SOU 1951:17
Betänkande
N 4-0 Gc
a': (— - CUL"
&( &. IGT?»
National Library of Sweden
Denna bok digitaliserades på Kungl. biblioteket år 2012
STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR 1951: 17 INBIKESDEPARTEMENTET
STATENS SJUKHUSUTREDNING AV ÅR 1943
BETÄN KANDE VI
REDOGÖRELSE FÖR ARBETSSTUDIER VID KROPPSSJUKHUSENS
VÄRDAVDELNINGAR M. M.
___! STOCKHOLM 1951
Statens offentliga utredningar 1951
förteckning
Kronologisk
. Statligt stid åt svensk nlmproduktion. Beckman. 73 s. Fl. Försvaret; personaltjänst. Kihlström. 166 s. Fö.
vid statem järnvägar. Victor Petterson. 139 s. X. . Antagningen av medicine studerande m. fl. Kihlström. 123 5. E. . förslag tll naturskyddslag m. m. Haeggström. 212 s.
01 & bild!-'
0. . Näringslivets lokalisering. Appelberg, Uppsala. 245 s. H.
Principer för dyrortsgrupperingen. Kihlström. 116 s. 0. . Betunkant'e angående polis- och åklagarvasendets orga- nisation. Norstedt. 304 s. 1. . 1945 års universitetsberedning. 6. Den vetenskapliga. publicerirgsverksamheten, personal-, institutions- och stipendietågor m. in., det akademiska hetordringsväsen- det. Svenska Tryckeriaktiebolaget. 332 5. E. 10. Sjötartstörbindelsema mellan Gotland och fastlandet.
Victor Petterson. 171 s., 3 pl. K.
WHO!
(D
. Förhållanlet mellan arbetsuppgifter och löneställning
11.
12. 13.
14. 15.
16. 17.
statsmakterna och folkhushållningen under den till följd av stormaktskriget 1939 inträdda krisen. Del 10. Tiden juli IMS—juni 1950 jämte sakregister till delarna 1—10. Av K. Åmark. Idun. 338 s. 11. Promemoria med förslag till allmän verksstadga. Ka- talog och Tidskriftstryck. 68 s. Ju. 1944 års allmänna skattekommitté. 5. Betänkande an- gående studiekostnaders behandling i beakattningshän- seende. Marcus. 79 s. Fl. Landsbygdselektritieringens utbredning år 1950. Idun. 47 s. li. Daghem och förskolor. Betänkande om barnstugor och barntillsyn. Victor Petterson. 648 s., 3 pl. S. Filmcensuren. Betänkande 1. Beckman. 95 s. E. Statens sjukhusutredning av År 1943. Betänkande 6. Rudo— görelse för arbetastudier vid kroppssjukhusens vårdav' delningar m. m. Beckman. 238 s. [.
Anm. Om slicskild tryckort ej angivas, är trycker-ten Stockholm. Bokstäverna med fetstil utgöra begynnelsebokstävema till det departement, under vilket utredningen avgivits, t. ex. E = ecklesiastikdepartementet, Jo = jordbruksdepartementet.
STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR 1951: 17 INRIKESDEPARTEMENTET
STATENS SJUKHUSUTREDNING AV ÅR 1943
BETÄNKANDE VI
REDOGÖRELSE FÖR ARBETSSTUDIER VID KROPPSSJUKHUSENS
VÅRDAVDELNINGAR M. M.
STOCKHOLM 1951 K. i.. BECKMANS BOKTRYCKERI
INNEHÅLLSFÖRTECKNING. Sid.
Skrivelse till Statsrådet och Chefen för Kungl. Inrikesd—epartementet ............ 5 inledning: Arbetsstudiernas tillkomst ................................................... 7
Kap. Kap.
Kap. Kap.
Kap.
Kap. Kap.
Kap. '
Kap. 10.
Kap. 11.
Kap. 12.
Avd. I.
Arbetsstudiernas metodik och omfattning. Metodiken
Totalstudier. Orientering rörande de studerade vårdavdelningar-na. .................. Materialet-s representativitet och tillförlitlighet i övrigt ............ A. Tidpunkten för arbetsstudierna .......................................... B. Urvalet av vårdavdelningar ............................................. C. Materialets tillförlitlighet i övrigt .................................... Den arbetade tiden och dess fördelning på arbetsmoment, personal- kategorier och tider på. dagen .......................................... . Inledande överblick . Arbetsmoment ............................................................... . Den arbetade tidens fördelning på skilda personalkategorier » » » veckans dagar och dagens
. Jämförande översikt av den arbetade tiden vid växlande betingel- ser för driften ...............................................................
Avd. III.
Redogörelse för utredningens detalj-, frekvens- och trafikstudier. Detaljstudier ..................................................................... . Avdelningskök . Matutdelning . Diskning i avdelningskök ................................................ . Sköljrum ..................................................................... . Sjuk-salar ..................................................................... 96 . Bäddning ..................................................................... 100 . Golvvård Frekvensstudier Trafikst-udier
Redogörelse för utredningens försöksverksamhet.
Redogörelse för för—söksverksamheten vid Östersunds och Lidköpings lasarett ........................................................................ 133 A. Försöksverk-samheten vid avdelning A 2 vid Östersunds lasa.- rett .............................................................................. 134 B. Försöksverksamheten vid avdelning 8 vid Lidköpings lasarett 147 Försöksverksamhet med bäddcentral vid Lidköpings lasarett ...... 161
Avd. V.
Synpunkter och sammanfattning. Synpunkter och förslag beträffande vissa arbetsmoment, metoder m. m. Sammanfattning
osm—y
Bilagor. .' Förteckning över arbetsmoment ...................................................... . Planer över de totalstuderade vårdavdelningarna .............................. . Tabellbilaga .............................................. .................................
Tab. 1 L. Uppgifter angående patienter. och personal under studieveckan samt arbetsvanor och —metoder, lokaler m. in. vid de totalstuderade lasarettsavdelningarna ............................................................... Tab. 2 L. Avdelningspersonalens i dagtjänst arbetade tid procentuellt för- delad på vissa grupper av arbetsmoment enligt 18 totalstudier på lasa- rettsavdelningar ........................................................................ Tab. 3L. Avdelningspersonalens arbetade tid fördelad på skilda arbets—
moment enligt 18 totalstudier på lasarettsavdelningar (minuter per vårdavdelning och vecka vid dagtjänstgöring) ...... ' ...........................
' Tab. 4L. Avdelningspersonalens arbetade tid fördelad på skilda arbets-
moment enligt 18 totalstudier på lasarettsavdelningar (minuter per patient och vecka vid dagtjänstgöring) .......................................... Tab. 5L. Specifikation av arbetsmoment inom gruppen »transporter» i tab. SL. ........................ Tab. 6L. Skilda personalkategoriers i dagtjånst. arbetade tid procentuellt fördelad på vissa grupper av arbetsmoment enligt 15 totalstudier på lasarettsavdelningar .................................................................. Tab. 7 L. Den arbetade tiden för vissa grupper av arbetsmoment procentu- ellt fördelad-på skilda personalkategorier enligt 15 totalstudier på lasa- rettsavdelningar ...................................................... Tab. 8 L. Sjuksköterskornas (avdelnings— och assistentsköterskornas) i dag— tjänst arbetade tid procentuellt fördeladlpå arbetsmoment enligt 15 total— studier på lasarettsavdelningar ................................................... Tab. 1 K. Uppgifter angående patienter och personal under studieveckan samt arbetsvanor och —metoder, lokaler m.m. vid de totalstuderade kronikeravdelningarna ............................................................... Tab. 2K. Avdelningspersonalens i dagtjänst arbetade tid procentuellt fördelad på vissa grupper av arbetsmoment enligt 6 totalstudier på kronikeravdelningar .................................................................. Tab. 3 K och 4 K. Avdelningspersonalens arbetade tid fördelad på skilda
grupper av arbetsmoment enligt 6 totalstudier på kronikeravdelningar
,, ÅTab. 5 K. Vakant.
Tab. GK och 7K. Skilda personalkategoriers i dagtjänst arbetade tid procentuellt fördelad på grupper av arbetsmoment samt den arbetade tiden för dessa grupper procentuellt fördelad på personalkategorier enligt 6 totalstudier på kronikeravdelningar ' ..........................................
Tab. 1 S. Uppgifter angående patienter och personal” under studieveckan samt arbetsvanor och -metoder, lokaler ”m. 111. vid de totalstuderade sanatorieavdelningarna ...............................................................
. Tab. 2 S. Avdelningspersonalens i dagtjånst arbetade tid procentuellt för- delad på vissa grupper av arbetsmoment enligt 4 totalstudier på. sana-
torieavdelningar ............. -. ......... ................................................
! Tab. 3 S och 4 S. Avdelningspersonalens arbetade tid fördelad på skilda
grupper av arbetsmoment enligt 4 totalstudier på sanatorieavdelningar ' Tab. 5 S. Vakant. Tab. SS och 7 S. Skilda personalkategoriers i dagtjänst arbetade tid pro- centuellt fördelad på grupper av arbetsmoment samt den arbetade tiden för dessa grupper procentuellt fördelad på personalkategorier enligt 4 totalstudier på sanatorieavdelningar ..................
Sid. 191 198 202
202
206
208
212
216
218
220
222
229
230
231
233
Till
Herr Statsrådet och Chefen för Kungl. Inrikesdcpartementet,
Statens sjukhu-sutredning får härmed vördsamt överlämna sitt betänkande VI med redogörelse för arbetsstudier vid kroppssjukhusens vårdavdelningar m. m. Sjukhusutredningen har för avsikt, att utnyttja dessa studier i ett senare betänkande angående möjligheterna att genom rationalisering begränsa driftkostnaderna vid lasarett. ”Övriga i utredningens regi inom skilda delar av sjukhusdriften bedrivna arbetsstudier ha redovisats eller komma att redo— visas i annat sammanhang. ..
I handläggningen inom utredningen av frågor sammanhängande med före- liggande betänkande ha deltagit följande ledamöter, nämligen ordföranden, professor M. Ljungdahl, överdirektören E. Björkquist, ledamoten av riks— dagens andra kammare A. Hagård, landstingsdirektören E. von Hofsten, lasarettsläkaren A. Odelberg, ledamoten av riksdagens andra kammare C. P. Olsson, docenten E. G-oldkuhl (intill den 28 januari 1950), husmodern E. Hake- man och f. d. sjukhusdirektören N. H. Hansson (fr. o. m. den 1 juni 1946), sjukhusdirektören H. Höglund (intill den 1 juni 1946), byråchefen G. Ström (fr. o. m. den 1 juli 1947 intill den 11 oktober 1948) och professorn, numera generaldirektören C. Tarras Sällfors (intill den 21 augusti 1943) samt utred- ningens expert, byrådirektören i centrala sjukvårdsberedningen M. E. Mo— lander.
I sjukhusutredningens sammanträde för granskning av det samlade studie- materialet och diskussion om sättet för redovisningen av detsamma har general- direktör-en Sällfors deltagit som expert.
Överläggningar ha vidare ägt rum mellan utredningen och representanter för skilda personalkategorier (sjuksköterskor, undersköterskor och sjukvårds- biträden) angående med arbetsstudierna sammanhängande frågor.
Arbetsstudierna ha för tiden intill den 1 januari 1947 utförts under led- ning av överingenjören E. Berg med biträde av 3—6 arbetsstudieingenjörer, nämligen ingenjörerna E. Hansson, H. Tengrud, O. Blomkvist (intill den 15 mars 1945), C. Goldring (fr. o. m. den 15 mars 1945), B. Ljunggren (fr. o. m. den 1 februari 1945) samt B. Nordmark och D. Sunnervik (fr. 0. m. den 15 februari 1945). De arbetsstudier, som bedrivits efter den 1 januari 1947, ha utförts under ledning av Tengrud med biträde av Goldring och Sunnervik. ' Som sekreterare vid bearbetningen av det insamlade siffermaterialet och utformningen av föreliggande betänkande tillkallades den 11 juni 1946 förste aktuarien Erik Soop. Vid fullgörandet av sitt arbete med betänkandet har ut— redningen jämväl biträtts av sin nuvarande sekreterare, fil. kand. Karl-Eric Wictorson. '
Stockholm den 20 januari 1951.
MÄLTE LJ UN GDAHL
ERIK BJÖRKQUIST ALARIK HAGÅRD ELIN HAKEMAN N. H. HANSSON ERLAND v. HOFSTEN AXEL ODELBERG C. P. OLSSON
Erik Soap K url-Eric Wictorson
Inledning: Arbetsstudiernas tillkomst.
I den diskussion angående vårdkostnaderna vid sjukhus. som föregick tillsättandet av statens sjukhusutredning, pekades på möjligheten att genom arbetsstudier belysa den viktigaste av de faktorer, som konstituera nämnda vårdkostnad, nämligen arbetskostnaden.
Den statliga besparingsberedningen hade med skrivelse den 25 april 1942 överlämnat tvenne av sakkunniga inom beredningen utarbetade promemorior, den ena angående bidrag till driften av anstalter för lungtuberkulos m. m., den andra angående personalförhållanden och arbetstid m. m. på, vissa icke statliga sjukhus, och i samband därmed förordat igångsättande av undersök- ningar rörande möjligheterna att begränsa den fortlöpande driftkostnads- stegringen vid sjukhus av olika slag. Över dessa promemorior avgåvos yttran- den av medicinalstyrelsen samt styrelserna för svenska landstingsförbundet och svenska stadsförbundet. Samtliga styrelser tillstyrkte, att en undersök— ning verkställdes rörande möjligheterna att genom rationalisering av arbetet begränsa driftkostnaderna vid sjukhusen. Landstingsförbundet framhöll därvid, att enär en dylik undersökning vore tidsödande och kostsam, kunde det icke begäras, att varje huvudman igångsatte en sådan. Ej heller syntes det lämpligt, att utredningen verkställdes av landstingsförbundet ensamt eller i samarbete med stadsförbundet, då alla sjukhusägare — staten, lands- tingen, städerna utanför landsting med flera _— hade samma problem att brottas med. Naturligast vore, att staten påtoge sig ansvaret för en dylik utredning.
Under åberopande bl. a. härav uttalades i motionerna I: 7 och II: 12 vid 1943 års riksdag om utredning angående åstadkommande av ett rationalise— ringsprogram för sjukhusvård och sjukhusdrift, att det visserligen torde vara sant, att sjukvårdsarbetet icke kan bedrivas efter schabloner, men att det ändock existerar »många områden, på vilka Sjukhusdriften med fördel bör kunna göras till föremål för djupgående arbetsundersökningar i samband med tidsstudier. Detta gäller framför allt köks- och tvättavdelningar, maskinav— delningar och städningsarbete men även vissa delar av sjukvårdsarbetet». Systematiska arbetsstudier och tidsstudier syntes motionärerna nödvändiga för bedömandet av olika i sjukvårdsarbetet ingående moment vid sjukhus av olika karaktär.
Då statens sjukhusutredning sedermera tillkallades, förutsattes därför rätt allmänt, att utredningen skulle undersöka möjligheterna- att genom bl. a. arbetsstudier skaffa underlag för vissa av de utredningar, som anbefalldes i direktiven. Vad dessa utredningar angår, skulle deras syfte vara »att inom de skilda sjukhusen och sjukhustyperna söka rationalisera arbetet samt inom ramen för gällande arbetstidsbegränsning bättre tillvarataga personalens
arbetskraft». Det påpekades ytterligare i direktiven, att skilda meningar allt jämt rådde även i väsentliga frågor, såsom om den lämpligaste storleken av en vårdavdelning för ett och samma klientel.
I enlighet härmed beslöt sjukhusutredningen vid sitt första sammanträde på ett av dåvarande ledamoten, professorn C. Tarras Sällfors framlagt för- slag hos Kungl. Maj:t hemställa om bemyndigande att utföra arbetsstudier vid sjukhus.
I en till förslaget fogad plan framhöll professor Sällfors, att de frågor, som behövde utredas, voro av sådan art, att ingående undersökningar er- fordrades. Han anförde vidare bl. a.
»Material för problemens bedömande och förslag till lösningar skulle med för- del kunna erhållas genom arbetsstudier, utförda av därför kvalificerade personer. Sådana studier innebära att förekommande arbeten på noggrannast möjliga sätt undersökas med avseende på bl. a. arbetsuppgifternas art, arbetsplatsernas och arbetsmetodernas lämplighet m. m., för att man därigenom skall kunna klarlägga dels vilka förändringar, som kunna göras för att förenkla och underlätta arbetet. dels också så kunna samordna arbetsuppgifterna att dubbelarbete och tidsför- luster undvikas. Vidare ingå i arbetsstudierna tidtagning av olika arbetsuppgif- ter, sedan dessa planerats på efter förhållandena bästa sätt. Därigenom erhåller man ett objektivt material med vars hjälp man bl. a.. kan beräkna storleken av erforderlig personal. '
Sådana arbetsstudier hava under senare år med framgång tillämpats ej endast inom industrier av olika slag utan helt nyligen ha även hemarbeten blivit föremål för arbetsstudieundersökningar.
Givetvis finnas många irrationella moment inom sjukvårdsarbetet, vilka ej lämpa sig för arbetsstudier eller andra exakta undersökningsmetoder. Så skola t. ex. läkarnas arbeten ej hindras av några föreskrifter rörande arbetsmetoder m. m. utan de böra givetvis ha full frihet att ordna. sitt arbete så, som de fina bäst för patienterna.
Förutom problem av ovan becrört slag förekomma inom sjukhusen i mycket stor utsträckning rena rutinarbeten, som ävenledes väl lämpa sig att undersöka med tillhjälp av arbetsstudier. En preliminär skiss till en sådan undersökning beträffande vårdavdelningsarbetet, som utarbetats av centrala sjukhusarkivetl i samråd med sjuksköterskor, har visat att troligen större delen av allt vårdavdel- ningsarbete skulle kunna undersökas på detta sätt. Arbetet inom köks- och tvätt- avdelningarna kan säkerligen också med fördel studeras på samma sätt.
De arbetsstudier, som skulle behöva utföras, kunna icke begränsas till ett eller ett par sjukhus utan måste göras på många håll. Problemen äro nämligen av vitt skilda slag även för sjukhus, som förefalla. att vara likartade. Patienternas olika sjukdomar och sjukdomstillstånd, lokalförhållanden, teknisk utrustning och transportfrågor äro ofta olika, vilket gör att erfarenheter från ett sjukhus icke kunna, okritiskt tillämpas på ett annat.»
Efter att ha citerat ett uttalande av professor Wigert om önskvärdheten av att bättre tillvarataga resultaten av patienternas arbete vid sinnessjuk- husen formulerade professor Sällfors följande slutsats:
»Av vad ovan sagt-s borde framgå, att starka skäl tala. för att en ingående undersökning av allt arbete inom såväl kropps- som sinnessjukhusen och därmed sammanhängande problem kommer till stånd. En sådan undersökning torde vara nödvändig icke blott för att få en fast grund för en rationell organisation av
1 Efter den ] juli 1943 ombildat till centrala sjukvårdsberedningen (CSB).
arbetet utan skulle med säkerhet även vara av största värde vid planering av nya sjukhus och sjukavdelningar, för att därvid sådana dispositioner skola kunna vidtagas, att drift-kostnaderna vid Sjukhusen för framtiden bliva så låga som möjligt» .
I sin V. P. M. till chefen för kungl. socialdepartementet med plan för arbets- studierna uttalade sjukhusutredningen vidare, att studierna borde göras så omfattande, att de om möjligt skulle kunna ge underlag för vissa mera gene— rella rationaliseringsförslag, i vad gällde personalorganisationen, arbetsme- todiken och planläggningen av vårdavdelningar vid sjukhusen i allmänhet. Av särskild vikt vore, att man sökte utröna, huruvida arbetsstudier på. sjuk- vårdens område över huvud taget kunde anses ha den betydelse och ge de resultat, att förslag eventuellt borde från utredningens sida framläggas om en framtida mera permanent organisation, till vilken huvudmännen skulle kunna vända sig för att rekvirera kvalificerad personal till lokala arbets— studier. Arbetstudierna syftade, som härav framgår, till huvudsakligen en- dast en allmänt hållen kartläggning av sjukvårdsarbetet.
Efter vederbörligt tillstånd igångsattes sjukhusutredningens arbetsstudier under våren 1944, till en början försöksvis för att bereda de däri engagerade personerna tillfälle att sätta sig in i arbetet på sjukhusen, och studierna ha därefter under utredningens ledning pågått till den 1 juli 1947. Från detta datum ha de med en delvis annan inriktning fortsatts i centrala sjukvårds- beredningens regi men även därvid i visst samråd med sjukhusutredningen.
Redan här må nämnas, att de arbetsstudier på vårdavdelningar, som redo- visas i det följande avsett endast verksamheten under dagen och begränsats till sjuksköterskor, sjukvårdsbiträden och annan biträdespersonal, däremot icke läkarnas verksamhet ej heller sjukgymnasternas, laboratoriepersonalens eller andras, som icke höra till den egentliga avdelningspersonalen.
Arbetsstudierna ha under större delen av undersökningsperioden letts av en högskoleutbildad arbetsstudieingenjör med biträde av 3—6 arbetsstudie- ingenjörer med avgångsexamen från tekniskt gymnasium eller liknande ut- bildningsanstalter, vilka bildat utredningens arbetsstudiedelegation.
Planerna för arbetsstudierna ha uppgjorts av utredningen i samråd med arbetsstudiedelegationen. Självklart har man vid denna planläggning —— in- begripet utbildandet av studietekniken — sökt tillgodogöra sig erfarenheterna hos den personal, som verkar i det praktiska sjukvårdsarbetet: läkare, sysslo- män, sjuksköterskor och sjukvårdsbiträden. Att representanter för de tre först- nämnda av dessa grupper deltagit i [utredningen som ledamöter och experter, är en omständighet som också må noteras i sammanhanget.
Då, studierna igångsatts på ett sjukhus, har kontakt alltid sökts, förutom med vederbörande direktion och anstaltsledningen i övrigt, med represen- tanter för de där verksamma personalorganisationerna, så att dessa skulle kunna informeras om studiernas syfte och sättet för deras utförande. Ofta har detta skett under formen av samkväm, i vilka föreningarnas medlemmar kunnat deltaga. Denna kontakt, som utredningen funnit vara ytterst värdefull,
har bidragit till att arbetsstudiedelegationens verksamhet kunnat bedrivas utan friktioner med den berörda personalen.
På ett tidigare stadium övervägdes att jämte de ovan nämnda ingenjörerna eller i stället för några av dessa anlita sjuksköterskor eller sjukvårdsbiträden för fältarbetet vid arbetsstudier—na. Därmed skulle vinnas, att man finge bättre möjlighet bedöma arten av de arbetsuppgifter, som förekommo och _— framför allt — det därvid utförda arbetets kvalitet. Emellertid stannade utredningen som nämnts för att uppdraga fältarbetet åt enbart arbetsstudie- ingenjörer, då det ansågs nödvändigt anlita arbetstekniska fackmän för de numeriska studierna. och för observationerna av arbetstekniken. Med hän- syn till det känsliga område, som beträddes genom arbetsstudierna, vore det också en fördel, om uppdraget överlämnades till helt utomstående personer. Detta kunde så mycket hellre ske, som livlig kontakt uppehölls med berörd vårdpersonal både under studiernas gång och då materialet bearbeta— des. Utredningen har emellertid fullt klart för sig, att man med ett annat syfte än utredningens —— som huvudsakligen avsett en allmän kartläggning av vårdarbetet — kan finna en annan sammansättning av studiepersonalen lämplig.
Avd. 1.
Arbetsstudiernas metodik och omfattning. Kap. 1. Metodiken.
Då sjukhusutredningens arbetsstudier äro de första i Sverige — sannolikt också de första i världen — som utförts inom sjukvårdens område, har ut- redningen ansett sig skyldig att tämligen detaljerat redovisa de vid studierna tillämpade metoderna samt det inskaffade materialets omfattning, beskaffen- het och representativitet. Det är utredningens avsikt att härigenom icke blott ge den orientering rörande metodik och material, som är nödvändig för förståelsen av studieresultatet, utan även att lämna erforderliga data till gagn för eventuella framtida arbetsstudier på detta eller närliggande områ— den. I denna avdelning redogöres för metodiken och materialets omfattning.
I avsaknad av direkt användbara mönster för arbetsstudier vid sjukhus är det naturligt, att sjukhusutredningen sökt ledning i den metodik, som redan finns utbildad för sådana studier inom andra områden, främst inom industrin. I ingenjörsvetenskapsakademins meddelande nr 108, 1936, läses följande beskrivning av arbetsstudium:
»A'rbetsstudium: en noggrann och på. vetenskaplig grund gjord detaljerad under- sökning av sättet att utföra ett arbete i ändamål att förenkla och förbättra detta och finna den snabbaste och bästa metoden. Arbetsstudiet syftar ytterst att fastställa den tid, som bör åtgå, då arbetet utföres av en normalarbetare.
Arbetsstudiet kan i allmänhet indelas i följande huvudfaser:
1. Insamling av uppgifter om det arbete, som skall utföras, såsom råmateria- lets beskaffenhet, den önskade kvaliteten hos arbetsprodukten, m. m.
2. Undersökning av arbetsplatsen, bl. a. av dess lämplighet för arbetet i fråga, i avsikt att avlägsna alla faktorer, som kunna göra arbetet onödigt tröttande eller orsaka överflödiga rörelser hos arbetaren och andra tidsförluster; så ock under- sökning av maskiner och verktyg, där sådana användas.
3. Undersökning av arbetsmetoden i avsikt att förenkla och förbättra den.
4. Tidtagning för arbetet.
5. Bearbetning av det vid tidtagningen erhållna siffermaterialet och faststäl— lande av ackordstiden. Det arbetsstudium, som i huvudsak omfattar de tre första punkterna, kallas metodstudium. Det arbetsstudium, som i huvudsak omfattar de två sista punk- terna, kallas tidsstudium.»
Det sagda gäller alltså industrin. Då fråga är om sjukvårdsarbete, är det klart, att man visserligen kan samla in arbetsstudiematerial efter i princip samma linjer som vid en industri men att utnyttjandet av detta material och därmed användbarheten av en arbetsstudie ställer sig i betydlig mån annor— lunda. På ett sjukhus träder vården av de sjuka i förgrunden och präglar ett stort antal sysslor (arbetsmoment), t. o. m. åtskilliga sådana, som icke äro sjukvård i egentlig mening. Hänsyn måste i alla sådana fall tagas till hur sysslorna passa in i vårdsystemet i dess helhet och bäst gagna sjuk— vården. Härtill kommer den svårighet, som yppar sig att bedöma ett arbets— förlopp, som har till uppgift att bereda vård (ej producera eller transportera föremål). Metodens sammanhang med produkten kan nämligen icke bedömas med samma säkerhet, som då fråga är om framställning eller transport av konkreta föremål.
Med de modifikationer, som följa av det ovan sagda, ha arbetsstudierna vid vårdavdelningarna skaffat uppgifter av 'det slag, som nämnes i ingenjörsvetenskapsakademiens beskrivning, nämligen om dels metoderna, dels tidsåtgången för skilda sysslor. Vad metoderna beträffar, ha rörelse- studier i egentlig mening icke bedrivits, då detta skulle lett för långt i detal- jer. Det omedelbara behovet av metodförbättringar ligger nämligen i ut- redningens fall snarare på det organisatoriska planet. Självfallet har vidare det mesta av det som åsyftats under punkt 1 i ingenjörsvetenskapsakademins beskrivning fallit utanför ramen för utredningens studier.
På grund av betydelsen ur skilda synpunkter av att äga kännedom om den i arbetet deltagande personalens förflyttningar mellan olika lokaler ha vidare särskilda räkningar av dessa förflyttningar verkställts.
Sjukhusutredningens arbetsstudier omfatta alltså följande typer med av- seende på observationernas art:
Metodstudier. Tidsstudier. Studier av förflyttningar.
Vid det praktiska utförandet bedriver man i allmänhet icke de tre slagen av studier var för sig utan kombinerar dem med varandra. Sålunda ha sjuk- husutredningens metodstudier i regel kombinerats med tidsstudier, och även vid studierna av förflyttningar ha vissa till ett metodstudium hörande däta noterats.
I några fall ha såväl metod- som tids— och förflyttningsstudier bedrivits samtidigt. Isolerade metodstudier ha förekommit i några enstaka fall och då blott med uppgift att komplettera erfarenheter, som arbetsstudiedelega- tionen eljest vunnit genom de kombinerade studierna. I kap. 2 omtalas några isolerade metodstudier på kronikerhem. Dessa ha emellertid varit av så ringa omfattning, att någon särskild tabellarisk förteckning över dem i likhet med vad som lämnats för tids- och förflyttningsstudierna icke ansetts av nöden.
Med avseende på arbetsstudiernas utsträckning i tid och rum må omtalas, att vissa av dem omfattat verksamheten under en vecka, andra däremot under en eller ettpar dagar eller timmar; några ha avsett hela sjukhusets område, andra blott en vårdavdelning eller del av sådan. Slutligen må också nämnas, att vissa studier inriktats på enstaka arbetsmoment.
Som tidigare nämnts ha endast studier av arbetet under dagen utförts. De mest omfattande av i det följande redovisade arbetsstudier äro kom- binerade tids- och metodstudier bedrivna på vårdavdelningar under vardera en veckas tid samt avseende alla förekommande sysslor. De benämnas i det följande totalstudier.
Studier av personalens förflyttningar — som nämnts även de i viss mån kombinerade med metodstudier — ha bedrivits dels inom vårdavdelningar under en eller stundom två dagar och benämnas i detta fall frekvens- studier. Dels ha de gällt förflyttningar mellan avdelningarna på ett sjuk- hus och ha då kallats trafikstudier. Dessa ha pågått under vardera en vecka. -
En grupp av studier (tids-, frekvens- och metodstudier) avser antingen blott vissa bilokaler inom vårdavdelning-arna eller vissa arbetsmoment och benäm- nas med en gemensam term detaljstudier. Till dem har —— kanske något oegentligt — också räknats några studier, som omfattat arbetet endast inne på sjuksalarna. '
Med hänsyn till studiernas praktiska utförande och den följande redovis— ningen av materialet särskiljer alltså utredningen följande slag av arbets— studier:
Tatalstudim'. (Redovisas i kap. 3—5.) Detaystudz'er. ( » » , 6.) Frekvensstudz'er. ( » » » 7.) Trajkstudz'er. ( >> » » 8.) Studiernas antal och de sjukhus på vilka de utförts redovisas i kap. 2. Här följer närmast en beskrivning av studietekniken.
Metodstudierna inbegripa, i överensstämmelse med ingenjörsvetenskaps— akademiens beskrivning, icke blott arbetsmetoderna i inskränkt bemärkelse utan alla de miljöfaktorer, som påverka arbetet, såsom i föreliggande fall sjukvårdsavdelningens storlek, lokalernas utformning och utrustning, klien- telets art, beläggningen o. s. v.
Metodstudierna på vårdavdelningarna ha i allmänhet kunnat inskränkas
till noteringar av viktigare data beträffande lokaler, utrustning, beläggning o. d. samt de avvikelser från gängse arbetsrutin, som till äventyrs förekom— mit. Mera systematiska och noggranna metodstudier ha framförallt kunnat utföras i samband med de studier, som här ovan benämnts detaljstudier. Då dessa berört endast en eller två personer, har det varit möjligt för observa— tören att hinna med mera detaljerade noteringar. Sålunda har vid de studier, som gällt arbetena i en viss bilokal, sättet på vilket utrustningen använts note- rats. Genom att dessutom föra protokollen från dessa studier så, att man ivid bearbetningen av materialet kunnat beräkna, huru ofta och i vissa fall i vilken ordning de olika utrustningsdetaljerna använts, har man erhållit material för bedömningen av planlösningen och utrustningen av dessa lokaler.
Detaljerade metodstudier av arbetet med bäddning, matutdelning, disk— ning och golvvård ha även utförts
Tidsstudierna. Syftet med tidsstudierna har varit att skaffa material, som visar dels tidsåtgången för skilda arbetsmoment under olika betingelser. dels hur denna tid fördelar sig på dagens timmar och på olika persona-l- kategorier.
En viktig och svår fråga, som måst —— åtminstone i det väsentliga —— lösas före tidsstudiernas igångsättande, var vilka arbetsmoment, som skulle sär- skiljas. Med utgångspunkt från den uppdelning av sjuksköterskors och sjuk- vårdsbiträdens sysslor, som enligt hävd äger rum, har utredningen efter en rad omarbetningar kommit fram till den lista över arbetsmoment, som åter- ges i bilaga 1 och som utredningen funnit användbar för sina syften. Utred— ningen är givetvis medveten om, att med andra syften andra indelningar kunna befinnas mera ändamålsenliga.
De moment, som redovisas i bilagan, ha i tabellerna sammanförts till grupper, varvid icke kunnat undvikas, att flera av dessa icke blivit skarpt avgränsade mot varandra och att ett par diversegrupper måst tillgripas. Grupperna äro följande:
A. Sjukvård i inskränkt bemärkelse, som omfattar delgrupperna
a) diagnostiska arbetsuppgifter, b) terapi, c) blandade diagnostiska och terapeutiska arbetsuppgifter, d) expeditionsarbete. B. Personlig skötsel, som omfattar delgrupperna a) patienttoalett, b) bäddning, c) matutdelning. C. Transporter. D. Lokal- och materielvård, som omfattar delgrupperna a) lokalvård, b) diskningsarbeten, c) annan materielvård.
E. Diverse arbetsuppgifter (smärre arbeten, som icke kunnat placeras i någon av ovanstående grupper, såsom utdelning av post inom avdel- ningen och viss spilltid, som uppstått genom arbetsstudierna). F. Övrigt, omfattande tiden för annat än arbetsuppgifter i egentlig mening, såsom väntetid och personalens personliga tid. Varje arbetsmoment— har erhållit ett kodnummer. Antalet dylika enligt bilaga 1 uppgår till 86, om man räknar bort vakanta nummer. Till denna för— teckning må lämnas följande kommentar.
I ett par fall ha sysslor, som egentligen utgöra grupper av moment, upp— tagits som primära enheter (moment). Så har skett med kodnummer 1, som går under rubriken »Intagning av patient» och upppenbarligen består av flera arbetsmoment av delvis vitt skilda slag. Anledningen är, att det i detta fall ansetts angeläget erhålla en uppfattning om tidsåtgången för just den grupp av sysslor, som hör till begreppet intagning. Momentet skulle eljest kunnat uppdelas på dels joumalarbete, dels utfrågning av patienten dels transport m. m. Liknande gäller de verksamheter, som sammanförts i moment 50—52 — servering av frukost, lunch o. s. v. — och som bestå av såväl uppvärmning av maten (där detta förekommer) som transport (inom vårdavdelningen) och utdelning av maten.
Å andra sidan finnas åtskilliga sysslor, som bort men icke kunnat ren— odlas, därför att de beröra mer än en av de grupper, som det enligt ovan- stående ansetts önskvärt att särskilja. "Sålunda äro grupperna sjukvård i inskränkt bemärkelse och personlig skötsel (i form av passning) ofta nog oupplösligt sammanflätade. Även så artskilda arbetsuppgifter som per— sonlig skötsel och lokalvård gå i själva verket i vissa fall i varandra.
Till följd av sjukvårdsarbetets art är det sålunda ofrånkomligt, att åt— skilliga arbetsmoment i praktiken stundom utföras samtidigt och i sådan kombination, att den noterade tidsåtgången icke kunnat uppdelas utan måst hänföras till endast ett av dem. Detta kan i vissa fall tänkas ha medfört, att vissa moment i redovisningen blivit fylligare representerade än andra. Om exempelvis sjuksköterskan, samtidigt som hon lägger om ett sår, skaffar sig upplysningar om patienten, eventuellt också bedriver någon psykoterapi, kommer tiden för dessa arbeten helt naturligt att påföras det mest konkreta av dem, d. v. s. omläggningen (kodnummer 4). Moment av typen omläggning, temperaturtagning, insprutning m. m. torde på detta sätt komma att i proto— kollen i viss utsträckning svara även för den tid, som åtgått för momentet samtal med patient o. d.
Den gränsdragning mellan olika moment och deras hänförande till skilda grupper av sysslor, som av praktiska skäl måste göras, har som härav fram— går i många fall blivit godtycklig. Detta gäller speciellt moment 6 och 7 (diverse patientvård resp. patientpassning). Moment 6 tillhör gruppen sjukvård i inskränkt bemärkelse och moment 7 gruppen personlig sköt— sel. I praktiken ha givetvis dessa moment ofta blivit blandade. Vid arbetstidens fördelning på grupper av moment har därför som en nöd—
fallslösning gjorts så, att endast den med hänsyn till tjänsteställningen mest kvalificerade personalens andel av moment 6 räknats till gruppen sjukvård i inskränkt bemärkelse, medan den övriga personalens andel sammanslagits med moment 7 och förts till huvudgruppen personlig skötsel (delgruppen bäddning) .
Tillvägagångsättet vid tidsstudiernas utförande har i övrigt varit följande. På särskilda protokollsblad, varav ett exempel återges i bild 1, antecknas i huvudet till de lodräta kolumnerna titlarna eller namnen på de personer, som arbeta på avdelningen, och därunder för varje person tidpunkten dels för arbetets början och slut, dels för varje växling av arbetsuppgift. I för- spalten antecknas arbetets art.
Om man i exemplet lägger samman det klockslag, som anges i förspalten (6.00) med de första talen i resp. persons kolumn (30,0, 35,0, 30,0 0. s. v.), vilka betyda antalet minuter efter nämnda klockslag, framgår det, att eleven och biträdena B, D och E alla började sin tjänstgöring kl. 6.30. Biträdet 0 var tydligen ledigt under morgonpasset och biträdet A fem minuter försenat. Alla dessa personer tillhöra dagpersonalen. Den nattpersonal, som till även- tyrs var kvar vid nämnda tidpunkt, är icke upptagen i protokollet, då ju nattjänstgöring överhuvud icke ingår i dessa studier. Det är dock själv- klart, att i varje fall den ansvariga nattsköterskan måste ha varit i tjänst till kl. 7, eftersom avdelningens egna sjuksköterskor började sin tjänstgöring först vid denna tid (se protokollet). De togo då emot rapport av natt— sköterskan, vilket återspeglas i orden »Tar emot nattrapport».
För att återvända till eleven och biträdena se vi, att eleven omedelbart satte i gång med temperaturtagning och höll på härmed till kl. 6.44 (noga angivet 6.44,5). Termometrarna måste då rengöras, vilket var klart kl. 6.50. Därefter vidtog temperaturtagning på nytt. Biträdena ägnade sig åt patien— ternas toalett. Så tömde t. ex. biträdet A kärl till kl. 6.54, växlade då några ord med ett biträde från annan avdelning, vilket tog en halv minut, för att —— denna gång försedd med en bricka — fortsätta utbärningen av urinkärl o. öl. till kl. 7 (6.60). Biträdet D delade ut handfat och glas med munvatten och tömde sedermera de förra. Därefter bäddade hon från kl. 6.56 till 7.22. Den tidsangivelse, som i protokollet finnes kl. 6.60, betyder för hennes del icke, att avbrott då ägt rum i arbetet. För alla de arbetande avstämmes nämligen protokollet timvis dels som kontroll, dels för att underlätta redo— visningen av arbetet under dagens olika timmar.
Efter dagens fältarbete granskar den ingenjör, som fört protokollet, sina anteckningar och skriver in kodnumren i den första sifferkolumnen från vänster räknat. Därefter vuträknas kolumn för kolumn differenserna mellan de protokollförda tiderna. Resultatet antecknas med rödpenna ovanför varje tidsangivelse. Sålunda skrives över talet 44.5 i elevens kolumn skill- naden mellan detta tal och 30,0, d. v. s. 14,5, vilket är den tid i minuter och tiondelar därav, som åtgått för den första temperaturtagningen. Ovan- för nästa tal i samma kolumn skrives 5,7 (skillnaden mellan 50,2 och 44,5),
16 Bild 1. Exempel på protokollsblad vid tidssmdie.
SIATENS Plats ÄLJ/ao! .. . , _ Blad Nia . /. ._ SJUKHUSUTREDN'NG Avd. '$, ???”! ”7.945 . _ _ Den Åf/ 1.194)!- . .../?M-studie. Sign. . &_ .
3/39. 3/79. 0/79- B/tk 3/34!
944045) f (race.-4) .._.. ”i...
4... ' %
”3475 femman. ,, " &; ............ %% ”".. ” få!) _ . _ $'”” ”éwtwww 3' . .. . 4 får 4 _ aa
.. &%pw/ V/ 40-01 __ . _. 60-0 .........
75er 7» _. i . 7.24. uu. . . ., . Weda/AZIM/m Y/ _.__.??5. .. .*?/”. ÄrW . ff” /0 . .. &%%'-443?de 53; . ..??” ..
%kfaé/MÅMNW 34- . . . 3.10
[77.0 ............
ama"... _ "z.—f;—
30 ja
vilket är tiden för rengöring av termometrarna. Ovanför nästa tal skrives 6,3 0. s. v. Genom att addera alla på detta sätt erhållna tidsdifferenser för varje person och för varje kodnummer, får man den samlade tiden per timme, per dag och per vecka för varje arbetsmoment. Denna addering sker i sär- skilda hjälptabeller. Det har därvid genomgående tillsetts, att summor för varje timme, dag och person uträknats. Genom att för en vårdavdelning addera tiderna för samtliga kolumner och personer under en vecka erhåller man personalens samlade arbetade tid, inklusive eventuell övertid under studieveckan. Personalens ledighet under dagen (matraster och lediga timmar) framgår också av studierna men inkluderas naturligtvis icke i den arbetade tiden.
Av exemplet se vi, att temperaturtagning och rengöring av termometer kodifierats lika (som nr 19), vilket innebär, att tiderna härför bli samman- 'slagna i redovisningen. Motsvarande gäller »Talar med biträde från annan avdelning» och »Tar emot nattrapport», vilket förts på nr 80, »Samlar in dricksglas» och »Diskar dricksglas», som förts på 59 o. s. v. Protokollen äro, som härav framgår, stundom mera detaljerade än koden anger.
För tidtagningen ha tidtagarur använts. Det visade sig, att en arbetsstudieingenjör efter någon träning i regel ensam kunde föra protokollet för en hel vårdavdelning. Tidtagningen på— gick under hela dagtjänstgöringen eller vanligen från kl. 6.30 till kl. 20.15, under vilken tid ingenjörerna arbetade i skift. Protokollföraren har, då han gjort sina iakttagelser om arbetet, gått omkring på avdelningen och vanligen följt med personalen varje gång en ny syssla påbörjats, för att förvissa sig om att han rätt uppfattat densamma. Personalen har också varit instruerad att självmant tala om, vad den haft för händer.
Studierna av förflyttningar. Frekvensstudierna ha i de flesta fall utförts på samma avdelningar som tidsstuderats. Deras omedelbara syfte har varit att lämna uppgifter om antalet gånger per dag, som personalen förflyttat sig mellan skilda arbetsställen (rum eller delar därav) inom avdelningen. Dessa uppgifter användas dels som komplettering av tidsstudierna, dels som självständigt material vid bedömningen av rummens m. m. utformning och inbördes placering.
Frekvensstudierna ha liksom tidsstudierna pågått under tiden från dag— tjänstgöringens början på morgonen till dess slut på kvällen. En arbets— studieingenjör har därvid, utom vissa tider på dagen och vid avdelningar med särskilt stor personal, ensam kunnat utföra observationerna och föra protokollet på en vårdavdelning. Som förberedelse har han upprättat en skiss över avdelningen och där markerat rummen och de ställen i avdelnings- korridoren (medicinskåp, skrivbord 0. s. v.), som kunnat betraktas som sär- skilda arbetsställen.
På en blankett, vars utseende framgår av bild 2, har han därefter för varje förflyttning, som personalen utfört, dragit ett lodrätt streck i den ruta,
.LT..
. S:Å IN- OCH UTGAENDE TEL.-SAMTAL: BT.... . _
sa mumsamnz-...o18
_
_—
ÅNTÅL INSKRIVNA .
Bild 2. Exempel på protokollsblad vid frekvensstudie.
- ,STATSNS S]"KHUSUTRHDNING
Plah ....... X—J—A
Den 2 Vi
._ .. . Avd. ::
194 (. nu.” Sign. t-R-
_ I.,"?
it;;sqeaq
ut. *.
Skäl:
Å Ä.- kå'k. "
som ligger horisontalt resp. vertikalt mitt för benämningen på det rum, som vederbörande person (sköterska, biträde) lämnat resp. begivit sig till. Då ett biträde går t. ex. från avdelningsköket till sal 1, skrives ett streck i den ruta till höger om ordet avdelningskök, som ligger rakt ovanför rutan med ordet » Sal 1». När t. ex. en person gått tre gånger eller tre personer en gång till sal 1 från avdelningsköket, blir det tre streck i den ruta till höger om »Av- delningskök» som ligger rakt över »Sal 1». Två streck rakt under »Avdelnings- kök» och mitt för »Sal 1» ange två frekvenser i motsatt riktning. Med detta. noteringssystem erhålles icke upplysning om vilka personer, markeringarna hänföra sig till.
Vid de sist utförda studierna från fyra lasarettsavdelningar har man an— vänt en annan metod, vid vilken även sistnämnda förhållande noterats. Då studien började, gav arbetsstudieingenjören i detta fall var och en av per- sonalen en bokstavsbeteckning eller antecknade vederbörandes namn eller befattning. För varje person antecknades därefter numret eller benämningen på de rum etc., som besöktes. Som exempel på frekvensprotokoll av detta slag återges följande:
Avdelningssköterskan Biträdc A B 0 ]) Kl. 7.00 Avdelningskök Avdelningskök Avdelningskök Avdelningskök Sal 1 Sal 1 Sköljrum Sköljrum Sköljrum Sal 2 Sal 3 Sal 4 Telefon Sköljrum Sköljrum Sal 2 Sköljrum Sal 2 Sal 3 Sal 4 Sal 1 Avdelningskök Telefon Avdelningskök
Av protokollet här ovan framgår, att hela den ifrågavarande personalen kl. 7 befann sig i avdelningsköket, varifrån A och B begåvo sig till sal 1 och C och D till sköljrnmmet. A fortsatte från sal 1 till sköljrnmmet och där- ifrån till telefonen o. s. v. Uppgifterna från protokoll av detta slag måste för att kunna analyseras överföras till en blankett av förut beskrivet slag (bild 2), vilket också lätt låter sig göra.
Telefon— och patientsignaler ha i regel antecknats särskilt på frekvens- protokollen.
Trafz'kstudz'ema. Vid dessa studier, som ju avse förflyttningarna mellan sjukhusets avdelningar, har man strävat efter att placera observa- törer vid förekommande trafikknutpunkter till sådant antal, att alla trafikleder kunnat kontrolleras. De nedan nämnda trafikstudierna vid lasa— retten i Kalmar och Norrköping krävde samtidigt utpostering av 4 respektive 6 observatörer. Vid trafikstudierna förstärktes arbetsstudiedelegationen med utredningens kontorspersonal eller tillfälligt för ändamålet anställda personer.
. Liksom övriga studier omfattade trafikstudierna endast personalen i dag- skift under dess tjänsteutövning (alltså icke trafiken till och från arbetet eller personalmatsalarna). Helt uteslutna voro —— förutom besökande all- mänhet — läkare, sysslomän, husmor, vaktmästare och maskinpersonal.
20 Nämnda personalkategorier omfatta relativt få personer. Deras förflyttnin- gar ha dessutom ofta rondkaraktär, Och i dylika fall är lokalernas inbördes placering av relativt underordnad betydelse. Dessutom har registrering av denna rondtrafik visat sig tekniskt svår att bemästra med ett på angivet sätt begränsat antal observatörer. Det framgår av det som sagts, att trafikstudierna till sin karaktär icke äro observationer av trafikintensiteten i trafiklederna utan av det antal per-— soner, som i tjänsteärende passerar en viss väg, och av ärendenas natur. Om det likväl ur vissa synpunkter —— t. ex. för planering av trafikledernas dimensionering -— skulle vara av intresse att känna till trafikintensiteten, kan det insamlade materialet kompletteras med en ungefärlig beräkning av trafiken till och från arbetsplatsen vid arbetets början och slut och persona- lens förflyttning till och från personalmatsalarna med hjälp av uppgifter om antalet arbetande resp. matgäster. Metodiken har i övrigt varit, att observatörerna för varje i räkningen in- gående person, som passerat, på stammen "till ett biljetthäfte antecknat ut- gångspunkten, målet, ärendets art och tidpunkten. För att undvika dubbel- räkning, för den händelse .trafikvägen berörde flera observatörer, gav den först passerade observatören vederbörande en numrerad biljett. Denna skulle sedan uppvisas för övriga observatörer, som passerades, och dessa hade då att på biljetten göra anteckning härom. Biljetten skulle slutligen lämnas till den observatör, som sist passerades (vanligen densamma som lämnat ut biljetten). '
Kap. 2. Omfattningen.
Till följd av de relativt stora kostnader, som arbetsstudier draga, har sjukhusutredningen varit angelägen begränsa dem till så få avdelningar som möjligt utan att fördenskull alltför mycket eftersätta undersökningsmaterialets representativitet. Med anledning härav ha vid kroppssjukhusen i första hand studerats de vanligast förekommande avdelningstyperna, nämligen medicinska och kirurgiska avdelningar samt avdelningar vid odelade lasarett, i andra hand vårdavdelningar vid kronikeranstalter och sanatorier. Därut— över ha vid några kroppssjukhus studier bedrivits vid köksavdelningar och tvätterier.
Bland sinnessjukhuscn ha en kommunal och tre statliga anstalter studerats och studierna omfatta liksom vid lasaretten såväl vård- som ekonomiavdel- ningar samt dessutom avdelningar för sysselsättnings— och arbetsterapi. , Som redan nämnts, handlar föreliggande betänkande endast om de arbets— studier, som bedrivits vid vårdavdelningar vid kroppssjukhus jämte trafik- studier, som alla avse lasarett. Övriga här omnämnda studier redovisas i annat sammanhang. I sitt betänkande IV »Synpunkter och förslag rörande sinnessjukvården» ( SOU'1948: 37) har utredningen sålunda redogjort för stu— dierna vid sinnessjukhusens vård- samt sysselsättnings- och arbetsterapiavdel— ningar och i sitt betänkande V »Verksamheten vid sjukhustvätterierna och
möjligheterna att rationalisera densamma» (SOU 1950: 23) för studierna vid tvätterier. I samband med en utredning angående verksamheten vid sjukhus- kök kommer en redogörelse att lämnas för studierna vid köksavdelningar.
Ytterligare må här nämnas, att resultaten av vissa vid vårdavdelningar inom lasarett bedrivna studier, avsedda att ge en grundval för bedömandet av den driftsekonomiska vinsten av annexavdelningar vid lasarett, redovisats i utredningens betänkande II »Den lasarettsanslutna B-sjukvården jämte an- staltsvården av kroniskt sjuka» (SOU 1947: 61).
Totalstudierna. Tids— och metodstudier av totalstudiekaraktär under en- dast en eller annan dag bedrevos år 1944 som förövning för arbetsstudie- delegationen, innan veckostudier igångsattes, och redovisas icke i detta be? tänkande. Totalstudier bedrivna under en vecka uppräknas i följande för— teckning. " "
Förteckning över? av sjukhusutredningen utförda tatalrtudiev på vårdavdelningar under vardera en vecka.
£.__,____ . _— _: Studerade avdelningar Tidpunkt för studierna Lasarett. ' Allmänna sjukhuset, Malmö ........ Avd. B, medicinsk ...... 4/1'i—10/12 1945 » » » ........ » C, » ...... ! "ln—"ln 1945 » » » ........ » .3 B, kirurgisk ) sho—"ho 1947 Borås lasarett .................... » 14, » . . . . | ”ho—"Vm 1944 » » .................... » 15, » .... ) 3,""'10— 5/11 1944 Lidköpings lasarett ................ » 8, medicinsk ...... ”Ve _25/9 1947 » ................ » 8, » * . . . . 10/3 _,22/3 1949 Örebro lasarett .................... » 3, » i . .. ” 7 —”/7 1945 » .................... » 11,. kirurgisk ...... 20/6 -— 39/7 1945 Östersunds lasarett ................ » D, medicinsk ...... 20/7 — 35/7 1946 » » ................ » E, » ..... '. uVv —18/7 1946 » » ................ » A 2, kirurgisk . . . . . 3 7 -— 9/1 1946 » » ................ » » » . . .. lx/:i —l7/s 1948 Värnamo lasarett .................. » 2, »odelad». ........ 20/2 ——"6/9 1945 » n .................. » 3, » ........ 5 2 _” '2 1945 » » .................. » 2, » ........ 14/2 ——2% 1947 » » .................. n 3, » ........ 5/2 -—”/2 1947 Alingsås lasarett .................. » 3, » ........ 10/9 —1% 1947 Sala lasarett- ...................... » 2, » ........ ”"i —'”/4 1945 » " ...................... » 4, » , _. .4 ...... 454 ——"W 1945 Kronikcranstalfer. . . Eskilstuna sjukhem ................ » A ....... , ........ "5/2 ,,-:|/, 1946 » » ................ » B ....... 27/2—5/3 1946 Jönköping sjukhem ................ » 6 ................ "Ao—"ho 1945 » » ................ » 7 ................ s/1o—5/1o; 20/10—23/10 1945 Malmö sjukhem .................. » F ................ 23/0 — 4/7 1946 » » .................. »-- Gu. .. ............. ' "Vv—”lv; 9/s—"/i| 1945 Sanatorier. Arvika sanatorium ................ » 1 ....... '. '.! ....... 1/n—— 7/u 1946 * '» » .. ._.. ............ » 3 ................ "hi—”ln 1946 : Sollidens sanatorium, Outer-sund . . .. » 2 ................ ' Win—"ha 1946 » » » . . . . » 5 .............. —. . 12/a —"/s 1946 1 Studerad, sedan arbetet på avdelningen omlagts i sammanhang med sjukhusutredningens försöks- verksamhet.
Hela antalet i förteckningen upptagna totalstudier vid lasarett är 20. Förutom dessa ha 2 studier utförts på annexavdelningar, vid vilka bedrevs B-sjukvård. Resultatet av de senare har redovisats i sjukhusutredningens betänkande II (jfr föregående sida) och upptages icke till behandling i denna redogörelse. De 20 studierna vid vanliga lasarettsavdelningar avse 16 olika avdelningar, av vilka 4 studerats vid två tillfällen. Med två års mellantid ha sålunda båda avdelningarna Värnamo 2 och 3 varit föremål för arbets— studier, för att material skulle erhållas att belysa frågan, hur studieresultatet ter sig vid upprepade studier. Två gånger ha också avdelningarna Östersund A2 och Lidköping 8 studerats; första gången före, andra gången efter 'det arbetet omlagts efter arbetsstudiedelegationens linjer.
Bortser man från de två senast nämnda studierna, vilka såsom till- hörande försöksverksamheten redovisas särskilt (kap. 9), finner man, att av de återstående 18 studierna på vanliga lasarettsavdelningar 11 ha utförts på delade lasarett, därav 6 på medicinska och 5 på kirurgiska avdelningar. Resten, eller 7 studier, har gjorts på odelade lasarett.
Beläggningsförhållandena på en av de studerade avdelningarna i Vär— namo (år 1945) och en i Sala voro emellertid så extrema, att materialet från dessa avdelningar icke ansetts böra ingå i de medeltalsberäkningar, som ut— förts för lasaretten i tabellerna till den följande redogörelsen, t. ex. tab. 3. För att icke helhetsbilden av avdelningarna på odelade lasarett skulle komma att i alltför hög grad präglas av de tre återstående Värnamo— studierna, har även den andra av de därstädes år 1945 utförda studierna placerats utanför medeltalsberäkningarna. Detta gör, att medeltalsberäk— ningarna för lasarett kommit att grundas på sammanlagt 15 studier. Resultatet av de tre studierna, som ej ingå i medeltalsberäkningarna, äger dock intresse som jämförelsematerial och redovisas därför jämsides med övriga studier —— i tab. 3 och vissa andra tabeller till höger om de 15 avdelningarnas medeltals- kolumn.
Detaljstudier ha utförts enligt följande förteckning.
Avdelningskök. Sjuksalar. Sköljrum. Borås lasarett .. (2 avd.) Malmö Allmänna låorås lasarett .. (2 avd.) Örebro >= .. (2 >> ) __ sjukhus ...... (6 salar) Orebro >= .. (1 >> ) Västerås i» .. (2 >> ) Orebro lasarett (4 » ) Västerås » .. (3 >> ) Falu » .. (2 >> ) Sala » (3 >> ) Falu » .. (1 » ) Värnamo >= .. (2 >> ) Östersunds Sala . .. (2 >> ) lasarett ...... (1 >> )
Diskm'ng. Jllatutdelning. Bäddning.
Borås lasarett.. (4 avd.) Västerås >> .. (4 avd.) Malmö allmänna Örebro » .. (2 >> ) Falu » .. (4 >> ) _ sjukhus ...... (l sal) Västerås » .. (3 » ) Örebro lasarett (3 salar) Ealu » .. (6 >» ) Ealu » (8 » ) Ostersunds» .. (3 ,. ) Östersunds » (3 >> ) Värnamo » .. (1 » ) Sala » (3 » ) Lidköpings >: .. (1 >> ) Västerås » 7 » ) Västerviks >> .. (3 >> ) Norrköpings
Golvvård. Karolinska sjukhuset.. (3 avd.) Östersunds lasarett .. (1 avd.) Malmö allm. sjukhus.. (3 » ) Värnamo » .. (3 >> ) Borås lasarett .......... (6 » ) Sala lasarett .......... (4 >> ) Örebro » .......... (5 » ) Lidköpings lasarett.... (l » ) Västerås » .......... (1 » ) Västerviks » (2 » ) Falu » .......... (1 » )
Samtliga ovan nämnda detaljstudier omfatta vardera en eller två dagar.
Frekvensstudier. Dessa studier ha av tekniska skäl i regel icke kunnat utföras samtidigt med tidsstudierna. Genom att insätta personal från utred— ningens kansli ha dock tidsstudierna från Lidköping (1947) och Alingsås kunnat kombineras med frekvensstudier under vardera två dagar. Interval- let mellan tids— och frekvensstudierna i övriga fall, där båda slagen av studier utförts på samma avdelning, har i allmänhet uppgått till omkring en vecka, stundom blott till någon dag.
Förteckning över av sjukhusutredningen utförda frekvensstudier på vårdavdelningar.
Studerade avdelningar Tidpunkt för studierna Lasarett S:t Görans sjukhus ................ Avd. 14, medicinsk 13/11 1946 » ................ » 13, » . . . . &(n; 7/11 1946 Allmänna sjukhuset Malmö ........ » B. » 29/11 1945 » » » ........ » C, » . . . . 20/u 1945 Borås lasarett .................... » 17, » . . . . 2ha 1944 » » .................... » 14, kirurgisk ...... 29/9 1944 » » .................... » 15, » ...... 3/10 1944 Lidköpings lasarett ................ » 8, medicinsk ...... '2/9; 28/=.a 1947 » ................ » S, - ...... ” /;3 ”fs 1949 Örebro lasarett .................... » 1, » ...... 15/6 1945 » » .................... » 3 » ...... 13/6 1945 » » .................... » 11 kirurgisk ...... 10/6 1945 » » .................... » 12, » ...... 14/6 1945 Falu lasarett ...................... » 11, medicinsk . . . . 1% 1944 _ » » ...................... » 1, kirurgisk ...... 5/5 1944 Östersunds lasarett ................ » B 1, » ...... 29/a 1944 > » ................ » C 1, ...... 23/3 1944 Värnamo lasarett .................. » 1, »odelad» ........ "3/1 1945 » » .................. » 2, » .......... "/i 1945 » .................. » 3, » .......... 19/1 1945 Alingsås lasarett .................. » 3, » .......... "/9 12la 1947 Sala. lasarett ...................... » 2, » .......... "li 1945 » » ...................... » 3, » .......... 27/3 1945 » » ...................... » 4, » .......... 23/3; "/4 1945 Kronikemnsfalter. Eskilstuna sjukhem ................ » A ................ 15/9 1946 » ................ » B ................ 26le 1946 Jönköping sjukhem ................ » 6 ................ 27/9 1945 » ................ » 7 ................ 9/10 1945 Samttorier. Arvika sanatorium ................ » 1 ................ 90ha 1946 " » . . ............. » 3 ................ 11/11 1946 Sollidens sanatorium, Ostersund.... » 2 ................ .ha 1946 " " » . . . . » 5 ................ 12har 1946
Trafikstudier ha utförts vid lasaretten i Norrköping och Kalmar. På vart— dera stället pågingo de sex vardagar och omfattade, som redan nämnts, endast viss personals trafik i tjänsten.
För fullständighetens skull må slutligen nämnas, att utöver de i förteck- ningarna upptagna k1onikeranstalterna har arbetsgången, lokalernas ut- formning m. m. studerats utan tidtagning på kronikerhemmen 1 Vaxholm, En— köping, Sjöbo och Teckomatorp vid besök under en dag. Någon säiskild redo- visning av resultaten härav kommer dock icke att lämnas, då. dessa studier närmast haft till syfte att komplettera arbetsstudieingenjörernas erfarenhet av denna vårdform.
Avd. II. Totalstudier.
Kap. 3. Orientering rörande de studerade vårdavdel- ningarna.
De tids— och metodstudier av hela vårdavdelningar under en vecka, total- studier, som uppräknats 1 kap. 2, äro, som där nämndes, de mest omfattande, som utförts av sjukhusutredningen, och det har därför ansetts motiverat att i ett särskilt kapitel orientera läsaren beträffande dessa avdelningars klientel, personal, lokaler m. m. Framställningen ansluter sig till tabellerna 1 L, IK och 1 S i tabellbilagan (L:—lasarett, K=kronikeranstalter och stanatorier). Med en punkt(.) markeras data, som saknas.
Vad angår klientelet, upplysa tabellerna om vilka avdelningar, som voro belagda med manligt resp. kvinnligt eller blandat klientel, hur många av patienterna, som voro vuxna resp. barn, patienter i hel— och halvenskilda rum 111. m. '
Förhållandena växlade betydligt i vissa av här angivna avseenden. Så. t. ex. beträffande antalet barn, som var relativt stort på lasarettsavdelningarna i Värnamo, men helt saknades på. åtskilliga håll. Antalet patienter i hel- och halv-enskilda rum, som på det hela taget var mycket litet och helt saknades på några avdelningar, som icke togo emot sådana patienter, var störst på lasa- rettsavdelningen Malmö 3 B, där det utgjorde omkring en fjärdedel av samt- liga patienter. På kronikeranstalterna och sanatorierna förekommo privat— patienter i blott ringa utsträckning.
Antalet intagningar var mycket stort på lasarettsavdelningen Örebro 11, där det utgjorde 25 vid en medelbeläggning av 28,4 patienter. På kroniker4 anstalterna och sanatorierna omsätts klientelet så långsamt, att antalet intag- ningar icke har någon större betydelse för arbetsbördan, och uppgifter härom lämnas därför icke.
Upplysningar om uppegående patienter och sådana, som kräva hjälp med.
matning, lämnas heller icke, då — tvärt emot vad man kunde förmoda — sam- bandet mellan dessa förhållanden Och personalens arbetsbörda icke är utan vidare klart och i varje fall icke framgår av de verkställda studierna vid lasa— rett och kronikeranstalter. Endast på sanatorierna, där vid tiden för arbets— studierna i regel omkring halva antalet patienter brukade gå uppe, är sam- bandet påvisbart.
Däremot lämnas för lasarettens och kronikeranstalternas vidkommande upp— lysningar om antalet gånger, som det under studieveckan förekommit, att patienter transporterats till annan avdelning för undersökning eller behand— ling (operations-, röntgen-, badavdelning m. m.). På sanatorieavdelningarna hade dylika omständigheter allt för ringa betydelse vid tiden för studierna för att förtjäna redovisning. .
Vad därnäst angår personalen, bör observeras, att uppgifterna avse den fast placerade eller eljest i dagtjänst regelbundet tjänstgörande personal, som deltog i arbetet under studieveckan. Hur många av denna veckas sju dagar, som dessa personer tjänstgjorde, framgår icke, ej heller om tillfällig förstärk- ning av mindre omfattning erhållits från annat håll.
Antalet sjuksköterskor på lasaretten var i allmänhet två per avdelning, men endast en på avdelningen Borås 15 och båda Sala-avdelningarna, vilka alla voro starkt underbelagda, ävensom på båda Värnamo-avdelningarna år 1945 och Värnamo 2 år 1947. På Örebro 3 hade man lagt in en del hud- och köns- patienter, som hade särskild sköterska. Härigenom blev antalet sjuksköterskor på denna avdelning tre. Den största personalen hade man på avdelningen Malmö 3 B, där sammanlagt 11 personer (medräknat en militär sjukvårdare) tjänstgjorde, och den minsta på Borås 15 och Sala 2, som hade 6. Orsaken till det stora personalantalet på Malmö 3 B var förekomsten av ej mindre än åtta en- och tvåpatientsalar samt att relativt många, som egentligen icke till- hörde personalen, deltogo i arbetet som ett led i sin utbildning. För- utom den militära sjukvårdaren och provelev funnos sålunda ett biträde, som fullgjorde en månads tjänstgöring i kirurgi för undersköterskeutbildning och en extraelev, vars deltagande under 14 dagar ingick i en av röda korsets samaritkurser. På storstads— och undervisningssjukhusen är det icke sällsynt, att utbildningen av sjukvårdspersonal framtvingar en dylik sammansättning av personalen. _
Av tab. 1 K och 1 S framgår, att på kroniker- och sanatorieavdelningarna var en sjuksköterska per avdelning regel.
De arbetstider, som meddelas för biträdenas del, avse ju åren 1944—4947 och överensstämma alltså icke i de fall, där de överstiga 192 timmar per 28 dagar, med den nuvarande arbetstiden, då 8-timmarsdagen numera är införd för denna personalkategori på alla sjuhus.
Rörande lokalerna och materielen lämnas i tab. 1 upplysning om avdel- ningarnas yta med särskild uppgift för dels vårdsalar och korridor, dels bilo- kaler, vidare om vårdplatsernas fördelning på salar av olika storlek, om före- komsten av diskmaskiner, utslagsbackar och bäckenspolare samt vissa vag— nar o. d.
Den största ytan hade bland lasarettsavdelningarna Örebro 11 med 590 m2 och den minsta Sala 4 med 331 mg. På varje avdelning fanns ett eller flera rum med endast en eller två platser. Rikligast försedda med sådana rum voro lasarettsavdelningarna i Malmö och avdelningen Östersund D. Relativt få hade Lidköping 8 och Boråsavdelningarna. Bortser man från dessa småsalar, kan man indela avdelningarna i två typer efter de övriga platsernas fördelning antingen på flera medelstora och smärre salar eller på en eller två stora salar och en eller ett par mindre. De flesta studerade avdelningarna höra till den första typen, för vilken lasa- rettsavdelningarna Malmö B och C äro typiska representanter. Kronikeravdel— ningarnas salar hade dock genomgående färre platser per sal. Till den andra typen höra Malmö 3 B med en sal med 22 platser och Alingsås 3 med en sal med 19 platser. Även de tre avdelningarna i Östersund kunna räknas dit. Lid— köping 8 intar en mellanställning med hela platsantalet, så när som på två platser i en sal, fördelat på fyra salar med 8 platser i vardera. '
Ehuru arbetet på de studerade vårdavdelningarna överallt uppvisa talrika olikheter, kan man icke säga, att arbetsorganisationen i allmänhet företedde några mera väsentliga, principiella skiljaktigheter.
Det är huvudsakligen på en punkt, som arbetsstudiedelegationen lagt märke till dylika, och det är när det gäller den högre eller lägre grad av rond— karaktär, som givits arbetet. Då ett arbete utföres rondvis, tillgår så, att en eller flera av personalen går igenom avdelningen sal efter sal, bädd efter bädd för att utföra, dela ut eller samla in någonting, utan att alls eller blott undantagsvis falla tillbaka på bilokalerna (avdelningsköket, sköljrnmmet o. s. v.). Självklart kan icke allt arbete utföras rondvis. Endast sådana sysslor, som försiggå på eller vid salarna kunna komma i fråga, och detta endast i den mån de icke ske på kallelse från patienterna. Förutom läkar- och sköter- skerond torde följande arbetsmoment eller grupper av sådana helt eller till någon del lämpa sig för rondarbete:
Tagning av temperatur och övrig allmänt förekommande provtagning.
Medicinutdelning, insprutningar, omläggningar, diverse patientvård. Patienttoalett. Bäddning. Matutdelning.
Lokalvård. Insamling av disk. Blomvård. Konsekvent genomfört rondsystem, i den mån ett sådant är möjligt, har arbetsstudiedelegationen icke funnit på någon av de totalstuderade avdel— ningarna. Å andra sidan fanns det ingen avdelning, där icke någon av dagens sysslor erhållit rondkaraktär. Mest utvecklat fann delegationen systemet vara vid avdelningarna på lasaretten i Borås och Örebro.
Det motsatta systemet består i att personalen efter varje besök på en sjuksal återgår till bilokalen, varigenom trafiken sjuksalarna emellan blir ett
minimum. Mest utpräglat kommer systemet att bli på avdelningar, där man av omtanke om patienterna tilldelat särskilda salar (eller delar av salar, som fallet kan vara, då dessa äro stora) särskilda biträden eller elever.
Sistnämnda anordning tillämpades mest konsekvent på Allmänna sjukhuset i Malmö och därnäst på lasarettet i Värnamo, men fanns som tendens på de flesta övriga håll. Icke heller på nämnda platser genomfördes systemet dock hundraprocentigt, något som för övrigt är uteslutet av praktiska skäl. Sålunda svarade även där närmast till hands varande biträde på kallelse från patien— terna och utförde ofta det dessa begärde utan hänsyn till vems sal det gällde. Dessutom måste vid måltidsraster o. d. stundom personal, som hade andra salar, insättas.
Då det kan vara av intreSse att mera ingående känna till, hur ett dylikt system fungerar, skola i förbigående några data omtalas från en vidAllmänna sjukhuset utförd studie, som hade till syfte att visa, hur olika biträden, städer— skor och elever betjänade skilda salar. Det är en tidsstudie, som utfördes under en dag på avdelning E, vilken är medicinsk men icke ingår bland dem, som eljest tidsstuderats. Den korta tiden för observationerna ger tyvärr till— fälligheterna ganska stort utrymme. Resultatet angav emellertid, att praktiskt taget alla medlemmarna av personalen utfört någon syssla i varje sal på av- delningen och att av hela antalet sysslor, som pågått i resp. sal, hade 45—55 % utförts av den, som enligt planen skulle svara för salen. Av hela den tid där— emot, som arbetena på salarna drog —— utom sjuksköterskornas tid _— utfördes 75 å 80 % av den, som hade resp. sal om hand. Ser man på de särskilda syss— lorna, befinns det, att temperaturtagningen utfördes enligt rondmetod, varvid en elev gick igenom alla salarna. I övrigt inträffade det stora flertalet av de fall, då personal utförde sysslor på andra än egna salar, då en ensam person icke lämpligen kunnat utföra arbetet.
Sjukhusutredningen ingår icke här på frågan om dessa båda metoder—s värde ur vårdsynpunkt. I fråga om åtgången av arbetskraft synes systemet med särskild personal för särskilda salar vara det mest tidskrävande. Här— till återkommer framställningen i det följande.
Kap. 4. Materialets representativitet och tillförlitlighet i övrigt.
Möjligheterna att med användbart resultat utföra arbetsstudier på sjuk- husens vårdavdelningar ha stundom satts i tvivelsmål. Arbetet därstädes, har man sagt, är alltför varierande för att kunna fångas i siffror under den relativt korta tid, som kan komma i fråga. Tillfälligheter beträffande patienternas antal och sjukdomarnas art och svårighetsgrad skulle nämligen i alltför hög grad påverka arbetsgången. Därför ägnas detta kapitel icke. blott frågan om de för studium utvalda sjukhusavdelningarnas representativitet i förhållande till samtliga avdelningar av resp. slag inom riket utan även frågan, huruvida
studiematerial av det slag det här gäller över huvud taget kan vara ett till- förlitligt och användbart uttryck för arbetstiden för skilda arbetsmoment, an- talet förflyttningar under arbetet o. s. v. på sjukhusens vårdavdelningar.
A. Tidpunkten för arbetsstudier-na.
För ett rätt bedömande av arbetsstudiernas resultat är det av vikt att erinra sig, att de till större delen utfördes åren 1945—1947, alltså under en period, då arbetsförhållandena på vårdavdelningarna icke kunde betraktas som nor- mala i förhållande till föregående tid. Som bekant började då vid de flesta sjukhus den brist på erfaren arbetskraft, som på många håll ännu består, att göra sig kännbar, varför man för arbetet på vårdavdelningarna till större eller mindre del måste anlita ovan, ofta korttidsanställd personal. Detta har givetvis påverkat resultatet av studierna —— i olika grad på olika sjukhus och olika avdelningar —— eftersom den ovana arbetskraften kräver mera av instruktion och trots detta utför sysslorna på ett mindre systematiskt sätt än den ruti— nerade.
En stabilisering på arbetsmarknaden kommer självfallet att i någon mån påverka studieresultatets tillämplighet.
B. Urvalet av vårdavdelningar.
För att möjliggöra en bedömning av i vilken mån arbetsstudier-nas resultat skall anses äga allmän giltighet, är det angeläget att för varje slag av studerade sjukhus känna till de undersökta vårdavdelningarnas representativitet med av- seende på så många som möjligt av de egenskaper, som kunna tänkas påverka arbetsförhållandena, såsom sjukhusets typ, storlek och — i viss mån —— dess geografiska läge, vidare avdelningens storlek (antal vårdplatser) och typ (medicinsk, kirurgisk, >>0delad>>1), beläggningen, personalens storlek och sam- mansättning mfm.
Alla ovannämnda egenskaper äro relativt lätt konstaterbara. Härutöver finnas emellertid ett par egenskaper, som man skulle önska belysta men som äro av den art, att objektivt konstaterbara uppgifter om dem icke finnas och svårligen kunnat anskaffas. Hit hör vårdbehovet per patient, vilket bestämmes av bl. a. arten och svårighetsgraden av de sjukdomar, för vilka patienterna ligga inne, samt arten och intensiteten av den vård, som bestås dem, liksom över huvud taget standarden i olika hänseenden på avdelningarna. Utred— ningen har måst nöja sig med att med stöd av den allmänna kännedom, som dess ledamöter ha om sjukhusväsendet i landet, för studium välja anstalter och avdelningar, som såvitt möjligt äro representativa för resp. sjukhus- kategorier och inom dessa sinsemellan jämförbara i varje fall i standardhän— seende. Därjämte har utredningen helt naturligt valt sjukhus och avdelningar,
'liMed det oegentliga uttrkaet »odeladn avdelning, som i denna redogörelse användes för korthetens skull, menas avdelning vid odelat lasarett.
vars ledning, såvitt det varit utredningen bekant, hyst särskilt intresse för rationaliseringssträvanden.
Källan till de uppgifter om vårdavdelningarnas storlek, beläggning och per— sonal, som i det följande anföras för riket i dess helhet, är i allmänhet en inventering rörande vårdplatser, beläggning och personal år 1943, som ceni trala sjukvårdsberedningen verkställt i samarbete med sjukhusutredningen. För korthets skull kallas den i fortsättningen »personalinventeringen»1.
Lasaretten. Man skiljer vanligen mellan delade och odelade lasarett. Bland de delade kan man som en särskild grupp avskilja undervisningssjukhusen och i övrigt klassificera anstalterna efter antalet och .arten av klinikerna.
En blick på någon av lasarettstabellerna i bilagan —— t. ex. tab. 3L »— visar, att de 15 totalstuderade avdelningar, till vilka framställningen i första hand knyter sig, tillhörde följande delade lasarett, nämligen Allmänna sjuk— huset i Malmö, som vid tiden för studierna hade 10 kliniker (näst Lunds lasa— rett med 13 kliniker det största antalet i riket), vidare Örebro med sju samt Borås, Östersunds och Lidköpings lasarett med resp. sex, fem och tre kliniker och slutligen de odelade lasaretten i Värnamo, Alingsås och Sala. Bortsett från undervisningslasaretten, där undervisningen av läkare kommer in som en studiesyftet ovidkommande faktor, äro sålunda skilda lasarettstyper före— trädda i studiematerialet. Med nämnda undantag har utredningen sökt göra urvalet av avdelningar, som skulle studeras, så representativt som möjligt och har därvid utgått från bl. a. de uppgifter, som personalinventeringen tillhanda— hållit.
Sålunda finnas olika storlekar av sjukhus med avseende på platsantalet re- presenterade. A ena sidan har man Allmänna sjukhuset med 1 162 vårdplatser och å andra sidan Sala lasarett med 121. Sveriges största lasarett (Sahlgrenska sjukhuset) hade år 1946 1 310 och dess minsta (Kristinehamns lasarett) 37 platser.
Vad det geografiska läget beträffar-, synes kravet på representativitet icke behöva drivas längre, än att man fordrar, att skilda landsdelar, bygder med olika näringstyp och orter av olika storlek äro företrädda i materialet i rimliga proportioner, som fallet synes vara med sjukhusutredningens urval. Möjligen kan invändas, att storstädernas sjukhus knappast kunna anses fullt represen- terade enbart av Allmänna sjukhuset i Malmö.
I följande tablå ha arbetsstudiernas urval av lasarettsavdelningar konfron— terats med personalinventeringens. Den senare omfattade 441 medicinska, kirurgiska och »odelade» avdelningar, vilket torde ha utgjort 80—90 % av samtliga avdelningar av motsvarande typer vid rikets lasarett. Isoleringsav— delningar, enskilda avdelningar och specialavdelningar ha ej medräknats. De 441 avdelningarna fördelade sig i tre jämnstora grupper på medicinska, kirur- giska och »odelade» avdelningar (143 resp. 149 och 149) och de tidsstude- rade avdelningarna ingingo med resp. 6, 5 och 4.
1 Redovisad i tidskriften Sjukhuset 1946: 5, 1946: 8 och 1947: 3. Här anförda siffror från personalinventeringen ha i regel framkommit efter specialbearbetning av inventeringens material.
Jämförande översikt av 15 genom totalstudier1 undersökta lasarettsavdelningar och samtliga lasarettsavdelningar ingående i personalinventeringen år 1943.
Person alinventeringon
. __ ,. , Arbetsstudierna 1944 194: år 19433
Madi. Kirur- »Ode- Samt- Medi- Kirur- nOde- Samt- cinska giska lade» liga cinska giska lade» liga avdeln. avdeln. avdeln. avdeln. avdeln. avdeln. avdeln. nvdeln.
Antal avdelningar .............. 6 5 4 15 143 149 149 441 Medeltal vårdplatser per avdelning 285 300 31'2 297 294 296 286 29'2 Medeltal patienter per avdelning 300 283 306 296 287 287 28'3 28'6 Beläggning, % .................. 105 94 98 100 98 97 99 98 Andeli % av hela. den arbetade tiden: Sjuksköterskor ................ 29 25 20 26 26 25 24 25 Sjuksköterskeelever ............ 22 21 4 17 27 28 12 23 Undersköterskor .............. — 7 6 4 1 2 4 2 Biträden ...................... 49 47 70 53 46 45 60 50
Summa 100 100 100 100 100 100 (100 ,100
' Ordet totalstudier förklaras på sid. 12. 2 Uppgifterna i denna del av tablån ha hämtats från arbetsstudierna. 3 Omfattar icke lasaretten i Oskarshamn, Borgholm, Simrishamn, Falköping och Västerås samt Norrbottens län (5 stycken). Uppgifter fattas dessutom för enstaka avdelningar på vissa lasarett.
I övrigt må anföras, att det genomsnittliga antalet platser per avdelning på de 15 studerade och på samtliga avdelningar enligt personalinventeringen synes tillfredsställande överensstämma. Jämte genomsnittstalen bör man dock i detta sammanhang beakta, hur de särskilda avdelningarna fördelade sig efter storlek. Följande sammanställning, där uppgifterna för »samtliga avdelningar» hämtats ur personalinventeringen, må. tjäna detta syfte.
Antal Väl-d' Medicinska Kirurgiska Avdelningar platser Per avdelningar avdelningar på odelade avdelning lasarett
Studerade Samtliga Studerade Samtliga Studerade Samtliga 1 2 —l 6 ...................... -— 2 —— 2 —— 9 17—21 ...................... —— 8 — 6 —— 8 22— 26 ...................... 3 41 2 39 —— 33 27—31 ...................... 1 47 2 64 2 53 32—36 ..................... 2 28 — 18 2 33 37—41 ...................... — 14 1 14 — 9 42—46 ...................... _ 3 -—- ö — 4 Hela antalet avdelningar . . . . 6 143 ' 149 4 149 Medelantal platser per av- ' delning .................... 285 294 300 296 31'2 28'6
Tab. 1 visar, att sju av de tidsstuderade avdelningarna voro belagda med manligt klientel, sex med kvinnligt och två med blandat. I personalinvente- ringen ingingo 147 manliga, 145 kvinnliga och 149 >>blandade» avdelningar.
I tablån överst på denna sida återges olika personalkategoriers procentuella andel av hela den arbetade tiden på avdelningarna. Sjuksköterskornas genom—
snittliga procentandel på de femton arbetsstuderade avdelningarna stämmer ganska väl överens med motsvarande relation vid samtliga sjukhus enligt in— venteringen. De fyra >>odelade» avdelningarna äro dock relativt klent försedda med sjuksköterskor. I stället äro undersköterskorna överrepresenterade. Det alltför ringa inslaget av elever enligt arbetsstudierna jämfört med samtliga torde delvis bero på skillnad i redovisningssättet. Vid personalinventeringen har man icke haft möjlighet att skilja ut provelever från andra elever _ i den mån provelever redovisats där —— men vid bearbetningen av arbetsstudierna ha proveleverna förts som biträden.
Att de absoluta talen för personalens arbetstid icke redovisats i tablån ovan, beror på att jämförbara tal icke erhållas, när arbetsstudiernas tider ställas bredvid personalinventeringens, enär i arbetsstudierna även övertid ingår, vilket icke är fallet med de arbetsinsatser, som redovisas av personal- inventeringen. Däremot kan man extrahera siffrorna för de femton genom totalstudier undersökta avdelningarna ur personalinventeringens material och direkt jämföra dessa med siffrorna för samtliga personalinventerade avdel- ningar, så som skett i följande sammanställning. Talen ange här arbetade minuter i summa per vecka och patient.
Medicinska Kirurgiska » Odeladen
avdelningar avdelningar avdelningar Samtliga avd. enl. personalinvent. 946 minuter 935 minuter 826 minuter Däribland de arbetsstuderade .......... 899 >> 946 >> 786 >
En överblick av de totalstuderade lasarettsavdelningarnas lokaler på rit— ningarna i bil. 2 eller i tab. 1 L visar, att med avseende på lokalernas utform- ning olika, allmänt förekommande typer äro företrädda. Där förekomma, som redan påpekats i föregående kapitel, å ena sidan avdelningar med en mycket stor sjuksal och några smärre och å andra sidan avdelningar, där huvudmassan av bäddar placerats i flera jämnstora salar. Vidare finnas några avdelningar med rak och andra med vinkelböjd korridor, avdelningar med ett resp. två sköljrum, med olika placering av avdelningsköket o. s. v. Samtliga avdelningar ha tresängs- eller större djup. Även sjukhusbyggnader från olika tidsperioder äro representerade, vilket dock icke framgår av tabellen.
På det hela taget anser sjukhusutredningen, att de studerade lasarettsavdel- ningarna i olika, relevanta hänseenden utgöra tämligen typiska exponenter för de svenska lasaretten med de variationer, som förekomma inom detta sjukhus- slag. Möjligen kan reservation, som nämnts, anföras beträffande storstads— lasaretten.
Den prövning av representativiteten, som här försökts, har omfattat de femton totalstuderade avdelningarna men torde i stort sett också gälla urvalet för frekvens— och övriga studier, i vilket ju de totalstuderade avdelningarna i allmänhet ingå. Dock bör tilläggas, att man i de frekvensstuderade avdel- ningarna på S:t Görans sjukhus i Stockholm erhållit exempel på avdelningar med tvåsängsdjup, något som eljest icke förekommer i studiematerialet.
Kronikeranstalterna. I fråga om kronikeranstalter och sanatorier har repre— sentativitet icke eftersträvats på samma sätt som beträffande lasaretten, då antalet studier är för ringa härför. Det knappa urvalet sammanhänger i sin tur med att dessa studier icke syftat till en så ingående analys av vårdarbetets enskildheter som lasarettsstudierna.
De sex studerade kronikeravdelningarna fördela sig, som framgått av för— teckningen s. 21, med två vardera på anstalterna i Malmö, Jönköping och Eskilstuna; Norrland är sålunda icke här företrätt. Det bör observeras, att samtliga studerade avdelningar tillhöra tämligen stora, av landsting eller stad utom landsting drivna kronikeranstalter. De små, fristående hemmen och de till ålderdomshem anslutna äro icke företrädda i materialet, emedan urvalet gjorts i avsikt att studera anstalter av den typ, som utredningen förutser blir mest betydande i framtiden, d. v. s. anstalter med minst 25 vårdplatser drivna av landsting (eller motsvarande städer).
De i Eskilstuna, Jönköping och Malmö förlagda hemmen hade resp. 73, 70 och 159 vårdplatser. I Jönköping är hemmet fristående och i Eskilstuna och Malmö anslutet till lasarett.
