SOU 1949:48

1945 års universitetsberedning

N 4-0 Gc

oå (- _ Cija:

&( *. 101?»

National Library of Sweden

Denna bok digitaliserades på Kungl. biblioteket år 2012

STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR ”49:48 ECKLESIASTIKDEPARTEMENTET

: 1945 ÅRS UNIVERSITETSBEREDNING

IV.

STUDENTERNAS SOCIALA URSPRUNG, BETYG I STUDENTEXAMEN, VIDARE UTBILDNING, YRKESVAL M. M.

En statistisk undersökning av 1930, 1937 och 1943 års studentårgångar

UTARBETAD AV

SVEN MOBERG OCH CARL-ERIC QUENSEL

” ? STOCKHOLM ' 1949

!

10.

11. 12. 13.

14.

16.

17.

18.

19.

20.

21. 22.

24.

25.

. Norrlandskommitténs principbetänkande. Första de- len. Norrländska utvecklingslinjer. Idun. 303 s. Jo. . Norrlandskormnitténs principbetänkande. Andra de- len. Särskilda utredningar. Idun. 194 s. Jo. . Norrlandskommitténs principbetänkande. Tredje de- len. Utlatanden och förslag i vissa frågor. Idun. 163 5. Jo. . Utredning med förslag om lösdrivarlagens upphä- vande m. m. Marcus. 213s.. bil. 1735" bil. 2106s. I. . Principer och metoder för kostnadsberäkningar vid statens järnvägar. Beckman. 122 5. K . Kriminalvård ! frihet. Fängvärdsstyrelsens utred— ning angående skyddsarbetets organisation m. m. Marcus. 140 s. Ju. Betänkande med förslag till indexreglering av folk- pensionerna. Beckman. 80 s. S. . Betänkande angående förbättrad insyn i enskilda företags ekonomiska förhållanden. Norstedt. 105 & Ju. . 1944 års allmänna skattekommitté. 3. Betänkande angående beskattning av realisationsvinster. m. m. samt ackumulerade inkomster. Marcus. 168 s. Fi. Elkraftutredningens redogörelse nr 2: 17. Redogö- relse för detaljdistributörerna samt deras råkraft- kostnader och priser vid distribution av elektrisk kraft. Värmlands län. Beckman. 45 s. K. Betänkande om sinnesslövården. Katalog och Tid— skriftstryck. 248 s. .. 1 karta. Utredning rörande folkpensilonärernas bostadsför- hållanden och bostadskostnader. Idun. 94 :. S. 1945 års bankkommitte'. Betänkande med förslag än mkr-tittande av en statlig affärsbank. Beckman. s 1 Bilagor till 1942 års järnvägskostnadsutrednings be- tänkande. Produktions- och kostnadsstrukturen vid statens järnvägar. Promemorior. Av A. Sjöberg Beckman. 269 s. . P. M. med synpunkter på det svenska långtidspro- grammet. I anslutning till OEEC :s interimsrapport. Beckman. 23 5. H. Promemoria över preliminär utredning rörande be- fälsrekryteringen inom försvaret. Beckman. 75 s. Fö. Betänkande med förslag till lag om registrerade föreningar m. m. Idun. 277 s. Ju. Kvalitetsiorskning och konsumentupplysning.Kihl- ström. 265 s., 16 pl. H. 1945 års skogshärbärgesutrednings betänkande. 2. Utredning med förslag till lagstiftning rörande till- fälliga bostäder vid skogs- och flottnings- m. fl. arbeten. Idun. 188 s.. 26 pl. S. Dissenterlagskommittén. Betänkande med förslag till religionsfrihetslag m.m. Marcus. nan 390 s. Ju. Svensk hamnbyggnadspolitik. Marcus. 318 5. K. Betänkande rörande gallring av handlingar hos gåt—åsa lav försvarets myndigheter. Baggström. s. 6

.Lagberedningens utlåtande angående lagstiftning

gm gräns mot allmänt vattenområde. Norstedt. 8 s. Ju. Kommunallagskommitténs betänkande 2 med för- slag till ändrade bestämmelser om ersättning åt igånehlavare av kommunala förtroendeuppdrag. Idun. s 1945 års försäkringsutredning. 1. Principbetänkande rörande försäkringsväsendet. Norstedt. 220 5. H.

Anm. Om särskild tryckort ej angives. är tryckorten bokstäverna till det departement. under vilket utredningen avgivits. t. ex. E. : ecklesiastikdepartementet. Jo. = jordbruksdepartementet.

Kronologisk

förteckning

27. 28.

29. 30.

31. 33.

34. 35.

36.

37

38. 39.

41.

42.

44.

46. 47.

48.

. 1945 års försäkringsutredning. 2. Betänkande med 355185; till lag om trafikförsakr” ing. Norstedt. .s. . Betänkande med förslag till lag om sjömansskatt m: m. Katalog och Tldskriftstryck. 237 s. Fi. Folk- och skolbibliotek. Betänkande och förslag zlxågivet av folkbibliotekssakkunniga. Gummesson Elkrafmtredningens redogörelse nr 2: 3—4. Redo- görélse' för detaljdistributörerna samt deras rä- kraftkostnader och priser vid distribution av elek- trisk kraft. Uppsala län och Södermanlands län. Beckman. 57 .K. Statsmakternas och folkhushållningen under den till följd ."av stormaktskriget 1939 inträdde krisen. Del 9. Tiden juli 1947—juni 1948. AvK .Amark. Idun: 382 _s. Fo. Social upplysning. Idun. XVI, 175 s.. 89' s. S. . Yrkesutbildning för varubud m. fl. Norstedt. 66 5. E. En generalplan för rikets farleder och hamnar. Bi- laga 2 till SOU 1949: 21 om svensk hamnbyggnads- politik. Marcus. 242 s K. Betänkande med förslag angående ändrade grun- der för fördelning och uttagande av kostnad för Egggaåide och underhåll av skogsvägar. Gemandt. s. 0. Skolöverstyrelsens utlåtande över vissa av 1940 års skolutrednings betänkanden och 1946 års skolkom- missions principbetänkande jämte sammanfattning av avgivna yttranden. Haeggström. 404 5 E. Utredningar i anslutning till 1949 års nationalbud- get. Marcus. 67 s. Fo. Klientelet på arbetshemmen. En socialpsykologisk utredning om försumliga försörjare och störande understödstagare. Beckman. 0 S. Betänkande rörande avbetalnings- och förskotte- köp m. m. Gummesson. 67 s. Ju. Betänkande angående statens konstsamlingars or- ganisation och lokalbehov. Marcus. 281 5. E. . Betänkande med förslag angående förenklat rekvi- sitions- och granskningsförfarande beträffande vissa statsbidrag till folkskoleväsendet. Katalog och Tid- skrif tstryck. 98 5. E. Betänkande och förslag angående studiehjälpverk- samheten vid de allmänna läroverken m. fl. stat- lig; O%h statsunderstödda läroanstalter. Beckman. 1 s. . Elkraftutredningens redogörelse nr 2: 1—2. Redo- görelse för detaljdistributörerna samt deras rå- kraftkostnader och priser vid distribution av elekt- risk kraft. Stockholms stad och Stockholms län. Beckman. 385 . Betänkande msed förslag till livsmedelsstadga m. m. Beckman. 365s Betänkande med förslag till vissa åtgärder till ra- tionalisering av gat- och kantstensindustrien. Beck- man. 102 5. H. . Betänkande med förslag till nya medborgarskaps- lagar för Danmark, Norge och Sverige. Marcus. 85 s. Ju. Betänkande med utredning i vissa vämpliktsfrå- gor. Katalog och Tidskriftstchk. 293 s. Fö. Betänkande med förslag till ändrade bestämmelser rörande beskattningen av äkta makar. Idun. 332 s. Fi. 1945 års universitetsberedning. 4. Studenternas so- ciala ursprung. betyg i studentexamen. vidare ut- bildning. yrkesval m. m. Idun. 320 5. E.

Stockholm. Bokstäverna med fetstil utgöra bemnelse-

STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR l949:48 F.CKLESIASTIKDEPARTEMENTET

1945. ÅRS UNIVERSITETSBEREDNING

IV.

STUDENTERNAS SOCIALA URSPRUNG, BETYG I STUDENTEXAMEN, VIDARE UTBILDNING, YRKESVAL M. M.

En statistisk undersökning av 1930, 1937 och 1943 års studentårgångar

UTARBETAD AV

SVEN MOBERG OCH CARL-ERIC QUENSEL

STOCKHOLM 1949

IDUNS TRYCKERIAKTIEBOLAG, ESSELTE AB 910010

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Sikrivelse till statsrådet och chefen för ecklesiastikdepartementet .......... 11 Kx'ap. I. Antalet studentexamina under de senaste årtiondena ................ 13 K(ap. II. Undersökningens omfattning och materialinsamlingen ............ 18 K(a]). III. Studentexamina 1930, 1937 och 1943 ........................ 22 Fördelningen på vår— och hösttermin och på linje . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 22 Åldern vid studentexamen ...................................... 24 Betygen i studentexamen ........................................ 24 Ämnen i studentexamen ........................................ 30 Kx'ap. IV. Studenternas hemort och sociala ursprung ...................... 33 Hemort 33 Fade1nsyrke....... 43 Hemortochfadernsyrke 53 Genomsnittligt medelbetyg och hemortstyp .. .. . . .. . . .. .. .. . . .. .. .. .. 56 Genomsnittligt medelbetyg och faderns yrke . . . . . . .. .. .. .. .. . . . . .. .. 57 Genomsnittligt medelbetyg och ålder . . . . . . . . . . . 58 Genomsnittligt medelbetyg efter ålde1,l1emortstyp och faderns yrke . . . . . . 60 Karp. V. Utbildningen efterstudentexamen.... .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 66 Inledning” 66 Val av utbildningslinje . . . . . . . . 68

a. Huvudutbildning—s. 68, b. Förberedande eller kompletterande utbildning— 5. 72, c. Antalet inskrivna vid de akademiska utbildningslinjerna-—s. 75, d. Pla— nerad och förverkligad studieinriktning s. 78.

Hemortochvalavutbildning .. .. . .. .. 80

a. Studenterna fördelade efter landsdel ———s. 80, b. Studenterna fördelade efter hem— ortstyp s. 82.

Faderns yrke och val av utbildningslinje . . .. .. ..... .. .. . . . . .. . . .. .. 85 Genomsnittligt medelbetyg och val av utbildning . . . . 95 Val av huvudutbildning för olika hemorts- och yrkesgrupper med hänsyn till olikheteribetyg 101 Tidpunkten för huvudutbildningens påbörjande . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 107 Examina vid olika utbildningslinjer . . . . . . . . . . . . . . 113 Examina i komb. med medelbetyg, hemort, socialt ursprung m.m. . . . . . . 115 IKap. VI. Studenterna vid universitet och fria högskolor . . . . . . . . . . . . . . . . . . 122 Inledning” 122 De studerande vid universiteten och de fria hogskolorna . . . . . . . . . . . . 123 Hemort vid studentexamen och val av utbildningsort. . . . . . . . . . . . . . . . 125

Valavfakultetochfadernsyrke(män) 128

Tidpunkten för studiernas påbörjande vid universitet och fria högskolor . . 1:31 Medelåldern för studerande vid skilda fakulteter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1531 Totalantalet inskrivna vid universitet och fria högskolor. . . . . . . . . . . . . . . . 1232 Medelbetyg och utbildning vid universitet och fria högskolor . . . . . . . . . . . . 141 Examina vid universitet och fria högskolor . . . . . . . . . 147 Studietidens längd för studerande vid universitet och fria högskolor (män) . . 1551 Kap. VII. Studenterna vid fackhögskolorna .. . . . . .. .. .. .... .. .... .. .. .. 1555 Antalet studerande med huvudutbildning. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1555 Hemorten för studerande vid fackhögskolorna . . . . . . . . . . . . 1557 Fördelningen efter faderns yrke för studerande vid fackhögskolorna . . . . . . 159 Tidpunktenförstudiernas påbörjande .. .. 161 Åldervidstudentexamen 162 Totalantalet inskrivna vid fackhögskolorna .. . . .. .. . . .. .. .. .. . . . . . . . . 162 Medelbetyg för studerande vid fackhögskolorna . . .. .. .. .. . . .. . . . . . . . . 168 Avbrottsfrekvensen 172 Examinavidfackhögskolorna .. .. .. 174 Kap. VIII. Studenterna vid övriga utbildningslinjer. . .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 177 Inledning... 177 Gymnastlskacentrahnstltutet .. .. .. 177 Folkskoleseminarierna 178 SocialinstitutetiStockholm .. .. 179 Handelsgymnasierna 180 Statligaverk .. 181 Officersutbildningen .. 182 Socialtursprung. 184 Medelbetyg 187 Kap. IX. Studenternautan utbildning 190 Kap. X. Privatisternas utbildning .................................... 196

Kap. XI. Examina inom filosofiska fakulteten: 1937 års studenter (män) . . . . . . 199

Kap. XII. Kompletteringar av studentbetygen: 1943 års läroverksstudenter . . . . 204

Kap. XIII. Resultatlösa ansökningar: 1943 års läroverksstudenter .......... 216 Ansökningar och utbildning efter studentexamen ...................... 218 Ansökningar och medelbetyg ...................................... 224 Ansökningar och kompletteringar .................................. 225

Kap. XIV. Val av vidare utbildning: Sammanfattning för årgång 1943 ...... 228

Kap. XV. Betyg i skilda ämnesgrupper och val av utbildning: 1943 års läroverks—

studenter (män) .............................................. 231 Inledning och definition .......................................... 231 Genomsnittsbetyg i ämnesgrupperna ................................ 235 Specialbegåvningens art ........................................ 235 Specialbegåvningens styrka ...................................... 236 Specialbegåvning och val av utbildning ............................ 239 Specialbegåvning och socialt ursprung .............................. 247

Kap. XVI. Studenternas nuvarande samhällsstå'llning .................... 251 A. Inledning .................................................. 251

3. Icke återfunna s. 252, b. Avlidna —s. 252, e. I utlandet s. 253.

B. Männen i årgång 1930 ........................................ 254 Yrke och utbildning .......................................... 254 Inkomst och utbildning ........................................ 259 Flyttningar ................................................ 267 Civilstånd .................................................. 269 Barnantal .................................................. 273 Privatisterna ................................................ 276

C. Studentskor av årgångarna 1930 och 1937 ........................ 277 Civilstånd .................................................. 277 Vigselår .................................................... 279 Barnantal .................................................. 282 Yrke och utbildning .......................................... 288 Yrke, utbildning och inkomster ................................ 290 a. Egna inkomster— s. 291, b. Mannens inkomster s. 295. Flyttningar ................................................ 297 Kvinnliga privatister .......................................... 298 TFabellbilagor - A. Fördelningen av samtliga vitsord i studentexamen på ämne och betyg bland läroverksstudenter åren 1930, 1937 och 1943 ................ 299 B. Hemortstyp och yrkesgrupp (fadern) i kombination för läroverksstuden— ter åren 1930, 1937 och 1943 ................................ 308 C: 1. Männen i studentårgång 1930 efter yrke i detalj .................. 314

.m—

SJF—:> 035163

110. 111.

112.

113.

C: 2. Kvinnorna i studentårgångarna 1930 och 1937 efter yrke idetalj . . . . 318

TABELLFÖRTECKNING

. Antalet studentexamina i Sverige 1920—1947 ........................ 14 a. Fördelningen av läroverksstudenter och privatister 1930, 1937 och 1943 efter kön och linje ............................................ 23 b. Läroverksstudenternas relativa fördelning efter kön och linje ........ 23 Åldersfördelningen samt median- och medelåldern på olika linjer för läro- verksstudenter och privatister .................................... 25 a. Fördelningen efter medelbetyg i studentexamen för läroverksstudenterna 29 b. Genomsnittliga medelbetyg för läroverksstudenterna .- ............... 29 Antalet utdelade vitsord irelation till antalet studenter för varje ämne bland 1943 års studenter ........................................ 31 Medelantal vitsord per student bland 1943 års studenter .............. 32 Läroverksstudenternas fördelning efter hemortslän samt efter landsdelar . . 34 Antalet läroverksstudenter per 100 jämnåriga i olika landsdelar ........ 35 Läroverksstudenternas fördelning efter hemortstyp .................... 36 Antal läroverksstudenter per 100 jämnåriga i olika hemortstyper ........ 37 Befolkningens (exklusive jordbruksbefolkningen) fördelning i % på olika näringsgrenar (huvudyrkesgrupper) inom olika stadstyper .............. 39 Läroverksstudenternas relativa fördelning på olika gymnasielinj er inom skil- da hemortsgrupper ............................................ 40 De inackorderades andel (i %) av läroverksstudenter från olika hemorter (landsdelar) .................................................. 41

15. 16. 17.

18.

19.

20. 21.

22.

23.

24.

25.

26.

27.

28.

29.

30.

31.

32.

33.

34.

35.

36.

37.

38.

. De inackorderades andel (i %) av läroverksstudenter från tre olika hemorts-

grupper ...................................................... Läroverksstudenternas fördelning på faderns yrke ..................... Relativ fördelning av läroverksstudenter på huvudgrupper av faderns yrke Relativ fördelning på 3 huvudgrupper efter faderns yrke av samtliga hem— mavarande studenter år 1930 (enl. Wahlund) och av 1930 ars manliga läro- verksstudenter ................................................ Läroverksstudenternas relativa fördelning på olika gymnasielinjer för skilda yrkesgrupper .................................................. Relativ fördelning av gymnasister i linje R IV 1915 och i hela gymnasiet 1924 (enl. Dahl) och av de manliga läroverksstudenterna på huvudgrupper av faderns yrke samt på socialgruppcr ............................ Sambandet mellan yrkes- och socialgruppsindelning enligt alternativ A och B Fördelning av läroverksstudenterna på skilda socialgrupper enligt alte1nativ A och B ...................................................... Antalet tjugoåringar samt antalet lörov erksstudenter åren 1930,1937 och 1943 bland barnen till officerare, läkare och präster (enl. matriklar).

Läroverksstudenternas relativa fördelning på faderns yrke och socialgrupp inom skilda hemortsgrupper. a. Män. b. Kvinnor .................... Genomsnittliga medelbetyg för läroverksstudenter från skilda hemortsgrup- per

Genomsnittliga medelbetyg för läroverksstudenter från olika grupper av faderns yrke ................................................ Genomsnittliga medelbetyg för läroverksstudenter från skilda socialgrup- per

Genomsnittliga medelbetyg för läroverksstudenter från skilda gymnasielin— jer inom olika åldersgrupper .................................... Genomsnittliga medelbetyg för olika åldersgrupper från skilda yrkes— och hemortsgrupper. Årgång 1930. Män .............................. Genomsnittliga medelbetyg för läroverksstudenter 1943 från skilda yrkes- och hemortsgrupper. Män ...................................... Lärov erksstudenternas absoluta och relativa fördelning på olika utbildnings- linjer Antalet läroverksstudenter med fördelning på skilda huvudutblldnmgslm- jer i promille av den jämnåriga befolkningen . Läroverksstudenterna 1930 och 1937, med kompletterande utbildning, för- delade på huvudutbildning och förberedande utbildning' 1 kombination Jämförelse mellan abiturienternas planer på fortsatta studier och läroverks— studenternas val av huvudutbildning

Relativ fördelning på skilda utbildningslinjer av laroverksstudenter från olika landsdelar . . . . . .

Läroverksstudenterna från olika hemortsgrupper fördelade efter huvudut- bildningslinje

Läroverksstudenterna från olika yrkesgrupper fördelade efter huvudutbild- ning.

a. Män . ..

b. Kvinnor .. . . . .

Läroverksstudenterna från olika soc1algrupper fördelade efter huvudutbild- ning. . . . Det procentuella antalet studenter som wvalt teologisk, juridisk, medi— cinsk utbildning etc

4142 4.45 4146

447

4218

4119 560

5131

811

833

866 877

911

40.1.

41.1.

42.2.

43.3.

44.1.

4613.

477.

488.

. . Genomsnittliga medelbetyg inom skilda utbildningslinjer, dels för samtliga

studenter, dels för studenter vilkas fäder ha samma utbildning (yrke) . . . . Läroverksstudenternas genomsnittliga medelbetyg med fördelning på skil- da utbildningslinjer” .

Läroverksstudenternas fördelning på skildå medelbetygsklasser inom olika utbildningslinjer.

a. Män. .. .

b. Kvinnor . . ...

Indextal för övergången till akademiska utblldmngslmjer för studenter från skilda hemorts— och yrkesgrupper efter eliminering av olikheter i betygsfördelningen . . . . . .

Antalet studente1 med akademisk utbildning efter faderns yrke och me— delbetyg .

Läroverksstudenternas fördelning eftenr tidpunkten för huvudutblldnlngens påbörjande för olika utbildningslinjer

. Läroverksstudenter, med kompletterande utbildning, fördelade efter tid-

punkten för huvudutbildningens påbörjande samt deras andel av samtliga studenter med utbildning

Läroverksstudenter med kompletterande utbildning och med huvudutbild- ning vid de akademiska utbildningslinjerna, fördelade efter tidpunkten för huvudutbildningens påbörjande samt deras andel av samtliga studenter med utbildning .............................................. Medelantalet år mellan studentexamen och huvudutbildningens påbörjande för läroverksstudenterna 1943 med fördelning på hemort och faderns yrke. Män. Genomsnittliga medelbetyg för laroverksstudenterna med fördelning på tid— punkten för huvudutbildningens påbörjande.

. Antalet läroverksstudenter av årgång 1930 och 1937 med avlagd examen (fullföljd utbildning) efter huvudgrupper av utbildning . Antalet studenter med avlagd akademisk examen i relation till antalet inskrivna studenter (0/ ) i olika medelbetygsklasser . . . Standardberäkning för examensfrekvensen efter faderns y1ke och social- klass vid universitet och fria högskolor. . Standardberäkning för examensfrekvensen efter faderns yrke och social—

klass vid fackhögskolor .. . . ..

. Standardberäkning för akademiska examinas avläggande bland samtliga

studenter oavsett utbildning efter faderns yrke och socialklass ........ . Antalet läroverksstudenter med huvudutbildning vid universitet och fria

högskolor efter fakultet och lärosäte . . . . .

' . Antalet läroverksstudenter med huvudutbildning vid universitet och fria

högskolor efter fakultet och hemort . . . . .

. Antalet läroverksstudenter med huvudutbildning vid universitet och fria högskolor efter fakultet och faderns yrke och socialgrupp. Procentuell för— delning. Män

. Antalet läroverksstudenter med någon utbildning vid universitet och fria

högskolor efter fakultet . . .. .. .

. Medelbetygsfördelning och genomsnittligt medelbetyg för läroverksstuden—

ter med någon utbildning vid universitet och fria högskolor efter fakultet

. Antalet studenter med »misslyckade» studier samt avbrottsfrekvensen

bland läroverksstudenter med någon utbildning vid universitet och fria högskolor efter fakultet och socialgrupp . . . . . . . . .. . . . . . . . . . . .

98 99

103

105

108

110

111

112

113

113

116

117

118

120

124

126

129

133

142

146

60. Antalet läroverksstudenter med examen i huv udutbildning vid universitet

61.

62.

63.

64.

och fria högskolor efter examenstyp.

Studietiden (medianen) enl. vår undersökning samt enl. SOU 1943: 17 för studerande vid universitet och fria högskolor efter examenstyp Studietiden (medianen) inom olika medelbetygsklasser för läroverksstuden- ter med examina vid universitet och fria högskolor efter examenstyp. Antalet läroverksstudenter med huvudutbildning vid de skilda fackhögsko— lorna

Antalet manliga laroverksstudenter med huvudutbildning vid de tekniska högskolorna fördelade efter linje

' . Antalet läroverksstudenter vid fackhögskolorna efter hemort vid student-

examen

. Antalet läloverksstudenter vid fackhögskolorna fördelade efter faderns

yrke och socialgrupp. Procentisk fördelning . . . . . . . . .

' . Inskrivna läroverksstudenter vid fackhögskolorna med särskiljning på hu—

vudutbildning och kompletterande utbildning m.m

' . Genomsnittliga medelbetyg för läroverksstudenter med huvudutbildning

vid fackhögskolorna

. Genomsnittliga medelbetyg föl studerande vid fackhögskolor efter huvud—

utbildning (med eller utan examen) och kompletterande utbildning

. Antalet läroverksstudenter med »misslyckade» studier samt avbrottsfrek— vens vid fackhögskolor efter medelbetyg Män . . . .

. Antalet läroverksstudenter med »misslyckade» studie1 samt avbrottsfrck—

vens vid fackhögskolor efter socialgrupp. Män . . . . . .

. Antalet läroverksstudenter med examen vid fackhögskolorna, fördelade efter examenstypu

. Antalet läroverksstudenter med utbildning vid folkskolesemmarlerna . . . . . Antalet läroverksstudenter med utbildning vid handelsgymnasierna . Antalet läroverksstudenter, som genomgått de statliga verkens utbildnings—

kurser .. ...

. Antalet läroverksstudenter med off1cersutb11dn1ng . Antalet officerare på aktiv stat inom skilda vapenslag bland läroverksstu—

denterna . . . . .

. Antalet läroverksstudentel med utbildning vid skilda kortaie utbildnings-

linjer efter socialgrupp

. Antalet läroverksstudenter med utbildning vid skilda kortare utbildnings—

linjer efter medelbetygsklasser . Antalet läroverksstudenter 1937 och 1943 »utan utbildning» efter verksam-

het enligt kamratuppgifter. Män . Antalet läroverksstudenter 1937 och 1943 »utan utbildning», fördelade på

verksamhet och socialgrupp. Män . . . . . . .

. Antalet läroverksstudenter »utan utbildning» fördelade på verksamhet och medelhetygsklass. Män

. Privatisternas val av huvudutbildningslinje . Läroverksstudenterna 1937 med lägre och högre filosofiska examina, för- delade efter ämneskombination i lägre examen. Män . Läroverksstudenterna 1937 med lägre filosofisk examen, fördelade efter ämneskombination och antalet ämnen utöver de obligatoriska iämncs- kombinationen. Män . Antalet ämnen, som kompletterats med framgång, fördelade efter kön och linje samt vitsordet i studentexamen

148

152

154

Beräknat slutbetyg efter kompletteringarna för skilda vitsord i student-

. Antalet vitsord, som framgångsrikt kompletterats, fördelade på ämne (äm- nesgrupp) efter kön och linje

* . Kompletteringarnas fördelning på skilda medelbetygsklasser. . . . . . . . . .

. Antalet »omskolningskompletteringar», fördelar efter kön och linje . Antalet personer med kompletteringar efter faderns yrke ............ '. Antalet kompletterande studenter efter huvudutbildningslinje ........ De kompletterande, fördelade efter tidpunkten för huvudutbildningens

påbörjande . Antalet studerande vid skilda utbildningslinjer med resultatlösa ansök— ningar, fördelade efter ansökningarnas art och antal

.. Antalet resultatlösa ansökningar till skilda utbildningslinjer, fördelade efter de sökandes huvudutbildning .............................. . Genomsnittliga medelbetyg för studenter med ansökningar jämfört med samtliga studenter . Kompletteringar av studentbetygen för studerande med ansökningar, efter huvudutbildningslinje . . . . Studenterna i årgång 1943 efter huvudutbildningslinje i kombination med kompletteringar, ansökningar och förberedande utbildning .......... a. Korrelationskoefficienterna för sambandet mellan studentbetygen i muntliga ämnen för reallinjens studenter .......................... .. b. Korrelationskoefficienterna för sambandet mellan studentbetygen i muntliga ämnen för latinlinjens studenter ........................ . Studenternas fördelning på skilda utbildningslinjer efter medelbetygsklass och specialbegåvningens styrka ................................ . Studenternas fördelning på skilda utbildningslinjer efter specialbegåv— ningens art och styrka ........................................ . Det relativa antalet studenter med akademisk huvudutbildning efter studentexamenslinje samt efter genomsnittsbetyget i olika ämnesgrupper ' . Studenternas fördelning på huvudutbildningslinje ikombination med linje i studentexamen och specialbegåvningens styrka och art ............ . Genomsnittliga betyg samt differenser mellan ämnesgruppernas genom— snittsbetyg efter linje och faderns yrke .......................... . Studenternas relativa fördelning på grupper av specialbegåvningens styrka m.m. inom skilda yrkes— och socialgrupper”

. Läroverksstudenterna fördelade efter kön, årgång, utbildning och resul— taten av efterforskningarna av hemort, yrke m.m .. . . Läroverksstudenter av årgång 1930 efter huvudutbildning och yrke år 1946. Män. . Utbildnings— och yikesgrupp i kombination med inkomst år M1946. Läro— verksstudenterna av årgång 1930. Män .. .. .. . .. Korrelations- och regressionskoefficienter för sambandet mellan medel-

betyg och inkomst m. m. för läroverksstudenter av årgång 1930. Män . Läroverksstudenterna av årgång 1930 efter hemortstyp år 1930 och hem- ortstyp år 1947. Män .. . . ..

. Läroverksstudenterna av årgång 1930 efter hemortstyp 1930 och 1947 i kombination. Män. Civilståndsfördelningen vid slutet av år 1946 för 1.1roverksstude11te1 av årgång 1930 efter huvudgrupp av utbildning. Män.

. Procentantalet gifta bland läroverksstudenter av årgång 1930 vid olika tidpunkter mellan studentexamen och år 1946 efter huvudgrupper av utbildning. Män. . . .

. Gifta läroverksstudenter av årgång 1930 efter tidsavståndet mellan exa- mensår och vigselär efter huvudgrupper av examen. Män . . .

. Relativa antalet ogifta bland läroverksstudenterna av årgång 1930, efter utbildning och nettoinkomst. Män .. .. ..

. Gifta läroverksstudenter av årgång 1930 fördelade efter vigselår (äkten- skapets duration) samt efter antal barn. Män .. .. . . . . Index över medelbarnantalet bland gifta läroverksstudenter av årgång 1930, efter utbildning och inkomst. Män. . Studentskor av årgång 1930 och 1937 efter civilstånd 1946 i kombina- tion med utbildning . Det relativa antalet gifta (inkl. förut gifta) vid slutet av ”olika år till och med år 1946 bland studentskor av årgång 1930 och 1937 samt bland jämnåriga kvinnor. . . Det procentuella antalet gifta studentskor ...1930 och 1937 vid olika tid— punkter efter huvudgrupper av utbildning. . Gifta studentskor av årgång 1930 och 1937 efter antal barn och civil— stånd 1946 . .

. Medelbarnantalet i skilda vigselårgångar bland Studentskorna m1930 och 1937 . Indextal över medelbarnantalet bland gifta studentskor fördelade efter utbildning . Indextal över medelbarnantalet bland gifta studentskor i ”årgång 1930 fördelade efter mannens inkomst. . .

. Civilståndsfördelning och index över medelbarnantalet bland student— skor 1 årgång 1930 och 1937 efter medelbetyg i studentexamen .. .. .. . Studentskorna i årgång 1930 och 1937 efter yrke år 1946 i kombination med utbildning.

. Medianinkomsten år 1946 för studentskor i årgång 1930 och 1937 efter civilstånd och utbildning. . . .

. a. Studentskorna av årgång 1930 efter inkomst, examen och yrke .. .. . b. Studentskorna av årgång 1937 efter inkomst, examen och yrke .. .. . Medianinkomsten för männen till de gifta studentskorna i årgång 1930 och 1937 efter hustruns och egen utbildning. . Inkomsterna för männen till de gifta studentskornma i ”årgång 1930 och 1937 efter hustruns utbildning och förvärvsarbete . . . . . . . . . . . . . . . . ..

DIAGRAMFÖRTECKN ING

. Totalantalet studentexamina i Sverige 1920—1947 . Antalet studenter i %0 av antalet 20-åriga män och kvinnor 1920—1947 . Antalet studenter i % av antalet 20-åriga män och kvinnor i skilda städer efter storleksgrupp och på landsbygden .................... . Relativa antalet studenter som påbörjat högskoleutbildning i skilda medelbetygsgrupper . Relativa antalet studenter som påbörjat högskoleuthildning efter faderns yrke och efter medelbetyg ........... . ..

Till

Herr Statsrådet och Chefen för Kungl. Ecklesiastikdepartementet.

Efter framställning från 1945 års universitetsberedning uppdrog chefen för ecklesiastikdepartementet den 16 september 1946 åt professorn vid uni— versitetet i Lund C.-E. Quensel att för beredningens räkning utföra en sta- tistisk undersökning rörande studenternas sociala och ekonomiska förhål— landen i enlighet 111ed en av Quensel uppgjord plan.

Ifrågavarande undersökning har utförts vid Lunds Universitets Statistiska Institution av Quensel och assistenten vid institutionen, politices magistern S. Moberg gemensamt. Delar av undersökningens resultat ha under ar— betets gång överlämnats till 1946 års utredning om den högre utbildningens demokratisering — studentsociala utredningen.

Sedan undersökningen nu slutförts, får universitetsberedningen härmed vördsamt överlämna densamma som sitt betänkande IV.

Stockholm den 5 november 1949.

På universitetsberedningens vägnar: GEORG ANDREN.

/Erik Lönnroth.

KAPITEL I.

Inledning.

Antalet studentexamina under de senaste årtiondena.

Antalet studentexamina har under detta århundrade ökat nästan oav- brutet år från år. Medan tidigare studentexamen nästan enbart avlades av män, har under de sista årtiondena även kvinnor börjat taga studentexamen i större omfattning, särskilt efter 1927 års gymnasiereform och inrättandet av statliga läroverk för flickor.

Det totala antalet studentexamina under åren 1920—1947 redovisas i tabell 1 samt i diagram Ia.1

I tabellen angives även studenternas andel av hela landets manliga resp. kvinnliga befolkning i motsvarande åldersklasser?

I diagram Ib återgivas dessa siffror grafiskt. Studentantalet steg kraftigt under perioden 1920—1944. Fr. 0. 111. 1945 tycks en stagnation ha inträtt. Ökningen har under hela perioden varit störst, såväl absolut som relativt, för studentskorna. 1930 utgjorde kvin- norna 21 % av samtliga studenter för att 1947 utgöra 35 %. Diagram Ib visar att studenternas andel av den manliga jämnåriga totalbefolkningen under hela perioden är ca 20 0/00 större än studentskornas andel av mot- svarande kvinnliga totalbefolkning. Det kan påpekas, att i början av 1940- talet studentskorna utgjorde lika stor del av alla kvinnor i 20-årsåldern som de manliga studenterna av samtliga män i 20-årsåldern under perioden före 1930.

1939 och 1940 äro promilletalen lägre än omgivande år. Detta torde få ses i samband med de stora födelsekullarna omedelbart efter första världs- kriget. Det ökade barnantalet följdes ej av en däremot svarande utvidg—

1 Siffrorna äro hämtade ur Statistisk Årsboks olika årgångar. Siffror för perioden före 1920 finnas även i »Betänkande m. m. i anledning av tillströmningen till de intellektuella yrkena» (Stat. Off. Utr. 1935:52). ” Den folkmängd, med vilken studenterna jämföres, är hälften av åldersklasserna 19—21 år. Huru en exakt beräkning med hänsyn till studenternas åldersfördelning kan göras fram- går av en uppsats av C.-E. Quensel i Statsvetenskaplig Tidskrift 1936. Skillnaden iresultat om man använder den exakta eller approximativa metoden är dock obetydlig, varföri detta sammanhang den approximativa metoden ansetts fullt användbar.

Tabell 1. Antalet studentexamina i Sverige 1920—1947.

Läroverksstudenter (inkl. militärstudenter P r i v a t i s t e r Realstudcnternas Studenternas andel Student- fr. o. m. 1929) ' ' andel av samtliga av samtliga cxamens- läroverksstudenter tjuguäringar

år Män Kvinnor Män Kvinnor 194, i%,,

Real ] Latin |Samtliga Real Latin [Samtliga Latin Samtliga Real Latin [Samtliga Män Kvinnor Män Kvinnor

1920—24 920 720 1640 50 286 336 35 71 1925—29 899 936 1835 75 466 541 32 55

1930. . 751 974 1 725 60 408 468 24 46 1931 . . 726 1 006 1 732 68 433 501 35 55 1932. . 725 935 1 660 84 508 592 30 48 1933. . 818 904 1 722 102 553 655 40 66 1934 . 889 898 1 787 95 588 683 47 91 1935 . 1 021 902 1 923 751 908 40 72 1936. . 1 215 1 100 2 315 744 960 48 85 1937 . 1 268 985 2 253 833 1 066 41 94 1938 . 1 388 920 2 308 852 1 068 40 80 1939. 1 391 957 2 348 940 1 226 53 104 1940 . 1 587 2 496 906 1 203 42 100 1941 . 1 660 2 448 889 1 223 47 115 23 67,8 46,0 23,2 1942. 1655 2 418 894 1 289 57 131 30 68,4 48,3 26,0 1943. 1 789 2 580 978 1480 40 128 28 69,3 52,6 30,9 1944. 1869 2600 1481 43 128 34 71,9 54,6 31,7 1945 . 1 880 2 536 1 429 40 148 27 74,1 55,5 1946. 1822 2 492 1477 51 131 34 73,1 56,6 1947. 1 924 2 582 1 468 46 151 19 74,5 60.1

29 33 56,1 14,9 31,1 6,9 20 49,0 13,9 33,0 10,1 9 43,5 12,8 30,7 8,6 5 41,9 30,9 9,1 18 43,7 29,6 11,1 21 47,5 31,5 12,5 7 49,7 34,1 13,0 18 53,1 37,0 17,9 25 52,5 44,5 19,0 14 56,3 44,1 21,1 22 60,1 45,6 21,6 25 59,2 42,6 22,8 24 63,6 42,9 21,3

”'N

Läroverksstud ent er

w (män)

Lärov erka ut ud ent er

/—/ (hinnor) | | l l

Pr ivat i st er

|(män och kvinnor) .. | l | I

1935 1940 1945

Diagram I (1. Totalanlalet studentexamina i Sverige 1920—1947.

ning av det högre skolväsendet. Starkare intagningsbegränsningar vid real— skolor och gymnasier på grund av bristande utrymme ha bidragit till att det relativa antalet studenter åren 1939 och 1940 sjönk.

Antalet studenter, utexaminerade på reallinjen, har alltsedan år 1930 ökat kraftigt på bekostnad av antalet på latinlinjen. Detta gäller för båda könen. Fördelningen på real- och latinlinje är för kvinnorna densamma som för männen 20 år tidigare d. v. s. samma förhållande som i fråga om studenternas andel av den jänmåriga totalbefolkningen.

Privatisternas antal är ganska obetydligt under hela perioden, om än sakta stigande. De manliga privatisterna utgöra större andel av samtliga manliga studenter än de kvinnliga privatisterna av samtliga studentskor.

Ökningen av studentantalet under 1930- och 1940-talen har aktualiserat en rad problem. Man kan härvid å ena sidan särskilja problemen, som gälla själva studentexamen och tillströmningen till gymnasierna samt å andra sidan problemen, som sammanhänga med studenternas val av vidare utbildning.

Medan tidigare undersökningar om studenternas utbildningsförhållanden efter studentexamen främst berört enbart universitets- och högskolestuden- terna, berör efterföljande undersökning samtliga personer, som avlagt stu— dentexamen och deras val av utbildningslinje. Detta val har i undersök- ningen genomgående ställts i relation till studenternas sociala och regionala ursprung samt till vitsorden i studentexamen. Förhållandena under gym- nasietiden beröras icke alls, medan däremot förhållandena i studentexamen behandlas i de första kapitlen, även om framställningen där är ganska sunnnarisk.

KAPITEL II.

Undersökningens omfattning och materialinsamlingen.

Studentexamen avlägges i Sverige vid de statliga läraverken, vid privata skolor med sludentexamensrätl, vid militärlärovcrken (fr. o. m. 1929") samt av privatister. Man kan, och så sker också i fortsättningen, tala om läroverksstudenter, i motsats till militärstudenter och privatister. Dess— utom avlägges studentexamen av annan typ numera även vid de tekniska läroverken och vid handelsgymnasierna. Föreliggande undersökning om— fattar samtliga läroverksstudenter och privatister, utexaminerade något av åren 1930, 1937 och 1943. Däremot behandlas ej i något sammanhang övriga studentkategorier. Så aktuella data som möjligt ha eftersträvats, men någon senare årgång än 1943 har icke kunnat väljas. Till följd av militärtjänst, kompletteringsstudier m. ni. måste nämligen minst två, helst tre år ha för- flutit efter studentexamen, innan man någotsånär kan bedöma hur många av studenterna som sökt eller vunnit inträde vid olika högre utbildnings— anstalter.

Årgång 1937 har valts för att belysa icke endast inträde vid högre utbild- ningsanstalter utan även studieresultaten. 9—10 år efter studentexamen torde det utom i undantagsfall framgå, vilka som fullföljt sin vidare ut- bildning till åtminstone en lägre examen. En bidragande orsak till valet av årgång 1937 har varit att ett centralt register över studerande vid landets universitet och högskolor upplades fr. o. m. höstterminen 1937. Registret har i hög grad underlättat materialinsamlingen.

Årgång 1930 har valts dels för att få ett jämförelsematerial till årgång- arna 1937 och 1943, dels för en undersökning över studenternas familje— bildning och ställning i samhället vid en ålder av mellan 35 och 40 år. Deras levnadsbana kan i stort sett bestämmas, även om deras ställning i samhället i många fall icke är definitiv.

De i Kungl. Skolöverstyrelsens arkiv förvarade protokollen och betygs— tabellerna rörande muntlig studentexamen för studentårgångarna 1930, 1937 och 1943 bilda det egentliga utgångsmaterialet för undersökningen. Betygstabellerna äro uppställda Iäroverksvis och uppdelade på linje. Sär- skilda förteckningar finnas för höstterminsstudenterna. Privatisterna äro ordnade efter den plats (skola), där studentexamen avlades.

Betygstabellerna innehålla förutom uppgift om namn uppgifter om Iäro- nerk, linje, termin, vitsord i samtliga ämnen samt uppgift om examen blivit godkänd eller icke. Ett särskilt kortregister upplades med utgångspunkt härifrån över samtliga med godkänd examen.

Materialet kompletterades i första hand med data från läroverkskatalo— ger, såsom födelsedata, hemort vid tiden för studentexamen samt faderns (målsmans) yrke. I den mån läroverkskatalogerna helt eller delvis sak- nade dessa data, erhöllos uppgifterna genom förfrågningar hos läroverken. Uppgiften om målsmans yrke måste stundom hämtas från läroverkens in- skrivningsmatriklar.

För privatisterna erhöllos motsvarande uppgifter (dock ej målsmans yrke) från de av Kungl. Skolöverstyrelsen förvarade anmälningshand- lingarna.

Uppgifter om fortsatt utbildning efter studentexamen erhöllos i regel genom förfrågningar hos de skilda högre läroanstalterna samt genom det vid Kungl. Statistiska Centralbyrån förda studiekortsregistret. För univer— sitet och fria högskolor erhöllos nominativa uppgifter om inskrivna stu- denter av de tre årgångarna samt inskrivningsår och studieinriktning. För årgångarna 1930 och 1937 insamlades jämväl uppgifter om examina samt är härför.

Uppgifter om ansökningar, godtagna eller avslagna, vid de medicinska fakulteterna för 1937 och 1943 års studenter erhöllos från Universitets- kanslersämbetet.

För specialhögskolorna erhöllos nominativa uppgifter dels om inskrivna studenter, dels om studenter, som ansökt men ej antagits, ävensom om exa- mina för årgångarna 1930 och 1937.

Snarlika uppgifter införskaffades från folkskoleseminarier med student- avdelningar, handelsgymnasier, Socialinstitutet i Stockholm och Gymnas- tiska Centralinstitutet.

Från Statens affärsdrivande verk (post, telegraf och järnväg) samt från Tullverket-begärdes uppgifter om sådana studenter av de tre årgångarna, som genomgått eller förgäves ansökt om inträde till de utbidningskurser, som anordnas vid dessa verk.

Slutligen erhöllos från militära förband uppgifter beträffande dem, som påbörjat och sedan fullföljt eller avbrutit utbildning till officerare på aktiv stat.

Stor vikt lades vid uppgifterna beträffande ansökningar om inträde vid utbildningsanstalter med spärr. Då emellertid ansökningshandlingarna i åtskilliga fall icke arkiverats utan återsänts till vederbörande, var det icke alltid möjligt att erhålla kompletta uppgifter härom. För 1943 års stu- denter ha emellertid uppgifterna om ansökningar i det närmaste blivit fullständiga, varför bearbetningar över ansökningar ha kunnat ske för denna årgång men ej för de två tidigare.

Utöver dessa för de tre årgångarna gemensamma utbildningsuppgifterna ha vissa andra uppgifter insamlats.

För 1943 års studenter erhöllos från Kungl. Slmlöverstyrelsen uppgifter om kompletteringar au studentbetygen t. o. m. våren 1946. Vidare utsändes beträffande 1943 års manliga studenter till några elever i varje student- klass förfrågningar beträffande de studentkamrater, för vilka uppgifter om fortsatt utbildning saknades. Förfrågningarna gällde enbart utbildning eller ev. annan levnadshana (yrke). Svar erhöllos i stor utsträckning och innehöllo mestadels uppgifter om kortare utbildning såsom handelskur- ser, lägre ingenjörsutbildning o. d. eller om anställningar på skilda håll (bank, kontor, affärsverksamhet) samt om dödsfall. I ett mindre antal fall erhöllos uppgifter om påbörjad utbildning vid högre läroanstalt, ehuru så ej framgått av tidigare uppgifter, bl. a. till följd av namnbyten.

För 1937 års studenter införskaffades från studiekortsregistret förutom ovan nämnda examensuppgifter även uppgifter om ämneskombinationer i filosofiska examina. Dessutom företogos för 1937 års manliga studenter liknande förfrågningar som för 1943 års studenter. Resultaten blevo i stort sett desamma. Svarsprocenten var dock högre för 37-orna än för 43-orna.

För 1937 års kvinnliga studenter samt för 1930 års samtliga studenter efterforskades nuvarande yrke och bostadsort samt inkomst och familje- förhållanden. Härvid tillskrevos i första hand några studenter från varje läroverk med förfrågan om studentkamraternas nuvarande yrke, bostads- ort, civilstånd samt ev. namnbyte. Speciellt för årgång 1930 erhöllos goda svar, även om det var tydligt, att sammanhållningen mellan kamraterna varierade rätt kraftigt från läroverk till läroverk. De, för vilka nuvarande bostadsort ej kunde erhållas genom dessa kamratuppgifter eller på annat sätt (matriklar m. m.), efterforskades via pastorsämbetena. Hemortsför— samlingen vid tidpunkten för studentexamen tillfrågades härvid om utflytt- ningsort och tidpunkt för utflyttningen, varefter vederbörande följdes från församling till församling fram till årsskiftet 1946—47.

Uppgifterna om namn, födelsedatum och bostadsort lågo därefter till grund för en efterforskning vid de nyupprättade folkbokföringsavdelning- arna vid länsstyrelserna._ Vid folkbokföringsavdelningarna finnes ett no- minativt register över länets totala befolkning, ordnat efter födelsedata, innehållande uppgift om eget yrke, ev. makes yrke, civilstånd, ev. giftermåls- dag samt mantalsskrivningsadress. Med ledning av den sistnämnda erhölls slutligen från mantals— och taxeringslängderna uppgift om ev. barn, deras födelseår samt vissa inkomstdata.

Vid denna efterforskning hos länsstyrelserna visade det sig, att åtskil— liga kamratuppgifter voro felaktiga beträffande bostadsorten, framför allt beroende på en kraftig omflyttning. Förnyad efterforskning skedde då i regel via pastorsämbetena.

Drygt 90 % av 1937 års kvinnliga studenter samt mer än 95 % av 1930

års studenter återfunnos vid dessa efterforskningar. Endast nödvändig- heten att i rimlig tid slutföra undersökningen hindrade fullföljandet av efterforskningarna till praktiskt taget 100 %. De efter hand erhållna uppgifterna för de tre studentårgångarna infördes i det upplagda individualkortsregistret och överfördes senare på hålkort

' för den statistiska bearbetningen.

I materialet finnas sålunda följande data för varje student: studentexamensläroverk, linje samt examenstermin (vt eller ht); födelsedatum; kön; hemort vid studentexamen; studentbetyg i varje enskilt ämne; faderns yrke; » inträde vid universitet, högskola eller annan utbildningsanstalt jämte tid- punkt härför.

Därjämte för somliga årgångar: kompletteringar av studentbetygen (1943); ansökningar om inträde till spärrade läroanstalter (1943); examina jämte tidpunkt härför (1930 och 1937); ämneskombination i filosofisk examen (1937 års män); yrke, familjedata, mantalsskrivningsort är 1947 samt data om 1946 års

inkomster (1930 båda könen, 1937 kvinnor). & | i i 4 ! | | :

. ___”.n.

i

KAPITEL III.

Studentexamina 1930, 1937 och 1943.

Ehuru utredningen icke direkt vill belysa skolförhållandena, framläg'ges här dock en kortare redogörelse för studenternas fördelning på examens- linje, betyg m. m. i studentexamen med huvudvikten lagd på betygen.

Fördelningen på vår- och hösttermin och på linje.

I tabell 2 a och b redovisas för de tre studentårgångarna fördelningen av läroverksstudenter och privatister på kön, linje i studentexamen samt tid- punkten för examens avläggande.1

Höstterminsstudenterna utgjorde är 1930 6 % av de manliga läroverks- studenterna, år 1937 3 % och 1943 4 %. Nedgången från år 1930 till 1937 kan sammanhänga med minskningen i de krav på godkända skrivningar, som har skett under mellantiden, vilka lättnader kunna innebära minskad kuggningsprocent och minskat antal abiturienter under höstterminen. Den ökade möjligheten till bortval inverkar säkerligen också.

Motsvarande procenttal för kvinnorna visa inga egentliga variationer. Bland privatisterna äro höstterminsstudenterna betydligt flera, 30—40 %, vilket sammanhänger med de fria studierna och (ev.) införandet av delad examen.

Fördelningen mellan real- och latinstudenter har berörts i inlednings- kapitlet. Till latinlinjen räknades därvid även den numera förekommande nyspråkliga linjen. I tabell 2 a och b redovisas denna särskilt.

Tabellen visar även fördelningen på det treåriga och fyraåriga gymnasiet. Förskjutningen mellan den tre- och den fyraåriga linjen under den period, som här avses, beror till stor del på skolorganisationens utbyggnad och endast delvis på fullständigt fria val av eleverna. År 1930 tillhörde endast några få studenter den treåriga linjen. År 1937 tillhörde däremot 48 %

1 »Militärstudenterna» redovisas varken här eller i fortsättningen, varför tabellens siffror för manliga studenter icke överensstämmer med siffrorna i tabell 1. För 1943 redovisar tabell 2a 2 kvinnor mer än (de officiella siffrorna i) tabell 1. Vidare redovisas i tabell 221 för år 1930 11 studenter mer på reallinjen och 11 studenter mindre på latin- inkl. nyspråk— liga linjen än i tabell 1.

Tabell 2 &. Fördelningen av läroverksstudenter och privatister 1930, 1937 och 1943, efter kön och linje.

1930 1937 1943 L i n j e Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Läroverksstud. R IV ............ 686 47 460 61 700 172 lt III ............ 45 24 800 172 1 067 328 li Lyc ............ _ —— —— ——— 4 _— Summa Real 731 71 1 260 233 1 771 500 L IV ............ 922 270 676 477 509 690 ]. III ............ 33 120 260 294 187 250 L Lyc ............ — _ 4 — 36 _ Summa Latin 955 390 940 771 732 940 Nyspr ............ 28 7 29 62 28 38 Totalt ............ 1 714 468 2 229 1 066 2 531 1 "178 därav ht .......... 110 10 70 21 109 34 I'rivalisler Real ............. 22 »— 53 2 90 26 Latin ............ 24 9 41 14 39 28 Totalt 46 9 95 16 129 54 därav ht 13 7 36 9 54 20

Tabell 2 b. Läroverksstudenternas relativa fördelning efter kön och linje.

1930 1937 1943 L i n j e Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor R IV .............. 40 10 21 6 28 12 li III .............. 3 5 36 16 42 22 IK Lye .............. _ —— _— — 1 _— Summa lica] 43 15 57 22 71 34 L IV .............. 54 58 30 45 20 47 L III .............. 2 26 12 28 7 17 L Lye .............. —— —— — 1 _— Sunnna Latin 56 84 42 73 28 64 Nyspr .............. 1 1 1 5 1 2 Totalt 100 100 100 100 100 100 därav ht 6 2 3 2 4 2 Anm.: Äro de absoluta talen angivna i tabeller elleri tablåer redovisas procenttalen utan decimal. I annat fall lämnas procenttalen i regel med en decimal, varjämte även den abso- luta totalsumman står utsatt för att möjliggöra beräkning av de absoluta delsummorna. Summan av relativtalen står alltid angiven med 100 även om delsummorna på grund av avrundningarna skulle giva någon hundradel högre eller lägre värde.

av männen och 44 % av kvinnorna den treåriga linjen. År 1943 uppgingo dessa tal till 49 % resp. 39 %, varför procentuellt sett antalet har stigit för männens men sjunkit för kvinnornas vidkommande.

Större olikheter föreligga dock i detta avseende mellan rcal- och latin- linjen än mellan könen. Blaud realstudenterna dominerar den treåriga linjen åren 1937 och 1943 för både män och kvinnor, medan den fyraåriga linjen är den förhärskande bland latinstudenterna av båda könen.

Åldern vid studentexamen.

Av de officiella siffrorna i Statistisk Årsbok framgår, att medelåldern vid studentexamen stigit från 19,8 till 20,2 år mellan 1930 och 1943. Siffrorna i Statistisk Årsbok redovisa dock endast medelåldern för samtliga studenter, och någon uppdelning på kön eller särskiljande av privatisterna sker icke.

Av tabell 3 framgår emellertid, att medianåldern1 för manliga läroverks— studenter ökat med 0,4 år under åren 1930—1943, medan den varit oför- ändrad för kvinnliga läroverksstudenter. För pri 'atisterna har median- åldern ökat med 0,3 år för männen och 1,7 år för kvinnorna. Medelåldern (aritmetiska mediet) har för de manliga läroverksstudenterna ökat med 0,3 och 0,2 år för de kvinnliga. För privatisterna har medelåldern stigit med 1,1 är bland männen och 3,6) år bland kvinnorna.

Mediansiffrorna för olika utbildningslinjer visa, att de som gått den fyra— åriga linjen äro något yngre än de som gått den treåriga. Detta är helt naturligt, då en del av de senare har ett är längre skolgång bakom sig. Vägen via folkskolans sjätte klass, realexamen vid en mellanskola och tre- årigt gymnasium är ett är längre än tre— eller fyraårig folkskola, fem- eller fyraårig realskola'till och med realskolans näst högsta klass och fyraårigt gymnasium.

Skillnaderna bland männen äro större på latinlinjen än på reallinjen, medan bland kvinnorna skillnaderna äro ungefär desamma för de båda linjerna. Värdena för år 1930 ha mindre intresse, då vid denna tidpunkt det treåriga gymnasiet ännu hade mycket ringa omfattning.

Betygen i studentexamen.

studentbetygen i de enskilda ämnena ha erhållits från betygstabellerna över muntlig studentexamen. Samtliga betyg utom uppförande- och ord— ningsbetyg (vilka praktiskt taget alltid äro de högsta) ha medtagits, så- lunda även betyg, erhållna vid flyttning till näst högsta ringen. För den statistiska bearbetningen utmärktes dessa dock på särskilt sätt.

Betyg, erhållna i folkskollärarexamen, som för privatisternas vidkom- mande i vissa fall infördes i studentbetygstahellerna, ha icke medtagits, ej

1 I motsats till vad fallet är i den officiella statistiken har vid bestämningen av medel— åldern medianen använts; detta emedan det varje år förekommer ett antal relativt gamla studenter. Medianåldern är den ålder hälften av studenterna understiger och hälften överstiger.

Tabell 3. Åldersfördelningen samt medlan- och medelåldern på olika linjer för läroverksstudenter och privatister.

Ålder vid studcnt- M 5 11 K V i " n 0 r emma" 1930 1937 1943 1930 1937 1943 l.iirovc-rkssludenlcr 16 ............... i __ —- 1 _ 17 ............... 8 23 3 4 5 2 1 ' ............... 304 313 185 35 7-1 63 19 ............... 578 787 803 178 368 451 20 ............... 482 640 872 164 477 670 21 ............... 203 293 403 68 103 210 22 ............... 73 85 163 14 21 58 23 ............... 29 41 55 3 8 11 21 ............... 13 17 16 1 »1 5 25 ............... 9 11 8 1 1 'i 26 och över ....... 15 14 17 -— 3 3 ()hekant .......... 5 6 ,,, 1 2 Summa 1 714 2 229 2 531 468 1 066 i 478 Mcdianälder: Samtliga ......... 19,1 19,5 19,3 19,8 19,7 19,8 R IV ............. 19,5 19,3 19,7 19,4 19,6 19,8 R III ............ 19,4 19,5 19,9 19,8 19,7 19,9 ], IV ............. 19,4 19,4 19,6 19,6 19,6 19,7 L III. . . ........ 20,0 20,5 20,4 19,8 19,9 20,1 N_vspr ............ 19,1 19,6 19,9 (19,1) 19,3 20,1 Medelålder (samtl) 19,7 19,7 20,0 19,7 19,7 19,9 l'rlvatislcr 16 ............... _ _ #4 17 ............... — 1 1 —— —— 2 18 ............... 5 4 5 1 1 — 19 ............... 9 9 8 1 4 3 20 ............... 5 19 24 2 3 6 21 ............... 6 16 28 3 2 6 2' ............... 7 5 19 1 1 10 23 ............... 5 8 (i 1 2 9 24 ............... 3 *) 6 ; 1 1 25 ............... - —— b 6 —— 2 8 26 och över ....... b 17 24 __ — — 9 obekant .......... — 7- 2 f— ,_ ,,. Summa 46 94 129 9 16 54 Medianåldcr ...... 21,2 21,3 21,5 (20,8) 20,5 22,5 Medelålder ........ 21,7 22,7 22,8 (20,6) 21,1 23,6 Anm.: Basera sig medelvärden på högst 10 observationer sättes värdet inom parentes.

heller betyg, erhållna i realexamen, vilka i några fall stodo upptagna bland studentbetygen. . Valet av utbildning efter studentexamen, resultaten av de högre studierna samt senare uppnådd ställning i samhället ses i denna undersökning mot bakgrund av studentbetygen, dessas summa i vissa ämnesgrupper eller, vilket är regel, ett medelvärde av samtliga betyg. Avsikten med dessa sam- manställningar efter betyg är att få en uppfattning om begåvningens he-

tydelse för valet av högre utbildning, utbildningsresultaten och anpassningen till arbetsmarknaden eller studiernas avslutande.

Studentbetygen användas således i brist på bättre —— som mätare av begåvningen hos studenterna.

Det kan givetvis göras mycket berättigade invändningar mot att låta studentbetyg eller medelvärden därav vara hcgåvningsmätare. Man kan rent allmänt framhålla, att studentbetygen ej enbart äro uttryck för begåv- ning utan även för flit och ambition. Vidare kan man framhålla, att upp— muntran och eftersyn i hemmen inverka på betygens höjd, framför allt kanske i läsämnena och särskilt då för de medelmåttigt begåvade gym— nasister, som visserligen utan större svårigheter passera de olika klasserna men som aldrig erhålla några toppresultat. Här kan man kanske tala om olika förhållanden för gymnasisterna från skilda samhällslager. De medel— måttigt begåvade gymnasister, som komma från obemedlade hem och som kunna få stipendier, torde under påverkan av föräldrarna driva upp stu- dentbetygen för att kunna få stipendier, medan däremot medelmåttiga gymnasister från välbärgade samhällslager icke ha någon liknande preSs på sig. (_ För svagare begåvningar från olika samhällslager äro förhållan— dena säkerligen ej desamma.) Vidare kan man framhålla, att de nuvarande förhållandena vid de spärrade ntbildningslinjerna influera på studentbetygs- standarden på ett för skilda grupper gymnasister olikartat sätt. En medel- måttigt begåvad gymnasist, som har för avsikt att efter studentexamen komma in vid någon av de spärrade utbildningslinjer, där betygens poäng- summa är avgörande, lägger säkerligen ner mer ansträngningar på att få goda betyg än en lika begåvad gymnasist, som har för avsikt att efter studentexamen påbörja utbildning eller välja yrke, som enbart fordrar godkänd studentexamen.

Personer med samma begåvning skulle således av olika anledningar ofta ej få samma studentbetyg.

Dessutom kan man framhålla, att framgång på arbetsmarknaden ej cn— bart beror på vad man kan kalla »teoretisk» begåvning utan även på >>praktisk» begåvning eller läggning. Den senare kommer mestadels ej till synes i de prestationer, som ligga till grund för betygssättningen i gym— nasiet.

Trots vad som nu är sagt kan man nog med fog säga, att en AB-student 'i regel är mer begåvad än en Ba-student. Smärre differenser i fråga om studentbetygen kunna dock ej sägas vara uttryck för begåvningsolikheter med tanke på de ovan antydda svagheterna hos betygen som begåvnings- mätare.

Även 0111 man accepterar betygen som begåvningsmätare, bör man beakta, att olikheter föreligga i betygssättning mellan olika läroverk (och även mellan olika lärare vid samma läroverk). För att i viss mån eliminera

dessa olikheter har vid beräkningarna av de enskilda studenternas medel- betyg medtagits betygen i studentskrivningarna, då dessa betyg måste anses vara mer standardiserade än övriga betyg. Icke förty synes det vara så, att de olikheter i betygsvärdena, som föreligga mellan olika skolor i detta material, ej enbart kunna bero på tillfälligheter och på olikheter i elev- materialet vid skilda skolor utan delvis också på olikheter i betygssätt- ningen.

Studentbetygen värderades enligt skalan: A = 6, a = 5, AB : 4, Ba : 3, B=2, B?:1,C=0.1

Ett genomsnittstal, i fortsättningen kallat medelbetyget, beräknades för varje student på basis av samtliga betygsvärden såväl från den skriftliga som den muntliga examen (inkl. betyg, erhållna vid flyttning till näst högsta ringen). Övningsämnena teckning, gymnastik och sång medräkna— des dock icke. Ej heller medtogos betygen i specialmatematik, då annars matematiken skulle fått för stor vikt. De ämnen, som ingå i de skriftliga prövningarna, ha således erhållit dubbelt så stor vikt vid beräkningen av medelbetyget.

Det genomsnittliga värdet av flera studenters medelbetyg benämnes i fortsättningen genomsnittligt medelbetyg eller medelbetygsnivä. Det genom- snittliga värdet av flera studenters betyg i ett enstaka ämne benämnes genomsnittligt betyg eller genomsnittlig betygsnivå. I sammanhang, där intet missförstånd kan uppstå, användes dock understundom det kortare uttrycket medelbetyg i stället för det otympligare uttrycket genomsnittligt medelbetyg. I nedanstående tablå angives det genomsnittliga medelbetyget för var och en av de olika årgångarnas läroverksstudenter?

Årgång Män Kvinnor Båda könen 1930 .................... 3,09 3,32 3,15 1937 .................... 3,23 3,39 3,29 1943 .................... 3,12 3,23 3,17

Medelbetygsnivån år 1937 är avgjort högre än för såväl år 1930 som är 1943. Detta gäller för båda könen. Kvinnorna ha bättre genomsnittligt medelbetyg än männen, men skillnaderna ha utjämnats med åren. Den höga betygsnivån år 1937 (och det lägre antalet höstterminsstudenter) inne- bär antingen, att kvaliteten bland studenterna var bättre då eller att ford- ringarna voro mindre jämfört med 1930 och 1943.

Skillnaderna mellan årgångarna återfinnas både i skrivningsbetygen och

1 Betyget B? eller B med tvekan finnes angivet i åtskilliga fall. Huruvida härvidlag enhetliga principer tillämpats vid olika skolor är oklart. ” Medelvärdena ha i fortsättningen stundom uträknats från klassindelat material (i enlig- het med tabell 4a), stundom direkt genom summering av de enskilda medelbetygen. Det exakt uträknade medelbetyget ligger någon eller några hundradelar över det som uträknats från klassindelat material.

i de muntliga betygen, som nedanstående tablå utvisar (enbart manliga studenter).

Medelbetygsnivå

1930 1937 1943 Skriftliga ämnen ........ 2,90 3,16 2,94 Muntliga ämnen .......... 3,14 3,25 3,17 Samtliga ämnen .......... 3,09 3,23 3,12

Skillnaderna mellan betygsnivåerna för skrivningar de tre åren äro större än för de muntliga ämnena, men även för de muntliga betygen föreligger en skillnad, som icke kan förklaras genom tillfälligheter. Man kan därför icke sätta samma siffermässiga medelbetyg, erhållet i de tre studentårgång- arna, såsom fullständigt likvärdiga. Ett genomsnittsbetyg om 3,0 år 1937 är troligen mindre värt än ett genomsnittsbetyg på 3,0 år 1930 och 1943.

I tabell 4a återges medelbetygsfördelningen och i tabell 4b de genom- snittliga medelbetygen för var och en av de tre studentårgångarnas läro— verksstudenter med fördelning på kön och linje. Man kan av tabellerna utläsa, att år 1930 ingen större skillnad i medelbetygsnivå förefinnes mel- lan latin- och reallinjen vare sig bland de manliga eller de kvinnliga stu- denterna. Även år 1937 äro de genomsnittliga medelbetygen i stort sett lika i latin- och realavdelningarna, men år 1943 uppvisar latinlinjen högre betygs- siffror än reallinjen. Detta gäller för båda könen. Den fyraåriga linjen uppvisar för männen genomgående högre siffror än den treåriga linjen.

1940 års Skolutredning har i sitt betänkande om gymnasiet (del IX, Stat. Off. Utr. 1947: 37, sid. 83) gjort en undersökning av medelbetygsnivån för studenterna 1926, 1927, 1941 och 1942 bland de manliga studenterna i de tjugo statliga läroverk, som funnos redan före skolreformen 1927. Bland 1941 och 1942 års studenter var enligt dessa beräkningar medelbetygsnivån högre på fyraåriga än på treåriga gymnasiet. Emellertid förelågo inga en- hetliga skillnader mellan det fyraåriga och det treåriga gymnasiet härvid- lag vid jämförelser mellan latin- och reallinjens studenter. På latinlinjen hade nämligen studenterna på det treåriga gymnasiet högre medelbetyg än på det fyraåriga, medan på reallinjen det motsatta förhållandet gällde. Bland 1943 års läroverksstudenter i vår undersökning ha däremot både manliga latin- och realstudenter från fyraåriga gymnasiet högre medel- betygsnivån än på det treåriga. Skillnaden är dock mindre på reallinjen än på latinlinjen. Att överensstämmelse ej råder mellan de två materialen kan tänkas bero på olikheter i beräkningen av medelbetygen. Troligare är dock, att skillnaderna hänföra sig till att skolutredningens material baseras på ett mindre antal läroverk, där både tre- och fyraårig linje förekommer.

Den längre skoltiden och den högre medelåldern vid studentexamen för den treåriga linjen förefaller således icke att följas av högre betygsresultat.

För de kvinnliga studenternas vidkommande äro olikheterna i de genom- snittliga medelbetygen mellan linjerna icke så genomgående och svänga stundom åt andra hållet.

Tabell 4a. Fördelningen efter medelbetyg i studentexamen iör lärorerksstudenterna.

M 5 11 Kvinnor Summa Medelbetygsklass N _ N _ män och RIV nm L IV LIII så Lye. RIV RIII L. IV LIII Spl; Lye. kvinnor Årgång 1930 _1,0 ......... 16 _- 29 1 _ _ 1 _ _ 1 _ _ 48 2,0_2,4 ......... 151 10 194 6 4 _ 4 2 22 17 _— _ 410 2,5v_2,9 ......... 197 13 244 8 6 , 11 10 69 25 2 —_ 585 3,U_3,4 ......... 142 13 191 6 9 _ 14 7 71 26 3 _ 1182 3,5_3,9 ......... 86 4 148 5 5 —— 6 2 63 21 1 » 341 4,0_4,4 ......... 57 3 72 5 2 _ 6 1 38 24 _ _ 208 4,5—4,9 ......... 22 2 23 2 2 — 5 2 6 5 1 _ 70 5,0_5,4 ......... 11 _ 19 _ —-- _ _ _ —— 1 __ _ 31 5,5 ......... 4 — 2 _ _ _ _ 1 _- — _ 7 Summa 686 45 922 33 28 _ '17 24 270 120 7 _ 2 182 Årgång 1937 —1,9 ......... 1 3 1 1 _ _ _ _ — 1 _ — 7 2,0—2,4 ......... 52 113 85 62 7 1 8 4 28 21 2 _ 383 2,5_2,9 ......... 117 223 187 71 5 1 23 46 111 68 16 _ 868 3,0_3,4 ......... 130 210 181 64 10 2 16 54 129 91 16 --_ 903 3,5_3,9 ......... 83 131 103 26 5 _ 10 39 104 51 14 _ 566 4,0—4,4 ......... 50 86 74 24 2 _ 4 18 75 37 11 —_ 381 4,5_4,9 ......... 15 27 29 12 — —— — 8 28 21 3 _ 143 5,0—5,=1 ......... 11 7 10 _ _ _ _ 3 2 3 _ _ 36 5,5— ......... 1 _ 6 — _ _ _ _ — 1 _ _ 8 Summa 460 800 676 260 29 4 61 172 477 294 62 —— 3295 Årgång 1943 —1,9 ......... 5 5 1 3 — 1 _ _ _ _ _ _ 15 2,0—2,4 ......... 111 212 59 34 4 3 26 38 49 34 7 _ 577 2,5—2,9 ......... 219 367 138 55 7 7 54 128 191 78 6 _ 1 250 3,0_3,4 ......... 198 237 150 47 12 12 53 79 192 65 10 _ 1 055 3,5_3,9 ......... 97 146 73 25 3 5 25 52 149 40 9 _ 624 4,0_4,4 ......... 52 70 62 15 2 5 9 27 65 24 4 _ 335 4,5—4,9 ......... 15 21 21 7 — 2 5 3 32 7 _ _ 113 5,0_5,4 ......... 3 9 5 1 _ 4 _ 1 12 2 2 _- 39 5,5_ ......... _ _ _ _ _ 1 _ _ _ _ — _ 1 Summa 700 1 067 509 187 28 40 172 328 690 250 38 _ 4 009 Tabell åh. Genomsnittliga medelbetyg för läroverksstudenterna. Student- M ä n K v i n n o 1. Samtliga ”gang R 1v RIII L 1v LIII än); Lye. RIV nm L IV 1.111 52; Lye. Student" 1930 ......... 3,09 3,06 3,10 3,22 3,27 _ 3,37 3,16 3,34 3,35 (3,39) _ 3,15 1937 ......... 3,31 3,22 3,29 3,08 3,08 (2,88) 3,03 3,42 3,44 3,41 3,45 _ 3,29 1943 ......... 3,11 3,05 3,27 3,11 3,11 3,58 3,11 3,12 3,35 3,19 3,32 _ 3,17

Privatisterna ha genomgående betydligt lägre medelbetygsstandard än läroverksstudenterna, som framgår av siffrorna i följande tablå jämfört med siffrorna i tablån å föregående sida.

1937 1913 Män .................... 2,22 2,32 2,33 Kvinnor ................ 2,11 2,16 2,41

Privatisternas medelbetygsnivå har förbättrats under perioden. Speciellt ha de kvinnliga privatisterna ökat sina betyg. För de två tidigare årgångarna ha männen högre medelbetygsnivå än kvinnorna, detta i motsats till vad som gäller bland läroverksstudenterna. Bland 1943 års privatister ha dock kvinnorna högre betygsnivå än männen.

Ämnen i studentexamen.

I tabellbilaga A redovisas för läroverksstudenterna i de tre årgångarna betygsfördelningen i varje enskilt ämne för män och kvinnor med uppdel— ning på real-, latin— och nyspråklig linje.

1930, då differentieringen av gymnasiet ännu ej gällde för studentklas- serna, lästes i stort sett samma ämnen av samtliga studenter på real- resp. latinlinjen. Endast ett fåtal studenter hade begagnat sig av möjligheten att bortvälja ämnen, naturligt nog, då bortval räknades som underbetyg. An- talet bortvalda (muntliga) ämnen var 0,2 per manlig student och 0,5 per kvinnlig student, om man ej medräknar utbytet av matematik mot grekiska på latinlinjen. För att få en bild av ämnenas fördelning, sedan differentie— ringen trätt i kraft, skall i det följande lämnas en redogörelse för de olika ämnen, som 1943 års läroverksstudenter hade med i studentexamen. Ta- bell 5 redovisar för varje ämne huru stor del av samtliga studenter, som hade betyg i ämnet i studentexamen eller vid flyttning till näst högsta ringen.

Bland männen på reallinjen hade 43 % specialmatematik med i student- examen och 75 % fysik, medan kemi lästes av 70 % och biologi blott av 38 % av de manliga realstudenterna. Av de humanistiskt betonade ämnena kom geografi upp till 23 % och filosofi till 6 % bland realarna. Övnings- ämnet musik hade 33 % och teckning praktiskt taget samtliga med upp i högsta ringen. Jämför man dessa siffror med motsvarande siffror för de kvinnliga realstudenterna, ser man, att bland kvinnorna blott 13 % hade med specialmatematik, 59 % fysik och 62 % kemi, medan hela 72 % hade med biologi upp i högsta ringen. Vidare kan nämnas, att bland de kvinn- liga studenterna språkänmena voro talrikare representerade än bland män- nen samt att mer än hälften av kvinnorna hade med musik i student- examen.

Ser man på latinlinjen, var bland männen 17 % helklassiker (greker), medan 30 % hade med matematik upp i studentexamen. Mindre än 15 % hade med kemi och biologi. Både tyska och engelska lästes av huvudparten av latinstudenterna upp i högsta ringen förutom den obligatoriska franskan. Filosofi lästes av hela 45 % och geografi av 33 % av latinarna. Den sista

Tabell 5. Antalet utdelade vitsord i relation till antalet studenter för varje ämne bland 1943 års studenter.

Kvinnor

Nyspråk- Latin Nyspråk-

Real liga liga

Antal .............. i 771 28 940 38 Kristendom ......... 100,0 100,0 100,0 100,0 Modersmålet ........ 99,9 100,11 100,0 100,0 Latin .............. _— 53,6 100,0 44,7 d:o v. f. 1. 11. h. r ..... _ 21,4 _ 55,3 Grekiska ........... 6,0 Tyska .............. 45,5 96,4 80,8 94,7 d:o v. 1. t. 11. h. r. ... . 54,3 , 3,6 Engelska ........... 100,0 100,11 d:o V. i. t. 11. 11. r. .... Franska ............ 33,5 100,0 d:o v.f.t.n.h. r 65,9 Historia ............ 99,8 100,11 Geografi ............ 23,1 53,6 d:o V. i. t. 11. 11. r. .... 76,0 46,4 Filosofi ............. 5,8 50,0 Matematik .......... 99,9 . 28,6 d:o v. f. 1. 11. h. r. .... Matematik spec. . . . . 42,6 Biologi ............. 38,2 d:o v.t.t. 11.11.1'. .... 2,9 Fysik .............. 75,0 d:o v. f. 1. 11. h. r. 24,7 Kemi .............. 69,8 d:o v. 1. t. 11. h. r. .... 29,8 Övriga ............. 0,6 Teckning ........... 97,5 d:o v. f. 1.11. 11. r. .... 0,4 Musik .............. 33,0 14,3 d:o v.f.t.n.h.r. 2,1 Gynniastik ......... 91,8 92,9 d:o v. t'. t. 11. 11. r. .. . 1,5

_q mmm—norwmrs—mw »awn—wuowwwmow

©

CT!

». *.

OO

Anm.: v. f. t. 11. h. r. = vid flyttning till näst högsta ringen.

siffran är anmärkningsvärd, om man jämför den med motsvarande siffra på reallinjen, 23 %. Slutligen kan nämnas, att latinstudenterna visade något större musikintresse än realstudenterna. I gengäld voro fler latinstudenter befriade från teckning och gymnastik än vad fallet var bland realstu— denterna.

Kvinnorna på latinlinjen voro blott till 6 % helklassiker. Matematiken visade lägre procenttal bland kvinnorna än bland männen, medan däremot kemi och biologi förekom oftare bland kvinnorna än bland männen på latin- linjen. Kvinnorna läste mindre filosofi än vad männen gjorde på denna linje. Dessutom visade kvinnorna större deltagande i övningsämnena än vad männen gjorde, ett förhållande, som även rådde på reallinjen.

Medelantalet vitsord per student och linje framgår av tabell 6, där en uppdelning skett på skrivningar, läsämnen och övningsämnen.

Män Kvinnor

Ämnesgrnpp . _ Nyspråk Real Latin Nyspmk Latin , . liga liga

)

Skrivningar ..................... 4 Muntl. ämnen i högsta ringen ..... ' 8 » » v. f. t. 11. h. r. ..... . 1 Övningsämnen .................. 1 6

lQIQPO-F— Jill—m [Oh—OO»!—

oo lib—1 N. in

4 > ,

w ”*.

Summa 16,5 1 ',

därav i högsta ringen ............ ' 14,6 14,4 ... 5) _, .. 511 ,.

Bland männen hade realarna i genomsnitt 1,7 vitsord mer än latinarna och drygt 2 vitsord mer än de nyspråkliga studenterna. Upp i högsta ringen hade realarna i medeltal dock med blott 1 ämne mer än latinarna och de nyspråkliga studenterna, huvudsakligen beroende på att realarna hade fler skriftliga prov än latinarna.1 Samma förhållanden mellan linjerna fast i något mindre utsträckning gäller bland kvinnorna. Jämför man de båda könen, finner man, att förhållandena i stort sett voro desamma vad be— träffar antalet skrivningar och betyg i läsämnen, medan däremot beträf- fande övningsämnena kvinnorna uppvisade ett högre medelantal vitsord per student än vad männen gjorde.

1 I Stat. Off. Utr. 1947: 34, sid. 77 ff. redovisas för 1941 och 1942 års manliga studenter även medelantalet vitsord i skriftlig och muntlig examen, vilka siffror väl överensstämma med de här redovisade.

; l l l..

KAPITEL lV.

Studenternas hemort och. sociala ursprung.

Uppgifterna om hemort (mantalsskrivningsort) och faderns (målsmans) yrke ha, som tidigare nämnts, i första hand erhållits från läroverkens skol- kataloger och i andra band från inskrivnings- eller andra matriklar vid läroverken. I de få fall, där yrkesuppgifterna hämtats från inskrivnings- matriklarna, äro de 1_8 år gamla, beroende på när vederbörande inskrevs vid läroanstalten. Någon större felaktighet kan detta ej medföra, då fäderna vid barnens inskrivning i skolan som regel ha nått sin slutliga ställning i samhället. Hänsyn har ej tagits till om fadern (målsman) enligt matrikel eller Skolkatalog angivits såsom död, då uppgifterna om dödsfall icke varit fullständiga i materialet.

Uppgifter om inackordering ha i regel stått angivna i läroverkskatalo- gerna. För studenter i sådana läroverk, där skolkatalogerna saknat denna uppgift, har frågan om inackordering eller inte avgjorts genom jämförelse mellan läroverksort och hemort. I de fall, där hemorten legat på större avstånd än 4 a 5 mil från läroverksorten, har inackordering ansetts vara det normala. I vissa fall, där det varit dåliga förbindelser mellan hemort och läroverksort, har dock kravet på avstånd reducerats.

Hemort.

Fördelningen av läroverksstudenterna efter kön och hemortslän för de tre årsklasserna framgår av tabell 7.

Om man fördelar studenternas hemorter på de tre landsdelarna Svea- land utom Stockholm, Götaland och Norrland samt dessutom Stockholm, visa de erhållna procentiska fördelningarna stor konstans, vilket framgår av tabellen. Olikheterna mellan de tre åren för varje område hålla sig inom de statistiska felgränserna.

En jämförelse mellan de fyra områdena får större intresse, om man sät- ter studentantalet i relation till den jämnåriga totalbefolkningen. Resultatet

Tabell 7. Läroverksstudenternas fördelning efter hemortslån samt efter landsdelar.

M ä n K v 1 n n o r L 5 11 1937 1937 Stockholms stad. .. . . 479 488 100 203 266 Stockholms län. . . 103 156 141 36 73 101 Uppsala » . . . 66 79 82 22 48 45 Söderman]. » 40 63 65 8 34 45 Östergötl. » . . . 65 86 83 22 32 65 Jönköpings » . .. 63 68 84 17 45 39 Kronobergs » 36 38 54 4 25 19 Kalmar » . .. 38 48 44 3 22 49 Gotlands » . .. 12 17 13 3 8 4 Blekinge » 30 42 53 15 24 31 Kristianstad » 44 58 75 13 27 70 Malmöhus » . . . 231 259 271 70 133 170 Hallands » . . . 35 31 51 11 20 23 Gbg. o. Bohus » . . . 150 208 245 47 98 144 Älvsborgs » . . . 74 73 82 17 33 57 Skaraborgs » . . . 37 57 84 11 29 42 Värmlands » . . . 53 74 94 2 41 51 Örebro » . .. 41 51 62 13 16 35 Västmanl. » 32 51 37 9 25 17 Kopparbergs » . .. 49 63 90 9 22 40 Gävleborgs » . . . 46 60 67 8 30 32 Västernorrl. » . . . 52 48 66 17 31 40 Jämtlands » . .. 23 34 43 1 12 18 Västerbottens » . . . 29 27 76 1 21 39 Norrbottens » . .. 25 38 65 9 12 32 Utlandet ........... 2 9 9 _ 1 2 Obekant ........... 4 12 7 — 1 2 Summa 1 714 2 229 2 531 468 1 066 1 478 Svealand (utom Sthlm.) ........... 384 537 571 99 259 334 Götaland .......... 815 985 1 139 233 496 713 Norrland ........... 175 207 317 36 106 161 Stockholm .......... 334 479 488 100 203 266 Summa 1 708 2 208 2 515 468 1 064 1 474 % Svealand (utom Sthlm.) ........... 22 24 23 21 24 23 Götaland ........... 48 45 45 50 47 48 Norrland ........... 10 9 13 8 10 11 Stockholm .......... 20 22 19 21 19 18 Summa 100 100 100 100 100 100

av en sådan jämförelse redovisas i tabell 8, där jämförelsetalen erhållits som hälften av åldersklassen 19—21 år.1

Antalet studenter per 100 tjugoåringar är som synes av samma storleks- ordning i Svealand och Götaland. I dessa områden har siffran för män-

1 Jämförelsematerialet har närmast beräknats från siffrorna över antalet i åldern 16—18 år enligt folkräkningen 31/12 1940. Någon hänsyn till den förhållandevis kraftiga omflytt— ningen i dessa åldersgrupper under åren 1941—1943 har ej tagits. Så har synts vara det riktigaste, då läroverkseleverna i regel stå utanför omflyttningen.

Tabell 8. Antal läroverksstudenter per 100 jämnåriga ! olika landsdelar.

M ä n K v 1 n n o r L a n d 5 d e 1 1930 1937 1943 1930 1937 1943 0 0 Svealand (utom % % A % Å) % Sthlm.) ........... 2,8 4,1 4,7 0,8 2,1 2,9 Götaland ........... 2,9 3,7 4,5 0,9 2,0 2,9 Norrland ........... 1,6 1,9 3,0 0,4 1,0 1,6 Stockholm .......... 7,8 14,6 14,8 1,8 5,2 7,5 Ilela riket .......... 3,0 4,1 4,9 0,8 2,0 2,8 Anm. De med obekant hemort, samt med hemort i utlandet äro ej medräknade isiffran för hela riket.

nen Ökat från knappa 3 % till något mer än 4,5 % och för kvinnorna från icke fullt 1 % till nära 3 %. Dessa siffror överensstämma ganska väl med motsvarande siffror för hela riket. Siffrorna för Norrlands manliga studen— ler äro betydligt lägre, speciellt för de två äldre årgångarna. De kvinnliga studenterna i Norrland hade alla tre åren blott hälften så höga procenttal som de kvinnliga studenterna i Göta- och Svealand. Stockholm slutligen har både för män och kvinnor betydligt högre siffror än det övriga riket. Särskilt anmärkningsvärd är kvinnornas starka uppgång från knappa 2 % till närmare 8 %.

Siffrorna för Stockholm 1943 kunna jämföras med nyligen publicerade siffror över antalet studenter bland de stockholmsbarn, som 1936 gingo i folkskolans 4:e klass eller motsvarande och som voro födda 1925.1 11 % av dessa barn avlade senare studentexamen. Samma procentuella andel ut- gjorde 1943 års stockholmsstudenter, män och kvinnor sammanslagna, av stadens tjugoåringar.

Med hänsyn till läroverksförhållandena i hemorten och hemortens stor- lek ha hemorterna fördelats i följande grupper: 1) Stockholm, Göteborg och Malmö, 2) övriga städer med mer än 30 000 invånare (alla dessa städer ha gymnasium), 3) städer med mellan 10 000 och 30 000 invånare, som ha gymnasium, 4) städer med mindre än 10 000 invånare, som ha gymnasium, 5) städer med mellan 10000 och 30000 invånare med enbart realskola, 6) städer med mindre än 10 000 invånare med enbart realskola, 7) städer utan både gymnasium och realskola, 8) köpingar och municipalsamhällen med realskola, 9) C- och D-kommuner, 10) A- och B-kommuner.2 Fördel- ningen av studenternas hemorter på dessa tio hemortstyper framgår av tabell 9. Siffrorna visa en svag relativ ökning av antalet studenter med hemort på landsbygden.

1 Se G. Boalt: Skolutbildning och skolresultat. Stockholm 1947. Sid. 109 f. ” Uppdelningen på A-, B-, C- och D-kommuner har gjorts i enlighet med den av Kungl. Statistiska Centralbyrån använda indelningsgrunden för landskommuner. I A-kommunerna tillhöra minst 75 %, i B—kommunerna mellan 50 och 75 % och i (?.-kommunerna mindre än 50 % av befolkningen yrkesgruppen jordbruk med binäringar. I D-kommunerna bor minst 2/a av befolkningen i tätorter.

Tabell 9. Läroverksstudenternas fördelning efter hemortstyp.

Män Kvinnor Hemorts-

typ 1937 1943 1937 1943 Antal % Anfall % Antal Antall %

Städer

2 2 187 11 10 219 13 13 Obekant . 4 _ _ Utlandet. 2 — . —

Summa 1714 100 .. 100

Kod för Hemortstyp : Stockholm, Göteborg, Malmö. 2: Övriga städer med mer än 30 000 invånare. ': Städer med mellan 10 000 och 30 000 invånare med gymnasium. ': Städer med mindre än 10 000 invånare med gymnasium. : Städer med mellan 10 000 och 30 000 invånare med enbart realskola. : Städer med mindre än 10 000 invånare med enbart realskola. ': Städer utan realskola. : Köpingar och municipalsamhällen med realskola. : Övriga C- och D-kommuner. 1 : A- och B-kommuner.

Bland männen svarade städerna för tillsammans ungefär 3/4 av samtliga studenter, bland 30-orna något mer och bland 43-orna något mindre. Av studenterna kommo drygt 30 % från de tre stora städerna. Någon speciell tendens i förskjutningen mellan de skilda stadstyperna kan man ej urskilja under perioden. För landsbygdens del visa A— och B-kommuner den star- kaste procentuella stegringen. Förskjutningarna äro d'ock små. För samt- liga hemortstyper föreligger absolut sett en ökning av antalet studenter.

Även bland kvinnorna kommer ungefär 3/4 av studenterna från städerna. Förskjutningen till landsbygdens förmån förekommer även här och år något starkare än bland männen. Sålunda utgjorde studentskorna från landsbygden i början av perioden 22 % och i slutet 29 % av samtliga stu- dentskor. Motsvarande siffror bland männen voro 25 resp. 30 %. Ned- gången i procentuell andel för städerna kommer till största delen på de tre storstäderna. För städer med mellan 10 000 och 30 000 invånare med gym- nasium föreligger t. 0. 111. en ökning, speciellt stor för 1937 års studentskor.

Sätter man studentantalet i relation till totalantalet personer i motsva- rande åldersklasser inom resp. områdenl, får man de procenttal, som fram-

1 Jfr not 1 å sid. 34. Samma förfaringssätt har tillämpats här.

Tabell 10. Antal läroverksstudenter per 100 jämnåriga i olika- hemortstyper.

Män Kvinnor

Hemortstyp 1937 1 937

xo De oxo ox

..r.

.— —l—z»-waoci-

...—i

:» H—a—u-t—xwu—

loungen-.cn occoeo—lp-nu-n

n: c—v—uxs—n—M :$ namespace.»— to madam—c.. xl J—ä—yt—Oocäxl

Samtliga städer .....

J—

Landsbygden. . . . . ..

... ,. ..i

,." 0,7 Hela riket .......... 3,0 4,1 : . 0,8 2,0

c 9 .w.

Anm. De med obekant hemort, samt med hemort i utlandet äro ej medräknade 'i siffran för hela riket.

går dels av tabell 10, dels av diagram lI. De tre landsbygdstyperna ha i tabellen och diagrammet sammanslagits-

För de olika områdestyperna kan man konstatera, både för män och kvinnor, att småstäderna med gymnasium (hemortstyp 4 i tabellen) ha den högsta procentuella andelen studenter. Till denna grupp höra (1940) städerna Djursholm, Sigtuna, Strängnäs, Motala, Eksjö, Eslöv, Hässleholm, Vänersborg, Skara, Arvika, Hudiksvall och Haparanda. Lägst procenttal har givetvis landsbygden. Det lägsta procenttalet för båda könen bland städerna uppvisa städerna med mellan 10 000 och 30 000 invånare med en- bart realskola (hemortstyp 5). De voro Sundbyberg, Katrineholm, Nässjö, Karlshamn, Trelleborg, Varberg, Alingsås, Trollhättan, Lidköping och Karl- skoga.

Ett visst intresse i detta sammanhanglhar yrkesfördelningen av totalbe- folkningen inom de olika områdestyperna, då det utan tvekan råder ett visst samband mellan denna yrkesfördelning och studenternas procentuella an- del av totalbefolkningen.

I tabell 11 redovisas den relativa fördelningen av totalbefolkningen 1940 för de fyra näringgrenarna »Industri och hantverk», »Samfärdsel», >>Han- del» samt »Allmän tjänst och fria yrken» inom var och en av de sju stads— typerna. Tyvärr går det ej att ur tillgängliga statistiska tabeller få fram en 'yrkes— eller socialklassindelning av befolkningen för de olika stadstyperna, som är direkt jämförlig med studentmaterialets yrkes- eller socialklasser. Icke heller tillåter vårt material en gruppering av studentfäderna efter den officiella statistikens yrkesgrupper. Dock visa siffrorna i tabellen jämfört med siffrorna i tabell 10, att i städer, där gruppen >>Allmän tjänst och fria yrken» utgör särskilt liten andel av totalbefolkningen och där industribefolk- ningen är särskilt stor, studenternas procentuella andel av tjugoåringarna är

] stockholm Ovriga städer Städer med städer med Städer med Städer med Städer utan ' Goteborg med mer än 30 mellan 10 och mindre mellan 10 och mindre än 10 både gymna- l _Malmo tpsen in- 30 tusen in- än 10 30 tusen :ln- tusen invånare slum och | vanare vånare med tusen vånare med med enbart realskola

gymnasium inv. med enbart real- realskola gymna- skola slum

Landsbygden

| l—r—Fl

| | | | | | | |

1930 37 43 30 37 43 30 37 43 30 37 43 30 37 43 30 37 43 30 37 43 30 37 43

Diagram II. Antalet studenter i 0,2, av antalet 20—(iriga män och kvinnor i skilda städer eller storleksgrupp och på landsbygden.

Tabell 11. Befolkningens (exklusive ]ordbruksbelolknlngen) fördelning l% på olika näringsgrenar (huvudyrkesgrupper) inom olika stadstyper.

Näringsgren

Stadstyp Industri Allm. för- Summa Sam— . och Iärdsel Handel valtmngen, hantverk fria yrken

1 ......... 46 12 27 15 100 2 ......... 59 . 9 20 12 100 3 ......... 47 12 21 20 100 4 ......... 48 33 19 100 5 ......... 67 10 | 15 3 100 6 ......... 56 30 14 100 7 ......... 55 31 14 100

Anm. Siffrorna beräknade från 1940 års folkräkning del III.

relativt liten (städer med mellan 10 000 och 30 000 invånare med enbart realskola). Det motsatta förhållandet gäller, där gruppen »Allinän tjänst och fria yrken» procentuellt sett är relativt hög (medelstora och små städer med gymnasium).1

Som tidigare påpekats, har under den här behandlade perioden reallin- jens studenter ökat på bekostnad av latinlinjens samt det treåriga gymna- siet vuxit kraftigare i omfattning än det fyraåriga. I tabell 12 har för var och en av de tio hemortstyperna beräknats dels procenten realstudenter, dels procenten studenter, utexaminerade på den treåriga linjen. (Studen- terna från nyspråkliga linjen och lyceet ha uteslutits vid dessa beräkningar.) Tabellens siffror visa, att år 1930 fördelningen på real- och latinlinjen bland männen var tämligen lika för de olika hemortstypernas studenter. Mellan 40 och 50 % avlade studentexamen på reallinjen. Studenterna från de rena landsbygdskommunerna (A- och B-kommuner) hade då det lägsta relativa antalet studenter på reallinjen. Förändringarna under perioden ha varit ganska likformiga för de olika hemortstyperna. Dock visa siffrorna över antalet realstudenter för landsbygden kraftigare stegring än motsva- l rande siffror för städerna. ! Studenternas val av real- eller latinlinje sker i huvudsak efter eget fritt i

val och är ej beroende av läroverkens möjligheter, då ju de flesta skolor ha både real- och latinlinje Beträffande valet av treårigt eller fyraårigt gymnasium däremot äro eleverna i betydligt större utsträckning hänvisade till de möjligheter, skolorna erbjuda. De två linjerna äro företrädda i myc- ket olika omfattning på olika skolorter.

1 Anmärkningsvärt är, att stadstyperna 3 och 4, som uppvisa samma yrkesstruktur för totalbefolkningen, skilja sig så mycket i fråga om studenternas andel av de jämnåriga. Stadstyp 4 har betydligt högre procentsiffra än stadstyp 3. Anledningarna härtill äro an— tagligen att småstäderna med läroverk (4) ha förhållandevis större gymnasier och att ett relativt stort antal pensionärer och änkor med skolpliktiga barn finnas i dessa städer, vilket ej återspeglas i siffrorna över fördelningen på näringsgren i tabell 11.

Tabell 12. Läroverksstudenternas relativa fördelning på olika gyrnuaslelinjcr inom skilda hemortsgrupper.

Hemortstyp

Årgån" och linje ., Samt- S t a d e r Landsbygd liga 1 2 | 3 | 4 5 6 7 8 | 9 | 10 Män % realstud. 1930 ............ 42,5 42,9 40,3 48,3 (53,6) 52,1 (41,7) 55,6 49,2 38,2 43,4 1937 ............ 53,5 52,4 56,4 71,7 (64,4) 69,1 (63,6) 71,7 61,9 57,7 57,4 1943 ............ 68,2 64,6 73,6 79,7 (69,6) 66,0 (77,3) 85,7 76,2 74,8 71,7 % stud. i 3—årigt gymnasium 1930 ............ 2,2 6,1 5,7 1,1 (10,7) 6,8 (8,3) 11,1 3,8 6.9 4,6 1937 ............ 33,8 53,1 42,2 36,4 (77,8) 83,0 (54,5) 89,1 57,6 60,2 48,3 1943 ............ 30,3 59,6 49,6 49,2 71,4 74,0 (63,6) 82,9 62,6 62,9 50,9 Kvinnor % realstud. 1930 ............ 12,6 10,3 24,2 21,4 (22,2) 24,1 (50,0) (55,6) 5,3 9,1 15,4 1937 ............ 22,8 23,5 19,5 34,5 (11,5) 23,4 (25,0) (29,2) 22,6 2,4 23,2 1943 ............ 35,0 34,4 32,5 40,8 (39,4) 37,1 (45,5) (42,1) 28,7 37,1 34,7 % stud. i 3-årigt gymnasium 1930 ............ 25,1 53,4 30,3 7,1 (22,2) 34,5 (50,0)(44,4) 23,7 41,8 31,2 1937 ............ 46,9 54,6 24,4 31,0 (76,9) 61,7 (66,7) (70,8) 50,5 61,2 46,4 1943 ............ 30,6 39,9 28,8 32,4 (54,5) 58,1 (81,8) 71,1 47,1 54,0 40,1

Bland 1930 års studenter voro, som tidigare påpekats, blott några få av studenterna utexaminerade på den treåriga linjen. Bland 37-0rna och 43-orna däremot kom inemot hälften av studenterna från det treåriga gym- nasiet. Landsbygden har i betydligt större utsträckning varit hänvisad till att välja den längre utbildningen via sexårig folkskola, fyraårig realskola och treårigt gymnasium än städerna. Tabell 12 visar, att 60—70 % av landsbygdens studenter 1937 och 1943 avlade studentexamen vid treårigt gymnasium, medan motsvarande siffra för städerna håller sig under 50 %. Bland städerna föreligga dock stora olikheter i detta avseende. Av stu- denterna från de tre storstäderna avlade blott ca 30 % examen på den treåriga linjen, medan studenterna från städer med mer än 30000 in- vånare till 50—60 % genomgått det treåriga gymnasiet. För de mindre städerna med gymnasium däremot voro motsvarande siffror mindre än 50 %. Å andra sidan hade städer med enbart realskola mycket höga pro- centtal för det treåriga gymnasiet, t. 0. in. högre än landsbygden. Likaså ha köpingar och municipalsamhällen med realskola en mycket hög procent för det treåriga gymnasiet. Det är också naturligt, då de sträva efter att så länge som möjligt bo i hemorten. Dessa skillnader visa klart de olika möjligheter, som de studerande i detta avseende äro hänvisade till. Den höga siffran för studenterna i städer med mer än 30 000 invånare (starkt expanderade städer) visar, att i dessa städer de treåriga gymnasielinjerna

utbyggts i betydligt större omfattning än de fyraåriga. Att den rena lands— bygden har lägre procenttal än städerna utan gymnasium beror säkerligen på att en stor del av landsbygdens studenter bor nära städer, där fyraåriga gymnasier finnas.

Bland kvinnorna föreligga i stort sett samma tendenser i detta avseende som bland männen.

Det kan vara av ett visst intresse att här något beröra även de inackor— derades förhållanden. De inackorderades antal samt deras andel av samt- liga studenter framgår av nedanstående tablå.

Män Kvinnor 1930 1937 1943 1930 1937 1943 Inackorderadc 464 551 698 135 239 414 i % av samtliga studenter.. 27 25 28 29 23 24

De inackorderade utgjorde sålunda under hela perioden ungefär 1/. av samtliga såväl manliga som kvinnliga studenter.

De inackorderades andel av samtliga studenter, fördelade efter hemort på de tre landsdelarna samt Stockholms stad, redovisas i tabell 13.

Som väntat uppvisar Norrland den högsta och Stockholms stad den lägsta inackorderingsprocenten. En egendomlighet i tabellens siffror är, att Norr- land 1937 visar högre inackorderingsprocent än de två andra åren bland de manliga studenterna, vilket förhållande icke gäller för de övriga områ- dena. Den låga siffran år 1937 för hela landet kan möjligen hänga samman med depressionsperioden i början av 1930-talet. Familjer från avlägsna orter hade då i mindre utsträckning tillfälle att sända sina barn till högre undervisning än vad fallet var tidigare och senare. Märkligt är dock i så fall, att Norrland i detta avseende uppvisar motsatt tendens. Nedgången i det procentuella antalet inackorderade från 1930 till 1937 kan också sam- manhänga med det ökade antalet gymnasier, vilket automatiskt medför minskad inackorderingsfrekvens. Ökningen efter 1937 måste då bero på att antalet elever från orter utan gymnasier (framför allt landsbygden) ökat.

För tre typer av hemort efter gymnasieförhållandena i hemorten har i tabell 14 beräknats de inackorderades andel av samtliga studenter.

Tabell 13. De inackorderades andel (i %) av läroverksstudenter från olika hem- orter (landsdelar).

Hemort Män Kvinnor

(Landsdel)

1 930 1 937 1 937

Antal .............. 1 703 2 208 1 064 Svealand (u. Sthlm.). 34 29 . . 20 Götaland ........... 31 26 24 Norrland ........... 42 49 : ' 43 Stockholm .......... 2 5 3

Tabell 14. De inackorderades andel (l %) av läroverksstudenter från tre olika hemortsgrupper.

Män

Kvinnor

Hemortstyper

1 930 1937 1943 1930 1937 1943

Antal .............. 1 708 2 208 2 515 468 1 064 1 474 . Städer med gymn. . . 6 6 6 7 4 5 ' Städer utan gymn. . . 84 70 65 83 72 73 Landsbygd ......... 69 60 63 77 59 67

Siffrorna visa, att 60—70 % av studenterna med hemort på landsbygden bott så långt från städer med gymnasium, att de måst bo inackorderade under studietiden. Siffrorna äro något högre för kvinnorna än för männen bland 30-01' och 43-01'.

För dem som haft sin hemort i städer utan gymnasium är inackorde- ringsprocenten mellan 70 och 80 % eller högre än för landsbygdens studenter.

De 5 procenten inackorderade av de studerande från städer med gymna- sium utgöra till största delen studerande vid internatskolor och läroverk med speciell inriktning (Sigtunas två läroverk, Lundsbergs läroverk, Fjell- stedtska skolan i Uppsala, Göteborgs gymnasium för blivande präster m. fl.).

Att privatisterna i större utsträckning än läroverksstudenterna höra hemma på landsbygden är ett allmänt känt förhållande.1 Som procentsiff— rorna i nedanstående tablå visa, komma bland de manliga privatisterna 48 % och bland de kvinnliga 42 % från landsbygden, medan motsvarande siffror för läroverksstudenterna blott äro 34 resp. 26 %. Privatisterna från storstäderna utgöra ungefär lika stor andel av samtliga privatister som storstädernas läroverksstudenter av samtliga läroverksstudenter. Detta gäl- ler för båda könen. För »övriga städer» föreligga däremot stora olikheter mellan privatisternas och läroverksstudenternas siffror. Av de manliga privatisterna komma 25 % från dessa städer, medan motsvarande siffra för läroverksstudenterna är hela 42 %. För kvinnorna äro siffrorna här 26 resp. 43 %.

Storstäder Övriga städer Landsbygd Summa Samtliga privatister åren 1930, 1937 och 1943: Män .................... 27 25 48 100 Kvinnor ................ 32 26 42 100

Samtliga läroverksstudenter åren 1930, 1937 och 1943: Män .................... 25 42 34 100 Kvinnor ................ 31 43 26 100

Anm. Procentsiffrorna äro beräknade på summan av alla tre årgångarna.

1 Enbart hemortsfördelningen vid tiden för studentexamen är icke av särskilt stort värde. Det skulle ha haft stort värde att i stället jämföra hemorten vid den tidpunkt, då priva— tisterna slutade sin obligatoriska skolgång med hemorten vid tidpunkten för studentexamen med tanke på de flyttningar, som privatisterna säkerligen i många fall gjort mellan dessa två tidpunkter.

Faderns yrke.

De uppgifter om faderns yrke, som undersökningen bygger på, kunna ej, som tidigare påpekats, och höra knappast heller läggas till grund för någon fördelning efter yrke i stil med folkräkningarnas grupperingar. Indel- ningen har i stället i stort sett följt den, som använts av VVicksell-Larsson i Stat. Off. Utr. 1936: 341, som mer tar sikte på utbildningen och den sociala ställningen än på nåringsgrenen. Denna indelning har även följts av Sta- tistiska Centralbyrån i »1945 års akademikerutredning» (Stat. Off. Utr. 1947: 25). Dock har i vår undersökning gjorts en något noggrannare spe- cificering av yrkena än den av Wicksell-Larsson använda (se nedanstående yrkeskod). Även denna relativt omfångsrika yrkesindelning visade sig

Yrkeskod.

A = Yrkesutövare inom jordbruk med binäringar: Al = Godsägare. A2 = Lantbrukare, hemmansägare. A3 = Lantarbetare, torpare, statare. A4 = Lantbruksinspektor, agronom, förvaltare. A5 = Trädgårdsmästare, mejerist, fiskare, mjölnare och andra hantver- kare eller arbetare inom jordbrukets binäringar.

B = Lärare vid lägre skolor samt övningslärare: Bl = Överlärare, folkskollärare, ämneslärare. B2 = Övningslärare (ej gymnastikdirektör), musikdirektör, kantor.

CA = Akademiker:

CAI = Präst i svenska kyrkan. GAZ = Högre ämbetsmän med företrädesvis juridisk skolning (landshöv- ding, geraldirektör, borgmästare, polismästare, domare) samt advo- kat, dispaschör o. d. 633 Läkare (ej med. professor). CA4 Professor. CAS = Lektor, fil. dr, 1:e bibliotekarie och jämnställda. CAG = Adjunkt, fil. mag., lägre bibliotekstjänsteman etc. CA7 = Veterinär, tandläkare, apotekare, jägmästare.

|| 11

CAS = Civilingenjör, arkitekt, lantmätare. CA9 = Ingenjör. GM = Officerare: CMI = General, regementsofficer. CM2 = Kompaniofficer, gymnastikdirektör. D = Enskilda större företagare:

Dl = Direktör, disponent. D2 = Grosshandlare, skeppsmäklare m. fl.

