1942. ÅRS JORDBRUKSKOMMITTE BO HAMMARSKJÖLD

/C. H. Nordlander

• Sida 8
•  Original

• Sida 9
•  Original

Inledning.

Den undersökning rörande det svenska jordbrukets framtida tillgång på arbetskraft, som i det följande framlägges, kan enligt prognosers natur icke göra anspråk på att ge annat än innebörden av vissa, på förhand» uppställda antaganden rörande de på arbetskraftsvolymen inverkande ändringsfakto- rerna, d. v. s. i första hand avflyttningen från jordbruk till övriga närings- grenar. Då det är uppenbart, att dessa låta sig förhandsuppskattas endast med viss osäkerhet, blir även själva folkmängdsberäkninga-rna i motsvarande grad osäkra. Man har därför att uppställa ett flertal alternativ rörande änd- ringsfaktorernas framtida utveckling för att därigenom ingränsa det område, inom vilket desamma verkligen komma att ligga. De gemensamma drag. som de skilda alternativen eventuellt uppvisa, kunna därigenom anses ha en relativt hög grad av sannolikhet.

För uppställandet av rimliga antaganden för prognoserna har man att först göra en retrospektiv studie över befolkningsutvecklingen under senare tid. Resultaten därav kunna så sammanställas med vad man eventuellt kan utsäga rörande den kommande utvecklingen av de sociala och ekonomiska faktorer, som utgöra befolkningsrörelsens bakgrund. På detta sätt har man möjlighet att på ett acceptabelt sätt konstruera ett antal olika hypoteser rörande befolkningens ändringsfaktorer och att därigenom komma fram till olika alternativa folkmängdsutvecklingar.

Det kan icke sägas vara rimligt att kräva, att prognoserna direkt skola utpeka den utvecklingslinje, som kan anses ha den största sannolikheten. Prognosernas huvudvärde ligger fastmera däri att de ange effekten av flera olika alternativ rörande de demografiska elementen, och det kommer sedan an på den, som vill utnyttja dem, att med ledning av material, som fram- kommit efter prognosernas uppgörande, eller genom enbart subjektiva be- dömningsgrunder avgöra, vilket av de uppställda alternativen, som kan till- mätas det största praktiska värdet.

För utförande av det här skisserade programmet har i de första kapitlen av undersökningen givits en skildring av jordbruksbefolkningens storlek, sammansättning och ändringstendenser under senare tid med ledning av förefintliga data från folkräkningar och löpande befolkningsstatistik. I kap. 6 diskuteras så, vilka alternativ rörande jord'bruksbefolkningens av- flyttning, som ur skilda synpunkter kunna anses rimliga och lämpliga, och

• Sida 10
•  Original

i de därefter följande sex avsnitten givas så resultaten av de utförda be- räkningarna.

Kalkylerna ha i huvudsak koncentrerats på en skildring av utvecklingen av de arbetsföra åldrarna, representerade av åldersklasserna 15—65 eller 20 —60 år, och ha i tiden sträckts från år 1940 till år 1960.

Det må här slutligen framhållas, att det för bedömande av de olika upp- ställda flyttningsaltemativens grad av sannolikhet är önskvärt att fortlö- pande närmare studera befolkningens förändringar, ty först när liian sam— manställer de gjorda hypoteserna med ändringstendenserna under prognos- periodens första skede få kalkylerna sitt rätta värde.

• Sida 11
•  Original

KAPITEL 1.

Huvuddragen av jordbruksbefolkningens utveckling under

de senaste årtiondena.

Den svenska befolkningen har under de båda sista århundradena under- gått en betydande förändring såväl i fråga om storlek som sammansättning. Denna utveckling har ingalunda försiggått i ett jämnt tempo utan har väx- lat styrka och karaktär från en epok till en annan. För att i överskådlig form illustrera detta gives i fig. 1 en grafisk framställning av folkmängden,

Medel- folkmängd / Mil]. , 6 . ”_ / s ! Medelfolkmäng/ i / Årlig 4 1 bcfoik— , v nings- i rörelse. WTusenlol 150 / 3 i 100 ha 2 _ J 4'_—,A——'/q ä—a'____s—llxk " & ,—_ _ a' u————' I N_— , - * ut, I ""' . so ' 1 __! _Glfter'm_61_ _ ____,.__/"'"'

.- ._- ._- _._._.—-—-—-—._ "-

Netioeml ration N ¹ l 1 | N/lx/gl 1 1 N

* 1800 IO 20 30 40 l850 60 70 80 90 I 900 IO 20 30x/ ;O

Fig. 1. Befolkningsutvecklingen i Sverige 1800—1940.

• Sida 12
•  Original

antalet vigda, födda och döda samt födelseöverskottet från år 1800 och fram till senaste är, ävensom av den beräknade nettoemigrationen från år 1850.

Folkmängden uppgick vid 1800-talets början till 235 miljoner, år 1850 var den 348, år 1900 514 och år 1940 637 miljoner. Befolkningen tillväxte så- lunda kraftigt, vilket möjliggjordes av den hela tiden föreliggande differen— sen mellan födelse- och dödskurvorna. Relativa födelsetalet höll sig under större delen av 1800-talet tämligen konstant omkring eller något över 30 0/00. ; Den senare följande nedgången skedde till en början långsamt, och först efter 1910 vidtog en mera påtaglig minskning av födelsetalet, som åren 1933 —1934 resulterade i ett bottenläge av endast 137 0/00. Samtidigt med denna utveckling av relativa födelsetalet undergick dödstalet en jämn minskning alltifrån cirka 25 0/00 vid 1800—talets början till 10 å 11 0/00 under senaste tid. Följden härav har varit ett betydande födelseöverskott, som under större delen av 1800-talet och under 1900-talets första årtionde höll sig på 10 51 12 0/00. Under senare delen av denna period uppgick det årliga födelseöver- skottet i absoluta tal till omkring 55 000, vilket för de fyrtio åren 1871— ' 1910 ger ett överskott av ej mindre än 22 miljoner.

Då landets näringsliv med dåtida förhållanden och resurser icke kunde expandera i samma mån som befolkningen tillväxte, uppstod så småningom en partiell och temporär överbefolkning. Särskilt var den starka folkök— ningen kännbar för jordbruksbefolkningen, enär jordbruket endast under- gick en relativt långsam utveckling. En väg till lösning av svårigheterna blev emigrationen. Flykten till Amerika blev tidvis av mycket stor omfatt- ning, och man har beräknat att landet under emigrationens högperiod 1865 —1915 avtappades på i runt tal 11/4 miljon människor netto.

Om befolkningens fördelning på yrken och näringsgrenar under olika tider äro uppgifterna givetvis ej så exakta som siffrorna rörande totalbe- folkningen, framför allt icke för äldre tider. Härtill kommer, att det på grund av ändrade principer vid yrkesgrupperingen, ändrad demografisk sammansättning etc. kan vara vanskligt att göra jämförelser mellan yrkes- uppgifter för olika tidpunkter. Huvuddragen» av yrkesfördelningen framstå dock klara även för äldre tider, och för senare år erbjuda yrkesberäknin- garna utförliga och mera preciserade uppgifter om näringsgrenar och yrkes- förhållanden.

I följande tab. 1 gives en fördelning på större yrkeshuvudgrupper av rikets befolkning vid olika folkräkningstillfällen från 1750 till 1940. För- utom folkmängden i tusental. angives även jordbruksbefolkningens procen- tuella andel av totalbefolkningen. Jfr även fig. 2.

Av en total folkmängd på 179 miljoner år 1750 utgjorde jordbruksbefolk- ningen 1'42 miljoner eller 80 %. Tillväxten skedde sedan länge likartat inom den jordbrukande och den icke jordbrukande befolkningen. Sålunda ut- gjorde jordbruksbefolkningen år 1800 1'86 miljoner eller 79 % av hela folk-

• Sida 13
•  Original

Tusental personer.

Tab. 1. Folkmängden inom olika yrkeshuvudgrupper 1750—1940.

Folkmängd i tusental Jordbruk Allmän för- med A” Jo'dhmk Indusm Handel valtnings— Hela tolk- binäring-ar med och och t'änst och man den I (y » blnärlngar hantverk samfärdsel ]. g " fria yrken

! i 1750 1 425 137 33 191 1 786 798 , 1800 1 856 266 39 186 2 347 791 1840 2 540 268 69 262 3 139 80-51 1850 2 714 319 68 382 3 483 779 1870 3 017 610 217 325 4 169 724 1880 3 102 793 334 337 4 566 67-9 1890 2 973 1 038 414 360 4 785 62-1 1900 2 828 1 426 535 347 5 136 551 1910 2 697 1 766 741 318 5 522 48-8 1920 2 596 2 066 898 344 5 904 44-0 1930 2 417 2195 1 117 413 6 142 39-4 1940 2 175 2 432 1 245 519 6 371 34-1

mängden; år 1840 var jordbruksbefolkningen 254 miljoner, motsvarande 81 % av totalfolkmängden.

Omkring mitten av 1800-talet kan man emellertid konstatera en relativt sett något ökad tillväxt inom den icke jordbrukande befolkningen, vilket utgör början till en kraftig omvandling av hela näringslivet. Jordbruksbe- folkningen fortsatte att tillväxa ända fram till år 1880, då den nådde sin j.!SiÖI'Sta numerär, 310 miljoner. Sedan dess har en minskning skett ned till '12'17 miljoner år 1940. Den icke jordbrukande befolkningen har samtidigt ständigt ökats, från 0150 miljoner år 1840 via 1'46 miljoner år 1880 till 4'20 miljoner år 1940. Som en följd härav har jordbruksbefolkningens relativa andel alltmera sjunkit. År 1880 utgjorde den ännu 68 %. År 1910 hade den passerat ned under hälften och år 1930 var den 39 %. Likväl översteg den ' då alltjämt industribefolkningens andel, 36 %. År 1940 had-e däremot rol- lerna blivit ombytta; jordbruksbefolkningen omfattade då 34 % och industri- , befolkningen 38 %.

Den kraftiga nedgången av jordbruksbefolkningen under de senaste år- *tiondena, såväl absolut som relativt, kan återföras på trenne faktorer, emi- grationen, industrialiseringen och barnbegrånsningen. Av dessa kom emi- grationen att tidigast påverka utvecklingen. Jordbruksbefolkningens över— ; gång till andra näringsgrenar började i större utsträckning först något se- ! nare men har till skillnad från utvandringen till främmande land fortsatt med oförminskad styrka intill senaste tid. Barnbegränsningen slutligen är ett resultat av de två, tre senaste årtiondena.

Jordbruksbefolkningens starka tillväxt under tiden fram till senare delen av 1800-talet medförde en betydande nyodling men samtidigt också en kraf-

• Sida 14
•  Original

tig jordstyckning och tillkomst av ett stort antal torp och små jordbruks-l. lägenheter. En stor del av brukningsdelarna kommo härigenom att bli av otillräcklig storlek för de familjer, som skulle ha sin bärgning därav, i all. synnerhet som själva jordbrukstekniken fram till tiden för emigrationen och! även långt senare blott gjorde mycket små framsteg. Det var under dessa: förhållanden naturligt, att en stor del av den ekonomiskt och socialt sämre ställda jordbrukarungdomen lockades av möjligheterna att få ett eget jord- bruk i Amerika. Och när utflyttningsvågen en gång fått fart, drog den med sig även många, som skulle ha haft förutsättningar att skaffa sig en rimlig! bärgning i hemlandet. l Ur nationell synpunkt betraktades emigrationen som en förlust, en för-' lust av arbetsför ungdom med företagsamhet och goda arvsanlag. Sedd i en senare tids perspektiv företer den stora folkvandringen likväl även vissa ljusare sidor. På dess kreditsida mäste sättas, att den, på grund av en under emigrationens dagar faktiskt rådande partiell överbefolkning, motverkade och hindrade en annars ofrånkomlig sänkning av den redan förut ur hälso- och effektivitetssynpunkt låga levnadsstandarden hos stora befolkningsgrup— per. De materiella och kulturella fördelar, som senare genom utvandrarna och deras avkomlingar kommit moderlandet till godo, ha ävenledes i viss mån bidragit till att uppväga emigrationens nackdelar. * Industrialismens successiva genombrott i vårt land under 1800-talets se- nare hälft betydde i första hand ökade arbets- och utkomstmöjligheter inom landet för den stigande befolkningen. Omläggningen och utvecklingen av näringslivet genom en framväxande industri och ökad handel ävensom för- bättrade produktionsbetingelser för jordbruket kom att successivt medföra en ökad produktion per capita och därmed en genomsnittlig höjning av fol- kets levnadsstandard och av den enskilda individens utvecklingsmöjligheter. Näringsutrymmet ökades sålunda kraftigare än befolkningen och därmed undanröjdes en av emigrationens huvudbetingelser. Utvandringen, som ; nådde sin största relativa omfattning under 1880-talet, började på 1910-talet * att minska och var under världskriget tämligen ringa. Av betydelse härvid— lag voro givetvis också de av Förenta Staterna så småningom skärpta in— vandringsbestämmelserna. Den av industrialiseringen betingade flyttningen från jordbruksnäringen till industri och handel kom allt mera att träda i emigrationens ställe, och folkströmmen från jordbruket har fortsatt med oförminskad eller till och med ökad styrka. Samtidigt har emellertid av- kastningen per areal-enhet och per arbetande ökat högst avsevärt. Jord- bruket har med andra ord undergått en betydande utveckling, som delvis kan sägas stå i ett växelsamband med folkminskningen. Flykten från jord- bruket har möjliggjort och delvis framtvingat rationaliseringsåtgärder i fråga om arbetskraftsanvändning och teknik, men å andra sidan har jord- brukets mekanisering underlättat en fortsatt avflyttning. Det är kanske främst stadsnäringarnas alltmera dominerande roll på arbetsmarknaden,

• Sida 15
•  Original

som här blivit bestämmande för utvecklingen, och jordbruket har i högre eller mindre grad tvingats följa med. Även om detta skett med en tidvis betydande ekonomisk och social standardskillnad mellan jordbruk och övriga näringar torde förhållandena likväl kunna sägas ha främjat en för hela folket god utveckling av »modernäringen».

För att få en klar bild av jordbruksbefolkningens utveckling är det icke _tillräckligt att studera de ovan givna totalsiffrorna. Som tidigare påpekats %har den icke arbetande delen av jordbruksbefolkningen, d. v. s. framför allt fbarn och åldringar, ändrats på ett sätt som i hög grad påverkar den erhållna bilden.

I nedanstående tab. 2 gives en fördelning på familjeställning av den direkt redovisade befolkningen inom jordbruk med binäringar. Vissa anmärk- ningar må förutskickas beträffande de givna siffrorna. Utöver den i yrkes- tabellerna und-er jordbruk upptagna befolkningen inkluderas i de här givna talen även antalet till jordbruk räknat tjänstefolk samt inhyseshjon. Där- emot ha utelämnats de f. d. yrkesutövarna och dessas familjemedlemmar samt arbetare av obestämt slag. Då de sistnämndas antal varit statt i kraf- :*tig nedgång —— huvudsakligen beroende på en noggrannare yrkesklassifice— åring — innebär detta, att minskningen av den egentliga jordbruksbefolk- iningen i verkligheten varit något kraftigare än vad här givna siffror antyda.

Vid jämförelse mellan olika tidpunkter gäller givetvis, att ändringar i yrkesgrupperingen inverka störande, trots att omräkningar verkställts för att i görligaste mån få fram komparabla siffror. Särskilt anmärkningsvärda "jblevo förändringarna vid 1940 års yrkesräkning, vars direkta uppgifter om fjordbruksbefolkningen finnas närmare redovisade i följande kapitel. An- ledningen härtill är dels att yrkesräkningen grundades på i samband med mantalsskrivningarna individuellt lämnade utförliga uppgifter, något som

Tab. 2. Bedovisnd jordbruksbefolkning 1870—1940, fördelad på familjeställning.

Tusental personer.

Sysselsatta personer Barn Övriga År Yrkesutövare Hustrur under familje- Samtliga utan Summa 15 är medlemmar Män Kvinnor yrke 1870 755 360 - ' - 2 588 1880 786 387 431 1 604 986 2 590 _— 1890 804 384 444 1 632 886 108 2 626 1900 799 387 420 1 606 839 86 2 531 1910 800 330 404 1 534 800 62 2 396 1920 808 314 389 1 511 755 71 2 337 1930 798 274 362 1 434 624 112 2 170 1940 768 191 362 1 321 480 95 1 896

• Sida 16
•  Original

särskilt inom jordbruksbefolkningen åstadkommit vissa förskjutningar, och dels att själva yrkesschemat omlagts. Då de för vinnande av likformighet med tidigare data gjorda omräkningarna icke kunna sägas lägga siffrorna tillrätta annat än i grova drag, må nämnas ett par ord om desamma.

För den manliga jordbruksbefolkningen ha några justeringar icke vid— tagits, enär 1940 års folkmängdssiffror härvidlag ansetts konforma med tidigare givna data. För den kvinnliga jordbruksbefolkningen ha ändrin- garna i yrkesgrupperingen emellertid påfordrat korrektioner. Det har där- vid antagits, att den relativa minskning, som skett i den vuxna icke gifta kvinnliga jordbruksbefolkningen under 1930-talet varit lika stark inom de olika delgrupperna, d. v. s. kvinnliga yrkesutövare (inkl.. i husligt arbete inom jordbruk redovisade), medhjälpande kvinnliga familjemedlemmar och övriga kvinnliga familjemedlemmar. Genom att jämföra den därvid beräk- nade fördelningen med den observerade, finner man, att den på grund av ändrad yrkesredovisning skedda minskningen av de kvinnliga medhjäl- pande familjemedlemmarna och den samtidiga ökningen av de övriga kvinn- liga familjemedlemmarna under det gjorda antagandet uppgår till ungefär 45 000, för vilket i tabellen korrigering verkställts.

Medan den totala jordbruksbefolkningen nådde sin största omfattning år

i .. l i

1880 för att därefter fram till år 1940 minska med 30 %, kulminerade den i direkt redovisade befolkningen något litet senare. Av förändringarna inom olika familjekategorier fäster man sig särskilt vid nedgången i antalet barn; från omkring 900000 år 1880 hade antalet år1940 reducerats till blott 480000, d. v. 5. en minskning med inemot hälften och i absoluta tal med över 400000. Nedgången i antalet direkt sysselsatta personer _ yrkesut- övare samt hustrur utan yrke — är å andra sidan mera moderat, särskilt om man beaktar, att förändringarna från 1930 till 1940 till en del bero på ändrad klassificering.

Ehuru samtliga de i tab. 2 angivna kategorierna äro av betydelse för jord— bruksarbetet, är det likväl av speciellt intresse att fastslå, att antalet manliga yrkesutövare undergått en tämligen begränsad förändring. Från 786000 år 1880 steg antalet till 804 000 år 1890, varefter det hållit sig nästan kon- stant ända fram till år 1930. Under 1930-talet har likväl en minskning in- trätt ned till 768 444 år 1940, d. v. 5 en nedgång med 04 % per år. Som ä annat ställe visas kommer minskningen huvudsakligen under periodens se— nare hälft.

Då den till jordbrukets binäringar räknade befolkningen intager en sär- ställning genom att blott i begränsad omfattning arbeta i och ha sin utkomst av jordbruk, kan det vara av intresse att utskilja densamma. För åren 1870 -——1940 får man därvid bl. a. följande folkmängdssiffror i tusental:

• Sida 17
•  Original

. . _ . Befolkning inom skogsbruk Egentlig jordbruksbefolkning och fiske Å ] Manliga Hela folk- Manliga Hela

| yrkesutövare mängden yrkesutövare tclkmängden i

1870 ................ 747 2 563 8 25 1 880 ................ 77 1 2 538 1 5 5 2 1890 ................ 788 2 568 1 6 58 _? 1900 ................ 782 2 471 17 60 l 1910 ................ 751 2 264 49 132 i 1920 ................ 716 2113 92 224 , 1930 ................ 696 1 941 102 229

1940 ................ 653 1 660 115 236

Den särskilt redovisade skogsbefolkningen har vuxit fram under inne- varande århundrade och återfinnes huvudsakligen i landets nordliga och l'ör egentligt jordbruk mindre betydelsefulla områden. Gränsdragningen mellan skogsbruksbefolkningen och den egentliga jordbruksbefolkningen är givetvis ganska vag, men det kan likväl vara av intresse att se, hur den be— folkning, som har sin huvudsakliga utkomst av egentligt jordbruk, ändrats till sin numerär. Den totala folkmängden visar sig från ett maximum år 1890 av 257 miljoner ha minskats till 1156 miljoner år 1940, d. v. 5. med 35 %. En tredjedel av denna minskning kommer likväl på det senaste är- tiondet. Antalet manliga yrkesutövare var år 1890 788000 och har under 1900-talet nedgått med 17 % eller i genomsnitt icke fullt % % per år. Här- vid är dock att märka, att minskningen under 1920-talet var relativt låg till följd av bl. a. egnahemsverksamheten, medan den å andra sidan varit desto " starkare under 1930-talet (% % per år).

För erhållande av en sammanfattande bild av totalbefolkningens och jordbruksbefolkningens utveckling ha i fig. 2 sammanförts vissa data från tab. 1 och tab. 2.

Den ovan skildrade minskningen av jordbruksbefolkningen under de se- naste decennierna har gjort sig gällande inom större delen av landet, men påtagliga regionala skillnader föreligga beträffande såväl tiden för folk- iminskningens insättande som styrkan därav. För att klarlägga dessa olik- Eeter — vilka äro av betydelse bl. a. för bedömande av den framtida ut- ecklingen —— gives i tab. 3 en översikt över antalet yrkesutövande män och kvinnor samt hustrur utan eget yrke, d. v. s. vad här ovan med viss för- enkling kallats den sysselsatta befolkningen, vid det egentliga jordbruket inom skilda län åren 1870—1940. Som tidigare påpekats gäller, att änd- Wringar i yrkesklassificeringen åstadkomma viss osäkerhet vid jämförelsen mellan de olika folkräkningstillfällena, något som särskilt gör sig gällande vid en jämförelse mellan 1940 års siffror och dem för tidigare år. Trots de rådande bristerna kan man likväl av de givna siffrorna fullt klart utläsa ! huvudutvecklingen.

• Sida 18
•  Original

,!'—'x O,o/a lordb

, "Uksge' ' 3 ___ESE'E'J'S. 1016, Uk Olkn'" *" x :befo/knin —9 _—

/ ;

& N S sselsqtt e enm . & J ..... 9. -—9_ Ecdgrgksbefolknin _ _ _ 'x _9

.. 1 Mann u yrkesutovqre | egentlig jordbruk ___—x-

[ l 1 | | | | I! 00 I 0 20 30 40 IBSO 60 70 80 90 1900 IO 20 30 I940

Fig. 2. Sveriges totala folkmängd och dess jordbruksbefolkning 1800—1940.

I tabellen har genom fetstil utmärkts maximifolkmängden för olika län. För hela riket inträffade denna är 1890. Därefter och fram till år 1930 har en minskning ägt rum med i genomsnitt 054 % per år.

De enskilda länen uppvisa avsevärda olikheter. I sina huvuddrag har ut- vecklingen varit den, att den redovisade sysselsatta jordbruksfolkmängden tidigast nått sin högsta numerär i södra och sydvästra Sverige. De mellan-' svenska länen förete en varierande bild och sakna delvis ett tydligt maxi- mum. I landets nordligare delar slutligen har folkminskningen inträtt först efter sekelskiftet och har där varit av varierande styrka.

För de tre mälarlänen Stockholms, Uppsala och Södermanlands län har folkmängden hållit sig tämligen konstant från 1880 och till 1920 och har först därefter undergått en viss minskning. I Östergötland, där, att döma av tillgängliga uppgifter om antalet y1kesutövande män, den sysselsatta folk- mängden nådde sin största storlek redan år 1870, har nedgången fram till senaste tid uppgått till ungefär 04 % per år. Ungefär detsamma gäller om Jönköpings län, under det att jordbruksbefolkningen 1 de bada övriga små- landslänen minskat något snabbare, i synnerhet i Kronobergs län (09 % per år).

På Gotland har den arbetande jordbruksbefolkningen efter en ökning

• Sida 19
•  Original

Tab. 3. Antal yrkesutövare och hustrur utan yrke inom den redovisade egentliga jordbruksbefolkningen ] skilda län 1880—1940.

Folkmängd i tusental

1880 1890 1900 1910 1920 1930 1940

Stockholms stad och län ............... 51 55 55 51 53 49 42 Uppsala län ................. 33 36 35 35 36 33 29 Södermanlands » ................. 55 56 54 52 53 48 40 ) Östergötlands » ................. 88 86 85 78 77 71 63 _ Jönköpings » ................. 80 75 72 67 64 61 53 Kronobergs » ................. 75 69 65 59 53 49 43 Kalmar » ................. 78 81 78 71 66 63 55 Gotlands » ................. 16 20 20 21 21 20 19 Blekinge » ................. 46 45 43 36 31 28 24 Kristianstads » ................. 94 93 90 81 76 72 66 Malmöhus » ................. 111 107 101 91 88 86 81 Hallands » ................. 57 55 53 49 47 45 42 Göteborgs o. Bohus » ................. 68 65 60 52 49 45 39 Älvsborgs » ................. 120 122 114 104 95 85 77 Skaraborgs » ................. 108 107 104 96 92 85 75 Värmlands » ................. 117 111 101 87 78 70 61 Örebro » ................. 64 65 62 54 52 48 39 Västmanlands » ................. 40 43 45 42 40 36 31 Kopparbergs » ................. 68 71 73 67 57 56 46 Gävleborgs » ................. 42 50 53 51 48 47 44 Västernorrlands » ................. 53 64 70 64 56 52 51 Jämtlands » ................. 34 38 41 42 40 39 36 Västerbottens » ................. 42 48 56 63 63 62 63 Norrbottens » ................. 36 40 45 46 44 43 42 Hela riket ............................ 1 576 1 602 1 575 1 459 1 379 1 293 1 161

fram till år 1890 hållit sig konstant fram till senare tid. Helt annorlunda har utvecklingen varit i Blekinge, där folkmängden nedgått till hälften sedan år 1880, motsvarande 1 % per år.

I Skåne och i Halland samt i Skaraborgs län har folkminskningen sedan maximiåret 1880 varit av riksgenomsnittets storlek. Inemot dubbelt så stark har den däremot varit i Göteborgs och Bohus län (09 % per år), i Älvsborgs län (09 %) och i Värmlands län (1'0 %).

I de mellansvenska Örebro, Västmanlands och Kopparbergs län nådde folkmängden sin höjdpunkt först vid sekelskiftet eller strax före och har , senare fram till 1930 nedgått med 07 a 08 % per år. Ännu kraftigare har nedgången varit i Västernorrlands län, under det att folkminskningen i Gävleborgs och Jämtlands län varit mera moderat (0'4 % per år). Vad slut- ligen d-e båda nordligaste länen beträffar, så har den arbetande jordbruks- befolkningen i dessa varit stadd i tillväxt ända fram till 1910 eller 1920, och den därefter följande återgången har varit relativt ringa.

Det må till de här återgivna siffrorna ytterligare fogas, att man genom att uteslutande fästa avseende vid de manliga yrkesutövarnas numerär får en något avvikande bild med en mera begränsad folkminskning. De regio- - nala olikheterna bliva emellertid ungefär desamma som ovan skildrats.

• Sida 20
•  Original

För att ytterligare belysa de timade förändringarna i jordbruksbefolkning- ens numerär har man att göra en uppdelning på undergrupper av yrken och socialklasser. På grund av den äldre yrkesstatistikens osäkerhet blir överensstämmelsen mellan olika tidpunkter visserligen icke fullt tillfreds- ställande, men huvuddragen av utvecklingen torde framstå med tillräcklig tydlighet. För senare år finnes däremot möjlighet att på ett mera exakt sätt klarlägga jordbruksbefolkningens sammansättning.

I tab. 4 gives för olika tidpunkter alltifrån år 1880 en fördelning på vissa detaljyrkes- och socialgrupper av till den egentliga redovisade jordbruks- befolkningen räknade yrkesutövare och hustrur utan yrken. Uppgifterna för åren 1880 till och med 1930 äro erhållna från sammanräkningar, som verk— ställts för 1935 års befolkningskommissionl, och kunna i huvudsak sägas vara sinsemellan jämförbara. De i vissa fall något vaga kategoriklyvning- arna utgöra givetvis ett visst osäkerhetsmoment vid jämförelser i tiden. Andra orsaker till fel ligga i den numera helt försvunna kategorien inhyse— hjon samt särskilt däri, att arbetare av obestämt slag icke ingå i tabellen.

Rörande de för år 1940 givna siffrorna är att märka, att dessa i flera av- seenden icke äro fullt jämförbara med tidigare data. Som förut påpekats har antalet kvinnliga yrkesutövare erhållits genom en på vissa schematiska antaganden gjord omräkning av antalet medhjälpande kvinnliga familjemed- lemmar. I anslutning härtill må påpekas, att uppgifter om manliga familje- medlemmars hustrur utan särskilt yrke icke stå att erhålla för år 1940.

Vad antalet gods- och hemmansägare etc. beträffar, bör uppgången under 1920-talet ses i samband med den förut nämnda egnahemsverksamheten. I övrigt kan denna kategori sägas ha hållit sig oförändrad. Torparklassen har däremot nästan försvunnit från att år 1880 ha omfattat 180 000 sysselsatta personer. Anledningen härtill är till stor del torpsystemets successiva av- skaffande och ersättande med andra former för anställning av lantarbetare, men i någon mån torde nedgången i talen även bero på en ändrad redovis- ning (bl. a. överföring till arrendatorer och lägenhetsinnehavare).

Uppgifterna om arbetarbefolkningens numerär torde för tidigare folkräk- ningar vara någorlunda jämförbara om än långt ifrån tillfredsställande. Den i folkräkningarna verkställda klyvningen på jordbruksarbetare och tjänste— folk har här icke med-delats, då den är mycket osäker. För år 1940 gäller f. ö., att någon uppdelning på olika slag av manliga jordbruksarbetare över- huvud taget icke kan göras. En verkställd bearbetning av olika individual- yrken ger härvidlag ingen ledning. Nämnas kan, att antalet såsom statare direkt redovisade icke uppgår till fullt 4 000. Då det verkliga antalet statare är avsevärt högrel, är det uppenbart, att de flesta yrkeshetecknats med hän— syn till viss specialsysselsättning (ladugårdskarl, fördräng, stallare etc.).

1 S. 0. U. 1938; 15. * Enligt Svenska lantarbetareförbundets uppgifter uppgår antalet statare för närvarande till ungefär 50 000. Jfr kap. 2.

• Sida 21
•  Original

Tab. 4. Fördelning på detaljyrken och socialklass av yrkesutövare och hustrur utan yrke inom den redovisade egentliga jordbruksbefolkningen 1880—1940.

Folkmängd i tusental 1880 | 1890 1900 | 1910] 1920| 1930 19401 _ Göds- och hemmans- Manliga yrkesutövare. . .. 292 298 297 298 305 316 321 ägare, arrendatorer, Kvinnliga » . . . . 31 42 49 38 34 41 39 lägenhetsinnehava— Hustrur utan yrke ...... 256 252 244 239 241 242 247 ; re o. övr. jordägare Summa ................ 579 592 590 575 580 599 607 ' Manliga yrkesutövare. . . . 93 82 72 60 34 17 5 Kvinnliga » . . . . 4 4 4 4 2 1 - Tamm Hustrur utan yrke ...... 85 74 64 51 28 14 5 Summa ................ 182 160 140 115 64 32 10 Manliga yrkesutövare. . . . 7 7 8 9 11 11 13 Lantbruksinspektorer, Kvinnliga » .. . . - - - - - - - förmän, rättare etc. Hustrur utan yrke ...... 5 5 6 6 6 6 8 Summa ................ 12 12 14 15 17 17 21 I trädgårdsodling sys- Ezpåingla yrkesutövare. . . . .4 .5 .7 .9 14 13 23 selsatta (företagare H t ga t k och arbetare) us rur u an yr e ...... 2 3 4 5 6 7 11 Summa ................ 6 8 11 14 21 28 36 I mejerihanterin g Manliga yrkesutövare. . . . 1 1 1 1 2 3 6 sysselsatta (företa— Kvmnhga » . . . . - 1 2 2 3 3 2 ta are och arbetare) Hustrur utan yrke ...... 1 1 1 1 1 1 3 3 Summa ................ 2 3 4 4 6 7 11 .. . _ Manliga yrkesutövare. . . . 123 127 136 132 127 121 121 Mtdhlälpande farm kvinnliga » 104 113 119 122 131 118 88 Jemedlemmar till H t k 9 4 hemmansägare etc. ustrur u an yr e ...... 10 7 5 4 —— Summa ................ 236 250 262 259 262 243 209 1 '. Medhjälpande famil- Manliga yrkesutövare. . .. 72 69 71 58 41 38 29 &, jemedlemmar till Kvinnliga . .... 63 62 63 56 57 45 27 övriga självstän— Hustrur utan yrke ...... 3 3 2 1 1 1 —— diga företagare Summa ................ 138 134 136 115 99 84 56 Jordbruksarbetare Manliga yrkesutövare. . . . 135 169 167 178 181 171 135 (ladugårdskarlar, Kvinnliga » .. . . 127 108 95 87 79 62 47 statare etc.), tjän- Hustrur utan yrke ...... 32 68 70 71 65 50 46 stefolk Summa ................ 294 345 332 336 325 283 228 Manliga yrkesutövare. . . 44 30 23 6 1 , . Kvinnliga » .. . . 54 50 52 18 4 1- Inhyseshjon """" Hustrur utan yrke ...... 29 18 11 2 - 5 Summa ................ 127 98 86 26 5 & Manliga yrkesutövare. . . . 770 788 782 751 716 696 653 Samtliga Kvinnliga » .. . . 383 380 384 327 311 272 190 """""" Hustrur utan yrke. . . . . . 421 434 409 381 352 325 318 Summa ................ 1 574 1 602 1 575 1 459 1 379 1 293 1 161

1 Jfr anm. i texten å sid. 20.

• Sida 22
•  Original

KAPITEL 2.

Jordbruksbefolkningens nuvarande storlek och sammansättning.

Uppgifterna om jord-bruksbefolkningens storlek och fördelning i olika av— seenden ha genom de senaste folkräkningarna blivit allt utförligare och till- förlitligare. Som förut påpekats gjordes år 1940 en genomgripande omänd— ring av yrkesklassificeringen, på samma gång som man i högre grad än tidigare anlitade de individuellt avgivna uppgifterna om yrke och social ställning. Omläggningen utgör i flera avseenden ett betydande framsteg. Den kritik, som riktats mot densamma, får till stor del tillskrivas de helt naturligt uppkommande svårigheterna att åstadkomma en anknytning till tidigare yrkesuppgifter. Försök att omräkna 1940 års siffror till den år 1930 gällande indelningen eller att omforma 1930 års yrkessiffror till det nya schemat ha nämligen icke helt kunnat överbygga språnget.

Svårigheterna att erhålla jämförbara uppgifter bli, som av det tidigare framgått, särskilt märkbara, när man önskar göra en klyvning på familje- ställning och socialklass. Genom att år 1940 framräkna antalet personer inom vissa individualyrken, såsom godsägare, hemmansägare, torpare, statare etc., avsåg man att kunna belysa utvecklingen inom vissa sociala grupper. Re— sultatet har emellertid icke i alla avseenden motsvarat förväntningarna, nå- got som delvis sammanhänger med ändringar jämväl i själva yrkesheteck- ningarna. Då olägenheterna med den nya yrkesgrupperingen främst ligga i själva övergången och man kan förmoda, att närmast följande yrkesräk- ningar komma att i huvudsak följa nu införda principer, må emellertid framhållas, att yrkesschemat ur flera synpunkter har stora förtjänster, och att de nuvarande bristerna utan extra kostnader eller större svårigheter till stor del kunna avhjälpas vid en följande folkräkning.

Med hänsyn till att 1940 års yrkesuppgifter utgöra basen för de kalkyler rörande den framtida utvecklingen, för vilka i det följande kommer att redo- göras, har det ansetts lämpligt att här lämna en något utförligare bild av jordbru-ksbefolkningens nuvarande storlek och struktur än vad som fram- gått av den i föregående kapitel givna översikten. Detta är så mycket mera av behovet påkallat, som Statistiska centralbyrån av finansiella skäl icke haft möjlighet utgiva någon textlig redogörelse för det publicerade siffer- materialet.

Huvuidprinciperna vid yrkesgrupperingen ha varit, att befolkningen upp- delats i yrkesverksam befolkning och dennas familjemedlemmar å ena sidan

• Sida 23
•  Original

) l l

samt 5. k. självständiga yrkeslösa jämte dessas familjemedlemmar å den andra. Den förra kategorien har uppdelats i egentliga yrkesutövare, med— hjälpande familjemedlemmar och övriga familjemedlemmar, under det att den senare gruppen, i huvudsak motsvarande vad som förut betecknades f. d. yrkesutövare, uppdelats på självständiga yrkeslösa saint familjemed- lemmar.

Den yrkesverksamma befolkningen såvål som de yrkeslösa äro förde- lade på 7 större yrkeshuvudgrupper (jordbruk med binäringar, industri och hantverk, samfärdsel, handel, allmän tjänst och fria yrken, husligt arbete och ospecificerad verksamhet) samt på i huvudsak 3 socialklasser (före— tagare, förvaltningspersonal och arbeta-rpersonal). Den yrkesverksamma be— folkningen är sedan uppdelad på undergrupper, och dessa slutligen på detaljgrupper. För jordbrukets del äro undergrupperna 3 till antalet, näm- ligen jordbruk och boskapsskötsel, skogsbruk och fiske. Den förra är spe- cificerad på 9 detaljgrupper, varvid som en värdefull nyhet ingår en diffe- rentiering efter jordbruksföretagens storlek.

1 tab. A gives en sammanfattande översikt av jordbruksbefolkningens för- delning på olika ovan nämnda kategorier.

Det kan vara anledning påpeka, att siffrorna genomgående avse huvu-d— yrket, d. v. 5. den verksamhet som lämnar den huvudsakliga utkomsten. Uppenbarligen är härvidlag gränsen ofta svår att draga mellan å ena sidan små jordbruk och å andra sidan skogsbruk, fiske och även hantverk.

Den totala jordbruksbefolkningen uppgick enligt 1940 års yrkesfördel- ningsmetod—er till något över 2 083000, varav ungefär 1/10 eller 198 000 ut— .gjordes av självständiga yrkeslösa och dessas familjemedlemmar. Av den

yrkesverksamma befolkningen hänfördes 1599 000 till jordbruk och bo- skapsskötsel, 202 000 till skogsbruk och 34 000 till fiske, vartill kommer den under husligt arbete inom jordbruk redovisade befolkningen på 50000 personer.

Av den vid egentligt jordbruk levande befolkningen hörde ungefär hälf- ten hemma under kategorien småbruk (2—10 ha åker), nämligen 748000. ' Vid medelstora jordbruk (10—50 ha åker) uppgick folkmängden till i 493 000 och vid jordbruk över 50 ha åker till 165 000. Detaljgruppen jord-

brukslågenheter (under 2 ha åker) omfattar 110 000 personer, vilket av ovan antyd—da skäl blott är en del av den på dylika- mindre brukningsdelar boende befolkningen. Återstoden återfinnes företrädesvis under rubriken skogsbruk samt under fiske, trädgårdsskötsel, smådjursskötsel och vissa grupper av hantverk och industri ävensom bland jordbrukets f. d. yrkesutövare.

Det kan i anslutning till det sist anförda vara av intresse att göra en jäm- förelse med vissa från jordbruksräkningarna hämtade data. I nedanstående tablå anges brukningsdelarnas fördelning på vissa storleksgrupper efter åkerarealen år 1937. Till jämförelse därmed har uppställts antalet manliga företagare (ägare och brukare) enligt 1940 års folkräkning.

• Sida 24
•  Original

Storlek Antal bruk- Antal manliga företagen: är 1040 ha äker mngsdelar år 1937 tigare brukare samtliga

Högst 0-25 ............. 289 mot 9 , . 0—25—2 ............... 111 3001 ”6 400 1 300 30 70"

2—10 ............... 211 000 162 500 27 000 190 100 _ 10—50 ............... 88 900 74 500 24 700 99 200 Över 50 ............... 7 400 4 600 3 000 7 600 Samtliga ................ 707 700 268 000 50 600 327 000

Antalet ägare av gårdar över 10 ha åker understiger antalet gårdar, sär- skilt beträffande större brukningsdelar, vilket uppenbarligen är ett uttryck för bl. a. utarrendering. Medtagas även de särskilt redovisade brukarna, blir antalet företagare å andra sidan för högt. En av orsakerna härtill torde vara vissa förändringar i storleksfördelningen under tiden mellan jordbruks— räkning och folkräkning, föranledda dels av en reell arealökning av vissa brukningsdelar (genom sammanslagning och nyodling) och dels av en änd— rad klassificering av vissa jordar (exempelvis ängsmark, som på grund av krisförhällandena använts för odling av potatis e. dyl.). En annan orsak till skillnaderna mellan de båda slagen av uppgifter torde ligga i att folkräk- ningens socialklassfördelning delvis kommit att ske efter andra synpunkter än. strikt förvärvstekniska. Så kan exempelvis hänvisas till de fall, där en son arrenderar sin fädernegård utan att fadern är eller räknas som f. d. yrkesutövare.

Om man förutsätter, att den förstnämnda av de båda här anförda om- ständigheterna förklarar större delen av divergenserna, kan antalet av de småbrukare med 2—10 ha åker, vilka i folkräkningen icke hänförts till egentligt jordbruk, uppskattas till ungefär 30000. Härav torde en dryg fjärdedel kunna tillskrivas övriga smågrupper inom egentligt jordbruk (special jordbruk), medan återstoden torde återfinnas inom den befolkning, som redovisats under skogsbruk och fiske samt i mindre utsträckning även inom hantverk och industri. Med ledning av relationen mellan totalfolk- mängden och antalet manliga företagare inom storleksgruppen 2—10 ha kan den totala folkmängd, som är hemmahörande men icke redovisats inom denna grupp, uppskattas till omkring 120000 personer.

Att på här ovan använt sätt uppskatta folkmängden på de jordbrukslägen— heter om 0'25—2 ha åker, som icke finnas redovisade inom egentligt jord- bruk, fär anses vara synnerligen vanskligt. Storleksordningen torde likväl kunna sättas till 80000 a 85 000 hushåll med en total folkmängd av om— kring 300 000 personer. Av befolkningen på jordbrukslägenheter med högst 025 ha åker torde blott ett ringa antal återfinnas inom den yrkesverksamma jordbruksbefolkningen och i så fall huvudsakligen inom trädgårdsskötsel. En icke ringa del av den befolkning på brukningsdelar under 2 ha, som icke redovisats å desamma, torde återfinnas bland jordbrukets f. d. yrkesutövare, medan en annan grupp räknats som arbetarpersonal under arbetsgivarens

• Sida 25
•  Original

gårdsstorlek; återstoden är att hänföra i första hand till jordbrukets bi- näringar, skogsbruk och fiske, i andra hand till hantverk och industri (arbetarsmåbruk) .

Jordbruksbefolkningens fördelning på familjeställning avviker åtskilligt , från den övriga befolkningens, något som framgår av följande relativa för— i delning av den yrkesverksamma befolkningen. '

Jordbruks- Övrig befolkning befolkning Egentliga yrkesutövare .................. Män .......... 32-4 35-6 Kvinnor. .. . . . . 4-9 20-5 Mcdhjälpande familjemedlemmar .......... Män .......... 8-1 07 Kvinnor ....... 2-8 0-3 l—Iusmödrar ............................................ 19-1 18'7 Barn under 15 år ...................................... 25-3 19-8 Övriga ............................................... 7-4 4-4 Summa 100-0 100-0

lnonl jordbruket utgöra yrkesutövarna 37 % och inom den övriga befolk— ningen 56 %. Skillnaden reduceras likväl, Om man även medräknar den speciellt inom jordbruket förekommande kategorien medhjälpande familje- medlemmar; talen bli då 48 resp. 57 %. Husmödrarna utgöra inom båda delbefolkningarna 19 %. I fråga om barn under 15 är gör sig jord-bruksbe- t'olkningens något högre nativitet gällande, i det att procentsiffrorna äro 25 resp. 20 %. På grund av jordbrukets huvudsakliga karaktär av bondebruk är social- gruppen företagare av dominerande betydelse med 70 %. under det att de ». som arbetarbefolkning räknade utgöra 27 %. Ser man blott till jordbruk ' och boskapsskötsel, blir de självständiga företagarnas andel hela 78 %. Inom övriga näringsgrenar sammanslagna utgör förelagar-befolkningen 15 % och arbetarbefolkningen 60 %. De medhjälpande familjemedlemmarna in— taga delvis en mellanställning i socialt avseende och om man hänför dem till arbetarpersonalen, blir dennas andel inom den totala jordbruksbefolk- ningen 38 % .

& Uppgifterna om familjeställning, yrke och socialklaSS vinna i värde, när ' de kombineras med fördelning på kön och ålder. Jordbruksbefolkningen, betraktad som enhet, har på grund av nativitetsförhällanden och till följd av avflyttningen från jordbruket till andra näringsgrenar att uppvisa en från den övriga befolkningen avvikande fördelning på kön och ålder. Även vid ( en jämförelse av skilda kategorier av jordbruksbefolkningen är hänsyns- tagande till ålderssammansättningar av vikt, icke minst när det gäller att bedöma den framtida utvecklingen. I tab. B gives en fördelning på kön och ålder samt familjeställning av hela rikets jordbruksbefolkning år 1940 med särskiljande av den yrkesverk-

• Sida 26
•  Original

samma befolkningen inklusive de under husligt arbete inom jordbruket redovisade samt den självständiga yrkeslösa befolkningen.

I fråga om könsproportionen råder en märkbar skillnad mellan den jord— brukande och den icke jordbrukande befolkningen. Av den yrkesverksamma jordbruksbefolkningen på 1 884 000 (inräknat de under husligt arbete inom jordbruket redovisade) utgjorde männen 1022 000 och kvinnor 862 000, vilket m. a. o. är 842 kvinnor på 1 000 män. Inom den icke jordbrukande befolkningen var motsvarande relation 1 016. Medräknas de självständiga yrkeslösa, bli talen 878 resp. 1 091 kvinnor på 1 000 män.

Disproportionen mellan antalet män och kvinnor blir mera påtaglig, om man begränsar sig till de produktiva åldrarna och i all synnerhet, om man ser till könsproportionen bland ogifta i de vanligaste giftermålsåldrarna.1 Sålunda uppgår antalet ogifta kvinnor i åldrarna 20—40 är per 1 000 ogifta män i samma ålder inom den totala jordbruksbefolkningen till 532 och inom den övriga befolkningen till 880.

För att få ett sammanfattande uttryck för åldersstrukturen har i tab. 5 angivits den relativa åldersfördelningen på tre större åldersgrupper inom den jordbrukande och den icke jordbrukande befolkningen. De »arbetande åldrarna» 15—65 år visa sig inom den förra omfatta 64 % men i den senare 73 %.

Tab. 5. Relativ fördelning på större åldersgrupper av den jordbrukande och den icke jordbrukande befolkningen är 1940.

Jordbrukande befolkning lake jordhrl'kandc Total befolkning befolkning Ålder . - Män Kvinnor Båda Män Kvinnor Bada Män Kvinnor Dada '— könen kollen konen 0—15 224-2 235-5 229-6 201-8 181-4 191-2 209-8 198-7 204—2 | 15—65 656-6 631-1 644-4 729-4 732—8 731-2 703-3 7002 701-23 65—60 119-2 133-4 126-0 688 85-8 77-6 86-9 101-1 940 ) O—a) 1 000-0 1 000-0 1 OOO-0 1 000-0 1 000-0 1 000-0 1 OOO-0 1 0000 1 OOO-0 )

Ett uttryck på åldersfördelningens inverkan på försörjningstrycket kan enkelt erhållas genom en omproportionering så, att åldersgruppen 15—65 är s-ättes=100. Man får följande:

_ Icke jord— , mer 33333?" brukande millii... g befolkning 0—15 ......... 36-6 26-0 29-1 15—65 ......... 100-0 100-() 100-O 65—0) ......... 18—0 11-5 13'4 O—(o ......... 154-6 1375 1425

På 100 personer i arbetsåldrarna komma inom jordbruksbefolkningen 154'6 men bland den övriga befolkningen blott 137'5 försörjde. Skillnaden l

1 Jfr tab. D.

• Sida 27
•  Original

beror till drygt hälften på jordbruksbefolkningens större barnantal och till återstoden på dess större antal åldringar —— eller kanske rättare på den icke jordbrukande befolkningens onormalt låga antal barn och åldringar. Varken hos riksbefolkningen eller inom de båda här diskuterade delbe- ' folkningarna äro åldersfördelningarna att anse som normala, beroende på ' flera olika omständigheter. Den tidigare relativt höga dödligheten samt , emigrationen ha reducerat de höga åldersklasserna, under det att den sjun- kande nativiteten minskat de yngre åldersgruppernas numerär. Resultatet * har blivit en relativ folkmängdsanhopning i de centrala åldrarna, vilken för den icke jordbrukande befolkningen skärpts genom tillskott från jordbruks— befolkningen. För att få ett uttryck för avvikelserna från vad som kan an— ses »normalt» kan man, som i Bilagan närmare utredes, lämpligen jämföra * den aktuella åldersfördelningen med den, som skulle ha erhållits, därest årliga antalet födda förblivit konstant och dödligheten varit den under olika' tider för hela riket gällande samt ingen omflyttning varit rådande. Om man begränsar sig till 4 åldersklasser, 0—20, 20—40, 40—60 och över 60 år, kan slutresultatet av en dylik jämförelse angivas i form av ett fyrledat index- tal, i vilket varje siffra anger, hur många gånger 5 %, som den aktuella befolkningen i ifrågavarande åldersklass överstiger det »normala», under - det att en bokstav på motsvarande sätt anger, hur många gånger 5 % den

understiger (a =—1 )( 5 %, b ==—2 )( 5 % etc.). Indextalen (H) bli:

Ålders- fördelnings—

index 1_l Jordbruksbefolkning .............. 0a12 Övrig landsbygdsbefolkning ....... b41e Stadsbetolkning .................. e63d Total befolkning ................. c31h

. Den totala befolkningens index utsäger, att åldersgruppen 0—20 år är ; 15 % för låg, under det att åldersklassen 20—40 år i gengäld är 15 % för i hög i jämförelse med den >>normala» åldersfördelningen. De högre arbets- föra åldrarna, d. v. s. åldersklassen 40—60 år, äro ungefär 5 % överrepre- senterad-e, medan slutligen åldrarna över 60 år äro 10 %-igt und'erhaltiga. Som en sammanfattning kan sägas, att totalbefolkningen med hänsyn till de arbetsföra åldrarna är att betrakta som 10 %-igt excessiv. Går man till den icke jordbrukande delen av riksbefolkningen, finner man en än starkare anhopning i de arbetande åldrarna. Särskilt gäller detta stadsbefolkningen, där man kan notera en excessivitet på 20 å 25 % i de centrala åldrarna. Även hos den icke jordbrukande landsbygdsbefolkningen är anhopningen i de arbetsföra åldrarna något större än hos riksbefolknin— gen. I förhållande härtill uppvisar jordbruksbefolkningen en helt annan åldersfördelningstyp, nämligen den regressiva, karakteriserad av en svag underrepresentation i de yngre åldrarna, ungefär normalitet i de arbetande

"” **

• Sida 28
•  Original

Femåri— gruppernas andet

ll nn

90 80 70

60

40 30

2 C

10

100

95)

80

70

60

40

30

2 D

10

TOTAL BEFOLKNING

%%

JORDBRUKSBEFOLKNING

_IL

w"

III ' wa».

roll!»

%

?]

&

/

x

/

___—___— 20 30 40 50 "60 70 80 90

gtder IO

Femårs- grupperna

o nde! .., .v...

90

80

.70

60

43

30

20

100

90

80

70

60

50

40

30

i

I 00

lv” ig. 3. Relativa åldersfördelningar år 1940. A. Total befolkning och jordbruksbefolkning. Streckad yta = aktuell fördelning. Infälld kurva = mormalo fördelning enligt 1940 års aggregutgenera-

tionsdödlighet.

åldrarna sammanslagna och en tydlig överbeläggning av de högre åldrarna. Det hör sålunda observeras, att jordbruksbefolkningens i förhållande till öv- riga befolkningsgrupper något högre nativitet icke varit tillräcklig för er- hållandet av en stationär fördelningstyp.

Olikheterna i åldersstruktur mellan de ovan berörda populationerna

• Sida 29
•  Original

Fet-när:- ruppernuz

%o

ÖVRIG LANDSBYGDSBEFOLKNING

20

10

100 90 STADSBEFOLKNING 80 70 60 50 40 30

20

10

0 IO 40 50 60 70 80 90 I00 Ålder Fig. 3 Relativa åldersfördelningar år 1940. B. Övrig landsbygdsbefolkning och stadsbefolkning. Streckad yta = aktuell fördelning. Infälld kurva = mormab fördelning enligt 1940 års aggregat-genera- tionsdödlighet.

i illustreras ytterligare i fig. 3A och B, där de aktuella fördelningarna jäm- föras med den nämnda »normala» åldersfördelningen.

Befolkningens fördelning på yrkesutövare och familjemedlemmar upp- visar givetvis ett starkt beroende av åldern, och förhållandena härvidlag äro

• Sida 30
•  Original

av intresse för bedömandet av eventuella arbetskraftsreserver och för be- räkningar över den framtida utvecklingen av den arbetande befolkningen.1

I tab. 6 gives för olika åldrar en relativ fördelning på familjeställning av den totala jordbruksbefolkningen inklusive de självständiga yrkeslösa samt de under husligt arbete i jordbruket redovisade. För jämförelses skull med- delas även i tab. 7 motsvarande data för den icke jordbrukande befolknin- gen i vissa åldersklasser. Det må härvid nämnas, att det synts lämpligt att

Tab. 6. Relativ fördelning på familjeställning av den totala jordbruksbefolkningen i olika åldrar år 1940.

M 5 11 K v i n n o r M dl '."1- . M dh"'l- . Ålder Yrkes- paidåyfa— Övriga fa— Sjalv— Yrkes- pagdelåfla- Övriga hi— SJälv- _ . miljemed- ständiga .. . miljemed- ständiga utövare miljemed- ,, utovare miljemed- __ lemmar yrkeslösa lemmar yrkeslosa lemmar lemmar

0—5 — — 100'0 —— — — 100-0 _- 5—10 — —— 100-0 —— — — 100-0 — 10—15 1—0 — 99-0 — 0-4 — 99'6 _ 15—20 39-9 51-7 8-3 0—1 14-5 25-6 59-9 0-0 20—25 507 45-0 4-0 0-3 137 20-3 65!) 0—1 25—30 66-4 30-8 2-4 0-4 9-3 11-2 793 0-2 30—35 79-5 18-1 1-7 0-7 8.1 65 85-0 0-4 35—40 86-7 10!) 1-4 1-0 9-1 4—5 85-8 0-6 40—45 91-0 6-6 1-0 1-4 10—9 3-0 85-1 1-0 45—50 936 3-8 0-8 1—8 12-9 2-1 83-3 1-7 50—55 93-9 2-5 0-6 3-0 15-2 1-6 80-0 3-2 55—60 92-0 14) 0-3 5-8 159 12 76-7 6-2 (50—65 84-6 1-6 0-3 113-5 161 0—9 71-5 11-5 65—70 69-0 1-4 0-6 29-0 14% 0-9 648 199 70—w 39-7 0-9 1-2 58-2 12-1 05 43-2 44-2 15—w 71%) 17-7 2-3 9-0 1245 7-3 72-7 7-5

Tab. 7. Relativ fördelning på familjeställning av den totala icke jordbrukande]

befolkningen i vissa åldrar år 1940.

M å n K v i n n o r Medhjäl- ._ Medhjäl- . . .

Ålder _ _ Övriga fa- Sjalv- _ _ Övriga fa- Själv-

Yrkes papde få miljemed- ständiga Älgkes palnde få miljemed- ständiga

n ovare "12,52;- lemmar yrkeslösa u vare näää; lemmar yrkeslösa 15—20 71-7 4-6 228 0-9 58-4 1-4 39-2 1-0 20—25 86-7 42 7-5 1-6 64-4 1-2 83-1 1-3 25—30 936 2-5 2-2 1'7 44-6 0-8 53-1 1-5 60—65 75-3 0—2 0-3 24-2 16—9 0-3 51-6 31-2 65—70 528 0-2 03 46”! 11-5 0-1 44-4 44-0 70—co 22-7 0-1 0-8 76-4 5-2 0-1 27-6 67-1 15—w 85-3 1-6 3-7 94 35-4 0-7 51-9 12-0

1 Jfr I. Uhnbom, Arbetskraften, dess reserver och fördelning samt framtida storlek. Svensk ; Sparbankstidskrift 1943 nr 8—9.

• Sida 31
•  Original

sammanföra de självständiga yrkeslösas familjemedlemmar med den yrkes- verksamma befolkningens övriga familjemedlemmar och ej med de yrkes- lösa huvudmännen.

