Sammanfattningsvis uttalade utred- ningen att behovet av en reformering av statsbidragssystemet gjorde sig starkt gällande, särskilt som med täta mellanrum alltjämt framkomme nya förslag, vilkas genomförande skulle in- nebära ökning av antalet statsbidrags- former och en allt större specialisering av de skilda bidragen. En reform i detta avseende syntes utredningen vara ett viktigt led i den verksamhet för för- enkling och rationalisering, som de se- naste åren bedrivits inom olika grenar av samhällsverksamheten.

Då det gällde frågan om formen för en reformering av gällande statsbi- dragssystem, uttalade utredningen att det måhända kunde ligga närmast till hands att söka finna en grund för en enhetlig och enkel reglering av de skilda statsbidragen. Men även om i samband därmed vissa relativt bety- delselösa bidrag kunde slopas, kvar- stode dock ansöknings- och prövnings- förfarandet samt anslagsberäkningen för en rad speciella driftbidrag som en betydande arbetsbelastning för såväl de statliga myndigheterna som de kommu- nala organen. Utredningen hade därför

ansett sig böra gå ett steg längre och först undersöka huruvida det vore nöd- vändigt att det statliga stödet till kom- munerna gåves den till synes föga ra- tionella formen av bidrag till en mång- fald speciella ändamål eller om icke större ändamålsenlighet skulle kunna vinnas genom sammanförande av olika bidrag.

Då frågan om möjligheterna att sam— manföra speciella driftbidrag till kom- munerna enligt utredningens mening ytterst berodde på syftet med statsbi— dragsgivningen, upptog utredningen först denna fråga. Därvid fann utred— ningen, att för statsbidragsgivningen till kommunerna kunde sägas finnas tre huvudmotiv. Det första av dessa, be— tecknat den skattetekniska grunden, sammanhängde med att den kommu- nala beskattningsrätten regleras av statsmakterna. Teoretiskt vore denna beskattningsrätt synnerligen vidsträckt. I_vilken omfattning den behövde ut— nyttjas berodde emellertid icke endast på kommunernas fria bedömande, utan statsmakternas beslut hade i allt större omfattning blivit normerande för de kommunala utgifterna genom att stats— makterna ålagt kommunerna olika upp- gifter. Det hade då ansetts naturligt att statsmakterna, genom att med statsme- del bestrida en del av de kommunala utgifterna, tillsåge, att kommunalskat- ten i allmänhet icke överstege en som rimlig ansedd utdebiteringsgräns. Det- ta hade ansetts så mycket mer påkallat som kommunalskatten enligt gällande regler är proportionell under det att statsskatten är starkt progressiv. Sam- bandet mellan skattesystemens utform- ning och statsbidragsgivningen kunde även uttryckas på det sättet, att ett skäl för staten att lämna bidrag till kommunerna vore att därigenom mins— kades de icke önskvärda verkningar beträffande skattekraftens utnyttjande

• Sida 10
•  Original

och den samlade skattebördans fördel- ning, som eljest skulle uppkomma till följd av kommunalskattereglernas nu- varande utformning. Genom statsbi- dragsgivningen infördes indirekt stats- beskattningens progressiva skala vid fördelningen mellan skattebetalarna av kostnader, som eljest skulle delats pro- portionellt. I vilken omfattning detta borde ske vore givetvis en avvägnings- fråga. Utredningen ansåg sig dock som en riktlinje kunna ange, ätt kommuner- na genom statsbidrag borde tillföras medel i sådan omfattning att de för kommunerna ofrånkomliga utgifter, som skola täckas med kommunalskatt, i allmänhet icke nödvändiggjorde över— skridandet av en som maximal ansedd utdebiteringsgräns.

Den andra av utredningen angivna huvudgrunden för staten att lämna kommunerna statsbidrag, skatteutjäm- ningsgrunden, hänför sig till skillna- derna i det kommunala skattetrycket. Kostnaderna för den kommunala verk- samheten kunde nämligen drabba kom- munernas skattebetalare mer eller mindre hårt. Detta kunde bero icke blott på den kommunala verksamhetens omfattning och standard, utan även på att kostnaderna för verksamheten i vissa kommuner bleve relativt sett högre än i andra på grund av ogynn- samma lokala förhållanden. Men det kunde även bero på att kostnaderna i olika grad påverka skattetrycket. I en kommun med dåligt skatteunderlag kunde även en relativt ringa kommu- nal utgiftssumma medföra ett avsevärt skattetryck, under det att en bärkrafti- gare kommun kunde påtaga sig väsent- ligt högre utgifter med samma eller kanske lägre skattetryck. Enligt utred- ningens mening vore det uppenbart att det vore ett statligt intresse att genom statsbidragsgivning verka för skatteut- jämning mellan kommunerna. När sta-

ten eftersträvat att genom lagstiftning av olika slag tillförsäkra medborgarna någorlunda likvärdiga förmåner obe— roende av kommuntillhörigheten, hade härav följt att det blivit ett statligt in- tresse att verka för en skälig utjämning av skattetrycket olika kommuner emel- lan. Utredningen hänvisade även till de olägliga följdverkningar med hän- syn till näringslivets lokalisering, av— folkningstendenser m. ni., som kunde uppkomma av alltför stora skattetrycks- differenser i skilda delar av landet. Därtill komme synpunkten att, då sta- ten reglerar den kommunala beskatt— ningsrätten och samtidigt pålägger kommunerna kostnadskrävande uppgif- ter, det kunde vara rimligt att staten genom statsbidragsgivning tillsåge, att skattebördorna icke bleve alltför olika i skilda delar av landet.

Då det gällde Skatteutjämningsgrun- dens närmare innebörd borde skillnad göras mellan olika slag av kommunal verksamhet, nämligen å ena sidan så- dan verksamhet, som kommunerna äro ålagda att utföra (obligatoriska upp- gifter) eller som eljest allmänt betraktas som normala kommunala uppgifter (for- mellt frivilliga uppgifter) samt å andra sidan sådana för kommunerna helt fri- villiga uppgifter, vilka endast utföras i vissa kommuner. Ur statens synpunkt funnes enligt utredningen i och för sig knappast anledning att söka utjämna skattetrycket i de skilda kommunerna i den mån variationerna bero på så- dana förhållanden över vilka kommu- nerna kunna råda. Hade en kommun frivilligt påtagit sig så stora utgifter, att skattetrycket i kommunen överstege det normala kommunala skattetrycket, kunde detta anses vara kommunens en- sak och borde icke föranleda ökade statsbidrag i skatteutjämningssyfte. Skatteutjämningsgrunden för statsbi- dragsgivningen kunde endast hänföras

• Sida 11
•  Original

.—

__ . ww—.—w

till sådana förhållanden, vilka påverka det kommunala skattetrycket och över vilka kommunerna icke kunde råda. Den tredje huvudgrunden för stats- bidragsgivning i allmänhet beteckna- des av utredningen som stimulansgrun- den. Av denna beteckning framginge, att utredningen därmed avsåge statens intresse att uppmuntra, stimulera kom- munerna att bedriva viss verksamhet, som de kanske i allmänhet eljest icke skulle påtaga sig. Härav följde, fram- höll utredningen, att stimulansgrunden för statsbidragsgivningen icke hade be- tydelse beträffande sådana verksam- hetsgrenar, som ålagts kommunerna som en skyldighet eller som kommuner- na ändock skulle utföra därför att de allmänt betraktades som normala kom- munala uppgifter. För de rent frivil- liga verksamhetsgrenarna hade däremot stimulansbidragen stor betydelse. Då det givetvis borde vara i kommunernas intresse att giva sina medlemmar en så god omvårdnad som möjligt inom ra- men för de ekonomiska resurserna, vore det uppenbart att rikligt tilltagna sti- mulansbidrag kunde ha väsentlig be- tydelse för att förmå även kommuner med relativt svag ekonomisk ställning att bedriva de statsunderstödda frivil- liga verksamhetsgrenarna. Psykologis- ka skäl kunde emellertid leda till att även relativt obetydliga statsbidrag ha- de en stark stimulanseffekt. Genom sti- mulansbidrag kunde statsmakterna där- för utan lagstiftningsåtgärder leda den kommunala verksamheten in på sådana områden, som enligt deras bedömande ansågos särskilt betydelsefulla. Därvid kunde staten genom en mer eller mind- re detaljerad villkorsbestämning inver- ka även på formerna för den ifrågava— rande kommunala verksamheten. Utredningen framhöll, att genom an- givandet av de tre nämnda huvudgrun- derna för statsbidragsgivning till kom-

munerna alla de skäl, som kunde för— anleda statsmakterna att lämna kom- munerna statsbidrag, icke bleve ut- tömmande beskrivna. Bland speciella skäl för statsbidragsgivning nämnde utredningen, att det förekomme att viss verksamhet i landskommunerna handhaves och bekostas av staten, un- der det att städerna handhava verksam- heten själva. Det hade då ansetts skä- ligt att staten skulle avlasta städerna en del av kostnaderna för verksamhe- ten genom att lämna statsbidrag. En an- nan speciell grund för statsbidragsgiv- ning kunde föreligga om en av en kom- mun bedriven verksamhet spände långt över kommunens gränser. Det förekom- me även, att kostnaderna för viss verk- samhet, som ålagts kommunerna, till- fälligt kunde överstiga kommunernas resurser och att staten därför måste träda hjälpande emellan. Sådana spe- ciella grunder för statsbidragsgivning vore emellertid undantag, och utred- ningen hade ansett sig kunna bortse från dem vid ett allmänt bedömande av frågan om möjligheterna för och lämpligheten av att förenkla gällande statsbidragssystem genom begränsning av antalet statsbidragsformer. Utredningen uttalade vidare, att det med hänsyn till den skattetekniska grunden för statsbidragsgivningen tor- de. vara likgiltigt om statsbidragen an- knötes till den ena eller andra arbets- uppgiften för kommunerna. Det väsent- liga vore endast, att kommunerna ge- nom statsbidrag tillfördes medel i så- dan omfattning, att det kommunala skattetrycket i allmänhet icke stege över en viss som maximal ansedd ut- debiteringsgräns. Detta resultat kunde enklast vinnas genom ett enda statsbi— drag, vars storlek avpassades efter det kommunala skattetrycket. Icke heller ur skatteutjämningssynpunkt vunnes enligt utredningen fördelar med att

• Sida 12
•  Original

statsbidragen bundes till vissa speci- ella kommunala verksamhetsgrenar. Tvärtom innebure sådan specialisering en begränsning av den totala skatte- utjämningseffekten. Skattetrycket ut- jämnades endast i den mån det föran- leddes av utgifter för de statsunder- stödda verksamhetsgrenarna, den stats- understödda sektorn av den kommunala verksamheten. Kostnaderna för den icke statsunderstödda verksamheten måste åter helt bäras av kommunerna och kunde föranleda mycket olika skat- tetryck. Ett system med statsbidrag en- dast till vissa grenar av den kommu- nala verksamheten kunde därför endast ha begränsad effekt ur skatteutjäm- ningssynpunkt. Beträffande stimulansgrunden till statsbidragsgivningen vore förhållande- na, enligt vad utredningen framhöll, helt annorlunda. I sakens natur ligger, att om staten önskar genom statsbidrag stimulera kommunerna att bedriva viss kommunal verksamhet, statsbidraget måste knytas till den ifrågavarande verksamheten. I den mån stimulans— grunden vore avgörande för statsbi- dragsgivningen måste nuvarande sy- stem med skilda bidrag till olika ända- mål bibehållas.

På i huvudsak nu angivna grunder kom utredningen till den uppfattning- en, att det allmänna syftet med stats- bidragsgivningen till kommunerna, bortsett från vissa speciella driftbidrag vilka borde betecknas som stimulansbi- drag i egentlig mening, skulle kunna tillgodoses lika väl eller till och med bättre genom att bidragsgivningen icke bundes till särskilda av kommunerna bedrivna verksamhetsgrenar utan utvid- gades till att omfatta hela den kom- munala verksamheten, ett allmänt stats- bidrag. Detta allmänna bidrag till kom- munerna skulle ersätta alla de nuva- rande driftbidrag till kommunerna, vil-

ka icke hade väsentlig betydelse ur stimulanssynpunkt.

För att kunna bedöma frågan, vilka speciella driftbidrag som borde avlösas med ett allmänt statsbidrag, företog ut- redningen en genomgång av de vanli— gast förekommande speciella bidragen till kommunerna. Därvid fann utred- ningen, att även om en avsevärd del av de utgående bidragen obestridligen haft betydelse ur stimulanssynpunkt, stimulanssynpunkten dock numera icke alltid kunde anses motivera statsbidra- gets bibehållande. Man torde sålunda enligt utredningen kunna anse, att ut- rymme icke förefunnes för stimulans- synpunkter beträffande statsbidrag till verksamhetsgrenar, vilka äro obligato- riska eller endast formellt frivilliga för kommunerna. Endast beträffande de för kommunerna helt frivilliga uppgifterna hade stimulanssynpunkten avgörande betydelse. Gränsen mellan endast for— mellt och helt frivilliga uppgifter kun- de emellertid vara svår att draga. Det kunde t. ex. väl tänkas, att en från bör- jan för kommunerna helt frivillig verk— samhet på grund av statsunderstöd eller eljest så småningom bleve så allmänt vedertagen, att det knappast behövde befaras att de kommuner, som startat verksamheten, skulle upphöra därmed om det speciella statsbidraget bort— fölle. För de kommuner, som ännu icke påbörjat verksamheten, torde allmän— hetens krav på jämställdhet med andra kommuner vara ett tillräckligt starkt incitament att igångsätta sådan verk- samhet så snart de lokala förhållandena gjorde detta möjligt. Verksamheten överginge därmed från helt frivillig till en endast formellt frivillig verksamhet för kommunerna och statsbidraget för- lorade successivt sin betydelse ur sti- mulanssynpunkt. Som stimulansbidrag i egentlig mening _— och därmed bi- drag vilka icke borde avlösas med det

• Sida 13
•  Original

allmänna bidraget — fann utredningen sig därför endast böra beteckna stats— bidrag till sådana kommunala verksam- hetsgrenar, vilkas bedrivande kunde tänkas komma att upphöra eller minska om det speciella statsunderstödet bort- fölle eller begränsades.

I enlighet med det förda resone- manget föreslog utredningen att följan- de speciella driftbidrag till kommuner- na skulle avlösas med ett nytt allmänt statsbidrag, nämligen nuvarande bidrag till

fattigvård och barnavård åt lappar; social hemhjälpsverksamhet; vissa kostnader enligt barnavårds- lagen;

förskottering av underhållsbidrag till barn;

driften av institutioner inom den halvöppna barnavården;

avlöning av lärare vid kommunala flickskolor, kommunala mellanskolor, praktiska mellanskolor och högre folk- skolor;

hälsovården vid kommunala flick- skolor, kommunala mellanskolor och praktiska mellanskolor;

skolhem för lärjungar vid högre sko- lor och till avlöning av föreståndare vid dylikt skolhem;

anordnande av Skolmåltider; hjälpundervisning i folk— och små- skolor;

arvode åt distriktsöverlärare och skolsekreterare;

avlönande av folk— och småskollärare m. m.;

ersättning åt ordinarie folk- och småskollärare m. fl. vid viss tjänstgö- ring å ferietid;

hälsovården vid folk- och småskolor samt högre folkskolor;

undervisning i slöjd vid folkskola, mindre folkskola eller särskild slöjd— skola;

undervisning i hushållsgöromål vid folkskola eller särskild anstalt;

befrämjande av folkundervisningen i rikets nordligaste gränsorter;

inackordering av skolbarn i skolhem, arbetsstugor eller enskilda hem;

anordnande av Skolskjutsar åt skol— pliktiga barn;

tillhandahållande av fria läroböcker m. m. åt lärjungarna vid folk- och små- skolor;

viss undervisningsmateriel vid folk- och småskolor;

avlöning åt lärare vid fortsättnings- skolan;

avlöning åt lärarinnor i hushållsgöro- mål vid fortsättningsskolan;

bestridande av kostnaderna för cen- tralisering av fortsättningsskoleväsen— det;

kommunala anstalter för yrkesunder- visning;

utbildningskurser för sjömän (sjö- mansskolor) ;

bestridande av arvoden åt stadsläka— re, vilka tjänstgöra såsom sundhetsin- spektörer;

vissa resekostnader vid tvångsintag— ning av alkoholister;

vissa kostnader för vård av alko— holister;

nykterhetsnämndernas verksamhet; polisväsendet; samt hyresbidrag för undervisningsloka- ler.

Utredningen framhöll, att ett utbyte av en rad speciella driftbidrag till kom- munerna mot ett enda allmänt statsbi- drag skulle innebära en genomgripan- de ändring av systemet för statsbidrags- givningen. I stället för ett särskilt bi- drag till varje statsunderstödd verk- samhetsgren skulle kommunerna er- hålla ett enda bidrag, avsett som un- derstöd av den kommunala verksam— heten i dess helhet. Detta allmänna bi—

• Sida 14
•  Original

drag skulle inflyta direkt till kommu- nernas kassa och disponeras av kom- munerna på samma sätt som utdebite- rad kommunalskatt. Kommunerna skul- le sålunda vid statbehandlingen icke behöva fördela statsbidraget på olika budgettitlar utan kunna bokföra det- samma som en allmän inkomst. Kost- naderna för de skilda verksamhetsgre- narna skulle å andra sidan direkt upp- tagas på utgiftssidan.

Utredningen fann, att avlösning av en rad speciella driftbidrag med ett en— da allmänt bidrag skulle medföra avse- värd förenkling av det administrativa och kamerala arbetet såväl i kommu— nerna som för de statliga myndigheter, som hava att pröva, granska och ut- betala statsbidrag. Bl. a. ansåg sig ut- redningen kunna uppskatta antalet an- sökningar av kommunerna om speci- ella driftbidrag, som skulle bortfalla vid en avlösning, till omkring 30000 per år.

Avlösningen skulle medföra, att även många villkorsbestämningar i de spe- ciella statsbidragsförfattningarna skul- le bortfalla. Sådana villkorsbestämning- ar, varigenom den kommunala verk- samheten regleras mer eller mindre detaljerat, förekomme nämligen ej blott i fråga om de egentliga stimulansbidra- gen, vilka skulle bibehållas som speci- ella driftbidrag, utan beträffande prak- tiskt taget alla speciella statsbidrag till kommunerna. Utredningen fann emel- lertid, att i den mån staten fortfarande kunde behöva dirigerande inverka på kommunal verksamhet av nu ifrågava- rande slag, detta kunde ske genom att villkorsbestämningarna ersattes med direkt normerande föreskrifter beträf- fande vissa slag av kommunal verk- samhet.

Beträffande frågan efter vilka grun- der det nya allmänna statsbidraget till kommunerna borde bestämmas erinra-

de utredningen till en början att man bland de faktorer, som tillsammans på- verka det kommunala skattetrycket, kunde urskilja en som torde få anses ligga utom räckhåll för kommunal på- verkan, nämligen skatteunderlagets ge- nom vederbörlig taxering fastställda storlek. En kommuns skatteunderlag, ställt i relation till dess folkmängd, dvs. antalet skattekronor per invånare, hade på senare tid brukat föreslås som graderingsnorm för statsbidrag till kommuner, och utredningen fann den- na faktor även böra läggas till grund vid bestämmande av det allmänna stats— bidraget till kommunerna.

Emellertid vore det enligt utredning- en ingalunda enbart kommunernas olik- ställighet i fråga om tillgång på skatte— underlag, som vållade olikställighet be- träffande skattetrycket. Olikheter kom- munerna emellan i fråga om t. ex. de klimatiska förhållandena samt bebyg- gelsetätheten och förekommande tät- orters storlek och struktur påverkade kommunernas kostnader så, att den er- forderliga utdebiteringen till deras täc— kande icke bleve densamma i den ena kommunen som i den andra, även om de hade praktiskt taget lika stort skat- teunderlag per invånare. Ej minst bor- de i detta sammanhang beaktas olikhe- terna i befolkningens sammansättning, dess fördelning på vad som brukat kal- las »närande och tärande». Visserligen inverkade ogynnsamma sådana förhål- landen på kommunens skatteunderlag och kommunen skulle därför vid skatte— underlagsgradering av ett allmänt stats- bidrag få' viss kompensation härför ge- nom förhöjt statsbidrag. Denna kom- pensation torde dock icke motsvara det ökade statsbidragsbehovet. Skatteunder— lagsgraderingen skulle nämligen endast så att säga utjämna bristerna å inkomst- sidan för de i skatteunderlagsavseende sämst ställda kommunerna men icke

• Sida 15
•  Original

reglera skillnaderna å den kommunala utgiftssidan.

.Med utgångspunkt från nu återgivna resonemang kom utredningen till den uppfattningen, att grunderna för det ifrågavarande allmänna statsbidraget till kommunerna borde utformas så, att ett till beloppet bestämt totalbidrag för- delades mellan kommunerna efter stor- leken av dels antalet skattekronor per invånare och dels en utgiftsfaktor.

För utgiftsfaktorns bestämmande framlade utredningen två alternativa förslag. Enligt det ena alternativet skulle som grund för utgiftsfaktorn ta- gas de för varje kommun bestämda nor- mala utgifterna per invånare, varjämte storleken av de faktiska utgifterna per invånare i viss män skulle beaktas. En- ligt det andra alternativet togos de fak- tiska utgifterna per invånare direkt så- som utgiftsfaktor.

Den olika utformningen av utgifts- faktorn ledde i sin tur till alternativa förslag beträffande formeln för beräk- ningen av storleken av det allmänna statsbidraget till en var kommun. En- ligt det förra alternativet utformades

beräkningsgrunderna så, att det skatte- tryck, som för varje kommun med hän- syn till kommunens skatteunderlag skulle föranledas av de för kommunen normala utgifterna, utjämnades så, att det i mån av tillgång på medel för den allmänna statsbidragsgivningen bleve lika i alla kommuner. Enligt det andra alternativet åter fördelades statsbidra— get mellan kommunerna i direkt pro— portion till antalet invånare och stor- leken av de faktiska utgifterna per in- vånare men i omvänd proportion till antalet skattekronor per invånare i kommunen. Då även enligt detta alter- nativ de faktiska utgifterna i en kom- mun ansågos böra tillmätas mindre betydelse än om full hänsyn toges till storleken av desamma, ansågs utgifts- faktorn i formeln för beräkning av det allmänna statsbidraget böra åsättas ex— ponenten 0,8. Vad åter gällde skatte- underlagsfaktorn, dvs. antalet skatte— kronor per invånare i bidragstagande kommun, ansågs denna böra tillmätas större betydelse än utgiftsfaktorn och därför böra åsättas större exponent, lämpligen 1,2.

• Sida 16
•  Original

ANDRA KAPITLET

Utredningens nya direktiv

Över utredningens principbetänkande inhämtade Kungl. Maj:t yttranden från ett stort antal myndigheter och orga- nisationer. I samtliga avgivna utlåtan- den underströks önskvärdheten och be- hovet av en revision i riktning mot en förenkling av den gällande ordning- en för speciell bidragsgivning till kom- munerna.

Remissinstanserna ställde sig även i allmänhet positiva till utredningens hu- vudtanke, att de nuvarande speciella statliga driftbidragen till primärkom- munerna borde avlösas av ett system med ett allmänt bidrag. De av utred- ningen förordade grunderna för bidra- gets fördelning på kommunerna be- dömdes emellertid såsom alltför in- vecklade och svårbemästrade. Många av de hörda myndigheterna ifrågasatte det riktiga och rättvisa i att låta skatte— utjämningssynpunkterna spela en så dominerande roll i statsbidragsgivning- en som utredningen tillagt desamma.

På grund av vad sålunda förevarit anmälde dåvarande chefen för finans- departementet, statsrådet Sköld, den 20 november 1953 för Kungl. Maj:t frågan om fortsatt utredning angående ratio- nalisering av de statliga driftbidragen till primärkommunerna och anförde därvid bland annat följande.

»Med hänsyn till de invändningar, som sålunda riktats mot betänkandet, synes frågan om den ändamålsenliga utformningen av systemet för de stat—

liga driftbidragen till kommunerna böra bli föremål för ytterligare över- arbetning. Härvid bör det primära syf- tet vara att åstadkomma ett sådant sys- tem för bidragsgivningen som tillgodo- ser kraven på en förenkling av det där- med förbundna administrativa och ka- merala arbetet för både de kommunala organen och de statliga myndigheterna. Skatteutjämningssynpunkterna synes i detta sammanhang få tillmätas sekun- där vikt och endast beaktas inom ra- men för vad som är möjligt i ett för- enklat bidragssystem. Avsikten med det igångsatta utredningsarbetet är att rationalisera bidragsgivningen och icke att lösa skatteutjämningsproblemet. Detta senare får ske i annan ordning, bland annat med anlitande av skatte— lindringsbidraget, vilket statsbidragsut- redningen, som redan nämnts, velat lämna utanför reformen. Hänsyn till skatteutjämningsfrågan måste dock ta- gas i sådan mån, att en omläggning av den statliga bidragsgivningen inte får leda till allvarliga omkastningar i kom- munernas ekonomi och skattetryck. Vid överarbetningen bör därför tillses, att fördelningsgrunden för ett allmänt bi- drag avväges så, att de förändringar av skattesatserna i kommunerna, som kan följa av övergången till ett nytt system, hålles inom snäva gränser. Utgångspunkten för överarbetningen bör vara att i enlighet med statsbi- dragsutredningens förslag söka genom-

• Sida 17
•  Original

föra en sammanslagning av olika spe- ciella statliga driftbidrag till primär- kommunerna till ett allmänt statsbi- drag. Såsom statsbidragsutredningen framhållit, medför en övergång till ett allmänt statsbidrag, att de nuvarande villkorsbestämningarna i de speciella statsbidragsförfattningarna kommer att försättas ur kraft. Den statliga detalj- regleringen och detaljkontrollen av kommunerna via bidragsgivningen kommer härigenom att upphöra. Detta innebär en avsevärd ökning av den kommunala handlingsfriheten och sam- manfaller med det önskemål att stärka den kommunala självstyrelsen som var ett av huvudmotiven för kommunindel- ningsreformen. Det behov av statlig tillsyn över den kommunala verksam- heten, som alltjämt kan föreligga, bör tillgodoses genom fristående författ- ningar av normerande karaktär. Beho- vet av dylika författningar bör när- mare redovisas vid den fortsatta över- arbetningen av förslaget till ett allmänt statsbidrag.

I samband härmed må nämnas, att till behandling av innevarande års riks- dag föreligger en inom andra kamma- ren av herr Ohlin m. fl. väckt motion om utredning angående möjligheter- na att minska den statliga kontrol- len över kommunala organ. I motionen uttalas bland annat, att statsbidragen, vid sidan av de tvångsmedel som står tillsynsmyndigheterna till buds i form av föreläggande, förordnande och tvångsutförande, har blivit ett verk- ningsfullt påtryckningsmedel på kom- munerna. Motionärerna anför allmänna statsbidragsutredningens förslag till omläggning av systemet för statens bi- dragsgivning såsom uttryck för en posi- tiv syn på den kommunala självstyrel- sen.

Mot tanken att avlösa de speciella

statsbidragen med ett allmänt bidrag har från några håll framhållits, att sti- mulanssynpunkten i statsbidragsgiv- ningen därigenom icke skulle kunna tillgodoses. Såsom också allmänna stats- bidragsutredningen anfört i sitt betän— kande, har emellertid numera stimu- lanssynpunkten förlorat i betydelse. Huvudparten av de statliga driftbidra- gen till primärkommunerna går till un- dervisningsväsen och socialpolitiska ändamål. Dessa verksamhetsgrenar har nu fått en sådan utbredning och blivit så rotfasta inom kommunerna att far— hågorna för en minskad kommunal ak- tivitet på dessa områden, därest bidra- gen bortfaller, synes ogrundade. Det särskilda bidraget till avlönande av folk- och småskollärare synes emeller- tid böra lämnas utanför reformen med hänsyn till detta bidrags konstruktion. Det utgår nämligen med 100 procent av kommunernas verkliga kostnader för lärarnas avlöning, bortsett från vissa mindre avdrag. Det bör inskjutas, att den förutsatta omläggningen här- igenom får väsentligt mindre genom- gripande finansiella konsekvenser för kommunerna än enligt statsbidragsut- redningens förslag, eftersom lärarlöne- bidraget intar en dominerande ställ- ning bland de speciella statliga drift- bidragen till primärkommunerna. Även i några övriga fall, såsom beträffande bidragen till vissa åtgärder vid arbets- löshet, till försöksverksamhet inom vissa skoldistrikt och till familjebi- dragsverksamheten torde de speciella bidragen böra undantagas från den ifrågasatta omläggningen. Att i så stor utsträckning som allmänna statsbi- dragsutredningen förutsatt hålla vissa speciella bidrag utanför reformen, sy- nes däremot icke nödvändigt. Slutligen bör vid överarbetningen uppmärksamhet ägnas åt frågan om det

• Sida 18
•  Original

allmänna statsbidragets anpassning till framtida förändringar i den kommu- nala verksamhetens omfattning.

överarbetningen torde böra verkstäl- las av allmänna statsbidragsutred- ningen.»

I enlighet med av föredraganden här- efter gjord, av statsrådets övriga leda-

möter biträdd hemställan uppdrog Kungl. Maj:t åt utredningen att före- taga en översyn av det av utredningen i dess principbetänkande framlagda förslaget angående rationalisering av de statliga driftbidragen till primär- kommunerna.

• Sida 19
•  Original

TREDJE KAPITLET

Materialinsamling för det fortsatta utredningsarbetet

I likhet med vad fallet var vid upp- läggningen av arbetet för principbe- tänkandet har utredningen vid det fortsatta utredningsarbetet begränsat sina undersökningar till att avse så- dana statliga driftbidrag, vilka huvud- sakligen utgå till primärkommuner och regleras genom författning, utfärdad av Kungl. Maj:t. Utredningen har sålunda bortsett från sådana statsbidrag, som utgå efter Kungl. Maj:ts beslut i varje särskilt fall, ävensom från sådana bi- drag, vilka utgå som understöd av viss verksamhet, vilken främst bedrives av andra huvudmän än primärkommuner.

I följande förteckning angivas de driftbidrag utredningen ansett sig böra upptaga till behandling ur förenklings— synpunkt. Förteckningen har upprät— tats med ledning av statsliggarna för budgetåren 1953/55. Då emellertid ut- redningen vid sina närmare undersök- ningar beträffande olika delar av stats- bidragssystemet på sätt nedan angives gjort jämförelser med den faktiska stats— bidragsfördelningen ett tidigare år, har i förteckningen medtagits jämväl ett par bidrag, som då utgick till primär- kommuner men senare bortfallit eller omvandlats.

Uppdelningen på skilda bidrag har skett med utgångspunkt från de regle- rande författningsföreskrifterna så att varje särskild författning i allmänhet rubricerats som ett bidrag. I de fall en författning innehåller bidragsregler av väsentligt skiljaktig karaktär för olika

slag av kommunal verksamhet, har emellertid en uppdelning skett på de olika verksamhetsgrenarna.

Som en allmän uppgift om de skilda statsbidragens ekonomiska betydelse i allmänhet har i särskilda kolumner vid förteckningen över de driftbidrag, som utredningen upptagit till behandling, angivits storleken av de riksstatsanslag för budgetåren 1951/52 och 1954/55, från vilka utgifterna för statsbidrags— givningen bestridas.

De vid förteckningen angivna anslags- beloppen giva som nämnts endast en föreställning om bidragens ekonomiska betydelse för kommunerna som en hel- het. Däremot kan någon slutsats ej dra- gas av dessa uppgifter om bidragens be- tydelse för varje särskild kommun. En- dast ett mindretal av bidragen utgå näm- ligen till alla landets kommuner och antalet bidragstagande kommuner vari- erar starkt de olika bidragen emellan. Likaledes varierar storleken av bidra— gen till de olika bidragstagande kom— munerna icke blott absolut utan även relativt i den meningen att lika stora kommuner med samma ekonomiska för- utsättningar kunna erhålla olika stora bidrag. Dessa skillnader sammanhänga med att bidragsgivningen är avhängig av om och i vad mån den speciella verksamhet, som varje speciellt bidrag är avsett att stödja, bedrives i kommu- nerna, vilket i sin tur beror på kom- munernas olika förutsättningar och in- tresse att påtaga sig kommunandelen

• Sida 20
•  Original

Förteckning över av utredningen till behandling upptagna statsbidrag

avseende driftutgifter1

1 2 3 4. 5 6

11. 12. 13. . 14. 15.

16.

17. 18. 19. 20. 21. 22.

23. 24. 25.

26. 27. 28. 29. 30. 31. 32.

33.

34. 35. 36. 37.

Femte huvudtiteln

Social hemhjälpsverksamhet ............................ . Fattigvård och barnavård för lappar .................... . Förskottering av underhållsbidrag till barn ..............

Vissa kostnader enligt barnavårdslagen .................. . Driften av anstalter för halvöppen barnavård ............ . Statsunderstödda åtgärder vid arbetslöshet ..............

Sjätte huvudtiteln

. Underhåll av vägar och gator i städer och stadsliknande sam- hällen, som äro väghållare .............................

. Upprättande av byggnadsplaner och generalplaner . . . . . . .

Sjunde huvudtiteln

. Städernas friheter ..................................... . Provisorisk skatteersättning till kommunerna m. m. ......

Åttonde huvudtiteln

Kommunala gymnasier ................................ Kommunala flickskolor ................................ Kommunala realskolor ................................. Praktiska kommunala realskolor ........................ Hålsovården vid kommunala flickskolor, kommunala real- skolor och praktiska kommunala realskolor .............. Avlönande av föreståndare vid skolhem för lärjungar vid högre läroanstalter .................................... Anordnande av Skolmåltider ............................ Anskaffande av inventarier för Skolmåltider ............. Avlöning åt lärare vid folk- och småskolor .............. Förstårkningsanordningar vid vissa folk- och småskolor. .. Hjälpundervisning i folk- och småskolor ................. Handledning vid kombinerad korrespondens- och radioun- dervisning vid vissa folkskolor ......................... Avlöning åt folkskolans distriktsöverlärare ............... Arvode till skolsekreterare ............................. Ersättning åt ordinarie folk- och småskollärare m.fl. vid viss tjänstgöring å ferietid ............................. Avlönande av övningslärare vid folk- och småskolor ...... Avlönande av lärare i hushållsgöromål .................. Undervisning i slöjd ................................... Försöksverksamhet med nioårig enhetsskola ............. Försökskostnadsbidrag ........................... . ..... Hälsovården vid folk- och småskolor .................... Folkundervisningens befrämjande i rikets nordligaste gräns- orter m. m ............................................ Avlöning åt föreståndarinnor och biträdande föreståndarin— nor vid folkskolans skolhem ............................ Inackordering av skolbarn i skolhem eller enskilda hem... Anordnande av Skolskjutsar för skolpliktiga barn ........ Tillhandahållande av fria läroböcker m. m ............... Vissa fullbordade byggnadsarbeten ......................

Anslag 1 milj. kr.

budgetåret 1951/52 1954/55 3,0 3,3 0,1 0,15 2,8 4,6 0,16 0,1-l 2,225 2,05 17,6 25,0 15,8 31,2 0,05 0,005 0,035 0,035 61,0 47,3 0,595 0,82 8,56 14,1 2,6 5,7 4,7 8,5 0,075 0,112 0,045 0,085 19,5 34,0 1,0 1,25 237,894 380,61 19,4 31,68 Ur anslagen lör nr 19—26 _ 0,14 0,945 1,475 0,3 0,25 0,75 1,095 2,25 2,25 15,0 24,0 6,65 9,2 2,5 3,0

1 Till driftbidrag ha hänförts statsbidrag, vilka avse bidrag till kostnader som enligt kom- munernas bokföring iallmänhet hänförts till driftutgifter.

• Sida 21
•  Original

Anslag i milj. kr. budgetåret i 1951/52 1954/55 & 38. Vissa äldre undervisningslokaler ........................ 0,6 0,5 39. Hyresbidrag för undervisningslokaler m. m ............... 0,85 1,3 ', 40. Undervisningsmateriel vid folk- och småskolor ........... 2,9 2,8 i 41. Övergångsbidrag till tjänstebostäder ..................... 0,25 0,215 ? 42. Avlöning ät lärare vid fortsättningsskolan .............. * 43. Avlöning åt lärarinnor i hushållsgöromål vid fortsättnings— , skolan ............................................... 5'2 4'6 44. Avlöning åt övningslärare vid fortsättningsskolan ........ ' 45. Centralisering av fortsättningsskoleväsendet .............. 0,6 0,7 | 46. Avlönande av lärare vid högre folkskolor ................ 1,04 0,55 47. Arvoden till Skolläkare m. m. vid högre folkskolor ....... 0,005 0,005 48. Understöd åt handelsgymnasier ......................... 0,698 1,5 49. Kommunala anstalter för yrkesundervisning ............. 5,5 14,3 50. Folkbibliotek ......................................... i 51. Skolbibliotek i folkskolan .............................. 3 323 5 055 52. Skolbibliotek vid högre kommunala skolor och kommunala ' ' anstalter för yrkesundervisning ......................... ' 53. Centralbibliotek ....................................... 0,5 0,64 % Nionde huvudtiteln ; 54. Fastighetsregisters första upplåggande ................... 0,005 0,005 : Elfte huvudtiteln 55. Resekostnader vid intagning å allmän alkoholistanstalt . . . 0,045 0,07 | 56. Vissa kostnader för vård av alkoholister ................ 0,01 — , 57. Främjande av nykterhetsnämndernas verksamhet ........ 0,382 1,75 58. Statspolisorganisationen i kommunerna .................. 4,4 9,6 59. Reservpolisorganisationen .............................. 0,65 0,94 60. Den lokala polisorganisationen å landsbygden ............ 6,0 12,0 ? Summa 458,492 689,477

av kostnaderna för den statsunderstöd— da verksamheten ävensom på befolk- ningsstrukturen, geografiska, klima- tiska m. fl. förhållanden.

För att erhålla en bättre bild av de statliga driftbidragens ekonomiska be— tydelse för de skilda kommunerna har det synts utredningen önskvärt att få detaljerade uppgifter sammanställda om storleken av de förut förtecknade bi— drag envar av landets kommuner under visst kalenderår faktiskt uppburit. Det senaste år, för vilket vid undersökning— ens igångsättande erforderliga uppgifter förelågo, var kalenderåret 1953. I fråga om bidrag, som utgå dels förskottsvis under det år den verksamhet bedrives,

till vars stödjande bidrag är avsett, och dels vid slutreglering efter verksamhets- årets slut, har det synts naturligt att notera endast det i slutregleringen upp- tagna bruttobidragsbeloppet, oaktat stör- re delen därav utgått i form av förskott före tidpunkten för slutregleringen. Tid- punkten för slutregleringen av vissa av de undersökta bidragen varierar emel- lertid ganska avsevärt för olika kom- muner och växlar även är från år. När slutregleringen äger rum beror sålunda på när kommunerna ingiva statsbidrags- 1'ekvisitionen och på tidsåtgången för. statsbidragsärendets behandling hos ve- derbörande myndighet. Slumpen kan så— lunda medföra, att under ett och samma

• Sida 22
•  Original

år slutreglering till en kommun sker för två redovisningsår, t. ex. i januari för det första redovisningsåret och i decem- ber för det följande året. För att und- vika de felaktigheter, som härigenom skulle uppkomma vid jämförelser mel- lan olika kommuner av bidragsbelopp till en och samma verksamhetsgren, har principen för materialinsamlingen mo- difierats på så sätt, att redovisningen kom att omfatta verksamheten under visst år. Att därigenom i vissa fall ut- betalningar kommo att ingå, som ägt rum under senare delen av 1952, torde vara en olägenhet av mindre betydelse.

Med utgångspunkt från angivna grun— der har riksräkenskapsverket, som be- redvilligt ställt sitt räkenskapsmaterial och erforderlig arbetskraft till förfo- gande, sammanställt de angivna upp- gifterna i tabeller. Med hänsyn till att ett ej ringa antal speciella provberäk- ningar varit nödvändiga för att få un- derlag för utredningens ställningsta— ganden har det för begränsning av un- dersökningsarbetet förfarits så, att vid flertalet beräkningar använts tabell- materialet för ett urval av kommuner, som efter studium av tahellmaterialet i dess helhet och med stöd även av ut- redningens allmänna erfarenheter, an- setts representativt. I den följande framställningen redovisas uppgifter en- dast för detta urval av kommuner (provundersökningsomrädet).

Vid valet av provundersökningsom— råde beaktade utredningen att en stor del av kommunerna i Stockholms län äro starkt präglade av närheten till Stockholm och därför i viss mån re- presentera de förhållanden som upp— komma i en storstad. Givetvis hade storstadsförhållandena bäst belysts om Stockholm'l'medtagits i provundersök- ningen. Detta skulle dock stött på be— tydande praktiska svårigheter samt kunnat medföra, att Stockholmsmate-

rialet kommit att i alltför hög grad do— minera undersökningen.

Kommunerna i östergötlands län, vil- ka omväxlande domineras av slättbygd och skogsbygd, av jordbruk och in- dustri, av tätorter och landsbygd, syn— tes vara representativa för förhållanden i de mellersta och södra delarna av landet.

Vid en undersökning av verkningarna av en omläggning av statsbidragssyste- met är det givetvis av särskild bety- delse att studera förhållandena i kom— muner med utpräglat svag ekonomi. Med hänsyn härtill och för att belysa andra förhållanden som äro karak— teristiska för vissa delar av södra Sve- rige medtogos i undersökningsområdet även kommunerna i Blekinge län.

De speciella Norrlandsförhållandena ansågos häst representeras genom att i undersökningsområdet medtogos kom- munerna i Norrbottens län, bland vilka finnas såväl kommuner med extremt högt skatteunderlag som kommuner, vilka äro i hög grad beroende av stats- bidrag för sin verksamhet.