1 S. Wicksell—T. Larsson: De svenska universitets- och högskolestudenternas sociala och ekonomiska förhållanden.

E = Enskilda mindre företagare: E1 = Handlande, affärsman, handelsresande. E2 = Hotellägare, åkeriägarc, entreprenör. BS = Urmakare, fotograf, skräddarmästare eller annan hantverkare med

egentlig affärsverksamhet. E4 = Byggmästare, fabrikör.

Högre tjänstemän i stat, kommun eller enskild företagsamhet: Fl = Statstjänsteman och kommunal d:o, som ej behöver akademisk examen, inom t. ex. tull, post, telegraf, järnväg, polis, drätsel— kammare, länsstyrelse etc. F2 = Kontorschef, kamrer, kassör, brukstjänsteman i privat verksamhet. F3 = Sjökapten, lotskapten, övermaskinist å fartyg, 1:e styrman. F4 = Redaktör, journalist, konstnär, musiker.

F5 = Frikyrkopräst.

G = Lägre tjänstemän och förmän inom kommunal och enskild verksamhet: G1 = Verkmästare, maskinist. G2 = Kontorist, handelsbiträde, korrespondent. GB = Tjänsteman.

G4 = Ombudsman.

H = Statstjänare, hantverkare och arbetare:

HI = Statstjänare och kommunalanställda i lägre grader som konduktör, tågmästare, lokförare, detektiv, överkonstapel, tulltjänsteman, tele— graftjänsteman.

l—l2 = Underofficer. H3 = Lägsta kommunal— och statsanställda som stationskarl, kommunal- arbetare, brevbärare, poliskonstapcl, sjukskötare.

H4 = Hantverkare som målare, skomakare, snickare. H5 = Industriarbetare och andra kroppsarbetare.

Hö = Chaufför m. fl.

= Yrkesbeteckning saknas, t. ex. herr samt änkefru och ogift moder.

x = Varje yrkesuppgift saknas. [

ibland otillräcklig för en klassifiering från läroverkskatalogernas yrkesupp- gifter. De fall, som vållade viss besvärlighet och tveksamhet vid kodifie- rmgen, uppgingo dock blott till några få procent. I tabell 15 redovisas för- delningen av studenterna 1930, 1937 och 1943 på fädernas yrke i detalj samt i tabell 16 den relativa fördelningen på olika huvudgrupper.

Några större förskjutningar i fördelningen efter faderns yrke ha ej ägt rum mellan de tre åren för de manliga studenterna. De små förskjutning- arna i procenttalen äro något större för de kvinnliga studenterna än för de manliga. Akademikergruppen (CA) är den största gruppen, något över 20 %. Dock är att märka, att bland akademikerna ingår en grupp, ungefär 1/0 av samtliga akademiker, med beteckningen »ingenjörer» (CA9), vilken omfattar både civilingenjörer och ingenjörer med enbart lägre teknisk ut- bildning. »Ingenjörer» som beteckning för personer med enbart lägre ut—

Tabell 15. Läroverksstudenternas fördelning på faderns yrke.

Yrkesgrupp M a 11 K v i n n o r (fader") 1930 1937 1943 1930 1937 1943 A 1 ............... 19 26 24 6 8 9 2 ............... 100 109 151 20 40 82 3 ............... 1 6 4 = = 3 4 ............... 31 37 44 7 18 16 5 ............... 14 22 25 5 7 12 B 1 ............... 85 102 152 25 61 115 2 ............... 11 17 15 5 7 20 CA 1 ............... 45 47 58 13 19 39 2 ............... 70 88 80 16 33 51 3 ............... 42 40 62 13 27 42 4 ............... 16 23 18 3 5 11 5 ............... 30 35 40 10 26 26 6 ............... 24 40 49 15 31 44 7 ............... 43 53 55 11 34 38 8 ............... 42 81 82 8 25 49 9 ............... 62 94 85 23 47 68 Gul ............... 31 41 32 N 12 17 2 ............... 30 57 53 4 17 25 D 1 ............... 143 180 183 34 79 90 2 ............... 54 45 27 20 30 18 l:] 1 ............... 144 205 224 41 109 147 2 ............... 5 9 16 1 3 7 3 ............... 23 26 39 9 15 22 4 ............... 46 30 47 11 18 27 F 1 ............... 86 111 117 28 71 63 2 ............... 93 151 194 19 68 95 3 ............... 13 19 17 7 16 7 4 ............... 12 40 33 3 15 23 5 ............... 16 22 16 4 7 7 G 1 ............... 36 45 54 4 14 28 2 ............... 31 53 82 5 15 46 3 ............... 5 10 18 = 2 10 4 ............... 1 6 3 _ = = H 1 ............... 61 54 75 12 19 35 2 ............... 45 38 40 5 14 14 3 ............... 48 52 64 10 28 28 4 ............... 69 47 66 8 27 39 5 ............... 49 57 80 8 19 32 6 ............... 4 8 19 = 5 5 Y 1 ............... 6 33 30 6 39 21 2 ............... = 1 3 2 3 3 3 ............... 5 10 = = 1 1 X ................ 23 59 55 37 32 43 Summa 1 714 2 229 2 531 468 1 066 1 473

bildning voro dock säkerligen ännu icke så talrika i de åldersgrupper, vilkas barn tagit studenten år 1943 eller tidigare.

Gruppen >>jordbrukare>> (A) visar praktiskt taget samma andel de tre åren, medan däremot mellangrupperna >>folkskollärare» (B) och »högre tjänstemän» (F) visa en mindre ökning, den senare från 13 % 1930 till 15% 1937 och 1943. De två företagargrupperna »direktörer» (D) och »affärsmän» (E) visa en minskning från 24 % 1930 till 22 % 1937 och 21 % 1943.

Tabell 16. Relativ fördelning av läroverksstudenter på huvudgrupper av faderns yrke.

Yrkesgrupp Män Kvinnor (fader") 1930 1937 1943 1930 1937 1943 2 531 468 1 066 1 478 A .................. 9,6 9,0 9,3 8,1 6,9 8,3 B .................. 5,6 5,3 6,6 6,4 (3,3 9,1 CA ................ 21,8 22,5 20,9 23,9 23,2 24,9 Cu ................ 3,6 4,4 3,4 3,0 2,7 2,8 D ................. 11,5 10,1 8,3 11,5 10,2 7,3 E ................. 12,7 12,1 12,9 13,2 13,6 13,7 F .................. 12,8 15,4 14,9 13,0 16,6 13,3 G .................. 4,3 5,1 6,2 (1,9) 2,9 5,7 H ................. 16,1 11,5 13,6 9,2 10,5 10,3 Y .................. 0,6 2,0 1,3 (1,7) 4,0 1,7 x ................. 1,3 2,6 2,2 7,9 3,0 2,8 Summa 100 100 100 100 100 100

Slutligen visa grupperna »lägre tjänstemän» (G) och »hantverkare och kroppsarhetare» (H) relativt konstanta siffror för de tre årgångarna med tillsammans 20, 17 resp. 20 %. Till gruppen Y har förts målsmän utan egentlig yrkesbeteckning som herr, fru, änkefru etc. Den är bland de man- liga studenterna helt obetydlig.1

Icke heller bland kvinnorna kan man iakttaga några större förskjut- ningar mellan de olika yrkesgrupperna de tre åren. Påpekas bör den Ök— ning, som ägt rum för grupperna »lägre tjänstemän» (G) och »hantverkare och arbetare» (H) från tillsammans 11 % 1930 till 16 % 1943. Dock måste här beaktas, att gruppen »obekant» är förhållandevis stor bland kvinnorna 1930. Den utgjorde då hela 8 % mot 3 % 1937 och 1943. Gruppen >>yrkes- beteckning saknas» (Y) är något större bland de kvinnliga studenterna än bland de manliga.

En jämförelse mellan könen visar, att grupperna »jordbrukare» (A), »lägre tjänstemän» (G) och »arhetare och hantverkare» (H) för männen visa högre procent än för kvinnorna, medan grupperna »folkskollärare» (B) och »akademiker» (CA) visa lägre procent för männen än för kvin- norna. Övriga grupper visa ungefär samma procentuella andel för båda könen.

Primärmaterialets svagheter, om än obetydliga, och den statistiska osä— kerheten i procenttalen gör, att för långt gående slutsatser 0111 orsaken till ev. förändringar i yrkesfördelningen mellan de tre årgångarna icke kunna dragas.

Professor S. Wahlund har i en uppsats i Social Årsbok 1942 gjort en sammanställning ur materialet från 1930 års folkräkning över fördelningen efter skolutbildning bland hemmavarande söner (över 15 år) till fäder i

1 Gruppen oobekant» (x) är bland männen så obetydlig, att den ej kan påverka storleks- ordningen av de övriga grupperna.

Tabell 17. Relativ fördelning på 3 huvudgruppper efter faderns yrke av samtliga hennnavarande studenter år 1930 (enl. Wahlund) och av 1930 års manliga läro- verksstudenter.

Yrkesgrupp(faderu) [ Före- Funk- Hantver— Obe- Summa . .. kare och 1 tagare tronarer kanta ! arbetare i Wahlunds siffror enl. 1930 års folkr. Hela riket ................... 45 45 10 __ 100 därav städer ................ 42 47 11 = 100 » landsbygd ............. 51 39 10 »—— 100 1930 års manliga studenter Hela riket ................... 40 45 13 2 100 därav städer ................ 37 47 15 1 100 » landsbygd ............. 48 41 10 1 100

olika yrkesklasser. Här redovisas »hemmavarande söner» med avlagd stu- dentexamen efter faderns yrke. Den yrkesfördelning Wahlund använt sig av är den vid 1930 års folkräkning använda, där man skiljer på »större företagare och likställda», »mindre företagare», »funktionärer», »hantver- kare» och »arbetare». Folkräkningens redovisning omfattar de studenter, som äro bosatta hos föräldrar och ännu icke inträtt i förvärvslivet. De grup- per, som ligga länge vid universitet och högskolor och sent inträda som självständiga yrkesutövare, äro därför överrepresenterade. 1930 års stu- denter i vårt material ha grupperats efter samma indelningsmetoder; dock ha grupperna »större företagare» och »mindre företagare» sammanslagits till en.1

Tabell 17 visar en ganska stor överensstämmelse mellan de två materialen. Visserligen är företagargruppen mindre och arbetar-hantverkargruppen större i vårt material än i Wahlunds, men storleksordningen är dock den- samma förde _tre yrkesklasserna i de båda materialen och skillnaderna må delvis förklaras av det ovan anförda, att de som sent inträda i förvärvslivet äro överrepresenterade i Wahlunds siffror. Resultatet av jämförelsen visar, att de yrkesuppgifter, varpå vår undersökning bygger, möjliggöra gruppe- . ringar av materialet, som väl kunna jämföras med andra yrkesgrupperingar. ! En särskiljning av studenterna efter real- och latinlinjen samt efter tre- årigt och fyraårigt gymnasium har även ett visst intresse i samband med frågan om social härstamning (se tabell 18).

Mellan de olika yrkesgrupperna finnas icke några större skillnader i fråga om sönernas fördelning på real- och latinlinje. Däremot kan man konstatera bestämda skillnader beträffande fördelningen på treårigt och fyraårigt gymnasium. I det fyraåriga gymnasiet har akademikergruppen betydligt högre procentuell andel av studenterna än i det treåriga gymna-

1 Till grupp »företagare» ha förts kodgrupperna A1, A2, CA3, CA7, 1/, CA8, 1], CAS), D, E, tll] grupp »funktionärer» A4, Å5, B, CAI, GAZ, CA4, CAS, CG, 1/2 CAS, 1/3 CAg, Ciu' F, G, H2, till grupp »arbetare» A3, Hl, H3, H4, Hö.

Tabell 18. Läroverksstudenternas relativa fördelning på olika gymnasielinjer för skilda yrkesgrupper.

Yrkesgrupp (fadern) Årgång och linje li a A B c,, CM D E F G H g j Män 1 % realstud. i 1930 ........... 45,5 45,3 40,8 44,3 45,1 50,7 39,0 47,9 40,0 43,4 ; 1937 ........... 61,7 65,3 58,9 57,9 53,7 55,4 53,2 59,6 85,3 57,4 1 1943 ........... 74,5 68,5 72,2 77,1 67,7 72,1 67,7 69,5 76,6 71,7 % stud. i 3-årigt gymnasium 1930 ........... 4,2 6,3 4,7 3,3 4,6 7,0 5,2 5,5 1,9 4,6 1937 ........... 58,2 53,4 38,8 31,6 37,0 53,9 49,4 55,3 52,7 48,3 1943 .......... 67,5 57,4 41,6 33,7 42,8 55,2 44,8 49,4 59,3 50,9 Kvinnor % realstud. 1930 ........... 63,2 60,0 70,0 — 67,9 63,3 71,7 88,9 61,9 68,8 1937 ........... 29,4 28,8 18,4 25,9 21,1 21,9 17,9 25,8 35,7 23,2 1943 ........... 40,4 33,8 31,2 41,5 26,2 36,2 34,6 44,6 41,1 34,7 % stud. i 3—årigt gymnasium 1938 ........... 89,5 83,3 81,8 78,6 81,1 83,3 93,3 f— 83,3 84,6 1937 ........... 52,9 53,0 32,9 33,3 42,0 52,6 46,2 61,3 58,0 46,4 1943 ........... 53,8 45,9 33,1 19,5 33,0 41,8 36,7 49,4 44,4 40,1

siet, medan jordbrukar- och hantverkar-arbetargrupperna svara för större procentuell andel i det treåriga gymnasiet än i det fyraåriga. Detta torde ha sin förklaring däri, att barnen inom jordbruket samt barnen till hant- verkare och kroppsarbetare och i viss utsträckning även till lägre tjänste- män i högre grad än övriga socialgruppers barn genomgå kommunala och statliga mellanskolor, varefter det treåriga gymnasiet blir den naturliga gymnasielinjen. Olikheterna sammanhänga också med skillnader i fråga om fördelning på hemortstyp för de skilda yrkesgrupperna.

P. Dahn har i sitt arbete »Studier rörande den studerande ungdomens geografiska och sociala härkomst»1 undersökt yrkesfördelningen bland fäderna till den svenska läroverksungdomen från senare hälften av 1800- talet fram till 1920-talet. Om man försöker omgruppera hans tabeller till överensstämmelse med vår yrkesgruppering, varvid vissa sammanslag- ningar bli nödvändiga, och därvid väljer samtliga elever i högsta ringen höstterminen 1915 och hela gymnasiet höstterminen 1924, vilka äro de närmast i tiden liggande jämförelsematerialen, får man den relativa för- delningen i huvudgrupper, som redovisas i tabell 19. Våra siffror för 1930, 1937 och 1943 års män? ha även angivits i tabellen. Akademikergruppens

1 Nr XXIII i serien Skrifter utgivna av Fahlbeckska Stiftelsen, Lund 1936. 2 Att vid jämförelsen våra siffror för enbart männen och ej för män och kvinnor till- sammans valts beror på att männen utgjorde huvuddelen av de studerande vid de statliga läroverken för 20—30 år sedan.

Tabell 19. Relativ fördelning av gymnasister i linje R IV 1915 och i hela gymna- siet 1924 (enl. Dalin) och av de manliga läroverksstudenterna på huvudgrupper av faderns yrke samt på soeialgrupper.

Gymnasister Läroverksstudenter Yrkes- och socialgrupp (samtliga) (män) (fadern) . Ring IV Gymnasiet _ 1914 1924 1930 1934 1943

A ............................ 1 1 S 10 9 10 B ............................ 5 4 6 5 7 CA .......................... 16 17 22 23 21 CM .......................... 3 2 3 4 3 I) f— li ....................... 27 27 24 22 21 l? ............................ 15 16 13 15 15 (i + ll ....................... 22 26 20 17 20 Y ........................... ,. »" l 2 1 x ............................ 1 "# 1 3 2

Summa 100 100 100 100 HK) I ............................ 38 46 36 36 31 II ........................... 44 37 41 42 45 Ill .......................... 17 17 22 19 22 x ............................ 1 _ l 3 2

Summa 100 100 100 [00 100 Antal ............ * ............ 1 442 8 068 1 714 2 229 2 531

procentuella andel har stigit under hela perioden, medan företagargrup— perna (D + E) samt lägre tjänstemanna— och hantverkar—arbetargrupperna (G+H) sjunkit, de senare något mer. Övriga grupper visa i stort sett oförändrade procenttal.1

Ett försök har gjorts att fördela yrkesgrupperna på de tre socialgrup- perna överklass (I), medelklass (II) och underklass (lll). Varje social- klassindelning, hur omfattande primäruppgifterna än äro, är förhållandevis godtycklig. Vissa yrkeskategorier skulle med lika goda skäl kunna föras till socialgrupp I som till socialgrupp II; andra lika gärna till socialgrupp II som till socialgrupp III och omvänt.

Akademikerna ha som helhet förts till grupp 1. Här kan dock ifrågasät— tas, om yrken, som angivits med beteckningen >>fil. mag.», »ämneslärare», »bibliotekarie» ej borde föras till socialgrupp II. Vidare har gruppen »större företagare» (D) förts till socialgrupp 1, medan gruppen >>mindre företagare» (E) förts till socialgrupp ll. Den reella skillnaden bakom yrkesbeteck— ningarna i dessa grupper kan dock säkert i flera fall starkt ifrågasättas, och de två grupperna gripa i hög grad in i varandra. Till socialgrupp 111 ha förts grupperna G och H, ehuru undergrupperna i grupp G samt »under- officerare» i grupp H lika väl kunde föras till socialgrupp II. På grund av

1 Möjligen föreligger en skillnad i indelningsgrunderna, så att i Dahns uppdelning till grupp F (högre tjänstemän) räknats en del, som i vår uppdelning förts till grupp CA (aka- demiker).

Tabell 20. Sambandet mellan yrkes- och socialgruppsilidelning enligt alternativ A och B.

Yrkesnndergrupper till olika socialgrupper enligt Yrkes- gmpp Alt. A All. B (fadern) Socialgrupp Socialgrupp I II III ] II III

...-&...... 1 2,3 3,5 1 2,4 3.5 . B ....... Samtliga Samtliga 4. GA ...... Samtliga 1 77-5, 7478, 1/2 9 6, 1/29 , CM ...... 1 2 1 2 * l) ....... Samtliga Samtliga E. . . . . . . Samtliga 41 l-—-3 lf ........ Samtliga 3, 4 1—2 (i ....... Samtliga Samtliga H. . . . . .. Samtliga 1 3 3 "46 Y ....... Samtliga ] " 2 7—3

dessa godtyckligheter ha två alternativa socialgruppsindelningar gjorts:1 ett mera schematiskt huvudalternativ (A) samt ett alternativ (B) med mera (' noggrann fördelning av yrkena på de tre socialgrupperna. Enligt huvud- l alternativet ha till socialgrupp I förts akademiker, större företagare, gods— * ägare, regementsofficerare och generaler, till socialgrupp III statare, tor- pare, arbetare och hantverkare inom jordbruk med binäringar (A3 och Aö), lägre tjänstemän, hantverkare och arbetare samt till socialgrupp II övriga kategorier. Enligt alternativ B har gränsen mellan socialgrupp I och II dragits så, att yrkena fil. mag., ämneslärare, bibliotekarie förts till social- grupp Il. Vidare har halva gruppen ingenjörer förts till socialgrupp II. Vissa andra smärre grupper ha överförts till socialgrupp 1. Till social- l grupp III ha enbart förts arbetare ijordbruk, industri och hantverk, chauf— | t'örer och de lägsta statstjänaryrkena, medan hantverkare, handelsbiträden, ( underoffice'are och högre statstjänare förts till socialgrupp II. ,

En detalje 'ad förteckning över olika yrken enligt de två alternativen redo- visas i tabell 20.

Resultatet av socialgrupperingen framgår av tabell 21, där den absoluta och procentuella fördelningen på olika socialgrupper angivits för de tre årgångarna enligt båda alternativen. Beträffande männen har fördelningen på de tre socialgrupperna varit relativt konstant under perioden enligt båda alternativen. Man kan dock konstatera en viss relativ nedgång för social- grupp I till förmån för socialgrupp II. Socialgrupp III visar enligt båda alternativen en procentuell nedgång är 1937. Påpekas bör dock, att årgång 1937 uppvisar den största procenten »obekant», och huvuddelen av denna torde omfatta yrken, tillhörande socialgrupp III.

Även beträffande kvinnorna tyda tabellens siffror enligt båda alternati- ven på en nedgång för socialgrupp I och uppgång för socialgrupp II. Social-

1 I de följande kapitlen redovisas dock blott fördelningen enl. alt. A.

Tala-ll 21. Fördelning av läroverksstudenter-na på skilda socialgrupper enligt alternativ A och B.

M a 11 K v i n n o r Socialgrupp (fadern) 1930 1937 1943 1930 1937 1943

Antal % Antal % Antal] % Antall % Antal] % Antall %

793

II ............ . 695 41 935 42 1118 44 184 39 465 44 657 44 375 22 442 20 563 22 65 14 193 18 276 19

. ' Summa 1714 100222!) 100 2531 100 468 1001066 1001478 100

*; I ............. 637 37 få”)! 36 800 32 177 38 370 35 481 33 II ............ 864 51 1172; 52 1 415 56 221 47 574 54 831 56 III ........... 190 11 2031 9 261 10 33 7 90 8 123 8 x............. 23 1 593 3 55 2 37 8 32 3 43 3

|

| III ...........

| x ............. 23 1 [59 2 55 2 37 8 32 3 43 3 I

| 1

Summa 1714 100 2229 100 2531 100 468 100 1066 100 1478 100

grupp III visar enligt båda alternativen lägre andel 1937 och 1943 än 1930. 1930 är dock gruppen >>obekant>> speciellt stor, och detta torde förklara hela skillnaden.

En jämförelse mellan könen visar, att lägsta socialgruppen är något sva- gare representerad bland kvinnorna än bland männen. Detta uppväges dock till största delen av att bland kvinnorna gruppen »ohekant» är större än bland männen. De två högre socialgrupperna ha nämligen mycket lika procentuella andelar inom de två könen.

Även i detta fall har en jämförelse gjorts med de uppgifter Dahn ger i sin bok. Hans socialgruppsindelning motsvarar närmast vårt alternativ A. ! Dock har Dahn några yrken av lägre tjänstemanna- och hantverkarkarak- & tår i sin socialgrupp II, varför hans indelning ligger mellan våra två alter— nativ, om än närmare alternativ A. Siffrorna för gymnasiets elever 1915 och 1924 för båda könen sammanslagna framgå av tabell 19, där även in- förts siffrorna för vårt material 1930, 1937 och 1943 för männen enligt huvudalternativet. Socialgrupp I har ökat från 1915 till 1924 på social- grupp II:s bekostnad, medan socialgrupp III visar oförändrad procentsats. Tillfogas våra siffror, skulle man således få fram, att socialgrupp I ökat ; till slutet av 1920-talet och sedan åter minskat. Socialgrupp 11 visar en " motsatt utveckling. Socialgrupp 111 skulle för hela perioden vara relativt konstant representerad. Det bör dock ännu en gång betonas, att indelningen i dessa tre socialgrupper är godtycklig. Vad man med säkerhet kan säga är, att medel- och överklass sedan mitten av 1910-talet fram till de senaste åren svarat för 80 % av de utexaminerade studenterna med ungefär lika stor fördelning på vardera gruppen och att underklassen svarat för 20 %; detta om man i denna inräknar lägre tjänstemannagruppen. Begränsar

Tabell 22. Antalet tjuguåringar samt antalet läroverksstudenter åren 1930, 1937 och 1943 bland barnen till officerare, läkare och präster (enl. matriklar).

Yrkesgrupp M a 11 K v i n n o r (fader") 1930 1937 1943 1930 1937 1943 Officerare Antal barn ....... 85 122 103 93 113 98 ? Antal studenter .. 61 98 85 14 29 24 * Läkare ! Antal barn ....... 45 53 74 37 44 70 Antal studenter .. 42 40 62 13 27 42 Präster Antal barn ....... 80 61 113 84 79 100 Antal studenter .. 45 47 58 13 19 39 Samtliga : Antal barn ....... 210 236 290 214 236 268 ; Antal studenter .. 148 185 205 40 75 105 ; % studenter ...... 70 78 71 19 32 39 i 1

man den till att omfatta huvudsakligen hantverkar- och kroppsarbetar- gruppen från alla näringar, kommer den under perioden att svara för ca 10 % av studenterna, medan medelklassen i motsvarande grad under perio— den ökar till 50 %.

Dessa förskjutningar i studenternas fördelning på olika yrkes- och social- grupper under perioden skulle fått betydligt större värde, om man kunnat ställa dem i relation till förskjutningarna inom motsvarande totala ålders- grupp från resp. yrkes- eller socialgrupper. Detta låter sig dock ej göra på grund av vår otillräckliga demografiska statistik på detta område. Givet- ; vis kan man för de tre åren göra en approximativ uppskattning av studen— ] ternas andel av de jämnåriga åldersklasserna inom olika yrkes- och social— grupper av totalbefolkningen, men en dylik jämförelse skulle ej ge någon tillförlitlig bild av utvecklingstendenserna under perioden. Man vet för litet om olikheterna i nativitetens förändringar under 1900-talet inom skilda yrkes- och socialgrupper. För vissa smärre yrkesgrupper kan man dock få en ganska god bild av både storlek och förändringar under perioden i detta avseende. Med hjälp av tillgängliga yrkesmatriklars familjedata går det att sammanräkna antalet barn av olika födelseårgångar. Här ha utförts sådana räkningar med tillhjälp av läkar-, präst- och officersmatriklarna, utgivna i mitten av 30-talet. Medeltalen av de födda åren 1910 och 1911, resp. 1917 och 1918 och 1923 och 1924 i dessa yrkesgrupper ha jämförts med antalet läroverksstudenter 1930, 1937 och 1943.1 Resultatet redovisas i tabell 22. Siffrorna för präster, läkare och officerare torde giva en god bild av för- hållandena i akademikergruppen i dess helhet.

1 Privatisterna och militärstudenterna torde vara mycket få bland dessa yrkesgrupper-s barn.

70—80 % av sönerna och 20——40 % av döttrarna inom dessa tre yrkes- grupper ha sålunda tagit studentexamen under perioden. Jämför man dessa värden med procentsiffrorna för hela riket i årgång 1943, vilka för männen voro 5 % och för kvinnorna 3 %, får man en viss uppfattning av storleken i variationerna mellan olika yrkes- och socialgrupper i berörda avseende.

Av tabellen framgår, att prästerskapet i mindre grad (59 %) än office- rare (79 %) Och läkare (84 %) låter sina söner avlägga studentexamen. Detta kan kanske delvis förklaras så, att prästerna i större utsträckning än läkare och officerare äro bosatta på stora avstånd från samhällen med gymnasier; vidare kunna prästernas större barnkullar vara bidragande or- sak till den lägre procenten. Bland kvinnorna visa läkarna de högsta pro- centtalen (54%). Präster och officerare visa ungefär lika höga siffror (27 resp. 22 %).

Hemort och faderns yrke.

Ett ganska starkt samband råder mellan studenternas hemort och deras sociala ursprung. En kombinerad fördelning efter faderns yrke och de tio hemortstyperna redovisas i bilaga B. I tabell 23 a och b lämnas för de fyra hemortstyperna storstäder, övriga städer med gymnasium, städer utan gym- nasium och landsbygden fördelningen efter huvudgrupper-na av faderns yrke samt efter socialgrupp.

I de tre storstäderna Stockholm, Göteborg och Malmö dominerar för de manliga studenterna akademikeryrket (CA) starkare bland studentfäderna än i övriga landet, även om en något större nedgång i akademikergruppens relativa andel äger rum under perioden för denna hemortstyp än för riket i dess helhet. Bland 1930 års studenter komma 26 % av männen från akade— mikerhem, medan motsvarande siffra för 1943 års studenter är 23 %. Av övriga yrkesgrupper är direktörsgruppen (D) överrepresenterad1 i storstä- derna under hela perioden men sjunker kraftigt från 1930 till 1943. Gruppen högre tjänstemen (F) i de två senare årgångarna har ökat och är kraftigt överrepresenterad jämfört med rikssiffrorna. Lantbrukargruppen (A) är givetvis praktiskt taget orepresenterad bland storstadsstudenterna, och även gruppen folkskollärare (B) och mindre företagare (E) är underrepre- senterad där, den första kraftigast. Gruppen hantverkare-arbetare (H) är omväxlande under- och överrepresenterad i storstäderna de tre åren jäm- fört med rikssiffrorna. Bland kvinnorna föreligger i stort sett samma för— hållande heträffande yrkesfördelningen i storstäderna som bland männen.

För hemortstypen »övriga städer med gymnasium» är gruppen militärer ( GM) och arbetare—hantverkare något starkare representerad än i landet i dess helhet. Den senare gruppen har starkare överrepresentation under se— nare delen av perioden. Lantbrukargruppen är även här helt naturligt

1 D. v. s. överrepresenterad i relation till yrkesgruppens storlek bland samtliga studenter.

a. Män. Yrkes- 1930 1937 1943 0911 Hemortstyp Hemortstyp Hemortstyp social- grurp Städer Ländds' Samt- Städer Lind; Samt- Städer Landé" Samt (fadern) yg liga yg liga byg liga * 1 2—4 5—7 8—10 1 2—4 | 5—7 8—10 1 2—4 5—7 8—10 A.. 1,5 4,6 8,8 27,3 9,6 1,5 5,0 5,3 25,2 9,0 0,9 4,3 6,1 26,0 9,8 B.. 2,1 5,7 6,1 9,7 5,6 2,7 4,6 6,7 9,5 5,3 2,5 4,5 8,4 12,9 6,6 CA ...... 26,3 21,7 19,3 17,4 21,8 26,0 21,8 24,0 18,1 22,5 23,4 23,1 21,3 15,7 20,9* CM ...... 4,0 5,8 _ 0,7 3,6 4,1 7,1 4,0 1,4 4,4 4,5 4,6 0,6 1,5 3,4, D ....... 17,0 10,5 10,5 6,7 11,5 14,3 10,5 8,7 4,6 10,1 11,8 7,9 9,0 4,8 8,31 E ........ 10,7 13,5 14,9 13,4 12,7 11,4 12,6 15,3 11,8 12,1 12,4 14,8 16,9 10,6 12,9; F ........ 12,6 14,3 18,4 9,3 12,8 20,3 15,5 14,0 9,7 15,4 22,0 13,4 15,2 9,0 14,9; G ........ 5,9 3,9 4,4 2,8 4,3 6,2 4,5 6,7 4,4 5,1 6,9 6,6 5,1 5,4 6,23 H ....... 16,6 18,9 16,7 11,6 16,1 9,1 14,7 12,7 10,4 11,5 10,3 19,0 13,5 11,8 13,6 Y ....... 0,6 0,6 0,9 0,7 0,6 1,9 2,4 0,7 1,9 2,0 2,4 0,5 1,7 0,9 1,3, x ........ 2,9 0,5 _ 0,5 1,3 2,5 1,4 2,0 3,0 2,6 3,0 1,3 2,2 1,3 2,2, Summa 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 I ........ 45,5 36,2 31,6 26,6 36,2 42,4 35,0 37,3 26,8 35,6 36,8 33,7 30,3 23,2 31,4 II ....... 28,4 39,5 46,5 55,3 40,5 37,8 41,3 39,3 50,0 41,9 40,7 38,6 45,5 54,0 44,2 III. . 23,2 23,9 21,9 17,6 21,9 17,3 22,2 21,3 20,2 19,8 19,5 26,4 21,9 21,4 22,2 x ........ 2,9 0,5 _ 0,5 1,3 2,5 1,4 2,0 3,0 2,6 3,0 1,3 2,2 1,3 2,2 Summa 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 1003 Antal 525 636 114 432 1714 728 762 150 568 2229 799 784 178 753 25311 Därav utlandet 2 Därav utlandet 9 Därav utlandet 9* » obekant 5 » obekant 12 » obekant 811 b. Kvinnor. 3 1 Yrkes- 1930 1937 1943 . OCh Hemortstyp Hemortstyp Hemortstyp smal— 1. d L (1 L d grupp Stf'dcr an & Szmt- Städer an & Samt- Städer an S- Saint (fadern) d bygd liga bygd liga bygd liga 1 2—4 5—7 8—10 1 2—4 5—7 8—10 1 2—4 5—7 8—10 A ....... 3,0 5,8 4,9 21,1 8,1 1,8 4,8 6,0 17,2 6,8 1,1 3,5 1,3 22,5 8,3; E ....... 2,4 6,4 2,4 14,4 6,4 3,0 4,3 6,0 14,5 6,4 4,8 8,8 1,8 15,8 9,11 CA ....... 24,6 29,5 22,0 15,4 23,9 25,6 26,6 20,5 15,7 23,2 29,8 29,2 21,1 16,1 24,9, CM ....... 4,- 3,2 2,4 1,0 3,0 4,2 2,5 2,4 1,2 2,7 5,0 2,9 1,8 0,9 2,81 D ....... 10,8 12,8 4,9 13,5 11,5 11,1 10,5 9,6 8,4 10,2 8,6 8,2 16,5 2,8 7,3 E.. 11,4 12,2 22,0 14,4 13,2 11,4 14,0 22,9 12,9 13,6 10,0 14,3 18,3 15,8 13,7 F ........ 8,4 14,1 29,3 12,5 13,0 18,4 17,3 16,9 13,3 16,6 16,4 15,1 15,6 7,3 13,2 G ........ 3,0 1,9 1,0 1,9 3,0 3,3 3,6 2,0 2,9 8,3 3,9 10,1 4,1 5,7 H.. 11,4 11,5 10,0 1,9 9,1 9,0 12,8 6,0 10,4 10,5 10,2 10,8 9,2 10,3 10,4 Y. 3,6 1,3 # 1,7 8,1 1,8 1,2 3,2 4,0 2,3 1,0 1,8 1,6 1,7 x ........ 17,4 1,3 2,4 4,8 7,9 4,2 2,3 4,8 1,2 3,0 3,6 2,2 1,8 2,8 2,9 Summa 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 I ........ 37,8 46,8 26,8 33,7 38,9 38,9 38,6 31,3 26,5 35,3 41,4 38,0 37,6 21,1 34,0 II ....... 26,3 37,2 58,5 55,8 39,3 36,4 40,6 53,0 55,4 43,6 33,9 43,4 39,4 57,8 44,4 III ...... 18,6 14,7 12,2 5,8 13,9 20,5 18,5 10,8 16,9 18,1 21,1 16,4 21,1 18,3 18,7 x ....... 17,4 1,3 2,4 4,8 7,9 4,2 2,3 4,8 1,2 3,0 3,6 2,2 1,8 2,8 2,9 Summa 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 110 100 100 100 100 Antal 167 156 41 104 468 332 399 83 249 1066 440 489 109 436 1478 Därav utlandet Därav utlandet 1 Därav utlandet 2 » obekant » obekant 2 » obekant 2

företrädd i svagare utsträckning än i riket i dess helhet.2 Övriga yrkesgrup- per äro i dessa städer representerade i ungefär samma omfattning som i riket i dess helhet. Bland kvinnorna äro akademiker- och hantverkar- arbetargrupperna något överrepresenterade i dessa städer, medan övriga yrkesgrupper i stort sett uppvisa >>normal» rekrytering.

Städerna utan gymnasium ha en relativ fördelning på de olika yrkes— grupperna, som i stort sett överensstämmer med den, som gäller för hela riket. Gruppen mindre företagare och i mindre omfattning högre tjänste- män är en aning överrepresenterad, den senare dock något obetydligare. Bland kvinnorna äro i dessa städer båda företagargrupperna förhållande- vis starkt företrädda, medan akademiker- och lantbrukargrupperna äro svagare representerade än i riket i dess helhet.

Vad slutligen landsbygden beträffar, är givetvis jordbrukargruppen här starkast representerad. Gruppen dominerar ungefär lika starkt som aka-

| demikerna i storstäderna. Den senare gruppen är dock anmärkningsvärt

nog den näst största bland landsbygdsstudenterna. Av övriga grupper äro

! större företagar- och högre tjänstemannagrupperna starkast underrepresen- terade bland dessa studenter.

Siffrorna för de tre socialgruppernas fördelning på de olika hemorts- typerna återgivas även i tabellen. I storstäderna är bland männen social- grupp ] något överrepresenterad (men visar fallande tendens) och social- grupp 11 i motsvarande grad underrepresenterad (men visar stigande ten- dens), inedan socialgrupp III har ungefär lika stor andel av studenterna i storstäderna som i riket i dess helhet. Bland övriga städer är fördelningen på de tre socialgrupperna i stort sett överensstämmande med förhållandena i landet i dess helhet. Dock bör påpekas den relativt höga siffran för socialgrupp I och låga för socialgrupp 11 för städer utan gynmasium bland 1937 års manliga studenter jämfört med siffrorna 1930 och 1943. Vad slutligen landsbygden beträffar, är här socialgrupp I genomgående sva- gare representerad, medan däremot socialgrupp II är i motsvarande grad starkt representerad.

Bland kvinnorna är förhållandet i stort sett detsamma som för männen, i dock att socialgrupp III bland storstäderna är underrepresenterad. Siff- , rorna för kvinnorna äro emellertid så små, att osäkerheten i relativtalen är mycket stor. * Några markanta förändringar i fråga om studentfädcrnas sociala rekry- l tering i olika hemortstyper föreligga således ej för perioden. Med tanke i på den relativt starka förskjutningen i totalbefolkningen mellan land och stad, som ägt rum under motsvarande period, hade man kanske a priori väntat sig bestämdare tendenser i föreliggande material.

1 Att siffran är så pass hög som bortåt 5 % kan antyda, att en del äro söner till f. d. lantbrukare, som bosatt sig i städer.

Genomsnittligt medelbetyg och hemortstyp.

De genomsnittliga medelbetygen för studenterna från skilda hemorts- typer ha angivits i tabell 24. Ett betyg för alla tre åren inom var och en av hemortstyperna har även uträknats i tabellen.

Skillnaderna mellan de olika hemortstypernas betygsmedeltal de enskilda åren äro så små, att man ej för något enskilt år kan tala om signifikanta olikheter i hetygsavseende för studenter från de skilda hemortstyperna. Prövar man olikheterna i de genomsnittliga medelbetygen mellan hemorts— typerna medelst variansanalys, får man icke för något av de tre åren vär- den, som uppfylla kravet på fullt tillfredsställande signifikans. Bland män— nen äro olikheterna speciellt små för 1937 års studenter och bland kvin— norna för alla tre årgångarna.

Följande bör dock framhållas. Bland männen visa storstäderna låga me— delbetyg alla tre åren, särskilt låga 1930. Bland övriga städer märks ingen speciell tendens, om man undantar småstäderna (med mindre än 10000 invånare) utan gymnasium, vilka alla tre åren ha medelbetyg, som ligga över resp. årgångars totala genomsnitt. Det senare förhållandet gäller även för landsbygdsstudenterna.

I detta sammanhang kan det vara av visst intresse att även konstatera, att de på landsbygden hemmahörande men under skoltiden inackorderade i läroverksstäder i fråga om medelbetyg ej nämnvärt avvika från de ej in- ackorderade landsbygdsstudenterna bland de manliga studenterna. Bland de kvinnliga studenterna däremot ha de inackorderade sämre betyg än de som bott i hemmen. Detta framgår av nedanstående tablå.

Män Kvinnor 1930 1937 1943 1930 1937 1943 lnackorderade ........ 3,15 3,28 3,20 3,29 3,38 3,20 Ej inackorderade ...... 3,21 3,28 3,20 3,44 3,41 3,28 Tabell 2.4. Genomsnittliga medelbetyg för läroverksstudenter från skilda hemortsgrupper. H 6 m 0 r t s t y 1) Studenl- Samt— årgång S t ä (1 e. r Landsbygd liga 1 2 3 4 | 5 | 6 7 8 9 10 Mån 1930. . .. . 3,01 3,17 3,03 3,24 3,11 3,16 3,22 3,07 3,12 3,20 3,09 1937. . .. 3,19 3,29 3,21 3,16 3,11 3,26 (3,70) 3,24 3,29 3,26 3,23 1943. . .. 3,08 3,09 3,03 3,05 3,18 3,18 3,21 3,18 3,21 3,20 3,12 Medeltal 3,09 3,18 3,09 3,15 3,13 3,20 3,38 3,16 3,21 3,22 3,15 Kvinnor 1930. . .. 3,30 3,44 3,40 3,25 (3,11) 3,13 (3,50) (3,31) 3,24 3,33 3,32 1937.... 3,33 3,47 3,44 3,24 3,33 3,35 (3,21) 3,33 3,32 3,39 3,39 1943... 3,26 3,41 3,15 3,25 3,14 3,06 2,94 3,10 3,27 3,18 3,23 Mcdeltal 3 3

Tabell 25. Genomsnittligt medelbetyg för läroverksstudenter från olika grupper av faderns yrke.

Yrkesgrupp (fadern) Samt- Studentårgäng li a AIBICAICMID E F G H Y )( % Män

1930 .......... 3,09 3,44 3,12 3,02 3,04 2,97 3,12 3,06 3,09 2,80 2,82 3,09 1937 .......... 3,34 3,25 3,24 3,12 3,19 3,18 3,26 3,14 3,28 3,20 2,98 3,23 19-13 .......... 3,22 1,29 3,12 2,86 3,03 3,07 3,07 3,13 3,19 3,09 3,07 3,12 Medeltal ....... 3,22 3,33 3,16 3,00 3,09 3,07 3,15 3,11 3,19 3,03 2,96 3,13

Kvinnor 1930 .......... 3,28 3,42 3,43 3,39 3,27 3,12 3,22 3,55 3,37 (3,41) 3,31 3,32 1937 .......... 3,38 3,36 3,46 3,57 3,33 3,35 3,36 3,48 3,35 3,35 3,32 3,99 1943 .......... 3,16 3,19 3,31 3,21 3,08 3,19 3,26 3,24 3,22 3,45 3,23 3,23 Medeltal ....... 3,27 3,32 3,40 3,39 3,23 3,22 3,28 3,42 3,31 3,40 3,29 3,31

Som jämförelse med våra siffror över den genomsnittliga medelbetygs— ni än kan man taga docent Huséns resultat av intelligenstestningar bland de senare årens inskrivningsskyldiga.1 Husén får för studenterna i Stock- holm, Göteborg och Malmö resultatet 126 poäng, för övriga städer 127, vil— ket stämmer väl med våra siffror för de genomsnittliga medelbetygen. För landsbygdens studenter får Husen poängsiffran 125, d. v. s. lägre än för städerna, medan i vårt material landsbygdens studenter ha något bättre medelbetyg än städernas.

Genomsnittligt medelbetyg och faderns yrke.

De genomsnittliga medelbetygen för studenterna efter huvudgrupper av faderns yrke redovisas i tabell 25. Där angives också ett medeltal av de tre årssiffrorna inom varje yrkesgrupp.

Det föreligger större variationer i medelbetygen efter faderns yrke än efter hemort.

Bedömer man olikheterna i medelbetygsnivåerna för de olika yrkesgrup- perna med hjälp av variansanalys, får man för männen fram statistiskt Säkerställda olikheter för 1943 års studenter och i det närmaste för 1930 års studenter. För 1937 års studenter äro däremot skillnaderna mellan grupperna helt av slumpmässig karaktär. Bland kvinnorna äro olikheterna mellan yrkesgrupperna ej i något fall statistiskt signifikanta och helt slumpmässiga år 1937. Alltför säkra slutsatser kunna därför icke dragas om olikheterna mellan grupperna och än mindre om utvecklingstendensen inom varje grupp. Ej heller blir det lönande att analysera skillnaderna i hetygsnivå mellan undergrupperna av faderns yrke.

Bland männen äro folkskollärar—, jordbrukar- och hantverkar-arbetar-

1 Se Husén: Begåvningsurvalet och de högre skolorna. Folkskolan 1947: 4.

Tabell 26. Genomsnittliga medelbetyg för läroverksstudenter från skilda social- grupper.

Socialgrupp M 5 n K v i n n o r (fadern)

1930 1937 1943 1937

3,08 ',w 3,09 ' as 3,41 3,11 ',2. 3,12 ' » 3,33 3,07 ' . 3,18 : : 3,38 2,82 ' 8 3,07 .:n 3.32

Samtliga ........... 3,09 ' ,* 3 3,12 : - 3,39

gruppernas värden bland de högsta alla tre åren. Även akademikergruppen visar värden över medelnivån för samtliga, högst år 1930. Lägst ligga be- tygen för officersgruppen, de två företagargrupperna samt den obetydliga gruppen >>yrkesbeteckning saknas» (Y). Bland kvinnorna ha akademiker— och lägre tjänstemannagrupperna de högsta betygen, men även officers— gruppen har höga värden, speciellt år 1937. Lägst värden ha här de två företagargrupperna. Anmärkningsvärt är också, att gruppen >>yrkesheteck- ning saknas» visar höga betyg i motsats till vad fallet är för de manliga studenterna.

Fördelar man fäderna efter socialgrupp (enligt alternativ A) samt be— räknar medelbetygsnivån för studenterna inom var och en av dessa tre grupper, fås det resultat, som redovisas i tabell 26.

Några statistiskt Säkerställda differenser mellan socialgruppernas medel- betyg föreligga inte. Det förefaller dock, som om bland männen social— grupp I skulle ha något lägre medelbetyg än de övriga. Skillnaderna äro helt obetydliga men kunna tyda på att i den högsta socialgruppen finns ett förhållandevis större antal personer än i övriga grupper, som tager student- examen med slätstrukna betyg.

Genomsnittligt medelbetyg och ålder.

Medelbetygsnivån varierar ganska kraftigt för olika åldersgrupper bland studenterna. De yngsta studenterna ha genomgående de högsta betygen och de äldsta de lägsta; helt naturligt, då de äldre studenterna i regel varit kvarsittare något eller några år under sin studietid. I tabell 27 redovisas de genomsnittliga medelbetygen för olika åldersgrupper.

För 1930 års studenter ha förutom de genomsnittliga medelbetygen för samtliga studenter i olika åldersgrupper även angivits motsvarande medel- betyg på real- och latinlinjen. Reallinjens studenter ha högre betyg än latinlinjens i åldersklasserna upp till 20 år.- I de två äldsta åldersgrup- perna däremot ha latinlinjens studenter högre betyg. Det sammanhänger troligen med att latinstudenterna i de två äldsta åldersgrupperna i mindre omfattning äro kvarsittare än vad fallet är bland realstudenterna, utan i

Tabell 27. Genomsnittliga medelbetyg för läroverksstudenter från skilda gymnasie- linjer inom olika åldersgrupper.

1930 1937 1943 Ålder vid atudent— Samt- Darav Samt- Darav Samt- D a r a v 1 examen lina liga 3-årig 4-aria liga ” Real Latin . . . .” R IV R lII L IV L III llllje linje "än 17 ...... (3,41) (3,25) (3,58) 3,80 3,69 3,94 (3,85) (3,00) ,,- (4,35) 18 ...... 3,40 3,50 3,35 3,58 3,53 3,61 3,44 3,45 3,29 3,57 (3,00) 19 ...... 3,24 3,28 3,22 3,35 3,37 3,37 3,30 3,28 3,23 3,45 3,18 20 ...... 3,05 3,22 3,05 3,11 3,12 3,11 3,08 3,01 3,07 3,09 3,24 21 ...... 2,75 2,70 2,75 2,89 2,84 2,94 2,88 2,79 2,83 3,03 2,90 22 0. f]. . 2,70 2,55 2,70 2,89 2,80 3,04 2,86 2,74 2,77 3,02 2,98 Kvinnor 17 ...... (3,63) » ' (3,53) (1,17) (4,17) —- (3,45) ,,. (4,05) » - (2,85) 18 ...... 3,45 (3,32) 3,45 3,58 3,65 3,56 3,40 3,39 3,50 3,52 3,30 19 ...... 3,45 3,45 3,45 3,45 3,49 3,43 3,37 3,20 3,20 3,43 3,40 20 ...... 3,30 3,15 3,35 3,37 3,34 3,39 3,22 3,09 3,06 3,33 3,21 21 ...... 3,15 3,10 3,15 3,14 3,19 3,09 3,00 2,81 2,97 3,06 3,00 22 0.11. . 2,75 (2,74) 2,75 3,18 3,28 2,97 2,92 2,93 2,66 2,91 3,07

stället utgöras av personer, som börjat sina gymnasiestudier relativt sent. Till denna grupp hör t. ex. de blivande teologerna i Fjellstedtska skolan, där medelåldern bland studenterna är högre än normalt. Bland 1930 års kvinnliga studenter ha latinstudenterna i intet fall lägre medelbetyg än realstudenterna och högre betyg än realstudenterna för de äldsta ålders- grupperna.

Bland 1937 års studenter har en uppdelning skett på treårigt och fyra— årigt gymnasium. Bland männen ha studenterna i de två största ålders- klasserna (19 och 20 år) samma medelbetygsnivå för de två linjerna, me- dan bland de yngre och äldre studenterna de, som utexaminerats på det fyraåriga gymnasiet, ha högre betyg än på det treåriga. Bland kvinnorna är förhållandet här i viss mån omvänt, då i alla åldersklasser utom bland tjugoåringarna studenterna på det treåriga gymnasiet ha högre medelbe- tygsnivå än på det fyraåriga.

Bland 1943 års studenter slutligen har en uppdelning samtidigt skett på real- och latinlinje och på treårigt och fyraårigt gymnasium. De yngre realstudenterna i det fyraåriga gymnasiet ha högre betyg än realstuden- terna på det treåriga, medan för de äldre årgångarna förhållandet är om- kastat. På latinlinjen ha studenterna på det fyraåriga gymnasiet utom för åldersklassen 20 år genomgående högre betyg än studenterna på det tre- åriga. Detta, att både på reallinjen och latinlinjen åldersklassen 20 år har bättre medelbetygsnivå i det treåriga än i det fyraåriga gymnasiet, hänger samman med att bland tjugoåringarna på det treåriga gymnasiet ej finnes något nämnvärt antal kvarsittare, då ju 20 år är normal ålder för studen-

terna från det treåriga gymnasiet, medan däremot på det fyraåriga gym— nasiet ett relativt stort antal kvarsittare måste finnas bland tjugoåringarna. Då normal skolgång i fyraåriga gymnasiet oftast innebär, att studentexa- men avlägges ett åldersår tidigare än vid normal skolgång i det treåriga gymnasiet, borde egentligen betygsnivån jämföras med ett års förskjut— ning, så att åldersklass 19 år i fyraårigt gymnasium jämföres med ålders- klass 20 år i treårigt gymnasium o. s. v. En sådan jämförelse ger vid han- den, att den längre normala skoltiden på treåriga gymnasiet icke följes av däremot svarande vinst i betygsnivån. Begåvningsurval spelar dock här säkerligen också in.

Jämför man reallinjen med latinlinjen, visa siffrorna, att studenterna från R4 ha lägre betyg än från IA och att studenterna från R3 ha lägre betyg än från L3 utom i åldersklassen 19 år. Bland kvinnorna råder för reallinjens studenter varierande olikheter i skilda åldersklasser för tre- åriga och fyraåriga gymnasiet, medan för latinstudenterna de som utexa- minerats från fyraåriga gymnasiet genomgående ha högre betyg än de som utexaminerats från treåriga gymnasiet utom i den obetydliga äldsta ålders- gruppen. Eleverna från R4 ha lägre betyg än eleverna från L4 utom för den äldsta åldersgruppen, medan studenterna från R3 ha lägre betyg än studenterna från L3. Här är dock förhållandet det motsatta för den yngsta åldersklassen. Tabellens siffror visa således, att medelbetygsstandarden för olika linjer ej varierar fullt enhetligt i de tre årgångarna samt att skill- naderna mellan män och kvinnor i detta avseende äro relativt stora.

För samtliga studenter däremot råder som nämnts ett mycket klart och entydigt samband mellan ålder och medelbetyg. Med hänsyn härtill kom- mer därför vid behandlingen av den vidare utbildningen åldern ej att tagas i beaktande, då indirekt så sker genom medelbetygen.

Genomsnittligt medelbetyg efter ålder, hemortstyp och faderns yrke.

Det föregående visar, att medelbetygsnivån varierar med såväl ålder som hemortstyp och faderns yrke. Starkast samband råder mellan ålder och medelbetyg och svagast mellan hemortstyp och medelbetyg. Då emellertid ett visst inbördes samband råder mellan de tre faktorerna ålder, hemorts- typ och faderns yrke, ge ej sammanställningarna ovan klart besked om hur mycket medelbetygsnivån påverkas av vart och ett av de tre förhållandena. För att belysa detta har för 1930 års manliga studenter gjorts en samtidig , uppdelning av materialet efter hemort, ålder och faderns yrke.

Hemortstyperna ha fördelats på tre grupper, storstäder, övriga städer och landsbygd. Inom var och en av dessa hemortsgrupper har fördelning skett på tre åldersgrupper, 19 år, 20 år och 21—23 år. Slutligen har inom var och en av dessa nio grupper (efter hemort och ålder) de genomsnittliga medelbetygen beräknats för studenterna från var och en av olika yrkes-

grupper.l För att i någon mån eliminera olikheterna beträffande åldern för dem som genomgått fyraårigt och treårigt gymnasium, ha personer, som genomgått treåriga gymnasiet och som tillhöra åldersklassen 20 år, förts till åldersklassen 19 år.

Resultatet redovisas i tabell 28. I hela materialet är, som ovan visats (se sid. 57) olikheterna mellan medelbetygsnivåerna för de skilda yrkesgrup- perna statistiskt signifikanta. Den i särklass bästa medelbetygsnivån har gruppen folkskollärare, varefter följa grupperna akademiker, lantbrukare och arbetare-hantverkare. Lägst betyg ha de två företagargrupperna.

Jämför man medelbetygsnivån för olika yrkesgrupper inom var och en av de tre åldersklasserna oavsett hemort, föreligger blott i åldersklassen 20 år statistiskt signifikanta olikheter mellan de genomsnittliga medelbe- tygen. Liksom fallet är för materialet i dess helhet, har yrkesgruppen folk- skollärare den avgjort högsta medelbetygsnivån (3,66) och de två före- tagargrupperna den lägsta. Efter folkskollärargruppen följer arbetar-hant— verkargruppen som den näst bästa, men skillnaden mellan folkskollärar- gruppen och denna är hela 0,43 betygsenheter. Lantbrukargruppen samt lägre och högre tjänstemannagrupperna ha dessutom betygsnivåer över åldersgruppens totala genomsnitt, medan akademiker— och officersgrup- perna jämte de två företagargrupperna ligga under det totala genomsnittet. I den yngsta och den äldsta åldersklassen äro olikheterna mellan yrkes- grupperna så små, att de kunna bero på slumpen.

Orsakerna till att stora olikheter föreligga mellan betygsnivåerna för skilda yrkesgrupper bland tjugoåringarna äro säkerligen, att denna grupp är mera heterogen än de två övriga åldersgrupperna. Bland tjugoåringarna finns dels en kategori kvarsittare, dels en kategori studenter, som gått en ett är längre utbildningsväg till studentexamen än normalt, nämligen den via sexårig folkskola, fyraårig realskola och tre år i fyraårigt gymnasium. Dessa studenter torde i större utsträckning komma från yrkesgrupperna arbetare-hantverkare, lägre tjänstemän och jordbrukare än från övriga yrkesgrupper. Kvarsittargruppen bland tjugoåringarna torde däremot hu— vudsakligast rekryteras från de yrkesgrupper, vilkas barn till största delen genomgått fyraårig folkskola (elementarskola), femårig realskola samt fyra- årigt gymnasium. En större del av studenterna från akademiker— och före- tagargrupperna än från övriga yrkesgrupper torde ha gått denna kortare väg.

För samtliga yrkesgrupper faller medelbetygsnivån med växande ålder. l folkskollärargruppen är det genomsnittliga medelbetyget bland tjugo- åringarna dock något högre än bland nittonåringarna. Starkaste samban- det mellan ålder och medelbetygsnivå råder i gruppen akademiker, där den

1 Ur materialet har här uteslutits dels studenter med hemort i utlandet eller obekant hemort, dels studenter som varit äldre än 23 år vid studentexamen eller saknat åldersupp- gift, dels slutligen studenter, tillhörande grupperna »yrkesbeteckning saknas» och »obe- kant yrke».

Tabell 2.8. Genomsnittliga medelbetyg r olika åldersgrupper från skilda _vrkes- och hemortsgrupper. Årgång 1930 (män .

l—lemor

Yrkesgrupp Storstäder Övriga städer Landsbygd Hela riket (fadern)

Ålder vid studentexamen Ålder vid studentexamen Samt- Ålder vid studentexamen Samt- Ålder vid studentexamen Samt-

liga liga liga

—'19 21—23 —19 20

—19 20 21—23 —19| 20 121—43

3,13 3,47 3,14 3,04 3,02 2,98 3,13 3,08 3,13

(3,25) (2,50) (3,03) 2,55 3,07 2,90 (3,75) _! (3,11) (2,59) 3,45 (3,11) 2,97 2,62 2,61 2,64 3,16 (2,59) (2,65) (2,75) (2,92) (2,45) 2,99 w 2,52 (2,36) 2,89 2,46 3,06 (2,88) . (2,42) 2,30 2,67 2,89 3,04 3,25 . 2,63 (2,38) 3,31 2,70 3,18 2,79 . (3,11) (2,25) (2,85) (2,94) 3,07 (2,63) 3,02 2,42 _ 3,36 2,63 3,14 3,20 Samtliga 2,81 2,42 2,99 2,66 3,13 2,90 Varianskvot. 2,19 2,63 5,21 1,06 1,39 0,95 _ 3,75

91 få? 10 :— DleDL'DNv—IWN

3,54

DJNOIK—Qw genom

01 u—V—ov—O'N

3,21 3,22

5. 'OQ'CDQD GO!:

now:—x_— MMNNNNOOO') va.-4 N

3,21

NNOINOYNNNN mmmmcåmmmm

esta EDB O' N

o r— 'N

3.11

yngsta åldersgruppen har ett genomsnittligt medelbetyg på 3,31 och den äldsta på 2,62. För grupperna lägre tjänstemän, arbetare-hantverkare och för lantbrukargruppen äro skillnaderna i medelbetygsnivån för de två yngsta åldersgrupperna obetydliga, vilket sammanhänger med ovan påta- lade förhållanden i fråga om skolgången.

Olikheterna mellan medelbetygsnivåerna för de olika yrkesgrupperna inom var och en av de tre hemortstyperna (samtliga åldersgrupper sam- manslagna) äro relativt små. Inte för någon grupp föreligga statistiskt signifikanta olikheter mellan de genomsnittliga medelbetygen för yrkes- grupperna.1 Dock kan följande påpekas beträffande förhållandet mellan yrkesgrupperna: Bland storstadsstudenterna har folkskollärargruppen den högsta medelbetygsnivån (3,53) och mindre företagargruppen den lägsta (2,77). Förutom folkskollärargruppen ha akademiker-, lantbrukar—, offi- cers— samt lägre tjänstemannagrupperna bättre genomsnittligt medelbetyg än hemortsgruppen i dess helhet. Gruppen arbetare-hantverkare har exakt samma och övriga grupper sämre än det totala genomsnittliga medel- betyget.

Bland övriga städer har även folkskollärargruppen det högsta genom- snittliga medelhetyget. Sämst är här officersgruppen. Gruppen högre tjänstemän har de näst bästa medelbetygen, närmast följd av grupperna akademiker och arbetz-n'e-hantverkare. Övriga ligga under hemortsgruppens genomsnittsvärde. Beträffande de olika åldersgruppernas medelbetygsnivå inom denna hemortsgrupp visar gruppen tjugoåringar så stora olikheter mellan yrkesgrupperna, att skillnaden ej kan förklaras som slumpmässig. Högst betyg har här gruppen arbetare-hantverkare (3,36) och lägst grup— pen akademiker (2,61). För de två andra åldersgrupperna äro olikheterna däremot ej statistiskt Säkerställda.

Vad slutligen landsbygdsstudenterna beträffar, har även bland dem folk-

_ skollärargruppen den högsta inedelbetygsnivån och mindre företagargrup-

pen den lägsta. Hög medelbetygsstandard har förutom folkskollärargrup— l pen även grupperna arbetare—hantverkare, högre och lägre tjänstemän, me-

dan grupperna lantbrukare, akademiker och de två företagargrupperna ha medelbetygsnivåer under hemortsgruppens genomsnittsvärde.

Jämför man medelbetygsnivån för en och samma yrkesgrupp mellan de olika hemortstyperna, visa yrkesgrupperna A, B, CA och CM inga speciella variationer mellan hemortstypernas genomsnittliga medelbetyg. Däremot visa övriga yrkesgrupper (D, E, F, G och H) bestämd tendens i medelbe— tygsvariationen mellan olika hemortstyper. I storstäderna ha dessa grup- per förhållandevis låga medelbetyg, i övriga städer något högre och på landsbygden de högsta medelbetygsnivåerna. Variationerna äro dock inte

1 Att i detta relativt begränsade material icke alltid statistiskt Säkerställda differenser i bctygsstorlek mellan skilda yrkesgrupper (med eller utan kombination med hemortstypen) ha kunnat påvisas utesluter icke möjligheten att smärre skillnader förefinnas, som skulle komma till synes i ett större material.

för någon grupp så stora, att de ej skulle kunna ha orsakats av slumpen, men sammanslår man de närbesläktade yrkesgrupperna lägre tjänstemän och arbetare-hantverkare å ena sidan och de två företagargrupperna å den andra, får man fullt statistiskt säkerställda differenser mellan de tre hem- ortstypernas medelvärden, varför man är berättigad att anse skillnaderna för varje grupp som säkerställda. De största olikheterna uppvisar yrkes- gruppen högre tjänstemän, som för storstäderna har en medelbetygsnivå på 2,98, för övriga städer 3,18 och för landsbygden 3,24.

För att belysa förändringarna under perioden har även för 1943 års man- liga studenter beräknats de genomsnittliga medelbetygen för olika yrkes- grupper inom var och en av de tre hemortstyperna (tabell 29). Någon in- delning efter ålder totalt eller inom varje hemortstyp har ej skett, då det för 1930 års studenter visat sid, att åldersfördelningen är mycket olika för skilda yrkesgrupper, i första hand beroende på olikheter i skolgången för olika socialgrupper. För 1943 års studenter äro dessa förhållanden ännu mer påtagliga än för 1930 års studenter på grund av det treåriga gymna- siets starka utbyggnad under perioden.

För samtliga studenter äro, som tidigare visats, variationerna i medel- betygsnivån mellan skilda yrkesgrupper tillräckligt stora, för att man skall kunna tala om statistiskt säkerställda olikheter. Den högsta medelbetyg.— nivån har, liksom fallet var för 1930 års studenter, folkskollärargruppen. Närmast följer nu lantbrukar— och arbetar-hantverkargrupperna. De lägsta betygen har officersgruppen samt de två företagargrupperna och gruppen högre tjänstemän.

Blott i gruppen »övriga städer» äro olikheterna mellan yrkesgruppernas medelbetygsnivåer statistiskt säkerställda. För 1930 års studenter voro olikheterna inom denna hemortstyp väsentligt mindre, för övriga hemorts— typer i stort sett desamma. I gruppen »övriga städer» ha sålunda olikhe— terna efter social härstamning ökat under perioden. I denna hemortsgrupp har folkskollärargruppen (liksom 1930) de avgjort högsta medelbetygen (3,44), närmast följd av gruppen arbetare-hantverkare (3,16) och akademi- ker (3,09). Övriga yrkesgrupper ha lägre medelbetygsnivå än vad som gäl- ler för hela hemortsgruppen. Den avgjort lägsta medelbetygsstandarden har officersgruppen (2,79).

Beträffande de övriga hemortstyperna, för vilka inga statistiskt säkra olikheter kunna påvisas mellan yrkesgruppernas genomsnittliga medelbe— tyg, kan dock påpekas, att i storstadsgruppen rangordningen är ungefär densamma som i gruppen »övriga städer», om man bortser från den obe— tydliga lantbrukargruppen. Bland landsbygdsstudenterna åter har lantbru- kargruppen den högsta medelbetygsnivån, närmast följd av gruppen arbe— tare-hantverkare. Först på tredje plats kommer här folkskollärargruppen. Övriga yrkesgrupper ha genomsnittliga medelbetyg, som ligga under hem— ortsgruppens totala medeltal.

Tabell 29. Genomsnittliga medelbetyg för läroverksstudenter 1943 från skilda yrkes- och hemortsgrupper. Män.

Sk Hemortstyp 'r esgrupp . (fadern) Stor— Övriga Lands- Samtliga städer städer bygd A ............... (3,46) 2,99 3,28 3,23 8 ............... 3,28 3,44 3,23 3,30 CA .............. 3,12 3,09 3,20 3,13 CM .............. 2,88 2,79 2,93 2,85 D .............. 3,04 3,00 3,06 3,03 E ............... 3,08 3,02 3,18 3,08 F ............... 3,03 3,05 3,20 3,07 G ............... 3,19 3,07 3,14 3,13 H ............... 3,22 3,16 3,27 3,20 Samtliga 3,10 3,08 3,22 3,13 Varianskvot. . ... 1,68 3,61 0,78 5,64

Jämför man betygsstandarden för olika hemortstyper inom var och en av yrkesgrupperna, finner man ej, som fallet var för vissa yrkesgrupper inom 1930 års studenter, något klart och entydigt samband mellan medel- betyg och hemortstyp. Visserligen ha inom samtliga yrkesgrupper studen— terna från landsbygden högre medelbetygsnivå än studenterna från var och en av de två stadstyperna med undantag för grupperna folkskollärare och

lägre tjänstemän —— folkskollärargruppen har sin högsta medelbetygsnivå för hemortstypen »övriga städer» och lägre tjänstemannagruppen den högsta för storstäderna men å andra sidan ha ej storstadsstudenterna, som fallet var bland 1930 års studenter, lägre medelbetygsnivå än studen- terna från övriga städer.

KAPITEL V.

Utbildningen efter studentexamen.

Inledning.

Som framgår av inledningskapitlet ha praktiskt taget alla utbildnings- anstalter, där studentexamen är nödvändig eller en väsentlig merit, med— tagits vid behandlingen av studenternas vidare utbildning. Alnarps lant- bruksinstitut, Konsthögskolan, Grafiska institutet, Musikhögskolan samt de privata tekniska institut och mindre handelsinstitut, dit även studenter någon gång söka sig, ha dock icke medtagits. Vidare ha utelämnats de fyra- åriga kurserna vid folkskoleseminarierna. Slutligen har icke heller såsom utbildning räknats polisskoleutbildning, brandskoleutbildning och liknande.

Uppgifter ha till stor del erhållits i form av nominativa förteckningar från utbildningsanstalterna, upptagande namnen på de studerande, stu- dentexamensläroverk, år för påbörjande av utbildningen samt uppgift om avlagda examina. För universiteten och de fria högskolorna med undantag av Lunds universitet erhöllos utbildningsuppgifterna för åren 1937 och 1943 från Kungl. Statistiska Centralbyrån i form av avskrifter ur det cent— rala studiekortsregistret. För Lunds universitet erhöllos uppgifterna direkt från universitetets matriklar m. 111.

Ett mindre antal av de i förteckningar, studiekort eller matriklar namn- givna personerna kunde ej omedelbart identifieras i vårt kortregister över studenterna. I en del fall, där namnbyte syntes ha skett, lyckades efter hand genom olika kontroller identifieringar ske. Dock återstod ett mindre antal oidentifierade från alla tre årgångarna, vilket torde ha sin förklaring däri att studenterna antingen lämnat felaktiga uppgifter om sitt student- examenslåroverk eller sitt studentexamensår vid vederbörande utbildnings- anstalt eller på avskrivningsfel från våra uppgiftslämnare. De oidentifie- rades antal var dock obetydligt. Som framgår av inledningskapitlet gjordes vissa kompletteringar av utbildningsuppgifterna med ledning av kamrat— uppgifter, som i efterhand kontrollerades med studentkataloger. För 1930 års samtliga studenter och 1937 års kvinnliga studenter skedde dessutom vissa kompletteringar av utbildningsuppgifterna med ledning av de yrkes-

. am,—_ ,._.. _- F,... . .. . ..

_. —-———.1

_.4_.:.u.=.,_— (..,—_ , :. L ,

uppgifter, som senare erhöllos från länsstyrelsernas folkbokföringsavdel- ningar.

Uppgifterna om utbildningen efter studentexamen torde för 1930 års samtliga studenter och 1937 års kvinnliga studenter vara praktiskt taget fullständiga. För 1937 års manliga studenter torde även uppgifterna vara så gott som fullständiga. Då denna årgång hade tioårsjubileum våren 1947, erhöllos nämligen genom de ovan omnämnda kamratuppgifterna mycket goda upplysningar om verksamheten efter studentexamen för de studenter, om vilka inga uppgifter erhållits från utbildningsanstalterna. För 1943 års studenter ha utbildningsuppgifterna ej kunnat kontrolleras i efterhand på samma sätt som för de två övriga årgångarna. Kamratuppgifterna voro sämre för 1943 års än för 1937 års studenter. Å andra sidan erhöllos för 1943 års studenter mycket fullständiga uppgifter om ansökningar till ut- bildningsanstalterna med spärr. Det är därför ett mycket litet antal av 1943 års studenter, om vilka inga uppgifter om verksamheten efter student- examen förekomma. Materialet måste därför även beträffande 1943 års studenter anses tillfredsställande.

Beträffande examen ha uppgifterna härom, som ovan nämnts, erhållits från utbildningsanstalterna eller från det centrala studiekortsregistret. Även här ha kompletteringar skett med ledning av kataloger och i mindre utsträckning enbart kamratuppgifter. Undersökningen har fullföljts fram i. o. m. höstterminen 1946, varför uppgifter om examnia, avlagda under år 1947, icke ha beaktats. För 1943 års studenter ha ej uppgifter om examen insamlats.

Det ovan sagda gäller läroverksstudenterna. Uppgifterna 0111 privatis- ternas val av utbildning äro ej lika fullständiga. Når privatisterna efter stu- dentexamen skriva in sig vid de olika utbildningsanstaiterna, angiva de ibland som studentexamensläroverk den skola, där de bedrivit huvuddelen av sina studier, ibland det läroverk, där själva studentexamensprovet av- lades. Detta senare gäller i första hand för dem som avlagt studentexamen efter rena självstudier. Därtill kommer, att man ej i alla fall av de högre läroanstalternas, studiekortens och matriklarnas uppgifter kan avgöra om en person avlagt examen som privatist eller icke. Detta i förening har gjort, att identifieringarna av privatisterna i utbildningsanstalternas nominativa förteckningar samt i studiekorten ej blivit fullständiga. Några komplette- rande kamratuppgfter ha av naturliga skäl sedan ej kunnat införskaffas.

Om en student varit inskriven vid flera utbildningslinjer eller vid flera fakulteter vid samma universitet, har i utredningen genomgående skilts mellan huvudutbildning och förberedande eller kompletterande utbildning. Tidsföljden har därvid icke tillmätts avgörande betydelse. Som huvudut— bildning har i regel räknats den, som lett till examen, men undantag ha måst göras, beroende på utbildningstidens längd. Har en person avlagt examen vid någon kortare utbildningslinje, t. ex. vid något ettårigt handels-

gymnasium, men dessutom bedrivit flera års studier vid annan utbildnings— linje, har den sistnämnda utbildningen i regel räknats som huvudutbild- ning, även om examen ej avlagts.

Förberedande eller kompletterande utbildning betecknar studier under minst en termin (: inskriven minst en termin) vid läroanstalt, som följts eller i en del fall föregåtts av andra långvariga studier vid annan läro- anstalt eller fakultet. Flyttningar mellan olika orter inom samma utbild— ningslinje (fakultet) ha ej räknats som ombyte av utbildningslinje. Det som här betraktas som förberedande eller kompletterande utbildning kan ofta anses vara ett mindre lyckat första val av utbildningslinje.

I regel har det gått lätt att avgöra vad som skulle betraktas som huvud— utbildning. För 1930 års studenter ha de erhållna yrkesuppgifterna från mantals- och taxeringslängder i oklara fall givit vägledning vid bedöm- ningen härvidlag. De flesta tveksamma fallen ha gällt växlingar mellan fakulteterna vid universiteten och de fria högskolorna. Därvid ha teo- logiska och juridiska studier i regel räknats som huvudstudier i förhål- lande till filosofiska. I ett mindre antal fall har samma person förutom sin huvudutbildning genomgått eller påbörjat utbildning vid två eller i några fall tre andra läroanstalter eller fakulteter. Vid bearbetningen har i sådana fall blott den längsta av dessa utbildningar medtagits.

Tidpunkten för studiernas påbörjande har satts till tidpunkten för hu— vudutbildningens påbörjande. Vid beräkning av studietiden har den kom— pletterande utbildningen således ej medräknats. Ej heller har hänsyn ta— gits till ev. obligatorisk praktikanttjänstgöring som t. ex. för blivande apo— tekare. En person med studentexamen 1930, handelshögskoleutbildning 1930—1933 och juridisk utbildning därefter har ansetts påbörja sin huvud— utbildning tre är efter studentexamen. För personer, som tillhört filoso- fiska fakulteten och senare övergått till teologiska fakulteten, har dock tiden i filosofiska fakulteten inräknats i huvudutbildningen, då studierna betraktats som teol. fil. utbildning, såvida det ej varit fråga om längre filo- sofiska studier.

Val av utbildningslinje. a. Huvudutbildm'ng.

I detta sammanfattande avsnitt redogöres översiktligt för valet av huvud— utbildning och förberedande eller kompletterande utbildning. Utbildnings- linjerna indelas i tio grupper: 1) universiteten och de fria högskolorna inkl. Karolinska institutet, 2) de två tekniska högskolorna i Stockholm och Göteborg, 3) de två handelshögskolorna i Stockholm och Göteborg, 4) övriga fackhögskolor, d. v. s. Veterinär-, Lantbruks- och Skogshögsko- lorna samt Tandläkarinstitutet och Farmaceutiska institutet, 5) Gym- nastiska Centralinstitutet, 6) folkskoleseminarierna (studentkurserna),

7) Socialinstitutet i Stockholm!, 8) handelsgymnasier (fackkurser), 9) de statliga verkens utbildningskurser, 10) officersutbildning vid armé, flotta och flyg.

Av dessa tio utbildningslinjer räknas i fortsättningen grupperna 1—4 till de akademiska. Studenter, som ej genomgått utbildning vid någon av de tio utbildningslinjerna, ha förts till grupp >>utan utbildning». Här ingå dels de helt oidentifierade, dels de studenter, som enligt uppgift påbörjat för- värvsarbete omedelbart efter studentexamen eller genomgått annan kortare utbildning, dels slutligen de studenter bland 1937 års manliga och 1943 års samtliga studenter, som ansökt men ej intagits (1946) vid utbildningslinjer med spärr och sedan ej inträtt vid någon av de icke-spärrade utbildnings— linjerna.

Redogörelsens huvuddel avser läroverksstudenterna. Privatisterna, som i många avseenden utgöra en särpräglad grupp, komma att behandlas i slutet av kapitlet. Då uppgifterna om socialt ursprung till större delen saknas och då utbildningsuppgifterna ej äro fullständiga, kommer dock redogörelsen över dem att bliva mycket kortfattad. I redogörelsen för läroverksstudenterna ha 29 manliga och 11 kvinnliga studenter av 1937 års och 18 män av 1943 års årgång uteslutits ur materialet, emedan de av- lidit något eller några år efter studentexamen. Någon motsvarande uteslut- ning bland 1930 års studenter har ej företagits.

I tabell 30 redovisas det absoluta och relativa antalet studenter efter ut- bildningslinje. Siffrorna gälla huvudutbildningen. Varje person är såle- des blott räknad en gång.

Universiteten och de fria högskolorna ha under perioden valts av ett sti- gande antal studenter. Bland 1930 års studenter valde 948 st., bland 1937 års studenter 1 202 och bland 1943 års studenter 1217 st. sin huvudutbild- ning vid universiteten och de fria högskolorna. Siffran för 1943 års stu- denter torde för denna liksom för övriga utbildningslinjer komma att stiga något de närmaste åren. Relativt sett har dock rekryteringen till univer- siteten och de fria högskolorna nedgått; från 43 % bland 1930 års studenter till 37 % bland 1937 års och 30 % bland 1943 års studenter.

Bland männen föreligger en nedgång i det absoluta antalet för 1943 års studenter i jämförelse med 1937 års, medan bland kvinnorna det absoluta antalet har ökat under hela perioden. Relativt sett är nedgången dock större bland kvinnorna än bland männen, då antalet kvinnliga studenter ökat kraftigare än antalet manliga.

Nästan enbart manliga studenter söka sig till de tekniska högskolorna. Dock ha 13 st. kvinnliga studenter i 1943 års studentårgång börjat civil- ingenjörsutbildning (mest arkitektlinjen). Den absoluta siffran för de manliga studenterna vid dessa högskolor har stigit från 257 bland 1930 års studenter till 362 bland 1943 års studenter. Ökningen under perioden är

1 Instituten i Göteborg och Lund hade 1946 ej påbörjat sin verksamhet.

Tabell 30. Läroverksstudenter-nas absoluta och relativa fördelning på olika utbildningslinjer.

Antal %

Utbildnings- linje Samtliga Män Kvinnor Samtliga Män Kvinnor

1937 1943 1937 1943 1937 1943 1937 1937

1 202 1 217 822 810 380 407 332 375 330 362 2 13 131 156 126 146 5 10 231 145 135 72 96 43 1 7 14 36 196 32 114 80 82 40 2 12 5 28 269 112 177 65 92 126 77 65 29 61 231 285 231 —— 1 107 270 454 653

E'! Q

37 10

(* Öl Q' F m O :O

m H N v—4

4 7 1 3

(D lab—400 Icomj co m—v—omm Iom] _. nor» |— Intaget avm—m—hmww inch—N [comme Ammvmwhoomwx

30 m v—4 m N

ansökan. 410 _ 118 243 167 10 11 Summa 2 182 ' 3 991 1 714 2 202 2 513 - 1478 100 100 100 100 100 100 100 100 Utbildningskod.

1. Universitet och fria högskolor. 2. Kungl. Tekniska Högskolan och Chalmers tekniska högskola. 3. Handelshögskolorna i Stockholm och Gö- teborg. 4. Övriga fackhögskolor (Veterinär— Skogs-och Lanthrukshögskolorna samt Tandläkarinstitutet och Farmaceutiska institutet). 5. Gym— nastiska Centralinstitutet. 6. Folkskoleseminarierna. 7. Socialinstitutet i Stockholm. 8. Handelsgymnasierna. 9. Post, Tull,Telcgraf och Järn— väg. 10. Officersutbildning. x. Utbildningsuppgifter saknas.

AQ O v—I

___. ,,. .., _”. _..- .

_. —-.wN—-wv-l-v

praktiskt taget parallell med ökningen i antalet studenter, varför det rela- tiva antalet studerande vid de tekniska högskolorna för männen alla tre åren är detsamma eller ca 15 %.

De studerande vid handelshögskolorna ha under perioden ökat absolut sett från 100 st. bland 1930 års studenter till 156 bland 1943 års studenter. Relativt sett innebär detta dock en svag tillbakagång från knappa 5 % 1930 till 4 % 1943.

Gruppen övriga fackhögskolor visar en mindre ökning i det absoluta an- talet studerande. För 1930 års studenter var siffran 197 och för 1943 års studenter 231. Relativt sett innebär detta dock en nedgång från 9 % bland 1930 års studenter till 6 % bland 1943 års studenter. För de manliga stu— denterna föreligger nedgång såväl i de absoluta som i de relativa siffrorna, medan bland kvinnorna det absoluta antalet stiger från 48 bland 1930 års studenter till 96 bland 1943 års studenter. Relativt sett har dock siffran sjunkit även för kvinnorna; från drygt 10 % till knappa 7 %.

För samtliga akademiska utbildningslinjer sammantagna har tillström- ningen, mätt i absolut tal, ökat under perioden. Drygt 1 500 av 1930 års stu- denter ha sin huvudutbildning vid universiteten och högskolorna, medan siffran för 1937 års studenter är drygt 1880 och för 1943 års studenter i det närmaste 2 000. Ökningen mellan 1930 och 1937 års studentårgångar är således ganska stark, om man räknar i absoluta tal. Relativt sett föreligger dock en kraftig nedgång i rekryteringen till de akademiska banorna även mellan dessa två årgångar: 69 % av 30—01'na mot 58 % av 37-orna. Siffran för 1943 års studenter är knappa 50 %, men siffran torde stiga något, möj- ligen 2—3 %, om inskrivna höstterminen 1946 och senare hade kunnat medräknas. De relativa siffrorna för de manliga studenterna äro 73, 65 och 58 % och för de kvinnliga studenterna 55, 44 och 36 %. Den procen- tuella nedgången har således varit förhållandevis störst bland de kvinnliga studenterna. De relativa siffrorna för 1943 års studenter torde dock de närmaste åren komma att stiga till ca 60 % för männen och icke fullt 40 % för kvinnorna.

I gengäld ha övriga utbildningslinjer visat stigande såväl absoluta som relativa siffror under perioden. Tillsammans lockade dessa utbildningsba— nor 319 av 1930 års, 702 av 1937 års och 905 av 1943 års studenter. I rela- tion till hela antalet studenter blir detta en uppgång från 15 % bland 1930 års studenter till 22 % bland 37-orna och 23 % bland 43-orna. För män- nens del år den starka ökningen för 237-orna i antalet officersaspiranter särskilt påfallande. Vidare kan nämnas den stora såväl absoluta som rela— tiva ökningen i antalet studenter vid folkskoleseminarierna både bland män och kvinnor.

Gruppen >>utan utbildning» har blivit större under perioden. Bland 1930 års studenter omfattade den 359 personer eller 16 % av hela årgången. Den har sedan ökat till 21% eller 673 personer bland 1937 års och till 28 %

eller 1107 personer bland 1943 års studenter. Den senare siffran torde, som framgår av påpekandena ovan, komma att sjunka de närmaste åren. Den starkaste ökningen kommer på kvinnorna. Bland 1930 års studenter var det färre kvinnor än män, som ej skaffat sig någon utbildning (144 mot 215), medan bland 1943 års studenter kvinnorna äro betydligt fler i gruppen (653 mot 454).

Av dessa utan utbildning har en stor del sökt till men ej antagits vid de spärrade högskolorna. Bland 1937 års manliga studenter utan utbildning hade 118 st. eller 44 % sökt inträde vid olika utbildningskurser men miss— lyckats. Motsvarande siffra bland 1943 års manliga studenter är 54 %. Om man räknar med att procentsiffran för 1943 års studenter kommer att sjunka till samma siffra, som gäller för 1937 års studenter, skulle ett 50-tal av de 454 manliga studenterna 1943 något av de närmaste åren vinna in- träde vid någon av utbildningsanstalterna. Bland 1943 års kvinnliga studen— ter utan utbildning ha ca 35 % försökt komma in vid spärrade utbildnings- linjer. Någon motsvarande siffra för 1937 års kvinnliga studenter finnes ej.

Sätter man antalet studenter vid olika utbildningslinjer (huvudutbild— ning) i relation till totalantalet jämnåriga personer i hela befolkningen (an- talet studenter per 1 000 jämnåriga), framgår av tabell 31, att universite— ten och de fria högskolorna något ökat i betydelse under perioden.1 Av den generation män, som var 20 till 21 år 1930, gingo 13 per tusen till utbild— ning vid universitet och fria högskolor. 1937 var motsvarande siffra 15 och 1943 16 per tusen. Bland kvinnorna ha universiteten och de fria högskolorna ökat förhållandevis starkare i betydelse. Av de tjugoåriga kvinnorna 1930 gingo 3 per tusen till utbildning vid universitet och fria högskolor. 1937 och 1943 hade motsvarande promilletal stigit till 7 resp. 8.

Fackhögskolorna ha för männens del ökat i ungefär samma utsträck- ning som universiteten och de fria högskolorna. Av 1930 års tjugoåringar gingo 9, av 1937 års 11 och av 1943 års 12 st. per tusen till utbildning vid fackhögskolorna. Bland kvinnorna äro motsvarande siffror obetydliga för alla tre åren.

Studentexamen men blott med kortare eller ingen utbildning därefter har under perioden lockat ett stigande antal såväl män som kvinnor. Av 1930 års tjugoåringar valde 8 per tusen denna väg. Bland 1937 års tjugo- åringar är siffran 15 och bland 1943 års 210/oo. Även för kvinnorna ha motsvarande promilletal ökat starkt från drygt 3 år 1930 till 12 år 1937 och hela 18 år 1943.

b. Förberedande eller kompletterande utbildning.

15—20 % av de ovan redovisade personerna med utbildning har vid sidan av denna (huvudutbildningen) påbörjat förberedande eller kompletterande

1 Promilletalen i tabell 31 för samtliga studenter äro lägre än motsvarande tal i tabell 1 beroende på att i tabell 31 privatister och'militårstudenter ej äro medräknade.

Tabell 31. Antalet läroverksstudenter med fördelning på skilda huvudutbildningslinjer i promille av den jämnåriga

befolkningen. Med huvudutbild- nin vid Samtliga 5 _Me? Utan Årgång studen- univer- ovr g utbild- . ,. utbild- , ter sutet och fackhog- nin ning fria hög- skolor g skolor Män ............ %" %” %" %. %. 1930 .......... 30 13 9 4 4 1 937 .......... 41 1 5 1 1 1 0 5 1 94 3 .......... 49 1 6 1 2 1 2 9 Kvinnor 1930 .......... 8 3, 5 1 1 2, 5 1 937 .......... 20 7 1 4 8 1943 .......... 28 8 2 6 12

utbildning. Antalet personer med både kompletterande utbildning och hu- vudutbildning samt deras andel av totalantalet studenter med någon ut- bildning redovisas i nedanstående tablå.

Med kompletterande I % av studenter med

utbildning utbildning 1930 1937 1943 1930 1937 1943 Män ............ 274 337 243 18 17 12 Kvinnor ........ 49 67 83 15 10 10 Samtliga ........ 323 404 326 18 16 11

De manliga studenterna med kompletterande utbildning äro, som siff- j rorna visa, praktiskt taget lika många i relation till samtliga studenter i med utbildning i de två äldre studentårgångarna. Bland 1943 års studenter äro siffrorna mindre, givetvis beroende på att blott tre år gått mellan stu- , dentexamen och tidpunkten för uppgifternas inhämtande. Männen ha ' kompletterande utbildning i något större omfattning än kvinnorna. Fördelar man dessa personer med kompletterande utbildning efter deras huvudutbildning, får man för de två äldre studentårgångarna den fördel- ning, som framgår av tabell 32. I tabellen har även angivits var den kom- pletterande utbildningen bedrivits med fördelning på universitet och fria högskolor, fackhögskolor och övrig utbildning. Bland 1930 års studenter ha 108 st. eller drygt 1/3 av dem med kompletterande utbildning genomgått huvudutbildningen vid universitet och fria högskolor. Ungefär hälften av dessa (46 st.) har dock även kompletteringsstudierna förlagda till univer- sitet och fria högskolor. Det rör sig här om personer, som påbörjat sin ut- bildning vid en fakultet och senare övergått till studier inom ännan fakul- tet. Däremot är det icke fråga om växlingar mellan olika universitet inom samma fakultet. Bland 1937 års studenter hade 148 st. eller även här drygt

Tabell 32. Läroverksstudenter-na 1930 och 1937, med kompletterande utbildning, fördelade på huvudutbildning och förberedande utbildning i kombination.

Utbildningslinjc Universi- tet och Fackhög- _ .a, . . . . Summa fria hög- skolor Övriga lllhlldlllngslllljel' skolor 1 2 3 4 5 6 7 8 9 | 10 Samtliga 1930 Huvudutbildn. . . . . . . . . 108 41 25 68 5 20 1 24 22 9 323 därav med komp]. utb. vid: 1 .............. 16 26 7 68 2 19 —-— 17 14 5 204 2—4 ........... 16 3 2 »V- _- * '$ 4 i :l 1 5—10 .......... 46 12 16 _ i 1 1 i -i 1 88 Samtliga 1937 Huvuduthild. . . . . . . . . . 118 65 »15 40 4 2-1 2 25 21 30 40.1 därav med komp]. utb. vid: 1 .............. 78 29 20 31 d 21 2 12 13 25 284 2—1 ........... 26 15 1 -l —— —— 8 5 5 till 5—10 .......... 44 21 24 5 1 3 _— 5 3 —— 106

1/3 av studenterna med både huvudutbildning och kompletterande utbild- ning sin huvudutbildning förlagd till universiteten och de fria högskolorna. 78 st. hade både huvudutbildning och kompletterande utbildning vid uni- versitet och fria högskolor.

Omkring 40 % av de studerande med kompletterande utbildning både bland 1930 och 1937 års studenter hade sin huvudutbildning förlagd till fackhögskolorna. Vissa olikheter föreligga dock mellan de två årgångarna beträffande fördelningen på olika fackhögskolor. Bland 1930 års studenter kom huvuddelen på gruppen »övriga fackhögskolor», medan bland 1937 års studenter det största antalet kom på de tekniska högskolorna. Huvud- delen av dessa studerande vid fackhögskolorna med kompletterande utbild- ning hade haft den senare vid universiteten och de fria högskolorna. Det rör sig här i första hand om personer, som någon tid bedrivit studier inom matematisk-naturvetenskapliga sektionerna, innan studierna vid fackhög- skolorna påbörjats.

Ungefär 25 % av studenterna med kompletterande utbildning ha haft sin huvudutbildning förlagd till de kortare utbildningslinjerna. Procentsiff— rorna äro ungefär desamma för båda årgångarna. Även bland dessa stu— denter kom huvuddelen av den kompletterande utbildningen på universi- teten och de fria högskolorna. I vissa fall, t. ex. för dem med huvudutbild— ning vid folkskoleseminarierna, har den kompletterande utbildningen ibland följt efter huvudutbildningen. Det rör sig då om personer, som efter utbildning vid folkskoleseminarierna och påbörjande av tjänstgöring som folkskollärare, på ledig tid skaffat sig utbildning vid något av universiteten eller de fria högskolorna men icke avlagt examen före utgången av år 1946.

». -m-—e_——.vm—omg..-_w-_.. _ - ._ ___,-

. ___—.v—ru-v—z-uw väg—kw! _-=—u—v—.——._..

c.'AntaIet inskrivna vid de akademiska utbildningslinjerna.

Vill man beräkna totalantalet inskrivna vid de olika utbildningslinjerna, måste siffrorna för huvudutbildningen och den kompletterande utbild— ningen sammanslås. När man gör dessa beräkningar för grupper av ut- bildningsanstalter, i detta fall universitet och fria högskolor å ena sidan och fackhögskolor å den andra, måste vid sammanslagningen beaktas, att dubbelräkningar kunna uppstå genom att både huvudutbildning och kom- pletterande utbildning kan ha bedrivits vid universiteten och de fria hög- skolorna inom olika fakulteter eller inom gruppen fackhögskolor vid flera högskolor.

De inskrivnas antal för hela gruppen »akademiska utbildningslinjer» framgår av nedanstående tablå. Varje person är, det bör upprepas, blott räknad en gång och kan ha varit inskriven vid mer än ett universitet eller högskola. I siffrorna ingå sålunda dels de som ha sin huvudutbildning på akademiska banor, dels de som ha huvudutbildning vid övriga utbildnings- linjer men bedrivit kortare studier vid universitet eller högskolor.

1930 1937 1943 Antal (män och kvinnor) .......... 1 571 1 976 2 045 % av samtliga studenter .......... 72,0 60,7 51,2

(1

Antalet inskrivna vid universiteten och de fria högskolorna a ena sidan och fackhögskolorna å andra framgår av följande siffror.

Vid universitet och fria högskolor: 1930 1937 1943 Antal (män och kvinnor) ........ 1 106 1 358 1 402 % av samtliga studenter ........ 50,7 41,7 35,1

Vid fackhögskolor:

Antal (män och kvinnor) ........ 587 744 774 % av samtliga studenter ........ 26,9 22,8 19,4

Här äro alltså de personer, som haft sin huvudutbildning vid den ena och kompletterande utbildning vid den andra av de två utbildningslinjerna, medräknade två gånger.

Siffrorna i de två tablåerna visa, att av 1930 års studenter 72 % varit inskrivna vid minst en av de akademiska läroanstalterna, 51 % av studen- terna ha varit inskrivna vid universiteten och de fria högskolorna och 27 '% vid fackhögskolorna. Härav följer, att 6 % (51 + 27——72) eller 122 per- soner varit inskrivna både vid universiteten och de fria högskolorna och vid övriga fackhögskolor.

Bland 1937 års studenter ha 61 % varit inskrivna vid de akademiska ut- bildningsanstalterna. 42 % ha varit inskrivna vid universiteten inkl. de fria högskolorna och 23 % vid fackhögskolorna. Alltså ha 4 % (42 + 23—61) eller 126 personer varit inskrivna vid både universiteten och de fria hög- skolorna och fackhögskolorna.

Bland 1943 års studenter slutligen ha 51 % varit inskrivna vid de aka-

demiska utbildningsanstalterna. Vid universiteten och de fria högskolorna ha 35 % av studenterna varit inskrivna och vid övriga fackhögskolor 19 %. 3 % eller 131 st. ha varit inskrivna både vid universiteten inkl. de fria hög- skolorna och vid fackhögskolorna. Den senare siffran hade säkerligen ökats, om observationerna avsett längre tid än tre år efter studentexamen.

Beräkningar av tillströmningen till de akademiska banorna ha tidigare redovisats i Stat. Off. Utr. 1935: 52, i Stat. Off Utr. 1943: 17 samt i Stat. Off. Utr. 1947: 25.1 Wicksell—Jerneman utförde pioniärarbetet på detta område i Sverige genom sin allomfattande undersökning av antalet stude— rande vid universiteten och högskolorna under 1900—talet fram till början av 1930-talet. Undersökningen baserar sig i huvudsak på uppgifter från de enskilda läroanstalterna. Författarna göra omfattande beräkningar av det verkliga antalet nyinskrivna studenter vid olika universitet och högskolor. vilket på basis av utgångsmaterialet fordrade dels eliminering av dubbel- inskrivningar, dels eliminering av inskrivna studerande utan studentexa— men samt dels eliminering av studerande av utländsk nationalitet. I nedan— stående tablå redovisas Wicksell—Jernemans nettosiffror för de nyin- skrivna 1930—1933 för dels universiteten och de fria högskolorna, dels fackhögskolorna (exkl. Lantbrukshögskolan). Även siffrorna över antalet personer med huvudutbildning och kompletterande utbildning vid dessa läroanstalter för 1930 års studenter ha angivits.

XVicksell—Jernemans 1930 års

nettosiffror studenter Differens Universitet och fria högskolor .. . . 1 356 1 106 + 250 Fackhögskolor .................. 576 5811 — 5

För universiteten och de fria högskolorna har Wicksell—Jerneman för inskrivningsåren 1930—1933 i medeltal siffran 1356 mot siffran 1 106 för 1930 års studenter. Wicksell—Jernemans siffra är således ca 20 % högre än vår. För fackhögskolorna stämma de två siffrorna nästan helt överens. Även om man tar hänsyn till dels att Wicksell—Jernemans siffror avse ett genomsnitt för nyinskrivna åren 1930——1933 och våra siffror en student- årgångs inskrivna, dels att även privatister ingå i Wicksell—Jernemans siffror, där vår siffra endast omfattar läroverksstudenterä är det dock tyd- ligt, att Wicksell—Jernemans siffra för universiteten och de fria högsko- lorna måste vara för hög och således de gjorda reduktionerna för dubbel— räkningar etc. vara för små. Däremot förefaller Wicksell—Jernemans netto- siffra för fackhögskolorna vara fullt tillfredsställande.

1 Stat. Off. Utr. 1935: 52 är Wicksell—Jerneman: »Betänkande m. m. ang. tillströmningen till de intellektuella yrkena», Stat. Off. Utr. 1943: 17 är »Tillströmningen till de fria fakul— teterna m. m.» och Stat. Off. Utr. 1947: 25 är »1945 års akademikerutrednings betänkande». ” Siffran stämmer ej med den i tabell 33 angivna siffran för fackhögskolorna, då 6 elever vid Lantbrukshögskolan ej äro medräknade för att få full jämförbarhet med Wicksell— Jernemans siffror. 3 Antalet privatister av årgång 1930, inskrivna vid universitet och fria högskolor är 25 samt vid fackhögskolor 12.

Med ledning av siffrorna över nettoantalet nyinskrivna beräknar Wick- sell—_Jerneman hur stor del av de utexaminerade studenterna under olika perioder, som påbörjat studier vid universiteten och högskolorna. Deras slutsats blev, att »mellan 75 och 80 %, på allra sista tiden t. o. ni. något över 80 % av de från gyinnasierna utexaminerade studenterna fortsätta vid universitet och fria högskolor eller vid här upptagna fackhögskolor. Då emellertid vissa dubbelräkningar torde kvarstå även efter reduktionen, må siffran försiktigtvis anslås till i runt tal 75 %.»i

Antalet läroverl—zsstudenter bland 1930 års studenter, som någon gång varit inskrivna vid universiteten och högskolorna (samtliga), uppgick till 1 571 st. av sammanlagt 2 182 eller 72 %.? Detta visar, att även Wicksell—— .lernemans mest försiktiga beräkningar av tillströmningen till de akade- miska banorna låg något i överkant, mest beroende på ofullständiga reduk— tioner för dubbelräkningar av studerande vid universiteten och de fria hög- skolorna.

Siffrorna för 1937 års studenters val av utbildning kunna jämföras med de uppgifter över antalet nyinskrivna vid universiteten och högskolorna i slutet av 1930-talet, som redovisas i Stat. Off. Utr. 1943: 17. Utredningens siffror, vilka basera sig på uppgifterna i det år 1937 tillkomna studiekorts- registret, äro bruttos'iffror, varför samtliga dubbelräkningar, t. ex. inskriv- ning vid flera högskolor eller växlingar mellan fakulteterna för en och samma person, ej blivit eliminerade. I nedanstående tablå redovisas me- delantalet inskrivna personer de tre läsåren 1937/38—1939/40 vid universi— teten och de fria högskolorna samt vid fackhögskolorna. Dessutom angivas siffrorna för 1937 års samtliga studenter med huvudutbildning eller kom— pletterande utbildning vid motsvarande läroanstalter.

Medelantal inskrivna

193740. (Brutto) Studenter 1937 Differens Universitet och fria högskolor ...... 1512 1358 (+ 55 priv.) + 154 (+ 99) Fackhögskolor ...................... 783 744 (+ 9 priv.) + 39 (+ 30)

Siffran för medelantalet nyinskrivna vid universiteten och de fria hög- skolorna är ca 10 % (7 %) större än för 1937 års studenter för universite— ten och de fria högskolorna, medan för fackhögskolorna skillnaderna mel- lan de två materialens siffror blott uppgå till någon procent. Differenserna för universiteten och de fria högskolorna bero säkerligen på att flyttningar mellan olika universitet eller fakulteter ej blivit eliminerade i utredningens siffror, medan olikheterna för fackhögskolorna härröra från kategorin stu- derande utan studentexamen, vilka torde ingå i siffrorna över de inskrivna enligt 1943 års utrednings siffror.

1 Stat. Off. Utr. 1935: 52, sid. 27. 2 Räknat på både privatister och läroverksstudenter bli siffrorna 1 609 och 2237 eller även i detta fall 72 %.

d. Planerad och förverkligad studieinriklning.

Kungl. Skolöverstyrelsen har i S. 0. S:s avdelning >>Undervisning>> tidi- gare under en längre period publicerat uppgifter 0111 abiturienternas till- ämnade val av studie- och levnadsbana. I »Det högre skolväsendet läsåret 1935—36 jämte översikt etc.» (Stockholm 1939) finns en sammanställ- ning av abiturienternas tillämnade studiebanor rörande åren 1928—-1935. För senare perioder har 1940 års skolutredning i betänkandet om gymna- siet1 publicerat liknande översikter över studieplanerna för abiturienterna åren 1937—1939 och 1940 1943. Dessa uppgifter om tilltänkta studier kunna fördelas på de tio utbildningsgrupper, som använts i denna utred— ning, och sedan jämföras med studenternas verkliga val av huvudutbild— ning.2 Resultatet av denna jämförelse framgår av tabell 33.

För utbildningsgruppen universitet och fria högskolor är procentsiffran genomgående lägre bland abiturienterna än bland de färdiga studenterna. Ökar man siffran för studenterna, vilken avser huvudutbildningen, med siffran för studenter med kompletterande utbildning, blir differensen mel- lan planerad och vald levnadsbana ännu större. Bland kvinnorna är för— hållandet i stort sett detsamma. Differenserna mellan planerade och valda universitetsstudier äro större bland kvinnorna än bland männen för den tidigare delen av perioden. 50 % av 1930 års kvinnliga studenter valde sin huvudutbildning vid universitet och fria högskolor, medan blott 36 % av abiturienterna under perioden 1928—4935 uppgåvo, att de ämnade genom- gå utbildning där. Bland männen var mots 'arande siffra 44 % för dem som valde och 38 % för dem som ämnade välja universiteten och de fria högskolorna.

Beträffande de tekniska högskolorna råder praktiskt taget full överens- stämmelse mellan planerad och vald studiebana under hela perioden.

För övriga fackhögskolor är överensstämmelsen mindre god, speciellt för de tidigare årgångarna. Procentsiffran för övriga fackhögskolor och även för de tekniska högskolorna är lägre bland 1943 års studenter än bland abiturienterna 1940—1943. Väsentligaste orsaken härtill torde vara av- slagna inträdesansökningar.

Siffran för planerad handelsutbildning omfattar, som ovan nämnts, både handelshögskolor och handelsgymnasier. Den är lägre än siffran för dem

1 Stat. Off. Utr. 1947:34. 2 Fördelningen av grupperna av tillämnad levnadsbana eller sysselsättning efter våra utbildningslinjer är följande: till utbildningslinje 1 har förts gruppen studerande vid univer- sitet och motsvarande högskolor, till 2 gruppen tekniska läroanstalter (högskolor), till 3 grupperna lantbruksskolor och —institut, skogs(hög)skolor, skogsskötsel, apotekaryrket, tand- läkaryrket, veterinäryrket, till 5 gruppen gymnastiska institut, till 6 gruppen seminarier. till 9 grupperna poststaten, telegrafstaten (radiotjänst), järnvägsstaten, tullstaten, till 10 gruppen militär— och flygarutbildning, till x övriga uppgivna studiebanor och sysselsätt— ningar inkl. gruppen »uppgift saknas». Gruppen handels(hög)skolor och -gymnasier har fått motsvara en sammanslagning av våra utbildningslinjer 4 och 8. Vår grupp 7(socia1institut) har ingen motsvarighet bland de uppgivna studiegruppema.

Tabell 33. Jämförelse mellan abiturienternas planer på fortsatta studier och läroverksstudenternas val av huvudutbildning.

Utbild- M :'i n K v i n n o r "&ng Ab. Stud. Ab. Stud. Ah. Stud. Ab. Stud. Ab. sma. Ab. Stud. ] 28—35 30 37—39 37 40—43 40—43 28—35 30 37—39 37 40—43 40—43 (Medel) antal.... 1761 1 714 2 278 2 202 2 457 2 513 607 468 1 120 1 055 1 298 1 478 1 ....... 38,2 43,0 29,7 37,2 23,0 34,5 35,9 50,5 26,8 43,4 25,2 31,2 2 ....... 14,9 15,0 17,1 15,0 16,4 14,5 0,5 0,4 0,7 0,2 1,0 0,9 4 ....... 7,2 8,7 6,9 6,5 7,6 5,4 7,6 10,2 6,8 6,8 10,4 6,5 3 + 8 .. 7,5 11,5 8,1 10,9 5,9 12,3 10,5 6,4_ 10,9 6,7 10,2 6,9 5 ....... 0,5 0,3 0,3 0,1 0,4 0,3 2,9 1,9 2,2 1,3 2,3 2,4 6 ....... 1,6 1,6 3,2 1,5 ,4 4,5 4,8 3,2 8,6 7,6 5,0 5,5 7 ....... _ _ + 0,1 _ 0,5 0,4 _ 0,5 + 1,9 9 ....... 1,3 2,0 3,2 3,5 2,9 2,5 3,3 3,4 6,5 2,7 7,9 4,1 10 ...... 10,1 4,3 16,6 12,9 26,3 9,2 _ _ _ — — + x ....... 18,2 12,5 14,9 12,3 15,5 18,1 34,5 30,8 37,5 38,2 37,4 44,2 Summa 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100

Anm. Ab. = Abiturienter. Stud. = Studenter.

