed också torde ha erhållit en önskvärd större fasthet. Uttrycklig föreskrift hade också givits om rätt vid rotvärdesberäkning till avdrag för s. k. allmänna drivningsomkostnader, vilken avdragsrätt tidigare icke lik- formigt utnyttjats. Överflyttandet till kommunalskattelagen av de före 1932 i skogsvärderingsinstruktionen givna bestämmelserna om värdesättningen av övrig mark och skogsbete, vilket senare sammanförts med andra särskilda förmåner å skogsmarken, innebär en taxeringsteknisk systematisering, i an— slutning till att taxeringsvärdet i denna del icke skall åsättas efter avkast- ningsvärdemetoden, som fallet är med jordbruksvärdet å skogsmark, utan efter saluvärdesmetoden gemensamt med jordbruksvärdet i övrigt.
Ehuru överväganden i frågan gjordes av domänstyrelsen i samband med utarbetandet av förslaget till 1937 års skogsinstruktion blevo dock icke yt- terligare anvisningar intagna i denna instruktion angående sambandet mellan förekommande boniteter och normalförråd. Denna fråga, som var av bety- delse för en likformig bedömning av relativa skogstillgången, hänvisades i stället till det 5. k. Stockholmsmötet.
Vissa förberedande åtgärder för den skogliga taxeringen.
Erfarenheter från 1933 års allmänna fastighetstaxering.
Vid förarbetena till 1938 års taxering har stöd erhållits genom undersök- ningen om taxeringsutfallet vid 1933 års allmänna fastighetstaxering, vars resultat kan sammanfattas på följande sätt beträffande den skogliga taxe- ringen. Beträffande redovisningen av skogsmarksarealen ävensom boniteten bygga uttalandena delvis på jämförelser med riksskogstaxeringens resultat.
Arealen skogsmark blev i regel tillfredsställande uppskattad. Då under— skattning förekom skedde detta i huvudsak på grund av bristfälligt kartma- terial samt benägenhet att redovisa skogsmark som mindervärdig övrig mark. Särskilt för Norrbottens samt Göteborgs och Bohus län ha svårigheter före- legat att i arealredovisningen avgränsa skogsmark från övrig mark.
Skogsmarkens virkesproducerande förmåga ( boniteten) blev i regel till— fredsställande uppskattad.
Värdet per chm av den normala årliga virkesavkastningen ( rotvärdet) blev i regel tillfredsställande uppskattat, om än vissa olikformigheter ännu kvar-- stodo.
Relativa skogstillgången blev icke tillfredsställande uppskattad och i regel underskattad, icke blott på grund av bristande kännedom om virkesförrådets storlek och sammansättning, utan även felaktig tolkning eller åsidosättande av instruktionens bestämmelser, som icke heller kunnat lämnats tillräckligt preciserade.
Gemensamma förarbeten.
J ämlikt 58 ?; taxeringsförordningen har domänstyrelsen i samråd med cen- tralrådet för skogsvårdsstyrelsernas förbund under sommaren 1937 dels verk- ställt utredning för sammanställande av uppgifter för län eller områden av lån angående ungefärliga arealen skogsmark och övrig mark, skogsmarkens genomsnittliga bonitet samt virkesförrådets genomsnittliga storlek, åldersför- delning och trädslagsblandning, dels avgivit yttranden och förslag rörande sortimentssammansättning å den normala virkesavkastningen och däremot svarande omloppstider, bruttopriser samt avverknings- och transportkost- nader för olika sortiment till grund för rotvärdesberäkningar, relationstal för beräkning av verklig virkesmassa på bark i rått tillstånd m. 111.
Det framlagda förslaget till taxeringsgrunder utgjorde sedermera diskus- sionsunderlag vid förut nämnda möte mellan landskamrerarna i riket och ett
...g—dr.
antal skogssakkunniga i Stockholm den 29 september—2 oktober 1937. Mö- tets skogssakkunniga anslöto sig till de föreslagna taxeringsgrunderna med vissa särskilt angivna ändringar och tillägg. Resultatet av mötesförhand- lingarna i denna del sammanfattades i ett protokoll angående de skogssak- kunnigas uttalanden, avsedda att inom de skilda länen bilda stommen för mera detaljerade anvisningar. Av mötet överenskomna uppgifter angående omloppstider och däremot svarande serier för normalförräd ä olika boni- teter, i anslutning till domänstyrelsens förslag, böra i detta sammanhang särskilt nämnas.
Förarbeten inom länen.
Genom länsstyrelsens försorg skall jämlikt 58 och 59 55 taxeringsförord- ningen å sammanträde inför länsstyrelsen fastställas hjälptabell och särskil- da anvisningar för taxeringen. Utarbetandet av dessa för taxeringens detal- jer tillämpliga grunder är av största betydelse för taxeringsresultatet.
Inom länen ha de vid stockholmsmötet gjorda uttalandena i största ut- sträckning lagts till grund för anvisningarna. Därigenom har taxeringsnivån i stort blivit avvägd och en viss enhetlighet även beträffande detaljbestäm- melser kunnat åvägabringas. Genom att i skogsvärderingsinstruktionen hän- visningar gjorts till länsanvisningarna ha de senares betydelse ökats och an- visningarna ha på så sätt fått mera bindande verkan än tidigare. Man kan dock urskilja ganska stora växlingar i anvisningarnas form och officiella framläggande. Från de sakkunnigas granskning av denna taxeringsdetalj må anföras följande.
Hjälptabell av samma typ som skogsvärderingsinstruktionens tabell III synes ha upprättats och fastställts i alla län om än något annorlunda utfor- mad i Värmlands län. Hjälptabellerna innehålla även vissa uppgifter till led- ning för deras användning under olika angivna förutsättningar.
Särskilda anvisningar ha fastställts till ledning för taxering i de flesta län. För de få län, där detta icke skett finnas dock mångfaldigade föredrag av vederbörande skogssakkunniga, vilka föredrag därigenom ha avsetts att tjäna till ledning, även om de på så sätt icke erhållit så bindande karaktär som i vissa avseenden åsyftats.
I fråga om arealredovisningen innehålla anvisningarna i flera län särskilda påpekanden om rättelse av tidigare uppgifter i anslutning till undersökning- en om taxeringsutfallet år 1933.
De sakkunniga ha icke funnit anledning att denna gången mera utförligt redogöra för anvisningarnas utformande, vad såväl gälla för arealredovis- ningen som för medelboniteten och för det genomsnittliga rotvärdet och rela- tiva skogstillgången. I särskilda fall komma dock dessa spörsmål att upptagas vid den följande länsvisa granskningen.
De sakkunniga ha i övrigt vid granskningen av hjälptabeller och länsan- visningar numera knappast uppmärksammat detaljer av betydelse i dessa av vare sig saklig eller teknisk natur, vilka kunnat verka missvisande och i var-
je fall kunnat åstadkomma större tvekan vid tillämpningen. Anvisningarna för Gotlands, Hallands, Kristianstads och Malmöhus län synas dock vara väl knapphändiga. Något märkbart inflytande härav på taxeringsresultatetl har dock knappast kunnat spåras, varför ett närmare omnämnande icke an-l setts här erforderligt. '
Undersökningsmaterialet.
Gruppering av materialet.
Det material, som legat till grund för föreliggande undersökning, har hu- vudsakligen utgjorts av de i 65 & punkt (1) samt 73 % första stycket taxerings- förordningen omförmälda protokoll och längder, vilka skola föras av fas— tighetstaxerings- och fastighetsprövningsnämnderna. I vissa fall, där dessa längder varit otydligt eller bristfälligt förda, ha därjämte de i nämnda för- ordning 17 ä 1 mom. sista stycket omförmälda deklarationsblanketterna in- förskaffats. Hänsyn har alltså icke kunnat tagas till i kammarrätten even- tuellt vidtagna ändringar.
Från de för varje kommun förda längderna med uppgifter för varje taxe- ringsenhet om, bland annat, areal skogsmark och övrig mark, värdet av skogsmark och växande skog, bonitet, rotvärde och relativ skogstillgång kun— na sammanställningar göras för jämförelser kommunerna emellan. För ut- rönande av jämnheten och likformigheten i taxeringen kommunerna emellan skulle emellertid genomgående sådana jämförelser stöta på betydande svå- righeter, i främsta rummet beroende på det stora antalet kommuner inom riket, vilket i hög grad skulle äventyra överskådligheten. Materialet har där- för måst grupperas och sammanställas även för större områden, nämligen taxeringsdistrikt och län, vilka var för sig äro väl lämpade som jämförelse- områden för belysande av resultatet av nämndernas arbete. Inom taxerings- distrikten, omfattande ett antal beredningsdistrikt, vilka i regel bestå av en eller flera kommuner, ha fastighetstaxeringsnämnderna sökt i möjligaste mån utjämna olikformigheter och ojämnheter, som kunnat förefinnas emel- lan de olika beredningsdistrikten inom taxeringsdistriktet. Inom länen ha fas- tighetsprövningsnämnderna arbetat i liknande syfte beträffande taxeringen inom de olika distrikten.
Nu nämnda sammanställningar och jämförelser ha —i likhet med vad som var fallet vid liknande undersökningar beträffande 1933 års allmänna fas- tighetstaxering — emellertid icke ansetts tillfyllest för undersökningen. Av en jämförelse enbart mellan områdenas slutsummor för arealer och deras medeltal för bonitet, rotvärde och relativ skogstillgång kan man nämligen i regel icke utläsa något av betydelse angående hur taxeringen utfallit. Större möjlighet härför erhålles vid jämförelse av taxeringsresultatet mellan olika slag av fastighetsägare med hänsyn till mera allmänt kända förhållanden rö- rande skogsbruket hos olika ägaregrupper. Olika tendens i utnyttjandet och
i vården av skogen bör ha avspeglat sig vid taxeringen, i synnerhet vad be- *, träffar den relativa skogstillgången, som i viss mån är ett uttryck för det all- männa skogstillståndet. Likaså böra i fråga om rotvärde och bonitet i stora drag framträda sådana skiljaktigheter mellan olika ägare, som äro beroende av skillnaden i skogarnas belägenhet. I övre Norrland äro exempelvis statens skogar ofta mindre välbelägna i förhållande till bondeskogarna, vilket bör hava medfört, att statens skogar vid fastighetstaxeringen i samma mån blivit åsatta såväl lägre rotvärde som lägre bonitet.
Denna skogsbrukets olika karaktär för skilda skogsägargrupper visade sig vid undersökningen beträffande 1933 års allmänna fastighetstaxering så väl framträda i taxeringsutfallet, att därigenom mången gång en förklaring av detta kunde erhållas. Genom den indelning i skogsägargrupper, som då verk- ställdes, har dessutom erhållits ett statistiskt material, som därefter kunnat användas för olika ändamål, icke minst genom de möjligheter till jämförel- ser, som därigenom stått till buds vid kommande fastighetstaxeringar. De sakkunniga ha med hänsyn till det nu anförda ansett en liknande uppdelning och gruppering av materialet på skogsägargrupper erforderlig även vid nu föreliggande undersökning. Vid verkställande av grupperingen ha de sak- kunniga samarbetat med bland annat representanter för 1936 års skogsut— redning. Särskild hänsyn har även tagits till att numera så pass lång tid som tio år förflutit sedan den första undersöknigen av taxeringsutfallet verkställ- des efter nu tillämpade grunder.
Vid undersökningen av taxeringsutfallet vid 1928 års allmänna fastighets- taxering indelades materialet i olika skogsägargrupper sålunda:
Allmänna skogar. I. Statens m. fl. skogar: kronoparker m. fl., kronoöverloppsmarker, ecklesiastika skogar. II. Övriga skogar av allmän natur, kallade gemensamhetsskogar. Enskilda skogar. I. Aktiebolagens skogar: träförädlingsindustriens skogar, övriga aktiebolags skogar. II. Gods och därmed jämförbara egendomars skogar: fideikommisskogar, övriga gods skogar. III. Bondehemmanens m. fl. skogar, omfattande
för de 4 nordligaste länen för landet i övrigt
0— 25 ................... 0-- 10 hektar skogsmark 25— 50 ................... 10— 25 » » 50——100 ................... 25— 50 100—200 ................... 50—100 över 200 ................... 100—200 över 200
De undersökningsresultat, som med förestående indelningsgrund framkom— mo beträffande 1928 års fastighetstaxering, gåvo vid handen, att en viss be-W gränsning av antalet skogsägargrupper skulle kunna göras vid undersökning-1 en av 1933 års fastighetstaxering. Andra omständigheter talade även för sådan begränsning. Efter samråd med i hithörande frå-gor förtrogna personer, valdes följande indelning i skogsägargrupper vid undersökning av taxerings- utfallet vid 1933 års allmänna fastighetstaxering: * Allmänna skogar. I. Kronoskogar: kronoparker m. fl., kronoöverloppsmarker. 11. Övriga skogar av allmän natur. Enskilda skogar. I. Aktiebolagens skogar. 11. Övriga enskilda skogar, omfattande
för de 4 nordligaste länen för landet i övrigt 0 .................. 0 hektar skogsmark
001— 25 .................. 0'01— 10 » »
25— 50 .................. 10— 25 » » 50—200 .................. 25— 50 » » över 200 .................. 50—200 » »
över 200 » »
Arealavgränsningen för övriga enskilda skogar bestämdes så, att till minsta gruppen med skogsmarksinnehav fördes fastigheter med 001—999 hektar skogsmark, till den näst minsta gruppen fastigheter med 10—24'99 hektar skogsmark o. s. v. O-gruppen har endast använts för redovisning av övrig mark i de fall fastighet saknat skogsmark.
Den indelningsgrund i hithörande avseende, som har valts vid undersök- ningen av taxeringsutfallet vid 1938 års allmänna fastighetstaxering, fram- går av följande, varvid grupperna 0'01—9'9 och 10—24'9 sammanslagits för de fyra nordligaste länen: Allmänna skogar. I. Statsskogar: kronoparker m. fl. kronoöverloppsmark. II. Ecklesiastika skogar. III. Övriga skogar av allmän natur. Enskilda skogar. I. Aktiebolagens skogar. II. Övriga enskilda skogar, omfattande 0 hektar skogsmark
0'01—- 9'9 » » 10— 24'9 ) » 25— 499 » » 50— 99'9 » »
100—199'9 » » 200—399'9 » » 400— > )
De sålunda bestämda skogsägargrupperna omfatta följande slag av skogar: Gruppen statsskogar omfattar kronoparker, statens utarrenderade jord— bruksdomäners skogar, statens flygsandsfält, kronolägenheter, civila bo- ställens skogar, kronoöverloppsmarker och oavmätta kronomarker eller med andra ord staten tillhöriga skogar, vilka stå under domänverkets förvalt- ning och vars avkastning tillföres domänfonden. Uppdelning har gjorts be- träffande de väsentliga kronoskogarna, nämligen kronoparlcer m. II. och kronoöverloPpsmarker, vilken grupp omfattar kronoöverloppsmarkerna och oavmätta kronomarker (förekomma i huvudsak endast inom Norr- och Västerbottens län). En särskild redovisning beträffande kronoöverloppsmar- kerna har ansetts motiverad därav, att dessa skogar äro belägna närmast fjällen, vilket vid taxeringen bort framträda genom särskilt låga såväl boni- teter som rotvärden.
Gruppen ecklesiastika skogar omfattar kyrkofondens, biskopslöneregle- ringsfondens och övriga ecklesiastika skogar. Vid undersökningen av taxe- ringsutfallet vid 1933 års fastighetstaxering voro de ecklesiastika skogarna re- dovisade under gruppen övriga skogar av allmän natur.
Gruppen övriga skogar av allmän natur omfattar statens till bergshante- ringens understöd anslagna skogar, renbetesfjällens skogar, härads- och sockenallmänningar, allmänna inråttningars och stiftelsers skogar, städers skogar, i den mån de äro belägna inom landskommun, skogar under skogs- sällskapets förvaltning, kommuners skogar, kronohemman med upplåten åborätt, m. fl. Vissa staten tillhöriga skogar av relativt liten omfattning, vilka förvaltas av annan myndighet än domänverket, såsom vattenfallssty- relsen, arméförvaltningen m. fl., ingå bland övriga skogar av allmän natur. Vid undersökningen av taxeringsutfallet vid 1928 års fastighetstaxering voro renbetesfjällens skogar, vilka förekomma enbart inom Jämtlands län, redo- visade tillsammans med kronoparkerna.
Som synes omfattar denna grupp skogar av delvis rätt olikartad natur. Av denna anledning torde måhända skäl hava förelegat för en uppdelning av gruppen. Sådan uppdelning har emellertid ej skett med hänsyn dels till de betydligt ökade kostnader, detta skulle hava medfört, dels de svårigheter, som återfinnandet av olika till denna grupp hörande skogar skulle föranlett vid bearbetningen av taxeringslängderna.
Gruppen aktiebolagens skogar omfattar skogar tillhöriga aktiebolag. Den vid undersökningen av taxeringsutfallet vid 1928 års fastighetstaxering verk- ställda uppdelningen mellan trävaruindustriens skogar och övriga aktiebo- lags skogar har fr. o. m. 1933 års utredning icke ansetts vara erforderlig. Däremot har vid bearbetningen av materialet eftersträvats, att till gruppen hänföra endast sådana skogar, som tillhöra aktiebolag (alltså bolag ställt på aktier och ej enkla bolag). Detta har ansetts hava betydelse av den anled- ningen, att det skogsinnehav, som en gång inordnats i denna kategori, torde undergå jämförelsevis obetydliga förändringar från en taxeringsperiod till en annan.
Gruppen övriga enskilda skogar omfattar fideikommisskogar, godsens och
herresätens skogar, bondehemmanens skogar, skogar tillhöriga bolag, som ej ha karaktär av aktiebolag, samt 5. k. kronohemman och krononybyggen i Norrbottens och Västerbottens län.
I undersökningen angående 1928 års fastighetstaxering var denna grupp . uppdelad på tre ägargrupper, nämligen fideikommisskogar, övriga gods sko- l gar samt bondehemmanens m. fl. skogar. Sistnämnda grupp var för de fyra nordligaste länen indelad i fem storleksgrupper samt för landet i övrigt i sex storleksgrupper. Närmast med hänsyn till kostnaderna hade samtliga en- skilda skogar utom aktiebolagens skogar vid 1933 års undersökning samman- slagits till en grupp, som likväl fortfarande indelats i storleksgrupper. En sådan sammanslagning borde enligt de sakkunnigas då anförda mening icke heller i nämnvärd grad försvåra jämförelsemöjligheterna. I regel äro näm- ligen fideikommisskogar och gods skogar av den storleksordning, att de i all— mänhet bliva hänförliga till de två största grupperna, där de därtill i före- kommande fall ofta utgöra huvudparten. Inom sådana områden, där godsen äro belägna, är nämligen förekomsten av bondehemman med skogsmarks- innehav av samma storlek ej vanlig.1 Särskilt gällde detta för den största arealgruppen.
Fastigheter med skogsmarksinnehav av 50—100 hektar ävensom 100—200 hektar redovisades vid undersökningen av 1928 års taxeringsutfall i två skil- da storleksgrupper. Då väsentliga ojämnheter dessa grupper emellan icke kunde iakttagas vid nämnda undersökning blevo de vid 1933 års undersök- ning redovisade gemensamt i en grupp med 50—200 hektar skogsmark. Uppdelning i flera grupper har nu skett.
Den minsta gruppen med skogsmarksinnehav av 0'01—10 hektar beräknas endast äga skog till husbehov. Då det inom de fyra nordligaste länen åtgår större areal för att tillgodose husbehovet av virke, hade i dessa län vid 1933 års undersökning de båda minsta grupperna sammanslagits till en grupp om 1'01—25 hektar skogsmark. Inom vissa delar av Gävleborgs och Kopparbergs län torde förhållandet i nämnda hänseende vara lika, men det ansågs icke vara lämpligt att tillämpa olika förfaringssätt inom ett och sam- ma län. Samma tillvägagångssätt för de fyra nordligaste länen har tilläm- pats vid den nu föreliggande undersökningen. Det bör alltså beaktas, att vid sammandrag för riket i dess helhet minsta gruppen övriga enskilda skogar kommer att omfatta 0'01—25 hektar skogsmark, alldenstund denna indel- ningsgrund tillämpats i de fyra nordligaste länen.
Använda metoder m. m. vid bearbetning av materialet.
Sedan fastighetsprövningsnämndernas ändringar överförts i fastighetstaxe- ringslängderna, ha de skilda taxeringsenheterna grupperats på förutnämnda skogsägargrupper. Därest bland gruppen övriga enskilda skogar flera taxe- ringsenheter inom en och samma kommun visat sig tillhöra samma ägare,
1 I den följande redogörelsen förkortas gruppbenttmningen, i viss mån oegentligt, till bonde- skogar.
ha dessa hänförts till den storleksgrupp, som betingats av taxeringsenheter— nas sammanlagda skogsmarksareal. För varje särskild skogsägargrupp har därefter summering skett beträffande areal skogsmark och övrig mark, värdet av skogsmark och växande skog samt antal taxeringsenheter. I sam- band härmed har för varje särskild taxeringsenhet antecknats bonitet och rotvärde. Dessa summeringar och anteckningar ha gjorts kommunvis för hela landet. Före summeringen av taxeringslängdernas arealuppgifter ha dessa avrundats till närmast liggande hela hektar, varvid halva hektar om- växlande höjts och sänkts. På samma sätt hava taxeringslängdernas värden för skogsmark avrundats till närmast liggande 100-tal kronor i de jämfö- relsevis få fall, där avrundning tidigare icke skett; halva 100-tal kronor hava därvid omväxlande höjts och sänkts. Såsom kontroll på summeringen av arealer och taxeringsvärden ha slutsummorna för varje kommun avstämts mot summeringslängden för vederbörande kommun.
Uppgifterna från nu nämnda förberedande arbeten ha sammanförts å en arbetsblankett. Dessa uppgifter avse för olika skogsägargrupper areal skogs- mark, övrig mark och dessa arealers summa, övrig mark i procent av nämn- da summa, värdet av skogsmark och växande skog samt dessa värdens summa totalt och per hektar, relativ skogstillgång, medelbonitet, medelrot- värde samt antal taxeringsenheter. Å arbetsblanketten ha dessutom insatts erforderliga hjälpkolumner för beräkningars utförande.
Medelvärdena per hektar för skogsmark och växande skog ha uträknats genom division av summa taxeringsvärden med antalet hektar skogsmark. I enstaka fall, där fastigheterna inom en skogsägargrupp eller kommun varit åsatta samma bonitet och rotvärde samt där uppenbara avrundningsfel fram- kommit i värdena på grund av synnerligen liten skogsmarksareal, ha medel- värdena för skogsmark och växande skog uträknats efter de värdebestäm- mande faktorerna bonitet, rotvärde och relativ skogstillgång. Hektarvärdena för skogsmarken i de lägsta grupperna av övriga enskilda skogar äro emel— lertid stundom mer eller mindre avvikande från verkliga förhållandet enär avrundningarna i markvärdet här spela sin största roll.
Mindre enheter med onaturliga markvärden ha hänförts till övrig mark och värdena således icke medtagits i sammanställningen. Sådana enheter förekomma i södra Sverige, ehuru i relativt liten utsträckning. Markvärdet å samtliga dessa har icke uträknats efter markens produktionsförmåga utan har säkerligen tomt eller industrivärde här legat till grund för uppskattning- en fastän dylikt värde icke redovisats. Troligen torde även en del av dessa enheter rätteligen bort överföras till annan fastighet.
Medelboniteten och medelrotvärdet (i det följande förkortat till boniteten och rotvärdet) ha uträknats på principiellt samma sätt. För minsta gruppen av övriga enskilda skogar ävensom för andra grupper med ett stort an- tal taxeringsenheter av liknande storlek har medeltalet uträknats genom summering av de skilda taxeringsenheternas talvärden. Summan har där— efter dividerats med antalet taxeringsenheter. I alla övriga fall hava medel— talen i fråga för de olika skogsägargrupperna uträknats genom vägning med
taxeringsenheternas skogsmarksarealer. Medeltalen för kommunerna hava likaledes erhållits genom vägning med de skilda skogsägargruppernas arealer.
Det sålunda använda beräkningssättet är beträffande boniteten detsammal som vid undersökningen av 1928 och 1933 års taxeringsutfall men beträfg fande rotvärdet innebär den i vid 1933 och 1938 års undersökningar använ-f da metoden en förändring. Vid undersökningen beträffande 1928 års taxe- ringsutfall beräknades rotvärdet å normala virkesavkastningen vid ett för- valtningsavdrag av 25 % på följande sätt:
markvärdet per hektar = 3'5 )( rotvärdet )( boniteten )( 0'75, varur erhålles markvärdet per hektar
boniteten )( 2625
Detta innebär, att medelrotvärdet beräknades genom vägning med såväl skogsmarksareal som bonitet. Medelrotvärdet blir på så sätt ett uttryck för rotvärdet å den normala virkesavkastningen å skogsmark med genomsnitt- lig värdeproduktion. Om medelrotvärdet bestämmes enbart efter vägning med taxeringsenheternas skogsmarksarealer, erhålles ett uttryck för rotvär- det vid skogsmarkens genomsnittliga avsättningsläge. Resultatet av de olika beräkningssätten blir för de jämförelseområden, kommuner, taxeringsdistrikt och län, som i undersökningen huvudsakligen komma i fråga, praktiskt taget detsamma. För vissa större jämförelseområden, såsom de nordligaste länen, landsdelar och hela riket, kan den större spridningen beträffande så- väl rotvärdet som bonitet medföra, att de skilda beräkningssätten giva mera avvikande resultat. Vid medeltalsberäkning med vägning mot såväl areal som bonitet för sådana områden erhålles oftast högre medelrotvärde än då vägning endast sker mot arealen. De bättre boniteterna ligga nämligen i re- gel i gynnsammare avsättningslägen och få således högre rotvärden. För sådana fall äro rotvärdena vid 1928, 1933 och 1938 års taxeringar icke di- rekt jämförbara. Då sådan jämförelse icke är av betydelse annat än som utslag i viss män för värdenivåns förskjutning mellan taxeringstillfällena, och då det nu tillämpade beräkningssättet för rotvärdet i princip synes bättre överensstämma med de värderingsgrunder, som vid fastighetstaxering äro i praktisk tillämpning, ansågo de sakkunniga lämpligt att vid 1933 års undersökning vidtaga nu nämnda förändring. Genom denna undgås dess- utom de svagheter i medeltalsberäkningar för rotvärdet, som vid det tidigare använda förfarandet var en följd av dels avrundningar å skogsmarksvär- det per hektar i tabell I till skogsvärderingsinstruktionen, dels den i 11 g kommunalskattelagen föreskrivna jämkningen i det taxerade skogsmarks— värdet. Sistnämnda omständigheters siffermässiga inverkan förorsakade vid 1928 års undersökning ganska stora bearbetningstekniska svårigheter, var- om de sakkunniga hänvisa till sid. 34 och 35 i redogörelsen för nämnda undersökning. _
I samband med det anförda må påpekas, att det i den föreliggande under- sökningen beräknade medelrotvärdet således icke kan sammanställas med medelhoniteten för samma område för erhållande av områdets genomsnitt—
rotvärdet =
liga skogsmarksvärde. Sistnämnda värde såsom uttryck för såväl boni- ' tet som rotvärde, d. v. s. för skogsmarkens värdeproducerande förmåga tor-. ' de emellertid genom medelrotvärdets beräkning, på sätt som skett, ha fått ökad betydelse vid jämförelser taxeringsområden emellan. I princip har där- med också uppmärksamheten fästs på vikten av att inom ramen för de möjligheter taxeringsförfarandet kan erbjuda, utföra värdesättningen så att det genomsnittliga markvärdet — vid växlande boniteter och rotvärden -— ger ett riktigt uttryck för skogsmarkens värdeproducerande förmåga, vilket är grunden för ett rätt taxeringsvärde.
Den relativa skogstillgången har, i principiell likhet med vad som skedde vid undersökning av 1928 och 1933 års taxeringsutfall, beräknats sålunda:
2 skogsvärdet = 20.5 X rotvärdet X boniteten X 5 X relativa skogstillgången och
2 markvärdet = 45 X rotvärdet X boniteten X 5-
Om ekvationerna lösas med avseende på relativa skogstillgången, erhålles: skogsvärdet X 0'2195.
markvärdet
relativa skogstillgången =
I de få fall, då markvärdet varit uppenbart missvisande, har till grund för relativa skogstillgångens beräknande lagts ett markvärde, som uträknats.- efter de förefintliga värdefaktorerna.
Efter bearbetning av resultaten för kommun ha dessa intagits i samman- drag för taxeringsdistrikt. Därvid ha areal— och värdesummoma m. fl. till- hörande samma skogsägargrupp inom kommun sammanförts. Medelvärden ha därefter uträknats på sätt som ovan angivits rörande medelvärdenas ut- räknande kommunvis. Samtliga boniteter och rotvärden per kbm ha erhållits, genom vägning med respektive skogsmarksarealer. På enahanda sätt ha sammandrag upprättats över län, landsdelar och riket i dess helhet, ävenså för vissa områden inom län, vilka i ett eller annat avseende kunnat vara av intresse.
Uppgifter och jämförelser angående den skogliga taxeringens huvudsakliga resultat.
Innan de sakkunniga ingå på den mera detaljerade granskningen i fråga om utfallet av den skogliga taxeringen för varje län, torde det vara lämpligt att ge en orienterande överblick av resultatet, i belysning av jämförande uppgifter från 1928-och 1933 års allmänna fastighetstaxeringar och, vad den, taxerade skogsmarksarealen beträffar, därjämte från 1923—1929 års riks- skogstaxering ävensom nyare uppgifter lämnade av 1937 års riksskogstaxe- ringsnämnd och rikets allmänna kartverk.
Arealredovisningen. I vissa län synes arealredovisningen ännu bereda nämnderna ganska stora svårigheter. Deklarationsmaterialet, som beträffan- de arealen i allt väsentligt torde ha byggt på uppgifterna från föregående fastighetstaxering, bör ha ehuru i mindre utsträckning visat liknande fel- aktigheter på grund av missuppfattning eller bristande iakttagande av redo- visningsgrunderna, som då uppmärksammades. Sålunda föreligga väl fort- , farande ojämnheter därigenom att skogsmark redovisats såsom mindrevär- dig övrig mark. Det kan emellertid konstateras, att genom taxeringsarbetet i vissa län, bland annat där ekonomiska kartverkets eller annat kartmaterial jämte beskrivningar kunnat utnyttjas, en avsevärd förbättring i arealredo- visningen ägt rum.
Sammanställning av arealuppgifterna för län och de områden av lån, som vid bearbetningen särskilts, jämte motsvarande uppgifter från 1933 och 1928 års taxering samt riksskogstaxeringen, har verkställts i tabell 6. Beträffande tabelluppgifterna bör iakttagas, att före jämförelsen med riksskogstaxering— ens resultat ha de vid fastighetstaxeringen redovisade arealerna för jord- bruksfastighet å landsbygden ökats med dels städernas arealer enligt 1937 års jordbruksräknings uppgifter, dels de bland skattefri jordbruksfastighet redovisade nationalparkernas arealer (huvudsakligen övrig mark). Vid jäm- förelsen måste ändock beaktas, att den genom riksskogstaxeringen erhållna arealredovisningen omfattar även de mindre områden skogsmark och övrig mark, vilka vid fastighetstaxeringen taxerats såsom annan fastighet. Kor- rektion härför kan dock ej göras.
Vid 1938 års fastighetstaxering redovisades skogsmarksarealen för hela riket till 22 271 469 hektar. Med tillägg enligt föregående stycke av 85 208 hektar har i tabell 6 sammanlagt 22 356 677 hektar jämförts med riksskogs- taxeringens totalareal skogsmark, som efter de under åren 1939—1941 ut- förda nya inventeringarna i Norrbottens och Västerbottens läns kustland samt Västernorrlands och Jämtlands län, redovisas med 23 141 800 hektar i stället förut med 23 181 200 hektar. Underskott föreligger alltså med 785123 hektar eller 34 0/0. Vid 1928 års fastighetstaxering var arealu'nderskottet 60 0/o och vid 1933 års 3'8 %. Den vid fastighetstaxeringen redovisade arealen övrig mark 12 243 075 hektar jämte tillägg av 371 784 hektar, sammanlagt 12 614 859 hektar, överstiger riksskogstaxeringens nya uppgift 12 596 000 hektar med 18 859 hektar, medan år 1928 förelåg ett underskott av 1 648 100 hektar och 1933 av 59 381 hektar. Såväl för skogsmark om för övrig mark har den redovisade arealen sålunda avsevärt ökats och överensstämmelsen med riks- skogstaxeringen betydligt förbättrats. Det ännu kvarstående underskottet för skogsmarken torde stundom ha redovisats såsom övrig mark, vilket bör upp- märksammas vid jämförelse med riksskogstaxeringens uppgifter, och bör innebära, att den verkliga arealbristen för övrig mark inom vissa län kan vara större än ovan angivits. Beträffande arealredovisningen hänvisas för- utom till förut nämnda tabell 6 till texttabellerna å sid. 33 och 34. För övrigt hänvisas till diskussionen om arealredovisningen för de olika länen, måhända särskilt för de tre nordligaste.
4 Å
_ h=44=44
Redovisning av landsbygdens skogsmarksareal enligt 1928, 1933 och 1938 års fastighetstaxeringar.
Areal skogsmark år Arealens förändring
, M,
Län o. landsdelar 1928 1933 1938 1928—1933 1933—1938 H e k t a r H e k t a r Norrbottens ................... 3 706 780 3 825 669 3 849 138 + 118 889 + 23 469 lappmarken ................ 2 017 955 2 129 071 2 138 318 + 111 116 + 9 247 kustlandet .................. 1 688 825 1 696 598 1 710 820 + 7 773 + 14 222 Västerbottens ................. 3 011 421 3 130 908 3127 137 + 119 487 -- 3 771 lappmarken ................ 1 841 028 1 927 238 1 911 918 + 86 210 —— 15 320 kustlandet .................. 1 170 393 1 203 670 1 215 219 + 33 277 + 11. 549 Jämtlands .................... 2 579 543 2 607 841 2 602 882 + 28 298 — 4 959 Jämtland .................. — —— 1 896 632 — —- Härjedalen ................. -—- —— 706 250 — — Västernorrlands ............... 1 808 669 1 830 484 1 829 837 + 21 815 -— 647 Ångermanland .............. 1 254 768 1 268 378 1 274 586 + 18 610 + 6 208 Medelpad .................. 553 901 562 106 555 251 + 8 205 — 6 855 Gävleborgs .................... 1 369 666 1 385 585 1 384 366 + 15 919 — 1 219 Hälsingland ................ 1 085 835 1 098 600 1 090 811 + 7 765 — 2 789 Gästrikland ................ 283 831 291 985 298 555 + 8 154 + 1 570 Kopparbergs .................. 1 948 537 ] 973 406 1 993 358 + 24 869 + 19 952 Särna-Idre .................. 257 362 257 070 260 174 — 292 + 3 104 Norr-Siljan ................. 859 451 868 158 875 477 + 8 707 + 7 819 Söder-Siljan ................ 480 877 439 488 447 073 + 8 561 + 7 635 Falu-Säter .................. 400 847 408 740 410 634 + 7 893 + 1 894 Värmlands ................... 1 247 054 1 248 588 1 248 025 + 1 534 — 563 Örebro ....................... 526 838 531 004 531 763 + 4 166 + 759 Västmanlands ................. 363 973 363 910 366 533 -— 63 + 2 623 Uppsala ...................... 275 692 279 203 282 168 + 3 511 + 2 965 Stockholms ................... 398169 396 531 393 866 —- 1 638 — 2 665 Södermanlands ................ 327 088 330 401 328 187 + 3 313 —- 2 214 Östergötlands ................. 547 301 553 879 555 013 + 6 578 + 1 134 Gotlands ..................... 133 790 132 214 129 674 — 1 576 — 2 540 Skaraborgs .................... 300 304 321 267 329 670 + 20 963 + 8 403 Älvsborgs ....... . ..... 612 372 631 404 649 503 + 19 032 + 18 099 Dalsland .......... 190 254 193 218 198 154 + 2 959 + 4 941 Västergötland ......... . . 422 118 438 191 451 349 + 16 073 + 18 158 Jönköpings ................... 593 866 602 787 610 826 + 8 921 + 8 039 Kronobergs ............ . ...... 513 238 528 297 543 104 + 15 059 + 14 807 Kalmar ...................... 639 598 662 216 663 893 + 22 618 + 1 677 Norra delen ................ 851 999 360 074 360 022 + 8 075 — 52 Södra delen ................ 273 321 288 128 288 610 + 14 807 + 482 Öland ..................... 14 278 14 014 15 261 — 264 + 1 247 Göteborgs och Bohus .......... 116 143 149 708 154 876 + 33 565 + 5 168 Hallands ...................... 187 933 206 800 210 246 + 18 867 + 3 446 Blekinge ...................... 172 493 178 904 176 542 + 6 411 -— 2 362 Kristianstads .................. 238 664 242 714 245 436 + 4 050 + 2 722 Malmöhus .................... 62 565 65 760 65 426 + 3 195 — 334 Norrland 12 476 079 12 780 487 12 793 360 + 304 408 + 12 873 Svealand 5 087 351 5 123 043 5 143 900 + 35 692 + 20 857 Götaland 4 118 267 4 275 950 4 334 209 + 157 683 + 58 259 Hela riket 21 681 697 22 179 480 22 271 469 + 497 783 + 91 989
Jämförelse mellan arealen skogsmark och övrig mark enligt 1938 års allmänna fastig- hetstaxering, kompletterad enligt not för tabell 6, och enligt riksskogstaxeringen.
Överskott + eller underskott —- Län O' landsdelar Skogsmark Övrig mark Summa hektar % hektar % hektar % ;
Norrbottens ................... — 451 200 — 10'5 — 300 — — 451 500 _ 4-7 lappmarken ................ — 426 600 — 16'6 — 86 000 — 0'8 — 462 600 — 6'4 kustlandet .................. '— 24 600 — 1'4 + 35 700 + 47 + 11 100 + 04 Västerbottens ................. — 98 700 — 3"! + 113 800 + 54 + 15 100 + 03 lappmarken ................ —- 64 600 33 + 74 000 + 4'3 + 9 400 + 0'3 kustlandet .................. — 34 100 — 2'7 + 89 800 + 10'8 + 5 700 + en; Jämtlands .................... — 72900 — 2"? + 114 200 + 58 + 41 300 + 09 Jämtland .................. — 112 600 — 5'6 + 182 900 + 141 + 70 300 + 2'1 Härjedalen ................. + 39 700 + 6'0 — 68 700 — 10'2 — 29 000 —— 2'2 Västernorrlands ............... — 82 000 — 43 + 50 700 + 158 -— 31 300 —- 1'4 Ångermanland .............. — 77 100 — 5'7 + 48 500 + 20'2 — 28 600 1'8 Medelpad .................. —- 4 900 — 0'9 + 2 200 + 2'7 — 2 700 — 0'4 Gävleborgs .................... + 11 900 + 09 — 60 200 -— 21'2 — 48 300 — 2'9 Hälsingland ................ + 27 800 + 26 — 46 600 —— 22'1 —— 19 800 — 1'5 Gästrikland ................ —— 15 400 — 4'9 -— 13 600 — 18'5 -— 29 000 — 7'5 Kopparbergs .................. — 68 800 -— 3'3 — 56 900 — 9'5 — 125 700 — 4'7 Särna-Idre. . . . ........... — 11 200 — 41 + 11 700 + 72 + 500 + 01 Norr-Siljan . . . ........... + 100 + 0'0 — 33 500 —- 11'6 — 33 400 — 2'9 Söder-Siljan ................ — 40 000 — 8'2 — 29 800 — 34'3 —- 69 800 — 12'2 Falu-Säter .................. — 17 700 — 4'1 -— 5 300 — 9'7 — 23 000 — 4'7 Värmlands .................... + 22 600 + 1'8 — 32 500 — 13'4 — 9 900 -— 07 Örebro ....................... + 12 600 + 24 — 21 200 — 17'9 — 8 600 — 1'3 Västmanlands ................. + 5 700 + 15 —- 4 500 — 63 + 1 200 + 03 Uppsala ...................... + 10 100 + 37 + 2 900 + 73 + 13 000 + 42 Stockholms ................... — 3 700 — 0'9 — 8 900 — 8'0 — 12 600 —— 2'4 Södermanlands ................ — 9 100 — 27 + 7 800 + 131 — 1 300 — 0'3 Östergötlands ................. + 11 600 + 21 — 15 000 — 14'1 — 3 400 — 0'5 Gotlands ...................... — 2 200 — 1'7 —— 7 800 — 11'6 — 10 000 —— 5'0 Skaraborgs ................... — 27 300 — 76 + 3 400 + 53 — 23 900 -— 5'6 Älvsborgs ..................... — 9 500 — 1'4 + 8 800 + 46 — 700 -- 0'1 —— 2 300 — 1'1 + 5 200 + 80 + 2 900 + 11 -— 7 200 — 1'5 + 3 600 + 2'8 — 8 600 —- 0'6 Jönköpings ................... — 42 000 —— 6'4 —- 18 700 — 9'6 — 60 700 —— 7'1 Kronobergs ................... — 500 — 0'1 —— 30 800 — 17'5 — 31300 — 43 Kalmar ...................... + 47 100 + 76 — 5 400 — 39 + 41 700 + 5'5 Norra delen ................ + 18 900 + 5'5 — 21 800 — 25'9 — 2 900 —- 07 Södra delen ................ + 30 600 + 11'8 — 28 000 — 51'0 + 2 600 + 0'8 Öland ..................... —' 2 400 —- 13'6 + 144 400 +]00 + 142 000 +1237'3 Göteborgs och Bohus .......... — 12100 — 7'1 —— 19 900 — 11'8 —— 32 000 — 9'4 Hallands ...................... — 2 700 — 1'3 + 1 000 + 1'2 — 1 700 —— 0'6 Blekinge ...................... — 2 500 — 14 + 400 + 1'6 — 2 100 — 1-0 Kristianstads ................. — 15 800 — 6'0 — 2 400 — 4'0 — 18 200 —— 5'6 Malmöhus .................... — 6 200 — 86 + 200 + 1'8 — 6 000 — 7'2 Norrland —- 692 800 — 51 + 218 200 + 22 —- 474 600 — 2'0 Svealand — 30 100 —- 0'6 —- 113 100 —— 9'1 — 143 200 — "i Götaland — 62 100 —- 1'4 — 86 200 - 6"7 -— 148 300 — 22 Hela riket — 785 000 — 34: + 18 900 + 02 _ 766 100 — 2'1
' Riksskogstaxeringen har ej medtagit någon övrig mark på Öland.
Skogsmarksvärdet. Som förut nämnts, har skogsmarken vid 1938 års taxe— ring åsatts ett värde för hela riket av 479 623 400 kronor mot vid 1933 års taxering 412 334 800 kronor, vilket ger en ökning av 67 288 600 kronor eller 163 %. Skogsmarksvärde samt skogsvärde per hektar vid de olika taxerings- tillfällena äro sammanställda i tab. å sid. 37 och 38. Hektarvärdet för hela riket utgör åren 1928, 1933 och 1938 respektive 236, 186 och 216 kronor.
Skogsmarksvärdet per hektar, som är en multipel av bonitet och rotvärde, år, såsom tidigare påpekats, ett lämpligt jämförande uttryck för markens värdeproducerande förmåga. Av de ingående värdefaktorerna bör boniteten, frånsett erforderliga rättelser, vara relativt oföränderlig, medan rotvärdet per kubikmeter är en känsligare faktor. Rena justeringar å rotvärdet äro av mindre betydelse, viktigare är att avgöra, huruvida rotvärdets ofta ganska märkbara växlingar bero på förändringar i värderingsgrunderna eller äro uttryck för skillnader i de prismedeltal, som ligga till grund för olika taxe— ringar.
Den ovan iakttagna starka sänkningen i skogsmarksvärdet per hektar mel- lan åren 1928 och 1933 eller med 21 0/o beror dels på ändringar i såväl vär— deringsgrunderna som de ingående värdefaktorerna. Sålunda hade det från en fjärdedel till en tredjedel ökade förvaltningskostnadsavdraget medfört en allmän sänkning av hela värdenivån med 11 0/o. Resterande 10 0/o hänförde sig till en något större nedgång i rotvärde, medan boniteten något höjts, så— som framgick av redogörelsen för de skilda värdefaktorena. Vid 1938 års fastighetstaxering sänktes rotvärdet ytterligare. Höjningen likväl i markvär- det vid senaste taxeringen har sin förklaring i ytterligare höjning av boniteten samt sänkningen av kapitaliseringsprocenten från 5 till 4 ”lo, vilken sänk- ning betyder 28'6 procents höjning av 1933 års skogsmarksvärde.
De relativt största höjningarna i skogsmarksvärdet per hektar ha uppstått inom Norrbottens, Västernorrlands, Stockholms, Gotlands, Kristianstads och Malmöhus län, i sistnämnda fallet med icke mindre än 40 %. Förhållandevis små höjningar föreligga i Kopparbergs, Södermanlands och Kalmar län. Vid jämförelse med riksmedeltalen visa kronoskogarna de högsta och gruppen övriga allmänna skogar den lägsta höjningen.
Skogsvärdet har för hela riket vid 1938 års taxering uppskattats till 1 584 351 800 kronor mot 1 353 368 300 kronor vid 1933 års taxering, vilket innebär en ökning med 230 983 500 kronor eller nära 18 0/o. Motsvarande skogsvärden per hektar enligt texttabell å sid. 38 äro 71 och 61 kronor. 1928 års fastighetstaxering redovisade ett skogsmarksvärde av 72 kronor.
Skogsvärdet per hektar påverkas förutom av de faktorer som bestämma skogsmarksvärdet även av relativa skogstillgången. Sänkningen av räntefoten vid sista taxeringen betyder en förhöjning av skogsvärdet med 242 %, alltså något mindre än beträffande skogsmarksvärdet. Att skogsvärdet ändå, trots enahanda inverkan av bonitet och rotvärde, höjts med samma procenttal som detta, nämligen 16 %, beror på en förhöjning av relativa skogstillgången.
Skogsvärdet per hektar har sedan 1933 varit utsatt för särskilt stora höj- ningar inom Gävleborgs, Västmanlands, Stockholms, Älvsborgs, Kristianstads och Malmöhus län.
Förhållandevis små höjningar ha uppstått i Norrbottens och Västerbottens län. Inom Södermanlands län har skogsvärdet till och med sänkts, beroende på en i detta län förekommande sänkning av relativa skogstillgången, samt dessutom en ovanligt kraftig nedgång av rotvärdet.
Beträffande skogsägargrupperna har skogsvärdet i genomsnitt höjts mest hos bondskogarna och minst hos övriga allmänna skogar.
Boniteten har vid 1938 års taxering i genomsnitt för hela riket bestämts till 223 mot 218 vid 1933 års taxering, vilket innebär en höjning av något mer än 2 0/o. Höjningen har varit störst i Götaland och minst i Norrland, vilket sannolikt är en riktig tendens.
Särskilt stora höjningar av den uppskattade boniteten har skett för Öre- bro, Västmanlands, Blekinge, Kristianstads och Malmöhus län, i senare fal— let med 8 0/o.
Vid 1933 års fastighetstaxering sänktes en del bonitetsmedeltal. Dessa ha nu genomgående höjts. För övrigt hänvisas till tabell å sid. 39.
Rotuärdet. Rotvärdena ha som nämnts beräknats något olika vid olika taxeringstillfällen. Vid 1938 och 1933 års fastighetstaxeringsutredningar har medelrotvärdet beräknats genom vägning med arealen. År 1928 uträknades det emellertid efter ekvation: markvärdet per hektar boniteten )( 3'5 )( 075
För att kunna jämföra de olika fastighetstaxeringamas rotvärden ha 1933 och 1938 års värden i denna tabell uträknats efter samma principer som 1928 års. Då emellertid förvaltningsavdraget ändrades 1933, och procenten sänkts till 4 0/0 vid denna utredning äro ekvationerna ej fullt lika. De få följande utseenden:
rotvärdet =
markvärdet per hektar
1928: rotvärdet = ___—___ boniteten )( 2625
1933: rotvär det = markvardet per hektar boniteten )( 2333
1938: rotvär det = markvardet per hektar
boniteten X 3—
Som framgår av tabellen å sid. 40 ha rotvärdena sänkts både från 1928 till 1933 och från 1933 till 1938. Orsaken till att rotvärdet sänkts i första fallet, är kanske främst beroende på en del författningsenliga förändringar för vilka 1933 års fastighetstaxeringssakkunniga redogör i sin undersökning av taxeringsutfallet å sid. 47 och vilken även berörts i samband med frågan om skogsmarksvärdet och skogsvärdet i föreliggande undersökning (sid. 35).
Beträffande sänkningen år 1938 får den till viss del hänföras till pris- nivåns inverkan. Den första delen av femårsperioden 1932—1936 noterades bottenpriser på trävarumarknaden. Den förändring mot högre priser, som sedan inträffade hann inte nämnvärt påverka medelpriserna för perioden i fråga.
Jämförelse mellan 1928, 1933 och 1938 års tastighetstaxeringars skogsmarksvärde per hektar.
Skogsmarksvärde per hektar Skogsmarksvärdets förändring
Län 0- landsdelar 1928 | 1933 | 1938 1928—1933 1938—1938
kronor kr. % kr. % Norrbottens ................... 7'1 4'8 5'9 — 2'3 — 32 + 11 + 23 lappmarken ................ 5'7 3'5 4'2 — 2'2 — 39 + 0'7 + 20 kustlandet .................. 8'8 6'4 8'0 —- 2'4 — 27 + 1'6 + 25 Västerbottens ................. 11'4 9'1 10'8 -- 2'3 —— 20 + 1'7 + 19 lappmarken ................ 10'3 8'0 9'2 — 2'3 — 22 + 1'2 + 15 kustlandet .................. 13'1 10'8 13'2 —- 2'3 — 18 + 2'4 + 22 Jämtlands .................... 122 109 125 — 1'3 — 11 + 16 + 15 Jämtland .................. —- — 13'7 —- — — — Härjedalen ................. -— — 9'0 —— — —- — Västernorrlands ............... 19”? 152 185 — 4'5 — 23 + 33 + 22 Ångermanland .............. 18'4 14'1 17'6 — 4'3 — 23 + 3'5 + 25 Medelpad ................... 22'6 17'8 20'6 — 4'8 — 21 + 2'8 + 16 Gävleborgs ................... 275 203 24'0 -— 7'2 -— 26 + 37 + 18 Hälsingland ................ 25'8 18'8 22'4 —— 7'0 — 27 + 36 + 19 Gästrikland ................ 34'4 26'1 29'7 — 8'3 — 24 + 3'6 + 14 Kopparbergs .................. 22'2 16'1 17'7 — 6'1 — 27 + 1'6 + 10 Särna-Idre ................. U'!) 67 6'7 —— 5'2 —44 & 0'0 i 0 Norr-Siljan ................. 18'6 13'7 14'6 -— 4'9 -— 26 + 0'9 + 7 Söder-Siljan ................ 25'6 18'3 20'6 — 7'8 — 29 + 2'3 + 13 Falu-Säter .................. 32'7 2457 28'3 — 8'0 _ 24 + 3'6 + 15 Värmlands .................... 35'0 26'1 29'8 — 8'9 -— 25 + 37 + 14 Örebro ....................... 35'7 29'1 33'4 — 7'6 — 21 + 4'3 + 15 Västmanlands ................. 35'8 280 329 —— 7'8 — 22 + 49 + 18 Uppsala ...................... 379 271 312 —10'8 — 28 + 41 + 15 Stockholms ................... 37'6 25"? 322 —11'9 — 32 + 6'5 + 25 Södermanlands ................ 43'0 35'6 36'6 — 7'4 —-17 + 1'0 + 3 Östergötlands ................. 437 322 368 —11-5 — 26 + 4'6 + 14 Gotlands ..................... 28-5 24-3 30-3 — 4'2 — 15 + 60 + 25 Skaraborgs ................... 49'8 39'7 45'7 — 9'6 — 19 + 6'0 + 15 Älvsborgs ..................... 41'9 36'6 41'8 -— 5.3 — 13 + 4”? + 13 Dalsland ................... 44'4 36'4 41'1 — 8'0 — 18 + 47 + 13 Västergötland ............... 40'9 36'7 41'5 -- 4'2 — 10 + 4'8 + 13 Jönköpings .................... 49'4 37'9 42'8 —11'5 -— 23 + 49 + 13 Kronobergs ................... 49'2 366 411 —12'6 -— 26 + 4'5 + 12 Kalmar ....................... 459 3615 39'6 —- 9'4 —— 20 + 31 + 8 Norra delen ................ 44. 36'8 38'2 — 7'2 — 16 + 1'4 + 4 Södra delen ................ 48 36'2 41'4 —11'8 — 25 + 5'2 + 14 Öland ..................... 43 352 39'0 -— 7'8 —— 18 + 3'8 + 11 Göteborgs o. Bohus ............ 47'3 378 436 -— 9'5 — 20 + 58 + 15 Hallands ...................... 436 425 48'9 — 1'1 — 3 + 6'4 + 15 Blekinge ...................... 519 426 493 — 9'3 — 18 + 67 + 16 Kristianstads .................. 550 500 619 — 5'0 -— 9 +11-9 + 24 Malmöhus .................... 817 622 871 —19-5 — 24 +24-9 + 40 Norrland 133 103 122 — 3'0 —— 23 + 19 + 18 Svealand 31 233 264 — 7-7 — 25 + 31 + 13 Götaland 47 37'8 43'3 — 9'2 —- 20 + 5'5 + 15 Hela riket 236 186 21'5 — 5'0 — 21 + 29 + 16
Jämförelse mellan 1928, 1933 och 1938 års fastighetstaxeringars skogsvärde per hektar.
Län o. landsdelar
Skogsvärde per hektar
Skogsvärdets förändring
1928 | 1933 | 1938 1928—1933 1933—1938 kronor kr. % kr. %
Norrbottens ................... 182 167 173 — 1'5 — 8 + 0'6 + 4 lappmarken ................ 15 132 13'2 — 1'8 — 12 :|: 0'0 j; 0 kustlandet .................. 22 21'0 22'3 -— 1'0 _— 5 + 1'3 + 6 Västerbottens ................. 383 320 339 — 6'3 — 16 + 1'9 + 6 lappmarken ................. 38 307 31'1 — 7'3 — 19 + 0'4 + 1 kustlandet .................. 39 34'1 38'3 —- 4'9 — 13 + 4'2 + 12 Jämtlands .................... 399 364 410 — 3'5 — 9 + 46 + 13 Jämtland .................. — —— 45-0 — — — — Härjedalen ................. -— —- 30'3 -— — -— — Västernorrlands ............... 63 48 57 —— 15 — 24 + 9 + 19 Ångermanland .............. 59 44 52 — 15 — 25 + 8 + 18 Medelpad .................. 71 68 70 — 13 — 18 + 12 + 21 Gävleborgs .................... 90 73 93 — 17 — 19 + 20 + 27 Hälsingland ................ 80 65 83 — 15 — 19 + 18 + 28 Gästrikland ................. 127 101 128 —— 26 —— 20 + 27 + 27 Kopparbergs .................. 79 59 66 — 20 — 25 + 7 + 12 Säma—Idre ................. 33 23 21 — 10 — 30 — 2 — 9 Norr-Siljan ................. 62 46 50 — 16 —- 26 + 4 + 9 Söder-Siljan ................ 99 72 79 — 27 — 27 + 7 + 10 Falu-Säter .................. 123 97 112 — 26 —- 21 + 15 + 15 Värmlands .................... 131 108 121 — 23 — 18 + 13 + 12 Örebro ....................... 125 106 122 — 19 —- 15 + 16 + 15 Västmanlands ................. 114 100 131 — 14 —— 12 + 31 + 31 Uppsala ...................... 145 101 118 — 44 -- 30 + 17 + 17 Stockholms ................... 128 90 114 — 38 — 30 + 24 + 27 Södermanlands ................ 156 154 151 — 2 — l — 3 —— 2 Östergötlands ................. 139 121 139 — 18 —— 13 + 18 + 15 Gotlands ...................... 82 76 94 — 6 — 7 + 18 + 24 Skaraborgs ................... 139 131 159 — 8 —— 6 + 28 + 21 Älvsborgs. .................... 88 89 114 + 1 + 1 + 25 + 28 Dalsland ................... 121 112 138 — 9 — 7 + 26 + 23 Västergötland ............... 78 79 104 + 6 + 8 + 25 + 32 Jönköpings .................... 128 110 134 — 18 —— 14 + 24 + 22 Kronobergs ................... 118 97 114 — 21 — 18 + 17 + 18 Kalmar ....................... 116 109 130 — 7 — 6 + 21 + 19 Norra delen ................ 124 122 139 —— 2 —— 2 + 17 + 14 Södra delen ................ 106 92 120 — 14 — 13 + 28 + 30 Öland ..................... 118 100 102 — 18 — 15 _ + 2 + 2 Göteborgs o. Bohus ............ 103 73 89 — 30 — 29 + 16 + 22 Hallands ...................... 71 78 97 + 7 + 10 + 19 + 24 Blekinge ...................... 108 97 116 —- 11 — 10 + 19 + 20 Kristianstads .................. 109 110 142 + 1 + ,1 + 32 + 29 Malmöhus .................... 216 165 235 — 51 —— 24 + 70- + 42 Norrland 42 35-1 40 — 6-9 — 16 + 49 + 14 Svealand 111 90 102 — 21 — 19 + 12 + 13 Götaland 116 104 127 — 12 — 10 + 23 + 22
Hela riket
Bonitet Bonitetstalens förändring
Lä" "' limma” 1928 | 1933 | 1938 1928—1933 1933—1938
kbm. abs. % abs. % Norrbottens .................. 1'27 1'27 132 + 000 i 0 + 006 + 4 lappmarken ............ . . . . . 1'15 1'08 1'15 — 0'07 — 6 + 0'07 + 6 kustlandet .................. 1'41 150 1153 + 0'09 + 6 + 0'03 + 2 Västerbottens . . . . . . . . . ...... 1'66 1'64 1'66 — 0'02 —— 1 + 002 + 1 lappmarken .............. . . . 1'53 1'50 1'51 — 0'03 -— 2 + U'Ol + 1 kustlandet .................. 1'87 1'87 191 + 0-00 + 0 + 004 + 2 Jämtlands .................... 1-72 1-74 177 + 002 + 1 + 003 + 2 Jämtland .............. . . . . — — 1'86 — — -— — Härjedalen ................. — —— 1'52 -— — — _— Västernorrlands ....... . ....... 1'99 204 212 + 005 + 3 + 008 + 4 Ångermanland . . . . . . ........ 1'91 1'96 2'03 + 0'05 + 3 + 0'07 + 4 Medelpad ................. . 2-19 2-23 233 + 004 + 2 + 010 + 4 Gävleborgs.. .................. 238 2-49 250 + 011 + 5 + 001 + 0 Hälsingland ...... ...... 2'28 2-41 241 + 013 + 6 -|_— 0-00 + 0 Gästrikland ................. 2-77 280 2'80 + 003 + 1 + 0-00 + 0 Kopparbergs .................. 209 212 215 + 003 + 1 + 003 + ! Särna-Idre .................. 1'40 1-31 1-32 — 0-09 — 6 + 0-01 + 1 Norr-Siljan ................. 1'85 1'90 1-91 + 0-05 + 3 + 001 + 1 Söder-Siljan ................ 2-41 2-43 243 + 0112 + 1 + 0-00 + 0 Falu-Säter .................. 2-71 279 2'86 + 0'08 + 3 + 007 + 3 Värmlands .................. .. 2-73 2'82 287 + 009 + 3 + 005 + 2 Örebro ........................ 278 2-94 306 + 016 + 6 + 012 + 4 Västmanlands ................. 2'78 2-95 314 + 017 + 6 + 019 + 6 Uppsala ....................... 289 2-93 294 + 004. + 1 + 001 + 0 Stockholms .................... 269 274 280 + 0115 + 2 + 006 + 2 Södermanlands ................ 321 330 334 + 009 + 3 + 004 + 1 Östergötlands .................. 2-99 308 315 + 009 + 3 + 007 + 2 Gotlands .................... .. 1-71 1-79 1'88 + 008 + 5 + 009 + & Skaraborgs .................... 300 320 330 + 0'20 + 7 + 010 + 3 Älvsborgs . .................... 268 281 293 + 013 + 5 + 012 + 4 Dalsland ......... 2'64 2'76 2'87 + 0-12 + 5 + 011 + 4. Västergötland.. ............. 2'69 2'83 295 + 014 + 5 + 0-12 + 4 Jönköpings .................... 3'26 3-24 327 — 0-02 -— 1 + 003 + 1 Kronobergs ..... . .............. 3-02 3-09 318 + 007 + 2 + 009 + 3 Kalmar ........ . .............. 291 299 302 + 008 + 3 + 008 + 1 Norra delen ................ 2'91 2'97 2'99 + 0'06 + 2 + 0'02 + 1 Södra delen ................ 2'98 53-01 305 + 0'08 + 3 + 0-04 + 1 Öland ................ 2-75 299 2'88 + 024 + 9 — 0-11 — 4 Göteborgs o. Bohus ............ 268 276 282 + 008 + 3 + 006 + 2 Hallands ...................... 288 3-31 338 + 043 +15 + 007 + 2 Blekinge ...................... 3'44 3'68 367 + 009 + 3 + 014 + 4 Kristianstads .................. 3'38 367 390 + 029 + 9 + 023 + 6 Malmöhus. ....... . ....... 4-47 4'39 4—73 — 0'08 — 2 + 084 + 8 Norrland 1'68 1-70 1-73 + 002 + 1 + 003 + 2 Svealand 2-53 2'60 266 + 007 + 3 + 006 + 2 Götaland 298 309 3'18 + 011 + 4 + 009 + 3 Hela riket 2113 2'18 %% + 005 + 2 + 005 + 2
Län o. landsdelar
Norrbottens . .................. lappmarken ................. kustlandet ..................
Västerbottens .................. lappmarken . ............ . . . . kustlandet ..................
Jämtlands ..................... Jämtland ................... Härjedalen .................
Västernorrlands ................ Ångermanland .............. Medelpad ...................
Gävleborgs .................... Hälsingland ................. Gästrikland .................
Kopparbergs ................... Särna-Idre .................. Norr-Siljan . ................ Söder-Siljan ................ Falu-Säter ..................
Värmlands .................. . . Örebro ...... . . . . .............. Västmanlands . . . . ............. Uppsala. . . .................... Stockholms. . . . . . . ............. Södermanlands . . .............. Östergötlands. . ................ Gotlands ...................... Skaraborgs . . . . . ............... Älvsborgs . .................... Dalsland ................... Västergötland . . .............
Jönköpings ..... . ......... . . . . . Kronobergs. . . . . . ........... . . .
Kalmar ............ . .......... Norra delen ................ Södra delen ................. Öland . ....................
Göteborgs o. Bohus ............ Hallands . . .................... Blekinge ........ . ............. Kristianstads . . ................ Malmöhus .................... Norrland Svealand Götaland
Hela riket
Rotvärde Rotvärdets förändring 1928 | 11933 | 11938 1928—1933 1933—1938 kronor abs. % abs. %
2-14 16? 1-49 — 0-52 _ 24 — 0-13 — 8 1'88 1 39 1-22 — 0-49 — 26 — 0-17 — 12 2-39 1'83 1-74 — 0'56 — 23 — 0-09 — 5 2'62 2'88 2-17 -— 0-24 — 9 — 0-21 _ 9 255 2-29 203 — 0'27 —— 11 —- 0'26 _ 11 2'67 2-48 230 — 0-19 -— 7 — 0'18 — 7 270 2'68 2-35 -— 0-02 — 1 — 0-33 — 12
_ —— 2'46 _ — — —
— — 1-97 — — — _ 3-77 319 291 — 0'58 — 15 -— 0'28 — 9 3'67 3'08 2'89 — 0-59 -— 16 — 0-19 — 6 393 3-42 295 — 0-51 — 13 — 0-47 — 14. 4-42 3-49 320 -— 0-93 — 21 — 0-29 —- 8 431 3-34 310 — 0-97 — 23 _— 0-24 -— 7 473 4-00 354. — 0—73 -— 15 — 0-46 — 12 4-05 3-25 274 —— 0'80 — 20 — 0-51 — 16 3-24 219 1159 -— 1-05 — 32 — 0-50 — 23 3'83 3-09 255 — 0-74 — 19 — 0-54 — 17 4-05 323 2'83 — 0'82 — 20 — 0-40 — 12 4'60 3-79 330 — 0'81 — 18 — 0'49 — 13 4'89 3-97 3'46 — 0-92 — 19 — 0-51 — 13 5-03 4-24 364 — 0'79 — 16 — 0'60 — 14 4-91 4-07 349 — 0-84 — 17 — 0'58 — 14 5-00 3136 354 — 1-04 — 21 — 0-42 — 11 5-33 402 3'83 — 1-31 _ 25 — 0-19 — 5 5-10 4'62 %& — 0'48 —— 9 — 0-97 — 21 5-57 4'48 3'89 _ 1-09 — 20 — 0'59 — 13 6—35 5'82 5-37 —0'53 — 8 —0-45 — 8 $'% 5-32 4'62 — 0-94 _ 15 — 0-70 — 13 5'96 5—53 470 — 0'38 — 6 — 0'88 — 16 6'41 5'65 4-77 — 0'76 — 12 — 0'88 — 16 579 5'56 4'69 — 0-23 — 4 — 0'87 — 16 577 501 4'36 — 0'76 —— 13 — 0'65 —- 13 621 5'08 4'31 _ 1-13 —- 18 -— 0'77 — 15 601 523 4'87 — 0'78 — 13 —— 0'86 — 16 579 mn 4'26 -— 0'48 — 8 — 1-05 — 20 6130 5-15 452 — 1-15 — 18 — 0'63 _- 12 5-97 5-05 451 — 0-92 — 15 — 0-54 _— 11 6-72 5'87 5-15 — 0'85 — 13 — 0-72 — 12 576 550 4'82 —- 0-26 — 5 — 0'68 — 12 575 517 4'48 — 0'58 — 10 — 0'69 — 13 6-20 5'84 5—29 —O'36 — 6 —0'55 — 9 696 6-07 614 — 0'89 — 13 + 007 + 1 3-00 2-60 235 _ 0-40 — 13 — 0-25 _ 10 470 384 331 »— 0'86 — 18 — 053 -— 14 6-00 5-24 454. — 0'76 — 13 — 0'70 — 13 4-27 3'66 3-21 — 0-51 -— 14 — 0-45 — 12
* Värdena omräknade enligt 1928 års beräkningssätt.
En visserligen obetydlig, men dock förhöjning föreligger dock i Malmöhus län för skogsägargrupperna: ecklesiastika, övriga allmänna och aktiebolag. Beträffande sänkningarna av rotvärdet äro de störst i Götaland, särskilt i Älvsborgs län samt norra delen av Kalmar län; även Södermanlands län vi- sar en betydande sänkning.
De minsta sänkningarna hos rotvärdet ha förekommit i Norrland, vanligen för ecklesiastika och övriga allmänna skogar. Dessutom visar Stockholms län en ganska obetydlig sänkning. Den mera betydande sänkningen av rot- värdet för Södermanlands län samt den ringa sänkningen för Stockholms län är förklarlig med hänsyn till de uttalanden som gjordes av de sakkunniga rörande 1933 års taxering.
Relativa skogstillgången har vid 1938 års taxering i genomsnitt för hela riket bestämts till 073 mot 070 vid 1933 och 064 vid 1928 års taxeringar och har således höjts ytterligare med 003 eller 4 '3/0. Såsom av tabellen åf sid. 00 framgår, ha upprepade höjningar av relativa skogstillgången skett sedan 1928, mest i Götaland och minst i Norrland, vars medeltal för 1933 och 1938 är detsamma.
Från 1928 till 1933 framträdde sänkningarna i Göteborgs och Bohus län, Uppsala län samt Ångermanland. I de förra fallen har nu relativa skogs- tillgången åter höjts, medan den i Ångermanland sänkts ytterligare, om än obetydligt. Dessutom ha år 1938 sänkningar förekommit i Norrbottens, Väs- terbottens och Södermanlands län samt i Särna—Idredelen av Kopparbergs län och på Öland.
I Norrbottens och Västerbottens län äro sänkningarna ganska betydliga och framträda starkast hos aktiebolagens skogar och kronoskogama. Sänk- ningarna i Norrbottens och Västerbottens liksom Västernorrlands län torde delvis kunna förklaras med där sedan år 1933 hedrivna betydande avverk- ningar.
De största höjningarna av relativa skogstillgången från 1933 till 1938 fö- rekomma i Gävleborgs, Västmanlands och Älvsborgs län samt fastlandsdelen av Kalmar län. I dessa län är det vanligtvis kronoskogarna och bolagssko- garna som höjts mest.
Riksmedeltalen för skogsägargrupperna utvisa dock att relativa skogstill- gången blivit höjd endast hos bondskogarna, medan de andra grupperna uppvisa ungefär samma värden som 1933.
En bedömning av den uppskattade relativa skogstillgången i förhållande till den verkliga är i regel förenad med stora felmöjligheter. För begränsade områden vid likartat avsättningsläge och där tillförlitliga uppgifter finnas om virkesförrådets storlek och sammansättning för viss bonitet äro goda jämförelser möjliga, medan större områden, t. ex. län, så stora växlingar föreligga i de förhållanden, som påverka denna faktor, att en riktig bedöm- ning försvåras. Emellertid föreligga för län eller områden av lån enligt riks— skogstaxeringen vissa uppgifter som underlag för bedömande av hur rela- tiva skogstillgången vid fastighetstaxering uppskattats, även om dessa upp- gifters aktualitet och användbarhet något minskats med hänsyn till de för-
Jämförelse mellan 1928, 1933 och 1938 års fastlghetstaxeringars medelvärden å rela- tiva skogstillgången.
Relativ skogstillgång Värdenas förändring Län o. landsdelar . . 1928 1933 1938 1928 1933 1935—1938 *! abs. % abs. % | Norrbottens ................... 054 074 064 + 020 + 37 — 0'10 — 14 lappmarken .. . . .. .......... 0'56 0'79 0'69 + 023 + 41 — 0'10 —- 13 kustlandet .................. 0'53 0'70 0'61 + 0'17 + 32 — 0'09 —- 13 Västerbottens ................. 0'72 0'76 069 + 003 + 4 — 0'06 — 8 lappmarken ................. 0'79 0'81 0'74 + 0'02 + 3 — 0'07 — 9 kustlandet .................. 0'62 0'67 0'63 + 005 + 8 —— 0'04 — 6 Jämtlands ..................... 069 071 072 + 002 + 3 + 001 + 1 Jämtland .................. —— — 0'72 — — -— — Härjedalen . ...... . ......... —— —- 0'74 — —— —— — Västernorrlands ............... 068 067 0158 —0'01 — 1 + 001 + l Ångermanland .............. 0'68 066 066 —— 0-02 — 3 — 0-01 — 2 Medelpad .................. 0'66 0'69 0'74 + 0'03 + 5 + 0'05 + 7 Gävleborgs .................... 069 076 085 + 007 + 10 + 009 + 12 Hälsingland ................. 0'66 0'74— 0'82 + 0'08 + 12 + 0'08 + 11 Gästrikland ................. 0'79 0'82 0'94 + 0'03 + 4 + 0'12 + 15 Kopparbergs .................. 0'76 078 081 + 002 + 3 + 003 + 4 Särna-Idre .................. 0'58 0'72 0'68 + 0'14 + 24 — 0'04 -— 6 Norr-Siljan ................. 0'71 0'71 0'75 j_- 0'00 i 0 + 0'04 + 6 Söder-Siljan ................ 0'82 0'83 0'84 + 0'01 + 1 + 0'01 + 1 Falu-Säter .................. 0'80 0'83 0'87 + 0'03 + 4 + 0'04= + 5 Värmlands .................... 0'80 088 089 + 008 + 10 + 001 + 1 örebro ........................ 0-72 078 081 + 006 + 8 + 003 + 4 Västmanlands ................. 067 076 087 + 009 + 13 + 011 + 14 Uppsala. ...................... 081 0-79 083 — 0'02 _ 2 + 004 + 5 Stockholms .................... 0-72 074 078 + 002 + 3 + 004 + 5 Södermanlands ................ 077 092 090 + 015 + 19 — 0'02 — 2 Östergötlands .................. 0'68 0'80 0.83 + 012 + 18 + 003 + 4 Gotlands ...................... 0131 066 068 +0'06 + 8 + 002 + 3 Skaraborgs .................... 060 070 075 + 0'10 + 17 + 0'05 + 7 Älvsborgs ..................... 0-45 052 0'61 + 007 + 16 + 009 + 17 Dalsland ................... 0'58 0'65 0'74 + 0'07 + 12 + 0'09 + 14 Västergötland ............... 0'88 0'46 0'55 + 0'08 + 21 + 0'09 + 20 Jönköpings .................... 055 OM 068 + 006 + 11 + 007 + 11 Kronobergs. . . . ................ 061 066 0'61 + 005 + 10 + 005 + 9 Kalmar. ...................... 054 063 (")-72 + 009 + 17 + 009 + 14 Norra delen .......... ' ...... 0'60 0'70 0'80 + 0'10 + 17 + 0'10 + 14 Södra delen ................ 0'46 0'64 0'64 + 0'08 + 17 + 0'10 + 19 Öland ...................... 0'58 0'60 0158 + 0'02 + 3 — 0'02 — 3 Göteborgs o. Bohus ............ 0'46 041 044 — 0'05 — 11 + 003 + 7 Hallands ..................... 035 039 043 + 004 + 11 + 004 + 10 Blekinge ...................... 044 049 0132 + 005 + 11 + 003 + 6 Kristianstads .................. 042 047 0.50 + 005 + 12 + 003 + 6 Malmöhus ......... . ........... 056 0136 059 iO-oo i 0 + 003 + & Norrland 067 072 072 + 005 + 7 i 000 i 0 Svealand 076 081 084 + 005 + 7 + 003 + 4 Götaland 0-52 0-59 064 + 007 + 13 + 005 + 8 Hela riket 064 072 073 + 006 + 9 + 0'08 + 4
errlpärlolll-a Normalförråd Beräknad 211251?