Provundersökningsområdet ansågs så- lunda böra omfatta Stockholms, Öster- götlands, Blekinge och Norrbottens län. Det sammanlagda antalet kommuner i dessa fyra län var 157, varav 28 städer, 11 köpingar och 118 egentliga lands- kommuner. De utvalda kommunernas antal utgjorde 15,1 % av landets samt- liga kommuner. Att urvalet var repre- sentativt framgår bl. a. av att de i un- dersökningsområdet ingående kommu- nerna hade 15,6 % av landets folk- mängd den 1 januari 1952 och 15,2 % av landets skatteunderlag enligt 1952 års taxering. Det genomsnittliga an- talet skattekronor per invånare för de i undersökningsområdet ingående kom- munerna uppgick till 25,34, medan mot- svarande siffra för hela landet var 24,59. Avvikelsen beror väsentligen på

• Sida 23
•  Original

att medelskatteunderlaget för de i un- deltalet för de i området ingående dersökningsområdet ingående städerna landskommunerna understeg däremot och köpingarna något översteg riksge— något medeltalet för sådana kommuner nomsnittet för sådana kommuner. Me- ihela riket.

• Sida 24
•  Original

FJÄRDE KAPITLET

System för den framtida bidragsgivningen

Målsättning för bidragssystemet Grundtanken i utredningens i prin- cipbetänkandet framförda förslag var, att en förenkling av gällande system för statliga bidrag till kommunala driftut- gifter i första hand borde genomföras genom begränsning av antalet bidrag. Denna begränsning borde ske genom att det övervägande antalet sådana nu utgående speciella driftbidrag, vilka icke äro av väsentlig betydelse ur sti- mulanssynpunkt, avlöstes med ett enda årligt allmänt bidrag till kommunerna.

Denna utredningens huvudlinje har godtagits i de flesta över principbe- tänkandet avgivna remissyttrandena och skall enligt de för utredningen meddelade nya direktiven läggas till grund för den anbefallda överarbet- ningen av de i principbetänkandet framförda förslagen. I fråga om skälen för en sådan linje hänvisas till den förut lämnade redogörelsen för principbetän- kandet.

Beträffande grunderna för det ifråga— satta nya allmänna statsbidraget, vilket skulle avlösa flertalet nuvarande spe- ciella driftbidrag till kommunerna, kan innebörden av båda de av utredningen i principbetänkandet diskuterade for- merna ytterst sägas vara, att bidraget i första hand borde fördelas mellan kommunerna efter deras storlek, ut- tryckt i antal invånare. Det sålunda beräknade bidraget till envar kommun borde emellertid differentieras dels i direkt proportion till en utgiftsfaktor

och dels i omvänd proportion till an- talet skattekronor per invånare. Ut- giftsfaktorn byggde enligt det ena av utredningens alternativ indirekt på de på visst sätt uppskattade normala ut- gifterna och enligt det andra alterna— tivet direkt, ehuru med reducerad styr- ka, på de faktiska utgifterna per in- vånare i vederbörande kommun för hela den kommunala verksamheten. Gånom denna differentiering efter de två faktorer, som främst äro avgörande för det kommunala utdebiteringsbeho- vet, skulle det allmänna statsbidraget verka i skatteutjämnande riktning. I vad mån skatteutjämning skulle uppnås, be- rodde på omfattningen av de medel, som tillfördes kommunerna genom det allmänna statsbidraget.

Enligt de för utredningen meddelade nya direktiven skall det särskilda bi- draget till avlönande av folk- och små- skollärare icke avlösas med ett all- mänt statsbidrag. Såsom framhållits i direktiven får den förutsatta omlägg- ningen därigenom väsentligt mindre betydelse för kommunernas ekonomi, eftersom detta bidrag intager en domi- nerande ställning bland de speciella statliga driftbidragen till primärkom- muner. Vidare skall vid utformningen av det nya allmänna statsbidraget till kommunerna skatteutjämningssynpunk- terna tillmätas endast sekundär vikt och hänsyn till skatteutjämningsfrågan tagas endast i sådan mån, att en om- läggning av den statliga bidragsgiv-

• Sida 25
•  Original

.,_._

ningen icke leder till allvarliga om- kastningar i kommunernas ekonomi. Vid överarbetningen av grunderna för ett allmänt bidrag skall därför tillses, att dessa avvägas så, att de föränd- ringar av skattesatserna i kommuner- na, som kunna följa av övergången till ett nytt system, hållas inom snäva gränser.

Den angivna målsättningen kan även uttryckas så, att storleken av det all- männa statsbidragct till envar kom- mun bör i stort sett motsvara summan av de speciella driftbidrag, kommunen skulle förlora genom avlösningen. Den- na grund för utformningen av ett för- enklat bidragssystem kallas i det föl— jande status-quo-principen.

Avvisade bidragssystem

1. Formellt sammanförande av drift- bidrag Genom skyldigheten att iakttaga sta- tus-quo—principen försvåras uppenbar- ligen möjligheterna till olika alternativ för konstruerandet av ett allmänt stats- bidrag. Till belysande av hur begrän- sade dessa möjligheter i själva verket äro till följd av den principiella karak— tårsskillnaden mellan det nuvarande och det tilltänkta bidragssystemet skall till en början redogöras för de förutsätt- ningar, under vilka det allmänna stats- bidraget till varje enskild kommun skul- le kunna fullständigt anpassas efter vad kommunerna nu erhålla i statliga drift- bidrag. Såsom förut angivits lämnas det stat— liga stödet till kommunernas driftutgif- ter för närvarande i form av en rad speciella statsbidrag. I begreppet spe- ciellt bidrag ligger, att varje bidrag är knutet till en speciell kommunal verk- samhetsgren. Denna anknytning åter— verkar i sin tur på storleken av det speciella statsbidraget till varje särskild

kommun. Förhållandet kan vara utfor- mat på olika sätt, men genomgående föreligger dock alltid det sambandet, att storleken av ett speciellt statsbi- drag till en kommun är på ett eller an— nat sätt beroende av omfattningen av den speciella statsunderstödda verk- samhetsgrenen i kommunen.

Det antydda sambandet mellan om— fattningen av den i en kommun be- drivna speciella statsunderstödda verk- samheten och storleken av bidraget till kommunen medför i sin tur, att sum- man av de speciella statliga driftbidrag envar kommun uppbär för visst år, beror på omfattningen i kommunen detta år av flera skilda verksamhets- grenar. Omfattningen av de statsunder- stödda verksamhetsgrcnarna kan vara mycket olika i de skilda kommunerna och även i en kommun variera år från år. Härav följer, att om ett antal spe- ciella bidrag skall avlösas med ett all- mänt bidrag med sådana verkningar, att storleken av det allmänna bidraget till envar kommun varje år skall helt ansluta till summan av de speciella bi- drag kommunen eljest skulle uppburit, det allmänna bidraget måste utformas med beaktande av omfattningen i kom- munerna av lika många speciella verk- samhetsgrenar som antalet avlösta spe— ciella bidrag.

Ett så utformat statsbidrag kan icke betecknas som ett allmänt statsbidrag, vari ligger att bidraget skall utgå som ett allmänt tillskott till kommunernas kassa och vara oberoende av omfatt- ningen i kommunerna av de speciella verksamhetsgrenarna. Men bortsett här- ifrån skulle ett sammanförande på an- tytt sätt av en rad speciella statsbidrag knappast innebära annan förenkling av statsbidragssystemet än att ett flertal författningsföreskrifter sammanfördes till en enda författning och att ansök- nings- och rekvisitionsförfarandet kun-

• Sida 26
•  Original

de enhetliggöras. Även om detta skulle kunna innebära viss förenkling av bi- dragssystemet, kvarstode dock bl. a. den väsentliga olägenheten, att för be- stämning av statsbidragets belopp till envar kommun skulle erfordras mer eller mindre detaljerade uppgifter om kommunens kostnader för varje år för ett flertal skilda verksamhetsgrenar. Vad som under sådana förhållanden skulle vinnas kan enligt utredningens mening icke sägas vara någon tillfreds- ställande förenkling av statsbidragssys- temet.

2. Avlösning av driftbidrag med ett fast ärligt bidrag

Den enligt de nya direktiven för ut- redningen ifrågasatta avlösningen av speciella driftbidrag till kommunerna med ett allmänt bidrag kunde tänkas ske så, att storleken av detta bidrag till envar kommun bestämdes till just den summa kommunen året före avlösning- en sammanlagt uppburit genom de av- lösta speciella bidragen. En sådan me- tod skulle direkt innebära att omlägg- ningen av statsbidragssystemet medför- de status-quo för envar kommun vid avlösningstillfället. Däremot skulle det allmänna statsbidraget icke, såsom de nuvarande speciella driftbidragen, öka eller minska i förhållande till utveck- lingen år från år inom de skilda kom- munerna av omfattningen av de nu di- rekt understödda speciella verksamhets- grenarna. Detta skulle så småningom medföra sådana förskjutningar kommu- nerna emellan att de skulle komma att uppfattas som påtagliga orättvisor. En kommun, som efter avlösningstillfället avsevärt utvidgade tidigare speciellt un- derstödda verksamhetsgrenar eller upp- tog förut icke bedriven sådan verksam- het, skulle icke därför erhålla ökning av det allmänna statsbidraget. Omvänt

skulle en kommun, som efter avlösning- en begränsade eller kanske helt nedlade sådana verksamhetsgrenar, dock för framtiden äga uppbära ett allmänt statsbidrag, vars storlek fixerats med hänsyn till viss tidigare inriktning av den kommunala verksamheten. Ju flera år som förlöpte efter omläggningen, desto mer främmande skulle det te sig att grunda statsbidragets belopp på för- hållandena ett visst bestämt är, vilka förhållanden senare kanske avsevärt förändrats. En annan olägenhet med en sådan metod skulle vara, att stor- leken av det allmänna statsbidraget till envar kommun fixerades till ett visst belopp och därmed bleve oberoende av penningvärdets förändringar. Vid fal- lande penningvärde skulle statsbidra— get reellt förlora i värde. Visserligen kunde detta kompenseras genom en uppskrivning av det allmänna bidra- gets totalbelopp och därmed av bidra- gen till de skilda kommunerna, men nå- gon klar grund för när och i vilken omfattning en sådan uppskrivning skul- le ske, torde svårligen kunna anges.

Även den nu omförmälda utvägen sy— nes därför få lämnas ur räkningen.

3. Faktorer, efter vilka ett allmänt bi- drag skulle kunna fördelas

Allmänna synpunkter. Vad utredning- en hittills anfört i nu förevarande fråga har berört avlösningsformer, som skulle medgiva att — vid avlösningstillfället eller även framdeles — fullständigt sta- tus-quo kunde upprätthållas beträffan- de storleken av envar kommun tillkom— mande bidragsmedel. Som utredningen redan påpekat, ha direktiven i detta av— seende emellertid icke förutsatt mera än att omläggningen skulle ske med bibe- hållande av i stort sett lika stor bidrags- tilldelning för varje kommun, och det är detta som utredningen benämnt sta— tus-quo-principen. Den fråga, som när—

• Sida 27
•  Original

mast inställer sig, kan därför uttryckas så: Är den nuvarande bidragstilldel- ningen till kommunerna genom ifråga- varande speciella driftbidrag faktiskt sådan, att man kan finna allmänna fak- torer, efter vilka det allmänna statsbi- draget låter sig fördelas utan överskri- dande av gränserna för den tolerans, med vilken tillämpningen av status— quo-principen rimligen bör förbindas?

Därest försök att finna dylika fakto— rer göres utan ledning av närmare kän— nedom om de nuvarande driftbidragens betydelse för de skilda kommunernas ekonomi, måste man för att försöket skall bliva framgångsrikt väsentligen lita till slumpen. En belysning av ut- gångsläget bör därför i detta samman- hang vara det primära. För detta ända- mål äro de uppgifter av intresse, vilka finnas redovisade i fjärde kapitlet av utredningens principbetänkande. Dessa uppgifter utvisade i huvuddrag föl- jande.

Materialet till uppgifterna hade er- hållits från 10 städer och 24 landskom- muner, utvalda så, att kommuner med olika struktur, bärkraft, invånarantal och belägenhet skulle bliva represente- rade.

På grundval av uppgifterna jämförde utredningen storleken av statsbidragen i kronor per skattekrona med antalet skattekronor per invånare. Denna jäm- förelse utvisade enligt utredningen att, även om variationerna i storleken av statsbidragen räknade i kronor per in— vänare vore mycket stora även för i skatteunderlagsavseende jämförliga kommuner, en klar tendens kunde sägas föreligga för fallande statsbidragsbelopp vid stigande skatteunderlag.

Sambandet mellan statsbidragen i kro- nor per skattekrona och den i kommu- nerna beslutade utdebiteringen vore däremot icke lika tydligt som beträf- fande skatteunderlaget. En svag tendens

till stigande statsbidrag vid stigande ut- debitering kunde dock utläsas, men även i detta fall förelågo stora varia- tioner för närliggande kommuner, d. v. 5. kommuner med ungefär samma utdebitering per skattekrona.

Uträknades summan statliga speciella driftbidrag till de undersökta kommu- nerna i förhållande till antalet invånare, visade sig att statsbidragen —— räknade på 1949 års siffror — i genomsnitt ut- gingo med 53 kronor 85 öre per invå- nare. Även här förelågo emellertid stora variationer. Statsbidragen per invånare i de skilda kommunerna varierade så- lunda mellan 34 kronor 50 öre och 133 kronor 40 öre. I 22 av de 34 kommu- nerna var beloppet mellan 35 och 60 kronor.

Slutligen redovisade utredningen hur stor procentuell andel av kommunernas totala driftutgifter som täcktes av de speciella driftbidragen. I genomsnitt var detta procenttal 18,6 för alla kommu- nerna. För de särskilda kommunerna varierade procenttalet mellan 11,6 och 57,2. Trots stora variationer för i skatte- underlagsavseende jämförliga kommu- ner visade procenttalet, enligt vad ut- redningen framhöll, en stigande ten- dens vid fallande skatteunderlag.

Vid utarbetandet av principbetänkan- det förutsatte utredningen, att en om- läggning av statsbidragssystemet skulle i den åsyftade förenklingens intresse få medföra även ganska ansenliga, ur skatteutjämningssynpunkt motiverade förskjutningar beträffande bidragsför— delningen mellan kommunerna inbör- des. Det konstaterande av tendenser i ena eller andra riktningen som då gjor- des av utredningen var därför av in- tresse, även om tendensernas entydig- het försvagades av de förekommande variationerna. Från dessa kan däremot icke bortses vid den nu aktuella över- arbetningen.

• Sida 28
•  Original

Resultatet av de i principbetänkandet gjorda jämförelser, som ovan återgivits, åskådliggjordes av tre diagram (sid. 55—56), av vilka omfattningen av va- riationerna närmare framgår. Med hän- visning till dessa diagram må allmänt uttalas, att avstegen från de konstate- rade tendenserna voro så både talrika och markerade att omdömena om före- liggande tendenser icke kunna tagas till intäkt för påståenden om hur verkning- arna skulle utfalla för de särskilda kom- munerna.

Det nu redovisade materialet ger så— lunda knappast någon ledning i föreva- rande hänseende. Detta är ej heller, om det nuvarande bidragssystemet när- mare skärskådas, någon överraskning. Bidragsreglerna äro olika utformade, och utformningen är ej resultatet av någon samlad överblick, utan regler- na ha tillkommit vid olika tidpunk- ter och bestämts av synpunkter, vilka varit tidsbetingade eller påverkats av bidragsområdets speciella förhållanden. Vidare äro ojämnheterna i utbredning- en av bidragen bland kommunerna i många fall beroende på omständigheter, vilka icke kunna infångas i en generell formel.

Även utan stöd av några statistiska undersökningar synes det därför utred- ningen osannolikt, att den samlade för- delningen av de driftbidrag till kommu- nerna, vilka enligt de utredningen givna direktiven skulle avlösas med ett all- mänt statsbidrag, så ansluter till någon allmän norm att denna skulle med till- godoseende av status—quo-principen kunna uppställas som fördelningsnorm för ett allmänt statsbidrag. Det är vis- serligen teoretiskt möjligt att riktighe— ten av detta antagande genom oberäk- neliga tillfälligheter kan bli jävat. Men i så fall torde den framkomna normen trots dess anslutning till status quo få ett drag av godtycklighet över sig och dessutom kunna kritiseras ur samma

synpunkter som av remissmyndigheter— na anfördes mot de i principbetänkan- det framlagda förslagen, d. v. s. bedö— mas som alltför invecklad och svårbe— mästrad.

Trots denna sin allmänna syn på den förelagda frågan har utredningen dock icke velat underlåta att genom olika statistiska undersökningar söka finna någon godtagbar norm. Här skola redo- visas två sådana undersökningar, omfat- tande det förut omnämnda provunder— sökningsområdet. Vid den ena under- sökningen prövades verkningarna av ett allmänt statsbidrag, som fördelades mellan kommunerna i förhållande en- dast till deras invånarantal. Detta alter- nativ kan m. a. o. uttryckas så, att det allmänna statsbidraget skulle utgå med samma belopp per invånare i alla kom- muner. Vid den andra undersökningen differentierades det per invånare beräk- nade allmänna statsbidraget efter kom- munernas olika bärkraft, d. v. 5. efter antalet skattekronor per invånare i ve— derbörande kommun.

Allmänt statsbidrag, fördelat efter an- talet invånare. Vid provundersökningen beträffande det förstnämnda alternati- vet förfor utredningen så, att först sum- merades för envar kommun i de fyra län, vilka ingingo i undersökningsom— rådet, de belopp kommunen uppburit i sådana speciella driftbidrag, vilka icke enligt direktiven skulle lämnas utanför reformen. Summorna av dessa bidrag1 för hela undersökningsområdet addera— des därefter, varefter den sålunda er- hållna totalsumman dividerades med antalet invånare i hela undersöknings- området den 1 januari 1952. Kvoten ut- gjorde det värde, varmed det allmänna bidraget skulle utgått per invånare i de undersökta kommunerna. Storleken av

1 Vid undersökningen medtog utredningen de här förut förtecknade bidragen med undan- tag av nr 6, 19—22, 25 och 27—30, vilka bidrag enligt direktiven icke skulle ingå i ett allmänt statsbidrag.

• Sida 29
•  Original

_ .. mm...-. ___-ww—m—w—w

Tabell 1 utvisande skillnaden i öre per skattekrona mellan ett allmänt statsbidrag, fördelat efter invånarantalet, och samman speciella driftbidrag, som skulle avlösas med det allmänna statsbidraget

_ Stockholms Östergötlands Blekinge Norrbottens Samtliga fyra Ore per län län län län län skatte- krona St. St. St. St. _ St. Köp. Lk Köp. Lk Köp. Lk Köp. Lh Köp. Lk ; 100—150 1 1 5 få 90—100 2 2 ? ”än 80— 90 1 2 1 2 5 _a 70— 80 5 1 0 8 % 60— 70 2 2 2 2 4 4 8 .; s 50— 00 2 2 2 2 0 4 10 ä : 40— 50 2 9 1 8 1 3 18 än; 30— 40 3 11 1 3 1 1 5 15 5 D— 25— 30 1 2 2 2 1 6 _a .; 20— 25 1 2 1 3 2 5 a & 15A 20 1 3 1 1 4 ;» =; 10— 15 2 2 1 2 1 4 4 2 5— 10 1 1 1 3 0— 5 1 1 0— 5 1 1 1 1 1 3 5— 10 2 10— 15 1 1 å %” 15_ 20 1 1 1 2 1 "' ”50 20— 25 2 1 1 2 gå. 25— 30 1 1 w lå 30— 40 1 2 1 1 1 3 3 5 o 40— 50 1 1 1 3 g 5 50— 60 1 1 1 1 & .,, 60— 70 1 2 3 & ==- 70— 80 1 1 1 1 2 2 a” 80— 90 7, _5 90—100 1 1 g 35 100—150 3 3 c ** 150—200 5 5 200—300 1 6 1 6 300—400 2 2 Summa 17 38 11 36 5 20 6 24 39 118

det belopp envar kommun skulle er— hållit om det undersökta systemet till- lämpats ifrågavarande år erhölls genom att antalet invånare i kommunen multi- plicerades med det framräknade belopp varmed bidraget skulle utgå per invå— nare. Slutligen gjordes en jämförelse för envar kommun i undersökningsområ- det mellan storleken av å ena sidan det beräknade nya allmänna statsbidraget till kommunen och å andra sidan sum— man av de speciella driftbidrag kom- munen under året faktiskt uppburit och

som skulle avlösas med det allmänna statsbidraget. För att erhålla en bild av omläggningens verkningar å kommu- nernas skattetryck uträknades skillna- derna mellan de båda beloppen i öre per skattekrona i vederbörande kom- mun. Resultaten av beräkningarna an- givas i tabell 1.

Av tabellen kan utläsas, att av de i undersökningen ingående 157 kommu- nerna 110, varav 29 ståder och köping- ar, skulle ha erhållit ökat statsbidrag vid en övergång till ett allmänt stats-

• Sida 30
•  Original

bidrag med angivna grunder, under det att 47, varav 10 städer och köpingar, skulle ha förlorat på omläggningen. För de kommuner, vilka skulle ha vunnit på omläggningen, skulle ökningen av stats- bidragssumman ha motsvarat upp till 1 krona 50 öre per skattekrona. Vid oförändrade förhållanden i övrigt skul- le sålunda dessa senare kommuner ha kunnat till följd av omläggningen av statsbidragssystemet sänka sitt skatte- tryck med i bästa fall 1 krona 50 öre per skattekrona.

För de kommuner åter, vilka skulle ha fått vidkännas minskning av stats- bidragsstödet, hade minskningen mot- svarat för 21 av kommunerna upp till 50 öre per skattekrona, för 9 kommuner mellan 51 öre och 1 krona, för 8 kom- muner 1—2 kronor, för 7 kommuner 2—3 kronor och för 2 kommuner 3—4 kronor per skattekrona. För några av dessa kommuner skulle sålunda omlägg- ningen medfört mycket stor skatte- tryckshöjning. Sammanlagt skulle om- läggningen av statsbidragssystemet ge- nom avlösning av flertalet speciella driftbidrag med ett allmänt statsbidrag, utformat enligt förevarande alterna- tiv, ha medfört en skattetryckshöjning med minst 1 krona per skattekrona för 17 av de undersökta 157 kommunerna eller omkring 11 % av dem.

Vidare framgår av tabellen, att verk- ningarna av en omläggning av statsbi- dragssystemet enligt förevarande alter— nativ skulle bliva mycket olika i skilda delar av landet. Av kommunerna i Stockholms län skulle sålunda 51 fått ökat statsbidrag men endast 4 minskat bidrag. I östergötland skulle 38 kom- muner fått ökat men 9 minskat bidrag och i Blekinge skulle statsbidragen ha ökat för 20 kommuner men minskat för 5. Däremot skulle av Norrbottens- kommunerna endast 1 kommun ha fått en obetydlig ökning av sina statsbi-

drag under det att alla de övriga 29 kommunerna skulle fått vidkännas oli- ka, i vissa fall ytterst kännbara stats- bidragsförluster. Tilläggas må, att sum— man av de till avlösning ifrågasatta speciella driftbidragen till kommuner i Norrbottens län sammanlagt uppgick till närmare 15 milj. kronor under det att summan av det allmänna statsbidra- get till dessa kommuner endast skulle utgjort omkring 9 milj. kronor. Norr— bottenskommunerna skulle sålunda vid omläggningen beloppsmässigt förlora mer än en tredjedel av sina nuvaran- de speciella driftbidrag.

Enligt utredningens mening visar provundersökningen beträffande verk- ningarna av det först uppställda alter— nativet för grunder för ett allmänt statsbidrag till kommunerna att en så- dan omläggning icke skulle leda till godtagbara resultat ur den synpunkten, att den ej får medföra allvarliga rubb- ningar i kommunernas ekonomi.

Allmänt statsbidrag, fördelat efter an— talet invänare och antalet skattekronor per invånare. Att utredningen också övervägt möjligheten att komma fram till en för det åsyftade allmänna stats— bidragets fördelning godtagbar norm genom differentiering av bidragsbelop— pet per invånare efter antalet skatte- kronor per invånare sammanhänger med att beträffande nuvarande statsbi— drag en tendens, såsom nyss nämnts, kunnat konstateras för fallande bidrags— belopp vid stigande skatteunderlag. Det har därför varit givet, att en sådan dif- ferentiering måste innebära, att det all- männa bidraget skulle utgå med större belopp per invånare till kommuner med mindre antal skattekronor per invånare än till mera bärkraftiga kommuner. Av särskilt intresse har vid sådant förhål— lande synts vara att få klarlagt vilka verkningarna skulle bliva, om det all- männa bidraget fördelades så, att varje

• Sida 31
•  Original

kommun erhölle ett bidragsbelopp per invånare, som vore omvänt proportio- nellt mot dess skatteunderlag per invå- nare. Detta skulle innebära, att om skatteunderlaget per invånare i en kom- mun är dubbelt så stort som i en annan skulle den förstnämndas bidrag per in— vånare bliva hälften av den andras, om tre gånger så stort tredjedelen därav, om fyra gånger så stort fjärdedelen där— av 0. s. v.

Vid den provundersökning, som ut- redningen utfört rörande verkningarna av det allmänna bidragets fördelning efter denna norm, förfors på motsva— rande sätt som beträffande det första alternativet. Även i detta fall uträkna- des sålunda skillnaden i öre per skatte- krona för envar av de i undersöknings- området ingående kommunerna mellan å ena sidan det beräknade allmänna statsbidraget till kommunen och å andra sidan summan av de belopp kommunen undersökningsåret uppburit i sådana speciella driftbidrag, som skulle avlö- sas med det allmänna bidraget. Resul- tatet av provundersökningen angives i följande tabell 2.

En avlösning av vissa speciella drift- bidrag till kommunerna med ett allmänt statsbidrag, utformat enligt förevaran— de alternativ, skulle sålunda det år nu- dersökningen avsåg ha medfört att av de i undersökningen ingående 157 kom- munerna 117, varav 18 städer och kö- pingar, skulle ha erhållit ökat statsbi- drag, under det att 40, varav 21 städer och köpingar, skulle fått vidkännas minskade statsbidrag.

De ökade statsbidragen motsvarade för 45 av kommunerna upp till 50 öre per skattekrona, för 35 av kommunerna mellan 50 öre och 1 krona, för 21 av kommunerna mellan 1 krona och 1 krona 50 öre, för 8 av kommunerna över 1 krona 50 öre upp till 2 kronor, för 2 kommuner mellan 2 och 3 kronor, för 2

kommuner mellan 3 och 4 kronor samt för 4 av kommunerna mer än 4 kronor per skattekrona.

Av de kommuner åter, för vilka om- läggningen av statsbidragssystemet skulle medfört minskade statsbidrag, hade statsbidragsförlusten motsvarat för 21 av kommunerna högst 50 öre per skattekrona, för 12 av kommunerna mellan 50 öre och 1 krona, för 4 kom- muner mellan 1 krona och 1 krona 50 öre, för 2 kommuner över 1 krona 50 öre upp till 2 kronor samt för 1 kom— mun mellan 2 och 3 kronor per skatte- krona.

Även enligt förevarande alternativ skulle Norrbottenskommunerna ha drabbats hårdast av omläggningen av statsbidragssystemet. 21 av de 30 kom- munerna i detta län skulle sålunda ha förlorat på omläggningen under det att motsvarande antal för övriga län ut- gjort 9 av 55 i Stockholms län, 5 av 47 i östergötlands län och 5 av 25 i Blekinge län.

Jämföras utfallen av de bägge nu redo- visade provundersökningarna, visar sig att skillnaden mellan största ökning och största minskning av statsbidraget per skattekrona blev mindre enligt det första än enligt det andra alternativet. Att märka är emellertid, att variations- bredden enligt det senare alternativet till större delen föll på ökade statsbi- drag under det att enligt det förra al- ternativet de största avvikelserna från status—quo föllo på förlustsidan.

Även om det måste anses vara en brist om en omläggning av statsbidrags- systemet med den angivna målsättning- en medför att vissa kommuner skulle erhålla avsevärt ökade statsbidrag sy- nes det dock utredningen som om större betydelse måste tillmätas stor- leken av statsbidragsminskningarna och därmed de av omläggningen av

• Sida 32
•  Original

statsbidragssystemet föranledda skat- tetrycksökningarna i kommunerna. Ta- gas endast de kommuner i betraktande, som skulle fått vidkännas minskade statsbidrag, kan konstateras, att det senare alternativet ledde till väsentligt bättre resultat än det förra. Av hela an— talet i undersökningen ingående kom- muner skulle visserligen ungefär lika många kommuner ha förlorat på om- läggningen enligt båda alternativen.

Statsbidragsförlusterna för sådana kom- muner hade emellertid varit väsentligt större enligt det förra alternativet. En— ligt det förra alternativet skulle sålun- da 16,6 % av alla de i undersökningen ingående kommunerna ha förlorat mer än 50 öre per skattekrona mot endast 12,1 % enligt det senare alternativet, och förluster över 1 krona per skatte- krona hade enligt det förra alternati- vet drabbat 10,8 % av alla kommuner

Tabell 2 utvisande skillnaderna i öre per skattekrona mellan ett allmänt statsbidrag, fördelat i förhållande till det efter det relativa skatteunderlaget vägda invånarantalet, och summan speciella driftbidrag, som skulle avlösas med det allmänna statsbidraget

Stockholms Östergötlands Blekinge Norrbottens Samtliga fyra Öre Per län län län län län skatte- krona St. St. St. St. St. Köp. Lk Köp. Lk Köp. ”* Köp. Lk Köp. Lh Över 400 3 1 4 300—400 2 2 2 200—300 2 2 g g 150—200 1 0 1 8 "= '; 100—150 1 6 9 4 1 1 20 g 23 90—100 4 3 2 9 m 5 80— 90 1 1 6 2 2 8 55 70— 80 1 1 g ,: 60— 70 6 6 E ; 50— 60 5 1 3 1 8 5 p.. 40— 50 1 5 1 2 2 7 f, = 30— 40 3 2 1 3 4 5 3 g 25— 30 1 1 2 4; g 20— 25 2 2 2 2 4: 15— 20 1 2 2 1 1 5 10— 15 1 5 1 2 5 5— 10 1 3 1 3 0— 5 1 1 1 1 2 2 0— 5 1 1 2 3 1 o 5— 10 2 1 3 % än 10— 15 1 1 1 1 2 —;g 'a' 15— 20 1 1 1 3 & g 20— 25 1 1 9, a 25— 30 1 1 1 3 då 30— 40 1 2 1 2 g = 40— 50 1 1 :: =» 50_ 60 1 1 1 2 1 Eg 60— 70 1 1 o ... 70— 80 1 3 1 3 f 2 80— 90 3 3 g % 90—100 1 1 g 22 100—150 1 3 1 3 150—200 2 2 200—300 1 Summa 17 38 11 36 5 20 24 39 118

• Sida 33
•  Original

mot endast 4,5 % enligt det senare alter- nativet. Även så till vida hade det se- nare alternativet lett till bättre resultat, att enligt detta alternativ endast 1 kom- mun skulle behövt vidkännas större statsbidragsförlust än vad som motsva- rar 2 kronor per skattekrona, under det att enligt det förra alternativet statsbidragsförlusterna skulle överstigit 2 kronor per skattekrona i 9 kommu- ner.

Ehuru det efter det relativa skatte- underlaget differentierade invånarbi- draget kan på grund av det nu anförda sägas leda till något bättre resultat än ett rent invånarbidrag, torde dock icke heller det differentierade bidragssyste- met böra anses godtagbart ur status-quo— synpunkt. Utredningen vill i detta sam- manhang erinra om att då de kommu- nala ortsavdragen senast höjdes i sam— band med den s. k. ortsavdragsrefor- men, kommunerna ansågos icke böra själva bära större skattetrycksökning till följd av reformen än 1 krona per skattekrona. För de skatteförluster, som härutöver åsamkades kommunerna till följd av ortsavdragsreformen, erhålla kommunerna kompensation genom den provisoriska skatteersättningen. Utan att i övrigt göra några jämförelser mel— lan ortsavdragsreformen och en omlägg- ning av systemet för de speciella drift— bidragen till kommunerna, synes dock statsmakternas angivna ståndpunkt be- träffande den för kommunerna tole- rabla skattetrycksökningen visa, att en omläggning av statsbidragssystemet med här förut angivna skattetrycksverkning- ar för kommunerna icke kan anses god- tagbar ur status-quo-synpunkt.

Teoretiskt är det icke uteslutet, att en differentiering av ett allmänt statsbi- drag efter det relativa skatteunderlaget på annat sätt än nyss angivits eller hän- synstagande även till de olika kommu- nernas totala utgifter _ differentiering

efter utdebiteringen per skattekrona _ kunde ge bättre resultat ur status—quo- synpunkt. Utredningen har emellertid redan framhållit, att differentierings- normen i så fall säkerligen måste bli så- dan, att den torde få anses vara allt— för komplicerad. Vad särskilt angår möjligheten att låta det relativa skatte- underlaget verka (liffcrentierande i an- nan grad än enligt den omvända pro- portionalitetens regel, har vidare en närmare analys av det för provunder- sökningarna använda materialet visser— ligen synts ge Vid handen, att man där- igenom kunde minska de otillfredsstäl- lande verkningarna för kommuner som enligt dessa provundersökningar blivit ytterlighetsfall. Men det har vid sådan analys kunnat generellt konstateras, att ansenliga avvikelser från status-quo skulle ha kvarstått oberoende av hur en sådan differentiering bestämts i förhål- lande till det relativa skatteunderlaget. Detta framgår nämligen vid jämförelser beträffande verkningarna för kommu- ner, som enligt de i provundersökning- arna ingående uppgifterna hade prak- tiskt taget lika stort skatteunderlag per invånare och som därför vid en dylik differentiering under alla förhållanden måst få praktiskt taget lika stort bi- dragsbelopp både per invånare och per skattekrona. När sådana kommuner med i det närmaste lika stort relativt skatte- underlag sammanställts två och två, har däremot storleken per skattekrona av deras avlösningsbelopp (vad kommunen sammanlagt uppburit genom de speci- ella bidrag, som skulle avlösas) visat sig kunna vara mycket olika inom dylikt kommunpar. I dessa fall, då de båda kommunerna sålunda genom det all— männa bidraget skulle få praktiskt ta- get lika mycket per skattekrona såsom ersättning för olika stora avlösnings- belopp per skattekrona, måste verkan bli den, att endera kommunen skulle

• Sida 34
•  Original

Avlös- . Minsta Skatte- nings- Skillna- förlust . den mel- . kronor belopp 1 Ian av- eller vmst per in- öre per .. . _ i öre per vånare skatte- 156511; Ingå] skatte- krona pp krona Ex. 1 Kommun A 16,68 482 » B 16,69 iöol 332 166 Ex. 2 Kommun C 17,32 439 _ » D 17,26 155l 284 C'3 142 Ex. 3 Kommun E 24,83 389 _ » F 24,71 116] 273 c.a 136 Ex. 4 Kommun G 15,22 592 _ » H 15,43 180] 412 ”* 206 Ex. 5 Kommun I 19,61 337 _ » J 19,87 134) 203 c.a 101 Ex. 6 Kommun I 19,61 337 _ » K 1924 1191 218 c.a 109 Ex. 7 Kommun L 28,98 294 _ » M 28,57 79) 215 c.a 107

vinna eller förlora minst hälften av skillnaden mellan avlösningsbeloppen.

Vilken ekonomisk verkan det sist sag- da skulle kunna få, kan belysas med ovan sammanställda exempel ur prov- undersökningsmaterialet. Det bör vid studiet av dessa exempel beaktas, att det torde vara uteslutet, att en för alla exemplen gemensam differentierings- norm kunde i samtliga fallen begränsa den ekonomiska verkan till vad som i sammanställningen angivits vara minsta förlust eller vinst.

Begränsad avlösning av nuvarande driftbidrag

Såsom tidigare framhållits medför ut- formningen av gällande statsbidrags— system såsom en rad speciella driftbi- drag till särskilda kommunala verk- samhetsgrenar, att den årliga summan av de nuvarande bidragen till en kom-

mun beror på omfattningen i kommu- nen av flera verksamhetsgrenar. Av de nu redovisade undersökningarna och andra övervägda beräkningsformer har utredningen funnit framgå, att en mera omfattande avlösning av de nuvarande driftbidragen med ett enda årligt bidrag, som skulle utgå oberoende av omfatt- ningen i de skilda kommunerna av de tidigare statsunderstödda verksamhets- grenarna, icke kan genomföras utan att statsbidragsstödet till olika kommuner avsevärt förändras. Enligt utredningens mening torde endast skatteutjämnings- skäl kunna anföras för en mera genom— gripande omfördelning kommunerna emellan av de statliga driftbidragen. Däremot låter sig en sådan omfördel- ning uppenbarligen icke förena med den i de för utredningen meddelade nya direktiven uppställda målsättning—

• Sida 35
•  Original

en, att avlösningen skulle genomföras så att envar kommun bibehålles vid i stort sett oförändrat statsbidragsstöd. För att med denna målsättning vinna en tillfredsställande förenkling av gäl- lande statsbidragssystem måste därför prövas andra vägar.

Utredningen ansåg sig härefter när- mast böra undersöka, huruvida en be- gränsad reform skulle kunna genomfö- ras genom att låta en avlösning med ett allmänt statsbidrag omfatta ett nå— got mindre antal speciella driftbidrag än förut avsetts. Vid dessa övervägan- den utgick utredningen från att en av- lösning av ett speciellt driftbidrag med ett allmänt bidrag, som utformas utan hänsynstagande till de varierande ut- gifterna i kommunerna av den tidigare speciellt understödda verksamhetsgre- nen, kan antagas icke i avsevärd mån påverka skattetrycket i kommunerna i de fall, då verksamhetsgrenen i allmän- het är enhetligt utbyggd i kommunerna eller omfattningen av verksamheten el— jest i stort sett är beroende av kom- munens storlek. Vidare vore uppenbart, att man utan väsentlig olägenhet ur sta- tus-quo-synpunkt kunde bortse från den varierande omfattningen i kommuner- na av sådan hittills statsunderstödd kommunal verksamhet, där bidragsbe- loppen till de skilda kommunerna är så ringa, att de sakna egentlig betydel— se för det kommunala skattetrycket. Annorlunda torde det däremot förhålla sig med sådana speciella driftbidrag, som utgå med för de skilda kommuner- na relativt betydande belopp till verk- samhetsgrenar vilka bedrivas endast i en del av landets kommuner eller vilka i allt fall icke äro någorlunda jämnt utbyggda i hela landet.

För att kunna göra en närmare be- dömning av vilka av de nuvarande spe- ciella driftbidragen som med dessa ut— gångspunkter skulle kunna avlösas med

ett allmänt statsbidrag, har utredning- en i efterföljande tabell 3 för olika statsbidrag angivit dels antalet av de i provundersökningsområdet ingående 157 kommunerna, som det år under- sökningarna avse uppburo respektive bidrag, dels ock storleken av varje bi- drag till envar av de bidragstagande. kommunerna, uttryckt i öre per invå- nare. Genom dessa uppgifter har ut— redningen ansett sig erhålla en bild av de statsunderstödda verksamhets— grenarnas utbredning inom de i under- sökningsområdet ingående kommuner— na samt av bidragens ekonomiska be— tydelse för envar bidragstagande kom- mun. I tabellen ha uppgifter samman— ställts för flertalet av de speciella drift- bidrag till kommunerna, som utred— ningen enligt vad förut angivits uppta-— git till närmare undersökning. Från un— dersökningen ha emellertid undanta— gits vissa bidrag. Sålunda ha till en början undantagits bidragen till stats- understödda åtgärder vid arbetslöshet (nr 6), till avlöning åt lärare vid folk-— och småskolor (nr 19), till försöks- verksamhet med nioårig enhetsskola (nr 29) och försökskostnadsbidraget (nr 30), vilka enligt vad som angivits i de för utredningen meddelade nya direk— tiven skola undantagas från reformen. Med bidraget till avlöning åt lärare vid folk— och småskolor har vidare ansetts böra i förevarande avseende jämställas bidragen till förstärkningsanordningar vid vissa folk- och småskolor (nr 20),, till hjälpundervisning i folk- och små— skolor (nr 21), till handledning vid kombinerad korrespondens- och radio— undervisning vid vissa folkskolor (nr 22), till ersättning åt ordinarie folk— och småskollärare m. fl. vid viss tjänst-v göring å ferietid (nr 25), till avlönan— de av lärare i hushållsgöromål (nr 27). och till undervisning i slöjd (nr 28), vilka bidrag bestridas från samma an-

• Sida 36
•  Original

Tabell 3 utvisande antalet kommuner i Stockholms, Östergotlands, Blekinge och Norrbottens län, som erhållit anslagsmedel ur olika driftbidrag, samt kommunernas fördelning med hänsyn till bidragsbeloppets storlek i öre per invånare

Antal komm. Bidrag av 157

bidrag

Öre per invånare

som erh.

Mindre

än 25

25— 100

600—

800

16 17 18

Social hemhjälpsverksamhet. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 149 Fattigvård och barnavård för lappar. . . . . . . . . . . . . . . 7 Förskottering av underhållsbidrag till barn. . . . . . . . . 88 Vissa kostnader enligt barnavårdslagen. . . . . . . . . . . . 66 Underhåll av vägar och gator i städer och stadsliknan- de samhällen, som äro väghållare. . . . . . . . . . . . . . . . . . 22 Upprättande av byggnadsplaner och generalplaner . . 3 Provisorisk skatteersättning till kommunerna m. m. . 131 Kommunalagymnasier.......................... 4 Kommunalaflickskolor.......................... 5 Kommunalarealskolor........................... 7 Praktiska kommunala realskolor. . . . . . . . . . . . . . . . . . 2 Hälsovården vid kommunala flickskolor, kommunala realskolor och praktiska kommunala realskolor. . . . . . 12 Avlönande av föreståndare vid skolhem för lärjungar vidhögreläroanstalter........................... 2 Anordnande av Skolmåltider. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 107 Anskaffande av inventarier för Skolmåltider ........ 46

23—24 Arvode åt distriktsöverlärare och skolsckreterare. 153

26

Avlönande av övningslärare vid folk- och småskolor . 157

16 66

12 18 148

127

65

Olsf—

HNH

H

20

v—IC'?