_ea-m-"m—HWWHP- ._

som valt huvudutbildning vid handelshögskolor och handelsgymnasier. Siffran för enbart handelshögskoleutbildning stämmer betydligt bättre med siffran för de planerade merkantila studierna. Den förra uppgår nämligen till 6 % för alla tre studentårgångarna mot 8, 8 och 6 % för de tre grup- perna abiturienter. Bland kvinnorna är förhållandet ett annat. Där är procentsiffran för högre och lägre handelsutbildning bland studenterna be- tydligt lägre än siffran för planerade handelsstudier bland abiturienterna.

För den obetydliga G. G. I.-gruppen är överensstämmelsen god mellan procentsiffrorna för planerade och valda studier. Detsamma gäller folk- skoleseminarierna bland samtliga kvinnliga och de tidigaste manliga grup- perna. Siffran för de två yngre studentårgångarna stämmer dåligt med motsvarande siffra för abiturienterna. 1937 års studenter ha lägre procen- tuell andel än abiturienterna under perioden 1937+1939, medan 1943 års studenter i betydligt större utsträckning valt folkskollärarbanan än vad abiturienterna 1940—1943 planerat att göra. Skillnaden i det senare fallet beror'säkerligen på de efter kriget ordnade ettåriga snabbkurserna vid folk— skoleseminarierna.

Beträffande de statliga verken är procentsiffran för planerade och valda studier ganska lika för männens och de äldre kvinnliga studenternas del. Betydligt färre av studenterna från de två yngre kvinnliga årgångarna ha däremot blivit antagna vid dessa verk än abiturienterna haft planer på.

De största olikheterna i hela materialet mellan planerad och vald utbild— ningsbana föreligga inom officersyrket, vilket är helt naturligt med tanke på tidsläget under perioden. I alla tre jämförelsegrupperna har officers- banan valts i betydligt mindre omfattning än vad abiturienterna under pe-

rioden planerat. De största olikheterna föreligga mellan 1940—7—1943 års abiturienters planer och 1943 års studenters val. Drygt % av abiturien- terna tänkte bli officerare, men icke fullt 10 % av 1943 års studenter satte dessa planer i verket.

Vad slutligen gruppen >>utan utbildning» beträffar, omfattar den bland abiturienterna dels personer, som ej angivit någon tillämnad levnadsbana eller sysselsättning, dels personer, som angivit yrkesverksamhet omedelbart efter studentexamen utan föregående teoretisk utbildning, t. ex. verksam- het vid bank- och försäkringsföretag, inom fabriks- och hantverksrörelse, journalistyrket o. s. v. Motsvarande studentgrupp omfattar bland 1930 års studenter huvudsakligen personer, som utan utbildning gått direkt ut i förvärvslivet samt bland 1937 och 1943 års studenter dessutom personer, som försökt men ej lyckats komma in vid högre utbildningsanstalter med spärr, dels slutligen personer, om vilka inga utbildningsuppgifter stått att erhålla. Dessa två i viss mån ganska olika grupper äro dock av samma storleksordning både bland män och kvinnor med undantag för de äldsta manliga studenterna och abiturienterna. För 1930 års studenter utgör gruppen blott 13 % mot för abiturienterna 1928—1935 18 %. Den närmast till hands liggande förklaringen till denna olikhet är att en del av abitu- rienterna med planer på direkt förvärvsarbete genomgått kortare handels- skoleutbildning efter studentexamen. Detta skulle då också förklara var— för gruppen »merkantil utbildning» procentuellt sett är betydligt större bland studenterna än abiturienterna.

Hemort och val av utbildning.

(1. Studenterna fördelade efter landsdel.

Hur studenterna från olika landsdelar fördela sig på skilda utbildnings— linjer (huvudutbildning) framgår av tabell 34.

De manliga studenterna från Svealand i 1930 års studentårgång ha bör- jat utbildning vid universiteten och de fria högskolorna i något mindre omfattning än övriga studenter. I gengäld ha de oftare gått till fackhög- skolorna. Gruppen >>övrig utbildning» är av samma storleksordning för Svealands studenter som för samtliga studenter, medan gruppen »utan ut— bildning» är något större för Svealands studenter.

Bland 1937 års manliga studenter äro siffrorna för Svealand mycket lika hela rikets siffror, medan bland 43-orna Svealands siffror för universiteten och de fria högskolorna äro något lägre och för fackhögskolorna något högre än rikssiffrorna.

Gruppen >>övrig utbildni11g>>4är i de två senare årgångarna ungefär lika stor för Svealand som för riket i dess helhet, medan gruppen »utan ut- bildning» är större för Svealand än för riket i dess helhet. Detta gällde även för 1930 års studenter.

från olika landsdelar.

Tabell 34. Relativ fördelning på skilda utbildningslinjer av läroverksstudenter

Svealand Götaland Norrland Stockholm Hela riket UunkhnnthUc udom SHAH” 1930 1937 1943 1930 1937 1943 1930 1937 1943 1930 1937 1943 1930 1937 1943 ntal ................ 384 527 568 815 974 1131 175 205 312 334 475 486 1708 2181 2497 niversitet och fria hög- skolor (1) .......... 38,8 38,3 28,3 47,0 36,0 32,5 44,6 30,7 30,8 40,1 41,1 37,0 43,6 37,2 32,2 aekhögskolor (2—4). . 33,1 27,1 28,7 26,7 27,5 25,6 29,1 28,3 25,0 32,0 27,4 22,4 29,4 27,5 25,6 vrig utbildning(5—10) 14,8 21,3 23,6 16,1 24,8 25,4 9,1 25,4 25,3 13,5 21,1 21,6 14,6 23,2 24,2 tan utbildning (x) .. 13,3 13,3 19,4 10,2 11,6 16,5 17,1 15,6 18,9 14,4 10,5 18,9 12,4 12,2 17,9 Summa 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 nuor ntal ................ 99 256 334 233 493 713 36 106 161 100 198 266 468 1053 1474 Universitet och fria hög— :i skolor (1) .......... 37,4 38,3 29,0 46,8 32,9 25,0 36,1 32,1 25,5 43,0 42,9 33,8 43,2 36,0 27,5 ?ackhögskolor (2—4).. 9,1 5,5 7,2 11,0 8,5 9,0 19,4 10,4 5,6 10,0 6,1 8,3 11,3 7,5 8,1 övrig utbildning (5—9) 15,2 17,2 19,5 16,7 20,5 21,6 11,1 19,8 24,2 11,0 13,6 15,0 14,7 18,3 20,1 Jtan utbildning (x) . . 38,4 39,1 44,3 24,9 38,1 44,5 33,3 37,7 44,7 36,0 37,4 42,9 30,8 38,2 44,2 Summa 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 Anm. Studenter med hemort i utlandet och med obekant hemort ej medtagna i tabellen.

De kvinnliga studenterna från Svealand ha även lägre procent bland 1930 års studenter för universiteten och de fria högskolorna än samtliga studentskor, medan siffran för gruppen >>utan utbildning» ligger över riks- siffran. För de två senare årgångarna äro Svealands och hela rikets siff- ror ganska lika för alla fyra utbildningsgrupperna bland kvinnorna.

Götalands manliga studenter 1930 ha valt universiteten och de fria hög- skolorna och »övriga utbildningslinjer» i större utsträckning än samtliga studenter i genomsnitt gjort. Siffrorna för fackhögskolorna däremot äro lägre för Götaland än för hela riket. Gruppen >>utan utbildning» var blott 10 % för Götaland mot 12 % för hela riket. Bland 1937 och 1943 års stu- denter äro siffrorna för Götaland av ungefär samma storleksordning som för riket i dess helhet. Gruppen »utan utbildning» är dock även i de två senare årgångarna något lägre än rikssiffrorna.

Bland kvinnorna från Götaland ligger bland 1930 års studenter siffran för universiteten och de fria högskolorna något högre än rikssiffran. Grup— pen »utan utbildning» är lägre för Götaland (25 %) än för hela riket (31 %). Bland 1937 års studenter är däremot siffran för universiteten och de fria högskolorna lägre för Götaland än för hela riket. I gengäld ligga här götalandssiffrorna för »övrig utbildning» högre än rikssiffrorna. Bland 1943 års studenter äro olikheterna obetydliga mellan Götalands och hela rikets siffror.

Norrlands studenter 1930 började utbildning vid universiteten och de fria

82 högskolorna i något större utsträckning än vad fallet var för samtliga stu- denter. I de två senare årgångarna har siffran för Norrland däremot sjun- kit under rikssiffran. Speciellt stor är differensen bland 1937 års studen- ter, där Norrland har en siffra på 31 % mot 37 % för hela riket. Norrlands siffror för fackhögskolorna ha under hela perioden legat i paritet med riks- siffrorna. Gruppen »övrig utbildning» är bland 1930 års studenter lägre än 10 % mot 15 % för hela riket. I de två senare årgångarna har dock Norr- land här en siffra, som ligger över rikssiffrorna eller drygt 25 % mot 23——— 24%. Gruppen »utan utbildning» är under hela perioden större bland Norrlands studenter än bland hela rikets studenter. Olikheterna ha dock minskats under perioden.

De kvinnliga studenterna från Norrland äro så få, att några jämförelser mellan deras siffror och rikssiffrorna ej kunna göras.

Vad Stockholms manliga studenter beträffar, sjunka dess siffror för universiteten och de fria högskolorna under perioden betydligt mindre än rikssiffrorna, 3 % mot 12 %. I gengäld har procentsiffran för fackhögsko- lorna sjunkit kraftigare för Stockholms än för hela rikets studenter, 10 % mot 41%. Grupperna »övrig utbildning» och >>utan utbildning» ha varit av ungefär samma storleksordning bland stockholmsstudenterna som bland samtliga studenter under perioden.

De kvinnliga studenterna slutligen med hemort i Stockholm ha för de två senare årgångarna högre procentsiffror för universiteten och de fria högskolorna än vad som gäller för landet i dess helhet, detta i likhet med förhållandet bland de manliga studenterna. Även bland kvinnorna har så- ledes nedgången i rekryteringen till universiteten och de fria högskolorna varit mindre för stockholmsstudenterna än för samtliga studenter. I gen- gäld äro siffrorna för grupperna »övrig utbildning» och »utan utbildning» lägre för studentskorna från Stockholm än för studentskorna från hela riket.

Sammanfattningsvis kan man säga, att olikheterna mellan landsdelarna i fråga om studenternas val av studiebana minskat under perioden. Stock- holm skiljer sig dock rätt avsevärt från övriga landet även för 1943 års studenter.1

b. Studenterna fördelade efter hemortstyp.

Fördelar man studenterna på tre hemortstyper, storstäder, övriga städer och landsbygd och inom var och en av dessa på olika utbildningslinjer. fås det resultat, som redovisas i tabell 35.

Bland 1930 års manliga studenter var fördelningen på olika utbildnings- linjer ganska lika i de två stadsgrupperna. Jämfört med stadsstudenterna

* Vill man för olika landsdelar beräkna hur många promille studenterna på olika utbild- ningslinjer utgöra av de jämnåriga, sker detta genom kombination av siffrorna i tabell 34 (efter en mindre omräkning) med procentsiffrorna i tabell 8, sid. 35.

Tabell 35.

Lärover

ksstudenterna från olika hemortsgrupper fördt-.

lade efter huvudutbildningslinjc.

Hemortstyp

Antal till olika utbildningslinjer

Universitet och fria högskolor

l-"ackliögs kolor

Övriga utbildningslinjer

[' tan

utbild-

ning

ltelativa antalet på hildningslinjer

n 1- Summa

1

X

2—4 5—10

Män

1030 storstäder övr. städer landsbygd

Samtliga

1037 storstäder övr. städer landsbygd

Samtliga

1943 storstäder övr. städer landsbygd

Samtliga

Kvinnor

1030 storstäder övr. städer landsbygd

Samtliga

1937 storstäder övr. städer landsbygd

Samtliga

19 13 storstäder övr. städer landsbygd

Samtliga

lh 92 34 202 129 171 79

379 144 156 106 406

2 13

10

1 1 21 16 48 22 37 13 72 22 48 26 96

36

8 0 H 38 29

81

3 4 32 2 6

92

1 U 10 9

29 12 se 13 (31

24 34 14 72 85 131 67 283 72 102 56 230

Anm. Studenter med hemort i utlandet eller med obekant hemort äro ej medtagna i tabellen.

uppvisa landsbygdsstudenterna i denna årgång högre siffror för universi— teten och de fria högskolorna och lägre siffror för gruppen »övrig utbild- ning». I de två senare årgångarna äro siffrorna för grupperna »övriga stä- der» och »landsbygd» lika beträffande procentsiffran för universitet och fria högskolor men skilja sig från gruppen »storstäder». Landsbygdsstu- denterna ha speciellt höga siffror för gruppen »fackhögskolor» och låga siffror för gruppen »övrig utbildning» jämfört med studenterna från »öv- riga städer».

Den tidigare konstaterade relativa nedgången i rekryteringen till univer- siteten och de fria högskolorna under perioden är mest påfallande för landsbygdsstudenterna. Bland 1930 års studenter valde 47 % de fria aka- demiska banorna mot 31 % bland 1943 års studenter. I absoluta tal inne— bär dock detta en mindre ökning från 202 till 228 personer. Den relativt sett minsta nedgången för universiteten och de fria högskolorna uppvisar gruppen »storstäder», som under perioden sjunkit från 42 % bland 1930 års till 36 % bland 1943 års studenter, vilket absolut sett innebär en icke obetydlig ökning. Fackhögskolorna ha hållit sin position relativt sett bland landsbygdsstudenterna. Drygt 30 % av 1930 och 1937 års studenter bland dessa valde utbildning vid dessa högskolor mot knappa 30 % bland 1943 års studenter. Bland stadsstudenterna ha däremot fackhögskolorna mins- kat relativt sett i betydligt större omfattning. För storstadsstudenterna föll siffran starkast eller från 31 till 23 %. För gruppen »övriga städer» föll procentsiffran från 28 till 25.

Inom gruppen »övrig utbildning» ha studenterna från landsbygden för- dubblat sin andel. Av 1930 års studenter valde 10 % dessa utbildnings- linjer mot drygt 21 % bland 1937 års studenter och 20 % bland 1943 års studenter. Storstäderna ha blott ökat från 16 % till 24 %, gruppen »övriga städer» från 16 % till 27 %. Gruppen >>utan utbildning» har vuxit bland landsbygdsstudenterna från 13 till 20 % och bland storstadsstudenterna från 11 till 17 % samt bland övriga stadsstudenter från 13 till 17 %.

Bland kvinnorna har nedgången för universiteten och de fria högskolorna relativt sett varit mest påtaglig i gruppen »övriga städer». 47 % av 1930 års kvinnliga studenter i denna hemortsgrupp valde de fria akademiska studierna mot blott 36 % bland 1937 års och 26 % bland 1943 års studen— ter. Absolut sett betyder dock detta en icke oväsentlig ökning från 92 till 156 studenter. Mellan 1937 och 1943 års studentkullar har dock en minsk- ning i det absoluta antalet ägt rum. Både stads- och landsbygdsstudenterna ha ökat absolut sett för hela perioden men minskat procentuellt sett. Den minsta minskningen har skett bland landsbygdsstudenterna, där den pro- centuella andelen sjunkit från 33 % bland 1930 års studenter till 24 % bland 1943 års studenter.

Tendensen i nedgången för rekryteringen till universitet och fria hög- skolor har vid jämförelse mellan könen varit av olika karaktär för de olika

n—w—rr-WH muy—.- ..

hemortstyperna. Bland männen har nedgången relativt sett varit svagast för storstadsstudenterna och starkast för landsbygdsstudenterna, medan bland kvinnorna nedgången varit svagast för landsbygdsstudenterna och starkast för gruppen »övriga städer».

Näst universiteten och de fria högskolorna är gruppen >>utan utbildning» den viktigaste bland de kvinnliga studenterna. Den har, som tidigare vi— sats, för rikets alla studentskor ökat i omfattning under perioden från drygt 30 % till närmare 45 %. Bland storstädernas studentskor har denna ökning varit förhållandevis svag: från 34 % bland 1930 års studenter till 39 % bland 1943 års studenter. Den största relativa ökningen .kommer på landsbygdens studentskor, där bland 1930 års studentskor 29 % saknade vidare utbildning mot 51 % bland 1943 års studentskor.

Faderns yrke och val av utbildningslinje.

Sambandet mellan faderns yrke och valet av utbildningslinje (huvud— utbildning) framgår av tabell 36 a och b. Den relativa fördelningen på olika utbildningslinjer har i tabellen, liksom fallet var beträffande hemort och val av utbildning, beräknats för de fyra grupperna universitet och fria hög- skolor, fackhögskolor, övriga utbildningslinjer samt »utbildning saknas».

De manliga studenterna från lantbrukargruppen ha för hela perioden valt universiteten och de fria högskolorna i något mindre (2—3 %) om- fattning än samtliga studenter. I absoluta tal räknat ha ungefär lika många studenter, omkring 70 st., i varje årgång valt de fria akademiska studierna. Däremot ha studenterna från jordbruksbefolkningen under hela perioden valt utbildning vid fackhögskolorna i något större omfattning än samtliga studenter. Olikheterna mellan lantbrukargruppen och övriga stu- denter minska dock under perioden. Bland 1930 års studenter valde 36 % av lantbrukarstudenterna fackhögskolorna mot 29 % i hela riket, medan siffrorna för 1943 års studenter voro 29 resp. 26 %. Överrepresentationen hänför sig till större delen till veterinär-, skogs— och lantbrukshögskolorna. Övriga utbildningslinjer har gruppen lantbrukarstudenter valt i något mindre omfattning än samtliga studenter. Även här har dock en utjäm— ning skett under perioden, så att bland 1943 års studenter skillnaden är praktiskt taget utjämnad. Vad slutligen gruppen >>utan utbildning» he- träffar, har denna grupp ökat starkare bland landsbygdens studenter än bland samtliga studenter; från 12 % till 19 % bland lantbrukarstudenterna och från 13 % till 18 % för samtliga studenter. De absoluta talen äro dock så små, att tillfälligheter spela in.

Folkskollärargruppen är också relativt liten, varför relativtalen kunna variera ganska kraftigt, utan att man kan uttala sig bestämt om tenden- serna. Siffran för universiteten och dc fria högskolorna är hög och siffran för fackhögskolorna låg i jämförelse med rikssiffrorna bland 1930 års stu—

Tabell 3611. Läroverksstudenter-na från olika yrkesgrupper, fördelade efter huvudutbildning. Män.

Antal till olika utbildningslinjer

Yrkesgrupp Universi- (iadem) let och fria Fackhögskolor Ovriga utbildningstinl er högskolor

Utan Relativa antalet till ut- utbild- bildningslinjer Summa

ning

1

2—4 5—10

Q'NOO—lhmm Ol'-l

..fwll

Samtliga

knöl—HI

v—

Samtliga

FFCDIONH [* m 1—

IGN—4 IN

515000? "' N

!

=D

Qamllinu

IC CC

36 23 33 31 31 29 22

-________.__. . . . .”w .

Antal till olika utbildningslinjer

Yrkesgrupp Universi- Utan Relativa antalet till ut— (fader") tel cch fria Fackhögskolor Ovriga utbildningslinjer uthild- Summa bildningslmjer Summa högskolor ning

1 x 1 2—4 a—sl x

& co :— m m '! m &I

15 38 26 8 26 39 100 7 30 43 10 23 23 100 29 112 47 13 14 26 190 7 14 -—- __ _u— -—- _— 541 18 sai

B.............. 13 _—

01—00 i U'.

Cm...

VNMOX v-c _..—

3 91 . . ,, . 12 531 44 o _- -9 109

IO .. Väv-N Inca—uns:

! 1 1

l . i ! . | . : == 51 ( ll . 1

__ 17 37 —— _a __ vu _— 15 2 27 16 144 468 43 11 15 31 100

x..... ........ 15 ——- .._ 5 Samtliga 202 2 3 48

MrH—112110-

.. 21 -m— »—

| _ _ 4

33 73 29 , 20 45 109 19 se 41 e 25 29 100 78 244 43 11 14 32 100 9 29 ,v_ -—_ — 2 --

41 109 .

03 144) 36 o 17 41 100 66 175 36 7 19 38 100 311 _ . ,.

47 [101 22 o 39 12 100 17 42 "_ ”_ _" __ __

105 2 2

Öl ”*NÄOO—HOQ— N

_— v—v— " l NC) v—

I'S'v—OlNNI

22 -—— ..... 18 -— x 9 —— _—

Samtliga 380 2 5

13 1

mmoNa—vNo—u .— 1 N

N

_ _llxIv—Naolatv-l'cä ! [N

1

CW vd.-4— vf v-c

80 5

L") CD

403 1 055 36 8 18 38 "10

[s

66 122 18 59 135 24 139 368 36 15 42 _— 39 103 108 203) 73 186 32 44 841 78 152!

I N CO

N v—4 CO v-4

G G _

v 1-

—r 0! acacao | annvn—vam—u

v-l

= = _ h 01 N N (* G) ID Öl!-'_'Q'v—l .— ID

_

mootx—munmmoomw v-1

v-1 Oi [MQNMII | 623540' ICDNMRDNBQ __ v-l '— v-tQ'NMCOv—Q'MMN

22 43 2— —— _a —— _— 653 1478 28 s 20 44 100

. .. 9 ——

iga 407 13

Samtl

]

_ _ile—N—IINQ . i v—

96 36 82 28

vi :O N G?

denter, medan bland 1937 års studenter det omvända förhållandet gäller. Folkskolläraresöner bland 1943 års studenter skilja sig icke i detta av- seende från övriga studenter i samma årgång.

I gruppen akademiker äro siffrorna för universiteten och de fria hög— skolorna genomgående mycket höga i jämförelse med rikssiffrorna. Ned— gången i procentsiffrorna är mindre för akademikergruppen under perio- den än för riket i dess helhet. Även siffrorna för fackhögskolorna ligga genomgående över rikssiffrorna för akademikergruppen. Av 1930 års stu- denter valde hela 81 %, bland 1937 års studenter 76 % och bland 1930 års studenter 72 % utbildning vid de akademiska utbildningslinjerna. Dessa siffror ligga ungefär 10 % över rikssiffrorna. I gengäld ligga siffrorna för övrig utbildning lägre bland akademikerna än bland övriga yrkesgrupper. Gruppen »utan utbildning» uppgår till 8—9 % bland akademikerna mot 12—13 % i totalmaterialet.

För den lilla officersgruppen bör påpekas de höga procenttalen i samtliga årgångar för gruppen »övrig utbildning», vilken för denna yrkesgrupp do— mineras av undergruppen »officersutbildning» (nr 10).

De två affärsmannagruppernas siffra för universiteten och de fria hög- skolorna har under perioden sjunkit i samma takt som rikssiffrorna och ligger för hela perioden under dessa. Siffrorna för fackhögskolorna ligga obetydligt över siffrorna för samtliga studenter, och denna grupps studen- ter är speciellt talrikt representerad vid handelshögskolorna. Även siff- rorna för övriga utbildningsbanor ligga i jämnhöjd med rikssiffrorna, och här visar tabellen, att handelsgymnasierna haft speciell dragningskraft på denna grupp. Slutligen är gruppen »utan utbildning» överrepresenterad för studenterna från affärsmannahem, vilket kan vara ganska naturligt med tanke på att många av dessa studenter utan vidare utbildning efter student- examen inträda i faderns firma.

Relativtalen för de olika utbildningslinjerna inom högre tjänstemanna- gruppen överensstämma i stort sett med rikssiffrorna. Dock gäller för de två senare årgångarna, att siffrorna för fackhögskolorna för denna yrkes- grupp ligga något lägre och siffrorna för »övrig utbildning» något högre än i totalmaterialet.

Studenterna från yrkesgrupperna lägre tjänstemän och arbetare-hant- verkare ha genomgående lägre procenttal både för universiteten och de fria högskolorna och för fackhögskolorna än vad samtliga studenter ha. Till— strömningen till universitet och fria högskolor har dessutom för denna socialgrupps studenter nedgått kraftigare än vad som gäller för samtliga grupper. Tillströmningen till fackhögskolor har stigit något år 1943 och närmat sig rikssiffran. Av 1930 års studenter valde blott 62 % av sönerna från lägre tjänstemanna- och arbetar-hantverkarhemmen de akademiska banorna mot 70 % för hela riket och drygt 80 % för akademikergruppen. Siffrorna för 1937 och 1943 års studenter voro 52 resp. 48 % för yrkes—

I

gruppen. Här hade akademikergruppen 76 resp. 72 %. I gengäld valde studenterna från lägre tjänstemanna- och arbetar-hantverkarhem de övriga _snabbare utbildningslinjerna i större omfattning än hela rikets studenter.

Jämför man här åter med akademikerstudenterna, är siffran för lägre tjänstemän och arbetare-hantverkare bland 1930 års studenter 20 % mot akademikergruppens 10 %. Bland 1937 års studenter voro siffrorna 34 % mot 17 % och bland 19413 ars studenter 32 % mot 14 %. Gruppen »utan utbildning» slutligen är även den större i yrkesgruppen än i totalmateria- let. Skillnaderna ha dock utjämnats under perioden, så att bland 1943 års studenter 20 % av studenterna från lägre tjänstemanna- och arbetar-hant— verkargrupperna sakna utbildning mot 18 % av samtliga studenter.

Siffrorna för de kvinnliga studenterna, vilka redovisas i tabell 36 b, äro för de olika yrkesgrupperna så små, att kommentarer måste göras mycket försiktigt. Dock framgår det klart, att döttrarna från lantbrukarhem i be- tydligt större omfattning än vad fallet är för samtliga studenter icke för- värva vidare utbildning efter studentexamen. Blott 20—25 % av kvinnorna från lantbrukarhemmen ha under perioden påbörjat utbildning vid univer- siteten och de fria högskolorna. För gruppen »övrig utbildning» däremot har lanthrukargruppen ungefär samma procentsiffror som samtliga stu- dentskor.

Döttrarna från akademikerhem ha börjat utbildning vid universiteten och de fria högskolorna relativt sett i betydligt större omfattning än vad som gäller för samtliga studentskor. Även siffran för fackhögskolorna ligger för denna yrkesgrupp över rikssiffrorna. Siffrorna för grupperna >>utan utbild- ning» och »övrig utbildning» ligga i gengäld under siffrorna för hela riket.

De två affärsmannagrupperna och högre tjänstemaunagruppen ha unge- fär samma procentsiffror för de akademiska banorna, något över rikssiff- rorna. I de två senare årgångarna ligga siffrorna för »övrig utbildning» högre än rikssiffrorna i gruppen högre tjänstemän och lägre än rikssiff- rorna i gruppen affärsmän. Förhållandet är det omvända beträffande grup- pen >>utan utbildning». Vad slutligen beträffar lägre tjänstemanna- och arbetar—hantverkargrupperna dominerar här gruppen »utan utbildning» un- der hela perioden. Av siffrorna för de tre utbildningslinjerna ligger siffran för universiteten och de fria högskolorna speciellt lågt i förhållande till rikssiffran, medan siffran för gruppen »övrig utbildning» ligger över mot— svarande rikssiffra.

Allmänt kan man konstatera likartade variationer mellan de olika yrkes- grupperna för de kvinnliga studenterna som för de manliga, ehuru olikhe- terna mellan yrkesgrupperna äro något mer utpräglade bland kvinnorna.

Indelar man materialet efter social— i stället för efter yrkesgrupper, får man de absoluta och relativa fördelningarna, som framgå av tabell 371. Inom

] Socialgruppsindelningen här och i fortsättningen är gjord en]. alternativ A (se sid. 50).

socialgrupp I har universitetens och de fria högskolornas betydelse sjunkit mindre relativt sett än för samtliga studenter. Absolut sett föreligger en ökning från 279 till 317 personer. Mellan de två senare årgångarna före- ligger dock ingen absolut ökning. I gengäld har fackhögskolornas betydelse minskat något kraftigare inom socialgrupp I än bland samtliga studenter. l absoluta tal föreligger också en minskning under senare delen av perioden från 240 för 1937 års till 205 för 1943 års studenter, medan totalmaterialet visar en ökning i de absoluta talen. Gruppen »övrig utbildning» är under hela perioden mindre i socialgrupp I än i totalmaterialet. Den relativa siff- ran ökar ungefär parallellt i de två materialen, om än något svagare för socialgrupp [ än för samtliga studenter. Detsamma gäller för gruppen »utan utbildning», där siffrorna för socialgrupp I ligga under rikssiffrorna.

Socialgrupp II har bland 1930 års studenter ungefär samma relativa siffra (44 %) som socialgrupp I (45 %) för universiteten och de fria högskolorna. Bland 1943 års studenter har siffran för socialgrupp II sjunkit till 30 %, medan den för socialgrupp I är hela 40 %. Absolut sett föreligger för social- grupp 11 en minskning mellan de två senare årgångarna. Socialgrupp I hade samma absoluta siffra för 1937 och 1943 års studenter. Nedgången i relativ— ialen är starkare för socialgrupp II än för riket i dess helhet. För gruppen fackhögskolor föreligger ett omvänt förhållande. Här minskar socialgrupp ll relativt sett mindre i betydelse än socialgrupp I, från 30 % till 27 % mot från 32 'x'c till 26 %. Absolut sett ökar också socialgrupp II hela tiden, där socialgrupp I hade lägre siffror för 1943 års än för 1937 års studenter. De relativa siffrorna för socialgrupp II överensstämma för hela perioden nära med motsvarande rikssiffror. Gruppen »övrig utbildning» har under hela perioden högre relativtal i socialgrupp II än i socialgrupp I och ligga i pari- tet med rikssiffrorna. Detsamma gäller beträffande siffrorna för gruppen >>utan utbildning».

Socialgrupp III slutligen har under hela perioden lägre relativtal för uni- versitet och fria högskolor än de övriga socialgrupperna. Siffrorna ligga lägre än rikssiffran; ca 3 % för de två tidigare årgångarna och något mer för 1943 års studenter. I de absoluta talen föreligger en mindre nedgång för socialgrupp III under hela perioden. Gruppen fackhögskolor är för de två äldre årgångarna avsevärt mindre relativt sett i socialgrupp III än i övriga socialgrupper. Skillnaden uppgår till närmare 10 % men har för 1943 års studenter utjämnats något (3 %). För hela perioden äro rikssiffrorna högre. Gruppen »övrig utbildning» är å andra sidan betydligt större relativt sett för socialgrupp III än för de två övriga socialgrupperna och skillnaderna ha blivit mera påtagliga. Bland 1943 års studenter ha 3 % av socialgrup- pens studenter sin utbildningi denna utbildningsgrupp mot 19 % resp. 24 % för socialgrupp I och II. Vad slutligen gruppen >>utan utbildning» beträffar, är även den större under hela perioden för socialgrupp III än för de två andra. Här utjämnas dock olikheterna under perioden så att bland 1943

Socialgrupp (fadern)

Anta

"I. %

Utbildningslinje

Universitet och fria högskolor (1 )

Övriga ut- bildnings- linjer ( 5—1 0)

Fackhög- s kol or

(2—4)

Utan utbild- ning

(X)

Summa

Utbildningslinje

Universitet och fria högskolor (1 )

Övriga ut- bildnings- linjer (5—10)

I—"ackhög- skolor

(2—4)

Utan utbild— ning (X)

Summa

Män 1930 III..

X................

Samtliga

x ........... . . . . Samtliga 1843

I... . II....... III...............

Samtliga Kvinnor 1030

III..............

Samtliga Samtliga

279 308 151

8

746 317 331 146

16

810

85 75 27 15

202

161 159 51

380 185 175 38 407

201 78 205 98 89 72 8 2 503 250

249 148 251 217 88 136 13 8 601 509 20.5 150 295 269 132 17 1

1 1 16 643 606

35 47 31 94 12 48

79 193

41 87 54 129 16 ' 79

119 299

63 84 63

5

215

71 117 63 19

270 117 213 112

12 454

50 56 21 17

144 130 176 79 18 403 189 299 143

821 605 375 23

1 714

785 921 437 59

2 202

789 1 108 561

55

2513

1 82 184 85 37 488

373 460 190

32 1 055

502 657 278

43 1 478

45 40 35 44 37 34 32 37 40 26 29 32 47 41 42 41 43 43 35 27 28 37 27 14 21 28 32 13 30 14 24 19 35 9 20 15 32 19 27 24 20 31 22 14 27 23 26 19 27 24 24 30 20 29 26 2-1

I!) N *L*-[*Om

eo H x:

17 20 29

OODOCDOJ ao

10 12 17 22 13

28 30 32 46 31

100 100 I 00 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100

års studenter socialgrupperna II och 111 ha ungefär samma relativa andel (20 %).

Bland kvinnorna intresserar i första hand förhållandet inom gruppen universitet och fria högskolor och gruppen >>utan utbildning». I socialgrupp I är relativtalet för universiteten och de fria högskolorna större än för total— materialet. Skillnaderna öka något under perioden. Bland 1930 års kvinn— liga studenter var differensen 4 % och bland 1943 års 9 %. Gruppen >>utan utbildning» är i gengäld mindre i socialgrupp I än bland samtliga stu- dentskor och differenserna bli större under perioden.

Relativtalet för universitet och fria högskolor är mindre för socialgrupp 11 än för samtliga studenter. Dock sker en utjämning under perioden så att bland 1943 års studentskor socialgrupp II i det närmaste har samma pro- centtal (27 %) som samtliga studentskor (28 %). Gruppen utan utbildning är praktiskt taget lika stor i socialgrupp II som bland samtliga studentskor i alla tre årgångarna.

Vad slutligen socialgrupp III beträffar, ligga siffrorna för universitet och fria högskolor under rikssiffrorna, speciellt i de två senare årgångarna. Gruppen utan utbildning är i gengäld större för socialgrupp III än för samt- liga studentskor. De absoluta siffrorna för socialgrupp III äro dock så små, att de slumpmässiga variationerna i procenttalen äro ganska stora.

I detta sammanhang kan det vara befogat att närmare studera sambandet mellan faderns yrke och sonens val av utbildning, när fadern har student- examen och akademisk eller annan högre utbildning. Yrkesuppgifterna rö- rande fäderna lämna givetvis icke någon fullt säker vägledning för bedö- mandet av deras utbildning, men för de yrken, som i regel förutsätta spe- ciell yrkesutbildning, går det dock att få fram en ganska tillförlitlig bild av sambandet mellan faderns och sonens utbildning. Följande yrkesgrupper ha medtagits: präster (CAI), högre tjänstemän med företrädesvis juridisk utbildning, advokater och andra jurister inom de fria yrkena (CA 2), läkare (CA 3), läroverkslärare, biblioteks- och museitjänstemän (CA5 och 6), vete— rinärer, tandläkare, apotekare, jägmästare (CA7), ingenjörer (CAS och 9), större och mindre företagare (D och E) samt slutligen officerare (C M). Inom var och en av dessa yrkesgrupper har angivits hur många av sönerna, som valt samma utbildning som fadern. För gruppen präster har sålunda angivits hur många söner, som påbörjat teologiska studier, för gruppen högre ämbetsmän antalet söner med juridisk utbildning, för gruppen läkare antalet söner med medicinsk utbildning 0. s. v.

Gruppen präster är i avseende på faderns utbildning helt entydig men omfattar dock ej samtliga fäder med teologisk utbildning, då några teologie professorer och någon biskop förts till gruppen professorer (CA4). Gruppen läkare är även den helt entydig, men medicine professorer äro dock i annan grupp (CA4). Beträffande gruppen ämbetsmän m. m. ingår ett mindre an- tal personer (fäder) utan juridisk utbildning, varför gruppen är något hete-

rogen. Gruppen lärare m. m. är ur utbildningssynpunkt ganska homogen, då flertalet i gruppen har filosofisk utbildning, men omfattar även ett an- tal personer med teologisk utbildning, som senare kompletterat och över- gått till läroverkshanan. Inom gruppen veterinärer, apotekare etc. ha samt- liga fäder utbildning vid någon av fackhögskolorna, men uppspaltning på vart och ett av de olika yrkena har ej kunnat göras, varför man ej kan få någon exakt jämförelse mellan faderns och sonens utbildning för vart och ett av de i gruppen upptagna yrkena. lngenjörsgruppen innefattar, som i tidigare sammanhang påpekats, även en del personer utan högskoleutbild- ning. Vid sidan av dessa akademiskt betonade yrken ha även medtagits grupperna företagare och officerare. Beträffande de förra vet man ingenting om fädernas utbildning. I många fall ha säkerligen fäderna ej studentexa- men utan sakna helt utbildning eller ha kortare merkantil utbildning. Offi- cersgruppen däremot är helt entydig och homogen beträffande fädernas ut— bildning.

I tabell 38 redovisas för yrkesgrupperna hur stor procent av sönerna, som påbörjat samma huvudutbildning som fäderna tidigare genomgått, samt som jämförelse hur stor procent av sönerna till samtliga akademiker resp. av samtliga studenter, som påbörjat motsvarande studier. Undersökningen avser blott männen. Bland kvinnorna råder givetvis ej något påtagligt sam- band mellan fädernas och döttrarnas utbildning.

Följande bör påpekas: Att de studerande inom teologiska fakulteten från prästhem bland 1943 års studenter äro så få, beror på att en del av de präst- söner, som skola studera teologi, ännu 1946 voro inskrivna i humanistiska sektionen (teol. fil. studier). Det framgår klart, om man jämför det procen- tuella antalet studerande från prästhem i humanistiska sektionen bland 1930 och 1943 års studenter. Beträffande de studerande inom matematisk- naturvetenskapliga sektionen, syfta i de senare årgångarna somliga ej till lärarbefattningar utan till teknisk tjänst. Bland 1943 års studenter ingår här även en del, som bedriver förberedande studier vid matematisk-natur- vetenskapliga sektionen för att senare söka inträde vid de tekniska högsko- lorna. Som nämnts ovan i samband med fädernas yrke, går det för grup- pen fackhögskoliter ej att dela upp studenterna från var och en av olika yrkesgrupper på fackhögskolorna, varför samtliga fackhögskolor samman- slagits.

Prästsönerna välja i ganska stor omfattning teologisk utbildning. I de två tidigare studentårgångarna var siffran ungefär 25 %. För hela akademiker- gruppen var motsvarande siffra knappa 5 % och för samtliga yrkesgrupper något högre. Siffran för 1943 års studenter har, som tidigare påpekats, mindre intresse.

Sönerna till de juridiskt utbildade ämbetsmännen m. fl. välja studier vid de juridiska fakulteterna till 30 å 40 %. Motsvarande siffra för samt- liga akademiker var 15 % och för samtliga yrkesgrupper något mindre. Sett

cinsk utbildning etc.

a. När fadern har samma utbildning. 1). När fadern har akademisk utbildning.

0. Samtliga studenter, oavsett faderns utbildning. Det procentuella antalet studenter som valt teologisk, juridisk. medi-

Procentuellt antal studerande med bredvidstäende utbildning L ( h i ”I " i " ** Män 1930 Män 1937 Man 1943

a | b c a D | 0 a b c Teol ................... 26,7 5,1 7,1 23,4 3,2 4,5 3,4 1,7 2,2 Jur .................... 37,1 19,1 14,1 32,2 15,6 12,1 38,0 14,3 8,6 Med ................... 21,4 10,4 9,3 42,5 10,1 5,8 29,0 9,9 5,2 Fil. ................... 20,4 13,9 13,1 23,0 14,2 15,0 25,0 19,0 16,3 Tekniska Högskolor ..... 47,1 22.7 15,0 35,9 22.3 15.0 29,5 17,5 14,5 Övriga l—"ackhögskoior. .. 11,6 5,9 8,7 24,5 6,3 6,5 10,9 4,5 5,4 Högre och lägre merkantil 16,9 6,7 11,5 17,3 6,1) 10,9 19,9 9,7 12,8 Officersutbildning ....... 18,0 6,1 4,3 31,6 13,6 12,9 15,3 8,2 9,2

.... relation till siffrorna för samtliga akademiker och hela riket är sambandet mellan fädernas och sönernas val av utbildning något starkare bland präs— terna än bland juristerna.

Drygt 20 % av läkarsönerna bland 1930 års studenter valde medicinska studier. Siffran för 1937 års studenter är hela 43 % och för 1943 års studen- ter 29 %. För hela akademikergruppen har siffran under hela perioden hål- lit sig omkring 10 % och för samtliga yrkesgrupper mellan 5 och 10 %. Bland 1937 års studenter är således sambandet mellan faderns och sonens val av utbildning för denna yrkesgrupp mycket starkt.

l yrkesgruppen lärare ni. ni. ha drygt 20 % av sönerna påbörjat filoso— fiska studier. Siffran för samtliga yrkesgrupper håller sig omkring 15 %. ] relation härtill är ej siffran för lärargruppen speciellt hög.

Gruppen tandläkare, veterinärer etc. visar ungefär dubbelt så höga vär- den för sönernas val av utbildning vid fackhögskolorna som övriga yrkes- grupper i 1930 och 1943 års studentårgångar. För 1937 års studenter är , yrkesgruppens siffra speciellt hög, 25 %. Som tidigare påpekats, är det dock omöjligt att angiva sambandet mellan fädernas och sönernas utbildning för var och en av yrkesgrupperna för sig, varför siffrorna för denna grupp icke kunna tillmätas fullt samma värde som övriga i tabellen.

Ingenjörerna ha genomgående mycket höga siffror för överensstämmelsen i utbildning mellan fäder och söner, hela 47 % bland 1930 års studenter. Siffran för akademikerna är i de två äldsta årgångarna drygt 20 % och i den senare knappa 20 %, medan bland samtliga studenter siffran är ca 15 %.

Företagarnas söner ha valt högre eller lägre merkantil utbildning i om- kring 20 %, vilket är närmare dubbelt så hög procentsiffra som för övriga yrkesgrupper under perioden.

Vad slutligen beträffar officerssönerna valde 18 % av dessa bland 1930 års studenter officersutbildning mot blott 4 % för samtliga studenter. Bland

1937 års studenter är siffran hela 32 % för officerssönerna mot 13 % för samtliga studenter. Bland 1943 års studenter har siffran för officerssönerna sjunkit till 15 % och för samtliga studenter till 9 %. Den starka uppgången för officersyrket, som märks i siffrorna för 1937 års studenter, har således proportionellt sett varit lika stark inom officersgruppen som bland övriga yrkesgrupper.

Sammanfattningsvis kan sägas, att för samtliga här medtagna yrkesgrup- per ett tydligt samband råder mellan fädernas yrke och sönernas val av utbildning. De tekniskt betonade yrkena förefalla ha ett något starkare samband. Det bör påpekas, att de här redovisade procentsiffrorna gälla för de söner, som avlagt studentexamen. Vill man få en uppfattning om hur stor del av olika yrkesgruppers samtliga barn. som går i fädernas fotspår, måste man även ta hänsyn till hur många av barnen, som ej avlägga studentexa— men. Genom att kombinera siffrorna här ovan med siffrorna i tabell 22 (sid. 52) över hur stor del av sönerna som avlagt studentexamen, kan man för yrkesgrupperna präster, läkare och officerare lätt beräkna detta.

Ett visst intresse kan det även hava att för skilda utbildningslinjer jämföra medelbetygen för dem som välja faderns yrke med medelbetygen för övriga studenter. I tabell 39 återges de genomsnittliga medelbetygen dels för stu- denter med samma utbildning som fadern, dels för samtliga studenter betr. ett antal utbildningsbanor. Siffrorna avse blott manliga studenter. Totalt sett äro skillnaderna obetydliga mellan de två grupperna i alla tre årgång— arna. För de'skilda yrkesgrupperna kan man blott för grupperna teologer, filosofer, civilingenjörer och officerare tala om någon genomgående tendens under perioden. Sönerna till präster, lärare m. m. och officerare, vilka valt samma utbildning som fäderna. ha något högre medelbetyg än övriga, som påbörjat sin huvudutbildning inom samma utbildningslinjer, medan där- emot teknologer, som äro söner till ingenjörer, ha något lägre medelbetyg" än övriga studerande vid de tekniska högskolorna. Differenserna äro dock helt obetydliga och kunna i de flesta fall förklaras som rent slumpmässiga. Övriga utbildningslinjer uppvisa skiftande differenser i medelbetygsnivå- erna för de två grupperna.

Medelbetyg i studentexamen och val av utbildning.

De genomsnittliga medelbetygen i studentexamen variera för de olika ut- bildningslinjerna (huvudutbildning) på sätt, som framgår av tabell 40.

Bland 1930 års manliga studenter hava de som gingo till de statliga ver- ken (post, tull, telegraf och järnväg) de högsta medelbetygen, närmast följda av dem som gingo till de tekniska högskolorna. Lägst betyg ha de som ingå i gruppen >>utan utbildning». Därnäst har den obetydliga G. C. I-gruppen. handelsgymnasisterna och officersaspiranterna de sämsta betygen.

Samma förhållanden gäller bland 1937 års studenter, om än olikheterna delvis äro något mindre än bland 30-0rna.

Utbildning (fadern)

Genomsnittliga medelbetyg

Son samma

. . , Samtliga utbildning som studenter fadem

1930 Teol .................... 3,25 3,1 7 Jur ...................... 2,96 3,02 Med. .................... (3,08) 3,15 Fil ....................... 3,80 3,40 Tekniska högskolor ....... 3,06 3,22 Övriga fackhögskolor ...... 3,05 3,13 Officerare ................ 2,93 2,88 Samtliga 3,12 3,17

1937 Teol ..................... 3,57 3,4 1 Jur ...................... 3,38 3,23 Med ..................... 3,1 9 3,36 Fil ....................... 3,60 3,50 Tekniska högskolor ........ 3,44 3,46 Övriga fackhögskolor ...... 3,25 3,23 Officerare ................. 3,07 2,94 Samtliga 3,35 3,30

1943 Teol ..................... (3,00) 3,53 Jur ...................... 3,10 3,06 Med. .................... 3,53 3,41 Fil. ...................... 3,45 3,26 Tekniska högskolor ........ 3, 4 0 3, 4 9 Övriga fackhögskolor ...... 2,50 3,20 Officerare ................. 2,8 1 2,7 6 Samtliga 3,21 3,23

skilda utbildningslinjer.

Tabell 39. Genomsnittliga medelbetyg inom skilda utbildningslinjer, dels för samt- liga studenter, dels för studenter vilkas läder ha samma utbildning (yrke).

Tabell 40. Läroverksstudenter-nas genomsnittliga medelbetyg med fördelning

Genomsnittliga medelbetyg Utbildningslinje M ä n K v i n n 0 r

1930 1937 1943 1930 1937 | 1943 1 .................. 3,18 3,38 3,25 3,47 3,61 3,47 2 .................. 3,22 3,46 3,49 (4,45) (2,90) (3,84) 3 .................. 3,00 3,27 3,51 (3,95) (3,81) (3,99)] 4 .................. 3,13 3,23 3,20 3,45 3,43 3,44 5 .................. (2,53) (2,65) (3,06) 3,35 3,18 3,02 6 .................. 3,10 3,29 3,14 3,72 3,58 3,54 7 .................. _ (2,55) 2,95 (3,35) (3,23) 3,36 8 .................. 2,80 2,90 2,76 3,02 3,39 3,26 9 .................. 3,63 3,58 3,29 3,48 ,55 3,44 10 ................. 2,88 2,94 2,76 _ _ — X ................. 2,73 2,80 2,76 3,02 3,13 3,11 Samtliga ........... 3,09 3,23 3,12 3,32 3,39 3,23

Bland 1943 års studenter ha de studerande vid lmndelshögskolorna samt de två tekniska högskolorna de högsta medelbetygen, medan studen- terna till de statliga verken och universiteten och de fria högskolorna komma därnäst. Grupperna handelsgymnasister och officersaspiranter samt gruppen utan utbildning ha den lägsta medelbetygsnivån. Att studenterna vid handelshögskolorna och de tekniska högskolorna i hetygsavseende ryckt fram inom den sista årgången torde direkt och indirekt sammanhänga med betygsspärren vid dessa skolor. Direkt eftersom de sämre gallras ut och in— direkt därigenom att de som ämna söka dit redan i skolan sträva efter [ högre betyg. '

i Några närmare jämförelser mellan medelbetygen för de olika student—

årgångarna inom var och en av de olika utbildningslinjerna kunna, som ti- digare framhållits, ej göras, då medelbetygsstandarden är olika inom de tre årgångarna. Däremot ger en jämförelse av differenserna mellan utbildnings- linjernas medelbetyg och årsmedelbetygen en möjlighet till dylika jäm- förelser.

De män, som påbörjat utbildning vid universiteten och de fria högsko- lorna, ha högre betygsstandard bland 37-orna och 43—orna än bland 30-orna. De tekniska högskolorna och handelshögskolorna visa en kraftig stegring i medelbetygsnivån mellan årgångarna. År 1930 är deras medelbetyg 0,13 en- heter högre, år 1943 0,37 enheter högre än resp. totala genomsnitt. Något överraskande är däremot, att övriga fackhögskolor icke visa någon motsva- rande medelbetygsökning. Nedgången i medelbetygen för dem som vunnit anställning vid de statliga verken är påfallande (+ 0,54 år 1930, + 0,17 en- heter är 1943). De två utbildningslinjerna handelsgymnasier och officerare, som ligga under medelbetygsnivån i samtliga tre årgångar, visa sjunkande medelbetygsstandard. Gruppen >>utan utbildning» slutligen har lika låg medelsbetygsnivå i samtliga tre årgångar.

Bland kvinnorna stiger medelbetygsnivån under perioden för dem som sökt sig till universiteten och de fria högskolorna samt, om än svagare, för dem som sökt sig till de statliga verken. För dem Som sökt sig till fackhög- skolorna och folkskoleseminarierna var medelbetygsstandarden bland 37- orna lägre än inom de två övriga årgångarna. Slutligen stiger medelbetygs- , nivån för gruppen >>utan utbildning» men ligger för 43-orna fortfarande lägre än för någon av grupperna med utbildning. '

Ett annat sätt att studera sambandet mellan val av utbildning och me- delbetyg i studentexamen är att för varje medelbetygsgrupp angiva fördel- ningen av studenterna på olika utbildningslinjer (huvudutbildning). I tabell 41 a och b redovisas för var och en av nio medelbetygsgrupper studenternas fördelning på universiteten och de fria högskolorna, fackhögskolorna, Övrig utbildning samt på gruppen utan utbildning. I diagram III har dessutom åskådliggjorts hur många studenter (i %), som påbörjat akademisk utbild- ning inom olika medelbetygsgrupper.

Tabell 4171. Läroverksstudenternas fördelning på skilda Inu-delhetmskiasser inom olika utbildningslinjer. Mån.

n

A n t a l 0

)ledelbelygs- g mn & s . klass Grupp av utbildning ' " 1 Grupp av utbildning . umma

1 | 2—4 .;—10 x 1 2—4 | 51-40 | x

1930

——-1 ,!) ........ 16 l 4 7 9 Hi I , .) . . 2,0—2,1 ........ 1411 86 59 74 365 1 3" J '" "”* 10" 2,5—2,9 ........ 184 131 74 79 46 39 28 16 17 100 3,0—3,1 ........ 155 124 53 29 361 43 34 15 8 100 3,5 3,9 ........ 117 80 34 17 248 47 32 H 7 100 4,0—4,4 ........ 79 42 13 5 I:!!! 57 30 9 4 100 4,5——4,9 ...... 26 17 7 i 51 51 33 H '). 100 5,0—#5,1.... . .. . 20 1) :l 1 30 t . . . . 5,54” ........ 3 3 '--— H ] 04 23 8 J 100

Samtliga 746 :'103 250 2l5 ! 71": H 20 15 115 100

1937

—1,9 ........ 2 1 :1 e ' .. , , . . 2,0—2.1 ...... 93 46 92 79 310 > 3” ” 3” Å" "'" 2,5—2,11 ........ 188 133 168 1110 5911 33 22 211 17 1011 3,0w3,4 ........ 206 186 1.111 111 593 35 :11 24 111 100 3,5—3,9 ........ 131 129 62 23 345 35 :17 111 7 11111 4,0—4,4 ........ 118 77 :15 .1 231. 50 33 15 2 1110 11,5—4,9 ........ 53 21 s »— 32 115 26 111 1110 5,0—5,1 ........ 15 11 2 __ 211 1 . ._ _ 5,17" ........ e . _ 1 7 1 M 2' " " 100

Samtliga 322 (1111 51111 270 22112 37 27 23 12 1110

1943

"4,11 ........ 2 A 6 7 15 1 . _ .- .. 2,u--——2,4 ........ 1112 28 114 143 417 f "” ' JJ 3” '”” 2,5—42,9 ........ 216 139 227 173 7115 31 13 29 22 1011 3,o——3,4 ........ 202 205 149 97 1153 31 31 23 15 100 11,5—3,9 ........ 128 145 53 23 :149 :17 .12 15 7 100 1,0—4,1 ........ 83 111 22 10 206 40 14 11 5 100 4,5 4,9 ........ 33 28 3 1 65 51 43 5 2 100 r ' " ' . 3,9—5,4 ........ 13 7 2 -—- 22 1 111 111 9 1011 e.o.-'. ........ 1 __ 1 [

Samtliga 810 643 606 454 2 513 32 '...6 24 18 100

Sambandet mellan medelbetyg och val av utbildningslinje har blivit star- kare utpräglat under perioden för de manliga studenterna. Som framgår av diagrammet valde bland 1930 års studenter 63 % av dem som hade medel- betyg under B + (—- 2,4) studier vid universiteten och högskolorna, medan bland 1937 års studenter denna procentsiffra sjunkit till 45 % och bland 1943 års studenter till drygt 30 %.1 För en medelbetygsstandard av knappa AB (3,5—3,9) och däröver har dock procenten studerande till de akade-

1 Här måste dock beaktas, att studenter med låga medelbetyg lregel påbörja sin huvud- utbildning något senare än studenter med höga medelbetyg. Detta gör, att procenttalen bland 1943 års studenter i de lägsta medelbetygsgrupperna komma att höjas något mer än ide högre, varigenom skillnaderna mellan årgångarna bli något mindre.

Tabell 41 b. Läroverksstudenternas fördelning på skilda medelbetygsklasser inom olika utbildningslinjer. Kvinnor.

Antal %

Medelbetygs- klass Grupp av utbildning Summa Grupp av utbildning Summa

1 2—4 5-10] x 1 | 2—4 |5—10 x

1930

21,11 ........ 1 _ _ _ 1 e 1 .. 2,0—2,4 ........ 13 2 '1 25 45 f 3" 4 11 ”3 ""' 2,5—2,11 ........ 10 13 15 .19 117 34 11 13 42 100 3,0—3,4 ........ 50 12 22 37 121 41 10 18 31 100 11,5—3,9 ........ 48 9 13 23 93 52 10 14 25 100 1,0—1,1 ........ 35 13 13 8 09 51 19 19 12 100 1,5—4,9 ........ 13 11 1 1 10 08 21 5 5 100 5,0—5,4 ........ 1 — , - — 1 s..-1 _ ........ 1 ___ __ _ 1 > 100 _ _ _ "")

Summa 202 53 09 141 468 13 11 15 31 100

1937 21,9 ........ 1 __ __ 1 1 . .

2,0—2,4 ........ 15 2 4 12 03 f 35 "* 6 66 10" 2.5——2,9 ........ 65 15 33 147 260 25 6 13 57 100 3,0—3,4 ........ 101 27 58 118 304 33 9 19 39 100 1,5—3,9 ........ 78 21 60 58 217 36 10 28 27 100 4,0—4,4 ........ 07 11 32 31 141 18 8 23 22 100

& 4,3——4,9 ........ 44 3 0 7 00 73 s 10 12 100 j 2,0—5,4 ........ 8 _— —— 8 > 100 _ __ _ 100

| ;).1—— ........ 1 »— —— _— 1

% Summa 380 79 193 403 1055 30 8 18 38 100

j 1943

» —-1,9 ........ _- — — ___ ,

' 2,0—2,4 ........ 32 7 11 101 51 i 21 7 68 "'" 2,5—2,9 ........ 88 17 81 271 1.57 19 4 18 59 100 3,0—3,4 ........ 102 29 90 178 309 26 7 23 45 100 315—3,9 ........ 93 39 74 69 275 34 11 27 25 100 1,0—4,4 ........ 51 19 36 23 120 40 15 28 18 100 4,5—4,9 ........ 27 7 5 8 47 57 15 11 17 100 :* __ ') __

%,2__5,4 ........ E _1 _: _ 17 )” 82 0 12 __ 100

Summa 407 119 299 653 1 478 28 8 20 44 100

miska utbildningslinjerna varit ungefär densamma i alla tre årgångarna, då 75 % och mer valt sin huvudutbildning vid universitet och högskolor. Bland kvinnorna har sambandet mellan medelbetyg och val av akade- miska studier varit mer utpräglat under hela perioden än bland männen. Dock föreligga vissa skillnader mellan de tre årgångarna. Bland 1930 års studenter har procenten studerande till universiteten och högskolorna varit 10—15 % högre än bland 1943 års studenter inom samtliga medelbetygs- grupper. Bland 1937 års studenter ligger procentsiffran för de lägre medel- betygsgrnpperna ca 10 % under me'delbetygssiffran för 1930 års studenter, medan i de två högsta medelbetygsgrupperna olikheterna mellan de två år- gångarna utjämnats.

när """""" 1943 KVINNOR % ,. 100 "' 100 _ j -4 Ö.— / _ .f _: _ 90 f "' ) 90 + , I —— //'t/ / ' /' 80 3/ - 80 I _ /1,” +.) / [34 III 70 — / ,; 70 — + ,! — / ff. / I]! 60 — II,/_, 60 _ 1/ ,, 50 I,../ 50 +/ [];/I "' / _0 >— / , _. +' , x _742 40 — ! 40 — / r — / , . . , , 30 _! 30 _ +» __+' . /" _ +. ,- ** 20 " 20 *— 10 -— 10 _ .. E BA AB 8. A B BA AB & A

Diagram III. Relativa] antalet studenter som påbörjatå'högskoleutbildning i skilda medelbetygsgrupper.

För gruppen »övrig utbildning» gäller, som framgår av tabellen, att an- talet studerande minskar från 16 % av samtliga studenter i den lägsta me— delbetygsgruppen till 8—9 % i den högsta för 1930 års manliga studenter. De två senare årgångarnas procentsiffror bland männen äro för de lägsta medelbetygsgrupperna betydligt högre eller 30 resp. 35 % men falla därefter med stigande medelbetyg till ungefär samma procentsiffra som för 1930 års studenter, knappa 10 %, i den högsta medelbetygsgruppen.

Bland kvinnorna ökar det procentuella antalet studerande inom gruppen övriga utbildningslinjer upp till ungefär AB, varefter procenten sjunker. I de två senare årgångarna är denna ökning i procenten upp till AB något starkare än bland 1930 års studenter. Drygt 25 % av 1937 och 1943 års stu- denter med medelbetyg mellan Ba och AB valde sin huvudutbildning inom gruppen »övrig utbildning», medan motsvarande siffra för 1930 års studen- ter var knappa 20 %.

Gruppen >>utan utbildning» slutligen avtager med stigande medelbetyg för 1930 års män från omkring 20 % i den lägsta medelbetygsgruppen till prak- tiskt taget 0 i grupperna AB och däröver. I de två senare årgångarna är procentsiffran något högre i den lägsta 'medelbetygsgruppen, 25 resp. 35 %, men sjunker därefter ner till 0 i likhet med vad fallet är bland 1930 års stu- denter för de högsta medelbetygsgrupperna.

Bland kvinnorna sjunker procenten bland 1930 års studenter från 55 till 5 %, medan i de två senare årgångarna procentsiffran i den lägsta me- delbetygsgruppen är hela 65 %, varefter procenten minskas till 10—15 % i de högsta medelbetygsgrupperna.

Val av huvudutbildning för olika hemorts- och yrkesgrupper med hänsyn till olikheter i betyg.

Hittills har visats, att valet av utbildning efter studentexamen är olika för studenter från skilda hemorter och yrkesgrupper samt att övergången till högre studier varierar starkt med medelbetygen. Ett visst samband råder, som förut visats, mellan de tre faktorerna hemort, yrke och medelbetyg. För att få en något klarare bild av olikheterna i rekryteringen till högre under- visningsanstalter för skilda hemorts- och yrkesgrupper ha därför inverkan av differenserna i betygsfördelningen mellan skilda hemorts- och yrkes- grupper eliminerats genom 5. k. standardberäkning. Beräkningarna ha gjorts endast för de studerande vid de akademiska utbildningslinjerna. Vid stan- dardberäkningen har utgåtts ifrån de relativa talen i tabell 41, som visa vilken andel av studenterna i skilda medelbetygsgrupper, som övergått till akademiska studier. Dessa siffror appliceras på totalantalet studenter i mot- svarande medelbetygsklasser inom var och en av de skilda hemorts— och yrkesgrupperna. Man får då ett beräknat antal studenter för varje yrkes- och hemortsgrupp, som borde övergått till högre studier, om faderns yrke och hemort ej inverkat. Detta beräknade antal studenter sättes sedan i relation till det observerade antalet studenter, som gått vidare till högre studier, var- vid det observerade antalet uttryckts i procent av det beräknade antalet. Det så erhållna talet (indextal) för varje hemorts- och yrkesgrupp anger skilda gruppers över- resp. underrepresentation beträffande rekryteringen till de akademiska studiebanorna, efter det att inverkan av olikheter i medelhetygsfördelningen eliminerats, och skulle regelbundet varit 100, om rekryteringen till de akademiska studierna enbart skett efter begåvning.1

Beräkningarna ha beträffande hemorten utförts för två grupper, den ena omfattande studenterna med hemort i eller i omedelbar närhet av universi- tets— och högskolestäderna Stockholm, Göteborg, Uppsala och Lund.2 Denna grupp kallas i fortsättningen »universitetsstadsgruppen» (u-gruppen). Den

* I det verkliga och beräknade antalet studenter ingå således ej de studenter, som haft förberedande utbildning vid universitet och högskolor och sin huvudutbildning vid de kor- tare utbildningslinjerna. Dessa utgöra 68 män och 14 kvinnor bland 1930 års studenter och 90 män och 24 kvinnor bland 1937 års studenter. Fördelar man dem efter faderns yrke, blir antalet obetydligt på varje yrkesgrupp. Då den relativa fördelningen på yrkena är i stort sett densamma som för studenter med enbart huvudutbildning, och då inga speciella variationer i medelbetyg föreligga för studenterna med förberedande utbildning, betyder deras uteslutande ur materialet vid standardberäkningarna praktiskt taget ingenting för storleken av index för olika yrkes- och hemortsgrupper.

2 Studenter, som haft sin hemort på landsbygden runt dessa städer, ha förts till grup- pen, om de under sin gymnasietid gått i läroverk i dessa städer utan att ha varit inackor- derade i studieorten. Till Lunds närhet hänföres bl. a. Malmö.

andra gruppen omfattar övriga studenter och benämnes i fortsättningen »övriga» (ö-gruppen). Inom dessa två hemortsgrupper ha studenterna för- delats dels på faderns yrke, dels på socialgrupp. Resultatet av de gjorda standardberåkningarna redovisas i tabell 42.

Både de manliga och de kvinnliga studenterna från universitets- och hög- skolestäderna eller dess närhet (u-gruppen) ha för samtliga yrkesgrupper tillsammans index över 100, medan övriga studenter (ö-gruppen) ha index under 100 utom för kvinnorna 1930, där index för denna grupp är 101. Det innebär alltså, att u-studenterna genomgående äro överrepresenterade vid de akademiska utbildningslinjerna och övriga studenter underrepresente- rade.

Bland de manliga studenterna uppgår denna överrepresentation endast till några procent; högst index har här årgång 1937 med siffran 105. Bland kvinnorna föreligger för 1930 års studenter ingen skillnad mellan de två hemortsgrupperna. För de två senare årgångarna däremot är u-gruppen kraftigt överrepresenterad (12 % bland 1937 års och 14 % bland 1943 års studenter). Ö-gruppen är i motsvarande grad underrepresenterad.

Om man för var och en av yrkesgrupperna ser på indexen utan avseende på hemort, har bland männen akademikergruppen genomgående den största överrepresentationen under perioden och arbetar—hantverkargruppen den kraftigaste underrepresentationen. Både akademikergruppens överrepresen- tation och arbetar-hantverkargruppens underrepresentation öka under pe- rioden. Bland 1943 års studenter är akademikergruppen 23 % överrepresen- terad och arbetar-hantverkargruppen 24 % underrepresenterad. Lantbru- kar- och folkskollärargrupperna ha index omkring 100 under hela perioden. Officersgruppen har en svag överrepresentation bland 1930 års studenter men en tilltagande underrepresentation för de två senare årgångarna. Dock äro de absoluta siffrorna mycket små för denna yrkesgrupp. Gruppen större företagare är överrepresenterad i de två senare årgångarna, medan gruppen mindre företagare är svagt underrepresenterad under hela perioden. Det- samma gäller beträffande gruppen högre tjänstemän för de två tidigare år- gångarna. Bland 1943 års studenter är gruppen normalt representerad. Gruppen lägre tjänstemän är kraftigt underrepresenterad bland 1937 års studenter, men även bland 1930 och 1943 års studenter föreligger under- representation.

Enligt socialklassindelningen visar socialgrupp I en stigande överrepre— sentation under perioden. Socialgrupp 11 visar en svag underrepresentation för de två senare årgångarna och normal representation för den äldsta, me— dan socialgrupp III genomgående är underrepresenterad till ca 15 %.

Beträffande kvinnorna visar index för yrkesgrupperna relativt starka va— riationer, beroende på det ringa antalet studenter inom varje yrkesgrupp. Akademikergruppen är dock klart överrepresenterad och arbetar-hantver— kargruppen ännu klarare underrepresenterad. Ser man på socialgrupperna.

Tuba-ll 42. Index|-ul (ör övergången till akademiska utbildningslinjer för studenter från skilda hemorts- och yrkesgrupper efter eliminering av olikheter i betygsfördelningen.

och S( ial- grupp (lader") .. Sam t- Samt- .. Samt- . Samt- liga liga liga liga

198 199 119 99 101 91 98 95 (35) 79 95 (33) 192 195 199 199 199 88 194 199 (125) 92 94 (143) 119 111 118 117 117 127 129 123 109 117 106 127 111 195 91 89 99 89 72 77 (199) (199) (88) (113) 98 99 119 98 108 111 119 111 199 123 109 131 97 99 197 94 99 191 95 97 114 190 193 199 91 97 98 96 97 194 95 199 190 125 119 97 91 87 89 99 79 89 98 93 (75) _" (99) (190) 95 85 98 73 82 79 75 79 199 (99) 99 84 (197) (125) 199 79 90 118 (71) 95 (199) (199) 13

(59) 199 (199) (64) 91 (95) (75) 87 (115) (33) 95 (93) Sunnuga " 99 199 195 99 199 191 97 199 190 191 199 112 I...... . 195 199 112 199 111 129 112 115 199 112 195 197 11..... 199 191 98 98 98 98 98. 98 199. 192 106 111.... .. 99 88 95 76 83 89 81 85 91 77 . 190 x...... .. (59) 88 (190) (64) 91 (94) (75) 87 (115) (33) (63) Samtliga 99 100 105 96 100 104 97 100 100 101 ll2 Antal ' 675 I 249 698 725 1 423 656 797 1 453 135 120 237

Anm. u. = studenter med hemort i eller i närheten av universitet- och högskolestädema. 6. —= studenter med övriga hemorter.

visar socialgrupp'l'en stigande överrepresentation. Socialgrupp II är i de två senare årgångarna i likhet med vad fallet var bland männen svagt underrepresenterad. Social-grupp III slutligen Visar en (ökande underrepre- sentation. Bland 1943 års studenter är siffran blott 55 %, vilket i absoluta tal innebär en underrepresentation på 44 personer.

För de två hemortsgrupperna äro primärsiffrorna för de skilda yrkes- grupperna i de flesta fall så små, att indextalens avvikelser från 100 blott basera sig på betydelselösa differenser mellan verkligt och beräknat antal studenter (några få enheter).

Sammanslår man yrkesgrupperna till socialgrupper, bli indextalen för de båda hemortsgrupperna säkrare. Socialgrupp I är bland männen genom- gående starkare överrepresenterad i u-gruppen än i ö-gruppen. Överrepre- sentationen ökar hos de senare årgångarna för båda hemortsgrupperna, kraftigast för u-gruppen. Socialgrupp II är med undantag för 1930 års stu- denter från u-gruppen genomgående underrepresenterad med några pro— cent. Soeialgrupp III slutligen är bland 1937 och 1943 års studenter krafti- gast underrepresenterad i ö-gruppen; för 1937 års studenter var siffran spe- ciellt låg (76). Bland 1930 års studenter är siffran för ö-gruppen något större än för u-gruppen.

Bland kvinnorna är socialgrupp I genomgående överrepresenterad under perioden för båda hemortsgrupperna. Bland 1930 års studenter är ö-grup- pen kraftigast överrepresenterad, 112, mot u-gruppen, som har normalvär— de 100. I de två senare årgångarna däremot är u-gruppen kraftigast över- representerad. Speciellt stor differens föreligger bland 1943 års studenter. Socialgrupp II är bland 1930 års studenter i båda hemortsgrupperna unge- fär normalt representerad, medan under senare delen av perioden u-grup- pen har en växande överrepresentation. Ö-gruppen har under perioden i gengäld blivit underrepresenterad. I socialgrupp III slutligen äro båda hem- ortsgrupperna underrepresenterade under hela perioden, om man undantar u-gruppen bland 1937 års studenter, som har index 100. Den starkaste underrepresentationen föreligger för ö-gruppen.

De genom standardberäkningarna erhållna indextalen visa över- resp. underrepresentationen för olika yrkesgrupper, om skillnaderna i medel— betygen elimineras. Man kan nu fråga sig, om de olikheter, som dessa indextal återspegla, gälla i lika hög grad för samtliga medelbetygsgrupper eller om olikheterna mellan yrkesgrupperna äro koncentrerade till de lägre eller högre medelbetygskategorierna. Skillnaderna skulle delvis förlora i be— tydelse, om underrepresentationen för framför allt >>lägre tjänstemän» och >>arbetare-hantverkare» vore lokaliserad enbart till de lägre medelbetygs- grupperna och om i de högsta betygsgrupperna inga egentliga skillnader kunde konstateras mellan studenter från olika samhällsskikt.

För attnärmare belysa detta har i tabell 43 för olika yrkesgrupper med uppdelning på tre medelbetygsgrupper angivits den relativa andelen stu-

Tabell 43. Antalet studenter med akademisk utbildning efter faderns yrke och medelbetyg.

Antalet läroverksstudenter med akademisk huvudutbildning i olika grupper efter faderns yrke

Medelbetygs- ) klass A 11 t a 1 I ,0 _av totalantalet studenter 1 samma yrkesgrupp

A | C,; |D+E F |G+ll A | 11 | c,, |D+E| F Gr

Män 1930 ——2,9 ....... 52 141 157 66 99 611 (36 75 66 3,0—3,9 ....... 116 99 65 82 88 78 85 76 ' 15 47 40 25 35 in 971 87

Samtliga 301 296 216 77 81 71

1937 —2,9 ....... ' . ' 135 ' 53 115 ' ; 66 3,0—3,9 ....... " 169 * 96 76 '» 81 7-1 ' ' 12 89 . 93

Samtliga 378 ' " 191 '. 76

——2,9 ....... 3,0—3,9 .......

143 82 172 61

IQ Ul lo U! G? [0

).. = :c

Samtliga

Kvinnor 1930

——2,9 ....... 61 50 3,9—3,9 ....... ' 58 92 ' ' 93 88

Samtliga 60 61

1937 ——2,9 ....... ' 37 26 40

3,0—3,9 ....... ' . 1 59 43 39 , 99 74 69

Samtliga , 55 42 43

—2,9 ....... 1 36 28 21 11 3,0—3,9 ....... 83 59 4.1- .' 36 45 43 49 18 32 22 19 ' 54 59 68 55

Samtliga 161 121 79 32 114 39 40 21)

denter, som övergått till akademiska studier (huvudutbildning). Av yrkes- grupperna ha dels de två företagargrupperna, dels grupperna »lägre tjänste- män» och »arbetare-hantverkare» sammanslagits. Vidare ha grupperna »officerare» och »yi'kesuppgift saknas» samt >>obekant yrke» ej medtagits. I diagram IV ha för 1930 och 1943 års studenter återgivits dessa procenttal för var och en av de fyra yrkesgrupperna »lantbrukare», »akademiker», »företagare.» och »lägre tjänstemän-arbetare—hantverkare». Bland kvinnorna har gruppen >>lantbrukare>> uteslutits ur diagrammet, då denna grupp är mycket obetydlig bland de kvinnliga studenterna.

Yrke A lantbrukare) ___—— CA akadaniker ) _..- -_- --.. D+B (affärsmän) ...- -. -. _. ...- G+H (lägre tjänste- män, arbetare och hantverkare) -o--_.- ...-_. M Ä N 100 ' 7” 100 - z 90 " _. 90 ' 80 - 80 70 _ ' '.'” 70 r- 60 .. 60 __ 50 '- 50 .. 40 >- 40 ,. 30 ' 30 |- 20 _ 20 - 10 '- 10 .. - BA BÅ'ÅB AB - K V I N N O R - d' |- 100 /a 1930 100 % 1943 I 90 " '.' 90 ' i 80 - _r' 80 _ .I ', r .- 70 * ",! ,!) /0 "1,4 60 '— _________ ; £I__:,7J___ 60 - ",/' " I,, "- I',4",/ 50 " "f ,, 50 .- />4 I 1' .I' _ " !. ,»- ),r _ "_,:__. '; 40r- ),: 40 __- J,. ., ,. ["I O' 30 " 30 .” _1 'I I 20 20 l— . 1: .f."-'" 10 " 10 v- - BA BA-l—LB AB - - BL BIL-AJS AB _

Diagram IV. Relativa antalet studenter som påbörjat högskoleutbildning eller faderns yrke och efter medelbetyg.

Den nedgång i rekryteringen till de akademiska utbildningslinjerna, som tidigare visats, har ägt rum under perioden i samtliga yrkesgrupper, men olikheterna mellan yrkesgrupperna ha ökat under perioden (kurvorna äro mer spridda i diagrammet för 1943 års studenter än för 1930 års studenter). Skillnaderna mellan yrkesgrupperna äro förbanden i samtliga medelbetygs- klasser och icke särskilt koncentrerade till någon av dem. De tidigare redo- visade indextalen återspegla därför mestadels skillnader även inom varje medelbetygsklass.

Kurvorna för grupperna A (»lantbrukare») år 1930 och D + E (»företa- gare») år 1943 ha icke fullt samma utseende som de övriga. Kurvorna för yrkesgruppen CA(>>akademiker») och G + H (»lägre tjänstemän, arbetare- hantverkare») äro nästan parallella för både 1930 och 1943 års studenter. Gruppen D + E ligger mellan dessa. Gruppen A har för 1930 års studenter ett mellanläge för den lägsta medelbetygsgruppen men ett speciellt högt värde för medelbetygsgruppen Ba—AB. För den högsta medelbetygsgruppen har gruppen ett värde, som i det närmaste överensstämmer med värdet för gruppen GÅ. Bland 1943 års studenter är bilden en annan. Här ligger grup— pen i stort sett mitt emellan de två yttergrupperna CA och G + H för alla tre medelbetygsnivåerna. Bland 1943 års studenter har gruppen D + E i den lägsta medelbetygsgruppen ett procenttal, som obetydligt överstiger pro- centtalet för G+ H. Därefter stiger emellertid procenttalet kraftigare för D + E och är i den högsta gruppen i paritet med CA.

Bland kvinnorna äro skillnaderna i gruppernas lägen i diagrammet större än bland männen vid jämförelse mellan 1930 och 1943 års studentårgångar och illustrera det tidigare påpekade förhållandet, att nedgången i rekryte- ringen till de akademiska banorna varit starkare bland kvinnorna än bland männen. Grupp CA i 1930 års studentårgång har ungefär lika stort pro— centtal för alla tre medelbetygsgrupperna. Bland 1943 års studenter växer däremot procenttalet med stigande medelbetyg. Inom gruppen G+H äro skillnaderna mellan 1930 och 1943 synnerligen påtagliga, framför allt i de lvå lägsta medelbetygsgrupperna.

Tidpunkten för huvudutbildningens påbörjande.

Som påpekats i inledningen, har tidpunkten för studiernas påbörjande satts lika med tidpunkten för huvudutbildningens påbörjande. För studen- ter med kompletterande utbildning är detta i viss mån oegentligt men har ansetts berättigat, då det varit omöjligt att skilja mellan verklig förbere- dande utbildning och misslyckat första val av utbildning. Personer med kompletterande utbildning kunna dock redovisas separat. Ej heller har nå- gon hänsyn tagits till mer eller mindre obligatorisk praktikanttjånstgöring för vissa utbildningslinjer, t. ex. för blivande apotekare, jägmästare och elever vid Socialinstitutet. I tabell 44 redovisas samtliga studenter efter ut-

Tabell 44. Läroverksstudenternas fördelning efter tidpunkten för huvudutbildningens påbörjande för olika utbildningslinjer.

År mellan studentexamen och huvud— utbildningens påbörjande

Män

Kv

n n 0 ['

Utbildningslinje

Universitet och fria högskolor

Övriga utbildnings- lin j er

Fackhög- skolor

Samtliga

Utbildningslinje

Universitet och fria

högskolor skolor

Fackhög-

Ovriga utbildnings- linjer

Samtliga

Au tal % Antal Antal

Antal Antal

Antal %

5 'och flera. . Obekaut. . . . .

Summa

1937 0. . .

53511" 'fie'räi Obekant. . . . Summa 1943

336 45 285 39 8 4 2 2

59 32 15 17

10

138 16 35 12 12 13

2

(0001me V?!

I

32 28 20 10 1 6 3

bildningslinje och året för studiernas påbörjande. Bland 1930 och 1937 års studenter ha ca 40 % påbörjat sin huvudutbildning samma år som stu- dentexamen avlades. Året efter studentexamen påbörjade drygt 30 % sina studier. Senast två år efter studentexamensåret hade mellan 85 och 90 % av studenterna i de två årgångarna påbörjat sina huvudstudier. Bland 1943 års studenter har på grund av militärtjänstgöringen någon förskjutning mot senare datum skett. Sålunda ha blott 30 % påbörjat sina studier samma år som studentexamen avlades. Senast 1945 hade dock även av 1943 års stu— denter 85 % påbörjat sina huvudstudier. Bland kvinnorna börjar drygt hälften sin huvudutbildning redan samma år som studentexamen avlägges. i Även bland kvinnorna har drygt 85 % påbörjat sina huvudstudier två år efter studentexamen. *. Av dem som påbörjat sin huvudutbildning flera år efter studentexamen ! utgöres en stor del av studerande med kompletterande utbildning vid sidan av huvudutbildningen. För de två tidigare studentårgångarna har i tabell 45 angivits fördelningen av studenterna med kompletterande utbildning efter tidpunkten för huvudutbildningens påbörjande. Dessutom angives i tabellen hur stor del dessa studenter utgöra av samtliga studenter.

Av dem som började sin huvudutbildning samma år som studentexamen avlades ha 7—8 % av männen även kompletterande utbildning. Bland kvin- norna är procentsiffran något lägre. I dessa fall består den kompletterande utbildningen av studier vid sidan av huvudutbildningen eller efter dennas avslutande. Av dem som börjat sin huvudutbildning senare har ett växande antal kompletterings- eller förberedande studier vid sidan av huvudutbild- ningen. För dem som påbörjat utbildning tre eller flera år efter student- examen ha 30—40 % sådan kompletterande utbildning. Siffran är något lägre bland de kvinnliga studenterna.

Fördelar man studenterna efter hemortstyp och för var och en av dessa beräknar tiden mellan studentexamen och studiernas påbörjande, får man tämligen överensstämmande resultat för de olika hemortstyperna. En viss Skillnad föreligger dock mellan land och stad. Så t. ex. börja storstädernas studenter i drygt 45 % sina studier redan samma år som studentexamen avlägges (1930 och 1937 års studenter), medan motsvarande siffra för landsbygden är mindre än 40 %.

Fördelar man studenterna efter faderns yrke och gör motsvarande beräk- ningar, visar det sig, att icke heller här några större olikheter förelig a mellan skilda grupper. Studenterna i akademikergruppen börja dock sina huvudstudier något tidigare än studenterna från lägre tjänstemanna-, arbe- tar- och hantverkarhemmen.

Större intresse får denna fråga, om man fördelar de studerande på olika utbildningslinjer. I tabell 44 angives fördelningen av de tre huvudgrupperna av utbildningslinjer på antalet är mellan studentexamen och studiernas på- börjande. En ganska stor skillnad råder mellan universiteten och de fria

Tabell 4.5. Läroverksstudenter, med kompletterande utbildning, fördelade efter tidpunkten för huvudutbildningens påbörjande samt deras andel av samtliga stu- denter med utbildning.

M a n ' K v i n n o r

År mellan studentexamen 1930 1937 1930 1937

och huvud' Med kom- 1 % av Med kom- 1 % av Med kom- 1 % av Med kom- i % av utbildningens plette- samtliga plette- samtliga plette- samtliga plette- samtliga

påbörjande rande ut- med ut- rande ut- med ut- rande ut- med ut- rande ut- med ut-

bildning bildning bildning bildning bildning bildning bildning bildning 0 ............. 42 7,0 68 8,2 ll 6,3 12 3,7 1 ............. 73 14,2 90 15,1 17 25,8 19 11,0 2 ............. 65 33,5 60 23,2 8 20,5 13 16,0 3 ............. ' 33 42,9 30 33,7 3 21,4 6 25,0 4 ............. 21 42,8 22 37,9 ] > 37 0 10 37,8 5 0. fl. ........ 40 62,5 66 64,1 9 ' 7 »— Obekant. . . . . . . —— 1 _ —— »» ,,- »— Summa 27). 337 49 67

::

högskolorna a ena sidan och fackhögskolorna å den andra. Mellan 45 och 50 % av de manliga studenterna i de två äldre årgångarna började sina studier vid universiteten och de fria högskolorna redan samma år som stu— dentexamen, medan blott 25-—30 % av dem som haft sin huvudutbildning vid fackhögskolorna kunnat börja sina studier så snart. Året efter student- examen påbörjade ungefär lika stor procent sina studier vid de två akade- miska utbildningslinjerna eller mellan 30 och 40 %, medan det andra ka- lenderåret efter studentexamen knappt 10 % av dem som genomgått uni- versiteten och de fria högskolorna började sin utbildning. Motsvarande siffra för fackhögskolorna är drygt 20 70. Senast andra kalenderåret efter studentexamensåret ha sålunda drygt 90 % av de studerande vid universi- teten och de fria högskolorna börjat sin (huvud)utbildning, medan för fack- högskolorna motsvarande siffra är drygt 80 %.

De studerande vid de kortare utbildningslinjerna börja i större utsträck- ning än övriga samma år Som studentexamen (50 %).

Bland kvinnorna föreligga motsvarande olikheter som bland männen be- träffande universiteten och de fria högskolorna å ena sidan och fackhögsko- lorna å andra. Vid de senare börjar större delen sina huvudstudier minst ett år efter studentexamen, medan vid universiteten och de fria högskolorna studierna påbörjas i ungefär två fall av tre redan samma år som student- examen avlågges. Utbildningen vid de icke akademiska läroanstalterna på- börjas av kvinnorna i medeltal något senare än utbildningen vid universi- teten och de fria högskolorna men tidigare än vid fackhögskolorna.

Av de studerande vid universiteten och de fria högskolorna, som påbör- jat huvudutbildningen samma år som studentexamen, ha, som framgår av tabell 46, ca 5 % kompletteringsstudier vid sidan av huvudutbildningen. Av dem som påbörjat sin huvudutbildning senare har allt fler komplette-

Tabell 4.6. Läroverksstudenter med kompletterande utbildning och med huvud- utbildning vid de akademiska utbildningslinjerna, fördelade efter tidpunkten för huvudutbildningens påbörjande samt deras andel av samtliga studenter med utbildning.

Män Kvinnor

År mellan studentexamen 1930 1937 1930 1937 "en huvud- Med kom- I % av Med kom- 1 % av Med kom- 1 % av Med kom- I % av utbildningens pleite- samtliga plette- samtliga plette- samtliga plette- samtliga påbörjande rande ut- med ut- rande ut- med ut- rande ut— med ut- rande ut- med ut- bildning bildning bildning bildning bildning bildning bildning bildning Vid universitet och fria hög- skolor 0 ........... 15 4,5 23 5,4 10 7,. 5 2,1 1 ........... 22 7,7 .it 13,7 i 11,4 0 7,3 2 ........... 21 35,6 11 18,6 1 8,3 6 24,0 ; 3 ........... 15 46,9 8 53,3 ——— —— 3 60,0 —i ........... h 40,0 11 45,8 i 50,0 7 58,3 5 0. I] ....... 11 64.7 20 56,0 1 20,0 5 33,3 Vid fackhögsko- lor 0 ........... 5 3,6 tl 6,4 —— - -— — — l ........... 35 20,8 35 16,4 —i 33,3 3 9,4 2 ........... 34 31,5 42 30,9 6 46,2 3 9,1 . 3 ........... 15 40,5 16 36,4 »» —»— 1 16,7 i -i ........... 10 58,8 11 47,8 —-- — 1 100 , 5 o. fl. ...... 20 57,1 29 70,7 5 55,6 * —-—

ringsstudier eller förberedande studier vid sidan av huvudutbildningen ju . senare de påbörjat densamma. Av dem som påbörjat huvudutbildningen 1 tre eller flera år efter studentexamen har i det närmaste hälften tidigare studier bakom sig.

Detsamma gäller för dem som haft sin huvudutbildning förlagd till fack— högskolorna. Procenteu med kompletteringsstudier är mestadels något högre för manliga studerande vid fackhögskolorna än vid universiteten och de fria högskolorna, särskilt i årgång 1937.

Av det föregående framgår, att de faktorer, som påverka tidpunkten för påbörjandet av huvudutbildningen, i första hand äro att hänföra till förhål- landena vid utbildningsanstalterna. Spärren vid fackhögskolorna fördröjer avsevärt studierna. Hemortsförhållandena och det sociala ursprunget före- faller dock dessutom ha en viss betydelse för valet av tidpunkt för studier- , nas påbörjande. För de manliga studenterna tillkommer militärtjänsten, vilken för de äldre studenterna i regel måste göras omedelbart efter avlagd studentexamen, medan de yngre studenterna kunna vänta något år med militärtjänstens fullgörande. Skall man därför få någon klar bild av olik- heterna i fråga om studiernas påbörjande för studenter från olika hemorts- typer och från olika social miljö, måste man ta hänsyn till en rad faktorer, såsom ålder vid studentexamen, val av studiebana, faderns yrke och hem- ort. För dem bland 1943 års manliga studenter, som börjat vidare utbild-

Tabell 47. Medelantalet år mellan studentexamen och huvudutbildningens påbör- jande för läroverksstudenterna 1943 med fördelning på hemort och faderns yrke. Män.

Medelantal är mellan studentexamen och huvud- , utbildningens påbörjande i Hemort och ålder Yrkesgrupp (fadern) A B+CA D+B Cm—i—F G+H a) Med hemort i el. i närheten av Sthlm, Gbg, Uppsala el. Lund Ålder vid studentex.: 19 .......................... (1,37) 0,85 0,84 0,82 0,96 20 ......................... (1,17) 1,35 1,00 1,91 1,41 21 .......................... 1,00 1,36 1,82 1,03 1,40 Samtliga 1,29 1,04 1,22 1,11 1,25 b) Övriga hemorter: Ålder vid studentex.: 19 .......................... 1,48 1,08 1,13 1,18 1,20 20 .......................... 1,52 1,44 1,55 1,21 1,52 21 .......................... 1,29 1,58 1,55 1,11 1,63 Samtliga 1,43 1,29 1,36 1,17 1,45

ning vid universitet och högskolor, har i detta syfte gjorts en beräkning av den genomsnittliga tiden mellan studentexamen och studiernas påbörjande för studenter i skilda åldersgrupper från olika yrkesgrupper med fördelning på två hemortstyper, den ena, där studenterna haft sin hemort i eller i när- : heten av de fyra städerna Stockholm, Göteborg, Uppsala och Lund (u—grup- 1 pen) samt övriga studenter (ö- gruppen ) Av siffrorna i tabell 47 framgår, att för åldersklassen 19 år och därunder föreligga betydande skillnader jäm- fört med åldersklassen 20 år beträffande tidpunkten för studiernas påhöl— jande. För samtliga yrkesgrupper påbörja de yngsta studenterna sina stu- dier tidigare än de äldre. Här spelar således militärtjänsten en avgörande _ roll. Även hemorteus belägenhet har viss betydelse för tidpunkten för stu- diernas påbörjande. De som bo i eller i närheten av universitets- och hög- skolestäderna påbörja i regel sin utbildning något tidigare än övriga stu- denter. Slutligen framgår av tabellen, att smärre men icke särskilt markanta olikheter även föreligga mellan olika yrkesgrupper. Studenterna från aka— demiker-, lärar- och officershem samt tjänstemannahem (högre) påbörja sin utbildning något tidigare än övriga studenter.

Sambandet mellan tidpunkten för studiernas påbörjande och medelbety- gen i studentexamen framgår av tabell 48. Sambandet är mycket utpräglat. De som påbörjat utbildningen samma år som studentexamen ha genomgå- ende betydligt högre medelbetyg än de som börjat senare. Dock gäller för 1930 och 1937 års studenter, att de som påbörjat sina studier relativt lång tid efter studentexamen ha ungefäl samma betyg som de som dröjt blott ett eller två åi med studiernas påbörjande.

Tabell 48. Genomsnittliga medelbetyg för låroverksstudenterna med fördelning på tidpunkten för huvudutbildningens påbörjande.

Årmellanstudent- Genomsnittliga medelbetyg

examen och huvudutbildningens M ä 11 K v i n n o r påbörjande 1930 1937 1943 1930 1937 1943 3,50 3,39 3,64 1 .................. 3,03 3,10 3,26 3,34 3,51 3,39 2 .................. 2,83 3,03 3,05 3,20 3,35 3,20 3 .................. 2,86 3,00 2,90 3,03 3,54 3,14 4 .................. 3,04 2,99 — 5 .................. 2,93 3,23 — 6 .................. 3,01 3,00 — 3,23 3'37 7o.f1............ 2,90 3,13 _

Examina vid olika utbildningslinjer.

I anslutning till det föregående om studenternas val av utbildning läm— nas en sammanfattning av studieresultaten för 1930 och 1937 års studenter i så måtto, att antalet, som avlagt någon examen redovisas.

Studenterna ha förts till de utbildningslinjer, där huvudexamen avlagts, och någon särskiljning mellan lägre och högre examina har ej företagits i

; detta sammanhang; medräknade äro således även examina av mera förbe— * redande typ såsom med. kand., od.'kand., farm. kand., dock ej teol. fil. ! Varje person har räknats blott en gång, och personer med mer än en exa- 1 men ha förts till den utbildningslinje, där huvudexamen avlagts, i enlighet * med tidigare definition av huvudutbildning.

I tabell 49 lämnas en översikt över antalet personer med examen vid olika utbildningslinjer. De studerande ha därvid liksom tidigare fördelats dels på universiteten och de fria högskolorna, dels på fackhögskolorna samt öv- riga kortare utbildningslinjer. Tabellen anger även de examinerades andel

Tabell 49. Antalet läroverksstudenter av årgång 1930 och 1937 med avlagd examen (fullföljd utbildning) efter huvudgrupper av utbildning.

De examinerades De examinerades

Antalet personer med andel av samtliga andel av samtliga

studerande vid studenter i examen resp uthildnlngs— resp årgångar Utbild ' ' ' , ningsllnjc linjer i % l % Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor

1930 1937 1930 1937 1930 1937 1930 1937 1930 1937 1930 1937

Univ. 0. fria högskolor (I).. 612 552 145 222 82 67 72 58 36 25 31 21 Fackhögskolor (2— 4) ..... 457 524 45 76 91 86 85 96 27 24 10 7 Övr. utbildn .-linjer (5—10) 239 424 66 185 96 87 96 96 14 19 14 18

Samtliga 13081500 256 483 87 78 79 74 77 68 55 46

av samtliga studerande inom resp. utbildningslinjer samt "av samtliga stu- denter (oavsett utbildning).

Siffrorna över examensfrekvensen visa, att 82 % av 1930 års manliga stu- denter med huvudutbildning vid universiteten och de fria högskolorna full- följt studierna till någon examen. Motsvarande siffra för 1937 års studen- ter är betydligt lägre, 67 %, men siffran kan komma att öka något de när- maste åren, eftersom ännu en del studenter utan examen äro inskrivna vid universitet och högskolor. Bland kvinnorna är examensfrekvensen ett tio- tal procent lägre än bland männen.

De studerande vid fackhögskolorna avlägga examina i betydligt större omfattning än de studerande vid universiteten och de fria högskolorna; för männen är siffran båda åren ca 90 %. Anmärkningsvärt är här, att siffran för 1937 års studenter nästan är lika hög som för 1930 års studen- ter, medan för universiteten och de fria högskolorna en ganska stor skill— nad förelåg mellan 1937 och 1930 års procenttal. Även för kvinnorna låg examensprocenten vid 90 % för de studerande vid fackhögskolorna.

Vad slutligen de kortare utbildningslinjerna beträffar ha bland 1930 års studenter 96 % fullföljt sin utbildning. Siffran för 1937 års studenter är ca 10 % lägre. Detta beror på att bland 1937 års studenter ett relativt stort antal av dem, som påbörjat utbildning till officerare på aktiv stat, avbrutit denna utbildning. Bland kvinnorna är examensprocenten för dessa utbild- ningslinjer 96 % i båda årgångarna. _

Siffrorna över de utexaminerade i relation till samtliga studenter i resp. årgångar visa, att av 1930 års manliga studenter 36 % avlagt examen (hu- vudexamen) vid universiteten och de fria högskolorna. Bland 1937 års stu- denter har siffran sjunkit till 25 %. Som påpekats ovan torde den dock komma att stiga något de närmaste åren. Bland kvinnorna äro motsvarande siffror något lägre eller 31 resp. 21 %.

Omkring 25 % av de manliga studenterna i de två årgångarna, bland 1930 års studenter något mer och bland 1937 års studenter något mindre, ha examen (huvudexamen) vid fackhögskolorna. För kvinnorna äro mot- svarande siffror betydligt lågre eller knappa 10 %.

De som fullföljt utbildningen vid andra utbildningslinjer utgjorde 14 % av 1930 års och 19 % av 1937 års manliga studenter. Motsvarande siffror voro här för kvinnorna 14 resp. 18 %.

I stort sett visa tabellens siffror i likhet med siffrorna för valet av högre utbildning, att universiteten och de fria högskolorna förlorat i betydelse under perioden. Absolut sett föreligger en nedgång i examinas antal bland männen, en uppgång bland kvinnorna och en nedgång för båda könen, räk- nat i relation till antalet studenter. I relation till årskullarnas totala stor- lek i befolkningen har däremot ingen avgjord nedgång skett. Examens- frekvensen bland männen i årgångarna 1930 och 1937 innebär, att 11 resp. 10 0/00 av närmast motsvarande årskullar avlade examen vid universiteten

och de fria högskolorna. Motsvarande siffror för kvinnorna bliva ?. resp. 4 .3/00.

De examinerade från fackhögskolorna ha absolut sett Ökat i antal både för män och kvinnor men i relation till hela antalet studenter äro de exami- nerade lika många i båda årgångarna. I relation till antalet jämnåriga ha männen ökat från 8 till 10 per tusen och kvinnorna från 1 till 1,5 per tusen.

Övriga utbildningslinjer slutligen ha ökat i betydelse både absolut och relativt sett. Per tusen jämnåriga voro männen 4 resp. 8 och kvinnorna 1 resp. 4 i de två årgångarna.

Tillsammans ha 77 % av 1930 års manliga studenter påbörjat och full- följt någon utbildning. Motsvarande siffra för 1937 års studenter har sjun- kit till 68 %. Bland kvinnorna äro siffrorna 5.5 % för årgång 1930 och 46 % för årgång 1937. Räknat per tusen jämnåriga blir detta för männen 23 resp; 28 och för kvinnorna 4 resp. drygt 9 i de två årgångarna.

Examina i komb. med medelbetyg, hemort, socialt ursprung m. 11].

Någon närmare redogörelse för de olika examenstyperna på skilda utbild- ningslinjer ges icke i detta sammanhang utan kommer att redovisas senare. Här lämnas i stället vissa sammanställningar av de utexaminerade akade- mikernas fördelning på medelbetyg, hemorts-, yrkes- och socialgrupper.

Vad först beträffar sambandet mellan examina och medelbetyg, redovisas i tabell 50 antalet examina per 100 studenter i olika medelbetygsklasser för dem som genomgått utbildning dels vid universiteten och de fria högsko- lorna, dels vid fackhögskolorna.

Ett mycket utpräglat samband råder mellan medelbetyg och examensÅ frekvens. Goda medelbetyg garantera i de flesta fall att studierna komma att fullföljas.

Av de studerande vid universitet och fria högskolor klarade bland 1930 års manliga studenter drygt 90 % någon examen av dem som hade medel- betyg på AB eller däröver. Mindre än 70 % av dem med medelbetyg under Ba avlade examen. Bland 1937 års studenter hade de med medelbetyg på AB och däröver samma examensfrekvens som 1930 års studenter, medan i de lägre betygsklasserna examensfrekvensen är lägre för 37-orna än för 30-01'na. Skillnaderna i den sammanlagda examensfrekvensen mellan 1930 och 1937 års manliga studenter hänför sig således enbart till studenter med relativt låga studentbetyg.

Bland kvinnorna äro förhållandena i stort sett desamma i detta hänse- ende som bland männen. Examensfrekvensen ökar med stigande medel- betyg men ligger genomgående lägre än bland männen, ev. frånsett de högsta betygsgrupperna. Den något oregelbundna gången i frekvenstalen för skilda betygsgrupper, som framträder bland kvinnorna, kan till största delen klassificeras som slumpmässig.

Tabell 50. Antalet studenter med avlagd akademisk examen i relation till antalet inskrivna studenter (%) i olika medelbetygsklasser.

Examensfrekvens vid universitet och Examensfrekvens vid fackhögskolorna Medelbetygs- fria högskolor (1) (2—4) klass Män Kvinnor Män Kvinnor 1930 1937 1930 1937 1930 1937 1930 | 1937 —-1,9 ....... 38 (100) _. _ 79 72 — 2,0—2,4 ....... 67 34 62 20 88 91 (100) (100) 2,5—2,9 ....... 77 56 70 35 92 83 100 87 3,0—3,4 ....... 80 67 66 48 93 83 67 96 3,5—3,9 ....... 94 75 75 58 86 88 (89) 100 4,0—4,4 ....... 91 88 78 88 98 95 92 100 4,5—4,9 ....... I 92 | 75 100 95 (50) (100) 5,0—5,4 ....... 100 93 » 100 i (100) —— — , 100 89 5,5— ....... i (83) ] 1 ( ) _ _ _ Samtliga 82 67 72 58 91 87 96

Vid fackhögskolorna råder icke ett lika påtagligt samband mellan examens- frekvens och medelbetyg i studentexamen som vid universiteten och de fria högskolorna. Större delen av de studenter, som komma in vid fack- högskolorna, avlägger sina examina oavsett vilka studentbetyg de haft. I samtliga medelbetygsklasser utom den lägsta ha mellan 80 och 100 % av studenterna avlagt examen.

För att få fram olikheter i examensfrekvensen för skilda hemorts- och yrkesgrupper ha gjorts samma standardberäkningar som i samband med övergången från gymnasier till högre studier. Inom skilda hemorts- och yrkesgrupper har det verkliga antalet examinerade personer satts i relation till ett beräknat antal personer, vilket senare erhållits genom att applicera examensfrekvensen inom varje medelbetygsklass för samtliga studerande vid de akademiska läroanstalterna på antalet studerande från olika hem- orts-, yrkes- och socialgrupper.

1943 års studenter äro naturligtvis icke heller medtagna i dessa beräk- ningar. För de manliga studenterna av årgång 1930 och 1937 ha beräk- ningar gjorts av examensindices dels för de två tidigare använda hemorts- grupperna; studerande med hemort vid studentexamen i eller i närheten av de fyra universitets- och högskolestäderna (u-gruppen) samt övriga studenter (ö-gruppen), dels också inom var och en av dessa för olika yrkes- och socialgrupper. För kvinnorna har någon fördelning efter hemort ej gjorts utan endast efter yrkes- och socialgrupp.

Examensfrekvensen vid universiteten och de fria högskolorna för ö-grup- pens studenter skiljer sig från u-gruppens absolut sett blott med 4—5 per- soner. Inom de skilda yrkesgrupperna föreligga inga bestämda tendenser, om man jämför de två hemortsgrupperna med varandra. (Siffrorna redo- visas därför icke.) Inte heller mellan socialgrupperna får man fram några bestämda tendenser vid jämförelse mellan de två hemortsgrupperna.

Tabell 5]. Standardberäkninq lör examensfrekvensen efter faderns

socialklass vid universitet och fria högskolor.

yrke och

Yrkes- och Antalet examina Index socialgrupp Män Kvinnor Män Kvinnor (fadern) 1930 | 1937 1930 1937 1930 | 1937 1930 1937 A ............ 56 54 7 11 102 108 (100) 92 B ............ 44 22 12 14 94 85 (133) 93 CA ........... 153 153 36 62 103 108 92 99 CM ............ 23 27 3 12 110 113 (75) (150) D ............ 65 55 16 25 102 100 80 93 E ............. 70 58 19 26 97 89 112 100 F ............. 80 90 20 39 105 103 100 108 G ............ 22 19 2 7 100 90 (67) 117 I—I ............. 90 54 16 13 95 87 114 100 Y ............ 3 12 3 8 (60) (120) (100) (70) x ............. 6 8 11 5 (100) (73) 110 (83) Samtliga 612 552 145 222 100 100 100 100 I ............. 234 223 54 91 102 107 186 100 II ............ 253 228 59 95 101 99 111 101 III ........... 119 93 21 31 96 91 111 100 x ............. 6 8 11 5 (100) (73) (100) Samtliga 612 552 145 222 100 100 100 100

För de studerande vid fackhögskolorna föreligger dock en mindre över- representation för ö-gruppen, om man sammanslår samtliga yrkesgrupper. Inom de skilda yrkes- och socialgrupperna däremot kan man icke heller här spåra några bestämda tendenser i olikheterna för de två hemorts— grupperna.

Sammanslår man de två hemortsgrupperna, får man en klarare bild av olikheterna mellan yrkes— och socialgrupperna i de två årgångarna. I tabellerna 51 och 52 redovisas för män och kvinnor indices dels för univer- sitet och fria högskolor, dels för fackhögskolor. För kvinnorna ha dock siffrorna för yrkesgrupperna utelämnats, då de absoluta talen bakom in- dices här äro mycket små.

Skillnaderna mellan det observerade och det beräknade antalet äro rela- tivt små. Inte i någon yrkesgrupp uppgå dessa differenser till 10. Den största differensen har akademikergruppen. ? Bland de manliga studerandena vid universiteten och de fria högskolorna i är examensfrekvensen högst för akademiker- och officersgrupperna. Olik- * heterna mellan yrkesgrupperna äro större bland 1937 års studenter än bland 1930 års studenter.

Indices för socialgrupperna visa, att bland 1930 års studenter social- grupp I och II äro något överrepresenterade och socialgrupp III något underrepresenterad. Bland 1937 års studenter är endast socialgrupp I över- representerad. Soeialgrupp II har här index omkring 100, medan social-

Tabell 52. Standardberäkning för examensfrekvensen efter faderns yrke och socialklass vid fackhögskolor.

Yrkes- och Antalet examina Index 50012"ng Män Kvinnor Män Kvinnor (fadern) 1930 1937 1930 1937 1930 1937 1930 1937 A ............ 58 57 4 105 110 B ............. 18 37 2 4 86 109 CA ........... 107 143 13 27 96 100 Cu ........... 18 13 1 3 100 81 D ............ 60 59 5 4 102 97 E ............ 58 62 6 10 104 102 F ............. 58 76 8 1 1 100 99 G 18 23 w. 1 100 100 H ............ 52 34 2 7 104 92 Y ............ 3 9 — 4 75 100 x ............. 7 1 1 5 1 100 100 Samtliga 457 524 45 76 100 100 I ............. 180 214 18 33 99 99 106 97 II ............ 188 224 19 30 101 102 95 100 III ........... 82 75 3 12 101 97 (100) 109 x ............. 7 11 5 1 100 100 (125) (100) Samtliga 457 524 45 76 100 100 100 100

grupp III är relativt starkt underrepresenterad, starkare än bland 1930 års studenter.

För kvinnorna visa indices för socialgrupperna, att socialgrupp I är svagt underrepresenterad och socialgrupperna II och III svagt överrepresenterade bland 1930 års studenter. Bland 1937 års kvinnliga studenter är examens- frekvensen normal i alla tre socialgrupperna.

För fackhögskolorna äro variationerna i indextalen mindre än för uni- versiteten och de fria högskolorna, och några bestämda olikheter mellan yrkesgrupperna kan man ej här tala om. Av socialgrupperna är social- grupp I svagt underrepresenterad och socialgrupp II överrepresenterad i båda studentårgångarna. Socialgrupp III är överrepresenterad bland 1930 års studenter och underrepresenterad bland 1937 års studenter. Bland kvin- norna föreligga inga tendenser i siffrorna för någon socialgrupp mellan de två årgångarna.

