SOU 1947:1
Kollektiv tvätt
Sammanfattningsvis skulle den framtida utbildningen inom tvätterifac- ket enligt ovan få följande utformning:
I. Utbildning av biträdespersonal (enligt överstyrelsens för yrkesutbild- ning plan A) vid yrkes— och lärlingsskolor samt centrala verkstadsskolor.
II. Utbildning av förmän (kurs A + kurs B) ävenledes vid yrkes- och lär- lingsskolor samt centrala verkstadsskolor.
III. Utbildning av föreståndare (kurs A + kurs B + »mästarkurs») för- lagd till textilinstituten i Borås och Norrköping.
IV. Utbildning av industriledare, till en början genom stipendier för ut- landsstudier men sedermera även genom särskild fackkurs vid Chalmers tekniska högskola.
För att tillfredsställa det mest aktuella behovet skulle tills vidare an— ordnas:
V. Utbildning av föreståndare för mindre andelstvätterier, förslagsvis genom fyra kurser om vardera 20 veckor under budgetåret 1947/48.
VI. Utbildning av lärare för tvätteriundervisningen vid yrkes— och verk- stadsskolor, förslagsvis en 6 veckors kurs i Stockholm under budgetåret 1947/48.
Kostnaderna för kursverksamheten, förutom statsbidrag i normal ord— ning till de med I och II betecknade kurserna, kan beräknas enligt följande:
Tabell nr 20.
Kurs (enl. ovanst. beteckn.) III V VI Föreståndarlön ................................ 450: — 450: — 150: —— Lärarlöner .................................... 5 000: — 5 000: — 1 500: _ Lyse, uppvärmning, städning ................... 600: _— 600: — 200: + Div. driftskostnader, undervisningsmaterial ...... 500: — 500: —— 150: — Studiebidrag eller stipendier .................... 10 000: _ 15 000: — 4 500: —— Resebidrag till eleverna ........................ — 600: —— — Kostnad per kurs .............................. 16 550: —— 22 150: — G 500: —
Vid ovanstående beräkning har förutsatts att antalet elever per kurs är 15, att särskild lokalhyra icke behöver ifrågakomma och att större nyan— skaffning av undervisningsmaterial och utrustning ej behöver företas. Då kurser av typ III föreslagits anordnade först hösten 1948 skulle medels— behovet för budgetåret 194'7/48 bli följande:
4 kurser av typ V 21 22 150 .......................... kronor 88 600 1 kurs av typ VI ................................... » 6 500 3 stipendier för utlandsstudier ä 6 000 ................ » 18 000
eller tillhopa kronor 113 100
C. Tillfällig kursverksamhet.
Tidigare har ett antal kortare fortbildningskurser om cirka en vecka för föreståndare och personal vid andelstvätterier anordnats ute i landet på initiativ av hushållningssällskapens hemkonsulenter eller av maskin— och tvättmedelsfabrikanter. Uppenbarligen har dessa varit allt för korta för att ge tillfredsställande kunskaper och förutsättningar för eleverna att sedermera självständigt vara ledare för tvätterier, men de har det oaktat varit till stort gagn.
Liknande kurser som ovanstående har också anordnats på konsument- kooperationens »Vår gård», för föreståndare vid de av kooperationen un- derstödda tvätterierna. Vid hantverksinstitutet i Stockholm har är 1946 en liknande kurs anordnats.
I Stockholm har tidigare genom Föreningen Rationell Textiltvätt an- ordnats några korta fortbildningskurser på 2—3 dagar. Vid dessa kurser
har deltagarantalet varit mycket stort. Undervisningen har skett i form av föreläsningar av olika fackmän.
Ytterligare må nämnas att N KI—skolan har en korrespondenskurs i tvät- teriteknik, samt att i en av Lantbruksförbundets brevskola anordnad kor- respondenskurs i hemvård ingår ett avsnitt behandlande tvättfrågor. Den senare kursen torde dock i första hand rikta sig direkt till husmödrar.
Ehuru kursverksamhet av ovannämnda slag icke enbart kan utgöra en tillfredsställande form av utbildning för föreståndare för tvätterier kan den dock vara värdefull som komplement till den reguljära utbildning som tidigare berörts. I många fall torde också sådan tillfällig kursverksamhet vara enda sättet att ge de redan verksamma föreståndarna vid de mindre gemensamlzetstvätterierna på landsbygden någon teoretisk utbildning. Be— folkningsutredningen vill därför föreslå att ett antal dylika kurser, förslags- vis fyra, anordnas under budgetåret 1947/48, nämligen en kurs för norra Sverige, förslagsvis förlagd till Härnösand, en kurs för Västra mellansverige, förslagsvis förlagd till Karlstad, en kurs för östra mellansverige, förslags- vis förlagd till Stockholm, samt en kurs för södra Sverige, förslagsvis för— lagd till Kalmar. Kursernas längd förutsättes vara cirka 14 dagar. Ett utkast till kursplan redovisas i bilaga 6. För den lokala administre— ringen och för elevrekryteringen torde man kunna räkna med biträde av hushållningssällskapens hemkonsulenter.
För den centrala administreringen kan olika alternativ komma ifråga. Om kursverksamhet av detta slag även framgent skulle bedrivas i större omfattning, förefaller det ur flera synpunkter naturligt att den stod under ledning av statens hantverksinstitut. Detta förutsätter emellertid, dels att man kan betrakta kursverksamheten som en fortbildning för personal som redan har mästarställning, dels att till hantverksinstitutet knytes en sär- skild »tvättkonsulent» med uppdrag att anordna och leda dylika kurser i mån av behov. Det synes tveksamt om ens det första av dessa krav i nuvarande läge kan tillgodoses. Innan mera erfarenhet vunnits förefal- ler det heller knappast välbetänkt, att i samband med den statliga stöd— verksamheten till kollektiva tvätterier, koppla in ytterligare ett statligt organ.
Ett annat alternativ är att det organ som skall sköta den statliga stöd- verksamheten åtminstone tills vidare även hade den centrala ledningen av tillfällig kursverksamhet. Icke heller en sådan anordning vore emellertid fullt tillfredsställande, då detta organ knappast kan tänkas besitta önsk— värd pedagogisk erfarenhet. Naturligare synes det då vara att översty— relsen för yrkesutbildning, som enligt det föregående skall leda den egent- liga yrkesutbildningen för tvätteripersonal, också finge överinseende över ' den tillfälliga kursverksamheten, även om en sådan verksamhet faller något
vid sidan om styrelsens ordinarie arbetsuppgifter.
Efter att ha övervägt de här nämnda och andra tänkbara alternativ vill befolkningsutredningen därför föreslå att även den tillfälliga kursverksam- heten ställs under överinseende av överstyrelsen för yrkesutbildning varvid utredningen förutsätter att nära samarbete i dessa frågor kommer att äga rum mellan överstyrelsen och det centralorgan, som handhar den statliga stödverksamheten till kollektiva tvätterier.
Som tidigare nämnts bör lokalt hemkonsulenterna kopplas in på upp— giften. Kostnaderna för de tillfälliga kurserna kan beräknas enligt följande:
Lärararvoden ........................................ kronor 700 Resekostnader och dagtraktamenten ..................... » 650 Lyse, uppvärmning, städning ........................... » 50 Undervisningsmaterial m. m ............................. » 150 Stipendier till eleverna ................................. » 1 500
kronor 3 050
Totala kostnaden för de fyra föreslagna kurserna kan alltså för budget- året 1947/48 uppskattas till 12 200 kronor.
Till tillfällig kursverksamhet kan också hänföras sådana kortare propa— gandakurser för husmödrar om hemtvätt, som bland annat brukar an— ordnas av hushållningssällskapens hemkonsulenter, men denna verksamhet ligger i viss mån vid sidan om de frågor som behandlas i detta betänkande.
15
SAMMANFATTNING OCH FÖRSLAG
A. Sammanfattning av befolkningsutredningens synpunkter på hushållens tvättfråga.
Hushållens tvättarbete bör kunna rationaliseras genom mekanisering. En Inledning. kollektivisering av tvättarbetet ger större möjligheter att effektivt utnyttja maskinerna. Med statsmakternas stöd håller andelstvättrörelsen redan på att växa sig stark i vårt land framför allt på landsbygden. Olika initiativ har tagits för en utbyggnad av denna verksamhet. Sociala och befolknings- politiska skäl motiverar att statsmakterna nu stöder denna verksamhet på ett kraftigare sätt än hittills.
Tvättarbetet utföres ofta under förhållanden som med hänsyn till hus- Kap. 1. mödrarnas personliga hälsa och bostadshygienen måste betraktas som i hög grad otillfredsställande. I stor utsträckning saknas icke blott på lands- bygden utan även i tätorterna lämpliga lokaler och anordningar för tvätt- arbete. Ur nationalekonomisk synpunkt innebär dessa förhållanden ett slöseri med arbetskraft, tvättmedel, energi och icke minst textilmaterial.
Hemmens textilförråd kan uppdelas i den personliga utrustningen, linne- Kap. 2. förrådet och inredningstextilierna. För vattentvätt ifrågakommer huvud- sakligen de båda förstnämnda textilkategorierna.
Hushållens tvättbehov uppvisar av naturliga skäl variationer beroende på familjesammansättning, inkomstförhållanden, levnadsvanor etc. En ra- tionalisering av tvättarbetet kan beräknas medföra ett önskvärt förkortan— de av intervallen mellan »stortvättarna».
Vissa delar av tvätten —— »småtvätten» — torde i de flesta fall även framgent komma att utföras i hemmen.
Textiltvättningens teori är ännu inte i detalj klarlagd men tvättverkan Kap. 3. är uppenbarligen beroende av ett flertal olika faktorer. Vattnets kvalitet är bland annat av avgörande betydelse för ett gott tvättresultat.
Det tillgängliga vattnet är på många platser olämpligt för tvätt, vil— ket kan medföra en stegrad tvättmedelsförbrukning, onödig förslitning
Kap. 4.
Kap. 6.
av textilmaterialet och äventyra linneförrådets utseende. Vattnets kvalitet kan genom olika åtgärder förbättras. De svenska handelstvätterierna un— derlåter i stor utsträckning att vidtaga sådana åtgärder. För de enskilda hushållen är de av tekniska och ekonomiska skäl ofta nog ogenom- förbara.
De viktigaste tvättmedlen är tvål och alkali. Dessutom förekommer en mängd specialtvättmedel. Blekmedel användes i allmänhet vid kommer— siell tvätt men ingår också i alla de vanligast använda tvättpulverna för hushållsbruk. Blekning anses medföra skada på textilfibern. Vissa experter anser blekning överflödig om man blott arbetar med absolut mjukt vatten och för övrigt riktiga tvättmetoder. De svenska husmödrarna har genom reklamens inflytande bibringats den uppfattningen att en god tvättmetod under alla förhållanden skall ge absolut »bländvit» tvätt. Detta. får betalas med kortare livslängd på textilmaterialet.
Tvättkemi och tvätteriteknik är hittills bristfälligt utforskade. Uppgif- terna om slitagets storlek är exempelvis starkt divergerande. Det meka— niska slitaget i moderna tvätterimaskiner är emellertid utan betydelse.
Vid tvättarbete i hemmen användes, som redan framgått, ofta olämpliga metoder. Tillgänglig utrustning varierar men är ofta olämplig både ur slitage— och arbetssynpunkt.
Husmödrarna har sällan tillgång till lämpliga lokaler för tvättarbetet. Även torkning av tvätten sker i allmänhet under primitiva. förhållanden. Anmärkningsvärt är i hur stor utsträckning själva bostaden tas i anspråk för med tvätten sammanhängande arbeten. Först en övergång till maski- nellt utförd tvätt ger verklig arbetslättnad.
Spädbarnstvätten utgör ett speciellt problem. Förenkling av spädbarns- utrustningen kan visserligen minska tvättbehovet, men trots detta blir mängden sådant tvättgods relativt stor. Det synes önskvärt att man vid lägenheternas planering, i högre grad än hittills, beaktar möjligheterna att utföra småtvätt inom bostaden.
Gnuggningsapparater av nu gängse typer ger endast en obetydlig arbets— besparing och ingen nämnvärd tidsvinst. De är relativt dyrbara och har kort livslängd. Det synes därför inte lämpligt att man söker lösa hushållens tvättfråga individuellt medelst hushållstvättmaskiner. Propagandan för dy— lika maskiner är ofta mycket ovederhäftig.
Tvättning i så kallade industritvättmaskiner av kaskadertyp möjliggör en effektiv besparing av manuellt arbete, energi, tid och tvättmedel. Be- visligen kan härvid också slitaget på textilmaterialet minskas. Varieran— de tvättscheman bör tillämpas med hänsyn till textilmaterial, smutsig—
hetsgrad etc. Tvättmaskinen, centrifugen och varmmangeln är de viktigaste maskinerna vid mekaniserad tvätt. Genom varmmangeln erhålles en avse- värd tidsbesparing. På 3 till 4 timmar kan man fullt färdigbehandla ett givet tvättparti med den nämnda utrustningen.
Kemisk tvätt skulle förtjäna större spridning och utgör ett naturligt komplement till de centrala inlämningstvätterierna för vanligt tvättgods. Vid kommersiell kemisk tvätt tillämpas för närvarande i vårt land en prissättning, som icke står i rimlig proportion till självkostnaden. Detta förklarar dels de kraftiga säsongvariationerna, dels den låga frekvensen på kemisk tvätt i Sverige.
De maskinellt utrustade tvätterierna kan grupperas enligt följande:
a) ofullständigt utrustade tvättstugor i moderna hyreshus,
b) kollektiva tvätterier, det vill säga 5. k. andelstvättstugor och bruks- tvättstugor,
c) kommunala tvätterier,
d) handelstvätterier.
Härtill kommer anstaltstvätterier och militära tvättinrättningar, vilka i detta sammanhang saknar intresse.
För hyreshusen märkes en begynnande tendens att centralisera tvätten till större och fullständigt utrustade anläggningar, gemensamma för ett flertal fastigheter. Från kommunala tvätterier finns i några fall goda er- farenheter. Andelstvätteriernas standard är inte alltid tillfredsställande, och deras sammanlagda kapacitet täcker ej på långt när behovet. Hel- hetsintrycket av de hittillsvarande försöken med kollektiva tvätterier är emellertid klart positivt.
För att få en fast utgångspunkt vid diskussionen kring de kollektiva tvätterierna måste man renodla begreppen självtvätt och inlämningstvätt. Vid självtvätt deltar husmödrarna själva i arbetet, vid inlämningstvätt överlåtes arbetet helt åt anställd personal. Erfarenheten visar att det även vid självtvätt är lämpligt att låta yrkeskunnig personal utföra det egentliga maskinarbetet. En kombination av de båda nämnda driftsformerna är rela- tivt vanlig. Det synes dock som om arbetsorganisationen härvid skulle bli svårbemästrad och det ekonomiska resultatet lidande.
Självtvätteriernas storlek begränsas av att avståndet mellan anlägg— ningen och de hushåll, som skall utnyttja desamma, ej kan vara allt för stort. Optimala storleken på ett inlämningstvätteri och dess »effektiva område» bestämmes bland annat av transportkostnaderna. De rationalise— ringsvinster, som kan göras vid en ökning av ett inlämningstvätteris stor— lek torde emellertid, vid praktisk tillämpning, inom vida gränser kompen- sera stegrade transportkostnader orsakade av större avstånd. I jämförelse
Kap. 7.
Kap. 8.
med de nu rådande förhållandena kan en rationalisering och ett avsevärt förbilligande av tvättransporterna utan svårighet genomföras.
Av tekniska och driftsekonomiska skäl är det sålunda uppenbart olämp— ligt att tillskapa allt för små inlämningstvätterier.
Anläggningskapital till de kollektiva tvätterierna på landsbygden brukar delvis anskaffas genom andelsteckning. Härutöver utnyttjas lån och bidrag från stat, kommun och enskilda. Skall ett bidrag till anläggningskostnader- na nämnvärt inverka på driftskostnaderna måste det vara relativt stort. Om man förutsätter att kollektiva tvätterier för självtvätt i och för sig är motiverade, och därför bör få statligt ekonomiskt stöd, synes det nöd— vändigt att detta görs betydligt kraftigare än för närvarande.
Vid större inlämningstvätterier torde direkt subvention i allmänhet inte vara en nödvändig förutsättning för en rimlig tvättkostnad. Här behövs i första hand hjälp med anskaffandet av erforderligt anläggningskapital.
Det är av vikt att tvätteriernas kalkylering och bokföring läggs upp på ett ändamålsenligt och kunnigt sätt. Erfarenheten visar att driftskon- troll är nödvändig. Om statsmakterna vidtar ekonomiska stödåtgärder till kollektiva tvätterier måste samtidigt rådgivnings- och kontrollfrågan effek— tivt lösas.
För tvätteriernas tekniska och ekonomiska resultat är det av avgörande betydelse att personal och arbetsledare är kvalificerade för sina uppgifter. Deras lönestandard måste då också anpassas med hänsyn härtill. Arbetet i tvätterierna måste förändras från dess nuvarande prägel av dåligt utfört hantverk till kvalificerad industriell drift. Detta nödvändiggör fackut- bildad, högklassig arbetskraft. Eventuella möjligheter att utnyttja kvinnlig arbetskraft i deltidsarbete inom tvätteriindustrin bör undersökas.
Speciella tekniska krav måste ställas på en tvätteribyggnad. Att ut- nyttja äldre, befintliga lokaler vållar därför ofta svårigheter. Installatio— nernas utformning är av stor ekonomisk betydelse. Bristen på sakkunniga installationstekniker är påtaglig.
Uppvärmningen av tvätterimaskinerna sker i allmänhet med ånga. I en del fall kan med fördel elektrisk uppvärmning ifrågakomma.
En väsentlig utökning av automatiken för vissa tvätterimaskiner bör dels kunna nedbringa tvätteriernas personalbehov och därigenom tvättkost- naderna, dels ge större säkerhet att lämpliga tvättmetoder kommer till användning.
Om det fortsatta planeringsarbetet skall kunna bedrivas på ett tillfreds— ställande sätt måste metodstudier av tvätteriarbetet utföras. Vid planeran— det av tvätterier förefaller det önskvärt att skiljaktiga former för drifts- organisationen beaktas i högre grad än hittills. I vissa fall kan tvätterierna med fördel kombineras med exempelvis bad, mejerier etc.
Av utredningens tekniska och ekonomiska undersökningar framgår att tvätteriernas anläggningskostnad per avverkningsenhet sjunker successivt då anläggningarna ökar i storlek. På samma sätt sjunker också tvätt- kostnaden. Av särskilt intresse är att tvättkostnaden, inberäknat personal- och transportkostnader, vid ett stort inlämningstvätteri icke behöver bli större än det kontanta utlägg, som husmödrarna får vidkännas när de ut— nyttjar en självtvätt. Tvättkostnaden vid ett rationellt drivet inlämnings- tvätteri bör kunna hållas 25 år 50 % lägre än det pris handelstvätterierna för närvarande betingar sig.
Teoretiskt vore det ur enbart teknisk och ekonomisk synpunkt rationellt att helt avlasta hemmen från allt tyngre tvättarbete. Både känslomässiga och sakliga skäl gör emellertid detta ogenomförbart i praktiken.
Erfarenheten visar att man vid utpräglad jordbruksbygd kan räkna med huvudsakligen inlämningstvätt. För industriorter med typisk manlig in- dustri och med relativt samlad bebyggelse kan däremot självtvätt i många fall tills vidare vara en lämplig lösning. I de större tätorterna med kon- centrerad hyreshusbebyggelse torde frågan om avvägning mellan själv- och inlämningstvätt få avgöras från fall till fall med hänsyn till befolknings— strukturen. Detsamma blir förhållandet för förortssamhällena kring de större städerna. I sådana villasamhällen, där klientelet ofta har en hög ekonomisk standard, kan man säkert i många fall räkna med, att veder— börande önskar lösa sin tvättfråga individuellt. I småstugeområden och liknande förefaller det däremot naturligt, att tvättfrågan löses kollektivt, varvid man med hänsyn till invånarnas yrkesgruppering får söka bedöma i vad mån själv- eller inlämningstvätt kommer att dominera.
Befolkningsutredningens uppfattning är sålunda att man samtidigt så planmässigt som möjligt bör bygga ut dels ett nät av kollektiva tvätterier för självtvätt, dels ett glesare nät av relativt stora, centrala inlämnings- tvätterier.
Samhället bör lämna ett effektivt ekonomiskt stöd för att genomföra detta program. Någon åtskillnad bör härvid inte göras mellan landsbygd och städer.
Stödåtgärderna bör lämpligen utformas som statliga amorteringslån upp till 80 % av anläggningskostnaden. Viss del av lån bör kunna vara stående och räntefritt, och får alltså karaktär av bidrag. Denna senare del bör maximeras till 30.000 kr. pr anläggning.
Utredningen finner det naturligt att en kollektivisering av tvättarbetet kommer till stånd genom kommunala initiativ, men anser samtidigt ange- ! läget att villkoren för det statliga stödet icke onödigtvis begränsas författ- ningsmässigt. När det gäller inlämningstvätterier bör sålunda även enskilda företagare, under förutsättning att vissa villkor beträffande de driftstek-
Kap. 10.
Kap. 11.
Kap. 12.
Kap. 13.
Kap. 14.
niska förhållandena och prissättningen uppfylles, kunna erhålla s*.atslån för att anskaffa och driva tvätterier.
Befolkningsutredningen förutsätter att statsmakterna under den när— maste tioårsperioden investerar totalt cirka 120 miljoner kronor i kollek- tiva tvätterier. Härav skulle ungefär halva beloppet utgöras av slående, räntefria lån. Vid genomförandet av detta program är det av värt att frågan om tvätteriernas inpassande i samhällsplanen sker på ett rätt sätt. För att skapa garantier härför bör en regional planläggning successivt ge— nomföras för hela landet. Vid planläggningen av nya bostadsområden bör förutsättas att tvättfrågan löses kollektivt och icke genom godtyckligt och ofullständigt utrustade tvättstugor i de enskilda fastigheterna. Som redan nämnts bör i samband med den statliga stödverksamheten en allmän råd— givningsverksamhet bedrivas.
Den administrativa handläggningen av ärenden rörande gemensamhets- anläggningar av karaktären bostadskomplement bör ske genom ett centralt bostadspolitiskt organ. I avvaktan på att ett sådant organ kommer till stånd, anser befolkningsutredningen att stödverksamheten åt kollektiva tvätterier bör kvarligga hos egnahemsstyrelsen. För ändamålet bör inom egnahemsstyrelsen organiseras en särskild avdelning. Denna bör träda i funktion den 1 juli 1947. Som lokala förmedlingsorgan bör tills vidare egna- hemsnämnderna fungera. De största städerna bör dock ha egna förmed— lingsorgan. Vid den lokala propagandaverksamheten bör, som hittills, hus- hållningssällskapens hemkonsulenter medverka.