Län o. landsdelar Skäggst- taxerad 01111] 02155." kbm. 113323: skogstill-
kbm. med _bonltet längan- Per massa gang år bark är 1938 Visa. hektar 1938 Norrbottens lappmark ........ 46 1'15 150 63 073 069 » kustland ......... 63 1'53 140 73 086 061 Västerbottens lappmark ....... 72 1' 51 140 72 1' 00 074 » kustland ........ 71 1'91 120 81 088 068 Jämtlands .................... 64 '77 130 78 082 072 Västernorrlands .............. 76 212 120 85 08!) O' 68 Gävleborgs ................... 103 2'50 110 93 111 085 Kopparbergs .................. 74 2'15 120 86 086 081 Värmlands ................... 88 2' 87 100 94 094 089 Örebro ....................... 93 3'06 95 97 096 081 Västmanlands ................ 97 3' 14 95 99 098 087 Uppsala ...................... 99 2'94 100 96 1'08 0'83 Stockholms ................... 83 2' 80 100 93 0' 89 078 Södermanlands ............... 99 3'34 95 103 096 090 Östergötlands ................ 92 3-15 95 99 0-93 083 Gotlands ..................... 64 1'88 »— 77 083 068 Skaraborgs . .................. 91 3'30 — 10'2 0'89 0'75 Älvsborgs .................... 69 293 -— 95 073 061 Jönköpings .................. 66 3'27 90 101 065 068 Kronobergs .................. 60 3'18 95 100 060 061 Kalmar ...................... 74 3'02 90 91 081 07? Göteborgs o. Bohus ........... 53 2' 82 100 93 057 044 Hallands .................... 51 $'% 80 90 057 043 Blekinge ..................... 65 3' 67 80 99 066 052 Kristianstads ................. 69 3' 9 0 80 105 O' 6 6 0' 6 0 Malmöhus .................... 86 4-73 80? 128 067 0159
ändringar, som den verkliga skogstillgången åtminstone i vissa län undergått efter riksskogstaxeringen. De sakkunniga ha, liksom i 1928 och 1933 års undersökningar, begränsat utredningen att i första hand gälla förhållandet mellan det verkliga virkesförrådet enligt riksskogstaxeringen och vid fas- tighetstaxering tillämpade normalförråd.
Virkesförrådet per hektar enligt riksskogstaxeringen har angivits med till- lägg för bark. Normalförrådet per hektar har bestämts efter den uppskat- tade boniteten och däremot svarande omloppstid enligt länsanvisningarna eller tab. II till skogsvärderingsinstruktionen. Förhållandet mellan nu nämn- da hektarförråd betecknas i det följande som »relativa kubikmassan». Nämn- da uppgifter samt den uppskattade relativa skogstillgången ha sammanställts i ovanstående tabell.
Relativa kubikmassan är som grundval för bestämning av relativa skogs- tillgången av primär betydelse och kan överensstämma med denna, om vir- kesförrådets sammansättning är normal. Med ledning av riksskogstaxering— ens uppgifter om virkesförrådets fördelning på ålders-, mogenhets- och dia- meterklasser är det möjligt att närmare utreda, i vad mån förrådets sam- mansättning i nämnda avseende bör giva högre eller lägre värdeavkastning än normalt. De synnerligen omfattande utredningar som skulle möjliggöra en mera exakt bedömning härav, ha de sakkunniga icke ansett sig böra ifrå- gasätta för det ändamål som här avses. Riksskogstaxeringens uppgifter kunna dock giva stöd för ett allmänt bedömande av huruvida och i vilken riktning den beräknade kubikmassan bör jämkas för att motsvara den verkliga rela— tiva skogstillgången vid jämförelse med den taxerade.
Av tabellen framgår i stort, att vid åsatt bonitet den beräknade relativa kubikmassan i allmänhet ligger högre, för vissa lån avsevärt högre, än rela- tiva skogstillgången. Huruvida denna faktor på den grund och med hänsyn till länets särskilda förhållanden kan anses ha blivit underskattad, kommer i det följande att omnämnas för de län, där anledning härtill anses föreligga.
Redogörelse länsvis för det skogliga taxeringsresultatet.
Norrbottens län.
Arealredovisningen. Lappmarken. (Karesuando, Jukkasjärvi, Gällivare, Jokkmokks, Arjeplogs och Arvidsjaurs kommuner). Skogsmarksarealen, 2 138 300 hektar, visar vid jämförelse med riksskogstaxeringen ett underskott av 426 600 hektar eller 166 ()/o och nära nog samma resultat eller 435800 hektar år 1933. För övrig mark, 4606 100 hektar, föreligger jämfört. med riksskogstaxeringen ett mindre underskott av endast 36000 hektar, vilket föga avviker från 1933 års resultat, 24 300 hektar. De stora skillnaderna mel- lan fastighetstaxering och riksskogstaxering sedan 1928 års taxering äro så- lunda avlägsnade (se tab. 6).
Den avsevärda arealökningen, som skedde från 1928 till 1933 års taxering (se tab. 6 kol. 4 och 5), berodde till stor del på noggrannare uppskattning av fjälltrakternas kronoöverloppsmarker och oavmätta kronomarker men där- jämte även på förbättrad redovisning för bondehemmans skogar. Fortfaran- de ansågs emellertid år 1933 att de vid riksskogstaxeringen såsom skogs- mark upptagna svagaste markerna hade blivit redovisade såsom övrig mark. Sämsta bonitet, IX, som avsåg f jällskogen, upptog enligt riksskogstaxeringen icke mindre än 220 100 hektar men hade icke i länsanvisningarna uttryck- ligen angivits såsom skogsmark, vilket i sin mån kunde ha givit upphov till ojämnhet i redovisningen. De kvarstående skillnaderna i redovisad areal mel- lan riksskogstaxeringen och fastighetstaxeringen, oaktat denna här i största utsträckning bygger på skogsuppskattningshandlingar, kunde mycket väl,,ute
talade de sakkunniga år 1933, förklaras av olika uppfattning om avgräns- ningen mellan skogsmark och övrig mark.
För 1938 års fastighetstaxering föreligger nya och långt mera tillförlitliga arealuppgifter för skogen i Norrbottens lappmark än vad som var fallet är 1933. Sedan dessa ha sålunda för en stor del allmänna skogar, i första hand kronoparkerna, upprättats nya skogshushållningsplaner. För de enskilda skogarna, säväl böndernas som bolagens, torde dylika planer vid tiden för 1938 års fastighetstaxering ha upprättats för sannolikt minst halva skogs- marksarealen. Någon kontroll genom en förnyad riksskogstaxering finnes däremot ännu ej för Norrbottens läns lappmark. Vid undersökningar av 1937 års riksskogstaxeringsnämnd över hushållningsplanerna för kronans skogar har emellertid framkommit att av de arealer 1926 års riksskogstaxering redo- visade såsom skogsmark (bon. VIII och bättre) å kronans marker 374400 hektar ej i verkligheten ansetts värda uppskattning. Nämnden har också gjort ett utdrag av virkesförrådet å dessa marker och funnit att de ej ha högre förråd av barrskog än 23 kbm per hektar. Av dessa marker har dock kronan upptagit c:a 240000 hektar vid 1938 års fastighetstaxering. Likväl förklaras en betydande del av den delvis oegentligt redovisade arealbristen. För Kare- suando socken har t. ex. full överensstämmelse nåtts mellan skogsmarksareal för enskilda skogar enligt upprättade hushållningsplaner och riksskogstaxe- ringen om bonitet IX uteslutes.
Kustlandet. (Övriga kommuner i Norrbottens län.) För skogsmarksareaq len, 1 715 900 hektar, föreligger vid jämförelse med riksskogstaxeringen ett underskott av 24 600 hektar eller 14 0/0 mot 68 200 hektar år 1933. För öv- rig mark, 789 100 hektar, har uppstått ett överskott av 35700 hektar mot 78 100 hektar år 1933. Bristen för skogsmarken motsvaras alltså på 11 100 hektar när av ett överskott för arealen övrig mark. Detta betyder med andra ord att riksskogstaxeringens totala utmarksareal, 2493 900 hektar, endast med 11 100 hektar avviker (är mindre än) motsvarande areal enligt fastig- hetstaxeringen. Det må erinras om att siffrorna för riksskogstaxeringen äro hämtade från den nya taxeringen 1940 varvid resultaten i hektar i förhål- lande till den tidigare riksskogstaxeringen framgå av följande:
Riksskogstaxeringen år 1926 1941 Skogsmark ..................... 1 769 400 1 740 500 Övrig mark .................... 716 200 753 400 Summa 2 485 600 2 493 900
Av arealökningen för skogsmarken vid 1938 års fastighetstaxering, 14 700 hektar, kan huvudparten eller över 8 000 hektar hänföras till bondeskogarna. Bonitet. Boniteten har för länet uppskattats till 132 mot 127 vid 1933 och 1928 års taxeringar. För lappmarken är boniteten 115 och inom kustlandet 153. Enligt riksskogstaxeringen äro medeltalen respektive 13 och 1'8, varför
underskattning synes föreligga. Det är dock vanskligt att göra något mera bestämt uttalande rörande boniteringen och synes resultatet i stort sett få anses vara någorlunda tillfredsställande.
Vid jämförelse med de i länsanvisningarna angivna medelboniteterna över- ensstämma talen i stort sett bra. Den avvikelse som finnes innebär dock i regel lägre värden vid taxeringen än i anvisningarna. Skillnaden är störst för Råneå med 022. Endast för Karesuando är taxeringens bonitet högnc (0'13). Något lägre boniteter i jämförelse med länsanvisningarna redovisas även för, bland annat, Edefors, Hietaniemi, Övertorneå, Pajala och Junosu- ando kommuner. För Hietaniemi föreligger samtidigt ett betydande areal- överskott jämfört med den officiella statistikens uppgifter, vilket i detta sam— manhang bör havas i minnet.
Den vid 1933 års taxering anmärkta ojämnheten i boniteten vid jämförelse mellan Älvsby, Hortlax och Piteå landskommuner i Norrbottens län och an- gränsande Jöm och Byske kommuner i Västerbottens län torde numera få anses avlägsnad. Detta har skett främst genom höjning av boniteten för kommunerna i Norrbottens län.
För Karesuando, Jukkasjärvi och Gellivare kommuner anmärktes vid 1933 års taxering på de låga bonitetstalen för bondeskogarna, varigenom dessa framträdde som låga i jämförelse med övriga skogsägargrupper. En icke oväsentlig justering har nu iakttagits för Karesuando och Jukkasjärvi kom- muner. Genom denna och andra ändringar av boniteten har denna för den sistnämnda kommunen höjts från 061 år 1933 till 079.
Resultaten i allmänhet tyda på att boniteringen inom länen, med de stora svårigheter som här föreligga, likväl blivit ännu jämnare och riktigare än vad tidigare varit fallet. '
Utformningen av länsanvisningama ha varit praktiska för taxeringsarbetet i föreliggande avseende.
Rotvärde. Rotvärdet för länet är 137 kronor,1 varvid för lappmarken 113 kronor och för kustlandet 166 kronor. Den sänkning från respektive 1'35 och 177 kronor, som inträffat sedan 1933 års taxering, är procentuellt väsent- ligt större för lappmarken än för kustlandet, vilket kan anses vara fullt för- klarligt.
Några ojämnheter av betydelse framträda endast för Arvidsjaurs, Arje- plogs och Korpilombolo kommuner. I Arvidsjaur synes särskilt rotvärdet för aktiebolagens skogar väl lågt och sänkt från 162 år 1933 till 111 kronor. För bondeskogarna t. ex. är sänkningen betydligt mindre eller från 164 till 133 kronor. Inom den längre mot fjällen belägna Arjeplogs kommun är rot- värdet för bolagsskogarna 128 kronor. Det gäller i båda fallen relativt små arealer (dock i lägsta fallet över 11 000 hektar), men i den mån boniteten i dylika trakter även i detta sammanhang kan ge en viss ledning må nämnas, att denna för bolagsskogarna i Arvidsjaur, med det lägre rotvärdet, är 151 mot 133 i Arjeplog. *
1 Här likasom i det följande angivas rotvärdet enligt tab. 8 och icke enligt tab. å sid. 4 och text är sid. 36.
! i I ! E
För Korpilombolo kommun är rotvärdet för bondeskogarna 115 kronor mot t. ex. för kronoparkerna 155 kronor. Även här kan förtjäna nämnas att boniteten för bondeskogarna är 155 mot 133 för kronoparkerna.
Relativ skogstillgång. Relativa skogstillgången höjdes avsevärt från 1928 års taxering till 1933 års, nämligen för hela länet från 054 till 074. Inom lappmarken höjdes medeltalet från 056 till 079 och inom kustlandet från 063 till 070. Höjningarna kunde i viss mån tillskrivas det förhållandet att lövskogen, som i större delen av länet saknar avsättning, vid 1928 års taxe- ring icke medtagits vid bestämmande av relativa skogstillgången men vid 1933 års taxering genomgående inräknats.
För lappmarken var år 1933 relativa skogstillgången 079 vid åsatta bonite- ten nära överensstämmande med beräknade relativa kubikmassan 0'78. Vis— serligen utgjordes förrådet inom lappmarken till relativt stor del av avverk- ningsmogen skog, vilket borde medföra justering av nämnda siffra uppåt, men å andra sidan borde vid förekomst av skadad skog samt lövskog, som saknade avsättning, justering ske nedåt. Därjämte torde beträffande förrå- dets avsättningsläge tämligen allmänt gälla, att markerna närmast flottleder— na vore klenare bestockade än de sämre lägena, varigenom det verkliga driv— ningsavståndet skulle bliva längre än det genomsnittliga avstånd, efter vilket det taxerade rotvärdet bestämts. Detta förhållande, vartill särskild hänsyn kunde behöva tagas, medför lägre »relativt rotvärde» och därmed sänkning i skogsvärdet. Nu anförda omständigheter gjorde redan vid 1933 års taxe- ring det särskilt vanskligt att bedöma den åsatta siffran för relativa skogs- tillgången inom lapp—marken. För kustlandet hade relativa kubikmassan be— räknats till 100, varemot den uppnådda siffran för relativa skogstillgång- en var 070. De sakkunniga ansågo troligare, att underskattning av relativa skogstillgången fortfarande förelåg i kustlandet än i lappmarken.
Vad ovan uttalades i anslutning till 1933 års taxering rörande svagheterna i en jämförelse mellan relativa skogstillgången och den beräknade relativa kubikmassan har än större skäl att uppmärksammas nu. Med hänsyn till vad som är känt om storleken av virkesuttag som skett såväl inom lappmarken som kustlandet, lärer det icke ligga någon orimlig relation i en sänkning av relativa skogstillgången från 079 till 069, respektive 0'70 till 061. Resultaten av den år 1941 utförda riksskogstaxeringen för kustlandet bekräftar även en för denna bygd icke oväsentlig nedgång av virkesförrådet sedan den första riksskogstaxeringen år 1926.
Skogsmarkens värde och skogsvärdet per hektar. Av tabellerna å sid. 37 och 38 framgå de ganska stora procentuella växlingar, som förelegat beträf- fande hektarvärdena för särskilt skogsmarken. Särskilt stor var förändring- en, förutom inom Särna-Idre området av Kopparbergs län, i Norrbottens läns lappmark.
Vid 1933 års granskning erinrade de sakkunniga om att vid bedömande av värdesiffrorna för länet borde ihågkommas, att år 1928 endast barrskogen var föremål för taxering. Detta motiverade då en mera värdehöjande sorti— mentssammansättning än om den inom länet mindre värdefulla lövskogen
även medtagits i taxeringen. Förhållandet medförde år 1928 relativt högt rot- värde, men lövskogens uteslutning då bör också ha förorsakat något för låg relativ skogstillgång. Vid 1933 års taxering hade lövskogen, som dock inom stora delar av länet saknar avsättning, inverkat vid bestämning av såväl nor- mala sortimentssammansättningen som relativa skogstillgången, vilket mås— te hava inverkat sänkande på rotvärdet och därmed skogsmarkens värde men också höjande på relativa skogstillgången och skogsvärdet, vars nivå där- jämte påverkats av en ganska allmän justering uppåt av relativa skogstill- gången. Boniteten hade för lappmarken sänkts och för kustlandet höjts med 6 0/0. Resultatet hade också blivit, att skogsmarksvärdet per hektar sänkts med 39 0/0 för lappmarken och 27 % för kustlandet, medan skogsvärdet en- dast sänkts med 12, respektive 5 0/o. Hektarvärdenas summa visade en ned- gång av 19 % för lappmarken och 11 % för kustlandet, vilka procenttal, trots rena rättelser å värdefaktorerna, kunde i viss mån beteckna den värde- förskjutning, som förekommit. Då det ändrade förvaltningskostnadsavdra- get medfört en allmän sänkning av taxeringsnivån med 11 0lo, innebar det samlade taxeringsresultatet för länet i genomsnitt därutöver en mycket mått- lig värdenedsättning. De förändringar som inträffat vid 1938 års taxering finna i huvudsak sin förklaring i motsvarande resonemang men med tilläm- pande av andra talvärden för bonitet, rotvärde och relativ skogstillgång.
Västerbottens län.
Arealredovisningen. Lappmarken. (Malå, Sorsele, Tärna, Stensele, Vil- helmina, Dorotea, Fredrika, Åsele, Örträsks och Lycksele kommuner.) Skogs- marksarealen, 1 912 000 hektar, visar vid jämförelse med riksskogstaxering- en ett underskott av 64 500 hektar eller 33 %. Detta motsvaras nära av ett överskott för övrig mark av 74 000 hektar. Förutsättningarna för erhållande 'av arealuppgifter, och de omständigheter, som sannolikt påverkat resultatet, äro i allt väsentligt likartade dem, som berörts under Norrbottens läns lapp- mark och dessa torde även förklara skillnaderna i arealredovisningen, vilken dock avsevärt förbättrats sedan 1928 års taxering och numera få anses i stort sett mycket tillfredsställande.
Som redan nämndes vid bedömandet av arealredovisningen för Norrbot- tens läns lappmark föreligga för lappmarken stundom svärigheter att av- göra vad som skall hänföras till skogsmark och vad som skall hänföras till övrig mark, och att den senaste riksskogstaxeringen synes bekräfta ett tidi- gare av de sakkunniga gjort uttalande, att den första riksskogstaxeringens arealsiffror för skogsmarken sannolikt vore något för höga. Den senare riks- skogstaxeringens areal är visserligen endast 42 200 hektar mindre än den ti- digare, men ändringen går dock i den förmodade riktningen.
I detta sammanhang kan förtjäna påpekas, att skogsmarksarealen för de allmänna skogarna minskat med nära 21 000 hektar, som överförts till övrig ”mark i samband med nyindelning av kronoparker och överloppsmarker. Då
alla kategorier av skogar under de senaste åren i stor omfattning blivit nyinde— lade, få de ofta ganska stora justeringar, som skett i arealredovisningen, an- ses ha lett till större likformighet och noggrannhet i arealredovisningen.
Kustlandet. (Övriga kommuner i Västerbottens län.) Jämfört med den se- naste riksskogstaxeringen visar skogsmarksarealen, 1 216 300 hektar, ett un- derskott av 44 100 hektar eller 27 0/o, men ett överskott för övrig mark som nära motsvarar skogsmarkens underskott eller 39 800 hektar. Resultatet vi- sar även här en successiv förbättring sedan år 1928. För kustlandet samman- falla de båda riksskogstaxeringarnas (1925 och 1941 års) arealredovisning för skogsmarken. Skillnaden är endast 700 hektar.
Skogsmarksarealen har för de allmänna skogarna minskat något. För bondeskogarna har den ökats med nära 13 000 hektar. Vissa kommuner, sär- skilt Nordmaling, Umeå landsförsamling och Sävar, redovisa för bondesko- gar sannolikt för stor procent övrig mark, varför en överföring av denna till skogsmarken torde vara motiverad.
Vid en specialundersökning år 1941 för Burträsks kommun, som av do- mänstyrelsen i provtaxeringssyfte utfördes på Kungl. Maj:ts uppdrag, var- vid riksskogstaxeringens senaste uppgifter utnyttjades, redovisade riksskogs- taxeringen för nämnda kommun en skogsmarksareal av omkring 139000 hektar mot omkring 123 000 enligt fastighetstaxeringen. Arealen övrig mark utgjorde i runda tal 32 000 mot 47 000 hektar och totala utmarksarealen i båda fallen alltså praktiskt taget densamma. Även här synes en liknande felaktighet i arealredovisningen föreligga.
Boniteten. Boniteten har för länet uppskattas till 166, varvid för lappmar- ken 1'61 och för kustlandet 191, vilket innebär någon höjning men likväl nära överensstämmer med bonitetsmedeltalen vid 1933 och 1928 års taxe- ringar. Motsvarande siffror enligt senaste riksskogstaxering äro 18 och 20 (tidigare riksskogstaxering 17 och 19). Vid granskningen av 1933 års taxe— ring förmodade de sakkunniga boniteten vara underskattad åtminstone för lappmarken. Härvid erinrades om de på jämförelsen inverkande förhållan- den, som närmare utvecklats för Norrbottens län. Inom vissa kommuner ha betydande höjningar vidtagits sedan 1933 och som regel då i samband med de betydande nyindelningar av skogen, som skett å såväl allmänna som en— skilda skogar. Särskilt har detta varit fallet i lappmarken. På så sätt har genom höjning av bonitetsmedeltalen främst för de allmänna skogarna boni— teten t. ex. för Åsele och Sorsele kommuner höjts från 167 och 133 till 174 och 143. I detta sammanhang kan påpekas att boniteten för Vilhelmina kom- mun, som nu sänkts från 127 till 126, förefaller låg om jämförelse göres med Åsele och Sorsele kommuner ävensom med den senaste riksskogstaxe- ringens uppgifter över boniteter för olika lägen över havet.
Även för kustlandet synes boniteringen vara riktigare tillämpad än tidi- gare om än en del olikformigheter kvarstå. Hörnefors, Vännäs, Sävar och Byske kommuner (bondeskogarna) anses sålunda ha väl låg bonitet.
I jämförelse med Arjeplog i Norrbottens län med en bonitet av 108 kan Sorseles 1'43 förefalla vara väl hög. Något stöd för ett sådant uttalande giVes
dock knappast. Länsanvisningarna för Norrbottens län hade beräknat me- deltalet för Arjeplog till 10 och för omkring 197 000 hektar kronopark i Arjeplog redovisas boniteten till 107 mot 153 för 140000 hektar i Sorsele.
Den höjning av boniteten som skett sedan 1933 års taxering kan huvud- sakligen hänföras till kronoskogarna, å vilka bonitet höjts från 1'53 till 159 eller med 39 0/0 mot från 171 till 173 eller med 12 % å enskilda skogar.
Det synes önskvärt att länsanvisningarna givit vägledande serier av san- nolika boniteter för olika kommuner.
Rotvärde. Rotvärdet är för länet 209 kronor, för lappmarken 196 och för kustlandet 229 kronor. Den sänkning från respektive 218 och 250 kronor, som inträffat sedan 1933 års taxering är procentuellt sett större för lapp- marken än för kustlandet, vilket förhållande synes befogat.
De förändringar i rotpriserna som ägt rum sammanhänga som förut nämnts med sänkta bruttovärden för timmer och sulfitved ävensom med ökade avverkningskostnader. I någon mån har detta motverkats av en höj- ning å sulfatvedspriset och något lägre allmänna kostnader. Härtill kommer en förändring i normalkubikmeterns sammansättning inom kustlandet, vil- ken även verkar i sänkande riktning. Flottningskostnaderna ha i vissa äl— var, såsom Ångermanälven genomgående sänkts, i andra t. ex. Umeälven endast utjämnats genom ny distriktsindelning. En beräkning av rotpriset för ett tänkt fall med utgångspunkt från de ändrade virkespriserna och avverkningsomkostnaderna men med oförändrade flottningsförhållanden ger till resultat en sänkning i rotpriset av c:a 10 0/0 vid jämförelse med 1933 års pris. Taxeringens allmänna resultat visar också som nämnt en sänk- ning av liknande storleksordning.
Sänkningen i rotpriset har varit betydande för Malå, Lycksele och Doro- tea kommuner. Inom dessa liksom Jörn, Skellefteå, Bygdeå och Nysätra kommuner i kustlandet är sänkningen av rotvärdet särskilt framträdande för kronoparkerna. Rotvärdet för kronoparker i Bygdeå är t. ex. 175 mot 247 kronor för bondeskogarna. Rotvärdet för kronoparkerna inom lappmar- ken utgör 2'01 kronor. alltså högre än för kronoparker i Bygdeå. Skillnaden i rotvärde för kronoparker och bondeskogar i lappmarken och kustlandet framför av följande.
Kronoparker Bondeskogar Lappmarken ................... 201 kronor 1'90 kronor Kustlandet ..................... 2'08 » 2'38 »
För Burträsks kommun synes rotvärdet, 197 kronor, vara uppskattat för lågt för alla skogsägargrupper. Det är icke oväsentligt lägre än kringliggan- de liksom flera lappmarkskommuners medelrotvärden.
Vid jämförelse med Norrbottens län ligga medelrotvärdena för kustlan- den — 166 kronor för Norrbotten och 229 kronor för Västerbotten — pro- centuellt betydligt närmare varandra än motsvarande tal — 113 och 195
—— för lappmarken. Dessa förhållanden torde vara fullt förklarliga; möjli- gen kan det synas anmärkningsvärt att rotvärdet för Byske, 226 kronor, skall vara lägre än för Hortlax, 242 kronor. De högre rotvärden, som före- ligga i Västernorrlands läns grannkommuner, synas i stort sett förklarliga.
Relativ skogstillgång. Vid den åsatta boniteten har relativa skogstillgång— en för länet uppskattats till 069 mot 075 år 1933 och 0.72 är 1928. För lappmarken är den 074 mot 081 år 1933 och för kustlandet 063 mot 067 år 1933. Höjningen från 1928 års taxering kunde, liksom motsvarande för Norrbottens län (se sid. 47) i viss mån tillskrivas förhållandet att lövsko- gen genomgående inräknades i virkesförrådet vid 1933 års taxering. Den sänkning i relativa skogstillgången, som nu inträffat, synes ock förklarlig med hänsyn till vad man vet om virkesuttagens storlek och resultaten av den senaste åren 1939 och 1941 verkställda riksskogstaxeringen.
Då relativa skogstillgången särskilt för lappmarken i stor utsträckning kunnat beräknas med stöd av nyupprättade skogshushållningsplaner och taxeringsarbetet i huvudsak lärer ha utförts med omsorg inom länet, får man förutsätta att resultaten i stor utsträckning skola vara så pass riktiga man kan väga påräkna med tillämpande av nuvarande taxeringsmetod, som till betydande delar på en rätt bedömning av värdefaktorn relativa skogs- tillgången. En viss allmän ledning för lappmark och kustland kan givetvis erhållas vid jämförelsen mellan talen för relativa skogstillgången och rela- tiva kubikmassan (se tab. sid. 43). En sådan jämförelse skulle likväl med hän- syn till vad man i största allmänhet kan bedöma efter hänsynstagande till vir- kesförrådets storlek, sammansättning och läge, knappast tala för att relativa skogstillgången för lappmarken 0'74 svarar mot ett relativt virkesförråd av 100 och att för kustlandet relativa skogstillgången 063 på samma sätt mot— svaras av relativa virkesförrådet 088.
Vid den förstnämnda av domänstyrelsen verkställda provtaxeringen av Burträsks kommun har även hektarvärdena beräknats för skogsmark och växande skog efter en av domänstyrelsen föreslagen värderingsmetod, vars syfte, bland annat, var att giva ett mera konkret grepp på den värdebestäm- mande faktorn genom virkesförrådets uppdelning på ett viss antal grovleks- klasser, än vad relativa skogstillgången ansågs vara. Om 1938 är allmänna fastighetstaxerings resultat för skogsmark och skog därvid sattes till 100, visade i detta fallet provtaxeringen, även denna stödd på riksskogstaxeringens nya uppgifter, talet 91'1, innebärande, till skillnad mot vad som nyss uttalats om rotvärdet, att någon överskattning skulle ha ägt rum.
Länsanvisningarna äro liksom för Norrbottens län väl uppställda och av- fattade; för Västerbottens län saknas dock den förut angivna bonitetsserien.
Jämtlands län.
Arealredovisningen. Totala skogsmarksarealen, 2 604 800 hektar, visar jäm- fört med den åren 1939 och 1940 utförda riksskogstaxeringen ett under- skott av 72 900 hektar, eller 2"! 0/o. För övrig mark, 2 087 700 hektar, före- ligger vid motsvarande jämförelse ett överskott av 114 200 hektar eller 5'8 0lo. Den nya riksskogstaxeringen ger även en värdefull möjlighet till jämförelse i olika avseenden mellan de båda landskapen Jämtland och Härjedalen, vil- ka i flera avseenden starkt avvika från varandra. För Jämtland redovisar fastighetstaxeringen en skogsmarksareal av 1 898600 hektar, vilket jämfört med riksskogstaxeringen ger ett underskott av 114200 hektar eller 64 % och en areal övrig mark av 1 480 700 hektar, vilket på motsvarande sätt ger ett överskott av 182 900 hektar eller 141 |%). För Härjedalen redovisar fastighetstaxeringen en skogsmarksareal av 706 200 hektar, vilket jämfört med riksskogstaxeringen ger ett överskott av 39 700 hektar eller 60 0/o och en areal övrig mark av 607000 hektar, vilket vid jämförelsen ger ett un- derskott av 68 700 hektar eller 10'2 0/0.
Det är uppenbart att arealredovisningen för båda landskapen måste er- bjuda relativt stora svårigheter på grund av de stora fjälltrakterna. Dess- utom må erinras om att Jämtlands län, särskilt i landskapet Jämtland, finnes ett tiotal kommuner, vilkas vid fastighetstaxeringen redovisade areal icke oväsentligt överstiger den officiella statistikens uppgifter. För Oviken överskrides denna således med 22, Näs med 16, Lockne med 15, Marieby med 12 och Hotagen med 11 0/o. Väsentligare underskott föreligger endast vid samma jämförelse för Hallens kommun.
Bonitet. Boniteten för länet är enligt fastighetstaxeringen 177 mot 1'74 vid 1933 års taxering och enligt riksskogstaxeringen 1'88. Höjningen sedan 1933 är beroende av krono- och bolagsskogarna; för övriga skogsägargrupper föreligger t. o. ni. någon sänkning av medelboniteten. För Jämtland äro motsvarande siffror för 1938 års fastighetstaxering och riksskogstaxeringen 186 och 197 och för Härjedalen 152 och 161, motsvarande en underskatt- ning på i båda fallen 5'6 %. Resultaten torde få anses som någorlunda till- fredsställande om än svagare för Jämtland med hänsyn till där föreliggan- de arealunderskott för skogsmarken.
Vid jämförelse kommunerna emellan och med gränskommuner i grann— länen synes boniteringen i övrigt i stort sett ha skett likformigt. Boniteterna för de östliga kommunerna i Jämtland, Fors, Ragunda, Håsjö och Stugun. som tidigare av de sakkunniga förmodades vara för låga, ha höjts något.
.Boniteringen skulle sannolikt ha vunnit på att länsanvisningarna, som i övrigt äro utförliga och klarläggande, hade givit vägledande uppgifter an- gående sannolika boniteten inom olika kommuner.
Rotvärde. Rotvärdet är för länet 227 kronor mot 260 kronor vid 1933 års taxering. För Jämtland är rotvärdet 239 och för Härjedalen 195 kronor. Några större ojämnheter ha icke kunnat iakttagas. De vid 1933 års taxe-
ring omnämnda låga rotvärderna för Näs och Marieby kommuner, 2'11, re- spektive 262 kronor ha nu justerats. Rotvärdena där äro trots den allmänna sänkningen höjda till 237, respektive 267 kronor. Som var att vänta har sänkningen blivit särskilt stor i fjällkommunerna sålunda från 171 till 100 kronor. För Storsjö kommun synes fortfarande den stora skillnaden mellan rotvärde för bolags- och bondeskogar, 161 och 096 kronor, knappast befogad.
Relativ skogstillgång. Vid den åsatta boniteten har den relativa skogstill- gången uppskattats till 072 mot 071 och 069 vid taxeringarna 1933 och 1928. För Jämtland är den 072 och för Härjedalen 0'74. Relativa kubikmassan har med stöd av uppgifter från den senaste riksskogstaxeringen beräknats till 082. Detta innebär sannolikt att relativa skogstillgången fortfarande skulle vara något underskattad.
Jämfört med Norrbottens och Västerbottens län visar Jämtlands län den största höjningen av skogsvärdet vid 1938 års taxering, vilket framgår av föl- jande (se även tab. å sid. 81).
L __ Skogsvärde, miljoner kronor, är a n
1922 1928 1933 1938 ' Norrbottens .............. 88'4 67'4 63'7 66'4 Västerbottens ............ 133'6 115'3 100'2 106'0 Jämtlands ............... 131'7 1028 950 106"?
Västernorrlands län.
Den senaste är 1939 utförda riksskogstaxeringen lämnar även för detta län uppgifter särskiljda för länets båda landskap. I visst syfte har även riksskogs- taxeringens material uppdelats på ett antal ytterligare delområden, för vilka jämförelser med fastighetstaxeringens resultat ha kunnat göras. Det är emel- lertid uppenbart att riksskogstaxeringens uppgifter bli svagare ju mera mate- rialet uppdelas på mindre enheter.
Arealredovisningen. Ångermanland. Skogsmarksarealen, 1276 400 hektar, understiger riksskogstaxeringens senaste arealuppgift med 77 100 hektar, mot- svarande 5'7 0/0 medan arealen övrig mark, 288 200 hektar, överstiger riks- skogstaxeringens med 48 500 hektar eller 158 %.
Medelpad. Skogsmarksarealen, 556 500 hektar, understiger riksskogstaxe- ringens areal med endast 4 900 hektar, motsvarande 09 0/0 medan övrig mark, 83 100 hektar, överstiger riksskogstaxeringens med 2 200 hektar.
För de båda länsdelarna föreligger sålunda en mycket god överensstäm- melse mellan riksskogstaxeringens och fastighetstaxeringens arealredovis— ningar. Den något större avvikelsen i arealen mellan riksskogstaxeringens ti- digare och senare arealredovisningar, som uppgavs föreligga för särskilt Norrbottens och Västerbottens läns lappmarker och som förmodades delvis
kunna bero på svårigheten i arealredovisningen för den längst mot fjällen belägna skogsmarken, föreligger icke i Västernorrlands län. I detta län äro icke dessa redovisningssvårigheter framträdande i samma omfattning som i lappmarkerna. De båda arealredovisn'ingarna framgå av nedanstående.
Riksskogstaxeringens areal i hektar
år 1924 är 1938 i
Skogsmark Övrig mark Skogsmark Övrig mark Ångermanland .............. 1 331 000 255 500 ] 353 500 239 700 Medelpad ................... 568 300 97 400 561 400 80 900 Summa 1 899 300 352 900 1 914 900 320 600- Summa utmark 2 252 200 2 235 500
I såväl nu föreliggande som tidigare av de sakkunniga verkställda gransk- ningar av taxeringsutfallet har man förmodat, och även visat sig ha skäl härför, att det arealunderskott i förhållande till riksskogstaxeringen som i re— gel förekommit, varit att hänföra till bondeskogarna. Det vore därför av in- tresse att se om i detta län, där arealredovisningen för länet är god, överens- stämmelsen mellan riksskogs- och fastighetstaxeringen är god även för de olika skogsägargrupperna. Den senaste riksskogstaxeringen redovisar näm— ligen resultatet uppdelat på ägargrupper efter samma grunder som. fastighets— taxeringen och uppskattningen är gjord med ett så pass tätt l'injeavstånd m. m., att resultatet får anses användbart i jämförelsesyfte för åtminstone de två största ägargrupperna i länet, bolagens skogar och bondeskogarna. Resul- tatet av denna jämförelse framgår av efterföljande sammanställning.
Aktiebolags skogar Bondeskogar
Areal skogsmark i hektar
Riksskogstaxeringen .............. 881 200 858 700 Fastighetstaxeringen ............. 861 200 803 600 Skillnad 20 000 55 100
(underskott)
Den arealbrist, som förekommer, är även i detta fallet störst för bonde- skogama, ehuru icke av anmärkningsvärd storleksordning. Bonitet. Boni— teten har enligt fastighetstaxeringen för länet uppskattats till 212 medan riks— skogstaxeringens medeltal höjts från tidigare 21 till 249. För Ångermanland är resultatet 203 mot 240 och för Medelpad 233 mot 268, motsvarande en underskattning för landskapen av 154, respektive 131 %.
För hela länet har kunnat göras en jämförelse med boniteten enligt riks- skogstaxeringen med fördelning på de två ojämförligt största skogsägargrup- perna bolagsskogar och bondeskogar. Resultatet härav framgår enligt föl- jande.
Riksskogstaxeringen Fastighetstaxeringen
Bolagsskogar ............ 2'43 2'09 Bondeskogar ............ 2'57 2'22
Sedan 1933 års fastighetstaxering har boniteten för bolagsskogarna höjts från 199 till 209 och för bondeskogarna från 212 till 2'22 men föreligger för båda skogsägargrupperna en icke oväsentlig underskattning vid jämförelse med riksskogstaxeringen.
I länsanvisningarna har bonitetsserien höjts något för flertalet kommuner i jämförelse med motsvarande anvisningar till 1933 års taxering.
Rotvärde. Rotvärdet för länet är 290 kronor, varvid för Ångermanland 288 kronor och för Medelpad %% kronor. Rotvärdesmedeltalen för de båda land- skapen ligga väsentligt närmare varandra än vid 1933 års taxering, då medel- talet för Ängermanland utgjorde 309 och för Medelpad 342 kronor. Skillnaden vid 1938 års taxering förefaller väl liten.
En jämförelse mellan förändringen i rotvärdet för olika skogsägargrupper vid 1933 och 1938 års taxeringar kan i detta sammanhang vara av intresse.
Rotvärde i kronor Akt' b la s Kronoparker &ng g Bondeskogar 1933 i Ångermanland ............ 2'80 2'96 3'27 . Medelpad ................. 3-32 ' 3-21 3'62 1938 Ångermanland ............ 2'58 2'82 2'99 Medelpad ................. 2'81 2'78 3'12
Skillnaden i rotvärde mellan Ångermanland och Medelpad är för år 1933 rätt påfallande för alla skogsägargrupperna men för år 1938 endast för kro- noparkerna. För bolagsskogarna var t. ex. rotvärdet för Medelpad år 1933 omkring 8 0/o högre än för Ångermanland. För år 1938 var det t. o. m. nära 2 % lägre. , Rotvärdet synes överhuvudtaget vara väl lågt beräknat för följande kom-
muner :
Liden .................. 2' 6 6 kronor Gudmundrå ............ 2" 7 3 kronor Viksjö ................ 2' 7 o » Högsjö ................ 2' e 6 » Resele ................ 2' s 1 » Helgum ................ 2' 9 9 » Stigsjö ................ 2' 6 o » Edsele ................ 2' 7 s »
Relativ skogstillgång. Relativa skogstillgången har uppskattats till 068 för länet, varvid för Ångermanland till 065 och för Medelpad till 074. Föränd- ringarna sedan 1933 års taxering kunna i detta sammanhang ha sitt intresse för de olika skogsägargrupperna.
Relativa skogstillgången
Kronoparker Bolagsskogar Bondeskogar
1933 Ångermanland ............ 0'74 066 064 Medelpad ................. 097 069 064 1938 Ångermanland ............ 078 064 062 Medelpad ................. 099 079 067
Den sänkning som skett för enskilda skogar i Ångermanland synes efter jämförelse med riksskogstaxeringens senaste resultat såtillvida vara berätti- gad att virkeskapitalet minskat sedan föregående riksskogstaxering, och med all sannolikhet särskilt efter 1933 års taxering. Den senaste riksskogstaxering- en visar också att bondeskogarnas relativa skogstillgång torde vara högre än bolagsskogarnas. Vid fastighetstaxeringen har den för båda landskapen redo— visats lägre och för Medelpad icke mindre än 15 0/o lägre. Den tidigare an- märkta olikformigheten mellan bondeskogar och bolagsskogar — de två största skogsägargrupperna i länet -— kvarstår således ännu.
Taxeringen 1938 innebär att skogsvärdet från 1933 höjts från 878 till 1042 miljoner kronor.
Liksom för Jämtlands län har granskningen av taxeringsutfallet varit för— enad med vissa svårigheter på grund av de virkesservitut, som i taxerings- längderna äro frånräknade respektive gruppers skogsvärden utan att mot- svarande skogsvärde är antecknat å förmånstagarna. Så långt möjligt ha de sakkunniga sökt taga hänsyn till detta förhållande för att få en verklig bild av skogens värde genom att tillägga belopp till de i taxeringslängderna an- givna värdena.
Gävleborgs län.
Arealredovisningen. I jämförelse med riksskogstaxeringen visar den taxe- rade skogsmarksarealen, 1392 100 hektar, ett obetydligt överskott, 11900 hektar. För övrig mark, 224 200 hektar, föreligger ett underskott med 60 200 hektar, motsvarande 212 %. Liksom vid föregående taxeringar är överens- stämmelsen mindre god om jämförelse göres särskilt för länets båda land- skap. I Hälsingland föreligger sålunda för skogsmarken överskott med, 27 300 hektar, motsvarande 26 % och för övrig mark underskott med 46 600 hektar, motsvarande 221 0/o. I Gästrikland föreligger underskott för skogsmarken med 15 400 hektar, motsvarande 49 0/o och för övrig mark med 13 600 hektar, motsvarande 186 0/0_
Uppskattningen synes fortfarande bristfällig för Hälsingland på så sätt, att en del övrig mark redovisats som skogsmark. I vissa fall lärer detta ägoslag icke alls ha medtagits i arealredovisningen. Enligt uppgift från föregående fastighetstaxeringar hade nämligen i många fall övrig mark, som icke är till- delad de olika fastigheterna utan är av samfälld natur, icke medtagits i areal- redovisningen. Arealen övrig mark är särskilt låg inom följande kommuner.
Enär detta särskilt torde vara fallet för bondeskogarna har i sammanställ- ningen dessa skogar skilts från övriga skogar. :
, Bondeskogar, hektar % Övriga skogar, hektar ,;
Kommun 3 . övrig . — övrig : Skogs— Övrig Skogs- Övrig - mark mark Summa mark mark mark Summa mark Forsa ................ 15 108 1 226 16 334 75 3 068 599 3 667 1613 Järvsö ............... 41 231 502 41 733 1'2 16 039 4 642 20 681 224 Undersvik ........... 6 460 43 6 503 07 2 761 81 2 842 29 Ovanåker ............ 31 797 1 912 33 709 5'7 10 030 1 450 11 480 126 Söderala ............. 6 764 274 7 038 89 10 688 2 400 13 088 183 Summa 101360 3 957 105 317 3'8 42 586 9 172 51 758 17'7
Samma felaktighet, ehuru ännu mera skärpt, förelåg vid 1933 års taxering. Det har icke kunnat med säkerhet klargöras, huruvida inom nu nämnda kom- muner skogsmarken skulle ha särskilt överskattats genom redovisning av övrig mark som skogsmark, och detta då främst för bondeskogama, eller om den ringa förekomsten av övrig mark beror på att detta ägoslag i stor ut- sträckning helt skulle ha uteslutits ur arealredovisningen.
Genom skogsvårdsstyrelsens försorg har under åren 1938 och 1939 en in- ventering verkställts av skogarna inom Ovanåker, Rogsta och Mo kommuner i Hälsingland och Österfärnebo kommun i Gästrikland. Denna inventering ger möjlighet till jämförelse med fastighetstaxeringen beträffande kommun- medeltalet för arealprocenten övrig mark, boniteten och i viss mån relativa skogstillgången. Denna jämförelse framgår av efterföljande sammanställ- ning, i vilken skogsvårdsstyrelsens inventering betecknas med Svs och resul- tatet från 1938 års fastighetstaxering med Ft. Siffrorna för relativ skogstill- gång äro endast lämnade med en decimal.
% övrig mark bonitet rel. skogstillgång Kommun Svs Ft Svs Ft Svs Ft Ovanåker ................ 12 7 2 82 2'71 1'0 0'8 Rogsta .................. 17 19 246 215 08 0'6 Mo ...................... 10 10 277 266 09 09 Österfärnebo ............. 26 23 3'00 288 10 1'0
Till frågan om bonitet och relativ skogstillgång återkomma de sakkunniga senare. Jämförelsen beträffande arealprocenten för övrig mark bör för Ovan- åker ses i sammanhang med den närmast föregående, å denna sida lämnade sammanställningen.
Bonitet. Boniteten är enligt fastighetstaxeringen 2150 eller samma som en- ligt riksskogstaxeringen. För Hälsingland är den 241 och för Gästrikland 2'80, varvid någon jämförelse med riksskogstaxeringen icke kunnat göras. Bonitee ten torde i regel vara väl avvägd vid jämförelse såväl mellan kommuner, taxeringsdistrikt och skogsägargrupper inom länet som mellan gränskom- munerna inom länet och angränsande län. Någon mera väsentlig avvikelse
från länsanvisningarna föreligger endast för Söderala (— 0'15), vilken nu liksom tidigare synes underskattad, Norrala (— 017) och Enånger (— 022). Efter samma jämförelse skulle överskattning föreligga särskilt för Högbo kommun (+ 023).
För de av skogsvårdsstyrelsen inventerade kommunerna är överensstäm- melsen fullt tillfredsställande med undantag för Rogsta kommun.
Rotvärde. Rotvärdet är 317 kronor, varvid 307 för Hälsingland och 361 för Gästrikland. Överensstämmelsen med länsanvisningarna synes mycket tillfredsställande för ett trettiotal av länets 42 kommuner. För de övriga, med ett undantag belägna i Hälsingland, föreligger en nära nog genomgående underskattning, vilken dock icke är mera framträdande annat än i följande fall:
Rotvärde i kronor enligt Kommun länsanvisningar fastighetstaxering Hanebo .................... 3'50 3'03 Los ........................ 3'00 2'36 Nianfors .................. 3'50 2'72 Hassela .................... 350 299
Någon utpräglad tendens till markerad underskattning för någon särskild skogsägargrupp framträder knappast, möjligen med undantag för kronopar- ker i Hälsingland. För Hassela äro rotvärdena nästan anmärkningsvärt lika för alla skogsägar- och storleksgrupper. l Hanebo kommun synes rotvärdet särskilt lågt för bolagsskogarna, 277 kronor.
En undersökning av medelrotvärdets förändring för de tre största skogs- ägargrupperna i länet, kronoparker, bolags- och bondeskogar, kan vara av intresse med hänsyn till det ovan gjorda uttalandet om kronoparkernas rot- värden. Resultatet framgår av följande.
Aktiebolags-
skogar Bondeskogar
Kronoparker
Rotvärde i kronor
1933 .............. 3-13 3'18 3-55 Hälsmgland f 1938 .............. 2-42 299 3-19 Sänkning i procent 23 6 10 1933 .............. 4'11 3'88 4'07 Gäsmkland l193s .............. 3'68 3-40 363 Sänkning i procent 12 12 11
Kronoparkerna torde sannolikt vara något sämre belägna i Hälsingland än i Gästrikland, ävenså i Hälsingland något sämre belägna än bolags— och bondeskogar i Hälsingland. Det förefaller dock som i detta landskap rotvär- det för vissa kronoparker blivit för lågt uppskattat. Det är visserligen natur- ligt att sänkningen skall bli procentuellt större för dessa kronoparker än för
övriga skogsägargrupper, men sänkningen synes väl stor, icke minst i för- hållande till 1933 års tämligen lika rotvärden för krono- och bolagsskogar.
Relativ skogstillgång. Relativa skogstillgången är för länet 0855, varvid för Hälsingland 082 och för Gästrikland 0'94.
Taxeringsresultatet beträffande relativa skogstillgången lämnar i Gävle- borgs län ett gott exempel, när det gäller att påvisa svårigheterna att rätt be- döma denna faktor. Efterföljande sammanställning visar hur relativa skogs- tillgången utfallit för kronoparker, bolagsskogar och bondeskogar vid 1928, 1933 och 1938 års fastighetstaxeringar. Resultaten äro i så måtto jämförbara, att de skogar, som redovisats i grupperna, äro i stort sett desamma och att ! man kan förmoda att virkeskapitalet och dess sammansättning under tiden ! varit i stort sett oförändrat.
I
. Kronoparker Akäeåmålags- Bondeskogar | Taxeringsår g | Relativa skogstillgången 1928 ................ 094 Om 0'56 1938 ................ 0—99 091 -77
För kronoparkerna torde i regel de bästa beräkningarna rörande relativa skogstillgången ha kunnat göras, därnäst för aktiebolagens skogar och endast i ringa utsträckning tillfredsställande för bondeskogarna. För kronoparkerna har också relativa skogstillgången förändrats relativt ringa mellan varje taxering medan den för bolagen höjts med 17 och för bondeskogarna med ' icke mindre än 38 0/o. i Det är sannolikt att relativa skogstillgången fortfarande är underskattad. : Relativa kubikmassan har således beräknats till 1'11 och den verkliga rela- tiva skogstillgången i detta virkesrika län bör med hänsyn till övriga in- verkande förhållanden sannolikt ligga högre än nämnda siffra. Det är emellertid uppenbart att man i länet strävat att förbättra taxerings- . resultatet och även i stor utsträckning lyckats därmed. Länsanvisningarna lämna i detta avseende även en mycket god vägledning med noga aktgivande på de resultat som framkommo vid granskningen av föregående taxering. En ändring i anvisningarna torde härvid vara förutsättningen till en allmän » höjning av relativa skogstillgången med 5 a 10 0/0_ Goda exempel på resultatet , av en förbättrad taxering och samtidigt på svårigheten med relativa skogstill- g gången lämnar följande sammanställning, avseende kommuner i centrala och i nordvästra Hälsingland, inom vilka, med undantag för Rogsta kommun, hon- de- och aktiebolagsskogar så gott som uteslutande förekomma. _ . Som synes av sammanställningen är höjning även här särskilt framträ- dande för bondeskogarna. För Hälsingtuna t. ex. har den ändrade relativa skogstillgången och någon höjning av boniteten gjort att taxeringsvärdet för växande skogen höjts från 358 800 kronor år 1933 till 732 600 kronor år 1938; År" 1928 var taxeringsvärdet 358 300 kronor. Gävleborgs län är också detuläii
| 1933 ................ 087 083 067
Bondeskogar Aktiebolagsskogar Rel. skogstillgång Rel. skogstillgång K o m m u n 1928 1933 1938 ggg 1928 1933 1938 få?/%% Hassela .......... 0'55 0'58 0'68 0'10 064 064 0'74 0'l0 Jättendal ........ 0'46 0'49 060 011 — —— — _— Rogsta ............ 0'28 0'36 054 018 068 068 0'89 0-21, , Norrbo .......... 041 059 073 0'14 0'67 0'95 1'07 0'12* Ilsbo ............ 0'30 0'37 0'57 0'20 0'70 0'78 090 012 Hög .............. 043 0-51 0—74 023 _ — — — Hälsingtuna ...... 029 0411 073 032 033 041 050 009 Forsa ............ 0'48 0'51 0'67 0'16 0'87 0'88 0'93 0'05 Delsbo ............ 0-32 0-52 070 018 0'63 081 1-12 031 Bjuråker .......... 0'48 0'58 078 0-20 069 1-00 1'16 0'16 Nianfors .......... 0'85 0'38 0'94 0'56 0'87 1'08 1'08 — Järvsö ............ 0'38 0'55 0'63 0'08 0'61 0'90 0'94 0'04 Arbrå ............ 0'47 0'67 0'74 0'07 0'68 0'6? 0'71 0'09
som, där ökning förekommit, har den utan jämförelse största ökningen av taxeringsvärdet för växande skogen i hela riket, 274 miljoner sedan 1933 års taxering. Erinras må även om tabellen å sid. 6, som jämte för Väster- bottens, Kopparbergs och Västernorrlands län visar god överensstämmelse mellan taxeringsvärden och köpeskillingar för (skogs)fastigheter i länen.
För de fyra av skogsvårdsstyrelsen provtaxerade kommunerna (se sid. 57) är överensstämmelsen mycket god för Mo och Österfärnebo. För Rogsta har relativa skogstillgången höjts från 028 år 1928 till 064 och härvid till 089 för bolagsskogarna, men skulle underskattning ännu föreligga.
Den förutnämnda, genom domänstyrelsen verkställda provtaxeringen har för Valbo kommun givit ett sammanlagt skogsmarks- och skogsvärde per hektar av 1662 kronor mot 154'4 kronor enligt fastighetstaxeringen.
Kopparbergs län.
Arealredovisningen. Den för länet redovisade skogsmarksarealen, 1 996 000 hektar, understiger arealen enligt riksskogstaxeringen med 68 200 hektar eller 33 %. För övrig mark, 537 100 hektar, har även uppstått underskott med 56 700 hektar eller 96 %.
För de inom länet vid riksskogstaxeringen särskilda fyra områdena äro av- vikelserna från riksskogstaxeringens arealresultat relativt stora inom Söder- Siljanomrädet (tab. 6). Skogsmarksarealen där, 447 100 hektar, understiger riksskogstaxeringens med 40 000 hektar eller 82 0/o och för arealen övrig mark, 57 100 hektar, är underskottet 29 800 hektar eller 343 0/0.
Den sammanlagda totala landarealen enligt fastighetstaxeringen och 1937 års jordbruksräkning visar i jämförelse med den officiella statistiken ett re- lativt stort arealunderskott i vissa kommuner men betydande överskott i andra. Detta att en kommun kan ha betydande marker liggande inom en an- nan kommun har säkerligen försvårat arealredovisningen.
För de olika skogsägargrupperna finnes en bestämd skillnad i arealredo- visningen beträffande övrig mark särskilt i nedre delarna av länet, där hon- deskogarna sannolikt ofta uteslutit övrig mark i arealredovisningen. Procen- ten övrig mark är sålunda anmärkningsvärt låg för bondeskogar, varvid föl- jande särskilt låga kommunsiffror kunna antecknas, nämligen inom Rättvik 3'5, Leksand 1315, Siljansnäs 2'3, Sollerön 3'7, Nås 4'4, Kopparberg 1'7, Aspe- boda 3'2, Silvberg 15 och Hedemora landskommun 3'9.
Bonitet. Boniteten för länet har uppskattats till 215, vilket nära överens- stämmer med riksskogstaxeringens medeltal 22. Även för de särskilda områ- dena är överensstämmelsen beträffande boniteten god. Överhuvud taget synes boniteringen inom länet ha skett likformigt.
Rotvärde. Rotvärdet är för länet 263 kronor. Inom de skilda områdena äro medeltalen följande: Särna-Idre 163 kronor, Norr-Siljan 2'53 kronor, Söder- Siljan 283 kronor och Falu-Säter 329 kronor. I allmänhet synas rotvärdena ha blivit väl avvägda. Överensstämmelsen med länsanvisningarna, som i alla avseenden äro klart och lämpligt avfattade, är med några få undantag myc- ket god.
Den vid granskningen av 1928 års fastighetstaxering anmärkta olikformig- heten i rotvärdet vid jämförelse mellan olika skogsägargrupper har ytterligare utjämnats.
Relativ skogstillgång. Siffran för relativa skogstillgången har för hela länet vid den åsatta boniteten blivit 081.
Relativa skogstillgången för länet torde redan från början ha blivit någor- lunda tillfredsställande. Den bedömdes år 1928 till 076 och år 1933 till 078. De förändringar som sedan dess skett i bedömningen äro främst en successiv höjning av relativa skogstillgången för bondeskogarna från 069 till 077 och en höjning för kronoparkerna från taxeringsåret 1928 till 1933. I övrigt äro talen för relativa skogstillgången i stort sett oförändrade för såväl statens skogar som bolagens, dock med någon sänkning inom Särna-Idreomrädet, vilket lärer kunna förklaras med där verkställda avverkningar av äldre och grövre skog. »
Värmlands län.
Arealredovisningen. Skogsmarksarealen, 1 254400 hektar, visar vid jäm- förelse med riksskogstaxeringen ett överskott av 22 600 hektar eller 18 %, medan arealen övrig mark visar ett underskott av 32 500 hektar eller 134 %. I allmänhet får arealredovisningen anses tillfredsställande. .
Bonitet. Boniteten har uppskattats till 287 och överensstämmer således väl med riksskogstaxeringens 2'8. Boniteringen synes i allmänhet ha skett jämnt och likformigt. . _
Rotvärde. Rotvärdet är 343 kronor med ungefär samma värdeförhållande mellan skogsägargrupperna. som vid 1933 års taxering. Skiljaktigheternai rotvärde mellan vissa gränskommuner i Älvsborgs län är mindre än vid före- gående fastighetstaxering.
Relativ skogstillgång. Relativa skogstillgången är vid åsatta boniteten 0'89.l
Arealredovisningen. Den redovisade skogsmarksarealen, 533 700 hektar, överstiger motsvarande areal vid riksskogstaxeringen med 12 600 hektar eller 2'4 0/0. För övrig mark, 97 500 hektar, föreligger däremot ett underskott av 21 200 hektar eller 189 0/o. Resultatet får anses tillfredsställande.1
Bonitet. Boniteten är 306, vilken siffra visserligen successivt höjts från 278 vid 1928 års taxering men fortfarande är avsevärt lägre än riksskogs- taxeringens medeltal 33. Det kanske för låga resultatet synes vara i huvudsak genomgående för samtliga skogsägargrupper. I jämförelse med länsanvisning- arna framträder dock knappast annat än ett flertal mindre under- eller över- skattningar för kommunmedeltalen.
Rotvärde. Rotvärdet är 358 kronor. I jämförelse med länsanvisningarna förekomma avvikelser för ett flertal kommuner och därvid i regel lägre rot- värden vid taxeringen. Dessa äro särskilt framträdande för följande kom-
muner.
Rotvärde i kronor K o m m u n länsanvisning taxeringen Hidinge ...................... 4'00 3'58 Hjulsjö ...................... 3'25 2'86 Hällefors .................... $'% 27 8 Järnboås .................... 3'50 3'16 Karlskoga .................... 4'00 3'50 Knista ...................... 4'00 2'63 Kil .......................... 4-50 371 Ljusnarsberg ................ 3'60 2'98
Relativ skogstillgång. Vid den åsatta boniteten har relativa skogstillgången uppskattats till 081. Den beräknade relativa kubikmassan är 096. Med hänsyn till såväl skogsförhållandena inom länet som den lågt taxerade boniteten synes relativa skogstillgången fortfarande vara underskattad, vilket också får anses styrkt av den senaste riksskogstaxeringen.
Västmanlands län.
Arealrcdovisningen. Skogsmarksarealen, 374 400 hektar, överstiger riks- skogstaxeringens med 5 700 hektar eller 115 %. För övrig mark, 67 300 hektar, föreligger däremot ett underskott av 4 500 hektar eller 63 %. I genomsnitt får arealredovisningen anses tillfredsställande.
Bonitet. Boniteten är 314 mot 27 enligt riksskogstaxeringen. Den högre bonitetssiffran synes för detta lån på rent teoretiska grunder någorlunda över- ensstämma med resultatet av de kontrollundersökningar angående produk- tionsförmågan, som riksskogstaxeringsnämnden själv framlagt. Uppskattning- en synes ha i huvudsak skett jämnt och likformigt kommuner och skogsägar- grupper emellan.
_1 Riksskogstaxeringsnämndens år 1942 verkställda enklare inventering redovisar 526 300 hektar skogsmark och 80900 hektar övrig mark. '
Rotvärde. Rotvärdet är 361 kronor. I regel föreligger god eller tillfredsstäl- lande överensstämmelse med länsanvisningarna och de ojämnheter i upp- skattningen kommuner emellan, som omnämndes för 1933 års taxering, fram- träda knappast.
Relativa skogstillgången. Relativa skogstillgången har höjts till 087. Vid en redovisad bonitet av 278 uppskattades den år 1928 till 067. Höjningen är alltså avsevärd. Den beräknade relativa kubikmassan ligger emellertid av- sevärt högre eller vid 0'98 och med hänsyn till skogsförhållandena inom länet anses relativa skogstillgången ha underskattats.
Genom främst höjningen i relativa skogstillgången har taxeringsvärdet för växande skogen sedan 1933 års taxering ökats från 364 till 479 miljoner kronor.
Länsanvisningarna äro utförliga och klarläggande och lämpliga att använ— da i det praktiska taxeringsarbetet.
Uppsala län.
Arealredovisningen. Skogsmarksarealen, 282 400 hektar, visar i förhållande till arealen enligt riksskogstaxeringen ett överskott av 10100 hektar eller 37 0/o. Även arealen övrig mark, 42 500 hektar, visar överskott med 2900 hektar eller 7'3 D/o. Resultatet får anses tillfredsställande.
Bonitet. Boniteten har uppskattats till 294 mot 28 enligt riksskogstaxe- ringen. I stort sett synes boniteringen ha skett likformigt. Överensstämmelsen mellan länsanvisningarna och taxeringen är i regel mycket god.
Rotvärde. Rotvärdet är 355 kronor och synes värdesättningen i stort sett ha blivit likformig. Även här föreligger i regel god överensstämmelse mellan länsanviSningarna och de vid taxeringen åsatta rotvärdena. De vid 1933 års taxering omtalade olikformigheterna mellan vissa kommuner och i förhål— lande till angränsande län synes nu ha utjämnats. '
Relativ skogstillgång. Vid den åsatta boniteten har relativa skogstillgången uppskattats till 083. Den enligt riksskogstaxeringen beräknade relativa ku- bikmassan 103 kan i detta län icke giva någon ledning för bedömning av taxeringen, emedan skogstillgången vid den svåra stormfällningen vintern 1931—32 inom vissa stora skogskommuner avsevärt nedgått.
Stockholms län.
Arealredovisningen. Skogsmarksarealen, 399000 hektar, överensstämmer väl med riksskogstaxeringens 402 700 hektar. Arealen övrig mark, 102800 hektar,'understiger riksskogstaxeringens motsvarande areal med 8900 hek- tar eller 8 0/o. &
Bonitet. Boniteten är 280 mot 25” enligt riksskogstaxeringen. Några nämn- värda ojämnheter i boniteringen synas icke föreligga.
Rotvärde. Rotvärdet är 384 kronor, vilket bland länsresultaten, frånsett Malmöhus län där en mindre höjning skett, innebär den minsta nedgången i rotvärde jämfört med 1933 års taxering; se ock tabellen å sid. 40. Vid sistnämnda taxering visade Stockholms län den största nedgången, vilket
av de sakkunniga icke ansågs berättigat, särskilt om jämförelse gjordes med Södermanlands län. En korrigering har nu blivit verkställd och den tidigare påvisade ojämnheten mellan gränskommuner i södra delen av Stockholms län och norra delen av Södermanlands län föreligger icke längre. Denna ändring framgår också vid en jämförelse mellan länsmedeltalen för olika taxeringsår, vilket torde innebära vissa korrigeringar i taxeringen av rotvär- det från båda länen, ehuru i olika riktningar.
Medelrotvärden i kronor
Stockholms län Södermanlands län
1928 ............ 5-33 510 1933 ............ 4-04 4'66 1938 ............ 3'84 3'68
Inom upplandsdelen av länet ha vid tidigare taxeringar påpekade ut- präglat låga rotvärden för vissa kommuner numera kunnat justeras. Som exempel må anföras följande, vilket må nämnas för att visa hur man nu- mera ganska allmänt lyckats nå fram till en mera likformig uppskattning av rotvärdet.
Rotvärden i Rotvärden i kronor kronor 1933 1938 1933 [938 Bladåker .................. 2'89 2'81 Lagga .................... 3'24 3'81 Farlnge .................... 2-94 332 Östuna .................... 3-35 349 Knutby .................... 3'01 3'77 Skånela .................... 3'56 4'03 Husby-Långhundra ........ 271 351 Markim .................... 3'68 4'02 Skepptuna ................ 3'02 3'71 Vidbo .................... 2'89 3'69
I någon män kan också förhöjningen sammanhänga med förbättrade av- sättningsförhållanden i dessa trakter, men i huvudsak har det sitt samman- hang med bättre tillämpade och förbättrade 'änsanvisningar.
Relativ skogstillgång. Relativa skogstillgången har vid den åsatta boniteten satts till 078. Den beräknade relativa kubikmassan är 089. Sistnämnda siffra måste korrigeras nedåt med hänsyn till 1931—32 års stora stormhärjningar inom upplandsdelen av länet. Vid övervägande i övrigt av de på denna faktor inverkande förhållanden förefaller sannolikt, att tillfredsställande uppskatt- ning förekommit.
Södermanlands län.
Arealredovisningen. Skogsmarksarealen, 334200 hektar, understiger mot- svarande areal enligt riksskogstaxeringen med 9 100 hektar eller 27 %. Area- len övrig mark, 67 500 hektar, visar däremot ungefär lika stort överskott, nämligen 7 800 hektar eller 131 %.
Bonitet. Boniteten är 334 mot 320 enligt riksskogstaxeringen, vilket får anses innebära en god överensstämmelse Boniteringen synes ha skett jämnt och likformigt.
Rotvärde. Rotvärdet är 368 kronor mot 466 kronor vid 1933 års taxering. Som synes av tabellen å sid. 40 är sänkningen för detta län betydande. De sakkunniga uttalade också vid granskningen av 1933 års taxering, att rot- värdet för länet torde blivit väl högt uppskattat. Detta framträdde också vid jämförelse mellan gränskommuner mot Stockholms, Uppsala, Västman- lands och Östergötlands län. Tidigare har nämnts att utjämning skett vid jämförelse med Stockholms län och samma är fallet vid motsvarande jäm- förelse med de tre övriga länen.
Inom länet synes rotvärdena också i regel ha blivit kommunerna emellan väl avvägda.
Relativ skogstillgång. Vid den åsatta boniteten har relativa skogstillgången uppskattats till 090 mot 092 vid 1933 års taxering. Den beräknade relativa kubikmassan är 096, vilket tal med föreliggande brist på äldre skog dock hör sänka-s något för att motsvara den verkliga relativa skogstillgången, som torde ha blivit någorlunda riktigt uppskattad.
Östergötlands län.
Arealredovisningen. Skogsmarksarealen, 564 500 hektar, överstiger riks- skogstaxeringens motsvarande areal med 11 600 hektar eller 21 0/0, medan arealen övrig mark, 91 500 hektar, visar ett underskott av 15 000 hektar eller 141 0/0. Enligt en är 1941 av riksskogstaxeringsnämnden verkställd enklare inventering av länet uppskattades skogsmarksarealen till 508 000 hektar. Vid granskningen av den vid jordbruksräkningen och fastighetstaxeringen redo- visade totalarealen mot officiella statistikens landareal har det visat sig, att i flera kommuner större totalareal redovisats än den officiella landarealen.
Bonitet. Boniteten är 3'15 mot 29 enligt riksskogstaxeringen. I allmänhet synes boniteringen ha skett likformigt.
Rotvärde. Rotvärdet. är 389 kronor, vilket synes innebära en skäligare av- vägning i förhållande till Södermanlands län än vid 1933 års taxering. Mot Jönköpings län förefaller det dock som om vissa olikformigheter skulle kvar- stå t. ex. vid jämförelse mellan rotvärdena för Svinhult 351 kronor och Ingatorp i sistnämnda län 463 kronor.
Relativ skogstillgång. Vid den åsatta boniteten är relativa skogstillgången 083 mot 068 vid 1928 års taxering. Den beräknade relativa kubikmassan är 093. Den höjning, som skett, torde knappast vara tillräcklig för att erhålla den verkliga relativa skogstillgången, som fortfarande anses ha något under- skattats. Härför talar även den senaste av riksskogstaxeringsnämnden verk- ställda inventeringen.
Gotlands län.
Arealredovisningen. Skogsmarksarealen, 130 900 hektar, understiger endast med 2 200 hektar riksskogstaxeringens motsvarande areal med tillägg för Gotska Sandön, som vid riksskogstaxeringen icke uppskattades. För arealen övrig mark, 59 200 hektar, har redovisats 7 800 hektar eller 126 0/0 mindre än vid riksskogstaxeringen.
Bonitet. Boniteten är 188 mot 20 enligt riksskogstaxeringen. Med hänsyn till de särskilda skogsförhållandena på Gotland anses riksskogstaxeringens bonitetssiffra av riksskogstaxeringsnämnden själv icke fullt säker. Huruvida underskattning föreligger, är därför svårt att avgöra. Vissa ojämnheter i bo- niteringen synas måhända tyda därpå. Taxeringsresultatet visar fortfarande en tendens till låga boniteter för bondeskogarna jämfört med de allmänna skogarna, vilket är utmärkande för åtskilliga kommuner (jfr även tab. 7). Boniteten för de allmänna skogarna har satts med ledning av hushållnings- planer. Då så stora skillnader, som här framkommit inom kommunerna icke torde föreligga inom tämligen likformiga geografiska områden, finnes skäl antaga, att bondeskogarna, som omfatta 85 ”lo av länets skogsmarksareal, un- derskattats beträffande boniteten. I jämförelse med riksskogstaxeringens re— sultat är dock skillnaden obetydlig.
Rotvärde. Rotvärdet är 542 kronor. Kommunerna emellan framträda nu— mera icke större olikformigheter. I jämförelse med länsanvisningarna före— ligger god överensstämmelse med undantag för Fårö och Källunge kommu- ner, där anvisningarna upptaga rotvärdena 500, respektive 550 kronor, men taxeringen givit 326, respektive 631 kronor.
Relativ skogstillgång. Vid den åsatta boniteten har relativa skogstillgången satts till 068, vilket innebär en mindre höjning. Den beräknade relativa kubikmassan är emellertid 083 och skogstillgången närmast normal, varför denna faktor underskattats, huvudsakligen beträffande bondeskogarna, som i detta län upptaga större delen av skogsmarksarealen.
Skaraborgs län.
Arealredovisningen. Skogsmarksarealen, 333 500 hektar, understiger riks- skogstaxeringens motsvarande areal med 27 300 hektar eller 76 0/0, medan övrig mark, 67 000 hektar, visar ett mindre överskott av 3400 hektar. För flera kommuner, tillhörande Skånings, Frökinds och Vartofta härader, har redovisats betydande procent övrig mark (tab. 3). Resultatet för länet innebär dock en icke obetydlig förbättring sedan 1928 års taxering.
Bonitet. Boniteten är 33 och lika med riksskogstaxeringens. Överensstäm- melsen med länsanvisningarna är tämligen god, om än med mindre avvikel- ser över och under kommunmedeltalen i flertalet fall. Större avvikelser före- komma dock särskilt inom Vartofta, Vilske, Skånings, Åse, Kinnefjärdings och Kinne härader, varpå följande kan tjäna som exempel:
B 0 n i t e 1: K o m m u n länsanvisning 1938 års taxering Karleby .............. 2'75 3'42 Vilske-Kleva .......... 3'40 4'00 Skallmeja .............. 300 350 Jung .................. 3'00 3'50 Ås .................... 4-00 337 Broby ................ 3'00 4'00 Västerplana ............ 225 281 Österplana ............ 3'00 | 3'50
Frånsett vissa andra ojämnheter, som medfört så väl för låga som i vissa fall för höga boniteter, synes dock icke större olikformigheter föreligga i den- na del av taxeringen. Några särskilda ojämnheter framträda icke i förhållande till grannkommuner i kringliggande län.
Rotvärde. Rotvärdet är 468 kronor och medelvärdet för olika skogsägar- grupper avviker obetydligt från detta medeltal. Rotvärdesättningen förefaller i huvudsak vara likformig mellan olika kommuner skogsägargrupper. Även om vissa ojämnheter förekomma som stundom föranlett såväl för låga som för höga rotvärden, bör taxeringen i detta avseende anses vara tillfredsstäl- lande utförd. I jämförelse med länsanvisningarna föreligga i väsentligare nt- sträckning avvikelser vid taxeringen inom följande härader. Vadsbo, i regel något högre rotvärden, Vartofta, såväl något högre som betydligt lägre rot- värden, och Skånings, såväl högre som lägre rotvärden.
Relativ skogstillgång. Vid den åsatta boniteten har relativa skogstillgången uppskattats till 0751. Genom successiv höjning sedan 1928 (se sid. 42) har den kommit något närmare den beräknade relativa kubikmassan 089. Då denna sannolikt endast obetydligt överstiger relativa skogstillgången, föreligger fort- farande en betydande underskattning. Denna lärer till sin huvudpart få hän— föras till bondeskogarna. För de 26 0/0 av länets skogsmarksareal, som utgöres av allmänna skogar och bolagsskogar, uppgår relativa skogstillgången till över 11, således över det sannolika länsmedeltalet. Även om för dessa grup- per kan föreligga någon underskattning, är uppenbart att denna i huvudsak är att söka hos återstående gruppen, d. v. s. övriga enskilda skogar, för vil- ken relativa skogstillgången uppskattas till 063 och därvid successivt höjts från 050 år 1928. Särskilt framträdande blir detta, om hänsyn tages till, att arealbristen torde ligga så gott som helt inom denna grupp, särskilt då hos bondeskogarna.
Särskilt låg relativ skogstillgång föreligger för den skogsägargrupp, som hu- vudsakligen utgöres av dessa skogar för 9 taxeringsdistriktet med relativ skogstillgång 0 35. I detta distrikt redovisas för 10 682 hektar bondeskogar ett taxeringsvärde pe1 hektar skogsmark med växande skog av 108 40 kronor och för 1 996 hektar allmänna skogar ett motsvarande värde av 325 90 kronor. RelatiVa skogstillgången är för de allmänna skogarna 1'11.
Älvsborgs län.
Arealredovisningen. Skogsmarksarealen, 656 100 hektar, visar i jämförelse med riksskogstaxeringen ett underskott av 9 500 hektar eller 14 0/0. För övrig mark, 201 900 hektar, föreligger ett överskott på 8800 hektar eller 46 0/o. Avvikelserna äro procentuellt ungefär lika stora i de båda länsdelarna Dals- land och Västergötland. Riksskogstaxeringens även för detta län är 1941 verk- ställda inventering redovisar en skogsmarksareal på 659000 hektar. Resul- tatet får anses tillfredsställande.
Bonitet. Boniteten är 293 mot 29 enligt riksskogstaxeringen. För de olika länsdelarna äro, jämfört med 1928 och 1933, resultaten följande:
Dalsland Västergötland Riksskogstaxeringen ............ 2'8 30 1928 års taxering .............. 2'64 2'69 1933 » » .............. 2'76 2'83 1938 » » .............. 2-87 295
Boniteten synes i huvudsak likformigt uppskattad vid jämförelse såväl mellan skogsägargrupper och kommuner som med angränsande län.