'Med hjälp av standardberåkningarna dels för påbörjandet av högre stu— dier, dels för avläggandet av akademiska examina kan man lätt beräkna indextal, som ange i vilken utsträckning studenterna med akademiska exa— mina äro över- resp. underrepresenterade i förhållande till 'hela antalet studenter inom olika hemorts-, yrkes- och socialgrupper.

För de två hemortstyperna i dess helhet (utan fördelning på yrkesgrup- per) blir för 1930 års manliga studenter index 100 både för u- och ö-grup- pen. Hår motvägas sålunda över- resp. underrepresentationen vid valet av

akademiska studier av den omvända över- och underrepresentationen be- träffande examen. Lättheten att påbörja akademiska studier för u-grup- pen följes av en större avbrottsfrekvens. Bland 1937 års manliga studenter är u-gruppen 3 % överrepresenterad och ö-gruppen 2 % underrepresente- rad, d. v. 5. de manliga studenterna från universitets- och högskolestäder eller dess närhet avlägga akademiska examina i något större utsträckning än övriga studenter, om man eliminerar olikheterna i medelbetygs- standarden.

Fördelar man de manliga studenterna på socialgrupper, visar nedanstå- ende tablå, att socialgrupp I har lika stor överrepresentation i de två hem- ortsgrupperna bland 1930 års studenter men större överrepresentation i ö-gruppen än i u—gruppen bland 1937 års studenter. Socialgrupp II är bland 1930 års studenter praktiskt taget normalt representerad inom båda hem- ortsgrupperna, medan bland 1937 års studenter en underrepresentation för ö-gruppen föreligger. För 1937 års studenter äro förhållandena således olika i socialgrupp I och II. Inom socialgrupp III slutligen är u-gruppen mest underrepresenterad bland 1930 års studenter och minst underrepre- senterad bland 1937 års studenter.

. 1930 1937 Socialgrupp " .", ” Ö 1 .................... 107 107 1 10 119 11 .................... 100 101 101 97 111 .................... 84 93 84 75

Tablåns siffror visa, att inga klara olikheter föreligga inom olika social- grupper för perioden i fråga om antalet akademiskt examinerade studenter vid jämförelse mellan de två hemortsgrupperna. Detta gällde, som ovan visats, även beträffande examensfrekvensen för dem som påbörjat akade- miska studier, medan beträffande valet av akademiska studier u-gruppen genomgående var överrepresenterad och ö-gruppen underrepresenterad. ' Sammanslår man de två hemortstyperna och enbart ser till yrkes- och socialklassolikheterna, fås de värden som återgivas i tabell 53. Dessutom angivas i tabellen differenserna mellan verkligt och beräknat antal studen- ter. (Det är dessa differenser, som ligga till grund för motsvarande index- tal.) Siffrorna gälla även i detta fall för samtliga akademiska utbildnings- banor.

Bland männen har gruppen akademiker högst index i båda årgångarna. Bland 1930 års studenter var siffran 111 och bland 1937 års studenter 122. Absolut sett motsvarade detta en skillnad mellan verkligt och beräknat antal på resp. 30 och 65 personer. Med reservation för de tidigare om- nämnda bristerna i studentbetygens lämplighet för sådana jämförelser kan överskottet sägas vara ett resultat av det extra stöd och uppmuntran till påbörjande och fullföljande av akademiska studier, som studenterna från akademikerhem få.

Tabell 53. Standardberäkning för akademiska examinas avlägqandc bland samt- liga studenter oavsett utbildning efter faderns yrke och socialklass.

Yrkes- och Index Differenser socialgrupp Män Kvinnor Män Kvinnor * (fadern) ,

1930 1937 1930 1937 1930 1937 1930 1937 A ............. 110 111 65 77 +11 +11 -——7 7 B ............ 96 100 119 102 —— 2 —- + 2 + ] CA ........... 111 122 102 122 + 31 + 65 + 2 + 24 CM ............ 110 90 70 167 + 4 6 ——2 + 7 D ............ 101 106 92 110 + 2 + 10 ———1 + 6 E ............ 99 93 112 87 +— 1 9 + 3 — 8 F ............. 100 98 116 106 —— 1 5 + 5 4 3 G ............. 87 75 40 81 — 7 17 ——3 3 H ............ 82 73 108 62 —35 ——41 + 1 ——18

Y ............ (84) 100 (100) 89 1 —— 1 —— _ x ............. 100 78 108 (61) —— —— 6 + 1 —— 5 Samtliga 100 100 101 100 —— 1 + 1 + 1 _— 1 I ............. 106 114 95 119 + 31 + 72 —3 + 31 II ............ 101 99 108 97 + 8 +- 7 + 6 _— 8 III ........... 86 78 92 79 —37 ——-59 ——4 _— 18 x ............. 88 78 107 66 2 —— 6 + 1 _— 4 Samtliga 100 100 100 101 —— -— — + 2

Även yrkesgrupperna lantbrukare och större företagare ha indices över + 100 för båda årgångarna. Absolut sett uppgår överrepresentationen för lant- brukargruppen till 10 studenter i båda årgångarna. För företagargruppen , ger blott siffran bland 1937 års studenter uttryck för någon egentlig över- representation och är där av samma storleksordning som inom lantbrukar— gruppen.

Grupperna folkskollärare, officerare, högre tjänstemån och mindre före— tagare ha indexsiffror omkring 100 för båda årgångarna.

Klart underrepresenterade äro blott yrkesgrupperna lägre tjänstemän och arbetare-hantverkare. Speciellt för den senare gruppen är siffran för underrepresentationen hög. Bland 1930 års manliga studenter ha 18 % och bland 1937 års studenter 27 % färre studenter från arbetar-hantverkarhem- men avlagt akademiska examina, än vad som gäller för samtliga yrkes— * grupper. Absolut sett motsvarar detta 35 resp. 41 studenter. Dessa borde * alltså också ha avlagt akademisk examen, om enbart studentbetygen hade i varit utslagsgivande.

Av socialgrupperna är socialgrupp I överrepresenterad i båda årgång- arna, mest bland 1937 års studenter. Den absoluta siffran för överrepresen- tationen här är hela 72. Socialgrupp II är ungefär normalt representerad i de två årgångarna; något överrepresenterad bland 1930 års studenter och något underrepresenterad bland 1937 års studenter. Differenserna uppgå absolut sett till knappa 10 personer. Socialgrupp III slutligen är kraftigt

underrepresenterad både i 1930 och 1937 års studentårgångar, mest i den senare. De absoluta talen äro här 37 resp. 59. Bland kvinnorna ge index- talen uttryck för mindre olikheter än bland männen om man räknar i abso- luta tal. Blott de två yrkesgrupperna akademiker och arbetare-hantverkare ha i tabellen betydande differenser. Akademikergruppen har bland 1937 års studenter en överrepresentation på 22% eller 24 personer, medan arbetare-hantverkare har en motsvarande underrepresentation på 19 % eller 18 personer. Differenserna mellan yrkesgrupperna bland 1930 års studentskor äro helt obetydliga och uppgå icke i något fall till 10 personer i absoluta tal räknat.

Enligt socialgruppsindelningen gäller samma förhållande. Bland 1930 års studentskor äro skillnaderna i indices obetydliga, medan bland 1937 års studentskor socialgrupp I är 19 % överrepresenterad, vilket motsvarar 31 personer, och socialgrupp III 21 % underrepresenterad eller 18 personer.

KAPITEL VI.

Studenterna vid universitet och fria, högskolor.

Inledning.

Till universiteten och de fria högskolorna har även räknats Karolinska institutet. I vissa avseenden äro de medicinska fakulteterna i Uppsala och Lund samt Karolinska institutet mer besläktade med fackhögskolorna. Till de medicinska fakulteterna gälla vissa inträdesfordringar i likhet med vad fallet är beträffande fackhögskolorna, och även i fråga om studieordningen äro de medicinska fakulteterna i många avseenden mera lika fackhög- skolorna än de fria fakulteterna vid universiteten och högskolorna, varför i senare kapitel i några sammanhang de medicinska fakulteterna samman- förts med fackhögskolorna.

Följande förkortningar gälla genomgående:

teol. : teologiska fakulteterna i Uppsala och Lund jur. juridiska fakulteterna i Uppsala och Lund samt stats- och rätts- vetenskapliga fakulteten vid Stockholms högskola med. : medicinska fakulteterna i Uppsala och Lund samt Karolinska in- stitutet hu1n.=filosofiska fakulteternas humanistiska sektioner i Uppsala och Lund samt humanistiska fakulteten vid Stockholms högskola och humanistiska sektionen vid Göteborgs högskola, vilken senare in— kluderar även de två naturvetenskapliga ämnena botanik och oceanografi nat. =filosofiska fakulteternas matematisk-naturvetenskapliga sektioner i Uppsala och Lund samt Stockholms högskolas matematisk-natur— vetenskapliga fakultet fil. : hum. + nat.

ll

De statsvetenskapliga studerande (pol. stud.) i de två yngre studentår- gångarna ha hänförts till juridiska fakulteten eller humanistiska, alltefter- som jur. pol. mag. eller fil. pol. mag. avses. Någon exakt avgränsning av pol. stud. har icke kunnat företagas.

I

De studerande vid universiteten och de fria högskolorna.

Som tidigare påpekats, har i undersökningen ej tagits hänsyn till flytt— ningar inom samma fakultet mellan olika universitet och fria högskolor. En studerande har ansetts ha haft sin huvudutbildning vid det universitet eller den högskola, där han tillbringat längsta delen av sin studietid. I vissa fall har det varit svårt att avgöra detta förhållande. Han kan samtidigt ha varit inskriven (: upptagen i matrikel eller studiekort) vid två universitet eller högskolor. Därför har i en del fall som huvudutbildningsort angivits den, där examen avlagts. Med anledning härav kunna de i tabell 54 redo- visade siffrorna över studenternas fördelning på olika universitet och fria högskolor samt dessas fakulteter blott tjäna som en ungefärlig mätare av fördelningen av studenterna på de fyra lärosätena och deras fakulteter. Siffrorna avse blott de studerande med huvudutbildning.

Bland 1930 års studenter svara de två statsuniversiteten och Stockholms högskola inkl. Karolinska institutet för ungefär lika stor andel av de stu- derande, drygt 30 % vardera. På Göteborgs högskola kommer blott ca 5 %. Bland 1937 och 1943 års studenter äl siffran för Lunds universitet lägre än för Uppsala och Stockholm. Bland 1937 års studenter är siffran för Lund speciellt låg, medan däremot siffran för Stockholms högskola är hög. Göteborgs högskola har även för de två senare årgångarna låga värden, om än något högre än för årgång 1930. Siffran för 1943 års studenter torde dock vara speciellt hög för Göteborgs högskola på grund av att en del av de manliga studerande där säkerligen läser på teol. fil. examen och senare kommer att skaffa sig huvudutbildning vid något av statsuniversiteten inom teologiska fakulteten.

Jämför man siffrorna för män och kvinnor, är fördelningen på de olika lärosätena i stort sett densamma, om man undantar Göteborgs högskola, för vilken kvinnorna ha högre procentsiffra än männen. Detta beror på att Göteborgs högskola blott har en fakultet, den humanistiska, inom vil- ken huvuddelen av kvinnorna bedriver sina universitetsstudier.

Ser man på fakulteterna, har den teologiska fakulteten i Uppsala något fler studerande än fakulteten i Lund för de två senare årgångarna. Bland 1930 års studenter är däremot antalet teologie studerande i Lund större än i Uppsala. *

Juridiska fakulteterna i Uppsala och Lund räkna ungefär lika många studenter i de tre årgångarna. Stockholm har betydligt fler än vardera Uppsala och Lund. Skillnaden mellan Stockholm å ena sidan och Uppsala och Lund å andra är störst i de två tidigare årgångarna, medan bland 1943 års studenter skillnaden mellan Stockholm och framför allt Uppsala är be- tydligt mindre. 'Med tanke på vårt sätt att redovisa studenterna efter ut- bildningsort skulle denna skillnad mellan 1943 års studenter å ena sidan

0

och 1930 och 1937 års studenter a andra kunna tyda på att de som börjat

Tabell 54. Antalet läroverksstudenter med huvudutbildning vid universitet och fria högskolor efter fakultet och lärosäte.

Män Kvinnor Samtliga

1937 1937

Antal % An tal %

Uppsala universitet. 121 373 därav teol. . . . 3 64 » jur. . . . 9 72 » med. . . 4 34 » hum. . . 98 175 »

CO F'IOCDMM'DN H

nat. . . . 7 28

Lunds universitet. 83 282 därav teol. . 3 41

| jur. . . . 9 75 » med. . . 6 37

» hum. . . 59 101 » nat. .. 6 28

N MVGCODON

Stockholms högskola med Ka- rolinska institutet. . . . . . 476 därav jur. . . ... 156

» med. 77

» hum.......... 191

» nat........... 52

Göteborgs högskola. . . . . . . . . 71

Summa

sina juridiska studier i Uppsala i många fall fortsätta och avsluta dem i Stockholm. Det gäller i så fall även i mindre utsträckning beträffande juristerna från Lund.

Karolinska institutet har för alla tre årgångarna betydligt fler studerande än de medicinska fakulteterna i Uppsala och Lund, vilka två senare haft ungefär lika många studerande de tre åren.

Beträffande filosoferna är siffran "för Lund (humanisterna) bland 1937 års studenter påfallande låg.I gengäld är här siffran för Stockholms hög- skola anmärkningsvärt hög. Vid Göteborgs högskola har ungefär hälften så många studenter som vid de övriga humanistiska sektionerna bedrivit sina studier.

Hemort vid studentexamen och val av utbildningsort.

Det råder ett ganska starkt samband mellan studenternas hemort och deras val av studieort. I tabell 55 redovisas hemortsfördelningen för de studerande vid vart och ett av universiteten och de fria högskolorna med fördelning på fakultet bland de manliga studenterna. För de kvinnliga studenterna redovisas blott siffrorna för samtliga inskrivna. Dessutom an- gives fördelningen på landsbygd och städer. Länen äro sammanslagna till grupper alltefter deras läge i förhållande till studieorterna. Mälarlänen samt Stockholm redovisas dock var för sig.

Lunds universitet, Stockholms och Göteborgs högskolor ha mycket be- gränsade rekryteringsområden. Studenterna vid Lunds universitet komma med få undantag från Skåne, Småland, Blekinge och västkusten. Av de studerande vid Stockholms högskola kommer drygt hälften från Stock- holms stad och Stockholms län, medan övriga fördela sig relativt jämnt på övriga län, om man undantar Uppsala län och Södermanlands län, vilka äro svagt representerade vid Stockholms högskola. Studenterna från dessa två län gå till största delen till Uppsala. Göteborgs högskola har sitt huvud— sakliga rekryteringsområde i de västsvenska länen.

Uppsala universitet har ett betydligt vidare rekryteringsområde än de tre övriga. Visserligen svara de omgivande länen för en relativt stor andel av de studerande men dominera ej på samma sätt som motsvarande län vid de andra kårorterna.

Förhållandet är i stort sett detsamma för båda könen. Några större olik- heter mellan fakulteterna föreligga ej heller inom var och en av de fyra läroorterna. Däremot uppvisa fakulteterna vissa olikheter beträffande för- delningen av de studerande på landsbygd och städer. De två teologiska fakulteterna ha ett förhållandevis stort antal landsbygdsstudenter jämfört med övriga fakulteter. Av övriga fakulteter uppvisa fakulteterna vid Stock- holms högskola helt naturligt en större procent studerande från städer än motsvarande fakulteter vid de två statsuniversiteten.

Tabell 55. Antalet läroverksstudenter med huvudutbildning vid

Län

Uppsala Uni versitet

Kvin-

Män Teol. Jur. Med. rn. så""- söm" liga liga 1930 Stockholms stad ......................... 7 3 5 3 18 2 Stockholms län ........................ 3 3 3 2 1 1 4 Södermanlands » ........................ 3 4 1 4 12 2 Uppsala » ........................ 6 9 9 9 33 8 Östergötlands + Gotlands län ............. 2 1 3 8 14 7 Jönköpings + Kronobergs + Kalmar län . .. 2 4 6 7 19 3 Blekinge + Kristianstads + Malmöhus län. . 1 1 9 1 12 +; Hall. + Göteborgs och Bohus län ........... 4 9 7 2 22 (i Älvsborgs + Skaraborgs + Värmlands län.. 1 18 6 2 27 6 Örebro + Västmanlands län ............... 3 5 1 6 15 3 Gävleborgs + Kopparbergs län ............ 5 4 4 11 24 4 Västernorrlands + Jämtlands + Västerbot- tens + Norrbottens län ................. 14 6 4 9 33 6 Summa 51 67 58 G!. 240 51 därav städer utom Stockholm ............. 25 48 41 43 157 36 » landsbygd ......................... 19 16" 12 18 65 13 1937 Stockholms stad ......................... 9 3 3 10 25 14 Stockholms "' län ........................ 5 3 2 8 18 3 Södermanlands » ........................ 2 4 1 6 13 7 Uppsala » ........................ 13 14 1 14 42 22 Östergötlands + Gotlands län ............ 3 4 1 8 16 5 Jönköpings + Kronobergs + Kalmar län . . . 4 2 1 4 11 8 Blekinge + Kristianstads + Malmöhus län. . —— _ + 2 2 4 Hall. + Göteborgs och Bohus län .......... 5 8 6 19 9 Älvsborgs + Skaraborgs + Värmlands län . . 3 7 3 12 25 14 Örebro + Västmanlands län ............... 6 5 7 6 24 9 Gävleborgs + Kopparbergs län ............ 5 4 6 13 28 9 Västernorrlands + Jämtlands + Västerbot- tens + Norrbottens län ................. 5 7 5 9 26 16 Summa 60 61 30 98 249 120 därav städer utom Stockholm ............. 29 43 21 56 149 73 » landsbygd ......................... 22 15 6 32 75 33 1943 Stockholms stad ......................... 8 4 — 8 20 22 Stockholms län ........................ 1 1 1 7 10 10 Södermanlands » ........................ 1 1 1 7 10 7 Uppsala » ........................ 6 10 2 16 34 15 Östergötlands + Gotlands län ............. 1 5 2 10 18 15 Jönköpings + Kronobergs + Kalmar län. . . 1 5 3 8 17 9 Blekinge + Kristianstads + Malmöhus län. . 2 1 1 1 5 4 Hall. + Göteborgs och Bohus län ......... 1 10 6 2 19 9 Älvsborgs + Skaraborgs + Värmlands län . . 7 13 7 7 34 9 Örebro + Västmanlands län ............... —— 7 5 9 21 11 Gävleborgs + Kopparbergs län ............ 3 1 4 19 27 16 Västernorrlands + Jämtlands + Västerbot- tens + Norrbottens län ....... . .......... 4 9 6 34 . 53 _ 23 Summa 35 '67 38 128 268 150 därav städer utom Stockholm ............. 16 48 24 64 152 86 » landsbygd ......................... 11 15 14 56 96 42

universitet och fria högskolor efter fakultet och hemort.

Lunds Universitet Stockholms högskola

Göteborgs högskola

Män

Kvin- nor

Män

Kvin-

Män

Kvin- nor

Tool. Jur. Med. Fil.

Samt- liga

Samt- liga

Jur.

Karol. Med.

Fil.

Samt- liga

Samt- liga

Samt— liga

Samt— liga

— 2 m 5 % m m 5 5 _ 6 _. n & m n m m 1 2 1 i 2 ! 8 6 ; w & 7 8 3 2 1 __ 1 _ 1 1 % % 5 M % &

Uu-u—u—Av—A

[»|—

& HMNUlwv-d

! |

45 16

141

.:;th UD

N .

lwluässlll

|_ssass

54 26 14 3 2 3 2 __ 5 4 7 4 3 3 1 9 5 5 2 1 3 3 9 3 107 64 45 27 8 11 57 30 15 2 1 2 2 __ 6 2 6 5 5 2 16 9 6 3 7 3 2 3 9 5 132 66 55 24 20 12

&

HN klå

Ut vC-UIWU'U'UIHi [00343 W HMHWMNWWI ww

Ulf."

UÅMHwHM—Hmw

o:

62

17 13

av O ,— bomma—ammande»

129

112 25

10 12

11 12

11 15

233

89 32

167 30

10 16 11

12 15

18 327

113 47

155

_ xlCOMCDEDCOUl

| om HHHwthc—H 000

69 23

70

aqqmwooa—wm

x]

145

HOW ocq

MG) 00»?—

uhl Gigi—[Ohd] w

[0

>.. H 030 in)-x

HQQHHr—AH

40 35

18 15

10 &NM

...a

U! Cl

Ändrar man något på frågeställningen och undersöker var de studerande (som valt universitetsstudier) från skilda län bedriva sina studier, visa tabellens siffror, att Stockholms studenter till övervägande delen studera vid Stockholms högskola. Detsamma gäller fast i något mindre omfatt- ning för de studerande från Stockholms län, där studenterna från Stock- holms förortsområde givet gå till Stockholms högskola. Huvuddelen av de studerande från Södermanlands län går däremot till Uppsala universitet. Detsamma gäller givetvis de studerande från Uppsala län. Drygt hälften av de studerande från Östergötlands och Gotlands län går till Uppsala och större delen av den andra hälften till Stockholms högskola. Lunds univer- sitet har relativt liten dragningskraft på dessa läns studenter. Däremot går ca hälften av de studerande från Småland till Lunds universitet, medan Uppsala universitet och Stockholms högskola mottager ungefär en fjärde- del vardera. Av de studerande från skånelänen och Blekinge går huvud- delen till Lunds universitet och praktiskt taget ingen till Uppsala, medan ett mindre antal sökt sig till Stockholms högskola.

Av de studerande från västkustlänen och de övriga västsvenska länen gå ungefär lika många till vardera Uppsala och Lund. Göteborgs högskola svarar för en något mindre andel än vardera av de två statsuniversiteten och Stockholms högskola. Här föreligga vissa olikheter mellan de tre år— gångarna. Bland 1930 års studenter är andelen för Göteborgs högskola be- tydligt mindre än bland 1943 års studenter. Detta torde till stor del bero på att, som tidigare påpekats, studenterna förts till det universitet eller högskola, där de vistats längsta tiden eller där de avlagt examen (se sid. 123). En del av dem bland 1943 års studenter, som förts till Göteborgs högskola kommer troligen att senare övergå till något av de tre andra lärosätena, i första hand till Lund.

De studerande från Örebro, Västmanlands, Kopparbergs och de norr- ländska länen gå främst till Uppsala och i mindre omfattning till Stock- holm. Enstaka studenter söka sig till Lund.

Val av fakultet och faderns yrke (män).

Faderns yrke (socialklass) har som ovan visats ett visst inflytande på valet av högre utbildning. Detta gör sig också gällande beträffande val av fakultet vid universiteten och de fria högskolorna.

I tabell 56 redovisas fördelningen av universitetsstudenterna efter faderns yrke och socialgrupp inom var och en av fakulteterna.

Inom teologiska fakulteten äro yrkesgrupperna lantbrukare (A) och arbetare—hantverkare (H) förhållandevis starkt företrädda. Bland 1930 års studenter voro 22 % lantbrukarstudenter och 26 % arbetar-hantverkarstu- denter. För samtliga fakulteter sammanslagna voro motsvarande procent- siffror blott 9 resp. 15. Starkast underrepresenterade yrkesgrupp i förhål-

Tabell 56. Antalet läroverksstudenter med huvudutbildning vid universitet och fria högskolor efter fakultet och faderns yrke och socialgrupp. Procentuell fördelning. Män.

Yrkes- och 1930 . 1937 1943

social— grupp (fadern)

Fakultet Fakultet Fakultet

Jur. Hum. Jur. Med. Hum. Jur. Med. Hum.

Antal

0 V.! 00 N CO LO H N =D in O no 0 05 N q N

_ N H

mora trav—=D N N

..

. mc—mwwwwm fame—cio—n—meo N .. .. v—t M Oh v—l

wara—_mämwma MWUNNÄWNWM w—hmn-om—m

Fl

.— CO .. M '— N owwnmmwmomm mthCDwMCDONv-i N HH HN N H

OHQQWHQGG MQQMVQWMH

..

mainewhmpao GongDOOQ'QOv-CN N N

OhNanwI—QOQ .. . .. ..

H welcome!)

'—

.. ..

HH h—qazz—wwmwo-n-o romarna—innhoo

PC!-CH

v—1

HHH

.... emm—(NCO mensam—com

_.

.. ..

mohmH—awwmw nmmovmmmgåoo

..

"! v— 1-1 v—1 H v—n

..

N IQMFQNN

mmmmméan—Ä _ _i—mooobxilccäaoow . vmmmvoonmo—u

ao O (» v—

= = _ = = _ = = _ Q 9 _ = = |-

.— (Öv-4 MSF ao H CO

in 124 (D Q'

M ("3 N -— V'!

lande till totalsiffrorna för universitet och fria högskolor är yrkesgruppen direktörer (D).

Inom juridiska fakulteten dominerar yrkesgruppen akademiker (CA) och är inom denna fakultet (")verrepresenterad i jämförelse med yrkesgrup- pens relativa storlek i andra fakulteter. Omkring 30 % av de studerande i de två äldre årgångarna kommo från denna yrkesgrupp mot ca 25 % för samtliga fakulteter sammanslagna. I 1943 års årgång äro siffrorna för juridiska fakulteten hela 35 % mot 29 för samtliga fakulteter. Även yrkes— gruppen direktörer och i mindre omfattning grupperna folkskollärare (B) och högre tjänstemän (F) äro överrepresenterade inom juridiska fakulte- ten jämfört med förhållandena inom samtliga fakulteter, medan yrkes— grupperna lantbrukare och arbetare-hantverkare äro starkast underrepre- senterade.

Inom medicinska fakulteten är bland 1930 års studenter gruppen direk- törer överrepresenterad, medan bland 1937 och 1943 års studenter akade- mikergruppen är kraftigast överrepresenterad. Särskilt för årgång 1937 äro söner till läkare talrikt företrädda bland de medicine studerandena. Lantbrukargruppen är genomgående underrepresenterad, medan övriga yrkesgrupper ej uppvisa några klara tendenser.

Inom filosofiska fakultetens båda sektioner äro yrkesgrupperna före- trädda i ungefär samma omfattning som vid universiteten i dess helhet, och några tydliga genomgående olikheter framträda icke.

Siffrorna över socialgruppsfördelningen visa, att socialgrupp 1 genom- gående är svagast"representerad inom teologiska fakulteten och därnäst inom filosofiska fakultetens två sektioner. Den är starkast företrädd inom juridiska fakulteten med undantag för årgång 1937, där medicinska fakul- teten uppvisar den högsta procentsiffran för socialgrupp I, beroende på, som tidigare påpekats, det exceptionellt stora antalet läkarsöner inom me- dicinska fakulteten i denna årgång. I dessa två fakulteter svarar social- grupp I för omkring 45—50 % av de studerande. I alla tre årgångarna sva- rar socialgrupp I för mellan 35 och 40 % av samtliga studerande vid uni- versiteten och de fria högskolorna.

Socialgrupp II är starkast företrädd i teologiska och filosofiska fakulte- terna, där den svarar för mellan 40 och 50 % av de studerande. Inom var- dera juridiska och medicinska fakulteterna svarar socialgrupp I för något mindre än 40 % av de studerande. Inom alla fyra fakulteterna samman- slagna svarar socialgrupp II för drygt 40 % av de studerande. Detta gäller alla tre årgångarna.

Socialgrupp III slutligen är starkast representerad inom teologiska fakul- teten. I årgång 1930 kommer hela 35 % av teologerna från socialgrupp Ill. I de två senare årgångarna har socialgruppens andel sjunkit avsevärt inom denna fakultet. Inom juridiska och medicinska fakulteterna är social- grupp IlI svagast företrädd med en procentsiffra av i regel mindre än 15.

Inom samtliga fakulteter sammanslagna år socialgrupp III:s andel av de manliga studenterna omkring 20%. Sit'f'an har sjunkit något under perioden.

Tidpunkten för studiernas påbörjande vid universitetet och fria högskolor.

Som tidigare visats, började ca 50 % av både 1930 och 1937 års studenter (män och kvinnor) sina studier vid universitet och fria högskolor redan samma år som studentexamen avlades, medan 40 % av totalantalet började sina studier de närmaste två åren efter studentexamen. För 1943 års stu- denter blev på grund av beredskapstjänstgöringen siffran för studentexa- mensåret betydligt lägre än för de två tidigare årgångarna. De två följande åren däremot påbörjade ca 60 % av hela antalet stude'ande sina studier, varför, om man tar hänsyn till det 10-tal procent, som kommer att påbörja sina studier de närmaste åren (efter 1946), andelen av samtliga studerande, som påbörjat sina studier senast två kalenderår efter studentexamen, även för 1943 års studenter blir ca 90 %.

Fördelar man de studerande efter fakultet, visa siffrorna i nedanstående tablå, att procentsiffran för de studerande inom skilda fakulteter, som på— börja utbildningen omedelbart efter avlagd studentexamen, 'arierar rätt avsevärt. Siffrorna äro ett medeltal för 1930 och 1937 års manliga studenter.

i 'l'eol. Jur. Med. Hum. Nat. * 50 49 42 47 63

, De studerande i matematisk-naturvetenskapliga sektionerna påbörja sina studier tidigare än vad studenterna i övriga fakulteter göra. (33 % började redan samma år som studentexamen avlades.

Medicinska fakulteten har den lägsta siffran (43 %) men har i gengäld en mycket hög siffra för det följande året. Anledningen till den relativt låg: siffran för studentexamensåret är säkerligen, att ett antal studenter av- visats från de medicinska nybörjarknrserna första året, varefter de fått plats följande år.

Medelåldern för studerande vid skilda fakulteter.

Vissa olikheter förefinnas i åldersavseende mellan studerande vid olika fakulteter, vilka dels bero på skillnader i åldern'vid studentexamen, dels på olika tidsavstånd mellan studentexamen och inskrivningen vid fakul- teten. Teologerna äro äldst bland de manliga studenterna i alla tre årgång- arna. Bland de studerande inom de övriga fakulteterna äro humanisterna äldst och juristerna yngst. Skillnaderna i åldersavseende mellan jurister, medicinare och filosofer äro dock betydligt mindre än skillnaden mellan dessa tre å ena sidan och teologerna å den andra. Bland 1943 års studen-

ter äro olikheterna mellan fakulteterna något mindre än i de två äldre är- gångarna.

Olikheterna mellan fakulteterna för männen, vilka även XVicksell—Jerne- man konstaterat i sin undersökning, måste ses i samband med olikheterna mellan fakulteterna i rekryteringshänseende. Som visats, äro studenterna från lantbrukar- samt arbetar- och hantverkarhemmen relativt sett talri- kare inom teologiska fakulteten än inom övriga fakulteter, men som även visats, är också medelåldern högre bland studenterna från jordbrukar- och arbetar—hantverkarhem än bland studenterna från övriga yrkesgrupper.

Totalantalet inskrivna vid universitet och fria högskolor.

De i tabell 54 redovisade siffrorna över de studerande vid vart och ett av de olika universiteten och fria högskolorna och deras fakulteter avse blott personer med huvudutbildning. I tabell 57 lämnas en fullständig översikt för varje fakultet, oavsett lärosäte, över antalet studenter i varje årskull med huvud- eller kompletterande (förberedande) utbildning. För studenter med huvudutbildning inom de skilda fakulteterna anges även hur många som haft kompletterande (förberedande) utbildning vid annan fakultet eller inom annan utbildningslinje, vidare hur stort antal, som vid tillfället för uppgiftsinsamlandet (ht 1946), ej avlagt någon examen. De med enbart kompletterande eller förberedande utbildning inom resp. fakulteter ha för- delats efter huvudutbildning i tre grupper: huvudutbildning inom annan fakultet, vid fackhögskola eller vid övriga utbildningslinjer. Dessutom har totalsumman av de inskrivna vid de olika fakulteterna angivits i tabellen.l

Av 1930 års studenter ha 130 personer varit inskrivna vid någon av de teologiska fakulteterna. 124 av dessa ha sin huvudutbildning inom fakul- teten. Av de övriga 6 ha 5 sin huvudutbildning inom annan fakultet vid universiteten och de fria högskolorna, 3 vid humanistiska, 1 vid matema- tisk-naturvetenskapliga och 1 vid juridiska fakulteten. (Denna fördelning framgår ej av tabellens siffror.) Av de 124 med huvudutbildning ha 19 st. haft förberedande utbildning, samtliga vid annan fakultet vid universiteten och de fria högskolorna, alla utom en inom filosofiska fakulteten.2 Av dessa 19 ha, som framgår av en följande tabell (sid. 148) 12 st. lägre filosofisk examen. 13 av de 124 med huvudutbildning inom teologiska fakulteten ha ej avlagt någon examen. Av de 130 inskrivna studenterna voro blott 3 kvinnor. .

I 1937 års studentårgång är siffran för teologiska fakulteten lägre. Blott 106 studenter ha varit inskrivna vid teologiska fakulteten, trots att av hela årgången 1 436 studenter varit inskrivna vid universiteten och de fria hög-

! Det ringa antal, som vid sidan av sin huvudutbildning varit inskrivna i två fakulteter, har beträffande sin förberedande utbildning blott räknats en gång och därvid till den fakul- tet, som synts mest betydelsefull med hänsyn till studietid och -resultat. 2 Teol. fil. examen har ej medräknats som förberedande utbildning.

nerrrn; antalet*mroverksstudenter med nagon "utbiidning vid universitet och fria högskolor efter a n e .

Fakultet Summa

Årgång och utbildning Jur Med

Kv. Samtl. M. Kv. Samtl. M. Kv.

1930

Huvudutbildning i vidstående fakultet. .. 11 253 16 175 därav med kompletterande utbildning i annanfakultet..................... 13 6 övriga med kompletterande utbildning. . 23 5 antalet studerande utan examen. . . . . . . 56 11 Kompletterande utbildning i vidstående fakultet...... ..... 20 60 därav huvudutbildning i annan tak.. 5 1

» » vid fackhögsk. 5 55

» annan huvudutbildning. . . . . . . 10 4

Summa pers. med utbildning i vidst. fak.

1 937

Huvudutbildning i vidstående fakultet. . . därav med kompletterande utbildning i annan fakultet..................... övriga med kompletterande utbildning. antalet studerande utan examen.. ..... Kompletterande utbildning i vidstående fakultet............................. därav huvudutbildning i annan tak..

» » vid fackhögsk.

» annan huvudutbildning. . . . . . .

Summa pers. med utbildning i vidst. tak.

19713

Huvudutbildning i vidstående fakultet. . . därav med kompletterande utbildning i annan fakultet..................... övriga med kompletterande utbildning. . Kompletterande utbildning i vidstående tak. därav huvudutbildningi annan fakultet

» » vid fackhögsk. . . » annan huvudutbildning. . . . . . . . .

ln Q'

v-4 10

Summa pers. med utbildning i vidst. tak.

skolorna mot 1 151 av årgång 1930. Blott en av de 106 har teologisk ut- bildning som förberedande. Han har huvudutbildningen inom humanis- tiska sektionen. 20 st. av 1937 års teologer ha kompletterande utbildning vid universitet och fria högskolor, samtliga inom humanistiska sektionen. Av dessa ha 8 filosofisk examen vid sidan av den teologiska. 30 st. av de 105 med huvudutbildning inom teologiska fakulteten hade ännu vid slutet , av 1946 ej avlagt examen. I motsats till vad fallet är bland 1930 års stu- denter, torde dock fler av dem utan examen komma att fullfölja studierna. Blott (i av de 105 studenterna voro kvinnor.

Siffrorna för de studerande vid teologiska fakulteten bland 1943 års stu- denter äro ej definitiva, då ett förhållandevis stort antal av dem som avse en teologisk utbildning ännu läste på teol. fil. examen vid de humanistiska l sektionerna. Dock tyder siffran 00 för de 1046 inskrivna på att tillström- | ningen till teologiska fakulteten absolut och framför allt relativt sett fort- ' satt att minska.

Vid juridiska fakulteterna inskrevo sig sammanlagt 273 st. av 1930 års studenter. Av dessa hade 253, till största delen manliga studenter, sin huvudutbildning vid fakulteten. Av de 20, som blott ha förberedande ut- bildning vid juridiska fakulteten, hade 5 slutlig utbildning vid andra fakul- teter, 2 vid medicinska, 2 vid humanistiska och 1 vid teologiska, medan 5 skrivit in sig vid fackhögskolorna, varav 3 vid handelshögskolorna. 10 st. ha gått till kortare utbildning, varav 4 till handelsgymnasier, 4 till officers- yrket och 2 till de statliga affärsdrivande verken. Av de 253 med huvud- utbildning hade 13 tidigare varit inskrivna vid annan fakultet, 9 vid huma- nistiska sektionen, 2 vid matematisk—naturvetenskapliga sektionen och 1 vid teologiska fakulteten. 23 st. hade annan utbildning; hälften officers— utbildning och återstoden högre eller lägre merkantil utbildning. Ett för- hållandevis stort antal, 57 av 253, saknar examen av dem med huvudutbild- ning vid juridiska fakulteten i denna årgång.

Bland 1937 års studenter ha 350 st. varit inskrivna någon gång i juri- diska fakulteten. Av dessa voro hela 45 st. kvinnor. I förhållande till total- antalet studenter, som varit inskrivna vid universiteten och de fria hög- skolorna, är antalet studerande lika stort bland 1937 som bland 1930 års studenter, 24 %. De manliga studerandena äro dock förhållandevis färre 1937 än 1930. Av de 350 inskrivna ha 47 blott bedrivit förberedande eller kompletterande juridiska studier. Av dessa ha 18 sin huvudutbildning vid någon annan fakultet. Huvuddelen, 15 st., kommer på humanistiska sektionen, 7 st. ha övergått till andra fackhögskolor, varav 4 till handels- ' högskolorna, medan 22 genomgått kortare utbildningar. Av dessa komma 1 15 på officersbanorna, 3 på handelsgymnasierna, 3 på statliga verk och 1 , på folkskoleseminarium. Av de 303 studerande med juridisk huvudutbild- .; ning hade 59 st. annan utbildning vid sidan av den juridiska. De 30, som hade annan universitetsutbildning, kommo i nästan samtliga fall från

humanistiska sektionen. De 29 personerna med annan kompletterande ut- bildning fördelade sig i likhet med vad fallet var för 30-01'na lika på mer— kantil utbildning och reservofficersutbildning. Av 1937 års jurister med huvudutbildning ha 32 % (97 av 303) ej avlagt examen. Bland 1930 års studenter är motsvarande procentsiffra 22. För 37-orna torde siffran komma att sjunka något.

Bland 1943 års studenter ha 285 st. varit inskrivna vid juridisk fakultet. Dessa utgöra 20 % av alla inskrivningar vid universiteten och de fria hög— skolorna i årgången, eller något lägre procent än i de två tidigare årgång- arna, vilket ej behöver tyda på någon nedgång för fakulteten jämfört med tidigare, då förberedande utbildning är vanlig för jurister. 43-01' med 1111- vudutbildning inom juridiska fakulteten och med annan förberedande ut- bildning äro också förhållandevis få. Kvinnornas andel av de studerande inom juridiska fakulteten har ytterligare ökat. I årgång 1930 utgjorde de 4 % av de någon gång inskrivna, i årgång 1937 13 få och i årgång 1943 19 %.

235 st. av 1930 års studenter ha någon gång varit inskrivna i medicinsk fakultet. Huvuddelen utgjordes av män. Förhållandevis många, 60 st., togo dock de medicinska studierna som förberedande. Av dessa hade huvud- delen, 53 st., sin huvudutbildning inom uthildningslinjen »övriga fackhög- skolor», främst då Tandläkarinstitutet och Farmaceutiska institutet. 13 tandläkare av denna årgång ha avlagt med. kand. Ett obetydligt antal av dem med medicinsk huvudutbildning hade annan utbildning vid sidan av. De 6 med förberedande utbildning vid annan fakultet fördelade sig med 2 på vardera juridiska och humanistiska och 1 på vardera matematisk-natur- vetenskapliga och teologiska fakulteterna. Blott 11 av de 175 med medi- _ cinsk huvudutbildning ha ej avlagt någon examen. Dock ha av de examine— rade 15 st. blott med. kand. De flesta'av dem torde få jämställas med de 11 utan examen i denna årgång.

Bland 1937 års studenter är antalet inskrivna i medicinska fakulteten 170 st. eller betydligt färre än bland 1930 års studenter. Nedgången i an- talet inskrivna hänför sig dock huvudsakligen till dem med _förberedande eller kompletterande studier inom fakulteten. Kvinnorna med medicinisk huvudutbildning äro ganska få även bland 1937 års studenter, om än något fler än bland 37-orna. De 22 personer med förberedande medicinska stu- dier ha även i denna årgång huvudutbildningen förlagd huvudsakligen till Tandläkarinstitutet, dock i intet fall med medicinsk examen, och bland kvinnorna i viss utsträckning även till Farmaceutiska institutet. De 10 med annan utbildning vid sidan av den medicinska ha kommit från skilda läro— anstalter. Blott 6 st. av de 148 personerna med medicinsk huvudutbildning i denna årgång saknade vid slutet av år 1946 någon examen. Helt naturligt var bland dem med examen antalet färdiga läkare (M. L.) förhållandevis litet, 60 %.

Av 1943 års studenter hade 173 st. skrivit in sig vid medicinsk fakultet, varav 12 hunnit lämna den. Av de återstående 161 hade förhållandevis många, 19 st., studerat på andra håll; 14 st. inom filosofisk fakultet. Kvin- nornas antal är större bland 1943 års medicinare än i tidigare årskullar.

Det avgjort största antalet inskrivningar har i alla tre årgångarna huma- nistiska sektionen haft. 407 eller 35 % av samtliga inskrivna vid universi- teten och de fria högskolorna i årgång 1930 valde de humanistiska sektio- nerna. Fördelade på kön bli motsvarande procenttal 25 för de manliga och hela 75 för de kvinnliga studenterna.

Förberedande utbildning vid humanistisk sektion och huvudutbildning vid annan fakultet är betydligt vanligare bland männen än bland kvin- | norna. 28 män och blott 2 kvinnor hade förberedande humanistisk utbild— l ning. Av männen hade 16 sin huvudutbildning inom teologiska, 9 inom ' juridiska, 2 inom medicinska och 1 inom matematisk-naturvetenskapliga * fakulteterna. De 34 med huvudutbildning vid de kortare utbildningslin- jerna fördela sig på folkskoleseminarier (14), handelsgymnasier (11) och statliga verk (9). 32 st. av de 39, som vid sidan av sin humanistiska huvud- | utbildning ha annan utbildning, ha denna inom gruppen övrig utbildning. ' Här dominera folkskoleseminarierna (19) och merkantil, högre och lägre, utbildning (10). 88 st. eller 27 % av dem med huvudutbildning ha ingen examen. Såväl absolut som relativt är antalet störst bland de kvinnliga ; studenterna. ' Bland 1937 års studenter ha 660 st. eller 46 % av samtliga inskrivna vid I universitet och fria högskolor varit inskrivna vid de humanistiska sektio- , nerna, d. v. s. 10 % fler än bland 1930 års studenter. Kraftigast har ök- ningen varit bland de kvinnliga studenterna. Av de 660 st. hade 122 st. blott förberedande eller kompletterande utbildning. I relation till samtliga äro de med förberedande eller kompletterande utbildning lika många bland 1937 som bland 1930 års studenter eller omkring 18 %. Även bland 1937 års humanister med huvudutbildning hade relativt få annan utbildning vid sidan av. De 18, som hade kompletterande utbildning vid annan fakultet, ; hade denna inom juridisk fakultet. I en del fall är det fråga om stats- i vetenskapligt studerande, vilka avlagt fil. kand. eller fil. pol. mag. som huvudexamen men från början skrivit in sig i juridisk fakultet. Av dem med annan förberedande utbildning kommer huvuddelen på de två mer- kantila utbildningslinjerna (12 st.) och på folkskoleseminarierna (5 st.) 1 samt (bland männen) officersbanorna (öst.). '

252 av de 538 med humanistisk huvudutbildning hade ännu i slutet av f 1946 ej avlagt någon examen. Antalet utan examen torde dock komma att ! sjunka rätt avsevärt.

Bland 1943 _års studenter hade vid undersökningstillfället 616 st. hunnit skriva in sig i humanistisk sektion. I förhållande till samtliga vid uni- versitet och högskolor inskrivna är detta en något lägre siffra än bland

1937 års studenter. Av de 616 äro dock 539 redovisade under rubriken huvudutbildning. Detta är lika många som bland 1937 års studenter. Som tidigare påpekats, ingå här dock en del teol. fil. studerande, som senare komma att övergå till teologisk fakultet.

Vad slutligen matematisk-naturvetenskapliga sektionerna beträffar, hade de bland 1930 års studenter det lägsta antalet inskrivna, 106 st. Av dessa bedrevo 41-st. förberedande studier, varför blott 65 studenter, därav 13 kvinnliga, ha matematisk-naturvetenskaplig huvudutbildning. Av de 4] med förberedande utbildning hade största delen sin huvudutbildning vid fackhögskolorna, i första hand vid de två tekniska högskolorna, 21 st., och 6 inom gruppen övriga fackhögskolor. 23 av de 65 med huvudutbildning ha ej avlagt examen, varför blott 42 st. av 1930 års studenter avlagt filoso- fisk examen inom matematisk-naturvetenskaplig sektion som huvudexa- men. Motsvarande siffra inom de humanistiska sektionerna var 243 i samma årgång.

Bland 1937 års studenter har antalet inskrivna i matematisk-naturveten- skapliga sektionerna ökat något; absolut sett till 150 st. Antalet personer med huvudutbildning har ökat något mer. Av de studerande med enbart förberedande utbildning hade även i denna årgång de flesta sin huvud- utbildning vid fackhögskolorna: 24 st. vid de tekniska högskolorna, 3 inom gruppen »övriga fackhögskolor» och 1 vid handelshögskolorna. De 9 män- nen med annan huvudutbildning fördelade sig lika på folkskoleseminarier, statliga verk och officersbanorna. 15 st. av de 108 med huvudutbildning hade förberedande utbildning, 6 vid andra fakulteter, 4 inom humanistiska och 2 inom juridiska, och 9 vid andra utbildningslinjer. 43 st. av de 108 med huvudutbildning ha ej avlagt examen.

Vad 1943 års studenter beträffar hade 312 st. hunnit skriva in sig vid de matematisk-naturvetenskapliga sektionerna, således en kraftig ökning jämfört med årgång 1937. Hela 119 av dessa hade dock redan 1946 hunnit sluta. Huvuddelen av dessa har gått till fackhögskolorna: 58 till de tek- niska högskolorna, 29 till övriga fackhögskolor. De flesta av kvinnorna komma på övriga fackhögskolor. Hela 19 st. hade övergått till annan fakul- tet vid universiteten och de fria högskolorna, 10 till medicinsk fakultet, 8 till humanistisk sektion och 1 till juridisk fakultet. 12 hade gått till öv- riga utbildninsgbanor, de flesta till folkskoleseminarier (7 st.) och han- delsgymnasier (3 st.). Av de 193, som 1946 stodo kvar inom de matematisk- naturvetenskapliga sektionerna, torde även en del komma att övergå till fackhögskolorna.

Jämför man Wicksell—Jernemans siffror över medelantalet nyinskrivna åren 1930—1935 inom olika fakulteter med våra siffror över antalet någon gång inskrivna (huvudutbildning och förberedande utbildning) bland 1930 års studenter, får man det resultat, som återges i nedanstående tablå. För de medicinska fakulteterna ha angivits två siffror från Wicksell—Jernemans

utredning, en maximisiffra och en niinimisiffra. För humanistiska sektio- nerna har endast angivits Wicksell—Jernemans siffra» över de nyinskrivna, som uppgivit humanistiSka studier som huvudutbildning (Fh). Däremot äro de som påbörjat humanistisk utbildning som förberedelse till teologiska studier (Ft) ej medtagna, emedan dessa senare övergå till teologiska fakul- teterna och därför vid dessa jämförelser ej böra vara med.

)Iedelanlulet nv- 1930 års studenter, någon inskrivna 1930—33 gång inskrivna . . . Dllfcrens enligt VVicksell— läroverks- . _ Jerncman studenter privatister Teologiska fakulteterna ...... 161 130 5 + 26 Juridiska fakulteterna ........ 311 273 2 36 . ,) - . ; Medicinska fakulteterna ...... [[mm: 24? "30 1 mm_' ,' ..7 (max. öl:) __ ..,, max. »;f 19 Humanistiska sektionerna . . . . 543 407 l-i + 122 Matematisk—naturvetenskapliga sektionerna ................ 169 106 3 j»— 60 . min. 1266 1151 25 min. —— 90 & '. ' unmn imax. 1 338 — max. + 162

För teologiska och juridiska fakulteterna äro differenserna mellan XVick- sell——Jernemans siffror och våra ungefär lika stora. Proc'entuellt sett är dock differensen för teologiska fakulteterna större än för. de juridiska. W'icksell .lernemans minimisiffra för medicinska fakulteterna stämmer väl med vår siffra för 1930 års studenter, medan maximisiffran är 34 % högre än vår siffra. Siffran för humanistiska sektionerna är 33 % högre hos XVicksell Jerneman än bland 1930 års studenter. För matematisk- naturvetenskapligz sektionerna är siffran hos W'icksell-Jerneman 59 % högre än för 1930 års studenter.1 De differenser, som föreligga mellan Wlicksell Jernemans siffror och våra, hänföra sig således till. största delen till filosofiska fakulteternas två sektioner.'Anlednin_0en till differenserna är, såsom tidigare påpekats, förutom att de två materialen iiro olika, huvud- sakligen att Wicksell—Jerneman ej "gjort tillräckligttstora reduktioner för dubbelinskrivningar vid skilda'universitet och.högskolor.* Därtill kommer dock, att Wicksell—Jernemans siffror inkluderar dels en del utlänningar, dels en del icke studenter, vilka ej ingå i siffrorna för 1930 års studenter. Dessutom har man den möjligheten, att våra siffror kunna vara något för låga. En person t. ex., som skrivit in sig under en' termin vid humanistiska sektionen och nästa termin övergått till annan fakultet, annan utbildning eller direkt ut i förvärvsli'Vet, kan ha blivit förbigången i våra uppgifter be- träffande sin kortare vistelse vid humanistiska sektionen; några kontroller ha ej kunnat göras på denna punkt varken på basis av"kamratuppgifter

1 I ett föregående avsnitt (sid. 76) har en jämförelse gjorts mellan W'icksell——Jernemans 'siffror. för samtliga universitet och fria högskolor och våra motsvarande siffror för 1930 års studenter. Att de där redovisade totalsiffrorna hos Wicksell—Jerneman ej stämma med sum— man av siffrorna för de enskilda fakulteterna i tablån beror på olika beräkningsmetoder.

eller senare införskaffade yrkesuppgifter. Dock torde huvudanledningen till differenserna mellan XVicksell—Jernemans siffror och våra vara att hänföra till för små redaktioner från Wicksell—Jernemans sida beträf- fande de nyinskrivnas antal.

I Stat. Off. Utr. 1943: 17 sid. 19 lämnas vissa uppgifter rörande de första gången inskrivna vid filosofiska och juridiska fakulteterna under perioden 1921—1940, ställda i relation till antalet studentexamina under samma pe- riod. l)e nyinskrivnas andel av samtliga studentexamina var enligt dessa uppgifter följande.

1921/22—1925/26 .............. 53.7 % 1926/27—1930/31 .............. 47,7 % 1931 /32—1935/36 .............. 50,3 % 1935/36—1940/41 .............. 39,1 %

Siffrorna för de nyinskrivna äro bruttosiffror. Den starka nedgången i siffrorna för den senaste perioden beror säkerligen till stor del på omlägg- ningen av universitetsstatistiken. Siffran för perioden 1935/36 1940/41 är nämligen baserad på studiekortens uppgifter, medan de tidigare periodernas siffror basera sig på uppgifter från universiteten och högskolorna, vilka se- nare innehålla ett stört antal dubbelråkningar, framför allt beträffande flyttningar mellan universiteten och de fria högskolorna inom samma fakul- tet. De två senare periodernas procentsiffror kunna jämföras med våra siff— ror över antalet någon gång inskrivna vid teologiska,1 juridiska och filoso- fiska fakulteterna, ställda i relation till antalet studentexamina i årgång- arna 1930 och 1937. För dessa två årgångar fås siffrorna 42,0 resp. 38,9 %.? Skillnaden mellan siffran för 1930 års studenter och utredningens siffra för de nyinskrivna 1931/32—1935/36 torde helt bero på de ovannämnda (lubbelräkningarna i utredningens siffror. Siffran för 1937 års studenter stämmer nästan exakt med siffran för medelantalet nyinskrivna 1935/36— 1940/41, vilket kan tagas som belägg för att våra primäruppgifter omfatta praktiskt taget samtliga inskrivningar bland studenterna.

Den viktiga frågan om studieavbrott tarvar utöver vad som ovan sagts ytterligare någon kommentar. Bland 1930 års studenter torde så gott som samtliga av dem, som redovisats under rubriken huvudutbildning utan examen, få anses ha misslyckats med sina studier. Vidare måste en stor del av medicinarna med blott med. kand. anses ha misslyckats i sina medi— ; cinska studier. Bland 1937 års studenter däremot måste man räkna med att 10—20 % av dem utan examen komma att fullfölja studierna till exa- men. Å andra sidan måste man räkna med att av dem med med. kand.- examen en ungefär lika stor procent som bland 1930 års studenter ej kom— mer att avlägga med. lic.

1 Att inskrivna i teologiska fakulteten måste medtagas i våra siffror beror på att teolo- gerna alltid först inskriva sig i filosofiska fakulteten. , - Medtagas privatisterna, fås nästan exakt samma procentsiffror.

Beträffande dem med förberedande studier ställer sig frågan ännu svå— rare. Det är osäkert, huruvida en övergång till annan utbildning, t. ex. från den filosofiska fakulteten till fackhögskolorna, skall räknas som ett miss— lyckat val av första utbildning. I många fall torde det vara så, att de stu- derande haft för avsikt att studera vid någon fackhögskola, men att de i avvaktan på inträde ha bedrivit kortare studier vid universiteten och de fria högskolorna. Vi anse oss icke böra medräkna dessa personer vid be— stämningen av avbrottsfrekvensen och examensprocenten. Något annor- lunda ligger det till för en »förberedande utbildning» vid universiteten och de fria högskolorna, följd av en »övrig utbildning» såsom huvudutbildning. Härvid kan givetvis samma inverkan ha förelegat, nämligen att universi- tetsstudierna fyllt ut tidsperioden, innan inträde vunnits vid en av de övriga utbildningslinjerna. Troligt är dock, att i de flesta fall avbrottet i universitetsstudierna orsakats av bristande studieintresse eller bristande ekonomi. Denna kategori bör därför medtagas vid ett studium av avbrotts- frekvensen. Växlingarna mellan olika fakulteter kan på samma sätt be- traktas antingen som en verklig förberedelse eller ett misslyckat val av första utbildning. Det synes emellertid icke rimligt att medräkna dessa vid studiet av avbrottsfrekvensen. Vid bedömningen av avbrottsfrekvensen bör därför helt bortses från dem, som växlat fakultet eller övergått till fackhög— skola, medan övergång till annan utbildning räknas såsom avbrott.

Om man för medicinska fakulteten till gruppen utan examen dessutom lägger till dem med med. kand. bland 1930 års studenter samt för 1937 års studenter räknar med att 15 % av antalet utan examen 1946 tager examen, dock ej inom medicinska fakulteten, fås följande värden (%) på avbrotts- frekvensen för samtliga studenter (män och kvinnor).

Teol. Jur. Med. Hum. Nat. Samtliga 1 930 ............ 1 1 26 17 33 43 26 1 937 ............ 24 33 4 45 40 35

Det bör ännu en gång framhållas, att siffrorna ej ta hänsyn till den av- brottsfrekvens, som består i avbrytandet av studierna inom någon fakultet för studier i annan fakultet eller vid annan akademisk läroanstalt. Vidare att det antagits, att 15 % av de studenter av 1937 års årgång, som till 1946 ej avlagt examen, komma att fullfölja studierna.

Avbrottsfrekvensen har ökat med hela 9 % mellan de två årgångarna Störst har ökningen varit inom humanistiska sektionerna och teologiska fakulteterna.1 För humanistiska sektionernas del kan dock tänkas, att det beräknade antalet examinerade bland dem _utan examen är i underkant.

1 Avbrottsfrekvensen räknas i teologiska fakulteterna blott på basis av dem som avlagt teol.-fil. eller efter en fil. kand. blivit teologer. De som påbörjat förberedande teologiska studier inom humanistisk sektion men misslyckats och avbrutit studierna ingå således ej i siffran för t.eologiska fakulteterna utan medräknas i humanistiska sektionerna. Detta med— för, att våra siffror för avbrottsfrekvensen inom teologiska fakulteterna äro något för låga och inom humanistiska sektionerna något för höga.

För medicinska och matematisk-naturvetenskapliga sektionerna föreligger en nedgång i avbrottsfrekvensen. Någon större skillnad mellan män och kvinnor förmärkes ej i humanistiska sektionerna.

För Lunds universitet har gjorts en beräkning av avbrottsfrekvensen för de inskrivna under de två femårsperioderna 1930—34 och 1935—39.1 An- talet personer, inskrivna åren 1930—39, som ännu år 1945 ej hade någon examen vid Lunds universitet, har ställts i relation till antalet nyinskrivna under perioden 1930—39. Siffrorna för männen voro 34 resp. 40 % och för kvinnorna 37 resp. 49 %. Att siffrorna för Lund ligga ca 10 % högre än våra siffror beror på att vi ej räknat övergången till annan fakultet eller fackhögskola som avbrott. Gör man det, fås för vårt material (män- nen) en procentsiffra på 35 för 1930 års studenter och drygt 40 % för 1937 års studenter eller i nära överensstämmelse med siffrorna för Lunds uni- versitet.

I Stat. Off. Utr. 1943: 17 sid. 38 anges, att examensprocenten bland de män, Som inskrevo sig för första gången i filosofiska fakulteten vid de två statsuniversiteten samt Stockholms högskola år 1933 vid utgången av år 1941 blott avlagt examen i 37 %, d. v. s. en avbrottsfrekvens på 63 %. Sätter man antalet utan examen och samtliga med förberedande utbildning inom filosofiska fakulteterna i relation till samtliga någon gång inskrivna, fås för 1930 års studenter siffran 48 % och för 1937 års studenter 58 %. Dessa vär- den äro i överkant, då en del av dem med förberedande utbildning inom filosofiska fakulteten avlagt filosofisk examen. Trots detta äro siffrorna lägre än de i Stat. Off. Utr. 1943: 17 redovisade, vilket torde bero på att i denna utredning man helt har bortsett från det icke obetydliga antal per- soner, som avlagt filosofisk examen i kombination med examen i annan fakultet och räknat examensprocenten såsom antalet personer med enbart filosofisk examen i relation till totalantalet inskrivna i filosofiska fakulte- ten, visserligen med frånräknande av teol.-fil. studerande.

Medelbetyg och utbildning vid universitet och fria högskolor.

Av tabell 57 framgår för varje fakultet a) antalet personer, som avlagt (huvud)examen vid fakulteten, b) antalet som haft sin huvudutbildning vid fakulteten men som ej avlagt examen, c) antalet personer med förbere- dande eller kompletterande utbildning vid fakulteten och huvudutbildning vid annan fakultet eller fackhögskola samt d) antalet med förberedande ut— bildning vid fakulteten men huvudutbildning vid någon av de icke akade- miska utbildningslinjerna. Av dessa 4 grupper kunna grupperna b) och d) i regel anses ha misslyckats med sina universitetsstudier. För 1937 års stu- denter får dock reservation göras för en mindre del av grupp b. Som visas

1 Se C.-E. Quensel: Om universitetsstatisttkens uppgifter, sid. 12 i Lunds universitets årsskrift nr 5. Lund 1947.

Tabell 58.

Medelbetygsfördeining och genomsnittligt medelbetyg för läroverksstudenter

med någon utbildning vid universitet

och fria högskolor efter fakultet.

Fakultet och medelbetyg

1930 1937

Summa personer med någon utbild- ning

TGV

med huvudutbild- ning inom nedan- stående fakultet med förberedande utbildning inom nedanstående fakultet

med exa- men

utan exa— men

Akad. Övrig huvudut- huvudut— bildning bildning

a b c d

Procen- tuella antalet som omiss- lyckats» b+d a+b+d

Därav

Procen- tuella antalet. som omiss- lyckats» 0,85 1) + d a+b—Hi

med förberedande. utbildning inom nedanstående fakultet

Akad.

huvudut- huvudut-

bildning bildning a b c (i

med huvudutbild- ning inom nedan- stående fakultet

Summa personer med någon utbild- ning

Övri med exa— g

men utan exa- men

Män

Teo]. -—2,9.............

3,0 ——3,9. . . 4,0

Summa Medelbetyg Summa

Medelbetyg

Med.

_.39 anamn ...........

Summa Medelbetyg

2 :

9 (9) 1 (1)

10 (10)

55 (2,57

Hum.

Å—2,9....... ..... . 3,0—3,9.......

wa") N

Summa

Gl __-

Medelbetyg

0 :: N

Summa

Medelbetyg

Kvinnor

Hum. ——2,9........... 42 27 34 69 19 42 3,0—3,9. . . . . . . .. 84 53 35 157 65 72 4,0—4 .. 50 33 5 31 98 75 14

Summa 176 ' 113 5 12 34 324 159 128

Medelbetyg 3,54 3,59 (3,55) 3,54 3,61 3,87 3,31

Anm. I medicinska fakulteten räknas till de misslyckade bland 1930 års studenter 10 personer med med. kand.

i detta och senare kapitel, har gruppen e) till största delen avlagt annan akademisk examen.

En viktig fråga är vilka orsakerna varit att grupperna b) och d) ej full- följt sina studier. Man kan gissa på bristande fallenhet och intresse för akademiska studier och/eller otillräcklig ekonomi. För att belysa den första av dessa faktorer har i tabell 58 angivits betygsfördelningen och det genom- snittliga medelbetyget för de 4 grupperna inom var och en av de 5 fakul- teterna (sektionerna). För kvinnorna ha blott angivits siffrorna för huma- nistiska sektionerna. Några siffror ha ej anförts för 1943 års studenter, då i denna årgång de 4 grupperna studenter ännu ej hunnit utkristalliseras.

I de teologiska fakulteterna äro grupperna c) och d) knappast företrädda, huvudsakligen beroende på, som tidigare framhållits (not 1 sid. 139), att teologerna påbörja sina studier i humanistisk sektion, och att de som slå om i regel ej fullföljt teol.-fil. och ej hunnit inskriva sig i teologisk fakultet. De som fullföljt studierna i teologisk fakultet till examen, ha klart bättre studentbetyg än de som ej avlagt examen. 9 av de 13, som ej fullföljt bland 1930 års studenter, hade medelbetyg under Ba. Av 1937 års studenter torde, som i tidigare sammanhang påpekats, ytterligare några personer komma att avlägga examen. Man torde ej taga fel, om man utgår från att huvud- delen av dessa återfinnes bland dem med Ba eller AB i medelbetyg.

I de juridiska fakulteterna äro alla fyra grupperna representerade, om än de med förberedande utbildning äro relativt fåtaliga. De 10 bland 1930 års studenter med förberedande utbildning inom fakulteten och huvudutbild- ning vid annan fakultet eller fackhögskola ha de bästa genomsnittliga me— delbetygen, medan de 10, som gått till kortare utbildning, ha sämre medel- betyg men dock bättre än de som aldrig avlagt examen (c). Bland 1937 års studenter år betygsstandarden för de två grupperna med förberedande utbildning densamma. De ha lägre medelbetyg än de med huvudutbild- ning och klarad examen men högre betyg än de utan examen.

Fördelningen på de tre medelbetygsklasserna visar, att i den lägsta, un- der Ba, 35 resp. 42 % misslyckats i sina juridiska studier, medan i den högsta medelbetygsklassen, över AB, blott några få procent misslyckats.

För de medicinska fakulteterna ha de bland 1930 års studenter med blott med. kand angivits inom parentes i kolumnen för examen. De ha lika låga medelbetyg som de 10 personerna utan någon examen. De som gått till huvudutbildning vid andra högskolor, i första hand vid Tandläkarinstitutet, ha både bland 1930 och 1937 års studenter lägre medelbetyg än de som fortsatt till med. lic.-examen. Bland 1937 års studenter äro dock skillna— derna ganska obetydliga. Så gott som samtliga studerande, som misslyckats i sina medicinska studier i årgång 1930, ha sämre än Ba i medelbetyg.

I de humanistiska sektionerna ha både bland män och kvinnor i båda år- gångarna de som avlagt någon huvudexamen de högsta medelbetygen och de som ej avlagt examen men kvarstå vid fakulteten de lägsta medelbety—

gen. Mellan de två grupperna med förberedande utbildning föreligger ingen större skillnad i det genomsnittliga medelbetyget, om än de som gått till icke akademisk huvudutbildning ha något bättre betyg. Jämför man män och kvinnor, är medelbetygsstandarden nästan exakt densamma för dem med humanistisk huvudexamen. Däremot ha de manliga studenterna utan examen betydligt lägre medelbetyg än motsvarande kategori bland kvinnorna. Detta giiller båda årgångarna. Bland männen 1930 uppgick av— brotts- eller misslyckandefrekvensen till 51 % i lägsta medelbetygsklassen. l årgång 1937 var siffran 70 %. Bland kvinnorna voro motsvarande procent- siffror 34 och 62. I högsta medelbetygsklassen voro dessa procentsiffror för männen 14 och 22 och för kvinnorna 31 resp. 19.

lnom matematisk-naturvetenskapliga sektionerna är skillnaden i medel- betyg Speciellt stor mellan dem som avlagt examen (huvudutbildning) och dem som ej avlagt examen. Medelbetygen för dem som påbörjat utbildning vid någon av dessa sektioner men sedan övergått till andra akademiska studier, huvudsakligen de tekniska högskolorna, är betydligt lägre än för dem med naturvetenskaplig examen men avgjort högre än för dem som ej avlagt exa- men. 57 % av 1930 års studenter med medelbetyg under Ba ha misslyckats i sina studier. Bland 1937 års studenter är motsvarande siffra 78 %. Ingen av dem med mer än AB i medelbetyg är utan examen i årgång 1930 och en i älgang 1937. Ett fåtal har övergått till icke akademisk huvudutbildning.

Sannnanfattningsvis kan sägas, att de studenter, som ha sin huvudutbild- ning vid någon fakultet och där avlägga examen genomgående ha de högsta medelbetygen av de inskrivna och att de som stanna kvar vid fakulteten men ej klara examen ha de lägsta medelbetygen. De i fakulteten inskrivna, som skaffat sig sin huvudutbildning på annat håll, ha relativt medelmåttig betygsstandard, och några nämnvärda olikheter i medelbetygsstandard för dem som övergå till annan akademisk huvudutbildning och dem som över- gå till övrig huvudutbildning tyder de här redovisade siffrorna ej på. Bland l937 års studenter ha de som övergått från filosofiska fakultetens två sek- tioner till icke akademisk huvudutbildning något bättre medelbetyg än de som övergått till akademisk huvudutbildning.

Det föregående visar klart, att misslyckandet med eller avbrytandet av studier vid universiteten och de fria högskolorna nära hänger ihop med fal- lenhet för högre studier (här mätt medelst medelbetyg i studentexamen). l vad mån sociala och ekonomiska förhållanden spela in härjämle belyses i någon mån av siffrorna i tabell 59, där för varje fakultet angivits avbrotts- frekvensen för studenterna från de tre socialgrupperna.1

a + b + c talet personer med huvudutbildning utan examen, e = antalet personer med förberedande utbildning vid fakulteten och huvudutbildning vid icke akademisk läroanstalt, a = antalet personer med huvudutbildning och examen. För de medicinska fakulteterna har i årgång 1930 tåljaren ökats med de personer, som blott avlagt med. kand. [ årgång 1937 har b i täljaren reducerats med 15 % (jfr sid. 142).

1 Avbrot'tsfrekvcnsen är här liksom tidigare beräknad som relationen , där b = an-

Tabell 59. Antalet studenter med »misslyckade» studier samt avbrottsfri-kxeuseu bland läroverksstudcnler med någon utbildning vid universitet och fria högskolor efter fakultet och socialgrupp.

Antal personer med »misslyckade- studier Avbrottsfrekvens Årgång och __ Kvin- ! '.. Kaj socialgrupp M ([ n Samt- nor '" " " Samt- n liga liga —*, 'i'eol. Jur. Med. l-Ium. Nat. Hum. Teol. Jur. Med. Hum. Nat. Hu & 1930 I .............. 3 28 3 21 3 58 25 12 23 10 34 21 20 3 II ............. 5 23 5 24 13 70 21 9 26 18 28 41 22 3 III ............ 6 11 (i 19 7 49 9 14 30 23 42 58 29 3 x .............. f— 1 —— ——— 1 3 _ (33) —— — —-—— (14) (2 Samtliga 14 63 14 64 23 178 58 11 25 14 33 40 23 31 1937 I .............. 7 38 3 38 9 96 56 38 28 (i 42 31 28 II ............. 9 35 —— 55 16 105 53 19 32 -— 47 40 32 III ............ 7 14 __ 30 11 62 19 23 37 6 53 62 39 x .............. 2 3 —— 3 — 9 3 (57) (68) —— (49) —— (47) ( Samtliga 25 90 4 126 36 282 132 25 32 4 46 41 32 441

Sammanfattningsvis kan sägas, att bland männen ett icke obetydligt sam— band råder mellan avbrottsfrekvensen i de fria akademiska studierna och social härstamning. I samtliga fakulteter är för båda årgångarna (med ett undantag _ små siffror) avbrottsfrekvensen störst för studenter från so- cialgrupp III. För samtliga fakulteter sammanslagna är avbrottsfrekvensen ca 10 % större bland studenterna från socialgrupp III än bland studenterna från socialgrupp I.

Socialgrupp II har genomgående lägre avbrottsfrekvens än socialgrupp III. Däremot äro icke skillnaderna mellan socialgrupp I och II genomgående av samma karaktär.

Av detta måste man draga den slutsatsen, att även de sociala (ekono- miska) förhållandena vid sidan av betygsförhållandena ha betydelse för stu— dieresultaten vid universiteten och de fria högskolorna under den här be- handlade perioden.

Bland teologerna uppvisar socialgrupp I något högre avbrottsfrekvens än socialgrupp II och i årgång 1937 t. o. m. högre frekvens än socialgrupp III. Avbrottsfrekvensen för socialgrupp III är förhållandevis obetydlig, vilket delvis står i samband med den gallring, som sker före teol. fil.-examen och vars inverkan icke framgår av våra siffror, men kanhända delvis också står i samband med den omständigheten att stipendiesystemet och understöds- systemet är något bättre för teologer än för övriga fakulteters studerande.

Bland humanisterna uppvisar i årgång 1930 socialgrupp I högre av- brottsfrekvens än socialgrupp II. Detta gäller båda könen. För kvinnliga

[

studenter i denna årgång är avbrottsfrekvensen i socialgrupp l i. o. m. högre än i socialgrupp III. Även i årgång 1937 är avbrottsfrekvensen för kvinn- liga humanister högre i socialgrupp I än i socialgrupp II. Denna höga av- brottsfrekvens, speciellt bland de kvinnliga studerande från socialgrupp I, torde sammanhänga med att ett förhållandevis stort antal för högre stu- dier obegåvade, välsituerade studenter skriver in sig vid universitetens och de fria högskolornas humanistiska sektioner.

Inom de naturvetenskapliga sektionerna är sambandet mellan avbrotts- frekvens och socialgruppsindelning mest påtagligt. De förhållandevis långa studierna och möjligheten att vinna anställning i förvärvslivet efter tenta— men i något enstaka ämne kan bidraga till detta.

I de medicinska fakulteterna är likaså sambandet tydligt för årgång 1930. i årgång 1937 kan knappast något samband konstateras, men för denna årgång har det ändrade antagningssystemet för medicinare haft sin verkan.

För juristerna slutligen är likaledes sambandet tydligt men olikheterna mellan socialgrupperna äro små.

Examina vid universitet och fria högskolor.

De i det följande redovisade siffrorna över examina vid universiteten och de fria högskolorna avse förhållandena vid årsskiftet 1946/47. För 1930 års studenter ha således 16 år och för 1937 års studenter 9 år för- flutit mellan studentexamen och uppgiftstillfållet. För 30-orna torde därför siffrorna i stort sett vara slutgiltiga, medan för 37-orna ett stort antal per- soner av dem, som ännu helt sakna examen, inom de närmaste åren torde avlägga sådan, detta speciellt med tanke på den långa beredskapstjänstgö- ringen för de manliga studenterna i denna årgång. Examina ha, som tidi- gare nämnts, redovisats efter examen inom den fakultet, som valts för huvudutbildningen, och teol. och jur. kand. ha genomgående ansetts vara huvudexamen i förhållande till filosofisk examen, även om den senare tagit längre tid. I tabell 60 redovisas antalet examinerade personer1 inom de olika fakulteterna med fördelning på skilda lägre och högre examenstyper. De studenter, som avlagt förberedande eller kompletterande examen vid annan läroanstalt än universiteten och de fria högskolorna, ha även särskilts i för- teckningen medelst tillägget »+ annan examen».

AV de teologiska examina utgör det övervägande antalet teol. kand. (med praktiskt teologiska prov). Så gott som samtliga, som avlagt teol. kand. ha prästvigts. Nedgången i antalet examina mellan de två årgångarna är myc- ket stor. Bland 1930 års studenter hade 103, bland 1937 års studenter blott 66 manliga studenter prästutbildning eller högre teologisk examen. Detta var att vänta med tanke på den tidigare redovisade nedgången i antalet in-

1 Varje person är således blott räknad en gång.

Tabell 60. Antalet läroverksstudenter med examen i huvud- ulbildning vid universitet och fria högskolor eller oxa- menstyp.

Kvinnor 1930 1937 TK ................. ' ............... 5 4 3 5 * TK + PTP ......................... 86 57 +- —— ! TK + FK .......................... 10 6 —— * TK + FM .......................... 1 + » TK + FL .......................... — - 1 —— » TL eller TD ........................ 5 1 — , TL eller TD + fil. examen ........... 2 ..., Summa Teol. examina 108 70 3 5 därav högre 7 1 . # Kansliexamen ...................... 12 —— 1 —— Jur. pol. mag ....................... + 13 4 Jur. kand. ......................... 166 167 6 17 JK + FK .......................... G 3 —-- , JK + an. examen .................. 5 1 ..,, ». JL eller JD ........................ 1 1 »- Summa Jur. examina 190 185 7 21 därav högre 1 1 ,_,. .a, MK ................................ 10 44 4 11 ML ................................ 131 77 11 9 ' ML + an. examen .................. 2 — —— —— ' MD ................................ 5 1 —— »— MD + an. examen .................. 1 _— Summa Med. examina 149 122 15 20 l därav högre 139 78 11 9 ' FK ................................ 39 62 35 74 FK + an. examen .................. 9 2 10 3 FL + FK .......................... 15 17 2 2 FD + FK .......................... 12 1 1 1 FM (med eller utan FK) ............ 59 77 68 91 FM + an. examen .................. 4 1 3 2 FL + FM .......................... 11 10 1 1 '. FD + FM .......................... 14 — — + ' Fil. pol. mag ....................... 2 5 _— 2 Summa Fil. examina 165 175 120 176 ' därav högre 52 28 4 4 Totalantalet examina 612 552 1545 222I m= ' därav högre 199 108 15 13

skrivna vid de teologiska fakulteterna. Siffran för 1937 års studenter torde dock under de närmaste åren stiga något.

Inom de juridiska fakulteterna dominerar jur. kand.-examen. Bland 1930 3 års studenter märkes ett mindre antal med den nu avskaffade kortare kansliexamen och bland 1937 års studenter ett mindre antal, som avlagt

statsvetenskaplig examen. Totalantalet examinerade inom juridiska fakul- teten är bland männen praktiskt taget lika stort i de två årgångarna. Bland kvinnorna däremot har ett betydligt större antal av 1937 års studenter avlagt juridisk examen än bland 1930 års studenter. Sammanslås antalet examina för män och kvinnor och tar man hänsyn till den stegring i antalet examina. som inom de närmaste åren kommer att äga rum för 1937 års studenter, får man, att antalet juridiska examina bland 1937 års studenter är något högre än bland 1930 års studenter.

Då teologisk och juridisk examen som regel räknats som huvudexamen, anger tabellens siffror praktiskt taget hela antalet avlagda examina inom respektive fakulteter av de två årgångarna.

Inom de medicinska fakulteterna har huvuddelen av 1930 års studenter med examen avlagt med. lic. eller med. dr. Av de 10 män, som avlagt endast med. kand. (1 med. kand. jämte annan examen), torde de flesta ej komma att fullfölja studierna till med. lic.-examen. Detsamma torde gälla för kvin- norna med med. kand.-examen. Av 1937 års studenter däremot med blott med. kand.-examen torde större delen komma att fullfölja studierna till godkänd läkarexamen. Även om alla dessa skulle avlägga med. lic. eller högre examen, blir dock antalet manliga läkare bland 1937 års studenter betydligt mindre än bland 1930 års studenter. Bland kvinnorna däremot konnner, som siffrorna visa, flera läkare att utexamineras i årgång 1937 än i årgång 1930. Sammanlagt blir antalet färdiga läkare dock mindre i årgång 1937 än i årgång 1930.

Siffrorna ange antalet examinerade med huvudexamen inom medicinsk fakultet. Som senare kommer att visas, har 13 st. av de utexaminerade tandläkarna i årgång 1930 annan examen, de flesta av dem med. kand.

Vad de filosofiska examina beträffar, har antalet personer med enbart fil. kand. stigit avsevärt i årgång 1937 jämfört med årgång 1930, men många av dessa torde senare avlägga fil. mag. eller högre filosofisk examen. Fil. mag. (i kombination med fil. kand.) har avlagts av 160 studenter i år- gång 1930 och 182 i årgång 1937. Av dessa ha 26 st. i årgång 1930 och 11 i årgång 1937 fil. lic.- eller fil. dr—examen. Dessa olikheter i fördelningen på lägre och högre examina bland de lärarkompetenta i de två årgångarna komma säkerligen att utjämnas de närmaste åren. Med hänsyn till att bland 1937 års studenter ett betydligt större antal personer har fil. kand.-examen, som senare utbygges till en fil. mag., torde antalet lärarkompetenta bland 1937 års manliga studenter bli avsevärt större än bland 1930 års studenter. Bland kvinnorna är redan nu antalet filosofie magistrar betydligt större i årgång 1937 än i årgång 1930.

Vill man få en uppfattning om totala antalet examina inom de filosofiska fakulteterna, måste till antalet huvudexamina även läggas det antal exa- mina, som avlagts av personer med förberedande utbildning inom resp. fakulteter. Inom de teologiska fakulteterna ha 10 st. fil. kand. och 1 fil.

kand. eller fil. mag. i årgång 1930 och 6 fil. kand., 1 fil. mag. och 1 fil. lic. i årgång 1937. I de juridiska fakulteterna ha 6 fil. kand. i årgång 1930 och 3 fil. kand. i årgång 1937. Av de examinerade vid fackhögskolorna ha även några personer avlagt lägre filosofisk examen som förberedande examen. Sammanlagt kan man räkna med att i årgång 1930 ca 20 och i årgång 1937 15 st. ha förberedande filosofisk examen.

Fördelar man de filosofiska (huvud)examina på humanistiska och mate- matisk-naturvetenskapliga sektionerna, får man följande siffror (män och kvinnor):

Fil. kand. Fil. mag. . Fil. tio. och fil. dr Hum. 1930 ................ 85 112 44 1937 ................ 119 144 16 Nat. 1930 ................ 8 22 12 1937 ................ 22 27 16

Siffrorna för årgång 1937 visa, i jämförelse med årgång 1930. att antalet examina vid de matematisk-naturvetenskapliga sektionerna ökat något mer än vid de humanistiska sektionerna. Dock utgjorde de humanistiska exa- mina hela 84 % av samtliga lägre examina i årgång 1937. Motsvarande siffra i årgång 1930 var 87 %.

De här redovisade siffrorna över antalet examina kunna jämföras med de uppgifter över antalet lägre examina vid de fria fakulteterna, som Stat. Off. Utr. 1943: 17 redovisar i medeltal för de senaste femårsperioderna. I nedanstående tablå har även angivits antalet avlagda examina bland 1930 och 1937 års studenter (män och kvinnor tillsammans). Då vårt material ej ger besked om hur många av dem med fil. mag. som tidigare avlagt fil. kand., anges ingen siffra för fil. kand. i tablån.

E Årliga antalet examina 193051rs 1937 års xamen _ 1921/1926 1926/1931 1931/1936 1935/1941 student" studenter TK 78 112 142 114 111 75 JK 139 186 164 197 184 193 FM . . . . 108 185 196 210 160 183

För 1930 och 1937 års studenter ha personer med högre examen medräk- nats i antalet för de lägre examina.1 Jämför man den tidigare utredningens siffror för perioden 1936/1941 med siffrorna för 1930 års studenter, visa siffrorna över examina vid teologiska och juridiska fakulteterna stor över— ensstämmelse i de två materialen. Våra siffror för fil. mag. äro däremot betydligt lägre än utredningens. Skillnaden är så stor som 50. Orsakerna till dessa olikheter äro svåra att angiva. Våra siffror kunna möjligen vara för låga, vilket dock är mindre troligt med tanke på den kontroll av ut— bildningsuppgifterna, som erhölls genom yrkesuppgifterna. Icke heller kunna de av utredningen publicerade siffrorna misstänkas vara för höga.

1 Av de filosofiska examina, avlagda som förberedande examina. ha i årgång 1930 samt— liga 20 räknats som FK, medan i årgång 1937 en räknats som FM.

Ser man på antalet filosofie magistrar de enskilda åren på 1930-talet, fram- går av tabell 8 i utredningen, Stat. Off. Utr. 1943: 17, att läsåret 1935—36 blott 173 fil. mag. examina avlades mot över 200 de omgivande åren. Denna låga siffra för 1935—36 är av samma storleksordning som vår siffra 160, och tidpunkten stämmer ganska väl överens med den tidpunkt, då huvud- delen av de utexaminerade filosofie magistrarna i 1930 års studentårgång blevo färdiga. Därför kan man med visst fog antaga, att de utexaminerade filosofie magistrarna av 1930 års studentårgång voro färre i förhållande till antalet filosofie magistrar i studentårgångarna för de omgivande åren.

Undersökningen i Stat. Off. Utr. 1943: 17 redovisar antalet examina mel- lan åren 1920 och 1940. Under denna period ökade de teologiska examinas antal fram till mitten av 1930—talet, varefter antalet sjönk. Våra siffror visa, att nedgången från mitten av 1930-talet har fortsatt fram mot mitten av 1910-talet. Beträffande juridiska examina visa siffrorna en uppgång i exa- minas antal hela perioden, dock med en mindre nedgång i början av 1930- talet. Våra siffror visa, att ökningen fortsatt även fram mot mitten av 1940- lalet. Beträffande fil. mag. examina visa utredningens siffror en betydande ökning under hela perioden. Våra siffror för 1930 års studenter samt siff- rorna för de utexaminerade åren 1935—36 och 1939—40 visa dock, att stora variationer i antalet examinerade filosofie magistrar föreligga. Våra siffror för 1937 års studenter tyda på att de utexaminerade filosofie magistrarnas antal icke ökat under l940-talet utan hållit sig omkring 200.

Studietidens längd för studerande vid universitet och fria högskolor (män).

Studietidens längd beräknas i denna undersökning som skillnaden mel- lan exaniensår och inskrivningsår. Då speciellt vid universiteten och de fria högskolorna ett mindre antal studenter avlägger examina efter förhållande- vis lång studietid, har medianen använts i stället för aritmetiska mediet vid beräkningen av medeltalen. I tabell 61 redovisas förutom studietidens längd, uttryckt medelst medianen, även tiden mellan studentexamen och examen. Beräkningarna avse studerande på huvudutbildningslinjer. Varje person är således blott räknad en gång. Vid beräkning av studietiden för lägre examina, t. ex. fil. mag., ingå således ej de som tagit högre exa- men, t. ex. efter fil. mag. avlagt en fil. lic. I tabellen har även angivits de medianvärden över studietidens längd för examina vid de fria fakulteterna, som publicerats i Stat. Off. Utr. 1943: 17 del II (här kallad inilitärutred- ningen) sid. 112. Dessa siffror avse de inskrivna studenterna ht 1941 samt ett mindre antal, som varit inskrivna efter 1939 men avslutat studierna före ht 1941. Medelåldern för de i militärutredningen ingående studenterna var 24,7 år (männen), varför de ha avlagt studentexamen företrädesvis under andra hälften av 1930-talet och således i stort sett svara mot 1937 års studenter. Dock torde de som avlagt examen vara äldre än övriga, var—

Tabell 61. Studietiden (medianen) enl. vår undersökning samt enl. SOL' 1943: 17 för studerande vid universitet och fria högskolor efter examenstyp.

Antal år Studietid (antal år) för lärove'rks- Mediantid för mellan studenterna examen student— Examcn Summa examen I) ]" 1 SOU 0. examen _' _ ”_ _ - enna "" ' dennaut- 1 3 "' 6 ' ” 10 " utredning 19.13: 17 (redning) Män 1930 resp. inskrivna 1933 TK ......... 8 52 25 16 101 5,1; 5.1) (3,1; , JK ........ 9 124 44 11 188 5,0 5,3 5,8 | M] .......... 1 79 59 139 8,7 8,7 9,3 FK hum. 13 16 10 3 412 4,2 3,» 5,3 | FK nat. . . .. f _ 2 3 1 6 (7,0) 3,9 (7,5) | FM hum. . . . 1 19 17 11 "18 6,1 4,8 6,9 FM nat ..... .,. 10 4 3 17 5,5 5,0 6,7 FL ......... »— 3 11 38 52 10,9 8,8 11,3 Män 1937 TK ......... () 41 21 __ 68 1,9 — 5,7 JK ........ 7 131 46 — 184 4,9 , 5,5 ML ......... »V—— 1 77 78 (7,3) »»»»» 7,9 FK hum. . . . 9 28 13 —f 50 4,5 5,6 FK nat. .. .. 1 8 5 —— 14 5,7 , 6,0 FM hum. ... 4 31 30 V— 65 5,8 6,3 FM nat. .. .. — 6 11 »— 17 6,3 _ 6,4 , FL ......... 7 21 28 (7,1) ..- 7.2 Anm.: Ett mindre antal personer med obekant studietid äro ej upptagna i tabellen.

för siffrorna över examensålder torde gälla något äldre studenter än 1937 års men yngre än 1930 års studenter. Teologisk examen med praktiskt teo- logiska prov har för 1930 års studenter tagit drygt !)*/2 år och för 1937 års studenter något kortare tid. Överraskande är här den höga siffran hos militärutredningen (5,9). XVicksell—Jerneman räknade med en studietid på ungefär 9 terminer för teol. kand., vilket motsvarar 10 terminer för teol. kand. + praktiskt teologiska prov, eller med något kortare tid än för 1930 års studenter. 3 Jur. kand. har bland 1930 års studenter avlagts på 5 år och bland 1937 års studenter på ungefär lika lång tid. Militärutredningen har här siffran 5,3 år. Wicksell——Je1'neman räknade med 11 terminer för jur. kand., d. v. s. ett helt läsår längre än teol. kand. Bland 1930 års studenter har teol. kand. + praktiskt teologiska prov tagit längre tid än jur. kand., medan bland 1937 ' års studenter skillnaden är liten.

Med. lic. har bland 1930 års studenter tagit 8,7 år och bland 1937 års siu- denter 7,3 år. Den senare siffran år för låg, då den blott är räknad på dem, som på de tio åren mellan studentexamen och uppgiftsinsamlandet hunnit avlägga examen. Antar man, att huvuddelen av dem, som ännu ht 1946 ej

avlagt med. lic. men då ännu voro inskrivna vid någon medicinsk fakultet (till antalet något mer än 40), kommer att avlägga examen och att de komma att få längre tid än den framräknade mediantiden,1 höjs median- tiden något men blott till 7,8 år, vilket är närmare ett är kortare tid än för 1930 års studenter. Militärutredningen har här 8,7 år.

Humanistisk fil. kand., som ej följts av högre examen, har bland 1930 års studenter tagit 4,2 år och bland 1937 års studenter 4,5 år.? Militärutred— ningen redovisar en så låg siffra som 3,8 år. En undersökning av förhållan- dena bland de 1933 inskrivna med examen 1936—41, även den publicerad i Stat. Off. Utr. 1943: 17 (sid. 39) (stickprovsundersökningen), redovisar för enbart fil. kand. drygt 10 terminer. VVicksell——Jerneman däremot räk- nar med blott 7 terminer. Enbart fil. kand. har inom matematisk-natur— vetenskapliga sektionerna avlagts av ett mycket litet antal i de två årgång— arna, varför siffrorna över studietidens längd —— för 1937 års studenter -5,7 är —— äro otillförlitliga. Militärutredningen har här siffran 3,9.

Fil. mag. inom humanistiska sektionerna har bland 1930 års manliga stu- denter tagit 6,4 år och bland 1937 års studenter ett drygt halvår kortare tid, 5,8 år. Militärutredningen har siffran 4,8 år. Stickprovsundersökningeu (de 1933 inskrivna) redovisar för samtliga fil. mag., både humanistisk och matematisk-naturvetenskaplig, 11,6 terminer för männen, vilken siffra stäm— mer bättre med våra än militärundersökningens. Påfallande är att militär- utredningen redovisar mycket låga studietider för såväl fil. kand. som fil. mag. inom båda sektionerna. VVicksell—Jerneman räknar med att fil. mag. tog 10 terminer. Matematisk—naturvetenskaplig fil. mag. har bland 1930 ars studenter avlagts snabbare än humanistisk fil. mag., 5,5 år i medeltal (me- dian) mot 6,4 för humanistisk. Bland 1937 års studenter äro motsvarande siffror 6,:: mot 5,8, d. v. s. längre tid för naturvetarna än för humanisterna, en anmärkningsvärd utveckling. Här redovisar militärutredningen 5,0 år i båda sektionerna.

Fil. lic. slutligen har bland 1930 års studenter tagit 10,9 år och bland 1937 års studenter 7,1 år. Den senare siffran är dock i likhet med siffran för med. lic. för låg, då blott de som hunnit avlägga fil. lic. inom 10 år efter studentexamen medtagits. I detta fall är det svårt att beräkna hur stor del av studenterna som kommer att fullfölja studierna till fil. lic. Vidare kan en del av de fil. mag. och fil. kand., som lämnat universitetet före undersök- ningstillfället, komma tillbaka och fortsätta studierna till fil. lic. eller fil. dr. Dock torde siffran för 1937 års studenter få höjas med minst ett

1 En del av dem utan examen men inskrivna har påbörjat studierna relativt sent, var— för de ha möjlighet att avlägga examen på kortare tid än mediantiden 7,3. 2 Våra siffror för fil. kand. och fil. mag. inkludera icke dem, som senare tagit fil. lic.- examen i motsats till övriga här refererade undersökningar. Det är rimligt att antaga, att de som taga fil. lic.-examen använda kortare tid för fil. kand. eller fil. mag. än de som stanna vid en lägre examen, varför våra siffror av den anledningen borde ligga något högre än jämförelsesiffrorna, om i övrigt allt annat vore lika.

Tabell 62. Studietiden (medianen) inom olika medelbetygsklasser för läroverks- studenter med examina vid universitet och fria högskolor efter examenstyp.

M ä 11 1930 M ä B 1937 Examen Medelbetyg Samtliga Medelbetyg Samtliga 434; Ba—AB | AB— _Ba Ba—AB AB—

TK ........... 7,1 5,3 (ö,-z) 5,7 6,5 4,9 5,0 5,1 JK .......... . 5,5 5,1 ,4 5,1 5,6 5,6 4,6 5,4 ML ........... 9,0 8,3 9,0 8,7 8,1 7,8 7,1» 7,8 FK hum. ..... . _ _ [ (7,3) 5,4 3,8 5,1 FM hum . i (”0 5'7 3'4 3,7 1 (7,5) 6,6 6,1 G.; FK nat . . i . FM nat ....... [ (7'0) 675 (>.—0 6”)

Anm.: Siffrorna basera sig på dem som börjat studierna senast kalenderåret efter student— examen.

år. Militärutredningen hade för fil. lic.-examen mediantiden 8,8 år. Som framgår av sista kolumnen i tabellen, ökas utbildningstiden med närmare ett år för 1930, om man med utbildningstid menar tiden från studentexa— men till huvudexamens avläggande.

Dessa icke obetydliga divergenser mellan siffrorna Över studietidens längd i olika undersökningar visa, att hela detta betydelsefulla problem om bestämningen av studietidens längd måste upptagas till noggrannare behandling där studieuppehåll av olika anledningar särskilt beaktas och en noggrann definition av studietiden införes. Det ligger emellertid utanför denna undersöknings uppgift.

Studietidens längd har ett relativt starkt samband med medelbetygs— standarden. I tabell 62 har för de manliga studenterna av årgång 1930 och 1937 beräknats mediantiden för ett antal examina. Siffrorna äro beräknade för den grupp studerande, som påbörjat sina huvudstudier senast ett ka- lenderår efter studentexamen. Av denna anledning skiljer sig i vissa fall mediantiden för samtliga personer, oavsett medelbetyg, något från de i ta- bell 61 redovisade värdena.

För teologer, som hade medelbetyg under Ba och avlagt examen, togo stu- dierna 7,1 år, medan de teologer, som hade betyg mellan Ba och AB blott behövde 5,3 år i medeltal (median) för att avlägga examen. Att bland medi- cinarna av årgång 1930 de med de bästa studentbetygen (över AB) tagit längre tid än de med mellan Ba och AB kan tänkas bero dels på att de med de högsta studentbetygen tenterat för högre betyg i de enskilda ämnena, dels att de kunna ha haft befattningar som amanuenser e. d. under studie- tiden.

Tabellens siffror ge över huvud taget inget entydigt svar på frågan om sambandet mellan studentbetyg och examenstid, då för samtliga examina gäller, att någon uppgift ej föreligger för examinas omfattning; ej heller finnas några data om studieuppehållens längd.

? I i l

KAPITEL VII.

Studenterna vid fackhögskolorna..

Antalet studerande med huvudutbildning.

Som framgått av det föregående, räknas i denna undersökning till fack— högskolorna Tekniska högskolan, Chalmers tekniska högskola, Veterinär- högskolan, ITandläkarinstitutet, Farmaceutiska institutet, Lantbrukshög- skolan, Skogshögskolan samt handelshögskolorna i Stockholm och Göte- borg. De ha tidigare redovisats i tre grupper, de tekniska högskolorna, han- delshögskolorna samt övriga fackhögskolor.

Som påpekats i tidigare kapitel, har antalet studerande vid samtliga fack— högskolor absolut sett ökat under perioden, dock icke lika starkt som stu- dentantalet, varför procentuellt sett ett sjunkande antal studenter gått till fackhögskolorna. Räknat per 1 000' 1 motsvarande årskullar av befolkningen äi antalet dock stigande.

I tabell 63 redovisas det absoluta antalet studerande med huvudutbild- ning vid var och en av fackhögskolorna.

Tekniska högskolan har det största antalet studerande i samtliga tre år- gångar och antalet har ökat mellan de två tidigare årgångarna. Chalmers tekniska högskola har under perioden ökat sitt elevantal kraftigare än Tek- niska högskolan. Den höga siffran i årgång 1943 för Chalmers torde dock vara för hög i jämförelse med de två tidigare årgångarnas siffror med tanke på att en del av de inskrivna vid Chalmers efter två eller tre år övergå till utbildning vid Tekniska högskolan. Därför torde Tekniska högskolans siffra för 1943 års studenter vara för låg i motsvarande utsträckning. Tillsam- mans svara de två tekniska högskolorna för ungefär hälften av de stude- rande vid fackhögskolorna. Kvinnliga studerande äro mycket fåtaliga, men i årgång 1943 ha dock 13 kvinnor påbörjat sin huvudutbildning vid de tek- niska högskolorna, nästan samtliga vid avdelningen för arkitektur.

För de två tekniska högskolorna sammanslagna har i tabell 64 lämnats en fördelning av de studerande på de enskilda avdelningarna. Avdelning- arna teknisk fysik, bergsvetenskap och lantmäteri finnas (1943) blott vid Tekniska högskolan, medan avdelningen flyg- och Skeppsteknik vid Chal— mers tekniska högskola blott omfattar Skeppsteknik. Siffrorna avse männen.

Tabell 63. Antalet läroverksstudenter med huvudutbildning vid de skilda taek- högskolorna.

1930 1943 F a (: k 11 6 g 5 k 0 lo r . ngt- _. Samt- , . Samt- Män Kvm- liga Män Kv m- liga Män hvm- 11 ga nor nor nor

Tekniska högskolan ............... 208 2 210 238 2 240 230 7 237 Chalmers tekniska högskola ........ 49 _ 49 92 ——— 92 132 (3 138 Handelshögskolan i Stockholm ..... 68 2 70 87 5 92 80 G 86 Handelshögskolan i Göteborg ....... 29 1 30 39 —— 39 66 4 70 Tandläkarinstitutet ................ 81 30 111 53 21 74 71 38 109 Farmaceutiska institutet ........... 24 17 41 40 51 91 22 58 80 Veterinärhögskolau ................ 23 1 24 25 _ 25 18 —V— 18 ! Lantbrukshögskolan ............... 6 — 6 '7 ; —— 7 14 14 Skogshögskolan ................... 15 —— 15 20 ; —— 20 10 i 10 ! Summa 503 53 556 601 79 680 643 119 762 ]

Väg- och vattenbyggnadslinjen har det största antalet elever under hela perioden eller drygt 20 % av samtliga studerande. Bland 1937 års studenter är siffran speciellt hög, 26 %. Avdelningen elektroteknik är den näst största avdelningen. Relativt sett har dess betydelse dock sjunkit under perioden. Absolut sett har antalet varit ungefär lika stort eller omkring 50 st. i alla tre årgångarna. Avdelningen maskinteknik har ökat i betydelse såväl abso- lut som relativt sett under perioden och år bland 1943 års studenter den näst största avdelningen. Även avdelningen flyg- och Skeppsteknik har ökat mellan de-tre årgångarna, medan avdelningen kemi och kemisk teknologi haft ett absolut sett stigande men relativt sett oförändrat antal studerande under perioden. Detta gäller även avdelningen bergsvetenskap. Avdel- ningen arkitektur har däremot haft ett ungefär konstant antal studerande i alla tre årgångarna, vilket relativt sett innebär en sjunkande andel. Den obetydliga avdelningen lantmäteri, som tillkom vid Tekniska högskolan först år 1932, har sitt största antal studerande bland 1937 års studenter.

Tabell 64. Antalet manliga läroverksstudenter med huvudutbildning vid de tek- niska högskolorna fördelade efter linje. ;

L . . A n t a l % 1 n ] c

1930 1937 1943 1930 1937 1943 Maskinteknik ............. 38 58 70 15 18 19 Flygteknik o. Skeppsteknik. 12 26 47 5 8 13 Elektroteknik ............. 55 44 51 21 13 14 Väg- o. vattenbyggnad ..... 54 86 77 21 26 22 Kemi o. kemisk teknologi. . 36 41 48 14 12 13 Bergvetenskap ........... 18 22 26 7 7 7 Arkitektur ................ 34 27 28 13 8 8 ', Lantmäteri ............... 10 20 15 4 G 4 Teknisk f_vsik ............. _— 6 —— —A 2 _

Summa 330

157 Av övriga fackhögskolor har bland 1930 års manliga studenter Tandlä— karinstitutet det största antalet studerande. Bland 1937 och 1943 års stu— denter har Tandläkarinstitutet passerats av Handelshögskolan i Stockholm. Sammanslår man handelshögskolorna i Stockholm och Göteborg, ha de för alla tre årgångarna större siffror än övriga fackhögskolor, om man ej med- räknar de tekniska högskolorna. Farmaceutiska institutet har bland 1937 års studenter ett förhållandevis stort antal elever. Siffran för 1943 torde för Farmaceutiska institutets del komma att höjas rätt avsevärt de närmaste åren, då påbörjandet av studier vid Farmaceutiska institutet på grund av den obligatoriska praktikanttjänstgöringen är mer försenad än vid de öv- riga fackhögskolorna. De studerande vid Lantbrukshögskolan ha fyra linjer att välja mellan: jordbrukslinjen, husdjurslinjen, ekonomiska linjen och allmänna linjen. Av de sex studerande av årgång 1930 valde fem jordbrukslinjen och en husdjurslinjen. I årgång 1937 valde tre jordbrukslinjen, tre husdjurslinjen och en ekonomiska linjen. I årgång 1943 äro nio av de fjorton inskrivna redovisade på allmänna linjen, tre på ekonomiska linjen och två på jord- brukslinjen.

Hemorten för studerande vid fackhögskolorna.

I tabell 65 redovisas den procentuella fördelningen efter hemort på tre landsdelar jämte Stockholm samt på landsbygd och städer för de stude— derande vid fackhögskolorna utom Lantbrukshögskolan.

30 % av Tekniska högskolans elever komma i de två tidigare årgångarna från Stockholms stad. I årgång 1943 kommer en något mindre del av sko- lans elever från huvudstaden. I gengäld är andelen för övriga Svealand i årgång 1943 uppe i 36 % mot omkring 30 % för de två tidigare. Götaland svarar i alla tre årgångarna för mellan 25 och 30 % av Tekniska högskolans elever, alltså något mindre än Svealand (utom Stockholm). Norrlands andel är drygt 10 % i årgång 1943, vilket är något mer än bland 1930 och 1937 års studenter. 20——25 % av de studerande i de två äldre årgångarna kommo från landsbygden. I årgång 1943 har andelen stigit till 35 %. Ökningen för landsbygden kommer nästan helt på Svealand.

En tredjedel av eleverna vid Handelshögskolan i Stockholm hade sin hemort vid studentexamen i huvudstaden, medan knappa 30 % kommo från övriga Svealand. Ungefär lika stor procent hade sin hemort i Götaland och 10 % i Norrland. Norrlands andel har ökat starkt under perioden.

Varannan elev vid Tandläkarinstitutet och Farmaceutiska institutet kom- mer från Götaland. 15 på hundra komma från Stockholms stad, 20 från övriga Svealand och knappa 15 på hundra från Norrland. Svealand har un- der perioden ökat sin andel något, medan Norrlands siffra för 1937 års stu- denter är anmärkningsvärt låg. Omkring 30 % av eleverna vid de två insti-

Tabell 65. Antalet läroverksstudenter vid fackhögskolorna efter hemorl vid studentexamen.

Tandläkar— Veterinär- Chalmers Tekniska Handels- och Farma- och % . och ” e m 0 r t högskolan högskolan ceutiska Skogshög- 'quällnm Handels- Sthlm Sthlm institutet skolan * m högskolan Sthlm Sthlm Gbg 1930 Antal ............ 210 70 152 39 540 79 Svealand u. Sthlm. 31,4 31 17,1 33 26,3 10 Götaland ......... 28,6 33 52,6 33 36,5 82 Norrland ......... 10,0 4 14,5 13 10, 4 8 Stockholm ........ 30,0 31 15,8 21 26, 9 Summa 100 99 100 100 100 100 därav landsbygd . . 25,2 19 28,9 49 25,9 22 1937 Antal ........... 239 89 166 45 615 131 Svealand u. Sthlm. 28,5 25 22,3 27 25,0 12,2 Götaland ......... 29,3 30 53,6 47 37,2 75,6 Norrland ......... 10,5 10 10,2 16 10,4 8,4 Stockholm ........ 31,8 36 13,9 11 27,5 4,0 Summa 100 101 100 101 100 100 därav landsbygd.. 25,1 20 27,1 53 26,2 32,1 1943 Antal ............ 234 86 189 28 609 207 Svealand u. Sthlm. 35,5 24 21,7 36 27,1 12,1 Götaland ......... 25,2 27 48,7 29 32,0 80,2 Norrland ......... 12,8 15 14,8 25 14,1 4,3 Stockholm ........ 26,5 34 14,8 11 26,8 3.4 Summa 100 100 100 101 100 100 därav landsbygd. . 36,3 27 33,9 57 32,7 26,1 Anm. Studenter med hemort i utlandet eller obekant hemort ej medtagna i tabellen.

tuten hade sina hem vid studentexamen på landsbygden. Siffran för 1943 års studenter är något högre än för de två äldre årgångarna.

Det ringa antalet studerande vid Veterinär- och Skogshögskolorna för- delar sig med ungefär 30 % på Svealand och Götaland, drygt 20 % på Norr- land och 10 % på Stockholm. Norrlands procentuella andel har. ökat något under perioden. Över hälften av de studerande vid Veterinär- och Skogs- högskolorna komma från landsbygden.

Slår man samman siffrorna för samtliga fackhögskolor i Stockholm, vi- sar tabellens siffror, att 25 % komma från vardera Stockholm och övriga Svealand, medan omkring 35 % komma från Götaland. Norrland slutligen har ökat sin andel under perioden från 10 till 14 %. Landsbygdens andel är för de två tidigare årgångarna 26 % och för 1943 års studenter 33 %.