För männens del visa sig de medhjälpande familjemedlemmarna utgöra en betydande andel. av arbetskraften ända upp till 30-årså1d-ern eller högre, något som givetvis beror på att familjejordbruken spela en dominerande roll. Om man sammanfattar de egentliga yrkesutövarna och de medhjäl- pande familjemedlemmarna, visa sig dessa redan i åldern 15—20 år om- fatta nära 92 % av samtliga män i jordbruket, vilket står i stark kontrast ' till förhållandena inom övriga näringsgrenar, där den yrkesverksamma be-

folkningen i åldern 15—20 är endast omfattar 76 %. I nästföljande ålders- klass äro motsvarande andelar 96 resp. 91 %. Skiljaktigheterna äro i främ- sta hand ett uttryck för olika utbildningsförhållanden. *Inom vissa icke- jordbruksnäringar dröjer det förhållandevis länge, innan en person kommer ut i förvärvsverksamhet, under det att den manliga jordbrukarungdomen som medhjälpande familjemedlemmar eller som drängar relativt snart kom- mer att inräknas i den yrkesverksamma befolkningen. Om man slutligen jämför förhållandena inom de högre arbetsåldrarna visar sig yrkesutövandet även hålla i sig längst inom jordbruket. Någon del av de antyd-da skillna- derna l)eror på r-edovisnings-principerna, men i stor utsträckning torde de vara ett uttryck för reella olikheter, vilka dels sammanhänga med pensions- förhållandena inom vissa yrkesgrupper och dels bero på att jordbruket i avsevärt större utsträckning än flertalet övriga näringsgrenar utan vidare kan tillvarataga arbetskraften hos de på grund av ålder endast partiellt arbetsföra, vilka då i stor utsträckning komma att räknas som yrkesutövare.

För kvinnokönet blir fördelningen osäker på grund av svårigheten att av- göra, i vilken utsträckning arbetet fördelats på husligt arbete och arbete i jordbruk. Som yrkesutövare ha för det första räknats de kvinnor, som upp- givit sig ha sin huvudsakliga utkom-st som förvärvsarbetan-de inom jord- bruket — självständiga företagare eller jordbruksarbetare -— samt, i här givna tabellsammanställningar, jämväl de i husligt arbete hos jordbrukare direkt anställda, d. v. s. hembiträden. Som medhjälpande familjemedlem- , mar ha räknats de kvinnliga familjemedlemmar, vilka uppgivit sig ägna

största tiden av sin verksamhet som biträde åt familjeföreståndaren i hans jordbruksverksamhet, under det att som övriga familjemedlemmar räknats dels husmödrar (alla hustrur utom dem, som hänförts till kategorierna yrkesutövare och medhjälpande familjemedlemmar) och dels en restgrupp, varav givetvis huvudparten är att betrakta som i husligt arbete sysselsatta. Att såväl de som husmödrarna i icke ringa grad deltaga i det egentliga jord- bruksarbetet är uppenbart, men i vilken omfattning detta sker kan icke be- lysas genom den erhållna yrkesstatistiken.

Om den vuxna kvinnliga befolkningen inom jordbruk med binäringar för- delas efter ovanstående synpunkter, erhålles följande tablå:

• Sida 32
•  Original

Antal kvinnor över 15 m-

Egentliga yrkesutövare i jordbruk ..... 48 723 Egentliga yrkesutövare i husligt arbete

inom jordbruk ..................... 43 337 Medhjälpande familjemedlemmar ....... 53 281 Husmödrar .......................... 395 733 Övriga familje- Med husligt arbete. .. 99 195

medlemmar (Övriga .............. 38 496

Självständiga yrkeslösa ............... 55 492

Samtliga ............................ 734 556

Relativa antalet yrkesutövare bland den kvinnliga jordbl'uksbefolkningen uppgår i åldrarna 15—25 är till ungefär 14 % men minskar sedan något för att i högre åldrar åter stiga. Detta förhållande synes bero av flera omstän- digheter. Främst inverkar medtagandet av hembiträdeskåren, av vilken över hälften befinner sig i åldrar under 30 år. Därtill kommer vidare den i sam— band med giftermål skeende formella övergången från yrkesutövare till hus- mödrar. Den omständigheten, att avflyttningen från jordbruket huvudsak- ligen omfattar yngre åldrar, medför, att den kvinnliga jordbruksbefolknin- gen är relativt fåtalig i 30 40-årsåldern, vilket ger ytterligare dominans åt kategorien husmödrar. Slutligen är att nämna, att det i högre åldrar sti- gande antalet kvinnliga yrkesutövare även torde sammanhänga med att änkor och vissa ensamstående kvinnor ofta bedriva självständig yrke5verk- samhet som egna jordbrukare eller som jordbruksarbetare.

En jämförelse mellan jordbruksbefolkningens kvinnliga befolkning med den inom övriga näringsgrenar visar helt naturligt avsevärda skillnader till följd av yrkesförhållandena samt i någon mån också skenbart på grund av redovisningsprinciperna. I fråga om självständiga yrkeslösa må särskilt på- pekas, att dessa här liksom hos mankönet äro relativt fåtaliga inom jord- bruksbefolkningen.

För belysande av socialklassfördelningen och dess samband- med ålders- strukturen gives i tab. C en fördelning på kön och ålder av den yrkesverk- samma jordbruksbefolkningen inom de. tre socialklasserna företagare, för- valtningspersonal och arbetarpersonal. '

I tab. 8 har angivits den procentuella fördelningen på de tre socialklas— serna inom olika åldrar, och man finner därav, att arbetarbefolkningens andel när ett maximum i åldrarna 20—30 år, varefter den minskar med sti— gande ålder. Orsakerna härtill äro givetvis till stor del att söka i den om- ständigheten, att en del av företagarbefolkningens ungdomar, framför allt inom småbrukarbefolkningen, under en följd av år innehar anställning som jordbruksarbetare resp. lantjungfrur. När männen sedan i något högre ålder » övertaga fädernegården eller bli självständiga företagare på annan gård, hänföras de i yrkesvstatistiken åter till företagavrbefolkningen. För kvinnor- '

• Sida 33
•  Original

Tab. 8. Relativ fördelning på socialklass av den totala jordbi-uksbcfolkrdngen i olika åldrar år 1940.

M tt n K v 1 n n o r

Åld r . . - -

e Företagare Förvaltnings Arbetar Företagare Förvaltnings Arbetar

personal personal personal personal 0—-5 64-6 3-5 31-9 64-3 35 32.-2 | 5—10 70-7 3-2 26-1 70-5 3-3 26—2 ? 10—15 74-6 2—8 22-6 74-4 3-0 22-0 15—20 58-6 1-3 401 72-6 2-1 25-3 20—25 53-1 1-8 45-1 66-7 2-1 31-2 25—30 5243 3-2 44-2 64-0 3-1 329 30—35 57-7 39 38-4 67-4 3-7 28-53 35—40 63-8 3-8 32-4 71-2 3-7 25-1 40—45 697 3-8 26-5 74-9 3-4 21-7 45—50 73-3 4-1 22-6 76-9 3-3 19-8 50——55 75-2 3-5 21-3 78-2 2-8 190 55—60 77-3 3-0 19-7 79-8 2-0 18-2 60—65 78-9 2-1 19-0 81-8 1-4 16-8 65—70 82-3 1-1 16-6 83—6 1-0 15-4 70—w 91-1 0-6 8-3 87'7 0-6 11-7 O—w 67-1 2-9 30-0 72-8 2-8 24-4

nas del sker återgången främst genom giftermål. Härtill kommer givetvis också den omständigheten, att en del av de egentliga jordbruksarbetarna så småningom bli egna företagare på småbruk. Den omständigheten, att den kvinnliga arbetarbefolkningen i skilda åldrar utgör en- mindre andel av den totala jordbruksbefolkningen än den manliga torde företrädesvis kunna di- rekt äterföras på graden av yrkesverksamhet och på att avflyttningen till andra näringsgrenar varit starkare hos kvinnkönet samt indirekt på att för- skjutningarna i könsproportionen tendera att öka övergång av kvinnor från arbetarbefolkningen till företagarbefolkningen i samband med giftermål.

På grund av skillnaden i åldersstruktur mellan den jordbrukande och den icke jordbrukande befolkningen kan det vara av intresse att undersöka jord- ? bruksbefolkningens relativa andel av totalbefolkningen i olika åldrar. Tab. 9 ; belyser den saken för åren 1930 och 1940. För erhållande av en bättre jäm- åförbarhet med i det följande givna uppgifter för senare tider har till grund för procenttalen icke använts den totala i tab. B redovisade jordbruksbe— folkningen utan endast jordbruksbefolkningen å landsbygden. Utelämnan— det av den ringa jordbruksbefolkningen i städerna får endast till effekt, att , procentsiffrorna genomgående bli ungefär en enhet för låga. i Procenttalens variation med åldern beror uppenbarligen dels på olikheter i nativitetsutveckling mellan den jordbrukande och den övriga befolkningen och dels på flyttningsströmmen från den förra till den senare. Då denna börjar bli av betydelse först i åldrar Över 15 år, följer därav även, att pro-

• Sida 34
•  Original

Tab. 9. Jordbruksbefolkningens procentuella andel av rikets hela befolkning Inom olika åldersklasser åren 1930 och 1940.

_ Procent jordbruksbefolkning Ålder 1930 ' 1940 Män Kvinnor _ Män Kvinnor

0—5 ........................... 41-4 40—9 32-0 33-4 5—10 .......................... 41-1 40-6 36-8 37-7 10—15 .......................... 40-8 404 39—6 39% 15—20 .......................... 43-6 36-7 37-6 31-0 20—25 .......................... 36'8 27-7 31-6 231 25—30 .......................... 32-8 26-4 28'0 21—7 30—35 .......................... 32-0 28-2 27-1 22-5 35—40 .......................... 32-5 29-3 28'8 24-7 40—45 .......................... 33-7 304 306 27-1 45—50 .......................... 35-2 31-4 31-8 28-13 50—55 .......................... 39-0 338 33-6 29": 55—60 .......................... 40-7 34-9 35? 30-1 60—65 .......................... 44-5 36-2 38-2 31-6 65—w .......................... 49-1 37-6 44-4 34—3

0—15 .......................... 41-1 406 363 36-9 15—30 .......................... 37-9 30-3 32-3 25-2 30—50 .......................... 332 297 29-4 25-5 50—65 .......................... 41-0 134-13 355 302 65—w .......................... 49'1 37-6 44-4 34-3 15—.65 .......................... 36-7 31-0 31-7 26'4 OAw ........................... 38-8 ! 34-0 33-8 29-3

centtalen bli tämligen lika för de båda könen i de tre yngsta åldersklasserna, medan däremot stora skillnader föreligga i högre åldrar.

Procenttalen ha sina lägsta värden i åldrarna 25—40 år, där den senaste tidens avflyttningstendenser verkat eller alltjämt göra sig gällande. I yngre åldrar äro relationstalen högre, till följd av att avflyttningen där ännu icke börjat, medan i högre åldrar förklaringen ligger däri att avflyttningen förr var något lägre.

En detalj, som förtjänar uppmärksammas är att år 1930 de tre yngsta åldersklasserna uppvisa likstora procenttal men att år 1940 talen äro märkbart lägre i den yngsta åldersgruppen. Siffrorna för år 1930 äro del- vis beroende på vissa nödtvungna approximativa åldersklassklyvningar och höra därför icke pressas. Man torde dock kunna hävda att jordbruksbefolk- ningens födelsetal under åren före 1930 höll sig i en ungefär oförändrad rela- tion till den övriga befolkningens. Av 1940 års siffror kan man emellertid utläsa en viss förändring i relationen. Nedgången i procenttalen synes ha varit något kraftigare i de tre yngsta åldersklasserna än i de fruktsamma åldrarna, varav den slutsatsen torde kunna dragas, att olikheterna i frukt- samhet mellan den jordbrukande och den icke jordbrukande befolkningen under 1930-talet visat en tendens till utjämning.

• Sida 35
•  Original

För fullständigande av den ovan givna redogörelsen över jordbruksbe- folkningens fördelning i olika avseenden må här även givas några data rörande civilståndsfördelningen, vilken indirekt är av stor betydelse för nativitet, befolkningstillväxt och åldersstruktur.

I tab. D meddelas för den totala jordbruksbefolkningen (inkl. Statistiska Centralbyråns utproportionering av husligt arbete och diverse yrkesgrupper) en fördelning på kön och civilstånd inom vissa större åldersgrupper. I tab. 10 angivas relativa fördeln-ingar på civilstånd inom den jordbrukande och den icke jordbrukande befolkningen, varjämte tab. 11 ger procentuella ' antalet ogifta män i olika 5-års åldersklasser.

i Man finner, att jord-bruksbefolkningen uppvisar en betydligt ogynnsam— *mare civilståndsfördelning än den övriga befolkningen. Förhållandena

Tab. 10. Relativ fördelning på civilstånd inom större åldersgrupper av jordbruks- befolkningen och den icke jordbrukande befolkningen år 1940.

M ä 11 K v i n n o r Ålder

. . Förut . . Förut . Ogifta Glfta gifta Samtliga Ogiita Gifta gifta Samtliga

15—30 90-1 9-3 0-1 100-o 87-9 12-0 0-1 100-o 30—50 35-4 62-7 1-9 100-0 23-9 72-1 4-0 100-0

Jordbruksbefolk- 50—65 18'8 72-5 8-7 100-o 17-4 66-1 16-5 100-0 nmg 65—0) 13-0 55-4 31-6 100-0 13-s 38-3 48-1 100-o lö—w 45-8 47-0 7-2 100-0 49-9 39-9 10-2 100-0

15—30 79-7 204 0-2 100-o 43-4 55-8 o-s 100-o

_ 30—50 20-5 77-0 2-5 100—o 24-7 70-4 4-9 100-o

Icke JordPrukande 50—65 12—3 78-7 9-0 100-o 24-1 57-8 18-1 100-o befolkning 65—w 11-8 57.2 31—0 100-0 25-0 30-6 44-4 100-o 15—w 37-9 56-7 5-4 100-0 28-6 59-8 11'6 100-0

Tab. 11. Relativa antalet ogifta män i olika åldrar inom den jordbrukande och den icke jordbrukande befolkningen är 1940.

; Relativa antalet ogifta män 0

'» Ålder Icke

5. Jfålåänkzlnde jordbrukande

g befolkning

*' 15—20 1 000 999 20—25 949 898 25—30 723 ' 535 30—35 492 297 35—40 373 200 40—45 290 156 45—50 238 131 50—55 208 124 55—60 186 123 60—65 166 120

535 391

• Sida 36
•  Original

kunna i koncentrerad form angivas genom procenten ogifta män i åldrarna 20—50 år. För jordbruksbefolkningen gäller siffran 53'5 % men för den övriga befolkningen 391.

Den här ovan givna redogörelsen över jordbruksbefolkningens samman- sättning i olika avseenden har avsett förhållandena inom hela riket. Som en komplettering må även givas en bild av jordbruksbefolkningens fördel- ning på detaljgrupper inom skilda regioner. I tab. E meddelas för olika län och riksområden en fördelning på detaljyrkesgrupper av yrkesutövare och medhjälpande familjemedlemmar år 1940. Några utförligare kommen- tarer torde icke erfordras. Här må blott noteras det välkända förhållandet, att de stora gårdarna äro av störst betydelse, såväl absolut som relativt, i Skåne, Östergötland, Uppland och Södermanland. Skogsbruket å andra sidan utgör en betydande del av den totala jordbruksbefolkningen i Norr- land, Dalarna och Värmland. Fiskarbefolkningen redovisas huvudsakligen inom Göteborgs och Bohus län samt i Blekinge och Stockholms skärgårds- områden. Trädgårdsskötseln har sin tyngdpunkt i Stockholms län, i Skåne och i Östergötland.

KAPITEL 3.

Förändringarna inom jordbruksbefolkningen under senare tid.

Den ovan skildrade utvecklingen av jordbruksbefolkningens numerär ger anledning till en granskning av det sätt, på vilket folkminskningen skett. Av särskild vikt blir detta med hänsyn till bedömandet av den framtida utvecklingen.

Om man önskar belysa de demografiska elementen, d. v. s. giftermåls- förhållanden, nativitet, dödlighet och omflyttning, inom olika yrkesgrup- per, så gäller, att härför erforderliga statistiska data delvis saknas eller att de, i den mån de föreligga, ofta äro behäftade med osäkerhet, framför- allt på grund av ändringar i yrkesklassificering, bristande korrespondens mellan folkräkningarna och statistiken över löpande förändringar etc. Detta har medfört, att man i undersökningar och litteratur på detta om- råde ofta skildrat jordbruksbefolkningens tillbakagång förmedelst uppgif- ter om landsbygdens avfolkning. För den administrativa landsbygden kan nämligen befolkningsrörelsen studeras tämligen väl. Analysen vinner gi- vetvis i hög grad, om man begränsar sig till den egentliga, ej agglomererade landsbygden och däribland särskilt till de kommuner, där jordbruksbefolk- ningen omfattar huvudparten av befolkningen (exempelvis minst 2/3 eller ali). . : * ' *

• Sida 37
•  Original

I 1935 års Befolkningskommissions betänkande, framför allt i det om landsbygdens avfolkningl, framlägges ett rikhaltigt siffermaterial till be- lysande av landsbygdens och jordbrukets befolkningsförhållanden och där- vid speciellt omflyttningen mellan landsbygd och städer. I övrigt föreligga ett flertal större och mindre undersökningar rörande olika demografiska problem, varav en del i det följande omnämnas.

Dödlighet. Den ständiga nedgång av dödstalet, som sedan 1800-talets början kännetecknat riksbefolkningen, gäller i huvudsak också för olika landsdelar och skilda befolkningsgrupper. Därvid har likväl en påtaglig utjämning skett av olikheter mellan dessa. Mera påtagliga avvikelser från riksgenomsnittet föreligga numera endast inom vissa yrkesgrupper och åldersklasser därav samt i rikets båda nordligaste län.

Om man, i avsaknad av aktuella uppgifter om dödsfallens fördelning efter yrke, beräknar allmänna dödstal för kommuner av olika närin-gstyp2, erhåller man för perioden 1936—40 nedan angivna dödstal.

.. Dödlighets— Kommuntyp 11;ng stalo i ndextal 1 936—40

A-kommuner ............. 12-83 94 B-kommuner ............. 12- 7 6 95 C-kommuner ............. 11-77 98 D-kommuner ............ 10-42 99 Städer .................. 10-74 110 Samtliga ................ 11-69 100

Den föreliggande skillnaden till jordbrukskommunernas nackdel är sken- bar till följd av de olika delpopulationernas olika fördelning på kön och ålder. Om man genom en indexberäkning eliminerar dessa strukturella olikheter, erhållas de i tablån återgivna dödlighetsindextalen. Man finner därav, att dödligheten inom jordbrukskommunerna är något lägre än riks- genomsnittet. Av undersökningar för tidigare år framgår, att jordbruks- , befolkningens underdödlighet för männens del ligger i de högre arbetsföra

åldrarna. Sammanfattningsvis torde man kunna hävda, att jordbruksbe- folkningens dödlighet relativt litet avviker från riksdödligheten, och att man därför utan nämnvärt fel kan använda denna vid kalkyler rörande jordbruksbefolkningen.

Giftermålsfrekvens. Jordbruksbefolkningens särställning ifråga om gif- termålsfrekvens har redan antytts av de i tab. 10 och 11 givna relativtalen.

1 S. 0. U. 1938: 15. 3 Under senare år ha landsbygdskommunerna i den officiella statistiken brukat indelas i fyra olika typer alltefter jordbruksnäringens relativa betydelse samt agglomerationsgraden. A-kommunerna ha över 75 % av befolkningen inom jordbruk med binäringar och B-kommu- nerna 50—75 %. I C- och D-kommunern'a understiger jordbruksbefolkningens andel 50 %, varvid i D—kommunerna minst 2/3 av befolkningen är bosatt i tätorter.

• Sida 38
•  Original

Om man sammanfattar åldrarna 20—50 år, finner man för åren 1930 och 1940 följande:

Procent ogifta man i åldrarna

20—50 år 1930 1940 Jordbruksbefolkning .......... 54-8 535 Övrig landsbygdsbefolkning. . . . 44-4 40—4 Stadsbefolkning .............. 44-8 38-0 Total befolkning ............. 48»3 43-6

Differenserna i procenttalen utvisa dels, att jordbruksbefolkningen sedan länge haft en förhållandevis låg giftermålsfrekvens, och dels, att skillnaden mot den icke jordbrukande befolkningen förstärkts rätt avsevärt under 1930-talet.

De angivna procenttalen giva ej full klarhet i de rådande olikheterna. Enär flykten från jordbruket i huvudsak omfattar ogifta personer, kommer relativa antalet ogifta inom jordbruksbefolkningen att framstå som lägre och civilståndsfördelningen som gynnsammare, än vad den rådande nup- tialiteten skulle ge anledning till. Inom den icke jordbrukande befolkningen å andra sidan blir förhållandet det omvända, och resultatet är, att skill- naden mellan procenttalen skenbart är för liten.

Uppgifter om antalet giftermål inom olika yrken föreligga icke längre i fram än till år 1937, varför förändringarna under de senaste åren icke kunna helt klarläggas. Om man för perioden 1931—35 beräknar antalet vigda per 1000 av folkmängden, erhålles Giftermålstal 1931—35

J ordbruksbefolkning .................. 5-2 %, Övrig landsbygdsbefolkning ............ 8-1 %, Stadsbefolkning ...................... 9-0 %, Total befolkning ..................... 7-3 %,

De givna relativtalen påverkas av olikheter i ålders- och civilståndsför— delning, vilka dock kunna elimineras genom beräkning av giftermålsindex- * tal. För åren 1930—31 ha därvid erhållits följande i tab. 12 återgivna in- dextal.1 j

Tab. 12. Giltermålsindextal för män inom olika yrkeshuvudgrupper åren 1930—1931.

Giltermålsindextal Yrkeshuvudgrupp Landsbygd Städer Hela riket Jordbruk med binäringar ...................... 70 86 71 Industri och hantverk ......................... 108 135 120 Handel och samfärdsel ........................ 102 123 115 Allmän tjänst och fria yrken ................... 131 135 134 Samtliga ..................................... 87 126 100

1 Jfr C.-E. Quensel, Giftermålsfrekvensen i Sverige inom skilda områden och yrkesgrupper. Ekonomisk Tidskrift 1943 nr 2.

• Sida 39
•  Original

För hela den icke jordbrukande befolkningen erhålles en genomsnittlig indexsiffra av 119, vilken ligger jämnt 2la högre än det för jordbruksbefolk— ningen givna talet 71. I ovan nämnda uppsats angivas indextal för en följd av år, varav klart _ framgår, att jordbruksbefolkningen länge haft en relativt låg giftermåls— ' frekvens. Jämförelsen kan visserligen icke föras längre fram i tiden än i till år 1937, men intill denna tid visar sig familjebildningen hos jordbruks- i befolkningen ha hållit sig tämligen oförändrad. Inom den övriga befolk- l ningen har den däremot ökats avsevärt under senare år (jfr bl. a. fig. 1), vadan skillnaderna i gi-ftermålsintensitet och civilståndsfördelning mellan den jordbrukande och den icke jordbrukande befolkningen undergått en betydande ökning.

[fruktsamhet Rörande jordbruksbefolkningens fruktsamhet och barn— untal föreligga ett flertal undersökningar såväl i den officiella statistiken som i enskilda arbeten, och förhållandena kunna därigenom sägas bli klar- lagda i stora drag. Reservation måste dock göras beträffande de senaste åren, främst på grund av att befolkningsrörelsens yrkesuppgifter icke be- . arbetats sedan år 1937.

Om årliga antalet födda inom äktenskapet i olika större yrkeshuvud- grupper 1931—35 sättes i relation till motsvarande approximativt beräk- nade folkmängd, erhålles följande äktenskapliga födelsetal:

Åktenskapliga födelsetal 1931—35 Jordbruksbefolkniug .................. 13'0 %, Övrig landsbygdsbefolkning ........... 12-6 %, Stadsbefolkning ...................... 9-9 %, Total befolkning ..................... 11—9 %,

Analoga uppgifter rörande de utom äktenskap föddas fördelning på jord- brukande resp. icke jordbrukande befolkning föreligga icke, men då deras antal blott utgör en relativt ringa del av totala antalet födda, är det redan av ovanstående siffror uppenbart, att jordbruksbefolkningen har en högre nativitet och fruktsamhet.

Genom att sätta årliga genomsnittliga antalet äktenskapliga barnafö- derskor 1930—31 i relation till antalet gifta kvinnor i åldrarna 15—45 år ; erhåller man ett totalt äktenskapligt fruktsamhetstal för hela riket av 127 ' nedkomster per 1 000 gifta kvinnor. För städerna blir talet 92 och för

landsbygden 147. Om sistnämnda tal uppdelas i ett för jordbruksbefolk- ningen och ett för den övriga landsbygdsbefolkning'en får man 173 resp. 123. För jordbruksbefolkningen kan man slutligen genom en ytterligare klyv— ning få fram siffran 158 för företagarbefolkningen och 205 för arbetar- befolkningen.

• Sida 40
•  Original

De här återgivna fruktsamhetstalen giva emellertid icke en riktig bild av förhållandena till följd av skiftande ålderssammansättning hos de olika delbefolkningarnas gifta kvinnor, något som i sin tur sammanhänger med de olika giftermålsförhållandena, enkannerligen den genomsnittliga vig— selåldern. Om man på grund härav gör en närmare uppdelning på ålder och därefter gör en sammanvägning medelst en och samma åldersfördel- ning, i föreliggande fall den för hela riket rådande, erhållas nedan angivna vägda äktenskapliga fruktsamhetstal:

Åktenskapliga fruktsamhetstal

1930—31 Observeradc Vägda

.] ordbruksbefolknin g .................. 173 17 9 därav företagarbefolkning ........... 158 179 arbetarbefolknin g ............. 205 1 79 Övrig landsbygdsbefolkning ........... 123 118 Stadsbefolknin g ...................... 92 93 Total landsbygdsbefolkning ............ 147 1 46 Icke jordbrukande befolkning ......... 107 1 05 Total befolkning ..................... 1 27 127

Jordbruksbefolkningen visar sig ha en avsevärt högre äktenskaplig frukt- samhet än den övriga befolkningen —— i genomsnitt ungefär 70 %. Man konstaterar därjämte, att den av de observerade fruktsamhetstalen antydda betydande skillnaden mellan jordbrukets företagar- och arbetarbefolkning helt och hållet är en följd av den sistnämndas lägre giftermålsålder.

Genom beräkning av fruktsamhetstal av ovan angivet slag har i en av Kungl. Lantbruksakademien föranstaltad undersökning1 studerats lands- bygdsbefolkningens och speciellt jordbruksbe-folkningens fruktsamhet inom olika landsdelar och inom skilda typer av kommuner.

Beträffande de regionala olikheterna må anföras följande åldersvägda tal för olika riksområdens landsbyggd2

Åktenskapliga viigda fruktsamhetstal

1930—31

Övrig lands-

Landsbygden inom ioidärulks- bygdsbefolk- e o n ng ning Mälarlänen .......................... 139 95 Östra Götaland ...................... 178 128 Skåne, Halland och Blekinge .......... 182 130 Bohuslän och Vänerlånen ........ _ ..... 185 126

Dalarne och Norrland ................ 202 121

1 I. Uhnbom, Fruktsamheten ä landsbygden och särskilt inom jordbruksbefolkningen. Kungl. , Lantbruksakademiens tidskrift 1939, nr 45/2. 2 Vid 1930 års folkräkning indelades rikets landsbygd i 5 större riksområden, varjämte stä— derna efter storlek fördelades i tre grupper. De olika landsbygdsområdena voro: 1) Mälar— länen, omfattande Stockholms, Uppsala, Södermanlands, Örebro och Västmanlands län. 2) Östra Götaland, omfattande Östergötlands, Jönköpings, Kronobergs, Kalmar och Get : lands län. 3) Skåne, Halland och Blekinge. 4) Bohuslän och Vänerlänen, omfattande Göte- ' borgs och Bohus län, Älvsborgs, Skaraborgs och Värmlands län, samt 5) Dalarne och Norrland.

• Sida 41
•  Original

| I .' l (

Inom båda befolkningsgrupperna gäller, att Mälarlänen ha en mycket låg fruktsamhet. Jordbruksbefolkningen i det nordligaste området har å andra sidan en relativt hög fruktsamhet. En vidare regional uppdelning skulle tydligare ha klarlagt de nordligaste länens särställning härvidlag. En uppdelning på kommuntyper1 ger följande åldersvägda tal: Åktenskapliga vägda fruktsamhetstal 1930—31

Övrig

Kommun typ Jordbruks- landsbygds—

. befolkning befolkning A .................. 1 8 0 1 55 B .................. 1 7 9 1 30 C .................. l 7 9 1 l 4 D .................. 177 97

Jordbruksbefolkningens fruktsamhet är sålunda oberoende av kommu—

',_ nens näringstyp, under det att den övriga landsbygdsbefolkningen uppvisar

en med stigande urbanisering avtagande fruktsamhet.

För senare år kunna fruktsamhetstal av ovanstående slag icke erhållas på grund av att som nämnt bearbetningen av befolkningsrörelsens yrkes- uppgifter inställts från och med år 1938. Vissa möjligheter till jämförelse ' har man dock genom 1940 års yrkesräkning.

l i | |

Om man för olika yrkesgrupper sätter det redovisade antalet barn i åldrarna 0—1 och 1—2 år i relation till antalet gifta kvinnor i fruktsam ålder, erhåller man en sorts fruktsamhetstal avseende åren 1939—40. Talen äro emellertid påverkade av flera omständigheter, som skilja dem från de ' äktenskapliga fruktsamhetstal, som ovan givits för tiden 1930—31. För det

första inkluderas de utom äktenskap födda, varvid moderns yrkestillhörig— het vid folkräkningstillfället och ej vid nedkomsten blir avgörande. Vidare tillkommer spädbarnsdödlighetens reducerande inverkan och slutligen ock- så förskjutningar i antalet gifta kvinnor. Alla dessa tre omständigheter äro av olika styrka inom jordbruksbefolkningen, den övriga landsbygdsbefolk- ; ningen och stadsbefolkningen. Man har icke möjlighet att närmare be- f räkna dessa olikheter, men man kan göra en viss uppskattning därav me-

delst antagandet, att den icke jordbrukande landsbygdsbefolkningen in- tager en mellanställning mellan jordbruksbefolkningen och stadsbefolk- ningen. Man kommer då fram till nedan angivna »observerade» äkten- skapliga fruktsamhetstal för tiden 1939—40:

Åktenskapliga fruktsamhetstal 1939—40 observerade Korrigerade

Jordbruksbefolkning .................. 146 (162) Övrig landsbygdsbefolkning ........... 113 (113) stadsbefolkning ...................... 97 88 Total landsbygdsbefolkning. . . . . . . . . . . . 127 134 Icke jordbrukande befolkning ......... 104 (99) Total befolkning ..................... 114 114

1 Jfr sid. 37.

• Sida 42
•  Original

De framräknade fruktsamhetstalen förlora emellertid i värde på grund av att divergenserna i giftermålsfrekvensen mellan de olika delbefolkning- arna under 1930-talet medfört olikheter i äktenskapens durationsfördel- ning. För landsbygd och städer kan man medelst de sedan en följd av år beräknade fruktsamhetstalen för hela riket efter ålder och duration1 kvan—

den s. k. beräknade fallens metodZ. Med samma fördelning av de gifta kvinnorna på kön och duration som inom hela riket skulle landsbygdens fruktsamhet bli 134 i stället för 127 och städernas 88 i stället för 97. För erhållande av motsvarande tal för jordbruksbefolkningen saknas direkta data, men man kan approximitivt hjälpa sig fram med det ovan gjorda antagandet, att den icke jordbrukande landsbygdsbcfolkningen intager en mellanställning mellan jordbruksbefolkningen och stadsbefolkningen. Man erhåller då de i ovanstående tablå inom parentes» angivna, korrigerade fruktsamhetstalen.

Med reservation för den osäkerhet, som vidlåder de här framräknade siffrorna, kan man säga, att relationen mellan de olika delbefolkningarnas fruktsamhet ändrats relativt litet. Man torde likväl kunna notera en ten- dens till utjämning av olikheterna i så (måtto, att jordbruksbefolkningens fruktsamhet synes ha nedgått något mera än den övriga befolkningens. Dock synes den alltjämt ligga ungefär 60 % högre.

Ett sammanfattande uttryck för den äktenskapliga fruktsamheten under en följd av år har man i medelantalet barn per äktenskap. Som exempel härpå må anföras vissa uppgifter från 1936 års partiella folkräkning.

medelantalet levande födda inom bestående äktenskap ingångna efter år

Medelbarnantal per äktenskap 1936

observerat Standardiserat J ordbruksbefolkning ............................... 3-08 286 därav företagare och funktionärer ................ 3-14 283 arbetare .................................. 2-81 298 Övrig landsbygdsbefolkning ........................ 2-26 2-32 därav företagare och funktionärer ................ 2-22 221

arbetare .................................. 2- 2 8 2- 3 7 Stadshefolkning ................................... 1- 7 7 1-86 därav företagare och funktionärer ................ 1 - 7 4 1 - 7 6 arbetare .................................. 1-79 1-91 Total befolkning .................................. 2—28 228 därav företagare 'och funktionärer ................ 2-49 235 arbetare .................................. 2-10 224

1 Jfr S. Wicksell och C.-E. Quensel, Den äktenskapliga fruktsamheten i Sverige efter hustruns ålder och äktenskapets varaktighetstid. S. 0. U. 1938: 24 kap. 1. För senare år se Befolk— ningsrörelsen (S. 0. S.) fr. o. m. är 1937. 2 Om man dividerar upp hela rikets fruktsamhetstal inom olika grupper av nedkomståtder och duration i det för landsbygd resp. städer observerade antalet nedkomster inom skilda tifiera effekten av dessa struktursskillnader genom en modifierad form av ; De i nedanstående tablå angivna observerade medelbarnantalen uttrycka '

• Sida 43
•  Original

l

1900. För att eliminera föreliggande skillnader i åktenskapens fördelning efter varaktighet och hustruns ålder har en standardisering verkställts på basis av den för hela riket gällande fördelningen. Det må anmäl—kas, att yrkes- och socialklassfördelningen avser folkräk- ningstillfället och ej förhållandena vid barnens födelse. På grund av yrkes- växling och omflyttning framstå för den skull skillnaderna i medelbarn- antalet mellan jordbruksbefolkningen och den övriga befolkningen sken- bart som lägre än vad som motsvarar olikheterna i fruktsamhet mellan de olika delbefolkningarna. På analogt sätt influeras medelbarnantalen för olika socialklasser. De direkt observerade medelbarnantalen äro aVsevärt högre hos jord- bruksbefolkningen än hos övriga befolkningsgrupper, men skillnaden re- duceras åtskilligt vid en omvägning. Samtidigt finner man, att företagare och arbetare inom jordbruksgruppen uppvisa en relativt liten skillnad. För- hållandena överensstämma i huvudsak med vad som ovan visats medelst de äktenskapliga fruktsamhetstalen.

Reproduktionsförhållanden. De ovan givna uppgifterna om fruktsamhet och barnantal låta förmoda, att jordbruksbefolkningens födelseöverskott och naturliga befolkningstillväxt är betydande eller att den i varje fall är avsevärt gynnsammare än den övriga befolkningens. Genom beräkning av reproduktionstal kan man närmare undersöka, hur det verkligen för— håller sig härvidlag.1

Under vissa schematiska antaganden rörande den utomäktenskapliga fruktsamhetens storlek erhåller man för åren 1930—1931 följande netto- produktionstal:

Nettoproduktionsantal

1930—31 J ordbruksbefolkning .............................. 0-93 Icke jordbrukande befolkning ..................... 0-79 Total befolkning ................................. 0-8-1

Jordbruksbefolkningens lsåga familjebildning visar sig motverka den höga äktenskapliga fruktsamheten i så hög grad, att reproduktionen blott med 18 % överstiger den för den icke jordbrukande befolkningen beräk- nade. Det är vidare av intresse att kunna konstatera, att jordbruksbefolk- ningens reproduktion redan omkring år 1930 nått ned under den nivå, som på lång sikt erfordras för full generationsväxling.

För senaste är kunna reproduktionstal visserligen icke härledas, men man kan av det tidigare anförda draga vissa slutsatser. Olikheterna i gif- termålsintensitet ha ökats icke obetydligt, och samtidigt synes skillnaden

grupper, ger en jämförelse av det sålunda beräknade totala antalet gifta kvinnor i fruktsam ålder med det verkligen förekommande ett uttryck för olikheter i fruktsamhet (»invers in— dexmetod»).

¹ Jfr H. Hyrenius, Jordbruksbefolkningens reproduktionsförhållanden, Kungl. Lantbruks- akademiens tidskrift 1943, nr 4.

• Sida 44
•  Original

i fruktsamhet ha något minskats. Båda dessa omständigheter äro ägnade att reducera differensen i reproduktionstalen. Man torde därför kunna räkna med, att jordbruksbefolkningens reproduktion nu högst obetydligt överstiger den övriga befolkningens.

Omflyttning. Den löpande officiella statistiken över den" inrikes omflytt- , ningen är skäligen knapphändig. En del enkla data sammanställas medelst de uppgifter om de enskilda församlingarnas in- och utflyttade, som år- ligen tillställas Statistiska Centralbyrån i de summariska folkmängdsredo- görelserna. Någon utförligare statistik över de flyttandes fördelning på kön, ålder, yrke och in- och utflyttningskommun finnes likväl icke och ännu mindre några uppgifter om den sorts omflyttning, som utgöres av yrkesväxlingarna. Om man önskar klarlägga dessa förhållanden, har man att gå till vissa statistiska källor, som belysa förhållandena retrospektivt, samt till utförda specialundersökningar.

En första källa till omflyttningsstatistik har man i folkräkningarnas uppgifter om födelseort i kombination med bostadsort, varigenom man bl. a. erhåller en intressant bild av flyttningsrörelserna mellan olika län. Ett flertal tabeller hämtade från de senaste folkräkningarnas födelseortsstati- stik finnas publicerade i 1935 års befolkningskommissions ovan nämnda betänkande.1 "

Nettoresultatet av omflyttningen under en given tidsperiod kan lätt be- stämmas, om man känner befolkningens storlek vid periodens början och slut samt har uppgift om antalet under mellantiden inträffade födelser och dödsfall. Detta sätt har ofta kommit till användning vid studiet av omflyttningen. Bl. a. har vid Statistiska Institutionen i Lund gjorts en kartläggning av förhållandena inom olika härader, tingslag, städer och byg- der2 under olika tidsperioder.8

Vid Stockholms Högskolas Socialvetenskapliga Institut har företagits en omfattande bearbetning av de direkta, förut nämnda uppgifterna om flytt- ningen till och från varje enskild kommun. Härigenom har man erhållit kännedom om flyttningsrörelsernas omfattning och karaktär" alltsedan år = 1895 inom kommuner av olika näringstyp samt om sambandet mellan om- flyttningen och samhällets industrialisering.4

1 S. 0. U. 1938: 15 kap. 2. ” Beträffande rikets indelning i bygder hänvisas till 1930 års folkräkning, del II, tab. 1. En bygd omfattar i allmänhet några få härader och tingslag eller delar därav. 3 Se bl. a. S. D. Wicksell, Befolkningsrörelsen i Sveriges härader, tingslag och städer 1911—25 samt i Sveriges bygder 1901—25. Skrifter utgivna av Fahlbeckska stiftelsen, nr XX. Lund 1934. Ytterligare uppgifter föreligga i Befolkningskommissionens Betänkande angående »lands- bygdens avfolkning». S. 0. U. 1938: 15 sid. 41 ff. * Social and Economic Studies of Swedish Population movements 1750—1933. By Dorothy Swaine Thomas. Institute for Social Sciences, Stockholm University, and Institute of Human . Relations, Yale University, New York 1941. Population movements and Industrialization. Stockholm Economic Studies nr 10, Stock- holm 1941.

• Sida 45
•  Original

Tab. 13.

Befolkningsrörelsen 1895—1933 inom jordbrukskommuner enligt Soeialvetenskapliga institutets undersökning.

Per 1000 av medelfolkmängden Å ' Födelse- I " ' i k e 5 Utrikes Total overskott inflyttning utflyttning nettoflyttning nettoflyttning folkokning 1895 11-32 50-01 57-44 _ 7-43 _2-05 + 1-84 1896 10-64 49-29 58-56 _ 9-27 _2-70 _1-33 1897 996 47-94 57-99 _10-05 _1-65 _1414 1898 10-74 47-25 58-42 _11-17 _1-42 —1-85 1899 693 49-27 62-13 -—12-86 _2-17 —8-10 1900 7-74 50-66 60-78 —10-12 ——3-10 —5-48 1901 884 50-67 58-16 _ 7-49 _3-79 _2-44 1902 8-69 49-70 56—95 — 7-25 —5—91 —4-47 1903 7-79 50-09 58-27 _ 8—18 —6-03 _6-42 1904 7-80 50-28 60-21 _ 9-93 _3-01 _5-14 1905 7-08 50-06 59-36 _ 9-30 ——3-58 —5-80 1906 8-50 49-91 60-89 —10-98 _3-27 _5-75 1907 7-55 48-08 58-94 _10-86 _2-97 —6-28 1908 750 53-25 59-11 _ 5-86 _0-51 + 1-13 1909 907 54-69 57-17 _ 2-48 _2—26 + 4-33 1910 833 59-26 64-99 _ 5-73 -_3-02 _0-42 1911 7-80 54-80 61-51 _ 6-71 _1-91 _0-82 1912 756 54-36 60-25 — 5-89 _1-95 —0-2s 1913 772 55-94 65-31 _ 9-37 _2-31 -—3-96 1914 7-66 55-66 62-76 _ 7-10 _0-93 _0-42 1915 538 52-78 59-59 _ 6-81 _0-23 -——1-66 1916 661 58—98 67-22 _ 8-24 _0-73 —2-36 1917 629 64-01 67-64 _ 3-63 + 004 + 2-70 1918 257 72-45 7098 + 1-47 + 019 + 423 1919 512 67-45 73-33 _ 6-38 + 005 _1-21 1920 9-44 71-51 81-36 _ 9-85 _0-14 _0-55 1921 8-65 59-78 62-60 _ 2-32 _0-04 +5-79 1922 6-74 57-01 61-33 _ 4-32 ——0-92 + 1-50 1923 796 58-95 66-77 —— 7-82 —3-27 -—3-13 1924 6-34 59-89 69-40 — 9-51 —O-78 ———3-95 1925 6-17 59-02 66-56 _ 7-54 —1-10 —2-47 1926 571 55-88 63-24 _ 7-36 _1—17 ———2-82 1927 4-00 55-65 62—30 _ 6-65 _1-17 ——3-82 1928 493 55-10 63-48 _ 8-38 _1-41 _4-86 1929 3-91 55-60 66-43 _ 10-83 _ 1-21 _8-13 1930 4-65 61-93 72-58 — 10-65 + 0-20 —6-80 1931 290 54-78 62-53 _ 775 + 075 _4—10 1932 4-11 52-79 58-13 _ 539 + 0-94 _0-34 1933 3-48 50-30 55-41 — 5-11 + 0-74 —O-89 I tab. 13 gives på grundval av från sistnämnda undersökning hämtade siffror en översikt över befolkningsrörelsen inom rena jordbrukskommuner från och med år 1895 till och med år 1933. Med rena jordbrukskommuner förstås härvid kommuner, där taxeringsvärdet uppgår till minst 85 % av det samlade taxeringsvärdet. Ur näringsgrenssynpunkt kan sägas, att jord- bruksbefolkningen i dessa kommuner i genomsnitt uppgår till minst 65 a 70 %. Rörande de meddelade siffrorna må påpekas, att vissa ändringar företogos i kommuntypsindelningen vid övergången från 1904 till 1905 samt

• Sida 46
•  Original

från 1914 till 1915, vilka dock för jordbrukskommunerna äro av ringa be- tydelse.

För de senaste åren, som ej behandlas i institutets undersökning, gives en med den föregående analog tabell, tab. 14, varvid uppgifterna emeller- tid avse A-kommunerna, d. v. s. kommuner med minst 75 % jordbruksbe- folkning enligt förhållanden vid 1930 års folkräkning.

Tab. 14. Befolkningsrörelsen inom A-kommuner 1931—1942.

Per 1000 av medelfolkmängden

Å r Födelse- I 11 r i k e s Utrikes Total

överskott inflyttning utflyttning nettoflyttning nettoflyttning folkokmng 1931 315 52-55 60-53 — 7—98 +0-89 — 3-94 1932 4-33 50-69 56-10 — 5-41 +1-09 + 0-01 1933 3-56 48-02 53-04 — 5-02 +0-82 — 0-64 1934 3-97 48-73 56-31 —— 7-58 +0-63 — 2-98 1935 3-37 52-13 63-55 —11-42 + 0-4'2 — 7-63 1936 2-92 55-30 68-88 ——13-58 + 0-41 —10-25 1937 2-53 55-29 70-95 —15-66 + 0-31 —12-82 1938 398 54-96 69-05 —14-09 + 0-44 — 967 1939 3-98 54-59 68—63 ——-14'04 + 0'55 -— 9'51 1940 3-35 55-94 62-34 — 6-40 +O-63 — 2-42 1941 3-20 52-92 59-83 — 6-91 +O-81 — 290 1942 6-91 51-98 62-69 —10-71 + 0-25 — 3-55

Uppgifterna om den inrikes in- och utflyttningen ha i fig. 4 samman- förts i ett diagram, i vilket även inritats en konjunkturkurva, för perioden 1895—1913 angivande investeringen i industrien och för tiden 1920—42 den industriella produktionsvolymen; siffrorna ange relativa avvikelserna från på visst sätt beräknade trendvärden, mätta i standardavvikelsen som enhet.

Det relativa nettoresultatet av omflyttningen uppvisar ett visst samband med konjunkturerna, i det att jordbrukskommunerna förlora mera folk genom avflyttning under goda tider än under dåliga. Särskilt märkbart har detta blivit under senare tid. Om man för tiden 1920—42 korrelerar dc , relativa variationerna i utflyttningen med konjunkturvariationerna, erhål- les koefficienten 0'67 under det att motsvarande tal för inflyttningen blir 0'39. Inflyttningen visar sig sålunda icke vara så starkt konjunkturbetingad. Om man slutligen mäter sambandet mellan omflyttningarnas nettoresultat och konjunkturerna, kan detta angivas genom korrelationskoefficien- ten 080.

För att ytterligare belysa flykten från jordbrukskommunerna gives i tab. 15 vissa data rörande omflyttningsrörelsen under perioden 1931—35 och 1936—40 inom olika kommuntyper.

• Sida 47
•  Original

ing x__,'- _____ *x/ Inflyttning

_a. ,, ._- __ . ___4- x _z- . - NettoutflyttniFg 'x/_'— * x— .' x.,-

X_ 895 l900 1905 1910 l9l5 l920 [925 1930 I93$ 1940 Fig. 4. In- och utflyttning inom jordbrukskommuner samt konjunkturindex 1895—1942.

,'* ___r

De här ovan återgivna talen utvisa endast huvuddragen i omflyttningen. För en närmare analys därav kräves, att man tager hänsyn till ålders- sammansättningen. -

Direkta uppgifter om de flyttandes åldersfördelning föreligga endast för ett par kommuner, varibland i första hand Stockholm. Då förhållandena synas vara tämligen likartade inom olika befolkningsgrupper, kan det vara tillfyllest att studera åldersfördelningen hos omflyttningarnas nettoresul-

Tab..15. Befolkningsrörelsen inom olika kommuntyper 1931—35 och 1936—40.

Per 1000 av medelfolkmängden

Kommuntyp Å r Födelse- I n r [ k e s Utrikes Total ”"Ska" inflyttning utflyttning nettoflyttning "e"”"yttnmg ”Rakning A-kommuner . . 1931—35. . .. 3-67 50-41 57-90 — 749 + 0-77 — 3-05 1936—40. . .. 3-35 55-22 67-99 —12-78 + 0-47 — 8-96 B-kommuner .. 1931—35.... 263 , 51-76 56-97 — 5-21 + 0-79 — 1-79 1936—40. . .. 2-58 59-24 68-75 — 9-51 + 043 — 6-50 C-kommuner . . 1931—35. . .. 3-20 51-96 53-18 — 1-22 + 0-81 + 2-79 1936—40. . .. 3-14 60-59 64-79 — 420 + 042 — 0-64 D-kommuner 1931—35. . .. 3-29 68-65 6695 + 1-70 + 0-89 588 1936—40. . .. 3-92 84-13 75-84 + 8-29 + 0-63 + 12-84

• Sida 48
•  Original

Tab. 16. Åldersfördelning av befolkningen på landsbygden den 31 december 1935 samt beräknad årlig nettoflyttning inom skilda födelsekullar under perioden 1936—40.

. Beräknad ärlig net— Årlig relativ nettoflytt- Me 1 Ålder Ålder Falkmångd *" 193” toflyttning1936—4O ning 1936—40 åld Födelseår år är vi

193” 1940 Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Dada flyt konen ning

1936—40 0—5 2158 200 2150200 + 120 + 40 + 03

1931—35 0—5 5—10 149 700 143 100 — 100 — 180 — 0-7 — 1-3 — 1-0 5-! 1926—30 5—1010—15 164 900 159 600 — 440 — 500 — 2-7 — 3-1 — 2-9 10- 1921—25 10—1515—20 190 200 182 600 —2 280 — 4 180 — 12-0 —22-9 — 17-3 15- 1916—20 15—20 20—25 191 500 173 700 — 3 540 — 5 800 —18-5 — 33-4 —25-6 20-i 1911—15 20—25 25—30 185 000 153 400 — 3 100 — 1 660 — 16-8 —10-8 — 14-1 25-1

1906—10 25—30 30—35 176 000 150 500 — 1 640 — 260 — 9-3 — 1-7 — 5-8 30-1 1901—05 30—35 35—40 158 100 144 900 — 520 — 220 — 3-3 — 1-5 — 2-4 35-1 1896—1900 35—40 40—45 142 900 137 100 — 200 — 300 — 1-4 — 2-2 — 1-8 40-4 1891—95 40—45 45—50 126 500 126 000 — 120 — 300 — 0.9 — 2-4 — 1-7 45'! 1886—90 45—50 50—55 114 400 116 900 + 40 — 200 + 03 —— 1'7 — 0-7 50-l 1881—85 50—55 55—60 103 300 104 600 + 140 — 200 + 1-4 — 1-9 — 0-3 55-l 1876—80 55—60 60—65 95 800 95 800 + 200 — 200 + 21 — 2-1 0-0 60-1 1871—75 60—65 65—70 82 700 82 900 + 240 — 60 + 2-9 — 0-7 + 1-1 65-1 1866—70 65—70 70—75 64 700 67 700 + 200 0 + 3-1 0-0 + 1-5 70- —1865 70—w 75—w 128 000 143 200 + 380 + 140 + 3-0 + 1-0 + 1-9 ' —1935 O—w 5—w 2231 900 2 132 200——10 620 —13 880 —4 70 —6-51 —5 61

¹ De administrativa förändringarna under perioden 1936—40 ha samtliga antagits förlagda till årsskiftet 1935—36. 2 Avser antalet levande födda 1936—40.

tat, vilken lätt kan bestäm-mas genom en jämförelse mellan tvenne folk- räkningars folkmängdsuppgifter.1

I tab. 10 angives för olika födelsekullar folkmängden på landsbygden den 31 december 1935 samt det beräknade absoluta och relativa nettoflytt-l ningsresultatet under perioden 1936—40. Vid härledning av detta har ut-b gåtts från hela rikets dödlighet 1936—40, varjämte korrektioner verkställts med hänsyn till de under denna tid skedda förändringarna i den admi- nistrativa indelningen.

Nettoflyttningens koncentration till de yngre arbetsföra åldrarna är på-3 taglig och gör sig mest märkbar för kvinnkönet. I de allra yngsta åldrarna (födda 1936—40) konstaterar man en om ock ringa nettovinst för lands— bygden, sammanhängande med flyttning av stadsfamiljer till städernas för- orter I de båda följande födelsekullarna råder en relativt begränsad netto- utflyttning från landsbygden, vilken möjligen kan sättas i samband med omflyttningen i städernas ytterområden med hänsyn till barnens skolgång. Den största flyttningsförlusten kommer sedan i de två, tre följande 5-års— grupperna. För kvinnkönet synes därefter råda en begränsad nettoutflytt-

1 Jfr bl.a. CJ.-E. Quensel, Landsbygdens avfolkning och flykten från jordbruket. Ekono- misk Tidskrift 1940 nr 3.

• Sida 49
•  Original

ning ända upp till de allra högsta åldrarna, under det att för mankönct flyttningsförlusten efter 50 års åldern förbytes i flyttningsvinst. Netto- resultatet är likväl i dessa åldrar av så begränsad storlek, att det helt kan bero på olikheter mellan landsbygdsbefolkningens dödlighet och den här använda riksdödligheten. Sett i absoluta tal har denna osäkerhet en täm- ligen ringa betydelse.

De uppgifter om nettoflyttningens variation med kön och ålder, som här ovan givits för hela landsbygden kunna för senare perioder även erhållas för olika kommuntyper.1 Av dylika skola här endast anföras vissa siffror, som framkommit i samband med de i kap. 7 refererade prognoserna för jordbrukskommunerna.

I tab. 17 anges den procentuella minskningen under 1930-talet av folk- mängden i födelsekullarna 1901—20 inom A-kommunerna i skilda län och riksområden?-3 Ifrågavarande befolkning var år 1930 i åldrarna 10—30 år och år 1940 i åldrarna 20—40 är, varför den svarat för större delen av den under 1930-talet skedda nettoavflyttningen. Uppgifterna giva i det stora hela samma regionala olikheter, som tidigare visats råda för hela landsbygden. Tilläggas må blott, att uppgifterna för Blekinge avse en mycket liten folkmängd och därför sakna värde.

Uppgifter om jordbruksbefolkningens nettoflyttningsrörelse, d. v. s. dess nettoresultat av yrkesväxling, kunna erhållas genom en jämförelse av folk- räkningarnas yrkesfördelning inom olika födelsekullar. Vissa svårigheter uppkomma därvid, sammanhängande med den ofta otillräckliga åldersupp- delningen vid tidigare folkräkningar samt med olikheter i yrkesfördelnings- schemata. Först för senare tid har man möjlighet att helt belysa avflytt- ningen från jordbruksbefolkningen i skilda födelsekullar eller åldersgrupper.

I tab. 18 anges den totala jordbruksbefolkningen — inklusive de f. d. yrkesutövarna och de i husligt arbete sysselsatta samt diverse ospecifieradc grupper enligt av Statistiska Centralbyrån verkställd utproportionering — ' inom skilda födelsekullar den 31 december år 1930. Om det under den följande tioårsperioden inträffade antalet dödsfall beräknas medelst hela riksbefolkningens dödlighet 1931—40, erhålles det i tabellen angivna netto- resultatet av omflyttningen, d. v. s. huvudsakligen yrkesväxling samt en mindre utrikes omflyttning. Den beräknade absoluta nettoflyttningen har satts i relation till folkmängden vid periodens början.

Den sammanlagda årliga flyttningsförlusten för jordbruksbefolkningen uppgick enligt dessa beräkningar till 11 000 män och 14 100 kvinnor eller inalles 25100. Antalet är givetvis ingalunda exakt framför allt på grund

1 Jfr t. ex. C.-E. Quensel, a. a. 1 Ekonomisk tidskrift 1940, nr 3. 1 Angående riksområdena, se not sid. 40. Det tidigare området Dalarna och Norrland har här, i anslutning till vad som skett vid 1940 års folkräkning, uppdelats på två områden, näm— ligen Dalarna och Nedre Norrland, omfattande Kopparbergs, Gävleborgs, Västernorrlands ' och Jämtlands län, samt Övre Norrland, omfattande Västerbottens och Norrbottens län. 3 Jfr även kap. 7.

4—417823

• Sida 50
•  Original

i skilda län och riksområden.

Tab. 17. Procentuell minskning under tiden 1931—40 av folkmängden i åldersgruppen 10—30 år 1330 inom A-kommnnerna

Procentuell minskning

Män Kvinnor

Stockholms

Uppsala » ..................................... Södermanlands » ..................................... Östergötlands » ..................................... Jönköpings » ..................................... Kronobergs » ..................................... Kalmar » ..................................... Gotlands » ..................................... Blekinge » ..................................... Kristianstads » ..................................... Malmöhus » ..................................... Hallands » ..................................... Göteborgs o. Bohus » ..................................... Älvsborgs » ..................................... Skaraborgs » ..................................... Värmlands » ..................................... Örebro » ..................................... Västmanlands » ..................................... Kopparbergs » ..................................... Gävleborgs » ..................................... Västernorrlands » ..................................... Jämtlands » ..................................... Västerbottens » .................... _ ................. Norrbottens » ..................................... Mälarlänen ............................................... Östra Götaland ........................................... Skåne, Halland och Blekinge ............................... Bohuslän och Vänerlänen .................................. Dalarna och Nedre Norrland ............................... Övre Norrland ............................................ Hela landsbygden .........................................

27-0 24-3 28-1 25-4 21%) 17-2 17-s 12-2 (ao-o) 20-0 23.2 10-1 15-1 18-3 17—0 17-7 26-9 32-0 12-1 13-9 16'7 7-3 6-1 6-1 273 20-4 18-4 17-4 12-3 6-1

17-0

27-1 30-7 31-4 28-5 27-6 28-1 2643 19-2 (41-4) 28-3 28-4 21-5 22-0 24-9 23-5 26-4 30-0 4 33-8 23-4 23-0 244 196 16-9 13-7

30% 26-8 26-4 24'6 22? 16-2 24%:

av det approximativa sätt, på vilket dödsfallens antal beräknats. Vidare är att märka, att här inkluderas en nettoimmigration till jordbruksbefolk- ningen under 1930-talet, som kan uppskattas till ungefär 2 000 personer. Nettoavflyttningen utgör per år och 1 000 av folkmängden —8'9 o/oo bland männen och ———12'00/oo bland kvinnorna eller tillsammans _— 10'4 0/00.