Rotvärde. Rotvärdet är 475 kronor. Medelvärdet för olika skogsägargrup— per avviker oväsentligt från detta medeltal. Värdesättningen förefaller lik- formig och i huvudsak väl avvägd.
För de olikformigheter i rotvärdet, som framkomma vid jämförelse med angränsande län är närmare redogjort i samband med redogörelsen för Värm- lands län.
Relativ skogstillgång. Relativa skogstillgången har uppskattats till 061 mot 045 vid 1928 års taxering. Den relativa kubikmassan har beräknats till 073. vilket tal dock något torde överstiga relativa skogstillgången. Den senaste in- venteringen visar att virkeskapitalet från 10 cm i brösthöjd dessutom skulle ha ökat med icke mindre än 38 0/0. En underskattning av relativa skogstill- gången föreligger sålunda fortfarande.
Jönköpings län.
Arealredovisningen. Skogsmarksarealen, 614 100 hektar, visar i jämförelse med riksskogstaxeringen ett underskott av 42 000 hektar eller 6'4 0/0. För övrig mark, 176900 hektar, föreligger också underskott med 18 700 hektar eller 96 0/o. Resultatet är något bättre än vid tidigare taxeringar.
Vid sammanställning av de enligt fastighetstaxeringen (och jordbruksräk- ningen) redovisade arealerna och totala landarealen enligt officiella statisti- ken framgår alltför stora underskott inom Bolmsö, Kävsjö och Tofteryds kommuner.
Bonitet. Boniteten är 327 mot 34 enligt riksskogstaxeringen. Det är emeller- tid svårt att påvisa, att underskattningar lokalt förekommit. Låga bonitetstal
äro icke särskilt framträdande vid jämförelse vare sig mellan kommunerna inom länet och angränsande kommuner inom grannlänen eller mellan skilda skogsägargrupper. Med få undantag föreligger god överensstämmelse mellan länsanvisningarna och taxeringens medeltal.
Rotvärde. Rotvärdet är 438 kronor och synes i stort sett vara skäligt av— vägt i förhållande till grannlänen.
I ett protokoll från taxeringen i Östra härad finnes antecknat att sänkning- en av medelrotvärdet per kbm skog ansågs bero på, att avverkningen av den grova skogen i stor omfattning har skett inom häradet på de senaste fem: åren. Detta uttalande som innebär en felaktighet i tillämpningen synes likväl icke ha påverkat taxeringen för häradet i fråga.
Relativ skogstillgång. Vid den åsatta, något låga boniteten är relativa skogs- tillgången 0'68. Den beräknade relativa kubikmassan är 065. En viss under- skattning torde dock fortfarande föreligga, särskilt om hänsyn också tages till arealbristen och sannolikt ökade virkesförråd.
Kronobergs län.
Arealredovisningen. I jämförelse med riksskogstaxeringen visar den redo— visade skogsmarksarealen, 546 300 hektar, en brist av 500 hektar och övrig mark, 145 100 hektar, en brist av 30 800 hektar eller 175 0/0. Resultatet får anses fullt tillfredsställande om än arealunderskottet för övrig mark är väl stort.
En jämförelse mellan totalarealen enligt fastighetstaxeringen (samt jord- bruksräkningen) och enligt den officiella statistiken visar jämförelsevis stora underskott i Långasjö och Tjureda kommuner.
Bonitet. Boniteten är 318 mot 30 enligt riksskogstaxeringens ursprungliga och 31 efter senare av riksskogstaxeringsnämnden gjorda kontrollundersök- ningar.
Vid jämförelse mellan taxeringsdistrikten inom länet ävensom gränsdistrikt i närliggande län samt mellan enskilda kommuner framträda i huvudsak inga andra större bonitetsskillnader än sådana, som synas antagliga med hänsyn till i verkligheten rådande förhållanden. I regel föreligger mycket god över- ensstämmelse mellan länsanvisningarna och fastighetstaxeringens kommun- medeltal. -
Rotvärde. Rotvärdet är 431 kronor eller nära detsamma som för Jönkö- pings och Kalmar län. En jämförelse mellan vissa närgränsande län är av intresse:
L ä 11 1928 1933 1938 Kronobergs .............. 6'21 5'10 4'31 Jönköpings ................ 577 505 4'38 Kalmar .................. 601 525 4'38 Blekinge .................. 5'75 5'16 4'47 Hallands .................. 5'58 4'87
Förhållandena inbördes mellan länens genomsnittliga rotvärden synas i huvudsak numera väl avvägda mellan här jämförda län. I regel föreligger också för Kronobergs län någorlunda god överensstämmelse mellan länsan- visningarnas och taxeringens kommunmedeltal. De avvikelser, som föreligga, äro ej så stora och äro mest vanliga inom Kinnevalds, Allbo och Sunnerbo härader samt i regel något högre värden för taxeringen.
Den vid 1928 års taxering anmärkta olikformigheten med högre rotvärden för allmänna än för enskilda skogar vid samma bonitet och avsättningslåge har numera blivit väsentligt tillrättalagd.
Relativ skogstillgång. Relativa skogstillgången är vid den åsatta boniteten * 0'61. Relativa kubikmassan visar 060, men brist på äldre skog skulle göra, att den relativa skogstillgången vore lägre. Sannolikt bör dock, icke minst ge- nom de betydande skogsodlingar, som skett inom detta län, relativa skogs- tillgången ökas. Påfallande är i detta liksom vissa andra sydsvenska län vid jämförelse inom gruppen övriga enskilda skogar, varav huvudparten utgöres av bondeskogar, den ganska stora skillnaden mellan resultaten för i under- sökningen redovisade olika storleksgrupperna. Detta framgår av följande sam- manställning för länet.
Storleksgrupp hektar Relativ skogstillgång 0— 9'9 ............ 038 10— 24'9 ............ 045 25— 49'9 ............ Om 50— 999 ............ 0'57 100—199'9 ............ 0'62 200—399'9 ............ 07 1 400—— .................. 0'80 Medeltal 0'55
Undantages Sunnerbo härad, för vilket relativa skogstillgången är låg inom alla storleksgrupper på grund av där allmänt förekommande ljunghedsom- råden, blir denna skillnad än mer framträdande. För kronoparkerna är samtidigt relativa skogstillgången 111 och för de ecklesiastika skogarna 108.
En redogörelse över bland annat skogsvärdets förändringar återfinnes å tabellen å sid. 38 och till denna hörande text. För Kronobergs län har för- ändringen varit ringa under det den t. ex. för Hallands och Älvsborgs län varit betydande med stark stegring. Inom alla nu nämnda tre län är emel- lertid överensstämmelsen mellan köpeskillingar och taxeringsvärden för jord- bruksfastigheter icke god (se tab. sid. 6). Åtminstone i Kronobergs län kan man förutsätta att uppskattningen av skogen här spelat roll. För Kronobergs län är överpriset det högsta för alla län eller icke mindre än 453 0/o, vilket tyder på en underskattning av skogen och sannolikt då främst relativa skogstill- gången.
Kalmar län.
Arealredovisningen. Skogsmarksarealen 667 500 hektar, överstiger riks- skogstaxeringens motsvarande areal med 47 100 hektar eller 76 0/0. Beträf- fande övrig mark kan fullständig jämförelse ej göras, enär vid riksskogstaxe- ringen på Öland övrig mark ej uppskattades. För fastlandsdelen av länet vi- sar övrig mark, 89 300 hektar, ett underskott av 49 700 hektar. Vid en jäm- förelse mellan norra och södra fastlandsdelarna av länet (tab. 6) framträder inom de båda länsdelarna överskott för skogsmarken och betydande brist för övrig mark. Den enklare inventering, som riksskogstaxeringsnämnden ut— förde 1941, gav för norra länsdelen 348000 hektar och för södra delen 282 000 hektar. Den sistnämnda arealen sammanfaller ganska väl med fas- tighetstaxeringens 289900 hektar. Utgående från denna jämförelse skulle arealredovisningen vara fullt tillfredsställande för södra länsdelen och nå- gorlunda för den norra.
Bonitet. Boniteten är 302 eller densamma som vid riksskogstaxeringen. Boniteringen synes kommunerna emellan i stort sett vara jämn och likfor- mig och väl avvägd. I allmänhet tyder även resultatet för skogsägargrupper på jämnhet i boniteringen. Med några undantag i norra länsdelen och på Öland och nära nog genomgående för södra länsdelen föreligger god över- ensstämmelse mellan länsanvisningarna och taxeringen.
Rotvärde. Rotvärdet är 438 kronor och synes i regel vara väl avvägt. Den vid 1933 års taxering i detta län ännu på sina håll kvarstående olikformig- heten mellan rotvärden för allmänna skogar och bondeskogar har numera utjämnats.
Relativ skogstillgång. Relativa skogstillgången är vid den åsatta boniteten 0'72. Relativa kubikmassan är emellertid 081, och med hänsyn till virkesför— rådets sammansättning synes underskattning av denna faktor fortfarande föreligga. Härför talar även riksskogstaxeringens senaste inventering. En betydande höjning har dock företagits successive under 1933 och 1938 års taxeringar (se tab. sid. 42).
Vid domänstyrelsens provtaxering av Mörlunda kommun sattes värdet av skogsmark och växande skog till 20041 kronor mot 16810 kronor vid fastig-
hetstaxeringen.
Göteborgs och Bohus län.
Arealredovisningen. Skogsmarksarealen, 157 500 hektar, understiger riks- skogstaxeringens motsvarande areal med 12 100 hektar eller 71 % och för övrig mark, 149 300 hektar, föreligger ett underskott med 19 900 hektar eller 11'8 %. Den totala arealbristen i jämförelse med den officiella statistiken är omkring 67 000 hektar, motsvarande 137 %, vilket i procent är den ojämför- ligt största arealbristen i riket. Resultatet har dock successive förbättrats se- dan 1928.
verkställa, vilket är förklarligt med hänsyn till de uppenbara svårigheterna att för länets starkt skiftande markförhållanden genomföra en tillfredsstäl- lande arealredovisning. Från 1933 års taxering lämnades exempel på dylika svårigheter att redovisa skogsmark och övrig mark för Stenkyrka och Björ- landa kommuner, där dock den totala arealen visade god överensstämmelse mellan fastighetstaxeringen och jordbruksräkningen å ena sidan och den eko- nomiska kartan å den andra. Här nedan lämnas för härader med mindre god överensstämmelse i arealredovisningen överhuvud taget.
Enligt 1938 års fastighets- Enligt ekonomiska kartan taxering och jordbruks- räkningen H ä r a d Skogs- Övrig Skogs- Övria mark mark Summa mark man? Summa H e k t a r H e k t a r Bullaren .............. 22 537 7 264 29 801 13 435 13 332 26 767 Lane ................ 21 724 7 425 29 149 14 208 11 176 25 384 Kville ................ 7 287 7 900 15 187 4 707 7 178 11 885 Sävedal .............. 15 020 4 225 19 245 12 632 5 269 17 901 Tanum .............. 15 231 12 213 27 444 10 712 11869 22 581 Vette ................ 24 384 12 137 36 521 14 652 16 043 30 695 106 183 51 164 157 347 70 346 64 867 135 213 % övrig mark ........ 325 481)
Den ekonomiska kartans skogsmarksareal, som dock endast uppskattats ungefärligt efter utmarkens redovisning på fotokartan, uppgår för länet till 226 693 hektar, vilket skulle jämfört med fastighetstaxeringen visa en brist för den sistnämnda av 69 193 hektar eller nära 31 %.
De olika redovisningarna avvika så pass mycket från varandra, att det synes angeläget att arealredovisningen i god tid ägnas särskild uppmärksam- het. Det förefaller, som om osäkerheten läge mest i bristande redovisning av utmarksareal och att denna brist vore tämligen likformig för skogsmark och övrig mark.
Bonitet. Boniteten är 282, medan riksskogstaxeringens medeltal är 26. Mot grannlänen samt kommuner och skogsägargrupper emellan är bonite- ringen jämnare än vid särskilt 1928 års taxering. I vissa fall förekomma dock ännu avsevärda avvikelser från länsanvisningamas kommunmedeltal. Som exempel må anföras följande.
.
Bonitet Kommun
Enl. länsanvisningar 1938 års taxering
Partille ................ 3'00 2'40 ' Herrestad .............. 3110 2159 Lyse 2-50 300
Rotvärde. Rotvärdet är 521 kronor. Värderingen visar åtskilliga olikfor- migheter, såsom framgår av följande sammanställning:
Rotvärde i kronor
Kommun
Enl. länsanvisningar 1938 års taxering
Ödsmål ................ 5'25 5'98 Ljung .................. 5'25 5'84 Klövedal ................ 5'50 6'50 Valla .................. 5'50 6'50
, Svarteborg .............. 500 558
% Hogdal ................ 5-00 573 !
, Även lägre värden än länsanvisningarnas finnas i ett flertal fall, men av- ) vikelsen är då i regel icke lika stor.
& Relativ skogstillgång. Vid den åsatta boniteten har relativa skogstillgången uppskattats till 044. Relativa kubikmassan har beräknats till 057. Med hän- syn till virkesförrådets sammansättning av övervägande yngre skog måste relativa skogstillgången ligga lägre än sistnämnda siffra men knappast så lågt som 044 i all synnerhet med tanke på ungskogarnas tillväxt.
Hallands län.
Arealredovisningen. Skogsmarksarealen, 210 400 hektar, understiger riks- skogstaxeringens motsvarande areal med 2 700 hektar. För övrig mark fö- religger däremot ett överskott av 1 000 hektar.
Arealredovisningen har betydligt förbättrats sedan 1928 års taxering och får nu anses vara fullt tillfredsställande.
Bonitet. Boniteten är 338 eller praktiskt taget densamma som beräknats vid riksskogstaxeringen. En avsevärd höjning har genomförts sedan år 1928, då lånssiffran blev endast 288. Några större ojämnheter i boniteringen äro ! knappast framträdande.
Rotuärde. Rotvärdet är 487 kronor och har endast sänkts obetydligt sedan år 1928. 'ågra ojämnheter av betydelse ha icke uppmärksammats.
Relativ skogstillgång. Den uppskattade relativa skogstillgången är 043 mot 035 år 1928. Relativa kubikmassan för detta län med övervägande ungskogar har beräknats till 057. I stort sett torde uppskattningen få anses nöjaktig. , Som framgår av tabellen å sid. 38 visar Hallands län en procentuellt sett i stor höjning av skogsvärdet per hektar vid 1938 års taxering.
% Blekinge län.
Arealredovisningen. Jämfört med riksskogtaxeringen visar skogsmarksare- alen, 177 700 hektar, ett underskott av endast 2 500 hektar och övrig mark ett mindre överskott av 400 hektar. Denna överensstämmelse och en närmare
granskning av kommunresultaten bestyrker, att arealredovisningen i stort sett är tillfredsställande.
Bonitet. Boniteten är 367 mot 3'5 enligt riksskogstaxeringen. Några mera avsevärda ojämnheter i boniteringen kommuner och skogsägargrupper emel- lan ha icke uppmärksammats om än avvikelser från länsanvisningarna före- kommer mera allmänt i Medelstads härad.
Rotvärde. Rotvärdet är 447 kronor mot 516 kronor vid 1933 års taxering. Värdesättningen ansågs då låg för kommuner i Östra härad. Rättelse har i detta fall skett vid 1938 års taxering och framgår resultatet av följande: !
1. Rotvärde i kronor ! H ä r a d
1933 1938 Östra ................ 4'50 4'24 Medelstads .......... 5'27 4'40 Bräkne .............. 5'16 4'51 Listers .............. 5'54 4'71
Härmed ha även olikformigheterna mot angränsande län utjämnats. De inom vissa kommuner tidigare förekommande högre rotvärdenaå allmänna skogar framträda icke heller. Överensstämmelsen med länsanvisningarna äl i regel god. För Listers härad förekommer dock avvikelser med stundom icke * oväsentligt högre rotvärden t. ex. för Sölvesborgs landskommun, Ysane och * Mörrums kommuner.
Relativ skogstillgång. Relativa skogstillgången är vid den åsatta boniteten 0' 62 mot 0' 49 och 0 44 vid 1933 och 1928 års taxeringar. Relativa kubikmassan har beräknats till 066. Inom detta län föreligger en stark splittring av skogs- bruket' 1 små enheter, vilket framgår av följande sammanställning för grup- pen enskilda skogar och hela länets skogar, varvid även redovisats relativa skogstillgången för dessa och antalet taxeringsenheter.
Hektar Rel. skogs- Antal
Storleksgrup p skogsmark tillgång tax.enheter 0'01— 9'9 .............. 9 365 085 1 890 10 — 24'9 .............. 32 878 042 2 161 25 —— 49'9 .............. 42 618 047 1 332 100 —199'9 .............. 19 803 053 198 200 —399'9 .............. 5 723 0'67 33 400 — .............. 9 548 067 . 29 Summa och medeltal 160 831 049 * 7 017 Samma för länet 176 542 052 7 249
Svåra stormhärjningar ha även i detta län nedsatt virkesförrådet' 1 förhål- lande till riksskogstaxeringens uppgifter men torde relativa skogstillgången vara väl låg. I övrigt företer relativa skogstillgången här samma förlopp som exemplifierades för Kronobergs län.
i 50 —— 99'9 .............. 40 896 051 684 1 i ; Länsanvisningarna bör ha givit ett gott stöd vid taxeringen. 4
Kristianstads län.
Arealredovisningen. Skogsmarksarealen, 246000 hektar, understiger riks— skogstaxeringens motsvarande areal med 15 800 hektar eller 60 %. För övrig mark, 58 200 hektar, föreligger underskott med 2 400 hektar eller 40 %. Det kan vara av intresse att jämföra arealredovisningen med de numera förelig- gande uppgifterna till den ekonomiska kartan för länet. Enligt denna utgör skogsmarksarealen 244 939 hektar, således nära fastighetstaxeringens areal. Totala utmarksarealen är enligt riksskogstaxeringen 322 400 hektar, enligt den ekonomiska kartan 328 418 hektar och enligt fastighetstaxeringen 304 200 hektar.
Bonitet. Boniteten är 390 mot 38 enligt riksskogstaxeringen. I förhållande till grannlänen synes boniteringen i stort sett vara likformigt genomförd. Någ- ra avsevärda skiljaktigheter skogsägargrupper emellan ha icke uppmärksam- mats.
Rotvärde. Rotvärdet är 534 kronor. Skogsägargrupper emellan synas större olikformigheter ej föreligga, ehuru värdesättningen vid jämförelse kommu- ner emellan förefaller något ojämn.
Relativ skogstillgång. Relativa skogstillgången har vid den åsatta boniteten uppskattats till 050. Den beräknade relativa kubikmassan är 066. En viss underskattning, särskilt av bondeskogarna, som här dominera, synes fort- farande föreligga. För Riseberga kommun gav domänstyrelsens förutnämn- da provtaxering ett värde för skogsmark och växande skog av 2450 kronor mot fastighetstaxeringens 2037 kronor.
Malmöhus län.
Arealredovisningen. Skogsmarksarealen, 66000 hektar, understiger riks- skogstaxeringens motsvarande areal med 6 200 hektar eller 86 %. För övrig mark föreligger ett överskott av 200 hektar.
Bonitet. Boniteten är 4'73 mot 46 enligt riksskogstaxeringen. Boniteringen visar fortfarande en del ojämnheter, som t. ex. Vombs, Björka och Ilstorps kommuner med boniteten genomgående satt till 300 och de angränsande Silv- åkra, Harlösa och Öveds kommuner med boniteterna 514, 593 och 587.
Rotvärde. Rotvärdet är 613 kronor och är Malmöhus län det enda län för vilket rotvärdet höjts vid 1938 års taxering (se sid. 40). Värdesättningen är jämnare än beträffande boniteten.
Relativ skogstillgång. Relativa skogstillgången har vid den åsatta boniteten uppskattats till 059. Den beräknade relativa kubikmassan är 067. Stora väx— lingar i resultaten tyda pä osäkerhet i bedömningen, särskilt för mindre are- aler, vilket är förklarligt. I stort sett får dock uppskattningen anses någor- lunda nöjaktig om än väl låg med den betydande tillväxt som skogarna bör ha haft i detta län sedan riksskogstaxeringen.
III. Taxeringsutfallet beträffande övrig mark och skogsbete.
Å sid. 21 har påpekats att bestämmelserna för uppskattningen av övrig mark och skogsbete överflyttats från skogsvärderingsinstruktionen till kom- munalskattelagen. De metoder, som gälla för värdesättningen av övrig mark och skogsbete höra också närmast samman med den för taxeringen av inägo- jorden föreskrivna värderingsgrunden. De sakkunniga ha likväl sammanfört redogörelsen för taxeringen av övrig mark och skogsbete först efter motsva- rande redogörelse beträffande skogsmark och växande skog. ,
Övrig mark. i
Arealredovisningen. I avdelning II har arealredovisningen för övrig mark ; huvudsakligen berörts i samband med avvikelser vid jämförelse med riks- ' skogstaxeringen beträffande arealredovisning och bonitering av skogsmark. * Därvid har bland annat påpekats hurusom skogsmark stundom torde ha re- rovisats som övrig mark eller att sistnämnda ägoslag stundom torde ha helt uteslutits vid fastighetstaxeringen. Av tab. 6 liksom av tab. å sid. 34 framgår även huru för helt län och område av län övrig mark redovisats vid fastig- hetstaxeringen i jämförelse med riksskogstaxeringen. Avvikelserna böra bedö- mas i samband med dels uppgifterna i tab. 6 om arealredovisningen för skogs- marken samt dess bonitering, jämförda med riksskogstaxeringen, dels ock hela den i tabellen redovisade arealen, jämförd med totala landarealen enligt den officiella statistiken. Vid sistnämnda jämförelse må beaktas å sid. 32 gjorda påpekanden beträffande arealredovisningen ävensom tab. å sid. 33.
Som redan nämnts å sid. 32 visar fastighetstaxeringen i jämförelse med riksskogstaxeringen för hela riket ett överskott beträffande övrig mark med * 18859 hektar, medan år 1928 underskottet var icke mindre än 1 648100 * hektar. Inom de olika länen förekomma dock som förut nämnts i vissa fall * betydande avvikelser. Större brister i arealredovisningen för övrig mark (även för skogsmarksarealen) föreligga i Gävleborgs, Kopparbergs, Örebro, Öster- götlands, Kronobergs och Kalmar län.
Beträffande vissa län har även förut omnämnts, att inom vissa kommuner * bristfällig redovisning av övrig mark synes föreligga och att orsaken till den l bristande redovisningen av övrig mark delvis torde vara att söka i den om- * ständigheten, att dylik mark, som icke tilldelats de olika fastigheterna utan * är av samfälld natur, icke medtagits i arealredovisningen.
Värdet. I förarbetena till skogsvärderingsinstruktionen till 1933 års all- männa fastighetstaxering framhöll domänstyrelsen, att lagen borde inbjuda
Värdesatt övrig mark Skogsmark med särskilt betesvärde Län Areal Värde, kr. Areal Värdeåbete, kr. mm av er 517623 tttålå summa bågar sillen; åtala summa håren Norrbottens ...... 5 048 962 100 3 256 300 0'6 — — — — Västerbottens 2 186 406 100 2 060 400 09 602 962 19 21 300 004 Jämtlands ........ 2 084 800 100 2 016 500 l'O 256 813 10 42 800 02 Västernorrlands 367 813 99 1 126 300 31 54 499 3 1 600 003 Gävleborgs ........ 221 522 99 408 600 1'8 35 871 3 1 000 003 Kopparbergs ...... 539 652 100 783 000 115 38 785 2 23 600 0'6 Värmlands ........ 133 877 64 253 500 1'9 34 289 3 5 600 02 Örebro .......... 96 810 99 692 700 72 175 883 33 65 200 04 Västmanlands . . . . 41 095 63 69 800 1'7 32 228 9 31 800 1'0 , Uppsala .......... 41 590 99 287 900 69 154 805 55 374 300 24 l Stockholms ...... 95 632 94 485 600 51 159 897 41 489 800 31 - Södermanlands . . . . 65 199 99 881 800 135 173 262 53 591 100 34 i Östergötlands 81 572 91 748 100 92 349 758 63 1 434 000 41 i Gotlands .......... 58 620 100 1 265 300 216 15 566 12 85 500 5'5 ! Skaraborgs ........ 63 144 95 799 600 12"? 61 838 19 189 400 31 i Älvsborgs ........ 185 924 93 1 287 000 69 271 485 42 259 100 1'0 ! Jönköpings ........ 155 876 88 745 000 48 369 978 61 2 120 700 5'7 : Kronobergs ...... 143 466 100 1 131 000 79 322 896 59 732 000 23 I Kalmar .......... 124 209 94 1 722 900 139 146 551 22 337 700 23 : Göteborgs o. Bohus 140 777 97 973 300 69 61 913 40 56 800 09 Hallands .......... 81 936 99 967 700 11'8 48 381 23 62 300 1'3 Blekinge .......... 22 033 89 258 200 11'7 145 352 82 1 205 300 8'3 Kristianstads ...... 57 558 100 1 756 300 306 46 394 19 44 000 09 i Malmöhus ........ 10 223 96 1 996 700 1953 21 923 33 171 800 7'8 ; Hela riket 12 048 696 99 25 973 500 22 3 581 329 16 8 346 700 23
till en försiktig värdering av övrig mark. Det ifrågasattes, att i en eller annan form meddelande skulle lämnas därom, att det eventuella värdet av övrig mark i varje fall skulle understiga det markvärde per hektar, som i tab. I till skogsvärderingsinstruktionen angivits för skogsmark av lägsta bonitetsklass (050) och för skogen åsatt rotvärdeklass. När t. ex. vid ett rotvärde av 4 km- nor och en bonitet av 06 markvärdet enligt tab. I utgör 6 kronor, så skulle värdet av impediment understiga 6 kronor per hektar. Ehuru den ifrågasatta uppskattningsmetoden icke blivit lagfäst, torde den även vid 1938 års taxe- ring ha använts som vägledning vid uppskattningen av övrig mark i flera län.
Värdesättningen av övrig mark har blivit både mera allmänt tillämpad och i stort sett mera likformigt utförd vid 1933 och 1938 års fastighetstaxeringar än vid 1928 års taxering. Som av ovanstående tabell framgår, har 99 0/0 av all redovisad övrig mark blivit åsatt värde under det att vid 1928 års taxering 89 0/o uppskattades. Då även hela den redovisade arealen övrig mark är 1933 och 1938 är betydligt större än är 1928, har i själva verket nära en fjärdedel större areal övrig mark blivit värdesatt än vid förstnämnda taxering. Totala
värden och hektarvärdena äro 25 973 500 kronor och 22 kronor per hektar år 1938. Det är endast i ett fåtal fall, som övrig mark icke blivit värdesatt.
Något väsentligare påpekande om bristande redovisning eller utpräglad olikformighet i värdesättningen synes knappast finnas anledning göra. Med undantag för Värmlands, Västmanlands och Jönköpings län ha således 90 0/o och däröver av arealen övrig mark blivit värdesatta. Det höga hektarvärdet, 1953 kronor, i Malmöhus län torde bero på att naturlig betesäng medtagits i arealredovisningen och värdesättningen.
Resultatet av redovisningen och värdesättningen av övrig mark, vilket i båda avseendena vid 1928 års taxering var mindre nöjaktigt, synes med i det före- gående nämnda olika undantag tillfredsställande.
Skogsbete.
Frågan om värdesättning för taxeringsändamål av skogsbetet har föranlett mycken diskussion. Enligt gällande bestämmelser skall, om rationellt skogs- bruk bedrives å skogsmarken, betesvärde åsättas endast så framt betet plågar utnyttjas, men om rationellt skogsbruk icke bedrives å skogsmarken, vare sig det utnyttjas eller ej. Härvid utgår dock lagen från, att om ej betet plä- gar utnyttjas, det i regel saknas anledning att uppskatta detsamma.
I nyssnämnda tabell finnas även införda uppgifter länsvis över den skogs- marksareal, varå särskilt betesvärde uppskattats ävensom betets taxerade värde totalt och per hektar. Vid 1938 års taxering redovisades med särskilt betesvärde 3 581 329 hektar skogsmark med 8 346 700 kronors taxeringsvärde eller 23 kronor per hektar. I Blekinge län har betesvärde åsatts 82 % av skogs- marksarealen och med ett värde av 83 kronor per hektar, vilka tal såväl be- träffande areal som värde äro de högsta i riket vid 1938 års taxering. Med undantag för Värmlands, Kopparbergs och Västmanlands län har uppskatt- ning av betesvärdet ägt rum för betydande del av skogsmarksarealen i Svea— land och Götaland. För nämnda län och norrlandslänen har ingen eller ringa del av skogsmarken blivit åsatt betesvärde.
Minskningen i redovisad skogsmarksareal med särskilt betesvärde är på- taglig sedan år 1933, då totala arealen uppgick till 4045 997 hektar skogs- mark. Häri ligger icke heller något anmärkningsvärt.
I undersökningen angående 1928 års taxering utgingo de sakkunniga ifråga om betet från beredningsnämndernas förslag. I föreliggande tabell liksom i motsvarande för år 1933 har i så stor utsträckning som möjligt tagits hänsyn även till taxerings- och prövningsnämndernas ändringar.
IV. Utvecklingen av taxeringsvärdet å jordbruksfastigheter på landsbygden åren 1922—1938.
Sedan allmänna fastighetstaxeringar nu verkställts efter i huvudsak enhet- ligt förfaringssätt under fyra på varandra följande taxeringar —— åren 1922, 1928, 1933 och 1938 —, och därjämte de efter sistnämnda år inträffade starka rubbningarna i penningvärdet komma att i hög grad försvåra en jäm- förelse med de vid följande fastighetstaxeringar åsatta värdena, ha de sak- ( kunniga ansett det påkallat att göra en kort återblick över utvecklingen av | taxeringsvärdet å landsbygdens jordbruksfastigheter under åren 1922—1938. ' En sammanfattning för hela rikets landsbygd av de vid de ifrågavarande | fyra fastighetstaxeringarna fastställda taxeringsvärdena meddelas i efterföl- |
|
jande tablå. (För år 1922 föreligga inga uppgifter angående jordbruksvärdets fördelning på skogsmarkens värde och övrigt jordbruksvärde.)
År 1922 | År 1928 | År 1933 | År 1938
Miljoner kronor
J ordbruksvärde .................. 4 6237 4 7296 4 467'4 4 82115 därav egentligt jordbruksvärde. . . . - 4 215"? 4 055'1 4 341'9 skogsmarkens värde ........ - 514'4 412'3 479'6 Skogsvärde ...................... 1 5990 1 5654 1 3534 1 584'4
Summa taxeringsvärde 6 303'0 6 3576 5 867'6 6 4570
* Tomt— och industrivärde .......... 803 626 46'8 51'1 ( [
, År 1918, vid den sista allmänna fastighetstaxeringen enligt den äldre meto- ' den, uppgick det sammanlagda taxeringsvärdet å landsbygdens jordbruks- fastigheter till 54721 milj. kronor. Den följande allmänna fastighetstaxe- ringen, år 1922, medförde en höjning av jordbruksfastigheternas taxerings- värde med icke mindre än 830 milj. kronor eller drygt 15 0/0. Den starka ökningen beror säkerligen till en del på de under den mellanliggande tiden inträffade rubbningarna i penningvärdet och i fastigheternas värde men torde också i viss mån stå i samband med de år 1922 för första gången tillämpade, & mera noggranna metoderna för uppskattning av jord och skog. * Vid de följande taxeringarna ha de fastställda värdena, såsom av förestå- ende tablå framgår, undergått betydligt mindre förändringar. Mellan 1922 och 1928 inträffade en ökning med 546 milj. kronor, vilken ökning visser- ligen i och för sig motsvarar mindre än 1 0/0 men som dock är anmärknings- värd 1 betraktande av den under mellantiden inträffade höjningen av pen- ningvärdet. Ökningen kommer helt på fastigheternas jordbruksvärde, medan skogsvärdet samt tomt- och industrivärdet visa lägre värden.
Den följande fastighetstaxeringen år 1933 medförde en sänkning av jord— bruksfastigheternas taxeringsvärde med nära 500 milj. kronor. Därav kom- mo drygt 300 milj. kronor på värdet av skogsmark och växande skog, vilken minskning delvis var av mera formell natur, i den mån den föranleddes av det från en fjärdedel till en tredjedel ökade förvaltningskostnadsavdraget, men i övrigt var en följd av sänkta virkespriser och rotvärden. Den vid sam- ma taxering inträffade nedgången i det egentliga jordbruksvärdet med 160 milj. kronor är ett uttryck för de vid tiden omkring 1933 rådande tryckta konjunkturerna och de låga livsmedelspriserna.
Mellan de båda fastighetstaxeringarna 1933 och 1938 har taxeringsvärdet åter ökats med nära 600 milj. kronor eller drygt 10 0/o. Jordbruksfastigheter- nas värde sistnämnda år överstiger härigenom med 100 milj. kronor den dit- tills högsta nivån, år 1928, varvid bland annat den sjunkande räntenivån bi- dragit till höjningen av fastighetsvärdena. Den då inträffade stegringen i taxeringsvärdena har relativt sett varit betydligt starkare ifråga om skogs— marken (16 o/o) och den växande skogen (17 0/o) än i fråga om det egentliga jordbruksvärdet (7 %), och detta trots en sänkning av rotvärdet från 1933 till 1938. Denna höjning har som nämnt sin förklaring i. en ytterligare höj- ning av boniteten samt sänkning av kapitaliseringsprocenten från 5 till 4 '/0. Höjningen av skogsvärdet beror dessutom av den icke oväsentligt höj- da relativa skogstillgången, som åtminstone bättre än tidigare kom att ge ett uttryck för virkesförrådets storlek och sammansättning.
Till belysning av förändringarna inom varje län av jordbruksfastigheternas taxeringsvärden åren 1928, 1933 och 1938 meddelas i vidstående texttabell uppgifter i relativa tal med utgångspunkt från de vid 1928 års allmänna fas- tighetstaxering fastställda värdena. I fråga om hela taxeringsvärdet ha upp- gifter kunnat medtagas även för åren 1918 och 1922.
Vid 1918 års fastighetstaxering tillämpades, som redan framhållits, vid värdesättningen en mera summarisk metod, och de för detta år åsatta vär- dena skilja sig för många län avsevärt från värdena för 1922 och senare, som fastställts enligt en mera enhetlig metod. I genomsnitt för rikets hela landsbygd utgör 1918 års värde 86 0/0 av värdet för 1928, men länssiffrorna växla inom så vida gränser som mellan 59 % för Norrbottens län och 107 % för Västernorrlands län. För 1922 äro relativtalen för avvikelserna från 1928 betydligt jämnare, bortsett från att värdena för Jämtlands och Norr— bottens län ligga anmärkningsvärt högt. Särskilt inom sistnämnda län har taxeringsvärdet vid de tre fastighetstaxeringarna 1918, 1922 och 1928 under- gått mycket stora förändringar, som tyda på en anmärkningsvärd ojämnhet i värdesättningen; från 1086 milj. kronor år 1918 steg detsamma år 1922 till 210 milj. kronor, eller nästan det dubbla, för att år 1928 åter sjunka till 1849 milj. kronor. Vid de följande fastighetstaxeringarna följa taxeringsvär- dena i detta län närmare värdena inom övriga norrländska län. Mellan 1928 och 1933 har utvecklingen inom alla län varit mycket likformig med genom- gående sänkning av taxeringsvärdet varierande mellan 17 0/0 för Koppar- bergs län och 2 0/0 för Blekinge och Hallands län. För 1938 är spridningen
Förändringarna i taxeringsvärdet & jordbruksfastighet på landsbygden vid de allmänna tastlghetstaxeringarna åren 1918—1938.
(År 1928 = 100.)
Hela jord- Egentligt Skogsmarkens bruksvärdet jordbruksvärde värde
Tomt— oeh industrivärde
1918 1922 1928 1933 1938 1928 1933 1938 1928 1933 1938 192 1933 1938 1928 1933 1938 1928 1933 1938
Hela taxeringsvärdet Skogsvärde
87 102 100 88 95 100 97 100 100 100 101 68 85 100 70 88 100 61 73 Uppsala .. . . 77 91 100 90 96 95 100 100 97 101 74 85 71 84 100 91 Södermanlands . 79 94 100 96 100 95 104 96 106 85 86 97 100 67 Östergötlands . . 91 97 100 94 96 107 100 98 109 75 86 88 100 60 Jönköpings . . . 83 94 94 100 96 107 110 78 90 87 100 Kronobergs . . . 87 94 100 94 98 105 109 78 89 100 95 Kalmar. . . . . . . 81 98 97 100 7 111 ” 114 83 91 97 100 80 Gotlands. . . . . . 84 100 97 97 107 107 84 91 100 Blekinge . . . . . 87 93 98 100 99 104 85 94 100 Kristianstads 84 94 100 100 96 106 105 93 100 96 Malmöhus . . . 80 94 100 88 96 80 81 100 60
96 88
Hallands . . . . . 96 98 100 106 10.3 100 93
Göteborgs och Bohus ' 100 100 91 90 92 100 85 Älvsborgs . . . . . . . . . . . 95 100 97 100 101 100 76 Skaraborgs . 96 100 96 103 100 Värmlands 91 106 100 59 Örebro . . . . . . . 99 95 103 100 Västmanlands. . 97 105 100 4 ) Kopparbergs . . . 83 90 100 81 Gävleborgs. . . . 97 88 94 100 84 Västernorrlands 87 99 100 60 Jämtlands . . . . . . 93 100 56 Västerbottens . . . 92 , 100 Norrbottens. . . . . . . . . . 94 100 100
Rikets landsbygd 92 100 75
Värdet per hektar åker 1 medeltal länsvis vid de allmänna fastighetstaxeringarna 1928, 1933 och 1938.
L ä 11 I kronor Index (1928 = 100) 1928 1933 1938 1928 1933 1938 Stockholms .............. 890 860 890 100 100 Uppsala .................. 760 730 760 100 96 100 Södermanlands ............ 810 780 860 100 96 106 Östergötlands .............. 960 980 1 100 100 102 114 Jönköpings ................ 930 920 1 070 100 99 116 Kronobergs ............... 830 870 940 100 104 113 Kalmar .................. 780 790 930 100 101 119 , Gotlands .................. 580 570 630 100 98 108 Blekinge .................. 1 070 1 090 1 150 100 101 107 Kristianstads .............. 1 180 1 140 1 260 100 97 107 Malmöhus ................ 1 840 1 610 1 780 100 88 97 , Hallands .................. 1 200 1 140 1 260 100 95 105 ? Göteborgs och Bohus ...... 1 450 1 360 1 350 100 95 94 Älvsborgs ................. 1 020 970 1 020 100 95 100 Skaraborgs ................ 860 820 870 100 95 101 Värmlands ................ 760 820 880 100 108 116 Örebro ................... 910 920 970 100 101 107 , Västmanlands ............. 750 730 800 100 97 106 Kopparbergs .............. 1 320 1 250 1 240 100 96 95 l Gävleborgs ................ 1 170 1 110 1 090 100 95 93 , Västernorrlands ........... 1 160 1 120 1 150 100 96 99 i Jämtlands ................ 1 090 1 060 1 100 100 98 101 ; Västerbottens ............. 980 950 1 010 100 97 103 , Norrbottens .............. 1 140 1 160 1 160 100 102 102 * Rikets landsbygd ] 040 1 000 1 080 100 96 104
åter större, med i vissa fall höjda och i andra fall sänkta taxeringsvärden i jämförelse med år 1928. Den största stegringen uppvisar Kalmar län med 12 0/0 och den största sänkningen Kopparbergs län med 13 0/o. Den olikartade * utvecklingen kan till en del bero på inträffade förändringar i det rådande 3 prisläget å skog och inägojord men torde även i vissa län vara föranledd * l ! av en medveten strävan från taxeringsmyndigheternas sida att korrigera en i förhållande till andra län alltför hög eller för låg taxeringsnivå.
Beträffande förändringarna i de i taxeringsvärdet ingående delvärdena hänvisas till de i den här åberopade tabellen framlagda länssiffrorna.
I ovanstående tabell meddelas på liknande sätt uppgifter för varje län å medelvärdet per hektar åker enligt de vid de tre senaste allmänna fas- tighetstaxeringarna fastställda värdena samt, i relativa tal, å de föränd- ringar samma värde inom varje län undergått från 1928 till 1933 och 1938. 1 medeltal för hela riket uppgick, såsom av samma tabell framgår, värdet per hektar åker år 1928 till 1 040 kronor, varefter detsamma år 1933 sjönk med 4 0/0 till 1 000 kronor för att vid den senaste fastighetstaxeringen år 1938 åter stiga till 1 080 kronor eller 4 0/0 över 1928 års nivå. Till jämförelse här-
med kan nämnas, att enligt en av professor L. Nanneson för Lantbruksaka— demiens ekonomiska avdelning verkställd undersökning åkerns saluvärde per hektar i genomsnitt för hela riket utgjorde år 1926 1 050 kronor och år 1932 890 kronor och alltså under de mellanliggande åren gått ned med icke mindre än 15 0/0. Av vissa uppgifter för åren under senare hälften av 1930-talet synes likaledes framgå, att stegringen i åkerjordens saluvärde mel- lan 1933 och 1938 varit åtskilligt starkare, än som kommit till uttryck i de vid fastighetstaxeringarna åsatta värdena. Det får också anses stå i god över- ensstämmelse med gällande bestämmelser, att jordbruksfastigheternas taxe- ! ringsvärden väl skola i stora drag rätta sig efter det allmänna saluvärdet, i men att de icke i detalj följa de tillfälliga konjunkturernas förändringar. De » vid fastighetstaxeringarna fastställda värdena kunna sägas bilda en serie, * där de större, konjunkturbetonade korttidsvariationerna utjämnats med hän- , syn till fastigheternas avkastning på längre sikt. * Vad beträffar förändringarna under samma tid i åkerjordens taxerings- i värde per hektar inom de särskilda länen, hänvisas till de i den närmast fö- ( l
restående tabellen framlagda uppgifterna. Här skall endast framhållas de be- tydande förändringar i höjande eller sänkande riktning, som de anförda me- deltalen för vissa län undergått mellan åren 1928 och 1938 och som till en del torde bero på den redan förut framhållna strävan från taxeringsmyndig- heternas sida till åstadkommande av mera likformiga taxeringsvärden de olika länen emellan. Den närmare anpassning efter saluvärdet, som härige- nom vunnits och som de sakkunniga i det föregående i åtskilliga fall kunnat vitsorda, har härvid även tagit sig uttryck i en utjämning mellan länen i av- seende på deras medelvärden per hektar åker. Vid 1928 års allmänna fastig- 1 hetstaxering varierade nämnda värden mellan 1 840 kronor för Malmöhus * län och 580 kronor för Gotlands län, men år 1938 betecknades ytterligheter- j na, som representerades av samma län, av medelvärdena 1 780 och 630 kro- ! nor. För de sex län, som år 1928 hade de högsta medelvärdena, hade åker- , värdet är 1938 gått ned med i genomsnitt 15 0/o per län, medan de sex län, % som år 1928 lågo lägst på skalan, fått sina medelvärden höjda med i genom- ' snitt 9 0/o.
V. Sammanfattning av de sakkunnigas undersökning.
Inägojorden.
Ifråga om värdesättningen av åker och övrig inägojord har de sakkunni- gas undersökning givit vid handen, att i stort sett erforderlig jämnhet och likformighet genomförts de olika länen emellan och att framstegen i detta avseende äro betydande i jämförelse med de första allmänna fastighetstaxe- ringarna enligt den nu gällande metoden. De betydande växlingarna i de åsatta värdena per hektar åker, som framträda mellan vissa län, torde i all- mänhet ha sin motsvarighet i rådande olikheter i avseende på de faktiska sa- luvärdena och endast till en mindre del vara föranledda av ojämn värdesätt- ning vid fastighetstaxeringen. Alltjämt förefinnas dock mellan vissa län nå— gon ojämnhet, som icke synes kunna förklaras genom olikheter i de rådande lokala förhållandena.
En jämförelse mellan de år 1938 fastställda taxeringsvärdena och köpe- skillingarna å under åren 1938 och 1939 försålda fastigheter, å vilka lagfart sökts under tiden 1 juli 1939—30 juni 1941 (sid. 6), ådagalägger, att vid 1938 års allmänna fastighetstaxering en viss un-dervärdering ägt rum beträffande 1 de mindre jordbruksfastigheterna. De sakkunnigas delaljgranskning har be- kräftat, att i stora delar av södra Sverige skillnaden i åkerjordens värde mellan stora och små fastigheter är anmärkningsvärt liten, varigenom man för de minsta jordbruksfastigheterna kommit till ett totalt jordbruksvärde, som knappast torde motsvara det faktiska bostadsvärdet.
Den betydande nytta, de sakkunniga vid sin granskning kunnat draga av de vid olika tillfällen verkställda undersökningarna angående lagfarna jord- bruksfastigheters salu- och taxeringsvärden, ger de sakkunniga anledning framhålla önskvärdheten för taxeringsarbetet av att en på grundval av lag- fartsansökningarna upprättad, fortlöpande statistik över jordbruksfastighe- ternas saluvärden kommer till stånd.
Skogsmark och växande skog.
Arealredovisningen. Arealredovisningen har avsevärt förbättrats. I flertalet län är totalresultatet sålunda i stort sett mycket tillfredsställande (se tab. 6). De sakkunniga anse likväl att för vissa län ökad vikt bör läggas vid åtgärder för en grundläggande förbättrad arealredovisning vid en kommande fastig- hetstaxering. I de län, där ekonomiska kartverkets beskrivningar kunna an- vändas för arealkontroll av deklarationsmaterialet är denna jämförelsevis lätt att åstadkomma. Den nya riksskogstaxeringens liksom nyupprättade skogs- hushållningsplaners uppgifter böra också i förväg utnyttjas. '
') l ; ! I 1 l l
Det kan förutsättas, att arealuppgifterna ofta äro mera osäkra för bonde- skogarna, vilka i regel icke varit föremål för skogsindelning och där i övrigt tillgängliga kartor kunna vara bristfälliga och mindre användbara för areal— redovisning vid fastighetstaxering. I sådana fall är det givetvis svårt att av— göra, hur fördelningen på skogsmark och övrig mark rätteligen bör göras och det kan vara förklarligt, att ett avgörande kommit att leda till en försiktig uppskattning av det värdefullare markslaget, d. v. s. skogsmarken. Vad de sakkunniga däremot funnit mer anmärkningsvärt är, att totalarealen stundom icke fullständigt upptages, utan att resterande övrig mark, som dock endast åsättes ett lågt redovisningsvärde, ofta angives till alldeles för låg areal eller rent av helt utelämnas. De i redogörelserna för flera län påpekade låga pro- centtalen för övrig mark tyda på att så skett i stor utsträckning. Det förefaller också, som om på detta sätt uppkommen arealbrist väsentligen även kan lokaliseras till bondeskogarna.
Det finnes anledning förmoda, att arealredovisningen för skogsmark och övrig mark i en framtid skall för alla län kunna göras fullt tillfredsställande med hänsyn till de icke alltför långt drivna fordringar, som på grund av dessa ägoslags ringa del av totala taxeringsvärdet (jfr tab. 12) kunna behöva ställas på densamma för fastighetstaxeringsändamål.
Bonitet.
Boniteringen har i allmänhet skett likformigt inom länen, såväl kommu— ner som skogsägargrupper emellan. De höjningar, som sedan år 1928 och även 1933 verkställts i de flesta län, synas ha varit motiverade. Inom vissa län eller länsdelar erbjuder boniteringen givetvis särskilda svårigheter. Detta är fallet t. ex. i lappmarkerna, på Gotland och Öland ävensom i Göteborgs och Bohus län. Överhuvudtaget synes man emellertid ha kunnat bemästra boniteringen någorlunda tillräckligt med hänsyn till vad som kan krävas vid värdesättning för fastighetstaxering av skogsmark och växande skog. Det är dock angeläget att för alla länen vissa anvisningar om bonitetsserier m. m. givas i länsanvisningarna.
Rotvärde.
Sedan numera såväl vid Stockholmsmötet före taxeringen som vid förar- betet inom länen i regel tydliga och bindande anvisningar kunnat givas särskilt för rotvärdesättningen och likaså samarbete mellan länen skett i ökad utsträckning för bestämningen av rotvärdet anses denna i huvudsak ha skett tillfredsställande. Detta framgår också av de sakkunnigas vid olika tillfällen gjorda uttalanden i föreliggande undersökning.
I länsredogörelserna ha därvid bland annat framhållits, att den vid 1928 års taxering särskilt framträdande olikformigheten i rotvärdena för allmän- na skogar och bondeskogar i vissa län i mellersta och södra delarna av lan- det numera allt mer utjämnats. Som exempel kan nämnas de län i Göta-
land, där rotvärdesmedeltalet för bondeskogarna tidigare lågo markerat lägre än länsmedeltalet.
Rotvärde i kronor vid taxeringsåret
Län 1928 | 1933 | 1938 1928 | 1933 | 1938
Kronoskogar Bondeskogar
Älvsborgs .............. 6'28 5'86 4'87 585 565 471 Jönköpings .............. 7'32 533 475 562 501 434 Kronobergs ............ 695 519 4'36 608 506 429 Kalmar ................ 686 542 445 596 523 437 Blekinge ................ 622 5-54 4-59 564 5-12 444 Malmöhus .............. 705 631 614 627 601 613
taxeringen, som gjorts i detaljgranskningen för dessa län. De ännu kvar- stående skillnaderna i lägre värden för bondeskogarna torde möjligen Ei nå- gon mån kvarstå för Jönköpings län.
Sammanställningen bestyrker de uttalanden om ernådd större jämnhet i Relativ skogstillgång.
Liksom vid 1928 och 1933 års taxeringar har relativa skogstillgången bli- vit ganska allmänt underskattad. Förhållandet torde till stor del ha sin förklaring i denna taxeringsfaktors natur och de allmänna förntsättningarna för en riktig avvägning av taxeringsvärdena vid varje allmän fastighetstaxe- ring. Relativa skogstillgången är nämligen, vilket de sakkunniga vid tidigare undersökningar jämväl framhållit, den av värdefaktorerna, som är mest svårbestämbar. Stundom torde den utnyttjas som en lätt tillgripbar regula- tor på totala taxeringsvärdet. Vid 1933 och än mer vid 1938 års taxering har man haft möjlighet att i stor utsträckning kunna åsätta skäliga uppgif- ter för areal och bonitet ävensom att fastställa rotvärdet i enlighet med för taxeringen gällande bestämmelser. Det är riktigt att den relativa skogstill- gången torde, genom de höjningar å densamma som skett, i sin mån ha givit ett bättre uttryck för skogsvärdet än tidigare. Exempel på väsentliga sådana höjningar, varigenom ett riktigare skogsvärde blivit åsatt, återfinnas i tab. å sid. 42. Samtidigt visar en jämförelse mellan talen för relativa skogstillgången för olika taxeringsår för t. ex. Gävleborgs och Västmanlands län att det varit mycket svårt att få ett fast grepp på bestämningen av värde- faktor. Det är också troligt att man just i åsättandet av relativa skogstill- gången har att misstänka en betydande olikformighet när det gäller värde- sättningen av olika fastigheter. ,
De sakkunniga tvekade icke att efter 1933 års taxering beteckna relativa skogstillgången som en svårbestämbar faktor vid den använda taxeringsme—
toden. Det rekommenderades ock att särskild uppmärksamhet Skulle ägnas denna detalj i fastighetstaxeringsarbetets tidigaste skeden. De sakkunniga ha all anledning understryka detta uttalande liksom i allmänhet betydelsen av att taxeringsarbetet förberedes väl. På gemensam grund för alla länen ut- arbetade praktiska och vägledande länsanvisningar för åsättande av bonitet och rotvärde ävensom uppgifter till hjälp för arealredovisningen äro härvid av största värde. Arbetet med de nya länsanvisningarna bör, anse de sakkun- niga, i större utsträckning än vad som redan skett bedrivas gemensamt för alla länen. I föreliggande fall liksom än mer när det gäller att fastställa reg- ler för virkesförrådets värdeavkastning, antingen detta fortfarande skall ske genom åsättande av relativ skogstillgång eller genom annan metod, synas förarbeten böra påbörjas i god tid. Härvid böra icke blott domänstyrelsen m. fl. förvaltande organ utan även statens skogsförsöksanstalt biträda i det förberedande arbetet. Värdefullt material kan ställas till förfogande såväl från nya riksskogstaxeringen som från av anstalten utförda produktions- undersökningar m. m.
Det synes av vikt att beslut om igångsättande av centrala, för taxerings- arbetet i alla länen gemensamma förarbeten fattas så snart som möjligt, icke minst därför att dessa frågor i viss mån få betydelse för sättet för riks- skogstaxeringens framtida bedrivande med hänsyn till linjeavstånd vid taxe- ringen m. m.
Övrig mark och skogsbete.
I fråga om uppskattning av övrig mark och skogsbete få de sakkunniga hänvisa till den kortfattade redogörelsen å sid. 76—78.
Tab. 1. Taxeringsvärdet å jordbruksfastighet å landsbygden år 1938 enligt beredningsnämndernas förslag och efter prövnings- nämndernas beslut.
1 2 3 | 4. 5 (i 7
Därav Tomt- J ordbruks- _ Skogs. och tSumrna. L 5. n värde Skogs- _ ÖVNgt värde industri- axermgs- markens jordbruks- värde varde värde värde
1 000 kr. 1000 kr. 1 000 kr. 1 000 kr. 1000 kr. 1 000 kr.
Stockholms län 1 171 5879 12 6990 158 8889 45 176-9 12 558-8 229 3236 172 2625 12 6669 159 5956 45 0260 13 9306 231 219-1 Uppsala » 135 799-3 8 834-8 126 964-5 33 1835 1 347-5 170 3303 136 245-9 8 811-7 127 434-2 33 3573 1 063-8 170 667-0 Södermanlands » 176 667—2 12 0844 164 5828 49 7595 757-13 227 184-0 176 830-9 12 0265 164 8044 49 5369 7403 227 1081 Östergötlands » 315 361-15 20 4632 294 898-4 77 245-5 1 097-3 393 7044 316 8845 20 4357 296 4488 77 019-4 1 103-8 395 007-7 Jönköpings » 192 5457 26 086-51 166 4588 81 3804 1 120-5 275 0466 193115-8 26 153-6 166 9622 81 5841 1 182-0 275 881—9 Kronobergs » 128 7298 22 3190 106 4108 61 7196 1 892—3 192 341—7 130 223-4 22 347-6 107 8758 61 7391 1 684-8 193 6473 Kalmar » 212 8892 26 218-1 186 671-1 86 4223 1 693-3 301 004-8 220 5607 26 330-4 194 230-3 86 3239 1 797-1 308 681-7 Gotlands » 62 155-5 3 9440 58 211-5 11 9990 4250 74 579-5 63 5857 3 9334 59 6523 12 1565 3427 76 084-53 Blekinge » 87 610-1 8 6966 78 913-5 20 6296 7784 109 018-1 87 818-13 8 699-3 79 119-0 20 541-0 820-4 109 179-7 Kristianstads » 337 108—3 15 166-1 321 9422 34 972-7 2 688-7 374 7697 338 009-4 15 1800 322 8294 34 783-9 2 647—0 375 44044 Malmöhus » 626 0029 5 983-6 620 0193 15 5980 1 628-1 643 2290 627 760-5 5 899-5 621 861-0 15 3457 1 782-2 644 8884 Hallands » 194 615-6 10 322-5 184 2931 20 441-6 1 082-8 216 140-0
198 0305 10 275-6 187 7549 20 462—13 1 240-0 219 732-8 138 337-7 6 731-9 131 6058 13 414-4 7 325-4 159 0775 138 4620 6 757-1 131 704-9 13 8155 8 218-1 160 4956
Göteborgs o. Bohus »
Älvsborgs » 253 8899 27 1964 226 693-5 72 0642 3 349-0 329 3031 253 7928 26 8868 226 9060 74 193-5 3 543-3 331 5296 Skaraborgs » 306 3934 15 0729 291 3205 50 687-0 1 688-9 358 7693 311 481-6 15 0844 296 397-2 52 480-8 1 450-9 365 4133 Värmlands » 212 236-7 37 295-9 174 9408 150 1755 1 005-2 363 417-4 214 8379 37 143-2 177 6947 151 144-3 1 071-2 367 0534 Örebro » 178 831-3 17 7342 161 097-1 64 2208 1 268-3 244 320-4 179 931-6 17 777-5 162 154-1 64 612-8 1 317-6 245 8620 Västmanlands » 141 2284 12 084-8 129 143-6 48 221-0 404-7 189 854-1 142 6814) 12 0621 130 6198 47 9320 4047 191 0186 Kopparbergs » 186 9934 35 137-9 151 8555 129 4759 1 774—4 318 2437 187 4995 35 3122 152 187-3 130 6378 1 763-7 319 901-0 Gävleborgs » 167 771-9 34 0965 133 6754 131 7799 2 107-0 301 6588
165 9791 33 1736 132 805-5 128 3259 1 700-2 296 005-2 163 4382 33 6799 129 7583 104 108-4 1 395-4 268 9420 164 7429 33 856-6 130 8863 104 199-2 1 418-3 270 360-4
Västernorrlands »
Jämtlands » 117 434-9 32 7293 84 7056 107 5903 561-7 225 586-9 117 175-0 32 4098 84 7652 106 674-7 585-3 224 4350 Västerbottens » 162 0631 32 9729 129 090-2 104 226-8 988-0 267 277-9 162 7861 33 6800 129 106-1 105 997-8 1 068-7 269 8526 Norrbottens » 120 109-4 22 716-8 97 3926 65 9848 2130 186 307-2
120 8092 22 719-13 98 0893 66 461-4 219-5 187 4901 4 789 801-4 480 267-6 4 309 5338 1 580 4776 49 151-0 6 419 430-0 4 821 507-7 479 623-4 4 341 884-3 1 584 351-8 51 096-21 6 466 955-7
Summa för rikets landsbygd
crm U'mvsb'aac'mb'm&?vaU'»traviaU'noUs:Umvmvmvmumwmvmcmvmvmvmvm
1 a = beredningsnämndernas förslag; b = prövningsnämndernas beslut.
Anm. Uppgifterna å värdet av skogsmark och skogsvärdet överensstämma icke fullständigt med motsvarande uppgifter i tab. 4, då de erhållits genom två skilda bearbetningar.
Tab. 2. De egentliga landskommunerna, fördelade efter medelvärdet per hektar åker enligt 1938 års allmänna fastighetstaxering.
Län och naturligt område
90 Summa kommuner 3 000 och däröver 1 000—1 099 800—899 700—799 600—699 500—599 400—499 under 400 1 100—1 199 2 900—2 999 2 800—2 899 2 700—2 799 2 600—2 699 2 500—2 599 2 400—2 499 2 300—2 399 2 200—2 299 2 100—2 199 2 ooo—2 099 1 900—1 999 1 800—1 899 1 709—1 799 1 600—1 699 1 500—1 599 1 400—1 499 1 309—1 399 1 200—1 299
Stockholms län ...... Uppsala län ......... Södermanlands län . . . Östergötlands län . . .. Norra skogsbygden . Östgötaslätten . . Södra skogsbygden . Södra kustlandet . . . Jönköpings län ....... Kronobergs län ...... Kalmar län: Kalmarslätten ...... Norra kustlandet . .. Skogsbygden ....... Öland ............. Gotlands län ......... Blekinge län: Skogsbygden ....... Slättbygden ........ Delade socknar . . . . Kristianstads län: Skogsbygden ....... Mellanbygden ...... Slättbygden .. . . . . . . Malmöhus län: Skogsbygden ....... Mellanbygden . . . Slättbygden ........ Hallands län: Slättbygden ........ Skogsbygden ....... Norra Halland ..... Delade socknar . . . . Göteborgs o. Bohus län Älvsborgs län: Slättbygden ........ Dalbygden ......... Dalslands bergsbygd Södra höglandet
H
| CD 00 LCD CQ|| SII
||| | | | | | | | | | | | | | | | | | | % mal ||| ||| |||
CO H v—l |.— v—l
Notes-4!” 01 H?” v—CRD se m| ||||||
llllll ||| IIIIII IIIIII
co '|'—€ | I | | | | | | | | | | I I | | v—l v—l 'I—l
H;". ||||2 ||||e ||||N
NHI ||| ||| ||| III
10 ICON
"I" 522! *” H C”| UH| ||| ||| lll lll
(NHs—l Omv—t NCOI 1—t
PCO| |"! HHI IHI lm! ||| |||
|Hv—l COCDv—l !"in NN |
|"I Im"!
Illll Illll ||||| |"*Ilm *""ll
!” G] | I | | I | I | | I | | | | | | | |
|QDv—1 mmm wmmmb som ILO
HB www—mn
LQCYZHNCD bv—HPCD
(Nr-1 PNCDN
(N som,-co
| | | | | | | |
v—I (N !” N
Skaraborgs län: Slättbygden ........ Falbygden ......... Nordöstra höglandet Sydöstra höglandet . Värmlands län: Slättbygden ........ Centrala och västra
Värmland ....... Bergslagen ......... Norra Värmland . . . Örebro län: Södra skogsbygden . Slättbygden ........ Bergslagen ......... Delade socknar . . . . Västmanlands län: Bergslagen ......... Slättbygden ........
Kopparbergs län: Bergslagen ......... Östra Dalarna ..... Mellanbygden ...... Fjällbygden ........
Gävleborgs län: Gästrikland ... ...... Hälsinglands kust]. . Inlandet ...........
Västernorrlands län: Kustlandet ........ Inlandet ........... Silurområdet .......
Jämtlands län: Silurområdet ....... Mellanbygden ...... Fjällbygden ........
Västerbottens län: Kustlandet ........ Mellanbygden ...... Inlandet ...........
Norrbottens län:
Kustlandet ........ Inlandet ...........
Rikets landsbygd
men _. mao
10
G]
Illl
NNv—il QN N
lbll IHII we N|| ww N|—
"' I
m
'>'—tm
|mmm v—II
v—l Wir—(CN !NHv—l men
Nbl CDCDI
com,-4 v—l IN LOGI
168
allmänna fastighetstaxering.
Tab. 3. Uppgifter för varje landskommun enligt 1938 års
1 2 | 3 4 5 6 7 8 | 9 | 10 | 11 | 12 T . .. (1 P & . " påffålkååämk: ,; ? =, ? Taxermgsvarde, 1 000 kronor då" :— Län, härad och å & åå % ;. Därav värde å. kommun Åker Skogs- 5? å & oå 1111-3111st sär— Sk0g3_ mark 3 :. 0 F .. skogs- növrig skilda värde sa om varde .. gg - mark mark» for- : måner Stockholms län. Frösåkers härad. Forsmark ............ 700 306 21-2 2-91 3-49 052 548-3 198-9 5-9 — 4708 Valö ................ 650 27-7 154 2-89 3-25 062 2067-4 287-5 11-1 _ 825-1 Hökhuvud.. 660 31-4 98 3-17 3-30 066 14961 251-1 8-6 4-5 7598 Bör-stil .............. 760 26? 208 252 3-67 061 36514 282-8 5-3 3.9 8266 Gräsö ............... 920 219 388 232 3-05 059 939-6 145—5 259 1-0 3808 Harg ................ 720 27-4 24-6 2-74 3-33 055 18384 3361 6-9 224 8372 Edebo ............... 760 28-3 188 272 3-49 0-68 23178 2403 2-8 128-8 746-8 Närdinghundra härad. Bladåker ............ 720 23-6 226 2-76 2-81 070 9458 141-3 0-5 5-2 4500 Faringe .............. 760 284 123 286 3-32 074 13321 1110 0-8 9-5 375-5 Almunge ............ 720 298 162 278 3-56 077 27980 296-8 109 —— 1036-8 Knutby ............. 740 293 165 299 3-27 077 22005 258-6 201 3-1 9046 Edsbro .............. 750 300 16-3 2-76 3-62 066 1629-8 1924 2-2 3-9 5807 Ununge ............. 760 31-1 171 2-89 3-57 070 1199-25 1687 2-6 3-0 5409 Väddö o. Häverö sklg. Häverö .............. 900 287 17-5 2-55 3-76 068 22334 261-1 0-7 534 6906 Singö --------------- 890 224 39-1 2-97 3-28 060 4018 384 8-2 111 105-6 Väddö ............... 820 33-2 141-7 2-76 4-04 058 28202 263-7 11-2 86.5 6941 Bra och Vätö sklg. Björkö-Arholma ...... 960 266 182 2-50 3-57 0-74 579-2 707 — 160 2381 Vätö ................ 940 334 23-7 2-74 4-03 069 12121 111-0 2-4 81-3 347-3 Roslags-Bro .......... 770 352 8-5 276 4-22 060 29773 2229 7-9 665 6061 Lyhundra härad. Söderby-Karl ........ 750 30-7 57 2-75 375 0.71 2476-9 2141 1-2 409 6907 Estuna .............. 790 321 5-4 285 3-78 073 2071-0 96-0 1-0 299 3184 Lohärad ............. 740 28-7 144 2-75 3-51 071 13264 944 —— 10—1 306-4 Malsta .............. 780 37-7 77 3-00 4-25 072 510-6 27-4 — 2-0 918 Husby-Lyhundra ..... 800 302 11-8 2-72 371 0-75 13763 705 08 0-7 2415 Frötuna och Länna sklg. Frötuna ............. 760 329 15-1 2-75 4-05 066 1743-0 205-4 _ 103 6259 Rådmansö ........... 780 303 SM 2-75 3-73 073 13081 117-5 227 98 3950 Blidö ................ 1390 23-7 450 225 3-71 065 1001-1 51-9 38-9 27-7 163-0 Länna ............... 870 31-9 18-5 2-76 3-89 071 26109 253-7 0-4 1594 821-2 Sjuhundra härad. Skederid ............. 690 305 11-7 2-68 3-85 076 11786 900 0-7 200 3158 Rö .................. 770 326 18-6 2-88 3-82 093 1007»? 78-2 1-2 51-0 331'6 Rimbo .............. 840 334 9-5 2-86 3-91 055 16444 144-8 —— 8-0 3599 Fasterna ............. 810 333 16-7 296 3-79 066 18856 2131 — 71-5 638'3 Långhundra härad. Kårsta .............. 850 279 203 2-50 3-76 073 1276-5 90-4 2-9 12-2 301-5 Närtuna ............. 770 293 121 265 3-69 077 1543-7 81-4 1-2 2-6 284-9 Gottröra ............. - ' '
1 3 4 5 | 6 7 9 11 Taxerin svärde = '” . .. per hekåar, kr. : g %? Taxermgsvarde, 1 000 kronor er r-t- w _, .. .. B "”' W 0 ' .. .. . Lan, hatad och 5 E 5 g ;. Darav varde &. W 99 — . kommun Skogs- & få, å,: & (å sär- mark & :. 0 vi: skogs- skilda. sexa - mark för- : måner
Husby-Långhundra . .. Östuna .............. . Lagga ...............
Ärlinghundra härad. Alsike ...............
. Knivsta ............. . Vassunda ............ | Haga ................ i S:t Olof 0. S:t Per Norrsunda ........... Husby-Arlinghundra . . Odensala ............
Seminghundra härad.
Vidbo ............... Skepptun a ........... Lunda ............... Frösunda ............ Orkesta ............. Markim ............. Skånela .............
Vallentuna härad. Hammarby .......... Fresta ............... Vallentuna ........... Vada ................ Angarn .............. Össeby—Garn .........
Åkers sklg. Riala ................ Roslags-Kulla ........ Ljusterö ............. Österåker ............
Värmdö sklg. Värmdö ............. Möja ................ Djurö ............... Ingarö .............. Gustavsberg ......... Bo ..................
Danderyds sklg. Östra Ryd ........... Solna ............... Stocksunds köping .. . . Danderyd ............ Täby ................
Sollentuna härad.
Senate.:iiiiiiiiii Järfälla ..............
289 328
391 35-0 31-7 41—1 379 349 345 346
323 327 33,0 368
35-3 343
377 37-1 344 328 33-0 326
322 366 29 1 35- -2
308 221 23-3 278
364
393 36-9 30-8 37 1 38- -2
427 374 368
2—93 288
3-15 2-98
2-94 2-95 2—99
2-98
2-92 2-85 2-94 2-97
2-90 2-83
288 281 268
275 2'77
2-98
2-63 2-83
2-56 2-09 2-16 236
2-71
2-99 2-83 2-50 2-77 2—82
3-25 2-82 285
3.49 3-81
414 3-99 4-07 4-67 4-29 4-00
3—89
:?:-69
3-57
416
401 3-50 3-49 3-94 4-25 4-50
4-38 4-39 4-50
4-50 439 4-45 4-32
133—3 801 73-4
805 807 361 34-6 689 502 622 87-4
51-0 49-5 65-7 79—1 34-0 41-6 61-6
84-2
106-5 746 801
cc [le..-_lll
???? manpo-
3 !
wweu Nicaea
???"??? mao-www
om.» Imo go ww
??? >S—
2-0 1-5
10-0 37-0 17-5 90-2 223-6 225-0
151-0 406-3
100-4
421'0 521-4 285-7
1 2 | 3 4 5 s 7 8 | 9 | 10 | 11 | 12 - . P & ggffääf'f: : ? %? Taxeringsvärde, 1 000 kronor er.-. 50 _, en bd . Lån, härad och 5 E 5 % gg. Därav värde å. kommun Åker Skogs- %% gt: %: Gå him—_ sär— Skogs- mark % :. 0 ." var de skogs- »övrig skilda värde %oxo QQ mark mark» för- ” måner Spånga .............. 950 386 245 284 4-52 124 16545 548 9-3 170-6 Hässelbyvzstads köping —— — — — —- — — — —— — — Färentuna härad. Lovö ................ 1050 433 226 3-32 4-32 122 1084-6 52-7 0-5 123-o 291-9 * Skå ................. 1270 300 151-9 278 4-25 070 1691-5 14-7 0-4 228-1 555 Sånga ............... 1110 35-6 16-1 2-97 425 0-98 18707 336 0-5 159-5 160'1 Hilleshög ............ 1240 374 140 3—10 4-25 079 937-5 21-9 0-3 117-0 835 Färentuna ........... 1290 360 16-4 3-18 4-24 083 13995 213 0-3 853 898 Munsö ............... 1090 380 133 309 4-08 083 14262 36-5 0-8 625 1376 Ekerö ............... 1010 382 120 2-98 4-28 111 21996 622 2-4 386-0 313'2 Adelsö .............. 1410 362 8-6 3-00 4-03 091 13630 630 0-7 50 2623 Svartlösa härad. Nacka ............... 1030 33-8 27-5 2-72 410 1-17 430-0 747 2-2 10-0 396-9 Saltsjöbadens köping.. 1630 408 21-3 3.00 450 1-00 474 16-1 0-3 _ 73-0 Huddinge ............ 1150 38-6 229 2-97 4—34 074 2926-9 251-4 338 3250 8440 Botkyrka ............ 930 436 249 324 4-52 104 24431 154-7 4—4 3153 733-9 Salem ............... 1080 434 113-3 323 458 118 19018 142-2 1—7 199-4 782-8 . Grödinge ............ 1010 36-5 157 3-02 4-02 075 3671-5 2333 2-5 3338 796-0 * Öknebo härad. % Östertälje ............ 1000 46-3 159 3-46 4-54 098 8548 60-8 0-9 1222 276-1 , Västertälje ....... .. 980 500 106 3-47 4-79 077 6796 (52-13 0-6 260 2207 * Tveta ............... 1010 41-4 18-4 3-18 435 092 15111 899 1-9 200-3 377-8 . Turinge ............. 1050 384 162 3-14 4—05 081 2911-6 2443 3-5 2725 898-s , Vårdinge ............ 980 336 190 2-85 3-94 081 2499-8 178-1 1—5 2157 6543 Överjärna ........... 1120 335 292 2-88 3-97 074 2027-0 89-5 2-8 826 310-6 Ytterjärna ........... 970 339 229 2-97 3-84 080 19236 755 2—0 3800 275-8 Sotholms härad. Sorunda ............. 1050 33-4 210 2-95 3-78 080 58197 287-6 8-0 2320 10453 Västerhaninge ........ 1080 36-4 250 2-78 4-40 076 38523 213-3 17-3 5126 7350 Österhaninge ......... 980 313-5 343 2.73 4-48 087 32921 249-6 107 2640 9939 Tyresö .............. 980 339 331-8 239 4-79 115 7074 119-1 164 21-8 6224 Dalarö .............. 1240 38-2 203 2-71 4-75 090 155-2 27-5 1-6 10-3 112-2 Nämdö .............. 990 210 539 2-04 3-50 082 234-1 193 3-1 78-1 71-7 Ornö ................ 760 241 396 2-43 3-34 083 490-5 923 243 111-6 348-7 Utö ................. 730 209 37-1 2-18 3-19 090 416-3 501 138 610 205-6 Muskö ............... 990 28-3 47-4 2-73 3-52 089 6959 38-8 20-2 66-8 160-o Ösmo ............... 980 405 26-5 3-03 4-48 071 41339 309-6 170 427-5 1002-0 Nynäshamns köping... 1180 344 539 2-75 4-25 0-70 991 144 9-9 140 467 Torö ................ 1070 273 18-2 250 3135 082 4423 398 8-3 38-6 149-5 Uppsala län. Bro härad. Bra och Lossa ....... 860 38-15 6-8 3-02 430 0-75 2751-4 1622 0-1 2732 5522 Stockholms—Näs ...... 840 400 6-9 3-01 4-42 098 11233 636 — 124-0 284-2 Västra Ryd .......... 850 37-5 4-5 2-97 4-24 073 13330 1090 —- 64-5 361-1 Håbo härad. Habo-Tibble ......... 780 301 51 2-90 4-21 084 1171-4 801 0-6 67-5 311-9 Håtuna .............. 770 401 11-4 3-07 4-36 098 15172 994 0-9 66-1 443-6 Häggeby ............ - - - - - I 1 l
TAB. 3 (forts.). UPPGIFTER FÖR VARJE LANDSKOMMUN. 95 1 | 2 | 3 4 5 6 7 8 9 | 10 | 11 12 Taxeringsvärde = ' . per hektar, kr. 5 ? :d ? Taxeringsvärde, 1 000 kronor 0? 55 E'” Län, härad och å” & å % gg. Därav värde &. kommun Åker Skogs- % 5— 55: & Gå ååå—. sär- Skogs- merk 8 .... 0 S* .. skoge- »övrig skilda värde en en varde .. goxo - mark mark» for- : maner Skokloster ........... 750 33-3 14-2 2-78 4-00 072 787-9 369 1-0 110-0 121-6 Övergran ............ 810 386 80 2-96 420 0-83 2185-6 108-1 2-3 2660 4162 Yttergran ............ 940 37-7 30 3-00 4-26 0-83 50% 19-4 0-2 49-7 745 Kalmar .............. 840 383 6-7 2—97 436 0-84 964-4 373 0-3 406 145- Trögds härad. Hacksta ............. 790 38-0 131 3-24 4—06 085 8380 14-6 0-4 21-4 58-6 Löt ................. 760 359 52 3.00 4-07 075 1168-11 16-3 0-2 50-1 56—6 Villberga ............ 790 36-4 77 3-16 4-00 083 1649-4 16-6 1-0 224 652 Husby-Sjutolft ....... 780 356 6-2 3-04 4-00 065 1404-5 27-7 —— 69-2 84-6 Litslena ............. 800 385 95 3-00 429 1-11 2426-9 105-8 22 405 5329 Härkeberga .......... 830 36-0 6-3 3-06 4-06 080 974-1 21-3 0-2 115 800 Boglösa ............. 820 351 7-9 3-03 4-00 082 1624-7 41-6 0—2 4-6 161-3 Lillkyrka ............ 750 36-4 4-0 3-07 4-00 071 6709 21-0 0-02 3-0 68-4 Vallby .............. 830 353 6—1 3.00 4-00 079 14007 59% 0-1 27-1 220-5 Arnö ................ 850 320 54 2-68 4-00 068 5199 41-7 0-1 40-4 129-1 Kungs-Husby ........ 730 349 8-6 2-92 4—00 074 10039 442 0-7 750 149-& Veckholm ............ 770 35-6 4-2 300 4-00 075 2097-15 633 0-3 76-9 216-3 Torsvi ............... 790 358 11-9 2-87 417 1.28 494-8 333 1-1 43-2 193-5 Åsunda härad. Enköpings-Näs ....... 740 359 9-1 2-99 4-00 059 11089 484 0-5 30-5 130-0 Teda ................ 720 372 92 3-12 4-00 089 745-6 286 0-3 15-2 116-4 Svinnegarn .......... 810 355 129 3.04 4-00 091 10486 16-7 0-1 5-0 71—2 Tillinge .............. 760 334 129 2-89 400 080 27781 66-3 0-4 5-4 250-8 Bred ................ 730 324. 6-3 2-76 400 0-76 1240—4 34-0 — 43-7 120-4 Sparrsätra ........... 800 323 12-8 2-78 3-95 082 16692 307 0-1 8-5 117-4 Vårfrukyrka ......... 780 36-5 11-7 2-94 424 0-73 2501-9 61-1 0-8 62-8 208-2 Lagunda härad. Långtora ............ 810 33-4 6-9 3-10 3-75 097 13851 145 0-1 4-1 67-1 Nysätra ............. 710 319 92 2-71 368 091 15758 109-& 2-1 10—0 456-4 Biskopskulla ......... 780 312 37 2-84 3-75 091 12507 18-6 0-1 137 788 Fröslunda ........... 800 270 116 2—53 3-71 065 7598 9-3 0-2 3-5 28-8 Giresta .............. 770 297 90 2-68 375 0-61 1080-1 14-8 0-5 10-5 41-5 Hjälsta .............. 780 300 225 273 3-75 054 1191-5 9-9 1-7 14-1 25-0 Kulla ............... 730 329 107 2-92 3-75 070 667-4 104 0-4 8-6 33-0 Holm ............... 680 344 89 3-00 3-75 040 426-1 7-7 0-2 8-3 13-9 Fittja ............... 770 283 11- 2-58 3-75 057 5723 6-8 0-4 6-4 18-2 ' Hagunda härad. Gryta ............... 710 302 11-3 2-78 3-64 082 11237 500 1-6 11-7 186-1 Balingsta ............ 790 34-4 101 902 3-75 0-82 10346 206 1-1 2-0 77-0 Västeråker ........... 770 287 26% 2-55 3-75 0-83 5206 4-5 0-8 — 17-1 Dalby ............... 760 313 151 2-83 370 0-80 1004-2 19-6 1-3 — 71-4 Ramsta ............. 750 31-8 5-0 288 375 0-74 846-1 252 0-4 — 86-7 Hagby .............. 780 285 43 2-74 3.50 074 8941 31-4 0-5 — 105-8 Skogs-Tibble ......... 730 259 123 2-64 3-40 075 13334 109-5 1-3 — 390-1 Åland ............... 750 26—5 150 2-52 366 0-66 694-0 631 1-6 — 197-3 Järlåsa .............. 730 31-4 154 2-91 3-64 076 13171 193- 5-1 — 673-7 Ulleråkers härad. Bondkyrka .......... 990 36-0 12-3 2-81 4-25 107 15337 446 3-5 210 216—& Uppsala-Näs ......... 760 32-8 11-2 2-77 3-94 096 843-9 493 3-9 —- 214-5 Vänge ............... 720 304 144 274 3-68 097 1544-3 80-9 2-7 110 3576
Lån, härad och kommun
Taxeringsvärde per hektar, kr.