Den administrativa behandlingen av statsbidrag till sådana bostads- komplement, som kan tänkas ingå i ett samhällscentrum för praktisk och kulturell service, är för närvarande splittrad på en mängd olika instanser. Detta innebär såväl för samhället som för allmänheten stora olägenheter. Befolkningsutredningen vill därför understryka vikten av, att man vid tillskapandet av ett centralt bostadspolitiskt organ, ägnar denna fråga tillräcklig uppmärksamhet.
Stor brist råder på fackkunnig tvätteripersonal. Det är nödvändig att snabba åtgärder vidtages för rekrytering och utbildning av sådan. Bdolk- ningsutredningen föreslår därför väsentligt utökade och mera differen- tierade utbildningsmöjligheter. Samtidigt måste tvätteripersonalens _öne- villkor och arbetsförhållanden förbättras.
B. Förslag till åtgärder.
I anslutning till vad ovan anförts föreslår befolkningsutredningen: att, med upphävande av vad som stadgas i Kungl. kungörelsen . 911/1939, nya bestämmelser utfärdas om statlig stödverksamhet, le ls
till kollektiva tvätterier för självtvätt, dels till centrala inlämnings— tvätterier;
a t t det statliga stödet utformas som lån intill 80 % av anläggnings- kostnaden för tvätteri, varav viss del, dock högst 30 000 kronor per an- läggning, skall kunna utgöras av stående räntefritt lån;
a t t för budgetåret 1947/48 anvisas 2 miljoner kronor att disponeras för lån till tvätterier enligt de grunder befolkningsutredningen föreslagit;
a t t, i avvaktan på tillskapandet av ett bostadspolitiskt centralorgan, den statliga stödverksamheten till tvätterier handhas av egnahemsstyrel- sen, inom, vilket ämbetsverk organiseras en, särskild avdelning för kol— lektiv tvätt;
att till täckande av kostnaderna för administration, rådgivning och kontroll i samband med stödverksamhet till tvätterier, för budgetåret 1947/48 anvisas till/ropa 110000 kronor;
a t t, genom överstyrelsen för yrkesutbildning i samråd med egnahems— styrelsen, omedelbara åtgärder vidtages för främjandet av rekrytering och utbildning av arbetsledare och personal vid tvätterier;
a t t till täckandet av särskilda kostnader för sådan utbildning anvisas * för budgetåret 1947/48 tilllzopa 125 000 kronor.
Utkast till
KUNGÖRELSE OM STATSLÅN TILL TVÄTTERIER
Härigenom förordnas som följer.
Inledande bestämmelser.
lå.
Till underlättande av hushållens tvättarbete eller för att helt befria dem från viss del av sådant arbete må i den ordning och på de villkor som nedan angivas lån av statsmedel utlämnas för anläggande, inköp, utvidg- ning eller modernisering av
a) för gemensamt begagnande avsedd tvätterianläggning, i vilken tvätt— arbetet förutsättes skola till väsentlig del utföras av nyttjaren eller av denne anlitad arbetskraft, (kollektivt självtvätteri) och
b) större tvätterianläggning, där tvättarbetet avses skola utföras av vid företaget anställd personal (centralt inlämningstvätteri).
2%.
Län beviljas av egnahemsstyrelsen. I stad med mer än 50 000 invånare må låneverksamhet förekomma endast om staden åtagit sig att i enlighet med föreskrifterna i denna kungörelse förmedla lån och i samråd med egnahemsstyrelsen utsett organ för förmed- lingsverksamheten. Inom riket i övrigt skola egnahemsnämnderna vara förmedlingsorgan för låneverksamheten.
35.
Län bör företrädesvis beviljas för anläggande av nytt tvätteri och endast om särskilda skäl föreligga därtill för inköp, utvidgning eller modernisering , av redan befintlig anläggning.
45.
Vad i denna kungörelse stadgas om kommun skall äga motsvarande till— 7 lämpning i fråga om kommunalförbund och municipalsamhälle ävensom beträffande köping, som ej utgör egen kommun.
Förutsättningar för erhållande av lån.
5å.
Lån må beviljas allenast under förutsättning att av verkställd regional planläggning framgår att tvätteriets läge och storlek äro lämpliga med hänsyn till det behov anläggningen avses skola fylla samt att anlägg- ningen ur driftstekniska och driftsekonomiska synpunkter bedömes vara ändamålsenligt planlagd.
65.
Avser lånet kollektivt självtvätteri förutsättes för erhållande av lån tillika
a) att sökanden är landsting eller kommun eller ock ekonomisk för- ening, som har till ändamål att anskaffa och driva sådant tvätteri; dock må utan hinder av vad nu sagts egnahemsstyrelsen, där byggnad avses skola inrymma såväl självtvätteri som inlämningstvätteri, bevilja sökande som är aktiebolag lån även för den del av anläggningen, som skall användas för självtvätt;
b) att sökande, som är landsting eller kommun, förbinder sig att med- giva alla inom tvätteriets verksamhetsområde boende lika rätt att begagna anläggningen mot avgift, som icke överstiger landstingets eller kommu- nens självkostnad, normal avskrivning däri inräknad;
e) att medlemskap i förening, som söker lån, kan erhållas av varje inom föreningens verksamhetsområde bosatt person, som förbinder sig att följa föreningens stadgar och beslut, i den mån icke därigenom till föreningen redan anslutna medlemmar lida intrång i möjligheten att begagna anlägg— ningen;
d) att då sökanden är aktiebolag eller förening bolagsordningen eller stadgarna godkänts av egnahemsstyrelsen och innehålla föreskrift om att ändring i desamma icke är giltig med mindre egnahemsstyrelsen lämnat medgivande till ändringen; samt ,
e) att vid byggnadens planering skälig hänsyn tagits till behovet av samordning med andra lokaler för gemensamma ändamål samt att, där ej egnahemsstyrelsen finner skäl medgiva undantag, plan kan företes över framtida utbyggande av sådana gemensamma lokaler inom orten.
75.
Avser lånet centralt inlämningstvätteri förutsättes för erhållande av lån utöver vad i 5 % sägs att sökanden förbinder sig att, intill dess lånet till fullo guldits eller avskrivits, lämna alla inom verksamhetsområdet boende personer lika rätt att i tvätteriet få tvättarbete utfört och icke uttaga
högre priser för tvätt än egnahemsstyrelsen vid varje tid godkänner. Nämnda högstpriser skola bestämmas till vad som vid rationell drift av anläggningen kan anses skäligt.
Lånevillkor.
S%.
Lån må utgå med högst åttio procent av den utav egnahemsstyrelsen beräknade kostnaden för de med lånet avsedda åtgärderna.
Är sökanden landsting eller kommun, må i anskaffningskostnaden icke inräknas kostnad för den tomtmark, varå anläggningen skall uppföras.
Om tvätteri sammanbygges med eller inrymmes i byggnad avsedd för annat ändamål, må lån utgå allenast för den del av anläggningen, som be- dömes erforderlig för tvätterirörelsens bedrivande.
Avses tvätteriets lokaler eller utrustning skola användas även för bad eller annat ändamål, skall lånebeloppet bestämmas i förhållande till de kostnader, som anläggningen kan antagas hava betingat, därest den skolat användas enbart såsom tvätteri.
95.
1 mom.. Å lyftat lånebelopp erlägges ränta efter tre procent om året från lyftningsdagen, där ej annat följer av vad i 2 mom. sägs.
Lån skall, med nedan i 2 mom. angivet undantag, från dag som egna- hemsstyrelsen fastställer i sin helhet utgöra amorteringslån. Amorterings- tiden bestämmes för varje särskilt fall av egnahemsstyrelsen under iaktta- gande att tidpunkten för första amorteringen icke må infalla tidigare än ett år från den dag, då anläggningen blivit på sätt i 17 % sågs av styrelsen godkänd, och att lånet skall vara slutamorterat senast inom tjugu år från dagen för dess beviljande.
Om förfallet kapitalbelopp icke erlägges i behörig tid, skall låntagaren vara skyldig att å det förfallna beloppet erlägga dröjsmålsränta enligt de grunder, som äro eller kunna bliva i särskild ordning bestämda.
2 mom. Egnahemsstyrelsen må medgiva, att lån helt eller delvis skall vara räntefritt och stående. Stående län eller stående del av lån må icke överstiga trettiotusen kronor för en anläggning. Vid tillämpning härav räk— nas kombinerat själv- och inlämningstvätteri som en anläggning. Skyldig- het att återbetala stående län eller stående del av lån skall icke föreligga i annat fall än som avses i 12 %.
Om och i den mån stående län är oguldet då tjugu år förflutit från dagen för länets beviljande eller stående del av län är ogulden vid den tidpunkt, som fastställts för sista amorteringen av länets amorteringsdel, samt beslut
om skyldighet att återbetala det stående lånet eller den stående delen av länet icke meddelats dessförinnan, skall beloppet avskrivas.
10 %.
Annan låntagare än landsting eller kommun är skyldig att för lånet ställa säkerhet, som av egnahemsstyrelsen prövas vara betryggande, ävensom att, då säkerheten utgöres av inteckning, under lånetiden hålla anläggningen brandförsäkrad till fulla värdet i brandförsäkringsinrättning, som egna- hemsstyrelsen godkänner.
11 %.
Den som åtnjuter lån enligt denna kungörelse är skyldig att till egna— hemsstyrelsen insända de uppgifter angående verksamheten, som styrelsen påfordrar, underkasta sig den tekniska och ekonomiska kontroll, som sty— relsen föreskriver, samt i den mån styrelsen så finner skäligt bestrida kost- naderna för kontrollen.
I enlighet med de föreskrifter egnahemsstyrelsen meddelar skall låntagare utöva noggrann kontroll över arbetet och driftskostnaderna vid tvätteriet. Låntagare har härjämte att i fråga om bokföring följa de anvisningar, som lämnas av egnahemsstyrelsen.
12 %.
Egnahemsstyrelsen äger uppsäga lån till återbetalning omedelbart eller å viss bestämd dag
om låntagaren genom oriktig uppgift föranlett lånets beviljande, om låntagaren ej fullgör honom åliggande förpliktelser i fråga om ränte— likvid, amortering eller brandförsäkring.
om styrelsen finner den ställda säkerheten ej längre kunna godtagas, om tvätteriet vanvårdas, nedlägges eller användes till annat än avsett ändamål,
om låntagaren utan egnahemsstyrelsens medgivande överlåter eller uthyr tvätteriet eller ock annorledes avhänder sig dispositionsrätten till det- samma,
om låntagaren eljest åsidosätter de i denna kungörelse stadgade villkoren för låns tillgodonjutande eller de särskilda föreskrifter som egnahemssty- relsen må hava meddelat vid lånets beviljande.
Uppsäger egnahemsstyrelsen stående lån eller lånedel till återbetalning, skall låntagaren, där ej egnahemsstyrelsen finner skäl att helt eller delvis medgiva eftergift härifrån, jämväl erlägga ränta å lånet eller lånedelen efter fem procent om året från beloppets lyftande till dess återbetalning sker.
13 5.
Ansökan om lån skall, ställd till egnahemsstyrelsen, ingivas till veder- börande förmedlingsorgan. Ansökan skall innehålla uppgift om
a) det sökta lånets belopp;
b) det ändamål vartill länet är avsett att användas;
e) det område som tvätteriet är avsett att betjäna;
d) folkmängden inom ifrågavarande område;
e) den plats där tvätteriet skall uppföras;
f) den tid inom vilken anläggningen beräknas vara färdigställd. Vid ansökan skola fogas
a) då sökanden är ekonomisk förening registreringsbevis och stadgar för föreningen samt förteckning över medlemmarna med angivande av an— talet andelar, som tecknats av varje medlem, ävensom i fråga om med- lemmar, som äro enskilda personer, medlemmarnas yrke eller huvudsakliga sysselsättning och storleken av deras familjer;
b) då sökanden är aktiebolag registreringsbevis och bolagsordning samt förteckning över aktieägarna med uppgift om storleken av vars och ens aktieinnehav;
c) plan för företagets finansiering samt, där sökanden ej är landsting eller kommun, uppgift om sökandens ekonomiska ställning;
d) erforderliga ritningar och beskrivningar;
e) förteckning över anläggningens maskinella utrustning;
f) beräkning över anskaffningskostnaden för anläggningen. Efter anmodan av egnahemsstyrelsen skall företes erforderlig utredning om behovet. och lämpligheten av de åtgärder för vilkas utförande lånet sökes.
Formulär till ansökan fastställes av egnahemsstyrelsen. Det åligger förmedlingsorgan att lämna lånesökande erforderligt biträde vid uppsättande av ansökan.
14 %.
Förmedlingsorganet skall — efter hörande av vederbörande länsarkitekt och hemkonsulent samt, om så finnes påkallat, den eller de kommuner som anläggningen avses skola betjäna — skyndsamt till egnahemsstyrelsen in- sända inkommen ansökan med därtill hörande handlingar ävensom eget yttrande över ansökningen. I yttrandet skall angivas om och i vad mån stadgade förutsättingar för beviljande av lån anses föreligga, uppgift om belopp varmed räntebärande respektive stående räntefritt lån anses böra utgå samt uppgift om de särskilda Villkor, som anses böra bestämmas för länets åtnjutande.
I samband med beviljandet av lån skall egnahemsstyrelsen fastställa de ritningar och beskrivningar, som erfordras för tvätteriets uppförande, be- stämma den säkerhet, som i förekommande fall skall ställas för lånet, samt föreskriva övriga villkor för länets åtnjutande.
Om beslutet skola sökanden och förmedlingsorganet underrättas.
16 5.
Sedan lån beviljats samt låneförbindelse och, i förekommande fall, före— skriven säkerhet avlämnats, må högst hälften av lånebeloppet omedelbart utbetalas av egnahemsstyrelsen under förutsättning att sökanden upp— fyller de särskilda villkor som styrelsen må finna erforderliga till tryggande av statens fordringsanspråk intill dess anläggningen färdigställts. Äter— stående belopp må lyftas sedan tvätteriet blivit av egnahemsstyrelsen godkänt.
Lyftes lån icke inom sex månader efter den tidpunkt, då enligt vad vid lånets beviljande bestämts tvätteriet senast skall vara färdigställt, må egnahemsstyrelsen förklara sökanden förlustig rätten att utfå länet eller återstående del därav.
17 %.
Så snart tvätteriet blivit färdigställt, skall låntagaren underrätta egna— hemsstyrelsen därom och i samband därmed lämna en specificerad redo— görelse för de verkliga kostnaderna för anläggningens anordnande och ut- rustning.
Finner egnahemsstyrelsen, där så erfordras efter särskild besiktning, att tvätteriet blivit utfört i enlighet med föreskrivna villkor, skall styrelsen godkänna detsamma. Kan tvätteriet icke godkännas, skall egnahemssty— relsen, där den ej finner skäl att återkräva det belopp som må hava ut- betalats och förklara rätten att utfå lånet eller återstående del därav vara förfallen, utsätta Viss tid för avhjälpandet av anmärkta brister samt vid utgången av nämnda tid på nytt taga frågan om godkännande under om- prövning.
Egnahemsstyrelsen skall underrätta låntagaren och förmedlingsorganet om sitt beslut i fråga om godkännande av anläggning.
18 %.
Där lån avser inköp, utvidgning eller modernisering av befintlig anlägg— ning, skall vad i 13—17 %% sägs gälla allenast i tillämpliga delar.
19 %.
Det åligger förmedlingsorganet att enligt egnahemsstyrelsens anvisningar biträda vid utövandet av den kontroll, varom stadgas i 11 % första stycket.
Erhåller förmedlingsorganet kännedom om förhållande, som enligt 12 & kan föranleda uppsägning av länet, skall förmedlingsorganet ofördröjligen underrätta egnahemsstyrelsen därom.
20 %.
Statliga och kommunala myndigheter skola enligt egnahemsstyrelsens anvisningar biträda styrelsen vid sådan regional planläggning, som er- fordras för tillämpning av bestämmelserna i denna kungörelse.
21 %.
Har låntagare för avsikt att avyttra eller nedlägga tvätteriet eller att använda detsamma till annat än avsett ändamål, skall anmälan härom omedelbart göras till egnahemsstyrelsen med angivande av anledningen därtill.
22 %.
Det åligger egnahemsstyrelsen att lämna råd och anvisningar för an— skaffande av tvätterier, som avses i denna kungörelse, samt mot avgift enligt en av Kungl. Maj:t fastställd taxa på begäran upprätta ritningar och beskrivningar för sådana anläggningar.
Egnahemsstyrelsen har att på betryggande sätt förvara säkerheter, som lämnats för beviljade lån, att vaka över att låntagare icke åsidosätter sina förpliktelser samt att i övrigt vidtaga de åtgärder, som äro erforderliga för säkerställande av statens fordran i anledning av utlämnade lån.
23 %.
Den som icke åtnöjes med egnahemsstyrelsens beslut rörande högst— priser för tvätt vid centralt inlämningstvätteri äger anföra besvär över beslutet hos Kungl. Maj:t. Besvären skola hava inkommit till socialdeparte- mentet sist å trettionde dagen efter den, då klaganden erhöll del av be- slutet.
I övrigt må klagan ej föras över beslut, som egnahemsstyrelsen meddelat enligt denna kungörelse.
24 %.
Egnahemsstyrelsen äger meddela de närmare föreskrifter, som må befin- nas erforderliga för tillämpningen av bestämmelserna i denna kungörelse.
Denna kungörelse träder i kraft den 1 juli 1947, från och med vilken dag statsbidrag enligt kungörelsen den 22 december 1939 (nr 911) om stats— bidrag till gemensamma tvättinrättningar på landsbygden icke må beviljas.
BILAGOR
Bilaga 1 .
HITTILLSVARANDE ÅTGÄRDER FÖR UNDERLÄTTANDE AV HUSHÅLLENS TVÄTTARBETE
A. Statlig försöksverksamhet med gemensamma tvätterier
på den egentliga landsbygden.
1937 års utredning angående det mindre jordbrukets arbetsförhållanden avgav den 29 februari 1939 betänkande med förslag att statsbidrag skulle försöksvis utgå till ett antal gemensamma tvättanläggningar på landsbygden (stat. off. utr. 1939:6). 1939 års riksdag beslöt även att en sådan verksamhet skulle igång— sättas och bestämmelser härom utfärdades av Kungl. Maj:t i kungörelse nr 911. En förutsättning för erhållande av statsbidrag skulle bland annat vara, att tvättinrättningarna avsåges företrädesvis för mindre hushåll på den egent- liga landsbygden, att de skulle drivas av en ekonomisk förening, att de före- trädesvis skulle få begagnas av föreningens medlemmar och att de skulle vara försedda med maskinell utrustning. Åt egnahemsstyrelsen uppdrogs dels att för- dela anvisade bidragsmedel, dels att tillhandahålla de bidragssökande förening— arna ritningar och beskrivningar samt på annat sätt biträda dem, dels ock att utöva tillsyn över anläggningarnas skötsel etc.
Som sakkunniga på berörda område biträddes 1937 års utredning angående det mindre jordbrukets arbetsförhållanden av civilingenjören Sven Grähs och lärarinnan, numera föreståndarinnan vid Ateneum, Greta Kastman.
Av betänkandet framgår att man i första hand avsåg att husmödrarna själva skulle utföra arbetet i de gemensamma tvättstugorna:
»Det torde vara uppenbart, att det är nödvändigt att också. de kontanta utgifterna för tvätten hållas låga, om husmödrarna, i all synnerhet vid de mindre jordbruken, skola ha ekonomisk möj- lighet att använda sig av tvättanläggningarna. Det kan därför synas naturligast att husmödrarna själva sköta maskintvätten, varigenom de kontanta utgifterna kunna begränsas till vad som är er- forderligt för bestridande av räntor och amortering för anläggningen jämte kostnaderna för tillsyn, bränsle, kraft och tvättmedel.»
Man förutsåg emellertid även att husmödrarna i en del fall skulle vilja lämna ifrån sig hela arbetet med tvätten.
»Å andra sidan torde det för många husmödrar möta stora svårigheter att ordna med transport av tvättkläderna till och från anläggningen samt även att vara. borta. från hemmet. Dessa svårig- heter torde bli särskilt stora i trakter med gles befolkning och därmed följande relativt stora, av- stånd till tvättstugan. I många fall torde man därför bli nödsakad räkna med att tvättarbetet ut- föres av andra. Detta torde i och för sig ej möta större svårigheter, tvättarbetet kan exempelvis utföras av den, som har övervakningen av tvättanläggningen sig anförtrodd. För många husmödrar kan dock den ökning av kostnaderna för tvätten, som därav måste bli följden verka betungande.—
Beträffande tvättanläggningarnas utrustning anföres:
» . .. är det önskvärt, att denna är fullständig, d. v. s. även innefattar anordningar för klädernas torkning och mangling. Först därigenom blir arbetsbesparingen den största. möjliga. Strykning av kläderna torde däremot utan olägenhet kunna ske i hemmen. Vissa skäl tala emellertid även för mindre fullständiga utrustningar. Dels bli därigenom kostnaderna för anläggningens amortering, för- räntning och skötsel mindre, dels blir den tid, som husmodern är nödsakad uppehålla sig i tvätt- anläggningen, kortare. Dylika små tvättanläggningar utrustas lämpligen med endast tvättmaskin och centrifug. Kläderna transporteras då halvtorra hem, varefter torkning och mangling sker i hemmet.
Det är uppenbart, att större anläggningar, avsedda för ett stort antal familjer, medföra lägre omkostnader per kilo tvätt, dels därigenom att maskinerna kunna göras större och effektivare dels därigenom att maskinerna kunna utnyttjas bättre. Å andra sidan medför stora anläggningar. sär- skilt i glest befolkade trakter, långa transporter. Anläggningens storlek bör därför i varje enskilt fall anpassas efter de lokala förhållandena.:
19 st. olika tvättstugetyper skisserades och driftskostnadsberäknades av Grähs. Häri ingick även en grupp transportabla anläggningar. Beträffande dessa an— föres i betänkandet:
»Då emellertid de maskiner, som användas i en fullt modern tvättanläggning, ej äro särskilt tunga eller skrymmande, och då utrymmesbehovet ej är stort, bör det ej vara omöjligt att göra hela tvättanläggningen flyttbar. Att köra en dylik tvättvagn från gård till gård torde i vissa fall vara lättare än att transportera både husmodern och tvätten till och från en stationär anläggning. Man vinner genom en dylik anordning även den fördelen, att husmodern ej behöver lämna gården utan hela tiden kan ha uppsikt över hemmet.»