13 10

1—4

• Sida 37
•  Original

W-..—f— —- - .— ___—__»mgu - ___—___?..._-. __.V-_— —_ ___—__M—

Hälsovården vid folk- och småskolor ..... . . . . . . . . . . 154 153 1 ³² Folkundervisningens befrämjande i rikets nordligaste

gränsorterin.rn..................... ..... ...,... 12 2 4 5 1 ³³ Avlöning åt föreståndarinnor och biträdande före—

ståndarinnor vid folkskolans skolhem. . . . . . . . . . . . . . 1 1 34 Inackordering av skolbarn iskolhem eller enskilda hem 55 14 17 7 12 2 1 1 1 35 Anordnande av Skolskjutsar för skolpliktiga barn. . . . 142 8 15 11 33 19 26 14 13 3 ³⁶ 11Hhandahånande av hialäroböckerin.in.......... 157 1 147 9 39 Hyresbidrag för undervisningslokaler m. m. . . . . . . . . 102 49 45 6 2 40 Undervisningsmateriel vid folk- och småskolor . . . 157 13 141 3 42 Avlöning åt lärare vid fortsättningsskolan . . . . . . . . . ⁴³ Avlöning åt lärarinnor i hushållsgöromål vid fortsätt—

ningsskolan ............................... ⁴⁴ Avlöning åt ovmngslärare vid fortsättningsskolan . . . 45 Centralisering av fortsättningsskoleväsendet. . . . . . . . 98 53 36 9 46 Avlönande av lärare vid högre folkskolor. . . . . . . . . . . 6 2 2 2 47 Arvoden till Skolläkare m. m. vid högre folkskolor. . . 5 5 48 Understöd åt handelsgymnasier. . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 1 49 Kommunala anstalter för yrkesundervisning. . . . . . . . 60 19 15 17 6 2 1 ⁵¹ Skolbibhotek ifolkskolan.... .................... 150 91 59 ⁵² Skolbibliotek vid högre kommunala skolor och kom-

munala anstalter för yrkesundervisning. . . . . . . . . . . . 23 23 54 Fastighetsregisters första uppläggande. . . . . . . . . . . . . — ⁵⁵ Resekostnader vid intagning å allmän alkoholistan-

stalt.. ..... ..... ........... ..... ..... ..... ..... 18 18 ⁵⁶ Ilksa kostnaderför vård av aHtohohster............ 2 2 ⁵⁷ Främjande av nykterhetsnåmndernas verksamhet. . . 142 141 1 . 58 Statspolisorganisationen ikommunerna. . . . . . . . . . . . 3 2 1 ⁵⁹ Iteservpohsorganisannen. ....................... 11 2 9 Den lokala polisorganisationen å landsbygden. . . . . . .

127 3 42 40 38 3 1

• Sida 38
•  Original

slag och i stort sett äro reglerade på enahanda sätt som lärarlönebidraget.

Härjämte ha undantagits ett par spe- ciella bidrag, vilka utredningen funnit av andra skäl än deras ekonomiska be- tydelse för kommunerna böra tillsvida- re bestå såsom fristående speciella driftbidrag. Det första av dessa bidrag är statsbidraget till driften av anstalter för halvöppen barnavård (nr 5). Sådan verksamhet bedrives av kommunerna i olika former. Det förekommer sålunda att kommun anordnar anstalt helt i egen regi, men även att kommun för än- damålet bildar en stiftelse eller att kommun endast lämnar visst bidrag till en av förening eller i enskild regi be- driven verksamhet. Statsbidrag utgår enligt gällande författning för sådan verksamhet icke blott till kommun utan även till förening, stiftelse eller enskild. Härav följer, att om statsbidraget till kommunerna skulle avlösas med ett allmänt statsbidrag, endast de kom- muner skulle beröras av omläggningen, vilka bedreve verksamheten i egen regi. Kommun, som låtit uppgiften fullgöras av annan huvudman, skulle utan re- duktion uppbära det allmänna stats- bidraget samtidigt som den andra hu- vudmannen understöddes med det spe- ciella bidraget. Att utesluta den sär- skilda huvudmannen från det speciella bidraget på grund av kommunens in- tresse av verksamheten torde medföra en vansklig prövning. Med hänsyn till de av industriföretag och andra i helt enskild regi drivna anstalterna synes icke heller lämpligt att helt avlösa ifrå- gavarande bidrag med ett allmänt stats- bidrag.

Bidraget nr 9 »Städernas friheter» har utredningen ansett sig böra undan— taga av den anledningen, att frågan om de ekonomiska relationerna mellan sta- ten och städerna är föremål för under- sökning av annan utredning och att det

synes naturligt att denna utredning be- handlar hela området i ett sammanhang. Utredningen vill dock understryka, att enligt dess mening anledning saknas att för framtiden bibehålla det ifrågava- rande ekonomiskt tämligen betydelse- lösa bidraget som ett särskilt bidrag.

Vidare ha undantagits bidragen till vissa fullbordade byggnadsarbeten (nr 37) och till vissa äldre undervisnings- lokaler (nr 38) samt övergångsbidra- gen till tjänstebostäder (nr 41). Anled— ningen härtill är att dessa bidrag en- ligt gällande bestämmelser skola utgå endast för visst antal år, beräknade från tidpunkten då vederbörande lo- kal togs i bruk. Nya sådana bidrag be— viljas ej. Övergångsanordningen inne— bär sålunda, att bidragen successivt automatiskt bortfalla. Om de skulle av— lösas med ett allmänt statsbidrag, vars utgående ej är tidsbegränsat, skulle övergångsanordningen sålunda givas permanens, vilket strider mot princi- perna för bidragen.

Slutligen har utredningen med hän- syn bl. a. till bidragens betydelse ur stimulanssynpunkt ansett sig från en allmän avlösning böra undantaga bi- dragen till folkbibliotek (nr 50) och till centralbibliotek (nr 53). Ledamoten av utredningen David Andersson har i det— ta sammanhang anmält att han för sin del anser att med hänsyn till pågående upprustning av skolbiblioteken av sti- mulansskäl jämväl borde undantagas bidragen till skolbibliotek i folkskolan (nr 51) och till skolbibliotek vid högre kommunala skolor och kommunala an— stalter för yrkesundervisning (nr 52).

Utredningens nu ifrågavarande un- dersökning avsåg sålunda endast fyrtio— tre av de förtecknade bidragen eller nr 1, 2, 3, 4, 7, 8, 10, 11, 12, 13, 14, 15, 16, 17, 18, 23, 24, 26, 31, 32, 33, 34, 35, 36, 39, 40, 42, 43, 44, 45, 46, 47, 48, 49, 51, 52, 54, 55, 56, 57, 58, 59 och 60.

• Sida 39
•  Original

Av tabellen framgår, att endast tre av bidragen, nr 26, 36 och 40, utgingo till alla kommunerna i undersöknings- området. Över 90% utbredning hade emellertid även bidragen nr 1, 23, 24, 31, 35, 51 och 57. Vidare kan av tabel- len utläsas, att för flertalet av dessa bidrag statsbidragsbeloppet till de skil— da kommunerna var grovt taget av sam- ma storlek per invånare räknat. Bi- dragen nr 1, 23, 24, 31, 36, 40, 51 och 57 borde sålunda, med den av utred- ningen först uppställda förutsättningen att den statsunderstödda verksamheten vore i stort sett beroende av kommu- nernas storlek, kunna avlösas med ett allmänt statsbidrag. Omfattningen av den med bidragen nr 26 och 35 under- stödda verksamheten syntes däremot skifta mellan kommunerna i så avse- värd mån, samtidigt som bidragen voro av relativt stor ekonomisk betydelse för flera av de bidragstagande kom- munerna, att en avlösning av desamma med ett allmänt statsbidrag torde kom- ma att väsentligt påverka de berörda kommunernas skattetryck.

Vad härefter angår frågan, huruvida vissa av bidragen kunna sägas vara av så ringa ekonomisk betydelse för kom- munerna, att de, oberoende av utbred- ningen av verksamheten i kommuner- na, skulle kunna utan väsentlig olägen— het ur status-quo-synpunkt avlösas med ett allmänt statsbidrag, må erinras om att medelskatteunderlaget i riket det år undersökningen avsåg var omkring 25 skattekronor per invånare. Detta inne— bär att ett statsbidrag, som utgick med t. ex. 2 kronor 50 öre per invånare, i genomsnitt endast motsvarade kommu- nalskatteintäkten av en utdebitering av 10 öre per skattekrona. För kommuner med exceptionellt lågt skatteunderlag eller ned mot 10 skattekronor per in- vånare skulle dock ett sådant bidrag motsvara upp mot 25 öres utdebitering

per skattekrona. Beaktas emellertid att kommunerna genom det allmänna statsbidraget skulle få kompensation för indragna speciella driftbidrag synes det dock utredningen rimligt att som en skönsmässig gräns angiva, att bi- drag, som icke utgick med större be- lopp per invånare än 2 kronor 50 öre, kan utan väsentlig olägenhet ur status- quo-synpunkt avlösas med ett allmänt statsbidrag. Med denna utgångspunkt skulle även bidragen nr 3, 4, 8, 15, 16, 33, 39, 45, 47, 48, 52, 54, 55, 56 och 59 kunna avlösas med ett allmänt stats- bidrag, under det att bidragen nr 2, 7, 10, 11, 12, 13, 14, 17, 18, 32, 34, 42, 43, 44, 46, 49, 58 och 60 skulle få lämnas utanför en sådan reform. Av de bidrag, som skulle kunna avlösas, har utred- ningen likväl ansett sig böra förorda undantag för bidraget nr 48 till under- stöd åt handelsgymnasier med hänsyn till att skillnad lämpligen icke borde göras mellan så likartade slag av bidrag som till understöd åt kommunala gym— nasier, kommunala anstalter för yrkes- undervisning och kommunala handels— gymnasier.

Ur angivna synpunkter skulle sålun- da enligt utredningens mening av de av utredningen till närmare undersökning upptagna bidragen kunna med ett all— mänt statsbidrag avlösas bidragen nr 1, 3, 4, 8, 15, 16, 23, 24, 31, 33, 36, 39, 40, 45, 47, 51, 52, 54, 55, 56, 57 och 59.

Verkningarna av en avlösning av des- sa tjugutvå bidrag med ett allmänt stats- bidrag, utformat enligt de av utred- ningen förut angivna båda alternativen, framgå av tabell 4. Vid uppställandet av denna tabell har utredningen för- farit på samma sätt som tidigare. Så- lunda har för var och en av de i prov- undersökningen ingående 157 kommu— nerna uträknats å ena sidan storleken av det belopp kommunen det år under- sökningen avser faktiskt uppburit i så-

• Sida 40
•  Original

Tabell 4 utvisande skillnaden metoder, och å andra sidan summan av de speciella driftbidrag, som skulle avlösas med det allmänna bidraget

öre per skattekrona mellan å ena sidan ett begränsat allmänt statsbidrag, utformat enligt två skilda

Öre per

skattekrona

Stockholms län

Östergötlands län

St. o. köp. Lk Lk

I

I II

nuunA annas mos 'Jaunmmoa Ieiuv

50—99,9 25—49,9 20—24,9 15—19,9 10—14,9 7,5— 9,9 5,0— 7,4 2,54 4,9

0— 2,4

NNO NMR?

HQDCDHHH HH

HH

åmuäåmwo ua rad Buiuääelmo ua gd

1910119; annas mos 'Jeunururox [muv

0— 2,4 2,5— 4,9 5,0— 7,4 7,5— 9,9

¹⁰ —14,9 ¹⁵ —19,9 ²⁰ —24,9 ²⁵ —49,9

Summa

(DN'G'QV LÖN v—t O [* v—l NiCr-4 N RFN") NHs-4

17 36 36

Blekinge län Norrbottens län

Samtliga fyra

»— »—

HVHFNHMH

v—cv—i NHH Nw— HHH

wacom Nål Oför—1

HNHHHN canon-now— 7—1 NN!”

!!?wa armmu-

• Sida 41
•  Original

.______ ._..______ -- . ___,_._w__,__._——____———__—__.—_—

dana speciella driftbidrag som skulle avlösas, och å andra sidan storleken av ett allmänt statsbidrag till kommu- nen, beräknat efter antalet invånare dels absolut (I) och dels vägt efter det relativa skatteunderlaget (II). Därefter har uträknats skillnaden i öre per skattekrona mellan de faktiska och de beräknade bidragssummorna till kom— munen.

Av tabellen framgår, att om de i un— dersökningsområdet ingående 157 kom- munerna skulle år 1953 ha uppburit ett allmänt statsbidrag i stället för de tjugu— två ifrågavarande speciella driftbidra- gen, 105 av kommunerna skulle ha vun- nit på omläggningen och 52 ha förlorat vare sig det allmänna bidraget fördelats efter den av utredningen förut angivna fördelningsgrunden med enbart invånar- antalet som fördelningsgrund (I) eller tillämpats metoden med fördelning av det allmänna bidraget efter jämväl det relativa skatteunderlaget (II). Statsbi- dragsförlusterna och därmed den av om- läggningen föranledda skattetrycksök- ningen skulle enligt det första alterna- tivet för flertalet förlorande kommuner ha legat under 5 öre per skattekrona och högst uppgått till 50 öre per skattekrona. Enligt det senare alternativet skulle skat- tetrycksökningarna till följd av omlägg- ningen av bidragssystemet för flertalet av de förlorande kommunerna ha stan- nat under 2,5 öre per skattekrona och icke för någon kommun ha överstigit 20 öre per skattekrona. Omvänt skulle de till följd av statsbidragsvinst genom omläggningen av bidragssystemet möj— liga skattetryckssänkningarna ha upp- gått enligt det förra alternativet till högst 15 öre per skattekrona och en- ligt det senare till högst 1 krona per skattekrona.

Provundersökningen visar sålunda enligt utredningens mening, att en av- lösning i angiven begränsad omfatt-

ning av speciella driftbidrag med ett allmänt statsbidrag tillämpat på 1953 års förhållanden utan olägenhet ur status-quo-synpunkt skulle kunnat ske även med en ytterst enkel utformning av det allmänna statsbidraget. Dock skulle en fördelning av det allmänna bidraget direkt efter den något mer komplicerade metoden med beaktande av såväl invånarantalet som det relativa skatteunderlaget ha lett till påtagligt bättre resultat än direkt fördelning av bidraget efter invånarantalet.

Av provundersökningen kan icke dra- gas några direkta slutsatser om hur om- läggningen av bidragssystemet skulle verka i nuvarande läge eller vid en senare tidpunkt. Givet är att den om— fattning de med speciella driftbidrag understödda verksamhetsgrenarna hade i kommunerna år 1953, kan ha föränd— rats eller komma att förändras. I den mån sådana förändringar icke sker i samma proportion i alla kommuner, komma de att påverka resultatet av om- läggningen av statsbidragssystemet. Det är emellertid uppenbart att omfattning— en av de statsunderstödda verksamhets— grenarna i kommunerna aldrig kan vara oföränderlig och att det därför är uteslutet att med generaliserande be- räkningsgrunder beakta de speciella förhållandena i varje särskild kommun vid varje särskild tidpunkt. I tanken att utbyta en rad speciella driftbidrag mot ett enda allmänt bidrag ligger ju, att efter avlösningen hänsyn icke läng— re skulle tagas till omfattningen i kom- munerna av de speciella statsunder— stödda verksamhetsgrenarna. Att mär- ka är vidare, att provundersökningen givit vid handen att skattetrycksföränd- ringarna till följd av avlösningen skulle bli relativt obetydliga i alla kommu— ner och sålunda även i de kommuner, vilka redan år 1953 hade väl utbyggt de statsunderstödda verksamhetsgre-

• Sida 42
•  Original

narna. Ytterligare utbyggnad av så- dana verksamhetsgrenar i vissa kom- muner före avlösningstillfället torde därför med stor säkerhet kunna sägas sakna betydelse om icke utbyggnaden av särskild anledning allmänt skett i sådan omfattning att kostnaderna för verksamheten fått helt annan betydelse för kommunerna än tidigare. Enligt ut- redningens mening torde det därför vara av mindre betydelse i förevarande sammanhang att provundersökningen av tekniska skäl måst grundas på ett så relativt gammalt material som från 1953. Kunde avlösning skett då, bör den i all- mänhet kunna ske även nu eller senare. En annan sak är, att storleken av det allmänna statsbidraget, som skall mot- svara summan av de avlösta bidragen, måste bestämmas med hänsyn till för- hållandena vid sj älva avlösningstillfället.

Utredningen har övervägt huruvida beträffande de nu till avlösning ifråga- satta tjugutvå speciella statsbidragen efter år 1953 inträffat sådana föränd- ringar, att frågan om avlösningens lämplighet kan sägas ha kommit i ett nytt läge. Därvid har utredningen kom- mit till den uppfattningen, att även om i vissa fall den statsunderstödda verk- samhetsgrenen under senare är avse- värt utbyggts i kommunerna, de änd- rade förhållandena dock icke kunna an- ses vara av sådan betydelse, att en av- lösning av bidragen nu skulle ur status- quo-synpunkt vara mindre genomför- bar än vad fallet var 1953. Endast be— träffande ett av bidragen, nämligen bi- draget nr 57 till främjande av nykter- hetsnämndernas verksamhet, har före- legat anledning till viss tveksamhet. Detta bidrag har efter 1953 avsevärt förstärkts i anslutning till den genom- gripande upprustningen av de kommu- nala nykterhetsnämndernas statsunder- stödda organisation. Då emellertid den- na utbyggnad bör antagas ha skett eller

komma att ske i proportion till kommu- nernas storlek och bidraget även efter omläggningen kan sägas ha relativt ringa betydelse för kommunernas eko- nomi, har utredningen icke funnit an- ledning föreslå att detta bidrag skulle undantagas från en avlösning.

Utredningen vill vidare framhålla. att ehuru avlösningen av speciella driftbi- drag efter den på 1953 års förhållan— den gjorda avvägningen, ansetts böra begränsas till tjugutvå bidrag, utveck- lingen i kommunerna av andra med speciella driftbidrag understödda verk- samhetsgrenar framdeles kan möjliggö- ra avlösning av ytterligare bidrag. I och med att en statsunderstödd verksam— hetsgren får sådan omfattning i det övervägande flertalet kommuner, att verksamheten kan sägas vara en normal uppgift, torde i allmänhet förutsätt- ningar föreligga för en avlösning av det speciella bidraget.

Formen för en begränsad avlösning av nuvarande bidrag

Flertalet av de speciella driftbidrag, som sålunda enligt utredningens me— ning skulle kunna avlösas med ett all— mänt statsbidrag, utgå med allmänt sett obetydliga belopp. Även totalbeloppet av de ifrågavarande tjugutvå statsbidra- gen torde kunna sägas vara relativt ringa. För budgetåret 1954/55 har så- lunda för denna statsbidragsgivning an- visats omkring 30 milj. kronor. Som en jämförelse kan nämnas att för övriga av utredningen närmare undersökta speciella driftbidrag till kommunerna samma budgetår anvisats icke mindre än 689 milj. kronor, varav 412 milj. kronor för bidrag till avlönande av lä- rare vid folk- och småskolor. Då avlös- ningen av de speciella driftbidragen med ett allmänt statsbidrag närmast föranleder, att det allmänna statsbidra— get skulle utgå med samma belopp som

• Sida 43
•  Original

» | v

summan av de avlösta bidragen, skulle det allmänna statsbidraget sålunda bli mindre än flera av de kvarstående spe- ciella driftbidragen till kommunerna.

Ehuru graden av den förenkling av statsbidragssystemet som vinnes ej är beroende av det allmänna statsbidragets storlek, har förslaget att införa ett nytt allmänt bidrag till kommunerna av så ringa ekonomisk betydelse som det nu ifrågasatta för utredningens del givit upphov till viss betänksamhet. Utred— ningen har ställt sig frågan, huruvida icke syftet att kompensera kommuner- na för indragningen av de tjugutvå spe- ciella bidragen kunde vinnas på annat sätt. Från denna utgångspunkt har ut- redningen undersökt, om ej kompensa- tionen i stället kunde ske genom upp- räkning på lämpligt sätt av ett eller flera av de speciella driftbidrag, vilka skulle kvarstå efter den av utredningen före— slagna begränsade avlösningen.

En påbyggnad av de kvarstående spe- ciella driftbidragen till kommunerna med ett belopp motsvarande summan av de bidrag som samtidigt skulle in- dragas, kan ske på olika sätt. Närmast till hands synes utredningen ligga, att överföra beloppet till ett bidrag, som utgår till alla landets kommuner såsom stöd av verksamhet, vilken är obliga— torisk för kommunerna. Denna förut- sättning fyller bidraget till avlönande av lärare vid folk— och småskolor. Detta bidrag är så utformat, att en kommuns andel i lärarlönekostnaderna angives till ett visst bestämt belopp per lärare, här kallat avdragsbeloppet.1 Ge- nom att minska avdragsbeloppet skulle kommunerna kunna tillgodoföras ett belopp motsvarande det som eljest skulle utgått som allmänt statsbidrag. Systemet skulle i realiteten innebära, att det allmänna statsbidraget till envar kommun beräknades efter antalet lärare inom folkskoleväsendet men ej utginge

som ett fristående statsbidrag utan av praktiska skäl sammanfördes med det nuvarande lärarlönebidraget.

Ett särskilt skäl för en sådan form av kompensation till kommunerna för bortfallet av vissa speciella driftbidrag är, att frågan om kompensationens vär- debeständighet därigenom automatiskt skulle få en i stort sett tillfredsställan- de lösning. Ur synpunkten att stats- bidragens storlek i allmänhet borde an— passas efter det aktuella penningvärdet och kostnadsläget skulle i och för sig kunna vara motiverat att tid efter an- nan ompröva storleken av det belopp som tillfördes kommunerna som kom- pensation för de bortfallande speciella statsbidragen. Samma skäl kunna emel- lertid anföras för justering av avdrags- beloppen i lärarlönebidraget, d.v.s. för kommunandelen av lärarlönekost- naderna. Anledningen till sådana om— räkningar skulle emellertid bortfalla eller begränsas i den mån avdragsbe- loppen minskades som kvittning för de indragna speciella bidragen. Fördelen för kommunerna av att den del av de nuvarande avdragsbeloppen, som kvit— tades mot de bortfallna speciella bidra- gen, icke skulle kunna ur värdebestän- dighetssynpunkt uppräknas, skulle m. a. o. uppväga olägenheten av att kompensationsbeloppen icke heller skulle bliva uppräknade av värdebe- ständighetsskäl.

Metoden att kompensera kommuner- na för förlusten av vissa speciella drift— bidrag genom minskning av avdrags- beloppen å lärarlönebidraget kan i och för sig tillämpas beträffande alla de till indragning föreslagna tjugutvå spe- ciella bidragen. Beträffande vissa av bidragen tala emellertid enligt utred- ningens mening särskilda skäl för att kommunerna skulle i annan form få

1 Gällande bestämmelser, se sid. 58.

• Sida 44
•  Original

kompensation för bidragsförlusterna ge- nom indragningen. Detta gäller sådana till indragning ifrågasatta bidrag, som avse verksamhet, vilken bedrives endast i ett fåtal kommuner men har nära an— knytning till annan verksamhet, som stödes med bidrag, vilka alltjämt skulle bestå såsom speciella driftbidrag. I så- dana fall synes det utredningen natur- ligt att i stället förstärka dessa senare speciella bidrag. Till dessa frågor åter- kommer utredningen vid behandlingen av de skilda kvarstående speciella drift— bidragen. Här må endast nämnas, att utredningen funnit att kompensationen till kommunerna för indragning av hi- dragen nr 1, 3, 4, 8, 16, 31, 36, 39, 40, 51, 52, 54, 55, 56 och 57 lämpligen bör lämnas i form av reducerade avdrags- belopp å lärarlönebidraget. Utredningen har gjort en särskild provberäkning för att belysa verkning-

arna av ett sådant system, att kompen- sation till kommunerna för förluster genom indragning av de sist angivna femton speciella statsbidragen gives i form av reducerade avdragsbelopp i stället för ett allmänt bidrag. Därvid har utredningen först räknat ut stor- leken av det belopp varmed avdrags- beloppen å lärarlönebidraget skulle minskas för att summan av de belopp som på detta sätt skulle komma kom— munerna inom provundersökningsom- rådet till godo skulle motsvara summan av de driftbidragsbelopp samma kom- muner skulle förlora på en avlösning av ifrågavarande femton speciella bidrag. Uträkningen gav vid handen att av- dragsbeloppen per lärartjänst borde minskas med 700 kronor för att sum- man avdragsreduktioner skulle motsva- ra summan avlösta bidrag.

Vidare har utredningen för envar av

Tabell 5 utvisande skillnaden i öre per skattekrona mellan å ena sidan ett begränsat allmänt statsbidrag, fördelat efter antalet folk- och småskollärartjänster, och å andra sidan summan av de speciella driftbidrag, som skola avlösas med det allmänna bidraget

Stockholms Östergötlands Blekinge Norrbottens Samt- Öre per län län län län liga skattekrona fyra St. St. se St. .. Köp. ”* Köp. Lk Köp. Lk Köp. Lk 13" . E : ,, 15 —19,9 2 2 g g; .5 10 —14,9 1 1 1 3 .:: _. =.. än 7,5— 9,9 2 3 2 1 8 T:; o == &” 5,0— 7,4 3 10 5 3 21 +.» != t: .— : = _5 5 2,5—_ 4,9 1 10 1 14 5 6 37 4 5 > 0 0— 2,4 3 7 6 7 2 6 1 2 34 gagåég o_2,4 9 12 2 2 3 4 4 36 ; & ..._ & o '; 2,5— 4,9 3 3 2 1 2 11 eoaågä 5,0—7.4 1 3 4 ** = =.? i” 7,5— 9,9 1 1 Summa 17 38 11 | 36 5 20 6 24 157

kommunerna i provundersökningsom- rådet uträknat och i tabell 5 angivit skillnaden i öre per skattekrona mel- lan å ena sidan summan av dem av de femton bidragen kommunen uppbar det

år undersökningarna avse och å andra sidan storleken av ett kompensations- belopp som utginge med 700 kronor per lärarbefattning i kommunerna. Såsom framgår av tabellen skulle

• Sida 45
•  Original

flertalet av kommunerna vinna på en omläggning av bidragssystemet med re- ducerade avdragsbelopp å lärarlönebi- draget. För de kommuner åter, som skulle förlora på omläggningen, skulle förlusterna i allmänhet ligga under be- lopp motsvarande intäkterna genom en skattetryckshöjning med 5 öre per skattekrona. För 4 av kommunerna skulle dock förlusterna få kompenseras med en skattehöjning av upp till 7,5 öre och i 1 kommun upp till 10 öre per skattekrona. Enligt utredningens me- ning är det uppenbart att sådana för— skjutningar måste tolereras, om den eftersträvade förenklingen av driftbi- dragen till primärkommunerna icke skall lämnas helt orealiserad. Utredningens förslag, att avlösningen av ett antal speciella driftbidrag skall ske i den enkla formen att bidragen in- dragas och kommunerna kompenseras genom förstärkning av de kvarstående speciella statsbidragen bygger på det nuvarande läget. Skulle emellertid ut— vecklingen framdeles gå i den riktning- en, att även andra statsunderstödda kommunala verksamhetsgrenar än de, till vilka utgå bidrag som nu skulle av- lösas, vinna sådan utbredning i kom- munerna, att verksamhetens omfattning i stort kan sägas stå i proportion till kommunernas invånarantal, böra även de successivt avlösas. Huruvida en så- dan ytterligare avlösning bör ske på nu föreslaget sätt genom reducerade av- dragsbelopp å lärarlönebidraget eller förstärkning av andra kvarstående driftbidrag eller genom införande av ett nytt allmänt statsbidrag, kan inte nu avgöras utan beror av omfattningen av de statsbidrag, som ytterligare skulle avlösas.

Sammanförande av kvarstående bidrag Om sålunda en förenkling av gällan- de system för statliga driftbidrag till

primärkommunerna enligt status-quo- prineipen endast i begränsad omfattning kan ske genom indragning av nuvaran- de speciella driftbidrag, måste för en tillfredsställande förenkling av gällande bidragssystem i övrigt samtidigt vidta- gas andra åtgärder. Därvid ligger enligt utredningens mening nära till hands att söka vinna den ur förenklingssynpunkt väsentliga begränsningen av antalet skilda speciella driftbidrag till kommu- nerna genom att sammanföra de kvar— stående speeiella bidragen till ett fåtal bidrag, för vilka inbördes angivas en- hetliga och enkla bidragsgrunder. Ett sådant sammanförande av speciella stats- bidrag synes utredningen naturligt även ur den synpunkten, att flertalet av de nuvarande speciella bidragen utgå till gruppvis varandra mycket näraliggan— de bidragsområden.

En grupp speciella driftbidrag till primärkommunerna, som synes utred- ningen ha ett naturligt inbördes sam- band, är sålunda statsbidragen till kom- munernas avlöningskostnader inom folk- och fortsättningsskoleväsendet. Enligt gällande bidragssystem kan till en kommun utgå icke mindre än fjorton olika sådana bidrag. Bidragen äro icke helt enhetligt utformade, utan för de skilda bidragen gälla olika förutsätt- ningar och skola tillämpas delvis olika beräkningsgrunder. Utredningen kom- mer i ett följande avsnitt av detta be- tänkande att föreslå att dessa speciella bidrag sammanföras till ett enda bi- drag.

Vidare föreligger ett sådant samband mellan de nuvarande bidragen till in- ackordering av skolbarn i skolhem eller enskilda hem, till anordnande av skol- skjutsar och till centralisering av fort— sättningsskoleväsendet att de lämpligen böra sammanföras till ett enda bidrag. Denna fråga kommer att behandlas i ett särskilt avsnitt av detta betänkande.

• Sida 46
•  Original

En annan grupp speciella driftbidrag till kommunerna, som av systematiska skäl principiellt borde sammanföras till ett enhetligt statsbidrag, omfattar de nuvarande bidragen till kommunerna till kostnaderna för högre folkskolor, kommunala gymnasier, flickskolor,rea1— skolor och praktiska realskolor samt handelsgymnasier och anstalter för yr- kesundervisning. Även dessa bidrag utgå i allmänhet i form av bidrag till avlöningskostnader men skola beräknas efter olika grunder och utgå med skilda belopp för olika skolformer. Frågan om förutsättningarna för ett sådant sam- manförande kommer att behandlas i det följande.

Först i ett senare sammanhang kom- mer utredningen att till närmare un— dersökning upptaga frågan om möjlig- heterna till liknande förenklingar be- träffande de nuvarande bidragen dels till polisväsendet dels till försöksverk- samhet inom skolväsendet.

Principer för reglering av kvarstående bidrag

Vad härefter angår frågan om möj- ligheterna att finna enhetliga och enk- la beräkningsgrunder för de samman- förda eller eljest kvarstående speciella driftbidragen till primärkommunerna vill utredningen erinra om att de nu- varande bidragen äro så utformade, att statsbidrag till varje slag av statsunder- stödd verksamhet utgår i förhållande till omfattningen av verksamheten. Sambandet mellan bidragets storlek och verksamhetens omfattning kan emeller- tid vara angivet på olika sätt. En form är att bidrag utgår med visst belopp per angiven enhet. En annan form är, att bidrag utgår med en procentuell an- del av vissa särskilda kostnader för verksamheten, det 5. k. bidragsunder- laget. Ofta utgöres bidragsunderlaget av

avlöningskostnaderna för viss personal eller minimiarvoden till sådan. Men bi- dragsunderlaget kan även avse andra kommunala utgifter för verksamheten eller vara generellt angivet till Visst be- lopp per enhet. Med kostnaderna för viss kommunal verksamhet förstås ibland de faktiska kostnaderna sådana dessa framgå av kommunernas räken— skaper och verifikationer, men i andra fall de i förväg beräknade kostnaderna eller de av statlig myndighet prövade och godkända kostnaderna för den statsunderstödda verksamheten. Om den del av bidragsunderlaget,varå stats— bidrag skall utgå, bestämmes procen- tuellt, är procentsatsen i regel fixerad i statsbidragsförfattningen. Det före- kommer dock även att bidragsprocen— ten differentieras efter kommunernas varierande bärkraft så, att bidragspro— centen blir högst i de kommuner, som hava minst skatteunderlag per invånare och lägre i de bärkraftigare kommuner— na. Utöver de nu antydda huvudfor- merna för beräkning av nuvarande driftbidrag till primärkommunerna fö— rekommer speciell utformning av bi— dragsgrunderna i särskilda fall, även- som olika kombinationer av skilda be- räkningsgrunder.

Enligt utredningens mening innebär redan mängden av olika beräknings— grunder att statsbidragssystemet kom- pliceras. Vissa av beräkningsmetoder— na medföra vidare ett omfattande ad— ministrativt arbete. Härtill kommer att beträffande flera av bidragen gällande beräkningsgrunder torde ha utformats under beaktande av speciella förutsätt— ningar, vilka icke alltid längre äro för handen. Det synes därför önskvärt att finna enhetliga och enkla beräknings- grunder, som kunna tillämpas för skil- da slag av speciella driftbidrag.

Då det gäller att bedöma förutsätt—

• Sida 47
•  Original

ningarna för övergång till ett enhetligt och förenklat bidragssystem måste be- aktas, att vid övergång från ett system till ett annat givetvis icke kunna und- vikas vissa förskjutningar av storleken av statsbidraget till varje särskild kom- mun. I den mån dessa förskjutningar bli relativt ringa torde några principi- ella hinder icke få anses möta mot övergång till nya beräkningsgrunder. Emellertid leder status-quo-principen till att en omläggning av bidragssyste- met icke bör genomföras, om det kan förutses att förskjutningarna av storle- ken av bidragen till viss kommun få den omfattningen, att kommunens skattetryck skulle väsentligt påverkas.

Ifråga om de riktlinjer, som böra uppställas för ett enhetligt och enkelt system för beräkning av speciella drift- bidrag till primärkommunerna, synes särskilt med hänsyn till önskemålet att undvika alltför stora förskjutningar av statsbidragsbeloppen till de skilda kom— munerna, lämpligt att välja en form, som så nära som möjligt ansluter till den nu vanligast förekommande beräk- ningsmetoden. Med denna utgångspunkt har det förefallit utredningen naturligt att som huvudlinje för bidragsbestäm- ning välja det systemet, att statsbidrag i allmänhet bör utgå med procentuell andel av visst bidragsunderlag.

Vad först angår bestämmandet av bi- dragsunderlaget må framhållas att om, som i vissa fall gäller, de faktiska ut- gifterna för den statsunderstödda verk- samheten skola tagas som utgångspunkt för bidragsunderlaget praktiska olägen- heter kunna uppkomma. Prövningen av statsbidragsärendena kan således bli betungande för såväl vederbörande stat- liga myndigheter som de kommunala organen därför att krav anses böra upp- ställas på utredning till visande av att de faktiska kostnaderna hållits inom

statsbidragsbestämmelsernas ram. Sär- skilt då fråga är om avlöningskostnader för personal och dessa kostnader skola bestämmas med tillämpning av kom- plicerade avlöningsbcstämmelser kan verifikationsmaterialet bli omfattande. Visserligen leder en sådan metod till viss exakthet i bidragsfördelningen kom- munerna emellan, men dct må å andra sidan framhållas, att kravet på en »mil- limeterrättvisa» i fråga om bidragsun— derlaget icke behöver ställas alltför högt med hänsyn till att kravet på motsvaran- de exakthet vid avvägningen icke kan tillgodoses i fråga om bidragsprocenten. En exakt beräkning av bidragsunder- laget synes även opåkallad ur den syn- punkten, att detta i en kommun i regel utgör endast en mindre del av kostna- derna för hela den kommunala verksam- heten. Efter kommunindelningsreformen torde primärkommunerna i gemen även ha sådan bärkraft, att deras ekonomi kan antagas icke vara beroende av så- dana smärre förskjutningar i storleken av speciella driftbidrag, som kunna för- anledas av en generalisering och där- med förenkling vid beräknandet av kostnaderna för den statsunderstödda verksamheten.

Utredningen har efter olika övervä— ganden kommit till den uppfattningen, att den lämpligaste metoden för ett en- hetligt bestämmande av bidragsunder- laget för skilda speeiella driftbidrag sy— nes vara att bygga detta på en genera- liserande beräkning av de huvudsak- liga utgiftsfaktorerna för den i varje särskilt fall statsunderstödda verksam- heten. Dessa utgiftsposter kunna givet— vis icke bestämmas lika för alla stats- bidrag utan få angivas särskilt för var- je bidrag. Avgörande för vilka utgifts- faktorer som skola ingå i bidragsunder- laget för varje särskilt bidrag blir här- vidlag den statsunderstödda verksamhe-

• Sida 48
•  Original

tens art och allmänna omfattning. Med hänsyn till önskemålet om största möj- liga enkelhet bör eftersträvas att så få utgiftsfaktorer som möjligt angivas som bidragsunderlag.

Vad härefter angår frågan om bi- dragsandelen synes denna såsom nämnts i allmänhet böra angivas i procent av bidragsunderlaget. Då utredningens upp— drag endast avser systemet för statens bidragsgivning till kommunerna och icke omfattningen därav, har utred- ningen givetvis icke anledning ingå på frågan om den procentuella andelens storlek i varje särskilt fall. Det må emellertid framhållas att då bidragsun- derlaget icke, såsom för närvarande ibland är fallet, skulle omfatta de fak- tiska utgifterna för viss verksamhet utan endast bygga på vissa avgörande utgifts- faktorer, vilka skulle beräknas efter ge- neraliserande grunder, bidragsprocen- ten icke komme att angiva statens andel i kostnaderna för viss verksamhet, utan endast vara en uträkningsfaktor. Då det nya bidragsunderlaget endast omfattar vissa huvudsakliga utgiftsfaktorer, blir det givetvis mindre än de faktiska kost- naderna för hela verksamheten. Härav följer att vid oförändrat statsbidrags- stöd bidragsprocenten av det begrän- sade bidragsunderlaget kommer att få

högre värde än den tidigare bidrags- andelen av de totala kostnaderna. Fram- hållas må, att det därför icke är orim- ligt om bidragsprocenten, räknad på detta begränsade bidragsunderlag, sät- tes till högre värde än 100. Om t. ex. ett bidrag enligt gällande grunder utgår med 80 % av de faktiska kostnaderna för viss verksamhet och som nytt bi- dragsunderlag angivas vissa huvudfak- torer, vilka tillhopa i genomsnitt mot- svara endast tre fjärdedelar av de fak- tiska kostnaderna, måste bidragspro- eenten höjas till omkring 107 % av det begränsade bidragsunderlaget för att statsbidragsbeloppet skall förbli i hu- vudsak oförändrat.

Med dessa i korthet angivna normer för utformningen i allmänhet av spe- ciella driftbidrag till primärkommuner som grund övergår utredningeh till att behandla huvuddelen av de bidrag inom skolväsendets område, vilka enligt ut- redningens förut angivna förslag allt- jämt skulle bestå såsom speciella drift- bidrag. Frågan om utformningen av skolmältidsbidraget (nr 17) och det därmed sammanhängande bidraget till anskaffande av inventarier för skolmål- tider (nr 18) har dock förbigåtts då dessa bidrag äro föremål för översyn av särskilt tillkallade sakkunniga.

• Sida 49
•  Original

FEMTE KAPITLET

Statsbidrag till folkskoleväsendet i allmänhet

Gällande bestämmelser m. m.

Under föregående avsnitt har utred- ningen allmänt angivit, att ett led i strä- vandena att förenkla gällande system för statliga driftbidrag till primärkom— muner och liknande samfälligheter bör vara att sammanföra olika eljest kvar- stående speeiella bidrag till ett fåtal bidrag. En grupp sådana speciella drift- bidrag, som syntes utredningen ha ett naturligt samband, vore statsbidragen till kommunernas avlöningskostnader inom folkskoleväsendet.

Av de av utredningen till närmare undersökning ur förenklingssynpunkt förtecknade bidragen, vilka icke enligt vad förut föreslagits skulle direkt avlö- sas, avse icke mindre än elva bidrag till kommunernas kostnader för avlö— nande av personal inom folk- och fort- sättningsskoleväsendet, nämligen bidra- gen till avlöning åt lärare vid folk- och småskolor (nr 19), till förstärknings- anordningar vid vissa folk- och små- skolor (m' 20), till hjälpundervisning i folk- och småskolor (nr 21), till hand- ledning vid kombinerad korrespondens- och radioundervisning vid vissa folk- skolor (nr 22), till ersättning åt ordi- narie folk- och småskollärare m. fl. vid viss tjänstgöring å ferietid (nr 25), till avlönande av övningslärare vid folk- och småskolor (nr 26), till avlönande av lärare i hushållsgöromål (nr 27), till undervisning i slöjd (nr 28), till av— löning åt lärare vid fortsättningssko— lan (nr 42), till avlöning åf lärarinnor

i hushållsgöromäl vid fortsättningssko- lan (nr 43) och till avlöning åt övnings- lärare vid fortsättningsskolan (nr 44). Av de å sid. 39 till avlösning tidigare föreslagna bidragen ha vidare bidragen till avlöning åt folkskolans distrikts- överlärare (nr 23), till arvode till skol- sekreterare (nr 24) och till avlöning åt föreståndarinnor och biträdande fö- reståndarinnor vid folkskolans skolhem (nr 33) sådant samband med de här an- givna Iönekostnadsbidragen, att det synts utredningen naturligt, att kom- pensationen till skoldistrikten för in- dragningen av dessa bidrag lämnas i form av motsvarande förstärkning av det sammanförda lärarlönebidrag, som utredningen kommer att föreslå i det följande.