Vid personalinventeringen inhämtades inga uppgifter om arbetad tid vid kronikeranstalter, varför någon jämförelse med arbetsstudiernas material icke kan anställas på denna punkt, '
Sanatorierna. Allsidig representativitet har icke, lika litet som beträffande kronikeranstalter-na (jfr ovan), varit möjlig att åvägabringa.
Båda de studerade sanatorierna äro s. k. A-anstalter, d. v. s. anstalter företrädesvis avsedda för aktiv vård _ icke i samma utsträckning som B—anstalterna avsedda för isolerings—, asyl- och konvalescentfall. I studierna ingå två avdelningar med 38, en med 42 och en med 53 platser. Den sista är visserligen icke unik, vad storleken beträffar, men företräder icke någon vanlig typ. Ungefär halva antalet sanatorieavdelningar höllo enligt personalinventeringen 33—39 vårdplatser.
. Vid studietillfället varierade beläggningen för de fyra studerade avdel— ningarna mellan 100 och 104 %. Enligt inventeringen var (år 1943) belägg- ningen i genomsnitt för året 96 %. Arbetstiden i ordinarie dagtjänst per vecka och patient var enligt personal- inventeringen 492 minuter för samtliga sanatorier och 463 minuter för de fyra genom totalstudier undersökta. Sjuksköterskornas andel av personalens sammanlagda arbetstid var enligt personalinventeringen 24 % på samtliga sanatorier och 30 % på de fyra arbets— studerade. Vid arbetsstudierna var andelen 27 %. '
C. Materialets tillförlitlighet i övrigt.
Under denna rubrik skola två frågor behandlas. Den ena är: Ger materialet en tillförlitlig bild av förhållandena på de studerade vårdavdelningarna under tiden för studien? Den andra år: Kan en studie under den begränsade tid,
varom vid arbetsstudier är fråga, ge en tillförlitlig bild av det normala arbets- livet på en vårdavdelning?
Den första frågan kan också uttryckas sålunda: Vilka svagheter måste man räkna med i observationstekniken? Härtill må anföras följande.
Självklart är, att arbetsstudieingenjörerna vid studier av hela vårdavdel- ningar icke alltid kunna med säkerhet veta, vad som sker inne på vårdsalarna, eftersom de vanligtvis uppehålla sig i avdelningskorridoren, där den allmänna överblicken är bäst. De notera därför kanske ett besök av avdelningsperso- nalen på en sal enbart efter den syssla, som framkallat besöket, fastän den besökande även haft att utföra annan syssla. Härigenom skulle vissa sysslor bli upptagna med för långa tider i studieprotokollen och andra med för korta. Det är dock sannolikt, att felnoteringar av denna anled- ning endast kunna gälla korta stunder, då varje längre tidsutdräkt med en syssla inne i en vårdsal påkallar ingenjörens uppmärksamhet och föranleder kontroll. Några avsevärda, systematiska fel av denna orsak torde man därför ej behöva räkna med.
Av större praktisk betydelse torde vara, att vissa företeelser i vårdarbetet synas ha uppfattats i någon mån olika vid olika studier. Detta beror i en del fall på att instruktionen för studierna på en eller annan punkt ändrats under tidens lopp —— något som är helt naturligt med hänsyn till att verksamheten varit ny och måst ordnas utan ledning av tidigare erfarenheter. Det beror i andra fall på de praktiska svårigheter, som alltid råda att uppnå full likfor— mighet i observationstekniken, särskilt som arbetsstudiedelegationen i all- mänhet varit uppdelad på två grupper, som arbetat på olika håll. I de fall, då bristande överensstämmelse mellan studierna upptäckts vid materialets granskning, ha felen ofta kunnat korrigeras, men det är sannolikt, att vissa svål—förklarliga olikheter mellan de studerade vårdavdelningarna kunna åter— föras på nu nämnt förhållande.
Vidare må nämnas, att i den mån patienterna hjälpt till med arbetet på av- delningarna, ha de noterade tiderna för ifrågakommande arbetsmoment —— diverse patientpassning, insamling av disk, diskning och städning m. m. — icke blivit uttryck för den tid, som verkligen gått åt för arbetets utförande, utan endast för den tid, som personalen lagt ned därpå. I allmänhet är patien— ternas bidrag till verksamheten ringa —— på de större städernas sjukhus van— ligen intet —— men det har hänt vid några av studierna (särskilt de i Värnamo), att en icke alldeles obetydlig hjälp lämnats både med torkning av disk och städning. J ämförbarheten avdelningarna emellan försämras givetvis av sådant.
Härefter må frågan, om arbetsstudierna ge uttryck för det normala arbetslivet, tagas i betraktande.
Ehuru arbetsstudiedelegationen alltid vinnlagt sig om att genom förunder- sökningar o. d. vänja personalen vid sin närvaro, innan de egentliga studierna tagit sin början, måste man räkna med, att arbetslivet icke varit i varje detalj normalt under studierna. Det är sålunda sannolikt, att arbetstempot blivit något uppdrivet och att vissa typer av sysselsättningar blivit överrepresen-
terade, andra underrepresenterade. Dessa påståenden grunda sig i huvudsak på sannolikhetsskäl och äro svåra att styrka med siffror. Det är sannolikt, att sådana sysslor, som personalen själv kan taga initiativet till eller för vilka tidsåtgången utan olägenhet kan varieras (såsom lokal- och materielvård), bli överrepresenterade i förhållande till andra (såsom insprutningar, givning av lavemang, omläggning, passning med bäcken etc.). Man måste nämligen räkna med att personalen under trycket av pågående observation hellre fort— sätter med det den har för händer eller företar sig någon ny arbetsuppgift _— även om denna icke är strängt nödvändig _ än att den tar en arbetspaus. Vissa sysslor lämpa sig därvid bättre än andra. Personlig tid, väntetid o. d. torde under alla omständigheter bli underrepresenterade. Det är emellertid icke tro— ligt, att graden av felaktighet är av större betydelse. Ett studium av tidsåtgången för t. ex. personlig tid under veckostudiens olika dagar visar ingen tydlig ten- dens i antydd riktning. Om momentet i allmänhet vore starkt underrepresen— terat, borde det förete stegring från första till sista dagen. Så är emellertid i allmänhet icke fallet, och även det omvända förhållandet förekommer.
Av större betydelse för föreliggande fråga synes det vara, huruvida det förefinnes eller saknas regelbundenhet i sjukvårdsarbetet från vecka till vecka eller —— för frekvensstudiernas del — från dag till dag. Saknas regelbundenhet i belastningen på avdelningen, så att den arbetade tiden för olika sysslor måste varieras oberäkneligt både med avseende på kvantitet och tidpunkt på dagen, blir ju en studie under en vecka eller ett par dagar av ringa värde.
Naturligtvis kan man knappast tänka sig, att tiderna för enstaka arbets- moment i allmänhet skulle uppvisa någon högre grad av regelbundenhet under en så kort period som en vecka. Då här talas om regelbundenhet i sysslorna, arbetsinsatsen o. d., avses sålunda grupper av moment. Om variationerna momenten emellan äro stora och nyckfulla spelar mindre roll, blott varia- tionerna hålla sig inom gruppen. Det är grupperna, som äro väsentliga, eme- dan inom dem i stor utsträckning sammanförts moment, som antingen gripa in i varandra, såsom bäddning och vädring, eller utgöra alternativ för varandra, såsom medicindelning och insprutningar, spolningar och tappningar o. s. v., och som dessutom fordra likartade kvalifikationer av dem som utföra dem.
Några exempel skola anföras för att belysa denna fråga. Dessa exempel ha hämtats från lasaretten, där regelbundenheten med visshet kan antagas vara minst. Till en början må hänvisas till några tabeller i den följande framställningen. Av tab. 2 framgår sålunda, att det trots alla tillfällig- heter utan tvekan kan sägas råda en viss, rätt betydande överensstäm- melse i de proportioner, med vilka sysslor av skilda slag ingå i arbetet på vårdavdelningarna på olika sjukhus. Arbetsuppgifter tillhörande sjukvård i inskränkt bemärkelse ta i allmänhet 20—30 % av hela arbetsinsatsen, den personliga skötseln av patienterna omkring 33 % och lokal- och materielvården omkring 25 %.
Diagrammen på s. 74 visa, hur arbetet på vissa vårdavdelningar förlöper under dagens olika timmar, dels i genomsnitt för hela veckan, dels under tors—
dagarna och söndagarna. Man finner av dem, att anmärkningsvärt stor likhet i arbetsgången föreligger mellan i varje fall torsdagen och veckogenomsnittet.
Vidare må hänvisas till fyra kolumner i tab. 3L, som upptaga siffror från studierna i Värnamo dels år 1945, dels år 1947. En jämförelse dem emellan ger goda möjligheter att bedöma. graden av regelbundenhet i avdelnings- arbetet och tillförlitligheten av den bild studierna ge av densamma. Om det i avdelningsarbetet råder en viss rutin, lär denna icke ändra sig i allt— för hög grad år från år, och väl utförda arbetsstudier böra ge unge- fär samma resultat vid olika tillfällen. I intervallet mellan studierna har emellertid i detta fall skett vissa förändringar i betingelserna för arbetet. Sålunda har åtta timmars arbetsdag införts för biträdespersona- len, varjämte personalens sammanlagda arbetsinsats ökats med cirka 10% på avdelning 3. Den medicinska vården återigen har påverkats bl. a. genom penicillinets m. m. införande. Tar man hänsyn till allt detta och därtill lägger, att beläggningen på avdelning 3 var i hög grad olika 1945 och 1947, torde studiet av de angivna kolumnerna ge vid handen, att överensstämmelsen i tabellens siffror är förbluffande stor.
Det som här anförts och det som i ett följande kapitel redovisas beträffande frekvensstudierna synes tala för att det existerar en rätt stor regelbundenhet i avdelningsarbetet. Ehuru oregelbundenheter föreligga, vilka stundom äro svåra att förklara, skönjer man ganska tydligt en fast stomme i arbetet, som går igen i de arbetade tiderna för skilda sysslor.
Utredningen har i detta avsnitt om materialets tillförlitlighet tämligen ut- förligt redovisat de svagheter, som utredningen funnit eller befarat kunna föreligga i detsamma, då kännedom härom är av betydelse för den som önskar mera ingående studera eller för praktiska syften utnyttja arbetsstudiernas resultat. För egen del vill utredningen uttala, att den anser de berörda fel- källorna icke vara av större betydelse, än att den allmänna bild totalstudierna ge av arbetet på de studerade avdelningarna torde få anses i det väsentliga riktig. Enskildhete—r, varmed närmast avses sifferuppgifterna rörande enstaka arbetsmoment, böra dock bedömas med stor försiktighet.
Kap. 5. Den arbetade tiden och dess fördelning på arbets- moment, personalkategorier och tider på dagen.
A. Inledande överblick.
Presentation av tabellerna. Framställningen i detta kapitel ansluter sig till siffermaterialet i tab. 2—8 i tabellbilagan. På de tre översta siffer- raderna i tab. 2 L finner man uppgifter om den sammanlagda, arbetade tiden under en vecka på de studerade lasarettsavdelningarna. Dessa tal jämte de i tabellen intagna uppgifterna rörande den arbetade tidens procentuella för- delning på grupper av arbetsmoment äro avsedda att ge en överblick i stora drag av det vid totalstudierna vid lasaretten hopbragta siffermaterialet. Motsvarande tal från studierna på kronikeranstalter och sanatorier åter- finnas i tab. 2K resp. 2 S. Talen i tab. 2 återigen grunda sig på det mate-
rial, som läggs fram i tab. 3 (L, K resp. S). I tab. 3 finner man siffer- materialet från totalstudierna återgivet utan annan bearbetning än att de protokollförda tidsuppgifterna kodifierats, grupperats och summerats på sätt som angivits i kap. 1. Tab. 4 (L, K och S) innehåller samma material som tab. 3 blott omräknat att gälla per patient, på så sätt att talen i tab. 3 divi- derats kolumn efter kolumn med det antal patienter, som anges i tabell- huvudet. Tiden är således utslagen på alla patienter _ icke blott på dem, som varit upphovet till sysslornas utförande — en omständighet, som bör beaktas, då fråga är om vård, som vanligen icke påkallas av samtliga inne— liggande patienter (såsom tagning av temperatur, blodprov och andra prov, givning av lavemang, omläggning o. s. v., kort sagt de flesta sysslor inom den egentliga sjukvården). Ehuru alla arbetsmomenten i tab. 4L fram- ställas i tid per patient, är det klart, att vissa av dem _ exempelvis lokal— och materielvård _ som icke ha något direkt samband med patienternas antal, bäst studeras på tab. 3 eller i fråga om lokalvården i de sammanställ— ningar, som redovisas i texten över tidsåtgången per kvadratmeter.
I tabellerna, som avse lasarett-en, äro de flesta arbetsmoment specificerade, medan för kronikeranstalterna och sanatorierna siffermaterialet redovisas i grupper av moment. Tab. öL innehåller en specifikation av transportmo— menten enligt tab. 3 L.
Det må erinras om att endast arbetstiden för den till avdelningen knutna personalen (jämte ersättare för denna) ingår i studierna. Arbetsinsatsen från läkare, sjukgymnaster, laboratoriepersonal, transportpersonal, vaktmäs- tare o. s. v. har alltså, som tidigare nämnts, icke medräknats. Ej heller in— går det bidrag till arbetet, som på sina håll lämnats av uppegående patien— ter. Allt detta framgår av tab. 6 (L, K och S), där den arbetade tiden anges särskilt för var och en av de personalkategorier, som studierna omfatta.
Tab. 7 (L, K och S) avser att belysa den arbetade tiden för skilda grupper av arbetsmoment fördelad på skilda personalkategorier och tab. 8 sjukskö- terskornas arbetade tid fördelad på arbetsmoment.
Arbetstidens fördelning på dagens timmar belyses huvudsakligen genom diagram under D, s. 74—76.
I den närmast följande texten introduceras tabellmaterialet ytterligare och redovisas ett koncentrat av detsamma i form av en siffersammanställning och ett par diagram. Kommentaren härtill är den kortaste möjliga, då syftet endast är att göra läsaren bekant med några huvuddata före den detaljerade genomgång, som börjar under B nedan.
Den totala arbetade tiden och dess procentuella fördelning på huvudgrup- per av arbetsmoment. Talen på de översta raderna i tab. 2 (L, K och S) be— kräfta det kända förhållandet, att den totala arbetade tiden, d. v. s. summan av personalens arbetstider, växlar starkt, icke blott mellan olika slag av sjukhus, utan även mellan olika sjukhus av samma slag. I stort sett finner man de största talen hos lasaretten, något lägre tal hos kronikeranstalterna
och avsevärt lägre hos sanatoriernn. Diagrammen på denna och nästföljande sida samt sammanställningen nedan underlätta överblicken.
Arbeta/l tid i minuter per vecka och avdelning. Högst Medeltal Lägst Lasarett (15 avdelningar) .................... 41 324 28 910 19 929 Kronikeranstalter (6 avdelningar) .......... 28 317 24 602 18 406 Sanatorier (4 avdelningar) .................. 27 370 18 807 12 510
Arbetad tid i ')ntmtler per vecka och patient. Lasarett (15 avdelningar) .................... 1 476 977 797 Kronikeratnstalter (6 avdelningar) .......... 1 102 891 767 Sanatorier (4 avdelningar) .................. 511 435 329
Diagram 1. Den av avdelningspersonalen arbetade tiden och dess fördelning på gruppe? av azbetsmoment i minuter per avdelning och vecka.
LA SAQETTSAVDELNlNGAQ
%& i E !
em då .-.'
= = 1-
mm
kx R&W/A
MMåE //
WMäH WMEE &XXXX & www & .
9 owuew :; oweng - 3 punsJeis-Q zv punSJeisQ " 2 00.19ng 9 bu'.dn>1pn » o.:anQ q punSJarsQ ? sesbunv wseme 2 9189
KRONIKER? SANATOQIE- AVDELNINGAR M_AVDELN INGÅR TECKENFÖRKLARlNG
30000. Sjukvård | inskr . bemärkelse
25000 20000 & Personlig skötsel
Lokal- och materielvård
15000
.?
[IHE Transporter-
Div arbetsupp— qufter och övrigt
WVÅ &”
z vapluos 9 uapmos
9 butdoquoL L buwcnuqt g eunis|l>|sa V QUNSIPISS
Diagram 2. Arbelad tid för sjukvård i inskränkt bemärkelse och personlig skötsel vid lasarettsavdelningar i minuter per patient och vecka.
Min. Min.
looo . _ . _ 1050 _ Sjukvard | mskränki bemärkelse soo Personlig skölsel goo
600 600
99 ewlew 9 QLulew o gwlew (; quaJQ q punSJeis—Q H &»an zv punsJais—Q 3 punsJeisQ 2 oweng (; sesbuuv 9 bwdmpn ; 0012ng gpngog
»» sewe -
Diagram 3. Den arbetade tidens procentuella fördelning på, grupper av arbetsmoment. (Cirklai-nas ytor äro proportionella mot den arbetade tiden per patient.)
LASARETTSAVDELNINGAQ KRONIKERAVDELNINGAR SANATOQIE- AVDELN | NGAQ
Teckenförklarnn =_ ' _ Sjukvård i inskränkl bemärkelse Personlig skötsel Lokal—ooh malerielvård [IHDTransporter Diverse arbetsuppgifler och övrigt
Av tab. 2 L framgår vidare, att arbetstiden i medeltal för samtliga femton lasarettsavdelningar procentuellt fördelade sig med 26,9 % på sjukvård i in— skränkt bemärkelse, 33,1 % på personlig skötsel (utöver den rent medicinska vården), 5,6 % på transporter, 25,7 % på. lokal— och materielvård och 8,7 % på. resten (huvudsakligen gruppen >>övrigt», som avser bl. a. personalens per- sonliga tid och väntetid). Motsvarande tal för de särskilda avdelningarna äro praktiskt taget alla av samma storleksordning. Undantag utgöra grupperna sjukvård i inskränkt bemärkelse och »övrigt», där talen för vissa avdelningar skilja sig väsentligt. Vad den förra gruppen angår, är det helt naturligt, att den växlar relativt starkt, då. det är på denna grupp, som ojämnheter i be- läggningens art och omfattning i första hand inverkar. Vad återigen lie- träffar gruppen »övrigt», omfattar denna, liksom vissa delar av gruppen lokal— och materielvård, sådana sysslor, som vid behov kunna uppskjutas eller inskränkas, och blir härigenom i viss mån en buffert, som tar upp de antydda ojämnheterna i behovet av sjukvård i inskränkt bemärkelse.
De sex kronikeravdelningarna uppvisade en i vissa väsentliga delar annan bild av arbetstidens fördelning på. moment. Av tab. 2K framgår, att endast 12,5 % av hela arbetstiden användes för sjukvård i inskränkt bemärkelse, medan andelen för huvudgruppen personlig skötsel var betydligt större än vid lasaretten, eller 49,3 %.
Att döma av tab. 2 S intogo sanatorierna en mellanställning mellan lasa- rett och kronikeranstalter vad gruppen sjukvård i inskränkt bemärkelse be- träffar, i det denna upptog 19,3 % av hela arbetstiden, men hade större andel för lokalvård och transporter än nämnda slag av sjukvårdsinrättningar.
De absoluta talen, d. v. s. arbetsmomenten uttryckta i minuter per avdel- ning eller per patient, visa en delvis annan bild, vilket framgår av det följande.
B. Arbetsmomenten.
I tur och ordning genomgås här nedan de grupper av arbetsmoment, som återfinnas i förspalten till tab. 3 och 4. Endast de med avseende på, tidsåt- gången viktigare arbetsmomentcn kommenteras därvid särskilt och detta i regel blott för lasarettens vidkommande.
För varje grupp av moment anges i texten arbetstiden i minuter per patient och vecka (enligt tab. 4) i medeltal för samtliga avdelningar av resp. sjukhusslag jämte högsta och lägsta observerade arbetstid. I diagrammen därinvid illustreras arbetsmomentens procentuella andel av hela den arbe- tade tiden. För kronikeranstalternas och sanatoriernas del äro dessa diagram detaljrikare än motsvarande tabeller i bilagan, eftersom de senare endast redovisa grupper av moment.
Vamåvmpat- ? tagning, pulsräkning, tagning av blodprov, Tja,?jåpmeim urinprov, mag- och tarmprov m. m. samt väg— Blodprov
ning av patient).
Pulsräkninq Temp—lagning % O Minuter per patient/vecka Högst Mcdeltul Lägst mm" gm; järn,; Lasarett (15 avdelningar) 63 41 20 . . . . Kronikeranstalter (6 avdel- Dragnoshska arbetsuppgifter ?. procent . ) 14 ,) _ (w arbetad tid. * ningar .......... : ..... (_ banatoner (4 avdelningar) 10 I 4
Tillfälliga olikheter i klientelet och i vederbörande läkares diagnostiska metoder ha givetvis relativt stort inflytande på tiderna för denna grupp av arbetsmoment. Likaså betyder det mycket, hur arbetsuppgifter-na i förekom- mande fall fördelats mellan avdelnings- och laborator-iepersonalen.
Lasaretten. Det tycks finnas en tendens till högre värden för de medi— cinska vårdavdelningarna än för övriga enligt tab. 4. Medeltalet för de 15 avdelningarna, som är 41 minuter per patient, överträffas mest av de medi— cinska Östersunds—avdelningarna, som hade 63 resp. 62 minuter, trots att i de senare talen tiden för större delen av tagningen av morgontemperaturen icke ingår (jfr härom tab. 1). Lägsta talen uppvisade Värnamo 3 och Sala 2. Skillnaderna bero i relativt ringa män på momentet temperaturtagning, vilket i allmänhet rört sig omkring 11 minuter per inneliggande patient, utan mera på övriga moment inom gruppen, särskilt pulsräkning och blodprov. De låga talen för sistnämnda provtagning på de medicinska Malmö-avdelningarna sammanhänga med att proverna där i större utsträckning än på andra stu— derade sjukhus togos av laboratoriepersonalen och sålunda icke belastade av— delningarnas arbete. I övrigt är att märka, att en växlande del psykisk sjuk— vård ingår, särskilt i momentet pulsräkning, vilket kan ha bidragit till diffe- renserna. Det erinras om att tiden för diagnostiska arbetsuppgifter vid in— tagning av patient förts på intagning (gruppen blandade diagnostiska och terapeutiska arbetsuppgifter).
För kronikeranstaltemas och sanatoriemas del har provtagningen ringa. betydelse för arbetstiden. Diagnosen är här i stort sett klar och provtag— ningen kan inskränkas till rutinmässiga kontroller. Efter tiden för studierna har mera aktiv terapi (med streptomycin m. m.) blivit allmän vid sanato— rierna, varför även de diagnostiska arbetsuppgifter—na numera torde ha större betydelse därstädes, än arbetsstudiematerialet utvisar.
Terapi (medicinutdelning, insprutning, om—
ö_vriqa mom.” läggning, spolning och tappning, givning av 22222,ng %& lavemang, förberedelse för operation, iord»
notappn &x»;% ningställande av rondbord, d:o av förband, Omläggning &! 5 diverse patientvård, tillhandahållande av
X
_ värmekrus m. m., värmebehandling). ]nsprutmng
man —
Minuter per patient/vecka Högst Medeltal Lägst
WWW & . Lasarett (15 avdelningar) 239 102 54 man," m,m Sana- 0 Kronikeranstalter (6 av- anstalter lader delningar) ............ 93 67 24
En växlande del av medicinutdelningen utföres i sammanhang med mat- utdelningen, och detta liksom ett skiftande inslag av samtal med patienterna kan ha bidragit till de starka variationerna olika avdelningar emellan för detta moment. Självklart inverka eljest sjukdomarnas art och grad och läkar— nas behandlingsmetoder i hög grad på tidsåtgången. Ett enda fall av förgift— ning kan sålunda förrycka hela veckogenomsnittet för t. ex. momentet in— sprutning eller diverse patientvård, liksom en enda eksempatient kan för- rycka tiden för omläggning. Metoderna för givning av t. ex. koksaltlösning kunna vidare avsevärt påverka tiden för insprutning.
Tiden för insprutningar har ökats avsevärt under de år, som arbetsstu- dierna pågått, bl. a. genom penicillinets och streptomycinets tillkomst och alltmer ökade användning. Genomsnittsvärdena äga på grund härav relativt ringa värde som uttryck för ett mera allmängiltigt förhållande.
Lasaretten. Av tab. 3 L och 4 L framgår tydligt, att de medicinska avdel- ningarna hade högsta tiderna för medicinutdelning.
Den nyss påpekade ökningen i användningen av penicillin vid insprut- ningar kan spåras bakom den starka ökningen i tiderna för detta moment på Värnamo-avdelningarna från 1945 till 1947.
Momentet omläggning kan väntas taga längre tider på kirurg- än medi- cinavdelningar, vilket även i stort sett utredningens material visar, men de »odelade» avdelningarna ha likväl erhållit det högsta genomsnittet, eller 31 minuter per patient och vecka. Medeltalet för alla femton avdel— ningarna är 23 minuter.
Momenten spolning och tappning hänföra sig i allmänhet till de på man— liga avdelningar vanliga prostatafallen, och tiderna växla med dessas före- komst. För de manliga kirurgavdelningarna, där de delade lasarettens prostatafall i allmänhet inlägges, voro tiderna enligt tab. 4 L 30, 48 och 26 minuter per inneliggande patient och vecka.
Tiden för givning av lavemang företedde starka växlingar mellan de olika avdelningarna. Medeltalet för såväl alla femton avdelningarna som de tre avdelningstyperna var för sig var 7 minuter per inneliggande patient och vecka (tab. 4 L). Genom att sammanställa uppgifterna om antal lavemang enligt tab. 1 L och arbetstiderna enligt tab. 3 L kan man beräkna tiden per lavemang och skall då finna, att denna varierade mellan 8 och 25 minuter, kring ett medeltal av 12 minuter. I tiderna ingå dels förberedelser för lavemanget (inklusive even— tuell transport till behandlingsrum) och dels en del tarmsköljningar och me— dikamentösa lavemang.
Bland återstående moment inom gruppen är endast moment 6, diverse patientvård, av storleksordning att behöva särskilt kommenteras. Växlingarna kring medeltalet (11 minuter per patient) voro mycket stora, vilket är helt naturligt, då det gäller ett moment med relativt starkt inslag av psykisk sjuk- vård, d. v. s. en verksamhet, som kan ägnas längre eller kortare tid allt efter personalens läggning och tillgången på arbetskraft. Momentet bör bedömas i' sammanhang med momenten pulsräkning, medicinutdelning, sjuksköterske—
rond, samtal med patient (i gruppen blandade etc. uppgifter), diverse pass— ning (i gruppen bäddning), som ävenledes inbegripa relativt mycket psykisk vård.
Kronikeranstaltemas och sanatoriemas arbetstider för terapi voro till följd av sjukdomarnas stadium resp. de skiljaktiga behandlingsmetoderna som väntat avsevärt lägre än lasarettens. Om den observerade skillnaden i arbetstiderna sålunda otvivelaktigt är riktig till sin allmänna tendens, är graden av olikhet däremot mycket osäker. Det bör nämligen vara klart, att förutom slumpartade svängningar i vårdbehovet (sjukdomarnas art och svå- righetsgrad etc.), kan arten och omfattningen av det samarbete, som äger rum mellan en kronikeranstalt eller ett sanatorium och det på orten even- tuellt befintliga lasarettet, spela in. Dessutom har utvecklingen på senare år snabbt gått emot en intensifiering av terapien särskilt på sanatori—erna, med- förande en utjämning i förhållande till lasaretten.
. Blandade diagnostiska och terapeutiska (' arbetsuppgifter samt ordergivning (läkar- rond, för- och efterarbete i samband därmed,
Intagnav pat * , 5 . .. . _ För-oefterziurumX Sjukskoterskerond, samtal med patient, rn- &%%' . ' &I» , tagning av patient samt ordergivning och in-
struktion) .
' . 0 . . Läsare" Kmmker— Sönö- Mmuter per patient/vecka Högst Medultal Lägst
anstalter torief _ Blandade diagnostiska och tera- Lasarett (15 avdelnlngar) 149 72 43 peutiska arbetsuppngter samt Kromkér anstalter (6 av- ordergivning :" procent av delnlngar) ............ 52 25 13 arbetad tid- Sanatorier (4 avdelningar) 32 25 16 Lasaretten. I momentet läkarrond ingår _ liksom i övriga moment —
endast den tid avdelningspersonalen tagits i anspråk under läkarronden, så- ledes icke läkarnas tid. Medeltalet är 23 minuter per patient och vecka eller (enligt tab. 3L) 687 minuter per avdelning och vecka, (1. v. s. 98 minuter per dag. Detta innebär icke, att ronderna pågått under 98 minuter. Var- aktigheten av dem måste vara mindre, eftersom den noterade tiden motsvarar summan av tiden för samtliga i ronden deltagande personer. Den kortaste tiden observerades på Sala 2 med 139 minuter per avdelning och vecka och den längsta på Örebro 3, 1547 minuter. På den sistnämnda hade man en extra läkare för vissa hud— och könssjuka, vilket torde bidragit till det höga beloppet. Även bortsett från detta extremfall, är det tydligt, att tiderna i allmänhet voro högst på de medicinska och lägst på de »odelade» avdel- ningarna.
Någon skillnad mellan olika avdelningstyper kan man däremot icke utläsa beträffande momentet sjuksköterskerond, i varje fall icke mellan medicinska och kirurgiska avdelningar. Maximisiffran, 32 minuter per patient och vecka, noterades vid Örebro 11 men torde icke vara representativ för avdelningen i fråga utan att tillskriva speciella omständigheter under den vecka studien
pågick. Momentet bör studeras tillsammans med vissa andra, till arten när- besläktade sysslor, bl. a. de på tabellerna närmast följande (samtal med patient och intagning).
I momentet intagning av patient ingår, som redan nämnts, icke blott note- ring av personliga data, tillvaratagandet av patientens kläder o. s. v. utan även i samband med intagningen verkställda diagnostiska arbetsuppgifter. En beräkning av intagningstiden per intagen person (med hjälp av tab. 1 L och SL) ställer sig sålunda:
Medicinska avdelningar. Kirurgiska avdelningar. »Odelade» avdelningar. Malmö B 57 minuter Örebro 11 19 minuter Värnamo 2 (1945) 9 minuter _. » C 17 >» Östersund A 213 >> » 3( » )7 » Qrebro 3 12 >> Borås 14 ...... 12 » » 3 (19406 » Ostersund D.. 25 » » 15 ...... 6 » Sala 2 ........ 21 >>
» E.. 11 » » 4 ........ 37 » Lidköping 8 .. 20 » Alingsås 3. . .. 15 >>
Variationerna äro mycket stora, vilket är helt naturligt med hänsyn till den skillnad, som kan råda i sjukdomarnas art 0. d. Att även olikheter i sjuksköterskornas metodik och i hur sjukhusen fördelat de till inskrivningen hörande momenten på skilda organ inom sjukhuset spelat in är också. uppen— bart. Så kan t. ex. avdelningssköterskan på en avdelning ha noterat de per- sonliga uppgifterna vid själva intagningen (i vilket fall tiden påförts »in- tagning av patient»), medan hon på en annan skjutit upp detta till en lämplig senare tidpunkt. I sistnämnda fall kan tidsåtgången ha noterats såsom sjuk- sköterskerond eller samtal med patient, pulsräkning, omläggning o. s. v. Vid somliga sjukhus passerar patienten en inskrivningscentral, varvid avdel— ningen avlastas vissa med intagningen förbundna sysslor, vid andra går han direkt till avdelningen. Huruvida den tendens till högre värden för de medi- cinska fallen, som sammanställningen visar, är typisk, kan sålunda icke av- göras. Ett genomsnitt för de sexton avdelningarna visar en tidsåtgång av 18 minuter per nyintagen person. Detta tal ligger uppenbarligen i underkant, eftersom en del av tiden för intagningar-na belastar andra moment.
Momentet ordergivning och instruktion innehåller både sjuksköterskornas och övrig personals tider för givande resp. erhållande av order och instruk- tion, ävensom över huvud taget alla samtal i tjänsten personalen emellan, vilket i praktiken blivit detsamma som nästan alla samtal under arbetet, eftersom arbetsstudieingenjörerna självfallet icke avlyssnat samtalens inne— håll. Då tidsåtgången för detta moment mera än för de flesta övriga kan för- väntas stå i viss relation till personalens antal, kan det vara av intresse att undersöka, huru tidsåtgången omräknad per personalenhet (enligt tab. 1L) och vecka ställer sig. Resultatet blir följande:
Medicinska avdelningar. Kirurgiska avdelningar. »Odelade) avdelningar. Malmö B 145 minuter Malmö 3 B .. 81 minuter Värnamo 2 (1945) 22 min. __ » C 119 » Örebro 11 .. 129 ) » 3 ( » ) 30 » Qrebro 3.... 126 » Östersund A2 78 » » 2 (1947) 43 » Ostersund D 81 » Borås 14.... 40 » » 3 ( ») 55 »
Att förhållandena växlade starkt är fullt tydligt, men talen säga i övrigt rätt litet om förhållandena på avdelningarna. Ett högt tal kan nämligen tänkas bero lika väl på energisk arbetsledning som ett svårskött klientel, brist på organisation eller på att personalen är ovan. Man kan icke finna., att tiderna äro längre på avdelningar med elever än på andra.
Då studier utföras på samma avdelning vid flera tidpunkter och avdel— ningens ledning hela tiden är densamma som fallet varit med Värnamo 2 och 3, kunna talen dock vara ett vittnesbörd om hur under mellantiden in- trädde. förändringar bland personalen inverkat. Det är sålunda intet tvivel om att den viktigaste orsaken till den kraftiga ökning, som framträder på båda Värnamo—avdelningarna mellan 1945 och 1947 enligt sammanställningen ovan, har varit, att relativt mycket oerfaren arbetskraft _ även utländsk ——— anlitats det senare undersökningsåret.
Det mera ensartade klientelet och som följd därav mera rutinmässigt lagda arbetet gör, att kronikeranstaltema och sanatorierna ha avsevärt lägre tider för denna grupp av sysslor än lasaretten.
% Expeditionsarbete (journalarbete, diverse skrivarbete, utskrivning av patient, samtal i telefon, samtal med besökande).
Minuter per patient/vecka Högst Medeltal Lägst
Lasarett Kroniker— Såna O Lasarett (lö avdelningar) 93 47 23
”"m"” 'om Kronikeranstalter (6 av- Empeditionsarbete i procent delningar) ------ _ ------ 18 15 11 av arbetad tid. Sanatorier (4 avdelningar) 16 14 12
Lasm'ettcn. Denna i den allmänna diskussionen särskilt uppmärksammade grupp av sysslor drager i genomsnitt 1 388 minuter per vecka och avdelning enligt tab. 3 L och 47 minuter per vecka och patient enligt tablån ovan och tab. 4L. Det erinras om att i siffrorna endast ingår avdelningspersonalens (sjuksköterskor etc.) arbetstid — icke läkarnas.
Journalarbetet, som upptar en tredjedel å hälften av gruppens tid, visar i stort sett de högsta talen på de medicinska avdelningarna och de lägsta på de »odelade». Maximitiden noterades på. Örebro 3 med 67 minuter per patient (tab. 4L), eller dubbelt så lång tid som på den avdelning, som kom därnäst i storleksordning (Malmö C). Minimitiden uppvisade Sala 2 med 6 minuter. Läkarnas önskemål om anteckningar, kurvor o. d. har stor betydelse för detta moment. Den höga tiden för Örebro 3 kan sättas i samband därmed.
Tiden för samtal i telefon gäller i princip blott samtal i tjänsten, däri .in- räknat svar på förfrågningar om patienter, men det har icke kunnat undvikas, att även personalens personliga samtal i viss utsträckning föits på samma moment. Tiden per av delning (tab 3 L) uppgick i genomsnitt till 315 minuter i veckan eller 45 minuter per dag. De båda medicinska avdel— ningaina i Malmö hade höga tal eller cirka 450 minuter per avdelning. Vid be- dömningen av detta förhållande bör hänsyn tagas till att avstånden vid det
enligt paviljongsystem byggda Allmänna sjukhuset voro stora och att avdel— ningarna av denna anledning voro relativt väl försedda med telefonapparater (3 apparater, jfr tab. 1 L). Avdelningen Värnamo 2, som hade färre telefoner, och ingick i en koncentrerad byggnadskropp, uppvisade likväl lika lång tid som Malmö—avdelningarna. På sjukhusen i landsorten tendera de internr— hana samtalen att driva upp telefontiderna.
Kronilceranstalter och sanatorier hade relativt låga tider även för denna grupp av arbetsmoment. Förklaringen är dels, att den interna telefontrafiken är ringa, sammanhängande bland annat med att operationsavdelningar och laboratorier saknas eller har mindre omfattande verksamhet än på lasaretten, och att byggnadskropparna—särskilt för kronikeranstalternas vidkommande-— ha mindre utsträckning. Dels äro personalens samtal med de sjukas anhöriga färre, enär förfrågningar om långvarigt sjuka av naturliga skäl icke göras så ofta som om akut klientel. Beträffande sanatorierna gäller dessutom, att patienterna själva i viss utsträckning kunna sköta kontakten med omvärlden.
Toalett (biträde vid patienttoalett, uthär- ning och diskning av handfat, heltvättning och badning av patient, tillhandahållande av bäcken och urinflaskor, tillhandahållande av spottkoppar) .
Illinuter per patient/vecka Högst Medeltal Lägst Lasarett (15 avdelningar) 90 66 40 Lasarett Kroniker— Sana— Kronikeranstalter (6 av- m'mf W delningar) .......... 139 92 48 Toalett i procent av arbetad tid. Sanatorier (4avdelningar) 31 21 8
Lasaretten. Biträde vid patienternas toalett, som är den första sysslan inom gruppen, avser personalens medverkan vid patienternas tvättning, kamning o. (1. I största möjliga utsträckning utföres den egentliga tvättningen etc. av patienterna själva, varför personalens medverkan i huvudsak inskränker sig till framsättandet av handfat m. m. till de sängliggande patien- terna. Det allmänna medeltalet för biträde vid toaletten in 21 minuter per patient och vecka (tab. 4 L), vilket gör 3 minuter per patient och dag, vartill bör läggas tidsåtgången för närmast följande moment: Utbärning och disk- ning av handfat.
Av tab. 1 L framgår, att patienttoaletten anordnades en gång om dagen på 7 av de femton avdelningarna och två gånger om dagen på de återstående 8. Dagens andra toalett göres mera summariskt, vilket kan vara förklaringen till att man icke finner något samband, om man konfronterar dessa uppgifter med tiderna för biträde med toalett enligt tab. 4 L.
En viss, ehuru något osäker tendens till högre tal för patienttoalett på kvinnliga än på manliga avdelningar framträder. Till denna uppfattning kom- mer man genom att parvis jämföra avdelningar tillhörande samma lasarett och avdelningstyp (här nedan kallade parallella avdelningar) men med olikkönat
klientel. Tre par av sådana parallella avdelning—ar erbjuda sig, nämligen Malmö B och C, Östersund D och E och Borås 14 och 15. Malmö—avdel- ningarna visa ingen tendens, men de övriga ge det utslag, som nämndes.
Utbärning och diskning av handfat, vilket särskilts som eget moment, visar betydliga variationer med maximitalet 13 minuter per patient och vecka.
Tillhandahållande av bäcken och urinflaskor är ett av de större arbetsmo- menten med ett genomsnitt av 32 minuter per patient och vecka, eller i det närmaste 5 minuter per patient och dag. Det är klart, att här ha patienternas sjukdom och tillstånd relativt mycket att betyda. Enligt arbetsstudiedelega- tionens uppfattning betyder också metodiken vid arbetets utförande relativt mycket, särskilt på. manliga avdelningar, där rondvis utdelning och insamling av urinflaskor kan åstadkomma avsevärd tidsbesparing, speciellt om arbetet underlättas genom korgar eller vagnar för flaskornas transport.
Genom att jämföra samma parallella avdelningar som ovan nämndes finner man, att tidsåtgången, vad detta moment angår är större på de kvinnliga av- delningarna än på de manliga. En orsak härtill torde vara, att de nyssnämnda möjligheterna att på manliga avdelningar rationellt ordna servicen med urin- flaskor tillvaratagits på ett eller annat sätt. AV intresse kan slutligen vara att observera, hurusom avdelningen Sala 4 (längst till höger i tab. 4) där man icke tillvaratagit dessa möjligheter utan tvärt om ordnat så, att urinflaskorna, var gång de behövdes, mäste hämtas från sköljrummet, också. uppvisade den längsta arbetstiden _— längre t. o. m. än på. de kvinnliga avdelningarna.
Kronikeranstaltema där relativt många av patienterna bruka vara helt hjälplösa, hade i genomsnitt avsevärt högre tider för toalettgruppen än lasa— retten.
Sanatorz'emas patienter, vilka i relativt stor utsträckning voro uppegående och i stånd att reda sig själva, krävde i genomsnitt blott en tredjedel så stor arbetstid för toalett som lasarettspatientema.
% "20 Bäddning (hel- och vändbäddning m. m., '_'45 sträckning, renbäddning, nybädclning, vädring övriga mom m. m., diverse passning, arbete i samband Div. passning med dödsfall). '/ :40
Ngbäddninq Renbäddninq %
Sträckning > 'x *.
Hel-o vändb.
Minuter per patient/vecka Högst Medeltal Lägst
T Lasarett (15 avdelningar) 173 131 105
& '" Kronikeranstalter (6 av- ” 5 delningar) ............ 196 184 1 72 Sanatorier(4avdelningar) 40 34 27
Lasarett Kroniker— Sana- anstalfer lader
Bäddningen 'ar en av de mest tidskrävande arbetsuppgifter, som förekomma på vårdavdelningarna.
I bäddningsgruppen ingår momentet diverse passning, som i vissa fall icke har med bäddning att skaffa, men som likväl förts hit, då större delen av passningen är av sådant slag, som också utföres i kombination med bäddning, särskilt med sträckning av bäddarna, och det icke varit möjligt att vid studierna skilja sådan passning från bäddning. Å andra sidan är ju pass- ningen, som ovan nämnts, också besläktad med momentet diverse patientvård, samtal med patient m. m.
Lasaretten. Det allmänna. genomsnittet för gruppen bäddning, 131 minuter per patient och vecka, motsvarar 19 minuter per patient och dag. De tre avdel- ningstyperna avveko icke anmärkningsvärt härifrån, och några typiska skill— nader torde icke kunna påvisas. Det något högre genomsnittet för de kirur- giska avdelningarna jämfört med genomsnittet för de medicinska kommer till hälften från momentet diverse passning och synes icke vara tillräckligt att bygga en uppfattning om typisk olikhet på.
Kronikemnstaltemas höga tal hör naturligt samman med det där vårdade klientelets art och sanatoriernas låga med att patienterna gingo relativt mycket uppe och själva kunde hjälpa till med bäddningen.
Matutdelning (arbeten i avdelningsköket, servering av resp. mål, matning av patienter, utdelning av dricksvatten).
Senmmellmmå' /
—- —-—frukosb Mim-kafé * Lasarett Krmiw— Sana— anstalter foder
Minuter per patient/vecka Högst Medeltnl Lägst Lasarett (15 avdelningar) 198 126 80
l —» Kronikeranstalter (6 av—
/€ + 5 delningar) ............ 211 163 136 1" Sanatorier (4 avdelningar) 106 85 68
-._ —-— middag
————— lunch
& X XXX x
Matutdelning i procent av arbetad tid.
Lasaretten. Medeltalet för alla femton avdelningarna, 126 minuter per patient och vecka, överskreds med cirka 15 % av de medicinska avdelningarna och understegs med cirka 10 % av de kirurgiska, medan de »odelade» intogo en mellanställning. Dessa olikheter torde vara typiska och förklaras av den förlängning av tiden för matutdelning, som den på medicinavdelningar relativt mycket förekommande dietmaten medför.
48 Skillnaderna mellan de särskilda avdelningarna äro bortsett härifrån stora och bero enligt arbetsstudiedelegationens uppfattning till väsentlig del på de metoder, som tillämpats. Till de högsta talen, vilka noterats på de tre av- delningarna i Malmö, har förutom metodiken — vilken beskrivits i kap. 2 »— bidragit, att maten där måste värmas, enär den anlände till avdelningarna från kökspaviljongen efter utomhustransport i kantiner. (Detta förfarande har numera ändrats för den medicinska klinikens del, där uppvärmda lådor in- förts, men kvarstår på den kirurgiska.) Tiden för uppvärmning av maten har nämligen av praktiska skäl måst protokollföras på resp. måltid — alltså icke på arbeten i avdelningsköket. Förekomsten av och tiden för mellanmål, som i viss mån sammanhänger med dietföreskrifter, påverkar också tidsåtgången för matutdelning. Även det förhållandet, om kaffet serveras till maten eller som särskild måltid, inverkar. Tiderna för utdelning av dricksvatten växla starkt. De mycket låga värdena för Värnamo—avdelningarna torde förklaras av att patienterna där- städes i relativt stor utsträckning hjälpt till med denna syssla. Det kroniska klientelets hjälplöshet framträder även i de höga talen för matutdelning, och liksom ovan förklaras sanatoriernas låga tal av de relativt många uppegående patienterna. Kronikeravdelningarna i Malmö uppvisade av samma skäl som lasarettsavdelningarna därstädes särskilt höga tal.
Transporter (transport av patient utom av— % delningen, transport av patient inom avdel- delningen, transporter och ärenden utom av— delningen). 5
avd %& i
Minuter per patient/vecka Högst Medeltal Lägst w—avpztmm. sw— _ _om_”,— Lasarett (15 avdelningar) 100 55 39 0 K k 1; lt 6 [mm, Km,” Sana- rom erans a er ( av- anstalter tor'er delningar) ........... 54 25 9 Transporter i procent av arbetad tid. Sanatorier (4 avdelningar) 42 33 23
Lasaretten. Transporterna ha i genomsnitt dragit en arbetstid av 1633 minuter per avdelning och vecka (tab. 3 L), vilket gör 23?) minuter per dag. Transporter och ärenden utan patient och utom avdelningen togo mer än 70 % av denna tid. Det var ärenden till laboratoriet, centralköket, kontoret och på vissa håll icke minst andra vårdavdelningar, som orsakat detta. De återstående 30 % upptogos till 3/4 av transporter av patient utom avdelningen.
En orsak till växlingarna mellan de särskilda avdelningarna är den olika omfattning, i vilken transporter för avdelningarnas räkning besörjas av annan än avdelningspersonal.
Mot bakgrunden av de uppgifter om antalet transporter under studie- veckan, som lämnas i tab. 1, har man att se den specificerade redovis- ning av tiden för transporter för olika ändamål, som lämnas i tab. 5. Transporter av patient utom avdelningen är där uppdelad på sju slag: transporter till operation, röntgen, ljusbad, bad o. s. v. Den typiska och
självklara skillnaden mellan medicin- och kirurgavdelningar beträffande transporter till operationsavdelning framträder tydligt.
Med undantag för Malmö 3B uppvisa de kirurgiska avdelningarna rätt jämna tider, eller högst 234 och lägst 207 minuter per vecka och avdelning. Den påfallande långa tiden på Malmö 3 B förklaras av att operationsavdelnin- gen ligger i annan byggnad än vårdavdelningen ifråga och är förbunden med densamma medelst en kulvert, vars lutning kräver två personers medverkan vid varje transport. Antalet transporter av patienter till operation enligt tab. 1 var under studieveckan lägst 11 och högst 21 per avdelning på de kirurgiska avdelningar, för vilka denna uppgift finnes. Det högsta antalet var på kirurgavdelningen i Örebro. Denna avdelning var å andra sidan den enda, där avdelningspersonalen fick hjälp med detta slag av transporter, vilket kan förklara, att tiden för transporterna (tab. öL) likväl icke var särskilt stort.
Vad därnäst angår transporter av patienter inom avdelningen, är att märka, att transporter i samband med t. ex. givning av lavemang eller besök på. wc med hjälp av wc-stol, icke noterats som särskilda transporter utan belasta resp. moment utanför transportgruppen, vars tider därför ligga i underkant.
Transporter till och från loggia o. d. variera bl. a. med årstiden och väder- leken under studieveckan. Men även tillgången till lämplig plats för utom— husvistelsen har i en del fall inverkat avgörande på momentets förekomst i studieprotokollen. Sålunda voro möjligheterna tämligen små på de stude— rade avdelningarna i Lidköping och Värnamo. Transporter av patienter i övrigt inom avdelningen avse i allmänhet omflyttningar av patienterna mellan salarna.
Uppgifter om transporter utan patient och om ärenden finnas helt natur— ligt endast i fråga om transporter och ärenden utom avdelningen, eftersom alla uppgifter av liknande slag inom avdelningen ingå i och protokollföras på någon syssla utanför transportgruppen. Ärenden etc. till och från cen- tralköket, laboratoriet, mottagningen och annan vårdavdelning samt — på de kirurgiska avdelningarna —— operationsavdelningen ha i allmänhet dragit de längsta tiderna. Vid Borås-studierna, som voro de första, skedde ingen uppdelning av gruppen på moment, varför endast summan kunnat upptagas i tabellen.
På ingen av de studerade avdelningarna erhölls hjälp av personal utom avdelningen med transporter och ärenden till mottagningen eller annan vård— avdelning, vilket underlättar jämförelsen olika avdelningar emellan. Det må nämnas, att avståndet till mottagningsavdelningen var särskilt stort för av- delningen Östersund E, som hade den längsta tiden.
Vad angår laboratorieärenden —— d. v. s. transporter av prover och besked angående dessa — utfördes de på Allmänna sjukhuset i Malmö till större delen av laboratoriepersonalen, men även på övriga sjukhus erhöll avdelnings- personalen någon hjälp därmed. Även om Allmänna sjukhuset undantages, är sammanhanget mellan tiderna för ärendena och tiderna för själva prov—
tagningen (enligt t. ex. tab. SL) icke påfallande starkt, om än icke obefint— ligt. Det är uppenbart, att avdelningarnas placering betyder mycket för tids— utdräkten av ett ärende av detta slag. De medicinska avdelningarna upp- visade i stort sett avsevärt längre tider för laboratorieärenden än de kirur- giska, och siffrorna torde på. denna punkt vara uttryck för ett typiskt för- hållande, sammanhängande med att de svårdiagnosticerade fallen på delade lasarett vanligen läggas på medicinavdelningarna.
Inom nu behandlade grupp av transporter synas de, som gälla central— köket, (1. v. s. i allt väsentligt mattransporterna, kräva särskild uppmärk- samhet. enär tidsåtgången för dem är betydande och de samtidigt relativt klart kunna avgränsas från andra sysslor. Redan av tab. 5 kan man tydligt se, huruvida mattransporterna till avdelningarna utföras av vårdpersonalen eller särskild transport-personal. Malmö— och Östersunds-avdelningarna bryta starkt av med låga tal, vilket stämmer med uppgifter om hjälp från personal utom avdelningen, som inhämtats av ingenjörerna. Möjligen kan man säga, att Örebro—avdelningarna intaga en mellanställning. Att Malmö- och Öster- sunds—avdelningarna över huvud taget erhållit tider av betydelse för detta moment, har sin förklaring i att vid behov av påfyllning av kantinerna under pågående matutdelning, måste transporten av dessa besörjas av avdelnings— personalen. Särskilt för de medicinska Malmö-avdelningarna var vägen till centralköket lång.
Transporterna på kronikeranstaltema och sanatoriema togo mindre tid i anspråk än på lasaretten. Dessa anstalttyper hade ju också kortare tider för såväl diagnostik som terapi. Vid sanatorierna tillkommer visserligen speciellt många transporter av patienter till ligghallar och behandlingsavdelningar m. in., men dessa ha icke bragt upp tidsåtgången till lasarettens nivå. Kronikeranstalterna äro dessutom i regel mindre anläggningar.
— % 45
f Lokalvård (städning av korridor och salar,
städning av bilokaler och behandlingsrum,
Diy. städning ..... :.; ' xx %>. '?
$%?”qu ,m periodisk städning, städning av sköterskerum, Perm”??? diverse städning, iordningställande för guds- Städn av bilo—
kalerobehrum tjanst m. m')-
Städn. av kor, ?/ #5 Minuter per patient/vecka Högst Medeltal Lägst f'dDPO-Sa'ar 1; __ Lasarett (15 avdelningar) 165 109 74 / Kronikeranstalter (6 av—
, —— delningar) ............ 166 103 70 Lasareh (tunika-. Sata O Sanatorier (4 avdelningar) 78 69 61
anstalter turier Lokalvård i procent av arbetad tid.
Lasaretten. Med sina 3 215 minuter i genomsnitt per avdelning och vecka (tab. 3 L) upptaget denna grupp av sysslor drygt en tiondel av dagpersonalens
arbetstid. Förhållandena växla dock ganska starkt. Att dessa växlingar icke visa något starkare sammanhang med avdelningens typ (medicinsk, kirurgisk etc.) och klientelets art är ju helt naturligt. Däremot kunde det tänkas, att beläggningsgraden skulle inverka, så att överbelagda avdelningar hade mindre lokalvård än normalt belagda på grund av bristande tid och omvänt beträf- fande underbelagda avdelningar. Utredningens material tyder emellertid på att detta förhållande råder endast i extrema fall. Sålunda visar sig samban- det endast i ett av de studerade fallen, nämligen beträffande avdelningen Värnamo 3, som studerades vid två tillfällen (1945 och 1947) och var avsevärt mera överbelagd vid det första än vid det andra tillfället (jfr tab. 3 L).
Sättet, på vilket lokalvården är fördelad på å ena sidan daglig eller vecko- vis utförd vård och å andra sidan periodisk städning inverkar emellertid på tiden för lokalvården och dess olika moment. På vissa avdelningar städas med jämn intensitet vecka efter vecka; på andra anordnas emellanåt grund- ligare städning (periodisk städning) med eller utan anlitande av särskild städ- personal. En orsak till växlingarna mellan olika avdelningar enligt tabellerna kan alltså helt enkelt vara, att periodisk städning kommit att utföras av avdel— ningspersonalen i växlande omfattning under studieveckan. Visserligen kan man finna en motvariation mellan å ena sidan momentet periodisk städning och å andra sidan momenten städning av korridorer och salar och städning av bilokaler m. m. (på så sätt att när den förra är omfattande, tas de övriga lättare), men allt detta kan icke hindra, att en viss osäkerhet om materialets jämförbarhet uppstår genom den periodiska städningens växlande inslag.
Följande tablå hänför sig uteslutande till avdelningarnas korridorer och salar. Här redovisas dels golvytan, dels tiden för den dagliga städningen av densamma, inbegripet dammtorkning av där befintliga möbler o. (1. (se bil. 1). Periodisk städning är däremot icke inräknad. Avdelningarna ha ordnats efter den arbetade tiden per kvadratmeter.
) Yta, ) Minuter per vecka och Yta, ) Minår per vecka och) ) ) m” ) Avdel- Vård- m,, m! Avdel- Vård— ., ) ' ) ning plats _ ning plats ) Borås 11 ...... l 317 ! 2133 82 6"! Malmö B ...... 350 1723) 66 ) 4—9 ) Sala 4 .......... ) 296 ' 1 820 61 6'1 » C .. ..... 350 1721 66 41) Värnamo El (lill—t)) 401 ) 2 380 72 59 Värnamo 2 (1947) 389 1 886 65 4'8 ) Borås 15 ...... * 317 1798 69 , 5'7 OrebroS ........ 341 1556 58 415 5 Östersund D....) 260 ) 1497 60 ) 5-7 Alingsås 3 ...... 352 1587 50 4-5 » E. . . .) 296 1 640 50 ; 5 5 Värnamo 2 (1945) 389 1 745 60 4'5 ) » A 2..) 299 ) 1642 55 ; 5-5 __ » 3( » ) 401 1767 54 4-4 ) Lidköning S .. ) 387 Il2 117 62 ' 25 Orebro 11 ...... 496 2155 58 4'3 l Sala 2 .......... 310 1700 55 "5 - .- Malmö 3 B ....I 468 2407 78 ; 5-1 Medelm' 307 ) 1848 62 *” l . 1 Inklusive ett beräknat tillägg av 15 minuter per dag för en städerska utanför avdelningspersonalcn, ; som städade korridoren varje eftermiddag.
De olikheter, som framträda avdelningarna emellan i fråga om den arbetade tiden, då denna uttryckes i minuter per avdelning, bestå i stort sett, även då
den anges i minuter per vårdplats eller per kvadratmeter. I några fall märker man visserligen, att en utjämning skett genom omräkningen till arbetad tid per kvadratmeter. Så är fallet, då de medicinska avdelningarna B och C i Malmö jämföras med den kirurgiska avdelningen 3 B på samma lasarett och då de två Örebro-avdelningarna jämföras inbördes. Man märker också, särskilt ifallen Malmö och Örebro, att de till ytan större avdelningarna ha något lägre tal per kvadratmeter. Men man märker också, att dessa sammanhang fram— träda, endast då man rör sig med avdelningar inom ett och samma lasarett. Mellan lasaretten föreligga skillnader, som icke utjämnats genom att tiden slagits ut per kvadratmeter. Dessutom har över huvud taget ingen utjämning inträtt," vad angår Borås- och Värnamo—avdelningarna (1947) var för sig in- bördes. Detta gör, att den per kvadratmeter uttryckta serien i tablån i själva verket icke är nämnvärt jämnare än den per avdelning uttryckta. Den genom- snittliga avvikelsen från medeltalet, då detta anges per kvadratmeter, kan så- lunda beräknas till 0,57 minuter, eller 11 % av medeltalet (5,2 minuter). Kring det per avdelning angivna medeltalet (1 848 minuter) är den genomsnittliga avvikelsen 221 minuter, eller 12 %. Slutligen kan nämnas, att avvikelsen från medeltalet för tiden per Vårdplats (62 minuter) i genomsnitt var 6,9 minuter, eller 11 %.
På det hela taget äro dock, som härav framgår, avvikelserna i stort sett måttliga, varför de framräknade medeltalen för arbetad tid torde kunna be— traktas som tämligen goda uttryck för genomsnittsförhållandena, när det gäller städning av salar och korridorer. Därmed är icke sagt, att det saknas fall, där avvikelsen är betydande. Exempelvis skiljer sig ju avdelningen Borås 14 med sina 6,8 minuter per 1112 så starkt, att den faller utanför ramen för den övriga fördelningen. Det kan därför vara av intresse att granska de fak— torer som kunna tänkas ha förorsakat de konstaterade skillnaderna i städ— ningstiderna.
Till en början må man taga i betraktande möjligheten, att växlande före- komst av periodisk städning kan ha orsakat avvikelserna. Om så vore fallet, borde rimligtvis avdelningar med ringa periodisk städning befinna sig bland dem, som ha höga tal per kvadratmeter för daglig städning, d. v. s. i början av. tablån här ovan, och omvänt beträffande dem, som haft mycken periodisk städning. Jämför man avdelning för avdelning momentet städning av korridor och salar med momentet periodisk städning enligt tab. 3 L, finner man, att ”det väntade sambandet i viss mån råder. De avdelningar, som upptagits i första spalten i tablån och som alltså hade mer än 5 minuters städningstid per 1112 för korridorer och salar, hade alla låga belopp för periodisk städning eller saknade dylik helt. Av avdelningarna i högra spalten, som alltså hade mindre än 5 minuters städningstid, hade alla utom två tämligen stora belopp för periodisk städning. Undantagen voro Värnamo 3 år 1945 och Örebro 11. Å andra sidan följde rangordningen —-— även bortsett från nämnda undantag — inom vardera. spalten icke regeln. Avdelningen Malmö B, exempelvis, borde med sitt mycket höga tal för periodisk städning kommit bland de sista i
spalten. Ehuru en väsentlig del av avvikelserna från genomsnittstiderna för den dagliga städningen förklaras på detta sätt, återstå alltså åtskilligaolik- heter, som måste ha andra orsaker.
Golvbeläggningens art har otvivelaktigt betydelse för tidsåtgången vid städ— ningen- Som framgår av tab. 1 L var golvbeläggningen densamma -—— linoleum — i korridorer och salar på samtliga avdelningar utom en, Borås 15, där man hade massagolv i korridoren. Golvbeläggningens art kan sålunda i allmänhet icke ha varit orsaken till skillnader i städningstiderna. Om golvbeläggningens skick föreligga inga uppgifter.
Icke heller städningsmetoderna synas ha varierat så mycket, att man kan tillskriva dessa några av olikheterna. Sålunda vaskades och sopades golven på alla lasarettsavdelningarna men användes ingenstädes dammsugare. På avdelningarna i Malmö och Örebro samt Borås 15 gned man dessutom golven.
Betydelsefullare än städningsmetoden torde ha varit antalet gånger under studieveckan, som golven bearbetats, och den noggrannhet, varmed detta skett. Att belägga detta påstående med bevis är emellertid mycket svårt. Det enda, som kan sägas om noggrannheten, är att den givetvis som regel är mindre vid varje städning, ju oftare man städar, och omvänt. Att under sådana om— ständigheter räkna och redovisa antalet gånger, som städning utförts, blir mindre meningsfullt. Arbetsstudiedelegationen har visserligen sökt att från de studerade vårdavdelningarna insamla uppgifter härom, men dessa ha ansetts för osäkra (jfr nedan) för att här redovisas i sin helhet. Jämför man emellertid dessa uppgifter och den arbetade tiden enligt tablån ovan kan man knappast spåra något samband. Möjligen kan man finna, att avdel- ningarna i Örebro, där det städades endast en gång om dagen, tillhörde de avdelningar, som hade den kortaste tiden per kvadratmeter. Att avdelningen Örebro 11, trots relativt ringa periodisk städning uppvisat så lågt kvadrat— metertal för den dagliga städningen (jfr ovan), kan kanske tillskrivas detta förhållande förstärkt därav att golvytan var ovanligt stor, vilket ävenledes bör verka att sänka den arbetade tiden per ytenhet. Uppgifter om antalet gånger, som det städas, måste dessutom i många fall vara osäkra, då planen för städningen ofta förryckes. Det händer, att arbetet styckas på småperioder under dagens lopp, att städningsturer måste inställas av brist på. tid eller omvänt att extra städning igångsättes vid behovj Vidare händer, att patien— terna, vilkas verksamhet icke registrerats vid dessa tidsstudier, hjälpt till med arbetet på några avdelningar men icke på andra (jfr tab. 1 L) och därigenom förryckt tidsuppgifterna.
Även behovet av städning kan vara olika på skilda vårdavdelningar. Detta kan i sin tur bero på. hur besökstiderna äro ordnade, hur lång den väg är, som besökande Och personal ha att passera inomhus, innan de nå avdelningen, om. avdelningens korridor är genomgång till andra avdelningar o. s. v. Även väder— leken under studieveckan kan ha haft något att betyda. Det är dock knappast troligt, att dylika omständigheter mera avsevärt ha påverkat de arbetade tiderna.
54 Om övriga slag av lokalvård är icke mycket att säga i detta sammanhang. Det må konstateras, att städning av bilokaler och behandlingsrum upptar en tid motsvarande hälften eller en tredjedel av den, som åtgår till korridor och salar. De ojämnheter, som förekomma i tidsåtgången för bilokalerna, kunna sannolikt delvis förklaras av att det finns möjlighet i viss utsträckning utföra sådan städning i samband med andra arbetsuppgifter. Kronikeranstaltema och sanatoriema hade något lägre arbetstid för lokal— vård än lasaretten, eller 2 855 resp. 2 968 minuter per avdelning och vecka mot lasarettens 3215 minuter, allt enligt tab. 3. Städningen av korridorer och salar tog däremot ungefär samma tid i anspråk på alla tre slagen av anstalt-er, eller 1 905 på kronikeranstalterna, 1 841 på sanatorierna och 1 854 på lasaretten, den sistnämnda uppgiften enligt tablån sid. 51. Per kvadratmeter och vecka voro motsvarande tal 5,9 minuter på kronikeranstalterna, 5,1 minuter på sana- torierna och, som tidigare nämnts 5,2 minuter på lasaretten. Städning av bilokaler drog mindre tid på såväl kronikeranstalterna som sanatorierna jäm- fört med lasaretten, särskilt på de förstnämnda. Se vidare detaljstudierna av golvvård i kap. GG.
— 45 [ Diskningsarbeten (insamling av disk, disk—
*40 ning).
Minuter per patient/vecka: Högst Medultal Lägst —5 Lasarett (15 avdelningar) 104 64 39
Diskning Kronikeranstalter (6 av- delningar) .............. 105 79 65 , " ' . ' . - ' 2 hsamlav disk % ., [& banatorier (4 avdelningar) (96) (62) ( 6) fasar—ett I&oniker— Sana- —
anstalter tarier
Diskningsarbctm i procent av arbetad tid.
Lasaretten. Diskningen har på alla de tidsstuderade avdelningarna utförts i avdelningsköket, då centraldisk icke funnits, vilket förklarar den relativt långa arbetade tiden härför, eller i genomsnitt 1 884 minuter per vecka och avdelning. Detta motsvarar 4 timmar 29 minuter per dag och utgör 6,5 %. av hela arbetstiden. Bland diskningsarbetena ingår icke rengöring av kantiner, emedan denna utföres i centralköket, utom vid Värnamo-avdel- ningarna. Det bör icke glömmas, att till diskningen på en vårdavdelning hör icke enbart rengöring av måltidsservis utan även diskning av medicinglas. Däremot omfattar sysslan icke rengöring av den attiralj, som i övrigt hör till patientvården. Arbetet härmed noteras som rengöring och sterilisering av sjukvårdsutensilier, sköljrumsarbeten, eller utbärning och diskning av hand-
fat, vilka tre sysslor upptagits som särskilda moment, såvida icke arbetet ut— förts som avslutning av någon annan syssla, t. ex. tillhandahållande av bäcken, då tiden för rengöringen ingått i denna andra syssla.
Diskningsarbetena ha uppdelats på två moment: insamling av disk och diskning. I båda momenten och särskilt det sistnämnda förekommer icke obe— tydlig ställtid (d. v. s. tid för igångsättning och avslutning av arbetet), och detta gör, att uppmärksamheten vid studiet av hithörande tider bör riktas icke blott på tab. 4 L, som framställer arbetstiden per patient, utan också på tab. 3 L, som ger talen per avdelning.
Insamling av disk sker antingen på bricka eller med vagn av något slag. Av tab. 1 L framgår, att vid insamling av disk användes vid tiden för studierna rullbord e. d. på. 7 av de 18 avdelningarna. I övrigt användes i förekom- mande fall matvagnen, men detta arrangemang är underlägset, då matvagnen omedelbart efter insamlingen måste lastas av i avdelningsköket för att kunna åter-sändas med kantinerna till centralköket. Insamling på brickor, som buros till avdelningsköket, förekom endast på de medicinska avdelningarna i Malmö och de båda Sala—avdelningarna. De högsta tiderna för insamling av disk note— rades för de tre Malmö—avdelningarna, medan åtskilliga hade tämligen låga tal, eller 10 minuter per patient och vecka.
Diskningen utfördes helt för hand på alla avdelningar utom de två i Örebro, som hade maskin. På nämnda lasarett voro tiderna bland de kortaste (1 098 och 878 minuter per avdelning och 33 och 31 minuter per patient och vecka mot ett allmänt medeltal av 1484 resp. 50 minuter). Ännu kortare tider observerades likväl på Borås 14 och Sala 2, som icke hade diskmaskiner. Relativt mycket anses vid denna syssla den arbetandes snabbhet ha att betyda, vilket kan förklara en del av differenserna. Höga tider finner man —— förutom på. Malmö SB, som till följd av speciella personalförhållanden (se härom kap. 2) har höga tal för de flesta moment —— på Malmö B och C och Öster- sund D. Man kunde förmoda, att tiden för diskningsarbeten borde öka med förekomsten av privatpatienter, då dessa ha mera servis, men siffrorna ge intet tydligt utslag i denna riktning (jfr tab. 1 L och 4 L).
De medicinska avdelningarnas medeltal för diskningsarbeten överträffade något de kirurgiskas (71 mot 60 minuter per patient och vecka). Det är möj- ligt, att skillnaden är ett uttryck för en typisk olikhet, som i så fall skulle förklaras med att den på medicinska avdelningar relativt omfattande dietmaten fordrar större servis.
Kronikemnstaltemas tider för diskning voro i genomsnitt något högre än lasarettens. Det är icke troligt, att skillnaden kan betraktas som typisk, ty växlingarna i lasarettens tider äro synnerligen kraftiga.
Sanatoriemas tal ha i texttablån här ovan omgivits med parentes, bero- ende på att den ena studerade anstalten (Solliden) hade centraldisk men den andra icke. Medeltalet för Solliden-avdelningarna, 27 minuter per patient och vecka, jämfört med medeltalet för Arvika—avdelningarna, 90 minuter, ger en viss föreställning om avlastningen för en vårdavdelning genom centraldisk-
ning. Arvikas tal ligga alltså högre än de flesta av dem, som anförts för lasa— retten beroende på att servisen förutom särskilt noggrann diskning också kokades.
Se vidare detaljstudierna av diskning i kap. GC.
Annan materielvård (rengöring och sterili-
.F/ätsorref1:ummm X % sering av sjukvårdsutensilier, städning av Förh—o mah XX . medicinskåp, sköljrumsarbeten, babytvätt, Or dn av förråd . ** 5 blomvård, förrådsarbeten, tvättsortering Blomvärd m. m.). Skp'erumsarbere :” 33,53; - Minuter per patient/vecka: Högst Mcdeltal Lägst Lasarett Krmiter— San_a- Lasarett (15 avdelningar) 142 79 49 mall” "mer Kronikeranstalter (6 av- Annan malerz'e'lvdrd i procent delningar) ........ _ ...... 74 59 39 av arbetad tid. Sanatorier (4 avdelningar) 24 20 17
Denna ganska betydande grupp av sysslor är tämligen heterogent samman— satt av arbetsmoment. Det första, rengöring och sterilisering av sjuk— vårdsutensilier, är delvis ett kvalificerat arbete av speciell sjukvårdskaraktär. Det andra, städning av medicinskåp, har som de flesta moment inom gruppen i viss mån karaktären av fyllnadsarbete och kan i denna sin egenskap för— modas ha blivit överrepresenterat under studien. Med fyllnadsarbete avses sysslor, som kunna förläggas till inom Vida gränser valfri tidpunkt. Ofta anord— nas de för att med nyttig verksamhet fylla ut en eljest oundviklig paus i arbetet eller ett pass under vakttjänst — därav benämningen. Det kan vara fråga om att ordna förrådet av linne, sängkläder o. (1. eller att linda upp gasbindor, klippa till förband eller tillverka suddar.
Lasaretten. Förrådsarbetena ha i tabellerna sammanförts till två moment: »Ordnande av förråd» och »Förbands- och reparationsarbeten». Båda — men framför allt det senare av dem — utföres stundom som fyllnadsarbete. Ord— nande av förråd växlar mellan högst 289 minuter per avdelning och vecka (Östersund A 2) och lägst 78 minuter (Värnamo 2). Förbands- och reparations— arbeten växla mellan högst 2 000 (Värnamo 3 år 1947) och lägst 143 minuter (Alingsås 3) — betydande skillnader således. Det förtjänar noteras, att tiden på Värnamo 3 mer än fördubblats sedan 1945.
Tvättsorteringens tider korrespondera i stort sett mot uppgifterna i tab. 1 L om förekomsten resp. avsaknaden av tvätträkning på avdelningen. På denna väg förklaras de höga tiderna på avdelningarna i Malmö och Östersund, där tvätträkning tillämpade—s, och de låga i Örebro, Lidköping och Alingsås, där tvätträkning icke förekom. I Borås och Sala räknade avdelningspersonalen tvätten i tvätteriet, och då man protokollfört dessa tider som transporter, för- klarar detta för Borås” del, varför talen äro så låga.
Att kronikeranstalter och sanatorier uppvisa lägre tal för denna grupp av arbetsmoment ter sig helt i sin ordning, då man besinnar, dels att vårdens
art icke nödvändiggör så många instrument och så varierande medicinering, dels att den mer rutinmässiga arbetsgången icke ger så många och långa luckor i arbetet för fyllnadsarbeten. Den omsorgsfulla rengöringen och sterili— seringen av sanatorieavdelningarnas spottkoppar skedde centralt — som regel är på detta slag av anstalter — och belastade således icke avdelningsper- sonalen.
Diverse arbetsuppgifter är en liten grupp sysslor omfattande endast någon procent av hela arbetstiden. Den är heterogent sammansatt, som förteck— ningen över momenten (bilaga 1) visar. Den arbetade tiden är i medeltal en- dast 12 minuter för lasaretten, 6 för kronikeranstalterna och 5 för sanatorierna, allt per patient och vecka räknat.
i = %
Deltt qudstj. ,». . Vakttjanst
Väntetid
iz Övrigt (personlig tid, väntetid, vakttjänst, 5 deltagande i gudstjänst m. m.).
Minuter per patient/vecka: Högst Medeltal Lägst
Personlig tid lå % Lasarett (15 avdelningar) 156 73 34
Lasarett hmiker— Sarya— Kronikeranstalter (6 av- anstalter tuner delningar) .............. 166 68 29
»Övrigt» i procent av arbetad tid. Sanatorier (4 avdelningar) 51 22 8
Personlig tid är den tid, som personalen utnyttjar för egen del under arbetstiden d. v. s. raster, som ej inlagts i dagordningen. Väntetid uppstår, då personal är sysslolös, t. ex. i väntan på läkarronden eller på grund av att erforderlig materiel är upptagen av annan, att medhjälpare för uppgifter, vilka kräva fleras insatser, icke finns till hands, eller — mera sällsynt —— därför att den icke för tillfället tilldelats någon arbetsuppgift. Sammanhanget med personlig tid är tydligt: Om den väntande utnyttjar tiden för egen del, noteras den som personlig tid. Utnyttjas den för fyllnadsarbete av något slag, blir det däremot en arbetsuppgift, som noteras. Vakttjänst återigen noteras, när personal måste uppehålla sig på avdelningen för att vara till hands, om något skulle inträffa, men eljest icke har någon särskild arbetsuppgift. Vakttjänst utföres särskilt under den tysta timmen. Däremot avses med vakttjänst icke uppgiften att vakta vid sjukbädden. Denna noteras som diverse patientvård. Vakttjänst skiljer sig från övriga moment i gruppen genom att den är en arbetsuppgift och skulle överhuvudtaget icke räknats dit, om det icke på ett par avdelningar förekommit en tjänstgöring, som innebar ett slags mellanting av vakttjänst och personlig tid.
Lasaretten. Utslagen på veckans dagar och på det antal personer, som enligt tab. 1L tjänstgjorde under studieveckan, blir den personliga tiden följande:
ltchicinska avdelningar.- »Odelade» avdelningarn— Malmö B .. 19 min./dag o,personalenh. Värnamo 2
_ » C .. 20 » (1945) 31 min./dag o. personalenh. Qrebro 3 .. 18 » Värnamo 3 OstersundD 8 » (1945) 34 » » E 8 >» Värnamo 2 Lidköping 8 14 » (1947) 21 » Värnamo 3 Kirurgiska avdelningar: (1947) 24 » Malmö 3 B.. 21 min./dag o. personalenh. Sala 2 ------ 37 ” Qrebro 11 .. 17 » » 4 ...... 21 OstersundA2 8 ;, Alingsås 3-- 6 ” Borås 14. . .. 30 >> » 15.... 30 » Samtliga 18 studier (ovägt medeltal)
20 min. per dag 0. personalenhet.
Det råder, som synes, en nästan egendomlig överensstämmelse mellan tiderna för de olika avdelningarna vid samma lasarett. Endast Sala-avdel— ningarna utgöra undantag härifrån. Förklaringen till likheterna torde vara, att huvudbeståndsdelen av den protokollförda personliga tiden utgöres av kafferaster och att likhet beträffande dessa råder inom respektive sjukhus. Det torde också kunna antagas, att kafferasternas antal och längd spelat en avgörande roll för de olikheter, som visa sig lasaretten emellan.
Den personliga tidens medellängd, 20 minuter, torde i och för sig icke få anses anmärkningsvärd i något avseende. Att den sannolikt är representerad något i underkant, har redan framhållits (kap. 4). Tillhopa med väntetiderna, vilka även de i allmänhet torde ha betydelse som stunder för avspänning, upp- går den personliga tiden i medeltal för samtliga 18 studier till 35 minuter per personalenhet och dag. Även en del av telefontiden borde, som framgått av det föregående, rätteligen läggas till beloppet (jfr »Expeditionsarbete»). Märk— ligt nog har den personliga tiden på Värnamo-avdelningarna minskats mellan 1945 och 1947. Med hänsyn till att personalen ökats med ovan arbetskraft, skulle man snarare väntat sig motsatsen.
På. kronikeranstaltema tog gruppen ungefär lika lång tid som på lasaretten, men på sanatorierna var den avsevärt mindre. I förhållande till perso- nalens storlek hade den likväl ungefär samma omfattning på sanatorierna som på de båda övriga slagen av anstalter (jfr tab. 6).
U. Den arbetade tidens fördelning på skilda personalkategorier.
Helt naturligt måste fördelningen av arbet-suppgifterna på skilda personal— kategorier ske bl. a. med hänsyn till personalens kvalifikationer. Sjukskö— terskorna få sålunda på sin lott företrädesvis de mest kvalificerade arbets- uppgifterna —— d. v. s. sådana sysslor, som utredningen vid grupperingen av tidsstudiematerialet i allmänhet hänfört till gruppen sjukvård i inskränkt be- märkelse, medan sjuksköterskeel-ever, undersköterskor och sjukvårdsbiträden i huvudsak ägna sig åt återstående arbetsuppgifter. Även mellan sistnämnda
personalkategorier råder vanligen en viss arbetsfördelning. På en del håll ha vissa sysslor, såsom städning av korridorer och salar, brutits ut ur vård— personalens arbetsuppgifter och uppdragits åt särskilda städerskor. I stort sett gäller emellertid, att alla personalkategorier deltaga i alla på en sjuk- vårdsavdelning förekommande slag av arbeten, om också icke i varje vid arbetsstudierna specificerat arbetsmoment.
Skilda personalkategoriers arbetade tid fördelad på arbetsmoment. Fram— ställningen i detta avsnitt ansluter sig i första hand till tab. 6L, K och S. Där finner man sjuksköterskornas resp. elevernas, undersköterskornas — där sådana förekommit —— och övrig personals arbetade tider procentuellt för- delade på grupper av arbetsmoment. Siffrorna för de särskilda vårdavdel- ningarna redovisas icke, utan endast medeltalen för olika typer av avdel— ningar —— medicinska, kirurgiska och »odelade» lasarettsavdelningar samt av— delningar på kronikerhem och sanatorier. (Jämför även diagram 4.)
Vid studiet av nämnda tabeller bör man icke bedöma siffrorna för de olika personalkategorierna var för sig, eftersom det råder ett samspel mellan dessa i arbetet. Det bör i sammanhanget observeras, att de två översta sifferraderna upplysa om den kvantitet (i minuter), med vilken resp. kategori bidragit till den på vårdavdelningen samfällt arbetade tiden.
Sjuksköterskorna. En blick på nyssnämnda tabeller visar, att sjuksköter— skornas arbetstid fördelar sig på. grupper av arbetsmoment tämligen likartat, vare sig det gäller lasarett, kronikeranstalter eller sanatorier. Likheten visar sig i själva verket större, än vad fallet är med hela personalen—s arbetstid på samma anstalter, sådan vi känna den enligt punkt A i detta kapitel. Så- lunda ägna sjuksköterskorna på lasarett, kronikeranstalter och sanatorier i nämnd ordning 67,9, 61,8 och 58,3 % av sin tid åt sjukvård i inskränkt be— märkelse, 11,3, 12,1 och 11,6 % åt personlig skötsel, 4,6, 3,7 och 12,7 % åt transporter och 6,1, 9,3 och 9,1 % åt lokal- och materielvård. De olikheter, som betyda mest, äro de som uppkommit genom de högre talen för lasa— rettens sjuksköterskor i fråga om sjukvård i inskränkt bemärkelse (67,9 %) och för sanatoriernas i fråga om transporterna (12,7 %). Med den snabba utveckling mot intensifiering av terapien, som ägt rum på sanatorierna och delvis också på kronikeranstalterna, är det dock troligt, att en utjämning i fråga om sjukvård i inskränkt bemärkelse skett under tiden efter arbets— studierna.
I vissa enskildheter framträda däremot typiska olikheter mellan anstal- terna-. Detta gäller t. ex. avvägningen mellan de diagnostiska arbetsuppgif— terna och terapien. Medan lasarettens sjuksköterskor lägga ned 7,9 % av sin tid på diagnostik och 24,2 % på arbetsmoment tillhörande gruppen terapi, ägna kronikeranstalternas sjuksköterskor endast 0,6 % av tiden åt diagno— stiken och 38,3 % åt terapien. Sanatoriernas tal äro 3,7 resp. 26,4 %. Ett för- hållande, som däremot ej framgår av tabellerna, är att räknat i minuter per patient få lasarettens patienter mer terapi av sjuksköterska än övriga an-
Diagram 4. Skilda personalkategoriers arbetade tid procentuellt fördelad på grupper av arbetsmoment vid sjukvårdsanstalter av olika slag.
MEDICINSKA LASAQETTSAVDELNINGAD
Sjukskölerskor Elever
Kl DU PGI S KA LASADETTSAV DELNINGAD Sjukskölerskor Elever Undersköterska-
&
15 I'g; 40.0
0. D E LA D E LASADETTSAVDELNINGAD Sjukskölerskor Elever Undersköterska
m m 4/ _ %» 31: /m m 1, ä'
&
KRONIKERAVDELNINGAQ Sjukskölerskor Under-sköterskor
56.5 m n SANATOQ ! EAVDELNING-AR Elever Undersköterska
22.0 1551. © |” %äilv 3” (I..: !
Teckenförklaring
. Sjukvård i inskränkt bemärkelse Personlig skötsel Lokal—och maleriélvärd DIE] Transporter Div. arbelsuppqifter och övriql
stalters, eller 60 minuter per patient och vecka mot 48 minuter på kroniker- anstalterna och 31 minuter på sanatorierna. På kronikeranstalterna och sana- torierna är relativt mycket av de diagnostiska arbetsuppgifterna överlämnat åt den sjuksköterskan underordnade personalen, varom mera nedan.
Bland övriga särdrag förtjänar framhållas, att expeditionsarbetet på. av— delningen (se bil. 1) tar mindre av sjuksköterskornas tid på sanatorierna (10,2 %) än på. lasaretten (14,8 %) och ännu mindre på kronikeranstalterna (8,5 %). Beträffande gruppen personlig skötsel observerar man, att vid kronikeranstalterna kommer nästan hela sjuksköterskans därpå nedlagda tid på. matutdelningen (10,2 % av den totala arbetade tiden) och nästan intet på patienttoalett (0,4 %) och bäddning (1,5 %). På. de andra slagen av anstalter deltar sjuksköterskan mera i bäddningsarbetet. Exempelvis använde lasa- rettens sjuksköterskor 5,5 % av den totala arbetade tiden till matutdelning, 1,0 % till patienttoalett och 4,8 % till bäddning.
Övergår man härefter att närmare undersöka, hur sjuksköterskornas arbets- tid fördelar sig på skilda arbetsmoment och grupper av arbetsmoment vid olika typer av lasarettsavdelningar, må först följande framhållas i anslut- ning till tab. GL. Att antalet sjuksköterskor är störst på de medicinska av— delningarna, framträder i talen för den totala av sjuksköterskor arbetade tiden, som här i genomsnitt är 8792 minuter per avdelning och vecka (293 minuter per patient och vecka) mot 7 220 per avdelning (255 per patient) på de kirurgiska avdelningarna och 5450 per avdelning (178 per patient) på de » odelade» avdelningarna.
Vidare är arbetsinsatsen för sjukvård i inskränkt bemärkelse störst på de medicinska avdelningarna, eller 70,5 % av den totala arbetade tiden, mot 65,0 % på de kirurgiska och 66,6 % på, de »odelade» avdelningarna. Möjligen hänger denna olikhet delvis samman med att man på de studerade kirurgiska och »odelade» avdelningarna hade undersköterskor, vilka skötte en del hit— hörande arbetsuppgifter. Det är dock sannolikt, att förhållandet också kan föras tillbaka på att man där hade mindre komplicerade diagnostiska arbets— uppgifter och, som följd därav, bl. a. mindre omfattande journalarbeten än på de medicinska avdelningarna, vilket allt är sysslor, som ingå i gruppen sjukvård i inskränkt bemärkelse. Om denna sista förklaring vilar på ett för— hållande av mera allmän räckvidd, eller inskränker sig till det undersökta urvalet och tidpunkten för studierna, undan-drar sig utredningens bedömande.
Den skiljaktiga procentuella arbetsinsatsen för sjukvård i inskränkt be- märkelse utjämnas genom övriga poster utan några anmärkningsvärda särdrag för någon viss lasarettstyp.
De i föregående stycken citerade talen återfinnas även i den detaljredo— visning av sjuksköterskornas arbete, som medföljer såsom tab. 8L. Där finnas uppgifter för dels varje arbetsmoment, dels var och en av de femton tidsstuderade lasarettsavdelningarna.
Gruppen expeditionsarbete torde vara. av speciellt intresse, då. det ofta framhållits, att vissa hithörande sysslor alltför mycket kommit att inkräkta
62 på den egentliga sjukvården. På lasarettsavdelningarna omfattade expedi— tionsarbetet lägst 7,0 och högst 22,7 % av sjuksköterskornas hela arbetade tid (tab. 8L) med ett medeltal för alla femton lasarettsavdelningarna av 14,8 %, vilket gör 156 minuter per dag. Häri ingår journalarbete med 79 minuter, diverse skrivarbete med 37 minuter, samtal i telefon och med be»- sökand-e med 35 minuter och utskrivning av patient med 5 minuter. Emeller— tid bör observeras, att denna arbetstid icke gäller endast en person utan för- delar sig på det genomsnitt av 1,9 sjuksköterskor, som tjänstgöra på de femton lasarettsavdelningarna. Som jämförelse kan nämnas, att på kroniker— resp. sanatorieavdelningarna är sjuksköterskornas tid för expeditionsarbete 42 resp. 73 minuter per dag.