De sakkunniga underskattade tydligtvis de allvarliga olägenheter, som trans- portabla anläggningar innebär. Denna fråga behandlas i kap. 8 i detta betän- kande.
1937 års utredning ansåg sig icke kunna rekommendera ett omedelbart anord— nande av gemensamma tvättanläggningar i stor omfattning med hänsyn till osäkerheten beträffande ekonomisk lönsamhet etc. Man förordar i stället
» att statens medverkan för befrämjandet av en sund utveckling på ifrågavarande område lämnas i form av vissa bidrag för åstadkommande snarast möjligt av ett icke allt för litet antal försökstvättstugor» .
Lantbruksstyrelsen och egnahemsstyrelsen, som erhöll utredningens betän— kande oeh förslag på remiss, vitsordade båda att försöksverksamhet av ifråga— satt slag borde igångsättas. Båda ämbetsverken ansåg att antalet typer borde kunna nedbringas och ifrågasatte om icke det administrativa handhavandet av verksamheten lämpligast ombesörjdes av egnahemsstyrelsen.
Enligt proposition 238/1939 föreslog Kungl. Maj:t riksdagen att till bidrag för anläggandet av gemen-samma tvättanläggningar på landsbygden anvisa ett reservationsanslag å 50 000 kronor. I uttalande till statsrådsprotoko-llet anslöt sig departementschefen i huvudsak till utredningens förslag, dock med vissa jämkningar bland annat föranledda av ovannämnda remissyttrande. Beträffande statsbidragets storlek anfördes:
»Storleken av statsbidraget torde i allmänhet böra bliva av den omfattning utredningen förordat. Sålunda torde staten böra lämna bidrag med 25 % av anläggningskostnaderna.. , Då verksam- heten till en början måste betraktas som ett försök och avser att bereda erfarenhet rörande de olika anläggningstypemas användbarhet, torde även i vissa fall för att få verksamheten igång vara önskvärt att kunna tillämpa en högre bidragsprocent än utredningen föreslagit. Statsbidraget torde dock icke böra överstiga 40 % av kostnaderna.»
Sedan jordbruksutskottet tillstyrkt propositionen beslöt riksdagen i enlighet med densamma. Som ovan nämnts regleras verksamheten genom Kungl. Maj:ts kungörelse 911/1939.
När egnahemsstyrelsen påbörjade sin verksamhet fanns ingen tidigare erfa— renhet angående kollektiva tvätterier att bygga på. Man utgick från att hus— mödrarna själva skulle delta i tvättarbetet. Därför kunde heller icke handels- och anstaltstvätterier tjäna som mönster.'Egnahemsstyrelsen företog vissa ge- nerella planutredningar och utförde överslagsberäkningar beträffande kostnader etc. Dessutom utarbetades normalstadgar för tvättstugeförening och en upp- lysningsbroschyr, »An—delstvätt».
Anmärkningsvärt nog anvisades inga särskilda medel åt egnahemsstyrelsen för den arbetskraft som ofrånkomligt måste sysselsättas i samband med verksam- hetens bedrivande. Styrelsen har därför varit nödsakad att härtill använda medel avsedda för helt andra ändamål. Detta i sin tur har medfört att arbetet icke kunnat bedrivas med den grundlighet som kunde ha varit önskvärd vid bearbetningen av ett tidigare oprövat område. Sedan egnahemsstyrelsen från och med den 1 juli 1945 erhållit Kungl. Maj:ts medgivande att för projekterings- arbete debitera uppdragsgivare styrelsens självkostnad har nämnda olägenheter till en del undanröjts.
Tidigare har i medeltal en åt två arkitekter och minst två ritare å egnahems— styrelsens byggnadskontor haft full sysselsättning med planläggning etc. av andelstvättstugor. Under sistförflutna året har antalet ritare ökats till & ä 5. Ytterligare har våren 1946 anställts en ingenjör för statiska konstruktionsberäk— ningar etc. Ändock har det icke varit möjligt för styrelsen att tillfredsställa den ökade efterfrågan på programbandlingar för tvätteribyggnader.
Tekniska och ekonomiska utredningar av teoretisk natur skulle ha behövt komplettera det plantekniska projekteringsarbetet. Behovet av att verkställa arbetsstudier för vinnande av kunskap om rätta arbetsmetoder, anläggningarnas organisation etc. synes hela tiden ha gjort sig påmint.
hIed hänsyn till brist på personal har det i allmänhet icke varit möjligt för egnahemsstyrelsen att utföra önskvärd detaljbearbetning av varje byggnadspro- jekt. Först efter den 1 juli 1945 har styrelsen kunnat åtaga sig utarbetande av fullständiga arbetsbeskrivningar och detaljritningar. Däremot har icke pro-gram för värme, vatten och avlopp, sanitär utrustning, ventilation och elinstallationer kunnat tillhandahållas, då härför kvalificerade tekniker ej funnits i tillräcklig utsträckning tillgängliga inom styrelsen. Uppenbart hade det varit ett önskemål, allra helst vid en försöksverksamhet so—m denna, att dessa arbeten kunde ha utförts i samband med planprojekteringen. Relativt få av de ritningar, som in- kommit i samband med statsbidragsansökan, har kunnat godkännas utan om— arbetning.
Egnahemsstyrelsens byggnadskontor har sökt tolka sin uppgift att stå de bidragssökande till tjänst på ett så vidsynt sätt som möjligt. Sålunda har i ett stort antal fall lämnats råd och anvisningar, ofta åtföljda av skisser, även då bi—drag på grund av författningens bestämmelser eller medelsknapphet icke kun- nat beviljas. Byggnadskontoret har därvid utgått från att ett statsbidrag med 25 % av anläggningskostnaden icke i avgörande grad påverkar anläggningens ekonomi, men att däremot en lämplig planläggning och organisation är av vital betydelse. Byggnadskontoret har därför ansett sig i mesta möjliga mån böra bidraga till spridande av upplysning i dessa senare frågor, allra helst som det knappast torde ha funnits några andra kon-sulterande inom landet än egnahems- styrelsen och Kooperativa förbundet, som ägt en samlad erfarenhet beträffande projektering av gemensamhetstvätterier.
I detta sammanhang bör nämnas att mellan statens arbetsmarknadskommis- sion och egnahemsstyrelsen träffades hösten 1943 en överenskommelse, innebä— rande att kommissionen före beviljande av byggnadstillstånd för tvättanläigg- ningar tills vidare skulle ha möjlighet att infordra egnahemsstyrelsens yttrande angående planläggning etc. .
I samband med resor eller eljest har byggnadskontorets tjänstemän i sto-r ut— sträckning hållit orienterande föredrag i andelstvättfrågor ute i bygderna. Genom fack- och dagspress har man sökt sprida upplysning angående verksamheten. Från maj 1944.— har inom styrelsen varit anställd en särskild konsulent, med uppgift att inom styrelsen biträda med upplysningsverksamhet och kontroll samt i samband därmed bedriva organisationsstudier m. 111. Enligt Kungl. Maj:ts be- slut har medel härför fått tagas från anvisat reservationsanslag för bidrags- verksamhet. Under sistförflutna år har emellertid denne ingenjör i stor utsträck- ning måst sysselsättas med granskning av värme och ventilationspro-gram etc.
Egnahemsstyrelsens byggnadskontor har sökt upprätthålla kontakt med andra institutioner, sammanslutningar och enskilda, vilka sysslat med hithörande frå- gor, exempelvis industri- och arbetsmarknads-kommissionerna, föreningen Ratio— nell Textiltvätt, Kooperativa förbundet, hemkonsulenterna, maskinleverantörer m. fl. I stor utsträckning har landets hemkonsulenter förmedlat kontakten mel- lan allmänheten och styrelsen.
I sådana fall där önskemål framförts om kombination av tvättstuga och bastubad har samråd med pensionsstyrelsen och Svenska föreningen för folkbad förekommit. Egnahemsstyrelsen har vid sådana kombinerade anläggningar bi— trätt de sökande även med ritningar till badet. Vid beviljande av bidrag har styrelsen emellertid krävt att bad och tvätt skulle ha skild bokföring. I vissa fall har kombination med mejerier eller någon industri förekommit, varvid tvätt- stugan besparats att bygga egen värmecentral. Kombinationer med brandsta- tion eller med byggnad för samlingslokal har även förekommit.
Vid bedömandet av om tvättstugeförening är bidragsberättigad har egnahems— styrelsen varit bunden av författningens bestämmelser att tvättinrättning skall företrädesvis avses betjäna mindre hushåll å den egentliga landsbygden. Styrel— sen synes som regel ha tolkat detta så att föreningsmedlemmarna i första hand borde ha sin utkomst i jordbruk, skogsbruk eller härtill anknutna näringar om förening skall vara bidragsberättigad, och dessutom att medlemmarna icke huvudsakligen borde vara rekryterade från tätort. Då en tvättstuga planerats i en centralt belägen tätort, vilket i och för sig kan ha ansetts medföra organisa- toriska fördelar, och en större del av medlemmarna rekryterats härifrån, har bidragets storlek som regel avvägts med hänsyn till det antal medlemmar som anslutits från omgivande jordbruksbygd. Egnahemsstyrelsen, som givits tillfälle följa befolkningsutredningens tvättundersökning, har vid sitt arbete tagit hän- syn till de i samband härmed framkomna resultaten i den mån så varit möjligt ino-m ramen för gällande författning.
Att en anläggning redan från början i större eller mindre utsträckning plane- rats för inlämningstvätt har styrelsen icke ansett böra utgöra hinder för bevil- jande av bidrag.
Med hänsyn till den begränsade tillgången på bidragsmedel, och då författ- ningen anger att verksamheten skulle ha försökskaraktär, har styrelsen varit restriktiv då det gällt utdelande av bidrag till mindre väl planlagda anlägg- ningar, även om placerandet av en tvättstuga i ifrågavarande ort ansetts väl— motiverat. Bidrag har sålunda i första hand beviljats till anläggningar, vars
planläggning motsvarat vid ifrågavarande tidpunkt rådande uppfattning om bästa effektivitet, eller anläggningar som ur studiesynpunkt uppvisat särskilt intresse eller eljest ansetts kunna bli föredömliga. På grund av att nya erfaren- heter undan för undan vunnits, har en härav föranledd ändring av plantyperna successivt företagits. För att ge tvättstugeverksamheten en så allmän spridning som möjligt har vid beviljande av bidrag hänsyn även tagits till projektens be- lägenhet i olika landsändar.
I villkoren för erhållande av statsbidrag stadgas bland annat att förening skall vara skyldig att till egnahemsstyrelsen insända de uppgifter rörande verksam- heten som påfordras och tillika, enligt föreskrifter som meddelas av styrelsen, ut- föra kontroll över arbetet, driftskostnaderna etc. Egnahemsstyrelsen har endast i ringa utsträckning kunnat utnyttja denna möjlighet att samla erfarenhet, eme— dan erforderlig personal för bearbetning av infordrat material saknats.
I detta sammanhang bör nämnas, att tvättstugeföreningarnas bokföring i de flesta fall torde lämna mycket övrigt att önska. Framför allt har den kontinuer- liga kontrollen försummats och ordnad driftsstatistik har mycket sällan förekom- mit, varför möjlighet att kontrollera kalkylerna saknats. Avskrivning—splan torde exempelvis i allmänhet icke ha uppgjorts. För att söka råda bot härpå, utarbe- tades inom egnahemsstyrelsen år 1943 i samråd med föreningen Rationell Tex- tiltvätt och Lantbruksförbundets driftsbyrå ett fullständigt bokföringssystem för tvättstugor. Blanketterna ifråga har emellertid kommit till mycket ringa användning. Anledningen härtill synes i första hand vara att föreningarna sak- nar tillgång på bokföringskunnig personal, varför bokföringssystemet tydligtvis måste göras synnerligen okomplicerat.
För vardera av de fyra budgetåren 1939/40 till 1942/4—3 anvisade riksdagen ett reservationsanslag å 50 000 kronor att utdelas som bidrag till gemensamma tvätterier på den egentliga landsbygden. För budgetåret 1943/44 höjdes belop- pet till 100000 kronor, för budgetåret 1944/45 till 150000 [kronor samt för budgetåren 1945/46 och 1946/47 ytterligare till 250 000 kronor.
Orsaken till dessa höjningar torde bland annat vara ett antal riksdagsmotioner.
I motion av herr Larsson i Hede m. fl. (II: 275) till 1943 års riksdag föreslogs höjning av an- slaget till 100000 kronor. I motioner till 1944 års riksdag föreslog herr Gustavsson m. fl. (I: 101) samt herr Carlsson i Bakeröd m. fl. (II: 170) höjning av anslaget till 200 000 kronor, herrar Jonsson i Fjäle och Severin i Gävle (H: 231) likaledes höjning rtill 200 000 kronor samt herr Hällgren m. fl. (11:419) höjning av anslaget till 275 000 kronor.
Till 1946 års riksdag motionerades om ytterligare höjning av anslaget till bidrag åt gemensamma tvättinrättningar för budgetåret 1945/46 nämligen av herr Jonsson m. fl. (I: 294) och av fröken Nygren m. fl. (II: 456) till 250 000 kronor samt av fru Boman (11:461) till 500000 kronor.
Även till 1946 års riksdag motionerades om höjt anslag, nämligen av herr Spångberg (II: 399) till 350 000 kr.
På allmän beredskapsstat upptogs för budgetåret 1944/45 1.2 miljoner kronor för samma ändamål. För budgetåret 194—5/4—6 uppgjordes ingen specificerad beredskapsstat men däremot finns i staten för budgetåret 1946/47 upptaget 0.4 miljoner kronor till tvätterier. Staten har emellertid ej behövt tas i anspråk.
Intill den 1 januari 1946 hade bid-rag beviljats av egnahemsstyrelsen till 72 stycken anläggningar. Med hänsyn till det stora antalet ansökningar, och då egnahemsstyrelsen ansett det önskvärt att få till stånd så många anläggningar som möjligt, har styrelsen i allmänhet begränsat de beviljade bidragsbeloppen åill mindre än 25 %. Hur bidragens storlek fördelar sig framgår av nedanstående lagram.
Fig. 41. Diagram, visande storleken, av anläggningskostnad och bidrag till tvätte— rier, som erhållit statligt stöd åren 191,0— 1944. De med snedstreck skraffe'rade staplarna anger att förening vid en senare tidpunkt erhållit utökat bidrag.
milllilll MI AllllIlllIlllmll I Wullll mm
I mo lill 1!"
Från och med budgetåret 1945/46 synes bidragsprocenten som regel ha hållits något högre än tidigare.
Under bearbetning på egnahemsstyrelsens byggnadskontor i en eller ann-an form befann sig den 1 januari 1946 ett femtiotal ärenden. Härutöver förelåg un— derhandsförfrågningar från över 150 platser i landet. Egnahemsstyrelsen uppger att intresset för verksamheten redan från början varit stort och ökat undan för undan.
I en särskild redogörelse här nedan meddelas resultatet av en enkät som be- folkningsutredningen företagit till de statsunderstödda andelstvätterierna.
De bidragssökande föreningarna har ofta en överdriven föreställning om stats— bidragets betydelse för anläggningens ekonomi. Egnahemsstyrelsen har ansett att statsbidragsbeloppet bokföringsmässigt bör betraktas som ett räntefritt lån, varvid tvättpriset endast kommer att påverkas av räntevinsten. Utgår man från att andelstvättstugorna är affärsföretag, som skall bära sig i vanlig ordning utan återkommande subvention, torde ju också ett sådant betraktelsesätt vara fullt korrekt.
Många av de synpunkter som man från början lade på tvättstugornas pla— nering har med hänsyn till vunna erfarenheter undan för undan reviderats. Så— lunda hyste man t. ex. farhågor för att husmödrarna ej skulle vilja visa var— andra sin tvätt, vilket resulterade i en båsuppdelning av anläggningarna (se fig. 43). Erfarenheten har emellertid visat att flera husmödrarien del fall i stället slår sig samman för att bättre kunna utnyttja maskinerna. Vid en kooperativ anläggning i Kopparbergs län har detta arrangemang satts i fullständigt system av arbetsledningen och visat sig fungera utmärkt. Detta förhållande, tillsammans med uppfattningen att de mekaniska anordningarna bör handhas av sakkunnig personal, har givetvis medfört helt nya principer för planlösandet. .
1937 års utredning angående det mindre jordbrukets arbetsförhållanden förut- satte även försök med mekaniskt utrustade ambulerande tvättstugor. Inom ”
Fig. 42. Karta visande belägenheten av de fram till år 1946 statsunderstödda andelstvätterierna. Av iw tresse är hur man i ett bälte över Blekinge, södra Småland, delar av Västergötland upp mot Bohuslän uppenbart hittilldags visat ringa intresse för gemen- samma tvätterier. Samma är förhållandet i stockholms- trakten samt i hela Västerbottens län.
Fig. 43. Principlösning till tvättstuga upp- delad i »bäs». Lösningen är ur olika syn- punkter otilljredsställande och betraktas ZTVÄTTRUM _ också numera som ett övervunnet sta— dium. (Ur egnahemsstyrelsens »Andels-
4 4 tvätt.») "mig ': TVÄ'ITRUM 2 .
KONTOR PANNRUM
BRÄNSLE
KAPPRUM
egnahemsstyrelsen företagna kalkyler har visat, att sådana anläggningar icke kan bli ekonomiskt bärkraftiga i jämförelse med stationära tvätterier. Även andra rent praktiska olägenheter har ansetts vidlåda dylika anläggningar. Egna— hemsstyrelsen har därför icke i något fall lämnat bidrag till ambulerande tvätt- stuga.
Jämlikt Kungl. brev av den 7 mars 1941 har statsbidrag även kunnat beviljas till ett begränsat antal gemensamma mindre tvättinrättningar utan maskinell utrustning på Västerbottens läns landsbygd. Denna verksamhet har i första hand avsett sådana isolerade ödebygdsbyar där förutsättning saknas för anslut- ning till en maskinellt utrustad tvättstuga. Verksamheten har egendomligt no-g omfattats med mycket ringa intresse.
Cl
ANGELÅVDELIING
D ,_ '. U Bj mum omr—nun : MDMKRUBBA Bil ' nämna uma ocu Iv'A'TT
till då
Fig. 4.4. Tvätteri planerat enligt båsprincipen. Konsekvenserna med avseende på. plan— ekonomi och övervakningsmöjlighet är uppenbara. Bilden visar planen till en befintlig brukstvättstuga.
IDÅMTIDA llllRYGGNÅD
F 321
mm
2. ANK lVÅll INåDDllDING M llllNl NH 0
,.//N;//"xr? inissulua xx/ , Gil H
y'-
231 Plansch 11.
man». mum
UlSDDllDlNG
) . Vilyåfåfvw, __
Skiss till inlämningstvätteri med särskild avdelning för självtvätt ( rum för handtvätt och vikning, jfr text å sid. 71). Planen är i sina detaljer ostuderad och skall överarbetas innan anläggningen uppföras. Skala 1:200.
, _ )( [JDCÄ . # LJ , , , LJ www wmndl wfij uusmunn SIADKSIDYMNINU ' 'i ?" T i/ii'x > % u . l ., % + » ,, l _, ; ,'_ 9) X * * l l **l l" l yxa/( :n_n'hin'n D D U”U U %&"
PRUJEKllDAl [[NlllMlVÄllElll | VEllÅNDÅ smuuuw | min man
!UNGL EGNAHLMSSTYRELSEN nonumzumm
C. Pensionsstyrelsens utredning år 1941 angående kombinerade bad- och tvättstugor.
Sedan pensionsstyrelsen under hand erhållit socialdepartementets uppdrag att undersöka möjligheterna för och lämpligheten av att i arbetslöshetsbekämpande syfte bidraga till anordnande av *mindre badanläggningar för folk— och skolbad samt gcmensamhetstvättstugor, överlämnade styrelsen den 10 mars 1941 isocial- departementet till Kungl. Maj:t ställd skrivelse jämte visst utredningsmaterial. I skrivelsen erinras om hur pensionsstyrelsen sedan år 1919 inriktat sig jämväl på åtgärder av mera allmän natur och med uppgift att förebygga invaliditet och höja folkhälsan. Styrelsen har bland annat från och med år 1922 lämnat bidrag till mindre badanläggningar på landsbygden. Från år 1922 till och med budget— året 1939/40 hade pensionsstyrelsen till 869 folk- och skolbad utbetalt 1 600 900 kronor. Intresset för sådana anläggningar har undan för undan varit stigande.
Bidrag lämnas endast till anläggningar som anses »uppfylla rimliga anspråk såsom folk— och skolbad», alltså ej till anläggningar av gårdsbastutyp, och utgår i allmänhet med halva kostnaden, maximerat uppåt före 1936 till 2 000 kronor och efter detta år till 1 500 kronor per anläggning. (Senare har gränsen äter höjts.) Till badstuga, vars anläggningskostnad överstiger 15 000 kronor, har bidrag i allmänhet icke utgått. Bidrag lämnas ej till anläggningens drift. Villkor för erhållande av bidrag är bland annat att anläggningen innehåller bastubad, dusch och helst karbad. Kommunal garanti under 10 år för anläggningens sköt— sel kräves. Bidrag lämnas till kommun eller förening men ej till enskild person, och ansökan förmedlas av respektive länsstyrelser. Lokal kontroll över verksam— heten utövas av förste provinsialläkarna. Radien för en badanläggnings frekvens- område beräknas normalt vara högst 2 kilo-meter. Totala anläggningskostnaden uppges vanligen variera mellan 3 000 och 9 000 kronor.
Svenska föreningen för folkbad har med bidrag från pensionsstyrelsen låtit utarbeta typförslag till badanläggningar av ifrågavarande slag. Pensionsstyrel- sen har nära samarbete med föreningen, vilken lämnar råd och anvisningar be- träffande badanläggningarnas uppförande och skötsel. Folkbadsföreningen har även tilldelats lotterimedel att utlämnas som lån till dylika anläggningar.
Pensionsstyrelsen anför vidare i skrivelsen att tvättstugor »med stor fördel kunna uppföras i samband med folk- och skolbad», och att en eventuell bidrags- verksamhet till mindre tvättstugor »på ett lämpligt sätt kan samordnas med sty- relsens hittillsvarande verksamhet för anordnande av badstugor». Styrelsen an- ser att verksamheten ur teknisk synpunkt lämpligen kan baseras på typrit- ningar. Bidrag bör enligt styrelsens mening normalt utgå med halva anlägg- ningskostnaden. För skattetyngda kommuner föreslås bidragsbeloppet kunna höjas upp till 90 %.
