1944. ÅRS MANSKAPSUTREDNING

STOCKHOLM 1946

• Sida 3
•  Original

Staitenso'ffentliga utredningar 1946

Kronologisk förteckning

1. Betänkande angående rundradion iSverige. Dess aktu- ella behov och riktlinjer för dess framtida. verksamhet. Norstedt. 168 5. K. ' Dödtöddheten och tidigdödlighet—en i Sverige. Dess samband med nativitetsminskningen och dess förhål- lande vid olika former av förlossningsvård samt dess socialmedicinska och befolkningspolitiska betydelse. 'Av C. Gyllenswärd. Beckman. 115 5. S. . . Betänkande med förslag till ändrade grunder för dott- ningslagstiftnineen m. m. Engeström. 99 5. J .

5. Betänkande om barnkostnadernas fördelning med för- ;lag angående allmänna barnbidrag m.m. V. Petterson: 51 s. . . Betänkande om barnkostnadernas fördelning med för- slag angående allmänna barnbidrag ni. m. Bilagor. Beckman. 153 s. . . Betänkande och förslag rörande åtgärder för att be- 'griinsa antalet kontraktsanstiillt manskap inom krigs- makten. Beckman. 136 5. PB.

Betänkande med förslag angående unilormspliktens omfattning för viss personal vid försvarsviisendet. V. Petterson. 59 s. Fö.

| i g !

Anm. Om särskild ti'yckort ej angives, är tryckorten Stockholm. Bokstäverna med fetstil utgöra begynnelsebok— stäverna till det departement, under vilket utredningen avgivits, t. ex. E. = ecklesiastikdepartementet, Jo. = jordbruks- departementet. Enligt kungörelsen den 3 febr. 1922 aug. statens offentliga utredningars yttre anordning (nr 98) utgivas utredningarna i omslag med enhetlig färg för varje departement.

• Sida 1
•  Original

STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR 1946: 7 FÖRSVABSDEPABTEMENTET

BETÄNKANDE OCH FÖRSLAG

RÖRANDE

ÅTGÄRDER FÖR ATT BEGRÄNSA ANTALET KONTRAKTSANSTÄLLT MANSKAP

INOM KRIGSMAKTEN

AVGIVET AV

thQQNQW

Ngfc'krg/ew'ngjbehov /' /ärhä/hnde //// anfa/e/ /7-a'r/'ngar /' %

/937 wu /.93.9 maa 19'4/ /9'42 4543 /9'44 m'a;

Hn/o/ on:/ä7/d0 /' lchf— hä/lande //// an/o/e/ Jäkande i 7.

4936 xs'37 läsa das 1.440 ' 542 av; 4544

• Sida 13
•  Original

åxååxåååxåxåanåunaå

?

& x k&txkhuhx täta & &.QQQxW—x -.uox .x Sass—Co Extt &

Bmx så mma QQ %.Q % E% %% RQ RQ &

& .x kumkt.0&x xnxoxto xxx»— mbtoxhua -Aaxx mhtukqw %%th

• Sida 14
•  Original

att det beräknade nyrekryteringsbehovet för krigsmakten i dess helhet aldrig kunnat helt fyllas. Vid utgången av varje rekryteringsperiod har det förefunnits vakanser, om än av växlande storleksordning. Detta torde främst bero på att olika delar av krigsmakten äro mera lättrekryterade än andra, vilket i viss ut— sträckning belyses redan av efterföljande tabell rörande antalet sökande till 100 platser vid de olika försvarsgre-narna under elvaårsperioden 1935—1945.

Försvarsgrcn 1935 1936 1937 1938 1939 1942 1945

253 240 188 178 161 233 187 179 135 Marinen ...... 296 179 288 179 172 303 218 142 105 Flygvapnet . . 1 057 823 397 459 314 314 613 593 390

Man kan vidare ur den förstnämnda tabellen utläsa, att manskapsrekryte— ringen i stor utsträckning påverkas av förhållandena på den allmänna arbets- marknaden och av psykologiska faktorer. Under högkonjunkturen på arbets- marknaden vid mitten av 1930—talet tilldrog sig anställningen vid krigsmakten ett relativt ringa intresse från ynglingarnas sida. Detta intresse ökades avse— värt under krigsåren, vilket närmast torde sammanhänga med den allmänna uppslutning kring'försvarstanken, som under dessa år gjorde sig märkbar. Från och med år 1943 kan man dock iaktta en väsentlig minskning i intresset för att söka fast anställning såsom manskap vid krigsmakten. För närvarande äro också anställningsmöjligheterna på den civila arbetsmarknaden osedvanligt goda för ynglingar i åldern under 20 år, och löneläget på samma arbetsmark- nad är sådant, att anställning vid krigsmakten i sistnämnt avseende inte ute övar någon större lockelse.

Slutligen kan man ur tabellen på s. 11 utläsa en nedgång i an— talet ynglingar, vilka äro i den för anställning vid krigsmakten lämpligaste åldern. Denna nedgång kommer att fortsätta under ytterligare ett par år och när ett bottenläge år 1950, då antalet 17-åringar kan beräknas vara omkring 40 000. Därest den årliga nyrekryteringen till krigsmakten då kommer att om— fatta omkring 4 000 ynglingar, måste följaktligen omkring var tionde yngling tagas i anspråk för fast anställning såsom manskap. Praktiska förutsättningar för en så omfattande manskapsrekrytering måste anses saknas. Om rekryte— ringen vid den nämnda tidpunkten överhuvudtaget ska-ll lyckas torde det i första hand vara nödvändigt, att krigsmakten erbjuder det fast anställda man- skapet högre löner än dem som utgå på den allmänna arbetsmarknaden. Här— igenom skulle emellertid systemet med kontraktsanställt manskap komma att bli väsentligt dyrare, utan att ändock några garantier föreligga för att rekryte— ringen ur kvantitativ och kvalitativ synpunkt kommer att lämna ett fullt till- fredsställande resultat. Vad därvid gäller det kvalitativa utfallet av rekryte- ringen anse vi oss redan på grundval av det här redovisade rekryteringsresul- tatet böra framhålla, att krigsmakten tydligen tvingats att göra avkall på sina

• Sida 15
•  Original

fordringar, då en allt större procent sökande måst antagas för att i görligaste mån få de kvantitativa bristerna fyllda.

Med hänsyn till det fast anställda manskapets användning såsom instruk- tör—er vid utbildningen av' de värnpliktiga. och såsom yrkesmän i den alltmer omfattande tekniska tjänsten kan en kvalitetssänkning komma att medföra avse— värda vådor för krigsmaktens effektivitet och för det förtroende, med vilket krigsmakten måste omfattas för att kunna fungera på ett tillfredsställande sätt. Lägger man härtill den synpunkten, att krigsmakten inte utan påtagliga olägen- heter för samhällslivet i övrigt kan medgivas disponera över en större del av den yngre arbetskraften, synes det oss nödvändigt, att åtgärder vidtagas i syfte att minska krigsmaktens årliga nyrekryteringsbehov av kontraktsanställt man- skap. Detta är befogat jämväl ur synpunkten, att det måste anses ligga i krigsmaktens eget intresse att kunna redovisa en faktiskt förefintlig och inte enbart i gällande personalförteckningar upptagen personaltillgång. Det sist— nämnda är för närvarande förhållandet vid stora delar av krigsmakten.

Den omständigheten, att vissa delar av krigsmakten, exempelvis pansartrup— perna och signaltrupperna ur armén, Stockholms örlogsstation ur marinen, Svea flygflottilj och några andra flottiljer ur flygvapnet, äro lättare att rekry— tera än andra, kan i och för sig göra det befogat, att vid ifrågavarande delar undvika organisationsändringar eller allenast vidtaga sådana åtgärder, att minskningen i det årliga nyrekryteringsbehovet blir relativt liten. Frågan härom måste emellertid i främsta rummet betraktas som ett effektivitets— problem, där det alltså gäller att åstadkomma lämpligast möjliga personal— organisation med minsta möjliga årliga nyrekrytering. Av denna anledning framlägga vi förslag till förändrad personalorganisation även vid de delar av krigsmakten, där rekryteringen hittills inte erbjudit större svårigheter.

Utfallet av manskapsrekryteringen under den sistförflutna elvaårsperioden har enligt vår uppfattning givit vid handen, att krigsmakten med någorlunda säkerhet bör kunna påräkna att uppnå en även ur kvalitativ synpunkt god- tagbar rekrytering, om det årliga nyrekryteringsbehovet uppgår till högst 5 % av en årsklass 17-åringar. Då ifrågavarande årsklasser under de närmast följande åren komma att nedgå till omkring 40 000 man, synes det oss nöd- vändigt-, att sådana ändringar vidtagas i fråga om manskapsorganisationen, att denna vid en normal omsättning bland det kontraktsanställda manskapet inte kommer att kräva större årlig nyrekrytering än omkring 2000 man. I det följande framlägga vi förslag till sådan organisation.

IV. Olika möjligheter att minska antalet kontraktsanställt manskap.

Vårt i det närmast föregående uppställda mål att nedbringa krigsmaktens årliga nyrekryteringsbehov av fast anställt manskap till omkring 2000 man kan nås på olika vägar.

• Sida 16
•  Original

Innan vi närmare beröra några allmänna synpunkter, som härvidlag måste vara vägledande, anse vi oss böra framhålla, att en minskning av det årliga nyrekryteringsbehovet inte nödvändigtvis måste medföra en förändring av manskapsorganisationen. Att minska den årliga nyrekryteringen är nämli- gen i främsta rummet en fråga om att begränsa omsättningen inom kadern av fast anställt manskap. Blir antalet ur militärtjänst årligen avgående fast anställt manskap mindre, nedgår också det årliga nyrekryteringsbehovet. En kader av omkring 20 000 kontraktsanställt manskap skulle sålunda kunna hållas med en årlig nyrekrytering av 2 000 man, om den genomsnittliga anställnings— tiden uppginge till 10 år.

Under senare år vidtagna åtgärder för att förbättra det fast anställda man- skapets ställning och förhållanden ha varit inriktade på att öka den enskildes intresse av att kvarstå längre tid i tjänst såsom manskap. Så är fallet beträf- fande det på 1942 års underbefälsutrednings förslag grundade beslutet om inrättandet av långtjänstunderbefälsbeställningar vid armén och kustartille— riet ävensom beträffande de effektivare civilanställningsåtgärder, vilka från den 1 juli 1945 vidtagits på förslag av 1942 års civilanställningssakkunniga. Något praktiskt resultat härav har emellertid hittills inte kunnat spåras. Till en del torde detta dock sammanhänga med de särskilda förhållanden, som präglat krigsmakten under tiden för anbefalld förstärkt försvarsberedskap och dennas avveckling. Under beredskapstiden har det fast anställda man— skapet i viss utsträckning varit konstituerat i högre tjänstegrad än den mot innehavd beställning svarande och därvid kommit i åtnjutande av bättre löneförmåner. Tillämpningen av krigsavlöningsreglementet har överhuvud tillförsäkrat det fast anställda manskapet vissa ekonomiska förmåner, vilka inte utgå enligt gällande fredsavlöningsreglemente. Dessa förmåner ha nu— mera bortfallit för den fast anställda personalen men utgå till viss inkallad personal, som tages i anspråk för avvecklingsuppg'ifter. Dessa förhållanden synas ha medfört en utbredd strävan bland det fast anställda manskapet att lämna militärtjänsten, vilket i sin tur medverkat till att minska den genom— snittliga anställningstiden och öka nyrekryteringsbehovet. En fullständig återgång till fredsorganisation inom krigsmakten torde komma att medföra, att den genomsnittliga anställningstiden bland det kontraktsanställda man— skapet blir längre än för närvarande, men utan exceptionella åtgärder torde den inte kunna förväntas komma att uppgå till 10 år. Den enda möjligheten att åstadkomma ett sådant resultat torde vara att kräva en första anställnings— tid av ungefär denna längd. Redan den i anslutning till 1942 års försvars— beslut i allmänhet vidtagna förlängningen av den första anställningstiden från 3 till 41/2 (4) år har emellertid, enligt vad vi kunnat finna, verkat av— skräckande på många ynglingar, vilka måhända eljest skulle ha varit intresse— rade för att pröva anställningen såsom manskap vid krigsmakten. Med hän- syn härtill skulle en så avsevärd förlängning av den första anställningstiden som den här berörda säkerligen komma att avsevärt försvåra manskapsrekry— teringen, även om denna skulle avse endast omkring 2 000 ynglingar per år.

• Sida 17
•  Original

Då. också andra nackdelar skulle vara förbundna med ett sådant anställnings— system, anse vi oss böra avråda från försök med någon allmän ytterligare ökning av den första anställningstiden.

Vi vilja emellertid å andra sidan framhålla, att en årlig nyrekrytering till krigsmakten av omkring 2000 man kommer vid en genomsnittligt relativt kort anställningstid att avsevärt minska tillgången på fast anställt manskap överhuvud. Om man räknar med att en genomsnittlig anställningstid av fem år skall vara möjlig att uppnå, kan manskapskadern vid en årlig nyrekryte- ring av nu nämnd storlek inte ges större omfattning än omkring 10 000 man, (1. v. s. omkring hälften av den för budgetåret 1948/49 förutsatta. Då vi räkna med att krigsmaktens fredsorganisation inte inom den närmaste tiden kom- mer att undergå någon väsentlig förändring, synes det oss inte möjligt att vidtaga en så långtgående minskning av antalet fast anställt manskap. Detta skulle nämligen innebära, att krigsmakten för utbildningen av de värnplik- tiga och såsom yrkesmän i den tekniska tjänsten komme att förfoga över ett så. ringa antal fast anställda, att tjänstens behöriga gång måste äventyras. Redan med de vakanser, som för närvarande finnas inom kadern av fast an- ställt manskap och som inte vid någon del av krigsmakten torde uppgå till 50 %, föreligga betydande svårigheter för att rationellt bedriva utbildnings— arbet—et och få de arbetsuppgifter fullgjorda, som användningen av teknisk mate- riel nödvändiggör. Dessa svårigheter skulle uppenbart bli ännu mera fram- trädande, om manskapskadern nedbringades till omkring hälften av dess för närvarande beräknade numerär. Vi ha därför kommit till den uppfattningen, att en kompensationslös reducering av den fullständigt underbefälsutbildade delen av manskapskadern endast i ringa utsträckning är praktiskt genomför— bar och att en minskning av det årliga nyrekryteringsbehovet måste åväga— bringas genom vissa förändringar i manskapsorganisationen.

Utgångspunkten för varje diskussion kring frågan om en begränsning av antalet kontraktsanställt manskap inom krigsmakten bör av givna skäl vara det behov av dylikt manskap, som oundgängligen måste fyllas. Vi förutsätta, att utbildningstiden för de värnpliktiga kommer att bibehållas vid ungefär nuvarande längd. En avsevärd förlängning av denna utbildningstid kan komma att öppna möjlighet för ett tillgodoseende värnpliktsvägen av det behov av befäl och yrkesmän, som för närvarande täckes genom anställning av fast anställt manskap, likaväl som en avkortning av utbildningstiden nödvändigtvis måste framkalla ett ökat behov av kontraktsanställt manskap. Vi utgå för vår del från att en förlängning av utbildningstiden för de värnpliktiga inte är avsedd att ifrågakomma men å andra sidan heller ingen avkortning av densamma. Den för närvarande fastställda tjänstgöringstiden för de värn- pliktiga möjliggör utbildning av en mindre del av årskontingenten till befäl och yrkesmän. Vi förutsätta, att någon minskning av antalet värnpliktiga, som uttagas för utbildning till befäl, ej kommer att göras och räkna alltså med att krigsorganisationens behov av sådan personal den vägen kan vid några delar av krigsmakten i avsevärd och vid andra. delar i någon mån täckas.

• Sida 18
•  Original

Vi anse det till följd härav vara möjligt att till en del bortse från den betydelse, omsättningen bland det fast anställda manskapet tidigare ansetts ha i närmast ifrågavarande avseende. Vi räkna därför med att det fast anställda manskapet vid vissa delar av krigsmakten skall kunna "avses huvudsakligen för 'freds'tjänsten, vilket vid ifrågavarande delar minskar behovet av omsättning inom den kontraktsanställda manskapskadern. Vi anse det alltså vara genomförbart att öka framtidsmöjligheterna i militärtjänsten för det kontraktsanställda manskapet, även om detta nödvändigtvis måste ske i olika mån inom skilda delar av krigsmakten. Härigenom minskas det sammantagna behovet av årlig nyrekrytering av manskapskadern.

Förbättrade framtidsmöjligheter i militärtjänsten kunna i och för sig bed redas det kontraktsanställda manskapet genom en ökning av det antal pensions- berättigande militära, civilmilitära eller civila beställningar (befattningar), vilka kunna rekryteras av detta manskap. Ett mera effektivt resultat nås emel- lertid, om en del av det kontraktsanställda manskapet direkt ersättes av konsti- tutorial— eller fullmaktsanställd personal med pensionsrätt, d. v. s. att ett antal för dylikt manskap nu avsedda beställningar omvandlas till pensionsberätti— gande sådana. Utgångspunkten för en sådan omvandlingsprocess är då givet- vis, att densamma inte medför någon rubbning beträffande arbetsuppgifternas art eller omfattning. De tjänstgöringsuppgifter, som hittills åvilat kontrakts- anställt manskap måste nämligen förutsättas komma att kvarstå, men något hinder för att de uppdragas åt personal, som har annan anställningsform och som grundlägger rätt till pension kan enligt vårt förmenande ej sägas föreligga. Av avgörande betydelse -i sammanhanget är dock, att tjänstgöringsförhållan- dena för personalen kunna ordnas på sådant sätt, att största möjliga effek- tivitet utvinnes inom ramen för skäliga kostnader.

En dylik omvandling av ett antal beställningar för kontraktsanställt man- skap kommer att medföra en minskning av omsättningen, till följd varav rekryteringsbehovet nedbringas. Hur långt så. kan ske är i främsta rummet en militär effektivitetsfråga. Beträffande denna få vi framhålla följande all— männa synpunkt-er.

Behovet av fast anställt manskap måste fastställas med utgångspunkt från vissa redan inledningsvis nämnda faktorer. Dessa påverka var för sig be- hovsberäkningen. Därest någon omsättning bland det fast anställda man- skapet vid delar av krigsmakten inte längre anses erforderlig med hänsyn till möjligheten att i viss utsträckning värnpliktsvägen tilllgodose krigsorganisa— tionens behov av befäl och yrkesmän, och det fast anställda manskapet till följd härav huvudsakligen erfordras för fredstjänsten, måste ändock enligt vår uppfattning hänsyn tas till de kvalitetsfordringar, som för enskilda arbets- uppgifter anmäla sig. Det kan nämligen inte vara naturligt eller med krigs— maktens intressen förenligt att uppställa lika höga kvalitetskrav på. allt fast anställt manskap oberoende av tjänstgöringsuppgifternas art i det enskilda fallet. Vissa arbetsuppgifter kunna i enlighet härmed fullgöras av personal med relativt ringa utbildning, medan andra kräva ett större mått av utbild-

• Sida 19
•  Original

ning och längre tids praktisk erfarenhet. Allt kontraktsanställt manskap kan följaktligen inte med fördel ersättas med konstitutorial- eller fullmaktsanställd personal.

Hur mycket kontraktsanställt manskap, som kan komma att erfordras vid sidan av den konstitutorial- eller fullmaktsanställda personalen, blir i främsta rummet beroende på föreliggande möjligheter att utbyta sådant manskap mot annan korttidstjänstgörande personal. Härvid spelar utnyttjandet av det kontraktsanställda manskapet en framträdande roll. Där detta sker för arbetsuppgifter av teknisk art och där krav på en relativt lång utbildningstid måste uppställas, kan ett utbyte mot annan korttidstjänstgörande personal inte med fördel ifrågakomina. Äro arbetsuppgifterna däremot av den natur, att längre utbildningstid inte kräves för deras ändamålsenliga fullgörande, är ett utbyte tänkbart. Med korttidstjänstgörande personal avse vi här per— sonal med sådan anställningsform och sådana anställningsvillkor, att perso— nalen efter relativt kort tid kan tänkas självmant söka sig över till andra sysselsättningsområden eller eljest är uppsägbar med kort varsel. Detta är förhållandet huvudsakligen med kontrakts- eller kollektivavtalsanställd per— sonal. Då sådan personal inte annat än i undantagsfall synes i vidare mån än som skett på grundval av 1942 års underbefälsutrednings förslag kunna ersätta fast anställt manskap, synes utbytet kunna ske endast mot värnpliktig personal, som, erhållit en för ändamålet avpassad utbildning. Sådan förekom- mer redan nu vid såväl armén som marinen, och det torde vara möjligt att på denna väg nå ytterligare resultat.

Inom de delar av krigsmakten, där nära samstämmighet råder mellan freds— och krigsorganisationens personalbehov och där det kontraktsanställda man— skapet i stor utsträckning utnyttjas för arbetsuppgifter av teknisk art, lär det enligt vår uppfattning vara möjligt att helt eller nära nog helt ersätta det kontraktsanställda manskapet med långtidstjänstgörande personal. Någon omsättning bland det fast anställda manskapet för att tillgodose krigsorga— nisationens behov av personal med relativt långvarig utbildning och rutin i den speciella tjänst, varom här är fråga, kan enligt vårt förmenande inte vara erforderlig och bibehållandet av ett system med kontraktsanställt man- skap är alltså ur denna synpunkt föga rationellt. Det kontraktsanställda man- skapet bör vid ifrågavarande delar av krigsmakten till större delen ersättas med konstitutorial- eller fullmaktsanställd personal. Det synes i och för sig vara av relativt underordnad betydelse, huruvida personalen därvid får militär, civil- militär eller civil anställning. Militära effektivitetssynpunkter tala emeller- tid, såvitt vi kunnat finna, för att personalen får militär eller civilmilitär ställning, eftersom den måste utnyttjas såsom handledare av utbildningen och såsom föregångsmän för den värnpliktiga personal, som vi förut- sätta alltfort måste utbildas även inom ifrågavarande delar av krigsmakten.

På här antydda vägar _— genom en kompensationslös reducering, utbyte mot konstitutorial— eller fullmaktsanställd personal eller ock mot värnplik— tiga —— anse vi det vara möjligt att åstadkomma en avsevärd minskning av

• Sida 20
•  Original

antalet kontraktsanställt manskap inom krigsmakten. Som framgått av det föregående växla möjligheterna att nå det uppställda målet vid olika försvars- grenar och inom dessa vid skilda truppslag (vapenslag). En närmare analys av problemställningen lämnas därför i det följande försvarsgrensvis (trupp- slags-, vapenslagsvis). Med hänsyn till de resultat, som därvid nåtts efter prövning av samtliga på frågorna inverkande faktorer, ha vi inte funnit det- påkallat att i samtliga fall befattning för befattning undersöka, var möjlighet föreligger för ett utbyte av kontraktsanställt manskap mot personal med annan anställningsform, helst som resultatet av inom försvaret i övrigt pågående 0rganisationsundersökningar med visshet kommer att föranleda förändringar inom organisationen.

V. Förslag rörande förändrad manskapsorganisation.

A. Allmänna synpunkter.

Från de i det föregående angivna utgångspunkterna ha vi kommit till den uppfattningen, att krigsmakten i sin helhet kan avstå från ett ganska stort antal kontraktsanställt manskap, om Viss kompensation härför kan erhållas genom långt-idstjänstgörande personal. Då ifrågavarande personal skall över— taga tjänstgöringsuppgifter, som hittills huvudsakligen bestritts av kontrakts- anställt underbefäl, synes därav böra följa, att personalen bör inneha under- befäls grad eller vara av underbefäls tjänsteklass. Antalet överfurirer (hög- båtsmän) eller civilmilitär personal av denna tjänsteklass bör alltså ökas på bekostnad av antalet kontraktsanställt manskap.

Vårt ställningstagande till denna fråga grundar sig bland annat på av militära myndigheter erhållna upplysningar och på utfrågningar av i främsta rummet den militära manskapspersonalen under de studiebesök, vi beretts tillfälle företaga vid ett relativt stort antal förband tillhörande samtliga för- svarsgrenar och praktiskt taget alla truppslag (vapenslag). I viss mån väg- ledande under vårt arbete har därutöver varit den till oss av försvarsväsendets underbefälsförbund under år 1945 överlämnade broschyren »Ett reformpro— gram», däri förbundet såsom sin uppfattning framhållit, att en ökning av framtidsmöjligheterna i militärtjänsten för det kontraktsanställda manskapet innebär den enda effektiva lösningen av underbefälsproblemet. Förbundet har utgått från att en sådan lösning i huvudsak endast kan åvägabringas genom en ökning av antalet långtjänstunderbefäl med samma arbetsuppgifter som det kontraktsanställda underbefälet.

Mot att ta långtjänstunderbefäl (motsvarande) i anspråk för sistnämnda arbetsuppgifter har under våra överläggningar med myndigheterna och re- presentanter för skilda personalgrupper inom krigsmakten gjorts vissa. invänd—

• Sida 21
•  Original

ningar. I huvudsak har därvid framhållits, att personal i underbefälsställning inte med fördel kan tas i anspråk för instruktörstjänst under någon längre följd av år och heller inte med hänsyn till de många gånger svåra tjänst— göringsförhållandena överhuvud utnyttjas under längre tid för arbetsuppgif— ter, som hittills åvilat kontraktsanställt underbefäl. Det har vidare fram- hållits, att en ökning av antalet underofficerare (motsvarande civilmilitära beställningshavare) kan beräknas komma att medföra samma effekt som en ökning av antalet långtjänstunderbefäl (motsvarande).

Dessa erinringar ha vi inte i alla sammanhang kunnat finna tillräckligt vägande. Vad särskilt angår frågan om den i olika avseenden rekryterings- främjande inverkan, som en ökning av i främsta rummet antalet underoffi— cerare kan ha, få vi hänvisa till vad vi i det föregående (5. 18) framhållit be- träffande arten av de tjänstgöringsuppgifter, varom här närmast är fråga. Av militära myndigheter och representanter för den berörda personalen vid våra överläggningar framförda synpunkter ha emellertid så långt möjligt beaktats vid utformningen av de förslag till manskapsorganisation, som i det närmast följande försvarsgrensvis framlägga-s.

B. Armén.

Vid armén inrättades en volontärinstitution i nutida bemärkelse redan genom 1901 års härordning. Inom denna volontärinstitution avsågs en regle— rad omsättning skola äga rum. Den tillgång på f. d. fast anställt manskap, som härigenom erhållits och alltfort erhålles, tillmättes tidigare mycket stor betydelse, då det gällde att säkra tillgången på befäl för krigsorganisationen. Genom den omläggning av de värnpliktigas tjänstgöring, som genomfördes enligt 1942 års försvarsbeslut och varigenom värnpliktigt befäl av olika gra— der utbildas, har, såsom i annat sammanhang framhållits, det f. d. fast an— ställda manskapets betydelse för krigsorganisationens befälstillgång väsent— ligt nedgått. Tillgång på f. (1. fast anställt underbefäl torde dock alltjämt få anses såsom en kvalitativ tillgång för krigsorganisationen. I fråga om beställ— ningsmannautbildat underbefäl föreligger fortfarande behov av en viss årlig avgång för att krigsorganisationen skall kunna. förfoga över erforderligt antal yrkesmän. Allmänt taget har det fast anställda manskapet dock numera bety- delse så gott som uteslutande för fredsutbildningen.

Vid genomförd organisation enligt 1942 års försvarsbeslut — budgetåret 1946/47 —— avsågs arméns manskapsstater skola omfatta:

4409 furirer (lönegrad Ma 3), 2505 korpraler (konstaplar) (lönegrad Ma 2) samt 5328 vicekorpraler (vicekonstaplar) eller meniga (lönegrad Ma 1). För att fylla dessa kadrer synes en årlig nyrekrytering av omkring 2600 volontärer över stat ha beräknats.

Efter förslag av 1942 års underbefälsutredning tillkom genom beslut av 1944 års riksdag 925 beställningar för långtjänstunderbefäl _— överfurirer.

• Sida 22
•  Original

Genom senare riksdagsbeslut om uppsättande av ett kavalleriregemente i Skåne, organiserandet av arméns jägarskola i Kiruna m. in. har avsett antal överfurirer något förändrats. Vid genomförd organisation enligt nu gällande beslut skall antalet överfurirer vara 937.

Tillskapandet av överfurirbeställningarna och ett visst utbyte av kon— traktsanställt manskap mot civil personal möjliggjorde en betydande reduce— ring av manskapskadern. Vid genomförd organisation — budgetåret 1948/49 — skola arméns manskapsstater, förutom överfurirer, omfatta:

3 592 furirer, 1937 korpraler (konstaplar) samt

3736 vicekorpraler (vicekonstaplar) och meniga.

För att fylla dessa manskapskadrer synes en årlig nyrekrytering av om— kring 1 850 volontärer över stat ha beräknats.

1944 års ovannämnda riksdagsbeslut innebär en minskning i förhållande till 1942 års försvarsbeslut med:

817 furirer, 568 korpraler (konstaplar),

1 592 vicekorpraler (vicekonstaplar) och meniga. samt en minskning av det årliga nyrekryteringsbehovet med omkring 800 volontärer över stat. Samtidigt innebär beslutet —— i reviderat skick — en ökning med 937 överfurirer.

Under innevarande budgetår befinner sig manskapsorganisationen ännu under utbyggnad (eller beskärning) och omfattar enligt personalförteckningar för budgetåret 1945/46:

528 överfurirer, 3 945 furirer, 2376 korpraler (konstaplar) samt 4368 vicekorpraler (vicekonstaplar) och meniga.

Mot denna manskapsorganisation svarar — därest staterna vore fyllda — en årsrekrytering av omkring 2 100 volontärer över stat.

Manskapsstaternas fördelning på olika truppslag och truppförband budget— året 1945/46 framgår av bilaga 1.

Det fast anställda manskapet inom armén utgöres sålunda för närvarande av överfurirer, vilka inneha dels vissa befattningar i inre tjänst, dels vissa beställningsmannabefattningar (yrkesbefattningar),

furirer, av vilka huvuddelen äro truppinstruktörer men en del innehar be— ställningsmannabefattningar,

korpraler ( konstaplar), vilka huvudsakligen äro elever i furirskola, vicekorpraler (vicekonstaplar), vilka äro elever i korpral-(konstapel—)skola, volontärer, vilka äro elever i volontärrekrytskola, samt

volontärer över stat, vilka äro elever i klass 1. Den första anställningstidens längd är 41/2 år. Under första halvåret inne- has -manskapsanställningen över stat.

• Sida 23
•  Original

Utbildningen av det fast anställda manskapet är så organiserad, att den anställde under första året genomgår rekrytskola, under andra året korpral— (konstapel-) skola och under tredje året furirskola. Praktisk tjänstgöring vid trupp förekommer under såväl korpral— som furirskola.

De som skola utbildas till beställningsmän påbörja sin specialutbildning efter korpral—(konstapel)skolans teoretiska del och genomgå därefter furir- skola på vederbörlig beställningsmannalinje.

I regel sker befordran till vicekorpral (vicekonstapel) efter avslutandet av korpral-(konstapel-)skolans teoretiska del, till korpral (konstapel) omedelbart före furirskolans början samt till furir efter genomgången godkänd furir- skola.

Det fast anställda manskapet på trupplinjen utnyttjas såsom instruktörer vid de värnpliktigas utbildning i fred och utgör rekryteringsunderlaget för vissa officers- samt alla underofficers- och överfurirsbeställningar. Under- befäl i beställningsmannatjänst avses såsom instruktörer vid utbildningen av värnpliktiga beställningsmän och såsom yrkesmän inom olika grenar (i för- bandens verkstäder och vid själva förbanden).

Framtidsmöjligheterna i den militära tjänsten för dem som söka fast an- ställning vid armén utgöras av vissa officersplatser, samtliga underofficers- och överfurirsplatser samt vissa förrådsvaktmästar— eller förrådsmanna— platser. För dem som genomgått beställningsmannautbildning finnas dess- utom vissa framtidsplatser inom tygstaten.

Vi anse oss ej kunna räkna med någon mera betydande ökning av antalet officers— och underofficersbeställningar. Förbättring av framtidsmöjligheterna i den militära tjänsten för det fast anställda manskapet måste därför huvud- sakligen ske genom en ökning av antalet överfurirer (motsvarande) och av an- talet förrådsvaktmästare eller förrådsmän. Överfurirerna synas då behöva tagas i anspråk även för utbildningsarbetet.

I befattning såsom gruppchef (instruktör vid avdelning av grupps stor— lek) torde överfurirer ej lämpligen böra utnyttjas längre än till omkring 35 års ålder, d. v. s. ungefär nuvarande högsta levnadsålder för manskaps kvar- stående i tjänst. I befattning såsom plutonchefs ställföreträdare (motsvarande) samt såsom specialinstruktörer i skjutning med tunga vapen, spräng- och min- tjänst, pionjärarbeten, materielkännedom, idrott m. m. torde de kunna ut- nyttjas till en levnadsålder av 40 år. Senast vid denna ålder böra de emeller- tid kunna påräkna att erhålla befattning i inre tjänst.

Den andra huvudgruppen av framtidsplatser _— förrådsvaktmästar- och för— rådsmannaplatserna _— erbjuder en icke obetydlig möjlighet att tidigare än vid ovan angivna åldersgränser överföra överfurirerna till befattningar i inre tjänst ehuru då genom övergång till civilmilitär eller civil anställning.

För närvarande finnas inom armén omkring 220 befattningar för förråds- vaktmästare och 500 befattningar för förrådsmän. Utredning av behovet av dylik personal efter beredskapsårens stora materielanskaffning pågår enligt vad vi inhämtat inom arméstaben. Vad som hittills framkommit i nämnda ut—

• Sida 24
•  Original

redning visar, att en betydande personalförstärkning erfordras för att till— godose materiel— och förrådsvårdens behov.

Kontraktsanställt manskap för utbildningen (med undantag för bestäuningsmannalinjerna).

För beräkning av det erforderliga antalet truppinstruktörer inom kategorien kontraktsanställt manskap måste det för utbildningsarbetet påräkneliga be— fälet av andra kategorier bestämmas. Detta befäl utgöres av:

officerare, underofficerare,

överfurirer samt

värnpliktigt befäl. En sammanställning av den beräknade tillgången inom dessa befälskate— gorier framgår av tablån s. 27, vilken avser läget vid genomförd organisation och vid fyllda personalstater.

Vid dessa beräkningar ha vi tillämpat i det följande angivna principer.

Officerare och underofficerare.

Vi ha utgått från att nu fastställda personalstater vid genomförd organisa- tion komma att i fortsättningen tillämpas men ha beträffande antalet offi— cerare och underofficerare vid olika truppförband vidtagit de smärre korri— geringar, som erfordrats med hänsyn till genomförda eller avsedda ändringar i utbildningsorganisationen i förhållande till den enligt 1942 års försvarsbe— slut bestämda. Antalet utom eget förband tjänstgörande eller i annan tjänst än trupputbildning sysselsatta officerare har beräknats med ledning av statis- tiskt material onh infordrade uppgifter.

Överfm'irer.

De efter förslag av 1942 års underbefälsutredning tillkomna överfurirerna vid armén äro avsedda att placeras dels i stabs- och förvaltningstjänst, dels i beställningsmannatjänst. Den sistnämnda kategorien behandlas i ett senare sammanhang. För närvarande äro 473 beställningar för överfurirer tillsatta, av vilka 362 äro placerade i inretjänstbefattningar.

Såsom förut framhållits är en utökning av överfurirsgraden och ett tillska- pande av ett större antal pensionsberättigande beställningar en effektiv metod att minska den årliga omsättningen bland kontraktsanställt manskap och där— med att nedbringa det årliga nyrekryteringsbehovet.

Vi ha undersökt möjligheterna att öka antalet överfurirer med tillämpande av samma principer i fråga om överfurirernas användning i inretjänstbefatt- ningar som 1942 års underbefälsutredning men därvid funnit, att denna väg ej är framkomlig.

Om en önskvärd ökning av antalet överfurirer skall kunna åstadkommas, måste överfurirerna följaktligen avses även, för andra befattningar. Vi ha funnit den lämpligaste metoden härvid vara att utnyttja överfurirer såsom

• Sida 25
•  Original

truppinstruktörer. Denna möjlighet har i samband med av oss företagna studiebesök vid olika truppförband ingående diskuterats. Därvid har det framkommit, att överfurirer såsom truppinstruktörer _— instruktörer vid av- delning om grupps storlek, såsom plutonchefs ställföreträdare (motsvarande) samt såsom specialinstruktörer i diverse utbildningsgrenar t. ex. spräng- och mintjänst, pionjärtjänst, körutbildning, skjutning, materielkännedom m. m. —— ansetts kunna vara till stor nytta, men att de icke böra tagas i anspråk för dylik verksamhet längre än till 40 års ålder. Härvid skulle de under yngre- år, 25—35 års ålder, företrädesvis kunna användas i utbildningsarbetet vid förband om grupps storlek och därefter såsom plutonchefs ställföreträdare eller specialinstruktörer i viss tjänst. Ett utnyttjande av överfurirer i dylik tjänst längre än till 40 års ålder har ansetts olämpligt av många skäl, främst risken att arbetsuppgifterna komme att bli för enahanda. Till följd härav skulle överfurirens intresse för de förelagda uppgifterna komma att slappna och ett sämre utbildningsresultat nås. Vi ha funnit de militära synpunkterna i denna fråga vägande och räkna sålunda med att att en utökning av överfurirsgraden med ett antal truppinstruktörer måste ske på sådant sätt, att övergång från trupptjänst till inre tjänst skall kunna äga rum vid 40 års ålder. Möjligheterna, att tillskapa överfurirsbefattningar i trupptjänst bli sålunda beroende på. till— gången. på inretjänstbefattningar, vilka helt böra avses för de överfurirer, som varit truppinstruktörer. Vi ha räknat med att de enligt 1944 års riksdags- beslut tillskapade överfurirsbefattningarna i inre tjänst i princip komma att bibehållas, men att Vissa justeringar måste ske med hänsyn till ändringar i bland annat stamhästbeståudets fördelning. Följande inretjéinstbefattningar för överfurirer synas böra finnas.

Befattning

? a 's cl '3 a & v *z v *I v 6 v *9 v 's v SauvI durosn'nuågs måttrum diuquÄL

g Bul *I 3111

Matsalsfurir .......... Kasernfurir ..........

Exp.-furir ............

Kompani- (Skv-, hatt-) furir

Stallfurir

Hundgårdsfuiir ...... Materielfurir ..........

Vaktmästare vid skjut- bana

Furagefurir ..........

Summa 15 14 11

__

lil...—H...- Illa,—_..- b—Å lllmHHv—A Hll

lim—m

llll

ml lo— b—lr—u—A wi l—l u-u-n-A Hip—oo HH)—

1

1

I» |... |__— l»—

I I

Bil

91 14

161210 81012 810

** ! eo »—

' Genom 1944 års riksdagsbeslut tillkomna 10 överfurirsbestållningar för radiofurirer ha ej här inräknats och beröras ej heller i annat sammanhang. Vi anse ifrågavarande radiofurirer erforderliga men ifrågasätta, om anställningsformen överfurir år den lämpv ligaste. Det har hittills visat sig omöjligt att rekrytera dessa beställningar. Ett upp- förande av radiofurirerna såsom radiotelegrafister i lönegraden MEo 12 torde kunna underlätta rekryteringen.

• Sida 26
•  Original

Då pensionsåldern för överfurirer är 55 år, övergång till inre tjänst bör ske vid 40 år och utnämning till överfurir tidigast kan påräknas vid en lev- nadsålder av 24 år, är det antal överfurirer, som kan beräknas för trupptjänst — d. v. s. beställningshavare i åldern 24—40 år _— endast obetydligt större än antalet i inre tjänst. En viss avgång bland de yngre överfurirerna lär emel— lertid kunna påräknas. Vi ha därför beräknat antalet överfurirer sålunda:

Inre I Su mma Antal

F 0 r h a n d trupptjänst per förband överfurirer

quanteriregemente ................ 19 646

Kavalleriregemente ................ %7 3 15

Luftvärnsregemente ................ Luftväruskår ......................

Signaltrupperna

Trängkår .................. Tygtrupperna .............. . . . Intendenturtrupperna ..............

Värnpliktigt befäl.

Under olika tider på året finnes ett växlande antal värnpliktigt befäl, som kan användas såsom instruktörer. Tillgången på dylikt befäl är störst under sommarhalvåret.

Officersaspiranter, vilka undergå utbildning till officerare på aktiv stat, skola efter genomgången kadettskola (vinterlinjen) fullgöra praktisk trupp— tjänstgöring och disponeras för detta ändamål under sommarhalvåret före kommendering till krigsskolekursen.