Beträffande övriga arbetsmoment hänvisas läsaren till tab. 8L utan sär- skild kommentar.
Eleverna. Förekomsten av elever på de studerade avdelningarna har varit tämligen slumpartad. Som framgår av tabellmaterialet uppgår elevernas totala arbetade tid i genomsnitt till 5 020 minuter per avdelning och vecka på lasa— rettsavdelningarna (tab. GL). På sanatorieavdelningarna är deras arbetsin— sats obetydlig, eller i genomsnitt 555 minuter per avdelning och vecka. På de studerade kronikeravdelningarna förekomma över huvud taget inga elever.
På lasarettsavdelningarna få eleverna ägna omkring en fjärdedel av arbets— tid—en åt sjukvård i inskränkt bemärkelse och ungefär lika mycket åt lokal— och materielvård. Vad materielvården angår, gäller det särskilt arbeten inom gruppen »annan» materielvård, vilken omfattar rengöring och sterilisering av sjukvårdsutensilier, förrådsarbeten och andra relativt kvalificerade arbets— uppgifter. För patienttoalett, bäddning och matutdelning använda eleverna i genomsnitt 41,1 % av arbetstiden, alltså betydligt mer än sjuksköterskorna (11,3 %) men ungefär detsamma som »övrig personal» (41,4 %).
Undersköterskoma. Antalet undersköterskor på de studerade avdelningarna är sammanlagt fem på lasarettsavdelningarna, varav ingen på de medicinska, tre på de kirurgiska (nämligen två på avdelningen Malmö SB och en på Borås 15) och två på de »odelade» avdelningarna i Värnamo, vidare två på kroniker— och icke fullt en på sanatorieavdelningarna.
Till sjukvård i inskränkt bemärkelse använda undersköterskorna på lasa— rettsavdelningarna i genomsnitt en tredjedel (32,3 %) av arbetstiden, på kronikeravdelningarna 20 % och på sanatorieavdelningarna 30 %. Åt patien— ternas personliga skötsel ägna undersköterskorna på lasarettsavdelningarna ungefär en fjärdedel av tiden, medan de på kroniker— och sanatorieavdel— ningarna använda 56,5 resp. 35,2 % härför. Lokal- och materielvård upptar ungefär en fjärdedel av deras arbetstid på lasaretts- och sanatorieavdel- ningarna och 17,4 % på kronikeravdelningarna. Liksom beträffande eleverna ligger tyngdpunkten härvid på gruppen »annan» materielvård.
Då det kan vara av särskilt intresse att iakttaga, hur undersköterskornas deltagande på avdelningarna påverkar sjuksköterskornas arbete, må än en gång hänvisas till tab. 8L, där man bör jämföra sådana avdelningar av samma lasarett, av vilka den ena avdelningen hade och den andra saknade
undersköterska. En sådan jämförelse kan endast ske mellan avdelningarna Borås 14 och 15. Det visar sig, att sjuksköterskan på avdelning 15, där under— sköterska fanns, ägnade mera tid åt sjukvård i inskränkt bemärkelse än sjuk- sköterskan på avdelning 14, eller 60,7 % av den arbetade tiden mot 47,4 %. Däremot ägnade sjuksköterskan på förstnämnda avdelning mindre tid åt. patienternas personliga skötsel, eller endast 8,4 % av den arbetade tiden mot 22,7 % på sistnämnda avdelning. Samma är förhållandet beträffande lokal- och materielvård. Det bör dock observeras, att på avdelning 14 funnos två sjuk— sköterskor mot endast en på avdelning 15. I vad mån de påpekade olikheterna bero på detta förhållande-, är svårt att avgöra, och man gör klokt i att icke draga allt för långt gående slutsatser.
Övrig personal. Till denna kategori ha förts sjukvårdsbiträden, provelever och de militära sjukvårdare, som för sin utbildning tjänstgöra på vissa av- delningar (tab. 1). På lasarettsavdelningarna fördelar sig »övrig personals» totala arbetade tid med 8 % på sjukvård i inskränkt bemärkelse, 41,4 % på patienternas personliga skötsel, 36,0 % på lokal— och materielvård och resten huvudsakligen på transporter samt personlig tid och väntetid (>>övrigt»). Till sjukvård i inskränkt bemärkelse använder denna personal på kronikeravdel— ningarna 3,G % och på sanatorieavdelningarna knappt 2 % av sin arbetstid. Sysslor tillhörande gruppen personlig skötsel upptaga på kronikeravdel— ningarna 55,4 % av den arbetade tiden och på sanatorieavdelningarna 40,9- %, det sistnämnda ungefär samma andel som på lasarettsavdelningarna. På lokal— och materielvård kommer på kronikeravdelningarna ungefär en tredjedel av tiden eller något mindre del än på lasarettsavdelningarna, medan hithörande arbeten på sanatorieavdelningarna kräva 46,5 % av den arbetade tiden.
Den arbetade tiden för skilda grupper av arbetsmoment fördelad på per- sonalkategorier. Framställningen ansluter sig till tab. 7 L, K och S.
Av tabellernas nedersta rad ser man, hur stor andel resp. personalkategori haft i den totala arbetade tiden på avdelningen. Andel—ens storlek beror på antalet personer, dessas tjänstgöringstid och eventuella övertid. I det all— männa genomsnittet på lasarettstabellen (längst till höger i tab. 7L) ingår, som man ser, sjuksköterskornas tid med 25,5 %, elevernas med 17,4 %, under— sköterskornas med 3,7 % och övrigas med 53,4 %. Av allt arbete på de stu— derade lasarettens sjukavdelningar utföra alltså sjuksköterskorna i runt tal en fjärdedel, biträdena drygt hälften o. s. v. i tid räknat. Sjuksköterskorna äro starkast företrädda på de medicinska avdelningarna (där de utförde 29,0 % av arbetet) och svagast på de »odelade» avdelningarna (20,0 %). Dessa skill— nader äro dock icke fullt typiska, som framgått av kap. 4 B. På kroniker— anstalterna komma 14,2 % av den totala arbetade tiden på sjuksköterskornas lott och på sanatorierna 26,8 %.
Till den arbetade tiden för moment tillhörande gruppen sjukvård i in- skränkt bemärkelse ha sjuk-sköterskorna helt naturligt bidragit proportions—
vis mycket, eller med 64,4 % på lasaretten, 69,8 % på kronikeranstalterna och 81,2 % på sanatorierna.
De diagnostiska arbetsuppgifterna utföras på lasarettsavdelningarna till hälften av sjuksköterskor. På kronikeranstalterna ha sjuksköterskorna endast handhaft en mindre del (13,3 %) av hithörande arbeten. Den diagnostik, som där förekommer, är av den art som vanligen kan överlåtas åt de erfarna bi- trädena. På sanatorierna är sjuksköterskornas andel 62,0 %. I fråga om de terapeutiska arbetsuppgifterna förekomma icke några dylika starka olik- heter. Talens storlek beror, liksom alltid, i betyda-nde mån på hur man gränsat av m-omenten. En närmare undersökning skulle visa, att det över allt är de mest kvalificerade delarna av arbetet som sjuksköterskorna utföra. Inom gruppen expeditions—arbete, som har det högsta talet för deras bidrag (78,4 % enligt tab. 7 L), finns momentet journalarbete, och till detta ha sjuk- sköterskorna bidragit med inemot 100 %.
Den personliga skötseln hör till »övrigas» d. v. s. huvudsakligen biträ- denas särskilda sfär. I genomsnitt bidraga dessa på lasaretten till två tredje- delar (66,9 %) av hela den arbetade tiden för denna grupp av sysslor. På de odelade lasaretten är andel-en högre, eller 85,4 %. På kronikeranstalterna ut— föra biträdena 91,2 % av den personliga skötseln av patienterna och på sana— torierna 84,0 %.
Lokal- och materielvården utföres av >>övrig» personal till tre fjärdedelar på lasaretten och omkring 90 % på kronikeranstalterna och sanatorierna. Sär- skilt mycket bidrager denna personalgrupp till lokalvården och disknings- arbetet men relativt litet till annan materielvård. På kronikeranstalterna svarar den dock för majoriteten av den arbetade tiden, även vad angår annan materielvård. Förhållandena växla dock starkt mellan avdelningarna. Vid en uppdelning av gruppen på däri ingående arbetsmoment finner man, att bi— trädena-s andel är minst och sjuksköterskornas och elevernas störst i fråga om rengöring och sterilisering av sjukvårdsutensilier, som man ju kunnat vänta sig.
Till momentgruppen »övrigt» (personlig tid, väntetid m. 111.) ha sjukskö- terskor och »övrig personal» i stort sett bidragit mer än proportionellt mot sin andel i hela arbetstiden, medan eleverna bidragit långt mindre. Det kan nämnas, att ungefär samma förhållande råder beträffande det i gruppen in— gående momentet personlig tid.
l). Den arbetade tidens fördelning på veckans dagar och dagens timmar.
I arbetet på vårdavdelningarna förekomma vissa säsongväxlingar. Detta gäller såväl den arbetade tidens totala omfattning som dess fördelning på arbetsmoment. Sålunda åstadkommer den ökade utskrivningen av patienter före helger, den därav följande minskade beläggningen under helgdagarna och den ökade intagningsfrekvens—en efter dem rätt stora förskjutningar i ar— betet. Under sommaren minskar i regel tillströmningen till sjukhusen. På sjukhus med långa väntelistor behöver denna minskning ej visa sig i lägre beläggningssiffror utan endast i förkortad väntetid. På många sjukhus med—
för den emellertid en minskning av beläggningen, och i allmänhet söker man sa vitt görligt är ernå. en sådan, dels för att lättare kunna ordna semestrar för personalen, del-s för att få. möjlighet att rymma. ut salar eller avdelningar för storrengöring och smärre reparationer. I regel medverkar en större eller mindre del av vårdpersonalen i detta städningsarbete. Det är under sådana omständigheter tydligt, att om en eller ett par salar inom en vårdavdelning äro utrymda för nyss sagda ändamål, detta i hög grad påverkar det av vård- personalen utförda arbetets fördelning på de olika arbetsmomenten. Även en utrymning av hela avdelningar kan ha sådan inverkan, då den därigenom minskade tillgången på vårdplatser ofta medför en intensifiering av arbetet på de i gång varande avdelningarna. Ett annat typiskt säsongartat inslag i arbetslivet är slutligen transporter av patienterna till balkonger o. (1. under den varma årstiden. Detta gäller dock endast lasarett och kronikeranstalter, ej sanatorier, där sådana transporter utföras i stor skala även under vintern. Sjuk- husutredningen har icke funnit anledning att göra dessa säsongväxlingar till föremål för särskilt studium men givetvis tagit hänsyn till dem i så måtto, att den förlagt sina egna arbetsstudier så, att de så litet som möjligt rönt in- flytande av dem.
Däremot har utredningen funnit befogat att ingående studera variatio- nerna i arbetet under veckans dagar och dagens timmar. Att äga kännedom om sådana variationer är nämligen av stor betydelse, när det gäller att göra upp arbetsordning och tjänstgöringsschema.
Den arbetade tidens fördelning på veckans dagar. Vid bearbetningen av materialet från tids-studierna ha de framräknade arbetstiderna, som redan nämnts, sammanförts till summor för bl. a. varje arbetsmoment, dag, timme på, dagen och arbetande person.
En sammanställning rörande den totala arbetade tiden under veckans dagar, dels för hela personalen, dels särskilt för sjuksköterskor resp. annan personal, återges i följande tabell.
Avdelningspersonalens i dagtjänst arbetade tid fördelad på veckans dagar enligt 15 totalstudier på. lasarettsavdelningar. (Minuter per avdelning.)
1Söndag liga:- Tisdag Onsdag 12105; Fredag Lördag Miglia]- (Ö
Malmö, avd. B (medicinsk).
Total arbetad tid ................ 3 197 5 269 4 962 4 949 5 026 4 355 4 214 4 567 därav av sjuksköterskor ........ 735 1 266 1 253 1 266 1 278 1 255 1 245 1 185 annan personal ...... 2 462 4 003 3 709 3 683 3 748 3 100 2 969 3 382
Malmö, avd. C (medicinsk). l Total arbetad tid ................ ! 3520 4987 4981 4915 4 . 1
852 4 928 4 646 4 690 därav av sjuksköterskor ........ | 725 1 404 1 179 1 289 224 1 225 1 157 1 172 annan personal ...... |, 2 795 3 583 3 802 3 626 0 628 3 703 3 489 3 518
Örebro, avd. 3 (medicinsk). j
Total arbetad tid ................ 3 629 4 455 4 168 4 587 4 561 4 865 4 580 4 406 därav av sjuksköterskor ........ j 981 1 394 1 922 1 872 1 761 1 981 1 791 1 672 annan personal ...... 2 648 3 061 2 246 , 2 715 2 800 2 884 2 789 2 734
]
| | | | i | 4 I
|
(forts.) Östersund, avd. D (medicinsk).
Total arbetad tid
därav av sjuksköterskOr ........
Östersund, avd. E (medicinsk-*,
Total arbetad tid
därav av sjuksköterskor ........
Lidköping, avd. 8
[ Total arbetad tid ................ därav av sjuksköterskor ........
'* __,,# ,, —_ ”— . ,
Söndag låt;”; Tisdag Onsdagi 1.165: Fredag; Lördag Mig?- _" | I | ' r ! l 3 i l
................ 3482 4074 3869 4142i 3448 4 1091 4058 3883
714 1240 1 24.3 1 270- 1 161 1 226; 1 218 1153
annan personal ...... , 2 768 , 2 834 2 624 .! 872 f 2 287 2 88?) l 2 840 2 730 * i , 1
................ 4104 4571 4537 3 945; 4492 46881 4630 4424
1290 1 219 1180 1172 1 159 1 2251 1 197 1 206
annan personal ...... 2 814 6 352 6 357 2 773 3 333 ! 3 463 i 3 433 3 218 g ? (medicinsk—1. ! ,
4140 4140 40351 4325 3991 ”3961? 3849 4063
705 1 213 1240 13631 1 291 | 1195 f 1 025 1147
...... l 3 435 2 927 2 795) 2 962 l 2 700 2 766 l "3 824 2 916
annan personal
Malmö, avd. 3 B (kirurgisk). Total arbetad tid ................. 3356 därav av sjuksköterskor ........ g 848 annan personal ...... : 2508
Örebro, avd. 11 (kirurgisk). % Total arbetad tid ............... 3285 därav av sjuksköterskor ........ 640 annan personal ...... 2610
Östersund, avd. .4 .? (kirurgisk). ! Total arbetad tid ................ 3 734 därav av sjuksköterskor ....... 742 annan personal ...... 2 992 ,
Borås, avd. 14 (kirurgisk). Total arbetad tid ................ 3125 därav av sjuksköterskor ........ 1 045 annan personal . . . . . . 2 080 Borås, avd. 15 (kirurgisk).
Total arbetad tid ................ 2552 därav av sjuksköterskor ........ 594 annan personal ...... 1958 Värnamo, avd. 2 (1947) (»odelad»). . Total arbetad tid ................ 3305 därav av sjuksköterskor ........ 696 annan personal ...... 2 609
l Värnamo, avd. 3 (1947) (»odelad»). ? Total arbetad tid ................ 3244 därav av sjuksköterskor ........ 617 annan personal ...... 2 627 l »
Sala, avd. 2 (»odeladu). * Total arbetad tid ................ J 2525 därav av sjuksköterskor ........ 1 616 annan personal ...... l 1 909
Alingsås, avd. 3 (»odelad»). 5 Total arbetad tid ................ i 3348 därav av sjuksköterskor ........ 1 674
|
2 955 660 2 275
4 284 682 3 552
4 766 1 203 3 563
3 808 682 3 126
3 782 1 026 2 756
63141
”F" 1 .. (0 5 039
[cv—'Hi— ocean- NIH—= C'CÄH
4 609 1 200 3 409
4 010 710 3 300
6 890 1 240 ;") 650
4172 1334 | 2 838 |
4 680 1. 159 3 521
3 371 1099 2 272
2 802 56.7) 2 237 1 , 4 223 684 3 539 I
4 650 7: s 3 93»
2 936 549 2 387
4 081 894 3 187
6 795 1 269 5 526
3 993 1 174 2 819
4 576 1 170 3 406
2888 1169 1719
2 994 785 2 209
i
4 222 1 678 l
3 544
! ,2565
' 766 782 '.') 984
€ 13 FA CI
3467 1 186 2 281
2 876 630 =.» 246
4 639 702 6 937 !
1
(45385
989 g 3 5149 '
000
dual 657 l
5 497 1 313 4 184
4 061 1 298 2 763
4 623 1 157 3 466
3 485 1 165 2 320
2 845 612 2 233
3 910 669 3 241
4 707 557 4 1 510
3 200 660 2 540
,4008
5903 1 124 4 779
3964 1 194 2 770
4331 1 107 3224
3277 1 091 2 186
ssu 2 207 :
4172 688 3 484
4 473 944 3 5.29
3 103 642 2 4.61
3 841 839 3 002
På alla de 15 tidsstuderade avdelningarna utom Lidköping 8, där speciella, rent tillfälliga omständigheter spelade in, är som man ser den totala arbetade tiden kortare på söndagen än genomsnittet för veckans dagar. Den procen- tuella skillnaden mellan veckogenomsnittet och söndagen var störst för avdelningen Malmö BB, där söndagens tal var 43 % lägre—, och därnäst för Malmö B, Värnamo ?) och Malmö C med resp. 30, 27 och 25 %. Medel- talet för samtliga 15 avdelningar är 18 %. Till betydande del är denna skill— nad en följd av sjuksköterskornas tjänstgöringsförhållanden. Under söndagen brukar nämligen på de avdelningar, där normalt två sjuksköterskor tjänstgöra, den ena vara ledig, vilket möjliggöres bl. a. genom att provtagningar, opera— tioner och konsultationer då icke förekomma i så stor utsträckning som under övriga veckodagar. På avdelningen Borås 14 var dock den ena. sjuksköterskan ledig på tisdagen .i stället för på söndagen, och på Östersund E tjänstgjorde två. sjuksköterskor samtidigt hela den studerade veckan. Att, som av tabellen framgår, den arbetade tiden, i vad den avser sjuksköterskorna, icke sjunker till hälften, den dag den ena av två. sjuksköterskor är ledig, sammanhänger med att den kvarvarandes arbetstid genom färre och kortare raster då är längre. Avdelningar, som normalt ha mindre än två sjuksköterskor, såsom de fem sista i tabellen, visa helt naturligt ganska liten skillnad mellan sön— dagen och övriga dagar. Man ser vidare, att på Värnamo ?) och Alingsås 3 tjänstgjorde två sjuksköterskor samtidigt fyra dagar under studieveckan, men endast en de övriga dagarna. Detta var emellertid ingen normal veckovari'a— tion utan berodde på tillfälliga omständigheter. Även i fråga om övrig per— sonal sker som regel en inknappning under söndagen, ehuru denna, som fram- går av tabellen, relativt sett i allmänhet är mindre än beträffande sjukskö» ter-skorna.
Den sålunda observerade minskningen av arbetskraften under söndagen har icke kunnat konstateras ha något samband med beläggningen. Visser lig-en är denna i allmänhet något lägre på söndagen än i genomsnittet för veckan. Av de fyra avdelningar, som uppvisa den största minskningen i ar— betad tid under söndagen ha emellertid två endast obetydligt lägre och två t. o. m. högre beläggning på söndagen än genomsnittet för veckan.
Även om man bortser från söndagen, är den arbetade tiden ingalunda jämnt fördelad på veckodagarna, men någon bestämd tendens till ökad eller minskad total arbetsinsats vissa veckodagar kan icke spåras i detta material.
Då det kan vara av intresse att undersöka hur den arbetade tiden för— delar sig på skilda sysslor under olika dagar, har följande tabell uppgjorts. Den visar tidens fördelning på grupper av arbetsmoment.
Avdelningspersonalens i dagljänst arbetade tid under veckans dagar fördelad på grupper av arbetsmoment enligt totalstudier på vissa lasarettsavdelningar.
(Minuter per avdelning).
__
Malmö, avd. B (medicinsk) Sjukvård i inskränkt bemär-
kelse ...................... Personlig skötsel ............ Transporter .................. Lokal- och materielvård ...... Diverse arbetsuppgifter och
övrigt ....................
Östersund, avd. D (medicinsk) Sjukvård i inskränkt bemär-
kelse ...................... Personlig skötsel ............ Transporter .................. Lokal- och materielvård ...... Diverse arbetsuppgifter och övrigt ....................
Lidköping, avd. 8 (medicinsk) Sjukvård i inskränkt bemär-
kelse ...................... Personlig skötsel ............ Transporter .................. Lokal- och materielvård ...... Diverse arbetsuppgifter och
övrigt ....................
Malmö, avd. 3 B (kirurgisk)
Sjukvård i inskränkt bemär-
kelse ...................... Personlig skötsel ............ Transporter .................. Lokal- och materielvård. ...... Diverse arbetsuppgifter och
övrigt ....................
Örebro, avd. 11 (kirurgisk) Sjukvård i inskränkt bemär-
kelse .. .................... Personlig skötsel ............ Transporter .................. Lokal— och materielvard ...... Diverse arbetsuppgifter och
övrigt ....................
Söndag Måndag Tisdag
Tors- dag
Fredag Lördag
Mede] -
tal
767 1 %0
51
(. 70
267
873 1 023
1 223
266 3 482
899 1 461 132 1 128 520 4 140
675 1 352
966
221 3 285
1 183 1 257
1156
220 4 074
1 182 1 549 224 908
277 4 140
1 559 1 648
536 1 262
701 5 706
999 1 425 235 1 098
267 4 024
[ 380 1 720
189 1 302
371
1 209 1 242 224 1 016 178 3 869
1 124 1 374
330 1 041
166 4035
1 852 1 758
478 1 388
838 6 314
1 264 1 317
239 1 131
240 4 191
1 469 1 824
217 1 222
294
890 930 299 945
384
3448!
1 079 1 486 249 946
231 3 991
1 992 1 718
253 2 122
710 6 795
1 025 1 336 167 1 222
243 3 993
1 254 1 587
104 1 099
311
1 064 1 153
274 1 302
316 4 109
1 054 1 493
247 1 046
121 3961
1 593 1 681
568 1 744
1 180 6 766
1 215 1 623
182 ! 833
167 '
973 1 542 217 808
309 3 849
1 618 190 1 175
444 5 497
879 ! 1461
248 1 202
271
4020i 4061
2 070
1 258 1 633
163 1 196
317 4 567
1 072 1 180
247 1 126
258
3883
1 088 1 493 245 969 268 4 063
1 728 1 605
399 1 514
657 5 903
1 035 1 424
196 1 073
236 3 964
. Tors- M edel- Söndng Måndag Tisdag Onsda Fredinr Lördag (forts-) g (lng '” ta! Borås, avd. 15 (kirurgisk) Sjukvård i inskränkt bemär- kelse ...................... 520 772 653 747 662 563 619 648 Personlig skötsel ............ 827 843 960 768 861 728 889 839 Transporter .................. 119 231 231 210 265 183 232 210 Lukal- och inaterielvård ...... 689 717 803 836 732 985 744 787 1 Diverse arbetsuppgifter och ' övrigt .................... 397 392 258 241 474 417 361 363
Summa 2552 2955 2905 2802 2994 2876 2845 2847
Värnamo. avd. 3 (n0(lclad») Sjukvård i inskränkt bemär-
kelse ...................... 616 1 158 968 940 1 165 979 777 943 Personlig skötsel ............ 1 165 1 498 1 463 1 475 1 490 1 687 1 734 1 502 Transporter .................. 59 150 31 18 167 312 175 172 192 Lokal- och materielvård ...... 744 1 234 1 330 1 812 1 239 1 253 1 511 1 303 Diverse arbetsuppgifter och
övrigt .................... 660 726 692 256 441 444 513 533
Summa 3244 4766 4761 4650 4647 4538 4707 4473
Alingsås, avd. 3 (»mleladn) Sjukvård i inskränkt bemär-
kelse ...................... 858 1 281 993 1 294 1 008 1 100 1 105 1 091 Persmilig skötsel ............ 1 223 1 322 1 510 1 167 1 570 1 250 1 379 1 346 Transporter .................. 142 158 333 300 228 231 244 241 Lokal- och materielvärd ...... 740 806 1 005 1 019 874 1 156 1 033 948 Diverse arbetsuppgifter och
övrigt .................... 385 215 119 301 158 83 245 215
Summa. 3348 3 782 4 010 4 081 3 838 3 820 4 006 3 841
De flesta avdelningar, som upptagits i tabellen, äro sådana. på. vilka skill— naden i den totala arbetade tiden mellan två av veckans dagar (vilka som helst) varit särskilt stor eller särskilt liten. Av de redovisade avdelningarna kunna Malmö B, C och 3 B samt Värnamo 3 räknas till den förra gruppen och Öster— sund D, Lidköping 8, Borås 15 och Alingsås 3 till den senare. Endast Örebro 11 intager en mellanställning. Söndagen med dess kortare arbetade tid fram- träder jämfört med veckogenomsnittet nästan genomgående med lägre tal för de olika grupperna av arbetsmoment utom den sista gruppen (diverse arbets- uppgifter och övrigt), som på de flesta avdelningarna tvärt om är större denna dag. Detta sammanhänger med att i gruppen ingår personlig tid och väntetid.
Vad därnäst angår vardagarna, kan givetvis en del av de till synes oregel— mässiga skillnader, som framträda, bero på tillfälliga kastningar i vårdbe- hovet eller tillgången på. personal m. 111. En detaljerad granskning av den bakom siffrorna liggande verkligheten avslöjar dock, att många avvikelser kunna föras tillbaka på en medveten arbetsplanering. Man heltvättar patien— terna, renbäddar åt dem, städar grundligare o. s. v. en viss dag med åtföl— jande förskjutning i proportionerna mellan tidsnoteringarna för skilda syss— lor. Några exempel härpå skola nämnas. På. avdelningen Malmö B utfördes särskilt mycket periodisk städning på. måndagen, därav det höga talet för lokal- och materielvård (1922 minuter). På lördagen däremot utfördes ingen som hel-st periodisk städning, därav det låga talet denna dag (812 minuter).
På Värnamo 3 städades bl. a. bilokalerna särskilt grundligt på onsdagen (1812 minuter). De höga talen för personlig skötsel på Örebro 11 under fredagen, Värnamo 3 under lördagen och Älingsås 3 under tisdagen och tors- dagen (1623, 1734, 1510 resp. 1670 minuter) bero bl. a. på ny— eller ren- bäddning.
Omräknar man talen i nu kommenterade tabell till procenttal, ser man lättare, om proportionerna mellan olika slag av sysslor varje veckodag äro desamma eller om förskjutningar äga rum, då. den totala arbetade tiden växlar. Exempelvis bör man lättare kunna se, om minskningen av den arbe— tade tiden på söndagen medför en likartad nedskärning av arbetsmomenten eller om den drabbar vissa av dem mera och andra mindre. För den skull lämnas procenttabellen på följande sidor.
På. det hela taget är det svårt att läsa ut några generella samband mellan veckodagen och arbetets inriktning på grupper av arbetsmoment. Endast på söndagen uppvisa gruppernas proportioner enligt procenttabellen några typiska avvikelser. Detta. gäller i första hand gruppen sjukvård i inskränkt bemärkelse, som på de flesta avdelningar har lägre procentuell andel på sön- dagen än i veckogenomsnittet. Att så skall vara fallet, förefaller också helt naturligt med tanke på att det av olika personalkategorier särskilt är sjuk— sköterskorna, vilkas totala arbetade tid denna dag är mindre än övriga dagar. Ändock finner man, att andra veckodagar, då sjuksköterskorna äro fulltaligt i tjänst. kunna uppvisa lika låga eller t. o. m. lägre procentuell andel för gruppen i fråga. Så. är exempelvis fallet med avdelningen Malmö B, där veckogenomsnittet för sjukvård i inskränkt bemärkelse är 27,5 %, söndagens tal 24,0 och måndagens 23,9. Förhållandet framträder ytterligare, om man granskar talen för Östersund D (söndag, torsdag, fredag och lördag), Öre— bro 11 (söndag och lördag), Borås 15 (söndag och fredag) och Värnamo 3 (söndag, tisdag, onsdag och lördag).
Beträffande gruppen personlig skötsel ge de åtta i procenttabellen upp— tagna avdelningarna intet bestämt utslag. Den lilla gruppen transporter har däremot genomgående lägre tal för söndagen än veckogenomsnittet och nästan genomgående lägre än varje annan veckodag. Gruppen lokal— och materielvård återigen visar icke någon enhetlig tendens. På de flesta håll finner man slutligen, att gruppen »diverse arbetsuppgifter och övrigt» upp- tar större andel av den totala arbetstiden på söndagen än någon annan dag.
De avvikelser, som sålunda visa sig beträffande söndagen, förefalla i jäm— förelse med de växlingar, som i allmänhet förekomma mellan veckans dagar, icke stora. Märkligt är, att de icke framträda mera på avdelningar, där ned— skärningen i den totala arbetade tiden varit särskilt stark. Man får härav intrycket, att det primära för arbetets inriktning på vårdavdelningar—na — alltså det som i första hand sätter sin prägel på arbetstidens fördelning på arbetsmoment — är en strävan att uppfylla ett dag från dag i det väsentliga likartat tidsschema för arbetet. På så sätt får varje grupp av arbetsmoment dagligen ungefär samma andel av den arbetskraft, som står till buds.
lasarettsavdelningar.
Audelningspersonalens i dagtjänst arbetade tid under veckans dagar procentuellt fördelad på grupper av arbetsmoment enligt totalstudier på vissa
Söndag Måndag Tisdag Onsdag lät; Fredag Lördag Maila!- Malmö, avd. B (medicinsk) Arbetad tid (min. per avd.) . . 3 197 5 269 4 962 4 949 5 026 4 355 4 214 4 567 Därav i % för: : Sjukvård i inskränkt bemär- keise ...................... 240 239 275 27'0 292 288 31'8 27'5 Personlig skötsel ............ 43 1 295 34'6 37'1 36 8 36'5 36'2 35'6 Transporter .................. 1'6 3'4 _ 4'0 3'1 4 3 2'4 5'7 3'6 Lokal- och innterielvård ...... 22'9 36'5 26'2 26'0 24'3 252 198 26'8 Diverse arbetsuppgifter och övrigt .................... 84 7 74 68 51) 7'1 70 70 Summa 1000 1000 1000 100'0 100—0 100 0 IM'O 1010 Östersund, avd. D (nzed'z'rinsk) Arbetad tid vmin. pm" avd.) . . , S 482 4 074 3 869 4 142 3 448 4 109 4 058 3883 | Därav i % för: Sjukvård i inskränkt bemär— kelse ...................... 251 291 31'2 29": 259 259 260 2713 Personlig skötsel ............ 29'4 308 32": 31'8 269 280 32'9 30—41 Transporter .................. 2'8 6 3 Ö'S 7'8 7 6”: 6'3 6'4 Lokal- och materielvård ...... 351 234 26": 24'2 27'4 31'7 30'6 29'0 Diverse arbetsuppgifter och övrigt .................... 7'6 54 4'6 6'5 111 7-7 4'2 6'6 Summa. 100-o 1000 1000 100 0 1000 100-0 1001) 1000 Lidköping, avd. 8 (medicinsk) Arbetad tid (min. per avd.) . . 4 140 4 140 4 035 4 325 3 991 3 961 3 849 4 063 Därav i % för:— Sjukvård i inskränkt bemär- keise ...................... 21'7 28'6 27'8 303 270 26'6 253 269 Personlig skötsel ............ 35'3 37'4 34'0 35'6 37'4 37'7 40'1 36'7 Transporter .................. 3'2 5'4 8'2 7'4 6”). 6": 5'6 6'0 Lokal- och materieivård ...... 27'2 21'9 25'9 21'0 23'6 '26'4 21'0 23'8 Diverse arbetsuppgifter och övrigt .................... 12'6 6'7 4'1 57 58 3 8'0 613 Summa 100 0 1000 . 1001) 1000 1000 1000 1000 1001) Malmö, avd. 319 (kirurgisk) | i Arbetad tid (min. per avd.) . . 3 356 5 706 I 6 314 6 890 i) 795 5 756 5 497 5 903 Därav i % för: i Sjukvård i inskränkt bemär— , i & keise ...................... 36'7 27'3 29'3 261 2913 "236 37'6 29'3 Personlig skötsel ............ 347 290 27'8 23'9 253 248 294 272 Transporter .................. 5'6 9'4 7'6 8'4 3'7 8'4 3'5 && Lokal- och materielvård ...... 13-5 22-1 I en 333 'n': 258 214 251; Diverse arbetsuppgifter och övrigt .................... 4-5 12-:' 133 s— 1 -5 17—4 81 11-1 Sununu , 100'0 & 1000 100 0 1001) 100 0 1000 100'0 IW'O
”& l 1,” Tors_ Medel- S" dr" Mä l " "'..d'." 0 *l (_: F 0 (' L" (1 " ' (forts.) on 'lÖ! m a,, lis i.., nmr dag re u,, or ac, tal Örebro, avd. 11 (kirurgisk) l 1 | [ l Arbctad tid (min. per avd.) . _ 5 3 285 i 4 024 * 4 191 4 172 ; 3 993 4 020 4 061 3 964 Därav i % för: l , ; i 'k- "*k"kt å.__ . : alla]??? 1. . mb .mn. . . .%iiii ; 20.3 24-s 301 284 i 25”. 30": 21-5 26'1 Personlig skötsel ............ 1 41-2 354 314 317 ; 330 404 360 350 Transporter .................. l 3'1 5'8 5'7 5 6 '; 4'1 4'6 6'1 5'0 Lokal- och materielvård ...... ? 29'4 27'3 i 271 254 i 30 6 20"? | 2915 | 27'1 Diverse arbetsuppgifter och ' ' 5 5 övrigt .................... 08 6"; 57 in; 61 41 "7 '9 Summa 100 0 1000 100 0 100 0 1000 1000 1000 1000
| Borås. avd. 15 (kirurgisk) i . Arbetad tid (min. per avd.) .. ] 2552 2955 2905 2802 2994 2876 i
Därav i % för: * & Sjukvård i inskränkt bcmiir—l
kelse ...................... 205 261 22-5 207 22 0 leo | 21'8 224; Personlig skötsel ............ 32'4 28'5 33'0 27'4 28'8 25 3 l 31'2 29 & Transporter .................. 4'7 7 8 &I 7'4 8 8 6'3 82 7 4 Lokal- och materielvård ...... 209 243 97'6 299 24 & 34'3 26'1 27'6 Diverse arbetsuppgifter och
övrigt .................... 15-5 13'8 8'8 80 150 14'5 12'7 12'7
Summa 1000 1000 1000 1000 1000 100'0l100'o 1000
|
Värnamo, avd. 3 (”odelad”) ' ; (år 1947) ;
Arbetad tid (min. per avd.) .. 3244 4766 4761 4650 4647 4538; 4707 4473 Därav i % för: Sjukvård i inskränkt bernär»
kelse ...................... 19'0 24'4 203 202 25'1 21'0 105 211 Personlig skötsel ............ 3.5 9 31 4 30"? 31-s 2320 37 2 308 33'6 Transporter .................. is 3 2 05 35 (i 7 23-51 3-7 4'4 Lokal- och materielvård ...... ! 23'0 25'8 280 390 26'7 27'6 3731 291) Diverse arbetsuppgifter och i i
övrigt .................... 203 152 14'5 55 9-5 98 109 119
Summa. 1000 1000 1000 1000 1000 1000 1000 1000
Alingsås, and. 3 (”odelad-)) . Arbetad tid (min. per avd.l .. 35348 3782 4010 4 081 3838 3 820 4006 3841
Därav i % för: Sjukvård i inskränkt bemär—
kelse ...................... 25'6 330 245 317 203 283 275 285 Personlig skötsel ............ 305 340 377 280 409 327 345 350 Transporter..... .. ; 4'3 4'3 9'6 7':: 59 60 6'1 6'8 Lokal- och materielvård ...... | 22'1* 21'3 4250 250 22'8 5'0'3 258 240 Diverse arbetsuppgifter ucl'l !
övrigt 116 57 2'9 7'4' 41% så 01 5'6
! simmaI 1000 1000, 100-0— 100-o
;). 1000; 1000: 100-04 1000
Granskningen av ovanstående tabeller ger alltså. vid handen, att kraftiga växlingar i den totala arbetade tiden förekomma olika veckodagar emellan, och att man särskilt på. söndagen synes kunna reda sig med avsevärt mindre
arbetskraft än annars. Den arbetade tidens relativa fördelning på skilda grupper av arbetsmoment återigen växlar tämligen litet från dag till annan.
Vad slutligen kronikeranstalter och sanatorier angår, visar icke materialet, att någon typisk skillnad gentemot lasaretten skulle föreligga i fråga om för- delningen av den arbetade tiden på veckans olika dagar.
Den arbetade tidens fördelning på dagens timmar. Som grund för fram— ställningen ligga diagrammen 5, 6 och 7. Dessa äro uppbyggda av staplar — en stapel för varje timme på dagen enligt tidsangivelsen vid baslinjen. I vänstra kanten markera siffrorna antalet i arbete varande personal. Pii t. ex. Malmö B började dagens id klockan 6.15 (diagram 6), och från denna tidpunkt till klockan 7 verkade i genomsnitt icke fullt fem, därefter ungefär sju personer 0. s. v. Mot denna metod att redovisa arbetstiderna i summa för varje timme kan invändas, att bilden av arbetets organisation kan bli fel- aktig. Sysslor, som utföras kring ett timskifte, te sig på diagrammen, som om de vore utspridda över två timmar. Detta torde hållas i minnet. Med olika skraffering markeras olika grupper av arbetsmoment.
Staplarna representera veckogenomsnittet av den arbetade tiden. Helst hade ett diagram för varje veckodag bort framställas, men detta hade blivit alltför vidlyftigt. Att återge veckogenomsnittet ter sig försvarligt med hän- syn till det som ovan anfördes om ett från dag till dag likartat tidsschema för arbetet. För att belysa innebörden i åtgärden redovisas diagram 5, där för några avdelningar söndagen, torsdagen och veckogenomsnittet uppritats. Man ser därav, att söndagen avviker relativt mycket från veckogenomsnittet, men huvudsakligen genom kortare staplar —— icke genom någon väsentlig omplacering i tiden av arbetsmomenten eller större skillnader i proportionerna mellan dessa.
Vad lasaretten angår, visar diagram 6, att på de flesta avdelningar göres en kraftig arbetsinsats under de första morgontimmarna, eller mellan klockan 7 och 8. Mellan 8 och 9 är arbetsinsatsen lägre till följd av personalens frukostrast. Därefter inträffar ofta en ny kulminationspunkt mellan 9 och 11.
Den tysta timmen och besökstiden framträda på flera avdelningar genom lägre staplar någon gång mellan klockan 13 och 16 och de därefter följande kvällssysslorna genom en förhöjning, i vilken personalens kvällsvard (eller middag) mellan klockan 17 och 18 i sin tur markeras genom en sänka. Här— ifrån avvikande förlopp förete Lidköping 8, Borås 15, Sala 2 och Alingsås ?» Dessa avdelningar ha antingen sjunkande arbetsinsats från en toppnnk't under förmiddagen, som Lidköping 8, eller en tämligen jämn insats hela dagen. som Sala 2. (")rebroavdelningarna avvika så. till vida som den största arbets insatsen på. morgonen inträffar först efter klockan 8 och intet avbrott för frukost framträder. Detta sammanhänger med att man där städar i. huvud sak först efter frukosten. _
De olika huvudgrupperna av sysslor (se teckenförklaringen) förekomma "praktiskt taget på alla lasarettsavdelningarna under varje timme av (lagen.
An1al - Antal " T N d. A x'. Antal ALINGSÅS avd. & personal MALMÖ avd 8 (med) personal OS ERSU D av 2( N') personal 9 9 9
SÖNDAG SÖNDAG SÖNDAG
B | 7 7 6 6 5 1, ! z "'" 2 1 4 o o .
mem & 91011121514151617101920 mem & 9101112431415154715 zo mem 910111213141 16
9 TORSDAG , TORSDAG 7 e
9 8 7 6 5 4, 5 2 our—som-IFMN - v-O
0 15 7 6 9 1011 12 1314151617181910 Kléso'l & 9 1011 12 1314151517 1819 20 (16307 8 9 1011 121514151617101920
(; VECKOGENOMSNITT VECKOGENOMSNITT , VECKOGENOMSNITT
KI
dagens timmar enligt totalstudier på vissa vårdavdelningar vid lasarett. ND i medeltal för veckans dagar fördelad på skilda grupper av arbetsmoment och
0 91011 1314151617161420 Kihl—07 1011 1 15141516171 1 KIGIO7 B 910 11 12131415161710 19 20
omr—om.:muq-Oo
&
An lal An1al personal personal
9 MALMÖ avd c (med) . . ösrmsuNo avd O(m) "
Diagram 6 . ä -
i!! | 10l11l 161516111!" 20 (lå-117 5 91011111! 151516 11 1519 20
5 3 nu 13 nu 151611 101920 MALMÖ avd 58
ÖSTERSUND av: E (med LIDKÖPING avd 5 (med) ÖREBRO avd." (klr)
vid lasarett.
rnr— .cn-llin— a—n :— om .: n .— _oo rer— om:-nu-
!
697 & 910111215111511-111l19m
; 11 11 |! IH 10 SE
ösmzsum) avd A2(l(m) goals mu. (kår-) BORÅS avd.15(km) VÄRNAMO avd. 2 Im
mor—»|
2 1
av arbetsmoment och dagens timmar enligt totalstudier på vårdawlelningar Medeltal för veckans dagar.
9 I 7 1. 5 5 3 2 1
Ö | 2 1
I) 11 [!"-151617 18 1920 Kl 631 9 0 11 121! 11.15 1611 15 2.0 Kl 6101 I 1011 11 11 Hc 1! & 17 || 19 &) 1011 15111 1617 19 19 20
9
VÄRNAMO avd 5 nu SALA avd ALINGSÅS avd.?» __ _ Mm;
. Sjukvårdi inskränkl bemärkelse % Personlig skölsel & Lokal-och ma1erlelvärd
[HH] Transporm ! Diverse arbe1suppqlfter och övn'qf
! | |
Den arbetade tiden (räknad i personalenheter) fördelad på skilda grupper
o Klf-WII9101112111h151917131020 lur.-17leIolItzus-nsmnanm Mama91011I2I)I»Isv.n1ann
Diagram 7'. Den arbetade tiden (räknad i personalenheter) fördelad på skilda grupper av arbetsmoment och dagens timmar enligt totalstudier på vårdavdelningar vid Jönköpings, Evkilstnna och Malmö kronikerhem samt Arvika och Sollidens sanatorier. Medeltal för veckans dagar.
Anm ]ONKöPlNG avd. 6 Anm ESKILSTUNA avd. B personal personal
9 9
5 a
7 7
" 5
5 5
" 1.
5 $
z 2
' 1 kl97 9 10 11 12 15 11. 15 1 Kl. 5:07 5 9 10 11 12 15 11. 15 16 17 1519 en
MALMÖ avd G ARVIKA avd. 1 9 a 7 6 S 1. 5 2 , 18117 B 9 10 11 12 15 14: 1516 17 16 19 202051:
SOLLIDEN avd 5
Teckenförklaring;
. Sjukvård i inskränld bemärkelse Personlig skötsel
Lokal—och ma1erlelvård
IHH] Transporter
O'_NUI—rulf*—IQO
Diverse arbetsu ifter och övri l' El 6.107 s 9 10 11 12 15 11. 15 16 17 15 19 20 ppg q
Vad sjukvård i inskränkt bemärkelse beträffar, kulminerar den under morgon— och eftermiddagstimmarna med en nedgång däremellan, ungefär som den totala arbetsinsatsen enligt den första beskrivningen här ovan. Endast Sala, avdelning 2, företer som nyss nämndes, en avvikande fördelning med tämligen låga och jämna tider. Viss ökning kan dock konstateras även där mellan klockan 8 och 9, 13 och 15 samt 18 och 20.
De arbetsmoment, som sammanfattas under benämningen personlig skötsel, förekomma företrädesvis under morgon- och aftontimmarna. Även en gång där emellan, eller omkring 12 a 13, framträder en ökning, som har samband med serveringen av dagens andra måltid. Lokal- och materielvård utföres i allmänhet under förmiddagstimmarna med en toppunkt mellan klockan 7 och 11. Smärre poster av samma grupp finnas för övrigt utspridda över hela dagen — på. vissa avdelningar med en ökning omkring klockan 18.
Även arbetet i samband med transporter är utspritt över praktiskt taget alla dagens timmar. Det är sålunda svårt att av diagrammen utläsa. någon typisk anhopning till vissa tider, men en närmare granskning av det bakom- liggande siffermaterialet visar, att vissa slag av transporter koncentreras till särskilda tider på. dagen. Sä t. ex. ha transporter till operation, röntgen, andra kliniker och ärenden till kontor och laboratorier sina tämligen bestämda perioder (jfr härom kap. 8).
Tiden för »diverse arbetsuppgifter och övrigt» utgöres som nämnts till större delen av personalens personliga tid, väntetid o. d. och förekommer i större eller mindre utsträckning under alla dagens timmar med toppar under förmiddag och kväll.
Några kroniker— och sanatorieavdelningar ha lämnat material till diagram 7. I den mån skillnader gentemot lasaretten framträda, gör man med tanke på materialets knapphet klokt i att icke generalisera dessa.
E. Jämförande översikt av den arbetade tiden vid växlande betingelser för driften.
Anstalter av olika slag: lasarett, kronikeranstalter och sanatorier (tab. "?.—4 L, K och S; diagram 1, 3 och 4). Den totala arbet-ade tiden (den samlade arbetsinsatsen) på. vårdavdelningarna skiljer sig enligt de verkställda arbets— studierna icke i högre grad mellan lasaretten å ena och kronikeranstalterna å andra sidan. Lasarettens genomsnitt ligger dock något högre både per avdelning och per patient räknat. På sanatorierna däremot är den arbetade tiden avsevärt mindre än på. lasaretten, eller per patient räknat blott omkring hälften så stor.
I fördelningen av den arbetade tiden på. arbetsmoment skilja sig de tre slagen av anstalter rätt starkt från varandra. Den största olikheten ligger i den grupp av moment, som sammanfattats under benämningen sjukvård i inskränkt bemärkelse. Den upptar 26,9 % i genomsnitt av den totala arbetade tiden på lasaretten, 19,3 % på. sanatorierna och 12,5 % på kronikeranstalterna (diagram 3). Gruppen personlig skötsel upptar 33,1 % på lasaretten, 32,2 %
på sanatorierna och 49,3 % på kronikeranstalterna. Tar man dessa. två grup- per av arbetsmoment tillsammans, finner man, att lasaretten och kroniker— anstalterna skilja sig föga, i det summan i båda fallen blir omkring 60 %.
De olika kategorierna av personal arbeta däremot tämligen likartat på skilda slag av anstalt-er, om man skall döma av tidsstudierna. Sjuksköter- skorna ägna sålunda lägst 58 och högst 70 % av sin arbetstid åt sjukvård i inskränkt bemärkelse —— det lägsta talet på sanatorierna, det högsta på. de medicinska lasarettsavdelningarna (diagram 4) —— vidare 9—13 % at per sonlig skötsel, 3—9 % åt lokal- och materielvård 0. s v. Sjukvårdsbiträdena (>>övriga») ägna på alla anstal-tstyperna mindre än 10 % av sin tid åt sjuk— vård i inskränkt bemärkelse men 36—55 % åt personlig skötsel, 30—46 % åt lokal- och materielvård o. s. v. Eleverna intaga i dessa hänseenden en mellan— ställning.
Proportionerna mellan olika personalkategorier framträda i tab. 7L, K och S (nedersta sifferraden), och därav framgår, att sjuksköterskorna till den totala arbetade tiden bidragit med 25 % på lasaretten, 14% på. kroniker— anstalterna och 27 % på, sanatorierna. Större delen av arbetsinsatsen kommer på alla slagen av anstalter från sjukvårdsbiträdena ( »övriga»), som bidragit med 53—81 %; det lägsta talet gäller lasaretten och sammanhänger i viss män med att man där har sjuksköterskeelever i icke obetydlig utsträckning (17 % av arbetsinsatsen). Då elever icke förekomma på alla sjukhus, har dock slumpen i relativt stor utsträckning bestämt den proportion, i vilken de ingå i studiematerialet (jfr tablån upptill på s. 30). Ännu mer slumpartat är givetvis bidraget från den lilla gruppen undersköterskor _— deras andel i den totala arbetade tiden uppgår till endast cirka 4 %.
I fråga om arbetstidens fördelning på dagens timmar synes ingen nämnvärd skillnad föreligga mellan de tre slagen av anstalter.
Arbetsmetoder, lokaler och materiel skilja sig i princip föga, men lasa- retten äro, beroende på den relativt mera betydande diagnostiken och tera- pien, rikligare försedda med t. ex. behandlingsrum och apparatur för sjuk- vård i inskränkt bemärkelse än övriga anstalter.
Lasarettsavdelningar av olika typ: medicinska, kirurgiska och »odelade» avdelningar (tab. 2—4, 6 och SL; diagram 3 och 4). Några säkra tecken på. att det i allmänhet skulle råda någon avsevärd skillnad mellan medicinska och kirurgiska avdelningar i behovet av total arbetstid finnas ej i förelig- gande material. Beträffande »odelade» avdelningar ge siffrorna ingen ledning för ett omdöme.
Ehuru gruppen sjukvård i inskränkt bemärkelse i sin helhet tar något större del av arbetstiden på de medicinska än de kirurgiska avdelningarna, är det icke säkert, att detta är uttryck för ett typiskt förhållande. Mellan »delade» och »odelade» avdelningar är skillnaden större. Den lägre genom— snittliga tiden för gruppen sjukvård i inskränkt bemärkelse på de >>odelade>> avdelningarna har helt visst sin förklaring i det förhållandet, att klientelet därstädes på det hela taget och särskilt de medicinska fallen kräver mindre
av diagnostik och terapi, enär en viss uppsortering av patienterna mellan de delade och odelade lasaretten äger rum. Att undantagsvis odelade lasa— rett finnas, där sjukvård i inskränkt bemärkelse intar ett stort rum på dags— programmet, framgår emellertid också. av tabellerna. Övergår man till de särskilda momenten, ge arbetsstudierna uttryck för det självklara förhållanf det, att medicinutdelning tar längre tid på medicinska avdelningar, medan omläggning, förberedelse för operation, spolning och tappning (av prostata fallen) äro typiska för kirurgiska. Tendens har framträtt till högre tid för provtagning på medicinavdelningarna, likaså till längre tid för läkarrond och journalföring. Det sista gäller, även om man från medicinavdelningarnas medeltal räknar bort det extremt höga talet för Örebro 3.
Det brukar anses, att medicinavdelningarnas patienter på det hela taget äro mera krävande för personalen än kirurgavdelningarnas, men något dylikt framgår icke av föreliggande material. Visserligen ha medicinavdelnin-garnn enligt tab. 4 L fått högre tal för momentet samtal med patient (ingår i grup- pen blandade diagnostiska och terapeutiska arbetsuppgifter), men kirurgav— delningarna ha å andra sidan fått högre tal såväl för momentet sjuksköterske- rond (i samma grupp) som diverse patientvård (gruppen terapi) och diverse passning (gruppen bäddning) och ligga sålunda i stort sett över. Variatio— nerna de enstaka avdelningarna emellan äro emellertid så stora, att man härar icke heller torde kunna dra den motsatta slutsatsen, nämligen att kirurg- patienterna skulle vara mera krävande för personalen än de medicinska fallen. När det gäller frågan om klientelets krav på. personalen, må erinras om att tidsstudierna icke lämna besked om mer än den ena sidan av saken, näm- ligen tidsåtgången för vården och passningen. Om det psykiskt påfrestande för personalen säga dessa studier ingenting.
I fråga om toalett och bäddning märker man ingen säker skillnad mellan olika typer av avdelningar, men att matutdelningen kräver mera tid på medi— cin— än på. kirurgavdelningar är tydligt.
Manliga och kvinnliga avdelningar (tab. 2—4L). Kommentaren under denna liksom den närmast föregående och de efterföljande rubrikerna tager sikte på enbart la-sarettsavdelningarna. Detta är nödvändigt, då. studierna av kroniker- och sanatorieavdelningar äro för få för att tillåta några slutled- ningar i dessa hänseenden. Framställningen begränsas vidare till sådana moment och grupper av moment, som visa, eller kunna tänkas visa typiska olikheter.
För att utreda eventuella olikheter mellan manliga och kvinnliga avdel» ningar har man i huvudsak endast de parallella avdelningarna Malmö B och C, Östersund D och E och Borås 14 och 15 att lita till. Av tabellhuvudena framgår, att Malmö B, Östersund E och Borås 15 voro manliga och Malmö C. Östersund D och Borås 14 kvinnliga.
Frånsett momenten spolning och tappning, som kräva längre tid på de manliga avdelningarna, synes tidsåtgången för grupperna sjukvård i inskränkt bemärkelse och personlig skötsel vara densamma på avdelningar med manligt
80 och kvinnligt klientel. Däremot förefalla momenten diverse patientvård (gruppen terapi) och samtal med patient (gruppen blandade diagnostiska etc.) vara. mera tidskrävande på de kvinnliga än de manliga avdelningarna. Ten- densen går igen mer eller mindre uttalat vid alla tre paren av parallellavdel— ningar. Tidsätgången för sjuksköterskerond är i Malmö större, i Östersund mindre på. den kvinnliga än den manliga avdelningen, medan ingen skillnad finnes mellan de båda avdelningarna i Borås. Momentet diverse passning (gruppen bäddning) tar i Malmö och Östersund vida mer tid i anspråk på de kvinnliga än de manliga avdelningarna; mellan de båda avdelningarna i Borås föreligger ingen sådan skillnad.
Slutsatsen synes bli, att materialet icke talar mot uppfattningen att de kvinnliga avdelningarna kräva mera av personalen än de manliga men att eventuell olikhet i detta avseende i allmänhet icke kan ha större betydelse för tidsåtgången.
Det som anfördes under närmast föregående rubrik, att det psykiskt på— frestande icke kommer fram i en tidsstudie, gäller självklart även här.
Inom gruppen toalett framträder en tendens till högre tal för de kvinn— liga avdelningarna beträffande två moment, nämligen biträde vid toalett och tillhandahållande av bäcken resp. urinflaskor. Tendensen är ganska tydlig, då det gäller bäckenservicen, men då det gäller biträde vid toaletten ge Malmö-avdelningarna intet utslag, vilket gör omdömet på denna punkt osäkert.
Avdelningar med olika stort platsantal (tab. 2—4L). Som av kap. 4 B fram- går, hänför sig utredningens material till vårdavdelningar av mellanstorlek (med avseende på. platsantal), och en jämförelse mellan extremt stora resp. små avdelningar låter sig därför icke göra.
På. grund av stark över— eller underbeläggning vid studietillfället måste åtskilliga av de studerade vårdavdelningarna uteslutas ur jämförelsen, som därigenom inskränker sig att omfatta avdelningarna Malmö B och C, Öster- sund D och E, Lidköping 8, Borås 14, Värnamo 2 och 3 (1947) och Alingsås 3.
Till en början må erinras om att arbetsstyrkan normalt icke står i konstant förhållande till platsantalet utan att den arbetade tiden per Vårdplats sjunker vid stigande platsantal. På grundval av personalinventeringens material (jfr kap. 4, B), som omfattar uppgifter om 80—90 % av hela rikets bestånd av lasarettsavdelningar, har arbetstiden (ordinarie tid i såväl dag- som natt- tjänst) kunnat beräknas i medeltal för avdelningar av olika storlek. Resul- tatet återges i följande serie, som avser delade lasarett:
Antal vårdplatser.... 20—24 25, 26 27, 28 29—31 32, 33 34, 35 36—39 Antal i beräkningen
ingående avdel-
ningar ............ 26 52 45 85 23 15 20 Genomsnittligt antal
arbetade timmar per Vårdplats och 28 dagar .............. 75 75 72 67 67 64 62
Då platsantalet stiger från 20—24 till 36—39 per avdelning, sjunker alltså den genomsnittliga ordinarie arbetstiden från 75 till 62 timmar per vård- plats och 28 dagar. Tendensen går igen i sjukhusutredningens arbetsstudie- material, om ock något ojämnt.
Av intresse är nu att se, om den påvisade besparingen i arbetstid vid större avdelningar gäller över hela linjen av arbetsmoment eller om den koncen- trerar sig till vissa sysslor. Lättast observerar man detta på relativtal så— dana som i tab. 2. Om en viss grupp av sysslor (t. ex. lokalvård) kan ordnas mera rationellt på större avdelningar, bör detta resultera i lägre procenttal därstädes för dessa sysslor. Man lär dock knappast kunna. läsa ut några ten— denser i sådan riktning av anförda tabell. Icke heller ett detaljerat studium av tab. 3 och 4 torde ge belägg för något dylikt.
Slutsatsen blir alltså, att arbetets sammanlagda kvantitet per Vårdplats påverkas av vårdavdelningens storlek, så att den blir mindre på större av— delningar, men att i varje fall ingen nämnvärd skillnad i arbetstidens för- delning på olika sysslor framträder, då vårdavdelningens storlek växlar inom det intervall, som förekommer i sjukhusutredningens material, (1. v. 5. mellan 25 och 37 platser.
Avdelningar med olika stor arbetad tid per patient (tab. 2—4L). Det är påfallande, att patienterna på de studerade lasarettsavdelningarna blivit skötta med en arbetad tid per patient, som växlat högst betydligt. Detta gäller även fall, där avdelningarna ha lika platsantal och även eljest ytligt sett borde ha samma förutsättningar för driften. Frågan är nu, om och på vilket sätt tiderna för olika sysslor ställa sig, då personalen under i övrigt lika förhållanden är olika stor i förhållande till patientantalet, d. v. s. då totala antalet arbetade minuter per patient räknat är olika stort.
Orsaken till skillnad i arbetad tid per patient kan ligga antingen på per— sonal- eller patientsi-dan. Personalen kan vara. avsiktligt tillmätt mer eller mindre rikligt i förhållande till det normala patientantalet, och patientantalet kan växla genom olika grad av beläggning. Vilken orsaken kan vara i ett spe- ciellt fall, torde icke ha något att betyda för vårt resonemang.
En allmän jämförelse av de tidsstuderade avdelningarna, så som dessa framträda exempelvis i tab. 2, ådagalägger knappast något samband mellan arbetad tid per patient och tidens fördelning på olika sysslor. Man skulle eljest väntat sig att finna, att ju knappare tiden varit, desto mera (relativt) hade måst läggas ned på sjukvård i inskränkt bemärkelse, eventuellt också på personlig skötsel, och desto mindre på lokal- och materielvård och perso- nalens personliga tid. Det är endast vid avdelningen Värnamo 3 år 1945 jämfört med år 1947, som dessa förhållanden tydligt framträda. Att det vän- tade sambandet icke alltid framträder, kan möjligen till en del förklaras av att vårdbehovet hos de särskilda patienterna. varit olika, varför en uppgift om patienternas antal icke tillräckligt noga uttrycker vårdbehovet hos klien- telet på en viss avdelning. '
Denna prövning synes dock berättiga uppfattningen, att skillnader i ur betsinsatsen per patient inom mycket vida gränser ha föga att betyda för arbetets gång. En tillfällig, t. o. m. ganska stark förändring i beläggningens storlek synes sålunda icke nämnvärt påverka arbetsgången. Först när det blir fråga om en växling i tiden per patient på cirka 35 %, såsom i fallet Värnamo 3, har denna omständighet slagit tydligt igenom i den arbetade tidens procentuella fördelning på sysslor. Det ligger nära till hands att härav draga Slutsatsen, att en viss, icke obetydlig elasticitet i personalens arbets— möjligheter finnes. Man har möjlighet att arbeta intensivare, när det krävs, och man släpper efter, när arbetsuppgifterna tillåta.
Avdelningar med olikheter i fråga om lokaler, redskap, arbetsmetodik o. d. (tab. 1—4 L). Det torde redan framgå. av den systematiska genomgången av arbetsmomenten, att inga eller blott svaga samband kunnat konstateras mellan arbetstidens fördelning på skilda sysslor och lokalerna-s beskaffenhet och storlek, redskapens art och arbetsmetodiken.
Man kan icke finna något siffermässigt samband mellan å ena sidan loka— lernas anordning i dels en stor och några smärre, dels flera jämnstora salar och å andra sidan den arbetade tiden för sådana moment, som man tycker borde påverkas härav, såsom diverse passning, bäckenservice, mlatutdelning m. m. Orsaken härtill torde ligga i allehanda faktorer, som göra att klara utslag ej erhållas. För att eliminera deras inflytande skulle ett vida större material än det föreliggande erfordras. Däremot har det visats, att golvytans storlek har betydelse för tidsåtgången vid städningsarbetet. Detta är själv- klart, men sammanhanget enligt tabellerna fördunklas av åtskilliga andra på denna tid inverkande faktorer.
Vad därnäst gäller redskapen, ha de förefintliga olikheterna icke varit av den art, att de skulle kunna väntas orsaka avsevärda skillnader i tidsåtgången. Undantag utgör förekomsten resp. avsaknaden av vagn för matutdelning och insamling av disk, vilket är en faktor av så stor betydelse, att den även i detta material ger tydligt utslag.
Icke heller i arbetsmetodiken ha större skillnader observerats. Endast det förhållandet, att man åt vissa sysslor givit en högre eller lägre grad av rond- karaktär, har kunnat påvisas. Sjukhusutredningen har underkastat materialet ett ingående studium i syfte att utfinna rondsystemets inverkan på den ar- betade tiden för sådana arbetsuppgifter, som kunna antagas beröras därav. Resultatet har blivit, att tendenser till tidsbesparing genom ett sådant system visserligen kunna påvisas men att förhållandena äro alltför komplicerade, för att en klar bild skall kunna erhållas.
Avd. III.
Redogörelse för utredningens detalj-, frekvens- och trafikstudier.
Kap 6. Detalj studier.
Detaljstudierna äro metod-, tids- och i några fall frekvensstudier och avse, som redan omtalats i kap. 1, studiet antingen av arbetet i en viss del av en vårdavdelnings lokaler eller vissa arbetsoperationer. De avse alltså en del — en detalj — av arbetet på avdelningarna. De svara emellertid mot sin be— nämning även i så måtto, att de gå längre i detaljerna i den del av arbetet som studerats, och de förut behandlade (i bil. 1 uppräknade) arbetsmomenten förekomma därför i detta kapitel ytterligare uppspjälkade i delmoment, här kallade »tempon».
I några fall redovisas arbetstiden uppdelad i verktid och ställtid och dessa begrepp må. därför preciseras. Verktid är den tid, som går åt för utförande av det egentliga arbetet. Ställtid är den tid, som går åt för att förbereda ar- betsoperationen och för att efter denna ordna arbetsplatsen. Ställtiden är i regel mycket litet eller icke alls beroende av verktidens omfattning.
Syftet med detaljstudierna är att skaffa grundval för förslag till utform- ning och inredning av bilokalerna och rationalisering av vissa sysslor. De höra i allmänhet till de studier, som först igångsattes, och några av dem kunna räknas till de förundersökningar, som arbetsstudieingenjörerna utförde, då de utbildade studietekniken.
Som en allmän anmärkning må slutligen tilläggas, att i den mån detalj— studierna utförts som tidsstudier, äro de angivna tiderna icke fullt jämför- bara med dem som framkommit vid totalstudierna. De visa i allmänhet en tendens till lägre värden, beroende dels på att personalen vid detaljstudierna funnit sig mera intensivt observerad och därför arbetat snabbare än vid totalstudierna och dels på att smärre kvantiteter spilltid av olika slag, som eljest gått med i tidsnoteringarna för de skilda momenten, frånskilts vid redovisningen.
A. Avdelningskök.
I avdelningsköket göres en del förberedelser till patienternas måltider och efterarbeten till dessa samt förvaras härtill hörande materiel.
Där skär man sålunda bröd till måltiderna, breder smörgåsar, rostar bröd, värmer vid behov mat, som anländer från centralköket (särskilt förekommer detta med soppor, såser o. d.), och skalar i viss utsträckning den kokta pota- tisen. På. somliga avdelningar kokar man också kaffet till patienterna och
lagar till ägg, omel-etter och andra smårätter till diet- och privatpatienter samt ordnar med mjölkblandning till spädbarn.
Vidare förbereder man i köket utdelningen av maten vid patienternas måltider. På. de flesta håll kommer maten till avdelningen i en vagn, som föres till köket, där inaten eventuellt värmes, som nyss sades. Kantinerna på vagnen flyttas vid behov om för att stå praktiskt till vid utdelningen och deras lock tagas av. Porslin, glas och bestick travas på vagnen. Om mat- vagn saknas eller man eljest icke önskar använda den vid utspisning av vissa patienter (privat— eller dietpatienter), dukas vanligen brickor i avdelnings- köket och bäras därifrån ut till patienterna.
I köket diskas också på de flesta sjukhus den vid måltiderna använda ser» visen jämte patienternas munvattens-, dricks— och medicinglas. På några håll diskas också matkantinerna i avdelningsköket.
I köket förvaras i regel servi-sen till patientmåltiderna och ofta —- i kyl- skåpet — sådan medicin, som måste förvaras kallt.
Där ha vidare många avdehiingar sin telefon placerad. För att bilden skall bli fullständig, må slutligen nämnas, att i köket till- bringar personalen gärna de stunder av personlig tid, som inträffa under
Detaljstud'ier i avdelningskök på lasarett. Arbefad tid 'i minuter under en dag.
, , llcdicinska1 nOdelade» | , , avdelningar Kllurglbkd avdelningar avdelningar , ) y—,_-__ ___— " | :e "e e 2 e 1 e ” = 2 , ,_:=se:?sässéäsäsäesäää? 2 , _ .m :—-1 vs— re.—ggvo revs :—"i +H +U-"z—m, ; ,vg Vä- m;*”5*'gmav2=wSVE så mår/”_, » ass» aa Nyss—”amma?! wi? ;”, . w .. .— .- o m 0 cu & w- ?w-smg'Å—sm=_5—a—cu'g:c >= .,: v:, .:: | ?— lr— ? s f .f— 2 s— ” &: *” = a - : l l , Förberedelse för servering av] |, , l , , | måltid 1- , ,, , , l . , , Brödskärning, smörgåsbred-, , |' , , , i ning .................... ' 74, 43 16 41, 11 24- 30, 15 39 25 49 45, , Andra arbeten , , ' ' , , , a) Vid huvudmåltid för , , , , , ', salspatient med mat-: , ' , , , ordning: , , . , , , , Frukost, middag. kvälls-, E , , , vard ................ —, — 55 108 — 41, 32 — — —— —' Frukost. lunch, middag, 84, 69 _ — 53 _, — 53 99 67 56 54 , b) Dzo för privatpatientcr, _, — _- 14 _ _l — —— 55 42 6 22 , c) Vid mellanmål ........ , 38[ 34 55 20 — ', 14 2 19 21 42 20 , d) Vid babymåltid ...... i _" _ _ _ _ _! _ _ 37 _ _, Förberedelse för servering avI , ! , vatten .................... 8, 10 6 11 12 5 4 13 8 3 9 2 Diskning, servis ............ 179 149 111 173 154 90' 140 153 243 197 201 156, » kantiner .......... _ 30 _ _ _ _, _ 17 42 43 _ _, Hämtning och återställande av, , materiel ' 24 21 10 7 10 10, 20 17 (i 13 15 5 Telefonering ................ | _, _ 32 38 _ _, _ _ 39 34 26 18' städning av köket .......... 17 11 20 21 8 36, 14 18 35 9 75 15| Ovriga sysslor .............. 61 29 9 33 19 10' 21 5 13 27 10 34, Summa-, 485, 396 314 471 287 222, 275 293, 598 518 489 371, ,
arbetsdagen. Där lagas och drickes sålunda det gemensamma för— eller efter— middagskaffet, där sådant förekommer. Tidsåtgången för dylik och annan personlig tid har dock, som redan nämnts, icke medtagits i detaljstudierna av arbetet i köket.
I föregående tabell redovisas resultatet av 12 tidsstudier i avdelningskök på sex lasarett. Då varje studie pågått enda-st en dag, följer, att tillfälligheter — t. ex. urvalet av de rätter, som serverats till måltiderna _ i relativt hög grad kunna ha inverkat på de noterade tiderna.
Det framgår, att diskningen är det största av de i tabellen specificerade arbetsmomenten. Förberedelserna och efterarbetena till servering av mål— tid äro dock tillsammantagna av jämförlig storleksordning. Att den i dessa förberedelser ingående bröd-skärningen och smörgåsberedningen kräva rätt lång tid, framgår också, särskilt vad gäller de manliga avdelningarna. Tids- utdräkten för förberedelserna för huvudmåltid beror i hög grad på i vilken utsträckning skalning av potatis utföres av personalen.
Att städningen av köket på avdelningen 'Sala 2 dragit så lång tid, förklaras av att storstädning pågick den dag studien gjordes.
B. Matutdelning.
Till matutdelning räknas dels för— och efterarbeten med iordning-ställande av matvagnen m. m., dels kringkörning och utbäring av maten till patienterna och eventuellt matning av dessa.
Matutdelningen har detaljstuderats vid två lasarett-, från vilka 15 studier sammanställts i följande tabell.
I tabellhuvudet finner man uppgifter om antalet patienter på de stude— rade avdelningarna och därunder antalet vid måltiderna assisterande personal. Intetdera antalet samvarierar tydligt med de noterade arbetstiderna. Dessa torde snarare influeras av måltidens beskaffenhet, personalens arbets- takt o. d., varom uppgifter saknas. Bakom varje tal ligga observationer vid endast en måltid. Den lägsta totaltiden, 49 minuter (Falu lasarett, avd. 1), kan sättas i samband med att måltiden, som bestod av spenatsoppa och mannagrynskaka, var lätt att servera, att ingen potatisskalning förekom och att endast en tallrik och en sked behövdes till varje rätt. På ingen av av- delningarna funnos privatpatienter, utan den redovisade dukningen och kringbärningen av särskilda brickor gällde dietpatienter.
Det bör nämnas, att matordningen i Falun var frukostr—middag—kvälls- vard och i Västerås frukost—1unch—middag.——Vad som menas med iord- ningställande av matvagn före och efter måltid, har framgått av avsnitt A ovan. —— På Västerås lasarett serverade man kaffe eller te på en tevagn omedelbart efter lunchen; därav de särskilda tidsuppgifterna för utdelning av kaffe och te. Iordningställandet av tevagnen har i studieprotokollen note- rats som iordningställande av matvagn.
Falu lasarett Västerås lasarett Frukost Middag Frukost | Lunch Middag" ) , > :> 53; ;. Avdelning 1 5? & 5 5 v 3 Avd. 8 må & 3 M 3; ägg,. (kn-.) äPwPäPa-C" (med.) aga-_a?” '='.th Catooz—':'" ,,,,, _: "F:/”'Em :: = :: fx :: .V-x w ,——. = ," = ,x := ? ”fx ”eg-"5, 26 25125 ”få ?????? 30 30 "grå-Elf. 4.1 F): put. pat. | pat. *v' *—/ v *1/ pat pat. 1.» .:J v ! Antal i rien!-utdelningen delia- [ i 1 ! gamle personal ............ 3 3 41 4 4 5 3 51 3 5 31 3 4 3 | ? 1 i Arbetat! tid i minuter per 2 , ; 1 ; måltid. | 4 : 1 Iordningställande av matvagn : i 1 ' före måltid ................ 13 13 4! 31 5 17 24 4i 3 6 65 5 5 5 Potatisskalniug .............. _— — —g 26! 17 12 _ _; 6 — ——; 9 — — Uppvärmning av mat m.m. 7 -—— —; 4 —- — — —; 5 4 —— 3 — 6 Utdelning av smörgås 51.511 17 18 5,1 5. 5 s 15 103 18 15 15! 15 — _ » mat (inkl. dryck) 44 41 21! 3 29 41 02 581 50 56 361 24 42 55 Dukning av bricka till diet- | , 7 1 patienter .................. — —— 41 21 7 5 —— 6; 4 _ —; 6 — —— Servering av mat till d:o — —— 6! 1 10 l — 2: 3 — —g 3 — _ Ombjudning ................ — _ —[ 7 18 13 — 4 2 15 124 s — 2 Matning av patienter ........ 22 27 — _l —- 12 — 8 -— 34 25 _ 8 16 Utdelning av kaffe eller te .. — — _) »? _ _! -— 90* 26 12 25 18 — — Iordningställande av matvagn ! ' eftermåltid 5 8 2 6 4 11 7 81 15 9 s 3 4 7 Diverse ...................... * 14 — 7 — 2 — _ 11 —— 5 _ — 3 — Summa 122 107 49] 901 97 118 78 1211 112 136 127 94 59 94 ]
Uppvärmning av maten har förekommit i mycket liten utsträckning på de här studerade avdelningarna. Utdelning av smörgås och bröd har upptagits på särskild rad, beroende på att detta arbete utfördes på särskilda ronder före den övriga matens utdelning. Vid middagen på Västerås lasarett delade man dessutom ut måltidsdryck vid en särskild rond, men tidsåtgången för denna har icke särredovisats i tabellen. Tidsåtgången härför varierade mellan 6 och 11 minuter de tre middagar, som studerat-s.
Matning av patienter förekom relativt litet vid studietillfällena. Bakom talen för Falun liggel sålunda matning av endast tva patienter, och bakom talen för Västerås en patient vid flukosten på avdelning 1, tre vid lunchen den första studien på avdelning 8, två vid lunchen den andra studien därstädes, likaledes två vid mid-dagen på avdelning 1 och slutligen tre vid middagen på avdelningarna 3 och 8.
C. Diskning i avdelningskök.
Detaljstudier av diskning i avdelningskök. Arbetad tid i minuter per måltid.
Diskning har studerats på. nio lasarett under sammanlagt ett femtiotal studier. Huvudresultatet redovisas i följande tabell.
Verktid ! Diskgods- Arbetstid D ii r a v beräknad , Diskningsmctod, lasarett och Måltid mängd , b er _ för genom- 3 avdelning (relativ- 10 5 (1- Ställtid ' Verktid snitte- tal) ' vera ) (obser- (obser- mängden vered) vcrad) diskzods 1 | 1 ! Handdiskning ...... 96 0 41-3 73 340 354 Handdiskning 0. l/mulforkning 961: 421 80 344 35'7 Falun, avd. 4 .............. Frukost 50 32 6 26 52 » 5 .............. » 68 32 6 26 38 » » .............. » 64 39 8 31 48 » 6 .............. » 69 31 9 22 32 i » 9 .............. » 115 56 10 46 40 1 » » .............. » 111 I 50 7 43 39 i » 1 .............. Middag 88 28 3 25 28 1 » » .............. » 71 26 5 21 30 '; » 4 .............. » 53 25 3 22 42 : » '.') .............. » 85 45 12 33 39 ” » » .............. » 91 48 6 42 46 » 11 .............. » 126 58 10 48 38 » 4 .............. Kvällsv. 35 19 4 15 43 » 5 .............. » 59 27 5 22 37 Mcdeltal för Falun 77'5 36'9 6'7 30'2 39'0 Västerås, avd. 3 ............ Frukost 56 23 4 19 34 » S ............ » 86 35 8 27 31 » l ............ Lunch 90 49 13 36 40 » » ............ » 109 52 17 35 32 | » S ............ » 132 49 7 42 32 i » » ............ » 150 53 11 42 28 . » 1 ............ Middag 98 44 11 33 34 » 8 ............ » 133 47 9 38 29 Medeltal för Västerås 106'8 44'0 10'0 341) 81 8 Borås, avd. 7 .............. Frukost 109 55 9 46 42 v, » 8 .............. » 62 39 14 25 40 i » 15 .............. » 66 39 9 30 45 i n 7 .............. Middag 103 53 8 45 44 : » S .............. » 87 44 13 31 36 % » 14 .............. Kvällsv. 42 22 8 14 33 '! Medeltal för Borås 73": 425 102 111-s 407 ! Östersund, avd. 0 1 ........ Frukost 101 35 6 29 29 , » » ........ Lunch 147 45 6 39 27 » » ........ Middag 103 31 4 27 26 Medeltal för Östersund 117-0 370 5-3 31 7 27-1 ? 1 Värnamo, avd. 1 ............ Frukost 77 42 6 36 47 1 » » ............ Lunch 159 70 10 60 38 * » = ............ Middag 116 47 7 40 34 Medeltal för Värnamo 117'3 53'0
1 Indextal.
Den genomsnittliga godsmingden = 100. Jfr texten.
"? __ Verktid [ 1 Diskgods. A 11 t t'd 1) ä. r a v beräknad ' Diskningsmetod, lasarett or'h % Klålt'd mängd ,.1 hc 5.1 ___,,-,,__,.,__ för genom- avdelning i ' 1 (relativ. -0 sedn- Ställtid : Verktid snitte- 3 till"*1 vom ? f_obser- (obser- mängden , verad; verad) diskgods » | Lidköping. avd. 8 .......... _ Lunch 177 70 6 i 64 36 ; = » » .......... ! » 180 67 8 3 59 33 g Medeltal för Lidköping 173-5 * 68'5 70 111-5 345 ' 7 . Handdiskning med sköljning ! ' och torkning i tallrikssläll ; och kurgar (se även noten sid. 91) .................. 9117 . 341 50 29"; 32; Östersund, avd. A 2 ........ Frukost 98 i 36 G 3 3 » » ........ Lunch 113 ' 40 5 35 31 ........ Middag 64 28 4 24 38 i Maskindiskning ...... ' 1131 7 Örebro, avd. 2 .............. Frukost 90 40 b' 34 38 » 3 .............. » 7 32 b" 26 34 » 2 .............. Lunch 163 81 8 73 45 » 3 .............. » 100 , 37 9 28 28 » 2 .............. Middag 148 , 64 5 59 40 » 3 .............. » 96 , 50 4 46 48 Medeltal för Örebro 112-3 50-7 63 44-4 39-5 Östersund, avd BB ........ Lunch 87 , 38 7 31 36 » » ........ ' » 101 ; 34 6 28 28 Medeltal för Östersund 94'0 ' 36'0 66 29'5 31'4 . ! Västervik, avd. 1 .......... Lunch 88 , 42 11 31 35 ' n » .......... D 90 i 37 8 29 32 » 6 .......... Middag 157 i 58 15 43 27 1 * » 7 .......... » 160 i 61 9 52 33 , Medeltal för Västervik 123'8 ' 49-13 108 33-11 313 Samtliga | 1000 43 "2 7'8' 35'5 35'5
] * Indextal. Den genomsnittliga godsmäugden =100. .ll'r texten. 1 '-' Torkställ användes för en del av disken.
Av tabellen framgår, att studierna grupperats under rubriker angivande det väsentliga i diskningsmetoden. Antalet studerade handdiskningar är 39, varav 36 utförts enligt gängse diskningsmetod och med handtorkning och 3 enligt en av arbetsstudiedelegationen införd metod med sköljning och tork- ning i särskilda tallriksställ och korgar. Maskindiskning, som är tämligen sällsynt vid sjukhusavdelningar, har studerats vid 12 tillfällen.
I tabellen omtalas vidare den måltid, efter Vilken resp. diskning skett, och i en särskild kolumn ett relativtal, som anger mängden av det därvid diskade godset. Den för alla 51 diskarna genomsnittliga. storleken har därvid satts lika med 100,0. Det första relativtalet i tabellen gäller genomsnittet vid samtliga 39 studerade handdiskningar och är, som synes 96,0. Detta betyder, att man vid handdiskningen hade ett diskgods, som i genomsnitt var 4,0 % mindre än genomsnittet för alla diskarna-. Vid maskindiskningen var gods-
mängden 13,1 % större än genomsnittet (relativtalet 113,1). Den minsta disken förekom efter kvällsvarden vid avdelningen Falun 4, som hade relativ- talet 35, och den största efter lunch vid avdelningen Lidköping 8, med talet 180. Angående beräkningen av relativtalen må följande meddelas.
I en vanlig disk ingå pjäser av mycket växlande storlek och form. Summan av antalet pjäser är därför ett dåligt uttryck för godsmängden. Då. vore en upp— gift om diskgodsets vikt bättre. Arbetsstudiedelegationeu har emellertid valt en tredje väg. Man räknar för varje disk antalet styck av skilda sorters gods, men dessa tal läggas icke utan vidare samman utan multipliceras först med den tid man vid en specialstudie funnit åtgå att diska ett styck av varje sort. Summan för en viss diskgodsmängd av dessa produkter betecknar tidsåtgången för disk— ning av godsmängden i fråga, om stycketiden varit densamma som vid special- studien. Då nu styckeantalet vid varje studerad diskning multiplicerats med samma stycketider, bilda de beräknade tidssummorna en serie tal, vilka skilja sig endast i den mån det gods, vartill de hänföra sig, är olika till stycketal och sammansättning. Sådana summor uttrycka bättre än t. ex. en viktsumma gods- kvantiteten, därför att de påverkas icke blott av servispjäsernas storlek och antal utan också av svårighetsgraden att diska de olika slagen av gods. De nämnda stycketiderna ha erhållits från en specialstudie —— eller snarare en serie special- studier — på lasarettet i Falun, och voro följande: Min./styck
Tallrikar, stora, djupa eller flata ........................ 0,27 Tallrikar, små, assietter, tefat ........................... 0,20 Muggar ......................................................... 0,25 Glas, vanliga dricks- ....................................... 0,27 Glas, medicin- ................................................ 0,24 Kaffe- och tekoppar .......................................... 0,25 Bestick: knivar, gafflar, skedar ........................... 0,17 Tillbringare ................................................... 0, 3 5 Slevar, skopor ................................................ 0,25 Kastruller ...................................................... 0,75 Kaffe-, tekaunor ............................................. 0,39 Salladierer, småkarotter .................................... 0.23 Såssnipor, gräddkannor .................................... 0,30 Vattenkaraffer ................................................ 0,40 Brickor o. d. ................................................... 0,30 Smärre artiklar: sugrör, tesilar o. d. ..................... 0,15
I tabellen över diskningsstudiernas resultat upptas emellertid icke de med hjälp av ovanstående stycketider beräknade absoluta arbetstiderna utan relativ- tal, enligt vad ovan nämndes.
Den totala diskningstiden, d. v. s. summan av ställtid och verktid, rörde sig i genomsnitt för alla 51 studierna enligt tabellens sista rad om 43,2 minuter, ett tal som i och för sig säger rätt litet, eftersom det är medeltal för en blandning av hand- och maskindiskningar. Anledningen till att detta och övriga genomsnitt för alla 51 studierna över huvud taget redovisas, är att man genom dem får ett bättre begrepp om tabellens konstruktion.
För varje studie anges i tabellen den observerade arbetstidens fördelning på ställtid och verktid. 'Ställtiden, så. som den här räknats, består vid hand- diskning huvudsakligen av tiden för ifyllning av den första omgången vatten och diskpulver i disklådorna, framtagning av diskredskapen och iordning- ställande och avtorkning av diskbänken efter diskningen. Vid maskindisk-
ning avser den, förutom samma moment som vid handdiskning, rengöring av diskmaskinen efter diskningen (men icke eventuella reparationer). Trots att ställtiden sålunda bör vara större vid maskindiskning, blev den i genom— snitt densamma vid de studerade hand— och maskindiskningarna, eller i genomsnitt 7,8 minuter för vardera slaget. En viss, ehuru svag tendens till samband mellan ställtiden och diskgods-ets mängd synes föreligga.
Självfallet finner man däremot ett starkt samband mellan den observerade verktiden och diskgodsets mängd. Den kortaste tiden tog kvällsdiskningen på avdelningen Borås 14 med 14 minuter, följd av kvällsdiskningen på avdel- ningen Falun 4 med 15 minuter. Dessa båda avdelningar hade de lägsta relativtalen för kvantiteten diskgods. Den längsta verktiden återigen note— rades med 64 minuter vid lunchdiskningen på Lidköping 8, där diskgodsets mängd var mycket stor. I medeltal för alla 51 studierna var den observerade verktiden 35,5 minuter.
I kolumnen längst till höger i tabellen återges en serie tal avseende verk— tiden beräknad för genomsnittsmängden diskgods. Enligt tabellens nedersta rad utgjorde här den beräknade verktiden 35,5 minuter, och eftersom det i detta fall rör sig om genomsnittsmängden diskgods (relativtalet 100,0), över- ensstämmer den beräknade verktiden med den observerade. För diskningarna efter de olika måltiderna har den beräknade verktiden erhållits så, att den observerade tiden justerats i förhållande till relativtalen för diskgodsmäng- den. Har talet för godsmängden varit t. ex. 50, som för Falun 4 vid frukost- diskningen, har den observerade verktiden höjts till det- dubbla för att mot— svara kvantiteten 100. Har talet för godsmängden varit 150, som vid den ena lunchdiskning-en på Västerås 8, har den observerade verktiden minskats med en tredjedel.