Pensionsstyrelsen stöder i första hand sin framställning på en av Svenska föreningen för folkbad utförd utredning angående möjligheter och kostnader för kombination av tvättstugor med folk— och skolbad. Föreningen föreslår häri att en eventuell stödverksamhet skulle begränsas till små anläggningar och utgår ifrån förutsättningen att »typen tvättinrättningar torde kunna läggas åsido tills vidare». Föreningen förutsätter att frekvensområdet för mindre tvätterier ej är större än för badanläggningarna. Vidare framhålles att samma lokaler av hygie- niska skäl ej bör användas för bad och tvätt. Den mest påtagliga tekniska och ekonomiska vinsten med en kombination skulle bestå 1 gemensam uppvärmnings— anordning. I första hand skulle badet tjäna på ett sådant arrangemang.
Pensionsstyrelsen infordrade yttranden från medicinalstyrclsen och byggnads— styrelsen över folkbadsföreningens förslag. Den förstnämnda myndigheten hade intet att erinra mot en kombination, und-er förutsättning att skilda lokaler an- vändes. Medicinalstyrelsen ifrågasatte dock om icke även gårdsbastutyperna borde kunna erhålla statsbidrag. Byggnadsstyrelsen anförde i sitt yttrande, utan närmare motivering, att en kombination av bad och tvätt kan innebära stora fördelar. För övrigt inskränkte sig styrelsen till en relativt summarisk kritik av de enskilda planförslagen.
I ett kompletterande yttrande anför folkbadsföreningen »bestämda betänklig- hetel» mot statsbidrag till anläggningar av gårdsbastutyp, vilket bland annat motiveras med svårigheten att ordna inspektion och kontroll. Föreningen upp— ger även att en serietillverkning av små bastubyggnader enligt en gjord under— sökning icke skulle vara lönande med nuvarande tillverkningsmetoder.
Pensionsstyrelsens utredning överlämnades av Kungl. lVIajzt på remiss till olika berörda myndigheter. Av remissvaren framgår ingenting i och för sig an— märkningsvärt nytt.
Lantbruk-sstyrelsen anför att tvättarbetet »som är ett av de tyngsta och mest hälsovådliga arbeten, som landsbygdens kvinno—r hava att utföra, måst på många håll verkställas under synnerligen primitiva förhållanden, och att möjlighet till bad under den kalla årstiden ofta helt saknas». Styrelsen ifrågasätter om inte även de minsta tvättstugetyperna bör förses med tvättmaskin. Farhågor utta— las för att den föreslagna dualismen mellan egnahemsstyrelsen och pensionssty- relsen skulle vara »ägnad att skapa förvirring ho—s bidragssökarna».
Egnahemsstyrelsen framhåller att en tvättstuga bör betraktas som ett eko- nomiskt företag. Anläggningskostnaden är alltså för den enskilde av underord— nad betydelse. Däremot är det nödvändigt att driftskostnaderna, det vill säga tvättpriset, kan hållas så lågt som möjligt. Härvid har anläggningens utnytt— jandegrad avgörande betydelse. Att beträffande frekvensområdets storlek bygga på erfarenheterna från folk— och skolbad anser styrelsen icke tillfredsställande. Vidare framhålles att tvättstugan som sådan torde ha relativt lite att vinna på en kombination med bad. Styrelsen anser det olämpligt att bidragsverksam- heten till tvättstugor i Vissa fall skulle handhas av pensionsstyrelsen och i andra av egnahemsstyrelsen. Egnahemsstyrelsen anför sammanfattningsvis bland an- nat. »Verksamheten bör dock, då det gäller tvättstugorna, icke hämmas genom restriktiva bestänwnelser ifråga om storlek och maskinutrustning, och den bör ej heller bindas av typritningar. Bidragsprocentens maximering bör för tvätt- stugornas del vara enhetlig, vare sig det gäller företag för arbetslöshetens bekäm— pande eller icke. Statsbidrag bör kunna utgå till kommuner eller ekonomiska föreningar. Slutligen bör enligt styrelsens mening verksamheten organiseras så, att den ifråga om vardera av de båda bidragsformerna för bad— och tvättau- läggningar kommer under enhetlig ledning . . .»
Statens institut för folkhälsan tillstyrker i sitt remissvar i princip pensions— styrelsens förslag.
Statskontoret framhåller bland annat som sin mening att bidrag bör utgå en- dast till anläggningar på egentlig landsbygd. Ämbetsverket föreslår att verk- samheten skall handhas av statens arbetsmarknadskommission.
Statens arbetsmarknadskommission berör i sitt yttrande huvudakligen prin- cipiella frågor beträHande administrationen av verksamheten och tillstyrker i huvudsak pensionsstyrelsens förslag.
Befolkningsutredningen begärde, sedan samtliga handlingar i ärendet över- lämnats till utredningen, underhandsutlåtande från föreningen Rationell Textil— tvätt. Föreningen anför häri dels en del allmänna synpukter på tvättfrågan över huvud taget och ingår dessutom på en kritisk granskning av de i utredningen föreslagna tekniska anordningarna å föreliggande tvättstugeplaner. Härvid framhåller föreningen bland annat att »föreningen är av den bestämda uppfatt- ningen, att de nu föreliggande förslagen icke böra komma till utförande i be- fintligt skick. Många och stora fördelar skulle kunna vinnas ur såväl anlägg- nings- som driftssynpunkt, därest förslagen grundligt omarbetas.»
Pensionsstyrelsens utredning föranledde icke någon Kungl. Maj:ts åtgärd. Anledning synes heller icke finnas att i sakens nuvarande läge ingå på ytter- ligare diskussion av föreliggande förslag. Det må vara tillfyllest att hänvisa till ovan refererade uttalanden av de två remissinstanser som hade erfarenhet på området, nämligen egnahemsstyrelsen och föreningen Rationell Textiltvätt.
D. Diverse statliga eller statsunderstödda initiativ.
1. På initiativ av statens industrikommissions kemiska avdelning sammankal- lades i november 1941 ett opinionsmöte för tvättfrå'gans rationella lösande med representanter för husmodersorganisationer och andra intresserade. Detta sam- manträde resulterade i en överenskommelse mellan kommissionens olika avdel- ningar att materiallicens i möjligaste mån skulle beviljas för uppförande av tvätterier. En av orsakerna till kommissionens ställningstagande var en enkät bland Sveriges tvätteriidkare, varvid bland annat konstaterades att tvättmedels- förbrukningen inom landet högst avsevärt skulle kunna nedbringas genom över— gång till användande av avhärdat vatten. Beträffande resultatet av denna enkät redogöres i kapitel 3. I detta sammanhang publicerade också dåvarande chefen för industrikommission-ens kemiska avdelning, civilingenjören Rolf Steen- hof, flera artiklar i fackpressen, varvid redogjordes för betydelsen av användan- det av avhärdat vatten för tvätteriändamål etc. Vidare framlades förslag om en statlig kontrollorganisation för de industriellt drivna tvätterierna.
2. Genom Aktiv hushållning _ numera avdelning av statens priskontroll— nämnd —— har på olika sätt propaganda bedrivits för rationella tvättmetoder. Bland annat har i samråd med statens industrikommission utarbetats propa- gandablad för lämpliga metoder vid hemtvätt. Med Aktiv hushållnings biträde har också år 1944 utförts ett par begränsade enkäter bland landets husmödrar beträffande tvättförhållandena. Detta material har ställts till befolkningsutred— ningens förfogande, och de uppgifter som bland annat lämnas i kapitel 2 och 5 angående metoder, utrustning, lokaler etc. vid handtvätt, bygger delvis på dessa enkäter.
3. Hushållningssällskapens hemkonsulenter har nedlagt ett omfattande arbete på att söka underlätta hushållens tvättarbete genom att till allmänheten för- medla kunskap o-m förnuftiga tvättmetoder. Därutöver har särskilt vissa utav hemkonsulenterna nedlagt stort personligt arbete för andelstvättrörelsen och även nått synnerligen goda resultat. Konsulenterna har bedrivit propaganda för anläggande av tvättstugor, samt i stor utsträckning hjälpt de nystartade företagen med råd och anvisningar angående driften. Vid detta arbete har hem- konsulenterna som regel samarbetat med egnahemsorganisationen. Enligt Kungl. kungörelsen 911/1939 skall också hemkonsulenterna yttra sig över de
ansökningar om bidrag till gemensamma tvätterier på egentliga landsbygden, som inkommer till egnahemsnämnderna i respektive län.
4. Vid ingenjörsvetenskapsakademien bildades år 1938 Föreningen Rationell Textiltvätt 11. p. a. (RTT) med syfte att i samarbete med medlemmar och andra intresserade söka förbättra metoderna för rengöring av textilier, och att ekonomiskt utnyttja därvid gjorda rön. Föreningen, vars verksamhet numera upphört, skulle vara en sammanslutning av olika intressenter i samband med tvätteriindustrin, exempelvis tvätteriidkare,tvättmedelsfabrikanter, maskinfabri— kanter etc. Enligt årsredogörelserna har föreningen arbetat genom ett antal spe- ciella utskott och sektioner. Föreningens program torde emellertid ha varit allt- för omfattande för att arbetet på de olika områdena skulle kunna bli verkligt effektivt. Föreningens auktoritet utåt var av olika skäl tämligen begränsad. Att föreningens ledning blev medveten om dessa förhållanden framgick därav, att en särskild omorganisationskommitté tillsattes år 1944. Denna kommitté framlade hösten 1945 förslag till omorganisation av föreningens arbete, innebärande en förenkling av administrationen och en begränsning av föreningens arbetsupp- gifter. Kommittén förutsatte härvid ett intimt samarbete med statens prov- ningsanstalt. Den 20 februari 1946 konstituerades stiftelsen Institutet för tvätteknisk forsk- ning. Avsikten to-rde vara att stiftelsen delvis skall överta RTT:s arbetsupp— gifter och RTT har också sedermera helt avvecklats. Otvivelaktigt har RTT åstadkommit en del resultat vid försöken att förbättra tvättmetoderna inom landet. Bland annat har genom RTT utförts ett antal tekniskt-vetenskapliga undersökningar samt på olika sätt bedrivits propaganda och rådgivning angående rationella tvättmetoder. På RTT:s initiativ har ord- nats ett antal kortfattade kurser för tvätteriföreståndare. I RTT:s »meddelan- den» har publicerats resultaten av utförda forskningsuppgifter samt värdefullare föredrag i samband med sammanträden etc. RTT har även publicerat 3 voly- mer benämnda >>Tvättveriteknik», huvudsakligen utgörande sammanställningar av föredrag vid ovannämnda kurser för tvättföreståndare. Dessa böcker torde innehålla det modernaste och bästa som i populär framställning finnes publicerat angående tvätteriteknik på svenska språket. För vissa speciella utredningar har RTT åtnjutit statsbidrag. År 1944 anhöll föreningen hos Kungl. Maj:t om statsbidrag å tillhopa 71 000 kronor för anord— nande av diverse kurser m. m., varöver befolkningsutredningen den 26 februari 1945 avgav underdånigt utlåtande. RTT:s framställning föranledde icke någon Kungl. Maj:ts åtgärd.
5. De vetenskapliga undersökningar, som företagits i Sverige beträffande tex- tiltvättning har i första hand utförts vid Statens provningsanstalts kemi- och textillaborato-rier. Flera av provningsanstaltens tjänstemän har personligen varit engagerade i RTT:s arbete. Avdelningsföreståndaren vid kemiska laboratoriet fungerar som forskningsledare inom det nya Institutet för tvätteknisk forsk- n1n . Agnalyser av vatten för tvätteriändamål har i viss utsträckning utförts vid Statens institut för folkhälsan, vars tjänstemän även i andra avseenden med- verkat vid forsknings- och propagandaarbete för förbättrad tvätteriteknik. Vid det nya Svenska Textilforskningsinstitutet vid Chalmers tekniska hög- skola i Göteborg finns en särskild avdelning för tvättlaborationer. Genom statens tekniska forskningsråd torde finnas möjligheter att få finan- sierat grundläggande forskning på tvätteriområdet.
Tvättmaskinsindustrien i Sverige är förhållandevis väl utvecklad. Då det gäl- ler maskiner av »industrityp» domineras marknaden av två större fabrikanter. De maskintyper, som tillverkas i Sverige är i princip tämligen likartade. De är i stor utsträckning efterbildningar av amerikanska modeller. Olika maskintyper och deras användningsområden m. m. behandlas i kapitel 6.
De svenska maskinfabrikanterna har under senare år bedrivit en intensiv pro— paganda för anordnandet av brukstvättstugor och andelstvättstugor. Dessutom har fabrikanterna hållit sig med en uppenbarligen relativt kostsam serviceo-rga- nisation. I vissa fall har kortare kurser anordnats för tvätteriföreståndare.
De båda största tillverkarna av tvätterimaskiner, Bohus Mekaniska Verkstads AB och Värmelcdnings AB Calor har även bedrivit en relativt omfattande pro— jekteringsverksamhet. I viss mån har företagen härvidlag utfört ett pionjär— arbete som utan tvivel varit till gagn för utvecklingen. De enskilda projekten har dock sällan blivit tillfredsställande genomstuderade. Av naturliga skäl har också vars och ens rent merkantila synpunkter influerat på de upprättade förslagen. De allra sista åren har emellertid maskinfabrikanterna i Viss utsträck- ning samarbetat med egnahemsstyrelsen, Kooperativa förbundet m. fl. och detta har medverkat till bättre resultat för samtliga parter.
För att få en återblick på fabrikanternas insats har utredningen intervjuat förre disponenten vid Bohus Mekaniska Verkstad, Arvid Strandell och direk- tören vid Calor, C. L. Rydh.
Strandell har meddelat följande:
År 1912 började Bohus Mekaniska Verkstad tillverka tvätterimaskiner. Redan tidigare hade utförts kemiska tvättmaskiner och centrifuger. Disponent Strandell tog upp tanken att förse hyreshusens tvättstugor med maskiner och att anordna. gemensamma maskinellt utrustade tvätt— stugor i brukssamhällena. Vid tiden för förra världskriget började små tvättmaskiner av tyskt fabrikat att installeras i enstaka hyreshus.
Omkring år 1924— intresserades HSB. för fullständigt utrustade tvättstugor och ett par år senare igångsattes reklam till Sveriges industrier för att intressera dem för anordnandet av så kallade brukstvättstugor, det vill säga kollektiva anläggningar för arbetarna. Av privata hyreshus var det till en början endast exklusiva fastigheter med stora lägenheter, som försågs med maskinellt utrus— tade tvättstugor. Ungefär samtidigt började även Värmelednings AB Calor att göra reklam för anläggande av maskinellt utrustade tvättstugor av ovannämnda slag. Även den danska firman Georg E. Mathiasen (GEM) började vid denna tid exportera maskiner till Sverige till liknande ändamål. Mathiasen hade tidigare varit den största leverantören av mindre tvättmaskiner till de svenska affärstvätterierna.
Den första maskinellt utrustade brukstvättstugan anordnades vid Dynäs i Väja. Den var försedd med 44 tvättmaskiner jämte centrifug och kallmanglar. Försöket höll på att misslyckas därför att husmödrarna till en början inte klarade upp att sköta maskinerna. Sedan instruktris skickats till platsen och varit verksam där någon tid gick det emellertid bra. Efter detta började bruken undan för undan intressera sig för liknande anläggningar.
De tvättmaskinstyper, som kom till användning vid dessa första anläggningar. var i stort sett av samma konstruktion som fortfarande användes, det vill säga av kaskadermodell. Försöken att i några HSB.—fastigheter använda gaseldade varmmanglar slog icke väl ut, varför HSB. i fort- sättningen återgick till kallmanglar.
Vid början av 1930-talet började HSB:s exempel att smitta av sig, så att tvättstugorna i stä- dernas hyreshus i allt större utsträckning började förses med tvättmaskiner.
Relativt snart överenskom Bohus och Mathiasen att dela upp den svenska marknaden, men sedan konkurrensen från Calor på allvar satt in, upphörde detta samarbete. Sedan dess har de svenska maskinfabrikanterna fört en tämligen ohämmad konkurrens.
238 Rydh, har meddelat följande:
Den första svenska industri, som tillverkade tvättmaskiner var Wiklunds Verkstads AB. Några år senare började även Atlas mekaniska verkstad liknande tillverkning.
På 1897 års utställning visades svenskbyggda tvättmaskiner av i princip samma konstruktion som de nuvarande, men tillverkade huvudsakligen av koppar. Dåtidens mest ansedde fackman på bad och tvätt var disponenten vid Södermalms Bad- och Tvättinrättning, Pettersson, vilken kon- struerade en tvättmaskin, som tillverkades av Atlas. Innertrumman på. denna maskin var hjärt- formad och den hade 2 luckor. Trumman roterade endast åt ett håll. Pettersson hade patent på denna konstruktion. Dylika tvättmaskiner levererades huvudsakligen till sjukhus och hospital. De var mycket gediget byggda och utförda av koppar och metall. Konstruktionen ändrades senare så att innertrumman kunde reverser-as, varefter maskinen i stort sett fungerade utmärkt. Atlas lade ner sin tvättmaskinstillverkning redan år 1906.
År 1903 tog Calor upp tillverkning av tvättmaskiner. De första maskinerna levererades till Norr- köpings fattigvård. Firman lanserade den stjälpbara tvättmaskinen, vilken av ej fullt utredda skäl senare helt kommit ur bruk. Konstruktör på Calor var firmans grundläggare, direktör J. A. Rydh, och efter år 1911 nuvarande överingenjörens fader Gustaf Ryd.
Den första cylinderångmangel, som tillverkades inom landet utställdes i Malmö är 1914. Den hade en valsdiameter på 800 mm och en valslängd på 3 meter. Denna mangel såldes omedelbart till Ryssland, varifrån sedan kom beställning på ytterligare 3 liknande manglar. Snart nog upptogs även tillverkning av manglar med 1 200 mm valsdiameter.
Vid slutet av 1920-talet gjorde Mathiasen i Köpenhamn reklam för znordens största mangel»! Den var 1 200 )( 3 200 mm.
År 1918 startade Coronaverken i Göteborg, som även tog upp tillverkning av tvätterimaskiner. Dess tekniske chef hade tidigare varit anställd hos Bohus mekaniska verkstad.
De första årtiondena, som tvättmaskiner tillverkades i Sverige var fortfarande elmotorn ett rela- tivt obekant begrepp. Man kunde därför i allmänhet inte använda tvättmaskiner annat än där det fanns tillgång till ånga. Särskilda »tvätteriängmaskiner» tillverkades och för tvättmaskinernas drift användes remtransmissioner. Till och med vid utställningen i Göteborg är 1923 förekom endast transmissionsdrivna maskiner. Först i slutet av 1920-talet slog de med direktdrivna elmotorer för- sedda maskinerna igenom. I samband härmed konstruerade civilingenjör Edvard Ryd den helt kapslade reverseringsanordning, som fortfarande i förbättrat utförande användes på Calors maskiner.
Första gången som Calor på allvar propagerade för kollektiva tvättstugor var på lantbruksmötet i Eskilstuna är 1935, där man hade utställt en fullständigt utrustad tvättvagn.
Den första privatman, som skaffade sig maskintvättstuga var L. M. Ericsson, som på sin gård i Fittja installerade tvättmaskiner. När baron Adelswärd byggde slottet i Åtvidaberg utfördes där en transmissionsdriven anläggning, avsedd för hans privata bruk. Den var försedd med tvätt- maskin, tork och kallmangel.
Direktör Rydh uppgav sig inte tro på en framtida utveckling med smämaskiner i de enskilda hushållen, eftersom arbetet för husmödrarna måste bli betydligt lindrigare i kollektiva tvätterier med komplett maskinutrustning. Calor hade på sin tid bland annat försökt lansera en liten hem- press av liknande slag som i stor utsträckning användes i Amerika, men denna fick aldrig någon marknad i Sverige.
F. Kooperativa förbundets verksamhet till stöd åt kollektiva tvätterier.
Redan före år 1939 hade arkitekterna Tore och Erik Ahlsén tagit upp till diskussion frågan om planerandet av kollektiva tvätterier. Efter en del utred- ningsarbete inom Kooperativa förbundet fullföljdes deras arbete genom publika— tionen »Andelstvätt, redogörelse till Kooperativa förbundets kongress är 1939». Sedan dess har Kooperativa förbundets verksamhet på detta område ständigt ökat i omfattning. Bland annat har i viss utsträckning undersökningar före- tagits beträffande organisations— och planläggningsfrågor vid kollektiva tvätte— rier. Ett stort antal tvättstugor har projekterats av förbundets arkitektkontor och sedermera erhållit ekonomiskt stöd av förbundet. Tvättstugeföreningarna beviljas amorteringslån med upp till 2/3 av anläggningskostnaden på förhållande— vis förmånliga villkor.
År 1939 startades inom Kooperativa förbundet avdelningen Lättare hem— arbete, som bland annat har att handlägga frågor rörande anläggande av kol— lektiva tvätterier.
Liksom egnahemsstyrelsen utgick man till en början från att husmödrarna själva skulle komma till tvätterierna med sin tvätt. Under sakkunnig ledning skulle de där själva utföra tvättarbetet med hjälp av tillgängliga maskiner. Föreståndaren för anläggningen skulle endast åtaga sig tvätt från ungkarlar, sjuka etc. Så småningom visade det sig emellertid att husmödrarnas misstroende mot maskintvätt försvann och de övergick ofta i stor utsträckning till att helt överlåta arbetet på tvätteriets föreståndare. Samtidigt härmed måste ytter- ligare personal anställas. Utvecklingen har alltså vid de av Kooperativa förbun- det understödda anläggningarna varit i stort sett densamma som för övriga andelstvättstugor 1 landet.
Kooperativa förbundets planeringsavdelning och egnahemsstyrelsens bygg- nadskontor har under de sista åren haft nära samarbete, varvid erfarenheter och rön utbytts. Kooperativa förbundet har även ställt sitt material och sin erfarenhet till befolkningsutredningens förfogande, och de synpunkter som fram— förts i föreliggande betänkande, bygger i viss omfattning på detta material. Det synes därför knappast finnas anledning att här närmare redogöra för de av förbundets tekniker vunna erfarenheterna, då dessa i allt väsentligt torde sammanfalla med vad som tidigare anförts.