Åker
Skogs- mark
uejeomsrlmmqn A'e % ; ensam Stuga *”
OpJ'gAQOH
'S'qsåoqs "leg
Taxeringsvärde, 1 000 kronor
J ord- bruks- värde
Därav värde &
skogs- mark
»övrig mark»
sär- skilda för- måner
Skoge- värde
Läby ................ Börje ...............
Bälinge härad. Jumkil .............. Åkerby .............. Bälinge .............. Skuttunge ...........
Vaksala härad.
Gamla Uppsala ...... Vaksala ............. Danmark ............
Rasbo härad.
Funbo ............... Rasbo ............... Rasbokil .............
Norunda härad. Björklinge ........... Viksta ............... Tensta .............. Lena ................ Ärentuna ............
Olands härad. Stavby .............. Tun a ................ Ekeby ............... Skäfthammar ........ Alunda .............. Morkarla ............ Dannemora .......... Film ................ Tegelsmora .......... Österlövsta .......... Hällnäs ..............
Örbyhus härad. Vendel .............. Tierp ................ Tierps köp. .......... Söderfors ............ Tolfta ............... Västland ............ Älvkarleby ..........
Södermanlands län.
Jönåkers härad.
Tuna ................ Lunda ............... Kila ................ Björkvik ............
690
670 620 720
700 770 720 710
740 710 650 820
690
750 760 680 710 720 880
890 960 890 870
343 337 297 325 308
327 275 290 131-& 29—6 29'6 32-4 283 291) 292 27-3
303 302
32—_o 29-1
32-1
343 338 38-23 408
H CP ;p.
208 156 102
5-8
9-5 119 103 110 10-6 13-8 16-7 23-0 17-9 199 222
8-2 11-1 100-0 193 11—4 10-9 11-1
21-6 23-7 22—7 12-1
3-16
2-89
3-01
2-79
3-00 3—02
3-00 3-01 3-00 3-02
303 2-99
394
3-48
1-02 0-90 0-82 081
436-0 1 575-9
1111-1
1 5599 2 801-5 3 0250 5 226-5
20? 65-7
159-7
13-6 189-4 130-5
385 48-6 642
941 216-0 180-2
195-4 116-2 190-9 126-4
45-6
130-0
721 1393
931 2344 191-8 132-6 203-9 199-3 5050 4202
2833 612-1
175-0 257-5 3435 4805
78-2 141-() 3796 4594
8-3 192 476 15-1
23-3
67-3 52-9
3-2 76-2 128-3 158-0
255 40-1 140-2 100-1
86-7 262'5
674—0
669 900-2 588-6
158-1 152-3 2695
3428 8500 7982
8630 551-55 8922 5590 2280
4400 2333 5278 288-0 885-1 771-2 4723 7919 731-3 1 4770 1 1636
1 030-13 2 3993
7757 740-4 1 071-5 2 053-9
364-4 577-9 1 4438 1 723-3
1 2 | 3 4 5 6 | 7 8 | 9 | 10 | 11 ' 12 Taxerin svärde 5 ” . ,. per hekåar, kr. ;: å? %; Taxermgsvarde, 1 000 kronol' En? w ? :— Län, härad och %% å g ;. Därav värde 5, kommun Åker Skogs- & % å & Gå ååå" sär. Skogs— mark 3 :. 0 $'" .. ' skogs- »övrig skilda. värde . E' 0 03 varde mark mark» för- moX ” maner Halla ............... 850 403 10-4 3-65 3-75 079 724-8 294 1-5 57-0 107-6 Nykyrka ............ 830 385 155-1 353 3-75 071 774-1 397 1-9 164 1123 Stigtomta ............ 900 394 129 3-55 3.75 101 32499 1188 7.5 132-3 554-0 Bärbo ............... 820 392 108 3-72 3—50 108 11188 501 2-6 580 2474 , Bergshammar ........ 940 350 241 3-10 3-79 101 13239 43-8 3-4 34-3 200-7 , Tunaberg ............ 910 343 31-4 29: 3-83 0-90 1956-7 200-8 250 279 8234 S:t Nikolai .......... 930 397 22-1 3-31 4-01 089 34625 185-6 105 2362 7537 Rönö härad. Svärta .............. 870 370 265 3-26 377 0-82 2032-1 184-9 180 41-1 694-5 Helgona ............. 920 400 223 3-55 3-82 096 12695 651 4-7 14-2 288-1 Baby-Rönö .......... 830 37-7 188 3-54 3-51 104 1611-7 94-6 58 860 4503 Runtuna ............ 820 33-4 14'0 3-41 3-26 083 22822 940 4-7 816 3541 Lid ................. 790 345 199 3-47 3-32 098 10572 80-2 5-8 20-7 358-3 Ripsa ......... 720 32-9 241 3-32 3-32 105 9426 110-6 9-0 353 5281 Ludgo ............... 820 34-8 17-8 3-41 340 0-78 18655 1399 8-7 99-9 497-0 Spelvik .............. 830 367 17-4 3-69 3-50 078 581-4 11-3 0-6 150 425 Bogsta .............. 840 370 5-0 3-55 350 0-75 928-2 637 0-9 695 2177 Sättersta ............ 910 360 123 3-43 3-50 078 857-7 577 2—1 9-0 2059 Tystberga ........... 790 358 304 3-25 365 0-75 20875 1561 197 761 5357 Bälinge .............. 730 339 31-2 2-99 3-79 082 17057 159-3 21-5 146-0 597—0 Lästringe ............ 860 359 145 3-41 3-50 071 880-8 816 3-8 9-0 2645 Torsåker ............. 860 31-3 153 3-27 325 0-66 817-0 633 3-8 252 1942 Hölebo härad. Västerljung .......... 870 358 26-1 3-07 3-88 067 21532 181-2 397 925 5503 Trosa—Vagnhärad ..... 830 354 27-1 2-99 3-93 077 3265-1 171-8 42-5 237-8 599-6 Mörkö ............... 780 329 335 2-76 3-99 079 15433 779 206 756 2810 Hölö ................ 850 347 23-4 2-99 3-79 067 27965 1233 181 101-1 371-5 Daga härad. Frustuna ............ 920 315 176 307 3-43 101 25033 1708 200 107-3 782-4 Kattnäs ............. 900 329 327 3-08 35? 1-22 661-9 251 5-3 428 1391 Björnlunda .......... 900 331 117 3—23 3-42 107 3100-4 1633 137 980 7988 890 320 183 3-23 3-29 097 25935 181-6 196 148-7 804-7 890 325 177 3-23 3-34 099 2621-7 219-5 205 933 9880 Dillnäs .............. 860 330 254 3-22 323 1-25 55% 25-9 3-9 235 1395 Selebo härad. Taxinge ............. 760 382 14-7 3-45 3-78 113 909—6 940 3-5 38-11 4925 Kärnbo .............. 840 364 167 3-23 3-82 100 11645 888 3-9 800 4123 , Ytterenhörna.... . 840 338 18-2 2-97 3-82 082 1276-5 95-9 4-5 995 3577 Överenhörna ......... 820 415 162 3-50 4-00 104 818-3 556 1-9 995 2662 Toresund ............ 790 357 168 3-19 3-77 089 21475 1264 6-4 260 5142 Ytterselö ............ 840 39-5 11-3 3-22 4-06 0-68 1868-8 94-0 4-2 1943 2905 Överselö ............. 800 390 124 3-20 4-06 078 2251-6 77-8 3-9 685 2780 Aspö ................ 860 373 172 3-11 4-00 076 11299 596 3-2 12-9 205-3 Åkers härad. Helgarö ............. 800 345 155 2-91 3—95 080 782-6 301 1-6 132 1103 Fogdö ............... 840 342 156 295 3-87 079 20923 608 2-6 350 218-& Vansö ............... 850 336 197 293 3-82 078 13914 232 1-4 2-0 82-5 Härad ............... 800 34? 10-6 3-20 3-54 1-02 14490 1261; 4-4 — 587-7 Strängnäs landsk ...... 870 340 130 307 3-85 095 16203 954 4-3 60 4319 Åker ................ 780 319 21-5 3-11 342 1-15 2330-25 213-7 181 581 11240 Länna ............... 810 36-1 16? 3-37 354 1-14 1780-2 205-2 111 — 1063—1
1 2 | 3 4 5 6 7 8 | 9 | 10 | 11 | 12 Taxerin svärde P " . .. per hekåar, kr. 2,50 ? Taxermgsvarde, 1 000 kronor 5 075. Ud ? :—' Län, härad och 5 5 g =; ;, Därav värde å. kommun 5;— £'; u: == 0 Jord- .. Åker Skogs- ? 5 g a 03 b ] _ sar- Skogs- mark ä.... 0 ;; vår de skogs- növrig skilda värde Foxa - » mark mark» för- ;: måner
Villåttinge härad.
Dunker .............. Lilla Malma ......... Malmköpings köp. . . . . Hyltinge ............. Helgesta ............. Årdala .............. Forssa ............... Flen ................ Mellösa ..............
Österrekarne härad.
Näshulta ............ Husby-Rekarne ...... Stenkvista ........... Ärla ................ Barva ............... J äder ............... Kjula ............... Hammarby .......... Sundby .............. Vallby ..............
Västerrekarne härad. Torshälla landsk. ..... Tumbo .............. Råby-Rekarne ....... Gillberga ............ Lista ................ Öja ................. Västermo ............
Oppunda härad. Julita ............... Floda ............... Sköldinge ............ Vadsbro ............. Blacksta ............. Husby—Oppunda ...... Vrena ............... Bettna .............. Lerbo ............... Stora Malm .......... Östra Vingåker ...... Västra Vingåker ...... Österåker ............
Östergötlands län.
Finspånga läns härad. Godegård ............ Tjällmo ............. Hällestad ............ Vånga ............... Risinge ..............
850
970 830
830 790 900
880 890
950 720 860 840 880 790 930
960 930 860
890 830 860
900 870 960 850 850 750 840 860 870 810 860
930
780 890 890 1 030
35-0
33-2
34-8 35-0 31-8
36-3 37-4 36-3
37-2 38-7 390 402 334 313-7
39-3 41% 446 476 38-13 41—1
37—2 37-2 33-9
19-8
10-3
17-6 14-0 16-6 15-6
3-05
3'29
3-10 3-10 3-04 309
4'00
3-51
3'77 4'08
3-86
4-00 4-00 373
0'96
- . 0-72
1-01 0-91 0-78 072 0-87 086 0-69 0-82
100 0'98
1-05
0-85 0-91 0-83 067
2 845-1 2 070- -0
1 612 3 1 787 7 1 772-1
977-3 1 238-11
2 396-9 2 5565 2 147- -6 3 813- -0 1 448- -3 3 013- -5 2 435-5
641-8
780 2 1 190- -1
1 3861 1 6960
6693 2 006-25 1 669- -8 2 330 5 2 523 8
4 461-3 5 6590 2 968-11 1 465-3
898-7 1 839-9
614-6 2 8629 2 219-9 3 7931 2 621-4 8 623-7 2 099-8
2 5858 5 204-7 5 1901 3 6244
454-2 257-3
124-9
5335 416-11 6817 3401 7575
98-2
360
13-_3
234 435 105
7-4
1 6036 2 595-4
276-4 189-6 369-2
4733 536-13 2 074-3 1 172-6 2 9131 5955
2 0539 1 718-2 2 562-11 1 037-51 2 718—9
1 2 | 3 4 5 7 2 | 9 | 10 | 11 12 . .. 9 # ggfiräååzaäe : ? DU Taxeringsvärde, 1 000 kronor ' ' nu. :d 53, 00 . Län, härad och g g å % ;. Därav varde & kommun Åker Skogs- ?; $%- å å få ååå" sär- Skogs— mark & :. 0 $'” "rdr; skogs- »övrig skilda. värde 271-oxo qq va. mark mark» för- ” meiner Ragna ............... 950 31-9 222 3-05 3-49 081 23203 385-6 340 872 14197 Skedevi ............. 930 345 159 3-10 3-70 079 38921 612-0 7-3 172-9 2191-7 Brdbo härad. Simonstorp .......... 1220 343 183 3-04 3-73 092 1085-9 390-1 10-7 — 1629-7 Kvillinge ............ 1370 352 133 2-88 4-09 084 35697 247-3 103 238 9516 Memmings härad. Kullerstad ........... 1150 442 131 3-32 4-50 073 12586 438 4-5 10-0 147-1 Kimstad ............. 1030 442 101 3-28 450 0-84 2296-4 152-9 6-8 5-0 586-6 Lösings härad. Tingstad ............. 1110 435 160 3-23 4-50 059 13157 31-3 2-0 5-0 83-8 Furingstad ........... 1150 443 9-1 3-29 450 0-79 1507-13 128 0-6 — 46-3 Styrestad ............ 1240 439 251 3-23 4-50 053 1916-21 101 3-0 3-0 24-5 Dagsberg ............ 1170 449 25-4 3-34 4-50 071 18430 230 2-1 11-0 747 Krokek .............. 1180 327 215 2-84 383 1-18 1713-6 201-2 9-4 2547 10774 Östkinds härad. Kvarsebo ............ 1090 307 229 2-56 400 1-40 1038-2 140-1 7-1 481 8951 Östra Stenby ........ 1170 381 14-2 3-00 4-25 031 2381-2 50-0 1-6 102-0 1835 Östra Husby ......... 1110 348 18-5 2-95 3-96 073 3868-0 80-6 4-7 1510 267-1 Häradshammar ....... 1000 350 16-8 2-93 399 076 2907-13 166-6 12-1 63? 5743 Jonsberg ............ 1000 131-5 239 2-72 396 0-65 2279-3 149-4 133 139-6 450-8 Biörkekinds härad. Rönö ................ 990 333 180 2-79 4-03 070 1391-6 107-6 14-6 745 3709 Östra Ny ............ 970 348 198 2-98 3-96 077 17807 854 144 205 3035 A 1110 342 16-6 2-85 400 om 13012 327 5-6 20-7 109-1 Kuddby ............. 1140 38.4 11-4 3-09 4-24 090 33085 61-1 6-7 201 2578 Konungsund ......... 1150 387 163 310 4-25 089 12170 161 3-1 6-0 66-8 Taby ................ 1120 376 7-0 2-98 425 0-64 1680-7 37-5 2-4 130 1086 Hammarkinds härad. Västra Husby ........ 1030 42-8 157 3-35 4-27 083 2145-11 108-8 0-7 16-0 411-1 Drothem ............ 1000 410 138 3-28 4-21 096 34549 185-9 9-4 230 8172 Skönberga ........... 1140 355 140 298 4-00 067 2598-2 92-0 5-2 571 2788 ,Mogata .............. 1070 357 162 298 400 073 26303 1589 3-3 312 5300 |Börrum ............. 950 309 198 2-75 3-75 092 736-0 725 2-9 6-6 3031 ' Skällvik ............. 1020 333 203 2-75 4-00 074 21181 132-3 322 33.2 4435 S:t Anna ............ * 1130 350 285 2-98 399 0-81 29569 238-4 426 4541 8825 Gryt ................ 870 322 323 2.71 3-97 057 30644 3119 240 339-0 958-4 Valdemarsviks köp. 1100 37-8 29-5 3-00 4-25 076 394-5 238 2-1 24-4 83-8 Ringarum ........... 870 34-4 232 301 3-89 070 6309-13 564-5 — 820 18238 Skärkinds härad. Yxnerum ............ 750 340 159 304. 3-75 068 10079 205-0 2-8 5-0 6328 Östra Ryd ........... 840 404 171 3-50 3-92 082 3115-4 2945 6-9 260 11240 Gardeby ............. 950 426 11-9 3-38 4-25 075 10422 620 1-0 —— 213-1 Skärkind ............ 1010 45-5 81 3-46 450 0-87 3361-2 108-3 133 90 4377 Gistad ............... 1160 478 3-3 3-72 449 0-78 1733-7 31-1 _— 6-0 116-4 Åkerbo härad. Lillkyrka ............ 1130 475 20-8 3-48 4-50 061 4045 3-8 — 7-4 10-5 Östra Skrukeby ...... 1220 469 243 3-50 4-50 069 12889 149 — 110 467 Törnevalla ........... 1310 473 5-7 3-54 4-50 079 2471-7 42-4 — -— 1546
1 2 | 3 4 | 6 | 7 8 | 9 | 10 | 11 | 12 - .. Q & gåfälåiäymåe' ; ? PJ Taxeringsvärde, 1 000 kronor chou-5. 125 g. Län, härad och g 5 g % ;. Därav värde 5. , kommun E' & =» P” 0 Jord- .. ' Åker Skogs- ? p:- g 3- 0; bruks- sar- Skogs— mark S :. 0 F' .. skogs- »övrig skilda. värde sa ac varde .. goxo - mark mark» for- 1: måner Östra Harg .......... 1170 423 191 3-25 4-50 065 1356-51 102 0-1 23-9 31-5 Rystad .............. 1320 51-9 127 3-90 4-52 087 33566 443 0-9 18-0 179-1 Bankekinds härad. Värdsherg ........... 1280 435 5-2 3-28 4-43 072 25379 24-8 — 251 827 Askeby .............. 1170 404 3-8 325 4.25 077 15319 347 — 126 1241 Örtomta ............. 990 403 6-8 3-24 425 0-86 25412 1021 — 2-3 411-1 Bankekind .......... 1110 41-6 5-5 3-30 425 0119 26049 1053 — 251 4317 Grebo ............... 940 429 9-3 3-49 408 0-85 18351 1630 4-3 —- 633-4 Värna ............... 940 421 91 3-48 4-06 084 10611 828 1-7 31-1 317-0 Björsäter ............ 910 388 8-8 339 3-81 077 24558 257-4 2-2 22.0 9012 Atvid ............... 1170 426 110 3-45 4-09 073 34988 421-3 7-8 2177 1396-11 Hanekinds härad. Vist ................. 1060 437 6-7 3-50 415 1-06 3102—9 195-1 _ 2956 9450 Landeryd ............ 1230 468 6-4 3-50 450 0-83 19571 520 07 51-3 1994 Skeda ............... 1090 43-2 7-1 3-40 42; 081 32879 150-2 0-4 44-7 551-9 Slaka ............... 1290 476 95 3-57 4-50 092 27425 352 0-2 27-0 149-4 Kärna ............... 1400 568 9-3 4-16 4—50 109 19931 332 0-1 2-4 1632 Kaga ................ 1450 480 240 3-73 4-50 069 16179 47 5—6 555 156 Gullbergs härad. Vreta kloster ........ 1290 481 4-8 3-59 4-50 075 39976 382 4-8 48-3 129-7 Stjärnorp ............ 1000 413 15-4 3—34 4-09 099 21393 3192 5-7 904 14447 Ljung ............... 1080 436 18-2 3-35 4-34 092 3286—11 2021 6-5 161 8455 Flistad .............. 1370 492 40 3-85 4-50 064 20183 59 0-4 7—1 18-3 Björkeberg ........... 1430 667 727 4-00 4-50 080 12030 02 1-2 13-4 0-6 Bobergs härad. Klockrike ............ 55-4 _8-7 4-00 4-50 110 32196 520 4-9 331 2535 Brunneby. 419-1 138 3-66 44; Om 14460 95-5 3-0 188-0 421-5 Kristberg ............ 44-2 13-0 3-41 436 0-87 3936'2 400-0 5-1 1530 15890 Ekebyborna .......... 1270 53-7 16-2 4-00 4-50 030 22281 197 1-8 — 71-9 Lönsås .............. 1150 570 103 4-06 450 085 13546 213 28 8-8 79-1 Alvestad ............ 1290 516 6-1 4-00 4-50 088 20637 158 1—9 31-8 665 Skeppsås ............ 1300 49-6 3-8 4-00 450 0-74 14233 63 0-5 2-8 23-2 Vallerstad ........... 1320 507 1-9 4.00 4-50 100 20091 258 2-3 0—5 1251 Fornåsa ............. 1300 53—9 37 4-00 450 1-00 2006'4 40-4 1-4 9-0 1845 Aska härad. Västra Ny ........... 840 450 9-0 3—49 4-25 091 23623 2653 5-6 115-o 1095-5 Motala landsk. ....... 1170 481 46 3-56 4-47 084 28246 210-3 221 — 8018 Vinnerstad ........... 1190 456 5-2 3-50 450 0-78 14769 209 1-1 220 772 Ask ................. 1170 50-8 6—7 3-79 4-50 095 871-2 6-4 0-9 3-7 27-8 Varv ................ 1100 487 3-4 3-50 450 0-81 1526-6 21-8 06 — 78-1 Styra --------------- 1150 500 6-5 354 4.50 079 9913 7-2 0-6 7-4 249 Västra Stenby ........ 1170 529 126 3-93 450 0-86 27431 280 6-6 31-0 109-3 Hagebyhöga ......... 1160 539 277 4-00 450 0-64 19649 55 6-9 100 160 Fivelstad ............ 1150 467 32 3-50 450 0-81 16526 129 1-3 5-0 48-3 Orlunda ............. 1250 500 276 3-88 4-50 061 14877 21 2-1 — 6-1 Dals härad. Strå ................. 1370 621 51-7 4-50 4-50 055 21443 1-8 5-5 — 44 S:t Per .............. 1370 642 21-4 4-74 4-50 099 1736—51 52 8-1 — 23-4 Nässja .............. 1180 526 335 4-00 4-50 076 7756 9-0 4-6 0-7 31-9 Örberga ............. 1200 609 566 4-00 450 0-62 2230-2 1-4 4—1 110-o 3-5
1 2 | 3 4 5 6 8 | 9 | 10 | 11 12 a e - . 97 » . _ 56111: hrägååalige g (=) m ?.? Taxermgsvarde, 1 000 kronor de :— Län, härad och 5 E |? år ;; Därav värde å kommun Åke Skogs- 5;- å ä 03 511111; sär- Skogs- r mark Få :. 0 ." 171-"r de. skogs- »övrig skilda värde %oxo "3 & mark mark» för- ” måner Herrestad ............ 1390 — 100'0 — — 1386'6 — 4'1 — — Källstad ............. 1290 _ 100-0 _ _ _ 945-6 _ 11-7 _ —— Rogslösa ............. 1310 625 230 4-70 4-50 095 24261 17'8 7-7 _ 78-5 Väversunda .......... 1360 653 169 480 4'50 0'84 787'5 3815 92 — 147'0 Lysings härad. Västra Tollstad ...... 1330 679 116 500 450 120 18871 707 4-6 446 3851 Ödeshög ............. 1140 387 179 3-00 4-38 063 38381 147-6 6—2 200 4289 Stora Åby ........... 1120 373 129 3-00 4-25 072 29795 201-8 4-4 6—6 6762 Trehörna ............ 840 351-8 149 3-01 4-00 112 11535 227-7 4—5 280 11644 Rök ................. 1190 408 15-6 3-21 4-35 093 19102 102-0 50 1-4 4428 Heda ................ 1220 495 592 4-00 4-50 069 21588 47 0-4 418 161 Svanshals ............ 1330 489 25-8 3-69 4-50 059 2895-13 310 190 200 853 Kumla .............. 1410 447 391 3-50 450 0-48 8094 4—6 6-6 85 10-7 Göstrings härad. Appuna ............. 1330 533 189 4-00 4-50 092 14236 16 _ 7-2 6-2 Hov ................ 1300 471 320 3-48 4—50 070 27168 72 20-9 7-3 23-0 Bjälbo .............. 1290 511 8-0 3-83 4-50 091 25561 47 0-2 _ 19—7 Allhelgona ........... 1280 452 27 3-46 4-50 083 30430 290 0-5 _ 112-8 Järstad .............. 1250 457 5-7 3—50 4-50 070 935-3 122 _ _ 40-4 Högby .............. 1120 424 2-4 3-30 4-50 079 22131 457 _ 70 1736 Hogstad ............. 1220 452 4-7 3-47 450 070 19046 326 0-2 _ 108-4 Väderstad ........... 1280 487 160 3-61 4-50 074 31443 599 280 127 201-1 Rinna ............... 980 4061 9-6 3-28 409 1-05 1924-8 2090 3-0 8-3 996-5 Ekeby ............... 1040 393 8-7 3-35 4-00 094 25307 2905 2-4 302 1277- Åsbo ................ 940 381 11-7 3-32 3-90 080 21858 3030 2-2 567 11237 Blåvik .............. 730 355 96 3-17 3—75 096 600-5 1835 1-0 46-3 803-8 Malexander .......... 730 31-6 11-3 3-04 3-50 086 1418-7 382-3 7-2 706 15065 Vifolka härad. Västra Harg ......... 880 353 7-0 3-05 3-84 072 21930 291-0 3-8 157 9485 Östra Tollstad ....... 1050 42-2 76 3-24 4-44 081 20408 946 1-2 10-2 356-2 Sya ................. 1140 454 4-5 3-44. 4-50 065 8665 SM 00 7-6 95-7 Veta ................ 1170 41-1 47 3-31 4-50 078 17355 143 _ _ 55-5 Viby ................ 1200 441 6-6 3—49 4-49 080 2051-1 17-6 08 _ 68-5 Herrberga ........... 1280 488 81 3-67 4-50 089 966-5 144 3-7 3—0 59-5 Normlösa ............ 1270 48-0 74; 3-70 4-48 070 21597 134 3-7 98 444 Västerlösa ........... 1300 526 6-3 3-85 4-50 082 33533 133 1-9 3-4 49-0 Valkebo härad. Ledberg ............. 1380 522 23 4-00 4-50 095 11021 180 0-3 _ 80-3, Rappestad ........... 1290 447 73 3-46 4-45 076 20552 188 0-5 260 67-2 Sjögestad ............ 1270 468 2-8 3-50 4-50 096 14815 288 0-1 1272 Vikingstad ........... 1290 471 6-6 3-50 4-50 077 27542 574 0-8 — 201-5 Gammalkil ........... 1130 417 7-0 3-35 4-11 075 27641 1220 1-3 2—0 4145 Nykil ............... 1010 37-3 107 3-23 3-90 084 31371 276-3 5-4 10 1067-11 Ulrika ............... 760 302 92 2-83 3-55 077 13397 2836 7-5 220 9951 Kinda härad. Vårdnäs ............. 1070 409 8-6 3-47 3-96 069 31000 2340 3-1 9—7 7303 Tjärstad ............. 1090 343 105 3-10 3-74 081 26957 2639 5-2 561 9863 Kättilstad ........... 1030 323 116 3-01 3-53 088 25456 323-3 120 460 1300-9 Hägerstad ........... 1140 344 108 3-16 3-75 069 1330-9 63-6 1-7 168 2084 Oppeby ............. 1010 334 9-3 3-23 364 0-81 1648-41 2621 5-0 35-9 967-9 Hycklinge ........... 1010 33- 102 3-00 3-66 073 1977-3 280-5 7-9 5.0 9326
1 2 | 3 4 5 | 6 8 | 9 10 | 11 12 Taxerin svärde 5 ” . per hekgtar, kr. åå)” =, %? Taxeringsvärde, 1 000 kronor (n' w E'” Län, härad och å ä & % gg. Därav värde å. kommun Åker Skogs- E% & & Gå gåg- sår- Skogs- mark Ef, :, 0 $'" .. skogs- »övrig skilda värde so on varde __ FOX” - mark mark» for- |= måner Horn ................ 1110 31-8 97 3-00 3-49 073 3592-8 373—7 113 36-5 12468 Västra Eneby ........ 1110 32-4 6-8 315 3-45 071 2260-0 277-7 4-9 16-0 901-5 Kisa ................ 1030 320 6-4 3-01 3.50 078 3179-9 527-7 _ 100-4 1866-5 Tidersrum ........... 870 31-5 5-2 301 343 076 14530 344-9 _ 21-0 1179-8 Ydre härad. Norra Vi ............ 920 326 7—5 3-27 3-27 090 1297-9 251-5 5-6 _ 1012-7 Sund ................ 1030 36-8 7-8 3-42 3-59 093 1728-4 315-9 3-0 370 1336-51 Asby ............ .. 960 37-3 9-2 3-26 378 0-81 2096—1 301-8 5-9 18-4 1113-0 Torpa ............... 1080 38-6 7-2 329 3-89 076 19602 229-4 1-8 31-3 7988 Västra Ryd .......... 1000 37-2 79 3-24 3-73 074 23070 3174 5-3 63-4 1053—1 Svinhult ............. 780 32-6 9-0 3-07 3-51 094 9900 376-15 82 19-5 1604-3 Jönköpings län. Södra Vedbo härad. Mariannelunds köp.... 1470 58-1 131 3-29 596 090 84-6 5-4 _ 6-0 22-4 Hässleby ............ 960 47-2 62 3—20 4-90 090 14234 3235 2-1 13-3 1334-5- Ingatorp ............. 950 44-5 6-3 3-18 4-63 084 22089 475-1 — 24-0 1823-0 Bellö- ................ 1030 51-1 59 3-51 4-82 073 6735 132-8 _ 9-0 4429 Edshult ............. 1020 500 4-4 370 4-00 081 1117-5 238-1 0-1 17-1 899-8 Hult ................ 1000 45-8 82 3-42 4-54 076 1728-4 3620 1-6 20-5 1266-4 Mellby .............. 1010 45-2 15-3 3-51 4-47 066 1139-6 112-1 _ 15-8 348-5 Höreda .............. 990 474. 122 3.53 4-57 070 3465-3 361-3 1-1 1227 1173-0 Eksjö landsk. ........ 1130 48-1 8-9 352 4-65 065 26152 3180 0-8 134-9 959-2 Norra Solberga ....... 1100 47-5 6-9 3-51 4-51 068 2638-15 3373 3-3 204-0 1052-5 Flisby ............... 1060 48—6 8-6 350 4-69 075 2694-1 314-4 225 640 1081-2 Norra Vedbo härad. Askeryd ............. 980 435 8-2 3-47 4—19 083 18103 3154 5-1 22-0 1196-7 Bredestad ........... 1040 49-7 75 3-43 4-80 075 8019 87-9 0-4 115 3022 Bälaryd ............. 1080 36-7 201 3-05 4-03 063 1189-5 158-9 2-9 _ 456—2 Lommaryd ........... 1070 45-9 14-9 3-47 4-44 071 27276 304-7 2-9 34 987-5 Haurida ............. 980 37-1 14-0 3-00 4-14 0-60 599-4 84-3 1-5 4-7 230-2 Vireda ............... 1060 418 7-7 350 4-01 059 1576-5 147-9 1-2 31-7 395-5 Marbäck ............. 1070 45-7 67 3-58 4-24 075 14722 173-5 1-5 3-0 5935 Frinnaryd ........... 1160 49-5 7-6 359 4-57 071 1082-2 116-0 1-2 21-0 377-1 Linderås... 1140 46-5 9-1 352 4-38 063 3153-4 2557 2-5 31-5 736-3 Säby ................ 1140 51-5 9-7 352 4435 093 51426 529-7 8-5 470 22323 Adelöv .............. 1070 41-4 77 3-48 3-97 068 25206 260-2 2-6 _ 800-2 Vista härad. Gränna landsk ........ 1210 440 105 3-51 4-08 064 4331-4 306-7 1-0 123-8 879-1 Visingsö ............. 1020 984 5-5 5-48 5-99 119 19422 505 0-1 17-6 274-3 Ölmstad ............. 1400 426 72 3-46 4-15 068 2324-2 1127 0-1 50-1 355-3 Skärstad ............. 1170 535 8—3 3—50 5—11 066 4007-3 2617 2-8 1905 7815 Tveta härad. Svarttorp ............ 1040 414 8.9 3-49 393 0-65 1789-9 130-4 1-8 18-8 383-8 Lekeryd ............. 1050 43-3 11-0 3-50 4-1s 0—67 2371-s 145-7 213 9-2 453-1 Jårsnäs .............. 1060 41-7 129 3-35 425 0-58 1660-5 205-4 4-5 522 5560 Barkeryd ............ 1160 421 16-9 3—17 4—51 063 22385 2273 123 421 7128 Nässjö landsk. ....... 1100 44-3 12-0 3—22 4-57 0-67 2029-0 226-3 8-5 110-9 690-2 Forserum ............ 1060 47-3 15-2 3-39 4-28 063 1588-5 161-4 5-9 8-1 426-5 Öggestorp ........... 940 43-6 14-7 3-42 4-21 060 1075-75 122-4 5-8 16-7 335-7
1 | 2 | 3 4 5 | 6 7 's | 9 | 10 | 11 12 . .. P sv gåfäräåäzatåe : är DU Taxeringsvärde, 1 000 kronor ! ' "__ w & m= Ud - Län, härad och å & å % gg. Därav värde 9. kommun Åker Skogs- EF.- &; ä 03 lf 12315 __ sär— Skogs- mark 3 :. 0 F'” .. skogs- »övrig skilda, värde 9» cm varde .. FOX” - mark mark» for- ” måner Hakarp .............. 1170 417 157 350 3-93 061 14153 72-6 6-4 272 2027 Rogberga ............ 1160 437 15-0 3—43 42? 0-66 2707-8 158-8 7-8 93-9 479-7 Barnarp ............. 1110 415 201 2.93 4-72 072 18076 182-3 5-5 629 5949 Månsarp ............. 1170 446 25-3 2-82 5-26 053 1161-2 172-6 52 55-0 415-1 Sandseryd ........... 1290 (09 26-9 3-12 5-40 071 1639-8 154-8 3-1 148-9 4995 .Järstorp ............. 1210 52.9 36-4 3-42 516 061 13715 760 7-4 105 2109 Bankeryd ............ 1170 563 122 347 5-42 074 16970 908 0-4 210 3061 Mo härad. Bottnaryd ........... 1020 406 271 305 444 078 1577-7 3579 6-9 _ 1276-9 Mulseryd ............ 960 407 313 2-89 4-73 009 %% 248-7 351 3-5 7861 Angerdshestra ........ 1040 391 416 2-95 4-50 064 7315 1704 312 _ 509-2 Bondstorp ........... 1000 358 48.7 2-75 4-37 081 6390 156-2 261 05 5791 Stengårdshult ........ 1020 257-5 323 3-08 4-18 072 581-7 167-3 24-6 5-0 562-3 Norra Unnaryd ...... 1000 36-8 33-1 2-75 4-50 0-77 811—6 175-6 22-0 10-0 612-0 Öreryd .............. 900 423 232 303 4-68 075 4836 193-s 8-4 1-5 6579 Norra Hestra ........ 1060 433 229 3-03 4-80 068 4742 109-3 3-8 10 340-4 Valdshult ............ 1050 403 363 3-02 448 069 230-6 72-7 7-7 — 230-0 Åsenhöga ............ 1040 421 439 3-14 4-57 070 9717 250-0 330 _ 810-9 Källeryd ............. 930 436 325 2-98 4-95 071 4938 167-1 106 _ 549-3 Västbo härad. ,Anderstorp .......... 1050 41-9 499 3-09 4-55 067 9457 161-0 115 _ 488-8 Båraryd ............. 1090 40-4 350 304 4-49 060 8233 169-7 6-7 264 4675 Våthult ............. 1040 443 374 3—43 439 0-66 444-6 957 5-4 3-0 2925 .Bosebo .............. 1040 440 277 346 4-26 067 315-0 71-4 2-2 _ 216-5 Villstad ............. 1040 456 351-6 3-35 4-59 060 22308 368-7 294 192 10131 Burseryd ............ 1030 433 259—5 3-49 4-13 062 11940 208-3 213 9-4 5842 Sandvik ............. 920 53-8 27-2 3-87 463 1-12 189-2 735 1-6 _ 376-2 Gryteryd ............ 1070 430 473 3-50 4-13 060 391-1 65-9 7-8 _ 179-s Södra Hestra ........ 1120 44-7 539-6 3-45 4-40 073 14649 181-5 18-4 4-4 610-9 Långaryd.... 1060 460 331 3-43 4-47 067 2968-4 554-9 42-2 4-0 1705-4 Färgaryd ............ 1140 46-4 37-2 3-45 4-51 066 11267 184-9 18-1 19 5591 Femsjö .............. 980 410 333 322 4-26 075 657-4 144-3 109 _ 4955 Södra Unnaryd ....... 990 407 372 3-31 4—20 063 16766 351-4 _ 277 10279 Jälluntofta ........... 900 43-3 38-5 3-38 432 0-67 331-9 95-2 _ _ 2945 Kallerstad ..... 960 443 31-8 3-52 4-29 066 4980 81-6 7-3 _ 251-2 s .................. 1100 407 457 342 4-08 059 1887-1 125-3 196 73 3456 Bolmsö .............. 910 402 179 3.07 4-44 055 1006-23 171-1 0-2 _ 437-5 Tannåker ............ 960 410 120 3-23 440 0.51 3935 59-0 — _ 142-5 WDannäs .............. 970 446 137 3-47 4-41 064 6425 104-3 10 _ 313-5 jTorskinge ............ 940 41-5 62-6 3-11 449 0-51 775-4 72-8 13-8 _ 168-0 'Forsheda ............ 1070 41-9 443 314 4-49 062 988-7 828 170 _ 234-0 *Bredaryd ............ 1130 419 377 329 4.30 062 16193 1331 2-6 0-6 381-8 Reftele .............. 1070 429 46-3 3-25 4-49 0-72 2051-4 266-2 107 13-0 893-5 Kulltorp ............. 970 407 41-4 3-37 4-06 060 1183-9 1736 3-0 _ 472-4 Gnosjö .............. 1040 437 31-9 3-44 4-25 062 5436 128-6 _ — 361-8 Östbo härad. Kärda ............... 980 436 31-1 3-35 4-29 059 12067 2330 1-0 _ 637-0 Hanger .............. 1000 461 137 3-45 4-44 064 8656 147-4 _ _ 4267 Värnamo landsk. ..... 1170 41-3 270 3-29 4-29 057 4151-4 417-1 5-0 2-5 10974 Tånnö ............... 1040 46-7 11-9 3-51 4-42 069 645-8 870 _ _ 2726 Våxtorp ............. 1240 46-7 131 352 4'26 0-58 1719-4 261-6 _ _ 670-6 Rydaholm ........... 1030 439 20-2 349 4.15 060 38842 5162 5-6 2369 1401-4 Gällaryd ............. 1000 40-6 26-3 3-41 397 0-62 12222 2352 8-6 668-2
1 2 | 3 4 ' 6 | 7 3 | 9 10 | 11 12 Taxeringsvärde = a ' T . .. d 1 000 kr per hektar, kr. 5, 5 ;o ? axermgsvar e, onor en cd T' Län, härad och E» & g % få. Därav värde & kommun Åker Skogs- 5 % & gå. då & (3:12;- sär- Skogs— mark "ES :. 0 ." värde skogs- »övrig skilde. värde %* U-Q mark mark» för- ” måner Fryele ............... 970 360 320 296 415 065 14428 237-9 _ 11-2 728-3 Hagshult ............ 1070 351 317 287 413 079 8594 116-8 _ 1-0 4253 Kävsjö .............. 1050 366 595 3-02 418 065 9845 115-1 51 _ 3535 Åker ................ 1070 355 330-8 2-95 4-14 062 18549 311-8 1-7 44 9014 Tofteryd ............. 1130 368 220 296 429 0-63 1856—8 226-1 0-5 _ 675-0 Byarum ............. 1010 373 239 2-70 4-71 071 28993 5073 _ 1-0 16323 Västra härad. Ödestugu ............ 930 39-0 181 305 424 036 12227 2426 7-1 9-6 949-7 Malmbäck ........... 1050 395 223 302 434 061 25414 400-4 114 5-7 11182 Almesåkra ........... 1000 392 242 3-03 428 0-57 8436 1339 41 _ 346-2 Bringetofta .......... 1100 348 153 300 3-85 0753 19000 2433 5-6 _ 699'1 Hylletofta ........... 1070 340 219 3-01 3-73 069 7881 1265 3-4 _ 395-6 Svenarum ........... 1050 368 257 3.01 407 068 20592 400-1 16-7 373 12410 Vrigstad ............. 1010 361 20-7 3—10 3-85 064 1561-0 2639 3-7 12-0 766-9 Nydala .............. 1030 414 245 3-52 3-91 055 14223 277-1 2-1 16-8 698-0 Hjälmseryd .......... 1030 364 273 3-06 3-92 053 2687-2 3106 6-1 — 751-5 Stockaryd ........... 1070 37-8 269 3-00 4—14 054 912-9 863 73 5-7 208-2 Hultsjö .............. 1000 383 139 349 3-76 060 1578-75 231-0 48 11-4 649'8 Skepperstad .......... 940 33-5 15-7 3-02 3-66 0-56 7979 97-6 2-8 3-2 2502 Hjärtlanda ........... 990 399 173 302 441 055 435-5 539 1-4 1-8 1344 Norra Ljunga ........ 1290 397 125 3-00 4-40 077 1072-4 113-1 0-1 39-0 398-2 Vallsjö .............. 1130 446 6-9 3-19 463 0-66 989-8 114-7 0-2 24—1 347-0 Norra Sandsjö ....... 1100 387 12-2 3-02 4-27 067 3193-2 341-5 6-5 279 10351 Bodafors köp ......... 1600 451-3 101 3-00 5-03 064 407-0 26-6 0-3 45-0 773 Fröderyd ............ 1010 37-3 146 3-50 3-56 055 13673 182-9 5-2 2-0 4593 Båckaby ............. 1030 436 132 343 420 059 878-2 178-3 34 _ 476-2 Ramkvilla ........... 1000 438 135 345 420 072 13655 296-5 6-5 _ 970-2 Södra Solberga ....... 980 42.3 18-1 3-40 4-15 066 6706 130-5 2-9 _ 3938 Östra härad. Korsberga ........... 1110 426 151 317 444 063 20128 3240 2-3 141 9299 Lemnhult ............ 1020 32-2 12.7 2-76 3-89 054 896-9 174-8 2-5 2-0 432-8 Näshult ............. 1020 444 3-7 3-37 4-32 060 13252 2242 _ 101 6058 Stenberga ............ 980 441 3-6 3-41 4-27 063 8930 148-1 _ 0-7 4264 Skirö ................ 1100 443 41 3-44 429 067 1152-8 146-7 0-7 228 4471 Nye ................. 1030 455 6-4 353 430 0-66 13540 132-8 1-4 7-0 3988 Bäckseda ............ 1090 532 59 3-54 509 079 10301 1458 3-4 5-0 5324 Näsby ............... 960 506 3-6 350 486 074 10080 1564 1-8 6-2 5294 Myresjö ............. 1020 447 124 349 434 064 15126 1800 40 5-0 5297 Lannaskede .......... 960 422 1275 3-17 4-45 063 8398 128-6 2-8 4-6 3684 Nävelsjö ............. 980 514 156 351 499 071 17295 181-1 7-9 346 5989 Björkö .............. 930 515 126 3-50 5-01 071 23999 2606 2-6 132-6 860-5 Vetlanda landsk. ..... 1130 49-4 44 3-50 4-75 075 27903 352-1 0-6 81-1 1213-4 Skede ............... 1030 47-7 7-0 350 460 069 15062 230-5 1-7 _ 733-3 Alseda .............. 1090 502 7-1 354 468 087 31241 4581 3-5 348 1791-8 Ökna ............... 1000 454 89 3-50 438 067 1247-3 266-4 2-7 226 8269 Karlstorp ............ 970 412 9-6 301 452 069 15148 3204 7-4 140 10130 Kråkshult ........... 980 41-0 7-3 304 447 069 1186-8 1902 5-5 28-6 600-2 Kronobergs län. Uppvidinge härad. Åseda ............... 850 41-3 124 311 441 063 30939 732-3 122 376 20860 Nottebåck m. Granhult 980 39-7 151 303 419 083 19673 583-8 155 21-7 2207-4
TAB. 3 (forts.). UPPGIFTER FÖR VARJE LANDSKOMMUN. 105 1 2 | 3 4 5 6 7 8 | 9 10 | 11 12 - .. ED av går?-äär??? : ? ? Taxeringsvärde, 1 000 kronor d'.-|. w _ cm w - Län, härad och å & g % r?? Därav värde & :=: :,: m= o - .. kommun Ara Skogs- % % 2 & ”6 61315. . ser- Skogs- mark 8 ..,. 0 a': värde skogs- »övng skllda värde %oxo - mark mark» för- ” måner Sjösas ............... 1030 423 97 3-25 433 0458 950-2 198-8 5-3 8-9 618-5 Hornaryd ............ 1130 432 9-6 331 437 073 329-6 679 1-9 2-1 227-2 Drev ................ 1060 476 207 3-46 4-58 005 489-2 913 8-7 573 2721 Dädesjö ............. 970 399 211 3-11 4-23 072 17671 433—9 297 31-3 1414-3 Herråkra ............ 860 346 19-8 2-74 422 078 5241 184-1 125 8-0 6543 Lenhovda ............ 1050 353 20-4 2-70 4-36 071 17978 692-3 46-1 185 22320 Älghult .............. 890 396 9-1 302 437 059 34398 11792 104 856 3171-2 Hälleberga ........... 1010 402 158 3-00 443 0-59 1256-6 5156 232 6-5 13935 Ekeberga ............ 1110 340 229 2-77 4-11 080 9506 389-7 369 220 1424-4 Algutsboda .......... 980 38-51 1377 304 4-26 062 33839 848-5 223 5-0 25265 Konga härad. Långasjö ............ 730 443 109 3-46 425 052 1486-4 301-8 1-7 2-5 716-3 Ljudei- .............. 900 428 104 3-24 441 0-57 15443 3234 2-9 339 8365 Älmeboda ........... 780 438 7-1 331 442 051 2588-1 4048 134 _ 949-7 Linneryd ............ 730 443 11-1 3-32 446 050 25344 401-8 149 _ 917-8 Hovmantorp ......... 990 421 12!) 3-16 4-43 060 1389-0 421-3 249 496 1147-23 Furuby .............. 950 378 183 311 404 073 1140-6 387-2 207 3-5 12884 Hemmesjö ........... 1070 431 11-2 3-39 4-26 068 8976 175-6 5-1 40 5404 Tegnaby ............. 1150 439 114 344 427 075 753-4 988 104 5-5 339-3 Växjö landsk. ........ 1380 517 7-2 3-58 4-80 083 21793 1920 3-3 1775 7236 Östra Torsås ......... 1140 423 88 3-31 4-31 063 20271 205-9 4-5 22-2 593-0 Uråsa ............... 1050 418 7-1 328 4'28 0.51 1110-0 546 0—6 _ 127—5 Nöbbele ............. 810 443 12-6 449 422 0-54 1710-0 282-0 4-5 4-0 696-0 Väckelsång .......... 1110 452 133 345 433 057 28954 2866 9-5 _ 750-0 Tingsås .............. 1040 433 72 3-50 426 058 23734 425-7 145 130 1120-7 Tingsryds köp ........ 2540 488 4-7 400 450 064 1643 2-0 0-5 48-0 65 Södra Sandsjö ....... 960 465 89 3-49 442 067 18486 363-4 170 390 1101- Kinnevalds härad. Almundsryd ......... 950 469 110 3-48 448 072 25149 578-1 151 152 19051 Urshult .............. 1030 425 9-1 339 420 0.59 3347-3 5197 40 495 13987 Jat ................. 1000 461 3-3 350 436 062 14124 101-5 0-4 _ 287—6 Kalvsvik ............ 960 452 115 356 430 068 10631 1347 41 _ 419-s Tävelsås ............. 980 456 6-8 345 4-42 067 1391-2 158-4 _ 400 4862 Dänningelanda ....... 920 486 8-1 3-57 4-67 080 374-1 606 _ _ 219-s Vederslöv ............ 940 443 95 3-44 428 067 10572 140-1 _ — 430-2 Öja ................. 1020 464 103 347 426 070 9668 116-1 1-2 250 367-7 Bergunda ............ 910 464 115 349 445 0-57 1358- 171-9 5-6 385 4471 Öjaby ............... 1180 45-9 88 3-32 442 068 5961 81-7 0-9 189 2524 Norrvidinge härad. Gårdsby ............. 880 462 9-4 352 432 0-68 1636-1 277-4 131 3-8 8623 Söraby .............. 1080 491 9-3 359 4-48 064 11888 152-4 7-5 9-0 4419 Tjureda ............. 1000 389 108 3—32 3-93 057 7729 87-3 2-7 2-0 227-6 Tolg ................ 1040 391 8-1 3-28 3-91 059 13330 1854 42 _ 490-3 Asa ................. 900 431 152 351 420 071 15049 369-5 15-4 — 1227-2 Aneboda ............. 960 395 158 329 419 052 6429 138-2 4-1 17 3444 Berg ................ 940 331 111 330 412 055 11684 192-8 4-2 1-6 501-1 Ormesberga .......... 1030 419 7-0 340 416 060 4361 47-8 0-7 — 131-2 Allbo härad. Ör .................. 1060 459 5-7 345 447 0-63 796-4 800 1-3 _ 229-3 Härlöv .............. 1050 46-5 110 344 452 079 2546 316 0-6 — 114-3 Moheda ............. 1010 451 49 3-35 449 0-58 16393 2341 3-2 204 61911 Slätthög ............. 830 40-s 233 319 425 060 17014 301-1 177 13-8 827'0
1 2 | 3 4 5 6 7 8 | 9 | 10 | 11 12 Taxerin svärde = " . .. per hekåar, kr. &; :d % Taxermgsvarde, 1 000 kronor 09 :— Län, härad ooh %% åå % gg. J Därav värde å. kommun ": rv: === 0 ord- Skogs- % »? m "' m= slir- Sko s- Åker mark &! ff. " % % blygs- skogs- »övrig skilda. väråe p G=: var 9 .. goxo - mark mark» for- :: maner Mistelås ............. 810 419 164. 324 432 078 6458 121-2 6-7 168 4295 Kvenneberga ......... 870 398 161 3-11 4-29 064 663-6 80-5 4-0 134) 2350 Hjortsberga .......... 770 41-6 16-5 3-21 4-31 060 13841 2507 11-1 16-8 685-8 Lekaryd ............. 1150 445 8-6 331 447 075 1020-6 85-0 2-7 668 2905 Aringsås ............. 1090 466 143 333 469 070 1437-6 1028 5-7 17-3 327-1 Blädinge ............. 870 454 17-3 3—34 453 085 139745 1885 7-9 _ 7328 Vislanda.. .. 770 419 239 318 441 060 1627-73 282-5 172 6-7 766-8 Skatelöv ............. 970 471 153 352 447 082 35970 277—4 9-6 601 10340 Västra Torsås ........ 790 40-5 293 307 436 048 23285 405-6 234 _ 878-0 Härlunda ............ 770 365 237 3-10 3-90 058 9949 259-1 10-8 _ 684-1 Virestad ............. 780 37-3 345 313 412 061 39164 487-5 387 397 14045 Stenbrohult .......... 1090 511 227 3-40 5-05 056 18096 263—9 163 108-o 673-0 Älmhults köp. ....... 1140 519 177 3-37 5-17 052 518-4 657 4-7 21-1 156-2 Sunnerbo härad. Göteryd ............. 900 425 298 327 436 057 20340 368-0 214 263 9525 Pjätteryd ............ 800 415 260 331 426 049 1351-73 299-1 170 100 6735 Agunnaryd .......... 850 435 31-1 3-45 420 064 16716 271-7 209 8-0 790-5 Södra Ljunga ........ 920 380 356 301 423 042 22499 200-5 130 8-8 3837 Hamneda ............ 890 366 322 290 421 036 19919 231-7 152 1246 3823 Kanna .............. 1000 366 357 282 433 031 971-3 1051 9-8 40 147-6 Tutaryd ............. 1010 41-1 315 310 441 058 5529 100-0 6-3 7-0 2620 Ryssby .............. 1090 396 21-9 3-04 433 046 29954 390—4 118 407 8222 Berga ............... 1020 37-3 192 290 432 040 38674 415-8 181 6-6 7526 Dörarp .............. 910 459 263 343 444 0-68 595-4 132-9 7-5 5-0 408-7 . 940 415 259 329 421 038 7369 150-2 4-4 1-2 2624 Angelstad ............ 980 384 264 300 424 038 14787 195-4 9-7 531 3365 Odensjö ............. 1010 -5 365 3-33 4-46 063 879-5 168—0 203 1-2 4828 Lidhult .............. 1110 406 492 309 432 0-54 11284 1928 328 2-1 469-8 Vrä ................. 720 332 484 262 422 029 11314 207-6 31-8 265 2780 Torpa ............... 800 36-9 517 302 412 040 11022 160-8 230 1-0 2946 Annerstad ........... 860 404 374 307 437 056 14353 246-9 197 627 6294 Nöttja .............. 830 336 342 2-65 4-24 035 765-3 121-6 9-2 1-2 1965 Hinneryd ............ 830 356 535 2-85 4—16 041 21054 2970 843 1-9 5539 Traryd .............. 1160 424 394 331 442 0-60 1710-8 218-9 562 143 614-5 Hallaryd ............ 910 411 347 337 427 059 13307 216-8 21-1 _ 614-9 Markaryd ............ 1080 423 338 326 436 050 2970-4 358—7 321 45 813-4 Markaryds köp. ...... 1490 45-3 11-3 3-00 500 0-39 652 3-9 0-5 _ 70 Kalmar län. Norra Tjusts härad. Gårdserum ........... 930 330 132 311 407 086 21920 3664 144 6—6 14342 Dalhem ............. 830 37-7 110 3-25 3-85 099 15965 3500 11-4 16-0 1571-7 Ulma ............... 890 36-8 148 310 3-95 069 29389 325-3 15-3 213 10221 Hannäs .............. 730 366 229 3-12 382 090 16656 2521 204 _ 1009-3 Tryserum ............ 800 348 253 279 415 0-77 35510 327-7 277 116-5 11548 Östra Ed ............ 790 336 470 271 415 070 17622 154-6 409 147-9 4938 Västra Ed ........... 870 384 229 302 434 078 38036 379-8 211 109-8 1381-1 Loftahammar ........ 840 351-4 138-9 273 430 081 20360 191-2 343 141-8 7045 Lofta ....... 970 366 174 284 442 082 39850 210-3 243 274- 8136 Överum ............. 870 410 204 325 425 100 10254 188- 11-8 1-5 8531 Södra Tjusts härad. Gamleby ............ 1040 40-7 172 297 4-52 071 29828 2508 127 721 808-o Odensvi ............. 870 412 98 3-31 413 0-78 26442 3792 9-9 13510
TAB. 3 (forts.). UPPGIFTER FÖR VARJE LANDSKOMMUN. 107 1 2 | 3 4 5 6 7 8 | 9 | 10 | 11 | 12 T - .. P » . . p (safir—6353??? ; g: =, %? Taxeringsvärde, 1 000 kronor (n' w :— Län, härad och 5 5 g % ; Därav värde 4 kommun Åker Skogs- E% är: å: (få ååå—_ sär- Skogs- mark 3 ,... 0 ;” värde skogs- »övrig skilda. värde 'är-oxo - mark mark» för- ” månar Locknevi ............ 730 371 9-3 3-01 4-13 070 21152 435-6 148 _ 1396-0 Blackstad ............ 830 37-5 9-7 3-01 4-14 090 14533 2040 7-9 840-4 Hallingeberg ......... 960 433 13-8 3-25 4-43 086 29376 443-9 169 540 1747-2 Törnstall ............ 990 427 203 301 471 093 1991-1 233-4 139 87-7 989-2 Gladhammar ......... 890 381 252 278 450 094 18739 281—8 266 378 11927 Västrum ............. 820 352 321 259 445 064 17840 2492 344 3650 7094 Hjorted ............. 820 375 140 291 429 086 36383 745—5 323 117-3 2909-9 Sevede härad. Frödinge ............ 900 37-1 68 3-04 418 065 24805 321-8 11-7 _ 979-7 Djursdala ............ 850 350 6-8 3-03 3-94 065 11527 165-9 2-6 _ 5041 Södra Vi ............ 930 36-5 7-3 301 404 072 38331 632-7 214 100 20830 Rumskulla ........... 890 364 5-7 298 412 107 17723 472-8 126 7-0 23033 Pelarne .............. 920 386 34 3-16 413 066 979-3 1585 1-6 40 4839 Vimmerby landsk. 910 38-1 6-0 307 422 075 29582 400-0 9-2 189 13890 Vena ................ 840 37-8 9-7 292 434 0-73 3727-3 655-5 7-5 225 21863 Hultsfreds köp. ...... — _ _ _ _ _ _ _ _ __ _ Tunaldns härad. Tuna ................ 860 378 11-0 2-95 428 077 32993 623-3 58 122 21733 Misterhult ........... 980 380 194 285 443 070 58983 10098 660 4847 3235-5 Figeholms köp ........ 930 45-1 244 3-00 5-00 060 135-3 184 11-7 247 505 Kristdala ............ 880 375 155 298 419 069 27823 5634 141 5-3 17762 Aspelands härad. Mörlunda ............ 780 389 95 2-96 435 073 40398 7540 3-5 _ 2505-6 Tveta ............... 860 368 100 2-91 420 0.72 1181—7 192-8 1-6 635-1 Målilla .............. 750 372 112 284 436 097 2047-1 582-5 151 3-2 2566-9 Gårdveda ............ 800 430 6-5 3-25 4-42 095 989-7 196-9 3-0 _ 851-9 Lönneberga .......... 890 422 68 3—10 455 073 12387 2901 1-4 40 9700 Järeda .............. 910 454 48 3-30 460 1-07 9817 2796 2-3 _ 1368-1 Virserum ............ 880 426 50 3-19 443 078 24552 471-8 42 _ 1687-0 Handbörds härad. Fagerhult ............ 810 403 7-6 310 432 057 23238 5569 6-1 _ 1450-5 Fågelfors ............ 830 41-9 6-9 313 444 077 1295-6 2935 5-0 13-6 1031-5 Högsby .............. 960 425 65 3-14 450 072 5323-6 9946 158 804 3269-23 Kraksmala ........... 830 39-8 95 3-00 443 064 17100 571-3 135 0—4 16631 Långemåla ........... 840 443 122 3-33 4-44 075 21106 420-1 72 _ 14344 Fliseryd ............. 770 394 100 3-05 431 0-62 3340-0 723-6 11-s 26-6 2039-8 Stranda härad. Döderhult ........... 930 422 11-5 3-08 452 068 4161-6 819-4 130 3472 25550 Mönsterås ........... 930 409 63 3-04 4-44 064 47623 4386 4-3 3104 1277-9 Mönsterås köp ........ _ 1000 — — _ _ _ 0-8 31 _ em ................ 970 422 6-4 309 451 065 44466 475-3 2-1 69-7 1401-1 Norra Möre härad. Ryssby .............. 920 444 43 2-99 477 070 41564 480-o 5-3 96-9 1485-1 Bäckebo ............. 740 392 8-6 302 426 064 20726 6738 11-7 _ 1936-4 Kristvalla ........... 830 395 6-8 294 444 071 16383 3427 2-6 _ 1111-9 Aby ................ 990 46-0 3-4 320 478 0-75 3631-9 3368 1-6 200 1157-7 Förlösa .............. 1040 46-9 26 3-36 473 069 22820 1439 1-9 33 4634 Klåckeberga ......... 1390 457 11-0 3-00 5-07 070 24313 751 308 210 237-9 Dörby ............... 1410 413-51 6-9 297 495 056 2356-1 605 3-0 550 1541
1 2 | 3 4 5 6 7 8 | 9 | 10 | 11 12 Taxerin svärde % =” . _ per heläger, kr. E+ ? :d %? Taxerlngsvärde, 1 000 kronor GQ :— Län, härad och % B :O; % gg. Därav värde & kommun Sk &” S.” av: == (g Jord- .. Åker 055" e 5” 3 e- m bruks. .. . så"" 815055" mark cb .... 0 ;; vår de skogs- »ovrlg skilda. varde %oxo - mark mark» för- ” månar Södra Möre härad. Hossmo ............. 1070 55-8 133 3-36 5-50 054 12169 149 3-6 2-0 36—8 Ljungby ............. 1110 464. 5-4 3-06 5-05 057 60490 282-2 5-2 120 7298 S:t Sigfrid ........... 880 393 5-9 281 471 060 10490 1249 — _ 340-5 Madesjö ............. 990 415 7-7 301 465 0133 53687 886-8 _ — 2562- Örsjö ............... 910 387 8-0 291 450 059 1181-57 2118 _ _ 576-.- Vissefjärda ........... 810 401 155-6 302 446 0-55 36907 6606 _ 30 1655-4 Emmaboda köp ...... 1190 480 167 3-16 5-00 0-47 218 24 0-2 _ 51 Oskar ............... 710 320 73 2-69 402 054 10435 180-3 _ _ 4396 Mortorp ............. 970 414 87 2-93 474 056 19349 2899 1-0 20 7334 Karlslunda ........... 770 38-21 82 3-03 430 050 12618 3799 — — 871-7 Arby ................ 1060 41-1 84 3-01 454 055 20562 127-6 _ _ 319-6 Hagby .............. 1180 448 9-4 274 5.50 059 21381 21-3 _ 1552 570 Våxtorp ............. 1200 537 8-7 3-25 5-50 058 1156-3 18-7 _ 11-5 49-6 Halltorp ............. 970 513 6-9 3-21 5-31 060 19486 141-5 0-7 965 3891 Söderåkra .. 1010 439 5-7 298 403 053 52907 200-5 _ 270-6 487-1 Torsås ............... 1000 433 8-0 315 457 059 50617 6412 0-1 0-5 17267 Gullabo ............. 860 390 11-1 2-93 447 059 15713 3639 0-5 _ 9777 Åkerbo härad. Böda ................ 750 409 281 300 450 097 15668 2343 947 9-9 10334 Högby .............. 730 383 910 280 450 041 19515 98 1446 _ 180 Källa ............... 790 400 991 300 450 0.49 7132 0-4 19-5 _ 0-9 Persnäs .............. 730 429 974 3-00 450 0-29 1200-8 2—4 40-1 5-7 3-0 Föra ................ 830 400 985 300 450 042 9630 1-4 31-5 2-7 Slättbo härad. Alböke .............. 820 100-0 _ _ _ 905-8 _ 57-0 — — Köping .............. 980 421 711 309 450 034 20895 174 366 5-9 26-8 Räpplinge ........... 1020 407 798 3.00 452 032 14139 135 263 — 19-8 Högsrum ............ 880 363 27-0 2-65 454 033 11970 49-4 5—3 _ 744 Runstens härad. Löt ................. 810 429 987 300 450 008 10357 06 31-4 _ 0-2 Ekby 720 429 972 300 450 016 4340 0.3 91 _ 02 Bredsätra... 690 406 95-1 3-00 450 027 8839 1-3 19-9 _ 1-6 Gärdslösa ............ 970 383 725 300 450 0132 21126 210 160 _ 32-7 Långlöt ............. 910 37-3 547 2-75 450 034 918-7 143 64 _ 22-2 Runsten ............. 930 37-1 51-6 2-72 450 029 18380 330-?» 112 — 39'7 Algutsrums härad. Glömminge .......... 910 36-1 133 265 450 028 14753 561 1211 _ 70-8 Algutsrum ........... 940 360 121 270 450 028 15925 494 8-8 10 63-1 Torslunda ........... 1010 36-0 49-6 2-71 452 0-29 2326-4 37-5 23-0 — 50-0 Vickleby ............. 1410 38-51 912 300 450 030 14186 74 259 0-5 10-5 Resmo .............. 1460 36-4 958 300 450 021 13578 20 143 — 2—1 Mörbylånga .......... 1450 381 985 300 450 028 16702 08 29-2 42 1-1 Mörbylånga köp. ..... _ _ _ _ _ _ _ — _ — — Möckleby härad. Norra Möckleby ...... 840 405 797 300 4-50 027 12614 11-1 16-7 — 13-6 Gårdby .............. 820 401 698 298 450 034 620-2 129 8-6 _ 19-8 Sandby .............. 790 393 978 300 450 016 7515 11 10-3 _ 0-8 Stenåsa .............. 930 — 100-0 — _ 1039-9 _ 80-6 — —— Hultersiad ........... — —
TAB. 3 (forts.). UPPGIFTER FÖR VARJE LANDSKOMMUN. 109 1 2 | 3 4 5 6 7 8 | 9 | 10 | 11 | 12 Taxerin svärde så ” . ,. per hekåar, kr. &; w ? Taxermgsvarde, 1 000 kronor O'Q w :— Län, härad och å & å % g.. Därav Värde & kommun Åker Skogs- g?— g- å å 03 513218— sär- Skogs- mark 3 :. 0 !=" .. ' skogs- »övrig skilda värde e: en varde .. gg ' mark mark» for— 5 måner ! Gräsgdrds härad. 'Kastlösa ............. 1300 379 955 302 450 051 24212 47 51-3 _ 11'8 'Smedby ............. 1030 500 993 317 450 1-11 873-4 0-6 40-0 _ 26 Södra Möckleby ...... 1070 406 985 300 450 042 9072 1—3 41-8 8-0 2-5 Segerstad ............ 1000 _ 100-0 _ _ _ 737—9 _ 30-0 —— _ Gräsgård ............ 1130 _ 100—0 _ _ _ 1457-2 _ 28'8 _ _ 'Ventlinge ............ 1080 _ 100-0 _ _ _ 890'7 _ 235 _ 'Ås .................. 1110 540 609 400 450 060 996-3 135 235 1-4 36-9 Gotlands län. Gotlands norra härad. Fårö ................ 530 178 420 9-01 3-26 061 7874 108-5 491 222 3363 'Bunge ............... 600 254 299 1-59 5-25 068 3957 416 4613 _ 128-4 Rute ................ 620 259 412 1-58 5-25 072 6345 701 122 _ 220-7 Fleringe ............. 360 202 312 1-29 5-00 063 211-9 76-6 11-5 _ 212-3 Hall ................ 320 237 326 158 495 066 208-0 464 9-3 37 1396 Hangvar ............. 400 239 37-8 1-56 5-00 059 765-5 980 569 121 2584 Lärbro .............. 540 269 310 1-78 5-00 070 1445-13 138-6 496 375 4441 Hellvi ............... 530 287 438 1-80 5-25 086 400-9 404 259 43 159-0 Slite köp ............. 620 223 412 1-38 5-28 082 617-1 524 383 234 195-5 Boge ................ 540 298 350 1-86 5-31 080 478-5 488 17-2 229 178-8 Bäl ................. 590 252 438 1-60 5-23 067 3939 240 113 _ 73-0 Vallstena ............ 640 267 367 1-68 5-19 061 6176 294 202 12 80-2 Källunge 890 392 132 2-06 6-31 053 867-4 278 6-3 07 67-6 Hejnurn ............. 640 256 653 1-59 5—29 080 516-7 321 157 _ 117-6 Tingstäde ............ 590 577 270 227 5-50 066 755-4 732 134 15 219-8 Stenkyrka ........... 620 303 280 1-83 5-50 067 10825 799 305 05 245-5 Lummelunda......... 700 330 186 199 5-50 070 636-5 388 137 213 1240 Martebo ............. 610 414 51-9 2-51 5-50 064 900-0 226 297 79 658 Västkinde ........... 650 349 234 2-11 5-50 065 12798 501 139 617 1486 Bro ................. 670 368 399 221 5-50 065 618-5 330 231 48 97-2 Lokrume ............ 600 368 320 2-25 5-50 073 10979 371 139 _ 123-4 Fole ................ 730 378 146 2-27 5-50 067 870-7 510 6-3 11-9 155-4 Ekeby ............... 710 443 8-6 2-69 550 0-80 6066 343 9-8 7-4 1247 Barlingbo ............ 800 448 107 2-72 5-50 077 8834 242 2-9 14 85-1 Endre ............... 800 386 338 2-30 5-50 081 816-6 328 210 2-0 1203 Hejdeby ............. 820 316 544 1-90 550 0-66 486-8 221 285 103 668 Follingbo ............ 860 373 113 1-93 6-50 067 11679 697 141 274 2135 Akebäck ............. 820 505 5-7 2-58 6-47 081 406-0 274 1-8 1-3 100-5 Roma ............... 870 555 242 2-78 6-50 075 13558 268 8.7 106 890 Björke .............. 870 614 6-0 3-06 6-50 080 665-2 229 1-3 132 810 Viklau .............. 560 486 229 2-59 6-25 079 4344 359 7-3 _ 1289 Guldrupe ............ 500 318 182 2-08 5-50 075 287-3 232 2-0 1-0 85-6 ,Buttle ............... 500 261 210 1-70 5.25 059 310-4 491 5-4 8-3 1358 *Vänge ............... 660 301 122 1-92 5-41 073 726-5 726 3-6 3-5 2490 Sjonhem ............. 560 322 188 2-15 5-50 078 4122 257 3-1 10-0 100-3 Halla ............... 660 433 150 230 6-18 075 448-6 274 2-6 _ 92-6 Ganthem ............ 570 282 270 1-65 5-75 061 4370 31-6 6-4 _ 87-9 Dalhem ............. 760 471 106 2-47 6-32 072 12436 527 5-4 — 173-4 Hörsne med Bara 600 299 294 1-91 5-25 081 8215 47-0 48-1 32 172-9 .Gothem ............. 540 250 159 1-70 5-00 057 783-4 118-1 254 4-1 3122 Non—landa ........... 400 946 132 1—65 5-00 042 365-9 653 2-8 _ 125-9 ;Anga ................ 440 221 303 1-52 485 063 242-2 363 48 _ 1046 :Kräklingbo .......... 470 229 320 152 499 066 4367 51-1 10-1 _ 1542 Vi
1 2 | 3 4 5 6 7 8 | 9 | 10 | 11 | 12 T&xerin svärde % * . ,_ per helgar, kr. 5 ? ;d %? TaxermgSvarde, 1 000 kronor en bd :— Län, härad och E 13 å % ;. Därav värde &. kommun Sk ES ut & 0 Jord— .. Åker ogs- & E' 3— 9- 03 bruks- .. . ser— Skogs- mark & .... *” åf; värde akogs- »ovng skdda. värde %oxo - mark mark» för- ” måner Ala ................. 480 21-3 335 1-39 5-00 066 372—6 333 6-3 _ 100—2 Ardre ............... 570 273 318 1—83 5-00 037 421-7 56-3 214 103 2230 Gammelgarn ......... 460 239 444 1-63 5-00 076 390-6 378 249 1-1 1344 Östergarn ............ 620 258 455 1-76 5.00 085 4676 20-2 178 208 797 Gotlands södra härad. Västerhejde .......... 740 330 156 186 6.00 078 582-4 460 5-5 5-3 166-7 Träkumla ............ 680 335 498 2-02 5-75 051 349—9 136 11-8 5-2 45-2 Vall ................. 830 470 55 2-60 5-75 075 791-0 439 14 1-9 143-7 Atlingbo ............. 710 451 207 2-90 5-75 069 629-2 193 5-7 0-9 66-9 Hogrän .............. 770 355 6-7 2-15 5-75 066 785-9 377 1-9 0-9 118-5 Stenkumla ........... 650 28-7 16"! 1-80 5-75 059 7689 445 6—9 1-4 130-1 Tofta ............... 510 2913 286 1-88 5-50 0-61 529-2 431 1-0 _ 125-7 Eskelhem ............ 670 303 206 2-03 5-50 070 10289 458 5-1 — 160-9 Västergarn ........... 640 218 146 1-61 5-50 060 311—8 6-4 — — 21-3 Sanda ............... 710 31-4 12-9 2-12 5-50 063 1145-1 40-6 07 _ 130-1 Mästerby ............ 740 341 6-6 2-32 5-50 072 821-0 262 _ _ 96-2 Väte ................ 680 327 144 2—08 5-49 073 923-9 502 41 — 174-8 Hejde ............... 480 295 243 1-86 5-33 063 802-7 983 215 0—5 2838 Klinte ............... 710 29-2 20-4 1-84 5-41 070 708-3 432 174 237 140-1 Fröjel ............... 580 286 175 183 5-43 0-69 729-3 723 154 352 2357 Eksta ............... 560 35-1 422 223 5-50 049 783-9 643 703 12-6 149-3 Sproge .............. 540 316 354 1-94 5-50 044 458-5 307 124 2-0 614 Silte ................ 580 264 472 1-67 5—50 051 531-8 255 129 0-4 615 Hablingbo ........... 610 368 343 205 6-00 053 12127 771 107 201 185-6 Levede .............. 610 381 172 2-10 600 0-64 947-5 51-0 0-3 241 147-9 Gerum .............. 670 405 154 2—25 6-00 073 3066 31-4 04 7-7 104-0 Fardhem ............ 650 422 168 2-25 6-00 067 713-7 304 42 5-4 89-0 Linde ............... 710 410 223 228 6-00 072 7253 390 9-4 7-7 128-7 Lojsta ............... 670 362 127 2—11 5-73 070 430-8 493 0-3 6-1 157-3 Etelhem ............. 630 355 257 1-96 6-00 064 919-5 850 31-4 _ 248-3 Lye ................. 720 392 181 213 6-24 078 749-5 240 9—7 5-0 86-3 Garde ............... 650 7-4 23-4 2-03 6-25 054 690-6 519 165 — 131-0 Alskog .............. 580 311-8 318 1-82 5-97 070 591—8 596 16-9 _ 1946 Lau ................. 530 325 330 1-75 6-50 046 7170 26.3 39 1-2 573 När ................. 610 32-1 52-0 1-88 6-50 055 1219-13 155 2-8 5—2 446 Burs ................ 590 328 240 1—84 6-50 063 1270-0 46-5 1-8 9-8 146- Stänga .............. 700 332 184 1-79 6-50 059 1071-7 58-9 2-5 0-5 167-7 Hemse .............. 670 33-9 22-0 1-94 6-37 064 862-1 27-7 7-1 8-5 89-0 Alva ................ 670 40-4 22-4 2-16 6-50 058 9855 27-0 106 161 746 Rone ................ 580 289 382 1-78 6-00 051 12323 400 288 _ 103-2 Eke ................. 670 28-8 456 1-67 600 0-47 411-9 202; 6-1 _ 46-9 Havdhem ............ 670 420 260 2-28 6—50 077 13457 439 123 % 162-1 Näs ................. 480 359 230 2-06 6-50 064 614-9 182; 5-3 1-2 61-8 Grötlingbo ........... 630 362 194 2-03 6-49 066 861-7 344 7-9 7-6 113-5 Fide ................ 610 36-8 248 2-05 6—50 065 302-9 107 1-0 3-7 344 Öja ................. 600 376 890 1-80 650 0-83 8247 44 119-8 198 155 Hamra .............. 450 345 739 1-81 6-26 0-76 3557 6-9 12-6 3-3 23-5 Vamlingbo ........... 490 329 701 1—82 625 0-77 786-1 245 35.7 95 89-4 Sundre .............. 440 290 931 1-62 6-27 068 181—7 2-7 13-2 0-8 88 Blekinge län. Östra härad. Kristianopel ......... 780 509 6-4 407 427 051 27343 2637 _ 43—6 623-3 Jämjö ............... 1060 449 96 3-85 405 042 26245 2391 _ 416 4779
1 2 | 3 4 5 6 7 8 | 9 | 10 | 11 12 - .. P :: gåffäååzafre : ? DU Taxeringsvärde, 1 000 kronor _ ' ' '=' - gu 2. (TQ td - Län, härad och å g g % ;. Därav värde å. kommun Åker Skogs- E% g”: &; två åtrå—_ sär- Skogs- mark 8 :. f” o'" v"rde skogs- »övrig skilda. värde %& 3 a, mark mark» för— ” måner Torhamn ............ 1020 385 376 318 417 038 20497 946 447 559 170-1 .Sturkö .............. 1140 400 977 275 475 042 7035 0-8 409 102 1-5 Tjurkö .............. 1300 _— 100-0 _ _ _ _ _ _ — _ Ramdala ............ 1460 508 147 407 420 047 4191-4 163-8 159 549 3512 Lösen ............... 1550 510 11-1 3-85 451 052 20591 839 5-0 1032 2031 Augerum ............ 930 47-4 11-4 3-83 4-14 053 2241-3 3362 7-6 56-3 810-7 Rödeby ............. 910 509 11-8 3-86 441 049 27189 3705 3-5 107-6 819-7 Medelstads härad. Sillhövda ............ 890 461 7-6 371 413 042 18481 2847 2—5 6.0 5429 Eringsboda .......... 870 400 7-9 328 404 087 18782 361-6 3-4 53-7 601-9 Tving ............... 850 432 101 361 3-98 046 25438 4231 _ 195 8942 Fridlevstad .......... 1030 509 9-9 395 422 0-50 29748 331-2 _ 200 7342 Nättraby ............ 1620 621 6-7 423 493 0-59 2498-51 1542 7-2 500 4180 Aspö ................ 1570 370 228 2-77 478 093 293-9 115 6-7 39-5 18-4 ; Hasslö .............. _ _ 100-0 _ _ — — — _ — _ *Förkärla ........ 1370 593 153 409 493 056 14090 102-4 26 41-7 259-5 ,Listerby ............. 1350 538 161 3-63 513 0-47 2315-1 106-6 47 147-7 235-3 ,Hjortsberga .......... 1140 57-8 7-1 402 479 069 16471 2703 3-5 129 8449 Edestad ............. 1310 564 122 387 495 051 14766 1036 3-1 7-3 2444 Ronneby landsk. ..... 1280 534 156 372 475 046 57203 5933 6-4 73- 12543 Backaryd ............ 780 471 105 357 438 044 16420 347—4 3-9 _ 688-9 Bräkne härad. Öljehult ............. 810 443 115 352 416 042 10443 2296 1-4 _ 441—5 Bräkne-Hoby ........ 1230 506 177 371 452 050 54273 541-2 153 43-8 1238—2 Åryd ................ 1310 436 248 3-44 417 0-42 20565 2337 3-1 15-2 442-7 Hällaryd ............ 1370 480 136 361 454 053 2327-23 2351 6-1 176 5856 Ringamåla ........... 770 51-1 11-8 3-74 456 062 14968 4660 6-5 408 13160 Asarum ............. 1500 55- 8-8 3-60 5-07 058 52301 3655 6-5 134 971-3 Listers härad. Kyrkhult ............ 840 465 9-0 345 449 059 33605 713-4 207 202-9 1903—9 Jämshög ............. 1060 49-1 7-6 364 450 060 41731 6668 2-9 334 18265 Mörrum ............. 1480 593 9-1 3-68 5-37 055 39568 208-0 7-3 9-6 5219 Elleholm ............ 1330 552 12-7 375 493 047 5064 148 0-3 7-6 31-5 Gammalstorp ........ 1270 618 8-4 382 5-32 056 31152 172-8 02 423 4407 Ysane ............... 1220 682 103 3-61 5-74 038 22522 296 _ 135 508 Mjällby .............. 1300 436 57 3-00 475 042 54746 120-2 13 147 225-1 Sölvesborgs landsk... 1250 911 8-3 4-22 718 131 10945 58-6 6-1 15-7 3485 Kristianstads län. Järrestads härad. . Östra Nöbbelöv ...... 1530 750 667 3-50 600 _ 16482 09 2-5 _ _ Simris ............... 1910 _ 100—0 _ _ _ 1846-3 _ 4-3 _ _ Järrestad ............ 1930 _ 100-0 _ _ _ 1269-1 _ 1-7 — _ Östra Tommarp ...... 1930 _ 100-0 _ _ _ 4102-7 — 5-1 _ _ Gladsax ............. 1460 747 41-7 3-22 7-66 062 23684 268 345 9-6 75-1 Östra Vemmerlöv.... 1290 800 248 3—94 6-90 084 25397 480 366 51-7 183-2 Stiby ................ 1880 _ 100-0 _ _ _ 2241-5 _ 2-0 _ _ Vallby .............. 1840 538 381 3-25 500 0-80 33169 07 1-7 8-5 45 Bolsbög ............. 1580 667 571 3-21 500 1-06 1159-0 0-4 1—3 40 1-4 Ingelstads härad. . Östra Hoby ......... 2030 36-6 339 2-39 5-63 050 29188 15 10-2 _ 3-8 Borrby .............. 2040 397 66-4 2-91 5-94 038 6437-3 3-1 22-9 _ 5-6
1 2 | 3 4 5 6 8 | 9 10 | 11 12 i "rd F & . .. ggffellläiv'rfdk; ;? =, &? Taxermgsvarde, 1 000 kronor oa :— Län, härad och g 5 år! % g.. Därav värde 9. kommun Sk 5'5 n' &; Og Jord- .. k Åker ogs— = 5 3 9- 0" bruks- . . sar- Suogs— mark en .... 0 ." .. skogs- »övrig skilda varde se en varde .. goxo - mark mark» for- 5 måner Hörup ............... 1960 _ 100-o _ _ _ 2456-8 _ 0-9 _ _ Löderup ............. 1 810 45 2 741 3-00 5-00 040 50480 9 5 57-3 _ 17-2 Valleberga ........... 1770 _ 100-0 _ _ _ 3436—7 _ 24-7 _ _ Ingelstorp ........... 1780 _ 100-0 _ _ _ 2437'8 _ 4-1 _ _ Glemminge .......... 2000 _ 100-0 _ _ _ 3798-4 _ 1-5 _ _ Tosterup ............ 1670 127-7 126 7-08 6-00 095 20557 10 6 2—0 _ 45-7 Ballerup ............. 1590 929 391 3-86 9-71 080 20312 1-3 1-1 _ 48 Hannas .............. 2070 _ _ _ _ _ 1475—9 _ _ _ _ Hammenhög ......... 2180 _ _ _ _ 2410-8 _ _ _ — Östra Herrestad ...... 1810 1500 9-1 500 10-00 1-00 23509 15 0 1 _ 68 Östra Ingelstad ...... 1580 _ 100-0 — _ _ 2062-8 _ — _ _ Smeds'orp ........... 1 410 88 8 132 451 6-66 055 42210 807 163 _ 203 7 Kverrestad .......... 1 420 100 0 479 489 6-84 098 2 741-4 3-7 _ _ 16-6 UHstorp ............. 1350 890 129 400 6-92 066 13229 65 _ _ 18-1 Övraby .............. 1620 900 429 3-80 8—15 070 17966 1-8 1-1 _ 5-8 Benestad ............ 1 400 85 1 123 400 7-00 061 1 900-5 10 3 1-0 _ 28-1 Tryde ............... 1540 _ 1000 _ _ _ 4495-6 _ 4-6 _ — Tomelilla köp. ....... 1680 _ 50—0 3-25 600 _ 302-7 _ 0-7 _ _ Spjutstorp ........... 1400 100- -0 _ _ _ 2052-9 _ 1-2 _ _ Onslunda ............ 1 450 115 7 37- -5 5-14 8-00 051 2 3246 162 7-2 46-1 39 9 Tranås .............. 1260 1286 344 5-94 800 0-48 2291-5 8-1 2-0 9-0 19-5 Albo härad. Fageltofta ........... 1150 80 1 190 450 5-95 069 25249 500 142 632 1575 S:t Olol ............. 1400 797 116 450 5-91 051 24031 118-8 116 0-4 275-6 Rörum .............. 1 170 81 7 3-8 451 6-00 043 1 256-7 544 0-9 146 1049 Södra Mellby .. . . 1440 76 3 210 4-10 5-93 022 24775 293 309 386 278 Vitaby .......... .. 1200 730 9-0 428 5-59 050 21287 573 7-1 9—1 127-2 Eljaröd .............. 1 050 60 4 5-9 3-86 5-32 044 1 038—1 686 7-0 2-0 140-7 Andrarum ........... 930 726 6-3 443 5-49 043 18743 162-3 162 200 320-0 Brösarp ............. 880 695 7-1 433 5-35 030 17864. 128-0 5-6 _ 176-2 Ravlunda ............ 860 66- -9 7.3 409 5-46 048 1 125-9 1227 6-6 4 0 270-2 Gärds härad. Maglehem ........... 930 51-3 161 3-20 5-40 042 1 707-7 33- -9 10-0 _ 65—4 Hörröd .............. 800 682 6-6 430 5.41 038 803-6 997 1-8 _ 177-5 Huaröd .............. 830 70 4 162 447 5-40 035 1 273-3 130- -4 6-4 _ 214-4 Degeberga ........... 960 80 7 9-3 4-73 5-77 076 1 971-0 111- -1 13-8 1-8 3926 Vittskövle ........... 830 636 162 3-60 597 1-09 23913 931 138 500 4679 Östra Sönnarslöv ..... 990 874 7-8 5-51 5-34 079 2017-15 246-3 5-7 500 889-5 Everöd .............. 1160 57 9 _ 3-39 550 061 22107 264 _ _ 70-7 Lyngsjö ............. 740 556 1-5 3-34 5-44 043 7150 143 _ _ 27-6 Östra Vram ......... 1 110 755 5-4 451 5-26 065 692-7 40 0-4 _ 112 Västra Vram ......... 1040 71 8 3-6 447 548 0-36 32097 126- -0 7-6 2—0 2123 Linderöd ............ 930 66 5 145 474 482 099 1 196-4 141- -5 19-7 _ 59-8 Äsphult ............. 960 71 2 103 497 494 018 1 154-2 156 6 15-3 _ 129-7 Djurröd ............. 850 889 7-7 5-76 5-14 035 10598 920 2-2 16-3 145-7 Träna ............... 870 93 7 151 5-88 592 0-56 2 191-9 967 144 657 248- -2 Skaepparslöv .......... 1640 825 7-8 496 5-69 061 24678 720 7-5 5-0 2069 .................. 1 150 71 4 182 406 5-65 032 2 963-0 20-2 3-9 35-0 28- -7 Norra Åsum ......... 1 470 60- -9 13-9 3-56 5-75 062 39733 11-7 44 902 335 Köpinge ............. 1070 60-7 2-4 3-54 5-49 039 32157 173 _ _ 29-5 Villands härad. Åhus ................ 1200 332 135 2-04 5-55 062 32131 593 272 140 171-3 Åhus köp. ........... _ _ _ — _ _ _ _ _ _ _
1 2 | 3 4 5 6 7 | 8 | 9 | 10 | 11 12 - .. En av ngäräzgålaråe ;; år Du %? Taxeringsvärde, 1 000 kronor aq :" Liin, härad och å g g % ; Därav värde 9. kommun W'n, ev: in 0 Jord- ..