En jämförelse med tab. 16 visar, att jordbruksbefolkningens nettoavflytt- ning varit starkare än den för jordbrukskommunernas totalbefolkning gäl- lande, något som också kunde väntas bl. a. med hänsyn till att yrkesväx-' lingen icke nödvändigtvis behöver medföra en lokal omflyttning. Man fin- ner vidare, att avflyttningen är starkast för kvinnkönet och att ålderskon- centrationen är tämligen stark. Den angivna nettoflyttningen i högre åld- rar torde, såsom tidigare påpekats, huvudsakligen bero på avvikelser mel-

• Sida 51
•  Original

51 Tab. 18. Åldersfördelning av den totala jordbruksbefolkningen år 1930 samt beräknad årlig nettoflyttning inom olika födelsekullar under perioden 1931—40. Beräknad årlig Årlig relativ nettoflytt- Medel- Ålder Ålder Falkmångd år1930 netl'ä'åynräng ning 1931—40 ålder Födelseår år är _ vid 1930 1940 flytt- Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvin- Båda ningen nor könen 1926—30 0—5 10—15 100100 95600 — 170— 240— 1-7— 2-5 — 2-1 7-5 1921—25 5—1015—20 115300 110200 — 1000— 2410— 8-7—21-9 —15-1 12-5 1916—20 10—15 20—25 119 500 114 200 — 2 600— 4 410—21-8 —38-6 —30-o 17-5 1911—15 15—20 25—30 129600 112000 — 4 360— 4 520—33-6—40'4 —36'8 22-5 1906—10 20—25 30—35 109 100 87 500 — 2 700— 1 930—24-7 —22-1 —23-6 27-5 1901—05 25—30 35—40 86900 75500 — 880— 650—10-1— 8'6 — 9-4 32-5 1890—1900 30—35 40—45 76800 72 800 — 180— 310— 2-3— 4-3 — 3-3 37-5 1891—95 35—40 45—50 69600 69400 + 10— 220+ 0-1— 3-2 — 1-5 42-5 1886—90 40—45 50—55 66100 67300 + 110— 210+ 1-7— 3-1 — 0-7 47-5 [881—85 45—50 55—60 62600 62800 + 110— 120+ 1-8— 1-9 — 0-1 52-5 1876—86 50—55 60—65 62700 61600 + 110— 120+ 18— 1-9 — 0-1 57-5 [871—75 55—60 65—70 56500 55500 + 280 + 30 + 50 + 05 + 2-2 62-5 1866—70 60—65 70—75 49 300 49 700 1861—65 65—70 75—80 48200 49500 + 270 + 10 + 1-5 + 01 + 07 —1860 70—co 80—w 87 500 93 900] —1930 O—w IO—w 1239 8001177 600 —11000—14100 — 8-9 — 12'0 —10-4 lan den verkligen rådande dödligheten och den här beräknade. Det kan under sådana förhållanden vara berättigat att bortse från nettoflyttningen i åldrar över exempelvis 50 år. Om man desslikes gör en sammanslagning till 10-årsk1asser1, kan den relativa nettoflyttningens variation med åldern 1 koncentrerad form angivas så som i nedanstående tablå. De däri med- Wdelade nettoflyttningstalen ange jordbruksbefolkningens beräknade netto- 'minskning genom yrkesväxling (och utrikes omflyttning) under perioden 1931—40 i promille av folkmängden år 1930. Talen avvika något litet från dem i tab. 18 till följd av att de endast avse den å landsbygden boende 4:04

de olika diversegrupper, som inkluderats i siffrorna i tab. 18. jordbruksbefolkningen jämte dess i husligt arbete anställda, däremot icke

Ål der Merlelålder Relativ nettoflyttning 1931—40 Födelsekuli år 1930 vid omflytt- ningen Män Kvinnor Båda könen 1921—30 ........... 0—10 10 — 49 —126 — 86 1911—20 ........... 10—20 20 — 291 — 413 — 348 1901—10 ........... 20—30 30 —187 — 121 — 158 1891—1900 ......... 30—40 40 — 15 — 26 — 21

1 Jfr Bilagan.

. Om man, med bortseende från nettoflyttningen i högre åldrar, från de , ovan givna relativtalen samt 1930-talets dödlighet härleder en stabil ålders-

• Sida 52
•  Original

fördelning samt ett allmänt nettoflyttningstal inom denna, erhåller man — 9'7 0/00 för män och —13'9 0/oo för kvinnor samt för båda könen tillsam- mans — 1115 0/00.

Analoga renodlade omflyttningstal kunna till följd av den officiella sta— tistikens uppläggning endast erhållas för fem större riksområden. Genom en för 1942 års jordbrukskommittés räkning utförd bearbetning av primär- materialet till 1940 års folkräkning har likväl ett tabellmaterial framkom- : mit, medelst vilket man under vissa förutsättningar kan få fram accep- tabla nettoflyttningstal även för mindre områden, i första hand bygder (enligt 1930 års definition) och län samt naturliga jordbruksområden och produktionsområden.1

Den härvid använda metodiken är närmare beskriven i Bilagan. Här må blott i korthet anföras, att ett allmänt nettoflyttningstal härledes genom en jämförelse av den totala jordbruksbefolkningen 1930 och 1940 under ' antagande av att dödstalet är lika med det för hela rikets jordbruksbefolk- ning uppskattade, och att födelsetalet bestämmes av relationen mellan åldersklassen 0———10 år och den totala folkmängden år 1940. För hela landsbygdens jordbruksbefolkning erhålles därvid ett allmänt nettoflytt- ningstal av — 1015 0/00 för män, —14'2 0/00 för kvinnor och — 12'3 o/oo för båda könen. De erhållna nettofly-ttningstalen för de enskilda bygderna och för länen återfinnas i tab. I, medan de vid en sammanslagning till ' produktionsområden framkomna talen givas i tab. J. En sammanfattning gives här i en karta, fig. 5, som illustrerar nettoavflyttningen från jord- bruket inom naturliga jordbruksområden.

Den geografiska bilden utvisar en hög avflyttning inom Norra och Södra Bergslagen ävensom inom Mälar- och Hjälmarbygden, frånsett Stockholms län, samt i norra Östergötland. Låg har avflyttningen i gengäld varit inom vissa delar av Kristianstads lån, på Kalmar-slätten och Öland, utefter väst- kusten, i Västsvenska dalsjöområdet samt inom de norrländska länen. Sär- skilt låg har den varit i Västernorrlands och Västerbottens kustland. Inom Västerbottens och Norrbottens inland slutligen noteras en om ock obetyd- * lig nettoinflyttning.

Ytterligare en sida av jordbruksbefolkningens förändringar må här be- röras. Om man vid en jämförelse mellan 1930 och 1940 gör en uppdel- ning på socialklass, finner man en påtaglig skillnad mellan företagarbe- folkningen och arbetarebefolkningen, i det att den senare har en betydligt större nettoförlus-t. Härtill är att säga, att olikheterna icke endast bero på en olika stark övergång till andra näringsgrenar; en störande inverkan utövas också av socialklassväxlingen.

Om man på det förenklade sätt, som tidigare antytts, beräknar allmänna nettoflyttningstal för perioden 1931—40, erhålles följande tab. 19. Vid

* Jfr kap. 9 och 10.

• Sida 53
•  Original

[Q' 11' 14" 16' 1 '1

| *I

JORDBRUKSBEFOLKNINGENS NETTOUTFLYTTNING INOM OLIKA NATURLIGA JORD- BRUKSOMRÅDEN 1931-1940

Nettoutflyttnlngstal ! %,

. ......... Odlingsgröns _ Gräns för större produktions- område _____ Gräns för natur- llgajordbruks- ' | J i områden 1 12" E. GR. 14' ' 20" zz" A.-a. KARTOGRAFIEKA INSTITUTET

• Sida 54
•  Original

Tab. 19. Beräknade nettoflyttningstal för jordbrukets företagarbefolkning och arbe- tarbefolkning inom skilda riksområden 1931—40 samt arbetarbefolkningens pro- centuella andel av jordbruksbefolkningen.

Procent Nettoflyttningstal arbetarbefolkning R'k åd Män Kvinnor 1930 1940 1 'somr e , .

gå” gå” ..å” gå" gå” __»? 's 3

så så så as åå 55 E E E E

Esfeåsäsfsåäeåeå

n'? 3 "i å” få i?. 3 ”" 2 B

Mälarlänen ............. —4'5—33-1—17-5 —7-2—36-6—18-6 48-7 43-3 41-8 37-4 Östra Götaland ......... — 5-0 — 30-9 —13-0 — 8-4 — 38-7 —16-2 33-6 28-4 27-9 231 Skåne, Halland 0. Blekinge — 6-1 —17-9 —10-2 — 9-7 — 26-2 —14-5 35-8 31-0 33-3 28-4 Bohuslän o. Vänerlänen.. —3-8—32-9—11-2 —8-0—42-9—14-9 28-0 225 223 17-4 Dalarne o. Norrland ..... —3-0 — 7-9 — 5-3 —7-1 —16'7 — 9-8 36-8 29-0 34-8 27-7 Hela landsbygden ....... —4-3 —22'9 —10-6 —8-0 — 30-2 — 14-2 136-1 300 31-8 26-3

socialklassklyvningen har den numerärt fåtaliga gruppen förvaltningsper- sonal (ungefär 21/2 % av den totala jordbruksbefolkningen) sammanförts med arbetarbefolkningen.

Tabellen ger vid handen, att företagarebefoll—mingens nettominskning ' genom avflyttning är förhållandevis ringa och att de regionala olikheterna därvidlag äro små. Variationerna i arbetarbefolkningens nettoförlust äro desto kraftigare och utgöra den huvudsakliga anledningen till de regionala olikheter, som föreligga för den totala jordbruksbefolkningen.

Om flyttningstalen jämföras med de jämsides angivna procenttalen ar- betare inom resp. områden, synes åtminstone den starka avflyttningen i Mälarlänen stå i ett visst samband med socialklassfördelningen. Denna i sin tur kan delvis återföras på jordbrukets struktur, men sambandet kan icke uttryckas under någon enkel formel.

En stor del av svårigheterna för bedömningen av de här påtalade olik— heterna ligger i den ovan berörda socialklassväxlingen. Den som arbetare räknade befolkningen kan sägas bestå av två från varandra svårskiljbara kategorier. Den ena utgöres av en mera ursprunglig arbetarbefolkning, varav huvudparten kvarbliver i samma sociala ställning, medan en mindre del så småningom lyckas bli självständiga företagare. Den andra katego— rien utgöres av självständiga jordbrukares söner och döttrar i de yngre arbetsåldrarna, vilka genom anställning hos andra företagare kommit att för kortare eller längre tid hänföras till arbetarpersonal. Av dem som kvarstanna i jordbruket återvänder en stor del senare till fädernegården eller blir företagare på andra gårdar, under det att en del mera varaktigt kommer att inrangeras under beteckningen arbetare. Det är nettoresultatet | av samtliga dessa förskjutningar från tid till annan mellan de olika social- i klasserna, som här är att betrakta som socialklassväxling, och det är uppen- bart, att denna växlar både storlek och riktning med åldern.

• Sida 55
•  Original

Då någon direkt yrkesstatistik över de flyttande icke föreligger, kan socialklassväxlingens förlopp icke närmare klarläggas. De vid 1936 års partiella folkräkning införskaffade uppgifterna över yrkes- och socialklass- växlingarna 1930—1936 ge föga upplysning. Undersökningen avser näm- ligen den yrkesverksamma befolkningen samt hustrur, och i yrkes- och socialklassväxlingarna inkluderas därvid de i förvärvsåldrarna inträdda utan att dessa samtidigt fördelas på socialklass vid båda tidpunkterna.

En jämförelse mellan 1930 och 1940 års folkräkningssiffror för olika socialklasser ger för jordbrukets företagar— och arbetarbefolkning följande tal över den relativa nettominskningen på grund av yrkes- och socialklass- växling.

I Relativ nettoflyttning 1931——40 Medcl- —— _ Ålder ålder vid Män Kvinnor Fodelsekull år 1930 flytt— ningen Före- . Före- . tagare Arbetare Samtliga tagare Arbetare Samtliga 1921—30 ...... 0—10 10 — 55 — 35 — 49 — 57 — 271 — 126 1911—20 ...... 10—20 20 —370 — 169 —291 — 427 — 383 —413 1901—10 ...... 20—30 30 + 100 — 426 — 187 — 14 — 301 — 121 1891—1900. . . . 30—40 40 + 191 —316 — 15 + 99 —291 — 26 1881—90 ...... 40—50 50 + 101 — 197 + 11 + 49 — 239 — 28

För den manliga företagarbefolkningen finner man i de båda yngsta åldersgrupperna — i huvudsak åldrar upp till 25 år — en betydande av- gång, medan i gengäld en återflyttning sker i de högre åldersgrupperna. För arbetarbefolkningen råder nettoavgång i samtliga åldersklasser, varvid ' dock socialklassförskjutningarna verka dämpande i de yngre åldrarna.

För den kvinnliga företagarbefolkningen är nettoavgängen i yngre åldrar ungefär densamma som för männen. I de högre åldarna blir vinsten av socialklassväxlingen däremot ej lika stark. För den kvinnliga arbetarbe- folkningen noterar man för samtliga åldrar en betydande nettoavflyttning.

Även om man icke kan statistiskt frilägga socialklassväxlingen, kan . man likväl erhålla en uppfattning om dess med åldern varierande styrka

Socialklassväxling i %, per år under antagande av att totalresultatet för samtliga åldrar är = 0 Födelseår 522130 Män Kvinnor Företagar- Arbetar— Företagar- Arbetar- befolknlng befolkning befolkning befolkning 1921—30 ............ 0—10 — 3 + 6 + 3 — 8 1911—20 ............ 10—20 — 31 + 58 — 24 + 71 1901—10 ............ 20—30 + 19 — 14 + 7 —13 1891—1900 .......... 30—40 + 18 — 35 + 11 — 30 1881—90 ............ 40—50 + 9 —24 + 7 —22

• Sida 56
•  Original

genom det förenklande men icke helt riktiga antagandet, att nettoresultatet av socialklassväxlingen, summerat över alla åldrar, blir lika med noll. Man erhåller då de i ovanstående tablå angivna relativtalen över den årliga genomsnittliga socialklassväxlingen inom skilda födelsekullar.

Att det uppställda antagandet icke är med verkligheten helt överensstäm- mande framgår bl. a. därav, att den kvinnliga företagarbefolkningen upp-; visar en vinst i den yngsta åldersklassen, under det att man liksom för mankönet skulle ha väntat en nettoförlust.

KAPITEL 4.

Använda prognosmetoder och tillgängligt statistiskt material.

I Bilagan gives inledningsvis en sammanfattning av de metoder, som i all- mänhet användas vid beräkning av en befolknings framtida storlek. Då, det i föreliggande fall gällt att utföra prognoser för ett relativt stort antal populationer, och då det därvid varit önskvärt att relativt fritt kunna la- borera med olika antaganden rörande omflyttningen, har en särskild metod utarbetats, vilken snabbt och med ringa arbete ger möjlighet att beräkna den arbetsföra befolkningens framtida förändring under olika antaganden om nettoflyttningens storlek. Samtidigt har härvid framkommit en ovan å sid. 27 redan utnyttjad metod att enkelt karakterisera en befolknings åldersstruktur i förhållande till en viss »normal» fördelning.

Beräknandet av en sluten befolknings framtida storlek tillgår så, att man, med utgångspunkt från åldersfördelningen vid en viss tidpunkt, för varje särskilt angiven födelsekull eller åldersgrupp beräknar, hur den-, samma enligt gjorda dödlighetsantaganden decimeras i antal med stigande ålder. Om man använder en 5-års åldersindelning, kan man således från åldersklasserna 0—5, 5 10 år etc. vid exempelvis folkräkningen 1940 räkna fram storleken av åldersklasserna 5 10, 10—15 år etc. är 1945, och på liknande sätt kan man gå vidare till år 1950 o. s. v. För fyllande av den lägsta åldersgruppen år 1945 bildas medelfolkmängden kvinnor i frukt- sam ålder 1941—45 och på densamma appliceras hypotetiska fruktsamhets- tal. Från det därigenom härledda antalet födda kan man lätt med upp- delning på kön beräkna antalet personer i åldersklassen 0—5 år 1945. Denna folkmängdssiffra kan sedan framskrivas till 1950 etc., och på lik- nande sätt härledas och framräknas födelsekullarna 1946—50 0. s. v.

Om den studerade befolkningen antages vara utsatt för in- och utflytt—

• Sida 57
•  Original

ning, har man att vid framskrivningen av de olika åldersklasserna i reduk- tionsfaktorn inkludera en relativ nettoflyttning av viss storlek. Som tidigare nämnts kunna uppgifter om nettoflyttningen i olika åldrar svårligen er- hållas annat än genom jämförelser av olika folkräkningar, och det ställer sig då naturligt att som en av flera hypoteser rörande omflyttningen upp- ställa en från senaste jämförelseperiod oförändrad relativ nettoflyttning. Om man dessutom utför prognoser under antagande av att befolkningen är sluten eller med andra ord att nettoflyttningen i varje enskild ålder är lika med noll, kan man utan större svårigheter få fram de ytterligare hypo- teser rörande nettoflyttningen som kunna anses erforderliga.

Antagandet om, att ingen nettoflyttning råder, må kallas alternativ 0 och antagandet, att den relativa nettoflyttningen i olika åldrar förblir av samma storlek som under tiden mellan de båda sista folkräkningarna (i förelig- gande fall tiden 1931—1940), må betecknas alternativ 1.

Om den för en viss kommande tidpunkt enligt alternativ 0 beräknade folkmängden i en viss åldersklass betecknas P(O) och motsvarande folk- mängdssiffra enligt alternativ 1 skrives P(” kan man med tillräcklig nog— grannhet beräkna analoga folkmängdstal för omflyttningsalternativ, som stå i en enkel matematisk relation till alternativ 1. Sålunda erhållas spe- ciellt vid »halv nettoflyttning»

p%) = Vp—(n . pni)

En nettoflyttning, som utgör tre fjärdedelar av jämförelseperiodens — ett alternativ 3/4 — erhålles enligt relationen

_=/ _1/ pw.) : pu) '. pm) *

Alternativen 5/4, 3/2 och 2 framkomma på analogt sätt enligt formlerna

1 ___"li ___— & pw.) : pu) . pw)

1 :. __=/ _— . pw.) : pm ” . pw)

__2 ___—1 p(z) = pm . pw)

Förutsättningen för det ovan skildrade förfaringssättet är, att det före— ligger åldersfördelningar för två olika tidpunkter, varigenom man kan här— leda nettoflyttningstal. Då för mindre delbefolkningar så ofta icke är fallet, kan man ge avkall på kravet om två åldersfördelningar. Genom att antaga, att nettoflyttningsintensiteten uppvisar en någorlunda oförändrad variation med åldern, kan man utifrån riksförhållandena framkonstruera en serie »reducerade stationära åldersfördelningar», som i sig inkludera såväl dödlighet som nettoflyttning av viss storlek. Om man så för de stu- derade delbefolkningarna härleder ett allmänt nettoflyttningstal, kan man

• Sida 58
•  Original

få fram den mot detta svarande teoretiska (stabila) åldersfördelningen. En jämförelse slutligen mellan denna och den aktuella åldersfördelningen ger ett likvärdigt resultat med en på sedvanligt sått utförd framskrivning.

Då det ur flera synpunkter kan vara lämpligt att endast laborera med ett mindre antal åldersklasser, har vid kalkyler av ovan nämnt slag an- vänts en indelning i 4 klasser, nämligen 0—20, 20—40, 40—60 och över 60 år. För det studium av den arbetsföra befolkningens numerär, som! här närmast kommer i fråga, kunna åldersgränsen 20 och 60 anses tillfreds- ställande, i all synnerhet som det gäller att bestämma icke så mycket ar- betsbefolkningens absoluta storlek som framför allt dess förändringar. Att man då utelämnar de arbetande i åldrar under 20 och över 60 år inverkar här högst obetydligt.

Av det ovan anförda framgår, att grundvillkoret för att man skall kunna utföra befolkningsprognoser i första hand är, att man har tillgång till en fördelning på kön och ålder samt att man därjämte har möjlighet att någorlunda bedöma ändringsfaktorerna, i främsta hand nettoflyttningen.

Vid en administrativ uppdelning av riksbefolkningen har man i allmän- het möjlighet att erhålla de erforderliga uppgifterna för tämligen små områ- den — vid de båda sista folkräkningarna ända ned till kommuner. Om man särskiljer kommuner av olika närin-gstyp, kan man alltså för dessas total- befolkning utföra beräkningar över den framtida folkmängdsutvecklingen. I föreliggande fall är det av intresse att notera, att man sålunda kan belysa förhållanden inom de rena jordbrukskommunerna.

Vid en uppdelning i yrkes- och socialgrupper ställer det sig i allmänhet svårare att erhålla fullständiga uppgifter om åldersfördelningar, fruktsam- het och nettoflyttning, något som framgått av den tidigare framställningen. En försvårande omständighet är, att ett studium av en yrkesgrupps ut- veckling bör ske med uppdelning i olika regioner. Vid de båda folkräk— ningarna 1930 och 1940 framräknades olika yrkesgruppers åldersfördel— ningar endast för större riksområden. För mindre områden har man i allmänhet endast klumpsiffror över folkmängden i skilda yrkesgrupper.

För att vid de här utförda undersökningarna kunna belysa jordbruks- befolkningens utveckling har det framstått som önskvärt att göra en re— gional uppdelning på naturliga jordbruksområden eller län. För att få fram de erforderliga åldersfördelningarna har 1942 års jordbrukskommitté erhållit Kungl. Maj:ts bemyndigande att i samarbete med Statistiska Cen- tralbyrån företaga en speciell bearbetning av kortmaterialet till 1940 års folkräkning. Då indelningen i naturliga jordbruksområden icke instansades å 'räknekorten, blev det nödvändigt att använda någon annan regional in- delning, varifrån man genom en sammanslagning skulle kunna få fram uppgifter för olika jordbruksområden. En närmare redogörelse härför gives i kap. 9.

• Sida 59
•  Original

De erhållna primärtabellerna ge en fördelning på kön, civilstånd och ålder av den yrkesverksamma och den själVStändiga yrkeslösa befolkningen i kombination med en uppdelning på familjeställning samt på detaljyrke och socialklass. Medelst de sålunda framräknade åldersfördelningarna för år 1940 samt uppgift om den totala motsvarande folkmängden år 1930 är det möjligt att tillräckligt noggrant bestämma de olika delpopulationernas nettoflyttning under 1930-talet samt att i anknytning därill verkställa prog- noser över den arbetsföra befolkningens utveckling under 20-årsperioden 1940—60.

Utöver de ovan berörda uppgifterna från folkräkningarna 1930 och 1940 må nämnas, att man vid den partiella folkräkning, som i mars 1936 ut- fördes för ungefär 1/5 av befolkningen, erhöll viss kännedom om yrkesför- hållanden och yrkesväxling. Värdet därav synes emellertid vid en jäm- förelse med de båda kringliggande yrkesräkningarna vara diskutabelt.

Det ovan refererade, från folkräkningar och övrig befolkningsstatistik hämtade statistiska materialet är praktiskt taget det enda, som kan tjäna som underlag för framtidsberäkningar avseeende jordbruksbefolkningen. I jordbruksstatistiken, enkannerligen jordbruksräkningarna skulle man vänta att finna uppgifter ej endast om äkerjordens användning och krea— tursstockens sammansättning utan jämväl om den befolkning, som genom sin arbetskraft driver jordbruket och i främsta hand är beroende därav. Man har emellertid vid jordbruksstatistikens uppläggning förbisett — eller på grund av de tekniska svårigheterna förbigätt — önskvärdheten av att närmare belysa relationerna mellan jordbruksbefolkningen och själva jord— bruksnäringen. Endast vid 1932 års allmänna jordbruksräkning verkställ- des en undersökning av den vid jordbruket varaktigt sysselsatta arbets- kraften. Ehuru de därvid framkomna uppgifterna icke äro utan intresse, är det likväl på grund av deras avgränsning och egenskaper svårt för att icke säga ogörligt att med desamma verkställa sådana jämförelser med exempelvis 1940 års folkräkningssiffror, som skulle kunna bli av betydelse för prognoserna.

Bland övrigt statistiskt material vid sidan av befolkningsstatistiken må ytterligare nämnas en av 1938 års jordbruksutredning föranstaltad under- sökning angående jordbrukets drift m. mf, varvid man bl. a. införskaffade en del uppgifter om arbetsförhållandena å olika brukningsdelar. Det gäller emellertid även här, att det framkomna siffermaterialet i föreliggande fall icke kan utnyttjas.

De uppgifter rörande jordbrukets arbetskraftsförhållanden, som sedan ett antal år erhållas i samband med Socialstyrelsens statistik över lant- arbetarnas arbetstids- och löneförhållanden ha i föreliggande fall föga värde, enär de endast avse den anställda arbetskraften. Härtill kommer.

1 Icke publicerad.

• Sida 60
•  Original

att representativiteten med hänsyn till gårdarnas storlek är otillfredsstäl— lande och det absoluta antalet uppgifter därtill för ringa för en regional uppdelning.

Om Lantbruksstyrelsens sedan en lång följd av är utförda driftsekono- miska undersökningar (»Räkenskapsresultat från svenska jordbruk») gäller, likaledes, att antalet representerade gårdar är för ringa och materialet för! otillfredsställande för att man därur skall kunna ha möjlighet att bedöma utvecklingen av arbetskraftsåtgången vid jordbruket.

KAPITEL 5.

Prognoser avseende Sveriges totala befolkning.

För att få en yttre ram till de i följande kapitel refererade beräknin- garna rörande jordbruksbefolkningcns framtida storlek har det varit er- forderligt företaga vissa kalkyler beträffande hela rikets befolkning, och en kortfattad redogörelse skall nedan givas däröver.

Som utgångspunkter har tagits hela rikets befolkning den 31 december! 1940 och beträffande befolkningsrörelsen har gjorts följande antagande: *

1. Dödligheten har antagits förbli vid den nivå, som gällde för hela riket under perioden 1936—40.

2. Nettoresultatet av emigration och immigration har antagits i varje åldersklass vara av negligeabel storlek. ,

3. Rörande giftermåls— och civilståndsförhållanden har förutsatts, atti männens civilståndsfördelning från förhållandena år 1940 successivt änd- ras så, att den fr. o. m. är 1955 blir lika med den, som motsvarar den för perioden 1939—42 noterade giftermålsintensiteten. Härifrån kan då här- ledas de gifta och de icke gifta kvinnornas åldersfördelning medelst de in- bördes äldersrelationerna inom bestående äktenskap är 1930. Man kan. ävenledes få fram ett approximativt uttryck för giftermålstalets föränd- ringar.

4. Beträffande den utomäktenskapliga fruktsamheten, beräknad i rela- tion till antalet icke gifta kvinnor i olika åldrar, har antagits, att den kom— mer att förbli på den nivå, som rådde under perioden 1939—42.

5. I fråga om den äktenskapliga fruktsamheten har uppställts olika al- ternativ. Som alternativ 1 har antagits, att den äktenskapliga fruktsamheten, på sedvanligt sätt uttryckt i förhållande till antalet gifta kvinnor i skilda åld- rar, kommer att förbli vid den nivå, som för perioden 1941—45 resulterar i ett årligt antal i äktenskap födda av 105 000, vilket är detsamma som ett totalt födelsetal av 115 000.

• Sida 61
•  Original

Alternativ 2 innebär samma antagande om konstans men med den skill- naden, att den äktenskapliga fruktsamheten mätes genom antalet ned- komster inom olika durationsklasser i förhållande till motsvarande antal ingångna äktenskap.

Alternativ 3 slutligen förutsätter, att den äktenskapliga fruktsamheten, mätt på detta senare sätt, kommer att fram till perioden 1956—60 öka med 1 % per år.

De för prognoserna använda relativtalen återgivas nedan i koncentrerad form. Tab. 20 ger relativa antalet ogifta män i skilda åldrar dels enligt folkräkningen 1940 och dels i enlighet med giftermålsintensiteten 1939—42.

Den äktenskapliga och utomäktenskapligafruktsamheten inom olika åldersgrupper för perioden 1941—45 resp. 1939—42 framgår av tab. 21 och i tab. 22 återgivas de beräknade fruktsamhetstalen inom skilda dura- tionsklasser.

Det må om de äktenskapliga fruktsamhetstalen nämnas, att de härletts på basis av de sista år, för vilka uppgifter föreligga, genom en proportionell

Tab. 20. Relativa antalet ogifta män i olika åldrar den 31 december 1940 samt motsvarande beräknade tal enligt giitermålsintensiteten 1939—42.

Relativa antalet ogifta mån Ålder Enligt Enligt folkräkningen giftermålsintensi-

1940 teten 1939—42 ' 15—20 9994 998-1 20—25 9151 876-8 25—30 590-8 5733 30—35 3530 301-6 35—40 2526 180-5 40—45 1990 1320 45—50 1664) 110-5 50—55 1538 101-2 55—60 1456 968 60—65 138-9 946 65—70 1339 93-6

Tab. 21. Beräknad äktenskaplig fruktsamhet 1941—45 samt utomäktenskaplig ' fruktsamhet 1939—42 i skilda åldrar.

Beräknad Utom- Ålder åktenskaplig åktenskaplig fruktsamhet fruktsamhet 1941—45 1939—42 15—20 580 12 20—25 292 23 25—30 197 16 30—35 138 10 35—40 85 7 40—45 34 3 45—50 3 -

• Sida 62
•  Original

Duration Äktenskaplig fruktsamhet

0— 5 ................... 224 5—10 ................... 97 10—15 ................... 48 15—20 .................... 23 20—25 .................... 7

höjning upp till en nivå, motsvarande det genomsnittliga födelsetal förl perioden 1941—45, som vid tiden för räkningarnas utförande syntes troligt.

De enligt de tre fruktsamhetsalternativen härledda absoluta födelsetalen framgå av tab. 23. Det visar sig, att de båda metoderna att mäta den äktenskapliga fruktsamheten resultera i tämligen divergerande talserier. Om man hade haft möjlighet att differentiera fruktsamheten efter såväl ålder som duration — något som visserligen låter sig göra men är förenat med omfattande räknearbete — skulle man ha erhållit en ytterligare tal- serie, och intetdera av alternativen 1 och 2 kan därför sägas helt ge ut- tryck för antagandet om en oförändrad fruktsamhet. Den kraftiga upp-* gången i giftermålstalet under senare år kommer på grund av ålders- och civilståndsförskjutningar att även vid oförändrad intensitet förbytas i en nedgång. Den för närvarande ur nativitetssynpunkt gynnsamma durations- * fördelningen av de bestående äktenskapen kommer därigenom att försäm- ras, och en differentiering av fruktsamheten enbart efter ålder i enlighet . med alternativ 1 kommer för den skull att resultera i en överskattning av det framtida antalet födda. Vad den i alternativ 2 och 3 använda metoden beträffar, så är den visserligen skäligen grov, men den torde dock ge ett betydligt riktigare uttryck för fruktsamheten, alldenstund åldersförskjut- ningarna inom de fruktsamma åldersklasserna ingalunda blir av samma omfattning som durationsförskjutningarna_

I tab. 24 gives en sammanfattning på tre större åldersklasser av de en- i ligt de tre alternativen framräknade åldersfördelningarna fram till år 1970,

Tab. 23. Beräknat årligt antal födda enligt olika fruktsamhetsalternativ.

Beräknat årligt antal födda Period Alternativ 1 Alternativ 2 Alternativ 3 1941—45 ................................... 115 000 115 000 115 000 1946—50 .................................... 118 000 116 000 122 000 1951—55 ................................... 116 000 111 000 122 000 1956—60 ................................... 112 000 103 000 120 000 1961—65 .................................... 107 000 98 000 119 000 1966—70 ................................... 107 000 97 000 123 000

• Sida 63
•  Original

Tab. 24. Fördelning på kön och större åldersgrupper av den enligt olika alternativ beräknade folkmängden 1940—1970.

Folkmängd i 100-tal

1940 1945 1950 1955 1960 1965 1970

Alternativ 1

Mån .

0—15 ............... 6 630 7 124 7 874 8 434 8 352 8 085 7 857 15—65 ............... 22 227 22 541 22 562 22 601 23 030 23 342 23 457 65—w_. .............. 2 746 2 954 3170 3 412 3 666 3 973 4 311

O—w ............... 31 603 32 619 33 606 34 447 35 048 35 400 35 625 Kvinnor

0—15 ............... 6 382 6 831 7 498 8 056 7 979 7 718 7 496 15—65 ............... 22 486 22 705 22 599 22 486 22 740 22 912 22 902 65—co ............... 3 246 3 442 3 686 3 984 4 281 4 596 4 930

O—w ............... 32 114 32 978 33 783 34 526 35 000 35 226 35 328 Båda könen

O—w ............... 63 717 65 597 67 389 68 973 70 048 70 626 70 953

Alternativ 2 M än

0—15 ............... 6 630 7 124 7 822 8 246 7 962 7 526 7 185 15—65 ............... 22 227 22 541 22 562 22 601 23 030 23 292 23 276 65—w ............... 2 746 2 954 3 170 3 412 3 666 3 973 4 311

O—w ............... 31 603 32 619 33 554 34 259 34 658 34 791 34 772 Kvinnor

0—15 ............... 6 382 6 831 7 493 7 879 7 607 7 185 6 859 15—65 ............... 22 486 22 705 22 599 22 486 22 740 22 866 22 730 65—w ............... 3 246 3 442 3 686 3 984 4 281 4 596 4 930

O—w ............... 32 114 32 978 33 778 34 349 34 628 34 647 34 519 Båda könen

O—w ............... 63 717 65 597 67 332 68 608 69 286 69 438 69 291

Alternativ 3 M än

0—15 ............... 6 630 7 124 7 965 8 667 8 773 8 564 8 316 15—65 ............... 22 227 22 541 22 562 22 601 23 030 23 431 23 684 65—w ............... 2 746 2 954 3 170 3 412 3 666 3 973 4 311

O—w ............... 31 603 32 619 33 697 34 680 35 469 35 968 36 311 Kvinnor

0—15 ............... 6 382 6 831 7 628 8 276 8 384 8 183 7 947 15—65 ............... 22 486 22 705 22 599 22 486 22 740 22 996 23 114 65—w ............... 3 246 3 442 3 686 3 984 4 281 4 596 4 930

O—w ............... 32 114 32 978 33 913 34 746 35 405 35 775 35 991

Båda könen O—w ............... 63 717 65 597 67 610 69 426 70 874 71 743 72 302

• Sida 64
•  Original

räkningen år 1940 samt enligt alternativ 2 för åren 1950, 1960 och 1970.

Folkmängd M å n i 100—tal Folkmängd K v i n n o r i 100-tal Ål d e 1- 1940 1950 1960 1970 1940 1950 1960 1970

2 272 2 831 2 527 2 361 2 180 2 708 2 410 2 256

5—10 ........ 2 088 2 768 2 666 2 352 2 004 2 642 2 548 2 245 10—15 ........ 2 270 2 223 2 769 2 472 2 198 2 143 2 649 2 358 15—20 ........ 2 645 2 058 2 729 2 628 2 555 1 979 2 604 2 511 20——25 ........ 2 735 2 219 2 173 2 707 2 649 2 158 2 104 2 589 25—30 ........ 2 765 2 566 1 997 2 648 2 686 2 494 1 932 2 527 30—35 ........ 2 748 2 653 2 152 2 110 2 697 2 579 2 100 2 048 35—40 ........ 2 476 2 678 2 485 1 933 2 506 2 608 2 421 1 876 40—45 ........ 2 231 2 643 2 552 2 070 2 295 2 607 2 492 2 030 45—50 ........ 1 972 2 355 2 548 2 364 2 085 2 400 2 497 2 318 50—55 ........ 1 766 2 084 2 468 2 384 1 903 2 162 2 456 2 348 55—60 ........ 1 547 1 785 2 131 2 306 1 661 1 919 2 210 2 298 60—65 ........ 1 342 1 521 1 795 2 126 1 449 1 693 1 924 2 185 65—70 ........ 1 055 1 230 1 420 1 695 1 161 1 380 1 595 1 837 70—75 ........ 735 935 1 059 1 251 866 1 059 1 237 1 407 75—80 ........ 539 584 681 786 670 681 809 936 80—85 ........ 289 277 353 399 371 358 429 502 85—90 ........ 103 112 122 142 140 154 157 186 90—95 ........ 22 28 27 34 33 45 44 52 95—w ........ 3 4 4 4 5 9 10 10 0—15 ........ 6 630 7 822 7 962 7 185 6 382 7 493 7 607 6 859 15—30 ........ 8 145 6 843 6 899 7 983 7 890 6 631 6 640 7 627 30—50 ........ 9 427 10 329 9 737 8 477 9 583 10 194 9 510 8 272 50—65 ........ 4 655 5 390 6 394 6 816 5 013 5 774 6 590 6 831 65—w ........ 2 746 3 170 3 666 4 311 3 246 3 686 4 281 4 930 O—w ........ 31 603 33 554 34 658 34 772 32 114 33 778 34 628 34 519

och i tab. 25 gives en fullständig fördelning på 5-årsklasser enligt alter- nativ 2.

Enligt alternativ 1 skulle den totala folkmängden komma att stiga från 637 miljoner år 1940 till 674 miljoner år 1950 till 700 miljoner år 1960 och till 710 miljoner år 1970. Beräkningarna ha icke förts längre fram, men man kan av åldersfördelningen år 1970 sluta sig till att folkmängden kom— mer att nå maximum under början av 1970-talet.

I alternativ 2 är befolkningstillväxten givetvis icke fullt så stark. Maxi- mum uppnås år 1965 med 694 miljoner. Det tredje alternativet, som inne— bär att den äktenskapliga fruktsamheten successivt ökas med omkring 15 %, resulterar i en folkmängdssiffra av 7119 miljoner år 1960 och 723 miljoner år 1970. Maximum torde enligt samma alternativ inträffa om- kring år 1980. '

Det största intresset knyter sig till utvecklingen av den arbetsföra be- folkningen, här representerad genom åldersklasserna 15——65 år. Fram till år 1955 eller 1960 är folkmängden i dessa åldrar redan bestämd, och det visar sig, att utvecklingen såväl fram till denna tid som ytterligare intill

• Sida 65
•  Original

&

år 1970 kommer att uppvisa en tämligen oförändrad arbetsbefolkning av ungefär 41/2 miljoner. Från 222 miljoner män och 225 miljoner kvinnor i åldrarna 15—65 år 1940 stiger antalet till 230 resp. 227 år 1960 och kom- mer enligt alternativ 2 att är 1970 uppgå till 233 resp. 227 miljoner. För att få ett sammanfattande mått på äldersstrukturens förändringar har i nedanstående tablå gjorts en omproportionering av de i tab. 24 en- " ligt alternativ 2 givna talen så, att folkmängden i åldrarna 15—65 år satts

lika med 100.

Relativa försörjningsbördor år 1940 1950 1960 1970 0—15 ..... 29- 1 339 340 305 15—65 ..... 100-O 100-0 100-0 100-O (SS—co ..... 1341 152 17-4 20-1 O—w ..... 142-5 149-1 151-4 150-6

På 100 personer i arbetsåldrarna komma år 1940 något över 42 personer i åldrar under 15 och över 65 år. Detta antal ökas likväl redan under 1940-talet till ungefär 50. I fråga om antalet barn resultera de i alternativ 2 gjorda fruktsamhetsantagandena först i en uppgång men senare åter i en minskning. Beträffande de gamla är antalet emellertid monotont växan- de, och ålderdomsförsörjningsbördan ökas under tiden fram till år 1970

. med 50 %.

Den förändring eller snarare konstans hos den arbetsföra befolkningen, som utvisas av åldersklassen 15—65 år, döljer anmärkningsvärda ålders- förskjutningar inom de arbetandes led. Ett studium av de i tab. 25 givna åldersfördelningarna utvisar, hurusom 1920- och 1930-talens relativt låga födelsesiffror medföra en temporär nedgång i de yngre arbetsföra åldrarna. Som ett sammanfattande uttryck för detta må nämnas, att folkmängden i åldrarna 15—30 år, som år 1940 uppgick till 1'60 miljoner, kan beräknas f ha nedgått till endast 1'26 miljoner år 1955, varefter enligt de gjorda frukt- . samhetsantagandena följer en uppgång till 1'56 år 1970. Inom de högre

arbetsföra åldrarna, representerade av åldersklasserna 50—65 år, noterar man däremot en ständig stegring från 097 miljoner år 1940 via 120 miljoner år 1955 till 1'36 miljoner år 1970.

5—417823

• Sida 66
•  Original

KAPITEL 6.

Bedömande av den framtida avflyttningen från jordbruket.

För bedömande av förutsättningarna för den framtida inrikes omflytt- ningen kan det vara anledning att först granska de hittills skedda förskjut— ningarna i folkmängden. Det synes nämligen rimligt att när näringslivet under en tidsperiod blivit inställt på en viss genomsnittsförändring i ar- betskraftsvolymen, vare sig det nu som inom jordbruket är fråga om en sammankrympning eller som inom industri och handel en utvidgning, måste vid ändrade folkmängdsförutsättningar en spänning göra sig gäl— lande, resulterande i förändringar jämväl i omflyttningsintensitetens styrka. Yrkesväxlingen från jordbruk till andra näringsgrenar kan sägas bero på olikheter i ekonomisk, social och kulturell standard, ävensom vissa värde- ringsnormer härvidlag, men själva volymen synes ha stått i ett ganska in- timt samband med de icke jordbrukande yrkenas möjligheter till utveck-

uppgifterna över omflyttningens variationer med konjunkturerna. Stads- näringarna ha visat sig starkast i konkurrensen om arbetskraft, och då tillgången nu är på väg att åtstramas i de yngre arbetsåldrarna, måste man följaktligen räkna med dels, att de näringsgrenar, som hittills legat bäst till, i fortsättningen komma att göra sina anspråk på arbetskraft gäl- lande i än högre grad än tillförne, och dels, att folkminskningen hos den övriga befolkningen kommer att innebära vissa tendenser till uppbroms- ning av avflyttningen, varigenom sålunda konkurrensen om arbetskraft kommer att skärpas.

kommer givetvis att göra sig gällande med regionala och av konjunkturer och prispolitik betingade temporära variationer och begränsningar och kan förväntas motverkas olika starkt alltefter den grad av avfolkning samt den grad av rationalisering, vari jordbruket inom skilda områden och storleks- kategorier befinner sig. Inom de delar av jordbruket, där avflyttningen under de båda senaste årtiondena varit särskilt stark, kan man emotse en ätstramning av avflyttningen, under det att avgången i gengäld kan för- modas öka inom andra delar. I sista hand blir naturligtvis avflyttningens genomsnittliga storlek beroende på i vad män och på vad sätt de standard— skillnader, som förefinnas mellan jordbruk och övriga näringar, kunna ut- jämnas. ling och utvidgning, något som bl. a. framgår av de å sid. 46—47 givna *

Den fortsatta av-flyttningen från jordbruket till övriga näringsgrenar 5

• Sida 67
•  Original

För att få en uppfattning om den av folkmängdsförändringarna skärpta konkurrensen om den yngre arbetskraften må till en början i följande tablå givas vissa folkmängdsuppgifter rörande totalbefolkningen åren 1930—1960. Siffrorna för åren 1950 och 1960 ha i enlighet med kap. 5 erhållits genom framskrivning medelst 1936—40 års dödlighet. Osäkerheten i de för ar- betsbefolkningen givna folkmängdsuppgifterna beror därför endast på yt- terligare förbättringar i dödligheten samt på eventuell in- eller utvandring.

Folkmängd i tusental Procentuella förändringar

19-10 1 950 1930—40 1940—50 1950—60 1940—60

Män 15—30 ...... 815-0 814-5 (384-3 689!)

»— 0-07 ——15-97 + 082 —15-29 15—50 ...... 1 602-9 1 757”). 1 717-2 1 6636 + 962 -—— 2'27 -—3'12 — 5'32 15—65 ...... 1 990-4 22227 2 256-12 2 3030 + 11'66 + 1-52 + 207 + 3'62

Kvinnor

15—30 ...... 8051 7890 6631 6640 — 200 —15-96 + 0-14 — 15-84 15—50 ...... 1 6392 1747-13 1 6825 1 6150 + 659 — 371 -——4'01 —— 7'57 15—65 ...... 20604 22486 22599 2274'0 + 913 + 050 + 062 + 1-13

Det visar sig, att befolkningen i de yngre arbetsåldrarna, 15—30 år, som under 1930-talet för männens del höll sig oförändrad och för kvinnorna uppvisade en obetydlig minskning, under 1940-talet kommer att till följd av nativitetsutvecklingen minskas med icke mindre än 16 %. Under 1950— talet kan man räkna med konstans. Om man sammanför de yngre och mellersta arbetsåldrarna 15—50 år, visar det sig, att antalet män, som under 1930-talet ökades med inemot 10 %, under 1940-talet kan beräknas minskas med 2 % och under 1950-talet med ytterligare 3 %. För kvinno- könet ägde under 1930-talet en ökning rum med 61/2 %, men denna för- bytes i nedgång med ungefär 4 % under såväl 1940- som 1950-talet. Be- traktar man slutligen de totala arbetsföra åldersklasserna som en enhet, kommer för mankönets del tillväxten att från 111/2 % på 1930-talet nedgå vf till 1 51 2 % under de båda följande decennierna. För kvinnokönet förbytes ?! ökningen under 1930-talet på 9 % mot nära nog konstans.

Den framtida minskning av tillgången på arbetskraft i yngre åldrar, som dessa siffror ge uttryck åt, är så kraftig, att ingen näringsgren kan undgå att röna intryck därav. För det vidare resonemanget gives nedan en över- sikt över hur befolkningen i de arbetsföra åldrarna ändrats under 1930- lalet inom dels den totala jordbrukande befolkningen på landsbygden (in- klusive i husligt arbete sysselsatta samt f. d. yrkesutövare) och dels den övriga befolkningen på landsbygd och i städer.

• Sida 68
•  Original

_ _ Procentuella föränd- Folkmangd 1 tusental ringar 1930 0 . Icke jordbrukande , Jordbruksbefolkning befolkning Jordbruks- Icke Jord- . brukande befolkning h f lkni 1930 1940 1930 1940 e " "5 Män 15—30 ........... 3091 263-4 505!) 551-1 —14-8 + 89 15—50 ........... 570-9 540—3 1 0320 12169 —— 54 + 179 15—65 ........... 729'9 705-4 12605 15173 — 3-4 + 204 Kvinnor 15—30 ........... 244-3 199-0 560-8 590-0 —18-5 + 5-2 15—50 ........... 491-9 4430 1 147-3 1304-3 —— 99 + 137 15—65 ........... 638-7 594-3 1 421-7 1 654-3 — 69 + 164

Den närmare innebörden av de här påvisade folkmängdsförändringarna hos den arbetande jordbruksbefolkningen må belysas med följande tablå, angivande i tusental för olika åldersklasser dels folkmängden år 1930, dels den medelst enbart dödlighet-en framskrivna folkmängden år 1940 samt dels den därigenom beräknade nettoflyttningsförlusten under tioårsperioden.

Medelst .. dö dlig— Forlust Jordbruks— gen om . heten fram- befollmmg . nettoflytt- skrlven folk- . år 1930 mängd ning är 1940 1931—40 Ilfän 15—30 ....... 309- 1 339-3 759 15—50 ....... 570'9 651-4 111-1 15—65 ....... 7299 8151: 1100 Kvinnor 15—30 ....... 2443 307-1 108-] 15—50 ....... 491-9 571-1 128-1 15—65 ....... 638"! 7290 134- 7

Det må beträffande de högre arbetsåldrarna påpekas, att osäkerheten» vid användandet av riksdödligheten delvis kan anses förklara den av ovan- stående siffror antydda nettoflyttningen i nämnda åldrar.

Man finner, att jordbrukets nettoflyttningsförlust i första hand tagit den naturliga folkökningen i de arbetsföra åldrarna, uppgående till 85 000 män och 90 000 kvinnor samt därutöver 25 000 män och 45 000 kvinnor. Här- igenom reduceras den manliga jordbruksbefolkningen i åldrarna 15—30 år* med 148 %, varigenom motsvarande grupp inom den icke jordbrukande befolkningen samtidigt ökades med 89 %. För åldrarna 15—50 var det en minskning av 54 % resp. en ökning med 17'9 % och i de totala arbets-

• Sida 69
•  Original

åldrarna 15——65 år en minskning med 3'4 resp. en ökning med 204 %. För den kvinnliga jordbruksbefolkningen var folkminskningen åtskilligt större än för den manliga befolkningen, ehuru den relativa vinsten för den kvinn- liga icke jordbrukande befolkningen var något lägre.

I anslutning till det här anförda må ett par omständigheter framhållas, som ge en något ändrad innebörd åt de givna talen. Den manliga arbets- kraften inom jordbruket minskades enligt det föregående endast med 31/2 % under 1930-talet, vilket kan synas stå i strid med de allmänt kända svårigheter att erhålla arbetskraft, som jordbruket flerstädes haft att kämpa med. Förklaringen ligger i införandet av en särskild lantarbetstidslag år 1936. Den därvid införda begränsningen av de anställdas arbetstid avsåg formellt endast brukningsdelar med minst 3 arbetare men torde i realiteten ha kommit att tillämpas i viss utsträckning också vid mindre gårdar. Effekten av de införda bestämmelserna ha givetvis blivit olika för olika stora brukningsdelar. Vid de större gårdarna torde en ökad mekanisering och rationalisering i övrigt ha blivit följden, varvid man för toppbelastning under vissa perioder sökt klara sig med extra anställd arbetskraft. Vid de medelstora och framför allt de mindre jordbruken, där möjligheterna att rationalisera under förhandenvarande förhållanden icke varit så stora och där samtidigt ägarens och hans familjs arbetsinsats spelar en stor roll, torde nedskärningen av de anställdas arbetstid i viss utsträckning ha lett 'till ökad arbetsbörda för företagarens familj. Särskilt torde detta ha skett ti den formen, att företagaren och de medhjälpande familjemedlemmarna övertagit visst arbete, som måste eller kan utföras utanför den ordinarie arbetstiden, såsom skötsel av kreatur, reparationer m. 111. Det är svårt att beräkna, hur stor inverkan lantarbetstidslagens införande , haft på den i jordbruket nedlagda arbetskraftsvolymen. Någon fullständig *. undersökning härav föreligger icke, men vissa bedömanden kan man dock f— våga göra med ledning av bl. a. Socialstyrelsens lönestatistik för lant- = arbetare. Denna ger i sin nya utformning alltifrån år 1936 för varje år åuppgifter om den anställda arbetskraftens omfattning vid omkring 4000 ibrukningsdelar av olika storlek, företrädesvis dock större gårdar.

Av en särskilt verkställd jämförelse mellan uppgifter för 1936 och 1939 framgår, att medeltalet av anställd personal utförda mansdagsverken per 100 ha åker nedgick från 2 296 till 2 030 eller med 12 %. Nedgången i an- talet mansdagsverken var sålunda under dessa tre år i genomsnitt 4 % per år. Antalet av kvinnor och minderåriga utförda dagsverken minska- des samtidigt från 477 till 405, d. v. 5. med 15 %. Om man nu samtidigt förutsätter, att företagarna och deras familjemedlemmar nedlagt en unge- ; fär oförändrad arbetsmängd vid jordbruket kommer man fram till en ge- ?nomsnittlig minskning av 1 a 11/4 % per år under tiden 1936—1939. An- tagandet om en konstant arbetsmängd från företagarebefolkningens sida

• Sida 70
•  Original

torde kunna motiveras med att den om än ringa minskningen av folk— mängden på de mindre brukningsdelarna motverkats genom en ökad ar- betsbelastning för företagarfamiljerna på de gårdar, där man icke genom rationalisering kunnat motverka arbetstidsbegränsningen för de anställda.

De uppgifter om arbetskraftsförhållandena, som framkommit vid Social— styrelsens löneundersökningar för åren 1940—1942, äro svåra att analysera med hänsyn till bl. a. det av det ojämna skördeutfallet minskade arbets- behovet. Man har dock ansett sig kunna utläsa en fortsatt nedskärning av arbetskraftsåtgången per hektar ehuru i mera begränsad omfattning än under åren närmast efter lantarbetstidslagens införande. Särskilt synes. det ha skett en dämpning av den kraftiga minskningen av de anställdas, arbetsinsats. Den genom arbetstidsbestämmelserna förorsakade omlägg- ningen av jordbruksarbetet torde därför vara ett passerat stadium. En annan i detta sammanhang inverkande faktor utgöres av bcrcdskapsinkal- lelserna, som flerstädes medfört en ändring av arbetsförhållandena, som icke kan bli bestående, bl. a. till följd av att en del arbeten blivit eftersatta.

Som en sammanfattning av det här anförda torde kunna sägas, att ratio- , naliseringen med arbetskraft inom jordbruket under 1930-talet varit icke obetydligt större än vad folkmängdssiffrorna utvisa, i synnerhet under årtiondets senare del. Denna har emellertid till stor del varit framtvingad av exceptionella förhållanden av övergående natur. En genomsnittlig ratio- nalisering med 1 % synes därför under nuvarande allmänna betingelser vara ett rimligt genomsnittstal. Denna siffra har tidigare framräknats av direktör A. H. Stensgård efter delvis andra utgångslinjer. Vid en i sam-' arbete mellan Socialstyrelsen och Sveriges Lantbruksförbund gjord bearbet- . ning av det lönestatistiska materialet har man som ett ungefärligt mått; på den anställda arbetskraftens årliga minskning uppställt siffran 2 %.! Med en total minskning av 1 % blir då företagarebefolkningens minsk- ning 1[2 %.

Av avgörande betydelse för jordbrukets fortsatta avfolkning är dess struktur och den större eller mindre lätthet, varmed jordbruk av olika storleksklass och inom olika jordbruksområden kan avstå arbetskraft. Möj- ligheterna till rationalisering av arbetskraftsåtgången ha hittills i främsta hand förelegat inom det större och medelstora jordbruket och detta av såväl tekniska som ekonomiska och i viss mån även sociala skäl. Skill- naden i nedlagd arbetsmängd per arealenhet eller produktenhet är därför avsevärd mellan olika storleksklasser och utgör i själva verket den sprin- gande punkten vid jordbrukspolitikens utformning.

För att ge en bild av olikheterna har i tab. 26 återgivits vissa från Räkenskapsresultat från svenska jordbruk för år 1939 hämtade data över bokfört manuellt arbete i manstimmar per hektar inom skilda jordbruks- områden och storleksgrupper. Som ett komplement härtill angives i tab.

• Sida 71
•  Original

_ . År.—EP..

!

Tab. 26. Bokfört manuellt arbete vid jordbruk inom olika jordbruksområden och storleksgrupper år 1939.

Manstimmar per ha.

Storleksgrupp ha aker

2—5 5—1 0 1 0—20 20—30 30—50 50—100 1 00—

Skåne—Hallands slättbyg-

der Lanthushållning ....... 756 521 328 320 280 254 229 Övrigt arbete ......... 8 27 2 3 4 6 7 Summa 764 548 330 323 284 260 236 Sydsvenska mellanbygden Lanthushållning ....... 550 429 368 267 238 224 Övrigt arbete ......... 12 23 17 13 15 23 Summa 562 452 385 280 253 247 Mellersta Sveriges slätt— bygder Lanthushållning ....... 634 414 290 227 201 193 186 Övrigt arbete ......... 34 38 22 16 11 22 44 Summa 668 452 312 243 212 215 230

Södra och mellersta Sve- riges skogs- och dal-

bygder Lanthushållning ....... 580 450 332 253 197 206 Övrigt arbete ......... 107 74 44 24 20 37 Summa 687 524 376 277 217 243 Norra Sverige Lanthushållning ....... 578 473 335 244 —— —— —— Övrigt arbete ......... 186 150 67 39 — —— —— Summa 764 623 402 283 —— _ —— Hela riket lanthushållning ....... 591 450 318 251 218 203 Övrigt arbete ......... 118 80 31 16 12 29 Summa 709 530 349 267 230 232

27 folkmängden män i åldrarna 20—60 år enligt 1940 års folkräkning per 100 ha åker enligt 1937 års jordbruksräkning inom olika län och storleks- grupper.

Om man för att få jämförbarhet sammanväger talen i tab. 26, får man för storleksgrupperna 2—10, 10—50 och över 50 ha resp. 501, 277 och 203 manstimrmar per hektar för lanthushållningen, 94, 23 och 29 för övrigt arbete och inalles 595, 300 och 232. Dessa tal förhålla sig som 256 : 1'29 : 1'00, -. medan man i tab. 27 får relationstalen 2'63:1'33:1'00. Överensstämmelsen , är sålunda god.

Om man vill veta storleksordningen av den arbetsbefolkning, som jord-

) bruket skulle kunna avvara, därest all jord sköttes efter rationella grunder,

kan man få ett maximivärd—e genom att förutsätta, att arbetskraftsåtgången

• Sida 72
•  Original

Tab. 27. Antal män i åldrarna 20—60 år per 100 ha åker inom olika storleks-

grupper i skilda län och riksområden år 1940.