Kooperativa förbundet har även visat intresse för tvätterimaskinsförsörjning— en i landet och bland annat tagit initiativ för stabilisering av priser etc. Från och med år 1946 har sålunda Värmelednings AB Calor övergått i Kooperativa förbundets ägo.
Vid »Vår gård» har förbundet anordnat kortare utbildningskurser för tvätt— föreståndare.
__ ___ __ __ ..... ___. .. __ .. ..... _
Fig. 45. Exteriör av andelstvätteri planerat av K. F:s arkitektkontor (se även nästa sida).
TvÅi'r HALh
_ L
. 221. ; . _ r ...... KONTO EMD. : l—l—l _ ' REN—rd." % : E —— [_l—* —- . . . r . . . . BOTTENFLAN r .? . » bRÅNSLE ...a—_ 0 :; 1 _ z 1 .
... ;; ' Elf—_a MATRUM _l
If I; Förmån L L _| !I J .
xÄLLARFLAN .
F z'g. 46. Plantyp till kollektivt tvätteri lanserad av Kooperativa förbundet. Skala 1: 200. Arkitekt SAR Seth Thomé. Se även fasad å föregående sida. 1 T—formens fördelar torde kunna ifrågasättas. Strykavdelningens förläggning är knappast idealisk. Planen har ändock intresse och kan tjäna som exempel på K. F:s strävan att genom typvariation utveckla och undersöka den tekniskt och ekonomiskt bästa lösningen av ett kollektivtvätterz'.
1. Olika kvinnoorganisationer har deltagit i arbetet på att förbättra hus- hållens tvättförhållanden genom anordnandet av propagandaföredrag etc. Röda— kors-föreningarna ute i landet har ofta varit initiativtagare till gemensamhets- tvätterier och hjälpt till att insamla anläggningskapital. Den enkät, för att utröna de nuvarande förhållandena, till vilken på ett flertal ställen refereras i detta betänkande, har utförts av husmödrarnas samarbetskommitté och med Aktiv Hushållnings medverkan.
2. Fabrikanterna av tvättmedel har nedlagt mycket stora belopp på pro- paganda och reklam för arbetsbesparande tvättmetoder. Av naturliga skäl har denna haft stark merkantil betoning. Detta gäller framför allt den direkt mot allmänheten riktade reklamen, vars tendens inte alltid har överensstämt med strävandena att få fram skonsam-mare metoder och billiga standardtvättmedel för hushållsbruk. Vid den mot tvätterierna riktade propagandan har däremot. åtminstone vissa tillverkare, bedrivit en saklig och välgörande upplysningsverk— samhet. Flera. industrier har väl utrustade laboratorier. Tendenser till ansvars— löst utnyttjande av småföretagarnas okunnighet kan emellertid också påvisas. Dessa frågor har delvis berörts bl. a. i kap. 3.
3. Med större eller mindre framgång har en rad-enskilda konsulterande medverkat vid planerandet av tvätterier och i propagandaarbetet för gemen— samhetstvätter. Den relativt korta tidrymd som förflutit, sedan frågan om en effektivisering av tvätteridriften på allvar satte in, må utgöra förklaring till att sakkunniga specialtekniker alltjämt saknas inom landet.
4. Olika svenska tillverkare av vattenreningsapparater (filter etc.) har med- verkat till att föra denna speciella teknik framåt.
5. De åtgärder som vissa industriföretag vidtagit för att underlätta tvätt- förhållandena för sina anställda har berörts bland annat i kap. 8. Otvivel- aktigt har många företagare härvid drivits av rent sociala intressen. I vissa fall skulle man emellertid, beträffande brukstvättstugornas utformning och deras drift, önska en större lyhördhet för de erfarenheter och synpunkter som samlats i samband med andelstvättrörelsen. Historiskt intressant är i detta sammanhang den mycket stora, redan år 1912 anlagda gemensamhetstvätt- stugan i Sandviken, vilken efter successiva moderniseringar alltjämt är i bruk. En interiör från en mindre brukstvättstuga av äldre datum visas å fig. 8, sid. 32.
6. Vissa bostadsrättsföreningar har lagt ner stort intresse på att. rationellt söka lösa hushållens tvättfrågor. HSB:s åtgärder bör i detta sammanhang kunna tjäna som exempel. I denna bilaga, sid. 237, samt i kap. 8, sid. 59, har i korthet refererats vad H.S.B. hittills åtgjort. Av synnerligen stort intresse är föreningens planerade försök att för ett större bostadsområde i Eskilstuna helt centralisera tvätten till ett enda industriellt företag. Även inom Svenska Riks- byggen har tvättfrågan gjorts till föremål för särskilda studier. År 1944 sam- manställdes för internt bruk ett relativt utförligt material om kollektiva tvät- terier, vilket befolkningsutredningen haft tillfälle att ta del av. 7 . I samband med exploatering av större markområden i ett sammanhang, har under de senaste åren även enskilda byggmästare eller konsortier av bygg— mästare utfört i begränsad utsträckning centraliserade tvätterianläggningar, bland annat i Stockholm, Göteborg, NIalmö och Lidingö. Även om dessa första
anläggningar lämnar en del övrigt att önska med avseende på detaljutformning och organisation, bidrar de uppenbarligen i sin mån till att underlätta tvätt— arbetet inom de områden de är avsedda att betjäna.
8. Mejeriorganisationen har i viss utsträckning aktivt medverkat vid till- komsten av gemensamhetstvätterier. Då mejeriföreningarna ofta har relativt god ekonomisk bas, och inom sig personer med administrativ vana, har sam- arbetet mellan mejeri och tvätteri i en del fall lett till gott resultat. Om den kombination av transporter, som i en del fall förekommer, är lämplig, torde kunna diskuteras.
9. T'vätteriidkarnas, och då framför allt deras riksorganisations, försök att förbättra förhållandena inom de egna leden omnämnes i kap. 8, sid. 60. 10. Mängden av enskilda initiativ som tas ute i landet vid tillkomsten av gemensamhetstvätterier av olika slag, och det arbete som läggs ner i samband härmed kan endast exemplifieras. Denna fragmentariska sammanställning över hittillsvarande åtgärder för underlättande av hushållens tvättarbete skall där- för avslutas med ett citat ur ett brev från initiativtagaren till ett kommunalt kollektivtvätteri. Det må samtidigt tjäna som exempel på hur framgångsrikt även ett kommunalt tvätteri kan vara, under förutsättning att det står under driftig och intresserad ledning.
»_____.
Tvättstugan startade i januari 1943. Vid starten hade husmödrarna föga förtroende för maskin— tvätten, då man befarade att kläderna skulle utsättas för onormalt stor slitning. Därför inbjöds olika kvinnosammauslutningar till demonstrationer, där medhavd smutstvätt rengjordes. Praktiskt taget samtliga kvinnoorganisationer och skolor med kvinnliga elever inbjöds. Dock först efter 1]? år hade husmödrarna full tilltro till den nya tvättmetoden.
Husmödrarna få ej sköta maskinerna, däremot all inläggning och upptagning. Varmmangelns utnyttjning är ännu ej effektiv, men c:a 60 kg pr tim. kan beräknas som normal avverkning.
Transporten av tvättgods till och från tvättstugan sker vintertid i regel med sparkstötting, i annat fall i regel genom anlitande av budskickningsbyrå. Ofta anlitas taxibilar. Tvättstugan har ej någon service i transportväg, Det förekommer ofta transportavstånd på. 4——5 kilometer. Vid några tillfällen har från Härnösand till Örnsköldsvik avl'lyttude pr omnibuss forslat både husmoder och hembiträde samt c:a 610 kg tvättgods. Reskostnaden härför har blivit 25:— kronor tur och retur samt tvättkostnad c:a 17:— — 20:— kronor. Enligt vederbörandes uppgift ställde detta sig billigare än att anlita tvätthjälp och tvätten blev icke blott bättre utan även fortare färdig.
Tvättstugan utnyttjas av alla samhällsklasser, sålunda även av de ekonomiskt sämst ställda. F. 11. köres tvättstugan i dubbla skift med början kl. 6.00. Tvättstugans ekonomiska bärighet, att trots låga avgifter och utan subventioner vara själv- försörjande, är enligt min mening en organisationsfråga. Det gäller icke blott att för den anställda personalen införa tidsbesparande arbetsmetoder utan kanske framför allt att för kunderna göra detta, vilket senare visat sig vara ganska svårt. Tack vare tvättstugans popularitet hos stadens husmödrar, anser jag tvättstugans drift säkerställd även efter kriget.
Härnösand den 26 mars 1945. Vilhelm Tell.»
H. Översikt beträffande förhållandena i utlandet.
Förhållandena i Danmark överensstämmer i mycket med de svenska. I en del större städer torde tvättfrågan i viss utsträckning fått en godtagbar lös- ning då däremot landsorten blivit så gott som helt eftersatt. På grund av de geologiska förhållandena är grundvattnet ofta synnerligen olämpligt för tvätt.
Genom Statens Husholdningsraad har under senare år drivits propaganda för lämpliga tvättmetoder vid bland annat hemtvätt. I sam-arbete med Statens
Redskabsudvalg har vissa undersökningar utförts om hjälpredskap och maski- ner för tvätt. En föregångare i den direkta propagandan för andelstvätt har varit Husholdningskonsulenten på Fyn, Margarethe Nevald. Ett intresserat arbete på denna fråga har även nedlagts av lelesforeningen for Danmarks Bmgsforeninger (F.D.B.), motsvarande organisation som svenska K.F., och dess ingenjörs- och arkitektkontor har deltagit i planerandet av de första andels- tvätterierna. Arbetet har dock uppenbarligen fördröjts genom kriget. F.D.B. har också utfört utredningar om kostnader etc. för andelstvätt. Danskarna byg— ger i mycket på erfarenheterna i Sverige, och resultaten av F.D.B:s egna under- sökningar to-rde i stort sammanfalla med de svenska.
Det första danska andelstvätteriet står klart att tas i bruk hösten 1946 i Askov.
Från omkring år 1930 har det blivit allt vanligare att man inför maskinell utrustning för tvätt i städernas hyreshus. En vanlig utrustningsenhet är: en mindre tvättmaskin (kaskadmodell), en centrifug och en liten varmmangel (ofta gaseldad). Ett sådant aggregat. anses kunna betjäna ca 25 hushåll. Aggre— gatet dubbleras i mån av behov. Företag sådana som Knbenhavns Almindelige Boligselskab och Arbejdernes Andelsboligforening har gått in för denna stan- dard. Av särskilt intresse är att man uppger sig ha goda erfarenheter av varm- mangeln, vilken husmödrarna själva får sköta, trots att den använda typen förefaller att vara betydligt primitivare och mer svårhanterliga än motsvarande svensktillverkade mangel.
I Köpenhamn finns flera stora handelstvätterier, exempelvis Thors och Dehns. Dehns_Dampvas/ceri är så till vida av särskilt intresse, som anläggningens loka- ler är helt planerade och nyuppförda för ändamålet efter en konsekvent plan- princip, vilken medger praktiskt taget obegränsad utbyggnad. Anläggningen har ritats av arkitekten Poul Henningsen.
De danska tvätterierna tycks i stor utsträckning arbeta med uthyrning av linne till hotell, restauranger, affärer etc. För övrigt kännetecknas industrin, liksom i Sverige, av ringa grad av rationalisering och avsaknad av arbets— studier. Ackordsättning av arbete är sällsynt. Ingen organiserad utbildning av arbetsledare och personal finns.
Genom Teknologisk Institut i Köpenhamn har anordnats »vaskerikonsulta— tion». Av de hittillsvarande resultaten att döma tycks härigenom ha skapats en möjlighet att förmå tvätterierna att använda bättre och skonsammare tvätt— metoder.
Danmark har en, även i Sverige känd tvätterimaskinindustri, t. ex. Georg E. Mathiaaen (GEM). Av den kemisk-tekniska industrin är Tha/rs Kemiska Fabrikker även känd i Sverige. Denna industri har genom sitt laboratorium ordnat en service- och kontrollorganisation till kundernas tjänst. Laboratorie- chefen E. Anker Björn förfäktar att man vid en riktig tvättmetod och genom att använda vatten med dH : 0 i allmänhet helt kan undvara blekmedel vid tvättningen.
Även i de övriga nordiska länderna har man visat intresse för kollektiv tvätt. Planerna i Finland har uppenbarligen på grund av ekonomiska svå- righeter i samband med kriget måst ställas på framtiden. Island har sänt ob- servatörer till Sverige efter krigsslutet och maskinbeställningar har placerats hos svenska fabrikanter. Emellertid torde amerikansk påverkan ha stora möjlighe- ter länka in utvecklingen på andra banor än i Sverige. I Norge pågår för när-
varande utredningar av liknande art som den-, vilken redovisas i detta betän- kande. Befolkningsutredningens material har delvis ställts till norrmännens för- fogande.
Trots att Tyskland haft en synnerligen väl utvecklad kemisk industri har den tyska tvätteriindustrin aldrig stått på något särskilt högt plan. Under kri- get har givetvis utvecklingen överhuvudtaget stått stilla. Tvätteriindustrin i Frankrike har sedan gammalt ett dåligt rykte. Enligt uppgift har emellertid helt nyligen franska staten tagit upp frågan om en effektiv rationalisering av tvätten. Tvätteriindustrin i Holland har däremot haft ett relativt gott anseende. Inom landet finns även en framgångsrik maskinindustri. Även i Schweiz före— kommer en relativt omfattande tvättmaskinstillverkning. Enligt nytt katalog— material tillverkas alltjämt kopparmaskiner. Maskintvättens utbredning inom landet är ungefärligen likartad som i Sverige.
England brukar anses som föregångsland i Europa på maskintvättens om- råde. Maskintvättning har proportionellt större utbredning där än i vårt land och priserna är i stort sett lägre. Det förra kan synas naturligt med hänsyn till att stora delar av England domineras av industri, där nedsmutsningen av kläder blir kraftig. Den allmänna inställningen till kravet på personlig hygien är kanske också mer positiv i de anglosaxiska länderna, åtminstone bland den väl— bärgade delen av befolkningen.
Också den engelska kooperationen har tagit upp tvättfrågan på sitt program. Flera stora kooperativa tvätterier finns i landet, vars ekonomiska och admi— nistrativa organisation tilldrar sig intresse.
Forskning, service och kontroll ombesörjes genom den delvis statsunderstödda »The British Launderers, Research Association->>, en liknande organisation som A.I.L. i U.S.A.
Maskinindustrin i England står åtminstone i vissa avseenden på ett högt plan. U.S.A. brukar framställas som landet där praktiskt taget inga tvättproblem finns. Antingen lämnar man bort sin tvätt eller också har man en egen tvätt- maskin i köket eller källaren och tvättar med någon timmas arbete varje vecka. Ser man problemet i dess helhet måste nog en sådan framställning be— tecknas som skönmälning. Ofrånkomligt är emellertid att hushållens tvättfråga i vissa avseenden står betydligt närmare sin lösning i U.S.A. än i Sverige. Mer än 30 '% av tvätten i U.S.A. uppges gå till handelstvätterierna.
Den amerikanska tvätteriindustrins produktionskapacitet per capita, genom- förandet av industriell organisation i egentlig mening, framåtandan inom bran- schen överhuvudtaget. har nått längre än någon annanstans. Arbetskostna- den per kg tvätt uppges för närvarande motsvara totalt 22 öre, inberäknat transportkostnader. Trots högre arbetslöner än i Sverige! En amerikansk indu— striman har med någon överdrift framställt den svenska tvätteriindustrins dilemma så, att tvätt i Sverige kostar ungefär dubbelt för mycket samtidigt som tvätteriarbetarna endast har halva den lön som de borde ha. Uttalandet belyser den moderna amerikanska inställningen. Att vi beträffande de rent tek- niska förutsättningarna i och för sig skulle stå nämnvärt efter här i Sverige torde däremot knappt vara fallet.. Framhållas bör också, att kvaliteten på det arbete som de amerikanska tvätterierna i allmänhet presterar, knappast skulle godkännas av svenska husmödrar.
De amerikanska tvätterierna är på ett annat sätt inriktade på service än de svenska. Och servicen förefaller ur ekonomisk synpunkt rationellare organi- serad. En intressant detalj i detta sammanhang är den uthyrning av baby-
?
blöjor som i New York med omgivningar organiserats av »The General Diaper Service». Två gånger i veckan besöks kunderna »varvid 20 rentvättade blöjor utbytas mot 20 smutsiga». Förvaringskärl för de begagnade utlånas av tvätte- riet. Enligt uppgift har företaget 50 bilar och sammanlagda antalet anställda uppgår till omkring 140 personer.
I U.S.A. såldes de närmaste åren före kriget cirka 2 miljoner hushållstvätt- maskiner per år. Siffran belyser hur vanlig denna lösning av tvättfrågan trots allt är. Man måste dock se uppgiften mot bakgrunden av, dels att stora delar av U.S.A. är ett relativt glest befolkat agrarland, dels att villabebyggelsen är betydligt mer utbredd i städerna där än här. Amerikanskt tvättgods har också i stor utsträckning en annan karaktär än svenskt.
För service och kontroll m. m. finns i U.S.A. en sammanslutning med nam- n-et »Am-erican Institute of Laundering» (A.I.L.). Institutet har ett eget stort tvätteri i Joliet, Ill., där exempelvis olika maskintyper etc. kan prövas. Institu- tets service är synnerligen omfattande, från vetenskapliga experiment till råd angående försäljningstekm'k.
Vid A.I.L. bedrives även utbildning av arbetsledare. Kostnaderna för sådana kurser är för de enskilda eleverna efter svenska förhållanden mycket höga.
Intressant är att jämföra priserna på kemisk tvätt här i landet och i U.S.A. Det normala priset för tvättning och pressning av en kostym uppges vara 60 cent till 1 $, alltså i svenska pengar 2—3 kronor. Priser ner till 49 cent debiteras vid enklare behandling. I Sverige är priset 5—6 gånger högre, ett. förhållande som påtalas i kap. 7. Kemisk tvätt förekommer också mycket allmännare i Amerika än här, och de utpräglade säsongvariationerna existerar ej.
U.S.A. är föregångsland när det gäller tillverkning av tvätterimaskiner. Namn som »Prosperity», >>H01f'man», »Troy» och »American Laundry Machinery Co.» är även väl kända i vårt land.
I. Anstalts- och militärtvält.
Utvecklingen beträffande anstalts— och militärtvätt i Sverige torde i stort sett ha hunnit längre än beträffande tvättning av hushållsgods. Visserligen planeras alltjämt många mindre sjukhustvätterier och liknande på. synnerligen lösa grunder, men när det gäller större anläggningar torde i allmänhet till— gänglig sakkunskap anlitas. Exempel på sådana relativt välplanerade anlägg- ningar utgör centraltvättinrättningarna vid Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg och Södersjukhuset i Stockholm. Genom centrala sjukvårdsberedningeas arbete torde förutsättningar skapas för ett successivt förbättrande av förhållandena.
Svenska arméns nya tvättanstalter planeras efter noggranna utredningar av försvarets fabriksstyrelse. I samband härmed har utförts vissa Specialundersök- ningar bland annat om varmvattentvätt.
Organisatoriskt omfattar anstalts- och militärtvätt i stor utsträckning andra problem än industriellt utförd rengöring av tvätt från enskilda hushåll. Tvätt— godset har i allmänhet enhetligare karaktär, märkning och sortering kan för- enklas eller helt undvikas. kraven på precision vid utförandet är lägre etc. Detta innebär att avverkningen per arbetare kan bli avsevärt högre och tvätt- kostnaden å andra sidan lägre. I allmänhet förekommer kombination med re— parationsverkstäder av olika slag.
Från denna grupp av tvätterier finns i viss utsträckning tillgång till tillförlit— lig driftsstjatistik. På grund av olikheten i-karaktär har den emellertid inget ome- delbart intressc i samband med de frågor som avhandlas i detta betänkande.
Bilaga 2.
ENKÄT TILL DE STATSUNDERSTÖDDA TVÄTTERIERNA
I avsikt att få statistiskt material som underlag för sina undersökningar och förslag utsände befolkningsutredningen genom egnahemsstyrelsens förmedling hösten 1944 ett frågeformulär till alla statsunderstödda andelstvätterier. När materialet insamlats visade det sig emellertid så ofullständigt och ojämnt att någon egentlig bearbetning inte var möjlig. Orsaken härtill synes vara att tvätt- föreningarna i de flesta fall har otillfredsställande driftsbokföring. Allmänt ger det insamlade materialet intryck av kraftiga variationer både i avseende på tvättmetoder, avverkningsresultat och kostnader.
Ungefär två tredjedelar av anläggningarna är inrymda i nyuppförda bygg— nader, återstoden i ombyggda. Nästan halva antalet tvätterier är kombinerade med bastubad, vilket som regel placerats i källarvåningen.
Anläggningskostnaden varierar mellan lägst 8700 kronor upp till 221 000 kronor (se diagram å sid. 226). Andelarnas storlek varierar mellan lägst 1 krona till högst 100 kronor. Anslutningen i relation till totala folkmängden inom verksamhetsområdet varierar kraftigt.
Maskinutrustningen utnyttjas som regel icke på långt när till full kapacitet. Medeltalet för samtliga anläggningar är två maskinomgångar per dag.
I medeltal är nästan exakt två tredjedelar av tvättgodsmängden att hän— föra till inlämningstvätt.
De enskilda utgiftsposterna uppvisar orimligt stora variationer. Möjligen kan detta ha sin orsak i felaktiga uppgifter. Som exempel kan nämnas att tvätt- medelskostnaden per kg tvätt i flera fall uppges vara mellan 3 och 4 öre men att medeltalet ligger så högt som 6.3 öre, beroende på ett antal exceptionellt höga Värden, det högsta 14.5 öre.
Prissättningen är synnerligen olikartad. Tvättpriset varierar för självtvätt mellan lägst 20 och högst 55 öre per kg. För inlämningstvätt till icke förenings- medlemmar debiteras vanligen 65—70 öre per kg.
Tvätteriernas föreståndare är med några få undantag kvinnor. Lönenivån är över lag synnerligen låg, vanligast 150 till 200 kronor per månad. Med hänsyn till att deras utbildning och fackkunskaper ofta är minimala är detta kanske för- klarligt. Endast i några få fall går föreståndarnas månadsinkomst upp mot 500 kronor. Sättet för beräkningen av lönen varierar mellan rent accord till fast månadslön. Ofta tillämpas en fast grundlön plus tantiem.
De utsända frågeformulärens antal var cirka 50, bearbetade svar 42 stycken. Observeras bör att ett betydande antal nya anläggningar tillkommit sedan en— käten gjordes. Med hänsyn härtill, och då längre erfarenhet numera vunnits, får de ovan refererade uppgifterna inte tillmätas allt för stort värde.