Vad slutligen de två fackhögskolorna i Göteborg, Chalmers tekniska hög- skola och Handelshögskolan heträffar, kommer huvuddelen eller ca 80 %

av deras elever från Götaland. Svealand svarar för 10 % och Stockholm och Norrland tillsammans för återstoden.

Fördelningen efter faderns yrke för studerande vid fackhögskolorna.

Tidigare (kap. V) har fördelningen efter faderns yrke redovisats för de studerande vid samtliga fackhögskolor. I tabell 66 redovisas fördelningen efter faderns yrke för studerande med huvudutbildning vid de tekniska högskolorna, vid handelshögskolorna samt vid de två grupperna övriga fackhögskolor.

Vid de tekniska högskolorna är yrkesgruppen akademiker överrepresen- terad.1 Som visats i annat sammanhang, beror överrepresentationen främst 3 på förekomsten av ingenjörssöner, som valt samma utbildning som få—

derna. Sedan hänsyn tagits till denna överrepresentation för »akademiker— gruppen», äro övriga yrkesgrupper representerade i ungefär lika hög grad vid de tekniska högskolorna som vid samtliga fackhögskolor. Några större olikheter mellan de två tekniska högskolorna eller mellan de olika utbild- ningslinjerna inom de två tekniska högskolorna föreligga icke i fråga om fördelningen på grupper efter faderns yrke.

De studerande vid handelshögskolorna komma i förhållandevis större procent från yrkesgruppen större företagare än de studerande vid övriga fackhögskolor. Gruppen lantbrukare är kraftigt underrepresenterad. Aka- tlemikerna äro tydligt underrepresenterade, medan övriga grupper äro rela- tivt normalt företrädda.

Övriga fackhögskolor ha sammanförts till två grupper: å ena sidan Vete- rinär-, Lantbruks- och Skogshögskolorna och å andra sidan Tandläkar- och Farmaceutiska instituten.

De manliga studerandena vid Tandläkar- och Farmaceutiska instituten komma i något mindre utsträckning än vad som gäller för samtliga fack- högskolor från akademikerhem och i något större omfattning från grup- perna mindre företagare och arbetare-hantverkare.

De kvinnliga fackhögskolestuderande, vilka praktiskt taget samtliga stu- derat vid Tandläkar- och Farmaceutiska instituten, komma i något större omfattning dels från gruppen akademiker, dels från gruppen arbetare-hant- verkare, om man jämför siffrorna med dem som tidigare (kap. V sid. 87) redovisats för universitet och fria högskolor. Gruppen större företagare är

? å andra sidan procentuellt sett mindre bland de kvinnliga studerandena vid fackhögskolorna än vid universiteten och de fria högskolorna. På grund av materialets ringa omfattning kunna dock ej dessa differenser tillmätas nå- gon större vikt.

De studerande vid Veterinär-, Lantbruks- och Skogshögskolorna komma i mycket stor utsträckning (35—40 %) från lantbrukarhem. Siffran för

1 D. v. s. jämfört med gruppens storlek vid andra fackhögskolor.

Tabell 66. Antalet läroverksstudenter vid fackhögskolorna fördelade efter faderns och socialgrupp. Proeentisk fördelning.

1937

M ä n " Kvin- nor

Veteri- Veteri- Ve teri- när-, Tand- när-, Tek- Tand— när-, Lant- läkar- Lant- niska läkar— Lant- Sam t— bruks- och bruks- och bruks- liga

och , Farm. och 12125: Farm. och Skogs- insti- Skogs- lorna insti- Skogs- högsko- tu ten högsko- tuten högsko-

lorna lorna lorna

Yrkes- och social-

EFUPP (fadern)

CO Q' (D 01 *1' CO G= 67 [N 1-4 O (9 N i!) (O N V— CO ln

44

Q'

v—t WWDUWGW—m ONQNVHQFW

cameo cameo N

.—

..

v—1 wwnwwH—omwo anamensis-nec"?! .—

hnwOI—NGWBND Oh—NOOQQ'INOv—v—

N HH

H

v—l mwåmwäwwim—o

N

N

&

mh

!— m OIOMOCCWQDMNFN och”—vahv-iöl H—wwmhama—in mmmmwmm—oom— N O'.) r—hmmm—do mioww—mh

H oommmwaw—oww ohmmooommco—v—

..

.. '—

H wwwooaoa mensamt-o—

MIn—91600— » . v—1

v—l

_;

...; HH; vägév—N HH;

,..— väv—hr:

bP—NHMGWGDG"

H mah—vähoooi—m N v—1 . . _ [_ |D bmä'NONCD'Q'Qv-s

'.

.,. N

"4 %* I

Q' O':

= = Ud = = .. = = .— = = _ _ =”! =.: "sr _ =P— = _a: =:— =. = "'sr— g”. a: "nu

6: N ms!

msn

MPC— v—

O "." ä'

samtliga fackhögskolor är 10—-12 %. Övriga yrkesgrupper äro som följd härav något underrepresenterade vid dessa tre högskolor, om man jämför med förhållandet för samtliga fackhögskolor.

Fördelningen efter socialgrupp visar, att vid de tekniska högskolorna socialgrupp I dominerar i årgång 1930 och 1937 med drygt 45 % av samtliga studerande, medan i årgång 1943 socialgrupp I:s andel sjunkit till 35 % till förmån för socialgrupp Il. Socialgrupp Ill svarar i alla tre årgångarna för mindre än 20 % av de studerande.

Vid handelshögskolorna är socialgrupp II större än socialgrupp I i de två senare årgångarna. Socialgrupp III svarar i de två tidigare årgångarna för mindre än 20 % av eleverna vid handelshögskolorna. men i årgång 1943 är socialgruppens andel 26 %.

Vid Tandläkarinslitutet och Farmaceutiska institutet är socialgrupp III lika starkt representerad som socialgrupp I, omkring 25 % vardera, me- dan socialgrupp Il svarar för omkring 50 % av de studerande (männen).

Vid Veterinär-, Lantbruks— och Skogshögskolorna slutligen varierar på grund av de små primärsiffrorna den procentuella fördelningen på social- grupp rätt avsevärt, speciellt äro skillnaderna mellan socialgrupp I och II stora mellan å ena sidan årgångarna 1930 och 1943 och å den andra 1937.

De kvinnliga studenterna vid fackhögskolorna äro i de två tidigare år- gångarna relativt fåtaligz. Dessutom är antalet från obekant socialgrupp förhållandevis stort, varför siffrorna i tabellen få tolkas med stor försik- tighet. [ stort sett råder dock samma relativa fördelning på socialgrupperna bland kvinnorna som bland männen. Socialgrupp III är kanske något sva- gare representerad bland kvinnorna än bland männen.

Tidpunkten för studiernas påbörjande.

Som tidigare påvisats, påbörja studenterna sina studier i genomsnitt när— mare ett år senare vid fackhögskolorna än vid universiteten och de fria högskolorna. Orsaken härtill är i första hand betygsspärrarna vid fack- högskolorna. För Skogshögskolan och framför allt Farmaceutiska institu- tet tillkommer dessutom den obligatoriska praktikanttjänstgöringen. Skill- naderna mellan de skilda fackhögskolorna inbördes beträffande tidpunk— ten för studiernas påbörjande belysas av nedanstående tablå, som för de tekniska högskolorna, handelshögskolorna, Tandläkarinstitutet och Skogs- +Lantbruks-+Veterinärhögskolorna anger hur stor del av samtliga in- skrivna, som påbörjat studierna samma år som studentexamen avlades eller året efter studentexamen. Siffrorna avse endast män.

Tekn. HH Tandl. Skogs + Lantbr. + Vet. 1930 samma år som stad.-ex.. . 38 % 14 % 19 % 15 % året efter stud-ex. ...... 36 % 35 % 27 % 21 % 1937 samma år som stud—ex.. . 38 % 10 % 28 % —— året efter stad.-ex. ...... 37 % 25 % 43 % —— 1943 samma år som stud—ex. .. 27 % 18 % 8 % 5 % året efter stad.-ex. ...... 30 % 26 % 30 % 14 %

Kvinnorna börja, som tidigare visats (sid. 108), i något större utsträck- ning redan samma år som studentexamen avlagts. Denna skillnad mellan könen beror på militärtjänstgöringen. Farmaceutiska institutet har ej med- tagits i tablån, då antalet män där är relativt obetydligt. Inga elever inskre- vos där studentexamensåret.

De tekniska högskolorna ha betydligt högre procentsiffra för studentexa- mensåret än övriga fackhögskolor. Mer än en tredjedel av dem med högre teknisk huvudutbildning började redan samma år som studentexamen av— lades. Detta gäller för de två tidigare årgångarna. I årgång 1943 har på grund av beredskapsläget och därmed omläggningen av militärtjänstgö- ringen siffran för inträde samma år som studentexamen blivit lägre.

Även procentsiffran för året efter studentexamen är hög för de tekniska högskolorna, ca 35 % i de två tidigare årgångarna. Senast ett år efter stu— dentexamen ha 75 % av de studerande vid de tekniska högskolorna påbör- jat sina studier. I årgång 1943 ha mindre än 60 % börjat senast år 1944.

För handelshögskolorna är motsvarande siffra i årgång 1930 50 %, i år- gång 1937 35 % och i årgång 1943 45 %.

Vid Tandläkarinstitutet och gruppen Veterinär—, Lantbruks- och Skogs— högskolorna äro procentsiffrorna för årgång 1937 ännu lägre.

Ålder vid studentexamen.

Några större olikheter i fråga om ålder vid tidpunkten för studentexamen mellan de studerande vid de skilda fackhögskolorna föreligga ej. Dock gäl— ler för alla tre årgångarna, att de studerande vid de tekniska högskolorna ha den lägsta medianåldern och de studerande vid Veterinär-, Lantbruks— och Skogshögskolorna (sammanslagna) ha den högsta medianåldern i de två tidigare årgångarna. Medianäldern för de studerande vid dessa tre hög— skolor har sjunkit (från 19,6 i årgång 1930 till 19,2 i årgång 1943), detta i motsats till vad fallet är vid övriga fackhögskolor. De studerande vid Tand— läkarinstitutet och Farmaceutiska institutet (sammanslagna) ha den högsta medianåldern i årgång 1943 (19,4 år). De studerande vid handelshögsko— lorna ha i alla tre årgångarna en medianålder, som ligger obetydligt högre än för de studerande vid de tekniska högskolorna.

Totalantalet inskrivna vid fackhögskolorna.

På samma sätt som i föregående kapitel om de fria fakulteterna redovisas här nedan i tabell 07 de studerande med huvud- och kompletterande utbild— ning för de skilda fackhögskolorna.

Av de 259 studerande med huvudutbildning vid de tekniska högskolorna i årgång 1930 ha 29 st. haft förberedande eller kompletterande utbildning vid universitet eller annan högskola. Hlivuddelen, 21 st., kommer från de

Tabell 67. Inskrivna läroverksstudenter vid iackhögsskolorna med särskiljning på huvudutbildning och kompletterande utbildning m. m.

Tekniska Handels-

Veterlnär—, Skogs.

hög- hög- Tantdlältra? Farnlzlcteuttizka och Lantbruks- skolorna skolorna ns ] 11 e ns n e högskolorna li lhildningcns art S mt- Därav Samt- Därav Samtliga Samtliga la kvin- kvin- Samtliga lga liga nor nor 1930 Huvudutbildning i vidstäende fackhög- skola ............................. 259 100 111 30 41 17 45 därav med kompletterande utbild- ning vid annan akademisk utbild- ningslinje ...................... 29 9 50 12 3 8 10 därav med annan kompletterande utbildning ..................... 12 16 -— — —- —- — ntal utan examen .................. 15 25 8 3 4 4 3 Kompletterande utbildning i vidstående fackhögskola ...................... 10 17 4 1 —— — — därav med huvudutbildning vid annan akademisk utbildningslinje 7 11 3 1 »— —— därav med annan huvudutbildning. 3 6 1 V — — —— Summa personer med någon utbildning 269 117 115 31 41 17 45 3937 ÄHuvuduthildning i vidstående fackhög- , skola ............................. 332 131 74 21 91 51 52 ! därav med kompletterande utbild— . ning vid annan akademisk utbild- ; ningslinje ...................... 44 21 10 1 8 3 17 därav med annan kompletterande ut- bildning ....................... 21 24 1 -— _ — 4 Antal utan examen .................. 42 31 4 1 1 — 2 ompletterande utbildning i vidstäende fackhögskola................._ ..... 9 48 1 _ 6 3 —— därav med huvudutbildning vid I annan akademisk utbildningslinje 3 36 1 —- 6 3 —- därav med annan huvudutbildning. 6 12 —- — _ -— —— tumma personer med någon utbildning 341 179 75 21 97 54 52 9713 | uvudutbildning i vidstående fackhög- skola ............................. 375 156 109 38 80 58 42 därav med kompletterande utbild- ning vid annan akademisk utbild- ningslinje ...................... 67 16 29 10 14 10 12 därav med annan kompletterande ut- bildning ....................... 3 34 2 —— 1 (_) 1 ompletterande utbildning (samtliga vid annan akademisk utbildningslinje) . . . 11 6 5 2 1 1 — nmma personer med någon utbildning 383 162 114 40 81 59 42

matematisk-nnlui-vetenskapliga sektionerna. De återstående fördela sig med 4 på humanistiska sektioner, 1 på juridisk fakultet och de åtestående 3 på andra fackhögskolor. 12 personer ha icke-akademisk förutbildning. Av dessa ha 7 st. officersutbildning, i flera fall vid ingenjörstrupperna, 5 st. ha genomgått kurser vid de statliga verken. Det rör sig här om telegraf- ussistenter, som komplettera med civilingenjörsexamen. Av de 259 stude- randena äro blott 2 kvinnor.

Endast 15 st. av de 259 med huvudutbildning ha misslyckats i sina stu- dier och ej avlagt examen. De 10, som enligt tabellen bedrivit kortare stu- dier vid de tekniska högskolorna, få dock också närmast räknas till kate— gorin misslyckade. 7 av dessa ha visserligen övergått till huvudutbildnii g vid annan högskola, 2 till medicinsk, 1 till juridisk och 1 till humanistisk utbildning och övriga till handelshögskolorna, men deras tekniska studier få anses vara mindre framgångsrika. 3 st. ha gått till utbildning vid övriga utbildningslinjer (statliga verk och officersbanan).

I årgång 1937 ha av de 332 (även här 2 kvinnor) med huvudutbildning . vid de tekniska högskolorna 65 annan utbildning vid sidan av den tekniska. [. Detta är ett förhållandevis något större antal än i årgång 1930 (20 mot 16 %). 44 st. ha annan akademisk utbildning, därav 24 vid matematisk- naturvetenskapliga sektioner och 14 st. vid handelShögskolorna. En del av dessa 14 ha dock haft sin kompletterande utbildning efter eller samti— digt med huvudutbildningen. Det gäller här utbildning i företagsekonomi m. in., som är av betydelse för ingenjörerna i deras blivande praktiska verksamhet. 21 personer ha haft kortare förberedande utbildning; huvud— delen, 14 st., officersuthildning, 5 utbildning vid statliga verk och 2 vid han- delsgymnasier.

42 av de 332, d. v. S. 13 % hn ej avlagt examen. I årgång 1930 är mot— ( svarande procentsiffra (i. En del av de 42 torde dock komma att avlägga ! examen, då en del vunnit inträde vid någon av de två högskolorna relativt sent. Vidare kan beredskapstjänstgöringen tänkas ha fördröjt någon eller några av de före kriget inskrivna, så att examen kommer att avläggas efter 1946. Dock torde antalet utan examen vara större, även relativt sett, än i årgång 1930.

9 st. ha slutat och övergått till andra studier. Av dessa gingo blott 3 st. till annan högskola, medan (i gingo till annan icke-akademisk utbildning (statliga verk och officersuthildning).

I årgång 1943 ha 70 st. av de 375, som beräknas ha huvudutbildning, tidigare genomgått annan utbildning. Huvuddelen, 58 st., kommer från matematisk-naturvetenskapliga sektionerna vid universiteten och de fria högskolorna, 5 från de humanistiska sektionerna och 4 från handelshög- skolorna, 3 st. från påbörjad officersutbildning.

11 st. hade redan 1946 hunnit lämna de tekniska högskolorna för annan

utbildning, 6 st. för handelshögskolor-na, 4 för någon filosofisk eller juri— disk fakultet.

Vid handelshögskolorna är förekomsten av utbildning vid sidan av huvud- utbildningen vanligare än vid de tekniska högskolorna. Den största delen kommer på gruppen övrig utbildning, i första hand handelsgymnasierna. I årgång 1930 hade av de 100 st. med huvudutbildning (3 kvinnor) 25 st. förberedande utbildning. 16 st. komma från kortare utbildningsbanor, därav 10 från handelsgymnasiernas fackkurser och 5 från officersutbildning. De 9, som haft annan akademisk utbildning, fördela sig på juridiska, medi- cinska och humanistiska fakulteterna samt på de tekniska högskolorna. En fjärdedel av dem med huvudutbildning har ej avlagt examen.

Även antalet personer med enbart förberedande utbildning och huvudut- bildning vid andra läroanstalter är relativt stort för handelshögskolornas del. Här kunna dock ej samtliga räknas som >>misslyckadm. En del av- lägger annan akademisk examen, i första hand jur. kand. 11 st. gingo till utbildning vid universitet eller högskola. Av dem gingo [i till juridisk fakul- tet. Av dem i årgång 1930, som avlagt jur. kand., ha 5 st. annan examen, de flesta (samtliga?) examen vid handelshögskola. Av övriga med enbart förberedande utbildning gingo 3 till humanistiska sektionerna, 2 till de tekniska högskolorna, 3 till handelsgymnasier, 2 till statliga verk och 1 till officersutbildning.

I årgång 1937 ha 45 av de 131 med huvudutbildning annan utbildning, 21 ha haft denna vid universitet och högskolor, därav 4 vid juridisk fakul- tet, 15 vid humanistisk sektion och 2 vid matematisk-naturvetenskaplig sektion. 1 kommer från teknisk högskola.

24 st. ha icke-akademisk utbildning, huvuddelen, 21 st., handelsgym— nasieutbildning.

31 av de 131, d. v. s. 24 % ha ej avlagt examen. Även om siffran torde komma att sjunka något, är dock det procentuella antalet utan examen ungefär detsamma för årgång 1937 som för årgång'1930.

Av årgång 1937 ha 48 personer kompletterande utbildning vid handels- högskolorna. En relativt stor del av dem, 12 st., har sin huvudutbildning vid juridisk fakultet. En av dem har emellertid avlagt civilekonomexa- men innan han övergått till juridiska fakulteten. Hela 14 st. ha sin huvud- utbildning vid de tekniska högskolorna. Även här är det fråga om kortare kompletterande handelshögskoleutbildning. En del av dessa 26 med huvud- utbildning vid de juridiska fakulteterna eller de tekniska högskolorna kom- mer antagligen att fullfölja hand»elshögskolestudierna, då dessa påbörjats efter de juridiSRa eller tekniska satudiernas avslutande.

I årgång 1943 ha 50 st. av de 155 med huvudutbildning annan kortare utbildning bakom sig. 30 st. av dessa ha genomgått handelsgymnasium och -'l officersutbildning. Av de 16 fråm annan akademiskutbildning komma 6

från de tekniska högskolorna, 6 från filosofiska fakulteter, 2 från juri- diska fakulteter och resten från övriga fackhögskolor.

Av de studerande vid Tandläkarinstitutet har ett mycket stort antal tidi— gare akademiska studier bakom sig. Huvuddelen har haft dem vid medi— ? cinska och matematisk-naturvetenskapliga sektionerna. Av de 45 i årgång 1930, som komma från medicinska fakulteter, ha 12 år 13 st., därav 1 kvinna. avlagt med. kand. före studierna vid Tandläkarinstitutet. Blott 8, därav 3 kvinnor, av de 111 med huvudutbildning ha ej avlagt examen. Dock ha 5 (2 kvinnor) av de examinerade blott avlagt od. kand. Dessa få närmast jämställas med dem utan examen. Dessutom ha 4 slutat vid Tandläkarinsti— tutet och övergått till andra studier, 3 till annan akademisk läroanstalt och en till kortare utbildning.

I årgång 1937 ha betydligt färre kompletterande utbildning av dem, som ha sin huvudutbildning vid Tandläkarinstitutet. Blott 10 st. (i årgång 1930 50 st.) ha tidigare studerat vid annan akademisk läroanstalt, vanligen "vid medicinsk fakultet.

En person kommer från de kortare utbildningslinjerna. 4 st. av de 74 med huvudutbildning (i årgång 1930 voro dessa 11 st.) ha ej avlagt examen. 8 st. av dem med examen ha dock blott od. kand. Av dessa få dock några anses komma att fullfölja till tandläkarexamen. Slutligen har en av de stu- derandei årgång 1937 övergått till andra (akademiska) huvudstudier.

I årgång 1943 ha hela 24 st. av dem med huvudutbildning annan utbild— ning vid sidan av. Av dem kommer, liksom fallet var i tidigare årgångar, huvuddelen från medicinska fakulteter. 5 st. av de inskrivna i årgång 1943 hade redan 1946 hunnit övergå till andra akademiska studier.

Av de studerande vid Farmaceutiska institutet ha i årgång 1930 8 st. förberedande akademisk utbildning, samtliga vid medicinsk fakultet. 4 st. , ha ej avlagt examen. Av de examinerade ha dock 11 st., därav 9 kvinnor. blott farm. kand.-examen. Ingen har lämnat Farmaceutiska institutet för huvudstudier på annat håll.

I årgång 1937 ha likaledes 3 förberedande studier. Procentuellt sett inne— bär detta dock en nedgång med 50 % jämfört med årgång 1930, då antalet personer med farmaceutisk huvudutbildning fördubblats mellan de två är- gångarna. Samtliga komma från annan akademisk läroanstalt, de flesta från medicinsk fakultet. Blott en person har ej fullföljt till examen. 6 st. ha i gengäld skaffat sig annan akademisk huvudutbildning, 'i 4 fall vid univer- siteten och de fria högskolorna.

I årgång 1943 ha av de 80 med huvudutbildning 15 st. förberedande ut- bildning. En har hunnit lämna institutet för andra akademiska huvud- studier.

De övriga tre fackhögskolorna ha i tabellen sammanförts under en rubrik. 10 st. av de 45 ha annan akademisk utbildning vid sidan av huvudstudierna.

i i i I l t i t l t I | 1 | )

Blott 3 personer ha ej lyckats avlägga examen och ingen enda har över- gått till annan huvudutbildning.

För de enskilda fackhögskolorna kunna jämförelser göras mellan anta- let någon gång inskrivna studenter i årgång 1930 och antalet nyinskrivna i början av 1930-talet enligt Stat. Off. Utr. 1935: 52.

Wicksell—Jernemans siffror för medelantalet nyinskrivna under 1930_, 33 vid de tekniska högskolorna, handelshögskolorna, Tandläkarinstitutet samt övriga fackhögskolor jämföras i nedanstående tablå med siffrorna för 1930 års studenter. Wicksell—Jerneman har för de tekniska högskolorna en betydligt högre siffra än vår siffra för 1930 års studenter. Det torde delvis bero på att Wicksell—Jernemans siffra inkluderar ett antal nyinskrivna i högre avdelningar (d. v. s. flyttningar mellan de två tekniska högskolorna inbördes).

Studenter 1 930

Wicksell—Jerneman Läroverks-

studenter Privatister Tekniska högskolorna ........ 308 269 7 Handelshögskolorna .......... 127 117 2 Tandläkarinstitutet .......... 103 111 1 Övriga fackhögskolor ........ 82 86 1

För handelshögskolorna är VVicksell——Jernemans siffra approximativ, då för Göteborgs handelshögskola måst beräknas, hur stor del av de nyin- tagna eleverna i första årskullen, som utgjordes av studenter. Vi ha vid denna beräkning utgått från att antalet studenter av samtliga nyinskrivna utgjorde lika stor andel under perioden 1930—33 som under hela perioden 1923—33, varom uppgift gives i Wicksellf—Jernemans utredning. Wicksell -——.Iernemans siffra blir enligt denna beräkning något högre än vår, vilket kanske kan tyda på att den gjorda reduktionen varit för liten. Skillnaderna äro dock ganska små.

Den i tidigare sammanhang lämnade nettosiffran över samtliga inskrivna vid fackhögskolorna enligt W'icksell—Jerneman stämmer mycket bra med vår siffra för 1930 års studenter. Att vid jämförelse för var och en av fack- högskolorna skillnaderna bli större beror givetvis på att speciellt för de tek- niska högskolorna några reduktioner ej äro gjorda, utan det redovisade an- talet ur Wicksell—Jerneman endast får betraktas som bruttosiffror.

Wicksell—Jernemans siffra för Tandläkarinstitutet avser de nyintagna i första årskullarna under perioden. Denna siffra är något lägre än vår siffra för 1930 års studenter. Beträffande övriga fackhögskolor stämma de två siffrorna väl överens.

Siffrorna för årgång 1937 ha i nedanstående tablå jämförts med siffrorna över medelantalet nyinskrivna under perioden 1937—40 enligt Stat. Off. Utr. 1943:17. Som tidigare påpekats, äro siffrorna ur denna utredning bruttosiffror.

Studenter 1937

Nyinskrivna 1937—40 Läroverks-

studenter Privatister Tekniska högskolorna ........ 382 341 7 t Handelshögskolorna .......... 174 179 11 » Tandläkarinstitutet .......... 88 75 Farmaceutiska institutet ...... 78 97 — 4 Veterinärhögskolan .......... 20 25 — Skogshögskolan .............. 16 20 , Lantbrukshögskolan .......... 25 7 m

Som framgår av tablån är också medelantalet nyinskrivna större än stu- denterna i årgång 1937. Undantag föreligger dock för handelshögskolorna. Veterinär- och Skogshögskolorna samt Farmaceutiska Institutet, där våra siffror för 1937 års studenter äro högre än medelantalet nyinskrivna 1937 —40. Speciellt stor är skillnaden för Farmaceutiska institutet. ()rsaken till denna skillnad måste troligen sökas i det förhållande, att det föreligger rela- tivt stora olikheter mellan antalet intagna vid Farmaceutiska institutet de olika åren. Skillnaderna för Handels-, Veterinär- och Skogshögskolorna äro obetydliga. Den stora skillnaden vid Lantbrukshögskolan mellan medel- antalet nyinskrivna, 25, och antalet inskrivna studenter, 7, förklaras av att i siffran för de nyinskrivna även ingå personer utan studentexamen, som genomgått förberedande utbildning vid Alnarps lantbruksinstitut. Skillna— den beträffande de tekniska högskolorna på drygt 30 mellan medelantalet nyinskrivna och våra studenter kan vara dels tekniska studenter, vilka ej ingå i våra siffror, dels flyttande mellan de två tekniska högskolorna.

Medelbetyg för studerande vid fackhögskolorna.

Tidigare har visats, att de studerande vid fackhögskolorna ha högre ge- nomsnittliga medelbetyg än de studerande vid universiteten och de fria hög- i skolorna samt att de studerande vid de tekniska högskolorna ha de högsta betygen av de studerande vid fackhögskolorna. I tabell 68 redovisas de ge- nomsnittliga medelbetygen för de studerande med huvudutbildning vid de skilda fackhögskolorna. De studerande vid Tekniska högskolan har för alla tre årgångarna högre genomsnittligt medelbetyg än de studerande vid nå- gon annan fackhögskola med undantag av de studerande ur 1943 års år— gång vid Handelshögskolan i Stockholm. Jämför man de två tekniska hög- skolorna, ha studenterna vid Tekniska högskolan betydligt högre betyg än studenterna vid Chalmers. De största skillnaderna föreligga för 1930 års studenter. Studenterna vid Chalmers tekniska högskola ha bland 1930 års studenter relativt låga medelbetyg, om man jämför med andra fackhögsko- lor, medan bland 1937 och 1943 års studenter blott de studerande vid Tek- niska högskolan, Stockholms handelshögskola och Farmaceutiska institutet (blott för 1937 års årgång) ha bättre medelbetyg.

Vid de två tekniska högskolorna ha för årgångarna 1930 och 1943 beräk—

Tabell 68. Genomsnittliga medelbetyg för läroverksstudenter med huvudutbildning vid fackhögskolorna.

M e d e 1 b e t y 5 M ä n K v i n n o r

1930 | 1937 | 1943 1930 1937 1943 Tekniska högskolan Sthlm. 3,31 3,52 3,58 (4,45) (2,90) (4,16) Chalmers tekn. högsk ....... 2,85 3,31 3,34 —- (3,47) Handelshögskolan Sthlm 3,11 3,41 3,72 (4,00) (3,81) (4,25) Handelshögskolan Gbg ..... 2,75 2,94 3,26 (3,35) ,. (3,60) Tandläkare inst ............ 3,2-: 3,17 3,27 3,59 3,40 3,62 Farmaceutiska inst.. . . . . . . . 3,25 3,33 3,24 3,19 3,44 3,32 Veterinärhögskolan ........ 2,1 2 3,27 2,92 (3,75) —-— " Lantbrukshögskolan ....... (2,68) (3,55) 3,08 ”_ — - » Skogshögskolan ........... 2,95 2,99 3,30 . _ , , Samtliga fackhögskolor. . . . 3,15 3,37 3,43 3,52 3.42 3.53

nats medelbetygen för var och en av de skilda avdelningarna. I nedanstå- ende tablå har angivits differenserna mellan de två högskolornas totala medelbetygsnivå vart och ett av åren och medelbetygen för de skilda av- delningarna.

.)laskin- "I—lg" "Ch lileklro— Väg och hem' "en Bergs- .xl-kitek- Lunt—

._ skepps- _ ., _, . kemisk veten— ... _.

teknik teknik teknik i alten teknologi skap tur malen Man 1030. . . . —0,1-_' —— 0,23 0,31 _ 0,27 0,06 .. 0,35. -=— 0,29 (+ 0,62) » 19413. . .. 0,20 4:— 0,05 3 0.09 5; 0 1— 0,34 —0,01 + 0,40 + 0,03

Olikheterna i medelbetyg mellan avdelningarna äro ganska stora i båda årgångarna. Dock äro avvikelserna från den totala medelbetygsnivån ej lika för alla avdelningarna. Avdelningen arkitektur har stora positiva differen- ser (höga medelbetyg) i båda årgångarna och avdelningen maskinteknik stora negativa differenser (låga medelbetyg). För Övriga avdelningar äro differenserna olika i de två årgångarna, även om avdelningarna elektrotek- nik och kemi och kemisk teknologi ha positiva differenser eller medelbetyg över genomsnittet för båda årgångarna.

1930 års studenter, som genomgått Handelshögskolan i Stockholm, ha relativt medelmåttiga betyg. För de två senare årgångarna ha däremot stu- denterna vid denna högskola de bästa betygen av samtliga. De studerande vid Handelshögskolan i Göteborg ha de lägsta medelbetygen av samtliga fackhögskolestudenter bland 1930 och 1937 års studenter, men bland 1943 års studenter ligga betygen i paritet med dem som gälla för Tandläkar- institutet och Farmaceutiska institutet. De två handelshögskolor-na ha de mest anmärkningsvärda ökningarna i medelbetyg, om man jämför årgång- arna med varandra.

De studerande vid Veterinär-högskolan ha relativt låga betyg bland 1930 och 1943 års studenter. Den relativt höga medelbetygsnivån för 1937 års studenter motsvarar ungefär den genomgående höga nivån för 1937 års

samtliga studenter i jämförelse med de två omgivande årgångarna. De stu- derande vid Skogshögskolan däremot ha låg medelbetygsnivå för 1930 och 1937 års studenter och relativt hög för 1943 års studenter. För både Vete- rinär- och Skogshögskolorna gäller dock, att osäkerheten i siffrorna är rela- ; tivt stor på grund av det ringa antalet studerande. De studenter, som gått till Tandläkarinstitutet och Farmaceutiska institutet, ha dock lika medel— betyg bland 1930 och 1943 års manliga studenter, medan bland 1937 års manliga studenter de studerande vid Tandläkarinstitutet ha relativt låg me- delbetygsstandard. Detta är särskilt anmärkningsvärt med tanke på vad som nyss sagts om 1937 års speciellt höga medelbetygsnivå för samtliga stu— denter. Bland kvinnorna, som gått till Tandläkarinstitutet och Farmaceu— tiska institutet, ha de vid Tandläkarinstitutet genomgående högre betyg än de vid Farmaceutiska institutet. Även bland de studerande vid Tandläkar- institutet är dock medelbetygsnivån för 1937 års studenter lägre än för de omgivande årgångarna. Orsaken till att både bland män och kvinnor be- tygsnivån är lägre i årgång 37 än i årgångarna 30 och 43 kan bero på att institutet intog speciellt många elever i slutet av 1930—talet och i början av 1940—talet. Jämför man medelbetygen för män och kvinnor vid Tand— läkarinstitutet och Farmaceutiska institutet, finner man, att för båda in— stituten kvinnorna ha de högre medelbetygen. Skillnaden är störst vid Tandläkarinstitutet. Att männen tagits in på förhållandevis lägre betyg än kvinnorna kan tänkas bero på att, som visas i annat sammanhang, de manliga studenterna kompletterat sina studentbetyg mer än de kvinnliga. vilket ej kommer till uttryck i medelbetygen som de beräknats i denna ut- redning.

Ser man på den totala medelbetygsnivån för samtliga fackhögskolor i de tre årgångarna, har bland männen 1943 års studenter de högsta medel- betygen och 1930 års studenter de lägsta. Att bland männen liiedelbetygs— standarden ökat under hela perioden trots att för samtliga studenter 1937 års årgång hade högre medelbetygsnivå än de två andra, hänger säkerligen ihop med att konkurrensen om det relativt konstanta antalet platser vid de spärrade högskolorna blivit hårdare för varje årgång studenter, främst be- roende på att studentkullarna ökat, varför betygsfordringarna måst skär- pas. Kanhända har spärren också åstadkommit en strävan efter högre be- tyg i studentexamen för samtliga, som vilja söka in, och att denna strävan blivit starkare mot periodens slut. (Ovanstående siffror hänföra sig enbart till studerande med huvudutbildning.) '

Det kan ha ett visst intresse att även för fackhögskolorna jämföra medel- betygen för studerande med olika studieresultat. I nedanstående tabell 69 har angivits de genomsnittliga medelbetygen för manliga studerande'vid de två tekniska högskolorna, de två handelshögskolorna samt övriga fack- högskolor med fördelning efter utbildningens art och resultat.

Vid de tekniska högskolorna ha i båda årgångarna de som ej avlagt exa—

! !

Tabell 69. Genomsnittliga medelbetyg för studerande vid fackhögskolor efter huvudutbildning (med eller utan examen) och kompletterande utbildning.

Utbildningens art

Medelbetyg

Tekniska hög-

skolor

Handelshög- skolor

Ovriga fackhög- skolor

M ä 11 M ä 11 M ä 11 1937 1930 1937 1930 1937 Huvudutbildn. med examen 3,20 3,52 2,93 3,81 3,17 3,26 därav med kompletterande * utbildn. vid ak. utb. linje. 2,82 3,38 (3,25) 3,68 2,89 3,25 . övriga med kompl. utbildn. 3,29 3,45 2,79 3,00 (2,50) Huvudutbildn. utan examen 2,98 3,16 3,12 3,22 (2,69) (3,09) | Enbart kompletterande ut- ] bildning ................ (3,47) (3,25) 3,28 3,51; (3,42) (3,25) l i

men och ej övergått till annan utbildning betydligt lägre betyg än de som fullföljt studierna. Av dem som avlagt examen ha de som haft annan aka- demisk kompletterande utbildning lägre betyg än övriga. Det är ett uttryck för att de förberedande studierna (i första hand vid de matematisk—natur- vetenskapliga sektionerna) använts som meritering för inträdet och upp- vägt de lägre studentbetygen.

De som haft annan kompletterande utbildning ha ungefär samma medel- betygsstandard som samtliga, som fullföljt till examen.

Gruppen »enbart förberedande tekniska studier» är i båda årgångarna för liten för att tillåta några slutsatser 0111 medelbetygsstanda'rden.

Vid handelshögskolorna gäller det överraskande förhållandet i årgång 1930, att de, som ej fullföljt studierna till examen och därefter gått ut i för- värvslivet utan annan utbildning, hade bättre medelbetyg än de, som full— följde till examen. Det kan delvis tänkas hänga samman med att de flesta : av dem som ej avlagt examen gått vid Handelshögskolan i Stockholm, däi | medelbetygsstandarden var hög jämfört med medelbetygsstandarden vid ' Handelshögskolan i Göteborg. I årgång 1937 ha de som avlagt examen där— ] emot bättre betyg än de utan examen. I motsats till vad fallet är bland de. ' studerande vid de tekniska högskolorna ha bland handelshögskoliterna de ' med förbeiedande akademisk utbildning bättre betyg än de med icke- aka—

demisk förberedande utbildning. De som ha enb: 1rt förberedande utbildning ' vid handelshögskolorna och huvudutbildning vid annan utbildningslinje ha i båda årgångarna bättre medelbetyg än de med huvudutbildning och exa— men. Majoriteten av dem med enbart förberedande handelshögskoleutbild- ning har huvudutbildningen vid de juridiska fakulteterna och de tekniska högskolorna och avlagt examen därstädes.

Vid övriga fackhögskolor är antalet personer utan examen eller enbart förberedande utbildning för litet för att möjliggöra några jämförelser med dem med huvudutbildning och examen.

Av dem med examen ha i årgång 1930 de med akademisk förberedande utbildning lägre medelbetyg än samtliga med examen, medan i årgång 1937 några olikheter ej föreligga mellan de två grupperna.

Avbrottsfrekvensen.

Avbrottsfrekvensen vid fackhögskolorna bör rimligen definieras något annorlunda än vid universiteten och de fria högskolorna. För de studerande vid fackhögskolorna, frånsett handelshögskolorna, måste samtliga med en- bart förheredande studier anses ha misslyckats med studierna, således även de, som ha sin huvudutbildning vid annan fackhögskola eller univer- sitet och fria högskolor.

För de studerande vid handelshögskolorna bör vid beräkningen av av- brottsfrekvensen ej medräknas samtliga de, som haft förberedande utbild- ning vid handelshögskolorna och huvudutbildning på annat håll. De som haft sin huvudutbildning vid de tekniska högskolorna böra frånräknas jämte en del av dem, som gått till universiteten och de fria högskolorna, främst de, som gått till de juridiska fakulteterna. Därför har hälften av dem som gått till universiteten och de fria högskolorna ej ansetts böra medtagas vid beräkning av avbrottsfrekvensen. Övergång till icke-akademisk utbild- ning måste betraktas som misslyckande.

Beräknas de >>misslyckades>> antal samt avbrottsfrekvensen (%) på basis av ovanstående, fås följande värden.

Tekniska högskolor llandclshögskolor Övriga fackhögskolor 1930 Antal .......... 25 34 19 % .............. 9 31 i) 1937 Antal .......... 51 52 14 % .............. 15 35 ti

Handelshögskolorna ha en betydligt högre avbrottsfrelwens än de tek- niska högskolorna och övriga fackhögskolor i årgång 1930, t. 0. 111. något högre än universiteten och de fria högskolorna, om matematisk—natur- vetenskapliga sektionerna undantas. I årgång 1937 är avbrottsfrekvensen vid handelshögskolorna i paritet med avbrottsfrekvensen för universiteten och de fria högskolorna (fakulteterna sammanslagna).

De tekniska högskolorna och övriga fackhögskolor ha en avbrottsfrekvens av 'samma storleksordning som de medicinska fakulteterna.

Avbrottsfrekvensen har för fackhögskolorna, liksom för de fria högsko— lorna, för de manliga studenterna ställts i relation dels till medelbetygen, dels till socialt ursprung.

l tabell 70 återges dels antalet manliga studenter med >>misslyckade>> stu- dier, dels avbrottsfrekvensen1 inom de tre betygsgrupperna under Ba, mel- lan Ba och AB samt över AB.

1 Att den totala avbrottsfrekvensen för de olika högskolorna ej stämmer överens med den avbrottsfrekvens, som redovisas för motsvarande högskolor ovan i tablån beror på att siffrorna i tabell 70 avse männens avbrottsfrekvens, medan i tablån är angiven avbrotts— frekvensen för samtliga studenter (män —l— kvinnor).

Tabell 70. Antalet läroverksstudenter med »misslyokadc» studier samt avbrotts- frekvens vid fackhögskolor efter medellwtyg. Män.

Antal med »misslyckadc» _ . * Årgång och medel- studier Äh brottsfrekvens betyg Tekniska Handels- Övriga fack- Tekniska Handels- Övriga fack- högskolor högskolor högskolor högskolor högskolor högskolor 1330 3,9 .......... l 1 7 (| 24 l.) i.u 3,9 .......... II 17 4 14) 37 h 4 (| .......... 3 _ t) (33) Samtliga 271 32 l 1 9 30 7 1937 .,24, .......... 18 13 4 .. 29 11 3,0—3.9 .......... 28 31 5 15 38 !) 4,0-—- .......... 4 7 1 (i 35 7 Samtliga 50 5] 10 15 35 9

Vid de tekniska högskolorna är avbrottsfrelwensen i årgång 1930 unge- fär densamma i de två lägre betygsklasserna men avgjort mindre i den högsta. I årgång 1937 framträder ett starkare samband mellan medelbetyg och avbrottsfrekvens och för den lägsta betygsklassen är avgångsfrekven- sen 20 % mot 9 % i motsvarande betygsklass i årgång 1930. Siffran är av- gjort lägre än för de fria högskolorna, där den i årgång 1937 var dubbelt så stor.

För handelshögskolorna, vilka ha betydligt högre avbrottsfrekvens än de tekniska högskolorna, är märkligt nog i båda årgångarna avbrottsfrekven— sen högre i den mellersta och högsta medelbetygsklassen än i den lägsta.

För övriga fackhögskolor är avbrottsfrekvensen något större i den lägsta än i de två högre medelbetygsklasserna. De absoluta siffrorna, på vilka av- brottsfrekvensen beräknats, äro dock för dessa fackhögskolor speciellt små.

Gruppen övriga fackhögskolor har därför vid grupperingen av materialet efter socialgrupp sammanförts med de tekniska högskolorna. I tabell 71 redovisas antalet med misslyckade studier och avbrottsfrekvensens storlek efter socialgrupp.

För fackhögskolorna utom handelshögskolorna är i båda årgångarna av- brottsfrekvensen störst i socialgrupp I. I båda årgångarna har socialgrupp II lägre avbrottsfrekvens än socialgrupp III, om än skillnaden är obetydlig.

Vid handelshögskolorna däremot visa siffrorna i båda årgångarna samma tendens. Socialgrupp I har den lägsta och socialgrupp III den högsta av- brottsfrekvensen. Skillnaderna mellan dessa två socialgrupper uppgå till mer än 15 %.

Antalet studenter i socialgrupp III vid handelshögskolorna är absolut sett ganska litet, varför siffrorna över avbrottsfrekvensen äro osäkra. De i social— grupp III, som avbrutit studierna, ha relativt goda medelbetyg, och detta

Tabell 7]. Antalet; läroverksstudenter med »misslyckade» studier samt avbrottsfrekvens vid fackhögskolor efter socialgrupp. Män.

Antal med nmiss— . lycka den studier Avbrottsfreki ens Sodalgmpp Tekniska Tekniska (fadern) högskolor Handels- högskolor Handels- och övriga hög- och övriga hög- fackhög- skolor fackhög- skolor skolor skolor i 1 930 I ............. 20 1 1 1 2 24 II ............ 1 1 13 6 33 III ........... 5 8 7 40 x ............. —— - Samtliga 36 32 9 30 1937 I ............. 32 1 7 16 29 II ............ 1 9 22 10 34 III ........... 9 9 1 2 47 x ............. _— 3 -— 50 Samtliga 60 51 12 35

förklarar delvis den högre avbrottsfrekvensen i den bästa betygsklassen. Möjligen inverkar härvid även en skillnad mellan handelshögskolorna i Stockholm och i Göteborg. Den förra skolan har såväl högre genomsnittligt ] studentbetyg som högre avbrottsfrekvens än den senare.

Utifrån de nu redovisade siffrorna torde man, trots materialets ringa omfattning, kunna säga, att avbrottsfrekvensen vid fackhögskolorna visar minst lika stor variation med socialt ursprung som med studentbetygen, 1 detta i motsats till vad fallet var vid universiteten och de fria högskolorna.

Vidare äro förhållandena ganska olika vid handelshögskolorna och vid de övriga fackhögskolorna.

Vid handelshögskolorna ha de som avbrutit studierna relativt goda betyg och komma från fattigare hem, (1. v. s. orsaken till studieavbrottet skulle vara i första hand socialt (ekonomiskt). Vid övriga fackhögskolor avbryta i första hand de med dåliga betyg, och de komma i stor utsträckning från socialgrupp I.

Examina vid fackhögskolorna.

I tabell 72 redovisas antalet personer med examen (huvudexamen) vid de skilda fackhögskolorna. i'ågon fördelning av civilingenjörerna på Chal- mers och Teknis och av Civilekonomerna på handelshögskolorna i Stock- holm och Göteborg har ej gjorts.

Tabell 72. Antalet läroverksstudenter med examen vid fackhögskolorna, fördelade efter examenstyp.

. M a 11 K v i n n o r B x a m 1 n a 1930 1937 ()iviling. ex ...................... Civilingex. jämte annan examen. . . ./ 5 Tekn. Dr. ...................... 2 —— —- _ Civilekonom ..................... 61 76 1 2 Civilekonom jämte annan examen. . 13 20 —— 2 | Od. kand. ....................... 2 7 3 1 l Tandläkareexamen ............... 62 43 24 19 Tandläkare— jämte annan examen. . 12 V—- 1 _ Farm. kand. .................... 2 20 9 47 Apotekareexamen ................ 22 19 4 4 Vet. kand. ...................... » 13 »— ,, * Veterinärexamen ................ 22 12 1 | Agronomexamen ................. :") 6 » - _. . ' Agr. Dr. ........................ ' ' » JägmäStareexamc-n ............... 13 19 * Summa fackhögsk. examina 457 524 lm 76

Bland 1930 års studenter avlade 457 manliga och 45 kvinnliga studenter sina huvudexamina vid fackhögskolorna. Motsvarande siffror för huvudexa- mina vid universiteten och de fria högskolorna voro 612 resp. 172. Av de 457 männen med examina vid fackhögskolorna hade dock 4 examen av för- beredande karaktär, 2 ed. kand. och 2 farm. kand. De två förra kunna sna- rast anses vara utan godkänd examen. Bland de 45 kvinnorna hade 3 od. kand. och 9 farm. kand. Här kan man alltså räkna med att blott 42 per- soner avlagt fullständiga examina.

Bland 1937 års studenter var de examinerades antal 524 män och 76 kvinnor. Motsvarande siffror för universiteten och de fria högskolorna voro här 552 resp. 222. De examinerade männen vid fackhögskolorna i den senare årgången äro således nästan lika många som de examinerade män— nen vid universiteten och de fria högskolorna. Bland kvinnorna råder samma skillnad som för 1930 års studenter. Av de examinerade i 1937 års årgång hade 7 män blott od. kand. och 20 farm. kand. Bland kvinnorna var 1 od. kand. och 47 farm. kand. Några av dessa torde senare avlägga högre examina.

Drygt hälften av de examinerade i de två årgångarna är civilingenjörer och arkitekter. Bland männen i årgång 1937 äro dessa 50 fler än i årgång 1930. Enligt Wicksell—Jerneman utexaminerades på 1920-talet årligen ca 200 civilingenjörer och arkitekter från Teknis och Chalmers.

Bland 1930 års studenter äro de utexaminerade tandläkarna näst civil- ingenjörerna den största gruppen eller 74 män och 24 kvinnor. Bland 1937 års studenter har dock siffran sjunkit till 43 män och 19 kvinnor. Enligt Wicksell—Jernenian utexaminerades på 1920—talet i medeltal 60 tandläkare per år. Enligt Medicinalstyrelsens siffror över antalet legitimerade tand-

läkare steg denna siffra till ungefär det dubbla under 1930-talets första hälft. Senare inträdde en relativt. kraftig nedgång i antalet nyutexami— nerade.

Civilekonomerna voro bland 1930 års studenter 74 män och 1 kvinna och bland 1937 års studenter 96 män och 4 kvinnor. Detta innebär den procen- tuellt sett största ökningen bland de utexaminerade vid fackhögskolorna. Under 20-talet utexaminerades i medeltal ca 65 personer per år. Antalet utexaminerade civilekonomer per år har således ökat under 30— och början av 410-talet.

Antalet utexaminerade apotekare är ungefär detsamma i de två årgång- arna, 25 st. Dock torde antalet för 1937 års studenter komma att öka rätt avsevärt, då antalet personer med farm. kand. är stort, ca 70 st. På 20-talet utexaminerades i regel mellan 20 och 30 apotekare årligen, varför siffrorna för 1930 och 1937 års studenter tyda på att antalet utexaminerade varit kon- stant intill är 1945 men senare torde komma att öka något.

Veterinärerna äro bland 1930 års studenter 22 och bland 1937 års studen- ter 12. Då 13 studenter i årgång 1937 ha vet. kand.-examen, torde de exa— minerade veterinärerna komma att bli lika många i de två årgångarna. Dessa siffror stämma väl med siffrorna för 20—ta1et.

Antalet jägmästare är bland 1930 års studenter 13 och bland 1937 års studenter 19, medan agronomernas antal är lika stort i de två årgångarna, 6 st. Dessa siffror äro av ungefär samma storleksordning som medelantalet utexaminerade jägmästare resp. agronomer på 20-talet.

KAPITEL VIII.

Studenterna vid övriga utbildningslinjer.

Inledning.

Till gruppen »övriga utbildningslinjer» har i denna undersökning hän- förts Gymnastiska centralinstitutet (G. G.I.), folkskoleseminariernas två- åriga studentklasser, Socialinstitutet i Stockholm (socialinstituten i Göte- borg och Lund hade ej påbörjat sin verksamhet vid insamlingstillfället), handelsgymnasier (fackkurserna), de statliga verken (post, tull, telegraf och järnväg) samt officersutbildning. Att G. G. I. förts till. denna grupp och ej till gruppen fackhögskolor1 kan motiveras med att de G. G. I.-utbildade mer äro jämförbara med de officersutbildade än med de fackhögskoleutbil- dade. Socialinstitutet har ej förts till gruppen fackhögskolor, eftersom stu- dentexamen ej fordras i samma utsträckning vid Socialinstitutet som vid fackhögskolorna, och i detta avseende kan Socialinstitutet jämföras med folkskoleseminarierna, där både studenter och icke studenter utbildas ”till samma examen, _låt vara vid olika långa kurser. På grund av det ringa an- , talet studerande med studentexamen vid såväl G. C. 1. som vid Socialinsti- l tutet i årgångarna 1930, 1937 och 1943 skulle en ändrad gränsdragning ( mellan fackhögskolor och övrig utbildning ej på nämnvärt sätt förändra l våra resultat. ! De skilda utbildningslinjer, som sammanförts under rubriken »övrig ut- ? bildning», äro mycket olika. Det enda, som förenar dem är att de teoretiska l studierna omfatta högst två år i motsats till de akademiska utbildnings- I linjerna, där den normala tiden för en lägre examen är minst tre och i ' regel fyra—fem år.

Gymnastiska centralinstitutet.

De studerande vid G. C. 1. ha två linjer att välja på, gymnastiklärar— och sjukgymnastlinjerna, båda med fyra terminers studietid. Samtliga stude-

1 Studentsociala utredningen (Stat. Off. Utr. 1948: 42) har hänfört G. C. 1. och Social- institutet till gruppen fackhögskolor vid en sammanställning på basis av våra preliminära siffror för årgång 1943.

rande med lnn'udutlnldning i årgång 1030 och i årgång 1037 samtliga utom en valde gymnastiklärarlinjen. I årgång 1943 ha 16 kvinnliga studerande valt sjukgymnastlinjen.

Som framgår av nedanstående tablå, dominera kvinnorna, speciellt i de två senare årgångarna. Att de manliga studerande äro så få, särskilt i år- gång 1937, torde bero på den lockelse, som officersbanorna utövat på stu- denterna under andra världskriget. En del av de utbildade officerarna ha senare haft tillfälle att genomgå utbildning vid G. C. 1. Några av de stude- rande ha även förberedande utbildning. För männens del är det i de flesta fall fråga om.officersutbildning och för kvinnornas del humanistiska stu- dier. Av de i tablån redovisade studerandena från årgång 1930 ha 2, en man och en kvinna, övergått till annan utbildning.

1030 1937 1943 Samtliga inskrivna .................. 16 15 43 Därav kvinnor ...................... 10 14 36

Folkskoleseminarierna.

Som framgår av tabell 73 ha i årgång 1930 63 studenter, därav 36 män, genomgått folkskoleseminarierna. Av dessa ha dock blott 43 st. ansetts ha sin huvudutbildning där. 20 st. ha nämligen senare avlagt examina vid uni- versitet och fria högskolor, därav 19 inom humanistiska sektioner, vilka beträffande huvudutbildningen förts till universitet och fria högskolor. Som visas i annat sammanhang (se sid. 258 0. 288), ha emellertid även några av . dem med akademisk utbildning blivit folkskollärare. Ytterligare 17 av de folkskollärarutbildade studenterna ha studerat vid universitetens och de fria högskolornas filosofiska fakulteter, därav 14 inom de humanistiska och 3 inom de maternatisk-naturvetenskapliga sektionerna. Dessa ha dock ej av- * lagt filosofiska examina. Av de 63 folkskolcutbildade ha sålunda samman- lagt 37 filosofisk biutbildning. Då 3 personer ha annan biutbildning, ha blott 23 av 63, d. v. s. drygt en tredjedel, enbart folkskollärarutbildning. Praktiskt taget samtliga studenter, som studerat vid seminarierna, ha av- lagt godkänd folkskollärarexamen.

I årgång 1937 ha sammanlagt 117 studenter genomgått folkskollärarut— bildning, därav 83 kvinnor. (1 årgång 1930 dominerade männen.) Nästan samtliga, 112 st., ha sin huvudutbildning vid folkskoleseminarierna. Blott 5 ha folkskollärarutbildningen som förberedande, då de även avlagt exa- men vid filosofisk fakultet. Ytterligare 20 ha dock studerat kortare eller längre tid vid någon filosofisk fakultet, nästan samtliga inom humanistiska sektionerna, men ej avlagt någon examen. En del kan dock tänkas avlägga examen efter utbildningsuppgifternas inhämtande (ht 1946). Dock förelig- ger en klar skillnad mellan folkskollärarna av årgång 1930 och 1937. De förra ha i betydligt större omfattning skaffat sig akademiska meriter än

Tabell 73. Antalet läroverksstudenter med utbildning vid folkskoleseminarierna.

1930

1937 1943

Utbildningens art . . . Män Kvm S:a Män Kvm- S:a Män Kvm- S:a nor nor nor

Samtliga med utbildning vid folkskolesemi-

narier ................................ 36 27 63 34 83 117 115 82 197 därav med biutbildning vid filosofisk fakultet ............................ 19 18 37 6 19 25 13 14 27 (varav med fil.—examen) ............ (8) (12) (20) (2) (3) (5) — — därav med annan biutbildning .......... 3 —— 3 2 2 !: 2 4 6 Huvudutbildning vid folkskoleseminarier. . . 28 15 43 32 80 112 114 82 196 Kompletterande utbildning vid folkskole- seminarier ......... . .................. 8 12 20 2 3 5 1 _— 1

de senare. En av orsakerna till denna skillnad kan tänkas vara att konkur- l rensen om folkskollärarplatserna var betydligt större i början och mitten av 30-talet än senare. De folkskollärarutbildade i årgång 1937 ha fått bra platser under och efter andra världskriget relativt snabbt utan de extra me- riter, som tidigare under 30-talet fordrades för de eftertraktade befattning- arna, framför allt i de större städerna. Detta gäller kanske i speciellt hög grad bland de kvinnliga folkskollärarna.

I årgång 1943 ha 197 studenter genomgått folkskollärarutbildning. I denna årgång dominerar männen, liksom i årgång 1930. 27 st. ha hunnit skaffa sig kortare filosofisk (i regel humanistisk) utbildning och 6 st. annan biutbildning (fram till hösten 1946). För kort tid har dock gått mellan studentexamen och undersökningstillfället för att man skulle kunna säga något om biutbildningens omfattning för denna årgång folkskollärare jämfört med tidigare årgångar.

Folkskoleseminarierna i Lund och Umeå ha haft de största studentklas— serna (män) i alla tre årgångarna.

Högre lårarinneseminariet i Stockholm har utbildat ungefär hälften av de utexaminerade lärarinnorna.

Socialinstitutet i Stockholm.

Vid Socialinstitutet i Stockholm har ett mycket litet antal studenter lur de två tidigare årgångarna inskrivits. AV de 9 i årgång 1937, som genom- gått Socialinstitutet, ha 2 fortsatt med högre studier. I årgång 1943 ha där- emot hela 40 st., därav 28 kvinnor, påbörjat socialpolitisk utbildning. 9 st. av dessa ha haft förberedande studier, samtliga vid universiteten och de fria högskolorna, därav 7 st. vid humanistiska sektionerna.

1930 1937

Samtliga inskrivna .................. 2 9 40 Därav kvinnor ...................... 2 6

Tabell 74. Antalet läroverksstudenter med utbildning vid handelsgymnasierna.

1930

1937 1943

Utbildningens art S:a Män mln" S:a nor

Kvin- nor

Män Kvm- S:a Män nor

Samtliga med handelsgymnasieutbildning..124 30 154 143 73 216 219 100 319

därav med högre handelsutbildning ...... 13 —— 13 27 2 29 29 1 30 » med annan akademisk utbildning. . 23 6 29 20 7 27 19 10 29 (med akademisk examen) ............. (20) (2) (22) (29) (7) (36) -— —— därav med annan kortare utbildning ..... 7 1 8 6 2 8 3 3 Huvudutbildning vid handelsgymnasier. . .. 101 27 128 112 65 177 177 92 269 Kompletterande utbildning vidhandelsgymn. 23 3 26 31 8 39 42 8 50

Handelsgymnasierna.

Tabell 74 visar, att 154 studenter i årgång 1930, därav 124 män, ha ge- nomgått handelsgymnasiernas fackkurser. Av dessa ha dock 26, därav 23 män, senare genomgått längre utbildning, varför de ansetts ha handelsgym- nasieutbildningen enbart som kompletterande utbildning. 10 ha fortsatt sin utbildning vid någon av de två handelshögskolorna och 12 st. ha avlagt an- nan akademisk examen, de flesta vid juridisk fakultet eller humanistisk sektion.

Å andra sidan ha 24 av de studerande vid handelsgymnasierna andra mer eller mindre misslyckade studier bakom sig, innan de genomgått handels- gymnasiernas fackkurs som sin slutliga utbildning. Av dessa komma 16 st. från universitet och fria högskolor och 4 från officersbanan.

Avbrottsfrekvensen vid handelsgymnasierna är låg. Av de 128 med hu— vudutbildning vid handelsgymnasierna ha blott 7 blivit underkända.

I årgång 1937 ha 216 studenter genomgått fackkurserna vid handelsgym— nasierna. Ökningen i antalet jämfört med årgång 1930 kommer till stor del på de kvinnliga studenterna, vilka mer än fördubblat sitt antal mellan de två årgångarna. 39 st. av de 216 ha efter handelsgymnasieutbildningen fort- satt med andra studier. 21 ha gått till handelshögskolor, 11 till universitet och fria högskolor och 4 till annan fackhögskola. 3 st. ha annan kortare ut- bildning, som blivit bestämmande för yrkesinriktningen.

25 av dem med huvudutbildning vid handelsgymnasierna ha tidigare (eller senare i några fall) andra mer eller mindre misslyckade studier bakom sig: 12 vid universitet och fria högskolor, 8 Vid handelshögskolor och 5 vid icke-akademiska utbildningslinjer, därav 4 på officersbanorna.

Kuggningsprocenten är något högre i årgång 1937 än i årgång 1930 för de studerande vid handelsgymnasierna. Av de 177, som räknats ha sin hu- vudutbildning vid gymnasierna, ha 17 underkänts.

I årgång 1943 ha 319 studenter, därav 100 kvinnor, genomgått handels- gymnasiekurserna. Detta innebär, att siffran fördubblats under perioden 1930—43.

50 st. ha gått vidare till andra studier, därav 30 till handelshögskolorna och 15 till annan akademisk utbildning, de flesta till filosofiska och juridiska fakulteter.

Å andra sidan ha 20 studenter efter påbörjade studier på annat håll gått igenom handelsgymnasiernas fackkurser och sedan sökt sig ut i förvärvs- livet.

Fördelningen av de studerande under perioden på olika handelsgymna- sier framgår av nedanstående tablå. (Relativtalen basera sig på de stude- rande med huvudutbildning och äro medeltal för alla tre årgångarna.) Göteborgs handelsinstitut och Schartaus handelsinstitut i Stockholm ha sva- rat för vardera ca en tredjedel av de studerande, medan Malmö handelsgym- nasium och övriga mindre handelsgymnasier svarat för ungefär hälften var- dera av återstoden.

Stockholm Göteborg Malmö Övriga Summa Samtliga årgångar ...... 33 % 38 % 13 % 16 % 100 %

Statliga verk.

Som framgår av tabell 75 ha i årgång 1930 sammanlagt 66 personer ge- nomgått någon av de statliga verkens utbildningskurser. Av dessa kvarstå 60 st. i tjänst vid dessa verk, medan 6 gått till annan verksamhet efter hög- skolestudier. 5 ha genomgått de tekniska högskolorna och en handelshög- skola. Av de 5 civilingenjörerna ha några dock sin verksamhet vid Telegraf— verket, där de genomgått telegrafassistentutbildning. De 60 med huvudut- bildning fördela sig på de fyra verken på sätt som framgår av nedanstående tablå. Huvuddelen kommer sålunda på Postverket.

1930 1937 1943 Post .............................. 36 52 76 . Telegrat ............................ 9 20 8 S.] ................................ 3 21 29 Tull .............................. 12 13 13 f Summa 60 106 126

Tabell 75. Antalet läroverksstudenter, som genomgått de statliga verkens utbildningskurser.

; 1930 1937 1943 Utbildningens art

Män Kvm' S:a Mån Kvm' S:a Mån Kvm'

Samtliga som genomgått de statliga verkens

utbildningskurser ..................... 50 16 66 84 30 114 68 63 131 därav med akademisk utbildning ........ 21 3 24 24 1 25 6 3 9

(med akademisk examen) ............. (6) -— (6) (7) —- (7) —— _ _— därav med annan biutbildning .......... 3 1 ': 3 1 '. 6 4 10

Huvudutbildning vid statliga verk ......... 44 16 60 7 Kompletterande utbildning vid statliga verk

29106 65 61 126

22 st. av de 60 tjänstemännen ha annan utbildning, varav 12 filosofiska och 2 juridiska studier, 2 ingenjörsstudier, 2 handelshögskolestudier, 2 lägre merkantila studier och 2 officersutbildning.

I årgång 1937 ha sammanlagt 114 genomgått de statliga kurserna. Av dessa ha 8 fortsatt med vidare utbildning, därav 5 vid de tekniska högsko- lorna. Av dem torde en del, liksom i årgång 1930, ha blivit ingenjörer "vid Telegrafverket. Av de 106 med huvudutbildning vid de statliga verken till— hör närmare hälften, 52 st., Postverket. Jämfört med årgång 1930 ha alla verken utom tullen ökat sin personal. Ökningen inom Postverket kommer nästan helt på kvinnliga postexpeditörer.

21 st. av de 106 med huvudutbildning vid de statliga verken ha kortare utbildning före (eller efter) sin huvudutbildning. Av dem ha 10 filosofiska och 3 juridiska studier. 3 ha studerat vid teknisk högskola och 2 vid han- delshögskola, 2 ha kortare merkantil utbildning och 2 officersutbildning.

[ årgång 1943 ha 131 st. genomgått de statliga verkens utbildningskurser. Av dessa ha 5 fortsatt sin utbildning vid akademisk läroanstalt. Å andra sidan ha av de 121 med huvudutbildning 14 st. kortare utbildning vid sidan av de statliga kurserna. 4 av dessa ha bedrivit humanistiska och 3 juridiska studier, medan 5 genomgått handelsgymnasiernas fackkurser.

Som framgår av tablån ovan har antalet utbildade vid postexpeditörs- kurserna stigit till 76 i årgång 1943. Av dessa voro 58 st. kvinnor. Telegraf- verket har färre telegrafassistenter från denna årgång än från de två tidi— gare årgångarna; antalet trafikelever har ökat starkt.

Officersutbildningen.

Tabell 76 visar, att i årgång 1930 sammanlagt 106 studenter påbörjat ut- bildning till officerare på aktiv stat.1 Av dessa kvarstå (ht 1946) 66 st. som statofficerare. 34 st. ha övergått till annan utbildning, 5 ha efter reservoffi- j cersexamen gått direkt ut i förvärvsarbete och 1 avbrutit officersutbild- ningen utan någon examen och sedan gått direkt ut i förvärvslivet. Av de 34 med annan utbildning ha 14 gått till universitet och fria högskolor, därav 12 till de juridiska fakulteterna, 7 till de tekniska högskolorna, 5 till han- delshögskolorna, 4 till handelsgymnasierna, 2 till G. C. 1. och 2 till statliga verk. Hur långt de 34 kommit med sin officersutbildning kan ej angivas. En del har säkerligen redan efter aspiranttjänstgöringen övergått till reservofficersutbildning, andra ha troligen fortsatt till statofficersexamen men senare övergått i reserven. Samtliga ha dock från början haft planer på att bli statofficerare.

Av de 66 statofficerarna ha 9 st. kortare utbildning vid sidan av officers— utbildningen. Av dessa ha 4 studerat vid juridisk fakultet, 3 vid någon av fackhögskolorna.

1 D. v. s. börjat officersaspirantutbildning.

Årgång 1930 1937

Utbildningens art

1943

Samtliga officersaspirauter (stat). ................................. 106 337 249 därav officerare på aktiv stat ht. 46 ............................. 66 216 i 15

» övergått direkt till förvärvsarb. med eller utan reservoff.-ex. . . 6 69 86 (Summa huvudutbildning) ........................................ (72) (285) (231) därav övergått till annan utbildning (kompletterande officersutbildn.) . 34 52 18

[ årgång 1937 ha hela 337 studenter påbörjat utbildning till officer på aktiv stat. Av dessa kvarstodo (ht 1946) 216 som officerare på aktiv stat; 52 st. ha övergått till annan utbildning och 59 st. avbrutit officersutbild- ningen och gått direkt ut i förvärvslivet. Av de senare ha dock de flesta, 58 st., avlagt reservofficersexamen.

De 52, som övergått till annan utbildning, ha till stor del gått till akade— miska utbildningslinjer. 12 ha gått till juridisk, 9 till filosofisk, 3 till medi- cinsk och 1 till teologisk fakultet, 14 till de tekniska högskolorna, 2 till han— delshögskolorna och 3 till andra fackhögskolor. Hur långt i sin officersut- bildning dessa 52 kommit, kan ej angivas. En stor del torde ha avlagt re- servofficersexamen, andra ha under beredskapstjänstgöringen blivit konsti- tuerade till vpl officerare, varefter de blivit utnämnda till reservoffice- rare o. s. v.

Av de 216 officerarna på aktiv stat har å andra sidan ett mindre antal från början blott reservofficersutbildning men efter kompletteringskurser under beredskapstiden utnämnts till statofficerare. 30 st. av statofficerarna ha annan utbildning vid sidan av officersutbildningen, därav 15 vid juridisk och 10 vid filosofisk fakultet. 3 ha gått vid teknisk högskola och 2 vid han- delshögskola.

[ årgång 1943 ha 249 studenter påbörjat statofficersutbildning. Av dem kvarstodo (ht 1946) 145 som officerare på aktiv stat, 18 st. hade övergått till annan utbildning och 86 hade gått ut i förvärvslivet, därav 30 med reservofficersexamen. Av dessa 86 torde dock en del efter ht 1946 komma att påbörja annan utbildning.

AV de 18, som redan påbörjat annan utbildning, ha 3 gått till universitet och fria högskolor, 9 till fackhögskolor och 6 till annan icke-akademisk ut- bildning.

De som hösten 1946 kvarstodo som officerare på aktiv stat utgjorde bland 1930 och 1937 års studenter drygt 60 % och i årgång 1943 knappa 60 % av samtliga, som påbörjat statofficersutbildning. Siffran för årgång 1943 torde ha sjunkit ytterligare något efter undersökningstillfället.

Fördelningen av statofficerarna (ht 1946) på vapenslag framgår av tabell 77. Flottan, kustartilleriet samt flygvapnet ha ökat kraftigt under perioden. Vid flygvapnet t. ex. finnas blott 8 statofficerare av årgång 1930 mot 43 av

vapenslag bland läroverksstudenterna.

V a 1) e n s ] a g Å r g å n g 1930 1937 1943

Infanteri ............. 27 84 40 Kavalleri ............. 5 7 4 Artilleri, lv .......... 11 50 11 Intendentur ........... —— 7 »— Ingenjör .............. 5 6 3 Signal ............... —— 1 _— Trång ............... 4 16 5 Flotta ................ 4 14 )? Kustartilleri .......... 2 14 12 Flyg ................ 8 17 43

Summa 66 216 145

årgång 1943. Flygvapnet har t. o. m. utbildat fler officerare i årgång 1943 än något av de övriga vapenslagen. Till infanteriet och artilleriet (inkl. luft— värnet) ha förhållandevis många av officerarna i årgång 1937 gått.

Det bör framhållas, att siffrorna blott gälla de läroverksstudenter, som efter vanlig skolgång övergått till officersutbildning. Härtill komma även några privatister, som blivit officerare, men framför allt de som gått den >>långa vägen», d. v. 5. de som avlagt begränsad studentexamen vid arméns och (1943) flygets underofficersskolor. År 1937 utexaminerades 22 studen- ter, år 1943 47 studenter från arméns underofficersskola. 1943 utexamine- rades dessutom 4 studenter från flygets underofficersskola.

De flesta av dessa, dock ej samtliga, ha blivit officerare på aktiv stat. För- delningen på vapenslag är dock obekant.

Socialt ursprung.

I tidigare sammanhang (sid. 86 f.) har redovisats fördelningen på faderns yrke för dem med huvudutbildning vid var och en av de kortare utbild- ningslinjerna. Därför lämnas här (se tabell 78) blott fördelningen på social— grupp, varvid uppdelning skett på de två grupperna »med huvudutbildning» och »med kompletterande utbildning». För officerarna skiljs dock i stället mellan officerare på aktiv stat och övriga. I årgång 1943 har blott redovi- sats de med huvudutbildning (resp. aktiv stat för officerarna), då som tidi- gare påpekats någon skarp gräns ej kan dragas mellan de två grupperna i denna årgång.

Fördelningen på socialgrupper av de studerande vid G. C. I. visar, att so- cialgrupp I är starkast representerad, medan socialgrupp II och III äro unge— fär lika starkt företrädda. 18 studenter i årgång 1943 kommo från social- grupp I, 12 från socialgrupp II och 13 från socialgrupp III (män och kvin- nor sammanslagna).

Vid Socialinstitutet äro av de 12 manliga studerande 6 från soc1alg1 upp

Social- grupp (fadern)

GCI Folkskoleseminarier

Socialinsti tut

Handelsgymuasier

Statliga verk

Officersutbildning

Samt- liga Därav Därav

huvud- komp]. utbild- utbild- ning ning

Sam t— liga

hnvud- komp]. uthild- utbild- ning ning

Samt- liga Därav Därav

liuvud- kompl. 11 [bild-

ning ning

utbild-

Sam t- liga

huvud- utbild- ning komp]. utbild- ning

Samt-

liga

Diira v

Diirav

huvud kompl.

utbil (l— utbild—

ning ning

Samt- _ liga aktiv

övri 'l stat g.

blän 1930

_!!!—

v-c v—tMv-t

ut I”:

114

14 47 20 83

16 42 22 82

NT$] =D H

32 ')

65 —— 40 ——

114 _—

HON ('Om?!

14 —— 44 3 20 —— 80 3 16 —— 42 _— 22 —— 82 _—

"Hl'l ""

"mm

10 13 28

wav-40)

58 78 38

177

14 13 30 19 37 16 73

35 38 19 92

30 42- 27 2 101 37 50 24

1

112

58 78 38

177

12

65 35 38 19

') .-

3l

v—c—rm =O

50

com-ol

=D _

12 10 30 26 24 61

mhn—110 cam

[få =D

:DIOIO

j—rm

:D 1 a-m

50 36 14 42 21 21 11 9 2

106 66 40 129 83 46 137 87 50 65 42 23

337 2l6 121

52 67 23

145

III och blott 1 från socialgrupp 1, medan bland de 28 kvinnorna blott 5 komma från socialgrupp 111.

Av de studerande vid folkskoleseminarierna komma sammanlagt 13 av de 36 manliga studenterna ur årgång 1930 från socialgrupp III och blott 3 från socialgrupp 1. Av dessa 3 från socialgrupp I ha dock 2 gått vidare till filosofiska studier och avlagt akademisk examen. Av de kvinnliga stude- randena vid folkskoleseminarierna kommo blott 6 från socialgrupp III och 4 från socialgrupp I, medan de flesta, 17 st., kommo från socialgrupp II. 9 av dessa 17 ha akademiska studier med examina.

I årgång 1937 är bland männen fördelningen mellan socialgrupperna ungefär densamma som i årgång 1930: blott 2 från socialgrupp I, hela 21 från socialgrupp II och 11 från socialgrupp III. De två, som ha akademiska huvudstudier, äro från socialgrupp II. Bland kvinnorna har en märkbar ök- ning av de studerande från socialgrupp III ägt rum jämfört med årgång 1930. 20 av 83 konnna från socialgrupp III. Huvuddelen, 47 st., kommer dock från socialgrupp II i likhet med vad fallet var för årgång 1930.

Bland 1943 års studenter är relationen mellan socialgrupperna ungefär densamma som bland 1937 års studenter.

Eleverna vid folkskoleseminarierna komma i betydligt större omfattning från lägre socialskikt än eleverna vid universitet och högskolor.

Vid handelsgymnasierna däremot är socialgrupperingen mer lik den som gäller för universitet och högskolor. Socialgrupp II dominerar dock kraf- tigare vid handelsgymnasierna än vid de akademiska lärosätena. Social- grupp I är å andra sidan något starkare företrädd än socialgrupp Ill, detta i motsats till vad som gäller för folkskoleseminarierna. Jämför man de två grupperna elever »med huvudutbildning» och »med kompletterande utbild— ning», kan man trots materialets litenhet tala 0111 klara olikheter social- grupperna emellan. I årgång 1930 ha 11 av 41 från socialgrupp I, 7 av 49 från socialgrupp II och 5 av 32 från socialgrupp lll gått vidare till högre studier.

I årgång 1937 är relationen ungefär densamma: 15 av 52 från socialgrupp I, 13 av 63 från socialgrupp II och 3 av 27 från socialgrupp 111.

För kvinnorna äro siffrorna för små för att möjliggöra kommentarer. Vid de statliga verkens utbildningskurser dominera bland männen stu- denterna från socialgrupp III. I alla tre årgångarna kommer mer än hälften av eleverna från den lägsta socialgruppen. Socialgrupp I är mycket svagt representerad.

Även bland kvinnorna är socialgrupp lll relativt sett större än vid någon annan utbildningslinje. I årgångarna 1930 och 1937 äro de tre social- grupperna ungefär lika starkt företrädda bland eleverna, medan i årgång 1943 socialgrupp II är betydligt svagare företrädd än de två övriga.

De studenter, som påbörjat officersutbildning slutligen, komma i årgång 1930 till 50 % från socialgrupp I, till 40 % från socialgrupp II och till 10 %

187 från socialgrupp III. Den största avgångsprocenten kommer på aspiranterna från socialgrupp II, 21 av 42.

I årgång 1937 är socialgrupp II starkare företrädd än socialgrupp I både bland samtliga aspiranter och bland kvarstående statofficerare. Socialgrupp III har procentuellt sett ökat sin andel. Avgångsprocenten i denna årgång är ungefär lika i alla tre socialgrupperna.

I årgång 1943 har socialgrupp IIl ytterligare ökat sin andel bland statoffi- cerarna. Socialgrupp I har å andra sidan ytterligare minskat sin andel.

Förskjutningen mellan socialgrupperna är starkare. bland officerarna än inom någon av de Övriga utbildningslinjerna.

Några större olikheter i förskjutningarna mellan socialgrupperna, om man jämför de skilda vapenslagen, kan ej konstateras. Materialet är dock för litet för att bestämda uttalanden skola kunna göras på denna punkt.

Medelbetyg.

Medelbetygsfördelningen och de genomsnittliga medelbetygen för de stu- derande vid de skilda kortare utbildningslinjerna återges i tabell 79 för de två grupperna studerande »med huvudutbildning» och »med komplette- rande utbildning». Då avbrottsfrekvensen vid de kortare utbildningslin- jerna är mycket låg, har ej gjorts någon uppdelning på grupperna med och utan examen, detta i motsats till vad fallet var beträffande de akademiska utbildningslinjerna.

För de studerande vid G. C. 1. och Socialinstitutet är materialet för litet för att möjliggöra några närmare kommentarer.

De studerande vid folkskoleseminarierna, som även avlagt annan (filoso- fisk) examen, ha avgjort högre medelbetyg än övriga med folkskollärar- utbildning i årgång 1930. I årgång 1937 är gruppen »med kompletterande utbildning» för liten för att några jämförelser skola kunna göras. Det ge- nomsnittliga medelbetyget är betydligt lägre för årgång 1943 än för de två tidigare årgångarna. T illströmningen till folkskollärarbanan är betecknande nog också förhållandevis stark i årgång 1943.

Vid handelsgymnasierna har både i årgång 1930 och 1937 gruppen »med huvudutbildning» högre medelbetyg än gruppen »med kompletterande ut- bildning». Skillnaderna äro dock små. Av dem som gått vidare har en stor del gått till handelshögskolorna. I många fall ha dessa genomgått handels- gymnasierna för att med betygen därifrån som merit, trots dåliga student- betyg, vinna inträde vid handelshögskolorna. Det kan delvis förklara den låga medelbetygsstandarden för dem som genomgått handelsgymnasieut- bildningen som kompletterande utbildning.

Medelbetygsstandarden för dem som genomgått handelsgymnasierna är ungefär densamma i årgångarna 1930 och 1937 men Visar för årgång 1943 en sänkning.

Tabell 79. Antalet läroverksstudenter med utbildning vid skilda kortare utbildningslinjer efter medelbetygsklasser.

1930 1937 1943

utbildningslinje OCh Medelbetygsklnss Medelbetygsklass Medelbetygsklass utbildningens art

3'0' 4,0— .. —2,9 ”_ 4,0— . —2,9 3'0' 3,9 _2'9 3,9 3,9

4,0—

G. C. I. samtliga. . .. 6

1 1 därav huvudutbildning. . . . . 9 6 2

| komp]. utbildning. . . . Folkskoleseminarier samtliga. 27 3,54 därav huvudutbildning ..... 17 3,54

» komp]. utbildning. . . . 10 (3,65)

Socialinstitut samtliga. ..... . 2 (2,99) därav huvudutbildning. . . . . . 2 (3,13) » komp]. utbildning. . . ——- (2,50)

Handelsgymnasium samtliga .. 45 3,07 därav huvudutbildning ...... 40 3,09 » komp]. utbildning. . .. 5 2,97

Statliga verk samtliga. .. ..... 38 3,61 därav huvudutbildning ..... . 35 3,60 » komp]. utbildning. .. 3 (3,69)

Officersutbildning samtliga... » 2.98 därav huvudutbildning.. . .. 2.96 » komp]. utbildning. .. 3.07

Vid de statliga verken är gruppen »med kompletterande utbildning» för liten för att möjliggöra några jämförelser med övriga. Som i tidigare sam- manhang påvisats, har medelbetygsstandarden för dem med huvudutbild- ning vid de statliga verken gått ned ganska avsevärt under perioden.

Bland de officersutbildade ha de som övergått till annan utbildning högre medelbetyg än de som kvarstå på aktiv stat. Skillnaderna äro dock obetyd- liga. Statofficerarna i årgång 1943 ha lägre medelbetyg än i de två tidigare årgångarna. Den relativt höga nivån för årgång 1937 måste ses mot bak- grunden av den höga allmänna medelbetygsnivån detta år.

KAPITEL IX.

Studenterna. utan utbildning.

Som i tidigare sammanhang (sid. 69) påpekats beträffande gruppen >>utan utbildning», består denna först och främst av dem, som efter studentexa- men gått ut i förvärvsarbete utan någon utbildning vid de undervisnings- linjer, som medtagits i vår undersökning. I årgång 1930 har med ledning av yrkesuppgifterna från mantalslängderna en kontroll kunnat ske av denna grupp, och blott några få i gruppen, 4 st., blevo ej identifierade beträffande yrke och inkomst. Bland de manliga studenterna i årgång 1937 och 1943 föreligga inga yrkes— och inkomstuppgifter, men i stället ha genom förfråg- ningar bland kamraterna inhämtats kontrolluppgifter om studier (verk— samhet) efter studentexamen. För 1937 års studenter inflöto relativt utför— liga svar på dessa förfrågningar, medan för 1943 års studenter svaren voro något sämre.

Huvuddelen av den restgrupp, som kvarstod efter dessa kompletterande kann-atuppgifter i årgångarna 1937 och 1943, bör anses omfatta studenter, som efter studentexamen övergått till verksamheter helt vid sidan av de för studenter vanliga verksamhetsfälten och härigenom släppt kontakten med sina studentkamrater. (Dock ingår i gruppen ett mindre antal stu— denter, som enligt uppgifterna om de resultatlösa ansökningarna någon gång sökt till spärrade högskolor men ej antagits.)

Av de kvinnliga studenter, om vilka inga utbildningsuppgifter erhållits, torde ett relativt stort antal ha ingått äktenskap och i samband därmed lämnat sin hemort vid studentexamen och släppt kontakten med kam- raterna. En del av dem, som gift sig, kan ha påbörjat studier vid någon av utbildningslinjerna, som ingå i undersökningen, men genom namnbytet ej blivit identifierade. I nedanstående tablå redovisas för män och kvinnor gruppen »utan utbildning» med fördelning på via kamrater eller taxerings- längder identifierade och helt oidentifierade.

1930 1937 1943 M. Kv. S:a M. Kv. S:a M. Kv. S:a Identifierade ........ 211 126 337 64 359 423 129 129 Helt oidentifierade .. 4 18 22 206 44 250 326 653 979 (därav ansökning till spärr. högsk ....... — — — (54) —— (54) (114) (167) (231)

Summa 215 144 455 653 1108

Du i kapitel III hela gruppen »utan utbildning» redovisats beträffande så- väl hemort, yrke och socialgrupp som betyg m. m. och då gruppen identifie- rade bland 1930 års studenter kommer att behandlas i kapitel XVI, skall här blott lämnas en redogörelse för de manliga studenter i årgångarna 1937 och 1943, om vilka kamratuppgifter erhållits.

I tabell 80 lämnas en fördelning av de av kamrater identifierade på ett antal undergrupper. Den största gruppen i båda årgångarna omfattar stu- denter, som med kortare merkantil utbildning eller ingen utbildning alls övergått till affärsverksamhet eller kontorsverksamhet i privat tjänst. Av de 27 studenter i årgång 1937, som övergått till sådan verksamhet, ha 10 inträtt i faderns firma eller startat egen rörelse, medan 11 tagit anställning som tjänstemän. De övriga 6 ha verksamhet utan angiven befattning. I är- gång 1943 ha 52 studenter övergått till kontors- eller affärsverksamhet di- rekt cfter studentexamen eller efter kortare handelsutbildning, 11 ha in- trätt i faderns firma eller startat egen rörelse och 30 st. ha fått anställning som tjänstemän i privat tjänst; för 11 saknas uppgift om verksamhetens art. I årgång 1937 ha 6 och i årgång 1943 15 st. tagit anställning inom stat- lig eller kommunal förvaltning inom lägre befattningar som tjänstemän eller kontorspersonal. 2 i årgång 1937 och 9 i årgång 1943 ha tagit anställ- ning vid polis- eller brandväsendet. Ett relativt stort antal, 15 st. i årgång 1937 och 20 st. i årgång 1943, har efter studentexamen genomgått kortare teknisk utbildning, varefter de utträtt i förvärvslivet som ingenjörer, verk- mästare o. d. 6 st. i årgång 1937 och 14 st. i årgång 1930 ha genomgått lant- bruksutbildning eller övertagit verksamheten på faderns lantbruk. Lant- bruksutbildningen har i de flesta fall bedrivits vid Alnarps lantbruksinsti- tut. 4 st. i årgång 1937 och 6 st. i årgång 1943 ha ägnat sig åt konstnärlig verksamhet, medan 4 i årgång 1937 och 3 i årgång 1943 övergått till jour- nalistyrket. Slutligen ha i årgång 1943 enligt kann-atuppgifterna 10 personer lämnat landet eller avlidit. Det bör i sammanhanget påpekas, att de, som enligt kamratuppgifterna skulle ha avlidit, ej ingå bland de 18, som i tidi- gare sammanhang redovisats som avlidna. Uppgifter om dessa 18 ha erhål- lits ur officiella källor.

För att ytterligare något belysa den grupp, om vilken kamratuppgifter er- hållits, har i tabellerna 81 och 82 angivits socialt ursprung och medelbetyg för dessa studenter, varvid de fördelats på fyra grupper: de som inträtt i affärs- eller (privat) kontorsverksamhet med eller utan kortare utbildning, de som tagit anställning i statlig eller kommunal tjänst (inkl. polis- och brand- väsen), de som genomgått kortare teknisk (inkl. mejeri-)utbildning eller utbildning vid lantbruksinstitut samt de med konstnärlig verksamhet (i år- gång 1943 inkl. gruppen utlandet eller övriga). Dessutom ha i tabellerna medtagits de helt oidentifierade studenterna, d. v. 3. de, om vilka inga kamratuppgifter stått att erhålla.

Som i tidigare sammanhang visats (sid. 91, tabell 37), utgör i årgång 1937

Tabell 80. Antalet läroverksstudenter 1337 och 1943 »utan utbildning» c-fler verksamhet enligt kamratuppgifter. Män.

V e r k 5 a m h e t

'Privat kontors— eller affärsverksamhet med eller utan kort mer— kantil utbildning ........................................ 27 52 därav i faderns firma eller egen verksamhet ................. 10 11 » kontors— eller affärstjänstemän ...................... 1 1 30 » övriga ............................................ ti 11 Tjänstemän i stat eller kommun ............................. 0 15 Anställd vid polis eller brandväsen ........................... 2 9 Teknisk utbildning ........................................ 15 20 Mejeriteknisk— samt lanthruksutbildning ...................... 6 14 Konstnärlig verksamhet samt journalister .................... 8 9 Utlandet, döda ............................................ — ,, 10 Summa 64 120

gruppen »utan utbildning» 9 % av samtliga studenter från socialgrupp I, 13 % av samtliga studenter från socialgrupp II och 14 % av samtliga studen- ter från socialgrupp III. I årgång 1943 äro motsvarande procenttal något högre eller 15, 19 och 20 %. Tabell 81 visar beträffande årgång 1937, att av de 71 studenterna från socialgrupp I, som tidigare redovisats under grup- pen >>utan utbildning», 19 st. (27 %) enligt kamratuppgifterna identifierats till sin verksamhet efter studentexamen. Av dessa ha 12 studerat vid tek- niska institut eller vid lantbruksskola, 5 ha efter ingen eller kortare utbild- ning övergått till affärs- eller kontorsverksamhet. Av de 117 utan utbild- ning, som tillhöra socialgrupp Il, ha 30 st. (26 %) enligt kamratuppgifterna kunnat fördelas på skilda verksamhetsgrenar. Hälften av dessa har gått till kontors- och affärsverksamhet och 5 till var och en av de tre övriga verk— samhetsgrenarna. Av de 63 i socialgrupp III utan utbildning ha 12 (19 %) känd verksamhet, därav 6 i kontors— och affärsverksamhet och 3 utbildnin" '

*” I vid teknisk skola eller lantbruksskola. *

Tabell 8]. Antalet läroverksstudenter 1937 och 1943 »utan utbildning», fördelade på verksamhet och socialgrupp. Män.

1 937 1 943

Privat . Tek— . Privat . Tek- Socialgrupp kontors Statlig niker- Konst- Helt kontors 823101? niker- Konst- Helt

(fadern) eller e er eller härlig oiden- eller eller närlig oiden- .. kom- . . . .. kom- . . _ . affars- m n 1 mejeri- verk- tifle- affars- munal mej en— vei k- tiftc- verk- n & utbild- samhet rade verk- ,_ utbild- samhet rade tJanst . tjanst . samhet ning samhet ning

I ................ 5 1 1 2 1 52 8 7 15 5 8 2 I I ............... 15 5 5 5 8 7 3 1 1 0 1 3 1 1 149 I II .............. 6 2 3 1 51 12 7 6 3 8 4 x ................ 1 1 1 1 6 1 1 1 Summa 27 8 21 8 206 52 24 34 19 326

Av de 129 av kamrater identifierade personerna utan någon utbildning i årgång 1943 komma 35 på socialgrupp I eller 30 % av samtliga »utan ut- bildning» i socialgrupp 1. Av dessa ha 15 teknisk utbildning eller lant- bruksutbildning, 8 ha anställningar i privat affärs- eller kontorsverksamhet och 7 i statlig eller kommunal tjänst. 65 av de identifierade komma på socialgrupp II, (1. v. s. 31 % av dem »utan utbildning» i socialgrupp II. Näs— tan hälften, 31 st., har gått till affärs- eller kontorsverksamhet och de Öv- riga i relativt lika omfattning till övriga grupper. Av de 28 identifierade från socialgrupp III (25 %) ha 12 börjat i kontors— och affärsverksamhet, 7 tagit anställning i statlig eller kommunal tjänst, 6 genomgått annan ut— * bildning och 3 ägnat sig åt konstnärlig verksamhet. i ] tabell 82 angives medelbetygsfördelningen och de genomsnittliga medel- betygen för de fyra grupperna av identifierade (enligt kamratuppgifterna) ' samt för de helt oidentifierade. I årgång 1937 har gruppen »helt oidentifie- l rade» de avgjort lägsta genomsnittliga medelbetygen. De högsta medelbety- gen ha förutom den obetydliga gruppen »konstnärlig verksamhet» gruppen »anställda i enskild kontors- och affärsverksamhet». I årgång 1943 har däremot gruppen >>helt oidentifierade» de högsta genomsnittliga medelbety- gen, om man bortser från den obetydliga gruppen »konstnärlig och övrig verksamhet» och gruppen »anställda i kontors- och affärsverksamhet», som i årgång 1937 hade de bästa medelbetygen, har i årgång 1943 de sämsta. Då antalet inom de olika grupperna är relativt litet och då olikheterna i fråga om medelbetyg mellan grupperna äro relativt små, kan man ej ut- tala något bestämt om de förskjutningar i medelbetygen, som ägt rum mel— lan de två årgångarna i de skilda grupperna.

Tabell 82. Antalet läroverksstudenter »utan utbildning», fördelade på verk- samhet oeh medelbetygsklass. Män.

1937 1943

Privat Tek- Privat . Tek- Konst-

Mummtvqumsg kontors Statlig niker- Konst- Helt kontors Statlig niker- närlig Helt — ” - eller .. . eller .

eller kom— eller nat-lig olden- eller kom— eller verk- oiden- affärs- munal mejeri- verk- tifie— affärs- munal mejeri- samhet tifie-

verk- utbild- samhet rade verk- .. utbild- jämte rade

tjanst _ tjanst . samhet ning samhet ning övriga

Medelbetyg .......

Det kan ha ett visst intresse med en något närmare redogörelse för de manliga studenter i årgångarna 1937 och 1943, om vilka inga uppgifter om utbildning eller verksamhet efter studentexamen stått att få. Som tidigare påpekats, ingår bland dessa ett mindre antal, som har misslyckade ansök- ningar till spärrade utbildningsanstalter. Då emellertid inga kamratuppgif- ter erhållits om dem, kunna de anses tillhöra samma kategori som övriga i gruppen.

I nedanstående tablå ha dessa studenter fördelats på socialgrupp. Som jämförelse har angivits socialgruppsfördelningen för samtliga studenter. Påfallande är den lika socialgruppsfördelningen bland de oidentifierade i båda årgångarna.

1937 1943 Socialgrupp _ Samtliga Restgrupp Samtliga Reslgrnpp 2 202 206 2 513 326 I .......... 35,6 % 25,2 % 31,4 % 25,2 % II .......... 41,8 % 42,2 % 44,1 % 45,5 % III .......... 19,8 % 24,8 % 22,3 % 25,8 % x .......... 2,7 % 7,8 % 2,2 % 3,4 %

Socialgrupp I är något svagare representerad bland dem utan uppgifter än bland samtliga studenter. Socialgrupp II är lika starkt representerad bland oidentifierade som bland samtliga studenter, medan socialgrupp III är starkare representerad bland de oidentifierade än bland samtliga stu- denter. Skillnaden mellan oidentifierade och samtliga studenter är säker- ligen något större, speciellt i årgång 1937, om hänsyn tages till dem, som tillhöra »obekant socialgrupp». Som tidigare framhållits, torde nämligen de flesta av dessa tillhöra den lägsta socialgruppen.

Med ledning av siffrorna i tablån kan man beräkna hur stor del de utan utbildningsuppgift utgöra av samtliga studenter inom de skilda socialgrup- perna. Resultatet av en sådan beräkning framgår av nedanstående tablå. .

M ä n Socialgrupp 1937 194: U' 0 tl' & av sam [ a Restgrupp A) åhååserlgl Restgrupp A, studenter g I ........ 52 6,6 82 10,4 II ........ 87 9,4 149 13,4 III ........ 51 11,7 84 15,0 x ........ 16 27,1 11 20,0 Samtliga 206 9,4 326 12,9

Procenten oidentifierade är totalt sett något större bland 1943 än bland 1937 års studenter. I båda årgångarna är procenten lägst i socialgrupp I och högst i socialgrupp III, om man bortser från den obetydliga, med social- grupp III närmast besläktade, obekanta socialgruppen.

En jämförelse mellan betygsfördelningen bland de oidentifierade och bland samtliga studenter har även sitt intresse. I nedanstående tablå har

angivits de oidentifierade på skilda medelbetygsklasser samt deras andel av samtliga studenter inom respektive klasser.

_— Ba Ba—AB AB— Samtliga 1937: Antal ................ 146 60 206 % av samtliga studenter 16,0 6,4 9,4 1943: Antal ................ 226 91 9 326 % av samtliga studenter 18,5 9,1 3,1 12,9

De oidentifierade utgjorde betydligt större andel av samtliga studenter i gruppen — Ba än i de två högre medelbetygsgrupperna. Ingen i årgång 1937 och blott 9 i årgång 1943 av dem utan utbildningsuppgifter hade mer än , AB i medelbetyg.

. Att samtliga med medelbetyg över AB i årgång 1937 blivit identifierade beror på att speciella efterforskningar via pastorsämbetena gjorts för ett ' tiotal med bättre medelbetyg än AB, som voro oidentifierade även sedan ; kamratuppgifterna inkommit. Det visade sig, att några voro avlidna, några,

som bytt namn, hade genomgått utbildning och några hade gått direkt ut i förvärvslivet.

Några motsvarande undersökningar gjordes ej för de 9 med över AB i genomsnittligt medelbetyg i årgång 1943.

[Vid en kontroll i efterhand (ht 1948) har konstaterats, att av de 9 stu- denterna med medelbetyg över AB i årgång 1943 1 påbörjat studier vid hu- manistisk sektion, 1 blivit intagen vid Tullverket men av obekant anledning slutat efter några månaders studier, 1 försökt komma in vid Tekniska hög- skolan men trots mycket goda betyg ej blivit intagen. Av de återstående voro , 3 söner till affärsmän, varför de torde ha inträtt i faderns firma, 2 voro i söner till lantbrukare, vilket tyder på att de med eller utan kortare lant- ' bruksutbildning blivit jordbrukare. Slutligen återstår en student med ett sonnamn, som kan tänkas ha undgått identifiering på grund av namnbyte.]

KAPITEL X.

Privatisternas utbildning.

I olika sammanhang har tidigare angivits antalet privatister med utbild- ning vid olika akademiska utbildningslinjer. I det följande ges en kort sam- manfattning av privatisternas val av utbildning samt avlagda examina.

Det bör framhållas, att uppgifterna om utbildning för privatisterna ej äro lika fullständiga som för läroverksstudenterna, då av naturliga skäl några kompletterande kamratuppgifter ej stått att få.

Fördelningen på huvudutbildningslinje framgår av tabell 83.

Bland de manliga studenterna är det i alla tre årgångarna ett förhållande- vis stort antal privatister, som påbörjat utbildning vid universitet och fria högskolor.

I årgång 1930 och 1937 ha drygt 40 % och i årgång 1943 knappa 40 % påbörjat studier vid universitet och fria högskolor. Bland de manliga läro- verksstudenterna är motsvarande siffra 44 % för årgång 1930 och 32 % för årgång 1943.

Drygt hälften av de privatister, som påbörjat fria akademiska studier, har gått till humanistiska sektioner, vilket är en betydligt högre procent än bland läroverksstudenterna.

Av de kvinnliga privatisterna ha omkring 35 % påbörjat utbildning vid universitet och fria högskolor, nästan samtliga vid humanistisk sektion. Av de kvinnliga låroverksstudenterna ha i årgång 1930 43 % och i årgång 1943 blott 28 % huvudutbildningen vid universitet och fria högskolor.

Av dessa jämförelser mellan privatister och läroverksstudenter förefaller det, med reservation för feltolkning på grund av privatistmaterialets ringa omfattning, som om privatisterna under perioden 1930—1943 i genomsnitt påbörjat utbildning vid universitet och fria högskolor i ungefär samma omfattning som läroverksstudenterna, men att tillströmningen ej tenderat att minska bland privatisterna på samma sätt som bland läroverks- studenterna.

Relativt få privatister ha under perioden påbörjat utbildning vid fack- högskolorna. Procentuellt sett ha bland de manliga privatisterna ca 15 % sin

Tabell 83. Privatisternas val av huvudutbildningslinje.

Universitet och fria högskolor Tek- Han- ÖV" Övrig Utan

Å ån niska dels— 112512. ut- ut- Sum- ” % Smb D & r a v hög- hög- hög_ blld— bild- ma liga skolor skolor ning ning teol. jur. med. hum. nat. skolor

Kvinnor

1930 .......... 5 _ 1 _— 3 1 — _ _ 1 3 9 1937 .......... 11 —— 1 10 -—-— . __ __ w— 5 16 1943 .......... 13 1 __ 8 4 —— — Z 4 35 54

huvudutbildning vid fackhögskolor mot närmare 30 % bland läroverksstu— denterna.

Av de kvinnliga privatisterna har blott några få påbörjat utbildning vid- fackhögskolorna.

Mellan 50 och 60 % av privatisterna ha således akademisk huvudutbild— ning. Siffran har varit relativt konstant i alla tre årgångarna. Bland läro- verksstudenterna har siffran sjunkit från drygt 70 % i årgång 1930 till knappa 60 % i årgång 1943.

Många som avlägga privatistexamen göra det för att få tillfälle till aka— demiska studier. Denna grupps relativa andel av samtliga privatister torde vara konstant under perioden 1930—1943. Detta kan förklara varför procenten med akademisk utbildning bland privatisterna varit mer konstant än bland läroverksstudenterna.

Att en så förhållandevis stor del av privatisterna med akademisk utbild- ning studerar vid de fria fakulteterna torde bero på att medelbetygsnivån, som tidigare visats, är så låg bland privatisterna, att förhållandevis få ha möjlighet att komma in vid de spärrade utbildningslinjerna. Då de ofta äro mer än 20 år vid avläggandet av studentexamen, ha de ej tid, råd eller intresse till att ytterligare fördröja de högre studierna för att kunna kom- plettera studentbetygen.

Det föreligger inga skillnader i valet av utbildningslinje mellan (i stu- dentexamen) yngre och äldre privatister.

Beräknar man hur stort antal privatister, som skulle övergått till aka— demiska studier med utgångspunkt från övergångsprocenten bland läro- verksstudenterna i olika medelbetygsklasser, visar det sig, att övergången är ungefär lika stor bland privatister som bland läroverksstudenter med samma medelbetyg. Någon skillnad mellan äldre och yngre privatister föreligger ej heller i detta avseende.

Mycket få av de privatister, som ej ha akademisk utbildning, ha skaffat

sig annan kortare utbildning. Detta kan förklaras sa att om de efter sin— dentexamen ej vunnit inträde vid spärrad högskola eller haft möjlighet (råd) till de relativt tidsödande studierna vid de fria fakulteterna, de ej velat genomgå en kortare utbildning, vilken i de flesta fall skulle kunnat erhållas utan den tidsödande omvägen över studentexamen. Någon möjlig— het att närmare analysera de olikheter i fråga om val av utbildning mellan privatister och läroverksstudenter, som våra siffror tyda på, finns det ej på basis av föreliggande material. Därtill hade fordrats dels uppgifter för fler årgångar, dels noggrannare uppgifter om privatisternas sociala ur— sprung samt om deras studieförhållanden före studentexamen.

Examensfrekvensen är bland privatisterna av ungefär samma storleks- ordning som bland läroverksstudenterna. Mellan 60 och 70 % av privatis- terna i årgång 1930 och 1937 med utbildning vid de fria fakulteterna ha avlagt examen, medan nästan samtliga studerande vid fackhögskolor och kortare utbildningslinjer avlagt examina.

___—___...___ _. . ._

KAPITEL XI.

Examina inom filosofiska. fakulteten: 1937 års studenter (män).

För utexaminerade vid de filosofiska fakulteterna erhölls för årgång 1937 från det centrala studiekortsregistret uppgifter om de i examen ingående ämnena. Någon uppgift om betygen i de olika ämnena inhämtades däremot icke. Uppgifterna ha enbart bearbetats för de manliga studenterna.

I tab-ell 84 ha studenter med magisterexamen fördelats efter de fjorton ämnesgrupperna i fil. mag.-examen samt fil. pol. mag. Vissa närbesläktade kombinationer ha dock sammanförts. Filosofie kandidaterna redovisas i samma .tabell och ha därvid fördelats efter ämnesgrupp i fil. mag.-examen, om kandidatexamen innehållit minst två av de ämnen, som ingå i ämnes- grupper. Därjämte redovisas en »museigrupp», där ämnena konsthistoria och arkeologi ingå som huvudämnen, en »statsvetenskaplig» grupp samt en restgrupp, >>varia>>, vilken senare uppdelats på humanistiska och matematisk—naturvetenskapliga sektionerna. I tabellen har för vardera fil. kand. och fil. mag.-examen angivits antalet studenter, som fortsatt sina studier och avlagt högre examina, antalet som vid undersökningstillfället höllo på med högre studier (: inskrivna i filosofisk fakultet ht 1946) samt antalet som avslutat sina studier (= ej inskrivna ht 1946) med lägre exa— men. Denna liksom följande tabellers siffror omfatta endast dem, som av— lagt filosofisk examen som huvudexamen. Som i tidigare sammanhang vi- sats, har någon fil. magister samt ett antal fil. kandidater sin huvudutbild- ning Vid annan fakultet eller fackhögskola, men dessa äro ej medtagna i denna specialundersökning.

Den största gruppen bland dem, som avlagt fil. mag., kommer på ämnes- gruppen moderna språk. Av de 27 med fil. mag.-examen ha 18 st. samtliga tre moderna språk med i examen, vilket betyder, att alla tre kombinationer- nas (7—9) fordringar i ämnes-avseende äro uppfyllda. Den näst största grup- pen är kombinationen matematik, fysik, kemi (12—13). Även inom denna grupp har huvuddelen samtliga tre ämnen med, varför någon uppdelning på 12 eller 13 ej har kunnat göras med ledning av ämnena.

Tabell 84. Läroverksstudenter-na 1937 med lägre och högre filosofiska examina, fördelade efter åmneskombinatlon i lägre examen. Män.

Därav Därav Samt- Samt- Åmncskombination liga _ _ avslu- liga .. studera avslu- FM ”ägt mdijämtmed FK ”lift un FM tatmed ' FM eller 141. FK

Nordiska spr. litteraturhist. jämte

latin eller historia (1 o. 4) ...... 1 1 4 G 7 7 .! 1 1 Nordiska spr. litteraturhist. jämte

tyska eller engelska (2—3) ..... 12 7 5 (3 1 ') Helklassiker (5) ................ 2 2 Latin, Historia (6) .............. 2 1 i Moderna språk (7—9) ........... 22 8 14 11 2 9 Historia, Geografi (10) .......... 7 5 2 1 1 Statsvetenskapl. (pol. mag., fil.

kand.) ...................... b 1 1 i 12 2 4 6 Musei komb. .................. S 1 3 1 Matem., Fysik, Kemi (12 + 13). . 18 4 3 11 14 3 i 7 Botanik, Zoologi m. m. (11 + 14) (i 1 1 4 8 4 3 1 Varia ......................... 15 2 5 8

därav humanister ............ 12 5 7 Obek. ....................... 1 1 -

Summa 93 10 35 "18 82 18 23 51

Anm.: Siffrorna inom parentes ange ämneskombinationsnnmmer i fil. mag. enl. studie— handboken.