Innan utredningen går närmare in på frågan om möjligheterna att sammanfö- ra de angivna fjorton statsbidragen till ett enhetligt statsbidrag till avlönings- kostnader inom folk- och fortsättnings- skolan, torde böra lämnas en kortfattad redogörelse för gällande grunder för ifrågavarande speciella statsbidrag.

Det dominerande statsbidraget inom folkskoleväsendet är bidraget till avlö- nande av folk- och småskollärare rn. m. Enligt kungörelse den 23 april 1948, nr 208, utgår detta bidrag med belopp mot- svarande skoldistriktens samtliga kost- nader enligt dels avlöningsreglementet för folkskolan eller, där lärare icke övergått till nämnda reglemente, för honom gällande äldre avlöningsbcstäm-

• Sida 50
•  Original

melser, dels kungörelsen angående tim- arvoden till vissa lärare vid civila och militära skolor. För varje ordinarie och icke-ordinarie lärartjänst skall dock ett avdrag göras, vilket avdrag utgör skol— distriktets andel i kostnaderna för lä- rartjänstens upprätthållande. För en an- nan av folkskolans lärarkategorier, öv- ningslärarna, utgår bidrag enligt kungö- relse den 10 augusti 1950, nr 479, med 78 % av skoldistriktets kostnader enligt avlöningsreglementet för övningslärare.

Till dessa båda huvudförfattningar ansluta flera speciella statsbidragsför- fattningar på så sätt, att särskilda stats- bidragsvillkor visserligen angivas men beträffande grunderna för statsbidra- gens beräknande hänvisas till nämnda huvudförfattningar. Detta är fallet med bidraget till förstärkningsanordningar vid vissa folk- och småskolor, vilket regleras genom kungörelse den 19 april 1940, nr 252, bidraget till hjälpunder- visningen i folk- och småskolor, regle— rat genom kungörelse den 30 juni 1942, nr 629, bidraget till handledning vid kombinerad korrespondens- och radio- undervisning vid vissa folkskolor, reg- lerat genom kungörelse den 29 juni 1945, nr 593, bidraget till ersättning åt ordinarie folk- och småskollärare m. fl. vid viss tjänstgöring å ferietid, regle— rat genom kungörelse den 30 juni 1948, nr 504, samt bidraget till avlönande av lärare i hushållsgöromål i folkskolan och bidraget för undervisning i slöjd, reglerade genom kungörelse den 10 augusti 1950, nr 479.

För fortsättningsskolans del utgår statsbidrag till kostnader för avlöning åt lärare enligt kungörelse den 30 de- cember 1932, nr 587, med belopp mot- svarande av kommunerna utbetalade ar- voden enligt kungörelsen angående tim- arvoden till vissa lärare vid civila och militära skolor. Bidraget till avlöning åt lärarinnor i hushållsgöromål vid

fortsättningsskolan, vilket tidigare reg- lerats genom kungörelse den 12 maj 1944, nr 225, innefattas numera i bi- draget till avlönande av övningslärare i fortsättningsskolan, reglerat genom kungörelse den 8 juni 1951, nr 556, vil- ket bidrag liksom statsbidraget till öv- ningslärare i folkskolan utgår med 78 % av de faktiska avlöningskostnaderna en- ligt avlöningsreglementet för övnings- lärare.

Slutligen erhålla skoldistrikten stats- bidrag till speciella avlöningskostnader för personal inom folkskoleväsendet ge- nom bidragen till arvoden m. m. åt folk— skolans distriktsöverlärare och skol- sekreterare. Dessa båda bidrag utgå en- ligt kungörelse den 4 juni 1954, nr 559, om ändring i kungörelsen den 23 april 1948, nr 208, angående statsbidrag till avlönande av folk— och småskollä- rare m. m. med 78 % av skoldistriktets kostnader för överlärare och dennes vikarie samt med 20 kronor per lärar- avdelning och år för arvode åt skol- sekreterare i skoldistrikt utan dist- riktsöverlärare eller kommunal inspek- tör.

Ett sammanförande av flera speciella driftbidrag till ett enda bidrag kan ske på olika sätt. Det enklaste sättet är gi- vetvis att i en enda författning sam- manföra de förut gällande bestämmel- serna om bidragsgrunder och särskilda förutsättningar för statsbidrag samt att föreskriva ett gemensamt ansöknings— förfarande och att anvisa ett enda an— slag för bestridande av kostnaderna för det sammanförda bidraget. Enligt ut— redningens mening bör man emellertid gå ett steg längre och vid sammanfö- randet såvitt möjligt föreskriva enhet- liga bidragsregler. Detta innebär be— träffande nu ifrågavarande fjorton spe— ciella driftbidrag, att de kostnader för skoldistrikten, till vilkas bestridande statsbidrag skall utgå, angivas på ett

• Sida 51
•  Original

enhetligt sätt och att statsbidraget ut- går med en enhetlig andel av detta bi- dragsunderlag. I det följande behand— las var för sig frågorna om bidrags- underlag och bidragsandel för ett sam- manfört speciellt driftbidrag till folk- skoleväsendet. Såsom kommer att när- mare utvecklas i ett senare avsnitt av detta betänkande, kräver ett sådant sammanförande av de skilda bidrags— författningarna även en omreglering av de särskilda villkor, som enligt nu- varande bidragsförfattningar uppställts för erhållande av statsbidrag.

Bidragsunderlaget

Utmärkande för de nuvarande stats- bidragen till här avsedda lärarlönekost- nader är, att de i allmänhet beräknas på grundval av skoldistriktens i detalj redovisade verkliga kostnader för ifrå— gavarande ändamål. Såsom antytts un- der föregående avsnitt medför denna beräkningsmetod ett omfattande admi- nistrativt arbete för såväl de bidrags- sökande Skoldistrikten som för de gran- skande statliga myndigheterna. Utred— ningen har därför ur förenklingssyn- punkt som en lämpligare metod för ett enhetligt bestämmande av bidragsun- derlag i princip förordat, att bidragsun- derlaget skall byggas på en generalise- rande beräkning av de huvudsakliga utgiftsfaktorerna för den statsunder- stödda verksamheten. Målsättningen borde därvid vara, att så få utgiftsfak- torer som möjligt angivas som bidrags- underlag utan att omläggningen medför sådana förskjutningar av statsbidrags- beloppet till varje särskild kommun, att det kommunala skattetrycket i kommu- nerna väsentligt påverkas.

Omfattningen av de sammanlagda bi- dragsunderlagen för de fjorton speciella lönebidrag, som i nu förevarande sam- manhang skulle sammanföras till ett enda speciellt statsbidrag till folk- och

fortsättningsskoleväsendet framgår i viss mån av den nyss lämnade summa- riska redogörelsen för gällande stats- bidragsbestämmelser, Dessa föreskrifter giva emellertid uppgift endast om de kostnader, som kunna inräknas i det samlade bidragsunderlaget. Utredningen har därför funnit nödvändigt att insam- la visst material för mera detaljerade undersökningar om den verkliga sam- mansättningen i skilda skoldistrikt av olika förekommande statsbidragsberät- tigande utgiftsposter. För detta ända- mål har utredningen gått igenom rek- visitionerna från ett antal skoldistrikt av nu ifrågavarande fjorton speciella bidrag för redovisningsåret 1951/52, vilket var det senaste år för vilket dylika handlingar voro centralt till- gängliga vid tiden för undersökning- arna. För att kunna bemästra undersök- ningsmaterialet vid de tidsödande och i vissa fall tämligen komplicerade ut— räkningar, som måste företagas, begrän- sade utredningen detta till att avse ett 40-tal skoldistrikt samt ett par överlä- rardistrikt inom Stockholms stad (se närmare tabell 6). Skoldistrikten utval- des inom de fyra län, som omfattades av utredningens förut berörda provunder- sökningsområde, på så sätt att i under- sökningen kommo att ingå skoldistrikt av varierande omfattning, struktur och bärkraft.

Av undersökningsmaterialet bekräf- tades, att storleken av det sammanlag- da bidragsunderlaget för de fjorton spe- ciella lärarlönebidragen främst var be- roende av antalet lärare i ett vart di- strikt och av lärarnas löneklassplace- ring. Andra på de faktiska lönekost- naderna i Skoldistrikten inverkande omständigheter, såsom förekomsten av löneavdrag vid olika slag av ledighet för lärare, arvodestillägg, vikariatser- sättningar m. ni. hade, även om de sam- mansloges, väsentligt mindre betydelse

• Sida 52
•  Original

för bidragsunderlagets storlek. Med ut- gångspunkt från detta förhållande fann utredningen sig böra pröva verkning- arna av en sådan generaliserande be- stämning av bidragsunderlaget för det sammanförda bidraget, att däri skulle ingå endast belopp motsvarande årslö- nen för en var lärartjänst, oberoende av om tjänsten upprätthållits av inne- havare eller av vikarie.

Den första fråga, som uppkom vid en undersökning efter nu angivna rikt- linjer var, vilka tjänster som borde medräknas i förevarande avseende. Det gällde alltså att bestämma innebörden av begreppet statsbidragsberättigande tjänst. Utredningen undersökte härvid först verkningarna för de utvalda skol— distrikten av en sådan bestämning, att till statsbidragsberättigande tjänst en- dast skulle räknas för redovisningsåret inrättad folk- eller småskollärartjänst. En provberäkning gav emellertid vid handen, att en så grov generalisering icke skulle leda till godtagbart resultat utan medföra icke obetydlig omfördel- ning mellan skoldistrikten av nuvaran- de statsbidrag. Anledningen härtill var uppenbarligen, att en varierande del av undervisningen inom Skoldistrikten fullgöres av annan lärarpersonal, t. ex. övnings— eller timlärare. Även den del av en folk- eller småskollärares undervis- ning, som faller utöver den till hans tjänst hörande undervisningsskyldighe- ten och därför fullgöres mot särskild ersättning, skulle falla utanför den nyss antydda bestämningen av bidragsunder- laget. Utredningen fann därför påkallat att vid bestämmande av begreppet stats- bidragsberättigande tjänst beakta även omfattningen av sådan undervisning. Efter olika överväganden kom utred- ningen emellertid till den uppfattning- en, att begreppet statsbidragsberätti- gande tjänst borde bestämmas på olika sätt för å ena sidan folk- och småskol-

lärare och därmed jämställda och å andra sidan timlärare och därmed jäm- ställda.

Vad först angår folk- och småskollä- rare, varmed i förevarande sammanhang jämställas distriktsöverlärare samt före- ståndarinnor och biträdande förestån- darinnor vid folkskolans skolhem även- som ordinarie övningslärartjänst, syn- tes enklast att tillämpa den regeln att varje för redovisningsåret inrättad dis- triktsöverlärar—, föreståndarinne-, folk- eller småskollärartjänst samt ordinarie övningslärartjänst beräknas som en hel statsbidragsberättigande tjänst, vare sig tjänsten uppehållits av innehavaren el- ler vikarie.

Då det gäller att inräkna kostnaderna för den i annan ordning bedrivna un- dervisningen i bidragsunderlaget för det sammanförda statsbidraget har ut- redningen funnit enklast att generellt utgå från antalet veckotimmar enligt fastställd timplan utöver antalet vecko- timmar för de förut angivna hela stats— bidragsberättigande tjänsterna. Varje fullgjord sådan veckotimme, dock icke veckotimme på vilken enligt gällande bestämmelser fyllnadsljänstgöring skall fullgöras, borde härvid ingå i bidrags- underlaget som 1/30 tjänst. Talet 1/30 har därvid valts med utgångspunkt från att för flertalet nu ifrågavarande lära- re full undervisningsskyldighet omfat- tar 30 veckotimmar.

Beträffande båda reglerna bör vidare med hänsyn till gällande avlöningsbe- stämmelser gälla det undantaget, att hel eller del av statsbidragsberättigande tjänst, som innehaves av pensionerad lärare, inräknas i bidragsunderlaget en- dast med 2/3.

Som en allmän förutsättning vid be— räknandet av antalet statsbidragsberät- tigande tjänster bör gälla, att anord- ningen avser hela redovisningsåret. Emellertid förekommer även, att av sär-

• Sida 53
•  Original

skilda skäl undervisningen under del av läsåret har större omfattning än un- der återstoden av året. Sådan vidgad undervisning medför ökade avlönings- kostnader för vederbörande skoldi- strikt, och dessa kostnader kunna vara av sådan storlek att de skulle påverka skattetrycket i kommunerna därest de- samma icke alls beaktades vid bestäm- ning av det sammanförda statsbidraget. Det synes därför ur status-quo-synpunkt lämpligt att för sådana fall införa den kompletteringsregeln, att vid beräknan- det av antalet statsbidragsberättigande tjänster skall beaktas även anordning för undervisningens behöriga upprätt- hållande, som varit vidtagen kortare tid än hela läsåret, dock minst en hel termin. Sådan anordning skulle med en generaliserande beräkningsregel få in— räknas i antalet statsbidragsberättigan- de tjänster med hälften mot vad som skulle blivit fallet om anordningen be- stått hela läsåret.

Förutsättning för att tjänst skall be- räknas som hel statsbidragsberättigande bör vidare vara, att gällande bestäm- melser iakttagits beträffande tjänstens inrättande och besättande med inne- havare eller vikarie samt att innehava- rens eller vikariens tjänstgöring minst motsvarat den för tjänsten generellt gällande undervisningsskyldigheten el- ler den lägre undervisningsskyldighet, som i vederbörlig ordning beslutats; i sistnämnda fall dock endast om särskilt angivits att tjänsten ur statsbidragssyn- punkt får räknas som hel tjänst. För att fullgjord veckotimme skall få räk- nas som del av tjänst bör gälla den för- utsättningen, att anordningen är i över- ensstämmelse med meddelade norme- rande bestämmelser angående organisa- tionen av skolväsendet eller blivit i sär- skild ordning godkänd av vederbörande myndighet.

Anmärkas bör, att av den först angiv-

na huvudregeln följer, att som hel stats— bidragsberättigande tjänst även skulle räknas tjänst, som innehaves av lärare vilken tjänstgör i hjälpklass, såsom as- sistent inom den psykiska barna- och ungdomsvården eller såsom annan över- lärare än distriktsöverlärare, allt un- der förutsättning att tjänstgöringen motsvarar den undervisningsskyldig- het, som Kungl. Maj:t eller — efter Kungl. Maj:ts bemyndigande — skol- överstyrelsen föreskrivit. Som hel stats- bidragsberättigande tjänst skulle jämväl räknas tjänst, som inrättats enligt kun- görelse den 5 juni 1953, nr 341, om särskilda åtgärder för ordnande av un- dervisning, från vilken distriktsöverlä- rare befriats, och som innehaves av lä- rare beträffande vilken Kungl. Maj:t medgivit att undervisningsskyldigheten må fullgöras i annan ordning, t. ex. ge- nom individuell undervisning av barn med läs- och skrivsvårigheter.

Beträffande fortsättningsskolan, där undervisningen vanligen icke bedrives under hela läsåret, beräknas undervis- ningens omfattning enligt gällande be- stämmelser i undervisningstimmar. För att kunna uttrycka även denna under- visning i delar av statsbidragsberätti- gande tjänst, måste antalet undervis- ningstimmar i fortsättningsskolan först omräknas i veckotimmar, varvid enhet- ligt bör tillämpas den regeln, att varje fullgjord undervisningstimme enligt fastställd plan räknas som 1/36 vecko— timme. Då även för fortsättningsskolans del en veckotimme bör anses motsvara 1/30 statsbidragsberättigande tjänst, kan regeln även uttryckas så, att en under— visningstimme enligt för fortsättnings- skolan fastställd plan motsvarar 1/1080 statsbidragsberättigande tjänst.

Vad härefter angår frågan hur års- lönen för de hela statsbidragsberätti- gande tjänsterna skall beräknas, beror detta på den Iöneklass vederbörande

• Sida 54
•  Original

tjänsteinnehavare tillhör. En tjänstein- nehavare kan emellertid uppflyttas i löneklass under löpande redovisnings— år, och man skulle därför rätteligen böra räkna med möjligheten av skilda löne- klasser för en och samma tjänsteinne- havare under olika delar av redovis- ningsåret. Ett sådant förfaringssätt skul- le emellertid vara onödigt komplicerat och det synes motiverat att även vid löneklassuppflyttningar räkna årslönen för varje tjänst efter en och samma löneklass, lämpligen den löneklass tjän- steinnehavaren tillhörde vid en bestämd tidpunkt under redovisningsåret. Väljes som sådan tidpunkt en dag i mitten av läsåret, torde verkningarna av under läsåret företagna löneklassuppflyttning- ar nämligen komma att i stort sett ut- jämnas. Sker löneklassuppflyttning den 1 juli ett år, kommer läraren att upp— bära lön efter den högre löneklassen hela det påföljande läsåret. Även stats- bidraget kommer att beräknas efter den högre löneklassen. Sker däremot löne- klassuppflyttningen den 1 oktober, ut- går lärarens lön efter den högre löne- klassen endast under tre kvartal av läs— året under det att med den generalise- rande beräkningsmetoden skoldistriktet får som bidragsunderlag tillgodoräkna sig hela årslönen i den högre löneklas- sen. Denna vinst för skoldistriktet mot- svaras emellertid av den förlust distrik- tet gör om löneklassuppflyttning sker den 1 april. Vad slutligen angår de lö— neklassuppflyttningar, som ske den 1 januari, bör principiellt bidragsunder- laget beräknas efter medeltalet mellan lönen i den högre och den lägre löne- klassen. Enklare synes doek vara att i detta fall räkna med den högre löne- klassen. Den uppräkning av bidragsun- derlaget, som — lika för alla kommu- ner — föranledes härav, kan korrige- ras vid reglering av bidragsandelen. Med tillämpning av dessa normer skall

sålunda i bidragsunderlaget inräknas årslönen till en var tjänsteinnehavare enligt den för honom av folkskolinspek- tören godkända löneklassen vid vårter- minens början.

Beträffande deltjänst bör nyss angiv- na regler för bestämmande av löneklass givas motsvarande tillämpning. I fråga om timarvode bortses från nu förekom- mande variationer inom respektive löne- klass (TA, TB, TC, TD, TE, TF och TG).

Av regeln följer, att vid bestämmande av bidragsunderlaget för det samman- förda statsbidraget antalet hela eller de- lar av statsbidragsberättigande tjänster måste beräknas särskilt för varje inom skoldistriktet under kalenderårets för- sta kvartal förekommande löneklass. För varje löneklass multipliceras anta— let hela eller delar av tjänster med års- lönen enligt gällande lönetabell, varef- ter summorna för förekommande löne- klasser adderas. Anmärkas må, att eventuell ändring av folkskolinspektö- rens beslut beträffande löneklassplace— ring av lärare av praktiska skäl icke bör återverka på storleken av statsbi- draget för läsåret, utan detta som nämnts beräknas med utgångspunkt från det av inspektören meddelade beslutet om lärarens löneklassplacering.

Den nu angivna metoden att bestäm- ma bidragsunderlaget för det samman- förda statsbidraget till folk- och fort- sättningsskolan innebär, såsom framgår av det föregående, att i bidragsunder- laget icke skulle inräknas skoldistrik- tens kostnader för avlönande av vikarie för tjänstledig lärare. Å andra sidan skulle bidragsunderlaget vara detsam- ma oberoende av om tjänsteinnehavare uppburit full årslön eller fått vidkännas löneavdrag. Att denna till synes grovt generaliserande beräkningsmetod, så- som kommer att visas i det följande, i allmänhet leder till i stort sett samma resultat som en beräkning av bidrags-

• Sida 55
•  Original

underlaget enligt nu gällande system, dvs. direkt efter de faktiska avlönings- kostnaderna för såväl tjänsteinnehavare som vikarier, beror på den relativt ringa betydelse såväl vikariatsersättning- ar som löneavdrag i allmänhet ha för storleken av det sammanlagda statsbi- draget till ett skoldistrikt. Därtill kom- mer att summan av löneavdrag och sjukpenningavdrag för en sjukledig tjänsteinnehavare i allmänhet nära mot- svarar skoldistriktets kostnader för av- löning av vikarie för tjänsteinnehava- ren. I vart fall står summan av skillna- derna mellan å ena sidan löne- och sjuk- penningavdrag samt å andra sidan vi- kariatsersättningar i de olika skoldi- strikten i stort sett i proportion till an- talet statsbidragsberättigande tjänster.

Emellertid kunna speciella förhållan— den föreligga, som medföra att den ge- neraliserande kvittningen av vikariats— ersättningar mot löne- och sjukpenning— avdrag skulle ställa sig särskilt oförmån- lig för ett skoldistrikt. Detta gäller främst om en tjänsteinnehavare åtnju- tit sjukledighet och sjukpenningavdra- get varit reducerat avsevärd tid. Av praktiska skäl har utredningen dock an— sett undantaget böra begränsas till det fall att tjänsteinnehavare åtnjutit sjuk- ledighet hela läsåret. Även i ett annat fall har utredningen, dock främst av principiella skäl, funnit sig böra för- orda undantag från huvudregeln om kvittning. Det är det fallet, att en tjäns- teinnehavare under längre tid åtnjuter ledighet för studier eller offentligt upp- drag med högst B-avdrag å lön. Förutom att skoldistriktet i sådant fall ej skulle få täckning för vikariekostnaderna utan löneavdragen skulle bli väsentligt min- dre än vikariekostnaderna, tillkommer i detta fall att ledighet för tjänsteinne- havare av sådan anledning mindre tor— de vara i skoldistriktets utan mera i det allmännas intresse. Den merkostnad för

skoldistriktet som nämnda slag av ledig- het för tjänsteinnehavare medför, kan därför — om särskild beräkningsregel ej angives _ stundom föranleda en ur allmän synpunkt icke önskvärd åter- hållsamhet från skoldistriktens sida vid behandlingen av ledighetsansökan.

Av nu angivna skäl har utredningen ansett sig böra förorda att i de ifråga- varande båda fallen, dvs. om tjänste- innehavare åtnjutit sjukledighet under hela läsåret och om tjänsteinnehavare under längre tid i följd än förslagsvis 30 dagar åtnjutit ledighet för studier eller för offentligt uppdrag med högst B-avdrag å lön, bidragsunderlaget skall uppräknas utöver vad som följer av förut angivna regler. Denna uppräkning synes enklast kunna ske genom att det på förut angivet sätt beräknade bidrags- underlaget ökas med ett belopp motsva- rande skoldistriktets faktiska kostnader för avlönande av vikarie för innehavare av statsbidragsberättigande tjänst i de angivna båda speeialfallen, minskat med de avdrag som gjorts å tjänsteinnehava- rens lön.

Enligt gällande avlöningsförfattning— ar inom skolväsendets område kunna till innehavare av statsbidragsberätti- gande tjänster inom folk- och fortsätt- ningsskoleväsendet utgå vissa lönetill— lägg utöver årslönen i tjänsteinnehava- rens löneklass, till vilka kostnader skol- distrikten enligt gällande regler erhålla bidrag. Utredningen har övervägt huru- vida dessa tillägg även böra inräknas i bidragsunderlaget för det sammanför- da, efter generaliserande grunder be- räknade lönebidraget. De ifrågavarande lönetilläggen för dessa lärare äro föl- jande.

1. Kallortstillägg, vilket beroende på den kallortsklass skoldistriktet tillhör utgår med belopp varierande mellan 120 och 900 kronor per läsår och lä- rare.

• Sida 56
•  Original

2. Finskspråktillägg med 600 kronor per år till ordinarie och extra ordina- rie lärare och med 2 kronor 20 öre för varje anställningsdag till extra lärare, som avlagt föreskriven examen.

3. Dagarvode med 2 kronor 50 öre till ordinarie eller extra ordinarie folkskol- lärare, som inom ramen för sin under- visningsskyldighet huvudsakligen tjänst- gör i läraravdelning av A-form för lägst 7 klassen eller läraravdelning av Bl- form, omfattande enbart 7 och 8 klas- serna.

4. Arvode med 300 kronor per läsår till ordinarie och extra ordinarie folk- skollärare för tid han inom ramen för sin undervisningsskyldighet tjänstgör i läraravdelning av B-form, vilken för- utom lägre klass eller klasser även om- fattar 7 klassen.

5. Arvode med 450 kronor per läsår till folkskollärare, som inom ramen för sin undervisningsskyldighet undervisar i engelska eller tyska minst 2 vecko- timmar och som har föreskriven behö- righet.

6. Lönetillägg med 510 kronor per år för manlig lärare vid smäskola eller mindre folkskola ävensom till biträdan- de manlig lärare. Av dessa arvodestillägg beröra de under 1 och 2 angivna endast skoldis- trikten i de nordligaste delarna av lan- det. För dessa skoldistrikt utgöra nämn- da tillägg utgifter för skolväsendet, som icke ha direkt motsvarighet inom Skoldistrikten i riket i övrigt. Att bort— se från dessa tillägg vid bestämmande av bidragsunderlaget för det samman- förda skolbidraget skulle därför inne- bära en om icke ekonomiskt betydande så dock principiellt omotiverad omför- delning av de nuvarande statsbidragen. Med hänsyn härtill och då det icke sy- nes innebära nämnvärda svårigheter att beakta dessa arvodestillägg vid be- stämmande av bidragsunderlaget, har

utredningen funnit övervägande skäl tala för att så bör ske, lämpligen genom att bidragsunderlaget för det samman- förda statsbidraget uppräknas med be- lopp motsvarande skoldistriktets fak- tiska kostnader för nu ifrågavarande arvoden.

Vad åter angår de under 3—6 angivna lönetilläggen, kunna de utgå inom skol— distrikt i alla delar av riket. Då dessa tillägg i allmänhet per skoldistrikt räk- nat uppgå till relativt ringa belopp, har utredningen icke ansett anledning före- ligga att medtaga dem vid bestämman- det av bidragsunderlaget för det sam— manförda skolbidraget.

Utredningen har jämväl närmare un- dersökt omfattningen och betydelsen av de övriga kostnader för skoldistrikten, till vilkas bestridande kunna utgå bi- drag genom något av de fjorton nuva- rande speciella statsbidrag, som skulle sammanföras till ett enhetligt skolbi- drag, såsom arvode till skolsekreterare, semestervikarie m. m. Dessa kostna- der kunna dock icke i något fall an- ses ha sådan betydelse för skoldistrik- tens ekonomi, att anledning föreligger att beakta desamma vid en generalise- rande bestämning av bidragsunderlaget för det sammanförda bidraget.

Bidragsandeleu

Enligt gällande föreskrifter förekom- mer beträffande de statsbidrag, som en- ligt utredningens mening borde sam- manföras till ett enhetligt skolbidrag, i huvudsak tre former för bestämmande av statsbidragsandelen av kostnaderna för den statsunderstödda verksamheten. Till vissa kostnader utgår statsbidrag sålunda med belopp motsvarande skol- distriktets hela kostnad, dvs. bidrags- andelen utgör 100 procent. Andra kost- nader täckas av statsbidrag med en lägre procentuell andel, 78 procent. Till

• Sida 57
•  Original

de största utgiftsposterna, d. ä. kostna- derna för avlöning av folk- och små- skollärare, beräknas statsbidraget i för- sta hand till 100 procent av de kommu- nala utgifterna, men från det sålunda bestämda statsbidraget göres avdrag för varje tjänst med ett i författning i kro- nor bestämt belopp. Sistnämnda av- dragsbelopp är differentierat i skilda grupper för olika slag av tjänster och för kommuner i skilda hyresgrupper.

Om, såsom utredningen nyss föresla- git, de ifrågavarande skolbidragen sam- manföras till ett enda statsbidrag och beräknas på ett enhetligt bestämt bi- dragsunderlag, måste för detta samman- förda statsbidrag även angivas en enhet- lig bidragsandel. Under avsnittet med allmänna synpunkter beträffande bi— dragssystemet har utredningen som hu- vudlinje för bidragsbestämning i all- mänhet angivit, att statsbidrag borde utgå med procentuell andel av det för varje bidrag bestämda bidragsunderla- get. Utredningen framhöll även i detta sammanhang, att det icke fölle inom utredningens uppdrag att ingå på frå- gan om den procentuella andelens stor- lek i varje särskilt fall.

För utredningen gäller sålunda nu främst att bedöma huruvida för det sammanförda bidraget bör, såsom ut- redningen principiellt ansett lämpligt, tillämpas den renodlade och beträffan- de vissa skolbidrag redan nu tillämpa- de metoden med en procentuell statsbi- dragsandel av bidragsunderlaget eller huruvida i förevarande fall bör gene- rellt gälla det hittills för de största ut— giftsposterna tillämpade systemet med fixerade avdragsbelopp.

Då såsom för närvarande i allmän- het är fallet som bidragsunderlag för skolbidragen läggas de faktiska lärar- lönekostnaderna enligt gällande avlö- ningsförfattningar, innebär metoden med en procentuell statsbidragsandel,

att statsbidraget är värdebeständigt i den meningen, att det ökar eller min- skar i direkt proportion till de kom- munala avlöningskostnaderna för den lärarpersonal, till vars avlönande stats- bidrag utgår. Är bidragsprocenten läg- re än 100 procent och kommunerna så- lunda själva få bestrida viss procentuell andel, förändras beloppet för denna an- del i samma proportion som beloppet för statens bidragsandel.

Metoden med fixerade avdragsbelopp innebär däremot i viss mån ett avsteg från värdebeständighetsprincipen. För- utsättes att, då systemet med fixerade avdrag tillämpas, bruttostatsbidraget beräknas till 100 procent av de kost- nader till vilkas bestridande statsbidrag lämnas, innebär metoden att en kom— muns andel av kostnaderna är fixerad i kronor under det att staten bestrider kostnaderna i övrigt. Förhöjning av kostnaderna genom lönereglering med- för automatiskt motsvarande ökning av statsbidraget under det att kommunens andel av kostnaderna beloppsmässigt förblir oförändrad. Det beträffande lä- rarlönebidragen ekonomiskt domine- rande systemet med fixerade avdrags- belopp innebär således vid stigande lö- nekostnader en påtaglig fördel för kom- munerna, låt vara att den möjligheten alltid föreligger att avdragsbeloppen genom särskilda beslut av statsmakter- na successivt uppräknas i förhållande till kostnadsstegringarna.

Inom flera kommunala verksamhets— grenar förekommer den i förhållande till nyss angivna avdragssystem omvän- da metoden, att statens andel i kostna- derna — statsbidraget — är på ett eller annat sätt fixerad till beloppet och så- lunda icke värdebeständig. Mot sådan bestämning av statsbidrag till kommu- nerna har i vissa fall framförts kritik, därvid understrukits att fixeringen av statsbidraget av naturliga skäl i prakti-

• Sida 58
•  Original

ken medför en successiv minskning av statsbidragets realvärde, därför att stats- bidragsbeloppen icke uppräknas i takt med de kommunala utgiftsökningarna för den statsunderstödda verksamhe- ten. Principiellt skulle samma argument kunna anföras som skäl mot bibehål- lande av avdragssystemet och därmed fixeringen av den kommunala andelen av kostnaderna för lärarlöncrna.

Utredningen har övervägt att före- slå en övergång beträffande nu ifråga- varande lärarlönebidrag till ett system med en procentuell statsbidragsandel utan avdrag. Enligt utredningens me- ning måste emellertid frågan om pro- centuell eller till beloppet fixerad kom- munandel av lärarlönekostnaderna sä- gas mera vara en fråga om den ekono- miska avvägningen mellan staten och kommunerna beträffande fördelningen av kostnaderna för det kommunala skol- väsendet än en fråga om förenkling av bidragssystemet och därmed falla utan- för det åt utredningen lämnade ratio- naliseringsuppdraget. Därtill kommer att den nuvarande differentieringen av avdragsbeloppen till kommuner i skilda hyresgrupper medför, att slopande av avdragen skulle medföra en omfördel- ning av statsbidraget kommunerna emellan, som skulle kunna strida mot den i utredningens direktiv uppställda status-quo-principen. Utredningen har sålunda funnit sig böra förutsätta att statens andel av kostnaderna för det kommunala skolväsendet bör bestämmas i relation till bidragsunderlaget för det sammanförda statsbidraget men minskas med ett till beloppet fixerat avdrag för varje lärartjänst.

Såsom förut angivits medför utred- ningens förslag om en generaliserande bestämning av bidragsunderlaget för det sammanförda bidraget, att det nya bidragsunderlagets storlek kan komma att avvika från summan av bidragsun-

derlagen för de sammanförda bidragen. För att statsbidragets totalbelopp skall förbli oförändrat måste därför en kor- rigering ske av statens respektive kom- munernas andel av det nya bidragsun- derlaget. En sådan korrigering av bi- dragsandelarna påkallas givetvis även därav, att enligt utredningens förslag en enhetlig bidragsandel av det nya bi- dragsunderlaget skulle bestämmas i stället för de nuvarande olika systemen med för vissa utgifter 78 procent stats— bidrag oeh för andra 100 procent med eller utan fixerade avdrag. Den korrige- ring av bidragsandelen för det samman- förda bidraget, som sålunda påkallas för att statsbidragets totalbelopp skall bibehållas oförändrat, kan ske genom justering antingen av avdragsbeloppen eller genom ändring av den procent— sats efter vilken bruttobidraget bestäm- mes, dvs. av statsbidragsandelen före de fixerade avdragen. Givetvis kan även tänkas samtidig tillämpning av båda metoderna. Vilken av de nu antydda metoderna, som bör tillämpas, synes utredningen bero av i vilken omfatt- ning en justering är påkallad. Då såsom av i det följande redovisade undersök- ning framgår, det nya bidragsunderla- get minskat med nuvarande avdragsbe- lopp icke skulle väsentligt skilja sig från summan av statsbidragen enligt hittills gällande system, har det före- fallit utredningen naturligt att föreslå, att den mindre justering av bidragsan- delen, som dock skulle påkallas för bi- behållande av ungefärligen oförändrad bidragstilldelning, uteslutande sker ge- nom omräkning av avdragsbeloppen.

Nu gällande bestämmelser om före- nämnda avdragsbelopp återfinnas i 3 & 4 mom. kungörelsen den 23 april 1948 (nr 208) ang. statsbidrag till avlönande av folk- och småskollärare m. ni., som enligt kungörelse den 4 juni 1954 (nr 559) har följande lydelse:

• Sida 59
•  Original

»För varje inom skoldistriktet under redovisningsåret uppehållen ordinarie eller icke-ordinarie lärartjänst med un-

dantag av distriktsöverlärartjänst skall från statsbidraget avdragas ett belopp, som framgår av följande tabell.

Stationeringsortens hyresgrupp

2 3 4

Avdrag för varje redovisningsår kronor

Folkskollärartjänst ....................... Småskollärartjänst, tjänst såsom biträdande lärare vid folkskola och lärartjänst vid mindre folkskola .......................

1 000 1 300 1 600 1 900 2 200

700 900 1 100 1 300 1 500

Har under redovisningsåret lärar- tjänst uppehållits endast under en ter- min eller del därav, skall avdrag ske med hälften av det i tabellen för tjäns- ten angivna beloppet.»

Avdragsbeloppen äro sålunda enligt gällande bestämmelser olika för folk- och för småskollärartjänster under det att avdrag ej alls skall göras för andra lärartjänster. Dessa regler skulle svår- ligen kunna bibehållas samtidigt med den av utredningen föreslagna metoden för beräkning av bidragsunderlaget. En följd av denna metod är därför, att även avdragsbeloppen böra göras lika för alla statsbidragsberättigande tjänster inom samma hyresgrupp, Vilket i och för sig innebär en betydande förenkling i för- hållande till nuvarande system. Som en ytterligare förenkling av bidragssyste— met vill utredningen föreslå, att om un- dantagsvis olika delar av ett skoldis- trikt tillhöra skilda hyresgrupper, av- dragsbeloppet per statsbidragsberätti- gande tjänst dock skall för hela skol- distriktet beräknas efter beloppet i den högre av de tillämpliga hyresgrupperna.

I detta sammanhang torde böra fram- hållas, att tillämpning av samma bi- dragsprocent och samma avdragsbelopp för alla statsbidragsberättigande tjäns- ter inom ett skoldistrikt medför, att

kommunernas ekonomiska intresse av särskilda anställningsformer för lärar— personalen, t. ex. att anställa folkskol- lärare hellre än övningslärare, helt skulle bortfalla. Detta torde vara till fördel för en ändamålsenlig utbyggnad av skolväsendet i de skilda distrikten.

Utredningen har övervägt möjligheten att tillämpa samma avdragsbelopp per statsbidragsberättigande tjänst i alla lan- dets kommuner, d. v. 5. att göra avdrags— beloppen oberoende av gällande hyres- gruppering. Ett sådant enhetliggörande skulle emellertid stå i strid med den uppställda status-quo-principen. Anta- ges att differenserna mellan hyresgrup- perna för alla slags tjänster genomsnitt- ligt är 300 kronor och att det för alla tjänster och kommuner enhetliga av- dragsbeloppet bestämmes med utgångs- punkt från de nuvarande avdragsbelop- pen för kommuner i hyresgrupp 3, skul— le kommunerna i hyresgrupperna 1 och 2 få vidkännas avdrag med 600 respek- tive 300 kronor mer per lärartjänst än vad fallet bleve om hyresgrupperingen bibehölles. Omvänt skulle kommunerna i hyresgrupperna 4 och 5 få sina av- dragsbelopp minskade i samma män och därmed erhålla ökade statsbidrag. En sådan omräkning av. statsbidragen, som icke innebär någon nämnvärd för-

• Sida 60
•  Original

enkling av statsbidragssystemet, skulle sålunda medföra en omfördelning kom- munerna emellan av det totala statsbi- draget, vilken icke skulle vara helt obe- tydlig utan i själva verket få större eko— nomiska konsekvenser för flertalet kom- muner än samtliga de omläggningar av lärarlönebidragen utredningen förut fö- reslagit. I detta sammanhang må anmär- kas, att om 1952 års tjänstebostadsutred- nings förslag beträffande hyressättning för tjänstebostäder (SOU 1955:30) ge- nomföres, indelningen av kommunerna i hyresgrupper torde få regleras i bilaga till författningen om statsbidrag till folk- skoleväsendet.

Utredningens förslag beträffande bi- dragsandelens bestämmande innebär så— lunda sammanfattningsvis, att det sam- manförda statsbidraget skall till ett vart skoldistrikt utgå med belopp motsva- rande hela det för skoldistriktet på förut angivet sätt beräknade bidragsunderla- get, minskat med ett i författning an- givet, i kronor för varje hyresgrupp be- stämt avdragsbelopp per statsbidrags- berättigande tjänst.

Erinras må slutligen, att enligt vad utredningen föreslagit under avsnittet med allmänna synpunkter beträffande statsbidragssystemet, kommunerna skul- le givas kompensation för sina förlus- ter till följd av indragning av ett antal speciella driftbidrag icke genom ett all— mänt statsbidrag utan genom förstärk— ning bl. a. av det sammanförda bidra- get till folk- och fortsättningsskolevä— sendet. Denna kompensation skulle lämnas i den formen, att de fixerade avdragsbeloppen per lärartjänst min- skades till lägre värden än som skulle erfordras för att erhålla ungefärlig lik- värdighet mellan de nuvarande skilda statsbidragen och det nya sammanförda bidraget. Minskningen borde givetvis bestämmas så, att summan av de in- dragna bidragen divideras med antalet

statsbidragsberättigande tjänster i hela landet.

Provumlersökning m. m.

För en siffermässig belysning av de ekonomiska verkningarna för skoldis- trikten av ett sammanförande på an- givet sätt av de ifrågavarande fjorton speciella skolbidragen till ett enhetligt lärarlönebidrag, har utredningen i föl- jande tabell 6 sammanställt och bear- betat vissa uppgifter, vilka huvudsak- ligen hämtats från statsbidragsrekvisi— tionerna för redovisningsåret 1951/52. För att något uppväga materialets bris- tande aktualitet har detta emellertid i vissa i det följande angivna avseenden omräknats till aktuellare värden eller kompletterats med speciella uppgifter för ett senare redovisningsår. Beträf- fande uppställningen av tabellen och de i samband med dess uppgörande gjor- da beräkningarna må vidare angivas följande.

I kolumn 2 redovisas det totala anta- let statsbidragsberättigande tjänster un- der redovisningsåret 1951/52 i ett vart av de i kolumn 1 förtecknade skoldistrik- ten. Antalet tjänster har härvid beräk- nats på förut angivet sätt men har i ta- bellen icke redovisats särskilt för varje förekommande löneklass utan som en totalsumma, vilken avrundats till hela tal. Vid de följande beräkningarna har ut- redningen dock givetvis utgått från det exakta antalet hela eller delar av tjäns- ter i envar förekommande löneklass. Därvid har utredningen, för att något aktualisera undersökningsmaterialet, beaktat de under senare år vidtagna lö- neregleringarna och sålunda bland an- nat uppräknat småskollärarnas löner två löneklasser samt inplacerat di- striktsöverlärartjänsterna i löneklass efter antalet läraravdelningar. Årslönen i vederbörande löneklass har beräk-

• Sida 61
•  Original

nats efter den dyrortsgrupp skoldistrik- tet tillhörde vid ingången av år 1955.