Värnpliktiga, som attagits för fortsatt utbildning till befäl, genomgå — efter fullgjord ett års första tjänstgöring _ plutonchefsskola (motsvarande). Enligt förslag av chefen för armén kunna dessa utnyttjas såsom instruktörer under den nyinryckta årsklassens första utbildning. Medan hälften av plu— tonchefseleverna under tiden april—juni tjänstgöra på trupp såsom instruk- törer, genomgår den andra hälften plutonchefsskola (motsvarande). Under tiden juli—september tjänstgöra de som genomgått plutonchefsskola (mot— svarande) såsom instruktörer. På så vis finnes halva antalet plutonchefs— elever (motsvarande) disponibelt såsom gruppchefer under tiden april—sep- tember d. v. 8. under de nyinrycktas sex första tjänstgöringsmånader.

Vissa till grupp K hänförda värnpliktiga (studenter m. fl.) torde komma att inrycka till sin första tjänstgöring omkring mitten av juni månad till skill-

• Sida 27
•  Original

nad från övriga värnpliktiga, som inrycka i början av april månad. För de sistnämnda värnpliktiga börjar den fortsatta utbildningen under april månad andra året, vilket också är förhållandet med här ifrågavarande, till grupp K hänförda värnpliktiga. Vid den tidpunkt, då övriga värnpliktiga avsluta sin första tjänstgöring eller den fortsatta utbildningen, ha här berörda, till grupp K hänförda värnpliktiga omkring två månader kvar av dem författningsenligt åliggande tjänstgöring. Om de fullgöra den sålunda återstående tiden i en följd, komma de att disponeras såsom instruktörer under en tid av omkring två månader. Denna tjänstgöring kommer — beroende på om vederbörande uttages för fortsatt utbildning eller ej —— att fullgöras antingen under oktober— november eller april—maj månader. Huru många värnpliktiga som på detta sätt kunna komma att disponeras under april—maj respektive oktober—no— vember månader är vanskligt att beräkna. I sammanställningstablån har där- för något antal ej angivits för dessa.

På grund av att värnpliktigt befäl enligt dessa grunder disponeras under månaderna april till och med november är befälsläget mest ansträngt under månaderna december—mars. Under vinterhalvåret är samtidigt antalet för egen utbildning utom eget förband tjänstgörande befäl på aktiv stat störst.

Tillgången på befäl för atbildningsarbetet —— av andra kategorier än kon- traktsanställt manskap av högst farirs grad —— har beräknats enligt efterföl— - jande tablå.

Plutoli— Komp- -- elever ad" Ovor- (motsv ) ] furirer ' (motsv.) P9; omg ng

Kompch (motsv.)

(IJ

S och V1 S och V

Infanteriregemente 10 I 1 11

Hmm mop-

wawww.' menos

|... p. &

Luftvärnsregemente Luftvärnskår ......

ounooo-c-oooc—r—n—clo-

,... mma—ihn—

Signaltrupperna Trängkår ..........

mmmmwwmmammmm—iw x_n—— mmmmmpmmähmmmqm—o

[Glömt—GMFM

1 S anger sommar- och V vinterhalvåret.

Ett visst tillskott till denna befälstillgång utgöra de reservofficerare och -underofficerare, som fullgöra dem författningsenligt åliggande tjänst-

• Sida 28
•  Original

göring. Vidare tillkommer, som tidigare angivits, under månaderna april—— maj och oktober—november ett antal till grupp K hänförda värnpliktiga, vilka erhållit befälsutbildning.

För att med ledning av denna befälstillgång kunna fastställa behovet av fast anställt underbefäl måste den sannolika utbildningsorganisationen, an- talet övningsavdelningar per förband och behovet av instruktörer per utbild— ningsavdelning närmare undersökas. Vidare måste antalet utom eget förband tjänstgörande fast anställt underbefäl beräknas.

Utbildningsorganisation och befälsbeho'u.

Ungefärliga utbildningskontingentcr.

Sommarhal v året Vinterhal vårct

. Viss del av . Viss del Hela tiden tiden Hela tiden av tiden

.. _ Om- Ärskont " Eftcr— Om- Å' k t &???” skol-

+ Ovriga Summa utb. skoln. IZODK (ke 111 s- grp K 3 mån 4 mån. +”lp 310,53

Summa ning 1—4 mån.

Infanteriregemente 900 1 000 800 150 K av allerire gemente 350 380 300 80 P 340 250 100 525 585 450 125

585 450 125 345 260 70 270 210 60 375 275 90 500 400 125 525 425 1 25 280 210 70 415 325 80 660 525 90 380 300 80 Signaltrupperna . . 685 550 100 Trän gkår .......... 525 595 475 100

I nstruktörsbehov per ntbildningsenhet.

Proportionen instruktörer—elever växlar beroende på övningarnas art, trup- penus utbildningsståndpunkt m. m. Såsom beräkningsgrund torde dock kunna användas:

6 instruktörer på 48 elever vid infanteriet, kavalleriet, trängtrupperna samt pansartrupperna, utom beträffande övningar med vagnbe—sättningar i strids- vagnstjänst, där behovet är 1 instruktör på omkring 5 elever; (i instruktörer på 40 elever vid artilleriet, luftvärnet och ingenjörtrupperna; samt 6 instruktörer på 32 elever vid signaltrupperna.

• Sida 29
•  Original

Vissa utbildningsenheter torde i praktiken ej komma att bestå av det antal elever, som ovan angivits. Med hänsyn till det reducerade elevantal, som i vissa fall förekommer, samt med beaktande av att efterutbildning och omskolning endast äger rum vissa månader ha vi räknat med det antal utbild- ningsavdelningar, som framgår av nästföljande tablå.

I fråga om antalet instruktörer per avdelning synas följande principer kunna läggas tilligrund för beräkningarna. Vid varje avdelning bör finnas en officer eller underofficer som chef, en underofficer eller överfurir såsom ställföreträdare samt dessutom två äldre instruktörer (överfurir eller furir). Per avdelning måste sålunda beräknas 4 äldre instruktörer. Dessutom böra finnas yngre instruktörer (stamskole-, plutonchefselever eller motsvarande), så att om möjligt särskild chef finnes för varje grupp eller motsvarande avdel- ning.

I efterföljande tablå angives den beräknade tillgången på äldre och yngre instruktörer sommar- respektive vinterhalvåret, antalet utbildningsaudel- ningar samt behovet av instruktörer, om tillgången beräknas till 4, 5 respek— tive 6 per avdelning.

Antal _utb- Bcfälsbehov Antal avdelningar furirer för utb vinter-

halv-

året

Bofälstillgång

F ö rb and Sommar Sommar Vinter Som- Vin- mar ter 4 per 5 per 6 per 5 per avd avd avd avd

Äldre Yngre

Infanterirege- mente . . . . Kavallerirege-

Lvl, Lv 2, Lv3 Lv4—LV 7 Ing 1 ........ Ing 2 ........ Ing 3 ........ Signal- trupperna. . 26 ' 156 Trångkår . . . . 21 ' 17 ' ' 102

I tabellens högra kolumn har angivits det antal furirer, som synes erfor- derligt uteslutande för utbildningsarbetet under vinterhalvåret, under vilken period tillgången på instruktörer ur andra personalkategorier är minst. Trots att antalet utbildningsavdelningar genomgående beräknats högre än det antal, som rent matematiskt erhålles med de förut angivna. beräkningsgrunderna, disponeras i regel omkring 5 kvalificerade instruktörer per avdelning. Vid infanteriet har dock tillgången på kvalificerade instruktörer under vinterhalv—

• Sida 30
•  Original

året måst begränsas till 4 per avdelning på omkring 40 man. För att hålla det sammanlagda nyrekryteringsbehovet vid armén nere, är det dock inte möjligt att räkna med flera kvalificerade instruktörer under vinterhalvåret. En höj— ning vid infanteriet med allenast en instruktör per avdelning ökar nyrekryte- ringsbehovet per år och infanteriregemente med omkring 14 volontärer. En dylik ökning anse vi ej möjlig. Den skulle dessutom ge ett överskott av instruktörer under sommarhalvåret. .

Under den tidsperiod, då befälstillgången är minst, disponeras lägst 4 äldre instruktörer per avdelning. Detta är vid den tidpunkt, då de värnplik- tiga utbildats under minst sex månader. Befälstillgången kommer ej att medge, att särskild gruppchef ständigt finnes avdelad till varje grupp vid soldat-skola. Ett stort antal övningar torde emellertid med tillgång till minst 4 kvalificerade instruktörer per avdelning kunna bedrivas utan särskilda gruppchefer. Vid tillämpningsövningar i truppföring är det dock önskvärt att kunna förfoga över gruppchefer, enär soldatskolans elever ej äro utbildade eller avses att utbildas till gruppchefer. Vid dylika övningar torde det vara möjligt att låta eleverna i pågående befälsskolor för fast anställt manskap och värnpliktiga tjänstgöra som gruppchefer. Soldatskolan blir därvid övnings- trupp för elever i_ befälsskolorna.

För att säkerställa, att det i tablån angivna antalet furirer i praktiken kom- mer att disponeras, måste antalet utom eget förband tjänstgörande furirer beräknas.

Under vinterhalvåret måste varje truppförband till varje klass i försvarets läroverk samt till arméns underofficersskola kommendera minst det antal elever, som motsvarar den årliga tillgången på framtidsplatser för dem som genomgått dylik utbildning. Vidare måste hänsyn tagas till antalet furirer, som kommenderas såsom elever till diverse olika Specialkurser och andra skolor och för tjänstgöring vid andra förband. Med ledning av nuläget be— träffande dessa kommenderingar samt med hjälp av statistiskt material ha vi ansett oss böra räkna med följande i genomsnitt under vinterhalvåret bort— kommenderade truppfurirer:

Infanteriregemente ........................... 16 Kavalleriregemente ........................... 10 P 1

Ing 1, Ing 3 .................................... 10 Ing 2 ............................................. 12 Signaltrupperna .............................. 20 Trängkår1 ....................................... 18

¹ Utom sjukvårdsunderbefäl till arméns övriga truppförband.

• Sida 31
•  Original

Totalt erfordras då för att säkerställa tillgången på furirer för utbildnings- arbetet:

Infanteriregemente ............... 50 furirer Kavalleriregemente » P 1 ....................................... 40 .............................. '64

A 3, A 6, A 9 ........................ 46 A 5 ....................................... 24 A 7 ....................................... 24 A 8 ....................................... 34 Lv 1—-—Lv 3 ........................... 58 LV 4-——Lv 7 ........................... 36 Ing 1 .................................... 32 Ing 2 .................................... 42 Ing 3 .................................... 30 Signaltrupperna ..................... 65 Trängkår .............................. 44

Behovetskall fyllas dels inom första kontraktstidens ram, dels med reka- pitu'lerande furirer. För att kunna fastställa det antal furirer, som måste erhållas inom första kontraktstidens ram, och därmed få en grund för be— räkning av det årliga nyrekryteringsbehovet, måste det sannolika antalet reka- pitulanter fastställas. Att göra säkra kalkyler på detta område är vanskligt. Man torde emellertid kunna utgå från att de furirer, som kunna påräkna fram- tidsplats i det militära såsom underofficerare, överfurirer eller såsom för- rådsvaktmästare m. m., rekapitulera intill den tidpunkt, då de tillträda sådan framtidsplats. Ett visst antal torde rekapitulera till fulla sex tjänstår "för att erhålla då. utgående civilanställningsförmåner. Utnämning till underofficer

Summa Antal inom 5:e året G:a året 7:e året 8:e året rekapi- första tulnntcr kontraktel

Infanteriregemente K avalleriregemente

SignaMrupperna ............ Trängkår ..................

dmwmwummmmmmmmm mamapmwpwmmcmmq wwwHHwawwwmwww MMHHHHHHHMMMNHM

• Sida 32
•  Original

torde vid genomförd organisation kunna påräknas under åttonde eller nionde anställningsåret och till överfurir efter sex tjänstår.

Med ledning av nuläget i fråga om rekapitulanter — vilket är högre än det vi ansett oss våga räkna med —— och med hänsyn till antalet framtidsplatser m. ni. ha vi räknat med det antal rekapitulanter samt därmed även behovet av furirer inom första kontraktstidens ram, som framgår av tablån på s. 31.

Som förut anförts har man anledning att förmoda, att det ökade antalet framtidsplatser, det minskade nyrekryteringsbehovet och de förbättrade civil- anställningsmöjligheterna komma att medföra en kvalitativt förbättrad rekry- tering. Med hänsyn härtill anse vi oss ej böra räkna med så stor avgångs— procent under de fast anställdas utbildning fram till furirsexamen, som man tidigare måst göra. Vi räkna med att omkring 10 % avgår efter klass 1, ytter— ligare omkring 5 % före korpralskolans början och 5 % före furirskolans början samt att huvuddelen av dem, som börjat furirskolan, bli furirer. Behovet av volontärer över stat för att enligt denna beräkningsgrund erhålla antalet furirer på trupplinjen framgår av efterföljande tablå.

En årgång Antal

Volontärer .. Vico- Volontarer . . furu-er f unrar

F ö r h a " d över stat korpraler

Korpraler

Infanteriregemente 18 17 16 15 Kavalleriregemente 8 7 7 14 13 13 27 25 14 13 16

7 1 1 22 13 1 1 16 10 Signaltrupp ern a ............ 24 Trängkår .................. 14

Kontraktsanställt manskap i beställningsmannatjänst.

Beställningsmännen utgöras av: vapenmekaniker, pjäsmekaniker, signalmekaniker (ekoradiomekaniker), bilmekaniker (motorcykel-, cykelmekaniker), instrumentmekaniker, stridsvagnsmekaniker, maskinmekaniker (hantverksbeställningsmän) samt hovslagare.

• Sida 33
•  Original

På grund av likartad utbildning och tjänstgöring behandlas i samband med beställningsmännen även sjukvårdsbefäl, tidigare benämnda sjukvårdsbeställ— ningsmän.

Det fast anställda underbefälet i beställningsmannatjänst inräknas nu i det antal underbefäl, som i personalförteckningarna finnes angivet för arméns truppförband. Huru många, som få vara placerade i beställningsmannabefatt- ning, bestämmes av chefen för armén med hänsyn till föreliggande behov och är för närvarande reglerat genom arméorder nr 558/1942 (TLD s. 424). Jäm- likt denna arméorder fastställt antal beställningsmän inom olika beställnings- mannalinjer framgår av bilagorna 2b—i. Vad gäller antalet sjukvårdsunder- befäl, som från trängtrupperna skall kommenderas för tjänstgöring vid arméns övriga truppförband och skolor, äro reglerande bestämmelser meddelade genom arméorder nr 289/ 1943 (TLD s. 206). Antalet framgår av bilaga 2 a.

För beställningsmännens utbildning gälla »Särskilda bestämmelser för ut- bildning av beställningsmän» (SU Best) fastställda genom arméorder nr 94/1944. Dessa bestämmelser avse de egentliga beställningsmännen, sålunda inte sjukvårdsbefälet. Enligt SU Best skall utbildningen bedrivas på de linjer och vid de truppslag, som framgå av nedanstående tablå.

. . . Bcställningsmän vid Beställningsmannalinjc

l'trp Art Lv lng

Mekanikerlinjc.

Vapenmekaniker .............. Pjåsmekauiker ................ Instrumentmekaniker .......... Bilmekaniker .................. Stridsvagnsmekaniker .......... Signalmekaniker ..............

Hovslagarlinje. Hovslagare .................... 1 1 1 1

Uttagning till beställningsmannautbildning sker vid slutet av korpral- skolans teoretiska del. Till skillnad från vid marinen och flygvapnet äger sålunda ingen direkt rekrytering för utbildning i vissa yrkesgrenar rum, utan alla volontärer genomgå gemensamt klass 1, volontärrekrytskola och korpralskolans teoretiska del. Inriktningen på. beställningsmannautbildning sker först därefter. Enligt bestämmelserna skola emellertid till dylik ut- bildning i första hand ifrågakomma volontärer, som före den militära anställ- ningen genomgått vederbörlig yrkesskoleutbildning och som förbinda sig att kvarstå i tjänst två år efter avslutad furirsutbildning.

Den egentliga beställningsmannautbildningen efter korpralskolans teore- tiska del äger rum dels såsom provtjänstgöring och förberedande utbildning, dels i centralt anordnad furirskola på beställningsmannalinje, dels ock där- efter i form av praktisk tjänstgöring (såsom mekaniker respektive hovslagare).

• Sida 34
•  Original

För dem som äro lämpliga för fortsatt utbildning finnes möjlighet att genom— gå klasserna 2 och 3 vid försvarets läroverks tekniska linje samt underofficers- kurs vid arméns underofficersskola. Några särskilda underofficersbeställ— ningar för sålunda utbildade beställningsmän finnas emellertid ej. Befordran till underofficer måste för deras del ske inom ramen av de för trupptjänsten beräknade underofficersstaterna.

En väsentlig brist i det nuvarande systemet med beställningsmän inom armén synes vara, att det endast finnes ett fåtal framtidsplatser inom den militära tjänsten, som direkt äro avsedda för dem, som genomgått beställ- ningsmannautbildning. Genom beslut av 1944 års riksdag tillskapades 286 beställningar för överfurirer i beställningsmannatjänst. Den 1 november 1945 voro av dylika beställningar tillsatta 15 vapen-, 8 pjäs—, 8 signal-, 4 bil-, 2 instrument- och 5 stridsvagnsmekaniker samt 33 hovslagare eller tillhopa 75 överfurirer, fördelade på sätt som framgår av bilagorna 2 b—i. Dessutom funnos 36 överfurirer i sjukvårdstjänst. Några enligt ovan angivna principer beställningsmannautbildade underofficerare finnas ännu ej, då nu gällande utbildningsbestämmelser inte tillämpats under härför erforderlig tid. Vissa beställningsmannautbildade furirer inom mekanikerlinjerna kunna få framtids plats såsom civilmilitära beställningshavare inom tygstaten (tyghantverkare) eller såsom tygarbetare. Något bestämt antal platser inom tygstaten är dock inte förbehållet beställningsmännen utan lediga beställningar inom tygstaten sökas i fri konkurrens. Det ringa antalet framtidsplatser medför, att det årliga utbildningsbehov, som erfordras för att täcka fredstjänstens behov av beställningsmän, blir onödigt stort. Detta påverkar i sin tur det årliga ny— rekryteringsbehovet, som skulle kunna nedbringas genom ökning av antalet framtidsplatser. Bristen på framtidsplatser medför nämligen, att huvuddelen av beställningsmännen taga avsked efter tilländalupen första kontraktstid. Vid denna tidpunkt ha de ännu ej förvärvat den praktik i yrket, som är önsk— värd för att de skola vara fullgoda yrkesmän. Ur ren yrkesutbildningssyn— punkt är det önskvärt, att de kvarstanna längre tid än som nu är fallet.

De ringa framtidsmöjligheterna inom beställningsmannalinjerna torde verksamt ha bidragit till att rekryteringen till beställningsmannautbildningen inte blivit fullgod och att dessa yrkesgrenar i viss mån kommit i vanrykte. Ofta torde de sämsta eleverna i stamskolorna eller de som av en eller annan anledning inte ansetts lämpliga för fortsatt utbildning till truppinstruktörer ha kommenderats till beställningsmannautbildning. Det är ju förklarligt, om en truppförbandschef inte vill leda en ambitiös och dugande yngling in på en gren av den militära tjänsten, där framtidsmöjligheterna på den militära sidan äro så väsentligt sämre än på trupplinjen.

På grund av teknikens utveckling har armén blivit allt mer och mer me- kaniserad och tekniskt betonad. Därför måste nya krav uppställas på beställ- ningsmännens kvalitet. En fullgod rekrytering till beställningsmannalinjerna torde aldrig kunna erhållas, om inte framtidsmöjligheterna inom dessa linjer äro i huvudsak lika goda som på trupplinjen. För att höja yrkesstandarden

• Sida 35
•  Original

bland beställningsmännen och minska det årliga utbildnings och nyrekryte- ringsbehovet framlägga vi i det följande förslag om ett ökat antal framtids- platser inom beställningsmannalinjerna.

I princip synes det system lämpligt, som enligt 1942 års försvarsbeslut tillämpas inom trängtrupperna i vad avser sjukvårdsbefälet. Sjukvårds- furirerna kunna antingen bli överfurirer i sjukvårdstjänst eller — efter gen- nomgången underofficersutbildning —— sjukvårdsunderofficerare. Beford- ringar och kommendering till fortsatt utbildning sker gemensamt inom hela truppslaget oberoende av tjänstgöringsplacering. På detta sätt kunna rätt- visa befordringsförhållanden säkerställas.

Inom de olika beställningsmannalinjerna finnes vid varje truppförband ett mycket begränsat behov. Att låta ett litet antal beställningar bilda en be- fordringsenhet är inte lämpligt. Erfarenheter i detta avseende finnas från de förhållanden, som tidigare rådde inom sjukvårdsbeställningsmannagruppen. Vid varje truppförband fanns i regel en sjukvårdsunderofficer. När befatt- ningen var tillsatt, voro befordringar uteslutna för truppförbandets sjuk- vårdsbeställningsmän under en lång följd av år. Befordringar böra därför ske inom en större personalgrupp, oberoende av beställningshavarnas tjänst— göringsplacering.

En brist i det system, som nu tillämpas vid trängtrupperna, är att volon— tärrekryteringen till sjukvårdsunderbefälsbefattningarna uteslutande sker vid trängtrupperna (trängkårerna). Detta förutsätter en alltför omfattande årlig nyrekrytering vid dessa förband. Tidigare sände varje truppförband underbefäl för sjukvårdsutbildning vid trängen. Av de skäl, som förut an- förts, blevo sjukvårdsbeställningsmännen enligt denna princip ofta av dålig kvalitet. Systemet hade dock den fördelen, att sjukvårdsbeställningsmännen kände samhörighet med sitt moderförband. Det nuvarande systemet med kommendering av sjukvårdsunderbefäl från trängtrupperna till arméns övriga truppförband medför, att kommenderingarna ofta måste ske i strid med per— sonalens önskemål samt att sjukvårdsunderbefälet ej har den hemkänsla vid truppförbanden och det intresse för förbandet, som kan påräknas, då. det gäller förband, där vederbörande frivilligt sökt fast anställning.

Den princip, som användes vid trängtrupperna i vad avser sjukvårdsbe— fälet, synes —— bortsett från den mindre lämpliga rekryteringsmetoden — an- vändbar i vad avser de egentliga beställningsmannalinjerna. Inom varje dylik linje bör det sålunda finnas ett antal beställningar för underofficerare (mot- svarande) och överfurirer (motsvarande). Rekryteringen till beställnings- mannautbildningen synes i princip böra vara så ordnad, att varje truppför- band låter utbilda det antal beställningsmän, som erfordras inom de vid förbandet förekommande beställningsmannalinjerna samt att de utbildade beställningsmännen tjänstgöra vid moderförbandet. Något absolut hinder för en fast anställd att bli utbildad i beställningsmannatjänst, som ej förekommer vid moderförbandet, bör dock inte föreligga. Sålunda bör t. ex. en fast an- ställd vid infanteriet kunna bli utbildad till instrumentmekaniker _ trots att

• Sida 36
•  Original

denna linje inte finnes vid infanteriet —— under förutsättning att han äger för dylik utbildning erforderliga förkunskaper och i övrigt prövas lämplig.

Vi ha undersökt, vilken princip för rekrytering till yrkesutbildning, som bör vara den för armén lämpligaste, den nuvarande med uttagning efter korpralskolans teoretiska del, eller den vid marinen och flygvapnet tilläm— pade med direkt rekrytering till viss yrkesutbildning. I och för sig synes en direkt rekrytering till viss yrkesutbildning vara det naturliga. Vi ha emellertid inte funnit anledning föreslå någon ändring av det vid armén nu tillämpade systemet. Skälen härför äro följande.

Beställningsmännen inom armén äro i krig avsedda för verksamhet, som direkt sammanhänger med övrig militär verksamhet, och måste härför bibringas en betydande militär utbildning. Den militärutbildning, som enligt nuvarande system erhålles före yrkesutbildningen, torde i huvud- sak motsvara vad som erfordras med hänsyn till verksamheten i krig. En direkt rekrytering till yrkesutbildning skulle inte utesluta kraven på en militär utbildning av denna omfattning. En sådan utbildning bibringas på ett lämpligt sätt genom att de blivande beställningsmännens militär— utbildning samordnas med övriga stamrekryters.

Före beställningsmannaskolorna måste eleverna vidare bibringas ett visst mått av kunskaper i allmänbildande ämnen. Den undervisning, som förekommer i klass 1 och korpralskolans teoretiska del, torde vara väl av— passad även med hänsyn till ett lämpligt underlag för den fortsatta yrkes- utbildningen. Ett samordnande av denna undervisning för blivande be- ställningsmän och för övriga volontärer torde vara den ur arméns syn— punkt lämpligaste organisationsformen.

Den som sökt såsom volontär i avsikt att erhålla viss yrkesutbildning kommer slutligen kanske i praktiken att visa särskild fallenhet och håg såsom truppinstruktör och vice versa. Efter ett och ett halvt års tjänst- göring vid slutet av korpralskolans teoretiska del — torde elevernas lämplighet för olika slag av utbildning kunna säkrare bedömas.

Vi ha även undersökt, vilka slag av framtidsplatser, som lämpligen böra förekomma inom olika beställningsmannalinjer _»— militära eller civilmilitära beställningar. Avgörande i denna fråga är dels beställningsmännens använd— ning i fred och krig, dels vilka befattningar som redan finnas inom de olika linjerna. Av särskild betydelse är i detta sammanhang fördelningen av tygstatens personal på tygverkmästar— och tyghantverkarbeställningar. Inom alla mekanikerlinjer finnes tygstatspersonal placerad till tjänstgöring vid arméns truppförband på sätt som närmare framgår av bilagorna 2 c——i. Inom samma mekanikerlinjer finnes jämlikt 1944 års riksdagsbeslut ett antal över- furirer, vilket angives i samma bilagor. Ett tillskapande av ytterligare fram— tidsplatser inom mekanikerlinjerna kan antingen. ske genom att öka antalet ,överfurirsbeställningar samt dessutom tillskapa ett antal underofficersbefatt- ningar i beställningsmannatjänst eller genom att utöka tygstaten med er—

• Sida 37
•  Original

forderligt antal beställningar, vilka såsom framtidsplatser äro förbehållna dem som utbildats beställningsmannavägen. Ur militär synpunkt har man i fred behov av beställningsmän dels såsom utbildningsbefäl åt de värnplik- tiga, som skola utbildas i beställningsmannatjänst för att utfylla krigsorgani- sationens behov av värnpliktiga beställningsmän, dels för verksamhet under tillämpningsövningar, dels slutligen för att tillgodose behovet av arbets- kraft i truppförbandens reparationsverkstäder. 1 krigsorganisationen före- ligger behov av beställningsmannabefäl för olika reparationsorgan. Vissa kvalificerade befattningar i krigsorganisationen anses inte kunna fyllas med värnpliktig mekanikerpersonal utan härför måste avses i tjänst varande eller förutvarande fast anställda beställningsmän, som erhållit dels erforderlig militär utbildning, dels den grundliga yrkesutbildning, som endast kan erhållas under flerårig verksamhet såsom yrkesman. Vare sig mekanikerpersonalen i högre befattningar är militär eller civilmilitär, torde dess militära användbarhet vara densamma, då någon egentlig militär utbildning inte avses förekomma efter korpralskolan. Vid utbildningen av värnpliktiga i fred torde det likaså vara betydelselöst, om instruktörerna i yrkestjänst äro militärer eller civilmilitärer. Ur tjänstens synpunkt ha vi därför funnit, att det är oväsentligt, huruvida militär eller civilmilitär form väljes vid tillskapandet av framtidsplatser av högre grad än furirs. När det gäller mekanikerlinjerna, anse vi, att framtidsplatserna lämpligen böra till— skapas såsom en tillbyggnad av tygstaten och i form av civilmilitära beställ- ningar. Härav följer, att vi ej kunna förorda inrättandet av ett antal militära beställningar för underofficerare och överfurirer i beställnings- mannatjänst tillhörande en för varje beställningsmannalinje gemensam personalorganisation, då detta skulle medföra, att ett flertal personal- kategorier med olikartade anställningsförhållanden komme att bli sysselsatta i exakt samma slags arbete vid truppförbanden. Så skulle t. ex. i ett infanteri—' regementes vapenverkstad finnas dels en tyghantverkare ur tygstaten, dels en jämlikt 1944 års beslut anställd överfurir i vapenmekanikertjänst, dels den personal på gemensam personalkår — underofficer och överfurirer —— som skulle tillkomma för att ordna framtidsplatser inom vapenmekanikerlinjen, dels slutligen beställningsmannafurirer. Oklara personal- och befälsförhållan- den komme att uppstå genom en sådan organisation. Klarare och redigare förhållanden i fråga om framtidsplatserna inom de olika mekanikerlinjerna uppkomma, om alla beställningar högre än furir äro civilmilitära och tillhöra samma personalorganisation.

Vi ha undersökt, huruvida civilmilitär anställningsform borde utsträckas nedåt och omfatta även furirgraden, så att varje anställning i mekaniker— tjänst vore civilmilitär, varvid följande framkommit.

Antalet framtidsplatser i fredsorganisationen kan inte bli så stort —- på grund av arbetsuppgifternas begränsning — att antalet i fred anställda, som gått beställningsmannavägen och som under alla förhållanden måste

• Sida 38
•  Original

kunna disponeras såsom befäl i krigsorganisationen, räcker att täcka krigs- behovet av kvalificerad mekanikerpersonal. Alla furirer kunna till följd härav ej beredas framtidsplats. Furirgraden kan sålunda inte enbart ut- göra rekryteringsbas för framtidsplatserna utan en viss reglerad avgång av kvalificerade furirer måste äga rum för att säkerställa krigsbehovet av dylik personal. Vi ha därför funnit, att militär anställningsform bör bibe— hållas i vart fall till och med furirgraden,

I fråga om sjukvårdsbefäl, som nu tillhör trängtrupperna och för vilket framtidsplatserna äro tillgodosedda genom överfurirs— och underofficers- beställningar, ha vi funnit, att såväl freds— som krigsorganisatoriska skäl tala för att det nuvarande systemet bibehålles.

Samma skäl tala för att även hovslagarp-ersonalen i olika grader bör vara militär personal.

Personalbehovet inom beställningsmannalinjerna bör alltså enligt vår uppfattning tillgodoses på följande sätt:

volontärrekryteringen bör ske utan inriktning på viss yrkesgren; uttagning till beställningsmannautbildning bör äga rum vid slutet av korpralskolans teoretiska del;

militär anställningsform inom samtliga beställningsmannalinjer bör bibe- hållas till och med furirgraden;

framtidsplatserna i fråga om sjukvårds— och hovslagarpersonal böra vara militära beställningar för överfurirer och underofficerare;

framtidsplatserna inom mekanikerlinjerna böra vara civilmilitära beställ- ningar.

Som förut framhållits böra de fast anställda, som genomgått furirskola på beställningsmannalinje, praktisera i yrket i 2—3 års tid för att befästa kunskaperna och förvärva erforderlig yrkesrutin. Det synes av flera skäl lämpligt och rimligt, att de som få genomgå yrkesutbildning (furirskola) och bli godkända förbinda sig att kvarstå i militär tjänst ett år utöver den ur- sprungliga första anställningstiden, så att de efter furirskolan kunna ut— nyttjas för praktisk tjänstgöring i 21/2 år, varunder de samtidigt förvärva yrkesrutin (detta gäller endast de egentliga beställningsmannalinjerna, ej sjukvårdslinjen). Den första anställningstiden blir alltså 51/2 år, överstats— halvåret inräknat. Det finnes då anledning antaga, att huvuddelen kvar- stannar till 6 tjänstår för att komma i åtnjutande av de bättre civilanställ- ningsförmånerna samt att de som kunna påräkna militär eller civilmilitär framtidsplats kvarstanna intill den tidpunkt, då dylik plats kan påräknas.

Samtliga befattningar högre än furir böra av befordringsskäl inom varje be- ställningsmannalinje tillhöra en gemensam personalstat och befordringarna ske i tur och oberoende av tjänstgöringsplaeering. Det synes lämpligt, att även furirerna inom beställningsmannalinjerna tillhöra en för vederbörlig linje gemensam personalstat, så att furirbefordran kan ske i tur efter utr gången från furirskolan och så att kommendering till fortsatt utbildning, ut- nämning till högre grad m. m. regleras enhetligt inom varje linje. Om ett

• Sida 39
•  Original

sådant system skall genomföras, måste de som kommenderas till den centralt ordnade furirskolan förbinda sig att efter genomgången godkänd furirskola teckna nytt kontrakt med den personalkårchef, under vilken den för linjen gemensamma furirgraden lyder, vilket kontrakt _ utom i fråga om sjukvårdslinjen —— skall innebära en förlängning av den ursprungliga an— ställningstiden med ett år. De som ej bli godkända i furirskola återgå till moderförbandet i vanlig underbefälsbeställning. De godkända böra principiellt placeras till tjänstgöring vid moderförbandet, om behov där före- ligger av beställningsmannautbildad furir inom ifrågavarande linje. Ett sådant system synes tillämpbart inom samtliga beställningsmannalinjer. I tjänst varande och förutvarande beställningsmän böra av den centrala myndig- heten (personalkårchefen) fördelas för krigsplacering med hänsyn till förelig- gande behov, varvid förutvarande beställningsmän principiellt böra disponeras av moderförbandet för krigsplacering, under förutsättning att behov där före- ligger. Den centralt ordnade krigsplaceringen ger möjlighet till smidig ut- jämning av överskott och brister mellan olika truppförband, varför sett i stort ett sammanförande av de beställningsmannautbildade furirerna på gemensam personalstat även ur denna synpunkt torde vara lämpligt.

De som genomgått sjukvårdsfm'irskola böra överföras till trängtrupperna men i personalförteckningen redovisas såsom särskild grupp, som ej bör sammanblandas med det för trängkårernas eget utbildningsbehov erforder- liga underbefälet.

De som genomgått hovslagarutbild'ning synas lämpligen böra överföras till kavalleriet, då huvuddelen av hovslagarbefälet erfordras inom detta trupp- slag. Det synes lämpligt, att såväl hovslagarfurirerna som även beställ- ningarna för överfurirer och underofficerare inom hovslagarlinjen i kavalle- riets personalförteckning uppföres såsom en särskild personalgrupp »hov- slagarpersonal», som ej bör sammanblandas med kavalleriets utbildnings- befäl i övrigt.

Inom mekanikerlinjerna böra, som förut framhållits, samtliga f ramtids- platser tillhöra tygstaten, varvid dessa dock beräknas särskilt för de olika beställningsmannalinjerna. Inom de senare böra även furirerna tillhöra en för vederbörlig linje gemensam personalstat.

I princip synas två möjligheter föreligga för att tillgodose ett sådant önskemål. Den ena är, att furirerna bilda särskilda personalgrupper:

inom vapen— och pjäsmekanikerlinjerna på fälttygkårens stat; inom signalmekanikerlinjen vid signaltrupperna; inom bilmekanikerlinjen vid trängtrupperna; inom instrumentmekanikerlinjen vid luftvärnet; inom stridsvagnsmekanikerlinjen vid pansartrupperna; samt inom maskinmekanikerlinjen vid ingenjörtrupperna. Varje sådan linje skulle därvid ha ett antal pensionsberättigande beställ— ningar inom tygstaten, till vilket endast beställningsmannafurirer från denna

• Sida 40
•  Original

linje skulle kunna ifrågakomma. Utnämning till befattning inom tygstaten skulle därvid ske genom tygstatens personalkårchef —— fälttygmästaren —— efter förslag från vederbörande chef för furirkårens personalstat. Med denna organisationsform blir antalet furirer under varje personalkårchef relativt ringa, vilket möjliggör en god personalkännedom. Å andra sidan är det en olägenhet, att utnämning inom de högre graderna sker genom en annan per— sonalkårchef än till furirgraden samt att även fördelning för tjänstgöring och krigsplacering kommer att skötas av två olika myndigheter.

Den andra möjligheten, till vilken detta resonemang leder, innebär, att samt- liga mekanikerfurirer lyda under tygstatens personalkårchef men äro uppförda som en särskild personalgrupp på fälttygkårens stat. Därest arméns motorskola och tygförvaltningsskolan komma. att sammanslås till en utbildningsanstalt, vil— ket lär vara ifrågasatt, komma samtliga mekaniker _ signalmekanikerlinjen undantagen — att genomgå furirskola vid samma utbildningsanstalt. Signal- mekanikernas furirskola kommer att vara förlagd till arméns signalskola. Goda förutsättningar finnas sålunda att i anslutning till tygförvaltningsskolan organisera en personal- och registreringsavdelning för all denna personal. I praktiken kommer det därvid att bli avdelningschefen vid tygavdelningen i arméinspektionens underhållssektion, som blir mekanikerpersonalens per- sonalkårchef och svarar för dennas utbildning.

De sålunda skisserade möjligheterna för en lösning av föreliggande spörs— mål förete bägge vissa fördelar och olägenheter. Vid våra överväganden i frågan ha vi kommit till den uppfattningen, att alla mekanikerfurirer böra upptagas på f ä 1 tt y g k ä r e n s personalförteckning, redovisade såsom sär- skilda personalgrupper för olika beställningsmannalinjer.

Ut bildning.

Vi ifrågasätta ingen ändring av beställningsmännens utbildning fram till och med furirskolan. De principer i fråga om rekryteringen till olika be— ställningsmannalinjer, som i det föregående angivits, torde utan olägenhet kunna genomföras inom samtliga linjer utom möjligen sjukvårdslinjen. Då all rekrytering till sjukvårdsutbildning för närvarande sker vid trängtrupperna, har utbildningen organiserats på sådant sätt, att eleverna under klass 1, rekrytskolan och korpralskolans teoretiska del medhunnit en inte obetydlig grundläggande sjukvårds- och sjukhusutbildning. För att elever från andra truppslag enligt här föreslaget system skola kunna kommenderas till sjuk- vårdsfurirskola vid trängtrupperna, måste de före furirskolans början ha in— hämtat erforderlig underbyggnad i sjukvårdstjänst m. 111. Enligt vad vi in— hämtat är det möjligt, att under sommaren efter korpralskolans teoretiska del och före sjukvårdsfurirskolans början ordna särskild utbildning för elever ur övriga truppslag, så att dessa hinna förvärva erforderliga specialkunskaper.

Den fortsatta utbildningen inom sjukvårdslinjen bör för dem, som skola bli underofficerare, bedrivas enligt nuvarande principer. De böra sålunda i vanlig ordning genomgå försvarets läroverk och arméns underofficersskola.

• Sida 41
•  Original

Inom de egentliga beställningsmannalinjerna finnes enligt förut angivna bestämmelser i SU Best möjlighet att genomgå försvarets läroverks tekniska linje och arméns underofficersskola för att bli underofficer i teknisk tjänst. Underofficersbefordran kan för närvarande endast ske med utnyttjande av för trupptjänsten avsedda underofficersbeställningar. Vi ifrågasätta lämp— ligheten av att elever, som efter korpralskolans teoretiska del inriktats på yrkesutbildning — emedan deras håg legat åt detta håll eller emedan de ej haft fallenhet såsom truppinstruktörer — och därefter genomgått furirskola i yrkestjänst samt praktiserat såsom yrkesmän, efter genomgång av försvarets läroverk och arméns underofficersskola återföras till samma kategori som de, vilka gått truppvägen. De torde på detta sätt varken bli fullgoda såsom yrkesmän eller truppinstruktörer.

Otvivelaktigt föreligger inom den alltmer tekniskt betonade armén och särskilt inom specialtruppslagen behov av underofficerare i trupptjänst med teknisk skolning. Detta behov synes böra tillgodoses på så sätt, att trupp- furz'rer genomgå försvarets läroverks tekniska linje för att utbildas till tek- niskt skolade truppunderofficerare.