Av de 64, som avlagt fil. kand.-examen, ha 15 st. så varierande ämnen i sin examen, att de ej över huvud taget kunnat jämföras med någon av äm— neskombinationerna i fil. mag.-examen. Av dem, som ha ämneskombinatio- ner, vilka tämligen snabbt kunna uthyggas till fil. mag. (i vissa fall med höjning av betyg, i andra med tillägg av nytt ämne), kommer det största antalet på gruppen matematik, fysik, kemi. 14 st. ha hänförts till denna ämneskombination. Därnäst i storlek kommer gruppen statsvetenskapliga ! ämnen med 12 personer och moderna språk med 11 personer. I

Tabellen visar, att av de 29, som avlagt fil. mag. med nordiska språk och | litteraturhistoria i kombination med latin eller historia resp. tyska eller I engelska (ämnesgrupperna 1 och 4 samt 2 och 3), ha 4 avlagt fil. lic. och 13 höllo på med högre studier (eller ev. kompletteringsstudier), medan 12, d. v. s. mindre än hälften av de examinerade, slutat med universitetsstudier. Av de 13, som avlagt enbart fil. kand., ha 9 st. slutat med enbart denna examen. Det måste dock påpekas, att en del av dem efter ht 1946 torde komma att avlägga högre examen, i första hand fil. mag., även om de ej stått inskrivna ht 1946. 8 st. av dessa ha med ämnet pedagogik, vilket tyder på att de avse eller vid något tillfälle avsett att avlägga fil. mag.-examen.

Av den obetydliga klassikergruppen, 4 st., ha 3 st. fortsatt till högre stu- dier, helt naturligt för övrigt, med tanke på att de fåtaliga lärarbefattning— arna i dessa ämnen fordra lektorskompetens.

i l &

201 Av de examinerade i moderna språk ha 14 av 29 fil. magistrar och 9 av 11 fil. kandidater ej fortsatt studierna efter avlagd lägre examen utan ome- ' delbart gått ut i förvärvslivet. En del av dessa fortsätter säkerligen studi- erna på högre examen utan att vara inskrivna vid fakulteten. I de två samhällsvetenskapligt betonade ämnesgrupperna ha 13 avlagt magisterexamen, därav 6 pol. mag., 7 studera vidare. Av dem har en avlagt fil. lic. Bland de 13 med fil. kand. ha 7 studerat vidare, varav 3 redan avlagt fil. lic. Av de 8, som tagit en fil. kand. med speciella museiämnen, har blott 1 slutat efter avlagd fil. kand., 4 ha redan avlagt fil. lic. och 3 studera till denna examen. Av dem, som avlagt examen i matematik, fysik och kemi, ha 11 av de 18 magistrarna och 7 av de 14 kandidaterna gått ut i förvärvsarbete utan högre studier. Här ha säkerligen de gynnsamma konjunkturerna under och efter kriget för matematiskt-naturvetenskapligt skolad arbetskraft inom så— väl undervisningsväsende som industrier och annan privat tjänst varit an- ledningen till att så relativt många slutat med enbart magisterexamen.

Påfallande år, att 7 av de 14, som studerat till högre examen inom mate- matik—fysik-keini-gruppen, redan ht 1946 avlagt fil. lic. (eller fil. dr). Av samtliga, som studera för högre examen, ha endast 28 av 86, d. v. s. drygt 30 %, avlagt fil. lic. 9 år efter studentexamen. I den andra naturvetenskap- liga ämnesgruppen med botanik och zoologi som huvudämnen ha blott 5 av 14 utexaminerade avslutat studierna med lägre examina. Av de återstående 9 ha 5 avlagt licentiatexamen.

Vad slutligen den obestämda gruppen beträffar, ha 8 av 15 slutat med fil. kand., 2 avlagt fil. lic. och 5 studerade vidare, antingen till fil. lic. eller för att utbygga sin fil. kand. Huvuddelen är humanister, dock äro de 2 med fil. lic.-examen naturvetare. 6 st. ha pedagogik med i sin examen, vilket ty- der på att de vid något tillfälle avsett att avlägga fil. mag.

För att belysa i vilken utsträckning de studerande avlägga sina examina med mer än det stipulerade antalet ämnen, har i tabell 85 gjorts en sam- manställning av antalet ämnen utöver de i stadgarna stipulerade, varvid äm— nena utöver kombinationens minimikrav ha uppdelats på skolämnen och övriga ämnen. För ett allsidigt belysande hade det även fordrats uppgifter om betygssumman i varje enskilt ämne. De med tre moderna språk i grup- pen (7—9) ha ej ansetts ha något överskottsämne. Sammanlagt ha de 83, som avlagt enbart fil. mag. (+ pol. mag.), medtagit 42 ämnen utöver de i ämneskombinationen ingående. Av dessa voro blott 8 skolämnen. Det största antalet överskottsämnen kommer på gruppen »matematik, fysik». Här gäl- ler det i första hand ämnena mekanik och försäkringsmatematik, som med- tagits utöver de obligatoriska ämnena.

Tabell 85. Läroverksstudenterna 1937 med lägre filosofisk examen, fördelade efter ämneskombination och antalet ämnen utöver de obligatoriska i ämneskombina- tioneu. Män.

F M F K Därav med Därav med Därav med Därav med 1 _ , , skolämnen ut- andra ämnen skolämnen ut- andra ämnen * Amneskombmation .. .. _. .. .. ., .. _. De i examen Antal over amnes- utover amnes- Antal over amncs- utover amnes- "tå med kombinationens kombinationens med kombinationens kombinationens examen obligatoriska obligatoriska examen obligatoriska obligatoriska De ämnen ämnen ämnen ämnen gog 0 1 2 el. 11. 0 1 2 el. fl. 0 1 2 el. fl. 0 1 2 01. fl.

Nordiska språk, littera- turhistoria .......... 27 25 — 20 5 — 11 11 —— —— 9 2 & Helklassiker .......... 2 1 1 —— 2 -— — — — — — —- _- »— Latin ................ 2 1 1 —— 1 1 —— —— — -— Moderna språk ........ 22 21 1 _ 17 5 — 11 9 2 —— 2 8 1 —— Historia, Geografi ..... 7 6 1 _— 7 _ —— —— —— — _ _— Statsvetenskapl. ...... 5 4 1 _ 5 — —— 10 4 5 1 7 2 1 2 Musei komb. ......... »" —— — —— — 4 2 2 —— 3 1 —— —— Matematik, Fysik,Kemi H 11 3 — 2 11 1 11 11 —— _— 8 3 1 Botanik, Zoologi ...... - 5 —— — 3 2 _ 4 3 1 —— 2 2 2 Varia ................ —— —— — —— -— 13 2 7 4 1 6 6 G Obek. ............... 1 1 -— 1 — —— — —— —— -— _ Summa 83 75 8 -—— 51 30 2 64 42 17 5 22 23 13 19

Några skillnader mellan ämnesgrupperna beträffande social härstamning eller medelbetyg i studentexamen kan ej konstateras på föreliggande ohe- t.ydliga material.

Beträffande medelbetygen kan det dock vara av ett visst intresse att jäm- föra de examinerade med olika examina oavsett ämneskombination. I ne- danstående tablå ha angivits medelbetygen för dem, som avlagt fil. lic. eller fil. dr, för dem, som fortsätta till fil. lic. (ev. fil. mag. för dem, som avlagt ' fil. kand.) samt för dem, som avslutat studierna med fil. mag. eller fil. | kand. Sambandet mellan medelbetyg i studentexamen och avlagd examen ! är mycket klart: ju högre examen ju bättre studentbetyg. Skillnaden mel- » lan fil. kand. och fil. mag. i studentbetygsavseende är ungefär densamma som mellan fil. mag. och fil. lic.

FM FM FK FK

FL + FM FL + FK som fort- som ej som fort- som ej

sätta fortsätta sätta fortsätta Antal ........ 10 18 35 48 23 41 Medelbetyg. . . . 4,55 4,03 4,15 3,95 3,64 3,59

Den något olika fördelningen av de skilda examenstyperna på humanis- tiska och matematisk-naturvetenskapliga sektionerna rubbar ej dessa resul- tat, då som nedanstående siffror för lägre examina visa, skillnaderna i me- delbetyg mellan humanistiska och matematisk-naturvetenskapliga sektio- nerna äro relativt små.

FM FK Hum. Nat. Hum. Nat.

Antal ...................... 65 18 50 14 Medelbetyg ................ 4,03 4,06 3,59 3,68

Slutligen kan konstateras, att de, som haft fler ämnen med i sin fil. kand.- examen än som ingå som obligatoriska i den fil. mag.-kombination, dit de förts, genomgående hade högre medelbetyg i studentexamen än de som (i ämnesavseende) hade en fil. kand. med minsta möjliga antal ämnen. Bland de examinerade fil. magistrarna föreligger ingen motsvarande skillnad i medelbetyg. &

KAPITEL XII.

Kompletteringar ao studentbetygen: 1943 års läroverks- studenter.

Studentbetygens vikt vid val av vidare utbildning framträder särskilt för vissa fackhögskolor med begränsat antal elevplatser, där intagning sker helt eller delvis efter studentbetygen. I detta sammanhang ha under senare år kompletteringar av studentbetygen spelat en stor roll. Man skulle kunna säga, att studentexamen icke är den reella avslutningen på skolutbildningen, utan åtskillig tid efter studentexamen användes för att komplettera skol- kunskaperna och studentbetygen. För att belysa kompletteringsfrågan sta- tistiskt har från Kungl. Skolöverstyrelsen införskaffats nominativa uppgif- ter om de kompletteringar av studentbetygen, som 1943 års studenter gjort fram till och med våren 1946. Uppgifterna upptogo namn på den komplette— rande, studentexamensläroverk samt ämnet för och betyget i komplette- ringen. Vid bearbetningen medtogos ej kompletteringarna (lyckade eller misslyckade) i övningsämnen eller i skriftliga prov. Vid bearbetningen an- tecknades för varje student antalet »kompletteringsprov» (lyckade eller misslyckade) och antalet betygsenheter, varmed Skolbetygen höjts. De äm- nen, vars vitsord höjdes genom komplettering, utmärktes särskilt.

Som framgår av nedanstående tablå över kompletteringarna, ha 1 2571 män eller 50 % av samtliga manliga studenter försökt höja något eller några ämnen i studentexamen en eller flera gånger. Motsvarande siffra för kvin- norna är 412, vilket motsvarar 28 % av samtliga kvinnliga studenter. Av de 1 257 männen'lyckades 907 (72 %) i åtminstone en komplettering och av de 412 kvinnorna 336 st. (82 %). Man måste dock observera, att »de framgångsrikt kompletterande» även kunna ha haft en eller flera miss- lyckade kompletteringar.

1 Denna och följande siffror över antalet kompletterande, antalet kompletteringar och antalet kompletterade ämnen äro något för låga, då ett 50—tal uppgifter om kompletteringar ej kunde identifieras bland studenterna enligt de lämnade uppgifterna. Dessutom här på- pekas, att personer med 10—15 kompletteringar av tekniska skäl fått 12 kompletteringar räknade, medan några personer, som hade mer än 15 kompletteringar, fått dessa beräknade till 17 st. per person.

Män Kvinnor

Antal studenter .................................... 2 531 1 478 Studenter, som kompletterat ........................ 1 257 412 Studenter med klarade kompletteringar .............. 907 336 Summa kompletteringar ............................ 6 077 1 843 Antal ämnen med höjda betyg ...................... 2 117 824

därav ämnen, där vitsord saknas i studentexamen.. 345 212 Summa höjda betygsenheter ........................ 4765 2026

därav på reallinjen .............................. 4055 972

Männen kompletterade sammanlagt 6077 och kvinnorna 1843 gånger. Per kompletterande student blir detta för männen 5 och för kvinnorna 41/2 kompletteringar eller försök därtill. De 907 män, som klarade sina komplet- teringar, höjde sina betyg med sammanlagt 4765 betygsenheter eller 5,3 betygsenheter per person, och de 336 kvinnorna höjde sina betyg med 2 026 enheter eller 6 betyg per person. Då antalet ämnen, i vilka de manliga stu- denterna lyckades höja sina studentbetyg, var 2 117, innebär det, att varje ämne i genomsnitt höjdes med 2,3 betygsenheter. Bland kvinnorna fördelade sig de 2 026 höjningarna på 824 ämnen, vilket gör 2,5 betygsenheter per ämne, alltså något bättre resultat än bland männen.

Av totalantalet kompletteringar komma 86 % på reallinjen och 14 % på latinlinjen (inkl. nyspråkliga linjen) bland männen. Det innebär större kompletteringsfrekvens bland realstudenterna än bland latinstudenterna, emedan latinarna blott utgöra 29 % av samtliga studenter.

Av de kompletterade ämnena höjdes på reallinjen 1 815 ämnen med var- dera i genomsnitt drygt 2,2 betyg, medan på latinlinjen 304 ämnen höjdes med i genomsnitt drygt 2,3 betyg. Bland kvinnorna svarade realarna för 48 % av samtliga kompletteringar. Då av samtliga kvinnor realarna ut- gjorde 34 %, var sålunda även här kompletteringsfrekvensen högre för realarna än för latinarna. Dock höjde realarna sina ämnen mindre än vad latinarna gjorde. Siffrorna voro här 2,1 resp. 2,8 betygsenheter per ämne.

Man får dock i detta sammanhang ihågkomma, att höjningarna äro olika, beroende på vilket studentbetyg som höjs. En person, som kompletterar ett ämne, som han ej haft med i studentexamen, »höjer» i regel till ungefär AB, d. v. s. »höjer» 4 betygsenheter, medan en person med studentbetyget a blott kan höja 1 betygsenhet. Någon möjlighet att belysa höjningens stor- lek i relation till det ursprungliga vitsordet i de enskilda ämnena har på grund av tekniska skäl ej förelegat. Man kan dock indirekt erhålla ett visst besked om de genom kompletteringarna höjda betygens storlek.

I tabell 86 ha de kompletterade ämnena fördelats efter vitsord före kom- pletteringarna, varvid skilts på linje i studentexamen. Både bland män och kvinnor ha latinstudenterna betydligt oftare än realstudenterna komplet— terat ämnen, som saknades i studentbetyget.

Med utgångspunkt från siffrorna i denna tabell kan man medelst vissa rimliga antaganden bilda sig en uppfattning om hur mycket de olika vits- orden höjts.

Tabell 86. Antalet ämnen, som kompletterats med framgång, fördelade efter kön och linje samt vitsordet i studentexamen.

Vitsord Antal framgångsrikt kompletterade ämnen med ' L i n j e saknas ' stående vitsord i studentexamen bum- student- ma examen C | B ? B Ba AB & A Män i Real ......... 203 26 22 511 602 365 86 —— 1 815 ' Latin + Nyspr. 142 3 4 52 62 37 2 -—- 302 Summa 345 29 26 563 664 402 88 _— 2 [17 Kvinnor Real ......... 33 9 30 101 131 93 11 _._ 408 Latin + Nyspr. 179 5 47 113 66 (i —— 416 Summa 212 14 30 148 244 159 17 —— 824

Enligt tablån över kompletteringarna höjde de manliga realstudenterna sina vitsord med sammanlagt 4055 betygsenheter. Om samtliga ämnen, som kompletterats med framgång, hade höjts till A, (1. v. s. maximalt, skulle realstudenterna ha kunnat höja sina vitsord med sammanlagt 6 150 betygs—

' enheter. Detta får man genom att från tabell 86 multiplicera antalet kom— pletterade ämnen med skillnaden mellan A och det ursprungliga vitsordet i studentexamen. Realstudenterna höjde m. a. o. sina vitsord med 65 % av de teoretiskt möjliga höjningarna. Som framgår av nedanstående tablå. höjde de manliga latinstudenterna med drygt 50 % av de möjliga. Bland kvinnorna är höjningsprocenten större, 70 % för realstudenter och 60 % för ! latinstudenter av de teoretiskt möjliga höjningarna.

a b c Kön och teoretiskt verkligt teoretiskt maxi- ll 100 ”_" 100

linje minimalt antal antal malt antal c c— a 4 höjningar höjningar höjningar 1

Män, real ...... 2 044 4 055 6 150 66 49,0

» latin ...... 447 710 1 360 52 28,8

Kvinnor, real. . . . 450 972 1 396 70 55,2

» latin . . 600 1 054 1 769 60 38,8

Om varje lyckad komplettering hade resulterat i minsta möjliga höjning, d. v. s. C höjts till B, B—— till Ba etc., skulle minimisumman ha varit 2 044 för realstudenterna. Att värdet skiljer sig från antalet ämnen (1 815) be- ror på att för några studenter ämnen saknades i studentbetyget eller var C och därför måste höjas två betygsenheter för att räknas som genomförd ! komplettering.

Det föreligger därför tre summor av betygsenheter: teoretiskt minimala antalet höjningar (a), verkliga antalet höjningar (b) och teoretiskt maxi- mala antalet höjningar (c); b—a är det antal betygsenheter, som återstår, sedan minimihöjningen med en betygsenhet skett. Hur detta antal fördelar sig på de ursprungliga skilda vitsorden år obekant. Det är dock icke orim-

ligt att antaga, att det fördelar sig proportionellt mot det antal teoretiskt möjliga höjningar, (: a, som återstå, d. v. 3. att i varje vitsordsklass bety-

get höjes utöver minimihöjningen med proportionen av de atersta-

c—a

ende möjliga höjningarna. Ett ursprungligt 3 (Ba) höjes enligt detta all- b——a tagande först till 4 (AB) och därefter med 2 )( ett 3 I tabell 87 har för de två linjerna beräknats hur mycket de skilda vits- orden skulle höjas under denna förutsättning av proportionalitet mellan »återstående höjningar» och >>teoretiskt möjliga höjningar».

De män, som på reallinjen kompletterat ämnen med C eller utan betyg i studentexamen, beräknas ha höjt till 3,90, d. v. s. i det närmaste till AB, de som hade B eller B? till 4,47, (1. v. s. nästan till a + 0. s. v. Tabellens siff- ror ge en bättre bild av olikheterna mellan linjerna och könen än de genom— snittsvärden, som ovan angivits.

De manliga realstudenterna kompletterade med framgång i första hand matematik, som framgår av tabell 88. De två matematikbetygen (allmän och special) svarade tillsammans för drygt 1/4 av alla godkända kompletteringar. , Därnäst kom kemi, fysik och biologi. Engelskan kom på latinlinjen upp till i samma storlek som fysiken. Kvinnorna, både på real- och latinlinjen, hade flest kompletteringar i biologi, därnäst i kemi och matematik. Vid bedöm- ningen av tabellens siffror får man komma ihåg, att de olika ämnena lästs av studenterna upp i studentexamen i mycket olika omfattning. Sålunda . läsas ämnen sonl t. ex. specialmatematik och filosofi i betydligt mindre i omfattning än de obligatoriska ämnena.

Indelar man de kompletterade ämnena i tre grupper, en bestående av real— änlnena matematik, fysik, kemi och biologi, en annan av språkämnena latin, grekiska, tyska, engelska, franska, spanska och ryska och en tredje av de övriga ämnena kristendom, modersmålet, historia, geografi och filosofi, får man den fördelning, absolut och relativt, av kompletteringarna, som framgår av tabellens nedre del.

Tabell 87. Beräknat slutbetyg efter kompletteringarna för skilda vitsord i studentexamen. _

Kompletteringar

studentbetyg före Minimi- Beräknat tillägg Beräknat slutbetyg komplette- * _ ringar hoj- Män Kvinnor Män Kvinnor "mg Real Latin Real Latin Real Latin Real Latin * eller C : O.. 2 1,96 1,15 2,21 1,55 3,96 3,15 4,21 3,55 B eller B? = 2. . 1 1,47 0,86 1,66 1,16 4,47 3,86 4,66 4,16 Ba = 3.. 1 0,98 0,58 1,10 0,78 4,98 4,58 5,10 4,78 AB = 4 . . 1 0,49 0,29 0,55 0,39 5,49 5,29 5,55 5,39 a = 5. . 1 —— -——— —— 6 6 6 6

Tabell im. Antalet vitsord, som framgångsrikt kompletterats, fördelade på illum— (ämnesgrupp) efter kön och linje.

Antal kompletteringar Ämne och ämnesgrupp Män Kvinnor Män Kvinnor Latin+ Latin+ Latin+ Latin+

Real Nyspr. Real Nyspr. Real NYSDP- Real Nyspr. 1 Kristendom .................... 7 1 6 6 O 0 2 ] Modersmålet ................... 20 _ 7 2 1 _ 2 [ Latin ......................... _ 4 _ 2 _ 1 _ ] Grekiska ...................... _ _ _ _ _ _ _ _— Tyska ............ '. ........... 46 13 6 13 3 4 2 'i d:o v. f. t. n. h. r. .............. 94 10 26 9 5 3 6 2 Engelska ...................... 114 29 20 33 6 10 5 8 d:o v. f. t. n. h. r. .............. _ 1 2 4 _ 0 1 1 Franska ....................... 15 12 7 16 1 4 2 4 d:o v. f. t. ll. ll. r. .............. 43 _ 12 _ 2 _ 3 —-- Historia ....................... 1 4 6 4 0 1 2 1 Geografi ....................... 18 4 6 7 1 1 2 2 d:o v. f. t. 11. h. r. .............. 50 24 11 36 3 8 3 9 Filosofi ........................ 32 11 4 2 2 4 1 1 Matematik .................... 321 57 66 62 18 19 16 15 d:o V. i. t. n. h. r. .............. _ 1 _ _ -— O _ _ Matematik special .............. 198 _ 16 1 11 _ 4 0 Biologi ........................ 220 12 85 82 12 4 21 20 d:o v. t'. t. n. h. r. .............. 4 40 _ 3 0 13 _ 1 Fysik ......................... 280 12 43 17 1.5 4 11 4 d:o v. f. t. 11. h. r. .............. 26 19 12 40 1 G 3 10 Kemi ......................... 283 45 57 75 16 15 14 18 d:o v. f. t. n. 11. r. .............. 43 1 16 _ 2 0 4 _...

Övriga (spanska, ryska m. fl.). . . . _ 2 _ 2 1 _ 1 ,

Summa 1 815 302 408 416 100 100 100 100 ' Realåmnell .................... 1 375 187 295 280 76 62 72 67 Språkåmnen ................... 312 71 73 79 17 24 18 19 Övriga ämnen .................. 128 44 40 57 7 15 10 14 Summa 1 815 302 408 416 100 100 100 100

Både på real- och latinlinjen dominera kompletteringarna i realämnena. Det överraskar en smula, att realämnena kompletteras i så stor utsträck- ning av latinarna. Över 60 % av alla kompletteringar, som latinstudenterna göra, gälla realämnena. Att latinarna relativt sett oftare höja betygen i språkämnena än vad realarna göra, är däremot ganska naturligt.

Av tabell 89 framgår sambandet mellan medelbetyg och kompletteringar. Bland männen sjunker antalet kompletteringar jämnt med stigande medel- betyg. Bland kvinnorna däremot har Ba-gruppen något flera kompletteringar än B-gruppen, om man beräknar kompletteringarna per person. Detta är även fallet, om man fördelar höjningarna av betygen på antalet personer, som lyckats höja sina betyg. De kompletterande kvinnliga B—studenterna fullföljde således ej sina kompletteringar lika långt som Ba-studenterna. Som tidigare påpekats, höja kvinnorna sina betyg något mer än männen. Orsaken till detta är delvis att kvinnorna i större utsträckning än männen

Tabell 89. Kompletteringarnas fördelning på skilda medelbetygsklasser.

Stlldentcr med Summa

Studenter med Summa . , . klarade llojda kompletterlngar kompletterlngar . kompletteringar betygsenheter Medelbetygs- khms ) - _ % av Per % av åzgrjsrjirä Antal samtliga Antal komplet- Antal samtliga Antal "' ” komplet- studenter terande studenter terande | llåill ) ! 1,10 ..... 2 (13,3) 14 (7,0) 1 (6,7) 1 (1,0) 2,0 _ 2,0. . . .. 629 52,3 3 521 5,6 439 30,5 2 6 l3 6,0 3,n_ 3,9 ..... 535 53,4 2 339 4,4 403 40,2 i 906 1.7 —1.0_'l,9 ..... 8!) 32,8 108 2,2 62 22,9 20.") 3,3 5,0 _xv ...... 2 (8,7) 2 (1,0) 2 (8,7) 10 ."- 3) ' Summa 1 257 6 077 907 fi 765 Kvinnor ————1 ,9 ..... _ » _ - __ _— —— ———— _4 _— 2,0_2,9 ..... 151 24,7 668 4,4 113 18,5 627 5,5 3,0—3,9 216 32,0 1 067 4,9 185 27,4 1 190 6,4 4,0—4,0 ..... 42 23,9 102 2,4 36 20,5 195 5,4 5,0—w ...... 3 (17,6) 6 2,0 2 (11,8) 14 (7,0) Summa 112 1 843 336 2 026 l

? komplettera i de ämnen, där vitsord totalt saknas (jfr tabell 86), vilket givetvis resulterar i större poängsumma per kompletterande. Dessa siffror väcka frågan i vilken utsträckning studenterna medelst kompletteringar omskola sig. Det är givetvis oerhört 'anskligt att avgöra vad som är om— skolning eller icke. Tar man omskolning i mycket vid betydelse, kan man få en viss uppfattning om den genom att stude 'a hur många personer, som komplettera de ämnen, där de ha betyg från näst högsta ringen, hur många realstudenter, som komplettera typiska latinänmen samt hur många latin— studenter, som komplettera realälllnen. I tabell 90 redovisas summan av antalet på detta sätt beräknade >>omskolningskompletteringar».

Jämför man förhållandena mellan könen på latinlinjen, visa männen högre siffror för omskolningen än kvinnorna. Något stöd för antagandet att kvinnorna skulle komplettera mer än männen på grund av mer omfat- tande omskolning har man därför icke. Kvinnornas totalt sett större antal olnskolningskompletteringar beror på att kvinnorna i förhållandevis större utsträckning än männen avlägga studentexamen på latinlinjen.

Striden om kompletteringarna har även haft en social sida. Man har häv— dat, att studenterna från fattiga hem ej kunnat komplettera sina student- betyg i samma utsträckning som studenterna från välbärgade hem. För att belysa denna'fråg'a ha de kompletterande indelats i grupper efter faderns yrke. Resultatet härav redovisas i tabell 91.

Tabellens siffror visa smärre olikheter beträffande den procentuella för-

Tabell 90. Antalet »omskolningskompletteringar», fördelade efter kön och linje.

Män Kvinnor

Latin + Nyspr.

Latin +

Real Nyspr. Samtliga Samtliga

Antalet omskolningskomplctte-

ringar ........................ 292 222 514 84 268 35] Omskolningskompletteringarnas an-

del (%) av samtliga komplette- ringar ........................ 16 73 24 20 64 43

delningen av kompletteringarna på olika yrkesgrupper. Differenserna kunna dock vara rent slumpmässiga. Den högsta kompletteringsprocenten har folkskollärargruppen och den lägsta officersgruppen.1 Dessa grupper * ha det högsta resp. det lägsta genomsnittliga medelbetyget. Bland kvin- norna äro olikheterna mellan yrkesgrupperna något större än bland män- nen. Högsta procentsiffran har här folkskollärargruppen och lägsta lägre tjänstemannagruppen. Dock äro skillnaderna mellan de olika yrkesgrup- perna betydligt mindre än man på förhand kunde ha väntat. Några större olikheter mellan de tre socialgrupperna kan man heller inte påvisa. Visser- ligen ligga yrkesgrupperna akademiker och direktörer, huvuddelen av socialgrupp I, över medelvärdet för samtliga grupper och lägre tjänste- manna- samt hantverkar-arbetargrupperna, huvuddelen av socialgrupp III,

Tabell 91. Antalet personer med kompletteringar efter faderns yrke.

officiellt ingenting.

1 Den senare gruppens låga siffra för kompletteringar står säkerligen i samband med att många i gruppen bli officerare. För tillträde till officersbanorna betyda betygen i regel

M å n K v i n n o r Studenter med Studenter med Studenter med Studenter med i - kom letterin ar klarade kompletteringar klarade 1 & r keågrupp p g kompletteringar kompletteringar 1 fa ern ' ( ) 0/ av % av samt- (V av % av samt 1 o . o . _ Antal samtliga Antal liga studen- Antal samtliga Antal liga sången | tudenter termedkom- studenter terme om- - s pletteringar plotter-ingar | i i A ............ 122 50,4 84 09 37 30,3 30 81 (1 B ............ 93 56,0 72 77 50 37,0 40 80 CA ........... 283 53,0 214 76 107 29,1 88 82 | C» ........... 33 38,8 22 (67) 13 31,0 10 77 1 D ............ 108 51,9 80 74 25 23,1 22 88 1 E ............ 154 47,4 116 75 54 26,6 42 78 ; F ............. 181 48,7 137 76 49 25,0 39 80 1 G ............. 74 47,1 49 66 18 21,4 17 94 1 H ............ 160 46,5 101 63 43 28,2 35 81 ; Y ............ 16 48,5 9 56 16 64,0 6 38 X ............ 29 —— 25 —— 10 —— 10 — Summa 1 253 49,9 909 73 422 28,6 339 80

under medeltalet, men differenserna äro så obetydliga, att man mycket väl kan påstå, att kompletteringarnas fördelning på olika socialgrupper liksom på olika yrkesgrupper är i stort densamma. Däremot är bland män- nen procentantalet lyckade kompletteringar avgjort lägre i de tre grup- perna lantbrukare, lägre tjänstemän och hantverkare-arbetare än i de öv- riga yrkesgrupperna, vilket tyder på att studenterna från fattigare hem ej kunna hålla på med kompletterandet lika länge som studenterna från de övriga yrkesgrupperna.

Det centrala spörsmålet vid studiet av kompletteringarna är de komplet- terande studenternas val av utbildningslinje. I tabell 92 ha personer med minst en klarad komplettering samt de, som kompletterat men helt miss- lyckats i kompletteringarna, fördelats på huvudutbildningslinje. Dessutom har i tabellen angivits dels antalet höjda betygsenheter per framgångsrikt kompletterande student, dels hur många som ansökt men ej antagits till spärrade utbildningslinjer samt deras kompletteringar.

Av de manliga studenterna med huvudutbildning vid universiteten och de fria högskolornas tre fria fakulteter (teol., jur. och fil.) ha 119 st. eller 18 % kompletterat minst en gång med framgång. I genomsnitt höjde var och en av dem sina betyg med närmare 4 betygsenheter. Det förhållandevis största antalet, 47 st., kommer på matematisk—naturvetenskapliga sektionerna, eller 35 % av samtliga studerande vid dessa sektioner. En stor del av dessa har sökt till någon av de tekniska högskolorna. (Se nästa kapitel sid. 219.) 37 st. av de manliga studerandena vid de humanistiska sektionerna ha klarade kompletteringar bakom sig med i genomsnitt närmare 4 betygs- enheters höjningar per person. Inom juridiska fakulteterna är antalet framgångsrikt kompletterande lika stort som inom humanistiska sek- tionerna.

13 % av studenterna med huvudutbildning inom juridiska och humanis- tiska fakulteterna (sektionerna) ha försökt men helt misslyckats i sina kompletteringar. Matematisk-naturvetenskapliga sektionerna ha ännu högre procentsiffror, överraskande nog.

De studerande vid de teologiska fakulteterna ha inga kompletteringar. Dock måste man ihågkomma, att de som stå upptagna vid teologiska fakul- teter i årgång 1943 ha börjat sina akademiska studier i regel omedelbart efter studentexamen (och ev. militärtjänst). Senare tillkommande teolo- gie studerande, som ännu 1946 höllo på med teol. fil.-studier och som där- för stå upptagna bland humanisterna, kunna tänkas ha en del komplet- teringar bakom sig.

Bland de kvinnliga studenterna vid de fria fakulteterna ha 49 st. av 378 framgångsrika kompletteringar bakom sig. I förhållande till samtliga stu- derande är antalet störst inom matematisk-naturvetenskapliga sektionerna. Bland kvinnorna i de fria fakulteterna, de flesta i de humanistiska sektio— nerna, ha 49 ansökt till spärrad utbildningslinje. Av dessa hade dock blott

Tabell 92. Antalet kompletterande studenter efter ]mvudutbildningslinje.

Män

Kvinnor

U thildnlngslin j e

Samtliga studeran— de med huvud- utbild- ning

Antal studerande med klarade kompletteringar

Antal höj- ningar per fram-

Antal studerande med helt misslyc- kade komplette-

ringar

gån gsrikl. komple t- terande

% av samtliga stude- ran (] 0.

Antal Antal

% av samtliga stude— rande

Samtliga 5 tud eran— de med huv ud— utbild- ning

Antal studerande med klarade kompletteringar

Antal höj- ningar per fram-

Antat studerande

med helt misslyc-

kade komplette- ringar

gångsrikt komplet- terande

% av samtliga stude- rande

Antal

% av samtliga stude— rande

Antal

Teo]. tak. ...... .......... Jur. tak. ......... Hum. sek. .. .. .. Nat. sek.

Summa fria fak...........

därav med ansökningar. .

Med. fak.......... Tekniska högskolor Handelshögskolor. . Övriga fackhögskolor. .

Summa spärrade högskolor

Folkskoleseminarier. . . . Socialinstitut . . . . Handelsgymnasier. . . Statliga verk. . . . . . . Officersutbildning . ........

Summa övrig utbildning. . .

därav med ansökningar.. » till spärrade högsk.

» till övriga utbild— ningslinjer

Utan utbildning. . . . . . . . ..

därav med ansökningar.. » till spärrade högsk.

» till övriga utbild— ningslinjer. . . . ..

.____Llloml.t.__2_513__

SO

35 16 14 35 18 42

47 119 52 69 68 87 66 4 (57) 65 2 17 21 37 10 27 36 48

165 74 31

43 31

115

27 35 26 91 25

3 35 29 91 31 11 20

91 26 14 12

3.50

5 13 13 19

13 20

(14) 13 (25) 20

12 13 15 15

51 267 58 378 49 29 13 10 96

148 36 82 28

92 61

299 109 12

97

652 166

(2.1) (2.0) 10 5,3 31 5,5 13 5,1 :,3 7,8

1 (50) G

49 16 19 66 8 62 (5,0) 3 30 ( )

73 76 103 70 8,4

53

51

12 27 56

80 44 1 5

29 21

L__ _ä3£._l_ Ä.__é.9__t

2 (67) 5 G 10 211 5 4 a

(8) (10)

!? MQIMDI

.,— .— v-t

20 kompletterat sina studentbetyg, varav 16 med' framgång. Trots ett genomsnittligt antal höjda betygsenheter på närmare 8, ha de ej antagits.

Av de manliga studenterna med huvudutbildning vid de spärrade högsko— lorna samt medicinska fakulteterna ha inte mindre än 66 % (508 av 774) klarade kompletteringar bakom sig. I genomsnitt hade varje student 6 höjda betygsenheter. 10 % av de studerande ha misslyckats i sina kompletteringar. Detta kan förefalla egendomligt men måste bero på antingen att vederbö— rande kommit in vid en högskola enbart på studentbetygen eller att veder— börande sökt till fackhögskola, där inträdesfordringarna voro förhållande- vis låga. Möjligen har en del även i stället för de misslyckade komplette— ringarna skaffat sig betygstillägg genom studier vid matematisk-naturveten- skaplig sektion eller genom militärtjänstgöring.

Av fackhögskolorna har gruppen övriga fackhögskolor det förhållande- vis största antalct studenter med kompletteringar och handelshögskolorna det lägsta antalet, 87 resp. 38 % av samtliga studerande med huvudutbild— ning. Gruppen övriga fackhögskolor har även det största antalet höjda be— tygsenheter per framgångsrikt kompletterande men däremot det lägsta an- talet helt misslyckade kompletteringar. Procentsiffrorna över dem som kompletterat och dem som misslyckats i kombination ge vid handen, att gruppen övriga fackhögskolor (Tandläkarinstitutet, Farmaceutiska institu- tet samt Veterinär-, Lantbruks— och Skogshögskolorna) haft den förhål- landevis största »skulden till kompletteringseländet» bland fackhögsko- lorna. Absolut sett ha dock de tekniska högskolorna de flesta komplette- rande studenterna bland sina elever.

Bland de studerande vid övriga utbildningslinjer ha 27 % lyckade och 15 % helt misslyckade kompletteringar bakom sig. Bland kvinnorna äro motsvarande siffror 35 resp. 4 % absolut och relativt sett. Det största anta- let kompletterande återfinnes bland eleverna vid folkskoleseminarierna, där 65 % av alla eleverna ha kompletterat med framgång. Detta sammanhänger säkerligen med att konkurrensen om platserna vid folkskoleseminarierna varit större än vid övriga utbildningslinjer i gruppen. Dock är det egentli- gen blott handelsgymnasierna bland dessa utbildningslinjer, som ej ha in— trädesspärr. (Vissa handelsgymnasier ha dock Linder perioden 1943—46 av— visat några studenter på grund av platsbrist.) På officersbanorna är det främst flyget och flottan, som haft inträdesspärr.

I vilken utsträckning de som studera vid de kortare utbildningslinjerna och ha kompletteringar bakom sig valt dessa banor först efter att förgäves ha sökt sig till spärrade högskolor belyses i kapitel XIII sid. 221 ff. Dock fram— går av tabellen, att av 206 manliga studerande med ansökningar vid dessa linjer 65 vid något tillfälle sökt komma in vid någon av de spärrade hög— skolorna. Av dem hade 31 st. klarade kompletteringar med 6,0 betygsenhe- ter i genomsnittligt antal höjda betygsenheter per person. 109 kvinnor hade ansökningar, dock blott 12 st. till spärrade högskolor, varav 10 med lyckade

Tabell 93. De kompletterande, fördelade efter tidpunkten för huvudutbildningens påbörjande.

År mellan student- M & n K v | n n o r examen och huvud- utbildningens Med komplet- () . Med komplet— _ i påbörjande teringar vnga teringar Övriga 1 i 0 ................... 170 491 59 357 1 1 ................... 322 301 114 96 ' 2 ................... 338 159 86 54 3 ................... 214 56 34 26 Samtliga 1 044 1 007 293 533 Anm.: Ett mindre antal med obekant tidpunkt för studiernas påbörjande äro ej medtagna i tabellen.

kompletteringar. Huvuddelen både bland män och kvinnor av dem med an- sökningar bakom sig och med huvudutbildningen vid de kortare utbild- ningslinjerna har således ej sökt komma in vid spärrade högskolor utan vid någon av de spärrade kortare utbildningslinjerna. I många fall rör det sig om ansökningar till den läroanstalt, där vederbörande senare blivit anta- gen. De bland de manliga studenterna med klarade kompletteringar, som sökt till någon av de spärrade kortare utbildningslinjerna ha lägre genom- snittligt antal betygshöjningar än de som sökt till spärrade högskolor. Bland kvinnorna ha de, som sökt till de kortare utbildningslinjerna något större antal höjda betygsenheter per person än de som sökt till de spär- rade högskolorna.

Av dem som ej ha någon utbildning ha bland männen 25 % och bland kvinnorna 12 % lyckade kompletteringar, medan 20 % bland männen och 6 % bland kvinnorna ha helt misslyckade kompletteringar. Av dem utan utbildning, i första hand då de med lyckade kompletteringar, 115 män och 80 kvinnor, torde en hel del komma antingen att bli intagna vid spär- rade utbildningsanstalter (akademiska eller icke-akademiska) eller påbörja studier vid icke spärrade utbildningslinjer. Kompletteringsstudierna, mili- | tärtjänsten m. m. ha i flera fall dragit ut på tiden så långt, att de vid under- I

I | 1

i ! | Medelantalet år ...... 1,6 0,8 1,3 0,5 l l l l l l l l

sökningstillfället ännu ej hunnit söka någon eller blott en gång. 56 män och 36 kvinnor med lyckade kompletteringar hade sålunda ännu ht 1946 ej lämnat in några ansökningar till någon av de av oss upptagna utbild— ningslinjerna.

Av de 69 män med ansökningar och lyckade kompletteringar bland dem utan utbildning hade 53 st. sökt till spärrad högskola och 16 till kortare utbildningslinjer. Bland kvinnorna hade mer än hälften, 29 av 44, sökt till de kortare utbildningslinjerna. Antalet höjda betygsenheter per student bland dem med resultatlösa ansökningar är relativt högt, 5,4, för dem som sökt till spärrade mot 4,0 för dem som sökt till kortare utbildningslinjer.

Dessa studenter, som trots betydande kompletteringar ej blivit antagna vid någon utbildningslinje, äro utan tvekan de som drabbats hårdast av det 5. k. kompletteringseländet. Deras antal utgör ca 100 st., män och kvin- nor sammanslagna, eller 2,5 % av samtliga studenter.

Undersöker man för de skilda utbildningslinjerna fördelningen av de kompletterande efter faderns yrkesgrupper, får man till resultat, att några skillnader ej heller här föreligga mellan yrkesgrupperna.

Kompletteringarnas betydelse för tidpunkten för påbörjandet av den slut- liga utbildningen framgår av tabell 93, där en jämförelse göres mellan dem som kompletterat och övriga studenter. Siffrorna visa mycket tydligt, att kompletteringarnas antal stiger ju längre tidsavståndet är mellan stu- dentexamen och de akademiska studiernas påbörjande. Vad som härvid är orsak och verkan är svårt att avgöra.l

Av ett visst intresse är även att se, att kompletteringssumman växer per person med antalet år, innan den slutliga utbildningen påbörjas. (Jfr ne- danstående tablå.) Som tidigare visats, ha de som omedelbart påbörja sin utbildning de bästa medelbetygen i studentexamen, varefter betygen falla med antalet år innan utbildningen påbörjas.

Kompletteringar per person År efter studentexamen

Män Kvinnor 0 .......................... 2,4 2,3 1 .......................... 4,4 4,4 2 .......................... 5,8 7,3 3 ...................... . . . . 6,8 5,9

1 Det bör framhållas, att kompletteringarna kunna ha företagits jämväl efter inträdet vid högskolan (universitetet), vilket delvis kan förklara siffrorna rörande dem, som vunnit inträde samma år som studentexamen. Det bör påpekas, att kompletteringar i latin och filosofi genom särskilda kurser vid universiteten för blivande studerande i de juridiska fakulteterna ej ha någon betydelse för de här lämnade siffrorna. Dessa speciella komplette- ringar äro ej medtagna i denna undersökning då de ej ingå i K. Skolöverstyrelsens upp- gifter om kompletteringar.

KAPITEL XlIl.

Resultatlösa ansökningar: 1943 års läroverksstudenter.

Som omtalats tidigare (sid. 19) insamlades uppgifter om ansökningar till »spärrade» utbildningsanstalter för alla tre studentårgångarna. För år- gång 1930 och 1937 voro emellertid uppgifterna om ansökningar ofullstän- diga, framför allt på grund av att ansökningshandlingarna för ej intagna personer återsänts till vederbörande. För 1943 års studenter äro uppgif- terna däremot fullständiga. Visserligen överfördes uppgifterna om ansök- ningar för 1937 års studenter på hälkorten, men på grund av ofullständig— heten för årgång 1937 kommer i detta kapitel blott att redovisas ansök- ningarna för 1943 års studenter. De ansökningar, som blivit föremål för bearbetning, äro endast de resultatlösa ansökningarna. AnSÖkningar, som direkt resulterat i inträde, ha ej medtagits.

En del vanskligheter föreligga vid bedömningen av vilka ansökningar, som böra medtagas. Många studenter inlämna samtidigt ansökningshand— lingar till flera högskolor eller utbildningslinjer. Så t. ex. är det vanligt, att en person söker både till Tekniska högskolan och Chalmers eller till de båda handelshögskolorna i Stockholm och Göteborg eller till två eller flera folkskoleseminarier o. s. v. Lika vanligt är att en person söker både till Tekniska högskolan och Tandläkarinstitutet, till en handelshögskola och ett fo]kskoleseminarium, till ett handelsgymnasium och något av de statliga verkens utbildningslinjer o. s. v.

Ibland har det hänt, att någon kommit in vid flera linjer samtidigt men givetvis blott kunnat påbörja utbildning vid en av dem. Om någon ej bli— vit intagen ett år, söker han i regel nästa år igen till samma utbildnings— anstalt. Stundom har han under mellantiden påbörjat studierna vid någon av de fria fakulteterna.

Vid bearbetningen ha följande principer i de tveksamma fallen använts: Då en person samma år ansökt till mer än en undervisningsanstalt av samma slag, t. ex. Teknis och Chalmers, samt ej kommit in vid någondera. har det blott räknats som en ansökan. Har en person däremot sökt till två olika utbildningslinjer samma år och ej blivit antagen vid någon, har detta räknats som två ansökningar. Om en person sökt till två undervisnings-

anstalter av samma slag samtidigt och blivit antagen vid den ena, t. ex. sökt till Chalmers och Teknis och blivit antagen vid Teknis, bortses helt från den andra ansökan. Har en person däremot sökt till två skilda utbild- ningslinjer samma år och blivit antagen vid den ena, har ansökan till den andra räknats som resultatlös. I så fall har han vanligtvis antagits vid den anstalt, där inträdesfordringarna äro lägst. Har däremot personen med ett års mellanrum sökt till samma utbildningslinje och ej blivit antagen, har detta räknats som två ansökningar, och har han blivit antagen det andra året, har den misslyckade ansökan första året medräknats. För personer, som samma år ansökt till mer än två utbildningslinjer, ha de två viktigaste utbildningslinjerna medtagits bland de misslyckade ansökningarna. Om en person har tre misslyckade ansökningar men ett följande år blivit antagen vid den ena av dessa tre utbildningslinjer, ha som misslyckade ansökningar räknats de två, som gällt de utbildningslinjer, där vederbörande ej blivit antagen, t. ex. om en person sökt till Tekniska högskolan, Farmaceutiska institutet och Tandläkarinstitutet och ej blivit intagen men ett följande år blivit intagen vid Tekniska högskolan, ha som ansökningar upptagits de två till Tandläkarinstitutet och Farmaceutiska institutet.

Redogörelsen här nedan ger sålunda ingen riktigt fullständig bild av totalantalet misslyckade ansökningar. Dock bör det framhållas, att de ansök— ningar, som uteslutits på grund av ovan omtalade anledningar, äro förhål— landevis få. De uppgå på sin höjd till ett 50-tal för vardera könet. Däremot ger redogörelsen en så gott som fullständig bild av vilka läroanstalter, som de resultatlösa ansölmingarna ställts till. Blott i ett 20-tal fall ha perso- ner sökt till minst tre utbildningslinjer utan att bli antagna.

I nedanstående tablå lämnas en översikt över antalet personer med resul- tatlösa ansökningar. Av de 903 männen med resultatlösa ansökningar ha 582 blott en ansökan. Av dessa hade 222 sökt till den läroanstalt, där de

Män Kvinnor

Antalet personer med blott en resultatlös ansökan ............ 582 240

därav de, som ha ansökan till samma utbildningslinje som huvudutbildningslinjen .............................. 222 62

» de, som ha ansökan till annan utbildningslinje än huvud- utbildningslinjen .................................... 256 71 » utan utbildning .................................... 104 107 Antalet personer med mer än en resultatlös ansökan .......... 321 158

därav de, som ha båda ansökningarna till samma utbildnings- linje som huvudutbildningslinjen .................... 70 20

» de, som ha en ansökan till samma utbildningslinje som huvudutbildningslinjen ............................. 74 34 » de, som ha båda ansökningarna till andra utbildnings- linjer än huvudutbildningslinjen ...................... 124 45 » de utan utbildning med båda ansökningarna till en ut- bildningslinje ...................................... 16 37 » de utan utbildning med ansökningar till olika utbild— ningslinjer .......................................... 37 22 Tolalantalet personer med någon resultatlös ansökan .......... 903 398 (% av samtliga studenter) ................................ 35,7 26,9 därav utan utbildning .................................... 157

senare antagits. 256 st. ha påbörjat studier vid annan utbildningslinje än den, dit de ansökt, medan 104 st. ej påbörjat någon utbildning alls. 321 personer ha mer än en resultatlös ansökan. Av dessa ha 70 st. enbart sökt till en utbildningslinje och senare intagits vid denna. 16 st. ha en resultat- lös ansökan till en utbildningslinje, medan 124 st. två gånger ha sökt till andra utbildningslinjer än den, där de senare påbörjat sina huvudstudier. 37 st. ha sökt två gånger utan att bli antagna och ha senare ej påbörjat någon utbildning. Det totala antalet ansökningar enligt tablån blir 1 224. Som redan påpekats, bör dock ihägkommas, att denna siffra ej ger besked om det verkliga totalantalet ansökningar, då en del ansökningar strukits. Uppskattningsvis kan det totala antalet resultatlösa ansökningar anges till ca 1 300 bland 1943 års manliga läroverksstudenter.

Bland de kvinnliga studenterna äro de med misslyckade ansökningar för- hållandevis något färre än bland männen. 27 % av de kvinnliga studen- terna ha misslyckade ansökningar mot 36 % bland männen. Av de 398 stu- dentskorna med misslyckade ansökningar ha 240, d. v. s. 60 %, blott en ansökan. Bland männen hade 64 % blott en ansökan. Bland kvinnorna är antalet med ansökningar men ingen utbildning något större än bland män- nen, absolut sett ]66 mot 157. I relation till hela antalet utan utbildning är dock antalet mindre, 25 % bland kvinnorna mot 35 % bland männen. Total— antalet resultatlösa ansökningar, avgivna av kvinnliga studenter, torde kunna uppskattas till ca 600. Tillsammans med de 1 300 ansökningarna av de manliga studenterna blir siffran 1 900. Läggas härtill ansökningar, gjorda av privatisterna, kommer man fram till en siffra på omkring 2 000 ansök- ningar för hela årgång 1943.

Ansökningar och utbildning efter studentexamen.

I tabell 94 lämnas en översikt över antalet studerande med huvudutbild- ning vid skilda utbildningslinjer, som ha resultatlösa ansökningar. Perso- nerna med ansökningarna äro uppdelade på tre grupper: de, som en eller flera gånger sökt enbart till den utbildningslinje, där de senare blivit an- tagna, de, som sökt en gång till denna utbildningslinje men även till någon annan utbildningslinje, samt de, som sökt en eller flera gånger enbart till annan utbildningslinje än den, där de sedan påbörjat sin huvudutbildning.

Av 678 manliga studenter, som ha sin huvudutbildning vid de fria fakul- teterna, ha 124 förgäves sökt inträde en eller flera gånger vid annan utbild— ningslinje. 85 studenter ha blott gjort en ansökan. I tabell 95 redovisas dessa 124 efter nuvarande fakultet och eftersträvad utbildningslinje.

Inom teologiska fakulteten har en person en gång förgäves sökt komma in vid någon av de tekniska högskolorna.

35 manliga jurister ha 44 ansökningar. Av dessa gälla 15 inträde vid han- delshögskola och 18 någon av de kortare utbildningslinjerna, i första hand officersbanan.

mås—ql

Tabell 94. Antalet studerande vid skilda utbildningslinjer med resultatlösa ansök- ningar, fördelade efter ansökningarnas art och antal.

Huvudntbiidning vid di- Kortare Utan Ansökningar fria (till:-iska tekniska handels- övriga utbild— utbild- Summa fakul- fakul- hög— hög- iackhög- ning ning teter teter skolor skolor skolor Män Samtliga med utbildning 678 132 362 146 134 606 455 2 513 Samtliga med ansökning 124 54 202 80 80 206 157 903 därav a ............. 25 166 39 27 35 120 412 b ............. —— 12 11 15 19 17 74 c ............. 124 17 25 26 34 154 37 417 Kvinnor Samtliga med utbildning 378 29 13 10 96 299 653 1 4711 Samtliga med ansökning 49 11 5 2 56 109 166 398 därav a ............. 1 3 1 21 56 144 296 b ............. 2 2 — 15 15 — 34 c ............. 49 8 —— 1 20 38 22 138 a = med en eller flera ansökningar enbart till huvudntbiidningslinjen. b = med en ansökan till huvudutbildning och en till annan utbildningslinje. c = med en eller flera ansökningar till annan utbildning än huvudutbildningslinjen.

Av humanisterna ha 40 manliga studenter sammanlagt 53 ansökningar till spärrade utbildningslinjer utan resultat. Största delen av ansökningarna kommer på kortare utbildningslinjer. Dessa ansökningar äro relativt jämnt fördelade på de skilda kortare utbildningsbanorna.

Inom matematisk-naturvetenskapliga sektionerna ha 48 manliga studen- ter sammanlagt 63 ansökningar mer än en gång utan 1esultat. Huvuddelen har sökt till de tekniska högskolorna. Av dem, som sökt blott en gång, ha dock 10 st. sökt till kortare utbildningslinjer. De, som sökt mer än en gång, ha haft sina ansökningar förutom till de tekniska högskolorna nästan ute- slutande till andra akademiska utbildningslinjer.

Av de 378 kvinnliga studenterna i årgång 1943, som ha sin huvudutbild- ning vid de fria fakulteterna, ha 49, d. v. s. 13 %, ansökningar till spärrade utbildningslinjer bakom sig. Bland de manliga studenterna är motsvarande procentsiffra 18 %.

Av de 49 studentskorna med misslyckade ansökningar bedriva 4 juri- diska studier. De hade samtliga sökt men ej antagits till de kortare utbild- ningslinjerna. Av de 5 ansökningarna voro 4 ställda till Socialinstitutet i Stockholm.

31 bedriva humanistiska studier. Av de 41 ansökningar, som dessa av— lämnat, kommer huvuddelen på de kortare utbildningslinjerna, varav 10 ansökningar gällde Postverkets kurser, 6 handelsgynmasier och 6 folkskole- seminarier. Av de 15 ansökningarna till de akademiska utbildningslinjerna gällde 7 Tandläkarinstitutet.

De återstående 14 studentskorna ha sin huvudutbildning vid matematisk- naturvetenskapliga sektionerna. De ha avlämnat 18 ansökningar, varav 11 till akademiska och 7 till kortare utbildningslinjer.

Av de 132 manliga studenter, som påbörjat sin huvudutbildning vid me- dicinska fakulteterna, ha 54 misslyckade ansökningar bakom sig. Av dessa har dock nästan hälften, 25 st., sökt enbart till de medicinska fakulteterna en eller flera gånger. Ytterligare 12 ha sökt till de medicinska fakulteterna men ha även andra ansökningar. Blott 17 ha en eller flera gånger sökt kom— ma in vid andra utbildningslinjer, innan de blivit antagna vid medicinsk fakultet. Som framgår av tabell 95, ha av de 84 avlämnade ansökningarna 46 ställts till medicinska fakulteterna och 31 till annan fackhögskola, de flesta till Tandläkarinstitutet.

Vid de tekniska högskolorna ha 202 av de 362 inskrivna männen miss- lyckats en eller flera gånger att komma in vid spärrade utbildningslinjer. De flesta, 166 st., ha dock uteslutande sökt komma in vid de tekniska hög— skolorna. Ytterligare 11 ha ansökningar till de tekniska högskolorna men ha dessutom misslyckad ansökan till annan utbildningslinje. 25 st. ha en eller flera misslyckade ansökningar till annan utbildningslinje, innan de kommit in vid de tekniska högskolorna. 213 av de 270 ansökningar, som de studerande vid de tekniska högskolorna ha avgivit, komma på de tek- niska högskolorna och 19 på de medicinska fakulteterna, 9 på handelshög— skolorna, 8 på andra fackhögskolor samt 21 på kortare utbildningslinjer. Bland de senare dominera officersbanorna. Av de 213 ansökningarna till de tekniska högskolorna komma ungefär 10 % på de fackavdelningar inom Tekniska högskolan, där de sökande senare blivit antagna.

De manliga studenterna med huvudutbildning vid handelshögskolorna ha även i ganska stor utsträckning misslyckade ansökningar bakom sig. 39 av de 80, som ha sådana ansökningar, ha dock enbart sökt till handelshög- skolorna. Ytterligare 15 ha sökt till handelshögskolorna men ha dessutom förgäves sökt komma in även på annat håll. 26 st. ha en eller flera gånger sökt komma in vid andra utbildningslinjer, innan de blivit intagna vid någon av handelshögskolorna. Av de 116 misslyckade ansökningar, som av- lämnats, ha 70 ställts till handelshögskolorna och 30 till någon av de kor- tare utbildningslinjerna. Blott 2 ha ställts till medicinska fakulteterna, 7 till tekniska högskolorna och 7 till andra fackhögskolor. Jämför man för- delningen av ansökningarna bland de studerande vid handelshögskolorna och de studerande vid de tekniska högskolorna, föreligger således en ganska klar skillnad i fråga om dem, som sökt till andra utbildningslinjer än den, där de ha sin huvudutbildning. De studerande vid de tekniska högskolorna ha sökt till annan akademisk utbildningslinje i betydligt större omfattning än de gjort, som ha sin huvudutbildning vid handelshögskolorna.

Vid andra fackhögskolor äro männen med misslyckade ansökningar pro- centuellt sett ungefär lika många av de studerande som vid handelshögsko-

221 Ioma och de tekniska högskolorna. 27 st. ha en eller flera gånger enbart sökt till den fackhögskola, där de senare blivit intagna, medan 19 st. sökt dit men även till andra spärrade utbildningslinjer. Dessutom ha 34 perso- ner en eller flera gånger förgäves sökt inträde vid andra utbildningslinjer, innan de intagits vid någon av fackhögskolorna. Av de sammanlagt 129 an- sökningarna, som de studerande vid fackhögskolorna avlämnat, ha 44 ställts till den fackhögskola, där vederbörande intagits, 22 ha ställts till annan fackhögskola inom gruppen »övriga fackhögskolor». I första hand är det här studerande vid Farmaceutiska institutet, som förgäves sökt bliva intagna vid Tandläkarinstitutet. 42 ansökningar ha ställts till de medicinska fakulteterna, medan till andra akademiska utbildningslinjer blott ställts ]t) ansökningar. Till de kortare utbildningslinjerna har likaledes ett tiotal an- sökningar ställts. De studerande vid andra fackhögskolor, framför allt vid Tandläkarinstitutet och Farmaceutiska institutet, ha, som dessa siffror visa, i lika stor utsträckning sökt förgäves till de medicinska fakulteterna som till den fackhögskola, där de senare intagits. Av de 148 kvinnliga studenterna vid de spärrade akademiska utbildnings- linjerna ha 74 st. eller jämnt 50 % misslyckade ansökningar bakom sig. 26 st. hade dock blott enbart sökt till den utbildningslinje, där de senare antagits. Som jämförelse kan nämnas, att av de 774 manliga studenterna vid de spärrade akademiska utbildningslinjerna 416 st. eller 54 % haft misslyckade ansökningar. Blott 257 hade sökt till den utbildningslinje, där de senare antagits. Av de spärrade akademiska utbildningslinjerna ha för kvinnornas del blott Tandläkarinstitutet och Farmaceutiska institutet någon egentlig be- tydelse, varför de redovisats var för sig i tabell 95. 26 av de studerande vid Tandläkarinstitutet ha misslyckade ansökningar bakom sig. Av de 41 an- sökningar, som de avgivit, gällde dock hela 19 st. Tandläkarinstitutet. Av ansökningarna till andra utbildningslinjer kom drygt hälften, 12 st., på de medicinska fakulteterna. De 30 studerande vid Farmaceutiska institutet med misslyckade ansök- ningar ha avgivit 44 ansökningar, varav nästan hälften, 21 st., till den egna högskolan. 9 ansökningar gällde Tandläkarinstitutet, blott 2 de medicinska fakulteterna och 12 st. någon av de kortare utbildningslinjerna, i första hand Postverket och folkskoleseminarierna. Drygt 30 % av de manliga studenterna vid de kortare utbildningslinjerna ha misslyckade ansökningar. Av dessa ha relativt få, 35 av 206 personer, en eller flera gånger enbart sökt till den utbildningslinje, där de senare fått sin huvudutbildning. Ytterligare 17 personer ha sökt till den utbild— ningslinje, där de kommit in, men dessa ha även ansökan till annan utbild- ningslinje. 154 personer ha en eller flera gånger sökt komma in vid andra (akademiska) utbildningslinjer än den, där de slutligen påbörjat sin lm— vudutbildning.

Tabell 95. Antalet resultatlösa ansökningar till skilda utbildningslinjer, fördelade efter de sökandes huvudutbildning.

Antal Ansökan till utbildning vid personer e di— .. . Huvudutbildning med rn tekniska handels- övriga ovriga .. cinska .. .. .. utbild- nnsok— hog— hng- fackhog- . Summa . fakul- nings— mngar skolor skolor skolor . teter linjer Män Teol ............... 1 i 1 Jur ................. ii.") 5 1 15 5 18 44 Hum .............. 40 6 2 8 5 32 53 Nat ................. 48 9 30 3 9 i 63 S:a fria fak. 124 20 iii 20 19 62 161 Med ............... 54 46 2 31 5 84 'lekn .............. 202 19 213 9 8 21 270 HH. ................ 80 2 7 70 7 30 116 Övriga fackh. .... . . 80 42 o 4 66 11 129 S:a spärrade högskolor 4116 109 228 83 . 112 67 599 med'- tekniska .. , . . l hög- tand- farma- m riga cmska .. . utbiid- skolor Iakar- Ceutiska . Summa fakul— . . . . nings- +handels- institutet institutet . . teter .. linjer högskolor Kvinnor Jur ................. 4 5 5 Hum. .............. 31 4 1 7 3 26 41 Nat ................. 14 3 3 3 2 7 18 S:a fria högsk. 49 I. 10 5 38 64 Tekii.+HI—I........ 7 8 2 2 12 Tandl. .............. 26 12 1 19 4 5 41 Farm. ..... ......... 30 2 9 21 12 44 S:a spärrade högskolor 63 14 9 30 25 19 97

De manliga studenterna med utbildning vid G. G.I. och med ansökningar ha i första hand sökt till Tandläkarinstitutet och Farmaceutiska institutet.

De manliga studenterna vid folkskoleseminarierna med ansökningar ha i många fall sökt till folkskoleseminarierna. De, som sökt till andra utbild— ningslinjer, ha ansökningarna ganska jämnt fördelade på alla utbildnings- linjer med spärr; ansökningarna till de statliga verken äro förhållandevis flest.

De manliga studenterna vid handelsgymnasierna med ansökningar ha i regel sökt till handelshögskolorna. Därnäst i ordningen komma de statliga verken, flyget och flottan.

De manliga studenter, som genomgått utbildning vid de statliga verken och som ha misslyckade ansökningar, ha till stor del ställt dessa ansök- ningar till något av de andra statliga verken. Däremot. förekommer ej, att en person försökt komma in vid samma statliga verk flera gånger.

Vad slutligen officersaspiranterna med misslyckade ansökningar beträf-

far, är ingen utbildningslinje speciellt starkt företrädd bland de resultat- lösa ansökningarna.

Av de kvinnliga studenterna med huvudutbildning vid de kortare utbild- ningslinjerna ha 109 eller 36 % misslyckade ansökningar. För männen var siffran drygt 30 %.

56 av de 109 hade enbart sökt till den utbildningslinje, där de senare an- tagits, 15 hade någon gång sökt dit men även till andra utbildningslinjer, medan 38 st. en eller flera gånger sökt till andra utbildningslinjer än den, där de antagits.

Av de studerande vid G. C. 1. ha 5 misslyckade ansökningar. 3 av dessa ha gällt G. G.I.

Av de studerande vid folkskoleseminarierna ha 49 personer sammanlagt 80 ansökningar. Över hälften av dem, 49 st., ha gällt folkskoleseminarierna. 9 ha ställts till Tandläkarinstitutet, 4 till Farmaceutiska institutet och 2 till de medicinska fakulteterna. Hela 13 st. ha ställts till Postverket, 2 till han- delsgymnasier och 1 till Socialinstitutet i Stockholm.

8 elever vid Socialinstitutet ha ansökningar, varav 6 gällt Socialinstitutet. 24 elever vid handelsgymnasierna ha sammanlagt 30 ansökningar. Av dessa ha 6 gällt något handelsgynmasium. Ett stort antal, 13 st., har ställts till Postverket, medan 6 ställts till folkskoleseminarierna.

Vad slutligen de statliga verken beträffar, ha 22 av de anställda kvin- norna vid Postverket sammanlagt 26 misslyckade ansökningar. Inte mindre än 20 av dessa ha gällt Postverket.

Som påpekats i föregående kapitel om kompletteringarna (se sid. 212, tabell 92), ha 157 manliga studenter av de 455, som ej ha utbildning vid de i denna undersökning medtagna utbildningslinjerna, en eller flera misslyc- kade ansökningar bakom sig. Av dessa ha 120 st. blott sökt komma in vid en utbildningslinje. 16 st. av dessa ha sökt mer än en gång. 37 st. ha an- sökningar till olika utbildningslinjer.

Det största antalet ansökningar har ställts till de statliga verkens utbild- ningslinjer. Av de 210 ansökningar, som de 157 studenterna sammanlagt avgivit, ha 54 ställts till de statliga verken, därav 30 st. till Postverket. Där- efter följer tekniska högskolor, handelshögskolor och handelsgymnasier med ett 20-tal vardera.

Av de 166 kvinnliga studenterna utan utbildning men med resultatlösa ansökningar ha 107 st. blott sökt en gång. 59 st. ha sökt flera gånger, men av dessa ha 34 blott sökt till en utbildningslinje. Sammanlagt ha de 166 ' kvinnorna avgivit 225 ansökningar. Huvuddelen har gällt de kortare utbild- ningslinjerna. Till folkskoleseminarierna ha ställts 67 ansökningar, till Postverket 59, till Socialinstitutet 26, till handelsgymnasierna 20 o. s. v. Till de akademiska utbildningslinjerna ha ställts 38 ansökningar, nästan samtliga till Tandläkarinstitutet, Farmaceutiska institutet och de medi— cinska fakulteterna.

Ansökningar och medelbetyg.

Att en person ej intages vid en »spärrad» utbildningslinje beror i första hand på låga studentbetyg. För att något belysa detta förhållande, angivas i tabell 96 medelbetygen i studentexamen för dem, som haft resultatlösa an- sökningar. Som en jämförelse återgives ett vägt medeltal av de genomsnitt— liga medelbetygen för de intagna vid motsvarande utbildningslinjer, var— vid vikterna äro proportionella mot antalet studenter med misslyckade an- sökningar. Tabellen visar, att de, som haft misslyckade ansökningar, ge- nomgående ha lägre studentbetyg än övriga studenter på de skilda utbild- ningslinjer, där dessa slutligen fått sin huvudutbildning.

För dem, som ha en eller flera ansökningar till den utbildningslinje, där de senare intagits, visa tabellens siffror hur stor ökning av studentbetygen, som i genomsnitt hade erfordrats för att ansökan skulle ha kunnat lyckas. De, som misslyckats med sina ansökningar en gång och kommit in vid nästa ansökan, hade bland männen 0,14 betygsenheter för låga medelbetyg, medan de, som misslyckats flera gånger men sedan vunnit inträde, hade 0,23 bc- tygsenheter för låga betyg. Bland de kvinnliga studenterna äro motsva- rande differenser 0,14 och 0,37. De, som sökt en gång till annan utbildnings— linje än den, där de antagits, voro både bland manliga och kvinnliga stu- denter ej lika underlägsna dem, som studera på resp. utbildningslinjer, jäm- fört med dem, som förgäves sökt en gång och senare antagits. Som fram— går av följande avsnitt ha dessa skillnader utjämnats medelst komplette- ringar. De, som ansökt flera gånger, ha fått höja sina betyg mer för att komma in än de, som ansökt en gång.

Tabell 96. Genomsnittliga medelbetyg för studenter med ansökningar jämfört med samtliga studenter.

M ä 11 K v i n n o r G 1" " P P _ Samtliga _ Samtliga Med ansak- (vägt medel- Differens Med. 811501" (vägt medel- Differens ningar ningar tal) tal) a ............ 3,25 3,39 ——0,14 3,29 3,43 ——0,14 b ............ 3,03 3,14 —O,11 3,31 3,41 —0,10 c ............ 3,11 3,40 ——0,29 3,18 3,55 _,_ 0,37 ct ............ 2,93 3,26 —0,33 3,32 3,49 —0,17 e ............ 2,87 3,17 ——O,30 3,23 3,40 —0,23 f ............ 2,90 3,13 —O,23 2,98 3,42 ——40,44 g ............ 2,80 3,20 —0,40 3,01 3,40 740,45 a) med en ansökan till samma utbildningslinje som huvudutbildningen. b) med en ansökan till annan utbildningslinje än huvudutbildningen. c) med mer än en ansökan, båda till huvudutbildningslinjen. (1) med mer än en ansökan, en till huvudutbildningslinjen. e) med mer än en ansökan, ingen till huvudutbildningslinjen. i) med en ansökan och utan utbildning. g) med mer än en ansökan, utan utbildning.

».-.» ..

För dem, som inte vunnit inträde vid någon av de spärrade utbildnings- linjerna och ej påbörjat någon utbildning alls, var det genomsnittliga me- delbetyget för männen 0,23 betygsenheter för lågt för dem, som sökt blott en gång och 0,40 betygsenheter för lågt för dem, som sökt mer än en gång. Bland kvinnorna voro motsvarande differenser 0,44 och 0,45.

Ansökningar och kompletteringar.

Frågan om de misslyckade ansökningarna bör även ses i samband med kompletteringarna av studentbetygen. I tabell 97 har bland de studerande vid de fria fakulteterna, fackhögskolorna, övriga utbildningslinjer och de utan utbildning skilts på dem med en resp. flera misslyckade ansökningar. För var och en av dessa grupper har beräknats dels kompletteringsfrekven- sen, varvid skilts på lyckade och misslyckade kompletteringar, dels antalet höjningar per framgångsrikt kompletterande student.

För samtliga utbildningslinjer är kompletteringsfrekvensen (de lyckade kompletteringarna) högre bland dem, som ha två eller flera ansökningar än bland dem, som ha en ansökan. Detta är ett uttryck för att tiden mellan ansökningarna använts till ytterligare komplettering av studentbetygen.

För samtliga utom de studerande vid de fria fakulteterna är antalet höj- ningar per framgångsrikt kompletterande större för dem, som ansökt mer än en gång än för dem, som ansökt blott en gång. Å andra sidan ha de, som ansökt en gång, fler höjningar per komplettering och större komplette- ringsfrekvens än de, som ej ha några misslyckade ansökningar bakom sig. Detta framgår genom att jämföra siffrorna i tabell 97 med siffrorna i tabell 92, sid. 212 (om man gör en mindre omräkning av den senaste tabel- lens siffror).

Vid de fria fakulteterna ha 33 % av de manliga och 21 % av de kvinn- liga studerande med en ansökan framgångsrika kompletteringar bakom sig. 62 % av de manliga och 60 % av de. kvinnliga studerande med flera ansök- ningar ha framgångsrika kompletteringar. Å andra sidan ha blott 11 resp. 0 % av de studerande med flera ansökningar misslyckade kompletteringar. Motsvarande siffra för dem, som ha en ansökan, är 24 % för männen och 12 % för kvinnorna.

De studerande vid fackhögskolorna med misslyckade ansökningar ha kompletterat i betydligt större omfattning än de studerande vid de fria fa- kulteterna. 74 % av'de manliga studerande med en misslyckad ansökan och hela 83 % av dem med två misslyckade ansökningar ha klarade komplette- ringar bakom sig. Motsvarande siffror för kvinnorna äro 72 resp. 93 %. De, som ha en misslyckad ansökan bakom sig (men lyckats i sina kom- pletteringar), ha 5,9 (män) resp. 6,5 (kv.) höjningar av betygen i kom- pletteringarna, medan de med mer än en misslyckad ansökan ha 7,8 resp. 8,1 höjningar.

Tabell 97. Kompletteringar av studentbetygen för studerande med ansökningar, efter huvudutbildningslinje.

Med en ansökan Med flera ansökningar

Därav med _ Därav med Darav med framgångs-

ner rika kompletteringar misslyckade rika kompletteringar miSSIYCkade

med kompletteringar kompletteringar

Samt- Perso- Därav med framgångs-

liga

Huvudutbildnlng studen- ansök- Antal Antal

ter ningar höjning- höjning-

ar per % ar per %

komplet- komplet» tering tering

Män Fria fakulteter . . . . . . Fackhögskolor. . . .

Övrig utbildning. . . . . Utan utbildning. . . . .

Samtliga

Kvinnor

Fria fakulteter . . . . . . Fackhögskolor. . . . . . . Övrig utbildning. . . . . Utan utbildning. . .

..

nod-nm

'.

#WNHM ..

Samtliga

15

De studerande vid de kortare utbildningslinjerna ha lägre komplette— ringsfrekvens än de studerande vid de fria fakulteterna bland de manliga men högre bland de kvinnliga studenterna. För båda könen ligga dock vär- dena under värdena för fackhögskolorna. De, som ha två misslyckade an- sökningar, ha förhållandevis stort antal höjningar per framgångsrikt kom- pletterande ; för männen 5,7 i genomsnitt och för kvinnorna 7,3.

Vad slutligen beträffar gruppen >>utan utbildning», är kompletterings- frekvensen bland de manliga studenterna relativt hög bland dem med en ansökan (högre än för de studerande vid fria fakulteter och kortare utbild- ningslinjer). Bland dem med mer än en ansökan men ingen utbildning är kompletteringsfrekvensen något högre än bland dem med en ansökan, 47 mot 43 %, men i jämförelse med siffrorna över kompletteringsfrekvensen bland dem med utbildning är denna siffra relativt låg. Antalet höjningar per fram— gångsrikt kompletterande är ca & både för dem med en och dem med flera ansökningar, vilket är ungefär det värde, som gäller för dem med huvud- utbildning vid fria fakulteter och kortare utbildningslinjer.

Bland de kvinnliga studenterna utan utbildning är kompletteringsfre- kvensen (den lyckade) låg jämfört med de tre grupperna med utbildning. Sålunda är antalet kompletteringar per person lågt för dem med en an- sökan, 3,1 betygsenheter mot 5 och fler för dem med utbildning. För dem med mer än en ansökan är medelantalet höjningar drygt 5, vilken siffra är av samma storleksordning som den, som gäller för de fria fakul— teterna.

KAPiTEL XIV.

Val av vidare utbildning. Sammanfattning för årgång 1943.

Som sammanfattning av de två föregående kapitlen om kompletteringar och resultatlösa ansökningar lämnas i tabell 98 en översikt av studenternas val av huvudutbildningslinje i belysning av kompletteringar, ansökningar och förberedande eller kompletterande utbildning. Denna sammanfattning kan blott göras för årgång 1943, då för tidigare årgångar inga uppgifter finnas om kompletteringar och ansökningar.

Siffrorna i tabell 98 visa hur stor del av studenterna inom skilda utbild- ningslinjer, som påbörjat huvudutbildning »direkt», hur många, som måst komplettera sina studentbetyg, hur många, som avgivit resultatlösa ansök- ningar (till den utbildningslinje, där de senare antagits, eller till annan ut- bildningslinje), hur många, som ha både kompletteringar och ansökningar samt hur många, som först genomgått annan utbildning, innan de påbörjat sin huvudutbildning. Av dessa senare har en del även ansökningar, en del även kompletteringar och några såväl ansökningar som kompletteringar förutom den förberedande utbildningen.

Det bör understrykas vad som tidigare påpekats, dels att det ej går att helt avgöra vad som skall anses vara förberedande (kompletterande) ut- bildning och vad som skall anses vara huvudutbildning för årgång 1943, dels att en del ansökningar och kompletteringar ha gjorts, sedan utbild— ningen påbörjats.

Av de manliga studenterna med huvudutbildning vid de fria fakulteterna ha 55 % påbörjat sin huvudutbildning utan vare sig kompletteringar, ansök- ningar eller förberedande utbildning, 18 % ha enbart kompletteringar, 6 % ha enbart ansökningar och 10 % ha såväl ansökningar som kompletteringar. De återstående 11 procenten ha förberedande utbildning med eller utan an- sökningar och/eller kompletteringar.

Bland de kvinnliga studenterna vid de fria fakulteterna ha 66 % påbörjat utbildning »direkt», 11 % ha enbart kompletteringar, 7 % ha enbart ansök- ningar samt 5 % ansökningar och kompletteringar, medan 10 % ha förbe— redande utbildning.

Vid de spärrade högskolorna är antalet personer, som påbörjat huvud- utbildningen »direkt», betydligt lägre relativt sett än vid de fria fakulte- terna. Blott 15 % av de manliga studenterna och 19 % av de kvinnliga stu— denterna ha påbörjat huvudutbildning utan vare sig kompletteringar, an- sökningar eller förberedande utbildning, 24 % av männen ha enbart kom—

.. . mm.—_un—

Tabell 98. Studenterna i årgång 1943 efter huvudutbildningslinje i kombination med kompletteringar, ansökningar och förberedande utbildning.

Män Kvinnor Påbörjat utbildningen Påbörjat utbildningen

efter för— efter för- Huvudutbildningslinje Samtlllga efter efter kom— beredande Samtliga efter efterkom- beredande stu '3' efter plettering ev + an- stude— efter plettering cv + an— . k _ . . _ . rande d1rckt 32:31” ansökan + ansö- sökan + rande d1rekt kixiiim ansökan + ansö- sökan + g kan komplet— g kan komplet- tering tering

Absoluta tal

Fria fakulteter. . ....... 678 372 122 42 65 77 377 247 43 28 20 39 S_pårradc ak. utbildnings]. 775 114 187 39 269 166 148 28 34 8 46 32 Övriga utbildningslinjer.. . 606 241 137 91 94 43 299 132 38 38 51 40 Utan utbildning.. . .. . . . . . 455 190 111 61 93 —— 652 426 60 107 59 »—

liclativa tnl

Teol. + Hum. .. . . . . . . . 328 59,8 14,0 5,2 5,2 15,9 26,9 68,3 9,0 Jur ..... ... 215 59,1 19,1 7,0 6,0 8,8 51 72,5 7,8 Nat. . . .. . .. 135 36,3 25,9 7,4 25,9 4,4 58 46,6 25,9

Summa fria fakulteter 678 54,9 18,0 6,2 9,6 11,4 378 65,5 11,4

4,5 11,6 11,8 13,8 3,4

10,3

[ n—aom crio

'—

..., L(— 9- [x

Med. ........ .... . . . .. 132 19,7 34,1 1 5 32,6 12,1 29 27,6 24,1 Teknisk. . . . . . . . . . . . . . . 362 14,6 22,4 4 4 39,5 19,1 13 15,4 38,5 Handelshögskolor. . . . . . 146 17,8 13,0 12,3 22,6 34,2 10 60,0 20,0 0

Tandl. inst. ...... 71 5,6 23,9 2 8 47,9 19,7 40 22,5 ,0 25,0 Farm. inst.. 22 13,6 31,8 — 36,4 18,2 56 21,4 19,6 1 19,8 Lantbr. Skogsh. Vet -skol 43 4,8 42,9 2,4 19,0 31,0 — _— __ _ _-

Summa spärr. ak. utb.—l. 776 . 14,7 24,1 5,0 34,7 21,4 148 18,9 23,0 5,4 31,1 21,6

,7 20,7 7 30,8

01 ca:— (Dh

10,0

nr:.—

Nl;

G. 'C. 1. ............. 7 14,3 28,6 14,3 42,9 — 36 38,9 33,3 2,8 8,3 16,7 Folkskoleseminarier. . . .. 113 11,4 40,4 7,9 28,1 12,3 82 12,2 20,7 2,4 41,5 23,2 Socialinstitut. ..... 12 —— 16,7 41,7 8,3 33,3 28 53,4 3,6 25,0 —— 17,9 Handelsgymnasmm. . . 177 31,6 21,5 22,6 15,8 8,5 92 66,3 4,3 18,5 5,4 5.4 Statliga verk. . . . . . . . . . 65 20,0 15,4 23,1 27, 7 13,8 61 52,5 6,6 18,0 1 ,8 8,2 Officersbanor. . . . . . . . .. 232 68,4 16,9 9,1 5,2 0,4 —— ._ _— _— __

Summa övriga utb.-linjer 606 39,8 22,6 15,0 15,5 7,1 299 44,1 12,7 12,7 17,1 13,4 Samtliga utbildningslinj. 2 059 35,3 21,7 8,4 20 ,8 13,9 824 49,4 14,0 9,0 14,2 13,5 Utan utbildning. . . . . . . . 455 41,8 24,4 13,4 20,4 _ 652 65,4 9,2 16,4 9,0 _—

pletteringar, 5 % enbart ansökningar och hela 35 % kompletteringar och an- sökningar. 21 % av de manliga studenterna ha förberedande utbildning. Bland kvinnorna är förekomsten av personer med på en gång komplette- ringar, ansökningar och förberedande utbildning ungefär lika vanlig som bland de manliga studenterna.

Av de studerande vid de kortare utbildningslinjerna ha 40 % av männen och 44 % av kvinnorna påbörjat utbildningen »direkt». 23 % av männen ha enbart kompletteringar, 15 % enbart ansökningar och 16 % såväl komplet- teringar som ansökningar. Blott 7 % ha förberedande utbildning med eller utan kompletteringar och ansökningar. Bland kvinnorna ha 13 % enbart kompletteringar, 13 % enbart ansökningar och 17 % kompletteringar och ansökningar, medan 13 % ha förberedande utbildning.

Av de studerande utan utbildning ha 42 % av de manliga studenterna och 65 % av de kvinnliga studenterna varken ansökningar eller komplet- teringar efter studentexamen. De ha 111. a. o. direkt övergått till förvärvs- verksamhet. Ett fåtal kan dock, som tidigare påpekats, ha undgått identi- fiering. 24 % av de manliga studenterna utan utbildning ha emellertid kom- pletteringar. Ytterligare 20 % ha kompletteringar men ha även ansökningar, medan 13 % ha enbart ansökningar. Bland de kvinnliga studenterna ha 9 % enbart kompletteringar, 9 % ha kompletteringar jämte ansökningar, medan 16 % enbart ha ansökningar.

Dessa siffror visa sålunda klart, att större delen av studenterna, innan de påbörja sin utbildning, antingen ha kompletterat sina studentbetyg, gjort resultatlösa ansökningar eller genomgått annan förberedande utbildning. De »sämsta» förhållandena föreligga givetvis för de spärrade högskolorna i detta avseende, där blott 15—20 % av de studerande kunnat påbörja sin huvudutbildning direkt efter studentexamen.

Inom de tre huvudgrupperna fria fakulteter, spärrade högskolor samt kortare utbildningslinjer föreligga stora variationer. Så t. ex. är den del, som kunnat påbörja sin utbildning »direkt» efter studentexamen, betydligt mindre vid de naturvetenskapliga fakulteterna än vid de teologiska, huma- nistiska och juridiska fakulteterna. Vid de spärrade högskolorna äro för- hållandena speciellt svåra vid Tandläkarinstitutet och de tre jordbruksbe- tonade högskolorna. Av de manliga studenterna där ha blott ca 5 % påbör- jat sin utbildning utan kompletteringar, ansökningar eller förberedande utbildning.1 Vid de medicinska fakulteterna däremot ha ca 20 % kunnat påbörja sin utbildning omedelbart. Vid de kortare utbildningslinjerna före— ligga även stora skillnader. Bland de manliga studenterna t. ex. ha 68 % av dem, som utbildat sig till officerare, påbörjat sin officersutbildning di- rekt efter studentexamen, medan märkligt nog blott 11 % av studenterna vid folkskoleseminarierna påbörjat utbildningen utan kompletteringar, an- sökningar eller förberedande utbildning.

1 Här inräknas ej, som tidigare påpekats, den obligatoriska praktikanttjänstgöringen.

KAPITEL XV.

Betyg i skilda ämnesgrupper och val av utbildning: 1943 års läroverksstudenter (män).

Inledning och definition.

I denna undersökning har hittills val av utbildning m. 111. belysts ut- ifrån studenternas medelbetyg i studentexamen. Studentbetygen ha, som ti— digare omtalats (se sid. 27), beräknats på basis av samtliga betyg med un- dantag för betygen i övningsämnena. I detta kapitel skall för 1943 års man— liga studenter betygen i olika åmnesgrupper och deras betydelse för valet av högre utbildning behandlas.

Att studera sambandet mellan betyg i enskilda ämnen och valet av högre utbildning leder delvis till mindre tydliga resultat, framför allt emedan be— tygen i skilda ämnen inbördes ofta ha ett mycket starkt samband. I tabell 99 a och b redovisas sambandet (korrelationskoefficienterna) mellan de olika betygen på real- resp. latinlinjen för de ämnen, som huvudparten har med i studentexamen. En närmare granskning medelst faktoranalytiska me- toder av korrelationen mellan de enskilda ämnena resulterar i att man för reallinjens studenter kan urskilja tre tydligt avgränsade ämnesgrupper. Inom var och 'en av dessa råder relativt starkt samband, medan sambandet mellan ämnesgrupperna är svagare. Till den ena gruppen höra de humanis- tiskt betonade ämnena modersmålet, kristendom, historia och geografi, till den andra gruppen språkämnena och till den tredje gruppen de typiska real— ämnena, framför allt matematik och fysik och (mindre utpräglat) kemi. På latinlinjen, där realämnena äro företrädda i betydligt mindre omfattning och därför uteslutits vid analysen, blev resultatet, att man kunde särskilja de två första grupperna.

Med ledning av dessa resultat uträknades för reallinjens studenter be- tygssummor för tre grupper, vardera om tre ämnen, en omfattande de humanistiska ämnena kristendom, modersmål och historia, en andra språk- ämnena, bestående av ämnena tyska, engelska och franska, samt en tredje realämnena, bestående av ämnena matematik (allmän. kurs). fysik och kemi.

Tabell 9931. Korrelationskoeffieienterna för sambandet mellan studentbetygen i muntliga ämnen för reallinjens studenter.

KMS— MO— Histo- Geo- Mate— Å m n e ten- ders- . . Tyska Engelska Franska . Fysik Kemi . ria gran matik dom malet Kristendom. . .. 0,54 0,48 0,40 0,30 0,27 0,27 0,14 0,20 0,31 Modersmålet. . . 0,54 0,59 0,37 0,37 0,39 0,32 0,18 0,2-! 0,29 Historia ....... 0,49 0,59 —— 0,45 0,33 0,33 0,31 0,19 0,20 0,27 Geografi ....... 0,40 0,37 0, 5 0,30 0,24 0,31 0,08 0,15 0,21 Tyska. .. . . . . .. 0,30 0,37 0,33 0,30 _ 0,49 0,51 0,18 0,25 0,20 Engelska ...... 0,27 0,39 0,33 0,24 0,49 — 0,51 0,22 0,28 0,22 Franska ....... 0,27 0,32 0,31 0,31 0,51 0,51 _ 0,19 0,21 0,21 Matematik. . .. 0,14 0,18 0,19 0,08 0,18 0,22 0,19 —— 0,69 0,54 Fysik ......... 0,20 0,24 0,20 0,15 0,25 0,28 0,21 0,69 0,55 Kemi ......... 0,31 0,29 0,27 0,21 0,20 0,22 0,21 0,54 0,55 —

Tabell 99 b. Korrelalionskoeffioienten för sambandet mellan studentbetyg i munt- liga ämnen för latinlinjens studenter.

Kris" MO" Histo- Geo— Å m n e n ten- ders- . . Latin Tyska Engelska Franska ria gran dom målet Kristendom ........... —— 0,61 0,56 0,42 0,44 0,33 0,29 0,38 Modersmålet .......... 0,61 0,61 0,38 0,50 0,39 0,39 0,42 Historia. . . . .— ......... 0,56 0,61 —— 0,41 0,39 0,32 0,25 0,31 Geografi .............. 0,42 0,38 0,41 —— 0,23 0,27 0,25 0,29 Latin ................ 0,44 0,50 0,39 0,23 _— 0,50 0,50 0,65 Tyska ................ 0,33 0,39 0,32 0,27 0,50 _ 0,49 0,48 Engelska ............. 0,29 0,39 0,25 0,25 0,50 0,49 _ 0,58 Franska .............. 0,38 0,42 0,31 0,29 0,65 0,48 0, 8 ——

För huvuddelen av latinlinjens studenter, vilka oftast saknade de flesta av realämnena, uträknades betygssumman blott för två ämnesgrupper, den humanistiska och den språkliga. För en mindre grupp, i fortsättningen betecknad latinlinjen med realämnen, kunde jämväl betygssumman för realämnesgruppen uträknas. .

I de enstaka fall, där betyg i något av de humanistiska ämnena eller språkämnena saknades, togs det lägsta av de två andra betygen i gruppen dubbelt. Om t. ex. en student saknade betyg i kristendom men hade betyget Ba i historia och AB i modersmålet, erhöll han betyget Ba i kristendom. För de studenter på latinlinjen, som saknade något av ovan angivna språk- ämnen, medräknades i stället latin i gruppen. För dem, som saknade något av de tre ämnena i realämnesgruppen, medtogs i stället betyget i biologi. Betyg, erhållna vid flyttning till näst högsta ringen, tillades samma vikt som övriga betyg, detta i likhet med vad fallet har varit vid beräkningen av medelbetygen. Gjorda beräkningar av sambandet mellan betyg, erhållna vid flyttning till näst högsta ringen, och betyg i högsta ringen visa,. att

»värdet» av betyg i näst högsta ringen torde vara detsamma som >>värdet» av betyg i studentexamen. Åtminstone förefalla de förra ej vara tilltagna i överkant. De senare motsvara givetvis absolut sett större kunskaper och färdigheter, men om man anser betygen vara en mätare av fallenhet för studier, kunna betygen vid flyttning till näst högsta ringen tillmätas nästan lika stor betydelse som studentbetygen.

Varje betygsgrupp omfattar sålunda tre ämnen. Maximal betygssumma per student inom varje ämnesgrupp är 18 (= tre A) och enbart godkänd i varje ämne giver 6 poäng. (Endast ett fåtal har mindre än 6 i någon ämnesgrupp.)

Med utgångspunkt från betygssunnnorna i ämnesgrupperna har gjorts en gruppering av studenterna efter vad som här kallats specialbegåvning. varvid skilts på dels arten, dels styrkan av specialbegåvning. Följande reso- nemang ligger bakom grupperingen efter art: Låt a beteckna betygssum- man (för en student) i den bästa av de tre ämnesgrupperna, b summan i näst bästa ämnesgrupp och e lägsta betygssumman. Om skillnaden mellan högsta och lägsta betygssumman (a—c) ej överstiger två enheter, anses ingen egentlig skillnad föreligga i betyg mellan de skilda ämnesgrupperna. T. ex. betygssumman 12 i humanistiska ämnen, 10 i språk— och 11 i real- ämnen indicerar-inga egentliga olikheter i betygsavseende mellan de tre grupperna. Överstiger skillnaden mellan högsta och lägsta betygssumma två enheter, ha verkliga olikheter i betygen mellan ämnesgrupperna ansetts föreligga. Bland dem med större differens än två enheter skildes mellan två grupper; en, där skillnaden i betygssumman mellan bästa och näst bästa gruppen var större eller lika med skillnaden mellan betygssumman av näst bästa och sämsta gruppen (a——b 2 b—c). Studenterna i denna grupp ha sålunda överlägsna betyg i en ämnesgrupp i relation till de andra. De anses ha positiv specialbegävning. I den andra gruppen är skillnaden i betygssumman mellan sämsta och näst bästa ämnesgrupp större än skill- naden mellan bästa och näst sämsta ämnesgrupp (b——c > a b). I analogi med tidigare beteckning tala vi här om studenter med negativ specialbegåv- ning; de ha betydligt sämre betyg i en ämnesgrupp än i de två övriga. Två exempel kunna illustrera detta. En student har betygssumman 15 i realäm- nen, 12 i humanistiska ämnen och 10 i språkämnen. Han har någon form av specialbegåvning, eftersom skillnaden mellan högsta och lägsta betygs- summa överstiger 2 poäng (i detta fall 5). Skillnaden mellan betygssum- man i realämnena och humanistiska ämnena (15—12) är större än skill- naden i betygssummorna mellan de humanistiska ämnena och språkäm— nena (12—10). Han har sålunda positiv specialbegåvning i realämnena. En annan student har betygssumman 15 i realämnena, 14 i humanistämnena och 10 i språkämnena. Någon form av specialbegåvning föreligger även i detta fall, (lå—skillnaden mellan högsta och lägsta grupp överstiger 2. Skill- naden mellan sämsta och näst bästa gruppen (14—10) är större än skill-

naden mellan bästa och näst bästa gruppen (15—14). Här föreligger nega- tiv specialbegåvning i språkämnen. Enklast uttryckt innebär sålunda posi- tiv specialbegåvning, att en student har förhållandevis höga betyg i en av de tre ämnesgrupperna. Negativ specialbegåvning innebär, att en student har förhållandevis låga betyg i en av de tre ämnesgrupperna.

Givetvis är den här gjorda gränsdragningen mellan grupperna utan spe- cialbegåvning och med specialbegåvning samt uppdelningen i positiv och negativ specialbegåvning i viss mån godtycklig. Det bör påpekas, att be— teckningarna positiv resp. negativ specialbegåvning närmast äro tekniska termer i anslutning till de konstaterade poängsummorna, och något försök att avgöra vad som verkligen ligger bakom dessa differenser kan givetvis ej göras i detta sammanhang. ' ' ' '

För realstudenterna och latinstudenterna med realämnen får man ge- nom denna indelning sju olika grupper, 1) ingen specialbegåvning, 2) posi— tiv specialbegåvning i humanistiska ämnen, 3) positiv specialbegåvning i språkämnen, 4) positiv specialbegåvning i realämnen, 5) negativ special— begåvning i humanistiska ämnen, 6) negativ specialbegåvning i språkäm— nen, 7) negativ specialbegåvning i realämnen.

Huvuddelen av latinstudenterna saknar som ovan påpekats minst två av realämnena, varför för dessa denna indelning ej blivit tillämplig. För dem har därför en indelning i tre grupper tillämpats, 1) humaniora lika med språk, 2) humaniora bättre än språk, 3) humaniora sämre än språk.

Vid beräkningen av styrkan av specialbegåvningen har förfarits på föl- jande sätt: För realstudenterna och latinstudenterna med matematik be- räknades styrkan av specialbegåvningen för dem med positiv specialbegåv- ning enligt formeln 2 a—b—c och för dem med negativ specialbegåvning enligt formeln a + b 2 c. För latinstudenterna utan matematik användes formeln 2a—2 b. Av tekniska skäl indelades de erhållna värdena i föl— jande grupper:

Styrka Grupp Differens trån medelvärdet 2—4 betygsenheter .................. 0 5—7 » .................. 1 0,7 8—1 0 » .................. 2 1 ,0 1 1—13 » .................. 3 1 ,3 14—1 6 » .................. 4 1 .7 1 5—1 9 > .................. 5 2,0 20—22 » .................. 6 2,3 23—24 » .................. 7 2,7

Grupp () förekommer blott på latinlinjen utan realämnen. För reallinjens studenter och latinlinjens studenter med realämnen inne- bär grupperingen efter specialbegåvningens styrka, att skillnaden mellan bästa ämnesgrupp och medeltalet för de två sämsta i grupp 1 uppgår till i genomsnitt 3 betygsenheter, vilket per ämne blir 1 betygsenhet, i grupp 2 till 4,5 betygsenheter, vilket per ämne blir 1,5 betygsenheter o. s. v. En

student i grupp 7 har t. ex. A i de tre ämnena i bästa ämnesgruppen och B i de sex ämnena i de två andra ämnesgrupperna. Detta ger den maximala skillnaden på 24 betygsenheter eller 4 betygsenheter per ämne. (En så ut- präglad specialbegåvning förekommer dock blott i ett fall.) Man kan också säga, att den genomsnittliga styrkan, dividerad med nio, angiver approxi- mativa skillnaden mellan bästa ämnesgrupp och medelvärdet av samtliga nio ämnen (positiv specialbegåvning) eller mellan medelvärdet och sämsta änmesgrupp (negativ specialbegåvning). Dessa differenser givas i tablån ovan. De gälla dock icke för de studerande på latinlinjen utan realämnen.

Genomsnittsbetyg i ämnesgrupperna.

För de skilda ämnesgrupperna återges i nedanstående tablå genomsnitts- ' betygen per ämne för de tre linjerna inom de tre ämnesgrupperna.

Humaniora Språk Realämnen Reallinjen .................... 3,37 2,81 3,08 Latin med realämnen .......... 3,50 3,03 2,97 Latin utan realämnen . . .". ...... 3.56 3.16

Betygsnivån är som synes högst i de humanistiska ämnena för både real— och latinstudenter och lägst i språken för realstudenter och latinstudenter utan realämnen. I den obetydliga gruppen latinstudenter med realämnen är betygsnivån något lägre i realämnena än i språken. Dessa siffror sedda i kombination med vår-definition på specialbegåvning innebär att antalet studenter med specialbegåvning i humaniora måste vara störst och antalet studenter med specialbegåvning i språk lägst bland studenterna med posi— tiv specialbegåvning, medan bland studenterna med negativ specialbegåv- ning förhållandet måste vara det omvända. Hade de genomsnittliga betygen i de olika ämnesgrupperna varit ungefär lika, skulle antalet studenter till- hörande de skilda grupperna av specialbegåvning varit av ungefär samma storleksordning.

Specialbegåvningens art.

Som framgår av tablå å nästa sida saknade sammanlagt 997 studenter, d.v.s. 39 % av samtliga, någon form av specialbegåvning , vilket innebär, att de hade likartade betyg i samtliga ämnesgruppei. Bland ieallinjens stu- denter är denna procent blott 29 %. På latinlinjen med realämnen är siff— ran 44 % och på latinlinjen utan realämnen 65 %.1 Den sistnämnda siffran är dock ej jämförbar med de två andra, då realänmesgruppen saknas. Hade t. ex. i stället för studentbetygen medräknats senast utsatta betyg i real- ämnen, skulle säkerligen en hel del av latinlinjens studenter enligt våra

1 I procenttalet 65 är inräknat även de studenter, för vilka skillnaderna i betygssumman i språk och humaniora år 2—4 enheter.

indelningsgrunder hänförts till gruppen negativ specialbegåvning i real— ämnen.

Utan Med positiv special- Med negativ special— Samt _ liga special- begåvning begåvning begåvning Samtl. Hum. Språk Real. Samtl. Hum. Språk Real. Reallinjen .............. 1 771 520 750 409 66 275 501 27 259 215 Latinlinjen med realämnen 96 42 3] 23 3 5 23 2 9 12

Latinlinjen utan realämnen 664 435 229 187 42 —— —- -—— Av reallinjens studenter ha 750 positiv och 501 negativ specialbegåvning. Över hälften, 55 %, av dem med positiv specialbegåvning ha denna i hu—

manistiska ämnen, 37 % ha den i realämnen och blott 8 % i språk.

Av dem, som ha negativ specialbegåvning å andra sidan, har ungefär hälf— ten, 52 %, i Språk, 43 % i realämnen och blott 5 % i humaniora.

Bland de fåtaliga latinstudenterna med realämnen är proportionen mel- lan de olika grupperna specialbegåvning ungefär densamma som bland real- studenterna. Påpekas bör dock, att de med positiv specialbegåvning i real- ämnen äro förhållandevis få och de med negativ specialbegåvning förhål- landevis många jämfört med reallinjens förhållanden, vilket ju i och för sig är helt naturligt.

I tablån ha latinlinjens studenter utan realämnen placerats under rubri- ken >>med positiv specialbegåvning». De skulle givetvis lika väl kunna place- ras under rubriken »ncgativ specialbegåvning» enbart med omkastning av gruppen.

Huvuddelen, 187 st. eller 82 %, har bättre betyg i de humanistiska äm— nena än i språken.

Specialbegåvningens styrka.

Bland reallinjens studenter ha, som ovan sagts, 520 (29 %) ingen Special- begåvning. Av samtliga ha, som framgår av tabell 100, 564 (32 %) den svagaste specialbegåvningen, grupp 1, 425 (24 %) den näst svagaste, d. v. 5. en skillnad mellan de bästa och övriga ämnen på i medeltal 1,5 betygs- enheter per ämne och 184 st. (11 %) specialbegåvning av grupp 3, d. v. s. 2 betygsenheters skillnad. Mer än 2 betygsenheters skillnad förekommer blott bland omkring 4% av studenterna. En realstudent har maximal differens.

Bland studenterna på latinlinjen med realämnen ha 32 st. av de 54 med någon specialbegåvning den lägsta, 11 den näst lägsta och 10 specialbegåv- ning grupp 3. En har specialbegåvning av grupp 4. Styrkan av special- begåvningen är således svagare bland dessa latinstudenter än bland real- studenterna.

Bland latinstudenterna utan realämnen ha 84 st. eller 13 % specialbe— gåvning i" lägsta styrkegrupp, 106 st. eller 16 % i grupp 2, 15 st. eller 2 % i grupp 3 och 24 st. eller 4 % starkare specialbegåvning än som anges av

differensen 2 betygsenheter per ämne i bästa och sämsta ämnesgruppen. De högre styrkegrupperna äro således vanligare bland latinstudenter utan realämnen än bland realstudenterna. Jämförelsen mellan real- och latin- studenterna i detta avseende har dock mindre intresse på grund av det olika antalet ämnesgrupper på de två linjerna.

Det har ett visst intresse att jämföra medelbetygsfördelningen och genom- snittliga medelbetyg för studenter i olika styrkegrupper.

Som framgår av tabell 100, ha studenterna utan specialbegåvning de lägsta genomsnittliga medelbetygen, både bland real- och latinstudenter. Vidare öka de genomsnittliga medelbetygen med ökande specialbegåvning, detta både för positiv och negativ specialbegåvning.

I de lägsta medelbetygsklasserna (under Ba) saknar drygt hälften spe- cialbegåvning och 25 % ha svag specialbegåvning.

Procenten utan specialbegåvning sjunker i de närmast högre medelbetygs- klasserna och är lägst i betygsklassen Ba+ _ AB. Där sakna blott 29 % spe- cialbegåvning. I AB-klassen är procenten utan specialbegåvning något högre och i a-klassen saknar nästan hälften specialbegåvning. Att specialbegåv- ningarnas antal är lägst i de högsta och i de lägsta medelbetygsgrupperna är helt naturligt med tanke på definitionen på specialbegåvning. De som ha medelbetyg i de högsta resp. de lägsta medelbetygsgrupperna ha i regel höga resp. låga betygssummor i alla tre ämnesgrupperna, varav följer, att de i regel ej kunna ha de differenser mellan ämnesgrupperna, som är förut- sättning för specialbegåvning i vår mening.

Den procentuella fördelningen på olika grupper av specialbegåvning inom var och en av medelbetygsklasserna framgår även av tabell 100.

Som framgått av inledningen, har specialbegåvningarna ordnats med hän- syn endast till bästa eller sämsta ämnesgrupp. Däremot har vid gruppindel- ningen ej tagits någon hänsyn till skillnaden i poängsumma (storlek och tecken) mellan de två övriga ämnesgrupperna. Oftast äro differenserna obe- tydliga. Delvis föregripande resultatet av undersökningens nästa avsnitt kan dock nämnas, att i gruppen negativ specialbegåvning i humanistiska ämnen (grupp 4) är det betydligt vanligare, att realämnesgruppen är bättre än språkämnesgruppen. Detta gör, att grupp 4 är mer besläktad med grupp 3, positiv specialbegåvning i realämnena, än med grupperna 1 och 2. I grup- pen negativ specialbegåvning i Språk (grupp 5), vilken är av betydande stor- leksordning, är det däremot ungefär lika vanligt, att realämnesgruppen är näst bäst som att den humanistiska ämnesgruppen är det. Grupp 5 är där— för ej direkt jämförbar med någon av de övriga ämnesgrupperna. Detsamma gäller gruppen positiv specialbegåvning i humaniora, även om det bland studenterna i denna grupp är vanligare, att realämnesgruppen är näst bästa grupp än att språkgruppen är det. I den obetydliga gruppen positiv special- begåvning i språk är det vanligare, att de humanistiska ämnena är näst bästa grupp.

Tabell 100. Studenternas fördelning på skilda utbildningslinjer elter medelbetygsklass och specialbegåvningens styrka.

Linje och spectalbegåv- M e (1 e | h e t y g 5 k l a s s Medel- ningens styrka Summa betyg 2,0—2,4 2,5—2,9 | 3,0—3,4 3,5—3,9 4,0—4,4 4,5—4,9

Renlunjen

Samtliga .............. 324 586 437 244 123 36 därav utan spec. beg. 170 160 99 44 30 7

» med spec. beg.

225 136 65 29 10 143 125 61 32 11 47 50 46 22 11 23 19 7 —— 4 3

Latinl. med realämnen

Samtliga .............. därav utan spec. beg. » med spec. beg.

Latin]. utan realämnen

Samtliga .............. därav utan spec. beg.

» med spec. beg. styrka 1 ..........

Totalantalet studerande därav % utan spec. beg

| % med spec. beg styrka 1 ..........