Sko s- '” »? o "! (lg sar- Skogs- Åker mang-k åf. " % S' brf)?" skogs- »övrig skilda. värde
%oxo U-q var 6 mark mark» för- !: måner
Rinkaby ............. - 1 205-2 1-6
Gustav Adolf ........ 1670 _ 100-0 _ _ 1083-9 _ _ _ _ Nosaby .............. 1460 _ 1000 _ _ _ 31942 51 1170 Fjälkinge ............ 1190 683 _ 3-68 6—00 058 22255 110 _ 5-6 28-4 Nymö ............... 800 667 3-64 600 0-36 6642 6-0 _ — 9-8 Trolle-Ljungby ....... 880 567 130 3-15 5—97 069 27986 494 5-2 500 1544 Gualöv .............. 1030 587 63 3-44 578 0-90 700—9 332 _ 4-2 137-6 Kiaby ............... 1140 550 229 405 491 0-53 16731 394 7-4 5-7 1038 Ivö ................. 930 51-6 199 411 447 039 555-3 21-4 25 1-8 40-3 lvetolta ............. 900 614 58 3-86 5-39 074 25456 1122 9-7 _ 3839 Nasum .............. 1120 554 6—2 396 467 0-60 27840 303-8 136 593 8362 Vånga ............... 930 605 7-4 420 476 047 20787 4146 143 2158 8740 Oppmanna ........... 870 668 1021 445 5-08 037 19047 143-7 2-6 459 2447 Österslöv ............ 1320 771 3-0 484 5-30 074 31022 100-2 2-7 1444 3389 Fjälkestad ........... 1090 750 6-6 477 524 0133 28869 115-9 3-5 37-5 331-2
Östra Göinge härad. Färlöv .............. 1550 734 134 414 5-93 044 42562 417 282 160 840 Norra Strö .......... 1420 694 177 405 5-68 059 20872 61-5 410 297 1641 Kviinge ............. 1080 684 6-2 3-97 5-75 074 17684 865 7-5 600 2907 Gryt ................ 910 659 109 400 5-50 080 9397 1243 118 500 450-9 Knisslinge ........... 980 648 41 3-98 550 0-83 23079 874 1-5 — 335-9 Hjärsas .............. 820 625 7-3 3-75 5-43 054 15565 341-9 226 140 821-5 Emislöv ............. 910 624 2-9 3-70 5-50 055 11751 847 2-3 _ 2075 Östra Broby ......... 820 644 6-8 3-99 5-35 061 19127 246-8 167 350 681-3 Glimåkra ..... . 810 599 15-6 3-7 5-29 056 24985 643-2 28-4 30-0 1636-3 Örkened.. .. 770 558 213 3-63 5—11 064 31192 815-0 702 1730 23915 Loshult .............. 780 548 297 3-47 5-23 042 13667 296-0 208 46 5646 Osby ................ 840 591 131 3-67 539 051 25625 649-1 233 8-5 15087 Osby köp. ........... 1870 600 _ 3-50 6-00 050 844 0-9 2-0 22 Hästveda ............ 870 589 7-3 3—88 5-04 051 16381 203-9 108 146 470-5 Västra Göinge härad.
; Farstorp ............. 790 542 194 3-50 5-15 097 17786 230-0 191 2-2 3851 * Verum .............. 840 581 263 3-61 5-39 050 1360-6 238-2 162 3-9 5402 Visseltofta ........... 820 570 267 3-53 5—40 054 10329 279-5 192 1-5 691-7 Vittsjö .............. 910 604 412 3-69 5-45 068 23086 433-2 768 642 13455 Norra Åkarp ......... 1060 61-7 189 3—82 5-60 060 15849 179-9 41 993 5149 Röke ................ 950 601 444 3-72 5-60 047 22160 301—0 586 110 6768 Hörja ............... 920 56-4 23-3 3-60 5-44 025 12842 197-3 154 2359 Finja ................ 990 604 7—8 3—92 5-17 036 23651 1506 6-8 1026 2502 Vankiva ............. 970 580 173 357 5-66 0-28 2328-8 177-9 1-7 955 237-6 Stoby ............... 1010 576 93 3-76 5-27 034 3837-3 2247 360 2031 361-7 Norra Sandby ........ 810 568 161 374 527 0-47 1257-6 7745 80 16-0 172-6 Gumlösa ............. 930 610 6-9 3—81 540 0-64 11933 704 1-3 5—0 2072 Sörby ............... 980 606 70 3-75 5-50 066 850-7 522 0-4 6-1 159-6 Ignaberga ............ 910 61-9 146 401 5-27 046 1371-2 67-2 6-5 11-5 143-6 Vinslöv .............. 980 67-5 1-6 439 5-00 046 3481-5 217-5 2-6 98-5 447-2 Vinslövs köp. ........ _ _ _ _ _ _ __ _ _ Önnestad ............ 1480 58—-8 5-6 3-56 5-49 039 36425 543 104 150 959 Nävlinge ............ 770 602 120 3-98 5-03 039 919-9 1347 9-5 1-9 242-3 Häglinge ............ 880 659 167 421 5-37 043 18088 147-1 249 _ 295-5 Tjörnarp ............ 1020 662 165 417 548 0-43 1306-0 148-4 244 299-0 Norra Mellby ........ 880 61-3 164 3-69 5-68 032 2436-8 213-9 50-2 241 3250 Brönnestad .......... 920 665 9—9 414 5-33 051 13293 1898 5-1 322 4383
1 2 | 3 4 | 5 6 7 8 | 9 10 | 11 12 - .. P = ägfärdkäåmlge : g ? Taxeringsvärde, 1 000 kronor ”55." av :— Län, härad och å & g % ;. Därav värde 9. kommun Åker Skogs— E% &: å så ååå-_ sär- Skogs- mark 3 _. 0 5' värde skogs- »övrig skilda värde %oxo 09 mark mark» för- ” månar Matteröd ............ 830 565 260 3-62 523 034 11238 163-3 118 _ 251-e Västra Torup ........ 920 57-8 313 3-50 5-52 040 14959 214-6 321 136-7 3937 Norra Åsbo härad. Färingtofta .......... 1020 564 151 376 499 051 19551 2248 258 370 5209 Riseberga ............ 1110 651 142 428 5-13 046 54843 4416 440 117-3 939-4 Perstorp ............. 1010 542 210 3-60 5-00 048 13746 155-5 301 128-1 342-2 Oderljunga ........... 970 519 358 357 496 031 23863 265-0 553 _ 3848 Rya ................. 1000 600 266 3-90 5-39 037 17349 184-7 298 _ 327-2 Örkelljunga .......... 1050 61-1 197 3-79 537 0-42 44112 5243 437 2079 10101 Fagerhult ............ 1030 61-8 370 382 5-50 030 14986 1942 305 136 2728 Tosjö ............... 980 61-6 227 3-68 5-74 060 19971 296-3 21-2 — 827—6 Tostarp ............. 1780 584 224 392 5-37 023 25126 36-3 24 133 418 Munka-Ljungby ...... 1730 607 214 3-95 5—44 048 49801 709 128 _ 165-1 Össjö ............... 1390 609 143 448 5-42 074 25249 1040 6-9 _ 419-1 Källna .............. 1580 732 109 417 568 0-60 16048 30 0-3 _ 80 Östra Ljungby ....... 1500 776 3-1 418 5-59 038 24999 870 1-0 40 1377 Gråmanstorp ......... 1170 651 289 3—98 5-50 068 80815 69-0 10-6 87-1 214-9 Vedby ............... 1040 598 283 3—60 5-51 038 25834 1809 40 _ 316-0 Hishult (del av) ...... 1000 56-2 421-1 375 5-50 013 187-5 172 2-1 _ 11-5 Södra Åsbo härad. Stenestad ............ 880 671 146 416 5-40 041 9161 1048 101 _ 1966 Västra Sönnarslöv.... 1230 72-6 7-5 446 5-40 061 22079 40-6 1-0 2-3 112-0 Kvidinge ............ 1540 710 111 433 5-42 050 6021-1 764 493 538 1736 Starby .............. 1850 100-0 _ _ _ 1925-9 _ 147 9-5 _ Björnekulla .......... 1810 720 8-1 449 5-51 076 26979 90 0-6 9-3 323 Västra Broby ........ 1940 100-0 _ _ — 2718-7 0-9 3-7 _ Strövelstorp .......... 1770 453 163 2-77 5-51 051 63255 286 8-2 713 676 Ausås ............... 1710 732 233 450 5-50 080 53188 52 39 150 191 Höja ................ 1820 100-0 923 450 8-00 200 42672 01 1.4 40 0-7 Bjäre härad. Rebbelberga ......... 2070 500 667 3-50 6—00 100 22462 01 0-7 _ 0-5 Barkakra ............ 1800 432 427 2-61 5-61 094 47377 51 7-9 _ 22-1 Hjärnarp ............ 1400 674 283 405 550 0.19 41536 148-2 131 259 3252 Förslöv .............. 1610 561 206 351 5-23 051 37343 29-7 18 31-8 68-1 Grevie ............... 1310 533 26-7 3-38 5-49 025 39780 482 101 _ 57—9 Båstads köp .......... 1560 542 111 3-29 600 0.31 5421 2-6 0—3 18-0 40 Hov ................ 1200 568 308 3-46 5-52 014 21274 18-4 47 3-0 120 Västra Karup ........ 1240 590 361 357 5-57 096 58631 268 9-3 150 447 Torekov ............. 1440 527 167 330 5-30 044 151-7 11-6 16 _ 233 Malmöhus län. Luggude härad. Brunnby ............ 1460 720 469 370 6-50 100 37300 365 153 _ 166-1 Väsby ............... 1900 824 850 447 6-12 050 72272 14 6-3 1250 32 Viken ............... 1770 1000 _ _ _ 1391-7 _ 8-6 Jonstorp ............. 1700 989 5-9 5-00 6-50 032 4191-3 9-4 0-7 690 136 Farhult .............. 1760 929 125 5-00 6-50 051 33469 1-3 0-2 20 32 Välinge .............. 1880 950 557 5-22 6-18 065 51798 11-4 446 342 Kattarp ............. 2020 654 199 483 6-20 077 41180 87 8-8 46-0 41-7 Fleninge ............. 2040 105-0 355 5-00 6-50 053 42597 21 3-2 26—8 47 Allerum ............. 1600 81-4 58 416 6-48 090 72410 503 6-8 47 2047 Kropp ............... - - 48-6 102-2 686
TAB. 3 (forts.). UPPGIFTER FÖR VARJE LANDSKOMMUN. 115 1 2 | 3 4 5 6 7 8 | 9 | 10 | 11 12 . . P av ngiråiäzaråe : å; 'ä Taxeringsvärde, 1 000 kronor ' . ch.... w & GQ bj - Län, härad och å & å % ;. Därav värde & kommun Åker Skogs- gå å å få 153315- sär— Skogs— mark 3 :. 0 :i: värde skogs- »övrig skilda värde >Så-oxo - mark mark» för- ” månar Mörarp .............. 1630 100-0 50 5-23 6—33 083 25586 5—7 06 109-8 213 Bjuv ................ 1820 — 100-0 _ _ _ 2782-0 — 8-3 _ Norra Vram ......... 1270 600 2-6 350 5-75 043 24339 960 8—1 50-0 189-6 Södra Vram ......... 1540 835 505 5-00 5-50 043 15451 76 197 638 148 Risekatslösa ......... 1350 925 68 5-00 6-00 093 1311-7 43-0 7-5 _ 177-5 Hässlunda ........... 1640 833 _ 400 5-50 020 23331 05 0-6 17-0 0-4 Frillestad ............ 2110 1800 333 470 6-30 050 21493 36 40 _ 44 Välluv .............. 2020 1269 51-9 5—27 6-31 125 22231 33 14-3 _ 148 Bårslöv. 1920 100-0 _ _ _ 2466-9 _ 8-4 20-0 _ Ekeby ............... 1470 693 8-4 403 6-00 057 39556 271 41 _ 736 Kågeröd ............. 1190 832 145 451 6-13 051 41280 195—0 662 605 4535 Halmstad ............ 1310 998 250 5-00 6-67 058 28777 401 340 7-8 1052 Ottarp .............. 1810 1269 20-2 6-03 6-84 074 50368 85 43 433 278 Fjärestad ............ 1930 786 588 5-21 660 0-85 25737 11 139 _ 5-1 Kvistofta ............ 2150 769 658 469 6-00 058 40912 10 333 _ 2.9 Rönnebergs härad. Glumslöv ............ 2370 _ 100-0 _ _ _ 2501-4 _ 8-0 1200 _ S:t Ibb .............. 2350 _ 100-0 _ _ _ 1500-5 _ 20-5 _ _ Härslöv ............. 2170 3143 333 6-00 650 0-43 51036 132 162 500 9-6 Säby ................ 2300 — 100-0 — — _ 1315—1 _ 3-9 — _ Vadensjö ............ 2450 _ 100-0 — — _ 1595-0 _ 2.2 _ _ Örja ................ 2400 — _ — _ _ 2159-5 _ 40 _ _ Tofta ............... 2050 643 222 350 6-50 080 1731-7 1-8 _ _ 6-7 Asmundtorp ......... 2270 _ 100—0 — _ — 4747-8 — 3'3 _ — Sireköpinge .......... 1970 1200 375 7-00 5-75 100 42439 48 12-2 _ 22-0 Billeberga ........... 2310 — 100'0 _ _ 4346-8 _ 40 38-8 _ Tirup ............... 1910 100-0 _ _ — 21335 — 3-2 — _ Svalöv .............. 1600 1193 333 5-97 6-89 075 33344 136 128 122 481 Felestad ............. 2340 _ 1000 — _ _ 11280 _ 0-5 _ _ Onsjö härad. Källs-Nöbbelöv ....... 2310 _ _ _ _ _ 1739-6 _ _ _ — Annelöv ........ .. 2240 632 409 3-17 6-50 071 3161-23 09 7-5 _ 2-6 Norrvidinge .......... 2130 _ 100-0 — _ — 4071-9 _ 6-3 _ — Norra Skrävlinge ..... 2570 100-0 _ — 15442 3-4 _ Torrlösa ............. 1360 115-_a 137 5-96 6-47 088 59322 851 _ 60-0 340-7 Reslöv .............. 2350 _ 100-0 _ _ _ 5348-7 _ _ 9-0 _ Östra Karaby ........ 2050 — _ — 1416-8 — _ _ _ Trollenäs ............ 2020 125-0 103 6-00 7-00 160 4677-5 6-5 6-8 500 335 Västra Strö .......... 1890 123-9 115 6-00 7-00 091 19331 11-4 _ 9-0 48-0 Bosarp .............. 1300 130-9 137 6-20 7-15 070 29709 504 49 140 1632 Ask ................. 1150 956 6-1 556 5-86 056 20460 527 _ 2-1 137-1 Konga .............. 950 721 46 448 5-43 051 17217 1641 0-2 7-5 3855 Röstånga ............ 1280 837 1-6 486 5-80 045 16859 1035 2-5 47-8 214-5 Billinge .............. 1170 880 25 5-06 5—84 056 24098 165-4 _ 72-6 437'6 Hallaröd ............. 1030 711 7-0 433 5-56 026 12258 121-1 0-4 2»; 146-6 Stehag .............. 1380 1334 140 6-11 7-27 070 36795 439 177 660 1582 Harjagers härad. Västra Sallerup ...... 1970 100-6 55 5-25 6-50 076 53250 327 1-8 56-8 115-6 Remmarlöv .......... 2270 — 100—0 _ _ — 1404-7 _ — — _ Örtofta .............. 2240 190-5 323 7-00 900 1-00 27176 40 8-4 250 130 Lilla Harrie .......... 2340 _ _ _ — _ 1947-3 _ _ _ Virke ............... 2240 _ _ _ _ 1545—6 — _ _ _ Stora Harrie ......... 2280 _ 100-0 _ _ — 2909'1 _ 2-0 _ _
2 3 | 5 4 6 7 | 8 | 9 | 10 | 11 | 12 Taxeringsvärde 2 5 T . _. per hektar, kr. 55 in ? axermgsvarde, 1 000 kronor 09 w :— Län, härad och 55 g % ;t. Därav värde & 53: o: _ kommun Åker Skogs- %% g & "å lig—kås- sär- Skogs— mark & __ 0 ;; värde skogs- »övrig skilda värde _. O . .. 0, ex mark mark» for- :! maner Dagstorp ............ 2300 833 50-0 3-67 6-50 370 16667 05 3-6 _ 1-6 Södervidinge ......... 2180 800 444 400 7-00 060 17794 04 38 _ 11 Kävlinge ............ 2570 — 100-0 _ _ _ 1845-0 — 8-8 — _ Hög ................. 2440 _ 100-0 _ _ _ 1566-6 _ 1-1 152 _ Västra Karaby ....... 1780 50-9 394 2-94 650 0-62 38852 89 18-1 _ 28-5 Saxtorp ............. 2020 606 125 302 6-50 062 32021 123 231 130 336 Hofterup ............ 1560 509 219 2-84 6-50 064 11953 136 132 100 430 Barsebäck ........... 1760 _ 100-0 _ _ _ 2439-5 _ 156 694 _ Löddeköpinge ........ 1790 530 251 2-99 6-50 041 27268 79 12-7 5-0 161 Torna härad. Borgeby ............. 1900 714 622 400 650 0110 18322 10 146 _ 44 Flädie ............... 2540 _ 100-0 _ _ _ 1299-8 _ 7-2 _ _ Fjälie ............... 2560 _ 100-0 _ _ _ 5032-9 _ 9-6 _ _ Stävie ............... 2420 792 172 400 650 1-20 24253 19 1-9 _ 102 | Lackalänga .......... 2390 _ 100-0 _ — _ 2191-5 _ 10-9 _ _ | Västra Hoby ......... 2120 _ 100-0 _ _ _ 1544-2 — 1-9 _ _ ' Hastad .............. 2340 _ 100»0 _ _ _ 1411—1 _ 2-7 _ _ Igelösa och 0darslöv.. 2010 1625 333 4-67 717 0-57 4213-23 39 1-8 12-0 63 Stångby ............. 2370 _ 100-0 _ _ _ 2311-1 _ 10-5 _ _ Vallkärra ............ 2510 _ _ — _ _ 2529-9 _ — _ _ Norra Nöbbelöv ...... 2520 _ 100—0 _ _ _ 1469-4 — 2-8 — _ Lunds landsk ......... 2200 _ _ _ _ — 2668—5 _ _ 12-0 _ Stora Råby .......... 2400 _ 100-0 _ _ _ 1661-7 _ — 23-0 _ Bjällerup ............ 2340 _ — _ — _ 2286-4 _ _ _ _ Hardeberga .......... 1650 858 237 464 6-50 025 23130 91 15 _ 10-9 Södra Sandby ........ 1470 831 155 477 6-57 046 43931 17-7 49 _ 39—4 Revinge ............. 1020 458 346 2-72 6-50 055 10182 38 2-8 _ 11-1 Silvåkra ............. 850 936 321 514 6-41 066 12073 232 9—2 236 694 Hällestad ............ 1070 105-7 155 5—36 6-50 051 22169 235 115 02 67-1 Dalby ............... 2020 123-1 38 6-35 650 1-11 36818 533 1-6 _ 270-9 Bonderup ............ 1750 907 20-2 4-56 6-50 050 25148 68 _ _ 15-3 Gödelöv ............. 1690 930 7-4 5-00 6-50 120 1831-3 539 _ _ 292-8 Veberöd ............. 1040 77-5 235 418 587 0-36 26553 735 518 2-0 120-6 Everlöv ............. 700 584 250 349 5-45 0-46 1200-7 387 139 _ 79-8 Blentarp ............. 920 766 10- 411 5-94 062 32971 696 11-3 _ 188- Bara härad. Genarp .............. 1180 824 115 450 6-10 077 45514 176- 7—2 1160 6234 Lyngby ............. 1470 600 928 400 5-00 050 24244 06 445 _ 13 Esarp ............... 2340 — _ _ _ _ 3181-7 _ 0-4 — _ Kyrkheddinge ........ 2510 _ 100-0 — _ _ 3222'7 _ 1-2 — _ Brågarp ............. 2550 _ _ — _ — 1120'5 — — 7—2 _ Nevishög ............ 2540 _ 100-0 _ — — 2920-9 — 1—1 488 _ Hyby ............... 1480 105-0 219 5-45 6-51 086 54233 898 617 _ 3558 Skabersjö ............ 1500 1046 126 5-00 7-00 090 29861 341 6-4 107-7 1397 Bjärshög ............ 2060 _ 100-0 _ _ _ 649-9 _ 0-7 0-6 — Bara ................ 1750 1053 152 5-00 7—00 150 2401-0 25-9 44 1235 1763 Mölleberga ........... 2000 — 100-0 _ _ — 1199-6 _ 0-2 _ _ Tottarp ............. 2600 _ 100-0 _ — _ 22049 _ 9-3 8-5 _ Knästorp ............ 2700 _ 100-0 _ _ _ 1426-7 _ 5-1 7-8 _ Uppåkra ............. 2740 _ 100-0 _ _ _ 3761-0 _ 102 133 _ Flackarp ............ 2530 _ 100-0 _ — — 1788—6 — 3-1 — _ Lomma .............. 2410 _ 100-0 _ — _ 3248-2 _ 24-3 _ _ Burlöv .............. 2680 _ 100-0 _ _ — 4208-4 _ 33 4491 _ Görslöv .............. 2600 _ 100-0 _ _ _ 1339-0 _ 2-0 39-8 _
TAB. 3 (forts.). UPPGIFTER FöR VARJE LANDSKOMMUN. 117 1 2 | 3 4 | ' 6 7 8 | 9 | 10 | 11 | 12 Taxeringsvärde : E; T . . d 000 ln' per hektar, kr. 5, 5 nu %? axermgsvar e, 1 onor 09 m !— Län, härad och g E å % ;t. Därav värde 9,
kommun Åk Skogs- EE— g & 71% Jord— sälg Skogs- er mark 3 :. & 0 55. bruks- skogs- »övrig skilda värde
& o a_n varde k k f" _ oox mar mar )) Ol' ” måner Oxie härad. Särslöv .............. 2450 _ 100-0 _ _ _ 1218-8 _ 3-0 _ _ Södra Sallerup ....... 2340 _ 100-0 _ _ _ 2538'5 _ 11-1 _ _ Oxie ................ 2200 _ 100-0 _ _ _ 2281-8 _ 14-8 _ — Glostorp ............. 2280 _ 100-0 — _ _ 2360-5 _ 5-2 20-5 _ Lockarp ............. 2360 _ 100-0 — _ _ 1 178-0 — 1-6 8-0 — Bunkeflo ............ 2830 _ 100-0 _ _ _ 4461-2 _ 4-6 _ _ Västra Klagstorp ..... 2830 — _ _ _ _ 2389-5 _ 0-4 5-0 — Tygelsjö ............. 2750 _ 100-0 _ _ _ 3097-0 _ 0—1 10-0 _ Gässie ............... 2810 _ 800 300 5-00 — 16541 _ 1-2 _ — Eskilstorp ........... 2800 _ 100-0 — _ _ 2048-8 _ 3—3 51 _ Hököpinge ........... 2830 _ 100-0 _ _ — 2750-0 _ 1-0 _ _ Arrie ................ 2 440 _ 100-0 — _ _ 1 576—7 — 2-6 _ _ Södra Åkarp ......... 2470 _ 839 300 500 _ 2719-1 _ 48 _ _ Mellan-Grevie ........ 2550 _ 100-0 — — _ 1 198-5 — 2-3 _ _ Östra Grevie ......... 2400 _ 100-0 _ _ — 1364-9 — 1.1 _ _ Västra Ingelstad ..... 2100 — 100-0 _ _ _ 2112-9 _ 0-4 _ — Törringe ............. 1970 841 22 8 400 8-00 030 12332 3 7 2-7 _ 5 2 Västra Kärrstorp ..... 1890 83-3 867 4-50 6-00 036 2643-5 0-5 7-5 _ 0-8 Svedala ............. 1990 135-2 349 6-07 6-83 102 69005 353 769 100 1509 Svedala köp .......... _ _ _ __ _ _ _ __ _ _ __ Skytts härad. Anderslöv ........... 1960 144-9 367 689 7-07 1-00 51242 155 41 400 70 9 Fru Alstad .......... 2140 _ 100-0 _ _ — 19742 _ _ _ _ Västra Alstad ........ 2270 — 846 250 3-00 _ 3063-3 _ _ _ _ Lilla Slågarp ......... 2400 _ _ _ _ _ 3929-4 _ — _ _ Stora Slågarp ........ 2420 _ _ _ _ — 1409-5 _ — _ _ Fuglie ............... 2530 _ 100-0 _ _ _ 2302-9 — 1-4 _ _ Vellinge ............. 2 740 _ — _ _ _ 3963-4 — _ _ _ Stora Hammar ....... 2380 — 97-0 2-50 400 — 1582—0 _ 5-6 _ — Bång ................ 2360 _ 100-0 — _ _ 2929-0 _ 12-8 _ _ Håslöv .............. 2560 _ 100-0 _ _ _ 2728-4 _ 1-0 _ — Bodarp .............. — 100-0 _ — _ 1792-1 _ 1-1 _ _ . _ 100-0 _ _ _ 1694-5 _ 3-7 _ _ _ 100-0 _ _ _ 2298'9 _ 5—0 _ _ Västra Tommarp ..... _ 100—0 _ — _ 1451-2 _ _ _ _ Hammarlöv .......... 2600 _ 100-0 _ _ _ 2663-9 _ _ _ _ Västra Vemmerlöv.... 2620 _ 100'0 _ _ _ 1721-5 _ _ 1-6 _ Gylle ................ 2580 _ 100-0 _ _ _ 2272-1 _ 0 1 _ _ Kyrkoköpinge ........ 2 680 _ 100-0 — _ _ 1 283- _ _ _ _ Dalköpinge .......... 2530 _ 100-0 _ _ — 876-2 -— —— _ — Gislöv ............... 2550 _ 100-0 _ _ _ 3258-0 _ _ _ _ Bösarp .............. 2410 — 100-0 — — _ 3395'2 _ _ _ _ Vemmenhögs härad.
Simlinge ............. 2570 _ _ _ — — 1 7430 _ _ 66-3 _ Lilla Isie ............ 2520 _ 100-0 _ _ _ 1996-7 _ 18-4 _ — Östra Torp .......... 2130 — 100-0 _ — _ 859-5 _ 12-2 _ _ Hemmesdynge ....... 2570 _ _ _ _ _ 2 207-9 _ _ 46-1 _ Södra Åby .......... 2530 _ _ _ _ _ 3392-8 _ _ 7-4 _ Östra Klagstorp ...... 2670 _ _ — — _ 3889—8 _ _ _ — Äspö ................ 2500 _ 100-0 _ _ _ 1090-9 _ 0'1 — _ Källstorp ............ 2530 _ 100-0 _ _ _ 38438 _ 6-1 — _ Lilla Bedinge ........ 2 120 37 5 500 2 50 488 0 62 18611 1 2 16-5 _ 3 3 Tullstorp ............ 2450 36-4 18-5 250 500 040 28639 08 2-2 _ 1-5
1 2 | 3 4 5 6 7 8 | 9 | 10 | 11 12 Taxerin sv” e 9 ” . . per hel—nån?]; ; ao: =, %? Taxermgsvarde, 1 000 kronor au 55 :— Län, härad och å & å % gg. Därav värde & kommun Åker Skogs- E% &: ä 03 lid-(11112; sär— Skogs- mark 3 :. 0 %* _ skogs- »övrig skilda värde so on varde ., Fox” - mark mark» for— ” måner Östra Vemmenhög.... 2130 500 810 3—18 7-00 010 43334 1-1 19-0 30—0 07 Västra Vemmenhög... 2380 _ _ _ _ _ 1318-0 _ _ _ _ Önnarp .............. 2390 _ 100-0 _ _ _ 1283-7 _ 1-9 _ _ Gärdslöv ............ 1790 1367 173 6-50 7-00 070 42031 432 139 500 1370 Grönby .............. 2150 _ 100'0 _ — _ 3151-6 _ 8-2 8-5 _ Börringe ............. 1150 119-5 10-6 6-10 6—55 089 47157 125-2 233 63-5 5061 Slimminge ........... 1530 119-5 242 5-50 7-30 072 4878-5 27-0 20-3 11-4 89-6 Skurup ....... . ...... 2150 1255 190 5-46 7-59 088 59361 315 301 _ 1250 Skurups köp. ........ — _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ Svenstorp ............ 2320 1235 320 6-00 7-00 060 18121 21 1-9 — 5-5 Hassle-Bösarp ........ 2220 — 100-o — _ _ 767-1 — 1—7 —— — Örsjö ............... 2150 _ 100-0 _ _ _ 2258-8 _ 12-2 _ _ Solberga ............. 2180 _ 100-0 _ _ _ 1387-4 _ 3-2 _ _ Skivarp ............. 2340 _ 100-0 _ _ — 3649-1 _ 5—7 38-7 _ Ljunits härad. Västra Nöbbelöv ..... 2380 _ 100'0 _ _ _ 2549'3 _ 27'9 _ _ Sjörup .............. 2310 175-0 545 6-50 9-00 100 30073 35 473 110 160 Katslösa ............. 2090 1667 143 6-50 8-52 095 1959-7 8-0 4-8 — 34-4 Villie ________________ 1800 1329 230 5-86 7-52 075 45302 31-1 24-1 _ 105-6 Skärby ______________ 1950 1049 174 5-29 6-58 074 3489-13 14-9 10-2 _ 49-9 Balkåkra ____________ 2260 175-8 147 6-50 9-00 100 21530 174 9-6 500 792 Snårestad ____________ 2060 146-0 29- 6-44 7-62 058 23188 73 7-5 50-0 19-3 Herrestads härad. Bjäresjö ............. 1790 117-9 312 587 6.79 0-60 29517 112 5-0 352 302 Hedeskoga ........... 2190 _ 100-o _ _ _ 1618-7 _ 2-2 91-1 _ Öja ................. 2190 _ 100'0 _ _ _ 1245-0 _ 5-3 14-3 _ Stora Köpinge ....... 1790 51-1 434 3-06 5-55 055 45354 48 187 1-0 121 Stora Herrestad ...... 1990 500 222 300 5-50 060 3822-4 1-4 2-6 _ 3-8 Borrie ............... 1280 _ 100—0 _ _ 517-4 _ 0'8' _ _ Bromma ............. 2220 _ 100-o _ _ _ 1977-1 _ 4—9 _ _ Sövestad ............ 1320 129-o 21-8 6-42 6-98 085 38350 877 21-3 57-0 354-6 Högestad ............ 1100 %& 27-8 4-50 7-00 080 1176-25 182 133 _ 66-1 Baldringe ............ 1140 105» 145 5-07 6-93 078 16190 612 7-0 _ 218-s Färs härad. Ramsåsa ............ 1190 149-7 52 4-37 6-68 023 1310-5 22—0 0-6 254 227 Röddingc ............ 910 106-9 8-8 4-73 730 0-67 15610 434 7-9 6-7 129-2 Sövde ............... 910 85-4 49 4-12 6-88 094 35724 2023 21-0 77- 868-2 Ilstorp ...... 670 453 _ 3-00 500 0-47 5780 4-3 _ _ 9-2 Björka .............. 570 471 2-5 3-00 5-15 056 224-6 288 0-7 37 72-0 Vomb ............... 550 452 3-0 3-00 5-01 100 10280 522 2-5 _ 237-4 Öved ................ 1130 119- 151 5-87 6-60 120 27390 117-9 54-2 620 6257 Östra Kärrstorp ...... 1570 141-2 405 5-46 340 1-05 3106-2 138 241—2 405 78-4 Brandstad ........... 1510 128-6 100 548 7-68 095 28532 162 5—7 — 68-9 Södra Åsum ......... 1190 95-0 14-8 4-64 6-75 091 2471-8 45-9 5—2 43-3 188-8 Tolånga ............. 1250 114-2 100 522 7-26 081 41757 556 147 11-9 204-4 Vanstad ............. 1470 148-2 385 6-24 7-85 055 34705 163 9-5 337 404 Lövestad ............ 1250 117-3 7-8 6-17 6-63 036 55622 766 4-3 % 130-4 Vollsjö .............. 1570 130-0 531 5-00 800 0-84 29175 39 156 401 13-8 Fränninge ........... 1230 823 70 4-64 600 0-52 4848-3 125- 3-9 206 3014 Längaröd ............ 950 845 137 4-81 5-93 050 24640 217—3 125 29-4 496-9 Östraby ............. 1340 101-o 21-4 4-73 7-11 030 44542 596 38-4 1-0 82-8 Västerstad ........... 1440 115-s 36-8 5-00 750 0-50 41841 169 18- 8-6 37-1
TAB. 3 (forts.). UPPGIFTER FÖR VARJE LANDSKOMMUN. 119 1 2 | 3 4 5 6 7 8 | 9 | 10 | 11 | 12 . .. P ' 325332??? : 5. EU Taxeringsvärde, 1 000 kronor , . CP . w &. GQ w - Län, härad och å % å % ;. Därav värde &. kommun Åker Skogs- 55- E: & Gå gälli— sär— Skogs- mark Få ,... 0 S* .. ' skogs- »övrig skilda värde av tre varde .. Foxa - mark mark» for- :! måner Frosta härad. Harlösa ............. 1350 1398 14-9 5-93 7-86 030 4210-4 495 204 590 1808 Hammarlunda ........ 1360 137-8 28-5 5-89 7-81 099 29006 13-5 13-8 _ 80-6 Holmby ....... 1710 _ 100-0 _ _ _ 2940'8 _ 9-6 _ _ Gärdstånga .......... 1890 _ 100-0 _ _ _ 2715-6 _ 2-8 22-5 Borlunda ............ 1870 116-9 5-9 6-00 6-50 085 2738-9 18-7 _ 11-1 72-3 Skeglinge ............ 2020 _ 100-o — _ _ 1153-6 _ _ _ Skarhult ............. 1260 149-4 6-0 773 6-50 068 23549 517 _ 2-0 1612 Östra Strö ........... 1620 175—0 333 650 800 1-30 1840-9 0-7 _ 268 41 Hurva ............... 1660 _ 100-0 _ _ _ 1756-5 — _ _ Gudmuntorp ......... 1550 114-8 11-8 6-01 650 1-08 50449 248 _ _ 125-1 Högseröd ............ 1410 114-5 48-6 5-04 7—40 037 38871 63 261 10.44 104 Lyby ................ 1460 894 450 5-00 6-00 076 33144 59 4-2 _ 206 Hörby ............... 1500 916 363 5—43 6-59 044 6011-2 651 477 _ 1519 Hörby köp......n... 2020 110-6 130 6-32 700 0-40 5401 5-2 1-4 28-5 11-3 Östra Sallerup ....... 1360 797 04 4-50 6—00 016 36998 138-8 0-2 _ 99-8 Svensköp ............ 970 879 104 5-01 5-98 022 12156 165-8 21-3 _ 170-8 Äspinge ............. 1120 873 1043 4-92 6-06 026 15962 144-3 201 _ 177-3 Fulltofta ............ 980 870 6-2 4-87 600 0-47 15931 1634 2-4 51-0 352-4 Bosjökloster ......... 1370 939 6-6 5-25 6-00 067 30320 69-2 2-7 37-0 213-0 Södra Rörum ........ 940 832 2-2 4-72 6-00 031 15177 2628 3-2 500 3754 Höör ................ 1060 803 51 4-67 591 0-38 2621—5 270-7 9-6 _ 489-0 Munkarp ............ 990 692 3-0 4-34 5-56 033 11863 844 0-2 137 131-7 Norra Rörum ........ 780 637 135 4-07 5-25 025 1329-63 275-2 2-4 2-5 3101 Hallands län. Höks härad. Hishult (del av) ...... 830 579 374 3-89 4-97 044 18421 230-0 5-7 4-0 4531 Våxtorp ............. 990 503 275 351 4-87 043 46926 320-2 615 159 6410 Hasslöv ............. 1270 603 26-6 4-07 502 0-51 2066-4 81-3 16-3 3-2 193-3 Östra Karup ......... 1220 600 288 3-88 516 04.5 25124 855 27-8 29-0 175-2 Skummeslöv ......... 1540 47-2 162 280 5-52 087 32326 151-&) 6-5 3-2 62-2 Ränneslöv ........... 1350 592 24-5 3-52 5-60 051 59442 871 235 5—0 200-4 Ysby ................ 1200 571 155 3-50 5-47 037 24793 680 8-2 _ 113-5 Knäred .............. 770 478 335 3-11 5-21 029 22944 532-7 135 155 7068 Laholms landsk. ...... 1270 331 323 274 4-99 0-47 6166-15 490 7-1 _ 110-1 Tjärby .............. 1620 323 176 2-43 519 0-39 2361-4 6-2 1-4 _ 13-0 Veinge .............. 1200 450 382 3-08 4—91 022 60666 3740 7-0 235 3803 Tönnersjö härad. Tönnersjö ............ 1020 433 443 3-06 4-69 058 2010-3 232-0 359 _ 612-1 Eldsberga ............ 1300 725 132 3-92 618 087 42799 1055 4-7 22-5 419-9 Trönninge ........... 1690 556 591 2—89 6-44 022 17133 10 2-1 5-0 1-0 Snöstorp ............. 1220 491 108 3-36 5-12 047 44501 109-7 9-9 1059 246-4 Breared ............. 980 476 313 3-45 4-59 039 17078 4391 8-4 11-4 774-7 Enslöv .............. 1010 537 264 3-53 507 04.4 3271-1 621-5 176 1353 12495 Halmstads härad. Kinnared ............ 1250 664 270 3-94 5-81 059 6457 102-7 4-6 100 287-4 Torup ............... 1040 558 322 3-78 5-00 062 25671 685-4 292 2-0 1961-1 Slättåkra ............ 880 531 253 3-93 4-98 058 17378 412-6 117 11-0 10943 Kvibille . .. 1310 59-2 199 3—93 5-08 062 23076 127-4 2-9 250 3665 Holm ........ .. 1280 554 221 3-51 5-30 059 19472 576 8-8 — 155-0 Övraby .............. 1100 629 50 3-50 6-00 120 10718 360 0-8 4-0 1967 Vapnö ............... 1480 579 105 3-50 550 0.70 2483-8 316 124 1055 100-4
1 2 | 3 4 5 6 7 8 | 9 | 10 | 11 | 12 Taxe ' ”r ” ” . ,. per häåååalg: ; g =, ? Taxenngsvarde, 1 000 kronor ee w :— Län, härad och å & g % gg. Därav värde å, kommun Åker Skogs- Eg- En: &, nå ååå—_ sär- Skogs- mark 3 :. 0 :* .. skogs- »övrig skilda värde se en varde .. sexa - mark mark» for- ” maner Söndrum ............ 1350 479 186 2-52 5-88 051 26841 509 466 605 110-3 Harplinge ------------ 1450 51-3 225 3-09 5-50 058 5983-55 590 6-1 63-4 156—1 Steninge ............. 1380 457 349 2-92 5-24 031 11473 28-6 12-3 _ 41-0 Råvinge ............. 1520 443 173 3-01 5-25 033 20351 102 2-7 _ 16-6 Getinge -------------- 1400 631 190 4-11 5-16 066 25077 125-9 521 _ 383- Årstads härad. Slöinge -------------- 1560 520 102 3-46 495 0-45 21935 252 6-3 425 509 Eftra ................ 1350 436 264 3-04 4-76 041 29309 499 303 _ 92-6 Skrea --------------- 331 168 267 5.00 037 29444 292 9-5 2-8 51-7 Årstad 62-5 8-6 3117 5.33 037 39475 68-3 1-5 8-2 115- Asige ---------------- 52-3 18-1 3-60 4-86 049 16623 211—1 150 _ 470—4 Abild ............... 1020 603 198 3-90 5-14 052 12537 235-6 107 _ 557-5 Vessige -------------- 1150 575 186 3-64 525 Om 26322 159-5 146 _ 330-7 Askome ------------- 1000 545 159 3-64 4-99 051 777-3 1064 7-3 _ 247-3 Drängsered ---------- 820 522 382 3-68 4-86 056 10448 310-0 103 _ 814-5 Krogsered ----------- 810 494 41-4 3-54 4-77 052 648-0 1903 3-6 _ 461-6 Faurås härad. Gunnarp ------------- 970 530 273 3-66 4-87 056 13210 314-2 151 _ 808-o Fagered ------------- 930 528 235 3-81 4-70 064 801-7 248-7 7-2 — 732-1 KåHSiö -------------- 920 482 194 3-61 4-65 044 369-5 791 1-4 _ 167-0 Ullared -------------- 980 524 210 3-70 482 0-42 742-6 186-6 311 2-9 3662 Gällared ------------- 840 436 333 3-16 4-72 046 8822 197-7 11-4 _ 425-4 Okome -------------- 1200 444 139 3-45 4-46 034 17217 147-3 6-5 1-8 237-3 Svartrå -------------- 1020 48-6 207 3-57 4-71 039 770-3 101-9 4-4 _ 185—8 Köinge -------------- 1270 492 233 3-61 4-76 042 1283-6 63-2 4—3 147 127-8 Dagsås -------------- 1020 539 137 373 4-85 0-53 620-2 463 3-3 8-5 112-7 Sibbarp ------------- 990 469 161 3-30 485 0-38 2035-9 155-2 25-6 _ 278-2 Ljungby ------ - 1260 443 195 3-13 4-99 031 4428-15 621 322 5-0 94-0 Alfshög -------------- 1380 439 250 3-25 5-50 031 16599 66 2-6 148 102 Vinberg ------------- 1350 393 145 3-00 5-00 017 42459 9-4 4-8 4-0 8-2 Stafsinge ------------ 1350 502 474 3-22 5-12 026 47050 120 344 200 140 MorUP --------------- 1360 475 603 3—16 5—51 027 52078 75 24-6 5-0 10- Himle härad. Tvååker ------------- 1340 41-9 201 3-03 5-20 030 55735 197 6-8 171 302 Spannarp ------------ 1300 423 26-3 3-07 4-94 036 17555 16-5 4-4 7-7 29-2 Träslöv -------------- 1470 338 619 2-61 5-68 018 35924 59 430 265 5-6 Hunnestad ----------- 1370 400 442 290 5-50 017 16696 46 8-0 _ 4-2 Gödestad ............ 1480 438 273 3-08 5-50 034 1070-0 2-1 3-0 _ 3-3 Grimeton ------------ 1360 474 199 3-65 4-49 052 23168 672 461 _ 164-2 Rolfstorp ------------ 1150 431 179 3-50 4-73 029 2040-7 134-3 101 _ 182-8 Skällinge ------------ 990 406 160 3-08 4-47 023 10966 142-8 251 _ 155-3 Nösslinge ------------ 670 479 192 349 4-68 030 295-8 120-3 0-4 _ 218-7 Stamnared ........... 1110 375 163 3-00 4-75 010 537-7 202 105 _ 10-8 Valinge .............. 1120 414 142 3-06 483 015 17084 114-() 8-3 0-1 33-0 Lindberg ............ 1420 452 444 2-88 5-35 023 38065 334 345 1-2 35-4 Torpa ............... 1310 422 25- 2-66 533 0.25 876-0 299 123 _ 35-1 Viske härad. Ås .................. 1460 380 277 2-69 4-69 018 21340 530 4-0 _ 44.3 Sällstorp ............. 1480 385 199 2-83 4-49 012 799-9 443 0-3 _ - Veddige ............. 1310 401 21-s 2-99 4-47 023 3094-8 151- _ _ Värö ................ 1310 365 51-4 2-59 4-66 012 3733' 528 230 34-6 Stråvalla ............ 1300 346 378 2-49 4-65 015 639-4 196 4-6 1-0
TAB. 3 (forts.). UPPGIFTER FÖR VARJE LANDSKOMMUN. 121 1 2 | 3 4 5 6 8 | 9 | 10 | 11 | 12 T ' " d ** ” . påffåiiåffif ;? w %; Tnxenngsvsrde, 1000 kronor cre' w :— Län, härad och %% å % ;. Därav värde å. kommun Åker Skogs- & % är: å så Sigill-ils.- sär- Skogs- mark 'c'å .. 0 $'” värde skogs- »övrig skilda. värde %oxo ”3 mark mark» för- ” måner Fjäre härad. Frillesås ............. 1040 382 260 2-85 4-53 018 13844 81-0 1-8 5-5 660 Landa ............... 1230 307 41-8 2-49 4-87 010 820-9 18-7 3-7 _ 84 Ölmevalla ........... 1290 31-2 40-5 2-18 471 0-07 1494-4 35-9 7-4 _ 11-0 Gällinge ............. 1010 37-5 29-8 2-92 4-31 015 987-5 575 1—8 16 39-0 Idala ................ 1000 460 172 3-47 4-42 038 450-2 671 0-6 1—6 115-2 Förlanda ............ 860 39-7 21-7 3-29 4-06 025 700—6 118-9 1-6 4-0 1348 Fjärås ............... 1390 406 248 2-99 4-50 033 5688-3 255-5 1-2 121-0 386-2 Hanhals ............. 1560 39-2 29-3 2-50 5-46 027 1628-1 17-2 1-7 50 22-5 Onsala .............. 1370 36-5 434 2-51 47!) 0-15 2545-5 54-6 19-4 2239 37-6 Vallda ............... 1300 359 327 2-55 473 0-14 2378-7 74-1 5-6 940 459 Släp ................ 1770 348 52.7 24.3 4-82 033 1508-2 37-3 6-3 853-63 555 Tölö ................ 1440 38-9 21-4 2-85 4-58 018 27723 128-8 0-6 77—0 105-7 Älvsåker ............ 1330 39-9 21-0 3-00 4-44 0-21 1328-2 95-1 0-2 150 900 Lindome ............. 1530 39-5 250 2.90 4-54 0-23 2556-3 161-3 1'8 115-7 172-G Göteb. o. Bohus län. Sävedals härad. Härryda ............. 1500 39-3 249 282 4-60 0-62 1073-4 202-3 6.5 — 570-4 Landvetter .......... 1810 38-5 29-1 2-78 456 0-51 1259-15 1901 6-8 20-0 435-9 Partille .............. 2860 39-4 39-6 2-40 5-50 023 2461-7 100-2 692 83-6 106-4 Askims härad. Råda ................ 1680 542 270 331 5-49 0-58 7120 67-8 4—5 87-5 180-2 Kållered ............. 1820 39—9 46-5 2-55 5-13 0-11 9293 34-9 7-1 49-6 179 Askim ............... 2190 35-8 303 2-36 5-50 018 16477 37-6 17-1 294; 334 Västra Frölunda ..... 2980 333 961 2-40 547 0-08 33801 10 2073 706 0-5 Styrsö ............... _ — _ — _ — _ _ _ _ _ Östra Hisings härad. Tuve ................ 1930 509 39—8 3-00 5-50 033 1678-2 16-3 88 — 23-5 Västra Hisings härad. Öckerö .............. _ — _ _ — — _ _ _ — _ Torslanda ............ 2000 39-7 722 2-50 5-50 012 954-3 137 3-4 61-3 7-9 Björlanda ............ 1820 428 559 302 5-50 039 2733-4 44-2 4-5 78-2 Säve ................ 1750 49-4 39-3 3-00 550 0-40 43173 579 259 _ 106-6 Backa ............... 3200 52-8 29-6 3-00 5-50 027 22448 17-1 157 320 194 Rödbo .............. 1420 48-1 32-4 2-96 5-48 061 822-6 338 7-3 — 94-7 Inlands Södre härad. Romelanda .......... 1460 409 303 2-55 5-37 034 23273 1529 5-9 1-6 2348 Kareby .............. 1350 46-5 30-7 2-88 5-20 017 17235 609 9-8 1-0 44-3 Ytterby ............. 1470 501 235 2-96 5-58 025 2156-4 771 100 0-4 87—7 Harestad ............ 1460 51-3 55-1 2-96 5-82 017 840-4 237 3-1 2-5 22-6 Torsby .............. 1430 51-9 705 3-00 5-95 022 21438 41-4 9-5 3-0 43-2 Lycke ............... 1700 48-9 703 2-79 5-80 022 1057-25 29-7 7-0 3-3 299 Inlands Nordre härad. Hålta ............... 1350 442 45-8 2-83 5-35 034 11582 430 0-9 3-4 68-2 Solberga ............. 1360 42-8 46-8 2-81 517 0-36 2686-7 68-0 2-2 1-0 114-2 Jörlanda ............. 1400 435 507 2-86 515 Om 18522 81-3 0-5 1-3 101-2 Spekeröd ............ 1320 454 506 2-95 516 0-36 13141 905 7-7 6-2 149-8 Norum .............. 1630 520 586 3-00 6-00 035 15450 31-6 14-127—9 52-4 Ödsmål .............. 1590 547 309 305 5-98 036 16929 951 _ 13-1 157-1 Ucklum ............. | 1130 46-3 342 308 5-04 047 1271-7 1449 7-4 6-6 3110
1 2 | 3 4 5 0 7 8 | 9 | 10 | 11 | 12 - .. 87 U gjiiååååafre ; %: w ? Taxeringsvärde, 1 000 kronor GQ' W 1" Län, härad och 5 5 g % ;. Därav värde & kommun Åker Skogs- 55- å 5; Gå bm: sär- Skogs- mark 3 ... 0 i” var de skogs- »övrig skilda värde %oxo qg mark mark» för- ” måne:- Inlands Torpe härad. Västerlanda .......... 1420 51-1 18-6 3-18 5-33 050 2067-6 191-5 1-2 70-0 436-1 Hjärtum ............. 1340 449 18-5 2-97 5-00 052 31726 308-2 4-2 37-0 727-5 Inlands Fräkne härad. Grinneröd ........... 920 46-3 221 2-91 5-27 051 738—1 102-0 6-8 _ 239-2 Ljung ............... 1270 523 254 2-94 5-84 051 11290 111-5 7-2 1-0 2530 Resteröd ............ 1330 590 26-1 2-94 6-55 050 704-0 438 3-0 — 97.5 Forshälla ............ 1260 409 252 3-10 5-14 057 34309 2836 2-7 3—0 7438 Orusts östra härad. Torp ................ 1370 529 53-4 3-07 574 0-38 11720 609 2—1 0-5 106-4 Myckleby ............ 1390 527 403 317 5-62 049 23348 100-6 2-6 — 226-9 Långelanda .......... 1650 43!) 602 295 5-45 0-20 18357 506 4-1 _ 44-5 Stala ................ 1600 431 575 2—92 550 0-28 1690-8 65-2 2-8 1-0 82- Orusts västra härad. Tegneby ............. 1370 454 742 3-00 5-50 018 22623 41-1 89-7 — 373 Röra ................ 1420 412 59-7 2-69 5-62 062 14759 457 0-9 10 1428 Morlanda ............ 1750 411 70-2 2-61 5-17 044 20089 50-7 165 205 1000 Skaftö ............... 2040 310 79-6 2—57 5-50 008 693-4 6—6 _ 40 35 Fiskebäckskil ........ 2400 333 842 2-50 5-50 010 8-0 0—1 _ _ _ Grundsund ........... 3000 _ 100-O _ _ _ 2—0 _ 0-2 _ _ Gullholmen .......... 1100 _ 100-0 _ _ _ 59-5 _ 31-1 _ — Käringön ............ _ _ 100-0 _ _ _ 6-9 — 5-1 _ _ Mollösund ........... _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ — Tjörns härad. Valla ................ 1840 55-4 58-6 304 6.50 035 25228 66-7 _ 125 1128 Stenkyrka ........... 2230 46-9 71-9 2-54 6-00 016 42012 559 17-9 0-5 38-5 Klövedal ............ 2240 412 842 266 6-50 001 10653 154 0—9 9-5 0—8 Rönnäng ............ 2790 345 905 2-00 600 _ 169-5 1-0 1-9 _ _ Klädesholmen ........ — _ — — _ _ — _ _ _ — Lane härad. Lane-Ryr ............ 1040 423 237 2-36 495 0-45 2089-0 151-1 _ 211 3126 Bäve ................ 1240 428 31-5 2-85 500 053 2085-1 111-4 11-6 169-0 267-3 Herrestad ............ 1160 38-5 53-2 2-59 5-03 043 24578 105-4 105 15-6 210-8 Skredsvik ............ 1150 51-6 425 303 5-87 051 25158 168-8 17-4 19-9 405-7 Högås ............... 1240 49-8 379 2-95 5-96 052 691-6 343 .2—5 — 86-0 Bokenäs ............. 1200 491 645 2-99 556 0-43 1390-6 52—4 3-1 5-5 1037 Dragsmark ........... 1500 444 68- 2-70 549 0-47 381-1 11-8 0-6 8-4 25-1 Stångenäs härad. Lyse ................ 1800 46-2 823 3-00 550 0-28 1671-1 20-6 2-1 _ 28-5 Brastad ............. 1410 522 648 3-30 5-50 051 20706 51-6 2—9 05 1244 Bro ................. 1340 490 553 3-00 5-50 033 24221 101-8 2-4 — 1547 Sotenäs härad. Malmön ............. 1360 _ 100-o _ _ _ 14-6 _ 10 _ _ Kungshamn .......... _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ Smögen ............. _ _ — _ _ _ _ _ _ _ _ Askum .............. 1850 352 89-4 244 5-23 034 13933 128 142 9-8 21-4 Tossene ............. 1480 38-5 74-8 2-51 5-53 044 20727 330 7-9 _ 82-2 Bärfendal ............ 1290 462 433 3-15 4-94 054 687-1 358 2-5 _ 89-3
TAB. 3 (forts.). UPPGIFTER rön VARJE LANDSKOMMUN. 123 1 2 | 3 4 5 6 7 8 | 9 | 10 | 11 12 - == » 525?;£%;Z?Iigf : (=? SU Taxeringsvärde, 1 000 kronor ':'-.... w & ao . Län, härad och 5 E 5 % ;. Därav värde å. kommun Åker Skogs- 5.5- ä ä (& ååå-_ _ sär- Skogs— mark & ... 0 F'" Vär de skogs- »övrlg skilda värde %* a-q mark mark» för- 5 måner Tunge härad. Svarteborg ........... 1090 46-9 459 281 5-58 0-43 3535-7 2195 105 24-4 433—5 Håby ............... 1110 47-4 331 3-07 5-46 051 14065 659 1-0 125 1628 Foss ................ 1140 379 396 2-79 472 0135 28836 126-8 25 136 3990 Sörbygdens härad. Hede ................ 660 360 381 278 4-67 0-46 11274 1231 7-6 1-5 2796 Sanne ............... 690 325 51-4 2-75 4-50 043 596-1 403 3-7 _ 90-2 Krokstad ............ 840 285 61-6 2—28 4-37 046 22277 1136 9-9 3-3 249-4 Bullarens härad. Naverstad ........... 820 383 47-9 2-66 4-80 047 27392 397-0 250 10-2 855-6 Mo .................. 790 337 564 2-40 5-03 049 10076 112-8 11-4 0-3 2539 Kville härad. Kville ............... 1120 444 563 3-03 4-94 040 4824-5 181-7 105 191 3321 Bottna .............. 1300 467 609 2-95 5-41 033 633—9 165 0-6 1-0 25-3 Svenneby ............ 1320 410 839 290 5-29 018 895-6 107 3-5 7-7 10-1 Tanums härad. Tanum .............. 1060 461 556 2-82 5-46 037 55346 2979 21-3 43-4 501-8 Grebbestads köp ...... _ _ 100-0 _ _ — — — _ _ _ Lur ................. 790 41-0 470 2-53 5-40 056 13627 174—4 204 183 4556 Vette härad. Tjärnö .............. 1660 366 653 275 5-25 031 984-9 343 206 — 57-2 Skee ................ 1070 41-9 524 2-77 5-01 046 5360-8 349-7 35-6 116 730-8 Näsinge ............. 1040 441 452 2-73 5-42 060 8389 7463 6-5 _ 208-9 Hogdal .............. 1080 46-6 553 2-80 5-73 052 1031-5 998 306 — 243-0 Lommeland .......... 1210 376 40-4 2-65 4-99 045 7143 576 3-4 — 124—9 Älvsborgs län. Tössbo härad. Edsleskog ............ 1020 536 13-9 3-54 503 1-os 10566 3622 7-2 108 18073 Mo .................. 960 458 232 3-16 4-81 094 10537 158-8 6-5 2-0 681-5 FPÖSkog ------------- 1170 51-5 20-7 3-23 5-30 0-82 1183-3 160—8 4-4 6-0 600-3 Åmåls landsk. ....... 1000 467 21—7 2-98 5-26 076 20567 211-7 525 3-2 7285 Tösse ............... 890 459 223 3-05 5-05 084 15265 1470 4-4 0-3 565-7 Tydl'e --------------- 890 450 234 3-02 5-00 037 870-0 637 3-0 0-4 2515 Ånimskog ----------- 880 410 26-9 2-87 4-83 075 21595 2267 8-7 450 7860 Vedbo härad. Tisselskog ----------- 1020 396 223 286 4-62 078 8825 230-5 8—4 20 8147 Bäcke ............... 920 35-1 720-9 2-62 448 0139 4998 91-4 1-6 2-0 287—4 Ödskölt ............. 840 39-2 172 279 4-64 0-71 10461 227-8 6-0 9-5 732-9 Steneby ............. 1000 440 139 2-97 5-00 080 1915-0 3345 5-9 270 1216-6 Laxarby ............. 960 44-0 15-8 3-08 4-74 0-86 18337 5874 24-9 _ 2299-1 Vårvik .............. 1000 478 He 3—23 4-93 033 10121 3077 8-2 _ 1164-3 'lforrskog ............ 980 44-3 11-4 3-21 4-58 0-96 1026-55 362-2 106 _ 1578-6 Artemark ............ 1050 436 159 3-09 4—90 073 2094-3 436-8 351 3-5 1451-9 Bengtsfors köp. ...... 2440 51-2 127 310 5-80 053 165-6 8-8 3-5 _ 225 Nössemark ........... 980 37-8 26-6 2-73 461 0-78 1399—2 388-2 36-8 _ 13765 Håbol ............... 950 401 206 291 4-55 076 12475 359-7 242 _ 1245-5 Dals-Ed ............. 1070 886 SM 2263 4-82 0-69 2673-6 527-9 614 — 1629-9 Töftedal ............. 920 35-7 539-3 248 4-78 0-64 1186-6 259-4 9-9 1-0 757-3 Rölanda ............. 930 34-2 35-4 25? 451 0.55 1888-0 131-6 9-0 3-0 331-5 Gesäter .............. 900 319 434 2-44 4-41 053 697-9 28-2 4-5 2-8 68-7
1 2 | 3 4 5 7 8 | 9 | 10 | 11 | 12 T - .. P ' . pålägg??? ;? pd ? Taxeringsvärde, 1 000 kronor os" .— Läu, härad och 5 & ån % ;. Därav värde 5. kommun Åker Skogs- 5.13— ä ä 03 ååå—_ sör- Skogs- mark 3 .... 0 S' .. skogs- »övrig skilda. värde & o 05 varde k k f.. _ nox mar mar |) 01' = månar Valbo härad. Lerdal ............... 700 326 420 255 424 0-45 813-3 689 3—5 0-8 1381 Rånnelanda .......... 780 383 301 287 452 0-46 984-2 87-1 1-7 _ 184-4 Råggärd ............. 690 334 421 2-67 4-16 0-44 864-1 876 28 13 177-5 Järbo ............... 780 297 483 235 4-15 044 12337 839 4-9 0-7 166—3 Högsäter ............ 780 309 343 242 4-16 054 25697 157-0 7-1 20-6 374-4 Färgelanda .......... 870 353 24-8 2—62 4-60 044 2851-1 178-1 129 2-0 3640 Ödeborg ............. 800 364 295 263 464 0-60 1066-3 130-9 47 1-5 3556 Tor ................ 780 325 361 240 450 0-48 1120-2 129-7 122 _ 281-5 Valbo-Ryr ........... 720 353 225 242 4-79 075 885-9 191-2 8-3 _ 643-3 Nordals härad. Ör .................. 780 380 241 2—79 457 074 30162 181-0 7-2 4—3 6133 Gunnarsnås .......... 1110 470 168 315 5.07 080 10293 557 1-2 1-0 205-8 Dalskog ............. 1010 413 266 295 4—73 083 14049 267-9 11-6 2-5 10174 Skånerud ............ 1260 416-3 232 284 544 0-80 1159-1 143-9 4-6 20 5255 Holm ............... 940 438 291 3-19 5-17 069 26822 757 3-0 _ 241-5 Melleruds köp. ....... _ _ _ — _ _ _ — _ _ Järn ................ 880 470 168 3-05 5-20 075 12786 34-_8 07 _ 119-8 Sundals härad. Grinstad ............. 680 40-4 133 2—97 5-00 061 2461-2 60-1 2-2 1-6 1832 Erikstad ............. 700 381 141-4 286 5.00 058 15938 251 1—1 3-5 74-2 Bolstad .............. 680 409 161 2-97 512 0-47 29423 509 24 _ 121-0 Gestad .............. 680 444 201 3-10 5-14 048 25145 746 4—3 3-8 1768 Brålanda ............ 780 51-0 433 3-22 526 0-47 35883 427 6—1 _ 91-1 Sundals—Ryr ......... 650 385 443 260 4-80 068 20620 124-4 215 12 3756 Frändefors ........... 780 455 457 3-02 4-99 038 58048 267-5 475 138 4595 Väne härad. Väne-Ryr ............ 980 409 219 3-02 4-57 058 861-1 499 1-9 _ 134-3 Vassända-Naglum 1100 415-5 216 301 503 0-73 3370-6 219-2 4-8 223 7335 Västra Tunhem ...... 1220 47-4 238 3-00 533 1-22 35437 1624 260 134 9155 Norra Björke ........ 950 396 41-6 2-98 4-52 072 10995 51-0 11-4 — 170-6 Gärdhem ............ 1160 494 432 302 5-46 075 33329 650 271 260 222-7 Väne-Åsaka .......... 980 405 436 296 4.53 068 29043 106-1 409 2-4 326-4 Bjärke härad. Stora Mellby ......... 940 427 247 3-02 4-72 071 32469 148-1 135 3-5 477-5 Magra ............... 860 395 261 294 4-51 077 13354 851 4-4 3-7 299-3 Erska ............... 1200 442 173 312 4-76 057 17171 819 20 1-9 211-4 Lagmansered ......... 820 35-6 292 276 430 0-72 10387 896 5-2 15-0 295-1 Flundre härad. Upphärad ........... 1140 401 227 3-02 451 0-58 1995-7 104-1 315 4-0 280-3 Rommele ............ 1130 415 206 3-06 475 0-65 905-7 231) 0-9 0-4 747 Fors ................ 1140 413 161 3-00 4-73 061 16493 728 1-8 03 2082 Åsbräcka ........... 1150 439 134 3-26 4-75 060 466-3 182 0—4 _ 52-7 Fuxerna ............. 1690 45-1 39—3 3-00 5—00 068 7265 44-0 5-2 1370 Ale härad. Hålanda ............. 990 354 220 271 4-36 056 10925 1631 9—2 12-5 416-8 Ale—Skövde .. .. 1280 38-6 26!) 2-69 4-69 058 20230 114-e 17-5 1-9 2976 Tunge .......... 1470 323 657 266 404 0-40 7084 149 7-3 _ 26-9 S:t Peter ............ 1440 346 395 2-54 4-73 042 8221 18-6 4-6 — 37-0 Skepplanda .......... 1350 534-63 37-8 2-64 4-43 043 3566-7 1269 155 _ 2549
TAB. 3 (forts.). UPPGIFTER FÖR VARJE LANDSKOMMUN. 125 1 2 | 3 4 5 7 3 | 9 | 10 | 11 13 - .. P o gälla?-ägas??? : g: %" Taxeringsvärde, 1 000 kronor "0? bd :— Lnn, härad och 5 E |? % ; Därav värde i. kommun Åker Skogs- '? % å: & tå ååå" sär- Skogs- mark 3 :. 0 S' _ d- skogs- »övrig skilda. värde & o 09 var 8 mark mark» för- gox månar Östad' ............... 1130 370 109 257 4-75 062 14790 171-9 7-7 400 4830 Kilanvda ............. 1100 363 228 266 4-55 045 757-5 813 8-3 1-0 168-0 Stari-kärr 1370 351 413 250 4-70 042 33191 955 291 1-3 184-5 Nödimge ............. 1870 380 468 250 5-00 050 1276-3 49-3 11-7 1-2 111-4 Vättle härad. Angered ............. 1620 480 364 3-09 5-34 049 17647 616 8-5 1035 140-6 Bergum ............. 1680 365 396 259 4-93 0-39 2244-7 84-1 16-4 5-0 154-7 Stora Lundby ........ 1610 399 23-8 273 4-96 061 35024 206-9 128 265 5866 Lerum .............. 1860 534 143 310 5.79 058 26178 216-3 5-6 100 5746 Skallsjö ............. 1350 514 153 3-04 5-61 072 1481-23 2434 8-6 653 7934 Kullings härad. Hemsjö .............. 1610 428 133 3-00 5-00 051 1607-15 130-8 7-4 _ 318-4 Ödeuäs .............. 1050 414 188 3-00 4-75 055 3367 961 4-8 _ 250-5 Alingsås landsf. o. Rö- dene .............. 1430 468 113 3-02 519 058 28822 321-2 125 470 8469 Bälinge .............. 1410 414 160 294 475 049 9422 613 30 _ 139-2 Skogsbygden ......... 880 428 261 3-00 475 055 430-o 100-9 8-9 _ 250—6 Långared ............ 1090 444 131 327 4-76 058 16150 200-7 129 _ 560-2 Lena ................ 1090 442 194 3-05 5-00 040 1410-7 86-6 60 _ 162-2 Bergstena ............ 960 404 353 2-81 500 0-58 553-0 568 51 _ 156-6 Fullestad ............ 1010 392 31-1 274 5-02 027 705-4 299 31 _ 38-2 Hol. ................ 1040 425 237 3-00 474 0-28 12720 857 79 0-7 111-2 Horla .............. _. 900 427 175 3-00 4-75 040 387-7 573 27 3-1 104-3 Siene ................ 910 425 159 3-00 4-73 049 820—6 553 25 1-0 1245 Algutstorp ........... 980 417 191 3-00 5-00 056 559-8 458 0-2 _ 125-9 Kullings-Skövoe ...... 1210 430 676 300 5-03 041 1680-8 14-8 91 101 289 Södra Härene ........ 1030 404 30-5 3—03 4-77 035 1087-0 51-5 29 _ 88-6 Tumberg ............ 1050 402 24-8 298 5-00 040 614-9 232 05 — 46-7 Bråttenshy o. Landa. 1070 399 231 3-00 5-00 066 637—7 282 03 _ 52-5 Eggvena ............. 1210 445 130 3-00 5-00 055 914-6 209 12 _ 52-7 Remmene ..... .. 1200 443 58 3-00 500 043 633—3 200 02 _ 3911 Tarsled ............ 1290 451 3-7 3-00 5-00 040 731-9 269 01 _ 48-7 Fölene .............. 1220 450 128 3-00 5-00 038 912-8 326 20 _ 56-7 Herrljunga ........... 1120 498 101 302 5-50 051 5441 44-2 10 3-5 1033 Gäsene härad. Nål-unga ............. 880 391 235 275 4-75 056 469-2 97-9 75 — 251-6 Ljur. ............... 960 395 18-2 288 4-75 031 461-9 493 27 — 71-1 Kvinnestad .......... 980 393 184 275 4-87 037 365-4 404 23 — 69-5 Asklanda ............ 1010 390 169 275 4-75 025 257-4 299 1-6 _ 34-5 Ornunga ............. 950 396 205 276 472 0-32 485-8 582 3-7 21 84-6 Vesene .............. 920 423 239 3-00 4-58 039 5452 826 26 _ 143-9 Grude ............... 990 415 24-3 3-03 456 039 427-5 388 1-3 _ 68-3 Jällhy ............... 920 377 209 3-00 4-26 027 1928 2314 0-7 _ 30-2 Södra Björke ........ 960 407 181 3-00 4-61 029 269-0 335 0-7 4-2 45-7 Hudene ............. 980 484 147 3-30 487 0-66 10626 1538 2—4 _ 4624 Skölvene ............ 950 346 156 259 4-53 033 5213 424 1-2 _ 1347 Norra Säm .......... 810 358 155 266 4-50 0-35 228-3 231 0-5 — 44-4 Hov ................ 1000 482 199 3-35 4-86 078 6472 1032 2-9 _ 369-1 Källunga ............ 950 414 21-9 299 4-63 053 5070 66-4 21 _ 161-6 Hällestad ............ 850 324 28-2 2-50 443 0-28 674-1 480 22 _ 63-0 Mjäldrunga .......... 1010 396 20-7 275 4—75 029 5241 36-4 21 _ 47-5 Eriksberg ............ 820 396 240 275 475 0-27 691-7 545 4-1 _ 659 Broddarp ............ 890 391 201 275 4-75 033 5887 26-3 1-0 _ .39-7
1 2 | 3 4 5 6 | 7 8 | 9 | 10 | 11 12 . ,. F » E:?iääg'f: ;? ä %? Taxermgsvärde, 1 000 kronou' U'? 55 1— Län, härad och å & å % ;. Därav värde &. kommun Åker Skogs- E% å: & lå ååå: sär- Slkogs- mark 3 i. 0 0: var de skogs- »övrig skilda wäl-de å—oxo - mark mark» för- ” minst 980 367 428 3-00 401 0-48 419-5 17-6 1-0 _ 376 880 351 245 3-02 400 0.30 5521 416 1-1 — 587 990 37-2 17-8 3—07 407 043 9487 828 0-3 _ 163-0 870 367 227 3-04 405 0-35 602-3 720 1-3 _ 126-5 Ås härad. Kärråkra ............ 960 419 223 3-00 4-75 049 4424 35-1 1-2 _ 80-6 Södra Vånga ......... 1000 426 174 3—00 4-75 052 190-2 168 0-5 _ 39-6 Möne ................ 1020 422 142 3-00 4-75 054 5016 326 1-6 _ 99-4 Hällstad ............. 1000 431 14-8 3-03 4-75 055 955-1 877 26 _ 219-9 Murum .............. 910 405 195 288 4.75 045 5753 621 3-1 — 181-3 Grovare ............. 890 41-0 15-9 3-00 4-50 053 300-2 35-8 0-8 — 86-2 Fånneslunda ......... 820 431 6-3 3-00 4-75 0-52 364-5 673 0-7 — 160-1 Härna ............... 1090 45-8 7-0 3-09 500 0-45 5423 471 0-4 _ 98-2 Södra Ving .......... 1130 45-3 5-0 304 5-00 050 17985 147-1 1.4 66 3352 Varnum ............. 1200 47-1 74 3-07 5-14 051 485-1 552 0-8 _ 129-2 Tärby ............... 1170 469 120 3-25 4—98 062 447-6 367 0-6 _ 107—7 Rångedala ..... . ..... 1260 46.5 10-7 3—11 5-00 044 11048 119-7 1-3 _ 237-3 Äspered ............. 1310 432 1513 303 4-78 0-53 641-2 678 1.3 _ 163-5 Toarp ............... 1330 421 121 324 5-00 065 19981 291-2 103 _ 8528 Brämhult.... 1340 453 163 3-00 5-03 241 5525 525 24 _ 97-8 Gingri ............... 1320 458 124 3-02 5-00 037 755-6 547 1-8 — 91-5 Vedens härad. Fristad .............. 1200 435 9-9 303 4-86 047 11568 129-6 613 _ 2829 Borgstena ........... 1130 423 153 296 4-76 0-40 874-0 976 5-0 _ 178-5 Tåmta .............. 1110 430 223 310 4-59 061 4402 810 4-1 _ 2266 Vånga ............... 1100 405 225 294 4-57 053 4325 71-6 5-6 _ 174-5 Bredared ............ 1140 389 200 294 4-38 055 1211-7 191-5 122 — 480-2 Sandhult ............ 1240 364 SM 286 4.25 243 17307 226-2 269 — 438—4 Bollebygds härad. Töllsjö .............. 860 361 224 280 4-40 054 8097 243-1 451 _ 610'7 Bollebygd ........... 1130 45-2 21-0 292 5-20 0-67 2475-4 493-5 124 270 14987 Björketorp ........... 1380 525 131 223 5-47 064 17728 2607 120 771-9 Marks härad. Sätila ............... 1030 442 172 3-22 4-59 066 2563-51 360-6 155 306 10805 Hyssna .............. 1070 442 145 3-25 4-52 063 15568 2320 7-2 188 6646 Hajom .............. 1180 447 159 3-25 4—74 044 12197 1020 1-5 1-0 211-0 Berghem ............ 1270 451-1 179 3-27 4-75 037 15527 850 0-9 3-2 146-8 Fotskäl .............. 1300 43-0 11-9 3-26 4-50 0-34 1619-6 107-5 1-9 4-0 171-3 Tostared ............. 1100 404 17-0 3-05 4-50 0-41 453—9 451 1-4 — 86-0 Surteby-Kattunga . 1380 454 142 233 4-70 0-39 1896-3 134-7 3.2 195 249-6 Öxnevalla ........... 1160 45-4 20-8 3-25 475 042 14066 918 3-5 179 1801 Horred .............. 1320 45-5 17-2 3-28 4-75 0-46 1505-3 110-9 1—8 7-3 2385 Istorp ............... 1290 44-9 122 325 4-75 0-80 2211-3 91-2 1-9 5-6 130-5 Kungsäter ........... 1050 427 165 3-16 4-47 067 840-0 752 3-2 13-2 239-5 Grimmared .......... 1050 31-6 420 259 4-20 026 613-9 376 2-8 25 46-6 Karl Gustav.. 910 382 267 297 4-34 0-54 6424 128-6 7-3 8-0 3181 Gunnarsjö .. 720 34-5 29-2 2-82 4-15 0-55 365-5 91-2 5-5 2-6 2331 Torcstorp ............ 930 358 31-9 287 436 0-47 7721 108-9 13-1 4-9 246-1 Älekulla ............. 750 328 314 272 4-21 047 389-9 958 7-3 0-5 216-1 Öxabäck ............ 910 31-7 25-5 252 4-43 045 8644 181-0 140 0-2 3934 Örby ................ 1510 444 156 3-09 4-77 052 40204 324-7 107 821 766-6 Kinna ............... 1510 459 110 3-27 4-82 078 1484-51 104-2 7-2 118-1 3826