De som skola erhålla framtidsplatser inom mekanikerlinjerna såsom tyg- hantverkare synas framför allt böra erhålla, fortsatt utbildning och för- djupade kunskaper och färdigheter inom yrkesgrenens område, givetvis med beaktande av att de erhålla ett lämpligt mått av allmänbildning i övrigt. I sin fortsatta gärning äro de avsedda att själva vara både arbetare och arbetsledare, inte enbart arbetsledare och övervakare. Den förbättrade yrkesskickligheten skall sålunda utnyttjas genom att de personligen utföra svårare arbeten men av samma art, som utföras av de mindre yrkesskickliga. För dem som enligt ovan framfört förslag skola få framtidsplatser inom tyg— staten bör det förslagsvis ordnas så, att de beställningsmannafurirer, som anses lämpliga att bli tyghantverkare av 2. eller 1. klassen, vilket när— mast motsvarar underofficer i lönegrad UO 1 och 2, genomgå »hant— verkarkurs» vid tygförvaltningsskolan (arméns signalskola), motsvarande underofficersskolan samt att de som avses gå vidare och bli tygverk— mästare av 1. klassen, vilket närmast motsvarar. underofficer i lönegrad UO 3, sedermera genomgå även »verkmästar- eller mästarkurs» motsva— rande förvaltarkurs eller dylikt vid samma skolor. Utan annan utbildning efter furirskolan än fortsatt yrkespraktik skulle beställningsmannafurirerna kunna bli civilmilitära beställningshavare inom tygstaten i en nyinrättad be- ställning. som närmast skulle motsvara överfurir på trupplinjen. Vi föreslå härför en ny grad »tekniker» i lönegrad Ca 10 (vapentekniker, signaltekniker, motortekniker o. s. v.).

De, som skola bli hovslagarbefäl av högre grad än överfurir, synas lika— ledes böra genomgå en fortsatt utbildning, som mera är inriktad på ökad yrkesskicklighet än vad en genomgång av försvarets läroverks tekniska linje samt vanlig underofficerskurs kan ge. De böra därvid ej bli egentliga under-

• Sida 42
•  Original

officerare utan redovisas såsom hovslagarbefäl i en särskild personalgrupp inom kavalleriets personalförteckning.

Pensionsåldrar.

De beställningsmän på mekanikerlinjerna, som erhålla framtidsplatser inom tygstaten, böra ha den pensionsålder, som tillämpas i fråga om tyg— statens övriga befattningshavare. Pensionsåldern för tekniker i lönegraden Ca 10 måste dock fastställas till 55 år. Denna personal är avsedd att krigspla- ceras vid fältförband ur armén och vid flygvapnet måste motsvarande per— sonal kunna utnyttjas på liknande sätt. De krav, som härvid ställas på tekni- kerna, torde ej kunna tillfredsställande fyllas vid högre levnadsålder än 55 år.

För sjukvårdspersonal och hovslagarpersonal, som är militär personal, ha vi räknat med pensionsålder i likhet med för militär personal i allmänhet, över— furir 55 och fanjunkare 50 år.

Beräkning av personalbehov.

Befälet inom beställningsmannalinjerna användes i fred såsom: arbetskraft i truppförbandsverkstäder m. m. för att hålla förbandets materiel i stånd;

instruktörer vid utbildning av med hänsyn till krigsbehovet erforderligt antal värnpliktiga i beställningsmannatjänst samt vid befälsutbildning inom förbandet;

biträden åt tygofficer m. fl. vid kontroll av materielvården vid i bruk varande materiel och för undervisning i materielvård; samt för

tjänstgöring i yrkesbefattning under truppförbands— och tillämpnings- övningar.

Antalet beställningsmän i fred måste beräknas på sådant sätt, att per- sonalen räcker för dessa uppgifter. Antalet årligen utbildade får dock ej vara större än att fortsatt tjänstgöring såsom yrkespraktik kan erhållas. Be- ställningsmannautbildad personal bör alltså inte tagas i anspråk i annan tjänst än yrkestjänst.

En Viss avgång av utbildade furirer synes böra åvägabringas för att till- godose krigsorganisationens behov av befäl i beställningsmannatjänst i de befattningar, där i tjänst varande eller förutvarande beställningsmän ound— gängligen erfordras. Beträffande krigsorganisationens behov av dylik per- sonal ha vi inhämtat uppgifter från de militära myndigheterna liksom även i fråga om antalet beställningsmän, som i fred erfordras och kan beredas full sysselsättning inom vederbörlig yrkesgren.

Vid beräkningarna ha svårigheter förelegat att fastställa, huru många före detta fast anställda beställningsmän, som kunna beräknas disponibla för krigsplacering. Detta beror dels på huru många som kunna beräknas erhålla uppskov vid mobilisering, dels på huru .lång tid efter avskedet, de kunna be—

• Sida 43
•  Original

räknas vara kompetenta för avsedd verksamhet i krig. Det sistnämnda beror i sin tur på huruvida de fortsätta i sitt yrke eller övergå till annan civil verksamhet samt även på den takt, i vilken tekniken utvecklas inom veder- börlig beställningsmannalinje. Vi ha vid beräkningarna härutinnan följt det underlag, som i förevarande avseende lämnats av centrala värnpliktsbyrån be- träffande sannolika uppskov samt av de militära myndigheterna angående den tid, under vilken personalen kan anses bibehålla sin kompetens.

Beträffande personalbehovet inom de olika beställningsmannalinjerna hän- visas till sammanställningarna i bilagorna 3 och 4 samt detaljberäkningarna för de olika linjerna, bilagorna 2 a—-i. I fråga om de olika linjerna må där- utöver följande framhållas.

Sjukvårdspersonal (bilaga 2a, s. 106—107). Personalbehovet har beräknats till: 227 överfurirer och furirer, därav 124 överfurirer och 103 furirer, samt 39 underofficerare, därav 15 fanjunkare och 24 sergeanter. Ifrågavarande personal bör redovisas i personalförteckningen för träng— truppernas aktiva personal såsom en särskild grupp under rubriken »sjuk- vårdspersonal». Fördelning av denna personal på olika truppförband och skolor framgår av bilaga 2a. Befordran från furir till överfurir samt från sergeant till fanjunkare avses kunna ske oberoende av tjänstgöringsplacering. Det för olika truppförband i bilagan angivna antalet befattningshavare inom olika grader är sålunda endast en beräkningsgrund.

Beställningsmännen inom sjukvårdslinjen äro i alla avseenden att anse så- som militär personal. Rekryteringen till denna personalgrupp avses ske från arméns samtliga truppförband, där behov av sjukvårdsfurirer föreligger. Varje förband skall principiellt återfå den personal, som förbandet låtit utbilda, dock under förutsättning att behov föreligger vid just detta förband. De som genomgått godkänd furirskola (anordnad vid trängtrupperna) överföras till trängtrupperna på den för sjukvårdspersonalen gemensamma staten. Därvid avses för ifrågavarande personal —— till skillnad från övriga beställnings- mannalinjer — ingen förlängning äga rum av den ursprungliga kontraktstiden.

Under den föreslagna övergångsperioden tillkommer ett betydande antal framtidsplatser såsom överfurirer per år. Vid genomförd organisation kan det årliga antalet framtidsplatser vid jämn åldersfördelning beräknas bliva 4 överfurirs- och 2 underofficersplatser per år. En del framtidsplatser för äldre sjukvårdsunderbefäl kan dessutom beräknas vid flygvapnet. Under Öze och 6:e anställningsåret torde man kunna räkna med omkring 15 rekapitu— lanter per år, under 719—91e åren 2 a 3 rekapitulanter eller tillhopa omkring 40 rekapitulanter.

Inom första kontraktstidens ram måste säkerställas 63 furirer eller 32 per år. För att erhålla sistnämnda antal torde böra beräknas 36 per år till sjuk—

• Sida 44
•  Original

vårdsutbildning kommenderade elever, vilka vid vederbörligt förband genom- gått korpralskolans teoretiska del. Mot detta antal svarar 44 volontärer över stat per år. Dessa ha vid beräkningen av det årliga rekryteringsbehovet för- delats på arméns truppförband i proportion till behovet av sjukvårdsbefäl.

Hovslagarpersonal (bilaga 2 b, 3. 108—109).

Personalbehovet har beräknats till: 116 överfurirer och furirer, varav 63 överfurirer och 53 furirer; samt 19 underofficerare, varav 8 fanjunkare och 11 sergeanter.

Denna personal föreslå vi uppförd på kavalleriets personalförteckning under särskild rubrik »hovslagarpersonal». Rekrytering bör ske från samtliga förband, där behov av hovslagare föreligger.

[ samband med att de i furirsutbildningen godkända eleverna överföras till den gemensamma personalstaten böra de underteckna nytt anställningskon- trakt, vilket innebär en förlängning av den första anställningstiden med ett år. Denna princip föreslås skola genomföras inom denna samt alla yrkes- grenar, där personalen utbildas i ett civilt yrke. Kontraktstiden utlöper så- lunda icke förrän efter 5 tjänstår. Det finns då anledning antaga, att så gott som samtliga rekapitulera ytterligare ett år för att komma i åtnjutande av avskedspremie och övergångsersättning eller vinna kompetens för befordran till överfurir. Efter 6 år torde antalet rekapitulanter i huvudsak endast mot- svara antalet framtidsplatser.

Vi ha räknat med att vid genomförd organisation 14 furirer per år måste erhållas. Härför erfordras årligen 17 till utbildning kommenderade elever, varemot svarar 21 volontär—er över stat per år.

Vapenmekaniker (bilaga 20, s. 110—111).

Personalbehovet har beräknats till: 161 tekniker och furirer, varav 91 tekniker och 70 furirer;

41 tyghantverkare, varav 17 av 1. klassen och 24 av 2. klassen; samt 1 tygverkmästare av 1. klassen. Inom denna liksom alla övriga mekanikerlinjer föreslås furirerna skola uppföras på fälttygkårens personalförteckning under rubriken »mekaniker- personal» med uppdelning på vederbörliga mekanikerlinjer. Övrig personal ingår i tygstatenoch uppföres på personalförteckningen för denna.

För att säkerställa 70 furireroberäknas 23 godkända elever per år erforder— liga. Då avgången under denna yrkesutbildning torde bli tämligen stor ha vi räknat med att 30 elever årligen kommenderas till utbildning. Häremot svarar ett årligt rekryteringsbehov av 36 volontärer över stat.

Pjäsmekanz'ker (bilaga 2d, s. 116). Personalbehovet har beräknats till: 75 tekniker och furirer, varav 38 tekniker och 37 furirer; 25 tyghantverkare, varav 10 av 1. klassen och 15 av 2. klassen; samt 1 tygverkmästare av 1. klassen.

• Sida 45
•  Original

För att säkerställa 37 furirer erfordras 12 godkända elever per år. Till ut- bildningen måste årligen kommenderas 18 elever, varemot svarar 22 volon- tärer över stat per år.

Bilmekaniker (bilaga 2e, s. 112—113). Personalbehovet har beräknats till: 188 tekniker och furirer, varav 99 tekniker och 89 furirer; 82 tyghantverkare, varav 32 av 1. klassen och 50 av 2. klassen; samt 1 tygverkmästare av 1. klassen. För att säkerställa 89 furirer beräknas 30 godkända elever per år erforder- liga. Härför torde erfordras 35 årligen till utbildning kommenderade elever, vilket motsvarar 43 volontärer över stat.

Signalmekaniker (bilaga 2f, s. 114—115).

Personalbehovet har beräknats till: 120 tekniker och furirer, varav 69 tekniker och 51 furirer;

32 tyghantverkare, varav 12 av 1. klassen och 20 av 2; klassen; samt 1 tygverkmästare av 1. klassen. För att säkerställa 51 furirer såsom signalmekaniker erfordras 17 godkända elever per år. 20 elever per år torde behöva utbildas, varemot svarar 24 volon— tärer över stat.

'Inst'rmnentmekaniker (bilaga 2 g, s. 117).

Personalbehovet har beräknats till: 51. tekniker och furirer, varav 33 tekniker och 18 furirer; 8 tyghantverkare, varav 3 av '1. klassen och 5 av 2. klassen; samt 3 tygverkrnästare, varav 1 av 1. klassen och 2 av 2. klassen. För att säkerställa 18 furirer måste årligen 6 elever godkännas. 8 a 9 elever per år torde behöva utbildas, varemot svarar 13 volontärer över stat.

Stridsvagnsmekaniker (bilaga 2h, s. 118). Personalbehovet har beräknats till:

49 tekniker och furirer, varav 30 tekniker och 19 furirer; 9 tyghantverkare, varav 3 av 1. klassen och 6 av 2. klassen; samt 4 tygverkmästare, varav 1 av_1. klassen och 3 av 2. klassen. För att säkerställa 19 furirer erfordras 6 godkända elever per år. 8 a 9 elever per år torde behöva utbildas, varemot svarar 13 volontärer över stat.

illaskinmekaniker (bilaga 2i, s. 118). Personalbehovet har beräknats till:

18 tekniker och furirer, varav 10 tekniker och 8 furirer; samt 3 tyghantverkare, varav 1 av 1. klassen och 2 av 2. klassen.

• Sida 46
•  Original

För att säkerställa 8 furirer erfordras 2 a 3 godkända elever per år, vilket kräver en årlig utbildningskontingent av i genomsnitt 4 elever. Häremot svarar 5 volontärer över stat.

Vad som ovan anförts rörande personalbehovet inom de olika beställnings- mannalinjerna ger sammanfattningsvis följande årliga nyrek'ryterings- och utbildningsbehov.

Elever i Antal furirskola godkända pr år

Antal fnrircr.

Vol över stat

Beställningsmannalinjc pr år

Sj ukvårds person al .................. 44 36 ' 103 Hovslagarpersonal .................. 21 17 53 Vapenmekaniker .................... 36 30 70 Pjäsmekaniker ...................... 22 18 37 Bilmekaniker 43 35 89 Signalmekaniker .................... 24 20 51 Instrumentmekaniker 13 9 ' 18 Stridsvagnsmekaniker .............. 13 9 19 Maskinmekaniker 5 4 ” 8

181

Mekanikerpersonalens inordnande i tygstaten.

Vi ha i det föregående föreslagit, att framtidsplatser för dem som utbildats såsom beställningsmän inom mekanikerlinjerna skola ordnas inom, tygstaten, varvid nyinrättade teknikerbeställningar motsvara överfurirbeställningar, tyg- hantverkare av 2. och 1. klassen motsvara sergeanter (U() 1) och fanjunkare (UO 2) samt tygverkmästare av 1. klassen förvaltare (UO 3). Vi ha närmare undersökt möjligheterna att genomföra detta system. Utgångsläget för en dylik organisation är tygstatens nuvarande sammansättning i vad avser tyg- hantverkare av 1. och 2. klassen samt tygverkmästare av 1. och 2. klassen ävensom nämnda personals fördelning på olika yrkesgrenar och tjänstgörings— platser. Härvid äro de yrkesgrenar, som motsvara beställningsmannalinjerna i mekanikertjänst av olika slag, av särskilt intresse. Personalfördelningen inom tygstaten framgår av bilaga 5 (s. 122—123).

Tygstaten omfattar för närvarande:

Vid trupp- Vid KAF'l',

förband fo, tygstn m. &_ Summa

Personalkategori

Tygverkmästare av 1. klassen .......... 22 21 43 » n 2. 14 18 32

vakanta. 3 78

Tyghantverkare av 1. klassen .......... 19 17 36 » 115 60 175

vakanta 1 212

• Sida 47
•  Original

Denna personal fördelar sig på yrkesgrenar sålunda:

Specifikation

Tyghaut- Tygverk- Vid truppförband Övriga Y r k e 5 g r e n verkare mästare

(Th) (Tv) Th Tv 2. kl 1. 2. kl 1. kl

Th Tv

Vapenmekaniker .......... 51 5 Pjäsmekaniker ............ 67 12 12 Bilmekaniker 15 20 12 Signalmekaniker .......... 33 4 29 Instrumentmekaniker . . . . 8 6 5 Stridsvagnsmekauiker . . . . 7 3 6 Maskinmekaniker 2 4 2

10 o:»u—ooouo ov—muxoawoo H—wwpuxw

Övriga yrken ............ 28 21 13

C? >— (»

Av tablån framgår, att proportionen mellan tyghantverkare och tygverk— mästare är väsentligt olika inom olika yrkesgrenar samt att proportionen mellan beställningar av 1. och 2. klassen inom respektive personalgrupper och yrkesgrenar likaledes företer avsevärda olikheter.

De beställningar, som ur vår synpunkt äro av intresse, äro de tyghant- verkar- och tygverkmästarbeställningar inom mekanikeryrkena, vilka äro för- delade på truppförbanden. Det är framför allt dessa beställningar, som böra vara framtidsplatser för sådana fast anställda, som utbildats på. någon meka- nikerlinje.

Som förut framhållits ha vi verkställt beräkningar rörande personal- behovet såväl i fred som för krigsorganisationen inom dessa yrkesgrenar. Resultatet av dessa utredningar och vårt förslag till personalorganisation fram- går av bilaga 3 samt bilagorna 2 c—i.

Utom att vi föreslagit inrättande av ett antal beställningar för tekniker i lönegrad Ca 10 ha vi även beträffande tyghantverkare och tygverkmästare föreslagit vissa förändringar, vilka påverka tygstatens sammansättning.

Dessa personalförändringar framgå av nedanstående tablå.

Nuläge Föreslaget slutlägc

Porsonalkategori Tyghantv 'l'ygverkm Tyghnntv 'l'ygverkm Anteckningar

... .— 5.” E =

)— h: '_' w- w vr

=S www,

& . tl

Vapenmekaniker ...... ' 43 Pjasmekauiker ........ 14 Bilmekaniker 12 signalmekaniker ...... 29 Instrumentmekaniker. . 5 Stridsvagnsmekaniker 6 Maskinmekaniker . . . . 2

17 41 10 32 82 12 32 3 8 3 9 1 3

Jfr notbilaga 2 c 2d 2e 2f ”Zg 2h 2i

m—Homqo ... www—mmm othCUh—HHr—l

Vid genomförande av detta förslag sker sålunda följande personalökning respektive —minskning inom ifrågavarande personalkategorier.

• Sida 48
•  Original

Tyghantverkare Tygverkmästarc Pcrscnalkategori

I. kl S:a ". kl | 1. kl | 8:11

Vapenmekaniker .................. — 2 Pj asmekaniker .................... + 11 Bilmekaniker ...................... +70 Signalmekanjker 9 ' + 3 Iustrumentmekaniker ........ — .. ' + 3 Stridsvagnsmekaniker ........ .. + 3 Maskinmekaniker .................. + 1

Summa. + 69 + 89 ! l+++| I | | av crew—mum ll+l++| | + meo—Kian— [++Hlll wmwOUIQD-l

| :: |

%%

Efter dessa förändringar kommer tygstaten i vad avser tyghantverkare och tygverkmästare att vara sammansatt sålunda.

Vid KAFT, fo, tygstn m. ii.

Vid trupp-

Pcrsonalkatcgori förband

Tygverkmastare av 1. klassen ........................ 8 21 » » 2, » 6 21 Tygh antverkare » 1. » 88 17 » » 2. » 135 61 196

Genom dessa förändringar synes proportionen mellan olika personalkate- gorier bli väsentligt bättre än nu och i huvudsak överensstämmande med vad som förekommer inom andra personalkategorier inom krigsmakten.

Det i bilagorna 2c—i angivna antalet beställningar inom tygstaten, som vid genomförd organisation är fördelat på truppförband och skolor, skall helt reserveras såsom framtidsplatser för dem som börjat såsom fast anställda och genomgått beställningsmannautbildning. Detta system kan emellertid endast genomföras successivt vid inträffande avgångar inom tygstaten. Då ett stort antal av de avsedda framtidsplatserna redan äro besatta med tygstatens nu- varande personal böra fast anställda beställningsmän under övergångstiden beredas företräde även till andra lediga befattningar inom tygstaten, så att antalet framtidsplatser per år redan från början i stort sett uppgår till samma antal som vid genomförd organisation.

De beställningshavare, som bestrida ifrågavarande befattningar, måste disponeras av truppförbanden för krigsplacering, för att krigsorganisationens behov av beställningsmannabefäl skall bliva tillgodosett.

C. Marinen. 1. Flottan.

Flottan består av ett antal rörliga enheter, fartygen, och för dessas funk- tion nödvändiga landorgan. Örlogsstationer, örlogsvarv och andra flottan till— hörande, under fredstid organiserade anläggningar i land äro närmast att be—

• Sida 49
•  Original

trakta såsom utbildningsanstalter samt utrustnings- och underhållsdepåer. Redan under fredsförhållanden uppställas relativt höga krav på flottans stridsberedskap. Ett antal rörliga enheter måste till följd härav ständigt vara rustade och bemannade med färdigutbildad eller i vart fall nära nog färdig- utbildad personal. Krigsorganisationens personalbehov är avsevärt större än fredsorganisationens. Dessa förhållanden utöva inflytande på flottans orga- nisation också i vad avser det fast anställda manskapet.

Antalet fast anställt manskap vid flottan skall enligt 1942 års försvars- beslut utgöra:

190 högbåtsmän (lönegrad Mb 1), 2 155 furirer (lönegrad Ma 3), 250 korpraler (lönegrad Ma 2), 800 korpraler eller meniga (lönegrad Ma 2 eller Ma 1) samt 2 375 meniga (lönegrad Ma 1). I denna personalstat är inräknat det för flottans musikorganisation (musikkårerna vid örlogsstationerna i Stockholm, Karlskrona och Göteborg) erforderliga fast anställda manskapet, för vilket följande beställningar torde kunna beräknas:

24 furirer,

5 korpraler samt 28 meniga. Härtill komma för musikorganisationen sammanlagt 25 musikelever, vilka utgöra rekryteringsunderlaget för musikmanskapsbeställningarna.

1942 års underbefälsutredning föreslog för flottans del inrättandet av 69 befattningar för civil personal i utbyte mot ett antal kontraktsanställt man- skap. Underbefälsutredningen beräknade på grundval av sitt ifrågavarande förslag, att personalorganisationen borde omfatta:

190 högbåtsmän (lönegrad Mb 1), 2086 furirer (lönegrad Ma 3), 250 korpraler (lönegrad Ma 2), 774 korpraler eller meniga (lönegrad Ma2 eller Ma 1) samt 2 298 meniga (lönegrad Ma 1). Underbefälsutredningens här ifrågavarande förslag har hittills inte föran- lett någon åtgärd.

Chefen för marinen har i underdånig skrivelse den 25 november 1943 samt i underhandspromemoria till chefen för försvarsdepartementet den 28 januari 1944 på grund av ändrad nybyggnadsplan framlagt förslag till i vissa avseen— den reviderade personalstater för flottan, vilket sedermera godtagits. Enligt dessa skulle antalet fast anställt manskap vid genomförd organisation utgöra:

190 högbåtsmän (lönegrad Mb 1), 2 208 furirer (lönegrad Ma 3), 250 korpraler (lönegrad Ma 2), 800 korpraler eller meniga (lönegrad Ma 2 eller Ma 1) samt 2 290 meniga (lönegrad Ma 1).

• Sida 50
•  Original

Det vid flottan fast anställda manskapet är uppdelat på följande yrkes- avdelningar:

däcksavdelningen, ekonomiavdelningen,

maskinavdelningen samt

hantverksavdelningen.

Inom dessa yrkesavdelningar finnes ett flertal yrkesgrenar. Tjänsten vid flottan är alltså ytterligt specialiserad, och det fast anställda manskapet ut- nyttjas i stor utsträckning såsom yrkesmän. Behovet av underbefäl för mera renodlad trupptjänst är jämförelsevis ringa. Ur utbildnings- och framförallt lönesynpunkt har det emellertid ansetts nödvändigt att till och inom under- befälsgraderna befordra även sådant fast anställt manskap, som tas i anspråk huvudsakligen för yrkestjänst.

Rekryteringen av det fast anställda manskapet sker till de olika yrkesavdel— ningarna och strävan är att direkt rekrytera också de särskilda yrkesgrenarna. Enligt gällande kungörelse angående manskaps och musikelevers anställning vid krigsmakten (SFS nr 223/1944) skall däcksavdelningen rekryteras på hösten (1 oktober) och övriga yrkesavdelningar på våren (1 april). I praktiken har dock en sådan uppdelning av rekryteringen inte kunnat komma till stånd. Dispens har därför lämnats från antagningskungörelsens stadgande i ärendet, och rekrytering till samtliga yrkesavdelningar äger rum såväl höst som vår.

Den första anställningstiden för flottans fast anställda manskap är enligt nyssnämnda kungörelse utan undantag bestämd till 41/2 år, därvid anställ- ningen under första halvåret innehas över stat. Det årliga nyrekryterings- behovet är i 1942 års försvarsbeslut beräknat till 1000 man, varför antalet över stat anställda skulle utgöra 500 för varje halvår.

Utbildningen sker under första anställningsåret (inberäknat tiden för an- ställningen över stat) vid flottans sjömansskola i Karlskrona. Under andra anställningsåret tagas de anställda huvudsakligen i anspråk för praktisk tjänstgöring ombord. Under tredje året äger utbildning till underbefäl rum vid underbefälsskola samt vid vissa yrkeskurser och yrkesskolor.

Under första året äro de nyanställda 3. klass sjömän (jungmän). Efter god— känd utbildning under första året uppflyttas de anställda till 2. klass sjömän. De som godkänts i fullständig eller avkortad underbefälsskola befordras till korpraler. Vid tredje anställningsårets utgång och efter godkänd fullständig underbefälsutbildning är vederbörande kompetent att befordras till furir. Per— sonal, som godkänts endast i avkortad underbefälsutbildning, kvarstår såsom korpraler, för vilket ändamål de tidigare omnämnda 250 beställningarna i löne- graden Ma 2 finnas särskilt uppförda.

Beträffande den värnpliktiga personalen (besiktningsgrupp 1—3) gäller enligt 1941 års värnpliktslag (SFS nr 967/1941), att denna vid flottan skall fullgöra tjänstgöring om sammanlagt 450 dagar antingen i en följd med början under inskrivningsåret eller nästföljande år eller ock med en första tjänstgöring om 420 dagar, som tar sin början under inskrivningsåret eller nästföljande

• Sida 51
•  Original

år, samt med en efterutbildningsövning om 30 dagar före utgången av adertonde året efter inskrivningsåret. Tjänstgöringen fullgöres på det först- nämnda sättet huvudsakligen av s. k. sjömanshusinskrivna och på det sist- nämnda sättet av övriga värnpliktiga. Den förstnämnda värnpliktskategorien inrycker i allmänhet till tjänstgöring i slutet av september månad inskriv— ningsåret och den sistnämnda under första hälften av januari månad året närmast efter inskrivningsåret. För de i september månad inryckande värn- pliktiga äger utbildning i land rum under de tre första och för övriga under de två första tjänstgöringsmånaderna. Återstående del av den första tjänst— göringstiden fullgöres av flertalet ombord på fartygen.

Vissa marinen tilldelade värnpliktiga, nämligen sådana som vid naviga- tionsskola avlagt sjökaptens- eller styrmansexamen eller övermaskinistexamen eller inaskinistexamen av andra klass, äro enligt värnpliktslagen skyldiga att fullgöra ytterligare tjänstgöring under en tid av sammanlagt 120 dagar.

Av de värnpliktiga i allmänhet ha hittills uttagits 10 a 12 % för utbild— ning till 2. klass sjömän. En mindre del erhåller fortsatt utbildning till värnpliktigt underbefäl. Någon förlängning av tjänstgöringstiden för dessa. värnpliktiga är emellertid ej föreskriven.

Frågan om utbildningen av de värnpliktiga och det fast anställda manska- pet vid marinen har nyligen varit föremål för särskild utredning av sjöför- svarets utbildningskommission (SOU 1943: 44).

Vid bestämmandet av antalet fast anställt manskap vid flottan måste hän— syn tagas till graden av stridsberedskap, som flottan redan under fredsför- hållanden måste upprätthålla, till behovet av under längre tid utbildad, yrkeskunnig personal för krigsorganisationen samt till möjligheten att ge flottan tilldelade värnpliktiga en sådan utbildning, att de under fredstid och/eller i krigsorganisationen kunna användas i mera kvalificerade befatt- ningar.

Vi ha för vår del inte ansett oss kunna närmare ingå på frågan om de krav på högre eller lägre stridsberedskap, som under fredstid måste eller böra ställas på flottan. Vi vilja allenast framhålla, att dessa krav påverka behovet av färdigutbildad personal.

Den ökning av personalbehovet, som vid flottan uppkommer vid övergång från freds— till krigsorganisation, hänför sig i avsevärd utsträckning till per- sonal för den rena yrkestjänsten. På denna. personal måste krav uppställas i avseende på en tidigare erhållen, relativt omfattande utbildning, som på grund av ständigt fortskridande moderniseringar av och förändringar be- träffande fartygens komplicerade tekniska utrustning ej kan tillåtas ligga allt— för långt tillbaka i tiden. Flottans krigsorganisation kräver följaktligen stän- dig tillgång till relativt modernt utbildad personal. På grund härav kan man vid flottan inte avvara en viss tillgång på förutvarande fast anställt manskap. En reglerad omsättning inom stamkadern av manskap är alltså nödvändig.

Behovet av en dylik omsättning sammanhänger nära med den utbildning, de värnpliktiga kunna erhålla under fullgörandet av sin tjänstgöring. I den

• Sida 52
•  Original

mån de värnpliktiga under tiden för fredstjänstgöring kunna. utbildas till! 2. klass sjömän och underbefäl minskas behovet av fast anställda dylika.

Chefen för marinen har i sin inledningsvis omnämnda underdåniga skri- velse av den 22 juni 1944, vilken till oss överlämnats för att tagas under be— aktande vid utredningsuppdragets fullgörande, närmare ingått på frågan om möjligheten att vid flottan öka antalet beställningar för långtjänstunderbefäl (högbåtsmän). Chefen för marinen har därvid anfört i huvudsak följande:

Beräkningarna rörande antalet befattningar, som lämpligen kunde besättas med högbåtsmän såväl vid mobilisering som i fredstid och som sålunda borde upp- tagas i mobiliseringstabeller och fredsbesättningslistor, hade baserats på en flott- organisation i överensstämmelse med 1942 års försvarsbeslut med de ändringar, som dittills vidtagits eller planerats i densamma. Dock hade hänsyn inte kunnat tas till en eventuellt fullföljd omorganisation av örlogsstationerna med ledning av de framtida erfarenheterna från den nyorganiserade Göteborgs örlogsstation. Någon avsevärd skillnad i det behövliga antalet beställningshavare av här ifråga- varande slag syntes dock inte komma att. uppstå, om en sådan omorganisation genomfördes.

Antalet beställningar för högbåtsmän vid genomförd organisation skulle komma att uppgå till 412.

Erfarenheterna hittills av högbåtsmannainstitutionen hade bland annat påvisat önskvärdheten av att högbåtsmännen, tjänstgörande ombord på kustflottans far- tyg, särskilt vid däcksavdelningen, inte hade för hög levnadsålder.

Under förutsättning, att antagningsåldern för manskap i medeltal uppginge till 18 år, att befordran till högbåtsman ägde rum efter omkring 10 tjänstår och att pensionsåldern för högbåtsmän bibehölles vid 55 år, komme tjänstetiden såsom högbåtsman att uppgå till 27 år.

I till framställningen hörande tabeller upptoges 219 beställningar för högbåts- män vid däcksavdelningen, därav 149 för befattningar i land och 70 ombord, av vilka senare 48 på kustflottans fartyg. Antalet tjänstår ombord kunde då be— räknas till 9, varav å kustflottan 6. Högsta levnadsåldern för högbåtsmän om- bord å kustflottans fartyg skulle alltså kunna beräknas till 34 år, vilket vore tillfredsställande. Även denna ålders höjning med ett eller annat år genom något eller några års mellanliggande landkommendering vore godtagbar.

Antalet beställningar för högbåtsmän tillhörande övriga yrkesavdelningar upp— ginge enligt tabellerna till 60 i land och 133 ombord, varav 115 å kustflottans fartyg. Beräknat antal tjänstår ombord bleve 19, varav 16 å kustflottan. Högsta levnadsåldern å kustflottan för högbåtsmän skulle alltså bli 42 år, vilket vore godtagbart vid dessa yrkesavdelningar.

Enär högbåtsmännen rekryterades bland sådana furirer, som eljest toge av— sked eller uppsades från sina anställningar, behövde någon hänsyn inte tagas till behovet av aspiranter för högbåtsmannabeställningarna vid beräknandet av rekryteringsbehovet för manskapskadern. Ökningen av antalet högbåtsmannabe- ställningar borde medföra en reducering av övriga manskapsbeställningar enligt följande avrundade procenttal, nämligen med 44 % för furirer och korpraler, med 14 % för korpraler eller meniga och med 42 % för meniga. En total minskning av antalet furirer och korpraler med 235 motsvarades enligt dessa beräkningsgrunder av en minskning av antalet korpraler eller meniga med 75 och av antalet meniga med 224. Antalet furirer borde minskas med 208 och antalet korpraler med 27.

Enligt chefens för marinen ifrågavarande förslag borde flottans manskaps— stater vid genomförd organisation få. följande sammansättning:

• Sida 53
•  Original

412 högbåtsmän (lönegrad Mb 1), 2 000 furirer (lönegrad Ma 3),

223 korpraler (lönegrad Ma 2), 725 korpraler eller meniga (lönegrad Ma 2 eller Ma 1) samt 2 066 meniga (lönegrad Ma 1). Försvarsbeslutet innebure, att den årliga rekryteringskontingenten skulle uppgå till 1000 man, under förutsättning att första anställningsåret omfattade 13 månader. Av bland annat det skälet, att förläggningsförhållandena inte medgåve mer än 12 månaders första anställningsår, hade chefen för marinen måst räkna med en rekryteringskontingent av 1050 man för att manskapsstatern'a enligt försvarsbeslutet skulle kunna fyllas. Dessa 1 050 nyantagna beräknades giva ett elevantal i underbefälsskolan av 800.

Tillämpades dessa beräkningsgrunder på ett föreslaget antal elever i under- befälsutbildning av 725, skulle den årliga rekryteringskontingenten behöva uppgå till 951 man, (1. v. s. flottans årliga nyrekryteringsbehov skulle kunna minskas med 99 man.

Minskningen av kategorien »korpraler eller meniga» med 75 man och av kategorien meniga med mer än ett anställningsår med 125 (224—99) man inne- bure, att flottans värnpliktskontingent måste ökas med 200 värnpliktiga, som kunde givas minst yrkesmans utbildning. I annat fall kunde bemanning i full utsträckning icke ske av de sjöstyrkor och fartyg, som skulle hållas rustade enligt försvarsbeslutet.

Beträffande det sålunda av chefen för marinen beräknade personalbehovet vilja vi framhålla följande.

Med hänsyn till att rekryteringen av flottans fast anställda manskap äger rum vid två tidsperioder under året förefinnas vissa svårigheter för en be— räkning av personalbehovet. För vår del ha vi vid personalberäkningarna ut— gått från att flottan, inom ramen för den fastställda första anställningstiden av 41/2 år, under tidsperioden 1 oktober—30 september disponerar 2/2 årsklas— ser 3. klass sjömän (jungmän) (därav 1/2 är anställd över stat), 3/e årsklasser 2. klass sjömän, '/2 årsklass korpraler samt 3/2 årsklasser furirer. Beräk- ningen grundar sig härvidlag givetvis på det teoretiska antagandet, att samt— liga anställda kunna med godkännande vitsord fullfölja utbildningen fram till underbefälsskolans avslutande och att ingen avgång äger rum under den första anställningstiden. Förhållandet mellan antalet furirer, korpraler, meniga och över stat anställda jungmän kan vid sådant förhållande uttryckas med siffer- värdena 3:124:1.

Med hänsyn till den genom 1941 års värnpliktslag utökade tjänstgörings- tiden för de värnpliktiga och den härigenom uppkomna möjligheten att ge vissa värnpliktiga underbefälsutbildning anse vi det vara möjligt att nedbringa behovet av fast anställt underbefäl för fredstjänsten och av förutvarande fast anställt manskap för krigsorganisationen. I främsta rummet synes detta böra ske i fråga om personal med avkortad underbefälsskola. Vi bortse därför i det följande från de för nu nämnd personal särskilt upptagna korpralsbeställ— ningarna.

Om chefens för marinen i övrigt angivna behov av 2 000 furirer godtages och om detta antal avses fyllas inom ramen för den första anställningstidens

• Sida 54
•  Original

längd, skulle med (len av oss valda utgångspunkten teoretiskt följande per— sonalbehov föreligga:

2000 furirer,

700 korpraler, 3157 meniga samt 932 över stat anställda jungmän

Vi ha härvid beräknat antalet korpraler med en marginal av 13% Aför oförut- sedda avgångar samt antalet meniga och över stat anställda jungmän med en liknande marginal av 10 %

Chefen för marinen har givetvis i sin här berörda framställning icke ut— gått från att behovet av fur'irer skall täckas inom ramen för den första an— ställningstide11.Då den av Oss från nyssnämnda utgångspunkt gjorda be- räkningen ger vid handen, att enbart flottans årliga nyrekryteringsbehov skulle uppgå till 1 864 ynglingar, framstår emellertid nödvändigheten att be- gränsa den årliga omsättningen inom manskapskadern med stor skärpa.

I överensstämmelse härmed synes nyrekryteringsbehovet kunna minskas huvudsakligen endast genom åtgärder som stimulera de fast anställda till rekapitulalvon i anslutning till den första anställningstidens utgång. Vissa beräkningar härutinnan kunna grundas på föreliggande möjligheter till vidare utbildning och befordran inom militärtjänsten.

Antalet underofficerare vid flottan skulle enligt 1942 års försvarsbeslut, korrigerat i överensstämmelse med chefens för marinen förenämnda förslag den 25 november 1943 samt underhandspromemoria den 28 januari 1944, utgöra 1640. Under förutsättning att befordran till underofficersbeställning kan vinnas vid en levnadsålder av omkring 27 år och att åldersfördelningen inom underofficerskår'en är den jämnast tänkbara kan man härav beräkna att 59 furirer årligen kunna påräkna befordran till underofficersbeställning. Eftersom dylik befordran komme att vinnas först omkring fem år efter den första anställningstidens utgång, borde man alltså för underofficerskårens re- kr'yter'ing kunna påräkna omkring 300 rekapitulanter.

Antalet högbåtsmän skulle enligt chefens fö1 marinen här behandlade för- slag utgöra 412. Under enahanda förutsättningar i fråga om befordringsålder m. m., som ovan angivits beträffande underofficerskåren, lär man kunna räkna med att möjligheten att vinna befordran till högbåtsman kan föranleda minst 15 furirer årligen att förlänga sina anställningskontrakt, till följd varav 'det synes befogat att här räkna med omkring 100 rekapitulanter.

Ett mindre antal furirer vid flottan kan påräkna vidareutbildning till offi cerare på aktiv stat, i vilket syfte de kunna förutsättas villiga att förlänga sina anställningskontrakt. Villighet att rekapitulera torde dessutom förefin- nas bland ett visst antal beställningshavare, vilka äro intresserade av att er hålla vidareutbildning till underofficerare 1 reserven och/eller att uppnå kvali fikationstid för rätt till civilanställningsförmåner 1 form av avskedspremie och övergångsersättning. Antalet rekapitulerande på nu anförda skäl torde kunna beräknas till omkring 400.

• Sida 55
•  Original

Från angivna utgångspunkter torde man kunna räkna med att furirerna vid flottan till ett antal av omkring 800 komma att utgöras av sådana, som av skilda anledningar funnit det ändamålsenligt att kvarstå i tjänst efter den första anställningstidens utgång.

I enlighet härmed torde personalberäkningarna kunna grundas på antagan- det, att. ett behov av 1200 fur'ir'er måste täckas inom den första anställnings- tidens ram. Med tillämpning av tidigare anförda principerför beräkningarnas utförande skulle personalstaten under angivna förutsättningar komma att upp- taga följande beställningar:

412 högbåtsmän, 2 000 furirer', 420 korpraler, 1894 meniga samt 558 över stat anställda jurrgmän. Flottans årliga. nyrekryteringsbehov skulle alltså även enligt dessa beräk- ningar komma att uppgå till omkring 1 100 ynglingar, vilket enligt vår tidigare hävdade uppfattning inte är möjligt. att uppnå.

En ytterligare begränsning utöver den av chefen för marinen föreslagna synes därför nödvändig att göra beträffande det kontraktsanställda manskapet. En möjlighet härför är att öka antalet lån_qljänstmrderbefälsbeställ'ningar.

För att en dylik ökning skall kunna genomföras fordras, såsom chefen för marinen i sin här ornhandlade framställning också framhållit, att beställ- ningshavarna kunna. placeras till tjänstgöring i land vid den tidpunkt, då sjökommendering i mera krävande befattningar med hänsyn till beställnings- havarnas fysiska status icke lämpligen kan ifrågakomma. För högbåt-smän tillhörande däcksavdelningen har, som tidigare framhållits, avsetts samman- lagt 219 beställningar, varav 149 för befattningar i land och 70 ombord. Tjänstetiden ombord skulle i så fall bli 9 år. ' Med hänsyn till den tidigare påtalade nödvändigheten att minska det årliga nyrekryteringsbehovet anse vi en ökning av antalet sjökonrmenderade högbåtsmän ofrånkomlig. Enligt vad vi erfarit har även chefen för marinen i samband med utredningsarbetet för 1945 års försvarskommitté numera ansett det nödvändigt. att räkna med en avsevärd höjning av högsta levnadsåldern för ombord tjänstgörande högbåtsmän, i varje fall till omkring 45 år för däcks— avdelningen och till omkring 50 år för övriga yrkesavdelningar. Därvid skulle sjökommendering av högbåtsmän i de högre åldersklasserna huvudsakligast ske till lokalstyrkorna.