De beräknade verktiderna äro egentligen uttryck för den snabbhet, med vilken det diskats. Härvid bör dock besinnas, att snabbheten i detta fall icke kan uppfattas enbart som en egenskap hos de diskande och den av dem använda apparaturen, eftersom ingen hänsyn tagits till diskgodsets egen- skaper utöver dess kvantitet och art. Graden av nedsmutsning av diskgodset och smutsens beskaffenhet (»fet disk» 0. s. v.) är således icke beaktad. I medeltal, som omfatta något tiotal studier, jämnar väl detta förhållande ut sig, men då. det gäller enstaka studier, bör man räkna med det- som en faktor av viss betydelse. Då talen bedömas, bör vidare observeras, att även disk— godsets mängd är en faktor, som i och för sig påverkar arbetstempot. Detta sammanhänger med att effektiviteten i arbetet inom vissa gränser ökas med verktidens längd, eventuellt med att tidens knapphet— tvingar till snabbare arbetstakt, då det gäller stora diskmängder. Förhållandet. belyses av följande uppgifter. Om man bland studierna över hand-diskning skiljer ut de tolv diskningar, som haft en godsmängd understigande genomsnittsdiskens med mer än 30 % (relativtal under 70), erhålles en genomsnittlig, beräknad verk— tid för dessa av 40,2 minuter. De sju största diskarna återigen hade en disk- godsmängd om mer än 30 % över standarddiskens och uppvisade genomsnitts— tiden 31,9 minuter. '
Handdiskningen skedde efter i allt väsentligt samma metoder Och med samma redskap vid alla studerade avdelningar utom Östersund A 2, där arbets- studiedelegationen, som redan nämnts, på försök infört en speciell metod för diskgodets sköljning och torkning. Metoden består däri, att man i en disklåda, där sköljningen äger rum, placerar ett tallriksställ eller en ståltrådskorg för bestick, koppar och glas, i vilken diskgodset efter hand plockas ned. Då ett ställ etc. blivit fyllt och sköljningen avslutad, lyftes det upp och placeras för avrinning. Ett nytt ställ sänkes ned i sköljvattnet o. s. v. Den beräknade verk— tiden med denna metod tog 32,4 minuter mot 35,7 minuter med vanlig hand- metod. Med hänsyn tagen till det ringa antalet studier, som ligger till grund för det förstnämnda av dessa tal, torde icke skillnaden mellan dem kunna till- mätas avgörande betydelse.1
Jämför man slutligen handdiskningen och maskindiskningen, finner man, att de beräknade verktiderna äro på decimalen lika, eller 35,4 minuter. Det skulle alltså gå lika fort att arbeta för hand som med maskin. Emellertid bör man erinra sig, att diskgodset var större vid maskindiskningarna än vid hand- diskningarna, vilket i och för sig bör verka till lägre tal för maskindiskningen, även då tiden, som här skett, reducerats att avse genomsnittlig diskmängd. En säkrare jämförelse erhålles, om man sorterar upp studierna efter diskgodsets mängd, sålunda:
Mindre och medelstora diskgodsmängder.
Handdiskning Maskindiskning Kvantitet Verktid Kvantitet Verktid (relativtal'; (observerad) (relativtal) (observerad) 85 33 minuter 87 31 minuter 86 27 >> 88 31 >> 87 31 :. 90 34 > 88 25 » 90 29 >> 90 36 v 96 46 >> 91 4? >> 100 28 > 98 ' 30 >> 101 28 >> 98 33 Medeltal 93 1 3? 4 » 101 29 » ' ' ' " 103 45 >> 103 27 » Medeltal 93,6 32,6 » Större diskgods-mängder. Handdiskning Maskindiskning Kvantitet Ycrktid Kvantitet Verktid (relativtal ; (observerad) (relativtal) (observerad) 133 38 minuter 148 59 minuter 147 39 » 157 43 >> 150 42 >> 160 52 >> 159 60 » ] 63 73 » 177 64 » 180 59 » Medeltal 10/,0 56,8 »
Medeltal 157; 50,3 »
1 Sedan detta skrevs, ha ytterligare tre studier av handdiskning med den av arbets- studiedelegationen utarbetade metoden utförts på. lasarettet i Norrköping. Den gav en genomsnittlig, beräknad verktid av 34'0 minuter.
Vid urvalet av studierna för ovanstående sammanställning har man utgått från maskindiskningarna. Dessa ha efter diskgodsets mängd delats i två grupper efter relativtalet för kvantiteten, nämligen dels från 87 till 101 och dels från 148 till 163. Frukostdiskningen på avdelningen Örebro 3 föll med relativtalet 77 utanför ramen för grupperna och kom alltså icke med i jäm— förelsen. Alla handdiskningar inom såvitt möjligt samma intervaller ha där— efter medtagits som jämförelse. Genomsnittsstorleken på hand- och maskin- diskarna har som man ser blivit tämligen lika i båda jämförelseparen (93,6 och 93,1 resp. 157,7 och 157,0). Till följd härav kunna genomsnitten jämföras direkt utan omräkning att avse genomsnittsdiskmängd. Jämförelsen av de mindre och medelstora diskarna visar, att ingen nämnvärd skillnad beträffande tidsåtgången råder mellan handmetod och maskinmetod. Verktiden är näm— ligen 32,6 resp. 32,4 minuter. Jämförelsen av de större diskarna visar ett genomsnitt av 50,3 minuter för handmetoden och 56,8 minuter för maskin- metoden. Det ringa antalet studier för dessa jämförelser gör emellertid, att längre gående slutsats icke bör dragas, än att det anses ha framgått, att maskindiskning i varje fall icke medför någon tidsbesparing jämfört med hand-
diskning. I flera hänseenden — och icke minst för att kunna bedöma ovannämnda resultat beträffande tidsåtgången vid olika diskningsmetoder _ är det av
intresse att känna de arbetsmoment, vari diskningen kan uppdelas. Bortsett från det fall, att den av arbetsstudiedelegationen utarbetade metoden med tall- riksställ och korgar tillämpas, kan verktiden vid handdiskning uppdelas i följande tempon (delar av arbetsmoment):
1. Fördiskning (avlägsnande från servisen av grövre matrester, eventuellt genom spolning med vatten, och nedläggande i disklåda).
2. Diskning och överflyttning av servisen till sköljlåda.
3. Uppstjälpning av servisen för avrinning, eventuellt dess uppställning i torkställ.
4. Torkning med handduk (i den mån torkställ icke användes).
5. Inplockning av servisen på förvaringsplats. Tempo nr 3 omfattar två alternativ. I praktiken har emellertid endast det förstnämnda _— diskens uppstjälpning åtföljd av tempo nr 4, torkning med handduk —— observerats i funktion på sjukhusen, utom vid den ena Lidköpings— studien, då på föranstaltande av arbetsstudiedelegationen ett för ändamålet konstruerat ställ kom till användning. Följande tabell visar, hur tiden för handdiskning enligt olika metoder för- delar sig på ovannämnda tempon. Den omfattar 34 av samtliga de 39 studier av handdiskning, som berörts ovan. Då samtliga i tabellen upptagna tal äro medeltal för flera studier, kommer den starka spridningen i värdena för de särskilda diskningarna icke fram. Även medeltalen visa dock tämligen stora skillnader. Sålunda finner man, att ehuru diskarna i Falun och Borås voro jämnstora och diskades med ungefär samma totala verktid, var torkningstiden nära 50 % större på det ena lasarettet
Detaljstudier av diskning i avdelningskök. Observerad verktid vid handdiskning fördelad på arbetstempon (minuter per diskning).
' !
; - _ , D ii r a v f ö r
. näää? Verktid .
, . " bser- '
( lat _ '.0 .. . diskningl inplock_
1 (Jet,,nw verad) ("r.dmrk cvh tuppltjälp torkning ning i
l ' mm, sköljning) ning skåp i ( Hamlrlislming med hand- | 1 », torkning ( , l ; Falun 14 studien .. 77-5 30-3 1-4 ! 12—1 (' 2-5 98 4-3 ' Borås ( (i » '. .. 782 313 1'9 9'9 ._ 28 133 39 | Yästerås . s » ';. .. 106'8 340 z—s ! 10—9 . 3-2 14'6 2-5 Östersund 3 » ) .. 1170 31'7 21 i 12'5 2'6 11—0 "'5 f * Hand/lisknz'ng med tallrz'lcs- ] | ställ och korgar ; i Östersund (3 studier). . . . 91'7 29'7 Ike—_j 14'3 | 2'8 4'2 4'3 l
än på det andra. Skillnaden torde till stor del bero på olika snabbhet hos per— sonale—n.
Ser man på arbetsstudied-elegationens metod med tallriksställ och stål- trådskorgar, finner man, att tidsåtgången för fördiskning, diskning och sköljning här var relativt stor. Det är möjligt, att i varje fall diskning och sköljning tar något längre tid med denna metod, därför att diskgodset måste placeras i viss ordning, men skillnaden kan också bero på en tillfällighet, då endast tre diskningar, alla utförda av samma sjukvårdsbiträde, studerats. Att vinsten med metoden ligger i momentet torkning, är självklart och framgår också av tabellen. Att torkningstid över huvud taget förekommit, förklaras av att matbesticken m. m. torkats för hand.
Vid maskindiskning har verktiden uppdelats i följande tempon:
1. Fördiskning för hand (spolning under kran eller diskning i disklåda). Fyllning av diskback med servis. Insättning i och uttagning ur maskinen av diskb-ack. Sköljning av disk i maskinen (på- och avkoppling av sköljvatten). Uiplockning av servis ur back och eventuell torkning med handduk. .Inplockning av servis på förvaringsplats. De studerade diskmaskinerna ha samtliga varit av en och samma, mindre ty.p Medelst ett pump- och sprutsystem utsättes diskgodset för kraftig besprut- ning med varmt vatten, som förvaras i en tank under maskinen och tillsatts diskmedel. Efter diskningen sköljes disken med hett vatten, som på dessa maskintyper tappas direkt från vattenledningen. Det använda sköljvattnet får rinna ned i diskvattenstanken och bidrager till att hålla diskvattnet varmt men späder samtidigt ut detta, varför diskmedelskoncentrationen även av denna anledning minskas under arbetets gång. Något tempo för själva disk- ningen i maskinen har icke särskiljts, och detta sammanhänger med att perso- nalen under hela den tid, som maskinen var i gång, hade full sysselsättning med övriga arbetsmoment (tömning eller påfyllning av diskbaok, torkning med
mueww
handduk m. m.). Sköljningen fordrar däremot vissa handgrepp, som ta tid, och har därför upptagits bland tempona.
Följande tabell visar fördelningen på ovan uppräknade tempon av disk— ningstiden enligt studierna i Östersund och Västervik. (Vid Örebro-studierna noterades icke olika tempen.)
Detaljstudier av diskning i amlelningskök. ()bscrrernd rerkiid vid nzaskindiskning fördelad på arbetstimmar: (minuter per diskning).
l ' _) Därav för ! . Diddi? Ycrktid j_" _, . * ”. obscr- ' * . 4. - . _l f * rclativ- vrrad ] 1.01. l'vllninglhvtc avr skölj- urplock- inplock * tal' ' * 3 (llSk— *» h 11 _l) 'i; i . " ning och mm; 1 i | ning M 9... j M ! mn" torkning skåp
i - ' '
i Maskindiskning ) j . ( g
. Östersund (2 studier . . . ., 94'0 i 293 3 Pra , 423 ( 2'5 ! 1'6 14'9 2'9 | i Västervik (4 » 123'8 . Sö's . 91. 3 4-0 ( 1—-_> ! 2... 185 3'6 (
Fördiskningen, vilken vid maskindiskning göres grundligare än vid hand— diskning, har också mycket riktigt tagit mera tid enligt denna tabell än enligt den föregående, särskilt vad angår Västerviksavdelningarna. Vid alla de stude— rade maskindiskningarna. _ även de vid Örebro lasarett _ torkades disken för hand. Då detta sker samtidigt som backarna tömmas, ha renodlade tork- ningstider icke kunnat redovisas i tabellen. Momenten byte av diskback och sköljning i diskmaskin torde få betraktas som oberoende av diskgodsets mängd. D. Sköljrum.
Verksamheten i sköljrnmmet med till rummet hörande redskap och anord- ningar kan indelas i nio grupper.
1) Sköljarbeten, d. v. s. tömning, sköljning och återställande på förvarings— plats av bäcken, urinflaskor (med eventuellt tillhörande korg) och klosett- hinkar. Hit har även räknats mätning av urin och provtagning av faeces och urin. Till rummet hörande anordningar och redskap äro utslagsback, bäcken— spolare, ev. bäckenkokare samt ställ för bäcken och urinflaskor, urinprovglas, kärl för urinförvaring, borstar och handdukar för bäcken etc., griffeltavla e. d. för notering av urinmängden 111. m.
2) Diskningsarbeten. Dessa omfatta hämtning, diskning och återställande på plats av de handfat, som användas vid patienternas toalett, vidare av spott— koppar, sköljkannor, lavemangspipar m. m. Diskningsarbetena kräva, förutom arbetsbord (diskbänk) med disklådor, förvaringsplatser för uppräknade saker samt diskmedel o. d.
3 ) Hämtning, återställande och rengöring av städredskap. Hit har även räk— nats tömning etc. av skurhinkar och hämtning och återställande av rengörings— medel. Anordningar i sköljrnmmet äro kärl att tömma soporna i, utslags- tratt för skurvatten, torkställ för trasor och upphängningsanordningar för städredskapen. Som utslagstratt kan under 1) nämnda utslagsback användas.
4) Steriliseringsarbeten, d. v. s. rengöring och sterilisering av sjukvårds— utensilier _- med undantag för bäcken och spottkoppar — samt förvaring av
dessa. Anordningar som krävas äro bl. a. steriliseringskok, kokplatta eller gas— låga. Rätt vanligt är dock, att denna grupp av arbeten förlagts till annan lokal (behandlingsrum, vaktrum).
5) Hämtning, återställande och eventuellt rengöring av diverse ntensilier, som huvudsakligen tillhöra den direkta vården av patienterna men icke ingår i grupperna 1—4, såsom termometrar, ryggsprit, ströpulver och salvor. Anord- ningarna äro skåp eller hyllor för sakernas förvaring.
6) Blonwårdsarbeten, som omfatta in- och utbärning av patienternas blom— mor kväll och morgon och skötseln av avdelningens egna blommor, i den mån denna behöver ske i sköljrnmmet. Härför krävs utrymme för blommorna, tappställe för vatten och sophink. Båda sistnämnda anordningar kunna an— vändas gemensamt med grupperna 2 och 3.
7 ) Arbete—n med smntskläder, såsom sortering och räkning, ev. också tork- ning av smutstvätt samt instoppning av denna i tvättsäck eller tvättnedkast. (Räkning av tvätt förekom dock icke under de studier, som redovisas i detta kapitel.) Arbetet fordrar en fri golvyta på några kvadratmeter, torkstreck, säckar och förvaringsplats för dessa eller också ett tvättnedkast.
8 ) Städning av sköljrnmmet, d.v.s. vaskning eller avtorkning av golv, väggar och rummets egna inventarier.
9) Övriga arbeten kunna vara t. ex. rengöring av nattbord m. fl. mer eller mindre tillfälliga arbeten, som lämpligen förläggas till sköljrummet, där ren— göringsmedel och redskap finnas.
Till en början meddelas följande tabell med resultat från tidsstudier i sköljrum.
Defaljstudier av sköljrum på lasarett. Arbetad tid i minuter under en dag.
älvflilifiiisgkdl Kirurgiska avdelningar .— ? . Zä=årengngmgwå vsAs/xdfw» it”—T*” åsäsääfeäeäsäåzä ;, '” "' v ;; (J "' 5 n. 1) Sköljarbeten &) urinprov ...................... 42 52 55 4 14 30 19 35 b) övrigt ........................ 63 36 50 43 49 36 39 81 2) Diskningsarbeten .............................. 45 61 94 1 28 50 50 62 73 3) Hämtning etc. av städredskap ................ 19 23 33 32 28 25 ” 7 30 4) Steriliseringsarbeten .......................... 8 20 —- — — 27 27 — 5) Hämtning etc. av diverse utensilier ............ 26 26 8 7 11 13 12 28 6) Blomvårdsarbeten ............................ 3 36 20 10 20 4 5 3 7) Arbeten med smutsklåder ...................... 3 — 3 — 6 6 12 3 — 20 10 8) åtädning av sköljrnmmet ...................... 26 29 33 37 25 42 20 25 9) Ovriga arbeten ................................ 41 28 10 28 12 42 11 9 Summa. 273 311 309) 195 221 269 222 294 1 Handfaten diskades i patienternas tvättrum. ”1 Redskapen förvarades i särskild städskrubb utanför sköljrnmmet. 3 Tvättsäckarna förvarades i ett särskilt rum utanför sköljrnmmet.
Av tabellen framgår, att som sköljarbeten räknade sysslor på de flesta håll draga längre tid än någon av de övriga åtta grupperna. Urinproven, som ingå
bland sköljarbetena, ha angivits särskilt. De uppvisa mycket stora variationer, vilket beror på. att en stor del av urinproven bruka koncentreras till en dag i veckan. Därnäst i storleksordning komma diskgruppens arbete. Det höga talet för Örebro 1 förklaras av att mycken tid ägnades åt tvättning av vax- dukar och rengöring av tomma salvburkar och på Östersund A 2 av att man där diskade handfaten i ett vanligt tvättställ.
Tiderna för den femte gruppens arbete bero uppenbarligen i hög grad på vilken materiel, som förvaras i sköljrnmmet, och då denna växlar från avdel- ning till avdelning, kan man icke vänta sig, att tiderna skola uppvisa en jämn nivå. Växlingarna i blomvårdsarbetenas tider ha intet märkbart samband med årstiderna för studierna. Det höga talet för Västerås 9 förklaras av att även avdelningens egna krukväxter spolades den dag studien gjordes.
Även frekvensstudier ha utförts med resultat, som framlägges i följande tabell.
Detaljstudier av sköljrmn på lasarett. Antal besök i sköljrnmmet under en dag fördelat på skilda grupper av redskap m. m.
) [ Steri- Diverse Blum- | Skölj- Disk- Städ— lise- uten- vårds Tvätt- grupp grupp grupp rings- siliers . säck
grupp grupp grupp
Övrigt Summa!
|
Borås 14 (kvinnl. kirf) .......... 142 89 152 _ 26 33 35 5 482 =
, __ n 15 (maul. » ) .......... 109 78 119 — 18 22 46 -— 392 l 1 Orebro 1 (kvinnl. medic.) ........ , 159 111 90 — 22 31 9 8 430 i Västerås 1 (manl. kir.) .......... 166 147 186 17 55 11 —— 11 593 l ,: . » 9 (kvinnl. medic.) ...... 202 160 182 3 57 50 _— 14 668 l ; Östersund A2 (manl. kir.) ...... ' 1.51 98 106 —— 49 12 25 — 451 , l !
Siffrorna ange antalet förflyttningar till (besök i) sköljrummet under en dag. Av de 482 förflyttningarna vid avdelningen Borås 14 gälla alltså. 142 redskap och anordningar tillhörande sköljarbeten, 89 redskap etc. tillhörande disk- ningsarbeten o. s. v. Att skölj- och städgrupperna ha de största talen, är för övrigt nästan genomgående för de i tabellen upptagna avdelningarna. Skölj— och städgrupperna visa sig alltså ha den största betydelsen i detta samman- hang och böra följaktligen ligga bäst till i förhållande till sköljrnmmets in- gång. Även diskgruppens tal äro emellertid anmärkningsvärt höga, vilket an- tyder, att diskningen utförts vid korta, ofta upprepade diskningstillfällen.
Förutom de förflyttningar, som redovisas i tabellen, noterade arbetsstudie- delegationen ett mindre antal mellan de åtta i tabellen upptagna grupperna inne i sköljrnmmet. Huvudparten av dessa (20 a 30 stycken) gingo mellan sköljarbetenas och städarbetenas redskap.
E. Sj uksalar
Genom studiet av arbetet på. sjuksalarna har en grundval erhållits för en siffermässig uppfattning om dels tidsåtgången för de olika sysslor, som utföras där, dels hur personalen tages i anspråk av olika patienter.
Följande tabell visar, hur den arbetade tiden fördelar sig på grupper av arbetsmoment.
Detaljstadier av sjuksalar på lasarett. Arbetad tid i minuter per sal resp. patient under en dag.
Örebro Örebro Sala Sala I Malmö avd. B (medicinsk) avd. 12 "11.3 avd. 4 avd. 1 (lär.) (medie) (nodeladn ())Odelad») %????Zi/Ä'ååfååä/å årsreseråsesareresåäåsår år å”å"%”唀*å”å*åbå”åcå"å” %" illimrter per dag och sal Sjukvård i inskränkt bemärkelse ........ 30 21 10 75 23 38 83 46 83 87 68 65 130 Personlig skötsel ...... 116 43 82 6 60 52 114 82 80 118 112 254 230 Transporter .......... —— — —— —— — — —— —— — 6 — —— — Lokal- och materiel— vard ................ 20 9 7 — 20 30 33 38 25 32 43 54 99 Diverse arbetsuppgifter och övrigt .......... 1 —- 5 —— 1 O —— — —— _ —— — . 12 Summa 167 78 104 81 104 120 23) 1661 188 m 228 873! 471 Sjukvård '] inskränkt be- ( märkelse och personlig ) skötsel, minuter per . ! dag och patient ; ! Mest tidskrävande pat. —— — —— — 43 46 65 3 42 63 64 108 76 Medeltal .............. 146 64 92 81 41 45 39 21 27 26 30 53 45 Minst tidskrävande pat. —— — —— — 39 45 20 1' 14 19 17 17 24
Det bör observeras, att talen för sjukvård i inskränkt bemärkelse och per- sonlig skötsel liksom för övriga grupper av arbetsmoment enligt tabellen icke äro direkt jämförbara med siffrorna från totalstudierna enligt t. ex. tab. 3, emedan här ovan tiden för förberedelser eller förflyttning utan— för salarna icke ingår, vilket däremot är fallet vid totalstudierna. De transpor— ter, som redovisas i tabellen, bestå huvudsakligen av förberedelser på. salen för transport av patient.
Ser man på talen i nedre delen av tabellen, finner man, att tiden *per patient är avsevärt högre, då det gäller enpatientrum än övriga, vilket i före- liggande fall förklaras av att enpatientrummen voro belagda med särskilt svårt sjuka patienter. Även talen för patienterna i tvåpatientrummen ligga över medelnivån, men skillnaden är här icke stor och icke heller genomgående för alla de undersökta fallen (jfr Sala 1). Av uppgifterna om tidsåtgången för den mest resp. minst arbetskrävande patienten ser man, att förhållandena inom , samma sal härutinnan i flera fall växla starkt.
Följande sammanställning av verkställda frekvensstudier belyser frågan, hur många patienter, som äro föremål för passning eller vård av något slag. då personalen besöker en sal.
Hela B "k"—
Antal antalet Därav besök avseende nedanstående else .1
patien- besöki antal patienter ” B” '
tar i salen medeltal - per
men (få; 0 1 2 3 4 5 6 7 & patient
Sala., avd. 1, sal 1 8 191 34 74 14 13 9 9 9 19 ' 10 23'9 » » » n 2 6 150 21 56 21 6 5 10 3] — — 25'0 _. » » 4 » 2 6 160 13 82 12 6 7 24 ' 16 — — 26' 7 Orebro, » 3 » D 8 128 7 68 7 8 5 3 3 15 11 2 160 » » » » F 6 121 5 65 11 7 7 4 22 — — 20'2 » » 12 » L 6 107 7 44 8 11 7 24 ' 6 — — 17'8
» » n » A 5 128 5 56 21 9 7 30 —— — — 2513 Malmö, » B » 5 2 67 2 2 63 —— —— -—- — — — , 33'5 » n n » 4 2 67 2 6 59 —- — _— _— -— — i 33'5 » » » » 9 1 42 1 141 — — -— —- —-—. — — * 42'0 » » n » 8 1 53 1 52 —- — —— — -— —-— —— i 53'0 » » » n 7 1 61 1 60 -— -— —— ** — — — 61'0 )) » » » 6 1 70 2 68 '— _— _ _ — '— —— 70'0
1 Sängen belagd endast halva dagen.
Besök, som enligt tablån avse noll patienter, gälla uppenbarligen lokalvård e. d. Bortser man från dem, avser omkring hälften av övriga besök endast en patient, utom på de båda tvåpatientrummen, där båda patienterna fått del av de allra flesta. besöken. Näst efter »enpatientbesöken» komma besök gällande samtliga, eller nästan samtliga patienter i salen. Man har dock tydligen i viss utsträckning gjort ronder bland sängarna. Sålunda gällde 19 av besöken på den första i tablån upptagna salen (sal 1 på Sala lasarett, avdelning 1) sju- av de åtta patienterna.
Följande sammanställning visar, hur många av i ovanstående tablå angivna besök på salarna, som under en dag kommit var och en av de olika patienterna till del.
Hela Antal antalet .. . .. Besök vid patien- besök Dai-av "d sang ” säng i ter i vid medeltal salarna sängarna per patient under en dag 1 2 3 4 5 6 7 8 Sala., avd. 1, sal 1 8 489 146 52 54 59 62 66 74 76 61'1 » » n n 2 6 372 49 59 61 63 65 75 —- — 62'0 __ » » 4 » 2 6 368 1 39 48 62 63 75 81 — —- 61'3 Orebro, » 3 » D 8 360 ' 25 41 43 44 44 45 46 72 480 » » 3 » F 6 288 36 38 49 50 51 64 — —— 48'0 » » 12 » L 6 277 1 27 44 46 51 51 58 -— —- 46'2 » » » » A 5 303 51 58 59 65 70 —— — _ 606 Malmö, » B » 5 2 128 64 64 — — -— — — —— 64'0 » » » ' 4 2 124 59 65 — — — — — —— 62'0 » » n » 9 1 41 141 '— — — —— —— A — 41'0 » " » '- 8 1 52 52 — — —— — —- — —— 52'0 » » » » 7 1 60 60 —— — — — _ _ — 60'0 » » » » 6 1 68 68 —— —— — — —— — —— 68'0
* Sängen belagd endast halva dagen.
Antalet besök enligt ovanstående tablå är, utom beträffande enpatientrum— men, mycket större än enligt den närmast föregående, eftersom varje besök i salen kan gälla. flera patienter, såvida det icke är fråga om enpatientrum. Sängarnas numrering är icke den verkliga, utan anger, som man ser, rangord- ningen med avseende på antalet besök.
Bortser man från de fall, då. sängen, enligt vad som anges i noten, var belagd endast halva dagen, torde man finna, att variationerna äro tämligen måttliga, särskilt med hänsyn till att talen grunda sig på studier under blott en dag per sal. I kolumnen längst till höger finner man medeltalet besök per patient i de olika salarna. Ett genomsnitt (vägt) av dessa tal ger för salar med 5—8 patienter 54,6 och för rum med 1—2 patienter 59,1 besök per patient. Enrums- patienterna tagna för sig erhålla. talet 55.2. Det förefaller härav, som om antalet besök vid sängarna vore tämligen lika i salar av alla. storlekar. Det är alltså. icke antalet besök hos enrumspatienterna, som skiljer dessa från övriga patienter ur arbetssynpunkt utan den längre tid som vården av dessa patienter kräver.
Med utgångspunkt från den övre av de två närmast föregående tablåerna kan man göra ett överslag över hur många gånger personalen måste besöka vårdsalarna för att passa ett visst antal patienter, om detta alternativt för- delar sig på salar med olika platsantal. Det framgår av tablån, att om endast en patient finns i salen, måste denna i de fyra undersökta fallen besökas resp. 41, 52, 60 och 68 gånger per dag, eller i genomsnitt (och bortsett från det första fallet, då sängen var belagd endast halva dagen) 60 gånger. För att passa två. sådana patienter fordras alltså (2 )( 60 =) 120 och för att passa sex 360 besök i salen o. s. v. I själva verket passades, som tablån visar, två. patienter under (67 —— 2 =) 65 besök och sex patienter under resp. 129, 147, 116 och 100 (eller i genomsnitt 125) besök per dag. Sålunda kan följande kalkyl göras.
. _ Antal besök för att passa Om varje sal 1nnehåller:
6 patienter & patienter 1 säng ....................................... 360 480 2 sängar .................................... 195 260 6 .a .................................... 125 — 8 » .................................... — 140
Siffrorna visa, hur besöken under i övrigt lika. förhållanden ändras, då patienterna placeras i salar med olika platsantal, men skillnaderna överdrivas uppenbarligen något av att förflyttningarna inne i salarna, vilka 'aro flera, ju flera platser det finns i en sal, icke äro medräknade.
F. Räddning.
Med utgångspunkt från tidsåtgången för arbetet och dess grundlighet skiljer arbetsstudiedelegationen på följande slag av bäddning.
]) Sträckning: lakanen sträckas,,smulor o. d. avlägsnas, kuddarna jämkas och filterna. och sängöverkastet läggas tillrätta.
2) Helbäddning: underlakanet sträckes och borstas, sängvaxduken, där sådan finnes, slätas till, tvättas eller bytes, draglakanet sträckes och för- skjutes, kuddarna omskakas, överlakan, filtar och sängöverkast läggas tillrätta.
3) Vändbäddningzhelbäddning jämte vändning av madrass. 4) Renbä—ddning:vändbäddning jämte ombyte av sänglinne i behövlig utsträckning.
5) Nybäddning (vid ombyte av patient): rengöring (tvättning etc.) av sängen, piskning eller dammsugning eller eventuellt ombyte av madrass och filtar samt renbäddning. I nybäddning ingår även rengöring av patient-(natt) bord. Nybäddning har icke varit föremål för detaljstudium.
I följande tabell redovisas genomsnittstider, som framkommit vid ett rela- tivt stort antal studier. Till grund för kolumnen längst till höger (samtliga studier) ligga i allmänhet minst 20 observationer. Endast tiderna för renbädd— ning med kvarliggande patient har ett klenare underlag, eller tillhopa fem observationer. Sträckning däremot studerades sammanlagt 125 gånger och hel- bäddning, då patienten låg kvar i sängen (den oftast förekommande formen av bäddning), 163 gånger.
Detaljstudier av bäddning. Arbetad tid, minuter per säng och. gång (medeltal för de vid resp. lasarett studerade vårdavdelningarna).
[___ _”, |] Östersund Falun Västerå- Sala Örebro Malmö Samtliga 1 ) |
Sträckning 1'3 - O's , O's , 1'1 '( 27 11; Helbäddning, patienten | ' ),
uppe ................... 3'9 27 28 3"? 3'8 - i 3'4 Helbäddning, patienten 1 i '
liggande ................ 55 31 3'2 ; 34 3.7 i - 3'5 Helbåddning, patienten '; * , i
liggande, svåra fall ....I 5'9 - 8'0 - 4'8 | 81 * G's Vändbaddning. patienten ) *
uppe .................. 45 42 - — - 4—3 Vändbäddning, patienten [ ?
lyftes ur sängen ........ ( - 7'6 7'5 6'8 ; ' 7'-4 Renbäddning, patienten ; |
uppe .................. ' 5'6 '? 5'6 - - ( - 6'1 Renbäddning, patienten |
lyftes ur sången ........ ! 10'7 8'2 7'1 S'?) i 85 Renbäddning med kvarligÄ '
gande patient, svåra fall 23'4 14'3 117 181 - ) - 16'3
Man finner av tabellen, att sträckningen i genomsnitt undanstökades på. 1,3 minuter per säng, inräknat tiden för förflyttning mellan sängarna." Sådan tid är för övrigt inräknnd i alla i tabellen uppgivna tal. Det citerade talet är emellertid icke representativt som genomsnitt, då dammning av nattbord in- gick på avdelningarna i Östersund och Malmö men icke på övriga till talet bidragande avdelningar. Om dammning icke medräknas, torde genomsnitts- tiden ligga vid knappt en minut.
Helbäddningen tycks gå ungefär lika fort (3,4 år 3,5 minuter), vare sig patienten är uppe eller ligger kvar i sängen, om han icke är mycket sjuk, då tiden springer upp till det dubbla.
Vändbäddning, vid vilken patienten själv går upp, tar enligt tabellen i genomsnitt 4,3 minuter, men då han skall lyftas och placeras på en bårvagn, 7,4 minuter.
Att renbäddningen under samma förhållanden tar något längre tid, för— klaras av den tidsutdräkt, som vållas av att sä-nglinnet bytes.
Uppgifter ha vidare insamlats om hur bäddningstiderna äro sammansatta. av delar av arbetsmoment-, såsom skakning av kudde, omstoppning av lakan och filtar, flyttning av patient m. m., men framställningen skall icke förlängas med en redovisning härav.
G. Golvvård.
Daglig golvvård. De rengöringsmetoder, som förekomma vid den dagliga. golvvården, äro vaskning, sopning och guidning. Endast en vårdavdelning på de av arbetestudiedelegationen besökta sjukhusen använde dammsugare.
Vid va.skning användes en hink med vatten, vanligen ljumt och tillsatt med något skurmedel, vidare en levang d. v. s. skur— eller panelborste på långt skaft, och en trasa att linda kring levangens borste. Levangen brukar vara en skurlevang; stundom användes i stället en långskaftad sopborste eller ett 530—40 cm långt trästycke försett med långt skaft. Vid sopningen brukar an- vändas långborste och skyffel av vanlig hushållstyp. På. några håll förekom- mer, utt en sopborste med kort skaft användes för uppsopning av dammet på skyffeln. På ett sjukhus iakttogs, att personalen före sopningen dänkte golvet med vatten. Sopning med prol —— oljad sågspån _ eller med i vatten fuktad sågspån har icke iakttagits på något sjukhus. Guidning utföres med ett filt— stycke, som lindats kring en långborste. Dammsugning utfördes i det fall, som observerades, med en vanlig hushållsdammsugare, vilket för en vårdav— delning var en allt för liten apparat—. Detta fall har därför icke studerats närf mare. Då tidsstudier av städning medelst dammsugare ändå redovisas nedan, härrör materialet från verksamhet, som arrangerats av arbetsstudiedelega- tionen.
Arbetsstudiedelegat-ionen har icke kunnat finna, att arten och intensiteten av den dagliga golvvården haft något samband med golvmaterialet. Det är fastmera andra omständigheter, såsom att nedsmutsningen är stor, (därför att av-
delningen ligger i en bottenvåning eller är genomgång till andra avdelningar o. d.), som påverka detta arbete. I stort sett förefaller dock, som om förekom- mande metoder tillämpades enligt på resp. sjukhus uppkommen hävd med modifikationer beroende på avdelningssköterskornas individuella uppfattning.
För att utröna tidsåtgången vid olika städningsmetoder har arbetsstudie— delegationen utfört tidsstudier på ett betydande antal vårdavdelningar på lasa— rett. Sammanlagt ha mer än 100 städningstillfällen studerats under tillhopa 2940 minuter.
En sammanfattning av resultatet återges i följande tabell.
Detaljstudier av daglig golwård på. lasarett.
S & l a r Korridorer siinä; Använd tid i Studiernas Använd tidni omfatt- minuter omfatt- minuter Qing, Ställtid Verktid sing, Ställtid Verktid ""m"" per gång per 100 in! "”nu”" per gång perlOOm2 Vaskning ' Örebro ........................ 242 33 294 - - , - som .......................... 372 4-4 214» 124 4—4 ! 19-9 Östersund ...................... 90 265 - l - - ,Karolinska sjukhuset .......... 95 2”: 235 - =, - 1 '— Sala .......................... 46 3'3 26'0 32 33 24'0 Värnamo ...................... lö %& 205 65 2'8 18'0 Samtliga 860 3 ( 24'6 221 41 1948 Dammaugm'ng * Karolinska sjukhuset ............ 298 25 | 247 71 ; 2'5 121 Lidköping ...................... 120 4'4 * 21'0 60 4'4 & 13'9 Samtliga 1 418 32 236 . 131 3—2 & 12'8 l : Sopning *: ' [ Borås .......................... * 240 21, 10.0 41 | 20 . 8'9 Västerås ..................... 87 2'0 14'0 20 l 2'0 9'9 Malmö ................. 85 01! 91 97 | 0'8 8'6 Sala ............................. 88 2'8 15'8 55 2'8 10!) Värnamo ...................... I 27 17 105 - - - Samtliga 587 1'8 ll'o 213 l 1 8 l 9 2 Guidning " 1 Västerås ...................... 71 1'3 93 15 1'3 ; 7'7 Orebro ........................ 162 3'5 185 110 325 4 in Malmö ........................ 23 1-7 13-9 87 1-7 ? 8'2 Sala ............................ 50 2'6 14'5 30 | '2'6 1 95 Värnamo ...................... 22 2'4 8'3 - j ' ; - - Samtliga 328 21 14-7 242 ; 22 l 3-7
I första sifferkolumnen redovisas det antal minuter, som hela antalet studier på resp. lasarett pågått, och man finner, att huvudmassan av studierna varit förlagda till lasaretten i Örebro och Borås samt Karo- linska sjukhuset, vilka ha de högsta talen. De tillhöger härom angivna
ställ— och verktiderna äro i allmänhet medeltal för flera avdelningar eller delar av avdelningar (korridorer, salar), som undersökts på. varje lasarett. Tillfälliga kastningar i de arbetade tiderna vid enstaka städningstillfällen äro alltså i någon mån utjämnade i dessa medeltal. Skillnaderna mellan olika lasarett äro trots detta tämligen betydande. Av medeltalen för resp. städ- ningsmetod finner man icke dess mindre, att såväl enligt sals- och korridor— kolumnerna tar verktiden för vaskning ungefär dubbelt så lång tid som för sopning eller guidning. Dammsugningen av salar har enligt dessa studier tagit ungefär lika lång tid som vaskning, då det gäller salar, men betydligt kortare, då det gäller korridorer. Antalet studier av dammsugning är dock för litet för att ge en allmängiltig anvisning om relationerna.
Om de här ovan meddelade arbetstiderna för vaskning, sopning o. s. v. i genomsnitt för samtliga studerade lasarett tillämpas på en tänkt vårdavdel— ning om 200 m2 salar och 100 m2 korridor, erhålles följande resultat.
Beräknad tidsåtgång för daglig städning av salar och korridor vid en tänkt lasaretts- avdelning om 300 m2 vid olika städningsmetod och antal deltagande personer.
Salar (200 m?) Korridorer (100 m?) Verktid och ställtid då arbetet Verktid och ställtid då arbetet | utföres av utföras av
1 ers. 2 pers. 3 pers. 4 pers. 1 pers. ? pers. 3 pers. 4 pers. P
Vaskning ........ 'r 52'6 56'0 . 59'4 628 239 280 321 36"). Sopning ........ I sas 25'6 27-4 29-2 11'0 12'8 14-s 16'4 Guidning ........ 31'5 33'6 35'7 37'8 109 131 151; 17'5 Dammsugning . . , 504 536 56'8 600 160 19'2 | 22'4 256
Den arbetade tiden har beräknats under alternativa förutsättningar be— träffande antalet i arbetet deltagande personer. Om t. ex. en person vaskar salarna, åtgår ju enligt studierna (se föregående tabell) en ställtid av 3,4 och en verktid av (24,6 )( 200 : 100 =) 49,2 minuter-, eller tillhopa 52,6 minu- ter. Det sista talet återfinnes överst i första kolumnen i tabellen närmast här ovan. Om två personer skola utföra arbetet, blir verktiden densamma, men ytterligare en ställtid om 3,4 minuter tillkommer. Talet i tablån blir alltså i detta fall 56,0 minuter. Tidsåtgången, då fyra personer utföra arbetet, blir 62,8 minuter, eller icke mindre än 21 % större, än då en person utför det. I fråga om korridorstädningen, där verktiden är mindre än vid städningen av salarna, blir relativa skillnaden ännu större. I stället för att arbetet utföres av en eller flera personer, kan man tänka sig, att samma person städar hela avdelningen men icke i en följd utan i omgångar (1, 2, 3 eller 4 gånger). Om så är fallet, blir tidsåtgången densamma, som om flera personer utföra arbetet, emedan ställtid tillkommer varje gång arbetet påbörjas.
Det är emellertid sällsynt, att någon av ovan berörda städningsmetoder tillämpas ensam, utan man kombinerar dem som t. ex. i följande exempel 1, 2
och 3, vilka arbetsstudiedelegationeu funnit vara vanliga på lasaretten. De insatta tidsbeloppeu avse verktid för salar om 200 in:: och korridor om 100 in” enligt tabellen ovan.
1) Salar. 3) Salar. Vaskniug, på morgonen, Sopuing, på morgonen, 2 personer ................ 56,0 min. 4 personer ................ 29,2 min. Guidning, på eftermiddagen, Guidning, på morgonen, 1 person .................. 31,5 » 4 personer ................ 37,8 » . So nin å. eftermidda en, Komdor. P2 pegsoder ............ g.... 25,6 >> Gnidniu , på mer oneu, . 1 persgon ......... g ........ 10,9 » Korrtdor. Guidning, på eftermiddagen Sopniug, på morgonen, kombinerad med salsstäd- 2 personer ................ 12,8 min. ning, 1 person ............ 8,7 » Sopuiug, på eftermiddagen, 1 erson .................. 11,0 :> Summa 107'1 » Guidliiing, på kvällen, 2) Salar. 1 person .................. 10,9 » Boening. på morgonen, Summa 127,3 » 4 personer ................ 29,2 min. 8 l Vaskuing, på. morgonen, 4) a ar. 4 personer ................ 62,8 » Dammsuguing, på morgonen, _ Guidning, på förmiddagen, 1 person .................. 50,4 min. 2 personer ................ 33,6 » . Sopuiug, på eftermiddagen, Korruior. ] person .................. 23,8 » Dammsuguiug, på morgonen, - kombinerad med salsstäd- Komdor. ning, 1 person .......... 12,8 » Sopniug, på- morgonen, Summa 63,2 ,, 1 person .................. 11,0 » Vaskuing, på morgonen, 1 person .................. 23,9 » Guidning, på förmiddagen, . 1 person .................. 10,9 » Sopniug, på eftermiddagen 1 person .................. 11,0 >>
Summa 206,2 »
Golvvård av typ 1, där endast två dagliga städningar företagits, drar givet— vis den kortaste tiden, och av typ 2, där man går över golvet fyra gånger, den längsta.
Den av arbetsstudiedelegationen prövade metoden med dammsugning har visat sig ge ett i stort sett tillfredsställande resultat med endast en golvbe- handling per dag. Denna metod har ovan införts som en fjärde typ och slutar, som man ser, med en verktid om endast 63,2 minuter. I praktiken torde man dock böra räkna med att metoden behöver kompletteras med en vaskning per dag av salar, där patienter med vissa sjukdomar-, t. ex. prostatapatienter, vårdas.
Periodisk golvvård. Som komplement till den dagliga golvvården underkastas golven på de flesta sjukvårdsavdelningar tid efter annan en grundligare ren- göring vanligen åtföljd av ingnidning med något konserverande ämne, såsom bonvax, golvpolish e. (1.
Uppfattningen om hur ofta golvet på en sjukvårdsavdelning behöver periodisk vård växlar betydligt och förefaller tämligen oberoende av arten och intensiteten av den dagliga vården och golvmaterialet. Praxis på de olika sjuk- husen och kanske graden av nedsmutsning vid det aktuella tillfället torde av- göra, när en storrengöring skall sättas in. Arbetsstudiedelegationen har å. ena sidan funnit avdelningar, där man rengjorde och bonade golven 1 a 2 gångeri månaden och å andra sidan sådana, där man gav dem dylik behandling endast 4 gånger om året. Enstaka. fall ha. dessutom observerats, där den dagliga ren- göringen var så grundlig, att periodisk golvvård över huvud taget icke ansågs nödvändig.
Det förekommer, att man vid den periodiska golvvården rengör golvet medelst vaskning, som dock i så fall göres noggrannare än vid daglig vård. Vanligare är att man skurar, antingen för hand (knäskurning eller med lång- skaftad skur-borste) eller med maskin. Den konserverande behandlingen består av påstrykning och ingnidning av fast eller flytande bonvax eller påförande av golvpolish. I senare fallet behövs ingen efterpolering, men polishen brukar påföras två gånger varje gång golvet behandlas. Något av dessa konserverings- medel användes vanligen för korkmattor. Golv, som äro belagda med annat material, t. ex. plattor av asfalt eller konsthartsprodukter, fordra i regel ingen konserverande behandling, men bruka ändå bestrykas med vax eller polish för utseende—ts skull. Påstrykning av vax eller polish sker med en trasa, som an- tingen hålles i handen (varvid alltså vederbörande måste ligga på knä) eller är fäst på ett redskap (borste e. d.) med långt skaft. Polering utfördes vid samtliga här nedan redovisade studier med maskin.
Följande tabell visar tidsåtgången vid rengöring av golv vid periodisk golv- vård. Varje rad i tabellen representerar ett städningtillfälle på en avdelning. Antalet studier är endast 15 och spridningen i de erhållna värdena är mycket stor, varför några medeltal icke beräknats. Man gör klokt i att betrakta tabellens uppgifter endast som exempel på tider, som kunna förekomma.
Vid rengöringen av salarna hade i samtliga studerade fall möblerna flyttats ut, varför uppgifterna för salar och korridorer så till vida äro jämförbara. Att tiderna per 100 m2 växla så starkt som fallet är, kan naturligtvis bero på att man utfört arbetet med olika noggrannhet, att graden av nedsmutsning varit olika och att arbetstakten varierat.
De höga talen för maskinskurning _ icke minst ställtiderna _ torde icke enbart vara ett uttryck för metodens egenskap utan även sammanhänga med organisationen av arbetet. Maskinskurning har emellertid studerats vid endast ett lasarett, varför man av den funna tidsåtgången icke kan draga "någon slut- ledning om metodens lönsamhet i tidshänseende. —— Den vaskning, som utfördes vid den periodiska golvvården på Värnamo lasarett, krävde, som man
Detaljstudier av periodisk golvvård på lasarett. Arbetad tid 'i minuter per gång.
.. . . Yerktid, Städningsmctod och lasarett Yta, m'-' 352113; right:-' 111331?! * ]
Knäskurning. & [
Sala lasarett, sal .......................... 45 1(8) i 32 i 71 » » , » .......................... 40 1(8) 30 i 75 » » , » .......................... 45 6 34 * 76 » » , korridor .................... 100 8 103 103 Borås » , sal .......................... 45 15 68 151
» u , » .......................... 22 8 57 259 " » , » .......................... 24 4 31 129
Yästerviks lasarett, salar .................. 164 20 420 256
Östersunds » , n .................. 94 1 (8) 112 , 119
Skurm'ng med levang. ;
Malmö Allmänna sjukhus, korridor ........ 60 10 1 42 70
l Maskinsku-rning. . Örebro lasarett, sal ........................ 30 27 52 173 " » , korridor .................. 135 28 312 ' 231 Vaskning med eftersköljn'ing och tor/aning. Värnamo lasarett, sal ...................... 45 6 30 67 » » . » ...................... 45 9 i 31 69 » » , n ...................... 45 6 * 38 84 ' Konstruerat tal.
finner vid en jämförelse med tidigare lämnade uppgifter, mer än tre gånger så lång tid som daglig vaskning, bl. a. sammanhängande med att särskild efter— sköljning med rent vatten och torkning utfördes.
För att därefter övergå till den konserverande behandlingen meddelas tabellen på nästa sida. '
Verktiderna per 100 m2 växla visserligen även här men icke fullt så starkt som beträffande rengöringen, särskilt icke om man bortser från uppgif- terna från Örebro, av vilka den ena faller helt utom ramen för den övriga varia— tionen. Gör man detta, finner man, att 15 av 20 avdelningar hade en verktid för påstrykning av bonvax eller golvpolish på mellan 45 och 70 minuter per 100 mg. Poleringstiderna växlade mera. Om den dagliga golvvården till äventyrs be- står i sådan behandling, som vanligen hör till den periodiska vården, blir tids- åtgången givetvis en helt annan än vid periodisk vård. I ett sådant fall, som stu- derades på Sollidens sanatorium, bonades golvet i en korridor dagligen och där åtgick endast 10 a 11 minuter per 100 m'-' för påstrykning av vaxet mot nyss» nämnda 45 .a 70 minuter.
För planeringen av arbetet på sjukvårdsavdelningarna kan det vara; av värde att äga en, om ock blott ungefärlig, uppfattning om kostnaden i tid räknat för periodisk golvvård, och för den skull har en kalkyl utförts enligt följande.
.._- __ ä____ _ ___—__. , _
107 Detaljstudier ao periodisk golwård på lasarett. Arbetad tid för behandling
med bonvax och golvpolish (minuter per' gång).
Verktid, minuter verktilgö 1:11: uter/ S ..d . , d h , , Y, ,, snusa, ta ningsme 0 oc asarot a, m minuter Påstrykn. Påstrykn. av vax Polering av var Polering etc. etc. Boning; med mm. Falu lasarett. sal 40 7 1 26 36 65 90 » » , » 40 2 1 26 44 65 110 » » , n 68 4 * 43 33 63 49 » » , korr ................. 84 11 1 50 54 60 64 » » . » 105 14 ' 50 39 48 37 Borås » . sal 24 19 ” 23 17 *96 71 Orebro » . » 30 15 2 47 22 157 73 __ n » , » ................ 135 26 2 147 75 109 56 Östersunds lasarett. salar ........ 94 14 * 80 80 85 85 Malmö Allmänna sjukhus. korr. 64 8 ? 32 52 50 Polishing. Sala lasarett, sal ................ 45 9 3 23 —— 51 — » n , » ................ 40 - 2 25 —— 62 _ n » , » ................ 100 8 ' 51 —— 51 _ Borås » , » ................ 45 8 ' 21 -— 47 _ n » , korr ................. 22 2 * 15 — 68 _ Värnamo lasarett, sal ............ 45 13 5 37 — — 82 _- » » . » ............ 45 9 5 31 — 69 — n » » ............ 45 14 5 28 — 62 _ » » , korr. .......... 90 12 5 49 — 54 —— Västerås » , salar .......... 124 3 ' 37 —— 30 — n n , )l .......... 84 3 5 34 _" 40 _ » n . » .......... 45 i 5 21 _ 47 _ ' Vax påstrykcs med trasa på levung eller dylikt. =” » » » n i handen (knäliggandc ställning ». 3 Polish » » » på levang eller dylikt. i gång. 4 » » » » i handen (knäliggandc), [ gång. 5 » n n )) » » ( » j), 2 gånger.
Det har antagits, att man underkastar golvet på en avdelning bestående av 9 vårdsalar om sammanlagt 200 kvm och korridor om 100 kvm periodisk be- handling. Detta kan ske antingen så, att hela avdelningen rymmes ut och be— handlas i ett sammanhang (alt. 1) eller att man rymmer ut och behandlar varje sal för sig, med uppehåll mellan varje rumsenhet, och korridoren för sig (alt. II). I intetdera alternativet ingår tiden för flyttning av sängar etc., varför alltså denna tillkommer. Som av det föregående framgått, har studiematerialet icke ansetts kunna läggas till grund för medeltalsberäkningar. Kalkylen grun- dar sig därför på värden för tidsåtgången, som enligt ovanstående tabeller förefalla typiska eller eljest rimliga. Resultatet framgår av tabellen på nästa sida.
Bortsett från tidsåtgången för omflyttning av möblerna skulle alltså enligt alt. I den vanligaste rengöringsmetoden, knäskurning, kosta. en arbetad tid av 413 minuter och boning med vax 432 minuter eller tillhopa för en behandling i runt tal 850 minuter, om endast en person arbetar. Om tre personer arbeta,
Beräknad tidsåtgång för periodisk städning av korridor och salar på en tänkt lasarettsavdelning om 300 »:2 vid olika städningsmetod m. m.
W Antagande A b t t'd T:...M_.___ r e s i , st:-alltå, Verktid, minuter pri-"j):rslm minuter för 300 mg och gång perlOOm-l Alt. I. Hela avdelningen ntrymmes. ! ' A. Rengöring. ; i 1) Vaskning och torkning l Arbetet utföres av 1 person .......................... 7 g 30 ( 97 » » n 2 personer ........................ 7 30 104 » . » » 3 n ........................ 7 30 [ 111 — 2) Vaskning. eftersköljning och torkning ! Arbetet utföres av 1 person .......................... 7 75 ; 232 » » » 2 personer ........................ 7 75 ! 239 » » » 3 » ........................ 7 75 5 246 3) Knäskurning ' j Arbetet utföres av 1 person .......................... 8 i 135 1 413 » » » 2 personer ........................ 8 1 135 i 421 » » » 3 » ........................ 8 ' 135 l 429 B. Konserverande behandling. » 4) Boning med vax Och polering med maskin ' Arbetet utföres av 1 person ............................ 12 140 l 432 » » » 2 personer .......................... 12 140 l 444 » » » 3 » .......................... 12 ' 140 * 456 51 Behandling med polish (2 ganger? & _ Arbetet utföres av 1 person .......................... ö _ 60 » 185 v » » 2 personer .......................... 8 l 60 1 196 » » » 3 » .......................... 5 i 60 » 5304 Alt. [I. En sal utrymmes i sänder. A. Rengör—ing. ål person utför arbetet) å - 1) Vaskning, eftersköljning .............................. 7 l 30 l 160 2) » » och torkning ................ 7 ; 75 1 295 3) Knäskurning .......................................... 8 135 * 485 l . B. Konserverande behandling. (1 person utför arbetet) l . 4) Boning med var och polering med maskin ............ 12 i 140 i 540 . 5) Behandling med polish (2 gånger) ...................... b" 1 60 ; 260 5 .1 A.- .g_ _. _ __ vilket i detta fall är lämpligare ur flera synpunkter, blir tiden för hela behand— lingen 885 minuter.
Väljer man tillvägagångssättet enligt alt. II, blir tidsåtgången större, där— för att flera ställtider tillkomma (en ny ställtid för varje påbörjad rumsenhet). Om endast en person arbetar, blir den kalkylerade summan för knäskurning 485 minuter och boning med vax 540 minuter, eller tillhopa 1 025 minuter.
Kap. 7. Frekvensstudier.
Lasaretten. Vid inalles 23 till lasarett hörande vårdavdelningar har sjuk! husutredningen gjort personalens förflyttningar inom avdelningen till föremål för undersökning. Dessa undersökningar, som bestodo i räkningar av antalet gånger, som pel-sonialen förflyttat sig mellan olika arbetsställen inom vård— avdelningen, ha benämnts frekvensstudier. De avse i första hand att tjäna till ledning vid planlösningen av vårdavdelningar men även för ordnandet av arbetet inom dessa. Studierna. vid de olika vårdavdelningarna ha. som regel pågått under en dag. I fyra fall pågick studien dock två. dagar.
I följande tablå lämnas en översikt av de studerade avdelningarna och studieresultaten. Siffrorna i kolumnerna 7—13 avse antalet förflyttningar ' under varje dag studie pågått-. . 1 2 | 3 4 5 l 6 7 1 e 9 1 10 i 11 12 13 Hela antalet .. .. Därav Antatlulalrbcts— förflyttningar Darav lberorande mellan Kol. Sjukvårdeavdelning Antal Avdel- s a en under en dag sa arna salarna 12 (rangordning pa- nings- in- i % enl. kol. 4) tienter typ Sa- Öv- Sum- Per P er Per Per bör-dee av lar ri avdel- t' t avdcl- Per sal t' t (per kol.9 ga mn . pa len . pa len [ ning ning avd.) S:t Göran 13 .. 35 1 12 11 23 1545 44 995 83 28 407 41 » » » . . 35 1 12 11 23 1 255 36 874 73 25 415 47 » n 14 . . I 36 1 12 17 29 1 839 51 1 161 97 32 460 40 Malmö B ...... 24 & 1 1 11 14 25 2 459 102 1 564 142 65 392 25 » C ...... 30 ' 1 1 11 12 23 2 118 71 1 490 135 50 303 20 Örebro 11 . . . . 27 1 10 14 24 1 944 72 1 132 113 42 375 33 » 12 .. . . 1 32 l 9 12 21 2 128 67 1 372 152 43 457 33 Falun 11 ...... . 1 9 10 19 2 006 - 1 383 154 - 469 34 Värnamo 3 . . . . ! 42 1 9 12 21 1 967 47 1 209 134 29 172 14 |) 2 . . . . j 28 1 9 10 19 1 788 64 1 084 120 39 152 14 Borås 11 ...... , , 1 s 9 17 1 750! — 1 174 147 - 384 33 " 15 .....1 - 1 1 8 9 17 1600 - 1026 128 » 352 34 » 17 ...... l 8 9 17 1 616 - 1 144 143 - 360 31 Örebro ?. ...... 35 1 8 10 18 2 190 63 1 232 154 35 361 29 » 1 ...... ; 28 1 7 11 18 1 873 67 1 207 172 43 330 27 Värnamo 1 . . . . 35 1 7 9 16 1 824 52 1 097 157 31 257 23 Östersund Cl . . | 28 2 7 9 16 1 699 61 1 027 147 37 190 19 Sala 3 ........ 24 2 7 11 18 1 523 63 978 140 41 146 15 » 2 ........ 30 1 6 12 18 1 591 53 908 151 30 230 25 » 4 ........ 27 1 6 11 17 2 040 76 1 190 198 44 283 24 » 4 ........ 22 1 6 11 17 1 588 — 837 139 38 219 26 Lidköping 8 . . 32 1 2 6 9 15 1 463 46 941 157 29 259 27 » 8 . . 34" 1 9 6 9 15 1 449 43 946 158 28 241 25 Alingsås 3 . . . . 32 2 6 12 18 1 585 50 955 159 30 82 9 » 3 . . . . 32 2 6 12 18 1 805 56 968 161 30 121 12 Falun 1 ...... 2 6 8 14 1 344 - 772 129 -' 105 14 Östersund Bl. . 26 2 5 10 15 1 761 68 1 130 226 43 188 17 1 Dagrummen voro belagda med 1 patient i vardera och ha räknats som l-patientsalar. ? Dagrummet var belagt med 2 patienter och har räknats som 2-patientsal.
Som arbetsställe har räknats varje rum på avdelningen och därjämte sådana platser i korridoren, 'där regelmässigt vissa sysslor utföras eller där viss materiel är placerad _(t. ex. avdelningssköterskans skrivbord, medicinskåp, bårvagn, telefonapparat).
Avdelningarna ha i tablån ordnats i fallande skala efter antalet salar, som vid studietillfället voro belagda. Anledningen härtill är, att förutsättningarna för uppkomsten av frekvensnoteringar äro olika på avdelningar med olika antal salar. Eftersom varje sal räknas som ett arbetsställe, medför samman- förandet av patienterna till färre och större salar, att relativt många patienter kunna skötas utan att arbetsstället behöver bytas. Jämförbarheten blir alltså så till vida bäst mellan avdelningar, som ligga nära varandra i tablån. Emel- lertid torde jämförbarheten påverkas icke blott av antalet salar utan i viss måg även av vårdplatsernas fördelning på salar av olika storlek. Sålunda tor e det icke vara utan betydelse, om vid samma antal salar vårdplatserna fördela sig på en större och ett antal mindre salar eller mera jämnt på salarna. Utredningen skiljer därför i detta sammanhang på två avdelningstyper. Till typ 1 har räknats avdelningar med högst 8 vårdplatser i någon sal och till typ 2 avdelningar med flera än 8 vårdplatser i någon sal. Uppgifter härom lämnas i kol. 3. Härutöver må. nämnas, att de studerade avdelningarna på S:t Görans sjukhus hade tvåsängsdjup till skillnad mot övriga, som hade tre— sängs- eller större djup.
Totala antalet förflyttningar varierar, som man ser, mellan lägst 1 255 och högst 2 459 per avdelning och dag. Under i övrigt lika förhållanden bör man kunna vänta sig ett positivt samband mellan antalet arbetsställen inom en vårdavdelning och antalet förflyttningar. Tablån visar också en tendens i denna riktning, ehuru mycket vacklande. Sålunda finner man, att avdelningar, som ha enda-st 13—15 arbetsställen (Östersund B 1, Falun 1 och Lidköping 8) också ha färre förflyttningar än avdelningar med medelstort antal arbets— ställen —— t. ex. 16—19 sådana —— men dessa senare. avdelningar visa sins— emellan mycket stora variationer, och slutligen ha några av de avdelningar, som ha 21 eller flera arbetsställen mycket litet antal förflyttningar. Med det sista avses avdelningarna på S:t Görans sjukhus.
Att den väntade tendensen på det hela taget är så föga framträdande, torde delvis förklaras av att andra på" de noterade förflyttningarna inverkande förhållanden än antalet arbetsställen icke varit lika på de studerade avdel— ningarna. Självfallet spela olikheter i arten och svårighetsgraden av de sjuk— domar, för vilka de vid undersökningstillfället inneliggande patienterna vår— dats, stor roll. Inverkan härav ha arbetsstudieingenjörerna ej varit i stånd att bedöma. Däremot har kunnat konstateras, att arbetsmetoderna varierat i så måtto, att metoden att utföra vissa sysslor genom ronder förekommit i ganska växlande utsträckning. Särskilt avveko de studerade avdelningarna på S:t Görans sjukhus i detta avseende från de övriga (jfr nedan). Delvis synes förklaringen emellertid vara, att en ökning resp. minskning i antalet arbets— ställen icke föranleder tillnärmelsevis motsvarande förändring i antalet för—
flyttningar. Om t. ex. en avdelning har två. sköljrum, händer visserligen, att hela antalet förflyttningar till sköljrum är större än på avdelningar med ett sköljrnm, men det år långt ifrån fördubblat. Vanligtvis utnyttjas det ena sköljrnmmet normalt och det andra föga, som framgår av tabellen på följande sidor.
Starkare är sambandet mellan antalet patient.—salar och antalet förflytt- ningar till sådana. Av kap. 6 avsnitt E har framgått, att personalens förflytt— ningar till salarna visserligen äro flera per sal räknat men färre per patient, då salarna äro stora, än då de äro små. På en avdelning med visst patient— antal bör därför det totala antalet förflyttningar till salarna bli mindre, när vårdplatserna äro fördelade på ett fåtal större salar än då de äro fördelade på flera mindre salar. Jämför man, för att pröva detta, kol. 4 och 9 i tablån ovan, finner man följdriktigt ett sådant samband. Alltjämt falla emellertid avdelningarna på S:t Görans sjukhus utanför ramen. Utelä-mnar man emeller— tid dessa, kan följande serie upp—ställas:
Antal patientsalar per avdelning 1 1 10——9 8 7 6— 5
Antal fördyttningar berörande patientsalarna (medeltal) .................................. 1 527 1 236 1 144 1 077 961
Ehuru endast i undantagsfall (Alingsås och Lidköping) frekven-sstudier utförts samtidigt med tidsstudier, kan det vara befogat att sammanställa resul— taten av båda typerna undersökningar, i de fall då sådana finnas från samma avdelning. Förändringarna i personalens antal och i arbetsgången torde näm- ligen ick_e ha. varit så stora under den tid, som ligger mellan studietillfällena, att jämförbarhet skulle vara utesluten. (Jfr förteckningarna över studierna s. 21 och 23.) I följande sammanställning redovisas fördenskull en sådan jämförelse. Avdelningarna ha ordnats i fallande skala efter antalet förflytt- ningar De anförda tiderna avse den totala arbetade tiden 1 genomsnitt per dag under studieveckan, såvida icke samtidigt tids- och frekvensstudie utförts _ såsom i Alingsås och Lidköping — i vilket fall tiden givetvis avser den dag, som frekvensstudierna utfördes.
En viss tendens till sammanhang — enligt vilket ett stort antal förflytt- ningar åtföljes av långa arbetstider och omvänt — kan spåras, men förhål-
1'ördyttningar Arbetad tld' Förflyttningar Arbetad tld' er avd./da mmuter per er avd./da mmuter per 1) g avd./dag p g avd./dag Malmö B ........ 2 459 4 567 Värnamo 2 (1945) 1 788 4 108 Orebro 3 ........ 2 190 4 406 Borås 15 ........ 1 600 2 847 Malmö 0 ........ 2 118 4 690 Alingsås 3 Värnamo 3 ...... 1 967 4 103 (l:a dagen) 1 585 3 837 Örebro 1] ........ 1 944 3 964 Lidköping 8 Sala 4 (medeltal) 1 814 3 505 (l:a dagen) 1 463 4 140 Alingsås 3 Lidköping 8 , (2:21 dagen) 1 805 3 819 (2:a dagen) . . .. 1 449 4 035 Mcdeltal 1 848 4 002
landet är långt ifrån genomgående. Särskilt Lidköping bryter serien. En förklaring till det svaga sambandet torde vara, att arbetstakten och (eller) -metoden är olika på olika avdelningar (sjukhus), varför också relationen mellan antalet förflyttningar och arbetad tid blir olika.
Det kan vara av intresse att observera medeltalen i sammanställningen._ Mot 4002 minuter svarade 1 848 förflyttningar. Detta gör 0,46 förflyttningar per minut och person eller icke fullt 28 per timme. fattar denna beräkning icke föl—flyttningarna inom de som arbetsställen be— traktade lokalerna.
Som redan nämnts om—
I tablån s. 109 (kol. 10 och 11) redovisas också antalet förflyttningar be- rörande salarna omräknat per sal och per patient. De högsta talen per patient
Antalet förflyttningar procentuellt fördelat
* Telefon i lokalen.
' Expeditionsbord i korridor. * Medicinskåp och rondbord samt expeditionsbord i dugrum. 3 Dagrummen voro belagda med 1 patient i vartdera och ha räknats som 1-patientsalar. * Dagrummet var belagt med 2 patiogter och har räknats som 2-patientaal.
Medicinskavardavdelningtr Rum inom vårdnvdelningen N_hialmö Orebro Agi—Lidköping Borås Falun _. _ Avd. B Avd. C Avd. 1 Avd. 3 Avd. 8 Avd. 17 Avd. 11 Avd. 13 M. Kv. Kv. M. M. M. M. Hela. antalet förflyttningar 2459 2 118 1 873 2 190 1 483 1 449 1 616 2006 1 545 Dux—avi % berörande ' [ Avdelningskök .......... *15-3 35206 10.; 11-4 nes #18-6 ( 16'8 *10-9 12'8 Sköljrum 1 .............. 126 135 124 130 111) 11'8 134 120 93 .............. — — 15 16 _ —— _ 6'7 —* Städskrubb ..... 9 ........ 3'5 1'2 — 1'2 —— — » — ' —— Vaktrum ................ * 14'5 * 12-0 * 7'6 * 12 1 *6—5 * 6'2 * 7'6 — * 8-9 Behandlingsrum ........ — _ 121 104 71 60 10'0 5 26 Förråd .................. 3': 2-3 57 53 63 7-3 — 4'8 6-9 Tvättrum ................ , PS 1 () 24 27 _ —— — —— 1'6 Patienttoalett ............ : 0'8 O 7 _,_ — 03 0' 1 08 31 —— Personalgarderol) och toa— _ lett .................. 25 22 _ —— —— _— _ _ 4'0 Ovriga bilokaler (blom rum,! ] låkarrum etc» ........ 1'1 , 1'5 _ — — —— — — 2'8 Balkong ................ ; 0'6 — 1'4 _ 0'4 04 21 1 5 1'4 Degrum ................ ( 3 —— ” _ 1'9 13% 4 —— * — — . 20 19 Enpatientsalar .......... ; 183 202 — f— — — 3'2 29 104 Tva- » .......... l "2 . 73 87 11'8 95 7 , 49 180 De sa för 3 eller Hera pat. 1 13-2 ' 14-3 32-2 24'6 33-1 33-s & 389 249 en Diverse lokaler, (korridor,l " sköterskebostad) ...... l — ——- — _ 43 29 I 4017 * 0'1 Utgång .................. ( 34 '7 37 44 47 52 1'6 7 23 Summa 1001) 1000 100-o 1000 1000 1060 1000 1000 1001) Därav berörande patient—I . 1 salar ................... -7 42-3 40—9 . 36'4 42'6 415 47-0 , 451 45 4 ! .ru-s 44
uppvisa avdelningarna i Malmö och de lägsta S:t Göran 13 och 14, Värnamo 3 och Lidköping 8 m. fl. För att kunna rätt bedöma dessa tal, måste hänsyn bl. a. tagas till antalet salar. Sålunda bör det relativt stora antalet salar i Malmö (9 salar plus de två belagda dagrummen) verka till att öka antalet förflyttningar per patient i förhållande till Lidköping, där salarna voro en— dast ö jämte det belagda dagrummet. Å andra sidan ligger icke hela förkla- iingen i lokalemas ano1'0dning,ty i så. fall borde icke exempelvis avdelningaina på S:t Görans sjukhus med 12 salar avvika så. sta1kt. Som redan nämnts, kan bl. a. arbetsmetodiken, närmast förekomsten av s. k. rondsystem i arbetet, också antagas inverka.
För att belysa rondsystemets förekomst redovisas i kol. 12 och 13 antalet förflyttningar mellan salarna inbördes och detta antal ställt i relation till
,l'a lokaler vid frekvensstuderade lasarettsavdelningar.
Kirurgiska vårdavdelningar Avdelningar på odelade lasarett _DD Örebro ; Östersund Boras F alun Värnamo Sala | Alingsus r _ _ ___. --_. _- -- ., ,,... __...” i. 11 Avd. 12|Avd.Bl Avd.01 Avd. 15 Avd. 1 Avd. 1 Avd.2 Avd.3 Avd.? Avd. 3 Avd. 4 Avd. 3 iv. 11. i Kv. M. M. 11. M. 111. Kv. Kv. Kv. Kv 131. | % 1 144 2128I1761!1699 1.600 1344 182441788 1967 1591 1523l2040 1588 1585 1805
i ; . l ' ' : ;. ' 1 95 7'4 % 12'7 % 124 122 * 16 7 * 14'8 !# 18 0 "3183 * 19 " lif-1911 * 16 4 >' 162 * 16'7 *15 9 3—1 12-4 . 188 145 155 21 5 12-4 ! 17 8 12-3 15 4 , 167 16 1 175 207 21 a 3'1; 3'1 ? — — _ 4'9 — ? 1'4 6'9 — ' — _ _ _ _ r" '— _ '— — _ —* _ * '— '— —— i _ _: '— 11-5 =5=9'0 l __ _ *6'0 — > _ — 5-0 6'5 . 7'2 ! 7—5 2125 2150 8'3 10'9 =5=15'5 >" 21'2 12'3 ? 7 168 l 1 '9 55 _ _ ' _ _ _ 4': 5'2 l 4'2 6'5 t 4'2 81 6'3 * 7'5 8'7 8'0 5'0 6-7 8.1 50 4'6 _ 1'3 ! — _ 1 _ _ _ — 3'5 _ _ _ _ . _ — _ 3.1 — 1_ 2-5 ?? 2-2 33 1-5 03 05 3 3 ! 33 411 4-0 5 0—5 04 Eta 01 i — —— _ _ 1'2 1'5 — _ ! Oe _ 1 _ i. ) _
4 ; : . » 1 | , — — »— — __ —— _— — —— . — | —— _— — —_ — 1'9 & '1 07 , 1'5 _ _ | 09 03 _ I 1'9 ' 2'9 , ]'7 ! 21 L:; ls O's . ”'9 2": 1'4 04 54 1'9 2'8 2'0 ' 0'6 — 0'3 ; 27 | 01 03 43 25 ' — 3'5 7'4 4—2 110 64 111 311 01 ' 3-2 39 i 107 95 " 3'1 , 12'9 14'0 _ 10'2 _ 7'5 6'2 5 168 5'1 [ 02 | 21 2'3 5 38'1 ' 24'4 18'3 350 185 26'2 | 207 27'6 281 203 28'7 ; 29'7 - 214 200 — i _ 18 1-5 — — — _ '5 6'3 * 5-5 4-1 | 4-0 i -: 5 » 3 1 42 'a 35 31 4-5 4'4 5'1 4'3 5'3 3'9 ' 5'0 ! 4-2 3'6 39 30 1000 1000 1000 1000 100'0 1000 1000 1000 1000 1000 |1000 !100'0 ' 1000 1000
: 1 Ex 43 7 * 37'3 30 s . 43'0 32'9 37'2 1 34'6 354 ' 36'6 . 37'2 l 37'0 ' 33'3 f 54 3 31-11
hela antalet förflyttningar berörande salarna. Syftet med dessa beräkningar är, att man skall kunna få åtminstone en ungefärlig uppfattning om ronda systemets relativa betydelse på avdelningarna. Ju mera besöken på patient- salarna kombineras med varandra (ges rondkaraktär), desto större antal för— flyttningar mellan salarna bör uppstå såväl absolut som i förhållande till hela antalet förflyttningar. Det har redan påpekats, att antalet förflyttningar tenderar att öka, ju flera patientsalar man har, och detta gäller även förflytt— ningarna mellan salarna. Därför får man icke fram renodlade uttryck för de olikheter, som bero på rondsystem eller icke rondsystem, om man jämför avdelningar med avsevärt skiljaktigt antal salar. M-en antalet förflyttningar mellan salarna påverkas sannolikt också av om antalet patienter är jämnt eller ojämnt fördelat på salarna, vilket också tidigare antytts. Antalet för- flyttningar bör således bli större, om fördelningen är jämn, än om den är ojämn. Till viss del torde den stora skillnaden i relationstalen enligt kol. 13 mellan exempelvis Alingsås, Falun 1 och Östersund Bl å. ena sidan och Falun 11 och Borås—avdelningarna å den andra till väsentlig del bero på dels det olika antalet salar, och dels den olika avdelningstypen (jfr kol. 3). Håller man sig däremot till samma avdelningstyp och ungefär samma ant-al salar, som vid jämförelse mellan t. ex. S:t Göran och Malmö eller Örebro 11 och 12 å. ena och Värnamo 2 och 3 å andra sidan, är det sannolikt berättigat att draga slutsatsen, att rondsystemet tillämpades mera på S:t Göran än Allmänna sjukhuset i Malmö och mera på Örebro 11 och 12 än Värnamo 2 och 3. Au— gående möjligheterna att siffermässigt bestämma rondkaraktären i arbetet se ytterligare s. 161.
Tabellen på föregående sida visar, hur förflyttningarna beröra de olika arbetsställena. Det framgår, att det är avdelningskök eller sköljrum, som ha rörts av det största antalet förflyttningar. Om förflyttningarna till telefonen, som vid en del av de studerade avdelningarna var placerad i avdelningsköket, i förekommande fall icke medräknats i förflyttningarna till denna lokal, skulle utan tvivel sköljrnmmet genomgående uppvisat de högsta talen.
I de fall, då samma avdelning studerats två. dagar, visa resultaten av de två studierna mycket god överensstämmelse. Så gingo t. ex. på avdelningen Lidköping 8 av samtliga förflyttningar den första och andra dagen 16,8 resp. 18,6 % till avdelningsköket, 11,0 resp. 11,3 till sköljrnmmet, 6,5 resp. 6,2 till sjuksköterskans skrivplats 0. s. v. Man har här återigen ett belägg för att arbetsrutinen från dag till dag är tämligen uniform och varierar mindre än personalens sammanlagda prestationer, i detta fall mätta genom totalantalet förflyttningar. Å andra sidan bör det vara klart, att en viss skillnad mellan dagarna i veckan är normal i den mån veckostädning o. s. v. förekommer.
Den driftekonomiska betydelsen av sjukvårdsavdelningarnas utformning har varit föremål för mycken diskussion, och bl. a. har därvid frågan om tvåsängs- eller tresäng—sdjup tilldragit sig intresse. Denna fråga kan i viss mån belysas genom det vid frekvensstudierna insamlade materialet. Effekten av den ena eller andra anordningen av lokalerna beror emellertid på hur
arbetet inom avdelningen är organiserat, speciellt i vilken utsträckning man tillämpar rondsystemet. Då även effekten av rondsystemet belyses genom frekvensstudierna-, blir det lämpligt att, som här nedan sker, behandla båda frågorna i ett sammanhang.
Kalkylen omfattar alltså fyra fall:
1. Tresängsdjup och
a) svagt utvecklat rondsystem
b) starkt utvecklat rondsystem 2. Tvåsängsdjup och
a) svagt utvecklat rondsystem
b) starkt utvecklat rondsystem. Det direkta målet för kalkylen skulle alltså vara fyra tal — ett för varje alternativ — som visa, hur lång väg personalen måste förflytta sig i de olika fallen. Ju lägre tal, desto förmånligare skulle anordningarna vara ur arbets— synpunkt. Tyvärr låter sig beräkningen icke utföras, så att man får fram de fyra nämnda talen i deras helhet, därför att frekvensstudierna endast omfatta korri-dortrafiken och icke förflyttningar-na inom de olika salarna resp. bif lokalerna. Det som kan beräknas begränsar sig således till våglängden vid förflyttningar i korridoren, räknat i meter.
Utgångspunkten är en avdelning om 30 vårdplatser, alternativt utformad med tre- och tvåsängsdjup, som framgår av nedanstående ritningar. Avdela ningen, till vars utformning sjukhusutredningen icke haft anledning taga ställning, har lånats från ett aktuellt byggnadsförslag.
Alternativ 1.
Förråd Toa- Lave» Skölj- Smlak— Beham-'sem' Vald» Avdel- loalell- Personal- ”:: le" mam- rum nm ”an lise- rum ninqy rum garderob rum rum may kol: nm _ _—
Daqrum
Alternativ 2.
Förråd Toa- Lave- Skölj- Samfah- Behand— 'Steri-l Vakl- Avdel- Toalen- Persmul— len marq- run rum lmqs- lise- rum nmqs- rum gardera: rum run ungar käk rum -i _ _
' Vårdplatserna äro i första alternativet fördelade på. 4 enpatient, 4 två patient och 3 sexpatientsalar och i det andra på 4 enpatient, 3 tvåpatientr och 5 fyrapatientsalar. I båda alternativen äro bilokalerna och de 4 enpatient» salarna placerade på. korridorens ena sida och övriga salar med 26 vårdplatser på den andra. För att underlätta beräkningen har här bortsetts från de fyra enpatientsalarna. Då deras placering är densamma i båda alternativen, torde detta icke nämnvärt påverka resultatet av kalkylen, så som denna utförts nedan.
Enligt verkställda beräkningar besökas salar med två patienter 80, med fyra patienter 104 och med sex patienter 120 gånger i medeltal per dag. Hela antalet besök i salarna blir alltså:
Alt.1(aoch b):4>(80+3>(120=680 *» 2(» » 3')I3X80+5X104:760
Antalbesökper , varav framgår, att antalet besök i pahentochdaq
eo salarna blir 80 flera vid tvåsängs- än
vid tresängsdjup. Detta beror på att
50 besöken på sexpatientsalarna per pa—
tient räknat äro färre än på fyra- patientsalarna. Förhållandet behöver
'1'0 icke innebära att vårdstandarden, så—
vitt på antalet besök ankommer, skulle
50 x vara olika, ty vanligen sker en ut—
X jämning på så sätt att fiera patienter
20 samtidigt passas vid besök på större
N än på mindre salar, vilket närmare
X framgår av kap. 6 »Detaljstudier» år
40 s. 98. De citerade talen 80, 104
' och 120 ha hämtats från vidstående
00 , z _, ,. 5 , 9 kurva, som grundar sig på resultatet ""'”"eme' De'" ”' av samtliga frekvensstudier.
Vid beräkning av våglängden som personalen går, måste man ytterligare veta, från vilka lokaler förflyttningarna till salarna utgå. Därvid måste hänsyn tagas till i vilken utsträckning rondsystemet tillämpas. Bland de verkställda frekvensstudierna ha därför två utvalts: den ena .n från Värnamo lasarett _— med svagt utvecklat rondsystem och den andra —— från S:t Görans sjukhus —— med starkt utvecklat sådant. Enligt dessa studier fördela sig förflyttnin- garna till salarna från bilokalerna och mellan salarna procentuellt sålunda:
Åvdel- Skölj- Vakt— Bchand— .. , Oyrlga Salama . mage. hugs- Forrad luloka— . .. Summa kök rum rum rum lor mbordcs
a) Svagt utvecklat rond- system ................ 23'5 22'6 7'9 2'7 8'7 10'2 24'4 100-o b) Starkt utvecklat rond-
system .. ............... 12'0 9'6 9'0 1'3 2'4 6' MM ]00'0
I)?
Som man ser, var antalet förflyttningar mellan salarna inbördes avsevärt större enligt alte1nativ b än alternativ a.
Om ovanstående procentuella fördelning, som beräknats på, genomsnittet av salar på 1esp. lasaiett, antages gälla lika för två.-, fyi- och sexpatientsalm. erhålles följande fördelning av de tidigare funna Värdena för antalet besök till sådana salar:
a) Svagt utvecklat randsystem. 2-Pnti0ntsal 4-pnti0ntml G-Dntiénfsal Antal besök på salen .................. 80 104 120 Därav från avdelningskök ............ 19 24 28
:» >= sköljrum .................. 18 24 27 » :> vaktrum .................. 6 8 10 » behandlingsrum .......... 2 3 3 >> förråd ...................... 7 9 11. . » ': övriga bilokaler .......... 8 11 12
» andra salar ................ 20 25 29
b) Starkt utvecklat rondsystem.
Antal besök på salen .................. 80 104 120 _ ; Därav från avdelningskök ............ 10 13 14 . . » » sköljrum .................. 8 10 12 ' » vaktrum .................. 7 9 11 := » behandlingsrum .......... 1 1 2 » >= förråd ...................... 2 3 3 ** :: övriga bilokaler ....... _. .. 5 6 . 7. >> » andra salar ................ 47 62 71'
Sedan avstånden mellan dörrarna till de besökta lokalerna uppmätts-på ritningarna och multiplicerats med motsvarande antal förflyttningar," ha följande våglängder för trafiken i korridoren beräknats. ' '
1. Tresängsdjup a) Svagt utvecklat rondsystem .................. 11,857 m b) Starkt utvecklat rondsystem .................. 8163 >>
2. Tväsängsdjup a) Svagt utvecklat rondsystem .................. 14 712 m I)) Starkt utvecklat rondsystem .................. 9469 »
Av beskrivningen framgår, att talen omfatta större delen av trafiken i avdelningens korridor, nämligen den del, som berör patientsalarna, d. v. 5. mellan bilokaler och salar och salar inbördes. Det som icke ingår, är alltså förflyttningarna mellan bilokalerna inbördes ooh — vilket är viktigare — förflyttningarna inom salarna. Dessa förflyttningar kunna antagas vara lika i alla alternativen. (Här skall tillfogas, att en bråkdel av trafiken inom salarna också, medtagits, i det att ett tillägg gjorts för alternativet med tre— sängsdjup motsvarande den längre väg, man vid varje besök på en sal med tresängsdjup måste gå jämfört med ett besök i sal med två-sängsdjup.)
'- Eftersom de beräknade väg-sträckorna endast omfatta en del av förflyttr ningarna inom avdelningen ha dessa i och för sig mindre intresse; i stället är det skillnaden dem emellan, som bör uppmärksammas. -
Sålunda framgår, att förflyttningar—na. vid tvåsängsdjup kräva. längre sammanlagd gångväg än vid tresängsdjup. Skillnaden är dock avsevärt större, om rondsystemet är svagt än om det är starkt utvecklat. Enligt dessa be- räkningar blir den omkring 3 000 m i förra och 1 500 m i senare fallet. Vidare finner man, att ett starkt utvecklat rondsystem kan medföra besparing i våglängd, eller cirka 3 500 m vid tresängs- och 5 000 111 vid tvåsängsdjup. Om personalen på. en avdelning består av 7 personer, skulle man alltså genom rondsystemet kunna vinna 500 m i genomsnitt per person och dag på en avdelning med tresängsdjup och drygt 700 m på en avdelning med tvåsängs- djup.
Frågorna om tvåsängs- resp. tresängsdjup och starkt resp. svagt utvecklat rondsystem har emellertid andra sidor än den driftekonomiska. Även pati— enternas trivsel och vårdens standard höra hit och böra beaktas i samman— hanget. Allt detta har utredningen för avsikt att behandla i ett senare be— tänkande.
Kronikeranstalter och sanatorier. De enligt förteckningen s. 23 studerade kronikeravdelningarna visade ingen nämnvärd skillnad gentemot lasaretten, vare sig ifråga. om totala antalet förflyttningar, vilket höll sig inom inter— vallet 1 339—2 069 per dag, eller dess fördelning på. olika slag av rum inom avdelningarna..
;Liknande gäller sanatorierna; dock att de två avdelningarna vid Sollidens sanatorium uppvisade lägre totalt antal förflyttningar än någon av övriga studerade avdelningar, eller 1 000 förflyttningar pä avdelning2 och 948 på avdelning 5.
Kap. 8. Trafikstudier.
Av trafikstudier väntar man i första hand att erhålla. ett underlag för bedömandet av huru sjukhusens vårdavdelningar, behandlingsavdelningar och övriga lokaler skola vara placerade, så att transporterna dem emellan skola bli så. litet betungande som möjligt. Därjämte böra studierna kunna tjäna som ledning vid organiserandet av transport— och budtjänsten vid sjuk- husen. För att fylla dessa uppgifter böra trafikstudierna ge upplysning om antalet transporter och ärenden mellan skilda lokaler samt tidsåtgången för dessa. Tidsätgången är emellertid beroende förutom av våglängden av dels den hastighet, varmed personalen förflyttar sig, vilket givetvis varierar med transportens och ärendets art (transport med patient, avlämnande av prover etc.), dels personalens engagemang i arbetet vid målet och vidare av vänte- tider, som oberäknat kunna uppstå under transporten. Den är sålunda bero- ende av ett flertal faktorer, som äro svåra att bestämma. Utredningen har med hänsyn till kostnaderna och tillgänglig kompetent arbetskraft icke haft möjlighet att låta en undersökning av tidsåtgången ingå i sina trafikstudier utan måst begränsa dessa till att omfatta endast antalet transporter och ären- den mellan skilda lokaler. Av samma orsak ha trafikstudierna utförts endast vid två lasarett, nämligen i Kalmar och Norrköping, vilka representera två skilda anläggningstyper, som framgår av det följande.