Bilaga 3.
DEN SVENSKA TVÄTTERIINDUSTRINS PRODUKTIONSKAPACITET
Tal). 21 . Redovisning länsvis av de svenska handelstvätterier-nas avverkning i relation till folkmängden ( 19.43 ).
c
d
Folkmängd
Beräknat tvättbehov b )( 0.06 ton/år
Antal handels- tvätterier
Årsavverk- ning ton
Kapacitet i procent av totala behovet
Stockholms stad . . . . Stockholms län . . . . Uppsala ........... Södermanland ...... Östergötland ...... Jönköping . . . .
Kronoberg ........
Blekinge .......... Kristianstad NIalmöhus ........
Göteborgs o. Bohus Älvsborgs .......... Skaraborgs Värmlands ......... Örebro
Västmanlands ...... Kopparbergs Gävleborgs ........ Västernorrlands . . _ . Jämtlands Västerbottens . . . . . . Norrbottens ........
Summa
634 000 300 800 140 600 195 900 326 200 247 500 152 500 229 200
59 400 147 200 250 600 539 300 152 700 495 300 333 800 242 600 270 200 232 100 175 200 252 200 273 800 275 900 143 300 225 600 226 200
6 522 100
38 040 18 050
8 440 11 750 19 570 14 850
9 150 13 750
3 560
8 830 15 040 32 360
9 1.60 29 720 20 030 14 560 16 210 13 930 10 510 15 130 16 430 16 550
8 600 13 540 13 570
391 330
68 94 11 7 18 5 2 5 6 8 12 44 (i 32 13
8 945 2 961 408 198
1, 103 530 12 146 178 367 287 2 809 494 2 217 664 248 634 373 322 916 247 228 90 440 200 25 017
23.5 16.4 4.8 1.7 5.6 3.6 0.1 3 1.1 5.0 4.2 1.9 .7 5.4 7.5 3.3 1.7 9 7
.4.
3.1
Tal). 22. De i Sveriges städer belägna, handelstvätteriernas avverkning i relation till städernas folkmängd (1943).
h d e g h
Tvätterier med Tvätterier med Tvätterier med Tvätterier med Tvätterier med T t 1 t 1 t över 500 tons 500—200 tons 200—60 tons 60—20 tons mindre än 20 tons "ta..”t'ta'? ” Beräknat årsavverkning årsavverkning årsavverkning årsavverkning årsavverkning va ener tvätt- behov bx0.06 ton/år
010301 AB
13110qu manoqaq qenoqaq ån1u>119AAs 13.10qu
9/ /
910101 AB % I åunupann'e p301uuuiums 010101 A'B % 1 Summum: påe1uuuxums 010101 Ae % I Su1u>110AA0 päe1nemmag n1u101 A'B % I Sn1u3119AAa på'qumuums 013101 AB % 1 p801unmumg
I Summum: p801uumums
Städer med över 100.000 invånare
Stockholm . . 634 179 38 050 Göteborg . . . 290 494 17 429 Malmö . . . . . 163 116 9 786
Städer med 100.000—50.000 invånare Norrköping . . 73 564 4 413 8.3 88 Hälsingborg . 64 040 3 842 3. 7 25 Örebro . . . . . . 56 989 3 419 -—
Borås . . ..... 50 541 3 032 7.2 95
Städer med 50.000—20000 invånare 15 st. . . . . .. | 501 852 | 30 111 . 5.6 669 106 0.4 Städer med 20.000—5000 invånare 69 st. ......| 714960| 42897 16 3. Städer med mindre än 5.000 invånare. 32 st. ..... . | 87 272 | 5 236 —— -— — — _ 1 60 1.1 3 102 1.9 3 1-1 0.3 7 176 3.4
' Dessa två anläggningar är belägna i Solna och Lund och betjänar i stor utsträckning Stockholm resp. Malmö, vilket medför att resultatet inom denna grupp blir i viss mån missvisande. Omvänt betjänar naturligtvis städernas tvätterier till en del också den omgivande landsbygden. Tvätteriernas avverkning i procent av totala behovet i Stockholm, Göteborg och Malmö torde ligga något högre än vad slutsiffrorna anger, emedan endast de tvätterier som ligger inom själva städerna medtagits.
00 O oi G= (N (N v—d
."? Ov—l
? 19 647 1.5 31 260 0.6 69 3244 7.6
Sammanställningarna bygger på ett material som år 1943 insamlades genom statens industrikommission. Primärmaterialet är visserligen något osäkert, men man har anledning anta att förhållandena ur hushållens synpunkt inte har för- bättrats. Visserligen har sannolikt en del nya tvätterier kommit till, men det är samtidigt bekant att många av de större tvätterierna för närvarande endast arbetar »för halv maskin» på grund av bland annat personalsvårigheter.
Av tabell 21 framgår att man i vissa delar av landet praktiskt taget helt saknar tillgång på industritvätterier.
Av tabell 22 framgår att tvätteriindustrin har nämnvärd betydelse endast i storstäderna. Blott de i kolumnerna d och e upptagna anläggningarna kan med fog rubriceras som industriföretag. De under f upptagna anläggningarna torde knappast kunna drivas med någon högre grad av rationalisering. De är därtill allt för små. De under g upptagna anläggningarna torde i allmänhet vara en- familjsföretag, och kan ur den synpunkten möjligen ha berättigande, då där— emot kommersiella tvätterier med mindre än 20 tons årsavverkning knappast är försvarbara ur teknisk och ekonomisk synpunkt.
TABELLER DRIFTSKALKYLER DIAGRAM
Efterföljande tabeller, kalkyler och dia-
gram utgör komplettering till framställning-
en i kapitel 10 angående teknisk-ekonomisk .
undersökning av tre olika serier tvätterier
254 Anläggning K II. Fömtsättningar. & Anrtal avverkade maskinomgängar pr dag .......................... __ 3 Anläggningens avverkningskapacitet i kg pr är ...................... 16 200
Antal hushåll, som kan betjänas av anläggningen .................. 77 50 % av tvättgodsmängden beräknas utgöra självtvätt och 50 % inlämningstvätt.
Beräknad anläggningskostnad. Tomt (430 kvm ä 2: —) .......................................... 860: —— Byggnad (243 kbm a 50: 60) ...................................... 12 300: — 13 160: Maskinurtrustninig (exkl. strykutrustn.) ............................ 9 000: — Installation för vatten, avlopp, värme och ventilation ............ 8 200: — Elinstallation 2 300: — 19 500; Kronor 32 660: Årliga fasta, kostnader. Amortering och ränta efter 4. % å: tomt och byggnad under 20 är .................................. 970: _ maskiner och installationer under 10 är .......................... _ 2 410: — 3 380: Underhåll av byggnad och fast inredning .......................... 90: Fastighetsskatt och försäkringar .................................. 180: Lön till föreståndare ............................................. 3 600: WW &) b) Öre pr kg tvättgods 44.8 33.6 Årliga rörliga kostnader.
Tvättmedel (4 öre pr kg tvätt) ................. . ................. 648: — 864: Bränsle (7 öre pr kg tvätt) ...................................... 1 134: — 1510: Elenergi (0.7 kWh pr kg tvätt a 6 öre pr kWh) .................... 680: — 908: Underhåll av maskiner, smörjmedel, driftskostnad för event. vatten-
rening, skatter, försäkringar, administrationskostnader etc. (3 öre pr kg tvätt) ........... . .......................................... 486: _ 648: Kronor 2 948: 3 930: Öre pr kg tvättgods 18.2 18.2
Ytterligare rörliga, kostnader för inlämningstvätt. Löner till personal .............................................. 960: — 1680: Personalförsäkring ............................................... 10: -—— 10: Fraktkostnader (6 öre pr kg tvätt) ................................ 490: — 650: mia? 1 460: —' * '2 34.0: Öre pr kg tvättgods 18.0 21.7 Självkostnad för självtvätt. Fasta kostnader ................................................. 44.8 33.6 Rörliga kostnader ............................................... 18.2 18.2 Öre pr kg tvättgods 63.0 51.8
Självkostnad fö;— inlämningstvätt.
Fasta kostnader ................................................. 44.8 33.6 Rörliga kostnader ............................................... 18.2 18.2 Rörliga kostnader tillägg ......................................... 18.0 21.7 Öre pr kg tvättgods 81.0 73.5
Förutsättningar.
Antal avverkade maskinomgångar pr dag ............ Anläggningens avverkningskapacitet 1 kg pr år ........ Antal hushåll, som kan betjänas av anläggningen ......
& 3
24 300
40 500
115
192
50 % av tvättgodsmängden beräknas utgöra självtvätt och 50 % inlämningstvätt.
Beräknad anläggningskostnad.
Tomt (750 kvm a 2:——) ............................... Byggnad (850 kbm 31 45: _) ........................... Maskinutrustning (exkl. strykutrustn.) ................. Installation för vatten, avlopp, värme och ventilation . . . Elinstallation
Årliga fasta kostnader.
Amortering och ränta efter 4 % &:
tomt och byggnad under 30 år ....................... maskiner och installationer under 10 år ............... Underhåll av byggnad och fast inredning ............... Fastighetsskatt och försäkringar ....................... Lön till föreståndare ..................................
Öre pr kg tvättgods
Årliga rörliga kostnader.
Tvättmedel (4: öre pr kg tvätt) ...................... Bränsle (7 öre pr kg tvätt) .......................... Elene-rgi (0.7 kWh pr kg tvätt a 6 öre pr kWh) ........ Underhåll av maskiner, smörjmedel, driftskostnad för
event. vatten-rening, skatter, försäkringar, administra- tionskostnader etc. (3 öre pr kg tvätt) .............. Tantiem till föreståndare ............................
........... 1 500: -— ........... 38 500: — ........... 17 500: — ........... 19 000: —
5 500: —
Kronor
3) 50.7
970: 1 700: 1 020:
730:
7 495: 120: 495: 4 200: 12 310:
e) 30.4
1 620: 2 835: 1 700:
1 215: 420:
Kronor Öre pr kg tvättgods
4 420: 18.2
Ytterligare rörliga kostnader för inlämningstvätt.
Löner till personal .................................. Personalförsäkring .................................. Fraktkostnader (6 öre pr kg tvätt) ..................
2 160: 10: 730:
7 790: 19.2
4 320: 25: 1 215:
Kronor Öre pr kg tvättgods
Själ-vkostnad för självtvätt.
Fasta kostnader .................................... Rörliga kostnader ..................................
Öre pr k-g tvättgods
Själukostnad för inlämningstvätt. Fasta kostnader ....................................
Rörliga kostnader .................................. Rörliga kostnader tillägg ............................
Öre pr kg tvättgods
2 900: 23.9
50.7 18.2
5 560: 27.5
30.4 19.2
68.9
49. 6
Förutsättningar. & b Antal avverkade maskinomgångar pr dag ............ 3 4 Anläggningens avverkningskapacitet i kg pr är ........ 40 500 54 000 Antal hushåll, som kan betjänas av anläggningen ...... 192 | 257 50 % av tvättgodsmängden beräknas utgöra självtvätt och 50 % inlämningstvätt.
Beräknad anläggningskostnad . Tomt (885 kvm ä 5: —) ........................................ 4425: —— Byggnad (1 200 kbm ä 40: -—) .................................... 48 000: 52 425:
Maskinutrustning (exkl. strykutrustn.) ............................ 27 200: — Installation för vatten, avlopp, värme och ventilation .............. 26 500: —— Elinstallation 6 500: — 150 200;
Kronor 112 625: Årliga fasta kostnader. Amortering och ränta efter 4 % ä: tomt och byggnad under 30 är .................................. 3 030: —— maskiner och installationer under 10 år .......................... 7 420: —— 10 450: . Underhåll av byggnad och fast inredning .......................... 145: Fastighetsskatt och försäkringar .................................. 655: Lön till föreståndare ............................................. 4 800: Kronor 16 050: 3.) b) c) Öre pr kg tvättgods 29,8 23.8
Årliga rörliga kostnader.
Tvättmedel (4 öre pr kg tvätt) ...................... : : 2 700: Bränsle (7 öre pr kg tvätt) .......................... : : - 4 725: Elenergi (0.7 kWh pr kg tvätt ä 6 öre pr kWh) ........ : : 2 835: Underhåll av maskiner, smörjmedel, driftskostnad för event. vattenrening, skatter, försäkringar, administra- tionskostn'ader etc. (3 öre pr kg tvätt) .............. : ' : 2 025: Tanutiem till föreståndare ............................ 480: Kronor : : 12 765: Öre pr kg tvättgods 18.9
Ytterligare rörliga kostnader för inlämningstvätt.
Löner till personal .................................. 4 320: Personalförsäkring .................................. 25: Fraktkostnader (6 öre pr kg tvätt) .................. 1 215:
Kronor 5 560: Öre pr kg tvättgods 27.5
Själv/costrwd för självtvätt.
Fasta kostnader .................................... Rörliga kostnader .................................. Öre pr kg tvättgods
Självkostnad för inlämningstvätt.
Fasta kostnader .................................... Rörliga kostnader ....................... . .......... Rörliga kostnader tillägg ............................
Öre pr kg tvättgods
Förutsätt-ningar. .; | b c Antal avverkade maskinomgångar pr dag ............ 3 4 5 Anläggningens avverkningskapacitet i kg pr år ........ 56 700 75 600 94 500 Antal hushåll, som kan betjänas av anläggningen ...... 270 360 450
50 % av tvättgodsmängdenw beräknas utgöra självtvätt och 50 % inlämningstvätt.
Beräknad anläggningskostnad.
Tomt (1 000 kvm & 5: _) ........................................ 5 000: —— Byggnad (1 500 kbm a 37: 50) .................................... 56 250: —— 61 250; . Maskinutrustning (exkl. strykutrustn.) ............................ 29 650: — Installation för vatten, avlopp, värme och ventilation .............. 35 000: —— Elinstallation ................................................... 7 000: — 71 650:
_Kronor 132 900:
Årliga fasta kostnader.
Amortering och rån-ta efter 4 % å.:
tomt och byggnad under 30 år .................................. 3 540: —— maskiner och installationer under 10 år .......................... 8 850: —— 12 390; Underhåll av byggnad och fast inredning .......................... 170: Fastighetsskatt och försäkringar .................................. 805: Lön till föreståndare ............................................. 5 400: — Kronor 18 765: 3) b) c) Öre pr kg tvättgods 33.1 24.8 19.9 Årliga rörliga kostnader. Tvättmedel (4 öre pr kg tvätt) ...................... 2 270: —— 3 025: —— 3 780: Bränsle (7 öre pr kg tvätt) .......................... 3 965: — 5 290: —— 6 620: ' Elenergi (0.7 kWh pr kg tvätt a 6 öre pr kWh) ........ 2 385: ——- 3 180: —— 3 970: ' *
Underhåll av maskiner, smörjmedel, driftskostnad för
event. "vatten-rening, skatter, försäkringar, administra- tionskostnader etc. (3 öre pr kg tvätt) .............. 1 700: —— 2 270: _ 2 840: Tan—tiem till föreståndare ............................ _ _ 540: Kronor 10 320: —— 13 765: _ 17 750: -
Öre pr kg tvättgods 18.2 18.2 18.8
Ytterligare rörliga kostnader för inlämningstvätt.
Löner till personal .................................. 6 480: —— 8 880: — - 11 040: Personalförsäkring .................................. 35: —— 45: -— 55: Fraktkostnader ..................................... 1 700: — 2 270: -—— 2 835: Kronor 8 215: -— 11 195: — — 13 930: Öre pr kg tvättgods 29.0 29.6 29.5
Självkostruzd för självtvätt. Fasta kostnader .................................... 33.1 24.8 19.9 Rörliga kostnader .................................. 18.2 , 18.2 .. 18.8 Öre pr kg tvättgods 51.3 43.0 38.7
Själv/costnad för inlämningstvätt.
Fasta. kostnader .................................... 33.1 24.8 19.9 Rörliga. kostnader .................................. 18.2 18.2 18.8 Rörliga kostnader tillägg ............................ 29.0 29.6 29.5
Öre pr kg tvättgods 80.3 72.6 68.2
Förutsättningar. a b Antal avverkade maskinomgångar pr dag ............ 3 4 5 Anläggningens avverkningskapacitet i kg pr år ........ 73 000 97 200 121 500 Antal hushåll, som kan betjänas av anläggningen ...... 347 462 578 50 % av tvättgodsmängden beräknas utgöra självtvätt och 50 % inlämningstvätt.
Beräknad anläggningskostnad. Tomt (1 100 kvm år 5: —) ........................................ 5 500: —— Byggnad (1 850 kbm år 35: -—) .................................... _64 800: 'i 70 300.
Maskinutrustning (exkl. strykutrustn.) ............................ 37 800;— Installation för vatten, avlopp, värme och ventilation .............. 40000: " ' Elinstallation 7 500: —- 85 300;
Kronor 155 600: Årliga fasta kostnader. Amortering och ränta efter 4 % å: tomt och byggnad under 30 år .................................. 4 070: — - maskiner och installationer under 101 år .......................... 10 520: —-— 14 590: Underhåll av byggnad och fast inredning .......................... W 195: Fastighetsskatt och försäkringar .................................. 905: Lön till föreståndare ............................................. 6000: ”Kronor 21690: - , b) c) Öre pr kg tvättgods . .. 92.3 17.9
Årliga rörliga kostnader. Tvättmedel (4— öre pr kg tvätt) ...................... : 3 890: ' 4 860: Bränsle (7 öre pr kg tvätt) .......................... 5 100; 6 800: _ 8 500: Elenergi (0.7 kWh pr kg tvätt ä. 6 öre pr kWh) ........ 3 060; - 4 080: ,,. 5 100: Underhåll av maskiner, smörjmedel, driftskostnad för event. vatten-renin g, skatter, försäkringar, administra- tionskostnader etc. (3 öre pr kg tvätt) .............. 2 190: -' f ” : — 3 650: Tan-tiem till föreståndare ............................ —— 600: Kronor 13 265: '. : — 22 710: — * Öre pr kg tvättgods 18.2 . 18.7
Ytterligare rörliga kostnader för inlämningstvätt.
Löner till personal .................................. 8 400: 11 280: *— Personalförsäkring .................................. 45: 60: --— Fraktkostnader (6 öre pr kg tvätt) .................. 2190: 2 915: — —
Kronor 1.0 635: - - 14 255: - 17 640: -— Öre pr kg tvättgods 29.1 29.3 29.0
Själv/costnad för självtvätt.
Fasta kostnader .................................... 29.7 22.3 17.9 Rörliga kostnader .................................. 18.2 18.2 18.7
Öre pr kg tvättgods 47.9 40.5i 36.6
Självkostnad för inlämningstvätt.
Fasta kostnader .................................... Rörliga kostnader .................................. Rörliga kostnader tillägg ............................
Öre pr kg tvättgods
259 Anläggning O. Förutsättningar.
Anläggningens avverkningskapacitet a) 1 200, 'b) 2 400 och c) 3 600 kg pr år, motsvarande tvätt- behovet för cirka. 5, 10 respektive 15 hushåll.
Beräknad anläggningskostnad.
Tomt (250 kvm ä 2: _) ........................................ 500: _ Byggnad (100 kbm a. 30: —) ...................................... 3 000: — 3 500; __ Installation för värme, vatten, avlopp och ventilation .............. 1 250: — Elinstallation ................................................... 160: —— 1 410: _
Kronor 4 910: —
Årliga fasta kostnader. Amortering och ränta efter 4. % &:
tomt och byggnad under 20 år .................................. 250: —— maskiner och installationer under 10 år .......................... 175: _ 425; _ Underhåll av byggnad och fast inredning .......................... 25: —— Fastighetsskatt och försäkringar .................................. _ 35: — Kronor 485: ** a) b) c) Öre pr kg tvättgods 40.4 20.2 13.5
Årliga rörliga kostnader.
Tvättmedel (15 öre pr kg tvätt)1 .................... 180: — 360: —- 540: — Bränsle (7 öre pr kg tvätt) .......................... 84: —— 168: —- 252: — Belysning .......................................... 10: — 20: — 30: —— Kronor 274: -— 548: —— 822: ——
Öre pr kg tvättgods 22.8 22.8 22.8
Självkostnad för självtvätt.
Fasta. kostnader .................................... 40.4 20.2 13.5 Rörliga kostnader .................................. 22.8 22.8 22.8 Öre pr kg tvättgods 63.2 43.0 36.3
1 Om tvättmedelskostnadxen kan nedbringas till 6 öre pr kg tvätt blir totala självkostnaden .................. 54.2 34.0 27.3
Anläggning I.
Förutsättningar.
Anläggningens avverkningskapacitet a) 4320 och b) 6 4,80 kg pr är, motsvarande tvättbehovet, för cirka 20 respektive 30 hushåll. Då. husmödrarna själva avses sköta tvättarbetet, måste man räkna med överförbrukning av tvätt— medel och bränsle.
Beräknad anläggningskostnad.
Tomt (435 kvm a 2»: —) ........................................ 870; —- Byggnad (190 kbm & 30: _) ...................................... 5 700: ** M'askiniutrustning ............................................... 4 400: —— Installation för värme, vatten, avlopp och ventilation .............. 3 900: — Elinstallation 1 650: —
Kronor
Årliga fasta kostnader.
Amortering och ränta efter 4 % å: tomt och byggnad under 20 år .................................. maskiner och installationer under 10 år .......................... Underhåll av byggnad och fast inredning .......................... Fastighetsskatt och försäkringar .................................. Arvode för tillsyn av anläggningen ................................
Kronor
&) Öre pr kg tvättgods 49.7
Årliga rörliga kostnader.
Tvättmedel (67 öre pr kg tvätt) .................................. Bränsle (10 öre pr kg tvätt) ...................................... Elenergi (0.1 kWh pr kg tvätt a 10 öre pr kWh) .................... Underhåll av maskiner, smörjmedel, driftkostnad för event. vatten-
rening, adunin-istrationskostnnder etc. (3 öre pr kg tvätt) ..........
Kronor . Öre pr kg tvättgods
Självkostnad för självtvätt.
Fasta kostnader .................................................
Rörliga kostnader ............................................... Öre pr kg tvättgods
Anläggning II 3.
Förutsättningar.
Anläggningens avverkningskapacitet 3.) 86410 och b) 12 960 kg pr är motsvarande tvättbehovet för cirka 40 respektive 60 hushåll. Då. anläggningen förutsättes arbeta utan föreståndare måste man, trots fullständig utrustning, räkna med lägre avverkningskapacitet och i viss mån överför-
brukning av tvä-btmedel, bränsle m. rn.