Vi räkna med att högbåtsmän tillhörande däcksavdelningen normalt skola kunna vara sjökommenderade intill en levnadsålder av 47 år, vilket marinled— ningen under hand förklarat vara godtagbart. Utgående från det av chefen för marinen beräknade antalet befattningar i land synes det sammanlagda an- talet högbåtsmannabeställningar inom (läcksavdelningen då kunna bestämmas

• Sida 56
•  Original

till 297, d. v. s. i förhållande till chefens för marinen förslag ökas med 78. Denna ökning bör föranleda en motsvarande minskning av antalet furirer.-

För högbåtsmän tillhörande övriga yrkesavdelningar synes i överensstäm— melse med vad vi i det föregående framhållit en ökning av antalet tjänstår ombord till 22 (innebärande en levnadsålder av 50 år) vara möjlig att genom— föra. Med nyss antydda beräkningsgrunder skulle antalet sjökommenderade i så fall kunna bestämmas till 154. I förhållande till chefens för marinen för- slag innebär detta en ökning med 21 beställningar.

Det sammanlagda antalet högbåtsmannabeställningar skulle alltså komma. att- utgöra (297 + 214) 511. Exempel på fördelning av högbåtsmän till tjänst- göring ombord på fartyg och i landbefattningar lämnas i bilaga 63 (s. 124).

Antalet furirsbeställningar skulle vid denna ökning av högbåtsmannakadern kunna fastställas till (2 000 — 78 —— 21) 1901.

Den här föreslagna ökningen av antalet högbåtsmän kan i någon mån be- räknas komma att medföra ökad villighet till rekapitulation från furirernas sida. Ökningen är emellertid inte av den storleksordning, att vi anse den- samma kunna utöva något direkt inflytande på personalberäkniuga—rna. I och för sig påverka emellertid alltid förbättrade framtidsmöjligheter rekapitula- tionsfrekvensen, och detta ökar tillgången på personal med praktisk erfaren- het och rutin i vad gäller såväl befäls- som yrkestjänsten. Dessa egenskaper böra i största utsträckning tillgodogöras utbildningen av de värnpliktiga, varigenom dessa i sin tur bli bättre kvalificerade att i yrkestjänsten bestrida befattningar, för vilka fast anställt manskap eljest måste avses.

Enligt 1942 års korrigerade försvarsbeslut skulle antalet fullständigt under— befälsutbildat manskap utgöra (190+ 2208) 2398. Samma ant-al fullstän— digt underbefälsutbildade kan erhållas vid en högbåtsmannakader av 511 be— ställningshavare med 1 887 furirer.

Den av oss föreslagna ökningen av antalet högbåtsmän torde komma att medföra en genomsnittligt förbättrad kvalitet bland de fullständigt under- befälsutbildade, vilken, i enlighet med vad vi i det föregående framhållit, bör tillgodogöras utbildningen av de värnpliktiga i syfte att härigenom skapa er- sättare för det fast anställda manskapet i vissa befattningar. Det synes oss på grund härav vara möjligt att något reducera antalet furirer. Ifrågavarande reducering synes böra ske med 10 %, och antalet furirer följaktligen beräknas till 1 700. Vi utgå från möjligheten att omkring 800 av dessa komma att ut- göras av rekapitulanter. I så fall måste 900 furirsbeställningar fyllas inom ramen för den första anställningstiden._ Detta ger, om man bortser från av- gångar av skilda anledningar, ett beh0v av rekryteringspersonal för furirsbe- ställningarna enligt följande:

300 korpraler, 1 200 meniga samt

300 över stat anställda jungmän. Det årliga nyrekryteringsbehovet skulle alltså bli 600 man. Minskningen av det årliga nyrekryteringsbehovet synes möjliggöra ett

• Sida 57
•  Original

bättre urval, vilketi sin tur återverkar på behovet av viss reserv för att täcka oförutsedda avgångar under den första anställningstiden. Detta behov synes böra beräknas till 5 % på antalet korpraler och meniga och till 10 % på an- talet över stat anställda jungmän. En efter dessa grunder justerad personal- stat skulle alltså upptaga följande antal beställningar: 511 högbåtsmän (lönegraden Mb 1), 1 700 furirer (lönegraden Ma 3), 315 korpraler (lönegraden Ma 2), 1 260 meniga (lönegraden Ma 1) samt 330 över stat anställda jungmän. Flottans årliga nyrekryteringsbehov av fast anställt manskap skulle alltså. uppgå till 660 man.

I förhållande till nu gällande personalstat företer den av oss föreslagna vissa avvikelser. Såsom redan tidigare framhållits ha vi med hänsyn till möjlig— heten att värnpliktsvägen erhålla kompensation härför ej räknat med något särskilt behov av korpraler med avkortad underbefälsutbildning. Viss margi- nal för ett mindre antal dylika beställningshavare finns ändock i personal— staten. Vi ha ej heller funnit det påkallat att i personalstaten upptaga. eleverna i underbefälsskola "som alternativt korpraler eller meniga, då korpralsbeställningarna vid jämn rekrytering höst och vår komma att vara upptagna hela året. Vidare vilja vi framhålla, att det årliga nyrekryterings— behovet inte får betraktas såsom konstant. Växlingar i detta äro tänkbara och avhängiga av benägenheten hos de fast anställda att kvarstå i tjänst ut— över den första kontraktstiden. Ökar denna benägenhet minskar det årliga nyrekryteringsbehovet automatiskt och omvänt. Vi förutsätta, att flottan på grund av den uppdelade rekryteringen har större möjligheter än andra delar av krigsmakten att följa fluktuationerna på närmast ifrågavarande område.

Vi vilja här också fästa uppmärksamheten på att den av oss gjorda beräkningen rörande personalstaterna synes tillfredsställande med tanke på krigsorganisa- tionens behov av förutvarande fast anställt manskap. Vi ha räknat med en årlig avgång av omkring 500 furirer med fullgjord första anställningstid, vilket torde ge ett tillräckligt tillskott av modernt utbildade yrkesmän till krigsorga— nisationen.

En jämförelse mellan personalberäkningarna enligt 1942 års korrigerade försvarsbeslut och de av oss verkställda lämnar följande resultat. (Se tabell överst på nästa sida.)

Det årliga nyrekryteringsbehovet är samtidigt nedbringat från enligt be- räkningarna till 1942 års försvarsbeslut 1 000 till enligt våra beräkningar 660, d. v. s. med 340 man.

I den efterföljande tabellen upptagen personalstat inkluderar ocksåbe- hovet av fast anställt manskap för flottans musikorganisation, vilket behov, enligt vad tidigare framhållits, torde uppgå till 24 furirer, 5 korpraler samt 28 meniga. Då rekryteringen av musikpersonalen sker bland i särskild ordning anställda musikelever, är det årliga nyrekryteringsbehovet teoretiskt

• Sida 58
•  Original

Antal enligt __ __ Okning (+) Lonegrad Minskning (—) 1942 års _ försvarsbeslut vårt förslag

Mb 1 190 511 + 321 Ma 3 2 208 1 700 — 508 Ma 2 650 1 315 — 335 Ma 1 2 690 1 1 260+330 — 1 100

* För att möjliggöra jämförelser har till lönegraden Ma 2 hänförts hälften av de enligt 1942 års korrigerade försvarsbeslut upptagna 800 beställningarna i ”lönegraden MB. 2 eller Mu 1» och till lönegraden Ma 1 den andra hälften.

sett för högt beräknat. Den påverkan på sistnämnda behov, som musikorga— nisationen utövar, har emellertid synts oss vara så ringa, att hänsyn härtill ej ansetts böra. tagas.

2. Kustartilleriet.

Även på kustartilleriet ställes enligt 1942 års försvarsbeslut ganska höga krav i fråga om en fredstida stridsberedskap. Krigsorganisationens behov av förutvarande fast anställt manskap har därjämte utövat inflytande på kust— artilleriets fredsorganisation i vad gäller fast anställt manskap.

Antalet fast anställt manskap vid kustartilleriet skulle enligt 1942 års för- svarsbeslut utgöra: 601 furirer (lönegrad Ma 3), 51 korpraler (lönegrad Ma 2) 255 korpraler eller meniga (lönegrad Ma 2 eller Ma 1) samt

950 meniga (lönegrad Mal).

1942 års underbefälsutredning föreslog för kustartilleriets vidkommande inrättandet av 67 överfurirsbeställningar i utbyte mot visst antal kontrakts— anställt manskap. Utredningsförslaget, som i denna del vunnit riksdagens bifall, medför, att personalstaten i vad avser fast anställt manskap vid kust- artilleriet under budgetåret 1948/49 skall uppta—ga följande beställningar:

67 överfurirer (lönegrad Mb 1), 557" furirer (lönegrad Ma 3), 283 korpraler (lönegrad Ma 2) samt 850 meniga (lönegrad Mal). Det vid kustartilleriet fast anställda manskapet är uppdelat på följande yrkesavdelningar:

artilleriavdelningen, signal— och minavdelningen, ekonomiavdelningen, musikavdelningen,

maskinavdelningen samt

hantverksavdelningen.

• Sida 59
•  Original

Inom flera av yrkesavdelningarna finnas särskilda yrkesgrenar. Tjänsten vid kustartilleriet är alltså liksom vid flottan i hög grad specialiserad. Det fast anställda manskapet utnyttjas i stor utsträckning såsom yrkesmän, men behovet av underbefäl för ren trupptjänst är likväl mera framträdande än vid flottan. Flertalet fast anställt manskap vid kustartilleriet måste alltså efter helt eller delvis genomgången underbefälsntbildning kunna disponeras såsom instruktörer vid utbildningen av de värnpliktiga.

l.)».ekryteringen av kustartilleriets fast anställda manskap sker till de olika yrkesavdelningarna och i någon utsträckning också till de särskilda yrkes— grenar-na. Enligt gällande antagningskungörelse sker manskapsrekryteringen vid kustartilleriet på hösten (1 oktober).

Den första anställningstiden är för allt fast anställt manskap vid kustartil- leriet bestämd till 41/2 år. Under första halvåret innehas anställningen över stat.

Utbildningen av det fast anställda manskapet är så organiserad, att den anställde under första året genomgår rekrytskola, under andra året korpral- och under tredje året furirskola. Praktisk tjänstgöring vid förband förekom- mer under såväl korpral— som furirskolan.

I allmänhet sker befordran till vicekorpral efter det korpralskolans teore— tiska del avslutats, till korpral efter avslutad korpralsutbildning och till furir efter genomgången furirskola, allt givetvis under förutsättning att veder— börlig skola eller utbildningskurs genomgåtts med godkännande vitsord.

Kustartilleriet tilldelade värnpliktiga i allmänhet fullgöra första tjänst— göring om 360 dagar med inryckning i april året närmast efter inskrivnings- året. De värnpliktiga skola därutöver fullgöra två repetitionsövningar och en ufferutbildningsövning om tillsammans 90 dagar. Vissa värnpliktigauttagas för underbefäl-sutbildning, som äger rum under tiden oktober—mars. Uttagning sker också av ett mindre antal värnpliktiga för utbildning till värnpliktiga offi- cerare och underofficerare. '

En del av krigsorganisationens behov av underbefäl, underofficerare och officerare tillgodoses alltså på samma sätt som vid armén värnpliktsvägen.

Enär det inom ramen för den genom 1941 års värnpliktslag bestämda tjänst— göringstiden föreligger möjlighet att ge ett antal värnpliktiga befälsutbild— ning, synes manskapskadern vid kustartilleriet i huvudsak kunna bestämmas under hänsynstagande endast till fredsbehovet.

Från den sistnämnda utgångspunkten kan antalet fast anställt manskap i huvudsak avpassas efter den vapenslaget tilldelade årskontingenten värn— pliktiga, vilken, enligt inhämtade uppgifter, under de närmast följande åren kommer att nedgå med omkring 1/3. Detta nedbringar behovet av fast anställt manskap för de värnpliktigas utbildning, vilket också blir förhållandet, då en centralisering av viss värnpliktsutbildning sannolikt måste genomföras. An- talet instruktörer sammanhänger emellertid inte endast med numerären av utbildningskontingenten utan även med antalet utbildningsenheter. De senare kunna vid kustartilleriet med hänsyn till den specialiserade tjänsten inte i av—

• Sida 60
•  Original

sevärd mån minskas, varför reduceringen av årskontingenten värnpliktiga en— ligt inom marinledningen verkställda beräkningar kan medföra en kompensa tionslös reducering av antalet fullständigt underbefälsutbildade, d. v. s. fnrirer i lönegraden Ma 3, med allenast 15 % inom artilleriavdelningen och med 10 % inom övriga yrkesavdelningar. I motsvarande mån bör givetvis antalet beställningar i lönegraderna Ma2 och Ma 1 minskas. Vi bortse härvid emellertid från musikavdelningen.

Det synes oss vidare vara möjligt att genomföra en ökning av långtjänst— underbefälsbeställningarnas antal. Överfurirerna äro för närvarande av- sedda allenast för arbetsuppgifter inom stabs— och förvaltningstjänsten samt såsom yrkesmän. På enahanda skäl, som anförts för arméns vidkom- mande, anse vi det emellertid vara möjligt att också vid kustartilleriet ta över— furirer i anspråk för instruktörstjänst. Härigenom får därtill villigt och lämpligt underbefäl möjlighet att kvarstå i militärtjänsten, och en sådan att ' gård torde komma att medföra ökad benägenhet hos det kmltraktsanställda manskapet att förlänga sina anställningskontrakt och följaktligen minska det årliga nyrekryteringsbehovet.

De befattningar, som enligt 1942 års underbefälsutrednings förslag skola bestridas av överfurirer, äro följande (antalet anges inom parentes):

inom artilleri Samt signal- och minavdelningarna: kasernfurir (4), kompanifurir (35) samt tygfurir vid motortyguppbörd (3); inom maskinavdelningen: tygfurir vid maskintyguppbörd (4) samt tygfurir vid strålkastartyguppbörd (4); inom hantverksavdelningen: tygfurir vid tyguppbörd för rörligt kustartilleri (3) samt tygfurir vid luftvärnstyguppbörd (4); inom ekonomiavdelningen: sjukhusfurir (5) samt matsalsfurir (5). Samtliga dessa överfurirer äro, som tidigare framhållits, sysselsatta inom stabs- och förvaltningstjänsten eller såsom yrkesmän. Det sistnämnda gäller framför allt beställningshavarna inom maskin—, hantverks- oeh ekonomiavdel- ningarna. Inom dessa yrkesavdelningar föreligger intet större behov av in- struktörer. Så är däremot förhållandet inom artilleri— samt signal— och min— avdelningarna. Man bör emellertid utgå från att de krävande arbetsupp— gifter, som i allmänhet anförtros instruktörerna, inte med fördel kunna be— stridas av personal i alltför hög levnadsålder. Avgörande för frågan om' antalet överfurirer såsom instruktörer blir därför den tidpunkt, vid vilken övergång till fysiskt mindre ansträngande tjänstgöring bör äga rum, och det antal befattningar, som för nu ifrågavarande ändamål står till förfogande. Ehuru vissa mindre jämkningar kunna bli nödvändiga beträffande de av 1942

• Sida 61
•  Original

års underbefälsutredning föreslagna befattningarna inom stabs- och förva.1t_ ningstjänst för överfurirer tillhörande artilleri— samt signal. och minavdel- ningarna, räkna vi för vår del med att antalet beställningar, d. v. s. 42, alltfort kommer att erfordras. Från den utgångspunkten, att befordran till överfurirs— beställning normalt skall kunna vinnas senast vid en levnadsålder av 28 år och antalet tjänstår såsom överfurir till följd härav kommer att uppgå till 27 samt att överfurir icke bör syvsselsättas såsom instruktör längre än till en uppnådd levnadsålder av 42 år, svara mot 42 överfurirsbefattningar i stabs- och förvaltningstjänst 45 överfurirsbefattningar för instruktören Dessa 45 beställningar böra tillkomma i utbyte mot samma antal beställningar i löne- graden Ma 3 och övriga manskapsbeställningar i motsvarande mån minskas.

Inom övriga yrkesavdelningar dominera de tekniska arbetsuppgifterna, för vilka överfurirer med fördel kunna tagas i anspråk under hela tjänstetiden, utan att de vid högre levnadsålder behöva överföras till befattningar inom stabs— och förvaltningstjänsten. Antalet överfurirer inom dessa yrkesavdel— ningar torde lämpligen kunna bestämmas till 15 % av antalet beställningar i lönegraden Ma 3.

Exempel på fördelning av överfurirer till olika befattningar enligt Vårt förslag framgår av bilaga 7 (s. 125).

Beställningarna i lönegraden Ma 3 fördela sig procentuellt på olika yrkes- avdelningar enligt följande:

artilleriavdelningen ....................................... 51 % signal- och minavdelningen .............................. 22 % ekonomiavdelningen ....................................... 12 % mnsikavdelningen .......................................... 2 % maskinavdelningen .......................................... 8 % hantverksavdelningen .................................... 5 % _

Om vi bortse från 'musikavdelningen, skulle alltså. antalet beställningar i lönegraden Ma 3 under budgetåret 1948/49, då manskapsstaterna skola ha den av 1942 års underbefälsutredning förordade sammansättningen, fördelas på följande sätt på de olika. yrkesavdelningarna:

artilleriavdelningen .......................................... 284 signal- och minavdelningen ..". ........................... 122 ekonomiavdelningen .......................................... 67 maskinavdelningen .......................................... 45 hantverksavdelningen ....................................... 28_

Den av oss här förordade kompensationslösa reduceringen av beställ- ningarna i lönegraden Ma3 — artilleriavdelningen 15 % och övriga yrkesav— delningar 10 % _ skulle nedbringa dessa till följande antal inom de olika yrkesavdelningarna: artilleriavdelningen .......................................... 241 signal- och minavdelningen .............................. 110 ekonomiavdelningen .......................................... 60 maskinavdelningen .......................................... 40 hantverksavdelningen ....................................... 25.

• Sida 62
•  Original

Utökas på sätt vi här föreslagit antalet beställningar inom lönegraden Mb 1 med 45 inom artilleri— samt signal- och minavdelningarna samt inom övriga yrkesavdelningar med 15 % av antalet furirsbeställningar inom dessa yrkesavdelningar, erhålles följande antal sistnämnda beställningar:

artilleri— samt signal- och minavdelningarna ......... 306 övriga yrkesavdelningar .................................... 106.

Manskapsstaten skulle sålunda i vad gäller beställningar tillhörande löne- graderna Mb 1 och Ma 3 erhålla följande sammansättning:

överfurirer ...................................................... 131 furirer ............ 412.

Rekryteringsunderlaget för överfurirs- och furirsbeställningarna påverkas i främsta rummet av det antal furirer, som måste erhållas under första anställ- ningstiden. Den sannolika rekapitulationsfrekvensen inom furirgraden spelar härvid en framträdande roll.

Antalet underofficerare på aktiv stat vid kustartilleriet skall enligt 1942 års försvarsbeslut utgöra 556. Vid en normal befordringsålder till under- officersbe-ställning av 28 år blir antalet befordringsfall per år vid jämn ålders- fördelning inom underofficerskåren 21, vilket gör det troligt, att man för underofficerskårens rekrytering kan räkna med omkring 100 rekapitulerande furirer.

Från enahanda utgångspunkt i vad gäller befordringsålder m. m. för över- furir anse vi oss kunna räkna med omkring 20 rekapitulanter för rekrytering av överfurirsbeställningarna.

ltt antal furirer kan också vid kustartilleriet påräkna vidareutbildning till officer och torde av denna anledning vara benägna att kvarstå i tjänst utöver den första anställningstiden. Samma benägenhet anse vi kunna påräknas bland ett antal furirer, vilka önska kvarstå i tjänst för att för-skaffa sig kvalifika- tionstid för erhållande av civilanställningsförmåner i form av avskedspreniie och övergångsersättning. Av nu nämnda anledningar räkna vi med 100 rekav pitulanter.

Det sammanlagda antalet rekapitulanter bland furirerna skulle sålunda upp- skattningsvis komma att utgöra omkring 220, d. v. s. omkring 200 furirer måste erhållas inom ramen för den första anställningstiden. Det fast anställda man— skapet kan förutsättas komma att inneha. furirsgrad under 11/2 år av den första anställningstiden. I likhet med vid flottan och vid vissa truppslag inom armén föreligger vid kustartilleriet ej möjlighet att nedbringa furirkaderns årliga nyrekrytering genom att under sommarhalvåret utnyttja elever i furir- skola såsom instruktörer. Under furirskolans praktiska del undergå nämligen eleverna fortsatt instruktörsutbildning under kortare tidsperioder vid skilda stridsmedel. Det är därför med hänsyn till dels utbildningens rätta bedri- vande, dels kravet på erforderlig kompetens hos instruktörerna ej lämpligt att för instruktörstjänst avse elever i furirskola. För att kunna hålla furir-

• Sida 63
•  Original

kadern fulltalig fordras alltså en årlig nyrekrytering av omkring 135 man, därest inga avgångar äga rum under den första anställningstiden och alla an— ställda med godkännande vistord genomgå fullständig underbefälsutbildning. Då detta ej kan förutsättas bli förhållandet i praktiken, lär det vara nödvän— digt att räkna med viss marginal, vilken torde kunna sättas till 5 % av antalet korpraler och meniga samt till 10 % av antalet över stat anställda volontärer. Med beaktande härav och av utbildnings- och befordringsgången vid kust— artilleriet anse vi följande personalstat. böra tillämpas:

131 överfurirer (lönegraden Mb 1), 412 furirer (lönegraden Ma3), 142 korpraler (lönegraden Ma 2) samt 298 vicekorpraler och meniga (lönegraden Ma 1).

Detta leder till ett årligt rekryteringsbehov av omkring 160 man.

Årligen kunna omkring 100 fullständigt underbefälsutbildade förutsättas komma att lämna den fasta anställningen såsom manskap, varigenom kust- artilleriets krigsorgani-sation får ett visst tillskott av underbefäl.

En jämförelse mellan personalberäkningarna enligt 1942 års underbefäls- utrednings godkända förslag för budgetåret 1948/49 och de av oss verkställda lämnar följande resultat:

Antal enligt .. " Ökning (+) Lonebrad 1942 års Minskning (__) underlnet'äls- vårt förslag utredning

Mb 1 6? 131 64 Ma 3 557 412 145 Ma 2 283 142 141 MB. 1 850 298 552

I den av oss gjorda personalberäkningen ingår ej, vilket tidigare fram- hållits, det för kustartilleriets musikorganisation erforderliga behovet av fast anställt manskap.

Det årliga nyrekryteringsbehovet är nedbringat till omkring 160 man, för vilka beställningar i lönegraden Ma 1 ej torde behöva särskilt upp- föras under 1/2 år, då medel för avlönande av de över stat anställda volontä- rerna erhålles genom ett ungefär motsvarande antal vakanser under samma tidsperiod i de ordinarie beställningarna. i lönegraden Ma 1.

Den tot-ala minskningen av kustartilleriets fast anställda manskap enligt vårt förslag utgör 774 man. För närvarande är behovet av personal för den tekniska tjänsten vid kustartilleriet föremål för särskild utredning. Resultatet av denna kan komma att påverka personalberäkningarna, sannolikt dock ej i någon högre grad.

• Sida 64
•  Original

D. Flygvapnet.

Ett självständigt flygvapen skapades i vårt land först genom 1925 års för- svar-sordning. Detta flygvapen har genom 1936 och 1942 års försvarsbeslut avsevärt utbyggts. I samband härmed" ha förändringar i personalorganisa— tionen vidtagits, vilka ännu ej till alla delar äro genomförda. Dessa föränd- ringar ha varit och äro betingade av de ökade personella krav, som uppkomma till följd av flygplanens förändrade konstruktion och deras alltmer kompli— cerade tekniska utrustning.

För närvarande föreligger ett av flygvapnets ledning utarbetat förslag till plan för flygvapnets krigs— och fredsorganisation efter den nu löpande ö-års- periodens utgång. Ifrågavarande plan har biträtts av överbefälhavaren och av denne med särskild skrivelse den 19 november 1945 överlämnats till chefen för försvarsdepartementet. I sagda plan — här i fortsättningen benämnd »flygledningens plan» — föreslås avsevärda förändringar i den nu fastställda personalorganisationen vid flygvapnet, vilka torde komma att prövas av 1945 års försvarskommitté.

Vad särskilt gäller manskapsorganisationen ha vi i anslutning till flygled— ningens plan och i samråd med flygvapnets ledning befattning för befattning inom såväl krigs— som fredsorganisationen undersökt i vad mån det kon- traktsanställda manskapet som en följd av planens genomförande antingen kan kompensationslöst reduceras eller utbytas mot långtidstjänstgörande militär, civilmilitär eller civil personal. De skiljaktigheter i fråga om manskaps— organisationen, som föreligga mellan flygledningens plan och vårt här fram— lagda förslag, bero bland annat därpå, att vi vid behovsberäkningarna varit nödsakade att utgå från den organisation av flygvapnet, som fastställdes genom beslut av 1942 och 1944 års riksdagar, samt från den materielplan, som för när» varande ligger till grund för fördelningen av flygplantyper på de olika flyg— förbanden.

I det efterföljande behandla vi frågan om personalorganisationen för offi- cerare och underofficerare m. fl. endast i den utsträckning, som bedömts nöd- vändig för att här klargöra befordringsvägar och befordringsmöjligheter för

bör finnas vid flygvapnet.

Såsom vi i annat sammanhang framhållit, överensstämmer vid flygvapnet krigsorganisationen mycket nära med fredsorganisationen. Därmed följer, att personalbehovet — åtminstone vad flertalet kategorier av fast anställd personal beträffar — i krig och i fred i stort sett är detsamma. Med hänsyn härtill ha vi inte ansett oss kunna här i detalj framlägga utförliga behovsberäkningar utan redovisa. endast det resultat i fråga om fredsorganisationen, till vilket vi kommit vid beräkningen av det för krig erforderliga personalbehov et.

Enligt 1942 års försvarsbeslut uppdelas flygvapnets stammanskap på följande yrkesgrenar, nämligen.

• Sida 65
•  Original

flygplanmekaniker, vapenmekaniker, torpedmekaniker, signalmekaniker, trupputbildare, sjukvårdare och musikmanskap.

1 det följande beröra vi inte yrkesgrenen musikmanskap. Bland stammanskapet uttages årligen ett visst antal för utbildning till flyg— förare. Sådan uttagning äger för närvarande rum bland furirskompetent per- sonal tillhörande yrkesgrenar-na flygplan-, vapen-, torped- och signalmekaniker1 samt trupputbildare. Någon särskild yrkesgren för flygförare finnes sålunda icke. Den här berörda. uttagningen till flygförarutbildning är olämplig såtill— vida, att i åtskilliga fall de dugligaste rnekanikerna etc. komma i fråga för den- samma. Deras tidigare yrkesutbildning inom flygvapnet är alltså i viss ut— sträckning bortkastad. En särskild yrkesgren för stamflygförare bör därför inrättas.

Liksom vid övriga försvarsgrenar är manskapsorganisationen vid flyg- vapnet för närvarande så uppbyggd, att endast en ringa del av det kontrakts— anställda manskapet kan påräkna pensionsberättigande anställning inom vap- net. Då, som nyss sagts, flygvapnets freds— och krigsorganisation i stort sett överensstämma, föreligger vid mobilisering emellertid inget större behov av förutvarande fast anställt manskap. Utstötningen av stammanskap till den civila arbetsmarknaden är alltså inte nödvändig i den utsträckning, som måste ske vid fullt utbyggd personalorganisation enligt 1942 års försvarsbeslut. Yrkesgrenen signalmekaniker utgör dock i någon mån undantag härifrån.

Den svårskötta, ömtåliga och dyrbara flygmaterielen kräver förstklassig och rutinerad mekanikerpersonal. Stammanskap tillhörande de tekniska yrkes— grenarna har emellertid på grund av sin militära anställning kommit att tagas i anspråk för arbetsuppgifter vid sidan om den tekniska tjänsten. Deras tekniska yrkesskicklighet har därför ofta inte kommit att till fullo utnyttjas. I högre grad än som nu är fallet bör utbildningen av och tjänstgöringen för flygplan-. vapen— och torpedmekaniker samt signaltekniker (för signalmate- rielens skötsel och vård avsedda signalmekaniker) koncentreras på. den rent tekniska tjänsten.

I den tekniska tjänsten vid flygförbanden sysselsättas för närvarande —— för- utom värnpliktiga —— dels militära mekaniker och stationsbefäl (vicekorpraler, korpraler, furirer, överfurirer, sergeanter, fanjunkare och förvaltare), dels civilmilitära mästare och verkmästare, dels slutligen kontraktsanställd civil mekanikerpersonal (flygplanmontörer, motormontörer, radiomontörer, elektri— ker och instrumentmekanikerl. Personalen är alltså synnerligen heterogent sammansatt, vilket bland annat medfört en föga rationell uppdelning av arbets-

* Beträfande signalmekaniker endast sådana som avses för utbildning till officer.

• Sida 66
•  Original

uppgifterna inom stationstjänsten på de olika personalkategorierna och där- med för tjänsten olägliga slitningar. En enhetlig anställningsform för ifråga- varande tekniska personal har därför synts böra åvägabringas.

Liksom fallet är vid marinen torde också vid flygvapnet en minskning av den årliga värnpliktskontingenten komma att vidtagas. Till följd härav har en omorganisation av de vid flottiljerna för vakt-, brandberedskap och rädd— ningstjänst organiserade vaktplutonerna — till övervägande delen bestående av värnpliktig personal — föreslagits av flyglednjngen. Det skulle härigenom bli möjligt att vidtaga en kompensationslös reducering inom yrkesgrenen trupputbildare, som bland annat utnyttjas som befäl i nyssnämnda vakt— plutoner.

Stammanskap tillhörande yrkesgrenen sjukvårdare tages i fred i anspråk för sådana arbetsuppgifter, där krav ej behöva uppställas på att befattnings— havaren skall ha militär eller civilmilitär ställning. De inom denna yrkesgren anställda synas därför kunna ersättas med civil manlig sjukvårdspersonal.

Förslag till ny manskapsorganisation. Den tekniska personalen.

Inledningsvis har antytts, att personalen inom yrkesgrenarna flygplan-, vapen- och torpedmekaniker samt inom yrkesgrenen signalmekaniker i vad gäller de egentliga signalteknikerna bör användas uteslutande inom den tek- niska tjänsten, häri inbegripet viss arbetsledning. Denna personal rekryteras numera allmänt taget genom fast anställning såsom manskap, varvid strävan är att förvärva ynglingar, som genomgått de vid vissa civila. verkstadsskolor organiserade flygmekanikerkurserna. Detta fast anställda manskap har för närvarande befordringsmöjligheter till överfurir och därifrån till de civil— militära beställningarna för mästare och verkmästare. I mindre utsträckning kan kontraktsanställt manskap inom ifrågavarande tekniska yrkesgrenar där- jämte -— efter genomgången utbildning till flygförare — vinna befordran till underofficer eller officer.

I flygledningens tidigare omnämnda plan för flygvapnets freds- och krigsorga- nisation efter löpande 5—årsperiods utgång ha genomgripande förändringar i per- sonalorganisationen inom de tekniska yrkesgrenarna föreslagits. Det har i sam- band härmed framhållits, att personalen borde utbildas till skickliga yrkesarbetare inom respektive yrkesgrenar och ej till militärer med viss teknisk skolning. Den militära utbildningen borde begränsas till det som skulle erfordras för att bibringa. personalen erforderlig disciplin och förmåga till självförsvar. Då denna personal utgjorde rekryteringsunderlag för mästare och verkmästare och sålunda i fram- tiden inom sin yrkesutövning kunde komma i befälsställning, syntes viss utbildning i arbetsledning därjämte nödvändig. Utbildning i egentlig truppföring borde där- emot utgå, då för denna del av tjänsten funnes specialister, nämligen trupput- bildarna. Grunden för att ifrågavarande mekaniker borde vara militärer — och därmed även kunna få en rent militär befälsställning -— hade således bortfallit.

En civil anställningsform för ifrågavarande tekniska personal borde å andra sidan inte ifrågakomma. Av personalen måste nämligen krävas förmåga att i sam- band med yrkesutövningen leda den värnpliktiga tekniska personalens arbete..

• Sida 67
•  Original

Med hänsyn härtill —— men även ur allmän ordningssynpunkt vore det därför av betydelse, att mekanikerpersonalen hade befälsställning och bure uniform. Med ett system av civila, kontrakts— eller kollektivavtalsanställda mekaniker komme därutöver bland annat följande nackdelar:

Personalen hade möjligheter att strejka. Detta måste tillmätas den största betydelse. Vid flygvapnets förband kunde man sålunda med hänsyn till den dyrbara materielen, som kontinuerligt måste skötas för att inte stora värden skulle gå till spillo, ej utsätta sig för risken av strejk. En strejk kunde dess- utom helt spoliera programmet för utbildning av flygande personal, varvid krigsdugligheten äventyradcs.

Personalen skulle i fredstid inte komma att lyda under strafflagen för krigsmakten; så vore emellertid av betydelse särskilt vid övningar utom för- läggningsorten. Den tekniska personalen vid flygvapnet borde därför hänföras till kategorien civilmilitärer, varigenom såväl det militära som det civila systemets fördelar kunde utnyttjas och nackdelar undvikas.

För att understryka skillnaden mellan å ena sidan de civilmilitära tekniska och å. andra sidan de rent militära yrkesgrenarna, varmed i senare fallet förstås — utom musikmanskap —— stamflygförare, signalister och trupputbildare, borde den tekniska personalen, intill dess pensionsberättigande beställning vunnes, benämnas *shjälptekniker» samt därefter >>tekniker» respektive mästare och verkmästare.

Pensionsåldern för teknikerna borde — i likhet med vad nu är fallet med över- furirerna — sättas till 55 år.

Rekryteringen av denna civilmilitära personal borde äga rum bland yrkes- arbetare — inom med hänsyn till den blivande tjänsten vid flygvapnet lämpliga yrken — med sådan kompetens, att utbildningen vid flygvapnet kunde begränsas till endast kompletterande specialutbildning.

Från dessa utgångspunkter ansåges rekryteringen och utbildningen av flyg- vapnets tekniska personal böra äga rum på sätt, som närmare framgår av efter— följande tablå. Levnadsälder 16 18 19 20 21 22 23

e—————> (% (Wu—> —->

Civil verk- Lärling vid Vpl- lljiilptekniker Tekniker vid flygvapnet stadsskola verkstäder tjg vid vid flygvapnet (lönegrad Ca. 10) (motsv. ut- (företrädesvis flyg- (lönegrad bildning eller &ygverkstädcr) vapnet MEx 10) praktik) etc. (för- tidsin- skriv- na)

Möjlighet borde vidare hållas öppen att även direkt såsom tekniker eller hjälp- tekniker kunna anställa yrkesarbetare, som vore härför villiga och lämpliga.

Med detta system skulle vinnas bland annat den fördelen, att utbildningstiden inom flygvapnet kunde förkortas. Härigenom bleve också. behovet av hjälptekniker relativt ringa, vilket tillsammans med den förenklade utbildningsorganisationen komme att medföra avsevärda besparingar i förhållande till den nuvarande personal- och utbildningsorganisationen. Personalen skulle vidare från början komma att vara helt yrkesinriktad och hade i regel förvärvat en önsk- värd verkstadsrutin redan före anställningen vid flygvapnet. Dessutom skulle den värnpliktige redan vid anställningens början ha skaffat sig kännedom om den militära miljön och sina förutsättningar för att trivas inom denna och med förekommande arbetsuppgifter.

• Sida 68
•  Original

Enligt vår uppfattning kan det med det förordade rekryteringssystemet vara tveksamt, om flygvapnet med framgång skall kunna konkurrera med den civila industrien om yrkesutbildade arbetare, vilka i flertalet fall efter av— slutad värnpliktstjänstgöring torde ha möjlighet att återgå till tidigare inne— havd anställning eller i vart fall att erhålla arbete inom yrket. Detta torde bli förhållandet även om— som vi förutsätta—lönesättningen för försvarets personal blir fullt konkurrenskraftig med det civila livets. Rekryteringsunder— laget torde nämligen i allmänhet bli konjunkturbetonat och därmed åtminstone tidvis mindre gott. Härtill kommer, att omskolning av arbetare i detta fall kan anses oekonomisk ur samhällssynpunkt. Statens arbetsmarknadskom- mission, som av oss underhand tillfrågats i berörda avseende, har också efter samråd med Kungl. Överstyrelsen för yrkesutbildning anfört vissa. betänklig— heter mot ifrågavarande rekryteringsväg. Till de bestämda olägenheterna med föreliggande förslag torde också böra räknas, att hjälpteknikern under utbildnings- och praktikanttiden inte torde kunna ges annan anställningsform än att han när som helst kan säga upp sin anställning. På grund härav torde det inte vara. möjligt att med större noggrannhet beräkna avgången för denna personal under hjälpteknikertiden. Det årliga rekryteringsbehovet blir därför svårare att överblicka.

Ett rekryteringssystem enligt flygledningens plan har tidigare prövats endast i ringa. utsträckning och då i samband med anställning av yrkes arbetare såsom civilmilitära mästare eller såsom civila, kontraktsanställda mekaniker. I stort sett saknas alltså erfarenheter, om hur systemet i verkligheten kan komma att fungera. Med hänsyn härtill och då vissa olägenheter kunna förväntas uppkomma, äro vi för vår del inte beredda att nu taga ställning till ett genomförande av detsamma. Vi ha emellertid intet att erinra mot att systemet under erforderlig tid praktiskt prövas vid lämpligt antal flygflottiljer, och att de därvid uppnådda resultaten läggas till grund för definitivt beslut i den föreliggande rekryteringsfrågan.

Principiellt vilja vi framhålla, att anförda synpunkter rörande en enhet— ligare personalorganisation inom flygvapnets tekniska tjänst synas bärande. Det torde också innebära. vissa olägenheter att i den ifrågavarande tjänsten ta i anspråk personal, som erhållit längre tids militär utbildning och till följd härav till förfång för yrkesskickligheten tas i anspråk för militära tjänstgö— ringsuppgifter. Sistnämnda. förhållande torde emellertid, sedan kadern av trupputbildare utbyggts, vara möjligt att ändra genom reglementariska före— skrifter, hur den tekniskt utbildade personalen skall utnyttjas. Allmänt taget torde dock arbetsuppgifterna för denna. personal vara av den art, att densamma väl kan ges civilmilitär anställning. Under sådana förhållan- den torde övervägande skäl tala för att personalen direktrekryteras till civilmilitära beställningar. Skall rekryteringen därvid inriktas på ynglingar i ungefär samma ålder som det nuvarande kontraktsanställda manskapet, synas civilmilitära manskapsbeställningar böra inrättas, från vilka seder— mera de civilmilitära pensionsberättigande beställningarna rekryteras. Ett

• Sida 69
•  Original

69 sådant system torde vara det mest logiska. En förutsättning härför är emel— lertid att för det civilmilitära manskapet uppgöres en särskild löneplan, var- jämte det synes nödvändigt att för personalen avse i stort sett samma an— ställningsform som för kontraktsanställt militärt manskap. Vidare torde det bliva erforderligt att i ett flertal andra avseenden likställa anställning såsom civilmilitärt manskap med anställning såsom kontraktsanställt militärt man— skap, vilket skulle medföra en omfattande överarbetning av texten i ett flertal lagar och förordningar, reglementen och andra tjänstgöringsföreskrifter. Det kan måhända vara tveksamt, huruvida fördelarna med systemet skulle bli så framträdande, att de uppväga de med detsamma tvivelsutan förenade olägen- heterna. Vi ha därför i för-handenvarande sammanhang räknat med att —— även om den i teknisk tjänst sysselsatta personalen vid flygvapnet i vad gäller de pensionsberättigande beställningarna genomgående får civilmilitär ställ- ning —— rekryteringen av ifrågavarande personal åtminstone tills vidare sker från kontraktsanställt militärt manskap. Enligt vårt förslag bör rekryteringen och utbildningen av detta manskap ske på sätt, som närmare framgår av efterföljande tablå.