Kalmar lasarett med 290 vårdplatser är, som man finner av nedanstående situationsplan, byggt i ett enda block, medan tvätteri och maskincentral ligga i särskild byggnad, vilken står i förbindelse med blocket genom kulvert. Så är även fallet med det invid lasarettet liggande. epidemisjukhuset.
vnmvounmesuvcn
mm!—Q
HENÅN!)- [INGE— FLVGEL
MASKINCENTRAL, TVÄYTIRl
De olika lokalernas placering i byggnadskroppen framgår av nedanstående sammanställning:
Behandlingsjlygel. Vårdavdelninga/lygel. Suterräng- Laboratorium Badavdelning, patientklädförråd, cen- våningen tralförråd (inkl. expedition för hus—
. moder), läkemedelsförråd Bottenvåningen Mottagningsavdelning Avd. 1 med 29 vp (öron—näsa—hals
(kir., media., öron— inkl. operationsavdelning) näsa—hals), lasaretts- Avd. 4 med 31 vp (medic) kontor _
Våningen 1 tr.. . Röntgenavdelning Avd. 2 och 3 med vardera 30 vp (medic)
» 2 >> .. Operationsavdelning, Avd. 5 och 6 » » 30 vp (kir.) skrivrum för läkar-
skrivbiträden » 3 » .. Barnbördsavdelning Avd. 7 och 8 :> :> 30 vp (kir.) med 24 vp" ' 4 >> . . Personalmatsalar Avd. 9 med 13 vp (medic. priv.)
' Avd. 10 med 13 vp (kir. priv.) » 5 >> , . Centralkök ——-
Norrköpings lasarett, som har 4681 vårdplatser, består av en huvudbyggnad, från vilken fem flyglar utgå. En avdelning för pensionsstyrelsens patienter V(»kuranstalten»), som är ansluten till lasarettet, inrymmes i särskild byggnad, vilken står i förbindelse med huvudbyggnaden genom en kulvert.
'xvmnoxuumu
HUVUDIVGGNADHI
GARNILINIKIN EKONOMIAVDCLNINGÅR
|| || || || || || "| II II || II 'I :.
KUUNSYALTUI
De olika lokalernas placering i byggnadskroppen framgår av följande sam- manställning.
1 Av dessa platser ingå. 418 i de delar av anläggningen, som omfattas av trafikstudien.
.. .e- ”a_n—__
Huvudbyggnaden. Barnkliniken. Östra delen Västra delen terräng— Ljusbehandlingsavdel- Patientklädförråd, läke- Uppsamlingsplats för åningen ning medelsförråd, expedi- smutstvätt tion för kurator ttenvåningen Mottagningsavdelning Röntgenavdelning Mottagningsavdelning j (kir.) Avd. 9 med 30 vp (barn, 1 in kl. vp för öron—näsa —hals)
[ningen 1 tr. .. Avd. 1 med 29 vp (kir.) Avd. 2 med 28vp(medic.) Avd. 10 med 44 vp (barnl
» 2... >> 3 » 29vp(») » 4 » 26vp » —— ,, 3 >> .. » 5 » 29 vp( » ) » 6 » 26vp » : _ _ » 4 ;, __ >> 7 » 13 vp( » » 8 » 12vp » — priv.) priv.) » 5 >> .. Kirurgisk operationsavdelning — Kvinnokliniken. Östra flygeln. Västra flygeln. Elconomiavdelningeu. iterräng- Centralförråd Badavdelning _ Desinfektionsugn Centralkök, ma— ..våning'en ' skincentral lttenvåningen Mottagnings, Personalbostäder Lasarettskontor, » ' operations- och mottagnings- förlossnings- avdelning avdelning (ögon) _ , ,ningen 1 tr... Avd. 11 med 31 Personalbostäder Mottagnings- Personalmiatsalar, vp (bb) Expedition för avdelning personalbostä— husmoder (medic), labora- der . torium >> 2 >> .. Avd. 12 med 22 Personalbostäder Avd. 14 med 12 — . vp (gym) vp (ögon) >> 3 >> .. Avd. 13 med 31 vp (bb, gyn.)
Trafikstudierna avse endast transporter och ärenden, som utförts av vård— personalen eller till denna knuten särskild transportpersonal (biträden); däre- mot icke transporter och ärenden, som utförts av vaktmästare. 'Det må på- pekas, att någon skillnad mellan de studerade lasaretten i vad gäller'vakt'; mästarnas deltagande i transporterna icke förelåg annat än vid mattranspor- terna.- Vid Kalmar lasarett utfördes dessa av vaktmästarna, medan de vid Norrköpings lasarett utfördes av vårdavdelningarnas personal.
Vid trafikstudierna placerades observatörerna på. platser, som gjorde det möjligt för dem att iakttaga större delen av de transporter och ärenden mellan olika avdelningar, som utfördes av förutnämnd personal. Trafiken mellan vårdavdelningarna inbördes ingår dock ej i trafikstudierna. Vid Kalmar lasa- rett voro fyra observatörer utplacerade, nämligen vid laboratoriet, mottag- ningsavdelningarna, röntgenavdelningen och operationsavdelningen. Antalet observatörer vid Norrköpings lasarett var sex, nämligen vid ljusbehandlings- avdelningen, kirurgiska mottagningsavdelningen, förbindelseleden mellan kirurgiska mottagningsavdelningen och röntgenavdelningen, vid lasaretts— kontoret, vidare mellan medicinska mottagningsavdelningen och laboratoriet samt vid operationsavdelningen. '
Tab. A. Antal transporter och ärenden mellan skilda lokaler (utom vård-
enligt trafikstudien vid 0 O: r-1 h =: m t' v-u o a sgrwvwax..- än? 3 .g "3 ; 5 ;, 2.5; 3 S = 5,5 55.30 = Sagas: as— " = = ; = "I 51, :! ;;: =- =: n S:t-? % g- & E' 5, 5" sng: ;; & :... gågzaaqvazsrr : = a a ” :; " s =? a &” = tzr:1 E. ' %” :; Mottagningsavd. (lär., medic, öron- näsa-hals) ...................... -— 34 38 80 186 23 82 59 55 -—— 4 Operationsavdelning .............. 22 — -— 8 9 8 3 22 6 —— 12 ronoperationsavdelning .......... 24 9 — — 1 3 — — 1 -— —— Röntgenavdelning ................ 30 4 — — 7 1 2 10 20 — 6 Laboratorium .................... 24 8 — 24 — 14 8 1 4 — 8 Läkemedelsförråd ................ 1 —- — — 1 — — — -— -— -— _ Badavdelning .................... 7 — — 3 2 — — —— 2 — 2 Skrivrum för läkarskrivbitraden .. 41 42 —- 8 1 — 1 — 11 — 3 Lasarettskontor .................. 4 -— —- — 1 — — 1 —- — 3 Centralförrad .................... 5 6 — 1 6 -- 4 — 4 — — Tvätteri .......................... —— —— — — -— —— — — 2 — 2 Avd. 1 (öron-näsa-hals) ............ 17 4 — 11 16 4 6 — 6 5 2 v 2 (media) ............ 30 8 —-— 26 66 12 3 —— 13 6 4 » B(medic.) ........... .. 30 7 — 22 53 8 3 1 10 4 3 n 4 (medie) ................. 34 4 —— 28 45 8 3 —— 14 4 1 » 5 'kir.) ...................... 17 69 — 46 48 7 7 — 7 5 3 » ö (lär.) ...................... 30 79 — 22 40 8 1 — 10 8 3 n 7 (kn-.) ...................... 15 36 — 27 38 10 2 1 4 9 2 » 8 (kir.) ...................... 14 73 — 41 46 7 13 1 6 7 5 n 9 (kir. priv.) ................ 8 23 — 30 29 13 — — 3 — 2 » 10 (medic. priv.) .............. 19 4 —- 2 35 6 1 1 7 1 4 BB-avdelning .................... 10 21 —- 12 31 7 — 1 10 10 6 Epidemisjukhus .................. 4 — — — 4 4 1 — 11 — 2 Summa 386 431 38 391 665 143 140 98 206 59 77
Som framgått av beskrivningen av studiemetodiken (s. 19), ha observa- törerna antecknat, förutom utgångspunkten och målet för varje i räkningen ingående person, som passerat i tjänsteärende, även dennes tjänsteställning, arten av det utförda ärendet samt tidpunkten för observationen. Det är dessa uppgifter, som räknats och som representera det antal transporter och ärenden, som redovisas i det följande. Om t. ex. en person från en vårdav- delning gått till laboratoriet och därefter åter till vårdavdelningen, har detta räknats som ett ärende till laboratoriet från vårdavdelningen, och då en person från laboratoriet gått till en vårdavdelning och tillbaka till labora- toriet, har detta räknats som ett ärende till vårdavdelningen från labora- toriet. Om flera ärenden utförts i följd och t. ex. en person från en vårdav— delning besökt laboratoriet, läkemedelsförrådet och centralförrådet, har detta av praktiska skäl räknats som tre ärenden, ett till laboratoriet, ett till läke- medelsförrådet och ett till centralförrådet från vårdavdelningen i fråga.
Det må påpekas, att trafikstudierna endast pågått vardagarna under en vecka. Liksom övriga studier omfatta de endast personalen i dagtjänst.
avdelningarna inbördes) vardagar under tiden den 17—23 oktober 1947 Kalmar lasarett.
' z » _, > > > > > ? > ITT—W :; .,? E.. 5 3. ä. ä. ä. ä. ä. » ä S. &. | 3. 1 =.” 'E- :i: g, a, . . . . . . ; . . . ! . , = g. | ' 51. :$. »— »: o: 1:- 61 ca 1 —1 00 e: ; »; %* 5 l ' = ”a- ” %* EF & E . ?. ?. E i __ ä 3- l ! E g å % åf :, : : E, _—1 ; ä (2 5; Summa * å. & €, & | "3 ' ?; 5 $ 5 3 l ==. ' 5 l ?" 5 & | I I |, ll ! 16 4 i 6 6 2 _ 3 2 1 1 2 2 2 9 _ f 619 . 19 1 ' 16 _ _ _ _ 2 9 _ 6 1 1 _ 3 _ | 124; . 5 _- _ _ _ _ __ _ _ _ _; __ _ _ _ . s 11 12 1 _ 1 _ 1 1 _; _ _ 1 _| 116 5 _ _ _ _ 5 1 1 1 6 = 1 _ 1 111 - 1 _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ . 3 _: 3 , _ _ 4 31 23 18 17 17 17 17 3 2 _ _ l ägg : — 1 — _ _ _ _ — _ — "_ _ _' — ; _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ 1 _ 10 ' 1- 1 _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ 36 _ __ __ __ __ _ __ __ __ _ __ __ __ __ N 4 _ 6 _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ 81 . 9 _ _ _ _ _ _ ! _ _ _ _ _ , _ 178 9 _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _; _ _ 152 = 10, _ _! _ _ _. _| _ _ _1_ _ 151 * 15 _ _ ! _ _ _ _ _ _ _ , _ _ l _ _ 227 10 _ 1 _ l _ _ _ _ _ _ _ _ _ ; _ 1 216 15 _ _ _, _ _ _ _. _ _ _ _ _: _ _ 161 ,11 _ _ _| _ _ _ _| __ __ _ _ _; _ _ 226 9 _ 1 _! _ _ _ _; _ _ _ _ "_l _ _ 119 10. _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ 90 1:16 — _ _ _ _ _ _|_ _ _ _ _l_ _ 124 - * _ _ _ _ l _ _ _ _ _ . _ _ _ j _ _ 26 , | . 1177 21 36 uj 33 29 22 act 27; 20 31 7 45 14, 1 3126
Av tabell A och B framgår, att det totala antalet noterade transporter och ärenden mellan skilda lokaler under t1afikstudien vid Kalmar lasarett var 2.3 126 och vid Nonköpings lasarett 3229, eller ungefär lika många. Därav "får man dock icke draga den slutsatsen, att trafiken skulle ha samma omfatt- -ning vid de båda lasaretten. På grund av deras olika byggnadstyp och det begränsade antalet observatörer, som stått till förfogande, har det nämligen icke varit möjligt att observeia lika st01 del av den totala trafiken vid de båda sjukhusen. Trafikstudien vid N or1kop1ngs lasarett omfattar således icke trafiken inom kvinnokliniken, som har tre vårdavdelningar, mottagningsav- delning, förlossningsavdelning och operationsavdelning, ej heller inom barn- kliniken, som har två vårdavdelningar och mottagningsavdelning, men väl trafiken mellan dessa kliniker och övriga delar av sjukhuset. Å andra sidan omfattar trafikstudien vid Kalmar lasarett icke trafiken till och från central- köket. På det hela taget omfattar trafikstudien vid Norrköpings lasarett en mindre del av den totala trafiken än studien vid Kalmar. Uppgifterna om det totala antalet transporter och ärenden äro således icke direkt jämförbara.
Tab. B. Antal transporter och ärenden mellan skilda lokaler (utom vård"- enligt trafikstudien vid
_.__.—___— _===_ _ 1—4 . rågåååesswåsääa 5. E. 5” 3- 5' = = 5 3 5 8. = 52” år" = = lå E'- E 3 : = ”åI E' F.. F ="— w (2.9 "& ;- :. :: EJ: g.- & E' 5 m = »; 2 156615; 52.332 3 F- F" : E 9— 3 5' %% = = 5. & " = 4 oc P "* 5 c.- E. 4; & fre S' 2 ;. S' = _: ”ä 5- " E? 9. E ”" v 5 = o 5' ' :=. m= % en s* Mottagningsavdelning (kin). . . . 1 — 15 2 86 2 22 8 2 2 — 6 . (ögon). — -— — 6 — — 2 5 4 — 2 _ 5 ' Kvinnoklinikens op.- och mot- tagningsavdelning .......... 2 —— -— 7 — 5 —— 5 4 — l — 1 Qperationsavdelning .......... 27 — — — 1 9 —— 10 21 — —— — 2 Öronoperationsavdelning ...... 2 1 —- 14 — 1 —— 7 5 —— — — 2 Röntgenavdeluing ............ 16 —— —- 14 -— — — 12 13 — — 28 7 . Ljusbehandlingsavdelning . . . . — — — — — — — — — — 2 -— — Laboratorium (inkl medic. mot- . tagningsavdelning) .......... 7 —— 1 6 1 29 — — 15 — —— — 2 f Läkemedelsförråd ............ — 2 — 8 -— 2 — 11 — -— 1 —— 3 - Gymnastikavdelning .......... 1 -— — 1 — — —— —— l —— — — 1 ' Badavdelning ................ 1 1 1 — — 8 2 — 2 — — — 4 ' Arkiv ........................ — 1 — — —— — — — — — — — 1 ' Lasarettskontor .............. — -——— -— 3 — — -- — —— — — 7 —- Centralförråd ................ 2 — -— 1 — 2 —— 2 7 — 1 — 2 . Ceutralkök .................. — —-— -— — -— 1 — —— — — — — 9 '; Avd. 1 (kim .................. 33 —— — 19 3 28 — 30 6 1 7 — 1 » 2 (medie) .............. 7 8 -— 4 14 19 3 69 14 — 11 — 2 » 3 (kb-.) .................. 30 11 — 26 5 37 —— 33 8 — 18 3 1. » 4 (medic) .............. 6 4 — 2 4 15 4 74 9 2 11 — 3. » 5 (kin) .................. 21 — _ 30 1 36 _ 30 5 _ 14 _ _ ' » 6 (media.) .............. 4 1 -— 15 6 23 4 74 13 — 17 — 3 » 7 (kir. priv.) ............ 17 1 — 15 — 22 — 20 6 2 1 — — ... 8 (medic. priv.) .......... 4 1 — 4 4 30 — 43 9 2 13 —— 3 » 9 (barn, inkl vp. för öron- nåsa-hals) ............ 22 — — 18 14 23 . -— 19 10 2 6 —— 1 » 10 (barn) ........... , ..... 7 — — 10 10 21 — 35 19 1 '— 1 3 »- 11 (b. 11.) ................ — — — 8 1 4 -— 11 10 — —' —— 2 . » 12 (gym) ................ — — — 13 —— 5 — 25 10 — 4 — —— » 13 (1). b., gyn.) .......... 3 —— — 8 — 9 — 15 4 — 2 —— 1 11 14 (ögon) ................ — 36 — 2 -— 1 — 12 6 —- 6 1 6 Kuranstalten ................ 1 1 —— 1 — 13 —— 33 9 —- 8 — 8 Summa 213 69 2 250 66 429 17 597 218 12 127 40 79
I följande tablå, som är ett sammandrag av tabell A och B, redovisas det totala antalet noterade transporter och ärenden mellan skilda lokaler med hänsyn till utgångspunkt. För att bättre jämförbarhet mellan de båda stu- dierna skall erhållas, har trafiken berörande centralköket vid Norrköpings lasarett ej medräknats.
Av denna tablå. framgår, att vid Kalmar lasarett drygt hälften eller 56 o % och vid Noriköpings lasarett drygt två tredjedelen eller 66,8 % av det totala
utdelningarna inbördes) vardagar under tiden den 18—24 november 1947 Norrköpings lasarett.
eg.qggzag>>>5>>>->->>>>>>w åaååäåååsåååeååiåaäåååååå åååäåf—aä'äå—nwth—lwz,w—HHHH3 323552; gegeieverseiliiiå iåganE så'gä'gä'åä'åiågs'ä?å'å'Summa
_: ....V,_,V....v__ ....— 5 G ' F 5 = 5” & ersättas-vfs, I E.? c; V Vare—E.; : 5? Vag:— % | " åxå/4 ;,
"F
15 0—511625321——1—21——195 _1_______1_1__—1 1_ _—5_ 34 44 1__3_1__—____________ 38 612_2-_7241—3_211__—-_____111 210 ___—_—_____1_ 3______ 48 _101__3111231552611_2_1—_—164 __ ___——_—_4_2_1__-___2_ 11 _743_32215_312___2____3 99 —21______—___1_2—___——_ 33 _____———3412__3121_____ 21 _2 2——2—_61391781417___3__1104 __________________________._ 2 _1_3_____—___—____1____ 15 __ 2__3______1________1_ 24 _52___—_31_11_2___1__31 30 18 640231_________________189 47 245122________________214 17'432_2_1_______________219 47 2391—1________.____—__—188 111 43321_1_______________190 *310 242__5________________222 _9 33221—_———_——_—___—-_—_———_-—131 14 536»111___________ ——.———162 111—1611————————_————-_-_—_———135 _4 11254_1______— ___—___134 _2 24612_________________ 89 15 442132_________ ___—___114 __1_40'_1_____—________—_— 84 _6 537 2.11________________122 _4_29__-_________ ___—___107 3014568534214727122229333617271213 662611153229
1.1) Kuratorsmottagning, gipsrum och vind.
antalet noterade transporter och ärenden utgått från vårdavdelningarna till övriga lokaler inom sjukhuset. Vidare finner man, att av hela antalet trans- porter och ärenden ha vid Kalmar 63,1 % (56,0 + 7,1) och vid Norrköpings 74,8 % (66,8 + 8,0) berört vårdavdelningarna, medan endast 36,9 resp. 25,2 % gällt behandlingsavdelningar och övriga lokaler inbördes. Antalet vårdavdel- ningar vid Kalmar lasarett var 11 och vid Norrköpings lasarett 14 förutom pensionsstyrelsens avdelning.
_.__.—___— Kalmar lasarett Norrköpings lasarett Antal transporter och ärenden Antal transporter och ärenden Medelml Medeltal Totalt . per flag % Totalt per dag % Antal transporter från vård- ] avdelningar till övriga 10- kaler .................... 1 751 292 560 1 779 297 ' 669 Antal transporter från övriga lokaler till vårdavdelningar 221 37 7'1 213 35 80 Antal transporter mellan öv— riga lokaler inbördes 1 154 192 369 673 112 252 Summa 3 126 521 1000 2 665 444 1000
Att trafiken mellan behandlingsavdelningar och övriga lokaler inbördes är större vid Kalmar lasarett än vid Norrköpings, torde till viss del förklaras av att, som tidigare nämnts, icke lika stor del av den totala trafiken ingår i * båda studierna, men till en del, som ej kan uppskattas, även av lasarettens olika byggnadstyp. Kalmar lasarett består, som nämnts, av ett enda block, ; medan Norrköpings lasarett närmast kan anses som ett i paviljonger byggt lasarett. Den omständigheten, att vid Kalmar lasarett trafiken mellan be-i handlingsavdelningarna inbördes är större än vid Norrköpings, skulle således . ! tala till förmån för paviljongsystemet. Här har dock hänsyn tagits endast ' till antalet transporter och ärenden mellan ifrågavarande lokaler, icke till av- ; stånden mellan dessa. Det är emellertid tydligt, att om hänsyn jämväl tages till den sammanlagda vägsträcka, som personalen har att tillryggalägga vid . transporternas utförande, detta kommer att tala till förmån för blocksystemet.
Av det sagda framgår, att .den övervägande delen av trafiken inom sjuk- i husen går mellan vårdavdelningarna och övriga delar av sjukhuset, varför: det är av vikt, att dessa trafikproblem ägnas uppmärksamhet. .
För att närmare belysa trafikens omfattning mellan skilda lokaler har i efterföljande två tablåer ett sammandrag gjorts av tabell A och B. I dessa ? tablåer redovisas det totala antalet noterade transporter och ärenden mellan skilda lokaler utan hänsyn till utgångspunkt.
Av tablån framgår, att vid Kalmar lasarett de medicinska vårdavdelningarna ' ' ha sina flesta transporter och ärenden till och från laboratoriet med sam— ' manlagt 205 under studien eller 9 i medeltal per avdelning och dag. De kirurgiska vårdavdelningarna ha sina flesta transporter och ärenden till och från operationsavdelningen med sammanlagt 298 under studien, eller 10 i medeltal per avdelning och dag, och därnäst till och från laboratoriet med 210 under studien, eller 7 per dag och avdelning. Man finner vidare, att de medicinska vårdavdelningarna ha flera transporter och ärenden till och från mottagningsavdelningarna och lasarettskontoret än de kirurgiska men färre till och från röntgenavdelningen, medan antalet transporter och ärenden till och från läkemedelsförrådet är ungefär detsamma såväl för de medicinska som de kirurgiska.
Sammandrag av tab. A utnisande antalet transporter och ärenden mellan skilda lokaler vardagar under tiden 17—23 oktober 1947 enligt trafikstudien vid Kalmar lasarett.
(: o: = F F o: m t.— ha 0 »: o: aäEåH—rätäsäåsa sasssåaåmäågéä ésg'ggssaååäsår— * = _ p ., n 0 := n 7.- =: n o S*äzseä'äs's=asss E S=s=sas=msrsär & &: P' '; g E' ;;. = ;. "1 ». az,, _. ** us =. n- :=-
; 5: a:; & =
:r." 1 ' !:” := m, N Mottagningsavd. (kir., medie, öron-nasa-
hals) .............................. ——————————-————-——
Qperationsavdelning .................. 56 —— — —- — — — — — — — — — Oronoperationsavdelning .............. 62 9 — -— — — -—— — — — — — — Röntgeuavdelning .................... 110 12 —— — -— — — — — — — —_ — Laboratorium ........................ 210 17 1 31 — — — — — — -— — — Läkemedelsförrad .................... 24 8 3 1 15 —— — — — — — — — Badavdelning ........................ 89 3 — 5 10 — — — — — — -— — Skrivrum för läkarskrivbiträden ...... 100 64 — 18 2 — 1 — —— -— — — -— Lasarettskontor ...................... 59 6 1 20 5 — 2 12 — — — — — Centralförråd .................. _ ...... 9 18 —— 7 14 -— 6 3 7 — — — — Tvätteri .............................. 2 4 1 — — -— 2 — 2 — 10 —— — 4 medicinska värdavd ......... . ....... 120 23 -— 79205 34 84 2 44 15 12 3 38 &_ kirurgiska » ................ 92 298 —16>* 211' 45 94 2 30 29 15 ll 63 Övriga vårdavdelningar .............. 42 28 —— 25 47 11 10 I 17 15 8 5 21 Epidemisjukhus ...................... 4 — — — 4 4 1 — 11 — 2 — —— Ovriga lokaler ........................ 26 39 5 31 5 1 3 1 — —— 2 —
Som ovan nämnts, är det totala antalet transporter och ärenden mellan de kirurgiska vårdavdelningarna och operationsavdelningen på Kalmar lasa— rett 298. En närmare analys av materialet från trafikstudien ger vid handen, att av dessa 298 transporter och ärenden avse omkring hälften transport med patient. Mellan de kirurgiska vårdavdelningarna och röntgenavdelningen är det totala antalet transporter och ärenden 168, varav 87 _% avse transport med patient. Det totala antalet transporter och ärenden mellan de medicinska vårdavdelningarna och röntgenavdelningen är endast 79 och av dessa avse omkring 70 % transport med patient. Av samtliga transporter mellan såväl de medicinska som kirurgiska vårdavdelningarna och badavdelningen avser större delen transport med patient. *
Övergår man därefter till att studera trafiken mellan behandlingsavdel— ningar och övriga lokaler inbördes (t. ex. mellan mottagningsavdelning och laboratorium, mellan mottagningsavdelning och lasarettskontor o. s. v.), finner man, att antalet transporter och ärenden är störst mellan mottagnings- avdelningarna och laboratoriet med sammanlagt 210 under studien, mellan mottagningsavdelningarna och röntgenavdelningen med 110 samt mellan skriv- rum för läkarskrivbiträden och mottagningsavdelningarna med 100. Det för— hållandevis stora antalet transporter och ärenden mellan laboratorium och röntgenavdelning (31) förklaras av att en elektrokardiograf var placerad vid laboratoriet och att filmen från denna. framkallades på röntgenavdelningen.
Sammandrag av tab. B utvisande antalet transporter och ärenden mellan skilda lokaler vardagar under tiden 18—24 november 1947 enligt trafikstudien vid Norrköpings lasarett.
= != reses rss 559 995 % åse-es 5; åse: sites—åå E— =- uvwg==oaqggnacqg;;ggä rm IQ no ._.. 1: a =. sg & p.. ,, ,. " E .... = := ?; pr :: G != = .. (» ev >— I» _ W” __ ; is:-= ; : ätas ; edi"- === == Ugäg-E.$str=—&:*E'FE' oågäwä' eänääåg—s'vgsåaa acw—% : essäiåää=ca & =: ”* .— -- g, 5. 4 an ” a_i: g. a' 5 5- n a = i?” E. ' E :: :| '='”? 79 & m V- 82 on aq —- - ;. s »» A A, alla 0 åå E' E E 5? % G"; E'? V 5 ? Mottagningsavdelning (kim) ..... — —— -— — — — — —— — —- — — — — — — » (ögon) .. ..... 1— ———— —— —— —— —— — _— Kvinnoklinikens op.-och mottagnings- avdelning ...................... 2— ——— -—— —— —— —— — _— Qperationsavdelning .............. 42 6 7 _— — — —— —— -— _ — — —- — —— —- Oronoperationsavdelning .......... 4 1 —— 15 — — — — - —— — —— — — — — Röntgenavdelning .................. 102 — 5 23 1 —— — — — — — — —— — — —— Ljnsbehaudliugsavdelning ......... 2 2 — — —- _— — — —— —— — — — — — — Laboratorium (inkl. medic. mottag- ' ningsavdelning) .................. 29 5 6 16 8 41 — — — — — — — —.- Läkemedelsförräd .................. 8 6 429 5 15— 26— ———'— — — Badavdelm'ng ...................... 3 3 2—— 8 4 — 3 — ———— _— —— Arkiv ............................ 1 ———-— 28— —— -—————— —— —— Lasarettskontor .................... 6 5 1 5 2 7—- 2 3 4 8 — — _— Centralförråd ...................... 7 1 41310 12— 9 9 3— 3— —— — Uppsamlingsplats för smutstvätt . . 5 —— 1 — — 11 — 4 1 2 —— —— 2 — — — Ceutralkök ........................ £) —— —— 2— 1— 3— -— 12 5 2 —— »4 medicinska vårdavdelningar ...... 27 17 —— 26 28 102 18 270 48 103 — 11 28 11 164 38 4 kirurgiska. » ...... 117 12 —— 9710143 — 115 25 64 3 2 36 17 143 29 2 vårdavdelningar för barn ........ 30 l — 2827 46 — 56 29 6 1 4 5 1 28 19 3 barnbörds- och gynekologavd ..... 6 -— 29 1 19— 51 24 9 — 4 8 (5 12910 1 ögonavdelning .................. —-41 — 2 — 1 2 12 6 6 1 6 7 5 40 4 Kuranstalten ...................... 1 l — 1— 13— 36 9 9— 8 4 — 30— vriga. lokaler .................... 11 —— 8 20 2 15 — 7 1 2 — 1 3 —— — ——
Vid Norrköpings lasarett ha, som framgår av ovanstående tablå, (le medi— cinska vårdavdelningarnadet största antalet transporter och ärenden till och från laboratoriet med sammanlagt 270 under studien, eller 11 i medeltal per avdelning och dag. Härvid bör dock observeras, att i detta tal även ingå. transporter och ärenden till och från den medicinska mottagningsavdelningen, enär det icke varit möjligt att särskilja trafiken till denna och laboratoriet, på grund av att dessa båda lokaler ligga i omedelbar anslutning till varandra. Av samma anledning har trafiken dem emellan icke kunnat studeras. De kirurgiska vårdavdelningarna ha största antalet transporter och ärenden till och från röntgenavdelningen med sammanlagt 143 under studien, eller i medel- tal 6 per dag och avdelning och, bortsett från trafiken till centralköket, där- näst till och från kirurgiska mottagningsavdelningen, laboratoriet och opera- tionsavdelningen. Antalet transporter och ärenden mellan de kirurgiska vård avdelningarna och centralköket uppgår till sammanlagt 143 under studien, eller i medeltal 6 per avdelning och dag. Mellan de medicinska vårdavdel—
x_n ...-_r__|_—...._
ningarna och centralköket är antalet transporter och ärenden 164 under studien, eller 7 i medeltal per avdelning och dag. Liksom vid Kalmar lasa— rett ha de medicinska vårdavdelningarna färre transporter än de kirurgiska till och från röntge-navdelningen och operationsavdelningen. Däremot ha de medicinska vårdavdelningarna flera transporter och ärenden än de kirurgiska till och från läkemedelsförrådet och efter allt att döma även laboratoriet.
Det totala antalet transporter och ärenden mellan sjukhusets kirurgiska vårdavdelningar å ena sidan och operations resp. röntgenavdelningen å. den andra är 97 resp. 143. Av dessa avse omkring 50 resp. 55 % transport med patient. Mellan de medicinska vårdavdelningarna och röntgenavdelningen är antalet transporter och ärenden sammanlagt 102, varav omkring 59 % avse transport med patient. Av det totala antalet transporter och ärenden mellan såväl de medicinska som kirurgiska vårdavdelningarna och badavdelningen avse större delen transport med patient.
Man finner vidare, att trafiken mellan behandlingsavdelningar och övriga bilokaler inbördes är störst mellan kirurgiska mottagningsavdelningven och röntgenavdelningen med 102 transporter och ärenden under studien och där— näst mellan kirurgiska mottagningsavdelningen och operationsavdelningen med 42. Mellan laboratoriet (inklusive medicinska mottagningsavdelningen) och röntgenavdelningen är antalet transporter och ärenden förhållandevis stort (41), vilket torde bero på att liksom på Kalmar lasarett en elektrokardio- graf var placerad invid laboratoriet. Att antalet transporter och ärenden mellan laboratoriet och kirurgiska mottagningsavdelningen är så litet som 29, torde förklaras av att ett mindre laboratorium fanns på, nämnda mottag— ningsavdelning; som tidigare nämnts, har trafiken mellan medicinska mot- tagningsavdelningen och laboratoriet icke kunnat studeras.
Trafikstudierna visa sambandet mellan vårdavdelningarna och behandlings- avdelningarna — i första hand laboratorium, röntgenavdelning och operations— .avdelning —— resp. centralköket och ge därigenom Viss vägledning för place- ringen av behandlingsavdelningarna i förhållande till värdavdelningarna även— som av de olika behandlingsavdelningarna inbördes.
I studiematerialet finnas, som tidigare nämnts, även uppgifter om arten av utförda transporter och ärenden samt om den personal, som utfört dessa. I tablåerna (s. 130) redovisas av skilda personalkategorier utförda transporter och ärenden fördelade efter transportens och ärendets art. Till den i tabellerna upptagna gruppen »ospecificerade ärenden» ha hänförts ärenden, om vilka uppgift om arten saknas; gruppen »övriga ärenden» avser ärenden, som icke kunnat hänföras till någon av de andra grupperna t. ex. transport av rullstol, talkning av handskar, tillsyn av patient på. behandlingsavdelning.
Av det totala antalet transporter och ärenden avse vid Kalmar lasarett 869 eller 28 % och vid Norrköpings lasarett 644 eller 20 % transport med patient. Per dag räknat blir antalet transporter med patient vid Kalmar lasa— rett 145 och vid Norrköpings lasarett 107. Därnäst i storleksordning kommer vid Norrköpings lasarett transport av matvag'n med sammanlagt 475 under studien. En förhållandevis stor del av det totala antalet transporter och
Av skilda personalkategorier utförda transporter och ärenden vardagar under tiden 17—23 oktober 1947 fördelade efter transportens och ärendets art enligt trafikstudien vid Kalmar lasarett.
* * ÄlT-z All-Iiäinftning eller avlääning av * moxcx az ' 5 ” % & E % m skriftliga meddelan- & 5' '", % ä ä' ”5 2 g g a'? E *? den till eller från 5: g 5. 5 & se— % i; 3 år: =_ e .3— —sa"å=8-3.å5 Va??" . ; 5 5" H. '— o= m ; 9, En ; " ==» !! ä, 3 lersonal, 1 &_ =. g- 5 5! :: E. ;; ä— r; 3 5, g: i & å- som utfört transporten * 2 a? 5 cm” E ” ”E, *" 3' c 0 i 5: I = .. r: e o a ,; 5 ": o = :: o »: . (al-andet) ;; g = = =: 4, tr; av =. ' &; s— :. 5 =— 5 =; "- H, l & 51 5 ?; s i?” S' L * = " 5. 5»; ä ; å" i ”% få i =, i ] l 4 | H i 5; 1 | ! | ' ' ! Sjuksköterska ............ 5 98 62 19 74 10165 59 78 13 3 24 35 1 _j —1 71100 647 Biträde .................. 662 121 37 84 15 257 118 269 48 9 75 105 64 43 125 130 231 2 136 Två. sjuksköterskor ...... 4 — _ —— — — — —— -— — — —— — — — -— 1 5 Sjuksköterska och biträde 35 _ _ 1 _ 1 _| 1 _ 1 _ _ _ _ 1 _ 4 43 Två. bitraden ..... . ....... 14 1 1 _ _ 2 _1 3 _ _ _ 4 _ el 11 4 9 49 Ovriga. (militära sjukvår- ' . dare, patienter) ........ 56 6 3 13 5 27 45 20 1 — 1 2 4 4l 15 26 45 246 Summa 869190 60172 30452222371 62 13100 146 69 491522313903126 1 ,, ,, _
Av skilda personalkategorier utförda transporter och ärenden vardagar under tiden 18—24 november 1947 fördelade efter transportens och ärendets art enligt trafikstudien vid Norrköpings lasarett.
l?— Hämtning eller avlämning av _q 9: = vc H- E. skriftliva meddclun- &. : g. a s s* = [5 vr ; s a a? » å den till eller från % 5 å— få få %% % ?; % fri '; ? i er— _ m 0 ” O ' ET_T;.mS%g,iE'åzäååt—e 25 Persona], 0 g. , g= å :; : 5 g- :; 8" g å ä 5; 8” å som utfört transporten _: 9; ;; 5 g? g 5 ”E, E. E'o = g g: :* (ärendet) 51 5 g % = = 3 ”g "" % " S 5' =. 5 rr & »: .0 g :i g n. g a: a = * 3 1 e. & & P E. 9. E. = = = = as an '=' = a *1 ! Sjuksköterska, elev .. .. 186 84 32 28 101 245 196 215 33 14 99 86 2 3 3 —— —— 47 156 12 Biträde ................ 234 36 14 28 14 92 43 92 58 6 51 46 19 455 73 70 29 54178 15 Två. sjuksköterskor 3 — —— 1 — 1 — _ — _ —— — —— — -— — —— 1 1 Sjuksköterska, ochbiträde 11 — 1 — -— l —— —- l ,- —— — — — —— — 3 Två. biträden .......... 6 2 — — — 2 — 1 4 —— 1 —— 4 2 8 4 2 15 ,Transportör ............ 186 —— — — — —— —- — — - »— — — — —— — 3 1 Ovriga (militära sjukvar- dare, patienter) ...... 18 2 —- 21 2 25 10 13 7 — 7 6 5 13 2 5 —' 8 63 Summa644124 47 78117l3662493211021 21158 139 26475 80 83 33115417 3
ärenden utgöres av kommunikationer de olika avdelningarna emellan med skriftliga meddelanden. Antalet sådana. ärenden _— sjukjournaler oräknade ._— var vid Kalmar lasarett 452 och vid Norrköpings lasarett 366.
Antalet ärenden med sjukjournal uppgår till icke mindre än 222 vid Kalmar lasarett och till 249 vid Norrköpings. För Kalmar lasaretts vidkommande torde detta förklaras av att journaler för nyintagna patienter utskrivas i ett särskilt skrivrum av läkarskrivbiträden, vilket var beläget invid operations- avdelninge-n. Vid Norrköpings lasarett torde det stora antalet ärenden med sjukjournal bero på att den gamla journalen för nyintagna patienter, som tidigare vårdats på sjukhuset, hämtades på resp. mottagningsavdelning av vårdavdelningspersonalen. Ärenden med laboratorieprover uppgår vid Kalmar lasarett till 371 under studien och vid Norrköpings till 321. Det bör härvid observeras, att det vid Norrköpings lasarett fanns ett mindre laboratorium på den kirurgiska mottagningsavdelningen och att trafiken mellan den medi- cinska mottagningsavdelningen och laboratoriet av skäl, som tidigare nämnts, icke kunnat studeras.
Man finner vidare, att vid Norrköpings lasarett en mycket stor del, om- kring 40 %, av det totala antalet transporter och ärenden utfördes av sjuk- sköterskor eller elever. Vid Kalmar lasarett var motsvarande tal omkring 20 %, varvid dock bör observeras, att detta tal avser enbart sjuksköterskor, då några elever ej tjänstgjorde vid lasarettet vid tiden för trafikstudierna. Särskild transportpersonal förekom endast vid Norrköpings lasarett och denna persoual utförde uteslutande transporter med patient.
Nedanstående diagram visa, huru trafiken vid de båda studerade lasaretten variera-r under dagens timmar. Av dessa framgår även arten av utförda transporter och ärenden och dessas fördelning på dagens timmar.
Diagram 8. Antal transporter och ärenden i medeltal per (lag fördelat på dagens timmar enligt trajkstudler vid lasaretten i Kalmar och Norrköping.
lnlal KALMAR Anlal NORRKÖPING rispar-ler transporter 70 [:l Ospecificerad: od! nedan 70 :] Ospecificerade och ned!! / ej angivna armdon aj utgivna ärenden Tranxporl av lväll.sopor Trzmsporl av lvill,mpor 60 ) m —»— --- palionlklider 60 -__ malvaqn m.m. . —————— rönlnonlilmJlulöandiL __ __ ljulr och förband för slenliserim inslr. och lör-bm för mum-ing 50 Transporl av laborator-iw Tmnsporl av labonlnricprw —-— --— skrillliqa meddelander- 50 -—— -»— skriftliga meflddm med palienl --— med palieni 40 l 50 /f&. %&?Ä & ao &) /, &
%>ar'
/
Man finner, att en betydande olikhet i trafikens fördelning på dagens timmar förefinnes mellan de båda lasaretten. Vid Kalmar lasarett ökar tra— fiken successivt under förmiddagstimmarna fram till en toppunkt mellan kl. 10 och 11 och sjunker sedan kraftigt mellan kl. 11 och 13. Ytterligare en toppunkt finnes mellan kl. 13 och 14:. men därefter sjunker trafiken täm— ligen jämnt inemot kl. 20. Vid Norrköpings lasarett är däremot trafiken mera jämnt fördelad på dagens timmar och toppunkterna äro icke så starkt marke— rade som vid Kalmar. Redan under morgontimmarna är trafiken mycket livlig. Den kulminerar omkring kl. 9 och sjunker sedan något mellan kl. 10 och 11 för att ånyo öka mellan kl. 11 och 12. Därefter minskar den syn— nerligen kraftigt till kl. 14. Mellan kl. 14 och 18 är trafiken tämligen jämn, men därefter sjunker den återigen kraftigt inemot kl. 20. Till Viss del torde skillnaden mellan de båda lasaretten i berörda hänseenden bero på att, som tidigare nämnts, trafikstudien vid Kalmar lasarett —— till skillnad från den vid Norrköpings —— icke omfattar trafiken berörande centralköket. Ett när— mare studium av diagrammen ger nämligen vid handen, att. om vid Norr— köpings lasarett transporter med matvagn icke medräknades, trafiken skulle fördela sig på dagens timmar ungefär lika som vid Kalmar.
De olika transporterna och ärendena förekomma med få. undantag under varje timme av dagen. Vad patienttransporterna beträffar fördela sig dessa på dagens timmar ungefär på samma sätt som den totala trafiken. Vid Kalmar lasarett kulminera patienttransporterna således mellan kl. 10 och 11 och vid Norrköpings lasarett mellan kl. 11 och 12.
Vid Kalmar lasarett är antalet ärenden med skriftliga meddelanden störst mellan kl. 9 och 11 samt 13 och 14, medan ärenden med laboratorieprov kul- minerar mellan kl. 7 och 8. Mellan kl. 9 och 11 samt 18 och 19 utföras även ett mycket stort antal ärenden med sopor och tvätt.
Vid Norrköpings lasarett kulminera ärenden med skriftliga meddelanden mellan kl. 9 och 11, 15 och 16 samt 18 och 19 och ärenden med laboratorie- prov mellan kl. 7 och 8. Antalet transporter med matvagn är störst mellan kl. 8 och 9, 12 och 13 samt 17 och 18.
Utöver av sjukhusutredningen bedrivna trafikstudier har även en dylik i centrala sjukvårclsberedningens regi utförts vid ett av landets större sjuk- hus. Denna avsåg studium av en särskild, för hela sjukhuset gemensam transportavdelning för patienttransporter och dylikt. Undersökningen, som pågick under tre dagar, visade att avdelningen i fråga endast hann utföra 40——50 % av samtliga patienttransporter, trots att transportpersonalens lediga tid (Väntetid) uppgick till omkring 40 % av den fastställda arbetstiden. Detta förhållande synes tyda på, att dylika. centrala transportavdelningar äro svåra att organisera.
.—3Q'
Avd. I V.
Redogörelse för utredningens försöksverksamhet.
Kap. 9. Redogörelse för försöksverksamheten vid Öster- sunds och Lidköpings lasarett-.
Under sina studier på lasarettens vårdavdelningar ha arbetsetudieingen- jörema sökt bilda sig en uppfattning om hur den del av det där bedrivna arbetet, som de haft förutsättningar att kunna bedöma, bör vara organiserat, om utformningen av vissa bilokaler, om behovet och lämpligheten av vissa redskap m. 111. Med utgångspunkt härifrån har arbetsstudiedelegationen fram- lagt vissa förslag till rationaliseringar, som sjukhusutredningen ansett böra prövas i praktiken. Den härför nödvändiga försöksverksamheten har sjukhus— utredningen förlagt till avdelning A2 vid Östersunds och avdelning 8 vid Lidköpings lasarett. ,
Vid försöksverksamheten ha vidtagits åtskilliga ändringar ifråga om arbetets organisation, arbetsmetoderna, lokalernas anordning och inredning och de använda redskapen. Vad gäller ändringar av lokaler och materiel har man av kostnadsskäl helt naturligt måst hålla sig inom en begränsad ram. Gången vid försökens genomförande har i stora drag varit följande.
Efter en totalstudie på dessa vårdavdelningar har arbetsstudiedelegationen i samråd med läkare, sysslomän, husmoder och vårdpersonal utarbetat en plan för åtgärder-, som kunde anses vara lämpliga och lagt fram förslag härom för vederbörande myndighet. Sedan planen diskuterats, eventuellt modifierats och slutligen antagits, ha efter hand de planerade förändringarna av lokaler, materiel, personal o. s. v. genomförts. Stundom har man prövat sig fram efter olika metoder och med olika hjälpmedel innan en definitiv ordning fastställts. Slutligen har, sedan någon tid förflutit och personalen blivit för- trogen med den nya ordningen, verksamheten på. avdelningen ånyo blivit föremål för en totalstudie. Genom jämförelser mellan demia och den tidigare utförda studien har ett underlag erhållits för bedömning av i vilken mån ti—dsåtgången för olika sysslor påverkats av de genomförda ändringarna. Det må emellertid förutskickas, att tidsstudierna icke framvisa hela effekten av de vidtagna. förändringarna. Dessas — säkerligen i huvudsak gynnsamma ——- inverkan på trivseln i arbetet och på arbetets kvalitet. kan givetvis ej påvisas genom tidsstudier.
Till sist må anmärkas att i här nedan anförda kostnadsbelop'p end-ast de direkta utgifterna medräknats, däremot icke värdet av patient- eller bostads— rum, som tagits i anspråk vid de genomförda förändringarna. Beträffande
bostadsmmmen må emellertid påpekas, att dessa icke voro i det skick, att de längre lämpade sig för sitt ursprungliga ändamål.
A. Försökswrksamlreten vid avdelning A 2 vid Östersunds lasarett.
Avdelningen var föremål för en totalstudie år 1946, vars resultat redo— visas i tab. 2L—8 L. Efter ombyggnad av lokalerna m. m. prövades en del förändringar i arbetets organisation, varefter avdelningen ånyo totalstude' rades år 1948. Resultatet av båda studierna redovisas i tab. C—E.
Tab. ().
Skilda personalkategoriers i dagthinst arbetade tid procentuellt fördelad på vissa grupper av arbetsruoment__enligt två totalstudier på avdelning A2 vid Ostersunds lasarett.
l 9 4 6 1 9 4 8 Antal vårdplatser : 30 Antal vårdplatser = 29 | * Medelantal patienter-= 33'7 Medelental patienter: 27 's
..,- _ . . -.i . _. .-.—_-__.. ._____ _-, -m .
_ . , , Avdel- Avdcl- ! ' Grupp av arlatsmoment m. nr. , nings— Mili- nings- , c.a.ssis— , _ Bi- täta c.assis- ., Bi- tent— Llever träden sjuk. Summa tent- Llevcr träden Summa 4 skö- vårdare skö- . tcrskor terskor
1 ] Arbetad tid, minuter per vecka. och avdelning .. 77'0 8686 7 635 (i 247 30318 7 573 8574 7654 23 801
, » » " vdrdplqts .. 258 290 255 208 1011 261 296 264 821 ', » n » patient . . . 'I 228 258 228 , 186 900 "274 _ 310 277 861 Därav i % för: t 3 t . Diagnost-iska arbetsuppgifterE 8"3 6'4 —— ' 5'1 ö'o 7'8 6'() O 1 j 4'6 Terapi .................... 21'1 13'1 — 190 130 31'2 172 0 1 1 1,61 Blandade diagnostiska och ; terapeutiska arbetsuppgif— ; ter m. m ................. 149 23 07 2'1 5-1 134 2'8 1'4 | .)'7 Expeditionsarbete .......... 2'2'7 1'7 0'3 1'6 6'7 100 11 0'5 : 3'8 Summa. sjukvård 1 inskränkt [ bemärkelse .............. 67'0 23'5 1'0 27'8 29'8 62'4 27'1 2'1 ! 30'2 ! Patienttoalett .............. 3'2 9'6 9'1 9'0 '7 24 11'9 && 7'9 j Bäddning .................. 5'6 224 85 23-3 14'8 9'6 22-0 10'7 14-4 Matutdelning .............. To 95 235 6'6 121 72 7'5 23'3 125 Summa. personlig skötsel 16'7 41'5 41'1 38'9 34'6 19'2 41'4 42'8 34'8 Transporter ................ 6'0 4'7 2'5 6'0 4'7 6'9 5'4 5'1 5'5 Lokalvård ................ 01 95 17'5 49 82 0'6 8—9 207 101 Diskningsarbeten .......... 0'2 4'5 18'9 2'6 6'6 01 09 175 b'o Annan materielvard ........ 4'8 13'4 10'8 8'1 9'4 5'8 13'7 4'8 8'3 Summa. lokal- och materiel- ? ' . vård .................... 5'1 27'4 47'2 15'6 24'2 "5 ! 23'5 43'0 24'4 Diverse arbetsuppgifter 2'3 1'8 1'0 2'9 2'0 21 '7 ro . 1'3 övrigt .................... 2'9 1'1 7'2 8'8 ' '? 3'9 1'9 6'0 3'8
Total 100'0 100—o 1001) 1001) 1000 100-o 1000 1000 1001)
Tab.
l).
Skilda personalkategoriers arbetade tid fiirdelad på skilda arbetsmoment enligt två totalstudier på avdelning A2 vid Ostersunds lasarett. (Minuter per vårdavdelning och vecka vid dagtjänstgöring.)
! 1 9 4 6 1 9 4 8 % Antal vårdplatser: 30 Antal vårdplatser: ”29 Medelantal patienter: 33'7 Medelantal patienter: 27'6 Arluctsmomcnt och kodnummer Avdcl- l . . I A_vdcl- nings- l Mill- nings- ! I 011285- Elever1 tråliitien 531111?- Summa 011185? Elever hålls-m Summa ' skö— vårdare skö- ! terskor | terskori | i ! Temperaturtaguing . . . . 19 10 146 — 168 324 4 I 224 ! —— 238 Pulsräkninw .......... '20 317 10 — —- 327 306 . 14 v »— 3 0 Blodprov ..” ............ 18 186 1 26 _ _ 212 127 ; 8 | 1 136 Urinprov .............. 17 -— 1 13 —— 1 134 272 — > 170 | —— 170 Mag- onhtarmprov m.m. 28 133 * 229 1 7 370 152 * 89 i 1 242 Vägning av patienter.. 29 — ö —— 10 I 15 —— 1 8 g — 8 [ Summa diagnostiska arbets- :_ . Å ! uppgifter ................ 646 ' 554 1 319 1520 589 4 513 i 2 1 104 ? l Medicinutdelning ...... 21 381 , 22 _ 7 410 253 i 6 l 1 260 Insprutnimr .......... 11 206 1 — 32 239 550 ? 14 : 564 Omläggniåg .......... 4 668 , 52 _ 116 836 1210 i 15 l _ 1225 . Spolning och tappning 5, 12 . 50 * 618 — 967 1635 46 710 l — 756 ? Givning av lavemang. 1 3 1 ? tarmsköljning ........ 8 I 7 100 l »— 41 148 21 221 ] 3 245 i Förberedelse för opern- . 1 — ; tion ................ 10 59 44 3 — 1 104 21 1 120 f — 141 ! Iordningsställandc av ; '. * . ! rondbord ............ 23 | 75 26 | — 5 106 Öl 35 l 1 87 ' Iordningsställande av . | 1 , ? förband ............ 27 : _ _ | _ — _ _ ' _ 5 — _ Diverse patientvård l ; (sköterskornas, elever- ; : nas och undersköter- ? skornas andel) ...... 6 176 ! 222 _ — 398 197 299 — 496 Tillha-nclahållande av E värmekrus, isblåsa- .. 25 10 3 51 — 17 78 11 52 1 64 Värmebehandling ...... 26 — ' —— —— —— -—— —- —— — —— Summa terapi 1 632 [1 136 _ 1 186 3954 2 360 1 472 6 3 838 Litkarroml ............ 3 396 | 42 _ 2 440 276 58 — 336 För— och efterarbete i I samband med läkar- ' rond ................ 13 49 6 —— — 55 17 — — 17 Sjuksköterskerond 2 94 E —— — _ 94 105 6 _— 111 Samtal med patient 14, 46 87 , 17 23 % 163 83 66 14 163 Intagning uv patient % (inkl. viss provtagning) 1 90 : 48 — 23 161 45 38 18 101 Order-givning, instruk- [ > tioner .............. 80 439 1 87 26 69 621 486 [ 70 76 632 Simuna blundade diagnostiska och terapeutiska arbetsupp- & gifter m. m. ............ 1 15 ' i 4.9 130 1 534 238 108
Tab. 1) (forts.).
1 9 4 6 1 9 4 8 Antal vårdplatser : 30 Antal vårdplatser : 29 Medelantal patienter : 33”? Medelantal patienter : 27'6 Arbetsmomcnt och kodnunnner Avdel .. Avdel- ! li nings- Mlll- nmgs- || O'ESSiS' Elever Bi' tiira Summa O'HSSiS' Elever 1» ”Summa tcnt- träden sjuk- tent- träden | skö- vårdare skö- || terskor teraker i |. 1. J onrnaderbete .......... 16 894 37 29 960 224 24 _ 1 248 Diverse skrivarbete. .82 542 70 46 660 236 12 — ' 248 2 Utskrivning av patient 8611 50 2 — _ 52 16 13 7 ; 36 Samtal i telefon ...... 81228 36 15 23 302 193 35 26 | 254 » med besökande 94 47 5 6 2 60 94 12 3 '| 109 Summa expeditionsarbetc 1 761 150 23 100 2034 763 96 36 1 895 Summa. sjukvård iinskränkt "| bemärkelse .............. 5 194 2 040 78 1 735 9 042 4 726 2 319 152 l| 7 197
Biträde vid patienternas
toalett .............. 30 160 590 237 137 1 124 169 643 448 ll 1 260 Utbärning och diskning '| av handfat .......... 31 7 16 163 25 211 3 1 107 || 111 Heltvättning och bad- | ning av patienter (på. |1 avdelningen) 33, 34 17 7 _ 2 26 — — 10 |l 10 Tillhandahållande av ;;. bäcken, urinfleskor . . 9 39 207 190 312 748 6 377 55 |. 438 Tillhandahållande av ;, spottkoppar ........ 32 12 12 108 87 219 1 50 || 54
Summa pafimttoaleft 235 832 698 563 2328 179 1 024 670 !1 873
C;
Hel» och vändbäddning
m. m ......... 41, 43, 47 241 1112 556 339 2248 506 934 503 [1943 Sträckning ............ 40 26 238 2 160 426 3 76 —- I. 79 Renbäddning .......... 42 25 77 14 - 116 32 101 51 || 184 Nybäddning .......... 44 54 356 32 457 899 31 376 180 | 587 Vädring m. m. 45, 49 21 18 5 25 69 39 50 3 92 Diverse passning (biträ- 'l denas andel av mo- || ment 6. hela. 7). . 6, 7. 861) 73 148 38 474 733 57 346 67 |' 470 Arbete i samband med ' dödsfall ............ 860 —- — — —— —— 60 2 17 , 79
Summa. bädd-ning 440 1 949 647 1 455 4491 7.28 1 885 821 å3434 ,
Arbeten i avdelnings- . köket .............. 57 ' 2 4 52 — 58 10 _— 17 | 27 Servering av frukost .. 50 158 118 291 148 715 168 193 258 ? 619
» » lunch . . . . 51 215 86 740 22 1 063 169 83 684 936 » » middag .. 52 202 83 307 70 662 173 125 421 719 » » mellanmål 54 6 13 _ _ 19 3 7 13 23
Matning av patient.... 53 -— 340 64 119 523 —— 158 16 174 Utdelning av dricks—
Vatten .............. 59 33 182 344 55 614 25 77 373 475
Sununu. matutdelni'ng 616 826 1 798 414 3654 548 643 1 782 2973 Summa. personlig skötsel 1291 3607 3143 2432 10473 1455 3562 3273 8280
Transporter av patient utom avdeln. 60—62, 63b 115 116 —- 30 261 137 45 22 204 Transporter av patient inom avdeln. . . . 6321, 64 26 20 18 37 101 71 81 41 193
1946
Antal vårdplatser .: 30 Medelantnl patienter = 33'7
1948
Antal vårdplatser : 29 Medelantnl patienter = 27'6
& Arbetsmoment och kodnummer Avdel- .. Avdel— fl nings- Mill- nings- o. assis- , Bi- täru o. assis- , Bi- ten t- Elever träden sjuk- Summa tent- Elever trii den Summa | skö- vårdare skö- ' | terskor ter-skor | Transporter och ärenden | utom avdeln. 65, 67, 69 322 276 171 305 1074 238 336 336 910 Summa. transporter 463 412 189 372 1 436 446 462 899 1 307 Städning av korridor och salar ........ 70—73 — 648 726 268 1 642 1 602 688 1 291 Städning av bilokaler ochbehandlingsrum 74, 75 | 8 159 549 26 742 34 155 714 903 Periodisk städning . . .. 77 | _ _ 45 — 45 7 _ 29 36 Städning av sjuksköters- | , kebostad ............ 78 | _ 6 . 15 _ 21 _ — ? 147 147 Diverse städning ...... 79 2 14 5 15 36 3 6 8 17 Iordningsställande för gudstjänst m. m. 6621 _ _ _ _ _ _ 2 — 2 Summa lokaltid-rd 10 827 1 340 309 2486 45 76 ' 1 586 2396 Insamling av disk 55 4 140 19 164 327 5 78 153 236 Diskning .............. 56 4 244 1 428 _ 1 676 6 _ 1 184 1 190 Summa. diskningenrbeten 8 384 1 447 164 2003 I 1 78 1 337 1 426 Rengöring och sterilise- ring av sjukvårdsuten— silier ................ 22 8 733 — 320 1 061 128 836 22 986 Städning av medicin- skåp ................ 24 111 13 _ 4 128 34 5 3 42 Sköljrumsarbete ...... 83 — 26 130 16 172 2 1 144 147 Babytvätt ............ 95 _ _ — — —— —— — — _ Blomvård ............ 76 44 146 140 20 350 54 65 99 218 Förråds arbeten : Ordnandet av förråd 85 123 45 36 i 85 289 28 55 26 109 Förbands- och repara- | tionsarbeten ...... 88 64 167 334 52 617 115 206 33 354 Tvättsortering m. m. .. 84 26 36 181 7 250 76 2 42 120 Summa (mmm materielvdrd 376 1 166 821 504 2 867 437 1 170 369 1 976 | Summa. lokal- och materiel- vård. .................... 394 2 877 3 603 977 7 356 493 2 013 3 292 5 798 Diverse arbetsupp- gifter ...... 87, 96, 98, 99 179 159 73 183 593 160 64 77 301 Personlig tid .......... 90 83 35 204 117 439 141 81 244 466 Väntetid .............. 93 50 57 312 431 850 152 83 217 452 Vakttjänst ............ 89 94 _ 33 — 127 _ —— —— — Deltagande i gudstjänst m. m. .............. 66b 2 _ _ _ 2 _ — _ _ Summa övrigt Total
Tab. E.
Skilda personalkategoriers arbetade tid fördelad på skilda arbetsmoment enligt två
totalstudiel på avdelning A2 vid Östersunds lasarett. (Minuter per
patient och vecka vid dagtjänstgöring)
1 1946 1948 Antal vårdplatser: 30 Antal värdplatscr_ —— 20 Medelantal patienter:—33" . Medelantal patients-1 =27' (; 1 Arbetsmomcnt ucll kodnummm :Av (lel ' 3 1 . . AVdCI' 1 1 n1ngs-. 1 1 Mlh- nings- 1 1 10. nssis- , * Bi- tära o. assis. , _| Bi- 1 tcnt- Elever1 träden sjuk- Summa tent- Eleven 1 träden 1Su111ma '. skö- vårdare skö- ! 1 terskor 1 1 terskor1 1 ' 1 | Temperaturtagning . .. 19 1 0 1 5 1 —- 1 5 10 0 ' 8 1 —— 1 8 , Pulsräkning .......... 201 10 , 0 1 — , — : 10 11 j 1 ] — 1 12 1 Blodprov .............. 181 E') 1 1 1 _ 1 —— 1 6 5 1 O 1 0 5 1 Urinprov .............. 17 —— 1 4 1 — ; 4 8 —-— 1 6 v — 6 Mng- och tarmpwx m. m. 28 1 4 1 7 1 O ' O 1 11 5 1 4 -— 9 1 Vägning av patienten . .29 1 — 1 0 ,” — 1 0 1 0 — , U # U 1 Summa diugnoshska mbets- * 1 ' 1 1 ' uppgiften ................ 19 1 17 - O 1 9 45 21 1.9 () , 40 1 1 1 * ' 1 , Medicinutdelning ...... 21 11 1 1 _ 1 0 12 9 1 1 | 0 10 , Insprutning .......... 11 6 O 1 _ ' 1 7 20 1 0 1 20 1 Omläggning .......... 4 * 20 1 2 1 1 4 26 44 1 o ; _ 44 ' =21171—1294s 2126—281 Givning av lavemang, 1 1 1 i | 1 ; tarmsköljning ........ 8 1 0 1 3 _ _ 1 1 | 4 1 , s 0 j 9 Förberedelse för opem- 1 1 ' 1 1 1. 1 tion ................ 10 211—,013 1141—15: Iordningsställnnde av ' 1 * 1 1 1 rondbord ............ 23 2 ' 1 | — O 3 2 1 , O 3 *_ Iordningsställande av * 1 1 1 1 förband ............ 27 »— 1 ,,, 1 — — — — — 1 —— 1 —— 1 Diverse patientvård 1 * 1 * (sköterskornas, elever- 1 1 1 , 1 nas och undersköter— 1 1 1 skomas andel) ...... 6 :'1 1 7 —— — 12 7 1 11 1 — 18 1 Tillhandahållande av ' 1 1 värmekrus, isblåsa .. 25 0 1 2 — 0 2 0 ; 2 1 0 2 1 Värmebehandling ...... 26 — 1 —— — — 1 _ —— 1 —— 1 — —— 1 Summa terapi 48 1 34 _ .a" ,117 86 1 51 1 0 139 * 1 1 1 , | Läkarrond ............ 3 12 1 1 | __ _ 13 10 1 2 | —— 12 * För- och efterarbete i , 1 1 ! 1 samband med läkar- * 1 1 , 1 rond ................ 13 2 , 0 1 — — 2 1 — 1 — , 1 Sjuksköterskerond . . 3 ; —— 1 — —— 3 3 1 1 , —- 1 4 Samtal med patient 14, 46 2 ; 1 1 1 1 5 3 2 1 1 * 6 Intagning av patient = 1 ; (inkl. viss provtagning) 1 3 ' 1 1 — 1 | 5 2 1 1 1 1 1 4 Ordergivning, instruk— ' 1 I ' 1 tioner .............. 80 13 1 2 1 1 2 18 18 1 3 1 2 23 Summa blandade diagnostiska 1 1 1 och terapeutiska mbetsupp- 1 1 * 1 gifter m. m ............ 35 1 5 1 2 4 46 37 1 9 1 4 50 |
1 9 4 6 1 9 4 8 Antal vårdplatser = 30 Antal vårdplatser : 09 Medelantal patienter = 33”; Medelantal patienter: 27'6 Avbctsmoment och kodnummer girige;- Mili- gå?: 0.13.) 555- Elevcr tråden är; Summa Olttäistl-s- Elever "Mig!! Summa skö- vårdare skö- terskor terskor Journalai'bete .......... 16 . 26 1 -— 1 28 8 1 1 — 9 Diverse skrivarbete . . . . 82 16 2 0 1 19 9 0 1 — 9 Utskrivning av patient 863. 2 0 —- —— 2 0 1 1 0 1 Samtal i telefon ...... 81 7 1 0 1 9 7 1 1 1 1 9 » med besökande 94 1 0 1 0 2 4 0 1 O 1 4 Summa, erpcditionsarbete 52 4 1 3 60 28 3 1 32 Summa. sjukvård linskränkt 1 1 bemärkelse .............. 154 60 3 51 268 172 34 1 5 261 1 . Biträde vid patienternas 1 toalett .............. 30 5 18 4 7 ;; 33 6 23 1 16 ; 45 | Utbäming och diskning ; 1 1 1 av handfat .......... 31 0 O 1 5 1 6 O * 0 1 4 1 4 Heltvättning och bad- * ; 1, ning av patienter (på 1 1 1 avdelningen) . . . . 33, 34 1 - 0 _ 0 1 _ 1 — 1 0 i 0 Tillhandahållande av s 1 bäcken, urintlnskor .. 9 1 6 6 9 22 1 14 2 1 17 Tillhandahållande av , 1 ' 1 spottkoppar ........ 32 _ 1 ' 3 3 7 0 2 , 2 Sumnm patienttoalett 7 25 21 15 69 7 1 37 24 68 ' 1 Hel- och vändbäddning 1 m. m. ........ 41, 43, 47 7 33 17 10 67 19 1 33 18 70 Sträckning ............ 40 1 7 0 5 13 o I 3 _ 3 Renbäddning .......... 42 1 2 0 _ 3 1 1 4 2 1 7 Nybäddning .......... 44 2 11 1 13 27 1 1 14 7 22 Vädring m. m. . . . . 45, 49 0 1 , 0 1 2 1 i 2 0 3 Diverse passning (biträ- ; . 1 (lenas andel av mo- 1 1 ment 6, hela 7) 6, 7, 861) 2 4 1 1 14 21 2 12 2 1 16 Arbete i samband med ' 1 dödsfall ............ 861: _— — — _ — 2 0 1 1 3 Summa bädd'ning 13 58 19 43 133 26 66 30 1 124 Arbeten i avdelnings- * köket .............. 57 0 0 2 — 2 0 _ l 1 1 Servering av frukost .. 50 5 3 9 4 21 6 7 9 * 22 » » lunch . . . . 51 6 3 22 0 31 6 1 3 25 1 34 » » middag .. 52 6 2. 9 2 19 6 5 15 1 26 » » mellanmål 54 0 1 — _ 1 () 0 0 0 Matning av patient . . . . 53 _- 10 2 4 16 — 6 1 , 7 Utdelning av drieks- 1 vatten .............. 59 1 5 10 2 18 l 2 14 1 17 1 1 * Summa 111atutdeln'1'ng 18 24 54 12 108 19 1 23 65 1 107 1 Summa. personlig skötsel 38 107 94 71 310 52 1 128 119 1 299 , 1 Transporter av patient 1 utom avdeln. 60—62, 631) 3 4 — 1 b' 4 1 2 1 7 Transporter av patient 1 inom avdeln ..... 6311, 64 3 1 7
Tab. E (forts.).
1 9 4 6 1 9 4 8 Antal vårdplatser = 30 Antal vårdplatser : 29 Medoluntal patienter = 33”: Medelantal patienter = 27'6 Arbetsmoment och kodnummcr Avdel- . . A.MCI' mngs- Mili- nings- o. assis- Bi- tära o. assis- Bi- tent- 151-lever träden sjnk- Summa tcnt- Elever träden Summa skö- vårdare skö— terskor tex-skor
Transporter och ärenden utom avdeln. .. 65, 67, 69 10 8 5 9 32 9 12 12 33
Summa. transporter 14 13 5 11 43 16 17 14 47
Städning av korridor och salar ........ 70 —73 — 19 22 8 49 0 22 25 47 Städning av bilokaler 1
ochbehandlingsrum 74, 75 O 5 16 1 1 22 l 6 1 26 53 Periodisk städning . . . . 77 — —- 1 —- 1 1 0 — , 1 1 Städning av sjuksköter— '
skebostad .......... 78 — 0 1 l —— — 5 5 Diverse städning ...... 79 0 0 0 1 1 1 0 0 1 Iordningsställande för
gudstjänst m. m. . . . . 668. — — — — 1 »--— — 0 — 0
Summa lokalvård 0 24 40 10 1 74 ,? 28 57 87 Insamling av disk 55 0 4 1 5 1 10 0 3 1; 9 Diskning .............. 56 0 7 43 _ 50 0 —— 43 43
Summa diskningsarbeten 0 11 44 5 1 60 0 3 49 52
Rengöring och sterilise- ring av sjukvårdsuten- silier ................ 22 0 22 _ 10 32 5 30 ! 1 lt Städning av medicin- 1
skåp ................ 24 3 1 — 0 1 4 1 0 | 0 1 Sköljrumsarbete ...... 83 — 1 . 4 (J 5 U 0 1 5 5 Babytvätt ............ 95 — —— —— —— — — — | —— »— Blomvård .............. 76 l 4 4 1 10 2 2 . 4 & Förrådsarbeteu :
Ordnandet av förråd 85 4 1 1 3 9 1 2 1 4 Förbands- och reparn- i
arbeten ............ 2 5 10 1 18 4 8 1 13
Tvättsortering m. m. .. 84 1 1 5 O 7 3 0 1 4 Summa annan nzatericlvdrd 11 3" 24 15 85 16 42 13 71 Summa lokal- och materiel-
vård. .................... 11 70 108 . 30 219 18 73 119 210 Diverse upp- 1
gifter ...... 87, 96, 98, 99 5 5 2 6 18 6 2 ; 8 11 Personlig tid .......... 90 2 1 6 13 5 3 9 17 Väntetid .............. 93 1 2 9 13 25 5 3 8 16 Vakttjänst ............ 89 3 — 1 — 4 = — —— — Deltagande i gudstjänst
m. m. .............. 66b 0 — — —— 0 — — — —
Summa övrigt 8 8 16 17 42 10 6 17 33 1 Total .
Följande omständigheter ha medfört, att de båda studierna oj äro i alla avseenden så jämförliga som önskvärt vore.
1. En betydande överbeläggning rådde på avdelningen vid den första studien med därav följande, tillfälligt starkt uppskruvad intensitet i arbetet.
2. Två. militära sjukvårdare voro för sin utbildning placerade vid avdel— ningen vid den första studien men ej vid den senare.
3. Genom att vissa transport och städning—sarbeten m. m. oberoende av arbetsstudiedelegationcns intentioner under mellantiden flyttats över från avdelningspersonalen till centralt disponerad personal, har den sjukvårdandc personalens uppgifter ändrats såväl med hänsyn till sin fördelning på de olika personalkategorierna som totalt sett.
Lokalerna. Avdelning A2 vid Östersunds lasarett är byggd för 30 vård— platser, fördelade på en stor sal för 15 patienter, två 4—patientsalar, tre 2-pati— entsalar och en 1—patientsal. Alla dessa salar — utom enpatientrummet _ samt sköljrum, tvättrum och toaletter för patienter och personal ligga på ena sidan av korridoren; på. den andra och koncentrerade till ena ändan ligga övriga bilokaler och enpatientrummet. Avdelningens utformning vid tiden för försöksverksamhetens början framgår av ritningen i bil. 2.
De ändringar, som vidtagits i fråga om lokalerna och dessas inredning, ha. i första hand avsett att få till stånd större bilokaler. Särskilt avdelningens förråd och sköljrum voro i förhållande till avdelningens storlek mycket små och därigenom tunganbetade. Golvytan i förrådet var endast omkring 6 m? och i sköljrnmmet omkring 10 m2. För den önskade utvidgningen av dessa båda lokaler har ett patientrum (isoleringsmmmet invid avdelningsköket) tagits i anspråk. Antal—et vårdplatser på avdelningen har härigenom minskats från 30 till 29. Isoleringsrummet har omändrats till förråd, och den i anslutning till sköljrnmmet liggande personaltoaletten flyttats till det gamla förrådets plats, varigenom personaltoalettens tidigare utrymme kunnat tas i anspråk för en utvidgning av sköljrnmmet. I samband härmed har ytterligare en dörr upptagits mellan sköljrnmmet och korridoren för att bättre förbindelse med övriga bilokaler skulle erhållas. Det nya förrådet är ungefär dubbelt så stort som det gamla eller drygt 12 mg. Sköljrummets yta har ökats till omkring 12 m2. *Som jämförelse härmed kan nämnas, att civila byggnads— utredningen i sitt betänkande II (SOU 1944: 68, s. 88—89) rekommenderar en yta om 9,3 m'—' på avdelningsförråd för vagnar och sängkläder, om 6,8 m? för dito för linne och om 9,3 m2 för sköljrum.
I fråga om lokalernas inredning och utrustning ha följande ändringär vid- tagits. I sköljrnmmet har en diskbänk på rörstativ inmonterats. Denna ersätter en mindre, nedfällbar skiva, som förut användes som arbetsbänk, och en mindre porslinsvask, i vilken all i sköljrnmmet förekommande disk utfördes. Diskbänken är klädd med rostfri plåt och försedd med disklåda och avloppstratt. Vid disklådan har en handdusch uppsatts. Denna användes vid tvättning av vaxdukar m. m. och för spolning av blommor. Bredvid den redan tidigare befintliga bäckenspolaren har en utslagsskål med spolning (typ CSE—115) inmonterats för sköljning av urinflaskor, klosetthinkar m. m.
142 Detta arbete utfördes tidigare under en vanlig tappkran. På väggen ovanför bäckenspolaren och utslagsskålen har uppsatts ett ställ för bäcken och en ångslinga för deras uppvärmning. Tidigare förvarades bäckena i skåp på mot- satta väggen ovanför värmeelementet. Den skrubb, där städredskapen för— varades, har borttagits. I stället ha redskapen upphängts på väggen, vari- genom ytterligare utrymme vunnits. Därjämte har en öppen hylla för blom— vaser, glas etc. satts upp ovanför diskbänken. I avdelningsköket har den gamla diskbänken ersatts med en ny, special— konstruerad på rörstativ. Den gamla diskbänken var allt för låg (cirka 75 cm) och försedd med en disklåda av porslin, vilket försvårade diskningsarbetet. Den nya diskbänken är försedd med avloppstratt och två disklådor, varav den ena är något djupare än den andra. Under diskbänken finnes ett tork— ställ för handdukar, som uppvärmes medelst ångslinga. Även den gamla arbets- bänken har ersatts med en ny, då den gamla tog alltför mycket utrymme. Genom denna ändring har plats erhållits, så att matvagnen kan köras in i köket, där den utrustas med porslin, matbestic-k m. m. Vidare ha de vägg- fasta skåpen tagits bort och ersatts med ett antal på väggen fästade, öppna hyllor. Skåpen ha flyttats till det nya förrådet. Det nya förrådet har försetts med hyllor för linne samt ett madrasställ, rymmande fyra madrasser. Madrasserna ligga var för sig i snedställda fack. Som ovan nämnts, ha de gamla köksskåpen uppsatts i förrådet, där de an— vändas för förvaring av förbandsartiklar m. m. I förrådet finnes därjämte plats för bål-vagn och rullstol. I det kombinerade rakt- och belmndlingsrmnmet ha några större ändringar icke vidtagits. Endast ett skåp för den materiel, som kommer till användning därstädes, har upp-satts. Viss del av denna. materiel förvarades tidigare i förrådet. Personaltoaletten har, som tidigare nämnts, flyttats till det förutvarande förrådet. I anslutning till den nya personaltoaletten inrättades även en garderob med klädskåp för personalen. Dörrarna. till förråd, avdelningskök och sköljrum ha bytts ut mot balans— dörrar med ruta. av mjölkglas.
Materielen. I avdelningsköket har materielen kompletterats med tallriks- ställ och diskkorgar. Tallriksställen användas vid sköljning och lufttorkning av tallrikar och korgarna vid sköljningen av bestick, koppar, muggar, glas o.d.
.350
,,, 31-2__ __
Den rullande materielen har utökats med en s. k. sköljrums- vagn som användes vid insam- ling resp. utdelning av tvättfat, tvättvatten, urinfiaskor in. in. Genom att byta vagnens lösa skivor kan man även använda den» vid renbäddning, varvid en säck för smutsig tvätt kan med- föras. Matvagn och rullbord för insamling av disk m. m. funnos redan tidigare på avdelningen. &j
Slutligen har en dammsugare ; WWWW __ __| av större typ än den tidigare anskaffa/cs.
4000
Bädd- och .sköljrmnsvayn.
. Kostnaden för omändring av lokaler och nyanskaffning av materiel upp- gick till 7 737 kr.
Arbetsmetoderna och arbetets organisation. De företagna ändringarna i ar- betsmetoderna och arbetets organisation ha huvudsakligen syftat till att ge arbetet mera rondkaraktär än tidigare d. v. s. ordna det så, att flera arbets— uppgifter utföras av en ell-er ett par personer över hela avdelningen.
I fråga om patienttoaletten ha följande ronder införts: 1) En person delar ut handfat, tvättvatten och eventuellt rakvatten samt samlar in urinflaskor och spottkoppar. På en vagn, den ovan nämnda skölj- rumsvagnen, medföres handfat, rondskålar, hinkar med tempererat vatten, en pyts med rakvatten och ett ställ för urinflaskor.
2) En person samlar in dricksglas ,m. m. och delar ut munvatten, varvid serveringsvagn användes.
3) En person, samma som utför rond 1, samlar in använda tvättfat, rond- skålar och munvattenglas, varvid hinkar för använt tvättvatten medföras på. sköljrumsvagnen. Samtidigt utdelas urinflaskor och spottkoppar.
Den personal, som utför dessa ronder, hjälper icke till med tvättningen av patienterna, utan hjälp härmed lämnas av den personal, som ombesörjer bäddningen. Rond 1 äger således rum, innan bäddningen påbörjas Sedan ionden avslutats, köres vagnen ut i sköljrummet, där spottkoppar och min- flaskor tömmas och urinprov tagas. Härefter följer rond 3.
Insamling och utflyttning av blommor på kvällen resp. morgonen sker även genom en rond, varvid sköljrumsvagnen användes.
Beträffande insamling av disk, som redan tidigare utfördes i form av rond över hela avdelningen, har någon ändring i metoden icke skett, bortsett från att lådor för besticken anskaffats. Insamlingen av diskgodset utföres med hjälp av serveringsvagnen. Knivar, gafflar och skedar läggas i ovan—
nämnda lådor och porslinet staplas var sort för sig. På serveringsvagnen medföres ett kärl för matavfall, i vilket matrester avskrapas, innan porslinet staplas på vagnen.
Bäddningen, hel—, vänd- och renbäddningen, utföres av två lag, vartdera bestående av två personer. Båda lagen arbeta jämsides, varigenom fyra per— soner äro inom räckhåll, om en patient behöver lyftas.
Vid renbäddningen medföres, som tidigare nämnts, sköljrumsvagnen på salarna. Vagnen utrustas med erforderligt linne och på densamma placeras den tidigare nämnda säcken för smutsigt tvättgod-s. På vagnen medföres dess- utom bricka med salvor etc.
Diskningsmetoden har genom den nya diskbänken och genom använ— dandet av ovannämnda tallriksställ och diskkorg kunnat förenklas betydligt. Vid diskningens början är diskgodset samlat på serveringsvagnen. Det odis— kadc godset— tages stapelvis direkt från serveringsvagnen och lägges ned i den högra disklådan, för så vitt det icke först måste spolas under rinnande vatten. Efter hand som diskningen sker, flyttas diskgodset över i det ställ eller den korg, som är nedsänkt i den vänstra lådan, där godset sköljes. Denna låda har gjorts så djup, att tallrikarna, som ställas på kant istället —— för att avrinningen efter sköljningen skall underlättas — helt befinna sig under vattenytan. Över denna höja sig ställets resp. korgens handtag, så att diskgodset kan tagas upp, utan att den diskande behöver komma i beröring med sköljvattnet, som på grund härav kan ha högre temperatur än eljest. Sedan ställ eller korgar fyllts med diskgods, tagas de upp ur skölj— vattnet och placeras för avrinning och lufttorkning till vänster om disklådorna. På avdelningen erfordras fyra ställ och en korg.
Vad angår lokalvården, har den tidigare använda metoden vid den dag- liga golvvården, vaskning på morgonen och sopning på eftermiddagen, ersatts med dammsugning två gånger per dag under fyra dagar och en dammsugning och en vaskning under tre dagar i veckan. Sopningen har helt slopats.
I fråga om materielvården må nämnas, att räkning av tvätt, som lämnas till resp. mottages från tvätteriet, har slopats då. allt tvättgods avdelnings— märkts. Klippning av cellstoff, som tidigare ombesörjdes av vårdpersonalen på avdelningen, skäres numera centralt för hela sjukhuset i snickarverkstaden med bandsåg med otandad klinga av den typ, som användes inom textil— industrien.
Personalen. Under studieveckan år 1946, eller före försöksverksamheten, bestod den ordinarie vårdpersonalen av två sjuksköterskor, två elever och två zbiträden med sina avlösare, varjämte i utbildningssyfte två militära sjukvårdare tjänstgjorde på avdelningen. Sådana sjukvårdare tjänstgjorde däremot, som tidigare sagts, icke under tiden för försöksverks—amheten, eller under den 1948 verkställda totalstudien, då personalen i övrigt var den- samma. Enär det fogade sig så att den ena av de år 1946 tjänstgörande sjuk- vårdarna var Så duglig och intresserad, att han tillfälligt kunde insättas som
vikarie för ett sjukvårdsbiträde, har arbetsstudiedelegationen uppskattat sjuk- vårdarnas sammanlagda arbetsinsats såsom motsvarande ll/z sjukvårdsbiträde.
Totalstudierna. En blick på tabellhuvudet i tab. C visar, att studierna. ut— förts under mycket skiljaktiga beläggningsförhållanden. Patientantalet, som vid studien före omorganisationen var 33,7, hade vid det senare tillfället sjunkit till 27,6, vilket torde vara ganska nära det normala. Att beläggningen vid första tillfället var så stor, berodde på att »vädring» pågick på andra avdelningar under studieveckan, och var sålunda rent tillfälligt. Med hänsyn till överbeläggningens tillfälliga natur och till det ringa inflytande, som — enligt kap. 5 — olikheter i beläggningen i allmänhet utövar på arbetets gång, har man anledning förvänta, att den arbetade tidens procentuella för— delning på skilda grupper av sysslor tämligen väl skall överensstämma vid de båda studietillfällena. En blick på tab. C bekräftar detta. förhållande. .
Vid studien år 1946 var den totala arbetade tiden på avdelningen 30 318 minuter, vid studien är 1948 23 801 minuter. Minskningen är sålunda 6517 minuter, av vilka 6247 komma på de militära sjukvårdarna. Sjuksköter— skornas arbetstid har minskats med 177 och elevernas med 112 minuter, detta trots att nya, delvis mycket arbetskrävande medicinska undersöknings- och behandlingsmetoder införts mellan de båda undersökningstillfällena. Genom denna minskning har sjuksköterskornas ooh elevernas arbetstid bra-gts .i bättre överensstämmelse med vad som numera kan anses som normalt.
Arbetsinsatsen från skilda personalkategorier tedde sig i enlighet härmed sålunda:
År 1946 » År 1948 Minuter er Minuter er avd. 0. råka % avd. 0. velizka % Sjuksköterskor .............................. 7 750 25'6 7 573 31'8 Elever ...................................... 8 686 28'6 8 574 36'0 Sjukvårdsbiträden .......................... 7 635 25'2 7 654 322 Militära sjukvårdare ........................ 6 247 20'6 — —
Summa 30 318 1000 23 801 1000
Den arbetade tiden per vårdad patient, vilken framgår av tab. C, tredje raden uppifrån, har minskats från 900 minuter till 861 eller med 4 %. Därmed bör jämföras den arbetade tiden per vårdplats -—- samma tabell, andra raden uppifrån -— vilken sjunkit från 1 011 till 821 minuter, eller med 19 %. Ingen av dessa siffror, 4 % resp. 19 %, utgör i och för sig ett korrekt uttryck för förändringen i arb-etskvantiteten. Vissa arbeten på. en sjukhusavdelning äro tämligen konstanta och oberoende av beläggningens storlek och art, under det att andra röna ett betydande inflytande därav. Vid så stor differens i medelbeläggning per dag, som i detta fall föreligger mellan de båda under- sökningstillfällena ——- 33,7 patienter vid första, 27,6 vid andra undersökningen , —— ger säkerligen den arbetade tiden per patient ett bättre uttryck för änd- ringen i arbetskvantiteten än den arbetade tiden per Vårdplats. Med hänsyn dels till att vissa : arbetsuppgifter överflyttats på personal utom vårdavdel- ningen, dels till att sjukvårdarna icke kunna räknas som full arbetskraft, 10—1921 49
torde det emellertid vara mest korrekt att icke alls räkna med att någon besparing ägt rum.
Av betydelse torde däremot de effekter av rationaliseringen vara, som icke ge utslag i arbetsstudiedelegationens tidsprotokoll, men som givit sig tillkänna i en bättre fördelning av sysslorna. Den följande redogörelsen tager därför sikte på. att framvisa, i vilken mån en sådan effekt uppnåtts.
Av siffrorna. i tab. C framgår, att proportionerna mellan de stora grup- perna av arbetsmoment äro påfallande lika vid båda studierna, då man håller sig till summatalen för hela personalen. Sålunda användes år 1946 och 1948 för sjukvård i inskränkt bemärkelse 29,8 resp. 30,2 % av hela den arbetade tiden, för personlig skötsel 34,6 resp. 34,8, för lokal- och materielvård 24,2 resp. 24,4 % o. s. v. Den enda nämnvärda skillnaden ligger i den lilla. gruppen »övrigt», som nedgått från 4,7 till 3,8 %. Närmare efterforskningar "visa, att detta i främsta rummet beror på minskning av posten väntetid —- icke på. minskning av personalens personliga tid, som också ingår i gruppen.
Också. de olika personalkategorierna disponera sin tid på. i huvudsak samma sätt efter omläggningen som före. Att sjuksköterskorna kunnat använda mindre av sin tid till sjukvård i inskränkt bemärkelse (62,4 % år 1948 mot 67,0 % år 1946) kompenseras av en ökning av tiden för gruppen personlig skötsel och innebär knappast någon reell förändring.