Av kolumn 3 framgår den ekonomiska betydelsen för vart och ett av skoldis— trikten av den förut föreslagna gene— raliserande beräkning av bidragsun- derlaget för det sammanförda skolbi- draget, som ligger däri, att detta skulle beräknas icke efter skoldistriktets fak- tiska lönekostnader utan efter antalet statsbidragsberättigande tjänster i före- kommande löneklasser och med bort- seendc sålunda från såväl sjukledig- hets-, havandeskaps- och sjukpenning- avdrag som från vikariatsersättningar utom i det fallet att en tjänsteinneha— vare åtnjuter sjukledighet hela redo- visningsåret. För att underlätta jämfö- relsen de undersökta Skoldistrikten emellan har skillnaden mellan summan av bidragsunderlagen i förevarande del enligt gällande system och bidragsun- derlaget enligt det föreslagna systemet uträknats i kronor per statsbidragsbe- rättigande tjänst i vederbörande skol— distrikt. Skillnaden mellan dessa båda belopp har betecknats som differens I.

Kolumn 4 utvisar verkningarna i kro- nor per statsbidragsberättigande tjänst i skoldistriktet av att beträffande di- striktsöverlärare samma generalisering beträffande avlöningskostnaderna skul- le tillämpas som i fråga om folk- och småskollärarna ävensom av att bidrags— procenten även på denna del av bi- dragsunderlaget skulle utgöra 100 mot 78 enligt gällande system. Skillnaderna mellan statsbidragsbeloppen enligt det föreslagna och det nu tillämpade syste- met betecknas som differens II.

I kolumn 5 gives resultatet av samma omräkning för övningslärartjänsterna, differens III.

Kolumn 6 anger verkningarna av den föreslagna generaliserande regeln, att vid bestämmande av bidragsunderlaget hänsyn icke skulle tagas till skoldis-

triktens kostnader på grund av att tjänsteinnehavare beviljats tjänstledig— het för studier eller offentligt uppdrag under kortare tid än 30 dagar. Den förändring av bidragsunderlaget och därmed av statsbidraget, som skulle erhållas med den föreslagna regeln, be- tecknas som differens IV.

Anmärkas må, att då siffrorna i ko- lumnerna 3—6 erhållits genom att från värdet för det nya bidragsunderlaget dragits värdet för summan av bidrags- underlagen enligt gällande system, plustecken i kolumnerna innebär, att bidragsunderlaget bleve större enligt det nya systemet och minustecken att det bleve mindre än med tillämpning av gällande regler.

För att undersöka verkningarna jäm- väl av den generaliserande beräknings— regeln, att i bidragsunderlaget icke skulle inräknas andra skoldistriktens kostnader för särskilda arvoden och lö- netillägg än kallorts— och finskspråk- tillägg, har utredningen sammanställt vissa uppgifter, utvisande storleken av sådana från bidragsunderlaget bortfal- lande kostnader. Då emellertid dessa arvoden icke utgingo under redovis- ningsåret 1951/52, har ansetts nödvän- digt att i detta avsende komplettera un- dersökningen med särskilda uppgifter. Utredningen har därför genom vederbö- rande distriktsöverlärare inhämtat upp- gifter om summan av de arvoden inom ett vart av de undersökta skoldistrikten, som utgått under redovisningsåret 1954/ 55 men icke skulle inräknats i bidrags- underlaget om det nya systemet då va- rit i tillämpning. Då även dessa belopp för en rättvisande jämförelse med förut i tabellen lämnade uppgifter böra an- givas i kronor per tjänst, men antalet statsbidragsberättigande tjänster i skol- distrikten avsevärt ändrats under sena- re år, har jämväl inhämtats uppgifter för beräkning av antalet sådana tjäns-

• Sida 62
•  Original

ter under redovisningsåret 1954/55. Sistnämnda antal tjänster angives i ko— lumn 7, varefter i kolumn 8 angives i kronor per sådan tjänst summan av de arvoden och lönetillägg, som skulle bortfalla från bidragsunderlaget vid tillämpning av den föreslagna beräk- ningsregeln, differens V. Då regeln i samtliga fall skulle innebära att bi— dragsunderlaget i detta avseende skulle minska, angivas alla värden i denna kolumn med minustecken.

I kolumn 9 ha adderats alla de dif- ferenser mellan bidragsunderlaget en- ligt gällande och enligt det föreslagna systemet, som förut redovisats i kolum- nerna 3—6 och 8.

Förut har utredningen föreslagit, att den justering av bidragsandelen för det sammanförda statsbidraget, som påkal- las för att summan av det nya bidraget till alla landets skoldistrikt skall mot- svara summan av de sammanförda bi- dragen, skall ske genom omräkning av de belopp varmed avdrag å statsbidra- get skall göras för varje statsbidrags- berättigande tjänst i skoldistrikt. Då av kolumn 9 i tabellen framgår, att de föreslagna nya grunderna skulle med- föra att det sammanförda statsbidraget genomgående skulle bliva något större än bidraget enligt nu gällande regler, måste de nuvarande avdragsbeloppen ökas för att statsbidragssumman skall förbli oförändrad. För att kunna be- döma storleken av den uppräkning av avdragsbeloppen, som erfordras för att det nya statsbidraget genomsnittligt skall motsvara summan av de samman- förda bidragen, har utredningen först uträknat medelvärdet för de undersök- ta skoldistrikten av de i kolumn 9 an- givna differenserna. Härvid har först för varje skoldistrikt uträknats den ab- soluta storleken av differensen genom att differensen per tjänst i kolumnerna 3—6 multiplicerats med antalet tjänster

i distriktet redovisningsåret 1951/52. Totalsumman för alla distrikt har där- efter dividerats med det sammanlagda antalet tjänster 1951/52 i de distrikt, som omfattats av undersökningen. På motsvarande sätt har förfarits med dif— ferenserna i kolumn 8, dock att härvid multiplicerats respektive dividerats med antalet statsbidragsberättigande tjänster i distrikten år 1954/55. Slut— ligen ha de framräknade båda värdena per tjänst i samtliga undersökta dis- trikt adderats, varvid erhölls resulta- tet+186 kronor per tjänst. Av dessa beräkningar framgår, att det samman- förda statsbidraget i de undersökta Skoldistrikten genomsnittligt skulle bli- vit 186 kronor högre per tjänst än sum- man av de nuvarande bidragen. Av- dragsbeloppet per tjänst borde sålunda ökas med detta belopp för att summan av det nya statsbidraget till alla de un- dersökta distrikten skulle motsvara summan av de sammanförda bidragen till distrikten.

Den omräkning av avdragsbeloppen som föranledes av genomsnittsberäk- ningen av bidragsunderlagen enligt de föreslagna och gällande beräknings- grunderna kommer givetvis icke att helt motsvara förändringen av bidragsun- derlaget i varje särskilt skoldistrikt. I kolumn 10 har angivits hur omlägg- ningen av bidragsunderlagsbestämning— en och den enhetliga bidragsprocen- ten samt den därav föranledda upp- räkningen av avdragsbeloppen sam- manlagt skulle verka i varje särskilt skoldistrikt, uttryckt i kronor per stats- bidragsberättigande tjänst. Siffrorna ha erhållits genom att värdena i ko— lumn 9 minskats med 186.

Under föregående avsnitt av föreva— rande kapitel har utredningen jämväl föreslagit den förenklande generalise— ringen, att avdragsbeloppen per tjänst skulle vara lika för alla statsbidrags-

• Sida 63
•  Original

berättigande tjänster och att skillnad sålunda icke längre skulle göras mellan avdragsbeloppen per folkskollärar- och smäskollärartjänst. Vidare skulle av- drag jämväl göras för ordinarie öv— ningslärare samt för delar av tjänster, motsvarande antalet veckotimmar för timlärare och icke-ordinarie övnings— lärare. Denna generaliserande beräkning av avdragsbeloppen nödvändiggör en yt- terligare omräkning av de nuvarande i författning angivna avdragsbeloppen. Denna omräkning har genomförts så, att för varje hyresgrupp summerats de av- drag de till gruppen hörande undersök- ta skoldistrikten faktiskt fått vidkännas för redovisningsåret 1951/52. De erhåll- na summorna ha därefter dividerats med totalantalet i samma distrikt och för samma redovisningsår enligt det före- slagna systemet bcräknade statsbidrags- berättigande tjänster. Resultatet blev, att ett avdrag av 730 kronor per tjänst i hyresgrupp 1, 962 kronor i hyresgrupp 2, 1124 kronor i hyresgrupp 3 och 1605 kronor i hyresgrupp 5 genom- snittligt skulle motsvara summan av de avdrag distrikten fått vidkännas en- ligt nu gällande beräkningsregler. Då bland de undersökta skoldistrikten icke ingått något inom hyresgrupp 4, har något värde för de sammanförda av- dragen icke erhållits för denna grupp. Med hänsyn tagen till intervallen mel— lan de framräknade beloppen i hyres- grupperna 3 och 5 kan dock ett om- räknat enhetligt avdragsbelopp i hy- resgrupp 4 uppskattas till 1364 kro— nor. Uppenbart är att tillämpning av efter en generell omräkning ändrade avdragsbelopp per tjänst kommer att verka något olika i skilda skoldistrikt. Erinras må blott, att sammansättningen av lärarkåren i folk— och småskollärare samt andra tjänsteinnehavare kan va- riera skoldistrikten emellan. För att även belysa verkan av denna generali-

serande omräkning, har utredningen i kolumn 11 för ett vart av de under- sökta skoldistrikten angivit skillnaden per statsbidragsberättigande tjänst un- der redovisningsåret 1951/52 av de om— räknade avdragsbeloppen och de för distriktet sistnämnda redovisningsår faktiskt tillämpade.

Totalresultatet av omläggningen av bidragsgrunderna enligt de av utred- ningen föreslagna riktlinjerna framgår av en jämförelse mellan värdena i ko- lumnerna 10 och 11. Dessa värden ha därför adderats och summan angivits i kolumn 12. Beloppen i denna kolumn an- giva sålunda för varje skoldistrikt skill- naden i kronor mellan ett statsbidrag, beräknat på de av utredningen före- slagna grunderna och summan av de till sammanslagning ifrågasatta fjorton speciella lärarlönebidragen. Vid beräk- ningen av statsbidragsbeloppet enligt utredningens förslag har utredningen i enlighet med vad nyss anförts räknat med följande avdragsbelopp per tjänst i hyresgrupperna 1—5, nämligen 916, 1148, 1310, 1550 och 1791 kronor. Slutligen har i kolumn 13 för ett vart av de undersökta skoldistrikten angi- vits vilka belopp de i kolumn 12 för- tecknade värdena, multiplicerade med antalet statsbidragsberättigande tjänster i distriktet, skulle motsvara i öre per skattekrona i vederbörande skoldistrikt.

Utredningens förslag

Av den av utredningen företagna provundersökningen, vars resultat redo- visats i tabell 6, framgår att ett sam- manförande på angivet sätt av de ifråga— varande fjorton speciella lärarlönebi— dragen till ett enda enhetligt reglerat bidrag skulle medföra jämförelsevis obe- tydliga justeringar beträffande bidrags- fördelningen de skilda skoldistrikten

• Sida 64
•  Original

Tabell 6 utvisande de ekonomiska verkningarna av övergång till generaliserande beräkningsgrunder lör statsbidrag till lärarlöner inom folk— och fortsättningsskolan

Antal tjäns-

Differens

Skoldistrikt ter 1951 / 52

II

II2

1113

IV4

Antal tjäns- ter 1954/55 Diffe- rens

VE

Summan av kol. 3—6 och 8 Summan i kol. 9 minskad med medeldiff.

Differens per tjänst vid genera- liserande beräkning av av- drags- beloppen

Summan av kol. 10 och 11

Stats- bidrags- ändringen samman- lagt i öre per skatte- krona

10 11 12 13

Hyresgrupp I:

Öregrund...... . Blidö................... ..... 9 —— Färingsö......... ...... 15 —16 Knutby Vallentuna....................... 21 —109 Ekero 23 ——120 Märsta................ Lyhundra............. . Landeryd........... ...... 9 —105 Aspveden......... ..... 17 —221 Södra Göstring........ . Alvastra......................... 23 ——

SödraKinda....... ..... 19 —— 5 Västra Vikbolandet..... .. Hällestad........................ 23 — 1 Borensberg................. ..... . 27 —107

+ 245 + 284 + 202 + 203 + 195 + 178 + 133 + 256 + 284 + 196 + 219 + 202 + 193 + 167 17 18 23 27 21 35 31 17 15 22 26 25 32

— 136 — 232 + 304 — 99 + 423 + 264 + 349 + 250 + 208 + 188 + 37 — 28 + 236 + 317 + 432 + 196 + 400 + 130

+ 118 —285 + 237 + 78 + 163 + 64 + 22

——149 —214 + 50 + 131 + 246 + 10 + 214 —— 56

+ 123 —159 +207 + 72 +252 + 82 + 24 + 22 _— 90 —192 + 60 + 123 + 211 + 35 + 206 — 71

+ 4,53 ——5,96 + 3,63 + 2,16 + 5.23 + 1,21 + 0,16 + 0,78 — 1,86 — 6,86 + 1.84 + 3,67 + 6,73 + 1.06 + 4,99 _ 1,75

• Sida 65
•  Original

Vretakloster... ...... Olofström....................... Hasslö............ ..... Hallabro.. Bräkne-Hoby..... Lyckeby........................

Hyresgrupp II: Grödinge........................ Salem.. Botkyrka....... Söderköping..................... Finspång............... Ronnebystad Älvsbynsköp Nederkalix...................... Junosuando. . . .. Jokkmokk...... Älvsby lk........ Hortlax......... Korpilombolo....

Hyresgrupp III: Nacka.......................... Nynäshamn..................... Danderyd....................... Linköping. Haparanda.......

Hyresgrupp V: Kungsholms överlärardistrikt. . . . . . Bromma södra överlärardistrikt. . . .

Samtliga distrikt

11 12 39 31 66 34 19 126 27 73 58 36 51 81 38 37 191 16

100 70

+ 135 + 54 vi 102 + 250 —— 2.89 193 — 264 _ 277 _ 271 — 3

+ 198 + 182 + 119

—++++

+ 394 + 353 + 128 + 144 + 74 + 139 + 244 + 43 + 180 + 82 + 90 + 139 + 103 142 — 9 218 —— 395 — 11 349 —— + 308 _ 2 +379 —— 342 — 281 — 29 251 —— 34 234 — 15 170 — 10 205 — 22 222 — 14

++++ +++++++

288 — 7 397 +— 12 280 — 5 350 —— 10 605 — 38

—84 —98 —68 ——99 —12

+ 67 + 127 + 132 + 27 + 292

+++++

—112 — —344 —

+382 —111 +473—— 9

39 20 12 17 26 37

101 47 51 242 13 108 71

—100

58 — 98 —— 58

——55 ——147 —103 — 119 —113 +— 111 —146 — 118 —149 ——150 —155 —121 — 83 — 98 ——-119 _ 89

+ 249 | 309 + 95 + 348 + 401 + 251 + 214 + 423 + 245 + 404 + 218 + 284 + 292 + 84 + 263 + 127 + 158 + 143 + 331 + 241 + 149 + 758

+ 63 | 183 _— 01 162 215 65

+++

28 237

218 32 98 106 102 77 59 192

— 187

+++++++l+||

+ 145 + 55 — 37 + 572

——157 ——154

+ 39

S + 175 + 59 —— 32 + 109 + 189 + 37

lllllll+l++++

H N I N N +

+ 129 + 26 12 — 25 + 423

+

—128 -—196

—— 0,23 + 1,65 + 0,49 + 0,79 + 0,17 + 0,35 + 0,51 _— 1,68 + 0,89 —— 0,67 _ 5,68 ——4,99 — 0,83 — 0,20 + 1,42 + 0,31 _ 0,21 + 6,80 — 0,74” »— 1,096

¹ 590

_ —|—|—|1751

D:o för övningslärare.

Han!

lärare.

⁵ Vissa arvoden, som skulle utgå ur bidragsunderlaget. Siffrorna beräknade på grundval av för överlärardistrikten uppskattade andelar av Stockholms stads skatteunderlag.

Avdragsbelopp minus vikariekostnader vid sj ukledighet för folk- och småskollärare. Dzo ävensom verkningarna av uppräknad bidragsprocent för distriktsöverlärare.

Avdragsbelopp minus vikariekostnader vid tjänstledighet för studier eller offentligt uppdrag under kortare tid än 30 dagar för alla kategorier

• Sida 66
•  Original

emellan. Icke i något av de skoldistrikt, som omfattats av undersökningen, skul- le ökningen eller minskningen av stats- bidragen till följd av omläggningen upp- gått till belopp motsvarande 7 öre per skattekrona i resp. skoldistrikt och i flertalet av de undersökta distrikten skulle förändringarna motsvarat mindre än 2 öre per skattekrona.

De skoldistrikt, vilka ingått i utred- ningens undersökningar, ha såsom tidi- gare angivits utvalts såsom represen- tativa från olika synpunkter. Sålunda ha medtagits distrikt med såväl stort som mycket ringa antal läraravdelning- ar, med och utan distriktsöverlärare, med relativt många och relativt få öv- ningslärare samt med högt och med lågt skatteunderlag. Med hänsyn härtill sy- nes det utredningen sannolikt, att de största differenser per skattekrona till följd av den föreslagna omläggningen av bidragssystemet, som redovisats i ta- bellen (kolumn 13), snarare represente- ra ytterlighetsfallen än medeltalet för skoldistrikten i hela landet.

Att märka är vidare, att de i tabellen framräknade större differenserna per skattekrona till följd av omläggningen kunna ha berott på speciella omständig- heter av icke permanent natur. Särskilt gäller detta förändringen av bidrags- underlaget till följd av den generalise- rande regeln om bortseende från sjuk— ledigheter och vikariatskostnader i det fall ledigheten icke varat hela redovis- ningsåret. Hög sjukdomsfrekvens inom lärarkåren kan ett annat år efterföljas av låg sjukdomsfrekvens. Likaledes kommer en successivt genomförd ut- byggnad i skoldistrikten av en väl dif- ferentierad lärarkår med distriktsöver— lärare och övningslärare att utjämna skillnaderna skoldistrikten emellan. öka- de förutsättningar skulle för övrigt ska— pas för en sådan differentiering av lä- rarkårerna genom att bidragsstödet till

avlöningskostnaderna för olika lärarka- tegorier bleve enhetligt.

Utredningen vill i detta sammanhang även något beröra de administrativa fördelar, vilka skulle uppnås genom sammanförandet av bidragen.

Då enligt gällande system de till sam- manförande föreslagna fjorton speciella skolbidragen i allmänhet grundas å skol- distriktens faktiska avlöningskostnader för lärarpersonal inom folk- och fort- sättningsskoleväsendet, måste dessa kost- nader redovisas och i vissa avseenden styrkas i samband med skoldistriktens statsbidragsrekvisitioner. Detta medför ett mycket omfattande administrativt arbete för skoldistrikten. Visserligen har en förenkling av rekvisitionsförfaran- det enligt gällande system genomförts så, att alla de fjorton statsbidragen rek- vireras på endast tre blanketter, men å en var av dessa skola dock uppgifter lämnas i ett 25-tal kolumner för varje anställd lärare. Härtill kommer veri- fikationsmaterial till bestyrkande av riktigheten av varje löneavdrag m. m.

Givet är att det omfattande rekvisi- tionsmaterialet medför ett betydande och tidsödande arbete även för folkskol- inspektören, som har att granska och avgiva yttrande över varje rekvisition, för länsstyrelsen, som har att pröva rekvisitionerna och utbetala beviljade bidrag, samt för vederbörande revisions- myndigheter.

Enligt det av utredningen föreslagna bidragssystemet skulle de ifrågavarande fjorton bidragen sammanföras till ett enda och detta sålunda rekvireras på endast en blankett. Uppgift skulle icke längre erfordras för varje särskild lä- rare utan å blanketten skulle endast för varje inom skoldistriktet förekommande löneklass behöva angivas antalet hela och delar av statsbidragsberättigande tjänster. Endast för de i allmänhet få- taliga fall att en innehavare av en stats-

• Sida 67
•  Original

bidragsberättigande tjänst åtnjutit ledig- het för sjukdom under hela redovis- ningsåret eller ledighet under minst 30 dagar i följd för studier eller offentligt uppdrag skulle erfordras specificerade uppgifter av samma natur som enligt gällande system. Uppgift skulle vidare lämnas om antalet under redovisnings- året utbetalade kallorts— och finskspråk- tillägg. Slutligen skulle angivas storle- ken av de avdragsbelopp — kommun- andelen — som vid statsbidragets be- stämmande skulle göras å det belopp som motsvarade hela bidragsunderlaget. Då emellertid storleken av avdragsbe- loppet per tjänst skulle vara angiven i en vid statsbidragsförfattningen fogad förteckning samt antalet avdragsbelopp för ett skoldistrikt skulle vara detsam— ma som antalet statsbidragsberättigande tjänster i distriktet, skulle endast be- höva angivas totalbeloppet, framräknat genom en enkel multiplikation. Å föl- jande sidor har intagits ett av utred- ningens sekretariat såsom exemplifika- tion uppgjort utkast till rekvisitions- blankett.

Antalet uppgifter, som i rekvisition skulle lämnas av ett skoldistrikt komme sålunda att radikalt nedbringas. Härige- nom skulle vinnas en påtaglig förenk- ling av det administrativa statsbidrags- arbetet icke blott för skoldistrikten utan även för de granskande, prövande och reviderande statliga myndigheterna. Att märka är i detta sammanhang, att kon- troll av att de i statsbidragsrekvisition för det sammanförda bidraget lämnade uppgifterna äro riktiga, kan ske med ledning av för skoldistriktet fastställda tim- och undervisningsplaner samt and— ra för folkskolinspektören direkt till- gängliga uppgifter, såsom vid läsårets början ingivna uppgifter beträffande skolformer, lärare och läraravdelningar enligt skolöverstyrelsens formulär av den 21 juni 1955, beslut om löneklass-

placering, begränsad undervisningsskyl- dighet, vissa beviljade tjänstledigheter m. m.

Utredningen vill sålunda föreslå, att de ifrågavarande fjorton i utredningens förut angivna förteckning över behand— lade bidrag såsom nr 19—28, 33 och 42—44 betecknade bidragen samman- föras till ett enhetligt reglerat statsbi- drag till folkskoleväsendet i allmänhet. I bidragsunderlaget för detta samman- förda statsbidrag skulle ingå följande utgiftsfaktorer.

1. Belopp motsvarande årslönen en- ligt den för tjänsteinnehavaren vid vår- terminens början gällande löneklassen för alla hela eller delar av på förut an- givet sätt beräknade statsbidragsberät- tigande tjänster.

2. Belopp motsvarande skoldistriktets faktiska kostnader för avlönande av vi- karier för tjänsteinnehavare, som åtnju- ta ledighet för sjukdom under hela läs- året eller ledighet under minst 30 dagar i följd för studier eller offentligt upp- drag med högst B-avdrag å lön, i båda fallen minskat med belopp motsvarande summan av de löne- och sjukpenning- avdrag tjänsteinnehavarna fått vid- kännas.

3. Belopp motsvarande under redo- visningsåret faktiskt utbetalade kallorts- tillägg och finskspråktillägg. Det sammanförda bidraget skulle till varje skoldistrikt utgå med ett belopp motsvarande summan av dessa utgifts- faktorer, minskad med ett avdragsbe- lopp per statsbidragsberättigande tjänst, vilket avdrag skulle liksom nu fixeras i statsbidragsförfattningen med olika vär- den för de skilda hyresgrupperna. De av utredningen företagna prov- undersökningarna ha givit vid handen, att om avdragsbeloppen i hyresgrupper- na 1—5 bestämmas till respektive 916, 1 148, 1 310, 1 550 och 1 791 kronor, sum- man av det sammanförda nya bidraget

• Sida 68
•  Original

Utkast till blankett för

Rekvisition ov statsbidrag till avlönande av lärare inom folk- och fortsättningsskolan.

Till länsstyrelsen i ..................

Skolstyrelsen i .....................................................................................................................

anhåller om statsbidrag enligt kungörelsen ________________________ till avlönande av lärare inom folk- och

fortsättningsskolan för redovisningsåret 1. 7. 19 __________ —30. 6. 19 .......... med nedan angivna belopp.

Statsbidrag till Kronor öre avlöning (kol. 9 & omstående sido) ................ kr ___________ minskat med skoldistriktens kostnader, __________ avdrag

& ___________________ kr .............................. kr .............................................. merkostnader för vikarier vid vissa längre sjukledigheier (se bilaga) . . .. ..................................

» » » vid tjänstledigheter på grund av studier eller

offentligt uppdrag med högst B-ovdrag & lön (se bilaga). . . . . . . . . . .. __

kollorlslillögg. ................... tillägg & ................... kr finskspröktillögg, .................. tillägg & 600 kr

Summa ..................................... Avgör:

för redovisningsåret uppburna förskott & statsbidraget

för mycket uppburna medel . . .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. . . . . . . . . . . . Summa .................................... Återstår att utbekommn Summa ....................................

Postgirokonto nr ........................

Att de uppgifter, på vilka rekvisitionen grundar sig. äro riktiga betygur

....................... den19

På skolstyrelsens vägnar

ordförande

• Sida 69
•  Original

Ortsgruppz. .................. Hyresgrupp: . _________________ Kallortsklass: __________________ Extra ordinarie övningslärare och timlärare Summa Summa " Antal Folkskolan Fortsättningsskolan tjänster Arslön årslöner ""i"" hela Antal Kol. 1 + per Kol. 7 ass tjänster Antal Antal under Antal kol. 4 + tjänst gånger vecko- tjänster v'sn'n tjänster kol. 6 kol. & timmar Kol. 3/30 '. ' 95 Kol. 5/1oeo timmar ', 1 2 3 4 5 s 7 a 9 | 10 .............................................................................................................................................. j 11 ...............................................................................................................................................

12 ................................................................................................................................................

1 3 .................................... _. ,

14 ..................................................................................................................................................... | 15 ................................................................ , ................................................................... , ........ ' 16 ........................................................................................................................................... .

17 ...................

13 ..................................................................................................................................................

19 .................................................................................................................................................... » 20 ........................................................................................................... i _. 21 _____________________________ . ............................................................................................................ - 22 ................................................................................................................................................... i 4 23 ....................................................................................................................................................

24 _______________________________________________________________________________________________

Anvisningar:

1. Tjänsterna enligt kol. 2 och antalet timmar enligt kol. 3 och 5 upptagas i de löneklasser. som vid vårterminens * början äga tillämpning för tjänsteinnehavarna eller de normalt tjänstgörande timlärarna. oberoende av even- ) tuellt förekommande tjänstledigheter. Några vikarier skola däremot ej upptagas. Tjänst enligt kol. 2, som : varit inrättad minst en termin men ej hela läsåret upptages som halv. Av extra ordinarie övningslärare j och timlärare fullgjorda veckotimmar. som förekommit minst en termin men ej hela läsåret, upptagas med

halva antalet.

lo . Distriktsöverlärare och tjänstgörande pensionerade lärare redovisas med angivande av löneklassnummer & formulärets sista rader. varvid som årslön för pensionerad lärare upptages ett belopp motsvarande 2/3 av årslönen i den tillämpliga löneklassen.

3. Vid beräknandet av antalet tjänster enligt kol. 4 erhålles en hel tjänst för varje 30-tal veckotimmar. Överskju- tande timmar redovisas i bråkdelar av 30. På motsvarande sätt beräknas antalet tjänster enligt kol. 6 med hän syn tagen till att en hel tjänst motsvaras av 1080 undervisningstimmar.

• Sida 70
•  Original

till alla landets skoldistrikt skulle i stort sett motsvara den summa vartill bidrags- givningen skulle uppgått om bidragen utgått som fjorton speciella bidrag. Emellertid har utredningen under av- snittet rörande systemet för den fort- satta bidragsgivningen tidigare föresla- git att de som nr 1, 3, 4, 8, 16, 31, 36, 39, 40, 51, 52 och 54—57 betecknade femton bidragen skola indragas och kommunerna lämnas kompensation för förlusten av dessa bidrag genom redu- cerade avdragsbelopp å det samman- förda statsbidraget till folkskoleväsen- det i allmänhet. Förut har angivits, att avdragsbeloppen per lärartjänst borde minskas med 700 kronor för att sum- man avdragsreduktioner skulle motsva- ra summan avlösta bidrag. Härvid ut- gick utredningen från de lärartjänster, för vilka enligt gällande bestämmelser skall göras avdrag, d.v.s. för läsåret inrättade folk- och småskollärartjänster. Med de av utredningen nu föreslagna grunderna för bestämmande av det sam- manförda lärarlönebidraget skulle av- drag göras för summan statsbidrags- berättigande tjänster. Då i denna sum- ma även ingå sådana tjänster, som mot- svara den undervisningsskyldighet, vil- ken fullgöres av annan lärarpersonal, d. v. s. timlärare och olika slag av öv- ningslärare, måste antalet statsbidrags- berättigande tjänster vara större än an- talet enligt gällande regler beräknade lärartjänster. Härav följer att avdrags- reduktionen per statsbidragsberättigan- de tjänst bör vara något mindre än nyss angivna belopp av 700 kronor. Utredningen har företagit en beräk— ning av den avdragsreduktion per stats- bidragsberättigande tjänst som skulle erfordras för att summan av avdrags- reduktionerna i hela landet skulle mot- svara summan av de till avlösning före- slagna femton speciella driftbidragen till alla landets kommuner. Därvid ut-

gick utredningen från det framräknade och i tabell 6 angivna totalantalet stats— bidragsberättigande tjänster läsåret 1951/52 i de i nämnda tabell angivna skoldistrikten. Detta totalantal jämför— des med det faktiska antalet lärartjäns- ter samma läsår i dessa skoldistrikt, för vilka enligt gällande bestämmelser skul- le göras avdrag. Resultatet blev, att an- talet statsbidragsberättigande tjänster visade sig utgöra 115,2 % av antalet med avdrag förenade lärartjänster. Un- der förutsättningen att förhållandet var i stort sett detsamma i alla landets skol- distrikt kunde då avdragsreduktionen per statsbidragsberättigande tjänst för läsåret 1951/52 beräknas till (___—700x 100) 115,2 608 kronor.

Utredningen har jämväl gjort en slut— beräkning beträffande verkningarna för de i tabell 6 angivna skoldistrikten, för vilka uträknats antalet statsbidragsbe- rättigande tjänster, av utredningens för- slag beträffande såväl avlösningen av femton speciella driftbidrag som sam- manförandet av fjorton skolbidrag till ett enda sådant bidrag. Resultatet av dessa beräkningar angives i tabell 7. Därvid angives i kolumn 1 skoldistrik- tens namn, i kolumn 2 summan av de till avlösning föreslagna bidrag, som skoldistriktet (kommunen) sammanlagt uppbar år 1953. I kolumn 3 har angivits det beräknade antalet statsbidragsberät- tigande tjänster i ett vart av distrikten för läsåret 1951/52. Summan av avdrags- reduktionerna, 608 kronor per statsbi- dragsberättigande tjänst, har uträknats i kolumn 4 och dessa siffror angiva sålun- da storleken av den kompensation för avlösningen, som skulle komma kommu- nen till godo. Genom att värdena för kompensationen (kolumn 4) minskats med värdena för de nuvarande bidra- gen (kolumn 2) har framräknats den absoluta statsbidragsförändringen till

• Sida 71
•  Original

Tabell 7. Utvisande de sammanlagda verkningarna av utredningens förslag beträffande såväl avlösningen av femton speciella driftbidrag som sammanförandet

av fjorton skolbidrag.

Diffe- _ rensen Antal Differens för Samman— tjänster . lärarlö- lagd diffe- Bidrag enl. ut- Blåggg nebidra- rensi öre Skoldistrikt 1953 red- 608 kr get 1 per skat- ningens er t'änst Öre er öre per tekrona defini— P 1 K P skatte- (kol. . ronor skatte— tion krona krona 6+kol. 7) (tabell 6) 1 2 3 4 5 6 7 8 Blidö .............. 5 028 9 5 472 + 444 + 2,21 — 5,96 _— 3,75 Botkyrka .......... 21 368 39 23 712 + 2 344 + 0,89 + 0,49 + 1,38 Danderyd .......... 25 398 37 22 496 —— 2 902 —— 0,98 + 0,31 — 0,67 Ekerö .............. 15 315 23 13 984 — 1 331 — 1,00 + 1,21 + 0,21 Färingsö ........... 11 579 15 9 120 _ 2459 —— 3,23 + 3,63 + 0,40 Grödinge ........... 6 889 11 6688 — 201 — 0,41 ——0,23 — 0,64 Knutby ............ 11 570 21 12 768 + 1 198 + 1,88 + 2,16 + 4,04 Lyhundra .......... 17 680 36 21 888 + 4 208 + 4,64 + 0,78 + 5,42 Märsta ............. 16 315 25 15 200 — 1 115 — 1,06 + 0,16 _ 0,90 Nacka ............. 53 438 81 49 248 _ 4 190 — 0,52 —0,20 — 0,72 Nynäshamn ........ 27 790 38 23 104 — 4 686 — 1,57 + 1,42 — 0,15 Salem .............. 7408 12 7 296 — 112 — 0,15 + 1,65 + 1,50 Vallentuna ......... 13 458 21 12 768 — 690 _ 0,76 + 5,23 + 4,47 Öregrund ........... 6 233 17 10 336 + 4 103 + 10,84 + 4,53 + 15,37 Alvastra ........... 9 782 23 13 984 + 4 202 + 6,25 + 3,67 + 9,92 Aspveden .......... 6 938 17 10 336 + 3 398 + 7,83 — 6,86 + 0,97 Borensberg ......... 16 195 27 16 416 + 221 + 0,23 — 1,75 — 1,52 Finspång ........... 51 297 66 40 128 — 11 169 — 2,81 + 0,17 — 2,64 Hällestad .......... 11 083 23 13 984 + 2 901 + 3,27 + 4,99 + 8,26 Landeryd .......... 5 303 9 5 472 + 169 + 0,37 — 1,86 _ 1,49 Linköping .......... 131 106 191 116 128 — 14 978 —— 0,79 —0,21 — 1,00 Söderköping ........ 19 885 31 18 848 — 1 037 — 0,85 + 0,79 —— 0,06 Södra Göstring ...... 6 618 15 9 120 + 2 502 + 5,20 + 1,84 + 7,04 Södra Kinda ........ 7 838 19 11 552 + 3 714 + 6,25 + 6,73 + 12,98 Vreta kloster ....... 17 888 33 20 064 + 2 176 + 1,47 + 0,79 + 2,26 Västra Vikbolandet. . 11 402 22 13 376 + 1 974 + 2,78 + 1,06 + 3,84 Bräkne-Hoby ....... 11 542 25 15 200 + 3 658 + 5,28 + 6,26 + 11,54 Hallabro ........... 10 780 22 13 376 + 2 596 + 5,69 + 4,85 + 10,54 Hasslö ............. 3 389 9 5 472 + 2 083 + 11,08 — 1,00 + 10,08 Lyckeby ........... 20 840 40 24 320 + 3 480 + 3,14 + 1,04 + 4,18 Olofström .......... 16 313 23 13 984 — 2 329 — 2,18 + 3,40 + 1,22 Ronneby stad ....... 19 494 34 20 672 + 1 178 + 0,56 + 0,35 + 0,91 Haparanda ......... 8 350 16 9 728 + 1 378 + 1,71 + 6,80 + 8,51 Hortlax ............ 19 792 36 21 888 + 2 096 + 2,69 —4,99 — 2,30 Jokkmokk .......... 59 397 73 44 384 — 15 013 — 3,43 — 0,67 _ 4,10 Junosuando ........ 10 950 27 16 416 + 5 466 + 19,94 + 0,89 + 20,83 Korpilombolo ....... 20 967 51 31 008 + 10 041 + 16,80 —0,83 + 15,97 Nederkalix ......... 70 424 126 76 608 + 6 184 + 1,95 — 1,68 + 0,27 Älvsbyns köp.. . . . .. 11 672 19 11 552 _ 120 — 0,17 + 0,51 + 0,34 Älvsby lk ........... 27 626 58 35 264 + 7 638 + 6,00 — 5,68 + 0,32 Summa 846 340 1 420 863 360 + 17 020 _ — ——

• Sida 72
•  Original

följd av avlösningen för ett vart av dis- trikten, kolumn 5. Sistnämnda värden ha därefter omräknats i öre per skatte- krona, kolumn 6. I kolumn 7 ha ånyo redovisats de statsbidragsförskjutningar för ifrågavarande skoldistrikt, som an— givits i tabell 6 såsom en följd av sam- manförandet av de fjorton skolbidra- gen. Slutligen ha i kolumn 8 adderats värdena i kolumnerna 6 och 7, varige- nom erhållits totalresultatct av de före- slagna omläggningarna.

Av tabell 7 kan sålunda utläsas de ekonomiska verkningar för ett antal så— som representativa ansedda skoldistrikt, som utredningens förslag skulle fått om det varit genomfört år 1953. Ehuru de redovisade siffrorna bygga på ett nu- mera icke fullt aktuellt material synas de dock utredningen klart ge vid han- den att förskjutningarna av statsbidrags- stödet de skilda kommunerna emellan icke kunna anses vara av den storleks- ordningen, att den i utredningens direk— tiv uppställda status-quo-principen skul- le frångås. Det finnes icke anledning antaga att ett senare uppgiftsmaterial skulle förändra bilden i detta avseende. Om den föreslagna reformen kunnat utan väsentlig olägenhet ur status-quo- synpunkt genomföras år 1953, bör den således även kunna genomföras senare.

En annan sak är, såsom utredningen tidigare framhållit, att utvecklingen i kommunerna av de tidigare statsunder- stödda verksamhetsgrenarna kan ha medfört ökning av de statsbidrag, som nu skulle avlösas. Denna ökning bör då, för att statsbidragsstödet till alla landets kommuner sammanlagt icke skall för- ändras till följd av systemförändringen, medföra motsvarande ökning av den kompensation kommunerna skulle få genom avdragsreduktionerna i det sam- manförda bidraget. Utredningen har därför sökt finna en metod för uppräk- ning av avdragsreduktionerna. Därvid

har utredningen funnit, att anslagsan- visningen för de ifrågavarande till av- lösning föreslagna femton speciella statsbidragen från budgetåret 1952/53 till budgetåret 1955/56 ökat med 54 %. Av det i tabell 6 redovisade totalantalet statsbidragsberättigande tjänster i där upptagna skoldistrikt framgår, att detta totalantal från läsåret 1951/52 till läs— året 1954/55 ökat med endast 10 %. An- ses dessa utvecklingssiffror vara repre- sentativa för hela landet, blir följden att den förut framräknade avdragsreduktio- nen per statsbidragsberättigande tjänst vid en avlösning, som grundades på för- hållandena 1955,/56 torde böra uppräk- 608X154

110 uu företagen avlösning bliva således kommunerna kompenserade genom av- dragsreduktioner å det sammanförda skolbidraget av 851 kronor per stats- bidragsberättigande tjänst, och avdrags- beloppen per sådan tjänst i de skilda hyresgrupperna böra sålunda bestäm— mas till resp. 65, 297, 459, 699 och 940 kronor.

Utredningen vill slutligen framhålla, att de av utredningen företagna prov- undersökningarna och gjorda beräk- ningarna väsentligen haft till syfte att visa den relativt ringa betydelse om- läggningen av bidragssystemet skulle få för kommunernas ekonomi. Ur dessa synpunkter har det synts utredningen vara av mindre betydelse, att under- sökningsmaterialet delvis varit mindre aktuellt och att undersökningen begrän- sats till ett fåtal skoldistrikt. Annorlun- da kan det emellertid te sig, då det gäl- ler att av resultatet av beräkningarna draga säkra slutsatser om storleken av de avdragsbelopp, som skola göras å de omräknade statsbidragen för att sum— man av det nya bidraget skall så nära som möjligt motsvara summan av dels de fjorton sammanförda lärarlönebidra-

nas till 851 kronor ( ). Vid en

• Sida 73
•  Original

gen och dels de avlösta femton bidragen. För en säkrare bedömning i detta av— seende kunde erfordras färskare mate- rial från ett större antal skoldistrikt. Utredningen vill emellertid framhålla, att en mindre förskjutning av de fram- räknade avdragsbeloppen efter nya be- räkningar skulle få relativt ringa eko— nomisk betydelse. Nämnas må som exempel, att en upp- eller nedräkning av avdragsbeloppet per statsbidragsbe- rättigande tjänst med 100 kronor i ge-

nomsnitt för de av utredningen under- sökta skoldistrikten icke skulle motsva- ra mer än 2,89 öre per skattekrona. Med hänsyn härtill synes det utredning- en vara försvarligt såväl att åtnöjas med det ovan redovisade undersökningsma- terialet som att avrunda avdragsbelop- pen till närmaste hundratal, i vilket senare fall den nuvarande ordningen med lika stora intervaller mellan grup- perna kan bibehållas.

• Sida 74
•  Original

SJÄTTE KAPITLET

Statsbidrag till högre kommunala skolor

Enligt gällande bestämmelser utgår stats- bidrag under skilda förutsättningar till — förutom folk- och fortsättningsskole- väsendet — sju slag av kommunala sko- lor, nämligen kommunala flickskolor, kommunala realskolor, praktiska kom- munala realskolor, högre folkskolor, kommunala gymnasier, handelsgymna- sier och yrkesskolor.

Statsbidrag till de fyra förstnämnda slagen av skolor utgår enligt kungörel- se den 8 juni 1951 (nr 541) om stats- bidrag till avlönande av lärare vid hög— re kommunala skolor enhetligt med 78 % av skolområdets kostnader enligt statens allmänna avlöningsreglemente och avlöningsreglementet för övnings- lärare samt övriga för lärare vid skolan gällande avlöningsbestämmelser.