Levnadsålder 16 17 18 19 20 21 ' 23

% _, >

Civil verk— ' Hjälpteknikcr vid flygvapnet Tekniker vid flygvapnet stadsskola (lönegraderna Ma l—Ma 3) (lönegrad Ca. 10) (motsvarande utbildning eller praktik)

Möjlighet bör emellertid även här hållas öppen att i viss utsträckning direkt kunna anställa yrkesarbetare, som äro villiga till och lämpliga för an- ställning som hjälptekniker eller som tekniker.

Den av oss sålunda förordade rekryteringsvägen medför — jämförd med den av flygledningen föreslagna — en större utbildningsorganisation och därmed ökade utbildningskostnader. Vid yrkesutbildningens början torde de anställda vidare i regel sakna erfarenheter från egentlig verkstadstjänst. De väsentliga fördelarna med systemet äro emellertid möjligheten att inom flygvapnet ordna en direkt för det framtida yrket avpassad, grundlig utbildning samt en sanno- likt säkrare och mindre heterogen rekryteringsgrund.

Härtill kommer, att det av oss föreslagna rekryteringssystemet praktiskt prövats under ett flertal år. Erfarenheterna äro i stort sett goda, i vart fall sedan rationellare utbildningsmetoder numera börjat tillämpas.

Den rent militära utbildningen av hjälpteknikerna synes böra begränsas till förmån för den egentliga yrkesskolningen. Den i nuvarande manskaps— skolor ingående allmänbildande undervisningen bör i samband härmed givas en mera teknisk och huvudsakligen för yrkesutbildningen avpassad inriktning.

Den teoretiska yrkesutbildningen bör liksom hittills förläggas till vinter- halvåren, så att personalen kan utnyttjas i praktisk tjänst vid divisionerna

• Sida 70
•  Original

under sommarhalvåren, då flygtjänsten avsevärt intensifieras. Trots kravet på bättre teknisk skolning synes det inte uteslutet, att den teoretiska yrkes— utbildningen skall kunna medhinnas på två vinterhalvår för sådana hjälptek- niker, som före inträdet i militärtjänst med godkännande vitsord avslutat ut- bildning vid de vid vissa civila verkstadsskolor organiserade flygmekaniker— avdelningarna. Utbildningen av dessa elever bör dock i regel börja redan den 1 juli i stället för som hittills skett den 1 november. Utöver denna grundläg— gande utbildning under omkring 2 år torde minst omkring 3 års ytterligare praktisk tjänstgöring vid flygförband erfordras, för att personalen skall kunna erhålla erforderlig mekanikerkompetens och därmed vara kvalificerad för pen— sionsberättigande beställning.

Förutsättningen för en ökning av antalet pensionsberättigande beställ- ningar är, att beställningshavarna kunna erbjudas tillräckligt kvalificerade arbetsuppgifter, så att deras intresse för tjänsten vidmakthålles. De befatt- ningar, som i 1942 års försvarsbeslut avses för flygplanmekaniker, kunna — med undantag för befattningarna som 2:e och 23:e mekaniker — anses väl fylla dessa anspråk. Samma sak gäller beträffande de befattningar, som innehas av vapen— och torpedmckaniker samt signaltekniker.

En del av de mera kvalificerade arbetena vid divisionerna utföras _ för- utom av överfurirer och mästare _— för närvarande av kontraktsanställd civil personal i mekanikertjänst. För att skapa enhetligare personalorganisation och samtidigt kvalitativt höja teknikernas arbetsuppgifter bör den civila, kon— traktsanställda mekanikerpersonalen ersättas med tekniker. Vi förutsätta därvid, att de nu civilanställda arbetarna beredas möjlighet att övergå till teknikeranställning, om de äro villiga och lämpliga härför.

Utvecklingen på instrumentområdet har under de senaste åren gått emot en nästan fullständig elektrifiering av i flygplan använda instrument. Instru— ment- och signalteknikernas verksamhetsområden ha därmed blivit alltmer likartade. En sammanslagning av dessa båda yrken till yrkesgrenen »elektro— tekniker» torde därför, enligt vad vi erfarit, kunna och böra ske.

Enligt tidigare praxis har den kontinuerliga kontrollen av flygmate- rielen skötts av den flygande personalen. Erfarenheten har emellertid givit vid handen, att för denna kontroll erfordras tekniskt skolad personal. Två kontrolltekniker, varav en med flygplan- och en med elektroteknikerut— bildning, borde därför enligt flygledningens förslag, till vilket vi ansluta oss, lämpligen tillkomma per division.

Vad 2:e och 3:e mekanikerbefattningarna beträffar, böra dessa _ sedan standarden på 1:e mekanikerna höjts genom de nyssnämnda åtgärderna —— kunna besättas med hjälptekniker eller värnpliktiga. Av samma skäl torde befattningen som chefmekaniker kunna utgå (stationsunderofficeren förut- sättes därvid övertaga chefmekanikerns nuvarande uppgifter).

Det sammanlagda fredsbehovet av tekniker och hjälptekm'ker — värnplik— tiga mekaniker och stationsmanskap in. rn. ej inräknade — blir således vid en normalflottilj (: lätt bombflottilj) i fred:

• Sida 71
•  Original

Behov i fred enl. 1942 års Övnings- Övnings- skop försvarsbeslut av motsvarande

Pcrsonalkatc'ori 5 dlvision lelSlon divlsion

Stam-

Civila Summa manskap

Flygplantekniker .......... * 22 3 20 63 37 43 Vapente liniker ............ 4 4 4 12 5 5 Elektrotekniker * 4 4 4 * 4 512 3 ' 9 Hjälpteknikere ............ 7 8 10 25 7 130 130

Summa 37 36 39 112 175 187

128

.. ut

För tiottiljstnbens krigsflygplan ........................................ » divisions )) översynsfiygplan .......................................... instrument- och målbogseringstlygplan » skol- och transportilygplan ................................ Ersättare för civilanställda dygplan- och Inotormontörcr .................... Kontrolltekniker

ls, »att—rsh—wos ”| _remwmw

& _|

[0

* Varav 1 kontrolltekniker. 5 Varav 3 kontrolltekniker. " Antalet beräknat så, att samtliga i utbildningen godkända hjälpteknikcr kunna påräkna pen- sionsberättigande beställning som tekniker efter i regel 5 års tjänst efter genomgången civil verk- stadsskola (motsvarande utbildning eller praktik).

" Volontärer, vicekorpraler, korpraler och furirer.

Det totala behovet av tekniker och hjälptekniker inom hela flygvapnet samt det antal stammanskap och kontraktsanställda civila montörer, som komma att avlösas av teknikerna, framgår av nedanstående tabell:

Behov enligt Yrkesgren enligt föreslagen organisation Ökning (+) (motsvarande enligt 1942 års försvarsbeslut) 1942 års Minskning (_) försvarsbeslut vårt förslag (inkl. 1" 18)

Flygplantekniker . . 808 1 208 Vapentekniker 1 ................................ 88 240 Elektrotekniker 180 247 Hj älptekniker * 5 2 535 485

Summa 3 611 2 180

1 Inklusive torpedteknikcr. ” Fördelade på samtliga yrkesgrenar. ” Volontärer, vicekorpraler, korpraler och furircr.

Det sammanlagda antalet teknikerbeställningar blir enligt föregående tabell (1 208 + 240 + 247 =) 1 695. Dessa motsvaras i nuvarande personal— organisation av sammanlagt 817 överfurirer och 259 civila, kontraktsanställda mekaniker. Antalet beställningar för långtidstjänstgörande personal inom ifrågavarande yrkesgrenar har alltså ökats med omkring 600. Detta har medfört, att beträffande flygplan-, vapen-, torped- och signalmekaniker antalet volon- tärer, vicekorpraler, korpraler och furirer kunnat nedskäras med sammanlagt över 2 000 beställningar.

• Sida 72
•  Original

Enligt 1942 års försvarsbeslut utgöres stationsbefälet inom en division dels av underofficerare, dels av mästare. Underofficerare i flygstationstjänst (stationsavdelningschefer och stationsunderofficerare) avses för närvarande skola rekryteras bland flygande underofficerare, som på grund av hög levnads— ålder eller annan anledning inte längre böra kvarstå i flygtjänst. Mästare rekryteras företrädesvis bland överfurirer tillhörande de tekniska yrkesgre- narna och i viss utsträckning bland civila yrkesarbetare.

I flygledningens plan har denna organisation betecknats som föga rationell. Allt stationsbefäl borde — såsom uttagningen av blivande underofficerare enligt nuvarande system måste tillämpas — rekryteras från tekniskt utbildad personal och ej såsom nu delvis skedde från flygande underofficerare med jämförelsevis ringa. teknisk utbildning och med i regel föga teknisk praktik. Ifrågavarande arbetsledare borde sålunda uttages bland de skickligaste teknikerna-yrkesarbetarna, som förenade mångårig kvalificerad, praktisk tjänst inom yrket med förmågan att leda arbeten vid en stationsavdelning. En sådan rekrytering krävde emellertid, att stations- befälet- utgjordes av civilmilitär personal. Detta vore sålunda ett ytterligare skäl för att teknikerna borde vara civilmilitärer med en befästad färdighet i arbets- ledning.

En dylik organisation kunde —— vid ett flygvapen organiserat enligt nu gällande ' försvarsbeslut — beräknas komma att omfatta 468 civilmilitära beställningshavare 1 lönegraderna Ca 12, Ca 14 och Ca 17, varvid inräknats de nuvarande 306 civil- militära beställningarna för mästare och verkmästare.

Under förutsättning att en dylik personalorganisation kommer att genom— "* föras och att befordran till tekniker och till mästare därvid normalt kan ske vid 23 respektive 30 års ålder samt att åldersfördelningen inom dessa per- sonalkategorier är den jämnast tänkbara, ha vi beräknat, att 92 hjälptekniker årligen kunna påräkna befordran till tekniker. För att täcka avgång under ut» bildningstiden ha. vi vidare räknat med en reserv av 15 % hjälptekniker. Det årliga rekryteringsbehovet av denna personalkategori vid konsoliderad per— sonalorganisation blir således omkring 105 man. Med nuvarande organisation utgör motsvarande behov cirka 500 man.

.För de i tabellen angivna 485 hjälpteknikerna böra finnas följande beställ— ningar:

i lönegrad Mati .............................. 205

';) ))

Samtliga i utbildningen godkända fast anställda inom de tekniska yrkes— grenarna. kunna vid konsoliderad personalorganisation påräkna pensionsberät— tigande beställning, varför något behov av civilanställningsförmåner inte då. föreligger. '

Slgnalister.

Personal tillhörande den nuvarande yrkesgrenen signalmekaniker syssel— sättes dels med signaltrafiktjänst och signaltjänstutbildning, dels såsom signaltekniker. I det föregående ha vi föreslagit, att signalteknikerna borde

• Sida 73
•  Original

benämnas elektrotekniker och mera direkt hänföras till de tekniska yrkes- grenarna. Den för signaltrafiktjänst och signaltjänstutbildning avsedda per- sonalen synes till följd härav böra benämnas »signalister».

Enligt vad vi av flygledningen erfarit, anses anledning inte föreligga att ändra signalisternas nuvarande anställning—s— och utbildningsförhällanden.

Jämlikt den materielplan, som för närvarande ligger till grund för fördel- ningen av flygplantyper på de olika flygförbanden, skola emellertid inom den närmaste framtiden de lätta bombflottiljerna övergå från två- till ensitsiga flygplan. Behov av underofficerare och stamunderbefäl för befattningar så- som flygsignalister förefinnes alltså inte längre vid dessa förband. Härigenom vinnes en kraftig beskärning av det kontraktsanställda manskapet inom ifråga- varande yrkesgren och en minskning av det årliga rekryteringsbehovet.

Personalorganisationens omfattning, vad marksignalisterna beträffar, har vidare i fredsorganisationen befunnits vara väl stor, varför vissa kompensa- tionslösa reduceringar ansetts böra vidtagas, trots härigenom uppstående kvalitetssänkning i krigsorganisationen. Då det i krig erfordras en avsevärd utbyggnad av signalförbindelserna, är krigsbehovet alltjämt större än freds- behovet. En viss reglerad omsättning är därför nödvändig inom denna per- sonalkategori. Det är vidare svårt att med ett större antal pensionsberät- tigande beställningar ge personalen tillräckligt kvalificerade arbetsuppgifter i fred.

Vid normalflottilj skall enligt 1942 års försvarsbeslut vid fullt utbyggd personalorganisation i fred bland annat finnas tre signalunderofficerare och nio fast anställda signalister, fördelade på de tre flygande divisionerna och avsedda för att utbilda och träna den. flygande personalen i signaltjän-st. ilPersonaltillgången har emellertid hittills inte medgivit denna organisation.) Enligt vad vi erfarit torde man —— genom att inom flottiljen centralisera ifråga- varande utbildning — kunna minska detta personalbehov. Signaltrafiken i luften vid förband försedda med ensitsiga flygplan övergår nämligen alltmer från radiotelegrafi till radiotelefoni, varigenom signalutbildningen förenklas. Vid förband utrustade med tvåsitsiga flygplan sker trafiken visserligen fort- farande i huvudsak med radiotelegrafi, men vid dessa förband finnas alltid färdigutbildade flygsignalister, vilka kunna utnyttjas som lärare och instruk- törer. Ifrågavarande utbildning och träning i signaltjänst borde därför kunna ombesörjas av allenast de tre nyssnämnda underofficerarna. Sammanlagt nio skolfria stamsignalister kunna därmed kompensationslöst utgå vid varje flottilj.

Befattningarna såsom chefsignalister och cheftelefonister avses enligt 1942 års försvarsbeslut till stor del bestridas av överfurirer. Erfarenheten har emellertid visat att dessa befattningar i fred inte kunna erbjuda långtidsan- ställda beställningshavare tillräckligt kvalificerade arbetsuppgifter. Dessa överfurirer böra därför utgå ur personalorganisationen.

Då det som tidigare angivits, 2311 ett önskemål att personalorganisationen överhuvudtaget äi homogent sammansatt, kunde det synas lämpligt, att "de

• Sida 74
•  Original

tre telegrafister, som tjänstgöra vid varje flottiljs fasta markradiostation och som för närvarande äro civilanställda, ersattes med militär personal (antingen överfurirer eller underofficerare). Detta skulle emellertid sannolikt leda till sämre kontinuitet i tjänsten vid dessa särskilt för flygsäkerheten betydelse— fulla radiostationer. Med hänsyn till nödvändigheten att skapa största möj- liga kontinuitet i bemanningen av markradiostationerna anse vi således, att denna personal alltjämt bör vara civilanställd. Den bör dock företrädesvis rekryteras från det fast anställda signalmanskapet.

Det sammanlagda behovet av fast anställt manskap inom yrkesgrenen signa— lister i fred vid flygvapnet blir enligt vårt förslag:

Behov enligt Ökning (+)

1942 års Minskning (__) försvarsbeslut värt förslag (inkl. F 18)

Lönegrad

Mb 1 151 _ — Ma 3 297 200 — Ma 2 132 60 — Ma 1 230 125 —

Summa 710 385 ——

1 Chofsignalister och cheftclefonistcr.

Enligt flygledningens plan kunde antalet beställningar för underofficerare inom yrkesgrenen signalister — vid ett flygvapen organiserat enligt nu gälf lande försvarsbeslut — beräknas till 179.

Det årliga rekryteringsbehovet av fast anställt manskap kommer enligt vårt förslag vid stabiliserad personalorganisation att nedgå från omkring 120 till omkring 80 man. Omkring 14 % av de nyanställda volontärerna kunna pir räkna befordran till pensionsberättigande beställning.

Trupputbildare.

Fast anställt underbefäl tillhörande yrkesgrenen trupputbildare användes enligt 1942 års försvarsbeslut i fred i följande befattningar:

befäl vid flottiljernas vaktplutoner (de för vakt, brandberedskap och rädd- ningstjänst särskilt organiserade avdelningarna),

instruktörer vid allmän militärutbildning av värnpliktigt och fast anställt manskap samt

biträden åt expeditions— och stabsunderofficerare.

I flygledningens plan har angivits, att flygvapnets fredskontingent av värn— pliktiga torde komma att nedskäras med omkring 1 000 man. En så avsevärd personalreducering vore möjlig att genomföra, endast om de nyssnämnda vakt» plutonerna. avvecklades och deras uppgifter övertoges av annan personal. Vid varje flottilj (motsvara—nde) borde som en direkt följd av den minskade

• Sida 75
•  Original

75 vzärnpliktskontingenten tillkomma en polisorganisation med uppgift att svara för vakt-, brand- och räddningstjänst.

Flottiljpoliserna ansåges böra. erhålla. civilmilitär anställning och rekryteras bland fast anställt manskap inom yrkesgrenen trupputbildare, som erhållit härför kvalificerande utbildning. Flottiljpolisorganisationen beräknades omfatta sam- manlagt 266 man i lönegraderna Ca 12 och Ca 10.

Därest en flottiljpolisorganisation tillkommer, kunna samtliga för vakt- plutonerna avsedda trupputbildare utgå. Härigenom vinnes en kraftig be— skärning av det kontraktsanställda manskapet inom ifrågavarande yrkesgren och en minskning av det årliga rekryteringsbehovet.

Av de i nuvarande organisation befintliga två trupputbildarna per division avses en som truppinstruktör och den andre som expeditionsbiträde. Trupp— instruktörens arbetsuppgifter komma att Öka i och med att de tekniska yrkes- grenarna renodlas och teknikerna enbart avses för stationstjänst. Truppinstrukl— tören bör därför enligt vår uppfattning vara en i trupputbildning och truppfö- ring väl rutinerad man. Denna befattning bör därför besättas med en överfurir. Detsamma gäller även flertalet av de vid krigsflygskolan och flygvapnets cen— trala skolor erforderliga, skolfria trupputbildarna. Härigenom skapas också överfurirsbeställningar för trupputbildare —— sådana finnas inte i nuvarande organisation — vilket i sin tur ytterligare minskar det årliga rekryterings— behovet av och omsättningen bland trupputbildare.

Den för närvarande vid divisionerna som expeditionsbiträde tjänstgörande trupputbildaren torde genom rationalisering av expeditionstjänsten kompen- sationslöst kunna utgå.

Behovet av beställningar för trupputbildare vid ovan skisserade organisa- tion framgår av efterföljande tablå, i vilken befäl vid vaktplutonerna är från— räknat. Om flottiljpolisorganisation ej tillkommer, erfordras en ökning av motsvarande militära. beställningar.

Ökning (+) Behov enligt eller-minskning Iönccrmd (_) i förhål- * D ' 1942 års lande till 1942 försvarsbeslut vårt förslag års Försvars- (inkl. F 18', beslut Mb 1 — 84 + 84 Ma 3 149 90 — 59 Ma. 2 66 25 »— 41 Ma. 1 115 55 —- 60 Summa 330 254 —— 76

Antalet beställningar för underofficerare inom här ifrågavarande yrkesgren har — med utgångspunkt- från principerna i flygledningens plan _ beräknats till 174.

Det årliga rekryteringsbehovet kommer enligt vårt förslag vid konsolide- rad personalorganisation att nedgå. från omkring 80 till omkring 30 man. Av

• Sida 76
•  Original

76 dessa torde omkring 70 % kunna påräkna befordran till pensionsberättigande beställning som underofficer eller överfurir. Då personalorganisationen kon— soliderats, torde samtliga överfurirer vid en levnadsålder av 30—35 år kunna erhålla anställning såsom flottiljpoliser, därest en flottiljpolisorganisation kommer till stånd.

Sjukvårdnre.

Vid varje flottilj (motsvarande) finnas för närvarande två fast anställda furirer tillhörande yrkesgrenen sjukvårdare. Det sammanlagda antalet av denna personalkategori utgör alltså 38 man vid fullt utbyggt flygvapen enligt 1942 års försvarsbeslut (F 18 inräknad).

Det fast anställda sjukvårdsmanskapet rekryteras med sjukvårdsutbildade furirer från armén eller marinen. Någon grundläggande yrkesutbildning av denna personal sker alltså inte vid flygvapnet.

Sjukvårdsfurirerna ha ingen befordringsmöjlighet inom flygvapnet, enär beställningar för sjukvårdsunderofficerare inte erfordras vid denna försvars- gren. De kunna dock sägas utgöra det huvudsakliga rekryteringsunderlaget för de civila sjukvårdsförmännen, av vilka skall finnas en förman vid varje flottiljs (motsvarande) sjukvårdsavdelning. Förmännen avlönas för närva- rande enligt lönegraden MEo 7. I flygledningens tidigare omnämnda plan ha de emellertid föreslagits uppflyttade till lönegraden MEO 10, vilket ungefär motsvarar den av oss föreslagna löneställningen för överfurir.

Det årliga rekryteringsbehovet för att täcka avgången bland förmännen ut- gör endast 1—2 man. Detta medför, att flertalet av de kontraktsanställda sjuk— vårdsfurirerna förr eller senare nödgas övergå. till civil verksamhet utanför flygvapnet. Någon omsättning bland det fast anställda sjukvårdsmanskapet för att täcka krigsbehovet är inte nödvändig. Vi anse därför, att detta man- skap bör ersättas med långtidsanställd personal i pensionsberättigande beställ- ning.

Militär eller civilmilitär anställning för denna. personal är av tjänsteskäl inte erforderlig. Den kan och bör enligt vår uppfattning vara civil. Med hän- syn till sjukvårdarnas ansvar och arbetsuppgifter synas de böra upptagas i lönegraden MEO 7.

Vi föreslå, att de nuvarande 38 kontraktsanställda sjukvårdsfurirerna ersättas med samma antal civila sjukvårdare i lönegraden MEo 7.

Flygförarc.

Inledningsvis har framhållits, att det är oekonomiskt och ur utbildnings— synpunkt föga rationellt att —— såsom för närvarande sker —— till flygförare omskola personal, som redan erhållit en grundläggande utbildning för olika slag av marktjänst.

I flygledningens tidigare omnämnda plan har föreslagits, att en särskild yrkesgren för stamflygförare borde inrättas. Härvid har jämväl lämnats en

• Sida 77
•  Original

redogörelse för personalorganisationen i sin helhet, i vad densamma berör flygförare. Härom har framhållits följande.

Reservanställda reservofficerare avsåges för närvarande ingå såsom flygförare i flygvapnets krigsorganisation intill en levnadsålder av omkring 38 år. Detta medförde, att reservofficerare måste omskolas till nya flygplantyper en eller flera gånger under sin anställning i reserven. I fredstid kunde denna personal dock inte åläggas annan tjänstgöring än författningsenligt bestämda repetitionsövningar. Utvecklingen mot alltmer svårflugen materiel gjorde det omöjligt att enbart under dessa repetitionsövningar omskola flygförare för nya flygplantyper. Repetitions- övningar vart annat år vore inte ens till fyllest för att vidmakthålla reservperso— nalens flygfärdighet på den flygplantyp, med vilken personalen under sin grund- läggande utbildning blivit förtrogen. Reservanställda reservofficerare vid flyg- vapnet borde till följd härav inte längre förekomma som flygande personal.

Av i stort sett samma skäl borde såväl flygande reservunderoffieerare som värn- pliktiga flygförare utgå ur organisationen.

Mot kategorierna stamofficerare och stamunderofficerare funnes ur här berörda synpunkter intet att erinra, enär de kontinuerligt kunde deltaga i flygträning, respektive genomgå omskolning för nya flygplantyper. Stamofficerare placerades även vid högre levnadsålder som flygande personal inom krigsorganisationen. Några motsvarande befattningar för äldre stamunderofficerare funnes inte och underofficerarna ansåges inte kunna fram till pensionsåldern krigsplaceras som flygförare i egentliga krigsflygplan. Ett mindre antal befattningar i krigsorganisa— tionen som flygförare i transport— eller sambandsflygplan skulle visserligen kunna bestridas av äldre flygande stamunderofficerare, men något behov av sådan per- sonal för dessa uppgifter förelåge inte i fred. Ett olösligt sysselsättningsproblem skulle sålunda uppkomma för dessa underofficerare. Krigsbehovet av ifrågavarande personal kunde dessutom täckas med förutvarande stamflygförare. Flygande stam- underofficerare överfördes för övrigt redan i nuvarande organisatiol med tiden till marktjänst— i befattningar som stations—, materiel- eller stabsunderofficerarc.

Detta system syntes inte vara rationellt. Stamflygförare borde ersätta alla i krigsorganisationen som flygförare för närvarande placerade reservanställda reservofficerare, stamunderofficerare, reservunderofficerare och värnpliktiga flyg- förare.

I överensstämmelse med vad sålunda förordats, finna vi det innebära en ändamålsenlig lösning att inrätta en särskild yrkesgren för stamflygförare, även om det fast anställda manskapet här i mycket ringa utsträckning kan på— räkna att i den militära tjänsten vinna befordran till pensionsberättigande beställning. Vi hålla emellertid före, att vägen till stamofficer under alla för— hållanden skall stå öppen för ifrågavarande kategori, som därmed blir den enda yrkesgren vid flygvapnet, för vilken denna befordringsmöjlighet före— ligger. Vi ha i förevarande sammanhang räknat med att officersrekryteringen skall ske via såväl aspirant- som stamflygförarlinjen. På grund av svårigheten att jämföra elever ur de olika kategorierna synes uttagningen till officersut- bildning böra ske med hjälp av kvotsystem. Kvotens storlek kan dock för när— varande inte fastställas utan bör bli beroende av praktiska erfarenheter rörande personalkvaliteten inom stamflygförarlinjen. I avvaktan på dylika ha vi här räknat med att officerskåren till omkring % rekryteras från stamflyg— förare och till omkring % från studenter och likställda. .

• Sida 78
•  Original

I och med att utbildningen av flygande reservofficerare upphör, kommer tillgången på sådana reservofficerare i marktjänst, som utgöras av förutva- rande flygande reservofficerare, att successivt försvinna. Markreservofficerare kunna dock, enligt vad vi erfarit, inte undvaras i krigsorganisationens bas— förband. Då det emellertid är ett önskemål, att reservofficerare i marktjänst äro väl förtrogna med flygtjänsten och dess krav på basförband, föreslå vi, att jämväl denna. kategori rekryteras bland stamflygförare.

Med hänsyn till dels krigsflygskolans maximala kapacitet i fråga om ut- bildning av flygförare, dels krigsbehovet av flygförare, dels slutligen det ur statens synpunkt oekonomiska i att på alltför kort tid omsätta flygförare med deras mycket dyrbara utbildning, ha vi funnit det nödvändigt, att stamflyg— förarna binda sig för en första anställning om sex år. Med föreliggande möjligheter till vidarebefordran inom det militära. samt till den civilanställ- ningsutbildning, för vilken i det följande redogöres, torde ett dylikt krav vara godtagbart även ur personalsynpunkt och möjliggöra. en fullt tillfredsställande rekrytering.

Efter den första anställningstiden böra stamflygförare i likhet med övrigt stammanskap ha möjlighet att rekapitulera för viss tid. För att levnadsålderu för flygförare i krigsflygförband inte skall bli för hög, synas stamflygförare dock inte böra medgivas kvarstå längre tid i tjänst än till och med utgången av det anställningsår, varunder vederbörande uppnår en levnadsålder av 28 år.

Enligt flygledningens plan borde en förutvarande stamflygförare för att vid mobilisering kunna vara användbar som flygförare i krigsflygplan fullgöra repeti- tiönsövning v'je år. Omskolning för ny flygplantyp borde emellertid ske under vederbörandes aktiva tjänstgöring. En förutvarande stamflygförare kunde i regel trots repetitionsövningar inte placeras som föra-re i krigsflygplan längre tid än om- kring tre år efter avskedet. Antalet repetitionsövningar kunde därför begränsas till två. Att repetitionsövningar till detta antal och med en längd, som inte över- skrede de nuvarande för värnpliktiga flygförare, likväl kunde anses vara till fyllest för att stamflygförarna, även efter det de lämnat den aktiva tjänsten, skulle vara direkt användbara i krigsflygförband, ansåges bero därpå, att de _— till skillnad från reservanställda reservofficerare, reservunderofficerare och värnpliktiga flyg- förare — dels hade fått en befästad färdighet i flygning under en minst ö-årig aktiv tjänstgöring, dels därunder hade hunnit i erforderlig grad omskolas för de nya flygplantyper, som beräknades vara i tjänst under deras fortsatta krigsplacering som flygförare.

Skyldigheten för stamflygförare att fullgöra två repetitionsövningar synes antingen böra inskrivas i värnpliktslagen eller — vilket torde vara fördelaktigast _ föreskrivas i vederbörlig reservbefälskungörelse. Sistnämnda kungörelse måste då. göras tillämplig på förutvarande fast anställt manskap inom nu ifrågavarande yrkesgren. Avgående stamflygförare skulle i sistnämnda fall åläggas att i samband med avskedet från aktiv tjänst inträda i flygvapnets reserv.

Efter två fullgjorda repetitionsövningar som flygförare böra de förut- varande stamflygförarna erhålla en premie om 1 500 kronor, (1. v. s. samma be— lopp som för närvarande tilldelas reservofficersaspiranter, värnpliktiga flyg-

• Sida 79
•  Original

förare och värnpliktiga bombfällare. Beservpension synes däremot inte böra ifrågakomma för denna personal.

Stamflygförare, som under grundläggande flygutbildning och grundläg- gande flygslagsutbildning visar sig oförmögen att utbildas till flygförare, bör vara skyldig avgå från sin anställning.

Förslaget till förlängning av första anställningstiden ävensom rörande skyl— digheten att lämna den fasta anställningen såsom manskap vid viss levnads- ålder eller vid ådagalagd oförmåga att genomgå utbildning som flygförare föranleder ändring i gällande antagningskungörelse.

Med utgångspunkt från angivna förutsättningar erfordras vid stabiliserad personalorganisation, att antalet inryckande volontärer uppgår till 220 man. På grund av den kraftiga gallring, som torde vara nödvändig under flygut— bildningen, kan antalet volontärer efter omkring ett halvt års tjänst beräknas ha nedgått till 130 man och efter ytterligare 3/4 år — då den grundläggande flygutbildningen avslutats och den grundläggande flygslagsutbildningen skall börja — till 110 man. Bortsett från det överskott, som erfordras för den första. gallringen av stamflygförare, blir således det årliga rekryteringsbehovet omkring 110 man.

Med hänsyn till utbildningsorganisationen måste —— i likhet med vad nu är fallet med de värnpliktiga flygförarna — stamflygförarnas inryckning vara så avpassad, att den huvudsakliga gallringen avslutats, innan officersaspi- ranternas utbildning påbörjas i mitten av juni månad. Volontärerna böra därför börja sin första tjänstgöring omkring den 1 februari. Med hänsyn till vederbörande volontärs allmänbildningsståndpunkt vid antagningen — ge- nomgången folkskola-, respektive avlagd realexamen etc. — kan det måhända visa sig lämpligt att för denna yrkesgren ordna två rekryteringsterminer t. ex. i februari och i juni. I förevarande sammanhang anse vi oss emellertid inte böra taga ställning till denna fråga.

Den kraftigaste gallringcn bland stamflygförarna kan, som nyss sagts, för- väntas komma att ske under flygutbildningens första skede. Detta föran— leder oss föreslå, att samtliga volontärer tillhörande yrkesgrenen stamflyg— förare anställas över stat under de sex första anställningsmånaderna.

Det erforderliga antalet beställningar för stamflygförare blir för att fylla. krigsorganisationens behov:

i lönegrad Ma 3 ................ 350 » Ma 2 ................ 80 » Ma 1 ................ 180 över stat .......................... 220—130 (medeltal 175)

Utbildnings och tjänstgöringsförhållanden för stamflygförare framgå av bilaga 9.

Av de stamflygförare, som årligen taga avsked, torde — vid konsoliderad organisation — enligt av oss företagen undersökning omkring 25 % kunna. beredas fortsatt anställning inom flygvapnet (såsom stamofficer eller såsom

• Sida 80
•  Original

civil tjänsteman) eller anställning inom den civila luftfarten. Återstående 75 % måste omskolas till nytt yrke. Med hänsyn härtill böra stamflygförarna beredas civilanställningsutbildning. Denna utbildning avses enligt vad som framgår av nyssnämnda tablå äga rum under 4:e, 5:e och Gre vinterhalvåren.

Sammanfattning.

Av nedanstående tabell framgår sammanfattningsvis det resultat, som vi kommit till vid våra förslag till åtgärder för att vid flygvapnet begränsa an— talet kontraktsanställt manskap och därmed det årliga rekryteringsbehovet.

Lönegrad Ärligt rekry- teringe- Ma. 2 Ma 8 Mb 1 MED 7 Ca 10 behov

Yrkesgren

Tekniker 90 205 1 695 Signalister .................... 60 200 — Trupputbildare 25 90 Sjukvård are .................. — —— * -— Stamliygförare ................ ' 80 350 — ——

Summa enligt vårt förslag . . . . ' ' 255 1 695 Summa enligt 1942 års försvars— beslut (inkl. F 18)1 .......... 705 ——

Ökning (+) _450 + 1 695 Minskning (—) _ 1 942

1 Befäl vid vaktplntoner frånräknat.

Antalet pensionsberättigande långtidsbeställningar för manskap (motsva— rande) har alltså — bortsett från om flottiljpolisorganisation tillkommer eller ej — ökats med 907 (häri inräknat de 259 befattningar, som för närvarande avses bestridas av civila kontraktsanställda mekaniker). Härigenom har an; talet kontraktsanställt manskap kunnat nedskäras med 1942 beställningar, d. v. 5. med omkring 55 %. Det årliga rekryter-ingsbehovet har minskat från 820 till 435, d. v. s. med omkring 47 %.

VI. Vissa med manskapsrekryteringen samman- hörande frågor.

Nu gällande bestämmelser angående rekrytering av krigsmaktens fast anställda manskap äro, som i annat sammanhang framhållits, meddelade genom kungörelsen den 26 maj 1944 angående manskaps och musikelevers anställning vid krigsmakten (SFS nr 223/1944). Ifrågavarande bestämmelser

• Sida 81
•  Original

innebära, att det fast anställda manskapet anställes för en tid av normalt 41/2 år, dock att anställningstiden vid flygvapnet är begränsad till 4 år.

Vid armén och kustartilleriet samt vid flottan, utom i vad avser ekonomi-, maskin— och hantverksavdelningarna, skall anställningen ske för tiden från och med den 1 oktober till och med den 31 mars femte året därefter. Vid flottans tre sistnämnda yrkesavdelningar skall den första anställningen avse tiden från och med den 1 april till och med den 30 september fjärde året därefter. Vid flygvapnet slutligen skall den första anställningen såsom man— skap innehas under tiden från och med den 1 november till och med den 31 oktober fjärde året därefter.

Från dessa generella bestämmelser äro redan i antagningskungörelsen vissa dispenser meddelade. Sålunda må den, som avlagt realexamen eller genom betyg från läroanstalt, som står under skolöverstyrelsens överinseende, styrker sig äga motsvarande kunskaper, vid armén anställas för tiden från och med den 1 april till och med den 31 mars fjärde året därefter. Värnpliktig må under fullgörandet av första tjänstgöring eller inom ett år efter avslutandet av sådan tjänstgöring vinna anställning vid förband eller vapenslag, som han tillhör, för tid, som vederbörande försvarsgrenschef bestämmer. Aktiv medlem av Sjövärnskåren må vidare vid flottan erhålla fast anställning såsom man— skap för' annan tid än den normalt bestämda.

Beträffande rekryteringen till flottans olika yrkesavdelningar gäller, att denna efter av Kungl. Maj:t meddelade, dispenserande bestämmelser må ske till samtliga yrkesavdelningar såväl höst som vår.

I antagningskungörelsen äro också meddelade de närmare villkoren för anställnings vinnande. Härom må särskilt framhållas, att anställning kan erhållas tidigast under det kalenderår, då sökanden fyller 17, och senast under det kalenderår, då han fyller 23 år. Anställning över stat må dock' börja redan det år, då sökanden uppnår 16 års ålder. Vid armén och marinen, där anställningen under första halvåret innehas över stat, är alltså den lägsta antagningsåldern 16 år.

En bedömning av ändamålsenligheten vid delvis förändrad manskapsorga- nisation av här refererade bestämmelser bör ske med utgångspunkt från de kvalitetsfordringar, som måste uppställas på det fast anställda manskapet. Rekryteringen av detta manskap sker i uteslutande syfte, att krigsmakten där- igenom skall erhålla lämpligt underbefäl för utbildning av de värnpliktiga och/eller såsom yrkes- eller förhandsmän i den omfattande tekniska tjänsten. Det måste därför anses vara ett samhälleligt intresse av betydande storleks— ordning, att krigsmakten får erforderlig anpart av den manliga ungdomens elit. För närvarande är detta knappast förhållandet. Vill man åstadkomma en kvalitativt verkligt god manskapsrekrytering, lär det icke vara tillfyllest att enbart begränsa antalet kontraktsanställt manskap. Ytterligare åtgärder äro då enligt vårt förmenande erforderliga. Dessa. böra avse en ökning av

• Sida 82
•  Original

82 antalet rekryteringsperioder, en höjning av antagningsåldern samt en förbätt- ring av löneförmånerna för det fast anställda manskapet. Till sistnämnda spörsmål återkomma. vi i annat sammanhang.

' Av det tidigare anförda framgår, att rekryteringen av krigsmaktens fast an— ställda manskap huvudsakligen äger rum på hösten (1 oktober eller 1 novem— ber). Tidpunkten är såtillvida ur krigsmaktens synpunkt lämplig som anställ- ningsmöjligheterna på den civila arbetsmarknaden då bruka vara sämre än eljest. Det synes oss ändock tveksamt, huruvida det för krigsmakten kan inne— bära en tillfredsställande ordning, att praktiskt taget hela nyrekryterings— behovet skall fyllas under hösten. Erfarenheterna under senare år ge i vart fall vid handen, att koncentrationen av manskapsrekryteringen är ägnad att försämra rekryteringsresultatet.

Sökandefrekvensen till skilda delar av krigsmakten är väsentligt olika.. Några särskilt framträdande svårigheter att rekrytera flygvapnet samt vissa delar av armén och marinen föreligga ej men däremot att tillgodose hela krigs- maktens behov av nyanställt manskap. Försöken att åstadkomma en utjäm- ning av _de sökande mellan olika delar av krigsmakten ha till en del krönts med framgång, men denna har ej varit så fullständig, som önskvärt vore. Har en sökande anmält sig för anställning vid exempelvis flygvapnet, före- ligger det, enligt vad vi erfarit, vissa svårigheter att intressera honom för anställning vid förband tillhörande armén eller marinen, därest han ej kan ifrågakomma vid flygvapnet men bedömes lämplig för anställning vid annan del av krigsmakten. Dessa svårigheter öka, om rekryteringsperioden av olika anledningar blir relativt kort och om prövningarna av de anställningssökande äga rum i nära anslutning till anställningens tillträdande.

Det synes oss. ej uteslutet, att här berörda olägenheter skulle till åt- minstone en del kunna elimineras, om rekryteringen ägde rum vid skilda tids- perioder till olika försvarsgrenar och yrkesavdelningar (motsvarande). Här— med synas följande fördelar vara förenade:

större möjligheter för krigsmakten att i konkurrens med den civila arbets- marknaden nå kontakt med den yngre arbetskraften, '

ökade förutsättningar att tillgodose de sökandes intressen av att vinna anställning vid den ur deras synpunkt lämpligaste tidpunkten samt

bättre urvalsmöjligheter vid rekryteringen till samtliga delar av krigs- makten.

Beträffande de tidpunkter, vid vilka rekryteringen bör äga rum till olika delår av krigsmakten, få. vi i anslutning härtill framhålla följande.

Utbildningen av det fast anställda manskapet vid flottan äger under första anställningså-ret rum vid Sjömansskolan i Karlskrona. Ur de synpunkter, vi närmast ha att företräda, synes anledning ej föreligga att ändra utbildningen under ifrågavarande del av anställningstiden. Såvitt vi kunnat finna, torde det därvid med tanke på ett rationellt utnyttjande av undervisnings— och

• Sida 83
•  Original

verkstadslokaler vara mest ändamålsenligt, att flottans manskapsrekrytering äger rum såväl höst som vår, och att anställning därvid kan beredas vid samtliga yrkesavdelningar. Den tidigare omtalade dispenserande föreskriften från antagningskungörelsens bestämmelser härutinnan torde därför böra stad— fästas såsom normalt gällande.