Uppseendeväckande är däremot den kraftiga nedgången för delgruppen expeditionsarbeten, som framträder på. alla de tre tabellerna. Här torde en rad omständigheter ha samverkat till resultatet, varav säkert en stor del kan tillskrivas arbetsstudiiedelegationens atgöranden. Sålunda har skrivarbetet med urinprov och temperaturnoteringar förenklats. Vidare är expeditions— arbetet nu mera koncentrerat till vissa tider av dagen och rapportskrivningcn har minskats, under det att den muntliga kontakten personalen emellan (order- givning etc.) ökats.
Av tal). D och E framgår, hur många minuter, som avdelningens personal lade ner på vart och ett av de olika arbetsmomenten under studieveckan år 1946 och år 1948. I tab. D anges den arbetade tiden per avdelning och i tab. E i medeltal per patient. Flera drag finnas, som antyda, att arbetet efter omläggningen förlöper lugnare och ger mera tid till sådan verksamhet, som vid stark belastning kan väntas bli eftersatt.
Exempelvis har momentet diverse patientvård (i gruppen terapi) enligt tab. D ökats från 398 till 496 minuter, vilket innebär, att personalen fått bättre tid att passa patienterna. I samma riktning pekar den mindre ökning. som inträffat för momentet sjuksköterska—ond (i gruppen blandade diagnos— tiska och terapeutiska arbetsuppgifter). Däremot är tidsåtgången för mo- mentet samtal med patient (i samma grupp) ungefär densamma vid båda. studierna., .men man bör ihågkomma, att antalet patienter var betydligt färre vid det sista studietillf'allet. Vidare har momentet samtal med besökande ökats från 60 till 109 minuter (med 80 %). Inom gruppen toalett har biträde vid patienttoalett ökats från 1 124 till 1 260 minuter —-— alltjämt enligt tab. D —— vilket otvivelaktigt innebär en standardhöjning av passningen.
Ett annat drag, som bör observeras, är att sjuksköterskornas andel i den mera kvalificerade vården i stort sett var större under studieveckan efter omläggningen. År 1946 utförde sjuksköterskorna sålunda 57,4 % av hela arbetsinsatsen för sjukvård i inskränkt bemärkelse mot 65,7 % år 1948. Mot— svarande tal för gruppen terapi tagen för sig voro 41,3 och 61,5 %.
Söker man spår av de särskilda anordningar, som arbetsstudiedelegationen infört i form av rondsystem, nya redskap och ändringar i lokalerna, må hän- visas till gruppen toalett enligt tab. E. Momenten utbärning och diskning av handfat och tillhandahållande av bäcken och urinflaskor samt tillhanda— hållande av spottkoppar ha genom införandet av sköljrumsvagnen och ronderna nedbringats —— det första från 6 till 4 minuter och det tredje från 7 till 2 minuter per patient och vecka. ,
Bäddningsarbetet hade organiserats på två bäddlag, men detta synes icke ha påverkat bäddningstiderna per patient räknat, utan hör snarare till de åtgärder, som komma verksamheten att förlöpa smidigare.
Den nya diskningsmetoden medförde en arbetsbesparing om 15 % per patient räknat.
Lokalvården, som bäst studeras på tab. D, nedgick i helhet endast från 2486 till 2396 minuter-, men den dagliga städningen av korridorer och salar sjönk med 351 minuter från 1 642 till 1 291 minuter, vilket delvis kan skrivas på dammsugningens konto. Om sjukvårdarnas arbetstid fråndrages, blir sänkningen 83 minuter. Den skulle blivit större, om dammsugningen ut- förts endast en gång om dagen, vilket arbetsstudieingenjörerna ansågo till— räckligt. Med hänsyn till att avdelningen är belägen i bottenplanet och är genomgångsavdelning med stark trafik, ansågs emellertid två. sugningar nöd- vändiga för att nöjaktigt tillgodo-se hygienens krav.
Det må. framhållas, att personalen vid Östersunds lasarett redan före för— söksverksamhetens igångsättande var jämförelsevis sparsamt tilltagen i för— hållande till lasarett av motsvarande typ och storlek, vilket framgår bl. a. av personalinventeringen år 1943. Detta förklarar, att arbetsstudiedelega— tionens åtgärder icke givit sig till känna i minskad personal. Vinsten har legat i minskning av övertidsarbetet och i en gynnsammare fördelning av arbetsuppgifterna. Dessutom har omvittnats att arbetsförhållandena blivit bättre och lättsammare och att det blivit större trivsel och mindre jäkt i arbetet samt att man vunnit en ökad reservkapacitet, vilket visat sig i att behovet av extra personal vid måttlig överbeläggning blivit mindre.
B. Försöksvcrksamheten vid avdelning 8 vid Lidköpings lasarett. Avdelningen var föremål för en totalstudie år 1947, vars resultat redovisas i tab. 2 L—8 L. Efter ombyggnad av lokalerna, tillbyggnad av en bäddcentral med rengöringsanordningar för sängar och madrasser, anskaffning av en del ny materiel och vissa förändringar i arbetets organisation, totalstuderades avdelningen ånyo år 1949. Resultatet av båda studierna redovisas i tab F—H. I anslutning till totalstudierna ha även frekvensstudier utförts på. denna av- delning.
Tab. F.
Skilda personalkategoriers i dagtjlinst arbetade tid procentuellt fördelad på vissa grupper av arbetsmoment enligt två totalstudier på avdelning 8 vid Lidköpings lasarett.
1 9 4 7 1 9 4 9 Antal vårdplatser : 34 AntaL vårdplatser = 34 Medelsntsl patienter 35'1 Medelantal patienter 40'3 Grupp sv arbetsmoment m.m. A_Vdel' Avdel- ! nmgs- nings- o.sssis— Bi- o.sssis- Bi- tent- Elever trä den Summa ten t- Elever trä. den Summa skö- skö- terskor tcrskor Arbetad tid, minuter per vecka och avdelning .. 8032 2957 17 452 28 441 'i' 888 7181 10 218 25287 » » » vdrdplats .. 236 87 513 836 232 211 301 744 » » » patient 226 87 497 810 196 177 254 627 Därav i % för: Diagnostiska arbetsuppgifter 9'3 85 2"? 52 11'9 8"8 1'8 6'9 Terapi .................... 21'5 18'3 1'7 9'0 17'7 23'5 2 0 13'0 Blandadediagnostiskao.tera- pontiska arbetsuppgifter m. m. .................. 222 11"! 1'6 8'6 27'0 4'3 1*o 10'0 Expeditionsarbete .......... 10'7 3'4 ha 41 14'3 1'2 : 1'4 54 Summa. sjukvård 1 inskränkt ' bemärkelse .............. 63'7 ' 41'9 72 26-9 70'9 37'8 6'2 36'3 *Patienttoalett .............. 0'4 1'3 9'2 59 01 3”! ] 99 En Bsddning .................. Ers 15'8 194 151 5-1 192 1 16"8 13'9 Matutdelning .............. 9-3 20-0 18'0 15-7 7—3 13—4 ! 24-0 15-3 Summa. personlig skötsel .. 15-5 36'6 46'6 86'7 125; 383 ! 50'7 34'8 l Summa. transporter ........ 62 (H) 5'3 6-0 61 '7 ! 55 M Lokalvård ................ 09 03 158 100 06 5-2 ! 13'4 7'1 Diskningsarbeten .......... 02 1-2 126 7 9 02 2-5 I 13'0 6'0 Annan meterielvård ........ 5'7 4'4 63 59 37 813 ; 5'0 5'6 Summalokal-ocnmaterlelvtrd 6'8 8'4 34'6 23'8 4'5 18'8 ! 31'4 18”: Diverse arbetsuppgifter 1'9 2'4 02 O'!) 21; 02 ; 1'6 1'4 | 5'9
Tab. G.
Skilda personalkategoriers arbetade tid fördelad på skilda arbetsmoment enligt två totalstudier på avdelning 8 vid Lidköpings lasarett. (Minuter per vårdavdelning och vecka vid dagtjiinstgöring.)
1947
Antal vårdplatser = 84 Medelsntsl patienter = 351
1949
Antal vårdplatser = 34 Medelantal patienter = 40'3
Summa blandade diagnostiska och terapeutiska arbetsupp- gifter m. m. 1 786 346
276 2408
307 107
Arbetsmoment och kodnummer Avdel- Avdel- nmgs- nings- o'tästty Elever trålen Summa att???" Elever tråden Summa skö- skö- terskor terskor Temperaturtagning 19 70 149 241 460 —— 417 51 468 Pulsräkning .......... 20 354 — — 354 505 —— 6 511 Blodprov .............. 18 233 13 — 246 434 67 -— 501 Urinprov .............. 17 22 — 150 172 — 16 64 80 Meg- och tarmprov m. m. 28 33 — 87 120 — 11 47 58 Vägning av patienter .. 29 31 88 — 119 3 118 11 132 Smnma diagnostiska arbets- uppgifter ................ 743 250 478 1 471 942 629 179 1 750 Medicinutdelnin g ...... 21 900 325 3 1 228 745 225 16 986 Insprutning ............ 11 618 50 —— 668 508 816 — 1 324 Omläggning .......... 4 43 71 39 153 11 417 10 438 Spolning och tappning 5, 12 _ —- — -— — 37 ——- 37 Givning av lavemang, * tarmsköljning ........ 8 19 —— 254 273 4 36 182 222 Förberedelse för opera- tion ................ 10 — _ — — — — — — Iordningsställande av rond .............. 23 44 16 — 60 40 — — 40 Iordningsställande av förband ............ 27 —— — -— — — — — -— Diverse patientvård (sköterskornas, elever- nas och undersköter- skornas andel) ...... 6 89 77 —— 166 86 104 — 190 Tillhandahållande av vårmekrus, isblasa .. 25 12 2 7 21 — — — — Värmebehaudling ...... 26 -— — —— — 2 52 — 54 Summa terapi 1 725 541 303 2569 1 396 1 687 208 3 291 Läkarrond ............ 3 656 176 22 854 1 139 171 1 1 311 För- och efterarbete i samband med läkar- rond ................ 13 37 4 11 52 — —— —— --— Sjuksköterskerond . . . . 2 71 3 — 74 126 1 — 127 Samtal med patient. . 14, 46 65 30 81 176 141 12 11 164 Intagning av patient (inkl. viss provtagning) 1 256 7 34 297 137 10 8 155 Ordergivning, instruk- tioner .............. 80 701 126 128 955 585 113 87 785
2542
1947
Antal vårdplatser = 34 Medelantal patienter = 35'1
Tab G (forts.).
1949
Antal vårdplatser : 84 Medelantal patienter = 40'8
Arbetsmornent och kodnummer Aydel- Avdel- nings- nings- o'ttäålf- Elever hållen Summa Ogier- Elever tråd-en Summa skö— skö- terskor terskor J oumalarbete .......... 16 303 11 22 336 461 10 —— 471 Diverse skrivarbete . . . . 82 321 41 41 403 441 35 66 542 Utskrivn'mg av patienter 86a 49 18 11 78 48 2 — 50 Samtal i telefon ...... 8 76 28 70 174 138 33 53 224 » med besökande 94 115 4 61 180 40 10 21 71 Summa cwpeditionsarbetc 864 102 205 1 171 1 128 90 140 1 358 Summa sjukvård 1 inskränkt bemärkelse .............. 5 118 1 289 1 262 7 619 5 594 2 713 834 8 941 Bitrade vid patienternas toalett .............. 30 22 5 309 336 — 11 73 84 Toalettrond med vagn. 30g — —— — — —— 75 394 469 Utbärning och diskning3 av handfat .......... 4 3 284 291 — — 81 81 Heltvattning och bad-0 ning av patienter (på. avdelningen) ...... 33, 34 — — — —— — — — — Tillhandahållande av backen, urinflaskor .. 9 11 31 629 671 7 177 424 608 Tillhandahållande av spottkoppar ........ 32 — -- 380 380 —- — 44 44 ' Summa patientfoalett 37 39 1 602 1 678 7 263 1 016 1 286 Hel- och vändbaddning m. m. .......... 41, 43, 47 215 206 1 530 1 951 204 768 1 024 1 996 Sträckning ............ 40 74 144 463 681 9 244 192 445 Renbäddning .......... 42 118 — 280 398 1 158 166 325 Nybäddning .......... 44 43 84 686 813 16 44 100 160 Vadring m.m ......... 45, 49 — 6 3 9 2 2 7 11 Diverse passning (bitra- denas andel av mo- ment 6, hela 7) .. 6,7, 86b 12 12 422 446 135 128 208 471 Arbete i samband med dödsfall ............ 860 —— — — — 39 37 21 97 Summa bäddning 462 452 3 384 4 298 406 1 381 1 718 3 505 Arbeten i avdelnings- köket .............. 57 4 2 128 134 —— — 75 75 Servering av frukost .. 50 240 166 544 950 135 158 792 1085 .. » lunch . . . . 51 284 172 1 177 1 633 281 274 872 1 427 » » middag .. 52 190 182 826 1198 137 428 461 1 026 » » mellanmål 54 6 52 119 177 18 4 12 34 Matning av patient . . . . 53 —— 18 44 62 4 96 32 132 Utdelning av dricks- vatten .............. 59 28 — 290 318 —— 211 | 211 Summa matutdclning 752 592 3 125 4 472 575 960 2 455 3 990 Summa personlig skötsel 1 251 1 083 8 114 10 448 988 2 804 6 189 8 781 !
Transporter av patient utom avdeln.. . 60-62, 63b 16 14 300 330
75 50 209
-.-'vi.|
1947
Antal vårdplatser = 34 Medelantal patienter = 35'1
1949
Antal vårdplatser = 34 Medelantnl patienter = 40'3
7 181 10 218
Arbetsmomcnt och kodnulnmcr A_vdel- Andel. nlngs- nings- o. assis- _ Bi- o. assis— Bi- tcnt- Elm er trä den Summa ten t- Elever träden Summa skö- skö- terskor tex-skor Transporter av patient inom avdelningen 63a, 64 33 23 90 146 35 11 36 82 Transporter och ärenden utom avdelningen 65, 67, 69 450 167 625 1 242 359 253 478 1 090 Summa. transPorter 499 204 1 015 1 718 478 339 664 1 881
] Städning av korridor
och salar ........ 70—73 20 l 1 991 2 012 -— 326 831 1 157
- Städning av bilokaler
och behandlingsrum 74, 75 50 19 568 637 46 50 516 612
; Periodisk städning . . . . 77 6 3 173 182 — — 18 18
? Städning av sj nks kö terske-
' bostad .............. 78 —— — 1 l — —— — — Diverse städning ...... 79 —— — 14 14 5 —- 4 9 Iordningsställande för
gudstjänst m. m. . . . . 668. — — -— — — — — —
Summa lokalvård 76 23 2 7:17 2 846 51 376 1 369 1 796
' Insamling av disk . . . . 55 11 20 501 532 9 175 254 438
' Diskning .............. 56 12 17 1 686 1 715 4 4 1 073 1 081
Summa. diskningsarbeten 23 37 2187 2247 13 179 1 327 1 519
Rengöring och sterilise-
ring av sjukvardsuten- . silier ................ 22 316 81 11 408 232 495 37 764
; Städning av medicin— " j skåp ................ 24 23 4 1 28 5 3 — 8 . Sköljsrumsarbete ...... 83 — — 177 177 — 10 131 141
_ Babytvätt ............ 95 — -— — -— —— — — — Blomvård ...... . ..... 76 32 2 364 398 37 45 234 316
4 Förrådsarbeten:
- Ordnandet av förråd 85 26 10 103 139 2 ——- 39 41
' Förbands- och repara— - tion—saxbeten ...... 3 26 396 445 15 59 41 115 ' Tvättsortering m.m.. . . . 84 36 7 53 96 —- 5 24 29 Summa annan materielvdrd 456 130 1 105 1 691 291 617 506 1 414
' Summa lokal- och materiel- - ' vård .................... 555 190 6 039 6 784 366 1 172 3 202 4 729 Diverse arbetsupp-
gifter ........ 87, 96, 98, 99 144 70 44 258 181 14 162 357 Personlig tid .......... 90 220 82 438 740 170 180 193 543 Väntetid .............. 93 245 89 540 874 122 159 274 555 Vakttjänst ............ 89 _— l _ _ _— _ — _ _ Deltagande i gudstjänst
m. m ................. 661) -— —— -- —— _ _— — -—
Summa. övrigt 4615 171 978 1 614 292 339 467 1 098 Total 8 032 2 957 17 452 28 441 7 888 25 287
Tab. H.
Skilda personalkategoriers arbetade tid fördelad på skilda arbetsmoment enligt två totalstudier pd avdelning 8 vid Lidköpings lasarett. (Minuter per patient och vecka vid dagtjänstgöring.)
1 9 4 7 1 9 4 9 Antal vårdplatser = 34 Antal vårdplatser = 34 Mcdelantal patienter = 35'1 Medelantal patienter = 408 Arbetsmomcnt och kodnummer Ardel- Avdel- nings- nings- 012183. Elever tråén Sununu att???" Elever tråd-en Summa skö- skö- terskor terskor Temperaturtagning . . . . 19 1 5 8 14 — 11 1 12 Pulsräkning .......... 20 10 _ —— 10 12 _ _ 12 Blodprov .............. [8 7 0 — 7 11 2 _ 13 Urinprov .............. 17 1 _ 4 5 _ _ 2 2 Mag- och tarmprov m. m. 28 1 _ 2 3 _ _ 1 1 Vägning av patienter .. 29 1 2 _ 3 _ 3 _ 3 Summa diagnostiska arbets- uppgifter ................ 21 7 14 42 23 16 4 43 Medicinutdelning ...... 21 24 10 0 34 19 5 _ 24 Insprutning .......... 11 18 1 _ 19 13 20 — 33 Omläggning ; ......... 4 1 2 1 4 _ 11 _ 11 Spolning och tappning 5,12 — _ _ _ — 1 _ 1 Givning av lavemang, tarmsköljning ........ 8 0 _ 8 8 — 1 5 6 Förberedelse för opera- tion ................ 10 — _ _ _ _ _ _ _ Iordningsställande av rondbord ............ 23 2 0 , _ 2 1 _ _ 1 Iordningsställande av förband * ............ 27 _ _ _ _ _ _ _ _ Diverse patientvård (sköterskornas, elever- nas och undersköter- . skornas andel) ...... 6 3 2 _ 5 2 3 _ 5 Tillhandahållande av värmekrus. isblasa .. 25 1 0 0 1 _ _ _ _ Värmebehandling ...... 26 _ — _ _ _ 1 _ 1 Summa terapi 49 15 9 73 35 42 5 82 Läkarrond ............ 3 19 5 0 24 28 4 _ 32 'För- och efterarbete i samband med läkar- roud ................ 13 1 1 2 —— _ -— — Sjuksköterskerond 2 2 () _ 2 3 _ _ 3 Samtal med patient.. 14, 46 2 2 5 4 _ _ 4 Intagning av patient (inkl. viss provtagning) 1 7 0 1 8 3 _ 3 Ordergivning, instruk- tioner .............. 80 20 4 4 28 15 4 2 21 Summa blandade diagnostiska och terapeutiska arbetsupp- gifter m. m ............... 51 10 8 69 53 8 ? 63
l 9 4 7 1 9 4 9 Antal vårdplatser = 34 Antal vårdplatser = 34 Medelantal patienter = 35'1 Medelantal patienter = 40'8 Ai'betsmomcnt och kodnummor Avdel- Avdel- nings- nings- o'åisf' Elever tll-ååå Summa 012285- Elever tråäå Summa skö- skö- terskor terskor Journalarbete .......... 16 10 0 0 10 12 _ _ 12 Diverse skrivarbete . . . . 82 9 1 1 11 11 1 - 1 13 Utskrivning av patient 86a 1 1 0 2 1 _ —. 1 Samtal i telefon ...... 81 2 1 2 5 3 1 2 6 » med besökande 94 3 0 2 5 1 _ 1 2 Summa expeditimwarbete 25 3 5 33 28 2 4 34 summa sjukvård [ inskränkt bemärkelse .............. 146 35 36 217 139 68 15 229 Bitr-ade vid patienternas toalett .............. 30 1 0 9 10 _ _ 2 2 Toalettrond med vagn.. 30g _ _ _ — _ 2 10 12 Utbärning och diskning av handfat .......... 31 0 0 8 8 — _ * 2 2 Heltvättning och bad- ning av patient (på, avdelningen) ...... 33, 34 _ _ _ _ _ — _ _ Tillhandahållande av bäcken. uriniiaskor .. 9 0 1 18 19 _ 4 11 15 Tillhandahållande av spottkoppar ........ 32 — _ 11 11 _ — 1 1 Samma patienltoalett 1 1 46 48 _ 6 26 32 Hel- och vändbäddning m. m. .......... 41, 43, 47 6 6 44 56 5 19 26 50 Sträckning ............ 40 2 4 13 19 _ 6 5 11 Renbäddning .......... 42 3 — 8 11 _ 4 4 8 Nybadduing .......... 44 1 3 20 24 1 1 3 5 Vädring m. m. ...... 45, 49 _ 0 0 0 0 0 0 0 Diverse passning (biträ- denas andel av mo- ment 6, hela 7) . . 6. 7, 861) 0 0 12 12 3 3 5 11 Arbete i samband med dödsfall ............ 860 _ _ _ _ 1 1 _ 2 Summa bäddning 12 13 97 122 10 84 43 87 Arbeten i avdelnings- köket .............. 57 0 0 4 4 _ _ 2 2 Servering av frukost .. 50 7 5 15 27 3 5 20 28 » » lunch . . . . 51 8 5 33 46 7 7 21 35 » » middag.. 52 5 5 24 34 4 10 12 26 » » mellanmål 54 O 2 3 5 1 — — 1 Matning av patient.. .. 53 _ 1 1 2 _ 2 1 3 Utdelning av dricks- vatten .............. 59 l — 8 9 _ _ 5 5 Summa matutdclm'ng 21 18 88 127 15 24 61 100 Summa. personlig skötsel 34 32 231 297 25 6-1 130 219 Transporter av patient utom avdeln. . . 60 —62, 63b 0 0 9 9 2 2 1 5
1947
Antal vårdplatser = 34 Medelantal patienter = 35'1
1949
Antal vårdplatser = 04 Medelantal patienter = 40'3
Arbetsmomcnt och kodnummer Avdel- A_VdOI' nings- mugg- c.assis» Bi- o.assis- Bi- tent. Elever träden Summa ten t- Elever träden Summa skö- skö- terskor terskor Transporter av patient inom avdelningen 63a, 64 1 1 2 4 l — 1 2 Transporter och ärenden utom avdelningen 65, 67, 69 13 5 18 36 9 12 27 Summa transporter 14 6 29 49 12 a 14 34 Städning av korridor och salar ........ 70—73 0 0 57 57 _ 8 21 29 Städning av bilokaler och behandlingsrum 74, 75 2 1 16 19 1 1 13 15 Periodisk städning 77 0 0 5 5 -— 0 0 Städning av sjuksköter- skebustad .......... 78 — _ 0 0 _ _ _ _ Diverse städning ...... 79 _ _ 0 0 0 _ 0 Iordningsstallande för gudstjänst m. m. . . . . 660. _ — _ _ _ _ _ _ Summa lokalvård 2 1 78 81 1 9 34 41 Insamling av disk ...... 55 0 1 14 15 _ 5 6 11 Diskning .............. 56 0 1 48 49 _ ' _ 27 27 Summa diskningsarbeten 0 2 62 64 _ 33 38 Rengöring och sterilise- ring av sjukvardsuten- silier ................ 22 8 3 1 12 7 12 1 20 Städning av medicinskap 24 1 0 0 1 0 0 _ 0 Sköljrumsarbete . . . . . . 83 _ _ 5 5 — _ 3 3 Babytviltt ............ 95 _ _ — _ _ _ _ _ Blomvard .............. 76 1 0 10 11 1 1 6 8 Förråds-rbeten: Ordnandet av förråd 85 1 0 3 4 _ _ 1 Förbands— och repara- tionsarbeten ...... 1 1 11 13 _ 2 1 3 Tvättsortering m. m. . . 84 l 0 2 3 _ _ _ Summa annan materielvdwl 13 4 32 49 8 15 12 35 Summa lokal- och materiel- vård .................... 16 'I 172 194 9 29 79 117 Diverse arbetsupp— gifter ........ 87, 96, 98, 99 4 2 1 7 4 — 4 8 Personlig tid .......... 90 6 2 13 21 4 4 D 13 Väntetid .............. 93 7 3 15 25 3 4 14 Vakttjanst ............ 89 — _ _ _ _ _ _ _ Deltagande i gudstjänst m.m ................. 66b _ _ _ _ _ — — _ Summa. övrigt 13 5 28 46 7 8 12 27 Total
' Ehuru förutsättningama för en jämförelse av de båda studierna på. av- delning 8 voro betydligt gynnsammare än vad fallet var på avdelningen A2 vid Östersunds lasarett, finnas vissa omständigheter, som försvåra bedöm- ningen av resultatet.
1. Beläggningen hade ökats avsevärt under tiden mellan studierna-.
2. Personalbesättningen var icke fullt normal vid det första studietillfället, i det den ena av avdelningens båda sjuksköterskor var frånvarande och måst er— sättas med äldsta eleven.
Lokalerna. Avdelning 8 vid Lidköpings lasarett är byggd för 34 vårdplatser fördelade på fyra 8-patientsalar och en 2-patientsal, som framgår av bilaga 2. Samtliga salar jämte behandlingsrum, förråd och sjuksköterskebostad ligga på korridorens ena sida; avdelningskök, sköljrum, personal- och patienttoalett på den andra. Behandlingsrummet var förlagt till avdelningens ena ända och vidare saknades vaktrum, varför avdelningssköterskans skrivbord måst placeras i korridoren.
De ändringar av tillgängliga utrymmen, som man med ledning av utförda arbetsstudier vidtagit, ha i huvudsak syftat till utökade och ur arbetssyn— punkt bättre placerade bilokaler. Avdelningssköterskans bostad flyttades från avdelningen, varefter i detta rum ett kombinerat vakt» och behandlingsrum inreddes. Det gamla behandlingsrummet fick lämna plats för ett vagnförråd, vars förutvarande utrymme jämte det däröver belägna sängklädesförrådet togs i anspråk för ett lavemangsrum. Garderob jämte wc och tvättställ för personal inreddes i gamla medicin- och linneförrådet. Avdelningens medi- cinförråd flyttades till det nya vakt— och behandlingsrummet, medan linne— förrådet inreddes i ett utrymme utanför detta.
I fråga om lokalernas inredning och utrustning ha följande ändringar genomförts.
Vakt- och behandlingsrummet inreddes med skrivbord, stolar och en vägg- bokhylla, försedd med blankettfack. Det gamla medicinskåpet jämte skåp för instrument uppsattes på väggen ovanför en nyanskaffad bänk av rostfri plåt. En fristående, elektrisk instrumentkokare placerades på. nämnda bänk, vid vars sida även en elektrisk kokplatta med glimlampsvarning installerades. 'Den gamla disklådan av porslin är fortfarande i bruk. Tvättstället med spegel insattes mellan disklådan och medicinskåpet och vidare placerades undersök- ning-sbänken mitt i rummet. Riks- och lokaltelefonerna flyttades hit från avdelningsköket.
Förrådet, nu beläget utanför vakt och behandlingsrummet, försågs med skjutdörr mot ingången till vakt- och behandlingsrummet samt ljusintag från korridoren. Förrådet inreddes med hyllor, fack och lådor, till större delen härrörande från det gamla förrådet.
Sköljrmnmet, vilket bibehöll sin förutvarande placering, inreddes bl. a. med en rostfri bänk upphängd på konsoler. Bänken är försedd med tvenne disklådor, båda utrustade med Ohio-ventiler. Den befintliga, mycket illa med-
tama, utslagsskålen av porslin utbyttes med en rostfri sådan, modell »Wal- denström». En vid fönstret befintlig bänk upphängdes på konsoler, så, att sköljrunnsvagnen kan inskjutas under densamma. Personaltoaletten flyttades från sköljrnmmet till den nyinrättade personalgarderoben.
Det nyinrättade Ia'uemangmmmet utrustades med fällbar brits och tvätt- ställ. På ena väggen monterades krokar och ställ för lavemangkannor. Den tidigare golvbeläggningen av linoleum ersattes med sintrade plattor och dess- utom försågs rummet med golvbrunn och en tappkran över densamma.
210
materiel uppgingo till 12 137 kronor.
sunds lasarett, syftade förändringarna i arbetsmetoderna i första hand till att rondsystemet kon-sekventare skulle tillämpas. Sålunda infördes följande nya ronder, vilka alla utfördes två gånger per dag.
samlar in nrinflaskor och spottkoppar. För ändamålet användes sköljrums— vagnen. Handfaten medföras på denna jämte hinkar med tempererat vatten och en pyts med rakvatten.
muggar för munvatten. (De sistnämnda utdelas av nattpersonalen, vars verk— samhet icke berörts av försöken.) Samtidigt delar hon ut urinflaskor och spottkoppar. Sköljrumsvagnen användes.
sköljrumsvagnen.
serveringsvagnen.
I avdelningsköket uppsattes ett torkställ för disk, varjämte telefonerna, som ovan på- pekades, flyttades till vakt- och behandlings- rummet.
Materielen. Förutom med de anordningar i lokalerna (arbetsbänkar, skåp etc.), varom ovan talats, kompletterades inventarierna med en sköljrumsvagn liknande den, som infördes på avdelningen A 2 av Östersunds lasarett, och en transportabel klosettstol.
Urinfiaskor av standardtyp, som tidigare icke använts på avdelningen, anskaffades jämte en speciell mätapparat, urinavskiljare avsedd att avskilja 1/10 av urinmängden för mätning . _ _ av dygnskvantiteten. Angående användningen, Urmatskzljare. ' se tidskriften »Sjukhuset» 1948: 6.
Kostnaderna för de sålunda utförda förändringarna beträffande lokal och
Arbetsmetoderua och arbetets organisation. Liksom vid försöken på Öster
1) En person delar ut handfat, tvättvatten och eventuellt rakvatten samt
2) En person, samma som utför rond 1, samlar in tvättfat, rondskålar och
3) Insamling av dricksglas med tillhjälp av serveringsvagn. 4) Insamling och utdelning av patienternas blommor. Hål—för användes
5) Utdelning av dricksvatten, smörgåsar och assietter. Här—för användes
_ J:F—."?” IX.—'
Före omläggningen av verksamheten förekommo ronder beträffande bädd- ning, utdelning av mat och insamling av disk. Matutdelningen skedde med hjälp av matvagn och diskinsamlingen med serveringsvagnen. Vidare med— fördes vid renbäddningen sköljrnmsvagnen med tvättsäck, rena plagg och bricka för salvor etc. Utrustningen av serveringsvagnen har nu kompletterats med ett kärl för matavfall och en låda för matbestick.
I övrigt må. följande nämnas. Arbetet med mätning och sättning av urinprov har förenklat-s genom den omtalade urinavskiljaren.
Sträckbäddningen, särskilt den som brukade föregå. läkarronderna, har av- sevärt reducerats.
Den dagliga helbäddningen har ändrats, så att två. bäddlag samarbeta på samma sätt, som ovan beskrivits beträffande Östersund A 2.
Rengöring av sängkläder och nybäddning har överförts till en för 5 avdel- ningar gemensam bäddcentral.
Matutdelningen har ändrats så. tillvida att antalet i serveringen deltagande personer minskats.
Genom det ovan nämnda torkstället i köket, har handtorkning av porslin kunnat slopas; mat-bestieken torkas dock alltjämt för hand.
I stället för daglig vaskning och sopning infördes dammsugning en gång — vid behov två gånger — om dagen och vaskning en gång i veckan. Dock vaskas alltjämt isoleringsrummet och bilokalerna varje dag.
Transporterna utom avdelningen avlastades avdelningspersonalen med un— dantag av ett fåtal patienttransporter och överfördes till särskild trans- portör, som även ombesörjer transporten av rekvirerade förrådsartiklar. Tvätt— räkning förekommer ej på. avdelningen. (Skäming av cellstoff utföres liksom tidigare centralt.
Personalen. Personalen bestod vid första studietillfället av avdelnings— sköterska, assistentsköterska, 2 elever och 4 biträden jämte en extra morgon- lijälp kl. 7—9.30 och städhjälp en timme på. eftermiddagen. Sedan arbets— studien pågått en dag, fick emellertid avdelningssköterskan tjänstledighet av privata skäl och ersattes med assistentsköterskan. Denna i sin tur ersattes med den ena eleven (en treårselev), varjämte ett extra sjukvårdsbiträde an- skaffades. Ifrågavarande elev fullgjorde alltså. assistentsköterskans göromål och räknades som sådan i arbet-sstudien. Elevernas arbetstid blir härigenom vid 1947 års studie under— och .biträdenas överrepresentera-d i studieproto— kollen i jämförelse med det normala.
Allteftersom försöksverksamheten framskred, visade det sig, att persona- len kunde nedbringas. Tjänstgöringsschemat ändrades, så att endast en elev och ett biträde behövde rbörja redan kl. 06.30. Övriga börja kl. 07.00 i stället för som tidigare kl. 06.30. .
Vid 1949 års studie hade man kunnat draga in ett biträde. Samtidigt hade dock morgonhjälpen ökats med en halv timme.
Ny arbetsordning utvisande de huvudsakliga arbetsuppgifterna för resp. tjänst uppgjordes. Härigenom skedde vissa förskjutningar, bl. a. så att töm— ning av urinflaskor och insamling av disk på morgonen överfördes från elever till biträden och temperaturtagning och diverse provtagning från biträden till elever.
Totalstudierna. Tab. F ger en första överblick, varav framgår, att antalet platser (tabellhuv-udet) var detsamma, eller 34, vid studierna före och efter omorganisationen men att patientantalet under mellantiden stigit från 35,1 till 40,3 i medeltal per dag, vilket motsvarar en ökning med 15 %. Båda be- läggningstalen torde vara tämligen representativa för resp. år, som studierna gjordes. En konstant och kraftig överbeläggning har sålunda numera kom- mit att råda.
Personalen har däremot, som sagts, minskats med ett biträde som ett led i omorganisationen av arbetet på avdelningen, vilket visar sig i uppgifterna om antalet minuter i de tre översta raderna av tab. F. Per avdelning räknat nedgick tiden från 28 441 till 25 287 minuter oaktat ökningen i patientantalet. Emellertid hade ju vissa arbeten överflyttats från avdelningspersonalen . till särskild personal för transporter och den nyinrättade bäddcentralen. l Ifrågavarande arbete, som sålunda numera utföres utanför avdelningen, upp- ] skattas till 220 minuter i veckan, och denna tid bör följaktligen adderas till den arbetade tiden år 1949 för att nettoskillnaden skall komma fram. Bespa- ringen i arbetstid blir alltså skillnaden mellan 28 441 och 25 507 minuter eller 2934 minuter, motsvarande 10 % av förstnämnda tal.
Utgår man från den arbetade tiden per patient och vecka, blir besparingen i arbetskraft avsevärt större, eller (810—627 + 5) 188 minuter, motsvarande 23 %.
Närmare preciserad såg arbetsinsatsen från olika personalkategorier före och efter omläggningen ut sålunda:
År 1947 År 1949 Minuter per Minuter per avd. 0. vecka % avd. 0. vecka % Sjuksköterskor .............................. 8 032 282 7 887 31'2 Elever ...................................... 2 957 104 7 181 28'4 Ovriga (sjukvårdsbitr.) ...................... 17 452 61'4 10 219 404
Summa 28441 1000 25 287 1000
Av tablån framgår, att den arbetade tiden för »övriga.» sjunkit med mer än ett biträdes arbetsinsats under en vecka, vilket sammanhänger —— förutom, som nämnts, med indragningen av ett biträde —— med den tillfälliga omdispo- nering av arbetskraften, som ägde rum i (samband med avdelningssköterskans frånvaro vid studien år 1947.
Övergår man efter detta till procenttalen i tab. F, finner man, att avdel- ' ningspersonalens samlade arbetstid fördelade sig tämligen olika på. skilda :'5 grupper av arbetsmoment vid de båda studierna. Sjukvård i inskränkt be- '
märkelse har ökats kraftigt på bekostnad av framför allt lokal- och materiel— vården. Detta är sannolikt till större delen en följd av arbetsstudiedelega— tionens åtgöranden, men kan också i någon mån sammanhänga med andra förhållanden. Sålunda får man icke helt bortse från, att den betydligt knap— pare arbetskraften per patient kan ha framtvingat relativt stor arbetsinsats för den medicinska omvårdnaden av patienterna, ehuru erfarenheten från övriga totalstudier visar, att sådana samband vanligtvis äro ytterst svaga. (Se 5. 81—82.)
Det som här sagts om förändring i den totala arbetsinsatsen, gäller även sjuksköterskornas arbetade tid, som alltså efter omorganisationen i högre grad än förut ägnas åt sjukvård i inskränkt bemärkelse. Eleverna ha emel- lertid fått övertaga en del sysslor från dem, varigenom sjuksköterskornas ar- betade tid med arbetsmoment inom gruppen terapi fått kortare tid är 1949 än år 1947. Ökningen för deras del ligger inom grupperna provtagning, blan— dade diagnostiska och terapeutiska arbetsuppgifter och expeditionsarbete. Av tab. G framgår, att den relativa ökningen är störst i sistnämnda grupp och att den här främst gäller journal- och annat skrivarbete och samtal i telefon. Däremot har momentet samtal med besökande nedgått till omkring en tredje- del av sin storlek år 1947. På bl. a. denna punkt skiljer sig förhållandena från dem, som observerades vid försöksverksamheten i Östersund. Detsamma gäller momentet ordergivning, som ävenledes nedgått. Däremot överens- stämma de båda försöken såtillvida, som att även vid Lidköping 8 sådana moment vid vilka sjuksköterskorna företrädesvis samtala med patienterna visat relativt stark stegring. Mellan åren 1947 och 1949 är denna stegring i allmänhet så stark, att även tiden per patient ökats, vilket visar sig på tab. 11. Detta gäller även momenten pulsräkning och sjuksköterskerond. Däremot gäller det icke medicinutdelning och det lilla momentet diverse patientvård. Går man över till de grupper, som räknats som personlig skötsel av patien— terna, finner man högre tal för sjuksköterskornas del på moment diverse pass- ning och mindre på hel-, vänd- och sträckbäddning. På det hela taget visa talen i tab. H visserligen att sjuksköterskornas befattning med sjukvård i in— skränkt bemärkelse och personlig skötsel per patient räknat minskats från år 1947 till år 1949, men fördelningen på olika moment, som exemplifierats här ovan, antyder, att den personliga kontakten med patienterna trots detta snarare ökats.
Vad eleverna angår, märker man på t. ex. tab. F en minskning av arbets— insatsen för sjukvård i inskränkt bemärkelse och ökning för lokal- och mate- rielvård. Den senare (d. v. s. tiden för lokal- och materielvård) steg icke mindre än från 6,4 till 16,3 % av elevernas arbetade tid. Detta är en till synes mindre önskvärd utveckling. Den sammanhänger emellertid med att eleverna vid 1947 års studie tillfälligt voro färre än är 1949 och därför i rela— tivt stor utsträckning togos & anspråk för mera kvalificerade uppgifter.
Tack vare att den totala arbetade tiden för lokal- och materielvård ned- gått från 6 784 till 4 729 minuter per vecka från år 1947 till år 1949 har sjuik—
vårdsbiträdena k-unnat ägna relativt mera av sin tid åt patienternas direkta skötsel än tidigare.
Härefter övergår utredningen till frågan om effekten av åtgärderna be— träffande lokaler, materiel, arbetsmetoder etc. på de särskilda arbetsmo- menten.
Vissa förändringar av lokaler och materiel kan man icke vänta sig någon effekt av på tidsåtgången för bestämd-a arbetsmoment, utan-åtgärderna verka fastmera att öka trivseln på avdelningen eller höja resultatets kvalitet. Skölj- rumsvagnen hör samman med rondmetoden som sådan och inverkar därför på moment, som utföras rondvis, varom mera nedan. Torkstället för tall— rikar bör förkorta diskningstiden; den sistnämnda visar mycket riktigt en stark nedgång, nämligen från 1 715 till 1 081 minuter räknat för hela veckan och avdelningen eller från 49 till 27 minuter per patient. Detta har väl icke åstadkommits enbart genom användningen av torkstället utan även genom en bättre ordning i arbetet med själva diskningen.
Det mera. systematiskt genomförda rondsystemet bör inverka särskilt på de arbeten, som sammanförts till grupperna patienttoalett och matutdelning. Båda nu nämnda grupper av moment visa också en avsevärd minskning, patienttoaletten från 48 till 32 minuter per vecka och patient och matutdel- ningen från 127 till 100 minuter.
Bäddningen går uppenbarligen snabbare med den nya ordningen, vars effekt framträder på momenten helbäddning och renbäddning (tab. H). Minsk— ningen av sträckbäddningens tider sammanhänger med att en del enligt dele— gationens mening onödig justering av bäddarna indragits. Nybäddningens nedgång sammanhänger givetvis med bäddcentralens tillkomst.
' Tiden för lokal- och materielvård har, som nämnts, nedgått från 6 784 till 4729 minuter enligt tab. G, vilket kan förklaras med hänvisning till genom- förda förändringar i materiel och metoder. Då exempelvis städningstiderna i summa minskats från 2846 till 1 796 minuter, kan detta uppenbarligen skri- vas på den nya städningsmetodens konto.
Däremot har delegationens rekommendationer till ändrad fördelning mellan biträden och elever av vissa sysslor (temperaturtagning, diverse provtagning, tömning av urinflaskor och insamling av disk) endast delvis avsatt spår i studieprotokollen, något som möjligen kan sammanhänga med att arbetsför-— delningen vid den första studien icke fullt svarade mot det som var vanligt på avdelningen.
Slutligen observerar man, att icke blott väntetiden utan även personalens personliga tid minskats (se tab. G), vilket framför allt sammanhänger med att antalet personal minskats. Sålunda upptog den personliga tiden 2,6 % av den totala arbetade tiden år 1947 mot 2,1 % år 1949. Motsvarande tal för väntetiden voro 3,1 och 2,2 %.
Frekvensstudierna. Personalens förflyttningar under en dag i arbetet, så som dessa mättes vid i kap. 7 redovisade frekvenSStudier, voro omkring
.a—
___—_r-
1 450 på avdelning 8 vid Lidköpings lasarett. Uppgiften gäller är 1947, d. v. s. J'öre försöksverksamhetens igångsättande. Vid de är 1949 utförda, förnyade frekvensstudierna befanns antalet vara 1 359 den ena och 1 193 den andra av de studerade dagarna. En viss nedgång synes alltså ha inträffat, enligt de anförda talen med 6 resp. 18 %. Samtidigt hade personalens sammanlagda arbetstid nedgått med 11 %, varför man kan säga, att förflyttningarna minskats i ungefär samma mån som personalen.
Ser man på den tillryggalagda vägsträckan vid för-flyttningarna blir minsk— ningen större. Man finner sålunda, att denna sträcka var cirka 17 655 111 år 1947 och 14 861 resp. 13 534 in de två dagarna 1949. Nedgången är här 15 a 20 %. Till skillnad mot motsvarande beräkningar i kap. 7 omfattar denna kalkyl den tillryggalagda vägen vid alla de förflyttningar, som räknats vid frekvensstudierna. '
Om man i enlighet med kap. 7 som mätare på rondkaraktären i arbetet använder antalet mellansalsförflyttningar i procent av hela antalet förflytt- ningar, som berör salarna, kan det synas anmärkningsvärt, att rondkaraktären icke ökats. Enligt de tidigare redovisade studierna uppgick nämligen an— talet mellansalsförflyttningar i procent av hela antalet förflyttningar, som berörde salarna, till 27 resp. 25 % mot 25 resp. 24 % enligt de vid försöks- verksamheten utförda frekvensstudierna. Delvis torde förhållandet förklaras av att beläggningen ökats. Dessutom —— och sannolikt i högre grad —— beror det emellertid på att arbetsstudiedelegationens åtgärder på avdelningen bl. a. medfört, att vissa arbetsuppgifter, som tidigare utfördes genom ett flertal ronder över hela eller del av avdelningen, sammanförts till ett fåtal ronder över hela avdelningen, så t. ex. beträffande patienttoaletten. Härigenom minskas antalet mellansalsförflyttningar och därmed detta i procent av hela antalet förflyttningar, som berör salarna. Förhållandet pekar sålunda på en begränsning i möjligheterna att enbart på grundval av siffermaterialet draga slutsatser om arbetets organisation.
Kap. 10. Försöksverksamhet med bäddcentral vid Lidköpings lasarett.
Vid studierna på lasarettsavdelningar har arbetsstudiedelegationen funnit, att en anledning till ojämnhet i a'rbetsbelastningen är, att antalet nybäddnin- gar till följd av ombyte av patient växlar relativt starkt. Delegationen har även funnit, att rengöringen av sängkläderna på grund av bristande utrymme för vädring, särskilt vid dålig väderlek och under den kallare årstiden, mångenstädes varit bristfällig och ofta måste utföras under den brådaste 1iden på dagen. Det har även observerats att arbetet varit förenat med nack- ; delar av hygienisk art genom att det i många fall måst utföras på sjukrummen.
I _syfte att erhålla en jämnare belastning på vårdavdelningarna liksom, bättre möjligheter att rengöra sängar och sängkläder har, som tidigare nämnts,
i samband med försöksverksamheten vid Lidköpings lasarett en centralise ring av dessa. arbeten till en särskild bäddcentral genomförts. Denna omf besörjer allt [arbete i samband med nybaddning för den medicinska kliniken.
Bäddcentralen är och bör om möjligt vara belägen i anslutning till mot tagningsavdelning och intagningsbad. Erforderligt utrymme har erhållits genom att två bostadsrum tagits i anspråk samt genom en tillbyggnad i an slutning till dessa. Tillbyggnaden, som är försedd med en vädringsbalkong, användes för rengöring »av sängar och sängkläder, bostadsrummen för bädd ning och uppställning av de färdigbäddade sängarna. Bäddcentralens totala golvyta är omkring 80 m2, och plats finnes för 16 sängar.
I tillbyggnaden har inmonterats en stationär dammsugare med sugspalten infälld i en bordsskiva. Sugspaltens längd svarar mot bredden på före-
kommande madras- ser och filtar. Ö vrig L
utrustning i detta rum är transport- vagn för madrasser och transportabla vädringsställ för fil— tar. Påvädringsbal. kongen finnes ställ- r. ningar för vädring av madrasser och ." kuddar. Idet rum, där bäddningen ut— föres,finnesendisk- bänk för rengöring av vaxdukar, torkställ för dessa och fack för säng- kläder. I detta rum sker även tvättning av sängarna.
Stationär dammsugare.
1500
Transportvagn för madrasser. Ställ för väzlring av jiltar. ,-
De sammanlagda kostnaderna för bäddcentralen, utom värdet av de bo- stadsrum, som tagits i anspråk, ha varit 7496 kronor, varav 790 kronor be— löpa sig på. dammsugaren.
Då en patient utskrives, transporteras sängen med tillhörande sängut— rustning till bäddcentralen. Filtar, kuddar och madrass dammsugas och köras därefter ut på vädringsbalkongen. Sedan sängen tvättats, bäddas den med sängkläder, som tidigare dammsugits och vädrats, och placeras i uppställ- ningsrummet.
Arbetet i bäddcentralen utföres av två. biträden, som tillsammans arbeta omkring tre timmar per dag; under återstoden av dagen arbeta de på annat håll inom sjukhuset. Söndagar utföres ej något arbete i bäddcentralen. Transporten av sängar till och från bäddcentralen utföres av personalen från resp. vårdavdelning då. avstånden äro mycket korta.
För att erhålla en uppfattning om hur stor tidsbesparing som uppnåtts genom bäddcentralen har följande kalkyl gjorts. Den sammanlagda arbetade tiden i bäddcentralen under en vecka uppgår till i medeltal 1080 minuter. Härvid utföres allt nybäddningsarbete (exkl. rengöring av patientbord) för hela den medicinska kliniken om 5 vårdavdelningar (107 vp). Per vård— plats blir således tidsåtgången 10 minuter per vecka. Tidsåtgången för det nybäddningsarbete, som utföres för Lidköping avd. 8 om 34 vårdplatser, kan med ledning härav beräknas till 340 minuter per vecka. Härtill kommer tidsåtgången för rengöring av nattbord och transport av sängarna till och från bäddcentralen. Det förstnämnda arbetet kan med ledning av den total— studie, som utfördes på avd. 8 efter försöksverksamhetens avslutande, upp— skattas till 160 minuter per vecka (se kap. 9 tab. G). Med ett beräknat till— lägg av 30 minuter per vecka för transport av sängarna till och från bädd- centralen, blir den sammanlagda tiden 530 minuter per vecka för avd. 8 (340 + 160 + 30). Av tab. 3L framgår, att för Lidköping avd. 8 var mot- svarande tal före omorganisationen 813 minuter. Oaktat att antalet nybädd— ningar var större under den sista totalstudien, har tidsåtgången för arbetet i samband med nybäddning på, avd. 8 således kunnat nedbringas från drygt 800 till omkring 530 minuter per vecka.
Förutom tidsvinsten erbjuder anordningen med- bäddcentral den fördelen, att arbetet på. vårdavdelningarna löper jämnare, samtidigt som städningsar— betet i vårdsalarna. till viss del kunnat minskas. Man får ej heller bortse från det förhållandet, att dammsugning av sängkläder skonar materialet i högre grad än den tidigare vanligtvis använda metoden med piskning och skakning. I detta sammanhang må även påpekas, att dammsugning av sängkläder med dammsugare av vanlig hushållsmodell icke synes ge önskad effekt. En given fördel är också. att sängklädesförråden på vårdavdelningarna kunna reduceras till att endast omfatta några extra filtar och kuddar.
Efter studium av bäddcentralen vid Lidköpings lasarett har man seder mera inrättat en dylik även vid Oskarshamns lasarett. I lasarettets årsbe— rättelse anföres härom bl. a.
De vid om- och tillbyggnaden ledigblivna gamla förrådslokalerna i sont-er rainvåningeu ha kommit till en för sjukavdelningarnas arbete mycket värdefull användning I denna lokal har nämligen inretts s. k. bäddcentral, När en patient utskrives anmäles detta till bäddcentralens personal, som avhämtar sängen ifråga med tillhörande sängutrustning och avlämnar en ny färdigbäddad säng. Detta förfaringssätt, som tillämpat-s sedan juli månad har medfört betydande lättnad i de stora salsavdelningarnas arbete, som nu flyter betydligt lugnare, varjämte avsevärda hygieniska fördelar vunnits. Trots det att ingen nybyggnad för detta ändamål kunnat ske, utan man måste anpassa sig efter befintliga lokaler och deras belägenhet, har införandet av bäddcentral varit till stor båtnad för sjuk- vårdens dagliga rutinarbete.
Avd. V.
Synpunkter och sammanfattning.
Kap. 11. Synpunkter och förslag beträffande vissa arbets- moment, metoder m. m.
1 kap. 3—8 har sjukhusutredningen redogjort för de arbetsstudier å vård— avdelningar inom lasarett, kronikeranstalter och sanatorier, som utgjorts av mätningar och vilkas resultat kunnat framläggas i siffror. Jämsides med dessa studier ha arbetsstudieingenjörerna under sin verksamhet gjort iakttagelser och med ledning av dem kommit fram till synpunkter och förslag beträffande dels vårdavdelningarnas och i dem ingående lokalers utformning och inred- ning, golvbeläggning, signalsystem o. d., dels vissa till olika grupper av arbets- moment hörande sysslor, vid dem tillämpade metoder, använda hjälpmedel m. m. Resultaten av denna form av arbetsstudierna komma i den mån de avse lokaler, golvbeläggning etc. att omnämnas och utnyttjas i ett senare be- tänkande. I här föreliggande kapitel begränsar sig sjukhusutredningen till att lämna en kortfattad redogörelse för vissa av arbetsstudieingenjörernas, i föregående kapitel (detaljstudier och försöksverksamhet) ej berörda. syn- punkter och förslag beträffande olika sysslor, vid dem använda metoder och hjälpmedel m. m. Mycket av vad som härvid kommer att avhandlas är visser- ligen icke något nytt för den med arbetet på en vårdavdelning förtrogne utan berör spörsmål, som länge och på många håll varit föremål för överväganden och åtgärder. En sådan redogörelse synes dock vara av värde, eftersom den återger den av vanor och förutfattade meningar oberoende lekmannens g— teknikerns _— uppfattning.
Innan utredningen i följande avsnitt av detta kapitel övergår till att när- mare beröra arbetsstudiedelegationens iakttagelser och synpunkter beträf- fande vissa särskilda sysslor och arbetsmoment, är det för utredningen ange— läget framhålla, att delegationen funnit, att verksamheten inom de studerade värdavdelningarna i allmänhet präglats av en erkännansvärd ambition och god arbetstakt. Enligt delegationens uppfattning har också den för vården
Mm..?
ansvariga personalen i åtskilliga fall såväl före men kanske särskilt under de pågående studierna ägnat stort intresse åt strävandena att rationalisera och effektivisera arbetet. Uppenbarligen har angivna förhållanden bidragit därtill, att studierna icke kunnat komma att utmynna i de generella rationa— liseringsförslag, som man haft att påräkna, därest ifrågavarande arbetsområde, såsom understundom gjorts gällande, i stället skulle hava mer eller mindre genomgående präglats av viss slentrian och obenägenhet att jämka på tidi— gare invanda mindre effektiva eller gammaldags arbetsmetoder. Tem.pm'atm-tagning och pnlsräkning. På vissa av de studerade avdel— ningarna utfördes dessa undersökningar utan undantag två gånger dagligen på varje inneliggande patient, på andra avdelningar enligt läkarens föreskrift i varje särskilt fall. I vad mån å ena sidan olikheter i klientelets art och därav betingade olikheter i behovet av kontroll av temperatur och puls, å andra sidan slentrian ligger till grund för det ena eller andra systemet, undandrager sig givetvis arbetsstudieingenjörernas bedömande. Per patient och vecka kräver temperaturtagning och pulsräkning enligt arbetsstudierna en tid av i genomsnitt 22 minuter. Sålunda skulle man t. ex. på en avdelning med 30 patienter ernå en arbetsbesparing motsvarande 220 minuter per vecka,, om 10 av patienterna kunde undantagas från dessa undersökningar. Vid dessa beräkningar får man emellertid icke förglömma., att arbetsmomenten i fråga omfatta jämväl tid för sjuksköterskans samtal med patienterna (in- hämtande av upplysningar o. d.). Men även om hänsyn tages härtill, torde dock en inskränkning av temperaturtagning och pulsräkning i många fall kunna medföra en icke föraktlig arbetsbesparing. Förutsättning för en sådan inskränkning är givetvis, att den ur kontrollsynpunkt är möjlig eller att den icke medför behov av annat mera tidsödande slag av kontroll av patienterna från läkarnas och sjuksköterskornas sida. Huvudsaken är, att läkarna ha sin uppmärksamhet riktad på denna möjlighet till arbetsbesparing och att de använda sig av densamma i den utsträckning deras ansvar för vården det tillåter. — Den som avläser temperaturen bör omedelbart anteckna densamma på kurvan, icke som i vissa fall sker, först på lösa lappar, vilka lämnas till avdelningssköterskan, som därefter gör dessa anteckningar på kurvan. Blodprouen tagas på en del håll av avdelningspersonalen, på andra av laboratoriepersonalen. Det förekommer även, att arbetet med denna prov- tagning är uppdelat mellan avdelnings- och laboratoriepersonalen. Vid valet mellan dessa tre olika system måste hänsyn tagas till många omständigheter, de flesta av dem för arbetsstudieingenjörerna omöjliga att bedöma. Ur vård- :zvdelningsarbetets synpunkt skulle det vara fördelaktigt om provtagningen i största möjliga utsträckning kunde ombesörjas av laboratoriepersonalen, enär de flesta blodproven måste tagas om morgonen, då vårdpersonalen är som hårdast belastad. _— Viktigt är, att läkaren i varje givet fall i förväg noga överväger behovet av provtagning, så att proven i möjligaste mån kunna tagas på en gång (vid en rond) samt att han tillser att rutinmässig provtagning icke pågår längre än som är nödvändigt.
Urinproven. De vanligaste proven på äggvita och socker (Hellers, Esbachs och Alméns prov) få — med på vissa villkor medgivet undantag för det förstnämnda — enligt medicinalstyrelsens bestämmelser numera ej utföras ä. vårdavdelningen, såvida icke, vilket sällan är fallet, särskild lokal för dessa prov finnes i anslutning till avdelningen. De måste därför bäras till labora— toriet. Förutom en del andra olägenheter förorsaka dessa transporter en tids— spillan, som särskilt på sjukhus byggda enligt paviljongsystemet är rätt be— tydande. Ur driftekonomisk synpunkt vore det fördelaktigt, om bestämmel— serna i fråga kunde mildras så, att här ifrågavarande prov, när så befinnes lämpligt, kunde utföras i avdelningarnas sköljrum. Man sluppe därigenom transporterna och därmed förenade olägenheter. Att till vårdpersonalen över— låta utförandet av dessa prov skulle även, har det sagts, vara av värde för denna personals utbildning. —— Uppsamling av dygnsmängden urin för mät- ning och provtagning förekom på alla de studerade vårdavdelningarna, på somliga av dem i mycket stor omfattning. De olika urinportionerna under dygnet samlas då. i nattkärl eller urinuglas. Vid ett av de studerade sjukhusen förvarades urinen inne på vårdrummen hos patienterna. Detta förorsakar dålig lukt och borde icke få förekomma. I stället bör, som i allmänhet sker, urinen samlas och förvaras i sköljrunimen. Även denna metod är emellertid föga tilltalande. Luften i sköljrnmmet blir förskämd och de många uppsam- lingskärlen kräva ett stort utrymme. Genom en av arbetsstudieingenjörerna konstruerad mätapparat kan 1/10 av urinportionerna lätt avskiljas och sparas för mätning etc. (se bild s. 156). Den sålunda till 1lro min—skade urinmängden kan förvaras i graderade glasbägare eller mätcylindrar rymmande 200—300 ml. Dessa kräva förhållandevis litet utrymme., avdunstningsytan blir mindre och urinmängden kan direkt avläsas vid dygnets slut. — För att förhindra förväxling av urinproverna lämnar man på en del sjukhus på kvällen ut på olika sätt märkta provglas till de patienter, vilkas urin skall undersökas, var- efter glasen följande morgon påfyllas vid bädden direkt från urinflaskor c. d. och därefter insamlas. Liksom förvaringen av dygnsmängden urin på salarna är detta förvaringssätt olämpligt.
Medicinutdelning. På en del av de studerade vårdavdelningar-na ha medi- oinskåpen på grund av avdelningarnas utformning måst placeras på olämpliga ställen, i förråd, korridorer o. s. v. Av de olika bilokaler-na torde vaktrummet vara den fördelaktigaste platsen för medicin-skåpet. Om sjuksköterskan håller på med medicinutdelning, kan hon då i många fall avbryta denna för besva— rande av telefonsamtal etc. utan att skåpet behöver låsas. Önskvärt är, att me— dioinskäpet kompletteras med ett mindre kylskåp, så att man slipper att för— ' vara en del medikamenter tillsammans med matvaror i avdelningskökets kyl— skåp, vilket försvårar och fördröjer arbetet med medicinutdelningen. I när- heten av medicinskåpet bör vidare finnas ett tvättställ med armatur, som möj— liggör tappning av vatten i glas. Medicinskåpet bör i likhet med den standardi- serade typen (CSB —— 199) vara försett med utdragbar bordsskiva, varigenom dispenseringen av medicin avsevärt underlättas. Vid medicinutdelningen an—
vändes på sina håll vanliga brickor. Bättre är att använda de brickor, som äro uppdelade med ribbor, så att det finns en ruta för varje patient, varigenom förväxlingar vid utdelningen lättare undvikes. Den standardiserade,medicin— brickan (CSB _ 198) rekommenderas.
Behandling med insprutningar tar i anspråk en förhållandevis stor del Av den skolade personalens tid. I den mån hänsyn till de medicinska kraven det tillåter, är det fördelaktigt att ge insprutningar på regelrätta ronder.
Även omläggning utföres lämpligen rondvis, varvid rondvagn bör komma till användning.
För lavemang bör finnas ett särskilt, med nödig utrustning försett ut- rymme i direkt anslutning till någon av patienttoaletterna. Dörrarna skola vara så. breda att de tillåta transport med klosettstol.
Det första i tabellerna under gruppen blandade diagnostiska och terapeu- tiska arbetsuppgifter upptagna momentet är läkarrond. De arbeten, som ut- föras på vårdavdelningarna, gripa in i varandra i så hög grad, att en förse— ning på någon punkt lätt vållar betydande avbrott och tidsspillan på andra punkter. Det är därför av största vikt, att tiderna för läkarronderna fixeras och i möjligaste mån hållas. Särskilt tidpunkten för eftermiddagsronden förskjutes ofta. Orsaken till att så sker, ligger till väsentlig del däri att den öppna vården på många sjukhus tillåtes få för stor omfattning i förhållande till antalet läkare. Denna fråga hänger således intimt samman med hur den öppna sjukhusvården är ordnad. —- Under den tid ronden pågår, bör den personal, som icke deltar i densamma, ha lov att arbeta i hjälplokaler, korri- dorer samt de sjukrum, där ronden ej pågår. Antalet av den i ronden del- tagande personalen bör ej vara större än arbetet vid ronden och undervis— ningen av personalen kräver. Den »parad av personal vid läkarronderna», om vilken så mycket talats, har emellertid icke iakttagits vid någon av de stu— derade avdelningarna.
Intagning av patient förorsakar ofta en kraftig belastning på avdelningarna. På vissa sjukhus koncentreras intagningarna varje dag till den avdelning, vars läkare har jour, vilket kan medföra att ett visst dubbelarbete för läkarna und— vikes, men å andra sidan medför detta en alldeles särskilt stor belastning på ifrågavarande avdelningspersonal under jourdagarna. Att på veckans olika dagar utjämna arbetet å avdelningen, med andra ord genomföra en regel- bunden arbetsordning och att efter genomsnittsbelastningen rätt avväga per— sonalbehovet, har också, där denna ordning råder, visat sig möta rätt stora svårigheter. För att minska de av intagningarna. förorsakade belastnings- topparna vore det lämpligt att i den mån möjligt är överföra intagningsarbe- tet (inskrivning och eventuellt provtagning) till mottagningsavdelningarna och avlasta en del andra arbeten på serviceavdelningar t. ex. nybäddningen på bäddcentral (jfr kap. 10).
På de studerade avdelningarna tog momentet ordergivning och, instruk- tioner mycket olika tid i anspråk. Självfallet kräv—er detta arbetsmoment längre tid, ju mer oskolad den personal är, som sjuksköterskorna ha. att leda
och ju fler personer de ha att utbilda, och säkerligen bero de påtalade olik- heterna till en rätt stor del på att avdelningarna i olika grad betjänades av sådan personal. Ehuru arbetsstudieingenjörerna funnit att sjuksköterskorna i allmänhet hysa stort intresse för förbättringar och trots de påtalade svåf righeterna ha förmåga att väl ordna arbetet på. vårdavdelningarna, synes det vara av stor vikt, att sjuksköterskorna redan i sin utbildning erhålla under— visning i arbetsledning och organisation.
Som tabellerna visa., åtgår en ej ringa del av särskilt den skolade persona- lens arbetstid för skriogöromål. Vad därav ankommer på patientbokföring samt rekvisition-er av mat, medicin och förrådsartiklar är föremål för en särv skild utredning och avhandlas därför ej i detta sammanhang. Här skall en, dast nämnas några ord om det arbetsmoment, som i tabellerna betecknas som journalarbete. Detta arbete skulle på många håll betydligt underlättas, om man använde sig av de standardiserade blanketter, som numera finnas (CSB 200n246). En mycket stor del av journalarbetet består på många avdel' ningar i att i journalerna införa de från laboratoriet erhållna undersöknings! resultaten. Enligt arbetsstudiedelegationens åsikt är det bättre, att — som på vissa sjukhus sker _ detta arbete utföres av laboratoriepersonalen, bl. a. för att minska risken för felskrivningar. -— På de flesta avdelningar förekom— mer utskrivning av diverse listor och lappar. Det förekommer sålunda tem— peraturlistor, lavemangslistor, badlistor m. m. Detta system är tidsödande och i vissa hänseenden opraktiskt. För att underlätta denna del av skriv— göromålen har arbetsstudiedelegationen konstruerat en beläggningslista, som vid en rad för varje Vårdplats har en ficka, i vilken ett kort med patien— tens namn sättes in; med hjälp av olikfärgade ryttare, som sättas in i fickan. kunna olika saker noteras, och man slipper på så vis att skriva patientens namn var gång någon ändring eller något nytt skall antecknas (anvisningar om beläggningslistan kunna erhållas genom CSB).
Patienttoalett. Personalens biträde vid patienternas toalett är mycket tids krävande. Vid bedömandet av tidsåtgången för dessa sysslor bör icke bort- ses från betydelsen av den psykiska kontakt mellan vårdar-inna och patient, som anknyter sig till dem. Hänsyn av många slag måste taga-s till patienten och hans tillstånd, tröst och uppmuntran lämnas, upplysningar meddelas o. s. v. Utan att störande inverka på denna i momentet i fråga ingående psykiska vård torde dock en rätt långt gående rationalisering här vara möjlig. De flesta dithörande sysslor kunna lämpligen göras i ronder och kombineras med tillhandahållande av bäcken, urinflaskor, spottkoppar m. m., exempelvis på sätt, som beskrivits i redogörelsen för försöksverksamheten i Östersund och Lidköping (5. 143 och 156).
Bäddning. De olika slagen av bäddning äro beskrivna i kap. 6 Detalj- studier å's. 100.
De regelbundet återkommande bäddningarna, hel—, värld och renbäddning, ibland även sträckning utföras av ett lag bestående av två personer. Oftast arbeta två sådana lag samtidigt på avdelningen. Att på större avdelningar
låta endast ett lag utföra dessa bäddningar har visat sig vara alltför tröttande för personalen; bäddningen kommer då också att omspänna en mycket lång tidsperiod, vilket framförallt på morgnarna hindrar annat arbete. Bäst är sålunda, att dessa bäddningar utföras av två lag; båda lagen böra då arbeta jämsides och ej, som på många håll sker, börja i var sin ända av avdel— ningen. Arbeta de jämsides, kan städningen påbörjas tidigare, och om en patient behöver lyftas, äro fyra personer inom räckhåll.
Mot att helbäddning utföres rutinmässigt och på bestämda tider, synes ingenting vara att invända. Detsamma kan däremot ej sägas om vänd- och renbäddningen. Arbetet härmed kan utan men för vården fördelas och för— läggas till dagar, då avdelningspersonalen är minst belastad resp. utföras endast i mån av behov. En sådan ordning medför ej blott att en del onödigt arbete undvikes utan bidrar också till den utjämning av arbetet inom vård— avdelningarna, som bör eftersträvas. Vad sträckningen angår utföres den som nämnts flera gånger under dagen, före läkarrond, före besök, till natten och ibland än oftare. Arbetsstudieingenjörerna ha kommit till den uppfatt— ningen, att detta arbete ofta utföres utan att det är nödvändigt.
Vid nybäddning av sängar dragas dessa antingen ut i korridoren eller få de stå kvar inne i vårdrummet. Sistnämnda förfaringssätt är rätt störande, när det gäller rum med två eller flera patienter. Ur olika synpunkter är ren— göringen av sängkläder det viktigaste momentet i nybäddningsarbetet. Pisk— ning av sängkläderna förekom tidigare mer allmänt än nu. Denna hårdhänta behandling sliter starkt på sängkläderna och är dessutom störande för omgiv- ningen. På allt flera sjukhus ersättes den därför med dammsugning, vilket är att rekommendera.. Dammsugningen verkställas ofta i korridorerna.
Förd—elaktigare är, att den i likhet med den efterföljande vädringen utföres på pisk— eller vädringsbalkonger. Detta kan emellertid ske endast under den varmare årstiden, ej gärna under den kallare, enär sugningen då, enligt vad arbetsstudiedelegationen funnit, göres synnerligen bristfälligt. En annan nackdel med att förlägga dammsugningen till vädringsbalkongerna är, att dessa ofta sakna regnskydd, varför överraskande regnskurar kunna blöta säng— kläderna. Bäst är att koncentrera dammsugningen till ett lämpligt utrymme helst i anslutning till vädringsbalkongen. I dylika utrymmen kan vid block— sjukhus anordnas särskilt centralt dammsugningsaggregat. —— Tvättningen av sängarna utföres som regel med trasa och tvålvatten. Denna rengöringsmetod har ur arbetssynpunkt visat sig vara lämplig. — Angående sammanförandet av nybäddning till bäddeentral, se kap. 10.
Utöver vad här sagts om de olika slagen av bäddning förtjäna följande notiser i arbetsstudiedelegationens berättelse om bäddningen i allmänhet ett omnämnande.
Den primitiva metoden att vid renbäddning bära rent tvättgods med sig i famnen och kasta det smutsiga i en hög på golvet för att därefter på samma sätt avhämtas förekommer ofta. För att underlätta renbäddningsarbetet bör, som på flera avdelningar sker, användas vagnar; i bruk äro »bäddvagnar» och
>smutssäcksvagnar», men även bårvagnar eller rullstolar användas för trans- porten av tvättgods. Bårvagnar äro för övrigt behövliga, när det vid bädd- ningen är nödvändigt att lyfta patienten från sängen. Arbetsstudiedelegatio- nen har funnit de nu vanligen använda »bäddvagnarna» för små och för svaga. För att vagnen skall vara till verklig nytta måste den vara. relativt stor och kraftig, ha plats för allt det tvättgods, som behövs för renbäddning av en hel vårdavdelning, samt vara försedd med häck eller säck av lämplig storlek för uppsamling av smutstvätt. _
Sängöverkasten vikas ibland in under bädden tillsammans med filtarna. Bäddningen håller då bättre än om, som även sker, sängöverkasten hängas löst över sängens sidor och fotända, i vilket fall de lätt glida på sned, vilket verkar slarvigt och ger anledning till ideliga sträckningar och justeringar.
Sängarna-s bottnar äro genomgående utförda av metall i olika konstruktio— ner och för att förhindra alltför stort slitage på madrasserna brukar man oftast över sängbotten lägga och fastbinda ett skydd av buldanväv eller liknande. 'Det torde dock ur hygienisk och praktisk synpunkt vara ändamålsenligare att förse själva madrassen med ett kraftigt skyddsvar, som lätt kan avt—agas i och för tvättning.
Det är av vikt, att sängarna ha lämplig höjd och bredd. Äro de för låga, blir bäddningsarbetet mera tröttande, äro de återigen för höga, är det svårt för patienterna att komma i och ur sängen. De standardiserade sängarna (CSB -— 20, 21), som nu allt mer och mer kommit i användning, ha befunnits lämpliga.
S. k. duxmadrasser användas i viss utsträckning å sjukhusen. De äro bekväma för patienten, men tunga och obekväma att handskas med.
Under senare år har även svampgummimadrasser kommit till användning och på ett par av de studerade sjukhusen har man haft goda erfarenheter av dessa. Emellertid ha de vid svenska sjukhus varit i bruk under alltför kort tid och i alltför liten omfattning för att arbeutsstudiedelegationen oförbehåll- samt skall våga rekommendera dem. De upplysningar, som arbetsstudiedele- gationen erhållit från England, ge dock vid handen, att svampgummimadras— ser ha kunnat användas ända upp till 20 år. Användandet av dem medför bl. a., att arbetet vid själva bäddningen underlättas i det att madrassen ej skall vändas (man slipper sålunda vändbäddning). Därjämte säges svampgum- mimadrassen ha den fördelen, att patienter med ömtålig hud löpa mindre risk att ådraga sig liggsår, och att behovet av liggkrans och vattenbädd minskas.
Matservermg. Sättet på vilket maten transporteras från centralköket till avdelningsköken bestämmer i viss mån metoden för serveringen. Om den för en avdelning avsedda maten i sina kantiner transporteras i sluten matvagn, köres denna i regel från sal till sal inom avdelningen och serveringen till patienterna sker inne i salen från vagnen. I de fall kantinerna transporteras till avdelningen på annat sätt än i en sluten matva'gn, placeras de i regel i av— delningsköket där utportioneringen av maten äger rum. Är matvagnen för— sedd med effektiv uppvärmningsanordning eller är vägen mellan centralköket
och vårdavdelningen ej alltför lång, behöver maten icke värmas före utdel— ningen, vilket däremot i större eller mindre utsträckning måste ske när trans— portvägen är lång eller går utomhus. Under alla förhållanden bör vagnen vara väl isolerad.
Servering från matvagn inne i salen erbjuder flera fördelar. Är vagnen för— sedd med värmeaggregat, behöves, som sagts, icke någon återuppvärmning av maten före utdelningen. Men även där så ej är fallet är tidsåtgången vid se_r- vering från vagn inne i sjuksalen kortare än om maten utportioneras i avdel- ningsköket och därifrån på brickor bäres till de olika patienterna. Enär vid förstnämnda. förfaringssätt maten lägges upp på. tallrikar i patienternas när- varo, kan man lättare taga hänsyn till deras önskemål beträffande portionens storlek 0. s. v. Detta system motverkar också uppkomsten av onödigt matav— fall. På två undersökta sanatorier, av vilka på det ena maten portionerades i avdelningsköket, på det andra i patientrummen, var mängden matavfall i förra fallet 500 g per patient och dag, i andra fallet endast en ringa bråkdel därav.
Bredning av smörgåsar sker på avdelningen. Central smörgåsbredning (i centralköket) har iakttagits endast på ett större sjukhus (i Stockholm) och efter vad som försports har man även där sedermera övergått till att förlägga bredningen till avdelningarna. Det går mycket fort att breda smörgåsar med maskin (försök ha gjorts med en engelsk sådan), men det är en nackdel, att maskinen endast kan användas för mjukt bröd av viss form. Vid central bred- ning torde det icke kunna undvikas, att man, för att vara säker om att smör— gåsarna räcka till, från avdelningarna ofta rekvirerar sådana i överskott. Att på rätt sätt förvara och mot intörkning skydda ett sådant överskjutande lager av smörgåsar, så att spill undvikes, är förenat med vissa svårigheter. Man skulle kunna tänka sig, att endast uppskärningen av brödet förlägges till centralköket och själva bredningen till avdelningarna. Även så begränsad skulle centraliseringen tämligen säkert medföra tidsvinst, dock endast under förutsättningen att det i centralköket uppskurna brödet ej måste slås in i cello- fan eller annat mot intorkning skyddande omslag. Å vårdavdelningen sker i allmänhet smörgåsbredningen i avdelningsköket och verkställes där lämpligen av en person. På en del sjukhus få de patienter, som äro i stånd därtill, själva breda sina smörgåsar. Smöret portioneras då i centralköket, och varje patient får sin portion tilldelad på smörgåstallriken. Vårdpersonalen avlastas där- igenom en del av det med matserveringen förenade arbetet. Genom utdel— ningen av smör i portioner minskas kanske smör—åtgången och patienten kan använda Sin portion på sätt och i myckenhet, som motsvarar hans behov och smak. Å andra sidan torde vid detta förfaringssätt eventuellt överblivet smör i regel avskrapas och tillföras matavfallet. Vidare blir ett stort antal tallrikar nedsmorda med fett, vilket ökar di—skningsarbetet. De "med de båda förfarings- sätten förenade för— och nackdelarna torde i stort sätt uppväga varandra.
Själva uppläggningen av maten på tallrikarna verkställes i regel av avdel— ningssköterskan; serveringen sker med hjälp av ett par biträden. För mycket personal kring matvagnen hindrar i stället för att underlätta arbetet.
Matordningen anpassas i regel efter den på orten gängse. Vanligast är frukost, lunch och middag samt kaffe antingen i samband med lunchen eller som extramål på eftermiddagen. På många sjukhus håller man dock fast vid den gamla ordningen, frukost, middag och kvällsvard, med kaffe som ext-ramål på eftermiddagen eller i anslutning till middag—smålet. Om kvällsmålet utgöres av enklare rätter (gröt, mjölk, smörgås 0. (I.), som förorsakar endast litet disk— nipgsarbete, kan ett lämpligare tjänstgöringsschema uppgöras vid dessa sjuk- hus än vid de med förstnämnda matordning.
Vid varje sjukhus bör fastställas regler för vad som bör avgå som matav- fall resp. vad som skall återföras till centralköket samt lämnas anvisningar om sättet för nedbringandet av avfallskvantiteten.
Transport av patienter utom vårdavdelningar. I vissa fall, t. ex. vid trans port till eller från operation, kräver patienten vård eller särskild tillsyn. Sådan transport utföres därför i regel av vårdavdelningens personal (vanligen avdelnings- eller assistentsköterskan). Transporter, som icke äro förbundna med något vårdmoment, utföres mycket ofta av särskild transportpersonal. Denna personal kan vara knuten till undersöknings- och behandlingsavdel— ningar såsom röntgen— och badavdelning eller till större kliniker eller vid större sjukhus, fördelad på avdelningar av nämnda slag och på kliniker. Valet mel— lan dessa system måste bestämmas av de lokala förhållandena. Måhända er- bjuder det sistnämnda systemet de största möjligheterna till fullt utnyttjande av transportpersonalen och utjämning av dess arbete.
Transport med patient på bårvagn eller rullstol ställer sig lättare för per— sonalen än transport i säng. Sistnämnda transporteringssätt måste dock ofta användas. För transport användas på många håll s. k. sängvagnar. Dylika sängvagnar, vilka förekomma i otaliga. konstruktioner, visa sig alltid besvär- liga i användningen, förorsaka ett rätt betydande merarbete och kräva utrymme för förvaring. En sång, som är upplyftad på en sängvagn, står dessutom ofta ostadigt och inger lätt patienten en känsla av osäkerhet. Bättre är, att sängar äro försedda med hjul. Dessa böra. vara av fullgod konstruktion och ej för små och så monterade, att de kunna fällas upp så att sängen i vila står på benen, vilket gör att sängen står stadigare. En dylik hjulanordning är även billigare i anskaffning än en sådan, där hjulen icke kunna fällas upp utan endast låsas, då sängen står i vila. För att underlätta styrningen vid transpor— ten är det lämpligt, att ett eller två hjul i sängens ena ända kunna låsas i sängens längdriktning. Omsängen är försedd med fyra svängbara hjul, är den ofta svår att styra vid transporten. Detta beror mestadels på att något hjul är dåligt smort eller fått grus e. (l. i lagret, vilket gör att det icke ställer in sig i körriktningen.
Vid anläggningen av transportvägarna inom sjukhuset är det viktigt att tillse, att lutningarna i körbanan ej bli större än att en person är i stånd att utföra transporten av en säng. På ett sjukhus lutade transportkulverten på ett par ställen så starkt, att två personer måste hjälpas åt såväl vid upp- som nedkörseln av en säng (stigningen 1:10). Enligt arbetsstudiedelegationens
åsikt bör lutningen i körbanan vara högst 1: 25 eller 1: 30. Golvbeläggningen är i viss mån avgörande för val av stigning. Cementgolv, som ge ett gott fot- fäste, tillåta en större stigning än golv, som äro belagda med linoleum.
Transporter utan patient och andra ärenden atom. vårdavdelningen. Förut- om transporter av patienter kräver arbetet på en vårdavdelning uträttande av ärenden av många olika slag. Mat, medicin och förrådsartiklar skola hämtas, remisser, journaler och varjehanda meddelanden avlämnas eller hämtas o. s. v. Största delen av dessa ärenden utföras i allmänhet av vårdpersonalen, ofta föga planmässigt. Där uppgiften att hämta och återlämna matkantiner eller matvagnar åvilar vårdpersonalen, utföres den sålunda ofta som ett särskilt ärende i stället för att, som ej sällan i viss utsträckning är möjligt, kombineras med personalens gång till eller från matsalen i samband med måltidsrasten. Inlämnandet av prov (urin-, blodprov etc.) till laboratoriet verkställes ofta av den som tagit provet med resultat, att två eller tre personer ungefär samtidigt gå med prov från en och samma avdelning. När, som i allmänhet är fallet, inlämning och hämtning av förrådskorgar utföres av de olika vårdavdelnin- garnas personal, kommer ett flertal, vid ett medelstort lasarett 20—30 per— soner, att engageras i detta arbete, som vid vissa sjukhus utföres av en person. Följden blir som iakttagits vid ett av de studerade sjukhusen, att 15—20 per— soner kunna. komma att stå i kö utanför förrådet för att hämta sina korgar.
Som allmän princip bör gälla, att den personal, som är anställd vid en viss vårdavdelning, i största möjliga utsträckning bör hålla. sig inom denna och icke springa ärenden hit och dit, i vilket fall det lätt kan hända, att avdelningssköterskan i en kritisk situation står utan tillräcklig personal. Att helt undvika att engagera vårdpersonalen i enstaka ärenden är givetvis icke möjligt. Men så långt ske kan, böra de ärenden, som måste utföras av vård— personalen, samlas. Till en mycket stor del kunna emellertid de vid avdel- ningarna förekommande ärendena avlastas från vårdpersonalen och utföras gcnom särskild budtjänst. .Handlingar av olika slag böra sändas genom regel— bunden intern postgång. Transporter av förr-ådsartiklar, läkemedel, förbands— kanistrar, sopor m. m. böra utföras av särskild transportpersonal.
På. ett av våra senast byggda sjukhus har man för de interna småtranspor- terna byggt en rörpostanläggning. Denna anläggning är den första i sitt slag vid vårt lands sjukhus. Huruvida en sådan anläggning innebär en rationalise- ring och medför ekonomiska fördelar, kan icke avgöras, förrän den varit i bruk någon tid.
Sterilisering och rengöring av sjukvårdsutensilier. På de flesta sjukhus är steriliseringen av förbandsmaterial, instrument o. s. v. mer eller mindre cen- traliserad. Arbetsstudiedelegationen anser, att denna centralisering på de flesta håll med fördel skulle kunna drivas läng-re. I varje fall borde man så vitt möjligt är undvika att till vårdavdelningarna förlägga sådan sterilisering, som fordrar stora ång- eller elektriskt uppvärmda kokare, såvida -— vilket mera sällan är fallet — avdelningen ej disponerar ett särskilt steriliseringsrum. I allmänhet äro dessa kokare placerade i någon även för annat ändamål använd
bilokal, vanligen vakt— eller behandlingsrummet. Särskilt om kokarna sakna. termostat och kylslinga i locket, kunna de förorsaka så stark ångbildning, att hela rummet blir fyllt med ånga.
Sprutor och sprutspetsar samt, i viss utsträckning, enklare instrument som peanger, pincetter, skalpeller o. d. steriliseras oftast på vårdavdelningarna, huvudsakligen genom kokning. För denna sterilisering lämpar sig bäst en elektriskt uppvärmd instrumentkokare. Ofta utföres emellertid kokningen över gaslåga eller på elektrisk kokplatta. I sistnämnda fall är det givetvis olämpligt att —— som på. vissa håll iakttagits —— för kokningen använda kärl utan planslipad botten, enär uppvärmningen då kräver lång tid och onödigt stor energiåtgång.
Arbetet med rengöringen av urinflaskorna är ofta mycket besvärligt, enär urinen på flaskornas innerväggar lätt avsätter i vatten olösliga beläggningar. För att i sådana fall rengöra flaskorna använder man sig på en del håll av vatten, blandat med sand eller i småbitar rivet tidningspapper, på andra av ättika och salt. Ibland brukas också saltsyra, ehuru förekomsten av sådan på vårdavdelningarna är förbjuden. Problemet har ej gjorts till föremål för spe- ciella undersökningar från arbetsstudiedelegationens sida, varför den icke kan uttala någon mening om vad som är mest ändamålsenligt och effektivt. Det torde vara bäst att när en noggrannare rengöring är nödvändig denna utföres centralt, då man skulle kunna begagna effektivare lösningsmedel och bättre utrustning. — Urinflaskor av flera typer äro i användning, till och med av sådan form att de ej kunna användas av patienter, som befinna sig i ryggläge. Den ur denna synpunkt fördelaktigare standardiserade urinflaskan förekom— mer rätt allmänt. Å en typ av denna flaska finns en mindre rektangulär yta, som är sandblästrad, och avsedd för märkning med blyerts. Arbetsstudieq ingenjörerna ha dock funnit, att denna yta mera. sällan användes, utan att man i stället sätter fast en häfta med patientens namn eller nummer, vilken märkningsmetod sjukvårdsper-sonalen anser säkrare.
På några sjukhus märkas även bäckena (på nyssnämnda sätt med häfta) med patientens namn eller nummer. Detta förutsätter, att ett jämförelsevis stort antal bäcken finnes på. avdelningen. I vanliga fall användas emellertid bäcken utan någon som helst märkning. Detta förfaringssätt synes på vissa slag av vårdavdelningar fordra, att bäckena efter varje användning och rengö- ring kokas.
Putsning av bäcken av rostfritt material sker ibland med kraftskurpulver eller med sprit och krita. Intetdera förfaringssättet torde vara lämpligt. Bättre är att sådana bäcken avtorkas med s. k. mineralterpentin eller andra petroleumliknande vätskor. Rondskålar, s. k. stjärtkoppar, vissa instrument kunna. behandlas på samma sätt, innan de kokas.
Spottkoppar av annat material än rostfritt stål användas numera sällan. Å. sanatorier och lungkliniker undergå de noggrann rengöring och desinfektion, vanligen i särskild, på nödigt sätt utrustad lokal. Vid lasarett är den vanligaste metoden för rengöring av spottkoppar, att man efter tömningen sköljer dem
i kallt vatten, varefter de diskas och avtorkas med handduk. Sådan avtorkning måste anses onödig och är dessutom ohygienisk. Å lasarett utföres kokning av spottkoppar så gott som endast, där kokare finnas i sköljrnmmen.