TAB. 3 (forts.). UPPGIFTER FÖR VARJE LANDSKOMMUN. 127 1 2 | 3 4 5 6 7 8 | 9 | 10 | 11 | 12 Taxerin svärde = " . .. per hekgar, kr. 5, ? äl ? Taxenngsvamde, 1 000 kronor m= :— Llin, härad och å & å % gg. Därav värde 9. kommun Åker Skogs- 55- 9”: å Gå lim- _ 65.1» Skogs- mark 8 .... 0 S' vår de skogs- »övng sk1lda, värde %& o-q mark mark» för- ” månar Seglora .............. 990 41-4 245 304 456 061 11677 320—0 180 7-3 885—9 Fritsla .............. 1280 452 128 3-05 4-96 068 878-2 1059 22 114-8 327-5 Skepphult ........... 930 427 162 3-03 471 0-46 5202 1348 2-1 0-8 2824 Kinnarumma ......... 1060 44-3 20!) 3-00 4—91 068 1137-4 2940 8-0 21-3 914-8 Kinds härad. Ljushult ............. 1380 398 9-8 286 4-82 052 7957 146-7 29 0-8 364-2 Hillared ............. 1030 451 10-7 3-11 492 0-47 519—8 118-8 0-7 20 2581 Sexdrega ............ 970 41-9 228 297 4-86 045 1146-6 2224 28 — 480-7 Roasjö .............. 950 362 163 294 4.24 0-36 327-9 853 04 20 145-3 Redslared ............ 830 37-0 336 288 4-34 0-46 431-2 127-8 _ _ 274-3 Svenljunga ........... 1040 45-3 21-9 2-94 5-25 0-56 897-1 109-7 — 100 2848 Ullasjö .............. 1010 37-6 227 290 4.42 037 11228 119-8 02 8-5 2060 880 426 261 291 489 072 9427 241-5 _ 6-5 7908 Revesjö ............. 950 412 124 291 4-79 054 5063 1029 _ 10-0 254-6 Holsjunga ........... 1030 37-2 189 292 439 0-50 803-0 176-8 3-0 — 4192 Mjöbäck ............. 1120 383 189 297 4-44 059 708-3 187-6 3-1 261 5129 Ålvsered ............. 1160 388 220 3.01 4-41 065 6032 122-7 3-9 11-8 375-1 Mårdaklev ........... 930 412 225 301 4-56 058 7737 1925 120 3-0 505-3 Kalv ................ 910 448 27-7 3-13 4-79 061 11587 2981 9-2 0-3 8304 Östra Frölunda ...... 1020 422 206 3-04 4—62 270 1388-0 203-4 6-5 18-3 647-4 Håcksvik ............ 980 405 25-1 287 4-69 059 953-6 288-2 7-1 9-3 778-6 Sjötofta ............. 980 384 264 272 4-74 047 6539 160-3 7-7 _ 346-5 Ambjörnarp .......... 1010 342 267 263 4-38 042 691-9 147-0 721 _ 278-5 Mossebo ............. 970 33-8 345 264 431 0-42 640'6 168-1 124 0-4 3199 Tranemo ............ 1010 321 248 277 4—74 067 16928 3126 129 148 9788 Nittorp .............. 920 405 325 276 498 0-54 888—6 171-8 0-1 _ 4320 Ljungsarp ........... 970 34-6 360 238 4—87 054 6887 1240 0-1 — 307-5 Ölsremma ........... 990 316 589 220 4-82 044 305-4 372 _ 4-7 73—9 Dalstorp ............. 1020 412 17-0 278 49!» 0-56 914-3 1538 0-3 _ 393-7 Hulared ............. 950 38-0 21-1 260 493 0-44 319-9 404 _ — 830 Södra Åsarp ......... 910 539 203 3-00 6-00 102 249-1 566 _ _ 263-2 Månstad ............. 1080 44-6 26-4 275 553 U-42 931-9 90-2 _ _ 177-7 Länghem ............ 1040 417-4 285 280 570 0-47 1858-3 226-6 _ 23-1 487-0 Dannike ............. 1100 466 10-7 286 5-50 040 5920 924 0-2 129 168-7 Tvärred ............. 1010 428 21 3-16 4-52 050 1145-0 203-0 — 10-2 460-0 Marbäck ............. 1140 47-0 60 3-36 4-71 063 7036 106-5 _ 1-7 3086 Finnekumla .......... 1160 45-0 6-8 320 4-77 255 549-7 487 _ 16-2 123—7 Södra Säm .......... 1140 421 142 299 483 044 686-7 584 11 _ 1203 Gållstad ............. 1030 37-3 169 286 440 0-48 1537-8 167—9 0-3 _ 3720 Grönahög ............ 880 327 342 259 4-26 051 524-7 982 27 _ 2295 Redvägs härad. Strängsered .......... 900 381 44-2 292 4-39 059 495-9 112-1 — — 303-7 Gullered ............. 910 43-2 21-6 3-15 4-58 0-60 611-5 121-8 — — 335-2 Hössna .............. 970 41-0 21-3 290 4-76 0-35 1164-1 142-1 — — 229-7 Timmele ............. 970 421 48 3-02 473 0-46 1490-7 1392 1-7 _ 296-9 * Böne ................ 940 399 145 3-01 4-49 055 524-8 451 0—9 _ 115-0 Knätta .............. 980 424 119 315 4—49 055 621-2 64-2 0-9 _ 161-o Liared ............... 870 384) 159 299 489 0-43 670-0 109-9 25 _ 2172 Kölingared ........... 870 399 10-8 295 4-48 243 997-5 181-5 25 _ 359-5 Fivlered ............. 860 404 145 317 4-31 045 4619 790 1—6 _ 164-7 Dalun. .............. 960 457 64 3-15 492 0-47 773-4 848 1-3 — 186-3 Blidsberg ............ 980 434 45 3-08 48? 0-48 614-1 739 0-8 20 165-4 Humla .............. 870 409 153 3-06 470 0-50 325-1 36-5 1-6 _ 880 Kölab-y .............. 980 421 127 304 4-77 051 10753 577 1-9 _ 139-9
1 2 | 3 | 4 5 | 6 7 | 8 | 9 | 10 | 11 | 12 Taxor-in svärde & * . per hekåar, kr. &; =, %? Taxenngsvärde, 1 000 kronorr m :— Län, härad och 5 g |? % ;. Därav värde & kommun Åker Skogs— E% ä ä 03 Ifråga- sår- Slkogs— mark 3 ... 0 $'" _ de skogs- »övrig skilda wärde %& 03 var mark mark» för- ” måner Solberga ............. 860 412 237 3-01 4-75 0-60 284-6 273 0-3 _ 77—3 Norra Åsarp ......... 890 40-8 20-7 3-00 4-86 242 12378 434 0-9 _ 88-0 Smula ............... 1020 36-7 126 3-00 4-75 0-32 491-6 8-4 _ _ 14-5 Skaraborgs llin. Asc härad. Vänersnås ........... 880 482 162 306 5-28 086 1400—6 131-3 6—8 51-0 516-8 850 427 26-4 3-08 527 1-10 2494-6 124-8 151 3-0 6264 870 _ 1000 _ _ _ 7404 _ 11 60 _ 900 520 65-8 3-37 5-68 066 1488-4 2-3 3-6 _ 6-9 900 455 656 3-42 579 1-07 7335 0-5 0-2 _ 32 860 603 8-1 3-72 5—81 069 1360-2 38-3 0-6 42 130-1 850 467 6-3 3—35 518 0-82 917—2 272. 0-6 122 113-4 | 870 48-0 218 316 5-25 0-69 725? 129 0-1 _ 41-9 ; 910 45-5 421 3-12 5-25 0-62 10379 30 _ _ 21 | Särestad ............. 900 505 449 3-22 536 063 1687-6 9-6 1-0 114 284 * Viste härad. Blarby -------------- 860 585 155 3-41 5-75 077 730-7 12-4 0-6 _ 43-4 Flakeperg ------------ 870 595 21-2 3-24 575 0-63 1243-1 11-3 1-5 _ 30-6 Snarlosa ------------- 880 573 151 3-44 5—74 038 17655 48-6 6-7 5-4 1997 Slädene -------------- 890 585 114 3-39 5-84 086 499—2 245 0-1 0-3 97-3 Lev?” -------------- 950 56? 177 3-18 5-88 094 23169 410 4-6 240 1732 Hyrmga ------------- 900 471 196 297 5-47 060 13858 218 _ 28 61-7 M_alma -------------- 870 46-7 276 3-14 505 0551 1355-11 39-5 0-5 6-5 111-7 Langnum— ----------- 870 451 432 2-97 5-50 047 5498 3-2 _ 1-0 7-5 Taggen-”_; --------- 920 415 384 299 528 0113 12877 157 0-9 1-4 43-9 * Grastprps kOP- ------- 1260 500 846 3-50 6-50 100 2309 0-1 0-8 16—5 0-3 » Trökbrna ------------ 870 386 405 293 4-70 060 12256 595 7-3 3.5 1739 Främmestad --------- 870 550 257 354 5-19 087 21597 114-1 741 _ 453-6 Bårebers ------------ 920 481 423 310 5-18 076 1120-6 28-7 5—8 0-5 99-7 Barne härad. Essunga ------------- 930 500 474 3-31 5-55 064 31533 380 347 349 121-9 Kyfkås -------------- 840 392 220 278 4—85 061 347-1 231 1-6 20 66-5 Fåglum -------------- 870 396 439 300 5-00 039 1177'6 193 3-0 9-2 40—1 Bama-Åsaka- -------- 920 375 46-4 3-00 5-09 059 14627 172 5-0 7-7 56-4 Le_kåsa .............. 900 425 36.0 3.15 4'96 0.50 9644 30.4 6.8 _ 76-7 Elms ---------------- 810 450 34-2 3-19 497 0-47 846-7 246 05 _ 552 N?”) --------------- 870 59.1 29 332 5-86 0-79 16401 485 _ 1-6 1731 Sodra Kedum ----- 1000 550 21-7 3.30 57] 065 16959 27-7 _ 2-5 84-9 Ryda --------------- 960 562 8-9 337 5-66 080 22175 435 _ 2-4 160-8 Long ---------------- 960 250 83-3 3-13 5-13 011 1485-5 0-1 31 36 0-1 Hållum .............. 860 100.0 _ _ _ 9207 _ 5.6 _ _ Skärsta? ------------- 970 83-—3 85-7 3-75 594 05.5 1780-8 0-5 4—5 _ 10 Vara kop- ----------- 1250 400 (SS-& 3-00 6-00 080 14280 02 2-2 7-9 0-9 Önum --------------- 910 547 3-7 3-45 5-96 082 16524 197 0-1 2-1 83-5 Laske härad. Laske-Vedum ........ 920 520 181 3-12 5-36 035 15978 227 0-2 50 35-9 Västerbittema ....... 840 451-1 262 3-15 4-83 042 846-0 353 0-8 — 68-9 Österbitterna ........ 860 41-0 28!» 3-00 41% 0-39 851-1 426 1—1 — 781 Larv ................ 800 515 181 3-40 5-16 065 27864 204-3 238 145 6138 Södra Lundby .. 830 59-1 25!) 3-50 5-73 053 11565 162 — — 39'6 Längjum ............ 940 57-4 452 3.43 575 0-53 19205 39 _ _ 97 Tråvad .............. 960 608 262 3-50 6-00 082 15280 48 _ — 186
TAB. 3 (forts.). UPPGIFTER rön VARJE LANDSKOMMUN. 129 1 2 | 3 4 5 6 7 8 | 9 | 10 | 11 | 12 Taxerin svårde = ' . per hel—Igar, kr. 5 ? på g Taxeringsvärde, 1 000 kronor on W ="” Län, härad och å & å % ;. Därav värde å kommun Åker Skogs- %: % ä ä oå 111—(åå- _ siir- Skogs- mark Få .... 0 &: värde skogs- bövng sk1lda. värde åoxo - mark mark» för- l= måner K ällands härad. Uvered .............. 910 550 500 3-15 565 0'84 1449-8 1-1 1-0 _ 4-1 Järpås .............. 910 595 9-1 3-51 5-68 079 2587-1 729 5-2 176 261- Häggesled ........... 830 521 179 3-39 5-21 070 6761 1513 1-5 _ 51-5 Lavad ............... 770 469 142 311 5-25 085 7578 30-5 0-1 49 123-9 Tranum ............. 790 4619 188 3-16 5-23 097 728-7 146 _ 5-7 68-2 Tådene .............. 900 519 122 3-38 5-25 126 697-9 357 — 46-8 210-8 Norra Kedum 830 478 370 3-20 5-22 102 451-1 122 _ 5-4 59-1 Väla ................ 760 447 106 3-15 5-01 060 608-9 268 0-5 _ 78-0 Gillstad ............. 880 550 163 355 5-24 087 798-4 276 0-1 _ 110-8 Mellby .............. 910 535 173 3-43 5-37 081 12921 31-3 08 50 119-5 Kållands-Åsaka ...... 870 568 8-8 3-47 5-51 083 10659 100 0-2 4-8 38-4 Råda ................ 970 595 9-0 3-60 5-54 128 17622 505 1-4 540 2949 Örslösa .............. 840 51-3 157 3-42 5-10 084 14327 469 0-7 1- 183- Söne ................ 900 425 341 3-29 497 0-69 816-5 21-7 1-2 0—2 69-2 Skalunda ............ 840 457 236 3-31 5-00 062 6354 8-6 0-1 _ 26-2 Rackeby ............. 870 47-6 313 3-23 4—99 052 1066-4 28-0 28 78 67-9 Gösslunda ............ 880 55-1 17-7 3-51 5-25 082 12025 266 _ 368 926 Sunnersberg .......... 880 49-6 26-6 3-37 5-01 070 1572-6 53-0 15 32-5 171-9 Strö ................. 800 499 166 3-44 4-82 080 6445 520 0-9 4-9 189-0 Otterstad ............ 850 456 204 299 5-13 091 18069 149- 6-3 21-1 621-1 Kinncfiärdings härad. Hovby .............. 930 585 3-6 3-42 5-85 091 13428 31 0-1 0-5 13-2 Norra Härene ........ 910 620 2-4 356 5-83 1-10 2345-0 25-1 0-6 —— 125-7 Hasslösa ............. 870 536 5-7 3-39 5-23 031 13341 195 1-3 _ 722 Lindårva ............ 920 579 7-2 355 5-44 0110 806—5 186 1-9 _ 76-5 Sävare .............. 900 548 7-1 351 5-26 0-95 16469 427 4-0 _ 187-5 Hangelösa ........... 900 55-6 9-0 361 5-00 082 17354 31-1 1-5 _ 1126 Skeby ............... 880 559 184 3-50 535 0-87 583-0 10-4 08 _ 41-1 Källby .............. 910 532 198 247 5-02 0-80 754-2 177 29 _ 63-3 Broby ............... 900 600 545 4-00 525 0-56 524-7 0-6 0-2 1-0 1-6 Ova ................. 810 600 6-8 4-00 500 1-44 6329 290 1-3 300 1900 Skälvum ............. 930 67-1 3-1 413 5-47 132 779—8 351 0-8 _ 213-6 Husaby ............. 930 547 212 3-47 5-26 090 1412 205 3-7 _ 84-3 Kinne härad. Västerplana .......... 890 361 508 2-81 4-14 054 3925 3-5 7-6 _ 8-3 Medelplana .......... 950 51-1 151 3-84 4-48 101 920-7 552 8-1 365-8 252 Österplana ........... 970 469 236 3-50 452 1-15 800-3 324 7-0 25-0 171-7 Keslad .............. 920 427 204 3-15 480 067 5172 3-5 1-0 22 11-3 Kinne-Kleva ......... 920 41-3 21 3-02 4-57 073 566-2 1-9 0-2 0-6 6-3 su .................. 900 400 143 319 4-50 070 611-5 311 1-5 0-5 12-4 Kinne-Vedum ........ 940 491 125 3-29 5-09 072 1501-6 31-2 0-4 2-2 104-7 Fullösa .............. 970 51-3 141-6 3-37 518 079 1036-6 33-0 1-2 1-6 121-3 Forshem ............ 910 495 9—8 3-40 489 1-08 2084-5 176-0 13-4 26 8643 Bredsäter ............ 810 58-7 4—2 394 4-99 107 856-9 809 4-1 _ 396-0 Lugnås .............. 890 581 109 4-16 478 1-41 14881 1559 5-1 102 10314 Hnlmestad ........... 950 455 9-5 356 454 093 20635 826 26 25-1 374-8 Götene .............. 1000 552 161 3-66 5-00 086 756-5 132 6-4 _ 51-5 Vättlösa ............. 930 425 164 326 4-76 087 15824 515 2.1 34 2220 Ledsjö .............. 840 51-1 7-2 3-62 5-00 091 14531 455 0-9 140 199- Valle härad. lstrum .............. 790 51-7 108 3-67 4-77 076 831-4 732 04 200 2581 Ögluuda ............. 950 346 240 296 4-08 062 4824 235 06 _ 69-9
1 2 | 3 4 5 6 8 | 9 | 10 | 11 | 12 - .. P 5 såfäääzarå? : %* bd Taxeringsvärde, 1 000 kronor ' er... w & G= . Län, härad och 5 |; 5 % ;. Därav värde 2. kommun Sk 5' F?, =.: 5: 0 J ord- _ Åker ogs- 1” E' 2- Fh "3 bruks- . . 59.1." 811055" mark 3 .. 0 $'" Vär de skogs- »övng skilda. varde %ch— 03 mark mark» för- ” månar Eggby ............... 970 570 109 378 502 0.94 8480 43-8 0-6 51 1880 Varnhem (Skarke).... 970 343 18-8 282 414 0-54 881-4 327 3-0 — 99-8 Norra Lundby ....... 1050 367 24-3 279 4-40 055 10725 292 4-1 _ 73-1 Häggum ............. 870 368 260 3-04 4-05 063 846-3 234 26 _ 66.7 Bolum .............. 940 323 285 290 3-77 049 10062 2912 4-8 _ 65-3 'Stenum .............. 810 532 24-6 348 5-05 062 8274 43-6 _ 3-5 122-5 Norra Ving .......... 940 569 4-7 3-50 5-38 082 4940 18-6 _ 5-9 69-5 Skärv ............... 1000 551 291 3-48 5-28 091 7726 435 59 6—4 1796 Skånings härad. Skånings—Åsaka ...... 830 575 7-6 3-56 5-40 093 20386 605 27 340 255-7 Händene ............ 960 529 3-1 3-52 500 094 12420 450 1-9 40 mm Härlunda ............ 790 452 184 3-48 4-36 086 703-6 838 7-8 _ 327-5 Marum .............. 850 527 63 3-49 5-03 079 5323 39-5 08 7-2 141-4 Vinköl .............. 880 534 8-6 3-04 498 086 15902 738 1-7 14-9 295-5 Västra Gerum ........ 870 573 23 3-49 5-39 102 7625 268 _ _ 122-1 Synnerby ............ 870 56-9 11-0 3-50 528 0-72 1986-2 324 — — 102-7 Skallmeja ............ 870 535 482 3-50 5-25 021 13461 23 _ _ 22 Trässberg ............ 900 35-2 26-0 3-24 524 0-85 1510-9 1-9 23 _ 9'8 Härjevad ............ 930 450 538 3-00 500 0.70 7520 0-3 0-5 _ 0-8 Saleby .............. 940 130-4 709 3-39 5-54 090 35104 07 9-4 _ 4-3 Öttum .............. 960 529 320 3-11 6-00 044 16152 81 3—0 _ 17—3 Jung ................ 960 500 91-3 3-50 5.50 040 20888 01 3-3 6-9 0-2 Fyrunga ............. 980 542 35-1 3-50 5—50 093 11221 26 1-7 526 11-8 Kvänum ............. 940 515 402 3-16 5-55 075 22712 85 8-5 _ 29-8 Norra Vånga ......... 770 390 237 3-17 4-12 047 26306 128-1 194 5-4 2740 Edsvära ............. 790 438 199 3-26 4-59 050 17019 578 7-0 115 1363 Vilske härad. Ullene ............... 610 487 110 360 4—63 107 373-4 746 9-1 _ 373—6 Vilske-Kleva ......... 710 482 186 4-00 4-25 061 12658 866 3-2 _ 254-9 Marka ............... 830 433 428 3-85 4-50 039 10460 71 3-5 _ 15-3 Gökhem ............. 870 510 337 3-90 4-41 056 12593 339 5-8 _ 87-3 Sörby ............... 890 495 241 3-67 4-44 035 563-6 187 21 237 295 Trävattna ........... 770 399 135 3—18 4-37 045 489-6 537 _ _ 114-1 Floby ............... 940 326 145 3-16 4-38 013 11525 474 01 _ 28-7 Göteve .............. 880 356 352 3-11 4-18 007 10236 17-7 _ 6-2 Grolanda ............ 830 392 8-1 3-06 4-25 026 12597 627 _ _ 75-1 Jäla ................. 820 36- 307 3-04 4-01 021 807-9 378 17 _ 35-8 Frökinds härad. Brismene ............ 780 488 502 3-47 4-67 042 7267 322 276 _ 620 Börstig .............. 830 436 445 3-30 4-55 055 10938 489 386 _ 127-4 Kinneved ............ 770 38-8 61-4 3-00 4-44 040 18839 190 122 10 35-9 Vårkumla ............ 980 421 450 3-08 4-54 046 626-9 101 4-8 21-2 Vartofta härad. Luttra .............. 830 471 85-7 3-00 4-94 033 10082 1-6 8-9 _ 23 Falköpingsöstralandsk. 860 444 735 3-00 500 0-20 655-7 0-4 1-5 _ 0-3 Karleby ............. 900 387 783 3-42 4-45 006 1488- 1-2 24 _ % Slöta ................ 940 410 420 3-01 4—68 030 2349-13 64 1-7 39 8-9 Kälvene ............. 940 414 618 3-00 4-62 024 450-7 1-2 0—2 _ 1-3 Vartofta-Åsaka ....... 770 40-3 183 3-13 4—53 029 10929 257 0-6 20 36-0 Vistorp .............. 620 381 345 3-12 4-26 045 425-8 47-1 3-5 1-0 3003 Yllestad ............. 27 1-9 86-5
TAB. 3 (forts.). UPPGIFTER FÖR VARJE LANDSKOMMUN. 131 1 2 | 3 4 5 6 7 | 8 9 | 10 | 11 | 12 Taxeringsvärde 5 ' . .. per hektar, kr. 5 ? w låg Taxenngsvarde, 1 000 kronor om :— Låm, härad och å & (g % ;. Därav värde å kommun c: 9” o Jord- Skogs- E ;- cu " Og sår- Skogs- Åker mark 3 :. & % ? brålås- skogs- »övrig skilda värde %oxo "? v & mark mark» för- ” måner Näs ................. 930 474 400 3-65 453 0-73 5843 3-7 0-2 _ 129 Hångsdala ........... 930 474 661 3-37 4-84 026 705-7 0-9 _ _ 1-1 Skörstorp ............ 940 _ 100-0 _ _ _ 783-5 _ 1-5 0-5 _ Östra Gerum ........ 950 28-4 21-4 3-04 3—36 031 3875 71 1-3 _ 10-7 Mularp .............. 930 406 484 3-11 4-52 031 3964 9—9 8-9 _ 14-5 Åsle ................ 900 327 413 3-02 4-51 030 11435 91 5-9 3-3 125 Tiarp ............... 970 386 6-9 3-00 4-50 027 6558 8-8 0-5 _ 11-5 Kungslena ........... 940 423 128 3-24 4-38 0-87 963-0 316 0-2 0-5 1248 Hömb ............... 770 483 185 3-25 4-96 091 560-9 351 3-0 400 145- Varv ................ 890 351-7 137 289 4-22 045 436-1 153 0-1 1-0 320 Dimbo ...... 850 34-3 100 3—10 3-85 040 12239 294 0-9 20 56-2 Ottravad ............ 830 479 4—8 3-31 5-00 057 4239 228 _ 0-8 61-3 Suntak .............. 880 470 6-9 345 4-62 0-78 453-7 222 0-2 3-1 104-9 Valstad .............. 830 435 6-9 3-12 4-69 048 949-8 315 0-1 1-3 69-3 Kymbo .............. 890 425 177 3-05 4-69 063 7032 34-4 0-6 05 98-6 Vättak .............. 700 420 102 316 4-50 074 360-8 328 0-6 _ 112-2 Hårja ............... 640 385 148 291 4-52 073 6780 147-6 25 09 5023 Utvängstorp ......... 600 326 230 3-03 4-51 055 330-0 603 1-7 _ 156-5 Sandhem ............ 760 442 99 3-26 4-61 065 17612 282 28 18-0 854-7 Nykyrka ............ 940 46-7 24 3-27 4-86 088 5404 841 1-3 47-8 344-2 Bjurbäck ............ 840 44-1 21 3-26 4-64 079 7720 128-2 24 7-6 477-4 Habo ............... 860 41-2 17-0 3-19 4-27 064 35923 4337 120 626 1259. Gustav Adolf ........ 860 327 108 3-12 433 0-76 1748-1 216-8 8-5 107 7622 Brandstorp .......... 760 401 6-3 290 4-60 076 889-0 210-6 5-7 3-0 7271 Daretorp ............ 770 324 9-2 297 4-44 085 1408-0 221-7 155 21-6 860-3 V linge .............. 730 456 109 3-42 4-46 073 10490 1069 11.3 _ 353-4 Baltak .............. 970 483 7-2 3-31 500 0-77 653-5 484 0-4 3-0 174-7 Acklinga ............. 820 509 8-9 3-41 500 1.03 8126 659 1-9 — 309-4 Agnetorp ............ 880 506 4-5 3-25 525 0-83 1610-6 121—1 6-0 3-0 4559 Fröjered ........... 800 461 7-4 3—24 4-73 080 22023 140-7 166 25 5140 Korsberga ..... 740 45-8 8-0 326 4-71 077 16822 731 1-5 7-5 255-3 Fridene .............. 850 467 104 3-06 5-12 083 12836 41-1 3-8 4-9 1563 Gudhems härad. Ljunghem ........... 830 532 4-0 3-56 5-00 102 506-3 452 1-3 _ 210-6 Edåsa ............... 790 531 8-1 3-50 5-00 099 8483 739 5-0 200 331-0 Sjogerstad ........... 860 492 165 3-28 5-00 082 9254 226 3—7 196 848 Radene .............. 800 439 138-7 297 5-00 059 471-2 181 4-8 4-2 49-2 Borgunda ............ 920 529 11-4 3-52 5-00 077 1427-7 50—2 1-2 _ 175-8 Dala ................ 920 525 109 3-50 5-00 088 12421 379 _ 314 151-2 Högstona ............ 900 38-5 11-4 261 5-00 023 517-2 114 _ _ 11-9 Södra Kyrketorp ..... 960 370 955 275 4-50 020 425-0 _ 03 07 _ Stenstorp ............ 990 226 367 252 3-77 037 881-5 97 0-4 203 15.7 Brunnhem ........... 890 344 342 279 3-99 045 558-1 9-6 23 1-7 19-0 Segerstad ............ 920 329 156 275 4-00 0-53 809-0 122 0-8 3-3 46-3 Håkantorp.... ....... 860 425 162 3-12 4-48 056 2969 9-0 0-4 _ 227 Valtorp .............. 850 429 127 3-00 470 0-41 6801 6-3 0—9 155 116 Torbjörntorp ......... 970 40-0 81—1 3'16 5-00 Om 6519 1-0 4-0 11-0 2-7 Friggeråker .......... 1030 472 717 311 500 065 10339 1-7 9-0 15-0 50 Östra Tunhem ....... 1000 355 398 3-00 4-31 031 4523 22 1-0 _ 3-4 Gudhem ............. 980 486 384 3-15 515 0-76 13212 135 4-6 5-3 47-1 Ugglurn ............. 970 44-7 125 3-17 4-81 061 713-4 132 0—9 6-5 37-2 Bjurum ............. 660 421 77-8 3-25 5-00 099 871-0 168 34 18-0 75-5 Bjärka .............. 590 437 7-2 3-25 4-50 073 6829 61-7 _ 4-5 205-0 Sätuna .............. 940 363 32 298 4-03 059 539-2 315 _ — 23-0
1 2 | 3 4 5 6 7 8 | 9 -| 10 | 11 | 12 Taxar-in & är 6 p *” . . per hekgaz, är g? =, %? Taxermgsvarde, 1 000 kronor oq E'" Len, härad och å & 5 5 ;; Därav värde 5 kommun Åker Skogs- E% ä & Gå bli-31112- sär- Skogs- mark 3 :. 0 $"” .. ' skogs- eövrig skilda. värde e: en varde .. goxo ' mark mark» for- l:! måner Hornborga ........... 910 349 425 299 3-92 048 5506 7-6 _ _ 16-7 Broddetorp .......... 960 399 11-4 3-40 4—02 088 275-3 9-9 _ _ 39-9 Kåkinds härad. Södra Fågelås........ 880 48-7 46 3-26 4-99 070 20862 179-3 5-2 7-1 571-1 Norra Fågelås........ 900 561 11-7 3-56 5—25 083 22427 152-4 146 285 5782 Hjo landsk ........... 1050 55-1 39 3-53 5-37 064 18615 76-1 23 20-9 222-0 Grevbåck ............ 780 539 55 3-56 4-98 0-77 1274-4 1565 0-5 320 545-6 Bredvik ............. 860 4015 97 3-26 421 0-56 1457-8 128-o 25 27 326-4 Kyrkefalla ........... 910 543 57 3-48 5—21 062 42703 276-8 557 _ 779-3 Mofalla .............. 860 523 28 3-44 5-00 055 11277 58-7 06 6-5 147-5 Värsås .............. 840 51-0 43 3-51 478 0-78 2575—4 77-8 0-1 1-3 275—6 Varola .............. 900 426 4-7 345 4-87 091 15955 621 _ 4-4 261-6 Hagelberg ........... 850 50-4 57 3-49 477 Om 714-4 17-5 0-1 108 587 Om ................. 960 50-9 8—9 3—50 4-75 054 7347 5-7 _ 1-6 139 Norra Kyrketorp ..... 1080 51-9 8-6 3-33 5-17 066 994-8 46-2 0-3 122 1387 Vämb ............... 1230 441-4 144 3-00 4-96 057 721-0 33-4 0-8 30-0 86-6 Ryd ................ 940 475 5-6 309 5-14 1-00 385-3 310 0-4 _ 1419 Forsby .............. 940 512 20 3.47 525 0-68 881-9 9-8 _ 15 303 Sventorp ............ 840 522 21 3-50 5-01 095 2761-6 1122 2-7 40 4841 Vadsbo härad. Locketorp ........... 840 47-9 8-5 3-52 455 0-81 1358-4 70-6 4-7 _ 261-6 Våring .............. 910 47-4 11-3 3-53 4-51 077 1959-8 73-2 20 _ 255-3 Horn ................ 950 46-8 121 3-50 4-50 065 1021-1 27-5 1-8 24 81-7 Frösve .............. 950 51-1 7-8 347 4-84 078 11475 392 0-3 29 1321 Säter ................ 850 466 72 3-47 4-44 058 867—2 640 _ 13-2 168-0 Berg ................ 880 392 13-1 3—26 415 0-57 1397-7 63-4 0-7 16-5 164-9 Lerdala .............. 810 423 8-2 3-41 4-21 0-62 931-1 61-7 0-5 4-5 175-5 Timmersdala ......... 1040 445 5-8 3-50 463 0-67 442-1 153 0-1 _ 46-6 Böja ................ 1000 423 5-5 3-47 4-38 0-72 465-4 175 _ 5-5 61—8 Låstad .............. 810 44-8 23-4 3-49 4-38 064 885-1 120 0-6 1-3 35-2 Binneberg ........... 870 443 18-1 3-34 450 0-57 2527 5-3 0-0 _ 15-1 Odensåker ........... 880 431 240 3-44 437 0-74 10770 235 0-7 26 79-5 Tidavad ............. 860 45-7 22-8 3-40 450 0-70 856—3 195 05 27 626 Svenneby ............ 740 46-6 9-1 3-50 4-50 054 585-0 21-3 _ —— 52-3 Hjälstad ............. 870 524 22 3-41 5-12 0-77 897-7 261 _ — 91-0 Mo .................. 880 47-7 8-3 3-30 4-87 058 730—9 158 _ 500 422 Vad ................. 840 447 28 3-46 439 0-58 7261 6-7 _ _ 18-2 Flistad .............. 910 366 127 3-48 451 0-73 1122-& 7-8 07 _ 26-0 Götlunda ............ 800 468 254 3-50 4-57 073 18712 75-6 4-0 27 251-3 Bälletors........ .. 830 421 31-8 3—36 4-41 071 1417-11 892 8-9 9-0 300-0 Ekeskog ............. 780 428 123 3-42 441 0-85 1004-5 60-4 3-5 2-4 2340 Beateberg ........... 650 458 21-4 3-48 447 0-85 1027-3 148-9 6-4 _ 574-2 Ransberg ............ 730 42-8 10-1 3-25 4-41 067 2486-9 280-6 115 _ 859-8 Mölltorp ............. 850 48-8 7-7 325 5-01 0-73 17224 1895 0-4 265 6302 Karlsborg ............ 960 540 7-4 325 5-48 1-43 383 15-6 4-4 _ 101-7 Tived ................ 730 229 263 2-87 3-51 084 870-3 244-5 21-7 1—2 931-., Undenäs ............. 750 41-6 1075 3-17 4-40 085 3491-3 8877 7-3 40—0 3430-4 Halna ............... 850 432 178 3-27 452 0-78 661-9 60-1 0-9 0-4 2147 Fägre ............... 830 459 41 3-14 4-94 077 33736 922 0-5 30-3 345-8 Trästena ............. 810 506 155 3-24 4-79 068 10403 634 0-6 1-6 1954 Utby ................ 820 53-8 316 3-50 5-28 068 904-1 27-8 1-7 4—7 85-9 Ekby ............... 830 472 9-1 3-29 4-90 065 10571 369 0-1 4-3 108-8 Ek .................. 770 521 5-6 3-50 497 057 906-0 805 01 1-5 209-1 Ullervad ............. 900 526 3-7 3-53 5-09 076 1633-2 721 — 9.1 2497
TAB. 3 (forts.). UPPGIFTER FöR VARJE LANDSKOMM'UN. 133 1 2 | 3 4 5 6 7 8 | 9 | 10 | 11 12 Taxeringsvärde : ' . per hektar, kr. 5 ? w %? Taxeringsvärde, 1 000 kronor o'ä' :— Län, härad och E & å, % ;. Därav värde &. kommun Åker Skogs- ä':— & å: 05 331551 sär- Skogs- mark "' :. 0 d'; vår de skogs- »övrig skilda. värde åå - mark mark» för- : måne:- Björsäter ............ 870 48-4 78 3-50 496 0-82 16337 782 0-3 4-7 2920 Leksberg ............ 920 60-5 156 3-79 543 1-09 1160-9 79-8 25 10-6 397-8 Torsö ............... 810 510 129 3-43 492 0-85 1526-8 2784 4-2 39-9 1080-3 Hassle-Berga-Enåsa... 880 525 7-1 3-67 536 0-79 32542 3062 25 250 11020 Färed ............... 850 50-9 263 3-46 4-98 275 4662 27-9 1-6 1-0 950 Bäck ................ 840 50-6 322 370 45 0-83 948-1 60-1 1-3 23-9 226-0 Björkäng ............. 960 447 95 3-05 500 0-62 20124 524 _ 54-0 148-1 Töreboda köp. ....... _ — — _ —- _ —— — — _ — Fredsberg ............ 840 436 297 3-31 450 0-56 30824 121-8 1-6 9-8 3125 Lyrestad ............ 860 47% 150 3-33 5-00 066 25021 251-7 5-5 7-0 757-3 Hova ............... 870 433 18-3 3-30 447 0-58 43155 4036 3-6 — 1067-2 Älgarås .............. 850 441 259 3-29 458 0-88 20263 2402 27 958-1 Finnerödja ........... 850 37-6 14—9 3-25 3-89 086 20562 5521 4-4 110 21746 Amnehårad .......... 970 487 125 355 4-74 0-60 2271-8 3143 0-3 13 8610 Värmlands [lin. Färnebo härad. Rämen .............. 1090 163 163 240 228 073 10373 377-4 10-8 353 12543 Gåsborn ............. 1480 239 16-8 2—74 2-87 095 1171-0 421-0 5-8 17-0 18142 Nordmark ........... 1230 199 17-3 269 249 0-71 13643 3582 120 6—0 1161-5 Färnebo ............. 950 256 115 288 292 0-78 2774-3 890-9 1-1 165 31458 Brattfors ............ 980 259 153 294 296 085 14744. 3921 _ 5-4 15186 Kroppa .............. 1000 26-3 166 318 274 081 13113 440-8 _ 625 1620-3 Lungsund ............ 860 294 176 3-22 3-07 096 22415 3269 0-3 58-3 1433-1 Visnums härad. Rudskoga ............ 850 462 8-8 3-18 500 074 18040 128-0 5-6 8-1 445-8 Södra Rada .......... 830 50-9 140 3-46 500 0433 11816 122-2 0-7 31—8 469-2 Visnums-Kil ......... 620 424 18-9 3-08 460 0-68 1316-2 247-3 1-3 10-7 767-1 Visnum ............. 750 430 160 3-29 440 Om 33192 510-2 3-8 722 21227 Ölme härad. Varnum ............. 910 382 157 3-00 424 1-00 3250-53 5351 2-6 768 24444 Ölme ................ 680 372 150 299 4-15 080 43844 3605 5-5 741 1305-25 Väse härad. Väse ................ 670 324 118 3-01 4-34 077 63627 5066 3-1 15-8 1784—7 Östra Fågelvik.. .. 770 329 18-7 3—00 4-49 074 19951 160-0 7-5 7-8 5429 Alster ............... 670 43-2 123 317 4-65 0-76 2628-15 2657 1-5 249 9446 Karlstads härad. Hammarö ........... 1250 363 183 242 5-25 064 1704-1 101-3 124 _ 309-4 Grava ............... 910 445 67 3-12 4-77 088 49606 3843 6-4 18—0 1536-4 Kils härad. Nedre Ullerud ....... 790 512 9-2 392 4-38 082 24870 3790 0-5 5-0 14121 Övre Ullerud ........ 860 40-1 10-6 3-44 3-89 0-79 31327 5527 _ 201 20146 Ransäter ............ 950 39-0 97 3-26 4-03 088 2008-4 401-3 _ — 1602-5 Stora Kil ............ 820 371 8-1 3-02 4-16 085 37595 3240 32 432 12680 Frykerud ............ 770 326 52 3-17 4-18 082 44589 290-4 24 156 10884 Grums härad. Nor ................ 760 461 9-5 3-09 4-99 070 31806 267-0 8-3 122-0 857-4 Segerstad ...... 660 451 182 294 508 0-77 1581'6 151-6 1-8 336 5324 Grums .............. 610 416 23 3-06 4-53 065 32148 3877 1-0 4-0 11568
| 2 3 | 4 5 6 | 7 8 | 9 | 10 | 11 12 Taxerin svär-de 5 " . per hekåar, kr. &; w ?? Taxermgsvårde, 1 000 kronor au 55 :— Lån, härad och å & å % ;. Därav varde & kommun Åker Skogs- E % ä i 03 ååå-_ sär- Skogs— mark 8 .... 0 S* vä. r de skogs- oövrig skilda. värde %'ch (!= mark mark» för- ” måne:- Borgvik ............. 740 455 121 3-21 4-75 089 904-6 180-7 1-0 _ 734-0 Ed .................. 740 444 123-8 3-11 472 0-90 16488 2663 0-3 3-0 10940 Nås härad Bro ................. 630 424 155-1 3-26 433 0-73 1888-3 237-2 _ 1-1 783-8 Södra Ny ............ 480 38-4 182 299 4.25 0-64 935-0 118-4 _ 0-3 346-1 Huggenäs ............ 560 382 194 3-00 424 0-60 933—3 571 _ 0-5 1560 B .................. 760 412 160 299 458 0-68 25205 162-0 227 75 5043 Säffle köp ............ _ — _ _ _ _ _ _ _ _ Botilsåter ............ 520 374 28-6 2-80 4-50 054 13881 1341 _ _ 328-4 Ölserud .. ........... 490 424 243 3-04 4-60 052 8337 104-3 _ _ 246-9 Millesvik ............ 480 41-5 28-6 3-02 4-60 060 5426 639 — _ 174-5 Eskilsäter ............ 450 43.5 31-2 3-06 4-78 065 8027 130-6 _ 11-7 389-7 Tveta ....... 760 322 180 305 4-35 0-78 1716-8 143-0 _ _ 516-5 Kila ................ 630 394 123 3-01 434 0-75 24894 3058 _ 121 1051-8 Gillbergs härad. Svanskog ............ 1020 37-3 9-4 3—15 3-96 087 18083 309-9 3-5 33-1 1230-6 Långserud ........... 800 313 5-0 297 3-43 094 21268 475-8 _ 435 19858 Gillberga ............ 780 358 108 3-13 380 0-85 3547-8 431-4 _ 275 16709 Värmskog ........... 720 353 124 3-03 4-07 083 16047 1695 _ 670-4 Stavnäs ............. 900 354 9-6 3-05 392 0-86 2995-4 485-4 10 93-—6 1938-4 Högerud ............. 930 34-6 9-0 294 4-09 090 903-7 124-2 3-4 _ 531-7 Glava ............... 1160 297 118 278 3.54 0-87 26620 5387 3-1 111-0 2130-4 Nordmarks härad. Sillerud .............. 910 30-9 142 296 3-42 080 34930 770-2 _ _ 3106-3 Silbodal ............. 990 30-6 225 3-03 3—36 092 24271 4728 _ 1213 19814 BlomskOZ ............ 1000 372 149 3—03 408 0-88 18063 3364 _ _ 13469 Trankil .............. 1070 362 187 292 433 0-81 8598 176-3 0-3 49-9 684-2 Västra Fågelvik ...... 880 37-1 21-8 298 4-18 075 10675 172-1 170 3-1 5888 Holmedal ............ 840 345 151-0 299 393 0—78 2021-0 2921 0-1 0-9 1060-4 Töcksmark .......... 970 340 159 291 3-86 080 17242 293-3 138 293 10662 Östervallskog ........ 840 30.9 153 294 347 0-83 10775 3226 4-7 3-0 12269 Karlanda ............ 900 287 161 296 3-29 084 2745-2 3727 _ 10-0 1460-1 Järnskog ............ 910 312 179 3-07 3-41 081 3000-& 4727 _ 852 1735-0 Sklllingmark ......... 1260 293 134 3-05 3-40 087 10539 255-1 22 18-1 1070-1 Jösse härad. Köla ................ 920 341-1 152 3-06 3-70 091 35154 478-2 11-0 175 19781 Eda ....... .. 860 331 128 3-00 3-65 092 37226 601-1 _ — 2530-5 Bogen ............... 2060 224 120 2-85 271 128 3179 151-0 002 _ 908-1 Gunnarskog .......... 1010 316 83 3-12 3-37 087 44426 907-7 1-7 412 3610-5 131 .................. 920 365 7-2 306 4-01 081 16740 199-4 3-7 — 738-5 Algå ................ 910 33—0 7-9 300 3-63 088 1453-6 384-2 — _ 1544-2 Arvika landsk. ....... 1170 35-6 4-1 3-03 3-91 086 41258 3729 0-6 23 14630 Mangskog ............ 1030 31-1 77 3-13 3-35 089 1249-3 3149 1-3 _ 12727 Brunskog ............ 990 328 7-1 3-08 363 Om 40475 566-0 0-2 _ 2397-4 Boda ................ 930 357 8-1 3-06 403 0-89 1741-6 167-4 0.5 _ 701-9 Fryksdals härad. Västra Emtervik ..... 910 329 119 214 3-47 082 26145 2536 27 178 9426 Östra Emtervik ...... 840 369 7-2 3-16 3-97 084 27267 2544 6-2 54-6 990—1 Sunne ............... 990 329 9-4 3-04 359 0-93 103705 11995 182 1648 50719 Sunne köp. .......... _ _ _ _ _ _ _ _ _ Gräsmark ............ 1120 289 102 3.03 3-12 097 30852 8444 _ _ 36648
TAB. 3 (forts.). UPPGIFTER FÖR VARJE LANDSKOMMUN. 135 1 | 2 3 4 | 5 6 | 7 8 | 9 | 10 | 11 12 . . P 6 gåffäåäfnåf g? w %? Taxeringsvärde, 1 000 kronor då" :— Län, härad och 95 & å, % ;. Därav värde 5. kommun Åker Skogs- %% g 5; 05 år (511121.- sär- Skogs- mark 3 .. 0 E' . skogs- »övrig skilda värde as an varde .. sexa - mark mark» for- ” månar Lysvik .............. 1050 308 103 3-00 3-41 101 30024 381-0 4-8 460 17584 Fryksiände ........... 1110 316 101 3-06 342 1-18 5815-0 1080-0 4-3 115 58085 Lekvattnet .......... 1350 227 139 263 283 1—04 910-6 352-2 0-4 _ 16715 Östmark ............. 1000 238 112 286 274 1-07 25772 759-9 163 4-9 3691-0 Vitsana ............. 1360 260 9-0 290 299 1-22 1994—0 501-6 3-0 146 2777-11 Älvdals härad. Nyskoga ............. 1420 169 17-9 230 243 110 558-3 222-7 20 5-2 11133 Södra Finnskoga ..... 1800 17-6 198 223 263 094 16848 8644 1-2 4-2 36856 Norra Finnskoga ..... 2200 208 21-2 219 3-18 085 1934-0 10624 24 408 41488 Dalby ............... 1710 228 169 235 322 1-02 3721-3 1400'7 _ 15-1 6527-9 Norra Ny ........... 1860 233 21-1 236 3-30 1-22 39929 12940 02 — 7195-7 Ekshärad ............ 1060 290 144 299 3-26 082 65209 18564 _ 2779 69033 Gustav Adolf ........ 1530 225 208 263 2-83 067 22220 741-0 _ 2696 22760 Norra Råda ......... 1030 222 10-5 3-00 3-29 091 4273-13 8327 0-8 869 34747 Sunnemo ............ 1370 286 114 295 3-24 1-02 16243 5135 23 51-0 2376-0 Nyeds härad. Älvsbacka ........... 750 316 9-9 3-43 307 0-88 8230 141-2 _ — 5645 Nyed ................ 910 396 8-9 349 3-70 090 63597 761-8 _ _ 3037-1 Örebro län. Örebro härad. , Kil ................. 1040 31-7 149 286 3-71 083 42420 2826 4-3 903 10684 Gräva ............... 1100 320 8-9 292 4-50 089 10632 33-1 _ 4-2 1348 Tysslinge ............ 1070 30-8 212 305 3-26 0-74 26636 207-3 150 150 677-5 Vintrosa ............. 980 465 11-s 3-84 4-00 0-62 2620-5 67-3 60 0-1 191-1 Täby ................ 1080 539 7-9 3-79 4—75 068 17626 312 _ 14-2 97-0 Mosjö ............... 1030 517 107 3-71 4-74 0-78 2854-0 27-1 0-1 111-7 983 Almby .............. 1370 542 25 3-61 503 0516 19591 104-8 0-2 421 4569 Ånsta ............... 1230 531 4-8 3-38 5-24 108 11612 47-3 0-4 1023 2319 Eker ................ 1320 469 11-3 3-01 4-50 673 9920 41-2 1-5 69 136-8 Hovsta ..... 1280 51-6 47 3-64 4-80 070 19622 572 0-1 90-s 1843 Axberg .............. 960 151-3 157 3-70 4-64 093 34574 2372 0-7 883 10029 Glanshammars härad. Rinkaby ............. 1110 503 31 3-76 457 0-70 19549 670 — 445 219-2 Glanshammar ........ 1050 40-3 14-0 3-45 4-07 099 3596-4 1322 8-3 20-0 654-2 Ödeby .............. 720 353 131 3-19 3-75 670 5234 56-2 3-3 9-6 182-1 Lillkyrka ............ 930 359 126 327 3-68 0-79 2089-2 115-1 3-7 346 4150 Götlunda ............ 790 396 95 3-44 3-82 067 43081 3730 6-4 281 11328 Askers härad. Lännäs .............. 870 407 17-9 3-65 3-75 0-65 2763-2 227-1 100 255 6757 Asker ............ 960 449 190 3—55 4—20 081 57590 320-5 8-7 9-2 11856 Stora Mellösa ........ 1170 544 172 4-00 4-50 088 70417 178-0 246 114-3 715-4 Sköllersta härad. Norrbyås ............ 950 482 161 3-75 4-26 068 1811-3 482 200 374 148-5 Gällersta ............ 1020 478 104 3-74 450 0-63 2571-4 76-2 3-1 1-6 2295 Ekeby ............... 1010 47-5 44 3-75 448 0-78 25239 544 1-4 160 2058 Sköllersta ............ 1000 51-9 10-7 3-76 4-58 0-69 46441 2393 1-4 623 7570 Svennevad. 840 352 197 3-20 3-63 089 22428 417-0 277 987 1684-43 Bo .................. 760 367 221 3-23 374 1-20 2025-4 322-4 248 1585 17373
1 2 | 3 4 5 7 3 | 9 10 | 11 12 Taxeringsvärde = ' . per hektar, kr. 5, %> :d og Taxeringsvärde, 1 000 kronmr 65" :— Len, härad och 5 |; åå % ;. Därav värde &. kommun E'?” ';'; g 0 Jord— Skogs- ;— o 03 sär- .*Skogs- Åker mark %:. " % $'” ååå?" skogs- »övrig skilda värde %$ (29 mark mark» för- ” måner Kumla härad. Lerbäck ............. 980 343 159 3-01 3-76 079 50802 6427 23 56-5 223445 Hallsberg ............ 1180 444 21-7 3-37 434 091 28941 256-7 141 20 110550 Hallsbergs köp. ...... 1760 625 11-1 4-00 5-00 092 390-5 2-5 0-8 _ 101 Kumla .............. 1150 532 105 3-71 4-73 074 79986 161-8 146 101-5 5363 Hardemo härad. Kråklinge ............ 1070 521 40 3-75 4-70 055 25361 743 0-4 3-2 1896 Hardemo ............ 1130 534-25 238 3-90 4-71 078 35009 920 190 150 328-0 Grimstens härad. Hackvad ............ 1030 569 322 3-91 4-75 075 14884 140 3—0 8-2 46—9 Viby ................ 940 474 133 3-49 4-52 095 51224 3458 7-1 133 14902 Ramundeboda ........ 770 344 2543 3-26 351 0-89 811-5 289-8 4-3 48-9 1.173-1 Sundbo härad. Snavlunda ........... 760 34-8 134 3-27 3-59 079 2001-4 249-0 6-9 _ 890-9 Hammar ............ 930 43-7 112 3-22 452 0-74 37327 561-4 9—2 35-2 1.894-4 Askersunds landsk. 950 377 141 323 3-89 081 41110 637-5 7-3 504 23497 Edsbergs härad. Skagershult .......... 700 331 325 3-04 3-59 097 9099 244-0 143 — 10822 Tångeråsa ........... 700 331 31-8 3-31 338 053 9716 85-4 6-9 13.0 2227 Edsberg ............. 1080 516 117 3—73 477 0.71 3247-7 54-3 4-4 20-8 181-5 Knista .............. 970 367 15-0 3-32 3-63 080 21469 157-0 5-5 50-1 561-1 Hidinge ............. 930 31-6 203 284 3-58 084 19847 253-6 271 1261 935-0 Kvistbro ............ 930 343 16-8 3-11 3-70 077 29426 3927 11-8 100-5 13829 Nysund ............. 760 352 20-7 3-19 3-66 075 30164 567-5 243 429 1951-8 Karlskoga härad. Degerfors ............ 1010 345 126 314 3-64 0-66 2070-3 230-4 8-4 58-0 690-9 Karlskoga ........... 940 329 141 3-11 3-50 073 72588 9527 21-1 178-2 3177-6 Bjurtjårn ............ 760 345 11-8 3-32 345 0-72 2268-1 3155 7-0 225 10322 Grythylle och Hällefors härad. Grythyttan .......... 980 280 164 2-83 3-27 086 24294 749-8 523 116-5 2933-1 Hällefors ............ 880 21-5 195 253 278 102 16054 653-1 745 191 30294 Nora 0. H iulsiä härad. Hjulsjö .............. 910 255 134 296 2-86 0-83 1537-4 4614 25 170 17379 Järnboås ............ 940 292 96 3-05 3-16 0-62 1528-7 2625 0-3 343 7368 Nora landsk. ......... 1010 308 120 2-85 3—55 071 43547 810-9 690 707 26147 Viker ............... 990 281 169 279 3-33 072 11228 300-4 1-6 130 9873 Fellingsbro härad. Ervalla .............. 890 485 11-0 3-77 4-25 069 2756-51 141-0 — 7-3 441-3 Näsby ............... 930 463 9-2 3-49 4-47 072 1857-3 154-8 30 853 5130 Fellingsbro ........... 800 41-5 116 3-35 4-15 064 10 470-5 745-4 262 1414 21901 Lindes o. Ramsbergs h:d. Linde ............... 1050 333 107 3-04 3-65 064 9701-4 10698 87 177-9 3110-3 Ramsberg ........... 970 275 166 2-87 324 099 3876-63 9767 526 101—8 43924 Nya Kopparbergs härad. Ljusnarsberg ......... 1110 23-5 13-3 2-61 298 0-83 3516-7 1090-7 9-5 414 4144-4 Kopparbergs köp. 1080 36-6 6-8 3-10 400 0-71 89-4 70 1—0 22-7 23-1
1 2 | 3 4 5 6 7 8 | 9 | 10 | 11 12 - .. 95 # g:f?$%::?ff : g %, Taxeringsvärde, 1 000 kronor "05. w w :— Lån, härad och 5 & g % ;. Därav värde å kommun Åker Skoge— %% å % oå ååå-_ sär- Skogs- mark 3 :. 0 0? värde skogs- »övrig skilda värde %& ' mark mark» för- :: måner Västmanlands län. Akerbo härad. Torpa ............... 840 358 40 3-25 3-70 079 18684 118-0 011 0-3 424-& Kung Karl .......... 830 394 5-0 3-37 4-03 091 21080 151-4 18 60 6449 Kungsörs köp. ....... 1310 474 133 3-75 425 1-47 49-4 0-9 _ _ 6-1 Kungs-Barkarö ....... 820 44-8 27-1 3-70 4-17 087 1188-1 14-1 — 30-0 57-5 Björskog ............ 840 382 5-9 3-45 3-97 076 30577 41-1 _ 0-7 1533 Säterbo .............. 900 377 120 3-15 4-05 083 1040-8 125-1 _ 1-5 4820 Arboga landsk ........ 890 415 11-0 3-34 422 0-92 2428-9 109-7 — 11-0 470-5 Mcdåker ............. 820 341 11-5 3-17 3-58 093 20703 109-4 0-5 _ 464-1 Västra Skedvi ........ 730 319 212 3-03 352 0-89 1551-15 3185 8-0 _ 1289-7 Himmeta ............ 840 31-1 9.4 290 3-57 072 16426 762 1-3 _ 2499 Bro ................. 750 291 192 286 3-38 089 17446 182-3 02 _ 736-7 Malma .............. 770 314 7-9 3—03 3-50 080 920-3 461 _ _ 167-3 Odensvi ............. 770 336 116 322 3-46 0-85 2591-0 273-1 _ 102 10623 Skinnskattebergs härad. Hed ................. 850 230-6 200 3-14 3-32 094 1465-1 191-5 _ _ 838-0 Gunnilbo ............ 730 250 215 3-00 2-78 092 12527 377-2 154 150 1575-3 Skinnskatteberg ...... 760 303 166 3-11 3-26 094 24226 7434 9-2 _ 3181-8 Gamla Norbergs bergslag. Västanfors ........... 840 36-8 12-8 3-30 3-75 110 18755 390-8 _ 122 19542 Norberg ............. 1020 31-1 159 3-13 331 1-12 2287-19 6827 4-3 944 35347 Västervåla ........... 860 362 155 3.12 3-79 096 11086 2983 _ 3-0 1307-7 Karbenning .......... 820 322 131 3-00 3-57 092 1939-3 2933 14 _ 1231-5 Vangsbro härad. Västerfärnebo ...... 830 327 154 3-09 350 0-85 66885 576-1 1-5 _ 2225-3 Snevringe härad. Ramnäs ............. 780 294 247 277 3-54 089 2007-13 3970 _ 106-5 1611-7 Sura ................ 710 348 195 3-22 3-59 098 15661 2699 _ 732 11993 Svedvi .............. 870 396 6-8 3-57 4-08 078 20497 124-s _ 23-0 459-1 Berg ................ 850 384 144 3-41 3-85 097 15438 1269 _ 26-0 576-3 Munktorp.. .......... 860 342 5-6 3-25 3-71 077 58886 1534 _ 110 5713 Kolbäck ............. 840 451 97 3-84 401 0-88 22174 670 _ 97-5 2747 Säby ................ 880 38-4 5-4 3:24 400 0-58 10820 242 _ 7-5 64-1 Rytterne ............ 770 408 6-2 3-44 3—97 064 22177 118-3 _ 231-9 344-0 Tuhundra härad. Västerås-Barkarö ..... 780 380 192 3-37 3-78 074 1286-1 47-2 _ 635 1588 Dingtuna ............ 830 382 6-8 3-25 3-98 070 36252 108-3 _ 16-0 348-9 Lillhärad ............ 790 35-8 109 3-41 3-54 091 9159 121-4 _ 4-0 505-7 Norrbo härad. Skerike .............. 860 38-7 8-7 336 3-85 074 9223 394 _ _ 1321 Skulttna ............ 750 336 11-6 3-21 3-50 089 21055 176-9 _ 6-0 716-6 Fläcktbo ............ 790 130-1 192 303 3-32 079 2097-1 201-0 _ _ 724-3 Hai-aker ............. 720 285 136 295 3-23 066 20825 119-6 _ _ 360-6 Romfartuna .......... 790 35-0 6-3 3-13 3-74 0-69 3516-9 145-2 — 279 455-8 Eiende härad. Tillberga ............ 770 3651 90 3-21 333 0-81 1350-s 53-1 _ _ 196-8 Hubbe .............. - — - - — 13-0 143-4
1 2 3 4 5 6 7 8 | 9 | 10 | 11 12 - .. S= . 3:13: ääääafr? gg pu ? Taxeringsvärde, 1 000 krontor sa' :— Län, härad och å g å % % Därav värde &. kommun Åker Skogs- E% å ä Gå DTISIE- sär— iSkogs— mark 3 :. 0 S* värde skogs- rövrig skilda varde %* 03 mark mark» för- ” måner Badelunda ........... 830 40-8 6-7 323 429 081 1870-0 727 _ 943 2735 Irsta ................ 790 401 54 3-38 4—00 078 19410 812 — 350 2934 Kärrbo .............. 770 327 33 3-38 3-95 075 918-3 907 _ 309 3106 Kungsåra ............ 780 37-4 4-8 3-29 3—84 075 985-1 620 _ 21-2 215—5 Ytlerliurbo härad. Ängsö ............... 610 305 254 275 3-89 077 587-9 238 _ 250 879 Björksta ............. 750 353 8-4 3-27 374 0-69 22182 891 _ 7-0 289-& Tortuna ............. 850 354 6-0 3-21 3-69 071 15607 588 — 14-2 191-3 Sevalla .............. 820 325 6-8 3-10 3-50 067 11748 699 1-1 17-6 2121 Övertiurbo härad. Kumla .............. 840 384 45 3-26 4-00 075 31463 869 _ 17-7 302-9 Kila . ............... 830 345 123 3—28 3-50 069 37734 245-8 0-8 0-5 7755 Sala landsk ........... 830 345 9-9 3-07 3-75 071 2320-1 138-5 _ 4-5 450-5 Möklinta ............ 810 322 141 3-04 349 0-78 4481-9 545-0 — 3-5 1. 943-1 Simtuna härad. Enåker .............. 750 329 147 3-08 3-58 079 15875 1962 1-9 11-1 705-8 Västerlövsta ......... 800 389 8-7 3-25 401 0-83 43859 3954 0-8 480 1. 496-3 Norrby .. ..... . ...... 820 341 8-6 299 3-75 066 35436 169-2 0-1 _ 503-1 Tärna ............... 790 322 20 3-09 3-51 081 19978 91-6 02 — 339-0 Altuna ......... 770 355 101 3-16 3-73 074 1690-9 107-6 _ 10 365-0 Simtuna ............. 790 335 6-2 3-10 3-60 080 4048-5 186-5 _ 15-0 677-1 Frösthult ............ 820 363 121 3-20 3-75 079 11331 251 _ _ 903 Torstuna härad. Härnevi ............. 780 37-2 58 3-35 375 0-70 717-2 121 _ _ 39.0 Torstuna ............ 780 342 143 3.03 375 0-83 30780 792 _ 3-7 2992 Österunda ........... 750 30-9 132 293 3-62 077 12871 848 5-2 — 308-1 Vittinge ............. 750 34-9 118 3-13 377 0-87 2530-1 327-7 5-7 15-0 1323-2 Väla härad. Huddunge ........... 760 286 216 2-95 3-25 084 17456 201-4 0—4 _ 7710 Harbo ............... 720 261 210 313 2-81 086 225 -5 187-4 20 154 7367 Östervåla ............ 800 297 179 3-23 307 096 4980-7 400-2 0-9 255 17412 Nora ................ 750 329 245 3-32 3-30 087 38180 5724 62 315 22893 Kopparbergs län. Folkare härad. By .................. 950 299 11-9 2-83 3—49 069 46999 658-9 291 659 26769 Folkärna ............ 910 347 100 3-40 3-51 075 55733 3782 9-9 709 13279 Krylbo köp. ......... 850 424 188 4-08 3-50 078 675 5-3 0-5 _ 18-8 Grytnäs ............. 910 326 8-4 3-19 3—46 074 29925 169-9 108 503 577-7 Hedemora tingslag. Garpenberg .......... 970 300 6-2 318 3-15 092 16481 3310 22 144-0 1388-9 Husby .............. 920 322 8-8 3-12 3-46 085 57867 8669 4-0 2220 33452 Hedemora landsk. 980 131-6 105 299 3-53 034 88749 590-3 134 920 22676 Säters landsk. ........ 1110 27-1 9-7 2-87 3—20 070 16032 2039 1-1 263 6597 Stora Skedvi ......... 890 257 6-1 265 3-22 078 53981 3050 0-5 530 10882 Falu domsagas norra tingslag. Vika ................ 1020 269 6-5 260 345 0-85 28464 3528 173 936 13625 Sundborn ............ 1100 230 7-4 2-62 301 0-88 2034-9 3531 2-9 958 1465-8
TAB. 3 (forts.). UPPGIFTER FÖR VARJE LANDSKOMMUN. 139 1 2 | 3 4 5 6 7 | 8 | 9 | 10 | 11 | 12 Taxeringsvärde å ' . .. per hektar, kr. &; w ?? Taxermgsvarde, 1 000 kronor (n' :" Län, härad och g & å, % ;. Därav värde 9. kommun Åker Skogs- E;- ä ä 03 går?? när- Skogs- mark & :. 0 S'” är de skogs- »övrig skilda värde %* QQ v mark mark» för- ” maner Svärdsjö ............. 1280 203 136 250 272 091 51550 13674 93 169-7 5674-6 Enviken ............. 1360 206 10-6 249 277 089 22021 550-51 13 91-6 2226-9 Kopparberg .......... 1260 27-4 4-0 262 3—59 093 28912 5372 1-7 65-9 2341-6 Aspeboda ............ 940 289 6-5 273 3-59 090 12840 1695 1-5 29—8 711-6 Falu domsagas södra tingslag. Stora Tuna .......... 1180 242 3—5 2-50 3-31 063 10 7515 8539 22 1822 2691-4 Borlänge köp ......... — _ _ _ _ _ — _ _ — _ Domnarvet .......... 1550 30-4 38 275 3-65 070 24880 271 0-6 148-8 862 Torsang ............. 1040 28-3 3-5 264 3-76 065 15825 727 26 3-2 227-6 Gustafs .............. 1040 264 5-2 262 333 0-69 32923 1830 0-2 237 5750 Silvberg ............. 1140 27—1 119 280 319 0-84 1199—0 261-4 25 849 9991 Västerbergslags domsagas tingslag. Söderbärke .......... 1070 339 8-3 3-31 341 0-81 42602 10484 251-4 830 38480 Malingsbo ........... 1110 270 138 3-00 300 1-18 639-6 268-5 15-9 1-6 14424 Norrbärke ........... 1180 311 87 3-12 3—30 090 49173 10782 139 2337 44228 | Smedjebackens köp. .. 2000 — 100-0 —— — — 347-1 _ 1-6 229 —- Ludvika landsk. 1290 326 8-6 3-12 247 0-89 2111-7 439-6 11-1 2320 1781-0 | Grangärde ........... 1240 265 134 284 309 096 49934 15110 856 457-6 6600-5 ' Näs tingslag. Säfsnäs .............. 1300 229 247 250 299 101 1837-3 938-2 134 1-7 41973 Floda ............... 1550 230 152 250 3-00 093 25807 6471 5—2 170-4 2690-3 Nas ................. 1440 221 136 247 298 0514 29743 8498 6-1 160-9 3630-6 | Järna ............... 1640 204 154 230 299 090 59927 10772 349 474-2 43949 Malungs tingslag. , Äppelbo ............. 1740 174) 21-8 225 262 082 26354 465-5 21-8 159-o 1745-7 | Malung .............. 1460 162 243 203 266 077 67205 19852 121-1 14256 69561 | Lima ................ 1550 127 224 177 240 0-69 3034-8 1190-4 19-1 124-3 3744-3 | Transtrand .......... 1520 11-7 326 172 225 065 18773 7734 11-9 1146 22974 * Leksands o. Gagnefs tingslag. ' Gagnef .............. 1710 221 142 244 3-03 071 69264 6373 0-7 4138 20640 Al ............. 1270 229 6-7 2-49 3-05 051 2141-7 227-2 1.3 1091 837-7 Bjursås .............. 1390 233 8—9 263 293 088 19556 2228 — 664 9228 Leksand ............. 1670 194 7-7 233 276 071 108602 11694 547 657-7 3786-3 Siljansnäs ............ 1630 2111 4-9 2-52 275 067 3301-6 321-4 1-7 145-5 986-2 Rättviks tingslag. Rättvik ............. 1690 204 8-0 252 270 090 88454 12216 67-4 751-9 4991-5 Boda ................ 1500 201 9-5 251 262 082 23434 325-3 1-3 27-8 1207-9 Ore ................. 1480 169 145 222 252 079 3585—1 11981 119 186-7 43236 Orsa tingslag. Orsa ................ 1550 152 21-8 205 247 071 74669 19927 111 467-3 6499-3 Mora tingslag. Våmhus ............. 1440 147 183 1-97 251 087 13536 419-9 1-5 848 16557 Mora..." ............. 1430 156 147 1-89 272 085 78568 15028 143 391-3 58223 Morastrands köp ...... 1190 143 720 200 300 0-50 162 0-1 0-5 _ 0.3 Sollerön ............. 1280 177 9-4 215 271 075 20521 5912 1-4 25-5 2010-4 Venjm .............. 1670 149 29- 1-98 247 078 20990 659-0 162 112-1 23399 Älvdals tingslag. Älvdalen ............ 1470 131 124 172 255 071 58206 25695 104 470-2 8261-1 l 10—413594 |
1 2 | 3 4 5 6 7 8 | 9 | Taxeringsvärde = 5 T . (1 per hektar, kr. & = på ? axermgsvår 0, 1000 kronorr 0'5' :— Lån, härad och En 5 g % % Därav värde å, :,:» - . _ kommun Åker Skogs- 5? är: & 05 153155. säl-. Skiogs- mark &! :. 0 &: värde skogs- »övrig skilda viärde %&? - mark mark» för- ” måner Särna o. Idre tingslag. Särna ............... 1240 7-4 43-1 1-36 1-76 071 20563 940—5 458 6714 3(0426 Idre. ................ 1260 6-1 36-8 1-28 1-50 065 1556-63 8110 41-7 411-3 24416-4 Gävleborg län. Gästriklands västra domsagas tingslag. Ockelbo ............. 1050 249 17-1 259 3-20 093 7 821-3 18670 256 81-9 72896-2 Järbo ............... 1080 292 150 275 3-72 091 26021 277-1 7-9 1568 123075 Ovansjö ............. 1290 31-0 9-0 277 3-73 097 79219 914-2 5-8 4322 4(O26-8 Storviks köp. ........ 1680 375 667 3—00 400 1-00 2039 0-3 4-5 396 1-3 Hofors .............. 1040 339 8-7 299 3.75 099 6658 303-9 4-4 18 113717 Torsåker ............. 1080 329 101 298 3-66 090 561077 740-8 13-6 1927 30406 Gästriklands östra domsagas tingslag. Osterrämebo ......... 960 301 225 288 3-50 096 38233 6048 4-4 2365 263452 Hedesunda ........... 1140 329 195 3-07 3-55 102 56208 9460 4-4 985 44112 Årsunda ............. 1060 322 127 200 3-54 099 35201 416-7 24 502 1870-3 Sandvikens köp. 1060 324 5-4 275 400 1-08 361-4 206 0-1 100 11027 Högbo .............. 1150 33-4 124 298 3-71 101 13313 222-7 103 107-8 1025-2 Valbo ............... 1280 324 213 294 3-64 083 64278 11388 467 2948 42939 Hille ................ 1390 289 145 258 3-77 089 40244 536-8 5-6 451-7 21175-6 Hamrånge ........... 1480 229 186 271 355 1-04 31526 731-0 11-7 3231 344618 Ala tingslag. Skog ................ 1150 277 157 256 3-66 096 38378 8547 8-0 85-4 3727-4 Söderala ............. 1280 30-4 13-3 260 3-90 097 41188 530-5 5-6 73-0 2348-2 Norrala .............. 1250 28-4 8-6 258 3-67 0-63 25226 330-2 20 49—9 947-9 Tröno ............... 1120 24-5 112 252 3—29 064 16267 2942 _ 11-7 8625 Mo .................. 1110 228 9-8 266 3-72 086 21759 184-5 1-0 436 7258 Rengsjö ............. 1120 260 11-1 254 3-42 083 1969-5 2229 0-3 353 8327 Bollnäs domsagas tingslag. Segersta ............. 1030 30-2 8-6 279 3-60 089 12421 1319 0-4 514 5328 Hanebo ............. 1070 223 123 245 3-03 084 4087-3 523-3 332 131-7 1994-0 Bollnäs .............. 1060 222 137 242 3-15 087 87462 1383-1 8-7 2620 56294 Bollnäs köp. ......... _ — _ _ _ _ __ __ _ Björkhamre köp. ..... _ _ _ _ _ _ _ — Alfta ................ 1060 232 103 250 3-08 076 67239 1763-0 9-6 1097 60706 Ovanåker ............ 1190 26-4 7-4 271 3-23 084 5141-13 11029 4-2 2396 41962 Voxna ............... 1010 253 155 241 350 0-78 1638-5 861-3 125 84-4 3076-7 Västra Hälsinglands domsagas tingslag. Arbrå ............... 1010 270 5-8 278 322 074 45180 7920 1-9 445-o 2685-1 Undersvik ........... 990 27-6 1-3 277 3-32 080 1161-8 254-8 0-1 23-7 923-5 Järvsö .............. 950 229 872 250 3-11 0-73 60525 13126 121 24-7 4384-0 Ljusdal .............. 990 225 104 240 3-12 088 65128 2317-1 6-1 169-9 92608 Ljusdals köp. ........ 2050 — 100-0 — — — 110-6 _ 107 151 _ Ramsjö ........ 1060 173 128 220 262 0-76 1760-3 10889 79 4-0 37753 Fårila-Kårböle ....... 1020 19-8 147 230 287 084 55751 1696-4 407 483 64774 Los ................. 1000 142 21-8 19; 236 0-85 26826 17340 623 41-1 6495—1 Delsbo tingslag. * Bjuråker ............ 930 227 139 254 295 1-07 44957 12756 222 208 62258 Norrbo .............. 1060 26-5 9-6 2-61 3-39 090 13279 2561 3-9 322 1048-7 Delsbo .............. 1060 256 143 281 299 0-83 55933 8850 11-4 706 33398
mark
1 2 | 3 4 5 6 7 8 9 12 331352??? ; % ä & Taxeringsvärde, 1 000 kronor Län]; härad och ånga: & å %. J (1 Därav värde å. ommun _, ä' - or - Åker Sååå—li. % ? & % $% %$? skogs- Sädgåsen: seo '
Enångers tingslag.