Med hänsyn till utbildningsorganisationen vid armén och kustartilleriet synes det vara mest ändamålsenligt, att rekryteringen till dessa. delar av krigsmakten äger rum på hösten. I förhållande till nu gällande bestämmelser i ärendet föreslå vi alltså ingen förändring. Vi ha emellertid uppmärksammat, att ynglingar, som avlagt realexamen, ej kunna påräkna att vinna anställning vid kustartilleriet under våren, vilket däremot är fallet vid armén. Någon an— ledning att i nu ifrågavarande avseende särskilja armén och kustartilleriet synes ej föreligga. Vi förorda därför, att ynglingar med realexamen eller där- emot svarande kunskaper skola vid kustartilleriet kunna erhålla anställning under våren.

För flygvapnets vidkommande ha vi i det föregående föreslagit en i väsent- liga avseenden förändrad personalorganisation. De yrkesgrenar, som fram- deles komma att rekryteras vid flygvapnet, äro: tekniker av olika slag, stam- flygförare, signalister och trupputbildare. Den förstnämnda gruppen bör huvudsakligen rekryteras bland ynglingar, som genomgått verkstadsskola på flygmekanikerlinje. Då. verkstadsskolorna avslutas under juni månad, vill det. synas, som om den lämpligaste tidpunkten för rekrytering av teknikerna skulle vara den 1 juli. Vi vilja därför föreslå, att yrkesgrenen tekniker rekryteras den 1 juli. 4

Vad beträffar yrkesgrenen signalister, rekryteras denna i stor utsträckning bland ynglingar, som avlagt realexamen eller förvärvat häremot svarande kunskaper. Realexamen avlägges i allmänhet under maj månad. Rekryte- ringen av ynglingar med realexamenskompetens bör då lämpligen ske i relativt nära anslutningtill förvärvandet av ifrågavarande kompetens. Vi vilja alltså föreslå, att yrkesgrenen signalister rekryteras den 1 juli.

De inom den av oss föreslagna yrkesgrenen stamflygförare anställda skola i närmaste anslutning till anställningens vinnande påbörja flygutbildning. Med hänsyn till klimatförhållandena i vårt land torde den lämpligaste tid- punkten härför vara sommaren. Under denna tid börja också officersaspi— ranter sin flygutbildning. Enligt vad vi erfarit, föreligga för närvarande svårig— heter att samtidigt med dessa officersaspiranter utbilda även stamflygförare. Sistnämnda utbildning måste därför tills vidare igångsättas vid annan tid— punkt, varvid eftervintern synes lämpligast. Vi föreslå till följd härav, att yrkesgrenen stamflygförare åtminstone tills vidare rekryteras den 1 februari.

Vad slutligen gäller yrkesgrenen trupputbildare synes denna som hittills böra rekryteras på hösten, i syfte att det under utbildning varande eller färdigutbildade underbefälet skall på rationellast möjliga sätt kunna utnytt- jas för utbildning av flygvapnet tilldelade värnpliktiga. Vi föreslå alltså

• Sida 84
•  Original

beträffande den tidpunkt, vid vilken ifrågavarande yrkesgren bör rekryteras, ingen ändring i förhållande till vad för närvarande i detta avseende gäller. Vid ett genomförande av våra nu framlagda förslag skulle alltså rekryte— ringen av fast anställt manskap till krigsmakten äga rum enligt följande:

1 oktober armén, flottan och kustartilleriet,

.1 november flygvapnet (yrkesgrenen trupputbildare),

1 februari flygvapnet (yrkesgrenen stamflygförare), 1 april flottan, 1 juni armén och kustartilleriet (i vad gäller ynglingar med realexamens kunskaper) samt 1 juli flygvapnet (yrkesgrenarna tekniker och signalister).

I anslutning till vad vi i det föregående framhållit, får vi vidare fästa upp- märksamhet på. nödvändigheten av att krigsmakten verkligen kan till sig knyta ynglingar med erforderlig psykisk mognad och lämplig fysik för att bestrida de uppgifter, som nödvändigtvis måste kunna anförtros utbildaren av och före- gångsmannen för de värnpliktiga. Att för dylika uppgifter ta i anspråk yng— lingar i 16—årsåldern, låt vara att deras utnyttjande i förmansställning först kommer att ske i 19-årsåldern, är enligt vårt förmenande icke särskilt lämpligt. Vid sidan av andra åtgärder i syfte att kvalitativt förbättra manskapsrekryte- ringen torde alltså en höjning av antagningsåldern vara befogad.

Därmed äro emellertid vissa nackdelar förenade. Dessa hänföra sig bland annat till det förhållandet, att det definitiva yrkesvalet på grund av ut- byggd yrkesvägledning och yrkesrådgivning numera sker vid lägre levnads— ålder än tidigare, och att krigsmakten till följd härav kan ha svårare att kon— kurrera om arbetskraften i de övre ton—åren. Å andra sidan utgöra dock ynglingar i 20-årsåldern den rörligaste delen av landets arbetskraft såväl i vad gäller sysselsättningsorten som sysselsättningens art. Detta förhållande sammanhänger väl närmast med att ynglingar i nu ifrågavarande levnadsålder i viss utsträckning haft svårt att finna det för dem lämpliga yrket och att de därför söka sig över från det ena sysselsättningsområdet till det andra i huvudsakligt syfte att finna större trivsel med arbetet och bättre framtids- möjligheter. Enhöjning av antagningsåldern kan därför ur här berörd syn— punkt knappast komma att förändra förutsättningarna för en kvantitativt till- fredsställande manskapsrekrytering men torde däremot — jämsides med andra avloss rekommenderade åtgärder _ vara ägnad att tillföra krigsmakten ett kvalitativt bättre urval av anställningssökande.

Den berörda höjningen av antagningsåldern kan dock vara. ägnad att inge vissa betänkligheter, närmast med anledning av att antalet årsklasser begränsas, ur vilka manskapsrekryteringen kan äga rum, och att det kvan- titativa underlaget härför följaktligen minskar. Dessa betänkligheter synas emellertid böra bortfalla, om antalet kontraktsanställt manskap och därmed

• Sida 85
•  Original

det årliga nyrekryteringsbehovet minskas i överensstämmelse med "Våra i det föregående framlagda förslag. Vid avvägningen av förhålla'ndet mellan kvantitet och kvalitet synes vidare i detta sammanhang kvalitetssynpunkterna biöra givas företräde. Våra beräkningar rörande manskapsrekryteringen ge för övrigt vid handen, att nyrekryteringsbehovet med största sannolikhet skall kunna fyllas även med ett kvantitativt något mindre rekryteringsunderlag.

Från nu anförda synpunkter hålla vi alltså före, att antagningsåldern bör något höjas. I syfte att minska de därmed förenade nackdelarna vilja vi emellertid endast föreslå, att antagningsåldern genomgående bestämmes till lägst 17 och högst 23 år. Undantagsvis bör dock den som uppnått en lev- nadsålder av 16 år kunna ifrågakomma för fast anställning såsom manskap, om han i avseende på kroppskonstitution och i övrigt befinnes härför sär- skilt lämplig.

Undantag från vad sålunda föreslagits synes emellertid böra göras inom yrkesgrenen stamflygförare vid flygvapnet. Hänsyn till personal och materiel tala här för en högre antagningsålder. Vi vilja föreslå, att denna bestämmes till lägst 18 och högst 22 år.

Vi ha redan i annat sammanhang något berört frågan om den första an- ställningstidens längd och därvid framhållit, att rekryteringssvårigheter även med en relativt ringa årlig nyrekrytering säkerligen skulle uppkomma, därest den första anställningstiden bestämdes till mera än 41/2 (4) år. Det förefaller å andra sidan ej uteslutet, att tillströmningen av anställningssökande till krigsmakten skulle öka, om den första anställningstiden sattes lägre än för närvarande. Närmast synes därvid 31/2 (3) år böra ifrågakomma. Detta skulle emellertid komma att avsevärt rubba personalberäkningarna, då fullständigt underbefälsutbildat manskap skulle komma att finnas disponibelt endast 1/2 (0) år inom den första anställningstidens ram och behovet av furirer följaktligen behöva nära nog helt beräknas med utgångspunkt från rekapitula- tionsfrekvensen. Denna utgör alltid en osäker faktor. Då härtill kommer, vilket vi i flera sammanhang starkt understrukit, att frågan om en begräns— ning av den kontraktsanställda kadern av manskap i främsta rummet är en fråga om att begränsa omsättningen inom samma kader, ha, vi ej ansett an- ledning föreligga att föreslå någon ändring i fråga om den första anställ— ningstidens längd i förhållande till vad därom för närvarande finnes stadgat utom beträffande yrkesgrenen stamflygförare. De inom denna yrkes- grenvanställda komma att erhålla en synnerligen dyrbar utbildning, och det torde därför vara befogat, att den anställde genom kontrakt förbinder sig att, fullgöra längre tids tjänstgöring än som eljest ifrågasättes. En sådan förbin- delse synes i detta fall böra avgivas redan i samband med anställningens vinnande. Vi föreslå därför, att den första anställningstiden för yrkesgrenen stamflygförare bestämmes till 6 år (varav de sex första månaderna över stat).

"Våra sålunda framlagda förslag föranleda vissa ändringar i den tidigare

• Sida 86
•  Original

nämnda kungörelsen angående manskaps och musikelevers anställning vid krigsmakten. 'Enligt vad vi erfarit lär försvarets wanställningsbyrå med stöd av erfarenheter från den tid, antagningskungörelsen varit gällande, överväga förslag till ändringar av kungörelsen i andra delar än de här ifrågavarande. Med hänsyn härtill ha vi icke ansett oss böra framlägga detaljerat förslag till författningsändring. Det synes i stället böra uppdragas åt försvarets an- ställningsbyrå att i närmast berörda avseende till Kungl. Maj:t inkomma med erforderliga förslag.

Enligt våra i annat sammanhang framlagda förslag kommer långtjänst— underbefäl (överfurirer och högbåtsmän) att finnas inom

armén (trupplinjen och vissa beställningsmannalinjer), flottan (samtliga yrkesavdelningar, dock ej yrkesgrenen hornblåsare), kustartilleriet (samtliga yrkesavdelningar med undantag för musikavdel- ningen) samt

flygvapnet (yrkesgrenen trupputbildare).

Beträffande rekryteringen av långtjänstunderbefälskadern under normala förhållanden samt under övergångstiden få vi framhålla följande.

Högbåtsmän vid flottan liksom överfurirer vid flygvapnet ha hittills regel— mässigt rekryterats genom befordran av fast anställt manskap. Enligt i ärendet meddelade bestämmelser kräves härför — förutom allmän lämplig— het —— att kunna räkna en anställningstid såsom fast anställt manskap av minst sex år. Vid. flottan har emellertid i praktiken tillämpats längre an- ställningstid än den här nämnda, medan vid flygvapnet, där en överfurirs- kader inom de tekniska yrkesgrenarna för närvarande är under uppsättning, villkoret i fråga om anställningstid sänkts till fem år.

1942 års underbefälsutredning, på vars förslag en långtjänstunderbefäls- institution tillskapades också vid armén och kustartilleriet, framhöll i fråga om villkoren för anställning såsom överfurir vid ifrågavarande delar av krigs— makten i huvudsak följande:

De av utredningen föreslagna långtjänstunderbefälsbeställningarna vid armén och kustartilleriet borde, i likhet med vad som gällde vid flottan och flygvapnet, rekryteras bland det fast anställda manskapet samt tillsättas medelst konstituto- rial. Beställningarna borde besättas genom befordran inom respektive trupp— förband av därtill lämpliga furirer, varvid beställningshavarnas eget medgivande borde inhämtas. Därest för viss befattning icke funnes lämplig furir inom trupp- förbandet, vilket företrädesvis förutsattes komma att inträffa i fråga om sådana befattningar, där krav på speciella kunskaper eller färdigheter måste uppställas, borde det ankomma på vederbörande truppförbandschef att kungöra beställningen ledig för besättande med kvalificerad sökande från annat förband.

Vad härefter angingej de fordringar, som borde uppställas för erhållande av förevarande långtjänstunderbefälsbeställningar, så borde såsom allmänt krav upp— ställas —— förutom godkänd furir- (motsvarande) skola — duglighet och pålitlig- het i tjänsten. Beträffande de till yrkestjänsten hörande befattningarna måste krav uppställas på vid armén genomgången furirskola på vederbörlig beställ-

• Sida 87
•  Original

ningsmannalinje samt vid kustartilleriet genomgången furirsutbildning inom vederbörlig yrkesavdelning. Slutligen måste beträffande några befattningar upp- ställas krav på —— utöver godkänd furirsutbildning —— viss speciell utbildning. Detta gällde t. ex. vid armén för hundgårdsfurir och radiofurir och vid kustartille- riet för tygfurir vid motortyguppbörd.

Utöver de sålunda uppställda kraven borde i likhet med vad som gällde be— träffande högbåtsmännen vid flottan och överfurirerna vid flygvapnet krävas viss tjänsteålder för befordran till långtjänstunderbefälsbeställning. I praktiken torde det för befordran till högbåtsman uppställda tjänsteåldersvillkoret —- sex års tjänstetid vid sjömanskåren _ hava icke oväsentligen överskridits, medan det vid flygvapnet under pågående uppsättningsperiod visat sig nödvändigt att till- fälligt sänka tjänsteåldersvillkoret för befordran till överfurir från sex till fem år. Utredningen hade övervägt, huruvida icke krav på en något högre tjänste- älder —— sex och ett halvt eller sju år — borde uppställas vid armén och kust- artilleriet. Anledningen härtill skulle vara, att underbefäl utan underofficers- kompetens icke borde hava möjlighet att vinna befordran till långtjänstunder- befälsbeställning förrän deras jämnåriga kamrater, som genomginge underofficers- skola, vunne befordran till underofficer. I praktiken torde emellertid —— i vart fall efter uppsättningsperiodens utgång _ befordran till långtjänstunderbefäl icke komma att äga rum förrän efter 8—1() tjänstår. Med hänsyn härtill även- som till att de, som genomgått underofficersskola, kompenserades genom möjlig— heten till fortsatt befordran, ansåge sig utredningen böra föreslå, att jämväl vid armén och kustartilleriet uppställdes krav på allenast sex års tjänstgöring för befordran till långtjänstunderbefälsbeställning. Härigenom uppnåddes även, att likhet i detta avseende bleve rådande mellan de olika försvarsgrenarna.

1942 års underbefälsutredning berörde vidare frågan, huruvida möjlighet borde föreligga för långtjänstunderbefäl att vinna befordran till underofficer. Utredningen intog härutinnan en negativ ståndpunkt och föreslog därför, att den som emottoge befordran till långtjänstunderbefälsbeställning skulle avsäga sig möjligheten till underofficersbefordran.

I anslutning till riksdagens skrivelse nr 273/1944 angående inrättande av beställningar för långtjänstunderbefäl vid armén och kustartilleriet m. m. med- delade Kungl. Maj:t genom brev den 2 juni 1944 vissa särskilda bestämmelser om rekryteringen av ifrågavarande beställningar. Bestämmelserna innebära i huvudsak följande.

Befordran till överfurir skall ske efter ansökan, när ledighet finnes inom det i vederbörlig personalförteckning angivna antalet överfurirsbeställningar. Beställningen skall av vederbörande regementschef (motsvarande myndighet) tillsättas medelst konstitutorial. För dylik konstituering skall fordras:

a) att vara välfrejdad samt känd för laglydnad och medborgarsinne;

b) att hava ådagalagt duglighet och pålitlighet i tjänsten och i övrigt hava befunnits lämplig till överfurir;

_0) att hava med godkännande vitsord genomgått furirskola;

(1) att hava en tjänstetid vid armén respektive kustartilleriet av minst sex år; samt

e) att hava ådagalagt gott uppförande. Bestämmelserna innebära vidare, att ledig överfurirsbeställning skall sökas medelst till regementschefen (motsvarande myndighet) ställd ansökning, som

• Sida 88
•  Original

tillika med styrkt tjänsteförteckning ingives eller med allmänna posten in— sändes till nämnde chef (motsvarande myndighet) inom tjugo dagar från det beställningen kungjorts ledig.

De närmare bestämmelserna om sättet för kungörande av ledig överfurire— beställning skulle chefen för armén respektive inspektören för kustartilleriet äga utfärda. Åt cheferna för armén och marinen uppdrogs i sammanhanget att till Kungl. Maj:t inkomma med förslag rörande bestämmelser till förebyggande av att överfurirsbeställningarna utnyttjades såsom passagegrad i avvaktan på underofficersbefordran.

Genom ämbetsskrivelse den 14 september 1944 förklarade Kungl. Maj:t överfurirsbeställningarna vid armén och kustartilleriet vara att anse såsom militära sluttjänster å aktiv stat. Vidare medgav Kungl. Maj:t, att överfurire- beställningarna vid ifrågavarande delar av krigsmakten finge under budget— året 1944/45, undantagsvis och då fast anställt manskap på aktiv stat ej funnes att tillgå eller annan omständighet därtill föranledde, efter medgivande i varje särskilt fall av försvarsgrenschefen, som i ärendet hade att samråda med försvarets anställningsbyrå, tillsättas med förutvarande fast anställt manskap. Såsom förutsättning härför skulle gälla, att den förutvarande fast anställde under antagningsåret uppnådde högst 40 års ålder och att han i avseende på tjänstetid och genomgången utbildning ävensom i övrigt upp- fyllde villkoren för att kunna konstitueras såsom överfurir. '

Sistnämnda föreskrift rörande rekryteringen av överfurirsbeställningarna vid armén och kustartilleriet har prolongerats för budgetåret 1945/46.

I likhet med 1942 års underbefälsutredning, på vars förslag de nu gällande bestämmelserna rörande tillsättandet av överfurirsbeställningar vid armén och kustartilleriet i huvudsak äro grundade, hålla vi före, att långtjänstunder- befälsbeställning normalt bör tillsättas genom befordran av kontraktsanställt manskap, som genomgått härför kvalificerande utbildning och i övrigt be— dömes vara för sådan befordran lämpligt. De av Kungl. Maj:t närmast för armén och kustartilleriet meddelade bestämmelserna synas emellertid under övergångsperioden böra vara normerande inom hela krigsmakten. Viss tvek- samhet kan visserligen råda om lämpligheten av att tillsättandet av långtjänst— underbefälsbeställning skall ske efter ansökan, men förfaringssättet torde dock under nyssnämnda period innebära vissa fördelar, ej minst för veder- börande militära myndigheter.

I fråga om det minimivillkor i avseende på tjänstetid, som ”bör uppställas för befordran till långtjänstunderbefälsbeställning (motsvarande), kunna skäl anföras för en höjning utöver de nu normalt stipulerade sex "tjänståren. Syftemålet härmed skulle då vara att anpassa detta villkor så, att detsamma kom att stå i överensstämmelse med motsvarande krav i vad gäller befordran till underofficersbeställning. Detta skulle i främsta rummet kunna motiveras av att innehavare av långtjänstunderbefälsbeställning i motsatt fall kan komma att inneha högre tjänsteställning än för underofficersbefordran kompe- tent furir med samma eller till och med större antal tjänstår. Enligt vår

• Sida 89
•  Original

uppfattning torde emellertid efter övergångsperiodens slut komma att till- lämpas ett större antal tjänst-år än det såsom minimivillkor angivna, Och till följd härav synas praktiska olägenheter ej behöva uppkomma av att för be- foulran till långtjänstunderbefälsbeställning kräva en anställningstid av en- dast sex år.

Det av oss framlagda förslaget om en betydande ökning av antalet lång— tjänstunderbefälsbeställnjngar och i det följande förordad ielativt snabb ut byggnad av långtjänstunderbefälsinstitutionen nödvändiggör under över- gångstiden, att långtjänstunderbefälsbeställningarna i viss utsträckning rekry- teras med personal, som för närvarande ej innehar fast anställning såsom manskap vid krigsmakten.

Inrättandet av ett ökat antal långtjänstunderbefälsbeställningar torde en— dast i viss utsträckning kunna ske genom befordran av nu i aktiv tjänst varande underbefäl. Härvid skulle det måhända vara möjligt att täcka större delen av det enligt våra förslag föreliggande behovet av långtjänstunderbefäl i yngre levnadsålder. Genom att tillsätta dessa beställningar med fast an- ställt manskap i en levnadsålder av omkring 30 år och därunder blir emeller- tid ålderssammansättningen inom långtjänstunderbefälskadern ur framtida befordringssynpunkt synnerligen olycklig. Det är främst av detta skäl i hög grad önskvärt, att beställningarna under övergångsperioden kunna till en del rekryteras bland .härför lämplig personal i högre levnadsålder. '

Vi förutsätta, att sökande i högre levnadsålder till långtjänstunderbefäls- beställningarna skola kunna erhållas bland förutvarande fast anställt man- skap, som under tiden för den förstärkta försvarsberedskapen och dennas avveckling tagits i anspråk under längre tid och för arbetsuppgifter, för vilka fast anställt manskap normalt avses. Härvid synes kravet på anställningstid såsom manskap kunna sättas lägre än det normalt uppställda, varvid dock synes böra gälla, att ifrågavarande anställningstid jämte tid för tjänstgöring under anbefalld förstärkt försvarsberedskap' eller dennas avveckling bör. uppgå till minst sex år. Sistnämnda tjänstgöring bör då ha fullgjorts i lägst underbefälsbefattning. Någon eftergift .i fråga om kravet "på genomgången furi1sutbildning (motsvaiande) vilja vi ej ifrågasätta.

Strävandena att bland förutvarande fast anställt manskap 1ekrytera det erforderliga antalet långtjänstunderbefälsbeställningar synas i främsta rum- met böra inriktas på personal i en levnadsålder av omkring 40 år. Återanv ställning såsom kontraktsanställt manskap kan för närvarande enligt pröv- ning av vederbörande försvarsgrenschef medgivas den som anställningsåret uppnår en högsta levnadsålder av 32 år. Förutvarande fast anställt manskap i en levnadsålder av högst 32 år kan sålunda genom återanställning såsom kontraktsanställt manskap få möjlighet att genom regelrätt befordran nå långtjänstunderbefälsbeställning. För personal i levnadsåldern 32—45 år föreligger ej dylik möjlighet. Enligt vårt förmenande bör sådan öppnas.

Från här berörda utgångspunkter synas följande bestämmelser rörande

• Sida 90
•  Original

rekryteringen av långtjänst—underbefälsbeställningar under övergångsperioden böra gälla. '

Vid förband tillhörande armén, flottan, kustartilleriet och flygvapnet må efter prövning i varje särskilt fall av vederbörande försvarsgrenschef såsom överfurir (högbåtsman) anställas förutvarande fast anställt manskap i lev- nadsåldern lägst 32 och högst 45 år, som i den fasta anställningen såsom manskap på aktiv stat kan räkna en anställningstid av minst tre år och som i anställning över stat och/eller såsom underbefäl i reserven och/eller såsom värnpliktig därutöver fullgjort tjänstgöring i lägst underbefälsbefattning av sådan varaktighet, att den sammanlagda militära tjänstgöringstiden uppgår till minst sex år och under förutsättning tillika att vederbörande genomgått lägst furirsutbildning (motsvarande utbildning) och är för sådan anställning lämplig. . ' _

De för närvarande vid armén och kustartilleriet anställda överfurirerna äro avsedda för befattningar inom stabs- och förvaltningstjänsten samt vid armén jämväl såsom beställningsmän. Beställningshavarna befinna sig i allmänhet i den levnadsåldern, att de enligt våra förslag till förändrad mau— skapsorganisation böra avses för tjänstgöring såsom truppinstruktörer. Ifråga— varande överfurirer ha emellertid på ansökan erhållit överfurirsbeställning med placering i viss angiven befattning. Huruvida de nu generellt böra överföras till tjänstgöring såsom instruktörer synes oss tveksamt. Något formellt hinder föreligger emellertid ej härför. Bestämmelserna i 3 och 4 %% militära avlöningsreglementet äro nämligen tillämpliga på beställningshavare tillhörande löneplan Mb. Beställningshavaren är sålunda pliktig att under- kasta sig den vidsträcktare eller ändrade tjänstgöring, som vid en möjligen inträdande förändrad organisation av försvarsväsendet eller eljest kan varda stadgad. Det synes oss lämpligast, att vederbörande förbandschef från fall till fall prövar, huruvida redan anställd överfurir med placering i stabs— och förvaltningstjänst skall bibehållas i sådan tjänst eller omplaceras till in- struktörstjänst.

Vad särskilt gäller flertalet beställningsmannalinjer inom armén och de tekniska yrkesgrenarna vid flygvapnet, där enligt vårt förslag personalen i viss utsträckning bör vara civilmilitär, synas de allmänna regler böra gälla för personalrekryteringen under övergångsperioden, som redan berörts vid behandf lingen av förslaget rörande ny manskapsorganisation.

• Sida 91
•  Original

VII. Vissa lönefrågor.

V i ha i våra förslag sökt bygga upp en manskapsorganisation, där möjlig- heterna till framtidsplatser inom krigsmakten betydligt utökats och det år- liga rekryteringsbehovet nedbringats till en med hänsyn till befolkningsläget godtagbar nivå. En väsentlig förutsättning för ett framgångsrikt genom- förande av denna organisation är emellertid, att tillräckligt antal ynglingar finna med sin fördel förenligt att söka anställning vid krigsmakten. Att här- vid bygga enbart på intresse för försvaret torde ej vara tillfyllest, utan åt— gärder synas ofrånkomliga för skapandet av bättre betingelser för trivsel och arbetsglädje inom den militära tjänsten. Härför är en tillfredsställande levnadsstandard, som i sinom tid möjliggör familjebildning, ett av grund- villkoren. De ekonomiska synpunkterna träda härvid iiförgrunden.

Enligt vår bestämda uppfattning äro de löneförmåner, som för närvarande bjudas det fast anställda manskapet, otillräckliga för att en tillfredsställande rekrytering skall kunna påräknas. Vi vilja särskilt understryka, att det härej enbart gäller att anskaffa erforderligt antal volontärer; dessa ynglingar måste också fylla nödvändiga fordringar i fråga om kvalitet. Med hänsyn till att den av oss föreslagna organisationen förutsätter, att en betydande del av det nyantagna manskapet sedermera kvarstannar i tjänst såsom furirer och långtjänstunderbefäl (motsvarande), kunna de kvalitativa fordringarna ej eftersättas. För tillgodoseende av detta fundamentala krav måste de ekono- miska Villkoren under militärtjänsten bringas upp till likvärdighet med dem som bjudas på andra håll. Eljest kommer krigsmakten att ständigt befinna sig i ett sämre utgångsläge, när det gäller anställning av personal. En till- fredsställande anpassning av de militära lönerna till motsvarande förmåner på, den allmänna arbetsmarknaden måste alltså äga rum.

Ehuru detta spörsmål är av genomgripande betydelse för vår utrednings syftemål, nämligen att skapa förutsättningar för en god rekrytering, ha vi, med hänsyn till att de statsanställdas löneförhållanden för närvarande ut- redas av 1945 års lönekommitté, ej ansett oss böra framläggaförslag till lönereglering för det fast anställda manskapet men vilja i anslutning till det anförda framhålla vikten av att en tillfredsställande sådan reglering kommer till stånd. '

I betraktande av att vi väsentligen bygga våra förslag till förbättrad re— krytering på en betydande utökning av antalet långtjänstunderbefäl och att en tillfredsställande lönenivå för dessa är en förutsättning för att den av oss föreslagna organisationen skall kunna genomföras och leda till avsett re- sultat, anse vi det emellertid nödvändigt, att en löneförbättring för denna personalkategori genomföres utan dröjsmål. Detta är särskilt angeläget, för att kadern .av långtjänstunderbefäl skall kunna fyllas inom rimlig tid. Enär ifrågavarande underbefäl enligt våra förslag jämväl kommer att bestrida den betydelsefulla truppinstruktörstjänsten, måste stora krav ställas på dettas

• Sida 92
•  Original

kvalitet, och ett gott resultat härvidlag kan enligt vår uppfattning ej uppnås, om inte anställningen lämnar tillfredsställande ekonomiskt utbyte. Vi ha därför ansett oss böra framlägga förslag till provisorisk lönereglering för överfurirer och högbåtsmän (löneplan Mb i manskapsavlöningsreglementet).

Långtjänstunderbefälet synes oss böra intaga en högre ställning i det militära lönesystemet än för närvarande och dess löner anknyta till de lägre underofficerslönerna. Redan nu sträcker sig löneplan Mb in i löneplan UQ genom att överfurirens slutlön är densamma som 2za löneklassen för sergeant. Med hänsyn till att det för långtjänstunderbefälet är fråga om pensions— grundande sluttjänst, medan sergeantsgraden nästan undantagslöst _är en passagegrad, synes det oss skäligt, att slutlönerna för dessa båda lönegrader sättas lika. I jämförelse med lönerna inom allmänna civilförvaltningenoch kommunikationsverken skulle detta innebära, att överfurirens (högbåtsman— nens) slutlön — nu motsvarande i det närmaste lönegrad A6_ _ komme att ligga ungefär mitt emellan lönegraderna A10' och A11, vilket synes oss skäligt. En sådan löneförbättring innebär, att pensionsunderlaget höjes från 2256 kronor till 2844 kronor (1. v. s. med 588 kronor, vilket jämväl bör till- mätas betydelse ur rekryteringssynpunkt, särskilt i betraktande av att pen- sionsåldern —— 55 år —— är jämförelsevis låg i förhållande till vad i allmän- het gäller inom civilförvaltningen. .

. I anslutning till vad sålunda. anförts föreslå vi följande provisoriska löne- plan för överfurirer och högbåtsmän:

Löneplan Mba Överfurirer och högbåtsmän.

Ortsgrupp

Lönegrad Lönaklass D E F

Årslön,kronor

' 3 036 3 162 3 288 3 414 3 540 3 666 3 792 3 918 4 044

3 276 3 414 3 552 3 690 *3 828 3 966 4 104 4 242 4 380

| 3 576 3 726 3 876 4 026 4 176 4 326 4 476 4 626 4 776 3 936 4 098 4 260 4 422 4 584 4 746 4 908 5 070 5 232 J 2 820 2 940 3 060 3 180 3 300 3 420 3 540 3 660 3 780 ]

Detta förslag innebär en höjning av begynnelselönen med'två löneklassen- i det att lönebeloppen i den nuvarande 3:e löneklassen i löneplan Mb före— slagits ingå i 1ia löneklassen i'den nya löneplanen. Denna är uppbyggd i nära anslutning till den nu gällande, alltså med fem löneklass'er, men genom att slutlönen —— 5. e löneklassen — anses böla överensstämma med högsta löneklassen i lönegiad UO 1 —— sergeant —— ha intervallerna mellan de olika löneklasse'rna blivit något större. ' -

Med hänsyn till lönefö1månernas stora betydelse för rek1yteringen av lång"—' tjänstunderbefälet synes det oss angeläget, att den nya löneplanen kommer att gälla från och med den 1 juli 1946.

• Sida 93
•  Original

Vi anse oss böra framhålla, att den sålunda föreslagna högre löneställ- ningen för överfurirer och högbåtsmän ej avser att föregripa den slutliga prövningen av 1945 års lönekommitté utan är att betrakta som en nödvändig- hetsåtgärd för genomförande av den av oss föreslagna manskapsorganisatio— men samt attdenna provisoriska löneplan Mb utan olägenhet torde kunna in— placeras i det nuvarande militära lönesystemet. -

I detta sammanhang vilja vi även beröra en annan lönefråga, vilken vi anse vara av särskild betydelse för en manskapsorganisation, som bygger på en utsträckt användning av långtjänstunderbefäl. Detta spörsmål gäller förråds- vaktmästarna, vilka för närvarande äro inplacerade i lönegraden Ca 7. För- rådsvaktmästarna ha hittills i stor utsträckning rekryterats från det fast an- ställda underbefälet, som genom att övergå till förrådsvaktmästarbeställning kunnat'erhålla en pensionsgrundande anställning med något högre löneför- måner än som erbjudits i- den militära tjänsten. Detta system för rekryte- ring av förrådsvaktmästarna har befunnits synnerligen lämpligt och det synes oss angeläget, jämväl för vinnande av önskvärd omsättning bland de äldre överfurirerna, att även i fortsättningen visst antal underbefäl kan finna med egen fördel förenligt att söka förrådsvaktmästarbeställning. En sådan över— gång torde emellertid ej vara lockande, om densamma medför en inte obe- tydlig lönesänkning, vilket skulle bli fallet, om förrådsvaktmästarna kvarstå i nuvarande låga löneställning efter genomförd löneförbättring för över— furirerna. Med hänsyn till förrådsvaktmästarnas betydande arbetsuppgifter och ansvar för de omfattande förråd, som stå under deras vård och tillsyn, ha deras löneförmåner sedan länge ansetts otillfredsställande. En allmän uppfattning torde vara, att en väsentlig förbättring av förrådsvaktmästarnas löneställning är väl motiverad, och vi hava i anslutning härtill samt på grund av ovan anförda synpunkter velat framhålla önskvärdheten av att en sådan förbättring genomföres i samband med den kommande allmänna löneregle- ringen En skälig löneställning fö1 förrådsvaktmästaina anse vi skulle er— hållas genom deras uppflyttning till lönegraden Call.

VIII. Övergången till ny manskapsorganisation.

A. Allmänna synpunkter.

Enligt 1942 års försvarsbeslut med däri sedermera vidtagna ändiingar skall manskapsorganisationen för närvarande undergå vissa förändringar. Vid flygvapnet befinner sig manskapskadern i sin helhet under uppbyggnad. Vid armén och kustartilleriet sker en gradvis minskning av antalet kontrakts- anställt manskap men en ökning av antalet överfurirer och civila befattnings havare.

• Sida 94
•  Original

Den av oss föreslagna manskapsorganisationen innebär generellt en minsk— ning av antalet kontraktsanställt manskap och en betydande ökning av an- talet långtjänstunderbefäl och civilmilitära beställningar avsedda att rekry- teras bland det kontraktsanställda manskapet. Minskningen av antalet kon- traktsanställt manskap erbjuder allmänt taget mycket ringa svårigheter, då vakanserna inom manskapskadern den 1 november 1945 äro betydande och rekryteringen under åren 1944 och 1945 i kvantitativt avseende gett ett otill- fredsställande resultat. Att genomföra kaderminskningen i vad avser det kontraktsanställda manskapet under loppet av en femårsperiod ha vi funnit möjligt, utan att personal därför skall behöva meddelas avsked såsom en följd av 0rganisationsändringarna.

Svårigheter föreligga däremot att genomföra den av oss föreslagna ök— ningen av antalet långtjänstunderbefäl och civilmilitära beställningar. Att inom loppet av en femårsperiod rekrytera samtliga nytillkommande be- ställningar för långtjänstunderbefäl eller civilmilitärer bland kontrakts- anställt manskap skulle också _ om en sådan rekrytering överhuvud vore praktiskt möjlig — medföra en ur framtida befordringssynpunkt synnerligen olycklig åldersfördelning inom vederbörliga personalgrupper. Denna nackdel måste elimineras. Ett sätt härför är, att rekryteringen av långtjänstunderbefäl och civilmilitära beställningar under uppsätt- ningsperioden i någon utsträckning äger rum bland förutvarande fast anställt manskap eller civil personal med erforderliga yrkeskvalifikationer. Ett dylikt system för rekryteringen torde vara det enda möjliga, om före- slagna förändringar inom manskapsorganisationen skola kunna genomföras inom överskådlig tid. Om rekryteringen av långtjänstunderbefälsbeställ— ningarna och motsvarande uteslutande skulle ske ur det fast anställda man- skapets led, ans-e vi det vara nödvändigt med en mycket lång övergångs— period i syfte att därigenom skapa en någorlunda jämn åldersfördelning inom kadrerna av pensionsberättigad personal. Detta skulle emellertid i sin tur förlänga den tidsperiod, "under vilken begränsningen av den kontraktsan- ställda manskapskadern kan genomföras, och denna synes med hänsyn till önskvärdheten att nedbringa det årliga rekryteringsbehovet av fast anställt manskap till det praktiskt möjliga böra vara så kort som förhållandena medge.

Svårigheter föreligga för ett bedömande av de generella möjligheterna att för långtjänstunderbefälsbeställningar eller civilmilitära beställningar för— värva lämpligt förutvarande fast anställt manskap och civil personal med önskvärda yrkeskvalifikationer. Allmänt taget anse. vi oss emellertid kunna utgå från att dessa möjligheter nu äro relativt stora men att de successivt minska. Vi räkna därvid med att en relativt stor personalstyrka för närva— rande och i varje fall under första delen av år 1946 kommer att sysselsättas med avvecklingsuppgifter inom krigsmakten. Inom denna personalstyrka torde det finnas åtskilliga, som tvångsvis eller frivilligt fullgjort långvarig beredskapstjänstgöring och på grund av lång bortovaro från civilt förvärvs—

• Sida 95
•  Original

arbete och relativt hög levnadsålder kunna förutsättas få vissa försörjnings— svårigheter, då avvecklingsarbetet slutförts, och som till följd härav kunna vara intresserade av att inom krigsmakten erhålla stadigvarande anställning. Vi ha till följd härav ansett oss böra räkna med dels att övergången till den av oss föreslagna manskapsorganisationen bör påbörjas redan under budgetåret 1946/47, dels att ett relativt stort antal beställningar för lång- tjänstunderbefäl och civilmilitärer bör tillkomma redan under ifrågavarande budgetår. Med anledning härav ha vi allmänt taget räknat med en över- gångsperiod av fem år, även då. det gäller uppsättningen av den av oss föreslagna långtjänstunderbefälskadern och kadern av civilmilitär personal.

Kan kvalificerad och lämplig personal bland förutvarande fast anställt manskap eller med eljest erforderliga yrkeskvalifikationer i önskvärd ut- sträckning inte erhållas under tiden för uppsättningen av kadern av lång— tjänstunderbefäl eller civilmilitära beställningshavare, kan enligt vår upp- fattning övergången till ny manskapsorganisation ej ske under en femårs- period. Övergångsperioden måste då utsträckas i vad gäller nyinrättandet av långtjänstunderbefäls- och civilmilitära beställningar. I vilken utsträckning detta kommer att erfordras kan för närvarande ej bedömas. Det synes där— för böra ankomma på vederbörande försvarsgrenschef att budgetårsvis in— komma med förslag rörande utökningen av antalet ifrågavarande beställ- ningar, varvid erfarenheterna från första uppsättningsåret synas kunna ge viss vägledning.

Redan av det föregående framgår, att vi av olika anledningar anse det er- forderligt och lämpligt, att övergången till den nya manskapsorganisationen påbörjas snarast möjligt. Till följd härav föreslå vi, att en minskning av an— talet kontraktsanställt manskap och en ökning av antalet långtjänstunder— befäls- och civilmilitära beställningar påbörjas redan under budgetåret 1946/47. .

I vissa. fall kommer som en följd av våra förslag till ändrad manskaps— organisation ett antal långtjänstunderbefälsbeställningar att utbytas mot civilmilitära beställningar. Dett-a utbyte kan enligt vår uppfattning ej ske utan medgivande av vederbörande beställningshavare. Därest någon härav berörd skulle önska kvarstå i långtjänstunderbefälsbeställning, synes det er- forderligt att i dylikt fall föreskriva, att motsvarande anta-l civilmilitära be- ställningar tills vidare skall hållas vakant.

Vi vilja i detta sammanhang framhålla, att volontärer (motsvarande) över stat enligt våra förslag komma att finnas vid armén, flottan och kustartille- riet samt vid flygvapnet i vad gäller yrkesgrenen stamflygförare. Anställ— ningen över stat kommer att innehas under ett halvt år.

Enligt för budgetåret 1945/46 gällande föreskrifter utnyttjas ordinarie av— löningsmedel för avlönande av volontärer (motsvarande) över stat. I] detta avseende synes någon förändring ej påkallad utom i vad gäller flygvapnet.

• Sida 96
•  Original

Vid den sistnämnda försvarsgrenen torde särskilda avlöningsmedel böra an- visas. Volontärerna över stat komma här att finnas endast inom en yrkes— gren, och gallringen kan förutsättas bli synnerligen stor. Under sådana för; hållanden torde ordinarie avlöningsmedel ej vara tillräckliga för att avlöna volontärerna över stat. Vi föreslå därför, att särskilda avlöningsmedel anvisas och, ha i annat sammanhang framhållit, att kostnaderna, härför böra beräknas med utgångspunkt från att genomsnittligt 175 volontärer komma att inneha anställning över stat under en tid av ett halvt år.

Rekrytering av volontärer (motsvarande) över stat till ett större antal än som svarar mot antalet vakanta löner i lönegraden Mal är enligt våra för— slag nödvändig även vid armén, flottan och kustartilleriet. Det synes därför vara erforderligt föreskriva, att avlöningsanslagen må överskridas för avlö- nande av_ volontärer (motsvarande) över stat till ett antal, som med 10 % överskrider det för fyllande av ordinarie beställningar tillhörande lönegra- den Ma 1 behövliga antalet. , Det synes vidare såsom för närvarande är fallet böia för',esk1ivas att ledig beställning för furir eller korpral, som ej kan besättas med kompetent be— ställ ningshavare, må ersättas med beställning i lägre lönegrad av lönepla- nen Ma.