Spilltid. Denna utgöres av personlig tid, väntetid och tid för fyllnadsarbete. Kafferaster är något som förekommer vid de flesta sjukhus. Det kan ju diskuteras, om — som på de flesta sjukhus är fallet — dessa böra inräknas i arbetstiden. De syna-s emellertid ha stor betydelse för personalens trevnad, och det kan antagas, att den förlust i tid, som de förorsaka, uppväges av ökad intensitet och arbetsglädje. De äro också av värde därigenom, att större delen av personalen då träffas och kan dryfta med arbetet sammanhängande problem. Vidare må framhållas, att personalen ej är i egentlig mening fri under dessa kafferaster utan måste vara beredd att när helst så påfordras rycka in i arbetet.
Väntetidens storlek beror till stor del på hur avdelningsarbetet är ordnat. På de sjukhus, där den s. k. salsprincipen (var och en sköter sin sal) är för— härskande, uppstår mycken väntetid genom att personalen ej har det intima samarbete, som erfordras, t. ex. vid bäddning.
Värdpersonalen sättes ofta att utföra s. k. fyllnadsarbete av olika slag, t. ex. klippning och vikning av cellstoff, rullning av gasbindor, lagning och märk— ning av textilier, brodering av dukar. När detta arbete verkligen är ett fyll— nadsarbete, avsett att utfylla sådana luckor i vårdavdelningsarbetet, som ej kunna undvikas genom organisatoriska åtgärder från arbetsledningens sida, är därom intet att säga. Men att obligatoriskt ålägga. vårdavdelningarna att per dag eller vecka utföra en viss mängd sådant arbete, är säkerligen fel— aktigt. Avbrotten i vårdavdelningsarbetet bör man söka nedbringa genom bättre organisation av detta arbete, medan fyllnadsarbeten av ovannämnda slag böra utföras centralt, varvid t. ex. klippning av cellstoff för hand kan er- sättas med skärning i bandsåg och isyning av knappar, lagning av strumpor o. d. utföras med maskin i tvätteriets lagningsrum.
Städning av korridorer och salar. Jfr. detaljstudier kap. 6, G, Golvvård. För daglig golvrengöring kan man använda sig antingen av torr metod, sop— ning eller dammsugning, eller av våt metod, vaskning.
Av dessa synes den torra metoden kombinerad med den våta vara att före— draga när det gäller golv belagda med linoleum eller gummi, medan den våta metoden ensam lämpar sig väl för golvplattor, tillverkade av asfalt— eller konsthartsprodukter, samt för olika sorters stenplattor.
Ur hygienisk synpunkt är emellertid sopning med vanlig sopborste för- kastlig på grund av det damm, som därvid uppvirvlas. Sådan sopning var dock den huvudsakliga dagliga rengöringsmetoden vid flera. av de studerade. sjukhusen. Dammsugning är vida att föredraga; sådan har emellertid obser— verats endast på ett fåtal sjukhus. Vid den försöksverksamhet, för vilken redo— gjorts i kap. 9, har dammsugning införts som huvudsaklig daglig rengörings— metod. En dammsugning per dag syntes därvid vara tillräcklig för renhåll— ningen, så vida det ej rörde sig om golv, som voro utsatta för stark nedsmuts— ning, t. ex. golv i genomgångsavdelningar. En eller ett par gånger i veckan utbyttes dammsugningen mot vaskning.
Jämte sopningen är vaskningen den mest förekommande metoden. Denna är visserligen ur hygienisk synpunkt fullt tillfredsställande men, som ovan sagts, är daglig vasknin-g av golv belagda med linoleum eller gummi icke lämplig. Den minskar nämligen beläggningens hållbarhet och bör därför be— gränsas till en är två dagar i veckan. Den dagliga vaskningens skadliga in— verkan på linoleum och gummi sammanhänger i huvudsak därmed, att per— sonalen oftast blaskar för mycket vatten på golvet utan att efteråt med till- räcklig noggrannhet avtorka detsamma eller också med att tvättmedel tillsättes vaskvattnet i för stor mängd och att man underlåter att efterskölja med rent vatten och därefter torka golvet. -— På senare år har i stället för de i allmän— het brukade skurtrasorna cellulosasvampar börjat användas vid vaskningen. Dessa svampar äro trevligare och effektivare att arbeta med men troligen dyrare i användning än trasorna.
Huvudparten av golvrengöringen på vårdavdelningar-na göres i allmänhet under den bråda tiden före frukost. Arbetet är oftast uppdelat på flera per— soner, av vilka var och en har att plocka fram och ställa tillbaka redskapen. Därvid blir ordningsföljden för de olika lokalernas rengöring ibland felaktig, så att vissa golvytor måste sopas två gånger.
I detta sammanhang må omnämnas, att dammning av möbler i salar och korridorer oftast utföres med trasor, som sköljas i tvålvatten och sedan vridas ur. Noggrann eftertorkning med torr trasa är i så fall nödvändig, eljest riske— rar man att målade och lackerade ytor förstöras inom kort tid. Som exempel kan nämnas, att möblerna på ett av våra sinnessjukhus redan efter ett års användning voro i sådant skick, att behov av fullständig målning och lackering förelåg.
Slutligen må framhållas, att sjukhusen sällan lämna nödiga råd och anvis- ningar cller i varje fall icke bindande direktiv beträffande golvbehandlings— metoderna. Följden är, att dessa ingalunda äro enhetliga inom ett och samma sjukhus. Varje avdelningssköterska håller i regel på sin metod. Men även inom en och samma avdelning kan metoden växla. På en studerad sanatorie- avdelning sopades, gneds och bonades golvet i korridoren varje dag så att det var spegelblankt. Golvet i salarna däremot bonades sällan men vaskades dagligen med varmt vatten tillsatt med mycket tvättmedel, vilket hade till följd, att mattorna här voro uttorkade och sönderspruckna.
Angående periodisk golvvård se kap. 6 s. 105. Blomvård. Blommor till patienter överlämnas ofta i stora mängder och förorsaka då personalen mycket arbete. Under natten skola blommorna föras ut ur salarna och förvaras och vårdas på annat ställe. De hämtas då på efter- middagen eller kvällen och placeras antingen på golvet i korridoren utanför resp. salar eller i sköljrummet eller i ett särskilt blomrum, vanligen också använt för andra ändamål, för förvaring av tomma vaser och använda krukor o.. s. v. Det har även observerats att man i blomrummet förvarat porslin för tbc—patienter. På morgnarna, oftast under den bråda tiden innan frukosten, utlämnas blommorna till patienterna, i regel av flera personer. Vården av blommorna åligger på. vissa. sjukhus dag-, på andra nattpersonalen.
Arbetsstudieingenjörerna, som funnit, att blomrummen, där sådana inrät— tats, ibland varit så små, att man ej kunnat arbeta rationellt eller ens kunnat få plats till alla blommorna i dem, anse det fördelaktigare, att blommorna för- varas i ett sköljrum med god ventilation och goda bänkutrymmen samt rym— liga diskhoar för arbetet med blommorna. Vidare ha de fått det intrycket, att bästa utjämningen av arbetet på vårdavdelningen i allmänhet vinnes, om vården av blommorna ålägges nattpersonalen. Insamling och utlämning av l dem kan lämpligen ske med tillhjälp av vagn och i så fall utföras av en person.
De standardiserade vaserna av rostfritt stål äro att föredraga framför de ofta mer eller mindre söndriga vaserna av glas eller porslin eller från labora— toriet »lånade» mäteylindrar o. d.
Kap. 12. Sammanfattning.
I enlighet med förutsättningarna vid tillsättandet av statens sjukhusutred- ning beslöt utredningen vid sitt första sammanträde på ett av dåvarande leda- moten, professorn, numera generaldirektören C. Tarras Sällfors framlagt förslag, att hos Kungl. Maj :t hemställa om bemyndigande att utföra arbets- studier vid sjukhus. Sedan vederbörligt tillstånd erhållits, igångsattes dessa arbetsstudier på våren 1944 och ha därefter pågått till den 1 juli 1947. Under större delen av undersökningsperioden ha arbetsetudierna letts av en hög- skoleutbildad arbetsstudieingenjör med biträde av 3—6 arbetsstudieingen- jörer. Sedan den 1 juli 1947 ha arbetsstudieingenjörerna fortsatt sin verk— samhet i centrala sjukvårdsberedningens regi, dock även därvid tidvis i sam— arbete med sjukhusutredningen. » I här föreliggande betänkande redovisas endast de arbetsstudier, som be- drivits på vårdavdelningar vid kroppssjukhus samt trafikstudier, vilka senare endast avse lasarett. De studier, som utredningen verkställt vid sinnessjuk- husens vård— samt sysselsättnings— och arbetsterapiavdelningar och vid tvätterier, ha redovisats i tidigare betänkanden (SOU 1948: 37 och SOU 1950: 23). I samband med utredningen angående verksamheten vid sjukhus— kök kommer en redogörelse att lämnas för vid köksavdelningar utförda stu- dier. Det må även nämnas, att vissa på vårdavdelningar vid lasarett bedrivna studier, som avsågo att belysa den driftekonomiska vinsten av annexavdel— ningar, redovisats i ett tidigare betänkade (SOU 1947: 61).
Då arbetsstudier, enligt vad utredningen har sig bekant, icke tidigare be— drivits på vårdavdelningar, lämnas i kap. 1 en tämligen detaljerad redogörelse för den tillämpade studiemetodiken. Vid utformningen av denna har utred- ningen helt naturligt sökt ledning i den metodik, som redan fanns utbildad ;för arbetsstudier inom andra områden. Sjukhusutredningens arbetsstudier *omfat-ta metodstudier, tidsstudier och studier av förflyttningar. Dessa tre slag av studier kombineras vanligen med varandra på olika sätt. Utredningens metodstudier ha sålunda bedrivits samtidigt med tidsstudierna eller med
studier av förflyttningar; i vissa fall ha alla tre slagen av studier bedrivits samtidigt. Med avseende på. arbetsstudiernas praktiska utförande särskiljer utredningen följande slag av studier: totalstudier, som äro kombinerade tids; och metodstudier utförda på vårdavdelningar under en vecka och omfatta alla där av själva vårdavdelningspersonalen under dagen utförda sysslor; detaljstudier, som äro kombinerade tids- och metods- eller förflyttnings- och metodstudier men som blott avse studiet av enstaka arbetsmoment eller ar— betet i viss bilokal eller sjuksal; frekvensstudier, som avse studiet av perso— nalens förflyttningar inom vårdavdelningen samt trafikstudier, vilka avse studiet av antalet och arten av utförda transporter och ärenden mellan skilda. lokaler inom sjukhuset.
En viktig uppgift, som i princip måste lösas före tidsstudiernas igångsät— tande, var att uppdela vårdavdelningsarbetet i skilda arbetsmoment. Den uppdelning, som utredningen efter en rad omarbetningar kommit fram till, redovisas i bilaga 1. Antalet arbetsmoment, bortsett från vakanta nummer, uppgår till 86. Dessa ha i tabellerna sammanförts till sex huvudgrupper, vilka äro angivna bl. a. å. s. 13.
I kap. 2 har utredningen redovisat omfattningen av de olika studierna. Totalstudier ha utförts på 16 vårdavdelningar vid lasarett och av dessa ha. fyra studerats vid två tillfällen. Hela antalet vid lasarett utförda totalstudier ' är således 20. Vid kronikeranstalter ha sex och vid sanatorier fyra vårdavdel— , ningar varit föremål för totalstudier. Detaljstudier av skilda slag ha utförts vid 10 vårdavdelningar vid lasarett, medan frekvensstudier utförts vid 23, varav tre studerat-s vid två tillfällen. Frekvensstudier ha vidare utförts vid kronikeranstalter och sanatorier vid vardera å fyra vårdavdelningar. Trafik- studier i utredningens regi ha utförts vid två lasarett.
Efter en kortare orientering i kap. 3 rörande klientelet, personalen, loka- lerna och materielen samt arbetets organisation vid de totalstuderade vård— avdelningarna har utredningen i kap. 4 övergått till att tämligen utförligt diskutera materialets representativitet och tillförlitlighet. I avsnittet om' materialets tillförlitlighet har utredningen ingående behandlat de svag- heter, som kunna befaras föreligga i detsamma. Jämförelsen med den inven- tering rörande vårdplatser, beläggning och personal avseende förhållandena år 1943, som verk-ställts av utredningen i samarbete med centrala sjukvårds— beredningen, visar, att de totalstuderade avdelningarna med hänsyn till stor- lek, beläggning och personal äro tämligen representativa för de svenska sjuk— husen. Det framgår vidare, att, om de studerade vårdavdelningarna jämföras inbördes, finnes en tydlig överensstämmelse i de proportioner, med vilka sysslor av olika slag ingå i arbetet, även om variationerna äro tämligen stora. Enligt utredningens uppfattning får därför den allmänna bild, som total— studierna ge av arbetet på vårdavdelningarna, till väsentlig del anses repre- sentativ och riktig även om sifferuppgifter rörande enstaka arbetsmoment böra bedömas med försiktighet.
Att på ett något så när fylligt och rättvisande sätt sammanfatta de rent
sif'fermäs-siga resultaten av de utförda arbetsstudierna låter sig icke göra utan en långt i detalj gående upprepning av vad som sagts i kap. 5—10. Ut— redningen anser sig därför här böra begränsa sig till att i all korthet redo- göra för de result-at, vilka erhållits med utgångspunkt från de utförda arbets- studierna. Ur principiell synpunkt mest betydelsefulla äro de, som nåtts genom totalstudierna. Av mera begränsad men å andra sidan av mera på- taglig betydelse äro de resultat, som ernåtts genom detalj-, frekvens- och trafikstudier samt försöksverksamheten. Utredningen har funnit det lämpligt att först redogöra för de väsentligaste av dessa _
I kap. 6 redovisas vissa detaljstudier av arbetet i avdelningskök, sköljrum och sjuksalar samt. av matutdelning, bäddning och golvvård. Dessa under- sökningar ha visat, att relativt stora vinster kunna erhållas genom sådana på vissa detaljer i vårdavdelningsarbetet direkt inriktade studier. Detalj- studier av diskning i avdelningskök ha bl. a. givit den viktiga upplysningen, att maskindiskning jämfört med handdiskning under vanliga förhållanden icke medför någon tidsvinst. Dessa studier ha även lett till utformandet av en mera ändamålsenlig metod för handdiskning, som medför att torkningen av disken kan reduceras till ett minimum. Detaljstudier av daglig golvvård ha visat, att dammsugning i stort sett ger ett tillfredsställande resultat med endast en golvbehandling per dag. Med frekvensstudier kombinerade detalj— studier av arbetet i sköljrum ha givit vissa upplysningar av värde i vad gäller den lämpliga placeringen av inredningen och utrustningen i dessa rum.
De utförda räkningarna av antalet gånger, som personalen under arbetet förflyttar sig mellan olika arbetsställen inom vårdavdelningen, redovisas i kap. '? >>Frekvensstudier». Dessa studier ge en viss vägledning för planlägg ningen av vårdavdelningar vid sjukhus i allmänhet. Härtill återkommer ut redningen i ett senare betänkande. Dessutom ha de visat bestämda fördelar av att ge vissa delar av arbetet på vårdavdelningen rondkaraktär. Det fram- går således, att vid tvenne i kap. 7 skisserade avdelningar om 30 vårdplatser de sammanlagda vägsträckorna, som personalen under arbetet'har att till- ryggalägga, vid svagt utvecklat rondsystem blir omkring 3 500 m längre per dag och person än vid starkt utvecklat rondsystem om avdelningen har 3— sängsdjup och 5000 m om avdelningen har 2-sängsdjup.
I kap. 8 lämnas en redogörelse för resultatet av utförda trafikstudier. Trafikstudierna visa bl. a., att kommunikationerna de olika avdelningarna emellan med skriftliga meddelanden upptager en tämligen stor del av hela antalet ärenden och transporter, och ge huvudmännen härutinnan anledning överväga lämpligheten av att överföra detta slag av ärenden till en särskild budtjänst. I fråga om centraliseringen av patienttransporterna till en för hela sjukhuset gemensam transportavdelning ha studierna givit vid handen, att sådana transportavdelningar äro svåra att organisera. Vid studier på en sådan avdelning visade det sig, att denna endast hann utföra 40—50 % av samtliga patienttransporter, trots att transportpersonalens personliga tid och väntetid uppgick till omkring 40 % av den fastställda arbetstiden.
I syfte att i praktiken pröva vissa av arbetsstudiedelegationen framlagda förslag till rationaliseringar, har utredningen å vardera en vårdavdelning vid Östersunds och Lidköpings lasarett bedrivit viss försöksverksamhet. En redogörelse för denna verksamhet och hur densamma utfallit, lämnas i kap. 5). För det förstnämnda lasarettets vidkommande har försöksverksamheten med— fört, förutom bättre arbetsförhållanden och mindre jäkt i arbetet för den relativt knappa personalen, även en ökad reservkapacitet vid måttlig över beläggning. Vid Lidköpings lasarett har dessutom vårdavdelningens dag— personal kunnat minskas med omkring 10 %. Kostnaderna för de vid för— söksverksamheten vidtagna förändringarna beträffande lokaler och materiel uppgingo vid avd. A? Östersunds lasarett till 7737 kronor och vid avd. 8 Lidköpings lasarett till 12137 kronor.
I kap. 10 lämnas en redogörelse för verksamheten vid en vid Lidköpings lasarett på försök anordnad bäddcentral, avsedd att i första hand ombesörja allt med nybäddning sammanhängande arbete för den medicinska kliniken. Det framgår bl. a., att genom denna central tidsåtgången för arbete i samband med nybäddning inklusive tiden för sängarnas transport till bäddcentralen kunnat nedbringas med omkring en tredjedel. Kostnaderna. för anordnande av densamma ha varit 7496 kronor.
I anslutning till redovisningen av de siffermässiga resultaten, särskilt i kapitlen rörande detaljstudier och försöksverksamhet, ha åtskilliga av arbets— studiedelegationen framlagda synpunkter och förslag beträffande metoder och hjälpmedel vid vissa sysslors utförande blivit omnämnda. I kap. 11 har utredningen berett arbetsstudiedelegationen tillfälle att framlägga en kom— pletterande redogörelse för sina synpunkter och förslag rörande vårdavdel- ningsarbetet, vilka enligt utredningens uppfattning kunna vara värda att beaktas vid organisationen och utförandet av detta arbete.
Vid tiden för sjukhusutredningens tillsättande var det ett omstritt spörs— mål, huruvida arbetet inom vårdavdelningar lämpade sig för arbetsstudier. Under det att många väntade sig stora vinster av dylika studier, företrädde icke så få den uppfattningen, att utbytet av dem inte kunde bli särdeles stort, när det gällde ett verksamhetsområde, där arbetets organisation och utförande till väsentlig del måste bestämmas av hänsynen till sjuka männi— skor; man spådde, att det skulle möta stora svårigheter att skilja denna mycket viktiga del i sjukvårdsarbetet från det genom arbetsstudier mätbara, och befarade, att rationaliseringsåtgärder, som byggde på en sådan diffe- rentiering, kunde komma att medföra en icke önskvärd mekanisering av sjuk— vården. Ett moment, som försvårade en eljest tänkbar rationalisering av vårdavdelningsarbetet, vore jämväl att finna däri, att vårdavdelningsperso- nalens arbete i hög grad ständigt måste påverkas av och variera i anslut— ning till det inneliggande klientelets genomsnittliga sjukdomstillstånd och därmed sammanhängande behov av diagnostik, terapi och personlig om- vårdnad.
För att överhuvudtaget kunna utföra arbetsstudier på vårdavdelningar av det slag, som ovan benämnts totalstudier, fann sjukhusutredningen det nödf vändigt att utarbeta. en för detta, speciella område avpassad metodik, därvid det främst gällde att åstadkomma en uppdelning av de i arbetet ingående sysslorna i lämpliga arbetsmoment. Såväl härvid som vid arbetsstudiernas genomförande framträdde, som närmare utvecklas å s. 14, svårigheterna att i renodla vissa sysslor och arbetsmoment såsom t. ex. »samtal med patient», som dels förekommer såsom särskilt arbetsmoment, dels ock helt naturligt inmänger sig i åtskilliga andra utan att kunna särskiljas eller närmare specificeras.
Utredningen har dock kommit till den uppfattningen, att den genom total.— studierna erhållna — i kap. 5 redovisade _ allmänna kartläggningen med dess uppgifter rörande tidsåtgången för de skilda arbetsmomenten och dessas fördelning på olika personalkategorier och på veckans dagar och dagens timmar ger en god överblick över det skiftande arbetet å vårdavdelningarna och därigenom en värdefull vägledning, när det gäller att. göra upp arbets- ordning och tjänstgöringsschema, samt vidare klarlägger, att tämligen stora delar av detta arbete äro av den arten, att de i och för sig kunna bli föremål för rationalisering utan att man inkräktar på den för sjukvården och patien- terna så betydelsefulla personliga omvårdnaden och kontakten mellan patient och vårdpersonal.
Trots vad på s. 164 anförts i fråga om arbetsstudiedelegationens all- männa uppfattning angående den ansvariga vårdavdelningspersonalens ambi— tion och intresse för arbetets rationalisering, ha de utförda studierna givit anledning till kritik av och omedelbara råd och anvisningar beträffande åt— skilliga observerade förhållanden vid de studerade avdelningarna. Siffermate— rialet har emellertid icke visat sig ge ett direkt underlag för mera generella re- kommendationer i fråga om arbetets rationalisering. Då det gäller skillna— derna t. ex. i fråga om tidvsåtgången för motsvarande grupper av arbetsmo— ment vid skilda sjukhus måste man i regel gå in på en detaljerad analys av de lokala omständigheterna för att kunna utläsa en förklaring till de konstaterade variationerna och för att i anslutning därtill kunna vidtaga eventuellt möjliga rationaliseringsåtgärder.
Enligt utredningens uppfattning kommer också arbetsstudieverksamheteu i framtiden att domineras av studier med särskilt hänsynstagande till de lokala faktorerna och ofta inriktas på speciella grenar av verksamheten. För dylika framtida lokala studier får den nu utförda kartläggningen anses 'utgöra en oundgänglig grundval och häri ligger dess stora betydelse.
Det bör vidare framhållas, att arbctsstudie-materialet i väsentliga princip— frågor icke ensamt kan tagas till utgångspunkt för direkta rationaliserings— 1 åtgärder, emedan dessa måste klarläggas och bedömas jämväl ur andra syn— ' punkter. I fråga om t. ex. vårdavdelningens utformning giva arbetsstudierna visserligen en viss vägledning, men lämna ej svar på så väsentliga spörsmål som vårdavdelningens lämpliga storlek ur medicinsk-Olganisatori'sk synpunkt.
Då det icke ansetts lämpligt eller möjligt att behandla frågor av denna räckvidd i detta betänkande, som allenast avser att lämna en redogörelse för utförda arbetsstudier, ämnar utredningen i ett senare betänkande så uttöm- mande som möjligt behandla och med utnyttjande av arbetsstudierna belysa vissa med kroppssjukvårdens planläggning och organisation sammanhängande principfrågor och spörsmål.
Av det sagda framgår, att man med utnyttjande av det grundmaterial, som framlagts i detta betänkande, vid lokalt bedrivna arbetsstudier även inom ett så speciellt verksamhetsområde som vårdavdelning-sarbetet torde kunna på— räkna omedelbara resultat av värde. Det kan dock icke väntas, att resul— taten bliva av den omfattning, som uppnåtts inom industrien. För att påtag- bara rationaliseringsresultat skola kunna uppnås vid arbetsstudier av ifråga— varande art och i samband med dessa eventuellt bedriven försöksverksamhet, är det enligt utredningens uppfattning nödvändigt, att man anlitar i fråga om sjukhusdriften erfarna arbetsstudieexperter. Dessa. måste också beredas tillfälle att på platsen intimt samråda och samarbeta med en eller flera särskilt utsedda representanter för sjukhuset och huvudmannen, vilka ha tillräcklig auktoritet och förmåga att på lämpligt sätt genomföra de rationaliseringsåtgär— der, i vilka arbetsstudieverksainhetcn kan utmynna. Utredningen har också medverkat till att dess arbetsstudiedelegation, sedan de av utredningen be- drivna arbetsstudierna slutförts, numera. anslutits till centrala sjukvårdsbered— ningen för att de arb-etsstudieingenjörer, som i utredningens tjänst förvärvat erfarenhet och undersö'kningsrutin på området, vid behov skola kunna stå till sjukhushuvudmännens förfogande för lokala undersökningar rörande sjukhusens arbets- och organisationsförhållanden. Det. stora intresse, som huvudmännen vis-at för anordnandet av sådana undersökningar, framhäver med önskvärd tydlighet, att ett starkt behov föreligger av arbetsstudier på sjukvårdsområdet.
Summary in English.
Under the auspices of the »The State Committee on Hospitals», studies of the work in both the domestic departments (central kitchens, laundries) and the wards of hospitals have been made. These studies refer to hospitals for both physical and mental illnesses.
In this report, the greater part of the material collected is reviewed, i. e. that from hospital wards, nursing institutions for persons with chronic diseases, and sanatorias. Further it contains a couple of studies of transports which illustrate the kind and frequency of errands between the various parts of the hospitals. By »ward» is meant a department usually containing 20 to 40'patients, whose care is in the hands of one unit consisting of a Head Nurse (avdelningssköterska), one or two Assistant Head Nurses (assistentsköterska), some auxiliaries (sjukvårdsbiträden) and possibly one or two Student Nurses * '(elever) in all about 8 persons (see table 1 L, lines 12—16).
The studies were carried out by special experts in consultation with the hospital staff. It was not considered advisable to employ doctors, sisters or other members of the medical staff to make this type of observations. The observations were made only during the daytime (as a rule between 6,30 a. 111. and 8 p. 111.) and refer only to the staff permanently attached to the wards adoctors not included).
The observations are of three kinds: time studies, frequency studies (cove- ring the movements of the staff between the various rooms during their work) and studies of method. Method was always studied together with the other items.
The most important observations were combined method and time studies !(;overing one week. The names of the hospitals and departments concerned will be found in the table on page 21. It willl be seen that of the studies at wards 20 were made at hospitals, G at nursing institutions for persons with chronic diseases, and 4 at sanatorias. The wards were chosen as being repre— sentative of these kinds of Swedish hospitals. The dates of the observations are shown in the right—hand column.
All the wards consist of a series of rooms for the patients and other rooms situated along a corridor (see plans appendix 2). The number of beds and patients is not only given in tablel (line 28) but also in the headings of tables 2—8. In table 1 (lines 29 and 30) is shown the area of the departments, the number of rooms for patients and so on.
With regard to the method of the studies see appendix 1, which is a list of the various items into which the work in the wards is divided. The items of. work are to be found — in some cases lumped together into larger units 7— in tables 2—4 and 6—8, where the statistics of the observations are to be found. Table 5 gives a specification of the various stages of transports and errands made by the ward staff inside and outside the wards. The text Will be found in chapter 5. The following table is a synopsis of the various tasks.
Time worked by ward stef on day work divided into percentage of time taken on various groups of items of work. The average for 15 words at hospitals,
6 wards at nursing institutions for persons with chronic diseases and
4 at .sanatorias. ( Cf table 2 L, K and S).
. Nursingr __ H 0 S 1) ' tal & institutions . . _ _ . Wards for persons Sanatorias . . Medical Surgical in rrcuerul Total with 42'3 beds Groups of opcrutlons wards war-ds l 0 . l wards __ _ 28'5 hade 300 beds ”Evita s 31'2 beds nhronu 43.2 pa- _ , _ 31'2 beds , diseases ticnts 30 o pa- 28 :: par— 30 a 30 & pa- "8" beds tients tients _o p ' tients " _7 tlents 27 e pat. Total time in minutes worked per week and ward .................... 30 371 28 452 27 282 28 91 24 602 18 807 bed ...................... 1 066 948 874 97 857 550 patient .................. 1 012 1 005 892 977 891 435 Thereof in % for: Diagnosis .................. 5'1 3'5 3'6 4'2 0'6 1'6 Therapy .................... 9'1 12'4 103 105 7'4 8'7 Combined diagnosis and thera- py etc .................... 9'2 6'7 53 7-4 2'8 5'7 Office work ................ 61 41 34 48 '7 31; Total nursing time 295 267 22'6' 261; 125 193 Patients, toilet .............. 6'7 6'5 7.0 6'7 10'4 4'8 Bed making ................ 124 142 141—2 13-4 20—7 71; Serving food ................ 14'3 11'2 130 130 18'2 19 5 Total personal care 33'4 319 SM.? 33'1 493 322 Transports .................. 55 6'2 5'2 5'6 28 71; Cleaning of rooms .......... 106 109 12'2 11'1 11'6 16'8 Washing up ................ 7'0 5 9 6'4 6'5 8'9 14'3 Other care of supplies ...... 7”) 8”? 88 8'1 6.6 4'6 Total care of rooms and supplies . . . . 24'8 25'5 27'4 25'7, 27'1 34'7 Miscellaneous tasks .......... 1'1 19 O:; 12 av 1'2 Private time, waiting time, on duty but unocmipied etc.. . . . 5'7 7'8 10'0 7'5 7'6 5'1 Total 1000 1000 1000 1001) 1000 1000 *
Figure 1, page 37, shows the total working time per ward and week in each of the wards that were studied. Figure 2 shows the hospital wards concerned arranged in order of working time per patient and week for the time taken for the nursing and personal care of the patient. Figure 3 shows the percen— tage of the total working hours spent in performing the various tasks. The size of the circles is in proportion to total time worked.
From table 6 and fig. 4 (page 60) one can see the percentage of time spent by each category of the staff in performing the various tasks. The circles in the vertical column to the left refer to Head Nurses and Assistant Head Nurses and the following to Student Nurses, Assistant Nurses (under—
sköterska) and others (mainly auxiliaries). One can see, for instance, that the Head Nurses and Assistant Head Nurses spend from 65—70 % of their time on actual nursing, except at sanatorias where their share is somewhat lower, or 58 %. The auxiliaries spent most of their time looking after the personal needs of the patients and care of rooms and material. Table 7 shows what percentage of the working hours of the various categories of duties are performed by Head Nurses and Assistant Head Nurses, Student Nurses, Assistant Nurses and others.
The table on pages 65—66 shows the time worked by the whole staff during each of the days of the week together with particular details of the time worked by Head Nurses and Assistant Head Nurses and the other members of the staff. The table on pages 68—69 and 71—72 shows the working hours during each day of the week divided into groups according to the type of work. The figures on pages 74—76 show, for each hour of the day, how the time worked by the whole staff was divided according to groups of various items of work. On page 74 are given these data for Sunday, Thursday and the weekly average for three wards. Pages 75 and 76 give only the weekly average.
Observations have been made to find out if there is any connection between on the one hand the number of staff in the wards and the division of the working hours according to various items of work, and on the other hand the size (number of beds) of the wards, whether the patients are males or females, whether the wards are medical or surgical and the methods and materials used. N o particular connection between these factors was noticed. The illnesses, for which the patients were being nursed, were not recorded and compared with the amount of work, but the different wards studied wit-hin each type of hospital were chosen so that the types of illnesses. among patients should be, as near as possible, the same.
Certain parts of the wards or the work have been studied more thoroughly by detailed observations (chapter 6). Studies of the washing-up in the ward kitchens show i a. that washing-up machines do not save any time for the staff (page 91). —— Observations in the wards show that each patient was visited about the same number of times per day, wlhether in a room for one, two or more _ up to eight — patients, but that it is clear that larger rooms show a saving, as the needs of several patients could be tended to during every visit (pages 98—99). — Different methods for cleaning floors were studied and the experts found that vacuum-Cleaning once a day With a sufficiently powerful cleaner together with a more thorough periodical clea— ning with washing and polishing floors, give in general a satisfactory hygienic result in return for a reasonable amount of work. The floors of all the wards that have been studied were covered with linoleum.
Separate studies of the movements of the staff from one room to, another during work in the wards (chapter 7) have shown that not inconsiderable saving may be effected in the distances covered, if certain parts of the work
are done in rounds during wthich one or two of the staff visit each room in turn.
Studies of communications (chapter 8) show, among other things, that written communications between the different departments constitute a considerable proportion of all errands and transports, and might, therefore, give reason to consider the advisability of transferring this part of the ! communications to special functionaries. With regard to the centralization of the transport of patients to a transport department common to the whole hospital, observations have shown that such transport departments are difficult to organize. Studies of such a department showed that this could not effect more than 40—5096 of all the transport although the personal time and waiting time of the transport department staff amounted to about 40% of the fixed working *hours. The figure in this chapter (page 131) illustrates the number of errands and transports divided according to the hours of the day and the type of errand or transport.
The Committee has organised experiments (chapters 9 and 10) at two hospital wards (Östersund A 2 and Lidköping 8). In both cases these experiments resulted in a certain casing of the work for the staffs and at Lidköping there was a saving of about one person (auxiliary) form a total staff of 71/4. These results were achieVed by a series of minor changes such as certain alteration of premises, improvement of implements and more sy— stematic methods of work (rounds and better methods of washing—up). At Lidköping hospital an experimental centre for Cleaning bed-clothes and making beds for new patients in the whole medicinal clinic was organized. The work of making beds for new patients has been reduced by a third. During their work, the experts have introduced new apparatus, some of which are illustrated in this report-. These include a stationary vacuum cleaner for cleaning mattresses and blankets (page 162) and a horse for airing blankets was constructed by one of the experts (page 162). Both belong to Lidköping hospital. Further, they have constructed a rack to be used for rinsing and air-drying plates, and a basket to be used for smaller pieces of china etc. when washing—up in the ward kitchen (page 142). A somewhat extra deep sink in which to rinsethe dishes is necessary When this apparatus is used. On page 156 in an illustration of a mine meter. constructed so that one tenth of a patient's urine can be taken from the Whole. This does away with the necessity of saving the whole of the patients urine.
In chapter 11, the Committee has given the Time and Motion Study Experts an opportunity of giving their views on the work in the wards, which, in the opinion of the Committee, may be of great value in the organization of such work.
The Committee has come to the conclusion that the information about the
' time taken to do the different items of work, their distribution among the various wtegories of staff, the days of the week and hours of the day, consti— tutes a survey of the varied work of hospital wards which should be a
valuable guidevin the planning of time—tables and duty schedules. The obser- vations show that a rather large part of the work is such that it may be rationalized without encroaching upon the personal care of the patients and the valuable contacts between the patients and the ward staff.
Even if the observations eriticise some of the conditions, and give advice with regard to the departments studied, the statistic results are not suitable as a basis for general recommendations in respect of the rationalization of the work. In the question, for instance, of the difference in time taken to perform similar tasks at different hospitals, detailed analyses of the local conditions must- be made before an explanation of the variations can be arrived at and rat-ionalization can be attempted.
In the Committee's view, Time and Motion Studies will in future be dominated by observations which take particular consideration to local factors and aim at special branches of work. The value of the present report lies in the fact that it is to be considered as an essential foundation for future observations ot local conditions.
It should be stressed that the material in this report should not be taken as the only starting point for rationalization, as there are many questions of principle Which must be eleared up and judged from other points of view. F or example, in the question of planning of wards, the observations give a certain guidance, but do not solve the essential problem of the most suitable size of wards form the medical point of view.
It has not been considered either advisable or possible to deal with questions of such scope in this report, which is only intended to give an account of the Time and Motion Studies. In a coming report the Committee intends to deal with the whole question in as great detail as possible, and, taking due consideration to the knowledge gained through the observations, elucidate the problems and principles which arise during the planning and organisation of the general hospitals.
It is evident from the above, that even in such a specialized sphere as the work of hospital wards, Time and Motion Studies may give immediate and valuable results if they are carried out locally and full advantage is taken of the comprehensive outline material in this report. It is not to be expected, however, that the results Will be as marked as those which have been achieved in industry. The Committee is of the opinion that, in order to attain acceptable results, it is necessary to employ experienced Time and Motion Study experts to carry out the observations and to co—operate in possible experiments. These experts must be given opportunities of intimate consultation and collaboration with a specially chosen representative or representatives of the hospital or its principal, with enough authority and ability to carry out such rationalization as may be indicated by the observa- tions.
BILAGOR
XU
*,
Förteckning över arbetsmoment. List of the Various Itmns of Work.
Intagning av patient (inkl. viss provtagning). Reception of patient (inclu- ding certain tests). Avdelningspersonalen tar hand om nyintagen patient, utför med intagningen sammanhängande skrivg-öromål, hjälper patienten i säng, inhämtar upplys- ningar om sjukdomen, tar erforderliga prov och antecknar i journalen i sam- band härmed.
Sjuksköterskerond. Sister's round. Avdelnings- eller assistentsköterskan går rond på avdelningen, efterhör pati- enternas tillstånd och samtalar med dem. I detta moment ingår även tiden för viss behandling t. ex. smärre omläggningar. Jämför nr 14.
Läkarrond. Staff duties during doctor's round. Huvudsakligen den tid, som avdelningspersonalen (i första hand avdelnings- sköterskorna och eleverna) sysselsättes genom läkarrond. Hit har dock även räknats annan tid, som personalen varit upptagen genom läkares närvaro på. avdelningen.
Omläggning. Bandaging. Arbete i samband .med omläggning, eksemvård och justering av sträck på patient. ' Spolning. Syringing of prostate patients. Allt arbete i samband med tappning och spolning av blåsan på prostatici. Jämför nr 12.
Diverse patientvård. Miscellaneous nursing. Arbeten av sjukvårdande karaktär, som ej närmare kunna specificeras på andra moment såsom tillsyn av svårt sjuk patient, övervakning av orolig eller ur narkos uppvaknande patient, hjälp åt illamående patient, indrypning av ögon— och örondroppar, smörjning av patient, då detta ej sker i samband med bäddning.
Diverse passning. Various duties (attending to patients' needs). Arbete huvudsakligen föranlett av att patienterna ligga till sängs och därför behöva hjälp, t. ex. tillhandahålla-nde av böcker, tidningar och drycker, hjälp vid uppstigning och påklädning, ombyte av nattdräkt på. patient. Givning av lavemang, tarmsköljning'. Enema and syringing of intestines. Även för- och efterarbete ingår; tillhandahållande av bäcken i samband med givning av lavemang ingår i princip ej men har ej alltid kunnat frånskiljas. Jämför nr 9.
Tillhandahållande av bäcken, urinflaskor. Providing bed pens and urine bottles. Hjälp åt patient i samband därmed, allt arbete med framtagning och töm- ning av bäcken och urinflaskor, transport av patient till W. 0. och mätning av urinmängd, då detta ej kunnat särskiljas från tömning av bäcken och urinflaskor. Tillhandahållande av bäcken, om detta skett i samband med givning av lavemang, har dock ej alltid kunnat särskiljas. Jämför nr 8.
ll.
18.
lil.
20.
Förberedelse för operation. Preparation for operations. T. ex. injektion och rakning; i detta moment ingår även tiden för patientens överflyttning till bårvagn. Insprutning. Injections.
Givning av koksalt- och glykoslösningar, insprutning av läkemedel ävensom för- och efterarbete i samband därmed. Insprutning som förberedelse för operation ingår dock ej. Jämför nr 10.
Tappning. Catheterisation.
Tappning av urin och blåssköljning utom på prostatici. Jämför nr 5.
För och efterarbete i samband med läkarrond. Work preceding and follo- wing the doctoris round. Kontroll av att allt är i ordning på avdelningen före läkares rond; ordnande av säng, förband etc. efter rond.
Samtal med patient. Conversations with patients. Samtal med patient, då detta har kunnat särskiljas från andra sysslor eller då samtalet varit det primära..
Vakant. Vacant.
Journalarbete. Entries in and reading day book. Anteckning i journal eller på kurvblad av gjorda ordinationer och utförda prover, studium av journal. (Skrivning av provlappar ingår i provtagning av respektive slag.)
Urinprov. Urine tests. , Tagning av urinprov samt för- och efterarbete i samband därmed; skrivning av provlappar. Mätning av urinmängd, då dctta arbete kunnat särskiljas från tömning av urinflaskor och bäcken. Jämför nr 9.
Blodprov. Blood tests. Tagning av blodprov ävensom mätning av blodtryck och skrivning av prov- lappar.
Temperaturtagning. Taking temperature. I detta moment ingår även anteckning på kurvblad och rengöring av termo- metrar.
Pulsräkning. Taking pulse (including some conversation 'zcit/i patient). I detta moment ingår även anteckning på. kurvblad och i vissa fall samtal med patient. Jämför nr 14.
Medicinutdelning. Distribution of medicine. Utdelning av medicin samt för— och efterarbete i samband därmed (diskning av medicinglas ingå-r dock ej). Jämför nr 56.
Rengöring och sterilisering av sjukvårdsutensilier. Cleaning and sterili- zing instruments and utensils. Rengöring jämte sterilisering av instrument- m. m. samt packning av för- bandskanistrar. Iordningsställande av rondbord. Preparation of trolley used during rounds. Fram- och borttagande av utensilier för rond; förekommer huvudsakligen i samband med läkarrond.
2.3. Tillhandahållande av värmckrus, isblåsa. Supplying hot water bottles or ice bags. ' Framtagning, fyllning och anbringande av värmekrus eller isblåsa hos patient samt. borttagande och rengöring av desamma. "JU. Värmebehandling. Heat treatment. Anbringande och passning av strålningsla—mpa och övriga värmeapparater hns patient samt för- och efterarbete i samband därmed.
27. Iordningsställande av förband. Preparation of bandages, etc.
28. Mag- och tarmprov m. m. Stomach and bowel tests, etc. I detta moment- ingår även tillagning och servering av provmål samt- mag- pumpning.
35). Vägning av patienter. Weighing of patients, :HJ. Biträde vid patienternas toalett. Assisting patients with their toilet. Framtagning och fyllning av tvättfat, biträde vid tvättning, kamning, borst- ning av tänder o. (i.
131. Utbärning och diskning av handfat. Removing and Cleaning wash bowls. Transport från sal till sköljrum av tvättfat samt rengöring av desamma. 32. Tillhandahållande av spottkoppar. Prooision of sputum mugs. i detta moment. ingår även tömning och rengöring av spottkopparna. 233. Heltvättning av patient. Washing patients (whole body). Tvättning av patientens hela kropp. I momentet ingår även framtagning, töm- ning och rengöring av t-vät-tfat. :i-l. Badning av patient (på avdelning). Bathing patients. i detta. moment ingår även transport av patient till och från badrum.
513—39. Vakant. Vacant.
_Hl. Sträckning. Tidying beds. Lakanen sträckas, kuddarna jämkas, filtarna och sängöverkastet läggas till- rätta..
ll. Helbäddning. Making beds (without turning matresses). Underlakanet sträckes, sängv-axduken, där sådan finnes, slät-as till och avtor- kas ev. draglakanet sträckes och förskjutes, kuddarna omskakas, överlakan, filtar och sängöverkast läggas till rätta. 42. Renbäd'dning. Making beds with clean linen etc. Lika med helbäddning jämte Vändning av madrass samt ombyte av sång- linne i behövlig utsträckning.
vltå. Vändbäddning. Making beds and turning matresses. Lika med helbäddning jämte vändning av madrassen. 44. Nybäddning'. Making beds for new patients. Rengöring av säng och patientbord (nattbord) vid ombyte av patient, pisk— ning eller dammsugning av sängkläderna samt renbäddning. —l.3. Vädring m. m. Airing etc,
Öppning och stängning av fönster och omst-oppning av patient i samband därmed, om detta kunnat särskiljas från bäddning.
46. Ordnande för natten. Preparing for the night. Släckning av ljuset. Godnattagning.
47. Rengöring av osnyggad bädd. Cleaning dirtied beds. I detta. moment ingår även tvättning av patient i samband med rengöringen av bädden.
48. Vakant. l'acant.
49. Diverse bäddning. Miscellaneous work with beds. Vädring av sängkläder, då detta. ej sker i samband med bäddning, bäddninp av bårvagn o. d.
50. Servering av frukost. Serving breakfast. Framtagning av servis och dukning för uppegående patienter, ev. uppvärm— ning av mat i avdelningskök, transport av mat från avdelningskök till sul samt utportionering av densamma. I dett-a moment ingår även rengöring av matvagn.
51. Servering av lunch. Serving lunch. Jämför nr 50.
72. Servering av middag. Serving dinner. Jämför nr 50.
33. Matning av patienter. Feeding patients.
54. Servering av mellanmål. Serving coffee, tea, or extra meals if necessary. Tillagning och servering av kaffe, te, in. 111. samt extra mål till patienter, vilkas sjukdom kräver detta.
Insamling av disk. Collecting dishes.
f).") Hämtning av disk efter måltid och transport av disken till avdelningsköknl. 56. Diskning. lVashing up. '
Diskning av servis efter måltider, torkning och insättande av densamma i skåp, diskning av inedicinglas och kantiner, när detta sker på avdelningen samt- rengöring av diskbänk.
57. Arbeten i avdelningsköket. Work in ward kitchen-, Arbete i m'delningsköket, som ej berör någon särskild måltid, t. ex. iord- ningsstiillan-de av brödburkar, diskning av dessa. m. m. (Städning av avdel- ningskök ingår dock ej.)
58. Vakant. Vacant.
59. Utdelning av dricksvatten. Distributing drinking water. Utdelning av dricksvatten samt diskning av dricksvattenglas och karaffen då detta gått att särskilja från diskning. Jämför nr 56.
(in. Transport av patient till och från Transport of patient to and from a) mottagning admission-, b) röntgen x-Tay department, c) ljusbad artificial light treatment, d) kontor office.
61. Transport av patient till och från operation. Transport of patients to and ['i-om operating theatres.
82. Transport av patient till och från bad. Transport of patients to and from the Dalin—oem,
15.3. Övriga transporter av patient utom avdelningen. Other transport of patients outside the ward. ' a) Transport till och från loggia. Transport to and from. balconies. b) Övriga. transporter av patient (t. ex. till annan avdelning). Other transport of pati— ents, (0. g. to another want).
[. :.
Transporter av patient inom avdelningen (t. ex. till annan sal, behandlings- rum). Transport of patients within. the ward. o."). Ärenden utom avdelningen. Errands outside the word. Ärenden eller transporter (utan patient) till och från. Transports (other than of patients) and errands outside the word to and from,, a) centralkök centrat kitchen, b) mottagning admission, c) laboratorium laboratories, d) kontor office, c) apotek dispensary, f) centralförråd store, g) tvätteri laundry, h) patientklädförråd patients' wardrobe, i) operation operating t/zeatres k) annan avdelning other wards, l) uppsamlingsplats för sopor eller grismat dustbins, m) röntgen .r-ray department. ms a. Iordningsställande för gudstjänst. Preparing for religions service. Transport av patient till annan avdelning i samband därmed; transport av orgel in. in. I). Deltagande i gudstjänst m. m. Attendance at religious service etc. Den till personalen deltager i gudstjänst eller lyssnar till underhållning. (57. Under moment 65 uppräknade ärenden eller transporter utförda i kombi- nation. Several of the tasks mentioned in. 65 performed at the same time.
HS. Vakant. l'acant.
(39. Övriga ärenden. Other errands. Hämtning av post o. d.
Tik—78. Städning av korridor och salar. Cleaning up in corridors and rooms. Vaskning av golv, dammsugning, sopning med borste, dänkning av golv före sopning, guidning av golv samt dammtorkning. 74—75. Städning av bilokaler och behandlingsrum. Cleaning up in ancillary rooms (kitchen, storenltility room, etc.). innefattar all städning av avdelningskök, förråd, sköljrum, toalett-rum samt— iwh-audlings och vaktrum.
715. Blomvård. Care of flowers. Skötsel av avdelningens krukväxter och patienternas blommor jämte in- och utbiirning av de senare. 77. Periodisk städning. Periodical Cleaning (windows, polishing floors, etc.). T. ex. putsning av fönster, boning av golv. TR. Städning av sjuksköterskebostad. Cleaning ward sister's apartment. Detta förekommer på. vissa lasarett, där avdelningssköterskan har sitt» bostads- rum inom lasarettet.
79. Diverse städning. Miscellaneous Cleaning np. Tillfällig städning efter nedskräpning. SO. Ordergivning, instruktioner. Orders and instructions. Avdelningssköterskans instruerande av personalen ävensom dä underordnade instruera varandra samt samtal i tjänsten mellan personalen.
83.
('.:
88.
89.
90.
91,9
93.
cc C,!
96.
Samtal i telefon. Telephone calls. Besvarande av anhörigas förfrågningar om patienter och övriga telefonsamtal 1 tjänsten. I viss mån torde även privata telefonsamtal ingå. Jämför nr 90.
Diverse skrivarbete. Miscellaneous written work.
Utskrivning av vissa listor och meddelanden, t. ex. medicin, mat- och tvätt— rekvisit-ioner, utskrivning av nattrapport 0. d.
Sköljrumsarbete. Duty in the utility room. Rengöring av sköljrumsutrustning, såsom bäckenspolare, urinförvaringskärl. vaxduk in. 111. Jämför dock nr 9 och 74—75. (Städning av sköljrum ingår ej.) Tvättsortering 111. in. Sorting of washing. Räkning och sortering av tvätt. (såväl ren som smutsig).
Ordnande av förråd. Stores. (Clean linen put an.-ay; checking of stores). Inläggning av ren tvätt i förråd. Inventering av förråd.
Utskrivning av patient. Discharge of patients. Journalavslutning, rapportering till kontoret-, rådgivning till utskriven patient. . Hjälp åt hemgående patient. Helping patients who are going home..
Hjälp i form av t. ex. påklädning, beställning av bil. _ Arbete i samband med dödsfall. Daties in connection with deaths.
Avklädning och tvättning av avliden patient, omhändertagande av dennes tillhörigheter.
Vakant. Vacant.
Förbands- och reparationsarbeten. Preparation and repair of bandages etc. Klippning av cellstoff, rullning av tvättade gasbindor, vikning av kompresser m. m.
Vakttjänst. On duty but unoccupied. Endast noterat för personal, som avdelats för ändamålet och ej haft annan sysselsättning.
Personlig tid. Private time. Skötsel av den personliga hygienen, privata telefonsamtal i den mån dessa kunnat särskiljas från samtal i tjänsten. Jämför nr 81. Besök hos läkare under tjänstetid, kafferast ej upptagen på tjänstgöringsschemat m. m.
2. Vakant. Vacant.
Väntetid. Waiting time. Tidsförlust vid väntan på medhjälpare, på att materiel skall bli ledig o. d. , Väntan i brist på arbetsuppgift.
Samtal med besökande. Conversations with visitors. I detta moment ingår även vägvisning till patient.
Babytvätt. Washing baby clothes. Tvätt av kläder och sängutrust—ning för på avdelningen intagna småbarn.
Behandling av ej inskriven patient. Treatment of patients not lying in the ward (occasionally). Arbete t. ex. med patient, som hänvisats till avdelningen från öppen mot— tagning för kortvarig behandling.
99.
Tidsförlust på grund av tidsstudierna. Loss of time through Time emd Motion Studies. Arbetsstudieingenjörernas samtal med personalen under dennas tjänstetid. Ifyllande av uppgifter om beläggning m. m. för studierna.
Diverse. Miscellaneous. T. ex. ombyte av arbetskläder, utdelning av post inom avdelningen, sökande efter personal.
Bilaga :.). Planer över de totalstuderade vårdavdelningarna. Skala. 1:400 "1 cm=4 m). ' LI
SÅ'ÖH'AV'E- SCM
Malmö avd. B och C.
m" 950
* i 26 Vård- , JL | platser . & —=D !
] : mama ”;s/ww wwriwv '
= 13 . —= '
i _| maka/v EM./”M Av:,wåx f_rz Mim. sion ” nr.:-:::: __ ud _ a l
:*.) av»?! 3'_ DAG—361674
Örebro avd. 3.
27 Vård platser Östersund avd. El. wäwssaa/(m mm.—" 33 X'L'Ll'tl- platsn r
34 vård—
(JAG/Per! fiéku'k— Fågeln * 415?! | ; K». ,, ' | ,x'x
fyr/ef"
Malmö avd. 3 B.
D D?] D? [! D_D D_D 117-| E,... |..
DAGRUM
SOLARIUM __
Örebro avd. 11.
37 vård— platser
Östersund avd. A 2. |
30 vård- plutse r
Borås avd. 14 och 15.
26 vård-
platser ämm/16 Värnamo avd. 2. 29 vind-; DAG/PUM ' ' L platser ;
=> [n'/wi
Värnamo avd. 3.
33 vård- platser
.:) [now!
Sala avd. 21.
:] 'å ä ä [3 E ||| ] envåni- |: S . || | © ni:/okok SKU-Zz???” . platser &”?be ! [:l ; :) E :. D E : g .: & :! [:l _ :! E :] %;?”
Bama/Vvs 32 '"vård-
rä) mma."
1 Avdelning 4 (30 vp) vid samma. lasarett är i allt. väsentligt lika med avdelning 2.
Uppgifter
angående patienter och personal under studieveckan snmt nr
.16.
20. Patienttoelett,
Patienter.
). Kön .................. 2. Antal (medeltal per dag, 3. Därav vuxna ........ | 4. » barn (under 15 år) '
5. » privata ...... ö. Antalet intagna ........ | Antalet transporter av| patienter till: | ?. operation ............ | 8. röntgen .............. | 9. bad (utom avde1m110e11)| 10. annan behandlingutom avdelningen | 11. Antal givna lavemang. *
Personal (i degtjänst). | 12. Antal sjuksköterskor .. i
13. » elever .......... 14. » undersköterskor. 15. » sjukvårdsbiträden
Övrig personal ........ |
Summa personal
17. Sjukvårdsbiträdenes or- dinarie arbetstid
Vnnor och metoder.
IS. Arbetsfördelning (rond- system eller icke rond- stem)
|
19. Temperaturtagning (där intet anges, har dag- personalen skött all temperaturtagning)
antal gånger per dag
(Punkt -| lietyder, att uppgift saknas, streck (— _) Medicinska vårdavdelningar Kir Malmö | Örcbio | Östersund | Lidköping Malmd Avd. B Avd. 0 Avd. Avd. D | Avd. E | Avd. 8 Avd. 3: | 1 . ] - Män | Kvinnor Män . Kvinnor Män | Män Män 25'1) 27'5 33'4 25'4 33'3 : 35'1 28'11 24'0 272 334 254 333 | 33'1 28'0 l'o 0'3 — — _ ; 2'0 — l'o O'e —— år. 39 | — T': 10 6 15 6 17 i lä _ | _ _ _ | _ :. 11 32 :.— 3 ; 10 — — 13 - 20 | 15 10 19 2.9 26 16 | 17 25 32 5 11 | 13 | 2 2 3 ' 2 | 2 2 e 1 1 2 3 3 1 1 — -— —— —— —— — 2 6 | 6 3 2 4 | 4 5 _ | — -— — | _ 1 städhjälp 1 nliliiäz * på mor- sjukvårdi | | genen 9 | 9 s 7 | 11 :::. 11 | . , | 152 tim./[28 dagar 200 tim./ | 192 tim./28 dagar 192 tim./ 192 tim. | 28 dagar | | 28 dagar 28 daga | ' | | , * | Varje biträde svarade för Arbetet till'. Arbetet till någon del upplagt i Varje bit! »sin» sal relativt I ronder de svnra | stor del " | för nsi| ' upplagt i ' | sal eller), | ronder v | den std . ' | salen) | | »sina» | | tientrr — _ Nattpcrso- INattpersonalen tog 1l101'- — — nalen tog| gontempernturen på de ' morgon- | stora salarna | tcmpern- | | | - turen . | | | 1 | 1 2 | 2 1 1
Bilaga 3.
or och -1netoder, lokaler m. 111. vid de totalstuderade lasarettsavdelningarna.
'ensen av berört förhållande är noll.)
I medeltalen ej ingående
1; a 1' å r (i a v (] el 11 i n g a r Avdelningar på odelade lasarett vårdavdelningar » ,,,, ". i »” | ' ** i '" ”V'" i? ,,..,_| , . )rcbro | Ostersnnd! Borås Värnamo (1947; | Salu Alingsås lärnamo _1945) Sala 1 1,1”.-. få vd. 11 [Avd. A 2| Avd. 11 | Avd. 15 Avd. 2 | Avd. 3 Avd. 2 Avd. :; Avd. 2 Avd. 3 | Avd. 4 , | | ' ! vinnor Män Kvinnor | Män Blandade Kvinnor Kvinnor | Blandade Blandade Kvinnor Män 284 3 -7 28% * 22'3 30'2 34'4 250 330 3051 4'2'6 18'8 28'4 33'7 _ - 24'0 29'7 23'3 330 234 ; 38'0 18'2 _ __ | 62 4-7 1-7 — 741 . 411 01; | _— 23'7 — | # 15 11 1*o 2'3 - - 1'6 25 12 17 | 1.3 . 16 | 12 | 13 16 26 8 | | * 21 11 12 | 13 13 4 5 5 11 2 12 10 10 | 9 12 2 11 J 8 3 7 14 - . - — 13 - 5 2 9 19 22 l 8 | 3 19 | 18 22 12 2 . | 4 10 4 31 29 | 33 6 | 16 13 46 23 * | 1 . 2 2 | 2 1 1 E 2 1 2 1 1 1 3 1 i 1 —— _ i —— — 2 — — — __ — | —- 1 1 ' 1 —— — 1 1 2 3 | 4 . 3 7 ' 7 5 3 6 G 5 —— » 2 1uilitärn| — | 1 militär -— _ — — 1 militär — _ 1 militär sjukvår- sjukvär- . sjukvär— sjukvår— dare | dare % dare duro N I | I 7 b 4 | (» 9 | 10 6 S 8 8 7 * | 0 tim./' 192 tim./ 208 tim./28 dagar 192 tim./28 dagar | 208 tim./ 192 tin1./ 216 tim./28 dagar 208 tim./' I dagar | 28 dagar 28 dagar 28 dagar 28 dagar 1 betettill| Arbetettill Arbetet till relativt Varje biträde svarade för nsin» sal (»sinan patienter) alativt ' någon del stor del upplagt i | har del I upplagt i ronder | pplngt i; ronder | | pnder | * ttperso- Nattperso- —- -— —— —— alen tog| nalen tog morgon- 4 tempera- | turen på | de stora | ' salarna | 2 2 2 1 1 4 | ' |
21. Tid för och antal perso- nal, som serverat: frukost ..............
lunch ................ middag .............. kvällsvard ............
22. Särskilt kaifemål serve- rades 23. Privatpatienter servera- des mat på. särskild tid 24. Metoden vid utdelning (resp. insamling) av: medicin .............. dricksvattenglas ......
kaffe (mellanmål) mat ..................
disk ..................
spottkoppar .......... urintlaskor ..........
25. Bilokalerna städades före frukost 26. Arbetsinsats av patienter (ungefärlig tid per dag) 27. Avdelningspersonalens deltagande i tvättkon- trollen
Lokaler och materiel.
28. Vårdplatser, antal ...... | 29. Antalet salar fördelat efter platsantal
30. Yta av korridorer och salar Yta av bilokaler ......
Total golvyta ........ » » per vårdpl.
Medicinska vårdavdelningar
16'9 » '
Malmö I Örebro ' Östersund Lidköping Avd. B Avd. 0 ' Avd. 3 | Avd. D Avd. 3 Avd. 8 Avd. 3 ! 0800 08-00 0800 08-30 0830 08—15 08'00 (4—7) (5—7) (3—4) (4— 5) (f)—6; (?)—7) (4 *d — —— 12'00 12'30 1230 1200 —— - (4—6) (4—5) (5—7) (cl—ö) 1200 1200 1730 17'30 1730 1700 1200 (3—6) i (4—7) (3—6) (4—7) (6—7) (4—6) (f)—9 1700 17'00 —- | — — —— 1700 (4—7) : (?,—5) 413—8 Ja Nej | Nej Nej Ja. * l Ja (lunch) — l Nej —— Ja (_midd l i , Bricka Rullbnrd l Bricka Bricka Bricks » n ; » » Glasen bu ! i hende : eller pi ? bricka Bricka — l —- —— Rullborc' » Mstvagn Matvagn Matvagn » | | Bricka Rullbord ; Rullbord Rullbord ' | ' | Bricka Bricka Bricka Bricka Bricka Bures i — Buros i - — Buros i Burns i Buros i handen korg * handen handen handen Bin-os i handen Buros i ' Buros i handen Burns i Bures il handen handen handen Ja Ja Endast expeditionen Nej Ja Ingen 2 timmar i Ingen 1 timme 1 tinum Tvättgodset räknades Tvättgodseti Tvättgodset räknades Tvättgodset 'l'vättgod på avdelningen räknades ej1 på avdelningen räknades ej räknades ' avdrlninl ] 1 . | ? 26 26 27 [ 25 33 234 31 3 för 6 pat. 3 för 6 pat. 2 för 6 paul för 12 pat. 1 För 12 put. 4 för 8 put 1 för 2211 2 l) 2 n 2 » 2 » » 5 » l » ?) » ”[ » 8 n 1 n 2 n 1 » 73 * 4 » 1 » 4 » 1 » 1 )) 3 n 5 )) 2 n [1 i) :l » 1 7 n i 3 n 2 » 5 » I.) )) ' l » l » 4 350 m2 350 m"2 341 m2 ; 260 m"' 296 m2 387 in2 468 li 90 » , 90 » » 83 ,. 82 » ' se ,, 57 » 66 . | 440 » i 440 » i 424 » 342 » 378 » ! 444 » 534 ! 16'9 '? 15'7 » 13'7 » 11'4 » ! 13'0 » 17”: A
lk a v ä r d & v d e 1 n i n g a r Avdelningar på odelade lasarett I medeltalen BJ ingående
vårdavdelningar Örebro & Östersund Borås Värnamo (1947) | Sala ' Alingsås Värnamo (1945) 1 Sala vd. 11 1 Avd. A 2 ! Avd. 14 ] Avd. 15 Avd. 2 ' Avd. 3 Avd. 2 * Avd. 3 Avd. 2 "Avdj .3 Avd. 4 i | 0800 0830 08-30 ! 0830 0800 0800 08 00 0800 0800 08 00 08-00
—4? , (4—6) (3—5) ' (2) (4— ) (5—7) (_2—4? (3—5) ':3—6) (5— 7) (2—5)
200 ! 12'30 — | — 1200 1200 12 30 1200 1200 1200 12130
—6) * (3—5) (4—6) (?)—8) (?)—5) (E') , 6) (4—7) (5— 7) (4—6) 7130 17'30 1230 1230 1700 1700 1630 1700 17 00 1700 1630 ——4f. (4— 6) '3—4") 1 (3—4) (4—61 * i5—7) (Ei—öl '3 'Ö) 54—6: [5—6) (El—5)
—— — 17'30 * 17'30 * _ — —— — -— ——
l :3—4: * (':—4) Nej Nej Nej Nej Ja Nej Nej Ja ) l _ Nej __ i _ Nej Nej Ja Nej Nej i . l l l ricke Bricka Bricka Bricka ) Bricka Bricka Bricka Bricka
llbm'd » » ,, l ,, ,, ,) ,,
— — — — Rul lbord — —— Rullberd atvagn Mati—ngn Matvagn Matvagn » Matvagn )latvagn » hllbord Rullbord » » Bricka Metragn » Bricks
och bricka ricku Bricka Bricka Bricka Bricka Bricka Bricka » _ Bures i — Bures i Bures i —— — Bures i Bures i — Bures i korg handen handen handen handen korg urus i Bures i llnros i handen Bures i handen Bures i Bures i Bures i handen Bures i pnnden handen handen handen handen
Ja Ja Nej Ja Nej Ja Nej Ja Nej Ja timmar Ingen Ingen 2 timmar Ingen 1 timme 3 timmar Ingen ttgodset Tvättgodset 'l'viittgodset räknades 'l'vättgodset räknades 'l'viittgodset Tviittgodsct Tviittgodsct räknades Tvättgod- nsdes ej räknedespå sv avdelningsperse- ej räknades räknades ej ej set räkna-
avdelningen nalen i tviitteriet av avdel- des av av- j ningsper- delnings— sonalen i perso- i tvätteriet nalen i | tvätteriet | 37 30 26 26 29 33 31 3 29 33 30 r 6 pat. Hör löpet. 2 fiir 6 pat. 2 för 6 pat. 3 för 6 pat. 4 för 6 pat. 2 förs pat. 1för19pat. 3 för 6 pat. 4för6 pat. 2för8pat, Ö » 2 » 4 » 4 » 3 » 4 » 3 » 1 » 5 » 1 » 3 » 2 » 6 » 1 » 8 » 1 » 5 n 1 » 3 » 2 » 6 » 4 » 3 » 2 n 2 » 1 » 2 » ]. » j_ » 2 » 2 » 2 » 1 » 2 » ]_ » 2 » 1 n 2 » 2 » 2 » 2 » 1 » )3 » 1» 1 » 4 » 1 » 2 » 1 » 1 » 1 » 3 » 1» 4 » 1 » 2))1))
)2 » j
) 1 » |
6 m? 299 in2 317 2 317 m? 389 m2 401 m2 310 in"-' 352 in"—' 389 m7 401 in2 296 m” 4 » 52 » 68 » 68 » 63 » 66 » 35 » 40 » 63 » * 66 » 35 »
5'9 » 11'7 » 14'8 » 14'8 » 15'6 » 14'2 » 11'1 » 12'2 » 15'6 » 14'2 » 11-0 »
0 » 351 » 385 » åäö » 452 » 467 » 345 » 392 » 452 » 467 » 331 »
I , , ,, , , , l Medicinska vårdavdelningar ? Malmö ' Örebro ] Östersund ; Lidköping l " *** *f'" * * ** j * ' "* ' ' '*'*"******* '**'* " " * "* " i Avd. B i Avd. 0 ! Avd. 3 * Avd. 1) ; Avd. 14: ! Avd. 8 | » ' | * ' . : 1 31. Golvbeläggning i korri— Linoleum j Linoleum Linoleum Linoleum ].inoleui dor och salar , ; 32. Diskmaskin ............ — —- ! Fanns 3, * i _ _ _ ' 33. Utslausbaek, bäcken- Utslagsback Utslugsback; Utslagshaek' Bäckcn- i Bäcken- Utslagsback Eiickcnsj spo are med spol- ] med spol- 1 med spol- 1 spelare : spelare med spol- lare, DH ning ? ning : ning . ' ning sade end : vissa av [ dulningu' ! ; ' bäcken 34. Antal telefoner ........ : 1 niit- | 1 niit- ' 1 nät- * 1 nät- . 1 nät. 1 nät- 1 nät- ansluten l ansluten, ansluten, ' ansluten l ansluten ansluten. ansluta 2 lokul- ' 2 loknl- ! 1 lokal- l ! l loknl- '.? lokal 35. Vagnar 0. d. (Matvagu .llatvagn i Mntvagn ; Rullbord. Rnllbord. ' Rullhord. Ilulllmrd Rullhord fanns, där intet annat, saknades ! saknades i Wc-stol We-stol Wc-stol — )Intvag angives) , I i saknadg l 4 AvdelningSpersonnlens i dngtjänst arbetade tid procentuellt fördelad på viss4 Medicinska vårdavdelningar Malmö i Örebrol Östersund | kl.”? ' ,, "* i ' _l ' ' ' ' * Lim—lng Medel- Gruvv av arbetsmoment m- m. Avd. BAvd. CiAvd. 3 Avd. DAvd. 11 Avd. 8 tal (Man]. (Kv. |(Manl. (Kv. (Manl.|(Manl. (as-uj 26 vp 26 rp | 27 vp 25 vp 33 vp 34 vp 30'» 257» 27'5 & 33'4 25'4 33'3 35'1 ! pat.) pat.) pat.) l pat.) pat.) pat.) | pat.) !. Arbctad tid. minuter per vecka och. avdelning ........ 31972132829l 30845 27182 30967 28 4411 30371 » » » » » » vdrdplats ........ 1 230 1 26% 1 142 1 087 938 836? 1 066 » n » u » » patient .......... 1 279 1 194; 924 1 070 930 81011 1 012 Därav i % för: j ! Diagnostiska. arbetsuppgifter ...................... ; 3'41 3'7 ! 5'5 5'8 (S'? 52 : 5'1 Terapi ............................................ 6'5 8'1 ; 12'2 97 97» 9'u .; 9'1 Blandade diagnostiska och terapeutiska, arbetsupp- l ! gifter m. m ....................................... 11'7 11'8 ; 9'7 70 S'] 86 ll 9'31 Expeditionsarbete ................................. . 5'4 6'6 ' 10'0 5'1 5'4 4'1 ll 61 Summa sjukvård 1 inskränkt bemärkelsel 27 5 se”: 5 37-4 27'6 27—7 % 26'9 il 29-5 ! . Patienttoalett ...................................... 6'9 7'3 ; S'." 68 63 i 59 l1 6'7 Bäddning .......................................... 13'2 10'7 ; 11'4 10'8 13'2 15'1 ll 12'4! Matntdelning ...................................... 155 158 j 11'8 12'8 13-9 15-7 151-3; Summa personlig skötsel 35'6 33'8 ? 29'9 30'4 33'4 36'7 lj 33'43 . l ,? Transporter ........................................ 8'6 4'1 3 5'4 6'4 7'9 ! 6'0 ' 5'5 Lokalvård .......................................... 123 109 1 10—7 ? 9-1 9-9 ; 101. .. 10'6 Diskningsarbeten .................................. 1 83 7'6 l 4'6 1 76 6'1 ! 7'9 ;( 7'0 Annan materielvård ................................ 5'1 5'4 l 5'3 l 193 911 * 5'9 ” 7'2 ! . ; Summa lokal- och materielvård 26'3 23'9 ' 20'6 ', 29'0 25'6 & 238 i; 24% l l Diverse arbetsuppgifter ............................ de 0-7 , 0-5 ; 1-s rs ; 0-9 l m .. l ., Ovrigt ............................................ 6'2 7'3 ! 6'2 g 4'8 3'6 l ä'? l. 5'7 Total 100'0 100'0 11001) 11000 1000 1000 ji100'0
k & v ?. 1' d 3 1' (l e ! n i 11 g a r Avdelningar på odolnde lasarett I lniilcgåilvcåc!3"???ch rebro ! Östersund ! Borås Värnamo (1947) ! Sala ! Alingsås Viirnnma (|94b) ! Salu .1. 11! Avd. 12 ! Avd 11 ! Avd. 15 Avd.2 ! .1vd. 3 ! Avd.? ! Avd.3 Aul. 2 ! Avd. 3 ! Avd.4 ! | i ; - 1 ' nolcum Linoleum Linoleum ISalsr lino— Linoleum ! Linoleum ! Linoleum Linoleum Liuol!eum ! Linoleum ! leum, korr. ! ! 1 ? massa ! ! ! ! nns ? — ' — — ! — j — -—-— — ! _ ! —— .slagsa ! Biicken- Utslags- ' Utslags- Biic.l-zcnspo-!1.i)lukenspo-1 Utslugs- Bäckcnspo- Bäcken- !Utslags- ackmed spelare " bnuknied backmed lare anv lure (anv. buck med lare (anv. Spolare ! bnckmed polning! spolning! spolning ei). (It-! ei). Lit-! spolning ej). Ut- (anv. ej).! spolning ! '. slagsback! slagsbnck slagsback Utslags- ! ? med spol-! med spul- med spol- backmcd' . ! ning ! ning i ! ning spolning! nät- 1 1 nät— ' ] nät- - l nät- 1 nät- ! 1 nät- — 1 nät- | 1 nät- 1 nät- 1 niit— 1 näta ansluten," ! ansluten nnsluien .! ansluten. ansluten, ! ansluten, ! ansluten, ' ansluten ansluten ansluten, ansluten. lokul- 1 lokal- ! 1 lokal- 1 loknl- ! loknl- 1 lokal- 1 lokal- 1 lokal-! 1 lokal- lllbord.! Rullbord. ! _ . Wc—stol — ! _— Rullbord. —— ! —— ! Rullbord Wc- stol ! Win-stol ! Mutvagn ! ; Matvagn! ! saknades ! ; saknadesl Tab. ." L
rupper av arbetsmoment enligt 18 totalstudier på lasarettsavdelningar.
1 medeltalet ej _
Kirurgiska vårdavdelningar Vårdavdclningnr på odelade lasarett ingående studier Östcx— ., Värnamo Minus-! Medoltal Värn nmo alm" ord””! sunrl [ Bom (a__r 1947) sal” ! ns . iör 15 (år 1945) salu ** **— ' 5.1” ** * ! * ** Medel-* ! , Medcl- avdel- ! ' * v.d 313 Avd. 11 & _) Avd. 14|Avd. 15 tal Avd. 2 Avd. 3 Avd. 2!Avd. 31 tal ningar Avd. ? Avd. 3lAvd 4 Munl. (Kv. (111711 (Kv. (Man]. (30—0 vp (Bland. (Ki. (Kv. !(Blnnd.!(31'2 Vp (29.7 vp (Bland. (Kv. (Manl. 1 vp 37 vp ,;0' Vi; 26 vp 215 vp 28'3 29 vp 33 vp 31 vp! 32 vp! 30'0 29'011z1t.) 29 vp 33 vp! 30 vp 280 28'4 '33,7 2811 22.. pat.) 305 340 255 330 ! put.) ' 30-5 42.» ! m pat.) pat.) pot) put.) pat.) put.) put.) put.) pat.) put.) pat.) ! pat.) ! | 1 ! ! 1 324 27 746 30 318 732 942 19 9:29! :28 452 29.208 31 313 21 723? 26 885 27 28: 28 910 2. * 756 "287 23! 24 536 1 333 750 1 011 88”) 700 940 1 007 949 701! 040 374 973 992 870 815 1470 977 900 797! 074 1005 907! 910 009! 515 892 977 943 074. 1305
! 5'0 3'3! 4'2 !
! 20 31 . ! 35 35 25 2": ! 5'6 311 42 211 34 ha 163 91 ! 180 105 ! 10"1 ; 124 113 9'3 6'5 ! 130 103 105 111 12'7 ; 6'3 . . , . . 61.1 10.-.» 51 50 ; 5—1 ; 07 5-0 ! 5'6 5-4 1 53 5-3 7-4 3-5 4—1 ! 4-3 _ 30 37 (H 30 - 3' ! 41 33 3'7 2'7 * 3'8 3'4 4'8 311 4-0 33 290 2-1 29 0: 231 211 100 205 220 209 201. 242 ! 157 *s 224. 223! 2 6 4-4 85 7-7 8-2' 4—05 05 61 6”: 60 8'7 To 67 5-5 611! 7-3 100 177 14'8 15'7 13'7'14-2 145 134 155 13'8 142 134 165 147 143 9—7 5
1.1 "? o , 122 121 92 1142 127 135 132 125 130 130 13'8 13'7 län
272 3 '9 340 38'7 ! 295 : 319 331 33'6 355 350 342 331 35'8 35'3 , 34'7 ! l! 1
03 50 -7 74; 71 ' 02 51 44 55 ! 60 52 50 50 55' 54 91 130 82 12'4 14'1 ! 10 9 151 113 11 8 ! 9 9 12'211'1 1211 90 111 69 45 60 49 61 ! 5 9 7'6 6 5 4 0 6"? 6 4 65 70 50 65 9'0 96 94 63 74 ! 87 57 107105 80 8'8 81 72 69 ! 15'4 250 271 242 235 270 f 255 28'4 29'0 26'9 240 274 25'7 2611 nu ! . . !
10'0 7'5 10'4 11'0 10'0 100-0 100-0 1000 1000 1000 ! 00 14 20 30 f 397 10 04 00 00 00! 00 12 11 10' 12 !
Avdelningspersonalens arbetade lid fördelad på skilda. arll (Minuter per vårdavdelning
Medicinska vårdavdelningar
Malmö ! Örebro i Östersund ikf'lfb 1 ______ 7 oplng l Me Arbetsmoment och kodnummvr Avd. B'm—d. ClAvd. 3|Avd. D'Avd. EIA-ad. sil tal (n. (Kv. (M. (Kv. (M. (M. 128-54 26 vp 26 vp 27 vp 25 vp 33 Vp 34 vpli 301 250 27'5 364 254 33'3 35'1 pat pat.) pat.) pat.) pat.) put.) put.) . Temperaturtagning ............................ 19 324 328, 2561 2481| 376 460 3 Pulsräkniug .................................... 20 593 4321 254 5201 349 354 4 Blodprov ...................................... 18 77 165' 540' 4422 592 246 3 Urinprov ...................................... 17 94 177; 2551 1431 303 172 1 Mag- och tarmprov m. m ....................... 28 107 27 2791 1961 369 120, 1 Vägning av patienter .......................... 29 56 37 69j 39 86 1193 Summa diagnostiska arbefsuppgiffcr 1 251 1 166 1 653; 1 588 2075 1471* 1 5 Medicinutdelning .............................. 211 1 294 1 167 934; 665. 627 1 228 9 Insprutning ............................... . . . . . 11, 154 569 958 1 098 763 668 7 Omläggning .................................... 4' 24 95 1 018 416| 1 019 153 4 Spolning och tappning ........................ 5,121 4 193 25» 62 24 -— 4 Givning av lavemang. tarmsköljning ............ SW 421 280 109,» 73 170 273 Ä Förberedelse för operation ...................... 10 — — — ' — —- —— — Iordningställande av rondbord .................. 221 — 17 38 12 106 60 » » förband .................. 27' 40 5 139' —- —— -— Diverse patientvård (sköterskornas, elevernas och nndersköterskornus andel) .................... 6 134 199 542 210 137 166 2 Tillhandahållande av Värmekrus, isblåsa. ........ 25 1 124 —- 48 10 21 Värmebehandling .............................. 26 — — | — 43 97 — Summa terapi 2072 2649 3 7 3 2627 2953 2769I .? 7 Läkarrond .................................... 3 1 212 1 115 1 547i 788 741 854] 1 0 För— och efterarbete i samband med läkar-rond .. 13 ' 249 234 83 — 75 52 1 Sjukskötex'skerond .............................. 2 258 404 184 106 214 74 2 Samtal med patient . ......................... 14, 46 148 934 — 281 259 176 3 Intagning av patient (inklusive viss provtagning) 1 567 103 180 152 195 297 2 Ordergivning. instruktioner .................... 80 1 305 1 073 1 006 568 429 955 S Sununu blandade diagnostiska och terapeutiska arbetsuppgifter 771. m,. 3 739 3 863 3 000 1 8.95 1 913 9408 .? 8 Journ alarbete .................................. 16 770 905 2 246 660 872 336 9 Diverse skrivarbete ............................ 82 370 645 388 442 337 403 4 Utskrivning av patient ........................ 8671. 12 47 29 1 28 78 ; Samtal i telefon ................................ 81 458 445 289 217 292 174 3 » med besökande ........................ 94 134 133 140 76 66 180 11 Summa ewperiitionsm'bcfe ] 744 2175 3 0.92 1 396" 1 615 1 171 1 8 Summa. sjukvård 1 inskränkt bemärkelse 8 806 9 853 11 508 7 506 8 556 7 619 8 9 Biträde vid patienternas toalett ................ 30 818 864 736 800 709 336 Utbärning och diskning av handfat ............ 31 164 197 230 142 448 291 "_ Heltvättning och badning av patienter (på avd.) 33. 34 47 100 224 57 — — Tillhandahållande av bäcken. urinilaskor ........ 9 994 1 238 769 838 655 671 8 » » spottkoppar .............. 32 196 27 119 6 152 380 1: Summa patienttualett 2219 2426 2078 1 843 1 964 1 6725 20 Hel- och vändbäddning m. m. .............. 41, 43, 47 1 822 1 175 1 380 1 348 1 953 1 951 1 6* Sträckning ................................... 40 800 588 448 388 584 681 5 Renbäddning .................................. 42 270 244 351 182 295 398 2 Nybäddning .................................... 44 583 373 623 398 682 813 5 Vädring m. m. .............................. 45, 49 312 23 40 64 1851 9 1
Tab. 3 L. lent enligt 18 totalstudier på lasarettsavdelningar. - ia vid dagtjänstgöring.)
1 r 11 1- g i s 1; 11 v 1 r d 11 v (1 v 1 n i n g 0. r Vårdavdelningar på odelade l&sarett 1 medeltalet el mgäende'
11 & lt 1 studier _? -» _ ._ ,, . 1 e e 3 ——'".. ; mö Örebro om” Borås mmm? s la M")?— för 15 ”mm” ' Salu sund (är 1947) ås (är 1945) | d Ad. 11341 mma-awd-—- ————w—— B. Avd. 11 Av2. 1Avd. 141Avd. 151 tal Avd. 2 Avd. 3 Avd. 2 Avd. 3 tal mugar Avd. 21Avd. 3 Avd. 4 [' (Kv M 1(Kv 1(M. 300”; 31 (Kv (Kv (BL 3r2u1097vp (BL '(Km (M. V' 37 vp gå v" ! 26 v1>1 26 vp 28'5 29 vp 33 vp 31 vp 32 vp 30'6 29'6 29 vp133 vp 30 vp ” 28'4 ” 283 1 22'8 pat.) 30-11 344 255 33-41 put.) Pat-) 30-5 ! 423 188 '0
*, 1 t.) puh., pat.) pat.)
pat.) pat.) pat.) put.) pat.) pat.) 1 pat.) pat.)