L ä n Storleksgrupp ha åker

B i k s 0 m r a d e 2_10 10—50 över 50 Samtliga

over 2 Stockholms län ..................... 12-5 7-9 7-1 8-3 Uppsala » ..................... 11-7 7-1 5-8 7—1 Södermanlands » ..................... 12-8 8-4 7-5 8-6 Östergötlands » ..................... 16-6 8—7 6-9 9-1 Jönköpings » ..................... 20-2 10!) 7-5 15—6 Kronobergs » ..................... 19-9 10-6 9-3 16"! Kalmar » ..................... 17-1 10-8 7-4 11-8 Gotlands » ..................... 12-6 7-8 4-1 8—3 Blekinge » ..................... 20-0 12-6 9—4 15-1 Kristianstads » ..................... 145 102 8-6 11-1 Malmöhus » ..................... 12-9 8—9 7-0 8-9 Hallands » ..................... 18-3 9-8 68 11-7 Göteborgs och Bohus » ..................... 19-0 10-0 8-2 ]4-6 Älvsborgs » ..................... 19-3 9-7 7-5 13-9 Skaraborgs » ..................... 14-7 8-1 60 9-1 Värmlands » ..................... 17-4 8-1 6—4 11-6 Örebro » ..................... 13-1 7-4 6-5 8-5 Västmanlands » ..................... 11-4 7- 2 5- 5 7- 0 Kopparbergs » ..................... 17-8 8-9 6-2 13-5 Gävleborgs » ..................... 17-1 12-5 - 14—7 Västernorrlands » ..................... 2045 13? 18-9 Jämtlands » ..................... 23-3 12-6 20-3 Västerbottens » ..................... 23-5 12-3 21-4 Norrbottens » ..................... 231 132 21-2 Målarlänen. . .” ............................... 12-5 7-6 6-6 7-9 Östra Götaland .............................. 18'4 9'6 7-0 11-9 Skåne, Halland och Blekinge .................. 15-7 9-7 7-4 10-6 Bohuslän och Vånerlänen ..................... 17-6 8-7 6-4 11-5 Dalarne och Norrland ........................ 21-0 11-7 8-9 17-9 Hela landsbygden ............................ 18-06 9-15 687 11-53

vore densamma på all jord som den som är på storbruk. Med 1937 års i åkerareal på gårdar med minst 2 ha åker — mindre gårdar ha karaktären av stödjordbruk eller specialjordbruk och kunna här lämnas åsido —— och med de från räkenskapsresultaten erhållna uppgifterna om arbetsåtgången inom lanthushålln-ingen kommer man enligt 1939 års förhållanden fram till 1 196 miljoner manstimmar, vilket med 2 400 manstimmar per år motsvarar 498 000 fullgoda arbetare. Om arbetsåtgången per hektar i stället varit den vid gårdar över 50 ha gällande skulle arbetsmängden ha blivit 730 miljoner manstimmar eller 304 000 arbetare. Minskningen utgör 39 %. Nu kan man emellertid förutsätta, att rationaliseringen med arbetskraft fortskrider även vid de större jordbruken. Om man räknar med att minskningen här kan fortsätta med 1 % per år under en 20-årsperiod, och att arbetskraftåtgången på medelstora och små jordbruk på samma korta tid kunde bringas ned

• Sida 73
•  Original

till storbrukens nivå, skulle man efter de 20 åren ha nått ned till en total arbetsmängd av 596 miljoner manstimmar eller 248 000 fullgoda arbetare. Detta skulle innebära precis en halvering av den nuvarande arbetsmäng- den och skulle per år betyda en minskning av 3'4 % per år.

Detta konstruerade exempel är givetvis i alla avseenden att uppfatta som ett maximum för vad jordbruksbefolkningen kan avvara av arbetskraft. Många skäl tala för att folkminskningen måste bli avsevärt lägre. Den viktigaste begränsningen torde ligga däri, att en betydande del av åker- jorden förekommer på små brukningsdelar under sådana naturliga be- tingelser, att en omläggning till en för rationell drift lämplig bruknings- storlek icke kan ske annat än i begränsad omfattning. En rationalisering ned till lika arbetskraftsåtgång på all jord är för den skull icke möjlig med mindre än att en avsevärd del av den svenska åkerjorden får läggas igen till vall eller skog.

Det kan vara lämpligt att belysa problemet genom ett modifierat an- tagande rörande det sätt, varpå de mindre brukningsdelarnas högre ar— betsmängd per ha reduceras. Om arbetsmängden per ha vid storgårdarna rationaliseras med 1 % i 20 år, nedgår den från f. n. 203 till 166. Den nuvarande arbetsmängden vid små och medelstora gårdar förhåller sig härtill som 3'02 resp. 1156, och det ligger nära till hands att som nya an- taganden förutsätta, att dessa två tal reduceras på visst sätt; ett sådant antagande kan vara, att överskottet över 1 reduceras till hälften, varigenom man för de tre storleksgrupperna får arbetsåtgången till resp. 334, 221 och 166. Den totala arbetsåtgången blir då på nuvarande areal 882 miljoner manstimmar, vilket innebär en minskning med 26 % eller per år 1'5 %. För gruppen 10—50 ha blir minskningen 1'1 % och på småbruken 2 %.

Som ett ytterligare exempel må förutsättas, att olikheten i arbetskrafts- . åtgång mellan småbruk och storbruk minskas icke med hälften utan blott

med en fjärdedel. Nedgången i småbrukets arbetskraftsåtgång skulle då, om den fördelades på en tjugoårsperiod, motsvara en minskning av 09 % per år, och den totala arbetsmängden vid jordbruket skulle reduceras med " 1'0 % per år. ' De här ovan givna siffrorna ge viss uppfattning av innebörden av olika »rationaliseringsantaganden», och äro av värde för bedömande av det ne— dan förda resonemanget om hur mycket olika flyttningsantaganden betyda för den icke jordbrukande befolkningen. Det må här förutskickas, att man synes kunna emotse en så stark sugning från industriens sida, att all befolkning som kan avvaras från jordbruket och mer än så lärer kunna få sin utkomst inom stadsnäringarna. Det kommer då an på jordbrukspoli- tikens utformning och skärpa, i vad mån de icke rationellt bedrivna och ekonomiskt mindre lönande småbruken skola kunna så rationaliseras i fråga om drift och arealförhållanden, att en lämplig avvägning åstadkom- mes mellan å ena sidan önskemålet om en livsmedelsproduktion och där-

• Sida 74
•  Original

med en jordbruksbefolkning av viss omfattning och karaktär och å andra sidan industriens och övriga näringsgrenars expansionssträvanden. Att man på ett eller annat sätt kan åstadkomma en arealrationalisering är uppenbart; frågan är blott i vilken takt och på vad sätt detta bör ske.

Folkströmmen från jordbruket till övriga näringsgrenar bör givetvis granskas även ur den mottagande partens synpunkt, och då omflyttnings- volymen synes stå i ett tydligt beroende av stadsnäringarnas och speciellt industriens expansion och utvecklingsmöjligheter (jfr sid. 46 f.), ligger det

nära till hands att undersöka innebörden av, att den icke jordbrukande , arbetsbefolkningen kommer att fortsätta sin tillväxt i en takt, som står i viss proportion till expansionen under 1930-talet.

Som ett maximiantagande kan man därvid sätta en relativ folkmängds- tillväxt av oförändrad storlek och som ett minimum torde man kunna räkna med en oförändrad arbetsbefol—kning. Mellan dessa gränser kan man uppställa en mängd olika alternativ.

I tab. 28 och 29 göres en jämförelse av olika hypoteser rörande arbets— befolkningens utveckling 1940—1950. I det mellersta avsnittet redovisas olika antaganden rörande den icke jordbrukande befolkningens tillväxt. Underrubriken »Relativ folkökning enligt 1930-talet» innebär därvid att den icke jordbrukande befolkningen i åldrarna 15—65 år under den närmaste tioårsperioden antagits tillväxa med resp. 1/4, 1/2, 3/4 och hela den tillväxt- procent, som noterats för 1930-talet (20'4 % för männen och 164 % för kvin— nerna).

Då det är önskvärt att något kunna bedöma förskjutningarna inom de arbetande åldrarna, ha siffror givits för åldersgrupperna 15—30, 15—50 och 15—65 år. Den härigenom nödvändiga klyvningen av nettoflyttningen på åldersklasser har därvid gjorts schematiskt med stöd av förhållandena under 1930-talet. Nettoflyttningen har antagits helt falla på åldrarna 15—50 år, varvid för männen 65 % och för kvinnorna 75 % hänförts till åldrarna 15—30 år. Procenttalen innebära en viss sänkning i förhållande till 1930- talet (70 resp. 80 %) motiverad av förskjutningar i åldersstrukturen inom de yngre arbetsåldrarna.

För att ge möjlighet att bedöma, hur de uppställda alternativen rörande den icke jordbrukande befolkningens folkmängdsförändringar svara mot de framskrivningar, som enklast kunna göras av jordbruksbefolkningen, visas i senare hälften av de båda tabellerna innebörden av att jordbruksbefolknin- gens nettoavflyttning under 1940-talet dels helt upphör, dels förblir oför- ändrad i den relativa resp. absoluta omfattning inom olika åldrar, som rådde under 1930-talet.

Av tab. 28 framgår, att en konstant manlig arbetsbefolkning inom den icke jordbrukande befolkningen automatiskt skulle följa, om nettoflytt- ningen upphörde, i det att självrekryteringen ur yngre åldrar skulle upp-

• Sida 75
•  Original

Tab. 28. Folkmängdsutveeklingen 1940—1950 av den manliga arbetsbetotkningen inom jordbruk och övriga näringsgrenar under olika alternativa antaganden. Folkmängd i tusental.

Alternativ rörande den icke jordbrukande befolkningen Alternativ rörande jordbruksbefolkningens i åldrarna 15—65 år nettoavflyttntng

Oför-ändrad Relativ folkökning enligt 1930-talet med Ingen netto- Relativ netto- Absolut netto— folkmän d vn va i avflyttning en- avflyttning ”' g a » n "5 ligt 1930-talet ligt 1930-talet

1/4 1/2 3/4 | 1

15__30 år 1950. 418-2 468-5 518'8 619-4 424'2 481-5 495”! kvot. 0759 0850 0941 1124 0770 0-874 0899

%1940. 1 2163 1 216-9 1 2169 1 216-9 1 2169 1 216-9 1 2169

Folkmängd %1940- 551-1 551-1 551-1 551-1 551—1 551-1 5514

Icke jordbrukande Folkmängd

befolkning 15_50 år 1950. 1 1501 1 227-5 1 304-9 1 459-6 1 159-3 1247-4 1 269-3

kvot. 0'945 1'009 1'072 1'199 0'953 1'025 1'043 %1940. 1 517-3 1 517-3 1517'3 1 517'3 1 517-3 1 51743 1 5173

Folkmängd

15—65 är 1950. 1 517-3 1 594-7 1 6721 1 826-8 1 526-5 1 614-6 1 636-5

kvot. 1'000 1-051 1'102 1'204 1'006 1'064 1'079

Folkmängd 15—30 år

1950. 2661 215'8 165-5 644) 2601 202-8 188'6 kvot. 1-010 0'819 0'628 0'246 0987 0770 0716

Jordbruksbe- Folkmängd %1940. 540-3 540-3 540-3 540-3 540-3 540-3 540-3

%1940. 2634 263-4 2634 2634 263-4 263-4 263-4

1950 . 567-1 4897 4123 2576 557-51 469'8 447-9

Mknmg 15—50 år kvot. mm 0906 0-763 0-477 1-033 0-870 08% Folkmän d 1940. 705-4 705-4 705-4 705-4 705-4 705-4 705-4 15—65 åå 1950. 738'9 661-5 584-1 429-4 729-7 (541-& 619-7 kvot. 1-047 0-938 0-828 0-609 1-034 0-910 0-879

Jordbruksbefolkningens Absoluta tal. . —- 9-2 68-2 145-6 300-3 881 110-0 nettoavflyttning 1940—50 Index . . . . . . . — 01!) 0-77 1-65 3-41 1-00 1-25

Relativ törändrtngi % per år av jordbruks- befolkningen i åldrarna 15—65 år. . . . .. + 046 —-O-64 -— 1-87 -——4-84 —0-94 — 1-28

• Sida 76
•  Original

väga och t. o. ni. något överskrida avgången genom dödsfall eller upp- nåendet av icke arbetsför ålder. En icke obetydlig förskjutning skulle dock komma att äga rum inom de arbetsföra åldrarna, i det att de yngre ålders- grupperna skulle minskas avsevärt, under det att folkmängden i de äldre åldrarna skulle tillväxa. Sålunda skulle folkmängden i åldrarna 15—30 år : reduceras med 1/4, medan den i åldrarna 50—65 år skulle ökas i nästan ) samma proportion. För jordbruksbefolkningen skulle detta alternativ kom- ma att innebära en ökning av den arbetande manliga befolkningen med ungefär 5 %.

Det motsatta extremfallet, en relativ tillväxt av den icke jordbrukande arbetsbefolkningen i enligt 1930-talet oförändrad takt (»hel expansion»_: 20'4 % på en tioårsperiod) skulle i absoluta tal innebära en ökning (här även lika med flyttningsvinst) med ungefär 300000. En dylik folkström från jordbruket kan givetvis icke komma i fråga. Det skulle innebära en minskning av den manliga arbetande jordbruksbefolkningen med när- mare 40 % på en tioårsperiod. Man har starka skäl att anse, att även alternativet av 3/4 expansion hos den icke jordbrukande arbetsbefolk- ningen skulle möta oöverstigliga hinder och att det alltså kan räknas som en övre gräns för avflyttningen. Det skulle nämligen innebära en reduktion av den jordbrukande arbetsbefolkningen med 28 % på en tioårs- period. Den avflyttning från jordbruket som skulle krävas för förverk- ligande av detta alternativ, skulle i absoluta tal bli dubbelt så stor som på 1930-talet, och folkminskningen i de yngre arbetsåldrarna skulle bli kort sagt katastrofal. Även om man räknar med en höjning av de flyttan- des genomsnittsålder, skulle det bli fråga om en minskning med till eller under hälften på en tioårsperiod. Det må tillfogas, att alternativet 3/4 ex- pansion motsvarar det nederst å sid. 72 och överst å sid. 73 diskuterade exemplet på hur den höga arbetskraftsåtgången vid små-bruk kan tänkas reducerad. '

De båda återstående här medtagna alternativen 1/4 och 1/2 av 1930-talets expansion —— lika med 5 resp. 10 % ökning av den icke jordbrukande man- liga arbetsbefolkningen — skulle för jordbrukets vidkommande betyda en minskning i förra fallet med 6 % och i det senare med 17 % (mot 1930— talets 31/2 %).1 Särskilt märkbar skulle förändringen bli i de yngre åld- rarna, i det att åldersklassen 15—30 år skulle minskas med 18 resp. 37 %. Om den härför erforderliga nettoavflyttningen sättes i relation till den, som motsvarar en från 1930-talet oförändrad relativ avflyttning i olika åldrar, erhålles 077 resp. 1'65. Om den framtida expansionen skulle komma att uppgå till mellan 1/4 och 1/2 av den som rådde under 1930-talet, skulle man följaktligen ha att räkna med en avflyttningsprocent inom den manliga jordbruksbefolkningen i olika åldrar på mellan 3/4 och 12/3 av vad som gällde under den gångna tioårsperioden.

1 Jfr dock sid. 69 f.

• Sida 77
•  Original

Då som tidigare anförts prognoserna för jordbruksbefolkningen med fördel utföras med en oförändrad relativ avflyttning som riktlinje (i kom- bination med ett alternativ om ingen nettoavflyttning), kan det vara av intresse att veta, vilken grad av expansion för de icke jordbrukande nä- ringsgrenarna, som detta skulle innebära. Det visar sig, att detta »flytt- ningsalternativ 1» betyder en ökning av den totala manliga icke jordbru- kande arbetsbefolkningen med 6'4 % mot vid »hel expansion» 20'4 %. Detta vill in. a. o. säga, att om jordbrukets relativa avflyttning fortsätter med oförändrad styrka, kan folkmängden inom Övriga näringsgrenar samman— tagna endast tillväxa med 1/3 av den takt, som rådde på 1930-talet. För jordbruksbefolkningens. del betyder det samtidigt en reduktion av den to- tala arbetskraften med 9 o, varvid må noteras, att folkminskningen i åld- rarna 15—30 år uppgår till 23 %. Flyttningsalternativ 1 överensstämmer nära med det å sid. 73 st. 4 diskuterade antagandet, att skillnaden i arbets- kraftsåtgång mellan småbruk och storbruk reduceras med en fjärdedel.

De anställda jämförelserna ha baserats på antagandet, att arbetskraften i åldrarna 15—65 år är homogen och likvärdig oavsett ålder. Så är ju dock icke fallet.

En utvidgning av de icke jordbrukande näringarnas arbetskraftsvolym genom nyrekrytering år i främsta hand knuten till de yngre arbetsåldrarna med hänsyn dels till de primära yrkesutbildningsförhållandena och dels till den omständigheten, att den lokala bundenheten i samband med bl. a. familjebildning ävensom ekonomiska och tekniska förhållanden samt icke minst personliga omskolningssvårigheter utgöra ett med stigande ålder växande hinder för yrkesväxling. En annan fråga är arbetskraftens med *_ åldern varierande kvalitet.

Förekomsten av helt eller partiellt arbetsoförmögna ökar med stigande ålder, och om man som här studerar arbetskraftens förändringar medelst den totala folkmängden i arbetsåldrarna, betyda sålunda de pågående åldersförskjutningarna inom desamma hån mot högre medelålder, att total- ; belastningen av arbetsföra ökar. Om, för att taga ett exempel, den icke ' jordbrukande arbetsbefolkningen i åldrarna 15—65 år förblir oförändrad, * betyder detta i realiteten en viss minskning av den totala tillgängliga ar- betskraften. Ett annat problem är i vad mån kvaliteten hos de verkligen sysselsatta ävenledes ändras med åldern. Närmare undersökningar på denna punkt föreligga visserligen icke, men man kan förutsätta, att förhållandena äro högst varierande mellan olika branscher. För i tungt arbete sysselsatta torde man kunna räkna med att kvaliteten relativt tidigt, ofta kanske redan i 25-årså1dern, når sitt maximala värde för att därefter sjunka. Inom mera kvalificerat eller kroppsligt mindre krävande arbete torde maximum ligga högre, kanske i 40—50-årsåldern eller högre, men för ett betydande antal sysselsättningar lärer prestationsförmågan i åldrar över 50 år vara stadd i

• Sida 78
•  Original

minskning. Som ett sammanfattande resultat av dessa omständigheter kan man därför ha anledning räkna med, att åldersförskjutningarna inom de arbetsföra åldrarna, enkannerligen den relativa ökningen av ålders- klassen 50—65 år, även innebär någon tendens till minskning av den sys- selsatta befolkningens totala arbetseffekt. Av antydda skäl är det för när-- varande icke möjligt att närmare kvantifiera effekten av kvalitetsförskjut- ningarna.

Såväl med hänsyn till nyrekrytering som arbetseffektivitet kan det vara befogat att i här förda resonemang lägga tyngdpunkten icke så mycket på de totala arbetsåldrarna som på arbetskraften i de yngre och centrala åld- rarna, exempelvis 15—50 år, i all synnerhet som yrkesväxlingen och om— flyttningen äro begränsade till dessa åldrar.

Om man för den manliga icke jordbrukande befolkningen i åldrarna 15—50 år i likhet med det föregående räknar med dels en oförändrad folkmängd och dels en relativ ökning med en fjärdedel resp. hälften av 1930-talets expansion, får man följande nettoavflyttning från jordbruket:

Alternativ rörande den icke jordbrukande manliga befolkningen i åldrarna 15—50 år Jordbruksbefolkningens nettoavflytt-

ning 1940—50 - — — - 0 förändrad folk- Relativ fålllfqggångååzhållande mängd i 1/4 1/2 Absoluta tal ..................... 57-6 112-4 167-1 Index ........................... 0-65 1-28 1—90

De i tablån givna absoluta talen ange den nettoavflyttning från jord— bruket som skulle erfordras, för att den icke jordbrukande manliga befolk- ningen i åldrarna 15—50 år skulle förbli konstant resp. ökas med 1/4 och 1/2 av den för 1930—talet noterade tillväxtprocenten (17'9 %). Indextalen uttrycka på samma sätt som i tab. 28 de nämnda absoluta flyttningstalen i relation till den totala flyttningssiffra, som skulle erhållas, om jordbruks- befolkningens relativa nettoavflyttning i olika åldrar skulle hålla sig oför- ändrad lika med 1930-talets (»alternativ 1»).

En oförändrad folkmängd icke jordbrukande i åldrarna 15—50 är visar sig ligga ganska nära alternativet 1/4 expansion i tab. 33, under det att en tillväxt av nämnda åldrar med 1/4 av 1930-talets relativa ökning motsvarar 36 % av den tidigare expansionen i de totala arbetsåldrarna. Denna ökas enligt de här ovan givna alternativen med i runt tal resp. 4 %, 8 % och 12 %.

Det framgår av här återgivna siffror, att arbetskraftsproblcmet avsevärt Skärpes, i den mån man förskjuter huvudvikten från den totala icke jord— brukande arbetsbefolkningen till åldrarna 15—50 år. Man har härav ett

• Sida 79
•  Original

1 raftigt belägg för nödvändigheten av en ökad rationalisering över huvud aget.

Den ovan givna skildringen av konkurrensen om manlig arbetskraft gäller i stora drag även den kvinnliga. Av tab. 29 framgår närmare, hur de olika alternativen beträffande den icke jordbrukande kvinnliga arbets- befolkningens utveckling ställa sig inbördes och i relation till ett antagande om att den kvinnliga jordbruksbefolkningen utsättes för en från 1930-talet oförändrad relativ nettoavflyttning.

Den kvinnliga icke jordbrukande befolkningens excessivitet i arbets- åldrarna medför, att antagandet om en oförändrad total arbetsbefolkning ej kan uppfyllas genom självrekrytering utan erfordrar ett visst tillskott utifrån. Resultatet blir likafullt en reduktion med 1/4 i åldrarna 15—30 år. För den jordbrukande kvinnliga arbetsbefolkningen ger alternativet plats för en obetydlig folkökning.

Det extrema antagandet om en oförändrad relativ expansion (16'4 % på tio år) skulle innebära den orimligheten, att den kvinnliga jordbruksbe- folkningen i de arbetande åldrarna nära nog halverades på en tioårsperiod och att folkmängden i de yngre arbetsåldrarna nästan helt försvunne. Även alternativet 3/4 expansion enligt 1930—talet (1223 %) måste anses som en klar övre gräns för jordbruksbefolkningens avflyttning. Det betyder drygt dubbelt så stark relativ avflyttning, som på 1930—talet och skulle resultera i en minskning av den totala kvinnliga arbetsbefolkningen med 1/3 på 10 år, och av folkmängden i åldrarna 15—30 år med drygt 2la. ') Alternativet 1/2 expansion enligt 1930-talet (82 %) skulle erfordra hälf- ten högre relativ avflyttning än under 1930-talet och synes även det vara i överkant i beaktande av att folkminskningen också här blir betydande. För åldrarna 15—65 år blir den 21 % (mot under 1930-talet 7 %) och för åldrarna 15—30 år 43 %. Vad så slutligen folkökningsalternativet 1/4 (= 4'1 %) beträffar, kräver det en något lägre avflyttning från jordbruket wän tidigare. Den totala folkminskningen skulle bli 9'5 % och i åldrarna 15—30 och 30—50 år skulle den uppgå till 17 resp. 14 %. En folkminsk- ining av den omfattningen skulle uppkomma jämväl inom den icke jord- ”brukande kvinnliga befolkningen i åldrarna 15——30 år.

Om man uppställer antagandet om, att den kvinnliga jordbruksbefolk- ningen fortsätter att avfolkas i oförändrad relativ omfattning (flyttnings- alternativ 1), visar sig detta betyda en total minskning med 12 %, medan den icke jordbrukande arbetsbefolkningen tillväxer i antal med 5 %. Sättes denna siffra i förhållande till 1930-talets relativa folkökning, 16'4 %, fin- ner man, att flyttningsalternativ 1 ger möjlighet till 30 % av den expansion, som rådde på 1930—talet eller m. a. o. samma resultat som tidigare visats för männen.

Därest man lägger särskild vikt vid förändringarna hos den icke jord-

• Sida 80
•  Original

Tab. 29. Folkmängdsutveeklingen 1940—1950 av den kvinnliga arbetsbefolkningen inom jordbruk och övriga näringsgrenar % under olika alternativa antaganden. Folkmängd i tusental. Altemaliv rörande den icke jordbrukande befolkningen Alternativ rörande jordbruksbefolkningens i åldrarna 15—65 år nettoavflyttning

oförändrad Relativ folkökning enligt 1930-talet med Ingen mum Relativ netto— Absolut netto— avilyttning en— avflyttning en-

ligt 1930-talet ligt 1930-talet

folkmängd avflyttning

1/4 112 3/4 1

590-0 590'0 590-0 5900 5900 447-0 599-6 425'0 496'5 526-0 0'758 1-016 0720 0842 0892

1940. 1 3043 1 304-3 1 3043 1 304-23 1 304-21 ¹ 239-3 14428 1 210-0 1 320-0 1 344-7 0'950 1'106 0'928 1'012 1'031 - 1940. 1 (554-3 1 654—3 1 654-3 1 654-3 1 654-3 fälg??? 1950. 1 654-3 1 357-15 1 625-0 1 735—0 1 759-7 kVOt. 1'000 1'123 0'982 1'049 1'064

Folkmängd 15—30 år

Icke jordbrukande Folkmängd [ befolkning 15—50 år

Folkmån d 1940. 199'0 199'0 199'0 199-0 199'0 15__30 åå 1950. 216' 1 635 238- 1 166'6 137' 1 kvot. 1-086 0'319 1-196 0837 0689 1940. 4430 4430 4430 4430 4430 1950. 44342 239-7 472-5 362-5 337-8 kvot. 1'000 0'541 1'067 0'818 0'763

Folkmän d 1940 . 594'3 594-3 594.3 594.3 5943 15 65 å 1950. eos-c 402—1 634-9 524-9 500-2 _" kvot. 1-019 0-677 1-068 08% 0842

J ordbruksbe- Folkmängd tolkning 15—50 år

Jordbruksbefolkningens ; Absoluta tal. . 29-3 232-8 110-0 134-7

nettoavflyttning 1940—50 Index . . . . . . . 0-27 2-12 100 1-22

Relativ förändring i % per år av jordbruks- befolkningen i åldrarna 15—65 år. . . . .. + 0-19 —3-82 —1-2.1 _ 1- 41

• Sida 81
•  Original

brukande befolkningen i de yngre och centrala arbetsåldrarna, något som speciellt för kvinnkönet torde vara befogat, kan man på analogt sätt som ovan för mankönet uppställa följande tablå:

Jordbruksbefolkningens nettoavflytt-

Altemativ rörande den icke jordbrukande kvinnliga befolkningen i åldrarna 15—50 är

ning 1940—50 - - - O förändra d folk- Relativ folkökning enligt 1930-talet med mängd 1/4 1/2 Absoluta tal ..................... 94-3 138-6 184—3 Index ........................... 0-86 1-26 1—68

En oförändrad folkmängd icke jordbrukande i åldrarna 15—50 år visar sig helt motsvara alternativet 1/1 expansion enligt 1930-talet i tab. 29. En relativ tillväxt i åldrarna 15—50 år med 1/1 av tidigare folkökning mot- svaras i tab. 29 av en expansion i åldrarna 15—65 år med 40 % av den under 1930-talet rådande. Den relativa folkökningen blir i de tre här an- _ givna fallen resp. 4, 61/2 och 91/2 %.

De här ovan gjorda jämförelserna ha formellt avsett perioden 1940— 1950. Då en del av denna period redan passerats, betyder detta icke, att under givna förutsättningar de för år 1950 uppställda folkmängdssiffrorna skulle komma att råda. Huvudvikten i jämförelsen bör läggas vid de relativa förskjutningarna, vilka utan större fel kunna sägas avse den nu närmast följande tioårsperioden. Då det här förda resonemanget icke så ycket lägger vikt vid de i samband med en fredskris eventuellt intråffande ubbningarna i näringslivet och sysselsättningsvolymen utan främst ser TEi'till genomsnittsförändringarna under en relativt lång tidsföljd, synes det även vara befogat att göra en direkt sammanställning av folkmängdsför- ,hållandena år 1940 med siffror för år 1960. ,) De i tab. 30 redovisade alternativen rörande den icke jordbrukande ar- betsbefolkningens utveckling 1940—1960, nämligen dels oförändrad folk- mängd och dels en relativ ökning med 1/4 resp. 1/2 av den takt, som rådde &på 1930- talet, visa sig vara av samma innebörd visavi jordbruksbefolknin- gens relativa nettoavflyttning som ovan visats för perioden 1940—50. De olikheter, som föreligga på en del håll, förklaras av förskjutningar 1 ålders- strukturen

Kravet på hälften så hög expansion som på 1930-talet skulle erfordra en höjning av jordbruksbefolkningens nettoavflyttning med för männen 65 och för kvinnorna 57 % , och det skulle resultera i att jordbrukets arbets- befolkning från 1940 till 1960 nedginge med 35 % för männen och 43 % )för kvinnorna (mot enligt 1930- talets till motsvarande tidslängd ompro- 6—417823

• Sida 82
•  Original

Tab. 30. Folkmängdsutveeklingen 1940—1960 av den manliga och den kvinnliga arbetsbefolkningen inom jordbruk och övriga näringsgrenar under olika alter- nativa antaganden.

Folkmängd i tusental.

Alternativ rörande den icke Alternativ rörande jordbruks- jordbrukande befolkningen i befolkningens nettoav- äldrarna 15—65 år flyttning om” Relativ folkökning Ingen Relativ Absolut ändrad enligt 1930-talet mum netman” netto”- folk— med a vil ytt- flyttmng flyttning ligt enligt mån d 1 e" 5 1,4 1,2 ”5 1930-talet 1930-talet

Män Icke jordbrukande be-

tolkning 15—65 är 1960 1 517-21 1 (576-(; 1 842-0 1 565-1 ] 7328 1 7851

€1940 1517'3 1517-3 15173 15173 15173 1517'3 Kvot 1'000 1'105 1-214 1'032 1'142 1-176

. 1940 7054 705-4 705-4 705-4 705-4 705-4 Jgfjggkågemlknmg %1960 786-3 627-0 461-6 733-5 570-8 518-5 KVOl. 1'115 0'889 0'654 1'047 0'809 0'735

Jordbruksbefolkningens net- toavflyttning 1940—1960 Absoluta tal ........... — 47-8 111-5 276-9 — 167-7 220-0 Index ................. -— 0'29 066 1135 —— 1'00 1'31

Relativ förändring i % per år av jordbruksbefolkningen i åldrarna 15—65 år. . .. + 054 —0-58 —2-10 + 023 —1'05 —— 1-53

Kvinnor

Icke jordbrukande 1940 1 6543 1 654-3 1 654-3 1 6543 1 (554-3 1 654-3 befolkning 1960 1 654-13: 1 793-3 1 937-2 1 620-7 1 822-6 1 890-1 15—65 år Kvot 1'000 1-084 1171 0980 1'102 1'143

Jordbruksbefolkning 1940 594-51 594-3 5194-13 5534-21 5943 594-11 15—65 år 1960 619-7 480-7 336-8 653-3 451-4 383-9 Kvot 1'043 0-809 0-567 1-099 0-760 0-646

Jordbruksbefolkningens net- toavflyttning 1940—1960 Absoluta tal ........... 33-6 172-6 316-5 —— 201-9 269-4 Index ................. 0-17 0-85 1-57 — 1-00 1-33

Relativ förändring i % per år av jordbruksbefolkning- en i åldrarna 15—65 är .. + 021 _— 1-05 —2-80 + 047 — 1-36 ——-2-16

portionerade tal 7 resp. 13 %).1 En oförändrad relativ nettoavflyttning skulle å andra sidan innebära, att den totala icke jordbrukande arbets- befolkningen kunde expandera med 30 % av 1930-talets takt. Ökningen från 1940 till 1960 skulle då för mankönet uppgå till 14 och för kvinn- könet till 10 %. Samtidigt skulle den jordbrukande arbetsbefolkningen reduceras med 19 resp. 24 %. För de yngre arbetsåldrarna skulle en dylik utveckling bli särskilt kännbar.

1 Jfr sid. 69 f.

• Sida 83
•  Original

De här ovan anställda jämförelserna visa på en till följd av åldersför- skjutningar inom arbetsbefolkningen skärpt konkurrens om arbetskraft i de yngre och centrala arbetsåldrarna. Resultatet av denna blir givetvis direkt beroende av näringslivets allmänna utveckling. Den nu pågående diskussionen om våra möjligheter att icke blott bemästra en eventuell ar- betsmarknadskris i samband med ett fredsslut utan att överhuvud taget dämpa konjunkturvågorna och att främja ett fortsatt ekonomiskt framåt- ; skridande präglas visserligen av en osäkerhet, som inför ovissheten om de ' framtida internationella politiska och ekonomiska betingelserna är helt naturlig. Man torde dock kunna utläsa en optimistisk grundton. Här är icke platsen att avge ett sammanfattande omdöme om olika framlagda konjunkturprognoser, men det kan för de utförda kalkylerna över jord- brukets framtida arbetskraft vara anledning taga viss ställning i frågan. Näringslivets utveckling och expansion blir givetvis i sista hand beroende på samspelet mellan inhemska och internationella ekonomiska förhållan— den och på förskjutningarna härvidlag i förhållande till förkrigsutveck- lingen. Det torde icke från något håll ha mera allvarligt ifrågasatts, att hnej det svenska näringslivet, enkannerligen industrin och handeln, skulle ha förutsättningar för en betydande expansion, sett på en något längre sikt än den för tillfället aktuella. Utifrån enbart dessa förhållanden torde éett alternativ om hälften så stark utvidgning som på 1930-talet snarast .. kunna anses som ett minimum. Den uppkommande knappheten på arbetskraft till följd av nativitets- minskningen och befolkningsreservoaren-jordbrukets utsinande bringar de ..inhemska arbetsmarknadsproblemen i förgrunden. Det må här helt all- gmänt framhållas, att då folkströmmen från jordbruk till övriga näringar tji främsta hand är en följd av olika ekonomiska, sociala och kulturella be- . tingelser — av vilka de senare i stor utsträckning kunna återföras på de förstnämnda _— synes flyttningsvolymen, ju mera arbetskraftsbehovet inom ”samhället skärpes, bli alltmera påverkbar genom åtgärder, som syfta till jen utjämning mellan den jordbrukande och den icke jordbrukande befolk- ningens levnadsförhållanden. Vid behandlingen av den framtida avflyttningen från jordbruket är .. det särskilt två omständigheter, som förtjäna att ytterligare framhållas. Den ena är den, att jordbrukets avflyttning för sina framtida variationer " i tid och rum i hög grad beror på avfolkningens och rationaliseringens . hittillsvarande utveckling. Med hänsyn till att den övervägande delen av den svenska jordbruksbefolkningen ut"öies av självständiga företagare och deras familjemedlemmar, kommer vid minskande barnantal den för jövertagande av fädernejorden erforderliga ungdomen att utgöra en sti- gande andel av den samlade jordbrukarungdomen. För avflyttning till [övriga näringar kvarstår då en minskande andel av en sjunkande folk- mängd. Möjligheter att närmare belysa avflyttningens beroende av barn-

• Sida 84
•  Original

antalet i familjerna saknas visserligen, men sambandet torde vara täm— ligen klart. Framhållas må, att i en del fall en avflyttning av jordbrukar- ungdomen kan ske hundraprocentigt, utan att för den skull jordbrukets omfattning behöver närmare påverkas. I första hand gäller detta den icke jordägande delen av jordbruksbefolkningen, arbetarna. I andra hand kom- , ma de mindre gårdar, som kunna komma i fråga för sammanslagning. Slutligen gäller, att i skogsbygder befolkningen på småbruk och speciellt på ofullständiga jordbruk via skogsbruket kan lämna jordbruksgruppen genom en successiv övergång.

Ett annat beaktansvärt förhållande är den snedvridning av könspropor- [ tionen, som uppstått därigenom att kvinnorna i högre grad än männen sökt sig från jordbruket till andra näringsgrenar. Denna olikhet mellan könen sammanhänger med att jordbrukarkvinnornas lott i stor utsträck- ning är hårdare och mer bunden än männens sett i relation till arbets- villkoren inom övriga näringsgrenar. På denna punkt är det icke endast ett jordbrukspolitiskt utan ett allmänt befolkningspolitiskt och socialt in- tresse att åstadkomma en utjämning i könsfördelningen på landsbygd och i städer och samhällen.

För att vid de i det följande redovisade prognoserna anknyta till, vad i det föregående anförts rörande den emotsedda framtida spänningen på arbetsmarknaden på grund av förskjutningarna i åldersstrukturen, ha upp- ställts följande riktlinjer, vars närmare innebörd och tillämpning framgå av de följande kapitlen.

1. För den totala jordbruksbefolkningen inom fem större riksom- råden har prognoser utförts under antagande av att den relativa netto- ' avflyttningen utgör alternativt 1/2, 3/4, 1, 5/1 och 3/2 av 1930-talets för- hållanden.

Av tab. 28 och 29 framgår, att alternativ 1 för män och kvinnor mot- svaras av en årlig genomsnittlig folkminskning i åldrarna 15—65 år av resp. 094 och 1'24 %. För övriga flyttningsalternativ kunna motsvarande folkminskningstal lätt härledas. Dessa bli förutom av avflyttningens stor- lek även beroende av den använda dödligheten. I det föregående har räk- nats med 1936—40 års riksdödlighet, vilket ger ett något gynnsammare resultat än vad som 1 kap. 8 framkommer vid prognoser för de olika riks— områdena, där resp. riksområdens dödlighet 1931—40 användes. Ytter- ligare en serie folkminskningstal erhålles, om man använder en extra- polerad dödlighet för hela prognosperioden 1941—60. Om man med hän— syn till de 1 kap. 10—12 använda prognosmetoderna (jfr Bilagan) begränsar sig till åldrarna 20—60 år, får man då följande relationer mellan olika nettoflyttningsantaganden och motsvarande folkminskning i arbetsåldrarna.

Ur tablån kan utöver vad tidigare anförts bl. a. utläsas, att en årlig folk- minskning i arbetsåldrarna med 1 % motsvarar en nettoavflyttning, som

• Sida 85
•  Original

Flyttningsalternativ i förhållande till 1930-talet

Årlig procentuell förändring 1941—60 av folk-

mängden i åldrarna 20—60 år

Män Kvinnor 0-00 ............................ + 0-51 + 0—59 025 ............................ + 0-16 + 014 0-50 ............................ —0-20 ——0-32 075 ............................ —+ 057 ——0'80 1-00 ............................ _— 0-96 — 1'31 1-25 ............................ — 1'37 —1—85 1-50 ............................ —1-79 —2'42

för mankönet utgör 1'02 av 1930-talets avflyttning och för kvinnkönet 085. En folkminskning med 1'25 % per år motsvarar på samma sätt en relativ avflyttning av 1'18 resp. 097 av 1930-talets.

Vid studiet av jordbruksbefolkningens utveckling inom olika undergrup- per ha i första hand gjorts prognoser under antagande av att avflyttningen är ingen resp. lika med 1930-talets (alternativ 0 resp. 1). Därjämte har det även ansetts lämpligt att belysa den regionala effekten av att den totala jordbruksbefolkningen i arbetsåldrarna undergår en viss årlig förändring. _ De uppställda antagandena ha härvid varit följande:

2. Rörande utvecklingen av jordbruksbefolkningen inom olika jord- bruksområden har för det första förutsatts, att de regionala olik— heterna i avflyttning komma att undergå en viss utjämning, i det att avflyttningen i förhållande till riksgenomsnittet minskas inom om- råden, där den varit särskilt stark, t. ex. i Bergslagen och övriga Mälar- området, under det att den ökas inom områden med tidigare låg av- flyttning, d. v. s. framför allt i Norrland. Prognoser har så utförts dels enligt flyttningsalternativ 0 och 1 och dels under förutsättning att den totala arbetsbefolkningen minskas med resp. 075, 1'00, 1'25, 1'50 och 175 % per år.

3. Utvecklingen av jordbruksbefolkningen inom olika socialklasse1 i skilda län har med ovan nämnda regionala utjämning av avflytt— ningsolikheterna belysts dels medelst flyttningsalternativ 0 och dels genom alternativ 1 för den totala jordbruksbefolkningen i arbetsåld— rarna i kombination med antaganden om att arbetarbefolkningens av- flyttningstendenser följa alternativen 1/2 och 1.

4. Utvecklingen av jordbruksbefolkningen inom olika detaljyrkes- grupper länsvis har först belysts genom ett alternativ 0. Något alter- nativ 1 kan icke erhållas, enär detaljyrkesfördelningen för år 1930 icke är känd. Prognoserna ha för den skull måst begränsas till antaganden iom att de olika detaljyrkesgruppernas avflyttningstendenser inom varje län stå i vissa relationer inbördes och i förhållande till totalbefolk- ningens förändringar under 1930-talet.

• Sida 86
•  Original

KAPITEL 7.

Den framtida utvecklingen av totalbefolkningen inom rena jordbrukskommuner länsvis.

Som förut framhållits ställer det sig relativt enkelt att utföra prognoser för administrativt avgränsade befolkningsgrupper. Den alltsedan folkräk- ningen 1930 i befolkningsstatistiken genomförda kommuntypindelningen har därvid sitt värde, emedan man för skilda typer och med långtgående regional indelning framräknat såväl folkmängd _ vid folkräkningarna jämväl åldersfördelningar —— som uppgifter om befolkningsrörelsen. Vissa tekniska svårigheter äro ofrånkomliga och måste delvis avklaras genom approximationer.

Om man önskar skildra jordbruksbefolkningens status och utveckling medelst totalbefolkningen i A-kommuner, har man att aktge på vissa om-W ständigheter.

Den första är av principiell karaktär och gäller, i vad mån A-kommu- nerna äro att anse som lämpligt definierade »rena jordbrukskommuner». Av de många förslag till kommuntypsindelningar, som intill helt nyligen framlagts och använts i Sverige1 torde den av Statistiska centralbyrån prak- tiserade kategoriklyvningen vara den, som mest tager hänsyn till befolk- ningens fördelning på yrkeshuvudgrupper, under det att tidigare indel- ningar i väsentlig grad gått efter jordbruksfastigheternas taxeringsvärde i relation till kommunens samlade taxeringsvärde. När jordbrukskommu- nerna definieras som kommuner med minst 75 % av befolkningen hem- mahörande inom jordbruk med binäringar, komma emellertid Norrlands skogskommuner att föras till samma kategori som de rena jordbruksområ- dena i Sydsverige. Med tanke på, att det i föreliggande fall närmast gå]— ler att studera det egentliga jordbrukets arbetskraftsförhållanden är detta en olägenhet, som försämrar möjligheterna att medelst A-kommunbefolk— ningen skildra den egentliga jordbruksbefolkningens utveckling inom lan— dets mera skogrika landsdelar, framför allt i norra Sverige. Ett försök att skilja på kommuner, inom vilka det egentliga jordbruket dominerar. och kommuner, där jordbrukets binäringar och jordbruket såsom binäring

1 E. Höijer, Sveriges uppdelning på naturliga jordbruksområden. Statsvetenskaplig Tidskrift 1921. Dans., Olika näringsgrenars ställning till fattigvården. Nordisk Statistisk Tidskrift 1927. Sociala meddelanden 1920: 9, 1925: 5 och 1930: 6. Folkräkningen 1930 del III tab. 1 och 1940 del III tab. 9.

• Sida 87
•  Original

(stödjordbruk) dominera, har nyligen framlagtsl, men bortsett från bris— terna i den framkomna indelningen kan denna givetvis icke användas för prognoser med mindre än att den i mer eller mindre modifierad och för- enklad form införes i den officiella statistiken.

Vilken metod man än väljer för avgränsande av »rena jordbrukskom- muner», framkommer spörsmålet, i vilken utsträckning dessa jordbruks- kommuners totalbefolkning uppvisar samma demografiska egenskaper som den jordbruksbefolkning, man genom densamma vill ha representerad.

Beträffande omflyttningen må först framhållas, att en yrkesväxling icke nödvändigtvis medför en lokal förflyttning och att, om detta likväl sker, flyttningen icke alltid behöver gå ut över kommunernas gränser. De av- flyttningstendenser, som förekomma inom jordbrukskommunernas icke jordbrukande minoritet, torde i allmänhet verka sänkande på hela kom- munens flyttningstal och resultatet blir, att totalbefolkningen inom jord- brukskommunerna uppvisar en mindre nettoavflyttning än vad som är fallet med jordbruksbefolkningen inom samma större område (exempelvis tlän). Om blott nödig hänsyn tages härtill torde detta förhållande likväl icke behöva vålla alltför stora olägenheter.

Vid sidan av omflyttningen är det även av vikt att klargöra, i vad mån åldersfördelningen inom jordbrukskommunernas totalbefolkning kan anses vara representativ även för jordbruksbefolkningen. För denna sistnämnda erhålles för hela riket år 1940 ett åldersfördelningsindex av utseendet il=0a12 vilket kan sägas motsvara en svagt regressiv fördelningstyp. För totalbefolkningen inom samtliga A-kommuner år 1940 blir indextalet H=0000. Emellertid få härvid de norrländska kommunerna med deras ," rogressiva åldersfördelning en något för hög andel i förhållande till vad ;» eras jordbruksbefolkning skulle berättiga dem till. Om man för den skull åundantager de båda riksområdena Dalarne och Nedre Norrland samt Övre _ Norrland, erhåller man för totalbefolkningen i södra och mellersta Sveriges l'A-kom-muner ett åldersfördelningsindex av aal2, vilket väl överensstämmer gmed det för den totala jordbruksbefolkningen, aa13. Man finner sålunda, fåatt A-kummunernas totalbefolkning ur åldersfördelningssynpunkt tämligen ”väl kan representera jordbruksbefolkningen inom hela Sverige utom Norr- land. Man får dock icke bortse från att vissa avvikelser från denna regel kunna föreligga inom enskilda regioner.

Avgränsningen av A-kommunerna skedde något olika vid de båda folk- räkningarna 1930 och 1940, i det att i förra fallet endast den yrkesverk- samma befolkningen men i det senare även den yrkeslösa befolkningen sat-

1 Gerd Eneqvisl, Yrkesförhållandena inom Sveriges landsbygdskommuner, Geographica nr 8. Uppsala 1943. — Uppdelningen av jordbruksbefolkningen bygger på 1930 års folkräkning och 1932 års jordbruksräkning och är på grund av nödvändiga approximationer samt bristande onformitet mellan olika uppgiftskällor behäftad med en viss grad av osäkerhet, vilket dock icke alltför mycket torde påverka huvudresultaten.

• Sida 88
•  Original

tes i relation till motsvarande folkmängd inom samtliga yrkeshuvudgrupper j (utom husligt arbete och gruppen ospecificerad verksamhet). Den där- ! igenom uppkommande systematiska olikheten visar sig likväl vara av ringa betydelse.

Genom de under 1930-talet skedda förskjutningarna i de skilda kom- munernas näringsliv har ett betydande antal kommuner ändrat typbeteck- ning från den ena folkräkningen till den andra. För jordbrukskommuner- nas del är att märka, att av 1 136 A-kommuner enligt 1930 års indelning fördes år 1940 286 till typ B (här kallade AB-kommuner), 1 till typ C (AC-kommun) och 1 till typ D (AD-kommun). Å andra sidan överflyttades 43 kommuner från B till A (BA-kommuner). De kommuner, som fördes till typ A vid båda folkräkningarna (AA-kommuner), uppgå sålunda till ett antal av 848 eller 35 % av samtliga landskommuner och hade år 1940 en » sammanlagd folkmängd av 788000. _

Vid utförandet av prognoserna uppstår frågan, om man skall studera förskjutningarna inom samtliga de kommuner, som år 1930 betecknades som A-kommuner eller om man bör begränsa sig till AA-kommunernaiw Inom de sistnämnda nedgick folkmängden mellan de båda folkräkningarna med 5'4 % under det att minskningen i AB—kommunerna samtidigt var 61) %. Skillnaden, som inom skilda landsdelar är av varierande storlek, och omväxlande tecken, kan inom vissa områden företrädesvis tillskrivas en minskning av jordbruksbefolkningen, under det att inom andra områden ökningen av den icke jordbrukande befolkningen varit utslagsgivande. Med hänsyn till de små skillnaderna mellan A—kommunerna enligt 1930 års indelning och AA-kommunerna spelar det för prognoserna föga roll,. vilkendera avgränsningen man väljer, och det har då ansetts lämpligast att välja det senare alternativet.

I tab. 31 gives för skilda län och riksområden en sammanställning över AA-kommunernas antal och folkmängd i jämförelse med hela befolkningen inom den icke agglomererade landsbygden, varjämte även angives den pro- centuella folkmängdsförändringen under 1930-talet.

AA-kommunernas befolkning utgör 28 % av hela befolkningen inom egentlig landsbygd, men förhållandena äro regionalt mycket växlande. Bort- sett från Blekinge och Kopparbergs län varierar procenttalet från 13 % i Stockholms län till nära 61 % i Västerbottens län. Inom 10 län utgör AA-kommunbefolkningen mer än 1/3.

Av den sista kolumnen finner man, att avfolkningen under 1930-talet var störst inom Mälarlänen, medan den inom Östra Götaland, Bohuslän och Vänerlänen samt Skåne var något lägre. I Dalarne och Nedre Norrland var folkminskningen obetydlig, och i Övre Norrland uppvisade AA—kom- munerna en icke ringa folkökning.

De länsvis verkställda kalkylerna över AA—kommunbefolkningens fram- tida storlek ha utförts dels enligt ett flyttningsalternativ 0, varvid använts

• Sida 89
•  Original

Tab. 31. Antal AA-kommuner och folkmängden inom dessa i skilda län och riksområden är 1940.

Folkmängden i AA- kommuner

i.) Procen- L -- 11 Antal Antal tuell folk- l . a lands- AA— (ååå; _ mångds- i R ' k 5 0 m '" å d e kommuner kommuner Iabsoluta g förändring

, den inom ; tal . 1931—40 , egentlig

'( landsbygd i Stockholms län ............ 112 20 13 350 13-1 —11-7 '" Uppsala » ............ 86 40 24 467 361 —— 11-0 Södermanlands » ............ 88 38 34 743 38-2 — 13-5 Östergötlands » ............ 145 59 43 493 31-7 —— 12-1 Jönköpings » ............ 128 46 32 178 28-8 —— 10-1 Kronobergs » ............ 86 33 30 757 30-9 —— 7-8 [' Kalmar » ............ 106 22 19 619 14-6 — 8-4 Gotlands » ............ 91 44 17 775 44-5 —— 2-7 i Blekinge » ............ 37 1 586 0-8 ———14-7 Kristianstads » ............ 146 34 23344 156 —— 7-7 i Malmöhus » ............ 236 58 37 976 24-3 _ 7-9 ⁴ Hallands » ............ 86 36 29 791 34-1 + 1-3 Göteborgs och Bohus » ............ 87 14 17 565 17-9 _— 5-6 Älvsborgs » ............ 217 102 60 888 35-9 —— 9-1 Skaraborgs » ............ 258 146 72 416 47-3 — 8-0 Värmlands » ............ 89 36 52 164 34-2 —— 8—0 Örebro » ............ 59 13 15 901 17-0 _— 14.5 Västmanlands » ............ 65 16 11 037 152 —— 16-8 Kopparbergs » ............ 52 5 7 107 5-5 _ 6-1 Gävleborgs » ............ 53 10 21134 157 _— 3-3 Västernorrlands » ............ 63 19 50 028 34-1 —— 2—4 Jämtlands » ............ 61 33 54697 527 + 01 Västerbottens » ............ 30 16 89 557 60-7 + 76 Norrbottens » .......... =. . 25 7 27 400 196 —.— 16-8 Målar-lånen ......................... 410 127 99 498 23-3 — 13-2 Östra Götaland ..................... 556 204 143 822 27-5 — -2 Skåne, Halland och Blekinge ......... 505 129 91 697 19-7 —— 5-1 Bohuslän och Vänerlänen ........... 651 298 203 033 35-4 _ 8-1 Dalarne och Nedre Norrland ......... 229 67 132 966 259 —— 1-7 Övre Norrland ...................... 55 23 116 957 407 »:— 9'6 ., Hela landsbygden ................... 2406 848 787 973 28-2 —- 5-4

dödligheten i hela riket 1936—40, och dels alternativ 1, motsvarande 1930- talets dödlighet och relativa nettoflyttning inom resp. läns AA-kommun- befolkning (se bl. a. tab. 17). För utfyllande av de yngre åldersklasserna ' ha i båda fallen använts fruktsamhetstal, angivande antalet födda i rela-

tion till folkmängden kvinnor i åldrarna 20—40 år och baserade på för- , hållandena under 1930-talet (med vissa nivellerande modifikationer). Pro- " gnoserna ha förts fram till år 1960, och följaktligen spela de gjorda frukt-

• Sida 90
•  Original

samhetsantagandena praktiskt taget ingen roll för den arbetande befolk- ningens storlek under denna tid.

En jämförelse mellan uppgifterna rörande avflyttningstendenserna 1 AA- kommunerna med motsvarande data för jordbruksbefolkningen ger vid handen, att denna har en något högre avflyttning; det har därför ansetts önskvärt att hos AA-kommunbefolkningen jämväl studera effekten av ett 1 flyttningsalternativ 3,2, vilket på tidigare antytt sätt lätt kunnat ske med hjälp av de båda huvudalternativen.

I tab. F gives med en sammanslagning i riksområden AA-kommunbefolk- ningens fördelning på kön och större åldersgrupper år 1940 samt mot- svarande enligt alternativ 0, 1 och 3,2 framräkna-de fördelningar för åren 1950 och 1960.

Ett sammanfattande uttryck för åldersfördelningarna och förskjutnin- garna däri gives i nedanstående tab. 32 över åldersfördelningsindex för år 1940 samt för år 1960 enligt alternativ 1. Som förut antytt är AA-kom-

Tab. 32. Åldersfördelningsindextal för AA-kommunernas totalbefolkning inom skilda riksområden för år 1940 samt för år 1960 enligt alternativ ].

Åldersfördelnings— Riksområde lndexH

1940 1960 Mälarlänen ............................. aa12 bd38 Östra Götaland ......................... a012 bd36 Skåne, Halland och Blekinge ............. OaOO ac24 Bohuslän och Vänerlänen ................ ba23 ed38 Dalarne och Nedre Norrland ............. 11ab 0c21 Övre Norrland .......................... 51dg 40af Hela landsbvgden ...................... 0000 ac23

munbefolkningen i södra och mellersta Sverige svagt regressiv. I Dalarna och södra Norrland är fördelningen i gengäld svagt progressiv och i Övre Norrland är progressiviteten påtaglig. Denna bild av åldersstrukturen kom- mer vid oförändrad avflyttning och fruktsamhet att undergå en markant förändring. I södra och mellersta Sverige skärpes regressiviteten, i nedre Norrland uppstår en i stort sett normal åldersfördelning dock med märk- bara förskjutningar inom de arbetsföra åldrarna; i övre Norrland slutligen blir progressiviteten något dämpad.

De antydda förskjutningarna innebära ur försörjningssynpunkt på flera sätt en försämring. För det första belastas den arbetsföra AA- kommun- befolkningen av ett ökande antal åldringar. För det andra uppstår en ogynnsam förskjutning inom de arbetsföras leder, som icke enbart är av direkt arbetskvantitativ betydelse utan som också genom sina psykologiska verkningar kan väntas influera på landsbygdens framtida befolkningsut—

• Sida 91
•  Original

veckling. Till detta kommer så effekten av den absoluta minskningen av den arbetande befolkningen. För att ge en överskådlig bild av denna har i tab. 33 gjorts en sammanställning av folkmängden i åldrarna 15—65 inom skilda riksområden åren 1940, 1950 och 1960 enligt de tre alterna- tiven 0, 1 och 3/2.

Tab. 33. Folkmängden i åldrarna 15—65 år inom AA-kommunerna i skilda riksområden år 1940 samt åren 1950 och 1960 enligt alterna- tiven 0, 1 och 3/2.