Slutligen torde den för närvarande för flottans vidkommande gällande be- stämmelsen, att antalet meniga tidvis må ökas under förutsättning att under övriga delar av budgetåret manskapsbeställningar hållas vakanta till antal och tid motsvarande de sålunda övertaligas sammanlagda anställningstid, böra ges generell giltighet inom hela krigsmakten.

Med övergången till ny manskapsorganisation sammanhörande detaljfrågor behandlas i det efterföljande försvarsgrensvis (truppslags—, vapenslagsvis).

B. Armén.

Utredningens förslag till manskapsstater framgår i vad avser trupplinjen av bilaga 1 samt i vad avser beställningsmannalinjerna av bilagorna 2a—i samt 3 och 4.

Bland volontärerna över stat samt bland beställningshavarna i lönegra— derna Ma 1 och Ma2 ingå de, som efter korpralskolans teoretiska del skola övergå. till beställningsmannautbildning. Antalet per förband har beräknats med hänsyn till förbandens behov av beställningsmannafurirer inom olika linjer.

Till skillnad från nuvarande organisation ingå däremot ej beställnings mannafurirerna bland förbandets furirer. De sistnämnda äro alltså trupp- furirer. Beställningsmannafurirerna äro yrkesgrensvis sammanförda på sätt, som klargjorts i det föregående.

Proportionen mellan antalet beställningar i lönegraderna Mal, Ma2 och Ma 3 är något olika vid olika truppförband och truppslag. Detta beror huvud— sakligen på. olikheter i fråga om det antal beställningshavare i lönegraderna-

• Sida 97
•  Original

Mal och Ma 2, som beräknats för beställningsmannalinjerna. I vad avser truppfurirernas antal i förhållande till den årliga rekryteringen för trupp— linjen har emellertid samma beräkningsgrunder följts vid samtliga truppför— band och truppslag.

Vi ha genomgående räknat med att vid genomförd organisation godkända furirskoleelever normalt skola bli furirer samma år som furirskolan avslu- tats (1 oktober). Detta innebär, att det varje sommar kommer att finnas ett antal vakanser inom furirgraden. Vakanserna motsvaras principiellt av be— räknat antal godkända elever i furirskolan.

Som framgår av bilaga 1 skulle utredningens förslag rent siffermässigt innebära en avsevärd beskärning av nuvarande personalstater samt även av för budgetåret 1948/49 avsedda stater. På grund av att volontärrekryteringen under de senaste åren ej tillnärmelsevis uppgått till önskad storlek och inte ens till den storlek, som vi räkna med vid genomförd organisation, är an- talet vakanser inom manskapsgraderna vid vissa förband så stort, att det av oss föreslagna slutläget redan är uppnått. I vissa fall måste genomförandet av vårt förslag i realiteten innebära en utökning av antalet manskap fram till avsett slutläge.

Vi ha., som framgår av övergångsplanerna, räknat med att manskaps- organisationen enligt vårt förslag skall vara fullt genomförd på fem år. För att erhålla underlag för övergångsplanerna ha vi verkställt om- fattande sannolikhetskalkyler rörande manskapskadrernas utveckling. Vi ha därvid utgått från det faktiska läget 1 november 1945 både i vad avser man— skap i trupptjänst och inom beställningsmannalinjerna samt beräknat ut- vecklingen under de närmaste åren, under förutsättning att nyrekrytering per år och förband kan ske enligt vårt förslag samt att antalet rekapitulanter i praktiken kommer att uppgå till det av oss angivna (bilaga 1). Med ledning av denna prognos ha vi föreslagit stater för de olika budgetåren under över- gångsperioden. Vi ha därvid beaktat, att statbeskärningarna komma att ske på sådant sätt, att ingen personal mot sin vilja skall behöva avskedas.

Som framgår av personalläget 1 november 1945 (bilaga 1) föreligga stora olikheter i de verkliga manskapskadrerna mellan förband, som enligt perso- nalförteckningen ha lika manskapsstater. Dessa olikheter komma att till- taga, då 1945 års volontärkontingenter börja påverka läget.

I fråga om infanteriregementena ha vi, trots förefintliga olikheter i nu— läget, räknat med »normalstater» under övergångsperioden. Dessa ha rättats efter de förband (I 1, I20), där personaltillgången är störst. Detta medför, att betydande vakanser under övergångstiden komma att förefinnas vid andra infanteriregementen.

I fråga om övriga truppslag och truppförband ha. vi i viss utsträckning behandlat de olika förbanden individuellt, vilket under övergångstiden med- fört smärre olikheter mellan likartade förband.

Med ledning av förutnämnd prognos rörande manskapskadrernas sanno- lika utveckling ha vi beräknat dels sannolika vakanser under övergångsperio—

• Sida 98
•  Original

98 den i förhållande till för varje budgetår föreslagna manskapsstater (bilaga 8, s. 126), dels överskott och brist på furirer och överfurirer i trupptjänst i för- hållande till av oss föreslaget slutläge (bilaga 10, s. 129). Den förstnämnda av dessa bilagor torde ge ledning för kostnadsberäkningarna under kommande budgetår. Den senare torde vara av särskilt intresse såsom underlag för de åtgärder, som av chefen för armén och försvarets anställningsbyrå kunna be— höva vidtagas för att reglera volontärrekryteringen och i övrigt säkerställa befälstillgången. Av sistnämnda bilaga framgår, att bristsiffrorna äro sär— skilt stora vid vissa infanteriregementen, vid A4, Lv 3 m. fl., samt att vissa andra förband ha. ett överskott av instruktörer enligt våra behovsberäk- ningar.

Det synes oss nödvändigt, .att särskilda åtgärder vidtagas för att fylla behovet av instruktörer under de år, den fast anställda manskapskadern kan beräknas få en exceptionellt ringa numerär. Något förslag rörande sådana åtgärder ha vi emellertid inte ansett oss böra framlägga utan förutsätta, att chefen för armén vid ifrågavarande tidpunkt kommer att ingiva erforderliga förslag.

I samband med utarbetandet av övergångsplanen ha vi även undersökt de faktiska möjligheterna att erhålla överfurirer dels såsom truppinstruk— törer, dels i beställningsmannatjänst. Läget är i stort sett g *nnsamt i fråga om dessa möjligheter. Vi ha därför i övergångsplanen redan från början föreslagit en avsevärd ökning av antalet överfurirsbeställningar (motsva— rande). Särskilt inom de truppslag och vid de förband, där enligt bilaga 10 ett betydande antal vakanser kommer att finnas bland truppfurirerna, torde det vara nödvändigt att söka åstadkomma ett tämligen stort antal överfurirer såsom truppinstruktörer före nedgångsåren (1948—1949).

Endast i fråga om överfurirer i inretjänstbefattningar ha vi ansett, att särskilda restriktiva bestämmelser nu behöva utfärdas (se bilaga. 1 anmärk- ning 3) för att stagnation i befordringarna skall kunna förhindras eller i vart fall göras mindre märkbar.

I fråga om övergången till av oss föreslaget system inom de olika be- ställningsmannalinjerna torde följande böra påpekas utöver de förslag till övergångsplaner, som framgå av bilagorna 2a—i.

Inom samtliga linjer avses, som förut framhållits, furirerna utbrytas ur furirstaterna vid förbanden och bilda särskilda personalgrupper inom varje linje, utan att dock härvid någon ändring sker av tjänstgöringsplaceringen, därest denna överensstämmer med avsedd organisation. Överfurirerna i be- ställningsmannatjänst avses inom mekanikerlinjerna. övergå till att bli civil— militära tekniker inom tygstaten i lönegrad Ca 10, likaledes utan ändring av tjänstgöringsplacering utom i de fall, då denna ej korresponderar med för- slaget (undantagsfall).

Bägge dessa åtgärder syfta till att förbättra villkoren och framtidsmöj- ligheterna för ifrågavarande" kategorier. Vi antaga därför, att från perso- nalens sida denna. omfön'ng ej kommer att stöta på motstånd utan hälsas med

• Sida 99
•  Original

tillfredsställelse. Vi förut-sätta vidare, att ifrågavarande personal genom er- forderliga åtgärder blir fullt orienterad om innebörden av våra förslag. Vi räkna därför med att denna omföring av personal kan ske utan svårighet. Den bör genomföras under budgetåret 1946/47 och vara genomförd 1 april 1947. Det bör sålunda vara de föreslagna nya personalkårcheferna, som teckna kontrakt med rekapitulanter 1 april 1947.

Vi ha föreslagit i viss mån ändrade principer för rekryteringen till sjuk- vårdslinjen samt i fråga om utbildningen till högre beställning än överfurir (motsvarande). Genomförande av dessa ändringar bör ske snarast möjligt.

Sjukvårdsfurirerna ha vi föreslagit rekryterade från hela armén. Förut- sättningen härför är emellertid, att de blivande furirskoleeleverna efter korpralskolans teoretiska del sammandragas till trängtrupperna för förbe— redande utbildning, så att de före furirskolan hinna inhämta erforderlig grundläggande sjukvårdsutbildning.

) Om dylik förberedande utbildning ej påbörjas i april 1946, vilket torde

: vara i tidigaste laget, kan furirskola efter de nya principerna inte anordnas hösten 1946. I så fall bör dylik utbildning kunna påbörjas första gången 1947. Detta hindrar emellertid inte, att föreslaget system i övrigt genom— föres beträffande denna personalgrupp.

Inom övriga linjer förutsättes ingen ändring beträffande furirskolorna. Utbildningen inom samtliga övriga linjer kan sålunda reda-n hösten 1946 ske enligt vårt förslag.

I fråga om den högre utbildningen inom dessa yrkeslinjer ha vi i det före— gående föreslagit, att inom hovslagarlinjen utbildningen till hovslagarunder- officer skall ske efter andra grunder än övrig underofficersutbildniiig. Utr bildning enligt nya principer borde vid behov kunna ske från och med hösten 1946. Inom mekanikerlinjerna ha vi föreslagit hantverkarkurser vid TygS (SignS) i stället för underofficersutbildning vid FL och AUS. Vi

, ha inte närmare ingått på frågan om dessa kursers utformning men förut-- & sätta, att dylik kursverksamhet vid behov skall kunna ordnas från och med hösten 1946.

Inom den av oss föreslagna övergångstiden _— fcm år — kommer avsedd proportion mellan fanjunkare och sergeanter samt mellan tyghantverkare av 1. och av 2. klassen sannolikt inte att hinna genomföras. Vi ha därför före- slagit, att dessa liksom även vissa andra förändringar inom tygstaten succes- sivt genomföras.

Den av oss föreslagna organisationen av mekanikerlinjerna och tygstaten förutsätter, att en central personalavdelning har hand om registrerings, be— fordrings, krigsplacerings- m. fl. frågor för denna personal. Vi ha inte när— mare undersökt, huruvida en dylik personalavdelning kan organiseras inom de nuvarande personalstaternas' rain. Vi förutsätta emellertid, att en dylik avdelning erfordras. '

• Sida 100
•  Original

C. Marinen. 1. Flottan.

Det fast anställda manskapet är liksom flottans fast anställda personal i övrigt uppförd på gemensam personalstat. Fördelningen av fast anställt manskap på olika örlogsstationer och yrkesavdelningar sker årligen av chefen för marinen inom ramen för den i personalstaten upptagna sammanlagda man- skapsstyrkan. Inom marinledningen pågår för närvarande, enligt vad vi er- ' farit, vissa undersökningar rörande ny fördelning av det fast anställda man— skapet såväl vad gäller de tre örlogsstationerna som de olika yrkesavdel- ningarna. Vid dessa undersökningar torde hänsyn bland annat komma att tagas till av den tekniska utvecklingen påkallad omdisponering av personal inom olika yrkesavdelningar. Vi ha till följd av dessa förhållanden inte an- sett skäl föreligga att i vårt exempel på övergångsplan för flottan (bilaga 11, s. 130) lämna någon detaljredovisning av det fast anställda manskapets pla— cering vid olika örlogsstationer och inom skilda yrkesavdelningar.

Ändrad manskapsorganisation vid flottan i överensstämmelse med vårt för- slag kan relativt lätt genomföras. Härtill bidrager i främsta rummet den om- ständigheten, att personalläget den 1 november 1945 utvisade ett relativt stort antal vakanser i samtliga lönegrader tillhörande löneplanen Ma.. En minsk— ning av antalet kontraktsanställt manskap synes till följd härav utan olägen— heter kunna genomföras inom loppet av en femårsperiod. Under förutsätt- ning att — liksom hittills skett _ vakant beställning i högre lönegrad till- hörande löneplan Ma får utnyttjas för avlönande av beställningshavare i lägre ! lönegrad kan av oss föreslaget slutläge beträffande här närmast ifrågavarande ) beställningar intagas redan under budgetåret 1946/47. I syfte att underlätta l övergången ha vi emellertid funnit oss böra förorda en successiv minskning [ av antalet beställningar i lönegraden Ma 2. Härvid har hänsyn jämväl tagits till nuvarande fördelning av manskapsbeställningar till olika örlogsstationer.

Den av oss förordade ökningen av antalet beställningar i lönegraden Mbl låter sig vid flottan sannolikt också genomföra utan större svårigheter. An- ledningen härtill är att söka i det förhållandet, att en högbåtsmannaorganisa- , tion tillskapades vid flottan redan i anslutning till 1925 års försvarsbeslut ( och att högbåtsmannabeställningarna då kunde tillsättas med personal i rela- tivt hög leVnadsålder. Vi ha låtit undersöka den nuvarande åldersfördel— ningen inom högbåtsmannakadern. Undersökningen har givit till resultat—, att något över 100 av 180 beställningshavare befinna sig i levnadsålder mellan 40 och 55 år. I vardera åldersgruppen 46—50 och 51—55 år utgör antalet beställningshavare något över 30.

Vid en absolut jämn åldersfördelning inom den av oss föreslagna högbåts- mannakadern skulle antalet beställningshavare utgöra 85 i varje åldersgrupp om fem år. Åldersfördelningen inom den nuvarande högbåtsmannakadern är sålunda inte fullt tillfredsställande med hänsyn till den av oss föreslagna ut- ökningen men dock avsevärt mera fördelaktig än inom övriga delar av krigs- makten. Personalläget medger också, att rekryteringen av nytillkommande hög—

• Sida 101
•  Original

båtsmannabeställningar i relativt stor utsträckning kan ske bland personal i en levnadsålder av under 40 år, utan att en ur tjänstesynpunkt särskilt ogynnsam åldersfördelning framdeles kommer till stånd och utan att de framtida beford- ringsmöjligheterna till högbåtsmannabeställning i mera avsevärd män för- sämras. Detta konstaterande utesluter ej önskvärdheten av att nytillkommande högbåtsmannabeställningar i viss utsträckning kunna rekryteras med lämplig personal i en levnadsålder av över 40 år.

Vi ha för vår del räknat med möjligheten att rekrytera de nytillkommande 331 högbåtsmannabeställningarna under en femårsperiod. Ökningen under budgetåret 1946/47 har föreslagits till 85 beställningar, vilket överensstäm— mer med ett av oss den 15 oktober 1945 i anledning av remiss från Kungl. Maj:t avgivet yttrande över vissa försvarets civilförvaltnings medelsäskanden för ifrågavarande budgetår.

2. Kustartilleriet.

Exempel på övergångsplan lämnas i bilaga 12, s. 130. Av oss föreslagna ändringar i manskapsorganisationen i vad gäller minsk— ningen av antalet kontraktsanställt manskap underlättas av att antalet vakanser i manskapsbeställningarna inom vapenslaget den 1 november 1945 var bety— dande. Vi ha till följd härav ansett oss redan för budgetåret 1946/47 kunna föreslå reduceringar av antalet beställningar i lönegraderna Ma 1 och MaB ned till avsett slutläge. Antalet beställningar i lönegraden Ma2 har där- emot föreslagits successivt minskat. Avsett slutläge beträffande dessa beställ— ningar synes emellertid kunna vara intaget redan under budgetåret 1948/49.

I likhet med vid övriga delar av krigsmakten ha vi för kustartilleriets vid- kommande föreslagit en betydande utökning av antalet beställningar i löne— graden Mb 1 redan under budgetåret 1946/47. Det synes visserligen tveksamt, huruvida denna ökning skall vara möjlig att genomföra, då befintliga vakanser i lönegraden redan nu äro stora, men vi ha under hand erfarit, att förutvarande fast anställt manskap i relativt stor utsträckning sökt anställning såsom över- furirer utan att kunna ifrågakomma på grund av att innehavd anställning på aktiv stat haft väsentligt kortare varaktighet än för närvarande stipulerade sex år. Då vi i annat sammanhang föreslagit, att förutvarande fast anställt manskap under vissa förutsättningar skall kunna vinna anställning såsom överfurirer, därest anställningen på aktiv stat såsom manskap haft en varaktig- het av allenast tre år, räkna vi emellertid med möjligheten att huvuddelen av de nu förefintliga vakanserna inom lönegraden Mb 1 liksom de av oss föreslagna, nytillkommande beställningarna i samma lönegrad under budgetåret 1946/47 skola, kunna fyllas under sagda budgetår.

Vi ha vidare föreslagit, att ökningen av antalet beställningar i lönegraden Mb 1 skall vara genomförd under budgetåret 1950/51. Om detta i praktiken visar sig olämpligt, synes det böra få ankomma på chefen för marinen att med ledning av vunna erfarenheter budgetårsvis framlägga förslag rörande den takt, i vilken utökningen av ifrågavarande beställningar kan och bör äga rum.

• Sida 102
•  Original

D. Flygvapnet.

Exempel på personalorganisationens utbyggnad återfinnes i bilaga 13, s. 131. Antalet beställningar i furirsgraden har i denna beräknats så, att omkring 80 % av de kontraktsanställda skola kunna rekapitulera, tills de första gången ha möjlighet att erhålla avskedspremie och övergångsersättning. Vad gäller rekry- teringsunderlaget för teknikerorganisationen ha vi räknat med, att omkring 80 % av de för närvarande befintliga kontraktsanställda civila montörerna skola vara lämpliga för och villiga att taga dylik anställning.

Av nyssnämnda bilaga framgår vidare, att kaderminskningen i vad avser det kontraktsanställda manskapet i huvudsak kan genomföras under loppet av en femårsperiod. Ökningen av antalet långtjänstunderbefäl och motsvarande civilmilitära beställningshavare måste emellertid — även om inrekrytering i viss utsträckning kan ske av civila äldre yrkesarbetare — pågå fram till åren 1956—1959 för att skapa en någorlunda jämn ålder-sfördelning inom ifrågavarande kadrer. Under första hälften av 1950—talet kommer således till— gången på stammanskap i aktiv tjänst att vara något lägre än den, som an— setts erforderlig. Denna brist bör dock enligt vår uppfattning i fred i nöd— fall kunna godtagas och synes ej behöva innebära någon allvarlig fara för utbildningsarbetet eller tjänsten i övrigt. I krig synes detta underskott nöj- aktigt kunna täckas av f. (1. fast anställt manskap på grund av den relativt stora utstötning av korttidsanställt stammanskap, som äger rum i slutet av 1940— talet. För att personalbrister ej skola uppstå i krigsorganisationen erfordras emellertid att under första hälften av 1950-talet uppskov inte beviljas f. d. flygplan—, vapen—, torped— och signalmekaniker förrän tidigast fyra år efter avsked.

Då någon större avgång för pension bland långtjänstunderbefäl eller mot— svarande civilmilitära beställningshavare inte kan beräknas ske förrän tidi— gast om cirka 20—25 år, bli de under 1950—talet årligen ledigförklarade be— ställningarna relativt få. Med hänsyn till den ovan berörda underbeman— ningen måste emellertid hjälptekniker och korttidsanställt stammanskapi övrigt rekryteras i samma omfattning, som erfordras vid stabiliserad organisa— tion. Detta medför, att viss utstötning av hjälptekniker till den civila mark— naden måste ske under större delen av 1950-talet. Av samma orsak måste ut— stötningen av övrigt kontraktsanställt stammanskap under sistnämnda period bliva större än den som beräknats vid fullt utbyggd och konsoliderad organi- sation.

Med hänsyn till de stora variationer i manskapsskolornas storlek, som komma att finnas under övergångsperioden, bör, såsom i annat sammanhang framhållits, vakant lön i högre beställning kunna användas till avlönande av beställningshavare i lägre lönegrad. Av samma skäl anse vi det erforder- ligt, att stammanskap skall kunna överflyttas från en flottilj till en annan.

Vad beträffar uppsättningen av stamflygförarorganisationen synes det ur krigsbehovssynpunkt nödvändigt att i någon mån forcera denna. "Det i

• Sida 103
•  Original

bilaga 13 föreslagna antalet beställningar för stamflygare i lönegrad Ma 1 och Ma 2 är därför större än det som erfordras vid stabiliserad organisation.

Med hänsyn till förutsebar brist på utbildade elektrotekniker torde det slutligen vara nödvändigt att tills vidare i sådan befattning kunna kontrakts- anställa civil personal.

IX. Sammanfattning.

'; Vi ha vid våra. överväganden kring det förelagda uppdraget kommit till I den uppfattningen, att krigsmakten med hänsyn till nedgången under när— mast följande år i de åldersklasser, varur krigsmaktens behov av fast anställt manskap bör och kan fyllas, ej i konkurrens med det civila samhället kan , beräkna större årlig rekrytering av kontraktsanställt manskap än omkring ? 2000 man. I syfte att nedbringa rekryteringsbehovet till detta antal ha vi funnit det nödvändigt- att minska antalet kontraktsanställt manskap med in- emot 10000 beställningar. Utan att äventyra krigsmaktens effektivitet ha vi funnit detta möjligt genom i vissa fall kompensationslös reducering, utökning av antalet långtjänstunderbefäls— och civilmilitära beställningar samt vid armén en mindre utökning av antalet underofficersbeställningar. Av våra. förslag betingade förändringar i personalorganisationen framgå närmare av efterföljande tablå.

Tillkomst av beställnings-(befattnings-)havare Avgång av heställningshavare Försvarsgrcn ME Mn. l UO2 UOl Ca14Ca12 Ca 10 7 " Mbl ö. Ca17 Cal4 Mbl Maö Ma2 Mal stat Armén ...... 8 11 19 70 370 -— 766 —— 9 13 — 790 893 3505 Marinen &) Flottan . . -—- —— — —— »— —— 321 — — — — 508 335 1 100 b) Kust- artilleriet _— —- —— —— —— — 65 — —— —— — 145 141 552 Flygvapnet .. _ — —- — 1 695 38 — l220 — -— ,!826 818 450 674 Summa. 8 11 19 70 2065 38 1152 220 39 '13 826 *2261'1819'5831

1 Yrkesgrenen stamtlygförare; maximum över stat anställda volontärer är 220, vilket antal dock snabbt beräknas nallgå och genomsnittligt torde komma att utgöra 175 " Ersättas av beställningshavaro i lönegrad Ca 10; 84 beställningshavare tillhörande lönegraden Mb 1 skola finnas inom yrkesgrenen trupputbildare. 3 Verkmästaro av 1. och 2. klassen, vilka föreslagits skola utgå ur organisationen; tillkomsten av 19 tyghantverkare av 1. klassen uppväger emellertid minskningen av antalet verkmästare av 2. klassen. ' Minskningen av antalet kontraktsanställt manskap uppgår till 9911.

I syfte att underlätta rekryteringen av fast anställt manskap till krigs- makten ha vi vidare funnit oss böra föreslå vissa förändringar beträffande de tidpunkter, vid vilka fast anställning såsom manskap må vinnas. Vi ha i anslut-

• Sida 104
•  Original

ning härtill föreslagit en regelmässig höjning av" antagningsåldern från nuva- rande lägst 16 till lägst 17 år.

För arméns vidkommande ha vi föreslagit en rationellare personalorganisa- tion i vad gäller de s. k. beställningsmännen (mekaniker av olika slag).

Vid flygvapnet ha vi i rationaliseringssyfte och i anslutning till härom av flygledningen framlagt förslag förordat inrättandet av ett betydande antal civilmilitära beställningar i utbyte mot överfurirer och kontraktsanställt man- skap inom de tekniska yrkesgrenarna samt inrättandet av en särskild yrkesgren för stamflygförare. Vi ha vidare föreslagit, att yrkesgrenen sjukvårdare skall utgå. ur organisationen och ersättas med civil sjukvårdspersonal.

Med hänsyn till förefintliga vakanser inom kadern av kontraktsanställt manskap ha vi funnit oss kunna. förorda, att kaderminskningen genomföres under loppet av en femårsperiod med början redan budgetåret 1946/47. Vi ha också ansett det vara möjligt att under samma tidrymd i huvudsak full- rekrytera nytillkommande långtjänstunderbefäls- och civilmilitära beställ- ningar. Vi ha emellertid utgått från att förutvarande fast anställt manskap vid krigsmakten liksom civila yrkesarbetare i viss utsträckning skola kunna ifrågakomma vid inrättandet av ifrågavarande beställningar.

För att stimulera rekryteringen till långtjänstunderbefälsbeställningarna ha vi ansett oss böra framlägga förslag till provisorisk lönereglering för denna personal.

Av förslagen beröres ej musikorganisationen inom krigsmakten.

Vi ha beräknat, att ett genomförande av de av oss framlagda förslagen kommer —— förutom en avsevärd minskning av vutbildningskostnaderna — att medföra en årlig kostnadsbesparing vid konsoliderad personalorganisation av omkring 5 miljoner kronor (bilaga 14, s. 132).

• Sida 105
•  Original

Bilaga 1. ** ' . . l ! "73:73:3021:35:53? *" sum magnum mans ,, ,,,, :::":gåggg,;,f*g,;3*;,, ",,,, ”*"ägt.,"K;:gofgjgafgmgw”'"” _ ”VV—_" .. _m 2 ., ,, w,. ,, , ** ' ' ' ,, ' " ,, ' ' ' ' " ' 1946/47 1047/48 1948/49 1949/50 1950/51 ' * * " ' * _* ”" "** '”” 1 "f- , , * *, * Mb 1 _ * 117 1 Min 2 Mn & 115 1 117 1 , 115 1 * 515 1 *, 115 1 , , 11» 7 * * m, 1 * nu 7 'l'ruppfdrbnud * * _, _ . , f » *," , _— ** ___—— * ,,,—__ —* 7,24, ,__I_. " 1 * , Dim * Dam , *, 117777 , 115717 Vol. 6. 7671 1177-uv , * Dam Därnv * Diuv * ; Dix-lv Dim 1171 1172 117717- 1777*11.2 Maa*u*.1 * 01777 — _ * ,, ,1177I11773* , 1151*1172*1175* — — M01*M52*Mna Mn]*Mn2*M-B 11.1*u.a M:sl * 11771 manus 577 Em- s.. Va, * Sa 57.777... 577 ””P"” 577 En»- Dim s:.- * , * 577 11:77, * * 5:77 ' S:a * ' 577 : 57- - * s:- _ocl1 Boit- * 57777 Övr. * utb. 135116.- mndo _och Bc:t.- Sn för * 4 ; Tr_p- 0011 , Trp- * 11176 Tr'p- * 101-e Trp- Inn: ' * Trp- Inre Ti? h_re ini-u man , stat mun Trp— Balt: m.m mun ' beam.- , 0]. 111-70 * 1]. tj. ' , * t). * tj. * _ tj. tj. , tj. lj. ' tj. t]. ** * * ”' * , > * fur. min "' utb. * * * *I" * | * * * * ' * L * | | ** * * * * *; * 5 * * , * , * * * * * 1 1 74 38 82 18 10 5 89 47 95 10 40 * 20 26 37 0 69 10 16 11 9 7 2 23 a 40 20 * 50 34 10 * 15 45 * 26 * 68 24 * u * 15 40 , 20 * 65 27 12 * 15 40 * 20 * 55 60 15 15 40 20 50 82 * 17 15 40 20 50 34 10 15 I 1 1 2 63 31 70 17 14 :* 76 40 77 10 24 * 7 17 40 7 65 0 16 1 10 s 2 23 7 40 20 50 34 10 * 15 45 | 23 * 68 24 9 * 15 40 ; 20 60 27 12 * 15 40 * 20 55 30 15 15 40 20 50 32 * 17 15 40 20 50 84 49 15 I 2 I 3 63 31 70 17 14 5 76 40 77 10 9 * 1 8 18 2 67 10 24 0 10 7 a 23 :| 40 * 20 50 34 19 * 15 45 *, 23 * 08 24 11 * 15 40 * 20 65 27 12 * 15 40 * 20 * 55 30 15 15 40 20 50 32 * 17 15 40 20 50 , M 19 15 I 3 I 4 63 31 70 17 14 5 76 40 477 10 23 ' 12 16 18 4 68 14 10 5 9 9 0 23 0 40 * 20 50 34 19 15 45 * 23 68 24 0 15 40 , 20 65 27 15 40 20 * 55 30 15 15 40 20 * 50 32 * 17 15 40 20 50 84 " 15 I 4 I 5 63 61 70 17 14 a 76 40 77 10 27 * s 19 21 2 77 11 20 7 10 0 1 23 :x 40 * 20 .'10 34 10 I 15 45 * 23 68 24 17 15 40 * 20 677 27 15 40 20 * 55 30 15 75 40 ' 20 * 50 32 .* 17 15 40 20 50 34, " 15 1 5 1 6 63 31 70 17 14 a 76 40 77 10 715 5 28 24 a 77 11 24 2 9 7 2 23 a 40 * 20 r0 34 19 * 15 45 * 23 * 68 24 0 10 40 * 20 65 27 15 40 * 20 , 55 , 30 15 15 40 20 * 50 32 * 17 15 40 20 50 94 10 * 15 I 6 I 7 63 31 70 21 10 5 76 40 17 12 31 10 20 36 0 72 14 24 5 12 10 2 23 , a 40 20 50 .34 10 * 15 45 23 * 68 24 * 0 * 15 40 * 20 65 27 12 15 40 * 20 * 55 * 30 15 15 40 20 50 32 * 17 15 40 20 50 84 10 15 I 7 I 8 63 31 70 17 14 5 76 40 77 10 10 :* 7 11 :1 74 14 22 4 8 7 * 1 23 , '1 40 20 50 34 10 * 15 45 23 * 68 24 * 0 , 15 40 * 20 65 27 12 * 15 , 40 * 20 * 55 * 30 15 15 40 20 50 32 : 17 15 40 20 50 84 111 15 I 8 111 63 51 70 17 74 a 76 40 77 10 15 7 10 23 7 59 10 25 7 10 7 ,* 1 23 * 7 40 * 20 50 34 77 17, 45 23 , GB 24 0 * 15 40 * 20 65 27 77 * 75 * 40 20 55 * 30 15 75 40 20 50 32 ', 17 15 40 20 , 50 84 " 17. 111 112 63 31 70 17 14 a 76 40 77 10 14 1 13 33 4 46 7 , 19 a 10 s 2 23 * :| 4 40 * 20 * 50 34 10 , 15 45 * 23 68 24 ; 9 * lli 40 * 20 6.3 27 12 , 15 : 40 : 20 55 * 30 15 15 40 20 50 2 ** 17 15 40 20 *, 50 84 17 15 112 113 63 31 70 17 14 7 76 40 77 10 77 a 16 26 5 77 7 77 7 9 1 23 , 7 40 ' 20 * 50 34 17 15 45 25 * 68 21 , 9 * 75 40 * 20 * s:, 27 12 * 15 40 * 20 ; 55 '* 30 17 17 40 20 * 50 37 * 17 15 40 20 50 04 1o 11. 113 114 63 31 70 17 14 3 76 40 77 10 27 7 19 30 7 77 | a _»7 7 10 10 0 23 * 7 * 40 20 * 30 34 77 7.7 45 , 23 * 68 24 * 0 15 40 * 20 * 65 27 1.» 17 40 20 55 *, 30 15 77 40 * 70 , 50 37 17 *, 15 40 20 50 04 19 17 114 ** 115 63 31 70 17 14 11 76 40 77 10 36 12 24 26 6 65 s 22 7 10 7 n 23 * 1 40 * 20 50 34 10 15 45 51 ' 68 24 * 0 * 15 40 - '. * 6.3 27 19 15 40 20 5.3 , 30 15 15 40 * 20 * 50 32 * 17 * 15 40 20 50 34 19 15 115 116 63 31 70 17 14 a 76 40 77 10 10 6 10 21 1 50 0 15 4 * 8 7 1 23 * '; 40 * 20 * 50 34 19 15 45 23 68 24 * 0 * 15 40 20 * 65 27 * 12 15 40 , 20 , " * 30 15 15 40 * 20 50 82 * 17 *, 15 40 20 50 84 10 15 116 117 63 31 70 17 14 a 76 40 77 10 114 10 24 15 4 59 0 10 * 1 * 8 0 2 23 * 0 * 40 * 20 * 50 34 10 * 15 45 * 23 , 68 24 9 * 15 40 * 20 * 135 27 * 12 15 40 * 20 * ä'” * 30 10 15 40 * 20 50 32 * 17 * 15 40 20 50 84 10 15 117 113 63 31 70 19 14 5 76 40 77 11 15 9 7 13 2 59 15 271 * 0 | 10 10 0 23 * 5 , 40 * 20 * 50 34 19 * 15 45 23 , 68 24 11 * 15 40 * 20 * 6,1 27 ,' 12 15 40 * 20 55 ; 30 15 15 40 * 20 50 82 * 17 * 15 40 20 50 84 19 15 118 119 63 31 70 17 14 5 76 40 77 12 11 9 2 12 0 74 11 22 * 5 * 11 7 :* 23 —* :| * 40 * 20 * 50 34 10 , 15 45 23 68 24 , 0 * 15 40 20 * 05 27 * , 1: 40 20 55 30 15 15 40 * 20 50 32 * 17 * 15 40 20 50 84 * n 15 119 120 63 31 70 17 11 5 76 40 77 10 11 77 23 40 7 77 0 17 * 2 ** 10 & *.) * 23 * 7 , 40 * 20 -* 50 34 77 * 1.7 45 28 68 24 ' n * 15 40 1 9.0 - 65 27 * 72 ; 17 40 * 20 * 30 75 75 40 * 20 50 37 * 77 * 15 40 20 50 04 10 77 120 121 63 31 70 17 14 a 76 40 77 10 15 4 11 14 1 63 11 25 * 5 9 7 2 23 *, :: * 40 20 * 00 34 10 15 45 23 * 68 24 , 0 * 10 40 * 20 * (73 27 * 13 * 15 40 20 * 55 30 15 15 40 * 20 50 32 * 17 | 15 40 20 50 34 10 15 121 * * * * * , * * Kl 38 21 34 18 14 4 50 36 44 11 57 25 32 30 a 44 14 0 5 10 7 a 15 4 26 * 14 * 26 31 17 * 14 35 30 * 35 23 * 0 * 14 26 ** 20 35 25 11 * 14 26 * 14 * 35 27 15 14 26 14 35 29 * 15 14 26 14 28 81 17 14 K 1 K 2 38 21 34 17 10 4 50 36 43 11 42 25 17 35 a 41 s 11 _» 11 17 2 15 4 26 ,' 14 * 28 31 17 * 14 35 20 * 35 23 0 *, 14 26 20 3.3 25 11 * 14 26 , 14 35 27 15 14 26 14 35 29 * 15 14 26 14 28 81 17 1,1 KZ K 3 37 19 33 17 13 4 50 36 44 11 05 14 24 36 s 44 4 14 1 11 5 n 15 * 4 26 * 14 ' 28 31 17 * 14 26 25 * 35 ,, 23 9 * 14 26 * 14 3.3 25 , 11 * 1-1 26 14 35 27 17 14 26 * 14 30 29 15 14 26 14 28 91 17 14 KS K4 37 19 33 17 15 4 50 37 44 11 40 15 28 37 12 44 15 15 2 11 9 .: 15 , 4 26 * 14 * 28 31 17 * 1.1 * 28 25 * 35 * 23 * 0 * 14 * 20 : 14 * 35 25 * 11 14 26 _ 14 * 35 27 151 14 26 * 14 * 30 29 * 15 *. 14 26 14 28 31 17 14 K4 P1 med 210 65 41 72 17 70 7 73 41 59 10 && 11 * 34 25 7 54 7 17 0 7 7 0 23* -, 40* 20. 40 24 * 77 * 11 50 35 * 50 ', 10 * s * 11 * 40, 25 , 50 21 * 77 , 71 40 * 20 45 22 * 11 17 40 20; 40 23 * 17 ; 11 40 20 * 40 * 24 14 * 71 P1 med 1>1G P 2 79 51 87 22 10 0 100 52 90 11 119 50 69 52 15 90 :!s 22 11 10 4 0 37 * 0 66 * 33 * 64 28 * 15 , 15 .* 75 65 * 75 22 0 18 * 60 45 * 75 24 11 , 13 , 66 * 33 ' 75 * 26 *, 14 13 66 * 33 84 27 * 14 * 15 66 33 64 28 16 13 * P2 P 3 79 51 87 22 13 9 90 52 90 11 56 38 48 32 s 65 19 13 5 11 10 1 37 * 0 66 * 33 * 04 28 * 15 ' 1—1 , 70 50 ,' 64 22 :| , 13 ** 60 35 64 24 * 11 111 * 66 * 83 64 26 * 1.1 13 66 * 33 64 27 14 * 10 66 33 | 64 28 15 15 * P: P 4 79 51 87 22 13 9 90 52 90 11 31 25 53 50 s 82 16 20 , 1 10 10 0 37 * 0 66 33 * 64 * 28 1 15 ,, 111 * 70 :” * 75 22 0 * 15 ,* 66 * 35 04 24 * 11 * 13 * 66 * 83 64 26 * 10 13 66 * 33 64 27 * 14 _ 13 66 33 : 64 28 15 10 * P4 ' * * * * , * 3 , , 1 * A 1 91 43 59 20 15 5 108 65 79 11 77 17 31 32 7 66 77 * 10 7 10 0 * 1 22 * 7 40 * 20 40 * 36 * 20 10 40 30 60 25 * 7 75 40 * 20 , 60 28 * 17 *, 17, * 40 20 * 45 31 75 17 40 20 40 34 * 75 15 40 20 40 . 00 en 10 11 Az 91 43 69 20 15 5 108 65 79 11 40 15 27 48 15 70 22 12 ,, 10 10 , 0 22 * 4 40 20 * 40 * 36 , 20 10 40 30 60 27 * s* * 10 40 * 20 60 28 12 * 10 40 * 20 45 31 15 16 40 20 40 34 16 10 40 20 40 36 80 10 A2 A3 99 55 65 17 11 a 113 65 80 9 44 16 28 41 4 77 10 22 a 9 n i 1 24 * 71 42 22 * 46 * 26 * 11 , 1.» 42 30 65 20 5 12 * 42 * 22 * 55 22 10 ** 12 42 * 22 50 24 12 12 42 22 46 25 15 12 42 22 46 20 II 12 A3 A4 91 43 69 20 15 5 108 65 79 11 25 11 17 24 9 72 20 21 5 11 10 1 22 4 40 20 * 40 , 36 * >o 10 40 30 60 25 f) * 15 40 , 20 * 60 28 12 , 15 40 * 20 40 31 15 16 40 20 40 84 15 10 40 20 40 80 20 16 A 4 AE. 40 20 31 14 0 5 49 31 37 8 27 0 21 23 9 37 7 1.7 0 8 7 1 13 2 23 12 * 24 *, 22 * 1.) 10 * 23 25 35 16 6 * 10 23 * 12 ; 55 18 a 10 23 i* 12 30 1 20 10 10 23 12 24 21 11 10 23 12 24 22 in 10 A 5 A 0 99 55 65 17 11 s 113 64 80 9 ' 55 11 44 38 9 80 10 21 4 0 5 4 24 4 42 22 | 46 * 26 * 14 * 1: * 42 40 65 * 20 x * 12 42 22 * 05 , 22 * 10 12 42 * 22 50 * 24 12 12 42 22 46 25 15 12 42 22 46 20 14 12 14 6 47 60 84 39 14 a 0 68 37 42 s 37 9 28 27 7 38 10 0 :x 8 0 2 13 2 23 12 * 24, 18 * 10 * s 23 30 35 13 -, * 23 12 35 * 15 7 * 7 23 , 12 * 30 * 16 a s 23 12 24 17 * 9 5 23 12 24 18 10 8 A 7 * 11 s 101 55 69 15 17 5 115 64 76 9 77 52 45 40 7 76 74 17 5 & 7 7 10 3 34 * 17 * 04 _ 22 * 12 * 10 70 45 70 15 11 , 10 45 45 * 65 * 19 ** 10 33 * 25 * 65 _ 20 10 10 84 17 50 21 ' 11 15 34 17 84 22 1: 10 A 8 A 9 99 55 65 17 11 0 115 45 55 13 55 21 32 26 5 47 5 22 :7 10 9 1 24 4 42 22 * 45 * 26 * 14 * 12 42 35 60 20 s 19 42 22 '5 * 22 10 , 12 42 * 22 * 46 * 24 12 12 42 22 46 "' 111 12 42 22 46 26 N 12 A 9 Lvl 118 59 88 20 12 s 129 68 100 11 55 13 42 31 5 77 21 20 :| 8 n » 32 4 59 29 58 * 26 * 14 * 1.7 50 40 65 20 x 12 59 , 29 * 6.7 , 22 10 ** 12 59 * 29 58 * 24 12 12 59 29 58 25 10 * 12 59 29 58 , 26 14 * 12 Lv1 Lv2 118 59 .88 20 12 s 129 68 100 11 48 21 22 47 10 99 17 14 :— 6 5 1 32 4 59 29 58 , 26 * 14 * 12 59 20 85 20 , x 12 ')9 29 * 65 * 22 10 , 12 59 29 58 * 24 12 12 59 29 58 25 * 111 * 12 59 29 38 ** 26 14 * 12 va Lvl-l med Lv3 G 135 65 95 21 12 a 147 75 107 11 34 15 21 36 7 77 22 20 s 7 0 2 32 4 59 29 58 , 26 * 1.1 * 12 50 29 65 20 * 8 12 59 29 ' 60 * "22 10 , 12 59 29 58 24 12 12 69 29 58 25 * 15 12 59 29 58 * 90 N * 12 LV3 med Lv3G Lv4 45 22 40 10 0 4 51 27 46 6 50 29 30 27 7 46 0 15 4 21 :1 0 21 71 38 18 36 * 18 10 , 11 45 27 45 13 * "1 B 38 24 * 45 , 15 7 * 5 38 18 45 16 x 11 38 18 40 17 0 11 38 18 36 18 10 * & Dv4 Lvå 45 22 40 10 5 4 51 27 46 6 41 21 23 22 7 38 5 24 2 1 1 0 21 a 38 18 36 * 18 10 * 11 45 22 40 13 * '- s 38 IS * 80 * 15 7 * a 38 18 86 16 a s 38 18 36 17 0 s 38 18 36 , 18 10 * 8 två Lv0 45 22 40 10 0 4 51 27 46 6 77 17 20 21 7 46 11 10 7 s :* a 91 7 35 18 36 * 18 10 * x 45 22 40 13 5 s 38 ; 18 * 06 * 15 7 * & 35 18 36 16 s s 36 13 30 17 _, 9 a 38 15 30 * 15 10 * & ING Lv7 45 22 40 10 0 4 51 27 46 6 41 20 21 17 6 46 12 12 4 6 4 2 21 0 38 18 86 * 18 * 10 * x 45 22 40 13 5 s 88 ' 18 * 36 * 15 7 * a 38 18 36 16 9 a 38 18 36 17 0 x 38 18 36 * 18 10 * & Lv7 * * - , Ing 1 63 35 66 14 10 4 69 38 68 8 55 in 42 34 7 52 11 0 2 8 7 1 20 4 36 18 32 * 22 * 12 10 36 38 55 18 s 10 36 18 * 55 19 0 * 10 36 18 48 10 10 96 18 & 21 11 10 36 18 82 22 li 10 Ing ! Ing 2 63 33 66 14 10 4 69 38 68 8 aa & 27 24 7 60 4 14 1 6 5 1 25 4 44 22 42 * 26 14 12 44 38 50 20 5 17 44 22 50 22 10 12 44 22 42 24 12 12 44 22 42 2 15 12 44 22 42 20 14 12 Ing 2 Ing 3 42 22 44 11 7 4 46 26 50 7 25 12 16 24 4 38 5 a o 7 7 0 18 4 32 16 30 22 12 10 32 10 40 18 * R 10 32 16 40 19 0 10 32 16 30 20 10 10 32 16 30 21 11 10 32 16 30 22 in * 10 Ing 3 ägas? ?r * 100 61 110 28 20 s 110 79 130 14 17 71 50 47 7 124 75 77 7 10 0 1 36 6 65 31 55 26 17 77 70 47 95 20 7 11 65 35 90 * 22 17 * 77 65 81 75 24 77 77 65 31 05 75 1,7 17 05 31 65 tes 14 17 * 213353? Tl 118 60 115 31 15 15 137 66 119 15 60 15 42 61 5 97 11 02 4 14 2 12 21 a 39 19 44 * 31 * 17 * 14 89 45 60 23 0 14 39 45 60 25 11 14 39 19 60 27 15 14 39 19 50 E 15 14 39 19 44 81 17 14 Tl TZ med T2N 122 61 117 28 12 15 140 66 121 14 103 14 _ 89 66 s 113 4 25 2 13 s 10 21 11 39 19 44 31 * 17 14 80 66 60 23 9 14 39 66 00 25 11 14 39 10 60 27 117 14 39 19 50 i: 15 14 89 19 44 81 H 14 T2 med T 2 N Tz 124 62 119 26 12 14 141 67 123 13 57 15 38 59 1 96 11 41 2 13 4 0 21 5 39 19 44 * 81 * 17 14 39 40 60 23 0 14 39 * 30 60 25 11 14 99 19 60 27 10 14 39 19 50 29 15 14 89 19 44 81 17 14 '13 T4 122 61 117 28 12 10 140 67 120 14 93 50 59 44 5 97 11 04 2 13 5 a 21 a 39 19 44 31 * 17 14 50 65 60 23 9 14 80 45 60 25 11 14 39 19 60 97 15 14 89 19 50 29 15 14 39 19 44 81 17 | 14 T4 3736 1937 3535 917 m m 4368 *2376 3882 571 2777 550 1420 1619 281 3309 777 7777 171 467 050 111 1177 111 2090 1044 2297 *1496 * 525 | 777 2312 1576 3066 1095 474 771 2101 *1225 *2946 *1216 747 * 771 7094 1052 2596 1331 550 771 2090 1044 2059 1415 777 771 2090 1044 2297 *1313 m ** 7771 ' I ' ' unmt i ' ' ing! icke * ' " blund fux-irc: och över- ' Samtliga inrutjinltbeflttningar tillkomma ränta 111-51. Av befintliga överfurirer böra du som iim 1945 icke tillsatt halm antalet bnfuttningnr i inn; tjännt enligt nalutlliget» må dock halva antnlet ska, |! att red-u frln börja vu-je förband (di-fog” över hll'l mmm avart-iriver i inre lib-t enligt i'm-im. Dimmu! ing! blund korprnler onlupln) ivan de :om gnuomgd beltällningumnnnnutbilåning- 05141" lämpliga övergå till truppinstruktörer. Åter-Mondo befunniugur i ini-e tjänat må endast tilluittu överfurirahnfnttningnr i inte tjänat tilluittn: utan hän-yu till 1117 nöknndn uppnått 40 års ålder. På "5517 ulutligen. För dylik utbildning "udd: En not in likn-| i luta-nn. med personal, nom uppnått 40 än ålder. Nytilluittandc uppukjutel !Mundn till du! lämplig läkande samma litt md vid Förband, diii- 511 stort antul rodnn ” ” " ' ' lungn till ' 4 10 ” ' ' enligt 11044 1111 rikudlpbulut. ' I övergång-planen mud fel |ti1 boteuknado liffmr unga lliutligeu. i Hig-t 40 In ålder arhllieu 01101- till don unatilld överfurir uppnått denna 117171. Vid 101-band, som tjänat att kvm-utlands antal i inte tjänat icke uppgdr till hnlvu smulat enlig! "huligan, komplumring