För de kommunala gymnasierna ha ej i författning fastställts några statsbi- dragsgrunder, utan bestämmes statsbi- dragets storlek från fall till fall av Kungl. Maj:t. Gällande kungörelse av den 18 juni 1926 (nr 290) reglerar en- dast ansökningsförfarandet och inne- håller stadganden om de uppgifter, som skola lämnas vid ansökan om statsbi- drag. Intill mitten av 1940-talet utgingo bidrag i synnerligen begränsad omfatt— ning. Budgetåret1946/47 beviljades stats- bidrag sålunda endast för två kommu— nala gymnasier med ett sammanlagt bc- lopp av 30 000 kronor. Under senare år har emellertid omfattningen av stats— bidragsgivningen ökat, och för närva— rande utgå bidrag till 19 gymnasier. En-

ligt nuvarande praxis är bidraget 15 000 kronor per ring, vilket uppskattnings— vis motsvarar omkring 30 % av lärar- lönekostnaderna. Statsbidrag utgår ej omedelbart efter det att ett gymnasium påbörjat sin verksamhet utan först se— dan studentexamen avlagts vid gymna- siet. Första året statsbidrag utgår, be- viljas detta endast för den lägsta ringen, men följande år utsträckes bidragsgiv- ningen med en ring i taget. Då ett suc- cessivt förstatligande av kommunalt gymnasium kan påbörjas något år efter det att statsbidrag börjat utgå, kan det inträffa, att ett år den lägsta ringen är förstatligad, statsbidrag utgår för andra ringen under det att skolområdet självt får helt bestrida kostnaderna för den högsta ringen. För närvarande äro 11 av gymnasierna föremål för successivt förstatligande.

Enligt kungörelse den 5 juni 1953 (nr 528) utgår statsbidrag till handels— gymnasier, där ej annorlunda särskilt stadgas, med 60 % av gymnasiets kost— nader enligt de för rektor och lärare i kungörelsen meddelade avlöningsbe— stämmelserna. Föreligga särskilda skäl må emellertid efter beslut av Kungl. Maj:t statsbidrag kunna utgå med högre belopp än som skulle följa enligt huvud— regeln, dock att för samtliga statsunder— stödda handelsgymnasier det samman— lagda statsbidraget under visst budgetår icke må överstiga 70 % av skolområde- nas lönekostnader.

Grunderna för statsbidrag till yrkes-

• Sida 75
•  Original

» i i !

skolor ha omprövats av 1955 års riks- dag och fastställts i kungörelse den 30 juni 1955 (nr 504). Enligt dessa nya föreskrifter skall statsbidrag till lokala yrkesskolor beräknas efter olika regler för heltidskurs med normalläsår och för deltidskurs samt för kurser av skil- da slag. För heltidskurs gäller i allmän- het att statsbidraget utgår dels med 78 % av avlöningskostnaderna för lärar- personalen och dels med ett i författ- ningen fixerat belopp per kurs, olika för skilda slag av kurser. Avlöningskost- naderna skola härvid beräknas på det generaliserande sättet, att de anses mot— svara '/3 av de kontanta avlöningsför- måner, som för budgetåret skulle hava tillkommit en å vederbörande ort sta- tionerad statlig tjänsteman, placerad i viss angiven löneklass, olika för skilda slag av kurser, dock med den begräns- ningen, att det sammanlagda statsbidra- get till avlöning åt lärare i samtliga heltidskurser ej må överstiga 78 % av de för den ifrågavarande tiden till lä- rarna i heltidskurser utbetalade löner- na. Statsbidrag till deltidskurs utgår i allmänhet med åtta kronor per under- visningstimme men kan om särskilda skäl föreligga höjas till högst tolv kro- nor per undervisningstimme. Till ersätt- ning åt föreläsare utgår statsbidrag med 75 % av verkliga kostnaden, dock högst 25 kronor för föreläsningstimme, när rese— och traktamentsersättning icke ut- går till föreläsare, och högst 50 kronor för föreläsningstimme, när rese- och traktamentsersättning utgår.

För de nu angivna sju statsbidragen till andra kommunala skolor än till dem som tillhöra folk- och fortsättningsskole- väsendet, tillämpas sålunda för närva- rande flera olika bidragsregler. Ur för- enklingssynpunkt kunde därför synas ligga nära till hands att sammanföra alla de ifrågavarande statsbidragen till ett enda, efter generaliserande grunder

beräknat nytt statsbidrag. Av särskilda skäl har utredningen emellertid ansett sig böra avstå från en så långt gående förenkling.

Vid ett sammanförande av alla de ifrågavarande sju speciella statsbidra- gen till ett enda bidrag till högre kom- munala skolor skulle för detta nya bi- drag få fastställas enhetliga beräknings- grunder. Naturligt torde därvid vara att i huvudsak tillämpa de beräkningsgrun- der, vilka utredningen förut föreslagit beträffande det sammanförda bidraget till folkskoleväsendet i allmänhet. Med hänsyn till de varierande beräknings- grunderna för de nuvarande högre skol- bidragen skulle detta emellertid med- föra vissa svårigheter.

Vad först angår bidragsunderlaget för ett sammanfört högre skolbidrag skulle däri endast ingå avlöningskostnaderna för den för undervisningen erforderliga lärarpersonalen. De särskilda materiel— bidragen för yrkesskolor skulle sålunda bortfalla, vilket kan anses vara en olä- genhet med hänsyn till de större mate- rielkostnaderna vid denna skolform. En annan svårighet beträffande bestämning— en av bidragsunderlaget är, att för viss lärarpersonal statligt lönereglemente icke finnes utan lönesättningen är en kommunal angelägenhet. Det kan då vara tveksamt om som grund för beräk- ningen av avlöningskostnaderna bör ta- gas den löneklass, vari vederbörande lärare faktiskt placerats, eller om man skulle få — såsom fallet nu är beträf- fande yrkesskolorna — utgå från viss i statsbidragsförfattningen fixerad löne- klass. I det senare fallet skulle sålunda olika regler få tillämpas för lönekost- nadsberäkningen för skilda kategorier lärarpersonal. Vidare tillkommer svårig- heter att omräkna undervisningen ge- nom tillfälliga föreläsare m. fl. i stats- bidragsberättigande tjänster.

Ett sammanförande av flera speciella

• Sida 76
•  Original

statsbidrag till ett enhetligt bidrag skul- le innebära att icke blott bidragsunder- laget för det sammanförda bidraget ble- ve. enhetligt bestämt, utan även att det nya bidraget skulle utgå med en och samma procentuella andel av det nya bidragsunderlaget. Såsom förut angivits utgå de nu ifrågavarande statsbidragen enligt gällande bestämmelser med olika andelar av det för ett vart bidrag be- stämda bidragsunderlaget. Under det att bidragsprocenten är 78 för de kommu- nala flickskolorna, kommunala realsko- lorna, praktiska kommunala realskolor- na och högre folkskolorna, utgår som nämnts statsbidraget till handelsgymna- sierna med 60—70 och till de kommuna- la gymnasierna uppskattningsvis med omkring 30 % av resp. bidragsunderlag. Även för yrkesskolorna är bidragspro- centen på lärarlönekostnaderna 78, men då tillkommer därutöver statsbidrags- belopp, som beräknats på andra utgifts— faktorer. Skulle bidraget såvitt avser yr- kesskolorna beräknas endast på grund— val av antalet statsbidragsberättigande tjänster, skulle det motsvara högre pro- centuell andel av dessa kostnader än 78. Ehuru totalsumman statsbidrag till han- delsgymnasier och kommunala gymna- sier är relativt ringa jämfört med stats- bidragen till de förstnämnda fem skol- formerna, kan dock antagas att bidrags- procenten för handelsgymnasierna och de kommunala gymnasierna skulle få höjas till något över 70 % och för de övriga skolformerna sänkas till samma värde för att statens utgifter för den samlade statsbidragsgivningen skulle förbli oförändrade. Ett sammanförande av ifrågavarande sju statsbidrag skulle därför medföra viss omfördelning av statsbidragen så, att kommuner med enbart kommunal flickskola, realskola, praktisk realskola, högre folkskola eller lokal yrkesskola skulle genom reformen

få något minskade statsbidrag under det att kommuner med handelsgymnasium eller kommunalt gymnasium skulle göra en i kronor räknat icke obetydlig stats- hidragsvinst. Ehuru en sådan omfördel- ning relativt sett skulle ha tämligen ringa ekonomisk betydelse för de i all- mänhet väl bärkraftiga kommuner, som driva skolor av nu ifrågavarande form, kan dock sägas, att anledning saknas för utredningen att föreslå en åtgärd, som dock åtminstone principiellt skulle stå i strid med status-quo—principen. Härtill kommer att antalet ansökningar om statsbidrag till nu ifrågavarande sko- lor är relativt ringa, varför en förenk- ling av bidragsberäkningen samt om- räknings- och prövningsförfarandet be— träffande dessa bidrag skulle få endast begränsad betydelse. Utredningen har därför ansett sig i förevarande avseende böra begränsa sitt förslag till en gene— raliserande beräkning av ett enhetligt statsbidrag till kommunala flickskolor, kommunala realskolor, praktiska kom- munala realskolor och högre folkskolor. Uppenbart är emellertid att om så fram- deles skulle befinnas lämpligt, det i det följande föreslagna statsbidragssystemet för nämnda skolformer lätt kan göras tillämpligt icke blott på handelsgymna- sier och kommunala gymnasier utan även på kommunala yrkesskolor. Förut— sättning härför är såsom nämnts, att den nuvarande differentieringen av pro— centsatsen för statsbidrag för de skilda skolformerna slopas. Utredningen vill för sin del framhålla önskvärdheten av en reform i denna riktning och vill även ifrågasätta huruvida icke i samband med överväganden om ett sådant enhetlig- görande av procentsatsen borde till om- prövning upptagas även frågan huru- vida anledning alltjämt föreligger att differentiera statsbidragsstödet till real— skoleundervisningen beroende på om

• Sida 77
•  Original

skolformen administreras som statlig realskola, kommunal realskola, inbyggd realskola eller enhetsskola. Statsbidragen till kommunala flick- skolor, kommunala realskolor, praktiska kommunala realskolor och högre folk- skolor, i det följande gemensamt kallade högre kommunala skolor, utgå enligt gällande bestämmelser såsom lärarlöne- bidrag, därvid som bidragsunderlag sko- la tagas de faktiska avlöningskostnader- na. De skäl, som av utredningen anförts för att ur förenklingssynpunkt beräkna det sammanförda folkskolebidraget efter en generaliserande beräkning av de hu- vudsakliga löneutgifterna för folkskole- väsendet, tala enligt utredningens me- ning för att samma metod kan och bör tillämpas vid beräkning av ett enhetligt statsbidrag till nu ifrågavarande skolor. Detta innebär, att man även i förevaran- de fall skulle utgå från antalet stats- bidragsberättigande tjänster och i bi- dragsunderlaget för det sammanförda högre skolbidraget inräkna ett belopp motsvarande årslönen enligt den löne— klass vederbörande tjänsteinnehavare tillhörde vid vårterminens början. Anta- let hela och delar av statsbidragsberätti— gande tjänster skulle härvid kunna be- räknas på samma sätt som för folkskole- bidraget. Varje för redovisningsåret in- rättad rektors- eller lärartjänst borde så- lunda beräknas som en hel statsbidrags- berättigande tjänst, vare sig tjänsten uppehållits av innehavaren eller dennes vikarie. Som 1lao statsbidragsberättigan- de tjänst borde vidare få tillgodoräknas varje enligt fastställd timplan fullgjord veckotimme utöver antalet veckotimmar för de hela statsbidragsberättigande tjänsterna, dock icke veckotimme på vilken enligt gällande bestämmelser fyll- nadstjänstgöring skall fullgöras. Har hel eller del av statsbidragsberättigande tjänst innehafts av pensionerad lärare,

borde en reducering ske med 1/3. Anord- ning, som varit vidtagen kortare tid än hela läsåret men minst en termin, borde få tillgodoräknas med halva värdet.

För tillgodoräknande av tjänst eller veckotimme som underlag för statsbi- dragets bestämmande borde, liksom för folkskoleväsendet, gälla att anordning- en varit i överensstämmelse med med- delade normerande bestämmelser angå- ende skolväsendet i fråga eller blivit i särskild ordning godkänd av vederbö- rande myndighet.

Av skäl, som närmare utvecklats vid behandlingen av det sammanförda folk- skolebidraget, torde i bidragsunderlaget jämväl få inräknas vissa speciella utgif- ter för vederbörande kommun. Sålunda borde vid sjukledighet för lärare hela läsåret och vid ledighet för lärare under mer än 30 dagar i följd för studier eller offentligt uppdrag med högst B-avdrag å lön till bidragsunderlaget få läggas belopp motsvarande skillnaden mellan kostnad för vikarie för den ledige lära- ren och de löne- och sjukpenningavdrag den senare fått vidkännas.

I överensstämmelse med vad som fö- reslagits för folkskoleväsendets del böra utbetalade kallortstillägg inräknas i bi- dragsunderlaget. Härutöver förekommer emellertid ytterligare ett lönetillägg till vilket enligt utredningens mening hän- syn bör tagas vid beräknande av bi- dragsunderlaget. Enligt k. br. den 6 juni 1952 utgår till folkskollärare som med full tjänstgöring förordnats att tjänst- göra vid högre skola utöver lön enligt löneklass ett arvode, som per dag räk- nat uppgår till 2 kronor 50 öre, 5 kro- nor eller 7 kronor 50 öre. Då betydelsen av dessa kostnader kunna vara synner- ligen varierande för olika skolor synes kompensation ej kunna lämnas kom- munerna för dessa arvoden genom ökad bidragsprocent. Det lämpligaste torde

• Sida 78
•  Original

därför vara att arvodena inräknas i bidragsunderlaget med det belopp som faktiskt utbetalats till lärarna.

Utredningen har företagit en provbe- räkning rörande verkningarna av den föreslagna generaliserande beräknings- metoden för ett sammanfört högre skol- bidrag. Därvid utgick utredningen från statsbidragsrekvisitionerna för budget- året 1953/54 eller i en del fall från bud- getåret 1952/53 för de 18 kommuner in- om provundersökningsområdet (Stock- holms, Östergötlands, Blekinge och Norr- bottens län) som för nämnda budgetår uppburit statsbidrag till högre kommu- nala skolor.

I följande tabell 8 redovisas resultatet av denna provundersökning. Därvid an- gives i kolumn 1 de berörda kommuner- na, i kolumn 2 det sammanlagda bidrags- underlaget för nu ifrågavarande stats- bidrag, som enligt bidragsrekvisitioner— na lagts till grund för bidragsberäkning- en enligt gällande regler. Detta bidrags- underlag kommer i följande kolumner att jämföras med det bidragsunderlag för det sammanförda högre skolbidra- get, som skulle erhållits om de föreslag- na beräkningsgrunderna för detta till— lämpats på det granskade rekvisitions- materialet. Enligt de föreslagna nya grunderna skulle emellertid mot kom- munernas kostnader för vikarier för lediga lärare kvittas icke blott förekom- mande löneavdrag å den ledige lärarens lön utan även sjukpenningavdrag enligt gällande bestämmelser. Då bestämmel- serna om sjukpenningavdrag vid sjuk- ledighet ieke vore tillämpliga de år undersökningen avser, har utredningen på grundval av de undersökta rekvisi- tionerna uträknat storleken av de sjuk- penningavdrag, som skulle skett å lönen till sjuklediga innehavare av hel eller del av statsbidragsberättigande tjänst. Dessa belopp angivas i kolumn 3, var- efter i kolumn 4 genom subtraktion er-

hållits de omräknade värdena för bi- dragsunderlagen enligt gällande regler med beaktande av sjukförsäkringsrefor- men.

I kolumn 5 har utredningen angivit storleken av den del av bidragsunder- laget för det sammanförda högre skol- bidraget, som skulle motsvaras av års— lönen i vederbörande löneklass vid in- gången av vårterminen det år statsbi- dragsrekvisitionen avsåg med tillägg av förekommande kallortsersättning och arvodestillägg för folkskollärare. Där- jämte har i kolumn 6 sammanräknats de delar av samma bidragsunderlag, som skulle erhållits vid tillämpning av de föreslagna reglerna vid fall av helårs— ledighet på grund av sjukdom och vid ledighet under minst 30 dagar för stu- dier eller offentligt uppdrag. Summan av värdena i sistnämnda båda kolum- ner, som sålunda motsvarar bidragsun- derlaget enligt de föreslagna beräk- ningsgrunderna, har angivits i kolumn 7.

Såsom framgår av en jämförelse mel- lan värdena i kolumnerna 4 och 7 skul- le det bidragsunderlag, som erhölls vid tillämpning av de föreslagna nya bi- dragsgrunderna, nära motsvara det med beaktande av sjukpenningavdragen om- räknade nuvarande bidragsunderlaget. Omläggningen av bidragssystemet ge- nom sammanförande av ifrågavarande fyra speciella statsbidrag till ett gemen- samt bidrag, för vilket bidragsunderla- get beräknades efter generaliserande grunder, skulle sålunda icke påkalla ändring av den nuvarande procentsat- sen för de skilda bidragen, 78 %. Där- emot skulle vid en övergång till det före- slagna ändrade beräkningssystemet in- träda vissa smärre förskjutningar av statsbidraget till de skilda kommunerna. Dessa skillnader angivas i kolumn 8 i kronor för varje kommun och i kolumn 9 i öre per skattekrona i respektive kommun.

• Sida 79
•  Original

Tabell 8. De ekonomiska verkningarna av ett förenklat beräkningssätt för statsbidrag till Iärarlöner vid högre kommunala skolor.

Bidrags- Differens mellan .. _ Bidrags- . _ underlag bidrag enl. före- Bidrags- Bål-åå underla- gå?-;?; för till— slagna och nuva- underlag . get i kol. g läggsbi- S:a nytt rande grunder Sjuk— . enl. de . Kommun enl. rekv. 2 minskat . drag på bidrags- pen- . generali- 1953/54 nin _ med S] uk— serande grund av underlag Öre (1952/53) g penning- d vissa per avdrag avdraget grun erna tjänstle— Kronor skatte- digheter krona 1 2 3 4 5 6 7 8 9 Kommunala flickskolor Södertälje ...... 210 277 912 209 365 208 368 _— 208 368 — 778 — 0,06 Linköping ...... 455 685 17 650 438 035 429 465 6 484 435 949 — 1 627 _— 0,07 Norrköping ..... 576 057 10 040 566 017 556 562 4 265 560 827 — 4 048 — 0,13 Karlskrona ..... 341 651 4 301 337 350 335 470 — 335 470 —— 1 466 — 0,13 Luleå .......... 203 897 9 235 194 662 189 460 — 189 460 — 4 058 — 0,33 Kommunala realskolor Västra Kinda. . . 110 268 6 145 104 123 100 766 3 055 103 821 — 236 — 0,15 Olofström ...... 143 212 — 143 212 142 512 _ 142 512 — 546 _— 0,45 Arjeplog ....... 86 734 —— 86 734 87 575 — 87 575 + 656 + 0,41 Jokkmokk ...... 91 534 — 91 534 89 565 — 89 565 — 1 536 — 0,35 Korpilombolo. . . 76 523 — 76 523 77 296 _— 77 296 + 603 + 0,82 Pajala ......... 87 393 —— 87 393 88 519 — 88 519 + 878 + 0,79 Råneå ......... 114 070 1 632 112 438 111 312 — 111 312 — 878 — 0,55 Töre ........... 75 369 —— 75 369 75 193 —— 75 193 — 137 _ 0,14 Älvsbyn ........ 184 905 2 228 182 677 180 365 — 180 365 — 1 803 — 2,14 Övertorneå ..... 140 585 2 202 138 383 133 615 4 991 138 606 + 174 + 0,15 Praktiska kom- munala realskolor Nacka ......... 442 757 11 164 431 593 431 731 —— 431 731 + 108 + 0,01 Norrköping ..... 602 041 5 252 596 789 594 313 —— 594 313 — 1 931 — 0,06 Högre folkskolor Jämshög ....... 42 411 228 42 183 42 498 — 42 498 + 246 + 0,37 Samtliga skolor 3 985 369 70 989 3 914 380 3 874 585 18 795 |3 893 380l— 16 380j ——

Av kolumn 9 i tabellen kan sålunda utläsas, att tillämpning åren 1953/54 el- ler för vissa kommuner 1952/53 av det föreslagna systemet med ett sammanfört statsbidrag till högre kommunala sko- lor, beräknat efter de förut angivna grunderna, icke skulle påverka storle— ken av statsbidragen för ifrågavarande ändamål i de undersökta 18 kommuner- na i genomsnitt mer än som motsvarar

en utdebiteringsändring med 0,4 öre per skattekrona. Även om förändringarna varierat något för de skilda kommuner- na, skulle den dock endast i ett fall upp- gått till belopp överstigande 1 öre per skattekrona. Tillämpning av de före— slagna beräkningsgrunderna för ett sam- manfört högre skolbidrag synes sålun-' da icke medföra några olägenheter ur skattetryckssynpunkt för kommunerna.

• Sida 80
•  Original

Under avsnittet rörande systemet för den framtida statsbidragsgivningen före- slog utredningen, att vissa nuvarande statsbidrag skulle indragas men kom- munerna givas kompensation för bi- dragsförlusterna genom förstärkning av andra kvarstående speciella driftbidrag. Av de till indragning föreslagna bidra- gen ha två sådant samband med det sammanförda bidraget till högre kom- munala skolor, att kompensationen för förlusten av dessa båda bidrag lämp- ligen bör givas i form av uppräkning av det sammanförda bidraget. Detta gäl- ler bidraget till hälsovården vid kom- munala flickskolor, kommunala realsko- lor och praktiska kommunala realsko- lor (nr 15) samt bidraget till arvoden till Skolläkare m. m. vid högre folksko- lor (nr 47). Kompensationen till kom- munerna för förlusten av dessa båda bi- drag synes enklast böra givas i den for- men, att bidragsprocenten för det sam- manförda bidraget till högre kommuna- la skolor uppräknas.

För att kunna bedöma i vad mån en uppräkning av procentsatsen för det sammanförda bidraget kan anses moti- verad som kompensation för indrag- ningen av de två speciella bidragen har utredningen summerat de för budget— året 1955/56 anvisade anslagen för å ena sidan de fyra bidrag, som skulle sam- manföras, tillhopa 30 670000 kronor, och å andra sidan de två bidrag, som skulle avlösas, tillhopa 131 000 kronor. Med utgångspunkt från dessa siffror skulle kommunerna få full kompensa—

tion för bidragsförlusterna genom in- dragningen om bidragsprocenten för det sammanförda bidraget höjdes till 78,3 %. Beaktas även att bidragsunder- laget för det sammanförda bidraget skulle bli något mindre än summan av bidragsunderlagen för de nuvarande bi- dragen, kan konstateras att en höjning av bidragsprocenten för det samman- förda bidraget till 78,7 % skulle ge kom- munerna full kompensation för deras förluster i båda de nu ifrågavarande avseendena.

Utredningen vill i förevarande sam- manhang aktualisera en annan fråga, nämligen huruvida icke vid en reforme- ring av systemet för de högre kommu- nala skolorna av förenklingsskäl en kvittning borde ske av viss del av stats- bidraget mot kommunernas huvudman- naavgifter för pensionering av lärar- personalen. Detta skulle lämpligen kun- na ske i den enkla formen, att kommu- nerna befriades från skyldigheten att utgiva sådana huvudmannaavgifter men i stället statsbidragsandelen för det sam- manförda bidraget sänktes. Beträffande den närmare motiveringen för en sådan förenklingsåtgärd vill utredningen hän- visa till de förslag i detta avseende, som framlagts av särskilt tillkallad utred- ningsman i två till Kungl. Maj:t avgivna utredningar, den ena avseende öv— ningslärare, dagtecknad den 22 maj 1953, och den andra avseende rektorer och ämneslärare, dagtecknad den 31 augusti 1953 (stencilerade).

• Sida 81
•  Original

Som ett led i åtgärderna för förenkling av gällande statsbidragssystem har ut- redningen i det föregående antytt lämp- ligheten av att till ett enda enhetligt och enkelt reglerat bidrag sammanföra de nuvarande statsbidragen för inackor- dering av skolbarn i skolhem eller en- skilda hem, för kostnader för anord- nande av Skolskjutsar åt skolpliktiga barn och för centralisering av fortsätt- ningsskoleväsendet.

De angivna tre speciella driftbidragen äro, enligt vad utredningen inhämtat, föremål för översyn av skolöverstyrel— sen, som för ändamålet anlitat särskilda sakkunniga. Denna skolöverstyrelsens översyn har en i vissa avseenden vidare målsättning än den förenkling av bi— dragssystemet, som faller inom stats- bidragsutredningens uppdrag. Med hän- syn härtill har utredningen ansett sig icke böra framlägga fullständiga förslag till omläggning av statsbidragsgivning- en i denna (lel, utan har begränsat sig till att som underlag för skolöverstyrel- sens vidare överväganden framlägga synpunkter beträffande förenklingsmöj- ligheterna.

Innan utredningen går närmare in på frågan om förutsättningarna och for- merna för ett sammanförande av de ifrågavarande tre speciella statsbidra- gen, torde först få beröras sambandet mellan dessa statsbidrag och organisa- tionen av skolväsendet i de skilda skol- distrikten.

Förutsättning för erhållande av stats-

SJUNDE KAPITLET

Statsbidrag till Skolskjutsar och inackordering

bidrag för anordnande av Skolskjutsar åt skolpliktiga barn är enligt kungörel- se den 30 juni 1947, nr 346, att genom anordnande av skolskjuts uppstå bespa- ringar i det allmännas utgifter för skol- väsendet i övrigt. Därjämte må statsbi— drag för ändamålet utgå, då medelst skolskjuts undervisning kan beredas barn i skola av högre form än den, de annars skulle tillhöra, eller eljest för- bättring av skolväsendet kan ernås, allt under förutsättning att den skolorgani- sation, som föranleder skjutsanordning— en, prövas lämplig och befinnes icke medföra oskäliga kostnader för stats— verket samt att skolförbättringen icke kan på annat sätt åstadkommas med lägre kostnad. Statsbidrag må dock jäm- väl utgå, där allenast lång eller besvär- lig skolväg åberopas såsom skäl. För skjuts med fordon, som framföres av lärjunge själv, 5. k. självskjuts, må stats- bidrag utgå för att möjliggöra hänvis- ning av lärjungar i folkskolans sjunde eller högre klass från skola av B 2-form eller lägre skolform till skola av A— eller Bl-form eller från skola av Bl-form till skola av A-form. Även för lärjungar i nämnda klasser må statsbidrag till självskjuts jämväl utgå, där allenast lång eller besvärlig skolväg åberopas såsom skäl.

Till bestridande av kostnaderna för inackordering, skolhushåll eller skol- skjutsar för fortsättningsskolpliktiga lär- jungar må enligt kungörelse den 30 december 1932, nr 589, utgå statsbidrag

• Sida 82
•  Original

till skoldistrikt, beträffande vilket ge- nomförts sådan centralisering av fort- sättningsskoleväsendet, att eljest erfor- derlig undervisningsavdelning i fort— sättningsskola eller mindre fortsätt- ningsskola därigenom blivit obehövlig. Statsbidraget må utgå med högst det belopp, som enligt vissa i kungörelsen angivna generaliserande regler skall an- ses motsvara den besparing i statsbidra- get till avlönande av lärare vid fortsätt- ningsskola inom distriktet, vilken upp- kommer därigenom att eljest erforderlig undervisningsavdelning på grund av centralisering blir obehövlig.

För inackordering av skolpliktiga barn i skoldistrikt tillhörande skolhem eller i enskilt hem utgår däremot stats- bidrag enligt kungörelse den 17 juni 1943, nr 538, oberoende av skolorgani- sationen i distriktet och med hänsyn tagen endast till skolvägens längd.

Uppenbarligen måste för en tillfreds- ställande beredning av fråga om skol- väsendets organisation i ett skoldistrikt mot fördelar av skilda slag av viss or- ganisation vägas de ekonomiska och övriga olägenheter, som kunna föranle- das av ökat behov av inackordering av eller skolskjuts för lärjungarna. Sådan avvägning torde även regelmässigt ingå som ett väsentligt led i organisations- övervägandena. Men har efter sådana överväganden viss skolorganisation be- funnits lämplig, finnes enligt utredning- ens mening icke anledning att i sam— band med prövning av ansökan om statsbidrag för inackordering eller skol— skjuts ånyo ställa kostnaderna därför i relation till de besparingar i andra av- seenden, som vunnits genom organisa- tionen. Stadgandena om sådan avväg— ning i sistnämnda sammanhang synas därför utan olägenhet kunna utrensas ur ifrågavarande statsbidragsförfattning- ar och detta oberoende av om de sam- manföras till en enda författning eller

icke. Åtminstone formellt skulle en så- dan ändring innebära förenkling av statsbidragssystemet.

Upphävas bestämmelserna om stats- bidragens beroende av besparingar ge- nom omorganisation av skolväsendet m. m. skulle frågor om statsbidrag till kostnader för skolskjuts eller inackor— dering kunna behandlas lika, oberoen— de av om det gäller lärjungar i små—, folk— eller fortsättningsskolan.

Vad härefter angår grunderna för be- räknande av ett sammanfört statsbidrag till skolskjuts- eller inackorderingskost- nader för skolpliktiga barn bör först något beröras de olägenheter, som följa med nu gällande regler.

Enligt gällande bestämmelser skola i allmänhet de faktiska kostnaderna för den statsunderstödda verksamheten ta- gas till utgångspunkt men skäligheten av kostnaderna jämväl prövas av veder- börande statliga myndigheter innan de läggas till grund för statsbidragsberäk- ningen. Statsbidrag för bestridande av kostnaderna för inackordering av skol- barn i enskilda hem utgär sålunda med åtta tiondelar av skoldistriktets verkliga kostnader för inackorderingen. Finner den utanordnande myndigheten dessa kostnader överstiga vad som kan anses efter ortens förhållanden skäligt, skall dock statsbidraget av myndigheten mins- kas till åtta tiondelar av en såsom skälig ansedd kostnadssumma. Vid inackorde- ring i skolhem bestämmer Kungl. Maj :t det belopp, som skall anses motsvara inackorderingskostnaden.

Statsbidragen till kostnaderna för an- ordnande av Skolskjutsar åt skolpliktiga barn utgå likaledes med åtta tiondelar av skoldistriktets verkliga kostnader för skjutsarna. Därest den utanordnande myndigheten finner, att kostnaderna överstiga vad som kan anses efter or- tens förhållanden skäligt eller att skjuts- ning kunnat utan avsevärd olägenhet

) 1 . l ;

• Sida 83
•  Original

anordnas för lägre kostnad genom an- litande av annat färdmedel än det an- vända skall statsbidraget dock av myn- digheten minskas till åtta tiondelar av den kostnadssumma, för vilken myndig- heten anser skjutsning skäligen ha bort kunna anordnas.

Till bestridande av kostnaderna för inackordering, skolhushåll eller skol- skjuts för fortsåttningsskolans lärjungar vid centralisering av fortsättningsskole- väsendet utgår däremot statsbidrag med hela de faktiska kostnaderna, dock för varje lärjunge med högst 2 kronor 50 öre för dag. Vid bestämmande av stats- bidrag för kostnader för självskjuts skall åter för såväl skolpliktiga som fortsätt- ningsskolpliktiga barn tillämpas den generaliserande regeln, att statsbidraget utgår för varje dag lärjunge besökt sko- lan och därvid använt av honom själv framfört fordon med 50 öre om skol- vägens längd överstiger 7 kilometer, och med 40 öre om skolvägens längd upp— går till högst 7 kilometer.

Systemet att beräkna bidragsunderla- get för ifrågavarande statsbidrag efter den del av de faktiska kostnaderna för anordningen, som kan anses skälig, med- för uppenbarligen ett betydande admi- nistrativt arbete för såväl de bidrags— sökande skoldistrikten som för de prö- vande och reviderande statliga myndig- heterna. Skoldistrikten måste samman- ställa och med verifikationer styrka kostnaderna för verksamheten. Detta i många fall omfattande ansökningsmate- rial måste därefter granskas av statliga myndigheter, vilka därjämte måste före- taga en skälighetsprövning av de an- givna kostnaderna, ävensom en lämp- lighetsprövning av det sätt på vilket verksamheten organiserats av vederbö- rande skoldistrikt.

Ur förenklingssynpunkt synes det ut- redningen därför synnerligen önskvärt att finna en metod för en generaliseran-

de beräkning av kostnaderna för in- ackordering av eller skolskjuts för skol- barn. En sådan metod skulle enligt vad utredningen förut allmänt angivit när- mast innebära att statsbidraget skulle utgå med viss andel av ett bidragsunder- lag, vilket borde bygga på en generalise- rande beräkning av de huvudsakliga ut- giftsfaktorerna för den statsunderstöd- da verksamheten. Utredningen kommer att i det följande diskutera vilka utgifts- faktorer som skulle kunna beaktas vid en generaliserande bestämning av bi- dragsunderlaget. Redan här må emel— lertid framhållas, att svårigheterna att finna godtagbara grunder för en gene- raliserande beräkning av nu ifrågava- rande statsbidrag visat sig vara större än för flertalet andra bidrag. Det är därför ofrånkomligt att en generalise- rande beräkning måste bli grövre, d.v.s. kunna medföra större avvikelser i för- hållande till vad som följer med en till- lämpning av gällande system, än vad som i och för sig skulle vara önskvärt. Med hänsyn till de varierande kostna— derna för olika slag av skjutsar ansågs det nödvändigt att redan vid undersök- ningens uppläggning skilja mellan skjut- sar med särskilt insatta fordon och skjutsar med ordinarie kommunika- tionsmedel. De förstnämnda skjutsarna representera den dominerande delen av kostnaderna. Förenklingens betydelse är således främst beroende av möjligheter— na att generalisera beräkningen av bi- draget till skjutsar med särskilt insatta fordon. Denna fråga behandlas därför först. Därvid använder utredningen för enkelhetens skull endast uttrycket skol— skjuts för nämnda anordning. Kostnaderna för Skolskjutsar i ett skoldistrikt bero av flera faktorer, så- som antalet skjutsberättigade barn, an- talet skjutsdagar för varje barn, skjuts- sträckans längd, valet av färdmedel, lo- kala prisförhållanden, förutsättningarna

• Sida 84
•  Original

för samkörning, d. v. s. befordran av flera barn med samma fordon m. m. Vissa av dessa faktorer bero på sådana förhållanden som skoldistriktens struk- tur och den statligt fastställda skolorga- nisationen. Andra däremot påverkas av det sätt på vilket skjutsningen anordnas och äro således helt beroende på skol- distriktens åtgärder. Denna skillnad är av avgörande betydelse då det gäller valet av faktorer, på vilka en generalise- rande beräkning av bidragsunderlaget bör byggas. I en generaliserande beräk— ning ligger nämligen, att någon skälig- hets- eller lämplighetsprövning icke bör fordras vid statsbidragsuträkningen, utan denna kan direkt grundas på den faktiska storleken av de faktorer, vilka tillsammans skulle utgöra bidragsunder- lag. En generaliserande beräkning av statsbidraget förutsätter därför att som bidragsunderlag tagas endast faktorer, vilkas storlek är oberoende av skoldis- triktens intressen beträffande skjutsan— ordningarna.

Med utgångspunkt från det sagda har utredningen övervägt, vilka faktorer som lämpligen borde kunna ingå i bi- dragsunderlaget för ett skolskjutsbidrag. Därvid är till en början klart, att en av- görande faktor är antalet skjutsade barn. Detta antal är emellertid beroende av målsättningen för den statsunderstödda skolskjutsverksamheten. Det gäller där- för att först klargöra under vilka förut— sättningar statsbidrag skall utgå för skolskjuts. I detta avseende gäller nu i huvudsak följande.

Statsbidrag till kostnader för inackor- dering av skolpliktiga barn kan utgå till skoldistrikt för skolbarn i folkskolans första, andra eller tredje klass, som är bosatt minst 4 kilometer från närmaste skola, samt för skolbarn i folkskolans fjärde eller högre klass, som är bosatt minst 6 kilometer från närmaste skola.

Även för skolbarn, som är bosatt på kortare avstånd från närmaste skola än nyss sagts, kan efter medgivande av ve- derbörande folkskolinspektör eller skol— överstyrelsen utgå sådant statsbidrag. Med närmaste skola avses, då fråga är om undervisning av barn i sjunde eller högre folkskoleklass, närmast belägna skola av A-form eller första B-formen samt, då fråga är om undervisning i hjälpklass, närmast belägna skola, där hjälpklassundervisning är anordnad.

Förutsättning för statsbidrag för anord- nande av skolskjuts för skolpliktiga barn är, förutom de förut angivna, att skolvä- gens längd gör skolskjuts erforderlig el- ler att besvärlig skolväg åberopas som skäl. Någon direkt avståndsgräns för statsbidragsberättigan de Skolskjutsar har icke angivits i författningen.

Beträffande fortsättningsskolpliktiga lärjungar gäller som förutsättning för statsbidrag till bestridande av kostna— der för inackordering, skolhushåll eller skolskjuts, att de eljest icke skulle kun- na besöka skolan på grund av dennas avstånd från hemmet eller andra lik- nande omständigheter.

För statsbidrag till självskjuts tillkom- mer för såväl skolpliktiga som fortsätt- ningsskolpliktiga barn förutsättningar- na, dels att egentlig skolskjuts eller ock inackordering eller skolhushåll eljest erfordrats, dels ock att ifrågavarande färdsätt prövas lämpligt med hänsyn till lärjungar-nas utveckling och krafter, de klimatiska förhållandena på orten och övriga omständigheter.

Av de angivna bestämmelserna fram— går, att i förevarande avseende tilläm— pas två skilda system för bestämmande av i vilka fall statsbidrag skall utgå för kostnader för inackordering av eller skolskjuts för skolpliktiga barn. Under det att beträffande inackordering för skolpliktiga barn omfattningen av stats-

• Sida 85
•  Original

bidragsgivningen i huvudsak reglerats genom avståndshestämning, förutsåttes för statsbidrag i övriga fall i princip särskild prövning för varje lärjunge av behovet av anordningen. Av praktiska 'skäl har dock medgivits, att sådan pröv—

ning icke erfordras, om behovet av viss anordning prövats ett år och samma förutsättningar för anordningen före- ligga följandc år.

Enligt utredningens mening innebär det förstnämnda systemet så påtagliga fördelar ur förenklingssynpunkt, att det lämpligen bör tillämpas även beträffan- de skolskjutsarna. Utredningen har icke ansett sig hava anledning att pröva frå- gan, vilken avståndsgräns som skäligen bör angivas som förutsättning för stats- bidragsberättigande skolskjuts. Med led- ning av de för inackordering fastställda avståndsgränserna skulle emellertid för- utsättningen för att skolskjuts skall vara statsbidragsberättigande kunna anges så, att statsbidrag må utgå för skjutsning av skolpliktigt barn till och från den skola, där lärjungen enligt fastställd or- ganisationsplan äger åtnjuta undervis- ning, om barnets bostad är belägen, då fråga är om lärjungar i folkskolans första, andra eller tredje klass mer än 4 kilometer från skolan, och i övriga fall mer än 6 kilometer från skolan. För skolskjuts, som anordnats för skolplik- tigt barn bosatt på kortare avstånd från skolan än vad nyss sagts, skulle stats- bidrag icke utgå med mindre folkskol- inspektören eller skolöverstyrelsen efter prövning i varje särskilt fall funnit be- hov föreligga av sådan anordning.

En annan på skolskjutskostnaderna inverkande utgiftsfaktor, som med an- givna utgångspunkter skulle kunna ingå i bidragsunderlaget för ett skolskjuts— bidrag, är antalet skjutsdagar för varje skjutsat barn. Antalet läsdagar per år uppgår i allmänhet till 214. Det kunde

därför synas försvarligt att vid en ge- neraliserande beräkning utgå från detta antal skjutsdagar för samtliga skjutsade barn. Emellertid förekommer även and- ra läsdagsantal liksom att skolskjuts icke anordnas alla läsdagar. Detta kan t. ex. vara fallet då fråga är om elever i kor- tare fortsättningsskolkurs eller då skol- skjuts anses påkallad endast den del av året då de klimatiska förhållandena göra skolgången särskilt besvärlig. Med hän- syn härtill och till (len ekonomiska be— tydelsen av antalet skjutsdagar samt då en beräkning av detta antal för varje skjutsberättigat barn icke torde medföra större besvär, synes lämpligt att beakta även denna faktor. Av praktiska skäl synes emellertid någon nedräkning av antalet skjutsdagar icke behöva ske där- för att lärjunge, som är berättigad till skolskjuts, på grund av sjukdom, till- fälligt lov eller av annan anledning icke medföljer anordnad skolskjuts. Härför talar även att kostnaderna för viss skol- skjuts ofta torde vara i den mån fasta, att de icke alls eller endast obetydligt minska på grund av tillfälligt uteblivan- de av någon av dem som skulle skjutsas. Med skjutsdagar torde därför i föreva- rande avseende förstås antal dagar per läsår under vilka skolskjuts varit an- ordnad för skolskjutsberättigad lärjunge.

Även skolvägens längd för skjutsat barn är en faktor, som är oberoende av skoldistriktens intresseavvägning och som därför kan läggas till grund för statsbidragsberäkningen. För att förenk- la bestämningen torde emellertid nämn— da avstånd icke behöva anges exakt utan efter en allmän uppskattning så- sdm fallande inom viss avståndsgrupp. För en sådan generalisering talar även att ehuru skjutskostnaderna givetvis öka med skolvägens längd, en skillnad på någon kilometer i allmänhet icke torde ha större betydelse för skjutskostnader-

• Sida 86
•  Original

na. I det följande har utredningen räk- nat med följande avståndsgrupper.

Över 3 km men högst 5 km

» 5 » » »'W 10 » » 10 » » » 15 » » 15 » » » 20 » » 20 »

Utredningen har undersökt möjlighe- terna att tillämpa en statsbidragsbestäm- ning uteslutande efter de angivna tre faktorerna skjutsberättigade barn, skjuts- dag per barn och avståndsgrupp för

barn. Undersökningarna ha grundats på uppgifter från de skoldistrikt, beträf- fande vilka utredningen gjort närmare undersökningar rörande en generalise— rande beräkning av ett sammanfört lä- rarlönebidrag. Dessa skoldistrikt hade utvalts såsom representativa för skol- distrikt av olika storlek, struktur, bär- kraft m. m.