Folkmängd i åldrarna 15—65 år

R 1 k 5 o m r a d e Alternativ 0 Alternativ 1 Alternativ 3/2 1940

1950 1960 1950 1960 1950 1960

M än Mälarlänen ............. 34 000 36 000 36 000 30 000 26 000 28 000 22 000 Östra Götaland ......... 49 000 51 000 52 000 46 000 42 000 43 000 37 000 Skåne, Halland 0. Blekinge 32 000 33 000 34 000 31 000 29 000 30 000 27 000 Bohuslän o. Vänerlänen . 70 000 72 000 71 000 66 000 61 000 64 000 56 000 Dalarne o. Nedre Norrland 47 000 50 000 53 000 48 000 47 000 46 000 45 000 , Övre Norrland .......... 40 000 46 000 52 000 44 000 49 000 44 000 48 000 , Hela landsbygden ....... 272 000 288 000 298 000 265 000 254 000 255 000 235 000 Kvinnor Mälarlänen ............. 30 000 32 000 32 000 26 000 21 000 23 000 17 000 Östra Götaland ......... 44 000 46 000 47 000 39 000 34 000 36 000 28 000 Skåne, Halland 0. Blekinge 28 000 30 000 31 000 25 000 23 000 24 000 20 000 Bohuslän o. Vänerlänen. . 63 000 65 000 64 000 56 000 48 000 53 000 43 000 Dalarne o. Nedre Norrland 40 000 45 000 50 000 38 000 36 000 35 000 30 000 Övre Norrland .......... 33 000 40 000 46 000 35 000 38 000 34 000 34 000

Hela landsbygden ....... 238 000 258 000 270 000 219 000 200 000 205 000 172 000

Den manliga befolkningen i arbetsåldrarna uppgick år 1940 till 272 000 -Och skulle, därest ingen avflyttning ägde rum på grund av förskjutningar i åldersfördelningen ökas till 298000 år 1960. Huvudparten av denna ök- ning skulle emellertid komma på Norrland, medan i södra och mellersta Sverige folkmängden skulle förbli tämligen oförändrad. Om i enlighet med alternativ 1 en avflyttning förutsättes äga rum i samma utsträckning som under 1930-talet, medför detta en minskning av den totala arbetsbe— folkningen ned till 254 000 år 1960, d. v. 5. med 7 % på 20 år eller 034 % f per år. Härvid finner man i södra och mellersta Sverige en minskning av ,. 15 %, i Dalarne och södra Norrland konstans och i övre Norrland en mindre 1 ökning. Alternativ 32 ger för sistnämnda områden ungefär samma resul- ' tat men betyder för södra och mellersta Sveriges jordbrukskommuner en * reduktion av den arbetande manliga befolkningen med 23 %. För hela * riket blir minskningen 0'73 % per år.

• Sida 92
•  Original

Tab. 34. Folkmängden i åldrarna 15—65 år inom AA-kommunerna i skilda län är 1940 samt åren 1950 och 1960 enligt alternativ ].

Män Kvinnor L ä n 1940 1950 1960 1940 | 1950 | 1960 Stockholms län ......... 4 500 4 000 3 500 4 000 3 500 3 000 I Uppsala » ......... 8 400 7 500 6 600 7 400 6 400 5 300 Södermanlands » ......... 12 200 10 600 9 000 10 600 9 000 7 300 Östergötlands » ......... 15 000 13 300 11 500 13 100 11 300 9 500 Jönköpings » ......... 11 200 10 200 9 000 10 100 8 800 7 400 Kronobergs » ......... 10 800 10 400 9 800 9 000 8 100 7 100 Kalmar » ......... 6 600 6 200 5 700 5 900 5 300 4 700 Gotlands » ......... 5 800 5 800 5 700 5 500 5 200 4 900 Blekinge » ......... (200) (200) (100) (200) (100) (100) Kristianstads » ......... 8 000 7 700 7 100 7 100 6 400 5 700 Malmöhus » ......... 12 900 12 100 11 100 11 300 10 100 8 800 Hallands » ......... 10 400 10 800 11 000 8 900 8 800 8 500 Göteborgs och Bohus » ......... 5 900 5 800 5 500 5 300 4 900 4 500 Älvsborgs » ......... 20 700 19 500 18 000 18 900 16 700 14 400 Skaraborgs » ......... 25 200 23 800 21 700 22 500 20 200 17 400 Värmlands » ......... 18 300 17 300 15 700 16 100 14 300 12 300 Örebro : » ......... 5 500 4 700 3 900 4 900 4 000 3 300 Västmanlands » ......... 3 800 3 100 2 600 3 400 2 800 2 200 Kopparbergs » ......... 2 600 2 500 2 400 2 100 1. 900 1 600 Gävleborgs » ......... 7 500 7 400 7 200 6 500 6 000 5 500 Västernorrlands » ......... 17 600 17 400 16 900 15 100 14 300 13 500 Jämtlands » ......... 19 700 20 200 20 700 16 300 15 600 15 000 Västerbottens ' » ......... 30 900 34 000 36 800 26 100 27 200 28 100 Norrbottens » ......... 8 700 10 400 12 100 7 300 8 400 9 600 Hela landsbygden ............... 272 400 264 900 253 600 237 600 219 300 199 700

För kvinnokönet kunna de relativa förändringarna i den arbetande be- folkningen beräknas bli likartade med dem för mankönet ehuru med en något starkare folkminskning. Antalet kvinnor i åldrarna 15—65 år inom samtliga AA-kommuner var år 1940 238000 och skulle vid avflyttnings- stopp ytterligare ökas till 270 000 år 1960, huvudsakligen på grund av den relativt gynnsamma åldersstrukturen i Norrland. Under antagande av sam- ma avflyttning som under 1930-talet minskar folkmängden med 16 % eller 0'87 % per år. Inom södra och mellersta Sverige blir minskningen 23 % och i Dalarne och ned-re Norrland 10 %, medan det i övre Norrland upp- står en mindre ökning.

För de olika länen gives i tab. 34 en översikt över folkmängden i åldrarna 15—65 år enligt alternativ 1. Några närmare kommentarer torde icke er- fordras, enär utvecklingen i länen icke alltför mycket avviker från den inom respektive riksområden.

• Sida 93
•  Original

KAPITEL 8.

Den framtida utvecklingen av jordbruksbefolkningen riksområdesvis.

Vid prognoser rörande jordbruksbefolkningens utveckling uppkomma, så— som tidigare antytts, vissa svårigheter av principiell och teknisk karaktär. Särskilt må nämnas förändringarna i yrkesklassificering från 1930 till 1940, vilka verka störande på de härledda nettoflyttningstalen. Genom verkställda omräkningar och justeringar torde dock jämförbarheten vara fullt tillfreds- ställande för sitt ändamål.

De för jordbruksbefolkningen utförda prognoserna verkställdes till en början med den regionala uppdelning i fem riksområden (endast landsbyg- den), vilken möjliggjordes av vid folkräkningarna framkomna data. Då det av olika skäl är önskvärt att vidtaga en utförligare geografisk uppdelning, företogs som redan nämnts en omarbetning av 1940 års folkräkningsmate- ,rial, vilken resulterat i de i följande avsnitt framlagda prognoserna. De för riksområden verkställda beräkningarna utfördes enligt sedvanliga prognos— metoder och få ett eget värde genom de därvid framkomna fullständiga äåldersfördelningarna. Prognoserna för mindre delgrupper av jordbruksbe- ifolknin'gen ha utförts medelst i Bilagan beskrivna metoder och illustrera närmast de 1egionala förändringarna inom vissa större åldersklasser.

Vid prognoserna för olika riksområden laborerades i första hand med två (hypoteser i fråga om avflyttning, ett alternativ 0, angivande att nettoflytt- ningen i olika åldersklasser var obefintlig, och ett alternativ 1, motsvarande Samma relativa nettoflyttning som under 1930-talet. Om den framtida frukt- samheten, vilken är av föga eller ingen betydelse för bestämmande av den arbetsföra befolkningens storlek under de närmaste tjugo åren, förutsattes, att den skulle bli av ungefär samma storlek som ovan antagits beträffande jordbrukskommunernas totalbefolkning inom de olika riksområdena. An- tagandet innebär, att fruktsamheten, mätt genom antalet födda per 1 000 åkvinnor i åldrarna 20—40 år, kommer att med- vissa nivellerande modifika- tioner förbli tämligen oförändrad vid 1930- talets nivå.

Kalkylerna ha utförts för hela den till jordbruk med binäringar läknade landsbygdsbefolkningen med inkluderande av såväl den självständiga yrkes- 'lösa befolkningen som av de under husligt arbete" mom jordbruk redovisade. En viss differens föreligger dock i jämförelse med de officiella siffror, som publicerats över jordbruksbefolkningen inklusive utproportionerade delar .av yrkeshuvudgrupperna husligt arbete samt f. d. yrkesutövare och övriga, vilket företrädesvis beror på att en del diverse yrkesgrupper av obestämd %karaktär här icke medtagits. Det förtjänar framhållas, att det ringa fel, som

!

• Sida 94
•  Original

härigenom kan uppstå vid prognoserna endast är av den karaktären, att nettoavflyttningen från jordbruket blir något underskattad.

Under hänvisning till vad i kap. 6 anförts rörande den troliga omfatt- ningen av den framtida avflyttningen från jordbruket synes alternativ 1 vara att uppfatta som ett huvudalternativ. Även om detta alternativ må ägnas huvudintresset i den följande framställningen, är det likväl även av vikt att medtaga ytterligare ett par hypoteser, nämligen alternativen 3/4, 5/4 och 3/2.

I tab. G gives en fördelning av hela landsbygdens jordbruksbefolkning på kön och 5-års åldersklasser för år 1940 samt för åren 1950 och 1960 under antagande, att alternativen 0, 3/4, 1, 5/4 och 3/2 komma att gälla för varje riksområde för sig. I tab. H redovisas med en sammanslagning i vissa större åldersklasser motsvarande fördelningar för de olika riksområdena.

Den totala jordbruksbefolkningens förändringar från 1930 och fram till 1960 enligt olika flyttningsalternativ framgår av följande tablå:

Total jordbruksbefolkning År Män Kvinnor Båda könen 1930 1 173 000 1 061 000 2 234 000 1940 1 068 000 941 000 2 009 000 Alternativ 0 ............. 1950 1 096 000 989 000 2 085 000 1960 1 139 000 1 048 000 2 187 000 Alternativ 3/4 ........... 1950 994 000 864 000 1 858 000 1960 917 000 785 000 1 702 000 Alternativ 1 ............. 1950 966 000 829 000 1 795 000 1960 860 000 720 000 1 580 000 Alternativ 5/4 ........... 1950 939 000 798 000 1 737 000 1960 809 000 663 000 1 472 000 Alternativ 3/2 ........... 1950 915 000 768 000 1 683 000 1960 765 000 610 000 1 375 000

Antalet män uppgick år 1940 till 1 068 000 och skulle, därest avflyttningen upphörde, komma att under de närmaste 20 åren tillväxa med några få procent till 1 139 000 år 1960. Om däremot avflyttningen antages ske med samma relativa styrka inom de olika riksområdena som under 1930-talet, kommer den manliga folkmängden inom jordbruket att ha decimerats till 860 000 år 1960, d. v. 5. med i det närmaste 20 %. Räknat per år blir detta 11 %, vilket är en något kraftigare minskning än under 1930-talet, då den var 09 % per år. Skillnaden är uppenbarligen ett resultat av förskjutningar i åldersfördelningen. Om man förutsätter en relativ avflyttning, som med 1/4 understiger resp. med 1/4 eller 1/2 överstiger 1930-talets förhållanden, kom- mer den årliga genomsnittliga folkminskningen att bli resp. 08, 1'4 och 1'7 %. Den kvinnliga jordbruksbefolkningen, som år 1940 beräknades till 941 000.

• Sida 95
•  Original

skulle vid avflyttningsstopp kom-ma att tillväxa med drygt en tiondedel fram till år 1960. Om däremot en avflyttning skulle komma att äga rum på samma sätt som hittills, bleve det i stället en minskning med drygt 23 % ned till 720000 år 1960. I genomsnitt per är gör detta 1'3 %, under det att nedgången under 1930-talet var 12 %. Räknar man med flyttningsalterna- tiven 3/1, 5/4 och 3/2, blir minskningen av den kvinnliga jordbruksbefolk- ningen resp. 0'9, 17 och 21 per år. De regionala likheterna framgå i korthet av följande tablå.

1960 1930 1940 Alt. 0 Alt. 3/4 Alt. 1 Alt. 5/4 Alt. 3/2 M än

Mälarlänen ............. 185 000 155 000 157 000 115 000 105 000 96 000 88 000 Östra Götaland ......... 224 000 199 000 204 000 162 000 151 000 141 000 133 000 Skåne, Halland och Ble- kinge ................ 193 000 178 000 186 000 152 000 143 000 135 000 128 000 Bohuslän och Vänerlånen 240 000 214 000 216 000 174 000 163 000 154 000 146 000 Dalarne och Norrland. . . 330 000 322 000 376 000 314 000 298 000 283 000 270 000

Kvinnor

Mälarlänen ............. 164 000 137 000 147 000 104 000 94 000 85 000 77 000 Östra Götaland ......... 202 000 175 000 189 000 139 000 127 000 116 000 104 000 ' Skåne, Halland och Ble- kinge ................ 176 000 156 000 169 000 128 000 118 000 109 000 102 000 Bohuslän och Vänerlänen 221 000 192 000 199 000 150 000 138 000 127 000 118 000 Dalarne och Norrland. . 298 000 281 000 345 000 264 000 244 000 225 000 209 000

För den manliga jordbruksbefolkningen ger alternativet 0 en nämnvärd (folkökning endast för Dalarne och Norrland (med ungefär 1/6). Inom öv- :riga delar av landet blir folkmängden under flyttningsstopp oförändrad eller endast obetydligt större. Om avflyttningen antages fortsätta inom de olika riksområdena enligt de här medtagna alternativen 3/4 t. o. m. 3/2, kommer därför jordbruksfolkmängden att 1 södra och mellersta Sverige reduceras rela- ttivt kraftigt, undei det att nedgången i det nordligaste området blir mera be- 1gränsad. Vid oförändrad relativ avflyttning skulle tillbakagången bli myc- ket stark i Mälarlänen, nämligen från 155 000 år 1940 till 105 000 år 1960; detta motsvarar 32 % eller per år räknat drygt 1'9 % och är föga mer än på 1930-talet (1'8 %). För Östra Götaland blir nedgången 24 % resp. 1'4 % (mot på 1930— talet 1'2 % ) liksom även för Bohuslän och Vänerlänen. För , Skåne, Halland och Blekinge blir minskningen 20 % resp. 1 1 % (mot 08 % på 1930- talet) samt för Dalarne och Norrland 7' 5 resp. 0 4 % (mot tidigare 0 2 % ).

Bland de övriga flyttningsalternativen kan det ha sitt intresse att kon- statera, att alternativet % för de tre sydligaste riksområdena ger samma _resultat som alternativet 1 för Mälarlänen, d. v. 5. en minskning med i det inärmaste % på tjugo år. För det nordligaste området skulle en ökning av

• Sida 96
•  Original

Tab. 35. Jordbruksbefolkningen i åldrarna 15—65 år inom olika riksområden relativa lolkmängdsiörändringarna

Folkmängd 1 åldrarna 15—65 år 1960 1930 1940 , Alt. 0 Alt.3/4 Alt. 1 Alt. 5/4 Alt.3/2 Ilfän Mälarlänen ................. 117 000 103 000 103 000 75 000 68 000 61 000 56 000 Östra Götaland ............. 141 000 131 000 134 000 107 000 99 000 93 000 87 000 Skåne, Halland och Blekinge. 120 000 116 000 122 000 100 000 95 000 89 000 85 000 Bohuslän och Vånerlänen. . . . 150 000 142 000 141 000 115 000 109 000 103 000 98 000 Dalarne och Norrland ....... 202 000 213 000 238 000 209 000 200 000 193 000 185 000 Hela landsbygden ........... 730 000 705 000 738 000 606 000 571 000 539 000 511 000 Kvinnor Mälarlänen ................. 100 000 87 000 92 000 65 000 59 000 54 000 49 000 Östra Götaland ............. 122 000 111 000 119 000 88 000 80 000 73 000 65 000 Skåne, Halland och Blekinge. 105 000 97 000 106 000 80 000 73 000 67 000 63 000 Bohuslän och Vänerlänen. . . . 134 000 123 000 125 000 95 000 87 000 81 000 75 000 Dalarne och Norrland ....... 177 000 176 000 211 000 164 000 152 000 141 000 132 000 1 Hela landsbygden ........... 638 000 594 000 653 000 492 000 451 000 416 000 384 000

avflyttningen till % endast innebära en hälften så stark minskning av själva den manliga befolkningen.

För den kvinnliga jordbruksbefolkningen inom de olika riksområdena skulle ett upphörande av avflyttningen resultera i en för södra och mellersta Sverige begränsad folk-mängdstillväxt av något mer än 5 % under de når— ma'ste 20 åren. I Dalarne och Norrland skulle folkökningen bli drygt 20 %. Om däremot avflyttningen antages fortsätta som under 1930-talet kommer en icke obetydlig folkminskning att bli följden. Inom Mälarläncn reduceras då antalet kvinnor med 31 % från 1940 till 1960, d. v. 5. med 1'9 % Per år (under 1930-talet 1'8 %). Inom Östra Götaland samt Bohuslän och Väner- länen skulle motsvarande reduktionstal bli 28 resp. 1'6 % (på 1930-talet 1'4 %), i Skåne, Halland och Blekinge 24 % resp. 1'4 % (1'2 %) och i Da— larne och Norrland 13 resp. 07 % (0'6 %).

Av större intresse och betydelse än den totala jordbruksbefolkningens för— ändring är utvecklingen av de arbetsföra åldrarna. I tab. 35 här ovan redo- visas för skilda riksområden folkmängden i åldrarna 15—65 åren 1930 och 1940 samt år 1960 enligt olika antaganden rörande den relativa avflyttnin- gen; därjämte angivas de procentuella förändringarna under perioderna 1931—40 och 1941—60.

Den totala manliga arbetsbefolkningen uppgick år 1930 till 730 000 och

• Sida 97
•  Original

97 ren 1930 och 1940 samt är 1960 enligt olika flyttningsalternativ ävensom de mdcr mellanperioderna.

Procentuell minskning 1931—40 1941—60 Alt. 3/4 Alt. 1 Alt. 5/4 Alt. 3/2 Per år Totalt Per år Totalt Per år Totalt Per år Totalt Per år

1-4 27-2 1-6 34-0 2-1 40-8 2-6 45-6 3-0 0-7 18-3 1-0 24-4 1-4 29-0 1—7 33-6 2-0 0-3 13-8 0-7 18-1 1'0 23-3 1-3 26-7 1-5 0—5 19-0 1-0 23-2 1-3 27-5 1-6 31—0 1'8 + 0-51 1-9 0-1 6-1 0-3 9-4 0-5 13-1 07 0-35 14-0 0-75 19-0 1-05 23-5 1-33 27-5 1-59 1-3 25-3 1-1 32-2 1-9 379 2-1 43-7 ' 2-8 0-9 20-7 1-2 27-9 1-6 34-2 2-1 41-4 2-6 0-8 17-5 1-0 24-7 1-4 30-9 1-8 35-1 2-1 0-9 22-8 1-3 29-3 1-7 34-1 2-1 39-0 2-4 0-0 6'8 0'4 13-6 0-7 19-9 1-1 25-0 1-4 0-7 17-?. 0-94 24-1 1-37 300 1-77 354 2-16 1 Ökning.

Eundergick en begränsad minskning fram till. år 1940, då den beräknades till 4,705 000. Därest avflyttningen upphörde, skulle folkmängdssiffran sakta ? tiga till 738000 år 1960, d. v. 5. med närmare 5 %. Ökningen skulle emel- ertid nästan helt bero på Dalarne och Norrland, där den manliga arbets- befolkningen skulle tillväxa med 12 %, under det att den i södra och mel- lersta Sverige skulle ökas högst obetydligt.

Om den manliga jordbruksbefolkningen antages bli utsatt för en oför- Pändrad avflyttning av 1930-talets styrka, kommer befolkningen i arbetsåld- rarna att undergå en påtaglig minskning. För hela landsbygden blir denna kunder perioden 1940—60 19 % eller per år räknat 1'05 %. Som jämförelse 'må anföras, att minskningen under 1930-talet uppgick till 035 %'per är.1 Att en oförändrad relativ avflyttning i de enskilda åldersklasserna likafullt kommer att medföra en sådan skärpning av folkminskningen sammanhänger givetvis med förändringar i åldersfördelningen.

Inom de olika riksområdena finner man avsevärda variationer. För Mä- ” larlänen innebär alternativ 1 en total minskning med 1ls på 20 år, motsva- trande 2'1 % per år (under 1930-talet 1'4). Inom Östra Götaland skulle till- !bakagången under samma tid i genomsnitt bli 24 % eller per år ungefär ”14 % (mot 07 % på 1930-talet). Av ungefär samma omfattning skulle

1 Jfr sid. 69 f.

• Sida 98
•  Original

minskningen bli i Bohuslän och Vänerlänen, medan den däremot skulle bli något mindre i det sydligaste riksområdet, nämligen 18 % resp. 1'0 (mot under 1930—talet 03 %). I Dalarne och Norrland slutligen skulle minsknin- gen blott uppgå till 6 % eller 0'3 % per år (mot under 1930-talet en ökning av 05 % per år). .

Därest jordbruksbefolkningens avflyttning antages fortgå enligt alternaJ tiv %, blir minskningen i de arbetande åldrarna avsevärt skärpt. För Mälar- länen skulle detta betyda en nedgång med 41 % eller 26 % per år, vilket helt visst kan uppfattas som en övre gräns för hur mycket jordbrukets arbetsbefolkning kan minskas. Inom övriga södra och mellersta Sverige! skulle man få en minskning med drygt 1/4 motsvarande ungefär 113 % per år (något lägre för Skåne, Halland och Blekinge) eller lika mycket som alter- nativ 3/4 innebär för Mälarlänen.

För Dalarne och Norrland innebär alternativet 5/4 visserligen en icke obe- tydlig skärpning av folkminskningen men skillnaden mot det övriga landet är såpass betydande, att det kan vara anledning undersöka innebörden jäm- väl av alternativen 3/2 och 2. Man erhåller därvid för år 1960 en» manlig jordbruksbefolkning i åldrarna 15——65 år av 185000 resp. 171 000. Ned- gången i förhållande till 1940 års siffra blir 13 resp. 20 %, vilket per år räk- nat ger 07 resp. 1'0 %. Alternativ 2 för Norrland synes sålunda ur folkmängds- synpunkt närmast motsvara alternativ 3/4 för södra och mellersta Sverige.

Den kvinnliga jordbruksbefolkningen i åldrarna 15—65 år uppgick år 1930 till 638000 och år 1940 till 594000, innebärande en genomsnittlig; minskning med 071 % per år. Vid avflyttningsstopp skulle fram till år 1960 uppstå en ökning med 10 % till 653 000. Inom Mälarlänen samt Bohuslän och Vänerlänen skulle folkmängden likväl förbli tämligen oförändrad, me- dan den i södra och östra Götaland skulle ökas med c:a 8 % samt i Da- larne och Norrland med 20 %.

Vid en avflyttning enligt 1930-talets förhållanden skulle hela den kvinn- liga befolkningen i arbetsför ålder reduceras med 1/4 eller per år räknat 1'37 %. Då motsvarande tal under 1930-talet var 071 % ha sålunda ålders- förskjutningarna även här en avsevärd inverkan. Minskningen är som synes något starkare för den kvinnliga arbetsbefolkningen än för den manliga, och detta är även förhållandet inom samtliga riksområden med undantag av Mälarlänen. Den jämförelsevis höga avflyttningen synes där ha fört fram till ett stadium, där motverkande krafter göra sig gällande i större utsträck- ning än annorstädes. I Dalarne och Norrland, där avflyttningen är relativt låg, är skillnaden mellan könen i avfolkning störst.

Den enligt 1930-talets avflyttning beräknade folkminskningen 1941—60 inom den kvinnliga arbets-befolkningen kan för Mälarlänen beräknas till 32 %, vilket per är gör 19 % mot under 1930-talet 1'3 %. För Östra Göta- land samt Bohuslän och Vänerlänen blir nedgången ungefär 29 % resp.

• Sida 99
•  Original

99 17 per år (mot 09 % under 1930-talet) samt för Skåne, Halland och Ble- kinge 25 resp. 1'4 % (mot 08). Inom Dalarne och Norrland slutligen blir folkminskningen 14 % eller 07 % per år (mot praktiskt taget konstans under 1930—talet).

En eventuell höjning av avflyttningsintensiteten med en fjärdedel inom södra och mellersta Sverige resulterar i en minskning av den kvinnliga arbetsbefolkningen med 38 % för Mälarlänen, 31 % för södra Götaland och ungefär 34 % för återstoden. För Dalarne och Norrland ger alternativ 5/4 en minskning av 20 % eller per år 11 %. Alternativen 3/2 och 2 skulle resul- tera i en total minskning med resp. 25 och 32 % motsvarande ungefär 14 och 1'9 % per år.

Den här skildrade utvecklingen illustreras i följande diagram 6 A och B, vilka ange antalet män resp. kvinnor i åldrarna 15—65 år inom skilda riks— områden enligt alternativen 1 och 5/4. (samt för Dalarne och Norrland jäm-

väl alternativ 3/2) .

De ovan givna uppgifterna om förändringarna av den totala resp. den arbetande folkmängden inom jordbruket utsäga icke hela sanningen om vad en avflyttning av viss storlek kommer att medföra. I utvecklingen ingår en icke oviktig förskjutning av åldersstrukturen inom de arbetandes leder, och vidare bör uppmärksammas förändringarna i de arbetandes försörjnings- börda såväl totalt som speciellt i förhållande till de äldre, icke producerande åldersgrupperna.

Den förstnämnda förskjutningen tar sig uttryck genom en minskande folkmängd i de yngre arbetsföra åldrarna och en växande befolkning i de högre arbetsåldrarna. Utvecklingen, som närmare framgår av tab. G och H, och som även illustreras av ett åldersfördelningsdiagram (fig. 7; jfr fig. 3 A), kan i korthet skildras medelst följande data: år 1940 uppgick den manliga jordbruksbefolkningen i åldrarna 15—30 år till 263 000, men med oföränd— _ rad relativ avflyttning skulle den år 1960 endast bli 161000. För kvinn-

, arbetsoförmögna. Därjämte komma de som arbetsföra räknade att undergå

könet äro motsvarande tal 199 000 resp. 122 000. Inom de centrala arbets- åldrarna blir folkminskningen något mindre, och i åldrarna 50—65 år blir det för mankönet en ökning från 165000 till 181 000 och för kvinnkönet praktiskt taget konstans. Innebörden härav framgår ytterligare av de i tab. 36 givna relativa fördelningarna av arbetsbefolkningen på de nämnda större åldersgrupperna, dels är 1940 och dels åren 1950 och 1960 enligt alter- nativen 1 och 5/4.

Effekten av åldersförskjutningarna i arbetsåldrarna blir flerfaldig. Ur arbetskraftssynpunkt får man för det första räkna med, att en ökad andel av befolkningen i åldrarna 15—65 år kommer att utgöras av helt eller delvis

• Sida 100
•  Original

Tusental Tusental 220 120

Utvecklingen efter I940

alternativ I " 5/4 " 3]:

o ' o l930 1935 1940 1945 I950 1955 1960

Fig. 6. Jordbruksbefolkningen i åldrarna 15—65 år inom skilda riksområden 1930—1960 enligt flyttningsalternativen 1, 5]. och =],. A. Man.

• Sida 101
•  Original

Tusentol

220 Dalarna 160 140 120 100 80 60 in, i 40 40 Utvecklingen efter I 940 _— = alternativ I ' F) 20 —- 20 _ _ _ = " sl. _ o _ . = " 3/2 o 1 ' 0 [930 l935 [940 1945 I950 l955 [960

. Jordbruksbefolkningen i åldrarna 15—65 är inom skilda riksområden 1930—1960 enligt flyttningsalternativen 1, 5]. och %. B. Kvinnor.

• Sida 102
•  Original

Tab. 38. Relativ fördelning på större åldersgrupper av jordbruksbefolkningen i arbetsåldrarna 1940—1960.

Alternativ 1 LAlternativ 5/4 1940 1950 1960 | 1950 1960 Män 15—30 ................................. 373 315 282 305 276 30—50 ................................. 393 416 400 418 388 50—65 ................................. 234 269 318 277 336 Kvinnor 15—30 ................................. 335 292 271 273 255 30—50 ................................. 411 413 397 423 392 50—65 ................................. 254 295 332 304 353

en kvalitetsförskjutning, varom man för närvarande vet skäligen litet.1 Då det gäller tillgången av arbetskraft för hårt kroppsarbete torde man kunna räkna med en kvalitetsförsämring, medan »förgubbningen» däremot icke torde ha någon större betydelse för utförande av- fysiskt mindre krävande jordbruksarbete. Teoretiskt sett borde en rationell organisation av den to- tala, för jordbruket tillgängliga arbetskraften kunna eliminera verkningarna av åldersförskjutningarna inom de arbetsföra åldersklasserna. I praktiken lärer detta likväl icke låta sig göra annat än i begränsad omfattning. Genom småbrukets dominerande betydelse kommer ett stigande antal bruknings- delar att vara skötta av äldre personer med sämre möjligheter att rå med det förekommande hårda arbetet. Den sammanlagda effekten av struktur- ändringarna synes därför vara av negativ art.

Frånsett rena arbetskraftsaspekter måste folkminskningen i de yngre arbetsåldrarna tillmätas stor vikt för såväl den enskilda som den offentliga planeringen av jordbruket på något längre sikt, därigenom att den kommer att påverka företagsamhet och investeringar. Ifrågavarande åldrars bety- delse ökas ytterligare därav, att de utgöra underlaget och förutsättningen för familjebildningen och därmed för jordbruksbefolkningens fortlevnad. Man torde för övrigt också kunna räkna med att en relativ nedgång av de yngre arbetsåldrarnas numerär kommer att få kännbara psykologiska verk- ningar för trivseln inom jordbruksnäringen.

Rörande försörjningsbördorna må först på samma sätt som i kap. 5 för hela riksbefolkningen angivas åldersklasserna 0—15, 15—65 och över 65 år i procent av den mellersta av dessa. Resultatet blir för år 1940 och för år 1960 enligt alternativ 1 följande tab. 37.

Den totala försörjningsbördan visar sig inom samtliga riksområden vara mycket likartad med ett genomsnitt av ungefär 155 försörjda per 100 per— soner i arbetsåldrarna. Vid en uppdelning på olika kategorier visar sig emel- lertid Dalarne och Norrland intaga en särställning genom ett relativt högt

1 Jfr sid. 77.

• Sida 103
•  Original

Femårs- Femårs- FU Ql'I'lGS grup ernas 9 Ppandel ande %,, %o 90

90

BO

80

70

60

50

40 40 , 30 / 20 11 / o 0 IO 20 30 40 50 60 70 80 90 l00 Ålde r

3 , Fig. 7. Beräknad relativ åldersfördelning för jordbruksbefolkningen år 1960 enligt flyttnings alternativ 1. Streckad yta = beräknad fördelning. Infälld kurva = onormal. fördelning enligt 1960 års aggregatgene-

rationsdödlighet.

”barnantal samtidigt med ett lågt antal gamla. Vid en framräknin—g till är 11960 med oförändrad nettoflyttning och fruktsamhet förblir den totala för-

ksörjningsbördan också tämligen oförändrad. Antalet barn kommer på grund .av förskjutningarna i de fruktsamma åldrarna att undergå en. minskning, som likväl är tämligen obestämd på grund av det ofullständiga sätt, varpå fruktsamheten mätts. Relativt säker är däremot ökningen av ålderdomsför- sörjningsbördan. I genomsnitt för hela jordbruksbefolkningen blir det en uppgång från 181) till 234 gamla per 100 personer i arbetsåldrarna, d. v. 5. en Ökning med 30 %. Förändringarna äro störst inom Mälarlänen med 49 % och lägst inom Dalarne och Norrland med 26 %.

t Av den å sid. 26 ff gjorda jämförelsen framgår, att jordbruksbefolkningen

Tab. 87. Relativa törsörjningsbördor inom jordbruksbefolkningen år 1940 samt är 1960 enligt alternativ 1.

', 1940 1960 0—15 15—65 ss—w o—w 0—15 15—65 65—w O—co

Mälarlänen .................... 34-8 100-0 187 153-5 290 100-0 27-8 156-8 Östra Götaland ................ 35'4 100-0 19-3 154'7 29-5 100-0 254 154-9 Skåne, Halland och Blekinge... . 37%; 1000 18-5 156-8 31-4 100-0 24-2 155-6 Bohuslän och Vänerlänen ....... 330 1000 20-2 153-2 269 100—0 264 153'3 Dalarne och Norrland .......... 40'3 100-0 14-9 155-2 351 100-0 18'8 153'9

Hela landsbygden .............. 36-6 100-0 18-0 154-6 31-2 100-0 23-4 154-6

• Sida 104
•  Original

Tab. 38. Jordbruksbefolkningen i åldrarna 15—65 år inom olika rlksomräde

Kombination 1

Folk— mängd . Årlig procen-

15—65 Filytt- tucll minsk— Ff'k'

år nlntgs— ning av åld- mangd: _ . 1910 ” '”.” rarna 15—55 10760 *” ' nativ år 1941—60 1060 Män Mälarlänen .................................. 103 000 1/2 1— 1 82 000 Östra Götaland .............................. 131 000 3/. 1-0 107 000 Skåne, Halland och Blekinge .................. 116 000 3/4 0-7 100 000 Bohuslän och Vänerlänen ..................... 142 000 3/4 1-0 115 000 Dalarne och Norrland ........................ 213 000 5/4 0-5 193 000 Hela landsbygden ............................ 705 000 0-83 597 000 Kvinnor

Mälarlänen .................................. 87 000 1/2 1'0 71 000 Östra Götaland .............................. 111 000 .1/2 07 96 000 Skåne, Hal and och Blekinge ................. 97 000 3/4 1-0 80 000 Bohuslän och Vänerlänen ..................... 123 000 1/2 0-9 102 000 Dalarne och Norrland ........................ 176 000 0"! 152 000 Hela landsbygden ............................ 594 000 085 501 000

för närvarande har en högre försörjningsbörda såväl i fråga om barn som gamla. Beträffande ålderdomsförsörjningsbördan kommer denna olikhet att förbli bestående under de båda närmaste årtiondena (jfr tablån sid. 65). I fråga om barnförsörjningshördan gäller, att antagandena om konstant frukt- samhet icke äro utformade på exakt samma sätt för jordbruksbefolkningen och för riksbefolkningen, vilket i viss mån verkar störande på jämförbar- heten. Den främsta orsaken till skillnaderna ligger i de rådande olikhe- terna i ålders- och civilståndsstrukturen inom åldrarna 15—65 år.

I det föregående har rörande den totala jordbruksbefolkningen förutsatts, att ett visst diskuterat flyttningsalternativ samtidigt skulle bli gällande inom samtliga riksområden i direkt proportion till dessas olika avflyttning under 1930-talet. Som i kap. 6 närmare berörts, torde i allmänhet Så icke komma att bli fallet, utan man fåri stället räkna med en viss nivellering därhän, att avflyttningen dämpas i områden med under 1930-talet stark avflyttning, d. v. s. i föreliggande fall Mälarlänen, under det att den- avsevärt ökas i om- råden som tidigare haft en låg avflyttning, enkannerligen Norrland. En dy- lik utjämning kan givetvis ske på flerfaldiga sätt, och det torde vara ogör- ligt att få något bestämt begrepp om hur densamma kommer att försiggå.

Som riktlinje synes man dock, under hänvisning till vad i kap. 6 anförts, kunna uppställa en förändring av den totala arbetsbefolkningen med 1 % per år, alternativt med ett något lägre och ett något högre tal. Vad beträf- far problemet om utjämningen av de regionala olikheterna kan man för de

• Sida 105
•  Original

105 år 1940 samt är 1980 enligt regionala kombinationer av flyttningsalternativen.

Kombination 2 Kombination 3 Kombination 4 Årlig procen- _ Årlig proccn- Årlig procen— _ Fiytt' tuell mlnsk— F.dk- Plyit- tuell minsk- Fplk- 12.1 ytt— tuell minsk- Folk— nings- ning av äld- mangd mngs- ning av åld- mangd nlngs- ning av äld— mangd alter- rarna 15—65 15—63 alter- rarna 15—65 15—65 alter- rarna 15—65 16_65 nativ år 1941—60 är 1960 nativ år 1941—60 är 1960 nativ år 1941—60 år1960 1/5 1-1 82 000 3], 1-6 75 000 1 2-1 68 000 3/4 1-0 107 000 1 1-4 99 000 5/| 1-7 93 000 1 1-0 95 000 5/4 1-3 89 000 i/. 1-3 89 000 3/4 1-0 115 000 1 1-3 109 000 5/: 1-6 103 000 7/4 0-9 177 000 7/4 0-9 177 000 2 1-1 170 000 1-00 576 000 1-24 549 000 1-48 523 000 1/2 1-0 71 000 ”l,, 1-5 65 000 ”I. 1-5 65 000 a/d 1-2 88 000 3/4 1-2 88 000 1 1-7 80 000 3/4 1-0 80 000 1 1-4 73 000 1 1-4 73 000 1/2 0'9 102 000 3/4 1-3 95 000 1-7 87 000 514 11 141 000 5/! 1-1 141 000 3], P4 132 000 5 1-04 482 000 1-25 462 000 1-52 437 000

enskilda områdena genom specialstudier över bl. a. jordbrukets struktur och *rationaliseringsmöjligheter och -tendenser få vissa hållpunkter för bedöm- . ningen därav. En annan metod är att helt enkelt förutsätta en utjämning imot ett visst genomsnitt på sådant sätt, att spridningen reduceras på något kngivet sätt, t. ex. till hälften. Detta förfaringssätt kan visserligen synas ' ara skäligen mekaniskt och schematiskt men torde vid avsaknad av fastare bedömningspunkter vara av visst värde.

I föreliggande avsnitt, där endast ett fåtal alternativ äro för handen, har frågan om utjämning av de regionala olikheterna i avflyttning behandlats så, att det helt enkelt gjorts ett antal olika kombinationer under beaktande av att avflyttningen skall minskas i Mälarlänen och ökas i Dalarne och Norr- ' land i förhållande till riksgenomsnittet. Att på detta sätt få fram kombina- tioner, som för den totala arbetsbefolkningen resultera i_ vissa jämna genom- snittliga folkminskningstal är givetvis ej möjligt, men såsom av tab. 38 . här ovan framgår har på ett acceptabelt sätt erhållits kombinationer, som

motsvara en årlig genomsnittlig minskning av arbetsbefolkningen med 5/6, 1, 11/4 och 11/2 %. Uttryckta i förhållande till olika utifrån 1930-talets för- hållanden uppställda flyttningsalternativen motsvara dessa förändringar flyttningsalternativ av den ungefärliga storleken 0'8, 1'0, 1'2 och 1'4 för man- könet samt 07, 08, 09 och 11 för kvinnokönet. De här gjorda sammanställningarna äro givetvis blott att fatta som exem- 'j pel på hur en regional utjämning kan tänkas kombinerad med en viss = genomsnittlig nettominskning av den totala arbetsbefolkningen. Några kom-

• Sida 106
•  Original

Tab. 39. Jordbruksbefolkningens procentuella andel av rikets hela beiolknin inom olika åldersklasser åren 1950 och 1960 enligt flyttningsalternativ 1.

Procent jordbruksbefolkning Å ] d e ' 1950 ' 1960 Män Kvinnor Män Kvinnor

0—5 .......................... 21-9 21-9 193 196 5—10 .......................... 24-2 24-3 20-4 20-7 10—15 .......................... 131-4 327 211 21-6 15—20 .......................... 34-0 29-0 23-4 18-8 20—25 .......................... 30%) 23-0 24-6 19-0 25—30 .......................... 24- 7 18-5 22'1 17-3 30—35 .......................... 23-6 18-9 23-1 18-8 35—40 .......................... 25? 205 223 17-5 40—45 .......................... 26-4 21-8 23' 1 19- 1 45—50 .......................... 28-6 24-0 25-2 20-0 50—55 .......................... 31-0 26-1 26? 21-1 55—60 .......................... 321 274 28-9 23% 60—65 .......................... 33'4 27-2 30'8 24-4 65—w .......................... 39-4 30-0 34'8 26- 1

0—15 .......................... 25-4 25-8 203 207 15—30 .......................... 29-5 23—1 23-4 18-4 30—50 .......................... 25-9 21-2 23% 18-8 50—65 .......................... 32-0 26-9 28-4 22-7 65—w .......................... 39%: 30-0 34-8 26- 1 15—65 .......................... 28-4 23-2 24-8 19-9

O—w .......................... 28-8 24-5 24-8 20—8

mentarer skola här icke givas, enär innebörden för de skilda riksområdena redan framgått av det tidigare och frågan närmare behandlas i följande avsnitt.

Det kan vara av intresse att medelst de i tab. G givna åldersfördelningarna beräkna jordbruksbefolkningens procentuella andel i skilda åldrar åren 1950 och 1960 för jämförelse med tab. 9. Beräkningar ha utförts enligt alternativ 1 och resultaten redovisas i tab. 39. Det bör framhållas, att rela— tionstalen för de yngsta åldrarna icke få anses helt rättvisande med hänsyn till att de schematiska fruktsamhetsantagandena för jordbruksbefolkningen äro av en lägre valör än de för totalbefolkningen använda talen. Därjämte kan nämnas, att om man i anslutning till det ovan anförda ersatte alter- nativ 1 med en viss regionutjämnande kombination av samma totaleffekt, skulle de i tab. 39 givna procenttalen förete en något avvikande förändring med åldern.

Jordbruksbefolkningens andel av rikets befolkning i samtliga åldrar resp. de arbetande åldrarna 15—65 år vid skild-a tidpunkter framgår av följande tablå:

• Sida 107
•  Original

Procent jordbruksbefolkning Alternativ 1 1930 1940

1950 1960

Män ................. 38-8 338 288 24-8

Samtliga åldrar . . . Kvinnor .............. 234-0 294! 124-5 208 Båda könen .......... 36-4 31-5 26-7 22-8

Män .................. 36-7 31-7 28-4 24-8

Åldrarna 15—65 år Kvinnor ............... 31-0 26-4 23? 19-9 Båda könen ........... 338 29.1 25-8 22-3

Den totala jordbruksbefolkningen, så som den här definierats, utgjorde år 1930 36'4 % av riksbefolkningen och år 1940 31'5 %. En avflyttning i oförändrad takt skulle resultera i en nedgång till 267 % år 1950 och 228 % år 1960. Ett gynnsammare fruktsamhetsantagande torde likväl kunna hejda minskningen med en eller annan enhet. Den arbetande befolkningen, vars numerär icke påverkas av nativitetshypoteserna, uppvisar en nedgång från 338 % är 1930 och 291 % år 1940 till 25'8 % år 1950 resp. 223 % år 1960.

Som en sammanfattning av vad i detta avsnitt anförts rörande förskjut- ningar i åldersstrukturen och som en övergång till den i följande kapitel givna skildringen av utvecklingen inom mindre delpopulationer må här

.återgivas några åldersfördelningsindextal för år 1940 ävensom för år 1960 i enligt alternativ 1.1

.. . — Åldersfördelnings- Åldersfordelnmgsindex H index H], 1940 1960 1940 & Mälarlänen ....................... aa23 df5-12 h610-7 Östra Götaland ................... aa23 ce4-10 f465 i Skåne, Halland och Blekinge ...... 0a12 ce48 e342 ? Bohuslän och Vänerlänen ......... bb24 ee5-11 f365 . Dalarna och Norrland ............ 20ab 0c22 a30c Hela landsbygden ................ 02112 bd47 e442

*" Inom Dalarne och Norrland har jordbruksbefolkningen alltjämt en något " progressiv åldersfördelning, men- inom övriga delar av landet är strukturen ' mer eller mindre regressiv. Om avflyttningen och fruktsamheten tänkas för- ?in vid 1930-talets nivå, kommer emellertid följden att bli en avsevärd ; skärpning av regressiviteten. Härvid är att märka dels, att försörjnings- bördan gentemot gamla ökas, och dels, att de yngre arbetsåldrarna 20—40 " år komma att bli relativt starkt underrepresenterade med de därav följande ekonomiska och sociala verkningar, som ovan berörts.

! 1 Då avvikelserna i vissa fall uppgå till 50 % eller mera, ha de motsvarande index-»siffrorna» för tydlighets skull avgränsats på särskilt sätt. Jfr Bilagan.

• Sida 108
•  Original

Användbarh-eten av de i tablån givna indextalen H, må illustreras geno angivande av de relativa förskjutningarna i åldrarna 20—60 år. För Mälar länen erhålles 0158 mot vid de direkta framskrivningarna 066, för Östra Göta land 076 resp. 0'74, för Skåne, Halland och Blekinge 081 mot 079, för Bohus län och Vänerlänen 076 mot 074, för Dalarne och Norrland 093 mot 0'9 samt för den totala landsbygden 081 mot 079. I beaktande av, att de genonf framskrivning erhållna siffrorna baseras på 1930-talets dödlighet, medan för indextalen använts genomsnittsdödligheten 1941—60, samt på grund av den förenklade formel utifrån indextalen, som här kommit till användningl, kan överensstämmelsen anses fullt tillfredsställande. De nämnda omstän- digheterna och i synnerhet formelvalet influera även något, när man ut- ifrån indextalet beräknar förskjutningarna i försörjningsbördan, här angiven genom åldersklassen 60 ca i relation till åldersgruppen 20—60 år. Enligt framskrivningsmetoden får man en ökning fram till 1960 med 31 %, under det att ind-exsiffrorna ge 34 %.

1 Jfr Bilagan formel R's.

• Sida 109
•  Original

KAPITEL 9.

Jordbruksbefolkningens storlek och sammansättning inom olika bygder.

För erhållande av uppgifter om jordbruksbefolkningen inom olika natur- iga jordbruksområden har, som tidigare framhållits, en omarbetning verk- tällts av kortmaterialet till 1940 års folkräkning. Då någon code för jord- iruksområden ej instansats å korten, framstod som enda möjlighet att fram- äkna de önskade uppgifterna — d. v. s. i främsta hand åldersfördelningar

för mindre områden, varefter man genom sammanslagning skulle kunna -rhålla data jämväl för de naturliga jordbruksområdena. Att därvid gå ned '11 kommuner kunde givetvis icke komma i fråga såväl av tids- som kost-

adsskäl. Vid valet mellan de båda övriga å korten instansade regionala ndelningsgrunderna, härader samt bygder, valdes bygdeindelningen, enär den skulle medföra den minsta bearbetningskostnaden och tidsutdräkten iamtidigt som den ansågs tillräckligt utförlig för den efterföljande omräk- * ingen till naturliga jordbruksområden.

Någon särskild undersökning över den framtid-a arbetskraftsutvecklingen .hos jordbruksbefolkningen inom de olika bygderna har icke utförts. Då det emellertid ansetts vara av värde att offentliggöra vissa data med en täm- ligen vittgående regional indelning, gives i tab. I en förteckning över de skilda bygderna med angivande av en del data rörande jordbruksbefolk— ningen inom bygdernas landsbygd.

För år 1930 redovisas den sammanlagda yrkesverksamma och självstän- diga yrkeslösa jordbruksbefolkningen samt totalbefolkningen och den förras procentuella andel därav. Beträffande de yrkeslösa må framhållas, att deras antal icke direkt framräknats vid folkräkningen utan att det måst härledas med hjälp av uppgifter för de olika länen år 1930 under samtidigt hänsyns- tagande till olikheter mellan de enskilda bygderna inom resp. län är 1940- En viss osäkerhet blir härigenom ofrånkomlig men torde med tanke på jäm- förbarheten med 1940 års folkräkning vara att föredraga framför ett använ- 1dande av enbart den yrkesverksamma befolkningen, alldenstund uppdel- 'ngen i yrkesverksamma och självständiga yrkeslösa skett något olikartat id de båda folkräkningarna. , För år 1940 angivas motsvarande från folkräkningen direkt erhållna siff- for. Vidare redovisas den arbetande folkmängden inom jordbruket, repre- Senterad av antalet män och antalet kvinnor 1 åldrarna 20—60 år, ävensom __ önsproportionen inom åldersgruppen 20—40 år.

• Sida 110
•  Original

Rörande flyttningstendenserna återgives ett nettoflyttningstal för periode 1931—40, vilket erhållits genom en jämförelse mellan folkräkningssiffrorn 1930 och 1940 och med utnyttjande av de å sid.. 52 omnämnda approxima tionerna för bestämning av födelseöverskottet.

Åldersfördelningen år 1940 beskrives med de två åldersfördelningsindex talen B och H,, av vilka det förstnämnda anger åldersfördelningens avvi—Ä kelser från vad som kan anses vara normalt, under det att det senare ger möjlighet att bedöma den folkmängdsförändring, som skulle uppstå enbart på grund av dödlighet och förskjutningar i åldersstrukturen.1

Rörande jordbruksdriftens omfattning angives i tab. I den sammanlagda redovisade åkerarealen inom de olika bygderna enligt 1937 års jordbruks— räkning. Då det ur arbetskraftssynpunkt kan vara av värde att studera de regionala variationerna i arbetskraftsåtgången per arealsenhet, har ett ut; tryck härför angivits i tabellens sista kolumn. Som mått har därvid valts antalet män plus halva antalet kvinnor i åldrarna 20—60 år per 100 hektar åker.

1 Jfr Bilagan.

• Sida 111
•  Original

KAPITEL 10.

Den framtida utvecklingen av jordbruksbefolkningen inom olika produktionsområden.

Som förut anförts har jordbruksbefolkningens storlek samt fördelning på kön och ålder är 1940 inom olika naturliga jordbruksområden erhållits genom en omräkning av för bygderna framräknade data. För år 1930 har för ifrågavarande områden endast den totala folkmängden yrkesverksamma jämte familjemedlemmar stått att erhålla och detta utan uppdelning på kön. Den självständiga yrkeslösa befolkningen har därför härletts från de fram- räknade byg deuppgifterna efter enahanda metoder, som använts för ar 1940.

Det har icke ansetts erforderligt att företaga prognoser för de 60 olika naturliga jordbruksområdena, utan ett sammanförande har skett till 18 större produktionsområden i enlighet med den officiella jordbruksstatisti- ken. För dessa givas i tab. J en översikt av befolkningsförhållandena inom jordbruksbefolkningen i analogi med vad som tidigare skett för bygderna. tl tab. K meddelas jordbruksbefolkningens fördelning på kön och 20-års "åldersgrupper inom skilda produktionsområden år 1940.

Då folkmängdsuppgifterna för bygderna och dälmed för produktions- områdena år 1930 icke äro uppdelade på kön, kan man ej härleda netto- flyttningstal för vartdera könet. Detta är däremot möjligt för de olika lånen och man kan därigenom nöjaktigt ange de båda könens nettoflyttning som _en funktion av den för båda könen tillsammans beräknade.

' Om nettoflyttningsindex för män, kvinnor och båda könen betecknas ""?M, ÖK och ÖT, visar sig korrelationen mellan ÖM och år vara 0'99 och mel- lan ÖK och år 098. Då spridningen i 6 motsvarar en variationskoefficient av 1120 %, betyder detta, att man utifrån år kan beräkna 3M och ÖK med en * säkerhet, som i 2 fall av 3 icke överstiger 31/2 % ä 4 %. Vid en eventuell reduktion av den totala regionala spridningen minskas givetvis osäkerheten i motsvarande grad. ;. Relationerna mellan ÖM och 3K samt är bli följande:

öM = 1.315T— 0.31 dx = 0.7451— + 0.26

7_ Vid prognoserna har först studerats flyttningsalternativen 0 och 1, d. v. s. ingen resp. 1930-talets nettoflyttning. Kalkyler ha vidare utförts för att _. belysa den regionala innebörden av att rikets totala jordbruksbefolkning i :arbetsåldrarna reduceras med en viss procent per år, vilket med. den i detta ;och följande kapitel använda metodiken lätt låter sig göra. Därvid har folk- måångden antagits minska med alternativt 0 75 %, 1 00,1',25 1 50 och 1 75 %

1 |

• Sida 112
•  Original

Tab. 40. Jordbruksbefolkningen i åldrarna 20—60 år inom skilda produktions områden år 1940 samt är 1960 enligt flyttningsalternativen 0 och 1. A. Män

Alternativ 0 Alternativ 1 Folk- mängd Folk- Relativ Folk- Re Produktionsområde 20—60 mängd Absolut förändring mängd Absolut förän! år 20—60 för— 20——60 för— 4 1940 år ändring % år lindring 1960 Tata" per år 1960 Tom" 1. Skåne—Hallands slättbygd. . 38 800 43 100 + 4 300 1-112 + 0-5 32 100 — G 700 0-828 — 2. Sydsvenska mellanbygden. .. 29 400 33 600 + 4 200 1-144 + 07 24 500 — 4 900 0834 — 3. Öland och Gotland ......... 11 400 12 800 + 1 400 1-126 + 06 9 400 — 2 000 0821 — 4. Östgötaslätten .............. 13 500 15100 + 1 600 1115 + 05 10 400 —— 3 100 0772 - 5. Vånerslätten .............. 41 900 43 800 + 1 900 1-045 + 0-2 32 000 —— 9 900 0-763 — 6. Målar- och Hjälmarbygden.. 71 100 75 700 + 4 600 1-064 + 0-3 52 500 -— 18 600 0-739 — 7. Sydsvenska höglandet ....... 99 600 107 300 + 7 700 1-077 + 03 77 800 — 21 800 0-781 — 8. Östsvenska dalbygden ....... 9 400 10 500 + 1 100 1-117 + 0-5 7 500 — 1 900 0800 — 9. Västsvenska dalbygden ...... 29 300 30 900 + 1 600 1-055 + 0-2 22 900 —— 6 400 0781 — 10. Södra Bergslagen ........... 10 800 11 100 + 300 1-030 + 01 7 500 — 3 300 0696 - 11. Västsvenska dalsjöområdet .. 18 900 19 400 + 500 1-028 + 0-1 15 300 — 3 600 0810 — 12. Norra Bergslagen ........... 11 300 11 100 — 200 0982 —-0-1 7 200 — 4 100 0640 — 13. Östra Dalarna—Gästrikland. 14 500 14 800 + 300 1-021 + 0-1 10 700 — 3 800 0-736 — 14. Kustlandet i nedre Norrland 32 300 36 800 + 4 500 1138 + 06 28 900 — 3 400 0896 — 15. Kustlandet i övre Norrland . 38 400 49 700 + 11 300 1-295 + 1-3 39 100 + 700 1-018 - 16. Nordsvenska mellanbygden. . 40 100 44 100 + 4 000 1-099 + 0-5 33 100 —— 7 000 0-826 — 17. Jämtländska silurområdet. .. 11 600 13 200 + 1 600 1-141 + 0-7 10 400 — 1 200 0-895 — 18. Fjäll- och moränbygden ..... 31 900 42 000 + 10 100 1-316 + 1-4 35 700 + 3 800 1-120 — A. Södra och mellersta Sveriges skogs— och slättbygder ...... 206 100 224 100 + 18 000 1-037 + 0-4 160 900 —— 45 200 0781 — B. Södra och mellersta Sveriges dalbygder .................. 193 800 205 100 + 11 300 1-058 + 03 148 900 -—44 900 0768 — C. Norra Sverige .............. 154 300 185 800 + 31 500 1-204 + 09 147 200 — 7 100 0954 — Hela landsbygden .......... 554 200 615 000 + 60 800 1-109 + 051 457 000 —97 200 0825 —

för vartdera könet för sig. Sambandet mellan dessa alternativ och 1930- talets nettoflyttning framgår bl. a. av tablån sid. 85. Ur beteckningssynpunkt må den distinktionen göras, att de olika folkmängdsalternativen förses med %-tecken, så att exempelvis alternativ 1'25 % betyder en årlig folkminsk- ning med 1'25 %, under det att 1'25 eller 5/4 anger en avflyttningsintcnsitet, som med 1/4 överstiger 1930-talets.

Om dylika hypoteser rörande den årliga folkminskningen uppställas för hela rikets jordbruksbefolkning, kvarstår frågan, vad detta kommer att inne- bära för olika mindre områden, eller med andra ord hur de regionala varia- tionerna i nettoavflyttning skola anpassas till olika givna riksgenomsnitt. Det är därvid naturligt att anknyta till de tidigare konstaterade olikheterna, vilka likväl, som tidigare framhållits, näppeligen komma att kvarstå oför- ändrade under den närmaste framtiden. Ett försök att erhålla ett underlag för bedömande av de framtida regionala olikheterna i avflyttning har gjorts medelst de för jord-brukets blockorganisation upprättade mobiliseringspla-

• Sida 113
•  Original

ali. 40. Jordbruksbefolkningen i åldrarna 20—60 år inom skilda produktions- mråden år 1940 samt år 1960 enligt flyttningsalternativen 0 och ]. 11. Kvinnor.