• Sida 106
•  Original

Bilaga 2a.

Sjukvårdspersonal.

M 11111121111111111111 1111 1111 111. M M Mum 43333383333333333331 1111 3444 11 5 . 9 1 h 22222222222222222221 2222 2333 35 & & 38223323223322232221 1111 3444 11 n m 6 a w M 32332232332233323331 2222 2333 3: 1 D. U M" cm 22222222222222222221 1111 2333 11 n & .0 eau 4 % w & 43333333333333333331 2222 3444 33 _l 9 v oh. & 22222222222222222221 1111 1111 11 "O _/ Ö 4 m & 43333333333333333331 2222 4666 33 K UO 11111121111111111111 1111 1111 11 ” .lo; Mum 11111111111111111111 1111 1111 11 4 " m & 54444444444444444441 2222 4666 33 5 H .m 0 11111121111111111111 1111 1111 11 H U 06 ”zona __nu 1 ! mm wfm 43333333333333333331 1111 3444 11 WDS ..Onm m a n .m 22222222222222222221 2222 2333 33 U u F & U grn HA. r ..u9 _..m .Ml W.! 11111 11_1111111111 _ _ _11 1 11 11 B] "O.";— O:” f m e f P .nm 46635453246565725543 2 _32 2625 25 vu Ö n.....d bbw...” 1221344144232224333 1423 1412 12 en P wmm TTTTTTTTTTTTTTTTTTT TTTT TTTT TT ao sr n 5 .m Rma/ m.m 01%? 11111121111111111111 1111 1.111 11 Må Um64 tu "83 S..-. .] tu nu .nu FM W." 1111111111111111111 1 11 1111 11 1 " T m om 0. 3 dl 4 b.m ww 77777797777777777772 3333 5666 66 U"” 8 2 d n m 12345678901 . »” 12345678111111111225 12:01. 1234 12 F IIA

IIIIIIIIIIIIIIIII

• Sida 107
•  Original

9 3 1111111 1111111 121 2111 2322 3 3 111111 M... ] U3323213 2222222 222 1_ __ _ _ _ _ _ _ 1_ _ _ __ % 41111111 1111111 121 2 _ _ _ 29022 3 00 111111 % 1 _3323213 2222222 222 1111 __ __ _ _ 1_ _ _ __ m _ y 1 _1111111 1111111 121 1 _ _ _ 2222 3 3 111111 % 3323213 2222222 222 2111 _1__ _ _ 1_ _ _ __ & 1 3323213 2222222 232 2111 2322 _ 2 1_ _ _ _ _ m 1 411_1_11 111____ ___ ____ ____ _ _ ______ & 43323213 22229222 0.32 2111 2322 1. 2 11_ _ _ _ MW lh. 11_1_11 111____ ___ ____ ____ _ _ ______ % 1111111 1111111 121 2111 2322 3 3 111111 N... 1 _3323213 2222222 222 1_ __ _ _ _ _ _ _ 1_ _ _ __ % 1 11 1111 1111___ ___ 1___ ____ _ 1 ______ % 24229u22 45.42.1331 112 111_ __ __ 1 _ 1_ _111 % _ 1 4334431 2114323 143 1324 m Nm 4 4.31 TTTTTTT TTTTTTT TTT TTTT ____ % » T__TTT _ T 1111111 1111111 111 1_ __ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ & 11_1_1_ 111____ 11 11__ ____ _ _ ______ % 5635345 5553333 443 4111 _ _ __ 3 3 1_ _111 m . 2 3 _ _ 3 k _ 8 1234567 123 BSK ] 1 $$$ S 34 67 9 x 5 & vvvvvvv MamOma 1111 1234 % m nm.m—WSUS [AAATAA LLLLLLL III 8888 TTTT T I IALKAR

⁸⁹ uoff, varav 15 fanj och 24 serg, vilken relation successivt genomföres.

227 överfurirer och furirer, varav 124 överfurirer och 103 furirer.

Summa personal:

• Sida 108
•  Original

Bilaga 2 b.

Hovslagarpersonal.

____________________

1 % 1111111111111111111_ 5444 _ __ % 1 ,Å _ _1_1_ _111111_1_1111 6444 _ __ 1111

1949/50 Öfu Uoff Fu ]öfu | Uoif Fu Öfu

1111111111111111111_ 5444. _ _ _ _ n um __1_1__111111_1_1111 7.555 ___— w g .” ____________________1111____ g 9 ” % 1111111111111111111_ 5444 __ __ v 4 "0 m n _1_1 _111111_1_1111 75.05 _ _ _ _ F _ _ m .0 4 NFu. __1_1__111111_1_1111 96:06 ____ 7 & 1111111111111111111 3333 _ _ _ _ _ M ö % 9 u __1_1__111111_1_1111 0777 ___ 1 F . 1 _ | _ 8 H _ m Uo ____________________2222____ T. m m.... _r mm m.m 1111111111111111111_ 54.44 __ _ _ m.m om .m u m .a 1 1 _111111_1_1111 6444 _ _ _ _ t r. __ _ __ U u F __.m .H.—gä .Wm 111_1111111_1_1_111_ 2122 _ _1_ 3.1 . f nMu gnuf PtV HM 5456732563433141447_ 4_9B _l__ 05 1 nu MLM" wm 1111111111111111111_ 2_22 1111 mmm om uwd o : nam dam Fpm bl/ 1222221222222221222_ mm _mA. 1111 Umm. 1 _Jö | || m a % 12345678HNBMMMPBHWMB 1234 1234 % IIIIIIIIIIIIIIIIIIIA KKKK PPPP

• Sida 109
•  Original

22_21_ _ __

3313941111

1211

33_32____

1111

1112:

1111

331321111

1211

447,21:

1111

11_1_____

331321111

43432:

221221111

12.11

se 532:

22.22

111111111

1111

77_74____

2222

223.122

1111

331321111

1211

11111

1 411

1111

1111111

2222

123456789

AAAAAAAAA Lv 1 Lv 2 LV 7 Ing 1 Ing 2 Ing 3

1234

63|12 53

60

53 63 19 86 48 78 57 65

32 ¹⁹ uotf, varav 8 fanj och 11 sorg, vilken relation successivt genomföres.

116 överfurirer och furirer, varav 63 överfurirer och 53 furircr.

49 201

Summa personal:

Summa. 159

AUS

InfSS

• Sida 110
•  Original

Bilaga 2 c.

Vnpénmekanlker.

¹ 949/50

% 11111111111111111111 1111 1111 1 M % 33333343333333333331 1111 1111 9 ¹ M 33333348333838333332 1111 ____ % 11111111111111111111 1111 1111

%

32323242828239g323231

1111 1111

n & 34343444343434343432 1111 ___— 3 p ” 11111111111111111111 1111 1111 8 9 nu 4 n & % 22222232222222222221 1111 1111 4 M 9 1 r % 44444454444444444442 1111 ____ e V ö ” 11111111111111111111 11111 1111 & W % 2222223222222222222 1111 _11_ 4 9 1 & 44444454444444444443 1111 1__1 % 11111111111111111111 1111 1111 M | 4. m & 55555565555555555553 1111 1__1 . av M M ..»th # e n ng.g g _r ihM w. kk 33333343333333333331 1111 1111 hnm mm mms ? "0 U M? än 33333343333333333332 1111 ___— .mWn mr mn Line a Huan ____________________________ LM tvmt m. m _ & .Neå ...... moon» mm 2111111111111111111_ 1 _11 1121 ”4 u Wka mm M _... . r 1 1 1 I.. 111. 111 11 1 mx/z rm mmw 1________ __ ____ & mn "of P .mm am.bf mW HW 4543686756866537652_ 6_43 2652 "nu | __ dLg 1 ”.nu 1111111111111111111_ 1.11 111 ”Huacm "Ha "WANT _ .Enn th nod Hm tnd .lr. f] / nen me Mm082 4444444444444444444_ 2_22 7666 Fpu p uäaM4

• Sida 111
•  Original

1 | 1 i 1 | | 1 1 1 1 1

|

| Hv—lr—i—dl—l

1. HHHHIH ll"'|1"*

II

mal

I 1 l l 1 | ! ll v—iv—Qv—(HHl—ly—(v—(H | [ vj—IHv—(v—iI—Iv—Ov—lv-i ]

I v—lv—Cv—(v—(Hv—(MHH

! | l ! IHH | I"" 1 | I |" I"! I [ v—lv—(v—iv—lv—lv—(Hv—(v—l [ | CD!—160010?! v—(HHHI—(Hv—(v—lv—l NNNNHNNNN H&leQCDb—wcä 444444444

| | ||" |

1

|

||||||| | | | | ||||||| | | | ||||||| ||||||| ||||||| || || || || || |H||||| | ||||||| |||||| MOI-”QIO >>>>> ÅÅIÅÅÄ

MHF-( ! v—(v—cv—w Huv—IF! II I v—(v—lv—i | l l v—lv-iv—l I—lv—iv—C

| I

|

I | I ”II! Illl I I v—lv—h—dHlll IHIII l "'lll ! | v—(v—(v—dmlll I | a_n-(_|!!! Illll v-dv—h—iv-llll CO born-(H— &

l

v-iv-(v-IH v—dv—lv—lv—i CQ PCH?-(F! l—lv—lv—IH Har—IH HFN-IH MNF-AH H | I | m—mw riv-IHH mmmm _|me mmww BHBE

Tyg 1—3 _ — — —

|

InfSS —— —— — — AUS —- — — _ Tygs — — — —

Summa 147 42 173 15

Fl

'd'—HH CQ HHv—l Halv—474 CQ H—ll N| | HHH | väv—(HH ” Fit-CH HG'IHH N HHI GI HM.-1 H "HH" GQ Hvil— | | | ”"| Fil—(HH CQ HHv—i HNHH CO "HI | HHHv—l I—C H [H

Fl *

N 80 v

70

:x) v—i _— v-u ä' _| CD

41 100 59 41 90

v—l b-

41 79

G! oo

41 70

v—1 v)! _ G=

S.a personal: 1 tygverkmästare ⁴¹ tyghantverkare, varav 17 av 1. klassen och 24 av 2. klassen, vilken relation successivt genomöres 161 tekniker och fnrirer, varav 91 tekniker och 70 furirc'r.

* Därutöver 1 tygverkmästare vid TygS, oj redovisad i övergångsplansn.

Av nu befmtlig personal överföras 1 tygverkmästare (A 2) och 2 tyghant- verkare till annan verksamhet inom tygstaten.

• Sida 112
•  Original

21111131111111121111

2222 1121

42121231111112121111

3333 2121

2111113111111111111_

24 26 26

2333 1_21

Th Fu Te Th 25 1111112111111111111_

2222 _121

22

31111121111111111111

Te

2222 03111

1949/50

421212_01111112131111

21

3444 2 _31v

Th Fu 20

0.222 _121

1948/49

Övergångsplan

1947/48

FH. cum 500222362222222232221 4555 3131 ” ”|__1__1________1____ 131121 % mgl_1_12______2_1___1 1111311 % 1__1__u:______1__: 3.31”?

¹¹ _ _ _ _ _1 _ _ _ _ _ _1 _1 _ __

Te _ _ _ _ 11 _11

1946/47 12 | 13 | 14

74333473333333333332 6667 3131 _

mäs- tare 1 1

21111131111111121111

kare

2222 1121 _

Tygstaten

Slutläge

42121231111112121111

niker ver-

3333 2121

Utredningens förslag

2111113111111111111_

tär per- sonal rer

Mili-

2333 1 _ 21

_ _ _ _ _ _ 11 _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _

mäs—

tygstaten

_ _ _1 _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _

ver- 1/11 1945

_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _

Personaltillgång

Militär personal

9516 _29321 _223370032 _

nn _ _ _ _ _ na _ _ _ _ _ _ _ _ na _ _ _ _

2222 1121

Fastställd personaltill- delning Militär personal Ubef Över- - jäml ao furi-

3111115111111113111_

568/42 rer

—444 3282

1 4 678901 19.34.5678]. 3 511 S

IIIIIIIIIIIIIIIIIIIA

Förband

19.34.1234 PPP? AAAA

• Sida 113
•  Original

12122 2221111 111 2111 2222 3 _ 11__11 & : 12222 2231111 111 2111 3433 3 3 1111__ % _2123 2232222 222 2111 3433 _ _ _l____ % 1219A2 2092-1111 111. 9d_ _ _ 2222 2 _ _ _ _ _ll ” 12112 1121111 111 21_ _ 3333 2 3 1111_ _ % _2233 3342222 222 2233 3533 _ _ 12____ m 1 12112 222111] 111 2___ 2222 2 _ ____11 M _2244 4452222 333 3233 5755 _ _ 12____ % 1 _2111 111____ 111 2___ 1111 1 _ ____11 % . 12245 5563333 333 3233 6977 _ 3 13_1__ % [ _2_11 111____111 2___ 1111 1 _ ___—114 s 3 s Cu En 13 _21____1_______11__1___________M 22356 5564444 333 3233 6977 1 3 2311__ m 2 _____________________________1_1 12122 2221111 111 2111 2222 3 _ 11_ _11 & 2123 2232222 222 2111 3433 _ _ _l__—_ & _l__1_1_____1______1__1______1_m _1__________1121____1__________m _2_________1____1______________4 20735 7783356 73_ 13__ 9266 _ _ ______ 2 1 % 12212 2221111 ___ 1___ 3333 3 _ ___—__ % 18328 8884444 ___ 2111 5555 _ _ ______ M 1 4 4 m k S m Hc 1 %s S quo u y t fnSUSys n T m IAKAMT

1 tygverkmästare. 82 tyghantverkare, varav 32 av 1. klassen och 50 av 2. klassen, vilken relation successivt genomföres.

188 tekniker och furirer, varav 99 tekniker och 89 furirer.

Summa personal:

successivt ersättas med tyghantverkare, vid MS, vilken icke redovisats i över-

— ” Därutöver 1 tygverkmästare

gångsplanen. -—- 5 T. v. tygverkmästare. — ' T. v. en tygverkmästare.

¹ Därav tillsvidare 15 tygverkmästnre, vilka vid inträffande avgång eller förflyttning samt 12 st 1945 befintliga tyghantverkare.

• Sida 114
•  Original

Bilaga 2 f.

Signnlmeknnlker.

a n

Th ____________________

0 5 / 9 4 9 1 1 5

w % 11111121111111121111 1111 23 5 9 ¹ "M 1111111111111111111_ 1111 201 h T ____________________ ____11

%

11111111111111111111

n. s % ______:____________ ____11. g 9 4 9 ea % 1 M 1111112111111112111_ 1111 23 I c 8 m...". ____________________ ____11 V % mm lllllllllllllllllllm 1111 11 4 9 1 vm 11111121111111121111 111] 34 % ____________________ ___—11 nf 4 W % 111—_l______11_11_1_ 1111 __ 9 1 n 11122132222211221211 1111 45 F S ork....wm .m nWmmm ____________________ ____ __ , m.m & .a.» . e 11 smo & kun ____________________ ____ m.m Vu |.th gu t .mä bm 11111121111111121111 1111 23 a m.m r m dm. .mu 1111111111111111111_ 1111 22 mm mr .— fwäm ____________________ ZZ __ & WW V " MDM Mm WWmm 11___1_111_1_111_11_ 1__1 _1 mm tMVk 1 a n1 r.... 1 1 1 1 mmunm mfm _11______________ ___ __ & uno P m.m How 1212_13211_1312_1_1_ 1_11 _3 p _mu , dl.. rskr 1111111111111111111_ 11_11 22 llhg ru mme mmm mm öfr i Mmm Mm calm. GW? 1111111111111111111_ 1_11 56 F” O. 10.3 354 D. U"] 5 .m a .b % 12345678H1mmummnm9mwmw ”1234 12 IIIIIIIIIIIIIIIIIIIA RKKK PP

• Sida 115
•  Original

11 111111111 2222222 2111 _ _ _ _ & 33 111111111 1121111 3111 1111 & 22 1.111_1_11 1111111 8111 _ _ _ _ "M ¹¹ 11.11.1111] 2222222 2111 _ _ _ _ now.—u 11 111111111 2222222 2111 _ _ _ _ MW 11___________1__1_ 1_______ % 4.4 222212122 2222212 6222 1111 m 11 111111111 2212211 91111 _ _ _ _ W _____________1__1_ 1_______ % 5.5 222212122 2232222 6222 1111 m 1 __________________ 1_______ 1 33 111111111 1121111 3111 1111 % _________________ 1_______ 1 ¹¹ 111111_1_1_11___ 11__ ____ % ____________1__1_ ________ 8 _ 22 111111111 1111111 5_ __ 1111 % _ _ 66 222222222 1111111 4222 1111 & _ S n & _ 123 %oBMMK SS m 34 123456789 Honda—LMM” 558 1111 1234 518,” & PP AAAAAAAAA LLLLLLL mmm mA

vilken relation successivt genomföres.

ekoradiomekuniker (1 per lvförband)

varav 69 tekniker och 51 furirer.

Av tyghantverknrna iro 7 120 tekniker och furirer,

1 tygverkmästare 32 tyghantverkare, varav 12 av 1. klassen och 20 av 2. klassen,

* Därutöver 1 tygverkmästare kvar vid S 1, ej redovisad i övergångsplanen.

S:a personal :

• Sida 116
•  Original

Fastställd personeltill- delning

Pereonaltillgäng Utredningens förslag .. 1/11 1945 Slutliige Ox'ergångsp lan

Mili. Mili är Militär Ur tär personal personal tygstaten per- sonal - __ - _ Tyg- Tyb- Tyg- Tyg- Ubef Over— Ovrigt Over hant- verk- Furi— hant- verk- Jaml ao furi— furi- .. . .. 558/42 rer ubef rer ver- mas- rer vor- mas- kare ture kare tare

Förbund Tygstaten 1946/47 1947/48 1948/49 1949/50 1950/51

HHv—lv—i GIGICNGI 'd'-(wh— r—lv—le—l v—dv—h—uH NNNN v-n—(v-tv-d v—(HHv—l HHHv—l H—lv—i—de—QHHH Hv—lv—iH NNNÖIHNHv—ÅN GQCONQO QleWv—IQ'NLC

lemma VWQYBNWNCO'Q' HNCQQI HNCOWIOCDP-wm

P P P P A A A A A A A A A

HHHHv—(v—l—(v—tp—q ! I"” IHI I | | l"”'* |"'"l | IHH—| v—lv-H—iv-lv—(v—(v-dv—M—C NNNHHHv—l oscina-nuo u-h—n—c A HHv—lv—l Hv—lv—lr—Åv—Cv—iI—(HH HHHHv—Cv—(v—l GV NMNNMMQ v'äv-lv-iv—i NNNNHNHHN %%QNNNOI QINNNHNv—H-CN QWQNNNN

v-dv—h-(w-q [Hv—4 Iv—c NNNNNNN GlNNNNNv—(NCN WQLOG'INGIGI GlfNLQv—dr—dv—lv-Å

mormor v—h—lv-(v—lv—h—u—lv-n-i common-nen!» mmvmmwm

IN Iv-h-A |v—4

CONNNCQWHCON vännernas—om CN

v—tw—h—n—h—d—h—q ef: v—ly—dHHHv—dv—l & v—(v—lv—lv—lv—lv—CH m

(N CO

0

riv—IHH v—lv—(v—vHv—(v—(Hv—lv—l v—lHHHv—le—i CO

COG'JCOCO MNNNCQGIHCOG] wmwmmmm (N v—4

' 2 1 _ — 2 | 90 B 22 82 l sl114! sl! 37'1 38 | 25 | illözl 151121 55 |22 l21 45 .a

—-l 2 37I38|25

(Q'—(|

mama v—lv—(v—lv—lv-(v—le—lv-i &ammwmöl eo HI NNCNN v—lv—iv—lv—lv-(r—lv—CHH NNGQGINNGQ _ H]

I N

lm IJ

IQ N 'FH CQ

Summa personal: & tygverkmästare. ”25 tyghantverkare, varav 10 av 1. klussen och 15 av 2. klassen, vilken relation successivt genomföres. 7 tekniker och furirer, vamv 38 tekniker och 37 furirer. 1 Därav & tygverkmästare, av vilka 7 ersättas med tyghantverkare vid inträfl'nnde avgång. En verkmästare avses för TygS även vid genomförd organisation.

• Sida 117
•  Original

Bilaga 2 g. lnstrumentmekunlker.

Fastställd pcr- Personaltillgång Utredningens förslag " ,, ' sonaltilldelning l/u 1945 Slutläga 0 v 6 r g a n 5 s p 1 a n

.. Militär Militär Militär Forband personal personal Ur tygstaten personal

Ubef » - . - Tyg- Tyg- T O'. T”. jml ao fax:;— 01??? 8:22?! hant- verk- Furirer haiijt— verk- 558/42 verkar-e mästare vel-kare mästare

Tygstatcn 1947/48 1948/49 1949/50 1950/51

Hv—(r—lv—d v-4v—1v—4v-4 v—lv—h—(H (NNNCN HNCOI NNNGI v—NCCYH

l

l ! IHIHI

flin-49494 444444444

HHv—(v—CHv—(Hv—(H NNNWHNNWN HNlelePwQ

H

v—(v—lv—(I H

1 1 3 1 0 6 0 1 2 4 4

IOlOtDtNNGQN accounts—uma HNMYNLQCDF

v-n-u-n-n-lv-vv—c co Hv—n—n—c v—tv—iv—(v—lv—dv—(v—lr—lv—i mmmamwm co

HHv—(Hv—lv—(Hv—lv—l commmamm CO v—uv-n-cv-i—n-u-u-u-c oceanerna—a_i co vs.—n-u—u—n-u-n-u—t landsnamn—om CO

(DQDNCOO'JCQCO CO

g 1—3

TygS — —— _ _ _ ._

summa! 65 | 10 II 18 1 32 | 8 | 3 ”54 3l5l3|4 513l28l2318| 3I2229l8 3|18|33!8|3

Summa personal: 3 tygverkmästare, varav 1 av ]. klassen och 2 av 2. klassen. & tyghantverkare, varav 3 av 1. klassen och 5 av 2. klassen, vilken relation successivt genomföres. ⁵¹ tekniker och furirer, varav 33 tekniker och 18 furirer.

• Sida 118
•  Original

Bilaga 2 h. Strldsvagnsmekaniker.

Fastställd per- Personaltillgång Utredningens förslag

sonaltilldelning %, 1945 Slutläge 0 v e r g & n g 9 p 1 a n

Militär Militär person al person al

Förband Ur tygstaten 3232; Tygstaten 1946/47 1947/48 1948/49 1949/50 1950/51

chf jml ao 558/42

Över— Ovrigt Över- furirer ubef furirer

Tyg- Tys- Tyg- Tyg- hant- verk- F urirer hant- verk- Th Tv verkare mästare verkare mästare

1 1 2 1

211—

11 5 6 2 19 30 9 4 35|9162

Summa personal: 4 tygverkmästare, varav 1 av 1. klassen och 3 av 2. klassen. ⁹ tyghantverkare, varav 3 av 1. klassen och 6 av 2. klassen, vilken relation successivt genomföres. ⁴⁹ tekniker och furirer, varav 30 tekniker och 19 furiror.

Maskiumekanlker.

Ingl 3— 33 Ing2 —— 3: Ing?» iö— 33

Summa ' 1 I i 1 i [ il3l— 11 2! S' 9

Summa personal: 3 tyghantverkare, varav 1 av 1. klassen och 2 av 2. klassen, vilken relation successivt genomföres. ¹⁸ tekniker och furirer, varav 10 tekniker och 8 furirer.

¹ Minskning till avsett slutläge sker vid inträffande avgång ur tygverkmästargraden. Till dess hälles motsvarande antal teknikerbcställningar vakant.

• Sida 119
•  Original

Sammanfattning av personalbehov inom bcställningsmnnnnlinjernn.

Fu : furirer, Öfu : överfurirer, Te = tekniker, Th : tyghantvcrkare, Tv = tygverkmästare.

Personal— kategori

Personaltillgång Utredningens förslag [/11 1945 Slutläge

Övergångsplan

? "ä?

1947/48 1948/49 1949/50 1950/51

_ng : 0

:=” ="

.Ci O: o;— elelzg. . .. .

Sjukvårdsper— sonal . . . .

Hovslagar- personal . _

Vapcnmekn— niker . . . .

Pjäsmcka- niker . . . .

Bilmekaniker

Signalmeka- nikcr . . . .

Instrument- mekaniker

Stridsvagns- mekaniker

Maskinmeka- niker . . . .

Summa

83 59 41

11—

53 70 37 38 89 99 91 51 69 40 18 33 36 19 30

11— 8—10

¹ 035111

754133 4481187l370

• Sida 120
•  Original

Maskin- m ekuniker

Tv Fu Te Th

Bilaga 4.

Th

Stridsvagns- mekaniker

Tv Fu Te Th

mekaniker Te

Instrum ent-

Fu

4

Tv

Signal- mekaniker Th

Te

"______:__________

1111112111111119H111

1111111111111111111

111111 111111

1111 _ 1

______:___________

______

Th Tv Fu

2111113111111112111

112112

Bil. mekaniker

Te

40412123111111212111

2111113111111111111

212112

"__—_______________ ___________________

111111

Pjäs-

mekaniker Te Th Tv Fu

_______________

111111

_______________

0u22215).

___________:______

1111111111111111111 11111

Vapen- mekaniker

3n033334333333333333

1111

33330034u0333333330033

1111

'Uofl Fn Te Th Tv Fu ___________________

2222

092 _21_

Sammanställning av beställningsmännen fördelning på truppförband.

personal

1111111111111111111 5444

331321

Hovslagar-

6444

33_32_

1111112111111111111

43333333n03333333333

1111

1111

1111 _1

111111

personal

Sjukvårds- Fu Öfu Uofl Fu Öt'u

2222222222222222222 2222

333323

• Sida 121
•  Original

A7 A8 A9

Lvl Lv2 Lv3+Lv3G Lv—L Lvö Lv6

AUS InfSS ArtSS LVSS RS Signs TygS MS AJS

Giv—NIO NNNNNNN NNE)! v—(i [ |

Illl

1 l 1 1 l 1 l 1 1 1 1 1. 1 2 l l l 2 3 2 2 1 1 l 1 1 1

I I |l-41 | | | l l.-. lllllllll"

llll

lllllll lllllll lllllll

lll llll

| lll l l

lll

HHv—i HHHv—t HHHv—i

l lllllllll—l

v—lv—(H

lll

llll

IHHlllllll llllllllll

lll

v—lr—lv—Iv—l l l

lllllll lllllll lllllll

_l__. mill

iHv—(iiiliii llmlllllll l—h—liiiiv—lil lllllll—ll

HOT—(H Hv—IH

lll

v—lv—Cv—l

lll

v-l—1v—l

lll |||| Illl

v—tv—tv—(H v—iv—l—l

lllllll

llll

l

mmmNNNN

lll lll lll

lll | | |! HMI—1 Hv—(v—(Hv—CHH

v—(CNCO NGICQGQNNN NNN GIH—IH mama—o

Ilil

'lll

mmm mmco—n—c—n—c Ftv—JH NHF-(H CQQCQCQ HHv—l v—lNN

lll

NamHv—(v—IH

lllllll

v—(HH WHHv—l NNNN

|| lll llll

GDF-[HH

iv—iv-l Hv—(v—lv—lv—lv-l—i

v—(v-dr—l v—IHWHHHH HHv—I mma—imamer

lll lllllll

HF'H COMMNNNN

• Sida 122
•  Original

Bilaga 5. Nuvarande fördelning av tyghantverkare och tygverkmästare.

. * Signal- Pjäsmekaniker Bilmekaniker: 'mekaniker (ekorudiomek)

Övriga (snickare, sadelmakare, strlkmek m. fl.

Vapen- mekaniker

Instrument- Stridsvagn s- Maskin - mekaniker mekaniker mekaniker

Truppförband

Th

Tygverkstad 1. kl ........ Tyganstalt .............. Tygverkstad 1. kl ........ Hänvisnt till Sthlm. tygstn. T ganstalt ..............

Hänvisat till Bodens tygstn.

• Sida 123
•  Original

1 .

. . | änvmat till Gotlands tygetn. —: » » Boden tygstn.. .* —-l, yganstalt .............. 1 :

Lv 1 Hänv. till Kurlsborgs tygstn. Lv 2 Tyganstalt .............. Lv 3 Hänviaat till Sthlm. tygstn.

Lv 6 Hänvisat till A 2 tygstn.. . — Lv 7

lllllll lllllll

| I

Ing 2 Tygvcrkatad 1. kl ......

ll ll

l . [ l

ll—l ll

Illll lllll

CN v—Å

lm

Stockholms tygstn. ........ Karlsborgs

Gotlands

Försvarsområden .......... Amförråd

Amfabriker ......... . . . . Gevärsfaktoriet ............ Akers krutbruk ............

• Sida 124
•  Original

Landorganisation (behovet beräknat med hänsyn tagen till pågående organisa— tionsundersökningar).

Tjänstgöringsplats Antal Försvarsstaben inkl. FRA ........ 7 Kungl. Slottet ...................... 1 Ostkustens marindistrikt

Marindistriktsstab .............. 4 Sjukvårdsförvaltning ............ 1 Örlogsstationen .................. 38 Örlogsvarvet .................... 10 Örlogsdepån Hårsfjärden ........ 24 Övriga i Stockholm ............ 2 Gotlands marindistrikt Tingstäde radio .................. 2 Sydkustens marindistrikt Marindistriktsstab .............. 3 Örlogsstationeu .................. 47 Örlogsvarvet .................... 9

Flottans sjömansskola ..........

Öresunds marindistrikt Vissa förråd .................... 2

Västkustens marindistrikt

Marindistriktsstab .............. 2 Örlogsstationen .................. 23 Örlogsvarvet .................... 3

Exempel på fördelning av höghåtsnlän till tjänstgöring.

Summa landkommenderade 186

Bilaga 6' .

Fredsrustade fartyg (kustfiotta och 10- kalstyrkor enligt beräknad normalrust-

ningsplan).

Tjänstgöringsplats Antal 2 kryssare Tre Kronor .......... 58 1 » långresefartyg ........ 23 1 minkryssare .................... 10 1 pansarskepp typ Sverige ...... 24 l » >> äldre .......... 10 2 landskapsjagare ................ 30 8 stadsjagare .................... 40 4 kustjagare ...................... 20 6 minsvepare, större ............ 24. 8 » mindre ............ 8 2 » typ Jägaren ...... 2 1 ubåtsmoderfartyg .............. 12 1 ubåtsbärgningsfartyg .......... 4 12 ubåtar .......................... 21 1 förbindelsefartyg .............. 5 Isbrytarfartyg eller för ökade som- marrustningar .................... 10 Sjögående staber .................. 11

Summa sjökommenderade 312

Reserv för långvarigt sjuka (krigs-

placerad ersättningspersonal). . . . 13 Stat för högbåtsmän 511

• Sida 125
•  Original

Bilaga 7.

Exempel på fördelning av överfurirer till olika befattningnr vid kustartilleriet.

; KA 1 KA 2 KA 3 KA 4 KA 4 H Summa Artilleri- samt signal- och min- avdelningarna. Kasernfurir ............................ 1 (1) 1 (1) 1 (1) 1 (1) 1 5 (4) Kompanifurir .......................... 8 (9) 9(11) 3 (4) 8 (*J) 3 (2 ) 31 (55) 'l'ygfurir vid motortyguppbörd ........ 1 1 (l) 1 (1) l (1) — 4 (3) Bdbfurir .............................. 2 1 — 1 —— 4 * Instruktionsfurir ...................... 12 13 4 11 3 43 Maskinavdelningen. Tygfurir vid maskintyguppbörd ........ 1 (1) 1 (1) 1 (1)" 1 (1) 1 5 (4) Tygfurir vid strålkastartyguppbörd . 1 (1) 1 (l) 1 (1) l (1) 1 5 (4) Maskinfurir vid maskinanläggningar om- bord och i land .................... _ 4 2 1 2 1 10 Hanhrc-rksaMehr-ingen. Tygfurir vid tyguppbörd för rörligt (flytt— bart) kustartilleri .................... 2 (l) 1 (1) 1 (1) 4 (3) Tygfurir vid luftvärnstyguppbörd ...... 1 (l) 1 (l) 1 (1) 1 (1) 1 5 (4) Ekonomiavdelningm. Sjukhusfurir .......................... 1 (1) 1 (1) 1 (1) 1 (1) 1 (1) 5 (5) Matsalsfurir .......................... 1 (1) 1 (1) 1 (1) 1 (1) 1 (1) 5 (5) Expeditionsfurir ..................... 1 1 1 1 1 5 Summa. 34 35 17 31 14 131 , Härav kunna 2 kvarstå intill uppnådd pensionsålder. Anm. Hänsyn har tagits till viss mindre förändring av kustartilleriets fredsorganisation, som sannolikt kommer till stånd. Siffror inom parentes ange av 1942 års nnderbefälsutredning be- räknat antal.

• Sida 126
•  Original