Då det i fortsättningen visar sig, att betygsstandarden i realämnena har avgörande betydelse för valet av utbildning efter studentexamen, kan det anses lämpligt att med hänsyn till realämnenas betydelse ordna special- begåvningsgrupperna på reallinjen i rangskalan: 1) positiv specialbegåv- ning i realämnen, 2) negativ specialbegåvning i humanistiska ämnen, 3) positiv specialbegåvning i humanistiska ämnen, 4) positiv specialbegåvning i språk, 5) negativ specialbegåvning i språk, 6) negativ specialbegåvning i realämnen.

Sambandet mellan arten och styrkan av specialbegåvningen belyses av tabell 101.

Bland studenterna med matematiskt betonad specialbegåvning har % svag specialbegåvning och 1/, stark specialbegåvning (grupp 3 eller högre). 50 % av dem, som ha negativ specialbegåvning i humaniora, ha svag dylik.

Ungefär hälften av dem, som ha positiv specialbegåvning i humanistiska ämnen, ha svag specialbegåvning och blott 17 % stark specialbegåvning. Den ende studenten med maximal specialbegåvning hör dock hemma i humanist- gruppen. '

Av språkhegåvningarna ha 44 av 66, d. v. s. 67 %, svag specialbegåvning. 6 ha stark specialbegåvning, medan av dem, som ha negativ specialbegåv- ning i språk ca 50 % ha svag sådan. I matematikgruppen är här siffran 40 %.

Latinlinjens studenter med realämnen ha överlag svagare specialbegåv- ningar än reallinjens studenter. De studenter på latinlinjen, som sakna real- ämnen och ha bättre betyg i humaniora än i språk, ha i drygt 30 % låg spe- cialbegåvning (grupp 1) och i knappa 20 % hög specialbegåvning (grupp 3 eller högre).

Bland dem, som ha bättre betyg i språk än i humaniora, äro motsvarande siffror ungefär 50 % resp. 10 %.

Specialbegåvning och val av utbildning.

Den väsentliga frågan i denna undersökning av betygen i skilda ämnes- grupper är i vilken grad valet av utbildning efter studentexamen betingas av specialbegåvningens art och styrka.

I tabell 102 redovisas hur stor del (%) av studenterna från real- resp. latinlinjen, som övergått till akademiska (universitets- och högskole-) studier, varvid procenten uträknats för olika genomsnittliga betyg i var och en av de tre (två) ämnesgrupperna.

56 % av realstudenterna ha påbörjat akademiska studier. Jämför man de tre ämnesgrupperna, visa tabellens siffror, att betygsstandarden i real- ämnena har större betydelse för övergången än betygsstandarden i språk och humaniora. Skillnaden i övergångsprocent mellan lägsta och högsta he- tygsgrupp är betydligt större i ämnesgruppen real än i de två andra. Av

Tabell 101. Studenternas fördelning på skilda utbildningslinjer efter specialbegåv- ningens art och styrka.

Specialbegåvuingens styrka Linje och specialbegåv— , "ingens &" (Svag) (hff;— (S t a r k) summa 1 2 3 4 5 6 7 Real

Positiv specialb. i realämnen. . . 96 93 53 27 4 2 —— 275 Negativ specialb. i hum. ämnen 14 10 3 _ _— ——- 27 Positiv specialb. ihum. ämnen 202 136 51 17 2 _ 1 409 Positiv specialb. i språk ..... 44 16 6 —— _— —- 66 Negativ specialb. i språk . . .. 125 81 38 11 4 _— —- 259 Negativ specialb. i realämnen 83 89 33 7 3 _ 215 Summa 564 425 184 62 13 2 1 1 251

Latin med realämn. Positiv specialb. i realämnen.. 4 1 -— -— _— _— —# 5 Negativ specialb. i hum. ämnen 2 — — -— — —— _ 2 Positiv specialb. ihum. ämnen 12_ 4 6 1 _ __ -—— 23 Positiv specialb. i språk ..... 3 _— -— —- —— 3 Negativ specialb. i språk 5 1 3 —— _ 9 Negativ specialb. i realämnen. 6 5 1 — —— —— _— 12 Summa 32 11 10 1 —- »- 54

Latin utan realämn. Hum. bättre än språk ........ 61 91 13 18 3 1 — 187 Hum. sämre än Språk ........ 23 15 2 1 1 — _ 42 Summa 84 106 15 19 4 1 -— 229 Totalt 680 542 209 82 17 3 1 1 534

dem, som ha låga genomsnittliga betyg (mellan B och Ba) i realämnena, ha 36 % påbörjat akademiska studier, medan av dem, som ha låga betyg i språk, nästan hälften påbörjat akademiska studier. Övergångsprocenten för olika betygsgrupper är genomgående högre i språken än i humaniora, vilket

Tabell 102. Det relativa antalet studenter med akademisk huvudutbildning efter studentexamenslinje samt efter genomsnittsbetyget i olika ämnesgruppcr.

L i n j e Genomsnitts- Latinli jen utan betyg i Reallinjen Latinlinjen med realämnen 1.1, ' _ realämnen Vidstående ämnesgr upp Åmnesgrupp Åmnesgrupp Åmnesgrupp Hf'ma' Språk Real Hfma' Språk Real Hilma" Språk mora mora mora B—Ba ........ 43,9 49,3 35,7 43,5 47,7 45,8 39,8 52,3 Ba AB ....... 55,2 62,6 67,1 70,3 74,2 80,6 54,1 60,3 AB—a ........ 65,8 68,8 83,5 66,7 81,3 90,9 81,1 79,5 a—A ......... 80,9 81,8 93,0 (80,0) (100,0) (50,0) 94,5 89,3 A ............. (100,0) ——- 95,2 — -—- — (100,0) (100,0) 55,9 55,9 63,0 63,0 62,0 62,0

beror på att, som tidigare påpekats, den allmänna betygsnivån är högre'i humaniora än i språk, varför man icke kan jämföra övergångsprocenten för likartade betyg. '

Bland latinstudenterna med realämnen är förhållandet i stort sett det- samma som bland realstudenterna. Siffran ligger dock något högre i de olika betygsklasserna, och den totala övergångsprocenten är 63 %.

Bland latinstudenterna utan realämnen, där den totala procenten för övergång till akademiska studier är 62 %, är sambandet betydligt starkare mellan genomsnittliga betyg i humaniora och akademiska studier än mellan språken och akademiska studier. Blott 40 % av dem, som ha låga betyg i humaniora, ha börjat studera vid universitet och högskolor, medan motsva- rande siffra för språkämnena är 52 %.

Det bör understrykas, att grupperna humaniora, språk och realämnen i tabellen ej avse studenter med specialbegåvning i dessa tre ämnesgrupper utan betygen för samtliga studenter på resp. linjer. Tabellen illustrerar så- lunda det allmänna sambandet mellan övergång till akademiska studier och genomsnittsbetyg i var och en av de tre ämnesgrupperna.

I tabell 103 däremot ha studenterna grupperats efter linje, specialbegåv- ningens art och styrka. För varje grupp har angivits hur många av studen- terna, som påbörjat sin huvudutbildning vid skilda akademiska utbildnings- linjer, vid de kortare utbildningslinjerna samt antalet utan utbildning. De studerande i teologiska fakulteterna och vid humanistiska sektionerna ha förts till samma grupp, då, som tidigare påpekats, ett antal blivande teolo- ger vid undersökningstillfället studerade vid humanistiska sektionerna. De studerande vid matematisk—naturvetcnskapliga sektionerna ha förts till sam- ma grupp som de studerande vid de tekniska högskolorna, då en del av de studerande" vid matematisk-naturvetenskapliga sektionerna torde komma att påbörja studier vid teknisk högskola. Slutligen ha de studerande vid me— dicinska fakulteterna jämställts med de studerande vid de övriga fackhög- skolorna.

I tabellen har även för varje grupp angivits ett index för övergången till akademiska studier. Indexen angiver relationen mellan den verkliga över- gångsprocenten och den från medelbetygsfördelningen beräknade teore- tiska övergångsprocenten. Jämför de indextal, som beräknats för de skilda yrkesgrupperna (sid. 101 ff.). Den teoretiska övergångsprocenten anger den övergångsprocent, som skulle gällt, om man utgått ifrån att enbart medelbetygsstandarden bestämmer övergångsprocenten. Relationen mellan den verkliga övergångsprocenten och den teoretiska övergångsprocenten, uttryckt i index, anger vilken betydelse specialbegåvningen har för valet av akademiska studier.1

Av de 1755 studenterna på reallinjen ha sammanlagt 982 eller 56 %

_1 I tabellen ha de 17 döda studenterna uteslutits.

Tabell 103. Studenternas. fördelning på huvudutbildningslinje i kombination med linje i studentexamen och specialbegåv- ningens styrka och art.

Huvuduthlldningslinie

0 Specialbegåvningens art A n t a 1 A Medel-

- Index

OCh styrka Teo] + Med. + Tekn Övrig Utan Summa Art:? Övrig Utan Summa betyg ' Jur. HH ö. fack- ' utbild- utbild- . utbild- utbild- Hum. , + Nat. . . utbild- . . hogsk. ning ning . ning ning

Reallinjen

Samtliga. .. .......... .. ....... .. Utan specialbegåvning ..............

V CD v-1 (— *” C)

238 485 449 324 1 755 56 25 19 100 3,08 99 62 112 148 133 515 45 29 26 100 2,88 90

!” N 00 v-4 00 V— LD

_. & ln vw [NW

Svag och måttlig specialbegåvning. 145 260 247 164 979 58 25 17 100 3,11 101 därav positiv i real. (3) . . . . . . . . 17 122 17 19 189 81 9 10 100 3,37 125

» negativ i hum. (4) ....... . 2 2 14 3 2 23 79 13 9 100 3,51 114

_) positiv i hum. (1) .. ...... 18 55 38 106 67 334 48 32 20 100 2,88 95

» positiv i språk (2) 6 4 6 24 12 59 39 41 20 100 3,02 71

.. negativ i språk (5) . . . . . . .. 45 72 33 29 203 70 16 14 100 3,18 117 » negativ i real. (6) . . . . . . . . . 17 22 8 64 35 171 42 37 21 100 3,10 74

9 31 113 54 27 261 69 21 10 100 3,40 105 1 9 72 2 2 86 95 2 2 100 3,63 133 _ _ 3 _— _— 3 100 — _ 100 (3,58) (141) 1 10 1 28 18 70 33 40 26 100 3,01 63 1 6

N 1 I

O

v—l 00va cc v-4 NCOQO'A CQ

v-n

Stark specialbegåvning. . . . . . . . . . . . .. därav positiv i real. (3) .........

» negativihum. (4)

» positiv i hum. (1)

»: positiv i språk (2) . . . ..

» negativ i språk (5) » negativ i real. (6) ....... ..

6 17 50 33 100 (3, 25) (28) 53 87 11 2 100 3,64 120 43 56 35 9 100 3,30 89

NHV

(D

h om HDCD II"!"m alleler

Latinlinjon med realämnen

Samtliga................. Utan specialbegåvning. . . . . . Svag och måttlig specialbegåvning. . . 14 6 3 Stark specialbegåvning. . . . . . . . . . . . .. 4 2 _

21 15 96 63 22 16 100 3,10 110 10 10 42 52 24 24 100 2,83 106

) ] 330 > __ 3 1 11! 71 20. 9 1001 3,34 113

I—l #— v—1 N N N (N'-dv— v—th—

Latinlinjen utan realämnen Samtliga. . . . . . . . .. 213 123 48 Utan specialbegåvning. . . . . . . . . . . . . . 108 85 35 Svag och måttlig specialbegåvning. 81 33 11

därav hum. bättre än språk. . 67 30 9 » hum. sämre än språk. . . . . . . 14 3

136 115 662 62 21 17 100 102 88 433 56 24 20 100 32 24 190 71 17 13 100 23 17 152 74 15 11 100 9 7 38 58 24 18 100 89 Stark specialbegåvning. . . . . . . . . . . . .. 24 2 3 39 87 5 8 100 132

5 därav hum. bättre än språk ...... 22 5 2 2 35 89 6 6 100 133 ... 9 _ _hum. sämre_ån_mråku_auuul_2_ -—- —- _— ' H . .

101

92 111 117

.. .. NNMMM VV mmmmm mm too—mac: wa amma-v— Ftv-(| wNVNN NNI HP!

huvudutbildning vid de akademiska utbildningslinjerna, 25 % vid kortare utbildningslinjer, medan 19 % sakna utbildning.

På latinlinjen (utan realämnen) ha 62 % akademisk utbildning, 21 % an- nan utbildning och 17 % sakna utbildning. Med hänsyn till medelbetygen är dock övergången till akademisk utbildning ungefär lika vanlig på reallinjen som på latinlinjen. Indextalen äro 101 resp. 99.

Av de 96 studenterna på latinlinjen med realämnen ha 60 st. eller 63 % övergått till akademiska studier, vilket med hänsyn till medelbetygsnivån är ca 10 % större övergångsprocent än bland övriga latinstudenter och real- studenterna. Med hänsyn till den ringa nuinerären säger dock detta index- tal mycket litet.

Fördelningen på de skilda akademiska utbildningslinjerna är givetvis helt olika för real- och latinstudenter. Av realstudenterna kommer ca hälften av de universitets- och högskolestuderande på de tekniska högskolorna och ma- tematisk-naturvetenskapliga sektionerna, ungefär 1/1 på gruppen övriga fackhögskolor inkl. medicinska fakulteterna och 1/1 på de fria fakulteterna och handelshögskolorna.

Bland latinlinjens studenter (utan realämnen) kommer över hälften på humanistiska och teologiska fakulteterna (sektionerna) och drygt 1/. på ju— ridiska fakulteterna eller drygt 80 % på de fria fakulteterna. Av de fåtaliga latinstudenterna med realämnen ha drygt 70 % av de studerande vid de akademiska utbildningslinjerna gått till de fria fakulteterna.

Av de 515 realstudenter, som sakna specialbegåvning ha 234 eller 45 % påbörjat akademiska studier. Den teoretiskt beräknade övergången är 50,5 %, varför gruppen kan betraktas vara 10 % underrepresenterad vid de akademiska utbildningslinjerna. Av dem, som gått till akademiska utbild- ningslinjer, ha 112 eller närmare hälften gått till de tekniska högskolorna, 24 till handelshögskolorna och 62 till annan fackhögskola (inkl. med. fak.); 18 ha gått till humanistiska (teologiska) studier och lika många till juri- diska studier.

Av dem med svag och medelstark specialbegåvning ha 58 % övergått till akademiska studier (mot 45 % för dem utan någon specialbegåvning). Med hänsyn till den allmänna medelbetygsstandarden är denna grupp obetydligt överrepresenterad i förhållande till samtliga studenter.

260 av de 568 med akademisk utbildning, (1. v. 5. mer än hälften, ha gått till de tekniska högskolorna (inkl. nät.), 61 ha gått till handelshögskolor och 145 till annan fackhögskola, medan 102 st. ha fria akademiska studier.

Jämför man valet av utbildning för skilda arter av specialbegåvning inom denna styrkegrupp, visa siffrorna i tabellen, att ganska stora skillnader föreligga.

Den högsta övergångsprocenten uppvisa specialbegåvningsgrupperna 3 och 4. Studenterna i den förra ha positiv specialbegåvning i realämnena. 81 % av dessa studenter ha påbörjat akademiska studier, 122 st. eller 65 %

av' samtliga ”ha huvudutbildning vid de tekniska högskolorna'oeh natur- vetenskapliga sektionerna. Blott 6 studenter hakhuvudutbildningen vid teo— logiska, humanistiska eller juridiska fakulteterna. I förhållande till det ge- nomsnittliga medelbetyget är gruppen 25 % överrepresenterad vid de aka- demiska utbildningslinjerna. Här föreligger sålunda ett påtagligt exempel på specialbegåvningens, i detta fall den matematiska specialbegåvningens betydelse för val av akademisk utbildning.

I grupp 4, där studenterna ha negativ specialbegåvning i humaniora, ha 18 av de 23 studenterna påbörjat akademiska studier, 14 vid tekniska hög- skolor. Gruppen är 14 % överrepresenterad vid de akademiska utbildnings- linjerna, om man utgår från det genomsnittliga medelbetyget. Dessa siff— ror tyda på att gruppen är nära besläktad med grupp 3. Realämnena torde i de flesta fall vara de bästa, men skillnaden mellan betygen i realämnen och spräkämnen har varit mindre än mellan språkäniiien och humaniora.

Den stora gruppen med humanistisk specialbegåvning, 334 studenter, är 5 % underrepresenterad vid de akademiska utbildningslinjerna, om det ge- nomsnittliga medelbetyget lägges till grund för bedömningen. 48 % ha valt akademisk utbildning. Det största antalet, 55 st. eller 16 % av samtliga, har gått till gruppen övriga fackhögskolor. Ungefär lika många, 30—40 st., ha gått till humanistiska (teologiska) studier som till tekniska studier och 18 st. ha gått till vardera juridisk fakultet och handelshögskola.

I den fåtaliga gruppen med språkbegåvning är övergångsprocenten till akademisk utbildning låg, knappa 40 %. I förhållande till det genomsnitt- liga medelbetyget är detta en låg procent. Index är blott 71. I stället är an- talet studerande vid de kortare utbildningslinjerna relativt stort, drygt 40 %. Av de akademiska utbildningslinjerna ha handelshögskolor och tek— niska högskolor (nat. sek.) lockat vardera 6 studenter, juridiska fakulteter och övriga fackhögskolor vardera 4 och humanistiska sektioner 3 stu- derande.

Vad beträffar grupp 5, där språken ha de lägsta betygen, är övergångs- procenten till akademiska utbildningslinjer 69 %, vilket i förhållande till det genomsnittliga medelbetyget innebär 17 % överrepresentation.

Den största gruppen, 36 % av samtliga, har gått till studier vid teknisk högskola. Den näst största gruppen är övriga fackhögskolor med 22 %. De fria fakulteterna och handelshögskolorna ha lockat relativt få studenter, sammanlagt 12 % av samtliga.

Dessa siffror skilja sig både från dem, som föreligga för realämnesgrup- perna 3 och 4, och från de relativt lika grupperna 1 och 6, vilket tyder på att i gruppen ingå dels studenter med mest fallenhet för realämnen. dels studenter med fallenhet för humaniora. .

I grupp 6, där realämnena _äro sämst, ha blott 42 % valt akademisk ut- bildning. Blott 8 studenter ha gått till de tekniska högskolorna och natur- vetenskapliga sektionerna. Det största antalet, 22 st., har gått till gruppen

övriga fackhögskolor, medan 16 gått till juridiska fakulteterna och 17 till handelshögskolorna. Gruppen 511 26 /a under'".1ep1esentelad

I gruppen med stark specialbegåvning föreliggel totalt sett en viss över- lepresentation i flåga 0111 akademiska studie1. Index är 105.

I de skilda undergrupperna efter specialbegåvningens art förefinnas samma tendenser, fast mer utpräglade, som i motsvarande grupper bland dem med svag eller måttlig specialbegåvning. Av de 86 studenter med specialbegåvning i matematik ha 72 huvudutbildning vid de tekniska hög- skolorna och 9 vid övriga fackhögskolor. Blott 4 ha ej påbörjat akademisk utbildning. I förhållande till medelbetygsnivån är gruppen 33 % överrepre- senterad vid de akademiska utbildningslinjerna. De tre studenterna med ne- gativ specialbegåvning i humaniora, grupp 4, ha alla gått till tekniska hög- skolor. . Av de humanistiskt begåvade studenterna ha blott 44 % gått till akade- misk utbildning, vilket innebär en underrepresentation på 27 %, mätt uti- från den genomsnittliga medelbetygsnivån. Humanistiskt-teologiska studier och studier vid övriga fackhögskolor ha lockat vardera 10 av de 23 studen- terna med akademisk utbildning.

Av de 43 studenterna med negativ specialbegåvning i realämnena har ingen gått till de tekniska högskolorna eller naturvetenskapliga sektionerna. Övriga akademiska utbildningslinjer ha lockat ungefär lika många, 5—7 st. vardera, medan 15 st. gått till övriga utbildningslinjer och 4 sakna ut- bildning.

Sammanfattningsvis kan för reallinjens studenter sägas, att specialbegåv- ningen i 1'ealämnena visat sig vara av synnerligen stor betydelse för valet av akademisk utbildning. I förhållande till den genomsnittliga medelbetygs— nivån äro dessa studenter starkt överrepresenterade vid de akademiska ut- bildningslinjerna. De, som ha humanistisk specialbegåvning å andra sidan, äro starkt underrepresenterade vid de akademiska utbildningslinjerna.

De relativt få studenter, som ha specialbegåvning i språken, äro även underrepresenterade _vid de akademiska utbildningslinjerna.

Totalt sett ge siffrorna i tabellen för reallinjens studenter en klar bild av realämnesbegåvningens »matnyttighet».

De fåtaliga latinstudenterna med realämnen äro överrepresenterade vid de akademiska utbildningslinjerna i förhållande till sina genomsnittliga me- delbetyg. Detta gäller såväl dem, som sakna som dem, som ha specialbegåv— ning. Siffrorna äro dock för små för att möjliggöra någon jämförelse av de skilda grupperna efter arten av specialbegåvning.

Av de 433 latinstudenterna utan realämnen, som sakna specialbegåv- ning ha 247 valt akademisk utbildning, d. v. s. 56 %. I förhållande till me- delbetygsnivån innebär detta en underrepresentation på 8 %. Av de akade- miska utbildningslinjerna ha de fria fakulteterna det största antalet stu- derande. 108 ha gått till humanistiska och teologiska studier och 85 till juri-

diska studier. 35 ha utbildning vid handelshögskolorna och blott 15 vid fackhögskolorna i övrigt.

De. som ha specialbegåvning, ha i tabellen redovisats på två grupper efter styrka: svag och måttlig, resp. stark specialbegåvning. Av dem med huma- nistisk begåvning ha 74 % påbörjat akademisk utbildning och av dem med språkbegåvning 58 %.

De humanistiskt begåvade äro i förhållande till sina, medelbetyg betydligt överrepresenterade vid universitet och högskolor, 17 % i gruppen svag eller måttlig och 33 % i gruppen stark specialbegåvning. Språkhegåvningarna äro drygt 10 % underrepresenterade i förhållande till sina medelbetyg.

Den största delen av de specialbegåvade latinstudenterna har sin huvud- utbildning vid de humanistiska och teologiska (sektionerna) fakulteterna.

De ovan diskuterade indextalen för övergång till akademiska studier bygga på det genomsnittliga medelbetyget. Man får av detta index ingen uppfattning om olikheterna i övergång för olika betygsgrupper. För att nå- got belysa detta problem har i nedanstående tablå angivits den relativa an- delen av studenterna i skilda medelbetygsklasser, som påbörjat akademisk utbildning efter förekomst eller frånvaro av specialbegåvning. I tablån redo- visas blott 1'ealstudenterna samt latinstudenterna utan realämnen. Någon uppdelning på specialbegåvningens art och olika styrkegrupp som i före- gående tabell lämnas ej, då det skulle föra för långt på basis av föreliggande relativt begränsade material.

Antal i 92. som övergått till högskolor

Reallinjcn Latinlinjen utan realämnen

Medelbetyg Utan special- Med special- Utan spectal- Med special-

begåvning begåvning begåvning begåvning % % % % —2.4 ............ 26 31 29 57 2,5—2,9 ............ 46 51 44 62 3,0—3,4 ............ 61 64 .. 3.543» ............ 70 79l 62 '4 4,0—vv ............ 69 90 90 95 Samtliga 45 61 56 74

Bland realstudenterna ha 45 % av dem utan specialbegåvning och 61 % av dem med specialbegåvning påbörjat akademiska studier. I den lägsta be- tygsklassen (t. o. m. B+) ha av dem utan specialbegåvning 20 % och av dem med specialbegåvning 31 % påbörjat akademiska studier. Därefter stiger siffran med stigande medelbetyg för dem utan specialbegåvning till ca 70 % och för dem med specialbegåvning till 90 %. Sambandet är m. a. o. starkare mellan övergång och medelbetyg för dem med specialbegåvning än för dem utan specialbegåvning. Bland latinlinjens studenter ha 56 % av dem utan och 74 % av dem med specialbegåvning Övergått till akademiska studier. I lägsta medelbetygsklassen ha 29 % av dem utan och 57 % av dem med spe- cialbegåvning påbörjat akademiska studier. Därefter stiger procentsiffran

med stigande medelbetyg till 90 % för dem utan och 95 % för dem med specialbegåvning. På latinlinjen är således skillnaden i övergångsprocent till akademisk utbildning större i de lägsta betygsklasserna för dem utan än för dem med specialbegåvning i motsats till vad fallet är bland realstu- denterna.

Speaalbegavmng och socialt ursprunct.

För varje yrkesgrupp har först för realstudenterna och latinstudenterna med realämnen beräknats ett genomsnitt av de nio betygen i de tre äm- nesgrupperna och för latinstudenterna utan realänmen ett genomsnitt av de sex betygen i de två ämnesgruppernas ämnen. För varje ämnesgrupp har likaledes beräknats ett genomsnitt av betygen. Då för totalmaterialet före- ligger betydande olikheter i genomsnitt för de skilda ämnesgrupperna (bl. a. ha språkämnena låga bet vg), har för att klarlägga eventuella olik— heter i inriktning för yrkesgrupperna beräknats en differens enligt formeln (mi—m)——(Mi—M). Hår betecknar mi medelvärdet i en ämnesgrupp för yrkesgruppen och m medelvärdet av samtliga ämnesgrupper i yrkesgruppen, medan Mi och M hänföra sig till totalmaterialet (samma linje). Dessa diffe- renser, angivna i antal hundradelar, redovisas i tabell 104. Så t. ex. har differensen 8 i realämnesgruppen för realstudenterna från lantbrukargrup- pen (A) erhållits som skillnaden (3,23—3,08)—(336—43,09) : 0,08 eller 8 hundradelar. Värdet 3,23 är genomsnittsbetyget i realämnen för realstuden— terna från yrkesgrupp A. Yrkesgrupp A ligger i fråga om realämnen 15 hundradelar över genomsnittet men totalt blott 7 hundradelar.

Fördelen med differenserna framför de absoluta värdena av genomsnitts- betyget i varje ämnesgrupp är att man får en klarare bild i fråga om fallen- heten för en ämnesgrupp under hänsynstagande till yrkesgruppens totala genomsnittsbetyg. Det har tidigare (sid. 235) visats, att genomsnittsbetygen äro mycket olika i de tre ämnesgrupperna och tabellens kolumn för genom- snittsbetygen för samtliga ämnesgrupper inom skilda yrkesgrupper visar också betydande differenser.l

Med hänsyn till medelfelen i differenserna kan man för reallinjens stu— denter ej tala om några signifikanta differenser mellan genomsnittsbetygen i de tre ämnesgrupperna för yrkesgrupp B, CM, D, G, Y och X.

Studenterna från lantbrukar-, akademiker- och högre tjänstemannahem (A, C A, F) ha bättre betyg i realämnena än i övriga ämnen, medan studen- terna från arbetar- och hantverkarhem (H) ha sämre betyg i realämnen än i övriga ämnen.

AV siffrorna för nnderavdelningarna i akademikergruppen framgår, att

1 Dessa genomsnittsbetyg för samtliga åmnesgrupper äro något högre än de genomsnitt- liga medelbetygen, beroende i första hand på att betygen i skrivningarna, som äro relativt låga, sänka de genomsnittliga medelbetygen.

Tabell 104. Genomsnittliga betyg samt differenser mellan ämnesgruppen-nas genomsnittsbetyg efter linje och faderns yrke.

Reallinjen Latinlinjen med realämnen Latinlinjen utan realämnen

Yrkesgrupp (fadern) Genom- Differenser Genom- Differenser Genom- Dilferenser snitts- snitts- Antal snitts-

betyg Hum. Språk Real betyg Hum. Språk Real betyg Hum. Språk

——16 —— 1 + 3 —— 3 +14 6 —10 —19 +13 +14

0 ———13 —— 2 0 +10 + 5 + 4

—7

_j-

WOWNlDQQOO N

+39 64 —22 6 + 3 9 +11 42

0 —— 19 —11 —14 ———16 —— 36 +56 8 —21 ——11 5 5 —18 + 1 6 0 + 2 +72 +34

3,50

3,16 3,29 3,06 2,88 2,98 3,10 3,61 3,12 3,30 2,80 2,96 3,14 2,88 2,98 3,04 3,10 3,05

NH owman—cow N 01 19500 v-t

v—l

WDMHOKO H MNN ++++++ nee

mmma'cumvm

.

|+1+++ O_Q'

NMNNM'

mmmmm'mvmmm" m m

(OCD OH IDQ'INQ +| +|

CO O "1 +

ao |+l

MID

v—lv—l mmamnwwwnmcomwmmm WQUONQMMQQOMQHMNO

(”ID HH

++

OO OOWOOONVQVFCDHWM NH

U)

..

MHNNOONMMQMB HN

Nmuämmm a': N

ln N

G

NFO—ON v..

+++ +l+++1++|||+|l| .es [|

sun ++ ||+1+++1 WDMI—NQHÖ mmmnömmamm

a'? Q&GNMQWI—Gw UN

++l+++

3,09

52

l

++|++| onödan»

co o_ CG oo "1 + %

oovnoOOMNHv—HH _.

m N +?)

CQ =. :o o: en o.. m ”. N I— ". co

det är studenterna från grupperna jurister, läroverksadjunkter m. ni. och ingenjörer, som i första hand svara för de höga betygen i realämnena.

Differenserna för latinlinjens studenter äro endast undantagsvis säkra med hänsyn till medelfelet, då antalet i de skilda yrkesgrupperna är för— hållandevis litet. Man kan dock peka på de höga differenserna för yrkes— gruppen lägre tjänstemän samt för lantbrukargruppen bland latinstuden- terna utan realämnen, där språkämnena ha låga betyg.

I tabell 105 har för skilda yrkes— och socialgrupper angivits studenternas relativa fördelning på tre grupper av specialbegåvning efter styrka: ingen specialbegåvning, svag eller måttlig samt stark specialbegåvning. Denna för— delning på skilda slyrkegrupper är relativt lika för de skilda yrkesgrup— perna. Påpekas bör dock för realstudenterna det relativt ringa antalet stu- denter från officersgruppen och det relativt stora antalet studenter från lägre tjänstemannagruppen i gruppen stark specialbegåvning. Siffrorna för socialgrupperna visa på konstant relativt antal studerande i gruppen stark specialbegåvning, men stigande antal utan specialbegåvning och fal- lande antal med svag eller måttlig specialbegåvning ju längre ner på social- gruppsskalan man kommer.

Bland latinstudenterna är antalet utan specialbegåvning stort i gruppen

Tabell 105. Studenternas relativa fördelning på grupper av specialbegåvningens styrka m. 111. inom skilda yrkes- och socialgrupper.

Reallinjen Lallnlinjen utan realämnen Yråfcsiillmh Specialbegåvningens Specialbegåvningens grupp- styrka styrka % x 100 (fadern) Antal Svag Summa Antal Svag Summa Ingen och Stark Ingen och Stark måttlig måttlig A ......... 182 28,1 59,1 12,9 100 62 54,8 33,9 11,3 100 186 ' B ......... 111 32,7 49,1 18,2 100 49 61,2 30,6 8,2 100 125 CA ....... 373 26,5 58,4 15,0 100 138 66,4 29,2 4,4 100 190 CM ....... 64 35,9 54,7 9,4 100 19 (52,6) (42,1) (5,3) 100 (83) D ........ 136 26,9 57,5 15,7 100 66 79,7 14,1 6,3 100 119 E ......... 230 28,4 57,2 14,4 100 84 73,5 21,7 4,8 100 109 F ......... 245 30,7 55,2 14,1 100 109 57,0 39,3 3,7 100 176 ' G ........ 107 29,0 49,5 21,5 100 47 72,3' 23,4 4,3 100 82 H ........ 260 30,4 55,4 14,2 100 75 69,3 24,0 6,7 100 79 Y ........ 24 (45,8) (37,5) (16,7) 100 6 (28,6) (42,9) (28,6) 100 (66) x ......... 39 33,3 53,8 12,8 100 9 (58,3) (41,7) — 100 (200) Samtliga 1 771 29,4 55,7 14,9 100 664 65,4 28,7 5,9 100 129 I ......... 549 26,4 59,2 14,4 100 218 70,2 24,7 5,1 100 166 II ........ . 771 30,2 54,8 15,0 100 302 61,5 32,1 6,4 100 142 III ....... 412 31,6 52,8 15,6 100 135 66,9 26,5 6,6 100 80 x ......... 39 33,3 53,8 12,8 100 9 58,3 41,7 100 _— Samtliga 1 771 29,4 55,7 14,9 100 664 65,4 28,7 5,9 100 —— Anm.: a = antalet realstudenter med positiv specialbegåvning i realämnen. b = » | » negativ » » »

direktörer och lågt i gruppen lantbrukare. Antalet studenter i de skilda yr- kesgrupperna är dock litet, varför osäkerheten i procenttalen gör det omöj- ligt att tala om några signifikanta olikheter mellan yrkesgrupperna. Grup- perna lägrc tjänstemän och arbetare-hantverkare ha ett litet antal special- begåvning och låga procenttal i gruppen svag eller måttlig specialbegåv— ning, medan yrkesgrupperna B, GM och F visa ett relativt stort antal i gruppen svag eller måttlig specialbegåvning.

För att belysa olikheterna inom skilda yrkes- och socialgrupper i fråga om fördelningen på arter av specialbegåvning har i tabellens högra kolumn för realstudenterna angivits relationen mellan dem, som ha positiv special- begåvning i realämnena och dem, som ha negativ specialbegåvning i real- ämnena. Bland latinstudenterna är antalet studerande i de olika yrkes- och socialgrupperna för litet för att dylika indextal skola ha något som helst värde.

För samtliga yrkesgrupper tillsammans är antalet med positiv special- begåvning i matematik 29 % större än antalet med negativ specialbegåvning i ämnesgruppen.

Yrkesgrupperna lantbrukare, akademiker och högre tjänstemän ha för- hållandevis stort antal positiva specialbegåvningar, medan yrkesgruppen lägre tjänstemän och arbetare hantverkare ha ett litet antal specialbegåv— ningar i realämnena.

Siffrorna för socialgrupperna visa, att socialgrupp I har ett förhållande- vis stort antal med positiv specialbegåvning i realämnena och socialgrupp III ett lågt antal. Socialgrupp Il ligger något över genomsnittsnivån.

Dessa sista siffror i kombination med siffrorna i tabell 101 beträffande övergången till akademiska studier i olika grupper av specialbegåvning kasta ett visst ljus över de i kapitlet V sid. 101 ff. påvisade olikheterna mel- lan yrkes- och socialgrupper beträffande övergången till akademiska stu- dier. En del av den överrepresentation, som där enligt standardberäkningen konstaterades för framför allt akademikergruppen och socialgrupp I och en del av underrepresentationen i grupp H och socialgrupp III kan förkla— ras av olikheterna i antalet specialbegåvningar inom de skilda yrkes— och socialgrupperna. Det större antalet studenter med positiv specialbegåvning bland de studerande från yrkesgruppen akademiker och socialgruppen I medverkar till en högre övergångsprocent.

Differenserna mellan yrkes- och socialgrupperna skulle därför minska, om man toge hänsyn till olikheter i förekomsten av specialbegåvningar. Någon total utjämning av differenserna skulle dock ej åstadkommas.

KAPITEL XVI.

Studenternas nuvarande samhällsställning.

A. Inledning.

Som framgått av kapitel II, efterforskades nuvarande hemort, yrke och inkomst samt familjedata för 1930 års samtliga och 1937 års kvinnliga stu- denter. De insamlade uppgifterna avse årsskiftet 1946/47. Inkomsterna avse inkomståret 1946 enligt 1947 års taxeringar.

Genom efterforskningarna erhölls även uppgift om dödsfall,1 flyttningar till utlandet, obefintliga samt obotligt sjuka. Som framgår av nedanstående tablå, blevo blott 34 st. av de manliga och 20 av de kvinnliga i årgång 1930 samt 60 st. av de kvinnliga läroverksstudenterna i årgång 1937 helt oiden- tifierade.

Läroverksstudenter Män 1930 Kvinnor 1930 Kvinnor 1937 Ursprungligt antal ...................... 1 714 468 1 066 Härav döda ............................ 45 12 11 i utlandet ............................ 36 11 33 obefintliga eller obotligt sjuka .......... 5 1 1 Rest .................................. 1 628 444 1 021 Med uppgift om familje- och inkomstdata. . 1 594 424 961 Icke återfunna .......................... 34 20 60 Icke återfunna i % av rest .............. 2 5 6

I procent av samtliga läroverksstudenter (de döda, emigrerade, obotligt sjuka och obefintliga frånräknade) utgjorde de blott 2, 5 resp. 6 %. Att re— sultatet för kvinnorna blivit något sämre än för männen beror huvudsak- ligen på att sammanhållningen bland kvinnorna är något mindre, vilket i sin tur kan förklaras av att en del av studentskorna gifter sig och i sam- band därmed ofta, t. ex. genom avflyttning till annan ort, förlorar kontak- ten med studentkamraterna. För samtliga tre grupper studenter är dock de i fråga om inkomst- och familjedata identifierades antal så stort, att alla siffror i fortsättningen måste anses fullt giltiga för hela studentårgångarna.

1 De 11 döda kvinnorna i årgång 1937, om vilka uppgift erhållits på ett tidigt stadium. ha redan uteslutits ur den tidigare redogörelsen för valet av utbildning efter studentexamen.

Det kan emellertid vara av ett visst intresse att i detta sammanhang mågot närmare beröra de grupper, som ej bliva föremål för bearbetning i det föl- jande.

a) Icke återfunna.

Gruppen icke återfunna har något lägre medelbetygsnivå än samtliga läroverksstudenter, vilket framgår av nedanstående tablå.

Icke återfunna Samtliga 1930 års män ............................ 3,04 3.08 1930 års kvinnor ........................ 3,04 3,32 1937 års kvinnor ........................ 3,23 3,29

Skillnaderna äro dock tämligen betydelselösa, särskilt för 1930 års mån. Av tabell 106 framgår, att de icke återfunna icke heller i fråga om utbild— ning nämnvärt skilja sig från samtliga studenter.

Vissa uppgifter, t. ex. om civilstånd (enligt kamratuppgiftel) föreligga för åtskilliga av giuppen »icke återfunna». De visa ocksa, att den icke nämnvärt skiljer sig i dessa avseenden. Någon bearbetning av dessa data har dock icke skett, utan gruppen har konsekvent utelämnats i det följande.

b) Avlidna.

Med hänsyn till den allmänna dödligheten bland befolkningen i närmast motsvarande åldersgrupper borde man förväntat, att antalet dödsfall skulle hava varit 84, 20 och 24 för respektive 1930 års män, 1930 års kvinnor och 1937 års kvinnor.

De verkliga antalen ligga betydligt under de förväntade, vilket tyder på att studenterna ha läg dödlighet i jämförelse med totalbefolkningen i motsvarande åldersgrupper. Detta gäller även om några av de utflyttade eller icke återfunna skulle vara avlidna.

Eftersom uppgift om dödsår saknas i många fall och i övrigt mestadels äro osäkra (kamratuppgifter), är det icke möjligt att undersöka huruvida underdödligheten hänför sig till åren närmast efter studentexamen eller är mera jämnt fördelad under hela observationstiden från studentexamen till utgången av år 1946.

En detaljerad beskrivning över de avlidna skulle bliva tämligen intet- sägande. I nedanstående tablå återgives dock medelbetyget för de avlidna jämfört med medelbetyget för samtliga i årgången.

Avlidna Samtliga 1930 års mån ............................ 3,17 3,08 1930 års kvinnor ........................ 3,67 3,32 1937 års kvinnor ........................ 3,50 3.29

De avlidna ha sålunda något högre betyg än sina kamrater. Av tabell 106 framgår emellertid, att de avlidna manliga studenterna av årgång 1930 till stor del hänföra sig till grupperna »avbiutna studier» eller

»ingen utbildning», vilket sammanhänger med att sjukdom och klen kon- stitution för många har förhindrat fortsatta studier eller examens avläg- gande.

0) I utlandet.

Av de 36 män, som befinna sig utomlands, äro 7 anställda i utrikesdepar— tementet, 14 ha anställning vid svenska företag i utlandet. Ytterligare 15 ha utskrivits till utlandet, men ingen uppgift om verksamheten har stått att få. De senare ha betydligt lägre medelbetyg (2,85) än de som ha svensk diplomatisk eller annan tjänst utomlands (3,70).

Av de kvinnliga studenterna i årgång 1930 i utlandet äro alla utom en gifta med utländska medborgare. Den återstående är gift med svensk med- borgare, som har tjänst utomlands.

Av de kvinnliga studenterna i årgång 1937, som 1946 vistades utomlands, voro 13 gifta med utlänningar, 11 hade diplomattjänst eller tjänst i svenskt företag i utlandet, medan ytterligare 9 enligt pastorsämbetenas anteck- ningar utskrivits till utlandet. Om dem saknas uppgifter om verksamheten.

De som vistas utomlands ha ungefär samma utbildning som övriga stu- denter, vilket framgår av siffrorna i tabell 106.

Dessa jämförelser visa, att de som av olika anledningar ej medtagits i de följande sammanställningarna i fråga om intellektuella kvalifikationer i stort sett representera ett genomsnitt av samtliga studenter, varför deras uteslutande ej på något sätt påverkar förhållandena bland dem som blivit

' föremål för fortsatt bearbetning. _

De förhållanden — familjebildning, yrkes- och inkomstförhållanden —— som i det följande bliva föremål för undersökning, gestalta sig i hög grad olika för de manliga och de kvinnliga studenterna. Därför har det synts vara naturligast att vid redovisningen genomgående skilja på männen och kvin- norna. I den första avdelningen redovisas förhållandena bland 1930 års manliga läroverksstudenter och i den andra avdelningen förhållandena bland de kvinnliga läroverksstudenterna i årgång 1930 och 1937.

Privatisternas familje-, yrkes- och inkomstdata komma att helt summa— riskt redovisas i slutet av varje avdelning. Som framgår av nedanstående tablå, identifierades sammanlagt 53 av 68 privatister, d. v. s. drygt 3/.,.

Privatister

Män 1930 Kvinnor 1930 Kvinnor 1937

Ursprungligt antal ........................ 46 9 16 Härav döda eller i utlandet .............. 3 — Rest .................................... 43 9 16 Med uppgift om familje- och inkomstdata .. 35 7 11 Icke återfunna ............................ 8 2 5

Att resultatet för privatisterna blev sämre än för läroverksstudenterna beror på avsaknaden av kamratuppgifter, vilket i hög grad försvårade fast-

Tabell 106. Läroverksstudenterna fördelade efter kön, årgång, utbildning och resultaten av efterforskningarna av hemort, yrke m. m.

Utbildningsgrupp Sludentårgång och identifierings- _ Högre Lägre Akade- Icke- _ grupp Antal akade- akade- miska akade- 31:33 misk misk stud.uian misk u . _ examen examen examen examen "lng Män 1930 Samtliga .................... 1 714 203 854 192 239 226 därav i utlandet ........... 36 2 13 8 4 9 » obefintliga, obotligt sjuka ............... 5 1 —-— 2 — - 2 » döda ................ 45 ———- 12 15 4 14 » icke återfunna ....... 34 3 19 5 2 5 » med uppgift om in- komst- och familjedata 1 594 197 810 162 229 196 Kvinnor 1930 Samtliga .................... 468 15 175 65 66 147 därav i utlandet ........... 11 2 1 2 2 4 » obefintliga, obotligt sjuka ............... 1 — 1 —— —— » döda ................ 12 ——- 1 6 1 4 » icke återfunna ....... 20 ——-— 7 3 — 10 » med uppgift om in- komst- och familjedata 424 13 165 54 63 129 Kvinnor 1937 Samtliga .................... 1 066 13 286 165 187 415 därav i utlandet ........... 33 2 11 6 2 12 » obefintliga, obotligt sjuka ............... 1 —— 1 —— — ——- » döda ................ 11 —— 1 3 2 5 » icke återfunna ....... 60 1 8 14 5 32 » med uppgift om in— komst— och familjedata 961 10 265 142 178 366 Anm.; Högre akademisk examen omfattar förutom teol. jur. och fil. dr. eller lic. även agr. dr. och tekn. dr.

ställandet av nuvarande hemort. Som framgått av kapitel 11 var kamrat- uppgifterna en icke obetydlig hjälp för att snabbt kunna erhålla uppgift om nuvarande hemort.

B. Männen i årgång 1930. Yrke och utbildning.

Yrkesuppgifterna äro, som i tidigare sammanhang påpekats, hämtade ur 1947 års mantalslängder och avse sålunda förhållandena hösten 1946, d. v. 5. för 1930 års studenter 16 år efter studentexamens avläggande.

I de senaste folkräkningarna har den yrkesverksamma befolkningen klassificerats efter näringsgren i första hand och ställning i yrket i andra

band. Dessutom ha yrkena fördelats efter individualyrke eller genomgående yrke samt efter verksamhet i allmän resp. enskild tjänst.

Studenterna utgöra blott en mycket begränsad del av befolkningen och deras yrken äro blott representerade inom ett fåtal av folkräkningarnas yrkesgrupper. Därför har här ej eftersträvats någon indelning, som möj- liggör direkta jämförelser mellan siffrorna över yrkesfördelningen bland studenterna och folkräkningarnas siffror över hela rikets yrkesverksamma befolkning. Vid studentmaterialets yrkesgruppering har tagits hänsyn dels till utbildningens art, dels om möjligt till verksamhetens art och till vem som varit arbetsgivare.

Yrkesuppgifterna ha dock icke alltid varit sådana, att verksamhetens art och arbetsgivare klart framgått.

Enligt dessa indelningsprinciper ha präster, läkare, tandläkare, vete- rinärer, apotekare, ingenjörer, arkitekter, jägmästare, posttjänstemän, tull-, telegraf— och järnvägstjänstemän, officerare och gymnastikdirektörer sam- manförts till var sin huvudgrupp. Inom de flesta av dessa har därefter en fördelning på verksamhetens art genomförts i den mån det varit möjligt.

Den relativt omfattande gruppen med filosofisk examen har vållat en del svårigheter. Huvuddelen utgöres av lärare av skilda grader samt bibliote- karier och museipersonal. Dock har det i samtliga fall ej varit fullt klart, om vederbörande varit lärare, framför allt, då mantalslängdens yrkesupp- gift enbart upptagit en akademisk titel, t. ex. fil. kand., fil. mag. eller fil. lic. I en del fall har identifiering kunnat ske med hjälp av matrikel- eller kamratuppgifter. I ytterligare andra fall har med hjälp av inkomstupp- giften samt bostadsorten kunnat konstateras, att vederbörande med stor sannolikhet varit lärare. Dock har en icke obetydlig grupp med filosofisk examen och med inkomster måst föras till en i fråga om yrke oidentifierad grupp.

De akademiker, i första hand filosofer, som varit inskrivna hösten 1946 vid universitet eller högskola, ha förts till en särskild grupp studerande.

De som avlagt juridisk examen ha fördelats på skilda verksamhetsgre- nar, varvid skilts på jurister i rättsväsende, jurister i polisväsende, jurister i allmän förvaltningstjänst med särskiljande på statlig, läns— eller kom- munal tjänst samt jurister i intresseorganisationer och privat verksamhet (bank-, försäkrings-, affärsverksamhet). Dock har ett icke obetydligt antal jurister med titeln notarie eller amanuens förts till en särskild grupp. En stor del av dem som förts till denna grupp torde vara anställda i allmän tjänst; i flera fall säkerligen i krist'örvaltningen.

De med högre eller lägre merkantil utbildning ha i likhet med juristerna i så stor utsträckning som varit möjligt fördelats efter verksamhetsområde. Ett mindre antal civilekonomer utan någon uppgift om verksamhetsområde ha dock förts till en speciell grupp, närmast ett slags motsvarighet till grup- pen amanuenser, notarier bland juristerna.

Alla som ha anställning i privat tjänst ha fördelats i första hand på bank-, försäkrings-, revisions-, kontors- och affärsverksamhet. Dock ha personer i chefsställning, direktörer, disponenter, fabrikschefer etc. sammanförts till en särskild grupp, oavsett verksamhetens art. Till gruppen bankverksamhet ha även förts riksbankstjänstemännen trots att dessa äro stats- och ej pri- vatanställda. Det bör även påpekas, att till gruppen kontorsverksamhet förts förutom de, om vilka uppgifter funnits om kontorsanställning i privat tjänst, även de som enligt mantalsuppgifterna äro kontorstjänstemän ihögre och lägre grad och om vilka inga uppgifter funnits om att de varit anställda i offentlig tjänst eller i bank-, försäkrings-, revisions- eller affärsverksam— het. Gruppen är m. a. o. en restgrupp och kan givetvis omfatta en del kon- torsanställda i offentlig förvaltning ävensom en del i bank— och försäk- ringsverksamhet.

Gruppen obekant yrke omfattar personer, som sakna yrkesuppgift i man- talslängden och för vilka inga kamratuppgifter funnits.

Resultatet av den efter dessa principer genomförda yrkesindelningen redovisas i tabellbilaga C: 1 med fördelning på huvud- och undergrupper. I tabell 107 redovisas huvudgrupperna i kombination med huvudutbildning, varvid skilts på dem som avlagt examen vid fria fakulteter, vid fackhög- skolor inkl. medicinska fakulteter, ieke-akademisk examen, akademiker utan examen samt dem utan utbildning.1

Av de 10 studenter, som ha sitt huvudyrke inom jordbruket, har 1 exa- men vid universitet, 3 vid fackhögskola, 3 ha avbrutit sina akademiska stu- dier utan examen och 3 sakna helt utbildning.

Juristerna i rättsväsendet ha samtliga juridisk examen. Av dem som äro anställda i polisväsendet ha 13 akademisk examen (polismästare, stads- fiskaler m. m.), 1 akademiska studier utan examen, 2 annan icke—akade- misk examen och 13 sakna utbildning utöver polis- eller landsfiskalsut- bildningen.

Av de 59, som förts till gruppen statlig förvaltning, ha 49 avlagt akade- misk examen, därav 4 vid fackhögskolor, 6 ha akademiska studier utan examen och 4 ingen utbildning.

Av de 27, som ha tjänst inom länsförvaltningen, har blott drygt hälften akademisk examen. 4 ha avbrutit de akademiska studierna, 1 har kortare utbildning och 7 sakna utbildning. Utbildningsstandarden är sålunda lägre bland dem i länstjänst än bland dem i statstjänst, helt naturligt. då det finns förhållandevis fler befattningar i statstjänst, som fordra akademiska meriter än vad det finns i länens förvaltningsorganisation.

Av de 24 anställda i kommunal tjänst inkl. socialvården ha 10 akademisk examen och 5 akademiska studier utan examen, medan 3 ha icke-akademisk examen. ' '

' I alla sammanställningar i detta kapitel efter utbildning föras 10 studenter med med. kand. och 2 med od. kand. till gruppen akademiker utan examen; 9 studenter, som påbörjat men ej fullföljt icke-akademisk utbildning, föras till gruppen utan utbildning.

Tabell 107. Läroverksstudenter av argåug 1930 efter huvudutbildning oeh yrke år 1946. Män.

Utbildningsgrupp Examen vid Y r k e 5 g r 11 p p fackhög- (tåg:;— aktie;- Utan Summa fria fakul- skolor + stud. utan misk utbild- teter medicinska examen examen ning fakulteter

Godsägare, lantbrukare, arrendat. 1 3 3 _ 3 10 Rättsvisendet ................. 43 _ _ _ _ 43 Anställda i polisväsendet ....... 12 1 1 2 13 29 Anställda iförvaltningstj. (statlig) 45 4 6 _ 4 59 Anställda iförvaltningstj. (läns). ." 14 1 4 1 7 27 Anställda i förvaltningstj. (kom.) 8 2 5 3 6 24 Anställda i intresseorganisationer 13 _ 1 _ _ 14 Notarie, amanuens m. m. 33 _ 9 1 5 48 Läkare ........................ _ 134 3 — _ 137 Tandläkare .................... _ 72 1 _ _ 73 Veterinär ...................... _ 21 _ _ _ 21 Apotekare, apotekspersonal ...... _ 24 _ _ _ 24 Präster ........................ 87 _ — — _ 87 Lärare ........................ 103 4 9 29 3 148 Biblioteks- och museipersonal. . . . 6 _ 3 _ _ 9 Akademiker (ej stud.) med ink. . 35 _ _ _ 35 Teknisk forskning .............. 5 2 _ _ _ 7 Journalister, konstnärer m. m. . . 7 1 17 2 13 40 Ingenjörer ..................... 1 193 12 _ 19 . 225 Arkitekter ..................... _ 30 5 _ 4 39 Jägmästare .................... _ 13 _ _ _ 13 Anställda vid post ............. _ 1 _ 20 _ 21 Anställda vid tull .............. _ 1 15 4 20 Anställda vid telegraf, telefon. . . _ _ _ 9 _ 9 Anställda vid S. J. ............ ——- _ _ 3 1 4 Anställda vid vattenfallsstyrelsen —- 4 _ _ 4 Officerire pä aktiv stat ........ —_ 2 _ 62 64 Gymnastikdirektörer ............ _ _ _ 5 2 7 Reservsfficerare. . . . ............ _ _ 2 2 3 7 Direktörer, disponenter ......... 6 13 13 8 19 59 Anställda i affärsverksamhet. . . . 1 2 11 15 19 48 Anställda i bankverksamhet ..... 2 9 12 13 27 63 Anställda i försäkringsverksamhet 1 4 2 2 6 15 Anställda i revisionsverksamhet. 1 10 2 1 3 17 Anställda i kontorsverksamhet . . 5 13 17 35 33 103 Civilekmomer utan ang. verksam- het ......................... — 6 _ —- 6 Kroppsarhetare m. m ........... _ 1 3 —— 1 5 Studerande (utan inkomst) ...... 4 _ 18 _ — 22 Ej angivet yrke ................ 4 _ 2 1 1 8 Summa 437 570 162 229 196 1 594

De 14, som ha anställning i intresseorganisationer (arbetsgivarföreningen, akademikers, tjänstemäns och arbetares intresseorganisationer etc.), ha alla akademisk utbildning, så gott som samtliga juridisk. Blott en av dem sak- nar examen.

Av de 33 notarier, amanuenser m. ni., som ha examen vid fria fakulte- ter, ha förhållandevis många jur. kand.-examen. 9 ha akademiska studier utan examen, 1 icke-akademisk examen och 5 salma utbildning.

Läkarna ha alla utom 3 med. lic.-examen. Dessa tre ha med. kand. men stå i mantalslängderna upptagna som läkare. Av tandläkarna har en blott od. kand.-examen.

Veterinärer, apotekare och präster ha alla ensartad huvudutbildning. Gruppen lärare omfattar universitets-, läroverks-, övnings-, privat— och folkskollärare. Mer än 2/3 av lärarna ha huvudutbildning vid universitet och fria högskolor, 4 ha fackhögskoleutbildning, 9 ha akademiska studier utan examen, 28 ha folkskollärarutbildning, 1 handelsgymnasieutbildning och 3 sakna utbildning. Som tidigare påpekats, äro förutom de 28 med folkskollärarutbildning även några av dem med akademisk utbildning folkskollärare till yrket.

Gruppen biblioteks- och museipersonal är genomgående filosofiskt utbil- dad. 6 av 9 ha examen.

De 35 studenter med inkomst, vilka ej studera vidare, bestå av 21 filoso- fer och 14 jurister. De förra äro säkerligen i flera fall läroverkslärare. .luristerna torde i flera fall vara anställda i förvaltning eller vid advokat- kontor och stå gruppen notarier, amanuenser m. m. nära.

I gruppen fria yrken har över hälften akademisk utbildning. Endast 7 av dessa ha examen. 13 st. salma utbildning. En del av dem har dock sådan utbildning, som ej upptagits bland de av oss medtagna utbildningslinjerna, t. ex. .musikerutbildning, skådespelarutbildning etc.

De 7 studenterna under rubriken teknisk forskning äro anställda i veten- skaplig verksamhet utanför universiteten.

Av ingenjörerna har huvuddelen, 193 st., examen från teknisk högskola, 1 har matematisk-naturvetenskaplig examen, 12 ha avbrutit högskolestu- dierna utan examen och 19 sakna högre utbildning. Dessa 19 ha säkerligen i de flesta fall kortare teknisk utbildning.

Av arkitekterna ha 30 högskoleexamen, 5 högskolestudier utan examen och 4 salma högre examen. De 9 utan högskoleexamen ha ej alla titeln arki- tekt utan kalla sig byggmästare, möbelarkitekt eller byggnadsingenjör.

Jägmästarna ha samtliga skogshögskoleexamen.

De anställda vid post, tull, telegraf och SJ ha i de flesta fall sin huvud- utbildning vid resp. verk. De 4 vid Tullverket utan utbildning äro pass— kontrollörer och lotsinspektörer, medan den ende vid SJ utan utbildning är kontorsskrivare.

Av officerarna på aktiv stat ha 2 huvudexamen vid teknisk högskola.1 Av direktörer, disponenter och andra chefspersoner ha 11 st. akademisk examen, 19 sakna utbildning, 13 ha avbrutna akademiska studier och 8 kor- tare utbildning.

Av övriga, som ha sin verksamhet inom det fria näringslivet, saknar en

1 När därför i följande tabell redovisning sker efter huvudutbildning, hänföras blott 62 studenter till gruppen officerare på aktiv stat. Av de 7 gymnastikdirektörerna hänförls av samma anledning blott 5 till utbildningsgruppen GCI.

stor del, 88 st., utbildning av den art, som medtagits i denna utredning. 66 st. ha icke-akademisk examen, i regel vid handelsgymnasier, 48 ha aka- demisk examen, därav 9 vid universitet och fria högskolor, medan 44 st. ha ej fullföljda akademiska studier bakom sig.

Av dem som fortsätta sina akademiska studier ha 10 avlagt examen, me— dan 12 ej avlagt någon examen.

Av de 8 studenter slutligen, som ej haft yrkesuppgifter men blivit iden- tifierade i mantals- och taxeringslängderna, ha 4 akademiska examina.

Inkomst och utbildning.

Inkomstuppgifterna äro hämtade ur 1947 års taxeringslängder, varför de avse 1946 års inkomster. De inkomstuppgifter, som blivit föremål för bearbetning, äro nettoinkomst och inkomst av tjänst. Nettoinkomsten är summan av inkomst av tjänst och tillfällig förvärvsverksamhet, kapital, rörelse, jordbruksfastighet och annan verksamhet (enligt 1947 års deklara- tionsformulär), sedan avdrag gjorts för utgifter för inkomsternas förvär- vande. Inkomst av tjänst och tillfällig förvärvsverksaluhet utgör således en delpost av nettoinkomsten. I fortsättningen redovisas i första hand fördel- ningen efter nettoinkomst.

Studenternas medianinkomst, d. v. 5. den inkomstgräns, som 50 % av studenterna överskredo, var 12 000 kr. år 1946, om siffran avrundas till när- mast liggande 500 kr. Enligt 1945 års folkräknings siffror hade den man- liga befolkningen i städerna i åldersklassen 30_40 år en medianinkomst på 4500 kr. I nedanstående tablå ges den relativa fördelningen på skilda inkomstklasser för dels studenter, dels städernas manliga befolkning i äl- dern 30—40 år.

Nettoinkomstkiass (1 OOO-tal kronor) ingen omr 5—7 8—9 10—11 12-14 15—19 20—29 rio—w S:a

Studenter år 1946 .......... 2 4 13 16 16 17 17 11 4 100 Mån i städer i ålder 30—40 är år 1945 .................. 41 52 32 5 3 2 i 1 _ 100

Jämförelsen ger en ungefärlig bild av studenternas inkomststandard jämförd med den jämnåriga totalbefolkningens. Man bör beakta, att in- komstökningen mellan 1945 och 1946 varit relativt stor. För samtliga in- komsttagare har inkomsten genomsnittligt ökat med 8 %.

Yrkesvalet bland 1930 års manliga studenter är i många fall är 1946 ej definitivt. Ett närmare studium av inkomsterna bör därför ej som i andra sammanställningar, t. ex. i den officiella statistiken, anknytas till yrkes- grupp. I stället är det lämpligare att anknyta till utbildningen. För flera grupper överensstämmer, som visats i tabell 107, utbildning och yrke helt, medan i andra fall en och samma utbildning lett till en rad skiftande yrken. I en del fall, där utbildning och yrke ej överensstämmer, har emellertid

även angivits inkomstfördelningen för de vanligaste. grupperna av yrke. Detta gäller i första hand teolöger,*jurister och filosofer. Resultaten redo- visas i tabell 108.

Medianinkomsten angives i tabellen avrundad till närmaste jämna 500 kronor.1 Dessutom redovisas i tabellen det genomsnittliga medelbetyget i studentexamen för varje undergrupp.

Om man först jämför inkomstfördelningen för samtliga med huvudut— bildning vid fria fakulteter och för dem med huvudutbildning vid fack- högskolor inkl. medicinska fakulteterna, framgår av tabellens siffror, att den förra gruppen har ca 5 500 kronor lägre medianinkomst än den senare gruppen. Å andra sidan är medelbetygsnivån högre för dem med fri aka- demisk utbildning. De med akademisk utbildning men utan examen ha avsevärt lägre inkomster än de med examen. Medianinkomsten är ca 8 500 kronor. Dessa studenter ha även förhållandevis låga medelbetyg i student- examen. Både intellektuellt och socialt (ekonomiskt) sett är standarden så— ledes lägre bland de akademiker, som ej fullföljt sina studier än bland dem som fullföljt studierna. De med akademiska studier men utan examen ha samma inkomststandard som de utan utbildning. Även medelbetygsnivån är ganska lika i de två grupperna. De som avlagt icke-akademisk examen ha ungefär samma inkomststandard som de utexaminerade akademikerna från de fria fakulteterna. Medelbetygsnivån är emellertid avsevärt lägre bland icke-akademikerna än bland akademikerna.

Ser man på de skilda undergrupperna, visa siffrorna, att de utbildade teologerna i regel ha inkomster mellan 5 och 12 tusen kronor. Median- inkomsten är 9 500 kronor. De tretton lärarna med teologisk utbildning ha något högre inkomster än övriga (d. v. s. prästerna), men ha jämväl högre medelbetyg i studentexamen.

Bland juristerna är spridningen i inkomsterna betydligt större än bland teologerna samtidigt som inkomststandarden i genomsnitt är betydligt högre. Medianinkomsten ligger ca 4 000 kronor högre bland juristerna än bland teologerna. Inkomststandarden i de redovisade undergrupperna av yrke är ungefär densamma. Jurister i rätts- och polisväsen ha dock något lägre inkomster än de anställda i stats- och kommunal— (läns-)förvalt- ningen. Något samband mellan inkomst och medelbetyg inom undergrup- perna bland juristerna framträder ej av tabellens siffror.

De som ha filosofisk utbildning ha i tabellen fördelats efter högre och lägre examina. De med högre filosofisk examen ha ca 11 500 kronor i me- dianinkomst, d. v. s. ungefär mitt emellan medianinkomsten för teologer och jurister. De som äro lärare ha något lägre inkomst men obetydligt högre medelbetyg än övriga. De med lägre filosofisk examen ha låga inkomster: medianinkomsten, ca 8 000, är lägre än för någon annan yrkesgrupp. Lä-

1 Vid bestämmande av medianinkomsten har jämväl medtagits de personer som ej varit taxerade.

_, _. ._ = 4- m;: ,; Tabell 108. Utbildnings- och yrkesgrupp i kombination med inkomst år 1946.

Läroverksstud enterna av

.. ,__ ,..-

gång- 1530. Män.

Huvudu tbildnings- och yrkesgrupp

Antal

Medel-

betyg

.ucumir

Ei taxerad

10—11 12—14

inkomst

Samtliga..............................

Examen vid fria fakulteter. . . . . . . . . . . . . », » fackhögskolor (+ med. fak.).

Akad. stud. utan examen... Icke-akademisk examen. . .

Utan utbildning.... . . . .

Teologisk examen. . . . . . därav präster. » 1ärare......... . Juridisk examen ................... . därav i rätts (polis) väsende.. .. » » statlig förvaltning. . . . . .. » » läns- och kom. förvaltning.. » advokater. Högre filosofisk examen. . . därav lärare. . . . ........ Lägre filosofisk examen. . . . . därav lärare .............. . . . » förvaltning. . . . . . . Läkarexamen. . . . . Examen från teknisk högskola. ' Civilekonomexamen. . . . . . . . . . . . därav i privat tjänst. . . . 1Tandläkarexamen............... Apotekarexamen (inkl. enb. farm. kand.)

Veterinär-, agronom-, jägmästarexamen.

Folkskollärarexamen. . . . . . .

Examen från handelsgymnasxum. . . . . Post Telegraf, Tull, S. J. . . Officerare (stat), gymn. dir. examen.

20 19 51 35 106 69 15

135 234 66 43 71 24 40 28 91 20 23 67

3,09 3,33 3,18 2,73 3,02 2,70

»

medl-om

HNHQGIQUÄ'Q'IOQ Nwwwmc—xw wa

Hmm—”'+' cow

now:-no m. namn—seo ...,—'...—

QWQDOHIO IO

ammmmm mmNN'mmm mmmmm

34

11 5 14

corn-cato 1001va

VH HH

NCDQ'HHCO H NH

CONO'Jf—DN VNRDQ'HNCD QLN—t HH

2 1

14 16 6 7

260

81 84 18 52 25 25 21 4 22 6 8 4 1 11 9 23 16 4 14 37 11 7 3 10 9 3 11 2 10 26

275

73 120 15 43 24

7 5 2 44 8 13

G 22

(DOOOCDQ'IDN'O N

43 63 13 10

2 17

20

1 7 1

Anm.: Medelbetygen skilja sig något från de i tidigare kapitel redovisade medelbetygen. Anledningen härtill är att medelbetygen för de icke återfunna, döda etc. ej ingå i denna tabells värden.

12 000 10 500 16 000 8 500 11 000 8 500

9 500 9 500 10 000 13 500 13 000 13 500 13 500 14 500 11 500 11 000 8 000 9 000 12 000

17 000 15 000 14 000 13 500 21 000 12 000 14 000

8 500 12 000 9 000 11 000 1 11 000

rarna ha något högre inkomst och betydligt högre medelbetyg än övriga med lägre filosofisk examen.

Av de utbildade vid de fria fakulteterna ha således juristerna de högsta inkomsterna och de med lägre filosofisk examen de lägsta. När man jämför inkomststandarden för olika utbildningsgrupper, måste man dock beakta en rad olikheter i fråga om inkomsternas förvärvande. Å ena sidan är en fast inkomst med reglerade pensionsförmåner, vilket t. ex. gäller samtliga präster, ej jämförbar med inkomster för utövare av fria yrken, t. ex. advo— kater. Även när man jämför de statsanställda juristernas inkomster med prästernas inkomster, måste man dock beakta, att de statsanställda juris- terna nästan samtliga äro bosatta i Stockholm, medan prästerna ofta bo på mindre platser eller på landsbygden och i vissa fall även ha lågt uppskattade naturaförmåner. Jämförelsen mellan medianinkomst och medelbetyg för olika grupper får även bortsett från olikheter i inkomstens natur ej drivas för långt, då hänsyn måste tagas till andra faktorer såsom handlag, om- dömesförmåga, arbetsintensitet m. m.

Läkarna, som i tabellen förts tillsammans med de utbildade vid övriga fackhögskolor, ha en medianinkomst på 17 000 kronor, vilket är den högsta medianinkomsten för någon yrkesgrupp, om tandläkarna undantas. Det föreligger emellertid relativt stor spridning i inkomstfördelningen för lä— karna. Detta kan delvis förklaras av att en del läkare 1946 voro relativt nyexaminerade eller att de fortsatte studierna på doktorsgraden, vilket lett till, att de i 1946 års taxering redovisat låga inkomster. För de sex personer. som ha mer än 30 000 kronor i nettoinkomst, torde en del av inkomsten utgöras av inkomst av kapital (ärvd förmögenhet).

De utexaminerade vid de tekniska högskolorna ha ca 15 000 kronor i nettoinkomst eller 2 000 kronor lägre än läkarna. Å andra sidan ha de unge- fär samma medelbetygsstandard som läkarna. Civilekonomerna ha ca 1 000 kronor lägre medianinkomst än civilingenjörerna. Deras medelbetyg är å andra sidan betydligt lägre än civilingenjörernas. Tandläkar-na ha, som förut påpekats, de högsta inkomsterna av samtliga yrkesgrupper med en medianinkomst på ca 21 000 kr. Blott 7 st. av de utexaminerade tandläkarna ha mindre än 15 000 kronor i nettoinkomst. Tandläkarnas medelbetygsnivå är något högre än läkarnas och civilingenjörernas. Farmaceuterna däremot, som ha samma medelbetygsstandard som civilingenjörerna och således blott något sämre medelbetygsstandard än tandläkarna, ha blott drygt hälften så stora inkomster som tandläkarna eller i genomsnitt (median) 11800 kronor. Veterinärer, jägmästare och agronomer slutligen ha de lägsta medelbetygen bland de utbildade vid fackhögskolorna men ha in- komster ungefär som civilekonomer och civilingenjörer.

'Folkskollärarnal ha de lägsta inkomsterna av studenterna med icke-aka- demisk examen med en median på 8500 kronor, den näst lägsta median-

1 Det bör observeras, att folkskollärare här blott avser de med studentexamen, som blott år en minoritet av samtliga folkskollärare.

2'63 inkomsten för någon grupp utexaminerade. Endast de med lägre filosofisk examen ha sämre inkomststandard. Akademiker utan examen ha lika läg medianinkomst. Medelbetygen bland folkskollärarna äro å andra sidan myc- ket höga jämfört med de övriga icke—akademiska utbildningsgruppcrna, om man undantar dem som genomgått de statliga verkens utbildningslinjer. De utexaminerade från handelsgymnasierna, vilka ha en relativt låg in- komststandard, ha 12 000 kronor i medianinkomst. Office 'arna på stat ha ungefär samma medelbetyg och inkomster som de utexamine 'ade från han- delsgymnasierna. De utbildade vid de statliga verken ha, som även i tidi— gare sammanhang framhållits, mycket höga studentbetyg. Posttjänstemän- nens inkomststandard är lägre än de anställdas vid de övriga verken. Me- delbetygsstandarden är å andra sidan också lägre bland posttjänstemännen.

De i tabellen redovisade inkomsterna avse nettoinkomsten, vilken som inledningsvis framhållits är summan av inkomst av tjänst och tillfällig för— värvsverksamhet, av rörelse, av kapital m. m.

I regel utgör inkomst av tjänst och tillfällig förvärvsverksamhet den hu- vudsakliga inkomstkällan för studenterna inom skilda utbildnings- och yr- kesgrupper. De viktigaste undantagen utgöra de fåtaliga affärsmännen och lantbrukarna samt större delen av tandläkarna. Även i yrkesgrupper som läkare, civilingenjörer och arkitekter finnas dock en del personer, som helt eller delvis redovisa sin arbetsinkomst under rubriken inkomst av rörelse. Medianen för inkomst av tjänst bland läkarna är 15 500 och för netto- inkomsten 17 000 kronor. Bland de utexaminerade från de tekniska högsko- lorna voro motsvarande siffror 14 000 resp. 15 000. Man måste dock här beakta, att skillnaden ej helt förklaras av att en del av studenterna inom dessa yrkesgrupper helt eller delvis redovisar sin arbetsinkomst under rubriken inkomst av rörelse. Även de övriga posterna i nettoinkomsten, t. ex. inkomst av kapital, ha en viss betydelse för differenserna. Om man jämför nettoinkomsten med inkomst av tjänst för t. ex. präster, lärare och jurister i rätts- och polisväsendet, i vilka grupper så gott som samtliga redo- visa sin arbetsinkomst under rubriken inkomst av tjänst, visa siffrorna, att medianen för nettoinkomsten ligger ca 500 kronor högre än medianen för inkomst av tjänst och tillfällig förvärvsverksamhet.

Siffrorna i tabell 108 tyda ej på något ensartat samband mellan inkomst och medelbetyg i studentexamen. Emellertid har det ett visst intresse att mera exakt mäta sambandet mellan betyg och inkomst (nettoinkomst) inom var och en av de skilda utbildningsgrupperna. Detta har här skett medelst beräkning av korrelationskoefficienterna mellan inkomst och me- delbetyg. Medelbetygen ha vid beräkningarna fördelats på de nio betygs— klasser, som tidigare kommit till användning, och nettoinkomsten har för- delats på sju inkomstklasser med klassmitterna vid 2500, 7500, 12500, 17 500, 22 500, 27 500 och 32 500 kronor. Till lägsta inkomstklassen ha även förts personer utan taxeringar. Högsta inkomstklassen omfattar samtliga

personer med mer än 30 000 kronor, varför klassmitten 32 500 är för låg, då en del personer kommer upp i inkomster på 50 000 och ett fåtal över 100 000 kronor.1 Klassmitten 32 500 har dock valts för att de stora inkom— sterna icke skola få otillbörligt stor vikt.

På basis av korrelationsberäkningarna har inom varje utbildningsgrupp jämväl uträknats den skillnad i nettoinkomst, som följer med en förändring av medelbetyget med en hel betygsenhet, d. v. s. inkomstförändringen per betygsenhet eller regressionskoefficienten.

Resultaten av korrelationsberäkningarna visa, att ett positivt samband råder mellan medelbetyg och nettoinkomst inom de flesta utbildningsgrup- per (se tabell 109 och kommentaren nedan). Då medelbetygsnivån varierar mellan skilda utbildningsgrupper, är det därför av intresse att omräkna de skilda utbildningsgruppernas medelinkomster till att gälla en och samma medelbetygsnivå. Dessa omräknadc värden kallas i fortsättningen den stan- dardiserade inkomsten. Eftersom inom de två huvudgrupperna utexami- nerade akademiker och övriga utbildningsgrupper de olika undergrupperna var för sig uppvisa relativt enhetliga korrelationssamband mellan inkomst och medelbetyg, har standardiseringen av inkomsten skett så att två vägda medeltal av regressionsbeloppen beräknats för var och en av de två huvud— grupperna, varvid som vikter använts antalet studenter i varje utbildnings- grupp. Dessa genomsnittliga regressionskoefficienter, för akademiker 1600 kr., för övriga utbildningsgrupper 600 kr., ha därefter multiplicerats med skillnaden mellan gruppens genomsnittliga medelbetyg och det totala ge- nomsnittliga medelbetyget 3,09, och det så erhållna beloppet har därefter lagts till den observerade medelinkomsten (med vederbörlig hänsyn till tec- ken). Den så framräknade standardiserade inkomsten har i likhet med den observerade avrundats till närmast liggande 500 kronor.

Slutligen har på basis av de standardiserade inkomsterna för varje ut— bildningsgrupp gjorts en jämförelse mellan utbildningsgruppens inkomst- standard och övriga gruppers inkomststandard. Härvid har först beräknats genomsnittlig standardinkomst för samtliga med akademisk examen å ena sidan och samtliga med icke-akademisk examen å den andra. Differenserna mellan undergruppernas standardinkomst och resp. huvudgrupps genom- snittliga standardinkomst äro uttryck för hur mycket inkomsten för en utbildningsgrupp ligger över eller under standardinkomsten för samtliga ut- bildningsgrupper med likvärdig (annan akademisk resp. annan icke-akade-

1 De medeltal för inkomsterna, som beräknats på detta sätt, äro på grund av den grova klassindelningen något missvisande och höra ej tagas som exakta mått på resp. gruppers medelinkomster. Härtill lämpa sig bättre de ovan i tabell 108 angivna medianinkomsterna. För korrelationsberäkningarna är dock klassindelningen av inkomsterna fullt tillfredsställmde. Vid redovisningen av medelinkomsten har en avrundning skett till närmaste 500 kronor. Denna avrundning, vilken även använts i tabell 108 vid angivandet av medianinkomsterna, innebär stundom, att skillnaden i medelinkomster mellan två utbildningsgrupper ökas. En angiven skillnad på 500 kronor motsvaras därför ibland iverkligheten av en betydligt större eller mindre differens.

265 misk) utbildning för personer med samma medelbetyg i studentexamen. Gruppen akademiker utan examen har i detta sammanhang jämförts med akademiker med examen och gruppen utan utbildning med gruppen icke- akademisk examen.

I tabell 109 "redovisas resultaten av dessa olika beräkningar. Vad först beträffar korrelationssambandet mellan inkomst och medelbetyg föreligger totalt sett en svag korrelation (r : 0,11). Det starkaste sambandet förekom- mer bland de utexaminerade frän handelshögskolorna (r : 0,31). Inom de olika akademikergrupperna är det egentligen blott civilingenjörsgruppen, som ej uppvisar något samband mellan inkomst och medelbetyg (r : 0,07). För akademiker utan examen saknas också samband mellan inkomst och medelbetyg (r : 0,01). Av grupperna med icke-akademisk utbildning före— ligger blott för de utexaminerade från handelsgymnasierna ett svagt posi- tivt samband mellan inkomst och medelbetyg (r : 0,18), medan för övriga grupper sambandet är mycket svagare eller också negativt. I gruppen utan utbildning föreligger ett negativt samband mellan inkomst och medelbetyg (fr :—0,29), vilket innebär, att inkomsten stiger med fallande medelbetyd.

Regressimiskoefficienterna visa, att totalt sett nettoinkomsten i genom- snitt ökar med 1 000 kronor för varje ökning med en enhet i medelbetyget i studentexamen. Den största regressionskoefficienten uppvisar gruppen civilekonomer med 4 000 kronor, vilket innebär, att en ökning i medelbety- get med lAo, t. ex. från 2,80 till 2,00, följes av en ökning i inkomst av i medel- tal 400 kronor. Bland folkskollärare och framför allt i gruppen utan utbild- ning föreligga svaga negativa regressionskoefficienter, vilket innebär, att

Tabell 109. Korrelations- och regresslonskocft'leienter för sambandet mellan me- delbetyg och inkomst m. m. för läroverksstudenter av årgång 1930. Män.

Differens mellan Stan- utbildningsgrup— dard- pens och huvud- inkomst gruppens stan-

dardinkomst

Korrela- Regres-

E x a m e n Mcdel- Medel- tions- Sions- (Huvudutbildning) betyg inkomst koeffi- koeffi- cient cient

9 000 14 500 10 000 17 500 16 500 16 000

Teologisk examen ............. Juridisk examen ............... Filosofisk examen .............. Läkarexamen .................. Examen från teknisk högskola.. Civilekonomexamen ............. Annan fackhögskolexamcn ...... Akad. stud. utan examen ....... Folkskollärarexamen ............ Examen från handelsgymnasium Post, Tull, Telegraf, S. J. . .. Officerare (stat) gymn. dir. ex... Utan utbildning ................

Samtliga

& ». + 1 300 8 500 — 6 000 + 2 300 14 500 :i: 0 + 1600 9 000 —— 5 500 + 2 000 17 500 + 3 000 + 600 16000 + 1 500 + 4 000 16 500 + 2 000 17 000 + 2 300 17 000 + 2 500 10000 + 100 10500 ——4000

8 000 -— 200 8 000 —- 4 000 13 000 + 1 800 13000 + 1 000 10 500 + 100 10000 —2000 12 500 :i; 0 12500 + 500 11500 — 3 400 10 500 — 1 500

13500 + 1 000 _— _—

Anm.; Studenter utan uppgift om faderns yrke har uteslutits vid beräkningarna, varför några gruppers medelbetyg skilja sig från medelbetygen enligt tabell 108.

_. .;—

- %: ...

ammo:

IOIQwYQwIQwawwWW

_rooaocv—q—mww

:>»— c.a—>a— OOOPOOHO ommorommr»:

(» o to ,

nettoinkomsten i medeltal faller med stigande medelbetyg. För gruppen utan utbildning sjunker inkomsten 340 kronor med en ökning av medel- betygsstandarden på 1/10 betygsenhet.

De standardiserade inkomsterna i tabellens högra kolumn överensstämma i de flesta fall med den observerade inkomsten, vilket innebär, att differen— serna ej varit så stora, att de blivit märkbara vid den använda avrund- ningen till närmast liggande 500 kronor. För studenter med teologisk exa- men och i ännu högre grad för studenter med filosofisk examen, vilka ovan (tabell 108) konstaterats ha en förhållandevis låg inkomstnivå, framträder dock den låga inkomststandarden ännu klarare med utgångspunkt från de standardiserade inkomsterna. Teologerna ligga nu 6000 och filosoferna 5 500 kronor lägre i genomsnitt än samtliga akademiker. Bland studenterna med icke-akademisk examen äro de standardiserade inkomsterna desamma som de observerade med undantag för gruppen tjänstemän vid post, tull. telegraf och SJ, där de standardiserade inkomsterna till följd av den höga medelbetygsstandarden ligga 500 kronor under den observerade. Folkskol- lärarna och tjänstemännen vid post, tull, telegraf och SJ ha avsevärt lägre inkomster än övriga med icke—akademisk utbildning.

I detta sammanhang måste påpekas, att de här framlagda siffrorna över inkomststandarden ej utan vidare kunna tagas som uttryck för över— eller underbetalning. Standardiseringen har gjorts för att entydigt ge sambandet mellan utbildning och inkomst på basis av likvärda förutsättningar (samma studentbetyg) men har ej gjorts i avseendet att påstå, att utbildningen helt borde vara normgivande för inkomststandarden. Denna beror givetvis i mycket hög grad på egenskaper, som ej komma till uttryck i studentbetygen.

För att något belysa sambandet mellan inkomststandard och socialt ur- sprung har även beräkningar gjorts av korrelationskoefficienter, regres- sionskoefficienter och standardiserade inkomster för studenterna från skilda socialgrupper inom ett antal akademiska utbildningsgrupper och för grup- pen utan utbildning. Resultaten av dessa beräkningar, vilka ej redovisas här, visa, att i fråga om korrelationssambandet inga väsentliga olikheter framträdde i siffrorna för de olika socialgrupperna. För grupperna jurister och civilekonomer framträdde ett starkare samband mellan inkomst och medelbetyg bland studenterna från socialgrupp III än bland studenterna från övriga socialgrupper. I grupperna filosofer, teologer och övriga fack- högskolestudenter (utom civilingenjörerna) var förhållandet det motsatta. Emellertid voro olikheterna så små, att de på basis av föreliggande material lågo inom ramen för slumpmässiga variationer.

De standardiserade inkomsterna voro genomgående något högre för stu- denterna från socialgrupp I än för övriga studenter, om man undantar lä— kare och tandläkare, för vilka inga olikheter förelågo i standardinkomsterna. För gruppen utan utbildning förelåg inget egentligt samband mellan in- komst och medelbetyg inom var och en av de tre socialgrupperna. Ovan har

' emellertid visats, att totalt sett ett negativt samband råder. Förklaringen till att totalt sett negativt samband förelåg men för varje socialgrupp inget samband fanns är att de som tillhöra socialgrupp I ha högre inkomster och lägre studentbetyg än de som tillhöra socialgrupp II, vilka i sin tur ha högre inkomster och lägre medelbetyg än de som tillhöra socialgrupp III.

Flyttningar.

Det är helt naturligt, att studenterna i samband med sitt yrkesval i stor utsträckning skiftat hemort efter studentexamen och lika naturligt, att detta som regel innebär en flyttning till större städer, eftersom de akademiska yrkena oftast äro koncentrerade dit. Genom att jämföra hemorten vid tid— punkten för studentexamen med hemorten 1947 får man en uppfattning om nettoresultatet av omflyttningar-na under perioden. Det.är givetvis i flera fall fråga om en serie successiva flyttningar. I tabell 110 ha studenterna grupperats efter tre slag av hemort vid tidpunkten för studentexamen: stor- städerna (Stockholm, Göteborg, Malmö), övriga städer samt landsbygden. För var och en av dessa hemortstyper har angivits hemortstyper 1947 en- ligt samma indelning.

I stort sett visa siffrorna att en (netto)flyttning ägt rum från gruppen övriga städer till storstäder. Storstäderna ha ökat sin andel bland studen— terna från 31 till 44 %. Övriga städer ha minskat från 44 till 36 % och lands- bygden från 25 till 20 %. Någon skillnad mellan dem som avlagt akademisk examen och övriga studenter föreligger ej i fråga om dessa flyttningar. Av de 489 studenter, som 1930 voro bosatta i storstäderna, voro 341 st. eller 70 % år 1947 bosatta inom samma stadstyp. Givetvis har en del av dessa studenter flyttat mellan storstäderna. 97 st. eller 20 % av studenterna ha flyttat från storstäderna till mindre städer och ca 10 % från storstäderna till landsbygden. Det -bör dock påpekas, att flyttningen till landsbygd i vissa fall innebär flyttning till någon av storstädernas förorter. Av de 706 stu— denter med hemort i övriga städer 1930 ha 329 eller 47 % sin hemort i samma stadstyp 1947, vilket givetvis kan betyda, att en del flyttat mellan

Tabell 110. Läroverksstudenterna av årgång 1930 efter hemortstyp år 1930 och hemortstyp år 1947. Män.

Hemort 1947

Samtliga Övriga

t :" S Orstader städer

Landsbygd

Storstäder ......... ' .............. 4 89 341 97 51 övriga städer .................... 706 248 329 129 Landsbygd ...................... . 393 113 146 134

Samtliga 1 588 702 572 314 Anm.: 6 personer med utländsk- eller obekant hemort 1930 ej medtagna i tabellen.

Tabell 111. Läroverksstudenterna av årgång 1930 efter hemortstyp 1930 och 1947 i kombination. Män.

Hemort 1947 jämförd med 1930

Samt- liga Sammal Högre | Lägre Samma] Högre | Lägre

Antal , Medelbetyg

Storstäder ............... 489 341 —— 148 3,00 Städer >30 tusen invånare. 214 59 77 78 2,96 3,25 Städer med 10—30 tusen invånare ............... 323 74 173 76 3,08 3,04 Städer ( 10 tusen invånare 169 23 105 41 3,06 3,26 Landsbygd .............. 393 134 259 —— 3,16 3,18

Samtliga 1588 631 614 343 3,02 3,16 3,11 Anm.: 6 personer med utländsk- eller obekant hemort 1930 ej medtagna i tabellen.

sådana städer. 248 st. eller 35 % ha flyttat till storstäderna och 129 eller ca 20 % ha flyttat till landsbygden. Av dem som 1930 hade sin hemort på landsbygden ha blott 34 % fortfarande kvar sin hemort där. 37 % ha flyttat till mindre och medelstora städer och 29 % till storstäderna.

Enligt dessa siffror ha således de som 1930 hade sin hemort på lands- bygden bytt hemortstyp i större omfattning än de som bodde i städerna. Av dessa senare ha de som bott i de mindre och medelstora städerna bytt hem- ortstyp oftare än de som bodde i storstäderna.

I tabell 111 har gjorts en något utförligare sammanställning av hemorts- typ 1930: för dem som 1930 voro bosatta i storstäderna, i städer med mer än 30 000, i städer med mellan 10- och 30 000 och småstäderna samt på lands- bygden, har angivits hur många som 1947 äro bosatta inom samma hem— ortstyp som 1930, hur många som flyttat till hemortstyp av »högre» typ, (1. v. s. till mera agglomererad hemortstyp enligt indelningen i tabellens fem hemortstyper samt hur många som flyttat till »lägre» hemortstyp.1 I tabel- len har även angivits de genomsnittliga medelbetygen för de skilda kate- gorierna flyttande. Dessa senare siffror visa totalt sett, att de som bo kvar inom samma hemortstyp 1947 som 1930 ha något lägre studentbetyg än de som flyttat, vare sig de flyttat till högre eller lägre hemortstyp. Skill- naderna i medelbetygsstandard mellan de tre grupperna äro dock rela— tivt små. De största differenserna förekomma för dem som 1939 bodde i medelstora städer (mer än 30 000 invånare). De som bo kvar inom den "hemortstypen ha ett medelbetyg på 2,96 mot 3,25 för dem som flyttat till storstäderna och 3,21 för dem som flyttat till lägre hemortstyper. Å andra sidan ha de som 1930 och 1947 bo i de mindre städerna (IO—30 000) något högre medelbetyg än de som flyttat till högre eller lägre hemortstyp. Något klart och entydigt samband mellan medelbetyg i studentexamen och netto— flyttningens inriktning tyda tabellens siffror således ej på.

1 Genom att indelningen av hemortstyper i denna tabell gjorts noggrannare än i före- gående tabell stämma ej totalsiffrorna för omflyttningen i de två tabellerna.

Då Stockholms stad intar en dominerande plats i sammanhanget, kan det vara av ett visst intresse att studera omflyttningen för huvudstaden ensam. Nedanstående tablå visar, att inflyttningsöverskottet till Stockholm under perioden varit 204 studenter. Totalantalet manliga studenter i årgång 1930 var vid årsskiftet 1946/47 513 st. 60 % av dessa voro inflyttade. De som flyttat in till Stockholm ha avgjort högre medelbetyg (3,24), än de som voro bosatta i Stockholm både 1930 och 1947 (2,98). De som lämnat hu- vudstaden efter studentexamen ha obetydligt bättre studentbetyg än de som stannat kvar, 3,00 mot 2,98.

Bosatta 1930 Nettoantalet Nettoantalet och 1947 i inflyttade under utflyttade under Stockholm perioden perioden

307 103 Medelbetyg .......... 2,98 3,24 3,00

Civilstånd.

Av de 1 594 identifierade manliga studenterna voro vid utgången av år 1946 2)9 ogifta, 1 362 gifta, 6 änklingar och 17 frånskilda, som relativt taget blir 13 % ogifta, 85 % gifta och 2 % förut gifta. Siffrorna över antalet ogifta torde vara något i underkant, om man tar hänsyn till att bland de icke iden- tifierade och bland dem som ej medtagits (obefintliga, obotligt sjuka, tem- porärt emigrerade) ett förhållandevis stort antal säkerligen är ogifta. Siff- rorna över civilståndsfördelningen är dock av den rätta storleksordningen.

De här anförda siffrorna över civilståndsfördelningen bland samtliga stu- denter stämma väl överens med dem som redovisas av 1945 års akademi- kerutredningl beträffande de år 1930 nyinskrivna vid de akademiska ut— bildningsanstalterna. Av dessa voro år 1945 14 % ogifta, 85 % gifta och 1 % förut gifta.

Som jämförelse kan även nämnas, att enligt folkräkningen 1945 av män- nen i åldersklassen 35—36 år i hela riket 25 % voro ogifta, 74 % gifta och 1% förut gifta.2 Av den manliga stadsbefolkningen i åldern 35 år voro 15 % ogifta, 82 % gifta och 3 % förut gifta.3 Jämfört med totalbefolkningen ha studenterna således haft större giftermålsfrekvens totalt sett i åldrarna innan 35 år, trots att studenterna helt naturligt i åldrarna under 25 år ha lägre äktenskapsfrekvens än övriga samhällsgrupper. Jämfört med stads- befolkningen ha studenterna vid 35 är samma »sammanlagda» giftermåls- frekvens.

Fördelar man studenterna efter huvudgrupper av utbildning och för var och en av dessa beräknar civilståndsfördelningen, fås de siffror, som fram- gå av tabell 112. Procenten ogifta är lägst bland dem med icke-akademisk

1 Stat. Off. Utr. 1947z25. Se Befolkningsrörelsen 1945. 3 Se Folkmängden den ”],, 1945, del II: 1.

Tabell 112. Civilståndsfördelningcn vid slutet av år 1946 för läroverksstudenter av årgång 1930 efter huvudgrupp av utbildning. Män.

C i v i 1 s t a n d Huvudutbildningsgrupp Summa Procent

Ogifta Gifta Ånklingar Frånskilda

197 810 162

Högre akademisk examen.. 176 Lägre akademisk examen.. 697 Akad. stud. utan examen.. 119 Icke-akademisk examen . . . 205 229 Utan utbildning ........... . 165 196

Summa 1 362 17 1 594

Anm.: I »högre akademisk examen» ingå förutom fil. teol. och jur. lic. eller dr även några agr. dr. och tekn. dr.

[OvE—CDGM

examen (kortare utbildning) samt bland dem med högre akademisk examen och högst bland de akademiker, som ej avlagt någon examen. Olikheterna äro dock ganska stora mellan olika examenstyper inom dessa huvudgrup- per av utbildning. Sålunda ha av akademikerna apotekare och utexamine- rade från Veterinär-, Lantbruks- och Skogshögskolorna den lägsta procen- ten ogifta, 5 %, och de med lägre filosofisk examen den högsta, 25 %. Jäm- för man de utexaminerade vid de fria fakulteterna med de utexaminerade vid fackhögskolorna inkl. medicinska fakulteterna, har den förra gruppen högre procenttal ogifta än den senare.

De gifta studenternas fördelning på vigselår för skilda huvudgrupper av utbildning framgår indirekt av tabell 113, vilken för skilda utbildnings- grupper redovisar den totala procenten gifta vid olika årsskiften. I siffrorna ingå blott de som ingått äktenskap, vilka fortfarande (vid slutet av år 1946) bestå. För änklingar och omgifta angives ej vigselåret i länsstyrelsernas register, varför dessa ej kunnat medtagas i tabellen. Hade de upplösta äktenskapen kunnat medräknas och de omgifta fördelats efter tiden för

Tabell 113. Proeentanlalct gifta bland läroverksstudenter av årgång 1930 vid olika tidpunkter mellan studentexamen och år 1946 efter huvudgrupper av ut- bildning. Män.

Procenten gifta vid slutet av år

Huvudutbildningsgrupp Antal obe-

1937 1940 1943 1946 kant år

77 90 75 86 62 72 82 89 79 83

75 85 69 742

Högre akademisk examen ....... Lägre akademisk examen ....... Akad. stud. utan examen ....... Icke—akademisk examen ........ Utan utbildning ................

Samtliga Samtliga män födda år 1910. . ..

Anm.: 1 Räknat från juni 1930 3 år 1945.

J=— (G Cum*—då

...

första vigseln, skulle procentsiffrorna för de första åren i tabellen ha ökat något. Emellertid inverkar ej denna grupp utelämnade på storleksordningen av tabellens siffror. I tabellen har även angivits hur stor del av samtliga män i riket, födda år 1910, som voro gifta vid motsvarande tidpunkter. För sista året (1946) föreligga ännu inga uppgifter om civilståndsfördelningen. * varför siffrorna i kolumnen avse förhållandena bland männen, födda 1910 vid slutet av år 1945.

År 1937 var procenten gifta störst bland dem med kortare utbildning (34 %) och lägst bland dem som avlagt högre examen (17 %). De flesta av dessa senare hade givetvis ännu ej 1937 avlagt den högre examen. 36 % av samtliga män i årgåi g 1910 voro gifta vid slutet av 1937, och studenterna ha ännu sju år efter studentexamen betydligt lägre total äktenskapsfrekvens än den jämnåriga manliga befolkningen. Under den följande perioden 1938 —40, då huvuddelen av dem som studera på någon examen hunnit bli fär- diga med sina examina, är äktenskapsfrekvensen högst i gruppen akade- miker med högre examen, så att siffran för gifta för denna grupp stigit från 17 % till 54 %. Äktenskapsfrekvensen är lägst i gruppen akademiker utan examen, för vilken siffrorna stigit från 21 till 46 %. Vid slutet av år 1940 är procenten gifta densamma bland studenterna som bland den jämn- åriga manliga totalbefolkningen, men lägre än bland den manliga stads- befolkningen. Mellan 1940 och 1946 ökar procentsiffran gifta bland stu- denterna betydligt och överskrider allt kraftigare totalbefolkningens samt kommer i paritet med stadsbefolkningens motsvarande procentsiffra. Den största äktenskapshildningen under dessa år förekommer bland de två grupperna akademiker.

Siffrorna i tabellens högra kolumn ange den tidpunkt efter studentexa- men (juni 1930), då hälften av de gifta hunnit ingå äktenskap, d. v. 5. ett slags median för äktenskapsåret. Siffrorna visa, att de genomsnittliga skill— naderna i fråga om tidpunkten för äktenskapsbildningen mellan dem med kortare eller ingen utbildning å ena sidan och akademikerna å den andra är ungefär ett år. För studenterna betyder tidpunkten för examens avläg- gande avsevärt för äktenskapsbildningen. För att belysa sambandet mellan tidpunkten för inträdet i förvärvslivet (= tidpunkten för slutexamens av— läggande) och äktenskapsbildningen har i tabell 114 de gifta studenterna fördelats efter vigselär och examensår i kombination och med fördelning på högre och lägre akademisk utbildning samt icke-akademisk utbildning. Av samtliga de studenter, som avlagt högre akademisk examen, voro 83 st. eller 47 % gifta senast året före examens avläggande, 50 st. hade gift sig tre eller fler år före examensåret, 20 st. eller 11 % gifte sig samma år som slut— examen avlades. 73 st. eller 41 % gifte sig ett eller flera år efter examens avläggande. En del av dem som avlagt högre examen ha emellertid haft an- ställning mellan avläggandet av lägre och högre examen, varför dessa siff- ror ej ge någon uppfattning om hur vanliga de 5. k. studentäktenskapen

Tabell 114. Gifta läroverksstudenter av årgång 1930 efter tidsavståndet mellan examensår och vigselär efter huvudgrupper av examen. Män.

' ' ' . .? i Antal Vigselåret i relation till examensartt

gifta

perso Före examen Exa- E f t e r e x & m e n mens-

ner 3 eller 1—2 5 eller . ') . flera är år året "" år 3 är 4 är flera år

Högre akademisk examen ........ 50 33 17 16 11 därav examen se-

nast 1939. . . . 64 3 9 9 9 7

Lägre akademisk examen ........ 697 37 78 74 78 därav examen se-

nast 1936. . .. . 426 10 40 64 48 58

Icke-akademisk - —

examen ........ 205 1 12 13 22 29

varit bland dessa studenter med högre akademisk examen. För att få en något bättre uppfattning härom har i tabellen även angivits sambandet mel— lan vigselår och examensår för dem som avlagt högre examen senast 1939. Dessa torde ej ha haft förvärvsarbete i någon större omfattning före avläg- gandet av slutexamen. 12 st. av de 64 personer (knappa 20 %), som avlagt sin slutexamen senast 1939, voro gifta senast året före examensåret. Stu- dentäktenskapens andel bland dem som avlagt högre examen bland 1930 års studenter torde således få uppskattas till högst 20 %. Bland senare år- gångar har säkerligen studentäktenskap blivit betydligt vanligare.

Av de 697, som avlagt lägre akademisk examen, ha 63 eller 9 % ingått äktenskap senast året före examens avlåggande, 58 st. eller 8 % ha gift sig samma år som examensåret. Även för dessa studenter kan det vara av ett visst intresse att särskilt ange vigselårets samband med examensåret för dem som avlagt examen inom relativt normal tid efter studentexamen. Där- för har i tabellen angivits siffrorna för dem som avlagt lägre akademisk slutexamen senast år 1936. Av dessa hade blott 10 st. eller 2 % ingått äkten- skap före examensåret, vilket således är en betydligt lägre procent än bland övriga med lägre akademisk slutexamen.

Av dem som avlagt examen (fullföljt utbildningen) vid de icke-akade- miska utbildningslinjerna voro blott 3 st. gifta före utbildningens avslu- tande. Alla tre hade påbörjat denna utbildning många år efter studentexa- men, en fem år och två tio år efter studentexamen.

Då man kan vänta sig, att civilståndsfördelningen bland studenterna i likhet med vad fallet är för hela befolkningen står i samband med de eko- nomiska förhållandena, har för olika utbildningsgrupper i tabell 115 beräk- nats procenten ogifta för tre större inkomstgrupper: högst 10 000, mallan 10000 och 20000, 20000 och därutöver. Siffrorna avse nettoinkonsten. Procenten ogifta är avsevärt större bland de lägre inkomsttagarna än iland

Tabell 115. Relativa unlalcl ogilla bland läroverksstudenterna av årgång 1930, efter utbildning och nettoinkomst. Män.

Ne ttoinkomstklass Samt-

liga

Huvudutbildningsgrupp 0——91 10—19 20—w

0/ o .o ,6

% % Examen vid fria fakulteter .................... 16 24 10 11 Examen vid fackhögskola (inkl. med. tak.) ...... 8 17 8 4 (27) 8 Akad. stud. utan examen ..................... 24 27 9 Icke—akademisk examen 8 14 4 Utan utbildning .............................. 14 21 3

1 Inkl. icke taxerade personer.

11

de högre. Det mest utpräglade sambandet mellan inkomst och procenten ogifta bland akademikerna uppvisar gruppen examinerade från de tekniska högskolorna. När inkomsten är lägre än 10 000 kronor, är drygt % ogifta, men vid en inkomst av över 20 000 äro så gott som samtliga gifta. Inom gruppen icke-akademisk utbildning föreligga betydande differenser mellan de olika utbildningsgrupperna.

Barnantal.

De gifta manliga studenterna i årgång 1930 ha endast i undantagsfall varit gifta mer än 12 år vid slutet av år 1946, och de siffror, som i det föl- jande framläggas över fördelningen efter familjestorlek samt över medel- barnantal få därför ej betraktas som slutliga för studenterna av denna är- gång. De ha (lock sitt värde vid inbördes jämförelser mellan skilda utbild- nings- och yrkesgrupper, även om ev. vissa omkastningar i storleksrela- tionen mellan skilda grupper kunna komma att äga rum. Ej heller kan man av dessa siffror över barnantal utsäga något om reproduktionen, d. v. 5. det antal barn, som erfordras för att »ersätta studenterna». Här må i förbigående dock nämnas, att antalet barn totalt var 2 328, av vilka något mer än hälften var gossar (omkring 1 200). I relation till studentårgångens ursprungliga storlek är detta ungefär 70 %.

De 1 362 gifta männen fördela sig efter barnantalet på följande grupper.

Antal barn

0 1 2 3 4 S:a

Antal ......... 225 305 535 240 47 1 361 (För 1 saknas uppgift om barnantal)

Medelantalet barn för samtliga gifta är 1,71 och för barnfamiljerna 2,05. _ Som jämförelse kan nämnas, att 1945 års akademikerutredning redovisar

ett medelbarnantal av 1,9 för manliga akademiker, gifta 1935—1939 och 0,8 barn för gifta 1940—1944, vilket i stort sett överensstämmer med här er- hållma resultat.

I de 360 äktenskap, där hustrun 1946 hade förvärvsarbete (:inkomsl av tjänst), är medelantalet barn för samtliga äktenskap 1,30 och för äkten- skap med barn 1,89, (1. v. s. avgjort mindre än i övriga äktenskap. Det lägre barnantalet beror delvis på att dessa äktenskap mestadels äro av senare datum jämfört med samtliga äktenskap. Detta framgår av följande siffror över den relativa fördelningen av äktenskapen på olika varaktighetsgrupper dels för samtliga äktenskap, dels för äktenskap, där hustrun har tjänst.

Åktenskapets varaktighet (år) 3—6 6—9 942 12—17 Obek. Samtliga äktenskap 21 40 23 3 1 Äktenskap, där hustrun har för-

värvsarbete 24 37 18 3 1

Hela skillnaden förklaras dock ej av denna olikhet. För att närmare belysa sambandet mellan familjestorlek och äktenska- pets varaktighet har i tabell 116 dels samtliga äktenskap, dels äktenskap med förvärvsarbetande hustrur fördelats efter familjestorlek. Vidare har medelantalet barn för samtliga gifta och för gifta med barn angivits.

De barnlösa äktenskapen äro förhållandevis betydligt flera (31%) i familjer, där hustrun har förvärvsarbete än i samtliga äktenskap (17 %). Detta gäller även för samtliga durationsklasser utom de två lägsta. I dessa (vigselär 1937 och tidigare) är fördelningen på familjestorlek och medel- barnantalet lika för båda grupperna.

Det är av stort intresse att jämföra medelbarnantalet i skilda utbildnings- grupper och inkomstklasser. Medelbarnantalet ger ett riktigt uttryck för olikheter i fruktsamheten endast om fördelningen efter äktenskapets var— aktighet är densamma i de olika grupperna. Vill man jämföra den äkten— skapliga fruktsamheten t. ex. mellan skilda utbildningsgrupper, är därför medelbarnantalet ej ett fullt tillfredsställande mått, då som tidigare visats tiden för ingåendet av äktenskapen är något olika för skilda utbildnings— grupper. Icke heller vid jämförelse mellan olika inkomstgrupper kan me- delbarnantalet utan vidare godtagas som mått på fruktsamheten, då de som ha högre inkomster i regel blivit klara med sin examen tidigare än de som ha lägre inkomster, vilket i sin tur återverkar på tidpunkten för äktenska- pets ingående och därmed på dess varaktighet.

Genom att multiplicera det i nedanstående tablå angivna medelbarnanta- let för samtliga gifta studenter i skilda durationsklasser med antalet gifta studenter inom motsvarande durationsklasser, fås ett beräknat antal barn, vilket kan jämföras med det direkt observerade antalet. Det observerade barnantalet uttryckes härvid som procent av det beräknade (jämför tidi— gare standardberäkningar, t. ex. kap. V sid. 101 ff.).

Äktenskapets duration 0-1 1—2 2—3 3—4 4—5 5—6 6—7 7—8 8—9 91—10 10—11 11—12 12.—13 13—16 Medelbarn- antal .. 0,25 0,54 0,83 0,96 1,28 1,62 1,69 1,88 2,02 2,23 2,31 2,52 2,25 2,36

Tabell 116. Gifta läroverksstudenter av årgång 1930 fördelade efter vigselär (äktenskapets duration) samt efter antal barn. Män.