Bergsjö o. Forssa tingslag.
Västernorrlands län. . Medelpads västra domsaas tingslagg.
Medelpads östra domsagas tingslag.
Nianfors . ............ 860 207 Emin ger ............. 1 100 26.9
; Njutånger ........... 1 280 27-1 l
' Forsa ............... . 1 060 298 Hög ................. i 1 030 24-9 Ilsbo ................ i 830 24-4 Hälsingtuna .......... 1 080 26-7 Idenor .............. | 1 040 29-5 Rogsta .............. 950 228 Harmånger .......... 1 030 26-1 Jättendal ............ 1 110 24-4 Gnarp ............... 870 212 Bergsjö .............. 1 090 239 Hassela .............. 1 000 212
Haverö .............. 1 240 192 Borgsjö .............. 1 420 121 Torp ................ 1 150 21-4 Stöde ............... 1 200 21-8 Sättna .............. 1 040 19-1 Tuna ..... 1 180 276 Attmar .............. 1 090 23-6
l Selånger . ............ 1 350 23-4 | |
Njurunda ............ 1 280 211 Skön ................ 1 570 31-9 Timrå ............... 1 510 282 Alnö ................ 1 450 264 Tynderö . ............ 1 080 223 Håssjö .............. 1 070 19-5 Ljustorp ............. 890 181 Indal ................ 970 229 Liden (Indals-Liden) . . 1 000 174—) Holm ............... 1 000 227 Ångermanlands södra domsagas tingslag. Häggdånger .......... 1 020 216 Säbrå ............... 1 410 23-0 Stigsjö .............. 910 187 Viksjö ............... 750 16-6 Gudmundrå .......... 1 380 18-8 Högsjö .............. 1 170 16-6 Hemsö .............. 850 26-6 Nora ................ 1 060 28-6 Skog ._ ............... 1 070 23-5 Bjärtrå .............. 1 080 195 Ullånger ............. 1 060 232 Nordingrå ........... 1 090 285 Vibyggerå ........... 1 030 125
2'50 2'53 2-41
273 252 247 249 258 215 241 237 235 248 238
2'16
253
272 354 3-83 0
3-61 3-32 3-28
380 3-51 3-71
3-09 330 299
293 282 301 294 260 308 3.43 313
wmwwwwweew NQOGHW'J—IHO Haqq—wormwm
3-50 345 260 270 278 266 3-67 3-55 3-16 318 3-08 3-57 301
396-5 2 973-6 1 381-3
3935-4 1120-4
622 -5 2582- -1
728-7 1 886-4 1 8222 1 551-6 3 130-7 4 607-1 2 307-2
182-6 580-3 168-1
541-0 131-3
800 220-7
954 3428 2293 166-7 5020 6293 7910
1 5926 1 5325 1 9524 1 154-5
3004 2220 4016 6963
430-5
178- -6 922 703 1896 6338 5123 933-6
475-1
1057 3197 230-4 323-4 276—1 242—8
612 241-0
724 155-8 241- -3
236- -2
wwmwuazn—lwae»
86078 2 010-0 6023
1 815 1 449- -2 225 7 7326 298-1 9124 8232 479-8 1 472 7 1 969- -5 2 650- -8
5 316-31 4 713-5 7 7129 4 223-0
991-7 5752 1 164-2 2 0355
1 137-9 240-7 684-0 3267 2078 5346 2 0925 1 6995 3 275-8 1 859-4
320-8 1 017-4 701-2 995- -7 999- -0 929 6 2235
2068 468- -1 709- -7 717 0 644-6
1 2 | 3 4 5 7 8 | 9 | 10 | 11 | 12 Taxeringsvärde = ' . _ _ per hektar, kr 5, 30 w %, Taxeringsvarde, 1 000 kronor ou" T' Lön, härad och g 5 g % ;. Därav värde & 97 . kommun Åker Skogs- E% 55: å få 011-(111311.- _ sör- Skogs- mark S .... 0 $'” .. de skogs- »övng skilda värde %& qq var mark mark» för- :: måner Boteå tingslag. Styrnäs .............. 1000 182 17-6 215 279 051 8624 184-1 108 3-2 4305 Boteå ........... 950 186 11-1 214 284 054 1380-8 255-7 & 509 6287 Overlännås .......... 950 204 94 2-19 3-06 067 9853 237-3 5-7 27-0 724-0 Sånga .......... 950 21-9 85 236 309 0-79 6524 12679 22 13-1 454-8 Torsåker... ..... 1080 179 136 212 269 052 12829 115-8 1-1 27—3 276-8 Ytterlännäs .......... 1300 169 105 2-08 260 073 23063 309-0 0-6 840 10342 Dal ................. 1140 204 11-6 2-36 281 069 11117 165-2 3-6 20-9 518-7 Sollefteå tingslag. Multrå .............. 1050 222 9-7 235 3-21 066 12679 2428 5-6 556 7266 Sollefteå landsk ....... 1180 18-2 124 227 2-69 067 18121 289-2 6-7 274-7 878-0 Ed .................. 1000 2113 9-8 246 293 0159 12876 297-7 6-9 116-7 9313 Långsele ............. 1020 245 7-8 254 3.30 082 18953 286-5 4-7 664 10661 Graninge ............ 1080 189 160 224 275 095 15967 561-3 164 267 24185 Ramsele o. Resele tingslag. Helgum ............. 1100 128 128 220 299 071 27645 664-8 153 994 21637 Edsele ............... 1240 175 179 207 278 067 21827 6336 226 37-1 1947-9 Ramsele ............. 1110 182 146 200 299 068 3831-1 13969 364 789 43488 Resele ............... 1020 188 141 222 281 069 24558 798-6 124 554 24950 Ådals-Liden .......... 1060 121 182 218 292 057 25053 7295 152 214-7 1897-5 FjdlLsiö tingslag. Junsele .............. 155 221 1-86 274 062 37898 13823 124-5 88-3 3901-4 Fjällsjö.... 18-1 140 1-97 3-04 062 2469-1 1107-8 199 257 31429 Bodum. ............. 17-1 17-2 1-93 292 059 1888-1 903—1 235 165 2420-5 Tåsjö ............... 1280 161 200 1-82 3-01 060 3771-7 1197-7 39-9 101-5 3265-8 Ångermanlands norra domsagas tingslag. Nätra ............... 1160 199 293 2.19 3-29 079 43023 441-2 267 207-2 1578-6 Sidensjö ............. 1080 175 167 214 281 066 28763 4811 246 193-8 1456-6 Skorped ............. 1140 154 153 195 261 058 21022 6030 7-1 970 15955 Anundsjö ............ 1330 146 193 1-76 274 058 90993 28624 57-7 3767 75997 Björna .............. 1100 16-0 11!) 1-93 273 059 32210 1179-1 296 312 31504 Mo .................. 1200 212 132 222 3-11 065 18029 2742 _ 6—4 808-1 Själevad ............. 1420 212 262 216 3-34 069 56372 351-9 0-5 151-6 1113-6 Arnäs ............... 1100 17-1 27-3 201 289 069 49087 329-4 354 129-9 1037-7 Grundsunda .......... 1050 120 31-9 1-94 3-28 056 26765 353-8 256 180-4 906-8 Gideå ............... 910 16-9 201 201 278 053 28265 527-2 233 282 1274-0 Trehömingsjö ........ 1040 145 88 1-99 245 054 14229 3127 6-2 23-1 783-8 Jämtlands län. Ragunda tingslag. Fors ....... . ......... 1120 190 145 230 272 063 2228-11 748-3 9-2 77-8 2141-9 Hällesjö ............. 1260 202 129 240 276 072 28057 14356 203 4-0 47134 Håsjö ............... 1250 182 11-8 223 268 069 13720 5221 107 4-0 1643-8 Ragunda ............ 1170 18%; 132 220 279 065 50785 13984 21-5 234-1 4157-1 Borgvattnet.......... 1240 148 162 1-95 250 071 10389 5441 11-2 11-1 1766-7 Stugun .............. 1010 188 110 216 289 064 2578-9 12139 120 429 31380 Revsunds, Brunflo och Näs tingslag. Bräcke .............. 1370 176 128 240 244 081 18992 8128 203 1-0 2381-9 Nyhem. ............. 1440 203 140 252 265 080 1061-1 615-1 146 2247-8
2 | 3 4 5 6 I 8 | 9 | 10 | 11 | 12 Texerin svärde % ' . per hekgar, kr. 5. g ? Taxerngvårde, 1 000 kronor (n' 5'" Län, härad och g 5 g. Därav värde å kommun Åker Skogs- EEE- % bifrkds- sår- Skogs- merk 3 :. S* .. ' skogs- »övrig skilda värde en oa varde .. Sox” - mark mark» for- ” måner Sundsjö ............. 1250 180 151 245 247 075 2021-1 687-6 188 3-5 23386 . Revsund ............. 1260 231 11-7 2—58 2-96 089 2284-6 714-3 121 554 29023 , Bodsjö .............. 1120 16-7 191 241 233 068 1468-9 668-0 332 — 2061-1 Hackås .............. 1090 165 191 2-32 2-37 086 18123 3511 234 0-9 13770 Nås ................. 1090 156 261 2-38 2-23 078 1514-8 146-2 148 _ 5182 Lockne .............. 1180 162 17-6 2-44 2-26 081 2521-1 232-3 7-3 4-4 8538 Marieby ............. 1150 183 241 238 267 080 930-2 500 1-1 1-0 1816 | Brunflo .............. 1220 17-6 301 232 2-59 082 26794 276-0 17-7 26-3 1025-7 1 Lits o. Rödöns tingslag. | Rödön .............. 1210 201 305 220 3-12 091 26723 187-7 97 1-3 7799 ' Näskott ............. 1160 16-8 281 205 265 0-87 1130-7 1062 6-7 7-1 4199 Aspås ............... 1050 121 331-7 218 290 069 1407-1 243-9 8—9 _ 766-1 Ås ......... 1210 214 183 229 3-22 066 22801 144-8 3-0 _ 452-2 Kyrkas. .. . 1090 193 308 228 281 079 7029 1486 9-2 _ 534-9 Lit. 1050 196 234 225 291 077 40181 10793 35-7 16] 37924 Häggenås ............ 960 171 299 232 249 065 25080 544-5 490 0—5 16045 Föllinge ............. 880 132 327 1-83 241 074 23940 778-9 120-9 326 26098 Laxsjö .............. 860 117 3477 167 232 066 9953 3951 35-4 6-6 11952 ' Hotagen ............. 820 6-9 647 1-29 1-90 080 967-1 488-3 101—5 415 17793 Hammerdals tingslag. Hammerdal .......... 1140 167 328 213 262 065 52346 13196 996 _ 3917-9 Gåxsjö .............. 1030 145 498 193 254 057 12055 213-1 396 _ 557-8 Ström ............... 1070 130 294 1-74 242 064 52781 19717 1207 21-3 5759-3 Alanäs .............. 1060 125 170 1-71 247 0-60 1840-3 753-6 192 48-8 2073-0 | Frostviken ........... 930 5-8 68-0 1-12 1-69 069 20187 766-9 347 147-3 2409-2 | Undersåkers och Offerdals tingslag. Åre ................. 990 5-1 652 096 1-79 0-81 21315 3425 821 208-5 1258-8 Undersåker .......... 1060 7-5 78-6 1-22 209 083 17843 365-6 138-2 700 1375-3 | Mörsil ............... 1130 141 147 1-69 2-81 072 9333 2835 7-0 _ 923—8 Kall ................ 910 5-8 66-0 1-22 1-76 063 17047 4337 723 107-2 1236-3 Offerdal ............. 1020 120 583 180 219 074 50549 973-4 1056 9-9 32994 Alsen ......... . ..... 1200 124 197 1-96 203 077 3191-4 455—6 238 0-4 15925 Mattmar.... ......... 1100 160 168 1-88 283 079 14870 2444 6-2 — 8831 Sunne, Ovikens och Hallens tingslag. Frösön .............. 1210 21-3 180 230 3—20 077 26584 118-7 24 525 4342 Sunne ............... 1030 17-1 288 206 2-84 082 24292 124-2 4-5 125 4635 Norderön ............ 1050 121 390 168 245 0-89 518—8 392 29 _ 159-2 Hallen .............. 1010 129 501 165 259 089 17880 260-2 166 355 10520 Marby. .............. 1000 115 37-1 1-67 230 0-67 738-4 528 5-3 4-0 162-2 Oviken .............. 970 8-4 667 1-42 1-92 083 28569 3195 687 225 12075 Myssjö .............. 1040 124 368 174 235 074 15591 224-7 180 0-1 756-0 Bergs tingslag. Berg ................ 970 140 251 1-83 257 080 29827 748-6 444 3-0 27129 Åsarna .............. 990 127 184 223 277 077 6386 2538 5—9 1-2 896-1 Klövsjö ............. 1090 144 345 1-92 249 065 11112 450-2 124 _ 1336-4 Rätan ............... 1150 135 18-4 1-85 243 067 15873 816-6 109 — 2499-2 Hede tingslag. Vemdalen ........ 1200 7-9 463 159 1-71 062 12082 468-2 368 135 1327-6 Hede........ ........ 1280 7-2 408 1-36 1-81 068 16239 733-2 662 3-2 22841 Storsjö .............. 970 5-6 737 131 1-44 073 6045 2437 172 200 8132 . Tännäs .............. 850 25 734 0-90 1-00 079 1108-8 136-2 794 613 4918
1 2 | 3 4 5 6 7 8 | 9 | 10 | 11 F12 Taxeringsvärde = 5, T e rin _ d 1000 kr per hektar, kr. 5. å :d ? ax Esvar e, onor (n' !" Lån, härad och 5, & åå % gg. Därav värde å kommun Åker Skogs- E.;- é; %: så til-(:E; sår- Skogs- mark & :. 0 S* vår de skogs- »övrig skilda värde %oxo "iq mark mark» för- ” måner Svegs tingslag. _ Lillhärdal.. .......... 1220 8-1 43-4 1-47 1-92 070 197541 10483 793 313 332145 Linsäll .............. 1300 8-4 38-0 1-55 1-81 0-75 13125 5782 39-8 19-6 1966-0 Sveg ................ 1340 120 248 1-68 242 081 2537-1 12923 544 _ 4812-6 Svegs köp. .. ........ 2500 17-7 — 200 300 Om 66-4 _ 215 Älvros ........ . ..... 1390 11-8 24-9 1-75 222 077 8114 3632 183 — 1276-5 Overhogdal ..... 1260 122 188 1-64 257 0-71 4676 204-1 63 _ 681-1 Ytterhogdal...... . 1260 139 16-4 1-87 252 0-81 17595 9072 224 10- 33365 Ängersjö ............ 1390 125 195 1-79 232 0-65 5905 361-8 132 _ 1067-4 Västerbottens 11111. Nordmalings o. Bjurholms tingslag. Nordmaling..... ..... 1000 16.0 280 202 261 060 78517 12820 353 _ 3525-8 Hörnefors ........ 950 142 222 1-75 277 0-65 1719-6 277-5 96 _ 818-4 Bjurholm ............ 990 130 129 1-86 229 062 4880-3 13712 526 _ 3900-9 Degerfors tingslag. Degerfors. ----------- 1010 144 204 1-93 254 0-66 94772 28547 503 322 86437 Umeå domsagas tingslag. Vännäs .............. 950 14-5 17-9 1-88 253 Om 6586-9 499-9 1-4 12 15332 Vännäs köp .......... 1820 18-2 17-5 1-85 325 0-62 2668 0-6 0—1 36-7 1-7 Umea landsk. . ....... 1080 152 267 1-99 254 059 171303 11577 138 _ 3080-2 Holmsund ........... 1690 121 250 1-75 3-50 052 423-7 455 0-4 _ 110-0 Sävar ............... 840 159 375 1-95 2-85 059 35552 666-4 252 _ 1779-1 Holmön ............. 1140 8-9 22-6 1-00 3-00 055 215-1 321 1-0 112 825 Nysätra tingslag. Bygdeå. ............. 900 141 283 193 229 060 66537 809-13 10 _ 2221-1 Nysätra ............. 920 135 225 199 224 067 49035 3249 22 47 991-23 Lövånger ......... 930 137 27-6 1-89 243 0-66 5646-7 430-6 11-4 3-4 12903 Burträsks tingslag. Burträsk ............ 920 11-9 275 1.95 1-97 073 98939 14662 470 135 48800 Skalle/led tingslag. Bureå ............... 1070 151 185 1-93 252 055 3696-7 279-7 154 297 7027 Skellefteå landsk...... 1060 13-8 123 199 227 0-56 18490'8 12775 756 50-4 3234-9 Byske ............ 880 131 28-4 1-87 226 047 70413 8824 252 227 1892-8 Jörn ................ 910 8-9 292 1-77 1-68 0-63 40929 10287 30-9 — 2961-8 Maid o. Norsjö tingslag. . Norsjö .............. 990 114 247 1-86 201 0-76 50451 14115 1645 — 4911-4 Malå ................ 1000 9-8 31-3 1-73 1-80 080 33924 10384. 481 _ 3807'1 Lycksele tingslag. Lycksele........ ..... 1220 113 257 170 2-16 0-84 101214 41504 124-8 0-315950-2 Lycksele köp. ........ 720 140 222 1-75 275 0-60 127 0-2 0-1 _ 0-5 Örträsk ....... . ..... 1210 120 239 1-73 230 079 13089 413-2 143 — 1493-1 Stensele ............. 1140 7-6 278 135 1-83 0-65 49481 21609 70-8 100 63629 Sorsele .............. 1100 8-0 68-0 1-43 179 0-61 43162 19639 2620 164 53715 Tärna ............... 1210 25 89—8 1-00 0-73 0-54 1575-1 87-7 147-4 698 217-1 Vilhelmina tingslag. Vilhelmina. .......... 850 7-0 56—6 1-26 175 0-64 6656-3 2500-7 3542 5-4 73021 Dorotea ............. 9—3 - - - - 4 162-7 - 5690-9
!
1 2|3|45678|9|10|11|12 - .. P » går?-ååå??? : 50 EU Taxeringsvärde, 1 000 kronor , er..-. på &, as bd . Län, härad och å g g % gg. Därav värde 5. kommun Åker Skogs- ? ;. år 5: oå ååå? sär- Skogs- mnrk ?? :. "> S'" värde skogs- »övrig skilda, värde %& GF mark mark» för- :: månar Åsele tingslag. Åsele ................ 1450 120 24-8 1-74 232 076 67452 28206 259-7 234 97230 Fredrika. ............ 1420 10-9 26-2 1-75 202 0-87 1966-23 8841 27-7 _ 3521-0 Norrbottens län. Pilerd o. Älvsby tingslag. Hortlax ............. 1180 123 237 171 242 0-58 3090-2 270-5 130 67-6 714-s Piteå landsk. ........ 1200 9-2 27-0 1-61 1-88 0-69 110622 14120 457 1340 44864 Norrtjärden ..... .. 1150 136 224 189 240 0-46 45170 4826 223 659 10046 Älvsby .............. 1200 9-9 17-4 1—61 201 072 62693 12530 644 119- 40912 Nederluleå tingslag. Nederluleå ........... 1110 130 206 177 243 055 13569-7 909-5 76-8 691 22721 Överluleå tingslag. Överluleå ............ 1020 110 222 1-79 203 047 100162 955-5 485 103 20353 Edefors.... .......... 1080 91 26-4 1-64 182 0-66 35124 10730 38- 424 3248-4 Arvidsjaurs tingslag. Arvidsjaur ........... 1120 5-8 250 1-39 1-32 081 7390-2 23734 1630 4120 87305 Arjeplogs tingslag. Arjeplog ............. 1270 4-0 724 108 1-14 052 3821-9 13127 5620 2412 37022 Jokkmokks tingslag. Jokkmokk ........... 1230 4-7 50-6 1—16 1-28 0-69 63935 26907 4354 365-5 84363 Gällivare tingslag. Gällivare ............ 1390 3-9 65—9 1-21 1-00 053 6888-1 2061-7 661-9 214-5 5941-7 Rdned tingslag. Råneå ............... 1180 7—8 262 158 1-05 ,0-37 79154 11219 233-7 240 34265 Överkalix tingslag. Överkalix ............ 1390 7—9 315 1.55 1-65 074 57912 14567 77-1 247-1 4925-8 .X'eaerkalix tingslag. ' Töre ............ 1240 11-4 29-0 1-73 2-16 053 38646 646-1 31-3 257-0 1546-9 Nederkahx... ........ 1210 121 262 1-84 215 048 69626 7137 6-7 520-3 1556-8 Torneå tingslag. Nedertorneå ......... 1250 9-4 24-7 1-61 1-96 050 27553 273-3 9-5 6047 6242 Karl Gustav ......... 960 7-4 34-7 1-53 1-56 049 2508-13 193—2 227 533 4330 Hietaniemi ........... 1020 5—8 329 1-41 1-30 050 1901-4 313-5 264 309 714-7 Övertorneå .......... 1190 5-1 31-8 1-47 1-10 060 29692 501- 462 31-8 1374-0 Pajala och Korpilombolo tingslag. Korpilombolo ........ 1330 6 39-3 1-41 1-45 076 1703-9 544-9 53-6 138 18930 Tärendö .......... 1390 6-1 420 135 1-46 059 1344-4 499-4 70-7 187 13423 Pajala ............... 1320 4-0 39-2 1-17 1-07 056 3025-2 831-8 123-0 142-8 2110-1 Junosuando .......... 1150 3—3 47-1 1—10 097 0-43 847-3 213-3 571 471 416-2 Jukkasjärvi tingslag. Jukkasjärvi .......... 1090 2-1 79—3 0-79 087 0-52 22570 5521 218-7 539 1301-7 Karesuando tingslag. Karesuando .......... 1010 1—4 94-0 0-63 0-61 056 4326 51-6 134-9 10-4 131-0
Tab. 4. Skogsmarksvärde, skogsvärde och summa taxeringsvärde, samt
bygden enligt 1938 års all-
1 2 | 3 | 4 | 5 6 | 7 | 8 9 | Allmänna skogar Enskilda 2 Övriga &: B Lån, landsdelar och Krono- Eckle— Övriga Aktie- Varje fastighets- g värdeslag sko ar siastika 9. Summa. bolags innehav "4 g skogar skogar skogar ( 25 25—50 50—100 1 000 k r o n o r 1. Norrbottens l. 1 skogsmarksvärde. 9 714-6 111-1 1 3350 11 160-7 2 957-1 6628 1 4552 2 2994 2 skogsvärde ..... 33 5453 3857 4 3124 38 2434. 8 2346 1 477-1 3 3782 5 3931 3 summa värde . . . 43 259-9 496-& 5 6474 49 404-1 11 191-7 2 14649 4 8334 7 692-5 1 a. lappmarken 4 skogsmarksvärde. 5 273-6 372 913-1 6 223-9 1 081-8 456 178-3 3329 5 skogsvärde ..... 17 255-9 102-9 3 1056 20 464-4 3 041-6 142-4 541-8 9752 6 summa värde . .. 22 5295 140-1 4 018-7 26 ess-3 4 123-4 188-0 720-1 1 3021 1 b. kustlandet . 7 skogsmarksvärde. 4 441-0 739 421-9 4 936-55 1 875-3 6242 1 276-9 1 966-5 8 skogsvärde ..... 16 289-4 282-s 1 206-8 17 779-0 5 193-0 1 3347 2 836-4 4 417-9 9 summa värde . . . 20 730-4 3567 1 628-7 22 7158 7 068-3 1 959-9 4 113-3 6 3844 2. Västerbottens ]. 10 skogsmarksvärde. 9 997-6 178-7 4138 10 5901 8 6023 1 6760 2 7850 3 8545 11 skogsvärde ...... 34 6650 7413 1 300—7 36 707-0 27 109-3 4 3150 7 580-3 11 136-8 12 summa värde . . . 44 6626 920-0 1 714-5 47 297-1 35 711-6 5 991-0 10 365-3 14 991-3 2 a. lappmarken 13 skogsmarksvärde. 7 684-2 1053 3627 81532 4 215-2 208-1 425-4 1 010-1 14 skogsvärde ...... 25 7850 415-1 1 172-4 27 3725 151243 5970 1 302-6 3 301-9 15 summa värde . . . 33 469-2 520-4 1 536-] 35 525-7 19 339-5 805-1 1 728-0 4 311-0 2 b. kustlandet 15 skogsmarksvärde. 2 313-4 73-4 50-1 2 436-9 4 387-1 1 4679 2 359-6 2 844-4 17 skogsvärde ...... 8 880-0 326-2 129-3 9 334-5 11985-0 3 718-0 6 mm 7 s35-0 18 summa värde 11 193-4 399-6 178-4 11 771-4 16 3721 5 185-9 8 6373 10 579-4 3. Jämtlands 1. 19 skogsmarksvärde. 1 5703 5356 549-51 2 6557 14 440-9 1 022-1 1 6032 2 7426 20 skogsvärde ...... 6 5695 2 678-11 2 466-11 11 714-4 45 9840 3 228-6 5 009-1 8 657—1 21 summa värde . . . 8 1328 3 213-6 3 016—7 14 370-1 60 424-9 4 250-7 6 6123 11 3927 4. Våstemorrlands ]. 22 skogsmarksvärde. 1 7499 5222 140-0 2 4121 15 3058 1 617-8 2 179-1 3 2111 23 skogsvärde ...... 6 6915 2 843-7 414-3 9 9495 47 683-8 4 216-4 5 9621 10 746-51 24 summa värde . . . 8 441-4 3 365-9 5543 12 3616 62 989-6 5 8342 81412 14 558-0
Anm. Se anm. till tab. 1, sid. 89.
dessa värdens relativa förekomst inom olika skogsägargrupper på lands- männa fastighetstaxering.
| 10 | 11 | 12 13 | 14 15 16 | 17 | 18 | 19 20 | 21 | 22 s k 0 g a r Allmänna skogar Enskilda skogar enskilda skogar tg Samtliga 5 & (33 E ? % ägares skogsmarks- skogar & =— (» %oo' g) % 3— g—(E' 02 B 1 hektar Summa s 02 &. .g e 5 .,g 3 ..?. r 5 E 400 Summa 06 5538 ., 5;- 32 591 . Q ' al 100—200 200—400 mer; &: 57 E ”5 5— 1000 kronor Procent 2 0212 1 340-8 810-4 8 5968 115539 22 714-6 42-8 0-5 5-9 492 130 37-8 50-8 1 4 7788 3 1732 1 787-1 19 9875 28 2221 66 465-5 504 0-6 6-5 575 124 30-1 425 2 6 800-0 4 5140 2 59745 28 584-21 39 7760 89 180-1 485 0-6 6-3 55-4 125 321 446 4482 444-11 286'7 1 7365 2 8123 9 042-2 593 0-4 161 688 120 111-2 312 4 1 225-7 1 165-8 6865 4 737-4 7 7790 28 2434 en 0-4 11-0 72-5 10-7 16-8 275 5 1 6739 1 610-6 973-2 6 4739 10 5973 37 285-6 604 0-4 168 716 11-1 17-3 284 6 1 573-0 896-0 523-7 6 860-3 8 735-11 13 672-4 325 0-5 3-1 361 137 502 63-11 7 3 5521 2 0074 1 100-6 15 250—1 20 443-1 38 222-1 426 0-7 3-2 465 136 399 535 s 5 126-1 2 9034 1 6243 22 110-4 29 178-7 51 894-5 400 0-7 3—1 43-8 13-6 426 562 9 3 3928 2 001-9 7856 14 4958 23 0981 33 6882 297 0-5 1-2 31-4 25%? 430 686 10 10 351-9 6 2739 2 5345 42 1924 69 301-7 106 0087 327 0-7 1-2 346 256 39-8 65-4 11 13 7447 8 275-8 3 3201 56 6882 92 3998 139 6969 320 0-7 1-2 339 255 406 661 12 1 5312 1 3922 6521 5 219-1 9 4343 17 587-5 437 0-6 2-1 464 239 29-7 53-6 13 5 0154 4 5728 2 160-0 16 9496 32 0739 59 446-4 434 0-7 2-0 46-1 25-4 265 539 14 6 5466 5 9650 2 8121 22 168-7 41 508-2 77 033-9 434 0-7 2-0 461 251 288 53-9 15 1 8616 6097 1335 9 276-7 13 663-8 16 100-7 14-4 0-4 0—3 151 273 576 849 16 5 3365 1 701-1 374-5 25 242-8 37 227-8 46 5623 19-1 0-7 0-3 20-1 257 542 79.9 17 7 198-1 2 310-8 508-0 34 5195 50 8916 62 663-0 179 0-6 0-3 18-8 26) 55-1 81-2 18 4 001-7 3 510-0 2 4372 15 316-8 29 7577 32 4134 4-8 1-7 1-7 8-2 44-5 47-3 91-8 19 12 9228 11 7513 7 4812 49 050-1 95 0341 106 748-5 6-2 25 23 110 431 459 890 20 16 924-5 15 261-3 9 9184 64 3669 124 791-3 139161-9 5-8 23 2-2 103 434 463 827 21 4 2167 2 5723 1 761-1 16 1581 31 4629 33 8760 5-2 1-5 04 7-1 452 477 929 22 12 3853 8 1581 5 600-7 47 0695 94 7533 104 7028 6-4 27 0-4 9-5 45-5 450 905 23 16 6020 10 730-4 7 3618 63 227-6 126 2172 138 5788 6.1 24 0-4 8-9 455 456 91-1 24
Tab. 4 (forts.). Skogsmarksvärde, skogsvärde och summa taxeringsvärde” samt bygden enligt 1938 års all-
1 2 | 3 | 4 | 5 6 7 8 | 9 | Allmänna skogar E 11 s k 1 I d 9, _z Övriga | _ ' Eckle- Övriga Aktie- Varje fasltighets- : 5 Län, Lag—(ägg? OCh igång siastika allm. Summa bolags iinnehav '1 g skogar skogar skogar ( 25 25—50 5(D—100 1 000 k r o n o r 5. Gävleborgs ]. 1 skogsmarksvärde. 1 555-3 528-1 689-3 2 7727 14 0233 1 904-6 2 669-41 44 485-8 2 skogsvärde ...... 7 0327 2 965-7 2 731-8 12 730-2 58 234-6 6 OOO-0 8 875-4 15 713-51 3 summa värde . . . 8 588-0 3 493-8 3 421-1 15 5029 72 257-9 7 904-6 11 545-0 201 199-7 6. Kopparbergs ]. 1 4 skogsmarksvärde. 3 373-5 414-4 2 5329 6 320-8 12 7420 3 846-1 3 880-9 58 8532 ] 5 skogsvärde ...... 12 816-9 2 144-2 8 906-11 23 867-4 49 885-6 13 099-6 13 315-51 133 603-8 * 6 summa värde . . . 16 190-4 2 558-6 11 439-2 30 1882 62 627-6 16 945-7 17 196-8 171 457-0 | 7. Värmlands ]. * 7 skogsmarksvärde . 703-5 892-4 409-5 2 005-4 12 3366 5 476—0 5 0467 41 6180 8 skogsvärde ...... 4 692-7 5 0127 1 601-6 11 307-0 48 300-9 19 5375 19 550-13 19 109—6 9 summa värde . . . 5 396-2 5 9051 2 011-1 13 3124 60 637-5 25 013-5 24 597-0 23 7276 | | 8. Örebro 1. 10 skogsmarksvärde . 2 032-6 246-5 798-6 3 077-7 5 277-7 2 461-5 1 750-5 11 3806 11 skogsvärde ...... 9 0245 1 418-4 3 8116 14 254-5 20 675-4 6 729-7 5 071-1 4 120-1 12 summa värde . . . 11 057'1 1 6649 4 610-2 17 3322 25 953-1 9 191-2 6 821-6 5 500-7 9. Västmanlands 1. 13 skogsmarksvärde . 1 402-5 293-5 827-1 2 523-1 2 7743 1 223-8 1 424-7 1 749-6 14 skogsvärde ...... 6 468-23 1 508-3 3 994-9 11 971-5 12 7621 3 6728 4 666-0 6 0923 15 summa värde . . . 7 870-8 1 801-8 4 8220 14 494-6 15 5364 4 896-6 6 090-7 7 841-9 10. Uppsala 1. 16 skogsmarksvärde. 243-0 230-7 1 100-0 1 573-7 2 8862 1 105-8 9300 751-11 17 skogsvärde ...... 1 1225 1 0965 5 520-1 7 7321 10 561—1 3 817—23 3 2993 2 6064 18 summa värde . . . 1 3655 1 327-2 6 620-1 9 3128 13 447-3 4 923-6 4 2223 3 357-7 11. Stockholms 1. 19 skogsmarkSVårde- 5925 2936 797-8 1 683-51 1 439-7 1 457-8 1 601-17 1 854-2 20 skogsvärde ------ 2 0627 1 3724 4 223-0 7 6641 5 071 -2 4 378-1 5 085-8 6 184-4 21 summa värde . . . 2 6552 1 6720 5 020-8 9 348-0 6 510-9 & 835-51 6 6874 8 038-41 12. Södermanlands ]. 22 skogsmarksvärde. 693—3 274-3 832] 1 799-7 901-3 1 398-0 1 177-7 1 0659 23 skogsvärde ...... 3 910-4 1 6809 5 076-8 10 668-1 3 156-23 4 604-6 4 080-8 3 719-8 | 24 summa värde . . . 4 6037 1 9552 5 908—9 12 4678 4 0581 6 002-15 5 2585 4 785-7 |
dessa värdens relativa förekomst männa fastighetstaxering.
] 10 | 11 | 12 | 13 | 14 15 16 | 17 | 18 | 19 20 | 21 | 22 s k 0 g a r Allmänna skogar Enskilda skogar enskilda skogar .
.. Samtliga 5 tå ? g g ? agares skogsmarks- skooar % |??? %a'å' c:a 5'5-'- €332133" m 5 ihektar Summa ” 9 022033 03353” 5 5 Summa E' == 5 av p 5 in & av o 5 9;
400 0. m 1-1 g "1 E 9 Hcg 1-4 E !=
100—200 200—400 men, ?; su . av F 1000 kronor Procent
4 1321 2 1632 1 0249 16 380-2 30 4035 33 176-2 4-7 1-8 21 8-4 422 494 916 1 15 0154 8241-45 35868 57 438-1 115 667-7 128 3979 5-5 23 21 9-9 454 447 90-1 2 19147-5 10 404-& 4611-7 73 8133 146 071-2 161574-1 5-3 22 21 9-6 447 457 994 3 28222 1138-13 7312 16 271-9 29 0139 35 3347 9-5 1-2 7-2 179 361 460 821 4 10 271—9 3 9620 2 6323 56 8855 106 7714 130 6385 9-8 17 6-8 183 382 435 81-7 5 13 0941 5 100-3 3363-5 73157-4 135 7850 165 9732 9-8 1-5 6-9 18-2 37-7 44-1 81-8 6 3 3093 2 057-6 2 288-4 22 7960 35 132-6 37 138-0 1-9 24 1-1 5-4 33-2 61-4 94-6 7 14 2392 9 260-0 9 890-5 915874 139 8820 151 195-0 3-1 3—3 1-1 7-5 320 605 925 17 5485 11 317-15 12 178-9 114 3831 175 0206 188 333-0 251 3-1 1-1 7-1 322 60-7 929 9 1166-11 7026 19636 94256 14 7033 17 7810 11-4 1-4 4-5 173. 297 530 827 10 34426 2295-0 80221 29 6866 503620 646165 140 22 5-9 221 320 459 779 11 46094 2 997-6 9991-7 39 112-2 650653 82 397-5 134 2-0 5-6 21-0 31-5 47-5 79-0 12 12740 445-6 647-1 6764-8 95391 12 0622 11-6 24 6-9 209 230 561 791 13 46882 1 6199 24592 231984 35 960-5 47 9320 135 3—1 8—4 250 266 434 750 14 59622 20655 31063 29 963-2 45 499-6 59 994-2 131 3-0 8-0 241 259 510-0 759 15 5065 474-3 5827 435043 72368 88105 28 26 125 179 327 424 821 16 1 747-9 15658 20193 15 0565 25 6176 33 3567 3-4 3-3 165 23.2 31-7 451 768 17 2 254-4 2 040-1 2 602-0 19 407-1 32 8544 42 167-2 3-2 3-2 157 221 319 460 779 18 1 154-4 10668 24102 95450 10 9847 12 6686 4-7 23 6-3 13-3 11-4 753 867 19 38972 38380 89195 32 2940 37 365-2 45 0293 4-6 3-0 94 170 113 71-7 83—0 20 5051-15 4904-21 11320-7 418390 483499 57 697-9 415 29 8-7 16-2 11-3 725 838 21 9121 8495 39229 93261 10 227-4 12 027-1 5-8 23 6-9 15-0 7-5 775 850 22 32812 3107-2 16 913-1 35 707-4 38 8642 49 5323 7-9 3-4 102 215 6—4 72! 78-5 23 4193—11 39568 20 836-11 45 0335 49 091-13 61559-4 7-5 3.2 96 20-3 6-6 731 797 42
Tab. 4 (forts.). Skogsmarksvårde, skogsvärde och summa taxeringsvärde, samt bygden enligt 1938 års all-
1 2 | 3 | 4 | 5 6 | 7 | 8 | 9 | Allmänna. skogar Enskilda .? Övriga | Lå _ | dsd | _ Eckle- Övriga Aktie- Varje fastighets- * å n Vägdag? OCh lååång; siastika allm. Summa bolags innehav " g skogar skogar skogar ! ( 25 25—50 50—100 1 000 k r o n o r 13. Östergötlands l. 1 skogsmarksvärde . 1 478-3 373-2 1 3618 3 213-3 2 917-1 1 913-0 2 278-3 2 8142 2 skogsvärde . ..... 7 226-9 1 9322 8 226-1 17 385-2 11 542-7 5 971-0 7 324-9 9 2222 3 summa värde . . . 8 7052 2 305-4 9_587-9 20 5985 14 4598 7 884-0 9 603-2 12 0364 14. Gotlands ]. 4 skogsmarksvärde. 1833 192-9 792 455-4 107-71 1 154—9 931-1 8427 | 5 skogsvärde ...... 6405 7376 246-9 1 625-0 346-23 3 437-13 2 847-0 2 624-0 6 summa värde . . . 823-8 930-5 326-1 2 0804 4544 45925 37781 34667 1 15. Skaraborgs 1. 7 skogsmarksvärde . 1 723-0 567] 500-0 2 790-1 1 3104 4 406-6 2 0649 14860 skogsvärde . ..... 9 1925 3 1002 2 426-0 14 718-7 5 663-5 12 074-4 5 7275 4 100-6 9 summa värde . . . 10 9155 3 667-3 2 9260 17 508-8 6 973-9 16 481-0 7 7924 5586-15 16. Älvsborgs 1. 10 skogsmarksvärde. 1 2344 660-6 653-0 2 5477 1 617-5 6 781-51 6 511-8 4843-8 11 skogsvärde ...... 6 184-7 3 135-7 2 059-1 11 3795 5 9579 14 9520 15 730-7 12 4445 12 summa värde . . . 7 418-8 3 796-11 2 7121 13 9272 7 575-4 21 733-11 22 242-5 1? 288-3 17. Jönköpings ]. 13 skogsmarksvärde . 1 472-5 788-4 273-2 2 5344 1 268-6 4 5907 7 218-6 5 625-8 14 skogsvärde ...... 7 675-2 4 155-2 1 395-15 13 226-0 4 806-3 12 185-0 20 693-9 16 6853 15 summa värde . . . 9 147-7 4 943-15 1 6688 15 760-1 5 574-11 16 7757 27 9125 223111 18. Kronobergs 1. 16 skogsmarksvärde . 1 055-4 7534 2120 2 020-8 3 024-5 4 046-8 5 330-0 39908 17 skogsvärde ...... 5 330-2 3 694-7 446-3 9 471-2 8 910-3 8 125-4 12 541-7 103658 18 summa värde . . . 63856 44481 658-3 11 4920 11 9348 12 172-2 17 871-7 143566 19. Kalmar 1. 19 SkOgSmarksvärde. 2 381-4 470-4 8949 3 246-7 1 5870 2 142-3 4 284-6 5828-0 ' 20 skogsvärde ...... 12 497-8 2 452-7 1 199-1 16 149-6 6 169-1 5 476-3 12 241-5 173524 21 summa värde . . . 14 879-2 2 923-1 1 5940 19 396-3 7 756-1 7 618-6 16 5261 231804 20. Göteborgs o.Bohus 1. 22 skogsmarksvärde. 368-6 155-2 186-4 710-2 168-] 2 803-3 1 555-2 9526 | 23 skogsvärde ...... 9952 4391 386-0 1 820-3 4821 4 6898 3 3092 21226 . summa värde . . . 2 530-5 650-2 7 493-1 4 8644 30752
dessa värdens relativa förekomst inom olika skogsägargrupper på lands- männa fastighetstaxering.
| 10 11 | 12 13 | 14 15 16 | 17 | 18 | 19 20 | 21 | 22 s k 0 g a r Allmänna skogar Enskilda skogar enskilda skogar __ Samtliga 5 5 ? & (ED: %: agures skogsmarks skogar & % % gra? g] % 5'- g'm' &: » ihektar Summa % (ge age s 032 Ugn» E 5 400 Summa 5 så == 5 3828 E " 100—200 200—400 mer;” 2: 5" 5 "vi 51? 1000 kronor Procent. 2 726-5 1 548-11 3 0093 14 289-9 17 207-0 20 420-3 7-2 1-8 6—7 157 14.3 70-0 843 1 9 119-6 5 271-3 11 1824 48 0914 59 6341 77 0193 9-4 2-5 107 226 150 624 77-4 2 11 846-1 6 8199 14 191-7 62 381-3 76 841-1 97 4326 8-9 2-4 9-8 21-1 149 640 789 3 324-2 894 232 3 365-5 3 4731 3 9285 4-7 4-9 20 11-6 27 857 884 4 970-6 244-4 611 10 184-7 10 5315 12 156-5 5-3 6-1 20 13-4 2-8 838 866 5 1 294-8 333—8 843 13 550-2 14 004-6 16 085-0 5-1 5-8 2-0 12-9 28 84-3 87-1 6 917-6 778-11 1 320-9 10 9749 12 2853 15 075-4 11-4 3-8 3—3 18-5 8-7 72-8 81-5 7 2 683-5 2 6981 4 8192 32 1033 37 766-8 52 485-5 17-5 5-9 4-6 280 108 61-2 720 8 3 6011 3 4770 6 140-1 43 0782 50 0521 67 560-9 162 5-4 4-3 259 103 63—15 741 9 2 220-0 1 032-15 1 2988 22 688-11 24 306-4 26 854-1 4-6 2-5 2-4 9-5 6-0 84-5 90-5 10 6 220-6 3 0381 4 549-11 56 9349 62 8928 74 272-3 8-3 4-2 28 15-3 8-0 76-7 84-7 11 8 440-6 4 070-7 5 847-8 79 623-8 87 199-2 101 126-4 7-3 3-8 2-7 138 7-5 787 862 12 2 479-5 1 186-& 1 254-9 22 3563 23 6249 26 159-0 511 3-0 1-1 9-7 4-8 855 903 13 7 169-8 3 157-6 4 170-7 64 0623 68 368-13 81 5946 9-4 5-1 1-7 16-2 5-3 785 838 14 9 6493 4 344-4 5 425-6 86 418-6 91 9935 107 7536 8-5 4-6 1—5 14-6 5-2 802 854 15 1 888-9 911-8 1 115-0 17 2833 20 3078 22 328-6 4-7 3-4 1-0 9—1 13-5 77-4 90—9 16 5 3352 2 948-15 4 040-8 43 3575 52 267-8 61 7390 8-6 6-0 0-7 153 144 703 847 17 7 224-1 3 860-4 5 1558 60 6408 72 575-17 84 067-6 7-6 5-3 0-8 137 142 721 863 18 4 218-3 2 4588 2 5423 21 474-3 23 061-3 26 3080 9-1 1-8 1-5 12-4 6-0 81-6 87-6 19 12 8488 7 690-2 8 393-0 64 0022 70 171-3 86 3204) 145 2-8 1-4 18-7 7-1 742 813 20 17 0671 10 149-0 10 9353 85 4765 93 232-6 112 628-9 132 2-0 14 17-2 6-9 759 828 21 3233 205-2 372 5 8768 6 0449 6 755-1 5-4 23 28 10-5 25 870 895 22 717-1 607-2 67-2 11 5131 11 9952 13 815-5 7-2 3-2 28 13-2 3-5 8321 868 23 1 04044 8124 104-4 17 3899 18 0401 20 5706 6-6 29 28 123 3-2 845 877 24
152 Tab. 4 (forts.). Skogsmarksvärde, skogsvärde och summa taxeringsvärdea sa enligt 1938 års alltmänn 3 4 | 5 6 | 7 | 8 | 9 Allmänna. skogar E 11 s lk i 1 d % Övrigq 5 Län, landsdelar och Kron o- Eckle- Övriga Aktie- Varje fmstighetä1 slastlka allm. Summa bolags mnahe! & vårdeslag skogar skogar skogar skogar % ( 25 25—50 550—100 | _| 1 000 k r o n o r | 21. Hallands ]. | 1 skogsmarksvärde . 4566 2747 280-6 1 011-8 237-0 2 4782 2 7745 1 956 4 | 2 skogsvärde ...... 1 6535 8149 3758 2 844-2 6636 3 279-8 4 654-5 3 667-3 3 summa värde . 2 110-0 1 0826 6564 3 856-0 900-6 5 758-0 7 429-0 5 623-7 22. Blekinge 1. 4 skogsmarksvärde . 230-1 109-0 162-7 501-8 358-51 1 9910 2 0473 2 0087 5 skogsvärde ...... 890-9 446-4 465-2 1 8025 1 146-4 3 6621 4 3933 4 650-(; 6 summa värde . . . 1 121-0 555-4 6279 2 304-14 1 5053 5 660-1 6 440-6 6 6523 23. Kristianstads ]. 7 skogsmarksvärde . 954-4 378-6 2599 1 592-9 367-8 4 3962 2 969-5 2 3181 8 skogsvärde ...... 3 740—9 1 201-6 6736 5 6160 1 417-0 6 3973 5 327—8 4 990-0 9 summa värde . . . 4 6953 1 580-2 933-4 7 208-9 1 784-8 10 793-5 8 297-3 7 303-1 24. Malmöhus ]. 10 skogsmarksvärde . 411-9 113-7 261-5 787-1 80-9 1 230-3 6827 629-13 11 skogsvärde ...... 1 4560 2858 674-9 2 416-7 264-1 1 870-1 1 0460 1 475-1 12 summa värde . . . 1 8679 3925 936-41 3 203-8 3450 3 100-4 1 7287 2 104-7 25. Norrland 13 skogsmarksvärde. 24 5877 1 8757 3 127-9 29 591-11 55 329-4 6 890-3 10 6921 17 193-4 14 skogsvärde ...... 88 5040 9 614-4 11 226-1 109 344-5 187 246-3 19 237-] 30 8051 51 647-8 15 summa värde , _ _ 113 091-7 11 4901 14 3540 138 9358 242 5757 26 127-4 41497-2 68 841-2 26. Svealand 16 skogsmarksvärde . 9 040-11 2 6454 7 2980 18 9843 38 357-8 16 9690 15 8121 15 2728 17 skogsvärde ______ 40 0980 14 2394 33 1343 87 471-7 150 4131 55 840-1 55 0692 55 436-4 18 summa värde , _ _ 491389 16 8848 40 4323 106 4560 188 770-9 72 8021 70 881—3 70 7022 27. Götaland 19 skogsmarksvärde. 11 9425 4 837-2 4 6252 21 411-9 13 0454 37 9352 38 648-5 33 291-7 20 skogsvärde ...... 57 4843 22 3961 18 5745 98 454—9 46 8628 82 127-8 95 8380 89 700-4 21 summa värde . . . 69 4338 27 2333 23 199-7 119 8668 59 9152 120 0630 134 4865 122 9921 28. ' Rikets landsbygd 22 skogsmarksvärde . 45 5781 9 3583 15 0511 69 9875 106 7326 61 7945 65 1527 65 757-9 23 skogsvärde ...... 186 0863 46 249-9 62 9349 295 271-1 384 529-2 157 205-0 181 7123 196 784-6 summa värde . . . 231 6644 55 6082 77 9860 365 2586 491261-8 218 9925 246 8650 262 5425
stighetstaxering. 10 | 11 | 12 | 13 | 14 15 16 | 17 | 18 | 19 20 | 21 | 22 k 0 g :a r Allmänna skogar Enskilda skogar skilda skogar Samtliga 5 å å: & g 2 area sk-ogsmarks skogar S 12- o %!yq' m 5'7 3- gun" ? 5 hektar Summa 8 035.028 5 033039 E =, Summa 3" &: g g == 5 = P— 5, g _ | 400 o. en F? 5 P 0"; m " 100—200 200—400 mem & :a . av F 1000 kronor Procent 6733 200-0 9441 90265 92635 10 275-3 4-4 27 27 9-8 23 87-9 902 1 1 5621 547-8 32436 16 9551 17 618-7 20 4629 8-1 4-0 1-8 13-9 3—2 829 861 2 | 22354 747-s 4187-7 25 9816 26 8822 80 738-2 611 3-6 21 126 29 84-5 87-4 3 | 9387 3073 5441 7837-1 8196-0 8697-8 26 1-3 1-9 5-8 4-1 901 942 4 22869 9356 1 6536 17 5891 18 7355 20 5380 4-3 22 23 8-8 5-6 856 912 5 32256 1 2429 2 197-7 25 426-2 26 9315 29 2358 3-8 1-9 22 7-9 5-1 87-0 921 6 ' 939-7 4481 2 159-5 13 226-1 13 5939 151868 63 25 1-7 10-5 24 871 895 7 24138 1 267-0 73550 27 750-9 291679 34 783-9 10-7 3-5 1-9 16-1 4-1 798 839 8 33535 1 7151 95145 40 9770 427615; 49 970-7 9-4 3-1 1-9 14-4 3-6 820 856 9 | 4484 5466 1 2933 48309 49118 56989 72 20 4-6 13-8 1-4 848 862 10 | 13231 19658 49806 12 660-7 12 924-& 15 341-5 9-5 1-9 4-4 158 1-7 825 842 11 | 1771-5 25124 62739 17 491-15 17 8366 210404 89 1-9 4-4 15-2 1-6 832 848 12 17 7645 115882 68192 70 947-7 126 277-1 155 868-4 158 1-2 2-0 190 355 455 810 13 55 454-2 37 5981 20 9903 215 7326 402 978-9 512 3234 17-3 1-9 22 214 365 421 786 14 73 218-7 49 186-3 27 8095 286 680-3 529 2560 668191-8 16-9 1-7 2-2 208 363 429 792 15 111453 67347 12 5461 78 480—o 116837-8 135 8221 6-7 1-9 5-4 140 282 578 860 18 41 5682 25 648-0 50 8536 284 415-5 434 8286 522 300-3 7-7 27 6-3 16-7 28-8 545 833 17 52 7135 32 3827 63 3997 362 8955 551 6664 6581224 75 2-6 6-1 162 287 551 83-8 18 18 098-4 97141 155426 153 230-5 166 2759 187 687-8 6-4 2-6 24 11-4 7-0 81-6 8813 19 52 6511 30371-7 545162 405 205-2 452 075-0 550529-9 10-4 41 34 17-9 8-5 736 821 20 70 7495 40 085-8 70 0588 558 4357 618 3509 738 2177 9-4 3-7 3-1 16-2 8-1 757 838 21 4.7 008-2 28 0370 34 9079 302 6582 409 390-8 479378-3 9-5 20 31 146 223 631 854 25 149 673-5 93 617-8 126 3601 905 3533 1 289 8825 1 585153-6 11-7 29 4-0 186 243 57-1 81-4 23 |196 681-7 121654-8 161268-0 1208 011-5 1699 273-3 2064 5319 11-2 27 8-8 17-7 238 585 823 24
Tab. 5. Areal skogsmark, övrig mark och summa utmark; skogsmarken förekomst inom olika skogsägargrupper på land 1 2 | 3 | 4 | 5 6 | 7 | 8 | 9 Allmänna. skogar E 11 s k i 1 d 5 ! Övri 5 Län, landsdelar och Krono- Eckle- Övriga Aktie- Varje fastighetd G ägoslag sko ar siastika allm. Summa bolags inneha ** g skogar skogar skogar Ingen ** 21:35; ( 25 25—50 H 9 k t a r 1. Norrbottens l. 1 skogsmark ...... 2 033 525 15 204 258 251 2 306 980 388 066 — 66 111 148 160 2 övrig mark ...... 3 924 871 13 384 116 637 4 054 892 200 906 10 388 34 735 77 611 3 summa utmark . . 5 958 396 28 588 374 888 6 361 872 588 972 10 388 100 846 225 771 övrig mark, % . . 65-9 4.6-8 31-1 63-7 34-1 IOO'O 34-4 34—4; 1 a. lappmarken ' 4 skogsmark . . . . 1 355 996 7 595 188 328 1 551 919 177 017 -— 9 537 33 999 5 övrig mark . . . . 3 676 997 9 760 72 307 3 759 064 106 394 3 176 12 518 35 243 | 6 summa utmark 5 032 993 17 355 260 635 5 310 983 283 411 3 176 22 055 69 242 övrig mark, %. 73—1 56-z 27-7 7o-8 37-5 xoo-o 56-8 50-9 1 b. kustlandet 7 skogsmark . . . . 677 529 7 609 69 923 755 061 211 049 — 56 574 114 161 8 Övrig mark . . . . 247 874 3 624 44 330 295 828 94 512 7 212 22 217 42 368 9 summa utmark 925 403 11 233 114 253 1 050 889 305 561 7 212 78 791 156 529 övrig mark, %. 26-8 32-3 38-8 28-2 30-9 roa-o 28'2 271 2. Västerbottens 1. | 10 skogsmark ...... 1 006 949 13 423 111 012 1 131 384 733 127 — 123 166 213 553 | 11 övrig mark ...... 1 320 296 6 003 30 455 1 356 754 283 582 12 780 54 432 91 317 12 summa utmark . . 2 327 245 19 426 141 467 2 488 138 1 016 709 12 780 177 598 304 870 övrig mark, % . . 567 309 21-5 54'5 27-9 roo-o 30-6 3o-o 2 a. lappmarken 13 skogsmark . . . . 804 300 8 741 107 582 920 623 402 075 — 21 802 47 063 14 Övrig mark . . . . 1 265 374 4 416 29 637 1 299 427 164 490 4 834 19 796 38 406 15 summa utmark 2 069 674 13 157 137 219 2 220 0.50 566 565 4 834 41 598 85 469 övrig mark, % . 61-1 33—6 21-6 58-5 29'0 ioo'o 47-6 44'9 2 b. kustlandet 16 skogsmark . . . . 202 649 4 682 3 430 210 761 331 052 -— 101 364 166 490 17 Övrig mark . . . . 54 922 1 587 818 57 327 119 092 7 946 34 636 52 911 18 summa utmark 257 571 6 269 4 248 268 088 450 144 7 946 136 000 219 401 övrig mark, %. 21—3 2.5-3 19-3 21-4 26-5 IOO'O 25*5 221 3. Jämtlands I. 19 skogsmark ...... 117 164 37 629 158 626 313 419 1 175 566 — 64 169 103 499 20 övrig mark ...... 46 570 14 774 944 230 1 005 574 501 907 10 859 23 060 49 244 21 summa utmark . . 163 734 52 403 1 102 856 1 318 993 1 677 473 10 859 87 229 152 743 övrig mark, % . . 28-4 22: 85-6 76: 29-9 too-o 26-4. 32-z 4. Västernorrlands 1. 22 skogsmark ...... 134 259 24 088 6 676 165 023 861 166 — 73 326 100 477 23 övrig mark ...... 27 554 4 566 1 069 33 189 179 417 2 321 13 084 21 814 24 summa utmark . . 161 813 28 654 7 745 198 212 1 040 583 2 321 86 410 122 291 övrig mark, % . . 17-o 15-9 13-8 16-7 17: 100-o 15-1 17-8
övriga markens och utmarkens relativa fördelning samt övriga markens relativa bygden enligt 1938 års allmänna fastighetstaxering.
| 10 | 11 | 12 | 13 | 14 | 15 16 17 | 18 | 19 | 20 21 | 22 | 23 s ]; 0 g a r Allmänna. skogar Enskilda. skogar enskilda. skonar ' U . . ä 0: ;> o: 2 ägares skogsmarks- Sgåtlååa E % & ";,”— a. 01 2151 % a. m i hektar Summa g 8 03 2.305 5 å ä: ago; & Summa ';'; 55,29: B 52.56 B = 400 0. a; E' E & 08; & gu 50—500 100—200 200—400 mera _ p . "= F H e k t a. r P r o e e n t, * 255 529 283 401 235 169 165 722 1 154092 1 542 158 3 849 138 528 04 67 599 101 300 401 1 & 148 529 206 023 184 915 131 090 793 291 994 197 5 049 089 777 03 23 803 40 157 19'7 2 404 058 489 424 420 084 296 812 1 947 383 2 536 355 8 898 227 670 03 42 71'5 6'6 21'9 285 3 ' 36-8 4.2-1 44-0 4.4-2 4.0-7 39-1 56-7 66 357 102 206 109 370 87 913 409 382 586 399 2 138 318 63'4 0'4 8'8 72'6 8'3 19'1 27'4 4 69 834 103 660 99 341 72 370 396 142 502 536 4 261 600 863 0'2 1"7 88'2 2'5 9'3 11'8 5 136 191 205 866 208 711 160 283 805 624 1 088 935 6 399 918 78'6 0'3 4'1 83'0 4'4 12'6 17'0 6 SM 50'4 47'6 45-2 49'2 46-1 66-6 189 172 1251 195 125 799 77 809 744 710 955 759 1 710 820 39'6 01. 41 441 12'3 43'6 55'9 7 78 695 102 363 85 574 58 720 397 149 491 661 787 489 31'5 0'5 5'6 37'6 12'0 50'4 624 8 267 867 283 558 211 373 136 529 1 141 859 1 447 420 2 498 309 (”'I 0'4 4'6 42'1 12'2 45'7 57'9 9 29-4 36'1 40"; 43'0 34'8 34'0 31'5 323 799 310 862 204 642 86 604 1 262 626 1 995 753 3 127 137 322 0'4 36 362 234 404 638 10 148 056 137 989 85 613 38 220 568 407 851 989 2 208 743 597 03 1'4 61'4 128 258 386 11 471 855 448 851 290 255 124 824 1 831 033 2 847 742 5 335 880 4315 04 213 466 191 343 534 12 31-4 30-7 29-5 30-6 31-0 29-9 41-4 115 458 172 398 156 622 75 877 589 220 991 295 1 911 918 42'1 0'5 5'6 48'2 21'0 30'8 51'8 13 77 750 91 833 69 362 34 638 336 619 501 109 1 800 536 70'3 0'2 1'7 72'2 9'1 18'7 27'8 14 193 208 264 231 225 934 110 515 925 839 1 492 404 3 712 454 55'7 0'4 3'7 59'8 15'3 24'9 40'2 15 40-2 34'8 307 31-3 36-4 33'6 W; 208 341 138 464 48 020 10727 673 406 1 004 458 1 215 219 16'6 0'4 0'3 17'3 27'3 55'4 827 16 70 306 46 156 16 251 3 582 231 788 350 880 408 207 13'4 0'4 0'2 14'0 29'2 568 860 17 278 647 184 620 64 271 14 309 905 194 1 355 338 1 623 426 15'8 0'4 0'3 16'5 27'7 55'8 83'5 18 25-2 zs-o 25-3 7.5—0 25-6 25-9 25-1 184 481 280 955 257 146 223 647 1 113 897 2 289 463 2 602 882 45 1'4 61 120 452 428 880 19 91 331 135 737 115 314 151 770 577 315 1 079 222 2 084 796 22 07 453 482 241 277 51'8 20 275 812 416 692 372 460 375 417 1 691 212 3 368 685 4 687 678 35 11 235 281 358 361 71'9 21 33'1 32"6 31'0 40'4 34" 32'0 44'5 182 826 217 366 136 785 92 868 803 648 1 664 814 1 829 837 73 1'3 04 90 47'1 43'9 91'0 22 40 065 42 854 22 031 14 910 157 079 336 496 369 685 75 12 03 90 485 425 91'0 23 222 891 260 220 158 816 107 778 960 727 2 001 310 2 199 522 74 13 03 90 473 43'7 91'0 24 18-0 16-5 13'9 13'8 164, 168 168
11—413594
Tab. 5 (forts.). Areal skogsmark, övrig mark och summa utmark;skogsmarkens1 förekomst inom olika skogsägargrupper på lands-q
1 2 | 3 | 4 | 5 6 | 7 | s | 9 Allmänna skogar E 11 s k i 1 & a. . I 2 Övriga. Eckle- Övriga Aktie- Varje faqtighetsi % Län, 112132” OCh &???" siastika allm. Summa bolags mnehav "* g skogar skogar skogar Ingen 5:35; ( 25 25—50 H e k t a r 5. Gävleborgs 1. 1 skogsmark ...... 87 765 19 535 43 628 150 928 603 692 — 71 047 98 017 2 övrig mark ...... 20 124 3 070 14 347 37 541 113 416 932 7 229 11 286 3 summa utmark . . 107 889 22 605 57 975 188 469 717 108 932 78 276 109 303 övrig mark, % . . 18-7 13-6 24-7 19-9 15-8 too-o 9-2 103 6. Kopparbergs ]. * 4 skogsmark ...... 295 000 19 669 190 003 504 672 647 314 —- 183 499 187 616 * 5 övrig mark ...... 165 004 4 326 76 722 246 052 152 463 671 20 199 24 456 ; 6 summa utmark . . 460 004 23 995 266 725 750 724 799 777 671 203 698 212 072 * övrig mark, % .. 35-9 18-o 28-8 32-8 19-1 100-o 9-9 u-5 7. Värmlands l. 7 skogsmark ...... 20 430 29 403 12 377 62 210 469 592 — 158 400 150 098 8 övrig mark ...... 4 295 6 376 1 985 12 656 88 740 353 20 434 19 566 9 summa utmark . . 24 725 35 779 14 362 74 866 558 332 353 178 834 169 664 övrig mark, % .. 17-4. [78 13-8 16-9 15-9 roc-o 11-4. n-5 8. Örebro I. 1 10 skogsmark ...... 69 106 6 736 20 093 95 935 180 054 — 61 463 47 343 1 11 övrig mark ...... 17 643 1 113 3 575 22 331 40 197 998 6 733 4 986 1 12 summa utmark . . 86 749 7 849 23 668 118 266 220 251 998 68 196 52 329 övrig mark, % . . 20-3 14-2 15-1 18-9 18-3 1000 9-9 9-5 9. Västmanlands 1. 13 skogsmark ...... 44 667 8 509 24 216 77 392 87 372 — 37 173 42 296 14 övrig mark ...... 11 518 1 886 5 573 18 977 19 409 498 3 920 5 267 15 summa utmark . . 56 185 10 395 29 789 96 369 106 781 498 41 093 47 563 övrig mark, % . . 20-5 18-! 187 19-7 18-2 too-o 9'5 Il'l 10. Uppsala 1. 16 skogsmark ...... 6 905 7 513 33 012 47 430 96 698 —- 36 132 30 188 17 övrig mark ...... 1 029 1 712 5 631 8 372 18 235 401 4 221 3 034 18 summa utmark . . 7 934 9 225 38 643 55 802 114 933 401 40 353 33 222 övrig mark, % . . 13-0 18-6 r4-6 15-0 15.9 1000 10-5 9-1 11. Stockholms !. 19 skogsmark ...... 17 636 8 564 21 860 48 060 45 913 — 47 904 51 936 20 övrig mark ...... 4 974 2 079 5 092 12 145 9 404 1 766 11 440 12 183 21 summa utmark . . 22 610 10 643 26 952 60 205 55 317 1 766 59 344 64 119 övrig mark, % . . zz-o 19-5 18-9 zo-z 17-o roo-o 193 190 12. Södermanlands 1. 22 skogsmark ...... 19 029 7 076 22 913 49 018 25 448 —- 40 573 32 991 23 övrig mark . . . . . . 5 197 1 471 7 152 13 820 6 930 403 5 903 4 479 24 summa ntmark . . 24 226 8 547 30 065 62 838 32 378 403 46 476 37 470 | övrig mark, % .. 21-5 17: 23-8 zz—o 21—4 reo-o 12-7 12'0 *
övriga markens och utmarkens relativa fördelning, samt övriga markens relativa bygden enligt 1938 års allmänna fastighetstaxering.