Från nämnda skoldistrikt har utred- ningen inhämtat uppgifter dels om stor- leken av det statsbidrag för skolskjut-

Tabell 9. Generaliserande bidrag med visst belopp dels per skolvägskilometer, dels per skjutsdag till Skolskjutsar med särskilt insatta fordon.

Av f__styr_ Bådfåggg Differens Bidrag Differens . . beräknat me * med 121 Skoldistrikt bidrag ore per Ö öre per Ö

1954/55 gälla?; Kronor 51.15.1251. skjutsdag Kronor ååå? Blidö .............. 10 421 4 327 -— 6 094 — 27,69 4 920 — 5 501 — 24,99 Botkyrka .......... 2 773 2 523 —— 250 + 0,08 2 848 + 75 + 0,02 Danderyd .......... 844 121 — 723 _ 0,19 255 — 589 —— 0,15 Ekerö ............. 21 100 13 890 _ 7 210 — 4,77 18 607 — 2 493 — 1,65 Färingsö ........... 7 180 2 992 —— 4 188 —— 4,56 5 474 — 1 706 + 1,86 Knutby ............ 46 256 31 865 »— 14 391 ——21 71 37 546 -— 8 710 — 13,14 Lyhundra .......... 56 300 45 746 —— 10 554 — 10,46 52 579 — 3 721 — 3,69 Märsta ............. 29 415 31 039 + 1 624 + 1,29 41 430 + 12 015 + 9,53 Nacka ............. 4 970 7 178 + 2 208 + 0,24 9 047 + 4 077 + 0,44 Salem ............. 15 280 12 018 — 3 262 — 3,83 12 170 — 3 110 — 3,65 Vallentuna ......... 12 971 34 918 + 21 947 + 19,22 29 751 + 16,780 + 14,69 Öregrund ........... 13 600 12 400 -— 1 200 — 2,60 16 054 + 2 454 + 5,32 Alvastra ........... 19 200 13 518 _— 5 682 — 7,46 19 172 — 28 — 0,04 Aspveden .......... 37 102 29 930 — 7 172 — 15,06 32 410 — 4 692 _ 9,85 Borensberg ......... 45 132 47 414 + 2 282 + 1,95 60 747 + 15 615 + 13,36 Hällestad ........... 38 000 46 776 + 8 776 + 9,03 52 381 + 14 381 + 14,79 Landeryd .......... 9 055 15 602 + 6 547 + 13,23 22 545 + 13 490 + 27,26 Linköping .......... 8 000 8 660 + 660 + 0,03 11 635 + 3 635 + 0,15 Söderköping ........ 24 000 22 920 — 1 080 — 0,73 23 822 _ 178 — 0,12 Södra Göstring ...... 23 100 19 098 — 4 002 _ 8,19 19 420 — 3 680 —- 7,53 Södra Kinda ........ 42 980 39 114 — 3 866 —— 6,46 48 435 + 5 455 + 9,11 Vreta kloster ....... 33 091 63 833 + 30 742 + 17 68 56 928 + 23 837 + 13,71 Västra Vikbolandet. . 45 100 38 509 —— 6 591 — 7,69 53 860 + 8 760 + 10,22 Bräkne-Hoby ....... 29 937 19 329 — 10 608 — 13,88 19 716 —— 10 221 —— 13,37 Hallabro ........... 9 348 7 676 _ 1 672 — 3,82 9 063 — 285 — 0,65 Lyckeby ........... 11 176 3 818 — 7 358 —- 5,86 4 155 _ 7 021 —- 5,59 Hortlax ............ 17 500 10 985 —— 6 515 — 6,80 14 418 —— 3 082 — 3,22 Jokkmokk .......... 147 856 138 296 — 9 560 — 2,40 107 993 — 39 863 — 10,02 Junosuando ........ 3 640 5 681 + 2 041 + 7,86 3 543 — 97 — 0,37 Korpilombolo ....... 53 404 32 507 —— 20 897 — 36,04 32 109 — 21 295 — 36,73 Nederkalix ......... 125 900 180 317 + 54 417 + 14,93 126 336 + 436 + 0,12 Älvsby lk .......... 129 000 137 960 + 8 960 + 6,83 121 813 — 7 187 — 5,48 Älvsbyns köp ....... 17 550 10 121 »— 7 429 —— 8,65 19 883 + 2 333 + 2,71

Samtliga distrikt 1 091 181 1 091 081 — 100 —— 1 091 065 —— 116 —

• Sida 87
•  Original

.sar med särskilt insatta fordon som skoldistrikten i juni 1955 beräknade att enligt gällande bestämmelser erhålla för läsåret 1954/55, dels ock om antal skjut- sade barn, skjutsdagar och skolvägens längd för varje skjutsat barn. Av de till- frågade distrikten redovisade 33, att de beräknade erhålla bidrag av ifrågava- rande slag.

Av de inhämtade uppgifterna fram- gick, att det beräknade statsbidraget för alla de 33 skoldistrikten uppgick till sammanlagt 1 091181 kronor. Antalet skjutsdagar var sammanlagt 901 709 och skolvägarnas längd, d.v.s. produkten av antalet skjutsade barn, skjutsdagar och skolväg för varje barn, sammanlagt 7635 269 kilometer. Skolvägens längd antogs därvid för varje barn motsvara medelvärdet i den avståndsgrupp bar- net tillhörde, d. v. s. för de nyss angivna avståndsgrupperna respektive 4, 7,5, 12,5, 17,5 och 25 kilometer.

Med utgångspunkt från angivna upp- gifter kunde medelvärdet för de nuva— rande statsbidragen till ifrågavarande skoldistrikt uträknas till 121 öre per skjutsdag och till 14,29 öre per skolvägs— kilometer. I tabell 9 har utredningen för ett vart av de berörda skoldistrikten angivit dels det för läsåret 1954/55 en- ligt gällande grunder beräknade skol- skjutsbidraget, dels storleken av ett statsbidrag som skulle utgått med 14,29 öre per skolvägskilometer, dels storle- ken av ett statsbidrag som skulle utgått med 121 öre per skjutsdag dels ock skillnaden såväl i kronor som i öre per skattekrona mellan nuvarande och de båda generellt beräknade statsbidragen.

Av tabellen framgår, att stora för- skjutningar i statsbidragsgivningen skul- le inträda för flertalet skoldistrikt vare sig ett generaliserande statsbidrag ut- ginge med lika belopp per barn och skjutsdag eller per skolvägskilometer. Dessa förskjutningar kunna bero på flera

förhållanden. En tänkbar förklaring vo— re, att skolskjutskostnaderna visserligen till en del äro proportionella till antalet skjutsade barn och skjutsdagar, men till en del till skolvägarnas längd. Grunden härtill skulle då vara den, att redan in- sättande av ett fordon som skolskjuts föranleder viss kostnad samtidigt som driftkostnaderna för fordonet ökar med skjutssträckans längd. För att bedöma huruvida så kunde vara fallet har ut- redningen företagit vissa beräkningar, vilkas innebörd framgår av följande tabell 10.

Tabell 10. Avvikelsernas storlek vid olika metoder för fördelning av det generalise- rande bidraget till skolskjutsar med särskilt insatta fordon.

Summ av Genom- vikelsir i måttlig . Bidrag .. avv1kelse Bidrag per skol- ore per i öre per per SkJPtS' vägskilo— Skåne.". skatte- dag, ore meter öre krona for krona ' samtliga 33 kol. 3 kommuner _ ( ss ) 1 2 3 4 0 14,29 291,22 8,82 40 9,57 260,15 7,88 50 8,39 253,65 7,69 60 7,21 252,11 7,64 67,13 6,36 251,40 7,62 70 6,02 251,76 7,63 80 4,84 252,82 7,66 90 3,66 253,93 7,69 121,01 0 263,53 7.99

Dessa beräkningar ge vid handen, att de minsta förskjutningarna i statsbi- dragsbeloppet till de skilda skoldistrik- ten skulle vinnas om den generaliseran- de beräkningen konstruerades så, att statsbidrag skulle utgå med 67,13 eller avrundat 70 öre per skjutsdag samt där- utöver med 6,02 eller avrundat 6 öre per skjutskilometer. Med utgångspunkt härifrån har i tabell 11 angivits stor— leken av ett så bestämt statsbidrag för

• Sida 88
•  Original

Tabell 11. Bidrag och differenser, då bidra— get per skjutsdag är 70 öre och bidraget per skolvägskilometer är 6 öre.

Bidrag med 70 Differens ore per skjuts- Skoldistrikt dag och 6 öre per skolvägs- Kronor Öre per kilo- sk.kr meter Blidö ......... 4 669 _ 5 752 _ 26,13 Botkyrka ..... 2 711 _ 62 _ 0,02 Danderyd ..... 199_ 645— 0,17 Ekerö ......... 16 616 _ 4 484 _ 2,97 Färingsö ...... 4 427 _ 2 753 _ 3,00 Knutby ....... 35 145 _ 11,111 _ 16,76 Lyhundra ..... 49 690 _ 6 610 _ 6,55 Märsta ........ 37 044 + 7 629 + 6,05

Nacka ........ 8 258 + 3 288 + 0,35 Salem ......... 12 104 _ 3 176 _ 3,73 Vallentuna. . . . 31 922 + 18 951 + 16,60 Öregrund ...... 14 512 + 912 + 1,98 Alvastra ...... 16 787 _ 2 413 _ 3,17 Aspveden ..... 31 360 _ 5 742 _ 12,06 Borensberg. . . . 55 117 + 9 985 + 8,54 Hällestad ..... 50 008 + 12 008 + 12,35 Landeryd ..... 19 615 + 10 560 + 21 34 Linköping ..... 10 379 + 2 379 + 0,10 Söderköping. . . 23 438 _ 562 _ 0,38

Södra Göstring Södra Kinda. . . Vreta kloster . .

19 280 _ 3 820 — 7,82 44 498 + 1 518 + 2,54 59 825 + 26 734 + 15,38

Västra

Vikbolandet. 47 381 + 2 281 + 2,66 Bräkne-Hoby. . 19 549 _ 10 388 _ 13,59 Hallabro ...... 8 477 _ 871 _ 1,99 Lyckeby ...... 4 012 — 7 164 _ 5,70 Hortlax ....... 12 969 _ 4 531 _ 4,73 Jokkmokk ..... 120 736 _ 27 120 _ 6,81

Junosuando . . . 4 443 + 803 + 3,09 Korpilombolo. . 32 269 — 21 135 _ 36,46 Nederkalix . . . . 149 050 + 23 150 + 6,35 Älvsby lk ..... 128 589 — 411 _ 0,31 Älvsbyns köp.. 15 766 _ 1 784 _ 2,08 Samtl. distrikt 1 090 845 — 336 —

ett vart av de i undersökningen ingåen- de skoldistrikten. I tabellen har jämväl angivits skillnaden mellan det så be- räknade statsbidraget och det statsbi- drag skoldistriktet enligt gällande be- stämmelser skulle äga uppbära för läs- året 1954/55. Skillnaden har angivits så- väl i kronor som i öre per skattekrona.

Även metoden med en kombinerad beräkning av statsbidraget dels efter an- talet barn och skjutsdagar och dels efter skolvägarnas längd för de skjutsberät- tigade barnen leder enligt utredningens mening till resultat, som icke kunna an- ses godtagbara. Visserligen skulle för flertalet skoldistrikt den generaliseran- de beräkningsmetoden icke medföra nå- gon väsentlig förändring beträffande storleken av distriktets skolskjutsbidrag men för vissa kommuner skulle förskjut- ningarna bli avsevärda.

Av de företagna undersökningarna har utredningen sålunda funnit framgå, att en generaliserande beräkning av ett skolskjutsbidrag icke kan genomföras med godtagbart resultat om beräkning- en grundas uteslutande på faktorerna barn, skjutsdagar och skolvägskilometer. Anledningen härtill är uppenbarligen, att även andra förhållanden än de, som komma till uttryck i nämnda faktorer, påverka skolskjutskostnaderna. En vä- sentlig sådan omständighet synes utred- ningen vara samkörningsmöjligheterna. Det är uppenbart, att skolskjutskostna- derna per barn eller skolvägskilometer måste bli avsevärt lägre om flera barn kunna befordras med samma fordon än om särskilt fordon måste insättas för ett enstaka eller ett fåtal barn. Samkör- ningsmöjligheterna bero i sin tur på olika förhållanden, såsom bebyggelse- förhållandena i skoldistrikten, vägnätets utveckling och andra omständigheter, sammanhängande med de skilda skol- upptagningsområdenas olika struktur. Men även det sätt, på vilket skolskjut- sarna anordnas, är av betydelse i detta sammanhang. Givet är det av intresse för barnen och deras föräldrar att har- nen befordras till och från skolan så fort ske kan och att väntetider och om- vägar såvitt möjligt undvikas. Mot detta intresse, som verkar för skjutsning med särskilda fordon för smärre barngrup-

• Sida 89
•  Original

per, står kostnadsfrågan, som talar för att barnen om möjligt bör skjutsas med ett och samma större fordon. Då några klara riktlinjer för avvägningen mellan dessa intressen icke ha uppdragits och svårligen kunna uppdragas i statsbi- dragsförfattningen, kan antagas att be- dömningen är och varit olika i de skilda skoldistrikten.

Utredningen har övervägt olika meto- der att beakta även samkörningsförhål- landena vid statsbidragsberäkningen. Som en lösning har därvid undersökts möjligheterna att reglera statsbidrags- beräkningen så att statsbidraget skulle till ett vart skoldistrikt utgå med ett be— lopp per barn och skjutsdag, som mot- svarade medelvärdet av de bidrag skol— distriktet ett tidigare är faktiskt upp- burit, fördelat på samma enheter. Meto- den bygger sålunda på tanken, att sam- körningsmöjligheterna skulle vara täm- ligen konstanta år efter år. För att kun- na bedöma förutsättningarna för en så- dan beräkningsmetod har utredningen i följande tabell 12 för ett vart av de undersökta skoldistrikten angivit stor- leken av det statsbidrag skoldistriktet faktiskt uppburit enligt rekvisitionerna för åren 1951/54, fördelat per barn och skjutsdag. Vid dessa beräkningar har ej anledning synts föreligga att skil- ja på skjutsar med särskilt insatta for- don och skjutsar med ordinarie kom- munikationsmedel.

Av tabellen framgår, att statsbidragen per barn och skjutsdag varierade starkt de skilda skoldistrikten emellan. Emel- lertid framgår även att värdena varie- rade väsentligt från år till år inom skol- distrikten. Härav följer, att om ett visst år skulle väljas som basår, de på det faktiska statsbidraget till skoldistrikten för detta år bestämda beloppen av fram- tida bidrag per barn och skjutsdag skul- le växla avsevärt. Härtill kommer, att omläggning av skolorganisationen, änd-

ring av bebyggelsen m. fl. förhållanden skulle motivera omprövning av det för ett distrikt bestämda statsbidragsbelop- pet per barn och skjutsdag. Utredning- en har därför ansett icke heller denna beräkningsmetod vara acceptabel.

En annan metod att beakta samkör- ningsmöjlighcterna i skoldistrikten är att utgå från den faktiska skolskjuts- organisationen, d. v. 5. det sätt på vilket skjutsningen faktiskt anordnats i skol-

Tabell 12. Bidrag i öre per barn och dag till Skolskjutsar med särskilt insatta for- don och ordinarie kommunikationsmedel beräknade på grundval av statsbidragsrek- visitionerna 1951/54.

1951/52 1952/53 1953/54 Blidö .......... 98 110 142 Botkyrka ...... 22 43 43 Ekerö .......... 54 50 54 Färingsö ....... 70 65 67 Knutby ........ 163 188 146 Lyhundra ...... 89 88 96 Märsta ......... 81 83 97 Nacka ......... 33 36 37 Nynäshamn . . . . 122 123 90 Salem .......... _ 165 151 Vallentuna ..... 82 76 58 Öregrund ...... 93 105 107 Alvastra ....... 88 107 111 Aspveden ...... 80 92 91 Borensberg ..... 103 119 125 Hällestad ...... 102 133 166 Landeryd ...... 77 89 87 Linköping ...... 96 70 66 Söderköping. . . . 88 75 99 Södra Göstring. . 107 136 114 Södra Kinda. . .. 112 110 115 Vreta Kloster. . . 78 75 70 Västra Vikbolandet . . 95 105 99 Bräkne-Hoby. . . 134 124 113 Hallabro ....... 129 161 195 Lyckeby ....... 113 158 126 Ronneby stad. . . 32 24 31 Hortlax ........ 92 97 97 Jokkmokk ...... 132 152 161 Junosuando . . . . 196 232 232 Korpilombolo. . . 147 153 169 Nederkalix ..... 102 106 123 Älvsby lk ...... 128 110 102 Älvsbyns köp . . 71 81 102 Medeltal 97 107 108

• Sida 90
•  Original

distrikten. Då emellertid skilda intres- sen kunna tala för mer eller mindre kostnadskrävande skjutsorganisation samt reducering av skjutskostnaderna främst är ett statligt intresse med hän— syn till att statsbidraget är avsett att täcka 80 % av kostnaderna, torde en så- dan beräkningsmetod förutsätta, att skjutsorganisationen prövats och god- känts av statlig myndighet.

Denna prövning kan, såsom enligt nuvarande bestämmelser i princip gäl- ler, företagas särskilt för varje skol- skjuts på grundval av en statsbidrags- ansökan. Enklare och även ur andra synpunkter lämpligare synes utredning- en emellertid vara, att skolskjutsorga- nisationen fastställes särskilt av folk- skolinspektören i anslutning till plan för skolorganisationen i skoldistriktet. I plan för skolskjutsorganisationen skul— le intagas uppgift om de vägsträckor, vilka skulle trafikeras med skolskjuts, antalet turer per läsdag över varje skjutssträcka samt huruvida ordinarie kommunikationsmedel (järnväg, buss i linjetrafik eller färja) eller särskilt in- satt fordon skulle utnyttjas. Ändring av planen skulle vid behov kunna vidtagas på initiativ av folkskolinspektören i an- ledning av ändrad skolorganisation el- ler eljest eller på ansökan av skoldis- triktet. Antalet med varje skjuts beford- rade barn skulle däremot icke behöva angivas, utan detta finge vid rekvisition av statsbidrag prövas med hänsyn till de faktiska förhållandena och fastställ— da avståndsgränser. Särskild ansökan om statsbidrag skulle sålunda icke er- fordras i annat fall än då fråga vore om skolskjuts för barn, boende på kor- tare avstånd från skolan än de fast- ställda avståndsgränserna.

Med den nu ifrågasatta beräknings- grunden kan statsbidragsberäkningen förenklas så, att hänsyn icke skulle be- höva tagas till skolvägens längd för

varje skjutsberättigat barn utan stats— bidraget kunna bestämmas efter skjuts- sträckans längd för varje fordon, an- talet med skjutsen befordrade barn samt antalet skjutsar. Beträffande den när- mare innebörden av dessa begrepp må ytterligare framhållas följande.

Med skjutssträckans längd avser ut- redningen den sammanlagda längden 1 kilometer av den vägsträcka en skol- skjuts måste färdas för att avhämta och avlämna alla de barn, som skola beford- ras med skjutsen, med skolan tagen som utgångspunkt. Framkörningssträckan skulle sålunda icke beaktas. Varje tur fram och åter skulle räknas som en skolskjuts. Med denna innebörd av be- greppet skjutssträcka kan definitionen tillämpas entydigt vare sig det är fråga om skjutsning fram och åter samma väg eller någon form av cirkelkörning samt om skjuts insättes vid ett eller flera till— fällen per dag.

Antalet med skjutsen befordrade barn bör för enkelhetens skull avse det antal barn skjutsen är avsedd att befordra, vare sig barnen tillfälligt utebli eller ej och vare sig barnen stiga på eller av skjutsen på olika platser efter vägen eller alla föras till och från samma plats.

För att få underlag för en beräkning av statsbidraget efter faktorerna skjuts- sträckans längd, antalet befordrade barn och skjutsar för varje skolskjuts har ut- redningen inhämtat material ur de på riksräkenskapsverket tillgängliga stats- bidragsrekvisitionerna för 1953/54. Av undersökningsområdets 40 kommuner förefunnos uppgifter om Skolskjutsar för 35. På grundval av detta material har utredningen gjort undersökningar be- träffande dels de faktiska kostnaderna för de Skolskjutsar som varit anordnade i de berörda skoldistrikten, dels verk- ningarna av olika bestämningar.

Därvid har utredningen först delat summan av de till ifrågavarande skol-

• Sida 91
•  Original

Tabell 13. Verkn ingarna för 35 kommuner av generaliserande bidrag till skolskjutsar med särskilt insatta fordon, då bidraget fördelas dels efter antalet kilometer skjutsvå'g, dels efter antalet skjutsade barn.

Bidrag Differens Bidrag Differens Stats- med 42 med 57 Skoldistrikt bidrag öre per Öre per öre per Öre per 1953/54 skjuts- Kronor skatte- barn 0911 Kronor skatte- kilometer krona SijtS krona Blidö .............. 8 408 8 701 + 293 + 1,33 6 984 _ 1 424 _ 6,47 Botkyrka .......... 2 772 2 948 + 176 + 0,06 2 684 — 88 — 0,03 Ekerö .............. 19 678 22 333 + 2 655 + 1,76 22 809 + 3 131 + 2,07 Färingsö ........... 7 605 5 961 — 1 644 — 1,79 8 113 + 508 + 0,55 Grödinge ........... 6 436 7 839 + 1 403 + 2,54 5 063 — 1 373— 2,49 Knutby ............ 42 177 55 327 + 13 150 + 19,84 34 959 _ 7 218 — 10,89 Lyhundra .......... 44 165 42 709 _ 1 456 _ 1,44 48 641 + 4 476 + 4,43 Märsta ............. 25 570 24 373 _ 1 197 _ 0,95 27 962 + 2 392 + 1,90 Nacka ............. 8 545 6 910 _ 1 635 _ 0,18 17 643 + 9 098 + 0,98 Nynäshamn ........ 792 836 + 44 + 0,01 999 + 207 + 0,06 Salem ............. 13 866 16 178 + 2 312 + 2,71 9 758 _ 4 108 _ 4,82 Vallentuna ......... 12 230 11 016 _ 1 214 _ 1,06 23 679 + 11 449 + 10,03 Öregrund ........... 11 949 9 559 — 2 390 _ 5,18 11 657 _ 292 _ 0,63 Alvastra ........... 17 503 19 346 + 1 843 + 2,42 16 399 _ 1 104 _ 1,45 Aspveden .......... 34 665 34 315 _ 350 _ 0,74 41 468 + 6 803 + 14,29 Borensberg ......... 45 881 46 571 + 690 + 0,59 44 376 _ 1 505 _ 1,29 Hällestad ........... 29 743 36 609 + 6 866 + 7,06 20 414 _ 9 329 _ 9,60 Landeryd .......... 9 055 7 085 _ 1 970 _ 3,98 11 645 + 2 590 + 5,23 Linköping .......... 5 832 4 178 — 1 654 _ 0,07 10 013 + 4 181 + 0,19 Söderköping ........ 19 026 24 535 + 5 509 + 3,72 16 049 _ 2 977 _ 2,01 Södra Göstring ...... 18 199 18 347 + 148 + 0,30 19 259 + 1 060 + 2,17 Södra Kinda ........ 44 002 49 664 + 5 662 + 9,46 43 014 _ 988 _ 1,65 Vreta kloster ....... 28 073 28 957 + 884 + 0,51 47 755 + 19 682 + 11,32 Västra Vikbolandet. . 48 420 37 894 _ 10 526 _ 12,28 55 303 + 6 883 + 8,03 Bräkne-Hoby ....... 20 858 21 116 + 258 + 0,34 21 048 + 190 + 0,25 Hallabro ........... 10 851 11 122 + 271 + 0,62 6 731 _ 4 120— 9,41 Lyckeby ........... 8 201 9 762 + 1 561 + 1,24 4 818 _ 3 383 _ 2,69 Ronneby stad ....... 484 462 _ 22_ 0,01 502 + 18 + 0,01 Hortlax ............ 8 777 7 840 — 937 _ 0,98 8 589 — 188 _ 0,20 Jokkmokk .......... 111 184 123 907 + 12 723 + 3,20 79 517 _31 667 _ 7,96 Junosuando ........ 3 417 4 234 + 817 + 3,15 1 676 — 1 741 _ 6,71 Korpilombolo ....... 36 182 27 738 _ 8 444 _ 14,56 24 859 _ 11 323 _ 19,53 Nederkalix ......... 68 715 57 031 — 11 684 _ 3,21 54 285 _ 14 430 _ 3,96 ' Älvsbyns köp ....... 16 689 10 702 _ 5 987 — 6,97 18 867 + 2 178 + 2,53 i Älvsby lk .......... 89 725 82 865 _ 6 860 _ 5,23 109 769 + 20 044 + 15,28 Samtliga distrikt 879 675 878 970 _ 705 _ 877 307 _ 2 368 _

distrikt för budgetåret 1953/54 faktiskt skoldistrikten av en statsbidragsfördel- utbetalade statsbidragen för skolskjut- ning för de för budgetåret 1953/54 redo— sar med särskilt insatta fordon med an— visade skolskjutsarna å ena sidan efter talet skjutskilometer och skjutsade barn. 42 öre per skjutskilometer och å andra Resultatet blev i genomsnitt 42 öre per sidan efter 57 öre per barn och skjuts. skjutskilometer. På samma sätt uträk- Av tabellen framgår, att ingendera av nades att genomsnittsvärdet för samma beräkningsmetoderna skulle gett helt statsbidrag var 57 öre per barn och godtagbara resultat. Utredningen har skjuts. I ovanstående tabell 13 har ut- därför av skäl och på sätt förut angivits räknats resultatet för de undersökta i fråga om en kombination av beräk-

• Sida 92
•  Original

Tabell 14. Verkningarna av generaliserande bidrag till skolskjut— sar med särskilt insatta fordon, då bidrag utgår med 26 öre per kilometer skjutsva'g och 22 öre per barn och skjuts.

Differens . . Bidrag Nytt Skoldistrlkt 1953/54 bidrag Öre per Kronor skatte— krona Blidö .............. 8 408 8 081 _ 327 — 1,49 Botkyrka .......... 2 772 2 861 + 89 + 0,03 Ekerö ............. 19 678 22 628 + 2 950 + 1,95 Färingsö ........... 7 605 6 821 _ 784 _ 0,85 Grödinge ........... 6 436 6 807 + 371 + 0,67 Knutby ............ 42 177 47 743 + 5 566 + 8,40 Lyhundra .......... 44 165 45 213 + 1 048 + 1,04 Märsta ............. 25 570 25 881 + 311 + 0,25 Nacka ............. 8 545 11 087 + 2 542 + 0,27 Nynäshamn ........ 792 903 + 111 + 0,03 Salem ............. 13866 13 781 _ 85 _ 0,10 Vallentuna ......... 12 230 15 958 + 3 728 + 3,26 Öregrund .......... 11 949 10 417 — 1 532 _ 3,32 Alvastra ........... 17 503 18 305 + 802 + 1,05 Aspveden .......... 34 665 37 248 + 2 583 + 5,42 Borensberg ......... 45 881 45 957 + 76 + 0,07 Hällestad .......... 29 743 30 542 + 799 + 0,82 Landeryd .......... 9 055 8 881 _ 174 _ 0,35 Linköping .......... 5 832 6 451 + 619 + 0,03 Söderköping ........ 19 026 21 382 + 2 356 + 1,59 Södra Göstring ..... 18 199 18 791 + 592 + 1,21 Södra Kinda ........ 44 002 47 346 + 3 344 + 5,59 Vreta kloster ....... 28 073 36 358 + 8 285 + 4,76 Västra Vikbolandet. . 48 420 44 803 _ 3 617 — 4,22 Bräkne-Hoby ....... 20 858 21 196 + 338 + 0,44 Hallabro ........... 10 851 9 483 _ 1 368 _ 3,12 Lyckeby ........... 8 201 7 902 — 299 _ 0,24 Ronneby stad ...... 484 480 — 4 _ 0,002 Hortlax ............ 8 777 8 168 _ 609 _ 0,64 Jokkmokk .......... 111 184 107 395 — 3 789 _ 0,96 Junosuando ........ 3 417 3 268 — 149 — 0,57 Korpilombolo ....... 36 182 26 766 _ 9 416 _ 16,24 Nederkalix ......... 68 715 56 257 _ 12 458 _ 3,42 Älvsbyns köp ....... 16 689 13 609 _ 3 080 — 3,58 Älvsby lk ........... 89 725 93 664 + 3 939 _ 3,00 Samtliga distrikt 879 675 882 433 + 2 758 _

ningsmetoderna efter barn och efter skolvägskilometer uträknat, att det bäs- ta resultatet av en kombinerad beräk- ning av statsbidraget efter skjutskilome— ter och barn skulle vinnas om statsbi- draget utgått med 26 öre per skjutskilo- meter jämte 22 öre per barn. Resultatet av en tillämpning av en sådan kombine— rad beräkningsmetod anges i ovanstå- ende tabell 14.

Av tabellen framgår, att statsbidragen till de skilda kommunerna icke skulle avsevärt avvikit från de av skoldistrik- ten faktiskt uppburna bidragsbeloppen. De avvikelser, som skulle uppkommit motsvarade i allmänhet icke mer än 5 öre per skattekrona och icke i något skoldistrikt mer än 17 öre per skatte- krona. Det må framhållas, att det rela— tivt stora plusvärdet för Knutby skol-

• Sida 93
•  Original

distrikt torde kunna hänföras till att vissa skjutsar i detta distrikt av sär- skilda skäl kunnat anordnas till lågt pris. Beträffande minusvärdet för Kor— pilombolo synes böra framhållas, att vederbörande folkskolinspektör å stats- bidragsrekvisitionen angivit, att vissa skjutskostnader förefallit honom väl höga.

Av de angivna övervägandena och re- dovisade beräkningarna har utredning- en sammanfattningsvis funnit framgå, att en helt automatiserad statsbidrags- prövning, som helt skulle befria de stat- liga myndigheterna från prövning av skjutsorganisation och skjutskostnader, icke kan genomföras utan att omlägg- ningen medför avsevärda förskjutningar av statsbidragsstödet till de skilda skol— distrikten. Om däremot bibehålles en statlig prövning av skolskjutsorganisa— tionen, skulle en generaliserande kost- nadsberäkning kunna genomföras så, att statsbidraget till alla skoldistrikt skulle utgå med visst belopp per skjuts- kilometer jämte visst belopp per barn och skjuts.

Vad härefter angår skolskjuts med or- dinarie kommunikationsmedel, varmed torde böra förstås skjutsning med for- don för vilkct finnes koncession för all— mänheten, må först framhållas, att om- fattningen av sådan skolskjutsverksam- hct i allmänhet torde vara väsentligt mindre än Skolskjutsar med särskilt in— satta fordon. Då vidare de faktiska kost- naderna för skjutsning med ordinarie kommunikationsmedel i allmänhet torde kunna godtagas av de statliga myndig— heterna, medför prövningen av stats- bidragsansökningar och rekvisitioner för ifrågavarande slag av Skolskjutsar i regel relativt ringa besvär för myndig- heterna. Någon väsentlig olägenhet tor- de därför det nuvarande systemet för denna statsbidragsberäkning icke med- föra. Utredningen har därför icke fun-

nit påkallat att av förenklingsskäl före- slå någon form av generaliserande be- räkning av kostnaderna för sådana skjutsar, utan förutsätter att beräkning- en av statsbidraget alltjämt skall ske med utgångspunkt från de redovisade faktiska kostnaderna.

Då såsom förut angivits statsbidrags— beräkningen beträffande skoldistriktens kostnader för självskjulsar redan enligt gällande bestämmelser beräknas enligt generaliserande grunder, har utredning- en icke funnit anledning ifrågasätta nå— gon ändring. Den av utredningen för— ordade metoden med en avståndsgräns som allmän förutsättning för statsbidrag till skolskjuts skulle dock även avse självskjutsarna.

Beträffande statsbidrag till kostnader- na för inackordering av skolbarn i en— skilda hem eller skolhem förefaller ut— redningen lämpligast att tillämpa den enkla generaliserande regeln, att stats- bidraget till alla skoldistrikt skulle utgå med samma belopp per barn och dag. Innebörden och verkningarna av en så- dan generaliserande regel framgår av följande tabell 15.

Av tabellen framgår, att om summan av de till de undersökta distrikten för budgetåret 1953/54 utbetalade statsbi- dragen delas med antalet inackorde- ringsdagar för inackordcrade barn, statsbidragen i genomsnitt motsvarade 2 kronor 50 öre per barn och dag. En generaliserande omräkning av statsbi- draget efter denna norm skulle i all- mänhet icke medföra några större eko- nomiska verkningar för skoldistrikten. Endast för ett skoldistrikt skulle en så- dan generalisering medföra en förskjut- ning motsvarande mer än 4 öre per skattekrona. Att förskjutningen för Blidö skoldistrikt skulle uppgå till så högt värde som närmare 14 öre per skatte- krona beror på att inackorderingskost-

• Sida 94
•  Original

Tabell 15. Storleken av bidraget till inackordering av skolbarn i vissa distrikt 1953/54 samt verkningarna av generalisering av bidraget med enhetligt belopp per barn och

inackorderingsdag. Differens Antal in- Bidra Totalt Bidrag Skoldistrikt ackorde— er dag bidrag med 2,50 kr Öre per ringsdagar p g 1953/54 per dag Kronor skatte- krona Blidö ............... 3 111 3,48 10 812 7 778 — 3 034 — 13,78 Knutby ............. 112 3,20 358 280 —— 78 —— 0,12 Lyhundra ........... 325 3,20 1 040 812 — 228 — 0,23 Öregrund ........... . 1 130 3,20 3 616 2 825 _— 791 _ 1,71 Finspång ............ 44 3,20 141 110 — 31 — 0,01 Vreta kloster ........ 390 2,00 780 975 + 195 + 0,11 Jokkmokk ........... 23 287 2,21 51 368 58 218 + 6 850 + 1,72 Korpilombolo ........ 2 366 3,02 7 150 5 915 —— 1 235 _ 2,13 Nederkalix .......... . 12 136 2,40 29 098 30 340 + 1 242 + 0,34 Alvsby lk ........... 8 143 3,13 25 510 20 358 —5 152 _ 3,93 Samtliga distrikt 51 044 —— 129 873 127 611 _ 2 262 —

naderna i detta skoldistrikt äro högre än i övriga undersökta distrikt. Slutligen vill utredningen framhålla, att de ifrågasatta beräkningsgrunderna för bidrag till Skolskjutsar och inackor- dering innebära, att storleken av stats- bidraget till de skilda skoldistrikten beror av de enhetsbelopp, som skulle tillämpas vid statsbidragsberäkningen. Då dessa enhetsbelopp per skjutskilo- meter, skjutsat barn och inackorderat barn äro uttryck för genomsnittskost- naderna i landet och sålunda beroende av det allmänna kostnadsläget, skulle statsbidraget icke vara värdebestän- digt. Vid allmän kostnadsökning skulle en uppräkning erfordras av enhetsbe- loppen. Någon automatik skulle emel-

lertid icke gälla för en sådan upp- räkning, utan den skulle bero av stats- makternas beslut. Utredningen har över- vägt att söka finna någon form av auto— matik genom att anknyta enhetsvärdena beträffande skolskjutskostnaderna till drosktaxorna och beträffande inackor- deringskostnaderna till levnadskostnads- index, men har funnit en sådan anord- ning alltför komplicerad. Enligt utred- ningens mening bör dock en allmän uppräkning av drosktaxorna liksom en allmän uppgång av levnadskostnads- index medföra en uppräkning av de enhetsbelopp efter vilka bidraget till Skolskjutsar och inackordering beräk— nas.

• Sida 95
•  Original

Utredningens förslag till omläggning av systemet för den statliga driftbidrags- givningen till primärkommuner inne- bär, att av de tidigare i betänkandet förtecknade speciella bidragen vissa skulle indragas — men kommunerna erhålla kompensation genom förstärk— ning av de kvarstående speciella bidra- gen — under det att flera andra skulle sammanföras till ett fåtal enhetligt reg- lerade bidrag. En sådan reform skulle givetvis även påverka den författnings- mässiga regleringen av statsbidragsgiv- ningen.

Flertalet av de statsbidrag, vilka en- ligt utredningens förslag skulle upphöra att utgå såsom fristående bidrag, äro var för sig reglerade i särskilda stats- bidragsförfattningar. I sådan författning givas icke sällan, förutom bestämmelser om ändamålet med statsbidraget, d. v. s. precisering av den verksamhet till vars bedrivande statsbidraget kan utgå, samt regler om bidragets bestämmande och om ansöknings- och prövningsförfaran— det, även föreskrifter av natur att när- mare reglera den statsunderstödda verk- samheten. Sistnämnda föreskrifter kun- na ha karaktären av förutsättningar för att verksamheten skall vara statsbidrags- berättigande eller av särskilda villkor för utbekommande av statsbidrag eller eljest på ett eller annat sätt indirekt verka reglerande på den statsunderstöd— da kommunala verksamheten.

Vid ett sammanförande på föreslaget sätt av flertalet nuvarande speciella

ÅTTONDE KAPITLET

Villkorsbestämnjngarna i statsbidragsförfattningarna

driftbidrag till primärkommunerna till ett fåtal var för sig enhetligt reglerade bidrag, måste de nuvarande statsbidrags- författningarna ersättas med nya för- fattningar för de sammanförda bidra— gen. I sådan ny statsbidragsförfattning böra då införas föreskrifter om ända- målet med statsbidraget, d. v. s. arten av den verksamhet till vars bedrivande statsbidraget är avsett att utgöra bidrag, regler för statsbidragets beräknande samt föreskrifter om ansöknings—, pröv- nings- och utbetalningsförfarande. Tvek— samt är däremot om och i vad mån de särskilda statsbidragsvillkoren beträf— fande de sammanförda men tidigare se— parata statsunderstödda verksamhets— grenarna böra bibehållas. I de fall åter, att nuvarande speciella bidrag skulle in— dragas, bortfaller helt möjligheten att överflytta villkorsbestämningarna till ny statsbidragsförfattning.

Med utredningens i dess principbe— tänkande framförda förslag att avlösa flertalet nuvarande till särskilda verk- samhetsgrenar knutna speciella statsbi- drag med ett allmänt statsbidrag till kommunerna hade villkorsbestämning- arna i de särskilda statsbidragsförfatt— ningarna icke heller kunnat bibehållas, utan föreslog utredningen att i den mån särskild reglering alltjämt erfordrades, villkorsbestämningen ersattes med för kommunerna direkt normerande före— skrifter. Samma system ansågs sålunda böra tillämpas, som då det gäller kom- munal verksamhet till vars bedrivande

• Sida 96
•  Original

statsbidrag icke utgår och de reglerande föreskrifter statsmakterna funnit erfor- derligt meddela, utfärdats i allmänna direkt normerande författningar. Följ- den av en sådan omreglering av vill- korsbestämningarna skulle, framhöll ut- redningen, visserligen bli, att den effek- tiva påtryckning på kommunerna att ställa sig till efterrättelse de av stats- makterna angivna normerna, som följer av möjligheten att vägra statsbidrag, icke längre skulle kunna utövas. Utred- ningen hade emellertid kommit till den uppfattningen, att denna form av tryck på kommunerna att följa de statliga rikt- linjerna för den kommunala verksam- heten icke vore nödvändig. Därtill kom- me möjligheten att genom vitesföreläg- gande tvinga en tredskande kommun att följa i laga ordning meddelade före- skrifter.

Utredningen framhöll vidare, att över- flyttning av villkorsbestämningarna i vissa statsbidragsförfattningar till direkt normerande författningar i många fall torde skapa ökad klarhet och enkelhet. Beträffande flera av de nu statsunder- stödda verksamhetsgrenarna förekomme nämligen en dubbel reglering, dels ge- nom direkt normerande författningar och dels genom villkorsbestämningar för erhållande av statsbidrag. Men även beträffande sådan kommunal verksam- het, som regleras uteslutande genom villkorsbestämningar för erhållande av statsbidrag, kunde omläggningen med- föra förenklingar. Utredningen förut- satte nämligen av skäl, som närmare ut- vecklades i principbetänkandet, att vid utbyte av villkorsbestämningarna i stats- bidragsförfattningarna mot direkt nor- merande föreskrifter en omprövning samtidigt skulle företagas av bestäm— melsernas sakliga innehåll, som skulle leda till ökad kommunal bestämmande- rätt och begränsning av de statliga myn- digheternas inflytande å den kommu—

nala verksamheten till sådana allmänna förhållanden, som hade väsentlig bety- delse ur statlig synpunkt.

Utredningen framhöll i detta samman— hang, att den decentralisering av beslu- tanderätt till kommunala organ, som vore innebörden av en begränsning av villkorsbestämningarna, även skulle komma att påverka formen för den stat- liga tillsynsverksamheten. Denna till- synsverksamhet skulle icke, såsom för närvarande i stor utsträckning är fallet, behöva inriktas på detaljerna i den kom- munala verksamheten, utan statsmakter- na skulle kunna begränsa sig till att ut— öva en allmän tillsyn över att den kom- munala verksamheten icke bedreves på sådant sätt, att syftet med densamma förfelades. En sådan omläggning av den statliga tillsynsverksamheten torde möj- liggöra rationalisering av densamma, varigenom kostnadsbesparingar för för- valtningen låge inom räckhåll.