Antal familjer med följande antal barn Medelbarnantal Årteuskapets var- Samt-

aktighet i år liga Samtliga Äktenskap äktenskap med barn

0 1 2 3 4 5

Santliga äktenskap )—3 ........... 0,58 1,26 3—6 ........... - 1,31 1,61 5—9 ........... 1,87 2,09 )—12 .......... 2,30 2,48

12—17 .......... 2,29 2,35 (*bekant ........ 4 4 2 1,27

Samtliga ' ' ' 1,71

Äktenskap där hust- run har förv. arb. 0—3 ........... 62 0,40 2,00 3—6 ........... 31 86 0,95 1,49 6—9 ........... 31 58 1,48 1,93 9412 .......... 5 22 63 2,22 2,41 12—W ........... -—— 5 11 2,18 2,18 obekant ........ 4 _ 5 (0,20) (1,00)

Samtliga 112 109 2 360 1,30 1,89

Anm.: För en gift person saknas uppgift om barnantalet, varför han ej äro medtagen i tabellen.

Indextalet angiver således hur medelbarnantalet förhåller sig till det ge- nomsnittliga (normala) medelbarnantalet för samtliga gifta studenter, om olikheterna i fråga 0111 tidpunkten för äktenskapets ingående elimineras. Med dessa indextals hjälp får man en klarare bild av olikheterna i fråga om barnantal mellan skilda grupper studenter, t. ex. utbildnings- och inkomst- grupper, än vad de ovan redovisade medelbarnantalen giva. I tabell 117 har för skilda utbildnings— och inkomstgrupper beräknats sådana indextal över medelbarnantalet.

De utexaminerade vid de fria fakulteterna ha ungefär det för årgången normala barnantalet, medan de utexaminerade från fackhögskolor och me-

Tabell 117. Index över medelbarnantalet bland gifta läroverksstudenter av årgång 1930, efter utbildning och inkomst. Män.

Nettoinkomstklass

Huvudutbildningsgrupp Samtliga 10—19 20—w

Examen vid fria fakulteter ........ 122 Examen vid fackhögskola (inkl. med.

fakulteter) ..................... 114 Akad. stud. utan examen ......... 120 Icke-akademisk examen ........... 135 Utan utbildning .................. . 122

1 Inkl. icke taxerade personer.

276 dicinska fakulteter ha ca 10 % högre. De med icke-akademisk examen samt akademiker utan examen och de utan utbildning ligga ca 7—8 % under det genomsnittliga värdet.

Relativt stora variationer förekomma inom respektive huvudgrupper av utbildning. Av de utexaminerade vid de fria fakulteterna ha teologer och jurister de högsta indextalen och de med högre och lägre filosofisk examen de lägsta. Teologerna och juristerna ha ungefär samma medelbarnantal som de utexaminerade vid fackhögskolorna, medan filosoferna ha ungefär sam— ma som de utexaminerade vid de icke-akademiska utbildningslinjerna.

Det största medelbarnantalet bland de utexaminerade vid fackhögsko- lorna ha veterinärer, jägmästare och agronomer. Deras indextal ligger över 140. Därnäst komma läkarna med index 113. Civilekonomer och tandläkare ha de lägsta indextalen bland fackhögskoliterna med värden omkring 100. d. v. s. ungefär samma medelbarnantal som samtliga studenter i genom- snitt.

Av de med icke-akademisk examen ha officerarna—och gymnastikdirek— törerna något större medelbarnantal än övriga med icke-akademisk utbild- ning. Deras index är ungefär 100.

Som framgår av siffrorna i tabellen är sambandet mellan inkomst och barnantal mycket starkt för samtliga utbildningsgrupper. Genomgående lig- ger index under hundra för de lägsta inkomsttagarna och avsevärt över hundra för de större inkomsttagarna.

Privatisterna.

Som redovisats i inledningen, återfunnos yrkes—, inkomst-, hemorts- och familjedata för 35 av de 46 manliga privatisterna i årgång 1930.

Fördelningen på yrke för de identifierade privatisterna redovisas i tabell- bilaga C: 1. Här kan nämnas, att 4 blivit präster, 5 lärare, 6 ingenjörer och 7 anställda som chefer eller tjänstemän i privat verksamhet. Medianinkom- sten för samtliga privatister är 10 500 kr. mot 12 000 för läroverksstuden- terna. Differensen är dock helt slumpmässig. Hade två av privatisterna med mindre än 10 000 kr. i nettoinkomst haft mer än 12 000, hade nämligen me- dianen blivit ca 12 000 även för privatisterna. Därför äro jämförelser mel— lan privatister och läroverksstudenter beträffande inkomststandard för skilda utbildnings- och yrkesgrupper utan intresse.

Jämför man hemorten 1946 med hemorten vid studentexamen, kan man för privatisterna liksom för läroverksstudenterna konstatera en nettoin- flyttning till de »högre» hemortstyperna. År 1930 voro 9 av de återfunna privatisterna bosatta i storstäderna (Stockholm, Göteborg och Malmö), 10 i övriga städer och 16 på landsbygden. 1947 voro 16 bosatta i storstäderna, 11 i övriga städer och 8 på landsbygden.

I fråga om familjeförhållandena kan nämnas, att 7 av de 35 identifierade privatisterna voro ogifta, d. v. 5. ca 20 %. Bland läroverksstudenterna var

procenten ogifta 13 %. Även i detta fall kan dock skillnaden förklaras vara helt slumpmässig.

Medelbarnantalet för de gifta privatisterna var 1,96 eller något högre än för läroverksstudenterna. En indexheräkning över medelbarnantalet på basis av fruktsamheten i olika durationsklasser bland läroverksstudenterna visar också, att barnantalet är något större bland privatisterna än bland läro- verksstudenterna. Skillnaden är dock obetydlig.

C. Studentskor av årgångarna 1930 och 1937.

Då för de kvinnliga studenterna civilståndet och familjestorleken i hög grad influerar på yrkesverksamheten, är det lämpligt att först redovisa civilstånd och övriga familjedata.

Civilstånd.

Av de 424 återfunna studentskorna i årgång 1930 voro 104 ogifta, 303 gifta och 17 änkor eller frånskilda, eller i procent 25, 71 resp. 4 %. I år- gång 1937 återfunnos 961 och av dessa voro 331 ogifta, 621 gifta och 9 änkor eller frånskilda, vilket i procent innebär 34, 65 resp. 1 %.

En mindre del av de gifta studentskorna, 14 i årgång 1930 och 37 i år- gång 1937, voro icke mantalsskrivna på samma plats som sina män. De kal- las i fortsättningen ej samboende. En del av dessa leva under hemskillnad, andra ha gift sig strax före mantalsskrivningen 1946 men ej hunnit få bo- stad på samma ort som mannen eller ha fortsatt förvärvsarbete ytterligare någon tid på annan ort än mannens mantalsskrivningsort. Då de som leva under hemskillnad torde vara fler inom gruppen än de som ännu ej hunnit bliva mantalsskrivna på samma ort som maken — siffrorna över vigselär tala bl. a. härför — ha de ej samboende i fortsättningen i regel redovisats tillsammans med gruppen förut gifta. Vid studiet av vigselär, barnantal och vid indexberäkningarna för de gifta kommer dock gruppen ej samboende att medtagas i redovisningen, då uppgifter finnas om vigselär och barnantal, detta i motsats till vad fallet är för de förut gifta.

Ett relativt stort antal av de samboende gifta studentskorna har förvärvs- arbete; i årgång 1930 153 och i årgång 1937 289 st. Lägger man härtill de förvärvsarbetande bland de icke samboende gifta, kommer man till att i båda årgångarna mer än 50 % av de gifta kvinnliga studenterna ha förvärvs— arbete. Här bör påpekas, att uppdelningen i förvärvsarbetande och icke för— värvsarbetande gifta kvinnor skett med ledning av taxeringsuppgifterna. De studentskor, som 1946 hade egna inkomster av tjänst eller tillfällig för— värvsverksamhet rubricerades som förvärvsarbetande, övriga som icke för- värwsarhetande. Denna indelningsgrund är givetvis något osäker. Dels måste ihågkommas, att en del av dem som 1946 saknade egna inkomster av ar-

bete kunna vara förvärvsarbetande men på grund av tillfälligheter, t. ex. barnafödande, varit utan inkomster just under år 1946. Å andra sidan torde en del av dem som här rubriceras som förvärvsarbetande blott haft tillfällig inkomst under år 1946, t. ex. för att kompensera ett tillfälligt inkomstbort— fall för maken, varför de ej kunna rubriceras som förvärvsarbetande i egent- lig mening. Slutligen måste ihågkommas, att förekomsten av förvärvsar- bete säkerligen varierar med de giftas ålder. Så t. ex. kan man nog räkna med att i äldre årgångar än de här studerade förekomsten av förvärvsar— bete är mindre vanlig. Med reservation för dessa synpunkter har dock in- delningen ansetts vara av så stor betydelse, att de två grupperna som regel redovisas var för sig.

I tabell 118 återfinnes civilståndsfördelningen för skilda grupper student— skor efter huvudutbildning, varvid skilts på dem med akademisk examen, akademiska studier utan examen, icke akademisk examen saint utan ut— bildning.1

Tabell 118. Studentskor av årgång 1930 och 1937 efter civilstånd 1946 i kom- bination med utbildning.

Huvudutbildningsgrupp

Årgång och civilstånds- A n t a l % ENIPP - _ Akade— Åkad' Eke Utan Akade- Akad' Eke Utan stud. akade— . Samt- . stud. akade- . Samt- misk . utbild- . misk , utbild- . utan misk . liga utan misk , liga examen ning examen ning examen examen examen examen Kvinnor 1930 Ogifta ................ 49 14 16 25 104 28 26 25 20 25 Gifta utan förvårvsarb. . 41 24 10 61 136 23 44 16 '.' 32 Gifta med förvärvsarb. 74 14 29 36 153 41 26 46 28 36 Övriga (fr., ånk., g. ej samb.) ............. 14 2 8 7 31 8 4 13 5 7

Samtliga 178 54 63 129 424 100 100 100 100 100

Kvinnor 1937

Ogifta ................ 112 38 76 105 331 40 27 43 29 35 Gifta utan förvärvsarb. 51 67 28 146 292 19 47 16 46 30 Gifta med förvärvsarb. 98 28 66 97 289 36 20 37 26 30 Övriga (fr., änk., g. ej

samb.) ............. 14 9 8 18 49 5 6 4 5 5

Samtliga 275 142 178 666 961 100 100 100 100 100

Anm. I siffrorna för grupp utan utbildning ingå i årgång 1930 och årgång 1937 3 st. resp. 7 st. med icke-akademisk utbildning utan examen (ej fullföljd).

1 I årgång 1930 ha 3 och i årgång 1937 ha 7 påbörjat icke-akademisk utbildning men ej fullföljt. Dessa ha förts till gruppen utan utbildning. Däremot ha ej, som fallet var bland männen, de som blott avlagt od. kand. eller med. kand. förts till gruppen akademiker utan examen, då de kanske fullfölja utbildningen. Speciellt gäller detta dem som avlagt student— examen 1937.

Studentskorna utan utbildning synes ha något lägre procentuellt antal ogifta än de med utbildning. 1 årgång 1930 föreligga sedan inga större olik— heter i fråga om procenten ogifta mellan de tre övriga grupperna, medan i årgång 1937 .de som ha akademiska studier utan examen ha lägre procent ogifta än övriga med utbildning.

Fördelningen av de gifta studentskorna på förvärvsarbetande och icke förvärvsarbetande är däremot mycket olika för skilda utbildningsgrupper. Bland dem som avlagt akademisk examen äro de med förvärvsarbete nästan dubbelt så många som de utan förvärvsarbete. Bland dem som avlagt an— nan icke-akademisk examen är proportionen nästan 3 : 1 till de förvärvs- arbetandes förmån i årgång 1930 och 2 : 1 i årgång 1937. Bland dem som ej fullföljt sina akademiska studier och bland dem som sakna utbildning dominera å andra sidan de gifta kvinnorna utan förvärvsarbete. De äro i båda grupperna ungefär dubbelt så många som de förvärvsarbetande, Totalt sett blir därför, som redan tidigare påpekats, de båda grupperna förvärvs— arbetande och icke förvärvsarbetande kvinnor bland de gifta lika stora.

Gruppen övriga, d. v. s. änkorna, de frånskilda och de vid undersöknings— tillfället icke samboende är i båda årgångarna ungefär av samma relativa storleksordning inom samtliga utbildningsgrupper, 5—10 %.

Vigselår.

För att få en så fullständig bild som möjligt av äktenskapsbildningens gång bland studentskorna från studentexamensåret till utgången av år 1946 har i tabell 119 beräknats det relativa antalet (i promille) gifta+ förut gifta studenskor vid slutet av varje år. Som emellertid tidigare på- pekats, saknas genomgående uppgift om vigselär för änkor och fränskilda. Då man kan antaga, att de förut gifta i regel ingått äktenskap förhållande— vis tidigt jämfört med övriga studentskor, ha de fördelats på vigselår ej i relation till de fortfarande giftas fördelning efter vigselär utan efter rela- tionen

summan genomlevda äktenskapsår för varje vigselårgäng totalantalet genomlevda äktenskapsår för samtliga vigselär.

I tabellen anges dessutom motsvarande relativtal för samt1iga kvinnor i ungefär motsvarande födelseårsgrupper (1910—11 resp. 1917—18).

Promilletalet för studentskorna ligger genomgående lägre än för den kvinnliga totalbefolkningen. Som framgår av kolumnen över differenserna, ökair inom båda jäinförelsegrupperna skillnaden mellan totalbefolkningen och studentskorna upp till ungefär 25-årsåldern för att därefter avtaga. Som framgår av siffrorna för den äldre årgången, är skillnaden i 35-årsåldern nere i ca 7 %. Man kan antaga, att skillnaderna komma att ytterligare ut- jämnas, men det är ej troligt, att studentskorna fullständigt komma i pari- tet :med den jämnåriga kvinnliga totalbefolkningen. Här föreligger sålunda

Tabell 119. Det relativa antalet gifta (inkl. förut gifta) vid slutet av olika är , till och med år 1948 bland studentskor av årgång 1930 och 1937 samt bland * jämnåriga kvinnor.

Relativa antalet (%,) gifta (inkl. förut gifta) vid slutet av bredvidstäende år

Samtliga S tu dentskor Samtliga

Stuggggskor kvinnor föd- Differens 1937 kvinnor föd- Differens da 1910—11 da 1917—18

1930 ............... 0 58 58 1931 ............... 5 105 100 1932 ............... 35 162 127 1933 ............... 75 229 154 1934 ............... 137 302 165 1935 ............... 217 379 162 1936 ............... 309 451 142 35 1937 ............... 387 526 139 2 79 77 1938 ............... 474 591 117 23 148 1 25 1939 ............... 552 643 91 58 240 182 1940 ............... 594 689 95 114 338 224 1941 ............... 630 721 91 211 431 220 1942 ............... 667 750 83 343 528 185 1943 ............... 693 772 79 472 608 136 1944 ............... 712 791 79 554 675 121 1945 ............... 736 805 69 614 725 111 1946 ............... 755 820 65 666 759 93

en skillnad mellan studentskorna och deras jämnåriga, som är motsatt den skillnad, som konstaterades mellan de manliga studenterna och deras jämn— ariga.

Vidare framgår av tabellens siffror, att den allmänna uppgången i gifter— iiiålsfrekvensen, som kännetecknat senare delen av 1930-talet och 1940- talet, även gällt studentskorna. Då emellertid differenserna äro större mel- lan studentårgång 1937 och motsvarande totalbefolkning än mellan årgång 1930 och motsvarande totalbefolkning samtliga är, särskilt stora fram till 25-års-åldern, är det tydligt, att ökningen i giftermålsfrekvensen varit mindre bland studentskorna än inom totalbefolkningen i åldern under 25 år men därefter ökat starkare bland studentskorna. Detta står givetvis i samband med studentskornas vidare studier efter studentexamen. För att belysa olikheterna i fråga om äktenskapsbildningen för skilda utbildnings- grupper har i tabell 120 angivits procenten gifta vid slutet av ett antal år för skilda grupper studentskor efter utbildning. Dessa siffror omfatta en— dast de nu gifta, varför siffrorna för samtliga studentskor ej överens- stämma helt ined de i föregående tabell angivna relativtalen.

I årgång 1930 ingås äktenskap de första fyra åren efter studentexamen egentligen blott av studentskor, som icke påbörjat utbildning samt student- skor med studier vid akademiska utbildningslinjer. De som gift sig så tidigt ha dock avbrutit studierna. Under de närmast följande två åren är äktenskapsbildningen hög i dessa två grupper men kommer även i gång inom de två övriga utbildningsgrupperna, de som avlägga akademisk resp.

Tabell 120. Det procentuella antalet gifta studentskor 1930 och 1937 vid olika tidpunkter efter huvudgrupper av utbildning.

Årgång och utbildnings- Antal Procenten gifta vid slutet av år

grupp 1930

1934 1936 1938 1940 1942 1944

al Kvinnor 1930

Akademisk examen. . . . 6 16 37 49

Akad. stud. utan exa- men ............... 22 44 52 59 Icke—akademisk examen . 5 30 44 59 Utan utbildning ....... 22 39 50 61

Samtliga ' 13 29 44 55

Procenten gifta vid slutet av är

b) Kvinnor 1937 1941 1943 1940 Akademisk examen. . . . 275 10 34 51 Akad. stud. utan exa-

men ............... 142 29 57 68 Icke-akademisk examen 178 15 39 52 Utan utbildning ...... 366 8 27 52 66

Samtliga 961 5 20 45 59

icke-akademisk examen, starkast inom den senare gruppen. Här är det i första hand fråga om dem som vid tidpunkten för äktenskapet äro klara med sina examina (se även nästa tabell). Mellan sjätte och åttonde året efter studentexamen börja olikheterna i fråga om den totala äktenskaps- bildningen utjämnas mellan de olika utbildningsgrupperna, och sexton år efter studentexamen äro skillnaderna förhållandevis små.

I årgång 1937 är tendensen i stort sett densamma för de olika utbild- ningsgrupperna.

Att de som avlagt akademisk examen gifta sig förhållandevis tidigt i år- gång 1937 jämfört med 1930 framgår av följande siffror.

I årgång 1930 ha 18 st. av dem som avlagt akademisk examen gift sig före examens avläggande. I relation till samtliga studentskor med akade- misk examen (oavsett civilstånd) blir detta 10 %. I årgång 1937 ha 31 st. gift sig före examens avläggande eller 11 % av samtliga med akademisk examen. Emellertid gifte sig 36 st. eller 13 % av 1937 års studentskor med akademisk examen under själva examensåret mot 8 st. eller 5 % i årgång 1930. Senast tre år efter examensåret voro 141 st. eller drygt 50 % av stu- dentskorna med akademisk examen i årgång 1937 gifta mot 71 st. eller ca 41 % i årgång 1930. Vid jämförelse mellan de två årgångarna måste man beakta, att i årgång 1937 ett förhållandevis större antal studentskor än i årgång 1930 ännu ej avlagt sin slutexamen, varför gruppen med akade- misk examen kommer att öka betydligt i antal för årgång 1937, vilket givet- vis medför vissa förändringar i de här anförda procenttalen.

Bland studentskor med icke-akademisk examen förekommer mycket få fall av äktenskap före examens avläggande (utbildningens avslutande). I årgång 1930 blir äktenskapsbildningen av större omfattning först fyra eller fler är efter examens avläggande. I årgång 1937 påbörjas äktenskapsbild- ningen redan det första året efter examens avläggande.

Den tidigare äktenskapsbildningen i förhållande till examensåret i årgång 1937 jämfört med årgång 1930 för båda grupperna examina måste emeller- tid, som tidigare framhållits, ses i samband med den för hela befolkningen ökande äktenskapsfrekvensen i slutet av 1930-talet och början av 1940-talet.

Barnantal.

Det totala medelbarnantalet bland de gifta studentskorna i årgång 1930 var 2,01 vid slutet av år 1946. En approximativ uppskattning av medelbarn- antalet per gift kvinna vid slutet av år 1946 för årgångarna 1910 och 1911 ger siffran 1,70. Siffran för studentskorna är således avsevärt större än för den jämnåriga totalbefolkningen. Skillnaden i fruktsamheten är emellertid även ännu större än vad denna siffra ger vid handen. Man måste nämligen beakta, att de gifta kvinnorna i hela befolkningen ha varit gifta i genom— snitt minst ett är längre än de jämnåriga studentskorna.

Medelbarnantalet bland de gifta studentskorna i årgång 1937 vid slutet av år 1946 var 1,17 mot approximativt 1,30 för den jämnåriga totalbefolk— ningen vid samma tidpunkt. Orsaken till att i denna årgång den gifta total- befolkningen har högre medelbarnantal än studentskorna beror givetvis på den förhållandevis stora skillnaden i äktenskapens genomsnittliga duration, en skillnad, som är förhållandevis betydligt större än för den äldre är- gången. Av tabell 119 kan beräknas, att studentskorna varit gifta 4,1 år i genomsnitt, medan siffran för gifta bland jämnåriga är 5,5. Man torde kunna räkna med att fruktsamheten bland studentskorna i årgång 1937 är något högre än bland den jämnåriga totalbefolkningen.

I tabell 121 ha äktenskapen i de två studentårgångarna fördelats efter familjestorlek. Äktenskapen ha fördelats på tre grupper: hustrun saknar förvärvsarbete, hustrun har förvärvsarbete samt ej samboende. I tabellen angives även medelbarnantalet för samtliga äktenskap samt för äktenskap med barn.

Procenten barnlösa äktenskap är störst bland äktenskap, där makarna ej äro samboende. Detta kan delvis bero på att en del äktenskap äro nyin- gångna. Då dessa äktenskap äro så få, kan något bestämt emellertid ej sägas om fördelningen på familjestorlek.

I äktenskap, där hustrun har förvärvsarbete, är procenten barnlösa större än i äktenskap, där hustrun saknar förvärvsarbete. Skillnaden i procent- tal är större i årgång 1937 än i årgång 1930. Medelbarnantalet är större i äktenskap, där hustrun saknar förvärvsarbete, även om härvid blott äkten-

Tabell 121. Gifta studentskor av årgång 1930 och 1937 efter antal barn och civilstånd 1946.

x

Antal gifta med följande

antal barn Medelhamantal

Årgång och civil- ståndsgrupp Samtliga Äkten— ' .. skap med aktenskap barn

Årgång 1930 Gifta utan förvärvs— arbete ............ Gifta med förvärvs— arbete ............ Gifta, ej samboende

Samtliga

Årgång 1987 Gifta utan förvärvs- arbete ............ 36 109 292 Gifta med förvärvs— arbete ............ 109 104 59 16 289 Gifta, cj samboende 26 12 2 —— 40

Samtliga 171 225 176 45 621

Tabell 122. Medelbarnantalet i skilda vigselårgångar bland studentskorna 1930 och 1937.

Medelbarnantalet

vigselär Studentårgång

1930 1937

1931 ........... 1932 ........... 3,14 1933 ........... 2,27 1934 ........... 2,33 1935 ........... 2,43 1936 ........... 2,16 1937 ........... 2,61 1938 ........... 2,46 2'10 1939 ........... 1,04 2,00 1940 ........... 1,53 1,71 1941 ........... 1,36 1,55 1942 ........... 1,00 1,33 1943 ........... 1,18 1,07 1944 ........... 0,63 0,37 1945 ........... 0,60 0,39 1946 ........... 0,00 0,26

skap med barn jämföras. Då emellertid medelbarnantalet i hög grad är be- roende av äktenskapens duration, ger en index, beräknad på samma sätt som i föregående avsnitt beträffande männen (se sid. 275), bättre besked om olikheterna i fråga om den äktenskapliga fruktsamheten.

I tabell 123 redovisas dessa indextal över medelbarnantalet, fördelade

Tabell 123. Indextal över medelbarnantalet bland gifta studentskor fördelade efter utbildning.

Index

Årgång och utbildningsgrupp Hustru utan Hustru med Samtliga Iörvärvs- förvärvs- arbete arbete

Ej sam— boende

Kvinnor 1930

Akademisk examen ............. . (47) Akad. stud. utan examen ....... _ Icke-akademisk examen ......... . (75) Utan utbildning ................ —

Samtliga 55

Kvinnor 1937

Akademisk examen ............. 92 Akad. stud. utan examen ....... 104 112 Icke-akademisk examen. . . . . . . . . 104 102 Utan utbildning ................ 99 83

Samtliga 100 90

efter civilstånd och utbildningsgrupp i kombination. Indexen är beräknad på basis av de i tabell 122 angivna medelbarnantalen för skilda durations- grupper. För samtliga gifta oavsett utbildning i årgång 1930 är medelbarnantalet obetydligt större i äktenskap, där hustrun saknar förvärvsarbete än där hustrun hade förvärvsarbete 1946. Skillnaden kan vara slumpmässig. I år- gång ,1937 däremot äro skillnaderna mellan de två grupperna avsevärda och statistiskt signifikanta. Man hade väntat, att barnantalet skulle varit klart mindre i äktenskap, där hustrun har förvärvsarbete. Anledningen till att någon skillnad knappast föreligger i den äldre årgången kan tänkas vara, att när i äktenskap av något längre varaktighet barnen hunnit bliva så stora, att de ej behöva moderns vård, hustrun kan börja eller återupptaga ett förvärvsarbete, som förhindrats, medan barnen varit små.

I årgång 1937 däremot äro av samma anledning förhållandevis flera för- hindrade att ha förvärvsarbete på grund av att barnen äro så små, att de anses böra skötas av modern. Av den anledningen kan det tänkas, att ett flertal hustrur, t. ex. med akademisk utbildning, något senare övergår till förvärvsarbete.

I båda årgångarna är medelbarnantalet mycket lågt i äktenskap, där ma— karna äro skrivna på skilda håll.

Skillnaderna mellan utbildningsgrupperna äro ej särskilt stora och kunna åtminstone i årgång 1930 förklaras som slumpmässiga. Anledningen till den låga siffran för akademiker med examen i årgång 1937 kan emellertid del- vis tänkas bero på att den relativt tidiga'familjebildningen i förhållande till examensåret är kombinerad med barnbegränsning under de första åren,

Tabell 124. Indextul över medellmrnantalct bland gifta studentskor i årgång 1930 fördelade efter mannens inkomst.

Mannens inkomst i 1 OOO-tals kronor

Utbildningsgrupp 1 0—10 20—w Samtliga

Akademisk examen ............... ' 114 112 Akad. stud. utan examen ......... - 100 104 Icke-akademisk examen ........... 110 (38) Utan utbildning .................. 102 131

Samtliga ' 107 114

därav hustru utan förvärvsarbete 112 100 » » med » 106 131

Anm.: I inkomstklass 0—9 ingå även de som ej voro taxerade.

i en del fall för att möjliggöra ett snabbare avslutande av makens och,/eller egna studier. Här bör nämligen ihågkommas, att som akademisk examen räknats även förberedande examen som od. kand. och farm. kand. och även fil. kand., vilken senare i många fall är förberedande examen till fil. mag. eller i enstaka fall fil. lic. Å andra sidan kan det vara ett rent selektions— fenomen, då de studerande, som gift sig innan examen, ofta avbryta stu- dierna, när barnen komma, medan barnlösa oftare fullfölja studierna.

Den äktenskapliga fruktsamheten varierar emellertid inte endast med hustruns utbildning och om hustrun har förvärvsarbete eller ej utan även i mycket hög grad med inkomsten. För att belysa detta senare problem har i tabell 124 för årgång 1930 beräknats indextal över medelbarnantalet för skilda civilstånds- och utbildningsgrupper med fördelning på mannens nettoinkomst. I samtliga äktenskap är index 82 i äktenskap, där mannens inkomst understiger 10 000 kronor, stiger till 107 för äktenskap, där man- nens inkomst ligger mellan 10 och 20 000 och till 114 i äktenskap, där man- nens inkomst är uppe i över 20 000 kronor, d. v. s. samma förhållande, som påvisats för manliga studenter. Delar man upp äktenskapen med hänsyn till om hustrun har förvärvsarbete eller ej, finner man, vilket även fram- går av tabellen, att den äktenskapliga fruktsamheten är betydligt mer be- roende av mannens inkomst i de äktenskap, där hustrun har förvärvs- arbete än i de äktenskap, där hustrun ej har förvärvsarbete. I den senare gruppen är t. 0. 111. fruktsamheten lägre för äktenskap, där mannen har över 20 000 kronor i inkomst än i äktenskap, där mannen har mellan 10 och 20 000 kronors inkomst.

Fördelar man äktenskapen efter hustruns utbildning, finner man, som även tabellens siffror visa, att inga större olikheter i fråga om sambandet mellan medelbarnantal och mannens inkomst föreligga mellan de olika grupperna. '

Studerar man medelbarnantalets samband med hustruns egen inkomst, får' man ej fram något samband.

Tabell 125. Civilståndsfördelning och index över medelbarnantalet bland studentskor ! årgång 1930 och 1937 efter medelbetyg i studentexamen.

A n t al s t n d e n t 5 k 0 r Index för barnantal Årgång och . . . . . Övriga (ej . . medelbetygs- Samtliga Gifta utan Gifta med mh d Gifta utan Gifta med klass Ogifta förvärvs— förvärvs- sa oen e, förvärvs- förvärvs- frånskilda, arbete arbete .. arbete arbete ankor) Kvinnor 1930 ——2,9 ...... 153 41 53 51 8 98 90 3,0—3,9 ...... 188 45 60 65 18 106 100 4,0— ....... 83 18 23 37 5 109 110 Samtliga 424 104 136 153 31 104 90 Kvinnor 1937 —2,9 ...... 291 95 108 72 16 106 84 3,0—3,9 ...... 480 165 145 142 28 115 90 4,0— ....... 190 71 39 75 5 120 95 Samtliga 961 331 292 289 49 113 90

För årgång 1937 redovisas inga indextal, då som tidigare nämnts familje- bildningen 1946 ännu var långt ifrån avslutad och mannens inkomst vid samma tid ej har så stort intresse, då mannen ofta 1946 hade en inkomst, som ej gav uttryck för hans sociala ställning, då han i regel mycket nyli- gen påbörjat sin förvärvsverksamhet. Gjorda beräkningar visa emellertid, att sambandet mellan medelbarnantal och inkomst i årgång 1937 är ännu mer utpräglat än i årgång 1930.

Några aktuella siffror över sambandet mellan inkomst och medelbarn— antal för hela befolkningen föreligga ännu icke. Från 1935/36 års partiella folkräkning vet man emellertid, att för stadsbefolkningen de högsta in- komstklasserna då hade något högre barnantal i äktenskapen än de mel— lersta inkomstklasserna. Siffran för 1930 års studenter tyder emellertid på att sambandet mellan inkomst och barnantal är mer utpräglat bland stu- denterna än i hela befolkningen.

Som avslutning på detta avsnitt kan det ha ett visst intresse att något belysa civilståndsfördelning och barnantal med utgångspunkt från student- betygen.

Som framgår av siffrorna över eivilståndsfördelningen i tabell 125, är de ogiftas andel av samtliga studentskor ungefär densamma för skilda medel- betygsgrupper. I årgång 1930 sjunker visserligen procenten ogifta något med stigande medelbetyg, men olikheterna mellan betygsklasserna äro så små, att de mycket väl kunna bero på tillfälligheter. I årgång 1937 å andra sidan ökar procenten ogifta något med stigande medelbetyg, men även här äro olikheterna obetydliga och ej statistiskt signifikanta.

Relationen mellan förvärvsarbetande och icke förvärvsarbetande gifta

studentskor är däremot ganska olika i de skilda medelbetygsgrupperna. I den lägsta medelbetygsgruppen är antalet gifta utan förvärvsarbete något större än antalet med förvärvsarbete, medan i den högsta medelbetygsgrup- pen gifta med förvärvsarbete överväga. I den mellersta gruppen äro de med förvärvsarbete något fler i årgång 1930 men något färre i årgång 1937 än de utan förvärvsarbete. Orsaken till att de med förvärvsarbete äro fler än de utan förvärvsarbete i de högsta medelbetygsgrupperna och färre i de lägre beror säkerligen indirekt därpå att de som ha bättre studentbetyg i större utsträckning än övriga skaffa sig vidare utbildning efter student- examen (se sid. 99 ff.), vilket måste återverka på relationen förvärvsarbe- tande—icke förvärvsarbetande gifta studentskor i skilda betygsklasser. Medelbarnantalet för samtliga gifta studentskor, som sammanbo med sina män, varierar även med medelbetygen i studentexamen, som framgår av nedanstående tablå. Medelbetygskiass _Ba Ba—AB AB—a Samtliga

levinnor 1930 . . 1,89 2,15 2,21 2,07 [ » Medelbarnanta 1937 _ 4 1,18 1,26 1,21 1,23

I årgång 1930 stiger medelbarnantalet starkare med stigande medelbetyg än i årgång 1937, där de som ha de högsta medelbetygen ha något lägre medelbarnantal än de i den mellersta gruppen.

För att få ett något säkrare uttryck för olikheterna i fruktsamhet mellan olika medelbetygsgrupper och årgångar samt för att belysa skillnaderna mellan gifta med och utan förvärvsarbete har i tabell 125 angivits index över medelbarnantalet för skilda grupper efter medelbetyg och yrkesverk- samhet i de två årgångarna.

Först kan konstateras, att i fråga om medelbarnantalet totalt sett olikhe- terna mellan gifta med och utan förvärvsarbete äro större i årgång 1937 än i årgång 1930. I båda årgångarna stiger emellertid index för barnantalet inom båda civilståndsgrupperna med stigande medelbetyg. Den mest mar- kanta stegringen kommer på gifta kvinnor med förvärvsarbete i årgång 1930, där de som ha medelbetyg under Ba ha 10 % lägre fruktsamhet per vigselår än samtliga gifta (inkl. ej samboende) studentskor i samma årgång, medan de som ha medelbetyg över AB ha 10 % högre fruktsamhet än den genomsnittliga för studentårgången.

Anledningen till att fruktsamheten varierar med medelbetyg i student- examen har säkerligen delvis samband med olikheter i familjernas in- komststandard. I de familjer, där hustrun (studentskan) har bättre medel— betyg i studentexamen, år i regel också inkomststandarden högre än i de äktenskap, där hustrun har relativt låga studentbetyg.

_Yrke och utbildning.

På samma sätt som skett för de manliga studenterna har i särskild tabell- bilaga studentskornas fördelning på undergrupper av yrken redovisats (bi- laga C: 2). I tabell 126 återfinnes ett sammandrag i huvudgrepper av yr— ken i kombination med utbildning. Indelningen i huvudgrupper av yrken har i stort sett gjorts likformig med den som gäller för männen. De kvin— nor, som äro anställda i offentlig förvaltning, ha dock icke fördelats på stats—, läns— och kommunal verksamhet. Å andra sidan redovisas en särskild grupp socialvårdstjänstemän (kvinnor). Bland männen fördelades de fåta— liga socialvårdstjänstemännen på respektive läns- och kommunal tjänst. Av dem som tjänstgöra inom den offentliga förvaltningen ha de som äro ama— nuenser, notarier o. d. nästan samtliga akademisk examen, de flesta jur. kand. De däremot, som tjänstgöra inom socialvården, sakna i stor utsträck— ning, speciellt i årgång 1937 utbildning; endast ett fåtal har akademisk ut- bildning eller utbildning vid Socialinstitutet i Stockholm. Den största yrkes- grupp, som fordrar speciell yrkesutbildning efter studentexamen, är lä- rarna. 74 st. av 1930 års studentskor äro anställda som lärare. Därtill kom— mer 8, som förts till gruppen akademiker med inkomst, vilka i de flesta fall torde vara lärare, främst ämneslärare. Av lärarna ha 53 examen vid de fria fakulteterna, d. v. s. i första hand filosofiska fakulteternas humanistiska sektioner. 15 ha folkskollärarexamen, 3 ha akademiska studier utan exa— men och 3 sakna utbildning. Som framgår av tabellhilaga C: 2 tjänstgjorde 43 st. som läroverkslärare och 22 som folkskollärare. Dessutom voro ö äm- neslärarinnor utan fil. mag.-ex. I denna grupp ingå tecknings-, musik- och privatlärare. Dessa siffror visa jämfört med fördelningen på utbild- ningsgrupper, att en del av dem med akademisk examen tjänstgjort som folkskollärare (inkl. småskollärarinnor) eller ämneslärare. De tre utan ut- bildning voro skolkökslärarinnor eller vävlärarinnor. Deras utbildning är ej medtagen i undersökningen, varför de rubricerats som »utan utbildning». I årgång 1937 äro 113 studentskor upptagna som lärare. 70 st. äro emel- lertid rubricerade som akademiker med inkomst, av vilka en stor del äro läroverkslärare. Man kan räkna med att lärarna äro i det närmaste dub— helt så många i årgång 1937 som i årgång 1930. Den största ökningen kom- mer, som redan i tidigare sammanhang påvisats, på folkskollärargruppen. Enligt tabellbilagan voro 63 folk-(små-)skollärarinnor och 23 åmneslärarin- nor. Av de 11, som sakna utbildning, var huvuddelen, 8 st., skolköks- eller vävlärarinnor.

Som i tidigare sammanhang påvisats, är av övriga yrken, som erfordra speciell utbildning, farmaceut- och tandläkaryrkena de som studentskorna oftast valt. Studentskorna ha i viss omfattning även blivit sjuksköterskor, 6 i årgång 1930 och 22 i årgång 1937. Vid sidan av sjuksköterskeutbild— ningen, vilken ej ingår i undersökningens utbildningsgrupper och därför

Tabell 126.

Studentskorna i årgång 1930 och 1937 efter yrke år 1946 i kombination med utbildning.

Kvinnor 1930 Kvinnor 1937

Huvudutbildning Huvudutbildning

Yrkcsgrupp

Examen vid Akade-

misk ut— Övrig fack— bildning utbild- hög- utan ning skolor examen

universi- tet och

fria hög- skolor

Examen vid Akade-

misk ut- Övrig fack- bildning utbild- hög- utan ning skolor examen

universi- tet och

tria hög- skolor

Amanuenser etc. i förvaltningen ....... Socialvårdstjänstemän ................ Läkare ........................... . . . Tandläkare .......................... Apotekare och apotekspersonal ........ Sjuksköterskor ....................... Samtliga lärare ............ . ......... Akademiker utan yrkesuppg. men med ink. Biblioteks- och museipersonal ......... Fria yrken .......................... Ingenjörer, arkitekter ................. Anställda vid postverket ..............

» » tull, telegraf, S. J ....... Gymnastikdirektörer .................. Kontorspersonal ...................... Studerande ............ . ............. Varia ...............................

Summa

"lll!”"l"wlml|%l"3 *ållllelm”|”|

Ifö—Q' o v—l

hänförts till rubriken >>utan utbildning», har i årgång 1930 och 1937 några akademiska studier.

I gruppen fria yrken, vilken omfattar förutom journalister även skåde- spelerskor och sångerskor, har över hälften påbörjat akademiska studier, varav dock blott halva antalet avlagt någon examen.

Av det relativt stora antal studentskor, som är anställt inom det privata näringslivet, 52 i årgång 1930 och 175 i årgång 1937, saknar största delen någon utbildning inom de utbildningsanstalter, som här redovisas. De som ha icke-akademisk examen ha nästan utan undantag handelsgymnasieul— bildning. Här har också hamnat ett antal av dem som påbörjat men av— brutit akademiska studier.

Det bör påpekas, att siffrorna i tabell 126 avse alla studentskor med yrke eller titel enligt mantalslängdernas uppgifter. En del av dessa voro ej yrkes- verksamma (hade icke inkomst av förvärvsarbete) år 1946, varför siffrorna i tabellen ej överensstämma med siffrorna i de två följande tabellerna. Före- komsten av yrkes- eller titeluppgifter bland de gifta studentskor, som ej ha förvärvsiu'bete, framgår av siffrorna i nedanstående tablå.

Samtliga Därav med akademisk examen Kvinnor 1930 ........ 18 _ 11 » 1937 ........ 36 ' 22

Huvuddelen av de icke yrkesverksamma, som enligt mantalslängderna ha yrkes- eller titeluppgift, var akademiker. Av dessa fortsatte en del emeller- tid sina studier.

Man kan ej av dessa siffror sluta sig till hur många studentskor som tidigare varit yrkesverksamma. Man måste nämligen förutsätta, att för de flesta, som tidigare varit yrkesverksamma, yrkes- eller titeluppgifterna bortfalla vid senare mantalsskrivningar. Däremot tillåter materialet en be- räkning av antalet gifta studentskor utan förvärvsarbete 1946, som avlagt examina, som ge kompetens till viss yrkesutövning. I årgång 1930 funn0s bland de icke förvärvsarbetande 9 med fil. ämbetsexamen, 7 med tand- läkarexamen, 4 med farm. kand. och 3 gymnastikdirektörer. Dessutom fanns ett antal med andra examina, så t. ex. 12 med fil. kand. och 7 med handelsgyinnasieutbildning.

I årgång 1937 var antalet något större. 13 fil. mag. voro gifta utan för— värvsarbete. Av dessa torde dock några fortfarande bedriva studier. 10 farm. kand., 5 med folkskollärarexamen och en gymnastikdirektör voro även gifta utan förvärvsarbete och av dem med annan examen märktes 18 med fil. kand. och 20 med handelsgymnasieutbildning. Några av dem med fil. kand. studera fortfarande.

Yrke, utbildning och inkomster.

Vid redovisningen av sambandet mellan utbildning, yrke och inkomst har liksom för männen i årgång 1930 främst tagits sikte på sambandet mellan

utbildning och inkomst. För de utbildningsgrupper, som lett till en rad olika yrken, har emellertid i vissa sammanställningar även redovisats inkomst- förhållandena för undergrupper av yrken.

I de första tabellerna redovisas endast studentskornas egna inkomster, varefter vissa sammanställningar göras av hustruns utbildning i kombina- tion med mannens utbildning och inkomst.

a) Egna inkomster.

Då studentskornas egna inkomster ha ett visst samband med civilståndet, redovisas först medianinkomsten för civilstånd i kombination med huvud- grupp av utbildning.

Som framgår av tabell 127 var medianinkomsten för de studentskor, som försörjde sig själva eller bidrogo till familjens försörjning, 6500 kronor för årgång 1930 och 5 000 för årgång 1937. De gifta med förvärvsarbete ha något lägre medianinkomst än de ogifta och de icke samboende (inkl. från- skilda och änkor). I samtliga tre civilståndsklasser ha de som avlagt aka— demisk examen de högsta och de utan utbildning de lägsta medianinkom- sterna i årgång 1930, medan i årgång 1937 de med icke-akademisk examen ha något högre medianinkomst än akademikerna med examen för de två största civilståndsgrupperna. Skillnaderna i medianinkomster mellan ut- bildningsgrupperna äro dock mycket små och olikheterna kunna i flera fall förklaras som slumpmässiga.

För fullständighetens skull bör nämnas, att även en del av de icke för- värvsarbetande gifta kvinnorna ha inkomster. Inkomsterna bestå därvid i regel av inkomst av kapital och i några fall av fastighet eller rörelse.

För att något närmare belysa sambandet mellan utbildning och i någon

Tabell 127. Medianinkomsten år 1946 för studentskor i årgång 1930 och 1937 efter civilstånd och utbildning.

1930 1937

Civilstånds- och utbildningsgrupp Median- Median-

inkomst inkomst

Samtliga ........................ 6 500 5 000 Ogifta ........................... 6 500 5 500 därav med akademisk examen. . 7 000 5500 akad. stud. utan examen . 6 000 4 500 icke-akademisk examen. . . 6 500 6 000 utan utbildning .......... 6 500 5 000 Gifta med förvärvsarbete ......... 6 000 4 500 därav med akademisk examen. . 7500 5000

» akad. stud. utan examen . 5 000 3 000 » icke-akademisk examen. . . 6 500 5 500 » utan utbildning .......... 5 000 4 500 Övriga .......................... 7 500 5 500 därav med akademisk examen. . 8000 7 000 » akad. stud. utan examen . (5 500) » icke-akademisk examen. . . (7 500) (6 000) » utan utbildning ......... (7 500) 5 000

mån även yrke och inkomst har i tabell 128a och b de yrkesverksamma studentskorna fördelats på undergrupper av utbildning och yrke samt för- delats efter nettoinkomst. Någon fördelning på civilstånd har härvid ej skett. Totalantalet yrkesverksamma studentskor i tabellen stämmer ej med antalet i föregående tabell (summan av ogifta, förvärvsarbetande, ej sam— boende, frånskilda och änkor). Anledningen härtill år att i årgång 1930 ingå 43 st. och i årgång 1937 98 st. kvinnor av olika civilstånd, som sakna yrkesuppgifter i mantalslängderna. De flesta av dessa (42 resp. 92) ha visserligen egna inkomster men torde vara blott delvis yrkesverksamma eller sysselsatta med så skiftande verksamhet, att de ej kunna rubriceras som i egentlig mening yrkesverksamma.

Deras inkomststandard är genomgående betydligt lägre än den som gäller för de yrkesverksamma studentskorna.

De som avlagt filosofisk examen bland studentskorna i årgång 1930 ha en medianinkomst på 7 000 kronor och i årgång 1937 5 000. De som äro läroverkslärare (inkl. akademiker med inkomst) ha i årgång 1930 en något högre medianinkomst än övriga. Biblioteks- eller museitjänstemännen bland filosoferna ha i båda årgångarna lägre medianinkomst än lärarna. Skillnaden är dock obetydlig och kan i årgång 1937 vara slumpmässig.

Mer än 50 % av läkare och tandläkare bland studentskorna i årgång 1930 ha mer än 10 000 kronor i nettoinkomst. I årgång 1937 har mer än hälften av tandläkarna över 10 000 kronor i inkomst, medan bland läkarna median— inkomsten år 5 000. Anledningen till denna relativt låga inkomst är troligen att de 8 utexaminerade läkarna blott varit färdiga med sin examen mycket kort tid, varför de ej hunnit få mer välavlönade anställningar. De kvinn- liga farmaceuterna ha betydligt lägre inkomster än tandläkarna i båda år— gångarna.

Av dem som ha icke-akademisk examen ha folkskollärarinnorna de högsta inkomsterna med en medianinkomst på 8 000 kronor för de äldre och 6 500 kronor för de yngre studentskorna. Posttjänstemännen och de som utexa- minerats från handelsgymnasierna, vilka senare i regel äro anställda inom det privata näringslivet, ha en medianinkomst på ca 6 500 kronor i årgång 1930. I årgång 1937 ha posttjänstemännen 6 000 kronor och handelsgym- nasisterna 5 000 kronor.

I tabellen ha de som påbörjat men ej fullföljt akademiska studier sam— manförts med gruppen utan utbildning (inkomststandarden för var och en av dessa två grupper framgår av en tidigare tabell). Huvuddelen av dessa har tjänst som kontorspersonal, huvudsakligast inom det privata närings- livet. En del äro dock anställda i offentlig tjänst som t. ex. kansli- och skrivbiträden vid statliga departement och ämbetsverk, vid universitet och högskolor etc. De kontorsanställda ha en medianinkomst på 5 500 kronor bland studentskorna i årgång 1930 och 5 000 i årgång 1937, vilket är unge- fär samma inkomststandard som övriga inom den sammanslagna gruppen. "

Tabell 128 :|. Studentskorna av årgång 1930 efter inkomst, examen och yrke.

E g e n n e t t o i n k 0 m 5 t (i 1 OOO-tals kronor) Median-

Examen och yrke inkomst

3 4 8—9

a) Yrkesverksamma

filosofisk och teologisk examen . ' 7 000

därav läroverkslärare. . . . . . . . . 7 500

» folkskollärare. . . . . . . . . .. (7 000)

» bibl.- och museipcrsonal 5 500

Juridisk examen................ -

Läkarexamen.................. >10000

Tandläkarexamen (inkl. od. kand.) > 10 000

Apotekarexamen, farm. kand. . . . (6 000) Annan fackhögskoleexamen.. . . . - -

Examen från G. G. I. (6000) Folkskollärarexamen. . . . ...... . 8 000

Diplom från Socialinstitutet. .. . .

Examen från handelsgymnasium. 6500

Anställda vid postverket. . . . . _ . . 6 500 » » tull, telegraf. . . . . . '

Med akademiska studier utan exa- men samt utan utbildning. . . . därav i kontorstjänst. . . . . . .

b) Icke yrkesverksamma. . . . . . . . . . .

Tabell 128 b. Studentskorna av årgång 1937 efter inkomst, examen och yrke.

Egen nettoinkomst (i1000—tais kronor) Median—

Examen och yrke inkomst

4 6 8—9

a) Yrkesverksamma

Filosofisk och teologisk examen . därav läroverkslärare ....... . . » folkskollärare .......... . » bibl. och museipersonal.

Juridisk examen. .. . Läkarexamen. . . ............. . . Tandläkarexamen (inkl. od. kand.) Apotekarexamen, farm. kand. Annan fackhögskoieexamen. . . . . . Examen från G. C. 1. .......... Folkskollärarexamen . . . . . Diplom från Socialinstitutet. . . .. Examen från handelsgymnasium. 5000 Anställda vid postverket ....... . 6000 » » tull, telegraf . . . . . . (6 500)

Med akademiska studier utan exa- men samt utan utbildning. . . . ' 5000 därav i kontorstjänst ....... 5000

in **

5 000 5 000

(2 500) 4 500 7 000 (5 000) > 10 000 5 500 (7 500)

5 500 6 500 (5 500)

Ov—tv-HDNNMN v-eoo Ol.-4 v—l

b) Icke yrkesverksamma. . ......... 2500

Sammanfattningsvis kan beträffande de yrkesverksamma studentskornas egna nettoinkomster framhållas dels att inkomststandarden är ett åt två tusen kronor högre i den äldre studentårgången än i den yngre, dels att i båda studentårgångarna inkomststandarden är ganska lika för samtliga ut- bildningsgrupper, tandläkare och (för de äldre) läkare undantagna.

Likheten i inkomststandarden utbildningsgrupperna emellan framträder ännu tydligare, om man jämför med inkomststandarden bland de jämnåriga manliga studenterna, där som tidigare påvisats stora olikheter föreligga i inkomstnivå. Genomgående äro kvinnornas inkomster lägre än männens inom motsvarande yrkesgrupper. Främsta undantaget är gruppen folkskol- lärare (med folkskollärarexamen som huvudutbildning). Här är inkomst— standarden för män och kvinnor lika. Bland läroverkslärarna äro olikhe- terna relativt små.

b) Mannens inkomster.

Inkomstförhållandena för de gifta studentskornas män framgå av siff- rorna i tabellerna 129 och 130. I den första tabellen ha studentskorna för- delats dels efter sin egen utbildning —— med eller utan akademisk examen .— dels efter mannens utbildning, även den uppdelad i akademisk respek— tive icke-akademisk. Man kan visserligen ej från mantalslängdernas yrkes- uppgifter med säkerhet avgöra makens utbildning, men de män, som förts till gruppen »akademisk utbildning» ha samtliga med säkerhet avlagt aka- demisk examen. Dit höra dels personer, som för sin yrkesutövning näs- tan undantagslöst måste ha akademisk examen, dels personer med någon akademisk titel som enda yrkesbeteckning. I gruppen utan akademisk exa- men torde emellertid även ingå en del med akademisk examen. Så t. ex. in- går säkerligen i grupperna direktörer, disponenter och affärsmän en del per- soner med akademisk examen, i första hand civilekonomexamen. Men även en sådan grupp som högre tjänstemän torde omfatta en del personer med

0

Tabell 129. Medianinkomsten för männen till de gifta studentskorna i urgång 1930 och 1937 efter hustruns och egen utbildning.

1930 1937

Därav hustrur Därav hustrur Ulbildningsgrupp Mannens med egen nctto— Mannens med egen netto- median- inkomst median- inkomst inkomst Median- inkomst Median-

An tal inkomst Antal inkomst

HlilStI'UI' med akad. examen. 92 6500 117 4500 ciärav mannen akad. yrke 69 6500 81 4000

» » icke-akade- miskt yrke .............. 7 500 36 5 500 Huistrur utan akad. examen 5000 . 253 4000 rilärav mannen akad. yrke 3000 95 3 500

» » icke—akade- miskt yrke .............. 5500 158 4500

akademisk examen. Siffrorna för gruppen män med akademisk examen äro m. a. o. minimisiffror. Det kan i detta sammanhang nämnas, att i gruppen män utan akademisk examen de högre tjänstemännen dominerar, närmast följda av grupperna direktörer, disponenter, större affärsmän och office- rare. Huvuddelen av männen med dessa yrken har studentexamen. De män, vilka ej avlagt studentexamen eller därmed jämförbar examen torde i båda årgångarna uppgå till högst 10——15 % av samtliga.

Siffrorna i tabell 129 visa, att i årgång 1930 inkomsten för de äkta män- nen i stort sett är densamma antingen hustrun har akademisk examen eller ej. Däremot tyda siffrorna på att bland de hustrur, som ha inkomst, in- komsten är något högre bland dem som ha akademisk examen än bland övriga. Procentuellt sett ha något flera av de gifta studentskorna med aka- demisk examen egna nettoinkomster än av de gifta utan akademisk exa- men (80 resp. 59 %).

Både i äktenskap, där hustrun har akademisk examen och i övriga är männens inkomst högre, om mannen har akademisk examen. Skillnaderna äro här ganska väsentliga, störst i de äktenskap, där hustrun ej har aka- demisk examen. Där ha männen med akademisk examen 16 500 och män— nen utan akademisk examen 10 000 kronor i årsinkomst. Å andra sidan ha hustrurna högre inkomster i de äktenskap, där männen ej ha akademisk examen, varför den gemensamma inkomststandarden i de' äktenskap, där hustrun har egna inkomster, är förhållandevis likartad, oavsett mannens yrkesutbildning. Det bör även påpekas, att det är något vanligare att hustrun har egna inkomster i de äktenskap, där mannen ej är akademiker. I årgång 1937 äro förhållandena i stort sett desamma som i årgång 1930. Påpekas bör dock, att procentantalet hustrur med egna inkomster ej är större i denna årgång inom äktenskap, där mannen ej har akademisk examen.

Det bör framhållas, att denna tabell ej ger besked om den sammanlagda familjeinkomsten. Man kan ej lägga ihop männens och hustrurnas median- inkomster till en medianinkomst för familjen. Det skulle bliva för höga vär- den, då hustrurnas medianinkomster blott äro räknade på dem som ha egna inkomster. Däremot tyda siffrorna på att hustrurnas inkomster i viss ut— sträckning är ett komplement till männens inkomster. I de grupper, där männen hade de högsta inkomsterna, ha kvinnorna de lägsta inkomsterna och vice versa, även om variationerna i hustruns medianinkomst alltefter mannens inkomst ej är särskilt stor.

För att belysa sambandet mellan mannens inkomst och förekomsten av förvärvsarbete för hustrun har i tabell 130 männens nettoinkomstfördel- ning och medianinkomsterna angivits för familjer med och utan förvärvs- arbetande hustrur, varvid som i föregående tabell skilts på äktenskap, där hustrun har akademisk examen och övriga äktenskap. Det bör i detta sammanhang påpekas, att antalet familjer, där hustrun har förvärvsarbete, ej överensstämmer med det antal familjer, där hustrun har egna netto- inkomster (se föregående tabell). De senare äro fler, beroende på att i vissa

Tabell 130. Inkomsterna för männen till de gifta studentskorna i årgång 1930 och 1937 efter hustruns utbildning och förvärvsarbete.

Me- Mannens nettoinkomst (1 OOO-tals kr.) dian-

in— Ingen 0—4 5—9 |10—14|15—19|20—w komst

Utblldningsgrupp

Kvinnor 1930

Hustru med akad. examen . . . . därav med förvärvsarbete. .. » utan » Hustru utan akad. examen. .. därav med förvärvsarbete. ..

» utan »

IJI Nl ww H OOQUWHUICÄ

Kvinnor 1937

Hustru med akad. examen ...... därav med förvärvsarbete. .. » utan » Hustru utan akad. examen. .. därav med förvärvsarbete. ..

» utan »

25 59 43 149 8 500 23 40 21 98 8 000

2 19 22 51 10 500 37 180 124 49 3 432 9 500 24 97 46 14 191 8 500 13 83 78 35 2 241 11 000

_ QÄOQOWO:

äktenskap hustrun har annan inkomstkälla än förvärvsarbete (såsom in- komst av kapital eller fastighet).

I båda årgångarna kan konstateras, att där männen ha relativt låga in— komster är förekomsten av förvärvsarbete bland hustrurna vanligare än i de äktenskap, där männen ha relativt höga inkomster.

Särskilt klart framträder sambandet mellan mannens inkomst och hust- runs förvärvsarbete i de äktenskap, där hustrun ej avlagt akademisk exa- men (d. v. 5. de äktenskap, där hustrun saknar utbildning, har icke-akade- misk examen eller akademiska studier utan examen).

Flyttningar.

På samma sätt som för de manliga studenterna kan man även för de kvinnliga jämföra hemorten 1947 med hemorten vid tidpunkten för student- examen och på så sätt få en bild av nettoflyttningarna under perioden. Här ges av utrymmesskäl blott en sammanställning av hemortstypen vid de två tillfällena med fördelning på storstäder, övriga städer och landsbygd.

Som framgår av tablån å nästa sida har antalet studentskor med hem- ort i de tre storstäderna Stockholm, Göteborg och Malmö ökat inom båda årgångarna. Ökningen är betydligt större i årgång 1937 än i årgång 1930; 60 mot knappa 20 %. Landsbygden har minskat sin andel något mindre än övriga städer, om man jämför siffrorna för samtliga stadsbor i båda är- gångarna.

Det har för de kvinnliga studenterna ett visst intresse att se dessa netto- flyttningar i kombination med civilstånd. Därför har i tablån även angivits de ogifta studentskornas nettoflyttningar mellan de olika hemortstyperna. För båda årgångarna kan konstateras, att ökningen för storstäderna varit

Årgång 1930 Årgång 1937 Samtliga Ogifta Samtliga ' Ogifta Hemortstyp År År År År

Stud.- 1947 Stud.- 1947 Stud.- 1947 Stud.- 1947 ex. ex. ex. ex.

Storstäder 185 34 53 293 469 83 164 Ovriga städer ...... 172 152 42 35 444 322 171 105 Landsbygd 87 28 16 222 1 68 77 62

Summa 424 112-% 104 lll—'n 1959 1959 331 331

1 Två som vid studentexamen hade obekant hemort äro ej medtagna i tablån.

kraftigare bland de studentskor, som förblivit ogifta, än bland övriga. An- talet ogifta studentskor i storstäderna har nästan fördubblats i båda är— gångarna. I årgång 1930 har landsbygden förlorat förhållandevis fler än städerna, medan i årgång 1937 förhållandet är det motsatta.

Det bör ihågkommas vad som framhölls vid redovisningen av de manliga studenternas flyttningar, att siffror av det slag, som ingår i tablån ej ge vägledning för bedömning av hur stor del av studentskorna som lämnat den ort de bodde i vid studentexamen, då även flyttningar inom de tre, hem— ortsundergrupperna ägt rum.

För de manliga studenterna kunde konstateras, att de som flyttat från den hemortstyp, där de bodde vid tidpunkten för studentexamen, hade bättre studentbetyg än de som 1946 voro bosatta inom samma hemortstyp som vid studentexamen. För kvinnornas del visar gjorda beräkningar, att för dem som 1946 voro gifta inga skillnader föreligga mellan de två grupperna, me- dan däremot bland de ogifta studentskorna de som 1946 bodde i annan hem- ortstyp än den, där de bodde vid studentexamen, i likhet med samtliga man- liga studenter hade bättre studentbetyg än de ogifta studentskor, som ej växlat hemortstyp.

Kvinnliga privatister.

Av de 9 kvinnliga privatisterna av årgång 1930 identifierades 7 och av de 16 i årgång 1937 11 st. i fråga om hemorts-, civilstånds-, yrkes- och inkomstförhållanden 1946.

Av de 7 identifierade i årgång 1930 voro 5 ogifta och 2 gifta, vilka senare båda voro icke—förvärvsarbetande. Av de 16 identifierade i årgång 1937 voro 12 ogifta och 4 gifta, av vilka senare 3 hade förvärvsarbete.

De ogiftas antal förefaller trots de små talen vara förhållandevis stort bland privatisterna jämfört med förhållandena bland läroverksstudenterna.

Som framgår av tabellbilaga C: 2 hade 5 av privatisterna i årgång 1930 och 8 i årgång 1937 yrkes- eller titeluppgifter enligt mantalslängderna. Av dessa 13 voro 6 lärarinnor vid läroverk eller i folkskolor. (Därtill kommer en akademiker med inkomster och avslutade studier.)

Ytterligare redogörelse för privatisterna saknar intresse på grund av ma- terialets ringa omfattning.

ilaga A: Fördelningen av samtliga vitsord i studentexamen på ämne och

betyg bland läroverksstudenter åren 1930, 1937 och 1943.

Real 1930.

Män

Stu— Stu- dent- , dent- betyg betyg saknas saknas

Åmnesgrupp och ämne

Skrivningar

Modersmälet ................... Tyska ......................... Engelska ...................... Franska ....................... Matematik ..................... Fysik .........................

lta—noll

' Muntliga ämnen

Kristendom .................... Modersmålet ................... Tyska ......................... Engelska ...................... Franska ....................... Historia ....................... Geografi ....................... Filosofi ........................ Matematik ..................... Biologi ........................ Fysik ......................... Kemi .........................

| lHWl iMot—ku-Al

Övningsämnen

Teckning ......................

» v. f. t. n. h. r .......... Musik ......................... Gymnastik ....................

a...—[_—

Latin 1930.

Män

Stu- Stu- den t- dent- betyg ' ' ' betyg saknas saknas

Åmnesgrupp och ämne

Skrivningen-

Modersmälet ................... Latin ......................... Tyska ......................... Engelska ...................... Franska ....................... Matematik .....................

Muntliga ämnen

Kristendom .................... Modersmålet ................... Latin ......................... Grekiska ...................... Tyska ........................ » V. i. t. n. h. r. ........... Engelska ...................... » v. f. t. n. h. r .......... Franska ....................... » v. 1”. t. n. h. r ........... Historia ....................... Geografi ....................... Filosofi ........................ Matematik ..................... » v.f.t.n.h.r........ Biologi ........................ » v. f. t. n. h. r. ........... Fysik ......................... » v.f.t.n.h.r .............

IIIs—ällelslmleHäQH lll—Im—l—lHlll—lwll

lvl—lwwzml

Övningsämnen

Teckning ...................... » v. !. t. n. h. r. ......... Musik ......................... Gymnastik .................... » v. f. t. n. h. r. .......

lwlnq l..—law: ll—l— läml:

Nyspråkliga linjen 1930.

Män Kvinnor

Stu- dent- betyg

saknas

Åmnesgrupp och ämne

Skrivningar

Modersmälet ................... Latin ......................... Tyska ......................... Engelska ...................... Franska .......................

masala! MHle HHlÄM Huliw lui.—

Muntliga ämnen

j—t

wwmqmmmhww

Kristendom .................... Modersmålet ................... Latin ......................... Tyska .........................

» v. f. t. n. h. r. ........... Engelska ...................... Franska ....................... Historia ....................... Geografi ....................... Filosofi ........................ Matematik .....................

» v. t'. t. n. h. r.

Biologi ........................

» v. f. t'. n. h. r ............ Fysik .........................

» v. f. t. n. h. r. ............ Kemi .........................

» v. f. t. 11. h. r. ............

... [lule—Hoel aste-_-

tol l lMl [ qumwal—iimi

llllllllIwI——l—lll

llll—lllmslwu—llww lllI—Ill—l—lm—IHHI

ulwls—m—

llllwl

Övningsämnen

Teckning ...................... Musik ......................... Gymnastik ....................

mm]

Beal 1937. Män Kvinnor Åmnesgrupp och ämne Stu- Stu- dent- dent- C B? B Ba AB a A C B? B Ba AB a A betyg betyg saknas saknas Skrivningar Svensk skrivning ............... 73 _ 13 371 426 288 83 6 _ — 1 57 94 62 17 Modersmålet ................... _ 27 30 397 425 261 106 14 _ 3 5 63 78 63 18 3 Tyska ......................... 1 160 6 _ 25 30 24 13 2 198 1 — 15 5 11 2 1 Engelska ...................... 4 43 21 344 362 316 143 27 4 5 3 58 68 58 34 3 Franska ....................... 1 245 3 _ 3 2 4 2 1 229 _ _ _ 2 1 1 »— Matematik ..................... _ 23 14 297 303 326 208 89 _ 8 3 68 62 55 29 8 Matematik spec ................ 735 14 2 59 103 120134 93 210 1 _ 4 1 5 5 7 Fysik ......................... 304 58 4 273177 162 151 131 109 22 1 51 20 12 12 6 Muntliga ämnen Kristendom .................... __ _ 2 212 500 449 92 5 ——— _ _ 12 96 95 28 2 Modersmålet ................... _ _ 3 271 495 351 123 17 —_ _ 1 24 84 85 36 3 Tyska ......................... 5 5 15 499 390 246 91 9 — _ 1 14 43 42 16 1 » v. f. t. 11. h. r. .. .. .... . — _ 14 378 209108 27 1 _ _ 4 37 44 25 5 1 Engelska ...................... — 21 19 379 473 243 106 19 _ _ 2 31 93 81 20 5 » v.f.t.n.h.r. ......... _ _—___—— _ __ 1___—-— Franska ....................... _ 9 19 596 388 192 49 7 _ 1 _ 18 57 51 12 3 » v. f. t. 11. h. r ........... — _ 15 431 221 81 12 _ _ _ _ 32 40 16 3 ,_ Historia ....................... _ 3 5 212 432 410 163 35 _ _ _ 18 87 104 20 4 Geografi ....................... 2 _ 1 237 522 394 94 10 — — _ 3 36 53 9 —— » v. f. t. 11. h. r. .......... _ _ 1 225 423 277 47 3 _ _ —— 14 52 53 13 __ Filosofi ........................ 1217 _ _ 4 13 16 10 _ 214 — _ _ 5 6 6 2 Matematik ..................... _ 25 9 334 334 289 191 78 _ 9 4 57 82 54 18 9 Matematik spec ................ 737 1 2 74 122 137 113 74 210 _ _ 2 4 7 5 5 Biologi ........................ 747 _ _ 66 130 187 80 50 116 _ _ 6 25 61 16 4 » v.f.t.n.h.r ............ _ __37 34 17 2— _ __ 3 1 1—-——- Fysik ......................... _ 20 16 413 342 233 143 93 _ 6 -_ 42 35 25 12 5 » V. f. t. n. h. r ............. _ _ 3182 94 19 3 _ _ _ 1 49 46 12 _ _ Kemi ......................... 1 3 6 357 357 290 150 96 _ _ 1 14 33 55 19 10 » v. f. t. n. li. r. ............ — _ 4198115 54 4 _ _ _ _ 48 37 15 1 _ Övningsämnen Teckning ...................... 19 16 2 246 374 278 176 149 8 1 — 36 81 54 36 11 » v.f.t.n.h.r. ......... _ __ 6 5 1 __ _ __ 2 1 3—_ Musik ......................... 862 _ _ 69 119 135 48 27 110 _ _ 15 39 37 14 2 v.f.t.n.h.r. ............ — __ 6 10 3 1 _ — __ 5 8 2 1 _ Gymnastik .................... 111 4 —276 348 308 161 52 26 _ _ 34 71 41 39 13 » v.f.t.n.h.r. ........ _ __1918 9 3_ _ __ 4 3 2—_

Latin 1937 (inkl. latinlyc.).

Åmnesgrupp och ämne

Män

Kvinnor

Stu- den i.- betyg saknas

Stu— den i- betyg saknas

Skrivningar

Svensk skrivning ............... Modersmålet ................... Latin ......................... Tyska.......; ................. Engelska ...................... Franska ....................... Matematik .....................

Muntliga ämnen

Kristendom .................... Moder-småiet ....... » ............ Latin ......................... Grekiska ...................... Tyska ......................... » v. f. t. 11. 11. r. ............ Engelska ...................... » v. 1". t. n. h. r .......... Franska ....................... Historia ....................... Geografi ....................... » v.f.t.n.h.r.......... Filosofi ........................ Matematik ..................... » v. f. t. 11. h. r ......... Biologi ...................... ; . » v. f. t. n. h. r ............ Fysik ......................... » V. i. t. n. h. r. ............ Kemi ......................... » v. f. t. 11. h. r. ............

Övnin gsiimnen

' Teckning ...................... » v. f. t. 11. h. r .......... Musik .........................

» V. i. t. n. h. r. ............ Gymnastik ....................

» v. f. t. n. h. r. ........

l&lluawlll—Näul

Il——l|l|—|_Mzmsmmw8wl

vd.-Al lHH

ÄN Hm

[aH

llllHIIIIIHHIIH

Nyspråkliga linjen 1937.

Mån

Stu- Stu- dent- . dent- betyg betyg saknas saknas

Åmnesgrupp och åmnc

Skrivningar

Svensk skrivning ............... Modersmålet .................. Latin ......................... Tyska ......................... Engelska ...................... Franska ....................... Matematik .....................

mI—[l—w

Muntliga ämnen

H ».- ».;

Kristendom .................... Modersmålet ................... Latin ......................... » v. f. t. 11. h. r. ............ Tyska ......................... » v. 1. t. n. h. r. ........... Engelska ...................... Franska ....................... Historia ....................... Geografi ....................... » v. f. t. n. h. r. .......... Filosofi ........................ Matematik ..................... » v. t. t. n. h. r. ........ Biologi ........................ Fysik ......................... » v. f. t. n. h. r. ............ Kemi ......................... » v. f. t. n. h. r. ............

_ w IHM &]

...; MU! H Hmm—wacom H & Hoopen-hmmm MHN H HMQHQUIU! ooo—— Ul [06:05

lwllålewllel lHth—in-lxl

H C&D-Åhh!

!

lmlmmlaqwmmk

l

lmmaw—Hwag l—ll—I—ulm

H lNUIMUiHWCDCD

Övningsämnen

Teckning ...................... » v. f. t. n. h. r .......... Musik ......................... Gymnastik .................... » v. f. t. n. h. r ........

lan-Awa lån?—NU! leo-hoom [Exit-lx) IN!—IW

Real 1943 (inkl. reallyc.).

M 6 11 K v i n n o r Åmncsgrnpp och ämne (it:;- å::£_ betyg C B? B En AB a A betyg C B? B En AB & A saknas saknas Skrivningar Svensk skrivning ............... _ — 27 521 728 391 101 3 _ _ 8112231 111 35 3 Modersmålet ................... — 66 38 538 619 368 124 18 _ 15 11 131 191 108 42 2 Tyska ......................... 1619 33 5 50 26 26 12 _ 444 11 2 21 14 6 1 1 Engelska ...................... 12 70 40 476 521 442 179 31 3 8 13112148113 96 7 Franska ....................... 1746 _ — 10 5 6 4 _ 496 _ _ _ 1 1 2 — Matematik ..................... _ 107 17 828 423 257 99 40 — 35 7289101 53 12 3 Matematik spec ................ 1018 57 9244166121 95 61 437 5 _ 12 21 14 6 5 Fysik ......................... 446 104 12472310195130102 203 56 4128 59 34 11 5 Muntliga ämnen Kristendom .................... _ _ _291733610128 9 2 _ _ 32 208 199 55 4 Modersmålet ................... 1 4 4381711506142 22 _ — 1 55209175 57 3 Tyska ......................... 3 1 7199333194 66 6 3 1 — 34 97 60 21 _ » v. f.t. 11. 11. r. ............ _ _ 13 543273 109 24 — _ _ 9119 76 58 20 2 Engelska ...................... _ 16 43 625 632 336 103 16 —— 4 7126189138 33 1 » v.f.t.n.h.r .......... _ ___—__—— __ __ 2_——__ Franska ....................... 10 5 20 201 220 117 23 8 8 2 5 53 77 81 16 3 » v. 1. t. 11. h. r. .......... _ 1 23 627 341 158 17 _ __ _ 2 95 94 54 9 1 Historia ....................... 4 5 10 228 659 611211 43 _ 1 _ 52 200 198 49 _ Geografi ....................... 16 _ — 38151176 37 7 12 _ _ 12 79 80 16 1 » v. f. t. 11. h. r. .......... _ _ _269 604 409 61 3 _ _ _ 35126121 15 3 Filosofi ........................ 1669 __ _ 11 37 44 7 3 471 _ _ _ 13 13 3 _ Matematik ..................... 12 62 31 668 510 288 151 59 _ 22 10 234 144 62 22 6 Matematik spec. ............... 1016 7 6175 246 156 104 61 436 1 _ 8 19 21 9 6 Biologi ........................ 1043 _ 1 59198261106 51 138 _ _ 28122142 57 9 » v.f.t.n.h.r ............ _ _—26 22 3 1_ _ __ 3 1___ Fysik ......................... 5 40 9404 387 256 144 89 2 26 8 91102 51 17 3 » v. f. t. 11. h. r. ............ _ _' 7270129 28 3 —— _ _ 7106 62 24 1 — Kemi ......................... 8 3 3226365326196117 5 _ _ 33115117 38 6 » v.f. t. 11. h. r. ............ _ _ 5309172 40 1 _ — — 2 75 94 14 1 — Övriga ämnen Teckning ...................... 37 27 2345 505 402 237 209 2 2 _ 75182140 63 28 » v.f.t.n.h.r. ......... _ _ _ 2 3 1 1 _ _ __ 1 ___— Musilk ......................... 1149 _ _ 63 201 174 89 57 179 _ _ 65 86 88 37 17 » v.f.t.n.h.r. ............ "_ _ 3 12 13 8 1 1 _ _ _ 10 11 4 3 — Gymmastik .................... 118 7 _352 513 457 238 59 42 1 — 72158137 63 18 » v.f.t.n.h.r. ....... _ __15 7 5__ _ __ 6 3—_—

1 Ej angivna i betygstabellen.

Latin 1943 (inkl. latinlye.).

Män Kvinnor .. Stu- Stu- Åmnesgrupp och amne dent- dent- betyg C B? B Ba AB 3 A betyg C B? B Ba AB a .x saknas saknas Skrivningar Svensk skrivning ............... _ — 7 164 294 184 73 10 _ _ 15 242 358 241 77 Modersmålet ................... __ 17 19 171 242 176 93 14 _ 30 30 254 294 230 90 1 Latin ......................... — 49 27 255 189 149 55 8 — 74 40 331 251 184 53 Tyska ......................... 658 11 _ 23 17 9 9 5 786 19 6 48 42 27 7 F Engelska ...................... 690 2 _ 8 9 15 5 3 816 2 2 20 37 40 16 Franska ....................... 2 13 7 152199 214122 23 2 14 5 157 222 294 208 3 Matematik ..................... 512 40 3 92 30 25 22 8 759 17 4 63 35 34 18 1 Muntliga ämnen Kristendom .................... — _ 1 103 262 252 92 22 8 — _ 58 348 392 125 9 Modersmålet ................... _ _ 3 108 295 198 98 32 _ _ 5 91 380 305 138 21 Latin ......................... 3 9 14 269 221 131 68 17 _ 27 26 290 314 191 82 10 Grekiska ...................... 610 _ _ 15 26 38 25 18 884 — _ _ 8 17 25 6 Tyska ......................... 2 2 8122 228 135 61 9 2 _ 2 109 291251 90 17 » V. i. t. 11. h. r. ............ _ _ 3 81 43 28 9 1 _ — _ 73 72 24 9 _ Engelska ...................... 5 1 2 133 249 174 63 16 2 _ 1 123 350 294 125 11 » v.f.t.n.h.r .......... _ _ _ 35 30 23 _ 1 —— _ _ 20 7 6 1 _— Franska ....................... _ 9 7218 271 152 64 11 1 1 8230345 252 90 13 Historia ....................... _ 2 7 72 253272 98 28 _ _ 1112 360 358 97 12 Geografi ....................... 5 1 _ 24 86101 27 4 5 _ _ 33127128 41 5 » v. f. t. 11. h. r. .......... _ _ _ 80 220 152 29 3 _ _ _ 107 260 211 23 -_ Filosofi ........................ 405 _ _ 43116111 49 8 634 _ _ 19 92135 54 6 Matematik ..................... 469 12 4 66 75 35 20 7 726 1 2 41 63 42 20 10 » v.f.t.n.h.r ......... _ _ 12215 4 2_ _ __19 11 5__ Biologi ........................ 577 _ _ 16 42 27 12 6 575 1 _ 37120132 22 6 » v.f.t.n.h.r. ........... _ _ _ 16 25 8 3 — _ _ —— 14 24 9 _ _ Fysik ......................... 173 — _ 9 13 8 7 _ 228 _ »_ 3 12 20 5 2 » v. f. t. n. 1]. r. ............ _ _ 1184 227108 5 _ _ _ 2 211 294153 10 _ Kemi ......................... 666 — _ 8 8 14 5 2 798 3 4 16 48 38 11 _— » v.f.t.n.h.r ............. --— __21 7 1 __ __ _— 14 7 1 — - Övningsämnen Teckning ...................... 66 12 — 208 215 104 30 20 45 1 _ 111 332 260 98 47 » v.f.t.n.h.r .......... _ _ 3 3124 16 1 2 _ _ 21716 9 2 _ Musik ......................... 458 _ _ 18 72 89 56 32 317 _ _ 96191196 72 19 » v.f.t.n.h.r. ............ _ __ 1 3 3__ _ __16 22 8 2 1 Gymnastik .................... 97 1 _ 180 222 133 64 19 102 1 _ 157 294 223 104 36 » v.f.t.n.h.r........ _ _ 2 5 8_ 1_ _ __ 9 8 4 2_—

Nyspråkllga linjen 1943.

M ä 11 K v i n n o r Åmnesgrupp och ämne (155111.— clSetrlilt- betyg C B? B En AB (1 A betyg C B” B Ba AB 11 A saknas saknas Skrivningar Svensk skrivning ............... _ _ 1 13 8 5 1 _ _ _ 1 12 16 5 4 _ Modersmålet ................... _ 3 2 9 3 8 3 _ _ 1 _ 14 14 4 4 1 Latin ......................... 14 _ 1 3 4 3 3 _ 34 1 1 1 _ 1 _ _ Tyska ......................... 241__3___ 24 324311— Engelska ...................... 20 — _ _ 4 2 1 1 4 1 1 9 7 12 2 2 Franska ....................... — _ _ 9 8 4 6 1 _ _ 3 7 9 8 7 4 Matematik ..................... 20 1 _ 3 2 1 1 — 31 3 _ 4 _ _ _ _ Muntliga ämnen Kristendom .................... _ _ _ _ 12 15 1 _ _ _ _ 2 13 16 5 2 Modersmålet ................... _ _ 2 4 12 9 1 _ _ 1 3 14 16 3 1 Latin ......................... 7 1 1 1 5 4 2 _ _ 1 5 5 5 1 _ » v.f.t.n.h.r. ............ _ __ 3 1 2__ _ __15 3 2_ 1 Tyska ......................... — — _ 8 9 6 4 _ _ — 1 5 14 13 2 1 » v.f.t.n.h.r. ............ _ ___ 1___ _ __ 1 1___ Engelska ...................... _ _ _ 6 14 3 4 1 _ _ 1 5 13 11 7 1 Franska ....................... _ 2 _ 8 5 8 4 1 _ 1 _ 7 14 13 3 _ Historia ....................... _ — 2 8 8 9 1 _ _ _ _ 7 15 11 4 1 Geografi ....................... _ _ _ 2 3 4 2 4 _ _ _ _ 7 15 5 2 » v.f.t.n.h.r. .......... -— __ 5 8___ _ __ 3 2 4__ Filosofi ........................ 14 _ _ _ 7 6 1 _ 29 _ — 1 2 6 _ _ Matematik ..................... 20 _ _ 5 2 _ 1 _ 31 — _ 5 1 1 _ _ Biologi ........................ 26 _ _ 1 1 _ _ _ 28 _ _ _ 6 4 _ _ Fysik ......................... 3 _ _ 1 _ 1 _ _ 24 _ _ 1 _ _ _ _. » v.f.t.n.h.r. ............ _ __15 6 2__ _ __ 3 6 4__ Kemi ......................... 27_—_____ 36___2___ » v.f.t.n.h.r. ............ _ __ 1____ _ _______ Övningsämnen Teckning ...................... 4 2 _ 12 5 1 _ _ 24 _ _ 2 3 3 4 1 » v.f.t.n.h.r .......... _ __ 1 2_ 1_ _ ___ 1 ___ Musik ......................... 24 _ _ 3 1 -_ _ _ 20 _ _ 10 3 4 1 _ Gymnastik .................... 2 2 _ 12 7 4 1 _ 4 _ _ 9 15 8 2 _

Hemortstyp och yrkesgrupp (fadern) i kombination för läroverksi studenter åren 1930, 1937 och 1943. '

Män 1930.

% Yrkesgrupp Hemortstyp enligt sarskild kod Summa (fadern) 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 x y

A 1 ...... 2 1 3 _ _ 2 _ _ 5 6 _ _ 19 2 ...... 2 6 6 _ 3 1 1 24 56 _ _ 100

3 ...... _ — _ _ _ _ _ _ 1 _ _ 1

4 ...... 3 5 4 _ 1 3 _ 1 4 10 — _ 31

5 ...... 1 1 2 _ _ _ _ _ 3 7 _ _ 14

B 1 ...... 10 12 13 6 3 3 1 15 21 _ __ 85 2 ...... 1 1 3 1 _ _ _ 1 1 3 —— —— 11 CA 1 ...... 4 9 3 1 _ 1 _ _ 5 22 _ _— 45 2 ...... 39 3 10 4 1 2 2 1 5 2 —— 1 70 3 ...... 17 7 3 4 1 2 _ 2 2 4 _ _— 42

4 ...... 8 1 5 2 _ _ _ _ _ _ » — — — 16 5 ...... 8 8 6 4 _ _ _ 2 _ 2 _ _— 30 6 ...... 5 4 10 2 _ 2 _ _ _ 1 _ —— 24

7 ...... 6 6 11 3 _ 4 1 2 6 4 —— _ 43 8 ...... 23 2 9 4 _ 1 _ 1 1 1 _ —— 42 9 ...... 28 9 5 3 1 2 2 2 5 5 —— _ 62 CM 1 ...... 10 8 9 4 _ _ _ _ _ _ _ _ 31 2 ...... 11 5 6 5 _ _ _ _ 2 1 _ _ 30 D 1 ...... 65 15 24 6 3 6 _ 2 16 6 _ — 143 2 ...... 24 9 9 4 1 2 _ 1 3 1 _ _ 54 E 1 ...... 43 15 30 11. 5 4 1 2 17 16 _ _ 144 2 ...... 1 _ 1 1 _ —- _ _ _ 2 _ _ 5 3 ...... 3 9 6 _ _ 1 _ _ 2 2 _ _ 23 4 ...... 9 7 4 2 1 5 _ 3 8 6 1 _ 46 F 1 ...... 23 16 17 1 1 7 2 1 13 5 _ — 86 2 ...... 29 18 24 2 _ 5 _ _ 8 6 1 _ 93

3 ...... 5 1 5 _ _ _ _ _ 2 _ _ _ 13 4 ...... 6 _ 3 _ _ 1 _ _ 2 _ _ __ 12 5 ...... 3 2 2 _ _ 4 1 _ _ 3 _ 1 16

G 1 ...... 12 4 8 1 _ 2 _ 1 8 _ _ _ 36 2 ...... 14 4 7 1 1 2 _ _ 1 1 _ —— 31

3 ...... 5 _ _ _ — _ — _ _ _ _ _ 5 4 ...... — _ _ _ _ _ _ _ 1 _ _ _ 1

H 1 ...... 20 9 10 3 7 2 _ _ 6 4 _ _ 61 2 ...... 10 9 17 1 _ 1 _ 1 2 4 _ _ 45 3 ...... 19 8 12 4 _ _ _ _ 4 1 _ _ 48 4 ...... 24 7 14 6 2 5 1 _ 2 8 _ _ 69 5 ...... 13 7 12 _ _ 1 _ 1 10 5 _ — 49

6 ...... 1 1 _ _ _ _ _ 1 1 _ _ _ 4

Y 1 ...... 3 — 2 _ _ _ — _ — 1 _ _ 6 2 ...... _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ 3 ...... _ 2 _ _ _ 1 _ _ 1 1 _ _ 5 X ....... 15 1 1 1 _ _ _ _ 2 _ 3 _ 23 Summa 525 232 316 88 28 74 12 27 187 218 5 2 1 714

0. 3 9 1 r 0 n .m v K

_mwbmaa _62 _nnm

Hemortstyp

47_12737_____2_____66___32_1____

_4_112_1___1_1_21_537__1411__1__ _1_1_21______11_____1___1_______

_____________1__________1__________________ _1___1__1___1__2_12_2_33321_2____1_1_2____1 ____1__11_____11____1___21_________—_______

11___2__2__211__1_5_4_1__11_1_1__1__1_____1

_1_1_4__1331231124_748_124521_1_ # _11_3_ _1___

13_1_31223124216_ _221_1151_1_1_ _ _234_2_ _1_1

2 214 17713624043351134562 114 61444. 51 9 _ _ _ 1 1 1 _ __ _ _2

' Yrkesgrupp

(fadern)

L2.3.4..5.L2.L2345.6.7.&9.1_2.L2L2.3.4L2345L234L23456L23u ..

& 1DE F G H YX

Män 1937. Yrkesgrupp Hemortstyp S (fadern) umm l 2 3 4 ': 6 7 8 9 10 x y A 1 ....... 3 2 2 _ _ 1 -_ -—- 2 16 . - _ 26 2 ....... 5 7 6 3 1 1 2 2 21 61 _— - 109 3 ....... _ __ _ _ _ _ _ _ 1 5 _ _ 6 4 ....... 2 6 6 1 _ 1 _ 1 5 15 _ _ __ :17 5 ....... 1 2 3 __ _ 2 _ _ 5 9 22 B 1 ....... 18 13 15 2 2 5 _ 3 20 24 _ _ 102 2 ....... 2 _ 4 1 _ 2 1 —— 3 4 17 CA1 ....... 3 3 7 1 4 3 _ _ 9 15 l 1 47 2 ....... 45 11 9 8 _ 2 _ 1 4 3 _ 5 88 3 ....... 15 6 6 2 1 3 _ 1 4 2 _ _ _ 40 4 ....... 9 5 7 _ _ -_ -_ __ 1 1 _ _ 2: 5 ....... 13 9 6 4 —— _ _ 1 1 1 _ _ 35 6 ....... 17 5 5 2 2 1 _ 2 4 2 __ _ 40 7 ....... 13 4 5 4 1 7 2 _ 13 4 _ __ 51 8 ....... 39 9 13 4 2 3 _- 4 4 3 — 81 9 ....... 35 14 15 2 2 3 —— 4 9 10 _ _ 94 Gul ....... 13 5 7 5 _ 6 _ -_ 5 __ ----- — 41 2 ....... 17 12 14 11 _ _ _ _ 2 1 _ _ 57 D 1 ....... 84 27 29 8 2 3 3 3 6 13 1 1 180 2 ....... 20 6 10 _ 3 2 _ 1 1 2 _ _ 45 E 1 ....... 66 26 38 8 6 8 _ 9 17 26 1 _ 205 2 ....... 4 __ 1 1 _ _ _ _ 1 2 _ _ 9 3 ....... 7 1 7 1 1 4 _ 1 2 2 _ __ 26 4 ....... 6 3 8 2 1 3 _ 1 3 3 _ _— 30 F 1 ....... 40 13 20 2 2 8 2 1 15 8 _— _ 111 2 ....... 69 19 22 8 3 5 —— 2 13 10 _ 151 3 ....... 9 3 4 1 _ 1 __ __ _ 1 _ _ 19 4 ....... 25 3 9 2 _ _ _ _ _ __ _ 1 40 5 ....... 5 7 5 —— _ _ _ 4 1 _ _ _ 22 G 1 ....... 11 9 2 _ 3 4 _ 2 8 6 __ _ _— 45 2 ....... 25 8 9 _ _ 3 _ _ 5 3 __ __ 52 .1 ....... 7 2 __ _ _ _ _ _ 1 _ -_ __ _ 10 4 ....... 2 1 2 1 —— _ _ —- _ __ _— _ 6 H 1 ....... 16 10 8 2 2 1 _ —_ 9 6 _ _ 54 2 ....... 7 8 13 2 - — 1 _ _ 5 2 __ — 88 3 ....... 12 6 16 6 3 4 _ _ 2 3 __ __ 52 4 ....... 13 9 11 2 1 3 1 3 3 1 -_— —_ 47 5 ....... 12 7 9 1 1 2 _ 4 12 9 _ _ 57 6 ....... 6 __ 1 1 _ _ _ _ —- —— __ _ 8 Y 1 ....... 12 3 6 1 __ 1 _- 3 3 1 __ __ 33 2 ....... _ __ 1 _ __. _ _ —- __ __ -— — 1 3 ....... 2 i 3 __ _ _ _ _ 1 _ __ _ 10 X ........ 18 5 5 1 2 1 _ _ 11 6 9 1 59 Summa 728 293 369 100 45 94 11 49 235 284 12 9 2 229

Kvinnor 1937.

7111512 712 1031112r021 212 1151113 3 _ 2 __ _ 1 1 _ _, __

12m1412_2_31511518 1187_1_1_ _ _33153_41__

__1_______21___11411143____1_

Hemortstyp

____1_____2______2___11___1 ____________

.1_3__11_1411111529__1231__1______21____2

__2______1_12__1_511_51____1____2___1__2

13 _22811713807363544% r025632_43_ _-06842221_4 1 1 1 11... _

2 6 52454123425 962 12193_324 31274 2 14 _ _ _ __ 1_ 1 _ __ _ _

GMO—_11823w6 w95u%59%1m_477 722442_610562%1_4 1 1. 1 1. 1

' Yrkesgrupp (fadern)

. .

1234512123456789L2L2L234L2345L214L23456L23

& D E F G H

Män 1943. Yrkesgrupp Hemortstyp Summa (fadern) l 2 3 4 " 6 7 8 9 10 X y A 1 ....... 2 1 1 2 _ _ _ _ 2 16 _ _ 21 2 ....... 2 4 6 7 1 4 1 8 31 87 _ —— 151 3 ....... _ — _ _ _ — _ _ 2 2 — _ 4 4 ....... 3 5 6 _ 1 _ 1 2 8 18 _ — 44 5 ....... _ _ 2 1 2 _ 1 9 10 _ _ 25 B 1 ....... 16 10 13 6 9 —- 5 25 59 _ _— 152 2 ....... 4 _ 3 _ _ _ _ 4 4 _ _ 15 CAI ....... 3 5 5 _ _ 2 _ 2 14 27 _ _ 58 2 ....... 38 10 11 3 2 4 2 1 4 4 __ 1 80 3 ....... 26 7 7 6 _ 4 2 2 6 2 — _ 62 4 ....... 7 2 5 _ _ _ _ _ 3 1 _ _ 18 5 ....... 17 9 9 4 — _ _ 1 _ _ — _ 40 b ....... 13 7 11 5 2 3 _ 5 2 1 _ _ 49 7 ....... 11 7 13 4 1 4 _ _ 8 7 — _ 55 8 ....... 37 10 10 5 _ 4 _ 3 5 4 _ 4 82 9 ....... 35 11 9 6 5 1 2 2 7 7 _ _ 85 CMI ....... 11 5 6 6 _ _ _ _ 1 2 —— 1 32 2 ....... 25 5 12 2 1 _ — _ 5 3 _ _ 53 D 1 ....... 87 21 21 10 4 8 _ 6 15 10 -— 1 188 2 ....... 7 6 4 _ 2 —— 2 _ 4 1 1 — 27 E 1 ....... 69 34 40 12 1 12 3 3 28 21 _ 1 ”24 2 ....... 5 1 3 — 1 _ 1 4 1 _ _ 16 3 ....... 9 3 12 _ 2 2 2 1 3 5 _ _ 39 4 ....... 16 5 4 2 2 4 1 1 5 7 _ _ 47 14 1 ....... 42 15 21 4 3 7 _ 4 11 10 _ _ 117 2 ....... 96 1 7 30 4 6 4 _ 2 1 7 18 _ _ 194 3 ....... 12 _ 3 _ _ _ 1 — _ 1 _ _ 17 4 ....... 21 1 4 1 — 3 _ 1 1 _ 1 _ 33 5 ....... 5 2 1 2 1 2 _ _ 2 1 _ _ 16 G 1 ....... 21 8 7 1 1 1 _ _ 9 6 _ _ 51 2 ....... 21 8 22 3 3 3 1 2. 8 11 _ _ _ 82 3 ....... 12 _ 2 1 _ _ _ 1 2 _ — _ 18 4 ....... 1 _ _ _ _ _ _ 1 _ 1 _ _ 3 H 1 ....... 35 5 12 3 _ 5 _ 3 6 6 _ — 75 2 ....... 3 7 22 3 1 3 _ _ 1 _ __ _ 40 3 ....... 15 13 9 4 3 2 2 _ 5 11 _ _ 84 4 ....... 13 9 16 4 1 2 -— 4 6 11 _ _— 66 5 ....... 11 19 11 3 2 1 1 8 17 7 _ _ 80 6 ....... 5 1 6 2 _ 1 _ 1 1 2 _ _ — 19 Y 1 ....... 19 2 _ 1 1 1 _ 4 2 _ —- 30 2 ....... _ _ 2 _ _ _ _ __ _ 1 _ _ 3 3 ....... — _ _ _ _ __ _ _ _ _ _— _ _ X ........ 24 3 7 _ 2 1 1 _ 4 6 G 1 55 Summa 799 278 388 118 56 100 272 '7 1 1289 393 9 2 531

Kvinnor 1943.

m snammmmmäunumånämwmåmmwåvmmm_äääämslnm &nu 1 ________1______________________________1___2 ___:___________2__:____________________2 5535613413_ _3517 _1520_ _26512132_ _41432 _4 _16 7 m 4 4 1 2 m 32 _3111742_ _4665124 _621720 _11361 _54463 _11 _4 0 2 2 2 1 13_1_3_1____1_____1_s_1212___12__2__34____2 D. w ___1_____1__________211_11___11____1_1_1__1 m % _1___1__12__2521_1m2812_5113_23__12_2____:& _____1_112____14_13_5___14____31_1__2__1__1w _1_ _ _3113314623215515_1265 _ _111_ _ _ _421_1_ _ _ 2 * 7 _5 _426.887745U74o1025n5%166m523152 _63868311_7 "% 2 _3 _1142416445260 3255_ _32133 _2_ _4 2 2 1 1 1 " _2_12w53m,22w 254NMM3U17 8_326Qm291_um;01 ).!

(fadern) Yrkesgrupp

............................

L2.3.45L2..M.2&45&7.&QJmZ.L2.L2.3.4L2.3.45.L2.3.4L2.3.4&&L2.3.n A B C G D E F G H Y X

Summa

Bilaga C 1: Männen i studentårgång 1930 efter yrke i detalj.

(De inom parentes angivna siffrorna avse privatisterna och övriga avse läroverksstudenterna.)

Yrke Antal Godsägare. jordbrukare m. m.

godsägare, godsarrendator ...................................................... agronom, lantbruksinspektor .................................................... hemmansägare ................................................................ slakterichef ...................................................................

Jurister i rättsväsendet .........................................................

borgmästare, rådman .......................................................... assessor ....................................................................... hovrättsfiskal ................................................................. hovrättsnotarie ................................................................ advokat ......................................................................

Polisväsendet ..................................................................

polismästare .................................................................. stadsfiskal .................................................................... 1andsfogde—, landsfiskals-, stadsfiskalsassistent .................................... polisöverkonstapei, konstapel ................................................... laborator .....................................................................

Statlig förvaltningstjänst ........................................................

byrådirektör .................................................................. byråsekreterare ................................................................ legationssekreterare ............................................................ kanslisekreterare, sekreterare .................................................... byråinspektör, överkontrollör ................................................... revisor, taxeringsrevisor ........................................................ arkivarie ...................................................................... amanuens, notarie, jur. kand., civilekonom ...................................... kansliskrivare, riksdagsstenograf ................................................. tjänsteman ....................................................................

Länsiörvaltningstjänst ..........................................................

länsarbetsdirektör, civilförsvarsdirektör .......................................... byråsekreterare ................................................................ assessor ....................................................................... länsnotarie, amanuens .......................................................... häradsskrivare ................................................................. länsbokhållare ................................................................. bilbesiktningsman .............................................................. landskontorist, kanslist .........................................................

WHNMDONHCO

Kommunal iörvaltningstjänst ....................................................

stadsombudsman ............................................................... stadssekreterare ............................................................... stadskamrer, kommunalkamrer ..................................................

Yrke

stadsnotarie, assistent .................................. . .......................

kammarskrlvare, kontorsskrivare, kyrkoskrlvare .................................. 3 egnahemsdirektör .............................................................. 1 syssloman, tjänsteman vid socialvården, kurator .................................. 6

Anställda vid intresseorganisationer ..............................................

direktör, direktörsassistent ...................................................... 2 sekreterare, ombudsman, jur. kand ..............................................

.a; (2)

Notan-ler, aktuarie: ete. utan angiven arbetsplats ..................................

Läkare ....................................................................... 137 (l) docent, överläkare ............................................................. 4 underläkare, 1. läkare .......................................................... 20 (1) leg. läk., prakt. läk., med. lie ................................................... 110 med. kand. med ]äkartitcl i mantalslängd och med inkomst ...................... 3 Leg. tandläkare ................................................................ 73 Leg. veterinärer ............................................................... 2l (l) Apotekare oel1 apotekspersonal .................................................. 24 (i) leg. apotekare ................................................................. 22 (1) ; farm. kand. .................................................................. 2 Präster ....................................................................... 87 (4) kyrkoherde ................................................................... 6 (1) komminister .................................................................. 42 (2) kyrkoadjunkt, pastorsadjunkt, pastor ........................................... 39 (1) Lärare ........................................................................ 143 (5) professor, docent, fil. d:r i universitetsstad ....................................... 18 lektor ........................................................................ 12 (l) rektor (utan lektorskompetens) ................................................. 9 läroverkslärare, adjunkt, seminarieadjunkt ....................................... 30 (1) e. o. lärare, fil. mag., ämneslärare .............................................. 21 folkhögskollärare .............................................................. 2 folkskollärare .................................................................. 42 (3) ämneslärare (utan fil. mag.—examen), idrottslärare, teckningslärare, handelslärare, privat- lärare ...................................................................... 14 Biblioteks- och museipersonni ................................................... bibliotekarie .................................................................. 2 biblioteksassistent, biblioteksamanuens ........................................... 3 högre museitjänsteman ........................................................ 1 lägre museitjänsteman ......................................................... 2 amanuens vid landsarkiv ....................................................... 1

Akademiker med inkomst, som e] studera vidare ................................. 35

Tekniesk forskning ............................................................. 7

Fria yrken ........ . ........................................................... 40 (2)

redaktör, redaktionssekreterare, journalist ........................................ 26 (2) författare ............................................ ' ......................... 3 konstnär ..................................................................... 6 legissör, skådespelare, musiker, sångare .......................................... 4 musikdirektör ................................................................ l

»

Yrke Antal !

Ingenjörer. lantmätare ......................................................... 225 (6) = statlig förvaltning .......................................................... . .. 9 försvarsväsendet ............................................................... 10 (1) Telegrafverket, S. J., Vattenfallsstyrelsen m. m. ................................. 14 kommunal tjänst .............................................................. 7 lärarverksamhet (tekn. högskola) ................................................ & intresseorganisationer .......................................................... 3 privat tjänst, konsult, kemist .................................................... 27 (1) ej angiven yrkesinriktning ...................................................... 152 (4) Arkitekter .................................................................... 39 statlig, länsförvaltning ......................................................... 2 kommunal tjänst .............................................................. 3 intresseorganisationer .......................................................... 3 möbelarkitekt ................................................................. 1 byggnadsingenjör .............................................................. 5 byggmästare .................................................................. 1 ej angiven yrkesinriktning ...................................................... 24 Jägmästare ................................................................... 13 Postkontrollörer, postasslstenter .................................................. 21 Tull. Lotsverkot ............................................................... 20 kamm arskrivare ............................................................... 1 6 tull-, passkontrollör ............................................................ 3 lotsinspektör .................................................................. 1 Telegraf och telefon ............................................................ !) telegrafkontrollör .............................................................. 1 telegrafassistent ............................................................... 5 aktuarie ...................................................................... 1 radiotekniker .................................................................. 1 redaktör ...................................................................... 1 Järnvägar ..................................................................... & trafikinspektör ................................................................ 1 1:e stationsskrivare ............................................................ 2 kontorsskrivare ................................................................ 1 Vattenfallsstyrelsen ............................................................ 4 överdirektör ................................................................... 1 driftsdirektör .................................................................. ] agr. d:r ....................................................................... 1 arbetschef .................................................................... 1 Oilieerare på aktiv stat ........................................................ 64 regementsofficer ............................................................... 1 kompaniofi'icer ................................................................ 63 Gymnastikdirektörer ............................................................ 7 Reservoiiieerare ............................................................... 7 (2) Direktörer, disponenter och liknande ............................................. 59 (3) direktör, verkst. direktör, disponent ............................................. 44 (2) Iabrikschef, förlagschef.. .............................................. _ ......... 4 (1) fabrikör .................................. r. .................................. 1 direktörsassistent .............................................................. 1 0

Yrke Affärsverksamhet ..............................................................

försäljningschef, inköpschef ..................................................... butikschef, ekonomiföreståndare ................................................. handelsresande, representant .................................................... köpman, handlande, grosshandlare .............................................. reklamtjånsteman ..............................................................

Bankverksamhet ...............................................................

bankkamrer ................................................................... banktjänsteman, korrespondent, bankkassör ...................................... riksbankskommissarie .......................................................... riksbankstjänsteman ...........................................................

Försäkringsverksnmhet .........................................................

direktörsassistent .............................................................. organisationschef .............................................................. förs äkringstj änsteman ..........................................................

Revisionsverksamhet ...........................................................

aukt. revisor, revisor utan examen, bankrevisor ..................................

Kontorsverksamhet ............................................................. 103 (3)

kontorschef, bokföringschef ..................................................... 8 avdelningschef, distriktschef .................................................... 13 (1) kamrer ....................................................................... 23 (1) kassör ........................................................................ 4 sekreterare, bokhållare ......................................................... 3 (1) korrespondent, översättare ...................................................... 5 kontorist ..................................................................... 24 tjänsteman .................................................................... 23

Clvllekonorner utan angivet yrkesområde ......................................... 6

Kroppsarbetare m. m. ......................................................... 5

Studerande ....................................................................

med examen .................................................................. utan examen ..................................................................

Ej angivet yrke ...............................................................

Bilaga C 2: Kvinnorna i studentårgångarna 1930 och 1937 efter yrke i detalj.

(De inom parentes angivna siffrorna avse privatisterna och övriga avse läroverksstudenterna.)

Antal Yrke 1930 1937

Jordlirukare ...................................................... 1 1 hemmansägare ................................................... 1 1 Jurister i rättsväsendet ............................................ 1 "l advokat ......................................................... ] liovrättsfiskal .................................................... 1 Statlig förvaltninustjänst ........................................... 7 29 (1) amanuens, notarie etc. ........................................... 7 29 (1) Soeialvårdstjänstemän ............................................. 7 27 Läkare .......................................................... 9 7 underläkare ...................................................... 2 leg. läk .......................................................... 7 7 Leg. tandläkare ................................................... 24 19 Apotekare. apotekspersonal ........................................ 11 M leg. apotekare .................................................... 4 2 farm. kand. ..................................................... 7 42 sjuksköterskor ................................................... (i 22 Lärare ........................................................... 74 (2) 113 (4) läroverkslärare ................................................... 8 2 e. o. lärare, fil. mag .............................................. 35 (1) 14 (2) folkhögskollärare ................................................. 3 folkskollärarinna, småskollärarinna ................................. 22 63 (1) ämneslärarinna ................................................... 6 (1) 23 (1) skolkökslärarinna ................................................. 3 8 Biblioteks- och museipersonal ...................................... 14 11 bibliotekarie ..................................................... 12 9 museitjänsteman .................................................. 2 2 Akademiker med inkomst, som ej studera vidare .................... 8 70 (1) Fria yrken ....................................................... 11 (1) 16 redaktör, journalist ............................................... 5 (1) 11 författare ........................................................ 2 konstnär ......................................................... 2 3

sångerska, skådespelerska .......................................... 2 2

Antal Yrke

Ingenjörer .......................................................

Arkitekter .......................... , ............................

Anställda vid postverket ..........................................

postassistent ..................................................... postexpeditör .................................................... lägre postpersonal ................................................ Anställda vid tullverket ...........................................

kammarskrivare ..................................................

Anställda vid telegraf. telefon ...................................... telegrafassistent .................................................. telefonist ........................................................ Anställda vid SJ .................................................

Gymnastikdirektörer ...............................................

llanktjänstemän .................................................. l ]

Försäkringstjänstemän ............................................. (;

Kontorsverksamhet ................................................ 157 (1)

Varia ............................................................ !:

Studerande ....................................................... 26 (1 )