Beräknad anläggningskostnad.
Tomt (480 kvm a 2:—) ......................................... 860: _— Byggnad (243 kbm & 50: 60) ...................................... 12 300: _ 13 160: _ Maskin-utrustning ............................................... 9 000: —— Installation för värme, vatten, avlopp och ventilation .............. 8 200: —- Elinstallation ................................................... 2 300: — 19 500_ Kronor 32 660. Årliga fasta, kostnader. Amortering och ränta efter 4— % å: tomt och byggnad under 20 år .................................. 970: _ maskiner och installationer under 10 år .......................... 2410: — 3 380: Underhåll av byggnad och fast inredning .......................... 90: Fastighetsskatt och försäkringar .................................. 160: Arvode för tillsyn ............................................... 500: Kronor 4 130: 3) 13) Öre pr kg tvättgods 47.8 31.9 Årliga rörliga. kostnader. Tvättmedel (6 öre pr kg tvätt) .................................. 518: _ 778; Bränsle (10 öre pr kg tvätt) ...................................... 864: — 1 296; Ebenergi (0.7 kWh pr kg tvätt a 6 öre pr kWh) .................... 363: — 545: Underhåll av maskiner, smörjmedel, driftkostnad för event. vatten- rening, skatter, försäkringar, administrationskostnader etc. (3 öre pr kg tvätt) .................................................... 2601— 389: Kronor 2 005: , 3 008: Öre pr kg tvättgods 23.2 23.2 Självkostnad för självtvätt. Fasta kostnader ................................................. 4.7.8 31.9 Rörliga kostnader ............................................... 23.2 23.2 Öre pr kg tvättgods 71.0 55.1
262 Anläggning II 1).
Förutsättningar. Anläggningen beräknas kunna avverka & maskinomgån'gar pr dag, motsvarande en kapacitet av 21 600 kg pr år och behovet för 102 hushåll. Beräknad anläggningskostnad. Tomt (480 kvm ä 2: —) .......................................... 860: — Byggnad (248 kbm a 50: 60) ...................................... 12 300: _- 13 160: _ Maskinutrustning ................................................ 9 000: — Installation för vatten, avlopp, värme och ventilation .............. 8200: — Elinstallation .................................................... 2 300: —— 19 500: __ Kronor 32 660: '— Årliga fasta kostnader. Amortering och ränta efter 4; % å: tomt och byggnad under 20 år .................................. 970: -— maskiner och installationer under 10 år .......................... 2 410: : 3 380: _ Underhåll av byggnad och fast inredning .......................... 90: — Fastighetsskatt och försäkringar .................................. 160: — Personalförsäkring för föreståndare ................................ 20: — 180: __ Lön till föreståndare ............................................. 3 600: —— Kronor 7 250: — Öre pr kg tvättgods 33.6 Årliga rörliga kostnader. Tvättmedel (49 öre pr kg tvätt) ................................................ 864: — Bränsle (7 öre pr kg tvätt) .................................................... 1 510: — Elenergi (0.7 kWh pr kg tvätt ä. 6 öre pr kWh) .................................. 908: —— Underhåll av maskiner, smörjmedel, driftskostnad för event. vattenrening, skatter, försäkringar, administrationskostnader etc. (3 öre pr kg tvätt) .................. 648: — Kronor 3 930: —- Öre pr kg tvättgods 18.2 Självkostnad för självtvätt. Fasta kostnader .............................................................. 33.6 Rörliga. kostnader ............................................................ 18.2 öre pr kg tvättgods 51.8
Anläggning III.
Förutsättningar.
Antal avverkade maskinomgångar pr dag .......................... Anläggningens avverkningskapacitet i kg pr år ...................... Antal hushåll, som kan betjänas av anläggningen ..................
Beräknad anläggningskostnad.
Tomt (640 kvm ä 2: —) ........................................ Byggnad (593 kbm :» 41:90) .................................... Maskinutrustnin-g ............................................... Installation för vatten, avlopp, värme och ventilation ............ Elinstallation ...................................................
Årliga fasta kostnader. Amortering och ränta efter 4- % å: tomt och byggnad under 20 år .................................. maskiner och installationer under 10 år .......................... Underhåll av byggnad och fast inredning .......................... Fastighetsskatt och försäkringar .................................. Personal'försäkring för föreståndare ................................ Lön till föreståndare .............................................
Öre pr kg tvättgods
Årliga. rörliga kostnader.
Tvättmedel (4 öre pr kg tvätt) .................................. Bränsle (7 öre pr kg tvätt) ...................................... Elenergi (0.7 leh pr k'g tvätt 13. 6 öre pr kWh) .................... Underhåll av maskiner, smörjmedel, driftskostnad för event. vatten- rening, skatter, försäkringar, admintstrationskostnader etc. (3 öre pr
kgtvätt) ..................................................... Tantiem till föreståndare ...........
Kronor Öre pr kg tvättgods
Självkostnad för självtvätt.
Fasta kostnader ................................................. Rörliga kostnader ...............................................
Öre pr kg tvättgods
a _ b 4 _ 5 32 400 40 500 154 192 1 280: —— 24 830: — 26 110: _ 16 350: — 14 400: — _ 3 200: '— 33 950; _ Kronor 60 060: —— 1 920: — 4 180: — 6 100: _ 175: —— 320: -— 20: _ 340: _ 4 200: _ Kronor 10 815: —— a) b) 33.4 26.7 1 296: — 1 620: — 2 268: — 2 835: — 1 360: — 1 700: _ 972: —— 1 215: —- —— 420: — 5 896: — 7 790: — 18.2 19.2 33.4 26.7 18.2 19? _ 51.6 45.9
264 Anläggning IV.
Förutsättningar. & |) Antal avverkade maskinomgångar pr dag .......................... 4 i) Anläggningens avverkningskapacitet i kg pr år .............. _ ...... 54 000 l 67 500 Antal hushåll, som kan betjänas av anläggningen .................. 257 l 321 Beräknad anläggningskostnad. Tomt (700 kvm a 2: -——) .......................................... 1 400: —— Byggnad (773 kbm a 40: 30) ...................................... 31 150: »” 32 550; _ Maskinutrustning ............................................... 26 300: —— Installation för vatten, avlopp, värme och ventilation ............ 17 150: _ Elinstallation ................................................... 5 300: — 48 750. _ Kronor 81 300: _ '— Årliga fasta kostnader. Amortering och ränta efter 4 % &: tomt och byggnad under 20 år .................................. 2 395: —— maskiner och installationer under 10 år .......................... 6 020: ** 5 415: _ Underhåll av byggnad och fast inredning .......................... 220: —— F astighetsskatt och försäkringar .................................. 620: ' - Personalförsäkring för föreståndare ................................ ___20__: 640: _ Lön» till föreståndare ............................................. _ 4 800: _ Kronor 14 075: _ a) b) Öre pr kg tvättgods 26.1 20.9 Årliga rörliga. kostnader. Tvättmedel (4 öre pr kg tvätt) .................................. 2 160: — 2 700: —— Bränsle(7öreprkgtvätt) ............... Ii780:——— 4725._ Elenergi (0.7 kWh pr kg tvätt 21 6 öre pr kWh) .................... 2 270: _ 2 835 * Underhåll av maskiner, smörjmedel, driftskostnad för event. vatten- rening, skatter, försäkringar, administrationskostnader. etc. (3 öre pr kg tvätt) ..................................................... 1 620: _ 2 025: — Tantiem till föreståndare ........................................ f 480: _ Kronor 9 830: —— l2 765 — Öre pr kg tvättgods 18.2 18.9 Själ-vkostnad för självtvätt. Fasta kostnader ................................................. 26.1 20.9 Rörliga kostnader ............................................... 18.) 18.9 Öre pr kg tvättgods 44.3 39.8
Anläggning V.
Förutsättningar.
Antal avverkade maskinomvgångar pr dag .......................... Anläggningens avverkningskapacitet i kg pr år ...................... Antal hushåll, som kan betjänas av anläggningen ..................
Beräknad anläggningskostnad .
Tomt (1 000 kvm ;; 2:—) ........................................ Byggnad (1317 kbm 51 33:10) .................................... Maskinutrustnimg ............................................... Installation för vatten, avlopp, värme och ventilation ............ Elinstallation ...................................................
Årliga fasta kostnader.
Amortering och ränta efter 45 % å: tomt och byggnad under 20 år .................................. maskiner och installationer under 10 år ..........................
Underhåll av byggnad och fast inredning .......................... Fastighetsskatt och försäkringar .................................. Personalförsäkring för föreståndare ................................
Lön till föreståndare .............................................
Öre pr kg tvättgods
Årliga. rörliga. kostnader.
Tvättmedel (44 öre pr kg tvätt) .................................. Bränsle (7 öre pr kg tvätt) ...................................... Elenergi (0.7 kWh pr kg tvätt ä 6 öre pr kWh) .................... Underhåll av maskiner, smörjmedel, driftskostnad för event. vatten- rening, skatter, försäkringar, ndministl'ationskostnader etc. (3 öre pr
36 730: —
29 240: —
6 700: —
Kronor
3 360: —
895: ——-
20: —
Kronor
a) 21.9
3 456: — G 050: _ 3 630: _
a. ' b 4 | 5 86 400 lime 000 411 _l 514 2 000: — 43 650: —— 45 650: _
72 670: — 118 320: —
915: — 5 400: — 18 945: — b) 17.0
4 320: _ 7 560: — 4 540: _,
kg tvätt) ..................................................... 2 590: f— 3 240: —- Tantiem till föreståndare ........................................ — 540: — Kronor 15 726: _ 20 200: _ Öre pr kg tvättgods 18.2 18.7 Själv/rostnad för självtvätt. Fasta kostnader ................................................. 21.9 17.6 Rörliga kostnader ............................................... 18.2 18.7 Öre pr kg tvättgods 40.1 36.3
i kronor per år.
. 23. Beräknade totala lönekostnader vid inlämningstvätterier
1 2 17/21/25
1 1 5 47 /57/68
Anläggning A:
chef ............................ 8 400 förman 4 200
/. 20 % för strykavdeln. ........ maskintvättare .................. lagnhtgsbiträden a .............. hiträdespersonal (se spec.) ........
Summa. kronor
Öre pr kg tvätt
Anläggning B: chef ............................ 9 600 förmän ä 4— 200: —- .............. 8 400 maskinist ....................... 4 200 bitr. maskinist .................. 3 600 kontorsbiträden %. 3000:— ...... G 000 % '/. 20 % för strykavdeln. ........ 6360 maskintvättare .................. lagningsbiträden %. .............. 2 700 'biträdespersonal (se spec.) ........ Summa kronor
Öre pr kg tvätt
Anläggning C :
chef ............................ 10 800 assistent ........................ 6 000 förmän 51 42001— .............. 8400 maskinist ....................... 4 800 bitr. maskinist .................. 3 600 eldare .......................... 3 000 kontorsbiträden ä 3 000:— ...... 9 000 m 'I. 20 % för strykavdehl. ........ 9 120 maskintvättare .................. bitr. maskintvättare ............. lagningsbiträden ä .............. 2 700 biträdespersonal (se spec.) ........
Summa, kronor
Öre pr kg tvätt
4 omg./dag 5 omg./dag 6 omg./dag
15 360 4 200 5 400 40 800
65 760 26.4
36 480 4 200 3 600 13 500 112 800 170 580 22.2
25 440 4 200 8 100 74 400 112 140
23.4
36 480 4 200 3 600 13 500 136 800
194 580 20.3
36 480 4 200 3 600 13 500 163 200
220 980 19.2
Anläggning A.
Förutsättningar. a b 0 Antal avverkade maskinomgångar pr dag .............. 4 5 6 Anläggningens avverkningskapacitet i kg pr är ........ 249 600 312 000 374 400 Antal hushåll, som kan betjänas av anläggningen ...... 1 188 1 485 1 782 Beräknad anläggningskostnad. Tomt (1600 kvm år 10: _) ...................................... 16000: — Byggnad (4 235 kbm it 36: 10) .................................... 153 000: _ 169 000: _ Avgår 15 % för strykavdelning .................................. 26 000: _ 143 000: _ Maskinutrustning ................................................ 80 000: _ Inventarier och möbler .......................................... 14 000: _ Installation för vatten. avlopp, värme och ventilation .............. 51 000: _ Elinstallation .................................................... 24 000: _ 75 000: _ Avgår 15 % för strykavdelning .................................. 11 000: _ 64 000; _ Projektering och kontroll ........................................ 10 000: _ . Kronor 311 000: _ Årlzga fasta kostnader. Amortering och ränta efter 4 % å: tomt och byggnad under 30 år .................................. 8 300: _ maskiner. inventarier och installationer under 10 är .............. 19 500: _ 27 800: _ Underhåll av byggnad och fast inredning .......................... 600: _ Fastighetsskatt och försäkringar .................................. 1 550: — Personalförsäkring för fast personal .............................. _ 120: : 1 670: _ Löner till fast personal .......................................... 24960: _ Kronor 55 030: _ a) b) 0) Öre pr kg tvättgods 22.1 17.6 14.7 Årliga rörliga kostnader. Tvättmedel (3.5 öre pr kg tvätt) .................... 8 740: _ 10 920: _ 13 100: Bränsle (6 öre pr kg tvätt) ........................ 14 980: _ 18 720: _ 22 460: _ Elenergi (0.8 öre pr kg tvätt) ........................ 2 000: — 2 500: _ 3 000: _- Underhåll av maskiner, smörjmedel, driftskostnad för event. vattenrening, skatter, försäkr., administrations kostn. etc. (2.5 öre pr kg tvätt) .................... 6 240: — 7 800: _ 9 360: _ Löner till biträdwpersonal .......................... 40 800: _ 50 400: _ 60 000: _ Försäkr. för biträdesperson—al ........................ 230: _ 280: — 340: — Fraktkostnader (5 öre pr kg tvätt) .................. 12480: _ 15 600: — 18 720: — Kronor 85 470: _ 106 220: — 126 980: _ Öre pr kg tvättgods 34.3 34.0 33.9 Total självkostnad. Fasta kostnader .................................... 22.1 17.6 14.7 Rörliga kostnader .................................. 34.3 34.0 33.9 ' Öre pr kg tvättgods 56.4 51.6 48.6
268 Anläggning B.
Förutsättningar. a | b I c Antal avverkade maskinomgånvgar pr dag .............. 4 | 5 l 6 Anläggningens avverkningskapacitet i kg pr år ........ 384 000 | 480 000 i 576 000 Antal hushåll, som kan betjänas av anläggningen. ...... 1 828 ' 2 285 1 2 742 Beräknad anläggningskostnad. Tomt (2 100 kvm a 10: _) ...................................... 21 000: _ Byggnad (6 305 kbm a 32»: 50) .................................... 205 000: _ 226 000: —— Avgår15%förstrykavdelning.................................. ”214000:_ 192000._ Maskinutrustning ................................................ 110 000: _ Inventarier och möbler .......................................... 17 000: _ Installation för vatten, avlopp, värme och ventilation .............. 69 600: -— Elinstallation .................................................... 31 000: __ 100 600: -— - Avgår 15 % för strykavdelning .................................. .1_ö_100: _ 85 500; _ Projektering och kontroll ........................................ _. _ 13 000: _ Kronor 417 500: _ Årliga fasta kostnader. Amortering och ränta efter 4 % å: tomt och byggnad under 80 år .................................. 11 100: _ maskiner, inventarier och installationer under 10 år .............. 26 200: _ 37 300. _, Underhåll av byggnad och fast inredning .......................... 800: _ Fastighetsskatt och försäkringar .................................. 2 100: — Personalförsäkrin—g för fast personal .............................. 200: _ -_) 300: __ Löner till fast personal .......................................... __ 37 750: _ Kronor 78 150: _ a) b) c) Öre pr kg tvättgods 20.3 16.3; 13.6 Årliga rörliga kostnader. Tvättmedel (3.5 öre pr kg tvätt) .................... 13 440: —— 16 800: _ 20 160: _ Bränsle (6 öre pr kg tvätt) ........................ 23 040: _ 28 800: _ 34 560: — Elenergi (0.8 öre pr kg tvätt) ........................ 3 070: _ 3 840: ' 4 610: _ Underhåll av maskiner, smörjmedel, driftskostnad för event. vattenrening, skatter, försäkr., administrations- kostn. etc. (2.5 öre pr kg tvätt) .................... 9 600: _ 12 000: _ 14 400: _ Löner till biträdespersonal .......................... 60 000: _ 74 400: _ 86 400: _ Försäkr. för biträdespersonal ........................ 340: _ 420: _ 490: _ Fraktkostnader (5 öre pr kg tvätt) .................. 19 200: _ 24000: _ 28 800: _ Kronor 128 690: —- 160 260: _ 189 420: _ Öre pr kg tvättgods 33.5 33.4 32.9 Total självkostnad. Fasta kostnader .................................... 20.3 16.3 13.6 Rörliga kostnader .................................. 33.5 33.4 32.9 Öre pr kg tvättgods 53.8 49.7 46.5
Anläggning C.
Förutsättningar. a b C Antal avverkade maskinomgåmgar pr dag .............. 4 5 6 Anläggningens avverkningskapacitet i kg pr år ........ 768 000 960000 1152 000 Antal hushåll. som kan betjänas av anläggningen ...... 3 657 4 571 5 485 Beräknad anläggningskostnad. Tomt (3 400 kvm a 10: _) ...................................... 34 000: _ Byggnad (10 580 kbm &. 31: 55) .................................. 334 000: _ 368 000: _ Avgår 1'5 % för strykavdelning .................................. 55 000: _ 313 000: _ Maskinutrustning ................................................ 203 000: _ Inventarier och möbler .......................................... 25 000: _ Installation för vatten, avlopp, värme och ventilation .............. 116 500: _ Elinstallation .................................................... 46 000: _ 162 500: _ Avgår 15 % för strykavdelning ................................. _. 24 500: _ 138 000: ._ Projektering och kontroll ........................................ 21000: _ Kronor 700 000: _ Årliga fasta kostnader. Amortering och ränta efter 4- % å: tomt och byggnad under 30 år .................................. 18 100: _ maskiner, inventarier och installationer under 10 år .............. 45 200: _ 63 300. _ Underhåll av byggnad och fast inredning .......................... 1 300: _ Fastighetsskatt och försäkringar .................................. 3 500: _ Personalförsäkring för fast personal .............................. _ 300_:i 3 800: _ Löner till fast personal .......................................... 57 800: _ Kronor 126 200: _ a* b) (') Öre pr kg tvättgods 16.4 13.2 11.0 Årliga- rörliga kostnader. Tvättmedel (3.5 öre pr kg tvätt) .................... 26 880: _ 33 600: _ 40 320: _ Bränsle (6 öre pr kg tvätt) ........................ 46 080: _ 57 600: _ 69 120: _ Elenergi (0.8 öre pr kg tvätt) ........................ 6 140: _ 7 680: _ 9 220: _ Underhåll av maskiner, smörjmedel, driftskostnad för event. vattenrening, skatter, försåkr., administrations- kostn. etc. (2.5 öre pr kg tvätt) .................... 19 200: _ 24 000: _ 28 800: _ Löner till biträdespersonal .......................... 112 800: — 136 800: —— 163 200: _ Försäkr. för biträdespersonal ........................ 630: _ 770: _ 920: _ Fraktkostnader (5 öre pr kg tvätt) .................. 38 400: _ 48 000: _ 57 600: _ Kronor 250 130: _ 308 450: _ 369 180: _ Öre pr kg tvättgods 32.6 32.1 32.1 Total självkostnad. Fasta kostnader .................................... 16.4 13.2 11.0 Rörliga kostnader .................................. 32.6 32.1 32.1 Öre pr kg tvättgods 49.0 45.3 43.1
AVVHIIHIESUPÅUTET | TOI " ll
$U ID! 109 ”V 500 "GGNIDKNS YH ' Nl "GGIIDENS VTI I II
lVVEllllloSHNUTET ! till 0! A! n-
2
'="'.
.. .. = .. b I: _. - = .. .,. ., : - _. _ .. > , 1
100 "I "| nu Vi" _ , .. mn IDII WW IEJCC IUJGD IBM” thliGllthNS VIILVI I ll thlGGNINELIS VOLVIA ] us
. FIA # = =
I "I
5 . 5 =
n 3
ÅVVEIKIIIGSIAMWLT | TOI || ll
IHEIKIIIHHNUYU
lllll ""I &I |" till" Sl "II ""I 700" mmmomu | :| "anis frn! , än" m.m mm
Fig, 47.
svamosznsmn | ru ul ||l
GYMNAMKOSYMD ! (I 9! ||;
"GGNIISKDÄTHID | " P! ||,
:.
lll 70 35 a.) mmmosumnn
IBM!” 10 WB
10 En :D 50 Gil IW ! mu |D "
M 1100 ua 000 M 000
WGEHHKDHIAD ! KD
DYGIMDENS VTI |
Fig. 48.
I” "0 "!
"0 110 'i! nu 155
IB 00! 70 MB
50!
IVGGIÅDSKOSTIH | KD ” I, IVGGIADSIuSYIAD | [| |! I,
"MMNKISTIHI [ ll Pl I1
:: =.
&
nu nu nu _ nu men vm un Avvmmuumnnm | Tall ll Al
ED DN "Ill 0" |" NO 100 I" 150 "0 "| OM IYBGNÅDSKDSYNAD I (I '
:-
... o
It'll) lvl) 30! än! Sol "| 7110 "I "' II" "III 11" 1100 ll” I!" lvuanmu m » n'
INGMDSKOSTIAD | " n » ; Ivanmsuosrm | ||| n n'
IW "|! 500 WII !" 500 WII "0 "II |!” "001100 1300 MOI IND "till WW WW .. | .. EDM WOW IHM "Häll mmmms mu | & mmmuus mm , _|
=- Al Mn
IISTILLÅTIGI " ""Il, | [|
VA"! Dill leTllAYIDN
IIMGGIIIGSKDSTNID Nl IISTllLATlMt " vmu.
AVN”
: 2 _ 5 ,: z .. _ 5 e .. z .. - > .' - 2 > _
_ = .. a _ z .. u! - .. ... .., ! - .- a 4 - . _
m m nu nu linn man nu law lm Iom _ mm om IILIGENINGENS voLvu | in” Autlnnnmorns mm | u'
010.000 nu 000 |".qu
:- u _ ".DII
IMDB
Ill 0"
60.000
50.000
ANIAGEIIIGSHSHAD MI [Lllslllllllil
50.000
)! 000
llthillllGSXISTlll FOI ELIIIKTALLIYIDI
”5 W" "| 1100 7000 in” IWC ”" 10000 ll UW IA 0:10 IILIMIIIILIS VOLVM : lNLiGillllKlS WU. ] ")
Fig. 49.