10
12 13 14 15 16
17|18|19|20
skogar
enskilda skogar
Allmänna skogar
. N o: o: 2 * Samtliga. 5 o i: &; ares skogsmarks- o m E m 3 m m .. m 3 m 1 ighekt" Summa Skaga! å ;; å- (503 : å 8: 5013 5 5 4000. summa" å— sågå E gågå & " 50—100 200—400 mera. = := . == F” H 9 k t a. r P r 1; 168 310 89 406 42 934 629 746 1 233 438 1 384 366 32 1 19 774 9 421 5 487 71 559 184 975 222 516 65 2 188 084 98 827 48 421 701 305 1 418 413 1 606 882 36 3 10-5 9-5 11-3 10'2 13-0 13-8 198 082 68 716 45 816 841 372 1 488 686 1 993 358 95 4 32 403 17 142 12 290 137 928 290 391 36 443 143 5 230 485 85 858 58 106 979 300 1 779 077 2 529 801 106 6 14-1 zo-o 21-2 14-1 16-3 av: 145 079 70 225 83 538 716 223 1 185 815 1 248 025 2'4 1'0 7 20 209 13 037 16 741 107 855 196 595 209 251 30 09 8 165 288 83 262 100 279 824 078 1 382 410 1 457 276 24 1'0 9 rz-z 157 167 13-1 14-2 14-4 38 227 19 578 56 534 255 774 435 828 531 763 12 315 4 469 2 004 12 290 34 791 74 988 97 319 11 3"! 42 696 21 582 68 824 290 565 510 816 629 082 1'2 38 10'5 93 I7'9 12'0 14'7 15'5 52 291 13 148 18 446 201 769 289 141 366 533 23 66 7 260 1 920 2 148 27 230 46 639 65 616 29 85 59 551 15 068 20 594 228 999 335 780 432 149 24 69 12-z 12-7 10-4 n-g 13-9 15-z 24 357 14 006 17 518 138 040 234 738 282 168 11'7 2 831 1 312 2 008 15 423 33 658 42 030 134 27 188 15 318 19 526 153 463 268 396 324 198 11'9 10-4 8-6 10-3 xo-o 17.-5 13.0 59 142 31 594 74 233 299 893 345 806 393 866 5'5 13 989 7 818 25 158 80 033 89 437 101 582 50 73 131 39 412 99 391 379 926 435 243 495 448 5'5 19-1 19-8 25-3 21% zo-s 20-5 29 680 23 127 102 465 253 721 279 169 328 187 5'8 70 4 407 3 936 22 131 44 980 51 910 65 730 79 109 34 087 27 063 124 596 298 701 331 079 393 917 62 7'6 12-9 14-5 17—8 15'! 15—7 16-7
Enskilda. skogar
158 Tab. 5 (forts.). Areal skogsmark, övrig mark och summa utmark; skogsmarken förekomst inom olika skogsägargrupper på lands- | 3 | 4 | 5 6 | 7 8 | 9 | Allmänna skogar E n s k 1 1 d 11 % Övriga| E Lä. ' 1. d b _ _ Eckle- Övriga Aktie- Varje fastighets—1 % 11 712023.” oc Eklono siastika allm. Summa bolags - innehav _. *" 05” k k k . * S Ogål' S Ogill' & ogar Ingen 51352" ( 25 25—50 H e k t a r 13. Östergötlands l. 1 skogsmark ...... 37 843 9 557 37 084 84 484 83 916 — 49 725 61 053 2 övrig mark ...... 7 818 1 860 7 619 17 297 14 613 1 533 7 695 7 963 3 summa utmark . . 45 661 11 417 44 703 101 781 98 529 1 533 57 420 69 016 » övrig mark, % .. 17: 16-3 170 170 14—8 roo-o 13-4 11-5 | 14. Gotlands 1. | 4 skogsmark ...... 7 691 5 157 2 449 15 297 3 875 — 36 620 29 125 5 övrig mark ...... 2 330 2 114 1 813 6 257 4 731 5 282 15 742 10 297 6 summa utmark . . 10 021 7 271 4 262 21 554 8 606 5 282 52 362 39 422 övrig mark, % .. 23-3 29-1 4.2-5 zg-o 55-o too-o 30-1 26- x , 15. Skaraborgs 1. 1 7 skogsmark . . . . . . 34 720 11 011 11 275 57 006 29 811 — 100 047 46 500 8 övrig mark . . . . . . 6 907 2 419 3 133 12 459 6 088 4 544 22 073 7 448 1 9 summa utmark . . 41 627 13 430 14 408 69 465 35 899 4 544 122 120 53 948 | övrig mark, % .. 166 180 217 179 170 roo-o 18: 13-8 | 16. Älvsborgs 1. 10 skogsmark . . . . . . 26 407 13 847 14 882 55 136 37 070 — 168 340 160 756 11 övrig mark ...... 9 459 3 763 4 021 17 243 11 221 4 042 58 361 47 535 12 summa utmark . . 35 866 17 610 18 903 72 379 48 291 4 042 226 701 208 291 övrig mark, % .. 26-4 214 213 23—8 23-2 100-0 257 27:53 17. Jönköpings 1. 13 skogsmark ...... 30 064 16 774 6 064 52 902 29 282 — 109 088 170 852 14 övrig mark ...... 8 050 6 935 1 357 16 342 17 488 2 211 37 186 46 758 15 summa utmark . . 38 114 23 709 7 421 69 244 46 770 2 211 146 274 217 610 övrig mark, % .. 21-1 29-3 18—3 23-6 37-4 roo-o 25-4 21-5 18. Kronobergs ]. 16 skogsmark ...... 25 696 16 784 5 473 47 953 70 875 — 100 741 130 399 17 övrig mark ...... 6 330 5 817 2 176 14 323 21 652 4 506 32 341 34 417 18 summa utmark . . 32 026 22 601 7 649 62 276 92 527 4 506 133 082 164 816 övrig mark, % . . 19-8 25-7 28-4. 7.3-0 23-4 roo-o 24-3 20-9 19. Kalmar 1. 19 skogsmark ...... 56 446 11 127 9 479 77 052 39 300 — 54 535 108 066 20 övrig mark ...... 10 451 3 384 1 411 15 246 6 995 28 639 19 564 13 146 21 summa utmark . . 66 897 14 511 10 890 92 298 46 295 28 639 74 099 121 212 övrig mark, % . . 15-6 23-3 13-o 16-5 (5-1 100'0 :6-4 10—8 20. Göteborgs o. Bohus ]. 22 skogsmark ...... 8 684 3 082 4 302 16 068 3 723 —— 63 571 35 619 23 övrig mark ...... 9 461 2 593 3 681 15 735 2 308 9 836 72 853 24 729 24 summa utmark . . 18 145 5 675 7 983 31 803 6 031 9 836 136 424 60 348 | övrig mark, % .. 52-1 45-7 4.6-1 49-5 38-3 Ioo-o 53—4 4.1'0 1
övriga markens och utmarkens relativa fördelning, samt övriga markens relativa bygden enligt 1938 års allmänna fastighetstaxering.
12
14
17|13|19|20
21| 22] 23
skogar Allmänna skogar
enskilda skogar
Enskilda skogar
ägares skogsmarks-
| 1 hektar
| |
50—100 200—400
Summa
.reäoqs 981499199131051 12:20:18 'muo 983.119
mäoqsouorx
'emumg
Jsäorls
Bävmesw
nämre 'slsna BBlMQ
000 CP
76 635 9 476 86 111
[Fo
27 775 9 875 37 650
26-2
33 140 4 531 37 671
12'0
118 963 34 505 153 468 22-5
134 309 33 806 168 115
20' 1
98 266 20 090 118 356 170
148 063 16 656 164 719
10"!
22 656 13 552 36 208
37'4
63 513 8 615 72 128 11-9
4 226 2 103 6 329
33'2
386 613 57 310 443 923 12'9
110 502 47 694 158 196
30- 1
242 853 47 660 290 513 164
557 297 172 103 729 400
23-6
528 642 142 439 671 081
21'2
424 276 108 235 532 511
zo- 3
547 541 110 294 657 835
168
135 085 127 654 262 739
486
"åt?"? (DH—!
ee».- M—iH NOW
man; mono
*s*—:e 14010
eeh? mono 121919 nanm
152 194 153
11'8 10'7 11'4
17'3 18'8 17'5
292 222 osm-r 0100!
crepes HOW
11'6 11'5 11'6
10-4 10'8 10'6
697 642 689
851-2 813 840
73-7 72'0 73-4
85'8 85-8 85'8
86-5 80'8 851-3
781 751 77'5
825 832 826
872 87'6 87-4
JOHIUII'IN
amning
millii
Qca—1
Tab. 5 (forts.). Areal skogsmark, övrig mark och summa utmark; skogsmarken förekomst inom olika skogsägargrupper på land
1 2 | 3 | 4 | 5 6 | 7 | 8 | 9 Allmänna skogar E 11 s k 1 1 d 2 -- Eckle- Övriga Aktie- Varje fastighet-? & Lan, 122123?! OCh gång?; siastika allm. Summa. bolags mnehai "' - g skogar skogar skogar Ingen :* skogs- mark ( 25 25—50; H 9 k t a r 21. Hallands ]. 1 skogsmark ...... 9 133 5 397 6 220 20 750 4 269 — 54 755 58 633 2 övrig mark . . . . . . 4 118 1 699 3 477 9 294 1 612 4 026 23 398 21 626 3 summa utmark . . 13 251 7 096 9 697 30 044 5 881 4 026 78 153 80 2593 övrig mark, % . . 31- 1 23-9 35-9 30-9 27-4 roo-o 29-9 26-9| 22. Blekinge 1. . 4 skogsmark ...... 4 248 1 777 2 824 8 849 6 862 -— 42 243 42 6181 5 övrig mark . . . . . . 490 357 396 1 243 748 2 407 6 392 5 320| 6 summa utmark . . 4 738 2 134 3 220 10 092 7 610 2 407 48 635 47 938 övrig mark, % . . 10-3 16-7 12-3 12-3 9-8 roo-o 13-1 ll'l| 23. Kristianstads 1. "| 7 skogsmark ...... 14 465 6 021 4 011 24 497 5 410 — 73 461 49 731. 8 övrig mark ...... 2 919 1 198 1 031 5 148 1 524 4 494 18 204 10 7811 9 summa utmark . . 17 384 7 219 5 042 29 645 6 934 4 494 91 665 60 512| övrig mark, % . . 16-8 166 204 17-4 zz-o 100-0 19-9 17% 24. Malmöhus 1. 10 skogsmark ...... 3 792 1 405 2 927 8 124 946 — 14 877 8 553 11 övrig mark . . . . . . 710 481 326 1 517 666 3 333 1 480 810 12 summa utmark . . 4 502 1 886 3 253 9 641 1 612 3 333 16 357 9 363 övrig mark, % . . 15-8 25-5 ro-o 15-7 4,1-3 reo-o 9-o 8'7 25. Norrland 13 skogsmark ...... 3 379 662 109 879 578 193 4 067 734 3 761 617 — 397 819 663 706 14 övrig mark . . . . . . 5 339 415 41 797 1 106 738 6 487 950 1 279 228 37 280 132 540 251 272 15 summa utmark . . 8 719 077 151 676 1 684 931 10 555 684 5 040 845 37 280 530 359 914 978 övrig mark, % . . 61-2 276 657 61-5 25-4 roo-o 25-o 27-5 26. Svealand 16 skogsmark ...... 472 773 87 470 324 474 884 717 1 552 391 —- 565 144 542 468 17 övrig mark . . . . . . 209 660 18 963 105 730 334 353 335 378 5 090 72 850 73 971 18 summa utmark . . 682 433 106 433 430 204 1 219 070 1 887 769 5 090 637 994 616 439 övrig mark, % . . 30-7 17-8 24.6 27-4 17-8 zoo-o 11'4. rz'o 27. Götaland 19 skogsmark ...... 259 189 101 939 106 990 468 118 315 339 — 868 003 901 905 20 övrig mark ...... 69 043 32 620 30 441 132 104 89 646 74 853 315 289 230 830 21 summa utmark . . 328 232 134 559 137 431 600 222 404 985 74 853 1 183 292 1 132 735 övrig mark, % . . zi-o 24-2 zz-z zz-o 22-1 100-0 266 264 28. Rikets landsbygd 22 skogsmark ...... 4 111 624 299 288 1 009 657 5 420 569 5 629 347 — 1 830 966 2 108 079 23 övrig mark ...... 5 618 118 93 380 1 242 909 6 954 407 1 704 252 117 223 520 679 556 073 24 summa utmark . . 9 729 742 392 668 2 252 566 12 374 976 7 333 599 117 223 2 351 645 2 664 152 övrig mark, % .. . 57-7 23-8 —55-z 56-z 23-z roo-o 22- 1 20 9 _
Wriga markens och utmarkens relativa fördelning, samt övriga markens relativa ygden enligt 1938 års allmänna fastighetstaxering. '
9'9 7'5 131 81 13'8 14-5 14.5 10 | 11 | 12 | 13 | 14 | 15 16 17 | 15 | 19 | 20 | 21 | 22 | 23 k 0 g a r Allmänna. skogar Enskilda skogar uskilda skonar ” . td o: o 2 ares skogsmarks- Salfitlåga ? %% gä, _m =.? gå. om =P hektar Summa 308? % ååå? % 033030”? 5 E — Summa. 5 = 5. = = & = .. = , 400 o. .,; »? & » å ä .. 50—100 100—200 200—400 mera rs » . " F H e k t. a r P r o 0 e n t , 39 672 13 080 3 292 15 795 185 227 189 496 210 246 4-3 2-6 3-0 9-9 2-0 88-1 901 1 | 14 500 3 825 837 3 720 71 932 73 544 82 838 5-0 2-0 4-2 11—2 1-9 869 888 2 | 54 172 16 905 4 129 19 515 257 159 263 040 293 084 4-6 2-4 3-3 10-3 2-0 877 897 3 | 268 22-6 203 119-: 28-0 280 283 1 40 896 19 803 5 723 9 548 160 831 167 693 176 542 2-4 1-0 1-8 5-0 3-9 91-1 950 4 4 652 2 282 626 1 143 22 822 23 570 24 813 2-0 1-4 1-6 5-0 3 0 920 950 5 45 548 22 085 6 349 10 691 183 653 191 263 201 355 2-3 1-1 1-6 5-0 3-8 912 950 6 10-2 10-3 9-9 10-7 12-4 12-3 12-3 1 38 242 15 264 7 047 31 784 215 529 220 939 245 436 54) 2-5 1-6 10-0 2-2 87-8 900 7 8 002 4 135 1 434 4 316 51 366 52 890 58 038 5-0 2-1 1-8 8 9 2 6 88-5 91-1 8 46 244 19 399 8 481 36 100 266 895 273 829 303 474 5-7 2-4 1-7 9-8 2-3 874) 902 9 17-3 21-3 16-9 zz-o 19-z 19-3 19-1 ! 7 277 5 017 5 903 14 729 56 356 57 302 65 426 5—8 2-1 45 12-4 1-4 86-2 87-6 10 798 406 896 1 293 9 016 9 682 11 199 6-3 4-3 2-9 13-5 6-0 805 865 11 8 075 5 423 6 799 16 022 65 372 66 984 76 625 5-9 2-5 4-2 12-6 21 853 874 12 |
[ 114 945 1 252 616 923 148 611 775 4 964 009 8 725 626 12 793 360 26-4 0-9 4-5 31-8 294 388 682 13 447 755 540 033 417 294 341 477 2 167 651 3 446 879 9 934 829 538 0—4 11-1 653 129 21-8 34-7 14 [562 700 1 792 649 1 340 442 953 252 7 131 660 12 172 505 22 728 189 383 0-7 7-4 464 222 31-4 53-6 15 28'7 30'1 31' ' 35'3 304 223-3 437
546 858 413 378 240 394 398 550 2 706 792 4 259 183 5 143 900 9-2 1-7 6-3 17-2 302 526 828 16 85 568 70 826 47 169 92 766 448 240 783 618 1 117 971 188 1-7 9-4 299 300 401 701 17 632 426 484 204 287 563 491 316 3 155 032 5 042 801 6 261 871 109 1-7 6-9 195 301 504 805 18 13-5 14-6 164. 189 14-2 15-5 17-9 785 894 437 181 226 879 330 890 3 550 752 3 866 091 4 334 209 6-0 23 2-5 10-8 7-3 819 892 19 170 443 81 182 39 078 56 850 968 525 1 058 171 1 190 275 5-8 2-7 2 6 11-1 7-5 81-4 88!) 20 956 337 518 363 265 957 387 740 4 519 277 4 924 262 5 524 484 6-0 2-4 25 10-9 7-3 81-8 89-1 21
17% 15-7 14-7 14-7 21-4 21-5 21-5
3447 697 2 103 175 1 390 421 1 341 215 11 221 553 16 850 900 22 271 469 185 1-3 4-5 24-3 253 504 757 22 703 766 692 041 503 541 491 093 3 584 416 5 288 668 12 243 075 459 0-8 10-1 516-8 13!) 293 432 23 | 151 463 2 795 216 1 893 962 1 832 308 14 805 969 22 139 568 34 514 544 282 1-2 6-5 359 212 429 641 24 22-3 24-8 26-6 26-8 24'1 23'9 35'5 | | |
3 4
läl 6
7
8 |
9 !
Skogsmark
Övrig
2 Enligt. Fastighetstaxe- Enligt Fastig- 5 Län och område Enligt fastighets- ringarnas arealer Enligt. fastighetg arnas % av lån riksskogs- taxering ' rooenb a_v "ks" riksskogs— taxering cent
" taxeringen år 3 ogstaxermgens taxeringen år taxe-
1938 1 1938 1 __
1928 | 1933 | 1938 1928 |
Hektar Procent Hektar Pro- 1 Norrbottens ............ 4 305 400 3 854 200 86”! 890 895 5 395 500 5 395 200 703 2 lappmarken ........... 2 564 900 2 138 300 78'7 83'0 83-4 4 642 100 4 606 100 653 3 kustlandet ............ 1 740 500 1 715 900 973 97'7 986 753 400 789 100 100-6 4 Västerbottens .......... 3 226 900 3 128 200 934 97-1 969 2 095 000 2 208 800 103-3 5 lappmarken ........... 1 976 500 1 911 900 93'1 197-5 967 1 726 500 1 800 500 100-9 6 kustlandet ............ 1 250 400 1 216 300 93'7 96-4 9743 368 500 408 300 1144 7 Jämtlands ............. 2 677 700 2 604 800 964 97-5 973 1 973 500 2 087 700 104-3
8 Jämtland ............. 2 01] 200 1 898 600 94'4 1 297 800 1 480 700 9 Härjedalen 7 .......... 666 500 706 200 106'0 675 700 607 000
10 Västernorrlands ........ 1 914 900 1 832 900 94-6 95% 957 320 600 371 300 122-9 11 Ångermanland " ....... 1 353 500 1 276 400 92'8 939 943 239 700 288 200 129-2 12 Medelpad. . . .......... 561 400 556 500 98'9 100'3 99'1 80 900 83 100 1044 13 Gävleborgs ............. 1 380 200 1 392 100 999 100-9 100-9 284 400 224 200 733 14 Hälsingland ', m ....... 1 067 100 1 094 400 1022 102-8 1026 210 700 164 100 71'2 15 Gåstrlkland .......... 313 100 297 700 920 94'6 951 73 700 60 100 79"? 16 Kopparbergs ........... 2 064 200 1 996 000 94-5 957 967 593 800 537 100 838 17 Särna-Idre ............ 272 200 261 000 946 94-5 959 162 600 174 300 95'3 18 Norr-Siljan ........... 875 400 875 500 98'2 99'2 100-0 289 600 256 100 83'1 19 Söder-Siljan .......... 487 100 447 100 885 902 91'8 86 900 57 100 61-3 20 Falu-Säter ............ 430 100 412 400 911-7 955 95'9 54 900 49 600 88'9 21 Värmlands ............. 1 231 800 1 254 400 101-5 101-6 101-8 242 700 210 200 829 22 Örebro ................ 521 100 533 700 101-3 102-1 102-4 118 700 97 500 872 23 Västmanlands .......... 368 700 374 400 100-9 100-8 101-5 71 800 67 300 95-5 24 Uppsala ............... 272 300 282 400 101-3 102-6 1037 39 600 42 500 120-7 25 Stockholms " ........... 402 700 399 000 100-8 100-0 991 111 700 102 800 97-8 26 Södermanlands ......... 343 300 334 200 969 97-8 973 59 700 67 500 125-0 27 Östergötlands .......... 552 900 564 500 1003 101-4 102-1 106 500 91 500 999 28 Gotlands ............... ' 133 100 ' 130 900 101-0 998 983 ' 67 000 5 59 200 71-8 29 Skaraborgs ............. 360 800 333 500 840 899 92-4 63 600 67 000 104-4 30 Älvsborgs .............. 665 600 656 100 930 958 986 193 100 201 900 111-1 31 Dalsland ............. 200 800 198 500 949 964 98'9 65 100 70 300 111-4 32 Västergötland ........ 464 800 457 600 921 95-5 98'5 128 000 131 600 111'0 33 Jönköpings ............. 656 100 614 100 91-0 92-4 936 195 600 176 900 918 34 Kronobergs ............ 546 800 546 300 93-9 96? 999 175 900 145 100 81-2 35 Kalmar ................ 620 400 667 500 103-6 107-3 107-6 139 100 5 133 700 ' 97-0 36 Norra delen .......... 343 400 362 300 103-]. 1054 1055 84 200 62 400 753-51 37 Södra delen .......... 259 300 289 900 1059 111-8 111'8 54 900 26 900 541 38 Öland ............... 17 700 15 300 80'8 791 864 — 6 44 400 ' — 39 Göteborgs o. Bohus . . . . 169 600 157 500 693 894 929 169 200 149 300 995 40 Hallands .............. 213 100 210 400 882 97-0 98-7 82 000 83 000 1139 41 Blekinge ............... 180 200 177 700 96-1 997 986 25 000 25 400 1248 42 Kristianstads ........... 261 800 246 000 91-4 929 940 60 600 58 200 81-4 43 Malmöhus ............. 72 200 66 000 87-4 91-8 91-4 11 400 11 600 151-54 44 Norrland 10, " 13 505 100 12 812 300 92—5 94% 94-9 10 069 000 10 287 200 856 45 Svealand ", ”, " 5 204 100 5 174 000 983 518-9 994 1 238 000 1 124 900 891 46 Götaland 13, " 4 432 600 4 370 500 935 97-1 986 1 289 000 1 202 800 97.2 47 Hela riket " 23 141 800 22 356 700 94-0 96? 96-6 12 596 000 12 614 900 87-1 1 Då riksskogstaxeringsnämndens uppgifter avse all skogsmark och övrig mark, men vid utred— medtagits, ha här tillagts den skogsmark och övrig mark, som förefinnes å städernas jorcbruks- parker, vilka taxerats i skattefria längden. — = Utmark betecknar här skogsmark+övrig mzrk. — sive Gotska Sandön. — ' Inklusive Gotska Sandön. — ' Riksskogstaxeringsnämnden har ej m:dtagit malings o. Bjurholms tingslag. — ' Exklusive Ängersjö o. Ytterhogdals socknar. — "' Inklusive damm socken. —— " Resultaten för Norrland, Svealand, Götaland och hela riket överensstämma på grund
| 10 |1 11 12 | 13 14 | 15 | 11; | 17 18 | 19 | 20 | 21 | 22 Areal övrig mark m a r k i procent av total Medelbonitet T 0 t a. l a, r e & l l a. n d
areal utmark 2
. _ E li t 1 _ . . Fastighetstaxe- hetstaxermg- Enhgt flitig. Enligt Fastighetstaxenng— Enli t fas- ringarnas arealer % arealer | pro- riks- 3 g nks- arnas boniteter 1 Enli 15 den _ g . B
' hets— - g_ ti hets- ' procent av den av rlkSBkOUS- sko s- Skons_ procent av nks- off1 iella g . . . . B . 0 g taxe- a . ”c _ taxenna officiella. statl- cu ringens taxe- . taxe- skogstaxeringens statistiken '=' ' " . rinv . ( år 1938 9151an ___—__. ringen år 19:38 ringen3 | 1933 | 1938 1928 | 1933 | 1938 1928 | 1933 | 1938 cent Procent Kbm. Procent Hektar Procent pr ha 100-3 100-0 556 583 1-5 84-7 847 880 9 866 009 9 456 192 78-7 960 958 1 99-5 99'2 644 683 1-3 88'5 83'1 88'5 7 223 216 6 807 702 — — 94'2 2| 105'4 104'7 30-2 31'5 1'8 829 882 90'0 2 642 793 2 648 490 —— —— 100'2 3 1057 105-4 331 41-4 1-8 922 911 922 5 540 295 5 536 543 99-1 00'3 99-9 4 103-9 1043 4643 485 1'8 900 882 888 3 745 200 3 769 196 — ||| —— 100-6 5 1142 1108 22'8 251 20 984 984 100'5 1 795 095 1 767 347 —— |1 — 985 6 101-7 105-8 424 445 1-88 91-5 926 941 4 767 393 4 802 015 983 991 100-7 7 ll—l'l 39'2 43-8 1'97 9-1'4 3 405 451 3 472 239 — — 1020 8 89'8 50'3 46'2 1'61 94'4 1 361 942 1 329 776 —— -— 97'6 9 119-1 115-8 141-3 168 2-49 799 81-9 873-] 2 412 270 2 366 696 94-0 98-5 98-1 10 126'3 120'2 15'0 188 2-40 796 81'7 846 1 703 690 1 674 956 — — 983 11
979 102'7 12'6 13'0 2'68 81'7 832 869 708 580 691 740 — — 976 12
74-9 78-8 17-1 13-9 2-5 95? 99-6 100-0 1 818 386 1 770 231 926 968 974 13
72'8 77'9 16-5 13'0 — _ — ——- 1 401 530 1 366 006 —— — 97'5 14 809 81'5 19'1 16'8 —- — — — 416 856 404 225 _— —— 970 15
896 905 223 212 2-2 950 964 97-7 2 816 591 2 705 974 926 95-1 96-1 16 111-9 107'2 137-4 400 P3 107'7 1008 1015 435 860 437 262 —— — 100-3 17
855 88'4 24'8 226 20 925 950 955 1 200 072 1 161 186 -— — 96-8 18 62-3 65"! 151 11'3 2-5 516-4 972 972 602 908 558 619 _ — 927 19 88'0 90'3 11'3 10'7 28 968 996 102-1 577 751 548 907 —— 950 20
853 866 165 144 2-8 97-5 100-7 102-5 1746796 1708474 97-4 975 978 21 831 821 186 154 3-3 84-2 89-1 927 842865 823934 956 971 97-8 22 919 593-7 163 152 2-7 103-0 109-3 1163 643819 628540 935 965 97-6 23 1131 107-3 127 131 2-8 103-2 104-6 1050 513267 505268 97-4 979 984 24 930 920 217 20-5 25 107-6 109-6 1120 752275 704896 891—9 923 93-7 25 112-7 113-1 148 168 32 100-3 103-1 104-4 623755 614333 956 981 985 26 902 859 16.2 13-9 29 103-1 106-2 1086 997324 986071 958 98-5 98-9 27 78-5 884 335 31-1 2-0 85—5 89-5 940 311794 301352 984 947 967 28 1058 105—3 150 167 3—3 909 970 100-() 806246 782 066 91-2 955 970 29 109-a 104-6 225 235 2-9 924 969 101-0 1168522 1125953 921 951 964 30 110-6 108-0 24-5 26-2 2-8 109-1 102-s 21-6 22-3 30 90-4 90-4 230 224 34 839 825 24-3 21-0 30
30 29
om oss 102-5 368 655 358 375 _— _ 97-2 31 897 om 98-3 799867 767578 _ _- 96-0 32 959 953 962 1061688 1011037 533-0 942 952 33 100-7 103-o 106-o 890679 854336 93-8 949 959 34 ' 93-5 ' 961 183 167 970 99-7 1007 1095 896 1059 958 94- 960 967 35 73-0 74-1 19-7 11-7 - 100-3 102—4 103—1 531998 524 357 _— _ 98-6 36 45-5 49-0 17-5 8-5 3-0 97-7 100-3 101—7 429 955 418 858 — — 97.4 37 = — ' _ G —— 74-4 3-3 se.-3 90-6 s7-3 133 943 116 743 — __ 87-2 33 898 882 500 487 2-6 103-1 106-2 108-5 489591 422707 761 860 863 39 1062 101-2 273 283 3-3 87-3 100-3 1024 474644 458 637 91!) 958 966 40 98-8 101-6 122 125 -5 98-3 100-9 104-9 290868 285601 963 97-6 98-2 41 853-4 960 183 19-1 3-8 88-9 96-6 102-s 619595 598 337 936 94-9 96-6 42 97-4 101—8 136 149 4-6 97-2 95-4 102-8 473439 457 904 922 957 967 43
101—6 102-2 427 445 1-9 884 895 91-1 24 404 353 23 931 67"? 898 9719 98-1 44 904 909 192 179 2-6 9713 1000 102-3 7 939 368 7 691 419 94-3 961 969 45 94-0 933 225 21-6 3-1 961 997 102-6 8 680 281 8 343 959 926 951 961 46 99—7 100-2 323-2 361 '3 92-6 94-8 970 41024002 39967 055 511-3 969 974 47 ningen av 1938 års allmänna fastighetstaxering endast landsbygdens skogsmark och övrig mark fastigheter enligt 1937 års jordbruksräkningsuppgiiter. Därjämte ha tillagts arealerna av national— * Riksskogstaxeringsnämndens boniteter ha här omförts till fastighetstaxeringsbonitet. — ' Exklu- någon övrig mark på Öland. — 7 Inklusive Ängersjö o. Ytterhogdals socknar. —— & Exklusive Nord— kapellag. — ” Exklusive Hamra kapellag. — " Exklusive Kvarsebo socken. — " Inklusive Kvarsebo av gjorda avrundningar ej alltid med länssiffrornas summor. »— ” Inklusive Stockholms stad.
Tab. 7. Medelbonitet inom olika skogsägargrupper på landsbygden enligt 1938 års allmänna fastighetstaxering.
1 2 | 3 | 4 5 | 6 | 7 | 5 | 9 | 10 | 11 | 12 13 ' Allmännaskogar Enskilda skogar | 5 om 0: ; Övriga enskilda skogar Mgglel- | Län o. landsdelar & 5" E: %% % %- Va-rje fastighetsägares skogs- för alla, &, oå % oå : 05 g" marksinnehav i hektar Medel- skogar 03 " & "' "off 50— 100— 200- 4000 ”I = i”; E '” —25 25—50 100 200 400 mera.
Norrbottens ........ 1-20 1-30 1-23 1-56 1-68 1-65 1.59 1-45 1-32 1-21 1-46 1-32 lappmarken ...... 11-11 1-08 1-18 1-45 1-27 1-31 1-24 1-17 1-10 0-98 1—14 1.15 kustlandet ....... 1-38 1-52 1-38 1-66 1-75 1-75 1-72 1-62 1-51 1-46 1-64= 1-53 Västerbottens ...... 1-59 1—73 1-04 1—76 1-88 1-85 1-75 1-67 1-57 1-48 1-71 1-66 lappmarken-,; ..... a1-54 1-61 1-01 1-61 1.55 1-50 1-47 148 1-48 1-43 148 1-51 kustlandet . ...... 1-81 1-97 1-98 1-94 1-95 1-95 1-90 1-90 1-87 1-86 1-92 1-91 Jämtlands ......... 1-81 1-92 0-82 1-79 2-09 2-00 1-95 1-89 186 1-65 1-87 1-77 ; Jämtland..l ..... 1-90 1-98 o-ss 1-90 2-14 %% 2-01 1-95 1-95 1-71 1-94 1'86 * ' Härjedalen ....... 1-52 1-71 0-63 1—58 1-69 1-61 1—53 1-58 1-57 1-52 1-56 1-52
Västernorrlands 1-66 2-26 224 2-09 2-35 2-29 2-26 2-19 2-14 2-16 2-22 2-12 Ångermanland 1—58 2-22 2-16 2-00 2-26 2-22 218 2-10 2-05 2-09 2-14 2-03 Medelpad ........ 1-92 2-39 2-43 2-31 2-48 2-42 2-42 2-38 2-35 2-26 2-38 2-33 | Gävleborgs. ........ 2-11 2-64 2-05 2-48 2-64 2-63 2-62 2-59 254 2-45 2-59 2-50 Hälsingland ...... 1-97 2-60 2-03 2—39 2-54 2-54 2-55 2-54 2-52 2-42 2-53 2-41 * Gästrikland ...... 2-64 2-76 2'78 2-79 2-86 2-84 2—83 2-82 2-81 2-88 2-34 2-80 Kopparbergs ....... 1'63 2-42 1-83 2-32 2-41 2-34 2-26 2-15 2-05 1-97 2-26 2-15 | Såma-Idre ....... 1-25 1-25 148 1-47 1-31 1-29 1-35 1-28 1-35 1-27 1-31 1-32 Norr-Siljan. ...... 1-55 mm 1-81 2-03 '2-08 2-01 1—97 1-94 1-92 1-64 1-96 1-91 3 Söder-Siljan ...... 2-94 z-sz 2-49 2-40 2-45 2—42 2-42 2-43 242 2-21 2-43 2-43 | Falu-Säter. ...... 3-00 3-11 2-94 2-84 2-80 2-78 2-84 2-88 3-03 3-14 2-84 2—86 Värmlands. ..... 3-03 2-75 3-02 2-30 3-03 3-01 2-95 2-84 2-73 2-69 2-91 2—37 Örebro.... ........ %& 3-34 3-31 2-92 3-32 3-20 3-17 3-14 3-13 3-10 3-19 306 Västmanlands ...... 3-16 3-21 3-21 308 3-13 3-14 3-14 3-12 3-17 3-18 314 3-14 Uppsala ........... 3»21 2-86 2-98 300 2-90 %% 2-87 2-85 2-89 2-90 2-89 2-94 Stockholms ........ 2-96 2-90 2-99 2-92 2-69 2-71 2-74 2-78 2-83 281 2-76 2-80 Södermanlands ..... 3-29 3-49 335 32? 3-25 3-28 328 3-32 3-36 3-44 3-35 3-34 Östergötlands ...... 3-32 3-30 3-08 3-09 321 3-16 3-14 3-14 313 3-15 3-15 315 Gotlands.... ....... 2-10 2-24 1-96 1-77 1-92 1-92 1-86 1-65 1—58 1-35 1-86 1-88 Skaraborgs.. ....... 3-53 3-53 3-04 3-21 3-25 3-26 326 3-29 338 3-39 3-28 3-30 Älvsborgs.. ........ 3-16 3-16 2-98 2-92 2-90 2-90 2-91 2-91 2-89 2-99 2-91 293 Dalsland ........ 2-83 3-28 3-01 2—84 2-86 2-86 2-84 2-82 2-81 3-03 2-86 2-87 Västergötland 3-32 3-13 2-97 2-97 2-91 2-92 2-94 2-97 2-94 2-96 2-93 2.95 Jönköpings ........ 3-41 3-38 3.13 320 3.30 %% 3-23 3-23 3-27 328 3-26 3-27 Kronobergs ........ 3-13 3-37 2-96 3-18 3-17 3-19 316 3-08 8-18 3-38 318 3-18 Kalmar..... ....... 3-16 3-09 3-03 310 2-98 3-01 2-99 2-96 2-96 3-05 2-99 3-02 Norra delen ...... 3-04 3-05 3-02 311 2-96 3-00 2-99 2-93 2-91 3-03 %% 2—99 Södra delen ...... 3—35 3-16 3-03 3-07 3-03 3-03 3-00 2-99 3-04 3-11 3-02 3-05 Öland ........... 3-03 3-03 3-00 3-00 2-81 2—65 2-74 2-81 — -— 2-77 2-88 Göteborgs o. Bohus. 2—73 3-01 272 2-94 2-33 2-82 2.79 276 3-03 3-00 2-82 2-82 Hallands.... ....... 3-36 3-42 3-14 3-63 3-19 3-34 3-44 3-55 399 3-79 3-38 3-33 Blekinge. .......... 3-94 4-20 3-86 3-69 3-56 3-64 3-71 3-61 3-79 3-98 3-66 3-67 Kristianstads....... 4-19 3-89 3-97 4-00 380 3-78 3-81 3-89 405 4-25 3-88 3-90 Malmöhus ......... 5-91 4-50 4-89 4-59 4-61 4-49 4-74 4-79 4-76 4-65 4-65 4-73
Norrland 1-38 201 1-15 1-94 2-10 2-01 1-96 1'88 1-77 1-64 1-88 1—73 Svealand 2-16 285 2-37 265 285 2-79 2-72 2-65 2-68 2-91 2-77 266 Götaland 3-33 3-32 3-12 313 3-15 316 3-14 3-11 3-17 339 3-17 3-18 Rikets landsbygd 1-59 2-70 1-75 2-20 283 2-70 2-51 2-29 2-15 2-45 2-50 2-23 | | * För kronoöverloppsmarker 0'71. —— ' Dzo 0'99. |
Tab. 8. Medelrotvärde inom olika skogsägargrupper på landsbygden enligt 1938 års allmänna fastighetstaxering.
(Medeltalen uträknade genom vägning mot skogsmarksarealerna.)
1 2 | 3 | 4 5 | 6 | 7 | 8 | 9 | 10 | 11 | 12 13
Allmännaskogar Enskilda, skogar 6 5 ? ? Övriga, enskilda skogar migfl—
La'n ”' landsdelar % $'% 'if-'å' $'%- åf Varje fastighetsägares skogs- föralla m 03 ! og ” og 0” marksinnehav i hektar Medel- skogar år = g ?; 3” = &” t 1 0; i 5 så ' 50— 100— 200— 4000. a r e - —25 25-50 100 200 400 mera.
Norrbottens ........ 1-22 1-69 1—27 1-56 201 1-92 1-79 1-52 1-33 1-20 1-58 1-37 lappmarken ...... 1 ms 1-33 1—25 1—34 1-37 1-29 1—28 117 1-15 1-00 1-16 1-13 kustlandet ! ....... 1-51 2-04 1-33 1-75 216 2-11 1-97 1-71 1-45 1-43 1-80 1-66 Västerbottens ...... 2-01 250 1-22 2-19 242 2-31 2-19 2-09 1-98 1-94 216 2-09 lappmarken ...... * 199 2-45 118 2-15 2-08 1-93 .1-88 1-89 1-90 1-90 mm 1-95 kustlandet ....... 2-08 261 2-45 2-24 2-49 2-42 2-37 2-33 2.22 2-19 2-38 2-29 Jämtlands ......... 2-39 2-49 1-35 2-24 2-71 2-58 2-50 2—46 238 2-15 2-41 2-27 Jämtland ........ 2-46 2-54 1-51 2-35 2-76 2-64 2-57 2-53 2-52 2-27 2-52 2-39
| Härjedalen . ...... 2-13 2-31 089 M? 2-29 2-14 1—97 204 1-95 1-91 1-98 1-95 ; Västernorrlands . . . . 2-63 3-18 31? 2—81 3-31 3-19 3-11 2-95 290 2-89 303 2-90 | . Ångermanland 2-58 3-19 3-03 2-82 3-27 3-16 3—10 2-89 ass 2-87 2-99 2-88 Medelpad ........ 2-31 317 3-37 2-78 3-36 3-25 3-13 3-08 3-06 2-91 342 2-95 Gävleborgs ......... 2—67 3-40 2-48 308 3-52 347 3-40 3-32 3-17 3—22 3-36 3-17 ; Hälsingland ...... 2-42 3-28 2-43 2-99 3-45 3-40 3-33 3-26 3-14 3-19 3.29 307 | Gästrikland ...... 3-63 3-77 3-73 3-40 3-69 3-64 3-61 3-62 3-57 3-77 3-63 3-52
Kopparbergs ....... 2-10 2-82 2-36 2-73 2-97 2-91 2-82 2-70 2-58 2-38 2—81 2-63 Särna-Idre ....... 1-59 1-95 1-75 1-62 1-70 1-70 1.74 1—71 1-78 1-52 1-69 1-63 Norr-Siljan . . 2-47 2-54 2-41 2-54 2-72 2-65 2-59 2-56 2-52 216 2-57 2-53 Söder-Siljan ...... 3-00 2-93 2-89 2-77 2-90 2-86 2-87 2-81 2—76 2-76 2—86 2-83 Falu-Säter ....... 3-09 3-52 3-42 3-20 3-45 3-40 3-43 3-44 3-52 3-36 3-43 3-29 Värmlands ......... 3-76 3-60 3-61 309 3-86 372 358 3-53 3-53 3-32 363 3-43 Örebro ............ 8-36 3-99 398 3-29 4-01 384 3-77 3-75 3-73 3-65 3-81 358 Västmanlands ...... 3-28 3-59 3-53 343 3-64 3-60 3-55 3-53 3-56 366 3-59 3-51 Uppsala ........... 3-67 3-58 36!) 3-32 3-62 3-58 3-60 371 3-90 38?» 3-67 3-55 Stockholms ........ 3-78 3-92 4-07 3-57 3-86 38? 3—82 3-92 400 3-84 3-86 3-84 Södermanlands ..... 3-69 3-74 3-63 3-67 3-69 367 3-68 3-69 3-64 3-70 3-69 368 Östergötlands ...... 3-91 %% 3-96 3-75 4-09 3-96 3-90 3-85 3-86 3-86 3-91 389 Gotlands 40; 5-47 5-32 520 5-68 5-60 5-43 5-27 5-19 5-00 5-53 5-42 Skaraborgs .. ....... 4-68 4-87 4-82 4-52 4—71 4-60 4-60 4-76 4-10 4-77 4-68 4-68 Älvsborgs .......... 4-87 5-02 4-89 4-91 4-76 4-69 4-68 4-72 4-78 4-71 4—71 4-75 Dalsland ........ 4-70 4-97 4-95 4-99 4-81 4-70 4-68 4—70 4-82 4-73 4-74 4-76 Västergötland 4-94 5-04 4-88 4-95 4-73 #68 4—68 4»74 4—75 4-69 4-70 4-74 Jönköpings ........ 4-75 4-65 4-78 4-52 4-31 4-31 4-34 4-37 4-37 4-54 4-34 4-38 Kronobergs ........ 4-36 4-44 4-34 4-44 4-27 4-28 4-28 429 4—29 4-42 4-29 4-31 Kalmar . ........... 4-45 4-55 4-56 4-34 4-44 4-40 4-36 4-34 4-35 4-32 4-37 4-38 Norra delen . . . 4-35 441 4-44 4-24 4-28 4-27 4-25 4—22 4-26 4-26 4-25 4-26 Södra delen ...... 4-58 4-81 4431 4-50 #56 4-53 4-50 4-46 4-47 4-51 4-50 4-51
Öland ........... 4»50 4-50 4-53 4-50 4—51 4—51 4-50 4-50 — — 4-51 4-51
Göteborgs o. Bohus . 5—09 5-57 524 515 5-36 5-17 4-99 4-82 5-22 5-00 5-21 5-21 Hallands ........... 4—99 4-97 4-76 515 4-88 4—79 480 4-79 507 5.25 4-86 4-87 Blekinge ........... 4-59 4-86 494 4-75 4-45 4-40 4-42 4-36 4-68 4-75 444 4-47 Kristianstads ....... 5—26 5-43 5-46 5-68 5-36 5-30 5-30 5-29 5-22 539 5-33 5-34 Malmöhus ......... 6-14 6-14 6-10 6-43 6-07 5-91 6-04 615 6-42 6-22 6-13 6-13
Norrland 1-59 2-70 1-40 2-43 2-76 2-57 2-48 2-35 2-18 2-05 2-37 2-14 Svealand 2-61 349 2-94 3-02 3-55 3—44 3-35 3-28 33"! 3-49 3-42 3—20 Götaland 4-57 4-77 457 4-38 4-73 4—56 4-50 4-42 4-46 4-56 4-56 4-56 ; Rikets landsbygd 1-90 3-64 223 2-70 3-94 3-64 3-32 2-96 276 3-10 332 2-85 | ' 1 För kronoöverloppsmarker 0'78. — "1 D:o 0'96.
Tab. 9. Relativ skogstillgång inom olika skogsägargrupper på landsbygden
enligt 1938 års allmänna fastighetstaxering.
2 3 | 4 5 | 6
|718
| 9
|10|11|
12 13
Allmänna skogar
Enskilda
skogar
1 För kronoöverloppsmarker 0'65.
5 g g: ? Övriga enskilda. skogar Län O. landsdelar % % %? åta;- ;' 5'- Varje fastighetsägares skogs- f.ör alla. % 03 ="- oä 1” o€ g. marksinnehav i hektar sko ar &" så ae &; Mgdfl- g 0; % B= og _ 50- 100— 200— 4000. ” " "” ' ”25 20"50 100 200 400 mera Norrbottens ........ 0-76 0-76 071 0-61 0-48 051 0-51 052 0-52 0-48 0-51 0-64 lappmarken ...... 10-72 061 0-75 0-62 069 0-67 0-64 0-60 0-58 0-53 0-60 0-69 kustlandet ....... 0-81 0-34. 0-63 0-61 0-47 049 om 0-50 0-49 0-46 0-49 061 Västerbottens ...... 0-76 0-91 069 0-69 0-57 0-60 063 0-67 0-69 0-71 0-64 069 lappmarken ...... *0-74 0-87 0-71 079 0-63 0-67 0-72 om 0-72 0-73 0-71 074 kustlandet ....... 0-84 o-9s 0-56 0-60 056 0-58 o-eo 0-63 0-61 0-62 0-6() 0-63 Jämtlands ......... 0-92 1-10 098 0-70 0-65 0-69 0-69 0-71 0-73 0-67 0-70 0-72 Jämtland ........ 0-98 1-15 1-00 cm 0-65 0-69 070 0-71 0-74 0-67 071 0.72 Härjedalen ....... 0-63 081 om 0-77 0-63 0-66 0-66 0-69 0-69 0-67 0-68 0-74 Våsternorrlands.... 0-34 1-20 065 O-es 0-56 0-60 0-62 064 0-70 0-70 0-64 068 ngermanland.... 078 ms 0-64 0-64 054 0-60 0-61 062 0-67 066 0-62 0-65 Medelpad. ....... 0-99 148 0-68 0-79 057 0-61 0153 om 0-75 0-75 04” 0-74 Gävleborgs ......... 0-99 1-23 0-87 0-91 0-66 0-73 0-77 0-80 0-84 077 0-77 085 Hälsingland ...... 0-98 1-26 0-87 088 Mil 0-66 0-71 077 0-83 0-78 0-74 0-82 Gästrikland ...... 1-01 1—16 0-91 1-00 0-78 085 0-91 0-93 0-90 0-61 0-87 094 Kopparbergs ....... 0-83 1-14 0-77 0-86 073 0-75 0-77 080 0-76 079 0-77 081 Särna-Idre ....... 0'66 1-00 0-70 0-72 0-72 0-75 0-84 0-75 0-72 0-55 0-72 068 Norr-Siljan ....... 0-70 107 0-74 0-73 0-77 0-77 075 om o-74 0-76 0-77 075 Söder-Siljan ...... 1—21 1-08 0-91 0-91 0-72 075 0-79 0-87 0-81 1-08 0-78 0-84 Falu-Säter ....... 1-05 1-19 0-95 09%; 0-69 0—74 0-79 079 0-80 0-82 0-76 0-87 Värmlands ......... 1—46 1-23 086 0-86 0-77 0-85 0-91 0-94 0-99 0-95 O-ss 0-89 Örebro ............ 0-97 1-16 1-05 0-87 0-60 0-64 0-66 0-66 074 0-92 069 0431 Västmanlands ...... 1-01 1-13 1-06 1-01 0-63 0-72 0-76 0—81 0—80 083 0-75 0-87 Uppsala ........... 1-01 1-04 1-10 0-80 0—74 078 0-76 0-76 072 0-76 076 0233 Stockholms ........ 0-76 103 1-16 077 0-64 070 0-73 0-74 079 0-81 0-74 0-78 Södermanlands ..... 1-24 1-35 1-34 0-77 0—69 076 0-77 0-79 0-80 0—95 08»; 0-90 Östergötlands ...... 1-07 1-14 1-33 087 Om Om 0-72 073 0-75 082 044 0-83 Gotlands ........... 0-72 0-85 0-71 0-71 0-63 0-67 0-68 0-66 061 0-58 066 0-68 Skaraborgs ......... 1-17 1—20 1-07 0-95 058 0-60 0-61 064 0-76 0-80 0-63 075 Älvsborgs .......... 1-10 1-04 0-69 Om du 0-53 056 0-62 0-65 077 0-55 061 Dalsland .. ...... 1-11 1—12 0-79 0-91 0-59 0-67 0-71 0-75 0-80 0-92 0-69 0-74 Västergötland 1-09 102 0-67 075 0—42 0-48 om om 0—56 0-66 0-48 0-55 Jönköpings ........ 1-14 1-16 1-12 0-75 0-57 0-63 065 0-63 0-58 073 0-63 0-68 Kronobergs ........ 1-11 1-08 0-46 065 0-44 052 0-57 062 0-71 080 0-55 061 Kalmar ............ 1-15 1-14 0-67 0-85 0-56 06?» 0-65 0-67 0-69 0-72 0-65 072 Norra delen ...... 1-36 1-29 0-70 093 0—65 0-70 om om om om om 0-80 Södra delen ...... 0-95 0-96 066 0-74 0-54 0-57 059 0-61 0-65 0-60 0-59 0-64 Öland ........... 0-97 0-41 0-43 om 0-32 0—27 033 0.44 — — 0-32 0-58 Göteborgs o. Bohus. 0-59 0-62 0-46 063 0-36 0-47 0-49 0-49 067 0.40 0-42 0-44 Hallands ........... 0-80 0-65 02!) 0-61 0—28 036 0-41 051 0-60 0-75 0-41 0-43 Blekinge. .......... 0-85 0-90 0-63 0-70 040 0-47 0-51 053 0-67 0-67 0-49 052 Kristianstads ....... 0-86 0-69 0-57 085 0-31 0-39 0—47 056 Om 0-74 0-46 050 Malmöhus ......... 0-78 0-54 057 0-69 0—33 034 0-52 065 0-80 0-85 0-53 059 Norrland 0-79 1-13 0-79 0-74. 061 0-63 0-56 069 0-71 0-68 0-67 0-72 Svealand 0-97 1—18 1.00 086 0-72 076 O-so 0-82 0-84 0-89 080 0-84 Götaland 1-06 1-02 088 0-79 0-46 0-54 0-59 0-64 069 0-77 0-53 0-64 Rikets landsbygd 0-90 l—os 0-92 0—79 0-56 0-61 066 0-70 0-73 0-79 066 (Hz
Tab. 10. Värde per hektar av skogsmark inom olika skogsägargrupper på landsbygden enligt 1938 års allmänna fastighetstaxering. 1 2 | 3 | 4 5 | 6 | 7 | 8 | 9 | 10 | 11 | 12 13 Allmännaskogar Enskilda skogar H 0 Övriga enskilda skogar Medel- L" 1 dsdl ? 0 5 m % tal au O' an 6 M |: %% $'%-m" lgg- Varje fastighetsägares skogs- för alla &. då % oå : % g' marksinnehav i hektar Medel- skogar » o "' 3 "' " E' tal (!== - de 50— 100— 200— 4000. i 5 5 E '” —25 25—50 100 200 400 mera Norrbottens ........ 4-8 7-3 5-2 7-6 10- -1 9-8 9-0 7-1 5-7 49 7-4 5-9 lappmarken ...... * 3-9 4-9 4-8 6-1 4- 8 5-2 5-0 4—4 4-1 3-3 4-2 4-2 kustlandet ....... 6-6 9 7 6-0 8'9 11- 0 11.2 10-4 8-7 7-1 6-7 9- 2 s 0 Västerbottens ...... 9-9 13- -3 3-7 11-7 13-6 13-0 119 109 9—8 9-1 11- -5 10- -8 lappmarken ...... = 96 12 0 3-4 10-5 9-5 9-0 8-7 8-9 it.-9 8-6 8-9 9-2 kustlandet ....... 11—4 15-7 14-6 13-3 14-5 142 137 13-4 12 7 12-4 13-8 13-2 Jämtlands ......... 13-4 14-2 3-5 12-3 15.9 15-5 14-9 14-2 13- -6 10-9 13-8 12-5 | Jämtland ........ 14-4 15-1 4—1 13 8 16-7 16—3 15-6 150 150 120 14-9 13-7 Härjedalen ....... 10-1 11-0 1- s 9- 5 102 10-1 9-1 9- 8 9-3 8-6 9-2 9—0 Västernorrlands . . . . 13-0 21-7 21- -o 17- '8 22-1 21-7 20-8 19- -4 18-8 19-0 201 185 * Ångermanland 12-1 21-3 19- 6 17 1 21-0 20—7 20-0 18 2 17-6 18-3 19-1 17-6 Medelpad ........ 16-2 22-8 24-5 19-5 23-7 23-4 22-6 22-0 21-7 20-0 22-2 20-6 Gävleborgs . . . . . . 17-7 27-0 15-8 23-2 26-8 27-2 26-7 25-8 24-2 239 263-0 240 Hälsingland ...... 14—8 25-7 15-3 21.6 24-9 25-5 25-3 544-8 215-8 233 24-8 22-4 Gästrikland ...... 28-8 31-2 31-1 23-7 31-3 31-0 30-7 30-8 28—8 32-8 30-8 29-7 | Kopparbergs ....... 11-4 21-1 13-3 19-7 21-0 20-7 19-5 17-9 16-6 16-0 19-3 17-7 , Särna-Idre ....... 64 7-7 7-9 7-4 4-5 6-6 7-1 6—6 7-3 6-2 6-6 6-7 | Norr—Siljan ....... 11-3 15—6 13-1 15-6 16-1 15-9 15-3 15-0 14—6 11-5 15-1 14-6 Söder-Siljan ...... 26-5 23-3 21-9 203 207 208 20-9 20-6 20-5 18-6 20.7 20-6 Falu-Säter ....... 27-9 33-2 29-6 27-5 28-1 28-1 29-2 29-8 320 321 29-0 28-3 Värmlands ......... 34-4 30-4 33-1 26-3 34'6 33-6 531—55 304 29-3 27-4 131-8 298 | Örebro ............ 223-4 306 307 29—3 40-0 37-0 36-1 35-8 35-9 341-7 369 33-4 Västmanlands ...... 31-4 34-5 84-2 31—8 32-9 33-7 33-5 332 33.9 35-1 33-5 32-9 Uppsala ........... 35-2 30-7 33-3 29-8 230-6 308 308 232-0 339 33-3 31-5 31-2 Stockholms ........ 33-6 34-3 36-5 31-4 304 308 31-4 32!) 33-8 32-5 31-8 32-2 Södermanlands ..... 364 218-& 36-3 35-4 34'5 35-7 35-9 36—7 365-7 383 368 36-6 Östergötlands ...... 39-1 39-0 36-7 34—8 38-5 37-3 36-7 36-5 36-3 916-8 370 36-8 Gotlands ........... 23-8 37-4 32-3 27—8 31-5 320 330-3 264 251 20-6 30-5 30-3 Skaraborgs ......... 49-6 51 5 44-3 44-0 44-0 44-4 44'8 47-0 47-7 48-4 45-2 45-7 Älvsborgs .......... 46-7 477 43-9 43-6 403 405 407 41-3 41-5 42-4 40-7 41-3 Dalsland ........ 41-1 48 8 45-1 43-1 40-9 40-6 39-8 40-0 40-8 43-2 40-7 41-1 Västergötland 49-4 47-4 415-6 440 400 40-5 411 423 41-9 ut 407 41-5 Jönköpings ........ 49-0 47-0 45.1 43-3 42—1 42-3 41-9 42-2 42-9 44-8 42-3 42-8 Kronobergs ........ 41-1 44-9 38-7 42-7 402 409 406 539-6 412 44-4 40.7 41-1 Kalmar ............ 42-2 42-3 41-7 404 303 39-6 39-4 38-6 38-7 323-6 39-2 39%? Norra delen ...... 39-6 40.5 40-3 39-6 37-7 38-2 380 372 372 38-8 37-9 33-2 Södra delen ...... 45-9 45'8 42-2 41-6 41-1 41-2 41-0 40—2 40-8 42-0 40-9 41—4 Öland ........... in 410 en 40-7 37-6 35-7 37-2 38-5 — — 372 390 Göteborgs o. Bohus . 42-4 50-4 43-3 45-2 44-1 43-7 42-0 353-5 486 450 43-5 43-6 Hallands ........... 500 509 451-1 555 45-3 47-3 49-3 51-5 60-8 59-8 48-7 48-9 Blekinge ........... 54-2 61-3 57-6 52-3 47—1 48-0 49-1 47-4 53-7 57-0 48-7 49-3 Kristianstads ....... 66-0 62-9 64-8 68-0 59 8 59-7 60 5 61-6 63-6 67- -9 61 4 61-9 Malmöhus ......... 108-6 809 89-3 85-5 82- -7 79-8 86- -5 89-4 926 87- -s 85- -7 87-1 Norrland 7-3 17-1 5-4 14-7 17-3 16-1 154 142 12-6 11-1 14-3 12-2 Svealand 191 302 22-5 247 300 29-1 27-9 27-0 28-0 31-5 290 204 Götaland 46-1 47-5 43-2 41-4 43-7 42»9 42-4 41-4 42—3 47-0 43-2 43-3 Rikets landsbygd 11-1 31-3 14.9 19-0 33-7 30—9 26-9 22-4 202 260 27-0 21-5 1 För kronoöverloppsmarker 1'7. — 2 Dzo 3'6.
landsbygden enligt 1938 års allmänna fastighetstaxering.
2
* För kronoöverloppsmarker 5'0. — ” Dzo 7'1.
| 3 4 5 | 6 | 7 | 8 | 9 | 10 | 11 | 12 13 Allmännaskogar Enskilda skogar ::: Pl 0: ;> Övriga enskilda skogar Medel— Län o. landsdelar 3 m &: m 3 m 55 . . .. .. tal % lä' % 5"; 5 5- Varje fastlghetsag-ares skogs- for alla . %. o; 5 "& g 0; i _ marksmnehav 1 hektar Medel- skogar . " =*- "' "* ? tal 0; ,? ag _ 50— 100— 200— 4000. " 9” E: "25 213—50 100 200 400 mera Norrbottens ........ 165 254 16-7 21-2 22-3 22-8 21-1 16-9 13-5 10-8 17-3 17-3 lappmarken ...... 112-7 13-5 16-5 17-2 14-9 15-9 14-7 12-0 10-7 7-8 11-6 132 kustlandet ....... 24-0 37-2 17-3 24-6 23-6 24—8 23-4 19-6 16-0 14-1 20-5 22-3 Västerbottens ...... '34-4 55-2 11-7 37-0 35-0 35-5 34-4 323-3 307 29-3 33-4 33-9 lappmarken ...... '32-1 47-5 10-9 37-6 27-4 27-7 28-6 29-1 29-2 253-5 288 31-1 kustlandet ....... 43-3 69-7 au 315-? 36-7 37-7 147-6 385 35-4 34-9 37-5 38-3 , Jämtlands ......... 56-1 71-2 15-6 39-1 50-3 48-4 46-9 46-0 45-7 33-5 44-0 41-0 * Jämtland ........ 64-3 79-3 18-4 42-2 52-6 51-2 49-6 48-6 50-8 37-0 -47-s 45—0 Härjedalen ....... 29-0 40-7 7-3 33-4 33-1 30-3 27-2 30-8 29-0 26-3 28-5 30-3 Västernorrlands 49-8 118-1 621 55-4 57-5 59-3 518-8 570 596 603 58-6 57-2' Ångermanland.... 42-9 105-6 57-0 49-6 54-6 56-2 56-1 51-1 53-5 55-0 54-0 51-7 Medelpad ........ 73-3 154-1 75-5 69-6 61-9 64-9 64-6 70-0 74-2 68-3 67-7 69-9 Gävleborgs --------- 801 151-8 626 96-5 84-5 90-5 93-4 933-8 922 835 SM 5327 Hälsingland ...... 66-4 147-5 603 861 73-1 77-1 82-3 86% 89-7 83-1 83-1 83—3 | Gästrikland ...... 132-s 165-4 129-3 130-9 111-3 119-6 127-3 129-9 123-4 90-9 122-5 127—8 | Kopparbergs ....... 43-4 109-0 40!) 77-1 71-4 71-0 68-7 65-2 57-7 57-5 67-6 655 | Särna-Idre ....... 19-2 35] 25-1 24-0 22-0 22-6 27-3 22-5 23-9 15-5 21-7 21-0 Norr-Siljan ....... 35-3 76-5 44-5 om 511-4 557 52-5 52-4 49-1 40-0 52-9 49-9 Söder-Siljan.. .. 146-3 122-o 90-6 84-0 70-0 71-3 75-6 814 754 en 73-7 79-2 Falu—Säter ....... 132-7 iso-4 130—8 116-a 90-6 94-8 104-6 107-2 117-4 119-7 sas 112-3 Värmlands ......... 229-7 170-5 129-4 102-9 123-3 130-3 131-7 130-& 131-9 118-4 127-9 1211 Örebro .......... .. 130—6 210-6 189-7 114-& 109-5 107-1 107-& 105-5 117-2 1420 116-1 121-5 Västmanlands ...... 144-s 177-3 165—() 146-1 98-8 110-3 116-5 122—0 123-2 133-3 115-0 130-& Uppsala ........... 162-5 145-9 167-2 109-2 105-7 109-3 107-0 110-4 111-8 1153 109-1 118-2 Stockholms ........ 117-o 161-o 193-2 110-5 91-4 97-9 104-6 111-1 121-5 120-o 1077 114-3 Södermanlands ..... 205-5 237-5 221'6 124—o 113-5 123—7 125-3 131-9 134-4 165-1 1407 150-9 Östergötlands ...... 191-o 202-2 221-& 137-6 120-1 120-o 120-3 122-1 123-7 136-6 124-4 138-8 Gotlands ........... 83-3 143-o 100-s 89-5 513-9 978 945 78-9 68-7 641-3 922 93-7 Skaraborgs ......... 264-8 281-6 215-2 190-o 1207 123-2 123-7 137-6 165-1 176'4 132-2 159-2 Älvsborgs .......... 234-2 226-5 138-4 1607 88% 97-9 104-e 115-8 122-2 148-4 102-2 114-4 Dalsland ........ 203-5 248—4 163-3 176-3 109-s 124-8 129-1 136-8 149-2 181-7 128-1 137-7 Västergötland 246—4 219-8 133-s 149-6 79-7 39-0 95-2 100-3 106-7 125-& 90-9 104-1 Jönköpings ........ 255-3 247-7 2301 14741 111-7 121-1 124-2 122-i 114—1 148-9 121-2 133-6 Kronobergs ........ 207-4 220-1 815 125-7 807 96-2 105-5 112—o 133-3 160-9 102-2 113-7 Kalmar ............ 221-4 220-4 126-5 157-0 100-4 113-3 117-2 117-6 121-1 130-9 116-9 130-o Norra delen ...... 245-6 238-5 127-7 168-0 111-9 121-4 124-0 123-6 121-z 136—5 124-2 139-2 Södra delen ...... 199-6 199-4 127-8 139-4 100-7 107-6 109-6 111-2 120—9 115-4 110-3 120-() Öland ........... 181-1 77-5 80-2 37-4 55-4 43-3 56-5 75-2 — —— 53-5 102-3 Göteborgs o. Bohus . 114-0 142-5 89-7 129-5 73-8 92-9 93-7 87-6 143-7 81-4 85? 89-2 Hallands ........... 181-o 151-0 604 155-4 59-9 704 924. 119-4 166-4 205-4 91-5 973 Blekinge ........... 209-7 251-2 164-7 167-1 86-9 103-1 113-7 115-5 163-5 173-2 109—4 116-3 Kristianstads ....... 258-6 199-6 167-9 261-9 871 107-1 130-5 158-1 179-& 231-1 128-s 141-7 Malmöhus ......... 384-0 203-4 230-6 279-2 1257 122-3 202-7 263-7 333-o 338-1 224-7 234-5 Norrland 26-2 87-5 19-4 49-8 48-4 46-4 46-3 44-3 40-7 34-3 43-5 40-0 Svealand 841-8 162—& 102-1 969 98—8 101-5 101-4 100-6 106-7 127-e 105-1 101-5 Götaland 221-s 219-7 173-6 148-6 94-6 106-3 114-1 120-4 133-9 164-& 114-1 127-o Rikets landsbygd 45—3 154-5 623 68-3 85—9 86-2 804 712 67-3 94-2 80-7 71-2
Tab. 12. Taxeringsvärdet å jordbruksfastighet på landsbygden år 1938 enligt prövningsnämndernas beslut, fördelat i procent på däri ingående delvärden.
Egentligt jofåäks- Skogs- Tomt- o. " (utom skogs- markens Skogsvärde industri- Summa L a ,, markens varde varde värde) P r 0 0 e n t Stockholms län ........ '69'0 5'6 19'5 6'0 100 Uppsala » ........ 74'7 (T?. 196 0'6 100 Södermanlands » ........ 7215 Eva 21'8 0'8 100 Östergötlands » ........ 75-0 5-2 19-5 0-3 100 » Jönköpings » ........ 60'5 9'5 29'6 04 100 l Kronobergs » ........ 55'7 11'5 31'9 09 100 Kalmar » ........ 62'9 8'5 28'0 0'6 100 Gotlands » ........ 78'4 5'2 l6'0 04: 100 Blekinge » ........ 72'5 8'0 18'8 "? 100 Kristianstads » ........ 860 40 9'3 07 100 Malmöhus » ........ 96'4 0'9 2'4 03 100 Hallands » ........ 85'4 4'7 9'3 0'6 100 | Göteborgs o. Bohus » ........ 82'1 4'2 8'6 51 100 | Älvsborgs » ........ 68'4 8'1 22'4 11 100 | Skaraborgs » ........ 811 41 14'4 0'4 100 Värmlands » ........ 48'4 10'1 41'2 03 100 Örebro » ........ 660 72 2611 0'5 100 Västmanlands » ........ 68'4 6'3 25'1 0'2 100 Kopparbergs » ........ 47'6 1 1'0 40'8 0'6 100 Gävleborgs » ........ 449 112 43'3 0'6 100 Västernorrlands » ........ 484 126 386 0'5 100 Jämtlands » ........ 37'8 14'4 47'5 0' 3 100 Västerbottens » ........ 47'8 12'5 39'3 0'4 100 Norrbottens » ........ 52'3 12'1 35'5 01 100 Svealand 61'8 7'7 29'8 I:? 100 Götaland 77'9 5'4 15'9 0'8 100 Norrland 46'1 12'5 41'0 04 100 Rikets landsbygd 67'8 7'4 24'5 0'8 100
Tab. 13. Areal och medelvärde per hektar för olika ägoslag av inägojorden på landsbygden, länsvis, enligt 1938 års allmänna fastighetstaxering.
Beredningsnämndernas förslag.
Areal i hektar Medelvärde per hektar Värdeper
Kulti— verad betesäng
hektar åker av särskilda förmåner
Länens landsbygd Tomt Åker och trädgård
Kulti- Verad betesäng Tomt och trädgård
Slåtter- äng Slåtter- äng
Annan
Annan Åker betesäng
betesäng
Stockholms . . . . . 151 946 4 593 3 397 3 305 12 545 890 1 290 238 343 170 83 Uppsala . . . . . . . . 152 325 4 732 3 881 2 134 11 270 754 929 219 410 199 20 Södermanlands . 171 327 4 783 2 147 4 521 19 550 859 827 197 493 179 34 Östergötlands . 236 035 6 667 6 176 15 546 44 322 1 097 1 136 323 438 271 23 Jönköpings . . . . 131 672 5 649 19 169 8 496 46 081 1 062 1 111 181 485 150 22 Kronobergs . . 97 563 3 842 14 873 5 729 33 387 927 1 082 186 365 104 17 Kalmar . . . . . 185 571 5 645 8 675 5 165 45 126 885 1 031 248 342 147 21 Gotlands . . . . . . . . . 81 620 3 038 2 722 1 634 18 143 608 786 358 349 147 8 Blekinge. . . . . 60 931 2 363 2 588 1 858 9 863 1 147 1 179 221 436 186 26 Kristianstads. . . . . . . 233 581 6 177 4 361 7 873 33 299 1 261 1 465 685 408 206 15 Malmöhus . . . . . . . . . . 325 815 6 203 5 190 7 115 16 089 1 779 2 033 1 172 1 007 520 12 Hallands .... . . . . . .. 141 615 3 431 2 609 1 842 7 972 1 232 1 286 144 413 200 11 Göteborgs och Bohus 88 507 2 779 3 440 1 866 13 254 1 352 1 280 545 501 258 12 Älvsborgs. . . . .. . . . . . , . . . 206 078 5 519 10 601 4 436 29 677 1 016 1098 285 303 153 6 Skaraborgs . . . . . . . . . . 315 779 8 168 3 928 5 120 35 469 859 939 247 485 17.7 6 Värmlands .. . . . . . . . 185 116 5 787 13 965 1 835 28 394 861 1015 181 417 125 14 Örebro .. . . .. . . . . 152 804 5 121 4 053 4 010 15 855 968 1 004 170 346 138 20 Västmanlands . . 153 971 3 901 3 212 2 217 8 959 795 821 139 381 99 8 Kopparbergs . . . 107 124 2 966 33 077 1 406 22 108 1 240 1 155 72 121 84 97 Gävleborgs . . . . . 111 097 4 008 12 674 846 17 991 1 085 908 93 199 72 57 Västernorrlands . . . 99 230 2 538 26 092 1 337 26 207 1 154 1 011 145 261 82 52 Jämtlands . . . . 66 324 4 296 11 868 1 741 22 608 1 095 1 165 138 207 63 21 Västerbottens . . . . . . . . . 114 048 5 884 49 491 1 367 35 524 1 009 1 034 62 193 58 4 Norrbottens. . . . . . . . . . . . . . . 68 986 4 873 99 203 1 050 29 051 1 154 . 545 65 228 45 54
Rikets landsbygd 3 639 065 112 963 347 392 1 067 1 100 147 442