Utredningen uttalade sammanfatt- ningsvis, att enhetliga regler sålunda icke kunde uppställas för överflyttande av villkorsbestämningarna i de speciella statsbidragsförfattningarna till norme- rande författningar. Frågan om formen härför bleve beroende av den sakliga prövningen av behovet av reglerande föreskrifter beträffande de skilda kom- munala verksamhetsgrenarna. Härvid kunde tillämpas följande fyra huvud— alternativ.

»Som starkaste form för en reglering kan man tänka sig att det befinnes lämp- ligt att förvandla en tidigare för kom- munerna formellt frivillig men genom statsbidragsvillkor reglerad verksam- hetsgren till en för kommunerna obliga- torisk uppgift. Detta innebär, att vill- korsbestämningarna direkt överflyttas till en författning, vari kommunerna åläggas att bedriva verksamheten i en- lighet med i författningen angivna nor- mer.

1 l

• Sida 97
•  Original

Ett direkt överförande av villkorsbe— stämningarna i en statsbidragsförfatt- ning till en normerande författning kan även göras med den verkan, att de nor- merande bestämmelserna bli tillämpliga endast i den mån kommunerna bedriva verksamheten i fråga. Verksamheten skulle därigenom alltjämt vara en för kommunerna frivillig uppgift.

Det tredje åsyftade huvudalternativet är, att i samband med en omreglering av villkorsbestämningarna de i en upp— hävd statsbidragsförfattning tidigare meddelade detaljbestämmelserna i stör- re eller mindre omfattning slopas och den statliga regleringen av verksamhe- ten i huvudsak begränsas till allmänna riktlinjer i förening med statlig tillsyn till förhindrande av misskötsel av verk- samheten.

Slutligen bör icke bortses från möj- ligheten av att i vissa fall villkorsbe- stämningarna i en upphävd statsbidrags- författning icke behöva ersättas med nya föreskrifter. Detta kan vara motive- rat, om det befinnes, att verksamheten redan förut är i erforderlig mån regle- rad genom andra normerande föreskrif- ter, eller ock att någon statlig reglering av verksamheten över huvud icke är erforderlig.»

Utredningen framhöll i detta samman— hang, att villkorsbestämningarna i de nuvarande statsbidragsförfattningarna ha den innebörden, att statsbidrag kan förvägras en kommun, som bedriver den ifrågavarande verksamheten utan att iakttaga uppställda villkor. Även om så- dan statsbidragsvägran sällan torde ha förekommit, kunde icke bestridas, att möjligheten därtill inneburit ett verk— samt tvångsmedel mot kommunerna att noga följa de fastställda föreskrifterna rörande verksamheten. Vid överflyttan— de av villkorsbestämningarna helt eller delvis till för kommunerna normerande författningar skulle detta tvångsmedel

bortfalla. Som ersättning borde införas möjlighet till vitesföreläggande för kom- mun, som icke ställde sig föreskrifterna till efterrättelse. Därvid torde i allmän- het vara lämpligt att låta befogenheten att förelägga viten endast tillkomma länsstyrelserna, att av dem upptagas på anmälan av vederbörande statliga till- synsmyndighet. Som avgörande skäl för en sådan anordning anfördes —— för- utom att länsstyrelserna inom förvalt- ningen intaga en dominerande ställning som vitesföreläggande myndighet — att kommunerna härigenom erhölle större garanti för att fråga om tillgripande av detta tvångsmedel bedömdes ur mera allmänna synpunkter och icke uteslu— tande med hänsyn till fackintressen.

De av utredningen i principbetänkan- det gjorda uttalandena rörande över- flyttning av villkorsbestämningarna till normerande författningar och den i samband därmed av utredningen för- ordade ökningen av den kommunala handlingsfriheten genom slopande av mindre betydelsefulla villkor har god- tagits i de för utredningen meddelade nya direktiven och torde sålunda böra läggas till grund för det fortsatta ar- betet.

Utgångspunkten för de gjorda uttalan- dena var emellertid, att de speciella driftbidragen skulle avlösas med ett enda allmänt statsbidrag och villkors- bestämningarna sålunda icke kunna bi- behållas i sin nuvarande form. Denna situation uppkommer som nämnts jäm- väl med utredningens nu framlagda re- viderade förslag i den mån detta inne- bär att speciella driftbidrag skulle in— dragas och kommunerna erhålla kom- pensation i annan form. I den mån för- slaget går ut på att vissa bidrag skola sammanföras till större enhetliga bi- drag, torde däremot i och för sig kunna tänkas att villkorsbestämningarna i de tidigare statsbidragsförfattningarna kun-

• Sida 98
•  Original

de överföras till den för det samman- förda bidraget reglerande författningen. Emellertid är att märka, att villkorsbe- stämningarna i de tidigare speciella statsbidragsförfattningarna var för sig äro anknutna till relativt begränsade verksamhetsgrenar och att svårigheter skulle kunna uppstå om de allmänt gjordes tillämpliga på de mera omfat- tande verksamhetsgrenar, till vilkas be— drivande de sammanförda bidragen skulle utgå. I viss omfattning torde dock kunna vara lämpligt att vid samman- förande av flera speciella driftbidrag bibehålla de separata villkorsbestäm— ningarna i deu nya enhetliga statsbi- dragsförfattningen. Med detta delvis för- ändrade utgångsläge tillkommer utöver utredningens nyss återgivna fyra huvud- alternativ för omreglering av tidigare villkorsbestämningar den möjligheten att villkorsbestämning för ett bidrag, som skall sammanföras med ett eller flera andra bidrag, överflyttas till den för det sammanförda statsbidraget regle- rande nya statsbidragsförfattningen.

I det följande kommer utredningen att för ett vart av de nuvarande drift- bidrag, som beröras av utredningens i det föregående framlagda förslag, i sum- marisk form angiva de villkorsbestäm- ningar i gällande författningar, som en- ligt utredningens mening böra i en eller annan form bibehållas vid en förenk- ling efter de av utredningen angivna riktlinjerna av systemet för statens bidragsgivning till primärkommunala driftutgifter. Därvid anger utredningen jämväl, vilket av förut berörda alterna- tiv för villkorsbestämningars överflyt- tande som närmast synes böra komma i fråga.

Vad först angår de nuvarande speci- ella bidrag, som enligt utredningens för— slag skulle indragas, ha beträffande fle- ra av dessa i gällande statsbidragsför— fattningar icke meddelats några för den

statsunderstödda verksamheten direkt eller indirekt reglerande föreskrifter, eller också ha sådana meddelats fristå- ende från statsbidragsbestämmelserna. I dessa fall skulle sålunda statsbidrags- bestämmelserna kunna direkt upphävas för primärkommunernas del. Detta sy- nes utredningen vara fallet med bidra- gen till förskottering av underhållsbi- drag till barn (nr 3), till vissa kostna- der enligt barnavårdslagen (nr 4), till upprättande av byggnadsplaner och ge- neralplaner (nr 8), till avlönande av föreståndare vid skolhem för lärjungar vid högre läroanstalter (nr 16), till hy- resbidrag för nndervisningslokaler m. m. (nr 39), till fastighetsregisters första uppläggande (nr 54), till resekostnader vid infogning & allmän alkoholistanstalt (nr 55) och till vissa kostnader för vård av alkoholister (nr 56).

I principbetänkandet påpekade utred- ningen att de i alkoholistlagen meddela— de normerande föreskrifterna rörande de kommunala nykterhetsnämndernas verksamhet vore tämligen utförliga, och ifrågasatte om icke alkoholistlagens före- skrifter vore tillräckliga för att tillsyns- myndigheterna på nykterhetsvårdens område skulle erhålla eller kunna för- skaffa sig den överblick över det kom- nmnala nykterhetsarbetet, som kunde vara erforderlig för att de skulle kun- na fullgöra sina uppgifter på ett till— fredsställande sätt. De redogörelser av de kommunala nykterhetsnämnderna, som föreskrivits som villkor för stats— understöd, syntes i mycket vara anting- en en dubblering av vad eljest skall full— göras av nykterhetsnämnderna eller avse sådana speciella förhållanden, som ha betydelse för en rättvis fördelning av tillgängliga bidragsmedel. Någon prin- cipiell ändring härutinnan har skett genom att alkoholistlagen numera ersatts med lagen om nykterhetsvård. Slopande av det speciella bidraget till

icke

• Sida 99
•  Original

nykterhetsnämndernas verksamhet (nr 57) skulle i så fall icke behöva föran- leda någon utvidgning av nykterhets- vårdslagens föreskrifter, utan den sär- skilda statsbidragsförfattningen skulle direkt kunna upphävas.

Beträffande övriga till indragning föreslagna speciella driftbidrag, för vil- ka i gällande statsbidragsförfattningar meddelats reglerande föreskrifter som sålunda skulle bortfalla, vill utredning- en anföra följande.

Den genom bidraget till social hem- hjälpsverksamhet (nr 1) understödda kommunala verksamheten synes utred- ningen numera ha vunnit sådan allmän utbredning och stadga, att det utan olä- genhet kan överlämnas till kommuner- na att självständigt omhänderhava verk- samheten. Författningen torde sålunda enligt utredningens mening kunna upp— hävas utan att behöva ersättas med sär- skilda reglerande föreskrifter. Detta ute- sluter givetvis icke för landstingen att såsom hittills lämna bidrag till verk- samheten.

Även om betydelsen av skolhälsovård allmänt torde inses av de kommunala förtroendemännen, synes det utredning- en principiellt motiverat, att föreskrif- ter av tvingande natur meddelas om an- ordnande därav. I samband med indrag- ning av bidragen till hälsovården vid kommunala flickskolor, kommunala real- skolor och praktiska kommunala real- skolor (nr 15), till hälsovården vid folk- och småskolor (nr 31) och till arvoden till skolläkare m. m. vid högre folksko- lor (nr 47) torde därför till gällande föreskrifter varigenom respektive skol- form närmare regleras böra fogas be- stämmelser om skyldighet för vederbö- rande skolas huvudman att vidtaga er- forderliga anordningar för en tillfreds- ställande skolhälsovård.

Enligt 5 52 mom. 1 folkskolestadgan den 26 september 1921, nr 604, åligger

det varje skoldistrikt att anskaffa och underhålla lämpliga lokaler för de sko— lor, som av distriktet blivit inrättade, att på ett tillfredsställande sätt ombe- sörja lokalernas uppvärmning, belys- ning och städning samt att förse loka— lerna med ändamålsenliga inventarier och erforderlig undervisningsmateriel. Skoldistriktens skyldighet att tillhanda— hålla erforderlig undervisningsmateriel är sålunda redan reglerad i folkskole- stadgan, varför en indragning av bidra— get till undervisningsmateriel vid folk- och småskolor (nr 40) synes kunna ge- nomföras så, att statsbidragsförfattning— en direkt upphäves.

Tillhandahållande av fria läroböcker m. m. (bidraget nr 36) synes utredning— en numera lämpligen böra regleras på samma sätt som tillhandahållande av undervisningsmateriel. I samband med upphävande av statsbidragsförfattning- en torde sålunda i 5 52 folkskolestadgan böra införas en allmän föreskrift om skyldighet för skoldistrikt att även till- handahålla eleverna erforderliga läro- böcker.

I anslutning till indragning av bidra- get till skolbibliotek i folkskolan (nr 51) bör enligt utredningens mening övervägas, huruvida icke inrättande av skolbibliotek bör göras till en obligato- risk uppgift för skoldistrikten genom ändring av 5 11 folkskolestadgan. Även beträffande högre kommunala skolor och kommunala anstalter för yrkesun- dervisning torde kunna ifrågasättas om icke inrättande av skolbibliotek bör vara en obligatorisk uppgift för skolans huvudman. Oberoende av huruvida i detta avseende tvingande föreskrifter meddelas eller icke synas emellertid gällande statsbidragsbestämmelser kun— na upphävas i samband med indragning av ifrågavarande speciella statsbidrag.

Vad härefter beträffar de nuvarande speciella driftbidrag, som skulle sam-

• Sida 100
•  Original

manföras till ett enhetligt bidrag till folk- och fortsättningsskoleväsendet, regleras de genom flera skilda, delvis tämligen omfattande författningar. I des— sa författningar förekommer ett stort antal föreskrifter av reglerande natur. Utredningen har vid en översyn av des- sa föreskrifter kommit till den uppfatt- ningen, att de reglerande föreskrifter- na, trots att de meddelats i statsbidrags- författningar och åtminstone i flera fall endast givits formen av villkor för stats— bidrag, i verkligheten åro avsedda att gälla verksamheten såsom sådan och så— lunda oberoende av hur kostnaderna för densamma fördelas. Härigenom aktuali- seras sålunda en överflyttning av sådana föreskrifter till direkt normerande för- fattningar; utredningen anser sig icke böra taga ställning till huruvida vissa av dessa föreskrifter kunna undvaras. Härvid kan man tänka sig den formen, att varje särskild villkorsbestämmelse överflyttas till den nu gällande norme— rande författning, till vilken den när- mast ansluter sig. Vissa av de villkors- bestämmelser, som böra bibehållas vid en omläggning av statsbidragssystemet, äro emellertid av så speciell natur, att deras införande i annan nu gällande författning skulle splittra denna och göra författningsmaterialet inom skol-

väsendets område än mera svåröver- skådligt än vad redan nu är fallet. Ut- redningen har därför funnit sig böra föreslå att som ett provisorium i avvak- tan på en allmän översyn av skolför- fattningarna sådana villkorsbestämning- ar i statsbidragsförfattningarna, som icke naturligen kunna överflyttas till annan nu gällande normerande författ— ning, sammanföras i en ny normerande författning, förslagsvis benämnd »Be— stämmelser angående vissa anordningar inom folk- och fortsättningsskoleväsen- det». Tilläggas må, att några av villkors— bestämningarna i de nuvarande stats— bidragsförfattningarna redan ha mot- svarighet i direkt normerande författ- ningar och därför torde kunna slopas vid en omläggning av författningarna.

Utredningen har icke ansett påkallat att för egen del företaga en detaljerad genomgång av detta författningskom- plex, utan förutsätter att det uppdrages åt skolöverstyrelsen att utarbeta erfor- derliga författningsförslag.

Även sammanförandet av statsbidragen till de högre kommunala skolorna förut- sätter en liknande författningsgenom— gång och vill utredningen härom hän- visa till vad nyss anförts beträffande de sammanförda statsbidragen till folk— skoleväsendet.

• Sida 101
•  Original

Förevarande betänkande utgör en över- arbetning av det av utredningen den 1 december 1952 avgivna principbetän- kandet angående driftbidrag till pri— märkommuner (SOU 1952:44). Denna överarbetning uppdrogs åt utredningen av Kungl. Maj:t efter det remissbehand- lingen av principbetänkandet avslutats.

Förslagen i principbetänkandet inne- buro, att de speciella driftbidrag till primärkommunerna, vilka icke ansågos ha väsentlig betydelse ur stimulanssyn- punkt, avlöstes med ett allmänt stats- bidrag, vid vars fördelning mellan kom- munerna huvudvikten blev lagd på den skatteutjämnande verkan.

I remissyttrandena över betänkandet intogs i allmänhet en positiv inställning till tanken att i förenklingssyfte avlösa de nuvarande speciella driftbidragen till primärkommunerna med ett allmänt bidrag. De av utredningen förordade grunderna för bidragets fördelning mel- lan kommunerna bedömdes emellertid såsom alltför invecklade och svårbe- mästrade. Många av de hörda myndig- heterna ifrågasatte om skatteutjämnings- synpunkten borde spela en så domine- rande roll i statsbidragsgivningen som fallet var enligt utredningens förslag.

I de för överarbetningen meddelade direktiven uttalades bl. a., att utgångs- punkten för överarbetningen borde vara att söka genomföra en sammanslagning av olika speciella statliga driftbidrag till primärkommunerna till ett allmänt statsbidrag. Utanför en sådan reform borde emellertid lämnas det särskilda

Sammanfattning

bidraget till avlönande av folk- och små- skollärare ävensom vissa andra särskilt angivna bidrag. Att i så stor utsträck- ning som utredningen förutsatt hålla vissa speciella bidrag utanför reformen, syntes däremot icke nödvändigt. Vid fördelningen av det allmänna statsbi- draget borde skatteutjämningssynpunk- terna få tillmätas sekundär vikt och en- dast beaktas inom ramen för vad som vore möjligt i ett förenklat bidragssys— tem. Hänsyn till skatteutjämningsfrågan måste dock tagas i sådan män, att en omläggning av den statliga bidragsgiv- ningen icke finge leda till allvarliga om- kastningar i kommunernas ekonomi och skattetryck. Vid överarbetningen borde därför tillses, att fördelningsgrunden avvägdes så, att de förändringar av skat- tesatserna i kommunerna, som kunde följa av övergången till ett nytt system, hölles inom snäva gränser.

Utredningen har i enlighet med de nya direktiven övervägt och närmare undersökt olika metoder för en enkel fördelning mellan kommunerna av ett allmänt statsbidrag, som skulle avlösa flertalet nuvarande driftbidrag till kom- munerna. Därvid konstaterade utred- ningen först, att utformningen av gäl- lande statsbidragssystem såsom en rad speciella driftbidrag till särskilda kom- munala verksamhetsgrenar medförde, att den årliga summan av de nuvarande bidragen till en kommun beror på om- fattningen i kommunerna av flera verk- samhetsgrenar. Härav fann utredningen följa, att om ett antal speciella bidrag

• Sida 102
•  Original

skulle avlösas med ett allmänt bidrag med sådana verkningar, att storleken av det allmänna bidraget skall helt ansluta till summan av de speciella bidrag kom- munen eljest skulle uppburit, det all- männa bidraget måste utformas med beaktande av omfattningen i kommu- nerna av lika många speciella verksam- hetsgrenar som antalet avlösta speciella bidrag. Ett sådant sammanförande av nuvarande speciella statsbidrag skulle knappast innebära annan förenkling än att ett flertal författningsföreskrifter sammanfördes till en enda författning och att ansöknings- och rekvisitionsför- farandet kunde enhetliggöras.

Av de gjorda övervägandena och före- tagna undersökningarna fann utredning- en vidare framgå, att anknytningen av de nuvarande driftbidragen till omfatt- ningen i kommunerna av skilda verk- samhetsgrenar medförde, att om avlös- ningen skulle ges den omfattning, som förutsatts i direktiven, avlösningen icke kunde genomföras utan att bidragsstö— det till olika kommuner avsevärt för— ändrades. Enligt utredningens mening kunde endast skatteutjämningsskäl an- föras för en sådan mera genomgripande omfördelning kommunerna emellan av de statliga driftbidragen. Däremot läte sig en sådan omfördelning uppenbar- ligen ieke förena med den i de nya direktiven uppställda målsättningen, att avlösningen skulle genomföras så att en- var kommun bibehölles vid i stort sett oförändrat statsbidragsstöd.

Utredningen har därefter undersökt, huruvida en begränsad reform skulle kunna genomföras genom att låta en av- lösning med ett allmänt statsbidrag om- fatta endast bidrag till verksamhetsgre- nar, som i allmänhet äro enhetligt ut- byggda i kommunerna eller där omfatt- ningen av verksamheten eljest i stort sett är oberoende av kommunens stor- lek ävensom bidrag, som utgå med så ringa belopp till varje kommun, att bi-

dragen sakna egentlig betydelse för det kommunala skattetrycket. Därvid fann utredningen, efter närmare undersök— ning av 60 nuvarande speciella bidrag, att tjugutvå av dessa utan olägenhet ur status-quo-synpunkt1 skulle kunna av- lösas med ett allmänt bidrag, som ut- ginge oberoende av omfattningen i kom- munerna av den tidigare statsunder- stödda verksamheten. Fördelningen av det allmänna statsbidraget skulle kunna ske efter mycket enkla regler, såsom med lika belopp per invånare i kom- munerna eller med ett efter det relativa skatteunderlaget differentierat invånar- bidrag.

Flertalet av de speciella driftbidrag, som sålunda enligt utredningens mening skulle kunna avlösas med ett allmänt statsbidrag, utgå med allmänt sett obe- tydliga belopp. Även totalbeloppet av de ifrågavarande tjugutvå bidragen torde kunna sägas vara relativt ringa. Utred- ningen har därför undersökt, om ej kompensation till kommunerna för en indragning av dessa bidrag i stället kun- de ske genom uppräkning på lämpligt sätt av ett eller flera av de speciella driftbidrag, vilka skulle kvarstå efter den av utredningen föreslagna begrän— sade avlösningen. Närmast till hands syntes därvid ligga, att som kompensa- tion till kommunerna för förlusten av de indragna bidragen förstärka bidraget till avlönande av lärare vid folk- och småskolor. Förstärkningen skulle där— vid kunna ske i den formen att de nu- varande avdragsbeloppen per tjänst minskades.

Avdragsbeloppen representera kom— munens andel i lärarlönekostnaderna. Denna andel är nämligen utformad så- som ett fixt men efter vederbörande

1 I begreppet status quo—synpunkt (status quo-princip) inlägger utredningen den bety- delsen att storleken av det allmänna stats- bidraget till envar kommun bör i stort sett motsvara summan av de speciella driftbidrag kommunen skulle förlora genom avlösningen.

• Sida 103
•  Original

stationeringsorts hyresgrupp samt efter tjänstens karaktär av folk- eller små- skollärartjänst differentierat avdrag å det eljest 100-procentiga statsbidraget till tjänsteinnehavarens avlönande. Kom- pensationen skulle genom att bestämmas på detta sätt bli värdebeständig. Vissa bidrag ha emellertid, främst därför att de äga nära anknytning till verksamhet, som stödes med bidrag, vilka alltjämt skulle bestå såsom speciella driftbidrag, undantagits från denna kompensations- metodik och gottgörelsen för deras av- lösning ordnats på annat sätt. Antalet av de bidrag, vilkas avlösning kompen- serats via avdragsbeloppen i lärarlöne— bidraget, begränsar sig därför till 15.

Den reella innebörden av den nu be- skrivna kompensationsmetodiken kan ju sägas vara, att kommunerna erhålla ett allmänt statsbidrag, fördelat efter an- talet lärartjänster, vilket är ett uttryck för deras storlek. På grund härav kom- mer att mellan de efter angivna prin- ciper utvalda 15 statsbidragen och vad kommunerna vid fördelning per lärar- tjänst erhålla att beloppsmässigt före- ligga sådan överensstämmelse att status- quo-principen anses iakttagen.

För att vinna en ur förenklingssyn- punkt väsentlig begränsning av antalet kvarstående speciella driftbidrag till kommunerna har utredningen vidare föreslagit sammanförande av sådana bi- drag till ett fåtal bidragsgrupper. För dessa sammanförda bidrag böra angi- vas enkla och inbördes enhetliga bi— dragsregler.

Som allmänna riktlinjer för en regle- ring av kvarstående speciella driftbi- drag har utredningen angivit, att bidrag höra utgå med en procentuell andel av ett bidragsunderlag. Bidragsunderlaget bör i allmänhet bygga på en generali- serande beräkning av de huvudsakliga utgiftsfaktorerna för den i varje särskilt fall statsunderstödda verksamheten. Med hänsyn till önskemålet om största möj-

liga enkelhet bör eftersträvas, att så få utgiftsfaktorer som möjligt angivas som bidragsunderlag.

Utredningen har i förevarande betän- kande till närmare behandling upptagit tre grupper kvarstående speciella drift- bidrag, nämligen bidrag till folkskole- väsendet i allmänhet, bidrag till högre kommunala skolor samt bidrag till skol- skjutsar och inackordering. I ett senare sammanhang kommer att upptagas de förenklingsåtgärder, som kunna vara ge- nomförbara beträffande därefter åter- stående driftbidrag liksom av anlägg- ningsbidrag till kommunerna.

Till ett enhetligt statsbidrag till folk- skoleväsendet i allmänhet har utredning- en föreslagit skola sammanföras fjorton nu utgående skilda lönebidrag. Detta sammanförande innebär, att statsbidra- get skulle utgå med samma bidragsandel av samtliga ifrågavarande lönekostna- der. Bidragsandelen skulle vara 100 % för alla lärarkategorier, men statsbidra- get skulle, liksom nu gäller beträffande bidraget till avlönande av folk- och små- skollärare, reduceras med visst belopp per lärartjänst. Avdragsbeloppet skulle vara lika för alla slag av tjänster.

Även i fråga om bestämningen av bi- dragsunderlaget har utredningen före- slagit långt gående generaliseringar. Ut- gångspunkt skulle alltjämt vara avlö- ningskostnaderna enligt gällande avlö- ningsreglementen, men i stället för de faktiska lönekostnaderna skulle i bi- dragsunderlaget ingå belopp motsvaran- de årslönen enligt den för varje lärare vid vårterminens början gällande löne- klassen. Denna generalisering innebär bl. a., att hänsyn i allmänhet icke skulle tagas till de kostnadsförändringar, som inträda vid sjuk- eller annan ledighet för lärare, vare sig såvitt avser vikarie- kostnader eller löne- eller sjukpenning- avdrag å den ledige lärarens lön. Endast vid sjukledighet för lärare hela året el- ler ledighet under mer än 30 dagar för

• Sida 104
•  Original

studier eller offentligt uppdrag skulle de faktiska lönekostnaderna ingå i bi- dragsunderlaget.

I bidragsunderlaget för det samman- förda bidraget skulle sålunda ingå be- lopp motsvarande årslönen i vederbö- rande befattningshavares löneklass vid vårterminens början för alla innehavare av statsbidragsberättigande tjänster. Där- vid skulle såsom hel statsbidragsberät- tigande tjänst räknas varje för redovis- ningsåret inrättad distriktsöverlärare-, skolhemsföreståndarinne-, folk- och små- skolläraretjänst samt ordinarie övnings- lärartjänst. Då det gäller att i bidrags- underlaget inräkna kostnaderna för den i annan ordning bedrivna undervisning- en har utredningen funnit enklast att generellt utgå från antalet veckotimmar enligt fastställd timplan utöver antalet veckotimmar för de förut angivna hela statsbidragsberättigande tjänsterna. Av förekommande särskilda lönetillägg skul- le vid bestämmande av bidragsunder- laget endast beaktas utbetalade kallorts- tillägg och finskspråktillägg.

Beträffande statsbidragen till högre kommunala skolor har utredningen över- vägt att till ett enda enhetligt bestämt bidrag sammanföra de nuvarande bi- dragen till kommunala flickskolor, kom- munala realskolor, praktiska kommunala realskolor, högre folkskolor, kommunala gymnasier, handelsgymnasier och yrkes- skolor. Med hänsyn bl. a. till den för- skjutning av statsbidragsstödet till skil- da skolformer och den principiella av- vikelse från den i direktiven uppställda status-quo-principen en sådan reform skulle innebära, har utredningen emel- lertid begränsat sitt förslag till att avse ett sammanförande av bidragen till de fyra förstnämnda skolformerna. Detta sammanförda bidrag skulle kunna be- räknas efter i huvudsak de grunder, som föreslagits beträffande det sam- manförda folkskolebidraget. Utredning-

en har emellertid även framhållit, att om så framdeles skulle befinnas lämp- ligt, det föreslagna statsbidragssystemet kunde göras tillämpligt även på handels- gymnasier, kommunala gymnasier och kommunala yrkesskolor.

Beträffande bidragen till Skolskjutsar och inackordering inom folk- och fort- sättningsskolan har utredningen ej fram- lagt detaljerade förslag med hänsyn till att dessa bidrag äro föremål för Över- syn av skolöverstyrelsen. Utredningen har inskränkt sig till att som underlag för skolöverstyrelsens vidare övervägan- den framlägga vissa synpunkter röran- de förenklingsmöjligheterna. Den har vid sina överväganden funnit, att det synes vara möjligt att till ett enhetligt reglerat bidrag sammanföra de nuvaran- de tre speciella bidragen på detta om- råde. Av de på ett begränsat material genomförda undersökningarna har synts framgå, att en långt gående generalise— ring är möjlig av den dominerande del av berörda bidrag som utgår till skjut- sar med särskilt insatta fordon samt till inackordering. Bidragsstödet till skjut- sarna bör avvägas med dels ett belopp per kilometer skjutsväg för de insatta fordonen, dels med ett belopp per barn och skjuts. Bidraget till inackordering bör kunna generaliseras till ett enhetligt belopp per dag.

I ett särskilt kapitel har utredningen, med erinran om att sammanförande el- ler avlösning av speciella statsbidrag påverkade den nuvarande villkorsbe- stämningen för statsbidragsgivningen, angivit behovet av normerande före- skrifter i stället för bortfallande vill- korsbestämningar.

Av de i betänkandet förtecknade 60 speciella driftbidragen till primärkom- muner har utredningen nu framlagt för- slag till förenklingsåtgärder beträffande 38 bidrag. Därvid har utredningen före- slagit, att 14 av bidragen skulle sam-

• Sida 105
•  Original

manföras till ett enhetligt bidrag till folkskoleväsendet i allmänhet och 4 till ett statsbidrag till högre kommunala skolor. 17 bidrag ha föreslagits skola in- dragas men kommunerna skola givas kompensation, för 15 av dem genom minskat avdragsbelopp å folkskolebidra- get och för 2 av bidragen genom för- höjd bidragsprocent för bidraget till högre kommunala skolor. Vidare skulle 3 av bidragen sammanföras till ett en- hetligt bidrag till Skolskjutsar och in- ackordering. En förteckning över de bi- drag, beträffande vilka i betänkandet framlagts förenklingsförslag, har fogats som bilaga 1. I förteckningen ha angivits de föreslagna åtgärderna samt lämnats sidhänvisningar till de ställen i betän- kandet där bidragen behandlats.

Verkningarna av de skilda av utred- ningen föreslagna åtgärderna ha under- sökts beträffande ett representativt ur- val av kommuner och med anlitande av det senaste statistiska material för dem, som utredningen kunnat utnyttja för en dylik undersökning. Verkningarna ha redovisats i tabeller, varav tabell nr 7 för det sammanförda statsbidraget till folkskoleväsendet i allmänhet och tabell nr 8 för statsbidraget till högre kommu- nala skolor. Av dessa tabeller framgår, att sammanförandet och avlösningen av de förstnämnda (14 + 4 + 17 =) 35 statsbidragen skulle vid oförändrat statsbidrag till kommunerna som hel- het medföra viss omfördelning av bi- dragsstödet de skilda kommunerna emel- lan. Denna omfördelning skulle dock icke för någon kommun motsvara mer än en utdebiteringsändring av drygt 20 öre per skattekrona och i allmänhet väsentligt mindre. För många kommu— ner skulle förändringen bli ytterst obe- tydlig.

Mot olägenheterna av de angivna för- skjutningarna i statsbidragsstödet till de skilda kommunerna böra ställas de

fördelar som i administrativt avseende skulle vinnas genom förenklingsåtgär- derna. I detta avseende vill utredningen erinra om att redan en minskning av antalet statsbidrag från 35 till 2 måste anses medföra en påtaglig förenkling. Kommunerna skulle genom omläggning- en i betydande utsträckning befrias från arbete med ansökningar och rekvi- sitioner av statsbidrag samt verifiering av kostnader. Även för de prövande och reviderande statliga myndigheterna skulle begränsningen av ansöknings- och rekvisitionsmaterialet medföra av- sevärda lättnader.

Utredningen har genom att räkna an- talet för ett år av vissa kommuner gjor- da ansökningar och rekvisitioner med bilagor för erhållande av de ovan an- givna 35 statsbidragen sökt finna ett sätt att mäta de ifrågavarande förenk- lingsförslagens praktiska betydelse. På grundval av dessa räkningar har utred- ningen ansett sig kunna uppskatta an- talet sidor (A 4-format) i alla av landets kommuner för ett är gjorda sådana an- sökningar och rekvisitioner till omkring 50 000 vartill skulle komma omkring 60 000 bilagor. För de av utredningen föreslagna två nya bidragen skulle i stället årligen erfordras endast omkring 3000 sidor rekvisitioner och kanske 1 000 bilagor. Sammanlagt skulle sålun— da statsbidragsansökningarna och -rek- visitionerna sidmässigt reduceras till mindre än 4 %. Tilläggas må, att av de rekvisitioner och bilagor, som skulle bortfalla till följd av omläggningen, många äro omfattande och arbetskrä- vande. Som exempel kan nämnas, att för rekvisition av statsbidrag till bi- dragsförskott för Stockholms stads del 1953/54 beräknas ha åtgått 3 881 arbets- timmar. En närmare redogörelse för ar- betsåtgången för uppgörande av Stock- holms stads rekvisition av detta bidrag lämnas i bilaga 2.

• Sida 106
•  Original

över de statsbidrag, beträffande vilka utredningen i förevarande betänkande

BILAGA 1.

Sammanställning

framlagt förenklingsförslag.

lärarlönebidraget

Nuvarande bidrag Förslag Beåiandlat Sld. 1. Social hemhjälpsverksamhet Indrages; kompensation genom 38 f., 44, 99 lärarlönebidraget 3. Förskottering av underhållsbidrag till De 38 f., 44, 98 barn 4. Vissa kostnader enligt barnavårdslagen De 38 f., 44, 98 8. Upprättande av byggnadsplaner och D:o 38 f., 44, 98 generalplaner 12. Kommunala flickskolor Ingår i högre skolbidraget 46, 74 it. 13. Kommunala realskolor D:o 46, 74 ff. 14. Praktiska kommunala realskolor D:o 46, 74 ff. 15. Hälsovården vid kommunala flickskolor, Indrages; kompensation genom 80, 99 kommunala realskolor och praktiska högre skolbidraget kommunala realskolor 16. Avlönande av föreståndare vid skolhem Indrages; kompensation genom 38 f., 44, 98 för lärjungar vid högre läroanstalter lärarlönebidraget 19. Avlöning åt lärare vid folk- och småsko- Ingår i lärarlönebidraget 43, 49 lor 20. Förstärkningsanordningar vid vissa folk- Dzo 49 och småskolor 21. Hjälpundervisning i folk- och småskolor Dzo 49 22. Handledning vid kombinerad korrespon- De 49 dens- och radioundervisning vid vissa folkskolor 23. Avlöning åt folkskolans distriktsöver- De 49 lärare 24. Arvode till skolsekreterare D:o 49 25. Ersättning åt ordinarie folk— och små- Dzo 49 skollärare m. fl. vid viss tjänstgöring å ferietid 26. Avlönande av övningslärare vid folk— och D:o 49 småskolor 27. Avlönande av lärare i hushållsgöromål De 49 28. Undervisning i slöjd Dzo 49 31. Hälsovården vid folk- och småskolor Indrages; kompensation genom 38 f., 44, 99 lärarlönebidraget 33. Avlöning åt föreståndarinnor och biträ- Ingår i lärarlönebidraget 49 dande föreståndarinnor vid folkskolans skolhem 34. Inackordering av skolbarn i skolhem eller Sammanföres till enhetligt bidrag 45, 81 ff. enskilda hem till Skolskjutsar och inackorde- ring 35. Anordnande av Skolskjutsar för skolplik- D:o 45, 81 ff. tiga barn 36. Tillhandahållande av frialäroböckerm.m. Indrages; kompensation genom 38 f., 44, 99

_ -.-,... ___-___.

• Sida 107
•  Original

Nuvarande bidrag

Förslag

Behandlat å sid.

39. 40.

42. 43.

44. 45. 46. . Arvoden till Skolläkare m. m. vid högre 51. 52. 54. 55.

56. 57.

Hyresbidrag för m. m. Undervisningsmateriel vid folk- och små- skolor Avlöning åtlärare vid fortsättningsskolan Avlöning åt lärarinnor i hushållsgöromål vid fortsättningsskolan Avlöning åt övningslärare vid fortsätt- skolan Centralisering av fortsättningsskolevä— sendet

undervisningslokaler

Avlönande av lärare vid högre folkskolor

folkskolor Skolbibliotek i folkskolan

Skolbibliotek vid högre kommunala sko— lor och kommunala anstalter för yrkes- undervisning Fastighetsregisters första uppläggande Resekostnader vid intagning å allmän alkoholistanstalt Vissa kostnader för vård av alkoholister Främjande av nykterhetsnämndernas verksamhet

Indrages; kompensation genom lärarlönebidraget D:o

Ingår i lärarlönebidraget D :o

Dzo

Sammanföres till enhetligt bidrag till Skolskjutsar och inackor- dering Ingår i högre skolbidraget Indrages; kompensation genom högre skolbidraget Indrages; kompensation genom lärarlönebidraget D:o

Dzo Dzo

38 f., 44, 98 38 f., 44, 99

49 49

49 45, 81 ff. 46, 74 ff. 80, 99

38 f., 44, 99 38 f., 44, 99 38 f., 44, 98 38 f., 44, 98

38 f., 44, 98 38 f., 44,98 i.

• Sida 108
•  Original

BILAGA 2.

P. M.

ang. tidsåtgång för uppgörande av bilagor till ansökning om gottgörelse av statsverket för utgivna bidragsförskott samt kostnader härför (Stockholms stads barnavårdsnämnd)

Under senaste femårsperioden har an- talet bidragsförskottsärenden avsevärt stegrats i Stockholm, i viss mån bero- ende på den ändrade lagstiftningen med höjda bidragsförskottsbelopp. Av nedan- stående tabell framgår den kraftiga ök- ningen.

1950 1951 1952 1953 1954

5 993 6 459 6 574 8 054 9 070

Man räknar med att antalet barn som erhåller bidragsförskott under år 1956 kommer att uppgå till 10 000. ökningen under de senare åren synes bero på den ökade skilsmässofrekvensen.

För närvarande utbetalas varje må- nad bidragsförskott för drygt 9 000 barn, vilket innebär, att årsbeloppet för ut- givna bidragsförskott kommer att uppgå till i runt tal 5 miljoner kronor. Barna- fädernas inbetalningar i dessa ärenden uppgå till i runt tal 2,5 miljoner kronor för 1955, från vilket belopp skall avräk- nas cirka 700 000 kronor utgörande möd- rarnas andel jämlikt 19 & bidragsför- skottslagen. De av barnafäderna återbe- talade beloppen för utgivna bidragsför- skott uppgår sålunda till cirka 1 800 000 kronor.

Enligt lagen om förskottering av un- derhållsbidrag till barn av den 11 janu- ari 1943 åligger det barnavårdsnämnden att söka gottgörelse av statsverket för utgivna bidragsförskott hos överståthål- larämbetet. Ansökning avseende nämn- dens kostnader för förskott som belöpa å visst budgetår, skall sökas före ut-

gången av därnäst följande budgetår. Ansökningen avfattas enligt fastställt formulär.

För Stockholms vidkommande inne- bär nuvarande system, som strikt följer ovannämnda lagstiftning, ett mycket tungrott förfarande. I varje ärende, som omfattar en bilaga (1 original och 2 ko- pior), skall preciseras förutom barnets, moderns och faderns namn- och födelse- uppgifter, adresser, underhållsbidragets storlek, beviljat bidragsförskott med an- givande av datum, belopp och för vilken tid bidraget beviljats. Dessutom skall angivas faderns arbetsanställningar och inkomstförhållanden samt övriga om- ständigheter, som kan påverka bedöm- ningen av kravet. Härjämte skall alla kravåtgärder mot barnafadern redovi— sas med angivande av beslut från polis- myndighet, stadsfogde eller annan myn- dighet.

Dessutom skall varje utbetalt månads- belopp angivas samt utbetalningsdag. Därefter angives, dels summa utbetalt bidragsförskott, dels summa inbetalt underhållsbidrag av fadern med avdrag av moderns andel (överskott), dels ock % av sistnämnda belopp, vilket åter- sökes av statsverket.

Till dessa ovannämnda bilagor bifo-

gas en förteckning — »kapprockar» (som utskrivas i ett original och två kopior) —- över barn, för vilka barna-

vårdsnämnden- utgivit bidragsförskott.

I denna förteckning, som utgör ett sammandrag av bilagorna, anges bil.nr, bdf.nr, barnets namn, födelsedata, be-

• Sida 109
•  Original

viljat belopp och för vilken tid, summa utbetalt belopp, av fadern återbetalt be- lopp, resterande belopp, samt det belopp som återsökes av statsverket. Varje för- teckning omfattar 21 ärenden med inne- liggande bilagor.

Antalet ärenden för vilka ansökan om gottgörelse av statsverket skall ingivas till överståthållarämbetet för budgetåret 1954—1955 har beräknats till 7 500. För budgetåret 1953—1954 ingavs 7100 bi- lagor till ämbetet och det återsökta be- loppet uppgiek till 1 880 000 kronor.

Inom barnavårdsförvaltningen har man verkställt en analys av tidsåtgång- en för uppgörande samt utskrift av bi- lagor och förteckning till ansökning om gottgörelse av statsverket för utgivna bidragsförskott, vilket framgår av ne- danstående tabeller. För framtagning och sortering av arbetsmaterialet har beräknats en spilltid av 15 % som lagts på verktiden, som även framgår av ta- bellen. Debiteringsarbetet har ej med- tagits i denna analys.

Tidsåtgång Antal an— . . Tillkommer _ Arbetsuppgift sökningar Sfiåäild T*;tålmtld 15 % nödig å; få; (bilagor) ' ' spilltid " Uppgörande av manus (rotelchef = 1:e assistent) ............. 7 500 12 1 500 225 1 725 Utskrift och läsning av bilagor och förteckning (kapprock) Biträdespersonal = kanslibi- träde ...................... 7 500 15 1 875 281 2 156 Summa 3 881

Kostnad efter beräkningsgrund 1 800 arbetstimmar per år och tjänsteman

. Mån.1ön Total tid _ Kostn. för Totalt Befattnmgshavare kronor 1 tim. S.a kronor spilltid kr sza kronor Rotelchef = 1:e ass. lgr 20:3 . . . . 1 256 1 500 12 560 1 884 14 444 Biträdespers. = kanslibitr. lgr 11:3 .................... 852 1 875 10 650 1 597 12 247 Summa kronor 26 691

Sockholm den 7 oktober 1955.

Lars öström

Inspektör

• Sida 110
•  Original

KUNGL. BIBL.

29. FEB 1956 STOCKHOLM

• Sida 111
•  Original