Bilaga 5.
PRELIMINÄR RECIONPLANERINC FÖR TVÄTTERIER INOM BLEKINGE LÄN
Av totala befolkningen har 50 procent antagits komma att utnyttja anlägg— ningarna.
Fördelningcn på självtvätt och inlämningstvätt har skett med hänsyn till de olika orternas och områdenas befolkningsstruktur. I de utpräglade jordbruks— o-mrådena ha 10—20 procent av befolkningen antagits komma att utnyttja självtvätterierna och 40—30 procent inlämningstvätterierna. I områden där industrien överväger och där jorden kan antagas vara uppdelad i småbruk och stödjordbruk ha procenttalen antagits vara 30 respektive 20. Slutligen ha i de särskilt utpräglade industridistrikten och i de avlägsna skogsbygderna vid smålandsgränsen 40 procent av befolkningen antagits tvätta själva och endast 10 procent utnyttja inlämningstvätterierna. Procenttalen för städerna ha an— tagits till 20 respektive 30 utom för Ronneby där talen kastats om.
Vid placeringen av självtvätterierna har eftersträvats sådant läge, att av- ståndet från dessa till de längst bort belägna byarna inom respektive område skall vara högst 5 km.
De i kolumnen »tvätterityp» angivna beteckningarna hänför sig till de inom befolkningsutredningens tvättundersökning utarbetade serierna av själv- respek— tive inlämningstvätterier.
I de fall där årsmängd-en tvättgods ej överensstämmer med någon av de i sam- manställningen angivna typerna A—C och I—V, har beträffande A—C närmast större och beträffande I—V närmast mindre typ valts. Detta har motiverats med att utvecklingen synes visa hän mot ett ökat intresse för inlämnings— tvätt.
Anm. Vid diskussion med lokala instanser har framförts tanken att centraltvätterierna icke borde förläggas till kustområdet. Bland annat har Olofström angivits som en tänkbar förläggningsort. Av olika skäl har man dock stannat vid att föreslå centraltvätterier i eller i närheten av städerna.
Både vid planens upprättande och vid efterföljande diskussioner kringdensamma har man varit medveten om att långt ifrån alla de små. självtvätterier som medtagits kan beräknas komma till stånd. Teoretiskt är de dock alla tänkbara.
Föreliggande plan har upprättats å egnahemsstyrelsens byggnadskontor i Stockholm i december 1945.
Självtvätt Inlämningstvätt
Folkm. _ _
Nr P ] a t 5 antal Anslutning tvät- Anslutning pers' %. antal kg tvätt tg; % antal kg tvätt
' pers. pr ar pers. pr ar
1 Sölvesborg ...... 5 700 20 1 140 70 000 IV 30 1 710 100 000 2 Hällevik ........ 1 000 30 300 18 000 II 8. 20 200 12 000 3 Mjällby ........ 4 800 10 480 30 000 III 40 1 920 115 000 4 Norje .......... 900 20 180 11 000 II 8. 30 270 16 000 5 Sandbäck ...... 1 600 20 320 19 000 II a 30 480 '29 000 6 Gränum ........ 1 400 20 280 17 000 11 a 30 420 25 000 7 Jämshög ....... 1 400 20 280 17 000 II a 30 280 170 000 8 Gaslunda. ....... 300 30 90 6 000 I 20 60 4 000 9 Olofström ...... 3 500 40 1 400 85 000 befintl. 10 350 21 000 10 Vilshult ........ 1 000 30 300 18 000 11 a 20 200 12 000 Summa 21 600 4 770 291 000 5 890 351 000 11 Karlshamn ..... 11 000 20 2 200 130 000 2 )( IV 30 3 300 200 000 12 Mörrum ........ 4 500 20 900 54 000 IV 30 1 350 80 000 13 Asarum ........ 5 000 30 1 500 90 000 V 20 1 000 60 000 14 Svängsta ....... 1 200 30 360 22 000 II b 20 240 14 000 15 Hemsjö ........ 900 30 270 16 000 II & 20 180 11 000 16 Kyrkhult ....... 2 600 30 780 47 000 III 20 520 31 000 17 Hovmansbygd . . 300 40 120 7 000 I 10 30 2 000 18 Farabol ........ 300 40 120 7 000 I 10 30 2 000 19 Hällaryd' ....... 1 900 20 380 23 000 II b 30 570 34 000 20 Haka .......... 400 30 120 7 000 I 20 80 5 000 21 Ringamåla ...... 500 30 150 9 000 11 a 20 100 | 6 000 22 Äryd .......... 1 400 30 420 25 000 II I) 20 280 17 000 23 Långahall ...... 400 30 120 7 000 I 20 80 i 5 000 24 Dannemark ..... 500 30 150 9 000 II a 20 100 i 6 000 25 Öjasjömåla ..... 500 30 150 9 000 II 3 20 100 6 000 Summa 31 400 7 740 462 000 7 960 479 000 26 Ronneby ....... 8 600 30 2 580 155 000 IV + V 20 1 720 105 000 27 Dragsnäs ....... 800 20 160 10 000 II & 30 240 14 000 28 Kallinge ........ 3 600 40 1 440 85 000 befintl. 10 300 22 000 29 Ettebro ........ 800 30 240 14 000 II & 20 160 10 000 30 Möljeryd ....... 500 30 150 9 000 II 8 20 100 6 000 31 Bräkne-Hoby . . . 3 500 20 700 42 000 III 30 1 050 63 000 32 Harkniven ...... 800 30 240 14 000 II & 20 160 10 000 33 Bälganet ....... 1 000 40 400 24 000 II b 10 100 6 000 34 Backaryd ...... 1 100 30 330 20 000 II b 20 220 13 000 35 Värmanshult . . . . 700 40 280 17 000 II & 10 70 4 000 36 Hjortsberga 900 20 180 11 000 II a 30 270 16 000 37 Förkärla ........ 1 400 20 280 17 000 11 a 30 420 25 000 38 Kuggeboda ..... 700 20 140 8 000 11 a 30 210 13 000 Summa 24 400 7 120 426 000 5 080 307 000
Självtvätt Inlämningstvätt
Folkm. . _ antal Anslutnmg tvät- Anslutnjng
pers. teri- typ
antal kg tvätt antal kg tvätt
pers. pr år ', pers. pr år
Karlskrona 32 500 s 500 390 000 25333 9 750 585 000 Hasslö 1 500 ' 450 27 000 11 b 300 18 000 Aspö ........... 800 240 14 000 II 3. 160 10 000 Tjurkö ......... 300 90 5 000 I 60 . 4 000 2 000 600 36 000 III 400 24000
37 100 7 880 472 000 10 670 641 000
Lyckeby ........ 5 400 1 620 100 000 1 080 60 000 Nättraby ....... 2 400 720 43 000 480 30 000 Björkeryd ...... 1 500 450 27 000 300 18 000 Tving .......... 1 500 - 450 27 000 300 18 000 Gnitteryd ...... 700 210 13 000 140 8 000 Eringsboda ..... 1 100 440 26 000 110 7 000 Pålsmåla ....... , 600 240 14 000 60 4 000 Rödeby ........ 2 100 630 38 000 420 25 000 Spjutsbygd ..... 1 400 420 25 000 280 17 000 Nävragöl ....... 800 240 14 000 160 10 000 Holmsjö ........ 1 700 680 41 000 170 10 000 Kättilsmåla ..... 600 . 180 11 000 120 7 000 Mästaremåla . . . . 600 180 11 000 120 7 000 Ledja .......... 600 240 14 000 60 4 000 Fjärdsjömåla. . . . 600 180 11 000 120 7 000 Ramdala 1 800 360 22 000 * 540 32 000 Jämjö .......... 2 100 420 25 000 630 38 000 Sälleryd ........ 600 180 11 000 120 7 000 Torhamn ....... 1 800 360 22 000 540 33 000 Björkenäs ...... 600 120 7 000 180 1 1 000 Olsäng ......... 700 140 8 000 ' 210 13 000 Kristianopel . . . . 800 160 10 000 240 14 000 Fågelmara ...... 500 150 9 000 100 6 000 Brömsebro ...... 1 000 200 12 000 300 18 000
Summa 31 500 8 970 541 000 6 780 404 000 Summor för
hela länet 146 000 36 480 2 192 000 36 380 2 182 000
Områdena 1—10 anslutes till ett centralt inlämningstvätteri i Sölvesborg av typ A med årsavverkningen 351.000 kg tvättgods.
Områdena 11—25 anslutas till ett centralt inlämningstvätteri i Karlshamn av typ B med årsavverkning 479.000 kg tvättgods.
Områdena 26—38 anslutas till ett centralt inlämningstvätteri i Ronneby av typ A med årsavverkning 307.000 kg tvättgods.
Områdena 39—43 med tvättmängden 641.000 kg och områdena 44—67 med tvättmängden 404.000 kg anslutas till ett centralt inlämningstvätteri i Gullberna med årsavverkningen 1.046.000 kg tvättgods. Anläggningen kan göras utbyggbar.
Sammanställning av vissa uppgifter för tvätterierna
inom Blekinge län enligt regionplanen.
Anläggn.- Kapacitet, kg pr år 'Il'otal kostnad an aggn.- kr kostnad i
Total kapacitet. kg pr år
min. . kr min. max.
Centrala. tvätterier för iMämningstvätt. 250 000 374 000 2 736 000 500 000 | 748 000 384 000 576 000 1 495 600 384 000 576 000 768 000 1 152 000 1 842 500 768 000 1 152 090
Summa. 4 2 074 100 1 652 000 | 2 476 000
Kollektiva tvätterier för självtvätt. 16 500 4 300 6 500 8 132 000 34 000 52 000 32 700 8 600 13 000 30 981 000 258 000 390 000 32 700 21 600 — 13 425 000 281 000 281 000 60 000 32 400 40 500 7 420 000 227 000 284 000 81 300 54 000 67 500 7 569 000 378 000 473 000 118 300 86 400 108 000 5 592 000 432 000 540000
Summa 70 3 119 000 1 610 000 2 020 000 Totalsumma 5 193 100 3 262 400 4 496 000
preliminär regi
onplan.
Fig. 50. Översiktskarta för planerade tvätterier inom Blekinge län enligt
'|'.to
'+'" ' 'No-.b.
. .. ' o OlOFSTVOM
roc—***
. |
1431 '1++|
. .»
**,a++s+++,+*'c'
.:
=: = "ä' vy ...: > _: m .
*+ +++
. " RONNEBY D.
. +|+++++
lll'ÄMNllGSTVÄITEHI
SJÄLVTVÄTTEIH
[Rasmus
Elins m mnmuosrvinnls mrwtnsomnin
Bilaga 6.
KURSPLANER
Av Kungl. överstyrelsen för yrkesutbildning fastställd
Undervisningsplan för yrkesavdelning
för tvättpersonal (Gällande tills vidare.)
Ändamål: kurs A har till ändamål att giva en grundläggande utbildning för personal inom tvätteriyrket; kurs B har till ändamål att giva sådan utbildning, som kan anses erforderlig för blivande tvättföreståndare.
Inträdesfordringar: enligt & 16 i gällande stadga samt att hava fyllt 18 år. För inträde i kurs B fordras att hava genomgått kurs A eller däremot sva— rande kunskaper samt minst ett års allsidig praktik inom yrket.
Undervisningstidens längd: kurs A omkring 20 veckor. Kurs B omkring 24 veckor.
I. Timplan.
.. " Veckotimmar i medeltal Laroamnen
Kurs A Kurs B
. Yrkesarl)ete
. Tvättlära
. Maskinlära
.Kemi och laborationer jämte fysik ........................ . Textillära
. Yrkesräkning ............................................. . Organisation och kalkylation .............................. . Bokföring ................................................ . Medborgarkunskap och yrkeslagstiftning samt yrkeshygien .. . Arbetsstudier och arbetspsykologi .......................... . Praktisk uppsatsskrivning ................................ _ . Gymnastik och idrott ......................
wwqamgww—
b—lb—IH IQ,-io
Summa veckotimmar
II. Kursfördelning.
1. Y rkesarbete.
Yrkesarbetet bedrives såsom i en handelstvättanläggning, dock med upp- märksamhet inriktad på att sjukhustvätt av olika slag förekommer bland tvätt.- godset. Särskild vikt fästes vid sortering av tvättgodset, övning i att bedöma olika vävnadsmaterial, dess tvättbarhet och lämplig behandling. Tvättning i olika tvättmaskintyper samt för hand av alla de persedlar av olika material, som kunna tänkas förekomma i handels- och sjukhustvättar. Övning i arbete vid alla i en tvättinrättning förekommande maskiner, varvid fordringarna under kursen stegras på arbetets korrekta och snabba utförande. Stärkning och stryk— ning, såväl glansstrykning som strykning av herrtvätt m. m. Specialbehandling av filtar, strumpor och yllepersedlar av annat slag, trikåunderkläder m. m.
2. Tvättlära. Kurs A. De teoretiska grunderna för olika tvättmetoder för såväl maskin- som hand- tvätt. De olika vävnadsmaterialens tvättbarhet, grunderna för sortering av tvätt- godset samt för de inom tvättanläggning använda maskinernas utnyttjande. Grunderna för behandling av ömtåligare textilier.
Kurs B . Repetition av föregående kurs samt grunderna för den manuella arbetskraf-
tens utnyttjande i anslutning till arbetsstudier. Fläckurtagning.
3. M askinlära.
Tvättmaskiner, centrifuger, ångmanglar, torktumlare och andra inom en mo- dern tvättanläggning förekommande maskiner med hänsyn till material, effek- tivitet, manövrering; enkla konstruktionsanvisningar. Tvättmaskinsterminologi.
l,. Kemi och laborationer jämte fysik. Kurs A.
Delar av realskolekursen genomgås, varvid inom den oorganiska kemien sär- skild vikt fästes vid vattnet i naturen och dess olika egenskaper, metaller, syror, baser, salter och deras jonreaktioner. Grunderna för pH-bestämning med prak- tiska tillämpningar. Kemiska tecken och formler.
Kurs B.
Kort repetition av den grundläggande kursen i kemi. Organisk kemi, företrä- desvis de kapitel, som beröra olika slag av organiska tvättmedel, textilfibrernas kemi samt i anslutning härtill mikroskopiska demonstrationer. Framställning av tvål och såpa samt undersökning av olika tvättmedels tvättverkan. pH-bestäm— ningar, titreringar och fettsyrabestämmelser."
Fysik. Grunderna av värme- och elektricitetsläran.
281 5. T emtillära.
Olika textiliers ursprung, egenskaper och framställningssätt. Enklare material- provningar, slitageundersökningar med särskild hänsyn tagen till tvättmetoder och tvättmedelsval. Skador uppkomna vid tvättning.
6. Y rkesräkning.
Kurs A.
Repetition av de fyra räknesätten med hela tal och bråk. Metersystemet. Pro- centräkning. Praktiska räkneexempel med tillämpning på förhållandena inom yrket. Uppmätning och beräkning av linjer, ytor och kroppar med tillämpning inom yrket. Ekvationslärans grunder.
Kurs B.
Uträkning av tvål- och lutåtgång för lösning av bestämd koncentration. Be- räkning av hastigheten på ångmanglarnas olika delar i förhållande till varandra. Uträkning av tvättmedelsmängder, som behövas för olika kläder och maskin- storlekar samt beräkning av alkalilösningars koncentrationer.
7. Organisation och kalkylation. Övningar i arbetsorganisation för tvättanläggningar av olika storlekar och under olika förutsättningar (sjukhustvätt, andelstvätt och handelstvätt). Av- verkningskapacitet och personalbehov. Skiftarbete. Övningar i att kalkylera av- verkningsförmågan hos viss given anläggning. Driftskalkyler.
8. Bokföring. Bokföringens uppgift. Schematiskt förande av dagbok med kolumnsystem. Inventariebok. Lagerbokföring.
9. Medborgarkunskap och yrkeslagstiftning samt yrkeshygien. Samhällets byggnad. Medborgarens skyldigheter och rättigheter. Socialvårdens organisation. Det viktigaste av yrkeslagstiftningen, arbetarskydd, begränsad arbetstid, olycksfallsförsäkring, sjukkasseväsendet, yrkesinspektion, arbetsförmedling och arbetslöshetsunderstöd. Personlig hygien, arbets- och yrkeshygien, förbandslära.
10. Arbetsstudier och arbetspsykologi. Studier av kroppsställningar vid arbete, studier av bord, stolar och övrig mate- riel, ljusets inflytande på arbetet, betydelsen av rätt person på rätt plats med hänsyn till kroppskonstitution, ålder och anlag, studier av maskinerna i förhål— lande till den mänskliga arbetskraften, tidtagning, protokollföring. Samarbets— och yrkespsykologi.
11. Praktisk uppsatsskrivning. Repetition av rättskrivnings-, form- och satsläran jämte övningar i rättstav- ning, satsbildning och interpunktion.
Enklare uppsatser över ämnen hämtade från elevernas dagliga arbete rörande arbetsmetoder och dylikt. Uppsättande av rekvisitioner, rapporter, räkningar, kvittenser m. m. Andra skrivelser av praktisk innebörd, såsom annonser, plats- ansökningar m. m. Självdeklaration.
12. Gymnastik och idrott. Övningar för främjande av elevernas sunda, allsidiga kroppsutveckling samt för bort— och motarbetande av hållningsfel. Under övningarna skola eleverna undervisas i praktiska arbetsställningar och rörelser, som kunna motverka genom yrket uppkommande deformiteter såsom kutrygg rn. m. Anvisningar. Till en början inövas enkla, gymnastiska dagövningar, avpassade efter elevernas förkunskaper. Fordringarna med avseende å övningarnas form- riktiga utförande samt färdighet stegras sedan successivt. Lekar, såsom större bollekar, böra inläggas i undervisningen, men de få icke dominera densamma. Vissa gymnastiklektioner kunna under vintermånaderna utbytas mot vinter- idrott. Under sommarmånaderna böra idrottsövningar utomhus ersätta under- visningen i gymnastik.
Utkast till
Kursplan för fortbildningskurs för föreståndare
vid kollektiva självtvätterier
tim.
Textilkänuedom Kemi (grundläggande) ........... » Vatten och vattenrening .........
Tvättmedel Tvättmedel Maskinlära Tvättskador
)
r e s a
Kemi (tillämpningsövn.)
Kemi (tillämpningsövn.) Praktiskt arbete (vittvätt) ....... Arbetsorganisation » » (kulörtvätt) .....
Howm—IQU'FCDMH
u—lv—d
» » » (spec. tvätt, fläckuttagning)
b—i KO Driftsekonomi Driftsbokföring Arbetsledning ................... Kundtjänst ..................... H 02
Under kursen anordnas i samkvämsform 2—4 »frågeaftnar».
Ämnen:
Temtilkännedom. De vanligaste spånadsämnena och textilmaterialen, översikt. Deras egenskaper särskilt med hänsyn till tvättning.
Kemi. Kemins grunder, översikt.
Tillämpningsövningar: vattenanalys, vattenbestämningar, filtrering, fettsyra— bestämning och liknande laboratorieövningar.
Vatten och vattenrening. Egenskaper hos vatten av olika kvalitet. Vatten- rening. Filtertyper, deras egenskaper och användning.
Tvättmedel. Olika tvättmedel och deras sammansättning. Tvättmedlens egen- skaper och inverkan på textilmaterialet. Specialtvättmedel. Blekmedel. Kemi- kalier för fläckuttagning.
Maskinlära. Tvätterimaskiner och apparater, översikt. Allmänt om maskiner- nas verkningssätt och skötsel. Ångpannor och deras skötsel. Elektriska maskiner och apparater.
Tvättskador. Orsaker till kemiska tvättskador med demonstrationer. Orsaker till mekaniska skador med demonstrationer. Identifieringsövningar. Tvättmetoder. Allmän översikt. Sortering av tvättgodset. Olika metoder för tvättning i maskin. Användning av olika tvättscheman. Specialtvätt. Handtvätt. Fläckuttagning.
Praktiskt arbete. Demonstration och övningar med tvättning i maskin och för hand av olika slags tvättgods. Fläckuttagning.
Arbetsorganisation. Tvätteridrift med hushållsgods, allmän översikt. Självtvätt och inlämningstvätt. Avverkningskapacitet och personalbehov. Arbetsstudier. Arbetarskydd och yrkeslagstiftning.
Drifts-ekonomi. Allmän översikt med anknytning till arbetsorganisationens betydelse.
Driftsbokföring. Bokföringens uppgift. Olika bokföringssystem, översikt. Driftskalkylering. Statistik.
Arbetsledning. Arbetspsykologi. Industriell demokrati. Kundtjänst. Psykologisk betydelse. Olika slag av kundtjänst samt kostnaderna härför.
Som lärare torde erfordras: en kemist med specialitet materialkännedom och tvättkemi, teore-
tisk behandling ........................................... dag 1—3 en person med praktisk erfarenhet från tvätterihantering ........ dag 4—12 en kemist med praktisk erfarenhet från tvätthantering, för ledning av laborationer och biträde vid de praktiska övningarna ...... dag 7—11
en handelsutbildad lärare med inriktning på arbetspsykologi . . . . dag 12—13
.v-r—a- ..... » .
up ...
. *t-rnm—r ': _
'# ' *”;TVX" ”"* W ATV
!- . f
State-ns of S 17 s t 0 nr.
.;
(sun-orna inom klammer betmnitrsdnlngsmn namnet; den!,kronologlnh' förteckningen.)
Allmln lagstiftning. Rättssklpning. ringd-sd.:
ltatsiörtattnlng. Allmän statsförvaltning. Kommunalförvaltninz. Statens och kommunernas iinansvlson.
Pollti.
Nationalekonomi och socialpolitik.
Kollektiv tvätt. Betänkande med förslag att underlätta hus— hållens tvättarbete. [1]
Hillso- och sjukvård.
Allmänt näringsvlson.
rm egendom. Jordbruk med hammar.
*__A ' ... - ',
Vattenvlison. Skogsbruk. Beg-bruk. hållit!!- :_ --.
Handel och sjöfart.
Kommunikationsviisen.
Bank-. kredit- ocli penningvlson.
Förslkrlngsvdsen.
Kyrkoviissn. Undervisnlnzsvlson. Andlig odling i övrigt.
Försvann-sn.
Utrikes ärenden. Internationell ritt.
Stockholm 1947 Ivar Bergströms Boktryckeri A. B. . uuu
uma—4.30 ' *
amma-mr; man-mem