Alternativ () Alternativ 1 Folk- mängd Folk- Relativ Folk— Relativ Produktionsområdc 20-—60 mängd Absolut förändring mängd Absolut förändring är 20—60 för— 20—60 för— 1940 år ändring % år ändring , _ % 1960 Totalt per år 1960 Totalt per år tåne—Hallands slättbygd . . 32 (300 36 300 + 3700 1-114 + 05 24 700 + 7 900 0759 + 1-4 'dsvenska mellanbygden. .. 25 200 28 500 + 3 300 1-130 + 06 19 300 + 5 900 0765 + 1-3 and och Gotland ......... 10 300 11600 + 1300 1-123 + 06 7 900— 2 400 0768 + 1-3 stgötaslättcn .............. 11 300 12 700 + 1 400 1-124 + 06 8 300+ 3 000 0734 +1—5 nerslätten ............... 30 500 38 300 + 1 800 1 048 + 02 25 900 + 10 600 0-710 — 1-7 lar— och Hjälmarbygden. . 00 400 65100 + 4 700 1 077 + 04 42 500 + 17 900 0704 + 1-7 dsvenska höglandet ....... 85 000 91 900 + 6 900 1 081 + 0'4 01 800 + 23 200 0727 + 1-6 tsvenska dalbygden ....... 8 000 9 000 + 1 000 1-128 + 06 6 000 + 2 000 0751 — 1-4 stsvenska dalbygden ...... 25 300 26 300 + 11 000 1 041 + 02 17 900 —- 7 400 0708 + 1-7 dra Bergslagen ........... 9 300 9 700 + 400 1 038 + 02 6 300 + 3 000 0-673 + 20 'stsvenska dalsjöområdet . . 16 600 17 200 + 600 1-039 + 02 12 300 + 4 300 0740 + 1-5 rra Bergslagen ........... 10 000 10 000 + 0 1-001 + 00 6 500 + 3 500 0652 + 21 tra Dalarna—Gästrikland . 13 000 13 100 + 100 1-006 + 00 8 800 + 4 200 0680 + 1-9 stlandct i nedre Norrland 28 000 31 900 + 3 900 1-138 + 011 22 700 + 5 300 0812 + 11) stlandct i övre Norrland . 31 800 43100 + 11 300 1-355 + 1-6 30 500— 1 300 0958 —0-2 rdsvenska mellanbygden . . 33 300 37 400 + 4 100 1-124 + O-(i 25 700 + 7 600 0-772 + 1-3 ' itlåndska silurområdet. . . 9 500 11 400 + 1 900 1-201 + 09 8 000 — 1 500 0847 +0-8 11- och moränbygden ..... 24 200 34 700 + 10 500 1435 + '.!-0 25 900 + 1 700 1072 + 0-3 ra och mellersta Sveriges iéttbygdcr ................. 170 300 192 500 + 16 200 1-092 + 0-4 128 600 + 47 700 (1730 ——- 1-6 ?ödra och mellersta Sveriges kogs- och dalbygder ....... 167 200 177 200 + 10 000 1-060 + 03 119 000— 47 600 0715 + 1-7 Terra Svarige .............. 126 800 158 500 + 31700 1-250 + 1-1 112 800— 14 000 0890 —O-6 15121 landsbygden .......... 470 300 528 200 + 57 900 1.123 + 059 361 000 ——109 300 0768 + 1-31

nerna, varvid en jämförelse anställdes mellan den redovisade, vid blocken normalt sysselsatta arbetskraften med det enligt vissa normer beräknade giiinimibehovet i händelse av mobilisering. Utan att närma-re ingå på detal- .jer må här endast framhållas, att materialet icke är användbart för ifråga- .varande syfte, främst på grund av de skiftande principer, efter vilka minimi- ,behovet av arbetskraft beräknats inom olika län. . Med hänsyn till vad tidigare anförts synes det vara försvarligt att tänka sig en utjämning av de regionala avflyttningsolikheterna enligt ett enkelt irschema. Ju högre den totala avgången från jordbruksbefolkningen blir ut- "ver nuvarande nivå, desto osäkrare blir det givetvis att bedöma de regio- la variationerna. Om man likafullt vill ha anknytning till de tidigare för- ållandena, synes man då böra räkna med en ytterligare skärpt nivellering. Hlur kraftig utjämningen skall bli är givetvis vanskligt att avgöra. Här har iför såväl flyttningsalternativ 1 som folkmängdsalternativen 0'75 %, 1'00 % & 8+»—4l7823

• Sida 114
•  Original

1 14 Tabell 41. Jordbruksbefolkningen i åldrarna 20—60 år inom skilda produl den totala folkmängden ] | Alternativ 0-75 % Alternativ 1-00 % Folk- mängd Folk- . Folk- . .- _ _ Relativ .. Rd lli-oduktionsomradc 20:3ny ;nangg "APSOIEM förändring goa—någ "Absolut föräW ; . forandrmg forandrmg . ar ,,, är

1940 H 1960 Totalt pefå, 1960 Totalti 1. Skåne—Hallands slättbygd . 38 800 33 400 + 5 400 0862 +0-7 31 900 + 6 900 0823 2. Sydsvenska mellanbygden. . 29 400 25 900 + 3 500 0880 +0-6 24 400 + 5 000 0-829 3. Öland och Gotland ........ 11 400 9 800 + 1 600 0-860+0-7 9 300 — 2100 0-816 4. Östgötaslätten ............. 13 5001 10 900 + 2 600 0-806— 1-1 10 400 + 3 100 0767 5. Vänerslätten .............. 41 9001 33 300 — 8 600 0-794 +1—1 31 800 +» 10 100 0758 6. Mälar— och Hjälmarbygdcn. 71 100 54 800 + 16 300 0771 + 1-3 52 300 + 18 800 0735 7. Sydsvenska höglandet ...... 99 600. 81 000 + 18 600 0-813 — 10 77 300 — 22 300 0776 8. Östsvenska dalbygden. .. . .. 9 400; 7 800 + 1 600 0-833 + 09 7 500 + 1 900 0795 9. Västsvenska dalbygden. . . . . 29 3001 23 900 — 5 400 0814 —— 1-0 22 700 + 6 600 0776 10. Södra Bergslagen .......... 10 8001 7 900 + 2900 0-727—1-6 7 500 + 3 300 0692 11. Västsvenska dalsjöområdet. . 18 9001 15 700 + 3 200 0830 + 09 15 200 + 3 700 0805 12. Norra Bergslagen .......... 113001 7 600 +- 3 700 0670—20 7 200 + 4100 0636; 13. Östra Dalarna—Gästrikland 14 500 11 100 + 3 400 0-767 —1-3 10 600 + 3 900 0732 14. Kustlandet i nedre Norrland 32 300I 30 400 — 1 900 0'940 +0-3 28 800 — 3 500 0891 15. Kustlandet i övre Norrland 38 400; 41300 + 2900 1-075 + 0-4 38 900 + 500 1.012 16. Nordsvenska mellanbygden. 40 100i 34 400 + 5 700 0859—08 32900 + 7 200 0821 17. Jämtländska silurområdet.. 11600 11 100 + 500 0-960—0-2 10300 + 1 300 0-890 18. Fjäll- och moränbygden. . .. 31900 37 300 + 5 400 1-169 + 0-8 35 500 + 3 600 1-113

A. Södra och mellersta Sveriges skogs- och slättbygder ..... 206 100 168 100 —- 38 000 0-816 + 10 160 100 + 46 000 0777 B. Södra och mellersta Sveriges dalbygder ................. 193 800: 155 000 + 38 800 0800 — 1-1 148 000 + 45 800 0764 C. Norra Sverige ............. 154 300 154500 + 200 1-001 + 00 146400 + 7900 0-949 Hela landsbygden ......... 554 2001 477 600 + 76 600 0-862 +0-75f 454 500 + 99 700 0820

och 125 % räknats med en halvering, varjämte för alternativet 1'25 % ytter- ligare gjorts någon nedskärning av vissa höga tal samt motsvarande höjning av några låga värden. För alternativen 1'50 % och 1'75 % har en utjämning förutsatts ske ned till en fjärdedel, även här i sista fallet med några kompletterande justeringar. På grund av det sätt, på vilket utjämningen av de regionala olikheterna i nettoavflyttning sålunda skett, kan det förtjäna understryka-s, att för de enskilda delområden-a gången från lägre till högre alternativ icke sker fullt likformigt och att sålunda viss försiktighet bör iakttagas vid jämförelser. De ibland ojämna skillnaderna mellan olika alter— nativ för delområdena kunna därvid lätt överbyggas genom interpolering.

I tab. 40 givas huvudresultaten av de utförda prognoserna för olika pro- duktionsområden enligt alternativen 0 och 1, och i tab. 41 redovisas mot- svarande data enligt antagandena att den totala arbetsbefolkningen årligen minskas med resp. 075 %, 1'00 % etc. Förutom folkmängden i åldrarna 20 +60 år 1940 och 1960 angives dels den absoluta folkökningen eller -minsk-

• Sida 115
•  Original

räden år 1940 samt är 1960 enligt olika alternativ rörande utvecklingen av ande åldrar. A. Män.

l Alternativ 1'25 % li Alternativ 1—50 % Alternativ 1-75 %

Folk-d Relativ * 115112! Relativ tåg?—d Relativ ?”"g Absolut förändring '" * ” Absolut förändring g Absolut förändring 0—00 ., .. . 20—60 _ . . 20—60 .. .. .

. lorandring forändrmg forandrlng ar % är % år % 1060 Totalt per år 1960 Totalt per år 1960 Totalt per år IO 300 + 8500 0'782 +1'2 28800 + 10000 0743 —1'5 27 400— 11400 0705 —1'7 23 400 — 6 000 0797 +1'1 22 300 + 7100 0'759 +1'4 21100— 8 300 0'719 ——1'6 9100 --- 2 300 ()-794 + 1-1 8 500 — 2 900 0747 —1-4 8100+ 3 300 0707 +1'7 0000 —- 3500 0739 +1'5 10000 + 3500 0724 +1'6 9300— 4200 0687 —1-9 IO 200 + 11700 0720 +]- >1500 +- 19 600 0724 +1-

29 100 + 12800 0694 +1-8 27 500— 14400 0657 +2-1 49 200 + 21 900 0692 +1-8 46 600— 24 500 0-655 +2-1

0561

73 300 + 26 300 0736 +1-5 70 800 + 28 800 0711 +1-7 67 000— 32 600 0673 +20 7100 + 2300 0754 +1-4 6900 + 2500 0731 +1-6 6500+ 2900 0694 —1-8 21600 + 7 700 0737 +1-5 20 600 + 8 700 0703 +1-7 19 500— 9 800 0667 +2-0 7300 + 3500 0-673 +2'0 7200 — 3600 0664 +20 6800— 4000 0628 +2-3 4500 + 4 400 0766 +1-3 13500 + 5400 0713 +1-7 12 800+ 6100 0-678 +1-0 7100 + 4 200 0632 +23 7 000 + 4 300 0620 —2-4 6 800+ 4 500 05% +25 0100 + 4 400 04396 +1'8 9 800 + 4 700 0674 +20 9300— 5 200 0-640 —22 7000 + 5 300 0836 +09 24 800 + 7 500 0767 +1-3 24 200— 8 100 0748 +1-4 6300 + 2100 0945 +0-3 33200 + 5200 0865 +0'7 31900— 6500 0830 —0-9 1 300 + 8 800 0780 +1'2 29 600 + 10500 0738 —1-5 28 100+ 12000 0700 +1'S 9800 + 1800 0841 +0-9 9200 + 2400 0.791 +1-2 8700— 2900 0-751 +1-4

100 + 200 1-007 + 00 29 500 + 2400 0926 +0-4 28 000+ 3900 0879 +06

54500 + 51600 0750 +1-4 147 900 — 58200 0-718 +1-6 140 000—-— 66 100 0679 +1-9 _ 000 + 52800 0728 +1-6 135 800 —— 58000 0701 +1-8 i128 700— 65100 0664 +2-0 [ 500 + 17 800 0885 +0-6 126 300 + 28000 0819 +1-O 1120 900 + 33400 0-784 +1'2 äg 000 +—122200 0-780 +1-25 410000 +—144200 0-740 +1-50 389 600—164 600 0703 ——1'75

ningen och dels den relativa förändringen totalt under 20-årsperioden samt a_i % per år. 'i Tab. 40 ger en uppfattning om den naturliga tillväxten av jordbrukets iarbetskraft, därest jordbruksbefolkningen vore helt hänvisad till sig själv. Antalet män i åldrarna 20—60 år skulle då från 1940 till 1960 öka med .61 000 eller med 11 %. Av denna ökning kommer drygt hälften på norra ; Sverige och speciellt Övre Norrlands kustland samt F jäll- och moränhygden. Inom de egentliga jordbruksområdena blir folkökningen lägre men med vissa ojämnheter. Inom Skåne—Hallands slättbygd, Sydsvenska mellanbyg- den., Öland och Gotland samt Östgötaslätten skulle överskottet sålunda uppgå till resp. 11, 14, 13 och 12 % men inom Vänerslätten samt Mälar- och Hjälmarbygderna blott till 5 a 6 %.

För den kvinnliga jordbruksbefolkningen i arbetsåldrarna är den natur- liga tillväxten av ungefär samma regionala variation och absoluta storlek som för männen. men den relativa ökningen blir något större.

• Sida 116
•  Original

Tabell 41. Jordbruksbefolkningen i åldrarna 211—60 år inom skilda produktionso folkmängden i ilrågav

Alternativ 0-75 % Alternativ 1'00 % Folk- mängd Folk- Folk- . Relativ _ Rell Produktionsområde 20—60 mangd Absolut förändring mangd Absolut förän år 20+60 _ .. . 20—60 .. . . forandrmg forandrmg år 0/ år * 1940 1960 Totalt peroår 1960 Totalt ]

. Skåne—Hallands slättbygd.. 32 600 27 600 + 5 000 0848 + 0-8 26 300 + 6 300 0808 . Sydsvenska mellanbygden.. 25 200 21 500 + 3 700 0855 +0-8 20 500 + 4 700 0815 . Öland och Gotland ........ 10 300 8 800 + 1 500 0-859—0-8 8400 + 1 900 0818 . Östgötaslätten ............. 11 300 9 400 + 1 900 0833—09 8 800 + 2 500 0782 . Vänerslätten .............. 36 500 28 900 — 7 600 0791 + 12 27 600 + 8 900 0755 . Mälar- och Hjälmarbygden.. 60 400 47 600 + 12 800 0788 + 1-2 45 300 + 15 100 0750

7. Sydsvenska höglandet ...... 85 000 68 900 + 16 100 0811 + 1-0 65 700 + 19 300 0773 — 8. Östsvenska dalbygden ...... 8 000 6 700 + 1 300 0839 +0-9 6 400 + 1 600 0800 — 9. Västsvenska dalbygden ..... 25 300 20 000 + 5 300 0790 — 1-2 19 100 + 6 200 0754 — 10. Södra Bergslagen .......... 9 300 7 000 + 2 300 0748 + 1-4 6 600 + 2 700 0-712 — 11. Västsvenska dalsjöområdet. . 16 600 13 700 + 2 900 0823 — 1-0 13100 + 3 500 0787 — 12. Norra Bergslagen .......... 10 000 7 100 + 2 900 0710 + 1-7 6 800 + 3 200 0-677 —- 13. Östra Dalarna—Gästrikland 13 000 9 900 + 3 100 0758 — 1-4 9 400 + 3 600 0723 —

. Kustlandet i nedre Norrland 28 000 25 500 + 2 500 0-909 —0-5 24 300 + 3 700 0868 — . Kustlandet i övre Norrland.. 31 8001 34 500 + 2 700 1-085 + 04 32 800 + 1 000 1-031 4 . Nordsvenska mellanbygden . 33 300I 28 700 — 4 600 0-861 +0-7 27 400 + 5 900 0822 — . Jämtländska siluromrädet.. 9 500 . Fjäll- och moränbygden. . .. 24200 29 300 + 5100 1-211 + 1-0 27 800 + 3 600 1-149 + Södra och mellersta Sveriges | slättbygder ................ 176 300||143 800 + 32 500 0816 + 1-0 136 900 + 39 400 0777 —— Södra och mellersta Sveriges ” skogs- och dalbygder ...... 167 200 133 300 +33 900 0-797 + 1-1 127 100 +40 100 0760 -— Norra Sverige ............. 126 800i1127 100 + 300 1-002 + 00 120 900 + 5 900 0953 — Hela landsbygden ......... 470 300. 404 200 + 66 100 0-859 + 075 384 900 + 85 400 0-818 _.

4

¹ ]. l..J__.L_AL

| 9 100 + 400 0-955—0-2 8600 + 900 0910—

För att få ett mera påtagligt uttryck för de regionala. olikheterna i av- folkningen vid viss avflyttning ha de relativa årliga ändringstalen för den manliga befolkningen enligt flyttningsalternativ 1 sammanförts på en karta, fig. 8 sid. 118.

Med den angivna regionala utjämningen av nettoavflyttningen visar sig avsevärda olikheter mellan de olika produktionsområdena bli följ-den. Om avflyttningen för mankönet antages följa alternativ 1, blir den totala folk- minskningen 1'0 % för riket i sin helhet, medan den för olika områden väx- lar från mer än 2 % i Bergslagen till en om än svag folkökning i Övre Norr- lands kust- och inland. I övrigt ha de mellansvenska områdena att emotse en starkare avfolkning än totalbefolkningen, medan de sydligaste områdena däremot ligga i nivå med riksgenomsnittet. I Nedre Norrland är avfolk- ningen mera dämpad. '

För att ytterligare belysa innebörden av de här givna siffrorna må på- pekas, att alternativet 1 % folkminskning av jordbruksbefolkningen i arbets-

• Sida 117
•  Original

1940 samt är 1960 enligt olika alternativ rörande utvecklingen av den totala rar. B. Kvinnor.

Alternativ 1 - 25 % Alternativ 1-50 % Alternativ 1-75 %

Fglk'd Relativ 172521 Relativ 152,13?! Relativ ng Absolut förändring m g Absolut förändring 3 Absolut förändring 0+60 .. .. . 20—60 20—60 . .. . torandrlng förändring förandrlng år _T är % år % 1960 Totalt pero,” 1960 Totalt per år 1960 Totalt pe, år 5 100+ 7 500 0770 +1'3 23900 + 8700 0-732 +1'5 22 600+ 10000 O-694—1-8 9600+ 5600 0776 +1-3 18600 + 6600 0-740 +1-5 17 700+ 7500 0-702+1-8 8000+ 2300 0779 +1'2 7600 + 2700 0738 +1-5 7200+ 3100 O-700—1-8 8400— 2900 0-744 +1-5 8200 + 3100 0-725 —1'6 7800+ 3500 0688—14) 6300— 10200 0720 —1-6 25200 + 11300 0-691 +1-8 24 000+ 12500 0657—21 3100 + 17 300 0-714 +1-7 42 000 + 18 400 0696 +1-8 39 900— 20 500 0660 +2-1 2 600+ 22 400 0737 —- 1-5 60 100 + 24 900 0.707 +1-7 57 000— 28000 0-670—2'0 6100+ 1 900 0762 —1-4 5 900 — 2 100 0-736 +1-5 5 600+ 2 400 0'699—1-8 18 200— 7 100 0718 +1-6 17400 + 7900 0686 +1-9 16 500+ 8800 0-651+2-1 6 400+ 2 900 0683 + 1-9 6 200 + 3 100 0669 +2-0 5 900+ 3 400 0637 +2-2 2500+ 4100 0751 +1-4 11700 + 4900 0705 +1-7 11 100+ 5500 0-671—2-0 6 600 + 3 400 0661 +2-0 6 500 + 3 500 0-649 + 2-1 6 200 + 3 800 0623 +2-3 9 000 + 4 000 0690 + 1-8 8 700 + 4 300 0666 +2'0 8 200 + 4 800 0630 —2-3 [23 100 + 4 900 0824 + 1'0 21400 + 6 600 0765 + 1'3 20 400 + 7 600 0 -727 + 1-6 ;,30 900— 900 0972 +0-1 28 500 + 3 300 0896 +0-5 27 000+ 4 800 0848 +0-8 . 6 100 + 7 200 0783 + 1-2 24 700 + 8 600 0-742 + 1-5 23 500 + 9 800 0705 + 1-7 8 200— 1 300 0859 —0-8 7 600 + 1 900 0800 +1-1 7 200 + 2 300 0759 + 14 6 300 + 2100 1-087 + 04 23 600 + 600 0-975 +0-1 21 900+ 2 300 0905 +05 .30 500+ 45 800 0740 +1-5 125 500 + 50800 0712 +1-7 119 200— 57 100 0676—11) 21 400+ 45800 0726 +1'6 i116 500 + 50700 0697 +1-8 110 500— 56 700 0661—20 4 600+ 12 200 0-904 +0-5 105 800 + 21000 0834 +O-9 100 000+ 26 800 0789 + 1-2 ) 6 500 + 103 800 0-779 + 125 347 800 + 122 500 0-739 + PM. 329 700 + 140 600 0701 + 1-75

åldrarna betyder, att jordbruket per år kan lämna de övriga näringsgre- narna 8 000 män och 7 000 kvinnor i åldrarna 20—60 år. Om man går ned itill 15 års ålder ökas antalet något. Detta torde likväl i hög grad motverkas av att det kommer att ske betydande förskjutningar inom de arbetsföra åldrarna. Rörande dessa frågor må i övrigt hänvisas till kap. 6 och 8.

• Sida 118
•  Original

GENOMSNITTLIG ÅRLIG FÖR- , _ ÄNDRING 1940—1960 AV DEN (&_—3 *s* 68._ MANLIGA lononnuxsazrom- ) ;s _55 NlNGEN ! ÅLDRARNA 20-60ÅR 'N! :' ? UNDER ANTAGANDE AV 1930- ;" '. TALETS NETTOFLYTTNING : ) x 66"— —66” 64"— 454” 62"— ._qu . .a 60”— ? _GO' , . Årlig _ 5 N ! folkmängdsändrlng I % ' ,!' :l _+0'3 == - " . » & ...,... sa”— "=== "_ jsa" . = I ? åns—0.9 —O,9-—-l,l -I,i—-l,5 & ...... _ ...._ SGD— ............ odlingsgröns _56. _ Gräns förstörre produktions- områden i i 20" 22' Axl]. KARTOGRAFISHA INSYITUTET

• Sida 119
•  Original

KAPITEL ll .

Den framtida utvecklingen av jordbruksbefolkningen inom olika socialklasser länsvis.

] det föregånde har jordbrukets avflyttning och folkmängdsutveckling antagits ske inom en- någorlunda homogen population med hänsynstagande blott till vissa regionala olikheter i åldersfördelning och i avflyttningens storlek. Bakom dessa olikheter ligga emellertid betyda—nde variationer i jordbrukets och dess befolknings struktur. Inom vissa områden finnes ett betydande antal stora eller medelstora gårdar, och en relativt stor del av de i jordbruket arbetande är då att hänföra till den icke jordägande, mera rör- liga arbetarbefolkningen. Inom områden med företrädesvis familjejordbruk av större eller mindre omfattning utgör den egentliga arbetarbefolkningen en något mindre andel. Till en annan kategori åter höra de områden, där jordbrukets binäringar, d. v. s. i första hand skogsbruket, utöva ett om än icke dominerande så dock betydande inflytande, varvid en stor del av be- folkningen på de i allmänhet små gårdarna i viss utsträckning finner sin llltkomst jämväl i skogsarbete. En dylik indelning är visserligen i hög grad

schematisk, därigenom att få områden helt kunna föras till endera grup- pen, men ger i koncentrerad form bakgrunden till flyttningarnas varierande storlek. Det har tidigare visats, llurusom avflyttningen från jordbruket är 'högst olika inom företagar- och arbetarbefolkningen. Om skiljaktigheterna mellan jordbruk av olika storlek saknar man uppgifter för en— generell be- dömning (jfr kap. 12).

När i det föregående räknats med den totala jordbruksbefolkningen inom Skilda områden, har detta skett i medvetandet om att de regionala olikhe- terna i avflyttningens storlek utgöra den samlade effekten av de nämnda strukturella olikheterna samt jordbrukets olika produktionsbetingelser inom skilda jordbruksområden, och eftersom dessa ändras relativt långsamt, inne- bär förfarandet i själva verket, att man + med viss nivellering — räknat med de under 1930-talet bestående olikheterna i avflyttning mellan skilda storleksgrupper och socialklasser. Tilläggas må, att det ansetts lämpligt att i första steget inkludera den- till skogsbruk räknade befolkningen i den totala jordbruksbefolkningen, eftersom skogsbruket i stor utsträckning bedrives , med arbetskraft, som under vissa tider av året är sysselsatt vid egentligt i jordbruk, och gränsen härigenom blir mycket vansklig att draga såväl mel— lan egentligt jordbruk och skogsbruk som mellan olika socialgrupper (små- brukare och skogsarbetare).

Det är emellertid önskvärt att, i den mån så ske kan, belysa utvecklingen inom olika delgrupper av jordbruksbefolkningen. Beträffande de kalkyler rörande utvecklingen av olika socialklasser som i föreliggande avsnitt fram- läggas, må följande förutskickas.

Som tidigare framhållits är folkräkningarnas socialklassklyvning verk—

• Sida 120
•  Original

Tab. 42. J ordbruksbefolkningen

. 0

| aldrarna 20—60 år inom olika socialklasser länsvis år 1940 samt är 1960 enligt flyttnings-

alternativ 0.

A. Män.

Total jordbruksbefolkning

Arbetarbefolkning

Företagarbctolkning .

Folkmängd

20—60 år Förändring

Folkmängd

20—60 år Forandrmg

Folkmängd

2[ 50 är I—orandrmg

1940 | 1960 jAbsolut IRelatiV

19401960. Absolut Relativ

¹ 940 1 960 Absolut Relativ

Stockholms Uppsala Södermanlands Östergötlands Jönköpings Kronobergs Kalmar Gotlands Blekinge Kristianstads

Malmöhus

Hallands

Göteborgs och Bohus Älvsborgs

Skaraborgs Värmlands Örebro Västmanlands Kopparbergs Gävleborgs

Västernorrlands Jämtlands Västerbottens Norrbottens

Hela landsbygden ..... . . .

18 900 14 100 18 500 27 500 22 900 19 300 26 000

⁷ 300 11 400 29 100

32 400 18 500 19 000 31 300 30 800 30 900 16 800 13 600 24 800 27 600 30 100 22 800 34 500 26 100

554 200

19 700 15 400 19 800 30 200 24 000 20 600 28 800

⁸ 200 13 400 32 900

36 200 19 900 20 100 32 100 32 200 32 200 16 600 14 500 24 500 30 300 35 400 25 500 44 400 37 800

614 700

800 ¹ 300 ¹ 300 ² 700 ¹ 100

¹ 300 ² 800

900 ² 000 ³ 800

³ 800 ¹ 400 ¹ 100

800 ¹ 400

¹ 300 200 900 300 ² 700 ⁵ 300 ² 700

el,-aoooc: aom—neue EMO'QQ HOW—163 wmwoom '&'QBQYP v-qv-lv—tv—tH

+++++ +++++ +++++ + ] + | + +++ +++++ +++++ +++++ + | + | + ++++ +

Ftv-101?! v—4

700 800 ¹ 200 ² 200 500 300 ¹ 500 400 900 ² 500

³ 900 700 500 200 ¹ 400 ¹ 300 400 600 700 ¹ 900 ² 500 ¹ 000 ² 000 ⁴ 300 + 32 600

⁹ 000 ⁶ 100 ⁹ 300 12 600 ⁴ 200 ³ 700 ⁹ 400 ¹ 600 ³ 400 10 000

14 600 ⁴ 500 ³ 200 ⁵ 400 ⁷ 200 12 200 ⁶ 500 ⁵ 700 11 100 13 500 12 500 ⁹ 900 ⁹ 300 10 400

195 300

⁹ 700 ⁶ 900 10 500 14 800 ⁴ 700 ⁴ 000 10 900 ² 000 ⁴ 300 12 500

18 500 ⁵ 200 ³ 700 ⁵ 600 ⁸ 600 13 500 ⁶ 900 ⁶ 300 11 800 15 400 15 000 10 900 11 300 14, 700

227 900

0161

txmänxo WHY-(HH

Hlnw OWNNQ cawwwo &%%'wa

v—tOlNN Öl!—lv—

aocohcov our—Treo become": N v—l

v—l

+++++ +++++ +++++ +++++ ++++

|.

+++++ +++++ +++++ +++++ ++++ +

omm OOv—tv—t (9 v— Nv—Nv v—4

10 000 ⁸ 500 ⁹ 300 15 400 19 300 16 600 17 900 ⁶ 200 ⁹ 100 20 400 17 700 14 700 16 400 600 26 500 600 23 600 0

18 700 0 ⁹ 700 ⁸ 200

12 700 14 900 20 400 14 600 33 100 23 100

386 800

100 500 100 500 600

¹ 000 ¹ 300

500 ¹ 100 ¹ 300 100 700

⁹ 900 ⁸ 000 ⁹ 200 14 900 18 700

15 600 16 600 ⁵ 700 ⁸ 000 19 100 17 800 14 000 15 800 25 900 23 600 18 700 10 300 ⁷ 900 13 700 14 100 17 600 12 900 25 200 15 700

358 900

(häda) £!wa H

"now:-ooo sonsonen ömmNo ommtxxn +++—++ +++++

+++++ +++++

1+++ |+++

mm;—['$ h HHC")?! E+ [ + ++++

|+1++++++

j_

• Sida 121
•  Original

Tab. 42. Jordbruksbefolkningen i åldrarna 20—60 år inom olika socialklasser länsvis år 1940 samt är 1960 enligt flyttningsalternativ 0. It. Kvinnor.

Total jordbruksbefolkning Arbetarbet'olkning Företagarhotolkning

Folkmängd 20—60 år Folkmängd 20—60 år Folkmängd

Förändring ,,0_60 ,"

Förändring Förändring

19-10 1960 Absolut Relativ 1940 1960 Absolut Relativ 1 940 1960 Absolut Relativ

Stockholms ' 15 700 16 800 Uppsala 12 000 13 300 Södermanlands 15 700 16 800 Östergötlands . 23 200 25 800 Jönköpings 20 100 21 100

Kronobergs 16 100 17 300 Kalmar . . . 22 000 24 700 Gotlands . 6 800 7 400 Blekinge . . 9 700 11 100 Kristianstads 25 300 28 000 Malmöhus 27 600 30 900 Hallands 14 900 16 500 Göteborgs och Bohus 16 300 17 100 Älvsborgs 27 200 27 500 Skaraborgs 26 700 28 000 Värmlands 26 900 28 300 Örebro . 15 100 14 900 Västmanlands 11 700 12 700 Kopparbergs 22 200 21 700 Gävleborgs . 23 000 25 900

Västernorrlands . . . 25 700 30 400 Jämtlands . . . . 17 900 21 500 Västerbottens . 28 000 38 000 Norrbottens . 20 500 32 000 Hela landsbygden. . . . . 470 300 527 700

¹ 100 ¹ 300 ¹ 100 ² 600 ¹ 000 ¹ 200 ² 700

600 ¹ 400 ² 700

³ 300 ¹ 600 800 300 ¹ 300 ¹ 400 200 ¹ 000 500 ² 900

6 500 7 600 ⁴ 500 5 500 ⁷ 000 8 200 ⁹ 000 11 100 ² 400 3 000 ¹ 800 2 100 ⁶ 400 7 900 ¹ 100 1 400 ² 300 2 800 ⁶ 700 8 500

10 500 13 900 ² 600 3 300 ¹ 900 2 300 ² 900 3 500 ⁴ 800 6 000

⁷ 800 9 700 ⁴ 500 5 200 ⁴ 200 5 000 ⁷ 100 8 400 ⁹ 200 11 500 ⁷ 600 10 000 ⁵ 700 7 500 ⁵ 200 7 100 ⁵ 800 9 600

127 500 161 100

⁹ 200 9 200 ⁷ 500 7 800 ⁸ 700 8 600 14 200 14 700 17 700 18 100

14 300 15 200 15 600 16 600 ⁵ 700 6 000 ⁷ 400 8 300 18 600 19 500 17 100 17 000 12 300 13 200 14 400 14 800 24 300 24 000 21 900 22 000 19 100 18 600 10 600 9 700 ⁷ 500 7 700 15 100 13 300 13 800 14 400 18 100 20 400 12 200 14 000 22 800 30 900 14 700 22 400

342 800 366 600

utstå—un v—(

v—I

hån./ässet '_'

v-1

+ | ++ +++++ + | ++ +++++

HH HH

i++|+

HNMQH WMORDW c::oaooo ran—(como!) oxar—Hcf: wow.-ua?) (Nel—(MM OFO—tm Hmwow (”CDOQO ONva-l

v—t

HNHDIN HNMNN MOI—NN NHHHN

+++++ +++++ +++++ + | + | + ++

ODI-13560 CQQMNW 001951"? (DIGI—Gm hanna—ua G?!—15001 (901001? Ohms—lo NQONHV 01va %D HHCOLG |++|+

| [+ | + ++++ +

FHI—m=” demo.-ch ahah—ner coq-00009 v-lv—tt—Q' =D trimma 01

+++++ +++++ +++++ +++++ ++++ + +++++ +++++ +++—++ +++++ ++++ + v-4 HHMID H +++++ +++++ +++++ +|+|+ ++++ +

l|+ | + ++++ + Hooman oömma: N

• Sida 122
•  Original

ställd efter sådana principer, att prognoser för olika socialklasser i icke ringa grad påverkas av dessa. En annan omständighet av Vikt är svårig- heten att bestämma nettoflyttningens storlek. Tillvägagångssättet måste därvid delvis bli beroende av subjektiva faktorer, och det må understrykas. att de här redovisade resultaten mera äro att uppfatta som ett exempel på. hur förskjutningen mellan socialklasserna kan tänkas försiggå, än som en prognos.

Det har för det första framstått som lämpligt att sammanföra kategorien förvaltningspersonal med arbetsbefolkningen, dels emedan den i likhet med denna senare är anställd och icke jordägande, och dels emedan den till icke ringa d-el utgöres av kategorien rättare. Det har vidare icke ansetts erfor- derligt att verkställa prognoser för såväl företagarbefolkningen som för arbetarbefolkningen (inkl. förvaltningspersonal), och av tekniska skäl har då valts att göra beräkningarna för arbetarbefolkningen.

De regionala variationerna i nettoavflyttningen ha på samma sätt som tidigare antagits bli dämpade ned till hälften, varjämte vissa extrema av- vikelser ytterligare justerats. Medelst de å sid. 55 givna nettoflyttningstalen har på sätt, analogt med vad i Bilagan skildras för den totala jordbruksbe— folkningen härletts de reducerade stationära åldersfördelningar, som svara mot den för varje län uppställda nettoavflyttningen hos arbetarbefolknin- gen. Härigenom ha så framkommit de reduktionstal, som ange förhållandet mellan folkmängden i åldrarna 20—60 år 1960 och 1940. Utifrån folk- mängdssiffrorna för år*1940 kunna därigenom 1960 års siffror beräknas. Om man drager dessa tal. för arbetarbefolkningen från de för hela jord- bruksbefolkningen gällande, framkommer som en rest företagarbefolknin- gen i åldrarna 20—60 år 1940 och 1960.

I tab. 42 redovisas utvecklingen av befolkningen i åldrarna 20—60 år under antagandena, att nettoavflyttningen är lika med noll såväl inom den totala jordbruksbefolkningen som inom de båda socialklasserna.

Den manliga företagarbefolkningen i arbetsåldrarna under tiden 1940—» 1960 har att emotse en naturlig tillväxt med 28 000 eller 7'8 %. För arbetar- befolkningen blir tillväxten 33 000 eller 167 %. För den kvinnliga företagar— befolkningen blir vinsten vid flyttningsstopp 24 000 eller 69 %, under det att den för den kvinnliga arbetarbefolkningen uppgår till 33000 eller icke mindre än 261 %. Olikheterna mellan de båda socialklasserna äro en följd av skillnader i åldersstruktur (jfr tab. C), vilka göra sig särskilt märkbara för den kvinnliga befolkningen. Det förtjänar framhållas, att befolknings- tillväxten till mycket stor del beror på förhållandena i Norrland. Inom de fyra nordligaste länen återfinnas drygt 75 % av företagarbefolkningens naturliga folkmängdstillväxt och 30 % av arbetarbefolkningens.

I tab. 43 illustreras innebörden av att avflyttningen fortsätter i oförändrad takt från 1930-talet. Därvid har dels antagits, att avflyttningen jämväl inom arbetarbefolkningen förblir lika med 1930-talets, och dels har räknats med

• Sida 123
•  Original

blott hälften så stark avflyttning (alternativ 1/2). De här givna siffrorna äro som förut påpekats endast att uppfatta som ett exempel på hur utvecklingen under vissa förenklande antaganden kan komma att ställa sig. Företagar- befolkningens och arbetarbefolkningens avflyttning och folkminskning kunna nämligen inom den i det föregående uppställda ramen tänkas för- siggå på ett nära nog obegränsat antal sätt, vilket än ytterligare ökas, om man tager hänsyn till att totalprognosernas utformning ingalunda är given utan vid spänning mellan de båda delbefolkningarna lätt ändras på det ena eller andra sättet. Med hänsyn härtill synes det icke vara erforderligt att företaga några ytterligare modifikationer i de här gjorda antagandena.

Det är, med iakttagande av ovan gjorda reservationer, av intresse att kon— statera att de utförda kalkylerna enligt alternativ 1 för arbetarbefolkningens avflyttning stämma väl överens med vad i kap. 6 nämnts angående de se- naste årens tendenser till minskning av arbetskraften vid jordb1uket. För den manliga fö1etagarbefolkningen i arbetsåldrarna får man en minskning med 8 % på en 20-årsperiod, d. v. s. i genomsnitt 041 % per år. För arbetar- befolkningen blir minskningen 35 % eller 214 % per år. För den kvinnliga företagarbefolkningen blir den totala minskningen i det närmaste 18 % eller 096 % per år, medan den för den kvinnliga arbetarbefolkningen blir 38 % eller 2-39 %.

Inom de enskilda lånen blir förändringarna enligt de uppställda antagan-

dcna av varierande storlek. Flerstädes noterar man folkminskningstal av .mindre trolig storlek såsom exempelvis i Bergslagen och i Älvsborgs län. Frånsett att vissa egenskaper hos det statistiska materialet verka störande, måste detta förhållande ses i samband med att minskningen av arbetskraft vid jordbruket under 1930-talet till största delen gått ut Över arbetarbefolk— ningen. Härvid inverkar bl. a. den efter lantarbetstidslagens införande skärpta rationaliseringen med anställd arbetskraft vid det större och medelstora jordb1uket (jfr sid. 69 f.). Då denna process icke kan tänkas fo1tgå' 1 samma ( takt och icke heller kan bli av någon betydelse vid det mind1e jo1dbruket, äföljel härav, att man i fortsättningen torde böra räkna med en minskad av— ,flyttning från jordbrukets arbetarbefolkning. Det i tab. 43 angivna alter- , nativet med hälften så stark nettoavflyttning från arbetarbefolkningen som under 1930—talet tjänar att illustrera detta. Enligt detta alternativ 1lz blir för männen den årliga minskningen av företagarbefolkningen» 1'10 och för arbetarbefolkningen 073, medan motsvarande tal för den kvinnliga befolk- ningen blir 1'58 resp. 064. Det vill synas, som om reduktionen av arbetar- befolkningens nettoavflyttning till hälften i någon mån skjuter över målet. Måhända skulle ett alternativ 3/4 vara lämpligare. Det erhålles lätt genom en jämförelse i tab. 43 mellan alternativen 1 och 1/2.

Några ytterligare kommentarer skola här icke göras. Det må endast till- läggas, att inom landets nordliga län en relativt stor del av jordbruksbefolk- ningen i större eller mindre utsträckning finner sin utkomst genom skogs- arbete, vilket gör gränsdragningen och prognoserna vanskliga.

Å ,:

• Sida 124
•  Original

Tab. 43. Jordbruksbefolkningen i åldrarna 20—60 år inom olika socialkl ningen samt flyttningsalterna Arbetarbefolkningens nettoflyt Total jordbruksbefolkning Arhetarhefolkning L ä n Folkmängd Relativ Folkmängd Relativ

Absolut __ __ . Absolut .. ,. . ,

20—60 är förän d- forandrmg 20—60 år förän d- __forandrmg 1940 1960 mg Totalt perfa: 1940 1960 "ng Totaltl per/oå, 11

lllän

Stockholms län 18 900 13 900 _ 5 000 0737 _ 1-5 9 000 6 600 _ 2 400 0731 _ 1-6 ( Uppsala » 14100 10 700 _ 3 400 0761 _ 1-4 6100 4 700 _ 1 400 0777 _ 1'3 Södermanlands » 18 500 13 400 _ 5 100 0723 _ 1-6 9 300 7100 — 2 200 0763 — 1-3 ! Östergötlands » 27 500 20 800 _ 6 700 0-755 _ 1-4 12 600 9 700 _ 2 900 0773 _ 1-3 14 Jönköpings » 22 900 17 500 _ 5 400 0-764 _ 1-3 4 200 3 000 — 1 200 0-712 — 1-7 11 Kronobergs » 19 300 15 000 -— 4 300 0778 — 1-2 3 700 2 800 _ 900 0765 _ 1-3 15 Kalmar » 26 000 21500 _ 4 500 0825 — 1-0 9 400 8 000 — 1 400 0'854 —0-8 1( Gotlands » 7 300 6 000 _ 1 300 0826 _ 1—0 1 600 1 400 _ 200 0901 _0-5 E Blekinge » 11 400 9 600 _ 1 800 0842 —0-9 3 400 3 100 — 300 0907 _0—5 ! Kristianstads » 29 100 24 400 _ 4 700 0-840 _ 0-9 10 000 10 100 + 100 1-010 + 01 15 Malmöhus » 32 400 26 200 _ 6 200 0809 _ 1-1 14 600 14100 _ 500 0963 _0-2 11 Hallands » 18 500 15 200 _ 3 300 0821 _ 1-0 4 500 3 800 _ 700 0844 _ 0-8 14 Göteb. och Bohus » 19 000 15 100 — 3 900 0795 _ 1-1 3 200 2 500 _ 700 0-780 _ 1-2 IE Älvsborgs » 31 300 23 600 _ 7 700 0753 _ 1-4 5 400 3 500 _ 1 900 0-643 — 22 25 Skaraborgs » 30 800 23 000 _ 7 800 0747 _ 1-4 7 200 5 500 _ 1 700 0757 _ 1-4 211 Värmlands » 30 900 23 900 _ 7 000 0773 — 1-3 12 200 10 200 _ 2 000 0839 _0-9 18 Örebro » 16800 11300— 5 500 0672—20 6 500 4 300— 2200 0660—21 10 Västmanlands » 13 600 9 800 _ 3 800 0724 _ 1—6 5 700 4 900 _ 800 0762 _ 1-4 'i Kopparbergs » 24 800 17 500 _ 7 300 0706 _ 1-7 11 100 9 300 _ 1800 0-837 _0-9 12 Gävleborgs » 27 600 23 200 _ 4 400 0841 _ 0-9 13 500 12 600 _ 900 0933 _0-3 14 Västernorrlands » 30 100 28 100 _ 2 000 0932 _0-4 12 500 12 300 _ 200 0987 _0-1 1'] Jämtlands » 22 800 20 400 _ 2 400 0896 — 0-5 9 900 8 700 _ 1 200 0-877 _ 0-7 12 Västerbottens » 34 500 36 800 + 2 300 1-066 + 03 9 300 8 700 _ 600 0934 _ 0—3 25 Norrbottens » 26 100 30 300 + 4 200 1-162 + 08 10 400 12 600 + 2 200 1-213 + 1-0 15 Hela landsbygden. .. 554 200 457 200 _ 97 000 0825 _ 0-96 195 300 169 500 _ 25 800 0-868 _ 0-73 355

Kvinnor

Stockholms län 15 700 11 300 _ 4 400 0120 — 1—6 6 500 5 200 _ 1 300 0-807 _ 1-1 5 Uppsala » 12000 8700— 3300 0-727—1-6 4500 3700— 800 0—814_1-0 '] Södermanlands » 15 700 10 900 _ 4 800 0694 _ 18 7 000 5 400 _ 1 600 0770 _ 1-3 & Östergötlands » 23 200 16 900 _ 6 300 0729 _ 1-6 9 000 7 100 _ 1900 0-790 _ 1-2 14 Jönköpings » 20100 14 500— 5 600 0-721—-1-6 2400 1 900— 500 0-779—1-2 17 Kronobergs » 16 100 11400 _ 4 700 0711 _ 1-7 1 800 1 300 — 500 0746 _ 1-5 14 Kalmar » 22 000 16 900 _ 5 100 0767 — 1-3 6 400 5 400 _ 1 000 0839 _0-9 15 Gotlands » 6 800 5 000 _ 1 800 0738 _ 1-5 1 100 900 _ 200 0-836 _ 0-9 5 Blekinge » 9700 7200— 2500 0-742_1-5 2300 1900— 400 0810—10 7 Kristianstads » 25 300 19 300 _ 6 000 0764 _ 1-3 6 700 6 300 _ 400 0-943 _ 0-3 16 Malmöhus » 27 600 20 800 _ 6 800 0753 — 1-4 10 500 9 900 _ 600 0-939 _ 0-3 17 Hallands » 14 900 11 200_ 3 700 0-750—1-4 2600 2 100_ 500 0-811_1-0 12 Göteb. och Bohus » 16 300 11 500 _ 4 800 0-703 _ 1-7 1 900 1 400 _ 500 0743 _ 1-5 14 Älvsborgs » 27 200 19 000 _ 8 200 0-699 _ 1-8 2 900 2100 _ 800 0719 _ 1-6 24 Skaraborgs » 26 700 18 600 _ 8 100 0698 _ 1-8 4 800 3 600 _ 1 200 0742 _ 1-5 21 Värmlands » 26 900 19 500 _ 7 400 0-726 _ 1-6 7 800 7 000 — 800 0894 _ 0-6 19 Örebro » 15 100 9900— 5200 0-656_2-1 4500 3200— 1 300 0719—14; 10 Västmanlands » 11 700 8 300 _ 3 400 0708 _ 1-7 4 200 3 300 _ 900 0789 _ 1-2 7 Kopparbergs » 22 200 14 800 _ 7 400 0665 — 2-0 7 100 6 500 _ 600 0915 — 0-4 15 Gävleborgs » 23 000 18 300 _ 4 700 0797 _ 1-1 9 200 8 900 _ 300 0-971 _ 0-1 13 Västernorrlands » 25 700 21 900 _ 3 800 0854 _ 0-8 7 600 7 600 0 0995 — 0.0 18 Jämtlands » 17 900 15 400 _ 2 500 0859 _ 0-8 5 700 5 400 _ 300 0956 _ 0-2 12 Västerbottens » 28 000 27 500 _ 500 0981 _ 0-1 5 200 5 000 _ 200 0-952 _ 0-2 22 Norrbottens » 20 500 22600 + 2 100 1103 + 05 5 800 7 100 + 1 300 1-221 + 0-6 14 Hela landsbygden. .. 470 300 361400 —108 900 0-768 _ 1-31 127 500 112 200 _ 15 300 0880 _0-64 342

• Sida 125
•  Original

Vis år 1940 samt är 1960 enligt flyttningsalternativ 1 lör totalbefolk- Ich 1 lör arbetarbefolkningen.

alternativ 1 12 Arbetarbefolkningens nettoflyttning enligt alternativ 1

etagarbet'olkning Arbetarbefolkning Företagarbefolkning & Relativ Folkmängd Relativ Folkmängd Relativ är? förändring 20—60 är 222,13? förändring 20—60 är $$$ förändring () Ying Totalt Dei/vår 1940 1960 ring Totalt peioår 1940 1960 ring Totalt pc.?)år 300_ 2 600 0737 _1-5 9 000 4 600— 4 400 0512 —3-3 9 900 9 300 _ 600 0-939 _0-3 000 ——- 2000 0-750—1-4 6 100 3200— 2900 0-530_3'1 8000 7500— 500 O-938—0-3 00— 2900 0-685—1-9 9300 4800— 4500 0515—33 9200 8600 _ 600 O-935—0-3 00_ 3800 O-745—1-5 12 600 6400— 6200 0508—33 14900 14 400— 500 0966 ——0-2 00— 4200 0-775_1-3 4200 1900— 2300 O-457—3-8 18700 15 600— 3100 0834—09 00— 3400 0782—12 3700 2000_ 1700 0-542 —3-0 15600 13 OOO— 2600 0833—09 00 _ 3100 0813 _ 1-0 9 400 5 900 _ 3 500 0626 —2-3 16 600 16 600 0 1-000 -—- 0-0 00— 1100 0807 _1'1 1600 1 OOO— 600 06352 _2'1 5 700 5 000 _ 700 0877 _0'7 [00 — 1 500 0-813 _ 10 3 400 2 200 _ 1200 0-652 —2'1 8 000 7 400 _ 600 0925 _0'4 300 _ 4 800 0-749 _ 1-4 10 000 8 200 — 1800 0-821 _1'0 19100 16 200 _ 2 900 0-848 —0'8 100_ 5700 0-680_1'9 14600 10700 _ 3900 0-731_1-6 17800 15500 — 2300 0871—07 400— 2 600 0814 _ 1-0 4 500 2 800 _ 1700 0620 _2'4 14 000 12 400 —- 1 600 0886 _0'6 00 _ 3 200 0797 _ 1'1 3 200 1 700 _ 1500 0530 _3-1 15 800 13 400 _ 2 400 0-848 _0-8 00 _ 5 800 0-776_1-3 5 400 2 100 _ 3 300 0395 _4-5 25 900 21500 _ 4 400 0-830 _0—9 00_ 6100 0-742_1'5 7200 3400— 3800 O-477—3-6 23600 19600 _ 4000 0831—09 00— 5000 0733—16 12200 7800 _ 4400 0637—22 18700 16100 — 2600 0-861_0-7 00 _ 3 300 0680 _— 1-9 6 500 2 700 _ 3 800 0410 _4-4 10 300 8 600 _ 1 700 0835 —— 0-9 00 _ 3000 0620 ——2'4 5700 3000— 2700 0-526—3'2 7900 6800_ 1100 O-861—0-7 00 _ 5 500 0-599 _2'5 11100 7 300 _ 3 800 0662 —-2-0 13 700 10 200 _ 3 500 0-745 —-1'5 »00 _ 3 500 0752 _ 1-4 13 500 10 300 _ 3 200 0765 _1-3 14100 12 900 — 1 200 0915 —»—0-4 800— 1 800 0-898_0'5 12500 10 100_ 2400 0810—10 17600 17 000— 600 0-966—0-2 700— 1 200 0-907_0-5 9900 6900_ 3000 0-700_1-8 12900 13500 + 600 1047 +0-2 100 + 2900 1-115 +0'5 9300 6700— 2600 0720 _-1'6 25200 30100 + 4900 1'194 +0-9 700 + 2 000 1-127 %— 0-6 10 400 10 900 + 500 1044 + 02 15 700 19 400 + 3 700 1-236 + 11 700 _71 200 0-802 — 1'10 195 300 126 600 — 68 700 0-648 _2-14 358 900 330 600 —28 300 0921 —- 0-41 100 _ 3 100 0663 _2'0 6 500 3 600 _ 2 900 0555 _2-9 9 200 7 700 _ 1 500 0-837 —O-9 000 _ 2 500 0667 _ 20 4 500 2 500 _ 2 000 0546 _3—0 7 500 6 200 _ 1 300 0827 _0-9 500_ 3 200 0'632 _2'3 7 000 3 500 _ 3 500 0506 _3-4 8 700 7 400 _ 1 300 0-851 _0'8 SOO— 4 400 0'600 _ 18 9 000 4 600— 4 400 0506 _3-4 14 200 12 300 _ 1 900 0-866 _0'7 500 — 5 100 0712 _ 1-7 2 400 1 200— 1 200 0488 _3-5 17 700 13 300 _ 4 400 0751 _1-4 100_ 4 200 0'706_1-7 1800 800 _ 1 000 0468 _3'7 14 300 10 600 _ 3 700 0741 —1-5 500_ 4100 0-737 _ 1-5 6 400 3 600 _ 2 800 0-569 —2-8 15 600 13 300— 2 300 0-853 _0'8 00— 1 600 0719 _ 1-6 1 100 600 _ 500 0537 _3-1 5 700 4 400 _ 1 300 0772 —1-3 00 _ 2100 0716 _ 1'7 2 300 1200 _ 1100 0542 _3'0 7 400 6 000 _ 1 400 0811 —1-0 00— 5 600 0699 _ 1-8 6 700 4 700— 2 000 0698 —1-8 18 600 14 600 _ 4 000 0785 _ 1-2 100 _ 6 200 0637 _2-2 10 500 7 000— 3 500 0-668 —2-0 17 100 13 800 — 3 300 0-807 _1-1 [00 _ 3 200 0740 _ 1-5 2 600 1 300 — 1300 0-517 _3-3 12 300 9 900 _ 2 400 0-805 —1'1 100 _ 4 300 0-701 _ 1-8 1 900 900 — 1 000 0-465 _3-1 14 400 10 600 _ 3 800 0-736 _ 1-5 iOO— 7400 0—695_1-8 2900 1200— 1700 0-427 _4-1 24300 17 800— 6500 0-733_1'5 00 _ 6 900 0685 _1-9 4 800 2100 _ 2 700 0441 _4-0 21900 16 500 _ 5 400 0-753 _1-4 OO— 6 600 0654 _2-1 7 800 5 OOO— 2 800 0646 _2-2 19100 14 500— 4 600 0-759 _1-4 700 _ 3 900 0-632 _2-3 4 500 2 000— 2 500 0451 —3-9 10 600 7 900— 2 700 0745 _1'5 OO— 2500 0-667_2'0 4200 2200_ 2000 0-528—3-1 7500 6100— 1400 0813—10 100_ 6 800 0-550_2-9 7 100 5 000_ 2 100 0707 _ 1-7 15 100 9 800— 5 300 0649 —2-1 00_ 4 400 0-681_1-9 9 200 7 100_ 2100 0-772—1-3 13 800 11 200— 2 600 0812—10 00 _ 3 800 0790 _1-2 7 600 5 700— 1 900 0756 _1-4 18 100 16 200 _ 1 900 0-895 —0-6 00_ 2 200 0-820—1-0 5 700 4 000— 1 700 0697 _1-8 12 200 11 400— 800 0934—03 00 _ 300 0987 _0-1 5 200 3 400— 1 800 0662 _2-0 22 800 24 100 + 1 300 1-057 + 03 00 + 800 1-054 + 03 5 800 5 300 _ 500 0907 _0-5 14 700 17 300 + 2 600 1-177 + 0-8 00 _93 600 0727 _ 1-58 127 500 78 500—49 000 0616 _2-39 342 800 282 900 —59 900 0-825 _0-96

• Sida 126
•  Original

KAPITEL 12.

Den framtida utvecklingen av jordbruksbefolkningen inom skilda detaljyrkesgrupper länsvis.

Som i kap. 11 framhållits är utvecklingen av den totala jordbruksbefole ningen att uppfatta som den summerade effekten av de däri ingående social- och detaljyrkesgruppernas förändringar, och om fördelningen på dessa undergrupper ej ändras alltför hastigt, ger totalprognosen en någorlunda riktig bild av förloppet. Det är likväl av vikt att få en uppfattning om de; skilda delpopulationernas förändringar, särskilt om man har anledning räkna med en mera markerad strukturförskjutning. I föregående avsnitt skildras, hur utvecklingen inom olika socialklasser kan komma att ställa sig. Av större betydelse men samtidigt avsevärt vanskligare att belysa äro förskjutningarna inom olika detaljyrkesgrupper, d. v. s. i främsta hand be- folkningen på brukningsdelar av olika storlek.

Fördelning på detaljyrke föreligger endast för den yrkesverksamma jord- bruksbefolkningen och dennas familjemedlemmar, däremot ej för den själv- ständiga yrkeslösa befolkningen—. Ej heller förefinnes en dylik uppdelning av den i husligt arbete inom jordbruket redovisade yrkesverksamma bcfolk-j ningen. Undersökningen får därigenom begränsas till att omfatta endast den yrkesverksamma jordbruksbefolkningen. Den uppdelning i special- grupper, som här kommit till användning, är följande (jfr tab. A):

1. Större jordbruk (över 50 ha åker). Medelstora jordbruk (10—50 ha åker). Småbruk (2_10 ha åker). Jordbrukslägenheter (under 2 ha åker), trädgårdsskötsel och diverse jordbruksverksamhet, fiske och skogsbruk.

www

Det har ansetts lämpligt att i grupp 4 medtaga den vid jordbruksräknin-, gen särskilt avskilda kategorien jordbrukslägenheter (under 2 ha åker),- enär befolkningen inom denna relativt fåtaliga grupp uppvisar en abnorm ålderssammansättning, antydande att en icke ringa del av familjemedlem- marna redovisas som yrkesutövare under andra rubriker, bl. a. skogsbruk. Detta är uppenbarligen endast ett uttryck för att det jordbruk, som före- kommer på dessa småbrukningsdelar, har karaktären av stödjordbruk. Be- träffande trädgårdsskötseln må påpekas, att den är av nämnvärd betydelse endast i ett fåtal områden, framför allt kring de större städerna. Även den under fiske redovisade befolkningen är begränsad till vissa kustområden. Skogsbruksbefolkn-ingen kommer härigenom att dominera grupp 4, och inom landets egentliga skogsbruksområden, d. v. s. Värmlands och Koppar- bergs län samt Norrlandslänen, kan åldersstrukturen och utvecklingen av grupp 4 till fullo anses skildra skogsbruksbefolkningens förhållanden.

• Sida 127
•  Original

I tab. L gives en fördelning på kön och 120-års åldersgrupper av befolk- ningen inom de 4 här särskilda detaljgrupperna. Avvikelserna från en »iiormal» åldersstruktur framgår av följande 3-1edade indextal H.