1 1 62 208 324 308 2581 292 486 378 263 268 349 323 4761 449 238 38 339 327 323' 298' 305 144. 160 120 265 172 314 123: 208 152 20 179 212 79* 125; 163 62 24 52 278 104 220 6 64 18 82 34 272 48 147: 127 311 104 17 . 438 230 180 149 224 31 86 30 370 __ —— ; 117 84 124 47 209 116 143 71 34 25 5 7 15 —— —— 5 12 6 —— —— 5 30 -— 5 ——1 93 847 1520 758 8281 1009 1099 796 499 1508 976 1430 761; 979 464
80 618 410 157 69 347 418 649 404 604 519 648 5001 448 389 84 410 239 364 62 * 712 742 406 106 691 486 648 1 161 345 48 43 516 836 998 475! 774 1 329 1 020 324 1 095 942 691 1 395: 1 622 387 — 1 635 561 6021 627 11 — 10 573 149 269 311 57 147 90 98 148 249 224 202 126 338 91 242 199 209 1691 390 261 1 7 346 104 72 238 175 12 105 109 93 80 80 8, 82 7 40 238 106 118 61 113 167 197 118 2211 176 100 1791 176 121 — — —— — -— — — — 12 3 13 601 134 —— 37 238 398 321 1 78 494 417 153 188 160 229 318 672 284 194 56 69 78 85 98 77 71 36 . 8 13 32 48 36 52 -— — — —- ; — 20 _1 — 5 11 38 33 —— 91 2 533 3 954 2 420 2 007 3 521 3 293 2 924 1 358 3 704 2 820 3 035 3 2041 3 623 1 554 68 511 440 437 334 538 483 438 139 294 339 687 4991 541 154 17 45 55 54 49 84 — 8 103 8 30 ' 82 -— ; — 8 80 898 94 220 204 339 88 206 109 6 102 223 1041 40 116 — 163 98 40 105 250 422 114 180 241 219 1061 171 119 37 466 161 199 88 230 265 90 253 189 199 229 151 175 298 01 905 621 279 307 603 384 552 458 737 533 699 176 239 367
27 2825 1534 1287 1022 1899 1470 1716 1176 1414 1444 2139 1036 1166 1062
82 221 960 330 242 448 255 386 142 338 280 610 281 397 347 30 295 660 92 99 315 146 258 138 326 217 . 335 222 267 146 4 72 52 23 59 42 — 10 24 17 13 31 39 69 15 20 329 302 234 259 309 450 388 213 260 328 315 385 317 196 48 119 60 — 20 69 117 1 25 44 72 89 97 123' 89 67 4 1 036 2034 679 679 1 183 968 1 167 561 1 013 927 1 388 1 050 1 139 771 1195 7241 9042 5144 4536 7612 6830 6603 3594 7639 6167 7772 6051 6907 3851'
537 604 1 124 441 1851 578 444 792 552 627 604 638 701 434 393 24 308 211 142 1701 191 192 167 118 93 143 200 166 356 247 — ? — 4 163 64 60 10 — 61 1 255 748 1 132 5401 927 1 074 1 043 767 1 344 1 057 935 655 1 201 1 050 621 178 219 19 —— * 116 81 6 10 109 51 111 51 —— 021 2 345 2328 1 885 91 1 1 854 1 791 2098 ] 450 2336 1 919 1 944 1 583 1 9.91 1 790 30: 1 817 2 248 1 564 1015” 1 695 1 944 1 997 1 508 1 6191 1 767 1 678 1 2811 1 651 1 315 121 856 426 708 524 ' 525 10 33 436| 2091 172 454 272' 57 388' 94 790 116 233 159 319 243 383 234: 4461 326 * 309 217 247 1 1411 20 946 899 406 460 646 475 502 3581 5151 463 570 512 644 5221 82 1021 69 72 16 , 68 38 76 24 461 46 77 101 100 20
JD
Medicinska vårdavdelningar
1 Avser servering av middag. — " Avser servering av kvällsvard.
Mnlmö Örebro Östersund 13.351" - . _. ___3 M Arbetsmoment uch kodnummcr Avd. B Avd. 0 Avd 3 Avd. D Avd. E Avd. 8 (M. (Kv. (M. (Kv. (M. (M. (28 26 vp 26 vp 27 vp 25 vp 33 vp 34 vp & 25'0 27'5 33'4 25'4 33'5 35'1 pl pat.) pat.) pat.) pat.) pat.) pat.) . 1 Diverse passning (biträdenas andel av 6, hela, 7 och 86 b) ................................ 6, 7, 861) 459 1 112 687 386 328 446 1 Arbete i samband med dödsfall ................ 860 -— —— — 164 47 — - Summa bäddning 4 246 3 515 3 529 2 930 4 074 4 298 3 Arbeten i avdelningsköket ...................... 57 147 152 263 18 12 134 Servering av frukost .......................... 50 935 1 026 516 690 764 950 » » lunch ............................ 51 1 1 101 1 1 260 1 052 1 069 1 164 1 633 1 " » middag .......................... 52 * 1 274 2 1 277 684 889 851 1 198 1 » » mellanmål ........................ 54 764 680 482 52 233 177 Matning av patienter .......................... 53 80 315 312 253 793 62 Utdelning av dricksvatten ...................... 59 662 479 321 514 502 318 Summa matutclelning 4 963 5 189 3 630 3 485 4 319 4 472 4 Summa personlig skötsel 11 428 11 130 9 287 8 258 10 857 10 448 10 Transporter av patient utom avdelningen 60—62, 63b 330 397 218 338 285 330 » » » inom » . . . .63 a, 64 84 97 89 164 104 146 » och ärenden utom avdelningen . . 65, 67, 69 731 854 1 353 1 225 2 054 1 242 1' Summa. transporter 1 145 1 348 1 860 1 727 2 443 1 718 1' Städning av korridor och salar .............. 70—73 1 723 1 721 1 556 1 497 1 640 2 012 1' Städning av bilokaler och behandlingsrum . . . . 74, 75 660 889 1 011 950 1 128 637 Periodisk städning ............................ 77 1 468 617 476 — 84 182 Städning av sjuksköterskebostad ................ 78 262 270 — — 158 1 Diverse städning .............................. 79 15 15 157 17 52 14 1 Iordningställande för gudstjänst m. m ........... 66a — 68 89 — 3 — ' Summa lokalvård 4 128 3 580 3 289 2 464 3 065 2 846 3 Insamling av disk .............................. 55 627 521 336 256 336 532 ; Diskning ...................................... 56 1 982 1 982 1 098 1 815 1 552 1 715 IJ Summa diskningsarbeten 2 609 2 503 1 4.34 2 071 1 888 2 24 7 2 Rengöring och sterilisering av sjukvårdsutensilier 22 184 308 460 764 810 408 Städning av medicinskåp ...................... 24 130 77 142 158 120 28 Sköljrumsarhete ................................ 83 228 233 264 93 123 177 Babytvätt ...................................... 95 — — — —- — —— Blomvård ...................................... 76 607 400 316 506 481 398 Förrådsarbeten: Ordnande av förråd ............ 85 90 86 148 140 182 139 Förbands- och reparationsarbeten 88 166 384 230 1 525 1 053 445 .] Tvättsortering m. m. .......................... 84 231 284 72 165 222 96 * Summa annan materielvård 1 636 1 772 1 632 3 351 2991 1 691 2, Summa. lokal- och materielvård 8 378 7 855 6 355 7 886 7 944 8 784 '!| Diverse arbetsuppgifter ............... 87, 96, 98, 99 244 238 155 506 542 258 Personlig tid .................................. 90 1 180 1 278 1 021 384 510 740 '( Väntetid ...................................... 93 341 633 420 576 364 874 Vaktrjänst ...................... _ .............. 89 451 326 199 340 236 —— Deltagande i gudstjänst m. m ................... 66b 4 168 290 -— 15 — Summa övrigt 1 976 2 405 1 930 1 300 1 125 1 614 1 Total 31 972 32829 30845 27 182 30967 28441 30
]. medeltalet ej ingående
Fil” n 1- g i s k a v ä 1- (1 a v (] oln in g a. r Vårdavdclningur på. odelndc lasarett M d lt ] studier
» ' ""f.-Äf'W'w—mf ' ' "" ' "_ —fif'.if"'ff'f"' e c & _", tr" - ——— " "_ .. _ Oster- ,_ Värnamo ' , Almgs-l . _ Varnamo 1
(1110 Olcblo sund Bonns (år 1947) bala. ! ås * ford lla (år 1945) bula
di " " 4 (] ”"'—' *** Medel- _fv,_1___ ' )lcdel- "7 c * ————— ' ' v ' Avd. 14 Avd.15 tal Avd. 2 Avd. 3 Avd. 2 Avd. 3' tal nmgar Avd. 2 Avd. 3 Avd. 4
Avd. 1 1
(Kv. &? (Kv. (M. 30'ovp (m. (Kv. (Kv. fm. 31-vvp(29'1vp (131. (Kv. (M. N:) 37 vp 30 ; 26 vp 26 vp 28'3 29 vp 33 vp 31 vp 32 vp 3011 296 29 vp 33 vp 30 vp _l 28'4 32”? 28'3 22'a pat.) 90'2 au 250 33-0 pat.) Put-f 30-5 av 183 3 pat.) pat.) pat.) pat.) pat.) pat.) pat.)V pat.) pat.) pat.) pat.)
: .,,
3! 411 733 620 479 749 1 413 1 190l 817 851 1 068 763 2 337 1 530 1 118 — — 77 24 62 — —— 28 22 28 31 26 —- 84 4 922 4 491 3 603 2 730 4 026 4 185 4 181 3 377 3 714 3 864 3 879 4 751 4 255 3 504
20 99 58 104 71 1 10 319 284 173 126 225 145 364 145 266 34 404 715 466 462 616 539 639 460 718 589 688 635 728 530 55 945 1 063 * 727 1 569 932 784 1 201 1 043 998 1 006 1 064 870 989 785 57 609 662 2 399 2 498 665 765 1 013 680 658 779 841 701 1 023 775 47 82 19 296 294 268 293 76 151 210 183 297 240 242 442 8 55 523 27 6 124 870 834 20 311 509 298 866 674 28 24 505 614 242 336 464 130 186 347 350 253 409 308 143 391 5 2 699 3 654 2 261 2 236 3 1 79 3 700 4 233 2 874 3 371 3 544 3 742 3 984 3 944 3 217
81 9966 10 473 7749 5876 9059 9676 10512 7701 9421 9327 9565 10 318 10190 8511 403 261 269 302 481 337 389 176 339 310 370 392 313 116
89 101 148 76 106 78 33 —- 194 76 101 68 80 39 883 1 074 1 291 1 093 1 170 1 070 921 969 1 153 1 029 1 162 966 1 180 1 160
1 375 1 486 1 708 1 471 1 757 1 485 1 343 1 145 1 686 1 415 1 633 1 426 1 578 1 315
2 155 1 642 2 133 1 798 2 027 1 886 2 380 1 700 1 587 1 888 1 856 1 745 1 767 1 820 1 025 742 475 723 786 639 1 055 393 395 621 779 545 716 671 393 45 118 — 134 1 679 217 245 582 681 415 1 071 88 —-
— 21 — — 56 164 — 210 94 90 148 132 235 28 36 1 12 283 94 40 53 8 38 59 17 46 8 —— 6 8 S 2 18 16 64 11 —
— _ 1 3601 2486 2838 281 3098 4416 3713 2558
381 327 284 303 370 474 489 263 878 1 676 848 916 1 323 1 713 1 561 729 1 259 2003 1 132 1 21 1 693 2 187 2 050 992
540 1 061 396 399 626 293 223 187 16 128 20 32 55 14 90 82 127 172 41 177 154 145 150 529 —— — — 111 252 —— 698 "350 436 184 431 376 367 369 1,77 289 94 100 176 78 93 216 997 617 339 487 860 472 2 000 812 95 250 88 98 178 182 185 94 2650 2867 1 414 1477 2480 1 671 3360 2289
7 356 5 384 8 274 9 123 5 839
593 798 124 189 147 2 439 1 451 1 334 1 675 1 536 8 241 850 383 224 801 1 181 1 702 1 306 8 I 188 127 275 288 263 208 10 381 198 244 97 30 327 * — 2 50 140 39 96 156 74 110 74 111 220 40 Bl 1257 1418 2159 1897 2216 2819 3543 3297 1290 2737 2159 2988 3329 2447 30318 22942 199291 28452 29208 31318 21723 26885 27282 28910 28756 28723 24538
3340 3215 3590 2760 2734
386 400 231 390 356 1 374 1 484 1 768 1 291 1 243 1 760 1 884 1 999 1 681 1 599
378 505 296 418 150 69 80 49 59 36 322 212 261 27 367 91 24 125 153 _ 387 427 431 395 391 127 145 122 70 161 857 769 739 829 2 576 136 167 48 42 98 2 36: 2 329 2 071 1 993 3 779
7 467 7 660 169 313
1 222 1 740 1 207 803 1 040 1 151 1 055
Avdelningspersonnleus arbetade tid fördelad på skilda ar (Minuter per patient
Medicinska vårdavdelngar
Malmö Örebro Östersund 1123ng M
Arbetsmomcnt och kodmnnmer Avd. B Avd. CAvd. 3 Avd. 1) Avd. E Avd. g(gsi
(M. (Kv, (M. (Kv . (M. (M. 31 26 vp 26 vp 27 vp 25 vp 33 vp 34 vp p: 25'0 27"5 33'4 25'4 33'3 35'1 put.) pat.) pat.) pat.) pat.) pat.)
| Temperaturtagning ............................ 19 13 12 _ 8 10 ! 11 14 Pulsräkning .................................... 20 24 16 8 20 : 10 10 Blodprov ...................................... 18 3 (i 16 17 ! 18 7 Urinprov ...................................... 17 4 6 8 6 % 9 5 Mag- och tarmprov m. m ....................... 28 4 1 8 8 * 11 3 Vägning av patienter .......................... 29 2 1 2 2 | 3 3 Sum-ma diagnostiska arbetsuppmfter 50 42 50 63 i 62 42 Medicinutdelning .............................. 21 52 42 28 26 1 19 34 Insprutning .................................... 11 6 21 29 43 1 23 19 Omläggning .................................... 4 1 3 31 16 ( 31 4 Spolning och tappning ........................ 5. 12 0 7 1 2 1 1 —- Givning av lavemang, tarmsköljning ............ 8 17 10 3 3 1 5 8 Förberedelse för operation ...................... 10 _ — — — = -— —— Iordningställande av rondbord .................. 23 _ 1 1 0 1 3 2 n " förband .................. 27 2 O 4 —- i — — Diverse patientvård (sköterskornas, elevernas och 1
undersköterskornas andel) .................... 6 5 7 16 8 i 4 5 Tillhandahållande av värmekrns, isblåsa ........ 25 [) t') _ 2 1 0 1 Värmebehandling .............................. 26 _ _ » — 2 1 3 — Summa tmwp'i 83 96 i 113 102 * 89 73 Läkarrond .................................... 3 48 41 , 46 31 22 24 i För— och efterarbete i samband med läkarrond.. 13 10 8 ? 2 -— 2 2 Sjuksköterskerond .............................. 2 10 15 ' 6 4 6 2 Samtal med patient .......................... 14, 46 ;; 34 l — 12 8 5 Intagning av patient (inklusive viss provtagning) 1 23 4 ' 5 6 6 8 Ordergivning. instruktioner .................... 80 52 39 30 22 13 28
Summa blandade diagnostiska och
terapeutiska arbetsuppgifter m. m. 149 141 89 75 57 69 Journalarbete .................................. 16 31 33 67 26 , 26 10 Diverse skrivarbete ............................ S'_' 15 23 12 17 10 11 Utskrivning av patient ........................ 86 a 1 2 1 0 1 ? ; Samtal i telefon ................................ 81 18 16 9 9 9 3 i
» med besökande ........................ 94 5 5 4 3 ! 3 5 j
Summa (';rpedifimtsarbetc 70 79 93 55 49 33 :
Summa sjukvård 1 inskränkt bemärkelse 352 368 345 295 257 217 %
Biträde vid patienternas toalett ................ 30 33 31 22 32 21 10 ] Utbärning och diskning av handfat ............ 31 7 7 7 6 13 S 1 Heltvättning och badning av patienter (på avd.) 33, 34 2 4 7 2 — — Tillhandahållande av bäcken, urinliaskor ........ 9 40 45 23 33 20 19 » » spottkoppar .............. 32 8 l 3 0 5 11 Summa patienttoalett 90 88 62 73 . 59 48 Hel— och vändbäddning .................... 41,43,47 73 43 41 53 [ 59 56 Sträcl—ming .................................... 40 32 21 13 15 18 19 Renbäddning .................................. 42 11 9 11 7 , 9 11 Nybäddning ...... * .............................. 44 23 14 19 16 ; 20 24 Vädring m.m. ................................ 45,49 13 1 i 1 3 j 6 j 0
Tab. 4 L. tent enligt 18 totalstudier på lasarettsavdelningar. ta vid dagtjänstgöring).
Kirurgiska vårdavdelningar Vårdavdelningar på ode-lade ]asasett .1 mede1talet (?] ingående studier r .. Ö b' Östcr- 1 B _. Värnamo ( S 1 Alinge-| nåd?- Värnamo S 1 nm re 10 sund ? oras (år 1947) 1 a a. ås | f" (115 (år 1945) a a d . Avd —' Mcdel- —- —-—-— *I )Iedel- or ———V——— B" Avd. 11. ( ». Avd. 14 Avd. 15 tal Avd. 2 Avd. 3 Avd. 2 Avd. 3: tal avdel- Avd. :! Avd. 3 Avd. 4 [ (Kv. ( ',(f (Kv. (M. (306 vp (Bl. (Kv. (Kv. (Bl. 131'2 vp Fluga? (Bl. (Kv. (M. ;] 37 VP ' Säv-> 26 vp 26 vp 283 29 vp 33 vp 31 vp 32 vp 30'6 '.297 VPX 29 vp 33 Vp 30 vp _1 28'4 . 33_1 2841 22-e pat.) 30%.» 34-4 25'0 33'0 pat.) ”wat-; 30-t 42-t 18'8 ; pat.) 1 pat7) pat.) pat.) pat.) pat.) pat.) pat.) pat.) pat.) pat.) 13 8 10 10 11 10 16 . 10 _ 10 8 11 11 16 10 13 8 12 10 11 13 11 5 1 5 i 5 8 6 11 4 5 8 s 6 6 3 5 6 2 1 1 ' 2 9 3 7 0 2 1 :; 3 s e 7 : 10 ! 3 1 15 ! s 6 5 5 2 7 1 11 _ _ 4 3 ' 4 2 e 4 .3 0 1 1 () 0 0 — — 0 0 0 — — 1 0 1 — — — 9 30 45 26 36 36 36 23 20 46 ; 32 41 25 23 55 7 22 12 ') 3 12 14 19 16 18 : 17 22 16 10 21 9 15 7 13 J 25 25 12 4 11 16 22 4 8 3 7 18 26 35 21 27 44 30 13 ' 3 31 23 46 39 21 0 — 48 2 26 22 0 — 0 18 5 9 1 1 8 . 0 4 4 9 10 7 4 9 4 7 7 7 6 9 14 ' 4 12 3 2 10 6 O 3 4 3 3 3 0 2 0 1 8 3 4 3 4 6 b 5 7 6 3 6 4 6 —— — — — .,, _- —— _. 0 0 0 2 3 1 -— 1 9 8 12 11 8 18 14 4 8 :" 7 11 22 7 ' 10 2 2 2 3 4 3 2 1 0 0 1 2 1 1 — 0 _ — — —— 0 _ 1 _ — 0 0 1 1 —— 9 89 11 7 84 88 124 109 85 54 112 93 102 105 85 83 5 18 13 16 15 19 16 13 6 9 11 23 16 13 8 8 2 '3 2 2 3 —— 0 1 4 0 1 3 — — 0 0 32 3 9 9 12 3 6 4 0 3 7 3 1 6 . 8 — 5 3 2 4 8 12 5 6 8 7 4 4 6 8 16 5 4 4 8 9 3 10 6 6 8 5 4 16 2 32 18 11 13 21 13 16 18 22 18 24 6 6 20 1 100 46 45 45 67 49 50 47 43 47 72 34 29 56 8 8 28 11 11 16 8 11 b 10 9 21 9 9 18 5 10 19 3 4 11 5 8 6 10 7 11 7 6 8 - 0 2 2 1 3 2 — 0 ] 0 0 1 1 2 1 5 12 9 8 11 11 15 11 8 8 11 11 13 7 10 5 4 2 —— 1 2 4 4 2 2 3 3 4 2 4 3 36 60 23 30 42 32 34 13 30 30 47 34 26 41 2 255 288 178 199 269 226 192 1.44 231 202 262 198 162 205 . 9 22 33 15 8 20 15 23 22 19 20 21 23 10 21 4 11 6 5 7 7 6 5 5 3 5 7 5 8 13 1 — 1 5 1 1 ' —— 3 0 5 2 2 — _ 3 44 22 39 24 33 36 30 31 41 34 32 22 29 56 6 6 7 1 -— 4 3 — 0 3 2 4 2 — 2 4 83 69 65 40 65 60 61 58 71 63 66 52 47 95 5 64 67 55 45 59 65 58 61 49 57 57 42 39 70 4 30 13 25 23 19 — 1 17 , 6 6 15 9 1 21 0 28 3 8 7 11 8 11 9 14 11 10 7 6 8 19 33 27 14 20 23 16 14 14 16 15 19 17 15 28 3 4 2 2 1 2 1 2 1 1 1 3 3 2 1
Medicinska värdevdelningar
Malmo Örebro Östersund ååå-ng Mtcdl Arbetsmoment OCh kodnununcr Avd. BAvd. C Avd. 3 Avd. D Avd. E Avd. 8 281 (M. (Kv. (M. (Kv. (M. (M. 30- 26 vp 26 vp 27 vp 25 vp 33 vp 34 vp put 25'0 27'6 33'4 25'4 33.3 35'1 pat.) pat.) pat.) pat.) pat.) pat.) l , _ 4 Diverse passning (biträdenas andel av 6, hela. 7 l i i och 86 b) ................................ 6, 7, 86 b 18 40 20 15 , 9 ; 12 1! Arbete i samband med dödsfall ................ 860 _ — — 6 ( 1 l — 1 Summa bäddning 170 128 105 115 ( 122 - 122 12! Arbeten i avdelningsköket ...................... 57 6 6 8 1 i 0 i 4 4 Servering av frukost .......................... 50 37 38 15 27 i 23 | 27 21 » » lunch ............................ 51 144 l47 32 42 35 . 46 41 » » middag .......................... 52 251 s946 20 35 26 ( 34 34 » » mellanmål ........................ 54 31 25 14 2 7 l 5 12 Matning av patienter .......................... 53 3 11 9 10 ( 24 ] 2 l( Utdelning av dricksvatten ...................... 59 26 17 10 20 ' 15 i 9 11 Summa matutdelning 198 190 108 137 130 , 127 144 Summa personlig skötsel 458 406 275 825 811 ! 297 83! Transporter av patient utom avdelningen. .60—62, 63b 13 14 6 13 8 i 9 11 » » » inom » . . . . 63 a, 64 3 4 3 7 3 3 4 4 » och ärenden utom avdelningen 65, 67, 69 30 31 41 48 62 36 41 Summa. transporter 46 49 50 68 73 49 M Städning av korridor och salar .............. 70—73 69 63 47 59 49 | 57 56 Städning av bilokaler och behandlingsrum .. 74, 75 26 32 30 37 34 ( 19 29 Periodisk städning ............................ 77 59 22 14 — 2 ( 5 16 Städning av sjuksköterskebostad ................ 78 10 10 —— — 5 : 0 4 Diverse städning .............................. 79 1 1 5 1 2 ] 0 2 Iordningställande för gudstjänst m.m ........... 669. — | 2 3 _ 0 _ 1 Summa lokalvård 165 ! 130 99 97 92 1 81 104 Insamling av disk .............................. 55 25 ' 19 10 10 1 10 ( 15 1. Diskning ...................................... 56 79 72 33 72 . 47 49 & Sumnm diskningsarbete 104 91 43 82 57 64 7 Rengöring och sterilisering av sjukvårdsutensilier 22 7 11 14 30 24 i 12 1 Städning av medicinskåp ...................... 24 5 3 4 6 4 1 Sköljrumsarbete ................................ 83 9 8 8 4 4 5 Babytvätt ...................................... 95 — — — — — _ —-1 Blomvård ...................................... 76 24 15- 10 20 14 i 11 I? Förrådsarbeten: Ordnaude av förråd ............ 85 4 3 4 6 5 ; 4 Förbands- och reparationsarbeten 88 7 14 7 60 32 1 13 21 Tvättsortering m. m. .......................... 84 9 10 2 6 7 i 3 Summa annan materielvård 65 64 49 132 90 * 49 7 Summa. lokal- och materielvård 334 286 191 311 289 ( 194 26 Diverse arbetsuppgifter .................. 87, 96, 98, 99 10 9 5 20 18 I 7 11 Personlig tid .................................. 90 47 46 30 15 15 ! 21 28 Väntetid ...................................... 93 14 23 13 23 11 1 25 18 Vakttjänst .................................... 89 18 12 6 13 7 ' — 8 Deltagande i gudstjänst m. m ................... 66 b 0 6 9 — 1 —— 3, Summa. övrigt 79 87 58 61 34 46 57 Total 1 279 1 194 924 1 070 930 810 1 012
' Avser serverin av midda . _ ? Avser serverin av kvällsvard. g g %
Kirurgiska. vårdavdelningar Vårdavdolningar på odelade lasarett iägäafåeeltäztiiä .. .. "WHeT-mafm "__— Tithåiio '” "mia—* ' mede" Värnamo ”_ [alma Orcbrol und Borås (är 194") Sala | ås tal (är 1945) Snia -__— s ___—_ Medel- _ ' Medel- för 15 "113- Avd.11 flå- Avd.14 Avd.lö tal Avd. 2 Avd. 3Avd. 2Avd. 3 141 nydel— Avd. 2Avd. 3Avd. 4 M (Kv. 11 (Kv. (M. 30'0vp (Bl. (Kv. (Kv. (Bl. (Bl'avp magar (m. (Kv. (M. ( ' 37 vp ”( ' 20 vp 26 vp 23? 29 vp 33 vp 31-vp 32 vp 307; (29'7 vP 29 vp 33 vp 30 vp 18.") 234 ”332” 237. 233 Pat-; 30-2 au 257) 330 pat.) ”Wat-) 30-5 436 1813 at?) pat.) path.) put.) pat.) pat.) pat.) pat.) pat.) put.) pat.) pat.) ! 1 I I I 54 | 14 21 22 21 27 47 35 32 26 35 26 77 36 59 | _2 _ _ — 1 3 1 2 — — 1 1 1 1 1 — 3 107 173 133 126 120 142 139 121 134 113 126 131 156 100 187 3 8 4 2 4 3 4 10 8 7 4 7 5 12 3 14 ; 37 14 21 16 20 22 18 19 18 22 19 23 21 17 28 11 48 33 31 1 25 ' 25 33 26 36 42 30 33 36 28 23 42 ” 42 22 19 '1 14 2 22 23 25 29 27 20 26 28 23 24 41 23 3 1 10 13 10 10 2 6 6 6 10 8 6 24 _ 2 16 1 () 4 29 24 1 9 17 10 28 16 1 22 18 18 10 15 16 4 5 14 11 8 14 10 3 21 180 96 108 80 98 112 122 123 115 102 116 126 130 92 171 ; 401 352 310 371 258 319 321 305 307 286 305 323 333 239 453 * 42 14 s 9 13 17 11 11 7 10 10 13 13 7 6 1 4 3 3 5 3 4 3 l — 6 3 3 2 2 2 1 54 31 32 45 48 41 35 27 39 35 33 39 32 28 62 ? 100 48 43 59 64 62 49 39 46 51 46 66 47 37 70 87 76 49 74 79 72 62 69 68 48 62 63 57 42 97 34 36 22 16 32 28 22 31 16 12 20 26 18 17 36 4 14 1 4 — 5 56 6 10 18 22 14 35 2 — 9 — 1 — — 2 5 — 8 — 3 3 5 3 12 0 1 1 4 12 3 1 2 — 1 1 2 1 1 —- — — — — 0 0 — —— —— 2 1 1 2 — —— ' 134 127 74 98 123 110 146 108 102 81 109 109 118 65 145 20 13 10 10 13 13 16 14 11 10 13 14 8 9 19 82 31 50 29 ' 40 47 57 46 29 45 45 50 58 30 66 102 44 60 39 53 60 73 60 40 55 58 64 66 39 85 26 19 32 14 18 22 10 6 7 24 12 17 10 10 8 3 1 4 1 1 2 — 3 3 3 2 3 2 1 2 9 4 5 1 8 6 5 % 21 14 13 7 8 1 19 — — — — — — 4 — — 1 4 4 — 17 25 10 15 8 15 12 11 15 13 13 14 14 9 21 8 6 9 3 4 6 2 3 9 4 4 5 4 2 9 66 35 18 12 22 31 16 59 33 4 28 26 24 19 137 _ 13 3 7 3 4 6 6 5 4 3 5 3 2 1 5 : 142 93 85 49 65 88 55 98 92 65 77 79 68 47 201 7 29 45 82 8 25 13 10 28 39 49 52 19 39 27 34 27 56 16 7 4 10 13 10 7 —— 15 6 7 8 3 1 17 __ - 5 78 074 |1305
Specifikation av arbetsmoment in (Minuter per avdelning och vecka en '
Medicinska vårdavdelningar
! l . . l Malmö Örebro Östersund k'l'M'L » opmg Arbetsmoment och kodnummer *—*f" ' *** __ ——*——— _— Medelt jAvd. B Avd. () Avd. 3 Avd. D. 1 Avd. E Avd. 8 (M. (Kv. (M. (Kv. (M_ (M. (2823 v 26 vp 26 vp 27 vp 25 vp 33 vp 34 vp 30'Olmtl 25'0 put.)i27'5 pat.) 33'4 pat). 25'4pat.)33"apat.]36'1pat.) l Transporter av patient. Transporter till och från operation 61 — — 9 35 — 7 8 n n » » röntgen. . 60 1) 159 162 4 150 79 41 99 » » » » ljusbad .. 60 o — — -— — — 10 2 » » » » bad . . .. 62 7 19 21 51 80 30 » » » » mottagn. 60 a 15 19 30 10 11 155 40 __ » » n » kontor .. 60 d — 16 — 6 —— 3 Ovriga transporter av patient (t. ex. till annan avdelning) .......... 63 b 149 216 140 122 138 37 134 l Summa transporter utom avdelningen 330 397 218 338 285 330 316 l Transporter till och från loggia 63 a — — 5 — —— — ll Ovriga transporter av patient inom avdelningen (t.ex. till annan sal, behandlingsrum) .............. 64 84 97 84 164 104 146 113 Summa transporter inom avdelningen 84 97 89 164 104 146 114 Transporter och ärenden utan patient __ (utom avdelningen) Arenden eller transporter till och . , från: : operation .................. 65 i — 7 28 17 84 12 251 röntgen .................. 65 m 12 27 31 4 30 4 18 laboratorium .............. 65 (: 162 138 328 306 429 310 279 apotek .................... 65 e 40 79 116 55 128 54 791 mottagning ................ 65 b 19 20 240 183 264 117 1411 kontor .................... 66 d 29 23 13 18 90 52 38 centralkök ................ 65 a 88 117 153 44 106 254 127 tvätteri .................... (55 g —— 15 34 17 48 58 28 centralförråd .............. 65 f 86 101 49 26 65 102 71 patientklädförrad .......... (55 h 48 11 126 49 141 39 69 annan avdelning .......... 65 k 116 119 67 277 347 133 175! Uppsamlingsplats för sopor eller grismat ...................... 65 l — _ A— 127 118 27 415 Flera av ovanstående ärenden eller __ transporter utföras samtidigt.. 67 105 144 145 89 58 53 99| Ovriga ärenden ................ 69 26 53 23 13 151 27 49,1. Summa 731 854 1 353 1 225 | 2 054 1 242 1 248 Summa. transporter 1 145 1 348 1 660 1 727 2 443 1 718 1 673
Tab. 5 L. ruppen ”transporten i tab. 3 L. 5 totalstudier på lasarettsavdelningar.) K i r u r fgfiSCa—v & r d a v d e 1 n i n g a r in, Avdelningar på odelade lasarett F , Mm,, _ _ , _ Medeltid Malmö Örebro Oster- Borås Värnamo (ärm—17) Sala Alingsås för 15 sund avdel- * _ Medeltal Medeltal . vd. 3 B Avd. 11 Avd. A 2 Avd. 14 Avd. 15 Avd. 2 ! Avd. 3 Avd. 2 Avd. 3 mg” (M. (Kv. (M. (Kv. (M. (30'0 VP (Bl, - (Kv. (Kv. (BL (31'2 vp (29'7 vv 3] vp 37 vp 30 vp ! 26 vp 26 vp 28'3 pat.) 29 vp i 33 v)) 31 vp 32 vp 302994?) 29'5 pat.) 8'opat.) 28'0 pat.) 33'7 pat.) 28'3 pat.) 22'3 pat.) 30'spat.)134'4 put.) 25'0 pat.) 33'0 pat.) F 1 768 225 230 207 234 i 333 152 255 62 100 142 153 l 188 4 7 54 44 19 80 51 | _ 14 — 43 26 55 14 34 _ 80 5 2 62 68 148 57 * 41 38 50 46 217 — 54 l — — ') 2 — 1 132 101 22 31 18 — 95 1 36 1 168 403 261 289 302 481 337 389 176 339 810 370 12 4 13 I 42 63 26 _ _ _ 19 i :) 10 _ | 106 85 88 106 13 80 78 33 ,,, 175 71 91 118 89 101 148 76 106 78 33 — 194 76 101 | i | 515 100 123 - - - 32 60 18 118 57 140 4 75 - - » 12 7 3 23 11 47 57 159 - - - 71 119 47 40 ' 69 77 24 43 — — - 55 70 22 89 59 85 86 143 - - - 161 89 151 83 121 22 42 7 - - — 24 19 74 25 35 27 158 58 - - - 396 279 276 275 307 104 46 13 - - - 104 99 19 28 63 135 6 67 - - ' 87 52 136 52 82 2 132 71 - - - — v— 30 14 11 74 23 130 ' - - 26 51 41 165 70 — 14 78 90 54 61 121 82 230 181 22 - - - —— 12 58 90 41 _ 52 10 85 - - - 12 10 33 30 21 1 510 883 1 074 1 291 1 093 1 170 1 070 921 969 1 153 1 029 1 162 2 796 1 375 1 436 1 708 | 1 471 1 757 1 4:85 1 343 1 145 1 686 1 415 1 633
Skilda personalkategoriers i dagtjänst arbetade lid procentuellt fördelad
Medicinska vårdavdelningar Kirurgiska vårdavdelningar" (Medeltal för 6 avdelningar 30'0 pat.) (Medeltal för 5 avdelningar 283 pat.) ! I.",dEL ni??”; Under- __ ' 225825£ Elever Övriga Summa assigst-eni- Elever tex:—kår Ovriga Summa. sköterskor sköterskor s Arbetad tid, minuter per vecka och avdelning .......... 8 792 6' 750 14 829 30 371 7220 6 076 1 857 13 2.99 28 452 patient ............ 293 225 494 1 012 255 215 65 470 1 005 Därav i % för: 1 ' Diagnostiska arbets- uppgifter ........ 9'3 73 15 51 69 4-3 41 1'2 3'5 Terapi ............ 204 107 1'8 91 257 123 194 4”; 1244 Blandade diagnos— tiska- och terapeu- ( ; tiska arbetsupp- i : ! gifter m. m. .. . . 236 51 26 9"; 19'3 33 42 1'3 671 Expeditionsarbete.. 172 24 13 6'1 13'1 l"8 1 0.9 08 411 Summa sjukvård 1 in- 1 , skränkt bemärkelse 705 25—5 72 29-5 660 2in 1 28 6 1 in 26 11 Patienttoalett... ...... 06 102 '7 6-7 1'8 & 126 f 31 69 '5 Räddning ............ 42 184 14'6 124 65 ' 25'6 17'2 12'6 14'2 Matntdelm'ng ........ 59 102 21'2 143 50 6—1 7'1 17'4 11'2 Summa personlig skötsel ............ 10'7 sa-s 44'5 33'4 18'3 44'0 27'4 86'9 81'9 Transporter .......... 4'0 8'9 4'9 513 41) 5'4 3 6'5 1 7'2 6'2; ; 1 Lokalvård .......... 12 65 181 10'6 11 84 91 17'6 10'9 . . | Dlsknmgsarbeten . . . . 02 24 131 70 01 20 06 11'7 5'9 Annan materielvård. . 5'7 12'0 5'8 72 50 14'0 17'8 7'0 8'7| Summa lokal. och 1 ' materielvård ...... 7'1 20'9 37'0 24'8 6'2 24'4 27'5 36'3 25'5 Diverse arbetsupp- ' gifter .............. 1'8 1-4 0'4 1'1 2'9 1'4 1'8 1'6 1'9 övrigt .............. 5-9 4-5 60 5-7 7-7 29 en 10'0 7'8 Total 1001) 1000 100—o 100-o 100-o 1001) 1000 1000 1000
Tab. 6 L.
ssa grupper av arbetsmoment enligt 15 totalstndler på lasarettsavdelningar.
Yårdavdelningar på odelade lasarett (Medeltal för 4 avdelningar 30'8 pat.)
Medeltal för 15 avdelningar (2911 patienter)
#4 — ”,-... , _ ____ * ———— "* — 1 ** _ * _Avdel- Under- 1 avdel- Under- ,nln'gs- o. Elever skö- Övriga Summa '"".55' o. Elever skö— Övriga Summa assistent- terskor assistent- te sk r sköterskor sköterskor r o r 5 450 1 100 1 665 19 067 2 7282 7377 5 020 1 063 15 450 28 910 * 1 78 36 55 628 892 249 1 70 36 522 977 1 64 72 102 20 36 7-9 62 67 1'6 4'2 ' 311 59 21'3 3”: 103 242 111 202 31 105 1 1 1 17'6 40 40 20 53 21-0 43 41 21 74 115 O's 2-0 16 3—4 146 21 ins 12 4-6 66'6 17-9 87'5 9-0 22'6 GT:) 297 32'3 a'o 281; 06 120 3'4 86 76 In 112 En 82 "? 35 186 120 IT:? 142 48 216 150 149 134 54 10'8 && 15”: 13-0 5-5 86 7'6 183 136 1 95 408 286 41'8 84”: 116 411 256 au 331 1 54 To 44 6'1 M? 415 T:! 515 5'6 5'6 1 0—4 12'6 103 1.33 12-2 10 7'6 9'6 17'2 11-1 1 01 1'0 19 9-0 6'4 01 21 12 114 '5 1 32 160 120 '5 8'8 56 131 153 74 81 S'? 296 24'2 84'3 27'4 6'1 22'8 26'1 86'0 26'7 1'7 0'4 0'6 0'3 0'6 2'2 l'a 113 '7 1'2 13'1 4'3 9'7 9'5 100 'N; 3'8 in 83 75 1000 1000 1000 1000 1001) 1000 1000 100-o 1001) 1001)
Den arbetade tiden för vissa grupper av arbetsmoment procentuellt fördelad pl
1
1
Diagnostiska arbets- uppgifter .......... 1 Terapi .............. ' Blandade diagnostiska och terapeutiska ar- betsuppgifter m. m. Expeditionsarbete. . . . Summa sjukvård i in-
skränkt bemärkelse
Patienttoalett ........ Böddning ............ Matutdelning ........ Summa personlig sköt-
sel ................ Transporter ..........
Lokalvård .......... Diskningsarbeten . . . . Annan materielvård . . Summa lokal- och materielvård ......
Diverse arbetsupp- gifter .............. i
Medicinska vårdavdelningar Kirurgiska vårdavdelningar (Medeltnl för 6 avdelningar 30'opat.1 (Medeltid För 5 avdelningar 28'3 pat.) (i, f*"i' # _ T' '" 115,11- """ "11-1. når:?lo -- någrlo Under- -- * assitiitent- Elever Ovriga Summa assistent— Elever t skä- Ovriga Summa 1 sköterskor | sköterskor ers or | * 4 530 320 150 1000 498 27'> 7'" 154 1000 _ 646 261 9.3 1000 527 21' 102 157 1000 73» 12-3 13'8 mo-o 73-11 106 | 4-1 12-3 100'0 * 810 90 100 1000 802 90 1 1-3 95 100—01 69'0 19'2 11'8 1000 61"? 17'5 1 6'9 13'9 100'0 1 2'8 359 636 1000 7'6 40-2 2-9 493 1006 1 9-s 32-9 57-3 10010 11-7 387 7-9 41'7 100-0 1 1 116 166 72-2 100—o 11-4 11—5 4-2 72-9 100'0 1 93 25'8 64'9 1000 10 & 29'5 5'6 54'3 100'0 1 21”) 35'8 48'0 100'0 20'2 185 69 544 100'0 31 136 8313 1000 25 165 55 755 100-o 07 75 91'8 100-o De 76 0 7 92-11 1006 232 373 395 1000 14'7 343 136 37"? men 8'3 18'7 73'0 100'0 6'2 20'4 7'0 664 1000 1 502 29'4 204 1000 384 15'9 6'1 39'6 1000 302 175 523 men 250 81 69 60'0 100-0 290 222 488 1000 254 211 (is 467 1000
Tub. 7 L".
llda personalkategorier enligt 15 totalstudler på lasarettsavdelningar.
Vårdavdelningar på odelade lasarett Medeltal för 15 avdelningar (Medeltal för 4 avdelningar 30'e pat.) (29'6 patienter) ' 71 .AVdcl- 1 Under— __ ihåg-O Under- " flaggstång" 1 Elever skö- Ovriga Summa :;lsliistent: Elever skö- Ovriga Summa 1 as.. _ terskor .. terskor Lkoterskor 1 skoterskor 1 | | | 1 ; ! . 35-11 81 1 174 389 1000 484 25'6 1 38 ! 202 1 1000 , 60'0 ' 2-3 1 12'6 1 251 1000 589 183 , 7-1 1 15-7 ? 100'0 [ 1 1 1 1 1 1 1 | 1 1 | 1 1 1 1 . , 1 66'6 311 1 46 ; 25'8 1006 723 102 20 1 1533 1000 1 67'6 1'u 1 '7 277 1000 78'4 733 10 1 131 1000 1 1 . 1 1 . 1 58'8 3.) 1 10'1 ! 27'9 100'0 84'4 15'3 4'4 I 159 100'0 1'8 6-9 3'0 1 886 1000 3-9 288 1-s . 655 1000 1 49 51 52 1 84'8 1000 92 275 41 1 59": 1000 83 3-4 3-4 1 8413 100'0 10'8 11—5 az 1 755 1000 1 ' : 1 5-6 4-8 4—2 85'4 100-o 3-7 21-5 2-9 I 66'9 100'0 1 1 l 1 20-11 5-5 52 1 68'4 1000 267 22'6 &: * 53—11 100-o 1 1 1 0'6 42 51 901 1000 ' '2 119 32 1 827 1000 06 06 18 976 100-0 05 56 '? 932 1000 74 7'5 84 76-7 100-11 159 281 70 49-11 1000 27 43 54 876 10011 61 164 PM 748 1000 1 543 2'5 6'2 37'0 . 1006 44"? nu 3.9 1 323 1000 ! _ 262 1'7 5'9 66'2 100'0 27'1 8'9 4'4 1 5913 1000 1 200 40 61 699 1000 255 17-4 57 | 531 1 1000
Sjuksköterskornas (avdelnings- och assistentsköterskornas)i dagtjänst arbetade tia
Medicinska vårdavdelningar
Malmö 1 Örebro 1 Östersund 11le— Arbctsmonmnt och kodnummer ' ' ”* * f""'***— oplng M ddt Avd. B Avd. 0 Avd. 3 Avd. D Avd. E Avd 8 23,” av (M. (Rv. (M (Kv. (M. (M 310_05 ;? 26 vp 26 vp 27 vp 25 vp 33 vp 84 vp p '1 251) pat.) 27'5 pat.) 33" cpat. * 25'4 pat.) 33'3 pat.) 35'1 pat.) 1 ! Arbetad fit? , min. per vecka och avdelning 8298 8203 11 702 8 074 8442 8032 8 7.92 patient 332 298 350 318 25 4 229 293 . Därav i % för: ' Temperaturtagning .............. 19 0'1 — — 0'3 0'2 0'9 0'2 Pulsräkning ...................... 20 7'1 5'8 1'9 6'5 3'8 4'4 4'6 Blodprov ........................ 18 09 2'0 4'6 3'5 2'8 2'9 2'9 Urinprov ........................ 17 02 14 — 0'1 08 03 05 Mag- och tarmprov m.m. ........ 28 05 0'0 1'3 1'0 1'1 0'4 0'8 Vägning av patient .............. 29 0'7 04 06 — —— 0'4 0'3" Summa diagnostiska mbetsuqapgqfteo 9'5 9'1 84 11 4 87 93 9'3 Medicinutdelning ................ 21 14'8 11 9 54 6'2 3'0 11'2 8'4 Insprutning ...................... 11 1'8 6 8 77 12'9 7'1 7'7 7'3 Omläggning ...................... 4 0'1 0' 9 613 08 5'0 0'6 2'4 Spolning och tappning ............ 5,12 — 1'6 0'2 0'2 0'0 — 0'8 Givning av lavemang, tarmsköljning 8 _ 0'0 0'2 — 0'2 0'2 0'1 Förberedelse för operation ........ 10 —— — —- — — — — Iordningställande av rondbord . . . . 23 — 0'0 0'2 0'1 06 0 6 03 » » förband ...... 27 — —— 0'0 — —— — 00 Diverse patientvård .............. 6 1 2 H) 24 06 0.7 11 1'4 Tillhandahållande av värmekrus, is- blåsa .......................... 25 0 0 00 — 0'1 0'1 01 01 Värmebehandling ................ 26 — —— — 0'2 0'2 — 0'1 Summa terapi 17'4 224 227 206 169 21 5 204 Läkarrond ........................ 3 13 0 129 103 7'4 7'8 8'2 9'9 För- och efterarbete i samband med lakan-ond ...................... 13 1 0 2-3 0'7 — 09 05 09 Sjuksköterskerond ................ 2 3'2 4'9 1'6 1'2 2'5 0'9 2'3 Samtal med patient ............ 14,46 04 24 — 2'4 1'2 O's 1'3 Intagning av patient (inklusive viss provtagning) .................... 1 '5 1'1 0'7 1'4 10 3-1 1'7 Ordergivning, instruktioner ...... 80 111 EN 7'4 5'7 3'1 8'7 75 Summa blandade diagnostiska och tera- peutiska arbetsuppgifter m. m. 322 33 0 207 181 16'5 222 231; Journalarbete .................... 16 86 100 16' 8 7'3 10'2 3'8 9'9 1 Diverse skrivarbete .............. 82 3'6 4'1 2 7 5'1 2"8 4'0 3'7 Utskrivning av patient ............ 86 a 01 05 0'2 00 03 06 0'8 Samtal i telefon .................. 81 3'7 3'4 2'0 1'7 2'8 0'9 2'8 » med besökande .......... 94 1'1 1'2 0.8 08 0'6 1"4 1'0 Summa ewperlitionsarbcte 171 19 2 225 14'9 162 107 172 Summa. sjukvård i inskränkt bemärkelse 76 9 83'7 74'3 65'0 68'8 63'7 70'5 ' Bitrade vid patienternas toalett .. 30 —— — —— 0'1 0'4 0'5 0'1 Utbärning o. diskning av handfat. . 31 — — _ — —— 00 00 Heltvättning o. badning av patienter (på. avdelningen) .............. 33, 34 — — _ — — —- — 1 Tillhandahållande av bäcken, urin— 1 1 finskor ........................ 9 0.1 1 02 08 09 0'6 01 04 1 Tillhandahållande av spottkoppar” 32 — — —— — 0'3 — 0'1 ' Summa patienttoalett 0'1 , 02 1 08 1'0 1'3 04 06
Tab. 8 L.
l'ocentuellt fördelad på arbetsmoment enligt 15 totalstudier på lasnrettsm'delningnr.
K i 1 u r gi s k & v ä r d 9 v d e 1 n i n gya 1- Vårdavdginipgur på odelad9 lasarcgt * i _ ___..f __ .. V" Medeltal EL??? __ _ vår????>__-J, 5111 :LL 15.1? vd. 3 B Avd.11 [Avd. A2| Avd. 14 Avd. 15 gå?”” Avd. 2 Avd. 3 Avd. 2 Avd. 3 gå?”” ningar (M. (Kv. (M. ' (Kv. (M. 28. ” ;s. (Bl. (Kv. (Kv. (BI. 30. 23 (29'7 vp 31 vp 37 vp 30 vp 26 vp 26 vp ” P ., 29 vp 33 vp 31 vp 32 vp ”* '( ?9'a pat. Eu pat.) 28'1 pat.) 33'1 pat-.) 28'9 pat.) 22'9 pat. 30'2 pat.) 34'4 pat.) 25'0 pat) 33'0 pärt., ( | I 7 872 8360 7 7"0 # 7640 4 479 7220 4 814 6 612 4 496 5 877 5450 7377 k 281 294 ! 228 5 265 196 255 159 192 180 178 178 249 2'8 _ 0-1 * 1-2 0-5 0.9 02 ? o-o _ __ 0-1 0-4 '5 1-4 41 ( 4'2 6'7 35 30 2'4 2'7 45 32 3 9 20 11 En » 19 27 1'8 1'3 04 013 4'7 - 1'8 2'3 0'1 0'3 — 1 00 01 01 0'2 — 0-1 04 02 03 09 03 1'7 , — — 0'6 0'5 * 1'4 00 2-1 11 0.8 1 — 0'1 — , — — 00 02 0-0 — — 0-0 (,)-2 1 83 32 8'3 ! 64 100 69 5'4 4'2 34 11—7 6'4 7'9 I 49 69 4'9 ' 2'0 0'7 4'0 83 90 84 91 8'7 7'0 166 47 2'7 ; 43 13 64 11'7 . 4'5 1'3 11'2 7": To 79 53 86 8'7 8'8 7'7 89 107 3'1 131 94 515 41; — 0'6 0'6 4'3 1'8 — — -—» 4'9 1'4 1'1 —— 00 01 ] — —— 0'0 — 00 0-0 —— 00 00 0 & 19 08 ; 0 9 2'6 1'2 — 04 05 03 03 05 02 24 11) ; 06 00 09 02 0'7 0'5 1'5 O's 0'6 — — — : -— — — —— — — 0'0 01) 00 6-8 1 4 2 3 i 3 7 3-0 35 5 4 1-5 4-2 2—3 3-2 2-4 01 03 0'1 % 02 — 02 04 — —— — 0'1 0'1 _ — — —— — — —— _. —— — — (H) 407 22 9 21'1 21'0 20 7 '_5'7 34 9 268 180 424 31 1 242 68 4 9 5 1 4'8 .) s 5 4 9 & 6'3 1'8 4-2 5'5 7'7 0'2 0 5 06 2'0 0'7 0'5 — 0'0 1'2 01 09 0'6 35 108 1'2 2'8 4'6 4'7 1'8 31 24 0'1 19 30 0'7 1'1 0'6 0'4 2'2 30 07 08 1'7 1'0 1'7 3.5 1 3 — 1'6 .. 2 24 1'0 1'3 1'8 1'7 1'8 8'0 82 5 7 2'8 && 6 4'9 6'7 6-2 79 6-5 69 209 27.9 14-9 ' 13-0 180 193 208 20: 114-1 149 17'6 ,91-0 5'8 2'0 11'5 41 En En 39 5'8 30 55 41; 7'5 4'8 2'5 7'1 1'0 1'9 3'6 19 31 19 54 32 35 ; 01 09 015 03 1'3 0'6 ; — 02 05 0-3 0-2 05 3-0 215 29 1'6 3'3 2'6 2'6 1-9 29 23 24 2'4 :[ 1'2 0 & 0'6 — 0-4 015 1'4 11 0.5 07 0-9 09 149 8'8 227 7'0 120 131 9'8 121 8'8 14'2 11.5 14'8 84'8 62'8 67'0 47'4 60'7 65'0 709 en 44'3 83'2 66'6 67'9 0'3 — 2'2 1'2 —— 0'8 1'2 » O's —. # 05 04 —— 0'0 0'1 0'1 _ (ro — ' —— — — 0'0 — — 02 09 -—- 0'2 —— — —— —— — 0'1 0'2 05 05 2'3 0'1 0'7 0'2 0'0 — 00 00 05 | — 0 0 0-2 0-1 —— 0'1 — — 0 o — 01 00 , O's 05 32 4'6 0'1 1'3 14 Ons 00 00 06 1'0
Medicinska vårdavdelningar l Malmö *» Örebroi Östersund * kååäu l: Arhotsmomcnt och kodnummer vid" * rl Modeltnl Avd. 13 Avd. 0 Avd, 3 |Avd. 1) Avd. 1; Avd. 8 29 1 (M. (Kv. (M. (Kv. _ (M. (M. g(o, "> "äv 26 v 26 vp 27 vp 25 vp ' 33 vp 34 vp 0 W '! 25'01mt.) 27'5pat.) 33'4pat.) 25'4pat.) 33'a pat.) 35'1pat., ' l ! Hel- och vändbäddning ...... 41,43. 47 0'7 0*1 1'3 2'9 * 3'8 %& 1'8 » ! Sträckning ...................... 40 0'2 —— — 0'1 ( 1'9 0'9 0'6 l Renbäddning .................... 42 0'1 —- -— 0'7 ? 0'4 1'6 0'4 % Nybäddning ...................... 44 0-1 0—1 01 0-5 ' 0-9 0-6 0.3 ( Vädring m. m ................... 45, 49 05 00 0.1 0'0 % O'ä — 0'1 1 Diverse passning .............. 7, Sök) 0'4 "? 1'0 1'4 0'6 0'1 0'7 : Arbete i samband med dödsfall .. 86c — — —— 0'8 ' 0'3 0'3 5 Summa bäddning 20 ()'9 25 [ 6'4 | &? 5-9 42 ] Arbeten i avdelningsköket ........ :'17 0'0 0'0 0'0 — ** — 00 00 ; Servering av frukost .............. 50 05 — 0'7 1'4 ; 1'9 3'0 1'2 *
n » lunch .............. 51 1'6 1'9 1'7 1'9 [ 2'9 3'5 2": l » » middag ............ 52 1'5 — 1'3 2'3 ) 2'2 2'4 1'1; ( » » mellanmål .......... 54 0'4 —— 0'1 0'1 ; 0'2 0'1 0'2 Matning av patienter ............ 53 03 0'1 —— 0'1 * 1'1 -— 0'3 Utdelning av dricksvatten ........ 59 01 00 0'0 1'0 ( 1'2 0'3 0'4
Summa matutdelning 4'4 2'0 3'8 6'8 ( 9'5 9'3 59 Summa personlig skötsel 6'5 3'1 7'1 14'2 l 190 16 :> 107 Transporter av patient utom avdel- * ningen ................ (50—62. 63b O & On 0 1 0 3 > '5 02 02 Transporter nv patient inom avdel- * '( ningen .................... 63 a, 64 0—2 00 0-2 08 | 0 3 0-4 03 Transporter och ärenden utom nv- ' delningen ................ 65, 67. 69 1'6 1'6 3'6 3'3 5'0 5'6 3'5 Summa. transporter 2'1 1'6 3'9 4'4 ; 5.8 6'2 4'0 ' Städning av korridor och salar. .70—73 — ' 0'0 — 0'5 . — 0'2 O 1 Städning av bilokaler och liehand— i lingsrum .................... 74, 75 0'2 04 19 05» _ 10 06 In Periodisk städning ................ 77 0'1 — — — _ —--- 0'1 0'0 Diverse städning ................ 79 — — 00 00 0 0 — 0'0 ] Iordningställandeförgudstjänstm.m.66a — 0'1 0'6 — [ 0'0 — 0'1 ; 1 Summa lokalvård OR? 05 25 11) ' 1'0 0'9 1'2 Insamling av disk ................ 55 02 0 1 00 00 ' O ! 0'1 0'1 1 Diskning ........................ 56 0'2 -— — 0'0 _ 0'1 0'1 * Summa diskningsarbete 0'4 0 : 00 0 0 03 0'2 0'2 4 Rengöring och sterilisering av sjuk- 1 l vårdsutensilier .................. 22 ha 27 34 2 3'3 3'9 2'9 ( ( Städning av medicinskåp .......... 24 15 08 1'0 1 3 09 08 1'0 . Sköljrumsarbete .................. 83 # — — — 0'1 _ 0'0 ! , Blomvård ........................ 76 0'2 0'2 0'2 04 1'3 0'4 0'4 * ? Förrådsarbeten: | Ordnande av förråd .......... 84, 85 00 00 0'7 1 1 O'!) 0'8 0'6 *1 ] Förbands- o. reparationsarbeten 88 09 06 0'1 1 8 1'2 0'3 0'8 ] Summa (mmm materielvård 4'1 4'3 5'4 76 i 7.7 5*7 5”; 1 Summa lokal- och materielvård 4'8 4'9 T!) 8 6 ! 9'0 G's 7'1 ] Diverse arbetsuppgifter. . .. 87, 96, 98, 991 1'8 rs 0-9 2 5 1 2-7 1 9 1—3 1 Personlig tid .................... 90' 4'8 1'8 3'5 1'4 1'6 "2" 215 *; Väntetid ........................ 931 03 1'2 0'6 O'ö 0'9 3'1 l'o . Vakttjänst ........................ 89' 41) 1'2 0'6 311 2-6 -— 1'9 Deltagande i gudstjänst rn. m ..... 6613, — 0'7 1'2 -— 0'1 — 0'4 ' Summa övrigt 8'6 4'9 5'9 5.3 5'2 5'9 5'9 * Total 1000 1000 1000 1000 100-0 100!) 100-o , 1 Avser servering av middag. —— 2 Avser servering av kvällsvard. *,
*
=————________ K i r u rg is k 8 v ård avd e l nin gar Vårdavdelningar på. odelade lasarett _ Ö t _ V" Medeltal Malmö 0.-e1..—o* sig" I.,, *lioriis (år???) Alingsde Avd 3135 lvd. 11 Avd A 2* Avd 11 Avd. 15 (lågiml Avd. 2 Avd. 3 * Avd. 2 Avd. 3 &???” (M. (Kv. (M *. (Kv. (M. 28 ” Kf) (Bl. (Kv. (m. 30- ”& 31 vp ' 37 vp 30 vp * 26 vp 21; vp ” ** " 29 vp 33 vp 32 vp ' ”' '» — *28' opat. * *"28 dpnt. *33 mat. ** 28'9 pat.l*22'a pat.) 30'2pat.) 34' Apat. * 26 opat.) 33'0 pat. * . * 0.1 35 3'1** 7'4 0'9 3'2 0'3 * 3'0 * 0'7 1'2 0'1 O'u 0'3 ' 2'2 0'1 0'6 0'1 ' — * On 00 0'1 0'1 0'3 O's — 0'3 1'2 * O' * — 0'4 —- 1'0 0'7 1'2 * 0'7 0'7 »— * — * — 0'1 0'1) 0.1 03 * 0'3 —— 0'2 0'0 * 0'0 * 011 01 07 1'7— 0'9 * 2'3 1-5 1-4 1-2 *. 1'2 * 0'5 1'6 —— -— . — O's 0'1 0'5 * — ' — 0'1 112 I:"; 5'1; * 1.4'4 * 4'0 6'5 3'3 * 41; * 1'2 3'5 0'1 0'1 * 0'0 * 0'1 0'1 0'0 — * O'o . 0'0 0'1 13 111 2'11 * 0'2 — l'o 1'0 ; 1'd 0'3 U's *l'o 1'8 2'8 *2'6 ' '.2'3 2'1 2'2 1'9 U's 1'9 '-'1'1 l'ö 2'6 * 2014 . 20'2 1'4 l'G * 1'8 '? 1'3 — 0'1; 0'1 * 0'1) 1'7 : 0'4 0'1 * _ — 0'1 ** 0'1 ' — * — — 0'0 0'2 * 2'0 _ 0'7 O'U 0'1 (14 _ — 0'1 -— 0'0 — 0'0 3'5 5'3 * 7'9 * 3'7 4'3 5'0 3 1 *. 7'0 28 än; 5'3 12'3 16'7 * 22'7 8'4 13'3 93 12'4 4'0 9'5 ' * 2'1 1'1; 1'5 2'1 31 20 09 . 1 5 1'2 1'1 0'1 0'5 0-3 7 0'1 0'4 Uo * 0 1 On 00 0-3 214 4--_1 ' 31-11 3-4 2-5 * 413 39 4-3 213 4'.". 60 * du 61: 411 54 * 61 51 5'4 ()":1 (h) * — * 2'0 _ U'å * 0'2 0'1 0'2 _ 1—1 01 * 01 _ 0—4 0—1. ' n—o _ 0-1 _ U'u — . — — 0'0 0'1 ** — 0'2 0'1 — 0-1 00 * (13 08 0-2 0-3 . _ — o-o _- _ » * 0'1 0'1) _ ' O'n 0'1 O'u ”'.'; I:. 0'1 . 24 019 * I": !! 1 . IN lh 0'4 (ro 0'1) (J'l * 0'1 — Ul ()11 * 0'1 (2'1 . . 0'0 U'] * (l'u —— ()u 0'1 * — 01 Om) (ro 011 02 * 0'1 01 01 * 0-1 0'1 0'1 * * * * (H ir.» 0'1 * 2'1 * 0'1 1'7 0'1 * 1'0 * 2'1 0'9 0'1: '2 14 * 0.1 . - 0'2 U's —- O's * 1'5 O's 0'1 — —— * O'o .” -— (m 4 * —— * _ 0'0 0.2 13 Om. * 1'4 * 1'2 0'9 1 4 * — * 0'0 On 02. 1'6 1-9 * 0-1 * 0-7 1'0 O'o * 0.6 0-1 0—1 0'1 1'2 0'1: 1'3 * 1—1 U'9 —— * O's * —— 0'4 lv; 9'5 4'x * 5'11 * 3'3 5'0 IB * 27 * 3'7 39 1-9 11-u 5-1 * 7-3 4-2 62 2-0 * 3» 4-2 * 3-7 09 2'9 2'3 4'1 4'9 29 1.6 * 1'6 2'0 * 1'7 3'5 4'5 1'1 7'6 10 0 49 En ' 417 1'0 7”; 015 02 06 2'4 14 1'1 3'1 8 o 0 1 SM O's 1'7 1'2 1'8 _ 2'4 1'4 1'0 : 0'2 —— 1'5 — * _ Oo 0'7 * 14 03 02 ' 06 04 05 re 1 6'5 29 * 12'5 * 15-2 7-7 10-3 * 13-1. 1-3 19-1 100-o 100'0 * 100-o * 100-o 100-o * 100'0 100'0 * 1000 1000 1001)
Uppgifter angående patienter och personal under studieveckan samt arbetsvanor och -metoder, lokaler m. in. vid de totalstuderade kronikeravdelniugarna.
*? | * Jönköping Eskilstuna i Malmö Avd. (; Avd. 7 Avd. A * Avd. B * Avd r : Avd. G Patienter. * * * Kön ................................ Blandade Kvinnor Blandade Kvinnor * Miin * Kvinnor Antal (medeltal per dag) ............ 32'5 34'0 23'9 24'0 * 25'7 * 25'5 Därav vuxna ................ Samtliga Samtliga | Samtliga » privata ................ —— —- 2 l 2 * — * -— Antal transporter av patienter till: * * * operation ........................ — — — * — * — * — röntgen .......................... — — — ' _ * 3 ; 2 bad (utom avdelningen) .......... Badrum på avdelningen - * 17 . _ 13 annan behandling utom avdelningen 6 9 2 | — * — — Antal givna lavemang .............. 12 18 18 * 9 ' 4 al Personal (i dagtjänstx * * . * Antal sjuksköterskor ................ 1 * l * 1 1 1 1 » elever ........................ — * — i — —— — — » undersköterskor .............. — »— * i 1 f » sjukvårdsbiträden ............ 6'/7 * 61/7 El . 3 S% . 65,7 Summa personal 73/7 * 71/7 * å * 5 "("*/7 75/7 Sjukvårdsbitrödenas ordinarie arbets- , . * ** tid .............................. ' ' * i ' l9'2 tim./28 (lugar * . l . Vanor och metoder. * * * * Arbetsfördelning (rondsystem eller Arbetet till någon del upplagt i ronder *Vnrje biträde svarade för icke rondsystem) * * * nslnn sal Temperaturtagning ................ Nattpersonalen teg n1orgontemperatureu Patienttoalett antal gånger per dag. . 1 E 1 | 2 * 2 2 2 Tid för och antal personal som ser- . verat: * frukost .......................... 08.00 08.00 . 08.0 08.00 08.30 * 08.30 (5) (4) * (4) * (4 ('$—7) * B*?) lunch ............................ 12.00 12.00 | 12.00 * 12.00 — | — (6) (7—81 | (4) * (41 — — middag .......................... 16.30 16.30 | 16.30 * 16.30 12.00 * 12.00 (6) *i6—7,* . -; > . ..4 _7—951 (b'u'871 kvällsvard ........................ — —— .: —— 1 _ 17.30 * 17.30 —— — * — | — (11—5?» * (4—5) Särskilt kaifemål serverades ........ Ja Ju * Nej * Nej * Nej . Nej Privatpatienter serverades mat på. sär- » * * skild tid. . . .” ...................... — — * Nej * Nej " _ * _ Metoden vid utdelning (resp. insam- * * * ling) av: * * * medicin ....................... . . Bricka * Bricka lli-leka dricksvattenglas .................. » * » » * mat .............................. Matvagn Matvagn » disk .............................. Bricka. * Bricka. » spottkoppar ...................... .. * » » urinfiaskor ........................ Bures i — Bures i _ Bures i _ handen ' handen handen .' blicken .......................... . Buros i handen * Buros i handen ' Euros i handen Bilokalerne. städades före frukost. . . .* Nej ** Nej ' Nej Arbetsinsats av patienter (ungefärlig * | * * | tid per dag) ...................... Ingen ' ingen ingen Avdelningspersonalens deltagande i * | | tvättkontrollen .................... 'l'viittgodset räknades på avdelningen
_ | | ; ____ __
Jönköping * Eskilstuna * .llalmö *
_ __ ** __,__ __ . _____ __ __|
Avd. 6 Avd. 7 Avd. A * Avd 13 | Avd F * Avd. G |
Lokaler och materiel. | | * Vårdplatser, antal .................. 35 35 25 I 25 26 26
Antalet salar fördelat efter platsantal 7 för 4 pat. 7 för vi pat. 2 För 4 pat.*2 för 4 pat. 5 för 4 pat. 5 för 4 pat. 2n2o2u2n »31)2»3»6»1»6»1» 3
2 3 n 1 n » 1 n 5 » 2 n 5 » 2 » I 1 n [ n 1 n 1 » Yta av korridorer och salar ........ 350 m2 350 m2 272 nu2 272 m2 * 341 rn2 341 mil » » bilokaler .................. 52 » 52 » 38 » 38 » 83 » 83 » . Total golvyta .................... 402 » * 402 » 310 " * 310 » * 424 » 424 » * Total golvyta per Vårdplats ........ 11'5 » * 11'5 » 12'4 » * 12-4 » 16'3 » 16'3 » Golvbeläggning i korridor och salar.. - - Salar linoleum ; Linoleum Korr. massa * * Diskmaskin ........................ _ — * | — | Utslagsback, bäckenspolare .......... Utslagsbuck Utslugsback Utslagsback Utslagsback* Utah.—gsback Utslngsback Antal telefoner .................... - - 1 nät- 1 nät- * - *
ansluten ansluten 1 lokal- 1 lokal-
* l *
' Vagnar o. d. »_matvag11 fanns där intet annat angives) .................... —- 5 — * Bäddvngn Bäddvagn * —— * _
*
Tab. 2 K. Avdelningspersonalens i dagtjänst arbetade tid procentuellt fördelad på vissa grupper av arbetsmoment enligt 6 totalstudier på kronikeravdelniugar.
* Jönköping Eskilstuna Malmö Medel- * tal * ' Avd. 6Avd. 7Avd. AAvd. BAvd. FÅvd. G (28'1 ' (Jrupp av arbetsmoment m. m. (Bland. (Kv. (Bland. (Kv. (Manl. (Kv. vp
35 vp 35 vp 25 vp 25 vp 26 vp 26 vp 27'e 32'5 34'0 23'9 24'0 25'7 25'5 pat.) pat.) pat.) pat.) pat.) pat.) pat.)
Arbetad tid, minuter per vecka. och avdelning 28161 27 605 18 406 18419 28 317 26 705 24602
» » » » » » vdrdplats 805 789 736 737 1 089 1 027 857 » » » » » » patient. . 866 812 769 767 1 102 1 047 891 Därav i % för: ' Diagnostiska arbetsuppgifter ............ 1'7 1'2 — 0'3 0'1 0'1 0'6 Terapi ................................ 8-3 114 109 Se 2'2 61 74 Blandade diagnostiska och terapeutiska: arbetsuppgifter m. m. ................ ' 2'0 1'6 3'0 2'2 4'7 3'3 2'8 Expeditionsarbete ...................... 1'7 14 24 20 1'4 1'4 1'7
Summa sjukvardiinskränkt bemärkelse 18'7 156 16'3 11'3 8'4 10'9'A 12'5
| Patienttoalett .......................... 12'4 11'5 6'3 9'1 12'6 8'3 10'4 Baddning .............................. 215 22-7 24": 25-5 16'3 164 207 * Matutdelning .......................... * 16'9 16'7 184 207 19'2 18'4 18'2 Summa personlig skötsel 60'8 50'9 49'4 55'3 48'1 43'1 49'3
Transporter ............................ 2'8 20 21 1'2 4'9 3'1 2'8 Lokalvård .............................. 12 7 10 2 9'1 100 15 0 11'1 11 6 Diskningsarbeten ...................... 8' 2 8' 0 9'1 106 7 9 100 8' 9 Annan materielvård .................... 6'0 9'2 7'6 5'1 5'9 5'4 6'6
Summa lokal- och materielvård 26'9 27'4 25'8 25'7 28'8 26'5 27'1
Diverse arbetsuppgifter .................. 0 6 0'5 1'2 0'7 0'7 0'6 0'7 övrigt .................................. 6'2 3'6 52 58 9-1 16'8 715
228 Tab. 3 K och 411".
Avdelningspersonalens arbetade tid fördelad på skilda grupper av arbetsmoment enligt 6 totalstudier på kronikeravdelniugar.
Jönköping Eskilstuna Malmö 11 Mcdcp Avd. (; Avd. 7 Avd. .1 Avd. 131 Avd. F1Avd. (41.15- Grupp uv al'bctsmmnent m. m. (Bland. (Kv. (Bland-. (Kv. 1(M1ml.l (Kv. 1 hn,
35 vp 35 vp 25 vpi 25 111126 111121; vp 11 27'6 32-5 34-0 23-0 24'0 ! 25-7 25-5 11 ww) pat.) pat.) pat.) 1 put.) 1 put.) _ pat.) 11
(3) Minuter per vårdavdelning och vecka vid dagtjänstgöring.
Diagnostiska arbetsuppgifter ............ ; 464 325 9 55 16 18, 148 Terapi ................................ 1 2 345 3 147 1 990 1 255 lill 1 63711 1 832' Blandade diagnostiska och terapeutiska. 1 1 1 » ! arbetsuppgier m. m. ................ 1 571 4391 5461 406 1 357 5791 696 Expeditionserbete ...................... 1 474 389 4431 360 4061 3801 409 Summa. sjukvård i inskränkt bemärkelse 1 8 854 4 300 2 9971 2 076 2 3701 2 9141 3 085 Patienttoalett .......................... 1 3 480 3 181 1 1581 1 675 3 552 2 2221 2 550 Räddning .............................. 1 6 064 6 254 4 5521 4 698 4 621 4 377 5 094 Matutdelning .......................... ' 4 772 4 621 3 380: 3 821 5 428 4 924 4 491 Summa. personlig skötsel 14 316 14 056 9 0901 10 194 13 631 11 523 12 135 Transporter ............................. 776 558 3821 219 1 399: 8031 690 ! » 1 Lokalvård .............................. 1 3 568 2 509 1 6791 1 337 4 268 2 9591 2 1555 Diskningsarbeten ...................... 1 2 320 2 200 1 6871 1 959 13 233 2 678 2 179 Annan materielvård .................... 1 1 701 2 537 1 392 947, 1 563 1 4451 1 614 Summa. lokal- och materielvård 1 7 589 7 548 4 758 4 7431 8 164 7 092. 6 648 Diverse arbetsuppgifter .................. - 170 151 220 120 183 147,» 165 övrigt .................................. 1 1 456 994 9591 1 067 2 570 4 2261 1 879 Total 28 161 27 605 18 406118419 28 317126 705124 602
(4) Minuter per patient och vecka vid dagtjäustgöring.
Diagnostiska arbetsuppgifter ............ 14' 101 — 2 1 11 1") Terapi ................................ 721 93: 84, 52 24; 041 67 Blandade diagnostiska och terapeutiska1 1 ' |1 arbetsuppgifter m. m. ................ 181 131 23 17' 52 3411 335 , Expeditionsarbete ...................... 151 111 18 15 15, 15 15 1 summa sjukvård i inskränkt bemärkelse1 119” 1271 1251 86 931 114 112 Patienttoalett .......................... _ 1071 941 48 70 1391 571 92 Bäddning .............................. ; 1861 1841 191 1961 1801 172 184 Metutdelning .......................... 1473 1361 1411 159 2111 193 163
Summa. personlig skötsel1 4401 4141 3801 425 530 4521 439 1
Transporter ............................ f 241 161 161 9 54, 311 25 E 1 1 ' 1 Lokalvård .............................. , 1101 831 701 77 1661 116 103 Diskniugsarbeten ...................... 1 711 651 71' 82 87 105 79 Annan materielvård ..................... 521 74 58! ”59 1351 57 59
Summa. lokal- och materielvård 2331 2221 1991 198! 3181 27811 241
Diverse arbetsuppgifter .................. 51 41 91 5 7 611 . 6
Övrigt .................................. 1 451 291 401 44 1001 1661 68
1 , 1 , Total1 8661 8121 7691 767111021104711 891
Tab. 6K och 7K.
Skilda pel—onalkategoriers i dagtjlinsi arbetade tid procentuellt föidelad på grupper av arbetsmoment samt den arbetade tiden för dessa grupper procentuellt
fördelad på personalkategoriel enligt (i totalstudiei på kronikeravdelningar.
_" 1 Avdelnings-11 Gru l » av 'urlictsmolnout m m 1 Mb Under— ' Övri & Summa ” ' ' ' 1 ussistent- sköterskor 1 g 1 sköterskor 1 1 | 1 1 | .»lrhc/ml liv/, minn/vr pur rer/ra och r 1 1 ru*/lelniny ................................ ä' 485 1 I 13”) 1 19 985 24 602 ; pa!/ml .................................. 126 41 1 724 891 1 (6) Skilda personalkategoriers arbetade tid procentuellt fördelad på: Diegnostiska arbetsuppgifter .............. U'ö _ 0'8 , 0'6 0'6 Terapi ..................................... 3811 145 1 1-7 74 Blandade diagnostiska och terapeutiska. ar-l 1 betsuppgifter m. m. ...................... 144 1 28 08 28 Expeditionsarbete .......................... 8'5 ' M) 1 015 1'7 Summa sjukvård i inskränkt bemärkelse 61'8 ; 200 1 3'6 12'5 Patienttoalett ............................ ' 0-4 1 4—5 1 12-4 10-4 Bäddning .................................. 1—5 1 32-3 1 23»; 20-7 Matutdelning .............................. 102 1 197 | 19'6 18”: Summa. personlig skötsel 12'1 505 1 55'4 1 43'3 Transporter ................................ , 8'7 21; 1 26 2'8 Lokalvård ................................ 1 0”: 1 5'4 1 13'9 11'6 Diskningsarbeteu .......................... (H 1 2'9 1 107 8'11 & Annan materielvård ...................... 8'2 1 91 1 6'1 6'6 Summa. lokal- och materielvårdi 9'3 , 171 1 307 27'1 Diverse arbetsuppgifter .................... 2'8 ? 03 1 011 07 .. 1 Ovrigt .................................... 1 10-3 ; 32 1 7-4 76 . , Total1 10040 ' 1000 , 1000 1 100-0 (7) Arbetad tid för nedanstående grupper av moment procentuellt fördelad på ' personalkategorier. Dingnostiska arbetsuppgiften .............. 13 3 5'9 T 808 1000 Terapi .................................... 72 9 9'0 18'1 100'0 Blandade diagnostiska och terapeutiska ol'-11 betsuppgifter m.m ....................... 1 72'2 ; 4'6 23'2 100'0 Expeditionsarbetx .......................... 72'2 * 5'8 2235 1000 Summa. sjukvård 1 inskränkt bemärkelse 69'8 1 73 229 1000 Patienttoalett .............................. 0-5 20 1 975 1000 Bäddning .................................. 1—0 72 9113 1000 Matutdelniug .............................. . 7'!) 5'0 ' 87'1 1000 Summa. personlig skötsel- 8'5 5'3 1 91'2 100'0 Transporter ................................ 190 1 4'3 1 76'7 100'0 Lokalvård ................................ 0'8 1 2'2 1 97'0 100'0 Diskningserbeten .......................... 0'6 1 15 ' 97'9 1000 Annan materielvård ........................ 17'7 ; (i”—l 1 75'9 1000 Summa, lokal— och materielvård 4'8 1 3'0 1 92"? 100'0 * Diverse arbetsuppgifter .................... , 59'2 ' 2 1 38'7 100'0 ; 1 Övrigt .................................... 191 1 1-9 79-0 100-o 40 1 812 1000
Total 142
Uppgifter angående patienter och personal under studieveckan samt arbetsvanor och -met0de lokaler m. m. vid de totalstuderade sanatorieavdelningarna.
1 Arvika 1 Solliden Avd. 1 Avd. 3 1 Avd. 2 Avd. 5 1 Patienter. 1 Kön .......................................... Blandade 1 Kvinnor 1 Män Antal (medeltal per dag) ...................... 43'6 1 536 . 37'7 1 380 Dai—av vuxna ............................ Samtliga 1 Samtliga » privata .......................... 4 4 1 — 1 ——— 1 1 Personal (_i dagtjänst). 1 Antal sjuksköterskor .......................... 12/7 14/7 1 1 1 » elever .................................. % — — _ _ » undersköterskor .......................... — E'/-1 — ' — » sj ukvdrdsbiträden ........................ 34/7 42/7 1 2'/7 21/7 Summa personal 53/7 64/1 1 33/1 31/7 Sjukvårdsbiträdenas ordinarie arbetstid ........
Vanor och metoder. Arbetsfördelning(rondsystem ellerickerondsystem)
Temperaturtagning ............................
Tid för och antal personal som serverat: frukost ......................................
middag ......................................
Särskilt kaffemål serverades .................... Privatpatienter serverades mat på. särskild tid .. Metoden vid utdelning (resp. insamling) av: medicin dricksvattenglas mat disk ........................................ spottkoppar ' urindaskor .................................. bäcken ...................................... Bilokalerna städades före frukost .............. Arbetsinsats av patienter ......................
Avdelningspersonalens deltagande i tvättkontrollen
Lokaler och materiel.
Vårdplatser, antal .............................. Antalet salar fördelat efter platsantal ..........
Yta av korridorer och salar » » bilokaler Total golvyta ................................ Total golvyta per Vårdplats .................... Golvbeläggning i korridor och salar ............
Diskmaskin ....................................
Utslagsback, backenspolare ....................
l92 tim./28 dagar 1 1
Varje biträde svarade för »sin» del av avdelningen
192 tim./28 dagar
Arbetet till stor del upplagt i ronder
De patienter, som kunna, få själva taga och notera
temperaturen 08.30 08.30 09.00 09.00 (5—6) (?)—6, (3) 1 (3) 13.00 ' 13.00 12.00 1 12.00 (5 —6) ' (5—6) (3) (3) 18.00 1 18.00 18.00 18.00 (5— 6? 1 (5—6) (31 (' 1 J 11 J a J 9. J u. Nej Nej — 1 _ Bricka. Bricka Bricka Bricka Brickor och platåvagn )latvagn Matvagn Matvagn Bricka Brin ka
Bures i handen Buros i handen Nej
__ 1Buros i handel Bures i handen
Nej
Uppcgåcnde patienter sköta sig själva samt dumma på salarna
Tvättgodset räknades ej 1 .
42 53 2 för 7 pat. 2 för 8 pat. 4 n 5 » 5 » 5 n 2 n 2 n 1 » 4 n 4 n 1 n 2 n 2 >) 4 » 1 n 432 m2 524 m? 92 » 115 » 524 » 639 » 12'5 » 12'0 » Linoleum Bäckenspolare Bäckenspolarc 1 nätansluten Platåvagn för matbrickor
1 nätansluten Platåvagn för matbriekor
38 35 1 4 för 6 pat. 4 för 6 pat1 1 n 4 n 1 )) 4 n 2 )) 3 » 2 » 3 n 1 n 2 » 1 » 2 n 2 » 1 n 2 n 1 1) 330 ms 330 ms! 70 11 70 11 400 " 400 11 10'5 » 10'5 » Linoleum Centraldiskningmaskin) Utslagsback Utslagsback 1 nätansluten 1 nätanslutei
Tab. 2 S.
Avdelningspersonslens i dagtjänst nrbetade tid procentuellt fördelad på vissa grupper av arbetsmoment enligt 4 totslstudier på sanatorieavdelningar.
Arvika Solliden
Medeltal
(hupp av arbetsmoment m. m. &:ng ååh; Agila? [ååå-1115 (42's vp
42 vp 53 vp 38 vp 38 vp 4” 9") 43'6 pat.) 53'o pat.) 37'1 pat.) 38 * pat.) | ? ['
Arbelad tid, minuter per vecka och avdelning 22149 , 27370 13200 1.2 510 i 18807
» n » u » » vdrdplats 527 516 347 488 561 » » » » » » patient. .; 508 511 350 , 329 435 Därav i % för: ' |
, Diagnostiska arbetsuppgifter .............. 1'7 » 2'0 l 1 11 113 , Terapi .................................... 87 * 9'4 Sv 69 i 8'7 Blandade diagnostiska. och terapeutiska, ar- *
betsuppgifter m. m. ...................... 5'4 ' 6'1 6'2 50 57
Expeditionsarbete .......................... 3'1 ! 2'4 3'9 4'7 313
Summa sjukvård 1 inskränkt bemärkelse 18'9 '3 19'9 20'1 17'7 l9'3
Pstienttoalett .............................. 3'8 ( 6'1 5'7 , 2'5 4'8 Baddning .................................. 72 I 7'8 9'4 ') 81 79 Matutdelning .............................. 173 | 20'8 19'4 i 205 19'5
summa. personlig skötsel 28'3 ' 34'7 34'5 ' 31'1 32'2
Transporter ................................ 8'2 7'6 6'8 ] (ha ha
Lokalvård ................................ 13'3 121 221 ! 21'6 15'8 Diskningsarheten .......................... 16'3 | 189 74 * 8'0 14'8 Annan materielvård ........................ 3'4 , 3'8 5'5 7'4 4'6
Summa lokal- och materielvård 33'0 ' 34'8 I 36'0 37'0 34'7
Diverse arbetsuppgifter .................... 1'6 ) 0'5 1'3 i 2'0 1*2 , övrigt .................................... 10'0 & 2-5 2-3 5-3 51
Total 1000 i 1000 1000 , 1001) 1000
* Ungefärligt antal.
enligt 4 totalstudier på sanatorieavdelningar.
Avdelningspersonalens arbetade tid fördelad på skilda grupper av arbetsmoment
Grupp och arbetsmoment m. m.
Arvika % Solliden
I 75de (Kamran. ';Bland. i (Bland. (Kvi
2 nl.
i 42 vp | 53vp 38 vp
!
1 43'0 part)] 531; pat.) 37'7 pat, axs-* at", ! p .
16 . 13 5
49.
94*
Total? 22149 27370 13200
(4) Minuter per patient och vecka vid dagtjlinstgöriug.
Diagnostiska arbetsuppgifter .............. 8 10 ' Terapi .................................... 44 48 ' Blandade diagnostiska och terapeutiska ar» ', betsuppgifter m. m ....................... 28 | 32 ' Exditionsorbete ............................ 16 12 Summa. sjukvård 1 inskränkt bemärkelse 96 102 Pstienttoalett .............................. 19 , 31 Bäddning .................................. 36 i 40 Matutdelning .............................. 88 106 Summa. personlig skötsel 143 177 1 Transporter ................................ 42 39 Lokalvård ................................ 68 ' 61 Diskningsarbeten .......................... 83 , 96 Annan materielvård ........................ 17 20 Summa. lokal- och materielvård 168 177 1 Diverse arbetsuppgifter .................... 8 3 övrigt .................................... 51 13 Total 508 ' 511 8
* Ungefärligt antal.
4
3]:
22 13
70 20 33 68 21 24
78 26 19
23
50
Diagnostiska, arbetsuppgifter .............. 1 376 551 , 153 ! Terapi .................................... 1 919 2 565 ? 1 173 Blandade digagnostiska och terapeutiska. ar— i betsuppgifter m. m ....................... 1205 ' 1 669 8 Expeditionsarbete .......................... 1 684 659 i 5 Summa. sjukvård i inskränkt bemärkelsel 4 184 ; 5 444 1 2 655 ' Patienttoalett .............................. » 841 * 1 679 755 Bäddning .................................. '! 1 586 , 2 134 : 1 244 ' Matutdelning..............................f 38441 5691. 25 Summa personlig skötsel! 6 271 i 9 504 ] 4 548 Transporter ................................ i 1 809 [ 2 077 8 Lokalvård ................................ ? 2 959 i 3300 2 916 . Diskningsarbeten .......................... ] 3 620 ; 5 166 i 981 - Annan materielvård ........................ i 746 | 1046 , 725 Summa lokal— och materielvård 7 325 _ 9 512 ; 4622 Diverse arbetsuppgifter .................... 348 145 171 övrigt .................................... * 2 212 688 310
Tvål EC (Man].
38 vp
(3) Minuter per vårdavdelning och vecka vid dagtjänstgöringt
141 868
628 4
582
2219:
314 1 013
2568 :
3 895 863
2 698 1 008 922
4 628 244
661 i 12 510 i
15 68
27 68 103 23
71 27 24
122
17 329
114.121th |
305 1 631
1 079
610 3 625
897 1 494 3 663 8 054 1 411 2 966
* llleileltal i ll *42'3 vp'
2694 *
860
6 522 227 968
18 807
38
25) 14
84' 21;
85,
140 ; sa ; 69 62
20"
151
22
Skilda personalkategorlers i dagtjliust arbetade tid procentuellt fördelad på. grupper av arbetsmoment samt den arbetade tiden för dessa grupper procentuellt fördelad på personalkategorier enligt 4 totalstudier på. sanatorieavdelningar.
. personalkategorier. Diagnostiska. arbetsuppgifter .............. 62'0 Terapi .................................... 81 6 Blandade diagnostiska. och terapeutiska ar-
betsuppgifter m. m ....................... 84'2 Expeditionsarbete .......................... 846 Summa sjukvård i inskränkt bemärkelse 81'2 Patienttoalett .............................. 0 9 Bäddning .................................. 7'0 Matutdelning .............................. 128 Summa personlig skötsel 9 6
Transporter ................................ 45'6 Lokalvard ................................ 0'5 Diskningsarbeten .......................... 0 8 Annan materielvård ...................... 491
Summa. lokal. och materielvård 70 Diverse arbetsuppgifter .................... 71 4 övrigt .................................... 265
Total 26-8
11'3 7'7 30 47 61 7'6 O's 1-2 20 56 11 01 815 1'7 3'2 1'8 3'0
22'4 60 49 1'4 6 3
186 1-4 21 4'4 46 22 0'1 12-5 27 3'7 1'7 40
Avdel- nings- och Under— __ Grupp och arbetsmoment m. m. assistent- Elever sköter— Ovriga Summa sköter- skor skor Arbefarl h'd minuter per vecka och avdelning ................................ 5 048 555 758 12 446 18 807 patient .................................. 11 7 13 1 7 288 435 (6) Skllda personalkategoriers arbetade tid procentuellt fördelad på: Diagnostiska arbetsuppgifter .............. 37 62 90 0'1 1'6 Terapi .................................... 20-4 22 6 120 0'6 8'7 Blandade diagnostiska och terapeutiska ar- betsuppgifter m. m ....................... 18'0 5'8 7'0 0'7 5'7 Expeditionsarbete .......................... 102 52 11 0-5 3 3 Summa sjukvård i inskränkt bemärkelse 58 3 39 s 30 0 19 193 Patienttoalett .............................. 02 122 220 5 2 48 Bäddning .................................. 21 21 2'9 llt-9 7'9 Matutdelning .............................. 93 78 10'3 24'7 19'5 Summa personlig skötsel 1115 221 35"? 40 8 32'2 Transporter ................................ 12'7 14'2 8'6 50 7 5 Lokalvård ................................ 0'8 5'7 8 5 230 15'8 lliskningsarbeten .......................... 0'4 0'6 0'2 21'4 14'3 Annan materielvård ........................ 84 13 1 142 21 4'6 Summa lokal och materielvård 9'1 194 229 46 5 347 Diverse arbetsuppgifter .................... 3'2 1'8 11 04 12 övrigt .................................... 5 1 3-2 2-2 5 4 5.1 » 'l'olal 100 0 100 0 1000 1000 100 0
(7) Arbetad tid för nedanstående grupper av moment procentuellt fördelad på.
43 47
79 93 64 729 908 839 84'0 44.2 962 990 299 ss-s 217 700 66 9
1000 1000 11100 1000 1000 100'0 1000 1000 1000 1000 1000 100 0 1000 1000 1000 1000 1000
!. 4 . . , , . : . ? E., , l .:. Illulf