Detaljyrkesgrupp Åldersfördelningsindex [_l 1. Större jordbruk ........................................ 20b 2. Medelstora jordbruk .................................... a01 3. Småbruk .............................................. 1c3 —1. Diverse jordbruksverksamhct; binäringar ................. 02b

Samtliga Oal

Under det att den totala yrkesverksamma jordbruksbefolkningen är nor- mal i den yngsta åldersklassen, något underrepresenterad i de yngre arbets- åldrarna och något överrepresenterad i de högre arbetsåldrarna, uppvisa de fyra delpopulationerna från varandra helt skilda åldersfördelningar. Be- folkningen på större jordbruk är progressiv till följd av att arbetarbefolk- . ningen här utgör huvudparten. Vid de medelstora jordbruken finner man i en regressiv äldersstruktur, vilket torde kunna sättas i samband med bl. a.

den låga familjebildningen. Inom gruppen småbruk om 2—10 ha åker är ' den yngre förvärvsåldersgruppen märkbart underrepresenterad, medan den inom grupp 4, trädgårdsskötsel, diverse jordbruksverksamhet, skogsbruk etc., har en relativt stor numerär. Här gäller vad ovan påpekats beträffande folkräkningens detaljgrupp »jordbrukslägenheter under 2 ha åker», att en : icke ringa del av den på småbruk hemmahörande arbetskraften redovisas ' som yrkesutövare inom andra branscher, företrädesvis inom skogsbruk. Om

man sammanför grupperna 3 och 4 ovan, kringgår man i viss mån detta för— hållande och erhåller en åldersfördelning, som endast ringa avviker från det normala, nämligen Oal.

Av det sist anförda framgår, att detaljyrkesuppdelningen åtminstone vad beträffar grupperna 3 och 4 är behäftad med viss osäkerhet, vilket gör, att de för delpopulationerna utförda prognoserna icke få pressas på sitt inne- . håll. När det gäller att förutbedöm-a de olika undergruppernas nettoavflytt- ' ning måste man röra sig med ganska vaga antaganden, alldenstund mate- rial saknas för att, i likhet med vad som skett för den totala jordbruksbe- folkningen, studera olikheterna under en gången tidsperiod. ! För de allra sista åren föreligga genom Socialstyrelsens statistik över lant— ( arbetarlöner en del data jämväl över arbetskraften per hektar åker, men l materialets begränsning och övriga egenskaper tillåta icke någon närmare [ undersökning av utvecklingen inom olika storleksgrupper. Detsamma gäller om primärmaterialet till »Räkenskapsresultat från svenska jordbruk». Om man här jämför arbetskraftsåtgången per hektar åker under perioderna 1924 —29, 1929 34 och 1934—39 och härleder den genomsnittliga årliga för- ändringen, får man för sydsvenska storbruk (över 100 ha åker) — 1'7 %. För mellansvenska storbruk blir siffran —2'2 %, för mellansvenska bonde- bruk (IO—25 ha åker) ——1'0 % och för mellansvenska småbruk (under

• Sida 128
•  Original

10 ha äker) —0'3 %. För norrländska bondebruk får man —— 1'4 % och för norrländska småbruk ——0'7 %. Siffrorna äro behäftade med en bety- dande osäkerhet till följd av tillfälligheternas spel i det ringa materialet, där ombyte av i undersökningen ingående gårdar lätt kan åstadkomma avse» värda omkastningar. Att utföra undersökningen på samma gårdar år från år är icke möjligt på grund av materialets ringa omfång.

Den enda slutsats man kan väga draga av de här ovan givna siffrorna är det redan välkända förhållandet, att under 1920- och 1930-talen arbets- kraften per ha minskade kraftigare på de stora gårdarna än på de små. För bedömandet av de framtida förändringarna har man föga ledning härav. och det kan f. ö. diskuteras, i vad mån den kommande utvecklingen av av- flyttning kommer att likna den tidigare. Rationalisering av arbetskraftför- brukningen har hittills i främsta hand skett inom det större och medelstora jordbruket, och därför föreligga nu avsevärda olikheter mellan olika stor-

e

leksklasser, såsom bl. a. visats a sid. 70 ft".

Genom de prognoser, som utförts för den totala jordbruksbefolkningen inom skilda län, har man den yttre ram inom vilken det gäller att inpassa förändringarna inom de 4 delgrupperna. Problemet blir därigenom icke så mycket att fastställa avflyttningens storlek utan fastmera olikheterna här— , vidlag mellan grupperna, varefter själva nivån anpassas till överensstäm- melse med totalprognosen.

Den närmast till hands liggande flyttningshypotesen är, att den relativa avflyttningen är densamma inom alla fyra delgrupperna inom varje län. Därnäst får man, med hänsyn till vad ovan antytts om den tidigare utveck- lingen, tänka sig, att avflyttningen vid de större gårdarna ligger något över länsgenomsnittet, medan den vid småbruken i gengäld ligger lägre. Ett ; tredje alternativ är, att den relativa avflyttningen tänkes ske så pass kraf- tigt vid de mindre brukningsdelarna, att den kommer att ligga på en högre nivå än län-sgenomsnittet, medan å andra sidan avgången från storgårdarna då blir något lägre.

Det kan givetvis diskuteras, hur pass stora avvikelser från länsgenomsnit- tet man bör räkna med. Eftersom det endast kan bli fråga om en schema- tisk översikt, har här endast laborerats med avvikelser av 25 %. Om för ett visst län den totala nettoavflyttningen angives medelst reduktionstalet c blir nettoflyttnings—talen för de tre storleksgrupperna 1 (över 50 ha), 2 (IO—50 ha) och 3 (2—10 ha) enligt de tre nämnda alternativen följande:

Flyttningsalternativ Detaljyrkcsgrupp

I II Ill 1. Större jordbruk .......................... c 0 + 0-25 c—— 0-25 2. Medelstora jordbruk ...................... e e e 3. Småbruk ................................ e e-—— 0-25 c + 025 4. Diverse jordbruksverksamhet: binäringar. .. c 0-2åc å 0v50c- 0-50c a l'ttOc

• Sida 129
•  Original

För restgruppcn 4 har det i alternativ ll ansetts lämpligt att för de län, där skogsbruket helt dominerar grupp'4, d. v. s. Värmlands och Koppar- bergs 1än samt Norrlandslänen, räkna med en nettoavflyttning uppgående till hälften av länsgenomsnittets storlek, medan för övriga län endast räk- nats med fjärdedelen därav. I alternativ III har på analogt sätt räknats med hela resp. halva länsgenomsnittet. Denna åtskillnad motiveras av att inom södra och mellersta Sverige en icke ringa del av grupp 4 utgöres av special- , jordbruk, företrädesvis trädgårdsskötsel, vilka kunna väntas uppvisa en låg .*nettoavflyttning och flerstädes t. o. in. en nettoinflyttning. Inom landets . skogrika trakter torde utvecklingen av grupp 4 bli annorlunda med hänsyn till skogsavverkningarn-as omfattning. Skogsbeståndet har under senare år skattats på ett sådant sätt, att man för vissa områden har anledning räkna med en icke obetydlig begränsning av avverkningen under viss tid framåt. Dä skogsbruksbefolkningen härigenom i ökad grad kommer att för sin ut- ' komst bli hänvisad till sina i stor utsträckning alltför små jordbruk, skulle det för dess kvarstannande erfordras dels ett igångsättande av skogs- vårdande arbeten och dels en nyodling och en intensifiering av jordbruks- driften i dessa landsdelar. Det sistnämnda torde väl endast till en del vara . lämpligt och möjligt, och i fråga om de skogsvårdande åtgärderna kan man ' kanske ej heller vänta att de helt fylla arbetsbehovet, bl. a. av kostnadsskäl. Man har även att räkna med svårigheten att förflytta arbetskraften. Under idylika förhållanden synes man kunna räkna med en ökad avflyttning. Styl- kan- därav skulle måhända i någon mån kunna belysas genom en grundlig inventering av arbetsuppgifter inom skogsbruket. Det här anförda må emel- lertid vara nog för att motivera de gjorda antagandena beträffande grupp 4. Som förut nämnts ha de uppställda hypoteserna rörande de fyra delpopu- lationernas avflyttning först använts fristående av varandra, varefter en om- proportionering av de för år 1960 härledda folkmängdssiffrorna gjorts till en nivå, motsvarande den för den "totala jordbruksbefolkningen gjorda prognosen för resp. län. På samma sätt som i kap. 11 har det ej ansetts erforderligt att göra detta för mer än ett av totalprognosernas alternativ, och härvid har för vardera könet valts det alternativ, som minskar den totala arbetskraften med 1 % per år. Det är dock att märka, att efter- som i föreliggande avsnitt endast avses den direkt redovisade yrkesverk- samma jordbruksbefolkningen jämte familjemedlemmar men icke de själv— ' ständiga yrkeslösa eller de till husligt arbete hänförda, komma förskjutnin- ( garn-a i de arbetsföra åldrarna här icke att uppgå till exakt 1 % utan bli l något lägre. För den manliga befolkningen blir skillnaden obetydlig, i det att man för den yrkesverksamma befolkningen får siffran 0'93 %. För kvinnokönet får man i stället för 1 värdet 0'86 %. Att skillnaden här är större sammanhänger med åldersstrukturen hos den borträknade gruppen husligt arbete inom jordbruket.

• Sida 130
•  Original

Tab. 44. Yrkesvcrksam jordbruksbefolkning 1 åldrarna 20—60 år inom skilda detaljyrkesgrupper länsvis år 1940 samt är 1960 enligt flyttningsalternativ 0. A. Män.

Totala jordbruksbefolkningen 1. Större jordbruk (över 50 ha äker) 2. Medelstora jordbruk (IO—50 ha åker)

Folkmängd Absolut Relativ Folkmängd Absolut Relativ Folkmängd Absolut Relativ 20%” ur l'öränd- föränd— 30—50 år föränd- föränd— 20—60 år föränd- föränd—

rinrlr rin ring ring ring 1940 1960 0 g 1 940 1960 1940 1960

Stockholms 18 500 19 400 Uppsala 13 800 15 100 Södermanlands . 18 100 19 500 Östergötlands . 26 900 29 700 Jönköpings . . 22 500 23 700 Kronobergs 18 900 20 400 Kalmar . 25 400 28 300 Gotlands 7 200 8 100 Blekinge 11 100 13 100 Kristianstads . . 28 500 32 400

Malmöhus . 31 800 35 700 Hallands . . 18 200 19 700 Göteborgs och Bohus . . . . 18 700 19 900 Älvsborgs 30 800 31 700 Skaraborgs . . 30 300 31 800 Värmlands . . 30 500 31 800 Örebro . . 16 500 16 400 Västmanlands . . . . 13 300 14 200 Kopparbergs : . . . 24 400 24 200

900 1-048 4 000 4 500 500 1-133 5 800 6 400 ¹ 300 1-097 3 100 3 700 600 1-198 6 000 (i 600 ¹ 400 1-075 5 400 (i 300 900 1-162 6 400 6 900 ² 800 1-105 6 000 7 400 1 400 1239 9 800 10 900 ¹ 200 1-055 800 1 000 200 1-236 5 500 6 000 ¹ 500 1'077 400 500 100 1-265 2 800 3 200 ² 900 1115 2 600 3 200 600 10 800 12 300 900 1'129 400 500 100 4 300 4 900 ² 000 1-180 600 700 100 3 700 4 400 ³ 900 1137 3 400 4 600 1 200 13 100 15 000 ³ 900 1123 7 000 9 200 2 200 15 600 17 200 ¹ 500 1-080 ] 400 1 700 300 7 800 8 600 ¹ 200 1-066 400 500 100 3 600 4 100 900 1029 1 100 1 300 200 9 000 9 600 ¹ 500 1050 4 100 5 000 900 14 400 15 300

¹ 300 1-043 1 800 2 100 300 . 6 000 6 300 100 0996 2 300 2 600 300 5 800 6 000 900 1-07() 2 800 3 300 500 (i 200 6 700 200 0990 400 400 0 3 500 3 (500

Gävleborgs . . . . . 27 200 29 900 2 700 1100 000 700 100 6 000 6 400

Västernorrlands 29 500 34 600 + 5 100 1-174 200 200 0 2 400 2 800 Jämtlands . . 22 400 25 100 + 2 700 1-121 —— —- 2 100 -) 200

..

600 600 500 ¹ 100 500 400 ¹ 500 600 700 ¹ 900

¹ 600 800 500 600 900

300 200 500 100 400 400 100 Västerbottens . . . . . 33 900 43 900 + 10 000 1'295 —— — - 2 300 2 900 600 Norrbottens . . 25 700 37 200 + 11 500 1-449 —— _— 1 400 1 800 400

Hela landsbygden. . . . . . .. . 544 100 605 800 + 61 700 1-113 + 10 600 154 300 170 100 ' 15 800

+++++ +++++-+++++ ++++++++++++++++j+|+

+++++++++ +.

• Sida 131
•  Original

Tab. 44 A (forts.).

3. Småbruk (2_10 ha åker) 4. Diverse jordbruksverksamhet; binäringar

Folkmängd 20 60 år Absolut Relativ Folkmängd 2040 år Absolut Relativ föränd— förånd- föränd- föränd— 1940 1960 ring ring 1940 1960 ring ring

Stockholms 2 700 2 700 0-996 6 000 5 800 Uppsala 1 700 1 700 1-013 3 000 3 100 Södermanlands 3 000 2 800 0947 3 300 3 500 Östergötlands . 5 500 5 700 1-044 5 600 5 700 Jönköpings 13 700 14 200 1-040 2 500 2 500 Kronobergs 12 400 13 300 1-075 3 300 3 400 Kalmar 8 300 8 900 1-073 3 700 3 900 Gotlands 2 000 2 100 1-067 500 600 Blekinge 4 500 5 300 1-173 2 300 2 700 Kristianstads 9 000 9 800 1090 3 000 3 000 Malmöhus 5 700 5 600 0982 3 500 3 700 200 1057 Hallands . 7 000 7 300 1-037 2 000 2 100 100 1-050 Göteborgs och Bohus . 8 500 9 100 1-074 6 200 6 200 0 1-000 Älvsborgs 17 300 17 500 1-010 3 400 3 300 100 0971 Skaraborgs . 9 800 9 600 0976 2 000 1 900 100 0950 Värmlands 12 400 12 500 1—005 10 300 10 900 600 1-058 Örebro 4 600 4 200 0920 3 800 3 600 200 0947 Västmanlands . . 1 800 1 800 1-000 2 500 2 400 100 0-960 Kopparbergs 9 400 8 800 0932 11 100 11 400 300 1-027 Gävleborgs 8 900 9 500 1-073 11 700 13 300 1 600 1137 Västernorrlands . . 13 900 16 300 1172 13 000 15 300 2 300 1-177 Jämtlands 10 000 11 300 1133 10 300 11 600 1 300 1-126 Västerbottens 20 100 26 500 1-319 11 500 14 500 3 000 1-261 Norrbottens . 10 300 16 700 1474 13 000 18 700 5 700 1438

Hela landsbygden . . . . . . . 203 500 223 200 1-097 137 500 153 100 15 600 1-113

200 0'967 100 1'033 200 1'061 100 Plus

⁰ 1'000

100 1030 200 1'054 100 1-200 400 1174

⁰ 1'000

|+++ ++++ ++ |++ +++++

l+++|

+| l++ +++++

• Sida 132
•  Original

Tab. 44 (forts.). Yrkesverksam jordbruksbefolkning i åldrarna 20—60 år inom skilda detaljyrkesgrupper länsvis år 1940 samt o:: år 1960 enligt flyttningsalternativ 0. B. Kvinnor.

Totala jordbruksbefolkningen 1. Större jordbruk (över 50 ha åker) 2. Medelstora jordbruk (10—50 ha åker)

Folkmängd Absolut Relativ Folkmängd Absolut Relativ Folkmängd Absolut Relativ 20—50 år föränd- föränd— 20—50 år föränd- töränd- 20—60 år förånd- föränd-

ring ring ring ring 1940 1960 1940 1 960 1940 1960

Stockholms 14 700 16 mn Uppsala 10 500 12 000 Södermanlands 13 600 15 000 Östergötlands 20 000 23 000 Jönköpings 18 100 19 500 Kronobergs 14 500 16 100 Kalmar 19 100 22 400 Gotlands 6 100 6 800 Blekinge 8 400 10 000 Kristianstads 22 200 25 400 Malmöhus 24 000 27 700 Hallands . 13 600 15 400 Göteborgs och Bohus 14 800 15 900 Älvsborgs 25 200 25 900 Skaraborgs 24 200 25 900 Värmlands 24 300 25 900 Örebro 13 200 13 300 Västmanlands 10 200 11 400 Kopparbergs 20 200 20 000 Gävleborgs 20 000 23 100

1-093 3 000 3 700 1-142 2 400 3100 1-104 4 200 4 800 1-148 4 600 6 000 1-080 600 800

1-107 300 400 1172 2 000 2 700 1-107 300 400 1-191 500 700 1-143 2 400 3 400

1-155 5 300 7 400 1-134 1 000 1 400 1-074 300 400 1-026 800 1 000 1-071 2 900 3 800 1'065 1 300 1 700 1'010 1 800 2 200 1118 2 200 2 800

700 1-226 4 400 5 000 700 1-278 4 700 5 300 600 1—142 4 700 5 100 ¹ 400 1-294 7100 8100 200 1'307 4100 4 500 100 1-326 2 000 2 300 700 1-325 7 600 9 100 100 1-414 3 400 3 800 200 1-353 2 500 2 900 ¹ 000 1-407 9 800 11 100

² 100 14399 11100 12 500 400 1-373 5 500 6 400 100 14329 2 800 3 200 200 1-295 6 700 7 100 900 1-327 10 900 11 700

400 1-314 4 800 5 000 400 1-200 4 500 4 500 600 1'258 4 900 5 300 0989 300 300 0 1-145 2 900 3 000 1153 400 500 100 1.181 4 700 5 200

Västernorrlands 22 300 28 100 1-262 200 0 0-969 1 900 2 100 Jämtlands 15 900 19 600 1-232 -— —— 1 600 1 700 Västerbottens 25 200 35 600 1414 — —— 1 900 2 300 Norrbottens 18 800 30 300 1'612 — —— 1 100 1 400

Hela landsbygden. . . . . 419 100 484 400 . 1-156 115 600 128 600

600 600 400 ¹ 000 400 300 ¹ 500 400 400 ¹ 300

¹ 400 900 400 400 800

200

0 400 100 500

200 100 400 300

13 000

+++++ +++++ +++++ +++ + +++++ +++++ +++++ +++ | + ++ +++++ +++++ +++++ + +++ ++++ +

• Sida 133
•  Original

Tab. 44 B (forts.).

_ ___—__.--_._.__fvi ?

Den totala jordbruksbefolkningen å landsbygden åren 1930 och 1940 samt åren 1950 och 1960 enligt alternativ 1 framgår av följande tablå, där för jämförelses skull även angivits den totala riksbefolkningen samt jordbruks- befolkningens andel därav.

, Procent År 133323? måfå.. jordbruks- v 3 befolkning 1930 ................ 2 234 000 6 142 000 36-4 1940 ................ 2 009 000 6 371 000 81-5 1950 ................ 1 795 000 6 733 000 267 1960 ................ 1 580 000 6 929 000 22-8

Från en folkmängd på något över 2 miljoner år 1940 kommer jordbruket att vid oförändrad avflyttning ha 1'8 miljoner år 1950 och icke fullt 1'6 miljoner år 1960. Detta motsvarar en genomsnittlig minskning med unge- fär 20 000 per år eller 1'2 % per år. Då rikets totala befolkning samtidigt beräknas tillväxa något, blir jordbruksbefolkningens tillbakagång ännu mera påtaglig, om man ser till dess relativa andel: denna nedgår vid oför- ändrad avflyttning från 31'5 % år 1940 till 228 % år 1960.

Av större intresse är utvecklingen av de arbetsföra åldersgrupperna. iAlternativet 1 resulterar här i nedan givna folkmängdssiffror. * För den manliga jordbruksbefolkningen ger en oförändrad nettoavflytt- ning en minskning från 705 000 personer i åldrarna 15—65 år 1940 till 571000 år 1960, vilket per år i genomsnitt motsvarar 6700 eller 1'0 % per år. Att minskningen var förhållandevis mycket mindre under 1930-

• Sida 144
•  Original

Jordbruksbefolkning i åldrarna 15—65 år

Män Kvinnor Båda könen

1930 ................ 730 000 638 000 1 338 000 1940 ................ 705 000 594 000 1 299 000 1950 ................ 042 000 525 000 1 167 000 1960 ................ 571 000 451 000 1 022 000

talet trots antagandet om samma avflyttning beror på förskjutningar i åldersstrukturen.

För den kvinnliga jordbruksbefolkningen i arbetsåldrarna resulterar. alternativ 1 i en folkminskning från 594000 år 1940 till 451 000 år 1960; per år motsvarar detta i genomsnitt 7 100 resp. icke fullt 1'4 % per år. Det kan vara lämpligt att här även granska alternativet 3/4. Antalet kvinnor i åldrarna 15—65 år blir år 1950 548 000 och år 1960 492 000. Minskningen blir här per år 5 000 resp. 09 %.

Den här skisserade utvecklingen av den totala jordbruksbefolkningen döljer avsevärda olikheter mellan skilda områden till följd av såväl olika stark nettoavflyttning som olika åldersstruktur. Sålunda ger alternativ 1 för den manliga jordbruksbefolkningen inom Mälarlänen en årlig minsk- ning 1940—1960 av 21 % (mot 1'0 för hela riket). För Östra Götaland er— hålles 1'4 %, för Skåne, Halland och Blekinge 1'0, för Bohuslän och Vän-er— länen 1'3 och för Dalarne och Norrland endast 03 %. Med hänsyn till de uppbromsande tendenser, som uppstå i starkt avfolkade jordbruksbygder. torde man få räkna med en viss regional utjämning av flyttningsolikheterna. I föreliggande fall skulle man därför ha att räkna med något lägre minsk- ningstal för Mälarlänen, ev. också för övriga södra och mellersta Sverige, under det att folkminskningen skulle bli större i Dalarne och Norrland.

Det förtjänar framhållas, att utvecklingen av folkmängden i de arbets- föra åldrarna icke utsäger hela sanningen. Äldersstr-ukturen kommer näm- ligen att förskjutas på ett mindre gynnsamt sätt. Förhållandena kunna enklast skildras genom följande åldersfördelningar för år 1940 och för år 1960 enligt alternativ 1:

M ä n K v i n n o 1- A 1 d e r _ - . ' ' a 1940 1960 Foråäd'mg 1940 1960 ”män"" 0 I 0—15 .............. 241 000 161 000 _ 33 236 000 157 000 _— 33 15—30 .............. 233 000 161 000 — 39 199 000 122 000 — 39 30—50 .............. 277 000 228 000 — 13 244 000 179 000 _— 27 50—65 .............. 165 000 182 000 + 10 151 000 150 000 _— 1 65—w .............. 122 000 128 000 + 5 111 000 112 000 + 1 15—65 .............. 705 000 571 000 — 19 594 000 451 000 — 24 .............. 1 068 000 860 000 941 000 720 000

• Sida 145
•  Original

Beträffande åldersklassen 0—15 år må framhållas, att siffrorna för år 1960 bero på relativt osäkra nativitetsantaganden (oförändrad fruktsam- het enligt 1930-talet), varför de här icke skola göras till föremål för några närmare kommentarer. Bland de arbetsföra åldersgrupperna noterar man en synnerligen kraftig reduktion i åldrarna 15—30 år, med i det närmaste [ 2/5. I åldrarna 50—65 år har man å andra sidan att för mankönet emotse i en viss folkökning och för kvinnkönet en konstant folkmängd. I åldrarna över 65 år slutligen noterar man en viss ökning.

Effekten av den av siffrorna antydda »förgubbningen» är flerfaldig. De arbetsföra åldersgrupperna 15—65 år komma att undergå en förskjutning mot högre ålderstyngdpunkt, som till sin samlade innebörd får anses som en kvalitetsförsämring (jfr sid. 77). Vid sidan av arbetskraftsaspekter synes särskilt minskningen av de yngre arbets- och reproduktionsäldrarna - vara en allvarlig företeelse, som är av stor betydelse för såväl allmän som . enskild jordbruksplanering, och som kommer att få synnerligen påtagliga följder för jordbruksbefolkningens och jordbrukets fortbestånd. Det kan för övrigt framhållas, att den egentliga landsbygdens utarmning på ung- dom även kan väntas få kännbara psykologiska verkningar, ägnade att ytterligare förvärra föreliggande sociala olägenheter och att motverka åt— gärder för dessas lösande.

Äldersförskjutningarna medföra som ett ytterligare resultat en ökning av de arbetandes försörjningsbörda gentemot de gamla. Från 181) personer över 65 är per 100 i åldrarna 15—65 år 1940 ökas denna med nära 1/3 till 234 är 1960.

Av tabl—ån härovan framgår ytterligare ett för jordbrukets befolknings- lltveckling viktigt problem, nämligen kvinnounderskottet. Inom den totala jordbruksbefolkningen år 1940 kommo 88 kvinnor på 100 män mot inom den icke jordbrukande befolkningen 109. Inom åldrarna 15—50 år var Skillnaden 82 resp. 107. Vid en oförändrad nettoavflyttning skulle jord- bruksbefolkningen år 1960 i åldrarna 15—50 år endast ha 77 kvinnor per 100 män.

De här ovan i korthet refererade beräkningarna äro utförligt skildrade i kap. 8, varav närmare framgår innebörden av olika flyttningsantaganden för de enskilda riksområdenas jordbruksbefolkning, och där de med struk- t'urförskjutningarna förknippade problemen diskuteras. Vid sidan av dessa prognoser har det ansetts önskvärt att utföra beräkningar för mindre del- grupper av jordbruksbefolkningen, i första hand befolkningen inom skilda . naturliga jordbruksområden, inom olika socialklasser och inom olika stor- leksgrupper. Härför redogöres närmare i kap. 10—12.

För de naturliga jordbruksområdena ha ett flertal alternativ undersökts, innebärande att rikets totala jordbruksbefolkning i arbetsåldrarna minskas med en viss procent per år alltifrån 0'75 % till 175 %. Därvid har med sti-

- gande folkminskning förutsatts en ökad utjämning av de utifrån 1930-talet 10—417823

• Sida 146
•  Original

bestämda regionala olikheterna i avflyttning. Det närmare resultatet redo- visas i tab. 41 A och B. Därjämte illustreras för den manliga befolkningen alternativ 1, d. v. s. samma relativa nettoflyttning som på 1930-talet, genom karta å sid. 118. Här må endast göras några korta kommentarer i anslut- ning till nämnda alternativ.

För den manliga arbetsbefolkningen framstår folkminskningen som myc- ket stark i Norra och Södra Bergslagen (omkring 2 % per år), vilket må- hända är mer än vad som kan förväntas. En minskning med 1'5—1'3 % per år uppvisa Mälar- och Hjälmarbygden, Östra Dalarne—Gästrikland, Vänerslätten, Östgötaslätten, Sydsvenska höglandet och Västsvenska dal- bygden. Inom det övriga södra och mellersta Sverige stannar folkminsk— ningen vid riksgenomsnittet 1 %. I Nedre Norrland blir folkminskningen tämligen ringa, och i Övre Norrland kan man enligt det uppställda alter- nativet förvänta en viss tillväxt i de arbetande åldrarna. Sammanfattnings- vis må nämnas, att alternativet 1 % för södra och mellersta Sverige inne- bär en folkminskning med 1'3 % och för norra Sverige med 03 %. — Be- träffande den kvinnliga arbetsbefolkningen är här endast att tillägga, att utvecklingen i stora drag blir densamma som för mankönet ehuru med den skillnaden, att de regionala olikheterna inom södra och mellersta Sverige äro mindre. .

Den i kap. 11 givna skildringen av utvecklingen inom olika socialklasser är i främsta hand att uppfatta som ett exempel på, hur den ur tidigare avsnitt framgångna förändringen av den totala jordbruksbefolkningen kan förväntas uppdelas på olika delgrupper. Kalkylerna ha baserats på 1930— talets utveckling, och resultatet utvisar i likhet därmed en avsevärt kraf- tigare avgång för den som arbetarbefolkning räknade delen av jordbruks- befolkningen (se tab. 43). Med en total minskning av den manliga befolk- ningen enligt flyttningsalternativ 1, d. v. s. med 1 % per år, finner man vid oförändrad avgång jämväl för arbetarbefolkningen, att denna kommer att undergå en minskning med 21 % per år, under det att minskningen för den manliga företagarbefolkningen skulle bli 04 %. Beträffande de regio- nala olikheterna i socialklassutvecklingen må här endast framhållas, att de äro ytterst vanskliga att bedöma, eftersom jordbrukets tekniska och strukturella förändringar här spela en betydande roll.

Det sistnämnda gäller i minst lika hög grad om de kalkyler rörande utvecklingen inom olika detaljyrkesgrupper, som redovisas i kap. 12. Då statistiskt material saknas för en närmare analys av den tidigare utveck- lingen inom olika storleksgrupper av jordbruk, har här endast kunnat uppställas vissa schematiska antaganden rörande olikheterna i avflytt- ning. Speciellt må här nämnas den hypotesen, att avflyttningen inom de tre storleksgrupperna över 50 ha åker, 10—50 ha och 2,_10 ha utgör en sjunkande aritmatisk serie, där skillnaden mellan storbrukens och små- brukens avflyttning uppgår till hälften av den för hela riket noterade av—

• Sida 147
•  Original

flyttningen. Om detta alternativ kombineras med ett antagande om viss begränsad avflyttning från restgruppen specialjordbruk och skogsbruk och det hela inpassas inom den yttre ram, som svarar mot 1 % minskning av den totala arbetsbefolkningen, blir folkminskningen per år för den man- liga befolkningen vid större och medelstora jordbruk 1'4 % och vid små- bruk 1'0 % samt vid specialjordbruk och skogsbruk 0'3 % (jfr tab. 46). För kvinnkönet blir minskningen vid större jordbruk drygt 1'2 %, vid ! medelstora jordbruk 1'4 % och vid småbruk 0'9 %; inom restgruppen upp- står praktiskt taget konstans. — Den här använda alternativkombinationen i är blott en av många möjligheter men synes rimlig i fråga om relationen : mellan de tre egentliga jordbruksgruppernas folkminskning. Genom in- sättande av andra antaganden rörande restgruppens avflyttning kan givet— vis nivån förskjutas mer eller mindre. Effekten av dylika ändringar kan relativt lätt bestämmas med ledning av de här redovisade alternativen. ' Det må avslutningsvis framhållas, att det för användandet av de fram- lagda prognoserna är synnerligen önskvärt, att man genom folkräkningar, jordbruksräkningar samt annan statistik i görligaste mån successivt kan följa jordbrukets aktuella ändringsteiidenser och därvid speciellt avflytt- ning och rationalisering. Om man relativt tidigt under den period, pro- gnoserna omfatta, kan få fram nya data rörande avflyttningen, har man möjlighet att fastslå snävare gränser för bedömandet av den fortsatta ut- vecklingen, och man kan då också säkrare utpeka det eller de alternativ, som synes ha den största sannolikheten för sig. Som en konsekvens härav följer då bl. a., att man med ökad tillförlitlighet kan använda prognoserna för analyser rörande jordbrukets produktionsbetingelser, vårt lands för- måga till livsmedelsförsörjning m. m.

• Sida 148
•  Original

• Sida 149
•  Original

Använda beräkningsmetoder.

1. En avsevärd del av de i föreliggande undersökning redovisade prognoserna ha utförts på ett från det sedvanliga förfarandet avvikande sätt, för vilket i det tföljande skall redogöras. Det synes emellertid därvid lämpligt att först giva en ' sammanfattning av de vanliga framräkningsmetoderna, vilka ävenledes här kom— mit till användning. Folkmängden kvinnor i åldersklassen x,:c + a vid tidpunkten I må betecknas Pff,)”.a. Den genomsnittliga dödlighet, som man anser sig kunna räkna med för den tid, prognoserna avse, må uttryckas genom överlevelsetalen lx. ? Den kvot, enligt vilken befolkningen i åldersklassen a:, a: + a under en period i av a är reduceras på grund av dödlighet, erhålles då genom uttrycket

k _Åx+a.x+2a_ 1/ala:+a_l_l:t:-+-a+1 + + lx+2a—1+1/2Ix+2a x,z+a— -—

År,:z—l-a . 1/2Iz+lx+1+---+I$+a—1+1/alz+a

Det må anmärkas, att kvoten kx,x+a även kan skrivas i form av en serie, av

>

; vilken framgår, att man kan beräkna kvoten direkt från dödstalen i skilda åldrar. - Man kan nämli en härleda den a roximativa formeln ;. g PP %

a . a a3 , a” , kx,x+a=1—53x,x+a'—'2'54x+a,x+2a+Turun—tad"sz+a,x+2a+

az +"2—xz,x+a”x+a,x+2a—---

där ica-wird betyder centrala dödskvoten. För yngre och centrala åldrar samt vid relativt låga värden på a (= 1 eller 5), kan man utan nämnvärt fel förenkla formeln till

(1 a kx,x+a= 1—5Wx,x+a—E”x+a.x+2a

Om befolkningen är sluten, d. v. s. om ingen nettoflyttning förekommer i de ,olika åldersklasserna, kan man medelst de härledda k-kvoterna beräkna folkmäng- den i olika åldersklasser vid tidpunkterna t+ a o. s. v. genom relationerna

[ ( Pgiggx+2a=P£,)x+a'kx,x+a etc-

' I 211 l & Pgia,2c+2a=P:(n,Äg-)a'kx,x+a etc-

Utbyggandet av de framräknade åldersfördelningarnas yngsta ålderskullar kan ske genom att man på basis av den hittillsvarande utvecklingen söker bedöma den framtida storleken av fruktsamheten, mätt exempelvis genom storheten

l— ,! (PU—a, !) Fi:, tia)

x,:c+a :ir—r—T— &" [Pål-ih + Pac.)::+a]

• Sida 150
•  Original

där FS, 1129 anger antalet under perioden t—a,t födda barn bland kvinnor i

åldrarna x, x + a. Antalet födda under tiden t, t+a erhålles som

(1) [ (t,!+a)_ (1,1+a) Px,)x+a+P:(u,_:L_g-)a F -— a?x,z+a' "___—_r—

1=0

varefter genom uppdelning på kön och framräkning till tidpunkt t+a erhålles folk— mängden På?" ”.

Det här använda fruktsamhetsmåttet är emellertid bristfälligt, enär man icke kan taga hänsyn till ändringar i civilståndsfördelningen och äktenskapens durations- fördelning. En förbättring innebär härvidlag den klyvning på civilstånd, som an- vändes vid för 1935 års befolkningskommissions räkning utförda prognoser, varvid fruktsamheten differentierades efter såväl civilstånd som ålder. De pågående för— skjutningarna i äktenskapsheståndets åldersstruktur göra det önskvärt att jämväl differentiera den äktenskapliga fruktsamheten efter duration, något som likväl skulle ställa sig alltför arbetskrävande. Ett relativt enkelt sätt att tillmötesgå detta önskemål är att med bortseende från åldern differentiera den äktenskapliga frukt— samheten enbart efter varaktighetstid.

Om G(l_ "' ') betecknar antalet giftermål under tiden t—a, t och F(o— a) )antalet födda under samma tid i äktenskap av durationen o, a, härleder man fruktsamhetstal av typen

F(t—) a, !)

y)(l—a,!)_ 1/2 [Gu—21.1, l—a)+ G(t—a,t)]

(G:a) :

Metodens användbarhet förutsätter givetvis, att man på något sätt anser sig kunna förutbedöma giftermålstalets storlek.

2. Vid prognoser rörande en öppen, av omflyttning påverkad befolkning till— kommer flyttningarnas nettoresultat som en betydelsefull ändringsfaktor, som det ofta vållar svårigheter att statistiskt bestämma för gångna tidsperioder, och vars framtida omfattning är mycket vansklig att bedöma. Bortsett från hela riksbefolkningen som enhet är statistiken över omflyttningen ' inom olika såväl regionalt som socialt avgränsade befolkningsgrupper så brist- fällig, att man icke annat än för ett par stadssamhällen har möjlighet att direkt bestämma intensitetstal för in- och utflyttning. Man är därför i praktiken hänvisad till att genom jämförelse av två närbelägna folkräkningars åldersfördelningar be- döma nettoomflyttningen, något som kan ske på varierande sätt. Om man i en öppen befolkning bildar kvoten mellan en viss födelsekulls numerär vid två närbelägna tidpunkter, ger denna uttryck för dels den relativa avgången genom dödlighet och dels det relativa nettoresultatet av omflyttningen. Man har därvid relationen

:c+a E+a ! ' t —— in(n) + w(n)] du sztad,x+2a) :fP( )(E)e !

:e

de?

där P(!) (5) då är folkmängden i åldern &, 5 + då vid tidpunkt [ samt ,u (:S) och ca (5) ange dödlighets— resp. nettoflyttningsintensiteterna. Om centrala nettoflyttnings—

• Sida 151
•  Original

talet i åldersintervauet a:, x + a, betecknas våldta, kan relationen efter en del för— enklingar skrivas som

( (1 PÅ —?g,)x+2a=Prr,)z +a[1 "'"—”:nx—(ra—

a _ ² Txx|-a,x+2a+--—|-

;

"1 a a I _5'Vx,a:+a_;å'”x+a,x+2a'i— - --

Den första av de båda serierna i högra membrum motsvarar de å sid. 149 utvecklade relationerna för framskrivning i en sluten befolkning. Denna del kan, som tidigare framgått, beräknas medelst tillgänglig dödlighetsstatistik, och följaktligen kan den återstående reduktionsfaktorn med hänsyn till omflyttningens nettoresultat även- ledes bestämmas.

Man har sålunda att medelst två folkräkningars data bilda

(I) __ Px + a,: + 211 mm, x + a *— (,___ a) Px, :1' + a varefter man eventuellt bildar

"'x, a: + 11 nu:, :e + a = __ kx, :|: + a

' att i en sammanfattande hypotetisk maya-serie ge uttryck åt dels den förmodade framtida dödligheten och dels ett lämpligt antagande rörande nettoomflyttnings— : intensitetens storlek. Användandet av de slutligt uppställda m-kvoterna vid framskrivning blir analogt med det för k—kvoterna. Man får sålunda ! l l ? Från en eller ett par olika serier av typ mi, ;, + a — eller bättre nx, ,, + ,, »— har man i 2

[ [ Pac—123: + 211 = Pa,):c+a ma',:z:+a etc-

' (1+2a) (1+a) Pm+a,:c+2a =Px,x+)am:c,x+a etc.

I stället för att ge uttryck för den förmodade nettoflyttningen genom kvoter av typen mx,x+a kan man gå tillväga på ett något avvikande sätt, som ibland kan erbjuda vissa fördelar.

Åldersfördelningen av den absoluta nettoflyttningen under tiden t—- a, t kan uppen— barligen skrivas i formen

[_ öx,x+a=Pgu13x4-a—ch—gzx'kx—aJ-

Den efter eventuella modifikationer erhållna relativa åldersfördelningen må betecknas E_n,g;+aq

Om nu den totala supponerade nettoflyttningen under perioderna t,l+a, t+a, t+2 a etc. betecknas N,, N2 etc., har man slutligen

! På,J£3-)a= Pal-_a, x'kx—-a,x+ Nl Er,x+a

......

f 2 [ Pg:,ifå = Pg:—f:.)x'kx—mx'i” Nz'£x,x +a etc.

• Sida 152
•  Original

3. Värdet av på ovan skildrat sätt utförda prognoser blir givetvis i sista hand beroende på de hypoteser rörande befolkningens ändringsfaktorer, som man ansett sig ha anledning uppställa. Beträffande dödligheten gäller, att densamma i Sverige nått en synnerligen låg nivå —— blott enstaka länder kunna uppvisa en lägre dödlighet. Även om dödlig— . heten varierar regionalt och socialt, kan förbättringen av befolkningens genom- * snittliga dödlighet under den närmaste framtiden blott bli av tämligen begränsad omfattning. I varje fall gäller, att verkningarna av dödlighetsförbättringarna få en mycket liten betydelse för själva folkmängdsutvecklingen. Man anser sig därför ofta icke ha anledning fästa närmare avseende därvid och nöjer sig då med att använda den senaste tillgängliga serien dödstal för olika åldrar. Bedömandet av den framtida fruktsamheten innebär givetvis ett osäkerhets- moment av avsevärt större mått, även om verkningarna därav blott göra sig gällande i de yngsta åldrarna hos den framräknade befolkningen. Oavsett om man bestämmer fruktsamheten med grova eller mera förfinade metoder kan man för den skull med fördel uppställa två eller flera olika fruktsamhetsantaganden, varmed man dels söker genom något alternativ gå direkt på fruktsamhetens förmodade storlek och dels genom underskattning och överskattning därav söker få fram ett rimligt varia— tionsområde. Om man genom de olika hypoteserna när vissa gemensamma slut— resultat, ha dessa uppenbarligen en betydande grad av sannolikhet för sig. Förutbestämmandet av nettoflyttningen är måhända det vanskligaste momentet och får samtidigt stor betydelse därigenom att omflyttningen sträcker sina verk- ningar över en större del av åldersskalan. Här må blott sammanfattningsvis konsta- teras, att man får basera antagandena på kännedom om utvecklingen av omflytt— ningen under gångna tider och om de ekonomiska, sociala och andra förhållanden, som utgjort omflyttningarnas drivfjäder, samt på möjligheterna att bedöma de sistnämnda faktorernas framtida utveckling. På samma sätt som ifråga om fruktsamheten är det givetvis lämpligt att uppställa olika hypoteser rörande omflyttningen för att därigenom ingränsa den verkliga framtidsutvecklingen. Det är emellertid ej nödvändigt att i detalj utföra prognoser för var och en av dessa. Man kan nämligen på ett förenklat sätt få fram ålders- fördelningar, svarande mot flyttningsantaganden, som stå i vissa bestämda relatio- ner till de hypoteser, för vilka man utfört prognoser på sätt, som ovan skildrats. Om man verkställt beräkningar enligt dels en viss serie k—kvoter och dels en viss serie m-kvoter, ställer det sig naturligt att fråga efter verkningarna av nettoflytt— ningstal, som utgöra exempelvis hälften av dem, som svara mot m-kvoterna. Under förutsättning att intensitetstalen ej äro alltför höga, skulle de sökta kvoterna då kunna skrivas som *

m'x,x+a= me,m+a'k:c,x+a-

Antagandet om en dubbelt så hög nettoförlust skulle på analogt sätt ge reduktions- tal av det ungefärliga utseendet » _ max, a: + (1 m a:, x+ a — ___——

kr, x + 1:

Liknande relationer kunnaäven härledas för kvoter, som står i annat förhållande till de ursprungliga nettoflyttningstalen, exempelvis %, UA, 1 % etc. Noggrann- heten i alla dessa formler står i omvänd proportion till avflyttningens storlek men torde icke utöva någon större betydelse vid deras praktiska användning.

Om den till tidpunkten T framskrivna folkmängden i en viss åldersklass enligt m,,melivit pga .., och enligt larm,, blivit PS,??HH, kan man för den skull på

• Sida 153
•  Original

ett tillfredsställande sätt beräkna folkmängden enligt olika flyttningsantaganden till följande:

_— & Flyttningsalternativ 1/2 Pål,/å,).t ., __ —Pg;1_——):. + a - PS,—(3); + ,,

3la I: 1 0 » 3]; Pag/24. 11 — _P—ng—t a 'Pg,)x+ a 1 /1 (5 1 0 » 5/4 Px (ld)+ +a __ =P£c,)::/+a' PBs—T)a:_+a 3s/ ___—11": nu 1 0 » 3/2 P( I +a+=P:(1:_)x+a'Påz,)x+a , (l.) of" (0) ”' » /4 P;; +a=Px,x+a'P;c,:c+a (2 _)2 (_D _] » 2 Px,)x+a_ = PÅ) z+a' P'.r,)x—+ a

4. Utformningen av prognoserna blir givetvis beroende av syftet med desamma. För det första må framhållas, att man —— bortsett från av teoretiskt intresse gjorda (prognoser — i allmänhet ej bör utsträcka kalkylerna längre än omkring 20 år framåt i tiden, eftersom de uppställda hypoteserna bli mindre sannolika, allteftersom tiden går, och därmed också resultaten mindre tillförlitliga och användbara. * Om avsikten med prognoserna är att allsidigt belysa utvecklingen hos befolk- f-ningen, har man uppenbarligen intresse av att få kompletta uppgifter rörande be— folkningens storlek och ålderssammansättning för bedömande av arbetskraftstill- gången, behovet av skolor, sjukhus och ålderdomshem, för reglering av bostads- byggande och stadsplanering etc. När prognoserna i främsta hand syfta till att belysa arbetsmarknadsförhållandena, spela de yngsta åldersklasserna emellertid ingen eller blott föga roll, och räkningarna kunna då avsevärt förenklas därigenom att man bortser från de ännu icke födda årskullarna. Räknar man de arbetande åldrarna från 15 år och uppåt, kan man sålunda gå 15 år framåt i tiden. Ehuru just åldersgruppen 15—20 år medför sina speciella problem i form av yrkesvägledning och yrkesutbildning, kan man emellertid mycket väl utelämna densamma vid studiet av arbetskraftsförhållandena, enär man då utan att behöva fästa sig vid den framtida fruktsamheten kan föra kalkylerna 20 år framåt i tiden, exempelvis från 1940 till 1960.

5. Som förut påpekats har man ofta anledning förenkla kalkylerna till följd av att det statistiska materialet ej är tillräckligt differentierat. En första förenkling består i att man använder grövre åldersklassindelning än den i allmänhet efter— strävade på 5 år. En klassindelning på 10 år ligger närmast till hands men möter även den vissa hinder. Om man använder sig av 20-årsk1asser, erbjuda ålders- fördelningarna i allmänhet föga svårigheter —— de eventuellt erforderliga approxima- tionerna bli då av relativt ringa betydelse ——- men i gengäld förgrovas prognoserna avsevärt. När i det följande likväl denna indelning kommer till användning, är det i tanke att främst tillämpa metoden på små populationer, för vilka under alla * omständigheter kalkylerna måste bli osäkra, och där ofta nog ett tillräckligt utför- ligt material saknas för utförande av prognoser på ett mera strikt sätt. De större populationer, för vilka ett nöjaktigt material föreligger, böra givetvis bedömas medelst mera noggranna metoder, och man har för dessa befolkningar möjlighet att studera den här föreslagna metodikens användbarhet för att snabbt och med ringa arbete kunna bedöma befolkningsförhållandena. Vid en åldersfördelning i 20-årsklasser får man de fem klasserna 0—20, 20—40, 40— 60, 60—80 och SO—w år. Av dessa är likväl den sista numerärt av så begränsad

• Sida 154
•  Original

betydelse, att den ofta med fördel sammanföres med närmast föregående ålders- klass till en grupp 630—w år, varigenom man blott får att göra med fyra åldersklasser.

Den yngsta gruppen inkluderar barn- och ungdomsåldrarna. Ur arbetsmarknads- synpunkt är visserligen en icke ringa del av åldersklassen 15——20 att hänföra till de arbetande, men å andra sidan befinner sig en del av åldersgrupperna 20—25 och 25—30 under utbildning. Åldersgrupperna 20—40 och 40—60 omfatta huvudparten av de arbetande, även om en stor del av åldrarna 60—70 år eller ännu högre också kunna räknas dit. Den yngre av de båda arbetsföra huvudgrupperna motsvarar tämligen väl de reproduktiva (fruktsamma) åldrarna; inom denna åldersgrupp inträffar flertalet — ungefär 90 % —— av alla giftermål och nedkomster. Vad slut— ligen åldrarna över 60 år angår inkludera de ju visserligen en hel del arbetsföra, men den stora huvudmassan utgöres av personer, som på grund av ålder icke längre kunna räknas som producerande utan blott som konsumerande.

6. Tillämpningen av de i mom. 1 angivna metoderna på en i 20-årsklasser indelad befolkning är lätt att utföra. Det kan likväl _— särskilt om det gäller att undersöka och jämföra flera olika befolkningar —— vara lämpligt att förfara på ett annat, här nedan föreslaget sätt, vilket bl. a. resulterar i ett relativt lättolkat indextal för var och en av de undersökta åldersfördelningarna. Från dödlighetstabellens överlevelsetal II bildas den stationära åldersfördel- ningen L.,_20 = 1/2 10 + ll + . . . + lm + 1/11 120 etc. Den härifrån härledda relativa fördelningen må kallas la_m, Äzo_,o etc. Den studerade populationens absoluta och ' relativa åldersfördelning må betecknas P.,_20, P,.,_,o etc. resp. pa-”, pmm" etc. Om man jämför den studerade populationens relativa åldersfördelning, pi. med den stationära, li, finner man, att den förra mer eller mindre avviker från den senare. Uppfattar man de båda relativa åldersfördelningarna som fördelningar av två samtidiga befolkningar på 1 000 personer vardera, inses lätt, att om båda utsättas för lika dödlighet under 20 år, kommer relationen mellan jämngamla födelsekullar att förbli oförändrad. Sistnämnda förhållande leder fram till att man med fördel bildar kvoterna rl- = pi/Äi d. v. s.

]. __ Po——zu

1 _ __

Åo—zn

I' _ Peo—40

2 _ __

120—40

I' __ Pio—ao

3 _ __

140—ao

[_ _ Peo—ao

, _ __

lao—so

], __ Peo—a) & __

Åsa—w

Vid en sammanslagning av alla åldrarna över 60 år har man kvoten

! _ pBO—m

1'4 — ÅBO—cu

7. För att i ett hanterligt och lätt tydhart uttryck sammanfatta åldersfördel— ningens huvudegenskaper kan det vara lämpligt att transformera de olika kvoterna

• Sida 155
•  Original

till siffror eller bokstäver. Om man därvid önskar angiva r-kvoternas avvikelser från enheten med 5—procentiga klassintervall, d.v.s. tolerera en osäkerhet av högst 21/2 %, förslår icke sifferserien, varför man för de negativa avvikelserna lämpligen kan använda bokstäver. I tab. I anges, hur transformationen från relationstal rg till indexsiffror si utföres.

f Tab. I. Transformationstnbell över sambandet mellan relationslalen r,- oeh index- * siffrorna si.

Relationstal Genomsnitts- Index- Relationstal Genomsnitts- Index- . ., s1ffra . . ., Siffra r, avv1kelsei A: si ri avv1kelse 1 Å) si i *" 1-425— ........ + 45 och mer () osss—0.975 ........ — 5 a , 1-375—1-425 ........ + 40 8 0875—0925 ........ — 10 b ' 1-325—1-375 ........ + 35 7 0825—0875 ........ — 15 c 1—275—1-325 ........ + 30 6 0765—0825 ........ —— 20 (l 1-225—1-275 ........ + 25 5 0725—0775 ........ —25 (: 1-175—1-225 ........ + 20 4 0-675—0-725 ........ —-—30 f 1'125—1'175 ........ + 15 3 0625—0675 ........ ——35 g 1'075—1'125 ........ + 10 2 0575—0625 ........ ——40 h 1-025—1-075 ........ + 5 1 —0-575 ........ —45 och mer i ' 0'975—1-025 ........ :|: 0 0

Centralvärdet är 0, och överensstämmelse mellan den studerade och den teoretiska fördelningen ger indextalet 00000 resp. 0000. Varje siffra har den lättolkade inne- börden, att den utsäger, huru många gånger 5 % klassfrekvensen överstiger den »normala». En bokstav anger på samma sätt underskottet, varvid alfabetets bok- stäver i tur och ordning motsvara —1, ——- 2, —3 etc.

För att klarlägga indextalets utseende må ett par exempel givas därpå. H = = 42adf ger uttryck åt en klart progressiv befolkning, där åldersklassen 0—20 år är omkring 20 % talrikare än i den stationära åldersfördelningen. En svagt regressiv befolkningstyp å andra sidan återgives av det fyrklassiga indextalet H = b012, under det att indextalet H = b23af antyder en extrem folkmängdsanhopning i de arbetsföra åldrarna eller vad man med andra ord kan kalla en excessiv ålders- fördelning.

8. För beräkning av indextalen är det av vikt att vissa förhållanden klarläggas rörande den teoretiska åldersfördelning, med vilken de olika aktuella fördelningarna skola jämföras. Vid en på vanligt sätt utförd framskrivning brukar man ofta tillgripa den senaste kända dödlighetstabellen. Undantagsvis extrapolerar man sig till en dödlighet, svarande mot en viss tidsperiod i framtiden. Detta blir givetvis mera tillförlitligt och är för den skull att föredraga. När i föreliggande fall åldersfördelningsindex skall beräknas för en tidpunkt t, bör åldersfördelningen i enlighet härmed jämföras 1 med den stationära åldersfördelningen enligt dödligheten under intervallet t, t+20. (. En närmare granskning ger emellertid vid handen, att förhållandena icke äro (? fullt så enkla. Man torde för den skull böra följa en annan tankegång, vilken på in- direkt sätt för fram till den sökta teoretiska åldersfördelningen. Om man utan närmare avsikt att erhålla några mått på den framtida befolknings- utvecklingen vill bedöma, huru mycket den aktuella åldersfördelningen avviker från , vad som kan anses vara naturligt eller »normalt», bör en jämförelse icke ske med * den stationära åldersfördelning, som erhålles från den aktuella dödligheten. I

• Sida 156
•  Original

stället bör den stationära fördelningen härledas från vad man kan kalla en samman- satt generationsdödlighetstabell eller aggregatgenerationstabell. Denna motsvarar helt enkelt den åldersfördelning som vid konstant födelsetal skulle uppstå, därest dödligheten i varje åldersklass under varje tidsintervall hade varit densamma som hos den studerade befolkningen. Beräkningen av en överlevelsetabell, avseende aggregatgenerationsdödligheten för en viss tidpunkt ! kan ske på följande sätt. '

Om centrala dödskvoten i åldersintervallet £, £+a under tidsintervallet r, t+a betecknas x(f, r), erhålles aggregatgenerationsdödlighetens överlevelsetal för tid- punkten ! enligt formeln

x—a

—(t) —aZx(é.t—x+s) lx

5:

Den mot aggregatgenerationsdödligheten svarande stationära åldersfördelningen erhålles genom att bilda

'(l) " (i) —'(l) , (1) *(f) L. =a[*/.I.. + 1. +...+ I.._..+1/.l..J etc.

Motsvarande relativa åldersfördelning må betecknas A?) och är då den teoretiska fördelning, medelst vilken man kan bedöma normaliteten hos den aktuella ålders- fördelningen vid tidpunkten !.

Genom att beräkna

_

i—tm

Äi

['

erhåller man efter transformation medelst tab. I ett åldersfördelningsindextal H, vars betydelse främst är av rent deskriptiv karaktär, i det att det anger avvikelserna från en som normal betraktad åldersfördelning.

Då man genom jämförelsen även vill få uttryck för förändringarna under fram— tiden, något som ju är huvudsyftet med analys av åldersstrukturer, måste man likväl också taga hänsyn till den regresserande inverkan av den fortskridande nedgången i dödligheten. Man kommer då över från aggregatgenerationsdödligheten för tid— punkterna t och t+20 till genomsnittsdödligheten under tidsintervallet !, t+20 .. . _U) —(1+20) genom jämförelser mellan talserierna L,- och L.- .

Åldersgruppen 1' +1 vid tidpunkt l+20 härrör från grupp i vid tiden t, och kvoten mellan de två folkmängdema kan skrivas

—(!+20) —(i+20) —U) _Li+1 _Li+1 _Li+1 q' _ —(t) * _(1) _(1) Li Li+1 Li

Den sista kvoten i högra membrum år den, som framkommer vid en vanlig framskrivning medelst aggregatgenerationsdödligheten för tidpunkt t, under det att den första kvoten ger uttryck för dödlighetsförbättringarna.

Genom att sätta 1111 = 1, m, = q,, m, = q1 q2 etc. och företaga en omproportio- nering till summan 1, erhåller man den relativa åldersfördelning, som inkluderar dels aggregatgenerationsdödligheten för tidpunkten t och dels den regressiva effekten av dödlighetsförbättringarna. Teoretiskt är den identisk med talserien låt””)-

Genom att bilda

[ pi)

": Ä(:.1+20)

['

• Sida 157
•  Original

kommer man efter transformation fram till ett indextal 110 som visserligen icke. på samma sätt som H ger uttryck för avvikelsen från normalitet, men som i gengäld, såsom av det följande framgår, har sitt värde däri, att det i koncentrerad form ger uttryck för förskjutningarna i åldersfördelningen under perioden [, t+20 under förut- sättning att populationen kan betraktas som sluten.

9. Om man bildar 1 l

i R _r1___ Pi) _ Pg)

! 1___ 1,1 20' (1,1 20

i Tz Åi + ) 12 + )

!

kan denna kvot, om den totala folkmängden vid tidpunkt t kallas PU), omskrivas som 1,1 20 (f) _ 112 + ) Pl Ä—u, t+20) Po) P(t + 20) 1 __ 2

—t_'_t _ __l—' pg) P() Pg)

R1=

Man finner härav, att kvoten R1 anger förändringen i de yngre arbetsåldrarna 20—40 år från tidpunkten t till t+20. Kvoten blir på samma gång ett mått på hur under- laget för reproduktionen ändras under den närmaste 20—årsperioden. På analogt sätt finner man, att kvoten & R, : i? "3 anger förändringarna i de högre arbetsåldrarna 40—60 år, vilka såväl ur arbetskrafts- och anställningssynpunkt som ifråga om familjeförhållanden skilja sig från de yngre åldrarna 20—40 år. Förändringarna i åldersgrupperna 60—80 år och SO—w framgå av kvoterna

Ett sammanfattande uttryck för förskjutningarna i de arbetande åldrarna 20_60 år skulle han, därest de båda 20—årsgrupperna vore något så när likstora, kunna erhålla genom kvoten

ri + 1'2 Ta + Ta. Lämpligare är dock att bilda ett vägt medeltal 102012. + 102012. ”__ng + ps) där på” Odl på!) som tidigare betyda folkmängden i de båda åldersklasserna 20—4 och 40—6) år.

Det är beträffande ovanstående kvoter att märka, att osäkerheten vid bestäm mandet av de högre åldersklassernas numerär är relativt stor och att därför åt- minstone kvoten R4 blir mindre tillfredsställande. För samtliga åldrar över 60 år kan man få ett uttryck genom ett vägt medeltal av R,, och R,. Enklast och till- räckligt noggrant torde likväl vara. om man bildar

Rs, =

Rs:

• Sida 158
•  Original

Förskjutningarna i försörjningsbördan gentemot åldringar skildras genom föl- jande kvot:

5—6— eller &

R _ l's T4' _Ts(1'2+ra)_ 7 Rs, Rs ' r1+ra'r2+r3_r4'(r1+rg)— Formeln är visserligen icke att betrakta som exakt med hänsyn till att de olika relationstalen icke vägts men torde på det hela taget vara användbar för sitt ändamål. * Av övriga tänkbara kvoter må här endast nämnas

r r R RB : _1 : __.2 : ___]

Tz Ta Ra vilken ger uttryck för förskjutningen i älderssammansättningen inom de arbetande! åldrarna.

10. För belysande av det här ovan anförda återgivas vissa kalkyler, som utförts för hela den svenska befolkningen från 1920 (= I) till 1940 (= t+20). Under denna tid har in— och utvandringen nämligen varit så ringa, att den i föreliggande fall kan negligeras. I tab. II återgivas de absoluta och relativa åldersfördelningarna av

Tabell II. Absolut och relativ åldersfördelning av Sveriges befolkning 1920 och 1940.

Åldersfördelning år I Åldersfördelning år Ålder Ålder 1920 1940 1920 1940 Pia) Pi(1+ 20) Pia) Pi (1 + 20) 0—20 2 286 580 1 821 173 0—20 387-3 2858 20—40 1 745 854 2 126 113 20—40 295-7 333—7 40—60 1 150 382 1 545 985 40—60 194-S 242-6 (SO—80 640 712 781 598 60—80 108-5 122-7 80—w 80 961 96 563 80— 0) 13-7 15-2 0— m 5 904 489 6 371 432 0— m 1 OOO-O 1 OOO-0

riksbefolkningen, och i tab. III angivas aggregatgenerationsdödlighetens stationära fördelningar för tidpunkterna 1920 och 1940 ävensom den stationära befolkningen enligt dödligheten 1921—40.

Tabell III. Teoretiska åldersfördelningar 1920—1940.

Stationära åldersfördelningar enligt Stationära åldersfördelningar enligt . - Observerad Åld . Aggregatgcnerations- Observerad Åld r Aggregatgcnerations- _. _ el dödligheten för år dodhghet & dödligheten för år dodl'ghet under perioden under perioden 1920 1940 1921—1940 1920 1940 1921—1940 Lu) £_(t+20) L_(t,!+20) i.") if(t+20) AiU'H'ZO) ! l l 1 0—20 175 550 186 125 186 180 0—20 345-0 332-1 292?! 20—40 143 245 162 395 173 990 20—40 281-5 289-8 273-7 40—60 112 285 126 850 156 030 40—60 2206 226-4 2454 60—80 68 655 75 095 104 240 60—80 134-9 134-0 164-0 80— a) 9 165 9 905 15 290 80— a) 18-0 17-7 24-0 0— ca 508 900' 560 370 635 730 | 0— a) 1 OOO-0 1 000—0 1 0000

Om det endast gällt att ge uttryck för normaliteten hos 1920 års åldersfördelning

— i skulle man genom att jämföra serierna på" och li) ha erhållit

• Sida 159
•  Original

Ålderskloss " i 35 0—20 ................... 1-123 2 20—40 ................... 1-050 1 40—60 ................... 0-883 b 60—80 ................... 0-804 d SO—w ................... 0461;0 799 eid

Indextalet H blir därigenom 21bde resp. 21bd, vilket med andra ord innebär en tydligt progressiv fördelningstyp, där den yngsta åldersgruppen är ungefär 10 % överrepresenterad.

För att kunna utnyttja indextalet för utläsande av den framtida folkmängds-

utvecklingen har man att jämföra på!) och ASM—im), vilket ger

Åldersklass 'i s,— 0—20 ................... 1'322 6 20—40 ................... 1'080 2 40—60 ................... 0794 (1 60—80 ................... 0-662 _ g 80—(1) ................... o-sniOöÖO iig

Indextalet Ho blir sålunda med femklassig indelning 62dgi och med fyrklassig 62dg. För att belysa relationstalens —— och därmed indextalens — användbarhet för skildring av folkmängdsutvecklingen 1920—1940 ha i nedanstående tab. IV sam— manförts dels de direkt från folkräkningsuppgifterna erhållna och dels de genom ' relationstalen beräknade kvoterna mellan olika åldersklassers numerär 1940 och 1920.

Tab. IV. Folkmängdsutveckiingen 1920—1940 enligt direkt erhållna och enligt från relationstalen beräknade kvoter.

matens Förändring 1920—1940 Ålderskiass beteck- ning Direkt beräknad Beräknad enligt relationstalen 20—40 Ri & = 1-213 1'322 : 1 745 854 1-080 40—60 R, 1 545__985 = 1 344 1352 = 1.36 1 150 382 0794 60—80 R, 22%. = 1-220 07—94 = 1.20 640 712 0662 SO—w R, 96 563 = 1-193 9312 = 1-16 80 961 0-571 20_60 R, % = 1-268 0-603-1-22+0-397:1'36 = 1-28 2 896 236 20—60 R', M = 1-28 1'080+0'794 60— co Rs 878161 = 1-217 KIs—4 = 1-22 60 721 673 0650 )_- =(» R, & ; _721_673 = 0-959 13 = 0-95 20—60 3 672 098 2 896 236 1'23

_ Skillnaderna mellan de direkt beräknade kvoterna och de medelst relationstalen ähärledda äro för åldersgrupperna 20—40, 40—60 och 60—80 försvinnande små. *För den högsta åldersklassen blir överensstämmelsen likväl icke fullt så god. Vid ammanslagning av alla åldrar över 60 år blir resultatet dock tillfredsställande.

• Sida 160
•  Original

11. I det givna numeriska exemplet avseende hela den svenska befolkningen 1920 1940 förutsattes, att dödligheten var känd fram till tidpunkten t+20 (1940). Vid de praktiska tillämpningen känner man givetvis dödligheten blott fram till tidpunkte !, och det är alltså nödvändigt att företaga en exprapolering av ett eller annat slag. Om man utifrån de observerade dödstalen under perioden 1921—30 och 1931—40 extrapolerar fram dödstalen för 5—årsperioderna 1941—45 t.o.m. 1956—60, ha man möjlighet att på sätt som förut konstruera den stationära åldersfördelning, som svarar mot 1960 års aggregatgenerationsdödlighet. Resultatet blir i 20-års- klasser följande:

Åldersklass IDE-1960) ÄEIQGO) 0—20 .................. 191815 311—0 20—40 .................. 178 580 289-6 40—60 .................. 149 245 2420 60—80 .................. 85 990 139-1 80— a) .................. 11 090 1 8- 0 0— a) .................. 616 720 1 0000

Om man vidare genom extrapolering härleder den genomsnittliga dödligheten för perioden 1941—60, resulterar detta i en medellivslängd av 68.11 år och en stationär relativ åldersfördelning av utseendet

Aldersklass 151941—60) 0—20 ..................... 281-9 20—40 ..................... 272-0 40—60 ..................... 2514 60—80 ..................... 169'8 80— (o ..................... 24-9

12. I den ovan utvecklade teorien om åldersfördelningsindextal har hela tiden förutsatts, att populationen varit sluten eller att omflyttningens nettoresultat varit av negligeabel storlek. Ehuru något dylikt blott undantagsvis förekommer, ha de under detta antagande beräknade relationerna likafullt sitt värde redan i sig själva, enär man därigenom kan bedöma det överskott eller underskott, som auto— matiskt kommer att uppstå i jämförelse med de aktuella förhållandena. Av större betydelse bli relations- och indextalen likväl, om de kunna sammanställas med analoga uttryck för det fall, att viss nettoflyttning förutsättes äga rum. Utvidgning av teorien till att även taga hänsyn till omflyttningen sker helt enkelt genom ändring av den teoretiska åldersfördelning, med vilken den studerade popula— tionen skall jämföras. Man har med andra ord att utbyta den stationära åldersför- delningen mot en annan stabil fördelning, som jämväl inkluderar en nettoomflytt- ning av viss beskaffenhet. Om genomsnittsintensiteten av nettoflyttningen i åldersintervallet :c, x+a be— tecknas 'Vz,x+a, härledes härifrån en »dekrement»-tabell enligt formeln

y—a szx,x+a vy = c 0

där y är en multipel av a.

Därest vm+a är av konstant tecken, blir talserien vy monotont avtagande eller växande, allteftersom det råder nettoutflyttning (vx,x+a negativt) eller nettoin- flyttning (mappa positivt). Enär omflyttningen i allmänhet har sin största om- fattning i åldrarna 15—35 år, blir intensiteten i detta åldersavsnitt avgörande,

• Sida 161
•  Original

och eventuella teckenändringar i lägre eller högre åldersklasser spela då en relativt ringa roll.

Talen vy kunna jämföras med regressivitetsfaktorerna å sid. 156. Om man näm- ligen inmultiplicerar dem på en dödlighetstabells överlevelsetal och därefter genom medeltalsbildning härleder en »stationär» befolkning, kommer denna att i jäm- förelse med den ursprungliga stationära befolkningen framstå som progressiv vid nettoutflyttningen och som regressiv vid nettoinflyttning.

13. För att den här skisserade generaliseringen skall bli av praktiskt värde måste man företaga vissa schematiseringar vid beräkningen av nettoflyttningen. Det statistiska materialet tillåter i allmänhet icke, att man beräknar netto— vandringen i olika åldrar inom mindre befolkningsgrupper. Ofta får man nöja sig med ett allmänt relativtal för samtliga åldrar. Då som nämnt huvudparten av omflytt- ningstalen återfinnes inom ett begränsat åldersintervall, ligger det nära till hands att göra följande två antaganden, nämligen dels, att nettoomflyttningen i åldrar utanför ett begränsat intervall 9, G kan i försummas, Och dels, att nettointensitetslkurvan har samma form inom samtliga undergrupper av en befolkning. Förfarandet blir då följande: För en viss basperiod bestämmer man för en större befolkning nettointensiteten av omflyttningen i olika åldrar, ”x.x+a- Med bortseende från intensiteten i åldrar under g och över G beräknar man en dekrementtabell wy. Medelst den för perioden gällande dödlighetstabellen bildar man så

me+a ': a _Iywu + lig+awy+a Som mått på nettovandringen i denna teoretiska population kan man bilda G —— a ZWz,.1:+a"Vx,=—|—a d = ”__—_

Zivx,x+a 0

Genom att multiplicera de ursprungliga intensitetstalen med ett antal koeffi- cienter c,- erhåller man talserierna

(i) = vax—ka civx,:c+a

Från dessa får man på samma sätt som förut WS)x+a samt G—a . .

Z WE,): + a ' 7232 + a d(i) = __9____.__

i” 2 WSRZ + a 0

.. . ' da) Om man därefter bildar öm = ? , kan man härleda ett empiriskt funktionssam—

band mellan talen c,— och öm.

Därest man nu för de olika'studerade delbefolkningarna beräknar ett mot du") svarande nettovandringstal, d'(l), samt därifrån ett nettoflyttningsindex ä'”), har 11—417323

• Sida 162
•  Original

man att undersöka vilket värde på å”), som närmast överensstämmer med detta. Därmed är då delbefolkningens nettoflyttningsintensitet bestämd, liksom även den teoretiska åldersfördelning, med vilken den studerade befolkningens bör jämföras.

14. I kap. 3 av föreliggande undersökning givas en del uppgifter över omflytt- ningens beroende av åldern, varav bl. a. framgår, att densamma har sin största omfattning i de yngre arbetsföra åldrarna och att den i åldrar över 50 år är av negligabel storlek. Med hänsyn till att man för jordbruksbefolkningen ej kan erhålla åldersfördel- ningar från närmare belägna folkräkningar än 1930 och 1940 är för de fortsatta räkningarna en indelning i 10-årsk1asser erforderlig. Med en dylik indelning givas i tab. V vissa framräknade reduktionstal och nettoflyttningsmått för befolkningen inom AA-kommuner under perioden 1931—1940.

Tab. V. Nettoflyttningen inom befolkningen [ jordbrukskommuner 1931—40.

Medelålder R duktion Reduktion Relativ av- För! 1 . Ålder år vid döden Total äe;- nd av på grund gång genom e se" 1930 resp. flytt- reduktion ” d?däghet av netto- nettoqm- ningen 0 omflyttning flyttning %0 1921—30 ........... 0—10 10 0-9015 0-9718 09276 72 1911—20 ........... 10—20 20 0-7330 041739 07526 247 1901—10 ........... 20—30 30 043608 09676 08896 110 1891—1900 ......... 30—40 40 0-9151 0-9569 0-9563 44 Från de i tabellens sista kolumn givna nettoflyttningstalen — ungefär mot— svarande vx,x+a ovan — kan man härleda en omflyttningsdekrementtabell av i

tab. VI givet utseende. Inmultipliceras denna så på den i anslutning därtill återgivna stationära åldersfördelningen enligt dödlighetsförhållandena 1931—1940, erhålles en med hänsyn till omflyttningen »reducerad stationär åldersfördelning», vilken alltså motsvarar den tidigare med Wx,=+a betecknade fördelningen.

Tab. VI. Omflyttningsdekrementtabell och reducerad stationär åldersfördelning en- ligt nettoomflyttning och dödlighet hos befolkningen i rena jordbrukskommuner

1931—40. Reducerad statio- Omflyttnlngsde- Stationär ålders- . _ Ålder krementtabell fördelning "” älgfgsmrdel 8

0—10 ......................... 10 000 9 356 9 356 10—20 ......................... 9 276 9 267 8 596 20—30 ......................... 6 981 9 025 6 300 30—40 ......................... 6 210 8 733 5 423 40—50 ......................... 5 939 8 357 4 963 50—60 ......................... - 5 939 7 716 4 583 60—w ......................... 5 939 12 312 7 312 0— a) ......................... 64 946 46 713

Om omflyttningstalen i tab. V appliceras på den reducerade stationära ålders— fördelningen, erhålles en omflyttningsförlust av 3 742, innebärande ett allmänt årligt omflyttningstal av —8-01 o/oo, vilket motsvarar det ovan med d betecknade omflyttningsmättet.

• Sida 163
•  Original

. | .

Då prognoser över befolkningen i AA-kommuner, såsom av kap. 7 framgår, utförts på sedvanligt sätt genom framräkning av 5—årsåldersk1asser, har man möj— lighet att undersöka användbarheten av det ovan föreslagna förfaringssättet för de fall, då man icke direkt kan beräkna nettoflyttningstal för olika åldrar.

För de enskilda länens AA-kommunbefolkning har genom jämförelse mellan åldersfördelningarna 1930 och 1940 beräknats nettoflyttningsrisker för olika ålders— klasser samt därifrån reducerade stationära åldersfördelningar och allmänna netto— flyttningstal, här kallade dU). Dessa sistnämnda, satta i relation till motsvarande "tal för hela rikets AA-kommunbefolkning, må betecknas som nettoflyttningsindex öU). Med reservation för de fall, då nettoflyttningen i högre åldrar icke är helt utan betydelse, äro talen dm och 60) att anse som mera exakta mått på det samlade : resultatet av nettoflyttningen i de skilda populationerna. De direkt beräknade

nettoflyttningstalen d'(f) resp. ö'U) kunna uppfattas som närmevärden härför, vilka någon influeras av olikheter i åldersstrukturen. Överensstämmelsen är likväl mycket god, vilket kan utläsas av att korrelationen mellan 60) och ö'U) uppgår till 0,99.

För att utifrån ett visst nettoflyttningsindex öd) härleda den reduktionsfaktor ci, med vilken den totala AA-kommunbefolkningens nettoflyttningsrisker skola multipliceras för att såvitt möjligt ge samma resultat, som erhålles vid direkta kalkyler för de olika undersökningsobjekten, har förfarits på följande sätt.

Den totala AA-kommunbefolkningens nettoflyttningstal ha multiplicerats med koefficenterna c,- = 0-1, 0-2 etc., varigenom erhållits ett antal serier av nettoflytt— ningsrisker, svarande mot vg]: +a. Från dessa ha beräknats tillhörande reducerade stationära åldersfördelningar eri)x+a samt allmänna nettoflyttningstal dä). Om dessa sistnämnda omproportioneras i förhållande till det för totalbefolkningen gäl- lande talet d, erhålles en indexserie (SU), vilken står i ett implicit funktionsförhållande till ci. För det storleksintervall, som i praktiken kan komma ifråga, låter sig likväl sambandet restlöst beskrivas genom en andragradsparabel av utseendet

c=J4-4e4 6 + 3-000 —1-732

15- Granskningen av metodiken blir nu följande: För de skilda länens AA—kommunbefolkning har från de tidigare nämnda, på sed— vanligt sätt utförda prognoserna enligt flyttningsalternativ 1 (=samma relativa nettoflyttning i olika åldrar som under 1930-talet) beräknats de relativa förändring- arna från 1940 till 1960 av folkmängden i åldersklasserna 20—40 år, 40—60 och 20— 60 år; de erhållna kvoterna må betecknas 01, O, och 05 och angivas i tab. VII.

Medelst de för varje läns AA—kommunbefolkning härledda nettoflyttningsriskerna i skilda åldrar ha på tidigare utvecklat sätt beräknats relationstalen r,, r,, r,, och r,'. Från dessa beräknas så R1 och R,, samt RE, vilka återfinnas i senare hälften av tab. VII.

Med vissa undantag är överensstämmelsen mel an talserierna god och bör givetvis så vara, eftersom avvikelserna endast bero på att åldersfördelningen är grövre vid indexmetoden och på att begränsningen av nettoflyttningen till och med ålders— klassen 30—40 är icke alltid är fullt tillfredsställande. Speciellt gör sig det sistnämnda märkbart för Västmanlands län samt i viss mån även för övriga mellansvenska län, där utflyttningen varit hög. Delvis inverkar här könsproportionen bland de flyttande. För de båda västkustlänen gäller å andra sidan, att nettoflyttningen är särskilt koncentrerad på åldersskalan, vilket medför en avvikelse i motsatt riktning. Det ligger därvid i sakens natur, att skillnaden mellan R och 0 i allmänhet blir av motsatt tecken i de båda 20-årsk1asserna. Vid en sammanvägning till ett mått över förändringarna inom hela åldersklassen 20——60 år tendera därför skillnaderna att jämna ut varandra.

• Sida 164
•  Original

Tab. VII. Förändringar 1940—1960 i storleken av åldersklasserna 20—40, 40—60 och 20—60 år inom skilda läns AA-kommunbefolkning enligt dels vanlig fram- skrivning och dels indexrnetoden med resp. befolkningsgrupps observerade netto- flyttningsrisker.

Förändringar 1940—60 enligt Län Framskrivninasmeto den Indexmetodcn med observe- ” rade risker 01 02 05 Rl R2 Rs

Stockholms ..................... 0-649 0-894 0-761 0'648 0-911 0-768 ; Uppsala ........................ 0641 0869 0-746 0-636 08% 0-753 ' Södermanlands ................. 0580 0856 0710 0'577 0'885 0'721 Östergötlands ................... 0608 0899 0-738 0-606 0-921 0746 Jönköpings ..................... 0634 0914 0763 0'639 0911 0765 Kronobergs .................... 0-709 1-011 0846 0710 1-011 0847 Kalmar ........................ 0-672 1-042 0831 0675 1-045 0-834 Gotlands ....................... 0-862 1-056 0'949 0-860 1'050 0-946 Kristianstads ................... 0-733 0-984 0846 0-734 09% 0-849 Malmöhus ...................... 0700 0958 (.)-81? 0-699 0-977 0'825 Hallands ....................... 0865 1195 1'012 0'869 1169 1003 Göteborgs och Bohus ........... 0'752 1-067 08% 0-753 1-041 0-884 Älvsborgs ...................... 0673 0945 0801 0-672 0939 0793 Skaraborgs ..................... 0694 0950 0'813 0'696 0950 0814 Värmlands ..................... 0698 0938 0810 0700 0934 0809 Örebro ......................... 0533 0846 0678 0-529 0-867 o-sse Västmanlands .................. 0'537 0793 0654 0539 0840 0677 Kopparbergs ................... 0-706 1-030 0848 0690 1-041 0—844 Gävleborgs ..................... 0-743 1-134 0909 0741 1-143. 0'911 Västernorrlands ................. 0794 1142 0938 0792 1-136 0-935 Jämtlands ...................... 0-834 1'207 0'989 0'828 1'204 0'985 Västerbottens .................. 1-021 1-406 1—165 1-017 1-428 1-171 Norrbottens .................... 1-328 1-561 1-411 1-324 1-577 1-414

Härefter gäller det att undersöka, i vad mån man kan ersätta de olika befolk- ningsgruppernas observerade nettoflyttningsrisker med andra tal, som härletts utifrån ett observerat allmänt nettoflyttningstal. För resp. befolkningar ha netto- flyttningstalen för tiden 1931—40 satts i relation till motsvarande tal d för hela AA—kommunbefolkningen (med undantag för Hallands och Norrbottens län, där i vissa åldrar en nettoinflyttning ägt rum med därav följande störningar i åldersfördel- ningen av de flyttande). Från de härav framkomna nettoflyttningsindextalen (50) har medelst formeln å sid. 163 härletts motsvarande reduktionsfaktorer c;, och utifrån dessa samt totalbefolkningens nettoflyttningsrisker (jfr tab. V) ha så beräknats relativa reducerade stationära åldersfördelningar. Om de observerade relativa ålders— fördelningarna jämföras med dessa, framkomma nya serier av kvoter, vilka här må betecknas RIG), R,,(l) och R,,(l). Talen återgivas i första hälften av tab. VIII som alternativ 1.

En jämförelse mellan R(l) och 0 ger vid handen vissa differenser av växlande tecken och storlek. Det må härvidlag noteras att differenserna RIM—O, och Ram—O2 oftast äro av motsatt tecken, åtminstone vid större avvikelser. Slutresultatet härav blir, att prognoserna för den totala arbetsföra befolkningen bli tämligen tillfreds— ställande.

Den på vissa håll bristande överensstämmelsen är uppenbarligen främst beroende på variationer i nettoflyttningarnas åldersfördelning. Dessa synas vara påverkade av bl. a. nettoflyttningens totala omfång men sammanhänga även med könspro—

• Sida 165
•  Original

Tab. VIII. Förändringar 1940—60 i storleken av åldersklasserna 20—40, 40—60 och 20—60 år inom skilda läns AA-kommunbefolkning enligt indexmetoden med riskerna beräknade enligt alternativ 1 och 2.

Förändringar 1940—60 enligt indexmetoden med riskerna beräknade enligt L ä n Alternativ 1 Alternativ 2 RIU) Ren) R;!) RIG) R;!) R&W) Stockholms ..................... 0639 0919 0-767 0657 0913 0774 Uppsala ........................ 0629 0904 0-754 0-645 0-893 0.759 Södermanlands ................. 0583 0870 0718 0602 0858 0722 Östergötlands ................... 05% 0-950 0-739 05% 0-935 0-742 Jönköpings ..................... 0-636 0-929 0771 0646 0-930 0-777 Kronobergs ..................... 0744 0989 0855 0-742 09% 0857 Kalmar ........................ 0663 1062 0835 0669 1'064 0-839 Gotlands ....................... 0—877 1-036 0949 0854 1-049 0-942 Kristianstads ................... 0712 0967 0827 0722 0996 0846 Malmöhus ...................... 0'704 04359 0819 0735 0966 0839 Göteborgs och Bohus ............ 0-811 1-015 0904 0791 1-025 0-897 Älvsborgs ...................... 0-657 0908 0775 0662 0-912 0-7so Skaraborgs ..................... 0'701 0949 0816 0696 0-956 08” Värmlands ..................... 0725 0937 0'824 0723 0943 0826 Örebro ......................... 0518 dess 0-691 0-533 0-877 0-693 Västmanlands .................. 0494 0881 0671 0507 0850 0-664 Kopparbergs ................... 0-667 1-047 0-834 0-665 1-055 0-836 Gävleborgs ..................... 0'728 1'119 0-894 0'724 1126 0894 Västernorrlands ................. 0802 1159 0950 0796 1167 0950 Jämtlands ...................... 0-827 1'189 0978 0801 1'203 0-969 Västerbottens ................... 1-008 1-444 1-171 0-962 1-462 1-149

portionen. Att härleda ett funktionsuttryck över intensitetskurvans beroende av dessa och andra parametrar lärer icke vara möjligt, men det kan vara anledning undersöka, om man på annat sätt kan komma åt variationerna.

Den totala AA-kommunbefolkningens nettoavflyttning i åldersklasserna 0—10 t. & ln. 30—40 år betecknas 111, 112, v, och v, samt motsvarande tal för de skilda läns—

. . . . . (I) befolkningarna 1:10), vå”, 1:30) och 1:40). Om man bildar q1(1)=v1_ etc., kan man

'Vi konstatera, att de fyra talserier-na q1(i),qa(i), (1,0) och mm stå i ett tydligt, tämligen rätlinjigt förhållande till 50). Sambandet med populationens könsproportion är däremot negligabelt.

Om man beräknar regressionen av talen (10) på ($U), kan man utifrån de sistnämnda härleda nya nettoflyttningsrisker och därigenom också nya talserier R,”), R;?) och RJ”. Dessa angivas som alternativ 2 i senare hälften av tab. VIII. En granskning visar, att denna metod att bestämma en befolkningsgrupps nettoflyttningsrisker medelst ett allmänt relativtal samt totalbefolkningens risker är någorlunda använd— bar. Avvikelserna och spridningen däri äro dock något större, än om man enligt alternativ 1 använder den för alla åldersklasser gemensamma reduktionsfaktorn Cj.

16. Det kan ibland vara svårt att medelst tillgängliga data bestämma en befolk— ningsgrupps nettoflyttning. Detta är exempelvis fallet med befolkningen iolika yrkesgrupper; folkmängden må vara känd vid folkräkningstillfällena, men upp— gifter om födda och döda saknas ofta helt eller delvis. Det är under sådana omstän- digheter av värde att konstatera, dels att dödligheten numera är så låg, att den i praktiken kan sättas lika för alla befolkningsgrupper frånsett befolkningen i de båda

• Sida 166
•  Original

nordligaste länen, dels att omflyttningens nettoresultat är så lågt i de yngsta åldrarna, att födelsetalet någorlunda väl kan bestämmas med ledning av en folk- räknings uppgifter om folkmängden i åldrarna 0—5 eller 0—10 år.

Om man för de skilda länens AA-kommunbefolkning beräknar födelsetalet medelst åldersklassen 0—10 år 1940 samt sätter dödstalet lika med riksgenomsnittet för AA—kommunerna, 12.80/00, erhåller man av en jämförelse mellan folkmängdema 1930 och 1940 en serie allmänna nettoflyttningstal, vilka satta i relation till mot— , svarande totalsiffra må betecknas å"(f). Uttryckes sambandet mellan (S"(f) och ö'U) genom en korrelationskoefficient, får denna värdet 0-97, vilket sålunda ger vid handen, att den föreslagna approximativa metoden att härleda en befolknings nettoflyttningstal torde fungera tämligen tillfredsställande. Någon anledning att justera den tidigare uppställda formeln över sambandet mellan ci och öd) för det fall, att man använder sig av ö"("), kan knappast anses föreligga.

17. Vid tillämpning av det ovan redovisade sättet att genom indexmetoden kalkylera den framtida folkmängdsutvecklingen kan man för beräkning av omflytt- ningsriskerna tänka sig olika vågar; man kan exempelvis vid studiet av landsbygds- befolkningen inom skilda områden använda nettoflyttningsriskerna hos den totala landsbygdsbefolkningen. De här ovan använda nettoflyttningsriskerna för befolk- ningen i rena jordbrukskommuner torde med fördel kunna användas för studiet av olika regionalt avgränsade befolkningsgrupper med utflyttning, huvudsakligen då olika delar av landsbygdsbefolkningen. Ifråga om jordbruksbefolkningen kan det vara lämpligt att basera kalkylerna på de för den totala jordbruksbefolkningen härledda nettoflyttningstalen, eftersom dylika relativt lätt kunna erhållas. Genom jämförelse av folkräkningsuppgifterna 1930 och 1940 kan man beräkna den relativa nettoavgången genom avflyttning i åldersgrupperna 0—10 t. a.m. 30—40 hos den totala jordbruksbefolkningen å den administrativa landsbygden till följande:

Ålder år Medelålder Relativ nettoflyttning 1 931—40 Födelsekull ld " 'tt- 1 930 V om 3 , ningen Män Kvmnor Båda könen 1921—30 ........... 0—10 10 -— 49 — 126 —- 86 1911—20 ........... 10—20 20 —— 291 —— 413 —— 348 1901—10 ........... 20—30 30 -— 187 ——- 121 -— 158 1891—1900 ......... 30—40 40 _ 15 —— 26 —— 21

Användandet av dessa nettoflyttningsrisker för bestämmandet av olika under- gruppers nettoflyttning må illustreras medelst de prognoser, som på sedvanligt sätt utförts för den totala jordbruksbefolkningen inom olika riksområden.

Vad först sambandet mellan reduktionskoefficienterna c och nettoflyttningsindex & beträffar, så kan detta restlöst beskrivas medelst formlerna

cm = t/4-065 öm + 2-350 —-—1-533 ck = Vätgas ök + 0-489 -——O-699

I tab. IX angivas dels de genom vanlig framskrivning medelst 1930-talets för- ändringar beräknade förskjutningarna i åldersklassen 20—60 år under tiden 1940—— 1960 (talserien 05) och dels motsvarande genom indexmetoden härledda kvoter (R,). Härvidlag är att observera tvenne omständigheter, som helt förklara före-

• Sida 167
•  Original

_l._._____ _ .. __.

Tab. IX. Folkmängdsförändringar 1940—60 hos den totala jordbruksbefolkningen 'åldrarna 20—60 är inom skilda riksområden beräknade medelst framskrivning (05) och medelst indexmetoden (RGF.

Män Kvinnor Båda könen . F ram- Fram- Fram- lesområdc skrivnings- Index- skrivnings- Index— skrivnings- Index- metoden metoden metoden metoden metoden metoden

06 RE 05 RS 06 Rb Mälarlänen .................. 0'650 0'658 0675 0662 0661 0660 östra Götaland .............. 0-758 0-770 0-713 om; Men 0-750 Skåne, Halland och Blekinge . 0—819 0843 0748 0761 0-787 0'805 Bohuslän och Vänerlänen ..... 0769 0770 0-707 0-705 0-740 0-740 Dalarne och Norrland ........ 0-960 1-018 0-871 0-928 0-920 0-977 Hela landsbygden ............ 0-815 0-825 0-758 0-769 0-789 0-799

¹ Angående de föreliggande skillnaderna jfr anmärkningar i texten.

liggande skillnader mellan de båda talserierna. Vid indexmetoden har använts den beräknade genomsnittliga riksdödligheten 1941—60, och detta är anledningen till att talen R5 i de flesta fall ligga något högre än motsvarande tal 05. För Dalarne och Norrland blir skillnaden särskilt påtaglig, vilket beror på att dödligheten här är något högre än i det övriga landet. Det härigenom uppkomna felet torde huvud— sakligen kunna lokaliseras till övre Norrland, och då härtill kommer, att dödlig- heten tenderar att allt mera nivelleras, torde den i tabellen gjorda jämförelsen få anses utvisa, att metoden fungerar tillfredsställande inom de felgränser, som rim- ligen kunna tolereras. Att de angivna avvikelserna variera i fråga om både storlek och tecken får givetvis sättas i samband med att nettoflyttningens åldersvariationer icke äro helt desamma för samtliga delpopulationer, varför även vid en samman- vägning vissa divergenser uppstå.

18. De här ovan refererade kalkylerna ha avsett den totala j ordbruksbefolkningen. Om man önskar utföra liknande beräkningar endast för den yrkesverksamma be— folkningen kan förfarandet ej bli exakt detsamma. Åldersfördelningen för den yrkesverksamma befolkningen inklusive dess familjemedlemmar är att betrakta som stympad till följd av att i- de högre åldrarna en med åldern stigande andel av totalbefolkningen hänföres till f. d. yrkesutövare och familjemedlemmar till dylika. Denna andel uppgick år 1940 i åldrar under 50 år till 1-4 % men var i åldrarna 50—55 år 3—0 %, i åldrarna 55—60 år 5-4 %, i åldrarna 60—65 år 12-9 % och i åldrar över 65 år 46-8 %. En relativ åldersfördelning i fyra åldersklasser blir därför missvisande, och man begränsar sig då lämpligen till de tre åldersgrupperna 0—20, 20—40 och 40—60 år. Visserligen blir då värdet av kvoterna R, och R5 något för högt angivet, men felet är obetydligt och kan lätt justeras (genom reduktion med ungefär 2 resp. 1 %).

19. Den föregående framställningen av, huru man för en mindre population kan bestämma omflyttningen, har utgått från förhållandena på landsbygden och för den skull skildrat förloppet inom befolkningar med nettoutflyttning. Vid nettoinflytt- ning, såsom fallet är beträffande flertalet städer och större orter ävensom de icke jordbrukande yrkeshuvudgrupperna, är problemet i princip detsamma. Frånsett att nettoresultatet är av motsatt tecken och »dekrementtabellen» i det stora hela växande föreligga vissa skillnader i nettoflyttningsintensitetens ålderskurva, sam— manhängande med olika åldersfördelning. Då syftet med föreliggande undersökning

• Sida 168
•  Original

främst är att skildra utvecklingen hos befolkningsgrupper med avflyttning, en- kannerligen hos jordbruksbefolkningen, må här endast framhållas, att ett system, analogt med det här utarbetade, relativt lätt kan erhållas på basis av exempelvis stadsbefolkningens eller den icke jordbrukande befolkningens förändringar under 1930—talet.

Vid studium av nettoflyttningen inom befolkningar med lågt allmänt nettoflytt— ningstal (positivt eller negativt) finner man, att risktalen för de egentliga flyttnings— åldrarna kunna växla tecken från en åldersklass till nästa. I allmänhet blir då tecknet för åldersklasserna 10—20 och 20—30 avgörande för totalresultatet av omflyttningen. Den utjämning, som sker på grund av de övriga åldersklassernas i motsatt riktning gående nettoflyttning, får till följd, att absoluta värdet av det allmänna relativtalet sänkes. Då nu de olika rikstalen bestämmas utifrån detta, kommer det absoluta Värdet av de båda centrala riskerna att bli för lågt vilket emellertid kompenseras av teckenändringar hos de båda övriga riskerna. För den reducerade stationära åldersfördelningen kan detta visserligen medföra vissa för— skjutningar mellan de olika åldersgrupperna, så att av de båda slutligt beräknade kvoterna R1 och R2 den ena erhåller ett något för högt värde och den andra ett något för lågt. För den totala arbetsföra befolkningens numerära'förändring blir detta likväl av relativt begränsad betydelse ävensom för folkmängdsförskjutningarna i högre åldrar.

Det förtjänar i detta sammanhang framhållas, att den omständigheten, att man medelst ett för en befolkning konstaterat nettoflyttningstal samt en hypotetisk nettoflyttningsintensitetskurva icke fullt exakt kan få fram den för ifrågavarande befolkning specifika omflyttningen, har tämligen ringa betydelse för de prognoser, för vilka man har orsak framräkna omflyttningens storlek. Det ställer sig visser- ligen ganska naturligt att som ett av flera omflyttningsalternativ uppställa an— tagandet om en oförändrad eller en i viss proportion ändrad relativ nettointensitet, vilket bl. a. underlättar en jämförelse med tidigare skeden. Problemets kärna ligger emellertid främst däri, att man känner innebörden av de gjorda omflyttnings- hypotesema, och mindre i, huruvida dessa stå i en exakt aritmetisk relation till tidigare års omflyttning.

20. För underlättande av prognoser enligt den här föreslagna och i undersökningen använda »indexmetoden» ha i följande tab. X och XI sammanförts de data,. som erfordras för beräkning av den mot ett visst nettoflyttningstal svarande reducerade stationära åldersfördelningen. Den första tabellen ger sambandet mellan reduktions- kvoterna c och nettoflyttningsindex 5, under det att tab. XI ger relativa ålders- fördelningar för olika värden på c från 0-00 till 1-50. Med hänsyn till användning på såväl totala som stympade åldersfördelningar givas de relativa åldersfördelningar- ua för såväl 4 som 3 åldersklasser.

• Sida 169
•  Original

!

grn-___...

Tab. X. Transformationstabell över sambandet mellan nettoflyttningsindex å och reduktionsfaktorn c.

m=—10-6 dk: —14-2 cm = Vil-065 öm + 2-350 —1-533 ck = V2-398 ök + 0-439 —0-699 C C 15 (5

Män | Kvinnor Män Kvinnor

0-00 ........... 0-000 o-ooo 1-00 ........... 1-000 1-000 0-05 ........... 0-065 0-081 1-05 ........... 1-040 1-035 0-10 ........... 0-127 0-155 1-10 ........... 1-079 1-069 0-15 ........... 0-187 0-221 1-15 ........... 1-118 1-103 0-20 ........... 0-245 0-285 1-20 ........... 1-156 1-136 0-25 ........... 0-301 0—345 1-25 ........... 1-193 1-168 0-30 ........... 0-356 0-401 1-30 ........... 1-230 1-200 0-35 ........... 0-409 0-453 1—35 ........... 1-267 1—231 0-40 ........... omr 0504 1-40 ........... 1-303 1'262 0-45 ........... 0-512 0-553 1-45 ....... .... 1-339 1-292 0-50 ........... 0-561 0-600 1-50. . ......... 1-374 1-322 0-55 ........... 0609 0646 1-55. . .' ........ 1-409 1-352 0-60 ........... 0-656 0-689 1-60 ........... 1-443 1-3s1 0'65 ........... 0702 0731 1-65 ........... 1-477 1-410 0-70. . . 0747 0772 1-70 ........... 1-511 1-438 0-75 ........... 0-791 0-812 1-75 ........... 1-544 1-466 O-so ........... 0'834 0-851 1-so. . . .. ...... 1-577 1-493 0-85 ........... 0-877 0-890 1-85 ........... 1-609 1-520 0-90 ........... 0-919 0-928 1-90 ..... . ..... 1-641 1-547 0-95 ........... 0-960 0-955 1-95 .......... 1-673 1-574 | 1-00 ........... 1-000 1-000 2-00 ........... 1-705 1'600

• Sida 170
•  Original

Tab. XI u. Reducerade stationära åldersfördelningar för män.

0'00 0'10 0'20 0'30 0'40 0'50 0450 0-70 0-80 090 1-00 110 1'20 1'30 1'40 1'50

3500 360-23 372-0 383'6 395-5 407-8 420-5 433- 7 447-5 461'7 4765 491-59 507-9 524'5 541-8 559-8 337-8 334'0 330-0 325-8 321-4 316-8 311-9 306—8 301-3 295-5 289-2 282-5 275-3 267-6 259—4 250-7 312-2 305? 298-0 290'6 283—1 275-4 267-6 259-5 251'2 242-8 234-3 225-6 216-8 207-9 198'8 189-5

¹ 000-0 1 000-0 1 000-0 ] OOO-O 1000-0 1 OOO-0 l OOO-0 1 OOO-0 1 OOO-0 1 OOO-0 1 OOO-0 1 000-0 1000-0 1000-0 1 OOO-0 1000-0

281-9 291-6 301-8 312-6 323-9 335-8 348-2 361-2 374'7 388-7 4032 4184 434-13 451-0 468-7 487-5 272-0 270-5 268-4 266-0 2635 2608 257-9 254-8 251'4 247-8 243-9 239-7 2352 2303 225-0 219-2 251-4 246-9 242-3 237-5 232-4 227-1 221-6 216-0 210'3 204-5 198-6 192-5 186-2 179-6 172'6 165-3 194-7 191-0 187-5 183-9 180-2 176—3 172-3 168-0 163-6 159-0 154-3 149-4 144-3 139'1 133-7 128-0

1000-() 1 OOO-0 1000-01000—0 1000-0 1 OOO-0 1 OOO-0 1 OOO-0 1 OOO-0 1 OOO-0 1 OOO-0 1 OOO-0 1 OOO-0 1 OOO-0 1000-01000-0

Tab. XI b. Rcdueerade stationära åldersfördelningar för kvinnor.

0-00 0-10 0-20 0-30 040 050 0-60 070 0-80 090 1'00 1'10 1'20 1'30 1'40 1'50

350-0 363-5 377-7 392-7 408-5 425] 442'5 460-8 480-2 500-8 522-5 545'3 569-4 594—9 621-9 650—5 337-8 3320 3261 319—65 312-6 305-0 297-2 288-8 279-7 269-8 259-2 248-0 235-9 223-() 209-2 194-4 312-2 304'3 296-2 287-7 2789 269-51 260-3 250—4 240-1 229-4 218-3 206-7 194-7 182-1 168-9 155-1

¹ 000-0 1 OOO-0 1000-0 1 OOO-OIOOO-O1000'01000-01000-01000-01000-0 1 000-0 1000-01000-01000-0 1 OOO-0 1 OOO-0

281-9 294-2 307-3 321-1 335-9 351-8 368-7 386-5 405-3 425? 446-4 469-3 494-2 521-1 550-1 581-1 272-0 268-8 265? 261-4 257-2 252-5 247-3 241-7 235-7 229-2 222-1 214-3 205-5 195-8 185-2 173-5 251-4 246-3 240-9 235-3 229-4 223-2 216-7 209-9 202-7 195-1 187-1 178-6 169-6 159'9 149-6 138-G 194-7 190-7 186-6 182-2 177'5 172-5 167-3 161-9 156-3 150-5 144-4 137-8 130-7 123-2 115-l 106-8

1000-0 1000-01000-0 1000-0 1000-0 1000-01000-0 1000-0 1000-0 1 OOO-0 1 OOO-0 1000-0 1000-0 1000-0 1 OOO-0 1 OOO-0

• Sida 171
•  Original

TABELLBILAGA

• Sida 172
•  Original

Tab. A. Jordbruksbefolkningens fördelning på familjeställning, detaljyrke och socialklass den 31 december 1940.

Yrke

Socialkla ss

Egentliga yrkesutövare

Medhjälpande familj emed- lemmar

Övriga familj emedlemmar

Hela folkmängden

Män

Kvin- nor

Män

Kvin- nor

Husmöd- rar (hust- rur)

Barn un— der 15 år

Övriga

Kvin— nor

Båda könen

Yrkesverksam befolkning och familjemedlemmar

A. Jordbruk och boskaps- skötsel

_

Större jordbruk (minst 50 ha åker)

2. Medelstora jordbruk (10—50 ha åker)

Jordbrukslägenheter (under 2 ha åker)

er

Trädgårdsskötsel

6. Renskötsel

Företagare. . . . . . . . . .. Förvaltningspersonal. . Arbetarpersonal. . . . . . Samtliga............ Företagare.. . . . . . . . .. Förvaltningspersonal. . Arbetarpersonal. . . . . . Samtliga............ Företagare. . . . . . . . . .. Förvaltningspersonal. . Arbetarpersonal. . . . . . Samtliga............ Företagare. . . . . . . . . .. Förvaltningspersonal. . Arbetarpersonal. . . . . . Samtliga............ Företagare. . . . . . . . . .. Förvaltningspersonal. . Arbetarpersonal. . . . . . Samtliga............

Företagare........... F örvaltningsp ersonal . . Arbetarpersonal. . . . . . Samtliga............

Företagare.. .. . . . . . .. Förvaltningspersonal. . Arbetarpersonal. . . . . . Samtliga..:.........

Företagare. . . . . . . . . .. Förvaltningspersonal .

349 912

20 479 239 756 610 147

337 528

12 614 147 209 497 351

⁷ 573 ⁶ 168 45 886 59 627

99 212 ¹ 221 55 631 156 064

190 100 100

20 397 210 597 30 745 ¹ 673 32 418

⁶ 512 ³ 023 12 000 21 535

534

41 344 803

⁶ 608 48 755

41 286 448

⁶ 535 48 269

827 57

¹ 969 ² 853 ⁹ 803 18 ¹ 950 11 771

22 130 3

¹ 179 23 312 ⁷ 904 399 ⁸ 303

195 122 859 ¹ 176

49

151 828 151 828 149 975 149 975 ³ 734

³ 734 58 665 58 665 79 156

79156 6 101 6 101 ¹ 501

¹ 501 304

_l

53 281 53 281 53 005 53 005

¹ 069 ¹ 069 20 640 20 640 27 772 27 772 ² 558 ² 558 643

265 649 12 943 81 073 359 665 258 325 ⁷ 663 49 264 315 252

⁶ 104 ⁴ 437 25 222 35 763

77 845

704 13 262 91 811 145 820 56

³ 625 149 501

21 472 151 21 623

⁴ 878 ¹ 881 ³ 435 10 194

357

_L __

335 038

15 226 121 005 471 269

326 642 ⁹ 336 73 511 409 489

⁷ 126 ⁵ 873 40 210 53 209

95 585 882 19 666 116 133

187 603 74

⁵ 272 192 949

28 694 372 29 066

⁴ 682 ¹ 807 ³ 712 10 201 758 —— l

115 864 ³ 803 19 997 139 664 113 449 ¹ 536 10 461 125 446

³ 405

897 ⁴ 768 ⁹ 070

34 771 191

² 935 37 897

63 879 17

¹ 273 65 169 ⁹ 491 58 ⁹ 549 ¹ 089 253 538 ¹ 880

2301

686 088 29 309 304 159 ¹ 019 556 667 242

17 668 186 185 871 095 15 778

⁹ 300 67 049 92 127

210 535 ¹ 722 66 086 278 343 371 849 140

23 274 395 263 52 678 ¹ 803 54 561 10 611 ³ 990 13 982 28 583

¹ 240

626 828

23 945 164 280 815 053

612 968

13 929 100 795 727 692 14 060

⁸ 132 51 006 73 198

185 986 ¹ 294 27 358 214 638 344 611 110

⁸ 472 353 193

54 287

770 55 057

⁸ 889 ³ 096 ⁶ 562 18 547

¹ 061

__

¹ 312 916 53 254 468 439 ¹ 834 609 ¹ 280 210 31 597 286 980 ¹ 598 787 29 838 17 432 118 055 165 325

396 521 ³ 016 93 444 492 981 716 460 250

31 446 748 456

106 965 ² 653 109 618

19 500

⁷ 086 20 544 47 130 ² 307

• Sida 173
•  Original

8. Annan djurskötsel.

9. J ordbruksverksam— het ej ovan redovisad

B. Skogsbruk

1. Skogsavverkning och

skogsvård

1. Saltsjöfiske

Självständiga yrkeslösa och

deras familjemedlemmar

Husligt arbete inom jordbruk

Arbetarpersonal. . . Samtliga..........

Företagare. .. . . . . .. Förvaltningspersonal. .

Arbetarpersonal. . . Samtliga..

Företagare.... . . . . . .. Förvaltningspersonal. . Arbetarpersonal. . . Samtliga............ Företagare... . . . . . .. Förvaltningspersonal. . Arbetarpersonal. . Samtliga............ Företagare. . . ..... . . . Förvaltningspersonal. . Arbetarpersonal. . . . . . Samtliga............

Företagare. ..... . . .. Förvaltningspersonal. . Arbetarpersonal. . Samtliga............

Företagare.... .. . . . . . Förvaltningspersonal. . Arbetarpersonal. . Samtliga............

Företagare........... Förvaltningspersonal . . Arbetarpersonal. . . . . . Samtliga............

Företagare........ . .. Förvaltningspersonal. . Arbetarpersonal. . . . . . Samtliga............

Företagare........... Förvaltningspersonal. . Arbetarpersonal. . . . . . Samtliga............

Förvaltningspersonal. . Arbetarpersonal. . . Samtliga............

5159 832 638

43

293 974

1806-

² 024 10 762 14 592

410

⁷ 807 91 461 99 678

410

⁷ 214 86 614 94 238

593 ⁴ 847 ⁵ 440

11 974 58

¹ 086 13 118

10 469 25

965

11 459

¹ 505 33 121 ¹ 659

53 512

² 938 21 290 77 740 91 92

129

. 19 157

236 235 155 626

25 354 72 451 25 347 68 440

11 33

35 22 24 11 11

43 827

¹ 626 10 039 55 492

676 42 960 43 636

gä

23 30 30 461

461

rov 358 3-15

29 147 521 ¹ 298

539 ³ 242 ⁵ 079 205

⁵ 242 31 463 36 910

205

⁴ 777 28 632 33 614

465 ² 831 ³ 296

⁷ 119 38 346 ⁷ 503 6 261

315 ⁶ 589 858 25 31 914

26 666 ¹ 725 ⁷ 640 36 031

32 37

412 364

19 171 554 ¹ 625

662 ³ 813 ⁶ 100 284

⁵ 834 47 098 53 216

284

⁵ 293 43 452 49 029

541 ³ 646 ⁴ 187

⁸ 112 56 396 ⁸ 564 ⁷ 093 27 367 ⁷ 487 ¹ 019 29 29 ¹ 077 ⁶ 352 573 ⁴ 594 11 519 18 ⁵ 550 ⁵ 568

59

77 12 21 110

464 164 816 ¹ 444

56

² 261 ⁹ 439 11 756 56 ² 057 ⁸ 596 10 709

204 843 ¹ 047

² 359 97 ² 462 ² 094 88 ² 186 265

276

13 365 861

³ 222 17 448

371 377

¹ 051 872 53

388 ¹ 313

³ 143 ² 418 12 803 18 364

637

11 556 116 667 128 860

637

10 633 109 827 121 097

923 ⁶ 840 ⁷ 763

18 209 85

¹ 307 19 601

15 819 38

¹ 167 17 024 ² 390 47 140 ² 577

58 742

³ 452 24 170 86 364 14 ² 949 ² 963

659 733 59 263

¹ 055 ² 967 ¹ 206 ⁵ 985 10 158

427

⁹ 942 62 866 73 235

427

⁹ 055 57 535 67 017

887 ⁵ 331 ⁶ 210

13 433 74 619 14126

11 801 32

569

12 402

¹ 632 42 50 ¹ 724

84 980 ⁴ 271 22 615 111 866

692 46 055 46 747

¹ %10 ¹ 605 112

651 ² 368

⁶ 110 ³ 624 18 788 28 522 ¹ 064 21 498 179 533 202 095 ¹ 064 19 688 167 362 188 114 ¹ 810 12 171 13 981

31 642 159

¹ 926 33 727

27 620 70

¹ 736 29 426 ⁴ 022 89 190 ⁴ 301

143 722 ⁷ 723 46 785 198 230 706 49 004 49 710

• Sida 174
•  Original

Tab._B. Fördelning på kön, ålder och familjeställning av jordbruksbefolkningen den 31 december 1940.

. Självständig yrkeslös Yrkesverksam befolkning befolkning Totala K 5 n Medhjäl- Ö . Summa 5 ljug" A 1 d e , Egentliga pande tag:]??- yrkes- Själv- Familje- "in”? b'fuo 1; yrkes- familje- m d- verksam ständiga med- &; resigns n?n *— utövare med- 1 e befolk- yrkeslösa lemmar e. o _ gen emmar . lung lemmar ning Män 0——5 ........ — —— 76 554 76 554 —-— 921 921 77 475 5—10 ........ -- -— 78 663 78 663 ——- 1 719 1 719 80 382 ] 10—15 ........ 895 —— 88 458 89 353 — 3 156 3 156 92 509 3 15—20 ........ 40 724 52 794 7 800 101 318 52 718 770 102 088 , 20—25 ........ 45 225 40 147 3 132 88 504 223 469 692 89 196 25—30 ........ 53 428 24 773 1 585 79 786 349 360 709 80 495 ; 30—35 ........ 61 445 14 037 960 76 442 550 316 866 77 308 * 35—40 ........ 64 112 8 090 741 72 943 761 304 1 065 74 008 40——45 ........ 64 407 4 684 493 69 584 1 013 237 1 250 70 834 45—50 ........ 60 941 2 461 360 63 762 1 219 170 1 389 65 151 50—55 ........ 57 661 1 560 275 59 496 1 935 95 2 030 61 526 55—60 ........ 51 806 1 074 242 53 122 3 267 45 3 312 56 434 60—65 ........ 45 172 831 216 46 219 7 220 43 7 263 53 482 65—70 ........ 31 566 650 227 32 443 13 283 21 13 304 45 747 70—w ........ 32 857 727 746 34 330 47 868 50 47 918 82 248 O—w ........ 610 239 151 828 260 452 1 022 519 77 740 8 624 86 364 1 108 883 Kvinnor 0—5 ........ —— —— 73 289 73 289 —— 945 945 74 234 5—10 ........ — —— 74 758 74 758 _- 1 655 1 655 76 413 10—15 ........ 331 -— 85 115 85 446 —— 3 118 3 118 88 564 15—20 ........ 11 753 20 791 46 504 79 048 14 2 250 2 264 81 312 20—25 ........ 8 615 12 824 39 916 61 355 46 1 683 1 729 63 084 25—30 ........ 5 623 6 780 46 325 58 728 93 1 602 1 695 60 423 30——-35 ........ 5 124 4 117 51 732 60 973 216 1 837 2 053 63 026 35—40 ........ 5 863 2 875 52 832 61 570 347 2 200 2 547 64 117 40—45 ........ 7 008 1 949 52 562 61 519 644 2 356 3 000 64 519 45—50 ........ 7 920 1 264 48 807 57 991 1 097 2 319 3 416 61 407 50—55 ........ 8 722 903 43 576 53 201 1 837 2 716 4 553 57 754 55—60 ........ 8 309 650 36 233 45 192 3 245 3 945 7 190 52 382 60—65 ........ 7 736 410 27 870 36 016 3 543 6 489 12 032 48 048 65—70 ........ 5 862 349 18 039 24 250 8 085 8 335 16 420 40 670 70—(1) _ ........ 9 525 369 18 570 28 464 34 325 14 924 49 249 77 713 O—co ........ 92 391 716 128 861 800 111 866 973 666

• Sida 175
•  Original

Tab. C. Fördelning på kön, ålder och socialklass av den yrkesverksamma jord- bruksbefolkningen den 31 december 1940.

M å 11 K v i n n o r Å ] d e r Före- FÖP. valt- Arbetar- . Före- Föf'valt' Arhetar— . nings- Samtliga nings— Samtliga tagare personal tagare personal personal personal ........ 49 449 2 647 24 458 76 554 47 128 2 548 23 613 73 289 5—10 ........ 55 610 2 483 20 570 78 663 52 708 2 444 19 606 74 758 10—15 ........ 66 620 2 534 20 199 89 353 63 584 2 593 19 269 85 446 15—20 ........ 59 320 1 350 40 648 101 318 57 352 1 651 20 045 79 048 20—25 ........ 47 043 1 563 39 898 88 504 40 831 1 357 19 167 61 355 25—30 ........ 41 932 2 569 35 285 79 786 37 544 1 854 19 330 58 728 30—35 ........ 44 142 2 977 29 323 76 442 41 021 2 302 17 650 60 975 35——40 ........ 46 539 2 744 23 660 72 943 43 768 2 340 15 462 61 570 40—45 ........ 48 468 2 660 18 456 69 584 46 057 2 132 13 330 61 519 45—50 ........ 46 717 2 628 14 417 63 762 44 617 1 898 11 476 57 991 50—55 ........ 44 769 2 067 12 660 59 496 41 558 1 557 10 086 53 201 55—60 ........ 41 042 1 579 10 501 53 122 36 009 967 8 216 45 192 60—65 ........ 36 440 977 8 802 46 219 29 455 523 6 038 36 016 65—70 ........ 26 730 341 5 372 32 443 20 250 275 3 725 24 250 70—(0 ........ 31 267 204 2 859 34 330 24 946 196 3 322 28 464 : O—w ........ 686 088 29 323 307 108 1 022 519 626 828 24 637 210 335 861 800

_Tab. D. Fördelning på kön, ålder och civilstånd av den totala jordbruksbefolk- ningen år 1940.

M ä 11 K v i n n o r Å 1 d e r

Ogifta Gifta åå? Samtliga Ogifta G1lta 12211: Samtliga 0—15 ........ 253 802 -— -— 253 802 242 445 — —— 242 445 15—20 ........ 103 328 30 _— 103 358 83 141 1 348 2 84 491 20—25 ........ 86 074 4 573 25 90 672 49 672 17 816 118 67 606 25—30 ........ 59 246 22 548 157 81 951 ' 27 252 35 911 493 63 656 30—35 ........ 38 614 39 382 531 78 527 19 226 45 366 1 056 65 648 35—40 ........ 28 015 46 201 932 75 148 16 552 48 189 1 848 66 589 40—45 ........ 20 878 49 449 1 621 71 948 14 557 49 373 3 111 67 041 45—50 ........ 15 748 48 083 2 353 66 184 12 509 46 904 4 616 64 029 50—55 ........ 13 006 46 106 3 538 62 650 11 419 42 929 6 782 61 130 55—60 ........ 10 746 42 200 4 772 57 718 9 695 37 673 9 077 56 445 60—65 ........ 9 155 38 976 6 926 55 057 8 478 32 245 12 355 53 078 65—70 ........ 7 217 31 738 8 835 47 790 6 837 24 399 14 783 46 019 ! 70—w ........ 10 342 43 069 33 730 87 141 11 821 28 203 51 316 91 340 656 171 412 355 1 131 946 513 604 410 356 105 557 1 029 517